# ID: svediakorp-gov2007
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 185,642
# sentences: 5,340
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
aumies auM*OTåa®t«®
P £ O T £>
£> Jb L
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
ANDRA SAMLINGEN.
25h afdelningen:
Samtlige Landshöfdingarnes samt Öfver'-Stålh dllarens
till Kongl. Majit i underdånighet afgifne Fem-ärs
Berättelser.
2= marnum
f
KONGL. MAJjTS
B ef al l n i n g s h a f v andes
ii t i
ÖREBRO LÄN
lin
KONGL. MAJIT
i underdånighet afgifne
FEM-Å RS-BERÅTTELSE,
för Åren 1827, 1828, 1829, 1830 och 1831.
Tryckt ho» H. G. Noriiström, 1834.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Tiden är inne, då Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande för Tredje gången
bör till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva den uti Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Circulaire af den 17 April 1821 anbefalda underdåniga
Berättelse, angående Länets tillstånd i Ekonomiskt och Statistiskt hänseende;
Och det är af sådan anledning, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
nu, efter att ifrån underlydande Embetsmyndiglieler och
Tjenstemän i Orten hafva infordrat de upplysningar, hvaraf Eders Kongl.
Majrts Befallningshafvande ansett sig i behof, för att, så fullständigt som
möjligt, kunna fullgöra detta sitt vigliga åliggande, underdånigst utbedjer
sig, att få fästa Eders Kongl. Majrts Nådiga uppmärksamhet på den ställning,
deruti Jord- och Bergsbruket, jemte Öfrige Näringar i Länet, under
senast förflutne Fem år sig befunnit, samt de omständigheter, sora, i ett
eller annat afseende, härtill må anses hafva bidragit. —
4
Utaf de ämnen, som, jemlikt högstberörde, samt Eders Kongl. Majlis
Nådiga Circulaire af den 14 November 1827 och den 17 April 1828, skola
i Berättelsen upptagas, förekommer:
iso Länets Allmänna beskaffenhet:
Deruti hafva några förändringar, sedan 1828 års Berättelse till Eder Kongl.
Majit i underdånighet afgafs, icke inträffat; hvadan Eders Kongl. Majus
Befallningshafvande torde i Nåder tillåtas åberopa hvad denne och 1822
års Berättelse härom innehålla.
2:0 Länets Innevånare:
Ar iS3o besteg sig folkmängden, enligt Mantals-Längderne, till 109,213
personer. Deraf elkade 20,344 at’ Mans- och 28,848 af Qvinskönet, tillsammans
55,192 personer, Mantalspenningar. Härifrån vörö åter befriade, al
serskilde orsaker, 4>74* Mans- och 8,283 al Qvinskönet, samt underårige
19,843 af Mans- och ai,i53 af Qvinskönet, eller tillhopa, 54,020
personer. Enligt samma års Qvinqvennii-Tabeller utgjorde deremot Länets
folkmängd 115,910 personer. Dea olikhet som sålunda visar sig emellan
Mantals- och Qvinqvennii-Tabellerne skulle kunna förklaras derutaf, att en
mängd vanartige eller sysslolösa personer förvägrats Mantalsskrifning i den
ort, hvarest de sig uppehålla, och derföre icke blifvit uti Mantals-Längderne
upptagne, ehuru de icke dessmindre måste i kyrkoböckerne qvarstå;
Men, enär skiljaktigheten synes för stor för att allena kunna upptaga en
slik dass af menniskor, lärer ännu den anmärkte olikheten till största delen
få tillskrifvas en mindre noggrannhet vid sjelfva Skatlskrifnings-förrättningarne.
Efter hvad emellertid så väl Mantals-Längderne som Qvinqvennii-Tabellerne
upplysa, bär tolkmängden ifrån år 1825 lill och med i83o
betydligen förökat sig, enligt Qvinqvennii-Tabellerne med icke mindre än
6,945 personer; en tillväxt, hvilken, lika med den, som under de föregående
lern åren ägde rum, egentligen varit lådande inom den arbetande personalen;
Men denne tillökning i folknummer!! har, enligt hvad Eders Kongl Majlis
Befallningshafvande i föregående Berättelser jern viii baft Nåden anmärka,
ej gått i bredd med ett ökadt välstånd inom den dass, der densamma visat
sig. Lättheten till bosättningar, låga pris å Spannemålen och andre
födoämnen, samt nästan aldrig saknadt tillfälle till arbetsförtjenst hafva föranledt
allt för tidiga giftermål, och desse åter, inom antalet af någre få år,
5
en skara af harn inom hvarje sådant hushåll. När det sedermera icke Ellfver
möjligt för mannen, som, för barnens skull, saknar understödet af hustruns
arbetsförmåga, att ensam, utan den största ansträngning, nied sitt
arbete fylla beliofven inom huset, måste stundom inträffa, att han förlorar
modet och öfverlemnar sig åt hoglösheten, sorn, oftare återkommen, slutligen
uttränger arbetslusten oell störtar honom, med hustru och harn, i
eländet. — Att en sådan befolkningens tillökning ej kan lända Landet till
någon båtnad, är icke tvist underkastadt; meli medlet alt tjenligen hämma
denna öfverflödspopulalion synes icke lätt alt uppfinna, så vida ej en icke
obetydlig inskränkning i jordägarens rätt alt anlägga Torp och backstugor
skulle kunna rnedgifvas. —
Detta oaktadt fortfar ännu välmågan att i mer och mindre män vara
rådande inom Bergslagsorterne, och i Landslagen har den jordägande Allmogen
i allmänhet sin bergning, fastän ganska få af dem äro förmögne.
Ehuru fallenheten hos den arbetande classen för starka drycker ej
torde få anses i åtagande, synnerligen i Bergslngerne, der omättligt bränvinssupande
ännu som oftast äger rum, vågar jag likväl tro, att denna böjelse
icke tilltagit; och bär jag ansett mig härvid i underdånighet icke böra
lemna obemält hvad synbart inflytande Sädes- och de deraf följande bränvinsprisen
visat sig äga på antalet af de fy Beri- förseelser, som härstädes
de senare åren blifvit åtalade. År 1828, när rågen föll ända till vanvärdet,
tre R:dr Banco tunnan, och 1829, derunder spanmåisprisen först emot
årets slut stego till någon höjd, utgjorde för dryckenskap bothilde, förstnämnde
år 67, och 1829, 70 personer. i83o deremot, då årsväxten knappast
var medelmåttig och verkningarne af 1829 års svagare skörd således
svårare, uppgick antalet af för fylleri dömde endast lill 18; samt Ar iS3i
till icke flere än 21; men 1802 åter, när priset å rågen föll från i3
lill 6 R:dr Banco Tunnan, 87 personer. — Häraf borde man med tämmelig
säkerhet kunna antaga, att ett ständigt fortfarande högt pris å bränviuet
skulle uti icke ringa moa verka till förminskning af dryckenskapsbrotlen.
Det kraftigaste hindret emot fylleriets åtagande, synes likväl för närvarande
ligga uti långsamheten i lönnkrögarens bestraffning; ett förhållande,
som är en oundviklig följd af oloflig bränvins-försäljnings åtalande och afdömande
vid de Allmänna Domstolarne. Med minsta kännedom om rättegången
vid Härads-Rätterne skall den oberättigade bränvins-försäljaren i
flere år kunna aflägsna bestraffningen för sitt lagbrott; Och när omsider
bötesbeloppet uttages, uppgår detta knappast till den afgift, som af honom
6
för ett år erläggas bordt, om minuteringen varit tillåten. Häraf måste naturligen
förakt för de stadgade straffbestäm melserne hos Förbrytaren uppkomma,
tillfällen till fyllerier förökas, och liknöjdheten uttränga tjenstenitet
hos den allmänna Åklagaren, sorn under lagsökningstiden, utan att
kunna sådant förhindra, måste åse, huru förbrytelsen oförsynt fortsattes,
och uti den honom slutligen tillkommande andel i de böter, hvartill Lönnkrögaren
under tiden, på mångfaldigt sätt, gjort sig förfallen, sällan ser
sine kostnader, än mindre sitt besvär ersatt. Jag håller alltså i underdånighet
före, att frågor om oloflig bränvins-försäljning åter böra behandlas,
på sätt, före Eders Kongl. Majrts Nådiga Förordning af den 25 Junii i83o,
gällande var; befarande, att derest Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande
ej å nyo kommer i tillfälle, att på samma gång till ansvar befordra Lönnkrögaren
och den hos honom omåttligt brån vinssupande, Eders Kongl. Majrts
Befallningshafvande, förr eller senare, skall blifva urståndsatt, att vederbörligen
fullgöra hvad Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande i 60 §. af
högstberörde Nådiga Förordning fått sig anbefaldt, samt, oaktadt det strängaste
handhafvande af Författningen emot fylleri och dryckenskap, förgäfves
bjuda till att förekomma dess tilltagande.
3:o Näringar:
Jordbruket: utgör hufvudnäringen inom den egentliga Nerikes-Provincen,
och idkas utaf största delen af Länets innevånare.
Under den tid, som förflutit sedan sista Berättelsen i underdånighet
afgafs, har jordbrukaren skördat tvänne ymnige och tvänne försvarlige grödor.
Endast år 1829 var årsväxten något under medelmåttan, utan att
likväl deraf, genom saknad tillgång på Spannemål, någon förlägenhet för
orten inträffade.
Ehuru uti Landtmanna-producternes fortfarande låga pris, närvarande
tid icke erbjuder någon uppmuntran till odlings-företag, verkställas likväl
sådane allmänt nog, fastän, med ganska få undantag, endast i smärre senia;
och träffar man nu, äfven hos Allmogen, oftare än fordom, af ädlare
foderslag beväxte ängsmarker.
Länets hemmantal utgör, enligt i underdånighet bilagde Tabell, närmare
2,802 mantal; och årliga utsädet vid dessa hemman, samt tillhörande
Torp och Lägenheter, har blifvit beräknadt:
7
Af Hvete till 769 tunnor 28 kappar, eller på hemmanet i medeltal
8 kap:r
.2
_
_
_
_
7 T:r
-
—
—
—
3i kap:r
—
Råg 19,618
-— Korn 2,705
—
Hafre 15,075
■—Blandsäd 5,i 19
—
Ärter 1,518
-Pola toes 17,601
i3
3o
6
2
1
»4
S:a Utsäde 62,407 tunnor 3o kap:r, eller på helt Mantal, Spannemål,
'7 “
6~ 9 —
. C T.., U ^
Tillsammans 22 T:r 8 kapri*
hvarefter medelafkastningen, sedan utsädet blifvit afdraget, anses ut
-
göra:
Af Hvete 4>4^2 T:r 22 kap:r, eller på
—
Råg 111,482 — 4
—
—
—
Korn 12,705 — 4f
—
—
—
Hafre 5o,852 — 24
—
—
—
Blandsäd 22,4 • 8 — 20
—
—
—
Ärter 5,878 — 24
—
■—
—'Pola toes 104,101 —-i2
—
—
hemmanet i medeltal 1
—
—
39
—
-
4
—
—
18
—
—
8
—
—
37
T:a igkaprr
T:r 25 —
L9 —
-t -
S:aAfkastn:g 3i 1,900 T:r 14 kap:r, eli. på helt Mant., Spannemål, 74 T:r 7 kap:r
och Potatoes 37 —
4
—
Tillsammans 1 11 T:r 1 1 kap:r
eller i korntal beräknad, af Hvete, Råg och Potatoes, Sjette, och af Korn,
Hafre, Blandsäd och Ärter, Fjerde kornet.
Vid jemförelse af 1828 års Berättelse inhemtas, att årliga utsädet
och Spannemåls-productionen i Länet nu blifvit uppgifven till ungefärligen
samma belopp, som berörde år; och, ehuru å de fleste hemmanen i Länet
icke utsås öfver 16 tunnor spannemål, och sättas flere, än 5 å 6 tunnor
potatoes, är likväl ostridigt, att årliga utsädet å en ganska stor del Egendomar
uppgår till dubbelt och vida derutöfver, hvaraf föijer, att productionen
i det hela med säkerhet tål en förhöjning af omkring 5o procent.
Af Trädgårdsväxter eultiveras mera än orten beböfver; men odlingen
af Lin och Hampa ersätter ännu icke på långt när hvad derutaf erfordras.
Boskapsskötseln, emot hvars hastigare tillväxt, enligt hvad Eders
Kongl. Majrts Befallningshafvande uti 1822 och 1828 årens Berättelser i
underdånighet antydl, bristen på goda och tillräckliga betesmarker, i syn
-
8
nerhet inom den egentliga Nerikes-provineen, lägger hinder i vägen, synes
dock allt mer och mer skrida till sin förbättring, och är numera otvifvelaktigt,
att behofvet utaf alla slag af Victualier fylles inom orten.
Utaf de upplysningar åtskilige af Länets Seliaferi-ägare behagat meddela
Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande, visar sig uppenbart, att denomsorg
bemälte kunnige och erfarne "hushållare hittills egnat åt Fårafvelns
förbättring, ännu med samma varma'nit fortgår. — Vid Bysta, der Eleetoral-bjorden
år 1828 utgjorde 4^o individer, är antalet lin nära tredubbelt;
vid. Carlslund uppgår denne hjord till boo djur, sedan 200 blifvit
till annan Schäferi-äga rens egendom afförde, och vid Boo utgör stammen
486; af hvilket sistnämnde antal Får, ägaren detta år baft en contant inkomst
utaf 3,8a5 R:dr ra skill. Riksgäldssedlar. Vid Ullavi visa sig jemväl
de lyckligaste resultat af den rastlösa omvårdnad, hvarmed innehafvaren
utaf detta Boställe, öfversten och Riddaren af Eders Kongl. Majus
Svärdsorden C. F. von Böhnen omfattat Schäfeiihandteringen; och endast
vid Carlslund, der hälsotillståndet bland de äldre fåren äfven varit fullkomligt,
och dödslillfällen högst sällsynta, Ilar en starkare afgång bland
Lammen ägt runi, i den mohn förädlingen tilltagit; en omständighet, som
isynnerhet tillskrifves fårens för thirga parande.
Ännu har likväl icke någon bland Länets Allmoge vändt sin håg åt
denne näringsgren; och innan den hos Allmänheten vanligt rådande, ehuru
billiga farhåga för mell kostnader förenade nya försök hunnit undanrödjas,
genom erfarenheten af de fördelar en förädlad nllproduction medförer, lärer
Bonden, äfven på det enstaka hemmanet, icke påtänka någon förbättring
af racen utaf det inlia niska fårslag, hvars ull vanån gjort honom böjd
att anse mest användbar och tjenlig för sitt behof.
Så allmänt som varit att förmoda, hafva icke elier, vid betäckningar
blifvit begagnade de från Strömsholms Stuteri lill serskild® orter i Länet
utgångne Beskällare; hvadan någon synnerlig verkan af denna åtgärd, till
Häslafvelns upphjelpande, ännu icke hunnit visa sig.
Antalet af i Länet befintlige kreatur är nu uppgifvit utgöra:
Hästar 9.34a» eliev på helt hemman något öfver 3
Oxar
12,877,
•—
Kor
4*>°33»
~
Ungboskap i5,a44*
~"
Få.r
44,674,
-
Svin
14,115,
—
Getter
4>°a,,
—
närmare
närmare
öfver
nära
något öfver
nära
a
15
5
16
5
0«h
9
Och således, med undantag af ungboskapen, som med 91 stycken öfverstiger
antalet af den uti 1828 års Berättelse upptagne, i allmänhet
något mindre än det samma år uppgifne; dock torde äfven här den anmärkning
icke sakna grund, att kreaturens antal, åtminstone hvad oxar och
kor beträffar, är i verkligheten vida högre, än Tabellen utvisar.
De enskilda Skogome hafva under senast förflutne fem år icke med
mera omsorg än tillförene vårdade blifvit; och lärer man, förr än tillgången
å skogseffeeten i orten blifver mindre, än den är, och prisen derå högre,
ej få förvänta, att Allmogens uppmärksamhet skall fästas på en mera
ändamålsenlig hushållning med denna sin Egendom, deraf Landtmannen,
så vidt han ej är Stad nära boende, eller drifver Bergsbruk, för närvarande,
med beräkning af huggnings- och försel-kostnad, genom afsalu, ej
kan beräkna någon inkomst, och således ej äger annan nytta än fyllandet
af eget husbehof.
Å de för Eders Kongl. Maj:ts och Kronans räkning bibehållne kronoparken
Tysslingen och Krämare-marken, den förre af 65o tunland 20 kappland,
och den senare af 480 tunland 7J kapplands vidd, är det nya skogshushällningssättet,
eller den så kallade trakthuggningen, införda och hafva
Öfrige kronoskogarne i Länet, nemligen Jägarebacken, Hällebråten, HöjdeEdet,
Silfvergrufvan, Sättran, Edsböle och Immetorp, tillsammans utgörande
1,661 Tunne- 19 kappland skogsmark, nu mera, i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Collegii Circulaire den 14
April 1824 och serskilde af Eder Kongl. Majit i Nåder meddeldte föreskrifter,
blifvit till skatte försålda, emot sammanräknade 28,091 Riksdaler 28
skill. Banco; Uppgående den utaf desse Skogar bestämde Grundränta årligen
till 44 Tunnor 2X kappar Spannemål; dock beror antagandet af köpeanbudet
för sistnämnde eller Immetorps Allmänning 14,684 R:dr 16 skill,
nämnde mynt, ännu på Eders Kongl. Majrts Nådiga bepröfvande.
Vid de innevarande år af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande,
till följd af i8o5 års Nådiga Förordning om Skogarne i Riket anstälde Undersökningar
å de i Länet befintlige Nio Härads-Allmänningar, funnos Intressenterne
icke vara böjde för antagandet af det å krono-parkerne införde
omformäldte förändrade hushållningssätt, hvilket likväl, jemlikt 1827 års
Skogsransaknings-beslut sedermera vid afverkningar å Hardemo Härads Allmänning
blifvit begagnadt. Genom uteblifne frö-år, sedan trakthuggningen
4 sistnämnde Skog infördes, hafva de afbrukade trakterne ej förr än innevarande
års höst kunnat ordentligen besås, hvilket medfört tvekan hos All
-
IO
mogen om nyttan af detta hushållningssätt, så mycket hellre, som medlet
för åstadkommandet af den fälde traktens hastigare återväxt, än den naturen
sjelf tillvägabringar, ansetts beroende af tillfälligheten huru lång tid
emellan hvarje frö-år kan förlida; dock hafva delägarne i merberörde allmänning
öfverenskommit, att tills vidare med trakthuggningen fortfara, för
att derunder hinna öfvertygas om dess iner eller mindre användbarhet.
Ortens andra hufvudnäring utgöres af Bergsbruket_, för hvars tillstånd
under ifrågakomne tid Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande nu går att
i underdånighet redogöra; och anmärkes härvid först Grufvudriften och
Malmtillgångarne:
Isåsa Silfver-, Bly- och nu mera äfven Koppar-Grufvaj i Lerbäcks
Sockenj, har de sednare åren endast tidtals blifvit bearbetad; derunder, så
vidt anmäldt blifvit, någon Silfvermalm ej erhållits; hvaremot Kopparmalms
vinsten år i S31 uppgick lill nära 1,660 Skeppund.
Helleforss Silf lergrafva och Krigskärns SilJ v er,malmfält, uti Ljusnarsbergs
Socken drifvas nu mera endast på försök att åtkomma malm, som uti
gamla Grufvors bottnar förmodas vara qvarlemnad efter forntidens brytningar;
hvilket ändamål likväl hittills förfelats.
Cobolt-Grufvorne i förstnämnde och Hammars Socknar, som 1822 och
de nästpåföljande åren öfver hufvud producerade 34>ooo marker ren Cobolt,
och sysselsatte öfver 800 personer, hafva, för bristande afsättning, sedermera
tid etter annan måst inställa flere af sine arbeten, samt å dem begagna så
kalladt hvilostånd. För närvarande äro blott Trenne Grufvor under bearbetning,
utur hvilka, tillika med hvad som, genom serskilde kostsamrue
Bok- och Slamverks-iurättningar, utur äldre Varp och så kallade Sylt- samt
Mos-högar samlats, sistledit år endast erhölls 7,659 marker Cobolt, hvarå,
såsom utan ali efterfrågan, något välde nu ej kail sättas.
Utaf de i föregående Berättelser omförmälte tvenne Koppar-Gi ufvor,
bär den vid Håkansboda i Rambergs Socken, i anseende till Malmfyndighetens
betydliga minskning, Malmens åtagande i halt, jemte ökad kolåtgång
till smältningen, med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd, sistlidet
år blifvit nedlagd; hvaremot den så kallade Stor-Grufvan i Nya Kopparbers
Bergslag ännu bearbetas, ehuru afkastningen i medeltal under de sista
fern åren icke stigit öfver 40 Skeppund Gar-koppar, som, efter i3o
R:dr Banco Skeppundet, i värde uppgått till 5,200 R:dr.
bbur det för några år tillbaka med arbete belagde Hesselkulla östra
Malmfält i Wintrosa Socken hafva på de sist förflutne 7 åren erhållits omkring
700 Skeppund, till 6 procent skattad kopparhaltig Malm, årligen,
11
hvaraf en betydlig del blifvit afförd till Laxå Bruk i Yester-Neriket, der,
enligt liders Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution af den i October i83i, en
Kopparhytta kommer att uppföras.
Jemma!ms-Grufvorneserdeles uti Nora Bergslag, hafva under sednare
åren lemnat vida mera Malm än tillförene, så att icke allenast ortens
eget behof blifvit fyddt, utan äfven afyttring deraf skett till andre Provincer,
såsom Småland, Wermland m. fl.; och beräknas brytningarne per me
-
dium årligen:
I
Nora Bergslag till
.
.
:..........116,017
Skep:d.
i
Lindest och Ramsbergs
...
35,227
—
i
Lekebergslagen .
.
.
■...... i5,o36
—
i
Lerbäcks Bergslags
egne
Grufvor........ 2,275
—
och i Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grytlvytte och Helleforss
Bergslager till
.............30,920
—
eller tillsammans 199,475 Skep:d.
Malmhöjde-Jernmalms-anledningar i Carlskoga Bergslag hafva länge
varit kände och äfven tidtals arbetade, men ofta ödelagde i anseende till
malmens sämre beskaffenhet. Den här erhållne har nemligen i dagen, eller
på ringa djup varit intimt blandad med magnetisk Svafvelkis, som icke allenast
förorsakat flere olägenheter i Hyttegången, utan äfven gifvit det deraf
producerade jern den oart man kallat rödbräcka. Genom i sednare tider
tillvägabragte förbättringar i Rostnings-methoderne öppnades en möjlighet
för tillgodogörandet af äfven mindre välartade malmer; och ett Bolag
har af sådan anledning, för omkring tvenne år sedan, bildat sig till bearbetande
af Malmhöjde-malmen. Under användande af icke obetydliga capitaler
har Grufvan blifvit afsänkt å ett temligen både rikt och samladt
Malmlager, i hvilket Svafvelkisen på djupet synes aftaga, dock icke så att
Malmen kan efter vanlig behandling på Masugnen användas. Genom understöd
af Jern-Contoiret sattes Grufvu-Bolaget i tillfälle att uppföra en
Rostugn efter Herr Cleophass förslag, men de deruti anstälda försök lära
icke hafva lemnat önskadt resultat, emedan Intressenterne nu äro i begrepp»
att genom rostning, efter Sehedinska methoden, göra malmen mera användbar.
Då Malmlillgången inom delta fält icke är obetydlig och denne
Bergslags-ort, utom ifrågavarande anledning, icke äger någon af värde,
synes företaget blifva af stor nytta för Näringen, som nu i allmänhet lidey
af höga tiliverknings-omkostnader, dels förorsakade af inköpsprisen å Mai
-
12
men, dels ock härledande sig frän det långa afstånd på hvilket Malmerne
skola hämtas från Persbergs-, Dalkarlsbergs- och Åsbobergs på 2i å \ mils
afstånd från Hyttorne i Carlskoga belägne Grufvor.
Grufve-arbetarnes antal i Nora Bergslag har i medeltal de sednare 6
åren utgjort 628 personer, till minst två tredjedelar Qvinfolk; och anses
desse arbetare, sammanräknade uti Länets Öfrige Bergslager, kunna till nära
samma antal beräknas.
Tack] erns-tillverkningen har från och med 1827 till och med sistli
-
det år, efter medelberäkningen uppgått:
i
Nora Bergslag till.............28,781
Skep:d.
i
Lindes och Ramsbergs............24.013
—
i
Lekebergs samt en del af Carlskoga Bergs Fögderi .
.
16,429
—
i
Lerbäcks Bergs Fögderi........... 7,181
—
i den till Wermlands Bergmästardöme hörande del af
Carlskoga Bergslag............16,707
•—
samt i Nya Kopparbergs, Hjulsjö,' Grythytte och Helleforss
Bergslager, till ............3p,583
—
eller örn året tillhopa 132,664 Skep:d,
och sålunda till icke mindre, än i3,6o5 Skeppund utöfver de föregående
fem årens jemväl betydliga tillverkningar, ehuru äfven denna production, i
värde, efter 7 R:dr Skeppundet, uppgående till 928,648 R:dr B:co, lika med
den i 1822 och 1828 årens Berättelser uppgifne, endast är beräknad efter
det qvantum Tackjern, hvartill hvarje hytta i afseende på det Kongl.
Majrts och Kronan tillfallande Tiondejern är taxerad, derifrån således det
under värmningsdygnen tillverkade jernet blifvit afdraget.
Till någon del torde den förökade productionen kunna tillskrifvas de
flere i Bergslags-orterne företagna Skiftes-förrättningar, hvarunder förut sparade
Skogar mer än vanligt blifvit för Bergsbruket tillitade, af anledning,
att Ägarne funnits i ovisshet om de vid den sparade skogen blefvo bibehållne,
eller icke; en omständighet, som likväl vida öfverväges af den nytta
desse Förrättningar medföra; men såsom härtill hufvudsakligen bidragande
måste man dock anse sednare tiders förbättringar vid smältningarne,
hvarigenom, med besparing af kol, malmens jernhall säkrare än förr
uttages.
Färdigheten och hågen att tillreda gröfre tack jerns Gjutgods, har de
sednare åren visat sig hos Hyttefolket vara i stigande; och äro i synnerhet
vid Krokforss Gjuteri åtskilliga arbeten af utmärkt godhet tillverkade.
i3
Stångjerns- och Manufactur-Smidet saknar för närvarande tillräcklig
afsättning, för att kunna uppehålla priset derå till den höjd som erfordras,
för godtgörandet af de kostnader Bruksägaren för inköp af kol och tackjern,
på tillverkningen nedlägger; och kan hans ställning vid denne tidpunkt
således ej anses serdeles fördelaktigare, än år 1822.
Då ae fleste Bruken under ifrAgakomne fem år till sine privilegier ej
undergått förändring, och någon synnerlig förhöjning eller nedsättning i
smidet under tiden således icke eller kunnat inträffa, upptages äfven nu
Stängjerns-Tillverkningen :
i Nora och Lindes Bergmästaredörae till......55,000 Skep:d.
i den till Wermlands Bergmästaredöme hörande del af
Carlskoga Bergslag, till...........1,700
—
och vid Bruken i Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte
och Helleforss Bergslager, till.........7,250
—
eller tillsammans lill 63,902 Skep:d,
hvarföre värdet k i5 R:dr Skeppundet utgör 959,280 R:dr Banco; ocR har
Manufadur-smidet i medeltal årligen blifvit beraknadt till något öfver
9,000 Skeppund, som efter 24 Riksdaler Skeppundet skattas till 216,000
R:dr Banco.
Emellan 8 och 900 personer anses vid Jern- och Manufactur-Verlen
äga jemn sysselsättning.
Vidare förekomma:
Dylta Svafvelbruk. Från och med 1827 till och med sistlidet år tillverkades
härstädes:
Svafvel...........672 Skep:d 5 Lisp:d — —
Victriol........... 3,535 Skeprd 16 Lisp:d i3 Skålp:d
•ch Rödfärg .......... 7,829 Tunnor,
eller i medelberäkning årligen 112 Skep:d 17 Skålprd Svafvel, 589 Skeprd
6 Lisprd 2 Skålp:d Victriol, och i,3o5 Tunnor Rödfärg; uppgående tillverkningsvärdet,
efter 24 R:dr Skeppundet för Svafvel, i5 R:dr för Victriol
och 3 R:dr Tunnan för Rödfärgen, tillsammans till 15,443 R:dr 26
*k. 7 r:st. Banco.
Latorps eller Beatie Christinae Alunverk. Under nyssnämnde tid har
Aluntillverkningen vid detta Bruk uppgått lill u,645i Tunnor, eller 1,940
Tunnor årligen, i värde å 19 R:dr Tunnan, skattade till 36,860 R:dr
Banco.
*
»4
Risbacka i Nora och Ridkärrs Rödfärgs-Verk i Nya Kopparbergs
Socken.
På förstnämnde ställe äro tillverkade 36a och på det sednare 58a
Tunnor Rödfärg hvarje år öfver hufvud; derföre värdet efter nyssberörde
pris således bestiger sig till 2,83a R:dr Banco. — Brist på ämne och tillverkningens
dyrhet föranleder dock till farhåga, ali Ridkärns-Verket inom
korrt måste nedläggas.
Lindbacka i Ånsta och Åmmebergs Pappers-Bruk i Hammars Socken.
Vid det förstnämnde är tillverkningen uppgifven till 5,o35, och vid
det sednare till omkring i,ooo Ris Papper örn året, i värde ansedt till
sammanräknade 23,842 R:dr Banco.
Torps Pottäske-Bruk i Askers Socken. Årliga tillverkningen derstädes
af grå calcinerad Pottaska har nu blifvit Uppgifven till omkring 54o
Lispund, uppskattad till 1,810 R:dr Banco.
Vid desse Verk och Inrättningar sysselsättas omkring a5o personer.
Enligt Tabellen finnas i Länet f5 Tegelbruk, hvarest tillverkas 3oo,ooo
Tak- och 5oo,ooo Mur-tegel, i värde upptagne till 12,000 R:dr Banco; 106
Tull-lV^jölqvarnar; 3i Lego-Sågar; 17 Kalk-Ugnar, deri-brännas vid pass
7,000 Tunnor Kalk, värderade till 4>5oo R:dr; 2:ne Stampverk och ett
Stenbrott; vid hvilket sistnämnde fem arbetare äga ständig sysselsättning
med tillverkning af Qvarnstenar, Trappsteg, Plan- och Golfsten, Grafvårdar,
med flere arbeten, uppskattade årligen till 2,4qo R;dr Banco.
Aid Tegelbruken sysselsättas, å hvarje ställe, 2 å 3, och vid de Öfrige
Verken 1 å 2 personer.
Binäringar:
Enligt hvad Eders Kongl. Majus Befallningshafvande i 1822 års Berättelse
haft Nåden upplysa, utgöra Bränvinsbränning., Köhling samt Foror
och Skjutsningar de Binäringar, som här i. orten, egentligen af Landtmannen
påräknas, såsom i mer eller mindre mohn bidragande hjelpmedel för hans
bestånd; hvartill kommer, i Lerbäcks Socken, Nubbsmidet, deraf flere hundrade
personer äga sin utkomst, och som anses tillskynda Socknen en vinst
af omkring 20,000 Riksdaler Banco.
4-o Politisk Författning:
Kammarverk. Ifrån början af år 1828 och till slutet af sistlidet år
hafva Skattläggningar blifvit fastställde: 1828 den 12 Februarii: Å den till
Håkansboda Kopparverk lydande Recognilions-skog i Rambergs Socken, Trekanten
kallad, ansedd till 2f Mantal; i83o den 3 Maj: å Bredsjöhytte Recognitions-skog
i nämnde Socken, Mantal; den 7:de Junii: å Finnå eller
Stadra Bruks Recognilions-skog, Mantal; den igule Juli: å Stjernforss
Bruks Recognitions-skog,
Mantal; den i5 November: å
Frö.svidahls och Klockarhytle Recogiiitions-skög i Kihls Socken, Mantal;
den 29 November: å Gammelbo och Granhults Bruks Recognitions-allmänningar
i Ramsbergs Socken, 4|§ Mantal; i'83i den 24 Januari: å Willingsbergs
Bruks Recognitions-skog i Knista Socken, Mantal; den i5 April: å
Lägenheten Gropakärret på Grimstens Härads Allmänning i Wisby Socken,
i Mantal; den 16 Maji: å Laggaregrufvé Allmänning i Lindes Socken, i
tantal; samma dag: å Grufängs Lilla Allmänning i Qvistbro Socken, AMantal:
Junii den i:sta: å Hemmanet Norra Yxhult i Kumla Socken, f.
Mantal; i83a den 29 Junii: å Torpet Räfhult på Kumla Härads Allmänning,
skattlagdt till f3 sk. 1 r:st. ränta; den 27 Julii: å Rockeholms Bruks
Recognitions-skog i Grythytte Socken, skattlagd till
Mantal; den 19
November: å Dormhytte Recognitions-skog i Qvistbro Socken, | Mantal,
samt den 3 December: å Waldåse Bruks Recognilions-skog i Carlskoga
Socken, AL Mantal.
Härförutan äro följande Skattläggningar verkställde, ehuru desamma
ännu icke hunnit fastställas, nemligen: 1:0 å den inom Ramsbergs Socken
belägne del af Klotverkens Recognitions-skog, med derå varande odlade
oell bebyggde Torp, till 6|| Mantal; 2:0 å de inom Nya Kopparbergs
Socken under Bergs Frälse-frihet innehafde så kallade Fjerdeparts Egendomar
samt Skatteveds- och Dagsverks-Torp, af hvilka, i öfverensstämmelse
med de i Eders Kongl. Majus Nådiga Bref den 8 Maji 1829 bestämde
Skaltläggningsgrunder, uppkommit 32^11 Mantal; 3:o å Riddarhytte inom
Ramsbergs Socken belägne Recognitions-skog, till 2^ Mantal; 4:o å Stubbeoch
Rojselrätts-Torpen Bredsjönäs och Kossslångviken, belägne på den
Bredsjö Masugn i Nya Kopparbergs Socken tillslagne, lill Hemmantal förut
indelade Recognitions-Allmänning, hvilka blifvit satte, det förre till fMantal
och det senare lill Mantal; samt 5:o å det på här ofvan omförmälte
Allmänning, Trekanten kallad, liggande Stubbe- och Röjselrälts-Torpet
Hartorp, skattlagdt lill | Mantal.
Under samma tid, eller sednast förflutne fem år, hafva Ett Hundrade
serskilde Byar och Hemman, tillsammans utgörande i2Öi Mantal, blifvit i
Laga Skifte fördelade.
.
-
16
På sätt Tabellen utvisar äro Hemmanen i Länet värderade sålunda:
R:dr.
R:di\
Mantal Frälse Säterier.....till 654,o36 3a ellef
6,229
io5i
54
9
44.91
225/3
t2U
*°u
d:o Berustade d:o
d:o Rå och Rör ...
d:o Frälse......
d:o Bergs d:o ....
d:o Frälse Skatte ....
d:o Krono ............
d:o Bergsmans d:o ....
d:o Krono Rusthåll
d:o Augments Hemman .
d:o Krono Skatte d:o .
441
^:o d:o Bergsmans ^:o ♦
d:o d:o Skatte Rusthåll
d:o d:o Augment.....
d:o Militiae Boställen .
d:o Civile
d:o .
d:o Ecclesiastique d:o .
d:o Acad. Hemman Kr,
d:o Hospitals d:o d:o
d:o Krigsmanshus d:o Sk.
d:o Recognitions-skogs H:n
samt**de serskilde Lägenheterna tillsam
mans till ...................
3o3i£
lii
59ié
'i
i
^2flo
2 56,45 7 —
„
29,103
16
„ i,6t5,025 oa
„ ioi,q58 16
„
875,703
—
»>
^ 0,990 —“
„ i,ii4,54o 3a
29«794 —
„
7,400
—
„ 1,454,273 —
„ 1,852,64a —
„ 1,072,270 —
1,045,169 24
243,365 —
65,777 24
ar 1,839 3a
3,220 ■—
8,000 —
1,100 •—«
79,090 —
»
M
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
600,992
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
99
»9
99
99
99
99
>»
99
4,749 —
3,233 —
3,574 24
4,246 —
3,892 —
2,582 24
4,237 24
2»979 —
3,700 —
3,36o —
4,201 —
3.470
—
3,i 16 —
3,375 24
3,869 —
3,421 —
2,147 —
4,000 —
2,200 —
2.471
—
Summa, Jord-Egendoms värde R;drB:o. 11,352,747 16
Återstående Taxeringsvärdet 3,34a,5o4 R:dr 16 sk* Banco, belöper sig
således på Qvarnar, Sågar, Bruk, Masugnar, Stampar, samt Öfrige Verk och
Inrättningar på Landet.
Sielfägande Jordbrukare förhålla sig till Arrendatorer och Brukare, i
i)ster-]\Teriket, såsom 3 till 1, men i den återstående delen af Länet, såsom.
6 till 1.
Postföringen utgöres, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i sista Berättelsen haft Nåden utreda, af 2i£ Mantal samt ett skattlagdt
Torp ; och Gästgifvaregårdarnes antal är 47*
"Vid
17
Vid Stats-Bidragens af Landet fördelning på sammanlagde hemmantalet
af hvarje serskilt slags natur, belöper sig på livart helt hemman:
Frälse Säteri.......
Säteri Rusthåll......
Rå och Rör.......
Frälse hemman .
.
.
.
.
.
Bergs-frälse hemman .
.
.
.
Frälse Skatte-liemman .
.
.
.
Krono-hemman......
Krono Bergsmans-hemman ,
.
Krono Rusthåll .
.
•
.
.
.
Krono Augments-hemman .
.
.
Krono Skatte hemman ....
Krono Skatte Bergsmans hemman
Krono Skatte Rusthåll ....
- Krono Skatte Augments-hemman
Militiae Boställen ......
Cevilt dito......
Ecclesiast. dito......
Academiehemman .
.
..
.
Hospitalshemman.....
Krigsmanshushemman .
.
.
.
Recognitions Skogshemman .
.
Banco R:dr
97
255
85
129
111
126
155
151
3i 1
176
x99
70
349
198
94
127
98
125
lii
174
142
sk. r:st
3i 1
16 11
37 10
26
3
44 4
35 6
— 10
35
3
27
11
23
1
16
»9
3
22
3
26 10
4
2
23
8
36
3
22
4
29 6
4
6
6
4
Äfven nu får Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande härvid i underdånighet
göra den anmärkning, att då de vid hemmanen skattskrifnes
personella utskylder blifvit jorden påförde, en större Bidrags-summa, än
densamma verkligen vidkänner, synes deraf utgå.
Kostnaden för Rustning och Rotering är beräknad efter enahanda
grund som år 1828; och upptagas alltså utgifterne för en Hussar vid Lifregements-Brigadens
Hussar-Corps:
3
Löneförmåner:
Ett Torp, deraf årligen kunde utgöras 5a st. dagsverken å
16 skill. 6 r:st till .......
Torpets underhåll med nybyggnad ....
Lusth ållarens bruknings-kostnad, jemte Ved- och Qvarntransporter
.........
Lega och städsel beräknad efter 12 års tjenstetid .
Årlig Lön .
.
.
.
.
Karle- samt Häst-munderingarne nied alla tillbehör, och un
derhållet af båda årligen till .....
Hästens inköpskostnad, 166 R:dr 32 skill., fördelad på 9 år
Föda, skötsel och årliga skoning .....
Rusthållarens tidspillan med transporter och skjuts till och
ifrån möten och mönstringar, dagtractamentén på samlingsoch
uppbrottsdagar, ådermöten och mönstringar .
Åi liga Mötes-passe volancen, beräknad efter sistlidet års KronoRiikenskaper,
såsom öfverensstämmande med medelprisen
för de sista fem åren .
17: 42 —
7: 16 —
4o —
8 —
29: 10 *—
18: a5 —
60: — —
6: 32 —
17: 43 —
Summa Banco R:dr 168: 24 —
För en Soldat vid Nerikes Regemente:
Ett Torp, ansedt sorn dagsverkstorp, kunna gifva 3o dagsverken
årligen å skill. 6 rist ,
.
.
.
10: 16 —
Abyggnadens årliga underhåll, Torpets brukningskostnad, ved
och
qvarn-transporter .
.
.
.
.
.
.
.
6:16 —
Årlig lön i penningar och persedlar efter Markegång .
. 27: —■ —
Årligt bekladnads-bidrag .
.
.
.
.
.
.
3: 25 —
Soldat-lega och städsel, beräknad efter i5 års tjenstetid
•
3: 37 —
Mötes-passevolance .
.
.
.
.
.
.
.
•
7: — —
Summa Banco R:dr 57: 4ö ——
Vid Westmanlands Regemente, hvartill en del Rotar höra, är
kostnaden ansedd drygare och utförd till .
.
.
.
»7° R:dr.
Sedan Eders Kongl. Majit, uti Nådigt Circulaire af den 34 Mars sistlidet
år, anbefallt Dess Befallningshafvande, att sammankalla Extra Rofchållarne
i Länet för att höra dem, huruvida de på vilkor Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref af den Maji 1821 innehåller, ville åtaga sig, att.
19
vid infallande krig, prestera Hästar i stället för karlar, och hemälte Rotehållare,
vid, till underdånig åtlydnad häraf, med dem hällne sammanträda»
nästan mangrant ingått på Eders Kongl. Majus berörde Nådiga framslällning,
hafva Contract örn Extra Roterings-skyldighetens fullgörande på
omförmäldle sätt emellan Eder Kongl. Majit och Kronan samt vederbörandes
Extra Rotehållare blifvit upprättade.
Då Roten, enligt desse Contract, sedan den vid krigets början uppsatt
antaglig häst, är fri från all vidare Remonterings-skyldighet, vid inträffande
afgång, så länge kriget fortfar, men deremot, örn hästen, vid krigets slut,
är 1 behåll, äger att dea återfå, har Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
ansett Extra Roterings-skyldigheten utgöra håde ett ringa och sfi tillfälligt
besvär, att årliga kostnaden derföre ej efter någon grund kan beräknas,
hvadan ock någon slik kostnad ej blifvit Extra Rotande påförd.
De till Rustningen anordnade Räntor utgå:
Af 54 Mantal Säteri-Rusthåll:
Jordeboks- och hemmantals-räntor 3,192:
3.
1.
Afrads-Spannemål......771:
3o.
—
-- 3,963: 33. 1.
af ioAi Mantal Krono-Rusthåll:
Jordeboks- och hemmantals-räntor 716: 10. 1.
Afrads-Spannemål......139:
43.
3.
----
856:
5.
4.
af 3ogil Mantal Skatte-Rusthäll:
Jordeboks- och hemmantals-räntor 32,444* 10. 4*
Afrads-Spannemål......3,082: 36. 6.
--25,526
46:
10.
af 2 Mantal Krono-Augments-hemman:
Jordeboks- och hemmantals-räntor 159: 34. 2.
Afrads-Spannemål...... 3o:
8.
7.
189: 42. Q.
af 3o3|Jf. Mantal Krono-Skatte-Augmenthemman:
Jordeboks- och hemmantals-räntor 19,699:
8.
1.
Afrads-Spannemål......2,968:
3i.
2.
- 22,667:
39.
3.
Summa Banco R:dr 53,2o4* 23. 3.
3*
20
i5,4ff Mantal erlägga Kneckte-Rotefrihets-medel, till ett sammanräknadt
belopp af 1,916 R:dr 3g skill. 7 r:st Banco.
Med något öfver 25 R:dr bidrager hvart helt hemman till ClericiStatens
underhåll, och med nära 10 R:dr, allt Banco, till fattigförsörjningen,
eller samma belopp, som år 1828 härföre Jorden påfördes; Och äro
kostnaderne för skjuts- och väg-hållning äfven nu beräknade till omkring
18 R:dr sagde mynt för hvardera, på hvarje helt Mantal.
Den under Rubriken Diverse af gifter_, Onera och Allmänna besvär
i Tabellen utförde Summa uppgår till 24,820 R:dr 44 skill. Banco; af hvilken
Summa, så vidt den på Jorden belöper, enligt hvad Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i 1822 års Berättelse jemväl i underdånighet anmärkt,
hemmanen så olika graveras, att då ett Mantal Säteri dertill bidrager
med högre belopp, än något öfver En Riksdaler, utgör bidraget för ett
Krono-Skatte-hemman nära 8 R:dr.
Politi.
Prästerskapet och Kronobetjeningen i orten hafva nu som tillförene
sig allena an för frod vårdnaden örn sedlighetens och ordningens vidmagthållande
på Landet, och har den, sedan sista Berättelsen i underdånighet
afgafs, förflutne tid ytterligare stadgat Eders Kongl. Majlis Befallningshafvandes
förut i underdånighet yttrade öfvertygelse om tillräckligheten af
desse Myndigheters controllerande tillsyn på Folkets förhållande i enskilda
och allmänna lefvernet, deremot sällan något svårt besvärande förekommer.
Utom den väl inrättade Lancaster-Scholan inom Qvistbro Socken,
egentligen för Svartå Bruks underhafvande, som benämnes efter Dess Ädelmodiga
Stiftare, den Fockska Skol-Inrättningen; Äfvensom en dylik Schola,
den Herr Bruks-Patron och Riddaren Strokirk på egen bekostnad låtit
inrätta vid Ölsboda Bruk i Nysunds Socken, finnas nästan inom hvarje Församling
inom Länet Scholor, under Prästerskapets inseende, der de af Allmogens
barn, som icke äro i tillfälle att begagna de Allmänna Undervisnings-Verken
i Städerne, vinna den nödigaste kännedom af Christendomens
läror; äfvensom, på sine ställen, någon insigt uti räknande och skrifvande;
dock måste, så länge Församlingarne sakna förmåga, att aflöna skickligare
och mera upplyste Lärare, än dem, hvarmed man nu, för bristande tillgångar,
nödgas sig åtnöja, Allmogens bildning förblifva på den lägre ståndpunkt,
hvaruti den för närvarande i allmänhet befinner sig.
Enligt hvad Edors Kongl. Majus Befallningshafvande uti en serskild
fråga haft Nåden utreda, äro utaf 56 Socknar, hvaraf Länet består, 42 med
2*
Sockne-Magaziner försedde, hvilkas sammanräknade Spanmåls-fond uppgår
till io,685 Tunnor i3^ kappar Säd, största delen Råg, som likväl på de
fleste ställen öfver Sommaren hel och hållen utlånas, utan att något deraf
lemnäs i Magazinet qvar; och äga sex af desse Socknar derförutan en penningefond
af tillsammans 3,i5i R:dr i3 skill. 4 rist. Banco, samlad i ändamål,
att uti behofvets stund i Spannemål förvandlas.
Utom Gästgifvaregårdarne finnas nu mera uti hela Länet på Landsbygden
icke flere än Åtta tillåtna krogar, af hvilka jemväl en och annan
skulle kunna umbäras, ehuru med indragningen deraf, jemlikt senare Författningar,
måste anstå, intilldess nu varande innehafvare, på ett eller annat
sätt, afgå.
Under ifrågararande tid har hälsotillståndet i allmänhet varit ganska
godt; endast uti en Socken af Länet hafva betydande Feber-epidemier åren
i83r och iS32 visat sig, hvartill orsaken trilsk rifvits en vidlyftig träskartad
Äng, hvilken likasom skiljer Socknen i tvänne delar.. Sjukvården
besörjes .af Länets tvänne Provincial-Läkare, de i Pro vincell boende Mill—
tair-Läkare, Stads-Physici i Askersund och Lindesberg samt Lazaretts-Läkaren
i Örebro.
Från och med år 1828 till och med sistlidit år hafva 1,094 personer,
eller 219 årligen, blifvit vårdade i Lazaretts- och Curhus-Inrättningen
i Länet; och hafva, under samma tid, utgiften för denne Inrättning uppgått
till 3o,656 R:dr 35 skill. Banco, eller öfver hufvud till 6,13i R:dr
16 skill. 7 rist. sagde mynt örn året.
Sedan Läns-IIospitalerne år 1829 centraliserades i Wadstena, bär
Lazaretts- och Curhus-inrättnmgen vunnit en betydlig förbättring och utvidgning,
derigenom, alt Länets Innevånare i slikt ändamål tillhandlat sig
de utrymde Hospitalshusen, samt försatt dem i fullkomligt skick och försett
den sålunda förnyade inrättningen med en fullständig materiel af sjukbeklädnad,
sängar och Öfrige utrednings-persedlär.
Omkostnaderne härföre hafva blifvit godtgjorde, medelst ett räntebärande
Capital utaf besparade Cui husm edel, och genom ett frivilligt sammanskott
af hvarje Mantals-skrifven person inom Provincen; Äfvensom underhållskostnaden
för sådane å Lazarettet emottagne sjuke, hvilka varit oförmögne
att densamma godtgöra, hittills blifvit bestridd med af vederbörande
årligen beviljade anslag utaf besparade enahanda medel.
I hela Länet utgjorde år 1829 sammanräknade antalet af dera, som
åtnjöto underhåll eller understöd af de allmänna Fattig vårdsmed len , 2,916
personer , eller vid pass 40'de-delen af liela folkmängden , omkring j »6,0-00
22
menniskor; Och är Fattigförsörjningen samma Ar upptagen att hafva kostat
minst 22,975 R:dr Banco, som för hvarje Fattighjon öfver hufvud utgör Sju
Riksdaler 24 skill, berörde mynt. — Enligt Tabellen deremot är Fattigförsörjningen
per medium beräknad, att årligen uppgå till 20,685 R:dr 33
skill. 1 rist Banco, eller närmare 7,000 R:dr mera, än hvartill densamma
på sätt nyss berördt blifvit, år 1829 är vorden ansedd, hvilken skiljaktighet
åter härleder sig derifrån, att uti här ofvan omförmäldte Fattigpersonal
ej är inbegripet det icke obetydliga antal fattige, som, utan allt bidrag
af Socknarne, utaf Bruks-, Grufön- samt andre Inrättningars Ägare enskildt
underhållas.
Vid sistledit års slut utgjorde tillgångarne i Örebro Sparbank, den
ende i Länet, sammanräknade 12,253 Rall- 3a skill. 9 r:st. Banco, eller
nära fem gånger Bankens fond vid 1828 års utgång; hvilken betydliga tillökning
utgör ett öfvertygande bevis på Inrättningens allt jemnt tilltagande
förtroende.
Gästgifvareskjutsen, angående hvars ställande på Entreprenad, Länets
innevånare, till följe af Eders Kongl. Maj:ts derom meddeldle Nådiga befallningar,
vid serskilde tillfällen, ehuru utan framgång, blifvit erinrade,
utgöres ännu på sätt af ålder vanligt varit, dels med anslaget håll och dels
med Gästgifvarens och Reservelagets Hästar; Och ehuru den i senare åren
tillkomna Deligence-Inrättning emellan Slockholm och Götheborg, hvarvid
Deligencen passerar Länet emellan Fellingsbro och Bodarnes Gästgivaregård^!’,
synes vinna förtroende; kan Inrättningen likväl ännu icke anses
hafva vunnit den omfattning, att på denne af Resande starkt begagnade
väg, hållskjutsen derigenom synes blifva öfverflödig, eller tiden nu vara
inne, att föreslå densarnmas fullkomliga upphörande.
Till befrämjande af Odjurens utödande, hafva nästan alla Socknar i
Länet, med anledning af Eders Kongl. Maj:ls, uti Circulaire den 19 Junii
i83o, derom gjorda Nådiga framställning, träffat föreningar om praemiers
erläggande för, utom skallgång, dödade Rofdjur, till ett belopp af Tolf
Riksdaler för Björn, Nio R:dr för Varg och Sex R:dr, allt Banco, för Lo.
Hvad slutligen
5:o Städerne i Länet beli alfar; så befinna de sig så alldeles uti samma
ställning, som för ett decennium tillbaka, att Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande,
sorg derföre vågar åberopa hvad angående dem i föregående
tvänne Berättelse!’ i underdånighet blifvit anfördt, nu ansett sig endast
böra underdåpigst anmärka följande:
23
Enligt i83o års Mantals-längder utgjorde Folkmängden:
uti örebro:
3,975,
uti, Nora:
723,
uti Lindesberg: j65, och
uti Askersund: 781 personer, eller uti Länets samtlige
Släder tillsammans 6,244 personer af alla åldrar och kön, och således
402 flere, än år 1825.
Sedan Eder Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af den i3:de Maji i83o,
behagat förunna Örebro Stad enahanda förhöjning uti de Staden tillkommande
Bio-, Hamn-, Mätare- och Vägare-penningar, som Arboga förut i
Nåder tillagd blifvit, hafva Stadens inkomster härutaf, äfvensom0af inflytande
Marknads-Ståndspenningar, Städje-, Våg- och Källar-Frihets-medel
samt Tomt-, Gjernings- och Sak-Ören, årligen blifvit beräknade till omkring
2,55o R:dr Banco. —
Af de Öfrige Städerne, uppbär:
Nora:
Källarfrilietsmedel .
Gjerningsören
Tomtören, Vretskatt,
omkring .
.
.
Lindesberg: Källarfrilietsmedel
Gjerningsören .
.
Vågpenningar .
.
Askersund: Källarfrilietsmedel.
Gjerningsören .
.
Vågpenningar ,
.
• • 83: 36. 9.
. . 3 x: —— —
m. m.
. . 100: 11. 3.
65:
7.
6.
27: 16. ~
11: 5. 4-
-2i5: —
io3: 28. 10.
.
.
41:
43*
—•
.
.
5:
32.
—.
.
4°:
—
—
Bro- och Hamn-penningar .
51: —
■ 138: 26. —
Hvad utöfver desse inkomster erfordras till löner åt Stadens Tjenstemän,
Underhåll af Allmänna byggnader och Broar m. m. uttaxeras af
Borgerskapet samt Jord- och Husägare.
Antalet af Slädernes Hus och Tomter, Hemman- och Tunnland-talet
af dem tillydande jord, utsädet och medelafkastningen samt antalet af der
Miderhållne kreatur, tillika med Städernas Uppskattningsvärden och Stats
-
2 4
Bidrag, värdes Eders Kongl. Maj:t i Nåder inhämta af den för desamma
upprättade härhos underdånigst bilagde Tabell.
Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
Tjenare och Undersåte
N. SNOILSKY.
Örebro Slolt i Lands-Cancelliet
den 28 September 1833.
Alb. Nyberg.
I
Tabell för Städerne
K
C
0 CO
g. o
Jord.
Utsäde af
Medel-afkastning sedan
är afdraget.
utsädet
Underhållne Kreatur.
Uppskattadt värde-
hST
3 H
CO
C/2
3
s
t—4
O
§E
3
cn -
SJ
O
>•
3
aq
>g och B-
mark.
B
P
H
e
3
O
B
B
P
3
Hvete.
£
Korn.
5
P
£■
O
2
p
B-
Ärtor.
0
p
0
Hvete
to
P»
eja
K*
O
3
Hafre
2
p
3
p-
tn
Arter.
Potate
Häslai
Oxar
w
0
d
3
cn
er
0
VI
P3
Svin.
Hus
och Tomter.
JorJ
Eruk, Jtanu-  factura»
Qvarnar» ^a_
Summa
O
*-s
r—
O
vt
1
n
P
p
p
P.
p
y
briger J*1*
m.
Örebro Stael.
P-
St.
T:ld.
Jtld.
T:ld.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
T~
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
Hus och Tomter .
361
499,075
12
499,075
195,438
8,900
1!
3(
Jord.....;
1,320
862|
1,662*
3,845
29*
31
214
65
113
146
28
63
279
1,498
325
565
—■
730
196
504
256
85
671
43
318
276
195,438
36
"■
Klädes-Fabriker .
.
1
8,900
Diverse Personer, utan näring
•
—
--
—
—
—
—
—
_
__
—
-—
_
_ .i
__
—
.—
z
__
—
—
—
—
_
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
_—
—
_
,
_
—
Summa
362
1,320
862i
1,662*
3,845
29*
31
—
214
65
~
113
146
28
63
—
279
7^498
—
325
—
565
—
730
—
196
—
504
—
256
85
671
43
318
276
499,075
15
H
195,438
36
—
8,900
—
703,414
Askersunds Stad.
Hus och Tomter .
187
82,879
82 879
Jord......
198
300
1,160
1,658
14
2
40
95
15
80
18
280
380
~
60
640
30
12
150
20
25
90
41 439
41*439
2,666
Qvarn......
1
2,666
32
3;
Diverse Personer, utan näring
•
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
_
__
_
—
._
_
__
—
—
—
,-
__
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
T
,
_
_
—
Summa
188
198
300
1,160
1,658
1.1
~2
-.
40
—
n
—
95
—
15
_
80
—
*18
—
280
—
—
—
380
■—■
" 60
—
—
—
640
—
30
12
150
20
25
90
82,879
—
H
41,439
"
27666
32
—
126,984
Si
Nora Stad.
Hus och Tomter ....
121
117,658
16
117,658
if
Jord......
# m
495
_
251
746
3
_
16
2
66
2
35
160
12
250
__
_
8
_
150
_
36
_
102
__
18
46
67,205
_
67,205
Diverse Personer, utan näring
•
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
_
—
—
—
.__
—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
Summa
121
495
—
251
746
3
—
—
16
n
2
'
66
*
_
~2
n
35
_
___
...
160
—
12
—
25Ö
——
—
8
—
~ 150
—
36
—
102
—
18
46
117,658
16
—
67,205
1
—
184,863
ii
Lindesbergs Stad.
Hus och Tomter ....
175
_
—
63,929
43
63,929
70,113
4:
i°rd......
. •
570
79
670
1,319
44
1
40
_
3
__
40
z
5
_
8
__
200
10
__
240
—
18
_
120
20
_
64
—
1,600
—
40
6
139
20
25
63
__
70,113
13
z
—
1;
Diverse personer, utan näring
•
1
-j
A
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
--
—
—
Summa
175
570
79 j
670
1,319
44
7I
—
4Ö
—
~3
—
40
—
5
—
1
—
200
—
10
—
240
—
18
—
120
—
20
—
64
r!
1,600
—
15
6
13 9
20
25
63
63,929
43
—
70,113
13
—
—
—
134,043
1
Örebro Slott i Lands-Cancelliet och Lands-Contoiret den 28 Septe^ör 1833.
4
inom
rebro Län.
s t
Bevillning.
Eiler Bevillnings-Förordningen.
Efter lista
Art.
1,321
42
210
16
1,532
10
158
2
157
13
“ 315
16
175
28
115
—
290
28
306
30
Zoe
30 -
Efter 2:dra Art.
Efter
åtdra §.
571
20
11
5712041
Jord , lius,
Tomter,
Verk och Inrättningar.
'998
39041
3533' 8
zn
3533; 8
18536
18536
30
J |
r
I
30-
1,40639
16440
82 24
516
252
235
13419
160
108
38
Borgerlig
näring.
2,116
32
15
36934
41
10
2,11614
48643
48643
463 24
14
Efter
37—40
SS
-
463
-! 265
7
Personer ,
ej hörande
till viss
näring.
03
P:
B. ?
00. p
*>p
■-K V»
cr? <
90010
26841 7
265 8—168
68
29
11
9001011
10044
44
100
163
16336
29 —
36
21316
21316
77
77
13338
38
38
133
260
26037
276
38
37
— 276
Summa.
5,003
3C
2
468
32
2
17
38
5
1,11C
)26
11
6,60--
37
8
789
4
1
216
14
8
5
16
—
258
10
1
1,268
44
1Ö
1,060
7
2
395
8
10
278
56
—
1,734
4
—
831
12
384
w
7
213
16-
1,428
171
7
Ständige .Räntor.
S>£
sfs*
►J P
I ►ö
sr
202
202
40
40
83
83
721
57
71
100
_
—
) 36
_
36
—
45
7
22
5
Zö
—
12
—
_
12
S H
a <-} I—.
g
3
03 o
r S-o
17
73
24
117124
A. Widén.
Efter Nådi gste Förordnande,
N. Snoilsky.
Sumi
57
71
156
46
273
3
n
O
-
100
1
17
118
Pt
*1 O
O
_
320
2,036
32
40
6
2
34
5
96
—
—
--
36
z
1 I 1
—
'
—
zz
*
28
6
2
34
5
416
—
—
2,036
32
■—
45
7
_
_
165
9
2
600
_
___
—
—
—
—
—
99
5
6
—-
—
—
22
5
—
_
—
—
—
—
—
—
---
2Ö
—
—
—
—
264
14
~8
6ÖÖ
—
—-
12
_
192
215
12
—
—
—
—
64
—
—
—
—
—
24
=
—
--
—
256
'
215
_
*--
_
—
172
137
24,
16
—
1
30
—
-1
—
—
--
J
24
_
_
_
_J
___
___I
___
40
1
30
172 j
137 j
24l
C w
p sr
■F 3?
Nybei'i
-if »
Tabell
Frälse-Säterier .
.
Säterie Rusthåll .
Rå- och Rörs-Hemman .
Frälse-Hemman .
Dito serskildt Bergs-Frälse
Frälse-Skatte-Heraman
Krono-Hemman
Dito serskildt Bergsmans-Hemman
Krono-Nybyggen med Frihetsår
Krono-Rusthål!
Dito Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman
Dito serskildt Bergsmans-Hemman
Krono-Skatte-Rusthåll
Dito Augments-Hemman
Militiaj-Boställen ....
Civile Boställen
Ecclesiastique-Boställen
Academie-Hemman, Krono
Hospitals-Hemman, Krono .
Krigsmanshus-Hemman, Skatte
Recognitions-Skogs-Hemman, utom sådane hvarå skattläggning ännu icke
blifvit faststäld ...........
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med flere Lägenheter utan
Mantal, sora ej under något Hemmans Ränta äro inbegripne, Frälse
Dito Skatte
....
Dito Krono
....
Dito obebyggde
Oskattlagde, bebyggde Dito, deraf Ryttare- och Soldate-Torp 866 st.
Lägenheter under Bergs-Frälse-Frihet
Backstugor .......
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman, under ständig Äganderät
Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af särskildte slag, som ej
der något Hemmans Ränta äro inbegripne, Frälse
Dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 245 par Stenar
Tuli-Sågqvarnar, Grofbladiga .
.
,
Husbehofs Mjölqvarnar, deraf 357 st. med särkild i Jordeboken uppförd Ränt
Husbehofs Sågqvarnar
Stampar
Silfver-Verk
Koppar-Verk
Stångjerns-Verk
Årnnes-Hamrar
Mas-Ugnar
Hyttor skattlagde, som med Hemman jemföres
Jern, Manufactur-Verk af serskildte slag
Pappers-Bruk ......
Tegel-Bruk '.
.
.
.
.
.
.
Svafvel-Bruk med Victriol och Rödfärgs-Verk vid Dylta
Alun-Verk
Kobolts-Verk
Rödfärgs-Verk
Kalk-Ugnar
Potaske-Bruk
Stenbrott .
Krono-Parker som tillhöra Kronan af tillsammans i,i3o Tunland 27
Kapplands rymd .......
Härads Allmänningar af omkring 2i,5oo Tunlands rymd
Grufve-Skogar af omkring 5,700 Tunlands rymd
Socken Allmänning om 200 Tunlands rymd
Hälsobrunnar
........
Diverse Personer, som ej höra till
viss näring
Hemmantal.
Stycken.
io5%
54
4491
*4i
T 9 ii
„2.4.
1 1 ^
ion
Ji24Q
Summa
B sr
XJtsäde af
Cd
Stycken. Styck. T;r.
io5£
54
ni
5a3*
26 e||#
,31
44'4’Wö
44B|
3o9|^
3o3M
72Ä
•7l
59 H
75i
i8*
59
'iS
ii
2,8o I - 2.’5i fLJLZ.
’ aa»Tfrf»3*8°
5i!i6
26, 8
769
406
46
3,o43
240
L746
86
824
a4:
T:, j
187 —
63 16
224
512 15-1
6 4J
1923of
I I! 8
7616
’ 3o
»22
17 it
15 16
2,9a8i:Hs j 6,961 i
212
1220
9,6i8|i32,7o5j3o
T:r.
T:r.
237-
8924
15)
5,o74
3 —
28
3>«i'9
T:r.
T:r
18
6’20
224
31626
5oi4
1 iii8
39!l
:>3 —
2 —
4°
11
?4
216
1,742 8j
43516
*33 4!
51 8
245:1 6
Medel-afkastning, sedan Utsädet är afdragit.
«
i4o
88
J I
4 4,462
T:r.
33q 16
i64'io
i5
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
16
18,269
9,858"
14,790
13,411
3,io5
592
2,648
36 5
i3 1
2,014 c
718 1
1,769'
i,394 4
5o5
85 1
38o
-
10128
64
16
12
93
—
75
2-4
45324
12 —
i,484
4-
i2,7o5j 4|5o,852
1 27J —
•Oj16
4,64012
20 [j
4,65g;
3,662 16
9?5
i55
441
h 4 8
711 —
^4
—
30724
84.16
T:r.
249 20
io5 16
1624
i,o85 1
’
1
7 r
5o3 24
3°;-
52 16
16 8
.1 I
_l_I
24 22,418
5,87524
T:r.
3,296-  i,64> >
264 I
11,693
2,2o4 -  8,67324
4l8l6
10,o42 28
22-
270'—
I 22 —
I I,249!20
20,071 1
6,36o 1
6,654
1,428-  377-  2,2391
78-  55-
12-
1,14°— io3
18
124
700-
104,20I 12 9,342
för Landet
inom Örebro Län.
U nderhållne
Kreatur.
29
i*
0
»1
i
Ungboskap.
St.
'St.
1,119
5l2
3qi
161
124
5o
4,382
2,167
604
i95
3,oi6
i,347
122
65
3,904
945
5
2
86
34
38
17
4,614
1,882
8,246
1,906
2,85i
i,34o
2,908
1,28a
647
321
158
67
7^8
654
i5
7
>4
IO
10
4
447
113
io3
4o
21
6
48
11
12
2
4,23o
i,6o3
1,227
3t7
48
9
11
3
485
116
—-
—
—
--
—
—
——.
—
—
--
—
—
—
--
-
“-’
—
—
387
56
----
—
—
—
—
"--
—
—
--
-—
—
-—
-
--
—
-—
—
—
—
*--
—
--
4i,o33
15,244
2,212
5,8
,‘77
i 1
371
27
710
220
Uppskattadt
Värde.
654,o36
2.56,457
29,io3
i ,615,o85
ioi,g58
875,703
3o,99o
i,ti4,54o
32 --
29,794
7.4.00
1,454,273
1,852,6.42
1,072,270
I,o45,i6o
243,365
65,777
21 i,839
3,220
8.000
1,100
79,09° —;
*3,199: — ,
5,970 j —;
8,735 i 4.0 ;
13,847
78,188
366,3c
29
I,58o
113,072
'297,489
15,836
7,700
5,865
625
24,510
2,272,674
33.500
18.500
6i,35q
4io,8iS
15.000
35,901
40.000
55.000
1 i,5oo
10,666
15.500
10,000 _ —
16 —
Bevillning.
Efter Bevillnings-Förordningen.
32
i4,695,25i 132
usta Artikeln.
718
3o
262
3o
—
78
18
—
4,l43
—
—
280
2 4
—
2,347
36
—
113
IO
-—
3,429
8
—
8
12
•-
35
36
—
25
IO
—
3,189
3o
—
6,000
20
—
1,776
l6
—
1,867
34
—
292
20
—
1 >9
3o
—
467
3o
—
I I
22
—
6
20
—
4
28
—.
351
44
—
63
.-
—
>9
12
—
38
24
—
—
——
—
—
3,999
18
—
t 73o5
4°
—
i,583
36
—
4
6
—
648
46
—
—
—
—
23o
2
—
4
6
—
—
—
--
—
—
I
18
—
6
20
—
20
8
—
00
0
32
—
'9
34
—
33
4.0
—
241
22
—
217
4
—
27
24
—
3o
34
—
54
4
—
113
34
—
5o
20
—
—
—
—
—
—-
—
—
--
—
—
--
—
—
—
--
—
—
2
36
—
1,389
38
36,527
20
—
2:dra Artikeln.
§§•
21> 22, 26, 27,
29» 3i, 3a. 34, 35.
5,58o
2,258 ] 27
114o,355
4'
Bränvins
Brännings
Afgift.
39
47
13,692
3 8
Mimma.
25
2,453
92,833"
- B
Ständiga Räntor.
Jordeboks
och
Hcmmantals
Ränta.
3,192
3
1
i,573
— i,4gi 44 4
1
32
18
32
1,876
6
63
20
46
31
i3
4
65
Krono-Tionde.
Afrad.
4,417 38
io5 28
1,968
98
1,196
io3
29
4,137
2,681
4,°77
3,i93
6o5
i5o
10
46 10
23
5
47 9
i5 24 4
29 7
94,94i
32
65
23,878
29
Mantals
penningar.
Lagmans- och
Häradshöfdinge-Riinta.
771
3o
z
—
—
—
—
6
42
4
io3
21
7
52
21
I I
i39
43
0
O
3o
8
7
4,o52
16
8
5i9
47
IO
3,082
36
6
2,968
31
2
3io
26
7
77
6
8
131
4
2
—-
—
19
4
—
—
1,424
ilo
9° 7
44
12
o3g 28 —
ici 8
37
13,283
i 36 —
24 —
768
43 24 -
36
Gerni ngsÖren.
104
22
24
8 24.
213
39
9| i3,i92| 36 —14,455 12 —
16
—
I
32
—
—
I
16
—
—
21
16
—
—
36
16
—
—
I
—
—
—
3
—
—
——
t__
—
21
16
—
—
8
16
—
■. .
—
9
16
—
—
-
'
—
3
—
* ”
1
—
i5
16
-
i —
Tionde och
Räntor af Bruk,
Bergs-Verk och
andra Verk och
Inrättningar.
522
7,°5i
36o
40,804
1,281 !
5.8 t5
424
1,666
46
4i
39
1 —,52,692! 12
1 I
Örebro Slott i Lands-Cancelliet och Lands-Contoiret deli 28 September i833.
Efter Nådigste förordnande
N. Snoilsky.
A. Wridén.
A. Nyberg.
Summa.
3io
4,o6i
33
3,3q3
718
8,245
4
979
23 1
34,835
i6,255
30,687
26,977
2,6a3
’ 727
1,276
60
110
3o
i,884
91
74
97
a35
2,3 10
880
902
324
I
18
2,827
65
49
i3
3
522
7,365
368
4o,8o6
1,529
617
9
i5
454
1,708
25
46
684
202,566
22 11
45
1
24
11
4o
25
40
32
32
36
32
39
4
36
24
7
17
i3
42
36
39
36
24
7
8
36
4'
39
42
Arrcnde
Mcdcl.
,383
i3
37
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
5,629
10,021
4,826
i33
i,512
33
9,282
49,i54
6,291
i5
92
12
4
20
16
1)2,397 5
87,047
28
24
12
2,
7,
3,
3,
7,
£
5,
Landet inom Örebro Län.
Stats
B i d
Kreatur,
llän t
B e v i
Stan d iga
G lere c i e Statens Underhall
Efter Bevillnings-Förordningen,
Tionde och
Räntor af Bruk,
Bergs-Verk och
andra Verk och
Inrättningar.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Jordeboks
och
Hemmantals
Ränta.
Arrende
Medel.
Bränvins
Brännings
Afgift.
2:dra Artikeln,
Lagmans- och
Häradshöfdinge-Ränta.
Germ' ngS'
Ören.
Summa,
Krono-Tionde.
Pastorers
Summa.
ista Artikeln,
t.OOÖ
16 —
i,3o6
2,207
7,700
1,101
2,017
Örebro Slott i Lands-Cancelliet och Lands-Contoiret den 28 September 1833.
Efter NAdigste förordnande
N. Snoilsky.
A. Widén.
A. Nyberg,
BEFALLNINGSH AF VANDES
UTI
Vestmanlands Län
TILL
I UNDER FÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
£ C <$ € B ?i» <D Ti i-H,
ecksteihska boktryckeriet.
1834.
■
-
■
§. r.
Landets allmänna .(beskaffenhet.
)'
•
•Derom Ilar jag uti niia år 1828 afgifne underdåniga Berättelse anfört en
beskrifning sora ännu gäller och hvilken det derföre torde tillåtas mig, att
^underdånighet åberopa, utan att här upprepa. Dock är nödigt, att härvid
tillägga följande: Utom de i förra Berättelsen nämnde 3:ne åsar, torde
böra anmärkas en Bergs- eller Grus-ås, som i östra delen af Länet
^°rtlöper genom Hernevi, Thorstuna och Altuna socknar och har sammanhang
med Sandåsarne vid Enköping i Upsala Län. Uti denna östra del
Länet, innefattande Wäsby Fögderi, märkas flere större och mindre
msjöar, hvaraf tolf äro belägna i Hvittinge socken nemligen Skattmansö-
Tilena- och Ekholms-sjöarne, Axsjön, Skärsjön, Arnsjön, Oxsjön,
•plåviksjön, Tarrolången, Säfjan, Egelsjön och Ramsjön; tvenne inom
Österrunda socken Rysssjön och Mörtsjön, en inom Thorstuna socken,
hocksjön, en inom Simtuna socken Sjöbosjön samt tvänne inom Altuna
s°cken Refvelsta och Dragmansbo-sjöarne kallade. Thorstuna, Hernevi,
större delen af Simtuna samt hela Frösthults socken i närande Fögderi
lnnefatta vidsträckta slätter och bördiga fält. Hvittinge, Altuna och Se—
sock nar äfven inom samma Fögderi hafva en mängd större Och mindre
mossar och kärr, de flesta belägna inom Thorstuna Härads Allmäning,
till det mesta ouppodlade, så väl i anseende till på mångå ställen
Saknadt affall för vattnet, som bristande förmåga till företag, hvilka för*
d'* större penninge-förskolter och längre tid innan någon afkastning, of}a
tued osäkerhet, kan påräknas. Hvittinge socken, der jorden i Allmän*
het är svag, besväras, till följe af dess belägenhet, utah den Tuktighet,
s°m uppstiger ur mossarne och kärren och icke sällan åstadkommer froQter
Ull(^er den lid, den vexande säden är ömtåligast. Missvext eller sva§are
äring inträffar derföre oftare inom denna socken. Ibland större
1 °Ssar är Bredmossen, belägen på Snefringe Härads allmänning! Ströms10
ms Fögderi anmärkningsvärd. Den åtskiljes ifrån Kohlbecks*ån eller
Raronäs-Strömmen, genom deri paralellt med ån löpande, i minnona Berättelse
omnämnde, Kohlbecks-åsen, som går upp åt Ramnäs socken. Vid
en sänkning af Åsen, kallad Kölle vads-backe, der mossens öfverflödiga
vatten förr torde hafva uttömt sig i ån, synes affall för mossens vatten
till ån kunna beredas genom åsens djupare genomgväfning, derest icke
ännu förmånligare affall kunde för mossens vatten finnas, genom Norr Tumbo
sjön och Strömsholms Canal, som löper utmed ån. Örn Häradsboerne
skulle vilja påkosta denna mossens utdikning synes, detta kunna blifva ett
lönande odlingsföretag. Fasenbo aftappade sjöbotten och de sänkta trakterne
vid Arnebo sjön afkasta redan flera hundrade lass bättre och sämre
hö årligen. För utdikningen af Arnebo sjö och odling af mossar, hafva Arnebo
byamän af Kongl. Landtbrults-Acaclemien blifvit med medaljer belönade,
men det serskildte större odlings-forelaget för vattnets afledande ifrån
Fasenbo sjö, verkstäldt af Fasenbo och Bruskebo’ Byamän genom Bergsprängning
har icke blifvit på samma sätt bernadt, ehuru Länets Landtbruks-Sällskap
derom bos Kongl'. Academien gjört förnyad hemställan.
Mantalen utgöra för det närvarande i Fögderierne ,
.
,
2,848yf-r
Hvartill kommer Stadsjordens beräknade Mantal; nemligen
för Westerås
.
.
.
•■•*
—
—
—
*
*••••-•-
.
•
.
Arboga .
«
—
.
•
.
.
.
.
.
,
—
•-
.
.
2 y
Köping ....... .
.
:....... r5i
Sa La •
.
.
.
r
r
.
v
.
*■
. r
»■
.
.
4
5
Summa mant- 3,948-|-|i
Sedan
sista Femårs-BeräHelsen är således summan af mantalen natan
oförändrad.
Länets allmänna beskaffenhet synes för öfrigt sedan sista Femårs-Berättelse»
icke hafva undergått någon väsentlig förändring, utom det att
akogstillgången, på ett för framtiden äfventyrlig!! sätt, årligen minskys genom
tilltagande consumtion och felande vårdnad örn Skogarnes- skötsel.
§- 2.
Innevånare:
Enligt sista Femårs-Berättelsen utgjorde antalet af Länets Innevånare'
87,803 Personer;: och för en lättare öfversigt upptages bär det närvarande
antalet efter i832? års Mantals-skrifningar i bredd med förrai för hå»! la lide t
sålunda'
Antalet efter sista
Ali rtaY ninie an tale f,
Berättelsen.
I Westerås ..... V
3,829
3.3-4
Arboga
•
*
•
.
ir
.
.*
1,75 r
Köping .....
.
.
i,35o
r,43*
Sala ........
2,692
2,728
Westerås Södra Fögderi .
6,97°
0,477
dito
Norra
.
.
••
.
7*338
7>r 4°'
Strömsholms .
....
io,582
iö,36o
Kongsörs .
....
13,878
14,021
Bergslags .
.
....
14,284
I4’9°9
Salbergs- och .....
16,261
16,802
Wäsby Fögderi ..
..
9,368
9’4;8
Summa 87,803
88,4'9
Folkmängden bär således på det sista qvinqvennium förökats me
616 personer.
Af det närvarande' antalet äro?
Summan af bvar
Mantalsskrifn».
- Mantalsfne. dera tönct.
Mankön .
. .
.
.
.- . .
23,i5i
17-748
40,899-
Qvinnkön
.......
27,282
20,238
47’82°
Summa
5o,433
37,986
88,4'9
Ben anmärkta folkökningen synes vara en följd af fredslugnet och
Uteblifne farsoter.
,
..
.
Folkets lynne har icke undergått någon' hufvudsaklig förändring.
Opinionen i synnerhet ibland de bättre och upplystare synes vara riktad
på nödvändigheten att införa nödig nykterhet. Fylleriet och dess olyckliga
följder hafva varit mest märkbara de tider då brännvinet varit i lågt pris.
Brännvrnsförbuden lufva således verkat godt,- både i ekonomiskt och sedligt
afseende. Örn folkets bildning och sedlighet i allmänhet är icke något
att tillägga hvad förra Berättelsen innehåller. Åtskilige gröfre brott
hafva beklagligtvis onder sista fem åren blifvit föröfvade, hvilketii min
öfvertygelse härrör af bristande sann religiosite. Denna brist forsenar
att blifva föremål för Presterskapets fördubblade uppmärksamhet.
Konst- och Näringsfliten är ungefärligen i samma- förhållande somföir.
Oen jemna välmågan snarare r stigande.
Vid jemförelse af de olika belopp, hvartill bevillning å förmögenhet
uppgått,, efter den vid förra- Fe mårs-Ber alte Isen bifogade Tabellen,.
oell den Tabellen som härvid är bilagd, synes väl någon grund kunna hämtas
för bedömandet af välmågans eller förmögenhetens förkofran, men då
beyiilningen utgår af den synbara förmögenheten, utan afdrag af skulderne,
är denna grund i samma mon opålitlig, sorn skuldsättningens till- eller
åtagande svårligen kan bestämmas.
