# ID: svediakorp-gov2010
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 103,981
# sentences: 2,331
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
.Pil DT 0 ti 01,1.
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
FJEUDE SAMLINGEN.
Hfti elu tugen:
Stats-Utskottets Memorial, Utlåtanden och Betan
kandeti.
I
i " ■1 •?
-
■
~ - f.
. f.' -..*'
- ■.
*
•r\.,
i.
Slira.:
• v i,;
A*e
Stats- Utskottets Memorial N;o i.
N;o i.
l
Ankom till Exp.-Utsk. d. 15 Febr. kl. 3 e. m.
Memorial om tillökad Betjening vid Utskottet.
Va de föregående Riksdagarne har Stats-Utskottet, i anseende till mängden
och beskaffenheten af de till Utskottets handläggning hörande goro
mål, såsom omfattande både Stats-Verkets och Riksgälds-Contoirets ärenden,
haft behof af och begagnat, utom den enligt 24 §. i Riksdags-Ordningen
bestämde personal af en Secreterare och för hvarje Division en Cancelist,
serskildt en Secreterare, till biträde vid de Riksgälds-Contoiret rörande
frågor, en Kamererare för de till Utskottets handläggning hörande Räkenskapsgöromål
i afseende på Stats-Regleringens olika delar samt en tillökad
Cancellie-betjening j och då göromålen inom Utskottet äfven under innevaran*
de Riksdag sannolikt blifva ganska många och magtpåliggande, har Utskottet,
som nu antagit en Secreterare och äfven tillsatt förstnämnde antal
Cancellister, skolat, med stöd af hvad Riksdags-Ordningens ofvanåberopade
§. vidare innehåller, till Rikets Ständer hemställa, om icke det må tillåtas
Utskottet att, för göromålens behöriga och skyndsamma behandling, ytterligare
antaga en Secreterare för Riksgälds-Verkets ärenden, en Kamererare
samt till en början en Cancellist. Stockholm den 6 Februarii IS34.
Pä Ridderskapets och Adelns På Preste-Ståndets Ledamöters
Ledamöters vägnar: vägnar;
C. O. P a 1 m s tj e r n a.
P. Thyselius.
På Borgare Ståndets Ledamöters
vägnar:
På Bonde-Ståndets Ledamöter!
vägnar:
Nils Strindlund.
L. J. Lundgren.
W. Karström.
Bihang till R. St. Brot. 1834- 4 Sam!. 1 AJA. 1 Band.
j. Hiijt.
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 2,
N:o 2.
Ankom till Exp.-Utsk. d, 15 Febr. kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt fråga om förminskning
i Riksdags-kostnaderne, medelst upphörandet
af Talmännens representations-skyldighet, inskränkning
i Ståndens och Utskottens Cancellie-Personal och
dess aflöning m. m.
(U. A).
Inom Preste-Ståndet hafva, i sammanhang med frågan om aflöningen för
Ståndets Cancellie, flere Ledamöter fästat Ståndets uppmärksamhet på de
dryga kostnader, som de senast hällne Riksdagarne medfört och nödvändi
^heten att, först och främst i hvad som närmast rörer sjelfva representationen,
iakttaga en skälig sparsamhet. Och då Ståndet enhälligt delat den
åsigt, att hvarje representant bör behjerta den klagan, som öfver de stora
Riksdags-kostnaderne låtit sig höra och hvilken åt Rikets Ständers senast
församlade Revisorer gifvit anledning till serskilde sorgfälliga undersökningar,
har Preste-Ståndet förenat sig om och inbjudit de öfrige Riks-Stånden
att biträda följande önskningar:
Ilo att Talmännen må njuta en fullt anständig ersättning för egne Riksdagskostnader,
men befrias från all representation genom måltider,
hvilken Preste-Ståndet för sin del uttryckligen sig afsagtj
2:0 att de dryga Klubb-kostnaderne må minskas;
3:0 att Stånds-Protocollens tryckning må uppskjutas, till dess de från
sista Riksdagarne hvilande Grundlags-frågor om Riksdagens förkorrtande
blifvit afgjorde; och
4:0 att utgifterne för Ståndens och Utskottens Cancellier må minskas genom
inskränkning af så väl personalen som af dess aflöning, hvarigenom
dessa utgifter i det hela torde kunna nedsättas med minst en
tredjedel.
Vid föredragning uti de andre Riks-Stånden af Preste-Ståndets i ämnet
aflåtne Protocolls-Utdrag af den 21 sistlidne Januarii, hafva Stånden
stannat i följande beslut, nemligen;
Stats-Vt skottets Betänkande N;o 2.
1
3
Ridder skåpet och Adeln,
i:o att till Stats-Utskottet skulle remitteras frågorna om ersättning' till
Talmännen för egna Riksdags-kostnader samt om befrielse för dem
från all representation genom måltider, om minskning i de dryga
Klubb-kostnaderne samt om aflöningen för Ståndens och Utskottens
Cancellier;
2:o att Ridderskapet och Adeln afsäger sig alla representations-måltider
hos Herr Landtmarskalken;
3:0 att, då 24 §• Riksdags ordningen bestämmer antalet af Utskottens
betjening och åt Riks-Stånden öfverlemnar att under Riksdagens lopp
besluta, om någon tillökning deri finnes nödig, ingen förutgående åtgärd
i detta afseende kunde vidtagas;
4:0 att någon minskning i den för Ridderskapet och Adeln redan antagne
Cancellie-personal icke kunde göras ; samt
5:0 att det sedan sista Riksdag hvilande förslag till ändring af irsta
punkten i 59 §. Riksdags-Ordningen skulle skyndsammeligen till afgörande
företagas, men att, till följd af samma §:s nuvarande ordalydelse,
Ridderskapet och Adeln ej kunde fatta något beslut om uppskof
med Stånds-Protocollens tryckning;
Borgare-Ståndet,
der motion angående besparing i Riksdags-kostnaderne jemväl blifvit väckt
af Herr Ekstrand--
i:o att Ståndet afsäger sig all representation af Talmannen genom måltider;
2:0 att frågan om ersättning till Ståndets Talman för hans Riksdags'Utgifter
skulle remitteras till Stats-Utskottet, samt
3:0 att ingen betalning af Statens medel skulle, för förtäring å BorgareStåndets
Klubb, ega rum, och
Bonde-Ståndet,
inom hvilket motioner om Talmäns-tafflarnes indragning blifvit gjorde af
Anders Danielsson från Elfsborgs Län och Petter Persson från Jönköpings
Län:
4 Siats- Utskottets Betänkande N--o 2.
*
i:o att Ståndet afsäger sig all representation genom måltider på Statens
bekostnad 3
2:0 att frågorna om Talmännens ersättning' för egna Riksdags-kostnader
samt om minskning uti Klubb-umgälderne skulle remitteras till Stats*
Utskottet 3
3:0 att, då Bonde-Ståndet, 1 öfverensstämmelse med till efterlefnad nu
gällande 59 §. Riksdags-Ordningen, redan beslutit och gått i författning
om tryckning af dess Protocoll för denna Riksdag, sådant
skulle Preste-Ståndet till svar meddelas i frågan om uppskof med tryckning
af Riks Ståndens Protocoll, samt
4:0 att, då det utgör hvarje Stånds ensak att bestämma det antal af
Cancellie-betjening, som erfordras utöfver hvad Riksdags-Ordningen
medgifver, och Bonde-Ståndet, som vid förra Riksdagen hade hos sig
anställde Tio Extra Cancellister med lika arfvoden, som Ordinarie*
Cancellisterne, nu ansett sig icke vara belåtet med mindre än Åtta
Extra Cancellister 3 så skulle det förvisas till Stats-Utskottet-att föreslå
aflöningen för dessa på samma gång, som den bestämmes för den öfriga
i Riksdags-Ordningen upptagna Cancellie-betjening.
Med ledning af de beslut Riks-Stånden sålunda redan fattat, samt
efter tagen kännedom af hvad inom Ridderskapet och Adeln, BorgareStåndet
och Bonde-Ståndet i dessa ämnen af åtskilliga Ledamöter blifvit
yttradt, får Utskottet nu, i afseende på omnämnde Riksdags-utgifters bestämmande,
afgifva utlåtande och förslag.
Då samtlige Riks-Stånden afsagt sig alla representations-måltider hos
Herr Landtmarskalken och Herrar Talmännen, anser Stats-Utskottet häraf
äfven följa, att de till en sådan representation vid föregående Riksdagar
beviljade anslag vid den närvarande icke ifrågakomma, äfvensom, då
frågan om inskränkning i kostnaden för tryckningen af Riks-Ståndens Protocoll
är beroende på det sedan sista Riksdag hvilande förslaget till ändring
af irsta Punkten i 59 §. Riksdags-Ordningen, Stats-Utskottet finnér sig icke
nu ega att något utlåtande häröfver afgifva.
Beträffande frågan om Talmannens ersättning för egna Riksdagskostnader
och hvilken Preste-Ståndet ansett böra vara fullt anständig; så
Stats-Ut skottets Betänkande N.-o 2.
5
förekommer väl, å ena sidan, att, genom upphörandet af Talmännens representations-skyldighet,
de kostnader, dem i sådan egenskap förorsakas, äfven
skola i betydlig mon förminskas5 men, å andra sidan, lärer icke eller
kunna nekas att Talmännen , i och för uppfyllandet af det dem anförtrodda
vigtiga kall, få vidkännas betydliga utgifter, dels genom vistandet på en
främmande ort, dels ock genom omöjligheten att under Riksmötet egna erforderlig
tid och omtanka antingen åt innehafvande embeten eller enskilda
angelägenheter. Dä härtill kommer, att, vid föregående Riksdagar, utom
representations-penningarne, serskilda ersättningar beviljats dels efter räkning,
dels genom månadtliga hyres-anslag,
anser Stats-Utskottet sig böra tillstyrka, att, äfven vid innevarande
Riksdag, ersättning må anslås åt Herr Landtmarskalken och Herrar
Talmän för deras Riksdags-kostnader.
För bestämmandet af beloppet utaf en sådan ersättning, har Utskottet
sökt ledning af hvad vid föregående Riksdagar egt rum, och dervid
inhemtat, att representations-kostnaden , som vid 1015 års Riksdag utgick:
för Herr Landtmarskalken, efter ingifne räkningar, med omkring 2,500 R.'dr
samt för Herrar Talmän med 1,000 R:dr Banco för hvarje i månaden,
vid I825 och 1320 årens Riksdagar varit fastställd till ett månadtligt anslag
af 600 R:dr Banco, med undantag för Herr Landtmarskalken, sorn
derå icke väckte anspråk, men med tillägg för Preste-Ståndets Talman af
200 R:dr i månaden till hus-hyra och ved, samt af 250 R:dr till hus-hyra
för Bonde-Ståndets Talman, Secreterare och Cancellie.
I betraktande således deraf, att sistnämnde 2-'ne Riks-Stånds Talmän
vid föregående Riksdagar uppburit hvardera omkring 800 R:dr Banco må*
nadtligen, och med fästadt afseende, å ena sidan, på behofvet af besparing
i Riksdags-utgifterne, men, å den andra, äfven på billigheten deraf, att
Herrar Talmän, i sådan egenskap, icke må vidkännas enskilda uppoffringar,
anser Stats-Utskottet sig böra föreslå beviljandet af en månadtlig ersättning,
i ett för allt, med 500 R:dr för Herr Landtmarskalkens samt
med 400 R:dr för de öfrige Ståndens Herrar Talmäns Riksdagskostnader.
Hvad dernäst beträffar Klubb-kostnader ne, hvilka vid sistförflutne
Riksdag uppgingo:
Ridderskapets och Adelns till - - - R:dr 613: 24. —
Preste-Ståndets till ..... — 4,293: 42. —
6
Stats-Utskottets Betänkande N:o 2.
Borgare-Ståndets till R:dr 2,899: 21. 8-
och Bonde-Ståndets till .... — 12,830: 4. 10.
Hvarförutan kostnaden för de så kallade Landtmarskalkssoiréerne,
med beräkning tillika af ved- och kolåtgången,
utgjorde _ 36,766: 11. 2.
så hemställer Utskottet, att alla förenämnde kostnader må under nu
påstående Riksdag inskränkas till utgifterne för Klubbrummens
hyrande samt förseende med ljus och ved, för nödig uppassning
samt för anskaffning af Tidningar.
I afseende på tiden, ifrån hvilken dessa kostnader skola utgå —
lärer den böra beräknas, hvad hyran för Klubbrummen angår, på
grund af upprättade Contract, samt för aflöningen af den till upppassning
vid Klubbarne antagne betjening, från den dag då klubbsammankomsterne
börjades;
Och
torde i öfrigt hvad som å Klubbarne åtgått till andre utgifter än
dem Utskottet nu föreslagit och hvad som dertill ytterligare åtgår,
intill dess Rikets Ständer i ämnet fattat beslut, få i vederbörlig
ordning godtgöras.
Vidkommande sedermera af täning en till Rik s - St anden s och Utskottens
Cancellier, såsom i väsendtligaste nion inverkande på Riksdagsutgifterne,
har Utskottet dervid icke kunnat undgå finna, att om äfven,
hvilket icke bör förnekas, Riksdags-ärendenas skyndsamma och ändamålsenliga
behandling till stor del beror på en skicklig och nitisk Cancelliepersonal,
förminskning icke dessmindre i de vid föregående Riksdagar bestridde
aflönings-utgifter bör kunna tillvägabringas, ej allenast genom aflönings-beloppens
nedsättning i vissa fall, men äfven och hufvudsakligast
genom inskränkning i Personalen, till hvilken senare förmodan Utskottet
hemtar ytterligare stöd af det allmänt kända förhållande, att åtskillige Utskott
en längre tid, dels i början af Riksdagen och dels vid slutet deraf,
icke i någon betydlig nion äro sysselsatte.
Ur sådan synpunkt och med öfvertygelse i öfrigt, att äfven göromålen
vinna, om de handläggas af en mindre talrik men med dem jemnt
sysselsatt Cancellie-personal, har Utskottet ansett angeläget vara, att för
aflönings-utgifterne bestämma en sådan grund, hvarigenom tillfälle gifves,
att med en högre aflöning utmärka och belöna den, som haft en trägnare
befattning och densamma med oförminskadt nit till Riksdagens slut bestridt.
Stats-Ut skottets Betänkande N.-o 2.
7
I sådant hänseende får Stats-Utskottet föreslå:
att aflöningen för den Personal, som dels, på grund af Riksdagsordningens
24 §. och dels, till följd af Riks-Ståndens serskilda
beslut och medgifvanden, antingen redan linnes anställd eller ytterligare
kan varda antagen vid Riks-Ståndens och Utskottens
Cancellier, må, i enlighet med föreskriften uti nyssnämnde 24 ,
först vid Riksdagens slut bestämmas, och hvartill Stats-Utskottet
då, efter öfverläggning med Landtmarskalken och Talmännen,
skall inkomma med Förslag.
Då likväl med visshet kan antagas, att i allmänhet ifrågavarande
Cancellie-personal är, under tiden, i behof af någon del utaf den blifvande
aflöningen, föreslår Utskottet:
att förskott å aflöningen må, efter nedanstående Tariff, till hvar
och en månadtligen utbetalas, nemligen:
För Secreteraren hos Ridderskapet och Adeln
— Secreteraren hos Preste-Ståndet
— Secreteraren hos Borgare-Ståndet •
— Secreteraren hos Bonde-Ståndet
— Notarier i Riks-Stånden
— Cancellister i D:o - - -
— Riddarhus-Fiskalen, hvilken, i likhet med hvad vid
föregående Riksdag egt rum, upptages till aflö
nande
af Riksdagskostnads-medlen - • — go: — —
— Secreteraren i Stats-Utskottet ... — 120:
— Secreteraren i de öfriga Utskotten - • — 100: — —
— Secreteraren vid Stats-Utskottets afdelning för Riks
gälds-Verkets
ärenden .... — 100:
För den vid Stats-Utskottet serskildt antagne Kamererare — go: — —
— Notarier i Stats-Utskottet ....
y0:
— Notarier i de öfrige Utskotten ...
70:
— Cancellister i Stats-Utskottet ...
go;
och Dito i de öfrige Utskotten • . .
go:
Hvarjemte
dagaflöningen till de Vaktmästare, som, för uppassningen vid
Stånden och Utskotten, behöft antagas, torde, i likhet med hvad
vid flere Riksdagar egt ruin, få utgå med En R:dr 16 s. Banco
för hvarje.
R:dr 135: 16. —
— 133: 16- —
— 133 •' 16. —
— 200: — —
— 60: — —
8
Stats-Utskottets Betänkande N:o 2.
Tiden för beräknandet af ofvannämnde förskott anser Utskottet böra
vidtaga för alla Tjenstemän, så vid Ståndens som vid Utskottens
Cancellier, ifrån och med antagningsdagen. Skulle något Utskotts
verksamhet före Riksdagens slut upphöra eller anledning förefinnas,
att derförinnan förminska någon del af Personalen, beräknas
aflöningen till och med den dag, då tjenstgöringen upphör.
Äfvensom dagaflöningen för Vaktbetjeningen lärer böra
månadtligen utbetalas, beräknad från antagningsdagen.
I sammanhang härmed, och på grund af hvad vid föregående Riksdagar
egt rum,
får Utskottet tillstyrka, att kostnaden för nödige befunne förändringar
i Ståndens sessionsrum, för eclairering, nödige reparationer,
eldning, städning m. m., samt för uppköp af erforderliga
skrifmaterialier, så i Stånden sorn Utskotten, må till godtgörande
beviljas.
I afseende på sättet för de häri omnämnde Riksdags-utgifters verificerande
och liqviderande, får Utskottet åberopa dess under denna dag
serskildt afgifna Betänkande N:o 5. Stockholm den 14 Februarii 1834-
Reservationer:
Af Brukspatronen T. Petré.
Landtmarskalkens ansvarsfulla kall lånar sitt högsta värde från den
sjelfuppoffring och försakelse af enskilda fördelar, hvarmed det, under
ledning förnämligast af fosterlandskänslan, utöfvas. Den höga medborgerliga
dygd, som alltid hos Inriéhafvaren af denna vigtiga plats måste förutsättas,
kan endast inom sig sjelf finna sin belöning. Att, med kännedom häraf och
sedan genom alla Stånds enhälliga beslut Talmans-tafflarne blifvit afskaffade,
erbjuda Herr Landtmarskalken en inkomst, till hvars anordnande
hvarken Riksdags-Ordning eller häfdvunnen vana gifver anledning, vore
Stat?- Utskottets Betänkande N-o 2.
9
ett förnärmande af sjelfva ridderlighetens princip, ett underkännande af
Herr Landtmarskalkens, öfver småsinnets beräkningar, vidt upphöjda tänkesätt.
Herr Erke-Biskoppen har, i egenskap af Preste-Ståndets Talman, flere
bekymmer, men är deremot befriad från de icke mindre mödosamma Utskotts-göromål
, som åligga Biskopparne, hvilka likväl icke få räkna sig
någon ersättning för riksdagskostnader till godo. Då således Herr ErkeBiskoppen,
efter Taffel-representationens upphörande, icke egenteligen kan
sägas för sitt uppehåll vid Riksdagen hafva större besvär och andre
kostnader, än hans medbroder Biskopparne utan någon slags ersättning få
vidkännas, förekommer intet skäl att tillägga Herr Erke-Biskoppen något
anslag af allmänna medel.
Representanterne för Stockholms Stad hafva aldrig för Riksdagsmannaförtroendet
emottagit någon pecuniair fördel, och i samma högsinnade
anda har Borgare-Ståndets Talman handlat, då han, efter beslutet om Talmans-tafflarnes
indragning, formeligen förklarat, att han alldeles icke för
sig begär något anslag af Stats-medlen.
Bonde-Ståndets Talman förenar, jemte Talmans-plafsen, tvänne löngifvande
befattningar, den ena såsom Bonde-Ståndets fullmägtig i Banken
och den andra såsom Riksdags-representant för allmogen i Gestrikland.
Vid detta förhållande och då bemälde Talman nu mera är fri kallad från
dess fordna åliggande att gifva måltider på Statens bekostnad, saknar han
all anledning att vänta eller begära något Stats-anslag, helst det smickrande
förtroendet att leda Ståndets öfverläggningar och beslut befriat honom
från högst opereusa Utskotts-arbeten; hvartill han eljest, i egenskap
af ännu varande Representant, är förbunden.
Mitt yttrande är följaktligen, att alldenstund Rikets fyra Stånd beslutit,
att inga Talmans-tafflar, på Statens bekostnad, vid denna Riksdag
skola ega rum, och Rikets Ständer i öfrigt sakna anledning att för Herr
Landt-Marskalken och Ståndens Talmän göra något anslag af Statens medel
; fördenskull och sorn den noggrannaste hushållning med dessa medel
är hvarje Representants oeftergifliga pligt, kan jag, för min del, intet anslag
i omförmälde hänseende tillstyrka.
Bihang till R. St. Prot. 1834- 4 Sami. 1 Afd, 1 Band.
1. Hdft.
10
Stats- Utskottets Betänkande N:o 3.
Af Bruks-Patronen J. Waern.
Som jag icke anser, att något arfvode eller så kallad kostnads-ersättning
bör af Stats-medel utgå till Talmannen, sedan all representationsskyldighet
genom måltider blifvit dem frånkänd, och ej eller kan gilla,
att någon olikhet i sådan kostnads-ersättning af Utskottet tillstyrkes, så får
jag härmedelst vördsamt nedlägga min reservation emot de af Utskottet i
dessa hänseenden fattade beslut.
Af Riksdagsmannen Nils Strindlund från WesterNorrlands Län.
I afseende på den af Utskottet föreslagna olikhet i ersättning Herr
Landtmarskalken och Talmännen emellan, får jag mig reservera. Jag anser
jemlikhet härutinnan böra ega rum, då hvar och en af dem inom eget
Stånd innehar jemförlig befattning.
Uti sistnämnde reservation hafva Riksdags-Fullmägtige L. Wiklund
från Westerbottens Län, olian Andersson från Upsala Län, Hans fansson
från Elfsborgs Län, Anders Andersson från Skaraborgs Län, Nils Persson
från Södermanlands Län samt Olof Månsson från Blekinge Län instämt.
N:o 3.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 15 Febr. kl. 3 eft. nr.
Betänkande, angående utgifternas för innevarande Riksdag
omedelbara bestridande genom Riksgälds-Contoiret.
(RGS A.)
V^id sisth lagtima Riksdag pröfvade Rikets Ständer lämpligt att, medelst
bifall till dåvarande Stats-Utskotts Betänkande N:o 2, uppdraga åt RiksgaldsConfoiret,
att omedelbart bestrida alla utgifter för samma Riksdag, samt
dervid, i afseende på utbetalningarna och redovisningen, till iakttagande
och efterrättelse, stadga följande allmänna grunder, nemi:
i:o Borde alla af Rikets Ständer pröfvade och fastställde utgifter godt
görasj
-
Stats-Ut skottets Betänkande N--o 3.
11
2.’0 Skulle andra utgifter i och för Riksdagen förekomma af sådan beskaffenhet,
att desamma borde af Kongl Maj:t, efter Nådig pröfning, anbefallas
och i sådant fall på Kongl. Stats-Contoiret anordnas, komme ersättning
för desse af Kgl. Stats-Contoiret bestridde utgifter, att från
Riksgälds-Contoiret, efter Stats-Contoirets requisitioner och emot verifications-handlingarnes
öfverlemnande, meddelasj och
3:0 Derest, till bestridande af sådane utgifter, som på Kongl. Majtts Nådiga
pröfning bero och uti nästförestående punkt omförmälas, förskott,
emot redovisning, skulle af Kongl. Stats-Contoiret vara meddelade,
komme med ersättningen att förhållas på enahanda sätt, som i nyssnämnde
2:dra punkt finnes stadgadt.
I enlighet med Stats-Utskottets sedermera i ämnet afgifne och af
Rikets Ständer gillade Betänkande N:o 41, angående Herr Landtmarskalkens
och Talmännens representations-kostnad samt Riks-Ständens
Cancellier och Klubbar, stadgades till vederbörlig efterrättelse, att alla
hithörande Räkningar borde af Landtmarskalken eller Talmännen,
medelst påskrift, till rigtigheten vara godkändej äfvensom ytterligare,
i enlighet med Stats-Utskottets af Rikets Ständer gillade Betänkande N:o
43, angående aflöningen vid Riksdagen för Riks-Ståndens och deras Utskotts
Secreterare, Cancellier och Vaktbetjening, att utbetalningen af
arfvoden och tractamenten borde ske, i enlighet med serskilda specificationer
på personalen, undertecknade, i afseende på Riks Stånden, af
hvarje Riks-Stånds Talman, och, i afseende på Utskotten, af hvarje
Utskotts Ordförande.
Under åberopande af de uti Stats-Utskottets vid sistlidne Riksdag
Betänkande N:o 2 upptagne skäl, har Stats-Utskottet skolat föreslå
och tillstyrka, att
alla utgifter för innevarande urtima Riksdag må omedelbart bestridas
genom Riksgälds-Contoiret, utaf de under Fullmägtiges i
nämnde Contoir förvaltning ställde medel, samt de här ofvan anförde
vid sisth Riksdag stadgade föreskrifter, i afseende på utbetalningen
och redovisningen, härvid tjena till iakttagande och efterrättelse.
Och, derest detta förslag skulle af Rikets Ständer bifallas,
torde Rikets Ständers härom fattade beslut böra hos Kongl. Majrt
i underdånighet anmälas, samt Stats-Utskottet få sig uppdraget
12
Stats-Ut skottets Betänkande N--o 3.
att af samma beslut lemna Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret del,
till iakttagande och efterrättelse.
Slutligen, vidkommande kostnaden för tryckningen af handlingar,
hörande till innevarande Riksdag, så skall Stats-Utskottet icke underlåta
att, så snart Rikets Ständers beslut, i afseende på tryckningen af RiksStåndens
Protocoll m. m., kommit till Stats-Utskottets kännedom, uti serskildt
betänkande föreslå de speciela föreskrifter, rörande förenämnde tryckningskostnad,
hvilka, i ett eller annat afseende, böra stadgas.
Stockholm d. 14 Febr. 1334*
STOCKHOLM, H. G. Nordström 1834-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.
N:o 4.
Ankom till Expeditions-Utskottet den 15 Febr. kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.-ts Nådiga Remiss
å handlingarne i frågan om Bankens rättighet att
erhålla liqvid för 2:ne på densamma öfverlåtne äldre
Krono-foraringar. (U. A)
Genom serskilda underdåniga Skrifvelser af den 15 Mars 1830, hafva
Fullmägtige uti Rikets Ständers Bank hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållit, dels om anvisande af nödiga medel till liqviderande af framlidne
Öfverste-Lieutenanten Silfversparres på Banken öfverlåtne, och år 1747 till
ett belopp af 2,657 Daler 24 öre 4f Penningar Silfvermynt bestämda
Kronofordran, dels ock om utbekommande med ränta af den, framlidne Landshöfdingen
Gustaf Duwall tillerkända Reductions-fordran, den Banco-Fullmägtiges
pluralitet nu uppgifvit till det belopp af 5,833 Daler lg öre
10 f pir Silfvermynt, hvarmed samma fordran, i följd af en redan år
1747, emellan Rikets Ständers öfver Reductions- och Liqvidations-Verket
förordnade Deputation samt Banco Deputationen, träffad öfverenskommelse,
skulle godtgöras.
Uti häröfver afgifne Utlåtanden, har Kongl. Kammar-Collegium anfört,
att, då dessa af Banken nu uppgifne fordringar hos Kronan borde hänföras
till sådane anspråk, som uti Bytes- samt Reductions- och Ersättnings-mål
uppkommit, och för hvilkas anmälan och bevakning genom KammarCollegii,
på grund af Kongl. Brefvet den g Maji lg27, utfärdade Kungörelse
den 25 i samma månad, viss tid, vid förlust af all vidare rätt och
talan, varit förelagd, eller ock betraktas lika med sådane Kronans fordringar
hos enskilde, hvarom Kongl. Kungörelsen den 19 Augusti lg02
handlar, och hvilka bordt inom 20 år derefter, vid enahanda påföljd, ut.
kräfvas, Collegium ansage Rikets Ständers Bank i allt fall hafva förlorat
sin rätt och talan i dessa mål, enär Kronan allt sedan år 1789 ej varit
Bihang tilt R, St, Prot. 1834• 4 Sami. t Afd, 1 Band.
2 Haft, l
2
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 4,
för ofvanberörde skuldposter sökt eller fordrad; hvarjemte Collegium, i
afseende på anspråket af ränta å det sistnämnde fordringsbeloppet, ansett
sådan destomindre kunna beviljas, som fråga derom ej blifvit väckt, hvar*
ken vid den år 1747 träffade öfverenskommelsen eller uti de skrifter, som
Bankens Advocat-Fiscal derefter, åren 1751, 1762 och 1765 i detta ämne
till Kongl. Kammar-Collegium inlemnat.
Lika med bemälde Collegium och under åberopande af ofvanomnämnde
Nådiga Förordningar, hafva Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
sorn äfven blifvit hörde, yttrat sig anse Bankens rätt till liqvid för ifrågavarande
fordringsanspråk vara försuten; hvarjemte Fullmägtige, i anledning
af Kongl. Kammar Collegii framställning, att, i händelse Kongl.
Maj:t skulle pröfva rättvist fordringarne till betalning godkänna, ersättningen
torde böra meddelas af den så kallade Riksgälds fonden , i underdånighet
tillagt, att fordringsbeloppen, i anseende till deras tillkomst och
beskaffenhet, icke kunde af Kiksgälds-Contoirets medel utgå, utan i följd
af Rikets Ständers serskilda beslut och anordning, men att, då Bytesoch
Reductions-medel till Kongl. Stats-Contoiret nu mera ingå och upptagas
bland: Inkomster i Riks-Staten ej påräknade, syntes dessa medel äfven
utgöra en fond, hvaraf de nu anmälte Bytes- och Reductions-fordringarne
lämpligen kunde godtgöras.
Dessa mål hafva den 18 sistlidne Januarii blifvit hos Kongl. Maj;t
i underdånighet anmälte, hvarvid Kongl. Maj:t förklarat Sig ”anse Ri”kets
Ständers Bank, hvarken på grund af Kongl. Kungörelsen den 19
”Augusti 1802 eller Kammar-Collegii Kungörelse af den 25 Maj* 1827»
”hvilken senare endast handlar om de då ännu utelöpande godkände
”transporter, Collegii utfärdade Protocolls-utdrag och liqvidationer uppå
”Reductions-, Ersättnings- och Bytes-fordringar hos Kronan, hvarom här
”icke är fråga, kunna, såsom Kammar-Collegium och Riksgälds-Contoirets
”Fullmägtige förment, hafva förlorat sin rätt och talan i afseende pä de i
”dessa mål ifrågasatte fordringsposter, enär Banken om utbekommande
”deraf redan år 1789 sig anmält uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift,
”hvilken, till Kammar Collegii underdåniga Utlåtande remitterad, på Col”legii
handläggning allt hittills berott,” men derjemte i Nåder ”velat, med
”anledning af hvad Riksgälds-Contoirets Fullmägtige i öfrigt anfört, i afseende
på frågan om dessa fordringars godtgörande, öfverlemna hand”iingarne
till Rikets Ständers Stats-Utskott.”
Stnts^Utskottets Utlåtande N:o 4.
3
För att kunna bedöma, huruvida ersättning i förevarande fall bör
af allmänna medel utgå, har Utskottet af handlingarne sökt förskaffa sig
närmare kännedom om tillkomsten och beskaffenheten af ifrågavarande
fordringsanspråk och dervid hufvudsakligen utrönt följande:
>:ö i afseende pä Öfverste-Lieutenanten Silfversparres Kronofordran,
att Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 3 November 1747» gifvit Fullmägtige
i Rikets Ständers Bank tillkänna, att Rikets Ständer, med gillande
af Reductions-Commissionens derom gifne Utslag, pröfvat rättvist
fastställa framlidne Öfverste-Lieutenanten Carl Silfver sparres hos Kongl.
Majit och Kronan egande Köpegods-fordran, bestående af 48 Daler 11 öre
9f p:gr Silfvermynt, hemmans-ränta in natura samt bortmiste räntor till
1722 års slut, Q02 Daler 20 öre 16 f ptgr Silfvermynts Capital jemte 6gO
Dal. 16 öre 20 ptgr S:mts interesse, under förklarande tillika, att Rikets
Ständers Bank, till godtgörande af dess fordran för ett åt bemälde
Ofverste-Lieutenant i lifstiden lemnadt lånkomme att, efter då redan
upprättad liqvidation, åtnjuta tillsammans 2,657 Dal. 24 öre qf p:gr Silfvermynt
af den fond, som dertill framdeles kunde blifva utsedd5 samt
2:0 angående Landshöfdingen Gustaf Duwalls Reductions-fordran,
att då de, till säkerhet för flera, åren 16S4, 1685, 1636 och l633, af
Landshöfdingen Duwall utaf Rikets Ständers Bank upptagne penninge lån,
pantförskrifne uti, dels i Finland och dels i Sverige belägne, bemälde Landshöfding
tillhöriga gods, till större delen blifvit, såsom varande af Donations
natur, till Kongl. Maj:t och Kronan indragne, så hade, efter det
Landshöfdingen Duwall år 1692 aflidit och dess arfvingar, genom KonglMajrts
och Rikets Svea Hof Rätts Dom den l:ste Junii 1695, erhållit tillstånd
att till Duwallske Borgenärerne öfverlemna alf bemälde Landshöfdings
Egendom, Banken för den fordran den hos Landshöfdingen Duwall
ytterligare egde, erhållit öfverlåtelse af den Reductions-fordran bemälde
Landshöfding hos Kronan kunde innehafva, till följd hvaraf dels en liqvidation
deröfver af Kongl. Reductions-Commissionens Contoir den 3
Junii 1709 blifvit upprättad och med Rikets Ständers Bank, såsom innehafvare
af Landshöfdingen Duwalls Arfvingars rätt, communicerad, enligt
hvilken liqvidation, som upptager en förut efter räkning den 22 Junii
1698 bemälde Landshöfding tillkommande fordran af 5,838 Dal. 18 öre
10 f P:8r Stmt, Landshöfdingen Duwall skulle ega af Kongl. Maj:t och
Kronan att fordra 282 Dal. 29 öre 13-/0 p.’gr S:mt hemmans-ränta samt
4
Stats-Utskoiiets Utlåtande N:o 4.
10,333 Dal. 25 öre 5 \ p:gr samma mynt bortmiste räntor, beräknade till
den 1 Januarii 1709, samt dels ett ytterligare Novo-Conto, den 23 Januarii
1745 författadt, enligt hvilket de årliga räntorna till 1722 års slut
uppgingo till 16,427 Dal. 2 öre 2f p:gr Silfvermynt.
Sedan derefter Rikets Ständers öfver Reductions- och Liqvida
tions-Verket
förordnade Deputation, uti ett till Rikets Ständers Bank
den 19 Januarii 1747 aflåtet Protocolls-Utdrag, dels tillkännagifvit, att
åtskilliga felagtigheter vid den senaste, om Dimallika fordringen upprättade
liqvidationen syntes vara förelupne, hvilka skulle kunna föranleda
till ny liqvidation, dels ock af sådan anledning, och på det Kongl.
Majrt och Kronan ej måtte utbetala mer än vederborde, hemställt, oni
icke Banken skulle vara nöjd med den första liqvidations-posten, eller
5)858 Dal. 13 öre 10 t P-gr Silfvermynt, med förbindelse för Banken att
ersätta en af Fahlu Hospital hos Landshöfdingen Duwall egande fordran
af l,3i4 Dal. Kopparmynt} så hade Rikets Ständers Banco-Deputation,
genom Protocolls-Utdrag den 1 Junii samma år, förklarat, att Banken
för dess hos Kongl. Majrt och Kronans egande fordringar, såsom aflidne
Landshöfdingen G. Diuvalls Sterbhus-rätts innehafvare, ville låta sig nöja
med de af Rikets Ständers Reductions- och Liqvidations-Deputation erbjudne
5,833 Dal. 18 öre 10 f p:gr samt äfven förnöja Fahlu Hospitals
fordran i bemälde Landshöfdings Sterbhus, stor 1,314 Dal. Kopparmynt}
dock med det uttryckliga betingande, att bemälde Deputation tillika anordnade
betalningen af säkra och ofelbara medel.
En sådan betalning har likväl sedermera aldrig egt rum, oaktadt
de flerfalldign framställningar om den afslutade öfverenskommelsens full
görande,
som, å Bankens vägnar, af dess Advocat-Fiscal blifvit gjorde,
dels hos Kongl. Kammar-Collegiutn åren 1731» 1762 och 1765, samt dels
genom den till Kongl. Majrt den 3 Augusti 17S9 ingifne skrift, hvilken ,
den 4 i samma månad remitterad till Kammar-Collegii underdåniga Utlåtande,
allt sedan varit på dess åtgärd beroende.
På grund af det sålunda upplyste förhållandet
anser Stats-Utskottet Rikets Ständers Bank ega obestridlig
rättighet att vinna godtgörelse ej mindre för framlidne OfversteLieutenanten
Silfversparres på densamma öfverlåtne, till beloppet
bestämda Kronofordran, stor 2,657 Dal. 24 öre 4f P*8r
Silfvermynt, än äfven för det, så Capital- som Räntebelopp,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.
5
hvilket kan varda Banken, i egenskap af Rättsinnehafvare till
framlidne Landshöfdingen Duwall: Reductions-fordran, lagligen
tillerkändt; dock i senare frågan med dervid fästadt vilkor,
att Banken godtgör Fahlu Stads Hospital dess i nämnde
Landshöfdings Sterbhus egande fordran af 1,314 Dal. Koppar*
mynt, så vida densamma icke redan är gulden.
Beträffande den fond, hvarå en så beskaffad ersättning lämpligast
bör anvisas, så har väl, på sätt Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret anfört,
Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den JO Julii 1322, bland annat förordnat,
att, från och med samma års början, Kongl. Stats-Contoiret skulle
hålla serskild räkning öfver Bytesfondens alla inkomster och dervid tillse,
att densamma endast disponerades till utgifter, som af Bytes ärendena
blefvo en följd. Men då dessa medel, som upptagas bland: Inkomster
i Riks-Stciten ej påräknade, och hvilka utgjort för
År 1823 1*99/ * o®- 10.
_ 1326
1,573: 3: 3-
_ 1327
996: 12: 2.
lika med andre Stats-Verkets medel ingått i de öfverskott, som till Riksgälds-Contoiret
aflemnats, så och då några Bytes-och Reductions-medel icke
influtit åren 1830 eller 1831 samt ej heller hädanefter, åtminstone till
något betydligare belopp, äro att påräkna,
hemställer Stats-Utskottet, att de blifvande ersättnings-summorna
må anvisas till utbetalning från Riksgälds-Contoiret, med
iakttagande dervid af den utaf Kongl. Kammar-Collegium uppgifna
liqvidations-grund af 6 Dal. Sirat på Riksdalern.
— 1323
och 1829
105: 44: 3.
36. 30- 9-
Stockholm den 14 Februarii 1834.
6 Stnts-TJtskottet! Utlåtande N:o y.
N:o ' 5.
Ankom till Experlitions-Utskottet dan 15 Febr. kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Arrendatorernes af Klabböle
Krono-Laxfiske i Umeå Elf underdåniga
ansökning om eftergift i 1350 års till Kronan
utgående Taxa lör berörde fiske. (I. A.)
Ijti en till Kongl. Majit i början af år 1331 ingifven ansökning, hafva
Arrendatorerne af Klabböle Laxfiske i Umeå Elf, Jacob Pehrsson, Olof
Nilsson m. fl. underdånigst anfört: att, ehuru de haft all möda och kostnad
ospard att med sorgfälligaste omtänksamhet efter behof tillbygga,
underhålla och årligen förbättra byggnaderna vid nämnde Krono-Laxfiske,
hade likväl den om våren 1330 inträffade ovanligt starka vattuflod och
isgång i Umeå Elf icke allenast förstört Brattfallet midt emellan de hufvudsakligaste
fisklägenheterna Nytinan och Killingsholms tinorne, utan
jemväl alldeles afskurit hälften af yttre armen till Landtinan och skadat
öfriga delen deraf, så att Laxen haft fri och obehindrad uppgång genom
och förbi fisket, Elfven uppföre, hvilket haft den menliga påföljd att, på
sätt tillkallade behörige Besigtningsmän uti ett ansökningen vidfogadt bevis
intygat, Sökanderne minst förlorat fldelar af den fångst, som eljest kunnat
påräknas, hvartill komme såsom ytterligare förlust den till fiskets
iståndsättande erforderliga kostnad, och som Sökanderne, hvilka dessutom
lidit af en svår missväxt under samma år, icke mägtade erlägga den till
Kongl. Majit och Kronan utgående Taxan, så hafva de i underdånighet
anhållit, att åtminstone hälften deraf för år 183° måtte dem i nåder eftergifvas,
hvartill Sökanderne så mycket hellre hoppades Nådigt bifall, som
Arrendatorerne af Sörforss Krono-Laxfiske, för enahanda orsak, genom
Nådig Resolution den 14 Junii 1774, erhållit befrielse från hela Taxan i
tre års tid och jemväl, efter liden skada af 1823 års vårflod, undfått eftergift
af halfva Taxan under lika många eller 3ine år. Varande derjemte
den alternativa anhållan af Sökanderne i underdånighet framställd,
att, i händelse Kongl. Majit icke funne i Nåder godt bifalla deras ofvannämnda,
af ömande omständigheter påkallade underdåniga begäran, de
Stats-Utskuttets Utlåtande N:o 4.
7
emedlertid och intill dess hufvudsakligt beslut meddelades måtte befrias
från erläggandet af mera än halfva Taxan för år 133°-
Sedan Kongl. Maj:t under den 5 Mars 1831 anbefallt Dess och Rikets
Stats Contoir att, efter Kongl. Majas Befallningshafvandes i Westerbottens
Län hörande, i linnet afgifva utlåtande, samt tillika i Nåder förordnat,
att emedlertid och intill dess Kongl. Maj:t Sig i målet hufvudsakligen
utlåtit med utgörandet af hälften utaf ifrågavarande Fiske-Taxa för
år 1850 komme att anstå, så vida Borgensmännen, deröfver hörde, sådant
medgåfvo; så har Kongl. Stats-Contoiret, med öfverlemnande af Kongl.
Majtts Befallningshafvandes underdåniga yttrande, deruti Borgensmännens
i nyssnämnde hänseende erforderliga medgifvande omförmäles vara meddeladt,
uti underdånig skrifvelse den 13 Julii 1831» på anförde skäl, den
sökte eftergiften i 1830 års Taxa tillstyrkt3 och hafva, jemlikt Kongl.
lvJaj:ts derefter den 30 Julii 1831 fattade Beslut, handlingarne i detta
mål nu blifvit till Stats-Utskottet i Nåder remitterade.
Enär Sökanderne, genom det om ifrågavarande Fiske i Umeå Elf
upprättade Contract, hvaraf Utskottet tagit kännedom, icke iklädt sig skyldigheten
att vidkännas påföljderna af en så beskaffad skada å Fiskebyggnaderne
som den, hvilken, utan deras förvållande, år 1830 inträffat;
så och med afseende å ej mindre Besigtningsmännens intyganden än Kongl.
Majtts Befallningshafvandes underdåniga yttrande, angående den timade
skadan å Fiske-byggnaderne och den Sökanderne deraf tillskyndade förlust,
äfvensom å den omständighet, att, vid Klabböle Fiskes ånyo utarrenderande,
den årliga Taxan blifvit nedsatt från 37 Tunnor, som Sökanderne
erlagt, till 26 Tunnor 1 Lisprd 1 Skålprd salt Lax,
anser Stats-Utskottet sig böra tillstyrka bifall å Sökandernes
anhållan om befrielse från utgörandet af den för år 1830 ännu
innestående hälft utaf den så kallade Fiske-Taxan eller
Arrendet för Klabböle Krono-Fiske.
Stockholm den 15 Februarii 1834-
8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6.
N:o 6.
Ankom till Expedltions-Utskottet den 15 Febr. kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss å f. d. Kamererarens vid Strömsholms
Stuteri-Inrättning, Assessoren Landströms underdåniga
ansökning om afskrifning af dess
skuld till Stuteri-Cassan. (I. A.)
Uti en till Kongl. Majit i September månad år 1331 ingifven och, jemte
vederbörandes i ämnet infordrade underdåniga yttranden, af Kongl. Majit
den 13 nästlidne Januarii till Stats-Utskottet i Nåder öfverlemnad ansökning,
har f. d. Kamereraren vid Strömsholms och Kungsörs Kungsgårdar
och Stuteri, Assessoren S. E. Landström anfört, huruledes han, i nyssnämnde
egenskap och såsom antagen Commissionair för de till hushållningens
reglerande vid nämnde Kungsgårdar förordnade Committerade, skall
fått vidkännas så stora förluster genom en af Committerades, aflidne StatsCommissarien
Widegrens åtgärd, att Landström, som förut varit i goda omständigheter,
slutligen bringats till cession; till bestyrkande hvaraf Landström
i underdånighet bifogat en räkning med bilagor, enligt hvilka bemälde
Stats-Commissarie åren 1812 till och med 1818 afgifvit dels qvittencer,
dels skuldsedlar å serskilda penninge-belopp, utgörande, med beräknad
ränta derå, en Summa af 26,098 R^dr 40 sk. 8 r:st., för hvilken
Landström i Widegrens Concurs, jemlikt Curatorernes meddelade betyg, ej
kunde få någon utdelning. Och har Landström underdånigst bönfallit, att
Kongl. Maj:t, med behjertande af berörde förhållande, täcktes af Gunst
och Nåd efterskänka honom återstoden af den skuld till Strömsholms
Stuteri-Inrättning, hvaruti han härigenom kommit, uppgående till omkring
1,800 R.'dr, för godtgörande hvaraf hans vid Stuteriet innehafvande
Expectance-lön till hälften blifvit i flera år innehållen med 200 R:dr
om året.
I afse
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 6.
9
I afseende på tillkomsten af berörde Balance, har Stats-Utskottet
af handlingarne inhemtat, att, sedan Kongl. Stats-Contoiret uppå Westerås
Läns Landt-Ränteri anordnat en Summa af 2,700 R:dr till skulders betalande
för Strömsholms Stuteri, och Assessoren Landstrom, enligt disposition, densamma
qvitterat, så hade han öfverlemnat hela beloppet till nu mera aflidne
Stats-Commissarien Widegren, såsom Ledamot af Committén för hushållningens
reglerande vid Strömsholms Stuteri, emot af denne senare meddeladt
qvitto af den 26 Mars 1016» i ändamål att dermed skulle liqvideras
den af f. d. Allmänna Magasins-Directionen år 1812 till Stuteriet lefvererade
Spanmål; och sonj förenämnde Summa uti 1316 års StuteriRäkning
blifvit afförd, utan att berörde liqvid funnits vara verkställd,
så hade, uppå derom i vederbörande Revisions-Contoir uti Kongl. Kammar-Rätten
gjord anmärkning, Landström i egenskap af ansvarig Redogörare,
genom Kammar-Rättens Utslag den 9 Februarii 1020, blifvit ålagdt
att meranämnde 2,700 R:dr återgälda. En sådan återbetalning har jemväl
sedermera, till slutet af år 1331, egt rum, medelst innehållning a£
Landstrcms halfva Expectance-lön, så att den nu återstående balancerade
Summan utgör 1,703 R-'dr 16 sk.; och hafva så väl Kongl. Stats-Contoiret
som Kongl. Kammar-Rätten, uti deras i ämnet afgifne underdåniga Utlåtanden,
underdånigst hemställt, att, då dessa medel, för hvilka Landström
egt uppbördsmanna-ansvar, blifvit af honom på god tro lemnade till hans
förman för att till ett för Stuteriets behof afsedt ändamål användas, men
sådant af denne blifvit åsidosatt, Landströms underdåniga ansökning desto
hellre måtte i Nåder bifallas, som han med hela sin enskilda förmögenhet
fått umgälla sitt för sin förman visade allt för stora förtroende; hvarjemte,
till följd af Kongl. Majrts Nådiga Beslut den 12 Maji 1032, innehållningarne
för de följande åren innestå i Strömsholms Stuteri-Cassa,
till dess Rikets Ständer öfver LandstrÖms ifrågavarande ansökning sig
yttrat.
Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit anfördt samt i öfrigt
förekommit,
anser Stats-Utskottet sig ega grundad anledning att å Assessoren
Landströms ifrågavarande underdåniga ansökning tillstyrka bifall,
samt att bemälde Landström således må njuta eftergift af återstoden
å dess ifrågavarande skuld till Strömsholms Stuteri-Inrätt
Bihang
till R, St. Fröt. 1834-• 4 Sami, 1 Afd, t Band.
a Haft. 2
IO
Stats-Utskotteti Utlåtande N:o 6.
ning, sådan densamma var den 12 Maji 1832, då Kongl. Maj:t,
på sätt ofvanförmäldt är, beslutit att frågan till Rikets Ständers
åtgärd öfverlemna.
Stockholm den 15 Februarii 1834=
STOCKHOL M, H. G, Nordström, i 834>
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.
1
N:o 7.
Ankom till Expeditions-Utskottet den 15 Febr, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
å Kamereraren H. H. Krutmejers underdåniga ansökning
om befrielse från Arrendet af Krono-Hemmanet
Rinkeby i Stockholms Län. (I. A.)
Sedan, uti ett af vederbörande Kronofogde till Danderyds Skeppslags
Tings-Rätt instämdt inål, angående åläggande för Arrendatorn af Kungsgårds-hemmanen
Rinkeby N:ris l och 4, om tillhopa jfdels mantal i Danderyds
Socken af Stockholms Län, Kamereraren H. H. Krutmejer att, i
händelse han icke ställde behörig borgen för arrende-skyldigbeternes
fullgörande under Tio års tid, räknadt från Midfastan 1832 till samma tid
1842, afträda arrendet, med skyldighet att, jemlikt y:de Punkten uti
Kongl. Kammar Collegii den 3 Augusti 1823 om hemmanet utfärdade
Arrende*Contract, ersätta den förlust, som Kronan, vid hemmanets ånyo
utarrenderande, kunde komma att för den återstående arrende-tiden vidkännas,
Skeppslags-Tings-Rätten , genom Utslag den 30 Mars nästlidet år,
förklarat Kamereraren Krutmejer arrendet förlustig samt pligtig att ersätta
den minskning i inkomst, sorn för Kongl. Maj.t och Kronan kunde genom
lägre arrende uppkomma, men lemnat Kamereraren öppet att serskildt
emot framlidne Presidenten och Stats-Rådet Grefve Wirséns Sterbhus föra
talan, i anledning af det under Rättegången förekomne förhållande, att
Grefven i lifstiden, uti Krutmejers ställe, emottagit hemmanet, hvilket ännu
af Enkefru Grefvinnan Wirsén innehafves, samt erlagt arrendet och
utgjort öfriga onera;
så har hos Kongl. Maj:t Kamereraren Krutmejer
i underdånighet anhållit om befrielse från ifrågavarande arrende, och att
Kongl. Maj:t måtte i Nåder tillåta hemmanens å nyo utarrenderande utan
den i Arrende-Contractets g:de Punkt stadgade påföljd; hvilken underdåniga
ansökning, jemte vederbörandes deröfver infordrade underdåniga
Bihang till R. St. Prot. 1834. 4 Sami. 1 Afd. 1 Band.
3 Haft. i
2
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.
yttranden, Kongl. Maj:t under den 1 innevarande månad behagat i Nåder
till Stats-Utskottet öfverlemna.
Uti dess i ämnet afgifne underdåniga utlåtande har Kongl. KammarCollegium
anfört: att Collegium, sorn funnit Skeppslags-Tings-Rättens of»
vannämnde beslut vara lagligen grundadt, vid sådant förhållande, och enär
Nådigt bifall till den sökta eftergiften skutle .icke blott innefatta rubbning
i helgden af lagligen ingångna förbindelser, utan ock leda till praejudicat
för andre Kronans Arrendatorer, som af förefallande omständigheter
kunna finna för sig förmonligt sina innehafvande arrenden frånträda,
att söka och vinna enahanda förmon, hvarigenom Kronan aldrig skulle
kunna med säkerhet påräkna det såsom arrende-medel å Stat anvisade
belopp, ansåg sig böra i underdånighet afstyrka Nådigt bifall till den underdåniga
ansökningen, ehvad det utfäste arrendet, 91 Tunnor -|:dels
kappe spanmål, må vara svarande emot hemmanens verkliga godhet eller
icke, hvilket senare förhållande likväl så mycket mindre vore att
förmoda, som Kronofogdens alldeles obestyrkta uppgift i denna del syntes
vara vederlagd af den omständighet, att ifrågavarande arrende, genast
efter dess afslutande, öfvertogs af Presidenten Grefve Wirsén, och att,
ehuru denna öfverlåtelse ej ens blifvit hos Kammar-Coilegiutn anmäld, än
mindre bifallen, bemälde President i dess lifstid, och sedermera dess
Sterbhus, opåmint erlagt omforraälde arrende-belopp, i stället att återlemna
hemmanen till rätta Arrendatorn, hvilket, i synnerhet efter Presidenten
Wirséns död, sannolikt kommit att ske, om arrendet varit så öfverdrifvet
högt, som vederbörande uppgifvit.
På dessa af Kongl. Kammar-Coliegium anförda skäl,
afstyrker Stats-Utskottet bifall till Kamereraren Krutmejers underdåniga
ansökning otn befrielse från skyldigheten att ansvara
för arrendet för ifrågavarande hemman Rinkeby^ N:ris 1
och 4 i Stockholms Län.
Stockholm den 15 Februarii IS54.
Stais-Utslottcts Utlåtande N>o $, 5
N:o g.
Ankom till Expeditions-Utskottet den 15 Febr. kl. 3 er av
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
å Enkan Anna Gustava Sahlmans underdåniga ansökning
om befrielse från skyldigheten att ansvara
för arrendet af Lotten N:o 51 af Upsala HofStall-Ängr
(I. A.)
•IVledelst Nådig Remiss den ig nästlidne Januarii har Kongl. Maj:t behagat
till Stats-Utskottet i Nåder öfverlemna handlingarne i målet, rörande den
af Enkan Anm Gustava Sahlman hos Kongl. Maj:t deröfver i underdånighet
förde klagan, att Kongl. Kammar-Collegium, medelst Utslag af den 51 Julii
lg29, gillat och fastställt Kongl. Majrts Befallningshafvandes i Upsala Län
den 29 November 182g meddelade beslut, hvarigenom Besvärandens nu
mera aflidne man, Bokhållaren M. Sahlman blifvit förpligtad att, jemte bibehållande
af arrendet till Upsala Hof-Stall-Angsdotten N:o 51, den han
är 1 g 11 på 30 års arrende inropat, men sedermera genom med nu mera
äfven aflidne Häradshöfdingen, Lagman Carlsson träffad öfverenskommelse,,
som dock icke vunnit behörig stadfästelse, å honom öfverlåtit, för det deraf
utgående årliga arrendets betalande anskaffa laglig borgen under Tio
års tid, vid äfventyr att Ängslotten i annat fall genom anställande Auction
klefve till nytt arrende utbjuden, med skyldighet för Sahlman att ansvara
Kongl. Maj:t och Kronan för den skillnad i årliga ärrendebeloppet, under
återstående arrendetiden, som genom ett lägre anbud tilläfventyrs kunde
uppkomma. Och har Enkan Sahlman tillika underdånigst anhållit, att,,
derest icke Kongl. Maj:t skulle, på af henne anförde skäl, täckas KamtnarCollegii
Utslag ogilla och upphäfva, hon åtminstone af Gunst och Nåd
måtte varda befriad från skyldigheten att arrendet till Ängslotten öfvertaga.
Af de till målet hörande handlingar har Stats-Utskottet inhemtat,
att, ehuru Kongl. Kammar-Collegium den 22 Junii 1813* uti till Kongl.
Majtts Befallningshafvande i Upsala Län aflåten skrifvelse, förklarat sig
icke kunna bifalla den af Sahlman i lifstiden å Lagman Carlsson lemna de
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
öfverlåtelse till berörde Ängslotts arrende, af orsak, att arrende-borgen af
bemälde Lagman icke blifvit ställd, Kongl. Majrts Befallningshafvande derefter
hvarken tillhållit Lagman Carlsson att en sådan borgen aflemna, eller,
efter det den af Sahlman, vid arrendets ingående, för de fem första årens
arrendeskyldigheters uppfyllande aflemnade borgen tilländagått, affordrat
honom förnyad borgen , utan härförutan låtit så väl Lagman Carlsson under
sin lifstid, som, efter honom, dess rätts innehafvare Ängslotten bruka
och begagna allt intill år 132g.
Då, genom denna Kongl. Majrts Befallningshafvandes uraktlåtenhet i
tillsyn öfver Contracts-vilkorens uppfyllande, Sahlman, som haft skälig anledning
förmoda, att Lagman Carlsson den felande borgen anskaffat samt
att arrende-öfverlåtelsen vunnit behörig stadfästelse, varit förhindrad att
Ängslotten antingen sjelf återtaga eller ock att derom med annan person
contrahera,
anser Stats-Utskottet skäligt tillstyrka, att, på sätt Kongl. Kammar-Collegium
äfven i underdånighet hemställt, Enkan Sohlman
må befrias från arrendet till oftaberörde Ängslott, utan skyldighet
att ansvara för den förlust under den återstående arrendetiden,
som Kongl. Majtt och Kronan, genom Ängslottens ånyo utarrenderande
under den 20 December I83O, från och med år 1831
fått vidkännas, medelst arrende-beloppets nedsättning från 54.O till
390 Lisp. hö årligen; men Utskottet tillstyrker derjemte:
att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om anställande af åtal emot vederbörande, genom hvars uraktlåtenhet
Kronan gått i mistning af en påräknad Statsinkomst.
Stockholm den 15 Februarii 1834-
Rättelse: I 2:dra Häftet, pag. 4, rad. 17, står Kronans läs Kronan.
STOCKHOLM.’, H. c. Nordström, 1834.
Stats-Utskottets Memorial N:o g.
i
N:o q.
Ankom till Expeditions-Utskottet den I Mars kl. 12.
Memorial.
Till Stats-Utsl<oltet har Borgare-Ståndet remitterat Kongl. Majits Nådiga
Proposition af den 18 sisth Januarii, angående Curhus-afgiftens fortfarande;
men som denna afgift icke ingår bland Stats-Verkets inkomster, utan
är en serskildt åtagen bevillning, hvadan äfven Preste-Ståndet, efter
hvad Utskottet erfarit, remitterat den Nådiga Propositionen till Bevillnings-Utskottet,
har Stats-Utskottet, med anmälan häraf, ansett sig höra
handlingarne i målet till Borgare-Ståndet återställa. Stockholm den 22
Februarii 1834-
N:o 10.
Ankom till Expeditions-Utskottet den 1 Mars kl. 12.
Memorial.
Till Stats-Utskottet har Bonde-SLåndet remittera.t Riksdagsfullmägtige
Petter Jönssons, Anders Danielssons, Hans Janssons och Lars Larssons
motioner om jemnare fördelning af roterings-besväret och dervid ifrågakommande
ersättningar; men som dessa frågor ej inverka på Stats-Verkets
inkomster eller utgifter, anser Utskottet desamma icke tillhöra dess
handläggning, utan varda remisserna till Bonde-Ståndet återlemnade.
Stockholm den 22 Februarii i834-
N:o 11.
Ankom till Expeditions-Utskottet den 1 Mars kl. 12.
Memorial.
Från Ridderskapet och Adeln, Borgare-Ståndet och Bonde-Ståndet har
Stats-Utskottet erhållit remiss å Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den
18 sisth Januarii, rörande beskattning af Tullqvarnar samt Valk- och
Bihang till R. St. Prot. 1834• 4 Sami. 1 Afd. 1 Band.
4 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Stampverk för andras
Tullqvarnars anläggning derstädes, utan hinder af åberopad minskning i
redan varande qvarnars inkomst; men som, efter hvad Rikets Ständer,
vid senaste Riksdagen, rörande nya Sågqvarnars samt Valk- och Stampverks
beskattning, i allmänhet beslutat samt, enligt hvad i Bevillnings-Förordningen
finnes upptaget, afgiften för dylika anläggningar utgår såsom
Bevillning, hvadan äfven den Nådiga Propositionen nu blifvit af ett Stånd
till Bevillnings-Utskottet remitterad, får Stats-Utskottet tillkännagifva, att
det anser denna fråga icke tillhöra dess handläggning. Stockholm den
22 Februarii 1834-
N:o 12.
Antom till Exp, Utsk. den i Mars kl. 12.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om afskrifning af en i Salpeter-fondens räkenskaper balancerad
summa, utgifven såsom lån till Carl Gustafs
Stads Gevärs-factorie.
Genom Nådig Proposition af den 25 nasti. Januarii, (införd i usta
Sami. irsta Afdeln. under Nro 8), hvarå Riks-Ståuden meddelat Stats-Utskottet
remiss, har Kongl. Majrt, på anförda skäl, föreslagit afskrifning af
de i Salpeter-fondens räkenskaper balancerade 55,5oo Rrdr Brco, utgörande
sammanräknade beloppet af tid efter annan, ifrån år i8i3 till och
med år 1820, lemnade räntefria lån af Fonden till Carl Gustafs Stads Gevärs-factorie,
i ändamål att detta Factorie derigenom skulle kunna bringas
till fullbordan.
För besvarandet af denna Remiss har Utskottet tagit kännedom så
väl af hvad Rikets Ständers sedan senaste Riksdagen församlade Revisorer
i detta ämne yttrat, som äfven af Gevärs-factorie-Directionens i anledning
deraf afgifna förklaring, äfvensom af öfrige i målet tillgänglige handlingar
och upplysningar. Och som Utskottet deraf vunnit den säkra öfvertygelse,
att Factoriet hvarken nu eger eller, utan genom serskildt anslag,
framdeles kan påräkna några tillgångar till återbetalning af ofvanberörda
skuldsumma,
tillstyrker Utskottet, att Gevärs-factoriels ifrågavarande skuld till
Salpeter-fonden 55,5oo R:dr må afskrifvas; Och skall Utskottet, i
händelse Rikets Ständer härtill lemna bifall, i sammanhang med
Berättelsen öfver verkställd ‘ granskning af Salpeter-fondens för
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o i3.
3
vallning och räkenskaper lör år 1831, afgifva yttrande, huruvida
någon ersättning kan och bör samma fond för berörde afskrifningssumma
beredas. Stockholm den 28 Febr. 1834-
N:o i3.
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Mars kl. 12.
Utlåtande i frågan om eftergift af ett Dana-arf till Piteå
Stad.
Samtlige Riks-Stånden hafva till Stats-Utskottet remitterat en af Kongl.
Maj:t, under den 8 innevarande månad, i Nåder aflåten skrifvelse (finnes
införd under N:o 12 uti 1 Sami. 1 Afdeln.) deruti Kongl. Maj:t till Rikets
Ständer öfverlemnat att bestämma, huruvida ett, efter i Piteå aflidna
Tullförvaltare-Enkan M. Chr. Gran, Kronan tillfallet Dana-arf må, enligt
nämnda Stads Magistrats, på anförde skäl, underdånigst gjorda och af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens Län förordade ansökning,
till Staden anslås såsom hjelp till fullföljande af det påbörjade,
men, i brist af tillgångar, åter afstannade företaget att bygga ett nytt
Rådhus.
1 afseende på tillkomsten af detta Dana-arf, har Utskottet af handlingarne
inhemtat: att, sedan, uti den vid Piteå Rådhus-Rätt anhängiga
Rättegång emellan Majoren N. J. Turdfjell och Majoren Bethens Enka, å
ena, samt Garfvaren J. F. Högström, i egenskap af Förmyndare för Ynglingen
Joli. Nordmark och myndig förklarade Brita Sundström, å andra
sidan, rörande klander af det muntliga Testamente, Tullförvaltaren Olof
Grans aflidna Enka, M. Chr. Blomberg, skall upprättat till förmon för
nyssnämnde Nordmark och Sundström, Kongl. Maj:t och Kronan, såsom
mellankommande part, yrkat, att, med de andras uteslutande från eganderätt
till Enkan Grans qvarlåtenskap, densamma måtte såsom Dana-arf
Kronan tillfalla, hade Rådhus-Rätten, genom Utslag den 7 Maji 1827,
förklarat omyndige Johan Nordmark och Brita Sundström, enär de varit
upptagne såsom fosterbarn hos Tullförvaltaren Gran och hans hustru, samt
denne sistnämnde för flera på ed hörde vittnen yttrat, att Brita Sundström
och Johan Nordmark skulle, efter hennes död, till hälften hvardera,
komma i åtnjutande af hennes qvarlåtenskap, berättigade att densamma
på berörde sätt sins emellan skifta, och till följd hvaraf Kronans
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o i3.
rätt till Dana arf lomme att förfalla. Deremot hade Kongl. Svea Hof-Rätt,
uti dess den 8 Febr. 1828 gifne Dom, förklarat, att, då Enkan Grans i
Förberörde hänseende hillda yttranden icke kunde anses innefatta egenskap
af muntligt testamente, enär Enkan Gran vid nämnde tillfällen icke
tillika tillkännagifvit sin afsigt vara att då göra testamente, och i öfrigt
2:ne vittnen, när berörde yttranden skola af henne blifvit fällda, icke på
en gång varit närvarande, så och enär några arfvingar till henne, oaktadt
i Tidningarne skedd anmaning, icke, inom föreskrifven tid, sig anmält,
lomme, med ändring af Rådhus-Rättens beslut, Enkan Grans efterlemnade
egendom att Kongl. Maj:t och Kronan såsom Dana arf tillfalla.
Kongl. Majit har derefter under den 8 November i83o förehaft denna
sak till Nådig pröfning; och då Garfvaren Högström underlåtit att,
till iakttagande af hvad Hof-Rätten honom rätteligen föreskrifvit, med ed
fästa Ynglingen Nordmarks uppgifne fattigdom, har Kongl. Majit, med.
ogillande af Högströms klagan deröfver, alt Hof-Rätten ansett honom hafva
förlorat rättigheten att underställa saken Kongl. Majits Nådiga skärskådande,
funnit, det frågan icke kunde, i hvad densamma angick Högströms
myndling, Ynglingen Nordmark, till pröfning upptagas; hvarjemte
Kongl. Majit fastställt Hof-Rättens Dom, hvarigenom. Brita Sundströms anspråk
på rättighet till Enkan Grans qvarlåtenskap blifvit ogilladt; men
tillika i Nåder förklarat, det Kongl. Majit, i afseende på Sökandernes
anhållan om eftergift af Gunst och Nåd utaf Kronans rätt till ifrågavarande
qvarlåtenskap, ville framdeles meddela serskildt yttrande. Och
har, efter hvad Utskottet vidare inhemtal, Kongl. Majit under den ir
Dec. i83o ansökningen jemväl i denna del pröfvat, men ej i Nåder funnit
skäl densamma bifalla.
Då sålunda Enkan Grans qvarlåtenskap, i värde uppgifven till omkring
3oo Ridr Banco, såsom Dana-arf tillfallit Kongl. Majit och Kronan,
har Utskottet, med afseende å det vitsordade behofvet af ett nytt Rådhus
i Piteå samt å Stadens oförmåga att till detsammas fullbordande anvisa
nödige medel, serdeles efter den i Norrbottens Län, åren i83o och
i83i, inträffade missväxt och i följd af de serskilda kostnader, Staden för
anstalter till Cholera-farsotens utestängande fått vidkännas, skolat
tillstyrka, att ifrågavarande Dana-arfs-medel må, i uppgifvet ändamål,
till Piteå Stad öfverlåtas. Stockholm den 28 Fehr. i834.
Stats-Utskottets Utlåtande A7-'o /./.
5
N:o 14.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 1 Mars kl. 12.
Utlåtande, i anledning af Arrendatorns utaf Svartsjö Kungsgård,
f. d. Grosshandlaren Weners ansökning om nedsättning
i Arrendet.
Hos Kongl. Majit har Arrendatorn af Svartsjö Kungsladugård, i
Färentuna Harad af Stockholms Län, f. d. Grosshandlaren Herman Wener,
dels med åberopande af ^ide punkten i det för Fabrikören Th. Bennet
d. 3r Julii 1816 utfärdade, sedermera på Wener transporterade ArrendeContract,
samt enär under sommaren år 1833 så stark frost skall inträffat,
att, jemlikt ett af Krono-Länsmannen Brolin och 2me Nämndemän
ulgifvet betyg, all vårsäden vid Kungsladugården bortfrusit, så att större
delen måst såsom foder användas, i underdånighet sökt att vinna befrielse
från den del af nämnde års arrende, som borde med korn utgöras, och
dels, på anförde orsaker, underdånigst anhållit, att arrende-beloppet, genom
Arrende-Conlraelet bestämdt till 600 tunnor, hälften råg och hälften
korn, men hvilket, jemlikt Kongl. Majlis Nådiga Bref af d. 23 Augusti
1820, på tio års lid, räknadt från och med samma år, blifvit nedsatt
till 45° tunnor Spanrnål årligen, måtte för de återstående 14 arrendeåren
få utgöras med 5oo tunnor om året, hvilket arrende-belopp, efter
sökandens förmenande, vöre det högsta, som lör Svartsjö Kungsgård, i
händelse af ny auction, skulle rimligen kunna erhållas och endast af Sökanden
med någon fördel öfvertagas, emedan han å denna egendom redan
nedlagt hela sin betydliga förmögenhet; och har Wener, under anförande,
att hans timliga välfärd, af nyssnämnde orsak, berodde på hans bibehållande
vid arrendet, tillika erbjudit sig att, i händelse arrendet för den
återstående tiden bestämdes till 5oo tunnor, äfven för år i833 erlägga
detta belopp.
Uti häröfver d. 23 Januarii innevarande år afgifvet underdånigt
yttrande, har Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Gollegium, hvad först
angår den för år 1833 sökta eftergift, yttrat: att den af Sökanden åberopade
7:de punkt i Arrende-Contractet, innehållande, ”att alla de äfventyr
och vådliga händelser, som utan arrendatorns förvållande bevisligen ske,
ej ligga den oskyldige till last utan att dermed borde gå efter allmän lag
och Stadgar” — ingalunda syntes vara tillämplig till det förhållande,
som föranledt den underdåniga ansökningen i denna del, att nemligen
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14•
den påräknade afkastningen lidit skada af frost; hvadan ock, då händelser
af dylik beskaffenhet äro ingen ting mindre än ovanliga, utan fastmer
böra af en omtänksam landtbrukare förutses och tagas i beräkning
före bestämmandet af de förbindelser, som han vid en arrende-afhandling
sig ikläder, Kammar-Collegium ansåg sig sakna ail anledning att tillstyrka
bifall till Weners ansökning om eftergift af hvad som utaf i833 års
arrende skulle i korn levereras.
I afseende åter på hans anhållan om nedsättning af arrende-beloppet.
från 600 till 5oo tunnor Spanmål, hade Collegium inhemtat, att sedan,
i anledning af Weners underdåniga ansökning om arrendets nedsättning
till /po tunnor Spanmål, Rikets Ständer vid i8a3 års Riksdag nedsättningen
tillstyrkt, till en början på tio års tid, och Kongl. Maj:t, genom
Nådig skrifvelse af d. 26 Augusti i8a3, med bifall till Ständernes beslut,
tillåtit, att nedsättningen finge taga sin början med år 1823 och i sammanhang
dermed förordnat, att en noggrann undersökning borde anställas,
till utrönande af Kungsgårdens alla förmoner och utgifter, för att deraf
lemna del åt Rikets Ständer vid följande Riksdag, på det de, i grund af
sålunda vunne ytterligare upplysningar i ämnet, mätte kunna pröfva och
sig utlåta, huruvida berörde nedsättning efter de tio årens förlopp borde
för Weners återstående arrende-tid ega rum, eller Kungsgården på ny
arrende-auction utbjudas; så hade, efter det en sådan undersökning blifvit
hållen samt handliligarne lill Stals-Utskottet vid förra Riksdagen öfverlemnade,
Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse d. 16 Maji 182g,
förmält, det Rikets Ständer stannat uti.olika beslut, två Stånd emot två,
hvadan, på grund af Stadganderne i 87 och 89 $. Regerings-Formen
samt 75 Riksdags-Ordningen, frågan om den sökta arrende-nedsättningens
fortfarande under längre, än då redan beviljad tid, komme att förfalla;
med anledning af hvilket Rikets Ständers beslut, Kongl. Maj:t funnit
Weners ansökning om den beviljade arrende-nedsättningens fortfarande
under återstående arrende-tiden af Svartsjö Kungsladugård icke kunna
bifallas. Uti den nu förnyade underdåniga ansökningen i samma ämne,
hade väl Grosshandlaren Wener sökt utveckla, huruledes han vore i tillfälle
att åstadkomma ett högre arrende-bud än någon annan, äfvensom
alt 5oo tunnor Spanmål vore det högsta, som han med sitt bestånd kunde
i arrende lemna, hvilket af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms
Län vitsordade förhållande Wener sökt ytterligare bekräfta genom
ett företedt betyg af Prostarne A. E. Gran och Sam. Norrström samt af
A. Björner, C. Hjertonn och F. L. Rung; men emedan några förändrade
S t ats-Ut skottets Utlåtande JV:o 15.
7
omständigheter icke inträffat sedan Kongl. Maj:t d. 2 Junii 1829 meddelade
Dess högstberörde beslut, utan den af Wener ånyo väckta frågan var
af alldeles enahanda beskaffenhet som då, kunde Kammar-Collegium icke
tillstyrka Nådigt afseende på hvad Wener derutinnan andragit.
På grund af hvad Kongl. Kammar-Collegium sålunda upplyst och
anfört, samt då lättheten alt vinna nedsättning uti de genom behörige
Contract för Kronans lägenheter fastställda arrenden sannolikt skulle leda
derhän, att dylika anbud genom en obetänksam speculalions-anda blefve
alltför högt uppdrifne och hvaraf Arrendatorer obestånd och jordens
utarmande åter äro gifna följder,
afstyrker Stats-Utskoltet bifall till f. d. Grosshandlaren Weners
ofvanberörde underdåniga ansökning om eftergift och nedsättning i
arrendet för Svartsjö Kungsladugård. Stockholm d. 28 Febr. 1834»
N:o i5.
;.i : Ankom till Exp.-Utsk. d. I Mars kl. 12.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Remiss, i
frågan om sökt eftergift af Öfver-Inspectoren Borghs
Sterbhus-delegare ådömde anmärkningsmedel.
Medelst Remiss d. 8:de innevarande Februarii har Kongl. Maj:t,
till den åtgärd saken kunde finnas föranleda, till Stats-Utskottet öfverlemnat
en af Slotts-Proviantmäslaren, Capitainen P. A. Borgh i underdånighet
gjord ansökning, att den summa af 583 R:dr 3 sk. 3 rst. banco,
som, i följd af gjorda anmärkningar vid Sökandens numera aflidne Faders,
Öfver-Inspectoren P. Borghs förvaltning af Westerås Krono-Magasin, genom
Kongl. Kammar-Rättens Utslag d. 11 Maji i832 blifvit Sterbhuset till betalning
ålagd, måtte af Gunst och Nåd efterskänkas, enär dels anmärkningen
icke blifvit väckt förr än flera år efter Fadrens afskedstagande
och för en längesedan förfluten förvaltningstid, eller för åren 1813 och
j814> dels han, vid anmärkningens emottagande, uppnått en ålder af 90
år och, i anseende till svag helsa och nästan fullkomlig blindhet, varit
oförmögen att densamma nöjaktigt förklara, samt dels Boets ställning varit
så dålig, att tillgångarne måst till fordringsegarnes förnöjande afslås;
och har, efter det Kongl. Kammar-Rätten blifvit hörd och uti underdå
-
8
Stats- Ut $ kottets Utlåtande N:o i5.
nigt utlåtande den 24 Maji iS33 ansökningen afstyrkt, på den grund, alt
då ännu var outredt, i hvad moa Öfver-Iuspecloren Borghs Concurs-massa
lemnade tillgång till gäldande af Boets skulder, och huruvida eftergift af
hvad genom Iiammar-Raltcns Utslag blifvit ådönuit skulle bereda en ökad
tillgång för öfrige Borgenärer eller tillfalla Borghs efterlemnade Enka
och Dotter, Capitainen Borgh, uti en ytterligare ingifven skrift, i underdånighet
förmält, det han, genom träffadt accord, förnöjt Sterbhusets
alla öfrige Creditorer och att, då han numera, utom Kongl. Maj:t och
Kronan, vore den enda Fordringsegaren, det äfven kunde med säkerhet
antagas, att den nu i underdånighet sökta eftergiften i sjelfva verket skulle
komma hans 73 åriga sjukliga moder till godo.
Hvad sålunda i underdånighet blifvit anfördt samt handlingarne i
öfrigt innehålla, har Stats-Utskottet tagit i behörigt Öfvervägande; men
enär Kronans ifrågavarande fordran uti aflidne Öfver-Inspectoren P. Borghs
Sterbhus, enligt Utslaget rätteligen utgörande 584 RMr 3 sk. 3 rst., tillkommit
i följd af vederbörande Revisions-Contors anmärkning, samt, efter
det Borgh i lifstiden fått sig förklara, genom Kongl. Kammar-Rättens
laga kraftvunne Utslag d. 11 Maji i832, blifvit till betalning fastställd,
och en eftergift af dessa anmärknings-medel, hvarå Revisions-Contoret
fortfarande yrkat observations-procent, skulle innebära ett för Kronans
rätt i dylika frågor farligt praejudicat, helst ännu är outredt lemnadt, i
hvad mon Sterbhusets tillgångar förslå till skuldernas liqviderande,
anser Stats-Utskottet sig böra afstyrka bifall å Slolts-Proviantmästaren
Capitainen Borghs ifrågavarande underdåniga ansökning. Stockholm
d. 28 Febr. 1S34-
STOCKHOLM, H. G. Nordström, 1834.
iStats-Utshttets Utlåtande N;o 16.
t
N:o 16.
Ånkom till Exp. Utsi. d. 9 Mars kl. 11 f. m.
Utlåtande , i anledning af erhållen åderremiss å Betänkandet JV:o
2, rörande Talmännens ersättning för egne Riksdagskostnader
, klubbkostnaderne samt aflöningen till Ståndens och Utskottens
Cancellier m. m,
(U. A.)
Hufvudsakliga innehållet af de anmärkningar, som föranledt Aterremiss
å ifrågavarande Betänkande, är följande:
Inom Ridder skåpet och Adeln:
1:0 Af Herr Montgomery, G., och Grefve Cronhjelm, O. A., att,
då Stånden afsägt sig alla måltider hos deras Talmän, någon ersättning åt
desse sistnämnde icke eller borde ifrågakomma; oell, med tillägg af Herr
Rosenqvist, F. L., att, om någon sådan, detta oaktadt, ansåges höra ega
rum, betydlig nedsättning åtminstone mätte ske i de af Utskottet föreslagne
belopp;
2:0 Af Herr af Grubbens, N. V-, att utgifterne för de så kallade
Landt-Marskalks-Soireerna icke borde bland Klubbkostnaderne uppföras,
emedan desse Sonder utgöra Hr Landt-Marskalkens, men icke Ridderskapets
och Adelns klubb; samt
3:o I afseende på Cancellie-personalens aflöning, af Friherre Boyé,
L., Friherre Cederström, Jacob, Grefve von Fersen„• H., Grefve Cronhjelm,
Otto August, Hr Printzensköld, C., och Friherre Kantzow, J.A.,
att de af Utskottet föreslagne förskott borde med 5o procent förhöjas, eller
ock ett minimibelopp bestämmas och detta icke utsättas lägre, än den
vid sistlidne Riksdag beviljade aflöning;
Inom Borgare-Ståndet.
1:0 Af Hrr Ekstrand, Holm, Helleday, Leffler, Bååth, IVann m.
fh, att, sedan Talmännens Representalions-skyldighet upphört, någon laglig
grund icke funnes för anvisandet af sådane arfvoden eller ersättningar, som
Utskottet föreslagit; att, äfven med antagande af billigheten utaf någon ersfttlnings
meddelande, det projecterade beloppet vore alldeles för högt och
Bihang till R. St, Prat. i83f. 4 Sami. 1 Af del. 1 Emid, 1
5de Häftet.
2
Siats-Utskottets Utlåtande N:j i 6,
borde nedsättas-, till too eller 200, eller högst 3oo R:dr i månaden eller
oek rätlast utgå efter räkning,, med fasställande af 200 R:dr såsom maximum
för hvarje månad; och alt, ehvad summa som lomme alt bestämmas,
densamma måtte blifva-lika för alla Ståndens Talmän; saint
3:0 Af åtskillige utaf nyss uppräknade Hrr Ledamöter: att aflöningen
ler Cancellie-personalen måtte utsättas lill visst belopp, så att de vid Cancellierne
biträdande må veta hvad de för sin tjenstgöring hafva att påräkna,
och af Hr Helsingius_, att, hvad Banco-Utskottels Cancellie serskildt
vidkom, aflöningen för dess personal mätte blifva lika med hvad som bestås
Slats-Utskoltels; samt
Inom Bonde-Ståndet::
i»:o Hvad först angick Talmännens ersättning för egne Riksdagskostnader,
alt, enligt flere Riksdags-Fullmägtiges yttranden, densamma måtte
bestämmas till lika belopp för alla Ståndens Talmän, och 4°° R:dr antagas
såsom en lämplig summa, hvaremot Nils Insulin hemställt, att ds
ofrälse Ståndens Talmän må, lika med hvad Utskottet för Landt-Marskalken
föreslagit, erhålla 5oo R:dr månadtligen, men J. J. Ruthberg i\ler tillstyrkt,
att ersättningen måtte inskränkas till anslag för hushyra;
2:0 I afseende på Klubbkostnaderne; att dels, enligt Ola Jeppssous
från Blekinge förslag, ersättning för tobak och svagdricka mätte, elter behörig
redovisning, beviljas, dock icke för Bonde-Ståndets klubb öfverstigande
3oo R:dr i månaden, dels, efter hvad Nils Insulin från Stockholms
Iian, Eric Ersson från Kopparbergs Län och Peter Jönsson från Christianstads
Län yttrat, nämnde erne artiklar, fortfarande bestås, eller ock, efter
den sistnämndes åsigt, kostnaden för klubb-rummens hyra m. m. äfven försvinna,
och dels, i enlighet med hvad Nils Mänsson och Tufve Månsson
från Malmöhus Län föreslagit, att åtminstone dricka måtte å Klubbrummen
ulan betalning finnas att tillgå; samt
3:o Angående aflöningen till Ståndens och Utskottens Gancellie-personal:
af Ola Jeppsson, att, om med aflöningarnes bestämmande ej skall tillgå
sorn förr, i förskott må månadtligen utbetalas till hvar oell en det minimum,
hvartill aflöningarne slutligen böra bestämmas, eller och 2-3:djedelar
af detta belopp, lika för alla och med bestämd rättighet, att vid Riksdagens
slut utbekomma minst den återstående i-3:djedelen; alt hyra och
t skjutsersättning må tillerkännas Bonde-Ståndets Secreterare; att RiddarhusFisealens
aflöning icke må af Riksdags-koÉtnadsmedlen bestås, i hvilken anmärkning
J. J. Ruthberg äfven instämt; samt att aflöningen för Ståndens
■Stats-Vt;kottets TJiMtttnde Wto 16.
Cancellier må beräknas från och med 4-de dagen 'före Riksdagens utblåsning,
eller åtminstone från den dag de af Talman och Secreterare till
tjenstgöring inkallats; af Nils Insulim att aflöningen, utan fara för öfverdrift,
bör kunna bestämmas till hvad, alltsedan år 1812 varit vanligt, så
i afseende på beloppet, som tiden; att märkvärdigt förekom, hvarför StatsUIskottet
för dess egen betjening föreslagit högre förskolt; samt af Eric
Ersson från Kopparbergs Län, Nils Mänsson m. fl., att Utskottet måtte
åläggas inkomma med Förslag till bestämd aflöning, eller alt ett minimibelopp
måtte utsättas, så att den tjenstgörande blir i tillfälle bedöma, huruvida
lian kan och vill fortfara, emedan i annat fall, såsom flere exempel
skola bevittnat, utmärkt dugliga personer dels redan lemnat sine Riksdagsbefaltningar,
dels yttrat, sig vara sinnade dem frånträda.
Hvad sålunda blifvit anmärkt och hvad, enligt de till Utskottet ankomna
Protocolls-Utdrag, vid ärendets föredragning inom förenämnde
3:ne Riks-Stånd i öfrigt blifvit yttradt, har Utskottet tagit i öfvervägande;
och får, efter den i "förra Betänkandet följda ordning, anmärkningarne till
besvarande upptaga.
Då Utskottet, uti Betänkandet N:o 3, föreslog ersättning ät Herr
Landt-Marskalken och Herrar Talmän för deras Riksdagskostnacler „ hemtade
Utskottet grund iför detta tillstyrkande från den säkra öfvertygelse,
att utöfvandet af det dem anförtrodde vigtiga käll i sjelfva verket är förenadt
med betydliga uppoffringar, dels genom ökade directa utgifter, dels
genom omöjligheten att åt enskilda angelägenheter egna erforderlig tid och
uppmärksamhet; och sorn de Ledamöter, hvilka motsagt Utskottets förslag
i berörde hänseende, hufvudsakligen fästat sig dervid, att rättigheten till
en dylik ersättning hade upphört i sammanhang med afskalfandet af representations-
skyldigheten, men icke kunnat vederlägga Utskottets yttrade
åsigt, utan äfven medgifvit, alt Talmansbefattningen föranleder till någon
ökad utgift,
anser Utskottet sig böra vidhålla sitt förut gifne tillstyrkande, alt
äfven vid innevarande Riksdag ersättning må anslås åt Herr Landt
Marskalken
och Herrar Talmän för deras Riksdagskostnader.
Under förutsättning således, att ersättning bör beviljas, har Utskottet, vid
beloppets föreslående, trott sig rätteligen förfara, då det, å ena sidan, tagit
i betraktande behofvet af besparing i Riksdagsutgifterne, men, å den andra,
ock tillsett, att ersättningen blefve bestämd på ett sätt, som vöre Rikets
Ständer värdigt, och uppfyllande det med densamma afsedda ändamål, neni
-
4.
Sttts-Ulskottets Utlåtande- N\o 16,
ligen: att fullt motsvara Herr Landt-Marskalkens och Harrar Talmans Riksdagskostnader.
Dessa skäl, hvilka grundlagt Utskottets förra-förslag, har Utskottet
icke funnit af de gjorde anmärkningarne vara vederlagde, hvadan Utskottet
ånyo tillstyrker:
alt en månadtlig ersättning, i ett för allt, må anslås för Herr LandtMarskalken
med 5oo R:dr och för hvarje af de andre Talmännen
med 4oo R:dr E:co.
Enär, emot Utskottets förslag i frågan örn Klubbkostnaderne, hvilket är
gillädt af Preste-Ståndet, någon anmärkning icke eller hos Ridderskap^t
och Adeln blifvit gjord, samt Borgare-Ståndet redan före detta afsagt sig all
förtäring, på Klubben för Statens medel; så och enär i öfrigt, äfven inom
Bonde-Ståndet, der åtskillige Ledamöter yrkat bibehållandet af fri tillgång
på tobak och svagdricka, andre åter yttrat sig emot ett sådant användande
af Statens medel,
anser Utskottet sig icke eller kunna frångå sitt förslag i afseende
på berörde kostnader, nemligen: att desse må under nu påstående
Riksdag inskränkas till utgifterne för klubbrummens hyrande
samt förseende med ljus och ved, för nödig uppassning samt far
anskaffning af Tidningar.
För besvarandet af de anmärkningar, som inom Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet och Bonde-Ståndet blifvit gjorda vid Utskottets förslag till
aflöning för Riks-Ståndens och Utskottens Cance/lie-personalfår Utskottet
hufvudsakligen åberopa Riksdags-Ordningens 24 §•> hvars ordalydelse, i Utskottets
tanka, ingalunda medgifver, att, på sätt yrkadt blifvit, aflöningen nu
vid Riksdagens början bestämmes till ett visst belopp., eller minimum, utan
anser Utskottet rätta sättet, att bereda de vid Cancellierne anställde personer
någon vedergällning under Riksdagens lopp, vara det af Utskottet uppgifne,
nemligen meddelandet af månadtliga förskott. Vid bestämmandet af
cle i Tariffen utförda förskotlsbelopp har Utskottet förutsatt, hvad som icke
eller lärer böra af någon betviflas, det Rikets Ständer vid Riksdagens slut
skola göra full rättvisa åt dem, som med skicklighet och nit fullgjort sina
åligganden; och Utskottet får tillägga, att det skall anse för en pligt att
lill aflöningens slutliga bestämmande, hvars vigt Utskottet ingalunda förbiser
, framdeles inkomma med ett förslag, sorn åsyftar att härutinnan uppfylla
Rikets Ständers afsigter och Cancellie-personalens billiga fordringar.
Dä det dessutom icke legat i Utskottets syftemål att i allmänhet nedsätta
aflöningsbeloppcn, sorn icke fastmer att inskränka personalen, och det äfven
Stats-Tit ifatt eis Utha,inde- AJ-.o :6.
äf
torde kunna antagas, att Tjenstemännen sjeifve skola finna för sig förmonligt,att
efter arbetets slut, få på en gång emottaga en betydligare besparad penning,
förnyar Utskottet härmedelst sitt förut afgifna förslag till månadtligt
aflönings-föiskott, endast med den förändring, att Bonde-Ståndets
Secreterare må, i stället för 200 R.’dr, få uppbära a33 R:clr
16 sk. per månad.
Utskottet hade väl, vid bestämmandet af det förstnämnde förskottsbeloppet
till bemälde Secreterare, redan tagit i betraktande det för denne Tjensteman
förekommande serskilda förhållande, så i afseende på hans Riksdagsbefattning,
som på den olikhet för honom,emot de andre Ståndens Secreteterare,
att han blifvit hitkallad från en aflägsen landsort; men på grund
af nu vunnen upplysning om den drygare hyreskostnad, han får vidkännas,
har Utskottet trott sig skäligen böra föreslå sagde tillökning i förskottet.
På grund af i Bonde-Ståndet derom gjord framställning och i enlighet
med livad vid föregående Riksdagar egt rum,
tillstyrker Utskottet jemväl, att Secreteraren vid Bonde-Ståndet
må, för resan hit samt åter till sin hemort, åtnjuta skjuts och
träctamentsersättning efter den genom Kongl. Brefvet d. 23 April
i83o stadgade grund.
Till besvarande af den anmärkning, att Stats-Utskoltet för dess
egen T3etjening uppfört högre afloningsförskott, än för de öfrige Utskottens,
får Utskottet upplysa, att anledning dertill hemtats från hvad vid föregående
Riksdagar egt rum, och hvilket förhållande åter härrört deraf, att göroraålen
vanligen äro vida trägnare i Stats-Utskottet. än i något annat. För
öfrigt skall Ulskoltct icke underlåta alt, vid den slutliga pröfningen af
arfvodesbeloppet för dess egen Gancelliepersonal, rättvisligen öfverväga hvad
vedergällning bör densamma tilldelas.
Stats-Utskottet anser det vara ganska sannolikt, att göromålen i
Banco-Utskottet under denna Riksdag blifva både mångå och magtpåliggande
och att, i följd deraf, förhöjning i aflöningen för Tjenstemanna-personalen
kan komma i fråga; men då detta icke på förhand, utan först vid
Riksdagens • slut, med säkerhet kan bedömas, anser Stats-Utskottet sig icke
för Banco-Utskottets Tjenstemän 1111 böra göra något undantag från den
stadgade allmänna principen.
