# ID: svediakorp-gov2009
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 15,570
# sentences: 626
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Coust it ut io ns -U V kottets Memorial A!:o 107.
5
Beträffande sedermera de af alla Riks-Stånden hänvisade, emot det föreslagna
2 mom. rigtade anmärkningar, finner väl, å ena sidan, ConstitutionsUlskotlet,
att den princip, som Ridderskapet och Adeln i dess redaclionsuppställning
uttalat, erbjuder en ytterligare möjlighet att sammanjemka
Ståndens olika meningar, och äfven närmast instämmer med Grundlagens
syftning, att i grundlags-ändrings-frågor förbehålla hvarje Stånd sitt veto.
-Beek emedan de Baxe öfriga Riks-Stånden förenat sig om den behandlingsform,
som i Bonde-Ståndets redactions-uppgift utlryckes, och hvilken onekligen
både för tillfället minskat omgången och i allmänhet försvårar grundlagsändringar,
hemställer vördsamlrgen Constitutions-Utskotttet, om icke Ridderskapet
och Adeln, frånträdande sin serskilda tanka, behagade foga sig etter
Med-Stånden. För motsatt händelse, får emedlertid Utskottet föreslå nedanstående
omröstnings-proposition:
”Den,. som godkänner följande förslag till ändring i 2 morn. 81 §.
Regerings-Formen
'"'Inkommer till Rikets Ständer Constitutions-Utskottet med något förslag
till Grundlagsförändring, skall detsamma, efter öfverläggning derom
i Ståndens plena, först framställas till gillande eller ogillande. Gillas det
af samtlige Stånden, hvile förslaget till antagande eller förkastande vid
nästa Riksdag. Ogillas det af två eller flera Ständ, för falle frågan. Gillas
det blott af ett Stånd_, ankornme det på Constitutions-Utskottet, genom
val i Ståndens plena, förstärkt till ett antal af tjugu personer af hvarje
Stånd, att förslaget, medelst samfälld omröstning, gilla eller förkasta. Göras
åter vid förslaget anmärkningar, blifve de, liv ilka hvarje Riks-Stånd
serskildt förklarat för dess gemensamma tankar, till Constitutions-Utskottet
hänvisade. Utskottet åligge då att samtlige Riks-Slåndens tankar till ett
förslag i möjligaste måtto sammanjemka och, om oförenliga skiljaktigheter
finnas, dem derjemte till samtliga Riks-Ståndens behandlande anmäla.
Förena sig derefter samtlige Riks-Stånden om ett förslag, hvile det till slutligt
antagande eller förkastande, på tid och sätt, som här förut stadgade
äro. Blifva åter något Stånds tankar, i någon eller några delar, skiljaktiga
från de öfrigas, och samma Stånd sig icke efter de öfriga fogar, ege det pä
vfvanskrifna sätt förstärkta Constitutions-Utskottet att skiljaktigheterne genom
omröstning förena, och det dymedelst fullständigt beredda förslaget
hvile sedan till Rikets Ständers afgörande, sorn ofvan sagdt är. Blifva å
Riksdag m. m.””
”röste Ja;"
:JDen det ej vill, röste Nej;'
6
Con s t u ut iotu-Urs kottets Memorial N:o 107-
”Vhmer Nej, godkännes en så lydande redaclion af berörde a:dra
moment:’*
''”Inkommer till Rikets Ständer Constitutions-Utskottet med något förslag
till grundi ags-förändring, skall detsamma, efter öfverläggning derom
i Ståndens plena, forst framställas endast till gillande eller ogillande.
Ogillas det af alla fyra Riks-Ständen, förf alle frågan. Gillas detsamma
af samtlige Riks-Stånden, hvile då, att oförändr&dt antagas eller förhastas
å nästföljande Riksdag. Göras åter 1 något eller några Riks-Stånd
vid förslaget anmärkningar, som hindra dess hvilande, blifve de, hvilka
hvarje Riks-Stånd serskildt förklarat utgöra dess gemensamma tankar, hänvisade
lill Constitutions-Utskottet, som det åligge att desamma till ett förslag
i möjligaste måtto sammanjemka och, om oförenliga skiljaktigheter
linnas, dem derjemte lill samtlige Riks-Slåndens behandlande anmäla. Förena
sig derefter alla Riks-Stånden om Utskottets yttrande, hvile det då lill
slutligt afgörande, såsom ofvan sagdt är, vid nästa Riksdag. Blifva åter
något eller några Stånds tankar, i någon eller några delar, skiljaktiga, eller
ogillas förslaget af något eller några Stånd, men gillas af de öfriga,
varde Constitutions-Utskottet, genom val af Riks-Ståndens plena, förstärkt
till ett antal af tjugu Ledamöter af hvarje Stånd, hvilka, genom samfälld
omröstning, öfver af Rikets'Ständer godkända voterings-propositioner, med
Rikets Ständers rätt af gore, hvilketdera af förslagen bör hvila, eller huruvida
frågan må alldeles förfalla. Blifva å Riksdag m. m.””
Hvad ändtligen vidkommer det af Ridderskapet och Adeln yrkade
tillägg i 4;de mom., förmedelst ditflyttandet af en period, hvilken förut
Lefinnes i 56 §. Regerings-Formen, men såsom onödig och äfven, med hänsigt
till citationen af en yngre Grundlag, mindre lämplig, uteslutits i det
af Constitutions-Utskottet föreslagna och härutinnan af 3;ne Riks-Stånd oanjnärkt
lemnade 2:dra morn., beror sammanjemkningen af denna mindre
vigliga skiljaktighet på Ridderskapets och Adelns medgifvande, eller, i vidrigt
fall, på resultatet af votering öfver denna proposition:
”Den, som antager oförändradt följande innehåll af 4 morn. 8r §.
Regerings-Formen
””Om vid Riksdag, då grundlagsfrågor lagligen kunna afgöras, ytterligare
uppskof föreslås, må det ej ega rum utan Konungens och alla fyra
Riks-Ståndens sammanstämmande beslut.””
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, bringas f.de momentet till sådan lydelse:”
”Vid Riksdag, då beredda grundlagsfrågor lagligen kunna afgöras,
skall endast med Ja eller Nej kunna beslutas; och galle då föreskriften i
Const ii utioes-V.'skot tets Memorial N:o jo8.
7
j5 §. Riksdags-Ordningen. Om dervid ytterligare uppskof föreslås, må
Jet ej ega rum utan Konungens och alla Riks-Ståndens sammanstämmande
heslut.””
Stockholm den i3 Mars 1835»
N:o 108.
Ankom till Exp.-Utsk. den 23 Mars
Memorial, till Borgare-Ståndet, angående dess i anledning af Mern.
N.o 8j förklarade gemensamma tanka.
Sedan Costilntions-Ulskottels, i Mern. JN':o 3a, afgifna förslag till
gru n d lags-bes tärn m else r, angående urtima Riksdagar, blifvit från Borgareståndet
återförvisad t, med den för Ståndets gemensamma tanka förklarade
anmärkning, alt ändringsförslaget borde ogillas, oell Utskottet derefter i Memorial
N:o 87 sig utlåtit, att denna anmärkning, såsom innefattande elt
omedelbart och förtidigt afslag, ej kunde i jemkningsåtgärden eller omröstnings-propositionerne
inrymmas, har, under den 12 dennes, Borgare-Ståndet
ytterligare ”förklarat, såsom sin gemensamma tanka, att, då det, i de uppgjorda
voterings-propositionerna, saknar dess förut meddelade yttrande i
ämnet, Ståndet anser sig icke böra deltaga i omröstningarne öfver berörde
propositioner, ej heller ingå i pröfning af desamma; hvarom ConstitutionsTJtskottet
skulle underrättas genom ULdrag af Protocollet.”
Enär uttrycket af en gemensam tanka icke innebär ett om verkställigheten
fattadt beslut} utan en inom Riks-Stånd yppad åsigt öfver något
gi undlags-ändrings-förslag, som Constitutions-Utskottet åligger att, så vidt
möjligt är, sammanjemka med de öfriga Ståndens, har Constilulious-Utskottet
trott sig både befogadt och förbundet att vördsam ligen besvara Borgareståndets
framställning, och dervid åtminstone uppfylla sin egen bestämmelse,
genom föisöket att afböja missförhållanden, dem Grundlags-Stiftaren
ej anat och således ej heller genom allmänt stadgande förebyggt. Utskottet
vill icke återupptaga den nog länge kämpade striden om rätta förståndet
af 56 §. Regerings-Formen, i fråga om anmärkningars giltighet; Utskottet
önskade blott vända Borgare-Ståndets uppmärksamhet på följderna af
den uttalade meningens tillämpning vid närvarande och, medelst det en
gång beredda praejudicat, vid andra, ojemförligt vigligare fall.
Icke nog att ett Stånds nedläggande af dess röst i mål, der samtliga
Stånden, enligt Grundlagen, bora genom sina delegerade handla, paralyserar
Tre Riks-Stånds i Grundlagen försäkrade fria yttranderätt; en sådan afvikelse
från häfdyunua former skulle ock möjligen ledva till upplösning af
8
Covjtitutions -TJt skottets Memorial N:o 108.
Representationens mest oeftergifliga ocli magtpåliggande functioner, om till
exempel, vid den i 71 §. Regerings-Formen förutsatta, änskönt oförmodade
händelse, att något Riks-Stånd allena sökt undandraga sig deltagandet i
den erforderliga Bevillnings-summan, samma Stånd bestämdt vägrade att i
förstärkta Stats-Utskottet öfver förslaget rösta. Att en tillstyrkt grundlags-ändring
förfaller genom ett Riks-Slånds anticiperade veto, synes visserligen
icke, i sjelfva saken, medföra stor våda; men dymedelst rubbas åtminstone
den naturliga ordningen af beslutens grundande på röstpluralitet
och dessutom kan ett oskadligt afsteg småningom alstra eftertänkligare.
Constitutions-Utskottet torde dock framför allt tillåtas den vördsamma
erinran, att Borgare-Ståndet redan förut under denna Riksdag öppet eiler
tyst frånträdt dess yrkanden om voterings-proposition på ogillande af
Grund lags-ändringsförslag, och att Ståndets Ledamöter jemväl den 10 innevarande
i förstärkt Constitutions-Utskott röstat öfver tvänne, i Memorial
3V:o 45 uppgifna, inför samtliga Riks-Stånden behörigen justerade propositioner,
oaktadt Borgare-Ståndets ogillande mening om ändringsförslagen
deri icke varit inrymd.
Det är af dessa anledningar, som Constitutions-Utskottet hoppas och
vördsamligen anhåller, att Välloflige Borgare-Ståndet behagade de i Memorial
JN:o 87 föreslagne voterings-propositionerna till pröfning företaga.
Stockholm den 18 Mars i835.
N:o 109.
Atlkom til'l Eip.-Utsk. den Mars»
Memorial^ med föreslående af ett tillägg i 4 S- 3 mom. Tryckfrihets-För
ordningen.
Med anledning af Memorial N:o 102, innehållande ett föreslaget tilllägg
vid Tryckfrihets-Förord ningens 2 §. 4 morn., angående utgifven skrifts
confiscation i alla de bestraffningsfall, hvarom detta mom. handlar, får Constitulions-Utskottet
ytterligare, för grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen föreslå,
att, såsom en nödvändig följd häraf, Tryckfrihets-Förordningens 4 §:s 3
morn. målle i dess början bringas till nedanstående lydelse:
3:o. ”1 alla de fall, der åtal, enligt 2 §.4 mom. samt 3 $.j genom
allmän Åklagare anställes, ege m. m.”
Stockholm den 20 Mars 1835.
STOCKHOLM, i835, hos J. A. Wallbcs.
Constitutions-Utskoltets Memorial N:o no.
i
N:o no.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 28 Mars*
Memorial, till Ridder skåpet och Adeln samt Borgareoch
Bonde-Stånden, i anledning af återremisserna på
Memorialet N:o 99.
Antaget af Presle-Ståndet, såsom hvilande till grundlagsenlig .behandling
vid nästa Riksdag, har Constitutions-Utskottets Memorial N:o 9g, med förslag
till en redactionsändring i 114 §• Regeringsformen, blifvit från de
öfrige Riks-Stånden återförvisadt, med följande, för hvartderas gemensamma
tankar förklarade, anmärkningar:
af Ridd. och Adeln, att nämnde förändring icke är nyttig eller
nödvändig;
af Borgare-Ståndet, att det ogillar den föreslagna grundlagsförändringen,
såsom hvarken högst nödig eller nyttig; samt
af Bonde-Ståndet, att första perioden i 1 r 4 §• Regeringsformen bör
försvinna och ur sista perioden ordet ”nja’" uteslutas.
Hvad nu främst angår Ridd. och Adelns samt Borgare-Ståndets återremisser,
nödgas Constitutions-Utskottet vördsamligen anmäla, att, då, jemlikt
Regeringsformens 81 §., pröfningen af en grundlagsändrings nytta eller
nödvändighet beror, vid föreslåendet, på Constitutions-Utskottet, och, vid
beslutet, på nästkommande Ständer, men nyssbemälde tvänne Riks-Stånds
anmärkningar åsyfta förslagets omedelbara förkastande, utan bordläggning
till nästa Riksdag, Utskottet ej kan desamma till jemknings åtgärd eller
som voteringsföremål upptaga.
Beträffande sedermera Bonde-Ståndets anmärkningsvis framställda gemensamma
tanka, så, emedan denna innefattar ett inom Ståndet väckt, med
Herr Holms, af Constitutions-Utskottet hufvudsakligen ogillade motion instämmande
förslag, genom hvars godkännande Utskottets eget förslag sålunda
skulle helt och hållet uudertryckas, finnér Constitutions-Utskottet sig likaledes
af Grundlagen förhindradt att öfver Bonde-Ståndets serskilda tanka
sammanjemkning eller omröstnings-proposilion föreslå.
Bihang till R. St. Prot. 1834 och 1835. 3',eije Sami. 1
35-te Häftet.
Constitutiojis-XJtskotlets Memorial N:o 11U
Constitutions-Utskottet hemställer fördenskull vördsamligen, att de
återremitterande Riks-Slånden måtte täckas härutinnnan foga sig efter Preste-Ståndet,
öfverlemnande åt nja Ständer det, ännu förtidiga, definitiva
afgörandet.