$: 3.
Näringar.
Jordbruket idkas hufvudsakligen nu som förr. De forbättringar som
skett, sirö partiella, Sädesproduetionen var sistlidet år i83a, i synnerhet
af Råg, mycket ymnig. Odlingar företagas väl af åtskilige jordbrukare
.dock mer i smått. Om Fasenbo och Bruskebo byamäns berömliga odJings-företag
är förutnämndt.
Angående ängsodlingen gäller ännu hvad förra Berättelsen innehåller.
Likaså om Boskaps-skötseln. Deni förra Berättelsen omförmäldte Skottska
Gallovay-racen af Boskap, har förökat sig. Denna race bär derigenom
blifvit härifrån spridd till Norrbottens, Uplands, Södermanlands, Nerikes,
Wermlands och St. Kopparbergs Län. Eli och annan Possesionat, har
lagt sig vinn om en förbättrad Fårskötsel. Större Schäferier saknas dock
ännu. Till Hästafvelns förbättring är en god början gjord genom införande
af en mera ändamålsenlig förvaltning af Kongl, Stuteriet vid Strömsholm,
der den Engelska fullblods-racen nu jemväl blifvit grundad. ElFecten
af den vidtagna ordningen att i landsorterne stationera Beskälare från
Kongl. Stuteriet, lian redan visat sig förmånlig. Men då Hästafvelns förkofran
ieke blott beier på förbättring af racen utan äfven hufvudsakligen
på Fölens omsorgsfulla uppfödande, hvartill få af våra Landtörn» hafva
råd och lägenhet, lärer det icke kunna skäligen förväntas att allmogens
hästafvel på en korrt tid kan vinna någon märkbar förbättring. Emedlertid
har stuteriet haft god afgång på de hästar, som derifrån årligen försäljas
å Auction om hösten.
Skogarne äro i Bergelags oell Salbergs Fögderi af stort omfång, mea
förminskningen af Skogstillgången fortfar. Indelningen af Bennbecks Majors
Boställes Skog till tråk Huggning bär nu blifvit afEders Kongl. Muj:t i Nåder
faststäld. Äfven bär plan till trakthuggning å Snefringe Härads såkallade
Bergs- och Lisjö-Allmänningar sedan sista Femårs-Berättelsen blifvit uppgjord
och af Eders Kongl. Majit i Nåder gillad. Den tjenade första gången
till efterföljd vid sistlidet års utkröning på dessa ?:ne Allmänningar.
Det är af högsta vigt för framtiden, att en förbättrad Skogshushållning
blifver införd och de af Eders Kongl. Majit för delta vigtiga ändamål
vidtagne anstalter skola otvifvelaktigt få god framgång, sedan genom
serskilta exempel nyttan af trakthuggningen och Forsterväsendet kommit
till allmänhetens erfarenhet. Det vore derföre önskligt; att possesionater,
som hafva större skogar och nödiga tillgångar till förskotter, egnade sin
omsorg åt Skogshushållningen, efter de föreskrifter, som äro utgångne ifrån
Kongl. Skogs-Institutet. Af Allmogen och mindre Skogsägare kan
man för det närvarande icke härutinnan vänta något.
För uppmuntringen af trädplanteringar har väl Länets Kongl. Hushållnings-sällskap
utfäst premier. Men någon allmän åhåga för dessa nyttiga
företag har ännu icke vaknat. Få af de militiae Boställen, som kommit
under Boställs-Directionernes vård, hafva några skogar, som i stort kunde
utgöra exempel för grannarne genom den påbjudna traktliuggningen.
Några flera Allmänningars reglering som torde kunna ske i öfverensstämmelse
med trakthuggnings-systemet, beror ännu på oafslutade Landlmäteri-förrättningar,
hvilka pågå. Andre Allmänningar stå under förbud på
tillvext.
För införande af en förbättrad Skogshushållning fordras åtskilige åtgärder
och inrättningar, som icke aflöpa utan kostnader och de menigheter,
som hafva nyttjande rätt till alfmänrngar äro föga böjda för frivilliga
förskotter till ett ändamål, hvars nytta och nödvändighet val kan af
den kloke genast förutses, men af den mindre upptyste elter fördomsfulla
icke genom erfarenheten inhämtas, förr än i en aflägsen framtid.
Att dela allmänningarne emellan häradsboerne eli de orter, der hvarje
hemman blott finge en otillräcklig och aflägsen lott, skulle otvifvelaktigt
medföra Alfmämiings-skogarnes snara ruin och sjelfva allmänheten synes
Vara nästan öfverallt öfvertygad om skadligheten af dessa skogars delning,
I allmänhet kan man säga alt vanvården och förminskningen af Skogarne,
undantagande vid större Herrgårdar och Bruk, stigit till den höjd,
att detta förhållande påkallar Lagstiftande maktens mellankomst. Om årlig
trädplantering, der den kan verkställas, blefye en skyldighet för Hem»Uans-ägare,
skulle sådant i betydlig mån motverka Skogarnes utödande,
Timmer i Westerås bär stigit i priset till 12 sk. banco ahlen. Veden till &
hlds Rgs famnen.
’, .
v
Byggnads och bägnadssättet är öfver hufvud detsamma som efter sista
berättelsen.
Tegeltillverkningen har likväl tilltagit och nya Tegelbruk äro under
de sista fem åren anlagda. Tegeltak blifva allt mer och mer allmänna, i
synnerhet i Städerna der byggnadsordningarne föreskrifva sådan taktäckning;
men ganska få hus byggas af sten. Endast viel en och annan större
Herregård har Stenhus-byggnad under de sista fem åren skedt, men icke
i någondera af Städerne. Bergs- och Bruks-rörelsen är en hufvudnäring
för en god del af delta Län, hvilket lyder under atlie Bergmästaredömen
utom Sala Bergslag, som stjres af en Bergsliauptinan och under
honom en Bergsmästare.
Jernmalmsgrufvor bearbetas i Norbergs Bergslag. Deras antal är för
det närvarande 28, dervid 221 personer arbeta. De lemna rikhaltig Malm
och Limsten för Tackjerns-blåsningens behof.
Malm-utförsLen ifrån dessa grufvor beräknad i Skeppund å 3o Pund
bär varit: år .1828
.
.
,
jo6,5a6
Skeppd;
1839
.
.
.
100,108
1830
...
pi|)23o
1831
.
.
.
101,098
13 3 2
.
.
.
67,608
sorn i medeltal årligen gör g3,g| 14 Skeppund å 3o Lispund.
Någon minskning i MaJmtiilgången inom denna Bergslag har icke
formärkts, men det i sista Berättelsen omförmäldte grufveförsök utom
Bergslagen å Granhammars ägor vid Arboga å har afatannat.
Tackjernslillrerkningen, som inom Länet drifves endast inom Norbergs
Bergslag har förhållit «ig som följer.
>*
Blåsande
Hyttor.
0 Sj-  öa*
g
O w3
.-1 »
1
Blåsning
den.
Q-
CTQ
B
1
timmar.
*->
Derefter calcuUrad Tackjerns-tillvcrkning, å
i5| Sdeppd om Jblåsnings-dygnet.
1828
l6
10
* 7P4
2
27,808 Skeppund
1829
16
' ro
1567
—
24.288
dito
i83o
>7
9
i8o3
I
27,947
dito
.183 f
»9
7
W°9
5
29,592
dito
i832
i 5
X 1
J9°9
9
39,595
dito
Medeltalet af blåsningsliden bär således under detta qvinqvennium varit
1796 dygn i3 timmar årligen och medium af årliga tillverkningen 27,846
Skeppund Tackjern.
Utom
—
9
~
Utom Sala, Skinn-Skattebergs och Norbergs Bergslager äro 3:ne Bruks-distrikter
nemligen 1:0 Östra Westmanlands och 2:0 Ramnäs-distrikterne
lydande tillika med sistnämnde 2:ne Bergslager under samma Bergmästare-döme
som Stora Kopparbergs Län samt 3:o den längst i vester belägna
delen af Länet Som tillhörer Lindes och Nora Bergmästaredöme.
Privilegierade Stångjerns- och Manufactur-tillverkningen utgjorde sistlidet
år i832.
Stångjerns
smide
Jern-Manufacturer
I Norbergs och Skinskattebergs Bergs-  lager samt Östra, Westmanlands och Ram-
näs Bruks distrieter........
I den delen af Länet sora hörer un-  der Lindes och Nora Bergmästaredöme
cr
pr*
ra
►3
51*
£»
p*
Skeppd
g*
P*
Skålp.
19.826
831
6
1,027
69 5
8
i5
1
Summa | 20,657 |
6 ( 1,723!
3 j 1
Antalet af de vid Hyttorne och Bruken arbetande personer har under
samma år varit följande:
I Norbergs och Skinskattebergs Bergsla-  ger, Östra, Westmanlands och Ramnäs di-
strieterne.............
I Westra Bruks-districtet, hörande under
Lindes och Nora Bergmästaredöme ....
W
n
*1
cg
B
*9*
B
Landt-B Ön-
del .
Dagkarlar
och Drän-  gar.
Smeder,
Summa.
■ '
249
877
34
*-577
i5
4*4
48
3117
u7
Summa | 249 f 911 } i,592| 462 (3234
Antalet af Bergsmännen i Sala Bergslag är här icke upptagit, emedan
<|e äro Borgare i Sala Stad och upptagas bland folkmängden i nämnde
Stad.
Landsh. S-årsberättelse för Westmanlands Lån.
2
Tackjern- och Stångjerns-tillverkningen bär under sista qvinqvennium
icke haft någon förmånlig conjunctur. Priset på Tackjern äfvensom på
Stångjern har småningom nedgått i R:dr Banco på Skeppundet under det
pris, som gällde 1828. Brist på silö- och isföre en längre tid under flera
vintrar har dessutom Vallat hinder uti Kol- Malm- och Jern-Transporter
och Öfrige för Bergs- och Bruks-drifter nödiga körslor. De vid JernBergverken
och Bruken arbetande personer äro här mera detailleradt upptagna
är i förra Berättelsen..
Näst Jerntillverkningen är Sala Bergslag och Silfververk den betydligaste
gren af Bergsnäringen.
Tillverkningen der utgjorde:
år 1828 och
år i832
Silfver lödige # bergfint 2,752
& i3f lod.
3,294
# to lod.
Bly Sk# Metallvigt ....
260
Sk# 18 L#
2 #
92
Sk# 7 L#
11 #
Silfverglitt Centner
2
76
Värdet af denna tillverkning,
i Bancosedlar
Arbetare ständige...... .
.
.
Qvinnor och Barn, som under sommaren
sysselsättas, utgöra efter tilloppet 5o å 80
personer. Kronans inkomster af Verket i
Myntare-lön, slagskatt och tionde, evalverad
i Bancosedlar efter priset på Bergslagets
försålda Silfver.......
i Arrende för Räntor .
*......
Summa
Utdelning till Bergslaget.......
år 1828 och år i83a
69.970--• 79,885 —• —
339 — —
335 — —
8,247
3
4
10,949
46
9
1,644
8
— 1,644
8
—
9,891
11
4
12,594"
6
9
7,612
8
8
8,265
27
4
Sedan Eder Kongl. Maj:t den 3i October 1829 stadgat en reglering
till framtida ersättning för Kronans förluster å de till Silfververk^ förundta
förläningar och förrnoner, hvarigenom Sala Bergslag åligger att i
föreskrifven proportion emot Silfvertillverkningens storlek afsätta en årlig
summa penningar till en fond, hvars sålunda uppkomme behållning tillika
med deraf flytande räntor, under Gi ufvurättens i Sala förvaltning samt
Kammar- och Bergs-Collegiernas controll, kommer att användas lill jordegendoms
inköp och vexa intill dess fonden afkastar 1,100 tunnor Spannmål,
då afsättningen till fonden upphör och Sala Bergslag till Stats-Verket
aRrader de till Bergslaget genom 1,743 års Contract arrenderade Kronoräntor
eller årligen erlägger deras fulla värde, att efter som härom vid
denna tidpunkt finnes lämpligt att stadga, har Eder Kongl. Maj:t derjemte
under den 14 Maj 183r stadfästat ett Reglemente för fondens förvaltning,
i följe hvaraf afsättningen med år i83o tagit sin början och utgjorde
fonden vid i83a års slut 3,i46 R:dr i5 sk. 4 rest Banco.
Derjemte har Eder Kongl. Maj:t, i följe af Sala Bergslags ansökning
den 14 Maj i83a i Nåder bifallit, att Bergslaget må, jemte frånträdandet
af rättigheter att i vissa fall för Mantalspenningarne uti sex socknar af
Salbergs fögderi utfordra Ved, befrias från all befattning med uppbörden
Och redovisningen af dessa socknars Mantalspenningar, sorn deremot med.
1833 års uppbörd af Kronans Uppbördsman skola debiteras, uppbäras och
tedovisas.
Tillverkningen vid Silfververket har åren 1828, 1829 och i83o varit
hindrad af vattenbrist vid vasknings-anstalterna och deraf utfallit lägre
äo i sednare åren varit vanligt, men arbetena till Bergsdriftens utvidgande,
efter den år 1816 stadgade arbetsplan hafva det oaktadt med all drift
blifvit fortsatta, så att man slutligen efter fullbordan af nödiga förberedelser
kunnat begynna med afsänkningen af Konung Carl XI:s och Gustaf
Hirs Seliachter genom hvilka de malmstackar skola ålkommas som under
Grufvornes nuvarande djup af i5o famnar äro belägne.
För att lätta transporten af Malm och andra effeeter, som till ett belopp
af omkring 16,000 foror nuförtiden drifves .på axel emellan Grufvortie
och Sala Hyttor, nära i mils väg och hvilken transport med en stigande
tillverkning kommer alt betydligt ökas, bar Bergslaget under de
lörflutne fem åren anlagt en Canal för lastpråmar, hvilken, tillika med.
en af gråsten murad rymlig Sluss om 16 fots djup varit begagnad år i833
l'U f af vägens längd och uppgår kostnaden för denna anstalt till fulla
l8,ooo R:dr Banco.
Sala Silfververk tiar således på sisla qvinqvennium fortfarit att förifras
under ledning af dess nitiske och skicklige Bergshauptman och gerona
den nya regleringen vunnit en säker grund för dess framtida bestånd
1 förening med Stats^Verkets båtnad. Messingsbruken här i Länet äro 2:ne,
hemligen Bjurfors och Skultuna. Det förstnämnde dock mindre betydligt,
etaedan tillverkningen derstädes sistlidet år endast uppgick till 8 Skeppd
7 L:pd 2 Skålp. Messing och har således ännu mera aftagit än efter sista
berättelsen.
Skultuna Messings-Bruk: Årliga tillverkningen vid delta Bruk, hvilken
12
fordom sammanräknadt utgjorde 900 a 1,000 Skepp:d måste i anseende till
bristande afsättning vid slutet af sista decenniet inskränkas till \ å 5oo
Skepprd. Orsakerne härtill vörö icke allenast anläggandet af flere Messingsverk
i Frankrike under de långvariga krigen, som hämmade sjöfarten,
utan ock en förbättring af tillverkningarne i andra Länder, då deremot
den föråldrade tillverknings-methoden här bibehölls så alt varorna i godhet
icke kunde täfla med utlänningens.
Det Bolag, som efter aflidne Bruks-Patronen Adlervald blef ägare af
detta Verk, inseende förenämnde olägenhet utvalde nuvarande disponenten
Herr Lieutnanten Carl Hammarskjöld, att göra en resa till,de förnämsta
Messings-Verken i Tyskland för alt söka upplysningar om hvad som kunde
gagna och förbättra Skultuna tillverkningar.
Resultatet af dessa forskningar hafva verkat en aldeles förändrad
smältningsmethod samt ^inrättandet af ett nytt machineri för messingens
valsning, äfvensom anbringandet af flere inechaniska förbättringar till Manufacturens
upphjelpande jemte anskaffandet af skicklige arbetare, ej utan
betydlige penninge-uppofFringar. Då emedlertid dessa inrättningar ännu
äro under sin utveckling, torde det vara mindre lämpligt att söka ett bestämdt
omdöme öfver deras effect, men hvad som dock med visshet blifvit
utrönt, är att Mossängen vunnit mycken mera täthet samt blifvit befriad
från gallror å ytan och genom dessa egenskaper funnits användbarare
för Handtverkerierne, som bekräftas deraf, att till och med Urmakare i
Stockholm, hvilka förr ej kunnat begagna annan än utländsk Messing, nu
köpt och godkändt den vid Skultuna tillverkade, äfvensom Manufacturen
läflar med dylik i andra länder, hvilket Råmessingen äfven snart torde
komma att göra.
Oaktadt dessa bemödanden vill afsättningen på långt när ej svara
emot hvad sora kan tillverkas, ty sistlidne år blefvo endast 5io Skeppid
sammanräknadt till verkade och icke eller detta år vågar Disponenten sträcka
tillverkningen stort derutöfver, ehuru han med samma personal utan
svårighet kunde föröka detta qvantum till 1,800 å 2000 Skeppd efter nu
Hindret
för denna utvidgning ligger onekligen uti tillverkningens dyrhet,
hvilken åter uppkommer, utom andra omständigheter, genom de dryg»
Tullafgiherne, som dels belasta de frän utländsk ort oundvikligen erforderliga
rudimatarierne, dels genom dem som pålägges effeeterna vid exporten,
hval igenom de på främmande ort icke kunna säljas till derstädes gällande
priser och sålunda reqvisitionerne blifva högst obetydlige. Den sto
>fl
il
-
— i3 —
ra arbets-personalen måste icke dessmindre för Brukets bestånd och framtida
förhoppningar med Bolagets förlust underhållas. Utom Bolagets samlade
resourcer voro, i närvarande conjuncturer, Verkets upprätthållande
nästan en omöjlighet.
Vid detta förhållande synes som tullfrihet för exporten at Messingstillverkningarne,
och för importen af de dertill behöflige utländske rudimaterierne,
Zink och Lera, vore det enda vilkor, hvarunder man kunde
hoppas att denna näringsgren kunde vinna någon betydligare förkofran;
i hvilket afseende disponenten af Skultuna Bruk ernar till Eders Kongl.
Majit i underdånighet ingifva ansökning om en sådan förmån hvaraf
Bruksbolaget torde i Nåder finnas förtjent genom dess verksamma bemödande
och betydliga omkostnader för tillverkningarne vid Skultuna anses
i värde uppgå till 65,ooo R:dr Banco, och vid Bruket, inberäknadt ett der
befintligt Tegelverk, sysselsättas vid pass 125 personer.
Riddarhytte Kopparbruks-tillverkning utgjorde sistlidet 25o Skeppd
Koppar. Priset på Kopparen har varit 1/^0 R:dr Banco Skeppd, Arbetarna
vid Riddarhytte Kopparverk och Bjurfors Messings-Bruk äro inbegripne
uti det förut uppgifna antal för Jern-Bruken i allmänhet, emedan Riddarhyttan
och Bjurfors äfven äro Jernverk.
De under sista fem åren tillkomne eller förändrade Bergverks-Privilegier
äro 1:0 om nedläggning af 55o Skeppd Stångjerns-smifle vid hagersta
den 12 Augusti 1828 2:0 Recognitions-smidet vid Gisslarbo instäldt
på 3 år den 20 Febr. i832 3:o Manufactur-Verket vid Hallsta, reducerad^
den 22 Oct. i83i och 1 Skeppid Hammarskatt, derstädes nedlagdt den 3
Maj i832 och 4:0 köptackjernsrätlen villkorligen bibehållen vid Riddarhyttan
den 20 Februari i832.
Ibland Fabriker, Bruk och Öfrige Näringar, utom Bergsrörelsen, äro
att märka,
1:0 Tegelbruken hvilka efter förra Berättelsen äro något förökade, vid
Svanå Bruk i Harakers socken är under de sednare åren ett nytt dyrbart
Tegelbruk anlagdt, hvars Produclion lärer framdeles komma att sprida
sig till omkringliggande orter sedan Egendomens eget byggnadsbehof blifvit
fylldt.
2:0 En Kard-Fabrik vid Jäders Bruk som i förra Berättelsen beskrets.
3:o En Tobaks-Fabrik i Vesterås med nio arbetare och en tillverkning,
uppgifven för sistlidet år till 5,114 R;dr Banco.
4:0 En Klädes-Fabrik vid Nystrand nära Sala, hvilka är å nyo upptagen.
Der har på en väfstol sistlidet år 6o4 alnar Kläde blifvit tillver
-
kade oell 3io alnar Vadmal färgade. Arbetarnas antal 8 och tillverkningens
värde sistlidet år 1,000 R:dr Banco.
5:o En Hagel-Fabrik vid Sala Grufva, med ett årligt till verkningsbelopp
af omkring 12 Skeppd. Förbättring af denna Fabrik bar blifvit
påbörjad genom hagelgjutningens verkställande uti ett af Sala Grufvas
Seba k ter.
Gro En Fabrik för Bomulls-Strumpors tillverkning i Köping, hvarom
1
Berättelsen örn denna Stad vidare förekommer.
7:0 Tre Stamp- eller Valk-verk; det ena i Strömsholms fögderi; det
2*dra vid Arboga och det 3:dje vid Sala; hvilka inrättningars tillverkningsvärde
inbegripes under de varors förädling sora der förberedas genom
valkning elier stampning.
8:0 Ett Jaglbyggeri-Hvarf i Westerås med 5 arbetare och ett årligt
tillverkningsvärde af 7,697 R:dr 12 sk. Banco.
9:0 En Spegel-Fabrik i Westerås med en arbetare och 426 R‘dr 32 sk
Banco tillverkningsvärde.
Hvad Färgerierne, Schatullmakerierne och Urmakerierne i Städerne
beträffar, kunna de anses i likhet med andra Handtverks ier i Städerne;
och äro för öfrigt icke några serskildta Fabriker anmärkningsvärde.
Såsom Binäringar äro kolning och varors forsslande ännu de vigtigaste.
Kolprisen hafva sisllidne vinter varierat emellan 2 B:dr, 2 R:dr 16 sk. och
2
R:dr 3a sk. Banco och något deröfver.
För att göra Jaglen såsom serskild binäring lönande och nyttig är
under de feni sista åren här i Länet en verksam åtgärd vidtagen genom
den af bela Länet ingångne och af Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt bref
den 28 Dec. 1832 i Nåder gillad förening örn betydliga premier för dödande
af rofdjur utan skallgång, hvarjemte här i Länet bildat sig ett
Jägareförbund, som söker att befordra detta yrke.
Om fisket gäller i allmänhet hvad i förra Berättelsen är anfördt.
Salpetter»!!!verkningen i Länet fortgår utan någon serdeles betydlig
till vext. Tillverkningen för 1828 uppgick, inberäknade den lefvererade
Gärde-Salpettern lill..............,,600
för
1829............1,460
dito
1830 ............ i,5io
dito
1831
med
hvilket
år
gärden
upphörde
1,100
dito
1832
till
• .........1,640
dito
eller tillsammans
under
dessa
5
år
7,310
L:pd
Hvilken summa, beräknad per medium för ifrågavarande qvinqvennium
ut»ör 1.462 L:pd eller 62 L:pd mera än de föregående 5 årens. Att
1831 års tillverkning så betydligt skiljde sig från de Öfrige årens, härleder
sig så väl från den mindre gynnsamma vinden, hvilken berofvade jordägarne
tillfälle att förskaffa sig nödigt bränsle som ock af den under
sommaren inträffade vattenbristen. Deremot uppgick productionen följande
året till det högsta belopp den sedan yrkets uppkomst inom Länet
utgjort. Flere större Salpetter-jordberednmgar hafva under dessa år botvit
anlagde, hvaribland må nämnas en vid Strömsholms Kongl. Mutén,
deremot äro en del Laduanläggningar, i brist på nödige skogseffeeler, forlagde.
Linne och Ylleväfnader idkas såsom förut. Tillverkningen af golfmattor
och täcken af nöthår inom Fläckebo och Vester Fernebo Socknar
01 tfTjärbränning, laggning, stolars och andra trädvarors förfärdigande
inom de längst i nordost belägne socknar af Länet är 1 samma ^4 lande
som efter sista Berättelsen. Äfven idkas Tjärbränning inom Flackebo
och Fernebo socknar till afsalu åt näslgränsade socknar.
Sjöfarten är i oförändradt skick. Innom Westerås och Arboga hafva
Fartygsägare ingått .såkallade rederi-bolag, till gemensamt idkande at
denna näringsgren, som eljest, i följd af de numera inskränkta och snart
upphörande privilegierna troligen skulle aftaga. Angbåtsfarten mellan Stockholm,
Westerås och Arboga är ganska liflig, men ångbåtarne tillhora ic
ke
BinSrjngar
torde äfven böra anmärkas, att Gjerningsrnän
eller handtverkare pä landet sistlidet år voro i3o Mästare och no Lärlingar
i Skomakareprofessionen; i53 Mästare oc 1 1 2 ai ingar 1a
dare-hand tyer kel; 3 Snickare! .3 Klensmeder med 5 Smedslärlingar;3
Murare, 3 Sadelmakare med en Lärling 3 Garfvare likaledes med I Lar
line;
tillsammans 5g3 personer.
.
•••
Handeln är ungefärligen i samma sk.ek som min sista Femårsberättelse
upptagen dock kan den med skäl sagås något hafva okats i Städerne.
Hjelmare nya Canal, sorn dock har foga inflytande på handeln
Westmanland, är färdig och förberedande anstalter äro vidtagne ,or UPP“
ftiuddringen af Köpings å, till lättnad för sjöfarten ifrån Koping. Afven
Sr förslag bearbetadt till en förbättrad anläggning af Strömsholms Canaloch
Sluss-Verk, som i hög grad tartar reparation. Båtfarten och Varu-transporten
på denna Canal förhöll sig sistlidet år på följande satt:: Tarttygen
»örn begagnades till transporten utgjorde 42- Deras sammanraknade dugtighet
6,596 Skepp:*! bergsvigt. Under året gjorde dessa Fartyg 53a re
-
Halm
*7
Halm
Eldfast Lera .
.
.
.
Mur ock Tak-Tegel
Qvarn- och Slip-stenar
Kalk- och Lim-sten
Ställsten.....
Kreatur......
*5§
Tjog
T:r
St.
37,800
dito
9
Skepp:d 6a4|
dito
i4
St.
16
Häraf läcktes Eilar Kongl. Majit i Nåder inhämta att delina Canal,
anlagd med relativt mindre kostnad, är af dea vigt för varnlransporten
iMn Bergslagen att dä den nu kommit > behof af ombyggnad den syne.
förtjent af allmänt understöd. En ny commnn.cat.ons-väg .från. oster
lill vester emellan Ramnäs och Fläckebo Socknar ar indelad till allmänt
underhåll.
Marknaden^ äro de samma som förr. Fråga är dock Tackt om indragandet
af marknaden i Norbergsby eller dess orvandjande till blott kreaturs-m.
rkn.d. De betydligaste marknaderna hållas: i Februam månad i
Säl . der stor tillförsel är på Lin, Garn, Väfnader, Smör och Fogel samt
sJ nn.aror ifrån Rikets Hofra Läns ecb i Westerås onder September månåd
, då så väl Spannmål och Kreatur som Kopmanna.varor 1 maugd ut
bjudas.
§: 4-
Politisk Författning.
Kammarverk. 1:0 Inom Kongsörs Fögderi bar någon ökning eller
minskning i hemmantalet icke ägt rum under ifrågavarande fem år, men
2:ne Kronohemman hafva blifvit löste 1.11 skatte och 2 nybyggen nu
Danbo och Carltorp kallade på Kongsörs Allmänning blefvo 1831 efter
lillgodonjutne 5o frihetsår påförde en fastställd Smor-ranta. Hemmansklyfningar
till skada tilltaga i Torpa och Kong-Carls socknar. Laga1 skiften
hafva på några ställen i. detta Fogden blifvit verkställde. Stadeliga
vatten-uppdämningar inom delta Fögderi äro icke ofverklagade.
Ländsk. 5-årsberättelse för Westmanlands Län.
3
2:o Strömsholms Fögderi: der tinnes icke några i ödesmål komne eller
nyskattelagde hemman, icke eller andra nybyggen tillkomme i sednare
åren.
Hemmansklyfning och åter sammanläggning tima som oftast, men
klyfniugar under \ mantal af de inskränkte på slättbyggden i detta Fögderi
belägna hemman bidraga oftast till Åboernes obestånd. Dertill verka
äfven de undantag eller fördelar som vid hemmans-försäljningar betingas.
De flesta' Byarne äro storskiftade. Laga skiften pågå i några byar. Bruk
och vattenverk åstadkomma icke eller här några uppdämningar lill andras
förfång.
3:o I Westerås södra fögderi äro inga af öde upptagne gårdar eller nybyggen
eller i ödeslmå förfallna Hemman. Då fögderiel icke är genomskurit
af någon större ström kommer icke eller bär olaga uppdämningar i
fråga Flera Byar sakna ännu laga skifte.
4:o I Westerås norra fögderi är samma förhållande i afseende på frågan
om Ny-skattlagde, af öde upptagne hemman och nybyggen. Hemmans-klyfningar
i samma förhållande som förr. Storskifts och Enskifts
delningar äro med nytta begagnade.
5:o I Bergslags fögderiet äro på Riddarhytte rccognitions allmänning
åtskillige Stubbe- och Röd jsel rätts- lägenheter skattlagde men skattläggningen
ännu icke fastställd. Laga skiften fortgå inom Bergslagen och vinna
med hvarje år mera förtroende, ehuru förenade med dryg kostnad.
Inom en del af della fögderi, nemi: Yangshro härad, löper viii elt
strömdrag, hvarvid vattudömningar af naturliga förhållanden förorsakas,
men någon klagan eller tvist derom är icke yppad.
Gro och 7:0 I Salbergs och Väsby fögderier äro icke eller någre nyskattlagde
hemman och lägenheter tillkomne eller hemman i ödesmål förfallne
samt i öfrigt icke eller något vid denna punkt alt anmärka utom
hvad angående Hvitlinge Socken redan är anfördt.
Antalet af hemman af olika natur, Lägenheter, Bruk och Qvarnar, som
tillhöra Kronan, Läroverk, fromma Stiftelser och så vidare, synes af Tabellen
j dock torde härvid böra upptagas följande förteckning:
3:o Bergslags Fögderil
Militiee Boställen ....
Civile .
. dito.....
teel esia stike dito .
.
Upsala Academie .
.
•
•
Westerås Hospital .....
4:o Salbergs Fögderi.
Milita; Boställen ....
Civila. . . dito ....
Transport I— i3
4t--
2^-2
24
Manial,
Ecclesiastike dito .
Upsala Academie
Transport —
18
i
28J
241
5:o Södra Fögderiet..
Johannisbergs Kongsgård .
.
Militice Boställen .....
Civila dito- ......
.
Ecclesiastike dito.....
Upsala Academie .
,
.
.
.
Danviks. Hospital ......
filo Wäsby Fögderi.
Militice Boställen ,
»
„
Civile dito .
.
.
.
Ecclesiastike dito .
.
.
Upsala Academie .
Danviks Hospital . .
.
7:0 Kongsörs Fögderi.
Mil itiae Boställen
.
.
.
..
. |_
Civile dito ........ _
Ecclesiastike dito .......
Kongsörs Kongsladugård .
.
.
\_
Dito Stallängar .
.
.
.
.
j—
Krono Säteri .. .
.
.....
—
Upsala Academier Skatte . .
.
—
Krono .
,
*—
Hospitalshemman ...... _
Stimma | 3 j,
20
21!
*81
235
45 j272!
Förhållälidet emellan sfelfägande Jordbrukare och dem som arrendera
annors jord är sådant ungefärligen som förr.
Statsbidrag. Deras värde eller beloppet af alllmänna besvär och onera
calculeradt i penningar synes af'Tabellen.
Angående grunderna för calculationen åberopas hvad förra Fe mårs-Berättelsen
innehåller och äro de skillnader härvid iakttagne, som uppkomma
dels genom förändrade markcgångspris dels genom nedsättning i passevolans.
afgifter och monderingsbidragyn.
Statsbidragens verkan på näringarne, genom den tyngd de directe
medföra är i samma mohn repressiv och hinderlig för näringarnes utveckling
och förkofran, som desse bidrag äro ganska betydliga och mångfaldiga.
De drabba i synnerhet jordbruket och det till en stor det utan
att Staten deraf egentligen har någon nytta, emedan den emot vissa besvär
och onera svarande fördelen endast åtnjutes tillfälligtvis af en del
medborgare, såsom förhållandet är med vägbyggnads- och skjutts-skyIdig—
beten, sorn så bårdt graverar andra medborgare, hvilka äro jordägare eller
tillhöra vissa Städer. Det är icke bär rätta stället att framkasta nya förslag,
men sanningen fordrar, att jag i underdånighet fäster Eder Kongl,
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på detta ojemna , obilliga och skadliga förhållande,
hvilket lätt!igen skulle kunna förbättras genom förändrad lagstiftning
angående skjutis- och väghållning, örn den r andra länder gällande
grundsats anloges, alt ingen medborgare vore berättigad alt åka på
en annans bekostnad.
Angående den ojemnhet sam vid jord-egendomars skattläggning äger
ram, är så mycket skrifvit och tahult» att det torde vara öfverflödigt att
härom tillägga något vidare, är alt olägenheterna af en ojemn Skattläggning
äro lika gifna som svåra att af hjelpa, örn för hemmansförmedling
nya grunder blefvo af Lagstiftande makt stadgade, skulle genom en ny
förmedlings författning, må hända första steget kunna tågås till en jemnare
skall-lördelning å jord. Ingen synes med fog kunna klaga deröfver
om skatter, sorn, i följd af ofullständiga eller obilliga skallfäggnings-gFunder
blifvit för högt åsatte, varda förmedlade och nedsatte efter jemkade
och rättade grunder. Sådant skulle lika litet göra ingrep i ägande-rätten,
sorn nu gällande författningar om hemm-ans-förmedfing och de ständiga
skatternas jemnkning synes äfven kunna’ stå tillsammans med allmänt väl
och Statsverkets intresse, så vida en jemnhet i de ständiga skatterna äfven
bereder större lätthet för Skattdragande att utgöra de extra ordinära
eller på bevillning beroende sk a t terne.
Förhållandet nied Folefribets afgiften, Pöstgårdars och Gästgifveriernes
antal är detsamma som efter förra Femårs-BcFättelsen.
Politi. Örn anstalter i allmänhet till ordningens och sedlighetens
befi äril jannie åberopas hvad förra BeratHelsen innehåller.
Skolor finnas sä val i Släderne som på Landet, dels såkallade soekneskolor
och dels serskildta skolinrättningar, stiftade pä enskild bekostnad
för hela Sock nar och vissa Bruk och distrikter- Undervisningen i
ålskillige bland dessa skolor är inrättad efter Lancastor-metboden. Eder
Kongl. Majit bär sjelf genom årliga frikostiga löuennslag till Lärarne vid
Lancaster-skolorne i Westerås oell Arboga först gynnat uppkomsten af
denna förbättrade undervisnings-method bär i Länet oell dessa exempel
liafvå burit frukt och for.a nied t metbodens antagande i flera skolor.
I Westerås högre Lärdoms-skola oell Gymnasium Jernnäs undervisning
åt deni som söka en mera veltenskaplig blid liing. Både Skolan och
Gymnasium äro mycket freqventerade oell allmänna opinionen synes nu
mera än förr, vara väckt på den publika undervisningens fördelar framför
den privata.
Antalet af den studerande ungdomen var sistlidet år vid Westerås
Gymnasium ...
74
och vid Skolan .
. 168 .
-242
Slögd-skolor saknas ännu i delta Län.
I afseende på hälsovården torde lill det som förra Berättelsen Inne*
Käller, böra tilläggas, att Sundhets-Näninder i alla församlingar blifvit till
följe afförfattningarne angående Choleran inrättade och åtskilige förberedande
anstalter vidtagne för den befarade händelsen, ali denna smiltosamma
sjukdom skulle i Riket intränga, samt alt öfverenskommelser till nykterhetens
befrämjande äfven inom församlingarne blifvit träffade, innefattande
för det mesta husfädernes förklarade beredvillighet och afsigt, att afhålla
det uppvexande slägtet ifrån för tidigt bruk af starka drycker och
deras missbruk. En och annan såkallad Nykterhels-förening är äfven
träffad.
Antalet af Läkare, stationerade bär i Länet utgjorde sistlidet år 1
provincial-Läkare, 5 Stads-Läkare, 3 Läkare börande till Regementerne
och 6 Bruks-Läkare tillsamman i5 och dessutom 3 Veterinärer. Examinerade
Barnmorskor 35, Läns-Lazaretlet är inrätladt för 5o sjuksängar.
Antalet af sjuka, som der årligen njutit vård uppgår till omkring 200 och
derutöfver. Utom Sätra brunn, som mycket besökes, finnas 17 mer och mindre
begagnade hälsokällor, Apotheker äro: i Westerås 2, i hvardera af de
öfriga Släderne 1, och dessutom bar under de sisla fem åren ett Apothek
Blifvit privilegieradt i Norbergsby, tillsammans ö st.
Fattigvården är i allmänhet uti samma skick som efter förra FemårsBerätlelsen,
Ett försök att reglera den efter nya grunder är gjordt i Westerås,
som vid artikeln om denna Stad upptages och torde förtjena efterföljd.
Att hindra fattig-classens förökning derigenom, att uppfostran gifyes
åt värnlösa, fattiga barn och att tillhålla sådan® personer, i behof af
allmänt understöd, som icke sakna all arbetsförmåga, ätt sjelfve arbeta,
synes vara anie hufvudmomenter vid en reglerad Fattigförsörjning; och åtskillige
ibland socknarne bidraga med mycken kostnad och uppoffring
till fattigvården. I detta ämne torde det tillåtas mig att åberopa de vidare
upplysningar som blifvit insände till Eder Kongl. Majlis EcelesiastikExpedition
i Memorialer den i3 April, 7 Maj och den 24 Augusti i832.
För en ny reglering af Gästgifverierne och skfuts-rnrättningarne efter
förändrade tids-förhållanden, hafva inom alla 4 doinsagorne i detta Län
undersökningar efter mine derom aflåtne skrivelser ägt rum detta år.
Och inom den ena Domsagan är den nya regleringen definitift afslutad
samt af mig fastställd, hvarigenom dels lindring i hälls!jutls-skyldigheten
vunnits och dels en jemnare fördelning af skjutlSnings-skyldigheten emellan
håll- och reserv-skjuttslagen blifvit tillvägabragt, jemte en efter omständigheterna
och behofvet lempad jemkning af skjuttsanslagen till hvardera
gästgifveriet. Samma åsyftade ändamål, skall äfven ernås genom den
regleringen i de öfriga Sine domsagorne, då den hinner fullbordas: men
skjutts-entreprenader, som jag äfven sökt befordra, möta nästan öfver allt
hinder af lokala omständigheter och de skjuts-skyldiges obenägenhet att
åtaga sig kontanta utgifter. Deligeneer som nu regelbundet gå emellan
Stockholm och Götheborg bidraga i väsentlig mon till lindring i Skjuttsninga-besväret
vid 5 Gästgifvaregårdar bär i- Länet.
De i förra Femårs-Berättelsen omnämnde serskildta Conventioner om
premier för rofdjurs utödande utom skallgång, hafva äfven under sista
qvinqvennium fortfarit att gälla och visat god effeet, men upphörde med
början af innevarande år, genom den förut omförmälde af hela Länet ingångne
allmänna öfverenskommelsen, hvars resultat, lättare beräknelig!,
blifver föremål för nästa Femårs-Berättelse.
Previlegierade Krogar på Landet utom Gästgifverierne äro lika många
som förut;
Angående Snckne-Magazinernes antal och fonder har jag nyligen haft
tillfälle att till Eder Kongl. Maj:ts Finance-Expedition afgifva detaillerade
Uppgifter. Antalet af sådana Magaziner är 68 stycken och summan af
deras fonder uppgår till 14,600 tunnor Spannmål. Förslaget om DistrictMagaziners
inrättande har här i Länet icke vunnit bifall af opinionen.
Nytt reglemente för magasinerue i Öster-Wåhla Socken är under de 5 sista
åren fastställdt.
—
24
—
Utom Sparbankarne i "Westerås och Sala, hvarom i Berättelsen angå*
ende Städerhe vidare förekommer, är sedan sisla Femårs-Beråttelsen en
Sparbank inrättad vid Skultuna Bruk sksllidne sommar.
§• 5.
Stäckrne.
Deras antal är fyra; nemligen;.
ilo Westerås. Bergs-handels- och sjöstad, uppförd i andra classen af
Rikets Städer, är belägen vid Svartåns utlopp i Mälaren. Tomternas antal
utgör 421 hvaraf 35o öro bebyggde och 7 c obebyggde, hvilka sednare
merendels begagnas till planteringar. Af gammalt utgöra Tomternas antal
inon? Stadens staqvet 22 ri hvarefter åtskilliga praestationer blifvit beräknade.
På alla nuvarande tomter är en motsvarig del af Stadens utmark
i lotter fördelad, hvilka, der det, i anseende till markens beskaffenhet,
kunnat ske, till större delen blifvit uppodlade.
Staden grundar sitt egentliga bestånd på handeln med Bergslagen samt
transporter af Metall och andra effecter till Stockholm, hvarifrån återföras
specerier, Salt- och Kramvaror m. m. till ortens och Bergslagernes
behof. Den hufvudsakligaste Handels-artikeln utgöres af Spannmål till ett
icke obetydligt värde. Staden har sin fördelaktiga belägenhet nära de sädesrika
provinserna Upland och Södermanland att tacka för sitt inflytande
i detta afseende och afsätter årligen ett stort qvantum Spannmål till
Bergslagen och i allmänhet till Stora Kopparbergs Län. Det bör icke
lemnäs obemäldt, alt Stadens Handlade med drift oell omtanka vinnlagt
sig om denna handel i större scala samt att derigenom elt större RörelseCapital
årligen bringas i omlopp.
Stadens folknummer består för närvarande enligt i832 års Mantalslängd
af 3,3o4 personer, hvaraf 2,246 äro Mantals-skrifne och de Öfrige
i,o58 befriade, dels såsom öfveråriga och medellösa samt dels såteom
minderårige. Handelns tillstånd är, åtminstone jemförelsevis till Stapel-Släderne
och Öfrige Rikets Städer icke i åtagande. Hand tvet'ferierna hafva
val icke under sista qvinqvenniet aftagit men befinna sig dock i ett
stillastående tillstånd. Det vore måhända origtigt att söka orsakerne dertill
i den större täflan, som igenom lossande af Skråtvånget uppstått.
För
För idoge och omtänksamme handtverkare, hvaraf åtskilige här finnas är
ännu tillfälle att bana sig väg lill välstånd och »beroende. Förnämligaste
grunden till Handtverkeriernes förfall torde få sökas i den förfelade uppfostrings-method,
som skrå-pi iviJpgiei ne gynna. Man kati icke gerna renta sig,
alt ur den kring land och like strykande ai bets-styrkan af Gesäller skola
framstå duglige och driftige handtverksman, eller att deras tillverkningar
skola kunna uthärda täflan med utlänningens förgäfves utslängda producter.
Så länge de inhemska tillverkningarne ej i fullkomlighet närma sig
de utländske, kan icke den Svenska Handtverkarens öde förbättras och de
i lättja och sjelfsvåld oftast förspillda läroåren äro icke någon förberedelse
lill vinnandet af della syftemål. De inskiänkta begären och utsigten»
att med H.mdtverket endast betjena den närmsta omgifningen och deribland
endast dem, hvilka ej hafva lägenhet att förse sig från andra håll,
förvandla handtverkaren till daglönare och stå i strid så väl med hans
egna fördelar som tillverkningens förbättrande. Några Fabriks-anläggningar
synes bär icke vilja hafva framgång, härrörande troligen icke så mycket
af Stadens mindre passande läge derföre, som al brist på en åt detta
håll riktad omtanka. Dack finnas en Tobaks- och en Spegel-Fabrik, den
förre med någorlunda betydlig (förut uppgifven) tillverkning.
Erforderlig tillgång på dagsverken äger Staden förnämligast af såkalladt
försvarsfolk, Stadens Timmermän, Brandvakter och Ringare m. m.
äfvensom under sommarmånaderna lill öfverflöd infinna sig på arbetsförtjenst
uttågade Dablkarlar och Wermlänningar. Priset på ett karldagsverke
är merendels under den ljusa årtiden 32 sk. banco och något
deröfver.
Staden har gemenligen god tillförsel från den kringliggande landshyggden
på alla slags landlraanna producler, särdeles de såkallade torgdagarne;
och saknas icke afsättning, ehuru åtskillige produeter, trägårdsväxter
och dylikt odlas inom Stadens eget gebiet. Den närmast Staden
belägna jorden är, i anseende till ymnig gödning och god skötsel, ganska
bördig, men eljest är marken på Staden tillydande jordägor stenbunden.
Utsädet beslår mest af Råg, Korn och blandsäd. Mindre bruklige
sädesslag äro: Hvete, Haffa och Ärter. Vanligtvis hvilar en tredjedel af
åkern hvarje år. Stadens obebyggda tomter användas merändels till trägårdar
eller planteringsland och odlingen derå utgöras förnämligast af
rot- och skidfrukt^- samt till någon del af tobak och gurkor, som exporteras
till Stockholm.
Landth. S-årsberättelse för Westmanlands Län.
4
Skepptuna? af Metall och Bergseffecter till Stockholm har hittills varit
Staden förbehållen, men upphör med 1841 års slut. Framtiden skall
utvisa om den lindring man dermed åsyftat för Bruksägaie kominer att
i sjelfva verket äga rum, då redarnes förbindelse upphör alt tillhandagå
emot en billig och nedsatt taxa. Med denna, om man så vill nämna den,
prohibitiva författnings upphörande torde ömsesidiga olägenheter åtminstone
till en början komma att inträda. Den genom upptäckten af ånghoxerings
fartyg i sednare tider inträffade lättnad och skyndsamhet i sjöcommunicationen
skall måhända framdeles åstadkomma en annan förändring
i dessa förhållanden.
För Staden är Gymnasium och högre Lärdoms-Skolan samt en Lancaster-Skola
af ovärderlig nytta i afseende på ungdomens uppfostran. För
sjukes intagande och betjenande finnes Lazarett och Curtius gemensamme
för hela Länet äfvensom tillräckligt antal Läkare alt bestrida sjukvården.
Då den fruktade Cholera-sjukdomen icke hunnit till fäderneslandet har anskaffandet
af någon större local till sjukhus i sådana fall blifvit fördröjd,
meli nödige förberedelser till första utbrottens hämmande gjorde.
I Stadens fatlig-försörjnings-anstalter hafva på de tvänne sednare
åren betydliga förändringar skedt. Då man tyckt sig af erfarenheten finna,
att upprättandet och underhållandet af fattighus icke är det verksammaste
medlet att lindra fattigdomen och hindia tiggeriet, utan fastmera
nedsätter de derstädes intagne personers arbetsdrift och användbarhet,
hafva andra botemedel funnits nödvändiga. Bemödandet har varit, att
påfinna utvägar, hvarigenom det kunde lyckas, att återbringa de i fattigdom
och betryck nedsänkte samhällsmedlemmar till arbetslust och sjelfverksamhet
samt utöda lättjan och hågen för tiggeri. Så vidt möjligt
varit hafva bidrag endast blifvit lemnade att afvärja en sådan nöd, som
härrört af sjukdom eller verklig oförmåga att försörja sig, till sjuklingar,
orkeslösa och barn, hvilka sednare jemte de egentligen såkallade fattighjonen,
med ledning af exempel i andre Städer blifvit utpensionerade inom
Staden och på landsbyggden, der vård och upptuktelse i goda seder
kunnat med säkerhet påräknas. De goda följderna hafva så vida försports,
att tiggeriet inom Staden upphört, samt att hos de sämre lottade
större omtanka i allmänhet röjes att försörja sig, hvartill Stadens fattigvårds
Direction söker att skaffa tillfällen så vidt utvägar finnas
En
betydlig lättnad i årliga bidragen till fattigförsörjningen lemnar
det såkallade Schenströmske Barnhuset, en stiftelse sora grundlädes på 1770-  talet af framlidne Bruks-Patronen och Handlanden harstäde Schenström,
—
27
—
i hvilken Inrättning ett betydligare antal fattige minderårige harn årligen
erhålla en tillräcklig uppfostringshjelp och således icke falla Stadens serskildta
fattigvård till last.
Skjutsningsbesväret är för Staden ganska tryckande, i anseende lill
stadens belägenhet i förvägen emellan Rikets större Städer. Staden är väl
befriad ifrån hållskjutsens utgörande, som besörjes af den kringliggande landsbyggden
och lärer härröra derifrån att de närmare Staden belägne Gästgifvargårdarne
å landet blifvit hit förlagde, men deraf har äfven reservens
flitigare anlitande blifvit en föjld.
Polis-uppsigten i Staden handhafves af en serskildt tillförordnad Rådman,
biträdd af Stads-Fiskalen och Stadens Betjente samt utsedde ordningsmän
i hvarje qvarter bland borgerskapet. Från eldsvådor har Staden
varit under flere år lyckligen befriad. / Vakandet deröfver är uppdragit
åt en serskild Brand-Direction med biträde af Brandvakter; och synes
Stadens innevånare i allmänhet röja ett uppmärksamt nit till förekommande
af dylike olyckor.
Sistlidet år funnos i Staden utom de vanliga handtverkerierna 1 Linneväfvare,
dock utan något uppgifvet till verkningsbelopp, 4 Färgerier med
880 R:dr tillverkningsvärde, 1 Nål-Fabrik med 200 R:dr tillverkning, 1
Skepps-byggeri hvars tillverkningsvärde är upptaget till 7,697 R:dr 12 sk.,
en Spegel-Fabrik med 4^6 R:dr 32 sk. tillverkning, 1 Tobaks-Fabrik med
5114
tillverkning, 4 Ur-Fabriker med 636 R:dr 32 sk. tillverkning;
summa tillverkningsvärde 14.954 R:dr 28 sk. banco, dervid 37 arbetare voro
sysselsatte.
Stadens intrader och utgifter samt allmänna byggnader förvaltas och
handhafves af en såkaliad Drätsel-Kammare hvars instruction är af Eder
Kongl. Maj:t i Nåder fastsläld den 16 Majt 1827.
Staden donerade inkomster, anslagne så väl till dess Styrelses och
Uppbörds-Verkels aflönande som puhlike byggnaders underhåll, bestå af
vågpenningar samt Bro- Hamn- och Mätare-penningar med flere andra
mindre betydliga inkomster och hafva under de sislförflutne fem åren per
medium utgjordt 5,ilo i3 sk. 10 rist Banco.
Sparbanken i Westerås hade vid sistlidet års slut förkofrat sig så.
att underhållsfonden då utgjorde 1,100 R:dr 35 sk. 4 list och insättningsfonden
9,160 R:dr 8 sk. tillsamman: 10,260 R:dr 43 sk. 4 rist banco.
Delägarne voro 190. Förökningen på sista qvinqvennium stiger således
till 229 R:dr 24 sk. 4 rist ut> underhållsfonden och lill 4>7<P R:dr i6sk,
uti insättningsfonden, hvaremot deponenternes antal minskats med 46.
a:o Arboga. Sjö- och Urstad:
Stadens läge förut beskrifvit. Åns uppmuddra? fortfar och ökas årligen
så att från midommar tili hösten ofta icke trier än 5 å 5* fots vatten
finnes i ån inom Staden. Fartygen måste derföre lägga till vid det såkallade
S'enlöpet der Stadens Rederi-Bolag låtit uppföra en lossningsbrya^
ungefär fdels fjerdingsväg från Staden och börjar ifrån Steniöpet en fots
djupare vatten. Större delen af Jernet måste med lastpråmar ifrån vågen
di t föras och der pålastas fartygen, äfvensom en del ifrån Stockholm
ankommande varor måste ifrån Steniöpet antingen med lossfartyg uppföras
eller landvågen transporteras.
0
11
Staden synes af detta förhållande hafva anledning att söka biträde
af Allmänna Medel och af Bruks-ägarne till åns uppmuddring, likasom i
Köping, men fråga är derom ännu icke väckt. Åbyggnader äro nästan allmänt
af träd. De underhållas i allmänhet väl genom årliga förbättringar
och hafva äfven åtskilige nybyggnader under sista qvinqvennium skedt,
så att Staden årligen förbättras i afseende på husens utseende och storlek.
Stadens folkmängd efter i83a års Mantals-skrifning var 487 Mantalsskrifne
männer; 647 Mantalsskrifne qvinnor och således 1134 Mantalsskrifne
personer och dessutom 5»4 minderårige barn, 108 befriade för ålder
och fattigdom ifrån Mantal, utgörande eu summa af 1756 personer. Innevånarnes
sedlighet fortfar såsom förr. Brottmål och Rättegångar äro
sällsynte. Krogai och Källare af Stadens Borgerskap föga besökte. Endast
ibland arbetsclassen och några få af Borgerskap^ synes fyllerilasteu
tilltaga, särdeles de tider då godt pris är på brännvin.
Stadens näringsfång äro såsom förr: Handel, Handtverkerier, Sjöfart,
Factori-rörelse samt till någon del jordbruk. Handeln bär genom de nuvarande
Köpmännens arbetsamhet och sparsamma hushållning snarare tilian
aftagit och Köpmännen hafva samlat förmögenhet. Tillförseln af alla
Landtm a nna-produc ter bär ökat sig. Genom det större ved-förråd. Ångfartygen
här upphandla hafva dock alla Skogseffecter på de fem sista åren
stigit 5o 370 procent i priset. Någon betydligare Spannmåls-handel har
icke kunnat uppkomma, dels emedan den kringliggande ortens öfverskott
af Spannmål icke är nog stort och dels emedan de nära Arboga belägne
Städer äro alltför många. Goda priser på Spannmål och andra ällige varor
lätta utvägarne för Stadens Handtverksklass till bergning, så att de
Handtverkare som med arbetsamhet skött sina verkstäder baft sin utkomst
och de dryga utskylderne utan mångå tvångsåtgärder kunnat utgå. Utom
byggnaden af Stadens stora strömbro och ommurning af större delen af
—
29
—
Lastagebron med pålningar för det underliggande ruslvirket samt andra
allmänna mindre byggnader hvilka på dessa år kostat Släden öfver 4°oo
R:dr banco, vidkännes ännu Stadens Borgerskap det dyra Båismans-hållet
för 16 Båtsmän, ehuru efter det uti Stats- och Ecortomie-Ulsi-otten vid
sista Riksdagen uppgjorde underdåniga förslag till reglering af Slädernes
Båtsmanshåll, enligt Betänkandet N:o i32, befanns att Arboga Stads
Borgerskap efter sitt förhållande icke borde hafva mér än 2|del Båtsman,
uti hvilkas underhållande Tomlägarne äfven borde deltaga. Då Arboga
således utom ali jemförelse är mer än någon annan Stad i Riket betungad
af Båtsmanshållet, hoppas Staden alt Eder Kongl. Maj:t läcktes bevilja
den lindring, som Rikets Ständer vid sista Riksdagen för Arboga i
underdånighet föreslagit. Ibland onera som för stadens läge ofta påkomma,
är äfven den uti förra berättelsen omförmäldte inqvarlerings-skyldigheten,
deruti dock Staden, vid flere tillfällen de sednare åren, genom Eder
Kongl. Majus Nåd njutit den lindring, att manskapets provianlering
skedt genom entreprenad på Kronans bekostnad, hvilken så utfallit, att
den med 60 k 70 procent öfverstigit det i markegångs-taxan bestämda belopp
för en dag portion.
Om jordbruket i Arboga gäller hvad förra Berättelsen upptager. Följderna
af de dryga besvär och onera sorn betunga jordbruket har också
Varit, ali jördens värde de sednare åren der betydligen fallit och att det
vanliga arrendet som för varit tunna Säd för tunnlandet, nu blifvit nedsatt
till 1 tunna.
Den Staden åliggande reserv-sk juts-sky ldigheten är i anseende lill
ångfartygens conrurrence sommartiden betydligen försvårad, såsom i förra
Femårs-Bei ätlelsen upptages. Egentliga Fabriker finnas icke här.
Ett Stamp- och Valk verk, på Stadens ägor anlagdt, gifver dålig inkomst.
Binäringar äro inga utom någon Handel med Kor och Hö, som uppköpes
på landet omkring Staden och afföres på fartyg till försäljning i
Stockholm. Denna handel bedrifves mest af Enkor och arbetskarlars* hustrur
både i och utom Staden.
Det i Staden förr brukliga kringelbakeriet har för dyr ved och farliga
eldstader aldeles upphört.
Den uteslutande rättighet som blifvit Stadens Skute-Gille enligt Kongl.
Brivilegieine den 8 Augusti jyii och 16 December 1719 tillagd, att ifrån
Arboga Viig utföra Bergslagens oell Brukens effeeter, begagnas nu af det
på Adier ställda Rederi-Bolaget med den inskränkning Kongl. Brefvet déa
^3 Januari 1827 stadgar och kommer år l84l att aldeles upphöra.
Undervisningsverket är såsom i förra Berättelse omförmäles. Den inrättade
Lancasters-Skolan, hvartill Eder Kongl. Maj:t méd flera håfvor
l Nåder bidragit och ännu låter årligen utbetala roo R:dr banco för Lärarens
aflöning, bär kommit i godt stånd och genom Lärarens, Comminister
Sesemans nithilia bemödande så lyckats, att det högsta antal Skolans lo
cal
medgifver, nemligen 100 barn, nu i flere år ständigt derstädes erhållit
undervisning.
Fattig-Försörjningcn är oförändrad.
Tabellen äro angifne, åberopas hvad de
innehålla.
Angående extra onera, som i
3.ne sisla Femårs-Berättelserne
3:o Köpings Stad. Allmänna Omsliindiglieler: 870 Mantals-slrifne
Innevånare finna, härstädes der,bland 3„ män och ‘^1 Qvinnor. des.
utom 3 hörande bil gemenskapen al Indelt, armé,,. ,8 männer och 85 qvinnor
dels of.erär,ge och således mantals-!, ie, dels fattige och saknande arbetsförmåga;
435 minderårige, hvaraf ,,4 mankön och qvinnkön.
Hela folkmängden således 1421 personer.
1
Dc åtal sorn mide,' sedi,aste fern är‘ägt ram emot inncvänarne, för
begångna lori,reiser,påkalla tcke någon serskild anmärkning i afsönde
på deras sedlighet 1 allmänhet.
°
Stadens egentliga Näringar äro handtverkerierne och handeln, utan
ali någondera af c essa kunna sagås ännu vara drifne till mera betydande
vinst (or deras idkare än att åt dem bereda skälig bergning, med eli el!
ler annat undantag, som dock hör tillskrifvas antingen bristande arbetsskicklighet,
eller ock åsidosatt ordentlighet, drift och omtanka. De handbutle
hamia . det betydligaste sina förråder från Stockholm och afvara
desamma mest på credit dels inom Staden dels lill den omkringliggande
andsorten samt dels till den ofvanbelägna Skinskattebergs Betagen,
till hvars för aggande härvarande handlande likväl ännu icke magdal unn
bringa s.g. Bland handtverkerierna utmärker sig fortfarigt Schatullmakei i
professionen, som år i83a drefs af 5 mästare till ett arbetsvärde ,f
2564 banco: dock likväl är afsättningen å SchaluHmakarnes tillverkningar,
ehuru dessa onekligen forkofrats i både snygghet och duglighet
numera e, så lif!,g som tillförene under det Ahlrotsarbeten voro mera
biuklige och nästan uteslutande förfärdigades härstädes i större qvantiteter.
Med hänsigt till derigenom uppkommande bidrag i Stadens allmänna
utskylder och okad anledning till flere InnevånareAergning utgörSa!
deus rättighet att pä Mälaren befrakta Bergslagens effecfer och relou™!
ror, hvilken rättighet nu utöfvas med 18 privilegierade Fartyg, utan tvifvel
ett bland Inifvudvilkoren för Stadens bestånd.
'Slädens jord: hesädas nästan endast med de allmännaste Spannmålsslagen,
sedan odling af Lin, Hampa och Tobak utrönts icke kunna med
framgång fullföljas.
Boskapsskötseln kan ej drifvas utöfver hvad som för en del innevånares
oundgängliga behof erfordras och detta i saknad af ymnigare belesoch
fodertillgång.
Skog: en Staden upplåten allmänning i Odensvi Socken, utgörande
187 tunnland, 17 kappl., men som från flera år tillhaka är vorden uthuggen
och ännu icke hunnit åter få till vexa, att någon nytta deraf för närvarande
kan påräknas.
Allmän inrättning för undervisning består af en skola vid hvilken en
Rector och en Collega äro anstälde, hvarförutan af Staden lönas en Pedagog
som meddelar undervisning i stafning, skrifning och de första grunderna
lill Cili istendoms-kunnskapen.
Fattigförsörjning: En anstalt- i detta afseende har år i83a blifvit inrättad
på försök till den 1 Maj 1834 samt ställd under tillsyn af en Direction
enligt serskildt reglemente. Jemte d* t alt tiggande i husen härigenom
upphört, undfå nu Stadens fattige å vissa bestämda tider af året,
enligt classification i nion af deras medellöshet, understöd i både Spannmål
och penningar, hvartill tillgång herodes genom taxering hos Stadens
innevånare, äfvensom förmedelst räntorna af några från äldre tider de
futtiga tillerkände Fonder.
Fabriker och öfriga Näringar: Eli Fabrik för tillverkning afBomulIsstrumpor
finnes, hvarest i fyra stolar sysselsäLtas lika många väfvare utom
en qvinnsperson sorn biträden vid blekningen. Ar i832 förfärdigades derstädes
814 Par Bomulls-strumpor hvarjemte väldes i35 par Calesonger
till ett sammanlagdt arbetsvärde af g49 R:*-fr banco; och bär på dessa arbeten
följt god afsättning. I Färgeri-professionen hafva 3 Mästare nyssberörde
år åstadkommit tillverkningar i värde af 1480 R:dr banco och
en Urmakare af sill profession påräknadt 333 R:dr samma mynt uti inkomst,
binäringar finnas här inga.
Politi :
Tillåtna krogar i Staden äro sju.
Några andra inkomster äger icke Staden än de vid Köpings och
Strömsholms Vågar utgående Våg-penningartie saint Hamn- och Bro-penningar
hvilka alla, år i83a utgjorde tillsamman 2,914 R:dr 28 sk. 4 rist
banco.
02
Stadens Kämnersrätt har blifvit indragen under de sista fem åren och
Rådstugurätten utgör nu första instanlien derstädes.
För uppmuddringen af Köpings å har Eder Kongl. Maj:t läckts bevilja
anslag af allmänna medel. För den öfriga kostnaden äro tillskott bevilljade,
dels af Stadens Fartygsegare och dels af de Bruks-ägare som
skeppa sina effecter på Köpingsvåg. Förberedande åtgärder äro redan
vidtagne för trädvirkes uppköpande lill detta arbete, som kommer att i
betydlig mon lätta sjöfarten.
4:o Sala. Bergs- och Uppstad. Dess belägenhet är förut uppgifven.
Denna Stad är grundlagd af Konung Gustaf II Adolph år 1624.
Bergs-bruk och Jord-bruk äro de Näringar, hvilka allmännast sysselsätta
befolkningen. Stadens och Bergslagens folkmängd utgör Mantals-skrifue:
Mankön . .
.
yg5
Qvinnkön .
. I024JgIr)
Befriade vanföre svagsinte och
bräcklige Mankön ...
32
Qvinnkön . . ii3
Underårige Mankön .
.
.
373
Qvinnkön .
:
386
Summa 2723
Deraf Bergslagens GruTvu- och Hytte-Ai betare utgöra Mautals-skrifne
Mankön .
.
.
269
Qvinnkön
.
.
22°48g
Samt i deras bröd och hushåll öfverårige
och
vanföre Mankön .
.
.
i3
Qvinnkön
.
.
3i
,
Underårige
Mankön .
.
.
149
Qvinnkön
.
.
i^35r
Tillsamman 840
Summan af tillverkningen och dess värde, utgjorde vid Sala Silfververk
under de sista fem åren.
1:0
Värde
1:0 Bergfint Silfver 14,282^ löd. M:kr 321,829 R:dr
2:0 Bly .....
883^1 Skepptd
jemte Silfverglitt 3io^~ Gentil, 27,500 R.dr
Summa 34g,339 R:dr
utom 55 Tunnor Rödfärg.
r . ' \
Afgiften till Kronan i loide, Myntarelön och slagskatt för alla fem,
åren af hela tillverkningen steg till 43,418 R:dr banco. I öfrigt åberopas
hvad vid Artikeln om Bergverken förut är »amndt angående Sala Silfver-Verk.
Fabriker: Herr Bergs-hauptmannen och Riddaren af Forselles har å dess
nära invid Väsby gård belägna Egendom nyligen anlagt en privilegierad
Blyhvits-Fabrik och 1 Ältiks-bryggeri. Blyhvits-Fabriken bär i år varit
under byggnad. Ältiks-Fabriken är likaledes innevarande år privilegierad
och tillhöra dessa anläggningar således egentligen nästa Femårs-Berättelse.
Den vid Sala Grufva varande Ilagel-Fåbrik och Klädes-Fabriken vid
Nystrand äro förut omlörmäldte.
Det Staden tillhörige Stamp- eller Valk-Verk, hvaraf inkomsten tillfaller
Stads-Cassan är utarrenderadt åt Stadens Färgare.
Sala Stads Sparbank konstituerades såsom Filial-Bank till Westerås
Sparbank den 21 Juli ,828, hvarvid af då tecknad subsenption Ull underhålls-fond
inflöt 266 R:dr 32 sk. Banco och , Mirttnin gar ne uti Fri. albanken
började den i3 September samma år Då Spar-Banken vid i83l
årsslut skiljlles ifrån Westerås Sparbank, utgjorde insattnings-fonden lil -  horig Q2 personer 2,825 R:dr l3 sk. och underhållsfonden 385 R.dr 8 sk.
ro rist eller tillsammans 3,210 Rulf 21 si to r:st banco. Den 2, Sept.
r83r bär uppå Styresmännens för Spar-Banken derom gjöl da under daniga
ingen har derefter oafbrutet fortgått och resultatet bär blifvit
yrande, än man i början vågade att förmoda, hvilket lnhara
-
Inrältni
ännu mera gynnande -- ----- .
,
-
tas af föliande utdrar af räkenskapen för år 1802.
Lundsli- 5-årsberättelse för Westmanlands Län.
-
34
-
Sala Sparbanks ställning den 3i December i83j.
Insättnings-Fonden.
Behållning vid årets början .
.
2,825 l3
Insättningar under året 1,706 i4
Godtgjorde Räntor .
.
.
162 2t ^
Uttagne Medel under året .... 860 18
således tillökning 1,007 4^
Underhål Is-Fonden
Vid årets början ..... 385 10 10
Förökt genom Subcriptions-Medel
och räntor . . 83 34
Hvarifrån afgå diverse
utgifter ....
63 14
,0
_
4o5 28
Summa R:dr 4>238 39 sk.
Delägarne voro sisth år 122 personer. Utlånte medel mot inteckning
1,700 R:dr, mot borgen 2,210 R:dr; Inneslående i Bergslagets Cassa 263
R:dr 3o sk. 9 rtst. Återstoden 65 R:dr 9 sk. 1 rtst banco utgjorde beräknade,
men ej förfallne räntor.
Handeln här i Staden drifves i minut och icke till särdeles höjd, men
lian dock anses fördelaktig för den flitige och sparsamme Köpmannen.
Handeln med Spannmål är icke af betydenhet; men som under vintermånaderne
flera tusende tunnor Säd här uppläggas och afsända» till Bergslagen,
uppkommer deraf en liflig comrnissions-handel med Spannmål.
Då ibland Stadens handels-cfass under sednare åren få gjordt cession, synes
sådant bevisa att handeln i denna Stad är af en skäligen god beskaffenhet.
Angående tillförseln af varor åberopas hvad förra Berättelsen innehåller.
Likaså angående prohibitiva författningar.
Några odlingar af större omfång hafva icke blifvit företagna, meli
jorden cultiveras väl och smärre odlingar fortsättas med fördel.
En del af Tomtjorden är utarrenderad eller öfverlåten på hälftenbruk.
Att jordpossessioner inom Stadens område anses fördelaktige kan slutas
deraf) att flere Bönder inköpt fastigheter i Staden.
/
Om allmänna undervisningen åberopas hvad förra Berättelsen innehåller;
äfvensom angående sjukvården.
Ett nytt fattighus har under sista qvinqvennium vid Ekehy-dam blifvit
upnbygdt, der de minst arbets-förmögue och fattighjon njuta skötsel
och penn ingeunderstöd. Antalet af fattighjon, som nu der vistas är 18,
fatlftförsörjnings-bidraget utgör omkring i,5oo R:dr banco årligen. Det
utgår af jord, näringar och löner efter bestämde grunder. Utom denna fattigförsöi
jnings-anstalt äger Bergslagen ett serskildt sjukhus äfvensom en serskild
fattigförsörjning för Bergslagens arbetare. Ordinarie räntan, hvilken
åtföljer Bergsmansjorden, består, såsom uti sista Berättelsen är vordet uppgifvet,
uti skyldigheten att hålla hästar och folk för Silfver-Verkets drjft.
Dessa prccstationer utgöra efter ett medium för sista fem åren 4>°9° R:dr
årligen Bland diverse onera och besvär upptages äfvenledes uti Tabellen:
dieknepengar 20 R:dr, Lazarettsmedel 170 R:dr och Riksdagsmanna-arfvode
200 R:dr. Till bestridande af Stadens allmänna utgifter, såsom Tjenstemännens
aflöning och pnblike Byggnaders, Broars och vägars underhåll
m m. äro åtskilige förmåner till Stads-Cassan anslagne; nemi. Ekeby, Jacob,
Mats. och Stentorps qvarnar, hvilka, efter 5 års medium, gifvit årligen
altita, visn wwi.vw.j/u 'i’ —
» —
-"
v
0
-
i arrende
......*
I,2°0‘
Norrkifsta hemmans-ränta............ 100.
Marknadsstånd och plats-pengar •••••••
•
•
• 3oo:
Nora Allmännings-ängar, Sundsbacka fiske, Kyllinge Stamp
och Stadsträdgården......... •
♦
•
•
:_
Summa 1,918:
hvartill kommer Gjernings-ören....... •
•
•
5°_
Summa 1,968 R;dr.
Dessa medel äro dock otillräcklige till förekommande behof. Bristen måste
således fyllas genom årliga taxeringar till ett belopp af 2,25o R;dr
banco, hvilka uti Tabellen äro tecknade under rubriken: kostnad för Stadens
Styrelse m. m.
Ibland de förändringar och förbättringar, hvilka här i Staden blifvit
Verkställde, forsenar att nämnas:
i: Inrättningen af ett ordentligt Drätselverk, hvaruti under namn af
Stadens Sjumans-Kamare, Stadens inkomster och utgifter, af dertill valde
sju medborgare och en Cassör förvaltas och redovisas. Denna nyttiga
^rättning constituerades väl vid Bergs-Rätten den 21 April 1826; men
som den telle finnes omnämnd nti förra Femårs-Beräitelsen tiar vant nö
digt
att nu anföra den.
. .. f n
2'o En inrättad Sparbank, hvarom har ofvan.
..
, . f
' tQ Au Staden jemlikt Kongl. Brefvet den ao Januari! i83a i afseende
å
Stader,Q och Kamoers_R8.Uen derstädes enligt Kongh Brefvet elen 16 Martu
I8334är vorden indragen och dess göromål Öfverflyttade på Stadens Råd
StUfVFo^kets
bildning, sedlighet och välmåga hafva under de sisliörflutne
5 åren icke aftagit.
Af denna Berättelse och härvid underdånigst Bifogade Tabeller laek.
tp<? Fdel- Koncl- Majit Nådigst inhämta Westmanlands Läns tillstånd vid
slutet af sista qvinqvennium i jemförelse med det föregående.
Ehuru conjuncturen varit missgynnande för Bergs- och Bruks-Narmeen
som inom detta Län är nästan lika hufvudsaklig, som jordbruket
bär dock folkmängden tilltagit förnämligast i Bergslagsorten och joi biuket
gynnadt af goda årsväxter, synes hafva vunnit förkofran, likasom,
hand eln i Slätterne. Genom införande af förbättringar uti BruksUllverkflyarne
och en lättad utrikes afsättning, torde Svenska jern-exporten
kuuva återvinna den betydenhet oell indrägtighet, som börjat förminskas,
genom »luiro landen, täflan oall industri i jernhandterin|en: men
lärer behöfvas så mycket mera tid och så mycket större omtanka, ela
Svenska ierntillverkningen icke hav att påräkna så stort un ers o a an'ita
er som jernhandteringen i andra länder, der rikedomen ger utvagar
till anläggningar och förbättringar uti en ojemförligt större scala.
Det°är redan mycket, att Svenska jerntill verk ningen, utan att aldeles
rSi.l t under kunnat uthärda den första inverkan af den utomlands väck e
?nJa,tri“ noch t,flon i denna gren. Sisen, en huf.udgrund för B fat» utllindska
handel och eeonora*^ välstånd loi tjenaf också Bergs-och BrofaNäringen
stort afseende och Westmanlands Lans förkofran beror hufvud
sakligen af denna näringsgren.
Emedlertid synes vid” betraktande ef dessa häda hefrndnar,egar har .
Tället lil 1 räfle! i p anledning sig förete till till fredstal le Ise ofver det närvarande
tillståndet, ehuru några lysande förbättringer under det^sta^qvin
-
—
37
—
qvennium icke blifvit tillvägabragte. Någon allmän nöd har icke här i
Länet försports utan dess innevånare hafva tvärtom genom Försynens Nåd
varit i tillfälle att med rätt betydliga frivilliga sammanskotter af Spannmål
och penningar bispringa sina nödställda medborgare i de provincer
som lidit af missvext.
Den allmänna Näringsfriheten, som genom utkomne författningar småningom
blifvit utvidgad, synes vara den säkraste grunden för den allmänna
välmågans tillväxt; och om det tvång som ännu äger rum så väl för
Bruks- och Bergs-handteringens idkare som för andra slöjder, efter hand
blifver upphäfvet, skall otvifvelaktigt så väl Bergs- och Bruks-Näringen,
som Öfrige slöjder, vinna en önskad förkofran , då dervid hör iakttagas att
de utskylder och onera som nu grundas på monopolier och inskränkningar i
samma mon minskas och upphäfvas, helst Staten ej äger rätt att vänta afgifter
af monopolier som genom Förfaltningarne allt mer och mer undergräfvas.
Westerås Slott i Lands-Cancelliet den 27 December i833.
F. RIDDERSTOLPE.
A W. AHLBORG.
L. O. AHLM.
i .i ,
,.i Lea i..
i * o; •'
' ’ - ■ . ■
- ■=• ■ *
,,m
..,, :a : i
i •' , - i • ,
; t :
"'■i
rl
;
.
. •
•
.
■
■
:
: ; r' ■
-ei;;
,* ■- ' - '• >■ - ’ 1
tsarfjt|u
I
-
-
l-f. nisl
' r ■
■
.. u(i r
■!: .. ' ,
■
1 ■
i;'
i t:., t - (v ’
fr
tast
.
Tabell för Städerne inom Westmanlands Län.
Westerås Stad.
Stadens Innevånare . . . .
Hus och Tomter . . . . ,
•lord ••••■•••••••
Tobaks- och Snus-Fabrik.
Spegel-Fabrik.......
Summa
Arboga Stad.
Stadens Innevånare..............
Hus och Tomter med derunder lydande skog
Jord ...... ........... .......
Stampar ....................
Sterbhus, Testamenten och Gåfvor.....
Summa
a
e
«
O
n
sr
H
o
5
r1
03:
Oq
ci
Z3
O
<
n
vr
o
o
ET
3
Oq
X>
Jord.
Utsäde af:
421
421
334
334
1
Köpings Stad.
Stadens Innevånare . .
Hus och Tomter ....
Jord........*■■-. .
Strump-Fabrik .....
Summa
Sala Stad
Stadens Innevånare
Hus och Tomter .
Jord......
Klädes-Fabrik . * .
Backstugor
Utom Bergslagets Arbetares tilldelningar
Tullmjol-Qrarnar med nio pär stenar
Silfver-Verk.........
Rödfärgs-Verk
‘
'
Kalkugnar.........../.\V.
Hagel-Fabrik.............
Summa
250
250
200
9431
>:
3
9?
290]
943f
607
o
crq
o
o
W
n
ci
Cn
B
1,388,
05
C
5
5
a
H
s
a
a
fil
a
a.
2,622}
290} 1,388} 2,622}
700
607
700
1
49
529
529
1,303
2,234
113
2,347
287 ---
287
Done
Hvar
Till
2,045
rade
vid i
hör
11,000
Staden
ngcn
Silfver
2,234
1,420
ci
3
3
13
3
15,
15
to
03o
crq
w
o
10
10
27
10
3,654
816
27
15.
816
15J
14,348
till E
tillver
verket
42.
mbe
kni
200| S7jl,303 [2,045 [ll,000 [14,348 | 42
290
ilo
S
03
3
C_
>•
3
(l
50
80
Medelafkastning, sedan
Utsädet är afdragit.
Underhållne Kreatur.
320
290 110
50
80
5 320
190
30
40
30
10' 190
30
40 30
1861
S3
<
a
t»
Bl®
O!)
80
2,030
W
o
660
=C
23
13
200
w
93
3
Q.
"i
r-e
(Z
Uppskattadt Värde.
►a
O
ET
o
420
25
802,030 660 200 420
25
150
4 150
__96
7 186
25
ta
ng
-
245
och
de
325
Tje
sed
3--
80
nste
nare
25j 245] 3251 80
90 lo
ma
fem
ns
96
500
Afl
en
90| 10| 500
80
80
49
1,330
1,330
1,116
49 1,116
120
Olli
ägt
1,670
ng
rum
2,240 131
O
X
O
ej
3
aq
s
O
a
-a
si®
210
200
210
210
2,240 131
28
1,050
24
24
2,600
200 210
10 18
10 18
240
530
120|l,670|2,600[ 240| 530
28 1,050
70
672
73
73
96
14
210
14
35
35
16
210
225
30
4
30
17
225 17
247
672
96 16
2,100
215
70|2,100] 215
247
580
4| 580
19
230
c
5’
O
n
n
S3
c
v»
o
o
3-
S
B
C
211
211
113
1
230 113
136
19
100
136
520
158
158
617,233
16
617,23316
176,077 —
140,790
140,790
105,519
18
w
n
C
P*-
o
o
sr
3
C
10,833
6,
CA
c
B
B
Bl
16-  666 321—
17,500
2,500
617,233
140790
10,833
6*666
775,523
176,077
105.519
2,500
176,077--105,519 18
153,129
— 81,600
— 153,129
600
100j 520| 607|—
169,650
169,650
81,600
441.350
1 2,500
800
800
2 500
^84,096
Stats
-
bidrag.
Bevillning.
Efter i83o års Bevillnings-Förordning.
Efter a
:dra Artikeln.