Emot Riddarhus-Fiscalens aflönande utaf Riksdags-kostnadsmedlén
här anmärkning blifvit gjord inom Bonde-Ståndet, under anförande, att
denne Tjensteman, som icke i Riksdägs-Ordningen omnämnes och förut
uppburit aflöning af Riddarhus-Cassan, jemväl Hädanefter borde af denna
6
Stat s-\J t skottets Utlåtande N:o 16.
Fond lönas. Men då Riddarlius-Fiscalen, i följd af sine göromål, till Ii ör
Riddarhus-Cancelliet, samt Rikets Ständer, vid sista Riksdag uppförde honom
till aflöning af Riksdags-kostnadsinedlen i likhet med Ridderskupets
och Adelns Notarier, så får, då han äfven under innevarande Riksdag fortfarande
bestrider enahanda tjenstgöring,
Utskottet tillstyrka, att Riddarhus-Fiscalens aflöning må, på föreslaget
sätt, af Riksdags-kostnadsmedlen utgå.
Vidare har Utskottet, jemte förnyande af dess hemställan,
att arfvoden och tractamenten må beräknas från antagningsdagen,
skolat yttra, alt, om i något af Ståndens Cancelliet- en och annan af personalen
behöft antagas före Ståndens organisation, ett sådant serskildt förhållande
äfven bör komina i öfvervägande vid aflöningens definitiva reglering.
Slutligen får Utskottet tillkännagifva, att det icke, af hvad i Stånden
ytterligare blifvit anfördt och ifrågaställdt, finner skäl att frångå öfrige
i Betänkandet gjorde tillstyrkanden, och att Betänkandet blifvit ulan anmärkning
af Preste-Ståndet godkändt.
Stockholm den 7 Mars i834-
Reservationer:
Emot Utskottets beslut, hvarigenom ersättningen för Riksdagskostnader
bestämmes för Herr Landt-Marskalken till 5oo R:dr och för de öfrige
Talmännen till 400 R:dr i månaden ;
Af Herr Brukspatronen Petré:
Jemte åberopande af min förra reservation, får jag 1111 endast tillägga,
att jag tror mig kunna förese, att Landt-Marskalken och Talmännen,
eiler de speciela detailer, som i afseende på deras serskilda omständigheter
både hos Riks-Stånden och Stats-Utskoltet egt rum, nu mera afsäga sig
mottagande af statsanslag, ehvad det bestämmes till högre eller lägre
belopp;
Af Herr Brukspatronen TVcern samt Riksdags-Fullmägtige Nils StrindIttnd
från Wester-Norrlands Län, J. L. Piklund från Westerbottens Län,
Hans Jansson från Elfsborgs Län och Olof Mänsson från Blekinge Län, med
åberopande af deras Betänkandet N:o 2 bilagde reservationerj samt
Stats-Vtskottcts U:L!tvme Nio 17, 7
Emot Utskottets beslut, angående adon ingen till Ståndens och Utskottens
Cancelliet’, af Rikadags-Fullmägtigen Nils Strindlund: I händelse forskotten
förblifva vid hvad nu föreslaget är och ett minimum för aflöningen
ej bestämmes, är jag förvissad derom, att skicklige Tjenstemän frånträda
de dem uppdragne befattningar, och Stånden eller Utskotten få åtnöja*
med ovane eller mindre skicklige biträden, hvarigenom handläggningen af
R i k sd agsgö ro m å le n skulle ansenligt fördröjas och såmedelst föranleda lill vida
betydligare kostnader för det allmänna, än de, som uppkomme g&noin
en skicklig Cancellie-personals förhöjda aflöning.
N:o 17.
Ankom tiil Exp. Utsk, den 9 Mars kl, 11 f. ra.
Memorial om ytterligare tillökning i Utskottets Betjening.
Som Utskottet, för ärendenas ändamålsenliga behandling, funnit nödigt,
alt till tjenstgöring i egenskap af Notarier använda 2:ne af de 4 Caneellister,
Utskottet antagit, och göromålen nu blifvit så ökade, att, för deras
handläggning med behörig skyndsamhet, tillökning i Cancellie-personalen
oundgängligen erfordras, får Utskottet härigenom anhålla om tillåtelse att
få antaga ytterligare tvänne Cancellister.
STOCKHOLM, 1834> hos J. A. Walldcn*
♦
St.ns-Vtskotteis TJilutUhle N:o 18,
*
Nio 18.
Ankom lill Exp. Iktsk. den 12 Mars kj. ji f. m.
Utlåtandeangående provisoriska utbytet af den för -GeneralJssistanceUontoret
begagnade egendom emot dem Stockholms
.Stad tillhöriga f. d. sd kallade JJessensteinska egendomen.
(RGs A.)
"Sedan Secreteraren vid Öfver-Ståfhållare-Embetet G. A. Stridsberga
ut i en till Kongl. Rlaj:t ingifVen skrift, i underdånighet förklarat sig villig
att, i General-Assistance-Contorets ställe, öfvertaga och bedrifva en PantLån-Inrätilling
här i Hufvudstadcn, samt ibland annat dervid fästat det
förbehåll, att den egendom, s®m då ännu begagnades af General-AssistanceContoret,
, skulle med alla tillhörande byggnader till honom för ifrågavarande
ändamål upplåtas; oeh Kongl. Majit, i anledning häraf, i Nåder godtfunnit
infordra Stockholms Stads Drätsel-Commissions utlåtande, om icke
det af beni alda Commission inköpta, f. d. såkallade Hessensteinska huset
kunde till Riksgälds-Contoret upplåtas, i utbyte emot det af General-Assi-stance-tContoret
begagnade hus, oeh, i detta fall, senare lägenheten få af
Entrepreneuren för den nya Inrättningen begagnas; så och efter det Drätsel-Commissionen,
i afseende på frågan om f. d. Hessensteinska husets utbyte
emot det af Gene ra l-Assis tance-Con to re t innehafVande hus, i underdånighet
förklarat sig finna ifrågavarande utbyte så mycket mera angeläget,
som sistnämnde, eller General-Assistance-Contorets hus är för en
Pant-Lån-Inrättning apteradt och i flere afseenden för detta ändamål tjenligast,
hade Kongl. Majit, uti Skrifvelse af den 24 Mars 1802, i Wäder behagat
för Fullmäglige i Riksgälds-Contoret framställa behofvet för nämnde
Inrättning, att provisionel!, lill nästa Riksdag, få utbyta f. d. såkallade Hessensteinska
huset eino t General-Assistance-Contorets local, samt äska Fullmägliges
yttrande, huruvida Fullmäglige funno sig kunna samtycka till berörde
utbyte emot de uppgifna vilkoren.
Till detta föreslagne provisoriska husbyte hafva Fullmäglige, med
hufvudsakligt instämmande i hvad Kongl. Majit i Nåder behagat framställa,
samtyckt, under följande hufvudsakliga vilkor, nemligen 1
1:0 att de besigtn ingar och värderingar å båda egendomarne, hvilka
genom Öfver-Intendents-Embelet kommo att verkställas, skulle ske i
Bih, till R. St. Trot, iSSzf 4 Sami. 1 A fdel, I Band, *
2,
titats-Utskotten Utlåtande N:o 18.
närvaro af Deputerade, så väl från Riksgälds-Contoret, som från DrätselCo
nr mission en, å Stadens vägnar;
2:0 att, derest de värden, hvilka, vid berörda förrättningar, varda
Egendomarne åsätta, ar Rikets Ständer godkännas, det skulle vara åt Rikets
Ständer för behållet att besluta och afgöra, huruvida ett definitivt byte skall
ske, saint, i följd deraf, mellang!ften eller öfverskjutande skillnaden i värdet,
sorn den ena: eller andra egendomen blifvit åsatt, lirf vide ras, och
3:o att, så länge det provisoriska bytet eger rum, alla utvändiga reparationer,
som å husen kunna erfordras, ombesörjas af vederbörande egare,
livar för sitt hus, hvaremot de förändringar, som kunna tarfvas invändigt
i: husen, skola af desammas innehafvare verkställas och bekostas, samt följaktligen,
för det Hessensteinska huset, af Riksgälds-Contoret och, för det af
General-Assistance-Gontoret begagnade, af Drätsel-Commissionen, å Stadens
vägnar; dock med vilkor, att, i händelse något slutligt utbyte icke kommer,
att ske, husen afträdas och återlemnas ömsesidigt i det skick, hvari de vid
det provisoriska emottagandet befunnits.
Efter det ofvanberörde, af Fullmägtige stadgade vilkor blifvit, genom
Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse deri 2 Junii i832, gillade, har ordentligt
contract orri ifrågavarande provisoriska husbyte blifvit, under den 8
nästpåföljde Augusti, emellan Fullmägtige; å Riksgälds-Contorets vägnar,
samt Drätsel-Gommissionen, å Stockholms Stads vägnar, upprätladt och exemplaren
utvexlade.
Utaf det hos Fullmägtige förde Protocoll har Utskottet inhemtat,
att hufvudsakliga skälen, som bestämt Fullmägtiges beslut att ingå uti det
föreslagne provisoriska husbytet, varit följande, nemligen:
1:0 att f. d. Hessensteinska egendomen kunde vara tillräcklig och
lämplig, att begagnas för de ändamål, hvartill f. d. General-Assistance-Gon»
torets egendom varit bestämd; v
2:0 att hela norra Flygelbyggningen kunde upplåtas till begagnande
för Riks-Archivet, .sorn derigenom erhölle en tjenlig och mera fördelaktig
local, än i Assistänce-Contorets egendom kunnat anvisas.
3:o att , efter Commissariernes uppgift, f. d. Hessensteinska huset
skulle, med icke serdeles betydliga förändringar och kostnader, kunna för
behofvet apteras.
Hvarförutan hos Fullmäglige kommit i betraktande, alt, om f. d.
General-Assistance-Contorels hus skulle inredas för Riksgälds-Contorets behof,
denna inredning troligen icke skulle kunna medhinnas förr, än år 1834»
enär någon början härmed icke kunde göras, så länge Assist ance-Gon torets.
Stats-Vttkottets u Utande N:o 18.
3
utredning lomme ali fortgå, och häraf således följde, att Riksgälds-Contorets'
inflyttning till General-Assistance-Conlores local icke heller dessföiinnan
kuiide ske; hvaremot och 0111 Hessensteinska huset Lomme all till Riks-*
gälds-Contorets disposition öfverlåtas om hösten är i832, kunde dilflyltningen
snart derefter verkställas; i hvilket fall de redan påbörjade reparationer
och inredningar uti Riksgälds-Contorefs hus kunde utan något hinder
fortsättas och möjligtvis fullbordas år 1833, så att, om urtima Riksdag skulle
inträffa, utgifterna till hyror för ofrälse Riks-Ståndeirs Sessionsrum och
iCancellier samt för de .fleste -Utskotten Lunde besparas.
-För -att i delta vigtiga ämne kunna lill 'Rikets Ständer afgifva •ét't„
på närmare inhemtad kännedom af de till utbyte ifrågasatte egendomars
beskaffenhet, grundadt utlåtande, hafva Ledamölerne af Riksgälds-VerksAfdelningen,
efter ledning af de, på Nådig befallning, genom Kongl. Öfver—
Intendcnts-Embelets försorg, öfver båda egendomarue upprättade serskilde
Besigtnings- och Värdérings-Instrument, på stället besett desse Egendomar;
och liade, efter b em ä Ide Ledamöters om denna besiglnings-förrältning afgilne
berättelse, hufvudbyggnaderne .å båda egendomarue befunnits vara
uppförde på berg oell, i anseende lill mura nies tjocklek och styrka, ansetts
ega en jemförlig solidite', hvaremot deri del af uthusen, hörande till
f. d. Hessensteinska egendomen, som närmast stöter till Riddarhohns-Canalen,
varit af sämre beskaffenhet, såsom egande en svagare grund, så att,
i fall af framlida ombyggnad, pålning under grunden blefve erforderlig.
fBelyåffande åter ■hufvudhyggnadernes inre beskaffenhet ©lier inredning,
så hade i detta hänseende sig företett en ganska väsendtlig skiljaktighet. —
Uli Imf vudbyggnaden å Hessensteinska ^Egendomen dinnes ett så stort antal
boningsrum, att Riksgälds-Contoret der kunnat med beqvämlighet inrymmas,
ehuru hela Norra flygelbyggiiingen blifvit upplåten till begagnande för
Riks-Archivet, i stället för den local, som, enligt Rikets senast församlade
Ständers beslut, skulle kunna komma att härtill i f. d. General-AssistanceGontorets
Egendom anvisas.
Vid den af förra egaren för ganska få år tillbaka å f. d. Hessensteinska
egendomen verkställda allmänna reparation, hafva alla boningsrummen
jemväl blifvit satta i så fullgodt skick, att den för Riksgälds-Contorets
behof verkställda inredning icke kostat mera än i8o3 R:dr 29 sk. 8
r:st. Banco ; och af hvilken summa den betydligaste delen åtgått till aptevande
af arne Vexlings-cassor i Rez-de chausseen.
Sttits-Uts&ottets Utlåtande N:o 18.
Uti General-AssistaHce-Contorets hufvudbyggnad,. som liar ett stort
omfång och är inredd endast för en Pantlåne-rörelses bedrifvande, finnas
deremot icke några egentliga boningsrum, utan blott förvaringsställen eller
magasin, och med hvilka sjelfva arbetsrummen i det närmaste kunna anses
jemförlige, så att vanliga och för Riksgälds-Contoret behöflige arbetsrum
för närvarande endast äro att tillgå uti den lilla isolerade byggningen,
sorn bebos af Entrepreneuren af den nya Pant-Låne-Inrättningen.
Yid jemförelse af egenclomarnes ändamålsenlighet, så hade den f. d.
Hessensteinska, såsom belägen närmare till Staden och på en jemn grund,
synts ega ett bestämdt företräde framför Assistance-Contorets local på en
oläglig backsluttning.
Enligt ofvanomförmälde Besigtnings- och Värderings-instrument, har
f. d. Assistance-Contorets egendom, lirandförsäkrad år 1808 till 22,000 R:dr
med afgiften för alla 40 åren erlagd, nu blifvit värderad till 56,000 R:dr
Banco, samt f. d. Hessensteinska egendomen till 60,000 R:dr, med tillägg
af ett brandförsäkrings- så kalladt praemie-och bevillnings-lån af 2,5oo R:dr,
eller tillsammans 62,000 R:dr: varandes, enligt en från Stockholms Stads
Brandförsäkrings-Gontor infordrad uppgift, förhållandet med nämnde premielån
sådant, att, sedan egendomen ifrån den 1 Maji 1762 varit försäkrad
för en summa af R:dr ........... 10,888: 4.2? d.
efter hvilket belopp alla 4° årens afgifter år 1802 voro
till fullo liqviderade, så hafva, för egendomens tillökade
Brandförsäkringsvärde ...
. 4p>ri 1: 5. 4-
R:dr 60,000. — —
de första tolf årens afgifter år 183a blifvit erlagde med R:dr 2,5ig, 32
Banco, (hvaraf 2,5oo R:dr prasmieläif) och contant ig R:dr 3a sk.
Efter dessa tolf årens förlopp, eller ifrån den 1 Maji 1844? kommer
för ofvannämnde tillökade värde R:dr 5, 4 att> under, följande
aderton år, erläggas
R:dr 886.
och de sista 10 åren
“ 246: 5, 4-
eller tillsammans R.*dr 1,102: 5, 4.
men om 28 års återstående afgifter betalas på en gång,
erliålles 25 procents rabatt med .
“ 283: 1, 4-
då insättningsbeloppet endast utgör  B:o R:dr 84g: 4- —
Yid jemförelse emellan de egendomarne åsätta värden , så finnes, enligt hvad
ofvan anfördt är, Assistance-Contorets egendom vara uppskattad lill 56,000
R:dr, och för f. d. Hessensteinska egendomen utsatt en summa af 62,5oo
St at s-TJ t skottets Utlåtande N:o 18,
5
R:dr; then då härifrån åfdrages prtemielånet R:dr 2,000, hvilket med iiiteckningsrält
i egendomen innestår, blir verkliga värdet blott 60,000 R:dr,
och mellangiften, som från Riksgälds-Contoret till Stockholms Stad skulle i
contant utbetalas, blott 4,000 R:dr Banco; och torde härvid icke böra förBises,
att, om husutbytet kommer att ega runi, Riksgälds-Contoret då he-r
frias från erläggande af brandförsäkrings-afgift för tillökade värdet af Assistance-Contorets
egendom, som nu är brandförsäkrad endast till 22,000
R:dr, men hvilket i motsatt fall torde blifva nödvändigt.
Vid öfvervägande af allt detta, och då f. d. llessensteinska egendomen
har ett mera fördelaktigt läge, än den andra ifrågavarande egendomen,
samt inredningen af den sistnämnde, för Riksgälds-Conlorets behof,
skulle erfordra en kostnad, mångdubbelt öfverstigande den summa, hvilken
såsom mellangift skulle komma alt af Riksgälds-Contoret erläggas; så har
Utskottet icke tvekat att
tillstyrka definitivt utbyte af den för General-Assistanee-Contoret
begagnade, på Riddarholmen belägna egendom, emot f. d. så kallade
Hessensteinska, äfven på Riddarholmen belägna egendomen; och
alt såsom mellangift från Riksgälds-Contoret utbetalas till Stockholms
Stad en contant summa af Fyratusen (4,000) R;dr Banco,
så snart Bytesbrefvet blifvit utfärdadt och å ömse sidor vederbörligen
undertecknadt.
Skulle Rikets Ständer härtill bifalla, får Utskottet i sammanhang härmed
tillstyrka, att Fullmägtige i Riksgälds-Contoret erhålla föreskrift;
att på en gång. låta betala de återstående 28 årens brandförsäkrings-afgift.
[ Stockholm den 10 Mars 1834-
R eser va t ion er:
Af Herr Friherre Palmstjerna: ”Jag reserverar mig emot Utskottets
Beslut. Jag anser, att det tillbytta huset ej lemnar tillräcklig eller passande
Jocal för Riks-Archivet, hvilket kan beredas uti det frånbytta huset.
Det frånbytta husets eller egendomens iståndsättande skulle visserligen
erfordra en betydlig summa; men då vanns äfven ett verkligt ändamål,
hvilket genom utbytet förfelas. Den tillby t ta egendomen kommer dessutom
att medföra betydliga kostnader för ombyggnad af de förfallna husen på
Norra gården, och ombyggnad eller rättare nybyggnad af quaie utmed ca--  nalén, allt med pålvirke derunder.
6
Siflt!~XJhkctters. Utlåtande N\o 18.
För att gifva Stockholms Stad fördelen af att, utan serskild kostnad,
ega en för Pain fåne-rörelsen inredd och tjenlig local, kan eli medgifvande
af föreslagna .husby.tet måhända vara i sin ordning; men att derjemte, för
att bereda Staden denna fördel, utbetala en mellangift: det anser jag vara
alltför långt drifven beredvillighet å Rikets Ständers sida.”
A.( Hr Prosten 'Östberg: ”Då Stats-iUtskottets Riksgälds-äfdeJning tillstyrkt
ett definitivt afslutande af den provisionel byteshandel, sorn ar uppgjord
emellan Riksgälds-Contorets Fullmägtige, å ena, samt Stadens DrätsélConxmission,
å andra sidan, rörande förra Assistance-Conlorets lägenheter
och det så kallade Hessensteinska huset på Riddarholmen, kan jag ej finna
annat än att, å en sida betraktadt, både Statens och Stadens fördelar vederbörligen
blifvit bevakade, ty om Staten skulle inredt gamla Assistancen
till Riksgalds-Gontor, hade dertill åtgått betydliga summor .och docalen ändock
ej blifvit nog beqväm för så d-a ne göromål, sorn Contoret äro ålagda;
och för Staden hade det blifvit, snart sagdt, en omöjlighet att inreda Hessensteinska
huset till en beqväm Lombardrörelse, -hvilken den beklagligen
ansett så nödvändig. Bytet synes, i detta afseende betraktadt, äfven mig
på ömse sidor lika fördelaktigt; hvarföre jag skulle önska, att åtminstone
ingen mellangift bör ega ruin, i fall, som jag förmodar, bytet af Rikets
Ständer varder stadfästadt. Det är således ej i detta afseende jag reserverar
mig emot Utskottets beslut. Men en betänklighet från annan sida
har uppstått hos mig att ingå på detta byle. Rikets Ständer beviljade
sista Riksdag, efter pröfning och besigtning, rum för en del af
Riks-Archivet uti det runda tornet af gamla Assistanee-byggnaden. Den
fördel Riks-Archivet härigenom -tillföll, är väl icke beröfvad detsamma,,
men likväl utbytt; och frågan blifver således, om icke Riks-Archivet, det
vill säga Slaten, af bytet, å denna sida betraktadt, blifver lidande. Jag
för min del kan ej besvara denna fråga med annat än Ja. Det runda tornet
i gamla Assistancen, samt det vidare utrymme Riks-Archivet kunnat
beredas på vindarne derstädes, skulle för detsamma medföra så ojemförliga
fördelar både ; af säkerhet och ,utrymme framför dén lilla local det blifvit
tilldelad i Hessensteinska huset, att jag ej vågar tillstyrka något definitivt
afgörande af det provisoriska bytet på Archivets, delina Statens dyrbara
egendom, bekostnad; hvarföre jag tror, att det provisoriska bytet må
ännu hvila till afgörande af nästkommande Ständer; likväl med den förändring
i vilk oren, att hvar och en af coritrahenterna svarar för så inre sorg.
yttre reparationer på hvar sin för i närvarande begagnade lägenhet.”
Sfat i-Ut t kottets Utlåtande AI:o 19. 7
Af Hr Commerce-Rådet Santesson j som förklarade sig hufvudsakligen
instämma uti hvad förrbemälde Herrar sålunda yttrat.
N:o rg.’-
Ankom till Exp. Utsfc. den 12 Mars kl. 11 f. m.
Utlåtande j angående afskrifning och eftergift af Riksgälds-Contorets
hos Götha Canal-B olag, egande fordringar y. samt räntas
godtgörande å de utaf Bolagets insättningar uti■'Riks--  gälds-Contoret derstädes innehåll ne medel, till säkerhet för
fullbordande af återstående arbeten i hamitbyggnädsväg y- äfvensom
Canal-Directionens hemställan om förskott utaf sistnämnde
medel till utförande af ett hamnbjggnadsarbele vid
Mern.
(RGs A.)
Uti skrifvelse till Stats-Utskottet af den r3 sisth Februarii, hafva
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret förmält, hurusom Direclionen för Götha
Canal, i skrifvelse af den 7 November förlidet år, begärt, att, sedan Götha
Canal, på sätt redan till Fullmägtige aflermradt Besigtnings-instrumenl innehåller,
blifvit fullbordad, i öfverensstämmelse med af Kongl. Majit och Rikets
Ständer lemnade föreskrifter, Fullmägtige ville, enligt 6 §. mom. Litt.
b af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.--Majit af den 4 Januarii
i83o, bevilja afskrifning och eftergift, eji mindre för det vid senaste
Riksdag till Canalens fullbordande beviljade Lånebiträde af 845;334 R:dr
B':co, än äfven: för Riksgälds-Gontorets äldre, hos Canal-Bolaget egande fordringar,
samt, såsom en följd häraf, Canal-Direclionen måtte, jemte bevis
om afskrifningen, återbekomma Cana 1-Directionens, i Bolagets namn och å
dess vägnar, utgifne och uti Canal-Yerket, dess område och fastigheter intecknade
förbindelse å förberörde summa af 845,334 R:dr B:co.
Men enär Fullmägtige, under den 3o nästpåföljde December, till
svar härå, meddelat Canal-Direclionen, att Rikets Ständer väl förklarat,
att, sedan vissa föreskrifne vilkor och åligganden blifvit af Canal-Bolaget
behörigen fullgjorde, afskrifning lomme att beviljas, men då Fullmägtige
icke, såsom vanligt varit, när,, efter Rikets Ständers* beslut,, Riksgälds-Con
-
B
St nts-\J t skot tets 'Utlåtande N‘,o ig,
t-orets fordringar sko-Iat a [skrifvas, erhållit något serskildt uppdrag, i afseende
på verkställigheten häraf, Fullmägtige ansett afskrifuingsfrägan höra tili
Rikets Ständer öfverlemnas; så hade, med anledning häraf, Canal-Directionen,
i ytterligare skrifvelse al den 21 sisth Januarii, hegart, det ville Fuiljnägtige
hos Rikets nu församlade Ständer i detta afseende göra nödig framställning,
på det afskrifningen må kompia att ega rum, och Bolaget, till
dödande vid ^vederbörlig? Domstolar, återbekomma den utgifne, uti alla
Bolagets fastigheter intecknade skuldsedeln.
I sistberörde skrifvelse hade Canal-Directionen tillika, dels väckt
fråga om tillgodonjutande af ränta å de utaf Bolagets medel, till säkerhet
för återstående arbeten i hamnbyggnadsväg, i Riksgälds-Contoret innehållna
13,722 R:dr , och dels, under anmälan af Bolagets beslut att, för en till
5,ioo R:dr beräknad kostnad, låta, under innevarande år., fullborda hela
jnsegiings-pieren vid Mern, till Fullmägtige framställt, huruvida, i afseende
på utbekommandet af de 10,200 R:dr, hvilka för sådan händelse äro
att påräkna från den för detta ändamål i Riksgälds-Contoret innestående
fond, det icke skulle kunna medgifvas, att Canal-Directionen, emot sin personliga
ansvarighet för arbetets fullbordan, linge denna summa förskottsvis
lyfta. — Och hade Fullmägtige, livad först beträffade afskrifningsfrågan,
yttrat, att enär, efter deras pröfning och åsigt, alla, för afskrifningen*
beviljande, af Rikets Ständer stadgade vilkor och förbehåll voro af Bolaget
behörigen fullgjorde, de ansett sig böra tillstyrka, att afskrifning och eftergift
må beviljas, ej mindre för det vid sistlidne Lagtima Riksdag beviljade
och från Riksgälds-Contoret utbetalade Byggnads-lånebiträde af 845,334
R:dr B:co, än äfven för Riksgälds-Cpn lorets äldre hos Canal-Bolaget egande
fordringar af 1,600,000 R:dr, och således afskrifningsbevis, forén sammanräknad
summa af 2,445,334 R:dr B:co, Canal-Bolaget meddelas; men
hvad anginge Canal-Directionens begäran om återfående af bemälde Directjons,
under den 28 Januarii i83o, i Bolagets namn och å dess vägnar utgifne
och uti Caual-Verkets alla fastigheter intecknade förbindelse å det
vid sisth Riksdag beviljade Byggnads-lånebiträde af 845,334 R:dr, så, enär
uti denna förbindelse ibland andra vilkor äfven vöre intaget det, alt, till
ytterligare säkerhet för Canalens underhåll, de till Bolaget redan donerade
skogar, jordegendomar och stenbrott skola fortfarande förblifva en Canalverkets
tillhörighet, hvilken ej någonsin får detsamma afhändas, hade Fulljnägtige
funnit det ankomma på Rikets Ständers pröfning, huruvida Direcr
tionens ifrågavarande begäran må beviljas,
f af
-
Stats- Utskottets UilJtiridc N:o t g,
9
I afseende på frågan om räntas godtgörande å de, enligt 5o §. 2
punkten, Lit. b, af i83o års Reglemente för Riksgälds-Contoret, till säkerhet
för återstående arbeten i hamnbyggnadsväg innehållne 13,722 R:dr, såsom,
efter förslagsberäkning, utgörande dubbla kestnadsbeloppet för dessa
arbetens fullbordan, så, enär Reglementet icke bestämdt föranleder dertill,
att å ifrågavarande medel ränta skall af Riksgälds-Contoret godtgöras, i likhet
med livad som, rörande reparations-fonden, härom finnes uttryckligt
stadgadt, hade Fullmägtige ansett sig böra ofvanberörde räntefråga till Rikets
Ständer hemställa.
Vidkommande slutligen Canal-Directionens hemställan, att, utaf ofvanberörde
till säkerhet för återstående arbeten i hamnbyggnadsväg innehål
Ine 13,722 R:dr, till utförande af ett arbete i hamnbyggnadsväg vid Mern
för en förslagsvis beräknad kostnad af 5,100 R:dr, emot Directionens personliga
ansvarighet för arbetets fullbordan, få förskottsvis lyfta 10,200 R:dr,
så, enär 5o §. 2 punkten, Litt. b, af Reglementet för Riksgälds-Contoret
innehåller, att de, till säkerhet för återstående arbeten i hamnbyggnadsväg,
i Riksgälds-Contoret innehållne medel skola derstädes innestå , intill dess
allt arbete i hamnbyggnadsväg blifvit fullgjordt, hade Fullmägtige, emot
detta tydliga stadgande, ansett sig ej kunna Canal-Directionens eljest icke
obilliga begäran bevilja, utan densamma till Rikets Ständers pröfning hemställt.
Stats-Utskottet har tagit detta allt i Öfvervägande; och hvad först
angår afskrifnjngsfrågan, så har Utskottet, efter anställd noggrann granskning
af de hithörande, till Riksgälds-Contoret inkomna och derstädes förvarade
handlingar, erfarit, att alla, i afseende på afskrifningen, af Rikets
Ständer gifna föreskrifter blifvit af Canal-Bolaget behörigen fullgjorde, och
hvadan något hinder för dess beviljande alltså synes icke böra kunna möta.
Och beträffande Fullmägtiges gjorda hemställan, huruvida Canal-Directionens
utgifne och i Canal-Bolagets Fastigheter intecknade förbindelse å
S45>334 R:dr må, efter verkställd afskrifning, till Bolaget återställas, så,
enär denna förbindelse är utgifven endast till säkerhet för ändamålsenliga
användandet af det, till enahanda belopp, senast beviljade lånebyggnadsLiträdet,
samt all verkan af nämnde förbindelse, genom äfskrifnirigens beviljande,
således mäste förfalla, synes, vid detta förhållande, Canal-Bolagets
1 ätttighet att förbindelsen återbekomma icke kunna sättas i fråga.
Bi/iang till R, St. Prat. 1834- 4 Sami. 1 Af del. 1 Rand, 2
6:te Häftet.
IO
Siot;-Vtskottets Utlåtande N\o 19.
På grund häraf har Utskottet alltså skolat
tillstyrka, att Götha Canal-Bolag må erhålla eftergift och afskrifning,
ej minelle för det vid sisth Lagtima Riksdag beviljade byggnads-lånebiträde
af åttahundra fyratiofemlusen trehundra trettiofyra
(845,334) R:dr, än äfven för Riksgälds-Contorets äldre hos
Canal-Bolaget egande fordringar, utgörande en million sexhundratusen
(1,600,000) R:dr; och således afskrifnings-bevis Canal-Bolaget
meddelas för en sammanräknad summa af två millioner fyra hundrafyratiofem
tusen tre hundralrettiofyra ,415,334)) Riksdaler
Banco; och alt, såsom en följd häraf, Canai-Direclionens, under
den 28 Januarii r83o, utgifne och i Canal-Verkets fastigheter intecknade
förbindelse å 845,334 R:dr må till Canal-Bolaget återställas.
Vidkommande dernäst Fullmägtiges hemställan i afseende på räntas
godtgörande å de, utaf Canal-Bolagets insättning uti Riksgälds-Contoret, innehållne
13,722 R:dr, till säkerhet för återstående arbeten i hamnbyggnadsTäg,
så, enär Litt. A, 2 punkten 5o §. af i83o års Reglemente för Riksgälds-Conloret
innehåller, ”att Bolaget å de, till säkerhet för Canalens fullbordande
och underhåll, uti Riksgälds-Contoret insatte medel, skall af C011-  toret, så länge medlen, till större eller mindre belopp, der innestå, få uppbära
årligen fem procents ränta,” samt Canal-Bolagets rättighet, att å de
nu ifrågavarande medlen ränta undfå, således är klar och ostridig,
tillstyrker Utskottet, att ränta till fem för hundra om året godtgöres
Canal-Bolaget å de, till säkerhet för återstående arbeten i
hamnbyggnadsväg, uti Riksgälds-Contoret innehållne 13,722 R:dr.
Rörande slutligen Canal-Directionens hemställan derom, att utaf de
här nyss omförmälde 13,722 R:dr, få, till utförande af ett beslutadt liamnbyggnads-arbete
vid Mern, förskottsvis, emot Canal-Directionens personliga
ansvarighet för arbetets fullbordande, lyfta 10,200 R:dr, så, enär denna
hemställan finnes stridande emot tydliga föreskriften i 5o §. 2 punkten,
Litt. b, af Reglementet för Riksgälds-Contoret, der det stadgas, att dylika
innehållne medel skola innestå intill dess allt (arbete) blifvit fullgjordt,
tillstyrker Utskottet, att del af Canal-Direclionen begärda, nu ifrågavarande
förskott icke må ifrån Riksgälds-Contoret utgifvas.
Stockhom den 10 Mars r834-
Stats-iJtikottets Utlåtande M:o ao.
ti
N:o 20.
Ankom till Exp.-Utsk. den ia Mars kl. 3 e. tn,
Utlåtandej i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss å ÖfverCommissarien
Öijers underdåniga ansökning att _, vid afskedstagande!
^ få å allmänna' Jndragnings-Staten uppbära sin nu
innehafvande lön såsom pension.
(U. A.)
XJ1 i en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning har Öfver-Commissarien
vid Civil-Statens Pensions-Inrättning, Stals-Commissarien G. Öijer, bland,
annat, underdånigsl anhållit, det han mätte i Nåder förklaras berättigad att,
lika med alla andra Civile Embets- och Tjenstemän, efter uppnådd 65 års
ålder, erhålla afsked, med lönens bibehållande på Allmänna IndragningsStuten;
vid föredragning hvaraf Kongl. Maj:t, som funnit de, rörande löners
uppbärande å nämnde Stat meddelade stadganden, icke vara fullt til—
lämplige å Sökanden, och alltså ansett hans i omförmälde afseende gjorde
underdåniga anhållan ej heller kunna i Nåder bifallas, tillika i Nåder förordnat,
alt, enär Öfver-Commissarien vid ifrågavarande Pensions-Inrättning,
ehuru icke uppförd å Rikels Stat, likväl af Kongl. Majrt utnämnes och förordnas,
att å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar deltaga i Directionen af
nämnde Inrättning, hvars fond i hufvudsaklig mon tillkommit och underhålles
genom bidrag af Statens medel, handlingarna i förevarande fråga
skulle till Rikets Ständers Stats-Ulskctt öfverlemnas ”för den åtgärd, hvartill
nyssberörde serskilda förhållande kan anses föranleda.”
Genom Kongl. Brefvet den 12 December 1812, innefattande Nådigt
bifall till Rikets Ständers i ämnet gjorde underdåniga hemställan, är stadgadt,
att icke allenast dåvarande Civile Embets- och Tjenstemän samt Betjente
, hvilka, såsom öfver 70 år gamla, erhållit afsked med lönens bibehållande,
ulan ock de dädanefter afskedstagande, finge förflyttas på Allmänna
Indragnings-Staten samt lön erne på Ordinarie Staten deremot tillkomma
dem, som de afgångnas sysslor bestrida ; hvarefter, genom Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 12 November 182.8, den ändring i berörde stadgande blifvit gjord,
att terminen för Civile Embets- och Tjenstemäns rätt att taga afsked, med
bibehållande af sine löneförmoner oafkortade, framflyttades från 70 till 65
års ålder, dä, efter vid pass 4° års tjenstgöring, deras sjuklighet eller försvagade
htdso lills länd genom läglig Läkare-attest bestyrkes.
ia
Stats-Urskottets Utlåtande Klo 21.
Men enär dessa stadganden angå endast de Embets-och Tjenstemän,
som på Rikets Stat åtnjuta sill aflöning, och icke kunna tillämpas på ÖfverCommissarien
vid Civil-Statens Pensions-Jnrättning, såsom varande anställd
vid förvaltningen af en Cassa, hvilken, ehuru erhållande en del af sina tillgångar
från Ståts-Verket, likväl tillhör enskilda delegare, och i hvilken
(lassas Reglemente pensionsrum är för Öfver-Commissarien anvisadt i högsta
Classen, får Stats-Utskottet deslohellre
afstyrka Öfver-Commissarien Öijers ofvanberörde ansökning, att
vid afskedstagande! varda å Indragnings-Stat uppförd med sin nu
innehafvande lön, som bifall dertill skulle innebära ett betänkligt
prsejudicat i afseende på ej mindre öfrige Tjenstemännen vid ifrågavarande
Pensions-Cassa, än äfven Tjenstemanna-personalen vid
de flera andra likartade Inrättningar, hvilka,, egande bidrag af
Stats-Verket, dock tillhöra enskilde delegare.
Stockholm den 12 Mars 1834-
N:o 3i.
Ankom till Exp. Utsk. d. 12 Mars, kl, 3 e. sa.
Utlåtande j i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
grunden för lief viden af numera aflidne Pastorn Doeton
Collins lönefordran,
(U. A.)
Sedan Kongl. Majrt, vid pröfningen af Pastorns vid Svenska Församlingarne
i Pennsylvanien, Doctor N. Collins i lifstiden gjorda underdåniga
ansökning, att, med ändring i Kongl. Stats-Contorets beslut den i:ste
April 1824» följd hvaraf hans för nämnde befattning innestående lön,
33 i L. Sterling årligen, skulle i liquid honom godtgöras i Svenskt Banco,
efter den vid hvarje förfallotid gällande curs, hans å lönen innestående
Saldo i Stället måtte utfalla i Pund Sterling, eller efter den vid slutliquiden
gällande curs, icke funnit skäl medgifva någon annan beräkningsgrund
för denna löneliquid, än den Stats-Contoret föreskrifvit; så bär, uppå Doctor
Collins arfvingars sedermera gjorda underdåniga anhållan om framställning
till Rikets Ständer i förevarande ämne, Kongl. Majrt under den 8
St tts-151 skottets Uthftvitle N:o ai. t3
nästlidne Februarii, med liandlingarnes öfverlemnande, lill Stats-Ulskottet
afla tit Nådig Proposition, sorn finnes införd i i :sta Sami. i Afdeln. under
N:o 34.
De skäl, som i Doctor Collins omnämnde underdåniga ansökning anföras,
och på hvilka han förment sig kunna vinna ändring i Stats-Contorets
beslut, äro hufvudsakligen följande: att lönen blifvit anslagen, icke i
Svenskt Banco, utan i Pund Sterling, eller den i Landet, der Doctor Collin
utöfvade sin function, gällande myntsort; att, då denna sistnämnde en gång
blifvit genom Kongl. Resolutioner, Förordnanden och Bref gifven, lönen
vöre af all curs och curs-inverkan oafhängig och borde, utan afseende derpå,
örn det ena eller andra landets mynt försämrades, utgå oförryckt efter
sin valeur och bestämda numerair; att, vid Doctorns begäran om disposition
af lönen, som förut alltid kom honom tillhanda genom Svenska Ministern
i London, uti Engelskt mynt, hvarken Stats-Contoret förbehållit eller Doctor
n medgifvit myntfotens valverande till Svensk, i händelse af stegrad
curs, dermed Doctorn så mycket mindre kunnat åtnöjas, som han i sådant
fall skulle hafva efterskänkt en del af lönen utan motsvarig förmon, emedan,
0111 det Engelska myntet fallit i värde under det Svenska, han ändock
icke erhållit mera än sine 33 i-3:djedel L. Sterling, utan all ersättning för
myntförsämringen; att, derest Stats-Contoret från början haft för ändamål
myntfotens valverande till Svensk vid framdeles stegrad curs, det hade varit
värdigt ett Rikets Embets-verk, alt antingen uppköpa och för klaganden
afsätta Banco-Noter i L. Stei!., eller ock antingen genast vägra hans anhållan
om lönens innestående eller uttryckligen stadga vilkoret, då klaganden
kunnat låta frågan om lönens deponerande förfalla, för att icke efter 3a
års förlopp, då cursen emedlertid uppnått och länge bibehållit sig vid en
Förut okänd höjd, afhända sig hälften af den i allt fall nog knappa aflöningen;
att Stats-Contoret egt utväg, att, vid brytningen i cursförhållandet år
1811, intill hvilken tid cursen, ifrån det Doctorns depositions ansökning år
1792 beviljades, med obetydliga afvikningar varit sig lika, utgifva hans saldo
och sedermera hvarje halft år utanordna hans lön, utan att 12 år derefter,
genom indragning af en del deraf, godtgöra Svenska myntets försämring;
hvarjemte Doctor Collin förment, att Stats-Verket icke, genom raedgifvandet
för honom att uppbära sitt saldo i L. Sterb, något förlorade, då
den större utgiften, genom utbetalandet af lönen på en gång, i sådant mynt,
härledde sig från Svenska myntets fallna sedelvärde och deraf inträffade
förändrade cursförhållanden,
Suts-Vtshtttts Vildt andt N:o ar.
Deremot har Kongl. Slals-Contoret i dess afgifne underdåniga utlåtande
anfört, att, ehuru Doctor Collins lön blifvit bestämd uti Pund Sterb,
densamma likväl icke varit af cursen eller dess inverkan oafhängig, enär
de Doctorn anslagne 33-j Pund Sterb, årligen, sällan annorlunda kunnat åt
honom anskaffas, än genom deras inköpande för Svenskt mynt, ehvad lönens
aflemnande lill Doctorn skedde genom Kongl. Svenska Ministern i London
eiler directe från Stals-Contoret; alt, vid de 3:ne serskilda gånger Doctor
Collin hos iStats-Contoret framställt sin anhållan om lönens innestående,
annat förbehåll icke blifvit gjordt, än, såsom orden i hans skrifvelse lyda,
nemligen af den 4 April 17,92: att lönen mätte hädanefter deponeras, samt
sd' den i3 Oclober samma år och den a3 Maji 1793, att hvarken lönen
tdier de förunde respenningarne mätte utsändas; att Stats-Conloret å sin
sida icke medgifvit eller, emot innehållet af Kongl. Brefvet den 8 Jan.
1748 angående terminerne för denna löns utbetalning, någonsin kunnat
medgifva, alt en förändring i sjelfva liqvidationsgrunden af Doctorns lön
skulle följa al den honom utaf Slats-Conloret lemnade tillåtelse, att lå hafva
det, för hvarje halft år emot den förfallna lönen i Pund Sterb svarande
värde i Svenskt mynt innestående; att, vid delta ömsesidiga förhållande,
der hvarken förbehåll elier begifvande å någondera sidan egt rum, det ovilkorligpn
måste anses hafva tillhört Doctorns enskilda omtanka, att, för ali
skada al myntets försämring bär i Landet, skydda sig och genom ombud
låta förvandla den i Svenska Bancosedlar afsalte lönen antingen till Pund
Sterl. eller hvilken annan myntsort han funnit förmonligast, men hvilken penninge-transaction
aldrig skäligen kunnat väntas af Stats-Conloret, såsom ett publikt
Jianbelsverk; att det icke kunnat komma i fråga att stadga några serskilda
vilkor, hvarunder Doctorn skulle få låta sin lön förblifva hos Statsverket
innestående, eftersom, när terminerne redan voro gifna, på hvilka
lönen lill betalning var förfallen, värdet af hvad som då borde utbetala*
jemväl kunde bestämmas, och dessutom hvarken någon framställning från
Doctorns sida dertill föranledde, eller Stads-Contoret kunde förutse den längre
eller kortare tid, som de dä ännu icke anordnade lönemedlen förblefv-o i
Stats-Cassan innestående; samt att, i följd häraf, Doctor Collirij som genom
det att hans lön varit bestämd i Pund Sterb, blifvit godtgjord för den försämring
Svenska Bancosedeln tid efter annan undergått, under det att andre
löntagare icke fått en sådan förmon åtnjuta, endast finge tillskrifva sin
egen åtgärd, att låta lönen innestå, den förlust sorn vid skedd slulliqvid
visat sig, vid jemtl}reise af cursförhållandet då och förr; och har Konab
Stats-Ticikottcts Ut’ntmidt Alto aj.
16
Doctor Collhts underdåniga ansökning, med det tillägg derjemte, alt den
upprättade .slutliga liqvidationen blifvit till Doctor Collins ombud utlemnad
redan i medlet af år 1824, för alt Doctorn tillslällas, men att missnöje deremot
icke förr än närä 6 år derefter blifvit anmäldt. Utgörande Doctor
C>llins lönefordran till 1829 års slut, då lill grund tages den vid
de bestämda anordningsterminerne gällande högsta curs i Svenska Banco
Bedlar
y , ^>777: 21 • 2‘
men åter, om fordringsbeloppet beräknas i L. Sterb
och derefter förvandlas i Svenskt Banco efter en
för hela tiden uträknad medel-curs, till  11.364: 5. 4.
ulyisande en skillnad af 4,596': 32. 2.
hvarå anspråk blifvit gjordt.
Hvad sålunda å ena och andra sidan förekommit, har Utskottet tagit
i öfvervägande och dervid funnit den af Kongl. Stats-Contoret, vid liqvidens
uppgörande, följda grund vara den rätta och öfverensstämmande med de för lönens
utbetalande gifna föreskrifter; och som för öfrigt några bevekande omständigheter
för Doctor Collins efterlemnade, å utrikes ort vistande arfvingar
icke förekommit,
tillstyrker Utskottet, alt deras anhållan, att utfå ofvanberörde löneskillnad,
må lemnäs utan afseende.
Slockholm den 12 Mars i834>
STOCKHOLM, 1834! h°* J- “Yfxixvén»
Stats-UIskottets Utlåtande IV.-o 23. j t
N:o 22.
Antom till Exp.-Utst. den 21 Mars tl. la.
Utlåtande 3 i anledning af Rikets Ständers Revisorers åreni83o
och i83a afgifva Berättelser3 till Rikets Ständer3 om samma
år verkställde granskningar af Statsverkets med dertill
hörande allmänna fonders tillstånd3 styrelse och förvaltning
åren 182/3 18283 182g och i83o.
Efter tagea kännedom af Rikets Ständers Revisorers förberörde frän
samtlige Riks-Stånden till Stats-Utskottet remitterade Berättelser, samt
vederbörande Verks och Auctoriteters i anledning deraf afgifne utlåtanden,
jemte Utskottet i öfrigt meddelade upplysningar, får Utskottet na
till Rikets Ständers närmare pröfning anmäla de i samma Berättelse förekommande
ämnen, i den ordning de af Revisorerne blifvit upptagne.
i83o års Revisions Berättelse.
§• »•
(Pag. 4-6.)
Revisorerne hafva anmält, att då Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den 27 Februarii i83o, angående den för Revisorerne förnyade inslru»
ction förmår, att samma Inslruction dädanefter skulle tjena till efterrättelse,
i stället för den af den 10 Junii 1812, hafva Revisorerne ock, i
följd deraf, funnit sig åligga granskning jemväl af <le Redogörelser för
allmänna bidrag, som förut ej blifvit af Rikets Sländers Revisorer öfversedda,
samt derföre, i den ordning Revisions-Insti uctiönens 14 §. föreskrifver,
äskat del af Räkenskaperne, Kongl. Majrls Nådiga Bref, Prctocoll,
Registratur och öfrige handlingar, angående Mötes PassevolanceCassans
tillstånd och förvaltning åren 1827 och 1828, samt enahanda
redogörelse ifrån Kongl. Convoy-Commissariatet och Kongl. Directionen
af Arméens Pensions-Gassa, denne sistnämnde för öfrige anslag än Statsanslaget
till Militaire-Enkors och Barns pensionerande; i anledning hvaraf
det blifvit Revisorerne meddeladt, från Kongl. Krigs-Collegium : ”att,
''emot stadgandet i 3 §. af Revisions-Instructionen, att först ifrån och
’ med 182c) räkenskaperne för de allmänna Cassör och Fonder, som hit»
Uih. lill R. St. Prot. 1834. 4 Sami. 1 /tfd. 1 Band. 1
y:de Häftet.
Stats-XJtskotlets Vllatahde N.-o 22,
”tills ej bl ifvit af Rikets Ständers Revisorer, utan endast i Kammar-Rät”rätten
granskade, skola uti Riks-Hufvudboken ingå,, Kongl. Collegium
”icke kunde, utan Kongl. Maj:ts serskilda Nådiga befallning, de begärda
•”räkenskaperna för Mötes-Passevolance fonden utlemna”; af K&ngl. Con'Voy-Conmissariatet:
”att, enligt 9 §. i Kongl. Majlis Nådiga Instruction
'”för Convoy-Commissariatet den 3i December 1829 tillika med 3 §. i
”Revisions-Instructionen, Revisorernes önskan ej kunde efterkommas”;
samt af Direction öfver Armeens Pensions-Gassa: ”att, utaf de föreskrifter,
dem Direction närmast hade att ställa sig till efterrättelse, och hvilka
innefattades i Kongl. Maj:ts förnyade Nådiga Förordning och Reglemente
af den II Julii 1827, angående styrelsen och förvaltningen af
”Arméens Pensions-Cassa, Direction icke kunnat finna, att berörde Cassa,
”såsom varande en Inrättning, hufvudsakligen bestående genom Armeens
”egna bidrag, vore att anse såsom underkastad revision af Rikets Stanners
Revisorer, att tvärtom 1, 8, 14 oc'1 '9 §§• * åberopade Reglemente,
ibland annat uttryckte, att Arméens Pensions-Cassa stöde under
”styrelse af Arméen, genom Krigsbefäl eller Fullmäglige, som, under
”Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse, förordna om Cassans förvaltning,
”hvilken vid föreskrifven hvart tionde år inträffande ordinarie eller der”förinnan
skeende extra sammankomst, granskas af Kongl. Krigs-befälet
heller Arméens FullmägTige, samt en gång och ej oftaré, emellan ordinarie
sammankomsterna, af utsedde Revisorer från Arméen, samt att, i
”följd af desse bestämda stadganden, så angående styrelsen af Arméen*
”Pensious-Inrälfning, sorn angående revision af densammas förvaltande,
”Direktion funnit sig icke ega, att till Rikets Ständers Revisorers granskning
utlemna de för sådant ändamål reqvirerade räkenskaper m. fl.
”handlingar”; hvarjemte sistbemähle Direction afgifvit upplysningar rörande
användandet, lill fullt belopp, af Statsbidragen lill Cassan samt
otillräckligheten af samma bidrag.
Revisorerne, sorn derefter genom Herr II if-Cancelleren sökt utverka
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning till vederbörande, att de ifrågavakomne
räkenskaperne, femte 1827 och 1828 arens redogörelser töv Amiralitets
Krigsmans-Cassitn, hvars inkomster till en det bestå af Statsmedel,
till Revisorer ne afgifva, hade ifrån Herr Hof-Cancel teren emottagit
det på Kongl. Majrts Nådiga befallning meddelade svar: ”att Kongl.
”Majit i Nåder täckts förklara, att Kongl. Maj:t ansåg r, 2, 3 och 4 §§♦
”uti nu gällande Instruction för Rikets Ständers Revisorer, i afseende på
”deras befattning med Statsverkets granskning, jemförde med hvaran
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N.o 22.
”.dlia,. ådagalägga, det Kongl. Majlis och Rikets Ständers gemensamma
”mening varit, alt räkenskaperne för de genom allmänna bidrag tillkommna
Cassör och Fonder, som förut ej blifvit af Rikets Ständers Revisorer,
utan endast i Kammar-Rätten granskade, ej böra underkastas revision1
af Rikets Ständérs Revisorer förr, än ifrån och med dem för år
”1829, samt att Kongl. Maj:t följaktligen icke kunde i Nåder bifalla den,
”4 Rikets Ständers Revisorers vägnar, gjorda framställning, utom hvad
”■beträffade det af Directionen för Arméens Pensions-Cassa förvaltade
"1828 års Slats-anslag till pensioner åt Militaire Embets- och Tje.nste"mäns
enkor och barn, för hvilket anslag, såsom utgörande en del af
"sjunde Hufvudtiteln för nämnde år, redogörelse redan blifvit till gransk"ning
af Rikets Ständers Revisorer aflémnad.”
Utskottet har, vid öfvervägande af hvad härvid förekommit, funnit
Revisorerne icke hafva saknat anledning lill den af dem gjorde begäran;
men då den för Rikets Ständers Revisorer utfärdade Instruclions
ordalydelse föranledt olika tydning,
anser Utskottet det af Revisorerne inberällade förhållande
icke böra föranleda till någon Rikets Ständers åtgärd.
Kongl. Stats-Contoret.
{Tåg. 26. Förkl. pag. i56.)
Revisorerne hafva anmält, alt, sedan Rikets Ständer, i skrifvelse den
17 Mars i83o, lios Kongl. Majit i underdånighet tillkännagifva och förklarat,
att, med stöd af 76 § Riksdags-Ordningen, Stats-Rådels Ledamöters
och Föredragandes ansvarighet för sine rådslag och för utöfningen
af sine embeten intill den dag, då berörde Riksmöte tagit sin
början, fullkomligen upphört, samt att under denna frikallelse jemväl
inbegripas Kongl. Maj:ts Rådgifvare i Commandomål för Arméen och för
Flottan; så och ehuru, i följd deraf, vid samma års Revisionsförrättning,
såsom omfattande 1827 och 1828 årens räkenskaper och förvaltning,
någre anmälanden, i grundlagsenlig väg, ledande till anisvarspåföljd för
Kongl. Maj:ts Rådgifvare och Föredragande, i händelse några dylika anmälanden
skulle hafva ifrågakommit, icke kunnat sträcka sig längre än
från den 4 November 1828, då Rikets Ständer sammanträdde, och till
samina års slut; hade Revisorerne likväl af detta förhållande ansett sig
4
Stats-Utskottets Utlåtande N.-a 22.
icke vara förhindrade, att, för hela tiden af de begge är, hvilkas redogörelse
då utgjort föremål för granskningen, undersöka Styrelsens åtgärder,
för så vidt deraf kunnat hemtas anledning till framställning af någre
så beskaffade omständigheter, som, enligt Revisorernes tanka, i administrativt
hänseende förtjena uppmärksamhet. Utskottet anser, allden
decharge, som i följd af Constitutions-Utskottets granskning af StatsRåds-protocollen
meddelas Konungens Rådgifvare, icke kan utsträckas
derhän, att Konungens Föredragande derigenom frikallas från ansvar fö?
Stats-medlens behöriga förvaltning, och anser Rikets Ständer oförhindrade
att, i sådant afseende, fatta de beslut sakernas utredda förhållande
kan föranleda.
§. 3.
(Pag. 26, 27. Förkl. 157.)
Revisorerne hafva anmält, att Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den
11 Januarii 1827, af Gunst och Nåd frikalla! f. d. Majoren J. Uggla
ifrån en genom Kongl, Kammar-Rättens af Kongl. Maj:t den 29 Mars
i825 fastställda Utslag Majoren ådömd, redan inbetald, ersättning 108
R:dr 24 sk., för Knanan tillskyndad förlust på leverance af grått kläde
för Svenska Armeens i Norrige behof år 1814» samt likaledes, af Gunst
och Nåd, den 5 Julii 1827 befriat Öfverste-Lieutenanten och Riddaren
El. Norlin ifrån utbetalning äf 354 32 sk., hvilka Öfverste-Lieute
nanten,
genom Kongl. Kammar-Rättens Utslag d. 5 Oct. 1826, blifvit skyldig
känd att ersätta Krigsfonden, enligt liquid å uppburne aflöningsföräkott
för September månad år 1814» oc^ såsom en del af den ba«
lanee, hvarföre aflidne Regements-Gommissarien Grönqvist häftat; hvarigenom
Statens tillgångar blifvit minskade.
Då, genom dylika restitutioners och eftergifters beviljande hädanefter,
Statens tillgångar förminskas, har, lill förekommande deraf, Utskottet
funnit sig böra hemställa
att
Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det restitution eller eftergift af medel, som, i följd
af laga kraftvunna beslut, till Statsverket ingått eller dit
böra ingå, icke må i annan ordning beviljas, än Författningarne
bestämdt stadga och förmå.
§•4.
(Pag. 27. Förkl. 157.)
I anledning af hvad Kongl. Stats-Contoret upplyst i frågan angå
-
Sttits-ZJiskoltets Utlåtande IV.-0 22.
5
ende del Öfver-Läkaren, Doctor D. Ekeland, genom Kongl. Brefvet d£h
g Februarii 1837, tillagde arfvode af 200 R:dr, för bestridandet aföfverFält-Läknre
göromålen vid Allmänna Garnisons-Sjukhuset, under den tid
Öfver-Fält-Läkaren m. m. von Döbeln varit beordrad att åtfölja En af
Rikets Herrar, Fältmarskalken Herr Grefve von Stedingk vid beskicka
ningen till Ryssland år 1826,
anser Utskottet samma fråga böra förfalla.
§• 5.
(Pag. 27. Fork], i5S.)
Då Carlbergs Kungsgård, för sine derunder a fnyste 4 mantal, njuter
säterifrihet, och på sådan grund icke är skyldig att deltaga i Prestgårds»
Byggnad, med flera sådane onera, samt vid tvänne serskilda tillfällen förut,
då enahanda bidrag af samma Kungsgårds hemman ifrågakommit, den
dertill erforderliga kostnaden af Kongl. Maj:t funnits böra bestridas, år
1817 af extra utgifts-medlen och år 1820 af de medel, hvarmed dylika
utgifter förut blifvit bestridde, hafva Revisorerne ansett den kostnad,
hvaruti samma Kungsgård, enligt Kongl. Majlis Nådiga Bref den i5 November
1826, efter mantalet deltagit med Solna församling, för en då förestående
byggnad och reparation å församlingens Prestgård samt Klockare-boställe,
och hvars belopp, i följd af Kongl. Brefvet den 3 Februarii
1827, blifvit af åttonde Hufvud-titelns anslag för byggnader och
reparationer i landsorterna anordnad och utbetald, desto hellre bort
godtgöras af extra utgifts-fonden, som, i fall sådane utbetalningar äfven
för de öfrige Kungsgårdarne ifrågakommo, anslaget, för underhållet af
Kronans hus och byggnader i landsorterne, skulle allt för mycket af
för detsamma främmande utgifter medtagas.
Skälen så för tillkomsten, som för anordnandet af ifrågavarande
utgift, äro af Kongl. Stats-Contoret, i dess afgifne underdåniga utlåtande,
fullständigt anförde, och som samma utlåtande tillika upplyser, att,
enligt hvad redan förordnadt är, vid Carlbergs Kungsgårds hemmans
utarrenderande hädanefter, serskilda kostnader för Statsverket i afseende
på hemmanens onera komma alt försvinna; får Utskottet hemställa,
att anmärkningen i denna del, såsom nöjaktigt förklarad,
må förfalla.
6
Siats-Utskottets Utlåtande N-o 22.
§.6.
i (Pag. 28. Förkl. i5g.)
Likaledes har Utskottet funnit berörde Utlåtande tillräckligen upplysa
och utreda anledningarne, så till den genom Kongl. Brefvet den 17 Januarii
1827, Entrepreneuren för Allmänna Garnisons-Sjukhusets mathållning,
Lieutenanten Lindberg, beviljade gratification af 100 R:dr, i anseende
till inträffad hastig uppstegring af varuprisen, och i synnerhet på sådane
varor, som vid samma Sjukhus måst consumeras, som till de, genom
Kongl. Brefven den 3 Februarii oell den 22 Augusti samma år, Bagaren
Hjolmansson med 100 R:dr samt Bngarne Hammarlin och Schönberg med
tillsammans 5o R:dr, för år 1826 lidna förluster på de om brödleverering
till Linköpings och Jönköpings kronohäkten med Kongl. Maj:t och Kronan
ingångna contract, af Gunst och Nåd beviljade medel; hvadan
Ulskottet anser dessa frågor till någon Rikets Ständers åtgärd
icke föranleda.
§• 7-
(Pag. 2g. Förkl. 161.)
Hvad dernäst beträffar följande beviljade gratificationer: 4f Tredje
Hufvud-titelns besparingar: ilo åt f. d. Capitainen vid Helsinge Rege
mente,
Majoren i Arméen C. J. Hästesko, enligt Kongl. Brefvet af den 22
Augusti 1827, 25o R:dr; 2:0 åt Auditeuren vid Andra Lif-Gardet, ÖfverAuditeuren
J. Wåhlin, enligt Kongl. Brefvet den 26 September 1827, en
gratification till lika belopp med hvad, efter Rese-Reglementet, tractainentet
skulle hafva utgjort för en af Wåhlin förrättad tjenstgöring vid blandad
Krigs-Rätt; 3:o åt aflidne Bokhållaren och Krono-Auctionisten Pousetts
gäldbundna bo, enligt Kongl. Brefvet den 23 Januarii 1828, 67 R:dr;
samt af de till oförutsedde Militaire utgifter pä samma Hufvud-Titel
afsatte medel: 4:o 5t Krigs-Fisealen för Arméens Ärenden, Herr Krigs
Rådet
G. A. von Schéele, likasom föregående åren ifrån och med 1820,
enligt Kongl. Brefvet af den 6 Februarii 1828, 366 R:dr 32 sk.; 5:o åt
Herr General-Lieutenanten Friherre von Schulzenheim, enligt Kongl. Brefvet
af den 20 Februarii 1828, 3o3 R:dr 33 sk. 9 r:st., såsom tillökning
för år 1827 i dess arfvode såsom Ordförande i Krigs-Hof-Rälten, och 6:0
åt e. 0. Batailloris-Predikanten Sefvelin, enligt Kongl. Brefvet af den 27
Februarii 1828, 100 R:dr, för lönlös tjenstgöring vid Smålands Grenadier
-
Slats-TJtskottels Utlåtande IV:o 22,
•7
Bafaillon år 1827; så hafva Revisorerne, i afseende på desse dispositioner,
yttrat, att, då de fleste utgjort, för verklig tjenstgöring elleru iförd t arbete,
beviljade arfvoden, hvilka för titeln, deraf de utgått, icke varit främmande,
endast utgiflens benämning synts Revisorerne vara origtig; men som,
vidkommande den åt Majoren Hästesko beviljade gratifieation, ett lika förhållande
icke visat sig, samt Öfver-Auditeuren Wåhlin åter pröfvats icke
vara berättigad till serskild vedergällning för den af honom bestridda
tjenstgöring i blandade Krigs-Rätten; så och då de på Hufvud-titlarne anvisade
anslagssummor böra för deras bestämda ändamål begagnas, hafva
Revisorerne trott någon annan fond, än de lill extra utgifter på åttonde
Hufvud-titeln afsatte 100,000 R:dr årligen, icke eller böra vara tillgänglig
för gratijicationer, eller sådane anvisningar på Statsmedlen, hvilka Kongl.
Maj:t, i anseende till förekommande bevekande skäl och omständigheter, äf
Gunst och Nåd, finnér sig vilja bevilja.
Utskottet som icke kan instämma uti Kongl. Stats-Contorets, uti dess
afgifne underdåniga förklaring, rörande desse frågor yttrade tanka, får
tillstyrka,
att Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att, vid beviljandet
af serskilda gratificationer, sådane må anordnas å den
extrautgifls-snmma, sorn, till Kongl. Maj:ts disposition, på
åttonde Hufvud-titeln af Rikets Ständer anvisas.
§• 8.
(Pag. 32-34 )
Efter ej mindre af Landshöfdiuge-Embetet i Östergöthlands Län, än
ock, å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, af Advqeat-Fiscals-Embelet i
Kongl Götha Hof-Rätt anförde underderdåniga besvär öfver samma HofRätts
den 3o Julii 1829 meddelade Utslag, hvarigenom Lands-Kamereraren
oph Lands-Secreteraren, för begånget embetsfel, så väl i afseende på förnyad
borgens anskaffande för arrendet af Ryttmästareboställe! vid f. d..
Östgötha Cavallerie, Stora Lund, som i afseende på tillsynen öfver boställets
skötsel under åboledighet, blifvit dömde att, enligt 1 Cap. 12 §. Rättegångs-Balken
samt 9 Cap 5 §. Utsöknings-Balken, höta hvardera 33 R:dr
16 sk., men deremot, af anförde skäl, blifvit från ersättningsansvar befriade,
har Kongl. Majit, genom Utslag ilen 2 November i83o, i Nåder förilarat,
det skäl å någondera sidan icke vore anfördt, som kunde verka ändring
i Kongl. IIof-Rättens berörde Utslag.
6
Stats-Utskoltets Utlåtande N-0 23.
Denna af Revisorerne anmälde fråga, såsom i rättsväg afgjord, erfordrar
således icke någon Rikets Ständers åtgärd.
Allmänna Magasins fonden*
§• 9*
(Pag. 3c). Förkl. 169.)
I anledning af Revisorernes anmälan om behofvet deraf, att elt sådant
förordnande, som Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref den 7 April i83o
meddelat Kongl. Krigs-Collegium, i afseende derpå, alt till afskrifning beviljade
poster icke förr i räkenskapen böra afföras, än under loppet af
det år, då beslutet om afskrifning utfärdats, jemväl måtte utsträckas tiil
Statens alla öfriga förvaltande Verk, är af Kongl. Stats-Contoret upplyst,
»tt, då högstberörde Nådiga beslut bief Kongl. Stats-Contoret bekant, föreskrefs
vid afslutningen af Statsverkets och Magasinsfondens räkenskaper enahanda
ordning, den Kongl. Stats-Contoret för sin del ansett böra iakttagas vid
öfrige publike redogörelser, såsom ledande till lättnad och redighet vid
jemförelser emellan Verkens hufvudböcker och dertill hörande handlingar
för samma år.
§• 10.
(Pag. 4o. Förkl. 169.)
Med anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga beslut den 29 Augusti 1827
och 20 Augusti 1828, hvarigenom dels Magasinsförvaltare!! vid Vestra Eds
Magasin, Fältkamereraren D. Ekelund blifvit, på förekomnc bevekande
skäl och ömande omständigheter, af Gunst och Nåd befriad från ersättning
af 248 R:dr 28 sk. 3 r:st, utgörande värdet för en utöfver ordinarie
afskrifningen i Magasinets uppbörd befunnen afgång af i35 Tunnor 19
kappar hafre, och dels Magasinsförvaltare!! viel Luleå Magasin, J. Holmström,
äfven af Gunst och Nåd, njutit eftergift af halfva summan utaf den
honom med 2,567 R:dr 3o sk. 7 r:st. ådömde ersättning för i Magasinet
yppad spanmålsbrist,. hafva Revisorerne yttrat sig hålla före, att Revisorerne
anse dylik afskrifning af Gunst och Nåd möjligen leda till mindre uppmärksam
vård om Kronans förråd, och derföre funnit sig böra Kongl.
Maj:ts ofvan högstberörde Nådiga beslut för Rikets Ständer anmäla.
Uti den af Revisorerne således yttrade åsigt instämmer äfven UtskoU
tet 9
Stats-Ulskottets Uttalande N.O 22.
tet; men då Kongl. Majit under den 11 December i83o utfärdat Dess
Nådiga Förordning, angående behandlingen af extra-ordinarie alskrifningsfrågor
och anmärkningsmål, hvarigenom så beskaffade afskrifningar, som
ifrågavarande, för framliden förekommas;
anser Utskottet Revisorernes ofvanberörde anmälan nu icke
föranleda någon åtgärd.
S- ii
(Pag.
41. Förkl. 171.)
Då, till underdånig följd af Kongl. Majits Nådiga beslut den 20 Februarii
1828, den emellan f. d. Allmänna Magasins-inrättningen och numera
aflidne Grosshandlanden J. O. Casparsson uppstådde fråga, att,
sedan han i laga väg blifvit skyldig förklarad att återbära 3,285 R:dr
4o sk. 8 rist. Banco, ränteberäkning jemväl kunde ega rum å förskjutne
medel af Magasins-fonden, för omkostnader i och för det haveri det afgjorda
målet angick, sagde fråga blifvit till gode mäns afgörande hänskjuten,
hafva Revisorerne deraf hemtat anledning alt hos Rikets Ständer
hemställa:
om icke nödigt anses hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att, med undantag af de fall, för hvilka 1 Författningarne
serskildt stadgadt är, alla frågor om återbetalnings-
och ersättnings-skyldighet emellan Kongl. Majit och
Kronan å ena, samt enskilde personer å andra sidan, alltid
böra vid laga Domstol upptagas och afdömas, samt icke
till gode mäns afgörande hänskjutas.
Härtill tillstyrker Utskottet bifall; i följd hvaraf Utskottet hemställer
,
att underdånig skrifvelse i enlighet härmed expedieras.
§.12.
(Pag. 42, 153. Förkl. 171.)
Revisorerne hafva förmält, att den, genom Kongl. Brefvet den 10
April 1828, Förste Expeditions-Seoreteraren Askelöf tillagda oafkortade
gratification af 1000 Rldr, för biträde vid utförandet af det år 1826 åt
Bihang lill R. St. Prot. i83j£. 4 Sam/. 1 Afil. 1 Band. 2
y.cle Häftet.
IO
iStals-Utskottets Utlåtande N.-o 22.
Presidénlen m. ra. Herr Grefve Adelsvärd lemnade uppdrag, att för allmänt
behof införskrifva utländsk spanmål, synts dem icke hafva bort ega
rum, då någon af de embets- och tjenstemän vid f. d. Allmänna Magasins-inrättningen,
hvilka åtnjölo expectance-löner, kunnat, för att biträda
vid ofvannämnda befattning, till tjenstgöring inkallas, och de öfrige
inom Allmänna Magasins-contoret arbetande personer, hvilka i följd af
spanmåls-införskrifningen jemväl fingo vidkännas ökade göromål, funnits
icke vara berättigade till någon serskild vedergällning derföre, hvarvid
ålskillige af Revisorerne likväl i betraktande deraf, att berörde gratification
icke var egentlig nådegåfva, utan beviljats såsom arfvode för
verkligt biträde vid införskrifvandet af spanmål ifrån utrikes ort, till
undsättning, efter den i flera delar af Riket år 1826 inträffade missväxt,
hvilket biträde icke kunde anses hafva ålegat Expeditions-Secreleraren,
såsom tjenstgörande vid den till Kongl. Stats-Contoret öfverflyttade förvaltningen
af Allmänna Magasins-ärendena, enär till den icke hörde
anskaffande af nämnde undsättnings-spanmål, som för medel af det
lyftade creditivct upphandlades, icke kunde dela pluralitelens åsigt af
gratificationen såsom anmärkningsvärd, eller biträda anmälandet af densamma
hos Rikets Ständer; och har Kongl. Stats-Contoret, uti dess häröfver
afgifne underdåniga utlåtande, upplyst, dels, att om, såsom Revisorerne
antagit, någon af de embets- och tjenstemän vid f. d. Allmänna Magasins-inrättningen,
hvilka åtnjöto expectance-löner, skolat, för alt biträda
vid ofvannämnde befattning, till tjenstgöring inkallas, hade, jemte
ovissheten, huruvida någon af dessa personer, i afseende på utländska
eorrespondancen, varit samma befattning vuxen, sådant sannolikt medfört
menlig följd vid göromåleu, hvilka ej heller kunnat med erforderlig
skyndsamhet och insigt behandlas, utan en genom erfarenhet vunnen
kännedom om hvad i anskaffningsväg föregående tid blifvit .tillgjordt
och i förhållande till behofven borde tillgöras; och i allt fall hade en
till tjenstgöring inkallad embets- eller tjensteman icke kunnat förvägras,
att, under tiden, äfven uppbära skillnaden emellan expeclance-arfvodet
och den lön, som för verklig tjenst bestods, samt dels, alt med sjelfva
spanmåls-införskrifningen hade tjenstemännen inom Allmänna MagasinsContoret
ingen befattning, och kunde följaktligen ej till serskilda arfvoden
eller gralificationer anses berättigade; hvadan Kongl. Maj:t för
nämnde Expeditions-Secreterares tillfälliga befattning, hvilken fordrat
en vidlyftig brefvexling å ut- och inrikes orter, samt uppgörande af
Stat s-Ulsköt tets Utlåtande N.o 22.
liqvider och redogörelser af betydlig omfattning, fann skäligt tillägga
honora ifrågavarande serskilda gralification.
I anledning så väl af de sålunda meddelade upplysningar, sorn af
hvad minoriteten af Revisorerne anfört, får Utskottet hemställa,
att denna fråga må förfalla.
Redovisningen för det till spanmåls-undsättningar inom landet efter
1826 års missväxt lyftade Creditiv, en million R:dr, jemte Allmänna
Magasins-inrättningens försträckningar i samma afseende.
Såsom speciela anmärkningar vid den algifna redogörelsen för Elfsborgs
Län hafva Revisorerne anmält:
§. i3.
C? ag. 5o. Förkl. 20.)
Att af conlract, som blifvit ingångne om leverancé af spanmål,
hafva några funnits vara afslutade, icke å Kongl. Majrts och Kronans
vägnar, men i Landsbofdingens namn eller för lians räkning, hvilket
förhållande, i Revisorernes tanka, ej innefattade den ordning och säkerhet,
som bör tillhöra de köpslut, hvilka göras för Statens medel.
Kongl. Majtts Befallningshafvande har väl uti dess afgifne förklaring
nöjaktigt upplyst förhållandet i denna del, men Utskottet föranlåtes
dock, med afseende å de af Revisorerne anförde gällande skäl, tillstyrka,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära
den allmänna föreskrift, att contract, som för Statens
räkning af vederbörande utfärdas, alltid blifva upprättade
å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, och ej i embels- eller
tjenstemäns enskilda namn.
§. >4.
(Tåg. 5o. Förkl. 20.)
Att Capitainen H. Wihlborg i Landskrona, som, enligt conlract af
den 28 September 1826, åtagit sig att leverera 4000 tunnor korn, dels
i Götheborg, dels i Warberg, nied förbindelse, att om något hufvudsakligt
skulle brista i leverancen, hvarvid dock afseende ej borde göras
på 5o å roo tunnor, resten för säljarens räkning borde upphandlas, efter
afdrag af dessa 100 t:r, levererat 372 t:r 6 kpr mindre än contra
-
Slats-UtskotUts Utlåtande N.o 22.
etet bestämmer, hvarigenom* enär sådan upphandling icke skett, för
Staten uppkommit den förlust, som utgöres af pris-skillnaden emellan
detta och clefc öfriga för Länets undsättning upphandlade korn, och hvilken,
med beräkning af omkostnader, uppgått till något öfver 2 R:dr per
tunna, oberäknadt transportkostnaden för det korn, som i stället måst
från Götheborg till Warberg afsändas.
Utskottet har väl funnit Kongl. Majrts Befallningshafvandes härutinnan
afgifne förklaring icke vederlägga Revisorernes sålunda gjorde och
af Utskottet godkände anmärkning; dock som det blifvit upplyst: alt
ifrågavarande contract varit för Magasins-fonden synnerligen förmonligt;
att det i leverancen felande qvantum, hvarför ingen betalning blifvit
utgifven, egentligen tillkommit genom undermål, samt Kongl. Majrts Befallningshafvandes
underdåniga framställning af förhållandet icke föranledt
till något Kongl. Majrts Nådiga beslut om rättegångs anställande mot
leveranteuren, tillstyrker Utskottet,
att denna anmärkning må förfalla.
§• i5.
(Pag. 5r. Förkl. 21.)
Att, för afslutandet af sistberörde contract, Kammarherren von Quanten
fått sig till godo räkna 2 procent af hela köpesumman med 56o
R:dr, ehuru de kostnader och besvär, hvilka varit förenade med uppgörandet
af samma contract, rätteligen bort godtgöras genom ersatt resekostnad
och dagtractamente; samt att, då sådant ej skett, provisionen
synts ej böra beräknas högre, än för hvad egentligen blifvit af conlractet
uppfyldt.
I anseende till förmonligheten af detta contract, hvarigenom vinst
för Staten uppkommit, tillstyrker Utskottet,
att anmärkningen i denna del må lemnäs utan åtgärd.
§. 16.
(Pag. 5r. Förkl. 21, 52.)
Att, fastän Capitainen Wihlborg uppburit 5ooo R:dr i förskott på
ett annat, den 11 October 1826, å 2000 tunnor korn uppgjordt contract,
som sedermera blifvit annulleradt, och förskottet beräknadt i liqviden
för det föregående, af den 28 September samma år, och sjelfva contractet
innehåller bestämd och ömsesidig uppsägningsrätt för både köpare
Stats-Utskotlets Utlåtande N.o 22.
och säljare, upplysning likväl saknades å hvilkendera sidan contractet
blifvit uppsagdt.
Af Kongl. Majlis Befallningshafvande är i dess underdåniga utlåtande
upplyst, alt ifrågavarande contract blifvit af Capitainen Wihlborg
uppsagdt redan dagen efter detsammas afslutande eller den 12 i nyssberörde
månad; och Utskottet
anser derföre denna fråga, såsom utredd, icke erfordra någon
vidare behandling.
§• l7‘
(Pag. 5i. Förkl. 21.)
Att, elium Kongl. Maj:t, uti Nådig Skrifvelse af den 14 September
1826, anbefallt Dess Befallningshafvande alt, till bestämda pris, göra
upphandlingar af erforderlig undsältnings-spanmål för Länet, Kongl.
Majits Befallningshafvande likväl, uti underdånig skrifvelse af den i3
påföljande October, förklarat, alt han nödgats afvika från Kongl. Majlis
Nådiga föreskrift i detta afseende, emedan ingen, i anseende till de postdagligen
utifrån kommande underrättelser om prisens stegring, ville
åtaga sig att till bestämda pris leverera spanmål; af hvilken orsak Kongl.
Majits Befallningshafvande ock varit nödsakad, att anmoda ett af de
större handelshusen i Götheborg, att å Danska öarne göra uppköp af
korn till dagens pris, med tillägg af orakostningar och provisioner. Detta
sålunda upphandlade korn har, efter Revisorernes uppgift, kostat Staten
10 R:dr 10 sk. 7 rist., då deremot det med Capitainen Wihlborg
contraherade ej uppgått i kostnad till mer än 8 Ridr 4 sk. 7 rist.
Kongl. Majits Befallningshafvande har, jemte andra anförde skäl,
ådagalagt och med bevis styrkt, att dess försök om spanmåls erhållande
från inrikes orter misslyckats och han således, för att hafva undsättningslagret
bildadt före vinterns ingång, funnit sig nödsakad att, då
seglationstiden nalkades sitt slut, från Jutland eller Danska öarne, medan
kortare och mindre äfventyrlig segelfart gjorde företaget möjligt och
sorn med framgång jemväl skedde, anskaffa spanmålen, hvars pris, enligt
äfvenledes bi lagdt vederbörligt intyg, i stället för det af Revisorerne
uppgifne af ioRrdr 10 sk. 7 rist per tunna, endast uppgått till 0 Ridr
41 sk. 8 rist tunnan;
så lära Rikets Ständer, lika med Utskottet, finna, att anmärkningen
i denna fråga må förfalla.
i'4
Stats-Utskolleis Utlåtande N.o 2a.
§•
(Dag. 52. Förkl. 22, 68, 70.)
Att ifrån Danmark hade, enligt handelshuset Suhr & Sons räkningar,
blifvit för Kronans räkning afsönde 2,5oo T:r Råg och 4>325 T:r Korn,
Danskt mål, som, reduceradt till Svenskt mål å 3o kappar på tunnan,
bordt gifva 2,o83| T:r Råg och 3,6o4§ T:r Korn; men af räkenskaperlie
har funnits, att icke mera än 2,036 T:r 7 k:pr Råg och 3,389 T:r
28 k:pr Korn erhållits, hvadan en brist af circa 47 T:r Råg och
214 T:r Korn på denna Spanmåls-leverance uppkommit, utan att
det synts, att någon uppmärksamhet derå blifvit fästad eller vederbörande
tillförbundne att visa, huru detta undermål tillkommit; samt alt
räkenskaperna äfven upplyst, alt Landshöfdingens commissionaire i Götheborg,
för liqviderandc af den för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning
reqvirerade Danska Spanmål, till och med den 9 Dec. 1826 uppburit
i förskott 72,000 R:dr Banco, hvilken summa vida öfversteg värdet af
den Spanmål, som till den tiden levererats; men det oaktadt, och
ehuru commissionairen, enligt afgifna räkningar, den i3 Dec. 1826 remitterat
till Suhr & Son fulla beloppet af värdet för den levererade
Spanmålen, uppgående med alla omkostnader till mark 49>33i 5 sk.
Hamb. Banco, har Kronan fått vidkännas interesse på skilnaden emellan,
detta belopp och mark 20,885 i3 sk. Hamb. Banco, enär Suhr & Son, enligt
deras interesse-räkning, till och med den 3i i samma månad icke
fått emottaga mer än sistnämnde Summa.
Af lörklaringarne, med dervid fogade räkningar och verificationer,
jemte Länets härvarande redogörelsehandlingar, deraf Utskottet tagit en
närmare kännedom, har befunnits, hvad Spanmålen angar, alt endast
4,125 T:r Korn blifvit införskrifna och liqviderade, samt att den derefter
uppkommande bristen af 47 T:r Råg och i4 T:r Korn härleder sig ifrån
Undermål, äfvensom, beträffande interesset, att som Spanmålen blifvit
köpt att betalas uti Hamb. Banco, och beloppet således icke kunnat
liqvideras uti Svenskt mynt, utan dertill måst anskaffas vexlar, hvilka,
efter vanligheten, ställde på mer eller mindre lång betalningstid, eller
i handelsväg så kallad uso, förorsakat emottagarne ett åtvunget förskott,
hvarföre ränta måst erläggas; så hade räntan, beräknad först till den3i
Dec. 1826, då bemälde handelshus afslutade sina böcher, derefter, enär
alla vexlarne ej då voro förfallna, blifvit, jemte löpande Summor, öf
-
Stals-Utskottets Utlåtande N:0 22.
verförd i räkningens debet från den 1 Jan. 1827 och till förfallodägen
beräknad;
med anledning hvaraf Utskottet anser de i omförmälde
hänseenden gjorda anmärkningar böra förfalla.
§. *9-  (Pag. 52. Förkl. a3.)
Att en person vid namn Carlberg, som haft uppdrag att i Götheborg
till undsättning utlemna 73 T:r 12 k:pr Råg och Korn till ett
värde af 833} R:dr och derföre uppgöra liqvid, härföre fått sig godtgjorde
uppgifne omkostnader med 108 R:dr 46 sk. 6 r:st Banco, deribland
tractamente blifvit upptaget för 4* dagar, efter 2 R:dr Banco
per dag; samt att för en anförtrodd befattning att till undsättning utlemna
63 T:r 30 k:pr Råg, 91 T:r 24} k:pr Korn, 18 T:r Hafre,
jemte uppbörd af derföre bestämd betalning, uppgående sammanlagdt till
1,977: 10, 8, Ledamoten i Directionen af Låne-Contoret i Götheborg,
Riksdags-Fullmägtigen Anders Danielsson blifvit ersatt omkostnader med
4oi R:dr 4 sk., uti hvilken summa ingått 184 dagars tractamente efter
2 R:dr per dag med 368 R:dr, resekostnad till Wenersborg 17 R:dr
16 sk, för porto 5 R:dr 36 sk, samt för papper, pennor och lack
xo R:dr.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har i afseende härpå uppgifvit,
det han, nödsakad alt hålla serskild Controleur vid undsättnings-spanmålens
ulleverering från Götheborgs kronomagasin, dertill anlitat bemälde
Carlberg och Anders Danielsson, såsom kännande icke allenast eli
stor del af den allmoge, som skulle afhemta undsättning i Götheborg,
utan ock det presterskap eller den kronobetjening, sorn borde verificera
reverser och borgensskrifter, samt utgifva vederhäftighetsbevisen för låne-spanmål;
hvarförutan samma personer haft befattning icke blott
med incasseringen af den, till ringa belopp, influtne contanta betalningen
för undsättnings-spanmål, utan äfven med den ojemförligt större
och vigligare delailen, att emottaga, granska och ordna ofvanberörde
säkerhets lia nd lingar för den spanmål, som blef utborgad, till belopp af
omkring 6,180 T:r spanmål, med 70,000 R:dr Banco värde.
Ehuru Utskottet finner, att berörde tractamenten och omkostnader,
för den utaf Carlberg och Anders Danielsson utlemnade undsättnings-spanmål,
blifvit beräknade dels för en längre tid, än behofvet kan hafva er
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:0 22.
förärat, dels ock till öfverdrifvet belopp, serdeles vid jemförelse med
förbållandet i öfrige Län, der undsättnings-spanmåls utdelande åt behöfvande
blifvit utan dylika, i Utskottets tanka, obehöriga afdrag verkställda
likväl, och då en hemställan om åtal mot vederbörande i berörde hänseenden
icke synes lill någon ansvarspåföljd kunna föranleda, anser Utskottet
sig föranlåtet tillstyrka,
att Revisorernes ifrågavarande anmärkningar lemnäs utan
åtgärd.
§. 20.
(Pag. 53. Förkl. 22, 64.)
Att för en summa af 18,000 R:dr, utgörande återstoden af uppburne
23,ooo R:dr, redovisning saknats.
Af redogörelsen härföre är ett exemplar bifogadt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i ämnet afgifne förklaring; och som derigenom förhållandet
blifvit nöjaktigt förklaradt, anser Utskottet
förrberörde anmälan böra förfalla.
§. 21.
(Pag. 53. Förkl. 23, 60, 61.}
Att af undsättningsmedlen aflidne Kronofogden B. Carlsson i lifstiden
åsamkat sig en uppbördsbrist af 3,14^ R:dr 26 sk. 1 r:st. samt att ViceKronofogden
Rabe, hvilken sedermera afhändt sig lifvet, uppburit och
förskingrat 7,321 R:dr 42 sk- 2 rist.
Som, enligt hvad Kongl Majits Befallningshafvande uti merberörde
förklaring med deruti åberopade och bilagde handlingar upplyst, Kronans
rätt till ersättning för desse balaneer blifvit lagligen bevakad och fullföljd;
så lära Rikets Ständer, lika med Utskottet, finna, att om förmälde
balaneer icke utgöra föremål för handläggning af Rikets
Ständer.
§. 22.
(Pag. 54—56. Förkl. 5, 79—98.)
De vid Skaraborgs, ^Vermlands, Hallands och Fahlu Läns Spanmålsräkningar
af Revisorerne gjorde anmärkningar äro, uti de af Kongl. StatsContoret
samt Kongl. Majits Befallningshafvande i nämnde Län afgifne
underdåniga
Slals-Utskottets Utlåtande No 22.
*7
underdåniga utlåtanden fullständigt utredde och förklarade. Med anledning
hvaraf Utskottet får anmäla,
att samma anmärkningar icke erfordra någon vidare åtgärd.
I afseende åter på Revisorernes anmälan, att, för ett parti korn i Heljeverma
magasin i Kronobergs Län, mätarepenningar blifvit både vid inoch
utlevereringen betalde med 4 sk. Banco, och hvarigenom Revisorerne
ansett en utgift blifvit Staten tillskyndad utöfver hvad enligt Författningarne
bort medgifvas, bar Utskottet inhemtat, att Kongl. Maj:t, med afseende
å magasinets belägenhet på omkring i mils afstånd från Wexiö, hvarifrån
mätarebiträde måste anskaffas, genom Nådigt Bref den 8 December
1819, godtfunnit tillåta, alt berörde rnätnings-arfvode finge vid nämnde
magasin ej mindre vid intägt än vid uttägt tills vidare uppbäras, men tillika
förklarat Sig vilja anbefalla Dess Befallningshafvande i Länet att framdeles
vara betänkt på utvägar till samma arfvodes nedsättning, efter tillfälle
och möjlighet.
Då likväl, efter hvad det utaf Revisorerne nu uppgifne förhållande
ådagalägger, någon till ändring i berörde hänseende ledande åtgärd sedermera
icke lärer blifvit vidtagen, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer må derom hos Kongl. Maj:t i underdånighet
göra anhållan.
Hvad Revisorerne i öfrigt anmält, vid sistberörde Läns spanmåls-räkning,
är nöjaktigt upplyst och påfordrar således icke någon vidare behandling.
§. 23.
(Pag. 57. Förkl. i63)
Den ofullständighet vid Cluirtae Sigillata^ redogörelsen, som Revisorerne
anmärkt, är, efter hvad Kongl. Stats-Contorel upplyst, genom redan i
ordning bragt tillämpning af de för berörde redogörelse utfärdade nya formulaire,
numera afhulpen;
hvarigenom Revisorernes framställning i denna del icke föranleder
någon vidare åtgärd.
§• 24.
(Pag. 60. Förkl. p. 164.)
Likaledes har Kongl. Stats-Contoret upplyst, det åtgärder blifvit vid
Bih.
till R. St. Prot. 1834• 4 Sami. 1 dfd. 1 Band. 3
y.de Häftet.
i8
Stats-Utskoltets Utlåtande N.o 22.
tagne, till beredande, såsom Revisorerne ansett nödigt, af Avestads Bruks
räkenskapers upprättande och afslulande efter calender-året;
hvadan Revisorernes i delta hänseende gjorde anmälan jern*
väl förfaller,
Kongl. Krigs-Collegiurn.
§. 25.
(Pag. 65. Förkl. 3)
Den af Revisorerne gjorde anmälan, om nödvändigheten af ett sammandrag
vid Artillerie-hufvudboken öfver de under loppet af året inträffada
förändringar vid Kronans krutförråd, har Utskottet behandlat uti 71 §.,
i sammanhang med enahanda vid i83a års Revisions-berättelse förekommande
fråga.
§. 26.
(Pag. 66. Förkl. 3.)
Hos Revisorerne har förekommit, att lån blifvit från Artillerie-Departementet
meddelade Underhålls-Departementet; och ehuru, enligt Kongl.
Brefvet den 25 Maji 1824, Kongl. Krigs-Collegium är medgifvet, alt, för
betäckande af tillfälliga brister, lemna lån från ett till annat Departement,
hafva likväl Revisorerne ansett en sådan tillåtelse icke lämpligen kunna
åberopas till stöd för utlåningar till Mötes-Passevolance-cassan, enär den
redovisning, som för Stats-anslagen af Departementen aQäggcs, icke för
åren 1827 och 1828 egt rum för Mötes-Passevolance-fonden, och således
den säkerhet och control för Stats-medlens användande, antingen de emottagas
directe från Stats-verket eller genom lån från ett annat Departement,
saknas i afseende på dispositionerne å Mötes-Passevolance-cassans medel,
hvilken Cassa dock, efter Revisorernes förmenande, bort af Kongl. KrigsCollegium
förvaltas utan beröring med Departementens Stals-anslag, samt
att häraf visat sig, att medel, hvilka från Statsverket blifvit anordnade till
bestämdt behof eller nya gevär för Arméen3 försträckts till en inrättning,
hvars redogörelse icke granskas af Rikets Ständer eller deras Revisorer;
hvarförutan denna utlåning skett räntefritt från Artillerie-Departementet,
ehuru samma Departement egt skulder med ränta, ibland andra till Mili—
tiae-boställs-cassan å 37,807 R:dr 41 s^* 1 rist., enligt 1828 års bokslut,
och således fått vidkännas en betydlig ränteförlust, samt att allt från år
Slats-UIskot tels Utlåtande N.o 22.
>9
1823, då en summa af 40,000 R:dr blef från Artillerie-Departementet till
Passevolance-cassan räntefritt försträckt, lika beskaffade utlåningar fortfarit.
Likväl hafva Revisorerne, i sammanhang härmed, tillkännagifva, att Mötes-PassevoIance-cassan
anticipationsvis år 1827 hiträdt samma Departement,
för Artillerie-exercitiae-hästarnes underhåll, med 33,564 R:dr 5 sk.