Stockholm den 24 Mars 1835.
N:o iu,
Ankom till Exp.-Utsk. d. t April.
Memorial, med förslag till ändring i 1 §. 10 morn. Tryckfr
ihet s-För ordningen.
Enligt io mom. i §. Tryckfrihets-Förordningen, är Boktryckare,
för underlätet utsättande af namn, tryckningsort och årtal, underkastad den
påföljd, att plikta första gången 3oo, och andra gången 6öo R:dr, samt
tredje gången vara sitt Boktryckeri förlustig. Då emedlertid ingen skilnad
här göres i ansvaret, ehvad sjelfva skriften hefinnes brottslig eller ej, och
då den tilläfventyrs lika oskadliga som ouppsåtliga uraktlåtenheten synes
böra med något mindre straff, än så höga bötesbelopp, och måhända mistningen
af en betydlig egendom, lämpligen kunna försonas, har ConstitutionsUtskottet,
med anledning af så väl Herr L. J. Hjertås , sorn en Utskottets
Ledamots motioner, och under aktgifvande på det skiljaktiga i både åsyftning
och verkan, hvarefter förseelsen måste bedömas, trott sig föranlåtet
att, med tillstyrkande, för grundlagsenlig behandling, vördsamligen framlägga
det förslag, att i:a perioden af ofvanberörda io:e mom. må erhålla
nedanstående lydelse:
io:o ”A hvarje skrift varde Boktryckarens namn, tryckningsorten
och årtalet utsatta; uraktlåter Boktryckare sådant, bote, om skriften eljest
cir till sitt innehåll obrottslig, för hvarje gäng Femtio Riksdaler, men,
om skriften pröfvas brottslig, första gången Trehundrade och andra gången
Sexhundrade Riksdaler samt vare, tredje gången, sitt Boktryckeri
förlustig. Utsätter m. m.”
Stockholm den 27 Mars i835.
Constilutions- Vt slottets Memorial N:o t ta.
N:o 112.
3
Ankom till Exp.-Utsk. d. i April.
Memorial, med föreslående af ett tillägg vid 12 mom. 1
§. Tryckfrikets-Förordningen.
Enär, jemlikt 12 mom. 1 §. Tryckfrihets-Förordningen, tryckta skrifters
försäljare eller ulspridare. anses, i fråga om underlåten anmälan hos
Hof-Cancelleren och derpå följande äfventyr, lika med Boktrycket i-anläggare,
men all föreskrift saknas, rörande föryttrarens ansvar, om han utsprider
tryckt skrift, hvarå Boktryckarens namn, tryckningsorten och årtalet
ej finnas utsatta, — en föreskrift, som dock synes både erbjuda ett ytterligare
nödigt correctiv mot missbruk och innefatta ett billigt vilkor för
den offentliga föryttringen, har, med bifall till derom gjord motion och i
öfverensstämmelse med hvad Memorialet under denna dag, N:o 111, innehåller,
Constitulions-Utskotlet ansett sig böra, för grundlagsenlig åtgärd,
vördsamligen öfverlemna det förslag, alt, i ofvanberörde 12 morn., matte
vid slutet, såsom en ny period, tilläggas:
” Fö ryttar någon en tryckt skrift, hvarå Boktryckarens namn,
tryckningsorten eller årtalet icke finnas utsatta, bote, om skriften eljest
är till sitt innehåll obrottslig, för hvarje gång Femtio Riksdaler, men,
om skriften prof vas brottslig, första gången Trehundrade, och sedan,
för hvarje gäng, Sexhundrade Riksdaler.”
Såsom följd häraf, skulle derjemte i:a perioden i 4=de mom. 4;de §.
erhålla nedanstående redaction:
4:o ”Till Ordningsmål — — — icke aflemnar, eller om, emot 1 §.
irt mom. tryckta skrifter, hvarå Boktryckare-namn, tryckningsort eller
årtal ej ciro utsatta, föryttras. I dessa fall m. m.
Stockholm den 2? Mars 1835.
N:o 113.
Ankom till Exp.-Utsk. d. i Aptit.
Memorial, med förslag till ändring oeh tillägg i 11 morn,
5 §. Tryckfrihets-Förordningen.
Genom 11 mom. af 3 §. Tryckfrihets-Förordningen är stadgadt, att
skrift, innefattande angripelser mot enskildt man, och, på sådan grund,
4
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 11/f.
förklarad brottslig, skall tillika confisceras. Men som upplagan kan, vid
rättegångens slut, redan vara föryttrad, och ändamålet med confiscationsbeslutet
följaktligen måste, i detta fall, helt och hållet förfelas, synes den
enskilde målsegandeu i sjelfva verket icke mindre berättigad, än Ilof-Cancelleren
eller hans Ombud, att, vid åtalets början, genast få upplagan med
qvarstad belagd, dock emot laglig förpligtelse att, om skriften frikännes,
ersätta författaren eller hans rätts innehafvare all den skada och förlust
uppehållet må pröfvas hafva medfört; och i händelse denna åsigt skulle finnas
rättsenlig, uppkomme deraf jemväl det resultat, att besvär hos ÖfverDomslolen
ej borde lägga hinder för qvarstads-utslagets omedelbara verkställighet.
I öfverensstämmelse härmed får ock Conslitutions-Utskottet, till grundlaglig
behandling, vördsamligen föreslå efterföljande, genom uteslutning och
tillägg, förändrade redaction af Tryckfrihets-Förordningens 5 §:s n:e mora.
11:0 ”Angripes — — — afgörande vid Domstolen.”
”Skrift, som åtalas, skall, såframt målseganden det äskar, genast
med qvarstad beläggas; och bestämme sedermera, om skriften j örklar as
obrottslig, Domaren det er sättnings-ansvar, som pä åtalet och q var staden
följa bör.”
Stockholm den 27 Mars i835.
N:o 114*
Ankom till Exp.-Utsk. oten 1 April.
Memorial, med förslag till ändring i 61 §. HegeringsFormen.
Med anledning af den, i Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 55,
åt 61 §. Regerings-Formen gifna tillämpning, som skulle ingen, under löpande
året, af Rikets Ständer beviljad ny afgift kunna vidtaga förr än med
följande års början, har hos Constilutions-Utskottet Herr af Ekenstam,
Israel, väckt motion om sådan ändring i nyssnämnde §., hvarigenom den,
äfven i afseende på tiden för en ny Bevillnings vidtagande, må bringas
till närmare öfverensstämmelse med £7 §. af samma Grundlag, helst, efter
Molionairens tanka, bägge §§:s syfte måste vara gemensamt, och 61 §.
således tillkommit endast för att hindra en bestående Bevillnings upphö
-
Constitutions-Utskotiets Memorial IV:o n5.
5
rande, innan den nya vidtager, men ingalunda för att, i annan mening,
inskränka Rikets Sländers fria beskattningsrätt.
Constitutions-Utskoltet, som, jemväl på det ytterligare skäl, att Statsreglering
och Bevillning böra i möjligaste sammanhang uppgöras, gillat
motionens hufvudgrunder, får, till undanröjande af ordalydelsens verkliga
stridighet emot den i Grundlagen uttryckta principen, vördsamligen tillstyrka,
för grundlagsenlig åtgärd, nedanstående ändring i Regerings-Formens
6i:a §.
”Alla afgifter, som Rikets Ständer, under de i föregående §. nämnde
Titlar beviljat, skola utgöras intilldess nj Bevillning af Rikets Ständer
jastställd blifvit och , enligt deras beslut vidtages.”
Stockholm den 27 Mars 1835.
N:o ii5.
Ankom till Exp.-Utsk. d. i April.
Memorial, angående förloppet af inom Förstärkta Constitutions-Utskoltet
anställde voteringar.
Förstärkta Constitutions-Utskotlet har, under den 10 dennes, sammanträdt,
för alt, i enlighet med 56 §. Regerings-Formen, rösta öfver nedanstående
gillade Propositioner, hvarvid voteringarne utfallit som följer:
Första Foterings-Propositionen.
”Den, som bifaller en så lydande redaction i första punkten af 49 §•
Regerings-Formen och 2 §. Riksdags-Ordningen:
„ „ fdenna Grundlag ) ,
'”'Rikets Ständer siola,. kraft af |Rikets Regerings.Form] hvart
Femte år” ”
”röste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, bifalles följande redaction:”
„ (denna Grundlag ) .
""Rikets Ständer skola, 1 kraft af |R.te[s anlagna Regerin(.s.Korm j h™‘
Tredje år.” ”
6 Constitutions-UtsTcottets Memorial N:o n5.
Denna votering utföll sålunda, att vid sedlarnes uppsummerande befunnos
gifna: Femtioen Ja och Tjuguåtta Nej.
Andra Voterings-Propositio?ien.
”Den, som bifaller en så lydande redaction i senare delen af Rege
rings-Formens
och Riksdags-Ordningens 2 §§:s första punkt:”
” ”Rikets Ständer skola — — ■ sammankomma på den första helg
fria
dagen af October månad/3 33
”röste Ja;33
”Den det ej vill, röste Nej.33
”Vinner Nej, bifulles följande redaction:”
” ”Rikets Ständer skola — — — sammankomma den i5j eller> om
helgdag då inträffar, den 16 Januarii33 33 — — —
Omröstningen utföll med Fyraliotre Ja emot Trettiosex Nej.
Tredje Voterings- Pr opositionen.
"Den, som anser StilsRådet böra utgöras endast af ständiga Ledamöter,
röste Ja;33
”Den det ej vill, röste JVej;33
”Vinner Nej, anses Konungen ega rätt att, utöfver det ständiga antalet,
äfven tillkalla extra ordinarie Stals-Råds Ledamöter.”
Voteringen utföll med Sextioen Ja och Aderton Nej.
T jer d e Voteri ngs-P rop osi t ion en.
”Den, som bifaller, att 5 §. Regerings-Formen må erhålla följande
lydelse
” ”StatsRådet skall beslå af — —Ledamöter, hvilke ege rätt att alla
der förekommande ärenden öfvervara. Ej må Fader” ” •— — — —• —
”röste Ja;33
”Den det ej vill, röste Nej;’3
”Vinner Nej, bifalles följande redaction:
Stats-Rudet skall bestå af—— Ledamöter, hvilke ege att alla der
förekommande ärenden öfvervara. Ej må Fader”” — — — — —
Voteringen utföll med Tjugutre Ja och Femtiosex Nej.
Femte Voterings-Propositionen.
”Den, som vill att sista punkten i 5 §. Regerings-Formen skall erhålla
följande redaction:”
Constttutions-TJtslcottets Memorial Js:o n5.
7
””
— Ej må Fader och Son, eller Två Bröder på en gång
vara Ledamöter af Stats-Rådet" ”
”röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, godkännes följande redaction:”
””— —• —-Ej må Fader och Son, eller Bröder på en gång vara
Ledamöter af Stats-Rådet.” ”
Sedan en dubbel sedel måst casseras, befunnos, vid sedlarnes uppsummerande,
gifna Sex Ja emot Sjuttiotvå Nej.
Sjette Voterings-Propositionen.
”Den, som gillar förslaget, att nuvarande Kammar- samt Handelsoch
Finance-Expeditionernas ärenden skola äfven hädanefter tillhöra två
serskilda Departement,
röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nejd’
"Vinner Nej, komma dessa ärenden att fördelas på Tre, eller ett
Inrikes-Civil-, ett Finance- samt ett Handels- oah Industri-Departement."
Voteringen utföll med Sextiofem Ja och Fjorton Nej.
Sjunde Toler ings-P ropositiorien.
"Den , som gillar förslaget, att Landt- och Sjö-försvarens ärenden
höra tillhöra bäggedera sitt serskilda, eller Två Departement,
röste Ja;”
”Den det ej vill, röste IS ej.”
”Vinner Nej, sammanföras dessa ärenden under en enda Chef för
Krigs-Departementet.”
Voteringen utföll med Fyratiosex Ja och Trettiotre Nej.
Åttonde Toter ings-Pr opositionen.
"Den, som gillar jemknings-förslaget till ett Civil- och ett FinanceDepartement,
röste Ja;”
"Den det ej vill, röste JYej.”
"Vinner Nej, komma dessa Departement att kallas Cameral- och
Drätsel-, samt Handels- och Närings-Departementen.”
Voteringen utföll med Fyratiotre Ja och Trettiosex Nej.
8
Constitutions-Utshottets Memorial JY:o ii5
Nionde Poterings-Propositionen.
”Den, som bifaller jemkningsförslaget till Tre Stats-Råd utan Departement,
röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses inga Stats-Råd utan Departement böra finnas.
Voteringen utföll med Fyratiofyra Ja och TretLiofem Nej.
Voterings-proposilionen Litt. G. i Memorialet N:o 48 förfaller, sedan
Ridd. och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden antagit jemkningsförslaget.
Tionde Poterings-Propositionen.
”Den, som vill, att endast Departements-Cheferne för Justitia?- och
Utrikes-Ärenden skola kallas Stats-Minislrar, men de öfrige Ledamölerne
Stats-Råd,
röste Ja; ”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anställes omröstning öfver följande proposition:
”Den, som vill att alla Stats-Rådels Ledamöter må benämnas Stats-Råd,
”röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses samtliga Departements-Cheferne böra tilläggas titeln
af Ministrar.”
Voteringen öfver den första af dessa båda propositioner utföll med
Fyratioåtta Ja och Trettioen Nej; hvadan den senare förföll.
Elfte Voterings- Propositionen.
”Den, som vill, att Departements-Cheferne för Landt- och Sjöförsvarens
Ärenden skola tillika vara Konungens Rådgifvare i Commandomål för
Arméen och Flottan.
röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses Grundlagssladgandet om denna förening böra ur
förslaget utgå.”
Voteringen utföll med Femtiofem Ja och Tjugufyra Nej.
Voterings-propositionerna i Memorialet N:o 48 Litt. K. och L, förfalla,
sedan Borgare-Ståndet frångått dess förra beslut.