M
d
O
2
•d
Cfc
*■*
O -
CO
Ct
cn
cA
tt
H
Ö“ {fl
<r<5
pi
C»
0
^.S
(O
b»
tn
fia
£*9
cnT
«
ET
w:
S g
*
M
2. 08
Cl
*2 5
*S|
O
pr*
1,328
20
16
18
18 1
153,129
81,600
800
235,529
169 650
441350
2,500
•1441,350/—[—I 2,500|—1—1613; 500*—J—
1,32820
675
—1i,02240
675'
530
53014 —
1,101
32
1,133
14
12
1,02240
ilo
110-
142
1,23422
281
21
13
1421 2
200
16|—| 200j—
1,551
352
197
5
2 3
2,860
2,860
1,094
554
306
12
163
9
10
—
479
22
339
14
882
33
5
—
—-
—
——
—
6
-1,08319
5--
7|--
m
c
3
3
a
33
19
33
19
39 24---
636
636
32
336
39.24— 336
— 1,08319
938
10
32
116 32
11632
380
13
11,227,-1—1 9481-1-1-1—1-| 403
5,88121
1,234
281
21
13
7,432
23
2,215
352
197
5
39
2,808
■ 1,872
306
163
10
2,351
19-  12 5
9 7
w
P:
S
3
5’
CAI
I
w
Cl
<
3
aq
8°
742
23
766
314
Ständiga Räntor.
05
C
6,623
1,234
305
21
13
10 —
314
292
24
41
2,61912
33914
882 33
15
45
-13,911
317
447
42
20
15
16
—I 447 [6
8,198
2,215
352
511
5
39
-3,122
2,165
306
33
24
4
5
10
24
18730
10
102,669
1311
12 5
6
td
0
<n
!*-
fia
T5
Vt
1
O
o
ST
287
15
g
P
3
£L
cn
Cl
3
2.
3*
Oq
P
553
05
P
Cl
r-r
O
I
P
OQ
H
o*
3
Q.
Cl
O
s s
3
to
•a* »:
* 2
O
£ "fl
i-p
3
OQ
» C3
15 5
vx
-SJ
n
28715
288
288 —
1 553
276
65 21
8
2,619 12
339|14
1,329 39
15
45
6-  4
4,358b
10
65
21
276 —
217
24
6 217 24
435 24
124
19
456|—[-
05
C
B
B
Bl
553
2871
840
15
276
288
564
217 24
21
65
8,683 25
8,68325
435
1
19
3
ca
rs
i
g
n
CU
-
o
ca
ra
-
ta
o
3
Oq
1
694
138
832
40
555
32-
— 3,746
W
o
3
P
D
-
O:
"■s
cn
Q
Cl
-
*■<
-1
Cl
3,746
24
2,306
Clericiets Underhåll.
►a
Bl
Vi
*—
O
ti
n
o
B
B
200
950
24-
32
1,000
6 —
282 45 6
— 8 68325
19,13925
555--2.30632—
495
40
495
40
-I—I
-
2,560
10
10
68
2,629 21
2,250
2,250
1,150 —
1,000
158
17
907,24
41,065
41
2,100
625
75
- 700
500
500
8 185
-I 49
8
235
250
O
O"
450
- 450 —
200 —
200
130
37
167
150
CA
C
s
3
Bl
1,275
1,025
2,300 —
1,700 —
rri
p
OQ
o?
5
O:
3*
3*
crq
1,990
43
10 366
1,990
—]2,100l—1-| 25ol—I—| 150|—
1,700
474
994
1,468 1
2,500
43
1,033
1,033
835
56
10 400
Cn
c*
33
16
32
crq
3-
P®
3
oq
o
3
et
et)
-
o
3
Cl
O
n
sr
>
3
3
P
tb
n>
C/5
C
e
3
p
CO
p
vt
l
g
ol
p
oq
333
2,066
-i2,400
540
892
-fool
-
is
1,500
1500 —
540
180
180
250
950
1,502
1,437
233
—I 25ol—
950
409
3,173 löj—
16,752
3,005
4,089
21
13
27
14
34
32
16
3,480
23,88228
17
3,480
950
47
120|31
409
17/—1,070 301010,098 37
1,200
— 4,450
10
11,010
352
2,844
11
32
39)241
14,251 8
7,204
306
2,578
10
15,204
339
1,329 39
16
74
24
8,683 25
—|l,200l—|—',4,4601—|—[25,657|47
Westerås Lands-Contoir den 20 December 1833.
Tabell för Landet
Hemmantal.
Lust Slott.............
Kungs- och Kungs-Ladugirdar .
Derunder lydande Hemman
Dito Stall-Ängar...... .
Fisken ........
Värdshus .......
Stuterier................
Krono-Säterier ...........
Frälse-Säterier ...........
Säteri-Rusthåll
Ra- och Rörshemman........
Frälse-Hemman...........
Frälse Skattehemman........
Kronohemman............
Krono Nybyggen med Frihets-År .
Krono Rusthäll...........
Augmentshemman......
Skattehemman........
Skatte Rusthåll.......
Dito Augmentshemman . . .
Militiae-Boställen..........
Civile Boställen...........
Ficclesiastique Boställen.......
Academie-Hemman Skatte.....
Dito Krono......
Domkyrko-Hemman, Krono ....
Hospitals-Hemman, Frälse ....
DR®
Skatte.....
Dito
Krono.....
Kngsmanshus-Hemman, Skatte . .
Recognitions-Skogs-Hemman ..........
»kattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urf jélVar m.Y.
agenheter utan Mantal, som ej under något
annat hemmans ränta äro iubegripne, Frälse
Skatte
t,..
, ,
Krono
Dito obebyggde . .........
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare! och Sol-*
dat-Torp (1,340 styck.)...........
Kronotorp med Frihetsår . ............
Backstugor......................
Lägenheter, afsöndrade från hemman
under ständig ägande rätt......
^
Dito Dito på viss tid eller lifstid . .
Skattlagde Fisken med egen Ränta, Skatte. . . .
Krono . . .
Ttill-Mjölqvarnar med par Stenar......
Tnll-Sågqvarnar, Grofbladiga..........
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf 207 med serskildt
i Jordeboken uppförd ränta ...........
Husbehofs-Sågqvarnar...............
Stampar.......................
Koppar-Verk ....................
Messingsverk ...................
Stångjerns-Verk...................
Ämneshamrar .....•.............
Jern-Manufactnr-Verk af särskildte slag .....
Masugnar och Gjuterier..............
Jern-Grufvor....................
Tegelbruk ......................
Rödfärgs-Verk ...................
Kalk-Ugnar.....................
Blyerts-tillverkning.................
Berlineblå-färgs-tillverkning............
Hjelmare Canal och Slussverk ..........
Krono-Allmänningar, som tillhöra Kronan ....
Lands- och Ilärads-AUmänningar.........
Krono-Skogar, Ädlare Verk npplåtne.......
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Frälse Räntor....................
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
5*
35J
20J
323fi
68*
-
1,2380
377|
2981|
77*-|
28 Ä
2
96§
35!
25*i
356 h
82!
m
m
2|
1,3160
383*
3050
88J32
/j
102*
3
1021
Utsäde af:
2,330
1
12,817
Sc Städ emes Ta bell ----
Summa (2,8480!3,0150
38'
150'5
31
4710
2114
127/j
400
i ~
1 a
Si
-
10
20
912’-  285
137
2,230
4921
59
2
60
14!
S,947!
3,186!
2,027!
6111
226|
9i n
30
625!
5
11
2
39
35
2,;
8!
6|
309!
ISO*
40
839!
297}
17
ca
282*
206
135
181
31! —
19!
1,3901»
463!
308r
117!
41!
186!
700
543/
8590
521!
167/*
70‘
300|
2
1881
38!!
16
- 3 ä
15*
426/ä
13741
105!
23??
Medelafkastniug, sedan Utsädet är afdraget.
W
121!
80
9!
406!
158!
53!
944*
190
35|
3
26
7
3,551 Å
1,142!
764!
2110
105|
13*
14?
17
1!
08J
31!
24!
-
510
127
48!
827!
133!
114
~?7!
3|
2,452/
1,080
584
206!
29i
6Ä3ell,343!fl21)862Tsj|9,4260(4,003/f| 5,591’| 990’ |l0,303/s
1,176/s
231
60
103
5,071!
1,533!
680
13,003
2,629!
281!
10
269
57
49,030
15,544
8,637
3,184
1,254!
5,175!
150
3,254|
25
55
12
197
161
.lii
447 j
153
320
2,716
3
324
ca
33
1,632!
631
190!
4,2064
1,569
76
104
14
19,963!
6,429!
3,990
970!
402!
1,933!
37!
1,345’
8
28
174
45
900
6
1,030
410
14^
2,073.
350
46
5
3
2
5,118
2,223!
1,402
539
200
889
348!
29?
inom Westmanlands Län.
Undöihåilne Kreatur.
19!
1,000
454
116
2,774s
581!
52!
5
49
44
11,116
4,427.
2,548?
868
358|
1,544i
9
9684
5
30
12
30
32
220
3851
8S
12
17!
3f
1,795/
617 H
460
105
374
182/
6*
121/
205
666;
114
225
400
474
2,1984
798
248
5,720!
961;
174
18
120
31
18,666
6,054!
3,677!
1,115!
581
2,274!
54
1,052!
20
17
6
85
76
t*
585
952
77;
10
301
143 !
109 i
4,920
3
3,177
313
1--
239 190
25
38
7,077; 11115,558 \ |(45,623|| 16,969l2S,698| 14,255! |54,373
38
70
22
1,226
387
162
2,894
779
73
4
78
15
14,017
3,353
2,480
607
157
8,034
2,368
1,686
297
150
689
18
584
38
108
10
UppskattningsVärde.
Efter i8a3 och 1830
Bevillning.
Efter
esta Art.
148,550
25,975
191,703
500
1,500
11,150
673,989
216,484
90,188
1,316.443
296,713 40 _
26,28540—,
200
35,097
13,7843
4,750,187
1.891,193
1,101,401
281,177
98,143
423,881
20,381
348,381
1,125
5,610
1,075
16,695
16,650
500
2,486
51,050
10,975
45,089
97 8 __ 143--
i 12
99816
11,57210 81 1,344
1.439
10,263 _
-
159 36 _
127
202
Efter
i J. i 1823
års, a och
8 §.il83o
års.
41432------
11546
1,96830
67640
4022
5 24
6030
738
9,66628
2,42130
1,922 4
____
313 38 _____
11,76918,861128,150116,743132,529118,91612,638 13,860,700
376,542
20,878
2,545
8,962
500
24.750
29.000
838,193
34.396
170,803
91.500
73,345
39.595
200
500
1,000
16—1 228 16-----
8 34-----
43 —
140
141
1,78044
23 _
10,145--1_______!__
28-----
--1
4016---1_
-I 12344--_L_
— -I 81 6—
21 — —
485
2,137
3. 4. 5 S. §.
i 1823 års
il och 36 §.
i i83o års.
6 och 7 §.i
i8a3 års, 3?
och 40 §. i
l83o års.
23
1,592
471
195
4,154 42
75:
28 38
Samma.
96032
11
4 46
15117
79 45
447
20 41
960
51
7
247
31
2,5901
885-  311
6,123
1,379:
127
■20,102
6,477
4,236
378
658
2,885
54
1,48018
329
7523 8
912 _
6 8 —
a 345 8
1,056(37) g
119 3 2
. 33 39 11
1,28928
38 42
243 20
48 5
62 8
-124
11 2
247 20
35 24
3,647 20
1,005 —
345 36
7,413 ‘
394 611 1,77333
29 22 11
1,398
2
1,325
324
5,840
127
701
278
333
125 26
12161
6,88646
1,99Si8
1,554 26
141 28 7
85 15 2
156)45
5 43
d'7'7
5 26,989"“
1 8 476
9----
5,791 3
519 35 6
74412 1
rcr 10 U 74412
J14 o 2 3-45l25
40345
299 38
29117
00 ty
•j*—i40,950
181H4.3751:
3 710,384 <
68|26 8
1,93910 1
3:39
18 4
417
6915
13014
1 4
1,32544
50
1,7201
20 i
2,35418 7
71719 2
1,209 “ **
69
3,091
15
3017
5,417
1,753
110
324
5,848
127
701
278
333
125
28 12
25,850 46
3,'!* 15-
1.240 3110
525 28 "
332 28
53 8 —
1,816 4211
15 32 —
• - 162 18
50
3,005
20
248
16(_ |27,2J 5/17/—/2,8ll| 2( 9
50
3,091
20
Ilo 1*
171 9115,004(18) 6/79,976/36/
317
358
91
15.299
4/781
1,644
1,745
152
7,530
46
38
264,12
40 36
15(24
29 36
124
60
55
680
22 36
10336
— 12
156;
—;36
2424
7j36
30318
980
133
6,758
296
615
(12,700
Westerås Lands-Contoir den 2:dra Januari 1834.
U574|34| S|52,473|
87|If|_|__:j
-
1,041
189
7,463
6299,62l|l3( 7(L>7,250.'2t| 9)117,225(281 6.P60,34o/l7/
342
66 32
12810
—|
446/SM
-
AHL M.
-,306/27) 3i7,935ll3l 3i85,582llö| li8)984,,33(lll42,998/30/-l52,8i 2\u\ 8|l8:514/-| ^733,04^21
.iiijJ.
v .v uv
»3 •» }ui«
V
♦ g.* r>
si J -
I—"
. i*.»lilis ii
» » -
!
l ~
’■ i
i
«
t 'r\
» «• j
i a7
5 -.
- ;•'?
J- t
H
-i__
'*■*.»*■*■
'iliad
. if . ~w,
; :ui
•3
I
. 4. nist ?
*- ♦■■■ ■•: *. .*
*—» l- -
i- 7
*
i * .
F B c
i
\ ! iVi
tgjyvly;
i »* >
,! ID i/.;
k-ih
t_
! ;•
% *
■ f-t
i-1
-Rv ;2
_ L
,'i) §
:. •'..
■ tr^-: , -
i
i- Air
..W‘i- ■
' J-'T
i
- I •
L
: |
t i
>4 | -
T"
rejter
-
;
;,
____K
• . *
•-
> \ *«c" i • V
*h
• J ” pia. Uui
■
f. .
••* * » * *
*<
‘ IWM.
■
.... i r .'.2jU<o
; ferl
v
kil." * S—
/••k?
rt *f $.f. 4 'r. /*
■_>; |r7'V *;•
U ; • i.
.
\ i; y
s
;r
! Kpi"'.*
i
• ■ fru”-
’■*
♦’ i v:.-7.
i *0» k* •
» ► -
. «
« .«
if i *-■<*-. ^ t .•!
*
4**
5 V'" ' * <*> - V J—
■
^*7"«'*»*
.' . — *y* t1»»“"-‘.i
il
___:
I‘ I"
I3T !:
T
- i ■
j______ j.
k ra i
, ' * _
:
• —* ——
-
lifa ■ -liiv7 T.-
-
!---X-i kV ic-w
■
■ ------- r:>
•••> .xi?
V--------
i » •)
!
'
■ 'V1.K* - Ciäxj -■
rr
.V ilise.
; - - !*• -  I— i--
Rut.
- • / *
■: :t •*
r
■
i t »
j
'
i V
;I . i f
J
:
<
i
.
7:
:!v..:;.Li
* *
*
j
L7>
:..i-'
: .: 4 :
i -.r.E-o ' s •-
i-.r. 4.
T i’ * ■"i
• :
. J
t"!~ ~ "•>' " 1
«
.4
»
i
r:n ' Hk!
U.
I
■ i
r.r;:
i
. ? i -
[» J.-.fi<-
>-r- ii ;;
- -|fV>
! ~'Vir:"
L)J.
Vö-ik-'
*-
'
-
t.- -iv: ;tr
.. . f~ i-o
v: v ,
. -r'•:•
-■ ’.h ;. .....
st* • -
•; -7,” i-w. *4lvk
(s
!--i“—h’
i
i
!.. i-.!
... «. ....
■
4
i',. -  |;
ak i TM
i*
■
'v:-;;
•
'-h-.ri.i. i- t - icCyi.r--. ä‘:
I 4
,
.!,.!»• ..
I --■
.-.
----- •'.*
*»».
4...
l|I4>.
• -l.. .- i.-. > ••• • •
' i ' i1
1/
1 arne
; .
. a;.kc;r.f j - j
; ----V v..:/-' • : -r
*r;kk|.
: 77 ■
' .j ■; ;;
7,7i jxtjÖ t'•
!?r Vt-----jrir ...
f !
;/!V?
K:‘•'7;' f »li-ij?:1'*'
»•: •/ */' • • *
H i - ; -!•-!------- t- (edie- ■ iri”l—“ 1-
-r—•
-iurkt k' ui':i
;..
.;- j------7 i
• >;; i,-.' i V)clt.;tt{- vvk-ti.é.V;
jeth,.'.:: r
■
3 :•. It -..u,; - ” k ‘ v :. .r,.’ —
.
” l7Vri4:
‘ |
;
- .
: J. ;-|
: -i- ?i •* töttrlvwv
;n {•.>.!*.> u j—;■—
i I v- ;i.....••••
' !: :7 "-i "7 Vs.f. ij -L-j.----p. r ?>• i— k !-
; ■<......•—-i
I*
l-' -{-ftltel
l~r
’ ■
•••
- i
.«:.>•
j—i—|.——
i -•----------!—;•
}.. !
• •>
j.k{--1--]-'»%«;
• ■■.--Wa;a
WT ~
» »— ‘
n t
* -. t - i — . *
t
i i
t
.r> t x
i \ .* • •
.: |-1.-»S
•[}
t ItSifsT';
fort
6" 1"
•---:
Mimi:
i i ~ s
t,,
■■ f:
-sif
, -t
i
—J --— i ;oi
f—i—j - - U! . rJi ■
-
•
k
-- ~s-v
!-4- ~
-
I
k'-''
i ----i ------- of; '8H,c j.. i.^j—
,-
-i
—•;
-;—:.o7
; Li-~
V4 •
i-—k bni"’
, j ~H—
P
p,*?V'.
. .
i
i--■■ — : - >r
:«--r2
!..J_ ....
.
i-sv>-
- ;r ;;■* : .
—i : f
—:
__' '. 4 t t > 4
f
4-444
>4 ’
-;öxtkli£
i — ,i*2 •■'. :
— t.-’...'..
• i .....
~
t;;__
i i i .45*»^,..
i—il'7
• ...- !-;7'-r
: ■
i ! J - - - ■ i—191,.V.
.V.t V:!'
i__!
7a'; ‘
! i
fr» «i r
f ' I. l i i ,
Li
i • V;:- ;v
;: ~i <r,
.
■4-, 4
--*< i jtS-,
- .Vi •
I :
•
:
1
:
I
..........I
..
Si
• • k
71
I-----CJ ^
j.
! i_..
i-o-
k1'
t.
;
ir;T ivs
V--
;
pi-
I-I
-!—v l>ér i
f‘rr
tMH-v-......-7
v
. i
0
.„.7--.i.....t-!----[*!
•>
—
bHärV
*—{----bbt'
bitä.o^r^ o
*- <
"t •
.
.......o. • •'-; , • *......y
... : teli; >K r £
1 k- ; 0 .
; ij ,
■ :
■ .r.-a
-.-.V. t: . , ...
■ f.h* ;••t.
i>‘>U iföl»a0--sF.*h'»'ii »l • i' '
SS&JlT®
BEFALLNINGSHAFVANDE»
UTI
Ceflefcorgs llän
TILL
KONGL. MAJIT
I UNDERDÅNIGHET afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Aren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
sanden
TRYCKT HOS F. A. NORS TIEDT & SÖNER,
1 8 3 3.
é
1.
Länets Allmänna beskaffenhet.
^ti elen till Eders Kongl. Majit år 1828 af mig afgifne underdåniga
berättelse, har Länet, i afseende pä dess läge, vidd och beskaffenhet
i allmänhet blifvit beskrifvet, hvarföre jag, för att icke upprepa
hvad, som en gång tillförene blifvit uti dessa omständigheter,
s°m icke undergått någon förändring, anfördt, får nu endast åberopa
hvad densamma derom innehåller.
Till förbättrande af Länets beskaffenhet har väl icke något störfe
arbete blifvit under de fem sist förflutna åren företaget, men afngar
af mindre sjöar äfvensom uttorkningar af myror hafva
å åtskilliga ställen inom Länet, särdeles i Norra Helsingland,
Verkställde, hvaraf flera odlings-lägenheter erhållits och ett fördelaktigt
inflytande på klimatet väntas.
2.
Innevånare.
Uti Länets 4a Lands-församlingar och trenne Städer utgör folkmängden,
enligt de sist uppgjorda mantalslängderne, tillsammans
personer, hvaraf 56,25o äro mantalsskrifne och 46,921;
mantalsfrie.
, Vid jemförelse med de år 1827 uppgjorde Mantalslängder, visar
,^t sig således, att folkmängden under de feni sist förflutna åren
kat sig med 5ooi personer; hvilken tillökning likväl är betydligt
lindre än densamma under den tid, som beskrifves i min år 1828
Underdånighet afgifne berättelse, som visar, att folkmängden un
Landsh.
Fcrnårs-Berättelse för Gefleborgs Län.
^
der de deruti omtalade fem åren ökats med 7110 personer, edel
med 2109 personer mera än under de sista fem åren. Orsaken ti
denna minskning uti folkökningen, bör sökas deruti, att under de j
trenne sist förflutna åren skördarne varit inom detta Län i allmänhet
mindre goda, och dessutom koppsmitta jemte smittosamma febrar
i flera af Länets socknar, äfvensom i städerna under åren 183.1
och i832 inträffat. Folket, är i allmänhet bildadt, sedligt och arbetsamt,
samt i sitt uppförande höfligt, då det på ett beskedligt såt
bemötes; hvaremot, i händelse det på ett eller annat sätt förolämpas,
hos detsamma visar sig trottsighet och hämdgirighet. Brottmålen
hafva val under de tvenne sista decenierna betydligt ökats
inom några socknar af Helsingland, och deribland hufvudsakhgast
Dilsbo socken, hvarest för närvarande af 36oo personer, som utgöra
socknens folkmängd, 80 blifvit straffade för stöld och snatteri,
samt 11 för åtskilliga andra grofva brott; men det oaktadt har s3
väl i Delsbo som Öfrige Länets socknar brottslighet likväl alltid varit
af mängden afskydd, och visat sig icke vara pä något satt allmännare,
utan blott tillhöra vissa slägter eller byar, der låsten tyckes
hafva vunnit häfd. Det brott som inom detta Län mest begå»
är otvifvelaktigt slag å föräldrar och smädesord emot dem , hvartill
anledningen med allt skäl kan antagas vara den , att det blifvit ef’
landssed, att föräldrar vid något hög ålder, öfverlemnar sin egendom
åt sina barn emot vilkor, att af barnen erhålla hvad de ,ans^
sig behöfva, hvilket vilkor af barnen ofta icke utan yttersta ansträngning
kan fullgöras, deraf först kallsinnighet och sedan ovflfl
samt slagsmål emellan föräldrar och barn uppkomma. Orsaken til
brottmålens ökade antal har icke sällan ansetts vara den, att iblan
allmogen inom Länet och i synnerhet i Helsingland spridt sig c
religions-sekt, hvars anhängare vanligen kallas Läsare, hvilka ansetts
hafva, uti blind öfvertygelse, att alla deras handlingar, likasom
de sjelfva, voro rena och oskyldiga, begått grofva brott, för hvilk
de icke trott sig skyldige att ansvara, emedan de, beroende af ^
oundvikligt öde, icke kunnat sådant förhindra; men örn någon gå'j»
detta förhållande ägt rum, så är det likväl långt ifrån att vara al
3
mant, emedan, enligt de underrättelser, jag, så väl af presterskap^
sorn Öfrige tjenstemän inom Länet, erhållit, Läsarne i allmänhet ej
Utmärka sig genom annat än en stegrad, och som det vill synas , i
allmänhet affekterad fromhet, och derigenom, att de, ehuru icke föraktande
att deltaga uti den allmänna gudstjensten, likväl gerna samla
sier för sig sjelfva, särdeles om söndagarne efter middagen, dä de
sysselsätta sig med bön och säng samt Guds ords läsande, hvarvid andakten
ledes af någon bland deras hufvudmän, som merendels äfven
Ali de församlade dä håller tal med uppmuntringar till grudsfruktan och
dygd samt ett troget bevarande frän ”Verldens onda 'väsende”, och
loide Läseriet så mycket mindre böra anses hafva haft någon skadlig
inverkan på folkets moralitet och samhällsordningen, sorn dess
Anhängare i allmänhet icke äro mera fantalister än allmogen vanligen
'it, och deras till ytterlighet drifna begär, att visa sig fromme och
§tidlige, med skäl bör anses bättre ån den indiffirentism för Religion
°eh andaktsöfningar, hvaröfver ofta klagas.
Oaktadt detta Län med skäl kan anses vara högt beskattadt,
dä, vid det förhållande, att på ett mantal i Helsingland i allmänhet
tagit, icke kan födas mera än 16 nötkreatur, 3 a 4 hästar och 20 å
do får eller getter, och i Gestriklancf något mera, de utgifter som
åligga ägarne af ett mantal att bestrida, uppgå till ett sammanRäknadt
belopp^ af ungefärligen 200 R:dr Banko, så bergar sig likväl
den hemmansägande delen af allmogen genom deras omtanka och
dit och det tillfälle till förtjenst genom kolning och foror, som i de
^sta orter inom Länet sig erbjuder, någorlunda väl; hvaremot den
åke hemmansägande personalen, eller den del af allmogen som besitter
från hemmanen afsöndrad jord, hvars antal i flere socknar är
större än hemmanägarnes, ej sällan lefver uti nöd, och ofta nog
pommer församlingarnes fattigförsörjnings-anstalter till last, hvilket
^ hållande i väsendtlig nion härleder sig deraf att dess bergning till
stor del är beräknad på arbetsförtjenst, hvarpå i mindre goda år
lifta är brist. Tillgång på arbetare saknas icke i svära, men understunj0tn
i goda är; och betalas ett karldagsverke vanligen med 24 a 32
Sv- Banko, samt ett qvinsdagsverke med |:del mindre. De lagstadde
— A
——
tjensteh jonens Iöneföx’måner uppgå vanligen för en mansperson till
i oo R:dr R:gs om året, och för en qvinsperson till hälften mindreÖfver
bristande duglighet hos tjenstefolk höres ej sällan klagan, äfvensom
deröfver att den oseden, åtminstone i Helsingland, vunnit
häfd, att drängarne efter slutadt arbete örn lördagen ej infinna sig
hos sina husbönder till arbete förr än tisdags morgon.
,
3.
Näringar.
Af de många Näringar, som sysselsätta detta Läns innevånare,
är otvifvelaktigt jordbruket den hufvudsakligaste, hvilken enligt hvad
uti den af mig år 1828 afgifne underdåniga berättelse derom förmåles,
bedrifves med mycken flit och omsorg, men på olika sätt uti
olika delar af Länet; ty uti Gestrikland indelas åkern vanligen i
tvenne gärden, hvaraf årligen ett blifver besådt och ett hvilar eller
som det vanligen benämnes, ligger i träde; hvaremot åkern i Helsingland,
som i allmänhet är mycket mager, så att den af gödseltillgången
endast från ladugårdarne utan tillsättning af myrjord,
spånmylla, och sönderhackadt granris, icke göres fruktbar, oftast
delas uti 4 gärden, hvaraf ett hvarje år ligger i träde och 3:ne besås.
Å den nyodlade jorden, eller som den i Helsingland kallas, sval jorden,
begagnas cirkulations-bruk, på det sätt, att lin, hafra, korn
och foderväxten efter hvarandra der skördas. De brukliga sädesslagen
äro höst-råg, korn, hafra, blandsäd och ärter, samt pä några
få ställen hvete; och är i Gestrikland rågen samt i Helsingland kornet
hufvudsädet. Af den i underdånighet bifogade Tabellen inhämtas,
att nämde sädesslag odlas i den proportion till hvarandra, att
inom Länet i det hela betraktadt, utsås hvarje år ungefärligen lika
mycket af råg som af blandsäd, samt af hafra något mindre; men
deremot af korn dubbelt emot råg. Af ofvannämde sädesslag åi'0
ärter det minst odlade, hvaraf ärligen icke utsås mera än ungefärligen
i5oo tunnor eller icke fullt hälften emot utsädet af hafra. P°"
tatis odlas till icke obetydligt belopp, enär enligt inkomne uppgifter
årligen sättes ungefärligen 12,000 tunnor. Af trädgårdsväxter odlas
af allmogen nästan endast kål och rötter. Några större nyodlingar
hafva under loppet af de fem sistförflutna åren icke blifvit företagne,
men med visshet kan antagas att sådane blifvit i mindre skala
verkställde till ej obetydligt belopp, derom bestämd uppgift likväl
ej kunnat erhållas, emedan hos allmogen den fruktan är allmän,
att uppgifter derom föranleda till förhöjde skatte-bidrag.
Vid jemförelse!! emellan den nu i underdånighet bifogade tabellen,
och den af mig år 1828 i underdånighet aflemnade, befinnes att,
Under de fem sista åren, utsädet af diverse sädesslag ökat sig med
något mera än 2,700 tunnor, och af potatis, med 700 tunnor; men
att medel-afkastningen under de fem sista åren varit i förhållande
till utsädet något mindre än de fem nästförut gående, eller allenast
å hvete något mera än fjerde kornet, å råg sjette, å korn femte, å
hafra, blandsäd och ärter fjerde kornet, samt å potatis sjette kornet;
äfvensom att produktionen af säd ändock har i medeltal hvarje
af de fem sista åren utgjort 153,841 tunnor diverse sädesslag, eller
omkring 12,000 tunnor mera än den årliga sädes-afkastning i medeltal
beräknad för de näst förut gångne fem åren.
Vid betraktandet deraf, att inom detta Län folkmängden för
närvarande uppgår till 103,171 personer, och produktionen af säd
till endast 153,841 tunnor, visar det sig att, efter den härstädes vanliga
beräkning, att öfver hufvud taget åt hvarje person årligen åtgår
nära trenne tunnor säd, icke fullt hälften af det belopp som för
Länet erfordras, inom detsamma produceras.
Linodlingen utgör för största delen af Helsinglands innevånare
den betydligaste källan till de kontanta inkomster hvarmed de allmänna
utskylderna skola gäldas. Enligt af kronobetjeningen meddelade
uppgifter afyttras från Helsingland årligen 11 å 12000 LU. lin,
hvarförutan linet derstädes förädlas, dels till garn, hvaraf enligt inkomne
uppgifter, nära 5o,ooo härfvor årligen försäljas till andra orter,
och dels till väfnader, hvaraf enligt de från tullkamrarne i Söderhamn
och Hudiksvall efter meddelade förpassningar Iemnade upp
-
6
gifter, och den beräkning, som med sannolikhet kan göras å det betopp
deraf som landvågen afföres till städer och marknadsplatser utom
Länet, ungefärligen tvä millioner alnar till andra orter försäljas. Väfnaderna
äro tältduk, segelduk, bollsterväf, ett slags gröfre lärft, som
vanligen benämnes nordanstig, buldan och foderväf; och betalas vanligen
för en aln tältduk 12 a iC sk., för en aln segelduk 8 a 8! sk.,
för en dito bollsterväf 7! sk., för en dito lärft: eller så kallad nordanstig
8 sk., för en dito bulldan 6 a 7 sk., och för en dito foderväf
5 a 6 sk. allt Banko.
Humla odlas uti dertill vid nästan alla bostäder anlagde små
humlegårdar, der detina vara till husbehof och må hända något derutöfver
skördas. Odlingen af Hampa är deremot mycket inskränkt
och icke motsvarande ortens behof deraf.
Den härstädes förr brukliga åkerbruks metoden är, likasom den
för åkerbruket nödiga redskap, oförändrad. Till besparande af arbetskraften
finnas tröskmachiner, linhamrar och linskäkten inrättade,
hvilka drifvas dels med vatten och dels med hästar.
Boskapsskötseln., sorn i allmänhet står uti ett riktigt förhållande
till åkerbruket, och motsvarar det egna behofvet af ladugårds-effekter,
idkas uti Hassela, Ytter-Hogdahls och Färila socknar af Helsingland,
der tillgäng på goda betesmarker icke saknas, såsom hufvudnäring;
men i den öfriga delen af Länet såsom binäring; och
har, enligt från Kronobetjeningen inkomne uppgifter, afsättningen
frän Länet af smör, oaktadt antalet af kreatur blifvit i anseende till
stor foderbrist under de trenne sista åren icke obetydligt minskadt,
uppgått hvarje af de fem sist förflutne åren till ungefärligen 3ooo
LU., som blifvit försålde uti Stockholm, Gefle, Upsala, Hedemora
och Sala, hvilka städer äro de hufvudsaldigaste afsättnings-orterna
för detta Län. Utom i ofvannämde trenne socknar klagas i allmänhet
öfver saknaden af goda betesmarker och bördiga ängar, hvaraf
de som äro lågländta i allmänhet anses aftaga i bördighet, så att
LandtmanneU allt mera och mera får vara betänkt uppå, att derföre
förskaffa sig ersättning genom odlande af foderväxter, af hvilka
thimotei är den mest begagnade, Boskaps-racen är i allmänhet liten
I
sim dS,"sanstalter
SKtS
b/S,U'at att f “rb«."raagfc!raasena oef K?
*ls Engelska får, sä hafÄTrtaÄftfde-b ,Ek.IUoraWi,r och
'lagra anstalter icke blifvit vidtagne
g af namde kreaturs racer
Getter brukas ännu allmänt af Alfr™
,
Pigare delen deraf nästan oumbärlige.
°Ch ar° för den fat"
nan S!iT71 inOIf Länet ti,lhöra dels Eders Kongl Mai t ' u v
«an dels hela socknar, och dels enskifte hemmansägare
Kr°'
::z trÄS? t ka,,f
skattläggningar blifvit verLo^Uars>"B®ratte!se 1 underdånighet afgafs,
och Gammelftilla Bruks samt Edst& Gronzinka’ Hammarby, Axmars,
Öster-Fernebo, Ofvansjö Hamrånge "'fri"8 a| mänmngar, belägne uti
instrumenter blifvit författade" n 0°° r ^ ^orsakers socknar, hvaröfver
Matts och Rikets
fi. h ofverlemnade till Eders Kongl.
bis; hvarförutan skattläggningar^"1Oslöf? Lts,aS' derom nu afvak
iecognitions-alImänningarggblifVit
företal ^ °C1 WjkfJÖ Cruks
afslutas, hvilket förhållande sfvo ■ g ’ men annu lcke hun™t
iernverkens rerLnZ , dfven aSer rum med den å Uggelbo
och Ofvansjö socknar nähöHade1”^ ttZ grufk^arne 1 forsåkers
-eken af åelsing.and
'Utions-a 11 mannina har en Os,...
UKen upplatne recog
föranstaltad.
Äfven hafva (fårens ‘'Sn,a?tare-undersökning blifvit
'örps oell andra lägenheters statk ' “anU,nÄ""e beIäSne k°'areen
af Eders Kong1° Mårts och B \ b.&n!!lgar *),lfvlt verkställde; mea
rbtÄ
0 ,eg?om frä
\
nundre lotter än de fyra sorn f • aJimann,ngs fördelning
Ä2,
BntJ
förtgii,Csr'vSt'^defbhasakmderfren ffVt®' '83o och ,83,
aer, i saknad af medel till detta arbetes bedrik
8
vande och bestämde föreskrifter derom, kunnat ske; men sedan
Eders Kongl. Majit uti Nådigt Bref af den 12 Maj sistlidne år meddelat
åtskilige föreskrifter, angående de oafvittrade skogarne inom
åtta socknar af Länet, och derigenom, samt genom beviljandet af
ett årligt anslag dertill af 3ooo R:dr Banko, och föreskriften att
1824 års Afvittrings-stadga för de öfriga Norra Länen äfven skulle
inom detta Län tillämpas, åt denna vigtiga del af den allmänna
hushåiiningen gifvit en mera bestämd riktning, så har också Afvittrings-verket
kunnat med mera drift handhafvas.
För Alfta socken, hvars hela areal af inägor och skog, oberäknadt
impedimenter, utgör 186,734 tunneland, är beredelse till afvittring
företagen och äfven förslag till bestämmandet af tunnelandantalet
för alla i socknen varande oafvittrade hemman och Nybyggen
uppgjordt, hvilket likväl ej kan slutligen pröfvas förr än de af
ägodelnings-rätt handhafde, men under Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
skärskådande dragne äganderätts-tvister blifvit slutligen afgjorde.
Emellertid anses en tillökning i skatt, beräknad till 6T7-:dels mantal
kunna äga rum för åtskilliga å allmänningen belägne hemman och
lägenheter, och ändock en betydlig areal blifva öfrig för att af
Eders Kongl. Majit och Kronan disponeras.
Undersviks och Gnarps socknars skogsmarker hafva blifvit affattade,
hvilken affallning kommer att tjena till grund för Laga skiften
derstädes; och är skifte redan, utan hinder af afvittringsmålets
pröfning, enär möjligen blifvande Öfverloppsmark bör af utskogen
utbrytas, beviljadt å Undersviks hemskog, hvilken utgör 17,272 tunnland
och 21 kappland.
Å de stora oafvittrade skogarne inom Ljusdahl, Färila och
Högd ahls socknar, hvilka tillsammans innehålla 52 qvadrat, har afvittringen
detta år blifvit pä Statens bekostnad börjad uti Färila,
der de fleste Nybyggen, (hvaraf sex, och dessutom ett Kronotorp
blifvit under de fem sista åren beviljade), äro belägne, och der
frågor angående ägande rätt till marken och afvittrings-ärendernas
behandling’ i det hela fordra, att början göres.
i'
■ .'
’ ' ' V"
- -ff - -
Of
-
—
9
—
Ofvanåkers afvittrade krono-allmänning, hvilken tillförene varit
emot erläggande af rekognitions-afgift åt Woxna bruks-ägare till begagnande
upplåten, och hvarå 38 nybyggen blifvit, sedan min sista
Bemårs-Berättelse i underdånighet afgafs, beviljade, har blifvit uppmätt
och beskrifven, samt 77,000 tunnland deraf taxerade för bestämmandet
af grunden för skogstilldelningen ät de nu nämnde med flere
föreslagne nybyggen, hvilkas ägorymd utgör tillhopa 807 tunnland
och 26g kappland åker, samt 162 tunnland och 25 kappland
äng. De ä denna allmänning upptagne och föreslagne lägenheter
åro tillsammans 96, hvilka äro beräknade att i skatt utgöra 347 öres"
och 16 penningland eller 2i|? mantal.
Wittersjö allmänning i Hamrånge socken har blifvit åt nybyggare
upplåten, och 6 nybyggen samt 5 tillökningar åt äldre hemman
derå beviljade; och tillåter ej utrymmet flere nybyggens anläggande.
Angående rågången mellan Bjuråkers krono-allmänning och
ljusdal ds socken har, i anledning af den år 1828 derå anbefallte uppmätning,
uppstått tvist, hvilken blifvit genom Lagmans Synerätts laga
kraftvunne Dom af den 27 Juli 1831 slutligen afgjord; hvarefter
rågången blifvit upphuggen och närlagd; kommande de å berörde
allmänning belägne hemman att deraf erhålla skogsanslag.
Genom. år 1831 meddeladt Utslag har blifvit förklarad!, att
kronan inom Bergsjö socken icke äger någon öfverloppsmark, utan
att all inom socknens rågångar befintlig skog tillhörer hemmanen
derstädes, af hvilka hvart och ett fått sig tilldeldt en areal af 708
tunnland fullt god mark.
Sockne-allmänningar finnas ännu inom sju socknar af Helsingland
eller Ofvanåkers, Arberå, Bollnäs, Jerfsö, Enångers, Tuna och
Jdenars socknar, hvaraf de tvenne sistnämde likväl nu äro underkastade
laga skifte, och de inom Bollnäs socken, hvilka tillsammans
Utgöra 59,651 tunnland och 24 kappland, samt den inom Jerfsö,
innehållande u5,65oi tunnlands vidd, äro underkastade tvist med
kronan angående äganderätten till dem, af hvilken orsak delningar
Landsh.
Fernars-Berättelse för Gefleborgs Län.
^
IO
ne af desamma blifvit förhindrade; varande utom de nu nämde
allmänningar, hvaraf Enångers allmänning innehåller 14622 tunnland,
Tuna allmänning 260 tunnland, och Idernas allmänning 32&
tunnland, all annan skog efter skatt fördelad emellan boställen och
och skattehemmanen, hvilkas innehafvare ägare, der storskiften icke
äro verkställde, efter äldre fastställde delningar dem begagna.
De Enskilta skogarne åro i allmänhet uti den vestra delen af
Länet, med undantag likväl af Ofvansjö och Thorsåker socknar al
Gestrikland, der bergsbruket fordrar betydlig tillgång på skog, fullkomligt
svarande emot behofvet och äfven inom mänga socknar vida
derutöfver; men uti socknarne utmed hafskusten höres ej sällan
klagan öfver brist på skog, hvartill orsaken är, att kustboerna under
de tider cönjuncturerna för trädvaruhandeln vörö fördelaktigare
än nu, afyttrade mera skogseffekter än som var med skogarnes
fortfarande bestånd förenligt. Någre särskilta anstalter tili nödigt
vårdande af skogarne, hvilka bestå af endast gran och tall, och innesluta
i allmänhet en ganska steril mark, derå återväxten är ganska
sen, så att den ä åtskilige ställen beräknas icke skje på mindre
än i5o å' 200 år, äro icke vidtagne.
Stängselsättet är det fordna, nemligen medelst gärdesgårdar,
uppförde af dels små träd, hvilka hela användas, och dels större
träd, hvilka för ändamålet blifvit sönderklufne.
Byggnadssättet är oförändradt sådant det finnes beskrifvit uti
min år 1828 afgifné underdåniga berättelse.
Inom detta Län finnes icke tillgång på bränntorf, hvaraf behof
hittills icke eller visat sig.
Ber går oreho,ny hvilken är näst jordbruket, Länets, och i synnerhet
Gestriklands hufvudsakliga näring, bedrifves på förr öfligt sätt
vid de uti min år 1828 afgifne underdåniga berättelse nämde Bruk
och Masugnar, vid hvilka endast de förändringar inträffat, att smi'
det vid en hammare å Strömbacka bruk i Norra Helsingland blifvit
från tysksmide förändradt till vallonsmide, dertill malm från Dannemora
grufvor i Upland användes, och att vid Forssbacka bruk ett
Gjuteri blifvit inrättadt, samt dessutom vid en å Boda hemmansägof
11
enångers socken uppbyggd stångjernshammare med tvenne härdar,
ivarä privilegium för 900 skeppund smide, blifvit den j5 Junj
tedo meddeladt; och har årliga beloppet af stångjernstillverkningen
t^orn Länet uppgått till 54,997 skeppund, hvars värde efter 16 R:cjr
,a°ko för hvarje skeppund uppgår till 879,952 R:dr Banko, eller 1,075
jeppilnd mindre än årliga tillverkningsbeloppet under den tid, som
S.lsta berättelsen omfattade. Denna minskning i tillverkningen bör
ock ingalunda tillskrifvas brist på nödige råämnen, utan det lå^a
Pris, hvartill jernet under de sista åren blifvit försålt, helst priset pä
kol icke blifvit under tiden stegradt, och tackjernstillverkningen år
1827 och de fyra påföljande åren ökat sig, så att kronans tionde
oeraf uppgått i medeltal för hvarje af nämde fem år till 1477
skeppund 18 lispund skålpund! eller till 258 skeppund 7 lispund
äiera än medeltalet för hvarje af de fem nästföregående åren.
Malm brytes inom Länet endast vid Stollens, Nyängs, Göske,
Sänkmossens, Qvarnbergs och Johannis jerngrufvor i Thors^kers
socken af Gestrikland, der ricke eller erhålles det belopp deraf,
Sorn ar för Länets behof erforderligt, utan hämtas större delen af
oen erforderliga malmen från åtskilliga grufvor uti Stora Kopparbergs
Län, Norbergs grufvor uti Westmanland, Utö grufvor samt åtskilliga
mindre grufvor uti Stockholms Läns Skärgård; hvarförutan hela
hehofvet af malm för Gysinge bruk och en del deraf för Strömbacka
bruk hämtas från Dannemora grufvor i Upland.
Någon förbättrad metod vid sjelfva jerntillverkningen har icke
hlifyit anmänligen , införd, men vid ett och annat bruk har försök
olifvia gjordt, att smälta tackjern^ uti dertill särskilt inrättade ugllar,
1 stället för de hittills vanliga härdarne, hvilken förändring ansetts
medföra stora fördelar; mén i afseende å malmens rostning hafförbättrade
metoder blifvit vid flere masugnar inom Länet inöpde,
deraf icke ringa fördelar vunnits.
Antalet af de arbetare som bergsrörelsen inom detta Län sysselsätter
är omöjligt att bestämma, emedan bergsrörelsen, då den,
a»som uti flere delar af detta Län uti alla sina riktningar uti stort
iedrifves, gifyer åt större delen af folket sysselsättning; men enligt
de uppgifter som derom inkommit, uppgår bruks- och hytte-arbetarnes
antal till nära 4ooo.
Fabriker, bruk och Öfrige näringar, hvilka icke höra till bergsrörelsen,
äro:
Aby Jttickefalrik, i Wahlbo socken som sysselsätter 7 arbetare,
och der anicka årligen tillverkas till ett värde af 1703 R:dr Banko.
Flors Linnefabrik hvarest med 33 personer tillverkas damast,
drälls- och segelduk till ett sammanräknadt Värde af 10,000 R:dr
Banko, för hvarje år, eller 1,000 R:dr Banko mera än för hvarje
år af den tid, den år 1828 i underdånighet afgifne berättelsen
omfattar.
Bergviks Pappersbruk i Söderala socken, hvarest med sexton
arbetare papper för 10,000 R:dr Banko, eller 3,000 R:dr Banko meri}
än sista berättelsen upptager, tillverkas. .
Östanå Pappersbruk i Njutångers' socken, der tillverkningen,
som bedrifves nied i3 personer årligen uppgår till 5,38o R:dr Banko
eller 4,620 R:dr Banko mindre än förut blifvit uppgifvit.
Grängsbo Rödfärgs verk i Alfta socken, der hemmansägarne
sjelfve bränna årligen rödfärg utaf gammal kopparmalm utur en ödelagd
grufva tili ett belopp af i5o tunnor, som i värde skattas till
700 R:dr Banko.
Stiglunds Tegelbruk uti Hille socken, hvarest med 24 arbetare
tegel tillverkas till ett värde af 6,666 R:dr 32 sk. Banko.
Wågbro Tegelbruk i Norrala socken, med 4 arbetare och eO
ärlig tillverkning af 1200 R:dr Banko.
•
Trenne För ger ier och fyra Garf vener äro dessutom på landet
anlagde , hvilkas rörelse dock är obetydlig.
Tullm/ölqvamar finnas inom Länet 68 st., samt husbehof^ mjöl*
qvarnar 1339, hvaraf 8 tullmjölqvarnar och 5o husbehofs mjölqvarnar
blifvit anlagde sedan sista Femärs-Berättelsen i underdånighet afgafs*
Tallsågqvarnar finnas inom Länet 82 st., samt husbehofs sågar
278, varande bland de förre, Lotteforss finbladiga sågverk i Boll'
näs socken, der i5 arbetare sysselsättas, det betydligaste.
Binäringar.
Jagt och djurfång idkas i några socknar af Norra Helsingland,
der skogsfogel skjutes och genom giller fångas, samt sedermera i
Stockholm afyttras, såsom näring, men utöfvas för öfrigt inom Lähet
blott såsom nöje och tidsfördrif.
Fiske idkas i nästan alla socknar af Länet med mer och mindre
förmån; men uti de utmed bafskusten belägne, serdeles uti dem
deraf, som höra till Helsinglands Norra Fögderi utgör strömmingsfisket
en icke obetydlig näring, helst strömming der erhälles icke
blott för desse socknars innevånares egna behof, utan äfven för innevåäarne
uti alla från hafskusten aflägsnare socknar inom fögderiet,
Hvilka vanligen under loppet af sommaren sjelfva infinna sig vid hafsH
usten och uppköpa sitt behof deraf uti färsk strömming, som de
sedermera hemföra och insalta.
Af den i underdånighet bifogade tabellen inhämtas att antalet
af Kröno-fisken inom Länet blifvit ökadt med 70. Anledningen till
detta förökade antal äro, dels att under de fem sist förflutne åren
t o nya fisken blifvit beviljade, dels ock att vid en år i83o af åtskillige
omständigheter föranledd undersökning, huruvida Kungsåran
i Gefle å och Testebo ström hölles öppen och' fri, samt om
hagre emot författningarne stridande fisken, utan i laga ordning sökt
°oh meddeladt tillstånd begagnades, en mängd förut okände laxfisken
Hinnos utan tillstånd anlagde af strandägare, som dertill yrkat ägande
rätt, och hvilka fisken emedlertid antecknades och beskrefvos,.
Hvarefter undersöknings-protokollerna derom blifvit öfverlemnade till
Heders Kongl. Majit och Rikets Kammar-Kollegium, hvars förordnande,
huru med dem skall förhållas, nu afvaktas.
Beloppet af de Stats-bidrag, som utaf Krono-fisken inom Länet
htgå, uppgår till 2,170 R:dr 24 sk. Banko.
Kolning och körslor för bruken är för allmogen uti .de fleste
Socknar af Länet en hufvudsaklig binäring, hvilken framför andra
Har den utmärkande egenskap, att den nästan alla år bör kulina åt
— i4 —
. .
dess idkare gifva lika stor inkomst, helst de mindre goda conjuncturer,
hvilka bruksägare^ en tid varit underkastade, icke haft deri
verkan, att priserna pä kol och foror fallit. Denna binäring är också
i de orter der tillfälle dertill gifves allmänt begagnad, och skulle
visserligen ännu mera begagnas örn nya bruks anläggningar eller andra
omständigheter dertill gäfvo anledning.
Försäljning af ved utgör en binäring för innevånarne uti de
socknar sorn äro närmast intill städerna, särdeles Gefle stad, belägna.
Handel med trädvaror har för innevånarne uti en del af socknar
af detta Län för få år sedan varit en ganska lönande binäring;
men nu mera är förhållandet icke så, emedan skogarne uti de trakter,
der transporten till hafvet med lätthet kan ske, äro så blottade
på dugligt virke, att all försäljning derifrån snart nog af sig
sjelf alldeles upphör, och priserna på trädvaror så låga, att exporten al
virke från de från hafskusten på längre afstånd belägna skogar icke
lönar sig. De socknar hvarifrån trädvaror för närvarande mest afyttras,
äro Enångers och' Skogs socknar uti Helsingland samt Ugglebo
och Hamrånge socknar uti Gestrikland.
Tjärbränning verkställes uti åtskilige socknar af Länet, men
icke utöfver ortens eget behof deraf.
Salpeter tillverkas årligen uti Länet, icke allenast till det för
leveransen af Länets till och med år 183o utgående gärd, som var
225 lispund 3 skålpund 12I lod årligen, erforderliga belopp, utan
äfven omkring 3oo lispund derutöfver.
Uti de omkring storsjön uti Gestrikland belägne socknar bär
allmogen någon förtjenst på försäljning af qvarnstenar och tillverkning
af kalk, som likväl icke kan till bestämdt belopp uppgifvas.
Ylle- och Bomullsväf noder tillverkas af allmogen för dess husbehof,
men icke derutöfver. Tillverkningen af linneväfnader är förut
beskrifven.
Allmogen inom detta Län är i allmänhet icke okunnig uti handaslöjder,
men sysselsätter sig dermed nästan endast till eget behof
Handel idkas å landet med säd och viktualievaror i öfverensstämmelse
med Kongl. Brefvet den 10 Maj 1790, och Kongl. Kun
-
görelsen den 3i Aug. 1815; hvarförutan allmogen på marknads^
platser och uti de närmaste städerna försäljer väfnader', lin, garn,
smör och fogel, samt uppköper sina hushållsbehof af främmande
varu-artiklar.
De betydligaste afsättnings-orterna för Länets produkter äro7
utom Länets trenne städer, hvarest största delen af väfnaderna af-,
yttras, Stockholm, Upsala, Hedemora och Sala, hvilka ställen årligen
besökes af Helsingar, som utbjuda ofvannämde varor. Dessa resor
företagas alltid om vintren och äro ofta, då brist på snö å åtskilliga
fällen af vägen förhindrar resans fortsättande på släde, som då satles
upp på vagn, och sålunda framföres till dess slädföre åter kan
begagnas, förenade med stora både omsorger och kostnader; dock
upptagas likväl icke alla hemmans-ägare af dessa resor, utan blott
yissa utaf dem, som icke blott försälja produkterna från egen utan
äfven, enligt uppdrag, från flere grannars och sockenboers gårdar,
bor öfrigt idkas handel å landet af ett talrikt tantal gårdfarihandlande
från Westergöthland, som, enligt gammalt bruk, utbjuda åtskilliga
tyger och dukar i byarne, hvarest deras handel, för att donira
af lagsökningar, som af dem ^årligen verkställes, icke måtte vahl
obetydlig. Antalet af de handlande Westgöthar som besöka det-'
*4 Län, anses likväl årligen minskas.
Väganjäggningar hafva blifvit verkställde, genom föranstaltande
af Direktionen, för väganläggningar i norra delen af Riket emellan
^herjeådalen och Jemtland å ena sidan och stora Kopparbergs Län
^ andra sidan, genom nordvestra delen af Länet, hvilken anläggning
sUart uppnår sin fulländning, samt af ägaren till Gysinge bruk,
brukspatronen Bendicks, som emellan nämde bruk och Åhlbo by
Hedesunda socken anlagt en ny väg af mera än en mils längd ,
hvaraf fördel väntas så väl för nämde bruk som hela orten
^omkring.
Marknader hållas hvarje år uti Länets trenne städer, samt dessan!
en gång om året eller i medlet af December månad uti Skjäsby
af Jerfsö socken.
i6
5.
Politisk Författning.
Kammarverk.
Under (le fem sistförflutne åren har antalet af hemman inom
Länet blifvit ökadt med endast tvenne mantal, som tillkommit genom
fastställde skattläggningar af nya lägenheter , hvilkas frihetsår tilian
dalupit; men en ’ betydlig tillökning i hemmantalet är att påräkna
då recognitions-skogs-hemmanens skattläggning hunnit att slutligen
pröfvas, och afvittringarne blifva fullbordade. Åtskilliga skatteköp
hafva, särdeles i Helsinglands norra fögderi, inträffat, hvarigenom
Krono-hemmanens antal blifvit minskadt och Krono-skatte-hemmanens
i samma förhållande ökadt. Under nämde tid halva 179 hemmansklyfningar
blifvit verkställde.
Inom Länet finnas 4o gästgifvaregårdar och 53 posthemman med
Olika skatt.
^ n c i
nr c
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 27 Mars
i83o hafva undersökningar blifvit verkställde, huruvida någre postgårdar
voro så aflägset belägne från allmänna landsvägen, eller p<j
så långt afstånd från hvarandra, att postföringen borde flyttas till
andra, närmare landsvägen belägna hemman, eller nya postgårdar
utses; men dervid hafva endast å trenne ställen 1 anseende til o
mils afstånd emellan stationerna för ombytet, samt svår och backig
väg, nya postgårdar blifvit föreslagne, samt ett och annat utbyta
af gamla postgårdar emot nya ansetts lämpligen kunna ske; hvilken
förändring likväl ännu icke är bestämdt afgjord. Vid de genom
Kon°d. Förordningen den 16 Maj 1827 utsedde fyra Lotsplats^- inom
Gefleborgs Län äro lotsar anställde, utan något Statens betungande
med ersättningar för åt dem leornad jord, samt Lotsjordebo
upprättad och insänd.
e
Tjugutre Laga Skiften hafva blifvit verkande, hvaraf 16 erli»1
lit fastställelse, som för de öfriga 7 förhindrats, dels af, demi
väckte
—
17
—
väckte ännu oafslutade rättegångar, dels ock deraf att tiden för anförandet
af besvär emot Skiftes-förrättningarne ännu icke tilländalupit.
Vid Kongl. Skiftes-stadgans tillämpning inom detta Län, och der
i
synnerhet i Helsingland, har det visat sig, att i sådane skiftestag,
som hafva många' delägare samt vidsträckta och skiljaktiga ägor,
^t större antal ägo-skiften till hvarje hemman erfordrats än 12 Cap.
10
§ uti nämnde Kongl. Stadga, utan underställning till Äg-odelnings
flätt, medgifver. Af denna anledning hafva också vid nästan alla
Giftes-förrättningar, bestämmandet af skiftes-antalet måst underställas
bepröfvande af Ägodelnings-rätt, jemnlikt föreskriften i 12 Gap.
11
uti nyssnämnde Kongl. Stadga. Utom det uppskof i skiftet
°ch den kostnad för jordägarne, som häraf föranledes, så förfelas
äfven det ändamål, som med föreskriften af visst antal ägoskiften är
Gyftadt, enär annan föreskrift af Domstolen icke kan lemnäs, än att
ägorna må läggas i så få skiften, som belägenheten med bibehållande af
aHas rätt medgifver; och har. i anledning deraf den önskan icke
fällan blifvit uttryckt, att stadgandet i detta afseende måtte så föredras,
att sådane från inägorna och hemskogarne, ofta på flere mils
afstånd skilde utskogar eller så kallade fäbodemarker, antingen de
efva samfallige eller särskilt stiftade, jemte derinom belägne ägor,
Jcke må anses inbegripas inom det antal skiften, som utan underhållning
för hvarje hemman äro tillåtne. Ehuru inom detta Län å
Slånga ställen fordras en reform uti de förutgående skiftes ätgärjjerna,
såsom icke sällan tillkomne utan riktig plan, särdeles der,
hvarest den så kallade odaljorden, nyodlingar och odlings-lägenhe*er,
samt skogsmarken, hvar för sig å olika tider och af olika persöner
blifvit skiftade, bär likväl skiftes-åtgärderna ej vunnit fullt förseende
hos allmogen, hvilken anser påbud örn utflyttning samt utbyte
af gammal jord emot ny eller ouppodlad högst betungande.
^et kan emedlertid med visshet antagas att Kongl. Skiftes-stadgan,
vidt den hlifver tillämpad, af förrättningsmän, som med erforder‘8
skicklighet förena nit för sitt yrke, och med försigtighet och urskilning
fullgöra deras åligganden, hvarpå medborgares rätt och
Lundsli. Feinårs-BeriUtelsc för Gefleborgs Län.
3
— i8 —
trefnad i så väsendtlig mån beror, skall äfven för detta Län medföra
välgörande verkningar.
Hemmansklyfningar och afsöndringar af jord från hemmanen
hafva väl i öfverensstämmelse med de derföre uti Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Förordning af den i<):de December 182.7 stadgade grunder
blifvit verkställde, men hvarken till det antal eller den betydenhet
att nämnde nådiga förordnings inflytande på Länet i ekonomiskt hänseende,
deraf kan eller bör bedömmas; men då den förut medgift)0
rättigheten, att på viss tid få från hemmanen afsöndra jord, åstadkommit
betydliga odlingar å från åbyggnaderna vid hemmanen aflägsen
mark, så är det att förmoda, att, genom den nu gifne tillåtelsen
att under full ägande rätt fä upplåta jord från hemmanen,
sådane odlingar skola ännu mera befordras.
Statsbidrag. Beskattningen inom detta Län är icke blott ganska
hög, utan äfven ganska ojemn, hvartill, utom det kända förhållandet
att jordar, sedan den blifvit med skatt belagd, genom odlingar
undergått förändring, bidragit de flere särskilta skattläggningar,
som uti den år 1828 i underdånighet afgifne Femårs-Berättelsen
omtalas, och af hvilka de äldste vörö de lindrigaste; hvarförutan
olikhet vid skattebördornas utgörande uppkommer deraf, att
ätskillige hemman blifvit i afseende ä de derifrån utgående räntor
indelte till'aflöning åt visse Tjenstemän, åt hvilka de måste utgöra*
antingen in natura eller efter ett högre lösningspris än markegångspriset,
efter hvilket räntorna frän de Kronan behällne hemman utgöras.
Förändring uti dessa förhållanden vore framför allt önskvärd,
och torde äfven vara att hoppas, då Skattejemknings-Kommit'
tens arbeten hunnit fullbordas och pröfvas. Vid jemförelsen af deH
nu i underdånighet bifogade tabellen och den år 1828 aflemnade*
beftnnes att summan af Statsbidragen ökat sig med nära 20,000 R:df
Banko, hvilken tillökning härleder sig från ökad folkmängd, nya skatt'
anläggningar, och högre markegångs-pris än förut.
Kostnaden för Rustning och Rotering är, på sätt uti den år
1828 afgifne underdåniga berättelsen omförmäles, en af jordbrukar'
nes största och väsendtligaste bördor, dels genom det sätt hvarpå de11
—
19
—
Utgöres, och dels genom dess stora ojemnhet uti fördelningen. Rotejemkningar
äro väl inom ätskillige socknar, der storskiften för sia
gatt, nemligen Bollnäs, Alfta, Jerfsö, Arberå, Undersvik, Mo, Rean.
forssa, Ilsbo, Norrbo, Delsbo, Ljusdahl, Hogdahl och Trönö
yerkställde till- en billig och lika fördelning af roteringen efter skatt
ln°m hvarje socken, och njm roterings-längder i anledning deraf
upprättade och till efterrättelse fastställde; men så länge ojemnheten
^nelian -sock nanne är så stor, att till exempel uti Rogsta socken till
jrn rote äro anslagne högst 61 och minst 3o öresland, och uti Uggebo
socken deremot högst io| och minst 4\ öresland, mäste utgöra
en rote, hvilket förhållande oaktadt ett mantal i Ugglebo af
gestrikland består af endast 10 öresland och ett mantal i Rogsta af
helsingland af 16 öresland, tillräckligt visar ojemheten uti roteringen,
så återstår mycket att i detta fall önska. Allmänneligen önskas
Också icke allenast en fullständig rote-jemkning som likväl svårligen
kan och ej bör äga rum utan en föregången allmän skatte-jemkning,
Utan äfven till och med lindring uti detta tryckande onus, på det
satt, att de nu extra roterade, och hädanefter tillkommande nya,
bandig rotering underkastade hemman, måtte för det inom Länet
redan varande rotetalet få ingå, hvarom jag äfven, i sammanhang
Uied frågan örn den jemväl, mycket stränga, men ännu ej fasställda
J-Xtra roteringen, deruti rättelse äfven önskas, hos Eders Kongl.
Uftj:t i underdånighet gjort anmälan. Emedlertid må till upplysnin»
om roteringen inom detta Län nämnas, att hvar och en af de inom
gestrikland indelte 3oo soldat-rotar, består, i medeltal taget, af icke
.Ullf ett mantal, som der innehåller 10 öresland, utan endast af 9
?res- och 7 penningeland, och att hvar och en af de inom Helsingsö,
der 16 öresland utgöra ett mantal, indelte 900 rotar, består i
jkedeltal räknadt, af endast 18|:dels öresland eller i57g:dels mantal;
paremot hvar och en af de uti Länet indelte 2o5 bätsmans-rotar’
medeltal räknadt, består: i Gestrikland af 2T4A:dels mantal, eller
jrn öresland, och i Helsingland, 2T8ä:deIs mantal, eller 4^1 öresland,
^utalet af de år 1826 föreslagne extra rotar utgjorde 53|J, för hvila
^en privilegierade jordens innehafvare, vid de till underdånig följd
ao
af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift uti circulär af den 24
Mars i832 med dem hällne sammanträden, enhälligt åtagit sig att,
vid inträffande krig i stället tor karlar hålla hästar, med förbehåll
att för bräkrotar, som ej lämpligen kunde till hela rotar sammansättas,
få erlägga vacans afgift.
Skjut sbesväret är äfven ibland de onera, som innehafvare
jorden mäste bestrida. Kronöskjutsén är i synnerhet tung derföre,
att hästar måste till desse skjutser, som vanligen gä utmed kusten,
der innevånarne njuta lindring uti skjutsbesväret, af orsak att de
besväras af inqvartering, deraf de inre 'socknarne sällan träffas, inställas
från stundom icke mindre än io å 12 mil lrän inställelse-platsen
belägne socknar, hvarigenom mångfaldige dagsverken för en sådan
skjuts gå förlorade, utan att de derföre erhållande skjutspenningar,
oaktadt den förhöjning, som å dem blifvit år i83o beviljad,
äro tillräckliga att ersätta de kostnader, som matsäckar åt folket och
foder åt hästarne medföra. Genom den nu vidtagne anstalt, att sjöledes
till Gefle transportera Wester- och Norrbottens Läns salpeter,
är väl, jemte besparing för Staten, en lindring uti skjuts-besväret
för Helsingland vunnen; men Gestrikland får ännu i anseende
till dess närbelägenhet till Klosters krutbruk, vidkännas tyngden a f
salpeter-transporterna i hela dess vidd. Dä transporten af Båtsmän
från och till de Öfrige norra Länen ofta fordra Krono-skjutser,
har den önskan länge blifvit uttryckt att sjötransporter äfven
mätte vid deras befordrande till viss ort iakttagas, helst tillfälle att
dervid begagna ångfartyg nu mera, sedan äfven i Gefle ett sådant
linnes, som emot hyra kunde få begagnas, sig erbjuder. Skyldigheten
att inställa håll- och reserve-hästar fortfar att vid 29 af de inom
Länet befintlige 4° gästgifvare-gårdar utgöras på enahanda sätt, sorn
af ålder varit brukligt; hvaremot vid de Öfrige 11 gästgifvare-gårdanie
skjutsen är, såsom uti min år 1828 i underdånighet afgifne
Berättelse omförmäles, ställd pä entrepenad. Försök att vidare befordra
entrepenaden vid gästgifvare-gårdarne i afseende å skjutse11,
hafva flere gånger blifvit under de sista åren gjorde; men hafva, ai
de uti sista Femårs-Berättelsen anförde skäl, alltid misslyckats.
Politi. Till allmänna ordningens bibehållande äro i Länet anställde
3 Krono-fogdar, 3:ne Lands-fiskaler, och 29 Länsmän; hvarförutan
Fjerdingsmän finnas i alla socknar. Sedlighetens vård är åt
försanilingarnes Pastorer och kyrko-räd uppdragen. Föreningar till
befrämjande af nyckterhet äro i flere socknar ingångne, hvaraf åtminstone
den verkan förmärkts, att fylleriet icke är i tilltagande,
oell att den uppväxande ungdomen, hos hvilken exemplet af flere
ståndspersoners och i synnerhet presters beslut att aldrig förtära
bränvin synes hafva åstadkommit deta åsigt, att bränvinet åtminstone
icke mera anses för en oumbärlig vara, mindre allmänt än förut begagnar
nämnde dryck. Undervisnings-verket på landet besörjes af
inom socknarne tillsatte skolelärare, som dels kringvandrande uti
flyarne och dels uti skolor efter Lancasterska metoden, hvaraf en
blifvit år i328 uti Bergsjö socken af norra Helsingland inrättad, bestrida
undervisningen, hvaröfver inseende hålles af kyrkoherdarne.
Undervisnings-verk på landet för nyttiga slöjder finnes icke inrättade.
Helsovården besörjes af tvenne ordinarie provincialläkare, som
hafva sina stationer uti Gefle och Söderhamn, samt en extra provincialläkare,
som har sin station i Ljusdahl socken af norra Helsingland.
Dessutom äro sundhets-nämnder, för den händelse att cholera-sjukdomen
skulle uti Riket yppas, uti alla Länets socknar organiserade.
För Länets behof är ett hospital i Gefle, ett lazarett
och kurhus derstädes, och ett kurhus i Hudiksvall, Samt dessutom
genom Eders Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 26 April sistlidne
är, ett nytt kurhus och lazarett uti Söderhamn beviljadt för stadens
Och Helsinglands södra fögderis behof, hvilket utan Statens betungande
blifvit endast genom dervarande innevånares sammanskott och
dem leornad rättighet, att dertill fä använda stadens och fögderiets
burhus-afgift redan inrättadt. Barnmorskor äro uti de fleste socker
antagne och lönade. Fattig-försörjningen bestrides af hvarje
församling för sig särskilt, dels genom de fattiges underhållande
och vårdande i fattighus, och dels genom deras vistande vissa dygn
bos hvarje hemmans-ägare; och har vid tvist emellan församlingar
ingående skyldigheten att underhålla från den ena till den andra
22 '«
församlingen inflyttande personer Kongl. Förordningen af den 5 December
1788 alltid blifvit nied noggranhet tillämpad. Öfver efteriefnaden
af Kongl. Majlis Nådiga Författningar angående gästgifverierne,
vakar Krono-betjeningen. Uti 41 socknar af Länet finnas socken-magaziner
inrättade, hvilkas fonder utgjorde vid slutet af sistlidno
år tillsammans räknade 5, i5o tunnor råg och 13,553 tunnor
korn, hvaraf dock den största delen är inom socknarne emot ränta
utlånad. Vid det till underdånig följd af Eders Kongl. Majlis Nådiga
Circulät af den 17 November sistlidne år med deputerade från
Länet,, för granskning och bedömmande af föreslagne grunder för
socken- eller distrikt-magaziners anläggande, hafva de föreslagne grunderna
för magaziner ansets för detta Län icke tjell lige; men sockenmagazinerna
deremot förmenats böra med lämplige förändringar uti
det för dem den 8 Aug. 1758 upprättade Reglemente bibehållas.
För utödande af rofdjur bär inom detta Län premier blifvit utfästade,
hvarom öfverenskommelse sålunda blifvit, träffad, att, sedan
till följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af den 19 Juni
i83o Länets samtlige innevånare blifvit kallade, att höras huruvida
de ville, under de vilkor jagt-sladgan innehåller, åtaga sig att till
fond för jagt-kassa för Länet erlägga 8 sk. Banko för hvarje mantal
och i förhållande dertill för hvarje mindre hemmans-del, så att
förmedelst en sådan afgift det kunde blifva möjligt att i skott-penningar
för björn, varg och lo, betala en Riksdaler för hvarje skott,
hvarigenom en fångad björn, som räknas för tolf skott skulle komma
att betalas med 12 R:dr, en varg med 9 R:dr och en lo med 6
R:dr allt Banko, eller ock förbinda sig att genom sammanskott af
hvarje matlag, som hade kreatur, för utom skallgång dödade sådan®
rofdjur erlägga premier till berörde belopp; sä hafva Länets innevånare
allmänt förklarat sig icke vilja erlägga den för bildandet af
jagt-kassa föreslagne afgift; men deremot förbundit sig, att emot befrielse
från skyldigheten att bygga och underhålla varg-gårdar och
varg-gropar, genom sammanskott distrikt vis erlägga praem ier för inom
hvarje af de distrikter, hvaruti Länet för sådant ändamål blifva fördeladt
23
na beloppet, och på åtskilliga ställen derutöfver; och är anledning
att förmoda, det genom denna öfverenskommelse, som gen'om Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af den 28 December sistlidne år blifvit
stadfästad, det åsyftade ändamålet skall vinnas.
6.
Städer.
Gefle. Denna stads innevånare, hvilkas antal år 1827 uppgick
till 7,718, deraf 4,836 voro skattskrifne och 2,882 fria från mantal,
utgjorde, enligt mantals-längderna, vid i832 års slut 3,58g af
ålan kö n och 4,35g af qvinkön, eller tillsammans 7,948 personer;
bland hvilka 2,260 af mankön och 2,743 af qvinkön, eller sammanlagt
5,oo3, äro skattskrifne och 2,g45 befriade.
Folket i Gefle är i allmänhet kändt för sedlighet och ett stilla
Uppförande. Undantag härifrån förekomma väl oftast härflytande
trän begifvenhet på starka drycker; men de kunna, i förhållande
till innevånarnes antal, ej anses särdeles talrika. Några grofva missgerningar
hafva under de sista fem åren icke förekommit, och
af andra brott har antalet, i jemförelse med folkmängden, icke varit
betydligt.
Under perioden af de sista fem åren bär icke någondera af stadens
näringar företrädesvis varit i tillväxt, men alla hafva någorlunda
bibehållit sig; och ehuru åtskilliga coneurser under denna tid
^otn de borgerliga klasserna inträffat, kan dock välmågan, på det
bela, icke anses vara i aftagande. Den arbetande klassen saknar här
‘eke tillfälle till arbets-förtjenst, och den fattigdom, som inom denna
plass ej sällan träffas, är derföre stundom sjelfvällad, en följd af
fött ja och dryckenskap. Ofta är den dock förorsakad af olycka, såföoi
då en husfader faller ifrån och efterleranar enka och flere späbarn
utan förmögenhet. Medelpriset pä ett dagsverke, beräknadt
frän klockan 6 på morgonen till klockan 6 på aftonen, kan
a’*Ses vara tjugufyra skillingar Banko.
Gefle Stads hufvudnäringar äro handel och sjöfart, skeppsbro"
gen, handtverk erler och fabriker, fiske och jordbruk.
Bland dessa näringar fortfara handeln och sjöfarten att för denna
stad vara af mesta vigt. Föremålet för stadens handel är, dels
att bereda den kringliggande orten afsättning för de ansenliga qva.ntiteter
af jern och trädvaror, sorn den framalstra^, dels att förse
denna orts innevånare med deras behof af spannmål, salt, (iskvaror
och kramgods. Betydliga kapitaler äro nedlagde särdeles i skeppsredning
och exporthandel, och genom dessa näringsgrenar lemnäs
en lönande sysselsättning ät ett stort antal personer både i staden
och dess granskap, så att Gefle stad onekligen bör anses vara af
väsendtlig nytta för landet.
Exporten utgöres hufvudsakligast af stångjern och manufaktursmide,
bräder (nästan uteslutande af tre tums tjocklek), samt nederlagssalt.
Af desse artiklar hafva, efter ett medium, för de fem sistförflutna
åren, 1828—i832, årligen till utrikes orter skeppats:
Stångjern.
skepp:d
28,724*
Till jemförelse upplages
hvad exporten af
enahanda varor under
de fern nästförutgångna
åren, eller 1823—1827,
per medium för året, utgjorde
nemligen .
.
.
20,922.
Till inrikes orter hafva under
Manuf. smide. Bräder.
skepp:d
tolfser.
631.
13,412.
357.
18,556.
de fem sistförflutna
Salt.
tunnor.
2,331.
2,990.
åren, per
medium afgått:
Stångjern.
Manuf. smide
skepjxd.
skeppa!.
13,669.
71 I.
Under de fem nästförutgångna åren,
eller 1828—1827, utgjorde skeppningen
till inrikes orter, per medium för året .
15,710.
645.
Af
—
20
—
Af de väsendtligaste artiklar, som för öfrigt utgjort förmål r
tZr,
"ser tm‘fkes rerv Lrv:‘under
nar -Tu I86"
' "I afsände: ,38'85' « kardustobak, 8,4/ad
segelduk,
17,910 kannor ätticka .och 4,608 U. toppsocker. 9
delbelonn^ofTT 1 afseendepå importhandeln, upptages här me*
ppet af de fornamsta utländska varor, som under de fem sista
aren tdl Gefle årligen inkommit, nemligen:
Salt, direkte från utrikes orter .
.
,oOI„ .
Medium af införseln under åren 1823_1827
var för året.......... 181/ A
Tobaksblad
och stjelk för härvarande tvenne
Tobaksfabriken till det mesta från utri
.
.. ke,s orter,.......,49,908 a
Införseln under åren 1023—1827, utgjorde
per medium för året .......293,281 &
liatt socker för härvarande Sockerbruk, till
största delen från utrikes orter .... 160,873 U.
Under åren i8a3—1827 infördes deraf årligen
per medium........ ö
n
Kaffe, till någon del från utrikes platser, meri
till vida betydligare belopp från inri
kes
ortef......*.....60,888 U
Medium af införseln under åren 1823-^1827
var för året........ ,(* q,
Hampa, direkte från utrikes orter .
4 Ä skep d
Linfrö d:o .
.
. d:o . r
_ fff n
Torr fisk, dels från utrikes, dels från inri- 9 unor.
kes orter........... m i63
^in, till någon del från utrikes orter, meri
UtländiSWrSta MIe-nrfrätn inrikT..... 7,654 kannor.
utländsk spannmål infördes under åren i83o
*83i och i832 till ett sammanräknadt be
Landsh.
Fånars.Berättelse för Gefleborgs Län.
4
22,a5<j tunnor.
23,53o d:o.
lopp af i4,a55 tupnor. Af spanmål från
inrikes orter hafva tinder åren 1828—i832
per medium årligen ankommit .
.
Under åren 182.3—1827 utgjorde samma införsel
per medium årligen .......
Bränvin har, under de fem sista åren, från inrikes
orter årligen ankommit till ett niedeslof
af ............5o,39o kannor.
hvaremot införseln af denna vara tinder
åren 1823—1827 per medium årligen endast
utgjorde •
•••••••*
•
26,860 d:o.
De hufvudsaldigaste artiklar, som för öfrigt blifvit införde, hafva
varit strömming, sill, väfnader, arme, m. m.
Tulluppbörden i Gefle har under de fem sista åren per medium
årligen utgjort 84,967 Riksdaler Banko; och stads-kassans inkomster
genom avgifter pä handeln och sjöfarten hafva, efter ett medium för
samma tid, årligen utgjort 1 c/,441 Riksdaler Banko.
Under den ifrågavarande perioden har, likasom under de förut
^ån^na åren, värdet af de direkte till utrikes orter exporterade varor
"vida öfverstiga värdet af hvad derifrån inkommit, så att då t.
ex. år i832 det förra utgjorde 710,000 Riksdaler Banko, uppgick
deremot det sednare till endast omkring 160,000 Riksdaler samm3
mynt. Anledningen till detta förhållande är, på sätt förut bl iföl
anmärkt, att icke blott angränsande städer , utan älven denna stads
egna minut-handlande, hämta sina behof af specerier och kramvara»
frän Stockholm, i stället att för deras införskaffande, begagna de"
utväg, sorn Gefle stads vidsträckta sjöfart ofelbart kunde lemna.
Af förestående uppgifter visar sig, att jernskeppningen från Gefl
under de sista fem åren tillvuxit, hvartill orsaken varit en ökad e*
port på Amerika, der likväl jernpriserne nu mera så fallit, att lade
ningar, som sistlidne höst ditsändes, icke utan svårighet kunnat
ganska nedsatta priser afyttras. Deremot har brädskeppningen u"
der sednare åren aftagit, en följd af de höga umgälderne och utjaga
priset på afsättningsorterne och deribland i synnerhet Engla/10'
—
27
—
Ehuru betydliga qvantiteter spanmål ännu årligen sjöledes ankomma
till Gefle, som till väsendtlig del dermed förser de kringliggande
Bergslagerne, uppgår likväl införseln af denna vara icke på långt
när till samma belopp som i fordna tider, utan synes vara i ett successivt
aftagande. Orsaken härtill igenfinnes dels i tilltagande odlingar
inom Bergslagsorterne, dels i den, under sednare tider mer
och mer ökade tillförseln landvågen ifrån de angränsande sädesrika
provinserne Upland och Westmanland, hvilken det hufvudsakligen
hör tillskrifvas, att, under de sista årens partiella missväxter, spanoiåls-priserne
i Gefle, ehuru i allmänhet något höga, likväl varit
mindre underkastade fluktuationer, än nå de flesta andra orter i Riket.
Under åren 1828,
1829 och i83o har bränvins-införseln till
Gefle varit, betydligt större än under de förutgångna åren, hvartill
Orsaken synes hafva varit det öfverflöd ä denna artikel, sorn de Irenne
förstnämde åren, under låga spanmåls-priser, uppkommit i de södra
provinserna, och för hvilket man sökt afsättning i de mindre
sädesrika norra landskapen.