3 r:st, och år 1828 med 29,542 R:dr 17 sk
Ehuru Kongl. Krigs-Collegium, uti dess häröfver afgifne underdåniga
utlåtande, upplyst, dels: att Kongl. Maj:t, genom Nådig Skrifvelse af den
23 April i83i, förklarat Kongl. KammaivRättens, vid granskning af 1827
års Artillerie-Stats-medels hufvudbok gjorda anmärkning, rörande utlåning
af medel från Artillerie- till Underhålls-Departementet, höra förfalla, samt
dels alt alla under Kongl. Collegii disposition slående medel äro till vissa,
behof afsedde; men alt, då anskaffningen af Armeens förnödenheter sker
genom leverancer, som fordra längre tid att kunna fullgöras, blir deraf en
naturlig följd, att de på hvarje års Stat anvisade medel ej genast behöfva
användas, och kunna således, enligt förstberörde 1824 års Kongl. Bref, utan
olägenhet användas för tillfälligt biträde lill något annat Departement, enär
Kongl. Maj:ts höga tjenst sådant oundvikligt kräfver, och i hvilket fall det
är likgiltigt af hvilken Titel lånebiträdet lemnäs, enär Kongl. Collegium
noggrannt tillser, att ersättningen från det andra Departementet erbålles,
innan de försträckta medlen till deras afsedde ändamål erfordras; anser
Utskottet likväl Revisorernes förrberörde anmälanden förtjena uppmärksamhet;
men då härvid tillika förekommer, att Rikets Ständer eller deras
Revisorer nu mera tillhöra att granska alla de under Kongl. Krigs-Collegium
ställde cassors styrelse och förvaltning, och såmedelst äfven ega tillfälle
att hädanefter tillse dispositionerna dervid; så får, af sådan anledning,
jemte hvad af Kongl. Krigs-Collegium anförd t blifvit, Utskottet hemställa,
att förevarande anmärknings-frågor må förfalla.
§ 27.
(Pag. 67. Förkl. 6.)
Både i83o och i832 årens Revisorer hafva i deras afgifna Berättelser
upptagit frågan angående försäljning af tackjernsgods till Handelshuset Jacob
De Ron & Söner. De härvid förekomna omständigheter, jemte Utskottets
yttrande, förekomma uti 73 §.
20
Stats-UtskoUets Utlåtande N.o 22.
§• 28.
(Pag. yr. Förkb y.)
Vid Forlifications-Departementets räkenskaper Lafva Revisorerne anmärkt,
att det under den 21 April 1828 Capitainen Meyer tili företagande
af en utländsk resa, för att bese fästningarna vid Rhenströmmen och i
Piemont, beviljade förskott på 1000 R:dr, blifvit först i 1829 års Statsproject
till ersättning upptaget, samt derigenom synes Lafva antagit egenT
skap af snticipation på ett kommande års anslag.
Utskottet, som förmodar, att denna af Kongl. Maj:t anbefallda utgift
varit i militäriskt hänseende af vigt och af den beskaffenhet att ej böra
uppskjutas, har af Statsverkets räkenskaper derjemte inhemtat, att betydliga
förskott till flerfalldiga behof alltid funnits och fortfarande finnas
utbetalde samt på enahanda sätt balanceras, hvarjemte och då Kongl.
Krigs-Collegii Departementers anslag för året lemnnt tillgång för ifrågavarande,
för tredje Titelns föremål icke främmande förskotts utbetalande,
samt något Statsanslag dymedelst icke blifvit öfverskridet, anser Utskottet
sig ega skäl till den hemställan, att Revisorernes ifrågavarande
anmälan må lemnäs utan åtgärd.
§• 29.
(Pag. 81.)
Revisorerne hafva anmält att, oaktadt Författningarnas allmänna stadgande,
att, icke utan auction. Statens egendom må förarrenderas, följande
boställen likväl blifvit annorlunda bortarrenderade, nemligen: till följd af
Kongl. Brefvet den 3 October rSay, Öfverstebostället Castellgården på
obestämd tid, emot 52i tunnor spanmål, hälften Råg och hälften Korn,
och i,6oo R:dr contant, samt, enligt Kongl. Brefvet den 17 September
1828, jemväl på obestämd tid, f. d. Öfverstebostället Frövi för iiy T:r
23| k:pr och Capitainesbostället Berga emot 34 T:r 19 k:pr spanmål.
Utskottet, som med Revisorerne delar öfvertygelsen om rigtigheten
af den grundsats, att Statens egendom icke i allmänhet, utan genom auction,
må förarrenderas, och som alltså instämmer i Revisorernes åsigt,
anser likväl förhållandet i förevarande fall icke kunna föranleda till någon
vidare åtgärd, enär, efter hvad Utskottet inhemtat, den tillfälliga utarrenderingen
på kortare tid skett, till följd af den då föreslående allmänna
regleringen af indelta Arméens Befäls löner j och har Utskottet derjemte
iStats-Utskottets Utlåtande ZV.o 22.
21
vunnit elen upplysning, alt, sedan berörde reglering för sig galt, bostället
Castellgården, jemlikt Kongl. Brefvet den 12 Murs 183 f , blifvit
på 3o års lid, genom öppen auction utarrenderadt, samt de öfrige tvenne
boställena, Fröwi och Berga, jemlikt Kongl. Majrts Nådiga förordnande
af den 2 Februarii 1833, blifvit ansiague till boställe åt Befäl
vid indelta Armeen, och således förvaltas efter de serskilda föreskrifter,
som i sammanhang med grunderna för nämnde reglering meddelts, och
h vilka föreskrifter medgifva, att boställen, äfven utan auction, under vissa
omständigheter, kunna på kortare tid utarrenderas.
Kongl. Förvaltningen aj Sjö-ärendena.
§ 3o.
(Pag- 88- Förkl. 20.)
Då uti 1833 års Revisions-berättelse äfven förekommer lånet till
accords-ersättningar åt f. d. Armeens Flollas Officerare; så har Utskottet
i ett sammanhang deröfver sig utlåtit i 84 §•
§• 3i.
(Pag. 90. Förkl. 20—27.)
Vid så väl Kongl. Förvaltningens som Flottans Stationers räkenskaper
äro åtskiliige anmärkningar gjorde, hvilka, ehuru af Förvaltningen
i dess afgifua underdåniga utlåtande utredde och förklarade, likväl vittna
0111 ofullständighet' vid redovisnings- och bokföi ings-melhoden. Denna
äfven förr öfverklagade olägenhet synes hädanefter höra kunna blifva
afhjelpt, sedan, uppå Rikets Ständers vid senaste Riksdag gjorda underdåniga
anhållan om ijenliga formulaires upprättande för de, allmänna
medel förvaltande Verkens bokslut, hvilka icke öfverenstämma meri
de för Riks-boksluls-arbetet gällande grunder, på det de, till form och
uppställning, mätte, så vidt möjligt är, blifva lika, Kongl. Stats-Conloret
år 1831 erhållit Nådig befallning, att sådane formulaire upprätta.
Och då, i sammanhang härmed, nödig rättelse, hvad ifrågavarande rälsenskaper
beträffar, är att förvänta;
så anser Utskottet Revisorernes förrberörde erinringar icke
tilt någon åtgärd föranleda.
22
Stals-Utskottels Utlåtande JV.o 22.
Tullverket.
§. 32.
(Pag. 97. Förkl. 1.)
Jemte speciel utredning af föl hållandet med de i detta Verks räkenskaper
förekommande, af Revisorerne omnämnde proprie balancer, har
General Tull-Styrelsen, uti dess underdåniga utlåtande, mera fullständigt
än Revisorerne, uppgifvit sältet för alla balancers redovisning i hufvudiöckerne,
vid hvilket förslag, såsom ledande till ordning och redighet,
Utskottet ej haft att erinra.
§. 33.
(Pag. 98. Förkl. 3.)
Med anledning af Revisorernes erinran, att inköpet af den vid Skeppsbron
i Stockholm uppsatta Svängkranen skall hafva medfört en för Tull■verket
främmande utgift, enär samma inrättning, som, efter hvad upplyst
blifvit, icke skall, i anseende till felaktig uppställning, uppfylla det
dermed åsyftade ändamål, och i följd deraf sällan begagnas, dessutom såsom
afseende lättnad vid varors lossning, ifrån fartygen på land, bort af SkeppsRedarne
föranstaltas; har General Tull-Styrelsen förklarat, att merberörde
krans användande vid större, svårhandterligare piecers lossning
och lastning medfört nytta för trafiken, och äfven för Tullverket i så
måtto, att skyndsamhet vid lossningen derigenom befordrats.
låka med Revisorerne, finner Utskottet ifråga varande utgift hafva varit
af främmande egenskap för Tullverket, och Utskottet tillstyrker på
grund häraf,
att Rikets Ständer, jemte anmälan af förhållandet, sådänt
det af Revisorerne blifvit framställdt, underdånigst anhålla,
att för framtiden dylika dispositioner å Tullmedlen icke
må ega rum.
§. 34
(Pag. 99. Förkl. 3.)
Till någon åtgärd anser Utskottet den af Revisorerne gjorde anmälan
rörande Sportel-laxan för Tullverkets Tjenstemän icke föranleda, sedan,
efter hvad Tull-Styrelsen upplyst, Kongl. Maj:t förklarat S'g vilja,
Siats-ZJtskcttets Utlåtande N.o 22. 23
V , ' • ' V • ; , • ' /
efter förloppet af de, för den senast utfärdade Taxans gällande kraft,
bestämda fern år, i Nåder pröfva, huruvida förändrade omständigheter,
i förening med tull-inkomstens tillväxt, må tillåta sporlel-afgifternas förminskning
eller afskaffande.
Postverket.
§. 35.
(Pag. 106. Förkl. i5.)
I anledning af Revisorernes anmälan, alt emot delta Verks räkenskaper
för åren 1827 och 1828 någon annan anledning till anmärkning
icke förekommit, än alt i balancerne af Verkets behållningar och fordringar
äfven ingå sådane proprie baiancer, hvilka på serskild utredning,
indrifning eller afskrifning äro beroende, hvadan Revisorerne ansett en
lika beskaffad åtgärd böra vid Postverket vidtagas, som den Revisorerne
trott i afseende på Tullverkets hufvud-böcker framdeles böra iakttagas,
till beredande af proprie balancernes skiljande från de såsom löpande
behållningar under balance-lilel upptagna tillgångar, har Öfver-PostDireclionen,
sorn vid förslaget i denna del icke haft något att erinra,
uti dess underdåniga utlåtande förklarat sig afvakta hvad Kongl. Majit
i anledning häraf kan i Nåder finna godt förordna; och som nödig rättelse
härutinnan således är alt förvänta,
anser Utskottet någon dess hemställan i delta ämne icke
erfordras.
§. 36.
(Pag. 106. Förkl. i5.)
Vidare hafva Revisorerne vid 1827 års räkenskaper anmärkt tvänne
extra utgifts-poster, såsom, enligt deras tanka, icke egentligen tillhörande
Postverket, nemligen den ena på go R:dr 2 sk. Hamb. Courant, utgörande
kostnaden för 2:ne för Cabinettets räkning från Hamburg till
Briissel afsände estafelter, och den andra stor 106 Riksbankdaler för en
estafette från Elseneur till Hamburg.
Öfver-Post-Directionen har väl i anledning häraf andragit, att sådana
utgifter ofta tillförene egt rum, utan att anmärkning dervid blifvit
gjord, och att, enär Cabinettet eger rätt till extra-posters begagnande
samt en obegränsad portofrihet för dess Utrikes brefvexling; så liar Öfver-Post-Directeurs-Embetet,
vid pröfning i första hand af ifrågavarande
24
Stats-Ulskoltels Utlåtande N.o 23.
utgifter, icke ansett sig tillständigt att desamma ogilla; men Utskottet,
delande lika öfvertygelse i detta fall med Revisorerne, får dock med afseende
tillika derå, att estafetters afsändande egentligen böra hänföras
lill courier-resor, hvarföre kostnaden af Cabinetls-cassan beslrides, hos
Rikets Ständer föreslå,
alt hos Kongl. Maj:t genom underdånig skrifvelse anhålles,
det dylika utgifter hädanefter icke må belasta Postverket
utan Cabinelts-Cassan påföras.
§. 37.
(Tåg. 106. Förkl. 16,)
I anledning af Revisorernes uppgift, att, till följd af Kongl. Majlis
Nådiga Bref den 17 Januarii 1827, lönen blifvit förhöjd ifrån 1,200 R:dr
till 1,600 R:dr Hamburger Banco lör Post-Commissarien i Greifswald
af Lundblad, har Öfver-Post-Direclionen upplyst, alt berörde lön icke
blifvit sålunda förhöjd, utan från förstnämnde summa i Pommersk courant
till 1,600 R:dr samma mynt, hvarigenom Post-Commissarierne i
Greifswald och Hamburg kommit i åtnjutande af lika löneförmoner; I
följd hvaraf
Utskottet anser denna fråga nöjaktigt upplyst.
§. 38.
(Pag. 106.)
Revisorernes anmälan, att Kongl. Majit, uppå underdånig hemställan
af Öfver-Post-Direcleurs-Embelet, under den 27 Junii 1827, i Nåder
beviljat ett ärligt anslag af 5oo Ridr Banco, att af samma Embete,
emot redovisning, användas till gratificationer åt Extra-Ordinarier vid
Postverket och Postiljoner,
anser Utskottet icke föranleda till någon åtgärd.
§• %•
(Pag. 108, 109.)
De i Revisorernes Berättelse upptagne 2ine frågor, den ena rörande
Contract med Götha Canal-Bolag om förfärdigandet vid Motala verkstad
Stats-Utskottels Utlåtande IV.-o 22.
af ett nytt Ångfartyg för Postverkets räkning och de derföre i afräkning
utbetalde medel samt den andra angående Norrska Postverkets
aidie balanceiade skuld» och hvilka frågor» efter hvad Revisorernes för
ålen 182c) och i83o afgifne Berättelse äfven innehåller, icke sistnämnde
tid finnas till slutlig handläggning befordrade, skola af Utskottet behandlas
vid revisionen af Postverkets räkenskaper för år i83i.
Kongl. Numer-Lotteriet.
§• 4°-
(Pag. 113. Förkl. utan Pag.)
Den af Revisorerne omförmälde fråga, angående Brudgåfvefonden
meddelade lån, förekommer äfven i i832 års Revisions-berättelse, och Utskottet
får således bär längre fram uti 90 §. sig deröfver i ett sammanhang
utlåta.
Kongl. Sundhets-Collegium.
§. 41.
(Pag. 121.)
I afseende på medicinalfondens fordringar för de, åren 1817 och
1819 till åtskilliga Läns Curhus-Inrättningar lemnade förskott, åberopar'
Utskottet det Utlåtande, Utskottet kommer att afgifva i anledning
af Kongl. Majlis i delta ämne afgifue Nådiga Proposition.
Kongl. Control-Varket.
§. 4^.
(Pag. 123. Förkl. 8.)
Revisorerne hafva anmält, att uppbörden i Slockholm af ControlStämnelmedlen,
hvilken utgör omkring halfva inkomstbeloppet, genom
sen leverering blifvit såsom restantier för år 1827 upptagen, och hvarigenom
äfven uti Rikshufvudboken synts en brist af 3,421 R:dr 14
Bilt lill R- Viol. i834■ 4 Sami. 1 Afd. 1 Bandet. 4
jule Häftet.
Stals-Vlskottcts Utlåtande IV.-o 22.
sk. q r:sl. å samma års Controlmedel, hvilken dock sedermera blifvit
levererad.
Efter hvad Kongl. Commerce-Collegium uti dess utlåtande upplyst,
har Kongl. Majit, under den 27 Junii merberörde ur, med ändring af
hvad Kongl. Brefvet den 7 December 1752 och 12 §. af den för ÖfverDirecteuren
vid Conlrolverket samma dag gifna Nådiga Instruction innehålla,
behagat bland annat i Nåder förordna, det Kongl. Coilegiurn
eger hålla tillsyn öfver Controlmedlens leverering i föreskrifven ordning;
till följd hvaraf Kongl. Coilegiurn försländigat Öfver-Directeuren att
inom loppet af hvarje månad uppvisa Kongl. Räntekammarens attest öfver
behörigen skedd leverering af de under nästföregående månaden influlne
Control-stämpel-medel, hvilket åliggande jemväl under de senast förflutne
åren blifvit vederbörligen fuligjordt. Och som, genom den sålunda
vidtagne åtgärden, Control-stämpel-medlen varda inom föreskrifven
tid levererade;
anser Utskottet någon serskild föreskrift i detta ämne icke
numera erfordras.
§. 43.
(Pag. 123. Förkl. g.)
I anledning af Revisorernes anmälan, att arfvodea och postporto
för året hafva med 1,438 Rldr 41 sk. 6 rist. äfvensom Controlverkets
aflöning och expencer med 4*341 Rldr 2 sk. utgått af dertill på Kongl.
Commerce-Collegii Stat uppförde serskilde anslag och icke omedelbart
af Control-stämpel-medlen, instämmer Utskottet med Kongl. CommerceCollegium
deruti, att enär sistnämnde medel, hvilka till Statsverket levereras
och derstädes, lika med uppbördsmedel i allmänhet, utgöra en
tillgång till bestridande af Statsverkets utgifter, så graveras ock Control-stämpel-medlen,
fastän medelbart, af ifrågavarande utgifter till
Control-Contorels aflöning m. m., och synes det icke eller kunna leda
till någon fördel, om, med förändring uti den af Kongl. Majit fastställde
Stat för Kongl Commerce-Collegium, samma utgifter antingen genast
afdrogos från Control-stämpel-medlen, eller ock under någon serskild
Titel från Kongl. Stats-Contoret anordnades.
Utskottet anser derföre hvad Revisorerne sålunda ifrågaställt
icke påfordra någon förändring uti sältet för debiterandet
af ifrågavarande utgifter.
Stats-Utskotlcts Utlåtande N:o 22.
27
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet.
§. 44-
(Pag. 128. Förkl. 9)
Öfver den i detta Verks Hufvudböcker, alltsedan Sr 1804 under rubrik:
Konungens Ensaks-bötesmedel, upptagne och till år 1829 utbalencerade
skuld till ett belopp af 31 ,^41 R:dr 4 sk. 11 r:st., skall Utskottet
sig yttra uti serskildt utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om samma medels afskrifning, och beträffande öfrige af Revisorerne
vid Räkenskapen anmälde omständigheter, så äro desamma af Kongl.
Seraphimer-Ordens-Gillet fullständigt utredde och föranleda således e] till
någon åtgärd.
Kongl. Invalid-Inrättningen cl Ulriksdahl.
§. 45.
(Pag. i32. Förkl. 3i.)
Till frågan om de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Wermlands
Län oredovisade gratificationsmedel, hvilka äfven i i83o års räkenskaper
balanceras, återkommer Utskottet vid granskningen af Invalid-Inrättningens
räkenskaper för år 1831.
§. 46.
(Pag. i32. Förkl. 31.)
Beträffande de år 1827 af Invalidhus-fondens medel till Entrepreneuren
för mathållningen vid Inrättningen, Krook, utbetalde Coo R:dr Banco,
utgörande f:delar af en honom år 1826 af Kongl. Maj:t i Nåder beviljad
gratification, 800 R:dr, i anseende till den förlust Krook, genom varuprisens
stegring efter 1826 års missväxt, fått vidkännas på det med Invalidlius-Directionen
ingångna Contract, om 7 sk, 4 r:st. för hvarje dagportion;
så förekomma härvid samma anledningar, som i 6 §. föranlåtit Utskottet
att anse frågor af lika beskaffenhet med denna icke föranleda till någon
Rikets Ständers åtgärd.
' §• 47-  (Pag. 133. Förkl. 3i.)
Vidkommande den, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 10
28
Slats-Utskottets Utlåtande N.o 22.
September 1828, Administratorn vid Invalid-Inrättningen, Majoren Kafle,
af anförde skäl, tillagde gratification af 200 R:dr Banco; så instämmer Utskottet
i hvad Directionen af Invalid-Inrättningen härutinnan anfört, att,
då ifrågavarande gratification innebär en Nådig vedergällning för möda och
arbete, nedlagde under tjenstgöring vid Inrättningen, hade samma utgift
ock bort påföras Inrättningens fond; och
Utskottet tillstyrker således, att denna anmärkning må förfalla.
Civil-Statens Pensions-Cassa.
§• 48-
(Pag i36. Förkl. 18.)
Den af Revisorerne gjorda erinran, att verificationerne för Allmänna
Fonden och Enskilde Enke- och Pupill-Fonden funnits sammanblandade,
finner Utskottet, med afseende å hvad Directionen öfver förenämnde Cassa
i detta ämne upplyst, icke föranleda någon åtgärd.
Statsanslagen för Garnisons-Regementenas i Stockholm underhåll rn. m.
§• 49-
(Pag. i43. Förkl. 17.)
Jemlikt hvad vederbörande anmält, skall rättelse blifvit iakttagen, i
anledning af Revisorernes erinran vid Kongl. Svea Artillerie-Regementes
räkenskaper, i afseende på bokföringssättet; hvadan härutinnan icke eller
någon åtgärd synes erforderlig.
Styrelsen öfver Fängelscna och Arbets-Inrättningar ne i Riket.
§. 5o.
(Pag. i5o. Förkl. 10.)
I afseende på den af Revisorerne gjorde anmälan rörande de skulder,
hvarföre f. d. Föreståndaren vid Södra Corrections-Inrättningen , Ryttmästaren
C. W. Venus samt f, d. Bokhållaren vid samma Inrättning, H. E.
Säfbom, häfta, har Styrelsen, uti dess afgifne underdåniga utlåtande, jemte
utredning af förhållandet, härmed ådagalagt, att vid ifrågavarande dels
Slals-Utskottels Utlåtande N:o 22.
29
af förra Förvaltningar af Corrections-Inrättningen å Långholmen efterlemnade,
dels under desamma tillkomne, men först af nu varande Styrelse
upptäckte skulder, sistnämnde Styrelse fogat all den handläggning, sorn
hvarje måls serskilda beskaffenhet påkallat; och alt, i följd deraf, hvarken
någon förlust på hela beloppet af denna skuld är, på sätt Revisorerne uppgifvit,
att befara, eller åtgärder af nuvarande Styrelse saknats till beredande
af all den säkerhet derföre, som det för Styrelsen varit möjligt att åstadkomma;
hvarföre ock
Utskottet anser della ämne icke påkalla någon, på Rikets
Ständer beroende, åtgärd.
§ 5i.
(Pag. i5o. Förkl. 12.)
Revisorerne hafva, beträffande den pension, som Kongl. Maj:t, uppå
anförde skäl, under den 17 April 1827 i Nåder tillagt Ryttmästaren Venus,
att med 333 R:dr 16 sk. årligen af arbetsvinsten vid Norra Corrections-Inrättningen
utgå, anmält, atl, ehuru något stadgande icke finnes, som
hindrat en så beskaffad disposition af ifrågavarande arbetsvinst, enär densamma,
såsom osäker och endast beroende på administrationens verksamhet
och omsorger, icke är i Stat upptagen eller bestämd, har det likväl
synts Revisorerne, som desse extra tillgångar i främsta rummet böra användas
till underhållet af den Inrättning, af hvilken de inflyta; och Re
visorerne
hafva derföre hemställt,
om icke Rikets Ständer, med anledning af ofvanomförmälde
disposition, må finna lämpligt hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att de medel, hvilka genom arbetsvinst vid
Corrections - Inrättningarne inflyta, icke må till föremål,
som med Inrätlningarnes underhåll ej hafva gemenskap, användas.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Revisorernes berörde förslag, får
derjemte föreslå,
det Rikets Ständer uti samma skrifvelse uttrycka den underdåniga
önskan, att Kongl. Maj:t, vid förekommande frågor
om pension, ieke måtte anvisa några andra Statens medel, än
sådane som, enligt de för Statsmedlens förvaltning stadgade
grunder, dertill kunna af Kongl. Maj:t disponeras.
3o
Slats-Utskoltets Utlåtande N.-o aa.
i83ä års Revisions-Berättelse.
Kongl. Stats-Contoret.
§• 5a.
(Pag. 22. Förkl. i54-)
Revisorerne hafva anmärkt, att de för Carlbergs hemmans onera uthetalde
5 R.'dr 7 sk. 6 r:st. bort af Krigs-Academiens anslag godtgöras.
Öfver enahanda anmärkning har Utskottet afgifvit utlåtande här ofvanför
i 5 §., och får detsamma i afseende på förevarande fråga åberopa.
§. 53.
(Pag. 22. Förkl. 1540
Instämmande i Revisorernas hemställan, och hvarvid Kongl. SlatsContoret
icke eller haft att påminna, får Utskottet föreslå,
att, till vinnande af redighet och enkelhet i räkenskaperne,
nedannämnde utgifter, som af öfverskotten å Statsverkets
inkomster utgått, må, vid den blifvande Statsregleringen, uppföras
på Stat å de Ilufvudlitlar, dit de, i följd af deras beskaffenhet,
kunna anses höra, nemi.
A andra Hufvudtiteln:
Kostnad för tryckning af Rikshufvud-Bokens Capitalräkning.
A tredje Hufvudtiteln:
Öfverroterings-ersättning i Skåne, årligen utgående i likhet med den på
Stat uppförde ersättning, sorn åtnjutes af Rolehållarne i Kronobergs
Län;
Ersättning för Knekterotarne i Westmanland för anslagen, men bristande
Kronotionde-Spanmål;
Indelningsbrist i Stora Kopparbergs Län, och Indelningsersättning vid
Westgötha Regemente.
Å åttonde Hufvudtiteln:
Compagnie-hingstars remontering:
Transportkostnad samt Myntare- och Garmakare-lön för koppar.
Slats-Ulskottets Utlåtande IV.-o 22.
31
A Allmänna Indragnings-staten:
Indelningsersättningar, sora åtnjutas af ännu i tjenst varande f. d. indelningshafvare
vid afsutne Westgötha f. d. Cavallerie-Regemente,
och hvilka, vid dessa personers afgång, blifva indragne
till Statsverket.
§■ 54.
(Pag. 23, Förkl.)
Likaledes och af nyssnämnde skäl tillstyrker Utskottet,
/ att, såsom extra-ordinarie afkortning å inkomst-titlarne upp
^
föres: Arfvoden och rustningsåfgifter i Jönköpings Län, en
ligt
Länets Östra Fögderis specialräkning, förminskande inkomsten
af arrendemedlen.
Deremot och hvad beträffar de för hingsthållning uti Elfsborgs och
Skaraborgs Län afförde medel, bestående egentligen uti icke utgående hästvacance-medel,
hvilka Revisorerne ansett böra på enahanda sätt uppföras;
så, och enär dessa medel äro uti Riks-Staten af Rikets Ständer påräknade,
får, i enlighet med Kongl. Stals-Contorets förslag och i öfverensstämmelse
med hvad här förut hemställdt blifvit, i afseende å dej för Compagnie-hingstars
remontering verkställde utbetalningar, Utskottet föreslå,
att ifrågavarande hingsthållning uti Elfsborgs och Skaraborgs
Län uppföres å Riks-Statens åttonde Hufvudtilel.
Och skall Utskottet framdeles inkomma med utlåtande
angående de utgifter, som sedan sista Riksdag blifvit af öfyerskotten
på Statsverkets inkomster bestridde.
§. 55.
(Pag. 26.)
Den af Revisorerne omförmälde utredning af förhållandet med de i
räkningen med Riksgälds-Contoret, under rubrik: gammal difference., observerade
14 R:dr 36 sk , har, efter hvad Utskottet inhemtat, nu mera blifvit
behörigen verkställd, hvilket Utskottet ansett sig böra anmäla.
§. 56.
(Pag. 26. Förkl. i5g.)
Af anledning, dels att anordningar på Kongl. Räntekammaren, bokför
3a Stats-Utskoltets Utlåtande No 22.
de till större delen sedan år 1785, finnas qvarliggande, lill ett belopp vid
i83o års slut af 1,476 R:dr 33 sk. 3 r:st. samt dels att Kongl. Räntekammaren
eger utelöpande assignationer till en summa af 279 R:dr 25 sk.
4 rist., hvaraf 235: 20. 10. finnas utgifne 1799 och förutgående åren, samt
återstoden 44: 4* 6. emellan åren 1799 och 1S17, hafva Revisorerne hemställt,
huruvida Rikets Ständer icke må finna lämpligt, alt hos Kongl.
Maj:t göra underdånig anmälan om utsättande och kungörande af någon viss
praescriptionstid, efter hvilken ifrågavarande anordningar och assignationers
outtagne belopp kunde få ur räkenskaperne aiföras.
Sorn, genom Kongl. Majrts Nådiga Kungörelse af den 8 September
1824, angående praescriptionstiden, inom hvilken de, som hos Statsverket
ega någon fordran, böra till utbekommande deraf sig anmäla, blifvit förordnadt,
”att alla de, vare sig Embets- och Tjenstemän, eller enskilde personer,
som efter stat, för aflöning och underhåll eller kostnadsersättningar
”eller provisioner m. m, kunna hafva något att fordra af Statsverket, sko”la
ofelbart om liqvid hos Stats-Contoret sig anmäla inom slutet af December
månad året efter det, hvarunder fordringen tillkommit, vid den på”följd
för uraktlåtenhet häraf, alt all fråga om betalningen ovilkorligen
”kommer att förfalla;” så och ehuru cl et förhållande, att medel äro vordne
anordnade, i allmänhet förutsätter, att anmälan om deras utbekommande
blifvit gjord, anser likväl Utskottet, lika med hvad Kongl Stats-Contoret i dess
underdåniga utlåtande yttrat, att, till förekommande deraf, att inneliggande
anordningar må i Räntekammare-Hufvudboken en längre tid balanceras,
lämpligt vore, att praescriptionstid fastställdes för uttagandet, icke allenast
af de, utaf Revisorerne anmälde, äldre anordningar, utan äfven i allmänhet
för lyftandet af de medel, som af Kongl. Stats-Contoret må anordnas;
i hvilket "afseende Utskottet, i likhet med Kongl. Slats-Contorets underdåniga
förslag, tillstyrker,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att enahanda praescriptionstid, som redan finnes bestämd för
anmälan af fordran hos Statsverket, malte för uttagandet af
medel, hvilka blifvit utaf Stats-Contoret anordnade, i Nåder
stadgas, på sådant sätt, att uraktlåtenhet att, inom året efter
det, hvarunder anordning är utfärdad, för den samma uttaga
assignation, ovilkorligen har till påföljd, att all fråga om betalning
af de outtagne medlen derefter förfaller.
I afseende på senare frågan, eller praescriptionstid för inlösen af
Kongl.
Slats-Utskoltets Utlåtande N.o 12.
33
Kongl. Räntekammarens assignationer, är af Kongl. Slats-Contoret erinradt,
att enär en, i Kongl. Räntekammaren erhållen och qvitlerad assignation utgör
på Kongl. Stats-Contorets beslut och anordning grundad liqvid för ett
sålunda redan godkändt belopp, dermed Statsverket icke vidare har att sig
befatta, och det dessutom ankomme på innehafvare af den, såsom contante
penningar alltid ansedde assignationen, att af den samma, på sätt honom,
godt synes, sig förr eller senare begagna, kunde Stats-Contoret, för sin del,
icke tillstyrka hvad Revisorerne i afseende härå hemställt, helst någon
praescriptionstid för assignalioners företeende i Banken eller Riksgälds-Contoret
icke lärer i allmänhet finnas föreskrifven.
På dessa, af Kongl. Stats-Contoret anförda, i Utskottets tanka gällande
skäl,
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall å Revisorernes
förslag om utsättande af prascriptionstid för ifrågavarande
assignationers inlösen.
§. 57.
(Pag. 26.)
Med anmälan, alt Kongl. Maj:t, af anförde skäl, genom Nådigt Bref
den 5 Mars 1831, förklarat Rikets Ständers vid senaste Riksdag gjorde underdåniga
förslag, att löpande räkningar med Banken och Riksgälds-Conloret
måtte, åtminsone halfårsvis, summariska för hvarje Conto upptagas i
Räntekammare-Hufvudboken, hvarigenom denna, såsom nu utgörande en
Cassabok, finge samma afslutnings-control, som en hufvudbok, icke erfordra
någon åtgärd, hafva Revisorerne upplyst, att, till åstadkommande af
mera lättnad vid jemförelsen emellan Kongl. Räntekammarens inkomster
och utgifter samt de å räkningarne med Banken och Riksgälds-Contoret insatte
och utassignerade poster, har Kongl. Stats-Contoret låtit, efter i83o
års utgång, vidtaga den anstallt, att, såväl uti Räntekammare-Hufvudboken
som uti Contraräkningarne med Banken och Riksgälds-Contoret, en serskild
column blifvit inrättad, hvaruti för hvarje inkomst eller utgift, hänvisningar
emellan dessa Räkningar och Räntekammare-Hufvudboken förekomma, så att,
för hvarje, enligt densamma anordnad summa, genast återfinnes det deremot
svarande assignerade beloppet i Contraräkningen, likasom från denna
senare, för hvarje assignation, anvises på den anordning!, som föranledt
Bih, till R. St. Fröt. i334• 4 Sami. 1 4fd. t Bandi t. 5
Jule Häftet.
34
Stats-Utshottets Utlåtande N.-o 22.
densammas utfärdande. Och har Utskottet vid hvad sålunda förekommit
intet att erinra.
§. 58.
(Pag. 27, 156.)
Revisorerne hafva anmärkt, att, efter hvad 183o års Rikshufvud-bok
utvisar, 855 R:dr 4o sk. Banco, under benämning: behållning af anordnad
aflöning till högtsalig H. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas
pensionairerj blifvit, såsom reserverade medel, från år 1829 öfverförde
till första hufvudtiteln; och hafva Revisorerne i detta hänseende anfört,
att Rikets Ständers beslut den 3o November 1829, i afseende på tilldelandet
af 2,3oo R:dr för en gång såsom gratificationer, svarande emot 9
månaders lön, åt de personer, som icke funnos berättigade lill pension
efter Hennes Kongl. Höghet, väl innehåller, att berörde belopp finge af
den besparing, som samma år uppkom af Hennes Kongl. Höghets underhålls-summa
anordnas för att, efter Kongl. Majlis Nådiga, god tfinnande,
vederbörande emellan fördelas; dock som ofvanberörde 855 R:dr
4o sk. icke erfordrades till det ändamål, hvarför medlen af Rikets Ständer
anvisades; så hafva Revisorerne trott, att en så beskaffad besparing
bort öfvérskotten på Statsverkets inkomster tiligodokomma.
Jemte det Utskottet får uttrycka sitt gillande af Revisorernes yttrande
, anser Utskottet sig dock böra tillstyrka Rikets Ständer
att låta vid den sålunda gjorda öfverföringen^ af ifrågavarande
besparingsmedel bero.
Hvaremot Utskottet uti sitt betänkande öfver Stalsregleringen ämnar inkomma
med förslag, huru i framtiden med dylika uppå första Hufvudtiteln
uppkommande besparingar bör förhållas.
§• 59.
(Pag. 28. Förkl. 156.)
Jemväl är anmärkt, att, för år 1829, Kongl. Krigs-Hof-Rättens Militaire-Ledamöter
fortfarande uppburit deras arfvoden på Riks-Statens
andra Hufvud-titel, af anslaget till rese- och traetamentspenningar, med
sammanlagde 255o R:dr, hvarigenom å delta anslag för berörde år uppkommit
en brist af 1006 R:dr 9 sk. 8 rist, som godtgjorts af öfverskoten
å Stitsverkets inkomster; hvilket Revisorerne ansett icke stå i öf
-
Slats-Utskotlets Utlåtande N.-o 21.
35
verensstämmelse med Statsregleringen, som endast medgåfve dyl ili e ersättningar
för brister ii förslagsanslag, och hvartill sådane bestämde
årliga arfvoden ej kunde räknas.
Som förrberörde tractamenten, med benämning af arfvoden, från
och med i83o års ingång, då tillämpningen af nya Statsregleringen vidtog,
blifvit, såsom Rikets Ständer vid senaste Riksdag beslutat, till
tredje och fjerde Hufvud-titlarne öfverflyttade;
anser Utskottet lämpligt tillstyrka Rikets Ständer, att ifrågavarande
anmärkning lemnäs utan åtgärd.
§. 60.
(Pag. 28. Förkl. 157)
Med de af Revisorerne anmärkte 5p R:dr 28 sk., utgörande den på
Carlbergs Kungsgård belöpande ytterligare andel i kostnaden för verkställd
reparation och nybyggnad å Solna Församlings Pastors-boslälle,
är förhållandet enahanda som det, hvaröfver Utskottet uti 5 §. sig utlåtit,
§■ 61.
(Pag. 29. Förkl. 158.)
Med fästad t synnerligt afseende på det allmänt nyttiga ändamål,
icke allenast till förmon för Läroverket på Carlberg, utan äfven i gemen
för Elementarundervisningsverken i Riket, sorn åsyftats med en af
Lectorn vid Kongl. Krigs-Academien, Professor Ågren företagen Utrikes
resa, har Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 19 Junii i83o, tillagt
bemälde Professor, såsom understöd, en summa af 5oo R:dr alt utgå af
blifvande öfverskattet på anslaget till allmänna Undervisningsverken;
men som Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 21 December i83o, rörande
sistnämnde anslag, innehåller: "att, enär fråga om den närmare fördelningen
af de till Undervisningsverken beviljade 60,000 R:dr, då ännu
icke hunnit till pröfning föredragas, och Kongl. Maj:t funnit med rättvisa
och Rikets Ständers afsigt öfverensstämmande, att berörde anslag
till sitt ändamål, för år i83o, utginge och användes, de beviljade sammanräknade
Co,000 R:dr skulle för samma år på io:de Hufvud-titeln afsättas
till behofvet för blifvande regleringen;” så har det synts Revisorerne,
att något öfverskott icke kunnat uppkomma på ifrågavarande anslag,
hvilket af Rikets Ständer blifvit bestämdt afsedt till förbättring i
36
Stats-Utskotttts Utlåtande N.-o 22.
Löne-viIkoren för Lärare-personalen; hvarjemte och enär af samma anslag
icke något tillgodokommit dem, för hvilka medlen blifvit beviljade,
Revisorerne, i sammanhang med anmärkningarne af ofvanberörde anvisning
på anslagets öfverskott till reseunderstöd för Professoren Ågren,
uppgifvit de åtgärder, som för verkställandet af Rikets Ständers beslut
den 12 Mars i83o, rörande förbättring i lönerne för Lärare-personalen
vid Elementar-Läroverken och Skolorne blifvit vidtagne, då, efter hvad
TJtskotlet inhemtat, regleringen af de fastställde anslagen för allmänna Läroverken
numera blifvit till slutlig handläggning befordrad, samt Lärare-personalen
af lönförhöjningen kommit i åtnjutande, tillstyrker
Utskottet,
att denna anmärkningsfråga må förfalla.
§. 62.
(Pag. 3-i, För kl. 158.)
Sedan Kongl. Majit i Nåder utnämnt Majoren G. von Schantz till
ÖfversteLieutenant i Armeen; så har Kongl. Maj;t derjemte funnit godt,
genom Nådigt Bref af den 11 December i83o, alt förhöja det af bemälde
Öfverste-Lieutenant dittills innehafde Majors-Expectance-arfvode till
3oo R:dr, som för Öfverste-Lieutenantsgraden bestås, att utgå af den år
181 5 på Allmänna Indragningsstaten uppförde fond, 10,000 R:dr årligen,
till Expectancearfvoden åt lönlöse Officerare, som bi vistat då senast öfverståndne
krig; I anledning hvaraf Revisorerne ansett med afsigten utaf förenämnde
anslag icke vara öfverensstämmande, attén befordran, i5 till 16 år
efter slutadt krig skulle kunna medföra föi höjdtarfvodepåEcpectance-Staten.
Ehuru Kongl. Stats-Contoret i dess underdåniga utlåtande andragit,
att på Kongl. Majlis Nådiga godtfinnande ankommit, att, i den mon
anslaget medgifvit, bevilja förhöjningar å Expectance-arfvoden, och hvilka
förhöjningar vid flera tillfällen tillförene egt rum, utan alt Rikets Ständer,
eller deras Revisorer, dervid haft något alt erinra, samt alt Rikets
Ständer vid anslagets beviljande icke fästat något så beskaffadt vilkor,
anser Utskottet sig dock, med godkännande af Revisorernes anmälan,
Böra tillstyrka Rikets Ständer, att till Kongl. Majit ingå med underdånig
anhållan,
att en inom Armeen under fredstid vunnen högre grad
icke må anses berättigad till erhållande af det för sådan
grad bestämde högre Expectance-arfvode.j
Stats-UCskoltels Utlåtande N-o 22.
37
§. 63.
(Pag. 32.)
I afseende på Revlsorernes anmälan, angående kostnaden för controlen
vid YexeJnoteringen i Stockholm och Götheborg, får Utskottet
tillkännagifva, det Utskottet, till hvars handläggning blifvit remitterad
en af Herr Santesson hos Borgare-Ståndet gjord motion om indragning
af Vexel-Controleurs-befatlningen, skall i detta ämne afgifva serskildt
utlåtande.
§• 64.'
(Pag. 33.)
Vidare är af Revisorerne anmäldt, att för år 1829 har, af anslaget
på tredje Hufvudtiteln till oförutsedda militaire utgifter, äfven utgått dea
af Kongl. Maj:t, emot ersättning af Barthelemy-fonden, anvisade summa,
7,500 R:dr årligen, till Fri-Cadetters underhåll vid Krigs-Academien.
Men sedan Rikets Ständer, som genom anordningen af desse förskott,
ansett en af Rikets Ständer icke beviljad årlig tillökning uti Krigs-Academiens
Stats-summa vara beredd, i underdånig skrifvelse den 1 Mars
183o förordnat, att, i den mon och då redan antagne Fri-Cadetter af de
3 ofrälse Stånden ifrån Academien utgingo, förskotten borde minskas,
samt inga nya Fri-Cadetter till underhåll af denna fond antagas, på det
allt vidare behof af förskotten måtte upphöra; så har Kongl. Majt, under
den 7 April berörde år, i Nåder bifallit, att ifrågavarande förskott
skola tredje Hufvudtiteln ersättas, så fort tillgångarne å Barthelemyfonden
sådant medgifva, samt emedlertid i räkenskaperne balanceras;
hvarjemte Revisorerne tillkännagifvit, att för år i83o, hvarefter denna
utgift helt och hållet upphört, har förskottet utgått till förminskadt belopp,
5,533 R:dr 16 sk., utgörande Statsverkets fordran hos Barthelemyfonden
för meranämnde förskott från och med år i83i, sammanlagdt
73,o33 R:dr 16 sk.
Kongl. Maj:ts lill Rikets Ständer den 18 April 1812 aflåtne och af
Rikets Ständer bifallne Nådiga Proposition, angående en serskild författning
med Svenska Ultramarinska Besittningars Styrelse och Drätsel,
och hvarigenom, uppå anförde skäl, Ön S:t Barthelemy undanlogs
från Sveriges Statsförvaltning, administration och drätsel, för att
förvaltas efter de serskilda grunder, som antingen vid acqvisitionen
3^
Ståls-Utskottets Utlåtande N.-o 22.
blifvit eller blifva lagde, eller sedermera i behörig ordning tillkommit
eller tillkomma, då alla dertill hörande ärenden borde behandlas och
inför Kongl. Maj:t i underdånighet föredragas af ett serskildt Departement,
ulan att detsammas underhåll finge betunga Svenska Statsverket,
innehåller, bland annat, att Kongl. Maj‘t ville låta vid hvarje Riksdag
komma till Rikets Ständers kunskap hvad i denna del af Styrelsen sig
tilldragit, hvad fördel för Moderlandet deraf vunnits, och i hvad mon
överskjutande intrader kunnat till allmänt nyttiga anstalter inom Riket
användas.
Utskottet, som inhemtat, att Berättelse härom lärer vara att vid innevarande
Riksdag förvänta, har trott sig böra innehålla med dess yttrande
i ofvanberörde ersättningsfråga, intilldess samma Berättelse kommit
till dess kännedom.
§. 65.
(Pag. 33, 34. Förkl. 161.)
I anledning af hvad Revisorerne anmält och erinrat, rörande tillökning
i Lifgardes-Regementenas aflöning, får Utskottet anmäla, att samma
ämne blifvit till behörig handläggning befordradt.
§. 66.
(Pag. 36. Förkl. 162, 163.)
Revisorernes tillkännagivande rörande Krigsfondens utestående fordringar
i Norrige, samt Landshöfdingen af Wingårds betalnings-skyldigliet
för af f. d. Lands-Secreteraren Kleman förskingrade medel, jemte Kongl.
Stats-Contorets uti dessa frågor afgifne yttranden skola af Utskottet behandlas
vid revisionen af 1831 års räkenskaper, då närmare utredas kan
hvad af ifrågavarande medel influtit, samt resultatet af de åtgärder, som
i afseende å indrifningen af de då återstående medlen blifvit vidtagne.
§. 67.
(Pag. 37.)
Vidkommande frågan om försäljning af Kronan tillhörige krigsskepp
och redogörelsen för derföre influtne medel, så hafva Revisorerne inberättat:
alt, i följd af derom erhållen föreskrift, Kongl. Stals-Contorels
Siats-Vtskoltels Utlåtande N.o 22.
39
Advocat-Fiscal, under den a3 April i83o, till Justitiae-Cancellers-Embetet
aflemnat alla till samma fråga hörande handlingar.
I anledning häraf har Utskottet, med stöd af 42 §. Riksdags-Ordningen,
hos Hof-Cancellere» skriftligen begärt upplysning om den handläggning,
som blifvit vidtagen i följd af Rikets Ständers vid senaste
Riksdag i detta ämne fattade beslut jemte deraf uppkommet resultat;
skolande Utskottet, sedan svar erhållits, vidare utlåtande afgifva.
A Hindrina Magasins-Fonden.
§. 68.
(Pag. 42. Förkl. 173.)
Med anförande af de skäl och omständigheter, som legat till grund
för Kongl. Maj:ts Nådiga bifall till Commerce-Rådet Björnbergs Sterbhusdelegares
underdåniga anhållan, att, med en summa af 1,760 R:dr Bro,
få, i ett för allt, ersätta bristfälligheterne å de hus och byggnader, tillhörande
Götheborgs f. d. Kronobränneri, som Commerce-Rådet Björnberg
i lifstiden, enligt contract, på arrende innehaft, är den erinran af
Revisorerne gjord, alt besigtr.ingens eller afträdes-synens uteblifvande
ifrån 1829 års slut, då contractet upphörde, lill Mars månads början år
i83o, vållat, det Kongl. Majrt och Kronan fått åtnöjas med den husröle-ersättning,
som afträdåren erbjudit.
Härvid är af Kongl. Stats-Contoret anfördt, alt det vore väl obestridligt,
att rätta bestämmandet af husröta och ersättning derföre bör stödja sig
på förutgången vederbörlig besigtning; men lika obestridligt vore det
äfven, att en sådan besigtning, då den, som JråT~var fallet, hufvudsakligast
bör anställas å tak och yttre omgifningar, icke då bus och mark
äro betäckta med snö, kan, under en dessutom oblid årstid, ske med
den noggrannhet och tillförlitlighet, som vederbör. Ensamt denna omständighet
anses annars såsom fdlll gällande hinder för företagandet af
en förrättning, der första vilkoret vore, att allt det, som skall undersökas,
må kunna ses och till beskaffenhet utrönas; men oaktadt den händel
se, att fastigheterne icke blefvo eller, rättare sagd t, ej kunde, under Januarii
och Februarii månader, på ändamåls-enligt sätt besigtigas, holle
Kongl. Stats-Contoret före, att snarare mindre husröte-ersättning än 1,760
B:dr Banco varit för Kronan att påräkna, om denna ersättning blifvit
bestämd efter föregången besigtning, enär vid sådan besigtning väsendt
-
4°
Stats-Utskotlets Utlåtande N.-o 22.
lig skillnad sig företer emellan elen åsigt, som följes, då hus eller fastigheter
skola återförsättas i godt och brukbart skick, etnot den, som förekommer,
när byggnaderna, sorn här vore förhållandet, skola borttagas,
då naturligtvis endast större eller betydligare bristfälligheter tagas i beräkning.
Instämmande uti denna Kongl. Stats-Contorets åsigt i detta ämne,
får Utskottet tillstyrka,
att Revisorernes anmälan må förfalla.
Hvad Revisorerne, vid förvaltningen af ofvanberörde fond och dess
räkenskaper, i öfrigt anmärkt, är vederbörligen ulredt och förklaradt,
och har Utskottet dervid ej funnit något att erinra.
§• 69*
(Pag. 46. Förkl. 164*)
I anledning af hvad Kongl. Stats-Contoret upplyst rörande de proprie
balancer, som detta Verks räkenskaper upptaga och Revisorerne
anmärkt, har Utskottet icke funnit något dess förslag i detta ämne af
nöden.
Kongl. Krigs-Collegium.
Artilleri-Departementet.
(JSfumera usta Departementets Artillerie-afdelning.')
§. 70.
(Pag. 5o. Förkl. p. 58.)
Af Revisorerne är anmäldt, att vissa uppgifne skuldposter hafva
åren 1829 och i83o oförändrade blifvit balancerade, utan att i balancerelationerne
upptagas, eller att något synts vara tillgjordt för deras
indrifvande.
Och som i anledning häraf Kongl. Krigs-Collegium upplyst, att åtgärder
dels blifvit vidtagne dels äro under handläggning i afseende på
samma skuldposters indrifning eller afskrifning;
anser Utskottet detta ämne icke utgöra föremål för Rikets
Ständers beslut.
§• 71,
Siats-Utskottets Utlåtande N:0 22.
§• V
(Rev.
-B. i83o. Pag. 65. Förkl. p. 5. — i832. Pag. 5r. Förkl. p. 5p.)
Likasom vid 1837 och i83o årens revisions-förrättningar, har, jemlikt
Revisorernes anmälan, äfven år i83o saknats sammandrag öfver Kronans
krutförråd, hvarigenom fullständigt kunnat utredas, huru mycket
krut dit ingått och derifrån utlevererats eller såsom behållning qvarstått.
Och då kostnaden för kruttillverkningen, förslagsvis beräknad, uppgått
till minst 4° R.‘dr per centner, har krutförsäljningen för Statens räkning
synts utfalla med betydlig förlust.
Kongl. Krigs-Collegiutn har, med tillkännagivande, att något sammandrag
öfver krutförråden hittills ej ansetts af behof påkalladt, då.
sådant icke kunde innefatta de betydliga krut-upplag, hvilka finnas under
Flottans disposition, samt tillgången för Landt-armeen lätteligen vore
alt inhemta utaf hufvudboken åtföljande persedel- och förråds-räkenkenskap,
men att något hinder icke mötte för bifogande deraf framdeles,
om Kongl. Maj:t pröfvar nyttigt samt i Nåder förordnar, att denna försvars-maleriel
skall sålunda, eller med ifrågaställdt sammandrag, uti publike
handlingar kunnig göras, tillika upplyst, att, uppå Kongl. Collegii
serskilda framställningar i ämnet, Kongl. Maj:t i Nåder föreskrifvil,
det krutprisen småningom borde årligen ökas till hvad krutet kostar Kongl.
Maj:t och Kronan, samt, i öfverensstämmelse dermed, genom Nådig Skrifvelse
den 26 November 1831 förordnat, att prisen, som för åren i83o
och 1831 voro 26 R:dr för centnern — stycke- och bergs-—samt 3o R:dr
centnern för handgevärskrut, borde för år i832 förhöjas till 3o R:dr
för de förra och 34 R:dr för den senare krutsorten, derefter vidare försäljningsvärdet
blifvit för år i833, medelst Nådigt Bref af den 24 November
i83a, ökadt med 2 R:dr på centnern.
Utskottet, som, lika med Revisorerne, anser nödigt attårligen af vederbörande
upprättas och räkenskaperne bifogas ett General-sammandrag,
hvaruti, å ena sidan, upptagas, jemte behållningen från föregående år,
alla lill Kongl. Maj:ts och Kronans förråd från krutbruken aflevererade
krutqvantiteler, och, å andra sidan, beloppet af det ifrån förråden
utlemnade krut, dels till försäljning inom Riket till export, eller
dels för andra ändamål utan betalning, samt slutligen den till näslfölBihang
till R. St. Trot. 1834• 4 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6
ytcle Häftet.
4a
Stals-Utskotlets Utlåtande N.o 22.
jande år i förråden qvarliggande behållning, får derföre tillstyrka Rikets
Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Nådig befallning
till Kongl. Krigs-Collegium aflåtes om upprättande
af ifrågavarande sammandrag öfver Kronans krutförråd, för
att räkenskapen biläggas.
Vidkommande frågan om förlust å krutförsäljningen,' så och då samma
förlust, genom förhöjning i prisen, efter hvad Kongl. Krigs-Collegium
uppgifvit, dels blifvit minskad, dels ytterligare kommer att minskas,
föreslår Utskottet,
att Revisorernes i detta ämne gjorde anmälan må lemnäs
utan åtgärd.
§. 72.
(Tåg. 51. Förkl. 60.)
I afseende på de till år 1831 i Räkenskaperne upptagne balancerade
medel för 2:ne krutförsäljnings-expeditioner till America och Medelhafvet,
har Utskottet inhemtat, att samma balancer genom sedermera derå influtne
medel blifvit minskade; kommande närmare utredning häraf vid revisionen
af förstnämnde års räkenskaper att af Utskottet uppgifvas.
§• 73-
(Rev. B. i83o. p. 67, Förkl. p. 6. i832 p. 5i, Förkl. p. 61.)
Både i83o och 1882 årens Revisorer hafva anmält förhållandet med
det af Kongl. Krigs-Collegium, genom Contract af den 21 Julii 1820, till
Handelshuset Jacob De Ron & Söner försålde tackjernsgods, för ett sammanlagd
t värde af något öfver 3o,ooo R:dr B:co, hvarvid förekommit, att,
sedan "köparne förbundit sig att inom 1826 års utgång betala varan, så
har Kongl. Majit först under den 23 Januarii 1827 beviljat Handelshuset en
förlängd °tid, för uttagningen al detta gods och betalningens erläggande, på
det sätt, att halfva beloppet skulle inom 1827 års slut och återstoden inom
1828 års utgång uttagas och godtgöras, samt sedermera, uppå af Revisorerne
upptagne skäl, under den 3o Januarii iS3o och den !2Febiuaiii i83t,
i Nåder tillåtit ytterligare anstånd med medlens inbetalning, för hvad al
samma tackjern återstod lill uttagning, utgörande vid i83o års slut något
mera än i af det hela; i anledning hvaraf i83o års Revisorer, enär blott
för åren 1827 och 1828 en fjerdedel, eller 7,600 R:dr, fanns inbetald
Slats-Utskollels Utlåtande N:o 22.
4*
ti il sistnämnde års slut, och Kongl. Krigs-Collegiivm följaktligen syntes hafva
åsidosatt sin skyldighet, att till verkställighet befordra Kongl. Maj:ts
förstberörde Nådiga beslut inom föreskrifven tid, samt härvid tillika förekom,
att af räkenskaperne någon upplysning i delta hänseende ej varit
att tillgå, hemställt, om icke Rikets Ständer må finna nödigt, att hos
Kongl Maj:t i underdånighet anhålla om Nådig befallning till Kongl.
Krigs-Collcgium att, vid försäljning af Kongl Maj:ts och Kronans effecter,
genast creditera sig för värdet deraf samt tillika derföre debitera den eller
de personer, som på credit handla, så att hädanefter med säkerhet utrönas
kunde, om och huru länge uraktlåtenhet vid indrifningen af så beskaffade
fordringar eger rum; och, enär uti 1829 och i83o årens räkenskaper något
conto icke funnits öppnadt med Handelshuset De Ron & Söner, i följd
af ifrågavarande handel, hafva i83a års Revisorer desto hellre instämt
uti den af förstberörde Revisorer gjorda hemställan, som, då Contractet
med De Ron & Söner var afslutadt och tiden för betalningen utsatt, Kronans
fordran hos dem redan var gifven, och således hort till sitt belopp
uti räkenskaperne uppföras, der alla Kronans fordringar böra blifva synlige;
hemtande Revisorerne, af de Handelshuset beviljade ytterligare anstånden
med fullgörandet af dess åtagna förbindelser, anledning till yttrande
af den öfvertygelse, att dylika prolongationer utaf afslutade Contract äro
för Staten ofördelaktiga, och blott bereda tillfälle för speculanter att vinna
på conjunclurernes föränderlighet.
Uti den förklaring; som Kongl. Krigs-Collegium häröfver den 5 Augusti
1831 afgifvit, har Collegium upplyst, att ifrågavarande debiterande i
hufvudboken alltid iakttagits, då försäljningar verkligen på credit någon gång
egt rum , men alt Collegium ej kunnat såsom sådan betrakta det med Handelshuset
De Ron & Söner, med Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse, ingångne contract,
enär försäljning på credit innebure, att köparen, efter varans emottagande,
erhållit anstånd med betalningens erläggande, hvilket ej i närvarande
fall vore förhållandet, enär bemälde Handelshus alltid före afhemtningen
af hvarje parti utaf det till detsamma upplåtna gjutgods, och innap
anordning derå erhållits, i Collegii cassa insatt den derföre beräknade betalning;
hvadan Collegium ej kunde instämma i Revisorernes åsigt, för det
nu förevarande fallet, att debitering af gjutgodsets värde genast bort
ske, emedan betalnings-beloppet hvarken utgjort någon egentlig fordran
förr än varans uttagande skett, eller samma belopp på förhand kunnat
annat än ungefärligen bestämmas, såsom naturligtvis beroende på den vigt,
raerberörde gjutgods vid uttagningen befunnits ega. Kongl. Krigs-Colle
-
44
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 22.
gium liar sedermera, uti den 14 Maji 1833 afgifvet utlåtande, i anledning
af i832 års Revisions-berättelse, anfört, att slutliqvid öfver denna försäljning
då ännu icke kunnat uppgöras, enär Handelshuset ej afhemtat godset,
men emedlertid hade full slutlig betalning för det contraherade, på
sätt bifogad provisionelt upprättad liqvid utvisade, redan år 1831 influtit.
Och bade Collegium, enär Handelshuset icke visat eller anfört något skäl
för längre tillgodonjutande af dess i Cöntractet om denna handel förbehållna
rätt, att, i fall afherntningen och uppvägningen af godset ej vore
helt och hållet verkställd inom 1826 års slut, den del deraf, som då icke
hunnit afhemtas, skulle kostnadsfritt få qvarblifva i Kongl. Maj:ts och
Kronans förråd och under dervid anställde Tjenstemäns uppsigt, intill
dess möjligheten medgåfve att detsamma afhemta, genom beslut den i5
November 1882 ålagt Handelshuset, vid 5o R:drs vite, att återstående
gjutgodset inom slutet af näst derpå följande October månad afhemta,
hvarefter Kongl. Collegium förmodade slutliqvid inom året i833 kunde
vinnas; och hade något conto uti i83o års hufvudbok icke blifvit öppnadt
för Handelshuset Jacob De Ron & Söner, emedan debets-summan ej kunnat
definitift bestämmas, fehr än gjutgodset afhemtades och vigten dervid
blef utrönt.
Då, efter hvad sålunda uppgifvet blifvit, de belöpande medlen äro
vordne erlagde, och någon förlust, genom försäljningen af merberörde gjutgods,
Kongl. Maj:t och Kronan icke tillskyndats, tillstyrker Utskottet,
att hvad Revisorerne härom anmält må lemnäs ulan åtgärd:.
Underhålls-Departementet.
Numera Collega 2;dra Departements Underhålls-afdelning.'}
§• 74-
(Pag. 57. Förkl. 62, 72.)
I afseende på medlens förvaltning har hos Revisorerne förekommit,
att en Entrepreneur, vid namn Rydin, år 1829 brustit i uppfyllandet af
ingånget Contract om leverering till 3:dje Commissariatet af ärter och
bränvin, efter öfverenskommet pris 8 R:dr 24 sk. för ärterna samt 21 sk.
för bränvinet, och, enligt Cöntractet, som Rydin på annan man transporterat,
var Entrepreneuren, vid omnämnde förhållande, förfallen till
6 procents vite. Icke destoraindre har ej allenast berörde vite synts vara
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 22.
45
outtaget, utan ock Cassan fått vidkännas ytterligare förluster, dels i följd
af de högre pris, 10 R:dr för ärterna och 24 sk. för bran vinet, hvarför
dessa varor sedan mäst anskaffas, dels äfven derigenom, att kostnaden för
tvänne serskilda resor, som Commissarie» gjort till samma ställe, den ena
gången för att upphandla ärterna och den andra gången bränvinet, blifvit
Cassan påförd med 11 R:dr 16 sk.
Af Kongl. Krigs-Collegii utlåtande med dervid fogad förklaring af dess
Revision inhemtas, att ehuru, vid granskningen af räkenskaperna i Kongl.
Collegium, lagsöknings-åtgärd mot Rydin icke funnits vara vidtagen å
Commissariatets sida, hade likväl Revisionen ”trott sig handla till Kongl.
A’Maj:ts och Kronans bästa, då den, — med fästadt afseende på den
”ringa förlust, hvarom frågan angick, och dervid utgående från den
”synpunkten, att ett lagligt beifrande af en sak, der Commissäriatet, i
”hvad den serskildt verkställde upphandlingen beträffade, icke felaktigt
”förfarit, enär det, tvunget af Leveranteurens tredska, varit, för behofvets
”afhjelpande, dertill nödsakadt, endast ä dess sida skulle, för Kongl. Maj:t
”och Kronan föranleda lill resekostnader, vida öfverstigande den ersättning,
som af Leveranteuren kunde vara att förvänta — icke gjorde. Rydins
”försumlighet till föremål för några anmärknings-påståenden, i synnerhet
”sorn hans å Contvactet saknade underskrift jemväl lemnade anledning tilt
”tvifvelsmål om en rättegångs fördelaktiga resultat: en åsigt, hvarom
”äfven det af Rikets Ständers Revisorer anmälda förhållande vittnade, att
”t829 års räkenskaper för Beväringsmanskapets underhålls-medel blifvit i
”Kongl. Kammar-Rätten granskade utan anmärkning.”
Häraf finnes val, att vederbörande Auctoriteter icke, såsom dem ålegat,
vidtagit de åtgärder, som i laglig väg kunnat ega rum; men Utskottet
får dock, i anseende till ersättnings-beloppets obetydlighet, hemställa,
att denna anmärkning må förfalla.
§. n5,
(Tåg. 58. Förkl. p, G2, 74.)
Revisorernes anmärkning, att någon verihcalion icke funnits bilagd
räkenskapen, för en till Commissarien vid 3:dje Commissariatet med it
R:dr 44 sk* utbetald reseersättning, förfaller såsom genom de afgifna förklaringa
ine utredd.
46
Stats-Utskottets Utlåtande N-o 22.
§• 76.
(Pag. 5g. Förkl. p. 63, 64. 74, 78.)
Vid förvaltningen af Artillerie-hästarnes un der hälls-medalj hafva Revisorerne
anmärkt, dels att af samma medel stundom påkostats resor, dem
Revisorerne uppgifvit, hvilkas företagande synts mindre af behofvet påkallade,
samt dels, att, af ett år i83o upprättadt Contrael om leverering
af hö å 19 sk. 10 r:st Lisp:det och halm å 8 sk. 8 r:st, icke inhemtats,
att dessa upphandlingspris grundat sig på auctions-anbud, och att Contrahenten
fått till samma pris leverera flere tusen Lisptd hö mera, än som
var contraheradt, ehuru en annan person hade samma år levererat hö å
g. sk. Lisprdet.
Öfver dessa anmärkningar innehålla de utlåtanden, som Kongl. KrigsCollegium
och dess Revision afgifvit, nöjaktiga förklaringar, och Utskottet
har derföre funnit,
att samma anmärkningar böra förfalla.
§• 77-
(Pag. 60. Förkl. p 64, 78.)
Revisorerne hafva vid redogörelsen för Exercitie-Squadronernes underhåll
s-medel anmärkt, att upphandlingar för Squadronérne äfven skett
utan auction, som visat sig, bland annat, deraf: att den 3o April 182g
ett anbud af Lagerstedt, till leverering af goo Lisp:d hö, a 15 sk. 8 rest.
pr Lisp:d, och af 60 Skepprd halm, å 1 h:dr 16 sk. Skepprdet, af Inten
denten
antagits, ehuru en annan person, Wistelius, hade samma dag der
{itädes,
efter förutgången auction, slutat Contract om leverance af 2000 Lisp:d
10, å 10 sk. 7 r:st. Lisp:det, och af 5oo Skepprd halm,å 1 R:dr Skep:det.
Efter hvad de i denna fråga meddelade upplysningar innehålla, är
densamma på laga utförande beroende; och Utskottet
anser således denna anmärkning icke för närvarande utgöra
föremål för Rikets Ständers pröfning.
Mötes-Passevolancé-Fonderne§.
78.
(Pag. 61.)
Dessa Fonder hafva Revisorerne funnit redovisade på det sätt, alt
Slats-Utskottets Utlåtande iV.o 22. ' 47
,1:0 För 182g års Mötes-Passevolance-afgifter (eller dera söra Rust- och
Rotehållare åtogo sig alt utgöra samma år, i öfverensstämmelse med
de år 1812 stadgade grunder, sedan samma, afgift , enligt derom afslutade
Contract, upphörde med åren i82^( och 1828) tvänne serskilda
Hufvudböcker funnits upprättade, nemi.
a) 182g års Hufvudbok för samma års Mötes-Passevolance-medel
och
b) i83o års Hufvudbok för 182g års Mötes-Passevolance-medel;
och
2:0 För i83o års Mötes-Passevolance-fontl serskild Hufvudbok aflemnad.
Anledningen till den sålunda afgifne dubbla redogörelsen för 182g års
Möies-.Passevolance-afgift har igenfunnits i Kongl. Majils den 27 Augusti
1831 lill Kongl. Krigs-Collegium aflålne Nådiga befallning: ”alt till Revisorerne
aflemna redogörelse för nämnde afgift, utan balancerad brist eller
behållning från föregående årets, gamla Passevolance-fondens, räkenskaper:
att uti denna redogörelse i credit borde upptagas alla de utgifter, som
blifvit för 1829 års vapenöfningar och Verkets aflöning utbetalde, eller
det i öfrigt, efter i Nåder stadgade grunder, tillhörde Passevolance-cassan
att bestrida: alt denna redogörelses utgående balance, så i debet som i
credit, derefter borde upptagas i en ny för året i83o upprättad redogörelse,
jemte de utgifter, som blifvit under år i83o af föregående årets
Mötes-Passevolancé-afgift utbetalde: att i83o års räknings utgående balance
åter borde upptagas i en ny redogörelse för 1831, och dermed sedan fortfaras,
utan all sammanblandning med nya Passevolancefonden: att, hvad
sorn i 1836 års räkning befunnes vara en behållning, sedan alla utgifter,
som af 1829 års Mötes-Passevolance borde utgå, blifvit liqviderade, skulle
anses såsom ett den gamla Fonden tillhörande räntebärande capital, hvarå
den belöpande räntan borde upptagas i hvarje års debet, samt användas
till »(lönande af så många bland de på gamla Passevolance-Inrättningens
Tndragnings-stat uppförde personer, som årets ränte-inkomst medgifver;
Kongl. Majit i öfrigt förbehållen samma dispositions-rätt öfver denna Cassa,
sora öfver gamla Pässevolance-fonden, så snart, i mon af inträffad afgång
å Indragnings-staten, räntan lemnar tillgång till anvisande af andra
utgifter derpå.”
Revisorerne, sorn af 1829 års Rikshufvudboks general-räkning öfver
Passevolance-cassorna inhemtat: att gamla Passevolance-fonden vid 1829.
års början egde en nettobehållning, stor 298,622 R:dr i3 sk., och trott
att, äfven för desse af allmänna bidrag tillkomne medel, räkenskap bort,,
43
Stats-TJlskollets Utlåtande Av o zi.
jemlikt Revisions-Instructionens i, 3 och 4 §§•. afläggåSj hafva derföre ,
genom Herr Hof-Cancelleren, sökt utverka Kongl. Maj:ts Nådiga befallning
till det Verk, som samma behållning förvaltade, att lill Jlevisorerne afgifva
vederbörlig redogörelse. Men, på Nådig befallning, har, under den
3 November i832, ett så lydande svar blifvit af Herr Hof-Cancelleren
meddeladt: ”att enär, å ena sidan, Kongl. Maj:t vid flere tillfällen förklarat
gamla Mötes-Passevolance-cassan icke böra vara underkastad revision af
Rikets Ständers Revisorer, hvilket ock Rikets Ständer vid senaste Riksdag,
genom formligt fattadt beslut, i anledning af uti denna fråga väckt motion
och i sammanhang med fastställandet af grunderna för den nya Passevolance-inrältningen,
för deras del medgifvit, — samt, A andra sidan, 3 §.
uti nu gällande Instruction för Rikets Ständers Revisorer innehåller, att
alla räkenskaper för de allmänna cassör och fonder, som hittills ej blifvit
af Rikets Ständers Revisorer, uUyi endast i Kammar-Rätten granskade,
ifrån och med dem för år 1S29, böra uti årligen afslutad Rikshufvudbok
ingå; — och Kongl. Maj:t, på grund af dessa förhållanden, uti Nådig
Skrifvelse af den 27 Augusti i83r, meddelat Kongl. Krigs-Collegium den
föreskrift, att till Rikets Ständers Revisorer borde öfverlemnas redogörelse
för 1829 års Mötes-Passevolance-afgift, hvaröfver serskild räkenskap, utan
balancerad brist eller behållning från gamiijPassevolance-fondens räkenskaper
för föregående året och utan sammanblandning med den nya Passevolancecassan,
komme att för hvarje år, räknadt från och med 1829, upprättas,
under Kongl. Majit likväl förbehållen lika dispositions-rätt öfver förstberörde
medel,' som öfver gamla Passevolance-fonden, men att deremot räkenskaperne
öfver sistnämnde fond, hädanefter som hittills, endast komme
att undergå granskning i Kammar-Rätten; alltså och då, lill följd häraf,
räkenskaperne för 1829 års Mötes-Passevolance-afgift redan blifvit för samma
år samt för år i83o till Rikets Ständers Revisorer öfverlemnade, har
Kongl. Majit icke funnit för godt att bifalla Revisorernes begäran, att redogörelse
för 1828 års gamla Passevolance-cassas behållning må dem tillställas.
Och hafva, i följd häraf, Revisorerne icke kunnat annorlunda uppgifva
förhållandet med 1&2Q års Mötes-Passevolancefondj än med uteslutande
af förrberörde behållning, 298,622 Rid »3 sk.
Ehuru Utskottet anser det åberopade Rikets Ständers beslut endast
innefatta det afseende Rikets Ständer lemnade å en i ämnet väckt enskild
motion,
-i finnér
Stats-Utskottels Utlåtande No 22.
49
finnér Utskottet sig dock, lill följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
förklarande, fortfarande förhindradt att tillstyrka någon åtgärd
i anledning af Revisorernes nu gjorda framställning.
Nja Passevolance-Fondcn.
§• 79-
(Pag. 66 Förkl. 65, 79—89.)
Af Revisorerne är vid förvaltningen af Passevolance-medlen erindradt:
att afslutade Contract om leverancer icke alltid hafva utvisat, det auction
förutgått; och stundom har upphandling vid första, andra, tredje
och fjerde Commissariaten tydligen skett utan auction;
genom Contrahenters underlåtenhet, alt sina åtaganden fullgöra, har Fonden
ibland fått vidkännas förluster, derå exempel blifvit anförde;
att Intendenter och deras underhafvande vid flere anförde tillfällen synas
hafva rest mera, än omständigheterne erfordrat;
att åtgången af skrifmaterialier synes hafva varit nog stark vid tredje Comtnissariatet,
der den år 1829 hade uppgått till 136 R:dr 24 sk. 8 r:st.;
att på några ställen funnits olikhet emellan verificationerne och omslutet
af Cassa-Räkningen eller 1829 års Cassa-Räkning öfver samma
års Passevolance-medel; samt
att reparation af ett Sjukhus i Skillingeryd, verkställd utan förutgången
entreprenad-auction, kostat 373 R:dr; i afseende hvarpå förekommit:
alt 4oo Taktegel blifvit transporterade efter 7 par hästar:
att teglet kostat i inköp 20 R:dr, men transporten, då det togs
på 7! mils afstånd, 35 R:dr.
Utskottet, som väl funnit, att Revisorerne egt skäl lill de i förrberörde
hänseenden gjorde anmärkningar, hvaraf flere ådagalägga, alten mindre
noggrann hushållning vid förvaltningen af desse allmänna medel egt rum,
men då af de i dessa ämnen afgifne yttranden och förklaringar inhemtats,
att samma anmärkningar blifvit dels förklarade och utredde, dels alt åtskilige
af de anmärkte åtgärderne utgjort föremål för laga åtal och handläggning;
hvadan och då Utskottet tillika erfarit, att Kongl. Krigs-Collegium,
genom Circulaire af den 20 Mars i832, anmodat samtlige Herrar Regements-Chefer
för de indelta Ca vallerie- och Infanterie-Regementena, att
tillse, det möjligaste besparing uti utgifterne för Commissaiiemes tjenste-resor
Bili. lill R. St. Prot. t834■ 4 Sami. 1 slfd. 1 Band. 7
jule Häftet.
5o
Stats-UlskoUets Utlåtande N.-o 22.
iakttages, hvarigenom bättre hushållning med medlen hädanefter är att
jförvänta,
anser Utskottet ifrågavarande anmärkningar icke föranleda till
någon Rikets Ständers åtgärd.
§. 80.
(Pag. 67. Förkl. p. 67, 9 o )
Vidare är anmärkt att Passevolance-Fonden utgjort skatter och onera
för besittningar, af hvilka ingen afkastning kommit fonden till godo och
att dertill för år 182g utgått 207 R:dr i5 sk. 10 r:st. för ett hemman i
Salbo By, hvilka i sjelfva verket endast äro att anse såsom hyra [för mötesplatsen,
och således ej böra betunga Passevolance-fonden. Revisorerne hafva
derföre hemställt, att, så vida utgiften icke genom omtänksamma anstalter
han för framtiden undvikas, den då bör utgå af tredje Hufvudliteln.
Jemlikt de häröfver afgifne förklaringar grundas förrberörde utgifter
ej mindre på Kongl. Brefvet den 27 Augusti i83i, än på 3 §, uti Kongl.
Reglementet, angående besörjandet af Indelta Armeens underhåll vid möten
och mönstringar m. m., den 20 Januarii 1832, hvarigenom i Nåder
stadgas, att utgifterne för de af Indelta Ammen hittills begagnade öfningsfält
och Regementsmötesplalsers iståndsättande och underhållande, samt onera för
inköpte och årliga afgiften för dem, som mot arrende begagnas, skola af
Passevolance-medlen utgå; och skall ett lika förhållande allt sedan Passe•volance-Inrättningens
början egt rum.
Utskottet, som trott, att dessa utgifter icke böra drabba nya Passevolance-fonden,
bar derföre ansett sig föranledt till den hemställan,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet må anhålla,
det ifrågavarande och dylika utgifter måtte bestridas afgamla
Mötes-passevolance-fonden, och att, derest sådant ej i Nåder
bifalles, desamma blifva anvisade att af tredje Hufvudtitelns
tillgångar utgå.
§. 81.
(Pag. 67. Förkl. 67, 90.)
Revisorernes anmärkning, att förskott hafva i Räkenskaperne blifvit
afförda, då de likväl synts hafva bort balanceras,
anser Utskottet, såsom nöjaktigt förklarad, böra förfalla.
§. 82. *
(Pag. 68. Förkl. 68, gt.)
Såsom främmande utgifter för Mötes-passevolance-medlens ändamål.
Slals-Ulskottets Ullålande N.o 22.
hafva Revisorerne anmärkt, alt af samma medel blifvit använde: till
arrende för vissa mötesplatser; anläggning och underhåll af broar och
vägar vid andre, planering af Ladugårdsgärdet; ersättning för gräsets
nedtrampning under exercice; ammunition; skottvallar och taflor för målskjutning.
Som dessa utgifter kunna hänföras till sådane, som uti 80 §. äro
Qmnämnde; så tillstyrk er Utskottet,
att dess i samma §. gjorda förslag äfven tillämpas på nu
ifrågavarande utgifter.
Militice-Boställs-Cassan.
§. 83.
(Pag- 730
Då, utom gratificationer åt några personer, aflöning till \\serskilde
Tjenstemän inom Kongl. Krigs-Collegium bestrides af denna Cassas tillgångar,
hafva Revisorerne trott sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på det missförhållande, som visar sig emellan beloppen, som
utgått till aflöningar, m. m. samt hvad som blifvit till årlig nybyggnad
användt.
Lika med Revisorerne, finner Utskottet väl, att då, enligt den af
Revisorerne uppgjorde tableau öfver Cassans ställning, aflöningar, arfvoden,
gratificationer och pensioner uppgått för år 1829 tili 7,824 R:dr
5 sk. 10 r:st och för år i83o till 7,673 R:dr, 45 sk. 5 rist, samt utgifterne
för nybyggnader och reparationer utgjort för förstnämnde året
i5,932 R:dr 45 sk. 7 r:st. och för det senare 7,419 R:dr 34 sk, missförhållande
egt rum desse 2:ne slags utgifter emellan; men, enär dispositionen
af denna Cassas inkomster varit öfverlemnad åt Kongl, Majit,
alt efter godtfinnande bestämmas,
så anser Utskottet den af Revisorerne sålunda gjorde anmälan
icke föranleda till någon åtgärd,
Och får Utskottet, hvad aflöningen beträffar, upplysa, att beloppet
af Cassans årliga utgift dertill, genom Kongl. Brefvet af den ^December
1831 angående-Kongl. Krigs-Collegii nya organisation och dervid
fogade Stat, blifvit bestämdt till 5,3oo R:dr med derunder beräknade
4461 T:r spanmål, hvilken utgift, 0111 densammma ej af denna Cassas
tillgångar utginge, skulle af andra Statens medel bestridas.
52
Statf-Utskottets Utlåtande N.o 23.
Förvaltningen af Sjöärendena.
§. 84-
(Rev. B. j83o, Pag. 88. Forti. 30—i832 p. 79.)
Af det så utaf 1827 års Revisorer som af Stats-Utskottet vid senaste
Riksdag anmärkte Lån, sorn, emot Förvaltningens ansvars-förbindelse, blifvit
upptaget till aceords-ersättningar åt f. d. Armeens Flottas Officerare,
äro afbetalningar, genom anordningar å åttonde Hufvudtitelns anslag,
verkställde åren 1827 med i83o, så att, enligt Revisorernes anmälan,
Capital-skulden vid sistnämnde års slut blifvit minskad till 8,o34 Rtdr 3a
sk. 9 r:st. Vid hvilken anmälan Utskottet icke har något att erinra, helst
upplyst är, att skulden blifvit slutligen betald år i83a,. och all ansvarsförbindelse
i detta hänseende således upphört*
$. 85.
(Pag. 80, 83. Förkl. 23, 3o.)
Enahanda erinringar vid Räkenskapen och Bokföringsmethoden, sorn
dem, hvilka i83o års Revisorer anmält, äro äfven uti i83a års Revisionsberättelse
upptagne. Utskottet, som öfver de förra yttrat sig uti
3i §., åberopar, hvadden sistnämnde Berättelsen beträffar, äfven samma
Utlåtande.
Hvad öfrige vid Räkenskapen för åren 1829 och i83o specielt förekomna
erinringar angår, så äro desamma, genom Förvaltningens afgifne
Utlåtande upplyste, och komma således alt förfalla.
§- 86.
(Pag. 84* Förkl. 3i.)
Då, efter hvad upplyst blifvit, den af Rikets Ständer vid senaste
Riksdag, genom underdånig skrifvelse, begärde inventering af Flottans
Ekevirkes förråd ännu icke skett, emedan vederbörande uppgifvit, att,
utom den längre lid som för verkställigheten erfordrades, kostnaden skulle
uppgå till omkring 8,000 R:dr och möjligen äfven mer, och Revisorerne
trott angeläget vara, att denna fråga icke helt och hållet förfaller, hafva
Revisorerna hemställt, om icke Rikets Ständer må finna godt hos
Kongl. Maj;t i underdånighet anhålla, att några förberedande åtgärder
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 22.
53
blifva i Nåder anbefallde, hvarigenom sjelfva inventeringen sedermera
med mindre kostnad och större lätthet må kunna verkställas.
I detta ämne är väl af Förvaltningen anfördt, att Förvaltningen,
efter infordrade upplysningar och uppgifter, angående kostnaden och
tidsutdrägten vid en d 3' I i k inventering, under den 20 November i832 i
underdånighet framställt de olägenheter, som, utan motsvarande fördel,
med en dylik inventering skulle vara förenade, samt att Förvaltningen
icke funne sig kunna uppgifva de af Revisorerne ifrågaställde förberedande
åtgärder, hvarigenom de af inventeringen härflylande kostnader
och olägenheter skulle kunna förminskas; men enär, med afseende på
den längre tid, som förflutit, sedan inventering i Flottans Ekeförråd
egt rum, så alt behållningen derstädes möjligen kunde vara ringare, än
den blifvit påräknad, Rikets Ständer redan vid senaste Riksdag ansett
nödigt att sådan inventering begära, och behofvet deraf, i anseende till den
ytterligare framflutna tiden, synes än mera påfordradt, har Utskottet,
oaktadt de sålunda anmälde olägenheter, funnit sig böra hemställa,
att hos Kongl. Majrt Rikets Ständer ånyo i underdånighet
anhålla, det sådan inventering må i Nåder anbefallas,,
och behörig control öfver vederbörundes redovisningsskjddighet
dervid iakttagas.
Tull-Verket.
§. 87.
(Pag. 88. Förkl. p. 1.)
De af Revisorerne vid förvaltningen af detta Verk gjorda erinringar
finner Utskottet, med afseende å hvad General-Tull-Styrelsen derutinnan
upplyst, icke föranleda någon åtgärd.
Post-Verket.
§. 88.
(Pag. 93, 98. Förkl. p. 5—7.)
Med undantag af frågan rörande liqviden med Styrelsen af Motala Mechaniska
verkstad för ett Ång-fartyg, och hvilken fråga, jemlikt hvad
Utskottet uti 89 §. anmält, kommer att af Utskottet behandlas vid re
-
54 Stats-TJIskottets Utlåtande iV.-O 22.
visionen af i83i års Räkenskaper, är hvad Revisorerne anmärkt och erinrat
vid detta Verks förvaltning och räkenskaper nöjaktigt upplyst,
hvadan i dessa hänseenden någon vidare åtgärd ieke erfordras.
Kongl. Numer-Lotteriet.
§. 89.
(Rev. B. i83o, p. f 13 — 183a p. 100. Förkl. p. $5.)
Någon annan anledning till erinran vid förvaltningen af detta Verk
har hos Revisorerne ej förekommit, än fortfarandet af det förhållande,
som anmälts i i83o års Revisions-berättelse, nemligen att af den såkallade
Brudgåfve-fonden ett Lån på 2,000 R:dr är utgifvet utan borgen eller
annat hypothek, samt att andre Lån meddelats emot löftes-förbindelser
endast af en person*
Utskottet har af Directioneus i detta ämne afgifne förklaringar
funnit,
ött någon vidare åtgärd i afseende på Revisorerna förrbeförde
erinran icke erfordras.
Kongl. Sundhets-Collegiunu
§• 90-
(Pag. 106. Förkl. p. 4, 5l.)
I anledning af Revisorernes anmälan, att i i83o års Kongl. Sundhets-Collegii
räkning med Directionen öfver Allmänna Barnbördshuset i
Stockholm ulbalanceras ett förskott af 5oo R:dr, som Directionen, till
följd af Kongl. Brefvet den 20 April 1825, från Collegium erhållit, men
hvilket förskott synts Revisorerne böra, efter så lång tids förlopp, antingen
redovisas eller utur räkningen afskrifvas; har bemälde Direclion
uti afgifvet utlåtande anfört, att Directionen för närvarande icke, utan
anlitande af Inrättningens capital-fond, hvarigenom dess inkomster skulle
minskas, kan detta förskott återbetala.
Med afseende på denna, såsom undervisningsverk och välgörenhetsanstalt,
allmänt gagneliga Inrättning, äfvensom att densamma ej genom
Stats-Utskottets Utlåtande N;0 22.
<55
Statens medel tillkommit eller derifrån njuter något bidrag, får Utskottejt
tillstyrka,
att Allmänna Barnbördshusets ifrågavarande skuld, 5oo R:dr,
inå afskrifvas.
Kongl. Seraphimer-Ordens Gillet, Hospitals- och Barnhus-Fonder.1.
§• 91-
(Pag. 108. Förkl. p. 38.}
Såsom dels nöjaktigt upplyst och förklaradt, dels på handläggning
beroende, har Utskottet ej funnit några åtgärder föranledas af hvad Revisorerne
vid nämnde fonds förvaltning och räkenskaper anmält.
Lazaretts- och Curhus-Fonden.
§• 9»•
(Pag. 119. Förkl. p. 4o.}
I afseende på denna fonds räkenskaper, hafva Revisorerne anmält,
att, sedan Kongl. Maj:t, med Nådigt afseende på Rikets senast församlade
Ständers underdåniga skrifvelse, om Curhus-afgiftens fortfarande,
genom utfärdad Kungörelse den 9 Julii i83o, i Nåder stadgat, att denna
afgift skall utgå, användas och redovisas inom hvarje Län serskildt, så
alt den blifver alldeles skiljd ifrån Hospitalens och Lazarettens fonder;
så har väl detta stadgande i de flesta Län blifvit till efterlefnad iakttaget
för år i83o; dock hafva Lazaretts- och Curhus-medlen i åtskilliga
Läns räkenskaper ännu befunnits sammanförde.
Då det synes Utskottet, att högstberörde stadgande af den 9 Julii
j83o icke egentligen kunnat tillämpas förrän med år 1831; så skall Utskottet,
vid revisionens företagande af detta Verks räkenskaper för sistnämnde
år, göra anmälan, huruvida någon ytterligare sammanblandning
af ifrågavarande medel egt rum, och i sådant fall föreslå den åtgärd,
som för den serskilda redovisningens ernående kan finnas erforderlig.
Salpeter-Fonden.
S- 93-
(Pag. 117. Förkl. 12.)
Frågan angående det i denna fonds räkenskaper balancerade förskott
56
Stats-Utskoltets Utlåtande N.o 22.
55,5ooR:dr, är af Utskottet behandlad uti serskildt utlåtande N:o 12, i
anledning af Kongl. Maj:ts uti detta ämne aflåtne Nådiga Proposition,
och öfrige af Revisorerne vid samma räkenskap gjorde anmälanden, såsom
behörigen utredde, erfordra ej någon åtgärd.
Lappmarks Ecclesiastik-verks fond.
§• 94-
(Pag. 120. Förkl. p. 6.)
Revisorerne hafva anmält, att, alltsedan år 1826, R:dr 86: 38 sk.
fortfarit att såsom innestående aflöning i räkenskaper ne balanceras.
Men, såsom Revisorerne tillika upplyst och f. d. Cancellie-Styrelsen
i dess utlåtande anfört, är utredningen häraf på vederbörlig handläggning
beroende; och detta ärende föranleder således för närvarande ej till
någon åtgärd å Rikets Ständers sida.
§• 95.
(Pag. 130. Förkl. p. 7.)
Under rubrik: Disposition till Ecclesiastik-Statens i norra och södra
Lappmarken behof och förnödenheter> upptagas bägge åren, för
södra Lappmarkenj lön oah skrifmaterialier åt Häradsfogden med 260
R:dr 6 sk., samt för 5 Länsmän 3oo R:dr, och för norra Lappmarken,
aflöning till 2 Länsmän med 120 R:dr; hvilka utgifter Revisorerne likväl
ansett främmande för fondens ändamål.
Bemälde Styrelse har fullständigt upplyst tillkomsten och behofvet
af ifrågavarande befattningar. Med anledning hvaraf och enär förenämnde
utgifter, om de ej denna fond påfördes, skulle drabba Statsverket,
Utskottet ock anser, att ifrågavarande utgifter bort af
Lappmarks Ecclesiastik-verks fond bekostas.
Kongl. Andra Lifgardets Casern-byggnad.
§• 96-
(Pag. 127. Förkl. p. 10)
Af Comiterades afgifne redogörelser för anslagen härtill inhemtas,
att
Stals-TJtskottets Utlåtande N:o 22.
att för ytterligare fullbordandet af hela Casern-byggnaden erfordras iöoo
R:dr mera, än Rikets Ständer dertill anslagit, ehuru ännu oundgänglige
uthus-byggnader m. m. saknats; hvilket Revisorerne ansett sig böra anmärka.
Som Kongl. Majrls Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
Statsverkets tillstånd och behof, upptager fråga om anslag af medel för
uthus vid denna Casern,
anser Utskottet sig böra, i sammanhang dermed, dess yttrande
afgifva öfver Revisorernes förrberörde anmälan.
Kongl. Convoy-Commissariatet.
§• 97-
(Pag. 133. 1, Förkl. p. 19.)
Den anmälan Revisorerne gjort, rörande afskrifning af en CabinettsCassans
skuld till Convoy-Cassan, är uti Convoy-Commissariatets afgifne
utlåtande utredd.
Utskottet anser således samma anmälan icke erfordra någon
åtgärd.
§. 98.
(Pag. 133. Förkl. p. 20,)
I anledning af Revisorernes anmälan om de orsaker, hvarigenom de
funnit sig förhindrade att fullborda den dem åliggande granskning utaf
redogörelsen för de medel, som förre Cabinetts-Secreteraren Friherre
Lagerheim för Cabinetts-Cassans behof, jemlikt Kongl. Brefven den 9
Januarii och 29 October 1828, emottagit, har Utskottet gjort förnyad
framställning hos Herr Hof-Cancelleren om erhållande af den redovisning,
Friherre Lagerheim för de uppburne medlen afgifvit, och skall,
efter derå erhållet svar, företaga frågan till ytterligare behandling.
§• 99-  (Pag. i34- Förkl. p. 20.)
Uppå Revisorernes anmälan, att både 1829 och i83o årens räkenska
Bih,
till R. St. Fröt. 1834• 4 $aml. 1 Afd. 1 Bandet. . 8
y:de Häftet.
58
Slats-Utskoticls Ullåtande N.-o 22.
jier upptaga utgifter, i och för en Sjö-expedition med Örlogs-fartyg för är
1828 med tillsammans 186,174 R:dr 36 sk. 7 r:st„ men det oaktadt baJanceras
de för år i83o, enligt Kongl. Instructionen för Sjö-Expeditioner,
anslagne 45,000 R:dr, såsom tillgång för framtida Expeditioner, har Kongl.
Convoy-Commissariatet upplyst, att då först, genom Kongl. Brefvet af den
3i December 1829, och dervid fogade Stat af samma dag, afsättning för
Sjö-Expeditioner af 45,000 R:dr årligen blifvit anbefalld, kunde densamma
ej taga sin början förr än med år i83o, hvarföre ock de för; 1828 års
Expedition till Medelhafvet bestridde utgifter utgått och borde utgå af
Convoy-Cassans odelade fond, och endast den kostnad för dylika Expeditioner,
hvilken från och med i83o inträffade, tagas af de dertill reserverade
medlen, helst förordnandet om detta anslag eljest varit utan ändamål.
Med anledning af hvad sålunda upplyst blifvit samt med fästadt afseende
å nyttan af det ändamål, hvarföre ifrågavarande medel blifvit afsatte,
tillstyrker Utskottet,
att denna anmälan lemnäs utan åtgärd.
§. 100.