Toljte
Constittttions-Ut&Jcotlels Memorial IV'o 11K
9
Tolfte Koterings-Pr opositionen.
''Den, som godkänner följande redaction af 10 §. Regerings-Formen
”Innan ärendena hos Konungen i Stats-Rådet föredragas , skola
de , genom nödiga upplysningars inliemtande från vederbörande Embetsverk
, af deri Föredragande beredas.” ”
”röste Ja;”
”Den det ej vill, roste Nej.’*
”Vinner Nej, antages en så lydande redaction:”
””Innan ärendena inför Konungen i Stats-Rådet föredragas, skola
dej efter nödiga upplysningars inliemtandej behandlas uti Stats-Råds"Beredning,
der ordet fores af den bland Stats-Råden3 som Konungen
dertill nämner, och hvilken eger att, så ofta ärendenas gång det fordrar,
Stats-Råden sammankalla.” ”
Voteringen utföll med Fyratiofyra Ja och Trettiofem Nej.
Trettonde foterings-Propositionen.
”Den, söm gillar följande redaction af i5 §. Regerings-Formen: ”
”” Commandomål, hvarmed förstås sådana, som Konungen, i egenskap
af Högste Befälhafvare öfver Krigsmagten till lands och sjös, omedelbarligen
besörjer, må Konuhgén, dä han sjelf förer Riks-Styrelsen,
afgöra i närvaro af den bland Krigs-Departementens Chefer, till hvars
Departement ärendet hörer. Honom åligge, vid ansvar att — — Honom
godt synes.” ”
”röste Ja;”
”Den det ej vill, roste Nej.”
”Vinner Nej, anställes votering öfver denna proposition:”
”Den,sorn vill, att 15 §. Regerings-Formen skall erhålla följande lydelse:”
””Commandomål, hvarmed förstås sådane, som Konungen, i egenskap
af Högste Befälhafvare öfver Krigsmagten till lands och sjös, omedelbarligen
besörjer, må Konungen afgöra, i närvaro af den Embetsman,
åt hvilken Konungen allmän befattning dermed uppdragit. Honom åligge,
vid ansvar, alt — — Honom godt synes.””
”röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, godkännes denna redaction:”
Bihang till R. St. Prot. 4834 och 1835* 3:dje Sami. 2
35-te Håftet.
10
Constitutions-Utskottets Memorial IV:o n5.
” ”Commandomål, hvarmed förstås såulane s som Konungen , i egenskap
af Högste Befälhaf vare öfver Krigsmagten till lands och sjös, omedelbarligen
besörjer j må Kouungen, då Han sjelf förer Puks-Styrelsen,
afgöra i närvaro af den bland Krigs-Departementens Chefer, till hvars
Departement ärendet hörer. Uppehåller sig Konungen å annan ort j än
der Konungen har sitt säte j eller går Han i fältj, vare den Konungens
Rådgifvare i dessa, måls sorn Konungen, genom Departementets Chef j
dertill förordnar. Honom åligge vid ansvar, att — Honom godt synes,”
Voteringen utföll med Femtioåtta Ja och Tjuguen Nej; hvadan sednare
propositionen förföll.
Fjortonde Föterings-Pr opositionen.
”Den, som bifaller, att, enligt Constitutions-Utskottets förslag, Juslitiae-Cancelleren
må öfvervara Justitiae-ärendens föredragning i Stats-Rådet,
röste Ja;”•
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses Justitiae-Cancelleren utesluten från. Stats-Rådets
öfverläggningar.”
Voteringen utföll med Trettiosex Ja emot Fyratiotre Nej.
Voterings-Proposilionen Litt. P. i Memorialet N:o 48 förfaller, lill
följd af Preste- och Borgare-Ståndens beslut.
Femtonde Foterings-Propositionen.
”Den, sorn bifaller, att Rikets högsta värdighet må, tillerkännas Stats-.
Rådets samtlige Ledamöter,
röste Ja;”'
”Den det ej vill, röste Nej.”'
”Vinner Nej, tillägges denna värdighet endast Justitiae-. och Utrikes-.
Departements-Cheferne, hvaremot de öfrige Stats-Rådets Ledamöter erhålla
den närmast derintill.”
Voteringen utföll med Trettiotvå Ja och Fyratiosju Nej.
Voterings-Propositionen Litt. R. i Memorialet N:o, 48 förfaller, sedan
Borgare-Ståndet frångått sitt förra beslut.
Sextonde Föterings-Propositionen.,
”Den, sorn vill, att, enligt Constitutions-Utskottets förslag,. Chefen för
Post-Verket ej skall i 35 §. Regerings-Formen upptagas,,
röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
Coristitutions- Utskottets Memorial N:o 1l5.
”Vinner Nej, införas i nämnde §. i stället för: ”Chefen för Tull-Styrelsen”
orden: ”Cheferne för Tull-Styrelsen och för Post-Verket.”
Voteringen utföll med. Trettiosex. Ja emot. Fyratiotre Nej..
Sjuttonde Voterings-Propositionen.
”Den, som vill,, att, i 35:te §. Regerings-Formen , äfvensom i 4'i §•
Riksdags-Ordningen,. benämningen ”Justitice-Cance/leren” skall bibehållas,
röste Ja;”'
”Den det ej vill, röste Nej.”'
”Vinner Nej, kommer samma, benämning att utbytas mot: ”Chefen
för Åhl agar ema°ten.”\
Voteringen, utföll med Sextionio, Ja och Nio, Nej, hvarförutan en dubbel
sedel casserades.
Voterings-Propositionen Litt T. i Memorialet N:o 48 förfaller, sedan,
alla Fyra Riks-Stånden, antagit jemknings-förslageL.
Adertonde Vo t ering s-Prop os itio nen.
”Den, som gillar följande redaction af 43 §• Regerings-Formen,”
””Går Konungen i fält, eller till aflägsnare inrikes orter reser, förordna
Tre Ledamöter af Stats-Rådet , under den Ordförande, som Han
antingen ibland Prinsar af sitt Hus, eller ibland Stats-Rädets Ledamö--  ter, serskildt nämner, att föra m. m.JJ
”röste Ja;”
”Den det ej vill,, röste Nej.”'
”Vinner Nej godkännes följande redaction:”’
””Går Konungen 1 fält, eller tili aflägsnare inrikes orter reser, för--  ordne Han Fyra Stats-Rådets Ledamöter, att föra m. m.” ”
Sedan äfven här en dubbel sedel blifvit casserad, befanns voteringeni
hafva, utfallit med Femtioen Ja och Tjugusju Nej.
Voterings-Propositionen Litt. W. i Memorialet N:o, 48 förfaller, sedan,
Riks-Stånden antagit inbjudningen.,
Nittonde Voterings-Propositionen..
”Den, sorn vill, att 22 §. Regerings-Förmen skall eihålla följande
lydelse:”
”Uti Högsta, Domstolen kunna, ringare mål; pröfvas och, afgöras a|
12 Constitutions-Utslottets Memorial N:o n5.
fem Ledamöter, så ock af fyra, der alla fyra äro om slutet ense. Öfver
vigtigare saker skola minst sju döma.
röste Ja ; ” ,
’’Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, kommer berörde 22 §. att erhålla en så lydande redaction
””Uti
alla mål, som hos Mogsta Domstolen förekomma, höra minst
sex Ledamöter tillstädes vara och i af görandet deltaga.” ”
Voteringen utföll med Trettiosex da och Fyraliotre Nej.
Tj ugonde Voterings-Propositionen.
”Den, som vill, att 109 §. Regerings-Formen och 80 §. Riksdagsordningen
skola erhålla följande lydelse.
, 1
Regerings-Formen.
§. ro9.
” ”Ej må Riksdag längre räcka än sex månader från dagen
anmäle de det hos Konungen, jemte deras önskan, att Riksdagen måtte
fortfara någon viss inskränkt tid, hvarå Konungen gore det afseende Han
tjenligt prof var. Der så oförmodadt — — — belopp sig åtagit, då skola
Rikets Ständer åtskiljas, och torlfare den förra — uppgöra och
utfärda.” ” ,
R iksd ags-Ordningen.
§. 80.
”Riksdag må ej räcka längre än sex månader från dagen — — —
anmäle Rikets Ständer det hos Konungen, jemte deras Önskan, att Riksdagen
måtte fortfara någon viss inskränkt tid. Börandes minst Tre Riksstånd
— — — må äfven slutas, innan sex månader tilländagått, enär
samtlige Riks-Stånden sådant begära och Konungen dertill lemnar bifall”
”röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
’’Vinner Nej, kommer i dessa §§., att efter orden: ”viss inskränkt
tid,” tilläggas: ”högst Två månader.”
Voteringen utföll med Tjugusju Ja och Femtiotvå Nej.
Stockholm den 27 Mars 1835.
N:ö
Constitutions-iUtskottets Memorial N-o 116.
N:o 116.
Ankom till Exp-Utsk. den 1 April iS35.
Memorial, till Ridderskapet och Adeln, i anledning af
dterremissen på Memorialet N:o 100.
Sedan, vid återföredragningen af Constitutions-Utskottets Memorial N:o
100, med föreslående af ett tillägg vid 4 Momentet 1 §. Tryckfrihets-FörorHningen,
Ridderskapet och Adeln till Utskottet hänvisat den, såsom
Ståndets gemensamma tanka, förklarade anmärkning, att den föreslagna ändringen
ej borde ega rum, får Constitutions-Utskottet, till svar härå, vördsamligen
anmäla, att, då denna anmärkning åsyftar förslagets omedelbara
förkastande, Utskottet ej^kan, emot 56 och 81 §§. Regerings-Formen, densamma
till jemkningsåtgärd eller som voteringsföremål upptaga; hemställandes
i öfrigt Utskottet, om icke Ridderskapet och Adeln måtte, genom
förslagets godkännande till grundlagsenlig behandling, destohellre efter respective
Medstånden sig foga, som berörde förslag innefattar både nödiga
och nyttiga, men hittills i Tryckfrihets-Lagen saknade Stadganden om bestämda
tider, inom hvilka tillståndsbevis för periodiska Skrifters utgifvande
må meddélas och begagnas.
Stockholm den 3i Mars i835.
0
Bihang till R. St. Brot. 1834 och 1835. 3:dje Sarf.
35\te Håftet.
3
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryciceriet, i 835.
Coustitutiom-TJtskottets Memorial AT» 117.
N:o 117.
Ankom till Exp.-Utsk. den 13 April.
Memorial, rörande utgången af ytterligare inom förstärkta Constitutions-Utskottet
anställda omröstningar.
Vid förstärkta Constitulions-Utskottets i dag hållna sammanträde,
hafva de, jemlikt Regerings-Foi mens 5t> §., anställda omröstningar öfver
följande godkända propositioner sålunda utfallit:
Tjugu/örsta Voterings propositionen*
Se Memor. K:o 5o Riopos. 1.
”Den, som vill, att nedanstående §§. skola erhålla följande lydelse:
Riksdags-Ordningen.
§. i3. mom. 2.
”Universiteten i Upsala och Lund — — verldsliga Faculteterna. Ordinarie,
till annat Riks-Stånd ej hörande, Lärare vid Elementar-Läro-ver~
ken i Stockholm och i hvarje Stift skola ock till Preste-Studet kunna, inom
sig, välja en Riksdagsman. Likaledes må af Vetenskaps-Acadeinien
— — — till Riksdagsmanna-underhåll.”
§• *9-
(sista perioden,)
” Klagomål öfver val till Riksdagsmän af Preste-Ståndet ingif
ves,
för Stiften och Elementar-Läro-verken hos Consistorierna, —.—”
§. 22.
(senare perioden).
— — — Fullmagterna underskrifves: Preste-Ståndets, för Stiften,
Universiteten och Elementar-Läro-verken, af vederbörande Consistorier, ”
Bihang till R. St. Prat. 1834 00h I&35. 3 Sami.
36:te Häftet. 1
a Coustitutkns- Ut slottets Memorial Nio 127.
"röste Ja,”
"Den det ej vili, löste Nej
"Vinner Nej, anses de nja föreskrifterna om Elementar-Läro-verkens
representation, i i3 §. 2 mom, jemte de deraf härflytande bestämmelser
i 1 g och 22 §§. böra ur förslaget utgå."
Voteringen utföll med 43 emot 36 Nej, hvarförutan en dubbel sedel
casserades.
Tjuguandra Voterings-propositionen.
se Memor. K;o 5o, Prop, a.
"Den, som gillar nedanstående af Constitutions-Utskottet föreslagna
nya eller 3:dje moment i i3 §. Riksdags-Ordningen, jemte följande tillägg
i 19 och 22
§, i3 mom. 3.
”Till Preste-Stlindet må jemväl sådane, genom Konungens Fullmagt
utnämnde, Ordinarie Domare och Civile Embetsman, hvilka ej tillhöra
något Riks-Stund, kunna bland sig välja Tio Riksdags-Fullmägtige, nemligen
från Stockholms Stad Tre, inom Länen, under Svea Hof-Rätts domvärjo
Tre, under Götha-Hof-Rätts Tre saint under Skånes och Blekinges
En. Valen skola inför vederbörande Hof-Rätt anställas."
§•
(Sista perioden.)
"— —• — samt för Universiteten, Vetenskaps-Academien och Civila
Embets-verken hos Konungen; och följes — —"
§. 22.
"Fnllmagterna böra N. N. (för Preste-Ståndet, från N.
N, Stift, Universitet, Aeademie, Stad eller Län): Fuiimagter
na
underskrifves; Preste-Slandets af vederbörande Consistoriel',
samt för Civila Embets-verken af vederbörande Hofrätts-President eller
Ordförande; Borgare-Ståndets
"röste Jaf
"Den det ej vill, röste Nej.”
"Vinner Nej, anses det föreslagna nya eller 3:dje mom. i i3
Riksdags-Ordningen, äfvensom de deraf härflytande föreskrifter i 19 oeh
22 §§. böra förfalla."
Ccnstitutioiu-TJtskottcis Memorial I\T.o 117.
3
Vid Voterings-sedlarnes uppsummerande befunnos gifna 3g Ja ock
4<> Nej.
Tjugutredje Foler ings-propositionen.
Se Mern. Nfo 50. Piop. 3.