Vid 1882 års slut ägde Gefle stads invånare io5 fartyg, tillsammans
innehållande något öfver 7,600 läster. Af dessa användes till
Utrikes fart 57 stycken af tillsammans 6,462/5 läster till inrikes
fart 20 stycken utgörande 64oT’545 läster, samt till strömmingsfiskes
idkande i Norrbotten, 28 stycken fiskerskapet tillhöriga sä
kallade haxar eller jakter, åf tillsammans Sool läster. Bland de
till inrikes fart begagnade, fartyg är ett handelshuset D. Elfstrand &
Comp. tillhörigt ångfartyg af 80 hästars kraft och j 6/A lästers drägt,
sorn under sommaren 1832 började göra resor mellan Gefle och Stockholm
, och hvilket ofelbart blifver af väsendtlig nytta för denna ort,
genom den, af behofvet högeligen påkallade, lättarp kommunikation
U/ed hufvudstaden, som derigenom heredes.
Vid härvarande tvenne skeppsvarf hafva under de fem sista åren 20
fartyg af tillsammans 2,172 läster blifvit dels nybyggda , dels förbyggda.
Utrikes sjöfarten idkas hufvudsakligen pä England, Spanien,
^orra Amerika och Ryssland; den inrikes handels-kommunikationen
Underhålles i synnerhet med Stockholm, der ortens produkter till
28
betydlig del afsätta» och der dess behof af specerier med mera hufvudsakligen
hämtas, samt till någon del äfven med Norrköping, Malmö,
Landskrona, Götheborg och de Bottniska städerne.
Antalet af stadens handlande vid 1802 ars slut utgjorde 10o,
och af skeppare, som äger burskap på utrikes sjöfart, 88; men af
de förra vörö många, som icke hade någon rörelse; och ibland de
sednare funnos flere, som antingen saknade sysselsättning eller seglade
som styrmän.
Under de sista fem åren har konjunturen för Gefle stads handel
och sjöfart icke varit gynnande. De betydliga hinder och förluster,
som under de tvenne sednare åren tillskyndades sjöfarten i
allmänhet, genom de i nästan alla länder vidtagne stränga quarantaines-anstalter
emot choleran, måste i synnerhet kännbart drabba
Gefle Stads handlande, i den mån nämnde yrke utgör hufvudföremålet
för deras verksamhet. Oaktadt den på sednare åren ökade
jernskeppningen på Amerika, anses stadens utrikes handel, i det hela
betraktad, icke hafva varit lönande; hvaremot fraktfarten emellan
utrikes orter någorlunda bibehållit sig, och stundom beredt stadens
skeppsredare någon förmån, samt således bidragit till underhållandet
af stadens betydliga handelsflotta, hvilken eljest i mångå
år öfverstigit behofvet för dess activa handel, inrikes handels-kommunikationen
anses i sednare tider hafva något tilltagit.
Bland olägenheter, som särskilt besvära Gefle stads sjöfart och
för stadens handlande försvåra möjligheten, att täfla med de sydligare
stapel-städernes, förekommer, utom det större afståndet från afsättnings-orterne,
den omständighet, att örn våren, is från Bottniska
viken, af den under nämnde årstid vanligen utfallande nordostliga
vinden, indrifves i den vik, som bildas af den utanför stadens inlopp
belägna Gräsön, och derstädes ofta en längre tid qvarligger
och stänger inloppet, så att seglationen frän Gefle stundom icke kan
börjas förr än 3 till 4 veckor sednare än Stockholms; såsom exem'
pel hvarpå kan anföras, att farten från Gefle år 1828 icke klef
öppen förr än den 26 Maj och år 1829 icke förr än den 29 i sam'
ma månad*. En annan olägenhet, likaledes af mycken vigt, är den
—
29
iner och mer tilltagande uppgrundningen af stadens hanni, hvartill
orsaken är dels den sand och de öfriga ämnen, hvilka Gefle-ån medför
och vid sitt utlopp i Gefle-viken afsätter, dels bottnens lösa beskaffenhet
i sjelfva viken, hvarigenom bankar lätt bilda sig och minska
djupet. Följden häraf är, att ehuru betydliga utgifter årligen
Användas på muddringar, större fartyg likväl icke kunna börja sin
lossning eller sluta sin lastning inne i hamnen, utan måste ligga ute.
På redden, på omkring en half sjömils afstånd frän bryggan; hvarinom
arbetskostnaden naturligtvis måste ansenligen ökas. Anstalter
till hamnens förbättrande hafva derföre i Gefle länge utgjort ett
Angeläget föremål för omsorg.
1 handtverkeriertie hafva under de sistförflutna fem åren några
Anmärkningsvärda förändringar icke ägt rum. Antalet af handtverkare
vid 1882 års slut utgjorde 138, af hvilka likväl några voro utan
sysselsättning. En och annan handtverkare synes visserligen hafva
temligen liflig rörelse, så att något, örn ock icke betydligt, öfverskott
ärligen kan uppläggas; men de fleste tyckas af sin handtering
•eke kunna förvärfva mera, än som jemt erfordras för en tarflig
bergning.
Följande fabriker och manufaktur-inrättningar finnas dels i staden
och dels på dess område, nemligen:
Eli segelduksfabrik med 3q mantalsskrifne
arbetare.
Ett sockerbruk ....
Tvenne tobaksfabrik^’ af hvilka
6 d:o.
den ena inrättades 1829
37 d:o.
10 ej
mantalsskrifne.
Ett linoljeslageri.....
1 d:o.
1
d:o.
En linneväfnads-fabrik .
.
.
4 d:o.
1
d:o.
En klädesfabrik.....
3 d:o.
3
d:o.
En kortfabrik......
1 d:o.
—
—
Årliga tillverkningen per medium för de fem sista åren har utgjort:
Vid segelduksfabriken.....**
38,621 alnar segelduk.
Medium för åren 1823—1827 var. . 61,677
d:o.
Vid sockerbruket.......1 o 1,332 U. socker och sirap.
Medium för åren 1823—1827 var
. 66,670
d:o.
3o
Vid begge tobaksfabriken^ .
. 221,324 Ä div. tobak och snus.
Medium för åren 1823^-1827
tdcT den ena tobaksfabrik,
som då fanns, utgjorde .
. 293,620
dito.
Vid linoljeslageriet..... 83o kannor.
Linneväfs-fabriken, klädes-fabriken och kortfabriken äro under
sistlidet år anla^de, och deras tillverkningär för samma år voro följaktligen
gf föga betydenhet.
Trenne glasmästare hafva privilegier pä spegelfabrik, men deras
tillverkning har varit ganska ringa.
Ett tegelbruk, som i flere år drevits,' blef, i anseende till dess
otjenliga läge inom staden, sistlidet år nedlagdt. Deremot anladeS
år i83o pä stadens område ett annat tegelbruk, som sedermera oafbrutet
drifvis och der 2 personer äro mantalsskrifne.
För öfrigt äger staden följande husbehofs-inrättningar, nemligen:
ett utom staden beläget bränneri, der stadens bränvinsbrännings-rättighet
uti ett sammansatt verk utöfvas, och hvars afkastning
lernria-r det hufvudsakligaste bidraget till fattigförsörjningens
bestridande; en sågqvarn och tvenne tulimjölqvarnar.
Af förestående uppgifter angående fabrikerne synes, att tillverkningfen
vid sockerbruket under de sista fem åren ökats; men att
deremot segeJduksfabrikens minskats; äfvensom att de nu varande
tvenne tobaksfabriken^ tillsammans under nämnde tid tillverkat vida
mindre, än den ena fabriken ensam under de fem nästher utgångna
åren; hvartill anledningen torde igenfinnas deri, att sedan flere
dylika fabriker blifvit under sednare åren anlagde, utan att afsättningstillfället
i samma förhållande ökats, tillverkningen, som sålunda
mäste delas- på flere händer, naturligtvis blifvit för de äldre fabri'
herne något inskränkte.
Fiske, egentligen af strömming, har från äldre tider för Gelle
utgjort en betydlig näringsgren och utöfvas af en särskilt borgerlig
Societet, som år i832 ägde i3i medlemmar, af hvilka likväl nagl*®
icke hade någon rörelse. Strömmingsfisket idkas till största delen *
de norra provinsernes fiskehamnar, dit de fleste af stadens fiskare
— 3i —
‘
7id soniraarens annalkande på egna små fartyg begifva sio-, och
var ifrån de örn hösten återvända med sin fångst. Äfen del diskare
Utö vas fisket i stadens skärgård eller andra närbelägna fiskehamnar,
l i e . ededjtdoPPet ^f den strömming, som af stadens fiskare årligen
1 vit under de sista fem åren hemförd, har utgjort 4*358 tunnor,
1 medelpriset under samma tid har efter markegång varit elfva
Riksdaler sex skillingar fem runstycken Banko för tunnan. Efter
Uiedium för de fem nästförutgångna åren, utgjorde årliga införseln
1,209 tunnor och markegångs-priset tio Riksdaler elfva skillingar två
runstycken Banko för tunnan. Häraf synes, att ehuru fångsten uner
den sistförflutna perioden något tilltagit, priset å varan likväl
stigit; men förmånen af detta förhållande hafva likväl icke alla fiskeriidkare
fått skörda; ty då en del af deni haft god fångst, hafva
feremot andra fångat litet eller intet; hvarföre äfven, under det
Hägra kunnat, vissa är, upplägga någon besparing, andra deremot
Under sednare åren kommit pä obestånd. Så väl i Gefle ån, som i
. estebo ström, på stadens område, idkas lax-fiske, hvars afkastning
icke kan med säkerhet uppgifvas, men hvilket under sednare åren
'elie varit särdeles gifvande.
Jordbruket pä den staden tillydande jord fortfar att i allmänhet
öedrifvas med mycken sorgfällighet. Då nästan aila till odling tjeriJga
lägenheter ä stadens mark på närmare håll redan blifvit uppfagne,
hafva några odlingar af betydenhet under sednare åren icke
ägt rum. Af den donerade jorden är, på sätt förut blifvit anmäldt,
tn del anslagen till lönings- eller pensions-jord åt stadens civila och
jföelesiastika Embets- och Tjenstemän eller deras enkor, en del uppmen
till äldre Borgare, och en del närmast invid staden använde
’ 1 kälhagar, > hvilka äro fördelade uti en myckenhet smärre lotter,
^ att de flesta hushåll i staden erhållit livar sitt lilla land, der poytis
och andra jordfrukter odlas. Ehuru sädes-skördarne pä stannis
jord merendels äro goda, utgör dock spanmåls-produktion icke
ufvud-föremålet för stadens jordbruk; utan detta åsyftar i synneret
att käreda en ymnig foder-tillgång, till framfödande af det för
aden nödiga antal kreatur, och stundom äfven till afsättning åt
kringboende allmoge, som, vid inträffande svag hö-skörd, ej sälla*1
på våren nödgas anlita stadsboerne om hö för sina dragare.
Lin, hampa och tobak odlas icke på stadens jord.
Några särskilta prohibitiva författningar till förmån för denna
stad finnas icke.
I afseende på de statsbidrag, som af staden ntgöras, åberopa»
bifogade tabell, enligt hvilken uppskattnings-värdet å hus, tomter,
verk och inrättningar blifvit sedan är 1828 ökadt med iii,65o R:dr
och summan af alla stats-bidrag från staden utgör 65,000 R:dr eller
nära 5ooo R:dr Banko mera än då sista Femårs-berättelsen i underdånighet
afgafs, och som endast ökat hevi Ilningen för person och
egendom, hvaremot den för borgerlig näring minskats.
Utskylderne hafva icke utan svårighet kunnat indrifvas, och afkortningar
för fattigdom hafva ej sällan förekommit.
Bland allmänt nyttiga anstalter torde böra nämnas den öfverenskommelse,
angående ständig patrullering nattetid till förekommande
af eldsvådor, som i början af år 1829 emellan stadens innevånare
träffades, och hvilken sedermera, nitiskt vid makt hållen, lemnat
en väsendtligen ökad trygghet emot eldfara.
En måttlighets-förening Lief under sistlidet år här i staden inrättad;
och antalet af krogar, som år 1827 utgjorde 38, är nu mera
inskränkt till 17.
Undervisningsverk i Gefle äro: ett Gymnasium, en högre Lärdomsskola,
en sä kallad Elementar-skola (för ynglingar, som ämna
ingå i bandel eller andra näringar), samt tvenne Vexel-undervisningS'
skolor. Elementarskolan och den ena Vexel-undervisnings-skolan äro,
på sätt förut blifvit anmäldt, stiftade genom enskifta medborgares
frikostighet.
Genom testamente har aflidne Handels-kassören i Stockholn1
Joachim Ternberg anslagit s7- delar af sin qvarlåtenskap till inrättande
af en skola i Gefle för fattiga barn. En fond af 22,843 R:dr
sk. Banko har härigenom erhållits, men den tillämnade stiftelsen har
ännu icke hunnit komma till verkställighet.
Lä
-
33
Länets lazarett och hospital samt kurhuset för Gestrikland äro
I
1 ^e^e’ ^.er sjuhvården skötes af en stadsläkare och en
I a“s'kirurg; hvarjemte provincial-läkaren i Gestrikland, samt för
Svarande äfven regements-läkaren vid Helsinge-regemente, här
aro boende.
•
.
Den allmänna fattigvården i Gefle besörjes af en Direktion, hvile.
n’ genom de i stadens distrikter tillsatta uppsyningsman, erhåller
^er kännedom örn de nödlidande och om dessas större eller mindre
ei°f af understöd. Denna angelägenhet skötes i allmänhet med nit;
nen antalet af behöfvande har 1 sednare tider så tilltagit, att de för
attig-försörjningen anslagna tillgångar blifvit otillräckliga, och nya
r Åskott måste för detta ändamål anskaffas. Bland särkilta välgöenhets-anstalter
förekomma: en sjömans-huset tillhörig kassa, hvar0ran
understöd årligen tilldelas ålderstigne eller bräcklige skeppare
,ch sjömän samt deras enkor, en barnhus-inrättning, en enkehus.
assa och en af musik-amatörer samlad fond för Pauvres Jionteux,
åtaledes finnes en år 1824 inrättad sparbank, hvars stiftelse i för1a
rummet bör tillskrifvas en nu mera bortgången patriotisk medorga
re, som till grund-fond för densamma gifvit 2,000 R:dr Banko.
eHna inrättning, som medfört väsendtlig nytta, har under sin forttillvunnit
sig mer och mer förtroende hos allmänheten- och
ess sammanlagda fond utgjorde vid i832 års slut 32,069 R;dr 12
3 r:st Banko.
Söderhamn. tTti denna stad uppgår folkmängden, enligt de år
a uppgjorde mantals-längder till i5oi personer, hvaraf 931 äro
antalsskrifne och 5yo mantalsfrie. Hela folkmängden har på de
sta fem åren ökat sig med allenast en person.
(} klen idoghet och flit som i synnerhet bland qvinnorna inom
^åna stad varit allmänt rådande, bibehåller sig väl ännu, men till
. lndre båtnad för dem, emedan de betydligen minskat sina väfnahvaraf
mindre förtjenst varit en gifven följd. Ibland handels°eh
h^uutverks-klasserna klagas öfver minskadt tillfälle till förtjenst,
al nskerskapet öfver misslyckade fisken; i anledning hvaraf det
Landsh. Femårs-Berättelse för Gefleborgs Län.
5
-
34
-
med visshet kan antagas, att inom staden i allmänhet råder mindre
välmåga än förut. Handel och handtverk och strömmings-fiske äro
stadens hufvudsakliga näringsfång.
Antalet af de personer som äga rättighet, att i staden handla»
* uppgår till 3o, af hvilka likväl endast hälften idka rörelse. De öt'
pige femton äro dels enkor efter handlande, och dels af sig komne
handlande, som bibehållit sin burskap. Till biträde vid handeln äro
anställde 22 betjenter och lärlingar.
Till utrikes sjöfart hafva 7 fartyg af tillsammans Ö2i 4_8_ läster*
drägt, och till inrikes sjöfart 5 fartyg af tillsammans i35t3ö45 läster*
drägt, blifvit, utom jakter och'större båtar för transporter af brå'
der, malm och tackjern, begagnade
Under
de sista fem åren har i medeltal, utskeppats r 1,0^2 toll'
ter 3 tums och 555 dito 2 å ii tums bräder, och 170 st. bjelkar*
och dessutom hvarje af de 2:ne 'sist förflutna åren 1,825 skepprd stång'
jern; samt till inrikes orter afyttradts: 783 tolfter 3 tums bräder»
471,598 alnar gröfre och finare väfnader; 1,848 LU. lin: 62 LU smof
och 43 LU. garn; varande de inom staden tillverkade och på åtskil'
lige inrikes orter afyttrade väfnader uppgifne att utgöra tillsamman*
49,420 alnar.
j
Från utrikes orter hafva per medium årligen inkommit: 44^
tunnor salt och 496 tunnor linfrö; hvarförutan från inrikes orter
per medium årligen bekommits: 3,253 tunnor råg, 2,783 tunnel’
korn, 765 tunnor malt, 102 tunnor arter, tunnor salt, 10,6U
U caffe, *4>3o5 U. socker, 3,131 U. rull-tobuk och i,i5o U. kar
dus-tobak.
Utom ofvannämnde på utrikes orter afsände stångjern, har p*1
stadens väg per medium årligen inkommit stångjern och manufak'
sur-smide till ett belopp af 9,692 skepp.d, sorn blifvit vid Woxn3’
Kihlafors, Svabens verk, Furudahl och Dahlfors bruk tillverkad^
och hvarmed stadens handlande icke haft annan befattning än ^
såsom kommissionärer det emottaga och afsända.
—
35
—
Handeln med trädvaror har de sednare åren betydligen minskats
hvartill orsaken är det låga pris, hvarefter sådane varor å utländska
orter betalas. Handeln anses äfven med andra varor nu mevara
mindre förmånlig än förut; hvilket förhållande anses härleda
Slg deraf, att städernas handlande lida intrång af de på åtskilliga
ställen å landet bosatte victualie-handlande.
Inom staden finnes inga fabriker; och under Hallrätten lyda i
staden ej andra än fem färgare med 3 gesäller och 5 lärlingar; en
'äder-fabriks-idkare med en gesäll och en lärling; en spegel-fabrikör
®?m tillika är glas-mästare; en urmakare med en lärling; och en
knne-damast-väfvare; hvarför utom i staden finnas 70 handtverkare
tander skrå, hvilka sysselsätta 28 gesäller och 19 lärlingar. Af deshandtverkare
äro 19, nästan utan allt arbete och följaktligen mer
°ch mindre nödställde. De Öfrige äro i allmänhet uti knappa vilkor,
°ch skulle icke berga sig om ej deras hustrur, genom tillverkning
°ch försäljning af'väfnader ökade deras inkomster.
Strömmings-fiske idkas uti fjärdarne utanföre staden af 64 fiskare
och dessutom några af sig komne handlande och handtverkare,
s°m fordom deraf haft en god inkomst; men på sednare åren har
net varit en mindre lönande näring. Strömmings-fångsten har unjW
de fem sista åren i medeltal endast uppgått till det obetydliga
^loppet af 44o tunnor saltad strömming, som icke varit tillräck'§
ersättning för kostnaden och arbetet dervid.
Uti staden är en källare, som tillika är gästgifvare-gård, samt
^ tillåtne krogar.
Stads-kassans inkomster genom afgifter på handeln och sjöfar*en
hafva under de sista fem åren i medeltal utgjort circa 708 R:dr
*kko årligen.
Under de fem år som min år 1828 i underdånighet afgifne berättelse
omfattade, uppgick beloppet ,af de väfnader som af qvinnor^
u-ti Söderhamn årligen tillverkades i medeltal till 90,000 alnar;
enligt de uppgifter som nu inkommit, uppgår beloppet af tillorkade
väfnader för hvarje af de sista fem åren, såsom omförmäldt
•
—
36 *. —
<
är till icke mera än 49,420 alnar, hvilken betydliga minskning «tl
tillverkningen tillskrifves det låga pris, hvarefter linneväfnader de
sednare åren blifvit betalte.
Den åt staden donerade jord, utgörande 3i4 tunnland och ib
kappland, samt den af stadens innevånare ägande jord ungefärligen
5oo tunnland, skötes väl och lemnar i allmänhet god afkastning 1
säd, till odlande hvaraf 10 tunnland årligen är såsom öppen åker
begagnad, samt hö, af hvilket sistnämde ett icke obetydligt be
lopp skördas.
Nyligen har uti staden blifvit uppbygd en större skolhus-bygg'
nåd, som jemte behöflige rum för lärarena, innehåller tvenne läro'
salar, hvaraf en begagnas af äldre gossar, hvilka af stadens koni'
minister njuta undervisning uti kristendom med flere nödige styC'
ken, och den andra begagnas af yngre barn, af, begge könen, sorö
efter Lancansterska metoden der undervises af en prestman.
Å stadens fattighus har i medeltal årligen varit intagne 12 per'
söner, som derstädes bott, samt njutit föda och vård; hvarförutan
i5 personer der hvarje middag bespisas, och 3o personer derifrån
njuta mer och mindre underhåll, för hvilket allt kostnaden unde1,
de sista fem åren betydligen ökats.
Stadens sjukhus med fyra särskilta rum och flere sängar be'
gagnas nu af sä väl staden som Helsinglands södra fögderi, örn hvars
gemensamma kurhus och lazarett förut är taladt.
Helsovården besörjes af en Stadsläkare, som tillika är Bataljons'
läkare vid Helsinge Kongl. Regemente.
Särskilta prohibitive författningar till förmån för staden fin'
nas icke.
* Hudiksvalls sjö- och stapelstad, belägen vid Bottniska viken emel'
lan 2:ne fjärdar, som äro förenade medelst en genom staden löpande
kanal och för öfrigt omgifven af höjder, bär ett sundt läge och g0^
hamn, hvilken likväl genom uppgrundning de sednare åren börjat fö£
sämras. Till rensning af densamma har derföre en mudderpråm bb*
vit anskaffad, hvilken årligen med fördel begagnas.
—
37
—
Den öfver staden upprättade, i sista Fem-årsberättelsen omnämnde
nya plan-karta bär väl icke ännu vunnit Kongl. Maj:ts Nådiga
fastställelse, men emedlertid äro å det tillökta området flera tomter
utsynte och redan bebyggde samt inom sjelfva staden åtskilliga nya
byggnader uppförde. Alia stadens publike byggnader och de flesta
eller åtminstone betydligare enskilte hus äro, till ett sammanräknadt
värde af.i8o,4oo Riksdaler Banko, försäkrade i städernes allmänna
Brandförsäkringsverk.
, Förhållandet med stadens donerade jord och sättet huru densamma
begagnas, har, sedan förra berättelsen afgafs, ej undergått
någon förändring.
Stadens folkmängd, som år 1827 var 1758 personer, har de
sednare fem åren ökats med 42 och utgjorde nästlidet år 1800 personer,
hvaraf ii45 voro mantalsskrifne och 655 mantalsfrie.
Handel, handtverk och strömmingsfiske fortfara, att vara stadens
hufvudsakliga näringsfång.
Handeln som ej är klassificerad drifves af 29 handlande i 26
öppna bodar, med biträde af 36 handels-betjenter och lärlingar.
Handtverks-rörelsen idkas för närvarande af 1 bokbindare, 3
färgare, 2 karduansmakare, 2 garfvare, 2 glasmästare, af hvilka den
ena tillika är spegel-fabrikör, 3 guldsmeder, 1 gördelmakare, 5
hattmakare, 1 kakelungsmakare, 1 mälare, 3 repslagare, 1 sadelmakare,
5 skomakare, 8 skräddare, 3 smeder, 2 snickare, 2 svarfvare,
t sämskmakare, 1 tenngjutare och 1 urmakare, med 28 gesäller och
69 lärlingar.
Fiskare, som å denna näring innehafva burskap äro inalles
l32.
Hät-förutan finnes, en privilegierad snus- och tobaks-fabrik, som
drifves med 10 äldre och yngre arbetare och hvars tillverkning sist
förflutne fem år uppgått, per medium beräknadt, till 7,5oo R:dr
Banko, i källarmästare och 6 krögare, 1 sveitzer- och 2 brödbagare,
a slagtare och en åkare.
38
Sedan flera år tillbaka hafva åtskilliga handlande, för närvarande
10 stycken, under benämning:
Hudiksvalls handels-kompani,
ingått särskilt bolag till idkande af utrikes sjöfart, hvartill af bemalte
handlande likväl endast tvenne fartyg det ena om 129 och det
andra om 80 läster begagnas. Af de Öfrige 5 fartyg, som af stadens
innevånare äges, användes 4 för kommunikationen emellan inrikes
orter och det femte tillhörigt kofferdi-kapitenen Schvartz för utrikes
fraktresor.
Salt och 'linfrö, de enda artiklar, som direkte ifrån utrikes orter
införskrifvas och en eller annan last bräder, som härifrån exporteras,
utgöra stadens hela utrikes handel.
Den inrikes åter, består hufvudsakligen i uppköp af ortens linneväfnader,
bulldan, foderväf och bolstervar samt lin. och garn ,
hvilka varor till en del afsändes till Sala marknad, men för det mästa
afyttras i Stockholm, dit de sjöledes afgå och hvarifrån ortens
behof af spanmål, bränvin och andra handels-varor hemförskaffas.
Genom årligen ökadt antal handlande sprides förtjensten på flera
händer, dock utan att handeln i det hela kan anses hafva vunnit
någon annan förkofran än den, som vissa år tillfälligtvis kunnat
beredas genom lifligare afsättning af spanmål och väfnader; hvilket
nedanstående uppgift å de hufvudartiklar, hvarmed handeln egenteligen
bedrifves och hvilka under sist förflutne fem år härifrån afgått
och hit ankommit, närmare upplyser:
1828.
1829.
1830.
1831.
1832.
Af gänglig varor.
Garn, linne —härfvor
4,247
3,928
►
10,895
11,257
9,604
Lin, ohäckladt, eller häck-  ladt — LM .
. . , •
858
1,563
2,577
968
967
Väfnader, linne, alla slag,
alnar
640,671
944,796
1,744,013
879,304
992,030
Säckar, bnldans <—* stycken .
3,809
8,564
9,000
6,058
7,203
39
1828.
1829.
1830.
1831.
1832.
oheräknadt hvad som land-
vägen afgått och hvilket per
medium kan antagas till
1 / ,
12,000 härfvor garn, 200
LM. lin, 5oo,ooo alnar väf-
' '
Hader och 5,000 hulldans-
säckar.
••• •*
•
Ankomne varor.
V
bränvin — kannor . . . •
61,295
33,688
43,193
29,067
20,018
Caffe — M. ....
18,461
15,847
23,007
22,620
26,133
Spanmål, råg — tunnor .
3,945
2,601
2,757
2,905
3,344
korn — dito
3,421
1,234
1,586
2,398
6,3161
hafra — dito
245
10
296
3,607
malt — dito
1,579
832
847
1,046
1,487
ärter — dito
461
95
212
■ ■■■---
776
Mjöl af råg. — LM . .
.
12,522
8,354
10,954
15,343
16,682
hvete — dito .
3,214
2,488
1,899
2,416
3,1761
I anseende till handeln med kram- och speceri-varor klagas allmänt
öfver trög afsättning, hvartill orsaken vill tillskrifvas dels den
^ängd gårdfarehandlande Vrestgötar, som med sina varor öfversvämma
orten, dels ock ett öfverflödigt antal å landet antagne viktualiehandlande.
Samma klagan föres äfven af handtverkare i anseende till det
Intrång, sorn i deras yrken dem tillskyndas af så kallade gerningsmän
efler sockne-handtverkare.
Strömmings-fisket idkas, dels å de staden donerade i öppna sjön,
mil söder ut, liggande Agö öar, och dels å den lika långt norr
—
4°
—
ut belägna äfven staden donerade, Båkön, som genom ett bredare
sund är skildt frän fasta landet eller Arnön, vanlien benämnd!
Hornslandet, inom Rogsta socken, hvarest å sa kallade Kuggorarne
och Hobek flere af stadens fiskare om sommaren jemväl aro bosatte
och begagna fiske, emot till Iggesunds bruk såsom strandägare, erkände
ärligt arrende, hvilket (örfil.Ine är varit bestämdt t,11 sextio
tunnor saltad strömming. Strömmingsfisket för en och annan af
fiskerskapet någorlunda indrägtig^ men for andra ater, äring ,
de för sommaren ej kunnat deraf lifnäras, har, förflutna fem ar . de
hala beräknadt, varit under medelmåttan, hvarigenom de svaga vilkor
hvilka denna klass af Borgerskap^ förut sig befunnit blifvit annu
mera försämrade. Fängsten af strömming alsättra till betydlig del
Gefle i utbyte mot spanmål, som der för lindrigare pris erhailes.
Vid de årliga vintermarknaderna i Januari och Mars manader
hitföras till försäljning af Allmogen frän Jemtl^dfisk0chsnfIefae^
betvdliga qvantiteter af victualievaror, såsom torrfask, sill salteå
S och lax, men för öfridt är tillförseln af lifsmedel högst mskränkt
och de flesta tider af året alldeles ingen.
Arbetslönerna utan afseende på högre eller lägre spanmalspriser
arn årligen enahanda; sommartiden minst 3a sk. Banko.
Utom den i staden varande högre lärdomsskola, hvarvid 5 lärare
äro anställde har staden enskilt vexel-undervisnings-skola de
undervisningen af en prestman besörjes. Antalet af barn, som be
gagna sistnämnde skola uppgår till ioo.
_
.
'
Fattig-försörjningen handhafves på sätt förra berättelsen uppta
„er af en i.sådant afseende tillsatt särskilt Direktion.^ 7 a 8 fat
tidion njuta å stadens fattighus ständigt undterhall. Dessutom e
hålla 5 personer årligt understöd i penningar; och utdelas un
vintermånaderne soppa och bröd åt ett bestämt antal personer, hvil
ket förflutna åren varit omkring 4o.
,;[*
Sjukvården bestrides af en läkare, som af staden lonas och liv.'
keil tillika emot särskilt ersättning, innehar befattning, såsom laka
re vid det för norra delen af Länet härstädes inrättade kurhus.
Sta
-
— 4i —
Staden är roterad för io ordinarie, och 3 extra ordinarie
båtsmän.
Stads-kassans inkomster, anslagna till Magistratens och Öfrige
tjenstemäns aflöning samt andre förefallande behof bestå af vretskatt,
tomtören, kälsängs-afgift, hamnumgälder, mätare- och packare-penningar,
tolag m. m., har sistlidet år uppgått till 34oo R:dr Banko,
hvaraf särskilt å handeln och sjöfarten 1,696 R:dr.
Af handels-societeten härstädes har till understöd för behöfvande
aL dess medlemmar blifvit år i83o inrättad och den i a Februari
i83i af Kongl. Majit i Nåder fastställd en pensions-anstait, hvars
fond, redan uppgår till 2,666 R:dr 32 sk. Banko, och utdelas, af
årliga räntan, 120 R:dr 2b sk., såsom pension åt fyra enkor och 20
R:dr såsom gratifikation åt en ofärdig flicka.
Särskilt© prohibitive författningar till fördel för staden finnas
icke.
I afseende å statsbidragen åberopas sluteligen tabellen, enligt
hvilken uppskattnings-värdet sedan. 1828 ökats med 28,000 R:dr,
egentligen å hus och tomter; varandes bevillningen, likasom i Gefle,
ökad för person och egendom, men minskad för Borgerliga rörelsen.
Summan af stadens alla statsbidrag utgör nu 7,738 R:di\
Gefle Slott å Lands-Kansliet och Lands-Kontoret den i5 Aug. i833.
ERIC SPARRE.
I G. STRANDBERG.
OLOF af GEIJERSTAM.
Landth, famars-Berättelse för Gefleborgs Län.
6
Uträkning som visar Medium af nedanskrifne
För År 1828.
t
En Tunna Hvete
.
.
.
•
c
n
pr
W
Q.
9
t-
1
Helsingland* I
i-
24
En Tunna Råg med 4 kappar på Tunnan ....
6
32
—
6
32
—
En Tunna Korn
Dito ......
6
—
—
5
16
En Tunna Ärter.......
8
16
—
6
32
-
Eli Tunna Hafra .
.
.
.
•
.
...
3
24
—
3
24
—
En Tunna Blandsäd \ Korn och \ Hafra ....
4
16
—
4
5
4
En Tunna Dito i Korn och \ Hafra ....
4
36
—
4
20
—
En Tunna Dito i Korn och | Hafra ....
4
6
—
3
46
—
Ett LU Smör .........
4
28
—
3
40
—
Ett LU. Torrt Kött ........
2
8
—
2
—
—
Ett LU. Fläsk .
........
—
—
—
2
38
—
Ett LU. Talg . ' .
.......
4
26
8
4
—
—
Ett IjU. Humla
.
.
.
.
.
4
21
4
3
46
—
En Oxe om i5 LU ........
33
16
—
26
16
Ett Får.....•
2
24
—
1
38
—
En Gås ..........
1
4
—
1
—
Ett Höns ..........
—
12
—
—
8
—
Ett Tjog Ägg.........
—
22
—
25
18
—
En Tunna Lax
35
—
—
12
—
En Tunna Sik ...
24
—
19
32
—!
En Tunna Ahl om i4 LU .......
39
—
25
24
—
Eli Tunna Strömming om högst i4 LU.
13
16
—
12
12
—
En Tunna Laxöring .
.
1 .
.
. *
—
—
—
19
32
Ett LU. Id .
.
•
•
•
.
—
—
—
—
38
—
Ett LU. Torr Fisk
........
1
32
—
1
24
Ett Lass Åker- eller Hårdvallshö om 4» LU
6
32
—
6
12
-*
Ett Lass Ängeshö ,
om lika vigt
3
16
—
3
6
En Kjärfve Halm om a LU
...■••
—
8
—
—
7
6
Eli Tunna Skjälspeck .
.
.
33
—
—
17
38
En Tunna Tjära . ■
.'
. *
4
3
—
5
40
""
Ett st. Bjelke om 12 Alnar .
.
.
.
.
•
2
20
—
—
—
—
v'
Arens Markegångs-Priser för Gefleborgs Län.
För Å
r 1829.
För Ar 1830.
För Å
r 1831.
För
1 År 1832
Medium.
Gestrikland, j
■H
I
Helsingland.
I
Gestrikland.
l-H
O
v.
5* h»,
cra^
ST
c
£-
I
j Gestrikland.
I
Helsingland.
1
I
j Gestrikland.|
I .
Helsingland.
I
Gestrikland.
I
Helsingland.
9
24
_
9
—
—
10
4
_
10
16
__
13
__
_
13
,
_
11
4
_
11
4
10
25
7
10
18
5
7
32
—
7
36
—
8
32
—
8
36
—
10
24
—
10
32
—
8
32
—
9
-.
—
8
20
10
8
27
2
6
—
6
—
—
6
16
—
6
24
—
8
32
—
8
40
—
7
4
—
7
20
—
6
39
2
6
39
2
-8
32
—
7
24
—
9
24
—
9
24
—
11
16
—
10
32
--
9
32
—
9
20
---
9
■24
_
8
36
__
3
24
—
3
20
3
24
—
3
24
—
4
24
—
4
44
—
4
4
—
4
12
—
3
39
2
3
44
—
4
16
—
4
13
4
•4
21
4
4
24
—
5
42
8
6
10
8
5
4
—
5
14
8
4
39
2
4
42
S
4
36
—
4
34
—
4
44
—
5
—
—
6
28
—
6
42
—
5
28
—
5
40
—
5
15
2
5
17
7
4
0
—
4
3.
—
4
10
—
4
12
—
5
26
—
5
43
__
4
40
—
5
2
—
•4
27
2
4
30
10
4
28
—
4
40
—
5
—
—
4
21
4
5
16
—
4
30
—
5
—
—
4
24
—
4
43
2
4
21
6
2
6
—
1
44
—
2
—
—
1
32
—
2
12
—
1
34
—
2
6
—
1
34
—
2
6
6
1
38
5
—
—
—
2
40
—
—
—
—
2
40
—
3
32
2
40
—
3
32
—
2
42
—
3
32
—
2
40
—
4
26
8
4
—
—
4
16
—-
4
4
—
5
16
—
4
30
—
5
7—*
—
4; 24
—
4
36
3
4
li
7
3
24
—
3
36
—
3
24
—
3
36
—
3
32
—
3
24
—
8
—
—
5
—
—
4
29
10
3
47
7
30
—
—
23
36
—
28
—
—
21
36'
—
25
—■
—
20
—
—
22
24
—
20
—
—
27
36
10
22
17
7
2
16
—
1
37
—
2
16
—
1
37
—
2
16
—
1
36
—
2
12
—
1
36
—
2
16
10
1
36
10
1
2
—
1
—
—
1
1
—
1
1
—
1
8
—
1
—
—
1
4
—
1
-
—
1
3
10
1
—
2
—
12
—
—
8
—
—
12
—
—
8
—
—
12
—
—
8
—
—
12
—
—-
8
—
—
12
—
—
8
—
•24
T—
--
18
8
—
24
—
—
20-
—
--
24
—
—
20
—
—
24
—
—
19
—
—
23
7
—
19
2
42
24
—
26
20
40
32
—
28
—
—
50
—
--
30
—
-.
46
—
—
31
44
—
42
40
28
15
2
22
—
—
19
44
—
22
—
—
19
44
—
22
—
—
19
44
—
22
—
—
1944
—
22
19
2
19
41
7
38
36
—
25
30
—
38
36
—
25
42
—
40
—
—
27
16
—
40
—
—
26
8
—
39
14
5
26
4
10
10
—
—
9
12
—
8
32
—
7
44
—
12
16
—
10
16
—
II
16
—
10
8
—
11
6
5
9
47
2
—
—
20
12
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
20
8
—
—
—
—
20
—
10
■—
—
—
—
38
—
—
—
—
—
39
-
—
—
—
—
38
—
—
—
—
—
33
—
—
—
—
—
38
2
1
32
—
1
24
—
1
12
—
1
12
—
1
18
—
1
18
—
1
16
—
1
16
—
1
22
—
1
18
10
7
40
—
7
24
—
7
16
—
8
—
—
10
—
—
10
—
—
11
32
—
11
8
—
8
33
7
8
28
_
3
44
—
3
36
—
3
32
—
4
—
—
5
—
—
5
—
—
3
40
—
5
28
—
4
16
10
4
14
—
10
—
—
8
—
—
8
—
—
8
6
—
12
—
—
12
—
—
10
—
_
10
—
—
9
7
/
9
2
34
12
—
21
—
—
37
6
—
21
—
38
—
—
21
44
—■
39
—
—•
21
24
•
36
13
2
20
30
10
4
13
—
4
44
—
4
IS
—
4
39
—
5
—
—
5
—
—
5
—
—
5
—
—
4
27
—
5
5
5
2
201
—
-i
'I
—
2
20
—
—
—
—
2
20!
—
1
16
—
2
2Ö
—
1
16
—
2 20
—
1
16
Ett st. Jorde-Boks Sågstock om i o Alnar
Ett st. Sågstock af Vinterkörseln .
100 st. Takspån .....
Ett Lass Verl af Tall ....
En Golftilja .....
Ett SkU. Bruks-Jern .
. '
Ett SkU Medel- eller Bergsmansjern .
Ett SkU Osmund^- eller Skaltje™, enligt särskild Taxa
Ett Dränge-Dagsverke ....
Ett Öke-Dagsverke af i Karl och 2 Hästar
Ett Jordeboks- och Hjelpe-Dagsverke af 1 Häst och
En Tolft Helbotten Bräder af Tall
En dito
dito
af Gran
Eli dito Halfbotten Bräder af Tall
Eli dito
dito
af' Gran
En dito Enkla Bräder af Tall
Eli dito
dito
af Gran
En Famil
Björkved 3 alnar lång, 4 alnar bred
Eli dito
Ahlved dito
dito
Eli dito
Tallved dito
dito
Ett LU.
Taljljus 7 på U. .
En U.
Gula Vaxljus
En Kanna Rofolja ....
Kar
Soldat - Mundering - Persedlar.
Ett st. Jacka ......
Eli Hatt med prydnad ....
Ett Escharpe ......
Ett st. Halsduk .
Ett pär Byxor af Vallmar ....
Ett par dito af Linne .
45
För
År 1829
För
Ål
1830.
I
Öl'
År 1831.
För
Ai
1832.
Medium.
O
K
Q
33
Q'
3
£9
n
C
W
—
ro
ro
ro
Vt
ro
n>
ro
Ei M
ST
)—*
CTQ
g M
cici l‘H
E ~
cro
E 1-1
5’ _
•-j _
7? ^
jf hH
cro
&
t3
ai
3
s»
t;
—
r-
Cl,
Q.
p
p
p
p
Cl
1
—
—
—
—
—
—
44
_
_
_
1
_
44
__
_
_
__
-
44
___
.
_
_
.
40
5
_
1
-■
—
—
—
—
—
44
—
—
—
|
—
44
—
—
—
—
—
44
—
—
—
—
—
40
5
—
—
—
24
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
30
—
—
-
—
—
36
—
—
—
-
—
.27
5
—
—
—
31
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
30
—
—
—
■ —
—
30
—
—
—
—
—
30
7
—
—
—
26
4
—
—
—
—
26
4
—
—
_
—
26
4
—:
—
—
—
26
—
—
—
_
26
3
—
—
—
17
—
—
—
—
—
16
12
—
—
—
—
14
32
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
16
20
10
—
_
15
16
—
—
—
—
15
i:?
—
—-
—
13
16
—
—
—
—
13
16
—
—
—
—
14
43
2
—
—
—
6
32
—
—
—
-
6
36
—
—
—
—
6
32
—
—
—
—
7
16
-
—
—
—
6
39
2
--,
—
—
—
24
—
—
26
—
—
24
—
—
26
—
—
23
—
—
26
-
—
23
—
—
26
—
—
23
7
—
26
—
1
32
1
24
—
1
32
1
24
—
1
32
—
1
28
—
1
32
—
1
28
-
1
31
■7
1
26
5
1
4
—
—
—
1
4
—
—
—
1
4
—
—
—
1
4
—
—
—
—
1
3
0
—
—
—
5
24
—
4
20
_
5
8
—
4
20
-
5
—
—
4
28
—
5
_
—
4
28
—
5
16
—
4
26
5
—
—
3
20
—
—
—
—
3
20
—
4
24
—
3
32
—
4
4
—
4
32
—
4
14
—
3
36
—
2
36
—
2
10
—
2
24
—
2
10
—
2
3ö
—
2
10
—
2
36
—
2
10
—
2
34
5
2
10
—
—
—
1
32
—
—
—
—
1
32
—
2
—
—
i
32
—
1
40
—
1
32
—
1
44
—
1
31
7
1
42
—
1
6
—
1
32
—
1
6
—
1
32
—
1
6
—
1
32
—
1
6
—
l
36
—
1
6
5
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
i
24
—
1
—
—
1
16
—
1
—
—
1
20
~
1
—
—
4
—
—
3
21
4
4
—
—
3
24
—
4
—
—
3
38
—
4
12
—
3
38
—
4
2
5
3
28
6
3
22
—
9
29
—
3
0 0
—
2
26
—
3
24
—
2
32
—
3
28
—
2
32
—
3
23
2
2
29
2
2
42
-
2
O
—
9
42
2
5
—
2
44
-
9
10
—
2
40
-
2
10
—
2
42
6
2
6
10
5
32
8
D
20
—
5
28
4
5
20
—
6
—
—
5
36
—
5
32
-
5
24
—
5
34
9
5
23
i*r
i
1
18
—
1
26
4
1
21
_
1
26
—
1
22
—
1
22
—
1
21
1
21
—
1
20
-
1
23
11
1
36
1
20
1
42
1
24
—
1
46
1
45
—
i
45
1
45
—
1
41
—
1
31
O
12
_
_
12
12
16
12
16
12
32
12
32
12
40
12
40
12
17
7
12
17
7
3
16
—
3
16
—
3
16
—
3
10
—
4
36
—
4
36
—
4
38
—
4
38
—
3
43
7
3
43
7
1
10
—
1
10
—
1
10
—
1
10
—
1
21
—
1
21
—
1
26
6
1
26
6
1
15
1
1
16
1
18
—
18
—
—
18
—
.—
13
—
—
24
—
—
24
—
—
24
—
—
24
—
20
5
—
20
5
6
12
6
12
—
6
16
—
6
16
—
6
24
—
6
24
—
6
23
—
6
28
—
6
20
10
6
20
10
1
30
—
l
30
—
1
32
—
1
32
-
1
40
—
1
40
—
1
40
—
1
40
—
1
36
7
1
35
7
46
r,j|
•t." .!
För Ar
C
n
CA
1828.
S
n
M
£
a
&
OTC
X
Ett pär Stöffletter
........
2
_
_
2
_
Ett st. Skjorta .........
1
14
—
1
14
Ett par Strumpor
1
—
—
1
—
Ett par Skor
.
.
.
.
* .
Båtsmans- Utrednings- Beklädnads- och Hemkalls-  Persedlar så för Städerne som för Landet.
Utredningspersedlar.
En Kappråck eller Caval) af blått vallmar nied dubbla slag
och stofferad med samina tyg, fordrad i lifvet med
blått Boij eller annat fargalt eller ofiirgadt Ylletyg,
samt i armarne med foderväf, jemte tvenne rader öf-
2
12
2
12
verklädda knappar; och arbetslön
En Kappsäck af Segelduk, Skinn eller stark fyrskäftad väf,
af i alns och 20 tums längd, 2 alnar, 12 tums vidd,
med 17 tunis bottnar i diameter, fordrad nied ordinaire
11
\
11
foderväf, samt försedd med' snörhål och linor
4
.—
—
3
22
Eli nåckad Rya eller Ylletäcke ......
Eli Hängmatta af Buldan, med Skottbom, Skjärlinor och
2
20
—
2
32
Kantzer
.
.
.
.
.
.'
2
is
—
2
16
Beklädnads- eller Uppfordringspersedlar till årstjenst.
Eli Blå Vallniars-Tvöja
.......
5
16
—
5
30
Eli
dito Väst med armar
......
4
24
—
4
24
Ett par Vallmars Långbyxor
4
10
—
4
20
Eli blå och hvaruti g Halsduk ......
—
16
—
—
16
En Hatt ..........
1
42
—
1
27
Ett par Läderskor
........
2
12
—
2
—
Ett par Ullstrumpor .
.
.
,
.
..
.
.
--
44
—
-
43
En Skjorta ..........
1
12
—
1
12
En Släpklädning af Välimaa-
......
10
—
—
10
—
/
För lr
Q
1829.
Medium.
2 -
2
_
2
__
ii
1
15
1
1(
-
1
—
1
2 is
2
18
2
18
24
—
10
36
—
k
11
24
L
3
24
4
[22
—
2
28
—
2
22
16
—
2
13
2
16
32
5
32
5
32
36
4
24
4
30
10
4
20
4
10
1*;
16
16
42
1
26
1
42
12
1
14
2
12
44
1
4
1
12
1
12
1
16
10
10
2
_
2
_
C
_
- 2
—
r
■(-
_C
_
1
11
1
«
1
1(
1
16
1
is
;
1
1;
;
1
1
1
1
—
1
__
1
2
* *
24
2
24
2
28
—
2
28
2
20
—
2
20
-
» ,
12
—
—
11
—
—
12
12
-
11
—
—
11
31
2
10
43
■2
4
3
32
4
3
28
4
3
26
2
32
—
2
32
—
2
32
—
2
32
““
2
25
7
2
30
5
2
16
—
2
6
—
2
16
—
2
6
2
1
16
—
2
9
5
5
40
5
24
5
44
5
24
5
32
10
5
25
2
4
32
—
4
16
4
34
—
4
16
—
4
31
2
4
19
7
4
24
4
5
-
4
32
—
4
2
—
4
17
2
4
9
5
16
lö
—
—
16
—
—
16
-
—
16
—
—
16
—
1
451
1
45
1
46
—
1
32
1
43
5
1
31
0
2
24
2
24
2
28
—
2
24
2
17
7
2
8
—
1
1
1
—
1
46
5
_
47
10
1
16
1
6
1
16
1
/
6
1
14
5
1
8
5
10-
~
9-
10
9
-1
10
-
9
■>0
5
E
För Ar 1828-
Hernic alls-P er sedlar.
En Tunna Spannemål \ Råg och 1 Korn ....
Ett LU. Matvaror t LU. Smör och t LU. Kött .
. •
Kongl. Lif-Regementets Dragon- Corps Motes-Passevolance
- Persedlar.
Ett LU Hårdvallshö, om a5 U. med Bandet, viii bergad t •
En Tunna Hafra af minst 8 LU. vigt .
■
Ett L.U god Råghalm' ........
För Fångar under forsling.
En mark mjukt Bröd af sammanmalet Rågmjöl, efter 12 LU.
af Tunnan .
.
.
.
.
.
.
.
5
Tågande Trouppers Underhåll.
Eli mans Dagportion, bestående af anie mål; nemligen:
Två marker mjukt Rågbröd .....
1 mark Rågmjöl ..••»•••
j dito Rökt Fläsk ...■•••
* dito Sill ,
1 dito Smör ........
dito Koksalt........
En Hästs Dag-Ration.
ai kannor Hafra å 63 kannor per Tunna .
10 marker Hö
.
.
.
8 marker Halm eller 16 kannor Hackelse .
/
Helsingland.
Fö
r Är 1829
m
För J
r 1830
•
För År 1831.
För År
1832.
Medium.
O
a
<n
rr h
r
&
ä-
1
I
Helsingland.
I
Gestrikland.
I
Helsingland.
I
Gestrikland.
I
Helsingland.
I
Gestrikland.
I
Helsingland.
I
Gestrikland.
I
Helsingland.
6
40
6
42
7
24
1
7
3C
—
9
28
9
36
7
42
8
10
7
30
7
33
2
3
17
2
42
—
3
24
3
2
8
3
38
3
8
3
27
3
5
3
24
10
3
1
2
11
9
11
9
12
15
lil
12
2
3
36
__
_
—
3
36
_
I-
—
—
4
24
—
—
—
__
4
4
--
,-
—
—
3
46
5
■-
—
—
5
--
--*
—
—
4
—
'
--
—
—
6
■
—
s
—
“■~
■
4
1J
--
—
—
-
1
7§
—
1
7jj
—
1
9
—
1
10
—
2
1
—
2
11
—
1
11
—
2
—
—
1
9
1
10
-
3
2!
—
3
3
—
3
6
—
3
8
—
4
2
—
4
21
—•
3
10
—
3
11
—
3
6
—
3
7
5
91
—
4
9
—
8
6
—
8
4
—
6
21
—
5
eli
—
6
7
—
6
6
—
6
6
—
6
1
1?
7
—
—
7
lf
—
7
b5
—
8
3
8
11
—
7
9
8
1
—
7
6
—
7
8
4
81
4
6
—
4
H
—
4
91
6
1
I
6
—
7
—
6
8
—
5
3
5
2
1
7|
1
71
1
elin
CO
2
51
1
"”^1
2
51
—
2
—
2
—
1
11
1
10
*jefle Lands-Contor den 3i Juli i833.
J. G. STRANDBERG.
1
Tabell för Städerna inom Gefleborgs Län upp rättad År 1833.
hh sr
5 H
So
ffg.
Jord.
>•
PT*
GEFLE STAD.
i
Hus- och Tomter......
Jord, Donerad och underlagd
Under de här utförde 2160 tunnland
Åker och Äng innefattas äfven
3^4 tunnland odlad fast jord, som, afsöndrad
från angränsande byar, besittes
under stadshoernes ständiga ägande
rätt, men är icke salt till hemmantal,
hvarifrån den ock är frikallad
genom Kongl. Brefvet den 2 Mars
1833 r utan utgöres derföre endast Vret
skatt, jemlikt 1604 års taxering med
2 5i daler i öre Silfverin vilt, eller 18
R:dr 44 sk- 6 r.
Skattlagde Skatte-Fisken .
.
.
Tullmjölqvarnar med tillsammans 8
pär stenar ........
Husbehofs Sågqvarn ......
Tegel-bruk, hvaraf ett nedlagdt år i832
Socker-Bruk ........
Oljeslageri.........
Tobaks-Fabriker .......
Bulldans-Fabrik ........
Skepps-Varf .
.......
Kort-Fabrik, anlagd år i832
. .
Klädes-Fabrik dito
dito
. .
Linne-Väfnads Fabrik dito
Stadens Bidrag, utgöra dessutom
St
1,016
S u
mina
söderhamn.
Hus- och Tomter •.....
Jord, hvaraf circa 3oo tunnland eller
5||:dels mantal donerad samt boo
dito fast eller sjelfägande .
.
.
Qvarn med 4 pär stenar ....
Stadens öfriga Stats-bidra;
Tid.
100
O
crq
Tid.
2,060
C/5
PT
—
O
B '
A O
n
r'”
03
re
Tid.
3,090
cn
c
5
S -
P-H
Tid,
5,250
St.
1,034
656
100
Su
mma
10
657
10
2,060
HUDIKSVALL.
Hus och Tomter, Jord hvaraf den odlade
eller Ängsmarken innehåller
circa 192 tunnland donations och
244 dito fast jord, 3 qvarnar med
tillsammans 7 pär stenar, m. m.
314
790
790
3,090
Summa Summarum 2,005 ilo
436
3,286
4,124
4,124
Utsäde af
Ter
Tn
-
SO
ffi
Tel
-
ise
Tel
-
jö
5,250
4,924
811
Ter
10
><
Tei
-
ler
800
Medelafkastning, sedan utsädet
ar afdrag!t.
Tei
-
fer
400
Ter
1,080
Ter
200
Tei
50
Ter
30
Underhållne kreatur.
K
Ter
,,600
St.
170
St.
20
50
180
50
71
3 i
10
25
800
154
400
84
1,080
557
200
16
50
23
30
5,600
868
170
42
20
St.
700
St.
130
fri
St.
200
St.
.300
St.
150
700
220
130
200 300
36
42
150
S6
492
7,706
4,924
928
Sfi
9-f
71
— 50
5 12
154
85
84
11,102
211
59|
301
581
24|
557
16
23
300 25 60 —
595 35
1,039
484
1,937
868
42
220 . 6
132
36
11
24l
133
30 7,063
247 22j 1,052j136
247
42
86
30 158
394
372
Uppskattadt värde.
c
c*
H
o
B
{t:dr
996,561
Redr
338,804
os
« n ~
sr* v
B S =
Sgp
r. Redr s.
40,100
t/5
o
B
3
Stats
_j___
-
Bidrag.
Bevillning efter Förordningen.
Efter Första
Artikeln.
Redr
996,561
338,804
40,100
Redr
3,073
s. r. 1 Redr
Efter aldra Artikeln.
Embete och
Tjenst.
Jord Hus
1 ointer
Verk och
Inrättnin-  gar
Borgerlig
näring.
Efter 6 och
7 §§ Capi-  taler och
Testamen-  ten.
Personer ej
börande till
viss näring.
935
Redr
1,993
678
"S.561
%541
*°8,S4i
•<90.007
1,295,109
338,804 —
98,760
98,760
81,929
519,493
40,100
7000
7,000
10,300
57,400
1,375,465
108,541
98,760
7,000
214,301
282,236
1,872,002
3,073
691 36
591
36
709 24 —
4,374
12
936
112
112
205
1,252
13
13
80
Redr s.
--- 5,793 -- 250 -- 3,830
Redr
Redr
». r.
CA
s
B
B
Redr
1,993
678
2,751
217
197
14
24
428
564
3,743
24
23
47
5,793
1,330
1,330
6 1,598
8,721
47
47 —
250
3,830
208
208
248 8
80
250 —
4,2861 8|—
13,881
16,632
217
197
14
2,241
2,670
3,326
22,628
P p:
-5
o _
era Ce.
t B
r- o
Redr
2,168
s. r.
12
19
31
2,168
52
co
i
B
Redr s. r.
1,993
2,846
80
13,881
Ständige Bentor.
. w
>«o
2 S
J, 'rs
Rer s. r.
189
52
114 24 5
2,334 241 5
18,800
217
249
14
2,241
2,722
3,440 43
12
24,963
11
11
S
P
P
cn
p
►tT
| S §:
r- rv
ca
c
3
B
Redr s. r. Rer s. r. Rer s. r. Redr
-- 1,235
16
189
45
45
239
10
10
1,235
231
231
286
1,753
24
16
12
24
24
12
15
43
139
169
205
139
169
308
308
1.235
B
3.
A
I
g
re
P
-
t*
O
t/>
P
P
P
-
Rer
Redr s. r.
102
857 --- 8.600
*
O
ca
B P
P w
to P
-
& E
Clereciets underhåll.
o
o
B
S
B
pi
el
i
cr
-
CA
c
B
B
Redr s. r
Redr s. r. Redr s. r. Redr s. r. Redr s. r.
1,250 -- 1,100
S75‘ — I —
2,925
<Ti
CA
*•
Redr s.jr. Redr s. r.
1,700
1,743
57
231
288
306
2,343
24
24
34 3
10
959
8,600
261 ---1.391
261
437 15 6 1,328
1,391
1,657
15
6 11,319
16
1,250
525
16
525
603 24
2,378
24
1,100
575
420 - -
245 -- 1,190
2,925
11,000
11,000
1,236
420
355 40 —
- 1,875 40 -
245
ISO
970 — —
1,190
1,109 16
1,236
242 —
5,224
16
12,478
1,700
80
<
Ai
era
B*
Ao
B
CA
E
B
B
A
CA
B".
si
Rer s. r. Redr s.
500
500
200
6,796
3,916
80
133 16
1,913
16
200
200
41
7,990
18,743
700
700
540
900
— —119,983
Redr
8,789
9,269
180
169
80
46,488
64,795
217
586
14
7,251
8,068
7,737
36
45
80,781 33 8j
Gefle Lands-Contor den 31 Juli 1833.
ERIC SPARRE.
I. G. STRANDBERG.
/
Hemman
tal.
Utsäde af
C:
S
O
ÉL
jr
""Rs Ladugärd i Gestrikland upplåten till Landsjö.
Widinge Boställe ....
frä)Se Säteri i dito.....
P.äi e Hemman.....,
Bev'» Skatte hemman ....
v ilning af Frälse räntor för 58 mantal
110 Hemman......
Hila
Gefle Stad
donerade
Hito
Söderhamns
Stad dito
u„
-Dito
Hudiksvalls
Stad dito
Kfn„ ät8 Hemman och Lägenheter .
D,v° ^l^yggen med Frihetsår .
.
ton c!L^orP’ met*
dito
•
•
•
•Skatte Hemman ....
Hudiksvalls Stad Donerade
lto särskilt under bruk skatte köpte,
jy
åboerne äga besittnings rätt
'lilo,v* n
Recognitions Skogs Hemman
rf!®? Ställen .
.
.
.
.
Skatt]a„j,lflue Boställen .
.
.
.
obebygde Torp, Utjordar, Ur fjällar utan
j, .utål, murslotter, m. fl. lägenheter, som ej
abegripas under något hemmans ränta; Skatte
Dito
Dito
Dito Krono
6 5
derå
au3 ä 5
34|0 ?
rS8 J
[ Iskattlagde bebygde, deribland 1600 åt Soldater
och Båtsmän å lifstid ur
hemman un
-
j Dito
jBackstug! 4
Bebygde lägen
der ständig ägande rätt ....
Dito Dito på viss tid eller lifstid .
.
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilta
slag, som ej under något hemmans räntor inbegripas
:
Skatte
Dito, dels skattlagdt, dels bortarrenderade: Krono
Tullmjölqvarnar med tillsammans 147 par Stenar
Tullsågq varnar; Grofbladige
Dito Finbladige
Husbehofs Mjölqvarnar
Dito Sågqrarnar
Stampar ....
Stångjernsverk med 81 hammare och 150 härdar
Ämneshammare med Irenne härdar _ .
Masugnar, deribland en hytta, inbegripa i brukens
värden ...«•••
Jernmanufakturverk af särskilte slag med 59 harn
nidre
•••••
•••
dito Grufvor i Gestrikland och Södra Helsingland
Pappersbruk......
Tegelbruk, deraf tvenne till husbehof .
Linoljeslagerier hvaraf ett anlagt år 1832
Garfverier, deraf trenne äro taxerade i Gefle
Färgeriet aölagde 1831 och 1832, ännu ej uppskattade
...
.
....
Rödfärgsverk i Södra Helsingland .
.
.
Linnefabrik
dito.....
Ättickefabrik i Gestrikland ....
Tröskverk, brandförsäkradt i dito .
...
Kohlugn i Norra Helsingland, innefattad i brukets
värde .....
...
Kronoallmänningar, afvittrade, af tillsammans
Tunnlands rymd
Grufveskogar i Gestrikland .
.
.
.
Kronoskogar, Jernverk upplåtne emot recognition
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
......
»
Sätt
a q. a
C/5 3 n
S. i Q.
“
n
^ C/5
I o: pr ~.
ce 2 “ 3
— ■ O. ty.
3* ™ sr «
2,1021
1 -
7,788
261
5,454
12,79415,54914,597111,539 \
'1.......... .
Medelafkastninff. sedan utsädet är afdragit.
Underhållne kreatur.
C
►O
w
pr-
Stats-
-—--
|
Bevillning
cj
P
e*
P
Efter ;Sa3 och x83o årens Bevillnings
-Förord’
•V
c
a
*
X
W
ST
>'
w
O
33
p:
0
f*
s
03
cr
cr>
<
0
n
1
Efter 2:dra Artikeln.
fij
c
030
cm
n
a
•t
CL
0"
P
cn
P
►t
(A
pr-
P=>
-3
3"
0
n
Jordbrukare,
C/3
•
pt
CL
.
n
P
s—
n
Enbets- och
Bergverk och
Capifaler
Tpnstemän.
diverse
pei
och Testa-
söner.
mentén.
T:r
Ta
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:cr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:r
sk.
r.
V,
) _
6
3
3:
3!
3
7
4
72
5
2
20
6
20
4
15
9,600
__.
_
31
30
162
__
) i
33
>
2j
2-
l
4
4
58
4
5
18
6
20
3
3,900
—
_
6
18
_
___
8
__
_
___
13(
3 4
[
47i
66!
3
18(
)
340
90
820
157
54
638
118
608
108
518
98,000
—.
__
250
196
_
_
13-
l <
3 685
83!
3
123
527
1241
784
317
20
1,267
298
1,260
161
600
109,000
—
_
360
218
_
_
_
_
—
—
. —
496
121
—
—
91,000
—
182
_
__
_
9(
-
141
3
40'
7
22(
3
168
4S
517
116
28
449
82
548
73,000
—
—
196
—
—
—
—
—
146
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
no
hem
man
—
—
—
—
—
—
----
—
—
—
—
—--
—
_
__
_
__
-
_
_
dlad<
i Ocl
tilis
vidan
frie
från
alla
Stats
bi
drag,
kan
någon
säl-
skild
upp
gift för
dem
icke
med
0,611
93
31,871
60,66$
21,370
17,156
5,695
63,300
10,519
1,195
39,855
9,093
47,547
8,132
25,654
5,271,000
—
—
23,500
—
—
244
-
—
10,542
—
—
—
—
—
•
Skatte
223 J
693
hem
550
1,210
man
303
430
.
Se
68
183
176
65 §
409
1,163
103
177
14
411
51
314
917
42
220
52
253
41,000
130,500
100
300
400
1,800
10
322
109
39
986
246
-
"
■'
'
'
—
—
—
,171
314
3,393
1,830
1 2,028
34
6,605
263
43
2,929
154
2,346
206
3,819
468,000
>
3,000
i
2,876
24
8,000
16
___
__
—
-
--—-
' —:__
—
21,000
—
—
—
_
____
42
.
_
,____
__
___
___
144,000
54,000
-
_
288
108
—
—
—
—
—
—
—
—
---
---
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
-----
-
__
—
—
___
__
—
1,000
2,911,000
34,500
34,500
1,000
3000
^ koo
-
69
69
2
1
___
____
'
_
i--
__
——
—
■---
--
—
_
_
.
z
z
—
—
—
—
—
—-
"
—
---
—
----
—
—--
1,000
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
__
_ -
___ --
____
250
4.000
6.000
24
___
'____
8
12
—
—
„_
---
--i
—
---
■
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
■
-
-
—
—
____
__
_
_
-
—
—
—
——
--—
__
—
—
—
—
—
—
_
_
2,353
_
z
___
_,
__
__
. _
- _
532
7,505
:
253
:
■25 1
15)3
4,505 f
>7,793 i
>4,525
>0,728
6,175 3
>3,728
1,661
1,400
16,620
10,093
53,481
8,958
31,459
9,515,250
—
—1
31,276
;-
—
2,606
—
—
30,467
—
—
253
—
—
Tabell för Landet inom Gefleborgs Län upprättad Är 1833,
1
Geflle Lands-Contor deli 31 Juli 1833.
E R I C SPARR E.
J. G. strandberg.
b'
' ,
■
'vv.V
_
, i/X. *..v •••: .
. >
: tf-o ■
*/ •
i .:•,
f ): • t
> v
r" rr r
■>■
it-: ja-v-:!Ti
'
_
■
t
_
I0IS&, MAJS®®
BEF AUiNIN GSHAF V ANDES
. -
UTI
UStester-Jiorrlaniis ^ätt
TIIX
KONGL. MAJIT
I UNDERDÅNIGHET jiEGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
$£<@6 unos. Ditt
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER)
1834.
§ 1.
Länets allmänna beskaffenhet.
. ~ »
Sed an Nordmalings socken år 1810 till Westerbotten, och landskapet Jemtland
till särskilt Län afskildes, består Wester-Norrlands Höfdingedöme
endast af landskaperna Medelpad och Ångermanland. Dess' läge är emellan
6a gr. i5 min. och 64 gr. 3o min. nordlig latitud. Det gränsar i söder
till Helsingland i Gefleborgs Län, i vester till Jemtland, i norr till Westerbottens
Län och i öster till Bottniska viken. Länets största bredd är, i norra
Ångermanland, ifrån Grunsunda sockens löfsstrand rätt i vester till Jemtlands
gränsen 16 mil, och i södra Ångermanland från Hernösand till samma
gräns, nordvest vid Tåsjö socken, omkring 3o mil. Afsmalnande emot
sydligaste delen af Ångermanland, utvidgar landet sig åter i Medelpad, så
att dess gränslinie emot Helsingland är i4 naii lång. Största längden från
söder till norr är 23 mil och Länets areal-vidd 217 qvadrat mil, hvaraf
Medelpad innehåller 60 och Ångermanland 157 qvadrat mil.
Landet är öfverallt uppfyldt af berg och genom dem indeladt i större
och mindre dalar. I alla dess delar, förekomma sjöar, skogar och kärr,
men öppna slätter sällan. Ibland vattendragen, är Ångerman-elfven störst.
Denna, ledande sitt ursprung från Åsele Lappmark i Westerbottens Län och
förstärkt af flere vattendrag från Jemtland, utfaller i hafvet vid Hernösand.
Räknadt derifrån, är hon segelbar 6 mil eller till Nylands lastnings-plats i
Ytterlännäs socken för. fartyg af.hvad. storlek som helst, och 10 mil eller
till Sollefteå bruk för mindre farkoster. Sedan möta de så kallade forssarum
med längre och kortare mellanskof af spakare eller djupare vatten, i hvilken
del af elfven trädverks-flottning låter, sig verkställas, flere mil efter
Elfvens särskilta grenar, till berörde bruk. Öfrige större elfvar äro Indahls
elfven och Ljungan,' begge härstammande från Jemland och af mycken vigt
för flottningen, men icke segelbara. Det är vid stränderna af dessa elfver,
jemte sjöarne och hafskusten, som landet först blifvit odladt. Jordmonen
derstädes är lera och mylla, jemte sand och myrjord, men i höglandet råfler
mestadels röd och hvit sand, samt sandmjuna. Skogar och kärr i för-.
Lundsli. Feniårs-Berättelse Jör IVester-Norrlands Län.
1
\
2
erling med nordligt läge göra klimatet hårdh så att, då sommaren tillika är
ganska kort, årsväxten ofta blottställes för frostskada. Under fortfarande
sänkning och uttappnhig af sjöar och kärr, ej mindre än genom den skogsminskning,
som fortsatte odlingar, jemte ett på sina ställen öfverdrifvet brädsågande,
medföra, har klimatet de sednare åren märkbart förändrat sig; men
denna förändring synes mindre hafva kommit sommaren till godo, än de
Öfrige årstiderna, ibland hvilka höst och vår förlängt sig på vintrens bekostnad,
äfvensom vintrarne blifvit mildare.
§ 2.
Invånare.
Länets folkmängd, hvilken, vid första Femårs-Beränelséns afgifvande,
utgjorde 65,968 personer och söm, vid den andras meddelande, uppgått till
73,241; finnes, enligt sistlidet års mantals- och skattskrifnings-längder, förhålla
sig sålunda i de 3:ne fögderier, hvaruti Länet, i afseende på administrationen,
är indelt, nemligen:
Skattskrifne
Befriade
Skattskrifne
Befriade
Skattskrifne
Befriade
Medelpads fögderi.
.
.
.
.
.
.
.14,14 o.
•
■•••••• io,535.
Ångermanlands södra fögderi.
•
•
.
.
.
.
.
.15,376.
•
4
•
*
•
•
• I I f I QQi
Ångermanlands norra fögderi.
•
•
•
■ •
••
•
.i 2>4o5.
9,795.
hvartill kommer folkmängden i städerna
Hernösand .....
Sundsvall......
24.678.
26,575.
22,200.
1,952.
1,868.
tillsammans 77,273.
Invånarnes antal har följaktligen, under de sist förflutna fem åren,
ytterligare ökats med 5,o32 personer och på tio år med 1 i,3o5, eller 17 procent.
Till denna folkmängdens tillväxt hafva, såsom i förra berättelserne underdånigst
omförmäldt är, de gynsamma omständigheterna af ett i allmänhet
—
3
—
jorn' keJSot.Ulstånd, lättade tillfällen till bosättningar gc-mm nybygges- och
skördar a£g"lnSar samt hemmans-klyfningar, och, utom 2:ne år, t flir äckliga
tillväxt , fV-U?Saf lge" bldrag*‘- Det visar sig emedlertid, att folkmängdens
f- ' lf sista k”1 uren med 1241 personer understiger den för de fern
gående, hvartill man torde böra söka anledningen dels deruti, alt den
na lands-ort med öfriga Norrland, delat missödet af 2:ne års svag skörd
koppor1Slmmsöktde S °Ck ““
de begge Si§ta åren varit smitt
Med
undantag af fjelltraktens inbyggare, hvilken, jemte den jord hail
bebor, annu står efter i odling, äger Wester-Norrländska allmogen sådan
bildning, att den, 1 afseende härpå icke torde eftergifva någon annan landsfs
1 Riket. Folket är ock, särdeles i Ångermanland, höfligt, välvilligt och
arbetsam!:. Tilltagande närings-flit och håg för slöjder hafva verkat dertill
bakagått 1 missvaxt-är’ ortens välstånd, om ej framskridit, dock icke till
Detsamma
gäller äfven örn sedligheten. Det öfverflödiga bruket if
lanvin, enna källa till osedlighet, brott och oordentlighet, har, under de
onda arén, blifvit 1 sin förstörande fart hejdadt. Äfven härstädes har man
ed hill visshet iakttagit, hvad andra orters erfarenhet jemväl vid handen
gil vit, att bränvinets dyrhet förnämligast motverkar dess öfverflödiga nvttjande.
De onda åren och de deraf föranledda bränvins-brännings förbud hafva
järt ahmogen, att bränvin kan umbäras utan äfventyr för helsa eller andra
inbillade behof. Mångå aktningsvärda landtman hafva till och med yttrat
den önskan, att denna vara blefve för alltid bannlyst, hvarigenom husbönder
j eller sågo sig forbundne, att hålla den sitt tjenstefolk tillhanda, hvilket ei
an undkommas, då bränvins-tillverkning tillåten är. Och jag fruktar åtminstone
icke att misstaga mig i det omdöme, att pluraliteten bland Länets
lemmans-brukande allmoge skulle finna sig belåten, om bränvins-bränninhiskranktes
till två, högst tre månader örn året.
ö
1 ■, fyUeriöts hämmande hafva de i flere församlingar inom Länet bilaade
nykterhets-föreningar 1 märklig måtto bidragit. Utan att vilja tillägg
dessa föreningar någon positiv förmåga, att utrota allt bruk af'bränvin, så
te“g* Va/;an fi!lnfS ocb 1 synnerhet så länge södra orternas stora brännerier
Olma att med sin tillverkning öfversvämma äfven denna lands-ort, lärer
an dock icke kunna frånkänna dem den förtjenst, att, i allmänhet, hafva
■ adkommit ett måttligare bränvinets nyttjande, att hafva väckt känslan för
et passande och anständiga, samt att fylleri-begärets tillfredsställande anses
-
4
-
för skamligt. Och huru mycket ,är ej redan derigenom för d^n goda saken
vunnet.
Från detta i allmänhet gynsamma förhållande gör en och annan socken
i Medelpad undantag, så vidt af brottmålens mängd och art slutas får. I
städerna har det för sederna menliga oskick sig inrotat, att bränvins-minutering
idkas i köpmans-bodar, hvarigenom åtskillige af desse blifvit förvandlade
till verkliga krogar; ett oskick, som visat sig svårt att utrota.
I de sednare åren har klagan mera sällan försports öfver brist på tjenste-
och arbets-folk. Dagsverks-priserna uppgå öfver hufvud från 12 sk. till
16 sk. på fri kost, från 24 sk. tili 32 sk. på egen kost, samt för häst och
karl från 32 sk. till 1 R:dr allt banko, efter årstidens beskaffenhet.
§ 3.
Näringar.
Jordbruk. Med folkmängdens tillväxt har omtankan måst riktas på ökad
sädes-produktion, medelst ett förbättradt jordbruk och utvidgade odlingsföretag.
Då Discont-lån lyckligtvis äro bland detta Läns allmoge nästan till
namnet okände, och Bauko- eller odlings-lån ej eller gagnas, har lpndtmannen
mestadels inskränkt sig till sådane odlingar, hvartill egne tillgångar och
egen arbetsstyrka gifvit honom medel. Men ehuru de följaktligen icke kunnat
i större skala tillvägabringas, hafva de dock fortgått säkert och jemt till
landtmannens verkliga fördel, under det ännu torde såsom problematiskt få
antagas, örn icke i Norrland, der jordbruket har att strida med ett hårdt
klimat och svagare jord, odlings-företag, som med lanta kapitaler åstadkommas,
oftare medföra förlägenhet, än välstånd. Ej utan grundade anledningar
emotses jordbrukets ytterligare tillväxt, i den mon hemmanen hinna undergå
laga skiften, och landtmannen sålunda sättes i tillfälle, att, oberoende af
grannar, icke allenast förbättra den gamla odaljorden, utan ock uppbruka
tjenlige odlings-lägenheter, då han kan vara öfvertygad, att de för alltid blifva
en hemmanets tillhörighet. Allmogen har insett den vigtiga fördelen häraf
och härifrån torde man, med särdeles tillfredsställelse, få härleda det
snara förtroende, som Eder Kongl. Maj:ts Nådiga skiftes-stadga i denna ort
vunnit och som allt mer och mer stadgat sig.
Korn fortfar att utgöra Länets hufvudsäde, änskönt otvifvelaktigt är, att
rågsädet mindre sällan misslyckas, I de trakter, der jordmålen är af bättre
beskaffenhet, trädes en tredjedel af åkern och i vissa socknar hälften, hvar
-
—
5
—
emot Fjellboernes sandiga åkrar hvarken tåla eller behöfva träde, emedan
den magra jorden, som, oskyddad af gröda, skulle alltför mycket upptorkas
och ytterligare utmagra, medgifver, utan fara för ogräs, det fortsatta gödslande,
hvarpå åkerns fortfarande bördighet derstädes följaktligen beror; och
är ensäde af korn i dessa trakter det mest vanliga. "Vexelbruk nyttjas i Länet
af ganska få. Der en del af åkren, såsom berörd! är, trädes, besås det
öfriga eller hälften, högst två tredjedelar af åker-vidden med ungefär en
sjettedel råg emot fem sjettedelar korn; hvarjemte trädes-jorden, i allseende
bil åk rens ringhet, begagnas för något mindre utsäde af ärter, såsom' ett i
landet osäkert sädesslag, utan att trädets välgörande verkan deraf skall förförminskas.
Å så kallade nyristor eller upplöjde mindre växande ängesskiften,
är utsädet hafre, blandsäd och korn. Svedjelanden, der sådane äro
att tillgå, gifva någon mindre afkastning i råg. För hvete-sådd, som sällan
fösökes, äro ortens somrar för korta. Odlingen af potatis är i Länet allmän
och förskaffar allmogen ett hufvudsakligt födoämne. Den planteras med
ahl eller plog, mest på trädes-åker, som alltid året derpå besås med korn.
Till husbehof odlas, kål, kålrötter och rofvor temligen allmänt, men Öfrige
trädgårds-växter nästan blott af ståndspersoner. Lin-afkastningen är i
allmänhet tillräcklig för Länets behof och medgifver i Norra Ångermanland
jemväl någon afsättning hvaremot odlingen af hampa allenast här och der
idkas, äfvensom tjenlig jord för humla, på sina ställen, skall saknas.
Då missväxt ej inträffar, svarar, i medelmåttiga år, sädes-produktionen
mot landets behof och hunnar, i goda, öfverskott till afsalu och till besparing
för kommande svaga år, hvarmed Norrland, i följd, som synas vill, af
förändrade klimatteriska förhållanden, oftare än förr, botas.
Åkerbruks-redskapen är till beskaffenheten oförändrad.
Boskaps-skötselrij ehuru jemte jordbruket utvidgad, kan dock ej sägas
hafva vunnit någon förbättring. Utom det att bästa lägenheterna af betesmarken,
med odal-ängens vårdslösande, intagas till änges-land, användes det
sämsta och svagaste fodret i ladugården; och då knapphet vid utfodringen
tillika räder, ofta förorsakad af allmogens böjelse att, med ökade foder-tillgångar,
till det yttersta öka kreaturens antal, utan beräkning, örn de blifva
Val och tillräckligt framfödde, måste sådant allt hafva till följd, örn ej boskaps-afvelns
försämring, åtminstone en mindre afkomst, än om foder-tillgången
emellan färre och bättre lödde kreatur fördelades. Emedlertid är
adugårds-alkastningen icke allenast tillräcklig för Länets behof, utan lemnar
°ck, egentligen från fjellbygden, der betet är ymnjgt och godt, ett betyd
v
mwmm* '
l
6
ligt öfverskott tili afsättning på andra orter. I kustlandet deremot och Länets
iner bebodda trakter' äro betesmarkerna ofta så otillräcklige, att boskapen
måste öfver sommaren föras till så kallade fäbodar, stundom på flere
mils afstånd, hvarifrån, tid efter annan, afkastningen i smör och ost hämtas.
Mycken tidspillan tillskyndas härigenom hemmans-åboerne, som derjemte under
sommaren lida af mjölkbrist, och tillika oftast nödgas i fäbodarne qvarlemna
den gödsel-tillgång, som eljest kunnat komma jordbruket till godo.
Stallfodring öfver sommaren kan vid sådant förhållande icke komma i fråga
och den äger ej eller i någon del af Länet rum. Häst-kreaturen, såsom
i allmänhet väl underhållna, äro derföre vanligen goda och starka; varande,
till hästracens. vidare förbättring, en landtbeskällare från Strömsholms stuteri
till Länet afsänd och på Holms säteri stationerad.