(Pag. i34. Förkl. p. 21.)
Den af Revisorerne anmälde fråga, angående af General-Consuln i
Tanger, Öfverste-Lieutenanten J. M. Ehrenhoff lill ombyggnad af Svenska
Consulathuset derstädes använde 20,000 Piaster, som blifvit anordnade tilt
upprätthållande af Maroccanska Freds-verket, är till behörig behandling i
föreskrifven ordning befordrad.
§. 101.
(Pag. 136. Förkl. 22.)
Efter hvad Omkostnads-Conto för år i83o visat, har en utgift från
Convoy-Cassan egt runi för tillställandet på utländsk ort af en pension.
Dylika kostnader hafva synts Revisorerne böra drabba dem, som pension
åtnjuta, men icke Cassan, hvarifrån de uppbäras.
Förrberörde utlåtande innehåller i denna del, att ifrågavarande obetydliga
utgift af endast 5 R:dr 20 sk. Sv. Banco bestått uti Consul Westzynthius,
i Livorno ersatte, i dess räkning med Convoy-Commissariatet
upptagne omkostningar för en efter Con voy-Commissarktets anvisning gjord
utbetalning lill f. d. Consuln i Tripoli, Gråberg, hvilka omkostningar på
Ståls-Utskottets Utlåtande N.-o 22.
%
den grund icke blifvit Gråberg påförde, att lian, af forekomne skäl, på sin
begäran, erhållit tillstånd att på detta sätt uppbära den honora tillkommande
Expectance-lön.
Ehuru Utskottet linner Revisorernes anmärkning grundad, anser Utskottet
likväl, i anseende till summans obetydlighet, sig höra föreslå,
att samma anmärkning må förfalla.
Kongl. Öfver-IntendentS’Embetet.
§. 102.
(Pag. i4o. Förkl. p. 42>)
Vid detta Verks räkenskaper är af Revisorerne anmärkt, att desamma
icke utvisa, genom serskilda rubriker eller conto, kostnaderne för underhållet
af hvarje hus, hvilka nu icke, utan mödosamt arbete, kunna utrönas,
utan åtskiljas årets utgifter uti de för instrumentalier, för arbetslöner
ni. m., och hvilket anses böra förändras så, att till hvarje hus för året anslagne
och använde medel uti serskilda summor redovisas.
Uti den af Kongl. Öfver-Intendents-Embetet häröfver afgifna förklaring
äro de svårigheter anförde, hvilka, efter dess förmenande, förekomma
emot räkenskapens upprättande, på sätt Revisorerne ansett nödigt; hvadan
samma Embete hemställt, att den hittills nyttjade räkenskapsmethoden
måtte framgent få bibehållas. Utskottet har derföre af denna räkenskap
tagit närmare kännedom och dervid funnit sig befogad att instämma i Revisorernes
åsigt häruti; men som Kongl. Stats-Contoret, genom Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref af den 5 Mars 1831, blifvit anbefalldt, att, i samråd med
de förvaltande Verken, uppgöra formulaire för de sistnämndes räkenskaper,
i öfverensstämmelse med de för Iliks-Boksluts-arbetet gällande grunder; sä
och då Kongl. Stats-Contoret icke lärer underlåta att, i afseende på Kongl.
Öfver-Intendenls-Embetets räkenskaper, föreslå nödig rättelse;
så anser Utskottet denna fråga icke för närvarande vara föremål
för Rikets Ständers ompröfvande.
§. io3.
(Pag. i4o. Förkl. p. 44» 4^0
I afseende på Revisorernes anmärkningar, att af anslaget för publike
husens underhåll, äfven utgått kostnaden för underhållet af ett Garnisons
-
6o
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 22.
Regementes Casern och af Stallets inredning, samt att de kostnader, hvilka
uppkomma genom förändringar och förbättringar, som kunna befinnas
nödige i och för Theaterns sceniska behof, icke böra utgå af anslaget för
publike husens underhåll; får Utskottet anmäla, att Utskottet funnit de i
dessa ämnen afgifne förklaringar innehålla sådane rättelser och upplysningar,
att Utskottet anser samma anmärkta frågor böra förfalla.
§. 104.
(Pag. *44- Förkl. 53—57.)
Stuteri-Öfver-Styrelsen har nöjaktigt utredt och förklarat de anmärkningar,
som blifvit gjorde så vid Öfver-Styrelsens som Strömsholms och
Flyinge Stuteriers räkenskaper och Utskottet får derföre hemställa,
att desse anmärkningar må förfalla.
Slutligen får Utskottet anmäla, att Utskottet, af hvad Revisorerne i
öfrigt anfört, icke funnit anledning, alt göra någon framställning till Rikets
Ständer. Stockholm den 25 Mars i834.
Me servat ion er-’
Vid 2 §., angående Stats-Utskottets granskningsrätt i administrativt
hänseende_, af Herr Friherre Silfverskjöld: ”Onder åberopande af innehållet
uti 76 §. R. O. och 11 §. Ansv.-Lagen, och nied afseende derpå,
att Grundlagarne icke uppdraga någon skillnad emellan den decharge, som,
efter behörig granskning, meddelas Konungens Rådgifvare och Konungens
Föredragande, hvilka senare jemväl äro Rådgifvare uti de mål de föredraga;
så reserverar jag mig emot den af Utskottet här uttalade princip.
Deremot anser jag Revisorerne hafva egt grundad anledning alt fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet på den genom deras framställning utredda
oformlighet, att för den tid, för hvilken Constitutions-Utskottet i
förväg granskat Stats-Rådets Protocoll och Rikets Ständer meddelat decharge,
utan att någon granskning af medlens förvaltning, i saknad af afslutade
räkenskaper, då ännu kunnat ega ruin» Stats-Utskottets senare
granskning och dervid äfven föranledda möjliga anmärkningar icke vidare
kunna leda till ansvarspåföljd för Konungens Rådgifvare eller Konungens
Föredragande, men finner tillika Utskottet af detta förhållande oförhindradt,
att upptaga de serskilde speciela omständigheter, vid hvilka Revi
-
Stats-Ulskollels Utlåtande N.-o 22.
6t
sorerna sig fästat, samt, om anledning dertill skulle förefinnas, genom
underdåniga skrifvelser hos Kongl. Maj:t anhålla om rättelse för framtiden,
om åtals väckande emot Embetsmän 0. s. v.”
Häruti hafva instämt Herrar von Post och Gyllenhaal, Grefve Hamiltorij
Biskop Thyselius samt Santessen.
Vid 13 §., angående Expeditions~Secreteraren Askelöf lemnad gratificationj
af Herr Ekerman: ”Jag kan ej biträda Utskottets beslut i denna
§•> ly det synes mig hafva tillhört Kongl. Stats-Contoret att tillse,
om icke någon af Magasins-Contorets Tjenstemän kunnat uppdragas, utan
gratificalion, den Expedilions-Secreteraren Askelöf anförtrodde befattning.”
RiksdagsFullmägtigen Nils Strindlund från Wesler-Norriands Län
liar instämt i denna reservation.
Af Herr Petre': ”Jemte det jag förenar mig i Herr Ekermans reservation,
hvad beträffar den, enligt Kongl. Majtts Nådiga Bref af den
10 April 1828, Herr Förste Expeditions Secreteraren Askelöf tillagde gratification,
stor 1000 R:dr, får jag endast tillägga, att som Herr Askelöf
redan år 1826 innehaft en löngifvande befattning med Statens magasinsärenden,
vid hvilken icke synnerligen mödosamma plats Herr Askelöfv
ehuru sedan flera år permitterad, med expectance-lön ännu qvarstår, anser
jag det hafva tillhört honom, att, utan serskildt arfvode, utföra det
uppdrag, för hvilket ofvannämnde gratificalion blifvit Herr Askelöf tillerkänd.
” Herr Friherre Tersmeden_, Doctor Hasselroth j Prosten SvedeUuSj
Prosten Nördin samt Handlanden Andersson hafva i denna reservation
instämt.
Vid 19 §., rörande Carlberg och Anders Danielsson meddelade tractaments-ersättningar;
af Herr Prosten Svedelius: ”Emot detta beslut reserverar
jag mig på den grund, att då A. Danielsson > i egenskap af
Bondeståndets ombud vid Låneconloret i Götheborg, för utlevereringeu
af ifrågavarande 173 T:r Spanmål samt medlens uppbärande derför icke
hade någon kostnad, som kunde föranleda till beräkning af 184 dagtraclaraenten,
och då den åberopade befattningen, alt emottaga, granska och
ordna säkerhetshandlingarne för 6,180 tunnor spanmål, innebär ett af
Konungens Befallningshafvande gifvet enskildt förtroende, som icke heller
i något annat undsättningstagande Län varit behöfligt eller ifrågasatt,
ersättnings- anspråk både bort och kunnat väckas emot vederbörande, som
sålunda föranledt en kostnad af nära 2? R:dr Banco för hvarje T:na af
förstnämnde yndsättnings-spanmål”
Af Herr Prosten Nordin: ”Kronofogdarne i Elfsborgs Län hade, en
-
6a
Slals-Utskotlets Ullätande N:0 22.
ligt deras embetsskyldighet, kunnat granska Lånehandlingarne med mer
visshet, än Riksdagsmannen Anders Danielsson: de känna bäst Presterskapets
handskrifter å borgensedlarne: de bade kunnat ordna och förvara
desse handlingar^ de hade kunnat ge anvisning, sockenvis, tili Magasinsförvaltaren
i Götheborg af spanmålsleverering. Så hade commissionsarfvoden
undvikits. Andra Landshöfdingar i andra Län, belägne
långt från hamnmagasin, hafva lyckats att utan serskilda conimissionsarfvode
låta ordna och förvara LAnedocumenter. Åtal emot Konungens
Befallningshafvande i Elfsborgs Län synes derföre vara rättsenligt, på
det dylika onödiga utgifter i en framtid måtte uteblifva."
Uti hvad förrbemälde 2:ne Ledamöter yttrat har Herr Prosten Astrand
instämt.
Af Herr Petre': ”Utan att emot någon äska åtal, hvilket här icke
kunde medföra ersättnings-påföljd, måste jag, med ledning endast af den
tryckta revisions-berältelsen och utan afseende på de först i dag, till vederläggning
deraf, meddelade upplysningar, uttrycka den mening, att då
besväret med utdelning till nödlidande af spanmål, lill ett värde af nära 2000
R:dr, kostat omkring 20 proC. eller 400 R'dr, vittnar sådant om angelägenheten
att härefter tillse, alt undsättnings-åtgärder, för Statens räkning,
icke vidare må missbrukas på det sätt, alt oskäliga inkomster för vederbörande
Embets- och Tjenstemän eller deras ombud derigenom kunna
uppkomma.”
Af Riksdagsfullmägtigen Hans Jansson från Elfsborgs Län: ”1 anledning
af den discussion, som uppstått inom Siats-Utskottet, vid granskningen
af Revisorernas berättelse öfver undsältningsanstalterna efter 1826
års missväxt, inom Elfsborgs Län, tager jag mig frihet meddela följande
upplysningar.
I och för undsättnings-spanmålens fördelning och ulleverering uti
Götheborgs Kronomagasin åt de behöfvande inom Marks, Widéns,
Bollebygds, Ås, Gäseneds och Kullings samt Kinds och Redvägs Härader
af Elfsborgs Län, förordnade Konungens Befallningshafvande dess
ordinarie Landscancellist, numera Häradsskrifvare!! C. G. Carlberg, att
infinna sig på ullevererings-slället, och der förblifva intill dess spanmålen
hunnit af allmogen afhemtas. Dess åligganden voro:
1:0 att, i förekommande fall, correspondera med bemälde Konungens
Befallningshafvande och, vid hvarje veckas slut, insända rapport olver
beloppet af hvarje sädesslag, som för veckan blifvit utlemnadt;
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 22.
63
2:0 att directe correspondera med Herrar Pastorer, i afseende på upplysningar
om ett och annat, såsom t. ex. verifieationer om lolkets säkerhet,
förbindelsernas äkthet, o s. v.;
3:o att genast, och i den ordning allmogen ankommit och sig hos
honom anmält, bokföra dem, efter föregående granskning af deras medliafvande
documenter, och för hvarje person utskrifva assignation till Magasins-förvaltaren
på det belopp, som en hvar, för egen och andras räddning,
skulle esa att bekomma;
4:o ordentliga räkningar Fögderivis med dertill hörande verifieationer
af Sockenstämmo-protocoll, skrifvelser från Presterskapet och Kronobetjeningen,
skuldsedlar och borgensförbindelser, skulle efter utlevereringstiden
till Konungens Befallningshafvande insändas till behörig granskning,
och, i afseende på beloppet af spanmålen, lill jemförelse med Magasinsförvallarens
räkenskaper;
5:o alt emottaga och redovisa de contanta penningar, som det ålåg
allmogen att till en del medhafva, hvilken betalning väl icke räckte länge,
men uppgick likväl lill flere 100 R:dr B:co, och
6:0 var arfvodet för detta sysslande bestämdt lill 2 R:dr Banco för
dagen.
Efter del Carlberg en lid uppehållit sig i Götheborg, fann han sig
förlora både på arfvodet oeh synnerligast på sina commissioner i Wenersborg,
samt begärde derföre att blifva entledigad från befattningen, hvilket
bifölls med det vilkor, alt han skulle skaffa en annan säker man i sitt
ställe, och sedan delta icke ville lyckas hos dem, som Carlberg ansåg skickliga
och säkra, så lät Directcuren al' Bonde-Ståndet vid Götheborgs Di-cont
jé. Danielsson öfvertala sig, på framställning i enskildt bref från Herr
Landshöfdingen, att öfvertaga bestyret, sedan Carlberg och han förut fått
Fortifications-Casseurens O. J. Lundgrens löfte om dess biträde; ty då
allmogen samlades tjogtals, så kunde icke en person medhinna alt expediera
dem så fort de hade rätt att vänta, och vid sådana tillfallen, hvilka
voro många, måste hela natten tillbringas i och för expeditionen, på det
allmogen måtte kl. 5 å 6 på morgonen de ljusare dagarne kunna börja uppmätningen
i magasinet Det hände ändock stundom, alt manga fingo ligga
öfver till 3:dje dygnet i anseende till trängseln i magasinet.
.Beloppet af den spnnmål, som utlemnades, utgjorde öfver sex tusende
tunnor, och verifieationer den mängd, alt de uppfyllde 2:ne stora koffertar,
så att, enligt den upplysning mig deröfver meddelats i redogörelseresan
lill Wenersborg, Danielsson måste taga a:ne skjutshästar för dessas
C4
Stats-Uhkoltets Utlåtande N.o 23.
och sin egen fortkomst, sa vida han ej sjelf ville gå till fots; ty under
annat vilkor kunde en häst icke vara tillräcklig. Det bestämda arfvodet,
3. R:dr Banco per dag, delade Danielsson och Casseur Lundgren sig emellan,
till hälften hvardera, ehuru Danielsson serskildt förklarat, att Lundgren
liade gjort sig förtjent af det hela, och att han, Danielsson, gerna ville
återgifva sin andel till Staten, om den icke till det mesta blifvit utdelad
till de fattigare af allmogen, som ofta under väntningsliden icke hade föda
hvarken för sig eller kreatur, än mindre under hemresan. I följd häraf
bör jag för min egen del förklara, att någon menniska med hjerta och
bänslor för nödställde bröders belägenhet aldrig kan få ett svål are uppdrag.
Man föreställe sig en hungrande folkmassa, hvilka dels med tårar,
dels med skrik bestorma den, som bar uppdrag att utdela undsättning till
dem, — hvad skall väl hans bjerta känna, då alla ropa: för litet! för litet!
ty det må anmärkas, att, i anseende till af Danielsson anmäldt missbruk
i reqvisitionerne af sådane, som blifvit otillbörligen gynnade (dy han
bände folket), Konungens Befallningshafvande gaf honom rättighet att, i
Hvarje sådant fall, nedsätta beloppet efter egen, på heder och samvete
grundad pröfning. Icke skulle jag vilja, för hvad arfvode som helst, åtaga
mig en sådan befattning. Således tror jag, att denna af Revisorerne gjorda
anmälan icke bör till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.”
Vid 71 §., angående Sammandrag öfver krutförråden, af Herr
'Friherre Silfverskiöld: ”Sorn jag intet kan inse behofvet för Rikets Ständers
Revisorer, att taga en närmare kännedom om krutförrådens tillstånd,
än om öfrige till försvarsverket hörande förråd, för att Revisorerne skola
bomma i tillfälle att fullgöra den dera åliggande granskning, men väl åtskilliga
betänkligheter kunna möta, att, genom aflemnande af4de ifrågasatte
General-sammandragen, allmängöra, huru stora krutqvantiteter försvarsverket
eger att tillgå; så reserverar jag mig emot Utskottets beslut i denna
§.” Härmed hafva Herrar Friherre Palmstjerna samt von Post och
Hemberg sig förenat.
Vid 78 §., angående granskning af gamla Mötes-Passevolance-fon'dens
behållning, af Herr Prosten Stenhammar: ”Desto mindre förmår jag
inse, att den i Kongl. Maj;ts, genom Herr Hof-Cancelleren, Revisorerne
meddelade Nådiga Svar (Rev. Ber. pag. 62) antydda mening, kan hejntas
utur Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotlens Utlåtande
vid sistlidne Riksdag (N:o 72, pag. 60, 61), som den väckta motionen
åsyftade anspråk å gamla Passevolance-cassans behållning, för att derigenom
bereda
Stats-Utskottets Utlåtande IV.-o 22.
65
bereda nedsättning i nya Passevolance-afgiften, eller, såsom orden lyda:
serskild redovisning och utdelning till Rust- och Rotehållare j af det
öfverskott, som vid Passevolancens slut möjligen lunde befinnas. En sådan
återbäring af öfverskotta lill Rust- och Rotebållarne sjelfve hafva
Rikets Ständer icke bifallit, utan förklarat, att frågan derom borde förfalla
hufvudsakligen på den grund, att Rust- och Rotehållare icke vid
Contractens undertecknande gjort något förbehåll, alt efter Passevolancetidens
slut få disponera besparingarne till deras förmon. Man måste väl
medgifva, ett frågan om Revisorernes rätt att granska redogörelsen för
gamla Passevolance-cassan, och om behållningens möjliga egenskap att vara
för Statsbehofven användbar, är en helt annan fråga, än den afMotiohairerne
väckta, om medlens utdelning oell användande lill enskild förmon för
Rust- och Rotebållarne. Om den förra frågan innefattar Utskottens Utlåtande
visserligen icke något beslut, helst den då icke var under Utskottens
pröfning ställd. Ständernes underdåniga skrifvelse £N:o 228) om
Passevolancen innehåller ock derföre lika litet, som Riksdags-beslulet något
beslut i detta ämne: Passevolance-cassan bar ej heller i Revisions-Instruetionen
blifvit från granskning undantagen. Endast hafva Utskotten i
det åberopade Utlåtandet, såsom ytterligare anledning, hvarföre Motionairernas
anhållan ej kunde vinna framgång, anfört, att Rikets Ständer icke
voro i tillfälle att någon åtgärd i detta fall vidtaga„ enär Kongl. Maj:t
då ännu icke värdigats i Nåder bifalla redogörelsens granskning. Men just
dessa ordalag, genom hvilka blott antydes den enkla sanningen, att återbäring
och utdelning är omöjlig af medel, till hvilka man ej för ögonblicket
har tillträde, innefatta tydligen något helt annat, än medgifvande
och beslut. Då jag alltså ej är i stånd att inse, det Rikets Ständer, genom
det bifallna Utlåtandet, frånkännt sig rättigheten att granska gamla
Passevolance-cassan, och icke heller kunnat erhålla kännedom af något
annat sådant beslut, synas mig äfven Revisorerne hafva egt fullt skäl att
yrka denna rätt; och anser jag Siats-Utskottet ovedersägligen hafva varit
pligtigt att till Rikets Ständers serskilda uppmärksamhet anmäla det förhållande
i närvarande ämne, hvilket jag nu haft äran framställa.”
Af Herr Prosten Astrand: ”Då gamla Mötes-Passevolance-fonden tillkommit
genom Rust- och Rolehållarnes bidrag, anser jag Stats-Utskotlet
hafva bort tillstyrka Rikets Ständer att hos Kongl. Majrt anhålla, det
Bihang Ull R. St. Prot. i834> 4 öaml. 1 Afd. 1 Band. 9
jule Häftet.
66
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 22.
samma fonds behållning måtte få till nya Möles-Passevolance-fonden
öfverföras, för att framdeles komma Rust- och Rotehållarne till godo, till
en högst billig och af behofvet påkallad lindring i Mötes-Passevolancekostnaden.
”
Uti Herr Prosten Stenhammars anförande har Riksdags-Fullmägtigen
Anders Jansson från Elfsborgs Län förklarat sig instämma. I öfrigt har
reservation anmälts af Herr Friherre Tersmeden, Prostarne Östberg, Svedelius,
Nordin, Commerce-Rådet Hemberg, samt Handlanden Andersson
och Riksdags-Fullmägtigen Anders Andersson från Skaraborgs Län, Hans
Hansson från Bohus Län och Eric Nilsson från Jemtlands Län.
Vid 97 §., angående afskrifning af Cabinetts-cassans skuld till Convoy-cassan,
af Herr Petré: ”Sedan Stats-Utskottet, med 18 röster emot i5,
afgjort, att ingen anmärkning emot den i Kongl. Maj:ls Nådiga Bref den
3i December 1829 anbefallde afskrifning af Cabinetts-cassans skuld till
Convoy-cassan skall ega rum, så får jag mot detta beslut mig reservera,
med förklarande, att jag anser, det Utskottet, före denna frågas definitiva
afgörande, bort, i grund af de hos Utskottet förekomne skäl, hafva genom
skrifvelse till Herr Hof-Gancelleren äskat, dels upplysning om beskaffenheten
af de handelsförhållanden med främmande Magter, som till ifrågavarande
afskrifning kunnat föranleda, dels ock meddelande af de härmed
sammanhang egande räkenskaper.” Häruti hafva instämt Herrar Friherre
Tersmeden, von Stockenström, Ekerman och Winberg, samt RiksdagsFullmägtigen
Hans Jansson från Elfsborgs Län.
Vid 99 §., angående för Sjö-expeditioner balancerade medel, af Herr
Petré: ”Då Stats-Utskottet förmält sig böra, på den grund, att ifrågavarande
medel blifvit för ett nyttigt ändamål afsatte, tillstyrka, alt Revisorernes
anmälan lemnäs utan åtgärd, måste jag emot detta beslut i så måtto
mig reservera, som jag anser, att Stats-Utskottet, utan alt hafva erhållit
hvarken upplysning om de af Sjö-expeditionerne vunne resultat, eller någon
slags förklaring, huru Revisorerne kunnat godkänna den till circa x86,000
R:dr B:co uppgifne kostnaden för 1828 års Sjö-expedition, saknar tillfälle
att bedöma, i hvad mer eller mindre mon nyttan af dylika Expeditioner
motsvara de dermed förenade, Statsverket .högst betungande utgifter.”
Siats-Utskottets Memorial N.ris 23j 04. 67
N:o 23.
Antom till Exp.-Utsk. den 28 Mars kl. 1 e. m.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot Föredraganden för KrigsÄrendena,
hvarom remiss begäres till Constitutions-Utskottet, inför hvilket
anledningarne uppgifvas skola. Stockholm den 25 Mars 1834.
N:o 24.
Ankom till Exp.-Utsk. den 28 Mars kl. 1 e. m.
Memorial.
Det är anledning till anmärkning emot Föredraganden för Handelsoch
Finance-Ärendena, hvarom remiss begäres till Constitutions-Utskottet,
inför hvilket anledningarne uppgifvas skola. Stockholm den 25 Mars 1834.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i834-
Stats-Utskottets Utlåtande N:0 25,
i
N:o 25.
Ankom till Exp.-Ulst. d. 29 Mars kl. S c. ra.
Utlåtande j angående indragning af Vexel-Controleursbefattningarne.
(I. A.)
Kikets Ständers Revisorer hafva uti deras år iS3a afgifne och till StatsUtskottet
remitterade berättelse, angående samma år verkställd granskning af
Stats-Verkels tillstånd, styrelse och förvaltning, bland annat anmält, att fastän
Rikets Ständer, under den 19 October 1829, hos Kongl. Majit i underdånighet
förnyat den af dem förut gjorda hemställan: att, derest den uppdragne
cöntrolen vid vexelnoterir.gen i Stockholm och Götheborg, i nåder pröfvades
böra än vidare fortfara, de dertill erforderlige kostnader måtte anordnas utaf
den a åttonde Hufvud-Titeln till Kongl. Mapts disposition, i och för extra
utgifter, uppförde årliga anslags-summa, hafva likväl räkenskaperne utvisat,
för år i83o, likasom för de dittills alltsedan i8a3 års Riksdag framflutne
åren, att af andra Hufvud-Titelns besparingar fortfarande utgått de arfvoden,
som blifvit beviljade, genom Kongl. Brefvet den 24 Augusti 1824. för vexel-controleringen
i Götheborg med 800 R:dr, och, genom Kongl. Brefvet den
16 Januarii 1828, för vexel-controleringen i Stockholm med 1200 R:dr, utan
att någon åtgärd synts vara under loppet af år i83o vidtagen, ledande till
uppfyllande af Rikets Ständers berörde underdåniga anhållan; och har Utskottet
jemväl ifrån Borgare-Ståndet erhållit remiss af ett utaf Herr Santesson
afgifvet anförande, hvaruti, med förnyande af den vid flere Riksdagar
väckte motion om indragning af Yexel-Controleurs-beställningen, såsom utan
all nytta för det ändamål dess benämning synes afse, och öfverflödig, lika å
Stockholms och Götheborgs Börser, som i öfrige Svenska städer, enär handlandes
och mäklares egna interesse och säkerhet nog hålla hand öfver coursens
rätta noterande samt ändtligen såsom årligen medtagande 2000 R:dr af
Statsmedlen, hemställes, att samma tjenst måtte alldeles indragas, hvartill
ökad anledning hemtades af den säkra förmodan, att, genom redan antagne
myntbeslämningens kommande till verkställighet vid denna Riksdag, all möjlig
föreställning om Yexel-Controleurens behof ytterligare skulle helt och hållet
försvinna.
Då, enligt hvad sålunda anmäldt blifvit, det synes, att Rikets Ständer
vid flere Riksdagar, för deras del, ansett ifrågavarande Vexel-Controleurs-tjen
B
ihan g till R. St. Prot. 1834. 4 Sami. 1 Af del. 1
8:de Häftet.
2
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 26.
ster kunna umbäras, får Utskottet, tued afseende tillika å de af Herr S'antesson
anförde och i Utskottets tanka gällande skäl föreslå:
det Rikets Ständer hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla, att VexelControieurs-befattningarne
i Stockholm och Götheborg indragas; men att,
iden händelse Kongl. Maj:t i nåder pröfvar att samma befattningar böra
än vidare fortfara, de derför utgående arfvoden icke må å besparingarne
på andra llufvud-Titelu anordnas.
Slockholm den 39 Mars 1804.
N:o 26.
Ankom till Exped.-Utsk. d. 29 Mars kl. 8 e. ra.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
afskrifning af några Stats-Verkets fordringar hos
Hospitals-f onden och Curhusen i Södermanlands samt Götheborgs-
och Bohus Län. (I. A.)
I detta ämne har Kongl. Majrt under den 18 Januarii innevarande år till
Rikets nu församlade Ständer aflåtit Nådig Proposition, så lydande: (finnes
införd i i:sta Samlingens i:sta Afdelning, N:o 10). Och får Stats-Utskottet,
i anledning af från Riks-Slånden å hogstberörde Nådiga Proposition erhållen
remiss, utlåtande härmedelst afgifva.
Den Nådiga Propositionen innefattar 3:ne afskrifnings-frågor, nemligen:
1:0 Den i Seraphimer-Ordens Gillets hufvudböcker alltsedan år iSo/f
under rubrik: Konungens ensaks Bötesmedel, upptagne, af Rikets Ständers
Stats-Ulskott vid sistlidne Riksdag anmälda capitalskuld 11,533: 16. med
debiterad ränta till ett belopp af 20,297 R;dr 36 sk. 1 1 r:st, eller tillhopa
skuld 31,741 R'dr 4 sk. 11 r:st.;
2:0 Stats-Verkets fordran hoS Curhus-Directionen i Nyköping för ett
meddeladt förskott 6689 R:dr 6 sk. 8 r:st.,
och
3:o Dito af Curhus-Directionen i Götheborgs-oqh Bohus Län 2,943: 10.;
och anser Utskottet sig icke böra här afgifva någon berättelse om dessa fordringars
tillkomst, enär förhållandet dermed finnes i den Nådiga Propositionen
fullständigt utredt.
Stals-Utskottets Utlåtande N.-o 26,
3
Hvad nu först angår den i Seraphimer-Ordens Giilets hufvudböcker
balancerade summa af tillsammans 31,741 R;c*r 4 s^’ 11 r:st> hvartill Statsverket
, efter Seraphimer-Gillets eget medgifvande är rätter fordringsegare;
så, enär Rikets Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag förklarat, att alla
emellan Kronans publika Verk före år 1809 gjorda försträckningar borde afskrifvas
samt allmänna Hospitals-inrättningen, ehuru bidrag af den enskilda
välgörenheten ingått i dess fond, likväl utgör en del af Statsförvaltningen,
får, i öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständers åren i83o och i832 församlade
Pievisorer äfven hemställt,
StaLs-Utskottet tillstyrka, att de i liqviden emellan ensaks- och vitesbötesmedlens
samt allmänna hospitals- och barnhus-fonderna balancerade
poster må, sådane de nu finnas upptagne, uti Seraphimer-Ordens
Gillets räkenskaper afskrifvas.
Beträffande dernest det af medicinal-fondens besparingar till Directionen
öfver Nyköpings Läns-lazarett och Curhus-anstalter år 1819 meddelade
låu, hvarå den obetalde återstoden utgör 6,689 R:dr 6 sk. 8 r:st; så och då
upplyst är, att denna penningeförsträckning blifvit beviljad till följd af en
nämnde år utbrusten stark smitta i vestra delen af Länet och använd till
en serskild Curhus-anstalt, som funnits oumbärlig för att förekomma sjukdomens
spridande till närgränsande orter, samt curhus-afgiften redan en längre
tid i Nyköpings Län utgått med högsta belopp eller 5 sk., hvarmed ett serskildt
Curhus i Eskilstuna underhålles, anser Utskottet sig häraf ega skälig
anledning att, i öfverensstämmelse med hvad vederbörande Embetsverk underdånigst
hemställt,
tillstyrka, det ifrågavarande förskott, 6,689 ^:c*r ^ ® r:st> ^
afskrifvas.
Vidkommande slutligen medicinal-fondens fordran hos Curhus-inrättningen
i Uddevalla, stor 2,948 R:dr 10 sk.; så visar sig härmed enahanda förhållande
som med den nyssnämnde, nemligen: att den tillkommit i följd af
nödige befunne anstalter till veneriska smittans hämmande, att curhus-afgiften
redan utgår till det högsta beloppet och att, såvida Länets Curhusinrättning
skall motsvara det med densamma afsedda ändamål, någon återbetalning
icke kan verkställas. Och får, vid så beskaffadi förhållande,
Utskottet tillstyrka, det Rikets Ständer, med bifall äfven till denna
del af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, må bevilja afskrifning af ofvannämnde
summa, 2,493 R:dr 10 sk. banco. Slockholm den 29 Mars
)834-
4
Siats-Utskottets Memorial N:o 27.
N:o 27.
Antom till Exp.-Utsk. d. 29 Mars kl. 8 c. m.
Memorial, med förslag till sammanjemkning i Riks-St än dens skiljaktiga
beslut j rörande Talmännens ersättning för egna riksdagskostnader
och aflöningen till Ståndens och Utskottens
Cancellier. (R.G.S. A.)
Enligt Stats-Utskottet tillhandakomne Protocolls-utdrag, innehållande de af
Riks-Stånden fattade beslut, i anledning af Stals-Utskottels Betänkande N:o
2, rörande Talmännens ersättning för egne riksdags-kostnader samt aflöningen
till Riks-Ståndens och Utskottens Cancellier m. m. samt Utskottets öfver
anmärkningarne vid detta Betänkande afgifne Utlåtande N:o 16, hafva
Riks-Stånden, i nedannämnde omständigheter stannat i skiljaktige beslut:
1:0 Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva bestämt Herr
Landtmarskalkens månadtliga ersättning för egne riksdagskostnader till 5oo
R:dr, men Borgare-Ståndet till 3oo R:dr och Bonde-Ståndet till 4°°R:(ir;
och får Utskottet härvid föreslå, huruvida icke sistnämnde 2:ne Riksstånd
skulle vilja förena sig med Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
deri, att berörde ersättning bestämmes till 5oo R:dr i månaden.
Skulle denna af Utskottet föreslagne sammanjemkning i Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut icke godkännas, så får Utskottet, i afseende på frågans behandling
uti förstärkt Stats-Utskott, föreslå nedanstående voterings-Propositioner:
Den
som bifaller, att, på sätt Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
beslutat, Herr Landttnarskalken skall erhålla en månadtlig ersättning
af 5oo R:dr banco för egna riksdagskostnader, voterar Ja. Den det ej vill,
voterar Nej.
Vinner Nej, kommer Herr Landtmarskalken att erhålla endast 40° Rtdr
banco i månaden.
2:0 I afseende på tiden, hvarifrån aflöningen till Riks-Ståndens Cancellier
skall beräknas samt tiden när den skall upphöra, så hafva Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet beslutat, att denna aflöning skall beräknas
från Riksdagens utblåsning och utgå till 8 dagar efter dess slut; hvaremot,
enligt Preste- och Borgare-Ståndens beslut, samina aflöning skall beräknas
ifrån och med antagningsdagen till och med den dag då tjenslgöringen
upphör.
Utskottet får härvid föreslå, huruvida icke Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ståndet skulle vilja förena sig med de 2:ne andra Riks
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 28.
5
Slån Jen, och, i följd häraf, den ifrågavarande aflöningen komma alt
beräknas ifrån oell med antagningsdagen till och med den dag, då
tjenslgöringen upphör.
Skulle denna af Utskottet föreslagne sammanjemkning i Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut icke godkännas, så får Utskottet, i afseende på frågans behandling
uti förstärkt Stats-Utskott, föreslå nedanstående voterings-Propositioner:
Den
som bifaller, att Ståndens Cancellie-betjening må erhålla aflöning
ifrån och med antagningsdagen till och med den dag då tjenstgöringen upphör,
voterar Ja. Den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat, att Ståndens Cancellie-betjening
skall erhålla aflöning ifrån Riksdagens utblåsning intill 8 dagar efter
Riksdagens slut.
3:o Enligt Ridderskapets och Adelns samt Preste-Ståndets beslut, skall
Riddarhus-Fiscaleu, vid innevarande, likasom vid sistlidne Riksdag, njuta
aflöning af riksdags-kostnads-medlen; hvaremot Borgare- och Bonde-Stånden
en sådan aflöning afslagit.
Och som Riddarhus-Fiscalen icke finnes upptagen uti Riksdags-Ordningen,
och aine Stånd stannat emot 2:ne Stånd, så
anser Stats-Utskottet frågan om Riddarhus-Fiscalens aflöning af rifesdagskostnadsmedlen
böra förfalla.
Stockholm den 29 Mars 1834-
N:o 28.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 29 Mars kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af Wisingsö hemmansegares underdåniga
ansökning om nedsättning i lösen för dagsverken till Wisingsborgs
Kungsgård. (I. A.)
Hos Kongl. Maj:t hafva hemmansegarne på Wisingsö i Wista Härad af Jönköpings
Läll, genom utsedde ombud, förre Slottsfogden Svett Ulrik Seipel
och Nämndemannen Johannes JönssoJij under åberopande af deras hemmans
svaghet och inskränkta ego-område med flera serskilda omständigheter, i underdånighet
anhållit, alt, sedan genom Wisingsborgs Kungsgårds upplåtande
til! ekplantering, behofvet af de 4>888 dagsverken, som, i stället för man
-
6
Stats-Ut skol tets Utlåtande ÅT.-o 28.
tals-ränta, blifvit till Kungsgården utgjorde af 47 hemman med 2ine dagsverken
i veckan af hvartdera, upphört* och dessa dagsverken alltså skulle,
efter årligt markegångspris, lösas, Kongl. Maj:t, såframt ej tillfälle sökänderna
bereddes att, hädanefter sorn hittills, dagsverksskyldigheten in natura fullgöra,
måtte antingen i Nåder tillåta, att lösen af ifrågavarande dagsverken
inskränktes till idel af markegångsprisét, såsom motsvarande det belopp,
Kongl. Majit och Kronan af Kungsgårdens arrendator för samma dagsverken
erhållit, eller ock vidtaga annan åtgärd till förekommande af sökandernes
obestånd.
Af handlingarne i detta mål, som genom Nådig remiss blifvit till StatsUtskottet
öfverlemnadt, har Utskottet inhemtat, ait krönohemmans-åboerne
på Wisingsö redan från äldre tider tillbaka varit befriade från hela mantalsräntau,
emot skyldighet att, af hvarje mantal, till Wisingsborgs Kungsgård
utgöra 4 dagsverken i veckan, hvilken dagsverksskyldighet äfven blifvit bibehållen
för de efter år 1723 till skatte försålde hemman, då deremot de
äldre 3i mantal skatte, istället för mantalsränta!!, utgjort endast 6 öke- oeh
12 dränge-dagsverken årligen; men att Kongl. Majit, genom Nådig Skrifvelse
till Kammar-Collegium af den 18 December 1766, i betraktande deraf, att
allmogen på denna med mindre naturliga förmoner försedda ort var försatt
uti allmänt bekant fattigdom och således tarfvade att i sina svårigheter varda
lisad, förordnat, att i stället för de fyra dagsverken i veckan, som dittills
af helt mantal utgjorts, skulle endast 2ine dagsverken i veckan utgöras;
i anledning hvaraf Kongl. Majit jemväl, genom Nådigt Bref, den 25 April
1792, tillåtit, att de oförmedlade hemmanen fingo säljas till skatte för 6 års
jordeboks- och half mantals ränta.
I afseende på den ersättning, Kronan för omförmälde dagsverken åtnjutit,
så förekommer vidare, att Kongl. Majit, uti Nådigt Bref den 9 Maji 1768,
med afseende på förekomne, flere talande omständigheter, stadgat, att Wista
Härads-Rätt och Magistraten i närmaste stad skulle föreslå ett serskildt markegångspris
på dagsverken å Wisingsö, och Deputerade vid Länets markegångssättning
sedan deraf taga ett medium, som borde blifva grunden till
Kronans betalning för de till Ivungsgårds-arrendatorn upplåtne dagsverken,
hvilken serskilda markegångssättning uppgått år 1796 till 1 sk. 9 rist.; och
år 1799, då Länets markegång å ett dagsverke var 14 sk., till 2 sk. 7 rist;
men, i följd af föreskriften i Kongl. Brefvet den 17 December 1799, intogs
uti. det om Kungsgården senast afslulade arrende-contract, af den 29 April
iSo3, det förändrade stadgande, att de 4-888 dagsverken, som arrendatorn
hade att af 47 hemman på Wisingsö årligen erhålla, borde Kronan af ar
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 28.
7
rendalorn ersättas med penningar efter fjerdeparten af det pris, som årliga
markegångstaxorna för dagsverken i Länet utsätta.
Af handlingarne inliemtas i öfrigt, att sökandernes uppgift om Wisingsöhemmanens
obetydlighet och om de utskärningar, som af Wetlern förorsakas,
blifvit vitsordad ej mindre af Kongl. Maj:ts Belallningshafvandes i Jönköpings
Län uti dess i ämnet afgifne underdåniga utlåtande, än äfven genom
ett af sökanderne företedt, utaf Kyrkoherden P. Ekman, Comminister J. P.
TUerner, Slotts-Fogden och Krono-Länsmannen C. F. Uggla samt af Planteuren
vid ekeskogs-anläggningen på Wisingsö, G. Berg utgifvet betj'g, innehållande:
”att hemmanen äro ovanligt inskränkta, icke större än många torplägenheter
på andra ställen, att de icke hafva ängar eller betesmarker till nödtorft,
att skog icke finnes, ej till det minsta behof, och att åkern ofta icke
”gifver 3:dje kornet öfver utsädet”; och hafva så väl Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Jönköpings Län som Kongl. Kammar-CoUegium, med erkännande
deraf, att både billighet och allmogens behof fordrade, alt någon lindring
komme densamma till godo vid betalningen för deras dagsverken,
hvilka de hittills, utan klagan, in natura utgjort, tillika föreslagit, att lösen
för oftanämnde dagsverken må bestämmas till hälften af Länets markegångspris
å ett drängedagsverke.
Hvad sålunda förekommit och handlingarne vidare innehålla har Utskottet
tagit i öfvervägande; och ehuruväl Kongl. Kungörelsen af den 3 December
1810, angående hvad som vid Kungs-och Kungs-ladugårdarnes bortarrenderande
dädanefter iakttagas bör, ålägger dem, som utgjort krono-dagsverken
till Kungs- och Kungs-ladugårdar, att, efter deras bortarrenderande,
lösa dem med betalning till Kronan efter ortens årliga markegång, likväl och
med afseende på de för Wisingsö-hemmanen, efter hvad ofvan är nämndt,
förekommande serskilde bevekande skäl, får Utskottet föreslå,
att sökanderne må bibehållas vid rättigheten alt utgöra desse dagsverken
in natura, samt att, då Kronan finner sig deraf ej vara i behof,
utan lösen i penningar för dem skall erläggas, denna må bestämmas
till i:del af hvad den årliga markegången för dränge-dagsverken
i Länet utsätter.
Genom hvad Utskottet sålunda yttrat och tillstyrkt, i anledning af hemmansegarnes
på Wisingsö ifrågavarande underdåniga ansökning, anser Utskottet
sig jemväl hafva besvarat den hos Bonde-Ståndet af Peter Jönsson
från Jönköpings Län, i alldeles enahanda syftning med den underdåniga ansökningen,
väckta och till Stats-Utskottet remitterade motion.
Stockholm den 29 Mars 1834-
STOCKHOLM, 1834.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Stats-Utjkoitets Utlåtande N:o 29.
1
N:o 29.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 29 Mars kl. 8 eft. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Ptnposition,
angående försälj ning till skatte af de till Ekeplantering
anslagne Bispmotala Kungsgård och 2 :ne under
TVisingsborgs Kungsgård lydande hemman, samt om
inköp för Ekeplantering af jord å kPisingsö.
Under den lg:de nästlidne Januarii har Kongl. Majit behagat till Stats
Utskottet
aflåta en så lydande Nådig Proposition; (är införd i lia Samlingens
lia Afdelning under Nio 16) Och, som den Nådiga Propositionen
fullständigt upptager hvad handlingarne innehålla, öfvergår Utskottet genast
till meddelandet af dess yttrande i ämnet.
I enlighet med hvad Rikets Ständer vid föregående Riksdagar yttrat,
anser Utskottet frågan om möjligheten att med inhemska tillgångar fylla
Flottans och Arméens behof utaf Ekevirke vara, så väl i oeconomiskt som
militairiskt hänseende, en af de vigtigaste som kunna framställas; men Utskottet
anser deraf ock följa, att medlen för detta ändamåls vinnande böra
med sorgfälligaste varsamhet väljas och användas, på det att icke företaget,
som är beräknadt för efterkommande, må finnas vara misslyckadt, då, i en
aflägsen framtid, lönen för häfd möda och kostnad skall upphemtas.
Af största vigt är således, att, innan Ekeplantering, åtminstone i
någon större scala, företages, den noggrannaste undersökning föregår om
de dertill ämnade lägenheters tjenlighet; — och Rikets Ständers vid sista
Riksdagen gjorde vinci, hemställan, att början med Ekeplantering och
Planterings-hagars inhägnande måtte verkställas vid Bispmotala Kungsgård
i Aska Härad af Öster-Göthlands Län, grundade sig på de undersökningar,
som dels H:r Öfversten af Borneman, dels H:r Öfver-Jägmästaren Ebert
verkställt, och på den berättelse, som framlidne Hans Excellence H.r Grefve
v. Platen och H.‘r Landshöfdingen m. m. Grefve Hamilton under den
7 December lg'26 i ämnet afgifvit.
Sedermera skall det likväl, efter hvad Directeuren vid Skogs-Institufet,
Hof-Jäginästaren 1. A. af Ström i underdånighet anmält, visat sig, att jordBihang
till R. St. Prot. 1834. pdje Sami. 1 Afd.
g-.de Häftet.
2
Stats-TJt skott et i Utlåtande N.o gp.
monen vid Bispmotala vore för Ekeplantering mindre tjenlig, men att deremot
Wisingsö genom läge och jordmon skulle vara fullt passande.
Utskottet har väl icke haft del af den undersökning, som grundat
denna underdåniga hemställan, och hvilken föranledt, att, då arrendet å
Wisingsborgs Kungsgård tilländalupit vid Midfastan år 1832, denna Kungsgård
blifvit till Kronan återtagen samt Ekeplantering derstädes börjad, —
och Utskottet skulle i allt fall ansett det icke tillhöra sig att afgöra, huruvida
de skäl, som föranledt Hr af Borneman samt Ofver-Jägmästaren Ebert,
såsom undersökningsmän , samt frami. Hr Grefve v. Platen samt Hr Grefve
Hamilton, såsom ^sakkunnige män, att tillstyrka Bispmotala Kungsgårds användande
till Ekeplantering, blifvit fullt vederlagde genom den utaf Hr
af Ström sedermera anställde undersökningen. — Men då här är fråga om
ett större företag , af väsendtlig vigt för Riket och förenadt med betydliga
kostnader, samt framställning nu blifvit gjord, att å Wisingsö till Ekeplantering
använda ända till 5OOO Tunnland eller hälften af den jordrymd, som
anses erforderlig för att i en framtid kunna fylla både Flottans och Artilleriets
hela behof af Ekvirke, har tvekan hos Utskottet uppstått, att nu
ovillkorligt tillstyrka bifall å hvad Kongl. Majtt i detta hänseende i Nåder
föreslagit, i synnerhet sorn' Utskottet icke kunnat undgå fästa uppmärksamhet
vid de yttranden, så väl Kongl. Majtts Befallningshafvande i Jönköpings
Län som flere å Wisingsö bosatta personer meddelat i frågan om sökt
nedsättning i lösen för de dagsverken, Wisingsöhetnmanen böra till Wisingsborgs
Kungsgård utgöra, (se Betänkandet N:o 28) och af hvilka yttranden
de slutsattser synts Utskottet gifna, nemligen att, då i allmänhet sädes-afkastningen
icke kan påräknas till högre än 3.‘dje å 4:de kornet, jordmonen
icke är att anse för fullt bördig; att, då skog icke finnes utan äfven bränsle
måste från fasta landet afherntas, nödigt skydd emot stormar för Ekeplanteringen
skulle komma att saknas; samt att, om Wisingsö, såsom anledning
är att förmoda, hvilar på kalkberg utan tillräckligt djupt jordlager deröfver,
jordmonen väl kan vara mera drifvande och plantorne, i följd deraf,
komma att hastigare utveckla sig, men att desse deremot också förr torde
torrka samt i allmänhet icke lemna fullt godt virke.
Med hänsigt till desse ännu outredde, men på frågans afgörande väsendtligen
inverkande omständigheter,
föreslår Utskottet, att Rikets Ständer, såsom svar å den Nådiga Propositionen,
underdånigst anhålla, det Kongl. Maj:t måtte, till utrönande
af jordmonens å Wisingsö tjenlighet äfvensom aflocalens lämplighet
i öfrigt till Ekeplantering, låta anställa ny undersökning af sak*
St ats-Ut skottets Utlåtande N.-o 30. g
kunnige personer och i närvaro af ej mindre Konungens Befallningshafvande
i Länet äri äfven af någre i orten boende kunnige och
redlige män; men derjemte till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna,
att, savida beskaffenheten af Wisingsö finnes så tjenlig,
att den påbörjade Ekeplanteringen anses böra företrädesvis der fullföljas,
äfven låta vidtaga de i den Nådiga Propositionen föreslagne
nödige åtgärder.
Stockholm den 29 Mars 1834.
N:o 30.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 29 Mars kl. 8 eft. m.
Utlåtande, angående afskrifning i Skara Stads räkenskaper
af deri balanccrade Bätsmans-vacance-medel.
(I. A.)
Uti Memorial, som Borgare-Ståndet till Utskottet remitterat, har
Hr Mellbin andragit, att bland Skara Stads räkenskaper hafva Båtsmansvacance-medlen
för åren 1793, 1794, 1795, 1793, 1800 och 1301 fortfarande
varit balancerade med tillsammans 288 R-'dr 8 sk. 10 r., dem nu
mera aflidne Borgmästaren , Assessoren Plank, blifvit ålagd till fidelar betala
och redovisa; men som utrönt blifvit, att tillgång saknats hos honom
och dess Sterbhusdelägare till godtgörande häraf, och det vore en förvillande
och ändamålslös vidlyftighet i räkenskaps-föringen att årligen balancera
medel, sorn säkert aldrig kunna utgå; så har Motionairen tillika, i
egenskap af Magistratens i Skara Ordförande, ansett sig hos Rikets Ständer
böra anhålla, det afskrifning af ifrågavarande belopp måtte beviljas.
Af de motionen bilagda handlingar har Utskottet inhemtat, att, efter
det förrberörde balance-fråga till pröfning förevarit hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Skaraborgs Län, som, uppå anförde skäl, genom Utslag
af den 4 April 1827, förklarat Assessoren Plank pligtig, att af den upgifne
balancen 288 R-dr 3 sk. 10 r. godtgöra Adelar med ränta, beräknad
å hvarje års balance från den l Maji det nästpåföljande året, tills betalning
skedde; har handräckning hos Öfver-Ståthållare-Embetet i Stockholm
blifvit begärd, i afseende på ersättnings-beloppets uttagande hos Assessorens
son, Sockerbruks-idkaren d'oh. W. Plank; hvilket Embete ock, genom beslut
af den 24 Januarii detta år, förordnat, det skulle, i saknad af tillgång
4
Stats-Utskottets Utlåtande N-o 31.
i lös egendom hos den sistnämnde för medlens godtgörande, en honom
tillhörig fastighet härstädes i mät gå och genom auction lagligen försäljas.
Som denna balance-fråga således i rättsväg nu är under vederbörlig
handläggning,
anser Utskottet- denna fråga i dess nuvarande skick, icke kunna af
Rikets Ständer behandlas.
Stockholm den 29 Mars 1834-
N:o 31.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 29 Mars kl. 8 eft. m.'
Utlåtande, i anledning af väckt motion om frihet för Immetorps
hyttelag i Carlskoga Härad att till Kongl. Majit
och Kronan erlägga tionde-tackjern.
(I. A.)
Riksdagsfullmägtigen från Carlskoga och Lekebergs Härader af Örebro
Län Anders Erikson har, uti till Bonde-Ståndet afgifvet och till Utskottet
remitteradt memorial, andragit, att han af sine Committenter i Immetorps
hyttelag blifvit anmodad framställa deras anhållan om rättighet att,
med de kol hyttelaget kolar på den så kallade Immetorps Allmänning,
tillverka tackjern, utan att derföre gifva något tionde-tackjern till Kongl.
Majit och Kronan; i hvilket hänseende anföres, att denna Allmänning,
som öfver 100 år stått under Kongl. Bergs-Collegii och Bergmästarens i orten
inseende, varit upplåten till Bruks- och Grufve-egare, hvarigenom
skogen blifvit så sköflad, att Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 21
December 1830, funnit godt låta försälja Allmänningen, hvilket äfven
försiggått den 9 Augusti nästlidet år, dä hyttelaget å auction inropat 14
lotter, utgörande g03§ tunnland, eller omkring § .'delar af Allmänningen,
för en, i anseende till angränsande Bruksegares medtäflan, öfverdrifvet stor
summa af 11,385 R-‘dr banco, med skyldighet derjemte, att till Kongl.
Majit och Kronan utgöra en ständig ränta af 12 tunnor 1 kappe spanmål
årligen; att, då denna Allmänning aldrig varit till tackjerns-tillverkning
anslagen och ej heller, Motionairen veterligt, några vilkor vid dess försäljning
fästade, sorn kunna betaga inroparne rättighet, att efter godtfinnande
begagna skogen derå, samt de Bruksegare, hvilka å auctionen inropat
lotter, troligen icke komme att begagna skogen till tackjerns-tillverkning,
helst Allmänningen, fastän endast en skogsmark utan ringaste
jordbruk, vore hardt betungad med den årligen utgående spanmåls-skatten,
Siats-Utskottets Utlåtande N.o 32.
5
han ock ansåge, att dubbel skatt af denna skogsmark komme att erläggas,
så vida tionde-tackjern äfven skulle utgöras af det jern, som tillverkades
utaf kol ifrån Allmänningens skog.
Som Motionairen icke beledsagat dess anförande med vederbörlig
utredning af ämnet, samt Utskottet således saknar all tillförlitlig ledning
för frågans behöriga bedömande
så
anser Utskottet samma fråga i dess nuvarande outredda skick icke
utgöra föremål för Rikets Ständers åtgärd.
Stockholm den 29 Mars 1.834-
M:o 32.
Ankom till Exp-lltsk. d. 29 Mars kl. 8 eft. m.
Ullälande, angående försäljning till skatte af alla indragna
yidielsfane-bost allen.
(I- A.)
Riksdagsfullmägtigen N. Insulin ifrån Stockholms Län har, uti afgifvet
och till Utskottet remitteradt memorial, hemställt, att alla indragna
Adelsfane-boställen måtte, genom offentlig auction, åt enskilde personer till
skatte försäljas.
I anledning häraf får Utskottet anmäla, att, uti en vid sistförflntna
Riksdag väckt fråga om försäljande till skatte af Indelningarne vid Adelsfane-Regementet,
i den mon innehafvarne afgå, dåvarande Stats-Utskott,
genom Utlåtande N.'o 74, som af irenne utaf Riks-Stånden, nemligen Ridderskapet
och Adeln samt Preste och Borgare-Stånden, godkändes, förklarat
sig, uppå anförde skäl, icke kunna, i afseende på indragne Adelsfane-Indelningar,
tillstyrka något serskildt undantag ifrån de, rörande Kungsgårdars
och andra Krono-lägenheters förvaltningssätt, gällande allmänna grunder.
Af enahanda skäl, dem Rikets Ständer sålunda förut gillat,
har Utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka bifall å ifrågavarande
motion.
Stockholm den 29 Mars 1834-
N:o 33.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 29 Mars kl. 8 eft. m.
Memorial.
Under den 17 innevarande månad har Stats-Utskottet ifrån BorgareStåndet
erhållit remiss å Herrar Santessons och Hembergs motioner, angående
6
Ståts-Utskottets Memorial N;o 34.
Hypotheks föreningar; Men som dessa motioner , i Utskottets tanka, hufvudsakligen
afse uppgörandet af ett förslag till allmänna grunder för bildandet
af dylika föreningar, och hvilket ämne torde böra komma under behandling
i sammanhang med regleringen af Rikets penninge-väsende, på
det att, såsom den ene af Motionairerne yttrat: ”den enskilda crediten må
ordnas och utvägar beredas för densammas utvecklande i bredd med den
allmänna,” anser Stats-Utskottet denna fråga icke tillhöra dess handläggning,
hvarföre Herrar Santessons och Hembergs motioner, med tillhörande handlingar,
varda till Borgare-Ståndet återställde.
Stockholm den 21 Mars 1334-
N:o 34.
Ankom till Exp.-Utsk. elen 2<J Mars kl. 8 cft. m.
Memorial.
Ifrån Bonde-Ståndet har Stats-Utskottet, under d. 22 innevarande
månad, emottagit remiss å Hans janssons från Elfsborgs Län och Anders
Mårtenssons ifrån Jemtland motioner, angående åtgärders vidtagande till
underlättande af Hypotheks-föreningars bildande; men sorn dessa motioner
hafva till hufvudsakligt syfte, att allmänna grunder måtte för dylika Inrättningar
uppgöras, äfvensom att creditiv för befrämjandet af deras uppkomst
må anvisas, anser Stats-Utskottet dessa mål icke tillhöra dess befattning,
utan varda de till Bonde-Ståndet återställde.
Stockholm den 29 Mars I834.
STOCKHOLM, H. G. Nordström, 1834.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 35,
i
N:o 35.
Ankom till Exped.-Utskottet d. 4 April, kl. 3 e. m.
Utlåtandej i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående lindring i vilkoren för begagnandet
af det utaf Rikets Ständer till åter byggande af staden
Borås anslagne låne-understöd.
(R.G.S. A.)
Uti den Nådiga Propositionen, som från Ridderskapet och Adeln, Presteoch
Borgare-Stånden blifvit remitterad till Stats-Ulskottet, men från BondeStåndet
lill Stals- samt Bevillnings-Utskotlen (införd under N:o i5 i usta
Samlingen i Afd. 2 häftet png. 28), har Kongl. Maj:t, med anledning af invånarnes
i staden Borås underdåniga ansökning, hvilken till sitt innehåll
finnes fullständigt upptagen i Propositionen, i Nåder behagat öfverlemna till
Rikets Ständers bepröfvande och till det afseende, som af de för staden
förekommande serdeles bevekliga omständigheter påkallas, jemte Nådig framställning
af de utaf sökanderne uppgifne medel, hvarigenom staden, efter
deras förmenande, skulle kunna räddas från befarad upplösning, nemligen:
1:0 Eftergift och afskrifning af de 10,000 R:dr, hvilka utur RiksgäldsContoret
blifvit staden lAngifne,' till fulländande af dess nya planläggning
med gatu-reglering, hvars verkställighet sökanderne ansett leda icke allenast
till stadens betryggande för olyckor af så förstörande egenskap, som de
inträffade, utan ock till stadens fredande från äfventyret af de uppoffringar
och förluster, som deraf vanligen följde;
2:0 Räntans nedsättning till 3 procent å det nya, eller 5 procents lånet,
så väl för allmänna, sorn enskilda byggnader, allt, i likhet med hvad,
i afseende på det äldre, eller 3 procents-lånet, är gällande; och
3:o Ytterligare förlängning af tiden för den lindring och befrielse, som,
enligt nu gällande Bevillnings-Förordning, eger rum för Borås stad, eller ock
stådens förflyttande i \ classen, intill dess stadens invånare hunnit inbetala
sina allmänna lån.
Inom Ridderskapet och Adeln har invånarnes i staden Borås ifrågavarande
underdåniga ansökning blifvit understödd af Herr Friherre von
Strokirch, Johan Herman, och af Herr af Dahlström, Gustaf Jacob.
Bihang, till R. St. Prot. i834j 4 Sami. 1 Stjd. I
10:de Häftet.
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 35.
Inom .Borgare-Ståndet har Riksdags-fullmägtigen för staden Borås, Herr
C. G. Rjdinj äfven linderstedt den underdåniga ansökningen, samt, till närmare
upplysning om behofvet'af den begärde lindringen, bifogat sitt i ämnet
inlemnade anförande härom, en af Magistraten i Borås meddelad uppgift
öfver de skatter samt inbetalningar till Riksgälds-Contoret, hvilka nu af stadens
invånare måste utgöras, jemte uträkningar öfver hvad framdeles skulle
komma att erläggas..
Till återuppbyggande af staden Borås, efter den senare år 1837 staden
öfvergå agne eldsvåda, har, vid sistlidne Lagtima Riksdag* ett låne-understöd
af 85,000 R:dr Banco från Riksgälds-Contoret blifvit staden beviljadt,
till följande fördelning nemligen:
Utaf hela lån-summan, 85,000 R:dr, blefvo 10,000 R:dr anslagne lill utförande
af stadens nya planläggning jemte tomt- och gatu-reglering, och 15,000
R:dr till uppbyggande af stadens afbrände allmänna byggnader»
Å desse 25,000 R:dr skulle, under de första 10 åren, att räkna från och
med år i83o till och med år i83<), icke göras någon afbetalning på capitalet,
men inom 1840 års slut, och allt sedermera, vid hvarje års utgång, de
påföljande 10 åren, inbetalas å primitiva capitalet 10 procent, så alt hela
capitalet inom 1849 ^rs s^ut vore mbetaldt.
De utaf hela den beviljade låne-summan återstående 60,000 R:dr skulle
utlånas åt enskilde emot 5 procents ränta och i öfrigt med vilkor, att, om
byggnader af sten komme att uppföras, skulle lånet få innestå utan capitalafbetalning
under tio (10) års tid, att räkna från den 1 Januarii i83o;
men, efter desse tio årens förlopp, skulle inom slutet af hvarje påföljande
år inbetalas årligen å primitiva capitalet ro procent, så att hela capitalet,
inom 1849 ^rs s^ut> vore inbetaldt; men komme byggnader af träd att uppföras,
finge lånet icke innestå utan capital-afbetalning, mera än fem år, att
räkna från den 1 Januarii r83o, efter hvilka fern års förlopp, skulle inbetalas
årligen på primitiva, capitalet ro procent, så att hela capitalet inom
1844 års s^llt vore inbetaldt..
Stats-Utskattet har tagit detta allt i öfvervägande, hvarvid Utskottet, i
betraktande af de allmänna föremål, hvartill de 2:ne lån-summorne, den
ena af ro,000 R:dr och den andra af r5,ooo R:dr, blifvit beviljade, ansett
sig böra, på de uti den underdåniga ansökningen anförda skäl,
tillstyrka, att den till fulländande af stadens nya planläggning med
gatu-reglering anslagne lån-summa af tio tusen (to,000) R:dr får efterskänkas,
oell afskrifvas; och att,, i afseende på den andra, till åter
-
Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 35.
3
uppbyggande af stadens afbrända allmänna byggnader, anslagne lånsuminan
af femton tusen (i5,ooo) R:dr, årliga räntan derå mu, ifrån
och med innevarande år 1834, nedsättas ifrån fem till tre procent;
dock komma öfrige vilkoren alt bibehållas oförändrade.
Och derest Rikets Ständer bifalla livad Utskottet sålunda tillstyrkt,
anser Utskottet staden Borås härigenom hafva vunnit all den lindring, som
med någon billighet skulle kunna begäras; hvarigenom frågan om nedsättning
i räntan å de återstående 60,000 R:dr alltså kommer att förfalla.
För öfrigt, och hvad angår 3;dje eller sista punkten, så har Stats-Utskotlet
till Bevillnings-U Iskottet öfverlemnat handlingarne, för att åt denna
fråga meddela handläggning. Stockholm den 3- April 1834-
Reserv ationer:
af Herr Friherre Tersmeden:
Jag anser afskrifning utaf af föregående Rikets Ständer beviljade lån
ganska farligt, och har förgäfves hoppats, att närvarande Rikets Ständer icke
skulle medgifva dylika afskrifningar;
af Herr Gyllenhaal:
Af laga förfall hindrad, att öfvervara Stats-Ulskottets sammankomst d.
29 sisllidne Mars, då frågan om afskrifning af någon del utaf det åt staden
Borås beviljade lån-understöd definitivt afgjordes, begagnar jag min rätt att
nu, då Utskottets beslut justeras, till protocollel
Ehuru jag upprigtigt gläder mig åt nyssnämnde beslut och lika upprigtig!
önskar, att staden Borås måtte få tillgodonjuta all den lindring och
hjelp, som möjligen kan i laglig ordning beredas, anser jag mig likväl icke
vid detta tillfälle böra frånträda den princip, jag vid flera andra offentligen
yttrat, — att nemligen afskrifning af beviljade lån icke bör ega rum, utom
i de fall, då en oundviklig nödvändighet sådant bjuder, eller ock de mest
ömande omständigheter det påfordra. — Du fullt giltiga skäl till lindring
eller eftergift förekomma, har jag trott den böra beredas, antingen genom
nedsättning af räntan, eller genom förlängning afåterbetalnings-terminerne,
eller ock genom dessa utvägar samfäldt.
Till följd häraf, anser jag mig föranlåten, att anmäla min reservation
emot Utskottets ifrågavarande beslut, samt åberopa det förslag till ullåtande,
som Riksgälds-afdelningen vid frågans beredning uppgjort och hvaruti jag
såsom Ledamot derstädes deltagit. Enligt detta förslag skulle årliga räntan
4
Stats-Utskoltets Utlåtande N;o 35.
å hela låne-capitalet, 85,ooo R:dr, från och med innevarande år 1834» nedsättas
ifrån fem} lill endast tre procent, samt capital-afbetalningarne, när
de komma, alt, på förut bestämda terminer, ega rum, förminskas ifrån tio
till endast fem procent årligen på primitiva capitalet.
Då emedlertid Utskottets pluralitet stannat i en skiljaktig åsigt af ämnet,
skulle jag önska den modification af beslutet vid framdeles skeende
pröfning deraf inom Riksstånden, — att återbetalningsterminerne för den
del af capitalet, 60,000 R:dr, hvarföre ränte-nedsättning blifvit afslyrkt,
kunde förlängas på sätt, Riksgälds-afdelningen föreslagit. Härigenom uppkomme
icke någon ränteförlust för Riksgälds-Contoret; men detta förlängda
betalnings-anstånd vore likväl af stor vigt och båtnad för stadens invånare.
Stockholm den 3 April 1834»
af Herr Prosten Astrand:
Det är en för Staten vådlig bana, att, sedan communer eller enskilde
personer erhållit lån af Riksgälds-Gonloret. på lindriga vilkor, dem de sjelfva
underkastat sig, samma lån sedermera skola utan synnerligen gällande
skäl få afskrifvas och vilkoren göras lindrigare än de primitivt varit.
På grund häraf bestrider jag den för staden Borås föreslagna afskrifning af
10,000 R:drs skuld till Riksgälds-Contoret, äfvensom nedsättningen af räntan
å 15,ooo R:dr från till 5 till 3 procent. Piiksgälds-Contoret, som måste,
för upplånta medel till dessa låns utgifvande, sjelft betala 5 procents
ränta, är icke i den förmonliga ställning att kunna efterskänka 2 procent
af räntan;
af Herr Prosten Östberg:
I afseende på de förändringar utlåtandet undergått, sedan Riksgälds-afdelningen
detsamma till Plenum inlemnat, får jag mig reservera:
Jag anser afskrifning vara ganska vådlig, och instämmer i öfrigt med de
Herrar, som emot detta Utskottets beslut sig reserverat;
af Herr Doctor Ruus_, Herr Prosten Svedelius samt Riksdags-fullmägtige
Hans Jansson från Elfsborgs Län och Anders Andersson från Skaraborgs
Län, som instämde med Herr Prosten Astrand..
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 36.
5
N:o 36.
Antom till Exped.-Utskottet d. 4 April, kl. 3 c. m.
Utlåtandej i anledning af väckt motion, att Kronohemman må
kunna försäljas och gä till gälds betalning, samt att äldste
Sonens företrädesrätt framför andre syskon till besittning
derå måtte af skaffas. (I. A.)
Ilos Bonde-Ståndet liar Riksdags-Fulhnägtigen Johan Wiklund från
Westerbottens Län, uti afgifvet och till Utskottet remitteradt memorial, andragit,
att, då de stadganden, som hittills för Kronohemman i allmänhet
varit gällande, icke kunnat, serdeles i de norra Länen, medföra det dermed
åsyftade dubbla ändamål: Kronans rätt att i behörig tid utbekomma utskylderne
samt första åboens och hans barns för framtiden tryggade besittning, —
Motionairen, efter från hemmavarande Committenter erhållet uppdrag, funne
sig föranlåten föreslå, att Kronohemman hädanefter måtte, lika så väl
som Krono-skatte, kunna försäljas och gå till gälds betalning, samt att äldste
sonens besittnings-rätt å hemmanet framför andre syskon måtte upphöra;
stödjande Motionairen denna sin framställning på följande skäl: ”att nemligen
ett sekels erfarenhet visat, det de, som upptaga nybyggen, långt ifrån
att förmå inlösa dem till skatte, svårligen kunna för nybyggets häfd erhålla
antaglig borgen, hvarförutan immission icke meddelas; alt det understöd,
som af Staten lemnäs, och den större eller mindre förmögenhet nybyggarne
någon gång kunna besitta, merendels likväl blifva otillräcklige att försätta
första upptagaren, ofta knappt hans barn, i tillstånd att, utan skuldsättning,
utgöra Kronoutskylderne, än mindre att kunna sig sjelfva lifnära, hvaraf
händer, att hemmanet kommer i lägervall och stundom alldeles öfvergifves
af åboen, som då i stället begifver sig på tiggeri, och dymedelst utarmar
landet, enär fattig-anstalterne omöjligen räcka till att föda alla behöfvande;
att denna olägenhet, som egentligen härflyter deraf, att Kronohemmanen
ej kunna försäljas och gå i gälds betalning, afhjelptes, om desamma, under
sådane förhållanden, då åboens lösörebo är otillräckligt, finge påräknas såsom
tillgång, hvarigenom utsigt lättare yppades att erhålla lån; att, om åboen
ändå icke blefve i stånd behålla hemmanet, det då komme i fordringsegarens
och således i en mera bemedlad mans hand, som egde förmåga afbörda
utskylderne, uppodla hemmanet och sedermera inlösa det till skatte;
Samt att hvarken åboens äldsta son, eller de öfrige barnen härigenom förfördelades,
emedan, om något af hemmanets lösen blefve öfrigt, de då kun
-
6
St als-Ut skottets Utlåtande IV.-o 36.
de erhålla hvar sin lilla del, och i motsatt fall, då ej någon förhoppning
vore om hemmanets bibehållande i slägten, söka sig tjenst.” Varande härvid
af Riksdags-fullmägtige Anders Danielsson från Elfsborgs Län och
Nils Mänsson från Malmöhus Län erinradt, att Motionairens förslag skulle
leda till oordning i stället för fördel, och innefatta en lika obehörig som
onödig inskränkning uti Kronans eganderätt, samt att den åsyftade friare
dispositionsrätten af Kronohemman kunde vinnas genom erläggandet af en
skattelöse-skilling, för hvars bestämmande billiga grunder voro uti Förfatlningarne
utstakade.
Då ifrågavarande motion åsyftar rubbning af de uti allmänna Lagen
och Författningarne meddelade föreskrifter rörande besittnings-rälten af Kronohemman,
- samt förbud emot de sistnämndes försäljning till gälds betalning,
och för öfrigt den fria och obehindrade dispositionsrätt öfver dylika
hemman, sorn Motionairen afsett, kan, genom skatteköp, i föreskrifven
ordning, vinnas;
så anser Utskottet sig föranlåtet föreslå, att ofvanberörde motion må
lemnäs utan afseende. Stockholm d. 3 April 1834-
Reserv ation
af Riksdags-fullmägtigen J. L. Wiklund från "Westerbottens Län.
Innan Ilöglofl. Utskottet, som mig synes, utan några egentliga skäl afslagit
den på mine Committenters begäran af mig väckta motion, att Kronohemman,
i likhet med Kronoskatte både finge intecknas och gå i gälds
betalning, hade jag trott, att Höglofl. Utskottet närmare pröfvat förhållandet.
De få anmärkningar, som vid memorialets genomläsande föreföllo hos
Bonde-Ståndet, betyda ingenting. Det är ju icke möjligt, att en Representant
från södra delen af Riket, serdeles från slättbyggden Skåne, skall kunna
göra sig något rigtigt begrepp om Westerbottens vidsträckta, otillgängliga
och rysliga ödemarker, hvarpå såsom säkert bevis kan anföras, att de Wermländningar,
sorn i sistförflutel århundrade ditflyttade, ehuru vane med
skogsbyggden i egna trakter, likväl måste öfvergifva orten och flytta tillbaka,
då de der ej funno sin utkomst. Häraf täckes Höglofl. Utskottet högt
upplyst finna, huru svårt, om icke omöjligt, det ar, i anseende till orternas
olika climat i detta och flere sådane hänseenden, der natur-förhållanden
hufvudsakligen böra följas, alt en och samma Författning skall kunna vara
nyttig och gagnelig ifrån Ystad upp till Haparanda. Sak samma är det ock
med Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af d. 19 December 1827, angående
Stats-Utskottets Utlåtande N-o 3j. 7
grunclerne och vilkoren för hemmans-klyfning. — Denna sista omständighet
hörer väl icke hit, men kan ändå blolt nämnas för att visa olämpligheten
af en och samma Författning, äfven i denna delen, inom hela Riket.
N:o 3T.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 4 April, kl. 3 e. m.
Utlåtande> angående af skaffandet af Borgholms Garnisons service-medel
samt djelme-penningarne. (I. A.)
lill Utskottets behandling har Bonde-Ståndet remitterat en af Riksdagsfullrnägtigen
för Ölands norra Mot Samuel Jönsson gjord motion, att, då inskränkning
i allmogens skattebördor vore af behofvet så högt påkallad, att
den aldraringaste lemnar tröst och lättnad, det ock syntes vara lika billigt
som angeläget, alt så beskaffade skatte-titlar, hvilka i äldre tider blifvit in
rättade
för bestridandet af vissa,, då för handen varande behof, nu mera, sedan
dessa äro vordne undanröjde, få afskaffas; hvaribland uppgifvas Borgholms
Garnisons service-medel samt djekne-penningarne. Och är af Mo
tionairen
anfördt, att, då Borgholm under fredstider hvarken är i behof af
garnison eller finnes besvärad af en sådan, vore tillräcklig anledning lill
dess service-medels afskaffande, samt hvad djekne-penningarne angar, att,
som de ändamål, hvartill samma penningar ursprungligen blifvit bestämde,
numera tid efter annan blifvit befordrade förmedelst förhöjningar uti allmogens
skatter, samt genom enskilde medborgares ädelmod och omtanke, än
äfven derigenom, att, allt efter som upplysningen stigit, föräldrar och förmyndare,
bättre än fordom, förmått urskilja, när fråga varit att bestämma
deras söners och pupillers lefnadsyrke; så böra ock djekne-penningarne för
hela Svenska allmogen afskaffas. Uti hvilken motion Riksdags-fulimägtigen
för Ölands södra Mot Pehr Jonsson instämt., - ,
I anledning häraf får Utskottet, rörande den del af motionen,, sorn angår
Borgholms garnisons service-medel, anmäla, att desamma, som utgå med
1 sk. af hvarje hemman på Öland, hvilka ej äro af Kungsgårds eller säterinatur,
eller anslagne till boställen, posthemman m. m., och hafva, enligt i83a
års räkenskaper,, uppgått till i5 R:dr 19 sk. 9 r:st.j; och dä denna skatt en
-
8 Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 3j.
dast drabbar en mindre del jordbrukare samt beloppet deraf är nog ringa,
för att debiteras, uppbäras, redovisas och controleras, får Utskottet hemställa ,*
att vederbörande hemmans-innehafvare å Öland måtte befrias från erläggandet
af den under benämning af Borgholms garnisons service»
medel utgående afgift samt i följd deraf densamma utur Kronans räkenskaper
försvinna.
Vidkommande åter djekne-penningarne, så har frågan om deras upphörande
äfven vid senaste Riksdag förevarit. Uti det Utlåtande, (N:o 58)
som dåvarande Stats-Utskott derom afgaf, och hvilket af Rikets Ständer bifölls,
afstyrktes afskafFandet af denna afgift, hufvudsakligen af det skäl, att
sådant skulle medföra förbindelsen, att med ett icke obetydligt belopp ersätta
Consistorierne, dit desse medel för Läroverkens behof directe aflemnas,
hvad de i sådan väg kunna påräkna såsom inkomst.
Uppå enahanda, af föregående Rikets Ständer godkände skäl,
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall å den del af ifrågavarande
motion, som rörer djekne-penningarnes afskaffande.
Stockholm den 3 April 1834-
Reservation
af Riksdags-fullmägtigen J. L. Wikland från Westerbottens Län:
”Då djeknepenningarne år 1C24 beviljades, antingen till ringare Skolbetjenter
till understöd, eller fattiga Skol-piltar till hjelp uti deras studier,
så var det i afsigt, att den förut brukliga socknegången dermed skulle upphöra,
som dock icke inträffat, emedan ännu intet år förflyter, att ju alla
socknar besökas af studerande, som erhållit Consistoriernes tillstånd att viaticera,
då ej allenast bönder utan jemväl torpare och inhyses-hjon besökas;
det synes mig således, som endera af desse utgifter, då de bägge syfta till
samma ändamål, rättvisligen borde upphöra, åtminstone i desse svaga, allt
medtagande penninge-tider. Huruvida desse så kallade djekne-penningar
egentligen komma de mindre bemedlade allmogens barn till godo, vid de»
ras studier, som en värd talare inom Utskottet yttrat, känner jag icke.
STOCKHOLM, 1834.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söker, Kongl. Boktryckare.
Stats^Utskottets Utlåtande JY;o 38.
i
N:o 38.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 4 April kl. 3 e. m
Utlåtande, i anledning af Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret gjordeanmälan
af Hof-Marskalken och Riddaren Friherre Gustaf
Ridderstolpes till dem ingifne ansöknings om återfående af en
intecknad förbindelse, utgifven till säkerhet för handelshuset
här i Stockholm , under firma J. C. Miiller & Comp., af Rikets
Ständer beviljad liqvid för y st. af Riksgälds-Contoret
utfärdade, på Post-Contoret i Hamburg är 1812 förkomne
partial-obligationer, hvardera på 1000 floriner Brah. vexelmynt.
(R.G.S. A.)
Uli aflåten skrifvelse till Stats-Utskottet af elen i3 sistlidne Mars hafva Fullm
ägt ige i Rikets Ständers Riksgälds-Contor andragit, huruledes efter det, uppå
Comnierce-Rådet J. C. Mullers efterlemnade enkas Johanna Mullers, född
Hollström, hos Fullmägtige gjorda ansökning, att, sedan praescriptions-tiden
numera vore förfluten, hon måtte återfå en af beinälde Commerce-Råd i
lifstiden utgifven, och i huset här i staden N:o 1 qvarteret iEolus inteckuad
förbindelse, alt hålla Riksgälds-Contoret skadeslöst för den, vid 1815 års
Riksdag, Commerce-Rådet beviljade och uti Riksgälds-Contoret erhållne liqvid
för q st. på Post-Contoret i Hamburg år 1812 förkomne, af RiksgäldsContoret
utgifne partial-obligationer, hvardera på 1,000 floriner Brabant ve
xelmynt,
Fullmägtige under den i5 October i832 meddelat det svar, att
som i 5 § af Rikets Ständers Reglemente för Riksgälds-Contoret stadgas, alt
”der praescriptionstid, i afseende på någon serskild del af Riksgälds-Contorets
”skulder, icke blifvit stadgad, komma skulderne, intill dess annorlunda af
”Rikets Ständer förordnas, i vederbörlig ordning att liqvideras, utan afseende
på den lid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t
'och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande”; Fullmägtige, vid detta
förhållande, och innan Rikets Ständer serskildt förordnande i ämnet meddelat,
ansett sig ej kunna bifalla den ifrågavarande förbindelsens återställande;
så hade Hof-Marskalken, Friherre Gustaf Ridderstolpe, under förnyande of
sin numera aflidna svärmoders ofvanherörde ansökning, tillika anhållit, att
ärendet måtte hos Rikets nu församlade Ständers Stats-Utskott till grundlagsenlig
behandling och afgörande varda anmäldt, på det sökanden måtte
Bihang, till R. St. Prot. 1834, 4 Sami. 1 Åfd. 1
il.te Häftet.
2
Stats-Utskottets Utlåtande JV.o 38.
komma i tillfälle, att få den ifrågavarande gravationen i egendomen behörigen
dödad.
Och hafva Fullmäglige, jemte anmälan af Hof-Marskalken, Friherre Ridderslolpes
förenämnde anhållan, tillika yttrat, alt som ifrågavarande obligationer,
daterade den i Januarii 179g, äro utgifne ifrån Riksgälds-Contoret,
och, ifråga om praescriptionstid, Svenska Lagar och Författningar således kunna
och böra tillämpas, så, och enär numera utöfver 20 år ifrån deras utgifningsdag
förflutit, samt, efter serskild inhemtad upplysning, ingen af dessa obligationer
blifvit till inlösen företedd, hafva Fullmägtige ansett sig böra tillstyrka,
att merberörde intecknade förbindelse må till aflidne Commerce-Rådet
Mullers lagliga rätts-innehafvare återställas.
StatS-Utskottet har om förhållandet med ofvanberörde obligationer m.
m. inhemtat, att, sedan Rikets Ständer vid Urtima Riksdagen i Örebro år
1812 bifallit, att 7 stycken af Riksgälds-Contoret under den 1 Januarii 1799
utgifne såkallade partial-obligationer, hvardera på 1,000 floriner Brah. vexelrnynt,
hvilka, jemte dertill hörande ränte-couponer, den i/j. April 1812
blifvit på Post-Contoret i Hamburg inlemnade, för att till Stockholm fortskaffas,
men på nämnde Posl-Contor gått förlorade, skulle såsom Handelshuset
J. C. Muller & Comp. tillhörige och före samma Riksdag anmälde,
i fall de tillrättakommo, få liqvideras med Svenskt banco efter enahanda
grunder, som, i afseende på flere andre, Svenske medborgare tillhörige obligationer
uti Holländske och Brabantske lånen blifvit vid samma eller 1812
års Riksdag reglerade och fastställde; så hade, vid den derefter år 1815 inträffade
Urtima Riksdagen här i Stockholm, bemälde handelshus, uti en till
Stats-Utskottet ingifven skrift, förnyat sin hos Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
gjorda, men af dem afslagna anhållan, att, sedan, oaktadt skedda efterlysningar
uti tidningsbladen Altonaische Mercurius och Hamburger Correspondenten,
merberörde obligationer icke kunnat tillrättaskaffas, desamma måtte
få med redan stadgade vilkor liqvideras emot den säkerhet af borgen eller
inteckning, som blefve föreskrifven. — I anledning hvaraf Stats-Utskottet, uti
afgifvet Betänkande, (se 3:dje delen af Bihanget till Riks-Slåndens protocoll
vid 1815 års Urtima Riksdag pag. 287) anfört, huruledes, genom företedde
nururor af tidningsbladen Altonaische Mercurius och Hamburger Correspondenten
väl vore styrkt, alt oftaberörde 7 st. obligationer blifvit efterlyste
och belöning för deras lillrättaskafTande äfven utlofvad; men som någon proescriptionstid
icke vore bestämd och, genom den skedda efterlysningen, obligationerne
följaktligen icke kunde anses annullerade och dödade, så syntes
saken, med hänsigt till Riksgälds-Contorels äfventyr af framtida kraf, vara
Stals-Utskottets Utlåtande IV. o 38.
uti samma skick, som vid 1812 års Riksdag, då beslutet fattades. Emedlertid
och då Muller & Comp. numera erbjudit pant för hvad, efter skeende
liqvid, handelshuset finge i Riksgälds-Contoret lyfta, så, enär det af
Rikets Ständer (vid 1812 års Riksdag) stadgade vilkor af sjelfva obligationernes
företeende, egentligen torde åsyfta Riksgälds-Contorets säkerhet för
framtida kraf, i händelse obligalionerne skulle tillrättakomma och emot Contoret
göras gällande, hade Utskottet, i betraktande häraf, trott sig böra tillstyrka,
hvad Rikets Ständer jemväl bifallit, att, emot det handelshuset
Miiller & Comp. aflemnade sådan säkerhet, medelst inteckning i fast egendom,
som af Fullmägtige i Riksgälds-Contoret godkändes, och hvilken inteckningsäkerhet
skulle komma att fortfara intill dess Riksgälds-Contorets ansvarsskyldighet
upphörde, de ifrågavarande sju obligationerna måtte få liqvideras
efter redan, vid 1812 års Riksdag, bestämde grunder, så att obligations-capitalen,
med derå lill den 3i Julii 1812 beräknade interessen, först förvandlas
till Svenskt banco efter 47 skillingar för al floriner Brab. vexelmynt, och
hvarefter, för det härigenom uppkommande belopp i Svenskt banco, utfärdas
Riksgälds-Contorets obligationer under den 3i Julii 1812, ställde på 5 år
och med fem procent årlig ränta.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, och som ifrågavarande
sju st. partial-obligationer, daterade den 1 Januarii 179g, äro utgifne ifrån
Riksgälds-Contoret, och således, i fråga om praescriptionstid, Svenska Lagar
och Författningar på dem kunna och böra tillämpas; alltså, och enär flere
år förflutit efter den i Kongl. Förordningen den j3 Junii 1800 utsatte prtescriptionstid
af 20 år, inom hvilken, vid talarts förlust, fordringar, som före
nämnde kungörelses utfärdande uppkommit, skola till liqvid anmälas, samt
något kraf för dessa obligationer, af hvilka, enligt den af Fullmägtige meddelade
upplysning, ingen blifvit företedd, numera icke kan emot RiksgäldsContoret
eller Svenska Staten göras lagligen gällande, har Utskottet ausett
sig böra
tillstyrka, det måtte all verkan af den uti huset N:o 1 här i staden,
qvarteret Acolus, intecknade förbindelse, till säkerhet för den liqvid,
som Commerce-Rådet Miiller i lifstiden för oftaberörde sju partialobligationer
i Riksgälds-Contoret erhållit, förklaras numera hafva upphört,
samt, såsom en följd häraf, nämnde förbindelse till CommerceRådet
Miillers lagliga rätts-innehafvare återställas.
Stockholm den \ April 1834-
4
Stnts-Vtskotlets Utlåtande N.o 3g.
N:o 39.
Ankom till Exp.-Utsi. d. !\ April kl. 3 c. na.
Utlåtande, i anledning af Herr Rosenblads, Bernhard, hos Ridderskapet
och B deln gjorda motion j angående RiksgäldsContorets
räkenskapers granskning i Kammar-Rätten ifrån
och med för är 1835.
(K.G.S. A.)
i"1 rån Ridderskapet och Adeln har till Utskottet blifvit remitteradt ett al
Herr Rosenblad, Bernhard, afgifvet anförande af denna lydelse: ”Jag får
”vördsamt föreslå, att Riksgälds-Contorets räkenskaper ifrån och med för år
”i835 underkastas Kongl. Kammar-Rättens granskning under samma vilkor,
”förbehåll och Tjenstemännen för stadfäste anmärkningar till ersättning be‘viljade
procent, som ega rum i afseende på Stats-verket.”
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, häröfver hörde, hafva uti till Utskottet
afgifvet yttrande , andragit, att, enär det härofvan intagne anförandet icke
innehåller något motiv, som antyder, hvarken anledningen till eller syftningen
af förslaget, så vore det endast genom en framställning af förhållandet
med Riksgälds-Contorets inkomster och utgifter samt deras redovisning,
som någon grund måste beredas till ledning för pröfningen och bedömandet,
huruvida den föreslagne anstalten är af nödvändigheten påkallad,
eller om den kan medföra någon verklig nytta.
De till Riksgälds-Contoret anslagne fonder utgöras hufvudsakligen af
den allmänna bevillning, som Rikets Ständer vid hvarje Riksdag sig åtaga,
(skatte-rätts och Kongl. Kammar-Rättens observations-medel uppgå i det
hela till ett högst obetydligt belopp) samt redovisas i Special-Lands-böcker,
och således utan sammanblandning med andra Verks medel; och hvilka
Lands-böcker, likasom redogörelsen för den bevillning, som i Stockholms
stad.taxeras och uppbäres, undergå granskning i Kongl. Kammar-Rätten.
I enlighet med desse redogörelser, afgifvas till Riksgälds-Contoret, inom
föreskrifven tid, från Stockholms stad och samtlige Länen i Riket, så kallade
summariska räkningar, uti hvilka, ibland annat, specificeras alla till
Riksgälds-Contoret gjorde penninge-remisser, med utsättande af, så väl dagen,
när remissen från Landt-Ränteriet afgått, som den, under hvilken Riksgälds-Contorets
qvitto är meddeladt. —Sedan nämnde summariska räkningar,
enligt Instructionen för Gommissarierne, blifvit af dem sjelfve granskade och
vederbörande inkommit med förklaringar öfver Commissariernes anmärkningar,
öfverlemnas desamma till Kongl. Kammar-Rätten, för att med Lands
-
Slats-Utskottels Utlåtande N.-a 3g.
böckerne dör jern fö ras; hvarefter summariska räkningarne, med vederbörandes
påtecknade intyg om befunne förhållandet, återställas till RiksgäldsContoret,
att der, såsom verifications-handlingar qvarstanna; och genom
hvilken sistberörde anstalt med summariska räkningarne alltså är åt Rikets
Ständers Revisorer eller deras Stats-Utskoll beredd en ganska lätt, men
tillika säker, utväg att blott, genom collalionering af de uti summarisk©
räkningarne afförde levereringar med de uti Cassa-räkningen lill RiksgäldsContorels
hufvudbok intagne uppbörds-poster, vinna full visshet derom, alt
de influtne medlen blifvit, både i anseende till beloppen och liderne, till
redovisning i Cassa-räkningen ordentligt påförde; vid hvilket förhållande
det ville synas, som, i afseende på ifrågavarande uppbörd, någon ytterligare
åtgärd i Kongl. Kammar-Rätten icke skulle kunna vara erforderlig.
Ibland Conlorets öfrige intrader förekommer dernäst i ordning, såsom
den till beloppet betydligaste, inflytande Capitai-afbetalningar och räntor å
utlånte medel, hufvudsakligen till städer.
Till upplysning härvid är af Fullmägtige anmärkt, att inom Riksgäldskontoret
är organiseradt ett Revisions-Conlor, der, utom granskningen af
sjelfva hufvudboken och andre räkenskaper, alla inkommande räkningar revideras,
innan utbetalningarne ske; äfvensom på enahanda sätt förhålles med
de ifrån Contoret utgående liqvider och uträkningar, att nemligen desamma
icke affärdas förr än de, till rigtigheten, blifvit i Revisions-Conloret contijolerade.
Och derest någon alldeles fullständig revision, i afseende på ofvanberörde
uppbörd, skulle i Kongl. Kammar-Rätten verkställas, mäste sjelfva
lån-handlingarne vara tillgänglige för Kongl. Kammar-Rättens Tjenstemän,
emedan derifrån måste bernias grunden för uträkningarne af Capital- och
ränte-betalningarne. — Alt för längre eller kortare tid för ett sådant ändamål,
som det ifrågavarande, skilja desse handlingar ifrån Riksgälds-Contorets
enskilda vård, syntes likväl ganska betänkligt.
Slutligen förekommer stämpel-afgiften för de Tidnings-blad och periodiska
skrifter, som omedelbart inflyter till Riksgälds-Contoret för dem, hvilka
här i llufvud-staden utgifvas, (i lands-orterne redovises denna afgift i
Lands-böckerne) och till upplysning härom hafva Fullmägtige anmärkt, att, i
afseende på ifrågavarande stämpel-afgift, all möjlig control är af Fullmägtige
organiserad. Någon ytterligare från Kongl. Kammar-Rättens sida syntes
icke heller tänkbar, under annat vilkor, än alt en derifrån beskickad
Tjensteman skulle ständigt öfvervara sjelfva afstämplingen, för att kunna
tillse, alt mera papper, än för hvilket afgiften blifvit erlagd, icke afstämpladcs.
— Den person, som för närvarande har sig uppdragen en sådan lill
-
6
Stats-Utskottels Utlåtande filtd 3g.
syn öfver afstämplingen, är tillfälligtvis Tjensteman inom Kongl. KammarRätten;
men det blefve i allt fall osäkert, huruvida mera pålitlighet skulle
kunna påräknas hos den Tjensteman, som af Kongl. Kammar-Rätten blefve
beskickad, än hos den, som af Fullmägtige tillförordnas.