”Den, sorn gillar följande nja eiler 6:te moment i 14 §• Riksdagsordningen
:
”Manufartur ister och Fabriksidkare på landet j som icke tillhöra annat
Riks-Stånd, vare berättigade att förena sig med närmaste Stad inom
Länet, för att der, i nion af deras Krono—utskjlder, jemförda med
total-beloppet af de röstegandes i Staden, deltaga i RiksdagsmannavalenA
och äfven sjelfve kunna till Fu/lmägtige väljas: åliggandes det Collegial ■
s ty reisen öfver Fabrikerna att, när Riksdag inträffar, uppgöra de närmare
bestämmelserna för denna representations-rätt,’’
”röste Ja;’
”Den det ej vill, röste Nej."
”Vinner Nej, komma i detta moment orden: ’’Krono-atskyIder, jemf örda,
in.in.” att förändras till: ’’ Bevillning för egendom och rörelse, jemf ord m. m."
Sedan en sedel blifvit casserad, befanns voteringen hafva utfallit med
i3 Ja, emot 65 Nej:
Tjugufjerde Voteringspropositionen.
Se Metnor, Nio 5g. Prop. A.
”Den, som vill, att nedanstående §§. skola erhålla följande lydelse;
Regerings-Formen.
§. 53.
”Rikets Ständer välje — •— — i Stats-Rådet förda Protocoll; Ett
Stats- och Bevillnings-Utskott, bestående af Två Hufvud-Af delningar, att
utreda och för Rikets Ständer uppgifva Statsverkets och Riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och behof, samt att föreslå Bevillningens grunder
och fördelning; Ett Banco-Utskott, att m. m.”
§. 58.
”Vid hvarje Riksdag — — — för det Stats- och Bevillnings-XJlskott,
som m. m.”
4
Constituiiors-\Jtskottets Memorial Nio 117.
§• 62.
•'Sedan Stats-Verkets behof blifvit af Stats- och Bevillnings-Utskottet
uppgifne m. m.”
§. 66.
"Bikels Ständers — — — sedan Stats- och Bevillnings-T]tskottet
öfver m. m.°
§. 69.
”Uppstå, — — — betänkligheter att antaga hvad Stats- och Bevilltiings-Vtskottet
tillstyrkt — — — samt meddelas Stats- och Bevillnings
Utskottet,
som — — — Anser Stats- och B evil In rhgs- U t s ko 11 e t sig
Stadna två Stånd emot två, då skall Stats- och Bevillnings-U tsk ott e t förökas
— eller förkastande af hvad Stats- och Bevillnings-Ulskollel
tillstyrkt m. m.”
§• 7°-
"Rikets Ständers valda Stats- ock Bevillnings-JJtskolt åligge ”
§• 7r*
”Yppar sig—•— Bevillnings-summan, som Stats- och Bevillnings-Ut
skottet
föreslagit som ändring uti Stats- och BeTOV/mrreg^-Utskottefs
förslag — — Häröfver höres Stats- och Bevil/nings-U tsk o t te t — —- Bifalla
Tre Stånd hvad emot Stats- och Bevillnings-Utskottets — — på det sätt 69
§. föreskrifver åt Stats- och Bevillnings-Utskottet — — — Bifalla detta
Utskotts flesta Ledamöter Stats- och Bevillnings-XJtskollets —* — skall det
åligga Stats- och BevilIni?igs-XJlskotlel — — —”
R i k d a g s - O r d n i n g e n:
§. 24, mom. 1.
”— — — af Stats-medlen, hvilken af Stats- och Bevillnings-X3lskottel,
”
§. 27, mom. 1.
”— — omedelbart till Rikets Ständers Stats- och Bevillnings-Vtskott
”
Comthveiozs -Utskottets Memorial N:o n <j, 5
§. 28.
”Ridderskapet och Adeln — — — Constitutions-, Stais- och Bevillnings-,
Banco-, Lag- ni. ra.”
§. 3o.
1:0 "Stats och Bevillnings-XJtsliollet, sorn skall bestå al Fyr atio Att a
Ledamöter och Två Hufvud-Ajdelningar _, bör granska m. m.”
2:0 "— — — Tjenstemän skola kunna personligen för Stats- och
Bew7//«"ng.v-Utskollet, eller — — —”
3:o ”— — — utstaka. Stats- och Bevillnings Ajl&ollel åligge att
m. m.’’
§• 3>.
1:0 ”Stats- och Bevillnings-Utskottet åligge jemväl, att opåmint m. m."
2:0 ”Yppar sig — — och de öfrige Stånden meddelte, Stats- och
Bevillnings-Utskottet — — åliggande det Stats- och Bevillnings-Utskottet,
då dess förslag m. m."
§. 37.
1:0° Börandes, i den mon ärendena hinna utarbetas, Ulskotlenr
eller, hvad Stats- och Bevillnings-Utskottet serskildt angar, dess HufvudAf
delningar med deras yttranden, så fört sig göra låter, lill Ståndens plena
inkomma."
2:0 ”— — så vida ej, hvad Stats- och Bevillnings-Utskoltet serskildt
angår, m. m.”
§■ 48.
"— — — blifvit till Stånden eller Stats- och Bevillnings-TJ tsk 01 te t
öfveriemnade m. m.”
"röste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej."
"Vinner Nej, förfaller förslaget om Stats- och Bevillnings-Ufskottens
förening, äfvensom de deraf härflytande ändringar i ofvanstående §§.”
Denna votering utföll med 25 Ja emot 54 Nej.
6 Cottstitutious-Vtskottets Memorial AT:o 1i7,
Tjugufemte Voterings-propositionen.
Se Memor. Nio 5g, Prop. B.
”Den, som gillar följande tillägg i 46 §. Riksdags-Ordningen
"”Ståndens plena böra på samma tid hållas. Stånden vare dock
med gifvet, när de samfält pröfva det nödigt, att på ett runi till gemensam
öfverläggning sammanträda, likväl utan rättighet att der besluta,
och före vid slikt sammanträde Landt-Marskalk ordet. Skulle ett Stånd
tarfva m. m.”
”röste Ja;
”Den det ej vill, röste Nej.
”Vinner Nej, kommer samma tillägg att från förslaget utgå.”
Voteringen utföll med Si Ja och 27 Nej.
Tjagus jette V oterings-propositionen.
Se Memor. N:o 5g, Prop. C.
”Den, sorn vill, att f mom. 49 §• Riksdags-Ordningen skall erhålla
följande lydelse:
”Hvar och en allmän fråga, som första — — då remiss bör ske;
'dock slandö hvarje Ledamot öppet, att öfver samma mål en gång sig yt
tra,
hvilket hans yttrande ni. m.”
”röste Ja;’’
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, godkännes följande redaction:
”Hvar och en allmän fråga, som första —• — då remiss bör ske;
dock stånde hvarje Ledamot öppet, att öfver samma mål Tvä gånger, an
tingen
skriftligen eller muntligen, sig yttra,., och hvilka hans yttranden
äfven skola m. m."
Voteringen utföll med 24 Ja och 55 Nej.
Tjugusjunde Voterings-propositionen.
Se Memor. N:o 5g, Prop, D.
”Den, som gillar följande tillägg vid 5i §. Riksdags-Ordningen:
”Motioner, ämnade alt i Ståndsplenum väckas , skola genom
anslag, senast tre dagar förut, i Ståndets samlingsrum till innehållet angifvas,
och innefatta förslag, åtminstone i hufvudpunkterne, till det beslut,
som åsyftas. I en skrift böra ej m. m.”
”röste Ja,"
Coust it ut iöns-Vt skottets Memorial N:o ny.
7
J’Den det ej vill, röste Nej."
”Vinner Nej, anses detta tillägg Lora ur förslaget uteslutas.’’
Vid voterings-sedlarnes uppsummerande befunnos gifna 5i Ja och
28 Ney.
Tjuguåttonde Voterings-propositionen.
Se Memor. N:o 59, Prop. E.
”Den, som gillar följande tillägg i 1 morn. 5g §. Riksdags-Ordningcn:
1:0 ” Alla hos Riks-Stånden hållna — — enskilda Oeconomie beträffar.
Per offentlighet vid ofverläggningarne eger ram, ankomme det dock
pä hvarje Riks-Stånd, att örn dess Protocoll annorlunda förordna, under
vilkor i öfrigt, att hvarje enskild må kunna, efter skeende anmälan, utan
hinder eller författare-ansvar, till tryckning utbekomma, med j örenämnda
undantag, större eller mindre delar af samma Protocoll, och att tvänne
utskrifna exemplar af hela protocollsföljden aflemnas till förvarande, det
ena i Riks-Archivet, det andra i Banken.”
”röste Ja,"
’’Den det ej vill, röste Nej.
”Vinner Ney, utgår detta tillägg ur förslaget.”
Sedan en dubbel sedel blifvit casserad, befunnos, vid de öfriges uppsummerande,
gifna 57 Ja och 21 Ney.
Voterings-propositionen i Mern. N:o 6 r förfaller, sedan Bonde-Ståndet
frångått sitt förra beslut.
Voterings-propositionen i Memorialet N:o 76 förfaller, sedan PresteStåndet
antagit inbjudningen.
Tjugunionde Voterings-propositionen.
Se Memor. N:o 78, Prop. A.
”Den, som vill, att Conslilutions-UtskotteIs följande förslag till ändring
i 72 §. Regerings-formen:
”Rikets Ständers Bank förblifve under Rikets Ständers egen vård
och garantie, så att den må ostördt förvaltas af de Fullmägtige, hvarje Riksstånd
dertill förordnar, efter Rikets Ständers, i öfverensstämmelse med serskild
B anco-Lag och Rikets öfriga gällande Lagar, gifna föreskrifter, samt
att Rikets Ständer åligger alt fylla den brist, som möjligen kan uppstå i
' \y
8
Cottftitutiotis-Uiskottets Memorial AT:o 117.
Bankens tillgångar, för fullgörandet af dess genom Lag stadgade förbin
delser
”Rikets Ständers Banks sedlar skola, vid anfordran, med metalliskt
mynt efter ordalydelsen inlösas. Dessa och inga andra sedlar skola, uti
all Kronans uppbörd och i alla betalningar till Staten, emottagas lika med
Rikets metalliska mynt.”
”För Banco-Lags stiftande eller ändring fordras alla fyra Riks-Ståndens
samtycke och Konungens sanction. Beslut om sedelstockens förhållande
till metalliska inlösnings-fonden må ej kunna vidtagas med mindre samtlige
Riks-Stånden äro derom ense. 1 frågor om Bankens vård, rörelse och
förvaltning i öfrigt, gäl/e tre Riks-Stånds sammanstämmande beslut.
Men stanna två Stånd emot två, förblifve vid hvad förut finnes stadgadt.
”
skall, med eller utan de, af medanstående Voterings-propositionerna N:ris
3o, 3i, 32, 33 och 34 beroende modificationer, antagas till grundlagsenlig
behandling,
”röste Jaj"
”Len det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, koinmer nuvarande redaction att bibehållas, med tillägg
vid slutet af orden: ”Så länge de, efter deras lydelse, af Banken med Silfver
inlösas.”
Voteringen utföll med 3r Ja emot 48 Nej; hvadan nedanstående Voterings-propositioner
N.-ris 3o, 3i, 32, 33 och 34 förföllo.
Trett ionde Voterings-propositionen.
Se Memor. N:o 78, Prop B.
”Den, som vill, att 1 mom. 72 §. Regerings-Formen skall erhålla följande
lydelse:
”Rikets Ständers Bank förblifve under Rikets Ständers egen vård
och garantie, så att den må ostördt förvaltas af de Fullmägtige, hvarje Riksstånd
dertill förordnar, efter Rikets Ständers, i öfverensstämmelse med
serskild Banco-Lag och Rikets öfriga^ gällande Lagar, gifna föreskrifter,
samt att Rikets Ständer åligger att fylla den brist, som möjligen kan uppstå
i Bankens tillgångar, för fullgörandet af dess genom Lag stadgad0
förbindelser,”
”röste Ja,”
”Den
Consthuiions-Vtskotten Memorial Nio 117.
9
”Den det ej vill, röste Nej."
”Vinner Nej, godkännes följande redaction:
”Rikets Ständers Bank förblifve under Rikets Ständers egen vård och
garantie, så alt den må ostördt förvaltas af de Fullmägtige, hvarje Riks-Stånd
dertill förordnar, efter Rikets Sländers, i öfverensstämmelse med serskild
Ranco-Lag och Rikets öfrige gällande Lagar, gifna föreskrifter; "och äligge
Rikets Ständer’’ att fylla den brist, sorn möjligen kan uppstå i Ban~
kens tillgångar, för fullgörandet af dess genom Lag stadgade förbindelser.
"
Trettionde första Voterings propositionen.
Se Memor. N:o 78, Piop. G.
”Den, som vill, alt 2 moni 72 §. Regerings-Formenskall erhålla följande
lydelse:
”Rikets Ständers Banks sedlar skola, vid anfordran, med metalliskt
mynt ejler ordalydelsen inlösas. Dessa och inga andra sedlar skolauti
all Kronans uppbörd och i alla betalningar till Stalen^ emottagas lika med
Rikets metalliska mynt.”
”röste Ja;
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, godkännes följande redaction;
”Rikets Ständers Banks sedlar skola, vid anfordran} med metalliskt
mynt efter ordalydelsen inlösas. Dessa sedlar skola, uti all Kronans uppbörd
och i alla betalningar till Staten} emottagas lika med Rikets metalliska
mynt.”
Trettionde andra Voterings-pr opositionen.
Se Memor. N:o 78, Prop. D.
”Den, som vill, att, för Banklags stiftande eller ändring, alla fyra RiksStåndens
samtycke och Konungens sanction skola erfordras,
”röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, anses Baco-lagsliftnings-frågor kunna afgöias efter tre
Stånds beslut, med Konungens sanction.”
Bihang till R. ii. 1’ror. i834 och i835. 3 iiml.
36:te Häftet. u 3
io
Constitutions-Utikortctt Memorial t\':o lif.
Trettiondetredje Priterings-propositionen.
Se Meraor. N;o 78, Prop. E.