De anstalter, sora blifvit vidtagne till fårafvelns upphjelpande i Länet
hafva icke haft önskad framgång och föga utsigt är för hand, att göra den
till en näringsgren för orten. Egentliga orsakerna härtill äro, att betesmarkerna,
utom i Fjelltrakten, merendels äro knappa och inskränkta; att de likaledes
inskränkta trädes-gärdena, såsom varande i samband med den besådda
delen af åkern, utan föregången afstängning, icke kunna till bete begagnas;
att ängarne, för det mesta bestående af sidländ mark, eller kärr och
myror, frambringa en till fårens föda både otillräcklig och otjenlig näring;
att betet i fjelltrakten ogerna ålitas för fårkreaturen, i anseende till svårigheten
att freda dem från odjur och ändtligen, att desse kreatur, af enahanda
anledning, måste med dryg kostnad vinterfödas nära 7 å 8 månader om
året. Sådant lärer äfven förhållandet befunnits af Direktören N. E. Hoffman,
hvilken, år 1831, efter Kongl. Commerce-Collegu förordnande, hitkom
för att taga kännedom om de, enligt min sista underdåniga femårs-berättelse,
inrättade feni schäferier af Skottska får, emedan, i grund af hans tillstyrkande
och Kongl. Commerre-Collegn förordnande, samina schäferier med
nyssnämnde år upphörde.
Då mycken olikhet räder hemmanen emellan på lika skattetal, är det
följaktligen svårt, att med någon tillförlitlighet bestämma foder-tillgångens
förhållande mot åkervidden; men i allmänhet synes foder kunna påräknas
af fem tunnland äng för hvarje tunnland af den i bruk varande åkern, samt
afkastningen af dea sjelfväxande eller odlade ängen uppskattas från 20 till
200 lispund hö på tunnlandet. Vid änges-odling förfares vanligen så, att
något mindre växande änges-skift årligen upp-plöjes, hvilket, innan det åter
igenlägges till gräsvall, gödslas och skördas ett å två, högst tre år. Sålun
-
-
7
“
.
da ej mindre än genom stenbrytning och sidländ marks dikning, häfva slottes-lagenheterna
småningom utvidgats och hållas vid någorlunda bördighet,
utan alt de likväl ännu, på långt när, uppnått den förbättring, som både
bor och kan åstadkommas, änskönt odlingsfliten de sednare åren onekligen
något mer tagit sin riktning ditåt.
Skogane. Någon ordentlig plan för hushållning med skogen söker man
örgäfves bland ortens allmoge, lika litet som nödig omtanka för densammas
behöriga vård eller för trädplantering, så att denna angelägenhet icke allenast
icke behandlas med vederbörlig omsorg, utan lemnar snarare bekymmersamma
utsigter för skogarnes bestånd i framtiden. Nekas kan ej eller,
att ju desse, ehuru till beskaffenhet och godhet mycket olika, i allmänhet
äro tillräcklige, utom i en del socknar fram på bygden eller vid hafs- och
elf-kusterne, der tillgången är så ringa, att ved och limmer måste annorstädes
anskaffas. Och då det egentligen är genom en öfverdrifven brädsågning
och bjälkhuggning, som skogarne mest medtagas, bör det eljest missgynsamma
förhållandet af träd varornas låga värde å utrikes orter, hafva till följd
ett sparsammare skogens ålitande. Dock kan detta ännu icke sägas hafva
inträffat. Till beskaffenhet och godhet olika fortfar den på ett medel-afstånd
emellan frambygden och fjället, att vara bäst. I fjälltrakten, der skogstillgången
är ymnigast, befmnes åter jordmonen så mager, att träden behöfva
en återväxt-tid af 2Öo lill 3oo år. En eller annan sockne-allmänning finnes,
men de enskilta bye-skogarne hafva mestadels undergått en- eller storskifte.
Utöfver hvad författningarne innehålla, äro, till skogarnes vård, andre
anstalter ej vidlagne, än att uppmanningar till en bättre hushållning ej
Uteblifvit, hvarförutan af Kongl. Landtbruks-Academien och Länets Hushållssällskap
premier blifvit utsatte, för att uppmuntra till trädplantering i synnerhet
å smärre jordlägenheter. — Begagnandet af bräntorf är nästan okändt; dock
hafva någre få jordbrukare i Medelpad härmed gjort början till insedd nytta
och fördel. — De litet skogödande och varaktige stiektaken vinna allt
mer och mer förtroende; och då byggnadssättet bland allmogen i så målto
ädven vunnit förbättring, att flere bonings- och förvarings-rum inneslutas under
ett tak, samt att väggar, tak och golf uppföras och inläggas med mera
jioggranhet än förr, är äfven derigenom en ej ringa skogs-besparing åstadkommen.
— Gärdes-gårdarne uppföras efter gammal sed af stör och sönderlufven
mindre skog, äfvensom så kallade rishagar nyttjas. Efter verkställd
stenbrytning uppföras jemväl gärdesgårdar af sten.
8
Be betydliga krono-skogarne, hvilkas areala innehåll, i anseende till deras
oafslutade affallning, uti,tabellen icke annorlunda än provisionel kunnat
upptagas, äro dels ännu odisponerade, dels upplåtne under recognition för
jernbrukens behof af ved och byggnadsvirke, dels ock till fällande af ett bestämt
antal sågträd årligen för vissa sågverk emot stubbören. Andre åter
äro, emot årlig afradsskatt i smör, upplåtne till mulbetes nypning, med förbehåll
af Kronans fria disposition. Be bergverken underlydande skogar äro
antingen radan skattlagde eller under skattläggnings beredning.
Under de sist förflutne fem åren eller från och med år 1828 till och
med år i834 hafva tillsammans 387,881 tunnland i3 kappland kronomark
blifvit afmätte och afvittrade. Med detta för orten vigtiga och angelägna
göromål fortgår nu, i följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, efter en
förändrad och förbättrad plan, hvilken redan visat sig så ändamålsenlig, att,
för innevarande år, nära dubbel mätning, mot ett föregående, kunnat af lika
tjenste-personal åstadkommas. Under förenämnde tid äro jemväl fyratio
nybygges-anläggningar beviljade och många ansökningar derom lill Länsstyrelsen
ingifna, öfver hvilka, såsom till vederbörande afvittrings-förrättningar
hänskjutne, ännu icke kunnat slutligen resolveras.
Bergsrörelse:
Bland ortens många bergsträckor har, anställde flerfaldigt
forskningar och försök oaktadt, ännu icke påträffats någon malm-anledning,
som förtjenat att bearbetas eller som icke måst öfvergifvas, till afsaknad,
hvad jernmalm beträffar, för bruken, som ändå tryckas af långväga transporter
och frakter. De 3:ne sista årens dels förhöjda spanmålspriser, dels
nedsatte jernpriser hafva äfven ofördelaktigt inverkat på denna rörelse, så
att jernverken i Länet, så gynnade de än äro af goda vattendrag och i allmänhet
tillräcklig skogs-tillgång, och så mycket de i sin nion bidraga ej
mindre till underhållande och förökande af en större folkmängd, än till
penninge-förtjenst för allmogen genom kolning och spanmåls-afsätlning, efter
all anledning, under nämde tid, lemnat sine ägare mindre behållning.
Vid de fyra masugnar och sexton jernbruk, med tillörande manufaktur- och
spik-hamrar, som finnas i Länet, sysselsättas 720 personer och tillverkas årligen
omkring 16,000 skeppund, stål- och manufaktur-smide inberäknat. Andre
förbättrade metoder äro, mig veterligen, icke införde, än de vid Lögdö
bruk med mycken kostnad inrättade kol och rostugnar, som funnits ändamålsenlige
och hvarigenom mycket både ved och dagsverken besparas,
Fabri
-
Fabriker, bruk och andre näringar, som icke tillhöra bergsrörelsen.
Sådana äro, å landet, Sandö och Skönviks glasbruk, Nyede pappersbruk,
vifsta skeppsvarf, samt tullmjölqvarnar, salusågar och tegelbruk, till antal
enligt tabellen. Vid de begge glasbruken, som äro, i afseende på kommuniation,
val belägne, och hafva god vedtillgång, arbeta 63 personer. Ärliga
tiilverknings-beloppet skattas till 40,000 R:dr. Pappersbruket, det enda
»°rr om Helsingland, har hittills icke varit så förestådt, att någon särdeles
Vinst deraf ägaren tillflutit. Det uppgifves numera endast sysselsätta 3 å 4
personer och tillverka 584 ris papper till ett värde af 1100 R:dr. Till
Afskeppning pa utiikes ort af bjelkar och bräder, men sällan af jern, reder
Ufsta skeppsvarf, för det närvarande, fyra utrikes-gående skepp och briggar
från 145 till 200 lästers drägtighet samt ett inrikes gående; varande således,
sedan sista Fenrårs-Berättelsen, skeppens antal minskadt med 3:ne, hvaribland
varfs-bolagets största och vackraste fartyg genom olyckshändelse,
ljölqvarnarne underhållas nied säker dock ej hög vinst för ägarne, i anseende
till mängden af husbehofs-qvarnar. Vid salu-sågarne, som, med undantag
af de finbladige, skötas med ägarnes eget folk, tillverkas, utom till
husbehof, årligen emellan 20 och 3o,ooo tolfter i tvåtums räkning. Af
e begge tegelbruken, för hvilka tjenlig lera saknas, är allenast det ena af
jiågon vigt. Detta, tillhörigt Utansjö bruk och drifvet af dess folk, lillverai
15,ooo murtegel, som afsättas inom orten och i värde uppgå till 3oo
, lr. Uti Ahlnö socken finnas några kalkugnar, lemnande en måttlig afkastning
och dervid 16 personer sysselsättas, de tider arbetet pågår.
Binäringar. Jagt kan numera icke räknas för någon näring i orten,
odast i fjell-socknarne idkad har den äfven der, under de sednare åren,
jdärkbart aftagit. I anseende härtill och det uppköp som af ortens landthandlare
sker, har det inträffat, att, vintertiden så väl bär i staden, som å
^arknaderna, priset stegrats och t. ex. för en hjerpe, uppgått till 16 å 28
t?' R:gs- Strömmings-fisket, som hufvudsakligast idkas af borgare från
ernösand, Sundsvall och Gefle, emot arrende tili Kronan eller strandägar—
\ är dock derjemte för kustboerne en fördelaktig binäring och fortfar att
Jö’a det i mon af fångstens beskaffenhet, under det laxfisket deremot så
vid många fisken, fångsten icke svarat emot det arrende, som
.olat till Kronan utgöras. Och då följaktligen, utom förlust af tiri och ar~
, e, penningar stundom måst tillskjutas för arrendets afbördande, har såll!t
haft till följd en ofta betydligen nedsatt afgäld, och svårighet att få läLandsh.
Femårs-Berättelse för liester-Norrlands Llän.
2
genbeten utarrenderad. Öfver orsakerna till laxfångstens åtagande är svårt
att lemna ett säkert omdöme, men förnämligast vill nämde förhållande härledas
dels från de privilegierade fiskeriernas mängd, särdeles vid utloppen»
hvarigenom laxen hindras att upp i elfvarne lägga sin rom, dels af den mindre
snö, som fallit i fjelltrakterna och de deraf minskade fjellfloderna.
Af sik och andre Åskslag är fångsten obetydlig. Tjärubränning, ehuru både
enlig med ortens naturtillgångar och af Länets hushålls-sällskap med premier
uppmuntrad samt af enskilte jemväl understödd, har dock ej ernått
någon förkofran, minst så att den kan anses såsom en binäring, och torde
föga kunna bringas derhän, så länge allmogen, genom andre näringar på lättare
sätt, kan förskaffa sig penninge-förtjenst. Sådan kunna en del socknar
påräkna genom kolning och forslor för brukens behof samt genom afsättning
af ved, dels till hufvudstaden, dels till Länets begge städer och glasbruk.
Salpeter-tillverkning har ej eller tilltagit i den mon, hvartill det af Staten
bestådda höga lösningspris för salpetern borde uppmuntra. Med pottasketillverkning
och terpentin-kokning har, i någre socknar, början skett och
torde, med understöd från Statens sida kunna bringas till näringsgren i orten.
Länets förnämsta binäring, linneväfnaden, fortfar att behandlas med
utmärkt omsorg. I Ångermanlands Norra fögderi, premielärftets stamort,
har förlidet år sådant lärft ända till loide klassens finhet blifvit tillverkadt.
Afsättning»! är ej så liflig, som förmodas borde, men anses dock inbringa
omkring 180,000 R:dr årligen. Ylleväfnad deremot idkas allenast till
husbehof. Utom vid bruken, såsom redan i underdånighet nämdt är,
gifvas få tillfällen till forslor, och af gästgifveri-skjutsen, samt särdeles hållskjutsen,
såsom erfordrande en uppvaktning, den skjutshåll icke ersätter,
är någon egentlig penninge-förtjenst ej påräknelig. Af en mindre del jordbrukare
idkas, utöfver husbehof, hvarjehanda vinterslöjd, dertill räknas
större och mindre trädkäril, trädskedar, stolar m. m. Till sjöfart äger alimogen
några få fartyg, hvarmed bräder, ved och landtmauna-varor på Heiv
nösund och Stockholm utskeppas.
Af alla dessa näringar, om hvilka det gemensamt gäller, att de äro med
Örtens läge och naturtillgångar enlige, samt för deras idkare i mer och mindre
grad fördelaktige, bidragande, hvar i sin mon, till välstånd på det hela,
kan ingen sägas genom allmänt understöd underhållas, ehuruväl premier ännu
utgå för dea finare linneväfnaden, likasom ingen bland dem egentlige11
kan anses inverka ofördelaktigt på jordbruket, utom hvad måhända angår
/
11
den i Norra Ångerrannland uppdrifna lärfts-produktionen genom, det utmag-.
rande linsädet och jordens vårdslösande i öfrigt.
Handel i landet. Ortens landtmanna-varor, bräder, bjelkar, ved, fogel,
smör, fläsk, talg och skinn, sälja en del invånare sjelfve eller genom ombud
1 Rikets sydligare provinser under hopp om större vinst. Öfriga varuförrådet
afsättes i Hernösand och Sundsvall samt vid Borgsjö, Sollefteå, Hammars,
Ullångers, Häggviks, Själevads, Arnäs och Fjellsjö frimarknader, ej
lindre än vid Svartviks, ‘Wifsta, 'Skönviks, Nylands, Näske, Domsjö och Huselus
lastnings-platser. Öfverallt på desse afsättnings-stäUep förspörjes, särdeles
bland städernas borgerskap, klagan öfver den så kallade landl-handeln.
Medgifvas må det ock, vid betraktande af det urartade skick, hvari densamma
så småningom kommit, att nämde klagan äger allt skäl för sig.
På den tid allmogens befattning med handeln var inskränkt till föryttrande
å södra orterna af egen och grannars medhafvande gårds-afvel, samt
att i utbyte hemföra penningar och förnödenhets-varor, lärer någon anmärkning
deremot icke kunnat med fog göras, annorlunda än så vidt dylike
utfarter i handels-ärender haft ett menligt inflytande på allmogens lynfle
och sedlighet. Från denna för orten förmonliga rörelse har den, i motett
förhållande, allt mer och mer förändrat sig till verklig landthandel, som
munera idkas icke blott af hemmans-ägare, utan jemväl af torpare och drängar,
och hvarvid merendels så tillgår, att landt-handlaren, vid marknader och
deremellan i säljarens hemvist, verkställer uppköp af ortens produkter sällan
mot kontant betalning, dock med löfte om sådan, efter skedd försäljning;
men då denna ej utfaller efter önskan, och då landt-handlaren, ofta för att
kunna bli af med varan och måhända lika ofta af stegrad vinningslystnad,
Ser sig nödsakad eller låta förleda sig, att, i stället för penningar, taga brånan,
likörer och lux-artiklar, måste säijaren låta nöja sig med den betalning,
*om kari fås, äfvensom landt-handlaren söker att, hvad han kan, prångla på
'Wi förre af sitt hemförda kram. När härtill kommer, att dessa handelsbolag,
merendels verkställda utan nödig beräkning af tid och omkostnader,
£fta inleda i skuldsättning samt vingleri, och att landt-handeln från jordbruket
rycker en mängd ynglingar samt återlemnar dem frånvande all trägne
och mödosammare sysselsättning, så visar sig samma handel, sålunda
mtidhafd, vara af temligen eftertänklig art. Då detta öfverklagade förhål}aUde
till en del velat' härledas från Norra Ångermanlands aflägsenhet från
opstad, har fråga uppstått örn en köpings anläggande derstädes, hvartill
Eder Kongl. Majit äfven täckts lemna Nådigt tillstånd. Hvad förra berättelserna
innehålla angående gårdfari-handelns skadlighet gäller äfven för
närvarande.
S 4.
Politisk författning.
Kammar-verk.
Under de sist förflutne fem åren har något hemmen icke ingått i
skatt eller blifvit af öde upptaget eller i ödesmål förfallit, hvaremot
4o nybygges-anläggningar beviljats, äfvensom hemmans-klyfningar årligen
fortgått, under iakttagande af förfatlningarnes föreskrift örn undersökning
rörande besutenheten. I afseende på skiftes-delningarnes fortgång
inom denna landsort talar det förhållande, att, ehuru Länets alla hemman
förut fullnog storskiftade, under nämde tid eller de första fem åren efter
det Eder Kongl. Maj.ts Nådiga skiftes-stadga vidtog att vara gällande,
icke mindre än 271 remisser blifvit sökte och af Eder Kongl. Majus befallningshafvande
beviljade till laga skiften, af hvilka flere äro afslutade och
andre under verkställighet. Verkningar ne häraf skola tvifvelsutan yttra sig
uti en jordbrukets friare utveckling, sedan det tvång upphört, hvari ägoblandning
och beroende af grannar förut hållit landtmannen fjettrad, och
som onekligen vid många tillfällen förlamat hans verksamhet. Hå bruk
och vattenverk här i Länet ganska sparsamt äro till vatten-uppdämningar å
andras ägor berättigade, kan härutinnan något hinder för jordens odling icke
sägas vara för hand. Arrendatorernes antal är ringa och kan, i saknad
af tillförlitlige uppgifter, förhållandet emellan dem och sjelfegande jordbrukare
ej med noggranhet bestämmas, men torde i en del af Länet kunna antagas
som i till 20. Utom ett skatte-hemman, som innehafves af Hernösands
hospital, finnes i öfrigt icke någon fastighet eller lägenhet de härstädes varande
läroverk och fromma stiftelser underslagen. Antalet af post-hemman
uppgår tili 23 och af gästgifvare-gårdar till 5o.
Stcits-bidrag. Utom hvad tabellen innehåller rörande värdet af allmänna
besvär och onera, bör här anföras, att, vid jemförelse emellan detsamma
odx hemmanens uppskattnings-värde, jordbruket finnes vara nog betungadt
och att denna moder-näring såmedelst hindras i sin fortkomst, emedan
utaf den behållna afkastning och den arbetskraft, som dertill påräknas»
en stor del bortgår i utskylder och andre prestationer, jemte det, under
i3
jordbrukets försummande, sådane binäringar tillgripas, som förr inbringa penningar,
hvilket är händelsen i de svagare sädes-orterna, der en måhända
öfverdrifven brädsågning måste, till krono-utlagors och andre utgifters afbordande,
öfvas. I synnerhet bära nybyggena med moda sin skatt, sorn, fastän,
i anseende till deras belägenhet i Länets aflägsnaste och ofruktbaraste delar,
bestämt efter den i författningarne medgifne lägsta grund, likväl synes
vara för hög, enär det egentligen är för mulbetet eller några å skogen glest
spridda myror, som nybyggaren skattar, ty det dåliga åkerlandet gifver antingen
svag gröda eller missväxt, och skogs-produkterna kunna, for aflagsen
lieten
ej med fördel afsättas.
, 1t ..
I delta vidsträckta och glest bebodda Län, är eljest, ibland allmänna
besvär och onera, skjutsningen ganska tung och hinderlig för bufvudnaringeh,
och genom deli sysslolöshet och de tillfällen till hvarjehanda u svafningar,
som under ludin i ogen äga rum, är åtminstone hållskjutsen tillika 1
moraliskt afseende förderflig, och Konungens Befallmngshafvandes bemödande
att ställa gästgifvare-skjutsen på entreprenad har hittills fruktlöst aflupit. Lii
del socknar i Länet, belägne 10 å 20 mil ifrån stora landsvägen, kunna ej
utgöra sig ålöpande skjuts-skyldighet, utan är den, emot viss afgift pa selande!
fördelad på landets Öfrige invånare. I anseende till vagarnes längd samt
mängden af större och mindre vattendrag, är ock under de» korta och dyrbara
sommartiden, väg- och bro-byggnaden, samt under de langa.och^ svara
Vintrarne, snöplogning och skottning högst betungande för jordbrukaren, som
i allmänhet också besväras, dock på en för jordbruket mindre angelägen
årstid, af långväga tionde- och gärdes-spanmåls förslöv;, äfvensom mycken tid
jemväl förspilles vid pastoralier!^ lefvererande å särskild terminer,, dei de
icke äro, genom öfverenskommelse till färre artiklar reduceiade..
v
Värdet af de i tabellen uppförde onera är funnet utaf Kronans räkenskaper,
vederbörandes uppgifter till bevillnings-taxering samt krono-betjenin
sens
för hvarje socken meddelade upplysningar.
... ,
.»
1 .
§ Politi Någon allmän anstalt till ordningens och sedlighetens vidmakthållande*har,
under de eista fen, åren, ej anseus af hebert |p l*t hvar;
emot inom Åtskilliga församlingar öfverenskomme ser blifvit fo. detta anda
inål träffade samt af Eder Kongl. Majlis Befallningshafvande
Och då 1-758 års ännu gällande by-ordning, 1 anseende till förändrade forhållanden,
7funnits i fiodela!- mindre lämplig, hav ^-styrelsen vant betänkt
att om ny by-ordnings utfärdande föranstalta. Alla lands-fors
garne befinna sig ännu i saknad af skol-inrättningar, så att föraldrar*® sjelf
-
— i4 —
ve vanligen måste besörja sina barns undervisning i läsning och de första
religions-begreppen; men, stundom anlitas ock särskilde skol-lärare, hvilka
turvis besöka byarne; varande för dem, som åstunda räkne- och skrif-konstens
inhämtande, enskilt biträde inom socknarne att tillgå, eller begagnas
för någon tid de i städerna befintlige publike-skolor. Något undervisningsverk
för nyttiga slöjder finnes icke. Öfver helsotillståndet vaka närmast,
jemte krono-beljeningen, de numera inom hvarje församling inrättade sundhets-nämder,
och äro till helsovårdens handhafvande fyra provincial-läkare i
Länet anställde, hvarjemte i de fleste socknar barnmorskor blifvit antagna.
Oaktadt smittkoppor under de sista åren varit gängse, har vaccinationen dock
i allmänhet icke blifvit handhafd med den omsorg, som man förväntat och
hvartill af Läns-styrelsen meddelte anmaningar bort föranleda. I Hernösands
stad, der hospital också finnes, har Länet ett väl ordnadt lazarett och kurhus.
Då församlingarnes fattig-kassor äro för obetydlige, att gifva en afkastning
i allmänhet svarande mot faltig-försörjningens behof och, utom Länets
begge släder och tio större socknar, de Öfrige församlingarne ännu ej
försedt sig med fattighus, afhjelpes bristen genom sammanskott af spannmål
gller andre födoämnen till de mindre behöfvande, genom barns och ålderstegne
eller sjuklige fattighjons inackorderande hos enskilte, och genom andres
underhållande vissa dagar på hvarje hemman, vid hvilket förhållande
och då klagan från egentliga fattighjon icke försports, jag anser fattig-försörjningen
i Länet tillräcklig och nöjaktigt inrättad, enär anledning dessutom
är, att församlingarne, i brist af fattighus, hvilkas kostsamma inrättande och
underhållande, vid ett mindre antal fattige, gerna undvikes, mer och mer
antaga utvägen af fattighjonens inackorderande och således efter hand afskaffa
den så kallade sockengången, såsom mindre lämplig. Gästgifverierne
befinnas i försvarlig ordning, och är en fullständigare dagboks-kungörelse
utfärdad samt nödig tillsyn öfver efterlefnaden deraf vederbörande anbefalld.
— Till underdånig följd af Eder Kongl. Maj:ts befallning hörde, rörande
utvägar till förhöjde premier för rofdjurs utödande, hafva Länets invånare,
genom utsedde deputerade, under den 7 Februari i83i, åtagit sig,
ätt dels pastoratvis, dels socknevis, genom sammanskott af hvarje matlag,
som äger kreatur, erlägga premier eller så kallade skottpenningar för inom
pastoratet eller socknen, utom' skallgång, dödade björnar, vargar och lodjur
till det af Eder Kongl. Majit i Nåder stadgade belopp eller tolf R:dr för
björn, nio R:dr för varg och sex R:dr allt Banko för lodjur; och har beslutet
härom vunnit Eder Kongl. Maj:ts Nådiga fastställelse.
Uti den i Hernösands stad för Länet inrättade sparbank uppgår insättningarnes
belopp till 3522 R:dr 3i sk. Banko. Af de inom Länet befintlige
5g särskilta socknar äro numera 22 försedde med sockne-magasiner,
hvaremot i de Öfrige så kallade sparlårs-inrättningar dels redan blifvit vidtagne,
dels komma att äga rum, sedan reglementen derföre, under den 7 Maj
1831, vunnit Eder Kongl. Maj:ts Nådiga fastställelse. Sistnämde magasinerings-anstalt,
som i flere fall och i synnerhet derigenom anses förmonligäre
för orten, att, medelst densamma, ett större qvantum spanmål blir, i behofvets
stund, att påräkna, än genom sockne-magasinerna, enligt nu gällande
reglemente för desse, har vunnit allt mer och mer förtroende, och är fråga
jemväl väckt, att, utom hemmans-ägare, som redan äro det, göra torpare
och andre hvilka å landet besitta jord, delaktige i sparlårs-inrättningen. A
landet finnes icke någon privilegierad krog.
§ 5.
Städer.
Hernösands stadbelägen på Hernön i granskapet af Ånger man-elfvens
utlopp i Bottniska viken, har två goda hamnar invid staden, förenade genorn
det emellan ön och fasta landet löpande sund, som fordom kunnat med
fartyg genomfaras. Handel och sjöfart, handtverkeri oell strömmings-fiske*
jemte ringa jordbruk, äro de närings-fång, hvarpå staden i synnerhet grundar
sitt bestånd.
Utrikes handel och sjöfart drifver staden enskilt med sex egna fartyg
från 5i till 124 lästers drägtighet, och i Wifsta varfs bolag, med fyra fartyg
från i45 till 200 läster, hvarmed utskeppas bjelkar och bräder, jemte smärre
partier tjära och jern, till sådane platser, der dessa produkter förmodas
kunna med bästa fördel afsättas, och som under vintertiden erbjuda fraktförtjenst
i Europas södra farvattén. Retour-laddning, när sådan medhafves,
utgöres vanligen af salt för hemorten eller till afsättning å andre platser.
Staden har dessutom 5 fartyg som segla på Östersjön mestadels med
bräder.
.
'
Stadens inrikes handel, förnämligast sysselsättande sig med uppköp at
ortens landtmanna-produkter och deras föryttrande i hufvudstaden, hvarifrån
specerier och kramvaror samt, i sednare tider, betydliga partier bränvin återhämtas,
bär icke vunnit den betydenhet, sofia den, i betraktande af stadens
förträffliga läge, af dess lätta vatten-kommunikationer efter Ångermanlands
V
— i6 -
hafskust samt dea io mil segelbara Ångerman-elfven, och af den ymniga
produktion, som det omgifvande landet alstrar, både bordt och kunnat ernå.
Såsom orsaker härtill uppgifvas en för långt drifven landthandel och den år
ifrån år fortsatta gårdfarihandel^
Handtverkerierna, inskränkte till hvad stadens och landets invånare
behöfva, erbjuda, med vilkor af flit och ordentlighet, sina idkare en säker
utkomst.
Fisket idkas af 85 borgare, hvilka, i saknad af staden tillhörande fiskvatten,
dels arrendera Kronans fisklägenheter, dels, efter öfverenskommelser
med allmogen, dess skattefiske» begagna. Genom de sednare årens höga
fiske-arrenden oell då fångsten icke eller varit öfver medelmåttan, har, bland
denna del af borgerskapet, en allmännare fattigdom börjat förmärkas. Den
strömming, som af stadens fiskerskap fångas och insaltas, åtgår till det mesta
för stadens och landets eget behof, och det är endast vid ymnigare fiske,
6om något kan, jemte kustboernes fångst, aflåtas till Stockholm och Gefle.
Beträffande handelns närvarande skick, har landels hufvudsakligaste export-artikel,
trädvarorna, de sista åren, å utrikes ort fallit till ett ovanligt
lågt pris, äfvensom fraktfarten varit föga lönande. Brädhandelu besväras ock
af medtäflare bland åtskillige andre städers grosshandlare, som, genom hållna
ombud eller till orten afskickade expediter, lid efter annan, dragit en
stor del deraf under sig. Och då härtill kommer, att staden år 1331, åter
förlorat tvenne utrikes gående fartyg, har sådant allt haft till följd en ytterligare
minskning i den vanliga utrikes exporten. Den inrikes handeln, som
vid här ofvan antydde förhållande borde hvila på en säkrare grund, har
dock, för likaledes anförde orsaker, till stor del frångått stadens handlande,
hvilka nu måste betraktas såsom täflande med ortens landthandlare, derigenom
dea påräknade förtjensten nedsättes och ofta uteblir, handels-rörelsen
förlamas och mångens obestånd åstadkommes.
Stadens inflytande på landets kultur, näringar och konstflit kan således
icke vara af betydenhet. Särskilts prohibjtiva författningar till stadens förmon
finnas icke. Per medium uppgår tolags-afgiften till 36o B:dr, hamnpenningar
till 5o R:dr, mudder-penningar till 15o och bro-penningar till
12 R:dr årligen, och de ringa våg-penningarne tillfalla vågmästaren, såsom
lön. Af stadens odlade jord, användes en mindre del till kål- och kryddgårdar,
hufvudsakligen till husbehof. Det öfriga besås vanligen med kom
hvart sjunde år till det tionde och igenlägges derefter för hö-växt.
Pär
- i7 —
Här varande gymnasium samt lärdoms- och närings-skola bevistas af
ett betydligt antal stiftets ungdom, som undervisas af skicklige och för lärdom
kände lärare. Här finnes äfven ett boktryckeri, som drifves af en sättare
och en tryckare.
För sjukvården, lönar staden en läkare; hvarförutan, genom aflidne
Rådmannen E. Nybergs i lifstiden gjorde testamentariska disposition, två
'fri-sängar underhållas å lazarettet för fattige sjuke bland stadens invånare.
Å stadens fattighus underhållas 16 personer för ålder och bristande arbets-förmåga,
äfvensom ett mer än dubbelt antal medellöse och behöfvande
erhålla understöd qvartaliter, hvarjemte ett visst antal fattige borgare- och
sjömans-enkor samt deras barn, efter Nybergska testamentet, njuta årliga
pensioner från 20 till 5o R:dr Banko.
Under samma tak med fattighuset, är ett nytt arbetshus inrättat på
stadens bekostnad, jemte en fattig-skola, hvarest emellan 5o och 80 fattige
barn el ba lia undervisning efter Bell-lancasterska metoden af en dertill antagen,
med lön äfven af staden försedd lärare: varande till upphjelpande af
denna maktpåliggande skol-inrättning-, utaf aflidne Rådmannen And. Rydqvist,
genom testamente af den 25 April 1831 en everdelig fond anslagen
af tretusende R:dr Banko, hvaraf årliga räntan skall utgöra en tillökning i
lärarens löne-förmoner.
Ett mindre gästgifveri underhålles af staden till resandes fortskafFande
derifrån.
Sundsvalls stads belägen uti Medelpads landsskap, vid den så kallade
Selångers-ån, och omgifven af flere socknar emellan Indahl- och Ljungaelfvame,
hvilka begge förena sig med hafvet vid inloppet till stadens goda
och beqväma hamn, äger således ett fördelaktigt läge för handel, sjöfart .och
handtveikerier, som, jemte jordbruk och strömmings-fiske, utgöra de näringsfång,
hvarpå staden i synnerhet grundar sitt bestånd.
Den vidrige konjunkturen oaktadt, har trädvaru-handeln på utrikes orter
snarare till- än aftagit, så att, efter medel-beräkning för den tidrymd,
Sorn denna berättelse omfattar, exporten årligen, från Sundsvall och underlydande
landt-hamnar, utgjort, utom åtskillige andre träd-effekter af mindre
betydenhet, 13,651 stycken bjelkar, i5,a65 tolfter bräder af olika dimensioner,
2815 stycken sparrar, a3o stycken spiror och 100 tunnor tjära, jemte
'555 skeppund stångjern, samt 8 skeppund spik; och har värdet af nästlidet
års export, då 65 laddningar utklarerades, uppgått, efter gällande tullL
an dill. Femårs-Berättelse för JVester-Norrlands Lufi.
3
i8
taxa, lill 172,226 R:dr Banko. Förnämsta export-artikeln Ilar, utom något
specerier, medicinalier och viner m. m., bestått af salt, hvaraf årligen från
utrikes orter blifvit införde omkring 3ooo tunnor; utgörande värdet af de
under sistlidet år importerade varor 14,611 B:dr Banko, likaledes efter tulltaxan
berak nåd t.
Stadens inrikes handel sysselsätter sig ock hufvudsakligen med föryttrande
af landets trädvaror, deraf, efter medel-beräkning för de sista fem
åren, till inrikes orter och förnämligast på Stockholm afskeppats 5,3o5 st.
bjelkar, i,335 st. sparrar, 654 tolfter diverse bräder samt 5,3o4 gevärsstockar
m. m. och deremot återhämtas specerier, tobak, mjöl, kramvaror och
bränvin m. m.
Afsättandet af landets öfverskolts-produkter utaf viktualier, kan numera
anses nästan helt och hållet hafva frångått staden och kommit i landthandlares
händer. Den länge sporda klagan öfver intrång i stadsmanna-närinkringfarande
vestgöthe-handlande har icke eller funnit skäl till
sjöfarten äger staden i3 egna däckade fartyg, af tillsammans 65o
lästers dräktighet, samt en tredjedel i Wifsta skepps-varfs bolag. För utrikes
exporter befraktas dessutom andre Svenska städers skepp och i synnerhet
Norrska, äfvensom hamnen, i sådant ändamål, varit besökt af några
främmande nationers fartyg. Stadens inrikes gående fartyg finna också en
icke obetydlig sysselsättning med öfverförande till Stockholm af jerntillverkningar
från omkringliggande bruk, hvilka i och invid staden hafva sina
upplags-platser.
Strömmings-fisket idkas i de till staden donerade fisk-hamnar och sysselsätter
104 af stadens borgare, hvilka under de sednare åren i sitt yrke
rönt ombytlig framgång. Den erhållna fångsten, som icke motsvarat hvad i
förra tider varit vanligt, öfverföres merendels af fiskarena sjelfve till Gefle
hvarest den finner en förmonligare afsättning än i hemorten. Deremot hämtar
allmogen sitt behof af denna vara hufvudsakligen utaf kust-socknarne*
invånare, hvilka som binäring idka strömmings-fiske och afsätta sitt öfverskott,
vid de tvenne årliga marknaderna i staden uti Juli och September
månader.
Den tobaks-fabrik, som funnits i staden är för arne år sedan nedlagd i
följd af ägarens inråkade obestånd.
Stadens inkomster uppgå, per medium, af tolag, till 3oi Rrdr, väg'
penningar 200 R:dr, mätare-, packare- och stads-afgifter j4o Rrdr, samt hamu'
garne a!
tystnad.
För
—
19
~
och bro-penningar, 4°° R:dr årligen. Några prohibiliva författningar till
stadens förmon finnas icke.
Den i staden befintliga Apologist-skola besökes af stadens och kringliggande
lands-byggdens söner, hvilka, till antal af emellan 60 och 70 i terminen,
under handledning af arne nitiske och skicklige lärare, njuta undervisning
i de läroämnen, som, enligt Skol-ordningen, tillhöra denna inrättnings
omfattning, i hvilka ämnen ungdomen, vid de årliga examina, i
allmänhet visat sig hafva gjort hugnande framsteg. Ej utan förundran och
bekymmer, hafva således stadens invånare erfarit att den komitté, som i nåder
haft sig uppdragen regleringen af Rikets undervisnings-verk, funnit anledning
att föreslå indragning af nämde läroanstalt.
I stadens fattighus underhålles och vårdas 6 ä 7 medellöse personer,
som af ålder eller sjuklighet sakna arbets-förmåga, och åtnjuta Öfrige fattige
ärligt understöd af fattigmedlen, med hvilka jemväl bestrides kostnaden för
flere i torftighet lemnade fader- och moderlösa barn, sorn, till erhållande
af föda och uppfostran, blifvit inackorderade hos enskilte dels i staden och
dels på landet. Sjukvården besörjes af stads-läkaren och af den i staden
boende provincial-läkaren.
Angående handtverkeriernes och handelns tillstånd, stadens inflytande
på landets kultur, näringar och konstflit, samt användandet af stads-jorden,
gälla de för Hernösands stad gjorde anmärkningar.
Hernösand å Lands-Canzliet den 12 December * 833-
H. MÖRNER.
S. HILLBERG.
Uträkning öfver Medium af nedannämnde Fem årens Marke
gångs Taxor, uti Westernorrlands Län.
Gistad Spanmål med 4
kap-
För år
För år 1
För år
För år
i83i.
För år
Mediu
ta.
par på Tunnan:
!
En Tunna Råg .
.
.
7
16
—
8
_
—
8
16
—
12
—
—
9
36
—
9
4
—
En Tunna Korn .
.
.
6
—
—
6
24
—
6
36
—
10
—
—
7
24
—
7
16
10
En Tunna Ärter .
7
16
—
8
--
—
8
16
—
12
—
—
9
36
—
9
4
—
En Tunna Halia
3
16
—
4
—
—
4
8
—
5
16
—
4
42
-'
4
16
5
Ett Lispund Smör .
.
4
12
—
4
12
—
4
32
—
5
—
—
4
—
—
4
20
10
Ett Lisp. torrt Kött
2
24
—
2
12
—
2
12
—
2
—
—
2
—
—
2
9
7
Ett Lisp. Talg .
.
.
4
12
—
4
12
—
4
16
—
5
—
—
4
8
—
4
19
2
Eli, Lisp. Humla
.• .
4
—
—
4
—
—
4
—
—
4
16
—
5
4
—
4
13
7
En Oxe sådan som i Landet
finnes .
,
16
_
—
16
—
—
15
—
—
14
f-
—
13
—
—
14
38
-5
Ett Får......
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
En Gås......
1
—
—
1
—
—
1
—
-,
1
—
—
1
--
—
1
—
—
Ett Höns.....
—
10
—
—
10
—
10
—
—
10
—
10
—
—
10
—
20 st, Ägg.....
—
20
—
—
20
—
—
20
—
20
—
_
20
—
—
20
—
En Tunna bättre Lax .
33
16
—
36
—
—
36
—
—
48
—
—
41
16
—
38
44
10
Ett Lisp.
dito
2
37
4
3
—
3
-T"
—
4
—
—
3
21
4
3
11
9
En Tunna af den så ka
11 adr
'
Forsslaxeti, som fångas of-
vanföre Sollefteå Forssen
27
16
—
30
—
—
30
—
--.
40
—
—
33
16
—
32
6
5
Ett Lisp. dito
2
13
4
2
24
—
2
24
-,
3
16
—
2
37
4
2
32
6
Eh Tunna Lax af den i
Tu-
na Elf och Medelpad
,
33
16
—
36
—
—
36
—
—
48
—
—
41
16
—
38
44
10
Ett Lisp. dito .
.
.
2
37
4
3
—
—
3
—
—
4
—
—
3
21
4
2
32
6
Eli tunna salt Sik .
.
#
21
16
—
22
—
—
22
—
—
21
24
—
20
—
—
21
17
7
Ett Lisp. dito .
,
.
i
,1
37
4
1
40
—
1
40
—
1
.38
—
1
32
■-
1
37
6
Ett Lisp. Åhl .
.
.
.
m
3
_
—
3
8
--
3
8
3
16
•-
3
16
—
3
9
7
En Tunna Strömming .
.
10
—
—
9
32
—
9
32
—
10
8
—
8
32
—
9
30
5
Ett Lisp.
dito .
.
.
—•
40
—
—
38
8
—
38
8
—
40
8
—
34
8
—
38
6
Ett Lisp. Tonfisk .
•
•
1
24
—
1
24
—
1
24
—
1
24
—
1
16
—
1
22
5
100 st. Neyonögon .
•
—
32
—
—
32
—
32
—
■—
36
—
36
—
—
33
7
Ett Lass Hårdvallshö orri 4°
Lis p.......
6
—
—
6
—
—
6
24
—
10
—
—
10
—
—
7
33
7
En K järfva Halm, sorn
bör
innehålla arne Lisp. .
.
—
5
—
—
s
—
—
5
—
—
8
—
—
6
—
’ "
5
10
Ett Lisp. Skjälspäck . .
En funna Tjära ....
En Tolft Halfbottens bräder
En Tolft Plankor . . .
En Sågstock.....
Ett Lass Tallved .
.
.
Ett Öränge Dagsverke . .
Ett öke
dito .
.
Båtsman s- Utredningspersedlar:
En
Kapprock af blått Valmar
En Kappsäck af Segelduk,
Skinn eller Väf .
.
.
En nåckad Rya eller Ylletäcke
En Hängmatta af Buldan
Beklädnads-Persedlar :
En Tröja af blått Valmar
En dito af grått dito .
Eli Väst med ärmar af blått d:o
E‘i dito af grått dito .
.
p|'t pär Långbyxor af blått d:o
£ t pär dito af grått dito
pj1 klå och hvitrutig halsduk
p!' **att.....
p 1 pär Läderskor .
.
p t pär Ullstrumpor
Jv Skjorta af Blångarn
En o^'t0 Lärft . .
Släpklädning af Valmar
Hemkalls-Persedlar:
En f
Ett jVnna Spanmål . .
af i S.E- matvaror, bestående
sr.,- ften kött och hälften
villor
2
36
- 3
- C
i n
if
4
44
- 5
—
5
4
3(
2
32
- 2
3i
2
41
-
3
3
24
- 3
24
-
4
4
_
15
—
15
—
15
16
—
20
—
20
—
20
-
20
—
24
—
24
—
24
24
1
- 1
1
1
—
10
—
- 10
—
—
10
—
_
10
- 1
3
16
- 3
16
_
3
16
3
16
2
16
- 2
16
—
2
16
.-
2
16
..
2
40 -
- 2
40
—
2
40
—
2
40
-
4
32 -
- 4
32
4
32
4
32
_
4
—
- 4
—
—*
4
--
__
4
_
3
40 -
- 3
40
—
3
40
_
3
40
_
3
8 -
- 3
8
—
3
8
_
3
8
_
3
4 -
- 3
4
—
3
4
—
3
4
2
20 -
- 2
20
—
2
20
—
2
20
,
—
12 -
- —
12
—
—
12
—
—
12
. ,
1
24 -
- 1
24
—
1
24
—
1
24
.
1
14 -
- 1
14
—
1
14
—
1
14
39 -
39
—
39
—
—
39
- _
39 -
39
—
39
—
—
39
_, _
1
12 -
- 1
12
1
12
—
1
12
8
- 8
—
8
8
6-
- 6;
24
6
16
10
3
8 -
t
3
2
3
>2
3
24
10
3
2
2
t
£
u 10 (
—
' o ZZ
«ndsh. Fcniars-Berättelse för Wester-Norrlands Län
24
24
n
10
3
2
2
4
40
40
38
15
20
24
16
3
15 2
4
10
Ved och Lysnings-Ämnen:
För år
1828.
För år
1829.
För år
i83o.
För år
i83i.
| För Or
iS3a.
Medium-
En famn Björkved af nya
målet, omkostnadsfritt lef-  vererad i Garnizönsort .
4
16
4
16
4
16
4
16
4
16
4
fe
En famn Ahlved dito .
•
3
—
—
3
—
—
3
—
—
3
—
—
3
—
—
3
_
_,
En famn Tallved dito .
•
2
16
—
2
16
—
2
32
—
2
32
—
2
32
__
2
25
7
En famn Granved dito
2
—
—
2
—
2
—
—
2
—
—
2
—
_
2
_
__
Ett Lisp. Talgljus å 7 st.
på U
5
24
—
5
24
—
5
24
—
5
32
—
4
40
—
5
19
2
Ett Skalp, gula Vaxljus
•
1
—
1
—
—
1
—
—
1
—«
—
1
—
—
1
_
—
En kanna Rofolja .
.
•
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
Tillkommer3 i afseende på un-  derhåll för tågande trupper
och Fångar under forssling .•
Ett Lisp. Rågmjöl .
.
.
29
4
32
33
4
1
42
7
37
1
En Tunna Korngryn .
12
—
—
13
—
—
13
24
T-
20
—
—
15
—
--
14
33
*7
Ett Lisp. salt Kött
.
1
28
1
28
—
1
28
—
1
26
—
1
26
—
1
27
2
Ett Lisp. färskt dito
1
8
—
1
8
—
1
8
—
1
4
—
1
4
--
1
6
5
Ett Lisp. Koksalt . .
—
16
—
—
16
—
—
16
—
—
16
—
--
16
—
—
16
—
Ett Lisp. salt Fläsk .
.
3
—
—
3
—
—
3
—
—
3
—
—
3
16
3
3
2
Ett Lisp. torrt dito
3
32
—■
3
32
—
3
32
—
3
32
—
4
—
_
3
35
2
En mark mjukt Bröd .
—
1
7
—
1
8
—
1
9
—
2
4
—
2
1
—
1
11
En Dag-Portion .
.
.
—
6
6
—
6
9
i
—
—
8
6
—
7
9
—
7
4
En Dag-Ration ....
—
14
5
—
14
5
15
7
—
24
—
—
24
—
18
6
Lands-Contoiret i Hernösand den 12 December 1833.
SAM. SELLING.
Tabell lör Slätterne uti Wester-Norrlands Län
Bidrag.
Medel-afkastning sedan utsädet
är afdraget.
Uppskattadt Välde,
•Stats.
Utsäde af
Underhållne kreatur.
Clereciets underhåll.
Ständiga Räntor
Sevill ning.
Efter Bevillnings Förordningen,
Elter a:dra Ari.
Hernösands stad
°ch Tomter ....
10,492
161,163
45 80
86,701
613
1,100
10,492
850 37
161,163
86,701
Summa
1,100
249,078
1,689
SUNDSVALLS STAD
^ Tomter . . . .
l^öhQvarnar med 4 pär
S5'Qvarn . . . . .
208,695
208,695
90,500
4.000
2000
2.000
600
90,500
1,200
2,000
2,000
600
1,450
13,821 |4o| — | 34} 13j 4|297|24|
280|—145 420|24|50| 5)2,580
8,600
307,795
90,500
Sam m a (291
Hernösand, i Lands-Contoiret den 12 December 1833
i
H. MÖRN ER.
SAM. SELLING.
Tabell för Landet inom Wester-N orrlands Län.
rälse-8ä ferier
^rälse-Hemman
/älse-Skatte-Hemman
rono-Hemman
rono-Nybyggen med frihetsår
rono-Skatte-Hemman
.cclesiastique Boställen
atllagde bebyggde Lägenheter, som ej lander något hemmans ränta äro inbegripne, Krono
Dito obebyggde Dito, Krono
skattlagde bebyggde Dito, Båtsmanstorp
ackstugor ......
ebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman under ständig ägande-rätt
t..
.
• i ii !•£> ifutsäde, afkastning och underhållne Kreatur, upptagne underl
Dito på viss lid eller lafstad^ de hemmans n&aturer> hvartill Lägenheter^ höra . J
cattlagde Fisken af särskilta slag, som ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
Dito, Krono
'ullmjölqvarnar, deraf 5 med 4 Par stenar, 4 med 3 par och 9 med
ullsågqvarnar, GrofbJadiga
Dito,
Finbladiga
Dito, med rätt till Köptii
Husbehofs-Mjölqvarnar, utan särskilt i Jordeboken påförd ränta
mmer från Kronans skogar
nförlifvade
Husbehofs-Sågqvarnar
Stampar ....
Stångjerns-Verk, med dervid
Ämneshammare .
Masugnar
Jern-Manufaktur-Verk af särskilte slag
Glasbruk
Pappersbruk
och
eJ
erskilt värderade eller beskattade 18 st.
par dito
Tegelbruk
Garfverier
Kalkugnar
Skeppsvarf
Krono-Parker och Allmänningar, som tillhöra Kronan, af troligen öfver 1 million tunlands vidd
Krono-Skogar, upplåtne, mot afgift af tonnelands rymd, Graninge Bruk
Diverse Personer, som ej höra till viss näring ........
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser .......
Sura m a
Hemmantal.
3
Ci
fia
St.
8
•J1 3 1
8f!Z
U576
IL I 23 9
*08640
1 ^0126881
A’dU134560
45
ö
C3
Ci
-
st.
c. 4 3
J48
Q13X
J768
Q4 5 7
^576
[tO 239
*°S6AÖ
1 5839
456Ö
4-S1®3
^J960
l»607|?l
1,658l|?|
8»
a Vi
-
ii: o
5
<
n
»•3
gt.
97
10
88
397
894
26
4,646
4
462
18
216
15
3
3,018
124
8
33
4
7
2
1
2
1
8
1
25
Utsäde af
T:t
10,1 lOj 3J
S3
»a
*
%
3
T:r
2
3
11
47
2,112
62
T:r
30
24
80
531
154
18,989
480
55
w
B
—-
T:r
3
25
29
38
1,842
61
10
30
52
34
2,542
88
26
20
2,2421 20,3431 2,008
2,766
953
31
1,0161
Medelafkastning,
sedan
utsädet är afdra
get.
Underhållne
e
Potates
Hvete.
SM
tp
Koni.
Hofra
g
CJ
D
Q-
Wt
Arter.
Potates.
Hästar.
Oxar.
o
cr
o
Q-
T:r
T:r
T:,.
T:r
T :r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
3
4
30
240
24
___
5
30
19
2
34
9
11
_
40
156
__
___
20
96
13
3
47
13
33
_
57
410
100
120
12
266
85
14
246
64
210
_
367
2,755
102
219
183
1,750
271
33
1,079
193
82
___
510
112
96
_.__
4391
84
—>•—
290
34
8,214
11
16,363
98,507
6,516
10,787
6,670
68,353
11,192
1,414
41,600
8,866
170
7
490
2,742
270
364
179
1,281
180
53
705
185
_
30
—
35
325
60
121
—
170
25
—
90
15
____
_
_ . —
_
.
I
___
—.—
---
—
—
—
—
----
—
—
-—-
—
-----
---
— ■
~
, "
—•
~
- 1
/
---
" "
■
--
--
•
7
—' "
---
—
----
——
■ -■
—
—
———
—
——
---;
—
—
—
—
—
—
—
■--- '
—-
II
—
—
—-__
—
---
8,753
22
| 17,382) 105,645
| 7,184) 11,717
| 7,069
) 72,385
| 11,869) 1,519
44,091
9,379
c!
*3
Stats
-
Bevillning.
Ständige Räntor.
o
£T
Efter Bcvillnings-Förordning
en.
3 -t
pt
g
?c
1
O
fi
K
ä-"1
19*
^2.
o
n
tsi
»1
£
1
?
Efter 2:dra
Art.
era
>
3
<
3*
SI
i
B
»
W 5
g: 5
fB
c-
o
7?
3
?
H
>
Sp
W
S‘
era
3
2"
s>
St»?
v-
•L c
-3
U
*7
■
5’
m
" "5£
B. O
Cd n
= ° o “
era - c- c c
cn
c
B
n
n
n
2 till och med
2i till och med
31 till och
era5
v>
t
o"
B
Cu
—i
« 2 ‘
ot
•n
r*
t
V
c
B
U
</■
s
8 SS-
36 SS-
med 4°
SS-
T
'i
-
o
l
era
to
i
D
3=5-2 !
7
e:
St.
St.
St.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
$k.
r.
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R:dr
sk.
T.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
34
75
8
10
13
18,000
13,850
13
22
36
44
48
32
22
30
14
7
24
24
76
63
34
2
6
11
24
6
90
35
, _.
_____
_
. _
—
_
5
__
:—
_,
5
2
30
10
73
19
2
_
_
_
__
3
12
244
38
81
31,000
—
—
89
4
—
——-
—
—
76
24
10
—
—
—
15
4
_
180
32
10
■7
15
9
188
31
10
—
—
21
40
__
9
—
_
_
_
_
______
.
_
226
1,147
73
238
155,413
—
—
447
8
—
—-
—
—
354
14
—
—
-—
—
167
26
_
969
—
—
1,793
16
--
847
16
—
—
—
-—-
lil
4
__
44
8
_
1
_
_
__■
_
___
2,796
132
46,132
216
12,096
4,177
6,433,952
_
_
18,185
32
_
173
_
-
14,406
21
4
--
__
_
6,520
22
3
39,285
27
7
65,896
16
—
37,069
32
3
.
__
.—
5,095
8
__
1,854
16
I
34
109,949
1,049
125
172
173,175
—
—
402
4
—
1,225
12
—
—
—
—
—
-—
—
242
33
5
1,870
1
5
653
13
1
—
—
—
42
261
—■
—
154
—
-
6
36
—
—
—
—
'--
—
—
814
42
261
43
342
20
36
9
113
367
46
16
32
32
•
113
622
70
16
44
3
43
89
14
16
24
8
255
23
12
19
252
6
24
12
118
—
50
10,700
—
—
—
■--
—
—
2
—
—
—
——
—
—
2
—
—
—
---—
’—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
---
—
—
605,225
5,617
46
1,422
41
7
7,040
39
7
1,213
*
1,241
36
34
2,488
20
20
16
7,000
49,490
98,470
77 600
14
155
278
356
14
177
294
455
22
16
99
4
3
4
8
6
7
4
8
6
12
12
40
251
979
t t 79
8
12
nr
257
984
1 9*71
15
4
15
28
•
5
o
_
24
34
14
36
14,090
29
8
58
4
87
12
5
14
236
Q
1 y&sC/1.
250
o
1,000
828,758
34,850
400
75,000
3.000
1.000
150
400
6,650
o
0
1
3,719
855
27
36
33
1
4,051
869
j
16
796
32
8
46
2,455
96
34
33
38
8
16
3,251
129
42
31
38
16
22
332
13
4
3
L
7
7
24
r
5
5
\__
.
56
4
8
6
259
10
9
315
14
2
24
1
24
36
24
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—-
—
—
—---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
/C
14
38
41
14
38
27
5
1
37
34
180
218
15
4 ^
1 0
77
40
77
365
74
40
40
20
'
185
180
40
44
24
44
—
--
-----
-----
—
—
—
_
_i--
—
—
74
20
6
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
_
_
___
___
- _
► 48,931
4,431
12,901
8,639,173
16
—
26,585
8
—
1,579
*1
—
20,5671
45
2
74
201
6
6,967|37l
8
55,774
19
4
68,352
43
8
38,179
3I
3
324
4
9
7,251
8
—
3,432
36
—
69
—
—
7,215
33
—
124,824
sk.
24
14
39
44
24
1
36
16
20
36
16
20
24
32
8
27
36
9
24
36
R:d
7,0
32| 8| 7,0
Hernösand i Lands-Contoret den 12 December 1833.
H. MÖRNER.
SAM. SELLING.
—
å
#
>1
Tabell för Landet inom Wester-N orrlands Län.
Underhållne Kreatur.
O
X
St.
2
3
14
33
1,414
53
F*
ej
s
W
5'
O
St.
34
47
246
1,079
290
41,600
705
90
St.
9
13
64
193
34
8,866
185
St.
34
75
244
1,147
132
46,132
1,049
15 H8
St.
8
10
38
73
4,177
125
St.
13
35
81
238
216
12,096
172
50
1,5191 44,0911 9,379^8,931 4,431| 12,901
c
►T3
R:dr
18,000
13,850
31,000
155,413
sk.
6,433,952
173,175
10,700
605,225
7,000
49,490
98,470
77,600
14,090
1,000
828,758
34,850
400
75,000
3.000
1.000
150
400
6,650
8,639,173
16
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Efter Bcvillnings-Förordningen.
M
16
Efter aldra Art.
a till och med
8 SS
-
ai till och med
36 SS
-
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
13
36
—
__
—
—
48
22
—
' —•
—
—
14
24
22
44
—
—--
—
—
32
30
5
—
—
—
7
24
89
447
4
8
—
—
—
—
76
354
24
14
10
—
—
—
15
167
4
26
18,185
402
32
4
—
173
1,225
IO
—
14,406
21
4
—
—
—
6,520
242
22
33
jlZ
113
367
16
32
*
_
____
—
.
255
12
—
—
.—
—
____
—
46
32
—
—
—
—
23
19
2
—
—
—
——
—
5,617
46
—
■—
—
1,422
41
7
—
—
—
—
—
14
155
22
4
-
__
.
z
3
4
_
_
.
_
16
—
—
___
_
- --
278
15
8
—
—
—
_
99
24
_
.
___
_
356
4
6
__
__
_
__
_
29
8
58
4
2
796
8
2,455
34
32
46
—
—
—
—
96
33
38
8
7
5
—
—
—
—
56
8
—
____
z
259
—
_
4
6
—
■--
—
—
10
2
16
—
—
—
—
—
—
14
38
41
37
34
—
—
—
—
180
I
—
—
——
—
77
40
185
180
40
—
—
----
—
—
74
20
6
—
—
26,585
8
—
1,579
4
-I
20,5671
45
2
74|20
6
6,967
37
37 till och
med 4o §§.
B?
J'§!
OQ <
£ 5’
*> u*
c? cd
52=
Stim ma.
R:dr
sk.
76
34
63
2
180
32
969
—
39,285
27
1,870
1
113
16
622
44
70
3
7,040
39
14
_____
177
7
294
15
455
28
87
12
2
—
3,251
42
-
129
31
___ <—.__
38
315
16
14
22
2
--
----
14
‘20
218
OO
27
77
40
365
40
74
20
Ständige Räntor.
CCo
3.
EÖB re
p: B C
2.
S 2.
FEf
P
fg
l*
►t
O
3
°H
O
d
5
10
R:dr
2
7
1,793
65,896
653
6
68,352
sk.
30
15
16
16
13
10
9
43 8
R:dr
73
188
847
37,069
38,179
sk.
19
31
16
32
3
2
10
B 3
5" k
-» ro
n
3
p f/q
•3ÖO- 3
p:
«
5. o« 5
P 2 1
S'o
aq 2-
R:dr
42
261
20
3
sk.
36
16
324[ 4| 9
Hulr
6
11
21
lil
5,095
154
43
89
14
1,213
6
5
34
14
332
13
24
1
15
44
7,251
sk.
24
40
4
16
24
8
12
12
40
24
24
36
24
8 —
R:dr sk. r.
3
9
44
1,854
6
252
6
1,241
14
12
8
16
36
24
12
36
36
3,432
36
R:dr sk. r
34
34
69
~. o
B 2_
c/q -
P
ri HU
251
979
1,172
236
1
3,719
855
— 7,215
0
1
Clerecie Statens Underhåll.
0 H
•* o*
t
0 a
2- «-  ^ c
0
Ci
P*
£0 r3
P
p
•■0
0
cd«
■u
CIO =
Ö
c
B
B
p
k
Ck
C
n
2.50
B c
crq S.
5*
f/q
O
■
tT
3
ft
T
i/i
uä
«
o‘
3.
5*
5
B
»
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
6
24
_
___
——.
.
100
—
i—
37
—
—
5
—
—■
142
—
—
_
90
14
_
—-
—.
__
44
50
32
—
18
—
—
7
—
—
75
32
—
_
___
226
39
7
--1
—
—
160
_
_
239
—
—
63
—
—
26
—
—
328
—
—
—
—
2,796
44
—
—
—
—
691
—
—
784
—
—
241
—
—
102
—
—
1,127
—
—
—
109,949
814
42
261
43
342
20
2,488
24
1
3
1
27,540
—r
36,153
10,959
5,001
52,113
1
t\ 0
—
—
36
16
9
--i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—’
—
1
20
36
30
1,528
30
_____
_
___
_
-
_
_
. .
—
—
—
—
1,528
—
—
20
16
14
686
14
_
7,030
7
686
_____
__
8
12
5
257
984
20
24
5
----
—
____
_____
z
—
—
—
-—--
—
—
—
—
4
8
—
1,221
250
. »
32
8
—
—-
—
-—
—
—
—
400
—•
90
—
—
---
-■
—
490
mmmmm
__
__
__
27
36
33
1
4,051
869
27
36
9
1
L
_
4
3
4
3
500
115
40
540
,
10
i25
_
_
.
24
1
24
36
35
35
__
•
1
,
—
’
15
30
i
30
44
24
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—--
—
—
33
—
124,8241321 81
7,030
7
—
28,435
—
—
30,706
32
11,458
—
|-
| 5,141
—
—
57,305
32
—
*3
CAI
o O
o -•
B >
gW
3
P gjös
^
A A
WJ O
< 3
c/>
C
B
3
W
Si
R:dr
40
7
36
140
6,544
50
sk.
750
7,567
R:dr
21
334
505
29,801
30,661
sk.
R:dr
50
20
354
635
36,374
660
sk.
38,093
R;dr
26
14
64
203
9,525
235
10,067
sk.
R:dr
341
335
1,683
7,066
311,132
3,629
84
261
156
964
120
11,057
34
7,730
434
1,278
2,167
337
sk.
10
24
44
3
2
36
32
44
23
27
16
7
27
39
12
20
3
8,593
1,123
374
16
2
263
77
410
74
359,757
10
6
27
30
40
38
40
10
14
38
27
40
16
20
43
4
10
5
Hernösand i Lands-Contoret den 12 December 1833.
H. MÖRNER.
SAM. SELLING.
BEPAIiLNINGSHAPY ANDES
UTI
iSHesterbotteng Eän
TILL
KONGL. MAJIT
I UNDERDJNIGHET AFG1FNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Aren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
\
$ c <® at m m <© n i»,
TRYCKT HOS P. A. MORSTEDT & SÖNER,
18 34.
iso Länets Allmänna beskaffenhet.
I afseende å lokala förhållanden, vidd och indelning, har Länet icke undergått
någon anmärkningsvärd förändring efter det sednaste Femårs-Berältelsen
afgafs, och hvilken således i den delen åberopas.
2:0 Invånare.
Folkmängden utgör inom det egentliga Westerbotten eller kustlandet,
lifligt sistlidet-års skattskrifnings-längder i första och andra fögderierna,
Mantalsskrifne Mankön
.
.
.
..
.
.
9,422
Dito Qvinkön
.
.
.
.
.
.
10,122
I Umeå Stad ........
807
i irsta och 2:dra Fögderierna, Mankön
Dito
Qvinkön
i Umeå Stad .....
Mantalsfrie
Dito
Dito
^Lappmarken, der Skattskrifning icke förrättas, uppgår Mansoch
Qvinspersonernas antal af Svenska Nationen sammanräknadt
efter uppgift till .
.
.
.
.
.
^ito Lappar .........
9>693
9,858
586
8,460
1,659
-2o,35i.
-20,137.
-10,119.
Summa 50,607,
hvaraf inhämtas, alt folkmängden under sistförflutne fem åren ökats med
p>i63 personer. Att tillökningen är 3o3 personer mindre än på fem år derö'ut,
härleder sig från större utflyttningar under de inträffade missväxterna.
Folket, som i allmänhet är härdadt, bildadt, sedligt och anständigt i
uppförande, har särdeles fallenhet för alla slags slöjder och handtverk,
hvaruti en del ofta förvärfva sig utmärkt skicklighet, utan' hänledning af
,r>dra. Med den jordbrukande delen af Lappmarks-invånarne, är forhållan^et
nästan enahanda, ehuru de i åtskilliga fall äga mindre upplysning. De
handsk. Fern år s-Ber ät t else för Westerbottens Län.
1
missväxter som ifrån* och med år 1829 till närvarande tid i mer och mindre
mohn öfvergått landet, har beklagligen verkat högst menligt på välmågan
hos invånarne, af hvilka en stor del, särdeles sådane sorti förut varit
något skuldsatte, nödgats se sin egendom utmätas och försäljas vida under
dess verkliga värde. Genom den undsättning Kongl. Maj:t i Nåder täckts dels
af enskilte medel dels af Statens tillgångar lemna, jemte gåfvor från välgörande
medmenniskor uti de af lyckligare skördar välsignade trakter inom
Riket, hafva väl de nödlidande blifvit räddade från hungersnöd; men med
bekymmer motser man den tid, dä skulderna till Staten skola afbördas. Bildningen
hos Lapparne är -i tilltagande, hvaremot deras välmåga småningom
förminskats i den mohn de genom Nybygges-anläggningar förlorat bete för
sina Rehn-kreatur, hvilka dessutom lidit betydligt genom vargarnes härjningar.
3:o Näringar.
Jordbruk: oaktadt invånarne under missväxterna mer än vanligt sysselsatt
sig med binäringar, har jordbruket likväl utvidgats och bedrifvits med
omsorg, så att afkastning^! i medelipåltiga år skulle, varit tillräcklig för Lär
nels behof, hvaremot brislen nu mäst' införskaffas från andra orter oell betydlig
förlust, med få undantag, tillskyndats dem som användt sina krafter
och tillgångar på jordbruket. Som jorden i allmänhet fordrar mycken gödsling,
så har hågen tilltagit, att med artificiella ämnen öka gödsel-tillgången
för åkerns fruktbarhet, bland annat genom bränning af myrjord och så kallad
björn-mossa. Enligt hvad erfarenheten visat, har detta slags gödningsämne,
begagnadt i större qvantite', gifvit sädesväxten lika frodighet som efter
boskapsspillning, särdeles på sandjord. Man har väl förmärkt, att den dels
befordrar sednare mognad, dels mindre motstår stark torka; men med urskilning
använd, medför den dock betydlig nytta. Potatis- och lin-odlingen
är i tilltagande, så alt af den sednare produktionen någon afsättning till ali'
dra orter äger juni. Med hampa och humla är icke samma förhållande.
Sistnämde växt, såsom ömtålig för kyla, torde ej på länge komma att fylla
behofvet. Nya odlingar hafva- företagits och blifvit verkställde i den mohn
omständigheterna rriedgifvit. Medelst vattenledning på eli härstädes förut
okändt sätt, hvaruti tvenne af Hushålls-Sällskapet aflönade Jemlländniftg31
lemnat Länets invånare kostnadsfri undervisning, likasom vid myrgödselbränningen,
hoppas man kunna bereda frodighet och delaf följande afkastning 1
flera afseende!! på mångfaldiga och vidsträckta lägenheter, ej mindre inom
kustlandet, än i Lappmarken, hvilket gifvit anledning till en mängd Ny*
-^e Cd „”ggn,TV 1 ^
^ tr"kter’ der sådant fömt ick° ansetts kunna
skapen t $*■ | f ’ 1 C"3? äl,gS‘ °ch odlinSscnaik- Åkerbruks-red1
ofo™"drad» undantag af förbättrade träden och sädes-ahlar
ta-mf
E" ? 0rtens nigunda hufvudnäringar, är i lika till
Jagande
med jordbruket och förmodas blifva vidare uppdfifven örn gCsväx
å
enCT1 V , n eC!nUlg3rna 1 nUmänhet kan befordras,' hvilket i någon mohn
( el gamla och utväxta ängar inträffat. — Betydliga sträckor både "1
delTuVvut
retn Under vattnine* och ännu större vidd
fri 1
’ d utstakad; men företagen ej började eller fullbordade Ben
u
sä beskaffade lägenheten som härintills uppfunnits inom kust
ndet lyder under Medleby i Skellefteå socken. Vattne? kdes der medGnkostnad
ofver en stor vidd gammal äng och mer än 1,000 geometriska
Bönland, mesladelen myrland, som tros blifva bördig äng. I Lappmarken
nes den storsta bland nämde lägenheter, utgörande ungefärligen femtu*\e
t.Unn. ar*f’ och en an.nan oni *>5oo tunnland. I Lycksele Lappmarks
WmC C1™ l E%rtSynt raU1St 7,000 tumdand tjenlig mark att valtus. Det
SimålL l blrUk lg.3 .sattet uppdämma vattnet bar jemväl vunnit en anén
Är TldTg .J, befordrande af gräsväxt. Betesmarkerna äro på
Wddakt f Stgli?a/ tillräckliga, på andra åter inskränkta och mindre
ftal,g°dTgCar hä;nntllls lcke hrukats- Kreaturen äro af medelia*?,
g4d iet-T 7*11 forbattrande af Häst-racen, underhålles här på Statens
kostnad en ifrån Strömsholms Stuteri genom Stuteri-Öfver-Styrelsens för
ocb8
liai!tSetfd .la"dtbeskaJlar®» hvilken varit begagnad till sto-betäckning,
di„- p f ut-min?re, a"tal ko1 efter densamma erhållits. På Kongl. Maj:ts Nå$£1
allUlng blt.fordes lfrän Jemtland år i825 örn hösten 5o st. får, af
af
^^-xr00^ 1 ®kt; lddl ankom 28 st. af samma slag till anläggande
OrCai^ a^lier,l \Vllk3 får-kreatur trifvas väl och synas passande för
hvaraf Df !°nn?an bad® Hushalls-Sällskapet uppköpt ett parti Isländska får,
Cf V6Jn.efler ha°d tbUfvit, krin8sP,idd Länet. En del af invånarne
ar TvTcd "T
lär-s,aSet’ »grande en blandning
dae}iy k och Sve»sk ^ce. Oaktadt folkökmngen och mjölkens begagnande till
s*£g T" f°r all!n0gen’1 öfver st iger ladugårds-afkaslningen ortens behof af
hohn’ {^ensom naSot talS- och skinnvaror, hvilka vanligen afsältes på Stocknäs
ha, T n °Ch Spr,ng0,m’ hvaraf' n%ra hästar, död t eller måst dö^ngbar!
860 allmännare kreaturs-sjukdom under de sista fem åren varit
C/
o
logarn?3tdl bafskusten närmast angränsande delen af. landet, äro
P 1
1 *ga ställen så medtagne, att många större och mindre hya
-
lag, ehuru högt skattlagde, salina nödigt bränsle och gärdsel till stängsel omkring
sina ägor, samt måste således från aflägsna^ trakter köpa byggnadsvirke.
Ifrågavarande brist härrör dels af misshushållning med skogen i äldre
tider och dess sena återväxt, dels af det ringa utrymme efter skatten sorn
en del byar efter 1780 års Afvittrings-Stadga erhållit. Längre upp åt landet
och inom Lappmarken är skogstillgången ymnig. I allmänhet äro skatteskogarne
samfällige byavis. Laga skiften hafva väl vunnit mer och mer förtroende
samt föranledt till bättre hushållning med skogen; men under deri
förflutna svåra tiden, hafva flere tillämnade skiften uppskjutils, i saknad al
medel till kostnadernas bestridande. Kronans vidsträckta skogar äro dels ännu
odisponerade, dels upplåtne till kohlning för Bruken och Stockfångst för
åtskilliga Sågverk, med rättighet för de sistnämde att årligen afhämta ett
visst antal träd. Andre äro upplåtne till mulbete emot årlig smör-ränta, med
förbehåll af kronans fria disposition i fall marken nyttigare kan användas.
Ansökningar om tillstånd till begagnande af vindfällen, förtorkade träd,
stubbar och rötter från krOno-allraänningarne för tjärbränning under bestämd
tid ända till tio år, allt i förhållande till trakternas vidsträckthet och
tjäruveds-tillgången, hafva så mycket hellre blifvit beviljade emot den af
Kongl. Majit i Nåder bestämda afgiflen, som desse ämnen till annat ändamål
icke kunnat begagnas, men skogen, genom deras afförande, blifvit rensad,
Staten tillskyndats en eljest opåräknad inkomst, och ortens invånare arbetsförtjenst.
Hvad Krono-skogarne i öfrigt angår, gäller sednast afgifneFemårs-Berättelse.
Bergsrörelse: Inom Länet finnes två masugnar och fem jernverk, hvilka
äfven äro privilegierade för manufaktur-smide. Driften vid desse verk
har varit liflig och lönande.
Fabriker, Bruk och andra Näringar, hvilka icke tillhöra Bergsrörelsen
Härtill
kan hufvudsakligen räknas Strömbäcks Glasbruk beläget i Umeå
socken, men hörande under Umeå Stads Hallrätt, samt de i tabellen upp'
tagne ilo st. Fin- och Grofbladiga sågar. Vid Strömbäcks Glasbruk, sort1
har ett fördelaktigt läge och drifvis med betydlig vinst, utgjorde tillverk'
ningen sistlidet år 26,745 R:dr Bibo. Af sågverken hafva en del rättighet tili
stockfångst från Krono-skogarne emot Stubböre-afgift. De Öfrige äro endas
grundade på skatte-skog, hvarifrån något timmer till en del finbladiga Säl»'
sågar äfven hämtas. Grofbladiga sågar skötas merendels af ägarne sjelfve eller
med deras eget tjenstfolk. Brädtillverkningen och dess värde kan
säkerhet icke bestämmas. I anseende till mindre fördelaktigt pris å bräder»
i Stockholm, der afsättningen hufvudsakligen sker, och det längre afstånd,
hvarifrån timret måste afhämtas, anses behållningen för ägarne icke vara
betydlig.
Jagt och Djurfång, idkas väl något i de mindre bebodda trakterna,
men har småningom minskats i mohn af odlingens framsteg, äfven i Lappmarken
, der de verklige Fjellboerne nu mera egentligen sysselsätta sig dermed
utan särdeles vinning, hälst fogel på flere år icke funnits till betydenhet.
Skinn af rof- och skade-djur som afsätles från orten till största delen
af Lappmarksboerne kan inbringa några tusende R:dr. Fiskerierna och deribland
Laxfisket i synnerhet hafva öfverhufvud tagit varit ringa lönande.
Tjärubränning: Härtill saknas erforderliga ämnen å de till hafskusten
belägne hemmansägor, hvaremot näringen idkats i de mera aflägsna trakterna,
dels inom skatte- och krono-hemmans samt nybygges områden, dels,
såsom förut är omnämdt, efter tillstånd Och emot afgift, å krono-allmänningarne
af torra träd och vindfällen, stubbar och rötter. I anseende till
långväga transport är denna näring ingalunda lönande, men lemnar dock
tillfälle till penninge-förtjenst.
Salpeter-tillverkning är en näring som slår i tilltagande, och bidrager
betydligen till Länets förmon. I anseende till en ymnig tillgång på ved, som
vid sjudningen erfordras och alla öfriga omständigheter, är handteringen passande
för orten. Under de sednaste fem åren har tillverkningen uppgått till
46,093 LU. 10 U., hvaraf sistlidet års lefverering utgjorde 11,2.59
10 U.
1 hopp att salpetern fortfarande inlöses af Kongl. Majit och Kronan, hafva
«n stor del af invånarne skaffat sig egna sjudningspannor.
P ott askeb römlin g , som blifvit uppmuntrad genom premier af HushållsSällskapet,
är r tilltagande; men har ännu icke blifvit allmän.
Ylle- och linne-väfnader tillverkas öfverallt af qvinnorna, bland hvilka
mångå utmärka sig genom särdeles skicklighet. Hushålls-Sällskapet har ock
bekostat några personers undervisning i konstväfnad för att vidare spridas,
fliuru afsättningen utom orten af dessa tillverkningar icke varit betydlig,
^mellan den tid, som upptages af landtmanna-göromål, sysselsättes allmogen
hufvudsakligen med kohlning för bruken, timmer, hygge och flottning för
Sågverken, fällning och forssling af skeppsvirke, bräder och ved, träkärils
förfärdigande, hus- och fartygs-byggnader, snickare-, hjulmakare- och smedsMbeten,
tegelslagning samt någon kalkbränning, den sistnämde likväl icke
Motsvarande ortens behof; hvilket allt bidrager till idkarnes bestånd, och är
Mligt med ortens naturtillgångar.
6
TJ/tntJpl • Örtens invånare afsätta vanligen sina landtmanna-produkter
till Ä Ä h«r i stade,,, eller vid de ärliga f„-n,a,k,,ader»a
som af nästgränsande städers borgerskap äfven besötes. Dessutom tafve
i sednare tider åtskilliga hemtnans-ägare och deras söner foietagit s g,
drifva handel för hvilken de taxeras till bevillning i mohn af rörelsen. O
dea täflan sorn uppslår i afseende å varupriserna befar nea försonlig for en
del af invånare, bär sådant likväl eli högst skadligt inflytande derigenom,
alt lux- och öfverflödsvaror lättare kringspridas bland allmogen, sorn, H
den nnnvSande generationen, ulan egen fördel, alli mer dragés ifrån deras
pentina bestämmelse, jordbruket, boskaps-skötseln och andra landlmanna
vikell.”Deri gårdfari-handel som Westgöthar idka inom orten är alven ganska
meni i e så vida den icke allenast föranleder till onodiga penmnge-utgi
och a väfver näringsfliten för egna tillverkningar af lika god elit* baltie b -  skaffeidretrutan jemväl förmodas befordra tullförsnillade varors in Grande
hvn,et tull- ochUbe^Ä MatS Ä"
ringsfång, utan^ndast för afsättning af ortens produkter och nödvändighetsvarors
återhämtande.
4:o Politisk Författning.
Kammarverk • Under loppet af de fern-sednast förflutna åren hafva 54
nybyggen inom. kustlandet, och ao stycken nybyggar! ^PP®arken ^ng
iskall Inom det förstnämde äro .5a nybyggen och a a torp, samt u
Dappmarken 68 „yby86e.,
"sT,”™ "ÄÄ? Kongl. Maj:, -U KronanJillh^e umm
ilen, som innevarande år tillkommit, jemte de u , a e
Jojavaiende
höslogar och mnblbelestrakter och ,38, Renbetesland. - Af ^8“™“”,,.
nybyggen befi,,nes ett å kustlandet och n,o mom Lappmarken for
de 2 åbo, men i öfrigt hafva inga, lägenheter
af gästgifverier, prat- och brefbärare-hemman ar oforand. odt. Storsta aete,
ortens invånare L sjelfägonde jordbrukare eller innehafvare af kronohage,
heter, hvaremot arrendatorns och brukares antal ai ganska ri"»a* issVäxtStatsbidrag
.* Desses utgörande, som försvårats af olva,,,rande
år, är till en del betungande genom sträng skattläggning o': 110 ttjiitsninfi5'
långväga färder för gä,demas .Härdande, vägars underhall och <kpt«» ^
skyldighet. Kostnaden för sistnömde onus och vagarnas snöplog,,,, g
tiden skulle dock betydligen minskas om entreprenad härutinnan kan hringas
till verkställighet, hvilket man bör hoppas, på sätt redan skedt i Skellefteå,
der allmänna landsvägens plogning samt håll- och reserve-skjutsningen
vid sju gästgifverier under fem års tid besörjes af entreprenörer för vida
mindre betalning, än de förut kostat, oberäknad! mångfaldiga fördelar, som
jordbruket derigenom tillskyndas. Beräkningsgrunden för alla i tabellen upptagna
onera, är medelpriset af fem sista årens markegång. I följd af Kongl.