Rörande Riksgälds-Contorets utgifter, så förekommer först anslaget till
Stats-behofvens fyllande, och då detta anslag, efter Kongl. Stats-Contorets
reqvisitioner, utgår i större summor af 100 till och med 200,000 R:dr, så
kunde någon miss-summering icke ega rum, och derest, emot all förmodan,
någon sådan inträffade, skulle den ofelbart blifva rättad genom Kongl.
Stats-Contorets anmärkning vid den liqvid emellan Stals- och RiksgäldsVerkeu,
som hvarje år i Riksgälds-Contoret upprättas och, försedd med
Kongl. Stats-Contorets påtecknade godkännande, Riksgälds-Contorets hufvudbok
bifogas.
Dernäst följer i ordning den så kallade årliga räntan iill Hans Majit
Konungen, hvilken till hela beloppet på en gång hvarje år uttages.
Hvad angår ränte-betalningarne på Riksgälds-Contorets obligationer, så
kunde någre missräkningar icke gerna ega rum, då obligationerne äro ställde
på jemna ioo:tal, och räntan för ett helt år, räknadt ifrån obligationens
utgifningsdag, liqvideras; hvarförutan desse ränte-betalningar icke skulle kunna i
Kongl. Kammar-Rätten conlroleras, enär sjelfva obligationerne, på hvilka
räntebetalningarne afskrifvas, icke kunna, såsom verifications-handlingar,
räkenskaperne bifogas förr, än desamma, såsom förfallne, varda inlöste.
Serskilde Allönings-Expectance- och Pensions-Stater äro af Rikets Ständer
fastställde, äfvensom på Stat äro uppförde missräknings-penningar till
Vexlings-Casseurerne, arfvoden för hufvudbokens upprättande och afslutandc
samt till Tjenstemännen i Vexel-Bankcn och Post-Contoret. Och då
desse utbetalningar med största lätthet kunna controleras blott genom Staternes
jemförelse med de uti Cassa-räkningen afförde summor, så syntes
någon serskild revision i Kongl. Kammar-Rätten af detta slags utgifter vara
alldeles öfverflödig.
Vidkommande slutligen utgifterne till så kallade Contors-expenser,
hvilka i det hela utgöra ett mindre betydligt belopp, så verkställas desse
utbetalningar efter de af Commissarierne pröfvade och godkände räkningar,
hvilka till siffran blifvit i Revisions-Contoret granskade.
Då Fullmägtiges dispositioner och anordningar icke kunna blifva föremål
för Kongl. Kammar-Rättens anmärkningar, enär Fullmägtige för sin
förvaltning af Riksgälds-Contoret äro Rikets Ständer och deras Revisorer allena
redo skyldige, så skulle, i följd häraf, den föreslagna granskningen i
Slats-Utskoltets Utlåtande N.o /fo.
7
Kongl. Kammar-Rätten af Contorets räkenskaper, i hvad utgifterne beträffar,
endast komma att afse sjelfva siffran. På grund af detta sålunda utredda
förhållande, hafva Fullmäktige yttrat, det Fullmägtige, för sin del, ej
kunna inse någon verklig nytta, sorn den ifrågasatte Revisionen skulle kunna
medföra; hvaremot det förekomme troligt, att ifrån de nya göromål,
hvilka åt Kongl. Kammar-Rätten skulle komma att uppdragas, framdeles hemtades
en anledning till förökande af Tjenstemanna-personalen inom Kongl.
Kammar-Rätten och nya löners tillskapande.
Stats-Utskottet, som till alla delar instämmer uti de af Fullmägtige
yttrade åsigter, har, i följd häraf, skolat
afstyrka bifall till motionen.
Stockholm den 4 April 1834-
N:o 40.
Ankom till Exped.-Utsk. d. 4 April kl. 3 e. mUtlåtande
j i anledning af Herr Hammarhjelm*, C. F. motion,
om anslag i 10 år ät Skottske Agronomen Steffens.
(U. A.)
Hos Ridderskapet och Adeln har H:r Hammarhjelm C. F. väckt fråga om
åtgärders vidtagande till landtbrukets upphjelpande och förkofran, såsom
ett af de föremål, hvilka i främsta rummet förtjena Rikets Ständers uppmärksamhet.
Och vore, efter Motionairens tanka det verksammaste sätt att,
lör lindrig kostnad, sprida kännedom af Engelsmännens förbättrade oecono
miska
institutioner, om ett årligt anslag i 10 års tid af 1333 Rrdr 16 sk.,
eller motsvarande ungefärligen 100 P:d Sterb, meddelades åt Skottske Agronomen
G. Steffens, hvarigenom denne, både såsom författare och verkställare
af stora oeconomiska företag, i sin hemort välkände man, kunde förmås
att här i Riket sig bosätta, för att derefter, emot lindriga afgifter oeh
ersättning för resekostnader, tillhandagå hvar och en, som det åstundade,
med råd och upplysningar i alla Landt-hushållningens grenar. Åberopande
Hrr Hammarhjelm, till stöd för sitt förslag, den nytta H:r Steffens redan bcredt
inom Nerike, Westergöthland och Wermland, i hvilka Provincer han, emot
8
Stats-Utskotlets Utlåtande. N.-o 4'-
ett årligt anslag af Länens hushållningssällskap, biträdt invånarne med undervisning
och mogna råd.
Då Rikets Ständer under Riks-Statens nionde Hufvud-titel anvisat, och
sannolikt äfven vid denna Riksdag anvisa ett årligt anslag att användas
till jordbrukets, handelns och näringarnes förkofran, och hvilket anslag, utom
30,000 R:dr lill utflyltnings-hjelp samt Afvittrings-verkets befrämjande, utgör
för året 100,000 R:dr, oberäknadt årligen inflytande ränte- och capitalafbetalningar,
samt på Kongl. Maj:t i Nåder ankommer, att disponera desse
medel på det sätt Kongl. Majit, för de med dem afsedde ändamål, finnér
tjenligast, anser Stats-Utskottet häraf äfven följa, att, om den af H:r Hammarhjelm
nu väckta fråga, angående inkallandet till Sverige af H:r Steffens,
underställes Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och befinnes vara af den vigt
och nytta Motionairen sökt ådagalägga, den, i och för en sådan åtgärd till
jordbrukets upphjelpande, belöpande kostnad äfven lämpligen borde kunna
af nyssnämnde tillgång bestridas; på grund hvaraf Utskottet
icke kan tillstyrka Hrr Hammarhjelms motion, att serskildt anslag må
af Rikets Ständer anvisas för ifrågavarande ändamål.
Stockholm d. 4 April 1834-
N:o 41.
Ankom till Exp. Utsk. den \ April kl. 3 e. m.
Utlåtande, i fråga om förhöjning i aflöningenför Storskiftes- och
Af vittrings-Landtmätare. (U. A.)
Inom Bonde-Ståndet har Riksdagsfullmägtigen Anders Olsson från Dalarne,
under erkännande af den nytta och de "välgörande följder, som äro förenade
med de nu pågående storskiftes- och afvittrings-förrättningarne, tillika och
då vid sistförflutne Riksdag frågan om Landt-statens och Landtmätares aflöning
uppsköts (ill den närvarande, nu föreslagit, att de vid storskiftes- och
afvittrings-verket anställde Landtmätare, hvilkas trägna och mödosamma befattning
Motionairen vitsordat, måtte, efter någon längre tids tjenstgöring, erhålla
lönförhöjning t. ex. med 133 R:dr 16 sk., så att lönerne komme att
utgöra
Stats-Utskoltets Utlåtande IV:o 4*- 9
utgöra 800 R:dr Banco i stället för 666 R:dr 32 sk., hvaremot lönen för de
nya Landtmätare, som hädanefter anställas, kunde till en början nedsättas
till 5oo, högst 600 R:dr, och först, efter det Landtmätaren i 1 o år tjenstgjort,
förhöjas till det nu föreslagne beloppet.
Enär kostnaden för storskiftes- och afvittringsverket i Dalarne bestrides
af nionde Hufvud-Tilelns anslag, och på Kongl. Maj:t i Nåder ankommer,
att reglera de dervid förefallande utgifter, samt då den nu för AfvittringsLandtmätarne
bestämda aflöning, 666 R:dr 32 sk. Banco, öfversliger hvad
Landtmätare i allmänhet uppbära, och skäligt afseende, i Utskottets tanka,
derigenom blifvit lemnadt å deras mera mödosamma och med mindre extra
inkomster förenade befattning, hvarförutan de ega tour och befordringsrätt
till tjenster lika med ordinarie Landtmätare, anser Utskottet
Anders Olssons ofvanberörde motion icke böra föranleda till någon
åtgärd å Rikets Ständers sida.
Stockholm den 4 April 1834-
N:o 42.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 4 April kl. 3. e. m.
Utlåtande3 i frågan om Kongl. Förste Lifmedicus af Pont iris bibehållande
vid ett pensions-anslag.
(U. A.)
Sedan, genom inträffad vacance, en Assessors lön i Kongl. Sundhets-Collegium
blifvit ledig och fråga väckts om densammas användande lill förbättring
i Collegii Embcls- och. Tjenstcmäns löner, har bemälde Collegium, i anledning
af erhållen Nådig befallning att i berörde hänseende afgifva underdånigt
förslag, uti skrifvelse den 2 sistlidne December, i underdånighet hemställt,
att Assessors-lönen måtte få till lika andel fördelas emellan Collegii
2:ne Medicinal-Råd, 3:ne Assessorer och Collegii Notarie; likväl som Kongl.
Majit under den 4 November 1818, uppå Pensions-Stalen för Högstsalig
Hennes Majit Enke-Drottningen Hedvig Elisabeth Charlottas Hof, i Nåder
tillagt Assessoren, Förste Lif-Medicus m. m. af Pontin en årlig pension af
Bihang till R. St. Prot. 1834* 4 Sami. 1 Af del.
n:te Häftet.
2
IO
Stats-Utshottets Utlåtande 2V.-0 42'
4oo R:dr för lifstiden, så framt han ej å annan Stat undfinge lön, arfvode,
pension, eller förbättring i redan innehafde inkomster, i hvilka fall berörde
pension skalle, i nion deraf, antingen med motsvarande belopp förminskas
eller ock alldeles upphöra, och Collegium alltså befarade, att bemälde Assessors
löneförmoner, genom den föreslagne fördelningen af den lediga Assessorslönen,
möjligen icke skulle komma att förbättras, har Collegium till Kongl.
Maj:ts Nådiga godtfinnande hemställt, om ej den andel af merberörde lön,
som skulle af Pontin tillfalla, kunde i sådant fall komma de öfrige Ledamöterne
jemte Notarien lill godo, enär äfven derigenom deras löneförbättring
icke ansåges vara fullkomligen tillvägabragt.
Uti serskild afgifven skrift har Förste Lif-Medicus af Pontin i underdånighet
anfört, alt, då fråga uppstått om afdrag på den pension, honomför
tjenstgöring vid Kongl. Hofvet blifvit tillagd, förmodade Förste Lit-Medicus
sådant vid detta tillfälle så mycket mindre böra blifva tillämpligt, som den
föreslagna fördelningen af en Assessors lön inom Sifndhets-Collegium icke
åsyftade en lönreglering, hvilken syntes icke kunna tillvägabringas i ett Embetsverk,
hvars nya organisation afvaktas, utan snarare borde betraktas såsom
en gratificalion på obestämd tid, hvarigenom någon rubbning i pensionen
icke borde föranledas; och har Förste Lif-Medicus af Pontin derjemte, al
flere framställde skäl, i underdånighet anhållit, att den pension, honom Nådigst
blifvit tillerkänd, äfven för framtiden mätte blifva oberoende af de honom
möjligen tillfallande löneförmoner; till hvilken underdåniga anhållan
han hoppades bifall, äfven om Kongl. Maj:t skulle finna för godt att deröfver
höra Rikets Ständer.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kongl. Stats-Contoret
anfört, att, om Lif-Medicus af Pontius pension koinme alt indragas eller förminskas,
någon sådan förändring med fördelningen af den odisponerade Assessors-lönen,
som Sundiiels-Collegium föreslagit, dess mindre torde berra ega
rum, som Collegii öfrige Ledamöter och Notarien skulle derigenom tillskyndas
en större förmon, än de eljest erhållit, om af Pontin ej innehaft denna
pension och de således komma alt njuta frukten af en annans iörtjenster.
Men då Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref afdon 27 Mars i81 p, angående Högstsalig
Hans Maj:t Konung Cam. XIILs Hof- och Pensions-Stat, jemte förklarande,
alt Förste Lif-Medicus af Pontin, som ej allenast bibehållits vid dess
på Enke-Drottningens Stat innehafde lön, utan ock uppbar en sådan i egenskap
af Assessor i Sundhets-Collegium, skulle från förstberörde pensionsreglering
uteslutas, tillika bifallit Rikets Ständers hemställan, att Öfver-Kammarherren
Grefve Strömfeldt, Stats-Secreteraren af Leopold och Hof-Medi
-
Slats-Utskottels Utlåtande IV;o 4-2.
eus Ekman matte för lifstiden varda bibehållne vid deras lönings-förmoner
såsom pension, äfven i den händelse de åtnjöto eller erhöllo lön på Rikets
eller något, publikt Verks Stat,, har Stats-Contoret underdånigst hemställt,
huruvida Kongl. Maj:!, af berörde förhållande, funne anledning att af Pontius
underdåniga ansökning till Rikets nu församlade Ständer öfverlemna. Och
har Kongl. Majit, på grund af hvad Stats-Contoret yttrat, under den 22 nästlidne
Februarii i Nåder förordnat, att handlingarne skulle lill Stats-Utskottet
öfverlemnas, till det afseende af Pontius ifrågavarande ansökning kunde finnas
förtjena.
Hvad sålunda förekommit och handlingarne i öfrigt innehålla har Utskottet
tagit i öfvervägande, och ehuruväl, med lemnadt behörigt afseende
å Herr af Pontius erkända förljenster både såsom Läkare och Vetenskapsman
samt å öfrige för honom talande omständigheter, Utskottet skulle trott
sig böra för honom tillstyrka enahanda förmon, vid tillgodonjutandet af den
honom lillagde Hof-Stats pension, sorn blifvit ofvannämnde 3:ne personer
förunnad; likväl och då Rikets Ständer, uti deras underdåniga skrifvelse af
den i5 Julii 1818 om pensions-regleringen för Hennes Majit Enke-Drottningens
Hof-Stat, till Kongl. Majits Nådiga afgörande öfverlemnat ”alla vid
”nämnde pensions-reglering förekommande frågor i hela sin vidd, utan hin”der
af serskilda grunder och föreskrifter, endast under förbehåll, att det för
”ändamålet anslagne belopp ej blefve öfverskrida,”
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständer att afgöra denna
till deras behandling öfverlemnade fråga, enär den, på grund af
Rikets Ständers vid en föregående Riksdag fattade, nyss anförde beslut,
beror på Kongl. Maj:ts egen Nådiga pröfning.
Stockholm den 4 April 1834-
N:o 43.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Apr. kl. 3 c. m.
Utlåtandej i fråga om anslag af allmänna medel till bevarandet
af Kyrko-ruiner vid Wisby.
(U. A.)
Stats-Utskottet bar i öfvervägande tagit den af Lector J. Eneqvist väckta
och af Prosten Nordin understödda motion, att, till förvarande från full
-
IS
Stat s^Ut skottets Utlåtande N:0 44•
komlig förstöring af de få återstående, nära Wisby belägna, dyrbara Tempel-ruiner,
Rikets Ständer måtte bevilja erforderligt understöd med 2,23g
R:dr sk. B:co för en gång samt i5o R:dr att årligen utgå för Ruinernes
vårdande hädanefter. Men då, efter hvad motionen tillika innehåller, frågan
om dessa Ruiners bevarande, såsom ett dyrbart minnesmärke från förflutna
tidehvarf, varit föremål för Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet och,
på Dess Nådiga befallning, den senast verkställda undersökningen om
kostnaden för Ruinernas bibehållande i deras nuvarande skick blifvit gjord;
så och då någon serskild framställning i ämnet icke af Kongl. Maj:t blifvit
till Rikets Ständer aflåten, hyser Utskottet den säkra öfvertygelse, att
Kongl. Maj:t, så vida deLta företag finnes' förtjena ett understöd af allmänna
medel, dertill äfven, vid passande tillfälle, anvisar hvad som kan erfordras
af det till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition å åttonde Hufvud-Titeln, i och
för extra utgifter, uppförde årliga anslag. På grund häraf
afstyrker Utskottet bifall å Herr Eneqvists ifrågavarande motion.
Stockholm den 4 April 1834-
N:o 44.
Auk. till Exp.-Utsk. d. 4 Apr. kl. 3 e. m.
Utlåtande, i frågan om Warbergs fästnings-byggnaders användande
till Corrections-hus.
(U. A.)
Luder förutsättning, att nuvarande Corrections-änstalter behöfva ytterligare
utvidgas, har Riksdags-Fullniägtigen Petter Andersson från Hallands Län
uti en, af Bengt Gudmundsson från samma Län understödd motion föreslagit,
att en dylik inrättning må anläggas på f. d. Warbergs fästning, der
åtskillige för detta ändamål tjenlige, nu obegagnade byggnader skola finnas;
men som Stats-Utskottet saknar all tillförlitlig upplysning om lämpligheten
af Warbergs fästnings-byggnaders användande till Corrections-inrättning och,
om äfven sådant vore ådagalagdt, icke är i tillfälle bedöma, huruvida ytterligare
utvidgning af så beskaffade inrättningar kan vara behöflig, samt
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 4$- 13
på Kongl. Maj:t i öfrigt ankommer alt pröfva hvilka åtgärder, som i sådant
fall äro de lämpligaste, — finner Utskottet sig böra tillstyrka,
att Petter Anderssons ifrågavarande motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 4 April 1834-
N:o 45.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 4 Apr. kl. 3 e. m.
Utlåtande, i frågan om be gärdt anslag till uppförande af Curdus-
och Lazar etts-byggnad i Skellefteå m. m.
(U. A.)
Uti ett från Bonde-Ståndet till Stats-Utskottet remitteradt memorial har
Piiksdags-fullmägtigen Anders Normark från Westerbottens Län föreslagit,
att, då en del af Socknarne i Länet hafva 3o ä 4o mil till Umeå Lazarett,
men icke sällan smittsamma sjukdomar i desse aflägsne orter inträffa, en
ny Lazaretts- och Curhus-byggnad måtte i Skellefteå få uppföras, och, då
Länets invånare redan vidkännas Curhus-afgift, något allmänt understöd
beviljas till det nya Curhusets uppbyggande och inredning, eller, om detta
icke skulle kunna bifallas, någon lön-tillökning för den i Skellefteå statione-,
rade Provincial-Läkaren beviljas.
Då Curbus-anstalterne inom hvarje Län skola bestridas med de bidrag,
som invånarne sig sjelfve åtaga under namn af Curhus-afgift, hvars
belopp, i mon af behofvet, kan bestämmas högre eller lägre, och då några
skäl för beviljande af lönetillökning serskildt för Provincial-Läkaren i Skellefteå
icke förekomma, tillstyrker Utskottet,
att Atiders Normarks ofvanberörde framställningar må lemnäs utan
afseende.
Stockholm den 4 April i 834-
>4
Stats-Utskottels Utlåtande N.-o 4.6.
N:o 46.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 4 A pr. kl. 3 e. m.
Utlåtande, i frågan om uppförandet af Magasins-hus vid Mörbylånga
Köping och i Strömstad.
(U. A.)
Uti serskilde memorial, å hvilka Stats-Utskottet från Bonde-Ståndet erhållit
remiss, hafva Riksdags-fullmägtige Per Jönsson från Ölands södra Mot
och Hans Hansson från Bohus Lån föreslagit, att, på Statens bekostnad
måtte uppföras magasins-hus, ett vid Mörbylånga Köping på Öland och ett i
Strömstad, och Lill hvilket förslag såsom skäl uppgifvits, af Per Jönsson:
att den Allmogen i Ölands södra Mot åliggande skyldighet att leverera Krono-tionde-spanmålen
till Krono-magasinet i Calmar vore för Allmogen förenad
med svåra olägenheter genom den farliga öfverfarten, hvarvid icke
sällan spanmålen blifver. af väta bortskämd och äfven någon gång, såsom i
år handt, både folk och farkost af vågorne uppslukas; och af Hans Hansson:
att afståndet från norra delen af Götheborgs- och Bohus Län till Götheborgs
och Uddevalla Krono-magasin är så betydligt, att de skattskyldige icke
utan allt för stor tidspillan och möda kunna ditforsla sin tionde-spanmål;
att de derföre nu, för hvad pris som helst, måste i Strömstad föryttra sin
säd, men att denna för orten känbara olägenhet skulle undanrödjas, om Allmogen
finge leverera sin tionde-säd i sistnämnde stad.
Enär, till följd af Rikets Ständers vid senaste Riksdag fattade beslut,
räntegifvare ega rättighet att, hvilketdera de för sig finna förmonligast, antingen
in natura leverera sin ränte-säd till Kronan, eller ock densamma efter
gällande markegång utan forlön lösa, samt Kongl. Maj:t nu definitivt
fastställt den, på grund af Rikets Ständers yttrade underdåniga önskan,
vidtagne reglering af de för förvaltningen af Statens spanmåls-intrader fortfarande
nödiga upplags- och utgifts-magasin, och vid hvilken reglering desse
magasiner ansetts böra i möjligaste måtto till antalet inskränkas,
finnér Utskottet icke skäl att, i motsatts häraf, tillstyrka de af Per
Jönsson och Hans Hansson väckte förslag om nya magasins-byggnaders
uppförande vid Mörbylånga och i Strömstad.
Stockholm den \ April 1834-
Stats-Utskottets Utlåtande IV.-o 47•
i5
N:o 47.
Ankom till Exped.-U Iskottet d. 4 A pr. kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag för underhållet
af Långebro vid Christianstad.
(U. A.)
.t* rån Bonde-Ståndet bär Siats-Utskottet erhållit remiss å ett af Nils Månsson
från Malmöhus Län och Pehr Nilsson från Christianstads Län gemensamt
afgifvet memorial, deruti de framställt obilligheten af den tryckande
börda, som, sedan längre lid, fem Härader af Christianstads Län och a
Härader af Malmöhus Län fått vidkännas, genom dem ålagd skyldighet att
underhålla den så kallade Långebro vid staden Christianstad; och hvilken
underhållsskyldighet så mycket mindre borde ensamt drabba dem, som bron
vore oumbärlig för transporterne från och lill fästningen samt, i och för
denna senares säkerhet, icke finge, lill en längd af 3oo alnar, uppföras af
annat än träd, hvilket åter gjorde brons- vidmagthållande midt på Skånska
slättbygden tili en den kännbaraste och mest tryckande prestation, hvilken
kunnat en menighet påläggas. Hemställande Motionairerne, på desse med
lieie anförda skäl, att ett årligt Stats-anslag må beviljas till framtida underhållet
af Långebro, eller ock att, genom Rikets Ständers verksamma bemedling,
en lämplig afgift elier tull må för öfverfarten bestämmas.
Detta med hvad memorialet i öfrigt innehåller har Stats-Utskottet tagit
i öfvervägande,
men finnér icke skäl att för underhållandet af Långebro vid Christianstad,
mera än för någon annan af de i flere af Rikets provincer befintlige
större broar, tillstyrka något anslag af Statens medel.
Beträffande åter sökandernes hemställan i afseende på stadgandet af
en viss afgift för öfverfarten af nämnde bro; så kan Stats-Utskottet icke
undgå erkänna billigheten deraf, alt dé trafikerande äfven i sin mon bidraga
till dess underhåll, hvilket otvifvelaktigt måste vara förenadt med mycken
både kostnad och möda. Men då frågan härom, efter det samtlige vederbörande
blifvit hörde, tillhör Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och afgörande,
och hvarom underdånig ansökning bör till Kongl. Maj:t ingifvas,
anser Stats-Utskottet sig icke ega anledning att någon åtgärd i berörde
hänseende å Rikets Ständers sida tillstyrka.
Stockholm d. 4 April 1834-
i6
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o
N:o 48.
Ankom till Exped.-Utskottet d. 4 April, kl. 3 e. m.
Utlåtande j i fråga om rättighet för Fätng-Gevaldiger ali,, under
fångtransport, begagna serskild ridhäst.
(U. A.)
Riksdagsfullmägtigen ./. L. Wiklund från Westerbottens Län har, uti ett
till Stats-Utskottet remitteradt memorial, föreslagit, att då de brottslingar,
som inom norra otterne gripas, merendels äro Fjell- eller Lappmarkernes
infödingar och hvilka, om ej alldeles nakna, vanligen ega endast några få
smutsiga och med ohyra besvärade klädespersedlar, Fång-Gevaldigerne måtte
befrias från skyldigheten att med sådane brottslingar begagna samma åkdon
ocb förklaras berättigade taga serskild ridhäst, helst man icke skäligen kan
begära, att nämnde svagt lönade tjenstemän skola äfventyra att vid dylika
transporter få sina kläder bortskämde eller till och med löpa fara för sin
helsa. Och har Wiklunds motion blifvit understödd af Johan Bengtsson
från Wester Norrland-; hvarjemte Nils Månsson från Malmöhus Län tillagt,
att, såvida förslaget vunne bifall, billigheten fordrade detsammas utsträckning
jemväl lill de södra orterne.
Då, på sätt Rikets Ständers Revisorer uti deras åren i83o och i83a
afgifne berättelser redan uppgifvit och Utskottet i dess förslag till 8:de Hufvud-Titelns
reglering framdeles kommer att ytterligare ådagalägga, kostnaderne
för fångars transport och underhåll uppgått till en högst betydlig, det
vid sista Riksdag calculerade anslaget vida öfverstigande summa, samt utgifterne
i detta hänseende skulle komma att än vidare, i betydlig nion, förhöjas,
om, på sätt RiksdagstidImägtigen Wiklund föreslagit, Fång-Gevaldiger,
under bevakningsresa, blefve berättigad begagna serskild ridhäst, och hvilken
förmon skäligen icke kunde undantagsvis beviljas för ett och annat Län,
utan innan kort mäste utsträckas till alla, — så kan, på dessa skäl, Utskottet
icke tillstyrka bifall å J. Z. Wiklunds ofvanberörde motion.
Stockholm den 4 April 1834-
STOCKHOLM, 1834.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner, Kongh Boktryckare.
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 49•
N:o 49.
Ankom till Exp.-Utsk. d. \ April, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Trolins motion om anslag af Statsmedlen
till en brobyggnad öfver sundet emellan Sigtuna och
Steninse-landet.
(U. A.)
Stats-Ulskotlet har till öfvervägande föreliaft den af Herr J. Trolin hos
Borgare-Ståndet väckte, till Utskottet remitterade motion, deruti han, på
anförde skäl hemställt, att ett bidrag af allmänna medel, med 3ooo R:dr
banco, måtte lemnäs Tor anläggandet af en bro öfver sundet emellan Sigtuna
och Steninge-landet; men som Siats-Verkets alla tillgångar äro påräknade
och behöfvas för Riks-Statens allmänna utgifter, hvaremot Herr Trolins ifrågavarande
motion afser beredandet af en serskild fördel åt en viss menighet,
kan Utskottet till densamma icke tillstyrka bifall.
Stockholm den 4 April 1834-
N:o 50.
Ankom till Exp.-Utsk. den 4 April kl. 3 e. m.
Vtlutande, i anledning af väckt fråga om årligt anslag åt Loka
Helsobrunn.
(U. A.)
Riksdagsfullmägtigen för Carlskoga och Lekebergs Bergslager af Örebro Län
Anders Eriksson har, uti en af P. Persson från nämnde Län biträdd motion,
föreslagit, att Loka Brunns-inrättning, hvars gagnelighet och välgörande
syfte ingen lärer kunna bestrida, men hvars tillgångar icke förslå till oundgängliga
utgifter i och för inrättningens fullkomliga iståndsättande och till
underhåll af det betydliga antal Lazarettshjon der årligen samlas, utgörande
ofta 6o å 70, aldrig under 5o, om året, måtte erhålla ett årligt bidrag af
iooo R:dr banco intill nästa Riksdag. Men enär, efter hvad Motionairen
Bihang, till R. St. Prot■ i834j 4 Sami. 1 AJd. 1
is:te Häftet.
\
2
Stats-Ut skottets Utlåtande N.-o Si.
sjelf uppgifvit, Brunns-inrättningen dels i och för Lazarettets underhåll, från
Kongl. Seraphitner Ordens Gillet årligeu erhåller ett bidrag af 200 R:dr,
dels ock för uppförandet af ett nytt Brunnshus, Kyrka m. m., i några år uppburit
ett af Kongl. Maj:t å extra utgifts-medlen anvisadt anslag samt Loka
Brunn således, framför de fleste andra djdika inrättningar, redan hugnats
med allmänt understöd, finner Utskottet sig ega skäl
att afstyrka bifall till Anders Erikssons förslag, om anvisandet
utaf serskildt bidrag af Statsverkets medel till Brunns-inrättningen
vid Loka.
Stockholm den 4 April 1834-
N:o 51.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 4 Apr. kl. 3 e. m.
Utlåtandej i anledning af vackt fråga om anslag till inköp af
vissa exemplar utaf den nja upplagan af Tunelds Geograf.
(U. A.)
Inom Preste-Ståndet har Prosten Bruzelius, uti en till Stats-Utskollet remitterad
motion, föreslagit, att ett exemplar af den nya upplågan utaf
Tunelds Geografi öfver Sverige måtte för hvarje Moder-kyrka i Riket, på
Statens bekostnad, inlösas emot en lämplig nedsättning i priset, såsom ett
medel, att, genom dess utlåning, sprida kunskapen om fäderneslandet i allmänhet
och dess historiska minnen, natur- och konst-märkvärdigheter i synnerhet;
och har Motionairen såsom ytterligare skäl härföre uppgifvit, alt arbetet,
som korarne att utgöra 8 band, hvaraf 5 redan lemnat pressen,
blefve för dyrt för den enskilde och måhända skulle afstanna eller blifva
iticomplett, i fall Förläggaren icke derå finge afsättning.
Efter Utskottets tanka äro geografiska ai beten af det allmännare interesse,
att, såvida de till plan och utarbetning äro rätt uppfattade och skickligt
utförde, deras afsättning ingalunda är tvifvelaktig; och då, hvad ifrågavarande
nya upplaga af Tunelds Geografi serskildt beträffar, det förhållande
icke bör lemnäs ur sigte, att, om hela arbetet af den enskilda anses nog
dyrtj serskilde delar, såsom hvardera omfattande vissa af Rikets provincer,
och sålunda utgörande ett helt för sig, kunna erhållas, samt då Kongl.
Stats-Utskoltets Utlåtande N.o 52.
3
Maj:t redan förunnat Utgifvaren af detta arbete ett årligt understöd af 4oo
R:dr B:co,
kan Utskottet icke, på sätt H:r Bruzelius föreslagit, tillstyrka beviljandet
af anslag utaf allmänna medel för inköp af vissa exemplar utaf
ifrågavarande Geografi.
Stockholm den 4 April 1834-
N:o 52.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 4 Apr. kl. 3 e. m.
Utlåtandej i frågan om Medelpads inbyggares befrielse ifrån underhållandet
af Läns-häktet.
(U. A.)
Vid sistlidne Riksdag väcktes fråga om befrielse för inbyggarne uti Norrbottens,
Westerbottens och Wester-Nori lands Län ifrån skyldigheten att
bygga och underhålla Läns-fängelsena; och med fästadt afseende å det härvid
förekommande förhållande att, med undantag endast af de norra Länen,
i n vå öarne i Rikets öfriga Län blifvit befriade ifrån byggande och underhållande
af Läns-häkten, funno Rikets Ständer billighet och jernlikhet
i rättigheter medborgare emellan påkalla, att enahanda befrielse komme
de förstnämnde Länens inbyggare lill godo. På sådan grund beslutade äfven
R. S., efter hvad deras d. 25 Sept. 1829 aflåtne underdåniga skrifvelse
innehåller, att, emot det allt anspråk å ersättning för uppförandet af sjelfva
fängelse-husen uti ifrågavarande trenne Län förfölle och hvarken då eller
framdeles vidare finge väckas, Staten må öfvertaga och ensamt bekosta
underhållet af lands-fängelsena i samma Län, på sätt med de i Rikets öfriga
Län varande dylika byggnader egde rum.
Då delta beslut är tillämpligt på alla i omnämnde Län befintliga landsfängelsen,
har Stats-Utskottet, efter tagen kännedom af den till dess handläggning
ifrån Bonde-Ståndet remitterade motion, af J. O. Dahlberg, om
Medelpads invånares befrielse ifrån skyldigheten att underhålla Läns-häktet
i Sundsvall,
funnit denna motion, såsom genom ofvanberörde beslut redan afgjord
och bifallen, icke kunna föranleda någon vidare åtgärd å R. S. sida.
Stockholm den \ April 1834-
4
Stats-Utskotteli Utlåtande N.o 53.
N:o 53.
Ankom till Exp-Utsk. d. 4 Apr. kl. 3 c. m.
Utlåtande , i anledning af Kongl. Maj:ts JVädiga Proposition om
Civil-Statens Pensions-Cassas anspråk på nådår s-besparing
af pensioner å allmänna Indragnings-Staten.
(U. A.)
Sedan Kongl. Majit, vid pröfningen af delta ämne, under den 11 Februarii
i833, i Nåder förklarat nådårs-besparing tills vidare ej böra Civil-Statens
Pensions-Cassa tillkomma efter sådane Einbets- och Tjenstemän, hvilke erhållit
afsked med pension å Rikets allmänna Indragnings-Stat, har Kongl.
Majit, enligt Dess då tillika fattade beslut, genom d. 8 sisllidne Februarii
till Stats-Utskoltet aflåten Proposition, (införd i i Sami. i Afd. Nio 2-7)
lill Rikets Ständer nu öfverlemnat denna fråga med den anmärkning: att
Civil-Statens Pensions-Cassa, som redan af Staten njuter betydliga bidrag,
icke har oundgängligt behof af den serskilda tillgång, hvarå anspråk blifvit
väckt; att en dubbel utgift skulle genom dess beviljande Stats-verket tillskyndas;
samt att, då Rikets Ständer vid 1S23 års Riksdag medgåfvo och
Kongl. Majit under den 2 September samma år biföll anvisning till förmon
för Pensions-Cassan af hvad under vncance- och liggemånader å Civila Ernbets-
och Tjenslemäns löner besparades, skälet dertill uttryckligen hemtades
ifrån Cassans åliggande, att till delegare utbetala begrafnings-hjelp, hvilket
åliggande ej för Cassan eger rum i afseende på de Embets- och Tjenstemän,
som på allmänna Indragnings-Staten öfverflyttas.
På de skäl, som grundlagt Kongl. Majlis högstberörde, d. 11 Febr. 1833,
fattade beslut, och hvilka i den Nådiga f Propositionen finnas införde, och
med ytterligare fästadt afseende å hvad den, vid handlingarnes öfverlemnande,
bifogade anmärkningen innehåller, tillstyrker Utskottet,
att. R. S., med instämmande uti det af Kongl. Majit i frågan gifne
beslut, må förklara, det Civil-Statens Pensions-Cassa icke är berättigad
lill nådårs-besparing efter sådane Embets- och Tjenstemän, hvilke,
efter uppnådde 65 års ålder, erhållit afsked med lönens bibehållande
såsom pension å Rikets allmänna Indragnings-Stat.
Stockholm den \ April 1834-
Rättelse: -:dc Häftet, Sid 4°, aäst ofvanför § Cxj tillägges: Charta: SiIlata: Corttoret.
STOCKHOLM, 1S34.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 54-
x
N:o 54.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 14 Apr. kl. i e. m.
Utlåtande} angående beräkningen af Stats-Verkets inkomster.
(I. A.)
Stats-Utskottet, som behörigen utredt hvad Stals-Verket under de senare
åren elier till och med för år 1831 tillflutit, får nu, efter tagen kännedom
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om Stats-Verkets tillstånd och behof,
samt Kongl. Stats-Gontorets i samma ämne afgifne underdåniga skrifvelse,
jemlikt 3o § Riksdågs-Ordningen, till Rikets Ständers pröfning öfverlemna:
Förslag till Stats-Verkets inkomsters beräknande i Riks-Staten för 1835 och
följande är, intill dess den vid nästa Riksdag skeende Stats-reglering blifver
gällande; hvarjemte Utskottet, för att göra förhållandena, hvilka grunda beräknandet
af inkomsterne, mera åskådliga och lätt fattliga efter ordningen i
senast fastställde Stäts-reglering, uppställt dem uti bilagde Tabell, som utvisar,
för hvarje inkomst-titel, ej allenast hvad senaste Ständer påräknade, och
hvad för åren 1822 med 183 r varit Riks-Staten behållet, jemte medium deraf
för samma tio år, utan jemväl hvad Kongl. Stats-Contorets underdåniga
förslag och Kongl. Maj:ts högstberörde Proposition upptaga samt hvad Uu
skottet nu föreslår att blifva beräknadt; förbehållande sig Utskottet att, i den
händelse Rikets Ständer skulle finna någon förändring vid denna Riksdag
uti grunderne för utgörandet af någon Stats-Verkets inkomst böra ega rum,
få föreslå en derefter lämpad beräkning af sådane inkomst-titlar i det allmänna
förslag öfver Slats-regleringen i det hela, som Utskottet åligger att
framdeles till Rikets Ständer afgifva.
Ordinarie eller ständige inkomster.
1:0 Ordinarie räntan.
Den indelta delen deraf, som directe utgår till vissa personer, stater
och inrättningar, beräknades vid i83o års Stats-reglering till 1,389,172 R:dr
18 sk. 6 r:st, förvandlade från ett kronovärdi af 353,020 R:dr 21 sk. 2 r:st.
Så länge desse indelningar äro oförändrade, verkar det derå satte värdet
hvarken till öfverskott eller brist uti Stats-beräkningen på det hela, hvadan
det, i likhet med hvad Kongl. Propositionen upptager,
utföres med R:dr 1,389,172: 18. 6
Bihang till R. St. Prot. 1834- 4 Sami. 1 Af del. I
i3:de Häftet.
2
Stats-Ulskottets Utlåtande IV.o 54*
beroende likväl siffrans bestämmande pä det belopp, hvartill
ifrågavarande indelningar uti regleringen af Stats-Verkets
utgifter upptagas.
Den öfriga delen af samma ränta, som är Kronan behållen
, och hvartill vid i83o års Stats-reglering lades de
under namn af indragne och besparade Militice- Löningsoch
Boställs-rcintorj dittills å serskild titel ingångne och
till 83,ooo R:dr beräknade medel, äro upptagne i den
Kongl. Propositionen till 482,000 R:dr samt af Kongl.
Stats-Contoret till 480,000 R:dr, men som sammanlagda
beloppet häraf, efter en medelberäkning för 10 år, uppger
till 512,973 R:dr, samt en serskild tillökning af 2,118 R:dr
10 sk. 1 r:st uppkommit i Kronans behållne räntor, genom
en af Kongl. Maj:t i Nåder beslutad reglering med dagsverksskyldigheten
till Kungsöhrs och Strömsholms Kungsgårdar,
hvilken tillökning ock föranledt till den i Kongl.
Propositionen upptagne högre beräkning emot hvad Kongl.
Stats-Contoret föreslagit; så har Utskottet ansett sig böra
upptaga meranämnde räntor till ..... 5oo,ooo: —
2:0 Afrads-spanmålen,
eller den ifrån ordinarie räntan afskilde Stats-Verkets behållne
spanmål, upptogs vid senaste Stats-regleringen till
34,4°° tunnor, å 5 R:dr, till 172,000 R:dr, men som denne
spanmål för år 1831 utgjort 40.867 tunnor 5 kappar,
så och ehuru deribland ingått 1167 tunnor 5 kappar hafre,
hvaraf beräknas 2 tunnor på en tunna spanmål af råg
och korn, äfvensom 2 å 3oo tunnor mjöl, anser Utskottet
likväl samma spanmål kunna upptagas med 400 tunnor
utöfver de 39,000 tunnor, som Kongl. Propositionen föreslår,
eller till 39,400 tunnor, som förslagsvis beräknas, ä 5
R:dr tunnan, till ........ 197,000: —
3:o Krono-tionde spanmål en _,
hvilken, lika med ordinarie räntan, är dels indelt till vissa
personer, stater och inrättningar, dels Stats-Verket behållen.
Den förstnämnde delen har, enligt 1831 års räkenskaper,
utgjort 106,87 r tunnor 14 kappar, med markegångsvärde
af 886,076 R:dr 7 sk., men utföres här sådan den vid förra
Slatsregleringen upptogs, eller till 108,587 tunnor 4
kappar å 5 R:dr ........ 542,935: 3o.
Stats-Vtshottets Utlåtande *JY:o 54-
beroende likväl siffrans bestämmande på det belopp, hvartill
ifrågavarande indelningar uti Regleringen afStats-Verkets
utgifter upptagas.
Den öfriga, Stats-Verket behållne delen af krono-tionden,
beräknad vid samma Stats-reglering till 16,600
tunnor, har väl år i83t utgjort 18,711 tunnor 0.4 kappar,
men som deri ingått blandsäd och bafra; så har Utskottet
ansett enahanda belopp som förut böra upptagas, eller
16,600 tunnor, efter förslagspriset, å 5 R:dr .
/f:o Kronotionde lösen efter bestämde pris har, vid
sista Stats-regleringen, beräknats till 4>4o4 ^:c^r sk.,
men som medel-inkomsten deraf för åren 1827 med 1831
utgjort 4,732 R:dr 17 sk. 11 r:st, upptages denna lösen i
rund summa till ........
5:o Arrende-medel af Kungsgårdar och andre Kronolägenheter.
Denna inkomst, som vid senaste Stats-reglering
påräknades till 4^,000 R:dr i penningar och 7,000
tunnor spanmål, å 5 R:dr, eller tillsammans 80,000 R:dr,
anser Utskottet, lika med hvad Kongl. Propositionen innehåller
samt Kongl. Stats-Contoret föreslagit, böra upptagas till
Penningar .... 4^,000: — —
Spanmål 9,000 tunnor, å 5 R:dr 45>ooo: — —
6:0 Silf ver-tiondej myntare-lön och s/agskattj beräknade
vid senaste Stats-regleringen till 2,5oo R:dr specie,
u 128 sk. cours, till 6,666 R:dr 32 sk., hafva sedermera
uppgått till högre belopp och utföras således till 2,625
R:dr efter enahanda cours med .
7:0 Koppar-räntan, och Slagskatten upptogos väl vid
sista Stats-regleringen till 375 SkU. å 125 R:dr, och äro
jemväl uti den Kongl. Propositionen och af Kongl. StatsContoret
till enahanda belopp beräknade, men, med afseende
på den skada, som i följd af ras i Fahlu grufva inträffat,
uppföres här endast 3oo M, dem Utskottet likväl,
då medelpriset å koppar för tio år uppgår till 134
R:dr, ansett böra beräknas, efter i3o R:dr SkU., till
Herr Falhems från Borgare-Ståndet remitterade motion,
angående beräknande af lägre koppar-ränta af Fahlu
83,000:
4,5oo:
90,000:
7,000:
39,000:
4
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 54-
Grafva, dels i anseende till förenämnde ras samt dels i
anledning af Stora Kopparbergs Bergslags hos Kongl. Majit
i underdånighet gjorde, men, efter hvad Motionairen tillika
uppgifvit, på vederbörlig pröfning ännu beroende ansökning,
om lindring i koppar-tionden, anser Utskottet vara,
genom hvad ofvan anfördt är, besvarad.
8:0 Avesta Koppar- och Manufactur-tull nedsättes
af nyss anförde skäl ifrån 4>000 R-dr till
9:o Tionde- och Hammarskatts-jern. Det förra eller
tionde tackjernet beräknas till samma pris och belopp, som
vid senaste Stats-regleringen eller 16,000
Sklf., å 5i R:dr .... 88,000: — —
I anledning af 2:ne till Utskottet remitterade
motioner, om lindring eller nedsättning
i tionde-afgiften för tackjerns-tillverkningarne
inom åtskilliga Bergslager,
får Utskottet åberopa dess i detta ämne afgifne
serskilda Utlåtande, bifogadt under
Litt. A.
Hammar skatts-^ Stäng- och
Amnes-Jernet
blef vid sista Riksdagen upptaget till 4,200
Sklf., å 16? R:dr, med 70,000 R:dr, men
som detsamma åren 1829, i83o och 1831
varit i tilltagande och de a:ne sistnämnde
åren öfverstigit 4>5oo Sklf., har Utskottet,
lika med hvad Kongl. Propositionen samt
Kongl. Stats-Contorets skrifvelse innehålla,
ansett ifrågavarande jern böra ökas till sistberörde
belopp, men hvarå, i anseende till
fallne jernpris, värdet, i stället för föreslagne
16 R:dr per Sklf., endast kan anses
böra upptagas till i5| R:dr Sklf., eller för
4,5oo Sklf. 70,500: — —
Varande en af Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson
ifrån Elfsborgs Län gjord, och lill TJtskottet remitterad mo
-
3,ooo:
158,5öo
Stats~Ut skottets Utlåtande N.-o 54•
tion, om ny hamtnarskatts-taxering af Jernverken inom
Småland, besvarad uti bifogade Utlåtande Litt. B.
10:0 Alun-tionden, som vid sista Stats-regleringen
påräknades med 25o tunnor, å 16 R:dr, till 4000 R:dr,
bar väl sedermera ökats till qvantiteten, men deremot
fallit i priset, hvarföre ock uti den Kongl. Propositionen
inkomst-beloppet bibehållits.
Som UtskoLlet härvid inhemtat, att, genom bristande
afsättning af alun, lägre pris derå uppkommit, hvarigenom
ock det synes vara att befara, det alun-tillverkningen
minskas; så har Utskottet, så i afseende härå, som med
anledning af hvad Utskottet föreslagit uti serskilde, härjemte
under Litt. C och D afgifna utlåtanden, öfver 2.*ne lill
Utskottet remitterade motioner, den ena om fortfarande
lindring uti alun-tionden för Lovers Bruk, samt den andra
angående nedsättning i afgiften å alun-tillverkningen i allmänhet,
icke funnit sig höra beräkna denna inkomst för
mera än 200 tunnor, a i5 R:dr, till . . . .
1 1:0 Svafvelbruks-tionden, innefattande jemväl victriol
och rödfärg, upptages efter oförändrad förslags-beräkning till
12:0 Mantalspenningarne beräknades vid sista Statsregleringen
till 3oo,ooo R:dr och hafva sedermera ökat sig
samt för år 1831 uppgått till 3o6,863 R:dr; men som
Utskottet, uti bilagde Utlåtande Litt. E.j föreslagit, att mantalspenningarne,
hvilka nu utgå af hvarje person, som fyllt
i5 år, hädanefter måtte beräknas först från 17 års ålder;
så kommer, i händelse af bifall härtill, motsvarande minskning
uti denna inkomst-titel att ega rum. Ehuru, efter
de uppgifter Utskottet förskaffat sig, mantalspenningarne
för personer emellan i5 och 17 år för år 1831 utgjort
omkring 24,000 R:dr, har Utskottet likväl, med afseende å
folkmängdens tillväxt, och deraf följande ökning i mantalspenningarne
i öfrigt, ansett sig kunna här upptaga StatsVerkets
årliga inkomst under denna titel till .
Öfver en inom Bonde-Ståndet väckt och till Utskottet
remitterad motion, om mantalspenningarnes upphörande,
har Utskottet afgifvit yttrande uti bilagde Utlåtande Litt. F.
3.000
1.000
285,000
6
Stals-Utskottets Utlåtande JV.-o 54•
i3:o Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan är vid
senaste Statsreglering påräknad att utgöra för Stats-Verket
behållen ...... 60,000: — —
och till Justitiae-Staten directe utgående . 20,000: — —
Tillhopa 80,000: — —
och har med 2 å 6000 R:dr öfverskjutit detta belopp för
åren 1827 med i83i, hvaraf, enligt räkenskaperne, Justitiae-Statens
andel af denna inkomst för sistnämnde år
uppgått:
Uti Domsagor, lydande under Kongl. Svea Hof-Rätts
Jurisdiction lill . . . . R:dr 8,263: 45. 1.
Dito Kongl. Götha Dito till . . , 9,610: i3. 8.
Dito Kongl. Skånska Dito till . . . 3,487: 9. —
Tillsammans R:dr 2i,36i: 19. 9.
För Justitiae-Staten beräknas således . 21,000: — —
Och kan Stats-Verkets andel, lika med
Kongl. Stats-Contorets förslag, ökas till . 62,000: — —
I öfrigt åberopar Utskottet dess, i serskilda Utlåtandet
Litt. F.j afgifne yttrande i fråga om merberörde räntas
upphörande.
i4:o Gerningsören af handtverkarebibehållna vid
en beräkning af , . . . ,
i5:o Sterbhus-afgiften. Som denna inkomst, uppgående
år 1827 till 16,379 R:dr 16 sk. 5 r:st, alltsedan varit
i jemnt aftagande intill år 1831, då den utgjort 10,022
R:dr 36 sk. 11 r:st; så har Utskottet ej ansett någon förhöjning
i förra beräkningen böra göras, hvadan densamma
här ock upptages med ......
Handlingarne, innehållande de, i följd af Rikets Ständers
Beslut vid sista Riksdag, infordrade serskilda upplysningar
om orsaken, hvarföre städerne Stockholm och Götheborg
varit befriade från denna afgift, hafva blifvit öfverlemnade
till Utskottet, som i delta ämne sig utlåtit uti närlagde
Betänkande Litt. G.
16:0 Bötesmedlen, beräknade till 3a,000 R:dr, hafva
väl till högre belopp utgått åren 1827 med i83i,men
83,000:
1,700:
10,000:
. . . -s
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 54-
enär denna intrad är af ganska obestämd beskaffenhet,
anser Utskottet densamma böra fortfarande upptagas med
allenast ..........
17:0 Cavalleri-Begementenas häste-vacance-spanmål
beräknas till enahanda belopp och förslagspris, som vid
senaste Statsregleringen, eller 24,a5o tunpor, ä 5 R:dr
18:0 Ständiga Rote-vacance-afgifter vid Skånska
Infanteri Regementena, likaledes till 2,3 10 tunnor, å 5 R:dr
19:0 Tillfällige Vacance- och Mötes-afgifter, som
beräknats till 5ooo R:dr, äro, i enlighet med hvad Kongl.
Stats-Contoret föreslagit, förhöjde till . . . .
20:0 Knekte Rote-friheismedel, lika som förut, eller
21:0 Båtsmans vacance-afgiften har väl för åren 1827
med i83i öfverstigit de 25,000 R:dr, hvartill den vid sista
Stats-regleringen beräknades, men enär denna intrad
är beroende af de årliga markegångsprisen, har Utskottet
ansett densamma böra fortfarande upptagas till enahanda
22:0 Krut- och Salpeter-försäljnings-medlen blefvo,
vid sista Stats-regleringen, beräknade till 70,000 R:dr, hvilken
inkomst under åren 1827 med 1831 mer och mindre
ökats. Och anser Utskottet ifrågavarande inkomst-titel
kunna, såsom Kongl. Stats-Contoret föreslagit, calculeras
till ett förhöjdt belopp af ......
23:o Control-stämpel-medlen upptagas till lika belopp,
som vid senaste Stats-regleringen bestämdes, eller .
Serskildt Utlåtande, i anledning af väckt motion om
control-afgiftens nedsättande, varder härjemte bifogadt under
Litt. H.
24:0 Numer-lotteri-medel. — Som Utskottet, i anledning
af åtskillige motioner om Numer-Lotteriets afskaffande,
uti serskildt Utlåtande Litt. 1, föreslagit samma Inrättnings
upphörande; så har Utskottet någon inkomst under
förrberörde titel icke kunnat upptaga.
25:o Båk- och Lotsmedlen, beräknade vid förra Statsregleringen
till 5o,ooo R:dr, hafva val för åren 1828 med
183» derutöfver lemnat öfverskott; men som desamma, enligt
Rikets Ständers medgifvande, få användas för Båk
-
32.000
!2!,25o
1 i,55o
6.000
1.000
25.000
76,000:
8,000:
8
Stats-Ulskottets Utlåtande N.-o 54-
ocb Lols-inrättningen, har Utskottet, ehuru ifrågavarande
medel uti den Kongl. Propositionen blifvit upptagne till
53,o66 R:dr 3a sk., såsom motsvarande den för Lots-Verket
föreslagne stats-summa, likväl ansett förra calculationssumman
böra oförändradt bibehållas med
beroende det på regleringen af Stats-Verkets utgifter, huruvida
skilnaden 3,066 R:dr 32 sk. bör, såsom motsvarande
den föreslagne högre utgiften, bland inkomsterne jemväl
beräknas.
26:0 Ersättningarj derunder inbegripne de så kallade
Danska Fyrings-medlen, 3,5oo R:dr Hamburger Banco, ä
128 sk., 9,333 R:dr 16 sk., beräknas till samma belopp,
som vid förra Stats-regleringen, eller ....
27:0 Observutions-medel hafva icke uppgått till det
vid sista Stats-regleringen calculerade belopp af 10,000 R:dr,
och nedsättas derföre, enligt den Kongl. Propositionen och
Kongl. Stats-Contorets förslag, till .....
28:0 Extra medel och uppbörder > påräknade vid
meranämnde Stats-reglering till 17,000 R:dr, kunna, då
denna inkomst är mycket obestämd, samt medium af behållne
beloppet af densamma för åren 1828 med 1831
allenast uppgår till något öfver 14,000 R:dr, icke högre
än till sistberörde summa beräknas ....
29:0 Tnteresse-medel upptogos vid oftanämnde Stats
1,
000 R:dr såsom ingående å T]ackjernsBergslagernes
lånemedel; men enär slutliga capital-afbetalningarne
å berörde låne-medel nu mera inträffat, och någon
ränta å desamma, hvilka till Riksgälds-Contoret a Aemnäs
i den raon de inflyta, icke vidare är att förvänta, anser
Utskottet, lika med Kongl. Stats-Contoret, att interessemedel
kunna uteslutas ifrån beräkningen af Stats-Verkels
inkomster.
reglering med
5o,ooo; —
2 5,ooo:
8,000:
i4>ooo:
Summa R:dr 3,774,608: — 6.
Extra Ordinarie
eller Bevillnings-Inkomster.
Det tillhör visserligen Bevillnings-Utskottel att afgifva förslag tillberäkning
af dessa inkomst-titlar, men Utskottet har emedlertid ansett sig böra
för
Slats-Utshottets Utlåtande JV.-o 54- 9
för Rikets Ständer i sammanhang med beräkningen af öfrige Stats-inkomster
äfven öfverlemna en uppgift på de summor, hvilka under namn af Extraordinarie
inkomster förmodas vara att påräkna, i den händelse Rikets Ständer
vid denna Riksdag icke fatta sådana beslut, sorn betydligt förändra de
för desse Stats-inkomsters utgående hittills gäJlande grunder, i hvilket fall
beloppen derefter komma att rättas.
3o:o Sjötulls-medlen beräknades vid senaste Stats-reglering
till:
Stats-Verkets netto-inkomst . 1,750,000: — —
samt till stat och utgifter . 45o,ooo: — —
Tillsammans R:dr 2,200,000: — —
och upptagas i Kongl. Propositionen till
netto-inkomst .... 1,970,000: -— —
samt till aflöning, omkostnader m. m. 58o,ooo: •— —
Tillhopa R:dr 2,55o,ooo: — —
hvaremot Kongl. Stats-Contoret, med afseende å tulluppbörden
för åren 1827 med 1831, endast föreslagit
Stats-Verkets netto-behållning . 1,800,000: — —
calculerade tillgångar för Tullverkets stat
och omkostnader . . . . 5oo,ooo: — —
2,3oo,ooo: — —
Enligt de från Tullverket erhållne uppgifter, har 183a
års uppbörd utgjort 2,796,344: 5. 9.
hvaraf blifvit afkortadt . . . 127,806: 45. 8.
samt till stat och utgifter användt . 500,771: 37. o.
— 637,578: 35. 5.
Återstår netto 2,158,705: 18. 4-
1833 års, som endast provisionel kan uppgifvas, har utgjort
brutto .......... 2,955,540: 10. 3.
afkortningar 169,197: 44. 11.
samt stat och utgifter . . . 54a,314: 3o. 5.
711,512: 27. 4-
Återstår netto 3o. ir.
Bihang, till R. St. Prot. i834j 4 Sami. 1 AJd. 2
l3:de Häftet.
io Stats-Utskottets Utlåtande N:0 54-
Med anledning af förhållandet med tulluppbörden under
desse arne sistnämnde år, anser Utskottet sig böra, i
enlighet med den Kongl. Propositionen, uppföra förslagsvis
såsom brutto-inkomst en summa af .
3i:o Salu-accis af stäclerne beräknas till det vid
förra Stats-regleringen nedsatta belopp af .
3a:o Post-medlen, hvilka vid sista Riksdag beräknades
till 35o,ooo Rrdr, deraf 100,000 Rrdr såsom StatsYerkets
netto-behållning, hafva sedermera varit i jemnt
stigande och utgjorde år 1831, 466,177 Rrdr 42 sk. 8 rst.
I öfverensstämmelse med det utaf senast församlade Rikets
Ständer fattade beslut, tillstyrker Utskottet, att 100,000
Rrdr årligen afsättas såsom Stats-Verkets netto-inkomst utaf
ifrågavarande medel, och att öfverskottet derå kommer att
utgöra tillgång för Post-Verkets stat och öfrige utgifter
samt till Post-inrättningarnes förbättrande; och upptages
under denna titel en brutto-inkomst litet af
33:o Chartte Sigillatce medlen, som vid sista Statsregleringen
beräknades till 3oo,ooo Rrdr, anses, såsom Kongl.
Propositionen innehåller och Kongl. Stats-Contoret jemväl
föreslagit, kunna uppföras till ......
34:o Bränvins-afgiften blef vid oftanämnde Stals-reglering
beräknad till 460,000 Rrdr, men är nu i Kongl. Majrts
Proposition upptagen till 545,000 Rrdr, hvaremot Kongl.
Stats-Contoret, med anledning af den uti, det påräknade
inkomst-beloppet under åren 1827 med 1831 uppkomne
minskning, härledande sig dels ifrån bränvins-bränningens
inställande, i följd af senare årens missväxter, samt
dels från inskränkning i bränvins-pannornas antal, föreslagit
43o,ooo Rrdr. Med afseende hvarå Utskottet ansett
sig böra här upptaga sistnämnde belopp .
Summa Rrdr
2,55o,ooo: — —
7,5oo: — —
45o,ooo: — —
320,000 — —
43o,ooo: — —
3,757,500: — —
35:o Restantierne upptagas, i anseende till den tillökning
deri, som under åren i83o med 1831 uppkommit,
utöfver hvad vid förra Stats-regleringen beräknades, till irpjögi: 47. 6.
(Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54-)
Tabell ■) e r Stats-Verkels Inkomster•
29
Ordinarie Inkomster.
Ordinarie Ränta, Indelt
Behållen "|
Indragne och Besparde Militiae— Lönings- och Boställs-Räntor . . . J
Afrads-Spannemål, 34,4°° T:r å 5 R:dr
Krono-Tionde D:o, Indelt
Behållen 16,600 T:r å 5 R:dr
D:o Lösen efter bestämda priser
Arrende-Medel af Kungsgårdar och andra Krono-lägenheter q" 5 R‘d* 35*000" —
Silfver-Tionde, Myntare-Lön och Slagskatt, 2,5oo R:dr Silfver å 128 sk. Cours . . .
Koppar-Ränta och Slagskatt, Zy5 SkK k 125 R:dr
Awesta Koppar- och Manufactur-Tull
Tionde och Hammarskattsjern (Tack>ern l6/000 Sk* ä
' (.Stångjern 4>20° „ a. ib-jf ,,
AIun-Tionde, 25o T:r ä 16 R:dr
Svafvel-Bruks D:o
Mantals-Penningar
Lagmans- och Häradshöfdinge-Ränta j Llellh.*!iTi^a^clls
Gerningsören af Handtverkare
Sterbhus-Afgift
Bötes-Medel
Cavalleri-Regimenternes Häst-Vacance-Spannemål, 24,25o T:r å 5 R:dr
Ständige Rote-Yacance-Afgifter vid Skånska Infanteri-Regimenterne, 2,310 T:r a 5 R:dr
Tillfälliga Vacance- och Mötes-Afgifter
Kneckte-Rotefrihets-Medel
Båtsmans-Vacance-Afgift
Krut- och Salpeter-försäljnings-Medel
Nummer-Lotteri D:o
Båk- och Lots- D:o
Ersättningar . . . .
Danska Fyrings-Medel, 3,5oo R:dr Ilamb. B:co ä 128 sk. Cours ....
Observations-Medel
35
Extra Medel och Uppbörder
Stubb-Ören
Intresse-Medel
Extraordinarie Inkomster.
SjöTuIIs-Medel {«'“»
Salu-Accis af Städerna
-r. .. , 1 fNetto - 11 v.i’>vy.’.
Post-Medel jgtat 350,ooo.
Chartse-Sigillatse-Medel
Bränvins-Afgift . . •
Restantier ...
}
S:r
/Netto 100,000. \
3. J
S:r
Summa
Påräknade
Inkomster för
R ä k e n
skaper ne
uppta
CJQ
P
»-b
Q:
r å r e
n
Medium
Kongl.
Kongl. Maj:ts
i834 års
i83o och följan-  de åren.
1823.
1824.
182S.
1 826.
1827.
18 28.
1829.
1850.
1851.
1822-1851.
förslå
S:
beräknar:
föreslår:
1,389,172
18
<
i,432,8i6
1,635,584
I»717,938
2,204,134
1,766,213
i,638,55o
1,758,042
v
G79i,297
2,004,225
1,748,365
i,4oo,ooo
—
1,389,172
18
6
1,389,172
18
6
497,000
—
-
398,206
69,950
426,389
78,823
447,°5o
84,512
459,590
111,763
45i,348
84,818
433,769
77,608
J5i8,68i
507,272
526,549
512,978
480,000
—
—
482,000
—
—
5oo,ooo
—
—
172,000
—
-
175,474
180,009
178,605
3oo,43o
2i3,3o4
184,781
235,4o 1
2Ö5,68i
344,53i
227,028
i95,ooo
—
—
195,000
—
—
197,ooo
—
_
542,935
83,ooo
3o
-
245,428
604,363
635,896
i,o8i,53o
725,710
627,954.
736,517
808,157
i,o35,632
677,392
/543,ooo
\ 83,ooo
—
—
543,ooo
83,000
—
—
542,935
83,ooo
3o
-
4>494
23
-
5a8
4,535
4,4g3
4,531
4,536
4,606
4,846
4,344
4,828
3,828
4,5oo
—
—
4,5oo
—
—
4,5oo
—
—
80,000
—
-
67,620
70,898
84,338
113,452
84,096
71,922
99,735
97,844
129,559
88,977
90,000
—
—
90,000
—
—
90,000
—
—
6,666
32
-
3,022
7,383
7,679
9,284
9,462
7,893
7,307
6,926
9,649
7,i i3
7,000
—
—
7,000
—
—
7,000
—
—
46,875
—
-
5i,473
55,446
50,395
57,219
5o,683
56,220
60,827
37,606
59,178
52,i53
46,875
—
—
46,875
—
—
3g, 000
—
—
4,000
—
4,367
6,099
3,996
3,397
3,272
3,906
3,899
2,J94
4,060
4,007
3.ooo
—
—
3,ooo
—
—
3,ooo
—
—
88.000
70.000
—
191,196
169,474
211,686
219,402
2o3,g3o
197,506
182,271
169,401
182,062
187,801
f 88,000
172,000
—
—
88.000
72.000
—
—
88,000
70,500
—
—
4,000
—
7,821
5,855
6,195
5,175
4,042
5,364
5,178
4,56o
4,594
5,374
4,000
—
—
4,ooo
—
—
3,ooo
—
—
1,000
—
2,422
1,495
1,669
1,057
1,348
i,323
938
2o5
1,067
i,i99
1,000
—
—
1,000
—
—
1,000
—
—
3oo,ooo
—
299,032
299,829
3o4,258
3o3,595
3o5,4g5
307,o3 6
3o8,i53
3o3,7o5
3o6,863
3o3,457
3o5,ooo
—
—
3o5,ooo
—
—
285,ooo
—
—
80,000
1,70°
58,815
i,i95
79,542
';
82,092
t ,7 38
8i,845
1,73g
82,8o3
1,84 ■
83,472
i,834
84,177
1,812
82,671
1,811
86,o5S
1,762
77,925
1,671
83,ooo
i»7°°
—
—
83,ooo
1,700
—
—
83,ooo
i,7°o
—
—
10,000
—
9,868
15,499
13,549
11,772
16,379
15,220
i4,g°5
12,532
10,322
l3, Iy5
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
32,000
—
34,420
31,271
34,440
37,i59
40,109
36,i 4g
39,978
37,230
37,074
36,173
32,000
—
—
32,000
—
—
32,000
—
—
I2I,25o
—
i: G,865
T
1 i8,o38
191,542
127,516
1 16,694
145,722
i53,023
207,802
140,870
I 2I,25o
—
—
121,25o
—
—
121,2Ö0
—
—
i 1,55o
—
9>899
8,658
10,004
■9,397
i3,i33
io,94i
13,o37
■4,3o7
19,586
14,113
i 1,55o
—
—
1 i,55o
—
—
ii,55o
—
—
5,ooo
—
4,962
4,og5
5,807
7,006
6,266
6,oi 8
4,307
11,276
7,6o9
6,000
6,000
—
—
6,000
—
—
6,000
—
—
1,000
—
99°
i,3o6
1,226
i,i97
i,334
i,313
i,i3o
984
923
i,i4o
1,000
—
—
1,000
—
—
1,000
—
—
25,000
—
24,273
26,469
27,742
3 8, o44
28,307
25,404
29,965
29,400
29,962
28,775
25,000
—
—
25,000
—
—
25,000
—
—
70,000
—
64,100
74,9i4
83,6oo
77,3oi
97,99i
87,423
I 10,021
77,496
74,58o
80,83g
75,000
—
—
75,000
—
—
75,000
—
—
8,000
—
2,021
4,i8i
4,463
4,626
4,578
8,985
8,119
9,202
9ö48
5,8oo
8,000
—
—
8,000
—
—
8,000
—
110,000
—
i36,883
147,544
128,214
110,869
104,227
104,901
143,149
97,979
io5,g8i
11 g,631
I 10,000
—
—
I I 0,000
—
—
—
—
5o,ooo
—
5o,7o3
53,843
49,944
5o,o6i
49,886
61,427
56,697
5g,23i
67,552
54,938
5o,ooo
—
—
53,066
32
—
5o,ooo
—
—
15,666
9,333
32
16
>
23,372
3,5oo
22,766
9,333
i8,5o4
8,986
16,293
9,734
22,622
4,994
21,546
9,442
23,557
8,932
1 7,5o3
i 4,4° 1
9,4.80
lo,3go
| 29,382
25,000
—
—
25,000
—
—
25,000
—
—
10,000
—
i
2I,3ll
21,364
10,776
8,315
8,893
7,896
7,655
9,463
6/170
12,419
8,000
—
—
8,000
—
—
8,000
—
17,000
—
2
20,780
1,110
27,05»
35,887
1,285
*0,77a
1,486
x t» , 0. y £»
22,766
14000
1,000
1,229
I jD I 2
1
i,362
2Ij2l 3
I 4,000
3,867,644
r
—
—
—
.
3,903,875
—
3,898,114
2
6
3,774,608
—
6
3,300,000
—
18
1,571,390
i,834,i36
2,064,978
2,213,073
2,5o3,736
2,204,703
2,254,663
2,35g,868
2,334,345
2,065,998
2,300,000
—
—
2,550,000
2,55o,ooo
7,5oo
—
10
, 1 i,256
”,973
11,791
12,198
ii,79i
11,674
11,762
11,838
11,796
11,700
7,5oo
—
—
7,5oo
—
7,5°°
—
35o,ooo
—
29
317,254
322,355
346,662
357,5i 2
374,276
333,897
389,8i8
398,943
466,177
367,662
45o,ooo
—
—
4^0,000
—
45o,ooo
—
3oo,ooo
—
01
245,754
286,288
308,590
297,186
321,444
3io,328
309,826
34i,977
322,46o
298,905
320,000
—
—
320,000
—
320,000
—
46o,ooo
—
3i
466,878
454,867
467,839
467,620
440,743
448,567
456,804
439,891
429,798
452,o33
430,000
545,000
43o,ooo
3j3i7,5oo
—
——
——
3,5g-7,5oo
—
—
3,872,500
—
—
3,757,500
—
—
99,855
4<
> 18
218,066
183,602
136,087
96,540
180,285
145,829
180,422
105,727
207,125
■63,470
100,000
—
—
100,000
—
—
119,891
47
6
r^ooo
.
—
— 1 17,1111,57a
—
-
j7,870,615
2
6
7,6152,000
-
1-
3g,4oo T:r å 5 R:dr.
16,600 T:r a 5 R:dr.
J Penningar .
. 45,ooo.
Sp:ml 9,000 T:r å 5 R:dr . . 45,000.
2,625 R:dr Silfver, å 128 sk.
3oo Sk& å i3o R:dr
«6,000 SkÄ å 5£ R:dr.
4,5oo SkÄ å i5f „
200 T:r å i5 R:dr.
1 Behåll ne .... 62,000 R:dr,
(Justitiae-Statens 21,000 „
24,25o T:r å 5 R:dr.
s,3 io T:r å 5 R:dr.
utgå.
1 Ersättningar ......... i5,66
.Danska Fyringsmedel 3,5oo
I Hamb. Bsco ä 128 sk . . 9,3 3
utgå.
.
L
..
u.
.■ii ^ i i, /• r
« ■ —:fel ‘ *
Tf .1: . ■ '
.c ;
r : ti
• t! "'i «• r. r oo
I ' -a
yVl
* ! ..
• • <r«. .• «
. - w.. < O
C i.
■H
j >•«.».
• 1 ( ■ v • • t» t n
:
r* >■ •' '»ti1
- ;
c
-i«
• »o a, c
V ■ 1
, • .
I i
' . I I... ;
„ ecu- ;.c*ji5Ä-.*-usn •• - s • . :
■ -
. I ;
i c., lii
; -j-; . f:7 .
t1
. .. ;—
: -t~w>
c > .
I
»
><Js >i‘ •
. A. ■
A ■ - .
» • I
‘ ■■ -  * ~ . <»< ■ »
ry ? , •
J
./ • -V
* ' ' “ ' • OwO,iji *
• . . - \ . * !; - . »
•• > ’ • : •, ; . ”
! '• • 1 :
i :
f'- •> . :••» .tfifi. H |
} - . rf T
h -
I . •"*
: , ' 'i
j -
? i
■OOrX’^. *• *• i <>.*'*
. - *
,
I ’
:»• ...i ? - -
- r ■ -
4 . .
-■. *,*o*» r>« •.
i 1
■
■
1
• • . *■ ■
t t'.
■ -V
' •
.i-.i ..
Vi;.".- i ■ r, ir
- r-firm
i.
- : i
.. . ..
MfOrv.l,
> > • •. *I M . . 4 1. • •
•••
a - . /- 2izzz:v*:y-±
| ...-jMrjtr -r: '• i-.oaf -ti.-.-;-;
• * .» * . j iå* t » »’
4 *- »-
O « » t • . I ,,
e:a ‘ J
loo
• . • ’ : rr-.u . ...
-•'•Ari
.
i t > / .
.. ...
•'V,''»;-, | _
Siats-Utskottets Utlåtande JV.-o 54• u
Summa:
Stats-Verkets ordinarie inkomster . . . . . 3,774,608: — 6.
Extra ordinarie d:o ........ 3,757,500: — —
Restantier . . . . . . . . . 119,891: 47* 6.
Tillsammans R:dr 7,653,000: — —
Vid 1880 års Stats-reglering beräknades de ordinarie inkomsterne
till . . . . . . . . . 3,867,644: 7- 6.
Extra ordinarie eller Bevillnings dito . . . .3,3i7,5oo: — —
Restantierne ......... 99,855: \o. 6.
Tillhopa R:dr 7,285,000: — —
Således upptager Utskottets nu afgifne förslag en beräkning,
som öfverskjuter den vid sistlidne Riksdag uppgjorde,
med ......... 367,000: — —
Summa R:dr 7,652,000: — —-
Slutligen får Utskottet tillkännagifva: att Ridderskapet och Adeln till
Utskottet remitterat en af Friherre Palmstjerna j Carl OttOj väckt motion
af innehåll, att Utskottet, vid afgifvande förslag till beräkning af Stats-Verkets
inkomster, må förbehålla sig, att, derest Rikets Ständer åtaga sig en förhöjd
bevillning i Tull- eller bränvins-afgift, få afgifva förslag till grundskatternes
lindring i samma nion; i hvilket afseende ett sätt för sådan lindrings
verkställande tillika blifvit af Motionairen uppgifvet; öfver hvilken motion
Utskottet förbehåller sig att, utan hinder af beräkningarne öfver Stals-Verkets
inkomster, framdeles inkomma med serskildt Utlåtande, sedan Rikets
Ständer fastställt grunderne för bränvins- bevillnings- och tullafgifterne.
Stockholm den ia April 1834-
Reservatiortj
i anledning af Utskottets beslut i 3o:de punkten angående beräkningen
af Sjöiullsmedlen,
af Herr Ekerman C. J. Jag reserverar mig mot Utskottets beräkning
af Tullmedlen, hvilka jag, till förekommande af stats-brisl, anser för närvarande
icke böra beräknas till högre belopp, än hvad Kongl. Stats-Contoret
föreslagit, eller 2,3oo,ooo R:dr.
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 5
Anin. I öfrige ämnen afgifne reservationer finnas införde vid de serskilde
Bilagor, dit de höra.
Bil. A.
Utlåtande, angående sökt lindring eller nedsättning uti tiondeafgiften
för tackjerns-tillverkningarne inom åtskilliga Bergslager.
Pdksdagsfullmägtige Anders Ericsson och Lars Olsson från Örebro Län
hafva, uti hvarför sig till Bonde-Ståndet ingifna och derifrån till Stats-Utskottet
remitterade Memorial, hemställt, att, med afseende på det betryck,
hvari Carlskoga och Lerbecks Bergslager, genom mångfaldige uppgifne omständigheter,
sig befinna, befrielse eller lindring uti tionde-afgiften för tackjernstillverkningen
inom nämnde Bergslager måtte ega rum. Och hafva derefter
Riksdagsfullmägtige Pehr Persson från Nora, Lindes m. fl. Bergslager
i Örebro Län, ./ E. Jansson från Wermlands Län och Lars Persson
från Westerås Län äfvenledes yrkat nedsättning i tiondejernet för de Bergslager,
för hvilka de vid innevarande Riksdag äro Fullrnägtige.
I anledning häraf får Utskottet anföra, att, örn än förenämnde Bergslager,
såsom uppgifvet blifvit, skulle vara i behof af lindring eller nedsättning
uti tionden för deras tackjernstillverkning, är dock lätta förhållandet
härutinnan ännu ej genom vederbörande Embetsverks eller Autoriteters
försorg så tillförlitligen utredt och styrkt, att Utskottet deraf kunnat hemta
fullständig ledning för ämnets bedömande; och
anser Utskottet således ofvanberörde motioner, i deras nuvarande outredda
skick, icke kunna af Rikets Ständer behandlas.
Stockholm den ii April 1834*
Bil. B.
Utlåtande , i anledning af väckt fråga om ny hammarskalts-taxering
af Jernbruken inom Småland.
Från Bonde-Ståndet är till Utskottet remitteradt ett memorial af Riksdagsfullmägtigen
Anders Danielsson från Elfsborgs Län, hvari andrages:
att, genom förfelade Controler, det egenteligen inom Småland och i synnerhet
uti Jönköpings Län, der Jernbruken i allmänhet äro lågt taxerade,
i förhållande till verkstäderne, vore tillfälle att undandraga Kronan skatt af
smidet, och hvilket äfven allmänt skall begagnas; alt samma Bruk således
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 54•
i3
kunna smida långt mer, än som motsvarar deras hammarskatt; men att, då
de tillika icke behöfva vågföra sin jerntillverkning, för att vinna afsättning
derå, utan för det mesta kunna försälja den till consumtion inom södra
provincerne af Riket, det förhållande inträffade, att de ifrågavarande Bruken
icke betala Staten kanhända hälften så stor ränta, och förmodeligen ej
eller så hög bevillning för det jern de tillverka, som de fleste öfrige Bruken
1 andre orter, ehuru de torde vara lika vinstgifvande som desse; och har,
till afhjelpande af denna ojemnhet, Anders Danielsson föreslagit en ny hammarskatts-taxering
å Srnålandsverken, lämpad efter verkstäderne och senare
årens tillverkningsbelopp, hvarom upplysningar böra kunna vinnas vid
den nu pågående Bergs-Commissionen.
Då Utskottet anser det vara möjligt, att enahanda förhållande med det
af Motionairen i afseende på Småländska jernverken uppgifne, äfven kan
ega runi vid Bruk, belägne i andre delar af Riket, men Utskottet tillika
tror, att partiela regleringar i dylika afseenden icke blifva ändamålsenliga
och tilläfventyrs äfven ingripande i eganderätten; så och då för öfrigt dylika
frågor som den förevarande ankomma på vederbörande Verks eller Autoriteters
handläggning;
afstyrker Utskottet bifall å förenämnde motion.
Stockholm den 11 April 1834-
Bil. C.
Utlåtande, i fråga om fortfarande nedsättning i Alun-tionden för
Lofvers Bruk.
Uti ett till Borgare-Ståndet ingifvet och derifrån till Stats-Utskottet
remitleradt memorial, har Herr Winberg J. U. andragit: att sedan Rikets
Ständer, vid 1823 års Riksdag, då egarne af Lofvers Alunbruk å Öland, på
grund af de kostnader, hvilka erfordrats för uppmuddring af den för bruksdriften
oumbärliga hamnen Degerhamn, anhållit om tio frihetsår från erläggande
af tiönde-alun samt att denna tionde derefter måtte, i likhet med
hvad andra Alunverk i Riket utgifva, nedsättas lill hvarje 3o:de tunna, hos
Kongl. Maj:t tillstyrkt undersökning om förhållandet, och Kongl. Maj:t i Nåder
funnit godt förordna, det sökanderne sjelfve borde om en sådan undersökning
föranstalta; så hade, efter fullgörandet deraf och sedan vederbörande
Autoritelers yttrande inkommit, Kongl. Majit, uppå Bruksegarnes förnyade
ansökning, i Nåder beviljat dem nedsättning i tionden till hvar 3o:de
tunna från år 1826, intilldess saken kunde hufvudsakligen pröfvas; att, då
Stats-Utskottets Utlåtande IV-o 54•
emedlertid befunnits, det hamnens uppmuddring skulle kosta öfver 100,000
R:dr B:co, förslaget blifvit afstyrkt, och Kongl. Stats-Contoret, som biträdt
detta afstyrkande, derjemte upplyst, att nämnde Alunbruk, sedan år 174»,
contribuerat till Staten med hvar tionde tunna af tillverkningen, samt att
afgifterne från år 1813 till 1824 inbringat en Stats-inkomst af icke mindre
än 31,471 R;8r 8 sk. 2 r:st nyssberörde mynt; alt, uå Bruksegarne, med
förklarande af sin oförmåga att på så kostsamt sätt fullborda Degerhamns
iståndsättande, förnyat deras underdåniga anhållan om frihets-år och nedsättning
af tionden, Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts godtfinnande öfverlemnat
att, efter omständigheterne, pröfva, huruvida den sökte eftergiften kunde
beviljas; att Kongl. Majit, genom Nådig Resolution år i83o, medgifvit
Bruksegarne en fortfarande lindring i aluntiondens utgörande ifrån livar io:de
till hvar 3o:de tunna af tillverkningen, likväl blott i den ilion det kunde
ådagaläggas, att värdet emellan dessa olika afgifter årligen användts till hamnens
iståndsättande; att, ehuru detta hårda vilkor hittills blifvit uppfyldt,
nedläggandet af en ytterligare så betydlig kostnad vid en hamn, endast af
Bruket begagnad, och till hvars vidare upphjelpande Staten afsagt sig allt
deltagande, ej allenast skulle beröfva egarne all den med tiondens nedsättning
åsyftade lättnad, utan äfven sätta dem ur stånd, att, under så miss
gynnande
conjuctur som den närvarande, fortsätta bruksdriften; att, enär
Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag beslutat den förändring af Kongl. Placatet
den 27 Aug. 1723, ”att då br-uksrörelser, synnerligen Alunbruk, hvilka
till Kronan erlägga tionde skeppundet eller ro:de tunnan af tillverkningen,
måst tillerkännas förlängning i frihetsåren, afgiften till Kronan för hädanefter
skattlagde Bruks- och Bergs-anläggningar, som utgå af vissa procent
för tillverkningen, må bestämmas efter enahanda grund eller 3o:de tunnan,
ehvad rudimaterierna hemtas från frälse-, krono- eller kronoskattejord,” det
skulle, enligt Molionairens tanka, innebära en orättvisa, om Lofvers Bruk,
hvilket i en lång tidföljd varit vanlotladt, icke finge tillgodonjuta denna
i allmänhet medgifna lindring i afgifterne, utan att längre underkastas vilkor,
som betaga denna lindring all förmon. På dessa skäl och som Degerhamn
T allt fall, såsom den enda tillgängliga och för bruksdriften oumbärliga
hamn, måste hållas i farbart stånd, och Staten afsagt sig allt deltagande
i dess iståndsättande, har Motionairen föreslagit, att den redan beviljade
nedsättningen i aluntionden till hvarje 3o:de tunna måtte fortfarande bibehållas,
utan afseende på den större eller mindre kostnad, som för hamnens
vidmagthållapde årligen måste af Bruksegarne användas. Då Rikets Ständer
vid sistförflutne Riksdag, på sätt här ofvan åberopad t blifvit, af uppgifne
Stats-Utskottets Utlåtande JV.-o 54•
skäl hos Kongl. Maj:t i underdånighet framställt, alt årliga afgifterne af
bruksanläggningar, sorn dädanefter skattlades, borde bestämmas \ till hvar
3o:de del, ehvad rudimaterier hemtas å frälse- eller krono- och kronoskattejord;
så och med stöd af de utaf Motionairen anförde giltige skäl och omständigheter,
och då tillika upplyst blifvit, att intet annat Rikets Alunverk
än Lofvers erlägger ofvannämnde högre i o:de-afgift, får Utskottet hemställa:
att berörde Verk måtte tillerkännas samma fördel, som de öfrige, och
såmedelst tillgodonjuta nedsättning i tionden från hvar i o:de till hvar
3o:de lunna af den alun, som vid Lofvers Bruk tillverkas.
Och lära, i händelse af bifall härtill, Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t,
genom underdånig skrifvelse, härom göra anmälan.
Stockholm den ii April i834-
Bil. D.
Utlåtande, i anledning af 'väckt motion, om nedsättning uti afgifterne
å Svenska Alun-tillverkningen i allmänhet.
Herr Winberg, J. U., har uti ett till Borgare-Ståndet ingifvet och till
Utskottets handläggning remitteradt memorial, anfört: att, ehuru Svenska Alunverksegare
under få tidskiften kunnat lyckönska sig öfver gynnande conjuncturer,
den närvarande likväl varit mera uthålligt ofördelaktig, än under de
senast framflutne io åren; att uti Ryssland, der Sverige haft sin hufvudsakliga
afsättning på denna artikel, dels Engelsk alun mer och mer ingått i
täflan, dels ock behofvet för Ryssland af utländsk alun förminskats genom
Alunverks anläggande vid Moscow, och att, ehuru hvarken Engelsk eller Rysk
alun ännu i godhet upphunnit den Svenska, dessa i Ryska handeln ingångne
nya tillgångar likväl verkat en så betydlig nedsättning af priset å Svensk
alun, att denna vara af de fleste med förlust, och af någre få med ringa
behåll ning, för närvarande kunde afyttras; att, då någon förändring i detta
förhållande ej varit att hoppas, ett och annat af Alunverken måst nedläggas,
och enda möjligheten att bereda afsättning således berott på tillverknings-prisets
nedsättande, i hvilket ändamål, år ifrån år, arbetats på tillverknings-melhodens
förbättrande efter de anvisningar, vetenskapernas framsteg
och erfarenhetens rön femnat;att, hvad derigenom vunnits, ännu likväl icke
lofvat fullt stöd för denna näringsgrens uppehållande, när tillverkaren måst
täfla med andra länder, der beskattningen är lindrig; att, utom det Svenska
Alunverks-egaren, i likhet med andra fabrikanter, erlägger bevillning för egendom
och person, honom derjemte påföres grundskatt eller tionde med dels
i6
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 5^,.
hvarje io:de, dels hvarje 3o:de tunna, samt, då varan skall utskeppas, en
dryg utförselstull, hvartill korame den vid sundets genomfarande stadgade
Öresunds-tullen, som, märkligt nog, tredubbelt öfversliger den, som erlägges
för Svenska stångjärnet; och att, om, efter de under loppet af sista 5 åren
skedde köp-slut af de a:ne största Alun verken i Riket, medelpriset å hvardera,
med en årlig tillverkning af 2,000 tunnor, antoges vara 80,000 R:dr
banco, Statens inkomst af ett verk till nämnde värde utgjorde i bevillning
efter 2:dra Artikeln . . . . B:co R:dr 160: — —
Krono-utskylder för den vid verket behöflige arbets-personal,
som beräknas till öfver 200 mantalsskrifne personer, omkring 4oo: — —
Uti tionde, U del af brutto-tillverkningen med 66? tunnor, å
16 R:dr per tunna ........ 1,066: 32. —
Utförsels-tull å 4° sk- Per tunna ...... 1,666: 32. —
Convoy och Tolag samt öfrige hamn- och våg-kostnader vid
utförseln ä 20 sk. d:o . . . . . . . . 833: 16. —
Hvartill kommer Danska tullen, när varan skall föras genom
Öresund, å 36 sk. dito ....... i,5oo: — —
B:co R:dr 5,626: 32 —
Och som desse afgifter, belöpande till öfver 2 R:dr 39 sk. på hvarje
tunna alun, eller 17? procent af tillverkningsvärdet samt till 7 procent af
verkets capital-värde, vore till den grad betungande, att de medtaga all den
påräknade vinsten, och af de vid samtlige Alun-verken under de senare
åren afslutade räkenskaper befunnits, att tillverknings-kostnaden med tillägg
af tionden och utförsels-tullen vanligen öfverstigit de . allmänna börsprisen;
så har Motionairen, under sådane omständigheter, och då försöket alt vinna
nedsättning i Svenska tullen ej haft åsyftad framgång, ansett sig böra föreslå
afskaffandet af sjelfva tionden, hvilken, ehuru den för verk, som anläggas
å krono- eller skattegrund, redan blifvit, genom Rikets Ständers vid sista
Riksdag fattade beslut, nedsatt till hvarje 3o:de tunna, likväl till detta belopp
vore alltför tryckande liksom till sin grund obillig, då densamma utgår af
brutto-tillverkningen, utan afseende på egarens behållning; och bär Motioliairen,
till stöd för sin framställning, ytterligare anfört: att med alun-fabricationen
det förhållande eger rum, att den vid de fleste verk medtager föga
skog och ej heller någon annan del af landets grund-capital och derföre
är förtjent af den högsta uppmuntran, samt att tillgången på alun-skifler
inom Sverige är så stor. att icke blott Europeiska conlinentens utan flere andre
verlds
-
Stals-Utskollets Utlåtande N.-o 54-
'7
verldsdelars behof skulle kunna fyllas, om en så betydlig nedsättning i tillverkningspriset
kunde åstadkommas, att främmande täflan derigenom utestängdes;
hvarförutan Motionairen yttrat den förmodan, att hans förslag
skulle finnas förenligt med jordbrukets vigligaste interesse, det nemligen att
ej blott uppehålla bestående närings-grenar, utan jemväl befordra deras utvidgande
och förkofran, till beredande af afsättning utaf jordens alster.
Enär de af Motionairen uppgifne förhållanden om närvarande bekymrande
utsigter för Svenska Alun-brukens bestånd, i anseende lill snart sagdt
upphörd afsättning af producten åt det håll, dit hittills den största delen
af hela aluntillverkningen i Sverige är vorden afskeppad, hafva inom Utskottet
ytterligare blifvit bestyrkte, tror Utskottet sig visserligen hafva allt
skäl att hos Rikets Ständer förorda, det afseende å motionen, att sådan
lindring beredes desse verk, b varigenom må förekommas afstannande af en
näring, som, utan egentligt användande af något landets grund-capital, men
räl till försörjande af 2 ä 3ooo personer, af dessas arbetskraft frambragt
en årlig exportproduet af ett ej obetydligt belopp; men då Utskottet ansett
sig, i följd af en inträffad förändring i conjuncturen för en eller annan näring,
icke genast kunna tillstyrka någon bestämd nedsättning eller befrielse
för de, samma näring, i bättre tider, ålagde onera och utskylder till Staten,
har Utskottet endast trott sig böra hemställa,
alt lil! Kongl. Majrl må i underdånighet öfverlemnas, att för så lång
tid, som sådan svår eonjunctur för Alun-afsättningen fortfar, och lindring
uti den Alunverken åliggande io:de-skalt in natura finnes för
tillverkningens uppehållande nödig, i Nåder pröfva, om någon större
eller mindre del af io:den må för ett eller flera år Alunverken i allmänhet
eftergifvas.
Stockholm den 11 April 1834-
Bil. E.
Utlåtande, angående femtonårige personers befriande ifrån Mantalspenningars
erläggande.
Uti ett till Utskottet remitteradt memorial, har Riksdngsfullmägligen
Johan Bengtsson ifrån Wester-Norrlands Län hos Bonde-Ståndet anfört,
att då, enligt Författningarne, hvarje person vid upphunnen ålder af i5 år
Bihang, till R. St. Prot. l834, 4 Sami'. 1 AJd. 3
i3;de Häftet.
Stats-Utskotlets Utlåtande N;0 54•
bör erlägga mantalspenningar, utan afseende på hans oförmögenhet att då
kunna förtjena föda och kläder, samt för den fattige denna afgift, ehuru
obetydlig till sitt belopp, vore nog kännbar, det ock syntes Motionairen
billigt, att samma afgift antingen upphäfves eller sammanslås med bevillningen
efter i :sta artikeln.
Då den, enligt nu gällande bevillnings-sladga, utgående personliga skyddsafgiften
endast erlägges ifrån och med fyllda 17 år och Utskottet anser, att
mantulspenningarne äfven böra, efter enahanda grund, beräknas; så får Utskottet
föreslå,
att mantalspenningarne hädanefter komma att först vid fyllda sjutton
års ålder erläggas.
Om Rikets Ständer härtill lemna bifall, lära Rikets Ständer finna, att
detta beslut bör underställas Kongl. Maj:ts Nådiga sancLion.
Stockholm den 12 April 1834-
”Herr Friherre Tersmeden har afgifvit ett så lydande anförande:
”Emot det beslut Stats-Utskottet fattat, att tillstyrka Rikets Ständer,
att hos Kongl. Majit anhålla om sanction å de beslut, som, i anledning af
Stats-Utskoltets nu afgifne Inkomst-betänkande, kunna fattas, dels om minskning
af mantalspenningarne, dels om indragning af Lotteriet, får jag mig
reservera, på den grund, att 5^ § Regeringsformen ty^dligt och klart bestämmer
”Svenska folkets rätt att sig sjelfve beskatta genom Rikets Ständer
allena,” oeh denna rätt af ingen annan § i Grundlagarne är inskränkt, samt
ingen skillnad uti nämnde § gjord emellan ordinarie och extra-ordinarie
skatter. I anledning hvaraf jag anser den föreslagne anhållan om Kongl.