"Den, sorn vill, alt, för beslut om sedelstockens förhållande till metalliska
inlösnings-fonden, samtliga Riks-Ståndens bifall och Konungens sauction
skola erfordras,
"löste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej.”
"Vinner Nej, voteras öfver nedanstående proposition:
"Dtn, som vill, att ofvannämnde frågor må kunna afgÖras genom fyrs
Stånds sammanstämmande beslut, utan Konungens sanction,
"röste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej”
"Vinner Nej, anses sådana frågor kunna afgöras efter tre Stånds sammanstämmande
beslut, uien med Konungens sanction."
Trettiondefjerde Voterings-propositionen:
Se Mentor. N;o 78, Prop. F.
"Den, som ogillar det af Bonde-Ståndet föreslagna tillägg i 3:dje mom.
72 §. Regerings-For men efter "inlösningsfonden" af orden: ”äfvensom i frågor
o;,-* Bankens skuldsättning,”
"röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej*
"Vinner Nej, kommer samma tillägg att i 3:dje momentet inrymmas.''
Trettiondefemte Voterings-propositionen.
Se Mentor. N;o 89»
"Den, som bifaller en så lydande redaction af rista perioden i 2:drs
mom. r3 §. Riksdags-Ordniogen:
'”'Universiteten i Upsala oclr Lund skola, genom deras samtliga Professorer
och Adjuneter, ordinarie, elier extra ordinarie * samt Docenter,
Acudemiernas Räntmästare och Secreterare, jemte alla öfriga Academiska
Tjenstemän, sorn, i och för sina befattningar, ega Presterlig befordringsrätt,
utse lill Riksdagsmän i Preste-Slåndet, hvartdera minst en Professor
från de verldslig» Faculleterna, dock med rättighet att ställa två sådan®
•puUmägtige,"
Conititutiom-iJukoneti TA c morin! Nu 117
1*
”röste Ja;'
”Den det ej vill, röste Nej."
'”Vinner Nej, uppställes redaclionen sålunda:
””Universiteten i Upsala och Lund skola, genom den Lärare-personal,
bestående af Professorer, Adjuncter och Docenter, som, enligt Academiernas
statuter och serskilda författningar, tillhör de fyra Facu/teterna,
till Riksdagsman i Preste - Ståndet utse, hvartdera en Professor i rån de
Yerldsliga Facullelerna.”" ?
hvarförutan det föreslagna tillägget vid slutet af 17 §. sålunda modifieras:
””För hvartdera Universitetets Fullmägtig hör ofvannämnda rese* och undeihålls-kostiVad
utgå från Academie-londcn.’”’
Voteringen utföll nied 5o Ja emot 29 Nej.
Stockholm den 11 April 1835-
Rättelser i 34:de Häftet:
Sid. 4 r*d. 11 och 12 står Gillas läs Ogillas
— 5 — 9 — minskat — miuskar
— — — 20 och 21 — Gillas — Ogillat
i 35:te Häftet:
Sid. 3 rad. 17 står föryttar läs föryttrar
— 5 — ii — vidtages" — vidtager."
STOCKHOLM, r835, hos J. A. Wallbck.
Constitutions-Vtskottets Memorial JV.o i s8.
x
N:o ii8.
Aokoin till Exp.-Utsk. den 16 April.
Memorial till Ridderskapet ock Adeln, angående dess åtgärd
vid Memorialet JV:o 10J.
Enligt meddeladt Prolocolls-utdrag för den 6 dennes, har Ridderska*
pet och Adela ogillat jConstitutions-Utskottets, i anledning af återremisserna
pä Memorialet N:o 84» aflåtna Memorial N:o 107, under förklarande, att
Ståndet qvarblefve vid dess förut fattade beslut.
Då likväl öfriga resp. Riks-Stånden godkänt de i sistnämnde Memorial
uppgifna omröstnings-propositioner, Borgare-Ståndet endast med den
rättelse af ett skrif-eller tryckfel i första Ja-propositionen, att ordet ”gillas”
borde ändras till "ogillas”, hvilken rättelse ock Constitutions-Utskottet,
genast efter det tryckta 34:<ie Häftets emottagande och granskning, genom
anmälan hos Expeditions-Utskottetbesörjt, får Utskottet vördsamligen hemställa,
om icke Ridderskapet och Adeln, lämpande sig efter Medstånden,
täcktes låta vid de föreslagna voterings-propositionerna bero.
Stockholm den 16 April 1835.
N:o 119.
Ankom till Exp.-Utsk. den a3 April.
Memorial, angående Ridderskapets och Adelns äterremiss på
Memorialet N:o 112.
Från Ridderskapet och Adeln är Constitutions-Utskottets, i Memorial
N:o 112, framgifna förslag, rörande ett tillägg vid 12 mom. 1 §. Tryckfrihets-Förordningen,
återremitteradt med den, såsom Ståndets gemensamma
tanka, förklarade anmärkning, att denna nya period bör erhålla följande
lydelse:
"Föryttrar någon en tryckt skrift, hvarå Boktryckarens namn, trycknings-orten
eller årtalet icke finnas utsatta, bote, för hvarje gång, femtio
Riksdalerj och stånde derjemte, i händelse skriften åtalas, författareansvar,
derest icke Boktryckaren eller Författaren kan upptäckas."
lUh till R. St. Trot. l834 och i835. 3 Sami.
3y:de Häftet.
2
Conslitutions-Utskottets Memorial N.-o rig.
Då, i Constitulions-Utskottets närvarande förslag, hvilket egentligen
hildar sig på det i Memorialet N:o lii innefattade och af samtliga RiksStånden
godkända, frågan icke handlar om Författares ansvar för en till
innehållet brottslig skrift, utan om Föryttrarens ansvar, i Boktryckarens
ställe, för en materiel förseelse, och då i öfrigt Boktryckaren och Föryttraren
härvid måste, så vidt möjligt är, vara underkastade alldeles lika påföljd,
derest icke den förres svårare bestraffning skall kunna eluderas genom
den senares lindrigare och blott vilkorliga äfventyr, hemställer vördsamligen
Constitutions-Utskottet, att Ridd, och Adeln, med frånträdande
af dess serskilda mening, behagade foga sig efter Medstånden, men får
emedlertid, för motsatt fall, föreslå denna voterings-proposition:
”Den, som gillar nedanstående redaction af ny period vid slutet af 13
morn. 1 §. Tryckfrihets-Förordningen: ””Föryttrar någon en tryckt skrift,
hvarå Boktryckarens namn, trycknings-orten eller årtalet icke finnas utsätta,
' bote, om skriften eljest är till sitt innehåll obrottslig, för hvarje
gång, femtio Riksdaler, men, om skriften pröfvas brottslig, första gången
trehundrade och sedan, för hvarje gång, sexhundrade Riksdaler,””
"röste Ja; den det ej vill, röste Nej.”
”Vinner Nej, ändras redactionen sålunda:
””Föryttrar — —- — utsatta, bote, för hvarje gång, femtio R.dr,
och stände derjemte, i händelse skriften åtalas, författare-ansvar, derest
icke Boktryckaren eller Författaren kan upptäckas
Stockholm den 22 April i835.
N:o 120,
Ånkom till Exp.-Utsls. den aS April.
Memorial, i anledning af 2:ne Stånds återremisser pä Memorialet
N’.oii3.
Åf Preste- och Bonde-Stånden till grundlagsenlig behandling antaget,
har, från de 2:ne öfriga Riks-Stånden, Constitutions-Utskotlets Memorial
W:o 113, med förslag till ändring och tillägg i ri rnom. 5 Tryckfrihets-För
ord ningen, blifvit återförvisadt} hvarvid, såsom gemensamma tankar,
Ridd. och Adeln förklarat, att berörda mom. skulle erhålla följande
förändrade redaction: ”Skrift, som åtalas, skall, så framt målseganden det
Consliiulions-Utskolleis Memorial IV:o 12a,
3
astar, genast med qvarstad beläggas, emot ställande af antaglig borgen för
det ersättningsansvarj hvartill han_, om skriften förklaras obrottslig, kan
af Domaren prof vas skyldig',”— saint Borgare-Ståndet, alt första perioden
i förslaget må blifva denna: "Skrift, som åtalas, skall genast med qvarstad
beläggas, så framt målseganden det äskar och ställer till vederhäftigheten
styrkt borgen för kostnad och skada.’T
Énär sålunda här emellan Riks-Stånden inträffat tvänne skiljaktiga åsigter
af sak och Irenne olika meningar om redactions-form, hvilka icke
medgifva någon egentlig sammanjemkning, får Constitutions-Utskottet vördsaml.
hemställa, om icke de återremitterande Riks-Stånden täcktes frånträda
deras anmärkningar och efter Med-Stånden sig foga.
.För motsatt fall, tillstyrker Constitutions-Utskottet, att Borgare-Ståndet
åtminstone ville med Ridd. och Adeln förena sig om redactionen, helst
"borgen för kostnad och skada" vanligen tages i ett mera inskränkt begrepp,
såsom åsyftande ersättningen endast i och för sjelfva rättegången.
Skulle åter denna inbjudning förkastas, lärer omröstning först komma
att ega rum deröfver, huruvida antingen Ridderskapets och Adelns eller
ock Borgare-Ståndets tanka skall utgöra contraproposition vid den slutliga
voteringen, i hvilket afseende följande voterings-propositioner vördsamligen
föreslås:
A,
"Den, som vill, att följande uppställning af 5 §. i r moni. TryekfrihetsFörordningen
skall antagas till contraproposition:
""Angripes — — —> vid Domstolen. Skrift, som •— — beläggas,
emot ställande af antaglig borgen för det ersättningsansvarj hvar
till
han, om skriften förklaras obrottslig; kan af Domaren prof vas skyl
disr’
"röste
JafT den det ej vill, röste Nej."
"Vinner JVefj antages följande redaction till contraproposition:
””Angripes — — — vid Domstolen. Skrift, som åtalas, skall ge
nast
med qvarstad beläggas, så framt målseganden det äskar och ställer
till vederhäftigheten styrkt borgen för kostnad och skada; och bestämme
sedermera — —- —■ qvarstaden följa bör.”"
B.
"Den, som gillar följande redaction af Tryckfrihets-Förordningens 5:te
§. 11 morn,
4
Constilutions-Utskotlets Memorial N.o 'ao.
””Angripes *—• — — vid Domstolen. Skrift, som åtalas, skall, så
framt raålseganden det äskar, genast med qvarstad beläggas; och bestämme
sedermeraj om skri/ten förklaras obrottsligj Domaren det ersättningsansvarj
som pä åtalet och qvarstaden följa bör,'”’
"röste Ja;" "den det ej vill, röste Nej."
"Vinner Nej, godkännes det, genom första voteringen, till contraproposition
fastställda förslag.”
Stockholm den aa April 1835.
STOCKHOLM, Eckstéibska Tryckeriet, »835.
Coustäuiions-UtskolUts Memorial N:o 1 il.
r
N:o 121.
Antom till Exp.-Utsk. den i Maji.
Memorial, till Borgare-Ståndet_, angående en af detsamma yrkadj
men af Talmannen vägrad Proposition.
Under nedanstående dag har Constitutions-Utskoltet eraottagit Borgare-Ståndets
Prolocolls-Utdrag för den 25 dennes, hvaraf inhemtas: att,
vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 447> * anledning
af erhållen återremiss på dess Memorial N:o 424> orn förtydligande
af Rikets Ständers beslut, angående garantie för flypotheks-Föreningaiv
jemte förslag till hufvudgrunder för sådana, proposition derå yrkats, att,
då det af de tre öfriga Riks-Stånden fattade beslut om meddelande af
Rikets Ständers garantie å Hypolheks-Föreningarnes skuldförbindelser, såsom
grundadt, icke på en inom Riks-Stånden väckt och af Utskott handlagd
motion, utan endast på en emot Stats-Utskottets Betänkande N:o 4oS
afgifven reservation, icke tillkommit i den ordning 56 §. Regerings-Formen
bestämmer, Stals-Ulskottet icke varit behörigt att, utan uppdrag från
Riks-Stånden, uppå en af Friherre af Nordin enskildt gjord, från Ridderskapet
och Adeln remitterad, men med intet yttrande eller förord beledsagad
framställning, till Riks-Stånden ingå med förslag till omförmälde
besluts förtydligande och till hufvudgrunder för Hypotheks-Föreningarna;
att Herr Talmannen förklarat, alt, sedan Stats-Utskottet, efter ofvanberöide
beslut och i anledning af den åberopade serskilda motionen, afgifvit
tyänne Utlåtanden, samt de trenne öfriga Riks-Stånden företagit hufvudsaklig
granskning af förslaget, uti hvilken granskning jemväl BorgareStåndet,
vid behandlingen af Betänkandet N:o 424» ingått, Talmannen
ansåg det icke vara öfverensstämmande med Grundlagens föreskrift, att
lemna den yrkade propositionen, genom hvilken Ståndet skulle komma i
tillfälle att bedöma, icke allenast Stats-Utskottets Betänkande ]\T:o och
Utlåtande N:o 447» hvilket vore Ståndets både rätt och pligt, utan äfven
de öfriga trenne Ståndens formalistiska åtgärder i ämnet, hvartill, efter
Talmannens åsigt, Ståndet icke egde någon rättighet; samt att, enär, på
dessa skäl, Talmannen vägrat framställa nämnde proposition, men Ståndet,
genom vid omröstning utrönt pluralitet, icke godkänt denna vägran, öfverläggningen
förklarats hvilande och det öfverlemnats åt ConstitutionsBih.
till R. St, Fröt. iS3f och i835. 3 So ml.
38:de Häftet.
2
Constitutions-Utskottets Memorial N;o ian.
Utskottet alt, enligt 55 §. Riksdags-Ordningen, afgöra, om samma vägran
är öfverensstämmande med Grundlagen, eller icke, i hvilket afseende Utskottet
anmodades att, inom åtta dagar efter delfåendet af Protocolls-Uldraget,
med motiveradt Utlåtande till Ståndet inkomma.