Ma j:ts Nådiga skrifvelse den 17 April 1828, anmärkes här, att uti den i
tabellen uppförde kostnad för rustning och rotering, så mycket mindre inbegripes
rusthålls-stammars och augmenters räntor, som sådana eller liästvacance-spanmål
härstädes icke förekomma. Kneckte-rotefrihets-medlen utgör
^90 R:dr 28 sk. 3 runst.
Politie: Särskilta anstalter lill sedlighetens vidmakthållande äro hvarken
vidtagna eller hafva ansetts erforderliga, utan tjena allmänna lagen och förfatlningarne
härutinnan till efterrättelse. På Länets invånares bekostnad är
ett arbets- och korrektionshus inrättat här i staden, hvilket dock för närvarande
är alldeles otillräckligt. Allmänligen undervisar allmogen sina barn
1 kristendomen, men på många ställen sysselsättas särskille personer med
‘fetta yrke. Ibland antaga ock kyrkolid danie barna-lärare, som färdas kring
socknen och underhållas vissa tider af föräldrarne till de barn, hvilka undervisas
dels i läsning, dels i skrifkonsten, hvilken icke är sällsynt hos allmogen.
Uti en enda församling inom kustlandet är sockne-skola inrättad.
för de ynglingar som ägna sig till studier eller handel, finnes en lärdomsskola
här i stden, der 5o å 60 elever årligen varit inskrifna och 'blifvit
Undervisade af rektor, tvenne kolleger och en apologist. Uti Lycksele Lappmarks
församling är en skol-inrättning, grundad på en al framlidne Riksdal
Schytte anslagen fond, der sex lappbarn årligen åtnjuter kost och undervisning
i kristendomen, för att sedermera handleda andra af lapp-nllmogens
barn, hvilken inrättning dock illa motsvarar det åsyftade ändamålet.
Undervisningen inom den öfriga till Länet hörande Lappmarken är oförändrad.
Hälsovården bestrides af tvenne Provincial-läkai e i hela länet, af hvilka
|fen ena tillika förrättar Lazaretts-läkare-hefattningen, som är vacant. Lön
m särskilt Provincial-läkare i Lappmarken är beviljad; men ingen sökande
1 mtill bär sig anmält. Nästan alla församlingar inom det bebodda landet
,‘° försedda med barnmorskor. En Veterinär-läkare är antagen, som, utom
^mr på stat bestådda lön, åtnjuter årligt arfvode från en del socknar och
ll>eå stad. Fattigvården besörjes af en i hvarje socken organiserad comité
mder pastors ordförande. Efter öfverenskommelse eller fastställde grunder
erlägges erforderlig.! medel till nödtorftigt uppehälle för de fattige som icke
kunna inrymmas i fattighusen eller äro fördelte att underhållas af hemmans
ägare och innehafvare. Kostnaden härtill anser jag hafva uppgått till högt
belopp än de inkomna uppgifterna innehålla och tabellen derefter upplag •
Ordningen vid gästgifverierna besörjes efter vanligheten. Med undal g
värdshus och krog i Hätha hamn, som, under öppet valten, ofta besök» af
sjöfarande, finnes ingen dylik inrättning i landet; meli rättighet till idka!
de af spisqvarters- och källar-rörelse under frimarknaderna, har e er>c: •
beviliats. År i8a5 inrättades här i staden en Sparbank for Länet, l vilk
dock i anseende lill den allmänt rådande penningebnsten, på sednare £
den icke vunnit någon förkofran. Rofdjur äro sällsynta å klut andet lin
der den 28 December sistlidet år, har Kongl. Maut 1 INåder fastställt deci
verenskommelser som en del socknar träffat till rofdjurs dödande utom ska
gång, samt på derom gjord underdånig framställning, 1 ofugt ansett någo
vidare åtgärd i ämnet för närvarande, i afseende på detta Län icke vala
vidtaga. I Lappmarken äro invånare allmänligen snälla skidlöpare och
goda skyttar, som med lätthet dödar björnar, vargar och andra rofdjur.
5:0 Umeå Sjö- och Stapelstad.
Denna stad, grundad på hemmanet Sanda om ett halft mantal, är b®
lä^en vid Umeå eif, två och en half sjömil från Islandet, har den ö
Augusti 1646 erhållit sina privilegier, och genom Kongl. Maj:ts Nådiga Res
Julion den i5 Juli 1812 vunnit rättighet att uti sin hanni emottaga fram
mande makters fartyg. Stadens hamn uti det så kallade Småholmssundet
va hafvet, är beqvämlig oeh .4 till ,5 fot djup; men segelleden devi»
till staden kan icke befaras med mer än åtta fot djupt gående lartyö V
vattnets medelhöjd. Utrikes handeln är obetydlig, likväl har under lop£
af sistförflutna fem åren två å tre fartyg varit utskickade, lastade med br
der, jern och tjära. Landets produkter, såsom sist uppräknade effektei i
bjelkar, smör, talg, skinnvaror, torr fisk, fogel, skjälspeck, tran, ax oc i ^
nan salt fisk m. m. afsättes merendels på Stockholm, hval ih an a er c
spanmål, salt och andra varor, som sedermera föryttras dels bär i s a
och dels å frimarknaderna inom Länet; dock har något jern, lax, salt s i .
miné och lärft exporterats till Finland, derifrån bland annat inforts
förtullats spanmål, mjöl och svin-kreatur. Till kommunikationen inrikes,
tev emellan begagnas tio större och mindre fartyg, hvilkas sammanra^^
lästetal uppgår till 427ii4ä’ Vid sistlidet års slut ägde Umeå stad i4 fartyg,
inberäknat de till utrikes sjöfart begagnade, utgörande tillhopa 814T3/ä lästers
drägt. Att handlande Borgerskapets rörelse förminskats genom den handel
som drifves af åtskilliga A landet bosatte personer, är påtagligt. Äfvenså
har stadens invånare fått vidkännas högst menliga följder af de flera på hvarannan
inträffade missväxt-åren, dels genom saknad afkastning från jordägorna,
dels utaf oförmögenheten hos allmogen att betala sina skulder till de
handlande för borgad spanmål och andia varor, så att de mindre bemedlade
af invånarne blifvit försatte i ett beklagansvärdt tillstånd. Sistlidet år
utgjorde handlande Borgerskapets antal 26, och Handtverkarnes 35, jemte
tvenne färgeri-idkare, en kardmakare, en spegel-fabrikör, en bagare och fem
fiskare. Fiske utgör äfven ett, ehuru obetydligt näringsfång för staden. Saluväxter
odlas icke. Tolag-, bro-, hamn-, väg- och mätare-penningar betaltes
sistlidet år med 807 R:dr 32 sk. 2 rist B:ko. Efter Bell-Lancansterska metoden
är en skola inrättad, hvarest fattiga barn njuta fri undervisning, Läraren
lönas af staden. Någon särskilt anstalt för hälsovården inom staden finnes
icke, utan besörjes den af Provincial-läkaren, som efter accord med enskilte
uppbär årligt arfvode, samt af Stadskassa!! ersättning för de fattigas
skötsel vid förefallande sjukdomar. Fattigvården har varit så mycket mer
tryckande, som flere borgare blifvit oförmögna att lemna påräknadt bidrag
dertill. Ålderstegna och bräckliga personer njuta underhåll å ett fattighus,
så långt utrymmet medgifver. De öfriga erhålla understöd i spanmål och
penningar efter en hvars behof. Dessutom hafva stadens invånare frivilligt
åtagit sig, utan afräkning å hvad de lill fattigvården erlägga, att föda, kläda
och i kristendomen undervisa de barn som of föräldrar icke kunna vårdas,
hvilka sistlidet år utgjorde 25 till antalet. Af de soppgryn, som Kongl.
Majit i Nåder täckts förära till understöd åt Länets nödlidande invånare,
hafva stadens fattiga jemväl erhållit och med underdånig tacksamhet einottagit
en afpassad andel. Ett härstädes organiseradt sällskap, de Värnlösas
Vänner benämdt, har ock i nion af tillgångarna, lemnat bidrag till fattiga
barns underhåll i staden och kringliggande landsbygd. En källare finnes i
staden, men i öfrigt ingen tillåten krog. Med sagde källar-rörelse är gästgifveriet
förenadt, samt ulbjudes på längre eller kortare tids arrende, utan att
medföra någon tunga. Westerbottens Lands-Cancelli i Umeå, d. 3o Nov. 1833.
G. L. af SCHMIDT.
MAGN. WILH. CYGNA2US.
c
1
lästetal uppgår lill 427ttV Vid sistlidet års slut ägde Umeå stad i4 fartyg,
inberäknat de tili utrikes sjöfart begagnade, utgörande tillhopa 814T3A lästers
drägt. Att handlande Borgerskapets rörelse förminskats genom den handel
som drifves af åtskilliga å landet bosatte personer, är påtagligt. Äfvenså
har stadens invånare fått vidkännas högst menliga följder af de flera på hvarannan
inträffade missväxt-åren, dels genom saknad afkastning från jordägorna,
dels utaf oförmögenheten hos allmogen att betala sina skulder till de
handlande för borgad spanmål och andra varor, så att de mindre bemedlade
af invånarne blifvit försatte i ett beklagansvärdt tillstånd. Sistlidet årutgjorde
handlande Borgerskapets antal 26, och Handtverkarnes 35, jemte
tvenne färgeri-idkare, en kardmakare, en spegel-fabrikör, en bagare och fem
fiskare. Fiske utgör äfven ett, ehuru obetydligt näringsfång för staden. Saluväxter
odlas icke. Tolag-, bro-, hamn-, våg- och mätare-penningar betaltes
sistlidet år med 807 R:dr 32 sk. 2 rist B:ko. Efter Bell-Lancansterska metoden
är en skola inrättad, hvarest fattiga barn njuta fri undervisning, Läraren
lönas af staden. Någon särskilt anstalt för helsö vården inom staden finnes
icke, utan besörjes den af Provincial-läkaren, som efter accord med enskilte
uppbär årligt arfvode, samt af Stadskassa!! ersättning för de fattigas
skötsel vid förefallande sjukdomar. Fattigvården har varit så mycket mer
tryckande, som flere borgare blifvit oförmögna alt lemna påräknadt bidrag
dertill. Ålderstegna och bräckliga personer njuta underhåll å ett fattighus,
så långt utrymmet medgifver. De öfriga erhålla understöd i spanmål och
penningar efter en Ilvars behof. Dessutom hafva stadens invånare fri villigt
åtagit sig, utan afräkning å hvad de till fattigvården erlägga, att föda, kläda
och i kristendomen undervisa de barn som af föräldrar icke kunna vårdas,
hvilka sistlidet år utgjorde 25 till antalet. Af de soppgryn,. som Kongl.
Majit i Nåder täckts förära till understöd åt Länets nödlidande invånare,
hafva stadens fattiga jemväl erhållit och med underdånig tacksamhet eniottagit
en afpassad andel. Ett härstädes organiseradt sällskap, de Värnlösas
Vänner benämdt, har ock i nion af tillgångarna, lemnat bidrag till fattiga
barns underhåll i staden och kringliggande landsbygd. En källare finnes i
<
staden, men i Öfrigt ingen tillåten krog. Med sagde källar-rörelse är gästgifveriet
förenadt, samt ulbjudes på längre eller kortare lids arrende, utan att
medföra någon tunga. Westerbottens Lands-Cancelli i Umeå, d. 3o Nov. i833.
G. L. af SCHMIDT.
MAGN. WILH. CYGNAEUS.
bU < * HESS
A •JtrEiljf
-
p.
/^Hemman
Nite
^'»Hemman
|r ^'Nybyggen med frihetsår
jL^S k a t te h e m m a a
(^-Boställen
(j^iastique Boställen
öti^sii- och Scholae-Hemman: Krono
Hani- ,
,
,
1 m
TT T. •
t
^ " * lie lil Lii dl lo I elind dl U lllUt/^l jpilu j tiel dl Ilj lidi c* j uOlUdlc* OCH JL
Latorp med frihetsår ........
]^agor ...
........
I^gde Fisken och Fiskelägenheter af särskilta slag, som ej under
^'nbegripne: Skatte ........
i Krono ...........
\lJolqyarnar
Qvarnar, Grofbladiga ........
%o
Finbladiga ........
Wyito med rätt till Köpelimmer från Kronans Skogar
\jj°fs-Mjölqvarnar, deraf ingen med särskilt i Jordaboken uppförd
*'■Sågqvarnar, deraf 10 Skattlagda
javert :
:
:
:
:' :
v%-
.......
• • • *t •
sSte* > nemligen Renbetesland i Lappmarken
^^Vänningar, som tillhöra Kronan, omätte
j^Oj>gar npplålne till Höslogar och Mulbete e
§ar okänd rymd
Pioner, som ej höra till viss näring
något
äntå
hemmans
Hemmantal.
2
<’
to
n
V)
n
Utsäde af:
Medelafkastning sedan utsäde^ är afdragit.
Underhållne Kreatur
•
d
5’
-t era
•P
C/J
*1
Os
T
5
o
p-
sr
p-
re
o
c?
•s
5
n
p-
sr
ta-
rf
5.«
Og -5
n
’ <
n
F*
O
n
sr
X
<5
0
nT
tö
tea
CT5
O
P
K
fiS
n»
■
W
sr
0
ta-
ss:
p-
-5
0
"i
C '
sr
<jT
X
<
n
n
w
te»
Qrq
5*
0
•i
P
3
6»
n
$3
Cd
fis
5
Sa-
te:
P-
-i
rT
n
O
te
CD
CO
3
las:
(D
sr
p
O
*
te»
p
*
O
p
d
p
erci
c-
0
&s
*7
P:
c/i
<
. e %
0
0
Cf ^
to
p
te
ST
p-
<!
te:
P
P-
p
under
st.
St.
043
‘748
St.
2if
9tn2087
^1U2304
564“!
£l 3
^16
16-1-  2i
St.
951
1,031
23
820
119
67
f;
T:r
1
1
T:r
5
190
48
1,176
12
191
1
2
16
T:r
35
2,312
980
11,442
96
1541
■V
600
T:r
1
%
12
280
7
10
T:r
4
67
60
660
5
8
12
T:r
1
2
T:r
17
1,280
625
4,901
49
81
7
350
T:r
6
6
T:r
25
1,003
284
8,081
75
1211
2i
98
T:r
105
6,016
3,005
39,521
394
586
161
1,950
T:r
2
18
30
760
26
30
T:r
14
257
220
2,510
18
28
40
T:r
T:r
85
6,290
3,590
30,460
320
434
26
2,200
St.
12
1,590
548
4,027
28
67
4
30
St.
2
567
80
647
7
21
12
St,
48
6,730
2,030
14,564
120
' 287
26
1,100
St.
10
2,130
545
3,953
31
69
4
140
St.
40
13,440
3,170
22,080
100
330
35
1,050
St.
9
420
127
2,451
33
67
*
20
St.
10
-763
450
1,159
160
28
R*dr
9,840
563,434
195,163
2,458,404
24,176
42,512
1,600
sk.
16
12
16
2
51
10
33
1
225
■
' —
—
ränta
1
——.
-—-
—
_
10,675
15,000
—
44
4
—
•
"
--1
18
1,052
44
1
5
2
11
381
12
208
’
--1
256,560
—
‘
-
—
1,950
1,200
-—
*
~ 1
—
233,238
—
—f
— nr-
~
3,316
3,910
32
_
,
_
—
—
15,155
—
_
--
—
--
—-—
—
—
—
----
—
—
—
--—
—
—:|
•---
___
-__
___
uma
»Säl
8012122
W 3 304 ;
4,7991
2|
1,467|T
I5,6‘4lj
319i|
816
1
2
7,312|l2|
9,689f|
51,6441
866
3,087
43,4151 6,306|
1,336
24,938| 6,8831 40,245
3,127
2,570|3,836,359|l2|-
Tabell lör Landet inom Westerbottens Län.
Stats
-
Bevillning efter 1823 och 1830 årens Förordningar
M
SjP
R:dr,
15
955
669
8,108
33
106
695
sk.
28
47
6
40
6
208
20
36
4
329
218
891 2
22
16
12,2411251 7i
Efter aldra Art.
Cfc
£
Cfc
i och 2 §5*
3, 4. 5 SS-'ai.
29, 34 §§.
1 .
37
7 SS-  4° S§-
1
■S *
a:
?g,
T
R:dr
sk
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk
r.
Ridt-
,k.
r.
---
—
—
21
37
7
■--
_
__
1
12
----
—
—
741
46
2
—
_
171
7
- ---
301
23
3
_
_____
■ ___
7--
—
—
6,046
10
—
—
—
2,312
40
7
---
—
—
—
—
—
1 _
_
46
32
_
___
-
296
32
z
—
—
—
61
16
—
-
—.—
_
—
380
.
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
_
40
---.
. .--
—
—
191
10
4
r
. ..
_
____
_
---
—
—
44
14
4
—
—
---
---
—
—
i
—
—
630
1
3
—
v—:
—
---
—
—
-T--
—
—
—
_
____
____
. ___
---
—
—
4
16
—
_
——
—
---
__ .
-
-*-
—
—
9
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
721
38
9
—
—
—
^--
---
—
—
—
6
40
--
—
—
—
---
_
-—.
—■
—
■--
—
—
—
—
—
—
—
----
—
—
---
--
—
—
—
_____
__
—
—
—
30
18
5
_
_
.
—
—
—
152
16
6
—
,
—-
_________
1,101
321
51
—
—
—
---
—
—
1,1011.
12| 5|9,619|
*1
7i
-r
2,593 lill
7I
15 2116
—
1,992'34! 5
Westerbottens Landskontor i Umeå, den 30 November 1833.
I
^ c
. - • ■. * *'
\ •
- i
■■ X" ■ ■
•t ^Éjgf
let inom Westerbottens Län.
Stat s
-
Bid
ra g.
p 1823 och 1830 årens Förordning
ar.
»
Ständige Räntor.
*
>
•
,
7$
0
/>
Clerecie .Statens Underhåll
0 s
8-2
er 2:<lra Art.
B.
W
bc
,
t
' ■
«h
g
t"1
b
p- B
'
0
0
CD
fts
<t 0 -
2 CL ■ 0
*“^2,0
*5
0
3
P-
. a.
*
SJ
u
3-
n
B.
cn"
Oi
CD
, <
t»
cn
cr
•
>1
5 >
1, 4. 5 §§.
21,
6,
7 §§•
CfQ
1
_^
2.
Vt
1
5=
te B
Sr'5
b 5
rs
P"
O
pr-
en
P
0
1
H
>
■—i
cn
tJ
■P
tö c- £
C: 7
X 77 1
5’
cn
i
1
r
1
>
^.OoW0
3 « O ^ O
cn sr □- c %
P
pr-£-
r fH - 3
c
B
3
l
g
O
P-
O O:
0 n
g- te
B»
O
-i
0
n
ET
p -
0
er
0
0"
p
B
B
'p
u
Po
ET
5'
s»!
D
K
Cd T1
29, 34 §§
37>
4° §§•
p
T
fi:
b
Cn
1
O
c
0
a>
D
1
Cfc
r
.
jrj
S~:
ei
P
crcP
£:3
P- -s P
7-
3
Q
3
Q
cn
0
' cf
*
«
cn
»0
b
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Ridt
9k.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Hulr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R:dr
sk
r.
21
741
37
46
7
2
1
12
7
. 38
-1,868
29
5
7
2
40
19
30
1,047
24
24
d
40
2
_
4
9
11
42
4,536
17
it
72
1,650
78
4,820
20
530
12
591
Ilo
5,941
15
1,018
26
1,030
30
1,820
31
4,573
—
——
_
171
z
1,811
4
—
1,158
24
_
289
__
115
—
—
—
—
—
115
10
8
.--
—
—
30
—
—
—
—
—
16
-_
_
_
16
_
32
__
.
.
.
_L.
__
_
.
301
23
3
—
—
_
*--
__
_
970
23
3
---
—
—
—
—
—
—
—
—n
182
—
—
ilo
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
292
—
—
—
—
—
■ ---
—
—
21
32
—
—
—
—
—
—
—
21
32
—'
---
—
—
---
—,
_
———.
_
—
40
■ -
_
i,046
10
—
—
_
_
2,312
40
7
16,468
2
2
8,657
12
—
10,274
9
7
10,160
—
—
2,402
16
—
949
—
—
—
—
—
1,042
10
3
—
—
—
33,424
47
10
---
—
—
21,300
—
—
19,299
26
—
5,154
16
_
2,531
32
.j._
26,985
26
—
5,707
28
9,014
16
'_
8,820
16
—
6,951
-
_
46
61
32
16
79
464
38
40
31
364
10
14
35
12
36
___
' 10
44
3
. -
._
_
56
429
18
3
192
45
300
27
264
300
41
36
92
150
16
15
296
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
. _—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
30
5
7
— —
—
—
41
7
—
—
—
—
—
—
—
—
T
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
380
1,075
270
ilo
380
46
32
46
32
- -
30
__
_
___
_
_
_
_
_
_
40
40
434
44
8
_
_
_____
_
434
44
8
191
10
4
,
—
—
_
191
10
.4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— —
—
_x
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
4,233
3
5
44
14
4
—
—
—
—
—
—
50
34
4
lil
11
3
—
—
—
—
—
—
2
12
—
——
36
—
—
—
—
--
—
—
---
—
—
114
11
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
630
1
3
—
“T
—
—
■—
—
838
37
3
1,005
30
8
—
—
—
—
—
—
65
12
—
29
12
—
—
—
—
—
—
—
—
T-
1,100
6
8
----
—
—
——
—
—
25
—
.—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
20
—
—
—
—
—
25
—
—
• 52
—
—
. -
____
_
___
-
__■
_
__
__
_
_
__
___
_
_
.— —-
—
_
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
___
—
—
4
—
_
____
_
_
____
_
_
__
_
__
_____
__
____
_
. .
_
- .
_
.
_
___
_
4
16
_
-
1 ■■
_
—
___
—
4
16
_
25
—
—
-i •
_
-—
__
_
—
——-
—
—
——
—
_
—
—
—
—
—
—
,--
—
—
25
Q
36
38
13
1,051
36
12
1
24
24
_____
12
_
_
—
—
_
__
—
_
1
36
—
721
9
__
—
9
—
—
—
__
—
—
—
—
—
117
—
-—
_
—
—
—
—
—
—
1,049
33
10
1,167
9
10
40
40
16
_
__
_
_
__
_
_
___
__
'v
218
—
\
.
__
____r
_
—
__
. _
_
—
—
-*—
—
1
__
_
*-
30
18
5
» -
-
—
____
—
_
30
18]
5
462
6
-.4
--
—
_1
_
__
__
—
——
—
._
—
—
—
—;—
—
—
■--
—
—
462
6
4
152
.16
6
_
—
—
—
—
152
16
6
20
3
6
.--
—
—
- . -
_—
—
___
—
—
——
—
__
•—>
—
—
—
—
—
—
—
—
20
3
6
1
—
—
—
—
—
---
—
—
1,992
34
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
196
—
—1
87
—
—
24
32
—
->--
—
—
—
—
307
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---1
—
—
.--
—
—
—
—
—
—
—
—1
—
—
—
—
—
—
75
-■
—
?,619
4
7
-
-
—
2,593
11
7
25,555)261 2
12,924(33
9
11,352
9
7
11,318
24
-
3,579
32
-•
1,403
12
—
24
32 j
—
1,202)32
8
1,049)33)
10]
42,855) 17|l0( 4,233)
3
5
23,022
-!
—
24,483
10)
-1
6,0l9jl6|
3,162
-1
-1
33,694126j
-1
6,837)28)
—
10,070
16)
—
10,957
16
-1
11,833]
—
-1
cp
» cn
“ s
wB
£b
R:dr
364
22,437
1,324
128,731
549
1,395
1,531
434
4,424
164
2,060
29
15
2,268
6
218
492
172
2,375
sk. | r.
47'
19
7
40
8
33
32
169,038
44
13
45
43
16
24
22
40
16
24
20
18
37
8
9
7
11
Westerbottens liands-Contor i Umeå, elen 30 November 1833.
G. L. AF SCHMIDT.
P. LUNDMARK.
BEFALLNINGSHAFyANDES
UTI
Gottlands Län
TILL
I underdånighet afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
S C <D € B TI> <0 Ti ,
ECKSTEIN KA BOKTRYCKERIET.
1833.
18 |
3*1
On Gollland, med Fårön, belägne nära i midten af Östersjön emellan 56°,
54* 4°” och 57°, 59’, 5o”, Latitud samt emellan 36°, 16’, 3o” och 37°, 33’,
3o” Longitud, utgöra omkring 34 Ovadratmil. Gottska Sandön, belägen 5
Geografiska- eller Sjö-mil Norr om Fårön, tillhör äfven Gottlands Län.
Afstånden från Gottland till omgifvande fasta land, beräknade i vanliga
Sjö-mil efter i5 på graden, äro som följer:
Emellan Klintehamn och Böda på Öland.................g t
Emellan Cronvall och stora Carlsö J mil. och derifrån tilli Engern på
Öland 6 i inalles ............................nå
Emellan Halls Huk vid Kapellshamn och Landsorts fyr......
Emellan Östergarnsholm och Vindan i Curland.......... .
Emellan Si holme och närmaste strand af Curland vid Bakhofven
Emellas Hoburgen och Reserhooft Norr om Danzig.........
Gottland, som åtnjuter ett tempererad t Clemat, är dock underkastad t
det aldeles egna förhållande att under stränga Vintrar med lugn, på en
tid af ända lill fem månader, kunna vara afskiljdt från all communication
tued den öfriga verlden; en följd af Öns aflägsenhet ifrån fasta Landen och
den under sådana vintrar blifvande myckna drif-is, som nästan uppfyller
Östersjön.
Utom hvad Historie-Skrifvare anföra, såsom inträffadt i en långt aflägsen
forntid, är det utan exempel att isen så sammanfrusit att, någon på
den kunnat färdas här emellan och fasta Landet.
Enlig Geologernas mening består Gottlands grund af Sandstensberg,
^fverdragne med en kalkstensmassa af olika höjd, hvilken är på de flesta
fällen betäckt af djupare eller grundare jord af omväxlande beskaffenhet,
^en i allmänhet kalkblandadj endast på sydligaste delen af Ön kommer
^ndstenen i dagen.
Öns stränder, synnerligast på Westra sidan, äro i allmänhet höga; i
e Rugter Stränderna bilda med utanförvarande grund, äro goda hamnar
—
_
*—4
—
för mindre fartyg; största delen på Östra sidan af Ön, der äfven 2:ne goda
hamnar för större fartyg finnas, nemligen Slitö och Fårosund. Landet är i
allmänhet flackt, största Landthöjden följer i Norra delen nära Vestra kusten,
men drager sig mera midt i Landet i mellersta och Södra delen af
Ön, mindre åsar finnas äfven, hvilka i förening med fördjupningar i marken
åstadkomma en mängd träsk och myror, flere af betydlig vidd. Afskeda
kalkstensberg finnas ock på några ställen, ehuru icke af betydlig höjd;
de märkligaste deribland äro: Thorsborgen och Grogarnsbergen på Östra
sidan, Hoburgen på Öns Sydliga udde, samt Klinteberget nära hamnen af
samma namn, ecb några Kullar Linde Sockan i midten af Landets södra
del. Jordmånen består närmast stränderna, mest af Kalkstensklapper och
Sand, endast på få ställen af lera; i medlersta delen af Ön finnas deremot
djup lera och mylla. — Vattndragen bestå endast af ofvannämnde Träsk
och Myror, upptagande en vidd af omkring 5o,ooo tunnland; de derifrån
till hafvet löpande bäckar och åar uttorka nästan allesamman under sommaren
, likasom myrorne då blifva så torra, att fodret å dem kan afbergas.
Ler- och myll-jorden är ganska bördig, äfven kalkstens-klappern under år
med ymnig nederbörd; under torra somrar lider vexligheten på Gottland
genom jordens starka uppblandning af kalk, som insuger och länge bibehåller
värmen, mera än i andra provinser, som icke hafva kalkgrund; man är
derför här nödsakad, för att skaffa skaffa skugga åt gräsvexten, att låta
ängarna vara bevexta med skog. •— 1 sydligaste delen af ön, är förhållandet
annorlunda; elium jordlagret der är ganska tunnt, emedan det ligger
på Sandstenshäll som bibehåller mera kyla och fuktighet. — Flere arter af
marmor och mergel-skiffer förekomma, äfvensom i nyssomförmälta trakt,
sandsten finnes till öfverflöd, tjenlig till slipstenar, m. m. Ingen malmart
är hittills upptäckt och med afseende å bergens natin’, troligen ej eller
till finnandes. Skog är ännu i tämlig ray eken hg t, utom i Södra delen af
Ön. Stora trakter gifvas, som endast för skogsväxt äro tjenlige, emedan
jordlagret är allt för tunnt på kalkhällen, för att gifva vextlighet åt annat.
Landet är i det hela ett slätt land, som egenteligen endast är couperadt af
träsk, myror ock skog.
Gottska Sand-ön utgör omkring i qvadratmil med 6000 tunnland skog
och nära 400 tunnland i åker, äng och beteshagar. —- Flygsanden har längs
stränderna formerat mindre kullar och äfven pa en del ställen inträngt i
skogen, utom hvilken senare ön snart skulle förvandlas uti en sandhed.
° Sedan förra Fem-års-berättelsen har ingen betydligare aftappning af
jnyror ägt rum, men af de aftappade har odlingen fortgått. Det började
stora företaget, aftappningen af Helena eller Roma myr; bar likväl under de
sednara åren af bristande tillgång på medel icke blifvit fortsatt.
Smärre odlingar af skog, hagmark oeb äng till åker hafva- öfver allt
skett, meri åt ängs kulturen och dess bringande i lämpligt förhållande till
åkervidden lemnar Allmogen föga uppmärksamhet.
Innevånare.
Enligt sista Femårs-Berättelsen och 1827 år: Mantals-skiifning utgjorde an
-
talet af länets innevånare sistnämnde år: Man-kön....... 18,322
Qvin-kön. 20,206
till sammans 38,528
Nu npgår folkmängden enligt i832 års Mantals-skrifrång till 38,767 personer,
hvaraf i Wisby finnas.......................
i Norra fögderiet ..........
.........*........ 1
« r
i Södra fögderiet............................•
I^> ^
38,767
Af denna Länets folkmängd firo : 18,464 Mankön och 2o,3o3 Qvin-kön,
Mantals-skrifne Man-kön .....................* * '
,0’[S2®
Mantals-skrifne Qvin-kön........................ I!’ ^
Mantals-frie af Qvinn-kön .......................
Minderårige af Man-kön ........................ ’
Minderårige af Qvinn-kön ^
.j 7
, ,2r
Efter" Stiftets upprättande Qvinqvennii-Tabell för år i83o utgjorde hela
Folkmängden 38,954 personer.
Folkmängden har under de sednare fem åren ökat sig roed 239 personer.
Någon, ehuru icke betydlig, minskning, i Länets folkmängd inträffade
under missvext-åren 1828 och 1829 genom utflyttningar, som dock af
förestående synes hafva blifvit mera än ersatt. Ifrån och med i83o, då
6
ymnig skörd erhölls och Sädespriserna voro höga, har Provinsen åtnjutit
god årvext och hör folkökningen tillskrifvas den samma i förening med den
fred och lugn riket åtnjutit, ty inga nya eller särdeles utvidgade näringar
hafva hvarken i Staden eller på Landet uppkommit. — Landtmannen var
under omnämnde aine missvextår uti stort betryck, till betydlig del ökadt
genomen högst ringa fiskfångst, hvartill ytterligare kom, i följd af 1829 års
långvariga vinter, under hvilken communicationen med fasta landet var hämmad
ända till nära medlet af Maj månad, den störrsta penningebrist, som
i mannaminne kunde erinras funnits på landet; allmenhetens penningetillgångar
hade blifvit uttömde af förra årets missvext. Skogs-efecter betalades
icke lill hälften af deras vanliga pris, och allmogen utarmade hvarandra
genom lagsökningar för de minsta penninge-summor. Dessa år anhängiga
skuldfordrings-mål på Lands-Cancelliet uppgingo till nära fyra gånger
det belopp som vanligen inträffat. Redan år 1827 hade kornskörden slagit
felt, men den åtgärd som af min företrädare vidtogs att till påföljande
vår, införskrifva det erforderliga qvantum af tvåradigt utsädes-kom från Skåne
hvilket af allmogen på utlysta dagar directe hämtades från fartygen, tillskyndade
allmogen fördelen af ett lindrigt pris nemligen 5 R:dr Broo per
tunna. Framlidne Landshöfdingen af Klinteberg bade på anmodan besörjt
akkordet härom med handlande i Skåne.
Lagsökningarnes antal under dessa Fem År har varit;
1828 . .
. . 4398
—'39 • •
. . 4476
—3o . .
. . 2405
—3.1
. 1224
■—-32 . .
. . 1163
Beträffade folkets bildning och sedlighet får anföras, att allmogen i allmänheten
bär större hyfsning i uppförandet) och mera belefvenhet än i de
flesta andra provinser; slagsmål bland dem äro sällsynta, och ehuru här
väl finnas de, sorn stundom öfverlasta sig med starka drycker, sker det
icke allmänneligen uti samqväm.
Sanningen, enligt mäste jag dock med ledsnad anföra, att under innevarande
år, då bran vinel till lågt pris försäljes, vida flere druckne personer
anträffats pä vägar och vid samlingsställen än under sist förlidne åren. Fol
-
9 I
ket är ganska ömtåligt för förolämpningar i gester och ord, och rättegångar
derom uppstå ofta. Lagens välde hyllas af alla, men ock äro många benägna
för rättegångar. Gottlänningen älskar vällefnad och en viss beqvämlighet.
Allmännare än annorstädes bruka föräldrarna bland allmogen innan åldern
deraf gör behof, att till sina harn upplåta husbondeväldet öfver fastigheten
och oftast äfven ägande rätten dertill mot visst betingad lefnadsunderhåll
i natura persedlar, som här hallas levisen, och det, oaktadt
erfarenheten visar att täta missämjor och olyckliga tilldragelser derigenom
uppstå^.
På få orter torde tjenstehjonens kost vara bättre.
Oagtadt den afförda böjelse för vällefnad och beqvämlighet är folket i
allmänhet oförskräckt i faror, och härdgt i köld och oväder på sjön.
Fårskinnspelsar, så allmänna i rikets öfriga provinser, brukas här icke.
Gotllänningar har i allmänhet mycken lätthet att fatta, och dess mekaniska
fintlighet visar sig synnerligast vid inrättningar som lätta arbeten.
Välmågan hos allmogen, som betydligen hade sjunkit under förutnämnde
missvextår, så att år 1829 om vintern gårdsdelar då såldes för nära lika tio
lal i Riksdaler, som de nu gälla i hundra-tal, har åter betydligt stigit, och
lax i klädederägten synnerligen bland qvinnfolken; såsom sidenkläder m. m.
bär åter blifvit synligt.
Redan efter i83o års goda skörd, märktes föga spår efter det föregående
allmänna betrycket, under hvilket likväl många, men till största delen
mindre omtänklamma Landt hushållare, hade gått under. ■—• Förmån af
bördesrättigheten, har vid detta tillfälle visat sig, i det att flera hemmansdelar
genom densamma blifvit af barnen till de föräldrar som fastigheterna
försåldt» återlöste.
En så oförmodadt hastigt återvunnen välmåga bland allmogen hade aine
åis goda och välbetalte skördar icke förmått åstadkomma, örn densamma under
missvextåren haft tillfälle att belasta sig med skulld genom borgad säd
t stället för att såsom den här gjordt, tillgripa den gamla och osvikeliga
^Ushållningstäran att vid knappa tillgångar med omtanka och yttersta sparenhet
nied deni förfara.
3:o Näringar.
Jordbruket är i allmänhet inrätladl i tre-skifte, dock pä en del gårdar
och vid staden för potatoes-odlingen i fyr-skifte. Höstsäden utgör den vida
betydligare delen och består mest af råg, samt något hvete; vår-seden åter
mest af korn och någon bland-säd, litet ärter och linser, men icke allmän,
ueligt bafra; potates odlas deremot ganska betydligt. — Kornsädet hade
blifvit mycket minskadt och rågsädet ökadt i följd af den starkare missvext
å förstnämnde sädesslag, som under de förutnämnde svåra och torra åren
inträffade, emedan rågen derunder slog minst felt, men kornsädet börjar nu
åter att tilltaga. —• På sämre jordmån nyttjas allmänneligen tvesäde, hvilket
ock alltid brukas på de af kalkstensklapper, bestående strand-åkrarne,
der endast råg trifves och blifver af en ypperlig beskaffenhet samt fri
från ogräs.
Till gödning på dessa strand-åkrar begagnas sjötång med mycken fördel
då vid stränderne derpå är tillgång.
I afseende på sädens ansning klaga köpare icke utan skäl att dervid
bafves för ringa omsorg till dess befriande från svingel, tranärtor, åkerlök
och annat ogräs. Ehuru kastmacliiner de sednare åren börjat af allmogen
begagnas, är dock ännu icke deras bruk så allmänt, att det hunnit visa
särdeles inflytande på sädens renbet. *— Väl rengjord Gottlands-råg och
korn äro till vigt och öfrig beskaffenhet fullt jemngoda med de bästa i andra
provinser.
Utom vid Wisby Stad som äger betydlig jord och hvarest idkas ett
stort och väl vårdadt jordbruk, samt af en mindre del jordbrukare på landet,
är i allmänhet ingen särdeles ansträngning gjord till gödningsämnenas
förökande.
Sedan bränvinsbränning af potatoes blifvit allmänt känd på landet,
bar odlingen af denna rofväxt äfven under desse Fem åren betydligt tilltagit;
synnerligen under de år då det var brist på råg, användes potatoes
af allmogen flerestädes med framgång till blandning vid bröd-bakning äfvensom
potatoes tillsattes vid bryggning af dricka, hvilket sednare användningssätt
fortfar ännu med mycken fördel, särdeles vintertiden, då drickat.
icke år bloitställdt för att surna.
Brän
-
“
9
—
Brännvinstillverkningen inom provinsen fortfar att vara betydlig och
exporteras deraf årligen betydliga qvantiteter, förnämligast på Stockholm.
Odlingen af Lin och Hampa är ganska inskränkt och på långt när icke
svarande emot länets behof. De ofta nog inträffande strandningarne af fartyg»
lastade med desse artiklar, hvilka till lindriga priser på auktioner blifva
föisålde, torde i sin män hafva bidragit till att minska bågen för denna
odling.
Humlan, som här vexer, är af utmärkt god beskaffenhet och torde, då
årsvexten deraf är ymnig, afkastningen vara tillräcklig för landets behof;
odlingen deraf synes vara något i tilltagande.
Plantering af fruktträn och odling af trädgårdsvexter märkes icke
hafva under de sednare åren gått betydligt i fortskridande; dock är att anmärka,
att få hemmansdelar och bebyggda lägenheter finnas, som icke äga
en trädgårdstäppa med några fruktträd; med sköna blommor och andra
praktvexter är hvarje täppa prydd. Senap odlas tillräckligt för behofvet
oen torde vala den bästa, som i Sverige vexer. I Wisby, äfvensom på några
ställen pa landet, finnas valnöt-trän, som under varma somrar gifva ymnig
frukt, deraf en del afsättes på Stockholm.
Mullbärs-trän finnas äfven i Wisby och bära ymnigt, men bären mog
na endast x varma och torra somrar, emedan de af mycket regn mögla
pu träden.
Af en Borgare i Wisby idkas, fast i liten stala, Silkes-produklion
hvarvid löfvell af det här vevande svarta Mullbärsträdet begagnas
Spannmåls-produktionen, då missat leke inträffar, lennar årligen be.
tydligt öfverskott, så att i medeltal, kan utskeppningen räknas till ta i.
i5,ooo tunnor.
År i83i uppgick den till 32,ooo tunnor.
Sädesodlingen fortgår i tilltagande.
, De .fUsta, ^odlingar bestå dock af hagmark, som upplages till åker;
någon viss trakt af On kan Icke särskildt utmärkas framför andra i odlingsföretag
— Under de sist förflutna fem åren, hafva inga nya åkerbruks-redskap
i någon allmännare män blifvit införde, men åtskilliga af här begagnade
*r° egne ör enna provins och särdeles val afpassade för härvarande lokal;
Lundsli. 5-årsberättelse för Gottlands Län.
2
bland dem är att märka; lian, eller som den här kallas, sigden, som är
nästan rak, omkring fem § qvarter lång, och mellan tre och fyra tum bred»
den är fästad i en sådan ställning vid ett långt skaft, att lian följer lätt vid
marken, hvarigenom vid slåttern intet går förloradt af den på de flesta ställen
korta men kraftiga gräsväxten. Skördemannen går under arbetet alldeles
rak. Utom fördelen af breda slag, vinnes äfven med dessa lior en här
högst behöflig lätthet vid höslåttern mellan trän och buskar; säden aftages
äfven med samma lior, hvarvid dock, när den är val mogen, mycken kornspillning
uppkommer.
På räfsala har kammen en lutande ställning inåt, hvarigenom noggrann!
kan uppfångas hvarje stråd,
Bland Mekaniska inrättningar till besparande af arbetskraft, äro förnämligast
de Iiär.så allmänna tröskverken, att få fjerdedels hemman äro dem
förutan; flera skicklige tröskverks-byggare finnas bland allmogen, och afresa
ofta till andra provinser att der hygga tröskverk; äfven från Tyskland hafva
beställningar af tröskverk bär blifvit gjorda.
Boskaps-skötseln är icke högt uppdrifven, bärflytande förnämligast deraf
att, ehuru sädesproduktionen ari tilltagande, så fortgår likväl icke ängsodlingen
i motsvarande förhållande. — Jordmånen, såsom redan är nämndt,
är på de liesta ställen icke eller för vanlig gräsvext särdeles gynsam.
Några större jordbrukare hafva dock med tämlig framgång, på djupare
jord, fortsatt och ökat odlingen af fodervexter, men hittils har det icke i
betydlig mån verkat till efterföljd bland allmogen.
Ökad fodertillgång bör dock kunna vinnas i stor scala, genom aftappning
af flere dertill tjenliga myror; men kostnaden är dervid för betydlig
för enskifta, och allmänheten tyckes önska en längre erfarenhet, än som
hittills vunnits, af de odlingsföretag i denna väg, som här blifvit utförde, innan
den med begärlighet ingår i föreningar derom; hos mångå bland All/
mogen hörer man den fruktan hysas, att myrornas aftappning skulle förorsaka
vattubrist.
Få hemman hafva större antal hornboskap än hvad det oundgängliga
beliofvet deraf fordrar. För omkring 5o år tillbaka begagnades af Allmogen
ensamt hästar till åkerskötsel; Smålänningar hafva här infört bruket
af oxar, hvilka nu öfverallt, jemte hästarna, i landtbruket användas.
Boskaps-racen är icke särdeles stor eller af särdeles god beskaffenhet,
utom bos några större jordbrukare. Årligen införas lefvande kreatur, dock
mest till slagt, från Öland och Småland, äfvensom viktualier i icke obe_
tydlig qvantitet årligen införskrifvas.
Betesmarkerne äro af god beskaffenhet, men under torra somrar, magra
för de större kreaturen. Stallfodring hela året örn brukas af ingen, tvärtom
ser man redan i början af Maj mängden bland allmogen utdrifva kreaturen på
bete. Någon allmän håg till kreaturs-racernes förbättrande märkes icke, ej
eller finnas några allmänna anstalter dertill, ehuru några få landtbrukare
förskaffat sig kreatur af bättre slag. Hästarne aro härdige, men särdeles i
Södra delen af Ön, små och svaga. Den ringa fodertillgangen derstädes är
förmodligen orsaken dertill, äfvensom att bonden, ehuru god tillgång på
säd lian än kan äga, aldrig består bafra åt sina hästar. Täflan bland Allmogen,
såsom i andra orter, i att hafva vackra hästar förmärkes föga. Hågen
för det allmänt idkade, men ofta föga lönande fisket, gör båten lika
kär som åkdonet oall föranleder troligen till mindre kärlek för hästen. De
förut på Roma kungsgård underhållna hingstar hafva dock bidragit att till
flera enskifta sprida bättre race; föröfrigt inkomma nästan årligen från Öland
hästar af god beskaffenhet och från Meklenburg samt andra tyska orter,
vagnshästar åt förmögnare personer. I några få socknar på landet finnas
ännu såkallade Skogshäslar, hvilka hela året igenom gå ute och vanligen endast
vid stark köld infinna sig vid gårdarna; de fasltagas ej förr än de skola
säljas eller tämjas.
Dessa hästar äro små, men ganska härdiga. Emedlertid som inhägnandet
afntmarken fortgår i tilltagande, så blir Skogshästarnes antal mer och
mer inskränkt. Gottländska Får-racen är af ypperlig beskaffenhet till slagt,
synnerligast de får, hvilka hela året igenom söka sin föda ute; man påstår att
köttet deraf erhåller någon smak af vildt. Endast vid ytterligt sträng köld
och djup snö uppsöka dessa får de foderhus, som på betesmarkerne för dem
äro beredde; men ullen å sådana får är grof och ojemn och således icke tjenlig
för klädesfabrikerne. Dessa får äro äfven, utom på Carls-öarne, ganska
små. Detta sätt att föda fåren gäller dock endast för de södra socknarne på
och Fårön, i dea öfriga delen af landet är fårslaget af vanlig storlek med
^of ull af temmelig jemn beskaffenhet.
På Roma kungsgård finnes ett Schäferi af såkallad Spansk-race, och på Wisborgs
Rungs-Ladugård är ett Schäferi, i sitt ursprung af en Strelitzerstam.
Men då denna 1782, eller året efter Schäferiets inrättning utgick af sjukdom
, försågs ladugården med Spanska får ifrån Steflö Herregård i Calmareläm
Gottlands framför öfriga Provincer i Sverige så utmärkt fördelaktiga
bete för får, synes utvisa den näst Sädesproduktionen förmånligaste industri-gren,
örn hvilken landtmannen för framtiden bör vinlägga sig, synnerligen
som de starkt åtagande skogarne och den stigande kalk^produklionen
på andra Östersjökuster redan minskat till betydlig del afsältningen å sistnämnde
artikel.
Hvarje höst utskeppas förnämligast till Stockholm, betydliga qvantiteter
saltadt fårkött, hufvudsakligen från södra delen af Ön och Fårön.
Det bästa köttet anses erhållas af fåren på Carlsöarne och betalas på Gottland
nära 5o procent högre än det från andra trakter.
Skogar:
Tillgången deraf är, utom i sydligaste delen, ännu icke al
lenast
tillräcklig för landets behof, utan deras afkastning utgör äfven landets
förnämsta export. Egentlig ordning vid hygget eller omtänksam vård
dermed iagttages ännu icke. Största delen består af furu. Skogens växtlighet
och mognad äro genom den starkt drifvande kalkjorden hastigare än i
andra rikets provinser, samt träden fasta och goda. Som bevis derpå, må
anföras att i Hollstein, som forses med trädvaror så väl från Finland som
från flere Svenska provinser, de Goltländska bräderne företrädesvis begagnas
till taktäckning. På Ek och flere andra ädla lofträn är betydlig tillgång;
dock skall eken till virke icke vara så god som den i Tyskland. Virket af
de andra löfträden är än mindre pålitligt, af ofta i det förekommande röta,
troligen härflytande af den starka löfning dessa trän undergå.
I den trakt af Ruthe pastorat'i norra delen af Ön, sorn åren 1826
och 1827 af mask härjades, hafva de flesta barrträden utdött. Ett år sednare
uti Gothems Socken härjades ensamt granarne af ett annat slag af mask
och bär af dem (granarne) ingen åter kommit sig före. Af skogs-allmänningar
återstå nu mera ingen. Deras storskiftande har jemt fortgått, och å en
krono-allmanning i Lau, hvars videl dock är tvist underkastad, finnes icke
ett träd. Det är visserligen i de fleste provinser en allmänt börd klagan
att skogstillgången är i åtagande, hvilket dock af flere bestrides, men att
detta på Gottland är verkliga förhållandet, kan jag af egen erfarenhet besanna.
Under en tid af 20 år, som förflutit efter mitt förra vistande på Ön,
bar jag återfunnit stora fält alldeles uthuggna; andra trakter, som vörö beväxta
med tät och stor skog, äga nu endast giesa lemningar deraf och ingenstädes
har någon inhägnad eller plantering, med afseende å skogsväxten,
blifvit företagen. Någon veterlig tillgång på bränntorf finnes icke på
Ön. Orsaken till skogens starka medtagande de sednare åren uppgifves varit
det stora penningebehofvet under de sednaste missväxt-åren, hvarunder
skogs-effeeterne icke betaltes med -jdel mot hvad de nu gälla; förnämsta
och allt fort verkande orsaken lärer dock, utom kalkbränningen, vara den
högst betydligt ökade brännvins-bränningen, derom skogarna bära, vittnesbörd
i grannskapet af de större brännerierne. Husbyggnad af kalksten
är i jemt tilltagande, men taktäckningen verkställes ännu för det mästa
nied bräder, emedan här ännu är okändt att bränna dugligt tegel med
härvarande sand och lera, som är mycket kalkbandad;. hvartill ytterligare
kommer, att frakten för en så tung och voluminös vara, som tegel, betydligt
ökar dess försäljningspris på Ön.
Utom i sydligaste delen af Ön, äro Stengärdesgårdar sällsynta, med
undantag vid gårdstomterne. De härvarande trädgärdesgårdarne äro berömde
för sin varaktighet i anseende till ett ändamålsenligt byggnadssätt, och å
dem brukliga led äro ganska beqväma. —
Bergsrörelse:
Kalktillverkningen är deli enda, som kan liit-förås
och utgör en betydlig näringsgren; den idkas vid 3c> privilegierade kalkugnar,
hvarförutan allmogen till husbehof begagnar så kallade kal hudor.
Den i Wisby stad privilegerade kalkugnen,'hvartill 271 § kaster kronans
ränteved att ii* natura lefvereras äro anslagne, bär ännu namn af krono-ugnen,
ehuru den, med ofvannämnde rättighet till ränteved, till privata
blifvit såld.
Kalktiilverkning vid densamma bedrefs endast så länge för kronans
räkning sorn den latt åtkomliga huggna stenen i Wisborgs slotts-ruiner var
att tillgå, Deri årliga kalktillverkningen vid de privilegierade ugnarne bär
— j4 —
med afseende å skogstillgången, sednast blifvit baslämd genom Kongl Brefvet
den 11 Juni 1806.
Den betydligt mot förra tider minskade afsättningen af denna vara, bär
gjort en noggrannare kontroll öfver bränningen mindre behöfllig.
Kalkbränningen vid samtliga kalkugnarne sysselsätter omkring 120
personer: men vid de fleste finnas ej särskilta kalkugnskarlar anställda, utan
verkställes insättningen i ugnen och bränningen dels af tjenstehjon och till
stor del af närboende allmoge på beting.
Beloppet af utskeppad kalk under loppet af de sednare fern åren kan
icke här uppgifvas, enär sammandragen öfver utskeppningarne nu mera icke
uppgöras vid Tullkamrarne i Landsorterne, och således uppgifter i detta afseende
från Tullkammaren härstädes icke stått att erhålla.
Fabriker, Bruk och öfriga Näringar:
Yattensågarnes antal utgjorde vid sista berättelsens afgifvande 210 och
vattemjvarnarnes 222. — Flera husbehofs-väderqvarnar hafva tillkommit,
äfvensom liästqvarnar i förening med tröskverken hafva till betydligt antal
blifvit inrättade.
Pappersbruket vid Lummelund, som äger en förmånlig lokal i afseende
på vattentillgång med öfverfall, har i produktens fullkomnande icke särdeles
fortskridit; likväl har under sistförflutne år, papper till taktäckning af
någorlunda godhet blifvit tillverkadt och arbetares antal förokt. Vid bruket
sysselsättas nu fyra arbetare.
Antalet af valkar till vadmals-beredning har icke blifvit ökadt; arbetet
vid dem verkställes såsom vid qvarnar och sågar af allmogen sjelfva,
som vill hafva arbetet uträttadt.
Till beredning af Kläden och tyger äro dessa valkar otjenliga; men
äfven med bättre inrättade valkar, torde svårligen en god beredning här
kunna åstadkommas i anseende till vattnets kalkhaltiga egenskap.
Vid Klintehamn är ett privilegieradt Skeppsbyggeri, hvarvid åtta arbetare
äro skattskrifne; byggnads-arbetet derstädes under förlid et år uppskattades
till 4°00 R:dr B:co. Aid öfriga landthamnar låta der etablerade handlande
så väl bygga som reparera sina fartyg.
I Södra häradet, men nära invid staden, finnes ett Oljeslageri och
i5
ett Såpsjuderi, men vid hvilka under sednare åren ingen tillverkning
ägt rum.
Binäringar: I första rummet af dessa står Fisket , som idkas ständigt
vid Wisby stad, och vid landthamnarne, samt å några andra få ställen af
kusten, då väderleken det medgifver; derförutan på särskilta tider i betyd%
män, på längre från stranden belägne grund, vid fiskelägen, der ali—
“ogen har fiskbodar uppbyggda; äfvenväl uti de i myrorne befintliga träsk,
^id fisklägena, synnerligen i södra delen af Ön, aflåtes sällan fisk mot kontant
betalning, utan vanligen genom utbyte mot andra varor, hvilka dock
merendels bestå uti traktering med öl, brännvin, kaffe, bvete-brödskakor»
m. m.; några oordningar dervid äro dock högst sällsynta. Vid fisklägena
äro valde och af Eders Kongl. Majus Befallningshafvande med constitutorialer
försedde Hamn-Rätter, som vidmakthålla ordning och skick, enligt hamnordningen
och särskildta fastställde öfverenskommelser.
Fisk-arterne, sorn: hufvudsakligen fångas i hafvet, äro: strömming, torsk
och flundror.
Fångsten deraf är vanligen ganska betydlig; dock införas till Landtmannens
behof närmare 2000 tunnor saltad fisk årligen, förnämligast sill, utom
hvad för staden säxskildt erfordras. — Införseln af sill sker förnämligast af
Norrska fartyg om våren. Allmogen föredrager i allmänhet strömming för
sill och är strömmingen som fångas vid Olis kuster af särdeles god beskaffenhet.
Fjällfisk fångas afven icke obetydligt i hafvet, synnerligen på Östra
kusten, och införes under lindrigare vinter, och örn våren lefvande i vattenkärl
tilt afsalu i Wisby.
Vadmal tillverkas icke allenast till provinsens behof, utan äfven till afsalu
till ett ungefärligt belopp af i3,ooo alnar; den uppköpes ovalkad och
utföres till största delen af gårdfarihandlande, äfvensom något ull, hvaremot
dessa handlande ofta i utbyte återgifva Gottländskt vadmal efter undergången
beredning och färgning, men hufvudsakligen det myckna andra kram
de medföra, för hvilkets betalande lagsökningar ofta äga runi. Vadmalsväfnaden
har under de sednare åren vunnit betydlig förbättring, så i ansedde
till jemnhet och finhet, genom en mera omsorgsfull spånad, som till
bredd; härföre har landet ensamt att tacka de af Kongl. Majus Nä
-
digst anstagne premier till uppmuntran häruti. En förmånlig Följd af dessa
premier är äfven, att antalet af dem som begagna ryckverks-väfstolar med
hvarje år tilltager, hvarigenom arbetet går mycket fortare än på väfslolar
af vanliga slaget. I följd af premierne, hafva under sednaste åren hvarje
år öfver hundrade elever deruti blifvit underviste, och hågen för väfnad syallt
mera sprida sig. Många vadmals-stycken, som i sednare åren efter nya
metoden blifvit tillverkade, hafva, sände till Norrköping och der väl beredde,
erhållit utseende af godt ordinärt kläde.
Jagt af Skälar, egentligen på nordliga kusten af Fårön och Södra udden
af Näs socken, är icke obetydlig, och lemnar årlig export af Skäl-späck
och hudar till ett värde af närmare 3ooo R:dr. *
Jagt af Sjöfogel, idkas vid de fleste stränder, förmånligast vid utanför
belägne holmar; men det gamla bruket med äggning, eller äggens borttagande,
har ännu icke kunnat fullt utrotas. — Den öfriga jagten idkas mäst så*
som nöje, men kunde i afseende på fågel blifva en binäring för allmogen
om espriten att dermed förnuftsenligt förfara står att införa.
Tjäru-lillverkmngen, oagtadt den minskade skogs-tillgången, är ännu i
det närmaste tillräcklig för Örns behof och den årliga tjäruskatten.
Sältpettertillverkningen, som här' med lätthet kan drifvas och borde
utgöra en allmän lönande binäring för landtmannen, fortfar att aftyna.
Saltpettertillyerkningen utgjorde: År
i3a8
244
Ett
3
tt
16
lod.
—
1829
234
Ett
18
tt
—
lod.
.—
i83o
188
Ltt
9
tt
i4
l°d.
—
i83i
i5o
Ltt
8
tt
■—■
lod.
—
183a i 33 Ltt 8ttj—-lod.
Summa 951 Ltt ^ & 3o lod
Linne
oell hampväfnader tillverkas på långt när icIte till provinsens
behof.
Forlön tillflyter allmogen förnämligast génoxn Kalkbruken, såväl för sten
till ugnarne, sorn kalk ifrån en del af dem, till lastage-platserne; äfvensom
för förer med varor ifrån de ofta inträffande sti-andningarne, synnerligast
uti länets sydligaste district; der härflytande inkomster från dessa olycks*
händelser, utgöra en betydlig binäring.
Man
*—
*7
—
Man kail nästan icke inträda i någon gård i dessa socknar der icke någon
emning ^ från strandningar möter ens öga. Ett lika förhållande agde
01 örn ruin på Fårön; men sedan Östergarns Båk blifvit inrättad, styra seg,
Ja"0, frJn Finska viken kurs på densamma, i stället för att som fordom
“ " l^akanninjf af Gottlands norra odde. De flesta strandningar inträffa
l1ge * a fartJ?- 1 följd af deras sjö-lagar öfvergifver ofta den Engel,
lii • nC n°^? ^et strandade fartyget utan att deltaga i bergängen, och
inträffa.- dervid ofta att de med starka drycker trösta sig öfver den timaue
olyckan.
Allmogens vinter-slögder bestå förnämligast i skogs-hugge och trädarbeen;
bland de sednare utgör förfärdigandet af tunnor till den osläckta kalken
en betydlig del; äfven förfärdigas af några få tern],gen väl arbetade
moblei och andra snickare-arbeten.
Örn det allmännare föi färdigandet af tröskverken är redan nämnt.
Olshögen af skogs-effekter upptager dock den mesta tiden.
Oija socken i södra Häradet finnas goda sandstensbrott, men socken.
i,06,'"6 7 Va Unni5r uträknin& deruti att sjelva sysselsätta sig med jord.
b.uket celi mot en billig ersättning öfverlåta bearbetningen af dessa stenbrott
dt Sina grannan den norr om dem belägne Fide socken. Ett stort
antal slipstenar tillverkas bär, hvilka utskeppas från den närbelägna Burgs!
Vishamn, till största delen på allmogens egna fartyg.
ö
,
nyssnamnde hamn, hvarifrån allmogen idkar sjöfart så väl
pa (lekholm som öfriga inhemska orter för utskeppning af spannmål, omnämnde
sandstensarbeten, saltad t fårkött äfvensom något ull samt nii E
°"
™Cl1 ftadl
aälspeck och vadmal pä Stockholm, 'idkar
på U andra ställen annan sjöfart än fisket och ännu har den icke pä
'
de DansLbeS’Laf ^
® « fiction ^
är° Under l0ppCt af deSSa fem ären byggde:
Galeas . # t
Skonerter . 2
Couff ... 1
Landsh- ^-årsberättelse får Gottlands Län.
3
lS
Slupar . . 2
Inköpte:
Brigg ... i
Galeaser . 6
Skonerter 4
Slup ... i
Under samma tid äro förolyckade:
Briggar . 3
Galeaser . 7
Skonerter 2
Couff ... 1
Sjöfarten har sysselsatt:
År 1828 .... 485 personer,
-- •—2Q .... 5o8
—
■ "■"* —3o .... 827
— *—3i .... 544
—
.— .—32 .... 58o
—
Handeln:
Landtmanna-haiideln drifves i synnerhet med export-artik
lar
af spannmål, Skogs-efFekter, Sandslens-arbeten, Ylle-tillverkningar, Ull och
något Frukt, samt, bland victualie!-, Saltadt Fårkött, Fisk, Nötkött, Fläsk, Smör
och talg exporteras sällan eller aldrig; hvad deraf af allmogen föryttras
förslår icke fullt till consurnlion inom landet.
Afsältnings-orter äro: så väl Wisby stad sorn 10 stycken landlhamnar.
Med undantag af skogs.effeeter, hvilka synnerligen förr med större skogstillgång
oupptingade fördes och försåldes lill nämnde handels-platser, hafva
de öfriga artiklarne till det mesta genom accord på landet blifvit uppköpta.
Först ifrån och med år i83i, har torghandeln i Wisby kommit i stånd
och allmogen derigenom vunnit en fördel i högre betalning och stadsboerna
ett minskadt besvär af expediter och utskickningar kring landet. Särdeles
ymnig tillförsel bär genom denna torghandel dock ännu icke uppkommit,
ej heller långväga landtboer torget besökt; Orsaken härtill torde vara
de för Landtmannen fördelaktiga skolarne, hvilka i förening med god betalning
för Spannmålen icke gjort sparsamhet å vietualier för honom hellöf"
—
19
—
lig eller manat honom alt betydligt afyttra till inköp af varor i staden,
hvilka de flesta dessutom vid Landt-hamnarne kunna erhållas.
Ehuru det numera synes kunna blifva af gagn att hafva kreaturs-marknader
i provinsen, finnes för närvarande ingen sådan, men väl äger i Oja
socken, i första dagarna af October, vid den såkallade fårsamlingen, då fårhjordarne
skiljas mellan deras ägare, och de för slagt bestämda uttagas,
cn slags handel rum, som närmar sig lill marknad.
Sjöfart idkas af allmogen och några andra landtbor nästan endast från
Burgsvik i södra fögderiet, samt i norra från Slitö, Wallevik, Fårösund och
Lutterhorns hamnar med 16 fartyg af 290^ lästers drägt tillhopa.
Landthamnarna , hvilkas försämring öfver ett secel fortgått, genom barlastens
ovarsamma utkastande af de vanligen med barlast af sand från utrikes
orter återkommande Gottländska fartygen, skola till följd af Eders
Kongl. Majus Nådiga Bref af den 9 Maj 1827 och den 16 Mars innevarande
år af allmogen vidmakthållas, äfven som de vid dem nödiga lastbryggor,
emot åtnjutande af de vid desse hamnar inflytande hamn och bropenningar.
Reglering af Landets indelande i distrikter till haranarnes underhåll',
med afseende på de trakter, som af dem draga fördel och de vid dessa
hamnar erforderliga större eller mindre underhålls-kostnader, skall för sig
gå, så snart ritningar och kostnadsförslag blifvit fastställda till de vid hamnarne
behöfliga bryggor och förbättringar, hvarjemte taxor å hamne-umgälderna
för de trafikerande skola underdånigst föreslås, lämpade efter nyssomförmälde
kostnader vid hvarje hamn.
Under förlidet år har utaf de med sjömätning på Olis kuster sysselsatta
officerare, barlastplatser vid 3:ne af Öns hamnar på västra kusten blifvit
utsedda samt sedermera uppmätta och på karta lagda, samt vites-förbud
ulfärdadt mot barlastens utkastning på annat ställe.
Utom de fern större landthamnarna, i förra Femårs-berättelsen upptagna,
som erhållit frihet att klarera på utrikes ort, samt att i öppna salubodar
få försälja alla tillåtna köpmannavaror, är samma förmånliga frihet
ytterligare utsträckt till ännu en landthamn, nemligen Ljugarn, der lith?
export af trädvaror äger runi.
20
Att (lenna hanclels-frihet är af betydlig nytta för den i grannskapet af
dessa ländthamnar boende allmoge är utom tvifvel.
Till vinnande af lättade communicationer för de trafikerande i vissa
trakter af södra häradet har under innevarande år vid Härads-Rätten väckts
fråga om så väl indelning af väg till en af allmogens i södra häradet mycket
besökt hamn, dit vägen hittills varit oindeld, samt af farlig och högst
dålig beskaffenhet, som ock anläggande af aine mindre communications-vägar,
samt i sammanhang dermed om ny reglering af väg-indelningen i detta
Härad, emedan den nuvarande indelningen är icke allenast ojemn utan
äfven för största delen hemman vägstyckena olämpligt belägna. Beträffande
vägen till hamnen och den ena af communicalions-vägarne har HäradsRätten
ansett nyttan deraf påtaglig, likasom behofvet af en allmän omregJering
af hemmanens vägstycken uti detta fögderi, och har jag på grund af
detta Härads-Rättens utlåtande i öfverensstämmelse med hvad densamma
tillstyrkt, utfärdat resolution härom.
I afseende på lättad communication med brefposlen och för expediter,
som på handelsrörelsen har betydligt inflytande, har sedan våren i83r, en
stor fördel vunnits genom den nådigst beviljade dubbla postgången i hvarje
vecka lill fasta landet
Under sednast föregångna åren bar emellan' bufvudstaden och Wisby,
genom ett ångfartyg, en bestämd och således af olika vindar icke beroende'
communication ägt rum; men har innevarande år upphört, ehuru enligt får*
tygs-chefens uppgift förtjensten dervid med hvarje år hade ökats.
Politisk Författning.
Kammarverk. Länet som tillika utgör ett stift , är indeladt i 2Ine Härader,
sine Domsagor, i Lagsaga, sammanslagen med Södermanlands och Stockholms
Läns, 2lne Fögderier, io Länsmans-distrikter, 3 Prosterier, 43 Pastorater, 8
Kapellani, p3 sockna!’ nied g i kyrkor; Gottska Sandön, ett mantal, indeldt
uti den extra roteringen, tillhör norra Häradet, och Fårö Pastorat. Länet underhåller
2ine Båtsmans-kompagnier- tillsammans 260 nian; hvarje rote utgöres
af i det närmaste 4 hela mantal, dock finna ännu 20 hemman oroterade,
hvilka för närvarande ingå jemte boställena i den extra roteringeii;
och hafva utom på ett hemman alla extra roterjngs-skyldige, under inneva
-
rande år åtagit sig vid påkommande krig hålla häst i stället för karl. För
närvarande finnas 21 extra rotar, hvaraf blott en i följd af 1 | mantal i roten
vägran att prestera häst, uppsätter karl.
I de extra rotarnas antal uppstår likväl förminskning som på sätt år
j825 i underdånighet blifvit föreslaget; de oroterade hemmanen komma att
fördelas i den nu befintliga ordinaira roteringen.
Till Olis försvar arén National-beväring upprättad, bestående, med några
bestämda undantag; af alla manbara personer mellan i5och 5o år; den
är indelad i artilleri, jägare, infanteri och pikförare. National-beväringen
exercerar årligen en kortare tid, men under de sednare åren hafva endast
artilleri och jägare till exercis varit sammandragne.
Ehuru ringa befälets aflöning, är i jemförelse med flen öfriga armeens,
bidrager den dock till förmån för inre penningerörelsen, emedan derigenom
bibehålies en icke obetydlig summa qvar i Länet, som beväringen förutan,
skulle utgått och hvars förlust vore mera kännbar nu än fordom, då kalk och
trädvaror blefvo högre betalta på utrikes ort.
Gästgifvaregårdar finnas uti norra häradet 28 stycken, innehållande
3it9j mantal och i södra häradet 25 st. om a4| mantal; bland de sednare
är flyttning utaf en gästgifvaregård, i anseende till hemmanets dåliga beskaffenhet
och Aboernes oförmåga, resolverad till ett annat, ldia väl beläget, men
större och bättre hemman, hvaremot besvär val blifvit anförda, men flyttningen
af Kamnar-Kollegium nyligen gillad; dock, som utslaget ännu icke
vunnit laga kraft, är ingen förändring i hemmantalet upptagen.
Af gästgifvaregårdarne äro 3o ansedda som skjuts-ombyRningsställen 5
utom vid de öfriga finnas endast 11 tillåtna krogar på landet. Tuli-Uppsyningsmännen
hafva sedan Drottning Christinas tid åtnjutit rättighet att ensamma
hålla taverner (eller krogar) vid landthamnarne.
För postens fortsfeaffande mellan Wisby och Klinte hamn, hvarifrån den
med en jagt eller båt efter omständigheterna afgår till Böda på Öland, äro
1TIg anslagna till posthemman.
Gottland är för tullbevakning indeladt i 6 Strandbevaknings-Inspectorsflislrikter,
nemligen; Klinte, Rohne, Ljugarn, Kandiammarsvik, SIRÖ och Capellshamn
och i 4 Strandbevaknings Uppsymngsmans-distrikter, liemligen**
"Westergarn, Burgsvik, Kyllej och Fårö-sund.
Lotsar, under uppsigt af en Lots-fördelnings-Chef, äro stationerade uti
Wisby stad, Westergarn, Klintehamn, Ernsvik, Enevik, Stockvik, Rohne
Ljugarn, Herrevik, Katthammarsvik, Sidö, Sanct Olofsholm, Kyllej, (hvilkas
lotsar äfven inlotsa till Kolje, Wallevik och Werne,) Lergraf, Fårösund,
med särskildta lotsar vid hvarje inlopp, Lutterliorn, Kapellshamn och
Hallsine k.
I följd af år 1837 med jordägarne vid dessa Lots-stationer uppgjorda
kontrakter, hafva, med undantag af Rohnehamn, der tvist uppstått rörande
en Kronholrne, samtliga Lotsarna denna sommar blifvit inrymde i bisiltning
af åt dem upplåtna lägenheter.
De enligt sista Berättelsen oafgjorda Qvarn-skattläggningsmål hafva blifvit
afslutade. Tabellen upptager det antal skattlagda Tull-mjölqvarnar som för
närvarande finnas i länet. Af de sedan sista Berättelsen skattlagda qvarnar,
utgör räntan i Kronovärdi 5o R:dr 3o sk. hvarjemte lägenheten Bod och
Öster-udd, enligt Eders Kongl. Majus Nådiga Bref den i5 April i83o, blifvit
skattlagd till årlig ränta 6 R:dr 43 sk. 5 r:st så att, då summan af Länets
jardeboks- och hemmantals-rärtor enligt sista Berättelsen ntgjorde 12,080 R:dr
38 sk. 6 rist utgör den samma nu I2,i38: i5, 11.
Tvenne kungsgårdar finnas i Länet. Den ena Roma kloster, är ansiagen
Xiandsliofdingen på lön, emot en arrende-afgift af 66 Rd, 32 sk. Rånko.
Enligt nådigt förordnande skall densamma nu utarrenderas på 3o år.
Vid én denna vinter försig-gången arrende-auktion har Eders Majit nådigt
pröfvat, ieke något af de gjorda anbuden vara antagligt; de anbud som erhållits
vid den sednare arrende-auktionen i denna manad äro understälde
Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning.
Den andra Kungsgården eller Wisborgs Kungsladugård är sedan år
1794» med säterifrihet, på 5o år, donerad till framlidne Öfversten af Klint
och dess arfvingar. Ett bland vilkoren dervid är underhållande på ladugården
af 100 får af bättre race, hvilkas uppsättning af kronan bekostats,
och skola fulltaliga aflemnas vid kungsgårdens altiädande till kronan. Hvarken
något säteri eller frälse-liemman finnas i länet.
Af uti länet år 1827 hefmteliga *4 Tedels mantal kronohemman åter
-
står nu mera endast I2i||:dels mantal, oberäknadt kungsgårdar: Civila boställen
och bohemman, utgörande 15 Jr mantal; Ecclesiastik» boställen 48 |
mantal; deraf äro prestgårdar och annexhemman 44 oc^ 4 3 mantal Kapellansboställe.
Tvenne betydliga intagor äro gjorda å Krono-allmänningen Jägarebackarna
i Lau socken, hvilkas behörighet är af tvetydig beskaffenhet. Krono-allmänningen
Bod- och ÖsterUdd i Nähs socken, som enligt Eders Kongl.
Maj:t KammarCollegii Circulaire-bref den 14 April 1824 föreskrifver försäljas,
bar den 5:te October 1882 blifvit skattlagd och i lotter fördelad.
Af det betydliga antal från hemmanen af söndrade lägenheter, hvilka
till en stor del tillkommit genom förpantningar för penningelån, torde ganska
många befinnas, hvarmed icke blifvit i den ordning förfarit som Kongl,
förordningen den i^rde December 1827 föreskrifver.
Med undantag af kungsgårdarne finnas icke i länet flera hemman tillhopa
under samma namn eller vanliga byar, utan endast som här kallas
gårdar, hvaraf högst få öfverstiga 2:ne mantal. Utom med afseende å Byordningar,
hvilka i allmänhet äro faststälde sockenvis, finnas här inga andra
bya-bg än de grannar som bo på särskildta lotter, uti hvilka en gård
kan vara fördeld. Af i lotter klufna gårdar, hafva de flesta undergått storskifte
eller laga skifte. Mot det fordna enskiftet mötte den svårighet att
sorn de flesta gårdars ägor äro betydligt kringspridde: (de finnas t. ex. som
hafva sina ägor på 20 olika ställen och i sju socknar) så blefvo de här nä_
stan icke annat än ett storskifte. Denna spridning af ägor har äfven på
många ställen lagt stora hinder för laga skiften, hvilket föranledt en underdånig
anhållan, som vunnit Eders Majus nådiga stadfästelse genom ett nådigt
förordnande af den ty.de Junii i832, att i detta Län laga skifte icke får äga
rnm der storskifte föregått, så vida icke alla delägare i gården förena sig
om att det begära. Otvifveluktigt skulle det i framtiden för hemmansägare
och jordbruket i Länet vara högst fördelaktigt örn en allmän ny indelning
af gårdarnes ägor kunde komma att äga rum, men de kostnader och det besvär
jemte troliga tvister, som dervid skulle uppkomma, hetager hos största
^elen jordägare ali håg derföre.
Ingen hemmansdel har råkat i ödes-mål och mig ytterligt finnes bär
lc^e på landet något skattevrak.
Utom 2:ne qvarnar och en såg, hvilken sednare genom uppdämning
orsakat betydlig olägenhet och om hvars utrifning rättegång blifvit börjad,
men ännu icke afgjord, förorsaka uppdämningarne vid den öfriga mängd af
sågar och qvarnar, som finnas på landet, endast vår- och hösl-lid vattendränkning
af myr-tral4er; åtminstone hafva inga klagomål som vittna annat
förhållande inkommit.
Uppdämningen om våren får dock icke räcka längre än till den i lag
bestämda tid för alt icke skade vexten af myr-fordret. Skulle odling af större
myror företagas fordras visserligen utrifning af flera vattenverk.
Hemmans-klyfningen är i några Socknar såsom Mästerby, Näs, Nähr
och Eskelem allt för långt drifven; fortsattes den ytterligare är att befara
jordägarenas obestånd. Uti sistnämnde 2:ne socknar finnes dessutom äfven
en öfverdrift uti öfverlåtelse af små jordlotter till arbets- och inbyses-folk.
Om å eila sidan det verkar förmånligt genom en större tillgång på arbetare,
så äro å andra sidan ogängheterna deraf så mycket större, genom derifrån
härledt armod, sysslolöshet och deras onda följeslagare.
Inom f eller § mils afstånd från mera befolkade synes det vara fördelaktigt
att icke sätta någon gräns för hemmansklyfningen, men derutom torde
betydliga olägenheter deraf mer och mer uppstå.
Några särskildta hemman anslagne läroverket finnas icke.
I Sednare tider hafva endast 3:ne mindre jordlägenheter med tillhörande
byggnader blifvit donerade lill Folk-skolor efter Lancasterska methoden.
Wisby hospital ägde fordom ett betydligt antal goda lägenheter på
landet, hvilka till betydligaste delen blefvo försålde år 1763. Dessa
upptagas nu under namn af Hospitals-skatle, men fortfara dock att lill Hospitalet
erlägga årligen räntor, dels bestämda i penningar, dels i persedlar
in natura.
För Hospitalet göres närmare redo under rubriken Välsovård.
Statsbidrag:
Förhållandet emellan allmänna beyillningen och folk
mängdens
tillökning har varit:
Folk
-
Folkmängds tillökning:
Bévilln. förhåll, minskning med:
1828
. . ,
................. 911.
minskning:
1829
. . . 275..................1208.
*i83o . . . 397........tillökning .... i5o.
tillökning:
1831
. . . 106,......................
1832
. . . 779,.................1048. .
Anmärkning:
Krono-Båtsmännen
äro icke upptagne
i mantalslängden,
ej heller de å
Sjömans-huset inskrifne
Sjömän; dessa
sednare äro dock
inräknade här, med
afseende å beyiUningen.
Statsbidragen fördelade på i832 års hela folkmängd, utgöra på person;
Å landet 2 R:dr 43 sk.; och
i staden 4 R:dr 43 sk.
När missvext icke inträffar, har Länet mindre svårighet än många arn,
dra provinser för skatternas utgörande genom närbelägenheten till afsättningsorterne
af landtmannens produkter, nemligen utom Wisby stad, de tillåtna
Landthamnarne hvarifrån export sker; och bör till de skattskyldiges heder
nämnas, att de beflita sig om att skatterne i rätter tid utgöra; rester på
uppbörden, utom för någon enskildt, äro derföre sällsynta.
Vid Tjäru-Skatten , som i Wisby in natura skall levereras för KonglFlottans
behof, möter dock någon svårighet i den mån skogarna aftaga.
Redan för närvarande finnas i Södra Häradet hemman som hära sådan skatt,
hvilka numera hvarken bränna tjära eller hafva skogstillgångar dertill.
Af Länets jordeboks- och hemmantals-ränta, utgörande i kronovärdi I2,i3s
R:dr i5 sk. 11 r, äro endast 1743 R:dr 7 sk. 6 r. anordnade. Extra-ordinaira
(mera, såsom inqvarteringar och kronoskjulsar, äro här föga betungande.
Väghållningen, i anseende till vägarnes mängd, är deremot mera betydlig,
synnerligen genom den ojemna och på flera ställen olämpeliga indelningen
deraf, men underhållet lättas uti en stor del af landet derigenom att Hällen
icke ligger djupt under jordytan; och som landet i allmänhet är slätt»
orsakas af vattnet på få ställen utskärningar i vägen. I vinter-vägarnas underhållande
äro efter öfverenskommelse så väl lägenhets-innehafvare som
backstuguhjon m. fl. pligtige att deltaga.
Kronobonden här i Länet är Presterskapet af Konung Carl XI förunnad
i anseende till det ringa hemmantal, hvaraf de fleste pastorater bestå.
Ländsk. 5-årsberättelse för Gottlands Län.
4
En mångårig ventilation öfver en allmän reglering för tiondens utgörande
bär ägt rum, hvars afgörande beror på Eders Kongl. Majus nådiga pröfning.
Enskilda öfverenskommelser i denna väg mellan pastor ech församling äro
emellertid träffade inom de flesta pastoratet’, dock icke på längre tid än
med nu varande innehafvare, hvilken omständighet här orsakar ett verkligt
ondt vid lija val.
Ingenstädes uttaga Pastorerne till fullo den tionde, hvartill de äro berättigade
enligt 1648 års Conventions-Stadga.
Politi:
Till vidmakthållande af ordning och polis inom hvarje socken,
äro Byordningar och Bya-rälter fastställde; äfvensom vid fiskelägena äro
tillsatte Hamn-Rätter.