Maj:ts sanction leda till en allt för stor inskränkning af Svenska folkets beskattningsrätt,
för att kunna med tystnad förbigås.”
Uti denna reservation instämde Herr Doctor Hasselroth, Herrar Vceni
och Andersson, Riksdagsfullmägtige Hans Jansson ifrån Elfsborgs Län, Johan
Andersson ifrån Upsala Län, Nils Pehrsson ifrån Södermanlands Län,
Anders Andersson ifrån Skaraborgs Län, Daniel Danielsson ifrån Örebro
Län, samt Eric Nilsson ifrån Jemtlands Län.
Bil. F.
Utlåtande, i ättledning af väckt fråga om upphörandet af mantals-penningarne
samt Lagmans- och Häradshöfdinge-rantan.
Uti ett, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer,
angående Stats-Verkets tillstånd och behof, till Bonde-Ståndet afgifvet
Stats-Utskottets Utlåtande IV:o 54-
•9
anförande, derå Stats-Utskottet erhållit remiss, har Riksdagsfullmägligen Anders
Danielsson ifrån Elfsborgs Län, ibland annat, yrkat upphörandet af de
såsom mantals-penningar samt Lagmans- och Häradshöfdinge-ränta utgående
ulskylder, hvilka Molionairen anser såsom en illa fördelad beskattning, då
den svårast drabbar den mindre jordbrukaren, som behöfver hos sig qvarhålla
de äldre barnen, för att biträda sig vid jordbruket. Den lindring, som
härigenom bereddes de mest behöfvande, skulle, efter Motionairens förmodan,
så mycket bidraga att jemna skattebördan, att nyttan deraf fullt motsvarade
den, som erbjudes dem af de kostsamma och ändamålslösa undsättnings-anslalterne;
hvarförutan, genom ifrågavarande afgifters upphörande, förenkling i
uppbörden skulle åstadkommas. Och har Bonde-Ståndet i allmänhet förklarat
sig instämma uti hvad sålunda af Anders Danielsson anfördt blifvit.
Då Stats-Verkets inskränkta tillgångar icke medgifva borttagandet af så
betydliga inkomster, som mantalspenningarne samt Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan,
beräknade, de förre till 3o5,ooo R:dr, och den senare till
83,ooo Pi:dr;
så anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall å förevarande motion.
Stockholm den ii April 1834-
Emot delta beslut har reservation blifvit anmäld af Riksdagsfullmägtigen
Hans Jansson ifrån Elfsborgs Län.
Bil. G.
Utlåtande_, i frågan om Städerne Stockholms och Götheborgs befrielse
ifrån erläggandet af Sterbhus-afgift.
(I. A.)
Sedan Rikets sist församlade Ständer, med tillkännagifvande af deras
beslut, att den, såsom bevillning, redan stadgade sterbhus-afgiften borde, ej
mindre å landet, än i städerne, bibehållas och fortfarande, såsom hittills, utgå,
uti skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet anmält, det de ansett nödigt,
att till deras nästa sammankomst erhålla upplysning om orsaken, hvarföre
städerne Stockholm och Götheborg äro ifrån denna allmänna afgift befriade
och deremot till Stats-Verket endast erlägga ii skilling af hvarje icke
fattigt mat-lag eller hushåll ibland Borgare oell ofrälse Ståndspersoner; så
har Kongl. Maj:t till Stats-Utsköltet Nådigst öfverlemnat de i detta afseende
infordrade upplysningar ifrån Öfver-Slåthållare-Embetet i Stockholm och
Landshöfdinge Embetel i Götheborg, hvilka, med åberopande af Kongl. Bref
-
20
Stats-Utskoltets Utlåtande N.o 54~
vet elen 21 Julii 1752, angående Kongl. Maj:ts och Rikets Svea och Götha
Hof-Rätters förstärkande med flere Ledamöter och Betjente, att arbeta, den
förre på tre, och den senare på två divisioner; instämt i den förklaring, att
de icke känna annan grund lill dessa städers ifrågavarande befrielse ifrån
slerbhus-afgiften lill Justiliae-Stalen, än den, sorn nämnde Kongl. Bref antyder,
nemligen Rikets Ständers beslut om sterbhus-afgiftens första tillkomst,
såsom bidrag till aflöning åt de erforderliga nye Embets- och Tjcnstemännen
i bemälde Kongl. Hof-Rätter; hvarjemte Öfver-Ståthållare-Embetet, för att
närmare utreda förhållandet, tillkännagifvit, det efterforskningar i Riks-Ståndens
handlingar för 1751 och 1752 årens Riksdagar blifvit anställde, då, enligt
det nyss åberopade Kongl. Brefvets innehåll, omförmälde matlagsskatt och
sterbhus-afgift blifvit beslutade, men att den enda upplysning, som dervid
kunnat erhållas, innefattas uti eLt utdrag af Rikets Ständers stora secreta Deputalions-protocoll
för den 26 Maji 1752, jemte Riks-Ståndens derå tecknade
beslut, rörande medels anskaffande till ofvanberörde löneanslag, af hvilken
handling synes: att, till anslagets åstadkommande, så väl Ridderskapet och
Adeln, som Preste-Ståndet medgifvit, alt af behållna summan, enligt bouppteckning,
i sina sterbhus betala i procent; att Borgare-Ståndet bifallit, att 6
öre silfvermynt skulle erläggas af alla invånare i städerne Stockholm och
Götheborg för hvarje matlag, med undantag af så väl personer af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet, som i allmänhet de fattiga och minst
förmögne, men deremot öfriga städerna utgifva i procent af sterbhusets behållna
qvarlåtenskap; samt Bonde-Ståndet, att sålunda jemka Lagmans-markerne,
att de öfver hela Riket komme att utgå med 24 styfver af matlaget;
anmälande slutligen Öfver-Ståthållare-Embetet, att något skäl till den fastställde
olikheten emellan Stockholm och Götheborg, å ena, samt öfrige släderne,
å andra sidan, icke finnes uti Borgare-Ståndets beslut anfördt, samt
att någon underrättelse derom ej heller kunnat vinnas af i öfrigt granskade
Stånds-protocoll och andre handlingar för nämnde Riksdagar, men att troligen
grunden till denna olikhet blifvit hemtad af städernas större eller mindre
skatte-bördor i andra afseenden.
Då, af hvad sålunda upplyst blifvit, icke något gällande skäl förefinnes
för städerne Stockholm och Götheborg, att njuta befrielse ifrån erläggandet
af sterbhus-afgift; så anser Utskottet sig böra föreslå,
att invånarne i Stochholm och Götheborg förklaras pligtige, att hädanefter
till Stats-Verket erlägga ifrågavarande sterbhus-afgift, efter enahanda
grund, som densamma af landet och öfrige städer utgöres, hvar
-
Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 54•
21
emot den i förstnämnde 2:ne städer nu utgående matlags-afgiflen bör
upphöra och ur räkenskapen försvinna.
I händelse Rikets Ständer gilla Utskottets förrberörde förslag, lärer skrifvelse
till Kongl. Maj:t varda expedierad, med underdånig anhållan, det Kongl.
Maj:t om delta Rikets Ständers beslut täcktes i Nåder låta vederbörande förständiga.
Stockholm den 12 April 1834-
Emot Utskottets i denna fråga, fattade beslut bafva reservationer blifvit
afgifne:
af Herr Gjllenhaalj L. H. ”Den fördel, som, genom Kongl. Brefvet den
21 Julii 1752, blifvit medgifven åt städerne Stockholm och Götheborg, måste
otvifvélaktigt hafva varit grundad på lagliga skäl, fastän nöjaktig upplysning derom
icke kunnat vinnas genom den undersökning, som, till underdånig åtlydnad
af Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning, blifvit af vederbörande auetoriteter i berörde
städer anställd. Emedlertid, och enär det ännu är fullkomligen outredt, huruvida
desse skäl redan må hafva försvunnit, eller ännu fortfara att vara gällande, men
deremot förekommer, att, efter den upplysning, som under öfverläggningen inom
Utskottet blifvit meddelad, af sterbhus uti Stockholm erlägges serskild afgift
till allmänna Barnhuset utöfver den vanliga fattigprocenten, hvarigenom den
förmenta olikheten, i förhållande till sterbhus i andra städer, synes vara undanröjd,
anser jag det vara betänkligt, att, i frågans närvarande, icke tillfyllest
utredda skick, föreslå en sådan förändring, som den Utskottet tillstyrkt.
Jag reserverar mig alltså emot det nu fattade beslutet, och erkänner i sammanhang
dermed, att en serskild betänklighet hos mig uppstått vid jemförelse
af 114 § Regerings-Formen, så vida nemligen den ifrågavarande åt städerne
Stockholm och Götheborg förunnade fördelen möjligen skulle vilja hänföras
under de för desse städer år 1809 ännu gällande privilegier.
Uti denna reservation instämde Herr Brukspatronen Petre.
af Herr Ekerman, C. J. ”Emot Höglofl. Stats-Utskottets beslut, att
Stockholms och Götheborgs Städers invånare af ofrälse ståndet skola, i likhet
med de öfrige städerne, betala | procent af hvarje sterbhus-behållning,
reserverar jag mig på följande grunder:
1:0 att, ehuru Rikets Ständer i deras underdåniga skrifvelse anhållit,
att, till nödige upptysningars vinnande om orsaken, hvarföre Stockholm och
Götheborg blifvit ifrån sterbhus-afgiften befriade, undersökning måtte i detta
afseende verkställas, samt, efter det desse städer blifvit hörde, de lem
-
22
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 54-
nade upplysningarne måtte Rikets Ständer vid deras nästa sammankomst meddelas,
har dock Stockholms Borgerskap åtminstone häröfver icke blifvit hördt;
2:0 derföre att Höglofl. Utskottet hvarken upplyst, hvartill beloppet
af de så kallade matlagspenningarne nu utgå, eller infordrat upplysningar,
hvartill ungefärligen afgiften i nu beslutade fall kommer att utgå;
3:o emedan Stockholms stad redan är ålagd, att, utom fattig-procenten,
till andra ändamål erlägga af summa inventarii 1 procent af Civil-Statens
sterbhus, samt i procent af Borgerskapets, och hvarigenom en ökad beskattning
denna stads, så väl som Götheborgs, sterbhus ålägges;
4:o anser jag det rättsenligt, att, om Stockholm och Götheborg ålägges
denna afgift, en billig nedsättning i den eger rum, så att, i stället för att deli
nu utgår efter i procent, borde den för alla endast utgå efter | eller i
procent; samt ändtligen
5:o enär Höglofl. Utskottet ansett, att Kongl. Majrts Nådiga sanction
bör sökas uppå Numer-Lotteriets afskaffande samt mantals-penninge-afgiftens
befriande för de, som äro under 17 år, i anseende dertill, att detta
är en nedsättning i de ordinarie skatterne; så bor ock, efter min åsigt, otvifvelaktigt
deraf följa, att ali slags förhöjning i de ordinarie skatternes belopp
icke eller kan, utan Konungens Nådiga medgifvande, ökas för en eller annan
menighet.”
Uti denna reservation instämde Herr Lundgren, L. J.
Bil. H.
Utlåtande öfver väckt fråga om nedsättning utaf Control-stämpel-afgiften
å Guld-j Silfver- och Tenn-arbeten.
(I. A.)
Från Borgare-Ståndet är till Stats-Utskottets behandling remitterad
en af Herr Justelius väckt motion, om nedsättning till hvad genom 1752
års Kongl. Control-sladga bestämmes, såsom Control-nfgift för Guld-, Silfver-
och Tenn-arbeten; varande, till slöd för denna framställning, af Molionairen
anfördt, att samma afgift icke sällan dubbelt öfverstiger dessa metallarbetares
Krono- och Stats-utskylder, samt att, med betraktande af metallernes
dyrhet och nuvarande ringa afsättning, berörde control-utgift af den
Ulla arbetslönen vöre obillig, och dessutom orimlig, i anseende lill dess förhöjning
till femdubbelt belopp ifrån 1819 års början, emot hvad högstbe
-
Stats-Utskottets Utlåtande JV.-o 54•
rörde Kongl. Stadga utsätter; hvarjemte så väl Motionairen, som en annan
Ledamot inom Borgare-Slåndet, Herr Leffler, erinrat, att merberörde afgift,
jemlikt hvad Rikets Ständer äfven afsett, icke bör utgå till högre belopp,
än sorn erfordras till aflöning för Tjenstemännen vid Control-Verket.
Som Rikets Ständer vid sistförflutne 2:ne Riksdagar, uppå då väckte
frågor om nedsättning uti Control-afgiften, förklarat sig icke kunna lemna
bifall dertill, af anledning, att tillökningen deri, ehuru icke till beloppet
närmare af Rikets Ständer föreslagen, likväl tillkommit, på grund af deras
derom gjorde underdåniga hemställan, samt i öfrigt funnits erforderlig att,
enligt hvad ifrån början varit påräknadt, utgöra fond för de med ControlVerket
förenade utgifter; så och enär, på sätt Författningarne förutsätta, oftanämnde
afgift utan tvifvel egentligen träffar köpare af ifrågasatte metallarbeten
,
så har Utskottet icke ansett sig kunna å ofvanberörde motion tillstyrka
Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 12 April 1834*
Bil. J.
Utlåtande, i anledning af väckte frågor om indragning af Kongl.
Numer~ Lotteriet eller dets ammas förvandlande till ClassLotteri,
jemte dermed sammanhang egande frågor.
(I. A.)
Till Stats-Utskottets behandling hafva ifrån Ridderskapet och Adeln
samt Borgare- och Bonde-Stånden blifvit remitterade nedannämude motioner,
nemligen:
1:0 af Herr Montgomery, Gustaf, som, under åberopande af dess vid
2:ne förulgångne Riksdagar gjorde motioner om indragning af Kongl. Numer-Lotteriet,
desamma förnyat, under anförande; att i Bonde-Ståndets, redan
yttrade önskan om samma Verks afskaffande hemtas ett ytterligare stöd
derför, och hvilket ändamål derigenom vinner ett afseende, som fosterlandsvännen
förut förgäfves åsyftat och förhoppats, serdeles som detta Stånd nu
mera icke allenast insett den falska och föga grannlaga Statsinkomsten, sorn
utgjort ett skenskäl för Inrättningens bibehållande, utan äfven funnit sig
icke längre böra förledas deraf, att, genom Numer-Lotteriets afskafFande,
skulle förloras både ett så kalladt oskyldigt tidsfördrif och en fördel, medelst
de gåfvor, som vissa af Ståndets döttrar erhålla af den oädla spelvinsten;
att, genom Bonde-Ståndets sålunda gjorde yrkande om upphäfvande af den
-
24
Stats-XJtskottets Utlåtande N.-o 54-
lia så ofta klandrade och klandervärda Inrättning, en mängd af de skäl Motionairen
vid de förra Riksdagarne framställt till bevis för Lotteriets skadlighet
äfven för allmogen nu mera voro öfverflödige att å nyo upptaga; att
de inkast, som vid 1823 års Riksdag och sedermera förekommit mot upphörandet
af denna, i moraliskt afseende skadliga och på mängden af de spelandes
oeconomiska ställning menliga, Inrättning, till föga heder förSvenska
Samhället och dess Representanters rättskänsla, icke behöfde någon annan
vederläggning, än att ingen penninge-inkomst finnes så stor, som kan tillintetgöra
eller ens motväga Lagens bud, samhällets ära samt moralens och
rättskänslans fordringar; hvarförutan borde tagas i betraktande, att, oaktadt
visserligen sorgfällig, dock långt ifrån ofelbar uppmärksamhet’, Statens
vinst kan, förmedelst hopad insatts på vissa numer, lika lätt föranleda
lill den största förlust Svenska Samhället i penningeväg tänkbart
kunde göra, och som mångfaldigt skulle öfverstiga alla de samfälda vinster
denna Inrättning under sin mer än femtio-åriga tillvaro inbragt;
att förbudet af numror, hvilket nu eger rum, med rälla väckt allmänt
klander, enär i sakens natur friheten att vinna borde vara lika ovilkorlig,
som friheten att förlora; att Lotteriets icke obetydliga tillgångar
utgjorde, enligt 1823 års Stats-Utskotts uppgift, 217,000 R:dr, utom
Brudgåfve-fonden, samt hus och byggnader till ett icke ringa värde, af
livilket allt ränta, om Inrättningen upphäfdes, skulle uppgå till en icke
obetydlig samt säkrare och hederligare inkomst, än af spelvinsten; samt slutligen
att den vid innevarande Riksdag otvifvelaktigt blifvande förhöjning i
bränvinsskalten dessutom skulle flerfaldigt fylla den möjliga och ej betydliga
brist, Stats-Verket utöfver räntebeloppet af Lotteriets tillgångar kunde komma
att vidkännas genom upphörandet af merberörde, för rättskänslan vidriga,
emot allmänna lagen stridiga samt för moralen och sedligheten menliga Lotteri-inrättning;
2:0
af Herr Rosenblad, Bernhard, som, under önskan, att ingen lotteriinkomst
för Statens räkning behöfde påräknas och derigenom all lotteri-spelsjuka
kunde hos allmänheten förekommas, likväl och då begge delarne under
närvarande förhållanden betviflas, inskränkt sig att tillstyrka de bägge föremålen,
att retelsen till lotterispel genom Stats-lottcri endast lemnäs de Glassér,
hos hvilka utvägarne att tillfredsställa detta begär ändå alltid finnas
oppne, och att fördelen af detta begär, så vidt möjligt är, blifver blott för
Svenska Stats-Verket, eller till lindring i de utskylder. Svenska folket eljest
måste underkasta sig, I desse hänseenden föreslås:
1:0 alt
Stats-Utskottels Utlåtande N.-o 54-
25
1:0 att, från och med år 1835, Numer-Lotteriet förvandlas till ett ClassLotteri,
hvarvid hela planen öfverlemnas åt Kongl. Maj:t att låta utarbeta
och bestämma, endast med vilkor att lägsta insattsen blifver 2 R:dr Banco,
och att afkastningen kan beräknas lika med behållningen af närvarande
Numer-Lotteriet; och
2:0 att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdåninghet anhålla om
upplifvande af förbuden emot allt offentligt utbjudande och kungörande af
lott-sedlar å utländska Lotterier, Yaru-Lotterier eller hvilka Lotterier som
helst, hvilka ej erhållit Kongl. Maj:ts serskilda tillstånd. Och har, i sammanhang
härmed, Motionairen, med tillstyrkan om upplifvandet af Kongl Förbudet
den 18 Junii 1772 emot Meuble- och Varu-Lotteriers inrättande, meddelat
planen för Preusiska Class-Lotteriet, såsom egande fullt förtroende, hvaremot
andra utländska Lotterier uppgifvas vara antingen underkastade misstroende,
äfven på egen ort, eller förente med stora olägenheter för de spelande,
hvarjemte Motionairen erinrat om den tilltagsenhet, hvarmed utländska
lott-sedlar här försäljas och utbjudas, hvilket sistberörde förhållande
Herr v. Hohenhausen, Michael, vitsordat. Varande i anledning häraf föreslaget
af Herr Montgomery, att, i händelse Class-Lotteri, i det nuvarande Numer-Lotteriets
ställe, inrättas, detsamma måtte åt enskilde personer eller corporationer
öfverlåtas, och icke utgöra en Stats-anstalt, utan höra under Ordnings-magtens
i Hufvudstaden control och uppsigt, samt att den inkomst,
som genom arrende, entreprenad-anbud eller viss del i den årliga vinsten,
deraf kan erhållas, till Hufvudstadens nytta, ad pios usus, uppfostringsanstalter,
offentliga nybyggnader eller allmänt nödige ansedde reparationer
eller förbättringar af dess Styrelse-magt användas och icke vidare utgöra
någon ingredierande del i Stats-anslaget, hvarmed, efter Herr Montgomerys
tanka, en spelanstalt alldrig bör hafva den ringaste gemenskap, hvarken, i
afseende på dess påräknade inkomst-källa, eller betäckande af dess möjliga
förlust, som, i båda fallen, vore lika vanärande för Staten, som förlusten
skulle blifva för densamma ruinerande;
3:o af Herrar Cederborg och Hallgren, hvilka hufvudsakligen yttrat
de åsigter för Numer-Lotteriets afskaffande, som uti Herr Montgomerys ofvanberörde
motion blifvit framställda, och tillika uppgifvit den skada och
det förderf, som Numer-Lotteriet medförer, i synnerhet på den fattigare
Samhälls-classen. Och har Herr Cederborg äfven ansett sig böra påyrka
förbud emot införskrifning och försäljning af utländska lottsedlar, samt att,
Biliana, till R. St. Prot. ■ 1834, 4 5ami. 1 slfd. 4
13:de Häftet.
20
St äts-Utskottets Utlåtande IV: 0 Sif,
om sådant skulle anses lofligt, Staten deraf måtte hemta någon inkomst
medelst deras beläggande med en betydlig stämpelafgift eller beskattning;
och
4:o af Riksdagsfullmägligen Anders Danielsson från Elfsborgs Län,.
sorn, uti dess anförande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
om Stats-Verkets tillstånd och behof, yrkat, att Numer-Lolteriet måtte försvinna;
och har, vid remissen af samma anförande, Bonde-Ståndet i allmänhet
förklarat sig dela samma tanka, med undantag af Riksdagsfullmägligen
JVils Strindlund ifrån Wester-Norrlands Län, som yttrat, att då nämnde
Inrättning lemnar Stats-Verket en inkomst af ungefärligen 100,000 R:dr, utan
att utgöra någon för landsbygden betungande beskattning, han *ock ansåge,
att, om denna inkomst kunde umbäras, man hellre borde, med afseende
på landets kända behof, söka att å andra Skatte-titlar bereda en motsvarande
indragning, hvaraf en större förmon detsamma tillskyndades. Varande
sedermera från sistnämnde Riks-Stånd till Utskottet remitterad en af förstbemälde
Riksdagsfullmäglig ytterligare afgifven motion om inrättande af ett
Svenskt Stats-Lotteri, med förslag i afseende på sättet för dess ändamålsenliga
ordnande och bestånd, jemte planen dertill.
Frågan örn Kongl. Numer-Lolteriets afskaffande har vid flere Riksdagar
förevarit, och vid den sistförflutne af Kongl. Majit äfven blifvit framställd;
vid behandlingen deraf, hafva tänkesätten varit särdeles delade emot
och för Inrättningens bibehållande, hvilket sistnämnde vid flere tillfällen
berott på en mindre öfvervägande majoritet vid omröstningarne derom, så
inom Stats-Utskottet, som Riks-Stånden och förstärkta Stats-Utskottet.
Då det icke torde kunna nekas, att med Statens värdighet är mindre
förenligt att, genom en för dess räkning auctoriserad och förvaltad spelinrättning,
bereda en inkomst, hvilken, påräknad att användas för bestämda
utgifter, dock till sin grund är ganska obestämd, och då obestridligt äfven
lärer vara, att denna inkomst till betydligare del uppkommer genom tillskott
af mindre bemedlade Medborgare, och alt Lotteri-Inrättningen, så i moraliskt
som oeconomiskt hänseende, menligt inverkar på de, till större delen,
den torftigare Samhälls-classen tillhörande spelande, särdeles i Hufvudstaden
och Rikets öfrige Städer; så tvekar Utskottet icke att härigenom föreslå,
att nuvarande Kongl. Numer-Lotteriet måtte med detta års utgång
indragas och alldeles upphäfvas.
Och får, i sammanhang härmed, Utskottet jemväl tillstyrka,
att tilldelandet af nya så kallade Brudgåfvor likaledes med samma lid
må upphöra, samt att Brudgåfve-fonden, efter Numer-Lotteriets in
-
Slals-Vlskottets Utlåtande N:0 54•
27
dragning, öfverlemnas .till Riksgälds-Contoret, som deremot 1 stadgad
ordning verkställer utbetalning till dem af allmogens döttrar, åt
hvilka sådane brudgåfvor redan blifvit eller till detta års slut kunna
blifva tillagde.
I händelse Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet sålunda föreslagit,
torde detta beslut böra underställas Kongl. Maj:ts Nådiga sanction, med underdånig
anhållan, att allmän Kungörelse om Kongl. Numer-Lotteriets upphörande,
samt sättet för de afsatte brudgåfve-vinsternas utbekommande
måtte i Nåder blifva utfärdad. Skolande i detta fall Utskottet afgifva dess
utlåtande i de med detta ämne sammanhang egande frågor, såsom de af
Lotteri-medlen nu utgående Löners förflyttande på Allmänna IndragningsStaten,
anslag till Kongl. Seraphimer-Lasarettet af ersättningen för öfverlåtelsen
af dess Lotteri-privilegium samt disposition af Lotteri-verkets hus
samt öfriga behållningar.
I öfrigt och då Statens inkomst af Numer-Lotteriet utgjort enda, eller
åtminstone hufvudsakliga skälet för dess tillvaro, har Utskottet ansett sig
böra uppgifva beloppet så väl deraf, som af den utgift, hvilken genom samma
Inrättnings upphörande uppkommer; och får i desse hänseenden Utskottet
upplysa, att, efter afdrag af Numer-Lotteriets Stat och omkostnader,
Stats-Verkets behållning utgjort:
Fö
r ar
1827
1828
1829
1830
183 r
i832
Att såsom bevillning
För år 1827
— 1828
— 1829
— i83o
— 1831
— i832
samt att till Post-verket för Numer-Lotler
För år 1827
— »828
— ,8a9
de vid Nume
R:di
57,318:
53,076:
96,964:
53,693: 33.
57,774: 21.
J7-
6.
20.
3.
1.
5.
8.
10.
77,684: 33
■Lotteriet utfallne vinster influtit.
. R:dr
8,872: 38.
io,45o: i5:
6,814:
8,983:
9,65o: 44
12,041:
i.
.8.
5.
4-
1.
4-
8.
7-
8.
■Inrättningens Brefväxling utgått:
. R:dr 7,200: 16. —
7,004.’ 10. 6.
. 6,132: 26. 8.
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o $4-
För år i83o ...... R:dr 5,648: r3. <—
— 1831 . . . . . . 6,58g: 17. —
— i832 ........ 7,175: 1. 8.
Numer-Lotteriets Stat anslår 5o,ooo R:dr, fördelade på följande sätt:
Till Arfvoden för Directionen . . . R:dr 2,000:
— Löner . . . . . . ... 7,720: — —
— deribland inbegripne 40 R:dr missräkningspenningar.
•— Collecteurens Provision, förslagsvis . . 26,000: — —
— Brudgåfvor . . . . . . . 2,833: j6. —
— Ersättning till Lasaretts-Directionen för indrag
ne
Lasaretts-Lotteriet . _ . . . 5oo: — —
— Diverse utgifter, bestående af post-porto, skrif
materialier,
ved, ljus och Extraordinariers betalning,
samt andre omkostnader vid NumerLotteri-dragningarné,
Boktryckaregesällers veckolöner
och husens onera m. m., emot redo
och räkning hvad åtgå kan på förslag . . 1 r,p46: 32. —
Summa R:dr 5o,ooo. — —
Af detta anslag skulle, efter Numer-Lotteriets indragning, komma att
Stals-Verket påföras:
aflöning .... R:dr 6,680: — —
Ersättning till Kongl. Lasarettet . 5oo: — — 8 •
och då härtill lägges den påräknade netto-inkomsten . 60,000: — —
blefve, utom hvad i Postmedel och bevillning hittills utgått,
den årliga bristen för Stats-Verket . . . R:dr 67,180: — —
som vid Stats-regleringen kom me alt observeras, med afdrag af den besparing
å Löne-anslaget, som genom löntagarnes afgång kan beredas.
Vidkommande frågan om införande af Class- eller Stats-Lotterier; så och
då dylika Lotterier troligen skulle, lika med nu varande Lotteri, blifva af
menligt inflytande, så i ett som annat afseende, samt det förmenta skälet
för inrättandet deraf, att nemligen genom högre insattser utestänga den
fattigare classen af Nationen från deltagandet deri, icke, efter Utskottets tanka,
synes innefatta rättvisa emot den mindre bemedlade, och hvilken bör
anses lika berättigad, som den förmögnare, att, efter råd och lägenhet, få
deltaga i en offentlig inrättning, betragtad såsom nöje eller tidsfördrif för
allmänheten, anser
Stats-Utskoltets Utlåtande JV.o S4• 29
anser Ulskollel sig icke kunna understödja ifrågavarande förslag om
Class- eller Stats-Lolteriers inrättande.
I fall Rikets Ständer till Stats-Utskoltets nu gjorde förslag lemna bifall,
får Utskottet äfven hemställa,
att Rikets Ständer till vederbörlige Utskott öfverlemna handläggningen
af den del utaf förenämnde motioner, som angår förbud emot
eller beskattning af offentlig försäljning af alla utländska Lotteri-sedlar.
Stockholm den 12 April 1834-  Ernot Utskottets beslut, i frågan om Numer-Lotteri Inrättningens indragning,
har reservation anmälts af:
Friherre Palmstjerna, C. O. ”Jag högaktar den philantropiska känsla,
som ligger till grund för beslutet, men jag anser det utur en Stats-oeconomisk
synpunkt origtigt. Då Statens behof icke medgifva upphörandet af
någon skatt utan motsvarande tillökning utaf en annan, så tvekar jag icke
uti valet emellan att fortfarande genom Numer-Lolteriet beskatta spelsjukan
och sjelfsvåldet, eller alt öfverflytta 100,000 R:dr uppå idogheten, fliten och
sparsamheten. Man undanrycker dessa en sparpenning, som kunde bilda
nya capital, för att åt de förra bibehålla en skärf, den obelänksamheten
nog finnér utväg att förslösa, 0111 än Staten försmår alt deraf uppliemta någon
inkomst.
Uti en tidpunkt, då Kongl. Maj:t af Rikets Ständer äskat betydliga nya
anslag, då Riksgälds-Contorets utgifter blifva större än de på en tidrymd
af tjugu år varit, finner jag föga lämpligt att bortkasta ett det mest frivilliga
af alla Skattebidrag, och hvars belopp, om ej mycket betydligt, likväl
vore tillräckligt att inom 28 år afbetala il million på Riksgälds-Contorets
skuld till Banken. När härtill lägges den utgift, hvarmed Stats-Verket, vid
Numer-Lotteri-Verkets indragning, belastas, torde det vara temligen klart,
att den uppoffring, som nu föreslås, ej är så obetydlig som det ändamål,
hvilket derigenom ernås.”
Riksdagsfullmägtigen Nils Strindlund från Wester-Norrlands Län.
”Det har alltid varit min öfvertygelse, att Kongl. Numer-Lolteriet är eh
Inrättning, som i allmänhet ingalunda orsakar skadligare följder. Den Einnar
ett tillfälle för den mindre bemedlade classen af medborgare, att, emot
en ganska obetydlig penning, erhålla nöje och, i min tanka, ett oskyldigt tidsfördrif
vid lediga stunder. Hvarföre då betaga dessa fattigare möjligheten
att få tillfredsställa ett begär, hvilket aldrig kan leda till samma resultat, som
kort och andre spel i bättre sällskapskretsar, de der, om de icke sluta med
Bihang till R. St. Prot. 18,34, 4 Sami. 1 Afd. 5
/3:de Häftet.
3o
$iats-Utskottets Utlåtande N;0 54*
att spelare* antingen bedrages eller bedrager, hvilket jag för ingen del bar lust att
anse såsom en ogörlighet; åtminstone medtaga på en af ton oftast större penninge
summor, än hvad en ifrig lotterispelare förstör på 3:ne dragningar.
Jag är visserligen försäkrad derom, att, skulle än Numer-Lolleriet upphöra,
tillfällen icke alldeles saknades för lotterispel. Vi hafva privilegierade
Lotterier, såsom t. ex. Musikaliska och Seraphimer-Lollerierne, hvilka hittills
icke sett någon fördel uti, och måhända ej kunnat bestå så länge Kongl.
Numer-Lotteriet linnes, men otvifvelaktigt skulle, i händelse berörde Verk
indrages, på dettas fall bygga sin uppkomst; och det är mig icke möjligt inse,
hvarföre en Stats-inkomst bör frånkännas Staten, för att komma den en*
skilde till godo; helst denna tid, då hehofven verkligen kräfva bibehållande
af alla Statens inkomst-källor.
Efter beräkning per medium af senaste 10 årens behållning för Statsverket
af Kongl. Numer-Lotteriets inkomster, utgör denna en summa af omkring
90,000 R:dr; nog betydlig för att, om jag så får säga, bortkastas.
Ett ytterligare skäl för Kongl. Numer-Lotteriets fortfarande, hemtar jag
deraf, att, genom dettas försvinnande, spelet på utländska Lotterier säkerligen
stege, samt medförde den svåra olägenhet att större penninge-summor gingo
utur landet, utan att derföre bär qvärstannade en motsvarande valuta.
Det säges, att den vinst, som genom lotterispel uppkommer, är en för
Staten neslig skatt, men jag hemställer, om beskattningen å Biljard-spel kan
anses vara i något afseende mera hederlig, för min del måste jag tillstå, alt
jag hyllar en motsatt mening.
Slutligen får jag förklara, att jag anser det vara högst besynnerligt, att
senaste Riksdag, då fråga om Kongl. Numer-Lotteriets indragning väcktes af
Kongl. Maj:t, denna blef af Stats-Utskottet afslagen, då deremot nu, när den
af enskilde Motionairen blifvit framdragen, densamma uti Stats-Utskottet vunnit
bifall.”
Uti sistnämnde Ledamots reservation instämde
Riksdagsfullmägtige J. L. Wiklund frän Westerbottens Län samt Eric
Nilsson ifrån Jemtlands Län.
Rättelse:
Haft. 6, sid. i5, r. n st. 4,5g6, läs 4,586.
STOCKHOLM, 1834.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Stats-Ulskottcts Utlåtande N:0 SS.
t
N:o 55.
Ankom till Exp.-Utsk. elen 14 April kl. 6 e. m.
Utlåtande öfver den af Herr Stjerncreutz, Petter Niclas, hos
Ridderskapet och Adeln gjorde motion, angående utbekommande
ifrån Riksgälds-Con t or et af cn dess, enligt af gifven
räkning å ved och bränkol till Landtmarskalkens så kallade
Soiréer vid sistlidne Riksdag, egande fordran.
CR.Grs A.)
Till Stals-Utskottet har blifvit remilteradt ett af Herr Stjerncreutz,
Petter Niclas, hos Ridderskapet och Adeln afgifvet anförande, deri förmäles,
att sedan, i öfverensstämmelse med den af Fullmägtige i RiksgaldsContoret
den 8 Januarii 1833 gifna föreskrift, att Motionairens räkning
öfver kostnaderna för ved och kol för Landtmarskalks-klubben under sistlidne
Riksdag borde af f. d. Herr Landtmarskalken vara godkänd, och
Motionairen hos Hans Excellence m. m. Herr Grefve De Geer i sådant ändamål
räkningen företett, så hade Halls Excellence förklarat, det Hans
Excellence icke betviflade räkningens vigtighet, men att Hans Excellence,
hvars egenskap af Landtmarskalk längesedan upphört, nu mera icke kunde
någon påskrift å nämnde räkning med leia, hvaraf följden varit den, att
det öfverskott, som räkningen lill Motionairens faveur utvisade, Elef i
Riksgähls-Contorel innehållet. Af denna anledning, och då meranämnde
räkning, till Riksgälds-Contoret iulemnad och der granskad, är beledsagad
af sådana verificationer, att någon anmärkning hvarken egt eller kunnat
ega rum, anhåller Motionairen, att Ridderskapet och Adeln samt Rikets
Ständer läckas, sedan vederbörande Utskott hördt blifvit, tillerkänna Molionairen
dess rättmätiga och obestridd lemnade fordran.
Från Ridderskapet och Adeln har Utskottet äfyen blifvit tillställdt
ett af Hans Excellence Herr Grefve De Geer i detta ämne afgifvet yttrande,
af hufvudsakligt innehåll, att Hans Excellence vid sistlidne Riksdag
icke med fullkomlig uppmärksamhet följde den detail-frågan, sorn rörde
ved-consumtionen, hvaröfver Hans Excellence icke erhållit någon uppgift
under det Hans Excellence varit Landtmarskalk, utan var det, om icke
Hans Excellence missminner sig, först två år efter Riksdagens slut, sorn
Motionairen inkom till Hans Excellence med räkenskaperna öfver vedconsumtionen.
Och ehuru Hans Excellence icke kunde elier borde betvifla
Bih. lill R. St. Prot. 1834. 4 Sami. 1 Afd. i
i4-'de Häftet.
3
Stdls-Utskolttls Utlåtande N.o SS.
räkenskapernas vigtighet, likväl och då så lång tiel efter Riksdagen vore
förfluten, hade Hans Excelience ansett det icke vara fullkomligen rigtigt,
att under desamma teckna sitt namn, innan erforderliga upplysningar erhållits.
Hvad sjelfva saken anginge, så kunde Hans Excelience för sin del
icke annat än högligen önska, att Stats-Utskottet måtte tillstyrka Ständerne
att bifalla Molionairens begäran, emedan det skulle hvarken med billighet
eller rättvisa vara öfverensstämmande, om lian icke finge sin fordran
godtgjord.
Detta hade Hans Excelience ansett sig böra upplysa, äfven för att
undanrödja det skäl, som, från Hans Excellences vägran alt underteckna räkenskaperna,
af Stats-Utskottet möjligen kunde bernias för ett, emot Hans
Excellences önskan, afstyrkt bifall å motionen.
Utaf Riksgälds-Contorets handlingar har Stats-Utskottet inbemtat, att,
sedan de senast församlade Rikets Ständers Revisorer erfarit, att 3:ne förskotts-summor,
af tillhopa 2,200 R:dr B:co, blifvit till Molionairen ulgifne,
men icke redovisade, så hade Revisorerne anmodat Fnllmägtige att, till
redogörelses erhållande, nödiga åtgärder vidtaga. I anledning hvaraf, genom
Commissariernes försorg, en sådan redogörelse blifvit Motionairen affordrad,
slutande sig med ett saldo, Motionairen till godo, af 53c> R:dr 3g
sk. 10 rist. B:co, eller den fordran, som motionen har lill föremål.
Under anmälan, att denna redovisning vore behörigen verificerad,
granskad och vigtig befunnen, hade Commissarierne hos Fullmäglige tillstyrkt,
att ofvanberörde saldo måtte varda auordnadt, för att Motionairen tillhandahållas;
men som Rikets Ständers, vid sista Riksdag fattade och Fullmägtige
till efterrättelse meddelade, beslut, i afseende på utbetalningarne
utaf Riksdags-kostnads-medlen, innehåller, under rubrik Representationskostnader
m. m. och deribland Landtmarskalkens så kallade Soire'er_, att
kostnaderne härföre skulle godtgöras enligt af Landlmarskalken godkände
räkningar, men ett sådant af Landtmarskalken meddeladt godkännande
saknades å den af Commissarierne insända räkningen, så hade Fullmägtige
ansett densamma icke kunna godkännas, hvadan den återskickades till
Commissarierne, hvilka hade, att, för de till ved och kol för Landtmarskalkens
så kallade Soiréer utgifne förskolts-summor, behörigen verificerad
redogörelse vederbörande affordra och till Fullmägtige ingifva.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, och som den af Rikets
Ständer meddelade föreskrift i förenämnde fall icke blifvit fullgjord, så
anser Utskottet
sig ej kunna tillstyrka bifall å motionen.
Siats-Utskottets Memorial N.-o 56.
Men då de af Herr Stjerncreutz, under loppet af sistlidne Riksdag,
lyftade 3:ne föi skotts-summor, till ett sammanräknadt belopp af 3,200 R:dr
B:co, blifvit från Riksgälds-Contoret utgifne, till följd af skriftliga reqvisitioner,
hvarå dåvarande Lnndtmarskalken tecknat godkännande, i enlighet
med Rikets Ständers beslut, så föreslår Utskottet,
att dessa 2,200 R:dr må, såsom nöjaktigt redovisade, utur
Riksgälds-Contorets räkenskaper afskrifvas.
Stockholm den 12 April 1834-
N:o 56.
Ankom till Exp.-Utsk. den 14 April kl, 6 e. m.
Memorial, angående en gratification åt Commissarién D. Ek,
för dess hafde befattning med reparationen och inredningen
af Riksgälds-Contorets förra hus, som nu begagnas af de
Ofrälse Riks-Stånden samt Rikets Ständers Utskott.
(R.Grs A.)
Uti Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret lill innevarande Urtima Riksdag
afgifne Berättelse om nämnde Contors tillstånd och förvaltning, hafva
Fullmäglige, i sammanhang med redovisningen för fullgörandet af det
dem, vid sistlidne Riksdag, gifne uppdrag, i afseende på reparationen och
inredningen af Riksgälds-Contorets förra hus, som nu af ofrälse Riks-Stånden
och Rikets Ständers Utskott begagnas, samt anskaffande af erforderlige
inventarii-persedlar, anmält Commissarién D. Ek, som, enligt af Fullmägtige
dertill erhållet uppdrag, besörjt, under egen ledning och tillsyn, förenämnde
reparation och inredning, samt anskaffandet af byggnads-materialier
och inventarii-persedlar, lill erhållande af någon vedergällning för hans
möda och besvär, samt uppoffring af tid.
Af denna anledning, och för att någorlunda kunna bedöma beskaffenheten
af de verkställde reparationerne och inredningarne, hafva Ledamöterne
af Riksgäldsverks-afdelningen besett alla rummen, och dervid, efter
ledning af designationerne öfver localens förra inredning, vunnit en
grund för anställande af jemförelse, efter hvilken arbetets vidsträckthet
kunnat pröfvas; hvarvid befunnits, att, så vidt localen kunnat medgifva,
4
Slati-Utskottets Memorial N.O 56.
inredningen blifvit verkställd med den omtanka, alt något i della afseende
icke varit att erinra.
Till närmare upplysning i hvad som angår arbetet i detail, har fran
Commissarien Ek blifvit infordrad en så lydande:
Ö. P. M.
Reparationen uti Riksgälds-Contorets förra hus förbereddes i83o genom
upphandling af diverse materialier, golfbräders hylling ni. m. Den
egentliga reparationen begyntes i April i83i och fortsattes till October
månads slut; fortsattes åter i832 från April till September samt vidare
j833 från Februarii till October månads slut, då den var fullbordad.
Första året eller 1831 inreddes östra delen af stora huset, eller Hedervärda
Bonde-Ståndets Sessionsrum och Cancellie, Högvördige Preste-Ståndets
Sessionsrum och förmak, samt 3:ne rum på nedra bottnen. Andra'året ändrades
Höglofl. Stats-Utskottets rum, samt inreddes tambourer och kapprum
i båda våningarne en och två trappor upp; och tredje året inreddes
Yällofl. Borgare-Ståndets Sessionsrum och Cancellie, Högvördige PresteStåndets
Cancellie och Yaktrum, samt Höglofl. Bevillnings-, Oeconomieoch
Expeditions-Utskoltens Sessionsrum och Cancellier, jemte 8 serskilda
rum på nedra bottnen och sex rum på nedersta bottnen åtgärden, äfvensom
rum ändrades i östra flygeln för Höglofl. Conslitutions- och Lag-Utskotten.
De hufvudsakliga ändringarne hafva bestått i brandbottnens öfver
östra delen af huset förstärkning med flere nya bjelkar, samt en mängd
jernankare och 3:ne stora spännstolar i vinden, äfvenledes förstärkning af
bottnen emellan andra och tredje våningarne i denna del af huset, medelst
spännbräder och jernankare, samt ändring af bottnen emellan Vallöf!.
Borgare-Ståndets och Höglofl Stats-Utskottets Sessionsrum, på det
sätt, att då en mellanmur i det förstnämnde rummet måste borttagas, men
bjelklagen i de rum, som derigenom borde förenas, funnos skarfvade på
denne mur, afskuros de till en bredd af 3o tum, hvari inlades tvänne
stycken i5 tums tvärbjelkar, på hvilka de andra bjelkarne upphängdesmed
ankare och skrufvar; äfven måste bottnen uti Höglofl. Slats-Utkottets Cancellierum
förstärkas med starka ankare och skrufvar, emedan äfven der,
å en vägg som borttogs, funnos flere skarfvade bjelkar.
Murar hafva blifvit borttagne i Östra delen af huset, 4 skiljeväggar 2
trappor upp, 3:ne en trappa upp och en på nedra bottnen, i vestra delen
arne väggar 1 trappa upp och en 2 trappor upp, hvaremot en ny vägg
är uppförd i samma del af huset en trappa upp, och en dito 2 trappor
upp, äfvensom en vägg i hvardera våningen för Höglofl. Bevillnings- och
Stats-Ulskottets Memorial N:0 56.
5
Oeconomie-Utskotten i vestra flygeln; i denna flygel är äfven uppförd, ända
från nedra bottnen, en ny större skorsten, gående genom tvänne våningar
och vinden. En lika skorsten är uppförd i östra delen af huset. Trenne
köksspisar äro borttagne och kakelugnar i stället uppsatta. Flere gipstak
i de större rummen äro till betydlig del nygjorda, och alla öfriga reparerade,
uti in alles 56 ram. Nya golf äro inlagde uti 7 större och 8 mindre
rum, samt gamla golf omlagde i 8 rum. Nya större ytterfönster äro
insalta i 55 lufter och 46 dito innanfönster, 1 i lufter mindre utanfönster
och 7 dito innanfönster, i5 par deux-battans dörrar med karmar äro
nya insatte. Uti alla rum mer och mindre snickare-arbete. Trenne stora
salar äro försedda med väftapeter, målade med oljefärg. Uti öfrige 5g
runn äro papperstapeter uppsatte och träverket måladt med oljefärg. Ellofva
stora nya kakelugnar äro uppsatta, och 3a större och mindre omsatta.
En ny port på huset är anbragt och g förstugor och 7 trappor putsade
och hvillimmade Åtta dubbla brädväggar äro uti några rum i huset anbragte,
och nio latriner inrättade i vindarne.
Möbler och inventarii-persedlar anskaffade till alla rum.
D. Ek.
Enligt de af Commissarien Ek, emot slutet af nästlidet år afgifne, serskilde
räkningar, hafva reparationerne och in
redningarne
kostat . .
B:co R:dr 15,096: 4r. 5.
samt till anskaffning af möbler och inventarii
persedlar
åtgått
„ 3,46o: 33. 8.
eller tillhopa B:co R:dr 18,557: 27. f.
Och då Commissarien Ek, med den omtanka och det nit fullgjort ifrågavarande
uppdrag, att, utan ändamålets förfelande, en icke obetydlig besparing
ofelbart vunnits i kostnaderne för ett arbete, som, efter entreprenad,
icke I ämpligen kunnat verkställas, samt bemälde Commissarie dessutom ombesörjt
de erforderliga inredningarne i f. d. så kallade Hessensteinska huset,
sä har Utskottet, som ansett Commissarien Ek härigenom hafvajgjort sig förtjent
af Rikets Ständers välvilja och belönande uppmärksamhet, skolat
tillstyrka, att honom måtte, utaf Riksgälds-Contorets medel,
tilldelas en gralificalion af ett tusende två hundrade (1200)
Riksdaler Banco, såsom vedergällning för hans möda och besvär
samt tids-uppoffring/
Stockholm den 12 April i834-
6
Stats-Utskottels Memorial N-o 56.
Reservationer:
Af Herr Prosten Åstrand.
Då jag anser en mångfaldigt större vinst, än den åt Herr Öfver-Commissarien
Ek nu föreslagna gratification, hafva för Riksgälds-Contoret uppkommit
genom hans biträde vid förändringarne i Riksgälds-Contorets förra
hus, och gratificationen icke är motsvarig det vidsträckta besvär, Herr Öfver-Commissarien
Ek under trenne år haft vid detta arbete, yrkar jag, att
samma gratification må förhöjas till 2000 R:dr.
Härmed förenade sig Herr Prosten Nordin samt Herr Brukspatronen
Langenberg.
Af Herr Prosten Östberg.
Under det jag af egna angelägenheter hindrades någon stund vara
närvarande i Utskottet den 12 på aftonen, förekom till afgörande in Pleno
Riksgälds-afdelningens förslag till utlåtande om verkställigheten af Rikets
Ständers sistlidne Riksdag fattade beslut, att, enligt godkände ritningar,
förvandla Riksgälds-Contorets förra hus till sessions-rum för de tre Ofrälse
Stånden samt för Utskotten. "Vid min återkomst erfor jag med verklig
ledsnad, att pluraliteten af Utskottet nedsatt det i Afdelningen åt ÖfverCommissarien
Ek föreslagna arfvode från 2000 R:dr till 1200. Jag kunde
aldrig föreställa mig annat, än att Utskottet med fägnad skulle omfatta
tillfället att, med bifall lill Afdelningens förslag, visa en slags erkänsla
lör denne värdige man, som öfver 4° Ar med redlighet, nit och verksamhet
arbetat i Riksgälds-Contoret, och nu i många år nästan ensam med
fullkomligaste bifall innehaft hufvudförvaltningen af detta Rikets Ständers
vigtiga Verk, samt derunder åtskilliga gånger frivilligt åtagit sigdettaVerk
rörande bestyr, som genom hans klokhet och sparsamhet ledt till betydliga
besparingar för Staten. Vid det nu ifrågavande arbete, som han äfven
frivilligt åtagit sig efter räkning verkställa både å Riksgälds-Contorets förra
lius och det till Rikgälds-Contor nu inredda Hessensteinska huset, kan jag
med trygghet påstå, alt 5o procent i omkostningar blifvit besparade och
af desse besparade utgifter anser jag högsta billighet fordra, att Öfver-Commissarien
Ek kommer i åtnjutande af det arfvode af 2000 R:dr B:co, som
Afdelningen välbetänkt föreslagit åt honom; hvarföre jag vördsamt härmed
får reservera mig emot all nedsättning af njrssnämnde summa. Hade detta
arbete skolat verkställas genom Byggmästares tillsyn och försorg, hade vi
möjligen kommit till den bekymmersamma erfarenhet, som uppförandet af
allmänna nybyggnader och reparationer ofta gifvit vid handen.
Stats-Utskottela Utlåtande N.o Sy.
7
AT Herrar Santesson och PToernj hvilka nnsågo alt gralificationens
belopp gerna kunde nedsättas lill 1,000 R:dr Banco.
Nio 57.
Ankom till Exp.-Utsk. den »4 April kl. 6 e. m.
Utlåtandej i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelseom
ytterligare Statsanslag för Armeens Pensions-Cassa^ om
dispositionen af accords-reglerings-anslaget och om beliiningsrätt
ä accords-fondens obligationer.
(U. AO
Sedan Armeens år 1833 församlade Fullmäktige i underdånighet anmält,
ej allenast Armeens Pensions-Cassas behof af ytterligare Statsbidrag,
för att inom en kortare tid, än annars vore möjligt, uppnå det
åsyftade ändamålet af pensioners bringande till lika belopp med lönerue,
än ock att Cassans tillgångar icke medgåfve ytterligare förhöjde anslag
till pensioner för blesserade, har Kongl Maj:t, medelst Nådig Skrifvelse
af den 25 Januarii 1804. Rinford i 1 Sami. t Aidel», under N:o
1 1), öfverlemnat dessa frågor till Rikels Ständers behjertande, med Nådigt
förklarande, att på Rikets Ständer ankomme, hvad den senare frågan
angick, den Kongl. Majit funnit inskränka sig till beredande af nödige
medel för sådane militairers pensionerande, som hädanefter varda
i krig sårade, alt antingen förordna om uppförande på Allmänna Indragnings-Staten
af ett till detta ändamål lämpligt anslag, alt vid inträffande
behof ställas till Directionens öfver Arméens Pensions-Cassa disposition,
eller ock öka det nuvarande anslaget å Indragnings-Staten för blesserade
Officerare och Under-Officerare; hvarjemte Kongl. Majit till Rikets Ständer
öfverlemnat att besluta, i anledning af Arméens Fullmägtiges tillika gjorde
underdåniga anhållan, dels att accordsfondens styrelse måtte tillerkännas
rättighet, antingen att, emot framdeles återbetalning, få på en gång
lyfta det anslag af 100,000 Rldr, som Rikets Ständer, i och för regleringen
af accorden, såsom creditiv redan anvisat, eller ock att årligen tillgodonjuta
räntan å denna summa, efter fem för hundradet räknad, dels
ock, att accordsfondens obligationer må få belänas, så väl af Direclionen
Qfver Arméens Pensions-Cassa, som af enskilde till enahanda belopp
8
Stats-Ulskotlets Utlåtande IV.-0 5j.
och lika ränta, som för de med Rikets Ständers garantie utfärdade obligationer
redan- blifvit fastställde eller framdeles kunna bestämmas.
Till följd af A denna Nådiga Skrifvelse ifrån Riks-Slånden erhållen
remiss, liar Stats-Utskottet tagit kännedom, så väl af Aromens Fullmägtiges
i ofvanberörde ämnen aflåtne underdåniga skrifvelser, som af det
anförande, hvilket, vid remissens meddelande ifrån Bonde-Ståndet, blifvit
af Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson ifrån Elfborgs Län afgifvet,
och hvari åtskillige af Ståndets Ledamöter instämt.
Beträffande nu först frågan om ökadt årligt Statsanslag till PensionsCassan,
så, enär Stats-Verkets bidrag till denna inrättning redan utgöra,
efter ett för 10 år uträknadt medium, vacance- och liggemånads besparing
. . 12,3i4: 41- 4*
samt |:delar af Wadstena Krigsmanshus medel . . . 48.564: 36. 4-
hvarförutan Armeens Pensions-Cassa vid sistlidne Riksdag erhöll rättighet
att, emot lika förbindelser, som Stats-Verket hittills ålegat, uppbära
den lone-innehållning, som under namn af begrafningshjelp till Kongl.
Stals-Contorel förut ifrån Armeen ingått, kan Utskottet, i betraktande för
öfrigt af Statsverkets — i förhållande till de för handen varande utgifterne
— inskränkta tillgångar,
ej tillstyrka, att något ytterligare Statsbidrag må Arnmens
Pensions-Cassa beviljas.
Hvad dernäst angår pensionsanslag åt de militairer, som i krig blifva
blesserade, och hvartill, enligt Arméens Fullmägtiges underdåniga ti 11-  kännagifvande, Arméens Pensions-Cassa icke lemnar full tillgång; så lära
Rikets Ständer icke tveka erkänna rättvisan af deras anspråk på
understöd äfven af Staten, som till Fäderneslandets försvar vågat sitt lif
och, genom erhållne blessurer, blifvit nödsakade att ur krigstjensten afgå.
Då likväl, efter hvad den Nådiga Skrifvelsen innehåller, frågan endast
afser de mililaire-personers pensionerande, som hädanefter i krig varda
blesserade, tror Utskottet det nu göra tillfyllest, att erkänna rigtigheten
af denna grundsatts, men alt anslagets uppförande å Stat kan öfverlemnas
till de, efter krigsutbrott, nästsamman kom man de Ständer.
Utskottet tillstyrker sålunda,
det alla uti Svenska Arméen tjenstgörande Officerare, Under-Officerars
och Civile Tjenstemän, hvilka under krig
emot Rikets flender varda så svårt blesserade, att de derigenom
blifva oförmögne att i Rikets tjenst qvarstå, må
förklaras
Siats-Utskottets Utlåtande N.o 58.
9
förklaras berättigade, att erhålla årligt pensions-understöd,
till det belopp och i den ordning, som Rikets Ständer, efter
sig företeende omständigheter, dä bestämma.
Utskottet, sorn i frågan om lyftningen af det å Riksgäids-Conloret anvisade
creditiv i och för regleringen af Armérns accorder, eller om räntas
uppbärande derå, skall afgifva serskildt Utlåtande, har derjemte till
Banco-Utskoitet öfverlemnat den Nådiga Propositionen, för besvarande af
livad deruti förekommer, rörande beläningsrälten å accordsfondeus obligationer.
Stockholm den 12 April 1834*
Nio 58.
Ankom till Exp.-Utsk. den 14 April LI. 6 e. n>.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
upphörande af Lig ge månaders och Begrafningshfelpsberäkning
vid tillträde af vissa högre Civila Embeten.
(U- A)
I detta ämne bar Kongl. Majit rinder den 8 sistlidna Februarii till
Stals-Ulskottet aflåtit Nådig Proposition, (införd i 1 Sami. 1 Afd. under
N:o 3i), och deruti dels i Nåder föreslagit, att så väl alla de Civila
Em.be
ulan föregående ransakning och dom, af Kongl. Majit entledigas, som
ock de öfrige högre Civila Embetsman, hvilka blifvit uteslutne från delaktighet
i Civil-Statens Pensions-Cassa, må förklaras berättigade, att, ifrån
och med månaden efter deras utnämning, tillträda alla embelet eller
tjensten åtföljande löningsförmoner, hvaremot, vid deras dödsfall i tjenslen,
begrafningshjelp icke komme deras sterbhus till godo, dels ock till
Rikets Ständer öfverlemnat, att, derest de funno Civil-Statens PensionsCassa
böra erhålla ersättning för den förlust i tillfällig inkomst, som, genom
upphörande af vacance- och liggetids-besparing samt begrafningshjelp,
i ofvannämnde fall kan för Cassan uppkomma, dertill bevilja ett
lämpligt anslag.
Vid öfvervägande af hvad den Kongl. Propositionen samt öfriga i
Bih. lill R. St. Prot. 1834- 4 Sami. 1 Afd. 3
if-de Häftet.
ICJ
Slats-Utskotlelé Utlåtande N.o 5g.
detta ämne Utskottet lillhandakomne handlingar innehålla, har, å ena
sidan, Utskottet väl funnit det icke kunna nekas, att Embets-oeh Tjenstemän,
som utan dom och ransakning entledigas, få, genom mistningen af
den å lönen aftjenade begrafningshjelp, vidkännas en ytterligare förlust;
men då, å den andra, deremot förekommer, att det föreslagna undantaget
i nu gällande Författningar för vacance- och nådårsbesparingen å civile
Embets- och Tjenstemäns löner i allmänhet skulle, ej allenast i flere hänseenden
medföra svårighet och olägenhet genom olika tillämpning af
samma författningar, så väl vid löners tillträdande, som i afseende å afgående
Embets- och Tjenstemäns rättighet till begrafningshjelp, samt
dervid gifva anledning till flerfaldiga missförhållanden, än äfven förorsaka
Stats-Cassan en icke obetydlig årlig utgift, härledd från den ersättning,
hvarå Civil-Stalens Pensions-Inrältning, genom besparingarnes upphörande,
egde rättmätigt anspråk, tror Utskottet sig, för de mera sällsynta
fall, att innehafvare af högre civila eller förtroende-embeten blifva
utan dom och ransakning derifrån skiljde, icke böra tillstyrka något undantag
från nu gällande föreskrifter, utan hemställer,
att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att liggemånaders och begrafningshjelps beräkning vid
tillträde äfven af ifrågasatte högre civila embeten och förtroendet
jcnsler må fortfarande ega rum.
Stockholm den *4 April *834-
N:o 5p.
Ankom till Exp.-Utsk. cten i5 ApriT kl. 11 f. m.
Utlåtandej i anledning af de äreh i83o och i83aförsamlade Rikets
Ständers Revisorers till Rikets Ständer afgifva Berättelser,
om verkställd gtaåskning af RiksgäIds-Contoretj
det derunder lydande General-Assistahce-Contoret och Götha
Canal-Bolags samt Malmö f. d. Discont-Verk.
(R. G:s A.)
Samtlige Riks-Stånden hafva till Stats-Ulskottet remitterat ofvannämnda
Berättelser; och Utskottet får, i följd deraf Utlåtande öfver dessa
Berättelser afgifva.
Stats-Utskoltets Utlåtande IV.o 5g.
183o års Revision.
Enär lili berättelsen om denna revision icke förekommer någon ari»
' märkning vid förvaltningen eller räkenskaperne, samt hemställan i något
ämne icke heller blifvit gjord, så har, vid detta förhållande, Utskottet
ansett någon åtgärd i anledning af denna berättelse icke erfordras.
l83s års Revision.
Härvid hafva förekommit 2:ne af Revisorerne gjorde anmärkningar,
i anledning af det General-sammandrag öfver kostnadernc för sisth Riksdag,
sorn Revisorerne låtit upprätta, nemi. 1:0 att Kongl. Stats-Conloret
reqvirerat och från Riksgälds-Contoret erhållit ersättning för något mera',
än Kongl. Stats-Contoret vid Riksdagens början förskjutit; och
2:0 att fullständig redovisning ännu 'år iSöa saknades för några från
Riksgälds-Contoret till mindre utgifter ulbetalde förskott, och hade Revisorerne
af desse sålunda förekomne anmärkningar lem nät Fullmägtige
del, med anmodan att, j ena och andra hänseendet, nödiga åtgärder
vidtaga.
Beträffande första anmärkningspunkten, så har Utskottet inhemtat
närmare upplysning om förhållandet, och dervid funnit, huruledes Karn
erera ren af Wåhlberg, som, vid Riksdagens början, haft sig uppdraget,
att bestrida förefallande Riksdagsutgifter och för sådant ändamål i Kongl.
Stats-Contoret uppburit en förskottssumma af 10,000 R:dr, utaf nämnde
enmma till Herr Hof-Canceileren såsom förskott, emot framdeles redovisning,
utlemnat, till bestridande af Riksdagsutgifter, den 27 December
1828. . . . . . * . . . . . . . . . . . R.dr i,ooo.
äfvensom sedermera omedelbart från Kongl. Stats-Contoret
blifvit till Herr Hof-Cancelleren i enahanda ändamål
ytterligare anordnade
•— »,ooo.
Tillsammans R:dr 3(ooo.
Enär härefter, i följd af Rikets Ständers fattade beslut, angående
Riksdagskostnadernes omedelbara bestridande genom Riksgälds-Contoret,
Kamererare!! af Wåhlbergs befattning härmed kom att upphöra, hade bemälde
Kamererare, uti dess till Kongl. Stats-Contoret afgifne och derifrån
till Fullmägtige öfverlemnade redovisning för ofvanberörde förskottssumma
af 10,000 R:dr, bland andre med behörige verificationer styrkte
utbetalnijigar, äfven alfort förut omförmälde, till Herr Hof-Cancelleren
12
Siats-Uiskoilels Utlåtande N,-o 5g.
ulgifne förskollssuruma af 1,000 R:dr, utan att Herr Hof-Cancellerens redovisning
härföre var bifogad.
Enligt II;rr Hof-Cancellerens sedermera afgifne redovisning, så väl
för det af Kamererare!! af Wåhlberg euiottagne förskott af 1,000 R:dr,
sorn för de till Herr Hof-Cancelleren från Kongl. Stats-Contoret utanordnade
2,000 R:dr, bestego sig de af Herr Hof-Cancelleren beslridde utgifter
till ett sammanräknadt belopp af 2,353 R:dr 3r sk. 2 r:st., och
för hvilket belopp Kongl. Stats-Contoret, vid redovisningens öfverlemnande,
reqvirerat och erhållit full ersättning', ehuru det häruti inbegripne,
af Kamereraren af Wåhlberg meddelade och uti hans redovisning afförde
förskott af 1,000 R:dr förut blifvit af Riksgälds-Contoret godtgjordt;
så att, i stället för 2,353 R:dr 3i sk. 2 r:st., Kongl. Stats-Contoret undfått
3,353 R:dr 3i sk. 2 r:st. och följaktligen 1,000 R:dr utöfver hvad
Kongl. Stats-Contoret förskjutit.
I anledning häraf, och sedan förhållandet blifvit af Commissarierne
närmare utredt, afgick, under den 21 Januarii i833, skrifvelse från
Fullmäglige till Kongl. Stats-Contoret, med anmodan, att foga anstalt
derom, att ifrågavarande, dubbelt utbetalde summa, 1,000 R:dr, måtte
varda Riksgälds-Contoret godtgjord; hvarefter Kongl. Stats-Contoret, uti
skrifvelse den 2g nästpåföljde Augusti, till Fullmägtiges disposition öfverlemnat
anordning å desse 1,000 R:dr.
X afseende å 2tdra punkten, rörande felande fullständig redovisning
för några från Riksgälds-Contoret till mindre utgifter utbetalde förskott,
så har Utskottet härvid af Riksgälds-Contorets handlingar och räkenskaper
inhemtat, att Hofkamereraren Stjerncreutz, dertill af f. d. Landtmarskalken,
Hans Excellence m. m. Herr Grefve De Geer autoriserad, emot
qvittencer, lill anskaffning af ved och brännkol för Landtmarskalkens
så kallade Soireer, uti Riksgälds-Contoret uppburit följande förskottssummor,
nemligen:
1828 den 28 November .... R:dr 800
182g den g April — 400
— den 11 December .... — 1,000
” 2,200.
För desse förskoltsummor blef väl, 1 anledning af Revisorernes anmärkning,
åtgärd af Fullmägtige fogad om infordrande af ifrågavarande
redogörelse, som ock, i Januarii månad förlidet år i833, inkom, men
hvilken
Stals-Ulskoltcts Utlåtande N:0 5g.
hvilken Fullmägtige ansett sig ej kunna godkänna, af den anledning,
som utredes uti Stats-Utskottets afgifne Utlåtande, JN:o 55, öfver den af
Herr Stjerncreutz hos Ridderskapet och Adeln i ämnet gjorda motion.
Under rubrik: Riksgälds-Contorets fordna Utrikes gäld, som Kongl.
Majit i Nåder behagat åtaga Sig att låta liqvidera.
Härvid har förekommit, att, genom misstag, antalet af utelöpande
obligationer, hörande till lånen i Antwerpen, blifvit uti Berättelsen uppgifvet
till 72 stycken, i stället för 73 stycken; hvilket obetydliga och
lill ingen påföljd för Riksgälds-Contoret ledande misstag Utskottet likväl
ansett sig icke böra förbigå utan anmälan.
I anledning af Revisorernes anmärkning, rörande 2:ne för Götha
Canal-Bolags f. d. Discontverks räkning hos Konungens Befallningshafvande
öfver Skaraborgs Län anhängige gjorde utsökningsmål, så förbehåller sig
Utskottet, att, efter verkställd granskning af nämnde Discontverks räkenskaper,
öfver denna anmärkning meddela yttrande uti den allmänna Berättelse
om granskningen af så väl Riksgälds-Contoret som Discont-Inrättningarne,
hvilken Utskottet kommer att afgifva.
Stockholm den i4 April 1834-
Bih. lill R. Si. Trot. tS34- 4 Sami. 1 Afcl.
i4'de Häftet.
3
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, iS34
JStats-Ui&kotiets Utlåtande Af o G o.
N:o 60.
Ankom till Exp.-Utsk. den 23 April II. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om löne-ersältning
till Capit ainer ne Sjöbohm och Tilosius samt till Lieutenanten
G. M. Hård.
(U. A0
Från Ridderskapet och Adeln har Stats-Utskottet erhållit remiss å:
1:0 Gref ve'CronhjelmSj O. A., motion, alt Capitainerne F. A. Sjöbohm
och C. A. Tilosius, — hvilka, vid den med Kongl Maj:ts Flotta år
1820 vidtagna reglering, blifvit förflyttade på expeclance-stat med endast
Lieutenants lön eller 3oo R;dv hvardera, ehuru de icke allenast tjenstgjort
såsom Capitainer, Sjöbohm i Öfver 6 och Tilosius i nära 3 år,
utan äfven, om regleringen för sig gått några veckor senare, otvifvelaktigt
kommit i åtnjutande af Capitaines aflöning i följd af uppgifne, år
*824 inträffade ledigheter, *—• måtte af Rikets Ständer hugnäs med en lönefyllnad
af 200 R:dr, antingen retroactivt från den 1 Januarii 1826 eller
från och med delta års början; och har Grefve Cronhjelm tillika upplyst,
att endast omnämnde 2:ne Capitainer, tillika med Lieutenant G. M.
Hård, af hela det antal Officerare, omkring 70 stycken, som förflyttades
på expectance-stat, voro i det predicament, alt, jemte det de tjenstgjort
i en högre gråd, de högre lönerne varit lediga att af dem tillträdas, och
att således ett bifall till motionen, såsom praejudicat belraktadt, icke
komme att medföra några ytterligare anspråk; samt
2:0 Herr Hårds, Gustaf Magnus, motion att, då han den 4 Julii
1823 blifvit befordrad till Lieutenant vid Armeens Flotta och samma
år den 24 October, enligt Chefs-embetets vid Stockholms escadre meddelade
ordres, deponerat accord till vinnande af Lieutenants lön, hvartill
han ock den 8 Maji 1824, i en då yppad vacance, såsom varande
äldst i tour, blifvit uppförd, måtte, sedan han, vid den i slutet af sistnämnde
år verkställda regleringen, blifvit å expectance-stat uppförd med
endast Under-Lieutenants lön, nu förklaras berättigad att vinna ersättning
för skillnaden emellan Under-Lieutenants och Lieutenants lön med
100 R:dr årligen, att utgå från och med den 1 Maji 1824.
Så väl Capitainerne Sjöbohm och Tilosius, som Lieutenanten Hård
Bih. lill R. St. Prot. 1834> 4 Sami. 1 dfd. 1
i5;de Häftet.
3
Stats-Utskotlets Utlåtande N.o 6o\
ingåfvo till Kongl. Majit, efter det omnämnde reglering gått i verkställighet,
underdåniga ansökningar med enahanda syftning som de af Motionairerne
nu gjorda framställningar, eller om expectance-lönernes förhöjning,
för de bägge förstnämnde, frän 3oo H:dr till 5oo Rldr, samt för
Lieutenant Hård frän 200 till 3oo Rldr, men i deröfver meddelade Resolutioner
har Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att bifall dertill icke kunde
lemnäs, enär sökanderne, då regleringen skedde och deras förflyttning
på expectance-stat verkställdes, endast innehade, Sjöbohm och Tilosius
Lieutenants samt Hård Under-Lieutenants lön, och förhållandet ingalunda
kunde anses vara förändradt genom den tillfälliga omständighet, att vacancer
någon tid förut inträffat, hvilka dessutom ingått i beräkningen
af utvägarne för regleringens lillvägabringande.
Hvad sålunda förekommit samt motionerne och de dervid bilagde
handlingar i öfrigt innehålla, har Stats-Utskotlet tagit i öfvervägande,
och ehuruväl Utskottet ingalunda kan bestrida, alt ju icke ifiågavarande
3:ne Officerare, vid den med Kongl. Majlis Flottas Officers-corps år
1825 verkställda förändrade organisation, blifvit mindre väl lottade;
likväl och då ojemnheter vid dylika regleringar alltid skola uppkomma
och beviljandet af löne-ersättning eller löne-fyllnad under ofvanuppgifne
förhållanden, serdeles då Kongl. Majit underkännt anspråket derå, sålunda,
efter Utskottets åsigt, alltid komme att innebära ett betänkligt
praejudicat, samt i betraktande jemväl bör tagas, alt Capitainerne Sjöbohm
och Tilosius samt Lieutenant Hård blifvit, vid förflyttandet pä
expectance-stat, befriade från tjenstgöring och de dermed förenade större
kostnader, samt att det å expectance-stat för hvardera uppförde belopp
motsvarar den lön de, vid regleringens verkställande, i sjelfva verket innehade,
och hvilken lön öfverstiger hvad hvar och en af dem, vid afskedstagande,
egt alt undfå såsom pension äfven efter den högre graden,
kari, på dessa skäl, Utskottet
ej tillstyrka bifall å Grefve Cronhjelms och Herr Ilårds
ofvanberörde motioner.
Men då Capitainen Tilosius erhållit den Nådiga försäkran, att, vid afskedstagande!,
utöfver den pension hvartill han finnes vara berättigad,
undfå 200 R:dr årligen å Flottans expectance-stat,
tillstyrker Utskottet, alt Rikets Ständer må hos Kongl.
Majit i underdånighet hemställa, det Capitainen Sjöbohm
och Lieutenant Hård, för hvilka samma skäl synes förekom
ma,
äfven vid afskedstagande! varda hugnade med ett mot
-
Stats-UtskotUts Utlåtande N.o 61.
3
svarande, efter deras grad lämpadt, anslag att, utöfver det
dem tillkommande pensionsbelopp, uppbaras å Flottans
expectance-stat.
Stockholm den ig April 1S34»
N:o 61.
Ankom till Exp.-Utsk. den 23 April kl. 8 e, m.
TJtlätandes i anledning af väckta motioner om rättighet för
hemmansegare ä Gottland att få erlägga penninge-lösen för
deras räntetjära.
0. A.)
Bonde-Ståndet har till Stats-Utskottet remitterat tvänne motioner
af Riksdagsmännen Gust. Ad. Kolmodin samt Pehr Isacsson från Gottland,
med hemställan om rättighet för räntegifvare derstädes att, efter
markegångspris, få erlägga penninge-lösen för den deras hemman såsom
grundskatt påförde räntetjära, hvilken, till följd af äldre stadganden, nu
levereras in natura, för att till Flottans behof anordnas. Och hafva Motionairerne
såsom skäl lill samma hemställan anfört, att tjäru-tillverkningen
på Gottland nu mera, i anseende till skogårnes medtagande
betydligen förminskats, och att räntegifvarne således varit nödsakade
att med dryg kostnad praestera tjäran, serdeles som hvad deraf efter uppbördsterminens
slut brustit, genom upphandlings-auction anskaffas till
vida högre pris än markegångs-taxan utsätter, och hvaraf högst kännbara
förluster för de skattdragande uppkomma.
Utskottet får i anledning häraf upplysa: att af kronans beliållne skattetjära
på Gottland öpöi tunnor äro anvisade lill Örlögsflottans behof, med
afdrag af 12 tunnor, som ansetts afgå i och för tjärans påfyllning; alt
denne räntepersedel utgöres af en mängd skattegifvare uti smärre delar;
och att uppbörden af berörde qvantum tjära, jemte dess magasinering
och utleverering, är förenad med vidlyftig omgång, äfvensom kostnad,
så för kronan som för de skattskyldige.
Då den orsak, hvilken föranledde Kongl. Påbudet den 6 Julii 1780
”om anstalts fogande”, såsom orden lyda, ”att Amiralitetet i Carlskrona
4
Stats-Ut skottets Utlåtande 2T.-0 6t.
årligen måtte få 400 tunnor god Gottlands tjära in natura, som är det
qvantum, man dersammastädes har till vissa behof af nöden”, nemligen
att annan tjära dertill ej med samma nytta kan användas, synes, sedan
tjäru-tillverkning numera icke såsom tillförene utgör en hufvudnäling
för Gottland, och vid inträffade brister i tjär u till verkningen sådan
vara måst å auction upphandlas, behofvet icke vidare påkalla fortfarandet
af levereringen in natura af merberörde 3p3| tunnor tjära, helst under
närvarande förhållanden tillfällen icke mera lära saknas till
uppköp af tjära äfven för Kongl. Flottans behof utaf lika god om iek«
bättre beskaffenhet, än förenämnde skattetjära, vore det, efter Utskottets
tanka, icke allenast en ömsesidig fördel, utan ock öfverensstämmande
med dea grundsatts, Kongl. Majrt och Rikets Ständer gemensamt antagit
rörande kronans spanmåls-intrader, — hvilka, jemlikt Kongl. Maj:tsNådiga
Bref den 3o Mars i83o, lills vidare böra, så litet sorn. möjligt, in natura
levereras, och deremot Stats-Verkets behof af säd fyllas genom upphandling
i vederbörlig ordning samt de skaltskyldige få spanmålen efter årets markegång
med penningar lösa,-— om den hittills föreskrifne levereringen af
tunna tjära in natura från Gottland hädanefter må på enahanda
sätt lösas; och Utskottet får af dessa anledningar föreslå:
att ifrågavarande räntetjära må, efter hvarje års markegång,,
med penningar af de skattskyldige lösas och såmedelst i
öfrige krono-uppbörden ingå.
Vid senaste Riksdag blef ofvanomförmälde tjäru-anslag in natura
med kronovärdiet 524 Rtdr r6 sk. såsom en vanlig indelning uppförda
på Riks-Statens fjerde liufvudtitel, utan att numera, såsom förut egde rum,
Stats-Verket uppbär af Flottans medel någon ersättning för öfverlåielsen
*f berörde ränte-persedel. Och som Flottan icke bör sakna tillgång, lill
det påräknade tjärubeloppet, hemställer Utskottet:
att, derest lösen för sk atte tjäran får under ordinarie räntan
till Stats-Verket ingå, erforderligt belopp till uppköp»
af ett lika qvantum tjära må vid Ståts-regleringen å RiksStatens
fjerde hufvud litel uppföras? hvilket belopp, efter
ett ungefärligt medium af de senare årens markegång»-  pris, torde kunna lämpligen bestämmas till 3ooo R:dr, hvarmed
äfven den påräknade behåll ne summan å or di naria
räntan skulle okas,
I händelse hvad Utskottet sålunda föreslagit af Rikets Ständer bi—
falles, lärer deraf blifva en följd, att den på_Gottlands_Läns-Stat uppför
-
Siats-Utskottets "Utlåtande N.o Gx.
5
fle Tjäruskurareri, hvars befattning hestår deri, alt bkräda Landträntmästaren
vid emottagningen af skatteljäran, icke mera erfordras ecb Utskottet
får, i sådant afseende, tillstyrka
att den för tjäruskuraren på Gottland anslagne lön af 80
R:dr 24 sk , med derunder beräknade 7 tunnor spanmål,
varder på allmänna indragningsstaten uppförd, samt efter
nuvarande innehafvarens afgång indragen och bespard
Stockliolm
den 23 April 1834*
!N:o 62.
Ankom till Exp.-Ulsk. den 23-April 11. 8 e. ta;
Utlåtande } i fråga om upphörande af de i Norra Länen af
Riket utgående Räfste-dängspenningar.
0. Ä >
Uti ett lill Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet memorial, sorn till
Stats-Utskotlet blifvit remitterad*, har Riksdagsfullmägligen Nils Strindlund,
från Wester-Norrlands Län, yrkat upphörandet af de i Rikets norra
Län, eller Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands och Westerbottens
Län utgående så kallade Rafste-Tings-penningar, såsom ieke grundade
på Lag eller någon allmän Författning samt för öfrigt endast ålagde
förenämnde Län; och sorn samma medel skola blifvit Landshöfdingarne
i desse Län anslagne, har Motionairen tillika hemställt, alf,, i dea
händelse bemälde Embetsman skulle kunna anses dertill berättigade,
motsvarande ersättning mätte dem af Stats-Verket meddelas. Uti hvilken
framställning samtlige Riksdagsfullmäglige ifrån merberörde Län sig"
förenat.
I afseende på tillkomsten och beskaffenheten af ifrågavarande RäfsteI
ings-penningar, får Utskottet upplysa, att desamma härleda sig ifrån
den uråldriga lid, då, jemlikt Landslagen, g och 10 Gap. TingsmåiaBdkon,
Räfsta-l ing höllos, i ändamål att tillse, det lag och rätt skipa--  des i landet,, hvarvid de,, som dömde, skulle hafva sin kost, den Fogden
6
Stats-UtskoUets Utlåtande N-0 62.
hade all bestrida genom upptagande af gärd. Sedan dessa Räfste- oell,
såsom de äfven 'kallades, Rättare- eller Lands-Ting, i följd af RiksdagsBeslutet
den 17 Junii 1602 samt Rättegångs-ordinantien af den 10 Feiruarii
1614 upphört och genom Rättegångs-processen af den a3 Junii
j6i5 stadgades, det Hof-Rälten skulle upptaga och ransaka alla ärenden,
som af Konungens Nämnd plägade dömas å berörde ting, blef, uppå allmogens
i Helsingland besvär, genom Kongl. Resolutionen af den 12
December 1672, förordnad!;, att, af den till Räfste-Tingsgästningen förut
beviljade afgiften, en daler kopparmynt af hvarje gård, som då helt och
hållet till Häradstingsgästningspenningar erlades, skulle härtill användas
6 och de öfrige 4f Öre Silfvermynt till Räfste-Tings-penningar, hvilka
senare, efter hvad Kongl. Resolutionen den 36 Augusti 1680 innehåller,
vid den tiden utgjorde ersättning för del Befallningsmannen reste omkring
i landet och clarerade med allmogen om utlagorne till Kronan, jemte
andra Embels-beslällningar, hvarefter, uppå Gouverneurens öfver Wester-Norrland
underdåniga framställning, huruledes nämnde afgift tillförene
varit Gouverneuren för Räfste-Tings hållande anslagen, och altBefallningsmännen
icke längesedan hade fått femtio daler Silfvermynts löneförhöjning
sig tillagd, genom Kongl. Resolutionen den 16 September
1681 förklarades, att Gouverneuren skulle ega åtnjuta omförraälde 4f
Öre Silfvermynt af hvar rök, lill underhåll vid dess många resor, på
grund hvaraf Ländshöfdingarne i Wester-Norrland fortfarande uppburo
afgiften tilis Kongl. Kammar-Coliegium och Kongl. Stats-Contoret i skrifvelse
den 6 Dec. 1779, i anledning af förekommen fråga, huru den borde,
efter då vidtagna mynlförändring, utgå, i underdånighet hemställde
om icke, enär vid den, år 1762 skedde Länsfördelningen, och i den år
1777 upprättade nya Stat, Landshöfdingarne i Gefleborgs och WesterNorrlands
Län hade erhållit serskilda indelta resepenningar, oftanämnde
Räfste-Tings-penningar, såsom i samma afseende bestådde, borde, vid
då varande Landshöfdingars afgång, utgöras till Kongl. Maj:t och Kronan,
hvaruppå Kongl. Maj:t i Nådigt Bref den 3o April 1781 ytterligare
förklarade, alt, enär dessa Räfste-Tingspenningar egentligen tillkommit
i afsigt alt den ifrån Landshöfdinge-Residencet aflägse boende allmogen
måtte genom Landshöfdingarnes kringresande och de Lands-Ting,
sorn på sådane deras resor kunde hållas, få sina angelägenheter afgjorde
med mindre kostnad och tidspillan, samt sådane resor, oaktadt deu skedde
Länefördelr.ingen, ännu vore så nödvändige, alt deras ofelbara verkställande
borde ovilkorligen åligga desse Landshöfdingar, pröfvade Kongl.
Stals-Utskottets Utlåtande IV:o 62.
7
Maj:t i Nåder skäligt, att, till berörde angelägna ändamåls befordrande,,
ifrågavarande Räfsle-Tingspenningar, dädanefter såsom ditintills, borde
äfven af då varande Landshöfdingarnes efterträdare få uppbäras till hela
det belopp i Riksdaler, som desamma beräknade, efter 3 Daler Silfvermynt
på Riksdålern, kunde utgöra, i följd hvaraf afgiften ock allt
sedermera utgått.
Häraf synes, alt de Landshöfdingarne nu tillkommande Räfste-Tingspenningarne
utgöra en i fortsättning af förra Räfste-Tingskostnaden, i afseende
på desse orters vidsträckta belägenhet och egna beskaffenhet, serskildt
beviljad afgift, emedan den utgår endast i de landskap, som hört
till det fordna Höfdingedömet Wester-Norrland, hvarutaf Gefleborgs, det
nuvarande Wester-Norrlands och Jemtlands Län beslå, såsom ock i den
likaledes frånskiljda och Westerbottens Län, vid fördelningen deraf i
tvänne Län, tillagda Nordmalings församling, samt utan att dessa orter
njuta någon deremot svarande befrielse från de annorstädes utgående
sådane utgifter, af Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan eller Tingsgäslningspenningarne.
Och som, vid delta förhållande, samt enär genom
sedermera' år 1810 ytterligare skedd fördelning af Gefleborgs och Wester-Norrlands
Län, den förut gällande orsaken till afgiften, eller dervarande
Landshöfdingars större reseomkostnader, än i andra Län, försvunnit,
berörde afgift, efter Utskottets tanka, vore olämplig, såsom utgörande
en icke allmän beskattning för ett äfven upphördt behof, anser Utskottet
sig böra föreslå:
alt invånarne i Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands
och Westerbottens Län må befrias ifrån utgörande af de
så kallade Räfste-Tingspenningarne.
I händelse Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet sålunda föreslagit,
lärer underdånig skrifvelse, med anmälan om upphörandet af ifråga varande
afgift, till Kongl. Maj:t expedieras.
Som likväl Jjandshöfdingarne uti förrberörde Län äro berättigade
till ersättning för denna, af dem hittills åtnjutne löneinkomst,' så skall
Utskottet vid Slatsregleringen föreslå uppförandet af motsvarande anslag.
Och får, i sammanhang härmed. Utskottet upplysa, att Räfsle-Tingspeuningarne
för år i83i utgjort:
För Landshöfdingen i Gefleborgs Län R:dr 697: 25. —
Dito 1 Wester-Norrlands d:o — 680: jg. 8.
8 Stats-Utshotlcts Uttalande N.-o 63.
Dilo i Jemtlands dto — 318: 17. —
Dito i Westerbottens d:o — 17: 28. 8.
Tillhopa R:dr 1713: 4a- 4*
hvarå alkorlningarne likväl uppgått till 76 R:dr 5 sk. 8 r-stStockholm
den 23 April i834*
N:o 63.
Antom till Exp.-Utsk. den 23 April kl. 8 e. ra.
Utlåtande, angående Frihetsår för Jernverk inom Norr- och
Westerbotten.
(I. A.)
I anledning af Rikets Ständers, vid sistförflulne Riksdag, i frågan
om anstalters vidtagande för Eergshandteringens upphjelpande i Norrbottens
Län, fattade beslut: ”att, utom de förmoner Rikets Ständer, för
"inrättandet af en Bergslag i Norrbottens Län, redan beviljat, alla de,
”hvilka inom det för denna Bergslag af Rikets Ständer år 1818 antag”na,
i fjerde punkten af deras underdåniga skrifvelse den i5 Junii sam”ma
år utsatta district, sedan berörde år anlagt och idka tackjernsblås"ning,
eller stångjerns- och manufactursmide, äfvensom de, hvilka under
”loppet af 3o år derefter verkställa anläggningar derstädes af dylika
”Bruk, alla grundade på inom orten tillgängliga malmtillgångar, antingen
serskildt för tackjernstillverkning eller för stångjerns-och manufac"tur-smide,
må, från erläggandet al tionde-tackjern och hammarskattsjern,
”under 3o, högst 5o år, beräknade ifrån den tid, som uti utfärdade privilegier
för byggnadernes fullbordan och tillverkningarnes början före”skrifves,
vara befriade;” har Riksdagsfullmägligen Johan Jacob Rutberg
från Norrbottens Län, uti ett tili Bonde-Ståndet ingifvet samt till StatsUtskottets
behandling remitteradt memorial, anfört, att ehuru berörde
beslut, hvilket innefattas uti Rikets Ständers under den 17 Mars i83o
till Kongl. Majit afgifne underdåniga skrifvelse, CN;o 4%) åsyftade, att
meddela ett skäligt understöd för Bergshandteringen i orten, utan någon
egentlig uppoffring af Slaten, hade likväl dervid det misstag egt rum,
.11
Slals-Utskottcts Utlåtande Ar.-o 63.
9
*tt mamif adur-smide, för hvilket hammarskatt icke erlägges, blifvit uttryckt
i stället för ämnes-smide; hvarförutan, efter Motionairens tanka,
det hvarken vore ändamålsenligt eller billigt, att samma understöd endast
skulle meddelas åt de Verk, som voro eller bleivo under den utsatta
tiden aulagde inom en mindre del af Norrbotten eller hufvudsakligen
det så kallade Göljens BolagsBruks-District, serdeles sorn det år 1818
ifrågasatte föi slaget om en Bergslags inrättning i detta District och i allmänhet
inom Norrbottens Län, efter skedde undersökningar, redan ansetts,
såsom icke för närvarande lämpligt eller verkstälibart, böra förfalla. Af
desse skäl s.nnt då, hvad Rikets Ständer sålunda åsyftat syntes förtjent!
uppmärksamhet, enär densamma gilves en lämplig utsträckning, hade
Motionairen ansett sig höra föreslå, det Rikets Ständer må hos Kongl.
Maj:t hemställa att, i likhet med hvad redan för tackjernstillverkningen
uti ifrågavarande ort, i följd af Kongl. Special-Resolutionen för nja
Bergverks inrättande i Norrläntlerne och Lappmarken af den g Augusti
16j3, åtnjutes, och ända till är i8o3 äfven gällt för stångjerns- och
ämnes-smiden derstädes, 20 ä 3o frihets år, som, efter omständigheterne,
jemväl kunna, ända till 5o år, tillökas, må, att räkna frun det therken
kommit i gång, åtnjutas för de stångjerns- och ämnes-smiden, som efter
Ar 1818 blifvit privilegierade, eller intill år 1860privilegieras inom Norrbottens
Län, grundade på tackjern inom detta Län, af dervarande malm
tillverkadt; och har sedermera Riksdagsfullmägtigen Rutberg uti serskildt
till Utskottet remitteradt memorial jemväl föreslagit, att enahanda rättighet
måtte tilldelas dem, sorn inom Westerbottens Län anlägga Jernverk;
hvaruti Riksdagsfullmäktige Olof Olofsson samt Anders Normark från
sistnämnde Län instämt
Då de svårigheter, som i allmänhet äro från Bergshand t ering* 11 osk
i l ja k ti ge, måste än mera träffa dess idkare inom Norrland, hvarest'climalförhållanden
och flere omständigheter förena sig, att göra detsamma
mindre lönande, oell Bergsrörelsen derstädes utan tvifvel är för denina
af naturen i flera afseenden missgynnade ort af den vigt och nytta, att
den icke bör sakna uppmuntran,
anser Utskottet sig ega desto större skäl, att med sitt tillstyrkande
beledsaga Rutbergs ifrågavarande motion, sora
Bergshandleringen i Norrland, serdeles i Norrbottens Län,
Bihang till R. St. Fröt. l83f. 4 8aml. 1 A/d. 3
i5:de Häftet.
so
Stats-VtskotCets Utlåtande N.o 6jf.
för hvars uppkomst och befordran enskilde märt nedlagt
betydliga capital, ulan att dervid hafva tillgodonjutit nå-:
got biträde af allmänna medel, kan, medelst beviljande för
stångjerns- och ämnes-smiden af vissa frihets-år, på det af
Motionairen föreslagne sätt, utan något egentligt bidrag af J
Stats-Yerket, understödjas.
Och lära Rikets Ständer, i händelse bifall härtill lemnäs, derom till
Kongl. Majit afgifva underdånig skrifvelse.
Stockholm den a3 April i834.
N:o 64.
Ankom till Exp.-Utsk. den April kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om skatteköp af hemmanet
Norrgrytstorp, till Klockare-boställe för Carlskoga
Församling.
Cl. A.)
Riksdagsfullmägtigen Anders Ericsson från Örebro Län har, uti ett
till Hederv. Bonde-Ståndet ingifvet samt till Stats-Utskottet remitteradt
memorial hemställt, att Carlskoga Församling måtte, med förmonsrätt
efter vanlig skattläggnings-method, få till sig lösa det på Immetorps allmänning
i nämnde Län belägne hemmanet Norrgrytstorp, |:dels mantal,
för att till boställe åt Församlingens Klockare upplåtas; i hvilket afseende
Motionairen anfört, ätt så väl Klockare som flere Kyrkobetjente i
berörde Socken skola innehaft jord och kålgårdar å lägenheten Kyrkotorp,
men derifrån blifvit skiljde sedan Boforss Säteriegare vid medlet
af 1700-talet förvärfvat sig frälserätt å nämnde lägenhet; hvarefter Socknens
Klockare icke bekommit annat bidrag af Kronans hemman eller
egor, än rätt till höfångst eller slotter å ofvanberörde allmänning, hvilken
dock numera blifvit, genom auction, försåld, utan att undanlag af
samma höfångst eljer slotter egt rum.