Constitutions-Utskottet har tagit detta mål i noggrann! öfvervägande,
och dervid funnit: att Riks-Stånden, jemlikt 56 §. Regerings-Formen, äro
berättigade alt ett från Utskott återkommet beredt förslag medförändringar
antaga, utan hinder att åt dessa gifva formen af bifall till Utskotts-minoritetens
reservation; att, enligt samma §., hvarje i Slånds-Plenum väckt fråga skall
öfverlemnas till Utskott, och att, i slikt hänseende, icke erfordras något
serskildt uppdrag, yttrande eller förord; att Friherre aj Nordins från
Ridderskapet och Adeln remitterade framställning varit föranledd af redan
fattadt beslut, och sålunda utgjort en fråga, likmätigt 56 §. Riksdagsordningen,
tillåten att väckas efter den i allmänhet stadgade motionstidens
utgång; alt följaktligen Stats-Utskotlet, i närvarande fall, desto
mindre handlat obehörigt, som Utskottet, äfven utan anledning af remiss,
kunnat inkomma med förslag till reglementarisk utveckling af Rikets Ständers
beslut i hufvudsaken.
Vid sådant förhållande, och i öfrigt på de af Herr Talmannen anförda
skäl, anser Constitutions-Utskottet hans vägran af den äskade propositionen
hafva med Grundlagen instämt.
Stockholm den 28 April i835.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1835.
Coii stuuuons-Ut skot tets Memorial Ku 122.
1
N:o 122.
Ankom till Exp.-Ulsk. den 18 Maji.
Memorial till Ridderskapet och Adelrik angående dess åtgärd vid
Memorialet .N:o 118.
Sedan .Ridderskapet och Adeln ogillat Constitutions-Ulsfcotlets, i anledning
af återremissema på Memorialet N:o 84» aflåtna Memorial J\:o 107,
onder förklarande, alt Ståndet förblefve vid dess förut fatlade beslut, och
Utskottet, i Memorial N;o 118, hemställt, alt, enär Öfriga Riks-Slånden
godkänt uppgifna volerings-propositioner, med rättelse af ett skrif- eller
tryckfel, hvilket Borgai e-Ståndet serskildt anmärkt, Ridderskapet och Adeln
täcktes, lämpande sig efter Medstånden, låta vid de föreslagne omröstningsproposilionerne
hero, har, enligt Protocolls-Utdrag för den 3o nästlidne
April, Ridderskapet och Adeln icke för .godt funnit »att sistnämnde Memorial
N:o 118 bifalla.
Då emedlertid, på de i Memorialet TV:o 107 anförda skäl, vissa af
Ridderskapet och Adeln anmärkningsvis i dess .plenum väckta nya frågor,
rörande dels formen för återremiss å gr.undlagsändi ings-förslag, dels ökandet
af förstärkta Constitutions-Utskoltets Ledamöter, dels ett af Rikets Ständer
beredt, alternativt förslags bordläggning, jemte Konungens, ej kunnat i sammanjemkningen
eller omröstningen inrymmas. Och då Ridderskapet och
Adeln icke gifvit ■Constitutions-Utskottet tillkänna i hvilka omständigheter för
öfrigt ändring af Propositionerna yrkades, hvadan Utskotlet härvid saknat
all ledning för dess ytterligare åtgärd, tror Constitutions-Utskottet sig böra
vördsamligen öfverlemna till Pudderskapels och Adelns närmare ompröfvande,
huruvida icke, äfven med afseende :å Irenne Riks-Stånds gillande
mening, Ridderskapet och Adelil mätte destohellre antingen biträda densamma,
eller ock, med erforderlig redacfions-.jemkning, Propositionerna godkänna,
som Utskottets förslag, om än <tilläfventyrs ofullständigt, åtminstone
anvisar hufvudsakliga medlet för . klarare bestämmande af Riks-Ståndens
veto emot grundiags-ändringars ovilkorliga framgående till nästföljande Riksdagen!
Att, medelst en Grundfags-förklaring, i framtiden undanröja den
härom redan 110g länge fortsätta tvist, synes hafva utgjort samtliga RiksS;åndens
önskan, och frågan är .ovedersägligen för vigtig att, genom ett
Stånds vägrade medverkan, förfalla.
Slockholm den ii Maji 1835.
Bihang till R. St. Fröt. i3$4 och 1835. 3 Sami.
3g:de Häftet. 1
CoNstitutions-Utifattets Memorial N:o ia3.
N:o 123.
Ankom till Exp.-Utsk. den lS Maji.
Memorial till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Slåndet, an~
gående deras åtgärder vid Memorialet JY:o j5.
Vid förnyad föredragning af Conslitulions-Utskottets Memorial N:o
75, till Ridderskapet och Adeln sami Borgare-Ståndet, angående ålerremisserna
på Memorialet N;o 54> innehållande svar å anmärkningar emot Memorialet
N:o 38, har Ridderskapet och Adelil icke godkänt den i Memorialet
N:o 54 af Utskottet föreslagna voterings-proposilion och ogillat Memorialet
N:o 75, samt Borgare-Slåndet vidblifvit dess, i anledning af Memorialet
N:o 38, fattade beslut, med anmodan till Utskottet att ställa sig detsamma
till efterrättelse.
För besvarandet häraf, får Constitutions-Utskottet vördsamligen åberopa
innehållet af Memorialet N:o y5, och dervid endast tillägga, att, sedan
Ridderskapets och Adelns, såsom anmärkning vid Memorialet N:o 38*
framställda gemensamma tanka tillbörligen och ordagrannt vunnit rum i
den föreslagna omröstnings-propositionen, Utskottet icke egt anledning att
från detta Stånd vänta samma propositions underkännande, och att, enär
Borgare-Ståndet redan i flera fall, lika med det förevarande, låtit bero vid
sin Talmans åsigt oell hans på 81 §. Regerings-Formen grundade vägran
af proposition, Utskottet ej förmodar, att Ståndet, såsom det enda undantaget
härifrån, nu vill oåterkalleligen yrka förslagets omedelbara ogillande;
hvadan ock Constitutions-Utskottet hoppas och vördsamligen hemställer, att
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Slåndet må vid den uppgifna omröstnings-propositionen
låta bero.
Stockholm den n Maji i835.
N:o i a4*
Ankom till Exp.-Utsk. den 18 Maji.
Memorial till Borgare-Ståndet, med ytterligare hemställan om deltagande
i voteringen öfver den i Memorial N:o 54 uppgifna
Proposition.
Efter föredragning, den ra dennes, af Conslilutions-Utskollets Memorial
N:o 123, till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Slåndet, angående
Förstärkta Consthutiotif-TJlskott tt Memorial Nio lif.
3
deras åtgärder vid Memorialet N:o j5, rörande ålerremisserna på Memorialet
N:o 54» liar väl Borgare-Ståndet förklarat sig vidblifva dess, i anledning
af Memorialet N:o 75, fattade beslut. Men sedan Ridderskapet oell
Adeln, under den 16 innevarande, bifallit förstnämnde Memorial N:o ia3,
och således nu mera trenne Riks-Slånd godkänt den af Utskottet uppgifna
voterings-proposition, hemställer vördsamligen Constitutions-Utskottet,
örn icke äfven Borgare-Ståndet täcktes, genom dess Ledamöter, i omröstningen
deltaga.
Slockholm den 18 Maji i835.
N:o x 2ö.
Ankom tiil Exp.-Uuk, den 18 Maji
Memorial, angående utgången af inom Förstärkta Coustitutions
Utskottet anställda voteringar.
Vid Förstärkta Constitutions-Utskottets i dag hållna sammanträde,
Lafva de, jemlikt Regerings-Formens 56 Jf., anställda omröstningar öfver
följande godkända propositioner sålunda utfallit:
Trettiondesjette Voterings ■ Propositionen.
Se Memor. N:o 87, Frop. A.
*’Den, som gillar följande tillägg vid slutet af 49 §• Regerings-Foi men.
och 2 §. Riksdags-Ordningen:
”Vid Urtima Riksdag öfverlägge och beslute Rikets Ständer blott ernt
sädana allmänna ärenden, dem Konungen framställer , — —”
”röste Ja;”
”Den det ej vill, röste Nej."
"Vinner Nej, godkännes följande redaclion:
"Vid Urtima Riksdag öfverlägge och beslute Rikets Ständer blott om
sådana allmänna ärenden, dem Konungen framställer, eller som deraf blifva
em omedelbar följd ”
Vid voterings-sedlarnes uppsummerande befunnos gilna
t 2 Ja; emot
67 Nej.
4
Forttarktti Comtitutions-XJcskottets Memorial Al:o ia5.
Trettiondesjunde Voterings-Propositionen.
Se Memor. N;o 87, Prop. B.
”Den, som gillar.- följande af Constitutions-Utskottet framställda re
daclions-förslag
r
”— —Kunnandes, vid CHima Riksdag, Rikets Ständer i öfrigt ej befatta
sig med andra åtgärder, än dem, sorn röra Ständens enskilda angelägenheter,
"
”röste Ja;
”Den det ej vill, röste- Nej.’*'
”Vinner Nej,, ändras redactionem sålunda, att näst efter slutordet i
föregående proposition införes: ”eller sådane, som röra Rikets Ständers
Verks och hvarje Riks-Stånds enskilda; angelägenheter.”'
Sedan tvänne dubbla sedlar blifvit casserade,, befunnos,, vid de öfrigas
uppsummerande, gifna
10 Ja,: emot
-67 Nej.
Trettiondeåttonde Voterings-Propositionen:
Se Memor. N:o 87, Prop. C.
”Den, sorn gillar Conslitutions-Utskottets redactions-förslag, alt efter
slutordet i Trettiondesjelte Voterings-Pfopositionen införes: men hvilka ej
må sträckas till Grundlags-ändringars föreslående eller afgörande,’’
”röste Ja;’
”Den det ej vill, röste Nej ’’
”Vinner Nej,, godkännes Ridderskapels och Adelns redaction:
, ”Dock må Grundlagsändring, icke vid Urtima Riksdag kunna föreslås
senare än ett år före nästa Lagtima Riksdag, ej heller af göras förr än efter
ett år, sedan den vid föregåendeRiksdag blifvitförklaradsåsom hvilande.”
Voteringen utföll med
36 Ja, emot
43 N ej.
Tretliondenionde Voterings-Propositionen.
Se Memor. N:o 87, Prop. D.
”Den,, som vill, att io5 §. Regerings-Formen och 29 2 mom.
Riksdags-Ordningen skola erhålla följande lydelse:
F’)'starkt a Coustiturioiis-Vtskottets Memorial Aho ia5. 5
Regerings-Formen.
§. ro5.
•”Rikets Ständers Constitutions-Utskott ege att, vid hvarje Lagtima
Riksdagj äska de Protocoll, sorn uti Stats-Rådet blifvit förde, ~ —”
Riksdags-Ordningen.
§• 29-
2:0 "Constitutions-Ulskottet åligga att, vid hvarje Lagtima Riksdag,
äska de uti Stats-Rådet förda protocoll; — — ”
''röste Ja;”
'’Den det ej vill, röste Nej.”
"Vinner Nej, utgå orden: "vid hvarje Lagtima Riksdag/’ och bibehållas
ofvanstående §§., i denna del, vid deras nu varande lydelse/’
Sedan en sedel blifvit casserad, befunnos gifna
11 Jaj emot
67 Nej.
Fyrationde Voterings-Propositionen.
Se Memor. N:o 87, Prop. E.
/'Den, sorn vill, att orden i 109 §. Regerings-Formen." ”och fortfare
den förra Bevillningen intill nästa Riksdag” skola uti förslaget bibehållas,
"röste Ja;
’’Den det ej vill, röste Nej.”
"Vinner Nej, utbytas dessa ord emot följande: "och fortfare den förra
Bevillningen på sätt i 61 $. föreskrifves."
Voteringen utföll med
6 Jas emot
7 2 Nej;
hvarförutan; en dubbel sedel casserades.
Fyrationde^örsta Voterings-Propositionen.
Se Memor. N;o 119.
”Den, sora gillar nedanstående redaction af ny period vid slutet af
sa mom. 1 §.. Tryckfrihets-Förordningen:
"Föryttrar någon en1 tryckt skrift, hvarå Boktryckarens namn, tryckningsorten
eller årtalet icke finnas utsatta, bote, om skriften eljest är till
5 Fårstdrkta Cons t iirifions-V t skottets Memorial N:o 125.
sitt innehåll obrottslig, för hvarje gång, femtio Rdr, men, om skriften
pröfvas brottslig, första gången trehundrade och sedan, för hvarje gång,
Sexhundrade Riksdaler,"
"röste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej."
"Vinner Nej, andras redaclionen sålunda:
"Föryttrar — — utsatta, bote för hvarje gäng. Femtio R:dr, och
stånda derjemte, i händelse skriften åtalas, författare-ansvar, derest icke
Boktryckaren eller Författaren kan upptäckas."
Voteringen utföll med
3g Ja, emol
A o Nej.
Fjrratutndeandra Votet-ings-Propositionen .
Se Mäntor. N:o 120, Prop. B.
"Den, som gillar följande redaclion af Tryckfrihets-Förordningens 5.
11 mom.
"Angripes — -— vid Domstolen. Skrift , som åtalas, skall, så framt
jnålseganden det askar, genast med qvarstad beläggas; och bestämme sedermera,
om skriften förkl ras obrottslig, Domaren det ersättnings-ansvar,
gom pä åtalet och cjvarstadcn följa bör,"
"röste Ja;"
"Den det ej vill, röste Nej.'1
"Vinner Nej, godkännes följande redaclion:
”Angripes — — vid Domstolen. Skrift, som ■*— — beläggas emot
ställande af antaglig borgen för det ersättnings-ansvar, hvartill hän, om
skriften förklaras obrottslig, kan af Domaren pröfvas skyldig."
Voteringen utföll med
iG Ja, emot
63 Nej.
Fyrationdetredje Voterings-Propositionen.
Se Memor. N:o 107.
"Den, som godkänner följande förslag till ändring i 2 morn. 81 §.
Jtegerings-Form en.
’’Inkommer till Rikets Ständer C^nst i tilt ions-Ut skottet med något förslag
till Grund lags-förändring, skall detsamma, efter öfverläggning derom
T urs t fokt ti Coust hut iöns -Vt slottets Mttnorinl N:o 125.