Tvenne fiskelägen, som det förut saknat, hafva, upppå interessenternas
begäran, dermed blifvit försedde.
Det Arbetshus, som i Wisby är inrättadt och styres i enlighet med det
af Eders Kongl. Majit fastställde reglemente, har val icke i anseende lill
inskränktheten af dess inkomster kunnat fullt uppfylla dess ändamål, att intaga
och till nyttig verksamhet hålla alla försvarslösa lättingar och dagdrifvare
inom Länet, men detsamma har dock gjort mycket gagn, emedan då
nu mera Correetionshus äro det enda tvångsmedel som får användas mot ofvannämnde
vanart, är redan tillvaron af ett Arbetshus och kännedom, alt
några där äro inspelade och haline till arbete en stor fördel, ty på dem
å hvilka bättre motiver till ordning och arbete icke verka, uträttar farhågan
för skammen, att på Arbetshuset blifva insatt, i förening med rädslan flir
tvångsarbetet, att de någorlunda uppfylla sina åligganden; denna lättingarnes
hälsosama fruktan för Corrections-inrättningen har likväl börjat att minskas
i den mån de sett oförmågan ökas att dit intaga ali3 dem som deraf
gjort sig väl förljente. Till underdånigt fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning att minska inrättningens administrativa kostnader och alt
föreslå Länets innevånare en lämplig afgift till inrättningens upprätthållande ,
har en vacktkneckts-beställning blifvit indragen och vaktmästarens lön med
5o R:dr nedsatt, samt Länets innevånare föreslaget, att hvar och en af dem,
som betala bevillning efter 2tdra artikeln, för hvarje R:dr skulle i årligt bidrag
till Arbetshuset gjfva 1 sk. och de som endast betala 24 sk*> 6 rist;
af dem, sorn efter nämnde artikel erlägga mindre, har icke begärts något bi
-
27
drag, utom af tjenstemän med lön under 200 R:dr., hvilka blifvit proponerade
att erlägga 1 sk. af 100 R:drs inkomst och i proportion.
Stadens innevånare hafva uppå allmän sockenstämma lemnat sitt samtycke
lil] denna afgift alt utgå under påföljande 10 år. Med landets innevånare
skall jag söka träffa samma förening, och har jag i detta ändamål
redan utlyst sammankomster med deputerade i hvardera häradet; sedan jag
vedan förut rönt afslag af en stor del socknar på min första proposition,
Sorn icke inskränkte afgiften inom vissa år.
Å Arbetshuset hafva varit intagne sedan år 1827:
Mankön.....18
Qvinnkön .... q
TT n
“
Utgångne:
Mankön.....i4
Qvinnkön ....
9^
r».
ian
P *
Mankön .... •_4
Fattigvården handhafves inom socknarne enligt gällande författningar
och yppas högst sällan några klagomål deröfver från de fattiges sida; sistlidet
år hade jag nåden afgifva särskilt relation deröfver. — Hvarje socken
försörjer sina orklösa fattiga och handhafves noggrann! den af min företrädare
utfärdade kungörelse, alt socknarne skola ersätta hemtningskostnaden för
deras kringdrifvande tiggare, som icke från socknen blifvit efterlyste.
Uti Länet äro 83 Sockne-magaziner inrättade, hvilkas fond af spannmål
för närvarande utgör omkring 7000 tunnor, och af hvilka många derjemte
äga betydlig kontant förmögenhet.
Alla dessa magaziner styras efter det år 18i4 Nådigst fastsällda Reglemente.
På grund af Eders Kongl. Majus Nådiga befallning att höra sakkunnige
män inom Länet öfver Kammar-Rådet Welins förslag till inrättande af
Districl-magaziner har underdånigt Betänkande blifvit ingifvet; men har jag,
på grund af omnämnde förslag, ansett några förändringar med afseende å
allmännare lånräitigfiet ifrån Magazinet och bevarandet af halfva sädes-qvanhteten
af råg, intill Jet visar sig om större missvext är att befara, i Magazins1'eglementet
vara nyttiga. Innan jag underdånigst framställer förslag bärtil1
skall, sedan församlingarne redan häröfver i sockenstämmor hlifvit hörde,
utan alt fullkomlig enighet vunnits, jag ytterligare med deputerade i håda
Häraderna deröfver samråda.
Första undervisningen i läsa har inom alla socknar af ålder lemnats af
en för hvarje socken antagen skolmästare, hvilken befattning numera, i anseende
till den dervid varande ringa lön,' öfverallt är sammanslagen med
klockare-tjensten. Ph fida ställen meddelas dock äfven denna undervisning
af andra personer.
Utom de 3:ne Vexel-undervisnings-scholorne vid Roma, på Fårön och
och vid lingstäde, som i sednaste Femårs-Berättelse äro upptagne, hafva
ytterligare tillkommit 2:ne, nemligen i Hejde och Dalhems pastoraler. En
dylik schola hade för flera år tillbaka bordt vara i ordning i Barlingbo församling,
fonden dertill testamenterad utaf aflidne hemmansägaren Melin;
men uppstådd tvist med gåfvotagerskan, till hvilken testatorn skänkt hela
sin fasta egendom med förbindelse att upprätta scliolan, bär fördröjt verkställigheten
af schol-inrättningen, hvilken dock nu, genom träffad förlikning,
hör snart komma i stånd.
I Klinte socken, hvarest genom nitiskt bemödande af en numera afliden
Pastoj, Beslut fattats örn en Vexel-undervisnings-scholas inrättande, hvaraf
den mängd fattiga barn, som vid hamnen finnas, synnerligast äro i stort
behof, har, genom yppad oenighet, verkställigheten blifvit fördröjd; dock sorn
scholhuset till det mesta är färdigt och flera -förmögna handlande finnas vid
denna hamn, är att förmoda, det de, i förening med allmogen, skola bringa
denna inrättning till .stånd.
Genom Pastors i Hejde och vice Pastors i Dalhem goda försorg äro
uti dessa håda pastorater Vexel-undervisnings-scholor nyligen inrättade.
Någon undervisningsanstalt för nyttiga slöjder finnas icke i Länet.
Hälso-vården besörjes af 2:ne Provincial-Läkare, i Stads-Läkare och, särskildt
för Gottlands National-Beväring, af en Sjukhus-Läkare, som i anseende
till dess ringa på stat anslagne arvode erhållit rättighet att jemväl uppbära
arfvodet för Underläkaren, som några år varit vacant i anseende till
brist på competenta sökande till beställningen.
Bär finnes ett Hospital för mottagande af dårar och personer, behäftade
med vederstyggliga eller obotliga sjukdomar, sorn har i o celler för hospitals
-
—
2 9
—
hjon. EttLazarett med 12 sjuksängar samt ett Kurhus för veneriska patienter, utan
inskränkning till antal. Slads-physicus bestrider tillika tjensten som Lazarettsoch
Kurhus-läkare, äfvensom hälsovården vid Hospitalet.
Sjukspisen vid Lazarettet ock Kurhuset har sedan längre tid utmärkt väl
besörjts af en entrepreneuse. En annan besörjer äfven spisen för hospitalsbjonen
sedan år i832 äfven till nöjes.
Antalet platser på Hospitalet har befunnits nog inskränkt emot härvarande
behof, hvaremot sängrummen vid Lazarettet, utom stundom och tillfälligtvis,
varit tillräckliga. Ett lika förhållande har ägt rum vid Kurhuset,
hvarifrån de sista fem åren utgått patienter, nemligen:
1828 . • .
. 58.
—29 ...
. 5i.
*— 3o . . .
. 43.
—3i . . .
. 54.
-32 .
. 71.
Den mängd Sjömän, som finnas i provinsen-, i förening med flitiga besök
vid Öns hamnar af främmande sjöfarande, är troligen orsaken till det
emot folkmängden betydliga antal veneriska sjukdomsfall, som här förekomma.
Sedan något särskildt bidrag af hospitalsmedlen till kurhuset icke mera
erhålles, har man småningom varit nödsakad att föröka skattebidraget
härtill, till nära det maximibelopp som af Riksens Ständer blifvit bestämdt.
Lazarettets inkomster, bestående i frivilliga gåfvor vid bröllopp och
barndop, samt en årlig collect i stiftets kyrkor, hafva icke varit tillräcklige
till Lazarettets underhåll, hvarföre ock Eders Kongl. Majit genom Nådigt
bref den 17 December 1828 täckts anslå af allmänna hospitals-medlen ett
årligt bidrag af 400 F:dr.
Wisby Hospitals inkomster bestå, dels i inflytande arrenden af dess ägande
jord, med ett arrende-belopp vid sistlidet år af igS \ tunnor Råg
och 200 ||:(Jels tunnor Korn, samt i penningar af 64 R;dr 41 sk.; dels i räntor
af förut omförmäldte hospitals skatte-jordar uti 42-39- tunnor Råg, 5o 3% tunnor
Korn, samt Öfrige ränte-persedlar, förvandlade i penningar efter i83a
**rs markegång lill ett belopp af 223 R:dr 44 sk* 8 rst. jemte i kontant fixe^ad
ränta i42 R;dr a5 sk. 3 rst., hvarförutan hospitalet äfven tillflyta; en
3o
obetydlig kontant inkomst genom håf-medel i Wisby Domkyrka, utgörande
årligen ungefär 24 R:dr.
Hospitalet tillflytande inkomster uti minnespenningar och afgift för infästen
af Hospitalets i Wisby stad ägande tomter, hafva under sednaste fem
år utgjort 16 R:dr.
Till vedbrand äger Hospitalet ännu tillräcklig tillgång uti egen skog och
bar sig anslagne ioi ökedagsverke!! och 6 handedagsverken, hvilka hitintils
in natura utgått och af Sysslomannen disponerats till införandet af 5o kastor
ved lill hospitalet. Det icke obetydliga öfverskottet af Hospitalets inkomster
utöfver dess utgifter remitteras årligen till allmänna hospitals-fonden.
Hospitalets fastigheter bestå, utom byggnaderna, i 177 stycken kring heja
landet spridde jordlägenheter.
I sista Femårs-Berättelsen finnes vidlöfligt anförd så väl Hospitalets uppkomst
som fortgång ifrån aflägsnaste tider, hvarvid dock flera misstag influtit;
den innehåller jemväl utan någon irring beskrifning öfver, lazaretts-byggnadens
alldeles förfallna tillstånd, och förloppet rörande tidsutdrägten med
nybyggnaden, hvilken nu är i full gång.
Kongl. Majit har i bref af den 3o December i83o bifallit att kostnaden
till byggnadens uppförande, får, på sätt Hospitals-föreståndare och Lazaretts-direction
föreslagit och anhållit, nemligen att de åtagit sig anskaffa
dertill erforderlige medel mot uppbärande och redovisande af Hospitalets inkomster,
af Föreståndare och Direclion besörjas; Kongl. Sernphimer-OrdensGillet
bar, det oaktadt, vid sedermera yppad förlägenhet af medel ti llgåiig
benäget till byggnadens påskyndande beviljat en begärd försträckning af
2000 R.'dr och har dessutom icke allenast låtit uppföra byggden efter en
mera utvidgad och vackrare dessein än den på 1770-talet fastställda med då
brukliga öfverdrifvit höga takresningar, utan äfven tillåtet återköpande till
Hospitalsgården tomt, af åtskilliga i förra tider afsöndrade mindre tomter
å hvilka funnos uppförda flera Rådhus af sämre beskaffenhet, för den nya
byggnaden vådliga , i händelse af uppkommen brand.
Härigenom har Hospitals-Iägenbeten vunnit ett vackert och afskildt läge.
Den sköna ruinen af Helgeands-Kyrkan befinner sig nu fri från kringb^ggnader,
med öppen tillgång från Hospitalsgården.
Utaf boskapssjuka har af mjeltbrand bland boskapen, sorn för några
år tillbaka hemsökte landet, endast några enkla fall åter inträffat; sednast
i år då en Djurläkare blef hitsänd.
En stor del af landets innevånare hafva länge hyst den önskan att provinsen
måtte blifva försedd med en ständig Djurläkare, meli utgörandet af
det dertill erforderliga lönebidrag^ hade hitintills mött svårigheter; först i
år hafva hemmansägarne å landet, hörde öfver hushållningssällskapets förlag,
att till årlig lön för en Djurläkare skulle erläggas ii kappe säd hälften
Råg och hälften Korn, per hemman efter nytt, i flera socknar förenat sig
om detta bidrag; i andra åter, der allmogen dertill icke varit villig, hafva
Pastorerne antingen enskildt eller i förening med några hemmans ägare åta-,
git sig att sådant bidrag för Pastoratet utgöra, meli i en del socknar har
intet bidrag kunnat erhållas, så att af påräknade 5o tunnor endast 32 för
närvarande utgå, hvarjemte Wisby stad anslagit ett årligt löne-tillskott för
Djurläkaren af xoo R:dr Banco.
Sedan den bestämda ansökningstiden gått till ända är förslag till platssens
besättande ingånget i Kongl. Sundhets-Collegium.
Beträffande Gästgifvare-ordningar, så äro de enahanda inom Länet, emedan
ingen hållskjuts här finnes. Uti förledit år utfärdade nya dag-böcker
är infördt hvad nådigst blifvit förordnadt rörande förhöjning i vagns-Ieganf
och bestämmandet af dea tyngd per bäst hvarmed resande får färdas, äfvensom
med stöd af äldre författningar, i vissa behöfliga delar noggrannare
bestämmande!! om Gästgifvarens, de resandes och de skjutsandes åligganden.
Taxa hvarefter nattqvarter, spis^ stallrum och foder på gästgifvare-gårdarne
skola betalas, utfärdas årligen och Länsmännen äro ålagde att månadtligen
besöka Gästgifvare-gårdarna inom deras distrieter samt i vecko-rapporterne
upptaga hvilka Gästgifvaregärdar af dem blifvit visiterade. Som klagomål på
flera ställen yppats mot åkdons och hästars beskaffenhet, har allmän undersökning
j detta afseende blifvit verkställd och felaktigheterne rättade.
Med deni norra Häradet inrättade nya hrandstods-förening, blifva hemmansägarne
allt mera belåtne och nyligen hafva 2ine Pastorater i södra fögderiet
inkommit med begäran alt i omnämnde förening få blifva intagne.
Lika belåten är man äfven allmänt med den här i Länet inrättade
Uandtposten, sorn vid dess införande mötte flera svårigheter.
Genom Räf och örn förlorar provinsen årligen ett betydligt antal Larn.
32
Andra rofdjur, än dessa, som gära stada på husdjuren, finnas leie p.
öoj åtskilliga försök med Käfgropar och Rutgärd.!- till Räfsnäs “l°l)and*
nä landet hafva blifvit gjorde, men icke något fullkomligen uppfyllt andamålet
Det sätt, som här visat sig förmånligast, har vant fångsten med saxar,
“mt synnerlig!,.. sockenvis företagne fingar efter Räfknlor och ungarn^
förgörande. Prispenningar för dödade Räfvar hafva äfven frän soclnarne blifvit
utbetaldte, meli tvist har stundom deraf uppstått rörande området, pa
hvilket Räfven blifvit fälld. Mågen allmän jagtkassa, hvarifrån sädane
premier kunde utgå, finnes icke här inrättad.
........ .
I sydligaste delen af ön och på Fårön, der allmoge.! har storsta antalet
af Får, anstalta, genast skallgång så snarf det förmärkes, att någon Räf
inkommit i socknen.
Wisby, Länets enda stad, har:
Innevånare:
Mantalsskrifne:
Mankön . . . . 4 '• > • 9°4
Qvinnkön . . • • « ■ i>42^
Mantalsfrie:
Mankön . ....... I2^
Qvinnkön .... . ■ *
2^2
Minderårige:
Mankön........ ^46
Qvinnkön ...... öop
Tillsammans 3,-967.
hvilken folkmängd i den generella uppgiften örn öns befolkning, redan blif“
Stadens förnämsta häring är handeln, dernäst jordbruk nied brännvinsbränning,
sedan handtverkare-arbeten och slutligen fiske, hvaraf en del
innevånare hämta sin bergning.
«
* Fisket skall dock, enligt allmänt påstående, under sednare åren lidit
tydlig minskning i fångsten.
Exporten består i utskeppning af Kalk och Trädvaror samt Spannmål.
Importen
33
Importen förnämligast i Salt, Specerier, men äfven uti alla slags
fahriks-förnödenbeter, emedan nästan inga fabriker finnas på Ön.
Handeln drifves af Wisby handlande så väl här i Staden som vid LandthsHnnarne
genom expediter, och af vid dessa Hamnar bosatta Köpman,
Några handlande deltaga äfven med sina fartyg uti den allmänna Frakthandeln
så väl i Europa som America; de på Öns kuster ofta inträffande
Strandningar lemna äfven tillfälle till förtjenst genom upphandlingar i parti
vid auktionerne och åt några få uti commissions-arvoden.
Exporten af Trädvaror sker förnämligast till Lubeck och Städerne i
Holstein och Schleswig, samt till några af de Danska Öarne.
Packsten eller osläckt Kalk utskeppas egentligen lill Lubeck, Stralsund,
Wismar och Rostock, hvilken sitsnämnde Stad är den enda som med egna
fartyg här afhämtar osläckt Kalk. En obetydlig qvantitet Packsten afsättes
ännu på Holstein, men går i jemn förminskning. Fordom var exporten af
Kalk på Danzig och öfriga Preussiska Städer, äfvensom på Danska Staterne
ganska betydlig; men har mer och mer aftagit sedan i nämnde Riken, Kalkbränning
i stor seala skall blifvit införd.
Löskalk utskeppas mest på Stockholm och Skåne, som till betydlig
del afhämtar den med egna fartyg. Mindre qvanliteter afgå jemväl någon
gång till andra Svenska Städer.
Spannmål och Brännvin utskeppas för det mesta på Stockholm; men
jemväl pa andra Svenska orter, då stegrade priser derstädes dertill föranleda.
Vid gynsamma conjuncturer har äfven export af Spannmål på England
ägt rum.
Den Spannmåls-utskeppning, som årligen äger rum till Carlskrona och
öfriga Städer i Blekinge, verkställes egentligen ifrån Bursvik med allmogens
fartyg.
Handeln på de Sydliga Östersjö-Provinserna upphör gemenligen med
September månads slut, hvarefter handeln på Stockholm blifver så mycket
lifligare med export af Spannmål, Brännvin, saltadt Fårkött, samt import
af Specerier m. m.
Tröskverken, sorn finnas vid nästan alla hemman, lemna tillfälle till en
tidig export af spannmål.
Lundsli. 5-årsberättelse för Gottlands Län.
—
34
—
Minut-handeln heslin uti försäljning till landets behof af specerier och
alla sbgs kramvai or.
scala sysselsätta sig med denna bandel,
idka %arp“t\.andäl, och i motsa» förande, de största exportörerna
%a Betnlnt anta, har i sednare tider och äfven onder detta qvin
qVe”t“"8f7aulgiorde
de handlandes antal 44. .83= utgjorde de 5o.
Hela antalet af Borgene’
"°h import numera iokc vid Tnllkam
rar„eDtp;agTa;
rr värdet ä frän staden utförda och dit införda effecter
iCkB Hantverk»™, till antal och yrke», svara något nära emot Stadenshe
h0t
t'w-1 har en skicklig Murmästare här länge saknats, men då nästan
I rl af allmogen kan mora, har man kunnat hjelpa s.g Marmahvarannan
kail at alim g
.
., ,
• -vvisbv under uppförande
atle förutan, hvilket äfven är fallet vid dea r Yf»bJ
IP
varande "j;
sakna ^ S°d
De hana
i- „n icke anlitar andra an,
Vxpronin? af bandt verket, ehuru allmogen vanlige»
bergning
,
anl,lcmPrler och Hattmakare.
Färgare, Urmakare, Kopparslagare, Uuldsmeder
*al§a
f , v nprm i rbf as är ganska betydligt och ak
Det
jordbruk, som af stadsboerna ,dk“’ '
® ff h(,L
Den jord.
rame närmast staden for det mesta a yPPer &
ä 3,483| tunnland,
areal, som tillhör stadens område, utgör icke m
i åkalla.
hvaraf dock Hospitalet äger i6oa. Slädsjön ar97°, ^J°at%ör meja än halfde
fri-jordar 697 och Kronojord 16 tu
•
eg af stadsboer mån
ten
af denna rymd, skog och beteshagar; forotngt
ga lägenheter af närgränsande hemman.
här ick utan endast vall
Lin,
Humpa, Tobak eler Färg-vex»r od ^ ^ ^ Sädes.ätrai,
liga sädesslag och fodervexter; alven
Berättelsen är förut omnämnt
Trädgårds-skolseln dnfves med form
staden, nemi. Mull
de
på denna Latitud sällsyntare lim41
bärs- och Walnöts-trädet; under varma somrar gifven Vinranka» vexande
på kalljord i några trädgårdar, ganska goda och fullt mogna drafvel-.
Det Garfveri för läderberedning på engelska sättet, som i staden varit
anlagdt nied betydlig kostnad, bär icke förmånligt utfallit.
Sak-kännare tro att källvattnets kalkhaltiga natur lian en menlig inverkan
på beredningssättet efter denna method. För öfrigt idkas Garfveri såsom
skrånäring, dervid förnämsta sysselsättningen utgöres af beredning för
agarenas räkning af dertill inlemnade hudar och skinn.
Läder finnes till salu nästan i alla handelsbodar och en stor del af
allmogen bereder sjelf läder till eget behof.
Två tobaksfabrikör finnas i staden, hvarest dock icke snus tillverkas.
Då tillförseln af brännkol till staden mer och mer aftagit, samt priset
derå stegrats, har, nära invid densamma, under fcirlidet år af sine embetsman
blifvit uppsatt en kolugn, som innehåller 9 kub. famnar, där kol brännas
af utmärkt god egenskap, och hvarvid dessutom erhålles något tjära och
en betydlig qvantitet trädsyra. Örn denna sednares förmånliga användande
hafva likväl ägarena ännu icke erhållit tillförlitlig kunskap.
Nära staden finnas utom flera väderqvarnar fyra vattenqvarllar, 3:ne
på stadens och en på södra häradets område, hvilka erhålla öfverfallsvatten
från en stor källa, som utspringer ur herget nära liafsstranden.
Inom staden finnas flera springkällor, som aldrig uttorka, men någon
förmånlig verkan af deras lindrigt kalkblandade vatten, som flerestädes anses
fördelaktigt för färgerierna, förmärkes dock icke på de härvarandes tillverkningar,
som äro af vanlig beskaffenhet.
I Wisby finnes ett Gymnasium, 1 högre Lärdomsskola med arne apologist-klasser.
För barna-undervisningen är i staden väl besörjdt och med nit och
omsorg vakas deröfver. Ett välgörande sällskap underhåller en skola efter
Bell-Lancasterska methoden, der 120 fattiga gossebarn njuta fri undervisning.
Uti en annan dylik Skola för bemedlade föräldrars barn af håda könen
lemnäs undervisning åt 80 å 90 harn.
Uti fruntimmers-samfundets fattigskola undervisas 3o fattiga flickor,
utom i läsa och skrifva, äfven i sömnad; hvarförutan finnes en af borgerskapet
inrättad Söndagsskola, hvilken genom frivilliga bidrag af stadsho«rne
underhålles och flitigt besökes af handtverks-lärlingar och några gesäller.
36
Flere mindre privata Skolor finnas äfven, de flesta för flickebarn.
Länets hälsovård är concentrerad i staden, hvarest Hospitalet, Kurhuset
och Lazarettet åro belägna, äfvensom apotheket, det enda i länet befintliga.
Båda Provincial-läkarena äro boende i staden.
De fattigas antal inom staden är betydligt,-och får staden stundom tillökning
i deras antal genom af sig komna bönder, hvilka för en ringa penning
inköpa någon gammal koja och efter korrt lid med talrik barnskara
falla stadens fattigvård till last. En tillökning i fattig-antalet uppkommer
äfven understundom utaf afskedade soldater vid garnisonen, deras hustrur
och barn.
Arbetsförtjenst saknas icke, synnerligen under sommaren, då det ofta
är brist på arbetare och dagsverkspriserne torde vara högre än i de flesta
mindre städer. Till de fattigas understöd taxeras stadens innevånare, hvarförutan
något litet af Tolagsmedlen tillflyter fattigkassan; dessutom nidelas
årligen till Jul ioooRtdr RGS., utgörande intresset af ett doneradt kapital.
Stadshoerna hade äfven de år, då matvaror voro i högt pris, förenat
sig om en soppkokningsanstalt under vinter-månaderne, med en efter de
fattigas omständigheter lämpad utdelning antingen gratis eliev till nedsatt
pris.
Till att befordra omtanka och sparsamhet bland den arbetande klassen
bar förutnämnda sällskap för välgörenhet år i83o under sin garanti stiftat
en Sparbank, hvaruti insatserna vid i83a åvs slut uppgingo tilt 7000 R:dr,
men bär sällskapet ännu icke haft den tillfredsställelsen att den folkklass,
för hvilken Sparbanken egentligen blifvit inrättad, till större antal deraf dragit
fördel.
För ordning och säkerhet inom staden finnas Byggnads- och Brandordningar,
öfver hvilkas efterlefnad handbålles.
För hamnen är särskild Hamn-ordning. Hamnen är för det mesta kringbyggd
med trädquay.
En mindre pråmhamn har nyligen blifvit onigifven med murad quay
af kalksten och bålvirke. Stora hamnen har på flera ställen undergått betydlig
reparation.
Staden bär medelst en åtagen taxation sedan år 1817 bekostat en högst
—
37
betydlig reparation af dess stora och vackra Domkyrka så utvändigt sorn inuti,
och på lika sätt bestridt anläggningen af en kyrkogård utanför staden,
genom sin belägenhet och anläggningssätt både högtidlig oell intagande;
till det sednare bidrager mycket det åldriga bruket härstädes, att med
blommor pryda sina anhörigas grafvar. Utom förenämnde arbeten vid kyrka
och kyrkogård, hvilkas utförande uppgått lill en summa af c) till 10,000
R:dr B:co, hafva stadens innevånare förlidet år åtagit sig en förlängd taxation,
lör alt invändigt reparera kyrkans stora kapell, hvilket lika med det
inre af kyrkan är utfördt i en ren och enkel stil.
Wisby är den enda stad i norden som förvarar många och stora fornlemningar
af ia:te och i3:de seklets byggnadskonst.
Några bland de i ruiner stående kyrkorna utmärka sig .synnerligen genom
ett ädelt oell snillrikt byggnadssätt.
Ovedersägligen vore det en stor förlust om dessa vackra minnen genom
lidens åverkan skulle gå förlorade, synnerligen då de med användande af
icke betydlig kostnad kunna i sekler bevaras genom deras fasta byggnadssätt
af brulen oell huggen kalksten, oell skulle nu befinnas i vida bättre skick
än de äro, om icke menniskoåverkan å dem i torra tider bade åstadkommit
den mesta förstörelsen.
Enligt ett Kongl, förordnande af den 18:d'e Junii 1810 äro de numera
derför fridlysta. Af en Architekt, som till följe af nådig befallning af
5:te Julii 1806, undersökte ruinerna, blef kostnadsförslag uppgjordt till nödiga
reparationer; för att skydda dem från förstörelsen, oell nådigt anslag
af 666 Rrdr 3a sk. Banko beviljades äfven förstnämnde år till utförandet af
denna reparation, men då det bade försummats att inom behörig tid uppbära
detta anslag, kunde Stnts-Kontoret det icke utbetala tilt min företrädare,
sorn kort efter dess tillträdande af embetet derå gjorde reqvisition.
I ekonomiskt afseende äro ruinerna äfven- en fördel för staden, emedan
de tillskyndat flera stadsboer en ökad inkomst af många resande, som
endast bi Ikorn ma. i ändamål att dem bese, och hafva de resandes antal med
hvarje år ökat sig på det ångfartyg sorn under de sednare åren, med undantag
af det innevarande, på bestämda lider besökt Wisby.
Stadens inkomster af hamn- och bropenningar, den Tolagen tillhöra0-
38
de falligvårdsafgiften; Mätare, Vägare, Kokhus, Barlast- och Brännpenningar,
Tolag, Varfvet och Beckberg har utgjort:
År 1828 . . . R:dr . . ^ 5,oo3
— 1829 ...
— ... 4,449
.— i83o ... .—. ... 5,o64
—v i83i . . . — ... 4,465
—- i832 . . . *— . . . 5,864
------
■
■ --> a
Tillsammans R:dr 24,845
Wisby den 3o Augusti »833.
Efter Nådigste Förordnande
ML. HOHENHAUSEN.
LARS HAMBRAEUS.
L. G. GARDELL.
r
t
Statistisk Tabell öfver Wisby Stad, hörande till
tias och Tomter
Jord ......
targerier ....
tobaks-Fabriker
barfverier .
Kalkbruk ....
^ullqvarnar . .
Jkepps-Byggeri
btional-Beväringen
sjömanskapet. . . .
a
C
H
o
3
<
a>
09
o
s
160
Summa | 960
Jord.
>0
PT
n
-
85o
85o
3
09
CO
7?*
o
09
o
r>
SJ
W
ft>
-
IO7
co
c
3
3
p
H
c
3
Utsäde af:
Medel afkastning, sedan Utsädet
blifvit a fd råge t.
<
a>
2,526
107 2,526 3,483
3,483
SS
p«
OQ
27
212
o
J9'
27! 212I
*9*
a
03
g
P
3
Q.
19
*9
rS"
o
693
i|| 693
a
<
195
tö
i,233
195)1,233
tö
O
io43
aj
s
p
3
CL
w
£
O
-
10
1043]
71!
TJ
o
4.971
10 4.971
Underhållna Kreatur.
205
81
2o5| 8j
tö
O
Cl
3
09
c
o
-
399; —
399
TI
P°
151
Co
i83
--151
183
6
Uppskattadt Värde.
EB
c
o
O
H
o
3
00,000
c
cL
121,493
3oo,ooo]-—J 121,493)—
W
3
C
P5
O
rO
<
p
3
CJ
*-i
O
O
P
c
-
85o
i,75o
8000
2000
3oo
CZ>
c
B
3oo,ooo
121,493
85o
1,750
8000
2000
3oo
12,9001—1434,393
i833 Års Femårs-Berättelse för Gottlands Län.
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Ständige Räntor.
Efter Bevillnings-Förordningen.
H
M
Ji
-
fe
rt
-
i,38:
60
460
Efter 2:dra Artikeln.
H
o
3- X
_ C
2.3
»i
B3
oq
ta
703
I 10
600
242 45
I 34
3
24
16 —
4
29
4,297
w
p
o
-
o
1 OS
n
D fia
09 3
• sara
-
W
3
I
g
p:
3
3^
3*
09
462
—
478
20
—
——
—
—
—
83o
—
——
1 1 1
CO
r
B
3
-
W
o
tr>
7^
P
13
O
0
a
n
1
-
g
p
3
r»
P
3
3.
OQ
P
1
3
Ca
rt
3
3
p
-Ti
g
C
-
7,922 —
262 45
1,34
324
16 —
4
29
170
I,2()0
11>902J—I 813)—) 868|36|4,297|—I—|—11,292!—| 49sf—19,670
597
%7,L
co
s
5
5
B
597
rt
3
C
n
1
g
o.
56
597l~|
56
12
w
o
c/>
3*
P
g
-
&
o
3
OQ
99°,—
‘2t 99°l—
Ti
g
r—
3
P
ca
rt
1
-
CO
r*»
P
Cl
-
eo
«-*
rt
Clereciets Underhåll.
T3
B
s,556
2,5561—
200
599
w
o
3
B
5'
116^2
*79
799!—
295
•s
7^
O
cr
rt
3
3*
09
co
c
3
5
p
*1
p
09
O:
o:
*9
43
!7
32
60
060
795
9!7 —
CO
V?
c*
9°
9°
i,i55j—| 917
180
09
ar
pa
-
s
qq
<
o
O
B
3
3
co
c
B
B"
B
co
B
r»
O»
•
g
s:
p
OQ
435
3,424
—
—
—
—
-| 435|-|3,424|_
7,347
*.i47
12
45
—
1
34
—
3
24
—
16
—
29
170
1 ,sgo
—
19.981!—
Wisby Lands-Contor den 27 Augusti 1833.
Efter Nådigste Förordnande
SI- HOHENHAUSEN.
L. G. GARDELL
#
I
Tabell till Gottlands Läns Femårs
1
Medelafkastningr. seda
n Utsä-
Hemmantal.
ö
Utsäde
af:
det
blifvit afdragit.
Underhållna
Kreatur.
Stats-
[
<’
O
to
CD
Bevillning.
t-1
OK
OQ
CD
ej
Efter Bevillnings-Förordningen.
■' ■■ 1 ■. ; • "
=r
0
n
-O
cw
vr
P
Eftei
2tdra
Artikel
1.
1 ■
O:
»-s
s
CD
Q-
P
D-
r-T,
0
51
1
cd
Er
a>
D-
<
CD
S
pr
O
0
U*
sa
<
CD
CD
&
P®
Cp
>1
O
3
a
D
SD
ffl
w
p
3
el-
ew
p:
Q.
>■
n
O
n
O
P
O
CD
W
a
<
CD
CD*
&
filo
05
O
3
sa
p
t?
p
2
P
3
Q-
ji
p:
Q-
£r:
t—r
CD
hj
O
P
O
CD
(n
sa
P:
c/>
P
O
*
P
J1
0
«
c!
3
05
cr
0
cw
vr
p
¥
TJ
CJo
p
CA
<
3
O
CD
CD
JS
ST
D-
rr
-a
Ur.
cL
P
H
CD
IM
• •
v>
n*
P
rt
n>
U
O
O.
wt
0.
w
to
K?
W
M
n
►7
OJ
OJ
1 ■
i
3
-i
P:
>
D
H.
2
0
0
p
to
cm
OJ
0
3
3*
Xrr*
CD
0.
Cr
,CD
0
0
p-
OQ
P
S
-
60
up
»O
Mill
MAI
St.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T.t
T:r
T:r
T;r
T:r
T:r
T:r^
St.
St.
St.
St.
St.
st.
St.
Jtl:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
iR:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:di
sk.
r.
toffs- och Kongs-Ladugårdar........
Derunder lydande Lägenheter .
Kalkugnar .
^no-Hemman . .
............
03
40
2
20
1
p;
1
70
2
20
240
10
80
25
6
420
16
7
18
2
90
27
120
20
20
21
46
20
1
1
z
5
2
—
L 10,000 —
—
—
—
—
—
—J
3 no J
6
___
I02i7y5
15
. /JI44
1,134
179}
11,379}
75
7,4451
J
801
10,2301
27}
3,831
750
51,641
284
4
,
5
550>
59,094*
"*178
9,752
13
3,111
146
10,755
105
7,588
579
33,494
71
6,569
16
1,223
35,937
3,348,956
24
46
"l32
9,721
16
76
18
1
Vno-Skatte-Hemman............
°4
837|
3771
170}
109J
31,467
1,786
730S
550
.
10
- ~
6,917
18
3
_
_
Mia Boställen och Bohemman, samt Strand-
13|
9*
p
ion
85
1 a
d.
OP6
429*
-1 q6
19}
1,651
16
3,387'
6
295
u
24
16
116
669
50
2,147}
62
42
2
66
2
233
QO
72
2
303
40
97
ts
48,700
1,175
164,433
23
Mer Civila Boställen lydande lägenheter .
jilesiastike Boställen............
4
/elg
10
418
XX
2
^2
3
11
48 i
5%
56'
281}
22i
4
64
591}
335
l,264l
118}
18
35}
203
388
302
1,202
362
27
16
2
379
46
1,723
9
1
7
19
3
—
_
'Spitals-Lägenheter, Skatte ........
Krono ........
Aojordar, Krono .............
:
^platser från Skattehemman.......
ytlagde bebyggde Lägenheter utan Mantal,
31)
2,042
16
3
11
8
—--
19j
1
21
_
V ej under något Hemmans Ränta äro in-
1 Jtffripne, Skatte..............
*ättlagde obebyggde dito Skatte......
t
Krono ......
1 ÉKk8tU^0r..................
lil
Lägenheter, afsöndrade från Hem-
3
5
4
4
25
20
24
2
0
4
1
6
350
9
9 125
5
46
__
18
21
6
157
12
12
13
, ^
10,633
2,889
552
16
9
15
12
10
48
60
8
14
3
373
6
39
56
89
8
360
28
4
lill 0
på viss tid ..............
lil' **attlagde Fisken: Skatte..........
Il
Krono..........
—
1,423
--
196
51
523
—
980
255
——
—
3,219
247
—
382
—
1,528
255
130
86,864
28
475
44
—
—
—
—
353
5
9
—
—
1
2
—
-'
-—
--
1
—
333
603
15,992
25,486
10
16
’
ÖZ
7
3
1
1 ^Hmjölqvarnar med 42 par Stenar ....
24
11
44
52
50
38
6
1 U^sbehofs-mjölqvarnar............
1 husbehofs-sågqvarilar, deraf 152 styck, med
566
46
1
I
särskild i Jordeboken uppförd Ränta . . .
I pampar ... *................
1 I «a.PPers^rU^ .................
I Syéslagerier .................
1 ^alkllimar..................
184
7
____
68 ono
_
13fi
19
2
2,360
1000
800
121 952
A
34
8
1
9
_
1
39
1
i
28
10
--
-
24
8
31
_
^epps-Byggener...............
I £apbruk....................
7
16
38
32
_
1
——
2,133
16
4
12
8
I ^r°no-Allmänningar, som tillhöra Kronan af
3
4
2
2
22
10
16
2
2
2
10
3
m__ | -
_
—
Socken-Allmänningar af 11,669 Tunnland, 24
Kapplands rymd
-bjerse Personer, soln ej tillhöra Tiss näring
11
______
H
1,443
20
10
|
* yad.....................
___
—
—
__
—
—
—
—
—
—
---
---
—
—
_
x,ZJ 1
—
—
—
—
300
—
[
Summa
1,098
1,164 y
2,752
924
12,365fs
|7,965
4%
2071
122|-1
Ii,78ial4,329}l56,582i
33,817}
1,995} (994 ’ |615}
58,454
10,43513,449
ll,798|8,Q97
37,691 |7,438fl,485|3,963,169/42| lol
12,497
1»|
2,018|l7|
-1
9,602
27
10( 30d
—|
t
Berättelse för År i833? för Landet.
Bidrag.
Ständige Räntor.
Clericie-Statens Underhåll,
172
14,652
40,988
203833
81014
12l—| 88j32|_|l,647|3l| 6| 149|27
[5,48332
Wisby Lands-Contor den 27 Augusti 1833
Efter Nådigste Förordnande
ML HOHENHAUSEN.
L. G. GARDELL.
' -
V' '
■
- v
<-
■ pf x-. ■
.....
U--' \
Ti'
■ - . •
; , yj ' •
v -
> ' -
.
'
' ;
, - -
i
. -• itwr**-:
'• ’ V V
, • •
i / \
v
te
.. i
_ V
-•H
. ,1
>
" v
'
.*»
i
*
-
. •
■
. 1
T.V:
:‘.U|
.
/
' . ■ » . ■ • - .
.r, t x \ ;
T' : S.'
!.iSäSc... tMm ‘"/SsMEe^ .
:
'
M*- ^HjgöÉj
-
v* -' ><5£M!MS ^36K*f
'
•
'--v
--
<£
i r. i
■
■/!
"-'i
,
i
1- •
.
1
.
i ■
,.
.
V
)
» (
; ,. •?
'
i
-------—
' I r
; - -
M .it
' • - '•
i ■ :
»
i
"Sfi
, ?,
(3
jv
W
. r>' ■
. *
f.
■
U.
: t
' . ■ ■; *' 4 , '
' -
~ ; ..
-
‘VVT
! l
‘ •
■
...
—- -
'
■
;
' i
*
.•
lii V V : I- I fe-U?
r
•
,
.
*
'
»
/
.1 ,
t
tj - i
i ■
■
„! >.
*
\Mtr t
• . ,.; !
.
1
:
-
; - '
! • 1,S I ! ; - ,
; v !•
5
'
j
1
’
t , V \ ,
•
\
- ■
!' ' - .■■ | 1
::
; r- \
'•» i. •-'*'■•
**W .5 fi.T i* •
%«
. J- O "-'T
, ; • ' : :: .>
•
I- '.v! •
. v • -■ ' *
W '
.
t
"
!
- t -i •' '... i
. ->> :
/T v i
• • ' -
,.....
V
.... i
i i
'
'
' ’
i t ■
| i ‘i i - /
| s
- ■» y
R :
|
; . i :
;
v ■ :■
‘
'
,
'
■ if V .
- : ,........ - • - . • '
P
Mr 1.' -.iV.
t ■
•;
• t
'T, ,y* i: .... ..
:f;v j'.:,.
I. .
i
• !;•’ i' i-;:,!
.
f •; : t -
•*' _
,
4 • *r-n . tv..."f .* ajY v !
v-v«-. .4
:• . [ 1.. ' - : •
--V -I •
- ; ..
: .
. 'i-. ’■ ■'
• '
■ ■
•' • • ; ~«> * . .
‘
. s-4- k: 'J/*
'
" V ,
- *
rt
v-j
■
* .
-,'A
.
■
■ ■ ' -
-
'
'
; - •
.
- 'v • . _
:
!
': ■
;
Vi v |
■
:
| t " i" " — 1 ■--------- • - .
; '■
>■;
*
i
■ : issnx^A "
•
,
f S
*
KONGL. MAJ;TS
B ef a lini n g s h a fv andes
uti
MALMÖHUS LÄN
tili
KONGL. MAJIT
i underdånighet afgifne
FEM-ARS-BERATTELSE,
för Åren 182T, 1828, 1829, 1830 oell 1831.
se <9 emis
Tryckt Lös H. G. Nordström, 1833#
Länets allmänna beskaffenhet.
Malmöhus Län, omgifvit i Norr och öster af Christianstads Län, i Söder
af Östersjön och i Vester af Öresund och Cattegat, innehåller 44 qvadratmil,
Insjöar inberäknade, och är indeladt i Fem Domsagor och Fögderier,
i3 Härader, 266 Socknar och 6 Släder. Utom den Bergsträcka som utgör
gräns emellan nämde tvänne Län i Luggude och Onsjö Härader å ena, samt
Norra Åsbo härad i Christianstads Län, å andra sidan, jemte det så kallade
Kullaberg, yttersta spetsen af Länet i Norr och hvarest Kullafyr är
anlagd, finnas: i Torna Härad en Bergsrygg benämd Romeleklint, samt i
Rönnebergs Härad en Landhöjd, kallad Rönnebergs högar, hvilken sednare,
bestående af bättre jordmån, till större delen är odlad och bebyggd. För
öfrigt beslår Länet hufvudsakligen af slättmark och till största delen bördig
jord. Någre Ek- och Boke-skogar samt annan löfskog finnas uti åtskilliga
Socknar inom Frosta, Färs, Onsjö, Bara, Wemmenhögs, Herrestads och
Ljunits Härader, men dessa Skogar tillhöra hufvudsakligen Säterier. .På
några ställen i Länet, inom Luggude, Harjagers, Torna, Färs och Skytts
Härader, hvarest dels flygsand visat sig, och dels af jordmånens beskaffenhet
kunnat vara att befara, har Läns-Styrelsen sökt förmå vederbörande
jordägare, som för ändamålet jemväl fått understöd af allmänna medel,
lill planteringars anläggande, hvarmed äfven hunnits så vida, att ingen egentelig
skada hittills blifvit genom flygsands utbredande vållad; och nied
fortfarande uppmärksamhet på slike planteringars vård bör en sådan olägenhet
icke eller för framtiden kunna inträffa. Framgången af dessa af Tall,
Gran och Löfskog bestående planteringar, synes väl i denna med skogs
tillgång så ringa försedde province, böra både med allmänt deltagande omfattas,
och fortgående uppmuntra innehafvare af till detta mera än annat
ändamål tjenlig jord, att göra densamma fruktbärande; men för denna
slags odling» sorn fällan kan blifva lönande i första hand, ådagalägger
4
allmogen ringa Ilag, ehuru den af de fleste ägare till större Egendomar
samt jordbrukande Ståndspersoner i allmänhet fortfarande föregås nied
berömvärda exempel. Med få undantag utgör några träd i en liten instängd
trädgård samt här och hvar någon pilplantering i de jordvallar,
hvarmed enskiftesplanerne oftast, i brist af annat stängselämne, inhägnas,
den enda plantering som träffas hos allmogen på den egenteliga slättbygden;
och endast en tilltagande brist på eldnings-ämne, i mån som cle
mindre betydeliga torfmåsarne hinna uppskäras, synes genom tvång kunna
framkalla åhåga och verksamhet för omförmälte vigtiga ändamål. På slättbygden
utgör den rådande jordmånen lerblandad jordmylla, men å andra
orter så kallad skogsled, mer och mindre stenbunden, och icke synnerligen
tjenlig till annan odling än skogsprodukt, deraf, på sätt redan nämnt
är, orien har stort behof. Af Insjöar äro Ringsjön, Voms- och Börringe
sjöar de största; och dessa jemte de mindre, hvilka icke äro af särdeles
mängd, begagnas endast till fiske, och, lika med de flere i orten varande
åar och strömdrag, bidraga icke till lättnad i Communicationen. Kärr och
Moras af betydenhet finnas icke i Länet. Af Mineral-hälsokällor äro Ramlösa
och den viel Helsingborg befinteliga källan, Helsan kallad, de betydeligaste;
dock är äfven den i sednare åren upptäckte mineral-källan i Gullåkra
inom Torna Härad i någon mån besökt, likväl hittills mest af allmogen.
S
Invänarne.
Efter sista Femårs-Berättelsen utgjorde antalet af Länets Invånare år
1827, 194*983, men, enligt sistlidit års mantals-tekningar och inkomne
uppgifter, uppgår folkmängden nu till:
på Landet .... 184,890
i Städerne .
.
.
.
21,614
206,5o4
Orsaken till sålunda tillkomne folkökningen af ii,52i personer synes hufvudsakeligen
vara en fortfarande och uti vissa delar af Länet snart till
oändlighet öfvergående hemmansklyfning, samt häraf uppkommande lätthet
för allmogen att, efter inköp ofta af en ganska obetydlig jordrymd, ingå
äktenskap, hvilka under de sednare åren ock ansenligen tilltagit. Så vidt
sålunda den i nu gällande Författningar medgifne styckning af jord afsett
folkökningen, är det påtageligt alt ändamålet ej förfelats; men om det å ena
sidan ej kan bestridas, att i de orter der i odlingsväg ännu mycket åter
-
5
står, den samma skall, till båtnad för Landet befordras och uppkomma såsom
ytterligare följd af samma rättighet; så är det ock å den andra,
hvad angår detta Läns så kallade slättbyggd, ett af erfarenheten redan
gifvit factum, att der, hvarest snart ingen jordbit återstår att odla, som
dertill är tjenlig, en slik obegränsad styckning alstrar en öfver-befolkning,
hvilken, i mån af ökad obesulenhet, betungar Församlingarnes Fattig-inrättningar,
och fortskridande jemväl bereder folkets demoralisering; i anseende
hvartill jag ock underdånigst anser mig böra framställa den önskan,
att medel till förekommande af ett sådant ondt mätte i Nåder påtänkas.
Folkets lynne är något olika i särskilta delar af Länet. På slättbyggden,
der jordbruket nästan uteslutande utgör Allmogens sysselsättning,
synes detta strängare arbete, i förening nied det isolerade lefnadssätt
sannia yrke medförer, till någon del inverka på lynnet, och slättbygdens
allmoge äger derföre icke eiler i allmänhet den Miga verksamhet,
som utmärker Invånarne i de orter af Länet, der en med sina gåfvor
mindre frikostig natur, påkallar ökad omtanka för utkomst och bergning.
Allmogens moraliska bildning är i allmänhet tillfredsställande, hvaremot
den intellectuela synes framskrida långsamt; men såsom ofördelaktigt
inverkande på sedligheten får anmärkas en del af Allmogens, i synnerhet
inom den arbetande klassen samt mindre bemedlade hemmans-ägares
och brukares ännu fortfarande, fastän i sednare åren visserligen ej
ökade, böjelse för omättligt förtärande af bränvin, hvilken så lätt tillfredsställes,
dels genom det låga pris hvartill bränvin under goda spannemåls-år
försäljes, och dels genom allmogens egen rättighet att tillverka samma vara.
Konst- och närings-flit stadna!- hos allmogen vid förfärdigandet af nödvändige
kör- och åkerbruks-redskap, i orten brukelige linne och ylle-väfnader,
deraf på olika ställen i Länet tillverkningen mer och mindre öfverstiger
allmogens egit behof och genom afsalu bereder en ehuru icke betydeiig
inkomst, samt uti Jordbrukets skötande, hvari Landtmannen dock allt
mer och mer börjar att lill efterföljd antaga Gods-egares och andre Ståndspersoners
förbättrade brukningssätt.
Välmågan synes hos Allmogen icke vara i tilltagande, hvartill den
redan nämde hemmans-klyfningen, obetänksam skuldsättning, samt hos flere
oordentlighet och bristande flit och arbetsdrift, jemte en tilltagande begifvenhet
på yppighet och öfverflöd, kunna anses såsom gemensamt och
betydligast verkande orsaker.
Hen arbetande Klassen, ehuru stor och i ständigt tilltagande, saknar
sådant oansedt icke sysselsättning, då den vill använda sin arbetsförmåga;
6
roen genom lättheten alt emot låga pris åtkomma födoämnen, utan att dagspenningen
i förhållande dertill minskas, alstrar, i stället för arbetsdrift
och håg till förtjenst, samt deraf följande välstånd, snarare lättja, utsväfningar
och ökad fattigdom. Det visserligen i sednare åren icke ökade, men
dock ännu öfverallt, i större och mindre män på olika orter, fortfarande
tiggeriet, utgör härpå ett säkert bevis, och denna last hos en del af folket,
hvarpå förbättrade Fatt.ig-Inrättningar icke förmärkts verka till förändring
utan snarare föranledt, att sysslolöse personer utifrån sökt att på
sådane ställen intränga sig, för att utan egen medverkan blifva försörjde,
synes genom inga Polisåtgärder kunna fullkomligen hämmas, så länge allmänheten
fortfar uti deli, till sin grund ostridigt vackra, men omnämnde
ändamål motverkande vanan, att lill alla kringstrykande, utan urskiljning,
utdela allmosor, samt någon allmän Arbetsinrättning för Länet icke kail
åstadkommas af den vidd och omfång, att sysselsättning derigenom blefve
att tillgå för sådant löst folk, sorn nu, i anseende lill sedeslöshet och oordentelighet,
icke kunna af den enskilte begagnas, ulan måste oupphörligt
kringvandra eller i Corrections-Inrättningar ligga Staten till last. I följd
af gjord underdånig framställning om en sådan allmän Arbets-inrättningJ i
Landskrona, har Eders Kongl. Maj:t väl genom Nådig skrifvelse den 3o
November förlidet år upplåtit för sådant ändamål en Kongl. Majit och
Kronan tillhörig tomt i nämde Stad, jemte de i så kallade Prippska Baraquen
befmtelige hyggnads-materialier; men enär sedermera, genom hållen
besigtning, blifvit utrönt, dels alt samma tomt är för omförmälte behof
otillräckelig, och dels att byggnads-materialierne i Prippska Baraquen icke
eller äro af beskaffenhet att kunna begagnas; så lärer någon framgång af
företaget, i anseende till derföre erforderlige större kostnader, ännu på längre
lid icke vara att motse.
Bunkeflods Församling har nyligen, efter beslutad och verkställd förbättring
ulf Inrättningen till egne fattiges försörjande, allmänt öfverenskommit
och lalit i Länet kungöra, att inom samma Församling inga allmosor
hädanefter lemnäs åt kringvandrande fattige. Efter hand, som det visar sig
huruvida åtgärden leder till det dermed åsyftade ändamål, hvilket är att
förmoda, torde exemplet följas af flere; men det kommer då att återverka
.
-
ng, sä vula aen sednare möjelig-.......
w
hnnden
till deras försörjande, som antagits och antagas i arbete vid Stenia-----—
Dagsverkslönerne
O
kolsgrufvan
äro vanligen om hösten iz, 16 a 20 Skill*
7
jemte underhåll, samt trösklönen antingen 16 Skill, pundet eller 5 Skill.
4 rist, allt Banco, örn dagen och födan.
Tjenstehjons-lönerne äro höga, och svårigheten att erhålla duglige
tjenstehjon snarare till- än aftager.
5* 3.
Näringar.
Jordbruk är Länets hufvudsakligaste näring. De sädesslag som i allmänhet
och mest odlas äro i första rummet Korn och derefter Båg, af
hvilken sednare utsädet är i tilltagande, samt till mindre belopp, hafre,
hvete, ärter och vicker jemte något obetydeligt hönor; äfvensom på trakter,
bestående af sandmark, jemväl odlas bohvete; meli deremot är Potatoes-odlingen
betydlig. Circulalionssättet, redan infördt vid Säterierne och
andre större Egendomar, börjar, på sätt ofvan är anmärkt, att allt mer
och mer äfven antagas af allmogen. I förhållande till beskaffenheten samt
större eller mindre ägorymd ligger jordell i träde hvart 4:(le> 5:te eller
6:te år. Afkastningen af höst-utsädet beräknas allmännast till 8:de å loide
kornet samt äfven derutöfver, samt af vårsädet till 5ile å 6ite kornet. Lin
och hampa sås icke betydligt; och Tobak planteras väl i vissa orter, mea
icke till någon myckenhet. Trädgårdsväxter odlas hos allmogen endast lill
husbehof; men vid en del Herregårdar äfven till afsalu.
I de delar af Länet, der jorden icke redan undergått Enskifte, eller
laga Skifte, fortgår Skiftes-verket, och i sammanhang dermed nya odlingar.
Någre sådane af större omfattning kunna väl icke uppgifvas, och få tillfällen
dertill förefinnas, men smärre odlingar verkställas deremot nog allmänt.
Med undantag att å slättbygden nu börjat, fastän i obetydelig mån, odlas
mera foder-vexter än förr, har gamla åkerhruks-melhoden hittills af de fleste
bland allmogen bibehållits oförändrad, likasom de för åkerbruket erforderlige
redskap. Afvikelserne härifrån äro bland menige man få, hvilket
tyckes hafva sin grund ej mindre uti böjelse att vidblifva gammal vana,
än uti misstroende och obenägenhet för allt nytt, ehuru i afseende på ifrågavarande
fall så väl andre Jordbrukares exempel, som allmogens egen erfarenhet,
längesedan bordt, äfven hos denna klass af Medborgare, kunna
stadga en allmän visshet och öfvertygelse om oriktighelen deraf, att snart
sagt uteslutande egna omsorgen åt spannemåls-produetion, hvaraf länge visat
sig såsom omedelbar följd, att, då god årsväxt inträffar, och hvilket å
så hördig jord sorn större delen här i Länet, är det vanligaste, samma pro
-
8
duction uppnått elen betydenhet, att Spannemålen nedfallit till vanpris,
samt lemnat en högst ringa ersättning för odlings-kostnaden, utom då det,
som år i83i, inträffat, att flere andre Provincer i Riket blifvit hemsökte af
missväxt. Under sådane goda spannemåls-år ökas förlusten vanligen äfven
af stegring i tjenstehjons- och clagsverks-löner, samt priserne å ved, som
för Invånarne i södra delen af Länet i allmänhet är en mycket kostsam
artikel. Jag anser derföre den synbarligen aftagande välmågan bland allmogen,
särdeles i förenämde del af Länet, hvarom tilloppet vid de allmänna
Låne-inrättningarne, tilltagande Lagsökningsmål och ständiga utmätnings-auetioner
innebära ovedersägeliga bevis, i betydelig mån böra härledas
från bristande omtanka hos desse Jordbrukare, att med allvar och drift
vända sin håg på en förbättrad Ladugårds-skötsel och de fördelar som deraf
stå att hemta. Många af denna allmoge äga för närvarande vida mer
öppen jord än de tillbörligen hinna bereda, och skulle derföre, om X;te
eller £:tedel deraf användes till odling af foder-vexter, säkerligen, förmedelst
en bättre skötsel af det öfriga, deraf hemia lika mycken Spannemålsafkastning,
som förut å det hela. Det är utom all tvifvel, att ett sådant
ändamålsenligare brukningssätt af jorden, om än småningom och genom en
mera dyrköpt erfarenhet, dock sluteligen skall uppkomma och allt mer och
mer öfvervinna de fördomar och andra hinder som nu möta.
Tröskverk börja blifva mera allmänna och nyttjas äfven af en och
annan bland allmogen.
Ehuru priset å Spannemål de sednast förflutne åren varit mycket
omvexlande, och oansedt utsigten för förmånlig afsättning med Spannemålsafkastningen
icke synes lefvande, bar likväl under tiden Jordegendomar i
allmänhet vid frivilliga köp örn icke stigit, åtminstone icke fallit i värde.
Utförslen af Spannemål och bränvin vid liamnarne i Länet kan någorlunda
upplysa förbållandet med ortens produetion och mer eller mindre
fördelaktiga afkastning det ena året jemfördt med det andra; och, enligt
Tullkamrarnes specialer, har de senast förflutne fem åren följande utförsel
ägt rum:
Tunnor
9
1828
182g
1830
1831
1832
1828
1829
1830
1831
1832
1828
1829
1830
i83x
i832
lunnor öpannemal:
Till Inrikes orter
•
204,8o5
2 30,089 xx
244)435
i43,8i 3 x
168,639x1.
Till Utrikes orter
127,957
06,864 t4j
2 3,495 X
60,85411
*4,639 |
991,782!!
Summa
Kannor Bränvin:
Endast till Inrikes orter
283,8l I X
I,275,593|
563,183 %
572,613
353,o8q-§.
3i9,oi3|
216,164/3.
Summa 2,024,o63f£
4.
Boskapsskötsel. Slättbygden är i saknad af gräsbete, hvilket nästan
endast erhålles genom utläggning af åkerjord till träde. Fodertillgången
svaiai 1 allmänhet emot den i bruk varande åkerjorden. Ängarne äro börlge,
men nya utläggningar till äng eller betydliga förbättringar å de gamle
aga, såsom redan blifvit nämndt, mera sällan rum.
. ornmar-stallfordringen sker till det mesta med halm samt grönhöst»
ian at vicker, stundom blandade med hafre samt på en del ställen med
mtver, Hvilken sednare likväl odlas hästan endast vid Herregårdarne, hos
andspersoner och några förmögnare bland allmogen.
IO
I skogstrakten åter äro betesmarken^ på flere ställen vielljftige,
och skogsboen har betydlig höbergning i förhållande till åkerjorden, men
fodertillgången är sådant oansedt merendels otillräckelig, och bristen söker
lian ersätta medelst betet, som begagnas både sent om året och tidigt på
våren, eller rättare så snart marken är bar, genom hvilken skadliga vana
både liöafkastningen minskas och betet försämras.
Hästafvel fortfar alt vara i tilltagande, och utom Hästar af förbättrad
race, (i mån som betäckningen vid Fliinge Stuteri allmännare begagnas),
hvilka dock till stor del ej äro målfyllige för att ingå vid CavalleriRegementerne,
bestå kreaturen i allmänhet af Oxar, Kor, Får och Svin af
vanlige Skånska racer, bättre och sämre i förhållande till Bondens välmåga.
Hästarne vårdas mera sällan af Allmogen så omsorgsfullt som man äger
skäl alt önska, utan begagnas för tidigt, hvilket hindrar växten och ofta
förorsakar utveckling af flere organiske fel. Fårafvel har från de på en
del Sätesgårdar varande Schäferier blifvit förbättrad i åtskillige delar af
Länet, äfvensom en och annan Possessionat sökt upphjelpa racerne medelst
införskrifring af Utlänsk Boskap, dock bär Fårskötseln i sednale åren lyckats
mindre, i anseende till en allmän sjukdoms-benägenhet genom bölder
i lungan hos detta slags kreatur, som deraf på flere ställen helt och hållit
utdödt. Ladugårdsafkastningen, i afseende hvarpå åberopas hvad under
§. 3 finnes anfördt, kan väl för närvarande anses motsvara Örtens behof,
emedan från Säterierna och andre större Egendomar icke obetydelig försäljning
sker i Städerne; men å allmogens sida återstår i detta afseende,
på sätt redan anmärkt är, mycket att önska.
Skogome i Länet äro icke betydelige och de som finnas, lillyda,
såsom redan är nämndt, för det mesta Säterier, hvarifrån orten förses med
sitt husbehof af ved. Återplanteringen af skog är, så vidt den ej ombesörjes
af naturen sjelf, icke föremål för någon allmän omsorg; och härom
åberopas i öfrigt yttrandet här ofvan under §. i. De i förra Fem-års-Berättelsen
omnämde planteringar äro försvarligen vårdade. Allmogen, åtminstone
på slättbyggden, nyttjar såsom Eldningsämne nästan uteslutande
Torf, hvarå ännu finnes tillräck lig tillgång, men genom Brån vins-bränningen,
som drifves nog allmänt, medtages den i betydlig mån.
Byggnadssättet vilmer ständig förbättring i samma mån som Allmogen
lärer att inse nyttan af stora och rymliga hus.
11
Stängseln består på slättbygden, der tillgång på sten saknas, för det
Westa af jordvall, ofta försedd med pilplantering, men deremot i skogslrakterne
till största delen af stengård och risgärde.
6-
Fabriker å Landet. Ellofva Garfverier, hvarvid 4 3 personer sysselsättas;
Tre Klädes-fabriker, hvilka lemna arbete åt io personer; Två Lerkärls-fabriker,
oberäknad den vid Stenkohls-grufvan anlagde, med sysselsättning
för 4 personer, några Oljeslageri^’, Tegelbruk och Vadmals-stampar,
vid hvilka inrättningar 22 personer erhålla arbete; utgörande tillverknings-värdet
vid samtelige Fabriker och Inrättningar å Landet i5,i86
R:dr Banco. Helleslröms Pappersbruk har nu blifvit nedlagt.
För Saltpeter-tillverkning är jorden icke tjenlig, hvarföre ock sådan
tillverkning icke eller inom Länet äger rum.
Höganäs Stenkolsverk fortfar att vara en betydlig näringskälla för orten
deromkring. Vid sistlidne års slut uppgick antalet af de personer,
hvilka vid detta Verk ägde sysselsättning och uppehälle, lill 1,237, hvaraf
voro 346 Grufve-arbetare och 58 fiskare.
Sedan afsättning år i83o saknades med tillverkningen af eldfast Taktegel,
bär en Lerkarls-fabrik blifvit anlagd och kostnaden dertill uppgått
till 29,800 R:dr; hvarförutan, under de sista Feni åren, Fyra Ångmachiner
med tillhörande hus blifvit för Grufvudriften inrättade med en kostnad af
152,ooo R:dr; tvenne nya Schact nedsänkte, hvilket kostat 59,800 R:dr,
samt en jernväg anlagd med kostnad af 14,700 R:dr, allt Banco.
Medelst den en tid föreskrifne Quarantain minskades Stenkols-afsättningen
på Dannemark; men sistlidit år såldes i stället eldfast Taktegel till
nämde Rike och till Finland för 4,000 R:dr Banco; För öfrigt åberopas
lindel danigst i afseende pa Production, Consumtion och försäljning vid
Stenkolsverket under de sednaste Fern åren, bilagde särskilta Tabell.
nBehållne inkomsten af Stenkolsverket har åren 1828, 1829 och i83o
uppgått lill 41,000 R:dr, men 1831 och sistlidit år endast till 14,000 R;dr
Banco, i anseende till höga spannemåls-priser i förening med den omständigheten,
att vid Verket hålles spannemål Arbetarna tillhanda emot bestämdt
lågt pris; utgörande således behållningen per medium för hvarje af
dessa Fem åren 11,000 R:dr Banco.
12
Binäringar. Sådane finnas egenteligen icke, utom Fiskeri, hvilket
hufvudsakligen idkas vid de i så kallade Kulla-trakten varande Fiske-Lägen,
samt vid någre mindre på andre ställen utmed kusten belägne dylika Lägen;
men lemnar oftast en knapp bergning åt Idkarne, helst Sillfisket allt
jemt fortfar att vara mindre gifvande.
§■ 7-
Politisk Författning.
Kammarverk. Sedan sista Berättelsen har endast en utjord, Ömaden
benämd, blifvit åsatt Å -dels mantal med Jordeboksränta 2 R:dr 20 Skill.
6 rist. Tionde till Kongl. Majit och Kronan är äfven å särskildte hemman
bestämd, men uti ödesmål hafva någre Hemman icke fallit. Kronoparker
eller Allmänningar som kunna utgöra föremål för nya Hemmans skattläggning
finnas här icke, och förmedling i Hemmantal har icke eller under
sednare åren ägt rum; men deremot hafva, i följd af Folkökningen, flere
nya Qvarnar, dels skattlagde till Tullafgift, dels endast för husbehof, tillkommit.
Antalet af Hemman och deras olika natur utvisar Tabellen.
Statsbidrag:
Afgifterne till Staten upptagas jemväl i Tabellen.
Desse, jemte andre allmänna Besvär, som Jordbrukaren måste vidkännas,
äro i det hela tagit, jemt fördelade, ehuru en och annan mindre olikhet,
föranledd i synnerhet af locala förhållanden, väl kan finnas. Af Jordeboksräntan
äro lill Boställs-, Rusthålls- och Augmenls-hemman vid Kongl. Skån
-
ska Hussar- och Dragon-Regementerne anslagne:
Indelt ränta...............R:dr 28,557: 20. 4-
421 Tunnor 26 kappar Krono Tionde-spannemål efter
Krono-verdiet 36 Skill, tunnan........—•
3i6: 17. 3.
— 28,873: 37. 7.
Kneckte-Rotefrihets-medel utgöras endast af Städerne för den dertill
lydande och till Hemmantal uppskattade jorden.
Politie:
Utom den vanliga Krono-Betjeningen och Lands-Fiskalerne
äro till ordningens och sedlighetens bibehållande anställde Ålder- och Ordningsmän
inom Byelagen.
Sockne-Magaziner eller Spar-Banker finnas icke på Landet.
Marknader hållas å Landet vid Hörby, Annelöf, Skurup och Trelleborg.
i3
I Länet äro 3i Gästgifvaregårdar hvaraf 6 i Städerne och 25 på Landet,
samt g 1 stycken tillåtne Krogar och Näringsställen. Efter vid Domstolarne
förrättade undersökningar, har, under sednast förflutne fem åren,
Hållskjuttssen ytterligare dels helt och hållit och dels till större delen blifvit
indragen vid 6 Gästgifraregårdar, så att, der den existerat, den samma
nu endast fortfar vid åtta Gästgifvaregårdar. Af de härom tid efter annan
meddelade Besluten äro för närvarande icke mera än trenne beroende på
anförde Besvär, och hittills har genom skjutsnings-besvärets öfverflytlande
på Reserve-lagen icke eller hvarken för resandes fortkomst eller i annat afseende
någon olägenhet af Hållskjutsens indragning försports.
Endast 1 -|i-dels mantal äro indelte till Posthemman, så att af andre
vid allmänne vägar uärbelägne hemman måste postförslen i öfrigt bestridas,
utom hved angår Continent- och den för någon Lid sedan tillkomne PaketPosten,
hvilka Poster fortställas dels med Gästgifvare-skjutts och dels genom
enskilt beting.
Fattigförsörjnings-anstalter finnas inom hvarje Församling, dock mer
och mindre fullständigt inrättade; men oaktadt Författningarne med nit och
sorgfällighet handhafvas, klagas allmänt öfver Tiggeri och kringstrykande
personers besvärande besök; Anledningarne hvartill jag under 2 i underdånighet
angifvit.
Direclionerne öfver så väl den af Eders Kongl. Majit Sjelf Nådigst
anslagne summa till sådane behöfvande personer, hvilka för helsans återställande
besöka Ramlösa Helsobrunn, som äfven Carl Johans PensionsCassa,
förvalta omsorgsfullt de desse välgörande Stiftelser tillhörige medel.
Inom Församlingarne på Landet äro dels vanlige Skolor med skolehus
och dels ambulatoriska undervisnings-anstalter; och bidraga Prästerskapets
nit och Invånarnes beredvillighet gemensamt till det vigtig» ändamålet,
Barnundervisningens befordrande; dock har allmogen hittills visat sig
mindre böjd för ökade kostnader i detta afseende, såsom följd hvaraf endast
på högst få ställen Bellancasterska methoden blifvit vid Sockne-Skolor
å Landet införd.
Helsö vården har sorgfälligt blifvit iakttagen i orten, som lyckligtvis
icke eller under sednare åren varit hemsökt med allmänna smittosamma
sjukdomar, ehuru i afseende på den i andra länder förödande farsoten Cholera,
faran synts vara nära, och, näst Försynens skyddande hand, kail anses
afvärjd endast genom Eders Kongl. Majlis' visa och Nådiga omsorg,
samt genom handhafvandet af de i Författningarne gifne föreskrifter, derutinnan
Länets Invånare jemväl, utan undantag, visat nit och lydnad, men
i4
äf de skäl sednaste Berättelsen upptager Ilar, med station i Landskrona,
ytterligare en Provincial-Läkare blifvit i Länet antagen.
Med båg och omtanka fortgår vaccinationen.
Den i Staden Ystad sedan förra Berättelsen tillkomne Skånska Priv atil
anken underlättade ostricligt i betydlig nian Åkerbrukares och Näringsidkares
i denna Landsort bemödande till bedrifvande af deras yrken under
flere på hvarandra följande missgynnande år, både med afseende på den
sålunda ökade tillgången å penningar och i synnerhet medelst de för återbetalningen
föreskri file billigare vilkoret! i jemförelse med de vid härvarande
Låne-Contor gällande, helst med iakttagande af de sednare, det icke
är möjligt för någon annan än den hvars rörelse medgifver en hastig omsättning
af penningar, att utan förlust begagna lån af denna beskaffenhet.
Desse fördelaktigare vilkor jemte det förtroende sorn uppkommit såsom följd
af ett nitiskt och ordentligt handhafvande af Låne-röielsen, hafva i förening
med ett, ty värr, allt hittills stigande behof af Låne-biträden äfven
verkat derhän att Privat-Banken blifvit så anlitad att många ansökningar
måst dels afslås och dels till beloppet nedsättas, och hvaraf följt att någon
särdeles minskning i Lånsökanders antal vid härvarande Låne-Konlor icke
eller af den nya Inrättningen förmärkts. Genom berörde offenteliga Låneanstalter
har visserligen det så kallade procenteriet, hvilket enskilte personer
jså väl här som annorstädes i Riket sökt bedrifva, lill stor del blifvit
hämmadt, men som Inrättningarne hvarken till sin grund äro lämpelige för
den jordbrukande Classen eller med nog urskiljning begagnas, torde man
med skäl kunna befara att den ögonblickliga hjelpen kommer att vida öfvervägas
af olägenheter uppkommande af utlåningssättets fortfarande, i synnerhet
örn, efter de bestämde Tio årens förlopp, Privat-Baukens utestående
fordringar skulle på en gång återkräfvas.
Det i Staden Lund år i yC>8 inrättade Läns-Lazarettet, som sattes i
förening med Academiens Nosocomium, börjades med endast tvenne sjuksängar,
till hvilkas underhållande och Inrättningens vidare möjliga utvidgning
användes, jemte de till Nosocomium hörande fonder, en del frivillige
gåfvor samt ärlige bidrag från åtskilige bland Ridderskap^ oell Adelén,
Prästerskapet i Släderne och Allmogen inom Luggude, Onsjö oell Rönnebergs
samt någre andie Härader, hvilka bidrag till en början beviljades alt
utgå i sex år. Genom desse intrader, sedermera ökade: 1:0 med deli vinst
som erliölls vid försäljning af det genom Kongl. Brefvet deri 20 November
1766, Lazarctts-Inrättniugen för 2000 Dal. Sunt öfverlålne så kallade Plantage-huset
vid Lund nied tillhörande Jordegendom: 2:0 Collecler och flere
i5
af Prästerskapet vid bröllop, barndop och andre tillfällen ombesörjde insamlingar:
3:o en gåfva från Sjömanshuset i Malmö af 400 Daler: 4-'o gåfvor
viii befordringar: 5:o vitesböter och 6:0 rentor å efterhand utlånle medel,
befanns Inrättningen år 1774 äga räntegifvande Capitaler till sammanläknadt
belopp af 15,220 Daler. Efter denna tid beviljades vid nytt sammanträde
ytterligare årlige bidrag från en stor del af Länets Invånare, och
Directionen såg sig derigenom i tillfälle att, i följd af fattadt beslut, utvidga
Inrättningen så, att 6 å 7 personer der kunde emottagas. På sådant
sätt har Inrättningen så småningom fortgått och slutligen, efter det år
1815 Cliniska Institutet vid Academien blifvit dermed förenadt, allt mer
och mer genom en verksam och nitisk Styrelse samt skicklige Läkare närmat
sig det fullständiga och ändamålsenliga skick hvari den nu befinnes,
bestående af: r:ö Eli Lazarettsbyggnad arne våningar hög, indelad uti 8
sjukrum, hvaraf de fyra innehålla hvardera 6 sängar, ett med fyra, och
2:ne med tvenne sängar i hvarje, ett extra rum med en säng, ett matlagningsrum,
ett rum för bad och 2:ne dito för Lazarelts-Inspectoren jemte
kök. 2:0 En Curhusbyggnad likaledes 2:ne våningar hög, innehållande 8
sjukrum med fyra sängar i hvardera, och ett extra rum med en säng, äfvensom
tvenne rum för Under-Läkaren och tvenne för Vaktmästaren jemte
Kök och Badhus. 3:o Tvenne flygelbyggnader af en vånings höjd, den ene
innehållande tvenne Celler för vansinnige, Likrum, Obductionsrum, vedbod
och ett ruin till Laboratorium för PharmaSeutiska Institutet; den andia
anie ruin och kök för Vaktmästaren jemte någre mindre lägenheter: och
4:o Ett tvåvåningshus, likasom Öfrige uppräknade byggnader, uppfördt af
bränd murtegel, inredt för Barnförlossnings-patienter på öfra och på nedra
bottnen lill ruin för Directionens sammanträden och Archiv, samt Kök och
andre behöfvelige lägenheter för Mathållningen vid Lazarettet.
Årligen vårdas nu å Lazarettet och Curhuset omkring 5oo personer,
och denna tillit är ett talande bevis på det förtroende Inrättningen tillvunnit
sig bland Länets Invånare. Behållningen vid Lazarettet och Cnrhuset
af fordringar och Con tan ler utgör tillsammans ungefärligen 21,000
R:dr Banco.
Ordföranden i Lazaretts-Directionen, Herr Hofmarskalken, Friherre
Gyllenkrok fortfar att åt denna vackra Inrättning göra uppoffringar af alla
slag i förening med den ömmaste omsorg för de lidande som dervid vårdas.
Sedan af timade Eldskador, ehuru i sednare tider mindre förödande
genom den upplösning af de större Byarne, som fortgående Enskiften föranleda
erfarenheten likväl allt mer och mer fästat Allmänhetens uppmärk
-
i6
samliet på gällande äldre Brandstods-Föreningars mindre ändamålsenliga
beskaffenhet, så hafva i sednare åren mera lämpliga öfverenskommelser inom
Oxie, Skytts och Wemmenhögs, samt Torna, Bara och Harrjagers härader
blifvit ingångne, hvarigenom, vid inträffande Eldskada, ersättning vinnes
så val för åbyggnader och gröda sorn kreatur och andra lösören i förhållande
till det värde den Brandskadades egendom lili Inrättningen är åsatt;
och utgöres en slik ersättning genom sammanskott af Öfrige delägarne efter
enahanda grund, eliel det egendomsvärde hvarföre en hvar af dem är antecknad.
En lika Inrättning är nu äfven i fråga för Luggude, Onsjö och
Rönnebogs Härader: och då en allmän belåtenhet hittills visat sig der förändiingen
redan är tillämpad, kan skäligen antagas att utvidgning kommer
att äga rum till alla de delar af Länet der Enskifte mera allmänt för sig
gått; hvaremot svårighet torde möta för införandet i en eller annan ort der
flere Byhem ännu existera, emedan, då brandcassa ej finnes, skade-ersättningen
möjligen kunde blifva nog mycket betungande, vid inträffande större
olyckshändelser.
Länets Kongl. Hushållssällskap fortfar i möjligaste måtto att vara
verksamt till befordrande af det dermed afsedde ändamål, och de framsteg
som ägt rum inom Landtmannayrket i allmänhet torde i sin mån äfven
kunna anses såsom följd af de belöningar och andre utmärkelser HushållsSällskapet
tid efter annan utdelat åt Landtmän, sorn deraf företrädesvis
gjort sig förtjente.
Malmö Hospital, med hvilket i förra tider de i Lund, Landskrona
och Ystad varande Ilospitaler blifvit förenade, har under de sednare Fem
aren ytterligare blifvit utvidgadt genom inköp af ålskillige angränsande
Hustomter, hvarå nya ändamålsenliga byggnader blifvit uppförde till inrymmande
af de i Calmare, Carlskrona, Christianstads och Halmstads indragne
Läns-Hospitaler, förut förvarade Hjon. Det har sålunda ifrån ett
Läns-Hospital blifvit en Central Dårhus-Inrättning, hvarest i 60 större och
mindre boningsrum för närvarande omkring 200 svagsinte, eller med fallandesot
och andre obotlige kroppssvaglieter och lyten behäftade för allmänna
sammanlefnaden vådlige personer njuta vård och underhåll. Huru
denna anstalt i öfrigt är organiserad och uppfyller sitt ändamål inhemtas
af Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillets förlidit år till Kongl. Majit aflåtne underdåniga
berättelse; och anser jag mig såsom allmänna reflectioner endast
böra fästa Eders Kongl. Majlis Nådiga uppmärksamhet derå, déls att, enligt
hvad Konungens Befallningshafvande erfarit, nära hälften af de själs
och
-
17
och kropps-sjukdomar som vidlåda de under detta qvinqvennium å Hospitalet
intagne Hjon äro en följd äf ett omättligt bränvinssupande, dels ock,
att det obestridliga förhållande att Landets Hospitals-Inrättningar nu mera
än förr ablas äfven för sådane obotlige, som bos anhöriga kunde vårdas,
synes härleda sig från den jemförelsevis allt för ringa kostnad hvarmed sådane
personers intagande å de publique Hospitalerne och deras underhåll
derstädes, oftast under hela deras lifstid, är förenad.
§• 8.
Städer .*
1:0 Malmö:
Folkmängden, inberäknad Stadens Garnizon, utgör, en
ligt
innevarande års Mantals-Längdér, 8,289 personer, hvartill ytterligare
kommer 81 personer af gemenskapen vid Kongl, södra Skånska InfanteriHussar-
och Dragon-Regeinenterne, hvilka 81 personer, med deras hustrur
och barn, väl äro i staden boende, men i Skatt skrifne vid deras Rotar på
Landet. Sedan 1827 har Folkmängden således ökat sig med 214 personer,
oaktadt den tillfälliga minskning deruti, som upplösningen af Konungens
Egit värfvade Regemente föranledt, då en del af de till den i Staden förlagde
Bataillon af samma Regemente hörande Militairer nied hustrur och
barn borlflyllat.