Då vederbörande, genom framställning af ämnet i administrativ väg,
lämpligast kunna bereda det afseende, som detsamma, enligt sig företeende
omständigheter, kan finnas förtjena,
. Stats-TJtskottets Utlåtande N.-o 65. j j
så anser Utskottet ofvanberörde motion, såsom innefattande
enskild angelägenhet, icke utgöra föremål för Rikets Sländers
ålgärd.
Stockholm den 23 April i834«
N:o 65.
Antom till Exp.-Utsk. elen 23 April kl. 8 e. m.
Utlåtande, i fråga om förändrade tider för restransakningarS
'verkställande inom Westerbottens Län.
(I. A.)
Riksdagsfullmägtigen Olof Olsson ifrån Westerbottens Län har, uti ett
till Bonde-Ståndet ingifvet samt till Utskottet remitteradt memorial, anfört,
att under flere år det icke varit sällsynt, att resterne å Krono-utskylder
inom första Fögderiet af Westerbottens Län, i anseende till allmogens oförmåga
att dem gälda, uppgått till höga belopp och således föranlåtit
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att utsätta restransakningar samt vid vite
ålägga allmogen, att infinna sig dervid, oftast på 8 å io ända till i4-äi5
mils afstånd ifrån förrättningsstället; men då sista restransakningen, som
hölls under andtiden år i832, haft den påföljd för många af de skattskyldige,
att de, genom den tid, som för restransakningens bivistande förlorades
för höbergningen, fingo vidkännas en betydlig minskning i foderafkastningen,
förmedelst efter restransakningens slut inträffad regnig väderlek;
så bär Motionairen tillika ansett sig befogad föreslå, att ifrågavarande
förrättningar, såsom under andtiden högst menlige för jordbrukaren, hädanefter
icke måtte få hållas inom Westerbottens Län den tid på året,
nemi i Maji, Junii, Julii, Augusti och September månader, då allmogenär
sysselsatt med sådd, slotter eller skörd.
Enär Kongl. Maj:ts, under den 20 Februarii 17g4> till Kongl. Kammar-Collegium
aflåtne, samt, genom bemälde Collegii Circulair-Bref af
den 2 April samma år, kungjorde Nådiga skrifvelse föreskrifver, att, som
flere månader framlöpa emellan den 1 Maji, då Uppbördsmännens summariska
räkningar för det föregående årets uppbörd böra, vid ofelbart utmä
-
13
Siats-Utskottets Utlåtande N-o 65.
tande af det vite, som Upphördsförfaltningarrie föreskrifva, hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ingifvas, samt den tid om hösten, då första uppbördsstämman
för det löpande årets Kronoutskylder kommer alt anställas,
på hvilket mellanrum restanlierne ofelbart böra utredas, indrifvas och vederbörligen
aflevereras, så skall Landshöfdingen med Lands-Contoret under
samma lid ej allenast allvarligen tillhålla Uppbördsmännen att sådant
fullgöra, utan ock vara i ansvar, den förre, om, genom försummad eller
felaktigt hållen restransakning, något tillgrepp under föregifvande af innestående
rest kunnat döljas, och det senare, för försummelse att hos Kongl.
Majlis Befallningshafvande anmäla de lel samt tvifvelsmål om verkliga förhållandet,
hvartill skäl och anledningar af räkenskaperne och redogörelsen
finnas, med stadgande tillika, alt restransakningar af Kongl. M.ijits Befallningshafvande
skola ofelbart anställas, så snart restanlierne i något Fögderi
gå till 5oo R:dr, och der utredas, huruvida sådana uppgifne restantier
verkligen innestå, oeh af hvad orsak de ej kunnat utgå; hvarförutan nu
gällande Bevillnings-Stadga uti 171 §. innehåller, att det af enahanda skäl
skall åligga det Embetsverk, hvilket, jemlikt Instruction och Författningar,
inseendet öfver Uppbördsverket i hela dess vidd är uppdraget, att om af
de årligen inkommande berättelser intages eller af Fullmägtige i RiksgäldsContoret
anmäles, alt restanlierne på något ställe, utan uppgifven serdeles
giltig orsak, stigit till mer än vanlig höjd, genast låta genom Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i orten eller annan vederbörligen förordnad person,
behörige restransakningar anställa, samt i händelse vårdslöshet, fel eller
försummelse hos någon Uppbördsman förmärkes, utan allt uppehåll, låta
den felaklige tilltala och till lagligt ansvar befordra; äfvensom Embelsverket
åligger vidtaga sådane anstalter, att de befunne restanlierne med möjligaste
skyndsamhet indrifvas; så anser, emot Författningarnes bestämda
stadgande, Utskottet sig så mycket mindre kunna tillstyrka Rikets Ständers
bifall till Molionairens förslag, som ändamålet med restransakningarnes
förrättande skulle alldeles förfelas genom deras uppskjutande, såsom
motionen åsyftar, lill hösteliden, och det för öfrigt bör formodas, att vederbörande
Länsstyrelse icke, utan högst trängande skäl, utsätter restransakningar'
å en tid, då svårigheter eller hinder för allmogen kunna uppstå,
att dervid tillstädeskomma; hvadan Utskottet ock får föreslå,
alt ifrågavarande motion må förfalla.
Stockholm den 23 April 1834-
Stats-Utskotlets Utlåtande N.o 66. i3
N:o 66.
Ankom till Exp.-Utsk. den 23 April kl. 8 e. m.
Utlåtandev, i anledning af väckt motion> att anmärkningar öfver
origtig debitering ej må drabba den skattskyldige j Sedan
hans debetsedel blifvit qvitter ad> utan den person>
som debiteringen verkställt.
Cl. A.)
Riksdagsfullmägtigen Thomas Nilsson från Christianstads Län har, uti
ett hos Bonde-Ståndet afgifvet och till Utskottet remitteradt memorial,
framställt de olägenheter och kostnader, som i landsorterne de senare åren
tillskyndats den skattdragande menigheten, genom de anmärkningar
öfver för låg debitering, som göras i Kongl. Kammar-Rätten; till förekommande
af hvilken skada Motionairen föreslagit, att hvar och en skattdragande
borde, sedan han fått sin debetsedel qvitterad, befrias från allt vidare
kraf för det året, samt det anmärkte beloppet i stället drabba den,
som origtigt debiterat.
Uti detta yttrande hafva en del af Bonde-Ståndets Ledamöter instämt,
med förklarande derjemte, att, då ett Län utgör det skattebelopp,
som åligger detsamma, anmärkningen endast anginge utskvldernas fördelning,
hvilken åter, då hvarken de skattdragande eller Kronans ombud anställa
klagomål deröfver, icke rörde Staten; hvaremot andre antydt den åsigt,
att det vore vådligt hylla en grundsatts, hvarigenom en högre autorilet
frånkändes rättighet till anmärkningar öfver de fel, som af oordenlliga
Tjenstemän kunna begås, och hvilken möjligen ledde derhän, alt en egennyttig
Häradsskrifvare blefve i tillfälle att, ulan ansvars-påföljd, medelst töj/
ringa debitering, gynna en eller annan, samt begå underslef, allt till förlust
för Staten.
Då godkännandet af hvad Motionairen sålunda föreslagit icke allenast
skulle föranleda deihän, alt Taxeringsman nödgades, för iakttagandet af
egen säkerhet, debitera de skattskyldige snarare för högt än för lågt, hvarigenom
de sistnämnde möjligen kunde komma att mera förnärmas än genom
de af Motionairen befarade olägenheter, utan äfven i öfrigt beröfva
B/h. lill R. St. Prot. 1834• 4 öaml. 1 slfd. 2
i5:de Häftet.
>4
Stals-Ulskoltets Utlåtande N.o 66.
vederbörande Verk och Autoriteter rättigheten af en? i Utskottets tanka,
högst vigtig tillsyn och control öfver underlydandes åtgärder, i afseende
på frågor, sorn röra debitering af skatter och oneraj
så anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständers
bifall å förenämnde motion.
Stockholm den 23 April 1834*
. . /'
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i834-
Stais-Ulsk. Utlåtande N:o 67.
Nio 67.
Arilom till Exp. Utsk. den 2\ April kl. n ,f. m.
Utlåtande, angående Tull med flere Bevillningsmedeh
leverering till RiksgäldsContoret.
(J. A')
Hos Ridderskapet och Adeln har Herr Friherre Kantzow, Jöhan
Albert, föreslagit, att Rikets Ständer måtte förnya och hos Kongl. Majit
i underdånighet anmäla deras vid i8a3 års Riksdag fattade, ehuru icke
till verkställighet komne Beslut, att alla inflytande Tullmedel hädanefter
må till Riksgälds-Contoret aflemnäs, emot skyldighet för detta Verk, att
hålla Stats-Verket tillhanda den under sådan titel i RiksStaten påräknade
symmq, samt att, i sammanhang härmed, Rikets Ständer må finna lämpligt,
att uppdraga Fullmägtige i RiksgäldS-Contoret, att upphandla och,
uppå skeende behörig reqvisition, för Stats-Verkets räkning utbetala det
ibland Sjötullsmedlen beräknade belopp i utländska myntsorter, som för
dess påkommande behof varder anvisadt; hvarjemte Motionairen hemställt,
alt andra genom Statsverket ingående bevillningar, såsom Postmedel,
Branvinsbevillnings samt Charlae Sigillatae-medel hädanefter må alleVereras
till RiksgäldsConloret.
StatsUtskottet, till hvars handläggning denna motion blifvit remitterad,
får i anledning deraf andraga, att, efter det Rikets Ständer, genom
underdånig skrifvelse af den 17 November i8a3, N:o 002, hos Kongl.
Majit anmält deras då fattade beslut, det alla inflytande Tullmedel dädanefter
borde aflemnas till RiksgäldsContoret, och Kongl. Majit, på sätt
Dess under den 4 December samma år meddelade, och uti nedannämnde
Utlåtande intagne Skrifvelse innehåller, icke funnit skäl att dertill bifalla,
så bar vid sistförflutne Riksdag äfven förekommit förslag om berörde
jemte öfrige bevillningsmedel aflemnande till RiksgäldsContoret/ Uti
det Utlåtande, som dåvarande Statsutskott, under Nio 35o, deröfver afgaf,
och hvilket af samtlige RiksSlånden bifölls , finnes detta ämne fullständigt
utredt, men tillika, af anförda skäl, såsom både onyttigt och olämpligt
ansedt, att uppbörden af Stora Sjö-Tulls-, Post-, Charlas Sigillatae och
Husbehofs-bränningsmedlen verkställes i annan,, än den derföre redan
stadgade ordning, och blef, af sådane anledningar, samma förslag afstyrkt.
&th, till R, Si, Fröt, 1834. 4 Sami. leita. Afdela, 1,
' iGlde Häftet,
2
Suh-V{ sk, Ulh'tande A/o 68.
Vid öfvervägande af livad sålunda i denna fråga förekommit,
anser Utskottet sig så mycket mindre kunna tillstyrka
bifall till förr berörde förslag, som hvarken Motionairen
beledsagat dess motion med några skäl, eller Utskottet
funnit några Anledningar ti{l förändring, i afseende å
hvad Rikets senast församlade Ständer beslutat, angående
ifrågavarande Bevillningsmedels leverering.
Stochholm den 20 April 1834-
*N:o 68.
Ankom till Uxp. Utsk. den ?4 April kl. 11 f» m.
Utlåtande, i fråga om disposition af de vid Kongl.
Police-kammaren i Stockholm ådömde ensaks- och
vitesböter.
( J'
Uti ett ifrån Bonde-Ståndet till Stats-Utskottet remitteiädt memorial,
har Riksdagsfullmägtigen Anders Danielsson ifrån Elfsborgs Län yrkat,
alt Utskottet matte undersöka., huruvida de vid Kongl. Police-kamrijaren
i Stockholm fallne ensaks- och vitesböter, hvilka ifrån längre tjd
tillbaka blifvit af Öfve) StåthållareEmbetet öfverlemnade till Stockholmsf
Allmänna Barnhus, i stället för alt de bort till Stats Verket ingå, nu
mera, sedan Kongl. KammarRälten, genom Utslag af den 6 Junii 1828,-  Alagt Allmänna Barnhuset, att, före den 3o Mars 1827, samt 10 år derifrån
räknadt, hålla StatsVerket skadeslöst för hvad det sålunda frångått,
i enlighet dermed blifvit för Kongl. Räntekammarens räkning i Banken
insatta eller ej, samt, i senare fallet, eller, derest bö terne. ej blifvit i
Kongl.’ Stats-Contoret redovisade , förhållandet måtte utredas och hos Rikets
Ständer anmälas.
Utskottet får, i anledning häraf, upplysa, att, sedan Kongl. Kammar-Rätten,
genom Utslag af förstberörde dag, på anförde skäl, föf klarå
t Allmänna Barnhuset hafva alltsedan år 1798 orätt uppburit de vid
Kongl. PoliceKammaren hur i Staden fallne ensaks- och vitesböter, och
således icke kunna undgå att, likmätigt Kongl. Förord ni ilga rne den i3
Junii 1800 och 19 Augusti 1802, för de sista jo åren tillbaka, räknade
ifrån den 3o'Mars 1827, då anmärkningsåtalet gjordes anhängigt, hålla
Sun. Ut sk. Utlåtande N,o G8.
3
SlatsVerlet skadeslöst för hvad detsamma emot åberopade Författningar
©eli Riksdagsbeslut frångått, utgörande tillhopa 17,080 flir 6 sk. 1 rst.
Banco, för åren 1817 till och med 1825, samt för år 18 *6 det belopp,
söm efter samma års böteslängd funnes hafva influtit, dock med afdrag
af de 10 procent, som blifvit vid Kongl. Poliee-Kammaren innehållne,
såsom arfvode till den, hvilken derstädes haft befattning med böternes
indrifuiog och redovisning; så liar, i anledning af Directionens öfver
Stockholms Stora Barnhus deröfver anförde underdåniga besvär, Kongl.
j\laj:t under den 21 November 1829, i Nåder förklarat, att då, jemlikt
Kongl. Brefvet den 7 Julii 1796. Direciiönen blifvit i Nåder försäkrad om
tillgodonjutande af alla, viii Kgl. Police-Kammaren fällande ensaks- och
öfrige böter, hvilka icke tillhöra angifvaren eller malsegaren, och Kongl.
Brefvet af den 28 November 1797 endast innefattar, alt så kallade ensaksböter,
hvilka varit ställde under uppbörd och redovisning af Serafimerorden»
Gillet, böra i RiksStaten upptagas och ställas under Kongl. StatsConlorets
disposition, men de ifrågasatte bölesmedleu, enligt hvad upplyst
blifvit, icke då voro ställde till uppbörd och redovisning af Serafimer-Ordens
Gillet, samt äfven, efter utfärdandet af sistberörde Nådiga
Bref, intill dåvarande tid oanmärkt kommit Stockholms Barnhus till godo;
alltså pröfvade Kongl. Maj:t rättvist, att, med upphäfvande af Kongl.
KainmarRättens öfverklagade Utslag, i Nåder förklara, det någon återbäring
af de ifrån Kongl. Police-Kammaren på ofvan omförmälde sätt lill
Directionen levererade vites- och ensaks-böler icke må komma ifråga.
Vid detta förhållande, och då Kongl. Maj:l sålunda i Nåder funnit
ifrågavarande bötesmedel böra tillkomma Allmänna Barnhuset,
anser Utskottet förrberörde motion icke föranleda till
någon vidare åtgärd*
Stockholm den a3 April i83j. ;
N:o 69.
Ankom till Exp.-Utsk, d, i,\ April kl. 11 f. w.
Utlåtande, i anledning af erhållen dt er remiss af
Betänkandet N:o 19, angående afskrifning och
eftergift af Riksgäld&Contorets hos Götha Canal
Bolag egande fordringar , samt räntas godtgöran.
K
4*
S tals-Uisk. Uliatande IV o 6g.
de a de utaf Bolagets insättningar uti RiksgäldsContoret
derstädes innehdllne medel till säkerhet
för fullbordande af återstående arheten i hamnbyggnads
väg; äfvensom Canal-Directionens hemställan
om förskott utaf nämnde medel till utförande
af ett hamnbyggnads-arbete vid Mern.
(ÄGS. A.)
Inom Ridderskapet och Adeln äro vid 3:dje punkten anmärkningar
framställde: - .
af Herr Grefve Posse, Arvid, som ansett den tydning, hvilken
Blifvit gifven åt 5o §. a punkten Litt. b uti Reglementet för Riksgälds-Gontoret
icke vara vigtig, att nemi. hela den utaf Bolagets medel uti Riksgäldskontoret
innehållne dubbla kostnadssumma af 13,72a Rdr, till säkerhet
för återstående arbeten i hamnbygguadsväg, skulle derstädes qvarstå intill
dess alla dylika arbeten äro fullgjorda, enär de ifrågavarande för harnnJbyggnadsarbeten
afsalte medel då komma att alltid innestå uti Riksgäldskontoret
såsom blott en skåderätt och arbetena blifva ofullbordade; ty en
del af deni äro så beskaffade, alt de endast kunna verkställas vid en viss
vattenhöjd i sjöarne Wenern och Roxen, af tio, högst elfva, fot, och detta
inträffar ganska sällan, hvaraf således följer, att, om ingen andel af de
deponerade medlen får lyftas, förr än allt arbetet är verkställdt, skall hela
summan för alltid, eller åtminstone för en längre tid, förblifva oåtkomlig
och icke ens de arbeten, sorn under tiden kunde verkställas,
blifva fullbordade; på grund hvaraf Herr Grefven föreslår, att Utskottet
måtte tillstyrka Rikets Ständer, att meddela sådan förklaring åt Regementet
för Riksgäldskontoret, att de 10,722 Rdr, som här äro i fråga,
må kunna användas för de arbeten, hvartill de äro ämnade, i den nion,
arbetena blifva verkställde;
af Herr Grefve Cronhjelm, Otto August, som hufvudsakligen instämt
uti enahanda anmärkning och föreslagit, att den förklaring måtte
gifvas åt RiksgäldsContorets Reglemente, att GanalDirectionen berättigas,
att, af de för ännu ofullbordade hämnbyggnadsarbeten deponerade 13,722
Rdr, utfå så mycket, som hvarje gång motsvarar det arbete, sorn inom
året verkställes, emot förbehåll, att dubbla beloppet af kostnaden för de
åierstående arbetena alltid qvarstår i Riksgäldskontoret, samt att GanalDirectionen,
en för alla och alla för en,, ansvara för arbetets verkställande,
hvarom Herr Grefven likaledes ansett nödigt, att föreskrift meddelas;
tilläggandes Herr Grefven slutligen den önskan, att de återstående arbetena
måtte kunna på detta sätt, men ej genom lån, verkställas;
Stais- Ut.k, Utlåtande IV. C £9.
5
af Herr von Hartmansdorff, August, som anmärkt, alt, om Rikets
Ständer, liksom Utskottet, vilja.säga, alt CanalDirectionens hös Fu-llmägtige
gjorde begäran står i strid »ned Reglementet, så bar man dermed ej
sagt annat, än att, så länge Rikets Ständer icke gjort jemkning i Regleynentjgt,
måste det af Fullmägtige i RiksgäldsContoret efterföljas. Men då
Rikets Ständer äro församlade och när som helst kulina göra en sådan
jemkning, lärer åtminstone något annat skäl böra begagnas, i fall man
Aili afslä Direclionens begäran. ;>=,
Inom BorgareStdndet äro anmärkningar framslälde endast vid första
junk len.
Herr Halling har begärt alt från Utskottet erhålla åtskilliga upplysningar
i allseende på de, för afskrifningens beviljande, af Rikets Ständer
stadgade vilkor; och vill det i öfrigt synas, som återremissen egentligen
varit föranledd af a:ne inom Ståndet ventilerade frågor, den ena nemligen,
huruvida CanalBolagets inlecknade förbindelse bör till Bolaget återsl
il lias, enär, enligt Fulmägtiges i RiksgäldsContoret uppgift, inteckningen
skall vara meddelad äfven till säkerhet emot abalienation af de till Bolaget
donerade skogar, jordegendomar och stenbrott; och den andra frågan,
hvilken annan åtgärd bör vidtagas till betryggande emot all abalienation
af dessa Canalverkets tillhörigheter, om den »»tecknade förbindelsen valder
£terställd.
Yidkommande de vid forsla punkten hos BorgareStåndet förekomne
anmärkningar, så får Utskottet först meddela följande, af Herr Halling
begärde upplysningar, nemligen att reparationsfonden Rdr 98,926 Banco
blifvit, i föreskrifven ordning, utaf Götha Canal-Bolags insättningar,
uti Riksgälds-Conloret innehållen, och derstädes qvarstår; att genom en, under
den j2 Augusti »833, utfärdad försäkran, Götha-Canal-Bolag afsagt
sig alla anspråk på ersättningar ifrån Slals-Verket af hvad namn och beskaffenhet
de vara må, dem Bolaget möjligen kunde förmena sig ega; att
under ofvannämnde dag en förbindelse äfven blifvit afgifven, hvarmedelst
Bolaget utfästat sig, att med Bolagets egne tillgångar allt framgent CanaJen
underhålla, utan något Statens bidrag dertill, äfvensom, alt, i enlighet
med 6:te punkten mom. Litt. b. af Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
af den 4 Januarii i83o, för ali framtid Staten tillhandahålla den andel
i utdelningen af Canalens blifvande inkomster, som 22 §. i Bolagets Privilegium
föisäkrar och bestämmer; hvilka båda handlingar blifvit till
Riksgälds-Contoret aflemnade och derstädes förvaras.
I afseende på frågan om den intecknade förbindelsen, så innehåller
6 Stals-Vtsk. Utlåtande N;o 6g.
5o §. t punkten Lit. d i Reglementet för Riksgälds-Contoret, ”att Bolaget
“' för hela det vid denna (sistliden) Riksdag erhållne lånebiträde (845,334
”Rdr) skall lemna Rikets Ständer rättighet att genast taga första inteek"nings-säkerheten;”
hvadan ock inteckning endast blifvit bégärd och beviljad
för Låne-biträdes-summan af 845,334 Rdr.
Förbudet emot abalienationen af de Bolaget donerade skogar, jordegendomar
- och stenbrott utgör således ett serskildt ämne,-soln hvarken är
eller kunde vara inbegripet under den meddelade inteckningen; och enär
8 §. uti de af Götha Canäl-bolag upprättadesamt af Kongl. Majrt under
den 16 Mars ig33 i Nåder fastställde förnyade Reglor för Canal-Bolaget
innehåller, "att de af Kongl. Majrt och Rikets Ständer till Götha Canal”Bolag
donerade skogar, jordegendomar och stenbrott skola fortfarande
"förblifva en Canalverkets tillhörighet, hvilken icke för detsamma af Boklaget
a fhän das,” (se Svensk Författningssamling för år i833 N:oi5) samt
’ de af åtskillige Ledamöter inom BorgaréStåndet föreslagna försigtighetsmått
emot den ifrågavarande abalienationen sålunda redan äro vidtagne,
anser Utskottet någon ytterligare åtgärd i detta hänseende icke vara behöflig.
Beträffande dernäst 3:dje punkten i Utskottets Utlåtande, så får Utskottet,
med anledning af de dervid inom Ridderskapet och Adeln gjorda
anmärkningar och i ofverenstämmelse med rättvisans billiga anspråk, såsom
tillägg till förenämnde utaf Preste- och Bonde-Stånden redan laila lilie
Betänkande, nu
föreslå, att, så snart Canal-Directionen hos Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret behörigen styrkt, att något al de
serskilda, vid Canalens Öppnande, ännu återstående arbeten
i hamnbyggnads-väg, öfver hvilka kostnads-förslag
under den a5 Julii i833 äro upprättade, hunnit blifva
tillfullo verkställda Canal-Directionen må vara
berättigad alt åter lyfta deri för hvarje sådant arbete
uti Riksgälds-Contoret innestående summa, motsvarande
dubbla kostnads-beloppet.
Stockholm den 23 April 1834,
N:o 70.
Antom tili Exp. Utsk, den a4 April kl. n. f ro.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar md
Stats Ut sk. Utlåtande JV:o 70.
n
Utskottets Betänkande N:o 18, angående- Provisoriska
utbytet af den för General-Assistance-Contoret
begagnade Egendom emot den Stockholms
Stad tillhörige f, d, sd kallade Hess enst einska Egendomen,
(RGS, A.)
Sadan Utskottet, uti dess den 10 sistl. Mars afgifne Betänkande N:o
j8, af anförde orsaker, tillstyrkt definitivt utbyte af den för General-Assistance-Contoret
begagnade, på Riddarholmen belägna Egendomen, emot f.
d. så kallade Hessensteinska äfven på Riddarholmen belägna Egendomen,
och att såsom mellangift ifrån Riksgälds-Contoret lill Stockholms Stad utbetalas
en contant summa af 4ooo Rdr B:co, så snart bytes-brefvet blifvit
utfärdadt och å ömse sidor vederbörligen undertecknadt; i sammanhang
hvarmed Utskottet jemväl hemställt, att Fullmäglige i Riksgälds-Contoret
kunde erhålla föreskrift att på en gång lala betala de återstående 28 årens
Brandförsäkrings-afgift för f. d. Hessensteinska Egendomen; så har samina
Betänkande blifvit af Preste-Ståndet den 24 i förstnämnde månad bifallet,
men af Ridderskapet och Adelil, samt Borgare-Ståndet och BondeStåndet,
på grund af deremot yttrade anmärkningar, till Utskottets ytterligare behandling
återremitterad t.
Bland de Talare, som yttrat sig emot Utskottets ofvanberörde Tillåtande,
hafva någre helt ocb hållet bestrid t det föreslagne bytet, samt yrkat,
att AssistanceContorels hus icke borde RiksgäldsContoret afhändas.—?
Andre åter hafva väl ansett bytet kunna cga rum, men dervid tillika fästat
det vilkor, att all fråga 0111 mellangift ifrån Stats-Verkets sida borde
förfalla.
Till stöd för dessa serskilda yrkanden, har hufvudsakligen blifvit anmärkt:
att Assistance-Conlorets hus är till sin beskaffenhet vida bättre, solidare
och dyrbarare än f. d, Hessensteinska huset; att grunden vid det förra
äfven är mera fast ocb säker än vid det senare; att värdet å Hessensteinska
egendomen blifyit för högt uppskattadt, synnerligast vid betraktande
af de dervarande uthusens förfallna tillstånd, hvilkas ombyggnad ej kunde
verkställas utan kostsamt pålnijigs-arbete; att följaktligen ansenliga underhålls-
och oipbyggnads-anslag möjligen skulle komma att erfordras vid denna
egendom sedan bytet blifvit definitivt afgjordt; att, fastän åtskilliga förändringar
redan, i anledning af det provisoriska bytet, blifvit verkställde,
flere andra säkerligen skulle komma att än vidare erfordras i och för Hessensteinska
husets fullständiga inredning till så väl RiksgäldsConlorets, som
8
Stixii~Utsk.oiLels Utlåtande Pt:o 70.
Riks-Arelli veis behof, hvartill en Talare ansett i-3:del af Uppskattningssutnman
komma att åtgå; att dessa sålunda erforderliga kostnader, i förening
med den oundgängliga quaibyggnaden, skulle medtaga en stor del af
den utgifts-summa, som man velat undvika, i afseende på Assistaneehusets
inredning för Riksgälds-Contorets behof; att Assislance-Couiorets hus finge
af Stockholms Drätsel-Commission ernoltagas uti ett dess ändamål fullkomligt
motsvarande skick, utan att Staden behöfde vidkännas någon kostnad
för dess inrédniug.; att följaktligen fördelen af det föreslagna bytet vöre uteslutande
på Stadens sida; — att då det å ena sidan vore upplyst och
inedgifvet, att Assistance-Contorets hus lemnar både säkert och tillräckligt
utrymme för Riks-xlrcluvet, förekomme deremot, å den andra sidan, att uti
Hessensleinska egendomen endast den norra flygeln kunde till detta behof
användas, samt att tillförlitlig undersökning saknades huruvida denna flygel
är till samma behof fullt tjenlig, och att det i allt fall vore mindre
rådligt eller lämpligt, att förvara Riks-Archivets dyrbara handlingar i
en byggnad, försedd med så många eldstäder.
Detta allt, med hvad mera under frågans behandling! inom RiksStånden
blifvit anfördt och påmint, har Utskottet noga öfvervägat; och
enär, efter Utskottets tanka, enda och rätta grunden för bedömandet af de
ifrågavarande arne egendomarnes relativa värde ovedersägligen måste hemtas
från den besigtning och värdering, sorn, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning, blifvit förrättad utaf en af Dess Öfver-Intendents-Embete
behörigen tillförordnad tjensteman, i närvaro af ej mindre Deputerade ifrån
Riksgälds-Couloret, an ock Ledamöter af de serskilde Embets- och
IJandtverks-classer inom Uufvudstaden, hvilkas yttrande kunnat tjena till
ledning vid samma förrättnings noggranna verkställande, så har Utskottet
häraf ansett blifva en rättsenlig följd, att Stats-Verket, i händelse af det
föreslagna bytets bestånd, borde tili Stockholms Stad utbetala skillnaden
emellan värdet af Assistance-Contorets hus, och det högre värde, hvartill
inii essen stei lis k a egendomen blifvit uppskattad.
För öfrigt får Utskottet erinra, att det icke varit, eller kunnat vara
, Rikets Ständers mening, att hela Riks-Archivet skulle' förflyttas
tillj f. d. Assistance-Contorets local, enär Riks-Archivets behof borde
vara underordnadt Riksgälds-Contorets behof af tjenlig! och tillräckligt
utrymme, hvarvid egentligen det runda tornet blifvit afsedd, såsom
för Riksgälds-Contoret umbärlig t; — och enär Utskottet numera af vederbörande
tjenstemän erhållit den tillförlitliga upplysning, att de för Riks
arcM
-
Stais Utskottets Utlåtande K:o jo. 9
arcliivet nödiga rum, hvarom nu är fråga, hufvudsakligen skola begagnas,
för att deruti ordna Arthivets handlingar, hvilka sedermera uti deras ordnade
skick till RiksArchivets vanliga förvaringsrum återflyttas, äfvensom till
upplag och utdelning af Svensk Eörfaltnings-Samling, sedan K. M., genom
Kungörelse d. 14 sistlidne December, i Nåder förordnat, att detta hestyi,
ifrån och med början af innevarande år, skall af Riks-Archivet besörjas,
samt att de uti Jdesseiisteinska huset anyisade lägenheter äro för besagde
ändamål mera lämpliga och beqväma, än det runda tornet uti AssislanceContorets
egendom; alltså och då härtill i öfrigt kommer, att grunden å
Jlessensteinska tomten, med undantag af den delen, som ligger närmast intill
RiddarhoimsCanalen, är lika säker och fast, sorn den hvarå AssistanceContorets
hus är uppfördt, samt Hessensleinska tomten, hvars belägenhet, efter
Utskottets tanka, är för RiksgäldsContoret i alla afseenden ojemnförligt mera
beqväm, prydlig och ändamålsenlig, än AssistanceContorels, efter rifning
af den förfallna uthus-byggnaden, lemnar iner än tillräckligt utrymme förde
ytterligare byggnader af hvad beskaffenhet sorn helst, hvilka i en framtid
möjligen kunna blifva nödvändige, antingen för Riksgälds-Contoret eller
för Riks-Aröhivets behof, —- äfven utan den af flere Talare befarade
kostnad för pålning och quaibyggnad, — anser Utskottet de anmärkningar,
sorn egentligen varit rigtade emot lämpligheten af Hessensleinska huse',
såsom local för Riks-Archi vet, härigenom vara 'tillr äckligen vederlagde.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfort, samt under åberopande
af dé skäl, som Utskottets förra Betänkande i'öfrigt innehåller, får Utskottet
härmedelst förnya sitt deruti gjorda tillstyrkande, och föreslår
akså :
att den Riksgälds-Contoret tillhöriga, för General-AssisStance-Contoret
begagnade, på Riddarholmen belägna Egendomen,
uppskattad till 56,ooö R:dr Banco må utbytas
emot f, d. så kallade Hessensleinska, äfven på Riddarholmen
belägna Egendomen, uppskattad till 6i,5oo
R:dr; samt att skillnaden emellan de värden, hvilka sålunda
blifvit dessa. a:ne Egendomar åsatte, må af Riksgälds-Contoret,
sedan Bytesbref blifvit utfärdadt och å
ömse sidor af vederbörande undertecknadt, till Stockholms
Stad ersättas, med en summa af 6,5oo R:dr B:co,
hvaraf likväl endast 4>°oo R:dr böra-contant utbetalas,
B:h. liil R, St, Prof, i834. 4 Sami. 1 Afdela,
lf;4s Häftet,
10
St al s-TTt skottets Ulli lande IV/o 7[*
oell återstoden 2,5oo Rrdr uti Riksgälds Conföret inne>-  liållas „ såsom motsvarande det praemie- och beviilnings-lån
, fö? hvilket Hessensteinska Egen dorn en uti
Stockholms Stads Brandförsäkrings Conior häftar.
Skulle Rikets Ständer Infalla hvad Utskottet sålunda föreslagit, tillstyrker
Utskottet, i sammanhang dermed ,
att Fulimägtige i IIiksgälds-Contörel erhålla föreskrift,
att på en gång låta betala de återstående 28 årens
Brandförsäkrings-aCgift för Hessensteinska FgeiuloraeJU
Stockholm den 23 April 1834*
N:o r r.
Antom till Exp. Utsk. dtn i\ April kl. 11 f. m,
Utlåtande, i anledning af Herr T örnehladhs ,Carl,
i egenskap af Rikets Ständers Justitiae-Ornluds
man,
väckta motion, om löne-ersättning,
(RGS. A)
Uli ett hos Ridderskapet och Adelil afgifvet anförande har Herr Törnebladh,
Carl, under åberopande af f>3 §. 3 mom. Rrksdags-Ordningen
samt den lör Rikets Ständers Justitia:-Ombudsmän, dess Cancellie och betjening
under den \ April 18 1 o utfärdade Stat, anhållit, att honom, såsom
Juslitias-Oinbudsman, måtte beviljas utaf Riksgälds-Contorets medel,
(öne-ersättning af 1,2.63 R:dr xG sk. Banco för hvarje år, ifrån och med år
j83o, intill denna Riksdag, såsom motsvarande den löneförbättring, hvilken
vid sisllidne Riksdag blifvit Kongl. Maj:ts Justilias-Canceller beviljad.
Efter erhållen remiss af detta anförande, tillika med de häraf föranledda
yttranden af Herr Friherre Roye, Ludv., Herr Grefve Cronhjelm,
Otto AugustHerr Bråkenhjelm, och Herr Riben, Carl Vilhelm, har
Utskottet tagit motionen i öfvervägande; och som Utskottet härvid inhemtat,
att Rikets Ständer vid sisthåline Lagtima Riksdag, medelst gillande af
då varande Stats-Utskotts öfver en väckt motion, om löne-förhöjning för
Rikets Ständers Justilias-Ömbudsman, afgifne utlåtande, (N:o 168.) afslagit
all tillökning i den för Justitiac-Ombudsmannen å Stat uppförde lön, så
Stals-Utskcllcts Utlåtande Ar. o 73,
anser Utskottet elen af Herr Törnebladh, nu väckta
fråga om löne-ersättning böra lemnäs utan afseendeStockholm
den 20 April i834-
K:o 72-
An koni. till Exped. Utsk. d. 24 April kl. rr f. m.
Utlåtandeangående trycknings-kostnaden för] RiksStandens
ProtocolL vid innevarande Urtima Riksdag,
pra numer ationen ä samma Protocoll, samt redovisningen
för de tryckta exemplaren,
(RGS. A.)
Genom Protocolls-Utdrag af elen 20 sisth Mars, har Preste-Slåndet
gifvitStatsTJtskottel; vid handen,, att, vid förnyad föredragning af det förslag, röjande
tryckningen af Ståndets Protocoll, hvilket 2:ne af Ståndets Couiiterade
i idem nät, och i sammanhang med de Beslut, som i anledning deraf
fattades,. Ståndet Bifallit, alt någon annan redovisning för Ståndets Protocoll
icke åligger Ståndets Secreterare, än att, i den moa tryckningen fortgår,
aflemna upplagan, efter innehållning af de för Ståndet behöflige exemplar,
till Riksgälds-Contoret, sorn torde föranstalta, att Preste-Ståndets Protocoll
hållas Prenumeranter tillhanda, efter Én Skilling, arket, samt redovisa,
så väl härföre, sorn för hvad derefter af liela upplagan öfverblifver;
hvilken punkt till Ståts-Utskottet Blifvit remitterad.
Likaledes har Borgare-Ståndet, genom Protocolls-Utdrag af den 1 2 sisth
Februarii, lemna t Stats-Utskottet del af Ståndets fattade Beslut, i afseende
på tryckningen af Ståndets Protocoll vid innevarande Riksdag, hvarigenom
1:0
upplagan af Protocoll Bestämmes lill 200 exemplar,
2:0 de motioner, som af Ståndets Ledamöter väckas, skola nu, såsom
vid arne föregående Riksdagar, tryckas uti ett serskildt Band, kalladt Bihang
till Borgare-Ståndets Protocoll,
3:o upplagan af Bihanget Bestämmes ej Blott till det emot upplagan
af Protocollen svarande antal af 200 exemplar, utan äfven till 5o exemplar
derutöfver, i ändamål* att dessa må kunna lill vederbörliga Utskott
utdelas, J ■
Stats- Ulsk. Utlåtande D/. O 7?.*
4:o remiss sker lill Siats-Utskottet, med anmodan, att sig utlåta ofver
nu gjordt förslag, alt någon annan redovisning för Ståndets Protocoll
icke åligger Secreterare!), an att, i elen nion tryckningen fortgår, aflemna
upplagan, efter innehållning af de För Ståndet behof]ige exemplar, lill Riksgälds-Contoret,
som föranstaltar om Prenumeration och utdelning till prenumeranter,
emot det pris, sorn fastställes samt redovisar, så väl härföre,
sorn för hvad derefter af hela upplagan öfverblifver.
Med anledning häraf får Utskottet föreslå, om icke samtlige RiksSlånden
skulle behaga förena sig uti följande beslut, nemligen:
1:0 att de tryckta exemplar af Protocoll, hvartill upplagan af hvarje
Stånd blifvit bestämd, hvilka, efter jnnehålining_af de fpt Ståndets enskilde
behof erforderliga exemplar, " erblifva, aflemnas ifrån den person,
hvilken ombesörjer tryckningen, tm deli Tjensteman inom Riksgälds-Contoret,
som af Fullmägtige till deras emottagande varder förordnad; hvarefter
den sistnämnde åligger att redovisa för alla af honom emottagne exemplar;
dock kommer i afseende på aflevereringen lill RiksgäfdsContoret,
att iakttagas, alt den sker i haflén, som innehålla minst 5 ark;
2:0 att hos samme Tjensteman inom Riksgälds-Cöntoiret, som.eniottager
tryckta exemplaren, må prenumereras efter ett faslslälldt pris af Én
Skilling Banco arket, dock icke för mindre, än Tjugo Fyra (^4) ark hvarje
gång; varande det likväl hvarje Riks-Stånd obetaget, om det så åstuu-'
das, att, genom en inom dess Cancellie utsedd person, emot vanlig Bolihan
de 1 s - p r 0 v i s i 0 n, samt under Secréterarens ansvars- och redovisningsskyldighet
inför Riksgäldskontoret låta, till det bestämda priset, försälja exem-*
plar af sine Protocoll; '
g:o ali» kostnader för tryckning och häftning bestridas af Riksgäldskontoret;
ocli böra Boktryckarnes räkningar vara försedde med vederbörligt
intyg derom, att de uti räkningame uppförde pris äro enlige med de
afsiulade Contracten; eller ock, till undvikande af en sådan omgång, bestyrkte
afskrift er af desse Contract lill Riksgälds-Contotet aflemnas, för att
tjena tili grund och rättelse vid Räkningarnes granskning.
Stockholm den a3 April i83|.
STOCKHOLM, hos Ludv. .Westerberg i8-4•
Sials-Utskotttls Ullålande N-x> ~3. i
N:o gZ.
Ankom till Exp.-Ulsi. den 24 April kl. ti f. nj.
Utlåtande, öfver Herr Bååtlis ifrån Borgare-Ståndet remitterade
motion, om dels låneunderstöd, och dels serskildt anslag
utaf allmänna medel till en hamnbyggnad vid staden
TVedstena.
(RG:s. A.)
Till Stats-Utskottet har ifrån Borgc^-Ståndet blifvit remitteradt ett
af Herr Bååth inlemnadt memorial, . .ruti lian, under anförande af de
flere fall, i hvilka en säker hamn för Wadstena och orten deromkring är
behöflig, och att en sådan skulle betydligen underlätta och lifva stadens
och ortens rörelse, anhåller, att, då staden icke eger förmåga, att med egne
tillgångar tillvägabringa en ändamålsenlig och kostsam hamnbyggnad,
Rikets Ständer täcktes till en sådan hamnbyggnad af allmänna medel bevilja
Wadstena stad ett lån af 8000 R:dr Banco alt, efter arbetets början
och fortskridande, få lyftas emot den säkerhet, sorn skäligen kan föreskrifvas
och af staden uppfyllas, samt 5 proc. ränta, hvaraf 2 proc., såsom amortering
på capitalet, beräknas, och hvilken ränteberäkning icke skulle taga
sin början förr, än hamnbyggnaden blifvit färdig och kunde lemna revenue.
Anhållandes Motionairen derjemte, att Rikets Ständer behagade till
samma hamnbyggnad af allmänna medel anslå ett understöd, afpassadjt efter
det förväntande kostnadsförslag, hvilket Motionairen förbehåller sig
framdeles få aflemna.
Wid öfvervägande häraf, och som Statens tillgångar måste i främsta
rummet hållas tillhanda för Stats- och Riksgälds-Verkens behof samt någre
medel för närvarande icke äro att anvisa lill andre föremål af underordnad
vigt och angelägenhet; så kan, vid detta förhållande,
Utskottet icke tillstyrka bifall af motionen.
Stockholm den 23 April 1S34-
Bill. till R. Sl. Brot. i834• 4 Sami. 1 Afd.
iy:de Häftet.
r
i
Stals^Utskottets- Utlåtande N--o>
]\T:o 74,
Ankom- till Éxpv-TTfsIt, den il\ A pri i' kl. 11 f. m.
Utlåtande , i anledning af Kongl. Maj:t Nådiga Proposition till
Stats-Utskottetj angående lån af allmänna medel till understöd
vid fullbordandet af en brobyggnad vid Carlskrona.
(RGis. A.)
Utaf den Nådiga Propositionen samt de hithörande, Utskottet tillslälde
handlingar, inhemtas,, att Kongl. Majit under den 23 Januaril 1816 i
Nåder bifallit, att under 20 års tid, räknad ifrån nyssnämde års början,
bropenningar skulle af åkande och ridande, sorn färdas öfver de till staden
ledande broar, erläggas till understöd vid uppbyggandet af den ifrågavarande
stenbron, som, enligt en den 4 Oclöher i8i3, Nådigst fastställd
ritning, och med en till omkring 35,000 Ridr beräknad kostnad, skaile
uppföras emellan Höglands park och det utanför staden belägna Britasberg;
att, ehuru nära denna summa, eller 34,5oo R:dr, genom broafgiften
influtit, det likväl vid verkställigheten af brobyggnaden redan år rS3o visade
sig, alt bron då icke ens varit halffärdig;
att, uppå ytterligare gjord underdånig framställning, Kongl. Majit
i Nåder funnit skäligt, under den 24 Juli! i83o', på i5 år räknadt,
ifrån 1835 års utgång, förlänga stadens rättighet att uppbära ifrågavarande
bropenningar, och hvilken rättighet ifrån och med den 1 Maji 183.r
blifvit utarrenderad emot 2,108 Ridr Banco om året, men att den händelse
likväl inträffat, att Brobyggnad s-Cassans skuld så tillökats, att den vid
1833 års slut kommer att uppgå till 8,61 o Rrdr Banco;;
att, enligt ett uppg jior dt kostnadsförslag, erfordras, för att få bron i
farbart skick, ett anslag af 24,782 Ridr 4* sk- 5 rist. Banco, men, för att
få den alldeles färdig med trottoirer och ledräcken, 5r,23o Ridr 16 sk.
samma mynt; att Brobyggnads-Comiierade, genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
i underdånighet anhållit om Kongl. Majits Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, att Carlskrona stad mätte af Stots-Verket erhålla
ett räntefritt lån af 52,000 Ridr, att under 6, 8 k 10 års tid utgå, för att
försätta den nya stenbron i fulländadt skick, saint att Kongl. Majit täcktes;
förlänga tiden för bropenningars uppbärande, intill dess så väl berörde
lån, som Brobyggnads-Cassans nuvarande skuld hunnit betalas. — Och bär
Kongl. Majit uti den Nådiga Propositionen till Stats-Utskottet öfverlemnat,,
Stats-Utskottets Utlåtande N.-O 75-
huruvida, och på hvad villkor, lån af allmänna medel tilt understöd vid
fullbordandet af ifrågavarande brobyggnad må kunna beviljas.
Stats-Utskottet har tagit detta allt i öfvervägandej och enär, hvadangår
sjelfva Brobyggnaden, det icke synes vara af någon serdeles vigt, alframinst
för det allmänna, om brobyggnadsarbetet framskrider mera långsamt
och i den mon bropenningarne eller andra medel, sorn staden sjelf
kan åstadkomma, lemna tillgång för arbetets fortsättande, samt i allt fall
Statens knappa tillgångar måste i främsta rummet hållas tillhanda för
Stats- och Riksgälds-Verkens behof och någre medel icke äro att anvisa till
sådane förelag, hvilka endast kunna vara gagrrelige för någon viss ort,
afstyrker Utskottet det ifrågavarande låneunderstödet.
Skulle Rikets Ständer godkänna detta Stats-Utskottets utlåtande, lärer
Rikets Ständers beslut böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas.
Stock holm den 28 April i834«
Jfco 7 5.
Aniom till Exp.-Utsk, den 24 April kf, 1 r C ra.
Utlåtande, i anledning af Herr Forssbergs ifrån Borgare-Ständet
remitterade memorial, angående låneunderstöd till staden
Uddevalla.
(RG:s A )
Af Riksdagsfollolagligen för Uddevalla stad Herr Forssberg är hufvudsakligen
an förd t, att, efter den totala brand, sorn år 1806 öfvergrck staden
Uddevalla, har staden, oaktadt Borgerskapets stora ansträngningar, icke
mägtat åter resa sig; att staden häftar för ej obetydliga lån, i så väl Rikets
Ständers Bank, sorn ock uti serskilda Cassör, hvarföre årlig ränta och
Capital-afbetalningar erläggas, och hvaraf en stor del måste utgöras genom
taxering på Borgerskapets och enär dessutom mycket annat talade för .
lånbiträde till staden, sorn i flere afseenden vöre mindre väl lottad, har',
Motionairen anhållit, alt staden måtte af allmänna medel beviljas ett lån
af 5o,oo0 R:dr, emot 3 procent och 2 procents afbetalning, hvarmed staden
kunde betacka sin skuld tjll så vali Banken, som öfrige Creditorer, och
4
Stats-Utskottets Utlåtande A'.o 76.
för hvilket lån skulle kunna leranäs säkerhet i stadens publika byggnader,
jemte Borgerskapets gemensamma ansvarighet, om så påfordrades.'
Som de af Motionairen anförde omständigheter icke äro af den beskaffenhet,
att de böra föranleda till något låneunderstöd ifrån Slats-Verket,
hvars tillgångar dessutom nu icke medgifva ett sådant understöd, så
anser Utskottet sig böra
afstyrka bifall å Herr Forssbergs motion.
Stockholm den a3 April r834*
N:o 76.
Ankom till Exp.-Uttk. den 24 April kl. 11 f. ra.
Utlåtande, öfver Riksdagsfullmägtigen Anders Svenssons frän
Hallands Län motion, angående låne-anslag till en brobyggnad
öfver Jfissa-ån vid Halmstad.
(RG:s A.)
Bonde-Ståndet har till Utskottet remitterat ett memorial af Riksdagsfullmägtigen
Anders Svensson ifrån Hallands Län, deruti auföres, att, då
det åligger en del af Halmstads och Tönnersjö Härader af Hallands Län,
att till f:delar deltaga uti underhållandet af den vid staden Halmstad
öfver Nissa-ån varande bro, hvilken, enligt redan fattadt beslut, med
det snaraste skall ombyggas, hvarföre kostnaden, enligt upprättadt förslag,
ansetts skola uppgå till 18,660 R:dr, deraf nämnde Härader böra utgöra
sin andel med i5,5oo R:dr, och hvilken kostnad, fördelad på 565 uti brohyggnads-besväret
deltagande Hemman, belöper sig lill icke mindre än
27A R:dr på hvarje helt Hemman; så har Motionairen, under tillkännagifvande,
att Häraden ännu icke, till bestridande af dessa i5,5oo R:dr,
sammanskjutit mera, än a,i33 R:dr 16 sk., och således återstå 13,366 R:dr
3a sk., hvilka, enligt utfärdad kungörelse, skola vara liqviderade inom
medlet af nästinstundande Maji månad, anhållit, det Rikets Ständer ville,
meri behjertande af den bekymmersamma ställning, hvari Halmstads och
Tönnersjö Häraders invånare sig nu befinna, åt^dem, till fullbordande af
omförmälde
Stats-Utskottets Utlåtande Ho 77.
5
omförraälde, brobyggnad af allmänna medel anslå ett låne-understöd af
13,366 R:dr 3a sk. B:co, emot billig ränta och med bestämmande af sådane,
icke för kort tilltagne, årliga betalnings-terminer, att Häradsboerne
må kunna utan alltför kännbar olägenhet lånet med ränta återgälda; och
hafva Härads-boerne förklarat sig vilja, för lånets återbetalande, lemna all
den säkerhet, som Rikets Ständer skulls» anse nödig, derest det begärda
anslaget beviljades.
'Sora ifrågavarande brobyggnad icke är af den beskaffenhet, att den
må kunna utgöra föremål för understöd ifrån Statens sida, och Stats-Yer
kels
redan förut knappa tillgångar i allt fall måste användas till mera vigtiga
behof, anser Utskottet sig
icke böra tillstyrka bifall å denna motion.
Stockholm den 23 April 1884.
N:o 7-7.
Antom till Exp.-Utst. den 24 April kl. r 1 f. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Gustaf Zanders motion} om
förändring i vilkorerij emot hvilka ett byggnads-låne-bi
-
träcle vid sistlidne Riksdag blifvit beviljadt staden Norr
-
(RG:s A.)
Uti ett hos Borgare-Ståndet afgifvet memorial, bar Riksdags-fullmägtigen
för staden Norrköping, Zander, anfört, hurusom, vid sistlidne Riksdag,
Rikets Ständer, för återuppbyggande af den del af nämnde stad, som
genom 1827 års eldsvåda blifvit förstörd, beviljat staden ett lån af
100,000 R:dr, mot 5 procents årlig ränta och flere serskilde i öfrigt bestämde
återbetalnings-vilkor; och hvaribland äfven är föreskrifvet, att hvad
af lånet icke vore lyftadt inom 1834 års slut icke finge från RiksgäldsContoret
utgifvas; men att Norrköpings stads invånare, som ännu till största
delen saknat tillfälle bebygga de 1827 albrände tomterne, likväl ickt
Vih till R. St. Fröt. 1834. 4 Sami. 1 AJd. a
ry.de
6
StalSrUtskotlels Utlåtande N;0 77.
vägat anmäla sig till låns undfående utaf den bestämda summan, enär de
af Rikets Höglofl. Ständer fastställde vilkoren vore så betungande, att lånen,
på dessa vilkor begagnade, långt ifrån att utgöra någon, troligen åsyftad
lindring i den af betydliga, tätt på hvarandra följande eldsvådor
hemsökte stadens olyckliga belägenhet, sannolikt skolat öka den iråkade förlägenheten.
I anseende hvartill Motionairen föreslår, att det ifrågavarande
lånet måtte få åtnjutas med de fördelar och enligt de grunder, som
Rikets Ständer år i8a3 följde» då låne-understöd beviljades stadens af branden
1822 lidande invånare nemligen:
1:0 att lånen få af de tomtegare, som uppföra stenhus, utan capital-afbetalning
åtnjutas under tio år och af dem, som endast förmå bygga
trädhus, under fem år emot 3 procents årlig ränta;
2:0 att, efter förenämnde tid af dels tioA dels fem års förlopp, 6 procent
på primitiva lånet alltid skola årligen gäldas; af hvilka 3 procent utgöra
räntan och resten successivt amorterar låne-beloppet.
Stats-Utskottet har tagit denna framställning i öfvervägande; men finner
icke några sådana skäl och omständigheter af Motionairen förebragte,
hvilka kunna föranleda till förändring i de af Rikets Höglofl. Ständer stadgade
vilkor, emot hvilka det nu ifrågavarande byggnads-lånet blifvit beviljadt;
och hvadan Utskottet
afstyrker bifall till motionen.
Stockholm den 23 April 1834-
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1834-
Stats-Utskottets Utlåtande N-o 78.
1
N:o 78.
Antom till Exp.-Utsk. den 3o April kl. 8 e. m.
Utlåtande, i afseende pä några, med Stats-regleringen gemenskap
egande, allmänna frågor.
(U. A.)
I anledning af Kongl. Majlis under den aa sistlidne Januarii aflålne,
af samtlige Riks-Stånden till Stats-Utskoltet remitterade Nådiga Proposition,
angående Stats-Verkets tillstånd och behof, jemte Kongl. StatsContorets
dervid bifogade underdåniga Berättelse af den ig December
i833, får Utskottet, efter erhållen del, så väl af de anmärkningar, sorn
vid den Kongl. Propositionen blifvit gjorda, som af de motioner, hvilka
vid denna Riksdag blifvit väckta, i ämnen, som med Statsregleringen ega
gemenskap, nu afgifna Förslag till reglering af Biks-Staten, under dess
10 Hufvudtitlar jemte Allmänna Indragnings-Staten för år 1835 och följande
år, intill dess den vid nästa tfiksdag skeende Statsreglering blifver
gällande; och har Utskottet, med anmälan häraf, tillika, i afseende på
någre, med Statsregleringen gemenskap egande allmänna frågor, trott sig
böra serskildt yttrande meddela:
t.o Härvid förekommer först det i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
framställde förslag, alt så länge beräkning af spanmål under penningelönerne
anses böra fortfara ett ifrån Riksdag till Riksdag oföränderligt
medelpris derå, grundadt på de nästföregående tio årens Riksmarkegång,
må bestämmas, hvarigenom Staternes föränderlighet emellan Riksdagarne
skulle undvikas.
Utskottet medgifver visserligen, att denna föränderlighet i markegångspriset
medför olägenheter och besvär derigenom, att alla Stater, i
förhållande till nämnde pris, årligen måste förändras, och att måhända
den conlrol, som bör ega rum vid granskningen af Stats-Verkets räkenskaper,
derigenom i någon mon försvåras; men, då anledning är att förmoda,
på sätt Kongl. Maj:t i Dess Nådiga Proposition äfven yttrat, att
de vid sista Riksdag af Kongl. Majit och Rikets Ständer, rörande myntvärdets
bestämmande, gemensamt fattade Beslut skola vid denna Riksdag
bringas till verkställighet och rätta tidpunkten för antagandet af ett 0-  liih. lill R. St. Fröt■ 1834• 4 Sami. 1 Afd. 1
i8:de Häftet.
2
Stats-Utskotlets Utlåtande N.o j8.
föränderligt medelpris å löningsspanmålen således torde vara den, då
erfarenheten visat hvad inverkan myntvärdeis bestämmande haft uppå
spanmålsprisen, får Utskottet, i betraktande jemväl deraf, att, i händelse
ett medelpris nu skulle, efter de förflutna tio årens Riksmarkegångar bestämmas,
det samma komme att utgöra 6: 44- 6., och hvarigenom en bestämd,
och ifrån början ej afsedd lönförhöjning åt Einbets- och Tjenstemännen
samt, i följd deraf, en ökad Statsutgift för Stats-Verket skulle
beredas,
härigenom tillstyrka, att, ej mindre samma pris 6 R:dr,
såsom minimivärde å den under lönerne begripne spanmål,
än ock enahanda beräkningssätt af Riksmarkegången, som
nu iakttages, lills vidare bör ega rum.
Och anser Utskottet sig härigenom hafva besvarat den af Herr Gripenstedt,
Jacob, väckta motion, att minimipriset å den under penningelönerne
begripne spanmål må bestämmas lill 7 R:dr per lunna.
Då likväl, i samma moa som penningevärdet vinner stadga, beräkning
af spanmål under löner blir öfverflödig, får Utskottet, med tillika
hemtad anledning af den åsigt, Rikets Ständer vid senaste Riksdagen yttrade,
vid anmälandet af Hof-Rätternes då verkställda lönereglering, ehuru
samma åsigt sedermera, vid regleringen af åtskilliga Embetsverk, icke
blifvit följd,
nu tillstyrka, att, vid anslåendet hädanefter, antingen af
nya löner, eller förhöjning i gamla, i förra fallet ingen,
och, i det senare, endast det förut varande tunnetalet må
under lönerne beräknas.
Hvarom, i händelse Rikets Ständer i öfverensstämmelse härmed fatta
beslut, underdånig anmälan lärer böra göras.
2:0 Sedan Kongl. Majrt uti Dess Nådiga Proposition, angående StatsVerkets
tillstånd och behof, framställt nödvändigheten af vissa utgifter
för Försvarsverkets upprätthållande samt härtill äskat ett årligt anslag af
233,333| R:dr, att utgå af Öfverskotten på Siats-Verkets inkomster, så
vidt de dertill lemna tillgång, så har Utskottet tagit i öfvervägande, så
väl frågan om sjelfva anslaget, som den o.n lämpligheten af ett dylikt
dispositionssätt i allmänhet. Väl hafva Rikets Ständer vid 1823 års
Riksdag på sådane öfverskott anvisat elt årligt anslag af 233,333§ R:dr
och likaledes vid senaste Riksdagen 70,000 R:dr, att utgå till Kongl. KrigsCollegii
behof för Armeens materiel, samt 124,000 R:dr i och för Krut
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.o j8.
3
och Salpeter-lillverkningen; men Ulskottet anser dock dylika anvisningar
på tillfälliga tillgångar vara af alltför oviss beskaffenhet, för att böra läggas
till grund vid en Statsreglering, hvilken bör anslå säkra och bestämda
tillgångar för alla Stats-Verkets erkända behof, och derjemte afse besparing
af allt hvad, som icke oundgängligen erfordras till fyllande af dessa
bebof. Genom anvisandet af bestämda anslag å öfverskotten af StatsVerkets
inkomster, äfventyra Rikets Ständer att öfverskrida Stats-Verkets
tillgångar och föranleda en skuldsättning, för hvars betäckande ingen fond
är beredd. Sker åter anvisning på sådane Öfverskottsmedel endast i den
mon de dertill lemna tillgång, så äfventyrar man, att ett angeläget och
vigtigt ändamål, genom brist på tillgångar, förfelas och att Kongl. Maj:t
blir urståndsatt, att åstadkomma de förbättringar, för hvilka Rikets Ständer
förment sig hafva anvist medel. Och enär Statsinkomsterne till stor
del inflyta på det sätt, alt deras verkliga belopp, och huruvida de utfallit
med brister eller öfverskott, icke med full visshet är kändt förr, än vid
pass i| år efter det årets slut, för hvilket de ingå, så medför ett sådant
dispositionssätt äfven den väsendtliga olägenheten, att ännu på andra året
efter det, då medlen bort vara använde, ovisshet råder, huruvida de influtit
eller uteblifvit, om tillgångar till den gjorda utgiften finnas eller icke
finnas.
Ett sådant sätt för utgifternas reglering anser Utskottet icke vara öfverensstämmande
med den ordning, som bör vara första grunden för ett
väl regleradt Stats-Verk.
Utskottet inser visserligen, att när ett Samhälle är uti stigande välmåga
och folkmängd, böra vissa Inkomst-titlar, såsom Tull-inkomsterne, m.
fl., årligen öka sig till beloppet och således lemna öfverskott utöfver gjorda
inkomstberäkningar, men dels beror detta af conjuncturer, dels medtagas
öfverskotten understundom utaf brister i förslagsanslag, dels anser Utskottet,
att de behållningar, som kunna Stals-Verket beredas genom inflytande
öfverskott, väl erfordras, för att bilda tillgångar för Riksgälds-Contoret
till ett hastigare inlösande af dess skuldförbindelser eller till fond
för anvisade creditiv.
På dessa anförda skäl, har Utskottet, under sina vissa hufvudtitlar, uppfört
bestämda Statsanslag för den del af de till Försvarsverkets upprätthållande
af. Kongl. Maj:t äskade medel, som Utskottet ansett sig böra föreslå
till beviljande; och Utskottet får tillstyrka,
att den grundsatts må af Rikets Ständer godkännas, att nå
-
4
Siats-Utskottets Utlåtande N-o 78.
gra Statsutgifter icke böra anvisas på öfverskotten af StatsVerkets
inkomster.
3:o Vid sistlidne Riksdag väcktes fråga om uppkörande af de afdrag
och inneliållningar å Embets- och Tjenstemäns löner, som till förmon för
vissa Inrättningar ega rum, och Rikets Ständer yttrade, i anledning deraf,
att, ehuru billigheten och ordningen talade derför, att Stats-Veikets utgifter
och inkomster så afpassades och beräknades, att, af det underhåll, Staten
består sina Embets- och Tjenstemän, någon del icke återtogs eller till
Staten åter indrogs, vde ifrågakomne afgifter och innehållningar af lö”nerne,
likväl, tills vidare måste fortfara,” men då Rikets Ständer vid samma
Riksdag framställde den underdåniga anhållan, att mera enkelhet och
bättre system måtte införas i åtskilliga Verks räkenskaper, har Kongl StatsGontoret,
uti dess underdåniga Berättelse af den 19 December i833, fästat
Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att företrädesvis
den så kallade Centonalen varder afskaffad. Denna afgift utgår, till följd af
Kongl. Maj:ts förnyade Ordning och Påbud angående Wadstena Krigsmanshus-Cassas
inkomster af den 3i December 168g samt Kongl. Kungörelsen
den a3 Januarii 1811, med en procent af löningar och arfvoden. Innehållningen
af centonalrnedlen verkställes vid hvarje lönebelopps utanordnande,
äfven qvartaliter, och beräknandet, uppbörden och redovisningen af
denna afgift åstadkommer ej allenast betydligt besvär för de fleste redogörare,
utan äfven vidlyftighet i räkenskaperne och omgång vid redovisningen,
hvarjemte icke obetydliga förvaltningskostnader äro med uppbörden
af dessa medel förenade. I den händelse likväl, att centonalens upphörande
icke kunde medgifvas, utan motsvarande minskning i lönerne, till
förmon för de Verk och Inrättningar, som hafva centonalrnedlen sig anslagne,
har Kongl. Stats-Contoret, i afseende härå, framställt det förslag,
att, i stället för den hittills verkställda centonal-innehållningen, löntagarne
skulle påföras, i sammanhang med bevillning å lön, en emot centonalens
belopp svarande förhöjd afgift, hvilken skulle till Riksgälds-Contoret ingå, einot
det, alt Riksgälds-Conlorets bidrag till Stats-Verkets behof biel ve ökadt
med medel till det anslag, sorn å Riks-Staten skulle uppför as, för att,
såsom ersättning för centonal-medlen, komma vederbörande Verk och Cassör
i behörig ordning till godo; anförande Kongl. Stats-Contoret vidare,
att, genom vidtagandet af en så beskaffad förenklingsåtgärd, skulle vederbörande
Embets-Verk, Äuctoriteter och redogörare befrias ifrån den, lika så
oformliga, som, i förhållande till det ringa belopp centonal-medlen på det
hela utgöra, besvärliga omsorg, att å hvarje aflöningsutgift afräkna, inne
-
Stats-TJtskotttts Utlåtande N.o 78.
5
hålla och serskildt redovisa en hundrade-del, hvilken derefter i sin ordning
skall fördelas emellan olika Verk, då deremot uppbörden af den tili
ersättning föreslagne afgiften kunde, utan serskildt besvär, verkställas i
förening med debitering, indrifning och redovisning för Allmänna Be vi 11-  ningen.
Då Utskottet, till följd af verkställd beräkning och undersökning, hos
sig stadgat den öfvertygelse, att, genom den föreslagna förändringen, minskning
i inkomst icke är alt befara, får Utskottet, under åberopande i öfrigt
af de utaf Kongl. Stats-Contoret andragne skäl,
tillstyrka den nu å löner, arfvoden, m. m. utgående centonal-afgiftens
öfverflyttande till och uttagande i sammanhang
med allmänna Bevillningen.
Och har Utskottet, utgående ur denna synpunkt, & 6:te Hufvudtiteln
uppfört etl årligt anslag af 34,ooo R:dr, hvartill centonal-afgiften, efter 10
års medium, ungefärligen uppgått. -— Lärande Rikets Ständer, i händelse
förslaget bifalles, åt Bevillnings-Utskottet öfverlemna, att, uti afgifvande förslag
till Bevillningsförordning, intaga de föreskrifter, som i detta afseende
erfordras.
4:o Vid pröfningen af Stats-Verkets behof, har det icke undfallit Utskottets
uppmärksamhet, hurusom, lid efter annan, besparingarne uppå 2ta
och 3:dje Hufvudtitlarile blifvit disponerade till förhöjning utaf vissa Erabets-Verks
eller Corpsers ordinarie löningsstater, och hurusom detta förhållande
derefter gifvit anledning att begära förhöjda anslag för Hufvudtitlarne.
Bifall härtill bereder möjligheten af nya besparingar, hvilka åter,
på ett lika sätt använde, föranleda nya behof utaf förhöjning. Kongl. Maj:ts
höga rätt är det ostridigt, att. till de med Hufvudtitelns anslag åsyftade
ändamål, disponera äfven sådane besparingar, som inom titeln, vid ordinarie
anslagen, kunna uppkomma, och denna Kongl. Majrts fria dispositionsrätt
är oundgänglig, på det Kongl. Maj:t må vara i tillfälle, att låta bestrida
sådane kostnader, som.-vrid staternes reglerande ej föresedde, under
tiden emellan Riksdagarne, befinnas liödvändige, och hvaribland så val
mindre brister uti dessa titlars förslagsanslag, som ock tillfälliga arfvoden
och tractamenten kunna räknas. Utskottet anser deremot löner och löningsförmoner
på ordinarie stat icke vara af denna beskaffenhet; utan böra
dessa rätta sig efter den stats-reglering, som en gång blifvit fastställd,
och hvilken måste betraktas såsom gällande allt. intilldess densamma i vederbörlig
ordning förändras. — Utskotlet anser iakttagandet af en
6
Stats-TJtskottets Utlåtande N;0 7 8.
dylik ordning i afseende på löningsstaterne vara af stor vigt, och får derföre
tillstyrka
Rikets Ständer, att lios Kongl. Maj:t underdånigst anmäla, det
Rikets Ständer beslutat, att de under Riks-Statens Hufvudtitlar
uppkommande besparingar icke må anvisas tili några
bestämda löneanslag på stat.
5:o Slutligen får Utskottet tillkännagifva, det Utskottet sökt, så vidt
det utan betydlig rubbning varit möjligt, att till jemna tiotal förändra de
under titlarne förekommande ojemna anslagssummor.
Stockholm den 29 April 1834-
Reservationer:
Vid Utskottets tillstyrkande i i:a punkten, rörande priset å den under
lönerne begripne spanmål:
af Herr Satttesson_, B. H: ”Emot Utskottets beslut reserverar jag mig
desto hellre, som nyttan och lämpligheten deraf, att lönebeloppen utgå till
lika summa alla år emellan Riksdagarne är fullkomligt ådagalagd. A ena
sidan kan väl vid inträffande lägre spanmålspris ett för så lång tid oföränderligt
Riksmarkegångspris förorsaka en tillök t Statsutgift, men å andra sidan
koinme äfven besparing i utgifter alt inträffa under de år, spanmålsprisen
äro högre; och jag tvekar således ej, att tillstyrka, det ett medium
af de senare, antingen 10 eller 5, årens Riksmarkegångspris måtte fastställas
såsom gällande till nästa Riksdag.
Då man icke lemnar utan uppmärksamhet de mångå invecklade samt
till omgångar och onödigt arbete ledande förhållanden, hvarmed vårt StatsVerks’redovisning
är besväradt, samt med allvar vill, att dessa olägenheter,
i möjligaste måtto, undanrödjas, synes mig det missförhållande, sorn uppkommer
genom de årligen föränderliga Riksmarkegångarne, vara förtjent
af ett serskildt afseende. Så väl ifrån Regeringens, som Ständernes och
Auctoriteternes sida, har blifvit anlydt, att förenklingar i räkenskaperne och
förvaltningen är högligen af behofvet påkallad; och jag önskar derföre, att
detta tillfälle att förenkla eller afskaffa den föränderliga Riksmarkegången
icke måtte lemnäs obegagnadt, ulan fast hellre, att Rikets Ständer ville vidtaga
ett sådant beslut, hvarmed ändå mera fullkomligt kunde vinnas det
ifrågavarande ändamål, och sorn* utan att förnärma någons rätt, äfvensom utan
att äfventyra någon förhöjd Statsutgift, det beslut nemligen, att all span
-
Stats-Utskottets TJilatande\N.0 j8.
7
målsberäkning under lönerne å Stat afskaffades med innevarande års utgång,
hvaremot de Embetsman, Tjenstemän och betjente, hvilka då innehade
ordinarie löner på stat, skulle, å Allmänna Indragnings-Staten, få bibehålla
denna förmon intill deras afgång eller befordran till andra löner.
Genom en sådan åtgärds vidtagande skulle, efter all förmodan, spanmålsberäkningen
under lönerne, efter i o ä 12 års förlopp, om ej helt och hållet,
åtminstone till det mesta hafva upphört, och penningelönerne blifva
bringade till oberoende af förändrade spanmålspris; och anser jag detta
nu så mycket billigare och angelägnare, som upplyst blifvit, att en dylik
åtgärd blifvit af Kongl. Maj:t vidtagen vid regleringen af Indelta Arme'ns
Befälslöner;" samt
af Herr Petré, Th.: "1’Herr Commerce-Rådet Santessons ofvanstående reservation
förenar jag mig så mycket hellre, som det, efter min tanka, är ett skadligt
och onaturligt förhållande, att Embets- och Tjenstemännens interessen,
hvilka med folkets lycka borde vara fullkomligen identifierade, nu tillväxa
i samma mon, som folkets välmåga af missväxt och dyr tid nedsättes.”
Häruti instämde Herr Prosten Svedelius.
C
STOCKHOLM, Ecksteinska. Tryckeriet, i334*
^Ståls-Utskottets Utlåtande N.-o fö.
S
Nio 79.
A.elom till Exp.-Utsk. den « Maji II. r e. ta.
Utlåtande„ angående regleringen af ut gifte me under Riks-Statens
Forsta IIcofwidtitel
(U,
A.)
1:0 Vid -denna Hufvud titel, sorn upptager Kongl. Hof- och Slolts■stalerne
och vid senaste Stats-regleringen fastställdes lill 719,263 R:dr
45 sk. 3 rist. med 317 tunnor spanmål, liar, enligt Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om Stals-Verkets tillstånd och behof, endast den förändring
blifvit i frågaställd, att anslagen för de Kongl. Lustslottens under -  liåll, utgörande en sana nima 11 räknad summa af 29,796: 10. 8., må, såsom
varande af enahanda beskaffenhet med det, för underhållet af Stockholms
Slott redan på S:de Hufvudtiteln upptagne anslag, till nämnde
Titel öfverflytta* med fortfarande lika summor för hvarje Lustslott;
men då, för dispositionen af de å sistnämnde Hufvud titel uppförda byggnads-anslag,
är föreskrifvet, alt kostnads-förslag öfver ifrågaställa arbeten
skola i stadgad ordning upprättas och af vederbörande Embets-Verk
pröfvas, entreprenad-auctioner för verkställigheten derefter hållas, besigtningar
å arbetet ega ram, m. fl. contra ler, hvilkas iakttagande i frågor
om reparationer å Lustslotten ofta dels icke skulle låta sig göra,
dels blefve förenadt med .väsendtliga olägenheter; så får Utskottet, som
anser lämpligare vara, att på Kongl. Maj:t i Nåder ankommer att förordna,
huru de, för Lustslotten anvisade underhålls-summor, skola, för
de afsedda ändamålen, tjenligast användas, härigenom tillstyrka,
att anslagen för Kongl- Lustslotten må fortfarande å Första
Hufvudtiteln qvarstå.
2:0 I öfrige under denna Titel förekommande utgifts-summor har
Utskottet icke funnit anledning föreslå någon förändring, utan varda de
till enahanda belopp, som vid förra Riksdagen, uppförde, endast med
iakttagande af smärre jemkningar i en och annan summa, till beredande
af jemna Riksdalertal
Genom
dessa vidtagne jemkningar, har en minskning i anslaget på
denna Hufvudtitel uppkommit med 12 R:dr i3 sk. 3 r:st, som dock fullt
ersättes genom det quantum hö, hvilket till Kongl, Hofstallet levereras
Bih. till R- St. Prot. 1S34• 4 Sami. 1 Afd. t
ig:de Häftet,
Stals-Utskoltets Utlåtande N.o yg.-
in natura, utöfver hvad som, vid bestämmandet af ansläget för utfodringen,
blifvit påräknad t; och får Utskottet för öfrigt tillstyrka,
att, i likhet med hvad Rikets Ständer vid 1823 års Riksdag
beslutade, och på sätt sedermera egt rum, anslaget lör
Hofstallets utfodring må anses såsom ett förslags-anslag,
hvarå uppkommande behållningar reserveras till följande
år, och den, efter de reserverade medlens användande, ändock
möjligen inträffande brist får utaf Riksgälds-Contoret
fyllas.
Stockholm,den 29 April i834-
St ats-Ut skottets Utlåtande N.o 7g.
Första IJufvucl-Titeln.
3
Penningar, enligt
l83o ärs Riks-  stat.
Stats - Utskottet
föreslår.
Förhöj-
ning.
Minsk-
ning.
Kongl. Maj:ts Hofhållning .
H. K. II. Kronprinsens dito
H. K. II. Kronprinsessans
handpenningar ......
Möblers underhållande i
Kongl. Slotten
Kongl. Hofstallets utfodring
Kongl. Slottets Police, Lys-  och Renhållning .....
Ved och Kol för Kongl.
Hofven
Drottningholms och Svart-  sjö Slott
Gripsholms dito ......
Ulricsdals dito
Haga Lustslott och Park .
Strömsholms och Kungsörs
Slolt
Rosersbergs dito
420,000
t^O.OOO
20,000
8,000
3o,o36
16,087
25,210
! 6,000
1.466
5,494
3.000
1.466
2.000
I I 1 | ? 58 1 1. 1 .Si ? 1
9
10
:8
420,000
170,000
20,000
8,000
30.000
l6,I00
25,210
16.000
1,470
5,5oo
3.000
i,4?o
2.000
—
—
1 2
3
5
3
11
16
8
29
2
4
36
29
9
_
Säger I
Afgå |
718,762
1.3
3
718,750
—
—
24
24
16
16
6
36
29
9
0
24
16
6
Summa
718,762
i3-
3
718,750
—
—
—
—
—
12
i3
3
Hvartill hommer:
Indelta Räntor, Kronogärde 33 å
5 R:dr i65
Spanmål in natura, 67 Tunnor ä
5 R:dr
335
5oo
—
—
—
S:a S:marum ,
—J-l-J
719,250}—
-
-H—
4
Stats-Uiskottels Uttalande N.-o 3a.
Nro 80.
Ankom till Exp.-Utsk.. den 1 Maji- kli r e. nui
Utlåtande , angående regleringen af utgifterna, under Rilis-Sta*
tens Andra ILufivudtiteA.
CU. A.)
Vid» sisth Riksdag
fitel, upptagande Civile- och Lands-Staterne till ett sam man räkna dl belopp
al 2,056,417:- 29. 7„ med» 46,108 ty. spaiunåJ. under penningelÖnerxie
å 6 R:lr tunnan.
De tillökningar & denna titel,, sorn- ifrågakommjR dels till' följd al
Kongl. Majus Nådiga Proposition, och. dels genom enskilde Motionairers
framställningar, hafva af Utskottet blifvit behörigen pröfvade och finnas
bär nedanföre till. besvarande upptagne;, i den. ordning, anslagen i.RåksStaten
föreko mina.
ko I afseende p3 Justitiie-Revisbom-Expeditionen^ Stats-Expeditio»
uerne oell öfrige till Kongl. Maj:ts Cancellie hörande Aj,delningar, har
Kongl. Majit uti Dess. Nådiga Proposition lillkännagifvit, att, vid företagen
reglering af Inningsstaterne och tjenstebefaUningarne inom nämnde
Expeditioner och Afdelningar, Kongl- Maj:t, med godkännande af de skäl,
serskilda Comiternde anfört uti ett i ämnet afg.ilvet underdånigt utlåtanrde,
sorn till .Siats-Utskottet blifvit öfverlemnadt, funnit, ieke blott lämpligt,
utan äfven nödvändigt för denna.' reglerings- ändamålsenliga fullbordan,
att alla så kallade sportler inom Cancelliet,, med undantag: endast
af lösen för a (skrifter oell diariibevis, skola upphöra- och i stället utgå
till Kronan, såsom Charta Sigillata, hvilken följaktligen skulle å de Expeditioner,
derå den. redan eger rum,, med motsvarande belopp förhöjas
samt å de öfrige lill sarman belopp fastställa». Enligt uppgjord medehberäkning,
utgöra sportlerne årligea förj Justiliae-Revisions-Expeditionea
omkring,
. . . . - 'jtjooi
ecb för Stats-Exipeditioneime och öfrige afdelningar af
Kongl- Cancelliet omkring .. ., .. .... 3g,65o: — —
Tillsammans 3j,3jo: — —
med (lerf för en ngt i g- lönereglering hinderliga ojemnhet i beloppet för
serskilde Afdelningar, alt spörtlerne vid Krigs-Expedi tio n e n uppgå till
omkring i4,5qq> R‘dr om året, men vid» Handels- och Fina-nce-Expedi
-
’Stats-VtsicUels Utlåtande IV.o 8b:
!y
tronen' tili endast omkring; 1,700 Tfcdr, och då, genom sportlernes för-'
▼andling tili en Charla: Sigilkatae-a.fgift, ingen förlust eller ti 1 lökfe utgift,
för Stats-Verket uppkomme, samt för öfrigt sportlernes afskaffande inom
Kongl. Maj:t Cancellie- skulle- icke allenast befrämja löningsstaternes regle3’ing,
utan oek, i andra hänseenden,, medföra fördelar, så kar Kongl.
Majit föreslagit, a St denna åtgärd må af Rikets* Ständer bifallas, under
iakttagande af de vilkor oeh föreskrifter, som Comiterades underdånig»
betänkande, rörande verkställigheten deraf, innehåller j hvarjemte Kongl.
Majit föreslagit, alt de tillökningar, som-, enligt utaf Gomi-terade uppgjorde
beräkningar vid- stalernes reglering, befunnits af nöden utöfver redan
disponibla tillgångar, genom anslag och sportler nu- må-på stat uppföras,
utgörandet
för Justitias-Revisions-Expeditioiren' . , i- , 4,65t: 36. ro
med,
under lönerne inbegripne 1,407 tunnor spanrnål,
samt för Stats-Expeditioncrne och Öfrige Afdelningar
af Kongl. Majits Cancellie 1 !,2'3g: 3j. 10,
med likaledes derunder begripne 3,848’ tunnor spanmålv
a') livad nu först angår sportlernes upphörande och utgående i stället
såsom Charta Sigilläta, anser Utskottet frågan härom icke ega oskiljaktigt
sammanhang med de i och för regleringens lill väga-bringande inom
Kongl. Cancelliet såsom behöflige u-ppgifne tillökade anslag, utan
kunna serskildt algöras. Och ehuruväl Utskottet icke karr undgå erkänna
rigtigheten af de skäl, sora för förslagen i denna- del- ligga till grund,
och medgifva,, att ensidigt vöre om- den i allmänhet olämpliga- sportelinkomsten
kunde upphöra, emot det att Kongl. C ancel hels Em heta- och
Tjenstemän finge tillräcklige på" Stat uppförde lönery- likväl, oeh då eu.
partiel sådan förändring icke skulle medföra någon- väsendtlig- ivylta, men
■val vore förenad- med flera olägenheter, ibland- hvilka Utskottet räknar dels
den, att nu« gä Handa grander för Fullmagters- ali armering: i- vissa fall -komrne
att förändras på ett- sätt, s-om för de tillträdande skulle blifva högst betungande
k förhållande med h-vad hittills varit vanligl, dels ock att, då
man icke med bestämdhet- kan- förutsätta ellar med säkerhet co u tro lera
ingåendet af en fulli motsvarande' förhöjd Chartte Sigri lala:-inkomst, den
till uppförande å Stat mv föreslagna- summa af 3.7,35o Rcdr möjligen skulle
till större eller mindre-del* blifva en: i-sjelfva verket ökad Statsutgift,
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka- bifall å förslaget
om
sportlernes upphörande inom Kongl. Majits Cancellie,
och. om uppförande å Stat. af ett. deremot svarande belopp
-
6
Slate-Utskottets Utlåtande N.O So.
b') Beträffande sjelfva löne-regleringen, så grundar sig dét i Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition uppgifna behof af ytterligare anslag för JusliliteRevisions-Expeditionen
med 4.651 R:dr 36 sk. io r:st., och för Stats-Expeditionerne
samt öfrige Afdelningar af Kongl. Mapts GaneeHie med ii,a3o
R:dr 34 sk. io r:st. på det förslag till aflönings-stater, som de serskilde
Comiterade uppgjort, och i hvilket löne-förmonerna sålunda bestämmas,
nemligen:
för Revisions-Secreterare
• -•
2,000: *—.
— Expeditions-Secreterare och vederlikar
1,800: —
— Protocolls-Secreterare
och
d:o
1,200: —i
— Registratorer
och
d:o
1,200: —
— Cancellister
och
d:o
800: —
— Copister
och
d:o
4oo: *—i
samt för Vaktmästare v
*
« • « •
266: 3a.
Vid granskningen af dessa föreslagna löne-belopp, har hos Utskottet
kommit i betraktande:
i:o att Revisions-Secreterarne, hvilka visserligen innehafva ganska maktpåliggande
och ansvarsfulla befattningar, likväl vid sistlidne Riksdag erhöllo
lönförhöjning till likhet med hvad då bestämdes för Hof-Rätts-Råd, med
hvilka de i löneväg alltid varit jemförde; och som Stats-Verkets tillgångar
icke medgifva meddelandet af någon löneförbättring, anser Utskottet sig
icke heller kunna tillstyrka någon tillökning i det löne-anslag af i,6oo R:dr,
Revisions-Secreterarne nu innehafva j
2:0 att Expeditions-Secrelerarnes till 1,800 R:dr föreslagna aflöning, på
grund häraf, äfven bör kunna nedsättas åtminstone till 1,600 R:dr, helst
ett serskildt arfvode af 600 R:dr är uppfördt för den, som i föredragningen
biträder Slats-Secreteraren;
3:o att, då, enligt den arbets-ordning, som för aflönings-förslaget ligger
till grund, Prötocolls-Secreterarne hädanefter, sorn hittills, endast komma
att ombesörja protocolls-förningen, någon nedsättning i den — till likhet
med hvad för Assessorer i Rikets Hof-Rätter beslås, eller 1,300 R:dr — föreslagna
lönen, måhända lämpligen t. ex. till 1000 R:dr, kunde ega rum,
och, efter enahanda grund, minskning ske i aflöningen för Registratorer äfven
till 1,000 R:dr, för Cancellistér till 65o R:dr, äfvensom för Vaktmästare till
200 R:dr. Uppgöres aflönings-förslaget med iakttagande af dessa förändringar,
så blifver resultatet, på sätt den bifogade tabellen fullständigare
utvisar, att för Justitiae-Revisions-Expeditionen erfordras 24,750 R:dr, hvartill
samma Expeditions förra anslags-summa, jemte sportel-inkomsten, lem
-
lior till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80, sid. 6.
Förslag till Aflönings-Stat
för
Kongl. Majlis C a n z l i.
J ustitie- Hevi stons- E x p edit ion en
6 Revisions-Secreterare a 1,600: —
4 Protocolls-Secreterare a 1,000: —
2 Regi strå torer ä 1,000: —
6 Canzlister ä 65o: —
6 Copister k 4oo: —
3 Vaktmästare ä 200: —
J us tit i e-C a lizi er s- Expedit ionc n.
i Secreterare
1 Canzlist
1 Copist
Vaktmastare
a 1,000:
å 65o:
ä 4°°:
ä 200:
Kr igs-E xp editionen.
3 Expeditions-Secreterare ä 1,600: -  Serskildt arfvode för föredragning .
3 Protocolls-Secreterare a 1,000: —
a 1,000: — ...
å 65o: — ...
ä 4°°: — ...
å 200: — .
1 Registrator
3 Canzlister
4 Copister
2 Vaktmästare
K ammar-Expedit io nen.
2 Expeditions-Secreterare ä t,600: —
Serskildt arfvode för föredragning . .
3 Protocolls-Secreterare a 1,000: — .
1 Registrator å 1,000: — . . . .
3 Canzlister ä 65o: — . . . .
3 Copister å 4oo: — . . . .
1 Vaktmästare ä 200: — . . . .
Handels- och Finance-Exped
it i oncn.
2 Expeditions-Secreterare h 1,600: —
Serskildt arfvode för föredragning
3 Protocolls-Secreterare a 1,000
1 Registrator k 1,000: — .
3 Canzlister å 65o: — .
3 Copister ä 4oo: — •
1 Vaktmästare å 200: — .
9,600
4,000
—
—
2,000
—
—
3,900
—
—
2,400
—
—
600
—
—
650
—
—
400
—
—
200
—
—
4,800
600
—
—
3,000
—
—
1,000
—
—
1,950
—
—
1,600
—
—
400
—
—
3,200
600
—
—
3,000
—
—
1,000
—
—
1,950
—
—
! 1,200
—
—
200
—
—
3,200
600
—
—
3,000
—
—
1,000
—
—
1,950
—
—
1,200
—
—
200
—
I
22,500
2,2501-
13,350
11,150
11,150
24,750
Transport | 35,6501—| — 1124,750J -
E c cl e sias t i Jc -Expedit i o ne n.
2 Expeditions-Secreterare å 1,600: —
Serskildt arfvode för föredragning .
2 Protocolls-Secreterare ä 1,000: —
1 Registrator a 1,000: — . - . .
2 Canzlister ä 65o: — ...
3 Copister å 4oo: — ...
i Vaktmästare ä 200: — ...
kabinett et.
1 Cabinelts-Secreterare . . .
2 Förste Secreterare a 1,000: —
4 Andre D:o å 65o: —
2 Vaktmästare a 200: —
3 Courrierer ä 4oo: —
Hof-C anzi er s-E xp editionen.
1 Expeditions-Secreterare a 1,600: —
1 Protocolls-Secreterare ä 1,000: —
1 Canzlist a 65o: — . . . . .
1 Copist a 4°°: —
1 Vaktmästare ä 200: —
RiJcs-^ärchivet.
1 Riks-Archivarie å 1,600: -
1 Actuarie
1 Förste Amanuens
1 Andre D:o
1 Vaktmästare
a 1,000: —
a 65o: —
a 4°°: —
ii 200: —
Bi bl iotheleet.
1 Bibliothekarie
1 Förste Amanuens
1 Andre D:o
i Vaktmästare
Böckers inköp m, m,
a 1,600: —
ä 65o: —
ä 4°°: —
ii 200: —
Öfrige Tj enst emrin.
r Öfver-Ceremonie-Mäslare a 1,200:
1 Translator ii 4oo: — . . .
1 Skönskrifvare a 266: 32. . . .
Transport
3,200
600
—
—
2,000
—
—
1,000
—
—;
1,300
—
—
1,200
—
—
200
—
—
1,800
2,000
—
—
2,600
—
—
400
—
—
1,200
—
—
1,600
1,000
—
—
650
—
—
400
—
—
200
—
—
1,600
1,000
—
—
650
—
—
400
—
—
200
—
—
1,600
650
—
—
400
—
—•
200
—
—
3,000
—
—
1,200
400
—
—
266
32
—
35,650
24,750
9,500
8,000
3,850
3,850
5,850
1,866 32 —
Summa
68,566 32 -  937316)32|-
Stals-Utskottets Utlåtande N.o 8o'.
7
Tiar full tillgång; samt att för Stats-Expeditionerne, med öfrige AfdeEnmgar
i Kongl. Maj:ts Cancellie, skulle erfordras ..... 68,566: 3a. —
hvilken summa, jemförd med dessa Expeditioners och Afdelningars
förra löneanslag ..... 67,784: 38: 6.
samt det uppgifna sportelbeloppet . , . 29,650: — •—
— 67,434: , 38. 6.
visar en brist af r,131: 41. 6.
Antager raan derjemte, att sportlerne inom Stats-Expeditionerne af
Kongl. Cancelliet, fastän Utskottet icke kunnat tillstyrka deras utbytande
emot en förböjd Chartae-Sigillatoe-afgift, få ingå i en gemensam cassa, eller,
med andra ord, komma att jemuare fördelas, hvilket Kongl. Majrt i
Dess Proposition i Nåder antydt och hvarom Kongl. Majrt ensamt eger
att förordnande i Nåder meddela, anser Utskottet för otvifvelaktig!, attén
lönereglering inom Kongl. Maj:ts Cancellie bör successive kunna tillvagabringas,
hufvudsakligen inom för handen varande tillgångar.
Utskottet, som af den omständighet, att de detsamma förelagde Stater
äro endast förslagsvis uppgjorde, hemtat anledning att, till ämnets utredande,
meddela Rikets Ständer den detaillerade undersökning rörande de
serskilda föne-anslagen, hvilken ofvan finnes införd, och som, i betraktande
deraf, att Stats-Verkets tillgångar måste med största sparsamhet disponeras,
så vida de skola blifva tillräckliga för utgifterna, uppgjort of
vanberörde
aflönings-förslag, får alltså tillstyrka
beviljandet af den för Iöne-regleringen, efter nämnde grund,
inom Stals-Expedilionerne, jemte öfrige1 Afdelningar inom
Kongl. Maj:ts Cancellie, erforderliga summa af 1,131: 41: 6,
dock utan all tillökning i lönings-spanmålen;
äfvensom Utskottet, på det alt regleringens successiva verkställande må i
någon nion underlättas, tillstyrker:
att på Allmänna Indragnings-staten må uppföras det belopp
af 2,497: i4; 3, med derunder begripne 235 tunnor spanmål,
sorn motsvarar de löner, hvilka ansetts böra indragas.
c') Genom den i Nåder beslutade indragningen af Kongl. CancellieStyrelsen,
uppkommer en besparing af 2,852: 3o: 5, med 204 tunrr spanmål;
men sorn några Tjenstemän äro berättigade att bibehålla deras innehafda
lönings-förmoner, tillstyrker Utskottet,
att de löner och den sportel-ersättning, sorn dem tillkomma,
må å Allmänna Indragnings-staten uppföras, med tillsammans
*,695: 4o, jemte derunder begripne 1 o4 tunnor spanmål.
Stals-ZJtskatlels Uttalande N.o Sa.