7
i Ståndens plena, först framställas till gillande eller ogillande. Gillas det
af samtlige Stånden, hvile förslaget till antagande eller förkastande vid
nästa Riksdag. Ogillas det af Två eller Flera Ständ , för fal le frågan*
Ogillas det blott af Ett Stånd, ankomme det på Constitutions-Utskottet genom
val i Ståndens plena, förstärkt till ett antal af Tjugu Personer af
hvarje Stånd, att förslaget, medelst samfälld omröstning, gilla eller förkasta.
Göras åter vid förslaget anmärkningar, hlifve de, hvilka hvarje
Riks-Stånd serskildt förklarat för dess gemensamma tankar, till ConstitulionsUtskottet
hänvisade. Utskottet åligge då samllige Riks-Ståndens tankar till
ett förslag i möjligaste måtto sammanjemka och, om oförenliga skiljaktigheten
finnas, dem derjemte till samtlige Riks-Ståndens behandlande anmäla.
Förena sig derefter samtlige Riks-Slånden om ett förslag, hvile det till slutligt
antagande eller förkastande, på lid och sätt, som här förut stadgade uro.
Blifva åter något Stånds tankar, i någon eller några delar, skiljaktiga fråndeöfrigas,
och samma Stånd sig icke efter de öfriga fogar, ege det på ofvanskrifne
sätt förstärkta Constitutions-Utskottet, att skiljaktighcterna genom omröstning
förena, och det dymedelst fullständigt beredda förslaget hvile sedan
lill Rikets Ständers afgörande, som ofvan sagdt är. Blifva å Riksdag m. m.;”
"röste Ja;”
"Den det ej vill, röste Nej.”
•"Vinner Nej, godkännes en så lydande redaction af berörde i moni.
"Inkommer till Rikets Ständer Constitutions-Utskottet med något förslag
till Grundlags-förändring, skall detsamma, efter öfverläggning derom
i Ståndens plena, först framställas endast till gillande eller ogillande.
Ogillas det af alla fyra Riks-Stånden, förf alle frågan. Gillas detsamma
af samtlige Riks-Stånden, hvile då, att oförändradt antagas eller förkastas
å nästföljande Riksdag. Göras åter i något eller några Riks-Stånd vid
förslaget anmärkningar, som hindra dess hvilanda, hlifve de, hvilka hvarje
Riks-Stånd serskildt förklarat utgöra dess gemensamma tankar, hänvisade
till Constitutions-Utskottet, som det åligge alt desamma till ett förslag i
möjligaste måtto sammanjemka och, om oförenliga skiijaktigheter finnas, dera.
derjemte till samtlige Riks-Ståndens behandlande anmäla. Förena sig derefter
alla Riks-Stånden om Utskottets yttrande, hvile det då tili slutligt
afgörande, som ofvan sagdt är, vid nästa Riksdag. Blifva åter något
eller några Stånds tankar, i någon eller några delar, skiljaktiga, eller ogillas
förslaget af något eller några Stånd, men gillas af de öfriga, varde
Constitutions-Utskottet, genom val af Riks-Ståndens plena, förstärkt till ett
antal af Tjugu Ledamöter af hvarje Stånd, hvilka, genom samfälld omrösU
8 Fot: tär ktn Cotist it ut ions-Utskottets .Mtmorial A’:o ia5.
ning', öfver af Rikets Ständer godkända Voter ings-P repositioner ^ med Rikets
Slätiders rätt af gorej hvilketdera af Förslagen bör hvila^ eller huruvida
frågan må alldeles förfalla. Blifva å Riksdag m, ro.”
Efter slutad omröstning, befunnos gifna
33 Jaj emot
46 Nej.
Fyrationdefjerde Voterings-Propositionen.
,Se Memor. N:o 107.
”Den, sorn antager ■oförändradt följande innehåll ,af 4 niom. 81 §.
Regel ings-Formen:
”Om vid Riksdag, då Grundlagsfrågor lagligen kunna afgöras, ytterligare
uppskof föreslås, må det ej ega rum utan Konungens och alla Fyra
Riks-Slåndens sammanstämmande beslut,”
”röste Ja;"
”Den det ej vill, röste Neji’
’’Vinner Nej 0 bringas 4;de mom. (ill sådan lydelse:
"Vid Riksdag, då beredda Grundlagsfrågor lagligen kunna afgöras,
skall endast med Ja och Nej kunna beslutas; och gäl/e dä föreskriften i
j5 §. Riksdags-Ordningern Om dervid ytterligare uppskof föreslås, må
det ej ega ruin utan Konungens och alla Riks-Ståndens sammanstämmande
beslut.”
Sedan volerings-sedlarne blifvit ,u
3o Jaj emot
49 Amstock
holm den 18 Maji 1835.
På Rikets Ständers Consiitutions-Utskolls vägnar
JACOB CEDERSTRÖM. C. F. ai WINGÅRD.
JOIL AND. BJÖRK. JON. JONSSON.
J. D. Valerius.
STOCKHOLM, 1835; hos J. A. Walldck.
■Consthutiom-Tkskottets Memorial N:o Ia6.
N:o 126.
Ank. till Exp.-XJtsk. den 20 Maji.
Memorial, angående nödvändigheten af samband emellan de beredda
Grund/ags-ändrings-förslagen till lagtima Riksdagars periodiska
återkomst och till bestämmelser rörande urtima Riksdagar.
Med anledning af inom Constilutions-Utskottet väckt fråga., har Utskottet
trott sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på det förhållande,
att, i händelse, bland de bägge hvllande Förslagen till ändring i 4$
Regerings-Formen oell 2 §. Riksdags-Ordningen, rörande dels lagtima Riksdagars
återkomst på bestämd lid, dels urtima Riksdagar och dessas föremål,
endast det senare vid nästa Riksdag godkändes, sådant möjligen skulle leda
derhän, alt, vid ett längre eller fullkomligt uteblifvande af lagtima
Riksdagar, Rikets Ständers motions-rätt ginge förlorad. Constitutions-Utskottet
får derföre vördsamligen hemställa, om icke Rikets Ständer måtte, i
sammanhang med dessa beredda förslags bordläggning, förklara, att da antagit
dem att hvila lill nästa Riksdag, under förutsättning, att förra frågan
borde af bägge Statsmagterne först afgöras, och att derpå skulle bero, huruvida
det senare förslaget komme att definitivt gillas eller icke, — hvilket
förklarande torde böra i den härom handlande §. af Riksdags-Beslulefc
inflyta.
Slockholm den 19 Maji i83.5..
INio 127.
Ankom till Exp.,-Utsk, den -i5 Maji.
Memorial, till Bonde-Ståndet, i fråga om der yrkad, men af Talmannen
vägrad proposition.
Under denna dag liar -Conslitulions-Utshottet emottagit Bonde-Ståndets
Protocofls-Utdrag för näsllidne gårdag, hufvudsakligen innehållande:
att, vid återföredragningen af Banco-Utsjrottets Memorial, i anledning af
Ridderskapets och Adelns samt Preste-Ståndets åläggande för Utskottet att
inkomma med anmälan, huru det uppfattat Rikets Ständers beslut i fråga
om Banco-Reglementets underdåniga öfverlemnande till Kongl. Maj:t, i
Bihang tilt R. St. Pros. 1834 oc!l i835. 3 Sami,
foule Häftet.
2
Constitutioiis-Vtskottets Memorial N.o 127,
sammanhang hvarmed förevarit Preste-Slåndets meddelade inbjudningar i
ämnet, proposition blifvit yrkad lill gillande af Banco-Utskottets i Memorial
N:o 15r yttrade åsigt, och samma Memorials läggande till handlingar--  ne; att, efter discussionens slut, Talmannen anfört, att,, enligt hans omdöme,
frågan ej kunde,, emot y3 §. Riksdags-Ordningen,. förfalla, utan att, jemlikt
samma Grundlags stadgande,, dé skiljaktiga meningarne- måste samman jemkas,
och, i händelse det icke läte sig göra, eller sammanjemkningen ej antoges,
Rikets Ständers beslut härutinnan bestämmas genom votering i Förstärkt
Banco*Utskott,.— att stadgandet, pag.. i83, i i83o) års Reglemente,,
utmärkande, med klara ord| blott huru med detta Reglemente skulle förhållas,
, således ej kunde lämpas till 1835 års Reglemente, med mindre Rikets
Ständer det serskildt beslöte, •—att, i anledning af dén väckta motio--  nen om sättet för öfverlemnandet, till Kongl. Majit, af förevarande Riksdags
Banco-Reglementö, endast 2 Stånd beslutat; döt* öfverlemnandet måske‘
på lika sätt, sorn egde rum med Reglementet af år i83o, hvaremot de 2*
andra Stånden; med någon skiljaktighet sig emellan, ansett® Rikets- Ständer
sjelfve böra-till: Kongl. Majit insända detsamma,.— att’ följaktligen, då ännu
ett Rikets Ständers- beslut i ämnet saknades,. och® föreskriften i i83o års :
Reglemente blott gällde den handlingen, Talmannen ej kunde meddela proposition
på* bifall: tilf Banco-Utskottets Memorial Nio i5’r,. eller dess läggande
till: handlingarrie, hvilket® här skulle innefatta ett indirect gillande af
Utskottets åsig';; att likväl,, till utrönande af Böndé-Ståndets-mening , vote--  ring äskats,, samt att, enär denna, med. 36 Ja emot 26 Nej,, utfallit till gillande
af Utskottets Memorial; öfverläggningen om så väl detsamma ,, som®
Preste-Ståndets inbjudningar,, förklarats,, enligt; 55- §. Riksdags-Ordningen,,
livilande,, och-målet? förvisats till Constitutions-Utskottet,, under föreläggande
att, senast Måndags-förmiddag, den 25 dennes; afgifva motiveradt och be--  stämdti Utlåtande öfverr berörde frågas stridighet, eller enlighet med Grund--  lagen.
Vid: pröfningen® af detta® ärende,. har Constitutions-Utskottet® inhemtat,
att, sedan* Bånco-Ulskottels första Betänkande-N:o: 102, hvari tillslyrkes
Baneo^Stadgarnes och* Reglementets öfverlemnande; från Rikets Ständer,
till Kongl. Maj.-ts kännedom och för utfärdandet af de allmänheten rörande
delar., blifvit från Pfeste- och Bonde-Stånden åtérremitteradt den 25
April, af Borgare-Ståndet afslaget den-27 i samma månad samt af Ridderskapet
och Adeln bifallet den 4 innevarande Maji och Utéköltet derefter,
i anledning af de inom två Stånd gjorde anmärkningar, inkommit med dess
senare Utlåtande N:o , Hvarigenom.; hemställes, att; öfverlemnandet måtte
Constitution:-TJ t skottet s Memorial N:o 1ij.
3
från Banco-Utskottet åt Banco-Fulluiägtige uppdragas; Preste-Ståndet elen
ir Maji ogillat delta Utlåtande och beslutat, att Rikets Ständer, i underdånig
skrifvelse, skulle till Kongl, Maj:ts kännedom öfverlemna Banco-Reglementet,
med anhållan, att Hvad Allmänheten deraf behöfde känna, måtte
på vanligt sätt" varda kuilgjprdt, i hvilket beslut Med-Stånden inbjödos att
instämma, Borgare-Ståndet, dels under den 9, lågt' Utlåtandet till handlingaille,
med gillande af det slut, hvari Utskottet stannat, dels under den
12, icke antagit inbjudningen, Bonde-Ståndet under den i4 bifallit Utlåtandet
och lågt inbjudningen till handlingarne, samt Ridderskapet och
Ädeln, under den 16, vidblifvit dess, rörande Memorialet N:o i32, fattade
beslut och lill handlingarna lagt det förnyade Utlåtandet.
Hvad- sålunda förekommit har Gonslitutions-Utskottet i behörigt öfvervägande
tagit. Och sorn Bonde-Ståndet ej varit1 af något tydligt grundlägsbud
förhilidradt att yttra sig, huruvida det, under instämmande med
Banco-Utskottet',. ansåge déir väckta motionen hafva'förfallit, men Talmannen,
genom vägrandet af äskad Proposition, afskurit Ståndets rätt att uttrycka
dess åsigt i‘ ämnet:- alltså och vid jemförelse af 55, y3 och ^5 §§.
Riksdags-Ordningen,- efter ordalydelsen strängt tillämpade, finner Cunstitutions-Utskottet
den af Bonde-Ståndet yrkade Proposition icke vara stridig
emot' Gundlagen; och fördenskull ej kunna; till framställande vägras.
Stockholm den1 24 Maji i835.
På Rikets- Ständers Constitutions-Utskotts vägnar,
JACOB CEDERSTRÖM. C. F af WINGÅRD.
JÖHr ANDi BIÖRCK.. JON JONSSON.
J, D. Valerius.
STOCKHOLM, i835, hos J. A. Wallm».
Register
Öfver de af Constitutions-Utskottet, vid Urtima Riksdagen tiren
i834 och i835j till Rikets Ständer afgijne Memorial.
N:o
1. Memorial, med uppgift å de till afgörande beredda Grundlags-än
drings-förslag.
2. — angående infordrad skyndsam uppgift å Grundlags-ändrings
förslagen
vid 63 och 72 §§. Regerings-Forraen.
3. *— till Borgare-Ståndet, med utlåtande om Grundlags-enligheten
eller stridigheten af en väckt fråga, hvarå Talmannen vägrat
proposition.
4. — med uppgift å af samtliga Riks-Stånden godkända Grundlags
ändrings-förslag.
5. — till Borgare-Ståndet, angående Gundlags-enligheten af en yrkad
propositions vägrande.
6. — rörande Stats-Utskottels anledning till anmärkning vid afskrif
ningen
af Convoj-medel, använda, emot deras bestämmelse,
för ombyggnad af Svenska Consulatshuset i Tanger.
7. — rörande Stats-Utskottets anmärknings-anledning, i fråga om lö
ne-reglering
för Lif-Gardes-Regementena.
8. — angående Riksdags-Fullmägtigen Bengt Gudmundssons anmärk
nings-anledning
vid rådgifvande åtgärden till resolutionen
på Rikets Ständers underdåniga framställning, rörande Halländska
Kyrkohemmanen.