■a) I sa ni ma rilian g härmed laar Utskottet förehaft en af Comminister
Dahlgren väckt, o.ch af Biskopen Doctor af Wingård, Biskopen Doctor
Franzen samt Prosten Ahlqvist understödd motion, om återappförnnde
på Kongl. Bibliothekéts stat af den år 1.809 indragne Yiee-Ribliothekarietjensten,
hvars behöflighet, efter Motion&irens tanka, vore tillfyllest ådagalagd,
.-om man blott Besinnar: att årliga anslaget för böckers inköp, som
år 1S04 utgjorde 5oo R:dr, nu är sex gånger högre; att betydliga boksamlingar
blifvit lillköpte; att i öfrigt Vice-Bibl i olhekarie-beiålt ningen finnes
Både i Upsala, Lund och Christiania, ehuru bokförråden på dessa senare
2:ne ställen liro vida underlägsne det Kongl. Bibliolhekets; att Tjenstemännen
vid delta, icke lika med den Öfrige personalen i Kongl, Maj:ts Caneellie,
ega utsigt lill befordran 1 andra Yerk; och ändtligen att fara vore,
att de här befintliga dyrbara Manuscript-sainlingar icke, medan tid ännu
är, blifva ordnade.
Men då vid reglering af Embets-Verken den grand satts i allmänhet
Blifvit följd, att, emot förbättring i lönevilkoren, inskränka personalen, och
hvilken grundsalts äfven synes vara iakttagen i förslaget till Kongl. Cancelliets
reglering; så, och då behof vet af en Yioe-Bibliothekarie-tjenst icke
blifvit af Kongl. Maj: t i Nåder framställdt, och Stats-Verkels inskränkta tillgångar
icke medgifva beviljandet af andra, än högst oundgängliga utgifter,
kaia Utskoltet icke tillstyrka bifall å Comminister Dahlgrens
ofvanberörde motion,
2:0 Kongl. H of-Rätt erneA
Hos Ridderskapet och Adeln har Herr Bruncrona och hos BorgareStåndet
Herr J. A. Biörck väckt motion, om tillökning i aflöningen för
Kongl. Svea Hof-Rätts personal, till likhet med hvad Rikets Collegiers Em*
bets- och Tjenstemän dels redan åtnjuta, dels, enligt den Kongl. Propositionen,
skola komma alt få; och har Herr Biörck, genom en uppgjord
jemförelse, sökt visa, att Hof-Rättens Embels- och Tjenstemän i allmänhet
åtnjuta lägre lönevilkor än deras vederlikar i Coliegierne, och serskildt fästat
uppmärksamheten på obilligheten deraf, alt Hof-Rättens Assessorer
skola vara sämre aflönade, än andra Styrelse-Verks Ledamöter.
Hvarjemte, inom Borgare-Ståndet, Hr Cederborg väckt motion, om
tillökning i Kongl. Götha Hof-Rätts Personal med arne Hof-Rätts-Rådsoch
2;ne Assessors-löner, enär, genom den nuvaiande alli för ringa Ledarae.
ts-personalenj hinder mötte för Lagskipningens säkra och skyndsamma
Stals-Ulshotlels Utlåtande N.o So. 9
Utskottet delar fullkomligt den af Hr Biörck yttrade tanka, att Öfverdomarne
böra vara af Staten så lönade, att de, skiljde ifrån andranarings-omsorger,
må kunna uppfylla deras ansvarsfulla och vigtiga kall, och
det var med hänsigt härtill, som IloC-Rätlernes aflönings-stater vid sistlidne
Riksdag företrädesvis, framför de fleste Collegiers, blefvo öfversedda
och förbättrade. Vid den då skedda regleringen logs i betraktande ej allenast
Statsverkets, i förhållande till de många behofven, knappa tillgångar,
än äfven den serskilda omständighet, att med Tjenstemanna-befattnin^arne
inom Hof-Rätterne förmonen af extra-ordinarie inkomster i allmänhet
är förenad, samt att llof-Rätternes Tjenstemän framför Collegiernes
hafva utsigt att vinna befordran lill Domare-platser. Detta, jemte den
vid sisla Riksdagen antagna grundsats, att, vid löneförhöjningars beviljande,
bibehålla oförändradt det under lönerne förut varande antal tunnor
span mål, torde förklara de af Hr Biörck anmärkta olikheter i aflöningen
emellan Hof-Rätlernes och Collegiernes'Tjenstemän. Och hvad nu angår
så väl den föreslagne löue-förbättringen, som äfven tillökningen i Kongl.
Götha Hof-Rätts personal, så enär enahanda skäl, som lågo till grund för
den, vid sistlidne Riksdag, verkställde regleringen af Hof-Rätterne, ännu
si» förete; och Kongl. Majit, ehuru frågorna varit hänskjutna till Dess Nådiga
pröfning, icke derom till Rikets Ständer gjort Nådig framställning,
utan deremot uttryckligen förklarat sig vilja dermed uppskjuta,
kan Utskottet icke heller tillstyrka bifall å hvad Herrar Bruncrona,
Biörck och Cederborg, på sätt ofvan är nämndt,
föreslagit.
3;o Efter hvad räkenskaperna utvisa, utgår den Justitice-Staten tillfallande
andel af Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan med omkring iooo
R;dr utöfver det vid senaste Riksdagen i stat upptagne belopp; och som
denna utgift motsvaras af en i samma nion ökad inkomst, och hvilket vid
statsinkomsternas beräkning blifvit iakttaget, får Utskottet, på salt i Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition finnes föreslaget,
tillstyrka uppförandet af berörde iooo R:dr.
4:o Kongl. Maj:t har, såsom tillökning i Postverkets aflönings- och
omkostnads-stater, upptagit 100,000 R:dr utöfver de 25o,o68 R:dr 36 sk.
6 r:st., hvaraf 68: 36. 6. äro iridelte, som vid sisla Riksdagen dertill anslogos;
och komme denna tillökning alt sålunda fördelas:
Bihans till R- St. Prot. l834. 4 Saml- 1 Afd- 3
ig:de Häftet.
99
ty
99
10 Ståts-Utskottets Utlåtande N:0 80.
Enligt den för Sr i83i Enligt den för Sr l834
fastställde Stat. fastställde Stat.
Ordinarie aflönings- och expence-sta
ten
45>663: 16. „ 57,019: 45. 4-
Iiulragnings-stalen
75: „ 4!7" *6»
Pensions-staten  1,522: 6. „ 2,160: 4°-
Omkostnads-staten  226,583: 16. „ 283,166: 3a.
Staten lör Paketpost-inrättningen . . 27,885: 32. „
Summa R:dr B:co 273,843: 42* » 370,65o: 21. 4-
hvilken högre utgifts-summa hufvudsakligen, tillkommit dels genom ökade
och utvidgade post-inrättningar, dels genom den vid sista Riksdag beviljade
högre postskjuts-lega, genom förhöjningen i postillonernes dagtractamente
samt slutligen genom ökade utgifter för utländska brefvexlingen.
Och som denna tillökning grundat sig på den af Rikets Ständer vid
senaste Riksdagen antagne princip, att vinsten af post-inrättningen i
första rummet bör användas till densammas ändamåls-enligare förbättrande,
innan någon behållning för Stats-Verket må påräknas, och Utskottet,
vid beräkningen af inkomsterne i postmedel, i följd häraf, ansett sig
icke böra antaga desamma till högre belopp, än som vid senaste Riksdagen
fastställdes, eller till 100,000 R:dr, får Utskottet jemväl tillstyrka,
alt ännu och tills vidare Postverkets stat må, i enlighet
med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, utföras med 35o,000,
jemte ofvanberörde 68: 36. 6 i indelt, för att, med bibehållande
af nuvarande aflöningsstater, företrädesvis användas
till post-inrättningens ytterligare förbättrande och till understöd
och befrämjande af de gagneliga Diligence-inrätiningarne.
5:o Vid verkställd reglering af Kongl. Kammar-CoUegii tjenstemanna-personal
och aflöningsstat, har, enligt innehållet af Kongl. Maj;ts Nådiga
Proposition, uppstått ett behof utöfver förra staten af 8,33a R:dr
3i sk. 11 r:st. med 824 tunnor spanmål.
Då fråga väcktes om en förändrad organisation af Styrelse-verken,
var afsigten dermed, på sätt den i Rikets Ständers, rörande detta ämne,
aflåtne flera underdåniga Skrifvelser äfven finnes uttryckt, alt bereda styrelsens
förenkling och inskränkning i Embetsmännens antal och att derigenom
en nödig ansedd löneförbättring måtte till vägabi ingas. Efter
sådan grund och genom vidtagandet af ändamålsenlige förberedande
Stats-Utskollets Utlåtande N.-o So.
åtgärder, har, redan före sista Riksdagen, Kongl. Stats-Contoret samt sedermera
Kongl. Commerce- och Bergs-Collegierne blifvit reglerade, utan
att någon tillökad utgift, åtminstone icke till något betydligare belopp,
erfordrats. Och då, hvad nu Kongl. Kammar-Collegium serskildt angår,
Utskottet inhemtat, att en icke ringa del af göromålen blifvit på andra
Embetsverk öfverflyttad; att 14 Tjenstemän inom Collegium anses kunna
indragas och att sportler till icke ringa belopp vid detta verk ingå;
så kan Utskottet icke frångå den öfvertygelse, att Collegii reorganisation,
ändamålsenligt verkställd, bör kunna ske med nu egande tillgångar. Vid
sådant förhållande, och då i öfrigt ett bifall till hvad för Kongl. Kammar-Collegium
blifvit äskadt, skulle föranleda till beviljande af dylika
anslag för öfrige ännu icke reglerade Embetsverk,
kan Utskottet icke tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ls Nådiga
Proposition i hvad den afser anvisandet å Stat af 8,332:
3i. ii. årligen, i och för löneregleringen med Kongl. Kammar-Collegii
Embels- och Tjenstetnanna-personal.
6:0 0) För Kongl. Stats-Contoret, har Kongl. Maj;t, uti Dess Nådiga
Proposition, fordrat ett tillökt anslag af 5,200 Rldr, att användas, icke
till förbättring i redan varande Tjenstemäns aflöning, utan till löner efter
redan stadgade grunder för en behöflig ansedd tillökning i personalen
med en Stals-Commissarie, en Advocat-Fiscal, en Notarie och en
Cancellist, en Bokhållare och en Kammarskrifvare. Ehuruväl behofvet
af desse Embets- och Tjenstemän redan blifvit af Kongl. Majit i Nåder
pröfvadt och godkändt, har Utskottet dock trott sig böra taga närmare
kännedom om hvad som kunnat dertill föranleda, inom detta år 1824
reglerade Embetsverk; och har Utskottet dervid funnit, att, vid nämnde
reglering, Embets- och Tjenstemännens antal inskränktes lill hvad som
oundgängligen erfordrades för dåvarande göromåls behöriga skötande;
alt sedermera, tid efter annan, dels till följd af regleringen utaf andre
Verks göromål, dels ock af ifrån Rikets Ständers Beslut föranledda åtgärder,
ökade göromål blifvit Kongl. Stats-Contoret tillskyndade och
vigtiga ärenden på detsamma öfverflyttade, såsom summariska controlen
öfver Uppbörds- och Redogörelse-Verket i Riket, Chartae Sigilhtae-Verket,
besiyret med Vågstaterne, uppbörden och redovisning af Wadstena
Kri gsmanshus- och Militioe-Boställs-Cassornas medel, besiyret med Minister-Statens
aflöning, samt derförutan en betydlig tillökning i Kongl.
Remisser, till följd af dels redan verkställde dels blifvande regleringar
af Civile-, Militaire- och Ecclesiastik-Staterne ra. ra,, på sätt Kongl,
12
Stais-Utskotiels Vllåtande N..0 80.
Stats-Contoret lili dess, den Nådiga Propositionen vidfognde Berättelse
(pag. 3i) i underdånighet uppgifvit. I betraktande häraf, och då Utskottet
hos sig stadgat den öfvertygelse, att öfverflyltningen på Kongl.
Stats-Contoret af ofvanuppräknade göromål uppfyllt det dermed åsyftade
ändamål, nemligen, att bereda större ordning och ökad control i uppbörds-
och redogörelse-väg samt att Riks-Bokslutet, för hvilket en del af
den ifrågaställde nya personalen är påräknad, lill följd af vid senaste
Riksdagen fattade Beslut, sedan dess blifvit betydligt'utvidgadt och troligen
kommer att till sin omfattniag ytterligare utsträckas, lår Utskottet
tillstyrka:
uppförandet på Stat af den föreslagna tillökningen uti Kongl.
Stats-Conlorets personal, nemligen af
i Stats-Commissarie med lön af .... . R:dr 1,600.
i Advocat-Fiscal — 1,200.
i Notarie
— 800.
1 Cancellist
— 400’
1 Bokhållare — 800.
och 1 Kammarskrifvare —- 400.
eller tillsammans R:dr 0,200.
dock utan någon spanmålsberäkning under lönerne; af hvilket
tillökta belopp dock Advocat-Fiscals-lönen, 1,200 R:dr,
äfvensom 1,000 R:dr för Riksboksluts-arbelet förut utgått af
2:dra Hufvudtitelns besparingar.
b) Vid handläggningen af detta ärende har Utskottet jemväl inhemtat,
alt Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af den 16 Februarii 1833, förklarat,
att, i anseende till de trägnare göromål, som åligga Kongl. SlatsContorets
Ledamöter, Stats-Commissarierne skulle ifrån årets början komma
i åtnjutande af 4°° B:drs förhöjning i deras förut innehafde löner,
eller af enahanda löneförmoner som blifvit bestämde för Civile Ledamöterne
i Kongl. Krigs-Collegium och Förvaltningen af Sjöärendena, eller
2,000 Rldr årligen, men alt Kongl. Majit tillika förklarat Sig anse lämpligt
uppskjuta pröfningen af frågan om sättet för utbetalningen af omförmälde
förbättring, till dess löneregleringen för Kammar-Collegii Ledamöter
blifvit fastställd.
I anledning häraf och under förutsättning, att Rikets Ständer bifalla
del af Utskottet här ofvan omnämnda anslag, tillstyrker Utskottet
■vidare:
Stats-Utskottets TJllatandeTjS.o 80.
i3
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
alt, då de, i öfverensstämmelse med den Nådiga Propositionens
innehåll, fyllt det uppgifna behofvet för personalens
tillökande inom Kongl. Stals-Contoret, Rikets Ständer
äfven hysa den förmodan, att icke derjemte någon löneförhöjning
varder Kongl. Stats-Contorets Ledamöter af 2ta
llufvudtitelns tillgångar tilldelad.
c') Sedan Kongl. Maj:t, under den 12 Maji i832, på grund af Rikets
Ständers vid senaste Riksdag i ämnet gjorda underdåniga framställning,
fullbordat reglering af de för förvaltningen af Statens spanmålsinlrader
fortfarande nödiga upplags- och utgifts-magasin, har Utskottet erhållit
del af Aflönings-Staten för de vid samma magasin, äfvensom vid Kronobagerierne
anställde Tjenstemän och betjente, och hvilken Utskottet
ansett sig böra Rikets Ständer meddela.
Upplags- och Utgifts-Magasiner samt Bagerier.
Stockholms Slotts- och Förråds-Magasin:
i Proviantmästare-lön ....
Skrifvarhjelp
Expencer och roddarpengar
6 Magasinsdrängar å 25 R:dr
l Krono-Bagare, lön ....
hushyra .
1 Bageridräng, årligen ....
Östergöthlands Län :
Norrköpings Magasin,
1 Magasins-Förvaltare, bebor Kronans hus,
lön ............
Linköpings Magasin,
1 Magasins-Förvaltare, lön
hushyra . .
Transport
7 5<
r66
33
\66
33
66
33
32
16
02
(6
95o
15o
3oo
25
466
-5
00
32
Bane
(,425
|—|—(966)32!—| 1,425/-
14 Stats-Ut skottets Utlåtande N.-o So.
Transport
Wadstena Magasin,
i Magasins-Förvaltare, lön
hushyra ....
466
33
32
16
—
966
32
i,4a5
Anm. Så länge Magasins-Förvaltaren bebor
Bostället hespares hushyran . . .
5oo
4 66
32
r,433
r6
Gottlands Län:
Wisby Magasin,
i Magasins-Förvaltare, bebor Kronans hus,
lön ............
.
466
32
Christianstads Län:
Christianstads Magasin,
i Magasins-Förvaltare, lön
hushyra ....
4 66
33
32
16
—
5oo
166
i Krono-Bagare, i ett för allt ....
—
—
—
32
—
666
32
Malmöhus Län:
Malmö Magasin,
i Magasins-Förvaltare, lön
hushyra ....
Landskrona Magasin,
i Magasins-Förvaltare, lön
hushyra ....
{66
33
32
16
—
466
33
32
.6
—
300
)00
1,000
Götheborgs och Bohus Län:
Götheborgs Magasin,
i Magasins-Förvaltare, lön
skrifvarhjelp . .
{66
[33
32
16
-
600
i Krono-Bagare, lön
hushyra
röti
33
32
16
-
-
800
Transport | —
-
-1
-
-I
-|5,79jJ32
-1
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 80. »5
Transport
Carlstens Magasin,
1 Magasins-Förvaltare, lön . . ; . .
hushyra ....
466
33
3a
16
-
3 00
.66
5,791
3a
1 Krono-Bagare, i ett för allt ....
__
—
32
■
666
32
Skaraborgs Län:
Marioestads Magasin,
1 Magasins-Förvaltare, lön
hushyra . . . .
466
33
32
16
—
5oo
Linköpings Magasin,
1 Magasins-Förvaltare, lön
hyshyra ....
466
33
3a
16
—
boo
1,000
—
Summa B:co R:dr
1-
1-
f-
f-
— J 7,458/16[
Då, efter Utskottets tanka, hvarken antalet af de bibehållne KronoMagasinen
kan eller bör ytterligare inskränkas, åtminstone ej förr än en
emot behofvet svarande inrikes spanmålshandel hunnit utbilda sig samt
vinna stadga och liflighet, och ej heller något är alt anmärka emot de för
Tjenstemännen och betjeningen fastställde lönebelopp,
tillstyrker Utskottet, att förenämnde aflöningssumma 7,4^8
R:dr 16 sk., som hittills varit uppförd å Allmänna Indragnings-Staten,
må, emot det att sistnämnde Stat förminskas
med ett lika belopp, öfverflyltas till 2:dra Hufvudtiteln
och upptagas på Kongl. Stats-Conlorets Stat.
d~) Beträffande åter aflöningen för det med Kongl. Stats-Contoret
tills vidare förenade Magasins-Contoret; så, enär behofvet af de dervid
anställde nio Embets- och Tjenstemän beror på afslutandet af utredningen
utaf förra Allmänna Magasinsfonden och de sedermera meddelade undsättningar
af Spanmåls-Creditivet, samt Kongl. Majrt i öfrigt förklarat Sig
framdeles vilja pröfva, huru den del af nämnde Contors göromål, som
egentligen rörer förvaltningen af Statens spanmålsintrader, må kunna åt
Kongl. Stats-Contoret uppdragas, tillstyrker Utskottet, af dessa orsaker,
Stats-Utskollcts Uiläluiide N.o So
att del serskilda Mugasins-Contorcls aflöningssumma 6,484
R:dr, med 6i5 l:r spanmål derunder, äfvensom öfrige förut
der uppförde med detsamma gemenskap egande utgifter,
må å indragningsstat fortfarande få (jvarslå.
7:0 Vid fullbordad reglering af Kongl. Bergs-Collegii Tjenstemanna-personal
och Stat, i förening med ny utfärdad Inslruction samt reglering
af Mynt- och Control-Verken, har, enligt hvad den Nådiga Propositionen
innehåller, uppkommit en brist utöfver förra anslagen af 86
R:dr 33 sk. 6 r:st., men en besparing af 75 tunnor spanmål tinder lönerne.
Utskottet, som sökt förskaffa sig en närmare utredning af det uppgifna
förhållandet med nämnde verks reglering, har dervid inhemtat:
att tillgdngarne utgjorts af
Kongl. Bergs-Collegii förra aflönings-stat
Anslaget till Laboratorium Chemicum
och Mechanicum ........
Mynt-Verkets Stat
och
Control-Verkets Stat
R:dr
sk.
r:st. T;r
Spanmål
13,752:
6.
6.
i,3oo
2,454:
5.
4-
182
11,96g:
16.
99
354
5,575:
8.
1*
309
33,75o:
35.
IO.
2,i45
komma
att
utgöra:
15,55o:
99
99
1,343
15,833:
l6.
99
545
Summa R:dr
hvaremot utgijterne enligt den nya state
Bergs-Collegii Stat
Mynt- och Control-Verkens Stat . .
Tillsammans 31,383: 167 „ 1,888—
hvarigenom, då anslaget till Laboratorium sålunda jemväl räknas bland
tiUgångarne, en besparing visar sig af 2,367: 19. 10, med derunder be
räknade
257 tunnor spanmål. Härifrån böra dock afdragas de till arfvoden
och andra utgifter vid Control-Verket på förslag och inom column
upptagne i,35o R:dr, och om löne-anslagen till de vid reglerin
gen
ej behöfliga ansedda tjenstemännen, nemligen vid Bergs-Collegium
med . i,313: 16. „ l2\
samt vid Control- och Mynt-Verken med
tillsammans
If4g3: 32> ^
2,807: „ “ 266
äfvenledes afdragas, så visar sig, att regleringen jemväl af Kongl. BergsCollegium,
med tillhörande Mynt-Verk och Control-Verk, till e°n början
utfaller
Stäts-Utsköttets Utlåtande N;0 8t>.
Bifaller med b eli of af ökadt Stals-anslag, och hvilket lill en del torde
vara föranledt deraf, att alla Ledamöterne i Kongl. Bergs-Collegium ansetts
bära utgöras af Bergs-Råd, med derefter lämpad aflöning, i stället
för äfven af Assessorer enligt förra staten. Utskottet anser emedlertid
Kongl. Bergs-Collegii Ledamöter hädanefter sorn hittills kunna utgöras
äfven af Assessorer, och att deras lönevilkor, så i penningar, sora spanmål,
ej böra bestämmas högre än dera, sora åtnjutas utaf deras vederlikar
uti Hof-Rätterne.
Då likväl en besparing framdeles, i raon af deras afgång, som innehafva
de nu indragne tjenslerne, kommer att Stats-Verket beredas, till-,
styrker Utskottet:
öfverflyttningen på allmänna indragnings-staten af förenämnde
a:ne aflönings-summor med tillsammans 2,807 R;dr,
jemte derunder begripne 266 tunnor spanmål»
8:0 Vid jemförelse emellan Kongl. Commerce-Collegii förut gällande
och den riu fastställde staten, visar sig en besparing af 3,526: 27. 4.,
med derunder inberäknade 203 tunnor spanmål, som dock täll en början
fullt medtages af hvad de indragne tjenstemännen fortfarande ega
att uppbära med 3,725 R:dr 12 sk. 10 r:st., jemte 34a tunnor spanmål»
Ehuru sålunda, genom denna reglering, en besparing, åtminstone framdeles,
för Stats-Verket beredes, kan Utskottet dock icke undgå yttra dea
öfvertygelse, att personalen inom detta Embetsverk, hvars verkningskrets
blifvit så betydligen inskränkt, kan ytterligare förminskas5 att Ledamöterne
likväl hädanefter sorn hittills kunna utgöras äfven af Assessorer,
samt deras lönevilkor böra inskränkas till lika belopp i penningar och
spanmål sora det, hvilket åtnjutes af deras vederlikar inom Hof-Rätterne,
och att, om vid en förnyad reglering, tillämpning får ega rum af dea
för Kongl. Majrls Cancellie antagne grundsalts, och således de till Kongl.
Commerce-Collegium ingående, betydliga sportler äfven tagas i beräkning,
resultatet af en sådan reglering skall visa sig ännu fördelaktigare.
Utskottet, som alltså anser Kongl. Commerce-Collegii, genom Kongl.
Brefvet den 23 April i83i, fastställda aflönings-stat böra betraktas såsom
blott ad interim gällande, tillstyrker;
att emedlertid beloppet af de indragne Embets- och Tjenstemännens
löner må med 3,725 R:dr 12 sk. 10 r:st., jemte
Bih. till R. St. Prot. 1834.. 4 Samt. 1 Afd. j
ig:de Häftet.
18
Stats-Utskoltets Utlåtande N-o 80.
derunder begripne 34a tunnor spanmål, å allmänna indrag»
nings-staten uppföras.
g:o Den i Kongl. Maj:ts Proposition, om Stats-Verkets tillstånd och
behof vid sista Riksdag umförmälda reglering af Kongl. Kammar-Rättens
Tjenstefri anna-persorial och stat, har äfven, efter hvad Kongl. Majit nu
tillkännagifvit, blifvit fullbordad i förening med utfärdad ny Instruction;
hvarjemte den genom regleringen förorsakade betydliga tillökning utöfver
förra staten, blifvit af Kongl. Maj:t föreslagen till uppförande ä stat
med 0,075 R:dr 28 sk. 9 r:st., och derunder beräknade i,353 tunnor
spanmål.
Till utrönande af orsakerne till detta mindre fördelaktiga, och tili
följd af den i Tjenstemännens antal gjorda inskränkning, oväntade resultat,
bar Utskottet jemfört den för Kongl. Kammar-Rätten förut giillande
staten med den för samma Embetsverk nu fastställda, och dervid inhemtat:
dels att nya löner å den senare blifvit uppförde för en vice
President med 2000 K:dr samt för en Öfver-Revisions-Commissarie med
1600 R.’dr, dels alt de förut varande Assessorerne blifvit benämnde för
Kammar-Rätts-Råd med derefter lämpad aflöning af 1600 R;dr, samt dets
att, vid bestämmandet af det högre lönebeloppet för Tjenstemännen inom
Verket i allmänhet, afseende synes icke hafva blifvit lemnadt derå, att
icke obetydliga belopp ingå till fördelning emellan Kammar-Rättens
Tjenstemän, dels såsom lösen för utgående expeditioner, och dels såsom
anmärk nings-procen t.
Det tillkommer visserligen icke Utskottet, att ingå i någon pröfning
af den med Kongl. Kammar-Rätten vidtagne förnyade organisation, men,
till upplysnings vinnande angående grunderne för densamma oell hvad
sorn föranledt behofvet af så betydligt ökade löoe-anslag, har Utskottet
ansett sig böra taga kännedom om den, i sammanhang med regleringen
för Kongl. Kammar-Rätten utfärdade förnyade instruction och deraf trott
sig finna, att Öfver-styrelsen af detta Embets-Verk, som, enligt nya Staten,
utöfvas af 1 President, 1 vice President, 6 Kammar-Rätts-Råd och 1
Öfver-Revisions-Commissarie kunnat anförtros åt en mindre talrik Embetsmanna-personal,
när hvarje Revisions-Contor eger en Chef elfer Commissarie,
som är ansvarig för göromålens behöriga gång inom Contoret.
Då för öfrigt Kongl. Majit uti Dess Nådiga Proposition vid förra
Riksdagen, rörande detta Embets-Verk, Sjelf i Nåder täcktes förklara,
att om förslaget till ny organisation då varit prÖfvadt, aflöningen lämpligen
'kunnat komma i fråga i sammanhang med den föreslagna löne
-
Slat-Utskottsts Utlåtande N:0 80.
»9
förbättringen för Ledamöterne i ”Hof-Rätterne, med hvilka Kammar»
”Rätten, såsom Öfver-domstol i beskattnings- och upppbörds-raål är jemförlig”,
men den nya aflönings-stateu i (lera delar skiljer sig ifrån den
för IIof-Rätlerna utaf Rikets Ständer då fastställda, i afseende ej mindre
å tjenstegraderne, än å lönebelopppn, så och enär det nu uppgifna behofvet
af ökadt årligt anslag med i5,075: R:dr 28 sk. 9 r;st till en del är en följd,
afen sådan olikhet i löne-regleringen saint, utom nämnde summa, indragnings-staten
skulle tills vidare komma alt vidkännas en årlig utgift af
3904 R;dr 4G sk. 5 r:st„ med derunder begripne 275 tunnor spanmål,
motsvarande de indragne Tjenslemännens aflöning, kan, med derjemte
fäsladt afseende på Stals-Verkets knappa tillgångar,
Utskottet icke tillstyrka förenämnde tillök ta utgifters uppförande
å stat.
10:0 Vid sistlidne Ridsdag bi Föl I o Rikets Ständer uppförandet pä
stat af 600 R:dr årligen till Kongl. Sundhets-Collegii disposition, att utgå,
så väl för underhållet och begagnandet af den utaf aflidne Stadsmäklaren
Brulin till fattige sjukes kostnadsfria betjenande donerade Electricitets-machin,
sorn lill arfvode för en dervid anställd Läkare samt
till tjenlige rums anskaffande för appareilens placerande; men då detta
anslag icke ansågs böra fortfara längre, än intill dess en säker erfarenhet
hunnit förvärfvas om dess gagnelighet, beviljades detsamma blott intill
nästa Riksdag, med vilkor, alt Sundhets-Collegium fortfarande vakade
öfver inrättningens behöriga vidmagthållande och ändamåls-enliga användande.
Till fullgörande häraf har Kongl. Sundhets-Collegium, enligt
hvad dess till Kongl. Maj:t den 19 Aug. i833 afgifne underdånige Berättelse
innehåller, utsett Medicinae Doctor Säve, som redan före anslagets
beviljande med nit och sakkännedom en längre tid haft vård om
den eleclriska apparaten och hållit den allmänheten tillhanda, att
ytterligare, under specielt inseende af en Sundhets-Collegii Ledamot,
handhafva ifrågavarande apparat på ett sätt, som öfverensstämde ej mindre
med Testators, än Rikets Sländers omförmälde föreskrifter och vilkor;
hvadan nämnde Läkare uppburit berörde anslag, 600 R;dr årligen,
mot förbindelse att, utom medicinska åtgärden för sjuklingars emottagande,
tillika påkosta alla, för apparatens underhåll och behöriga tillhandahållande
åt allmänheten, erforderliga utgifter, med qvartaliter inlemnad
redogörelse och åtföljande verificationer, innan det löpande qvartalets
anslag af Collegium blifvit från Kongl. Stats-Contoret requireradt och
till Läkaren utbetaldl. Yidare har Collegium i underdånighet anfört;
Stats-UtsKottets Utlåtande N:0 &'c\
alt bern Side eléctriska inrättning med stigande förtroende blifvit af aJT—
mänheten tilli tadj. att dea I syn ner !i-e t visat sig verksam mot sådana
sjukdomar, för hvilka den fattigare classen, genom beskaffenheten af deras
arbeten, lefnadssätt och bostäder, finnes utsot!; och att, under loppet
af år i83e, 21S personer varit vid Eléctriska C ur-an städten ernottagne
och behandlande, af hvilka i3o blifvit friska, 38 förbättrade, 36 oför bättrade
och m öfvergåenöe till följande året. Och då- således den electri—
ska kraftens länge kände nytta mot flera s-jnkligbetetr ytterligare härigenom
blifvit bekräftad och sedan allmänheten, så inom Hufvudsta den,, sorti
från kringliggande och äfven affägsaa-re orter,, med årligen tilltagande
förtroende, anlitat denna inrättning med sådan fördels att mången, i> synnerhet
inom dea fattigare classen., efter dess brak, kunnat återgå, till sina
arbeten och yrken, har Kongl. Sundhets .(Colfegium yttrat, att önskligt
vöre, ont det vid förra Riksdagen beviljade serskilda anslaget linge ytterligare
fortfara.
Deremot har Inom Ridderskapefc oeb Ädeln, Herr Cederschöld, Pl fil,
yttrat, att underhållet af en Electricitets-machin i Stockholm icke borde
betunga Stats-Verket, enär detta medel till sjukas botande alltid varit
ganska lönande och, om någon ersättning skulle lemnäs för de fattiges
betjenande, donira utgift borde drabba Stockholms Stad, och icke Statsverket;
hvarjemte Riksdagsfullmägtigen för Stockholms Län Gutstaf Larsson
väckt fråga om indragning af berörde anslag, för alt till angelägnarestats-utgifter
användas, helst allmänt kändt vore, att Oeconom i e-Directeuyen
Godlund, med den skicklighet och beredvillighet använder en lioja
om tillhörig Electricitets-machin, att Stockholms Stads kände Läkare-,
och bland dem äfven Doctor Säve, deröfver meddelat de förmonligaste.
i-ntyganden, och härvid i öfrigt borde tagas i betraktande atte räntan å
det af Stads-Mäklaren Bruhn tillika donerade capital vare tillräcklig
såsom arfvode åt Doctor Säve för dess befattning ined ifrågavarande Electricitets-anstalt.
. Der fö rutan bar inom Ridderskapet och Adeln Herr
Klingstedt, G. Fl, sökt ådagalägga att mindre skäl vöre för banden att
såsom hittills ställa anslaget under Kongl, Sundbets-Coliegii disposition,
än att dermed uppmuntra och till det allmännas fördel bibehålla det biträde
vid electrid tetens begagnande, sorn af Oeeonoraie-Direeteuren Godlund
leranäs; på grund hvaraf Herr Klingstedt föreslagit, att beloppet
mätte nedsättas från 600 Ihdr till 333: 16., och detta disponeras till förmon
för Herr Godlund.
Enligt hvad ofvan är nämnd t, beviljades anslaget för Electrisk»
Stats- Ufskottt ts Utlåtande- N.-o Sol
IS
Cnr-anst akten endast tills vidare till dess ”att en säker erfarenhet hunnit förvärfva^
om dess gagnelighet;” och som visshet derom, jemlikt Kongl, Sundhets-Collegii
intygande, numera är vunnen, anser Utskottet
något stats-anslag för denna inrättning, icke vidare höra pfiordinarie
stat uppföras;
men på det att samma inrättnings gagnelig! verkningar ieke må alltför
hastigt afbrytas, utan rådrum lemnäs för vidtagandet af de förändringar,
sorn, i afseende på inrättningens fortsatta begagnande, kunna finuas nödvändiga-,
tillstyrker Utskottet,
att det vid sista Riksdagen Bestämda anslaget af 600 R:dr
må-, under iakttagande af då stadgade vilkor och controler,,
ytterligare få fortfara i 3;ne år, eller till 1837 års slut, samt
beloppet uppföras å Allmänna Indragnings-staten,
Beträffande förslaget att tilldela Oeconomie-Directeuren Godlund ens
årlig summa af 33d Ralp 16 sk.; så ehuru Utskottet af de detsamma
tillhandakomne handlingar funnit ådaglagdt, att Herr Godlund med oegennytta
oell skicklighet biträder allmänheten vid den electriska curmethodens
begagnande, anser likväl Utskottet sig, på- grund af hvad ofvan är anfördt,
icke kunna tillstyrka bifall å Herr Klingstedts i berörde hänseende
gjorde motion,
rito På Kongl. Sundhets-Gollegii Stat finnes för närvarande nppfordt
ett anslag af 9,000 R:dr lill farsoters och smittosamma sjukdomars botan--  de; och liar Kongl. Majit, i händelse Rikets Ständer finna detta anslag
böra såsom en allmän utgift fortfara, föreslagit detsammas öfverftyttnihg:
på 8:de Titeln, såsom dit rätteligen hörande; oell liar Herr Cederschöld,.
P. G j uti dess, i anledning, af den Kongl. Propositionen, afgifne anförande,
yttrat, att, om berörde anslag till större delen Borttoges ifrån- Riksstaten
med motsvarande minskning i bevillningen, och om utgifterne i
stället hestrid des af hvarje Län serskildt, skulle derigenom, i Molio na irenstanka,
beredas besparing ej mindre i sjelfva utgifterne, än äfven genonrupp*-  hörandet af den vidlyftiga skriftvexling, som nu föres emellan KgJ. Sundliets-Collegium
och Landsliöfdinge-Embatena.
Äfven vid förra Riksdagen väcktes af Kongl: Sundhets-Gollegium fråga,
huruvida icke hela detta anslag skulle kunna indragas och betalningsskyldigheten
af de dervid fästade utgifter öfverflytta» på medel, sorn ii
detta ändamål borde inom Länen- utgå-, enär möjligtvis en strängare hushållning,
i afseende på-deras användande, skulle uppkomma, om sådane;
medel, af Landshöfdinge-Embetena- inför Länets Deputerade linge redovisas^,
22
Stats-Utikottets Utlåtande N-0 80.
men då derigenom åsyftades en taxering på Länens invånare, och, efter
livad upplyst blifvit, Sundhets-Collegium icke allenast borde, enligt både
Sidre och nyare föreskrifter, allena befatta sig med anstalterna till allmänna
farsoters och smitlosamma sjukdomars bolande i landsorlerne, utan ock
öfver ett tillbörligt användande af dertill anvisade medel vara Kongl. Majit
ansvarigt, samt i sådant afseende gifva de föreskrifter, vidtaga de controler
och bålla den tillsyn på vederbörande, som Collegium pröfvade nyttigast
, — så biet förenämnde förslag icke antaget; och Utskottet finner, af
livad nu i ämnet ytterligare blifvit anfördt, icke skäl tillstyrka någon förändring
uti Rikets Ständers i berörde hänseende vid sisla Riksdagen fattade
Beslut. I följd häraf återstår endast att afgöra, huruvida anslaget lill
smittosamma sjukdomars botande skall, enligt hvad föreslaget blifvit, till
8:de Hufvudtiteln öfverflyttas; men ehuruväl berörde utgifts-summa är
att betrakta såsom ett förslags-anslag, likväl och då, jemlikt Kongl. StatsContorets
yttrande, anledning är alt förmoda, det anslaget bliiver tillräckligt,
i fall åtskilliga derå nu anvisade, men ej dithörande utgifter öfverflyttas
på de fonder, hvarifrån de rätteligen böra utgå, samt då Staten
lör Kongl. Sundhets-Collegium, under hvars omedelbara disposition ifrågavarande
medel äro ställde, tillhör Riks-Statens 2;dra Hufvud-litel, så tillstyrker
Utskottet,
att anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande
må fortfarande å sistnärnde Hufvud-tittd uppföras, att
utgå nied 9000 R:dr ärligen.
Som Stats- och Oeconomie-Ulskotlen komma att afgifva gemensamt
utlåtande öfver de vid denna Riksdag väckta flera motioner, om Provincial-Läkares
anställande i åtskilliga delar af Biket, samt på det beslut
Rikets Ständer i anledning deraf fatta, beror, hvad anslags-summa, sorn för
Provincial-Läkarevården i allmänhet kan komma att å Stat uppföras, så
beräknas nu utgiften härtill allenast efter hvad i83o års Riks-Stat innehåller.
12:0 På de skäl Stats-Utskottet vid sisth Riksdag uti Betänkande Nio
l3o af den 10 April 1829 anförde, biföllo Rikets då församlade Ständer
att för f^e ter inai re-in rättningen finge intill påföljande Riksdag utgå:
till underhåll för 8 Elever, å 120 R:dr . 960: —'—
— hyra för en beteshage åt sjuka hästar 25o: — —
— extra-utgifter af alla slag . • . • 1.000: — —
Summa R:dr 2,210: — —
Statf-Utskottfts Utlåtande N.-o 8a.
Och sorn dessa skäl ännu fortfara, hvarförutan Kongl. Sundhets-Collegium
förmält, att berörde anslag desto mindre kunde umbäras för Veterinaire-iniättiiingens
mångfaldiga utgifter, ”sorn inkomsten af smedjan,
”hvilken hittills lemna t betydlig behållning, syntes årligen aftaga, emedan
"skicklighet i konsten att besia hästar blifvit, genom Inrättningens tillvaro,
af de fleste Hofslagare i Hufvudstaden förvärfvad,” finnér Utskottet
sig böra tillstyrka,
att förenämnde summor, utgörande tillhopa 2,210 R:dr, må
tills vidare få till Yeterinaire-inrättningen utbetalas, samt
äfven nu på Medicinal-Staten, under Riks-Statens a:dra Hufvud-litel,
uppföras.
i3:o I sammanhang med en af Herr Professor Grubbe inom PresteStåndet
väckt motion, om tillökade anslag för Universiteten, har Herr
Lifmedicus Doctor Ekström föreslagit, att den summa af 2,3oa R:driosk.
8 r:st., sorn ytterligare erfordras, för att tillvägabringa en fullständig organisation
af Carolinska Medico Chirurgiska Institutet, måtte af Rikets
Ständer anvisas; och har Herr Ekström, tilli stöd för sin framställning,
omnämnt oumbärligheten af detta Läroverk, serdeles såsom practisk vit—
bildnings-anstalt för unge Läkare. Men då Utskottet i allmänhet nödgats
antaga den grundsats alt afstyrka anvisandet af de nya anslag, som afse
förhöjning i löner, och äfven tillämpat denna grundsats på Rikets öfriga
endervisnings-anstalter, finner
Utskottet sig icke, undantagsvis för Medico-Chirurgiska Institutet
i Stockholm, kunna tillstyrka det ifrågaställa förhöjda
anslaget.
Skolandes Utskottet, i sammanhang med regleringen af ro:de Hufvudt
i telus utgifter, inkomma med yttrande, i anledning af Herr Ekströms
framställning om serskildt anslag af 5,000 R.*dr årligen till Rese-stipendier,
Läroböckers utgifvande, m. m.
i4:o Den för Kongl. Öjver-Intendents-Embetet, genom Kongl. Brefvet
den ii December i83o, fastställda nya Stat utvisar en brist emot förutvarande
tillgångar af 36 R:dr 5 sk. 4 r:st. i penningar, samt af 191 tunnor
spanmål; och tillstyrker Utskottet,
att det bristande penninge-beloppet 36: 5: 4. må å Stat uppföras,
hvaremot någon tillökning i spanmålen under Iönerne
icke i detta, mera än i andra fall, lärer böra komma i fråga.
Derjemte tillstyrker Utskottet att, på sätt Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit,
Stats-Ulskott-ets Utlåtande N.-o So.
det vid senaste Riksdagen för Kongl. Museum tlllokta anslag
i,o5o R:dr årligen må, såsom numera upp förd t å Öfver-Intendents-Embetets
Stat, ifrån 5:te till 2:dra Hufvud ti teln öfverflyttas.
j5:o Kongl. Tabell-Cotnmissionen.
Inom Preste-Ståndet har Herr Ordens-Biskopen m. ra. Doctor Wallin
väckt motion, alt Tabell-Commissionens nuvarande anslags-summa, i,525
Rtdr 36 sk., {måtte tillökas med 766 R:dr 32sk., hvaraf—2S0 R:dr årligen
skulle afsättas, för att, vid Quincjuennii-Berättelsernas utgifvande, bereda
utväg dels till en större upplaga af sjelfva Berättelserna, och dels till tryckning
åtminstone af de Quinquennii-tabeller, hvilka för hvarje församling i
Riket serskildt specificera folkmängden till stånd och åldrar, samt Nativitetens
och Mortaliteteus summariska förhållande under den lilländalupne 5
års perioden, m. ra.; — 220 R:dr öka den redan år 1804 tili 480 R:dr
bestämda, och ännu med samma belopp, utgående Expence-summan, samt
266 R:dr 32 sk. användas till aflönande af en Cancellist, hvaraf Secreteraren
är i behof, så vida Tabell-Verket skall kunna bibehållas vid den
fullständighet och noggrannhet, det nu eger, och hvilka företräden, som
fästat sjelfva utlänningens uppmärksamhet, endast få tillskrifvas nuvarande
Secreleraren vid Tabell. Commissionen, hvilken, af ren kärlek för saken,
egnat sig åt delta arbete, och med länge otrottad, snart sagdt otrolig möda
lagt handen vid alla dess detailer, endast försedd med ett biträde vid
j-evisionen af den inkomne materialen.
Utskottet instämmer fullkomligt uti Motionairens yttranden, så väl
om Tabell-Verkets nuvarande ordning och fullständighet, som äfven om
förtjensten hos den person, hvilken, med biträde endast af en Revisor,
kunnat sådant åstadkomma; men då bestämmandet af vidsträcktheten utaf
Tabell-Commissionens arbeten ankommer på Kongl. Majtts Nådiga pröfning,
som, örn behofvet af tillökt anslag finnes oundgängligt, säkerligen derom
till Rikets Ständer aflåter Nådig framställning, kan Utskottet, då i öfrigt
den föreslagne tryckningen af Quinquennii-tabellerne synes kunna inskränkas
till hvart tionde i stället för livart femte år,
för närvarande icke tillstyrka den föreslagne tillökningen i
Tabell-Commissionens anslags-summa.
16:0 Inom Bonde-Ståndet har Riksdagsfullmägtigen Daniel Danielsson
ifrån Örebro Län väckt motion om indragning af Skogs- och Jägeri-Staternej
Stats-Utskottels Utlåtande N:o So.
3?
i nion af afgång samt om försäljning lill skatte af de lill Kronan återfallande
Boställen. Till följd af Remissens innehåll, kommer Stats-Utskoltet
att, gemensamt med Allmänna Besvärs-och Oeconomie-Utskottet, häröfver
afgifva utlåtande; och då motionen i allt fall endast åsyftar en besparing
för framtiden, anser Stats-Utskottet något hinder deraf ej möta för uppförandet
å Stat af anslaget till Jägeri-staten, med det belopp, hvartill det
vid senaste Riksdagen bestämdes.
17:0 För Tull-Verkets aöönings-och omkostnads-stater erfordras, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, en tillökning med 13o,ooo R;dr, som
komme att motsvaras af högre inkomst-beräkning.
Vid anställd undersökning om de orsaker, som sedan senaste Piiksdagen
kunnat föranleda en så betydlig tillökning i utgifterne, har Utskottet
inhemtat: att den förut varande hevaknings-personalen, serdeles vid Rikets
sydöstra, södra och vestra kuster, befunnits otillräcklig för hämmandet af
smyghandeln i dessa orter, och i följd deraf årligen måst tillökas; att de,
i och för Cholera-farsotens utestängande, vidtagne stränga hevaknings-åtgärder,
äfven i
gagneligt inflytande derigenom, att, i samma mon varors olofliga inpractiserande
såmedelst försvårades, fortullningen af inkommande varoa: ökades,
och att således den redan förut ifrågaställa hufvudsakliga organisationen
af lullbevaknings-personalen måst, då quarantaines-bevakningen med år
i832 indrogs, utan uppskof, verkställas, så vida man önskade, att tullinkomsterne
skulle fortfarande gifva eLt lika fördelaktigt resultat, som de nästföregående
2:ne åren. På grund häraf inrättades år i833 en armerad bevaknings-corps,
hvilken, innevarande år ytterligare complelterad, föranledfc
till följande tillökningar utöfver hvad i832 års Stat upptager:
1832 års Stat. 1884 års Stat.
1:0 Ordinarie Aflönings-staten . . . 322,015: —■ — 392,041: 32: —
2:0 Tullverkets Indragnings-slat . . 26,754: 28: — 29,231: 8: —
3:o Pensions-Staten . . . , . . . 39,219: 1: 4- 4°>274: *4: 8.
4:0 Omkostnads-staten  97,336: 16: — 100,800: 3o: ii.
485,324: 45: 4. 562,347: 37: 7.
eller en ökad utgift af 77,022: 4°: 3. emot i832 års Stat, eller af 1 12,347:
37: 7, om jemförelse göres med det vid sista Riksdag af Rikets Ständer
uppförde förslags-anslag af 4^0,000 R;dr. Att denna personal-tillökning
Bih. Ull R. St. Vrot. 1834. 4 Sami. 1 Afd. 4
tg.de
Stats-Utsköttets Utlåtande IV-o 80.
varit af beliofvct påkallad och att organisationen blifvit ändamålsenligt
verkställd, anser Utskottet sig ega anledning förmoda, med hänsigt till
tullinkomsternas stigande i allmänhet och serskildt genom märkbart ökad
förtullning i de orter, der smyghandeln förut med mesta framgång bedrifvits-;
och hafva Tullinkomsterne, hvaraf vid sistlidne Riksdag påräknades en
netto-behållning af 1,750,000 R:dr, till netto-beloppet beräknade, utgjort:
år 183 r 1,837,064: 4: 7*
„ i832  2,158,765: 18: 4*
och år 1833 approximativt 2,244.000:
Då Utskottet derjemte funnit, att de tillökade anslagen, med undantag
af några få behöflige förändringar i Tullkammare-förvaltningen, blifvit använde
till beredande af en pålitlig bevaknings-personal, samt att löncrne
för densamma icke skäligen kunnat till lägre belopp, än som skett, bestämmas;
så och då den nu organiserade bevakningens bibehållande torde
finnas vara ett oeftergifligt vilkor för beräknandet äfven hädanefter af
Tull-inkomsterne till det högre belopp, de under de senare åren utgjort,
anser Utskottet förhöjning i Tullverkets Stat, utöfver hvad vid senaste
Riksdag calculerades, böra beviljas.
Enligt hvad ofvan är anfördt, utgör tillökningen på det hela omkring
112,000 R:dr; och då anledning är till den förmodan, att, sedan bevakningen
nu blifvit fullt organiserad, en och annan Titel, serdeles Indragnings-staten,
kan komma att förminskas, finnér Utskottet utgifts-summan
ej böra beräknas högre, än till sammanlagde beloppet af de nu gällande
serskilde Staterne, och att således 18,000 R:dr böra till en början afläknas
ifrån den i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition förslagsvis upptagne tillökningen
af i3o,ooo R:dr.
Å Tullverkets omkostnads-stat är till Postporto uppförd en förslagssumma
af 15,ooo R:dr, hvilken utgift härrör deraf, att Tullverket, sorn
fordom egt fribrefs-rättighet, men, då det öfverlogs på arrende af enskilde,
ansågs böra bestrida kostnaden i och för dess brefvexling, sedermera,
ehuru åter förvandladt till ett Kronans Embetsverk, fortfarande erlagt
och ännu erlägger postporto efter allmänt gällande Taxa, för så väl afgående
som i vissa fall äfven för ankommande bref. Utskottet, som icke
inser någon giltig orsak lill ett sådant undantag, och sora för öfrigt finner,
att Postverkets inkomster så betydligen stigit, att borttagandet af det från
Tullverket hittills påräknade årliga bidrag icke kan, åtminstone ej i någon
väsendtlig mon, lägga hinder i vägen för Post-inrättningarnes ändamålsenliga
utvidgande, om, på sätt Kongl Maj:l föreslagit, Statens netto-inkomst
Stats-Ulskottels Utlåtande N'.o So.
27
af Postverket beräknas lika med hvad vid sista Riksdagen upptogs, eller lill
endast 100,000 R:dr, får alltså föreslå,
att berörde, till postporto, afsatte i5,ooo R:dr må ifrån Tullverkets
omkostnads-stat utgå;
dock, på det alt icke fribrefs-rätlighets meddelande åt Rikets alla Tullkamrar
och Inspectioner må föranleda till missbruk eller postföringens
obehöriga betungande, tillstyrker Utskottet vidare,
att, såsom hittills, Tullverket må på stadgade terminer utgifva
det i och för brefvexlingeo i l,ull-ärenden belöpande
postporto, men att, genom årligen skeende liguid, Postverket
åter godtgör Tullverket deL inbetaide beloppet.
Om Rikets Ständer härtill lemna bifall, kan således Tullverkets utgifts-stat
förminskas med ytterligare j5,ooo R:dr och den behöfliga tillökningen
ifrån de i den Kådiga Propositionen upptagne i3o,ooo R:dr nedsättas
lill 97,000 Rrdr. Utskottet föreslår på grund häraf,
att Tullverkets aflönings- och om kost nåds-s.tale,r må i Riksstaten
uppföras med 547,000 R:dr,
Beträffande Riksdagsfullmägtigen Anders Danielssons, uti dess anför
rande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof, rörande Tullverket, hafde yttrande; ”att uppbörds"kostnaden
uppginge till mera än 3o procent af Statens behållna revenue
*'af tullbevillningen, när deremot vår lands-uppbörd ej kostar 3 procent af
"skatte-beloppetså tror Utskottet sig dervid böra anmärka: att ett sådant
afdrag rätteligen bör jemföras med brutto-inkomsten; att, i sådant
fall, om i833 års tull-uppbörd, uppgående, äfven efter afdrag af afkortniugarne,
lill omkring 2,790,000 R:dr, tages till grund, det visar sig, att
kostnaderna för Tullförvaltningen på det hela icke utgöra mera än omkring
20 procent, — ett förhållande, sorn icke torde kunna anses för så
ofördelaktigt; samt att med landsuppbörden och kostnaderne derför, lämplig
gen icke kan anställas någon jemförelse, så vida man icke ifrån tulPornkostnaderna
afdrager allt hvad i och för bevakningen ut£år.
Hos Ridderskapet och Adelil har Grefve Cronhjelm, Otto August,
föreslagit, att General-Tull-Styrelsen och Kgl. Commerce-Collegium måtte
sammanslås under en Chef och en förenklad administration; men som
Utskottet ännu icke fått emottaga det detailerade förslag i ämnet Herr
Grefven förklarat sig vilja aflemna, är Utskottet icke i tillfälle att, i sammanhang
med Aflönings.-staternes reglering, deröfver meddela utlåtande.
18:0 Uti Dess Nådiga Proposition angående Stats-Yerkets tillstånd pob
23
Stats-Utskollels Utlåtande N.o So.
behof, har Kongl. Maj:t gifvit Piikets Sländer tillkänna, att ett nytt för*
brit t ra <;lt förslag lill Lands-Stuternes lönereglering blifvit på Kongl. Majlis
Nådiga befallning uppgjordt, utvisande att den, vid förra Riksdagen för samma
reglering såsom erforderlig, omnämnde summa kan i någon nion hedsättas;
men Kongl. Maj:t har derjemte, då disponibla tillgångar för närvarande
saknas, förklarat Sig nödsakad att uppskjuta med framställning
om uppförande å Stat af denna betydliga tillökning å Andra Tilelrr.
I anledning häraf, har hos Ridderskapet och Adeln Friherre Fock,
Berndt Wilhelm, med förutsättning alt det icke vore öfverensstämmande
med Piikets Ständers åsigter, att Tjenstemän inom Lands-Staten skola
vara så vanlottade, genom inskränkta löner, alt de icke förmå, såsom sig
vederbör, fullgöra sine åligganden, utan oftast nödgas genom biförtjenster
sig lifnära, väckt motion, att Rikets Ständer mätte hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, att vid denna Riksdag undfå del af de förslag
till lönereglering, som för Lands-Staterue blifvit uppgjorde, för att åtminstone
söka afhjelpa hvad som af behofvet för närvarande är mest
påkaliadt.
Derjemte hafva motioner om partiel förbättring i Lands-Stats-Tjenslemäns
lönevilkor bl.ifvit väckta:
i:o af Herr von Hohenhausen, Michael Silvius, för Kronofogdarne
och Häradsskrifvarne på Gottland, i hvilkas lönevilkor, såsom alldeles oti
11 räck 1 i ge, han föreslagit en tillökning af 3oo R:dr för hvardera af de
förre och 200 R:dr för hvardera af de senare;
2:0 af Wicklund, J. L., ifrån Westerbottens Län, alt löneförmonerne
för Kronobetjeningen i Lappmarken måtte bestämmas till lika belopp
med hvad för såuane Tjenstemän i öfrige landsorter redan är eller kan
varda anslaget; samt
3:o af RiksdagsfuIImägligc Samuel Jönsson och Pehr Jönsson, att de
på Öland varande 2:ue Kronofogdar och 2.'ne Häradsskrifvare måtte, i
afseende på aflöriingen, försättas i likhet med hvad Kronobetjeningen i
öfrige delen af Länet beslås.
Utskottet inser och erkänner behofvet af en förbättrad lönereglering
inom Lands-Staterne; men då, enligt det vid sisla Riksdag upprättade
förslaget, dertill skulle erfordras en summa af omkring 15o,ooo R:dr,
hvilken, om den äfven, på sätt Kongl. Majit i Nåder yttrat, i någon
nion skulle kunna nedsättas, öfverstiger de disponibla tillgångarne,
tillstyrker Utskottet, att med Lands-Stuternes reglering ännu
må uppskjutas, men att Piikets Ständer i underdånighet
Stals-Utskottels Utlåtande If.o 8o\
anhålla, att fullständiga förslag angående detta ämne mätte
vid nästkommande Riksdag varda Rikets Ständer förelagda.
I afseende på de ifrågaställde partiela förhöjningarne för Kronobe
tjeningen
på Gottland och Öland samt i Lappmarken, får Utskottet upp
lysa,
alt ojemnhet i Kronobetjeningens löner på många andia ställen äfven
förekommer, äfvensom att i vissa Län Kronofogdar och Häradsskrifvare
icke innehafva högre löner, än dylika Tjenstemän på Gottland och
Öland uppbära, tillstyrkande Utskottet, på grund häraf,
att de väckta motionerne icke må föranleda till någon ser
skild
åtgärd i löneregleringsväg,
19:0 Vid senaste Riksdagen beviljade Rikets Ständer, till bestridande
af kostnaden för tryckningen af Kongl. Majils Befallningshafvandes
Em be t sk un gore Iser, ett anslag af 100 R:dr för hvarje Län alt, med tillhopa
2,400 R.dr, utgå intill nästa Riksdag, då frågan ånyo, i sammanhang
med regleringen af Lands-Slaternes löner, skulle tagas i öfvervägande.
Och, sorn en sådan reglering vid denna Riksdag icke heller kommer
att ega rum, tillstyrker Utskottet,
att nyssberörde anslag 2,400 Ridr årligen, må än vidare
till nästa Riksdag få fortfara.
Varandes härigenom den inom Rorgare-Slåndet af Herr Olbers i
ämnet väckta motion besvarad.
20:0 Af räkenskaperne har Utskottet inhemtat, alt Kongl. Majit, genom
Nådigt bref den 18 Julii 1827, forordnat, alt arrendet af en vid
Wadstena belägen Kronoäng, som förut varit anslagen under Landshöfdingelönen
i Östergöthlands Län, men, vid nuvarande innchafvaréns af
berörde Embete tillträde, blifvit densamma frånkänd, borde ingå tili
Andra Hufvudtitelns besparingar och ett motsvarande belopp lills vidare
lill Landshöfdingen öfver Jemtlands Län, såsom en förbättring i dess
löne-inkomst utbetalas, så snart arrendesumman influtit; och sora arrendet
för nämnde Kronolägenhet utgjort för
år 1828 ..... 176: 16. 6.
„ 1829 . . . . . 2rr: 3. 9.
„ i83o ..... 229: 37. 6.
och år 1831 . . . . . 293: 43. 6.
hvaraf medium är omkring 228 Ridr; så, och till undvikande af- en onödig
omgång i räkenskaperne, samt på det att denna löneandel må till
3o
Stals-Utshottets Utlåtande N-0 80 .
Landshöfdingen 1 Jemtland kunna, i sammanhang med honom tillagde
öfrige löningsförmoner, utbetalas, tillstyrker Utskottet,
alt arrendet för nämnde Krono-äng mä bland Stats-Verkets
öfrige arrende-inkomster ingä, och en årlig summa af aa5
R:dr uppföras i Jemtlands Läns Stat.
21:0 Genom Kongl. Brefven den 6 Februarii i53o och 26 Mars
i83r, grundade på Rikets senast församlade Ständers i ämnet gjorda underdåniga
framställning, åtnjuter Landshöfdingen i Kronobergs Län, till
i835 års slut, 2,000 R:dr årligen, såsom ersättning för de förut till
Kronobergs Kungsgård utgjorde dagsverksskyldigheter, och skulle nämnde
ersättningssumma, som å Allmänna Indragnings-Staten emedlertid uppfördes,
efter berörde års slut, utgå af Andra Hufvudtiteln, för att till löneförbättring
åt någon annan Landshöfding användas.
Då den nu blifvande Statsregleringen kommer att från och med
i835 års början oförändrad gälla intill nästa Riksdag, får Utskottet, till
beredande af ordning, och då någon ökad utgift derigenom icke förorsakas,
föreslå:
att ifrågavarande ersättningssumma 2,000 R:dr må genast
från Allmänna Indragnings-Staten till Andra Hufvudtiteln
öfverflyttas.
22:0 I Öfverensstämmelse med Utskottets, uti Betänkandet JNT:o 62,
gjfne tillstyrkande: ”att invånarne i Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands
och Westerbottens Län, må befrias från utgörande af de så kallade
Räfsteting spenn ingar lie," och att Landshöfdingarne i förrberörde
Län må anses berättigade till ersättning för denna, af dem hittills åtnjutna
löneinkomst, får Utskottet, såsom lämpligt och med ordning öfverensstämmande,
föreslå:
att denna ersättning å Andra Hufvudtiteln uppföres, att till
vederbörande Landshöfdingar utgå i sammanhang med öfrige
dem tillagde löneförmoner;
och som Räfstetingspenningarne för år i83i utgått:
för Landshöfdingen i Gefleborgs Län med ...... 678: 44- 8»
Dito i Wester-Norrlands dito . . . . ’ . 644: 4°- 4.
Dito i Jemtlands dito 297: 38. 8.
Dito i Westerbottens dito ..... 17: 28. 8,
tillstyrker Utskottet,
Stats-Utskotlets Utlåtande N.-o So.
3t
att ersättningen uppföres med eu rund summa af i,63o R:dr
att på Läns-Staterne fördelas:
för Gefleborgs Län med ........ 674*
— Wester-Norrlands dito  643:
— Jemtlands dito
296:
— Westerbottens dito 17:
eller nämnde i,63o R:dr.
23:0 Rikets senast församlade Ständer anslogo en summa af 8000 R:dr
att användas till fyllnad i lönebeloppet för alla de Länsman, som ieke
redan åtnjöto 100 Riksdalers årlig lön; och som, vid den reglering med
Länsmans-lönerne, hvilken sedermera egt rum, det visat sig, att årliga
behofvet för berörde ändamål, i enlighet med den af Rikets Ständer antagne
beräkningsgrund, uppgått till 9466 R:dr 33 sk. 1 r:st.,
tillstyrker Utskottet, att, på sätt i den Nådiga Propositionen
jemväl är föreslaget, berörde tillökning af 1466: 33. l. må
å stat uppföras.
I allseende på bestämmandet af Länsmännens lönevilkor, hafva åtskilliga
motioner blifvit väckta och till Utskottet remitterade nemi.:
a) af Prosten P. P. Svedelius, som på anförde skäl hemställt, om
icke boställen åt Länsmännen borde af Staten inköpas samt i sådant ändamål
Landshöfdinge-Embetena, efter infordrade förslag ifrån hvarje ort,
der boställen ej redan finnas, hos Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå
dertill tjenliga hemman;
b') af Riksdagsfullmägtigen Anders Nilsson från Malmöhus Län: att
ytterligare förbättring i lönerne för Länsmännen måtte beviljas, åtminstone
tilldess genom afgång af nuvarande med boställen försedde Länsmän och
desse boställens försäljning en inkomst kunde Staten beredas, motsvarande
dess utgifter för Länsmans-lönerne, hvilka alltid borde rättas efter
det större eller mindre besvär, denna tjenstgöring på^lika orter medför;
c) af Carl Gabrielsson från Östergöthlands Län: alt Länsmans-lönerne
må höjas till minst 200 R:dr B:co samt desse Tjenstemän i öfrigt
få tillgodonjuta fribrefs-rättighet för alla skrifvelser i och för tjenste»,
äfvensom full ersättning för allt hvad som tillhör bran vins-redskapens
försegling när sådan anbefalles; och har Motionairen, såsom tillgång för
de härigenom ökade utgifterne, föreslagit, att de höga Landshöfdinge-lönerne,
vid innehafvarnes afgång, måtte förminskas samt emedlertid här
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N-o So.
till användas åtminstone någon del af de å Indragnings-stat uppförda
Generals-pensionerna;
af Tufve Mänsson från Malmöhus Län, att Länsmännens löner
måtte lämpas efter deras tjenstepligter, men med tillika stadgadt ansvar,
att utan mannamon och med största stränghet vaka öfver handhafvandet
och efterlefnaden af Kongl. Förordningar samt sedlighetens vidmagthållande;
samt
e) af Riksdagsfullmäglige Samuel Jönsson och Per Jönsson ifrån
Öland, som anmält att ehuru Länsmans-Iönerne vid sista Riksdagen bestämdes
till ioo R:dr, de å Öland befintlige 6 Kronolänsman i sjelfva
verket icke uppbära mera än omkring 4o Rtdr hvardera, enär de för sina
bohemman måste vidkännas ett afdrag af 4 procent utaf hemmanens
värde.
Jemte det Rikets Ständer vid senaste Riksdagen beslutade att alla
de Länsmän, som icke redan åtnjöto joo R:dr i lön, skulle, af anvisadt
anslag, 8ooo R;dr årligen, deruti erhådla fyllnad, anhöllo Rikets Ständer
tillika i underdånighet, det Kongl. Maj:t behagade förordna vidtagandet
af en sådan allmän reglering af Länsmanstjensterne att, der det kunde
ske utan olägenhet genom sammanslåendet af flera och förändrad indel
•
. > r\ i
liing af distrielen, en minskning i personalen måtte uppkomma. (Joli
som, efter hvad Utskottet inhemta! vid Löne-regleringen af Lands-Staterne
i allmänhet, fråga jemväl blifvit väckt om förbättring i Länsmännens
vilkor, om indragning i vissa orter af Länsmans-tjenster m.
m., så och enär Kongl. Maj:t tillika förklarat Sig, i brist af disponibla
tillgå ngar, vara nödsakad uppskjuta med framställning om uppförande
på stat af hvad som erfordras för en allmän reglering af Lands-Staterlies
löner, finner Utskottet sig, utöfver de till Länsmans-lönernes reglering,
efter den vid sista Riksdag stadgade grund, nu erforderlige 1466 R:dr
33 sk. 1 i;st.,
icke kunna tillstyrka något ytterligare anslag.
Genom hvad således blifvit anförd t, tror Utskottet sig hafva besvarat
den af ofvanuppräknade Motionairer i allmänhet gjorda framställning
om förbättring i Länsmännens lönevilkor; och hemtar Utskottet, för densammas
afstyrkande, ytterligare stöd af de motsatta meningar, som vid
motionernes föredragning till remiss inom Bonde-Ståndet blifvit yttrade.
Beträffande dernäst någre Motionairers förslag, om serskilda förmoners
beredande åt Länsmännen genom fribrefsrältigUet och kosnadser
sältning
-
St‘rts-Utskotlcls Utlåtande N.o 80. *
33
Sättning vid bränvins-redskapsförsegling, så, enär Utskottet befarar, alt
nämnde rättighets beviljande skulle föranleda till missbruk och den i
senare fallet ifrågaställa ersättning skulle för Stals-Verkel medföra en
ökad, icke obetydlig, utgift, i Utskottets tanka, af behofvet mindre påkallad,
eftersom Länsmännen, genom Kongl. Brefvet den 5 December
1829, fått sig tillagd enviss andel af den, Kronobetjeningen tillkommande
bränvins-beviilnings-procent samt godtgörelse i öfrigt meddelas för
hvad till förseglings-materialier utgifves, kan Utskottet icke heller å berörde
förslag tillstyrka bifall. Och får Utskottet slutligen upplysa, att,
enligt de för Länsmans-löne-regleringen vid sista Riksdag stadgade allmänna
grunder, afdrag å det contanta löne-anslaget rätteligen egt rum
för de Länsmän, som äro med boställen försedde.
24^0 I sammanhang härmed har Utskottet till pröfning förehaft en
af Riksdagsfullmägtigen Eric Svanberg från Wester-Norrlands Län väckt
motion, örn anslående af aflöning eller ersättning i vissa fall åt Fjerdingsmännen,
och hvilken motion, vid dess föredragning inom Bonde-Ståndet
till remiss, föranledt flerfaldiga olika yttranden, i det någre Ledamöter
understödt Eric Svanbergs framställning, men många åter bestridt densamma,
under yrkande, att de redan utgående Fjerdingsmans-lönerne
måtte till Staten indragas.
Enahanda fråga väcktes äfven vid senaste Riksdagen, då Rikets Ständer
beslutade, att Stats-anslaget för Fjerdingsmännen skulle fortfarande
utgå, men derjemte, att utöfningen af Fjerdingsmanna-befattningen icke,
såsom hittills, borde krono- och kronoskattehemman ensamme vidlåda,
utan, för ett närmare jemnlikt deltagande i medborgerliga besvär, jemväl
vanliga frälsehemman åtfölja.
Då Fjerdingsmanna-befattningen således är att, betrakta såsom ett
municipal-sysslande och såsom sådan i de flesta orter redan anses och
utöfvas, samt Stats-Verkets knappa tillgångar icke medgifva anvisandet
af löne-anslag, der de icke af högsta nödvändighet äro påkallade,
kan Utskottet icke tillstyrka bifall å Riksdagsfullmägtigen
Eric Svanbergs ofvanberörde framställning, om aflöning eller
ersättning i vissa fall åt Fjerdingsmännen;
hvaremot, och då det på dén generela Lands-stats-regleringen beror huruvida
Fjerdingsmännens göromål, och i följd deraf deras antal, kunna
Bih till R. St, Fröt. 1834- 4 Sami. 1 AJd.
ig:de Häftet•
5
H
Stats-Utskottels Utlåtande N.-o 8o-.
inskränkas eller hvad förändring i öfrigt uti delta hänseende kan finnas
behöfligr Utskottet
tillstyrker, att det nu utgående Stats-ansTaget för Fjerdings
raännens
aflöning må äfven tills vidare oförändradt fortfara.
25:o Uti en lill Siats-Utskottet remitterad motion,, har Herr Grefve
Löwenhielm,* Gustaf* föreslagit, alt lön på stat mätte samtlige Landsfiscaler
anslås, till ett efter orternas olika dyrhet »fpassadt belopp, ifrån
och med a5o lill oell med 4°o Rsdr, elfer ock, så vida anslag härtill
ej skulle kunna beviljas, Rikets Ständer hos Kongl. Majit i önskuingsväg
framföra den underdåniga anhållan, att Landsfiseals-tjjensterne mätte, ju
förr dess hellre, indragas.
Då Rikets Ständer, på derom af Allmänna Besvärs- och OecouomieUtskottet
framställdt förslag, redan fattat beslut i öfverensstämmelse med
senare alternativet uti Grefve Lövrenhielms motion,.
kan densamma alltså icke föranleda till något yttrande å
Stats-Utskoltets sida.
26:0 Från Borgare-Ståndet har Stats-Utskoltet erhållit remiss å en
af Herr Salomon Rubin väckt motion, deruti han sökt visa obilligheten
af, att Städerne skola vidkännas aflöningen till de personer, som uppbära
de af Städerne till Kronan utgående utskylder och att Magislraterne
skola stå i ansvar för de uppburne medlens behöriga levererande och
redovisning, och har Herr Rubin föreslagit att, med städernes befriande
ifrån en så beskaffad skyldighet, lön på stat måtte anslås till
sådana kronans tjenstemäns aflöning, sorn, med uppbörden och räkenskapsföringen
inom Städerne, må under Embetsmanna-ansvanghet taga befattning,
och att Magislraterne må befrias från annat åliggande, än att
redovisa de till dem öfverlemnade utmätningar.
I anledning häraf får Utskottet upplysa, alt skyldigheten att uppbära
och redovisa krono-uppbörden i Städerne varit ett desse senare,
sedan längre tider tillbaka, tillhörigt åliggande, och att grunden dertill
icke osannolikt torde få sökas i de förmoner af jord och serskilda friheter
m. m., som äro Städerne förunnade. — Då i öfrigt det förhållande
härvid inträffar, att krono-uppbörden vanligast utgör ett mindre betydligt
belopp, i jemförelse med hvad samma uppbördsmän för Städernes
egna behof uppbära och redovisa, och för hvilket ändamål de i allt fall
således skola aflönas samt föreskrifter gifvas, genom hvilkas iakttagande
nödig coutrol å Uppbördsmannen kan vinuas,
Stats-Vtskottcts Utlåtande 1Y.0 80.
35
finnér Utskottet icke skäl att till Herr Rubins ifrågavarande
motion tillstyrka bifall.
27:0 Hos Borgare-Ståndet bar numera aflidne Juris-Doctorn S J. TVijkmarij
uti afgifven motion, sökt fästa uppmärksamheten på den allmänna
klagan, som mer och mer höres om aftagande practisk duglighet hos
våra yngre Embetsman; och då, efter Motionairens tanka, denna klagan
är grundad, samt af vigt vore, att i tid afhjelpa det onda, har han, på
anförda skäl, framställt det förslag: att en practisk bildnings-anstalt för
Jurister måtte inrättas; att vid Universitetet undergången Examen skulle
berättiga till inskrifning i detta Institut, men att en der genomgången
curs skulle vara ett oeftergifligt vilkor för Domare-förordnandes erhållande.
Enär i öfrigt denna Läroanstalt skulle inskränka sig till Svenska lagfarenheten
och hafva practisk öfning lill hufvud-föremål, har Motionairen ansett
2, högst 3 Lärare erfordras, och de behöfliga anslagen sålunda blifva af
mindre betydenhet.
Utan att vilja fälla något omdöme, huruvida den practiska bildning,
Motionairen åsyftat bereda åt de från Academierne utexaminerade ynglingar,
som ämna söka inträde i Rättegångs-Verken, skulle, på det föreslagne
sättet företrädesvis vinnas, eller om icke den mest mångsidiga och sanna
bildning för Jurister ernås genom tjenstgöring vid Under- och Öfver-Domstolar,
får Utskottet tillkännagifva, att Stats-Verkets inskränkta tillgångar
icke medgifva anslags anvisande för ifråga varande undervisningsanstalt, hvadan
Utskottet
icke heller kan understödja det af Doctor Wijkman i lifstiden
i berörde hänseende framställde förslag.
28:0 Uti följande, å denna Hufvudtitel uppförde allmänna förslagsSumraor,
har, på grund af hvad utgifterne de föregående åren Utgjort, tillökning
ansetts erforderlig, nemi.:
1:0 I ortikostnaderne för Chartta Sigillatce-Verket.
i83o års Riks-Slat upptager, utom adöningen, en summa af 3o,ooo
R:dr till papper, hvitslämpling, transporter, expencer, provisioner och
postporto.
Utöfver denna summa hafva utgåtli
år «83o ..... 5,316: 10. 6.
*, 1831 . . * . . 9,262: 21. 8.
„ i83a ..... 9,372; 3i 4’
och ehuruväl bristen för år 1833 icke kan bestämt uppgifvas, förmodas
den uppgå till omkring 10,000 R:dr.
36
Stats-Ulskottets Uttälancle N:0 80.
Och, som dessa förhöjda kostnader iiro en följd af högre pris på pap^-  per, högre skjutslega vid transporter, provisioner m. m., tillstyrker Utskottet,
alt anslaget till Charlas Sigiflatse-Verkets omkostnader med
tillägg af det utaf Kongl. Stats-Contoret föreslagna tillskott,
må å Stat uppföras till 4°»ooo R:dr.
2:0 I skrifmaterialier och expencer samt ved och ljus för Collegierne
m. jl. publike V er k.
Nuvarande Stat anslår härtill ........ 62,400: — —
hvari likväl innefattas de 2,400 R:dr, som utgå i och för
tryckningen af Landshöfdinge-Embetenas Kungörelser.
Bristerne deri hafva utgjort:
för år i83o
. . • . 4^755: 21. 2.
„ „ 1831 6,277: 3. 7.
Och hafva högre pris å de erforderliga artiklarne samt i vissa delar
ökad åtgång vållat anslagets otillräcklighet. Den nu ifrågaställde förhöjningen
i detta förslags-anslag med 6,000 Rrdr synes sålunda vara af behofvet
påkallad, och då lämpligt torde vara alt, med anledning af hvad Rikets
Ständers år i83a församlade Revisorer, pag. 22 uti Berättelsen, tillstyrkt,
kostnaden för tryckningen af Rikshnfvudbokens Capital-räkning,
och sammandraget öfver summariska räkningarne, hvilka hittills anvisats
till utgående af öfverskotten, öfverflyttas på detta anslag, så får, enär
berörde trycknings-arbete medfört en utgift af omkring i,5oo R:dr, Utskottet
föreslå,
alt anslaget till ved, ljus, skrifmaterialier, m. m., förhöjes
med 7,600 Rrdr, eller till sammanlagde 70.000 Rrdr
3:o Å anslaget till rese- och traetaments-penningar för civile Ernbelsoch
Tjenstemän, som vid 1823 års Riksdag bestämdes till io,000 Rrdr, visa
råkenskaperne följande brister:
för år 1827 . . . 4,201: 3g: —
„ „ 1828 . . . 8,700: 2: 4.
„ „ 1829 . . . 1,006: 9: 8.
,, „ i83o . . . 2,483: 20: 7.
„ „ 1831 . . . 1,269: 14: 4-
På grund hvaraf Utskottet, i enlighet med Kongl. Sfats-Contorets
hemställan,
föreslår detta anslags förhöjande med 1000 Rrdr, eller till
11,000 Rrdr.
Stats-Vtskottets Utlåtande N:0 80.
37
I öfrige under denna Hufvud-titel förekommande utgifts-summor har
Utskottet icke funnit anledning föreslå någon förändring, utan varda dej,
till enahanda belopp, som vid förra Riksdagen, uppförde på sätt närlagde
Tabell närmare utvisar. Stockholm den 3o April i834.
Reservationer
vid Utskottets beslut uti irsta punkten, angående Kongl. Majrts Cancellies
lönereglering:
Af Herr Grefve Hamilton: ”Kongl. Majrts Nådiga Förslag att alla såkallade
sportler inom Kongl. Maj:ts Cancellie, med undantag endast af lösen
för afskriften och diarii bevis, måtte upphöra och desse afgifter i stället
utgå till Kronan såsom Charta Sigillata, har ändtligen öppnat ingången till
en bana, den jag önskat hade kunnat beträdas med ändå mera alfvar
och utsträckning, än samma Nådiga förslag innehåller. Länge har jag funnit
det olämpligt och stridande emot Embetsverks och Domstolars värdighet,
alt sälja arktals den rättvisa de skipa, men då något förslag härom
ännu icke blifvit framställdt och betänkligheter deremot kunna uppstå,
som — jag medgifver det — förtjena uppmärksamhet, ehuru de, efter
min tanka, utan svårighet kunna vederläggas, är jag likväl nöjd, att en
början är gjord, och hade hoppats, att Utskottet skolat med välvilja omfatta
ett tillfälle att, efter ledning af erfarenheten, framdeles kunna komma
det vigtigare målet närmare. Då Utskottets pluralitet likväl annorlunda
beslutat, måste jag emot ett sådant beslut mig reservera. De skäl, hvilka
för Kongl. Maj:ls Nådiga Förslag ligga till grund, instämma med den åsigt,
som mer och mer gör sig gällande, att aflöningssättet genom sportler måtte,
såsom både för Embets- och Tjenstemän olämpligt, och för de enskilde,
hvilka dertill bidraga, motbjudande, varda förändradt; och då jag,
efter verkställd undersökning, hos mig stadgat den öfvertygelse, att det
begärdta anslaget till sporlel-ersättning bör kunna fullt motsvaras af ökad
Charlas Sigillatas-inkomst, och att någon svårighet icke möter för controlerandet
af afgifternas behöriga utgörande, så vida den Tjensteman, sorn
får sig anförtrodt att Cbarlae Sigillalas-medlen uppbära, ställes under Uppbördsmanna-ansvar,
och räkenskaperne öfverlemnas till Kongl. KammarRättens
granskning, tillstyrker jag, med desse vilkor, upphörandet af
sportlerne i samtlige Expeditioner och Afdelningar af Kongl. Maj:ts Cancellie,
och alt det i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition uppgifna ersättningsbelopp,
3j,35o R:dr, må å Cancelliels Stat uppföras.”
38
Stats-Utskottets Utlåtande N.O So,
Uti denna reservation instämde Herrar Friherre Tersmeden, Gyllenhaal,
L. H j von Stockenström, E., Tamm, Santesson, B. H;
samt af Herr Petré, T. ”Jag instämmer i Herr Grefve Hamiltons reservation
och tillägger blott att, om Rikets Ständer, i förevarande fall, motverka och
förhindra den nyttiga reform, som Kongl. Maj:t åsyftat, så lärer föga någon
förbättring vara att hoppas uti^vårt, äfven i många andra hänseenden
lika kostsamma, som bristfälliga stats-skiek.”
Häruti instämde Herr Warn, J.
Vid 6:te punkten, rörande tillökningen i Kongl. Stats-Contorets personal;
af
Herr Petre, T.: ”Stats-Contoret har olvifvelakligt trägna och vigtiga
göromål, hvilka i senare år blifvit uti icke ringa moa tillökade; men sora
erfarenheten ähnu icke tillräckligt visat, att ärendena derstädes ovilkorligen
fordra förstärkning i tjenstemaima-personalen, och Stats-Contoret dessutom
på sin talrika expectance-stat eger tjenstemän, med bepröfvad och
erkänd skicklighet, hvilka, om behofvet fordrar, kunna till tjenstgöring i
Verket inkallas, anser jag mig destomindre böra för närvarande biträda
tillstyrkandet af anslag för nya Tjenstemän i Stats-Contoret, som, utom
det att en inskränkning i Stats-Contorets serskilda befattningar, möjligen
kan med fördel till vägabringas, de Collegialä ärendena, efter min föreställning,
i allmänhet skötas bäst, då de äro fördelade på en mindre talrik
Tjenstemanna-corps,*’
Uti denna reservation hafva instämt Herrar Friherre Tersmeden, och
W(Brn, J.j samt Riksdagsfullmägtige Hans Jansson från Elfsborgs Län och
Nils Persson från Södermanlands Län.
Vid y.de punkten, rörande Kongl. Bergs-Collegii reglering:
af Herr Prosten Astrand, samt af Herr Petré, T.: ”Sorn Kongl. Bergs*
Collegii göromål redan ärö mycket inskränkte, och öfvergången till nu under
beredning varande friare system för Bergshandteringens idkande, nödvändigt
måste reducera delta Collegium till den obetydlighet, alt detsamma
icke i framtiden kan bestå såsom serskildt Embetsverk, anser jag StatsUtskottet
hafva egt anledning tillstyrka Rikets Ständer, att i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t, vid härefter i Bergs-Collegium inträffande
ledigheter, täcktes endast, medelst constitutorial, tillsätta de embeten oeh
tjenster, hvilka icke genast kunna indragas.”
Härmed förenade sig Herr Friherre Tersmeden och Herr Warn, j,
samt Riksdagsfullmägtige Hans Jansson från Elfsborgs Län och Nils Persson■
från Södermanlands Län.
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 80.
39
Vid 8:de punkten, angående Kongl. Commerce-Collegii reglering:
af Herr Petre, T.: "Beträffande Kongl. Commerce-Collegii nya aflöningsstat,
hvilken Stats-Utskottet förklarat böra betraktas såsom blott ad interim
gällande, får jag, jemte instämmande i denna åsigt, tillägga, att Utskottet
bar så mycket större skäl att anse berörde Stat provisorisk, som
Commerce-Collegium, då det en gäng blifver definitivt organiseradt, efter
hvad man bör hoppas, kommer att, med befrielse från all handläggning
af burskapsmål, öfvertaga vissa, Förvaltningen af Sjöä'rendena nu åliggande
göromål, samt att förenäs med Bergs-Collegiura, för att sålunda
blifva ett gemensamt Verk för Rikets handel och näringar/’
Häruti hafva instämt: Herr Friherre Tersmeden, Herr PVcern, J-, samt
Riksdagsfullmägtige Hans Jansson från Elfsborgs Län och Nils Persson
från Södermanlands Län,
Vid io:de punkten, rörande anslaget för en Electricitets-machin:
af Riksdagsfullmägtigen Nils Strindlund från Wester-Norrlands Län samt
af Riksdagsfullmägtigen Hans Jansson fran Elfsborgs Län, som anförde:
"Emot Utskottets, af en ringa pluralitet, fattade Beslut om än vidare fortfarande
anslag af Statens medel till underhållande af en Electricitets-machin
för Stockholm, nödgas jag reserervera mig, ej så mycket för summans
storleks skull, hvilken, jemförelsevis till andra anslag, utgående från
ett helt samhälle, kan synas vara obetydlig, utan fast mer för motiverne
dertill. Örn deri grund satts är rigtig, att uti ett samhälle böra alla medlemmarne
åtnjuta lika rätt och icke den ena gynnas på den andras bekostnad,
så följer ock deraf, att med samma rätt sorn Stockholms stad nu
gör anspråk på underhåll af sin Electricitets-machin, kunna äfven andra
städer och orter inom Riket göra det — och hrad feder detta slutligen
till? Om anstalten är så välgörande för den lidande mensklighefen, sorn
man antyder, så tviflar jag icke på att den blir vidmagthållen, fastän Staten
icke vidare anslår medel dertill; ty Stockholms stad och omkringliggande
orter, som deraf betjenas, äro visst icke nedsjunkna i den vanmagt,
att de behöfva stnts-anslag till underhållandet af välgörenhets-inrättningar
för sina fattiga sjuka — och lidande fattiga likar, som påkalla menskliglietens
ömmande biträde, finnas i alla orter och provincer jemförelsevis
kanske flere än här, för hvilkas vård och skötsel församlingarne dock sjelfve
få draga omsorg. Betraktar man åter saken ur en annan synpunkt,
nemligen den vetenskapliga, och påstår, att Machinen, likt ett experimentalfält,
skall underhållas, för att derigenom framkalla nya rön och upptäckter
inom Läkare-konstens område, så torde den tid af 3:ne år, som
4°
Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 80.
nuvarande anslag endast skall utgå för detta ändamål, icke vara tillräcklig
att fullkomna vetenskapen i denna gren; och då upplyst blifvit, att Electricitets-machiner
finnas, om icke öfver allt, dock i de fleste delar af Riket
, som på samma sätt kostnadsfritt betjena fattiga sjuka, som deraf äro
i behof, så slutar jag deraf, att vetenskapen icke lärer så synnerligen
förlora, fastän stats-anslaget upphör för Stockholms stads Electricitetsmachin.
Den enda slutsatts, sorn häraf således med visshet kan dragas, är
den, att man bör iakttaga yttersta försigtighet vid nya anslags beviljande
och uppförande på stat. Man må kalla dem tillfälliga — tills vidare ■—
till nästa Riksdag, &c. &c., saken blir ändå densamma. Äro de en gång
uppförda, så inser man lätt hur svårt det vill bli att åter få dem afförda.
Nödvändigheten att få dem bibehållna skall nog göra sig gällande, äfven
om det enskilda interesse! derigenom nödgas ikläda sig oegennyttans och
patriotismens mantel. Det ifrågavarande anslaget beviljades af i83o års
Ständer blott intill denna Riksdag; nu begäres det ytterligare att fortfara;
ett likadant förhållande företer sig äfven i åtskilliga andra anslag, som man
lyckats få Ständerne att bevilja. Jag yrkar derföre, att icke allenast detta,
utan äfven alla andra anslag, må utgå endast för så lång tid, som de äro
beviljade, utan vidare anspråk på deras fortfarande, då tiden är til länd alnpen.
”
Uti sistnämnde Reservation instämde Riksdagsfullmägtige J. L. Wiklund
från Westerbotten, Olof Mänsson från Blekinge, Johan Andersson
från Upsala Län, Anders Andersson från Skaraborgs Län, Daniel Danielsson
från Örebro Län, samt Eric Nilsson från Jemtland.
Yid iy:de punkten„ rörande Kongl. Tull-Verkets Brefvexling:
af Herr Hagelstam, O. J., och af Herr Prosten Åstrand, hvilken senare
anförde: ”Då den af Utskottet föreslagna vidräkning emellan Tull- och
Postverket om postporto för Tullverkets bref, medför en onödig omgång
utan minsta säkerhet i controlen mot möjliga missbruk, hvilken vida bättre
kan vinnas derigenom, alt fribrefs rättighet blifver Tullverket beviljad,
får jag föreslå för samma Verk en sådan fribrefs-rä t tighet, hvarjemte Rikets
Ständer torde hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om vidtagande
af nödige controler mot möjliga missbruk af denna fribrefs-rättighets begagnande.
”
Häruti instämde Herr Gyllenhaal, L. H., Herr Prosten Svedelius,
Herr Prosten Nordin samt Kerr Santesson, B. H.
Andra
Stats-Ulskottets Utlåtande N.-o Sa.
Andra Hufvud-Titeln.
4«
Civile och IlandsStater
ne.
Rikets Högsta Embeten
Stals-Ministrarne i5,ooo
Stats-Rådet . . . 36,ooo
Justitiae-Råiiet . . 44>000
Rikets Allmänna Åren
ders Beredning . . .
Nedre Justitias-Revisio
nen
Svea IIof-Rätt med des
Justiliae-Stat . .
Götha dito dito
Skånska IIof-Rälten dito
Kongl. Maj:ls Canzli
Minister-Staten . . .
Post-Verket
Kammnr-Collegium .
Stats-Contoiret med Charlae-Sigillatse-Verket
samt
Yågstaterne i Avesta och
Fahlun
Bergs - Collegiuin med
Bergslags
Staterne
. . 33,767: 7- 2-  samt MyntVerket
. . . \ i ,966: 16. „
och ControlVerket
. . . 5,575: 8. „
Comm^rce-Collegiurn . .
Kammar-Rätten . .
Transport
Bihang till R■ St. Trot.
Penningar, enligt
i83o ärs Riksstat.
95,000
8,736
2i,5i8
61,760
57.979
24,563 3
57,858
266,666
200,000
29,117
62,732
51,311
21,926
33,174
1,042,345
»4
16
Stats-Utskottets
Förslag.
95,000
8,736
2i,5i8
02,5(0
58,029
24,763
58,990 4
266,<366
35o,ooo
29,117
85,390
50,294
18,400
33,174
•4
16
H)
3o| g| 1,1 62,591 (41
Förhöjning.
j5o
5o
200
r, 131
100,000
22,658
4>
iG —
»!1 24’79g| 9
Minskning.
1,017
3,526
19 1
27
ö] 4.543|47
1834. 4 Sami. 1 4fd.
i g: de Häftet.
41
Stats-Utskoticts Utlåtande 1V.-0 80.
Transport
Sund hets-Col leg ium med
Medicinal-Verket och
Veter.‘Inrättningen . .
ÖlVer-S tåthål la re-Em bet.
Öfver-Intendents-Embet.
Tabell-Gomrnissionen . .
Landtmäteri-Stalen . . .
Jägeri dito . . .
Tull-Verket
Numer-Lotteriet
Lands-Staterne
Reglering af Länsmans
lönerne
Dito af Fångvaktmästares
och Fångknektars dito
Skrifmaterialier och Expenser
samt Ved och
Ljus för Collegierne
med flere Verk . . .
Rese- och Tractaments
penningar för Civile
Embetsman och Betjen
i,o42,345
te
3o
67,625
34,l63
9,513
i,525
17,333
1,407
45o,ooo
5o,ooo
78,899
8,000
6,44'
62,400
10,000
27
A
26
32
f,162,591
Säger
Afgå
,83g,656
67,025
34,.63
10,600
1,525
17,333
1,407
547,000
82,754
9,466
6,441
70,000
33
32
1 r,ooo _ —
Summa
Hvartill Itömma:
Indelt»Räntor,Kronovärdc 4i»io9
hvaraf 1,225 utan förvandt. i.aaS
— 39,884 med dito å 5. 199,420
1,83g,656
Indelt Spanmäl a,5g5 Tunnor '»
5 R:dr . . »
Spanmäl in natura 58o Tunnor i
5 R:dr
S;a Senarum
8|2,02 1,3 1 o
24,79°
I,o86
97,000
3,855
1,466
5o,ooo —
33
7,600
1,000
8 2,02 I,3lO
200,645
12,975
3,000
>36,797
55,144
4,543
600
47 3
47
55,14
55,i 44
181,653 47 4
2,237,83c |-(-| j_|_| I-,
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1834-