9. — — — — i frågan om ett Halländskt Kyrkohemman.
10. — angående Herr W. F. Dalmans anmärknings-anledning, med
afseende å förslag till Lag för Banken.
11. — angående fullbordad granskning af de i Stats-Rådet förda
Protocoll.
12. — angående Stats-Utskottets ytterligare anmärknings-anlednin»,
i fråga om Gardes-Regementenas Aflönings-Stater.
13. — med förslag till ändring i 29 §. Regerings-formen.
14. — med förslag till en redactions-ändring i 60 §. Regerings
Formen.
15. — med förslag till ändring af 18 §. Riksdags-Ordningen, i fråga
om Cessionants obehörighet till Riksdagsmannakallet.
Dih. till R. St. Prot. i834 och l83S. 3 Sami. t
N:o
16 Memorial till Borgare-Ståndet, angående yrkade, men af Talmannen
vägrade å terremiss-propositioner på Utskottets Memorial
N:ris 6 och 7.
17. — rörande Prosten O. B landers anledning till anmärkning emot
Föredraganden af Ecclesiastik-ärenden.
18. — till Bonde-Ståndet, med äskad upplysning om ett Stats-Råds
Protocolls datum.
ip. — till Ridderskapet och Adeln, angående yrkad, men vägrad
proposition på återremiss af Utskottets Memorial N:o 8.
■Jo. — till Bonde-Ståndet, angående yrkade, men vägrade propositio
ner
på återremiss af Utskottets Memorial N:ris 8 och 12.
21. —• till Ridderskapet och Adeln, angående yrkad, men vägrad
proposition på ogillande af Utskottets Memorial N:o 12.
22. — angående Stats-Utskottets anmärknings-anledning, i fråga om
dispositionen af f. d. Cancellie-Styrelsens Hmd-Cassa.
23. — till Preste- och Bonde-Stånden, med utlåtande öfver återre
misserne,
från det förra af N:o 10, och från det sednare
af Mern. N:ris 10 och 11.
24. •— med yttrande i fråga om behörigt Utskott, för handläggnin
gen
af Grefve Cronhjelms motion, angående städernes tolag.
25. — angående Riksdags-Fullmägtigen Sven Heurlins anmärknings
anledning
emot Stats-Rådet och samtlige Föredragande.
26. — angående Ridderskapets och Adelns återremiss på Mem.N:oi4.
27_
i anledning af återremisserne på Mern. N:o i5.
28. — med förslag till ytterligare Redactions-ändringar i 60 §. Re
gerings-Forroen.
2g. — till Bonde-Ståndet, angående Grundlags-enligheten af en yrkad,
men vägrad proposition.
30. — angående Herr M. Crusenstolpes anmärknings-anledning emot
Stats-Ministrarne, Stats-Rådet samt Föredragande.
31. — med förslag till ett Grundlags-stadgaude om Lagtima Riksdags
återkomst på bestämd tid.
32. — med förslag till Grundlagsbestämmelser angående Urtima Riks
dagar
och dessas föremål.
33. — till Ridd. och Adeln, angeånde en yrkad, men vägrad proposition.
34. .— med förslag till Grundlags-ändringar, åsyftande en ändamåls
enligare
organisation af Stats-Rådet.
5:o
35. Memorial, med Betänkande om National-Represenlationen.
36. — med Betänkande ocl» förslag, angående Landtdagar.
37. — med förslag till ändring af 22 §. Regerings-Formen.
38. •— med förslag till ett stadgande i 4' §• Riksdags-Ordningen, om
Stats-fiådets Ledamöters tillträde i alla Stånds Plena.
3 g. — med föreslaget tillägg vid 28 §. Regerings-Formen, i afseende
på Utländnings naturalisation.
40. •— med förslag, som åsyfta Tryckfrihets-Förordningens återbrin
gande,
i vissa delar, lill dess ursprungliga skick.
41. — med åtskilliga Grundlagsändringsförslag, åsyftande Riksdags
förhandlingarnes
ordentligare och skyndsammare gång.
l\i. — med föreslaget tillägg i gg § Regerings-Formen, för Justi tias
Ombudsmannens berättigande, att bivista Riks-Ståndens Plena.
43. — med föreslaget tillägg i 38 §. Riksdags-Ordningen.
44. — ' i frågan rörande behörigt Utskott för upptagandet af motioner
na
om Riksdagens prorogation.
45. — med Utlåtande öfver Trenne Stånds återremisser å Mern. N:o
3i, angående Riksdags återkomst på bestämd tid.
46. — med föreslående af ett tillägg vid Riksdags-Ordningens 73 §.,
i fråga om förstärkta Utskotts-Nämnders och Eleclorers
fulltalighet.
47 — med föreslaget tillägg i 73 §. Riksdags-Ordningen af hänvis
ning
till 56 §. Regerings-Formen.
48. — med Utlåtande öfver återremisserne på förslagat i Mern. 34
till en åndamålsenligare organisation af Stats-Rådet.
4g. — med uppgift å serskilda Grundlags-förändringar, som föran
ledas
af Ståndens gemensamma tankar, rörande Hof-Cancellerens
Stats-Departement.
50. — i anledning af Tre Stånds återremisser på Mern. N:o 35, med
Betänkande om National-representationen.
51. — till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-och Bonde-Stånden, i
anledning af återremisserne på Mein. N:o 36, angående
Landtdagar.
52. — angående Borgare-Ståndets återremiss på Mern. N:o 37, med
förslag till ändring af 22 §. Regerings-Formen.
53. — till Borgare-Ståndet, angående tvänne dess serskilda anmärk
ningar
vid förslaget i Mern. N:o 37, till ändring af 22 §.
Regerings-Formen.
3T.O
54* Memorial, angående återremisserne på förslaget till ett stadgande
i 4i §. Riksdags-Ordningen, om Stats-Rådets Ledamöters
tillträde i Ståndens Plena.
55. — med förslag till ändring af 109 §• Regerings-Formen och 80
§. Riksdags-Ordningen, i afseende på tiden för Riksdags
fortfarande.
56. — till Ridderskapet och Adeln, angående en ifrån samma Stånd
remitterad, men af Motionairen icke uppgifven anmärkningsanledning.
Sy. — till Borgare-Ståndet, i anledning af dess återremiss på Mern.
N:o 39, med föreslaget tillägg vid 28 §. Regerings-Formen.
58. *— i anledning af återremisserne på Mern. N:o 4°» med förslag,
som åsyfta Tryckfrihets-Förordningens återbringande till
dess ursprungliga skick.
59. -— i anledning af återremiss af Mern. N:o 4*, med Grundlagsän
dringsförslag,
åsyftande Riksdags-förhandlingarnes ordentligare
gång.
g0> _ till Borgare-Ståndet, angående dess återremiss på Mern, N:o
4a, med föreslaget tillägg i 99 §. Regerings-formen.
61. —- angående Bonde-Ståndets återremiss på Mern. N:o 43, med
föreslaget tillägg vid 38 §. Riksdags-Ordningen.
62. —» tiR Preste-Ståndet, om dess yttrande i frågan om behörigt
Utskott för upptagande af motioner, angåeude Riksdagens
prorogation.
55. — till Ridderskapet och Adelil samt Borgare-Ståndet, i anled
ning
af deras återremisser på Mern. N:o 46.
_ — — — — — på Mern. iV:o 47.
65. .— till Borgare-Ståndet, angående dess remiss af en utaf Herr
Petré, Thore, emot Herr Stats-Secreteraren Skogman framställd
anmärkningsanledning.
66. — med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens föreskrifter
om Bergsbrukens representation.
67. — angående ett tillägg i 16 §. Riksdags-Ordningen.
68. — med ändrings-förslag vid 72 §• Regerings-Formen, samt ett
deraf föranledt tillägg i y5 §. Riksdags-Ordningen.
69. — med förslag lill ändringar i 5o §. Regerings-Formen och 3
§. Riksdags-Ordningen.
70. — angående Preste-Ståndets återremiss på Mern. N:o 55.
5
Kso
71. Memorial, angående Ridderskapéts och Adelnä samt Bonde-Ståndets
återremisser på Mern. N:o 48»
72. — med föreslagne tillägg vid i3 och 17 §§. Riksdags-Ordningen,
i afseende på Universitetens representation.
73. — till Preste-Ståndet, angående återremissen på Mern. Nto 67,
med föreslaget tillägg vid 16 §. Riksdags-Ordningen.
74. — lill Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stån
den,
i anledning af deras återremisser på Mern. N:o 5o,
rörande förekomne anmärkningar vid Betänkandet, under
N:o 35, om National-representalionen.
75. — till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, angående
återremisserne på Mern. N:o 54» innehållande svar å anmärkningar
vid Mern. N:o 38.
76. — angående Trenne Stånds återremisser på Mern. N:o 66, med
förslag till ändring i Riksdags-Ordningens föreskrifter om
Bergsbrukens representation.
77. —-t angående beslutna åtgärder vid Mern. N:o 58, i anledning af
återremisserne på förslagen i Mern. N:o 4°*
78. —• angående Tre Stånds återremisser på Memorialet N:o 68, med
ändringsförslag vid 72 §. Regerings-Formen, jemte ett tillägg
i 75 §. Riksdags-Ordningen.
79. — till Ridderskapet och Adeln, angående dess återremiss på
Mern. N:o É9.
80. — till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, angående
deras åtgärder vid Mern. N:o 60.
81. — — — — — vid Mern. N:o 63.
82. •—- — — — — vid Mern. N:o 64.
83. — — återremisser a( Mern. N:o 57.
84* — nied förslag till ändring och omflyttning af 1 Mom. 56 §.
Regerings-Formen, samt jemkning i dess 81 §., äfvensom i
29 §. Riksdags-Ordningen.
85. — med förslag till ändring och tillägg i 75 §. Regerings-Formen.
86. — angående Herr M. J. Crusenstolpes anledning till anmärk
ning
emot Konungens Rådgifvare i Ministeriela- och Commando-mål.
87. — i anledning af återremisserne på Mern. N:o 3a, angående Ur
tima
Riksdagar.
88. — angående rättelse af ett tryckfel i 56 §. Riksdags-Ordningen.
6
!N:o
%
9°
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
103
1 o3
104
io5.
106.
]0^.
108.
i°9-
110.
111.
Memoria!, i anledning af återremisserne pä Mern, N.o 72, rörande
Universitetens representation.
— till Bonde-Ståndet, angående dess begäran om delfående af
Consthutions-Utskottets Protocoll i ett anmärknings-mål.
— med förslag lill rättelse i 12 Mom. 3 §. Tryckfrihets-För
ordningen.
— med förslag, att en del af 7 Mom. oell hela 9 Mom. i 5 §.
Tryckfrihets-Förordningen måtte uteslutas.
— till Preste-Ståndet, angående Grundlags-enligheten elier stridig
heten
af en fråga, hvarå Herr Talmannen vägrat proposition.
— till Borgare-Ståndet, med uppgift på oafgjorda mål.
— — — — i anledning af återremissen på Mern. N:o So.
— — •— — — — — — på Mern. N:o 81.
— — -— — — — — — på Mern. N:o 83.
— — — — — — — — på Mern. N:o 83.
— med förslag till en redactions-ändring i 114 §• Regerings
Formen.
•— med föreslående af ett tillägg vid 1 §. 4 Morn. TryckfrihetsFörordningen.
— med förslag till ändringar i 1 §. 6 och 8 Mom. Tryckfrihets
Förordningen.
— med föreslaget tillägg i Tryckfrihets-Förordningens 2 §. 4- Morn.
— — — — — — — — — — 3 §. 8. Mom.
— med förslag till ändring i första undantagspunkten af 4 Morn.
3 § Tryckfrihets-Förordningen.
— till Borgare-Ståndet, angående Grundlags-enligheten eller stri
digheten
af en fråga, derå proposition vägrats.
— i anledning af återremisserne på Mern. N:o 84-
— till Borgare-Ståndet, angående dess, i anledning af Mern. N:o
87, förklarade gemensamma tanka.
— med föreslående af ett tillägg i 4 §■ 3 Mom. Tryckfrihets
Förordningen.
— till Ridderskapet och Adeln, samt Borgare- och Bonde-S län
den,
i anledning af återremisserne på Mern. N:o 99.
— med förslag till ändring i 1 §, 10 Mom. Trvckfrihets-För
ordniugen.
A':o
12.
i 3.
i4-
1 5.
16.
»7-
18.
*9-
20.
2 1.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
Memorial, med föreslående af ett tillägg vid 12 Mom. 1 §. Tryckfri
hets-Förordn i ogen.
— med förslag till ändring och tillägg i 11 Mom. 5 §. Tryck
fri
lie ts-Förordningen.
— med föi slag till ändring i 61 §. Regerings-Formen.
— angående förloppet af inom förstärkta Constitutions-Utskollet
anställda voteringar.
— till Ridderskapet och Adeln, i anledning af återremissen på
Mern. N:o 100.
— rörande utgången af ytterligare inom förstärkta Constilutions
Utskottet
anställda omröstningar.
— till Ridderskapet och Adeln, angående dess åtgärd vid Mern.
N:o 107.
— angående Ridderskapets och Adelns återremiss på Mern. N:o
112.
— i anledning af Tvänne Stånds återremisser på Mern. N:o 113.
— till Borgare-Ståndet, angående en af detsamma yrkad, men af
Talmannen vägrad proposition.
— till Ridderskapet och Adeln, angående dess åtgärd vid Mern.
N:o ii8.
— till Ridd. och Adeln samt Borgare-Ståndet, angående deras åt
gärder
vid Mern. N:o 75.
— till Borgare-Ståndet med ytterligare hemställan om deltagan
de
i voteringen öfver den i Mern. N:o 54 uppgifna proposition.
— angående utgången af inom förstärkta Constitutions-Utskot
let
anställda voteringar.
— angående nödvändighet af samband emellan de beredda Grund
Jagsändrings-förslagen
till Lagtima Riksdagars periodiska
återkomst, och lill bestämmelser rörande Urtima Riksdagar,
— till Bonde-Ståndet, i fråga om der yrkad, men af Talman
nen
vägrad proposition.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, 1835.