Oansedt det förlidit år af Quarantains-åtgärderne vållade hinder har
dock en tillökning i antal och lästetal af Skeppsredare i Staden tillhörige
större och mindre Fartyg ägt rum, så att då de, oberäknad! Färge-Lagets
öppna fjåtar, år 1827 utgjorde 28 stycken om 982 lästers drägtighet,
uppgå de nu till 42 stycken om i,33o lästers drägtighet; och är således
anledning att för framtiden hoppas tillväxt i handel och sjöfart.
Handtverkerierne äro deremot i märkligt aftagande, hvartill den här
anlagde Corrections-Inrättningen ostridigt bidrager, enär bland Correctionisterne
finnas en mängd slöjdidkare af alla slag, hvilka, åtnjutande sitt
underhåll af Staten, kunna med fördel lemna sina arbeten för vida billigare
priser, än den med dryga skatter betungade Borgaren.
Stadens Fabriker bestå af:
1 Tobaks-Fabrik
med
60
arbetare
och årligt
tillverkningsvärde
30,070
R:dr
1 Sockerbruk
—
16
Dito
Dito
46,56*
—
x Såpsjuderi
—
2
Dito
Dito
3,92.0
—
3
i8
i Oljeslageri
med 2 arbetare och årligt tillverkningsvärde 1,100 R.dr
1 Klädes-Fabrik
— 14
Udo
Dito
1,349
—
1 Strump-Fabrik
—
6
Dito
Dito
433
—
5 Ättike-brjggerier .—
5 Dito ^
Dito
819 —
Vid jemförelse med förra Fem-Års-Berättelsea Jiefinnes att ela varande
Stärkelse-bruket blifvit nedlagdt; Alt Tobaksfabriken, som år 1827 endast
hade 38 arbetare med en årlig tillverkning af 22,854 R:dr Banco, ansenligen
tilltagit och att deremot Sockerbruket, hvars tillverkningsvärde samma
år uppgick lill 77,894 R:dr, betydligen minskat dess rörelse, hvilken
minskning år 1331 var så betydelig, att då varande ägare funno sig föranlåtne
alldeles nedlägga Bruksrörelsen, som lik val påföljde året åter upptogs
af en bland Bolagsmännen, hvilken förvärfvade sig enskilt äganderätt
till Bruket med alla dess tillhörigheter.
De Öfrige bland förenämde Fabriker hafva icke sedan sednaste Berättelsen
undergått någon anmärkningsvärd förändring; och enahanda har förhållandet
varit med Värdshus, Gästgifvaregårdar, Stadskällare, Tracteursoch
Krog-ställen i Staden och på Förstäderne.
Den år 1824 inrättade Spar-Bank fortfar att uppfylla det dermed
åsyftade ändamål; och att Allmänhetens förtroende för denna gagnande Inrättning
icke allenast bibehållit sig utan äfven tilltagit, inhemtas nogsamt af
den tillväxt Inrättningen under de sednare åren vunnit, då Insättarnes Capitaler
år 1837 utgjorde 35,348 R:dr 14 Skill., men uu uppgå lill 66,i65
R:dr (3 Skill. Banco, utom Inrättningens egen fond 806 R:dr 27 Skill. 2
rist eller sammanräknadt 66,971 R:dr 40 Skill. 2 r:st Banco.
De vid förra Berättelsens afgifvande i Staden varande Öfrige allmänna
Inrättningar, nemligen en högre Lärdoms-skola med arne Apologist-Klasser;
En Fattig vårds-inrätt liing och dermed i förening varande Arbets- och Corrections-Inrältning;
Tvenne Fattighus och en Vexel-undervisnings-skola för
fattige barn, hafva sedermera blifvit tillökte med:
1:0 Josephinas slöjde-skola för fattige värnlösa Flickor; uti hvilken
skola lemnäs undervisning så väl uti de slöjder, som för tjenande klassen
af qvinnokönet äro mest nödvändige, som äfven i läsning och Kristendomskunskapen.
Skolan, som grundades år 1827 genom bidrag af enskilte subscribenter,
tiar sedermera fått för dess underhåll ett årligt anslag af Hennes
Kongl. Höghet Kron-Prinsessan, som är Skolans Höga Beskyddarinna.
Antalet af der intagne barn, från början beräknådt endast för 3o, uppgår
nu till 5o, och kommer ytterligare att ökas, sedan en tillämnad utvidgning
af Skole-rmnmet nu hunnit verkställas.
>9
2:0 En Arbets-Inrättning för frivillige Arbetare af äldre personer och
harn, hvarest de, i brist på andre utvägar till bergning, kunna, emot ett
efter hvars och ens förmåga afpassadt arbete, förtjena deras uppehälle och
derjemte försättas i nyttig verksamhet, hvarigenom äfven åsyftas alt kraftigt
motverka det mer och mer tilllagande tiggeriet och dermed åtföljande
sedeförderf. Inrättningen stiftades och grundades fia frivilliga Subscriptions-bidrag
af enskilte; men den har sedermera fått en Nådegåfva af Hans
Kongl. Höghet Hertigen af Skåne, som, med Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Nådiga bifall, blifvit Inrättningens Beskyddare.
Arbets-Inrättningen, ehuru i vissa afseenden förenad med allmänna
Fattigvården, har likväl dess egen Direction, bestående af dertill valde Ledamöter
af Stadens Invånare med Landshöfdingen till Ordförande. Under
tiden som denna inrättning varit i verksamhet bär den redan visat välgörande
följder, men erfarenheten har tillika lärt att för Inrättningens bestånd
i framtiden, då så betydelse enskilte bidrag, som hittills kommit Inrättningen
tillgodo, icke kunna fortfarande påräknas, något understöd af
allmänna medel nödvändigt erfordras och hvarom Stadens Invånare så mycket
heldre synes kunna göra sig förhoppning, som Stockholm och Carlskrona,
hvilka, likasom Malmö hafva talrika Garnizoner, åtnjuta så beskaffade
bidrag till deras fatligvårds-anstalter, hvilka bidrag lära vara dem förunnad?
med afseende på den tillökning i fattigpersonalen, som blir en följd
af ständige stora Garnizoner, så länge gemenskapen icke är tillräckligt lönad
för att kunna försörja en ofta talrik Familj; och ännu mindre för att
kunna försäkra dess underhåll efter husfadrens död.
3:o Eu så kallad Söndags-skola för liandtverks-Gesäller och Lärlingar,
stiftad och underhållen genom enskildta bidrag. Uti denna Skola lemnäs
undervisning egenteligen i innanläsning, skrifning, räknande, Geografi
och Historia samt teckning; Och meddelas undervisningen af Rector och
Con-Rector vid Lärdoms-skolan med biträde af någre Skolynglingar utan
arfvode, utom hvad angår handledningen i skrifning och teckning, hvarföre
serskildte Lärare betalas.
Prästerskapets och Skol-Lärarnes nit och oförtrutenhet att på förenämde
sätt befordra sedlighet- och njrttiga kunskapers utbredande inom Samhället
är ovanligt och i samma mån hedrande; och jag anser det äfven för en
angenäm pligt att anmärka, det så väl i afseende på Spar-Banken, Arbetsinrättningen
och Fattigvården, som Öfrige allmänna Institutioner, Embete
-
20
män och Medborgare af alla classer i Staden spara hvarken tid, möda eller
annan uppoffring för desammas ändamålsenliga handliafvande.
Sjukvården inom Staden bestrides fortfarande af en Starls-Läkare och
en Stads-Chirurg samt flere i Staden boende practiserande Läkare. Vaccinationen
besörjes, under Stads-Läkarens uppsigt, af en Vaccinations-Föreståndare
och en Vaccinatör med arfvoden af Stads-Cassan.
Tvenne Apothek finnas i Staden.
Stadens inkomster, beräknade efter medium af sistförflutne fem år,
eller från och med 1827 till och med 1831, för hvilket sednare år Räkenskaperne
sist äro afslutade, hafva utgjort: af Handel och Sjöfart, af Stadsjord
och andre Lägenheter, Räntor och utlånte Capitaler samt lillfällige Inkomster,
tillsammans 33,466 R:dr 24 Skill. Banco.
Stadens utgifter äro upptagne i Tabellen.
2/0 Landskrona: med en folkmängd af 3,2 35, Garnizonen inberäknad.
Stadens rörelse och näringsfång grundas på handel, någon sjöfart,
liandtverkerier, åkerbruk och fiske. Handel och sjöfart har tid efter annan
aftagit och hamnen blifvit i betydlig män uppgrundad, af hvilken anledning
det befaras att sjelfva inloppsrälinan kommer att blifva osegelbar, så
vida icke tillräckliga mudder- och aflastnings-pråmar genom bidrag af allmänna
medel kunna varda anskaffade. Angående detta för Staden högst
vigtiga och för det allmänna jemväl gagneliga ärende, har ock vid sista
Riksdag fråga blifvit väckt.
Vattenledningen till Staden för dagliga hushållsbehofven, hvarföre nu
öfver allt fordras nya rännors nedläggande i jorden ifrån Reservoirerne
genom gamla och nya Staden, medförer kännbart dryga kostnader. I Staden
finnas ett Såpebruk och ett Skeppsvarf. Vid det förra sysselsättas 3 å
4 personer och vid det sednare äro anställde en Bokhållare, en SkeppsByggmästare
och 18 Timmermän. Varfvets inkomster för de sednast förflutne
5 åren hafva per medium för hvarje år uppgått lill 3,900 R:dr
Banco. Sockerbruksrörelsen har äfven här i Staden måst, såsom icke lönande,
nedläggas.
Utom en Trivial-Skola, bestående af 3 Klasser, bär Staden 2:ne så
kallade Fattig-Skolor, särskildt för gossar och särskildt för flickor, inredde
uti de utaf aflidna Directeurskan Gjörloff dertill donerade byggnader. Uti
Gosse-Skolan erhålla omkring 5o fattige Barn dagligen fri undervisning af
en Lärare med 333 R:dr ,6 Skill Banco Lön; och uti Flicke-Skolan, som
har den lyckan att Yara ställd under Hennes Kongl. Maj:ts Drottningens
21
höga och Nådiga beskydd, med närmaste öfver-inseende af Frii Generalska!!
Grefvinnan Wiangel samt utnämd Direclion, enligt Kongl. Maj.ts Nådiga
Reglemente den 28 Junii i8i5, lemnäs likaledes fri daglig undervisning åt
3o fattiga Flickor. Erforderliga utgifter för denna Skola och inköp al nödige
Spånniaterialier, hvilka sednare förarbetade, årligen säljas för Skol-Inrättningens
räkning, sammanskjuta Stadens Invånare med omkring 400 R-dr
Banco, hvaraf en vid Skolan anställd Lärarinna undfår i Lön 383 Rall’ 16
Skill., hvilken lön blifvit ökad med årliga räntan utaf 333 R:dr Banco,
som Stadens nu varande Kyrkoherde, Contracts-Prosten, Magister Testrup
skänkt till Inrättningen. Af det i Tabellen upptagne årliga Faltigförsörjliingsbeloppet
1,153 R:dr 24 Skill, sker utdelning hvarje månad, hvarförutan
under den kallare årstiden kött-, ärt- och gryn-soppor utdelas till antal
af 1,200 portioner i månaden. Dessutom erhålla 10 fattiga Enkor fria
boningsrum och eldningsämnen uti så kallade Brockska och 12 å 14 behöfvande
qvinspersoner enahanda förmåner uti OElreikska Enkehuset.
Som under de senare fem åren afgifterne af handel och sjöfart till
Fattigförsörjningen blifvit genom rörelsens aftagande betydeligen minskade,
hafva Stadens Invånare i samma mån fått för ändamålet vidkännas ökad
beskattning, hvari dock minskning för framtiden är att påräkna, sedan genom
Testamentarisk afhandling den i5 September sistlidet år, nu mera aflidne
Handlanden Henric Suell förordnat att hans qvarlåtenskap 3,333 R:dr
16 Skill. Banco skall tillfalla Stadens fattige, och årliga räntan till deni utdelas,
jemte särskildt i sådant afseende anslagne 200 R:dr samma mynt,
och jemväl stadgat, att sedan bemälte Suells enda arfvinge, Systren Gustafva
Suell
tig-Inrättningen under enahanda vilkor som de ofvannärnde 3,333 R:dr
16 Skill.
Sluteligen anmärkes att Stadens inkomster af Tolag-, Bro-, Väg-,
Hamu- och Mätare-penningar under sistförflutne Fem åren uppgått lill
sammanräknade io,5oo R:dr Banco, hvaraf medeltalet för hvarje år blir
2,100 R:dr.
3:o Lund: Vid sistlidet års slut utgjorde för Stadens begge Jurisdictioner
folkmängden 4,444 personer, hvaraf 2,620 voro mantalsskrifne, och
har alltså sedan sista berättelsen en tillökning uppkommit af i32 personer,
för det mesta härrörande från inflyttningar och Studerandes ökade antal.
Näringarne i allmänhet och i synnerhet handtverkerierne hafva under
tiden icke vunnit någon förkofran, hvarken genom nya Fabriks-anlägS"
ningar eller andre upptäckter inom näringarnes område, hvarlöre ock Ar
-
22
belarnes antal och tillverkningen vid Färgerierne, Gavfverierne och KardeFabriken
inora Staden icke eller undergått någon egentlig förändring.
Gästgifvareskjutsen och vägunderhållningen på en djup lera, hvaraf
Stadens ägor! beslå, fordra nu, såsom förr, betyd lige bidrag; men, sedan
skjutslega» för Staden under de sex vintermånaderne i Nåder blifvit förhöjd
med Åtta Skillingar milen för hvarje häst, har med Skjuts-Inrättningen
blifvit vidtagen ändamålsenlig förbättring, så att densamma nu mera
är i det bästa skick, och lemna!’, genom den drift och ordning hvarmed
den handhafves, allt hopp om framgent bibehållande.
De af Eders Kongl. Maj:t, vid Dess resa genom Staden sistlidet år,
till understöd åt Stadens fattige Nådigst skänkte 4°° R:dr Banco, hvaraf
35o R:dr skulle förblifva en stående fond, innehafvas till sistnämde belopp,
sedan det öfriga blifvit efter Nådig föreskrift utdeladt, af Directionen öfver
Stadens Fattigförsörjning, lika med Öfrige denna Inrättning tillhörige Fonder,
uppgående till något öfver 3,ooo R:dr Banco. Af räntan utaf desse
medel, och Invånarnes i Tabellen omnämde bidrag, erhålla Stadens fattige
ett efter hvärderas behof afpassadt contant understöd, hvilket förmodas om
någon tid kunna in natura dem tilldelas, enär nytt Fattighus, å- dertill redan
utsedd tomt, med det snaraste kommer att uppföras i förening med en
länge nödig ansedd Kok-Inrättning, i sammanhang hvarmed jemväl kommer
att inrättas ett Arbetshus. Emedlertid besörjer Directionen af om händer
hafvande medel, så vidt de knappa tillgångar^ medgifva, sysselsättning och
arbetsförtjenst åt behöfvande af qvinnokön^. Ungdomens undervisning ombesörjes
dels genom en under Fattig-Directionens styrelse stående Skol-Inrättning
för barn af arbetande classen och fattige, dels medelst en i sednare
åren genom enskilte bidrag och donationer stiftad undervisningsanstalt
efter Bellancasterska methoden, och dels i Trivial-skolan, hvarvid tvenne
Lärare äro anställde.
Betydliga förändringar, så väl i afseende på inredningen som för anbringandet
af ett nytt kostbart Orgelverk, företagas nu i Domkyrkan, hvars
inkomster i Contant och Spannemål hafva uppgått:
1828
till
.......
10,241:
i5.
1.
1829
13:
28.
2.
1830
,,
• . '.....12,681:
7.
5.
1831
„........5,3a6:
20.
4*
1832
ii,285:
18.
3.
Summa
Banco
R:dr
60,847:
41»
3.
23
Staden njuter icke några inkomster af de trafiquerande; och Invånarne
hemta till betydlig del sin bergning af Åkerbruk samt af inkomster
härflytande från det i Staden varande Universitet.
En Spar-Bank har i början af detta år blifvit inrättad i Staden, och
den framgång förelaget redan rönt, bevisar att det blifvit mött af Invånarnes
önskan och välvilja. De välgörande verkningarne äf samma anstalt
skola säkerligen allt mer och mer uppenbara sig, och jemte tacksamhet åt
Stiftarne bereda allmänt deltagande för Inrättningens bestånd och utvidgning.
4:o Ystad. Folkmängden utgör 3,986 personer, inberäknad den der
förlagde Hussar-Esquadron. Handel, Sjöfart, Fabriksrörelse och Åkerbruk
äro Invånarnes hufvudnäringar; och finnas inom Staden: En Tobaks- och
Snus-Fabrik, hvarvid sysselsättas 25 arbetare, och utgör tillverknings-summan
för ett år 17,126 R:dr; Eli Såp-Fabrik med 4 arbetare, tillverkningssumman
8,000 R:dr; En Cechori-Fabrik med i3 arbetare, tillverkningssumman
5,749 R-‘dr; En Vagn-Fabrik med 29 arbetare, lillverknings-summan
7,316 R:dr; En Klädes-Fabrik med 6 arbetare, lillverknings-summan
2,782 R:dr; Tvenne Penne-berederier men 3 arbetare, tillverknings-summan
1,466 R:dr; Sex Läder-Garfverier med 12 arbetare, tillverknings-summan
12,848 R:dr; En Meuble-verkstad med 2 arbetare, tillverknings-summan
5oo R:dr; En Karde-Fabrik med 9 arbetare, tillverknings-summan 1,600
R:dr; oell Fyra Färgerier med 9 arbetare, med tillverknings-summan
5,487 R:dr.
Barnundervisningen besörjes dels vid Trivial-Skolan i Staden och
dels genom en i sednare åren anlagd Lancaster-skola, hvarest redan i56
gossar njuta undervisning.
Staden äger Tjugotre större och mindre Fartyg örn tillhopa 918 läster,
samt i3 Båtar ulan uppgifvit lästetal.
Fattigförsörjningen är inrättad på det sätt, att 18 af de mest behöfvande
och ålderstigne fattige underhållas i ett Staden tillhörigt fattighus,
hvarförutan ett mångdubbelt antal erhålla vissa marker bröd i hvarje vecka
och andre lifsförnödenheter. Medlen härtill utgå af allmänna Fattig-Cassan,
som tillkommit genom frivilliga gåfvor af enskilte personer, och hvad derutöfver
erfordras, tages af Stads-Cassan. Dessutom sker vid Jultiden hvarje
år utdelning af Bouppteckningsmedel och de penningar, hvilka under loppet
af året blifvit i Kyrkorna insamlade till de fattige.
Spar-Banken i Släden liandhafves med mycken ordentlighet och begagnas
allmänt af Invånarne, sä alt vid Bokslutet 1831 de insatle och innestående
medlen uppgingo lill 22,422 R:dr 12 Skill Banco.
5:o Helsingborg. Med en Folkmängd af 2,782 personer, hvaraf 1,640
äro mantalsskrifne och 1,142 befriade.
Stadens näringsgrenar äro de samma som för Landskrona blifvit
uppgifne
Den
förlidit år med utmärkt soliditet färdigbyggde hamnen erbjuder
för handeln betydeligen ökade fördelar.
Tid det belin teliga Reverber-verket arbeta 7 personer och tillverkningsvärdet
utgör 7,000 R:dr. Å Degel- och Salt-glacerings-Fabriken sysselsättas
i3 personer och tillverkningsvärdet uppgår till 6,600 R:dr; men
det förut varande Sockerbruket har, såsom icke lönande, blifvit nedlagdt.
Vid Stadens Trivial-Skola äro 3 Lärare anställde .och utom flere enskilte
undervisningsanstalter, finnes en Bell-Lancester fattig-skola, hvari 65
fattige barn njuta undervisning. På Stadens bekostnad erhålla de fattige
Läkemedel och njuta serskildt understöd, så att 22 fattighjon försörjas i
Stadens fattighus och hvar tredje månad utdelas omkring igo R:dr Banco;
men inrättande af en mera ändamålsenlig Fattigvård är påtänkt.
Stadens inkomster och utgifter upplagas i Tabellen.
6:0 Skanör och Falsterbo, hvilka äga en gemensam Styrelse.
Folkmängden utgör 718 personer, nemligen i Skanör 355 mantalsskrifne
och i83 derifrån befriade, samt i Falsterbo 110 i Skatt upptagne
och 70 derifrån uteslutne. Invånarnes antal uppgick 1827 till 735 personer
och har således under de sednaste Fem åren minskats med 17 personer,
ett icke ovanligt förhållande på denna ort, hvarest mängden af Inbyggare
äro sjöfarande, deraf många omkomma på sjöresor och än flere utflytta
i följd af bristande utkomst inom Samhället. Invånarne äro derföre i allmänhet
i torftiga omständigheter, men icke destomindre, och ehuru bildningen
inom dessa samhällen ej gjort synnerliga framsteg, har sedligheten dock
bibehållit sig, lill bevis hvarpå må anföras, dels att under flere år ingen
enda af desse samhällens egne medlemmar ens varit lagförd för något slags
brott, och att på intetdera stället någon tillåten krog finnes.
Från sjöfart, hvilken under handelens ständiga åtagande nu är mindre
fördelaktig, hemta, som redan nämnt är, Invånarne sin hufvudsakliga
bergning, men hafva likväl icke någre egne fartyg eller idka handel, och
sakna derföre andre binäringar, än jordbruk och Fiske, Det förra, inskränkt
till
25
till äiigskötsel och frambringande af allmänna sädesslag, är, oansedt all derå
använd möda, fortfarande otacksamt, såsom en följd af jordmånens utmärkt
dåliga beskaffenhet och andra locala olägenheter, genom Landels horizontela
läge utmed hafvet, som ofta förorsakar skada genom öfversvämning; och
det sednare, eller Fisket, hvarpå Quarantaines-Inrättningarne sisllidit år
haft mehnlig inverkan, har likaledes varit föga lönande.
En lägre eller Barnskola, är ännu enda undervisnings-anstallen på
stället, ehuru tidens kraf påkallar förbättring deraf. Någon särskild Läkare
till besörjande af hälsovården hvarken finnes eller har ännu ansetts behöflig
å denna högst sällan af sjukdomar hemsökta ort.
Fattigförsörjningen åstadkommes fortfarande af frivilliga understöd,
hvilka hitills varit tillräcklige.
Af de fastställde afgifler, som tillflyta Släderne i allmänhet, åtnjuta
Skanör och Falsterbo endast Tolag- och Gernings-ören, uppgående efter ett
medium af sistförflutne fem Arens inkomst, den förra till 22 R:dr 24
Skill. 8 rist och de sednare till 2 R:dr 33 Skill. 9 r:st Banco.
Den anmärkte tillökningen i Städernes folkmängd bör efter mia tänka
lika litet som på Landet, tillskrifvas en tilltagande välmåga bland Invånarne,
utan synes hufvudsakligast vara en följd af den arbetande klassens
fortfarande håg att ingå äktenskap, oftast utan beräkning af möjligheten alt
konna försörja ett talrikt hushåll, och hvarigenom alltså armodet inom
denna klass icke obetydligt tilltagit.
För handel och sjöfart bär Conjuncturen längre tid icke varit gynnande,
i synnerhet sistlidit år, då Quarantaines-inrätillingarne lade betydeliga
hinder i vägen för Cominunicationen med Utrikes orter.
Borgerliga riäringarnes och deraf i synnerhet handtverkeriernes, aftynande
belägenhet, har af samteliga Städernes Styrelser blifvit anmäld;
och ehuru detta tilltagande förfall i någon mån kan anses föranledt dels af
någre års missgynnande skördar oell deraf ökade penningeförlägenhet hos
allmänheten, dels ock deraf att större delen af handtverkare söka Burskap
innan de äga nödigt förlag och erforderlig skicklighet och erfarenhet för
rörelsens bedrifvande, torde dock orsaken till största delen igenfinnas uti
bristerne i våra Sanihälls-Institutioner; ty onekligen lida de drygt beskattade
Borgerliga näringarne af en mängd på Landet bosatte Närings-Idkare,
som ännu icke beskattas för deras rörelse, ett intrång af ganska mehnlig
beskaffenhet, och som endast lärer kunna häfvas genom en ändamålsenlig
omarbetning af våra föråldrade till den närvarande tiden olämpeliga Skråförfattningar.
4
I afseende på Folkets bildning oell sedlighet, näringarnes och allmänna
Inrättningarnes tillstånd, samt Stadsjordens användande, är förhållandet
i det närmaste lika, hvarföre ock sista Fem-Års-Berättelsen hufvudsakligen
i dessa afseenden underdånigst' åberopas.
Grofva brott äro väl ännu sällsynta inom Länet, men anledningar
saknas icke till den farhåga, att detta lyckliga förhållande torde komma att
förändras, då en mängd af de ofta grofva brottslingar, hvilka från alla Landsorter
insättas på det här å Citadellet inrättade Correctionshus, efter hand derifrån
lösgifvas, med tillåtelse att stadna qvar dels i Städerne och dels på
Landet inom Länet, hvarest, efter hvad erfarenheten allt jemt visar, desse
brottslingar, i stället att motsvara ändamålet med deras utlemnande i årstjenst
eller för att förskaffa sig laga försvar, fortplanta de brott och vanarter,
hvarföre, åtminstone de fleste, under deras vistande vid CorrectionsInrättningen
svårligen blifvit i grund botade.
Den år 1828 stiftade i förra Berättelsen omnämde Skånska Brandförsäkrings-Inrättningen,
har för närvarande i Staden Lund sin Styrelse, hvars
nit och verksamhet för denna vackra och nyttiga Institution af de årliga
Bevisions-Berättelserne inhemtas. Hittills icke skakad af inträffade större
olyckshändelser, har Inrättningen framgått lill en stadga och förkofran vida
utöfver hvad man vågat hoppas, och säkert skall detta Patriotiska företag,
under fortfarande af en klok, verksam och oegennyttig Styrelse, gagnande
och hedrande den närvarande tiden, blifva af oberäkneliga fördelar i eli
kommande.
Sedan jag sålunda, så fullständigt sorn egen kännedom och inkomne
uppgifter medgifvit, baft Nåden i underdånighet redogöra för Länets tillstånd,
dervid jag framför allt ansett mig pligtig att efter fada och öfverlygelse
framställa förekommande så väl brister som fördelar, på det skildringen
åtminstone må äga den hufvudsäkliga förtjenst^! att vara sann och
ej genom något falskt sken missleda, får jag slutligen i öfrigt underdånigst
åberopa 1828 års Berättelse för Länet.
Malmö Lands-Canzli den i4 September iS33.
M. Stack elberg.
Eberh. Qvensel•
J. Persson.
Tabell för Städerna
Jord.
Utsäde af
*7.
C/5
Malmö Stad.
St.
Tid. Tid. St.
Til
-
ilus och Tomter
Jord .
.
Klädes-fabrik
Strump-fabrik
Tobaksfabrik
Olje-Slageri
Såp-Sjuderi
Socker-Bruk
Färgerier
Garfverier
Boktryckerier
Ätticke-Bryggerier
Qvarnar
Diverse personer ej
hörande till viss näring
Summa
Landscrona Stad.
Hus och Tomter
Jord
Garfverier
Färgener
Socker-Bruk
Såpe-Bruk
Skepps-Varf
Qvarnar
Diverse personer ej
hörande till viss näring
Helsingborgs Stad.
tius och Tomter
lord
tteverber-verk
Färgerier
Garfverier
Lerkärls-fabrik
Diverse personer ej hörande till viss näring
Staden Lund.
Hus och Tomter
Jord
Kardfabrik
Urfabriker
Garfverier
Färgerier
Qvarnar
Personer ej hörande till viss näring
Summa
Ystads Stad.
Hus och Tomter
Jord
Tobuks-Fabrik
Såpe-Bruk
Cechorie-Fabrik
Vagn-Fabrik
Garfveriet' .
- argerier
Qvarnar
Personer ej hörande till viss näring
Skanör och Falsterbo.
Hus och Tomter ....
Jord
Qvarnar .
.
|
|
ersoner ej hörande till viss näring
Summa
2,061
525 2,960 45.A
100
321
Summa
324
2,061 374
525 2,960 45T^ 10 100 266 100 66 66j 500
1,171 186
371 1,728 13|
8 98 375 94 48 65 500
1,171 186 371 1,728 13*
8 98 375 94 48 65 5ÖÖ
402 330 300 1,032 14f
4 76 116 64 18 13 450
Summa
402 330
300 1,032 14£
4 76 116
336
1,480 230
100 1,810 37
18 90 626 gO 110 SO 150
1,480 230 100 1,810 37
18 90 620 gO Ilo 80 150
506
649 190
800 1,639 15*
4 120 230
5 20 — 700
W
O JIJ
T:r
500
13 450
Summa
649 190
800 1,639 15|
4 120 230 ~5 20 — 700
337 674 2,232 3,245 9
- 124
337
674
2,23213,245
9
-
Medel-afkastning sedan utsädet
är nfdraget.
10 5 144
124
10 5
144
inom Malmöhus Län.
Underhållne Kreatur.
TJppskattadt värde.
Stats
-Bidrag.
287| 8
Efter
Bevillning
tö
cj
Oj
0
I
83o års Förordning.
p;
7^
O
P
a
c*
p:
O
trj
C/i
Hus
manufaeturier,
Efter 2
:dra
Art.
0
OQ
Ö
ö
C/J
p:
e-
•
Ci
n
P
pr
p
P
ra
n
och l omter.
qvarnar, fa-  briker m. m.
dumma.
Efter irsta
Art.
Jord, riusj
Tomter,
Verk och
37
un
Personer
Inrättning
ar.
Borgerlig
näring.
och med
4» i
hörande till
viss näring.
T:r
T:r
St.
St
St.
St.
St.
St
T:r
J:r
T:r
T:r
St
90
900
1,600
500
333
266
3,500
356
92
300
20
70
300
1,267,511
—
—
292,746
—
—
—
1,267,511
292,746
2,676
—
—
2,530
580
—
—
4,483
32
—
—
’
•-
—
—
~
—
—
—
—
_
_
—
—
—
_
—
.
■
—
—
--
--
--
—
20,407
—
—
20,407
—
—-
—
—
—
—
—
8
13
16
—
-
"
——
——
■-—’
40
——
—
—
—
—
■-
--
—
—
--
—
—
1,000
—
—
i'ooo
_
_
—
—
2
_
__
25
—
—
—
•—
—
—
■ ■ —"
—
—
—
—
■--
•-
—
5,100
—
—
5,100
___
_
____
—
—
10
_
__
13
16
—-
—
—
—
1
—
—
’
—*
--
—
*-
—-
—
—
20,200
—
—
20,' 200
__
__
--
—
—
40
_
—
25
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
_£
—
—
24,630
30,870
z
24',630
30,870
—.
—
__
z
--
49
62
—
—
13
45
16
__
—-
—
—
—
—
—
—
--
’
—
—
—
- —
--
--
—
—
_
....
—
_
128
26
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
.-
—
—
—
—
____.
—
—
_
__
32
—
—
1
. .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
"
—
—
—
—
—
__
__
-
—
—
--
—
26
32
—
—
—
—
—
—
90
900
—
—
—
—
_
—
—
—
......
_
'
--
—
—
—
—
—
—
—
--
——
—
—
—
—
107
—
1
—
—
-
3,161
--
—
1,600
500
333
266
3,500
356
92
300
20
70
300
—
1,267,511
—
—
292,746
—
—
102,207
—
—
1,662,464
z
_
2,676
—
—
3,313
--
—
—
—
—
—
—
——
4,915
—
—
—
—
—
3,161
—
—
___
_
390,250
__
390,250
118,158
950
28
780
236
24
15
56
784
2,250
470
240
325
5,000
268
9
245
12
152
32
—
—
—
118,158
40
—
—
—
40
—
1,180
1
_
_
—
___
—
—
_
—
‘
■-
—
—
—
—
--
'
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—-
—
--
■
—
—
’
—
—
—
—
■-—
‘
-*
—
—
—
—
—
.
___
____
—
—
—
_
116
—
—
—
-*.
■-
—
—
—
—
—
-*
—
‘
-.
—
—
16,666
32
—
16,666
32
—
—
—
33
16
_
30
--
—
—
—
—
■-
—
—
■
—
—
--
-'
—
-—
"
—
—•
2,200
—
—
2,200
__
—
-—
4
19
_
—
—
—-
—
—
—
—
—
--
—
—
___
* "
__
__
' *
—
z
—
—
20,400
12,350
--
—
20,400
12,350
—
—
--
—
40
24
38
34
—
—
—
—
—
—
—
z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
__
—
--
_
—
—
—
—
—
—
12
—
56
784
2,250
470
240
325
5~ÖX)
268
9
245
12
152
32
—
390,250
—
—
118,158
40
—
51,616
32
—.
560,025
24
_
950
28
z
T,120
~
--
—
—
—-
—
—
535
—
1,326
—
—
—
—
—
535
12
—
20
380
464
256
72
52
3,6CX)
172
30
218
15
35
120
—
457,494
—
—
86,800
—
—
—-
—
—
457,494
86,800
12,000
—
—
1,025
—
—
915
171
24
24
—
2 200
24
—
--*
—
—
—
*-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,000
—
—
--
—
--
—
—
—
--
—
--
1
—
*-
~~~~
—
—
—
--
—
—
*---
—
—
—
—
-
_
22
24
_
—
—
—
--—
--'
—
--
--
'
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
•-
—
—
I_
_
...
__
26
32
_
—
-_
—
-—
—
--
•-
—
—
--
—
—
—
—
—
—
10,000
—
—
10,000
4,000
—
—
_
20
__
120
—
—
—
—
—
•-
-*
—
-—
1
—_
--
——
—
...
1
. .
• ■■■
_L.
4,000
____
—
—
—
—
—
8
—
25
—
—
—
—
■
20
380
464
72
—
~~
_
’
■-*
'
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
_
55
—
—
—
—
—
—
—
256
52
3,600
1/2
30
218
15
^35
120
—
457,494
—
—
WySöU
—
—
26,000
—
_
570,294
1,025
1,138
24
—
. - - ■
—
—
■—
—
2,449
32
—
—
—
—
278
—
—
144
675
3,410
360
330
240
1,200
220
20
300
10
50
320
5
724,000
—
—
162,000
—
—
-
—
724.000
162.000
—
—
1,652
—
—-
1,430
342
—
—
j 2,328
—
—
—
—
—
-—
—
_
—
--
"
- ’
--
—
—
---
•—
—
-—
_
——
__
-
_
—
—
—
—
■ —
—
—
—
—
—
—
—
---
—
—
_
—
___
_
( 7
.
__
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
10,500
_
_
10,500
—
____
21
_
23
——
_
.—
—
—
---
—
1 ‘
—
—
1
—
—
—
—
—
—
---
—
—
9,000
_
_
9,000
—
__
__
18
_
60
—*
_
—-
—
—
—
—
—
!
1 ~
--
—
--
—
—
—
—
—
—
10,500
—
—
10,500
—
!
_-
-—
21
—
_
110
—
—
—
—
—
—
-
___
•-*
I_
—
—
—
—
—-
—-
—
—
_
_
_
i
_
_
30
—
_
—
_
_-
---
—
•-
144
675
3,410
360
330
240
1,200
0911
ion Lii ut
10
~5Ö
320
—
_
—
---—__
—
_
j
_
506
5
■ 724,000
—
—
162,000
—
—
30,000
_-
—
1,116,000
_
1^652
__
__
1,832
—
1 "
__
2,558
—
r
—
—
—
506
—
50
1,180
1,840
30
—
=
7,000
200
16
1
370
25
20
120
2
603,735
8
2
115^732
36
—
—
—
603,735
115,732
5,500
3,300
8
36
2
1,523
24
—
1,207
231
18
22
5
4
11,951
22
9
—
—
—
—
—
—
—
—
1
-TT- -
z
—
---
—
—
5,500
3,300
—
—
1--
’—
-—
11
6
28
10
215
50
—
—
—
_
—
1
—
—
—
—
—
---
—
—
1,550
—
_
1,550
_
_—
—
3
4
9
12
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
5,266
32
_
5,266
32
--
—
10
25
7
12
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
■---
—
—
26,222
24
_
26,222
24
__-
—
52
23
12
--
—
—
—
—
----
—
_
—
—
—
—
—
—
--
—
—
11,596
36
—
1Q596
36
—
—
23
9
3
73
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
-T"
--
—
—
17,951
5
4
17,951
5
4
—
—
35
46
2
64
—
1,180
—
—
—
—
—
—
---
-
—
—
—■
—
—
__-
--
—
—
—
41
50
1,840
30
—
—
7,000
200
16
370
25
20;120
~2
603,735
8
"2
115,732
36
_
71,387
z
~4
790,854
45
~b
1^523
24
1,581
34
~9
855
36
--
‘2,430
22
9
_
855
36
—
—
328
167
97
29
11
715
129
20
190
96
178
; 104
—
26,746
—
—
^0,865
13
—
—
—
26,746
30,865
13
301
6
—
53
61
23
33
8
8
287
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,600
—
—
1,600
—
__
---
—
—
3
9
7
328
*167
—
—
—
—
—
—
—
n
—
—
’ "
—
--
1—
—
—
i
—
—
—
—
122
4 on
iZ
9/
29
11
715
129
20
190
96
178
;i04
i
26,746
—
—-
30^865
13
—
1,600
1—
—
59,211
13j-
_301
6
—
118
18
n
11
J
te
B
a 3
ä?ce
—• '-t
p:
C* 3
560
560
385
385
93
93
356
26
26
Summa.
10,249
580
8
13
65
15
35
53
94
190
26
26
107
3,161
32
14,625
356
318
318
75
36
3,296
236
116
30
33
4
40
24
535
4,317
4,233
171
46
26
120
45
63
278
4,984
5,766
342
7
23
81
128
51
506
6,904
75
32 10
20
Ständige Räntor.
-.td
►>•0
o
p
JWS
p
5,001
446
61
18
15
22
125
87
76
855
6,710
717
61
3
122
904
1,072
28
10
1,072
344
12
344
384
384
656
12
12
12
cn
P
*73
656
594
594
116
116 12
95
95
16
16
Summa.
1,072
1,072
344
12
344
12
479 28
479
656
656
594
28
594
116
116
p
0
1
g
o
p
-
12
i*
o
a
P
p
-
c
*
-
1,272
1,272
218
218
359
359
444
444
498
k;
i*
o
B
6,709
24
24
32
498
232
232
6,709
2,695
2,695
2,719
2,719
2,800
2,800
2,000
32
CIcrecicts underhåll.
2,684
17
2,684
216
2,000
246
246
216
2,100
2,100
650
650
412
32
44
n
o
B
S.
5"
667
667
150
150
288
288
19
412
277
277
19
316
16
16
32
316
32
w
5' ^
« ?
S W
1,396
1,396
5
5
200
200
63
63
60
60
66
66
32
Summa.
4,747
4,747
371
371
2,588
2,588
732
732
789
40
32
a
Oq
7,504
7,504 —
1,153
24
1,153
800
boo
2,500 —
24
32!—
789
343
28
343134
2,500
1,200
C/5
re
4,069
4,069
644
—
644
1,200
166
166
32
2,000
2,000
976
32 —
976
27
18
18
16
27
nr
Po
a
crq
1,815
1,815
24
24
1,463 16
1,403
16
2,650
2,650
1,500
O
a
Summa
Siats-Bidrag.
33,466
33,466
2,109
24
24
29
2,109
3,628
29
3,628
2,881
-I
2,881
16,922
1,500
256
16 ! —
256
116,922
364
47
47 8
15
364 15
66,837
8
4,649
—
8
—
13
16
65
—
15
16
35
—
53
16
94
—
190
—
26
32
26
32
107
—
3,161
—
75,281
24
12,296
41
236
15
116
•-
30
—
33
16
4
19
40
38
24
34
535
12
13,317
ST
14,807
28
171
24
46
24
26
32
120
—
45
—
63
—
278
—
15,558
12
20,429
342
—
7
--
23
—
81
—
128
—
51
—
506
—
21,567
5 29,482
3
446
22
61
—
18
28
15
4
22
25
125
23
87
9
76
46
855
36
31,191
7
2,469
36
61
33
3
9
122
11
2,656
142
Malmö Lands-Cancellie den i4 September i833.
M. Stackelberg.
Eberia Qvensel.
J. Persson.
■■
Tabell för L
K
jj^gs- och Kungs-Ladugårdar .
.
'Under lydande, eller eljest Kronan serskildt
lörbehållne, och för Dess räkning utarrenderade
eiler disponerade Hemman
L°> andre Lägenheter, såsom Stallängar
^''•Säterier
Sä,^-Säterier
^'■Rusthåll .
tioline Frälse-Hemman
P[s?c^ne Frälse-Hemman
lLSe~SkaUe-Hemman .
^Hemman
^'Rusthåll
W° Augments-Hemman
k- D'Skatte-Hemman .
4
^Skatte- Rusthåll
^liliijAugmenU-Hemrnan
Ck ^'Boställen .
Rcc)6.boställen
AcJ^Ustique Boställen
Hemman,
yfko-Hemman,
Sr Dit0
och
Krono
Skatte
,'jnii)!, ---- Krono
s." °eh Scholae-Uemman, Krono
^‘äls-Hemman,
Skatte
r , Dito
Krono
\ Kyrio-Hemman,
Skatte
t: •
®'f°
Krono
Angsmanshus-Hemmnn,
Skatte
Skattlagde hebygde Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl
Lägenheter
utan
mantal,
som
ej under
någo
Hemmans ränta
äro
inbegiipne,
Frälse
.
Dito
Skatte
.
Dito
Krono
.
Dito obebygde ....
Oskattlagde, Bebygde dito, deraf RyttareSoldat-Torp,
st. 3)()2o
....
Backstugor •
.....
Bebygde Lägenheter, afsöndrade från Hemman
under ständig äganderätt
•
Dito på viss tid, eller lifstid
.
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter, of särskilta
slag, som ej tinder något Hemmans ränta
äro inhegripne, Skatte
Dito,
Krono
Tull-mjölqvantar med 425 pär stenar
T u 11- Så g q v arn, Grofbladig .
Husbehofs M|ölqvavnaF utan serskild i
uppförd ränta
Stampar
Pappers-Bruk
Tegel-Bruk .
.
Olje-Slagerier
Garfverier
.
•
•
Kalkugnar ......
Pottaskebruk, Lerkärlsfabrik i, och Stenkols
grufva i,
.
.
•
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Capitnler, Vinstmedel, samt åtskillige Societeter
Cassör och Verk, m. m. ....
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideicommisse
Summa
Anmärkning.’
ordebokei
Hemmantal.
O
C:
S
3
P-
n
P-
8f
p
P*
r*
St.
St.
ni
>>å*
3»H
3f
3i°2?ö
26|
847ll§
77'jU
^47.
J4 8
79srV
365f|I,’|ft
>T
337|1§
7^7tH:t4o
20§3l
1 !7gl
>48^
io
72
7l
>44
i3|
i
>3|4
>9x2
Utsäde af
3i|4
31
32l|i
9661S§
869Ä73
°48
79s&
3ö5fH;4f4
>4
336^
757t|I;4I4
2°iU
>>7ai
2.5-**
.iz+o
>48gV
io
72
58Å
74
>44
•34
>314
>9i2
Medel-afkastning sedan utsädet är afdraget.
1
Potatoes.
Hvete.
rs
teo
Oq
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
V
0
i-r
P
O
n
CO
Hästar.
C
M
te
P*
O
Ungboskap.
*1
teo
j?
Svin.
T:r.
T:r.
T:r.
T;r.
Tr.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
76
toi
624
58o
3o3
170
15C
62/
.3.
80
92
95
220
79
229
i45
2,235
2,240
1,076
4o8
724
2,3.2
43o
27O
267
265
924
4oo
3i
i36
177
35
——*
2 IÉ
28
27
—
95
57
8
24
84
IOO
32
12
4°
72
6
6
20
8
5o
IO
4,33.
2,547
13,404
21,56.
.3,i t6
2,4o5
6,640
45,902
i,5o4
2,2l£
2,420
i,873
3,556
3,526
38o
436
i,4o8
2,561
699
462
1,169
3,120
.80
.96
175
*44
256
262
7,198
5,208
33,4.6
52,957
22,23o
6,5o3
16,890
60,674
7,45o
3,84g
5,628
4,99°
9,832
8,000
8,484
4,295
34,024
54,296
22,214
7,54o
>7,693
60,114
6,789
3,799
5,045
4,663
9, * 32
7,302
49
5?.
178
447
*55
79
i35
384
31
24
i5
2!
5o
45
636
840
4, >77
7>539
>,693
1,096
2,898
4,967
912
394
670
586
1,068
768
3,5go
4,592
18,948
37,o3o
9,45g
7,154
17,788
28,675
3,677
i,8j6
2,479
2,35o
4,g34
4 V >19
21
10
49
io5
IO
12
36
.46
12
4
12
3
'.3
16
3,485
3,860
i7,5i3
3o,o35
7,65g
5,4g3
.3,671
27,064
3,534
>,737
2,564
1,945
4,040
3,6o5
7.894
6,0.8
42,g32
62,753
>8,849
10,617
24,711
60,750
8,285
4,io6
6,547
4,95.
1 >,929
8,221
233
.84
„ 869
1,421
443
.98
461
>,9lb
268
i74
>77
123
27O
205
2,047
985
5,760
10,000
3,424
1,534
3,864
.5,4o°
1,123
726
877
623
1,292
i,i5q
188
>75
1,i32
i,544
704
200
631
i,434
242
106
.56
io3
237
i8q
1,527
1,222
8,726
12,983
4,3.8
1,872
4,370
>i,745
1,476
978
1,006
895
2,38q
>,774
87
84
840
T,375
312
>44
220
783
.48
> *4
78
76
297
13o
65o
586
4,448
6,182
2, .85
>,094
2,460
5,>7'
9'4
44°
553
473
>>377
85.
5o5
717
3,526
5,780
>,944
1,180
2,64q
4,227
6q°
372
3g6
379
1,20.
5go
121
80
417
8o3
323
.20
285
95°
86
44
68
48
IO7
113
>4'
*34
602
1,010
237
192
44°
1,088
ro6
65
72
64
>44
>57
128
111
745
1,542
356
180
308
I,i34
s33
4°
98
113
347
217
i3
H
49
75
36
20
32
1 >7
10
8
8
IO
27
21
i*4
77
756
924
4oo
120
335
934
*4g
98
118
95
233
>74
i43
i56
1,01 I
>>9°7
937
204
345
*,2°q
270
124
>4g
117
35.
356
>44
242
435
95
4°
—
r,f07
45
142
■ ■
a63
221
>47
43 0
807
162
1,2o5
124
135
26
275
>98
551
27
I,(i2q
2,200
634
■ ■
4,624
270
8
3g 1
6.
1,037
54o
27
l8
.34
4
—
188
15
—
*7
8
1,123
2,3ig
3,439
9>5
—
35
8,878
3io
*,6ro
85
3,333
1,739
-----
—
—
' -
-
• ^
5o
128
96
IC)2
4oo
3o
9°
64
188
53
54
.40
545
143
1 '
384
>4
36
8
39
88
—
—
--
—
—
•—-
—
—
—
—
—
i57
4.4
764|
.40
32
1,276
122
—
176
>7
24.
424
—----
■
J "
r 1 ' 1
"
—
——
—
. _
---------
——
—
•--
8
. . .
—
20
2
7
■
—
18
‘1
v-
--
4
2
*-
— - ■■
—
-
-
,---- ,
5
.4
20
12
--
4
45
4
--
5
12
io
—
—
-.
--------
——
—
--
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
i4?569;
32,690
2o3,35o
326,368 j
. .5,636
49M9I
. 19,022
359,253
39,606
21,836
32,324
25,274
59,780
45,649
Underhållne Kreatur.
O
St.
io3
3o
20
t53
Uppskattadt
Värde.
R:dr
95;>75
169,940
boo
>7»I2°
>,773,9'5
>94.97°
4,242,100
3,835,725
34,88o
442,3i>
2,i64,35o
6,840
>,94>,975
4,i74,i35
124,255
624,474
107,080
779. >42
109,700
387,440
339,535
43,83o
75,69°
70,400
4,66o
65,155
109,365
2.5,175
179,220
274,885
>7.445
»4°,74°
24>,7>5
67,430
920
4,160
637,390
100
18,930
7,45o
i 3,310
3,310
21,77°
15,8oo
sk.
23,6o5,4i2
Saltpeter-Afgiften, som upphörde med år iS3o, har for Landet utgjordt, efter 5 U. Saltpeter af hvarje hemman, 7,627 R:dr 4> skill, n rist. årligen.
andet inom Malmöhus Län.
B
Bevillning
Efter i83o års Förordning.
Efter Usta Art.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
3.
8
—
56
.6
3oi
6
5o
20
—
--
—
20
8
—
—
1,273
24
—
448
36
121
28
—
120
—
8,9°7
24
—
7
—
8,235
42
—
IO
—
57
4
—
—
—
622
4°
—
I I
5
4,785
44
—
7
—
l8
28
—-
—
3,834
42
—
*3
5
8,436
32
—
25
9
25.
2
—
q°6
26
—
2
—
.54
44
—
240
24
t,3o8
46
—
2,820
46
97
3o
—
■ "r'
—
707
56o
44
_
—
_
7'
32
—
——-
—
*27
3o
—
—
—
>>4
2
—
—
.65
>4
_
—
—
254
20
172
6
—
—
.,.57
>4
—
4.0
--
.,566
26
—
65
.8
8,138
1 £
6
—
9
—
t,5.8
22
1,822
42
—
—
5
24
_
____ ■
3o
46
—
—
5y5
—
—
—
—
F lT
44
—
—
9
8
.
z
4
6
—
---
—
16
10
16
3?4
»>9'7
58,780
38
12
Efter a:dra Art.
2:dra till och
med 8:de §•§•
494
4,370
t t
3o
r.
21 till och med
36 §• S-
37, 38, 3g
och4o§. §.
R:dr
sk.
f.
R.
sk.
r.
53
>4
.0
—
—
—
337
12
3
—
,
_
I
9
7
—
—
—
—
——
——
—
—
—
4,438
IO
9
—
—
—
653
.6
i
—
—
—
10,927
47
2
—
—
—
11,240
37
4
—
—
—
83
44
—
—
—
—
i,o38
36
3
—
—
—
4,66.
8
6
—
—
—
i5
16
8
—
—
—
4,079
37
8
—
—
—
8,698
6
11
—
—
—
265
39
4
—
—
—
236
>4
5
—
—
—
43
28
3
—
—
—
964
25
9
—
—
—
43
—
7
—
—
—
849
7
IO
—
—
—
718
27
6
—
—
—
IOI
22
2
—
—
—
172
3o
3
—
—
.40
38
6
—
—
9
i5
5
—
—
—
t36
>4
9
—
—
—
219
.8
6
52
16
10
—*
—**
—
7.4
4-7
7
—
—
—
1,084
3
8
—
—
—
34
42
8
—
—-
1,027
27
4
—
—
—•
—
—
■“—
1,062
27
i
_
—
—
492
23
8
—
—
■
t
4°
4
i5
38
7
_
—
—
1,438
34
5
--
—
—
2
9
7
—
—
—
■
--
_
__
_
62
>7
4
—
—
■—
>4
43
3
—
—
—
4°
5
11
—
—
—
to
29
9
—
—
—
io3
.6
4
—
—
—
54
44
to
—
—
—
272
16
,- '
_
-_
_
3,862
32
—
87
.3
8
60,478
42
O
87
i3
~8
Bränvins-Afgift, j
R:dr
sk.
r.
3o
28
9
3.4
8
5
—I—
—
—
11
24
—.
4,376
>7
4
382
38
6
6,866
3
9
6,2o5
—
6
32
.8
8
669
IO
1
4,°74
>4
2
36
32
—
3,422
i4
—
6,989
>9
7
189
39
3
685
6
IO
74
4>
—•
i,io3
9
9
104
34
3
657
34
2
6l I
33
—.
78
24
6
145
7
4
121
6
8
5
46
—
97
32
6
i65
8
9
45
12
—
.85
.5
6
>g3
38
I I
—-
—
131
28
—
---
—
—
278
8
IO
1
1
, ______
12
2
.6
—
437
32
9
---
—
--
—
—
—
--
—
—
—
--
—
—
.6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
--
—
—
38,726
.3
9
Summa.
R:dr
sk.
r.
>7>
>9
7
953
26
8
5i
29
7
3i
32
—
io,536
4>
—
>,277
34
I I
26,708
26
I I
25,öq.
3i
IO
i73
.8
8
2,34.
43
8
13,528
.8
8
70
28
8
1 i,35o
3
—
24,149
20
I
706
32
7
1,829
47
3
5.3
4.
11
6,i97
32
—
245
ib
10
2,2l4
16
—
1,891
8
6
25.
3o
8
445
>9
7
375
47
2
22
29
5
399
.3
3
638
47
3
269
34
10
2,°97
29
I
2,909
39
—
34
42
8
9,3°6
i3
4
.8
12
—
2,85q
9
I I
2,3.5
>7
8
7
28
4
,49
4
7
2,4a.
>9
2
3
5
7
7>
25
4
>9
I
3
57
>9
. 1
IO
29
9
113
20
4
7>
42
IO
646
l6
—
5,780
22
—
494
I I
3
87
i3
8
.62,443
16
2
Ständige Räntor.
Lagmans- och 1
Härad shöfdingc- I
Ränta.
1
0
O
-1
B.
a
Ciq
Ut
1
O:
•s
0
a
Saltpetcr-Afgift.
R:dr
sk.
r.
Rdr
sk.
r.
R.
sk.
r.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
.
83q
24
—
—
—
—
—
—
—
889
i5
—
—
.6
—
—
—
—
4
3o
—
—
—
_
--
_
—
89
24
—
_
.
_
5o3
24
—
2
—
_
_
—
—
2
—
—
_
_
_
_
438
6
—
—
16
_
_
_
_
i,i55
24
—
3
.6
—
—
—
—
3q
ib
—
--
_
_
_
—
—
85
33
36
12
—
—
—;
—
—
—
—
9
i3
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
8.
24
—
—
—
—
—
—
—
72
39
—
—
—
—
—
—
—
4
21
—
—
—
—
—
—
—
>4
33
—
—
—
—
—
—
—
>4
12
—
—
—
—
—
—
—
......
24
—
■—
—
—
—
—
—
12
9
—
—
—
—
—
—
—
>7
24
iS
45
—
—
—
—
—
—
—
200
3
—
I I
—
—
—
—
—
291
6
—
6
.6
—
—
—
—
>7
12
—
*-
—
—
—
—
—
956
3
—
7*
4o
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
272
2.4
—
5
l6
.
_
395
3o
IO
l6
—
—
—
—
36
__
4
36
—
_
_
_
_
_
53
39
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
*-
12
—
—
—
—
—
—
—
—■—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
24
—
—
—-
—
—
—
—
—
_
_
_
__
_
_
_
_
131
12
—
45
32
—
—
—
—
6,665
0
O
—
.56
24
—
—
-—
—
Rdr sk. r.
---- „ 5 4
i5i
Summa.
Ridt- sk. r,
—
955 l3
98 >
27
54
536
8i3
12,714
16,690
122
2,467
16,916
51
I2,o44
29,294
876
4,069
852
4.°9>
390
2,11
3--
852
47
111
i2i,856j
sk.
r.
36
—
42
6
12
—
20
—
9
7
4
—
8
I
5
7
5
6
47
5
39
8
32
5
27
I
4°
4
21
. 1
33
7
20
2
>7
4
8
—
28
7
21
7
7
I
21
9
3
7
3
9
25
2
2
6
22
I
38
8
>9
—
9
9
3o
—
12
—
.6
—
IO
—
36
_
9
4
5
>7
4
37
7
12
—
37
8
12
—
12
.
44
—
lia
8
— iuy
106 26 —
1 060 -—
747 37 2
28 27 —
—
2
>.947
9
i3
12,222
3,844
28,278
26,638
122
3,883
53,734
67
22,01 I
109,076
1,012
4°
865
5,586
333
3,290
2,766
370
717
486
29
54o
8o5
sk. r. R:dr sk. r. R. sk- >■
32 —
4-
3»r 36 —
279.8a9
Clvrccie
-
■.Std1*/
22---
2,110
264
25,o83
26,376
168
2,913
i5,o3 5
44
>2,474
25,208
602
3,658
8g2
i,4>6
i5o
2,340
2,43i
8---
---_ 3,
24
,6--  3o — —
36;— -
24 —
273
502
488
3o
402
589
8
"I
4<V
32(
-V
23g
—
5*3
32
—
387
32
—
—
—
160
2.4
—
3i 1
36
_
—
.43
.6
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
126,364134f
-\M
Malmohus Läns Lands-Kontor elen 14 September 1833.
M. Stack elberg.
Ebeth. Qvensel.
J. Persson.
r a b e 1 1
Malmöhus Län.
för Landet inom
Underhållne Kreatur.
Bevillning.
Efter i83o ars
Förordning
Cd
tr*
■d
d
Uppskattadt
Efter 2:dra
Art
.
PS
3
K
n
Ch
0
0
9
SÖ
p:
M
C
M
O
oq
cr
0
*1
0
0
c**
Värde
5*
cn
Summa.
3 e-  s a 0 0
f-t- so O _1
3
0
1
,
>
■a
•1
TT*
P
►p
n
n
*1
Efter Usta Art.
aldra till och
med 8:de §.§.
ai till och med
36 §. §.
37, 38, 39
och4o§. 5.
>
r?
•S -f
• p
01
1
1
O
3
O-
n
P-
r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R.
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Ridt-
sk.
r.
624
,3l2
216
131
43o
28
80
27O
92
267
27
95
265
220
*
924
95
79
4oo
57
95, l75
169,940
600
—
—
3l
3oi
5o
8
6
20
—
56
16
53
337
4
12
IO
3
—
3o
34
28
8
9
5
»7»
q5i
51
‘9
26
29
7
8
323
55o
—
6
5i
289
(3
18
—•
—
—
~
”
y
7
24
7
72
6
6
20
8
5o
IO
17,120
—
—
20
8
—
—
■ 1
-
—
—
—
—
—
I I
—
3i
32
—
46
32
—
—
—
—
—
,9°2
i,5o4
2,218
2,420
i,873
3,556
3,526
io3
1,773,915
_
—
1,273
24
—
448
36
11
4,438
10
9
—
—
—
4,376
»7
4
io,536
4»
—
—
—
54
33
7
—
—
,120
180
196
»75
*44
256
262
194,970
_
—
I 2 I
28
—
120
—
653
16
5
—
—
—
382
38
6
1,277
34
11
725
4
—
43
—
—
—
—
,674
7,450
3,84g
5,628
4,99°
9,832
8,000
3o
4,242,100
—
—
8,907
24
—
7
—
10,927
47
2
—
—
—
6,866
3
9
26,708
26
11
2
3
—
8,367
4»
i
—
—
,114
6,789
3>799
5,o45
4,663
9,i32
7,302
20
3,835,725
34,88o
—
—
8,235
42
—
IO
—
11,240
37
4
—
—
—
6,2o5
—
6
25,öqi
3i
IO
2,71»
2 a
2
9,8° 7
12
5
—
—
384
31
24
i5
2!
5o
45
57
4
__ .
83
44
TT
32
l8
8
173
18
H
»4
18
9
80
28
y
,9,;7
qi2
3g4
670
586
1,068
768
442,3h
2,i64,35o
-,
—
622
4°
—
I I
5
4
i,o38
36
3
—
—
—
669
10
I
2,34i
43
8
936
33
5
i,i58
2
—
—
,Ö75
3,677
2>479
2,35o
4,934
4) *19
4,785
44
...
4,66i
8
6
4,074
i4
i3,528
18
8
2 T
6,584
32
7
8
32
28
7,9i;>
146
I 2
4
3
i3
l6
6,840
l8
28
i5
36
70
8
_ _
22
i5
6
2,564
"
‘7
1 ■
,064
3,534
1)737
4,o4o
3,6o5
»>94»,975
3,834
42
t3
5
4
4,079
37
8
_
3,422
»4
1 i,35o
3
4,9° 5
33
I
5,172
32
_
6,547
4,95»
,75°
8,285
4,106
1 *,929
8,221
4,174, »35
8,436
32
2 5
7
8,698
6
11
_
6,989
»9
24,149
20
i3,8q2
33
4
10,768
3
"
y
7
26
>9'6
268
i74
»77
123
27O
205
124,255
—
—
251
2
—
—-
—
265
39
4
—
—
—
189
39
3
706
32
7
4oo
4
9
335
2
—
—
,4o°
1,123
726
877
623
1,292
*>»%
624,474
—
—
9°6
26
—
2
—
—
236
14
5
—
—
—
685
6
10
1,829
47
3
2,025
IO
2
1,564
26
5
—
—
,434
242
106
i56
io3
237
189
107,080
779. »42
—-
—
154
44
—
240
24
8
43
28
3
—
—
—
74
4»
—
5i3
4i
I I
522
47
—
249
21
2
—
—
,743
i,4?6
97 8
1,006
895
2,389
*,774
l,3o8
46
2,820
46
964
25
i,io3
9
6,» 97
32
1,664
3o
1,831
10
9
y
783
148
n4
78
76
297
i3o
109,700
387,440
—
—
97
3o
—
——-
—
—
43
—
7
—
—
—
104
34
3
245
ib
IO
223
44
—
120
—
—
—
—
,'7l
9>4
44°
553
473
1,377
851
707
22
849
IO
657
34
2,214
753
40
I,o32
24
'
7
7
,227
690
372
3q6
379
1,201
5go
339,535
43,83o
—
—
56o
44
—
---■
—
718
27
6
—
—
—
6l I
33
—
1,891
8
6
588
44
4
899
46
3
—
—
95°
86
44
68
48
IO7
113
7'
32
10!
22
78
24
6
251
3o
8
74
_
£
113
3b
■
9
7
,088
106
65
72
64
»44
i57
75,69°
—
—
127
3o
—
——
—
—
172
3o
3
—
—
—
i45
7
4
445
»9
7
i85
1
5
262
35
4
—
—
i34
*33
4o
98
113
347
2»7
70,400
4,66o
—
—
»»4
2
—
—
—
140
38
6
—
—
—
121
6
8
375
22
47
2
232
9
5
258
18
2
—
—
117
IO
8
8
IO
21
16
i5
5
5
46
29
5
£
27
27
7
9
9
9'5 4
»4g
98
118
95
233
»74,
65,i 55
—
—
i65
»4
—
——
—
—
136
»4
9
—
—
—
97
32
6
399
i3
3
160
43
10
i39
32
4
—
—
209
270
124
>4g
117
35i
3
109,365
“i
254
20
219
18
6
i65
8
9
638
47
3
206
8
•
224
18
6
,107
48
142
• J
263
221
25,i75
—
—
172
6
—.
52
16
10
---
—i-
—
45
12
—
269
34
10
11
8
—
7
4»
I
—
—
, V. 11 1
124
i35
26
275
198
179,220
—
—
1,157
»4
—
40
—
7*4
47
7
.
—
—
i85
i5
6
2,°97
29
1
184
3o
3
129
4»
5
—
—
,624
27O
8
39t
61
»)037
54o
274,885
—
—
i,566
26
—
65
18
5
1,084
34
3
8
—
—
—
193
38
I I
2,9°9
3q
—
3o7
I I
5
280
2
1
278
3i
6
188
i5
* —
8
»7)445
,
r B ir _ _
42
8
34
42
Q
32
3o
r
l5
X
l7
4
7
3io
—
1,610
85
3,333
»,739
If
0_
—
—
8,138
18
6
12
—
9
—
1,027
27
4
—
—
—
131
28
—
9,3°6
18
i3
12
4
T
32
6
i53
2
6
—
—
—
4oo
3o
9°
64
188
53
241,715
__
i,5i8
22
__
——
_
1,062
27
i
___
278
8
10
2,85q
9
I I
_
—
__
-
38;
»4
36
8
39
88
67,430
-T—
’
1,822
42
,ir
—
4g2
23
8
—
—-
—
—
■-
2,315
»7
8
—
—
—
*-*
—
—
■
—
—
_
___
920
_
5
24
____
,-------
. .
1
40
4
_
12
_
7
28
4
6
_
_
—
-
—
•—•
4,160
—
—
3o
46
—
-—*
—
—
i5
38
7
—
—
—
2
16
—
49
4
7
IO
9
—
—
—
—
—
—
.—.
jjHi
122
--
»75
»7
241
424
637,39o
—
—
575
—
—
* m
—
—
1,438
34
5
—
~
—
43 7
32
9
2,45i
»9
2
4°o
3i
I I
219
7
2
980
4o
I
——
-
■
IOO
—
—
44
—~
1 -
—
—
2
9
7
—
•*-
—
—
—
—
3
5
7
—
—
-
—
—
*-
—
—
1 —
8
_
_
20
—
-
_
—
—.
SIMM
_
..
. _ -..
_____
__
■
___
——
_
18
4
18,930
7,45o
8
6
..
62
14
»7
43
4
3
7»
»9
25
I
4
3
32
32
3
—_
-
, —
-
_
9
4
—
--
—
._.
—
—
—
—
_
_
-
—
—
_
z
z
45
4
■— .
5
--
12
lo
i 3,310
-
—
|6
46
—
-—
—
—
40
5
1 i
—
—
—
—
16
—
57
»9
I I
I
37
8
—
—
—
—
—
--
--
--—
—.—
—
3,3io
i-
—
--.
—
—
—
—
—
10
29
9
—
—
—
—
—
IO
29
9
—
—
—
*-
—
—
—
—
__
■-
_
-■ -
21,770
—
IO
4
—
-
—
--
io3
ib
4
—
—
—
—
—
113
20
4
--
—
—
■---
—
—
—
_
——
—
--
--*
15,8oo
—h
16
46
——
’—
—
54
44
to
—
—
—
—
—
—
7»
42
IO
3o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- -
—_
—
--
—
374
—
—
—
572
16
;--
_
-
_
-
-
_
646
l6
_
_
—
—
.... .
_
.
-
_
—
—
—
•-
—
---
—
»,9'7
38
—
*****
—
3,862
32
---
—
—
—
—
—
—
5,780
22
—
—
—
—
—
—
—
—
____
—
---
—
--
—
—
494
i 1
3
—
—
—
—
_
- ■
4e4
I I
3
.
_
---
--
—
—
______
___
—
—
—
--
—
—
I~
—
—
- ' —
—
—
——“
—
87
i3
8
—
—
—
87
i3
8
—
—
—
—
—
—
—
—
~y>~>
39,606
21,836
32,324
25,274
59,780; 45,649
i53
23,6o5,4i2
—
1-
08,780
■12
4,370
3o
60,478
42
O
87
i3
8
38,726
t3
9
162,443
16
1 2
40,107
5
4
5o,23o
47
IO
i,259
23
7
S t a t s - B
Ständige Räntor.
gr
O
3 <§
0
*1
®. 3
3 sr
OQ —
Sils
« 51
3
Oq
Ut
1
p
S
" O
T
r
S-
3
R:dr
sk.
36
r.
R:dr
sk.
r.
Rdr
sk.
1 »9
23
24
20
—
—
I
12
—
—
—.
4.81
36
24
—
—
—
—
—
45
—
—
—
—
—
—
3,5o4
36
—
839
24
—
3,281
36
—
889
i5
—
—
16
22
24
—
4
3o
—
—
—
283
36
—
89
24
—
1,911
24
—
5o3
—
—
2
—
6
24
—
2
24
—
—
—
1,527
36
—
438
6
—.
—
16
3,475
12
—
1,155
24
—
3
16
IOI
24
—
39
i5
—
—
—
3q4
12
—
85
33
—
—
—
70
12
—
9
36
—
—
—
582
12
—
i3
12
—
—.
38
12
—
8
—
_
—
__
280
36
—
81
24
_
—.
201
36
—
72
3q
_
_.
_
3o
36
—
4
21
_
—
_-
49
—
—
»4
33
—
—
—
45
12
—
»4
12
—
—
—
3
—
—
—-
24
_
_
_
62
36
—
12
9
—
—
—
86
»7
24
6l
24
—
i5
45
—
421
12
—
200
3
—
I I
—
577
—
—
291
6
—
6
16
w-
—
—
»7
12
—
--
—
3P97
8
—
—
956
3
3
12
—
7»
40
574
24
_
272
2.4
_
5
16
849
12
—
395
3o
—
IO
16
n
O
__
_____
36
»4
12
—
4
36
—
—
___
229
36
—
53
39
—
—
—.
1-1" ’
12
-
——
—.
3
12
—
36
___
—
—.
5
24
—
I 2
24
—
—
—-
3
.
■ ■ ■
_
_
-
__
8
36
- 11 "
24
—
1/f 1
742
. -
i3i
12
__
1 1 tl!
32
23,286
—
—
6,665
0
O
—
i56
24
•Malmöhus Läns Lands-Kontor deli \\ September 1833.
M. Stack elberg.
Ebelin Qvensel
idna g.
- *
Clei
'ccie-
Statens underhåll#
Saltpeter-Afgift.
Tionde och Räntor
af Bruk, Bergverk,
samt andre Verk
och Inrättningar.
Summa.
Arrende-Medel,
istnad för Rustning
och Rotering.
Pastorers.
n
p
■0
n
p
3
0
•1
01
*-»
O
ca
0
n'
3'
3
Oq
co
•
Summa.
R.
sk.
r.
Rdr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R.
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
—
—
—
—
—
—
385
36
—
955
i3
11
381
—
—
22
—
—
—
—
—
I
—
—
23
—
—
_
_
____
98»
42
6
106
26
—
1,060
_
1,082
.
_
_
_
_
128
,_.
1,210
_
—
—
—
—
—
—
27
12
—
IO7
I
9
—
—
—
I
—
—
—
—
—
—
—
I
—
—
_
_
—
—
—
—
54
20
—
—
—
—
117
—
—
■-----
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
536
9
7
—
—
—
12,222
—
—
2,1 IO
8
—
—
—
—
545
—
—■
2,655
8
_
—
—
—
—
—
—
8i3
4
—
—
—
3,844
—
—
264
—
—
—
—
—
128
—
—
392
—
—
--
—
—
12,714
8
I
—
—
—
28,278
—
—
25,o63
16
—
—
—
—
3,692
—
—
28,775
16
—
16,690
5
7
—
—
26,638
—
—
26,376
16
—
—
—
—
3,688
24
—
3o,o64
40
—
—
—
—
—
—
—
122
5
6
•-—
—
—
122
—
—
168
24
—
—
—
—
21
—
—-
189
24
_
2,467
47
5
--
—
—
3,883
32
-—
2,913
16
—
—
—
—
438
4
3,351
20
—
—
—
—
—
—
—
16,916
39
8
■-
—
—
53,734
34
—
i5,o35
3o
—
—
—
—
1,786
4°
—
10,822
22
—
—
—
—
—
—
—
DI
I2,o44
32
27
5
1
-
—
67
22,01 t
32
—
44
12,474
36
_
—
_
__
4
1,667
48
»4, »4»
36
—
—
—
—
—
—
—
29,294
4°
4
—
—
—
109,076
—
—
25,208
4
—
—
—
—
2,992
—
—
28,200
4
—
—
--
—
—
—
z
876
4,069
21
33
11
7
747
37
2
1,012
401
16
40
z
602
3,658
24
__
—
Z
Z
83
462
32
32
Z
685
4,121
32
8
—
—
—
—
__
—
—
852
20
2
—
—
865
32
—
892
16
—
—
—
—
I I I
—-
—
i,oo3
16
—
—
—
—
—
—
—
4,°9»
»7
4
--
—
—
5,586
4
—
i,4»6
24
—
—
—
—
184
32
—
1,601
8
—
—
—
—
—
—
—
39o
2,148
8
28
7
—
——
333
3,290
42
z
i5o
2,340
~—
_
_
_
i5
296
16
—
i65
2,636
16
—
—
—
—
—
—
—■
i,763
21
7
—
—
2,766
—
2,43i
24
—
—
—
—
2 65
32
—
2,697
8
—
—
—
—
—
—
—
223
7
1
—
—
37o
32
—-
273
8
—
—
—
—
34
—-
—
3o7
8
—
--
—
—
--
—
—
5i 1
21
9
—
—
717
—
—
5o2
—
—
—
—
—
69
4°
—•
571
4o
—
—
—
—
_
—
—
53o
3
7
---
—
—
486
--
—
488
—
—
—
—
—
55
—
—
543
—
—
_
—
_
, ,
.—
—
26
3
9
—-
—
—
29
—
—
3o
—
—
—
—
—
3
—
—
33
—
—
—
—
—
—
—
—
375
2 5
2
■-
—
—
54o
44
—
402
—
—
—
—
—
60
16
—-
462
16
—
’ " '
534
2
6
8o5
16
58q
84
24
673
24
—
—
—
96
22
I
—
—
—
44
—
—
49
32
—
—
—
—
4
24
—
54
8
—
—
—
—
—
—
—
946
38
8
—
—
—
247
16
—
239
—
—
—
—
—
35
—
274
—
—
—
—
—
—
—
—
»,74°
»9
—
28
27
—
376
16
—
5i3
32
—
—
—
—
7»
—
—
584
32
—
—
—
—
—
—
—
57
9
9
*---
—
—
--
—
—
*-
—
—
—
——
—
—
" —— ■
—
—
—
—
—
—
—
—
4,379
3o
—
—-
—
.—
—
—
—
387
32
—
—
—
—
36
r8
—
424
2
—
—
—
—
—
—.
—
I I
12
—
--
—
—
—
—
—'
-----
—•
—
—
—
“ ......
—
—
--
—
—
_
_
. ___
_
852
16
_______
—
_
—
__
___
160
24
_
—
—
—
i5
16
_
»75
40
_
—
—
—
--
—
—
■ t,c55
IO
—
—
—
—
—
—
3i 1
36
—
'
~
»9
[2
—
331
—
__
__
_
_
9
36
—
.
- —
_
-
.
_
—
_
_
___
_
-----
_
_
—
—
—
--
—
—
29
9
—
2
4
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i37
42
3
2?022
4
5
-—
—
—
321
36
—
143
l6
—
—
—
—
2 i
34
—
i65
2
—
—
—
—
2
5
4
2
»7
4
——-
—
*——
—
—
■■
—
—
—
~—
—
—
—
—
_
I I
5
4
47
37
7
—
—
—
___
—
—
—
—
—
—
—
—
, - .
—
—
—
—
-
_
_
_
..
..
2
7
12
37
8
—
_
—
1
—
_
_
—
—
-_
—
_
I
___
—
—
—
—
•-
•—
—
--
—•
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
■-
—
—
_
-
—
—
—
—
3
39
12
—
_—
—
■—~
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i4i
12
. ■
—
_
___
-—
....
_
_
___
—
------
_
—
—
—
—
—
—
—
918
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i5i
4
I I
121,856
12
8
»,947
i3
JO
1 279,629
e
126,364
34
17,020
12
143,384
46
—
p
CfQ
C?
3
OQ
3
p o
i
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
2
64
7
»,497
58
2,225
2,292
I 1
iq3
945
3
833
»,976
5o
343
61
353
20
167
106
»9
47
26
2
47
57
sk.
32
32
24
16
32
28
32
32
32
32
28
32
36
r.
R:dr
265
987
7,784
26
1,045
5,36g
4
4,493
11,785
3o3
62
7*3
493
97
98
8
7
291
329
sk.
16
32
8
32
16
16
16
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 !■ 1! 1 1 1 1 1 1 II 1 1 1 1
1 ? 1
R:dr
528
53
I2,3i4
9,486
39
1,027
3,56o
IO
3,57o
10,670
293
i,5oi
305
2,246
i57
897
666
74
i55
202
l4
21 I
306
sk.
4o
18
24
16
32
32
32
32
16
r.
23
—
—
—
—
—
—
—
n5
—
—
--
—
—
—
—
239
l6
—
—
—
—
—
—
2o5
4
—
—
—
—-
__
—
—
—
1—
-
—
—
--
—
—
25
_
___
•
_
_
—
_
—
i52
38
—
--
--
—
—
—
_
___
_
_
—
_
—
—
—
--
—
—
—
—
—
i4»
—
—
—
—
--
—
—
——
—
-—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
•-
—
—
-—
—
—
—
—
■
—-
—
—
—
—
—
•-
—
—
1
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-----
—
■—
—
-—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
•-
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
______
—
_
__
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
12,3i4
»4
34,119
4.0
—
148,289
2
—
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
18
39
—
»,937
12
6
245
36
5,413
35
2
4
4»
—
»9»
36
4
I
4.2
—
21 I
46
—
154
36
—
27,601
46
rr
t
24
—
—
6,462
22
I I
4,554
6
—
116,536
9
—
4,200
9
—
122,827
22
6
t8
34
—
7OI
34
2
3 89
8
—
»4,7°°
23
1
1,724
3o
—
112,602
2
4
6
9
—
260
22
1
i,639
47
—
7o,o85
9
1
4,345
3o
—
2 »9,496
46
5
116
22
—
4,044
36
6
743
9
—
i3,758
11
—
162
I
—
3,764
3i
I
1,028
28
—
21,167
9
4
79
t8
—
i,38q
12,486
42
IO
4.17
9
—
i5
7
3i3
I
—
I0,6q6
39
38
29
—
i,38i
IO
9
84
6
—
2,628
35
4
9
94
27
—
2,265
29
6
33
—
i4o
18
2
95
8
—
2,423
42
5
i37
i5
3,482
12
9
6
33
—
494
I
I I
4o
43
—
3,721
3o
9
94
42
—
5,973
47
—
—
92
4
5
879
42
—
»4,994
43
4
I
6
—
3o
3o
16
24
___
3,928
4»
I I
151
34
—
4,ooö
3
8
»7
16
4
__—-
32
—
8l
I
7
97
9
3
=
Ox CO
22
25
rf
/
I I
36
—
120
2
I I
—
—
21
i3
3
i
29
—
68
38
7
—
—
IO
29
9
.. —
36
—
1 »7
8
4
-—-
6
—
I I I
12
IO
40
16
—
827
44
_
IOO
27
—
6,799
45
—
_
—
—
494
I I
3
—
—
87
i3
8
21,878
13»
—
825,862
39
8
J. Persson
tjern /ö/*
jTö>-sä//ning af
JProduetionen.
Produelion,
Tabell öfver Produktion, Consumtion och Försäljning vid Sten kols-Verket åren
Stenkol ....
Leror.....
Eldfast Tegel
d:o Tak-tegel och Lerkärl
Summa
Stenkol ....
Leror .....
(Eldfast Tegel
d:o Tak-tegel och Lerkärl
Summa
' Stenkol
Leror .
I Eldlast Tegel
d:o Tak-tegel och Lerkärl
Summa
1828.
R:dr
85,02 2
14,868
2 3,831
123,722
42,539
3,420
2,79°
48,750 3
5o,i 06
1,647
17,232
68,986
sk.
8
32
4°
32
36
43
12
28
26
(8
1829.
1830.
1831.
1832.
Summa för
5 år.
Medi
1
Värde i
Banco.
Banco.
Ba
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
l r#
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
91,096
16
—
104,792
16
—
87,476
.6
—
77,886
16
—
446,2 73
24
—
89,254
00
00
d
32
—
3,8oi
16
—
8,62 I
32
—
3,754
16
—
40,927
32
—
8,185
34,659
2
—
34,670
IO
4
29>447
IO
9
27,046
39
7
149,655
7
3
29,931
570
32
—
7,813
45
7
3,752
3
2
8,145
"
—
20,28l
43
9
4,o56
136,207
34
—
151,077
39
11
129,297
13
r 1
116,882
34
"7
657,138
11
—
181,427
43,65o
32
—
39-992
—
—
39>938
16
—
45,385
—
—
21 i,5o5
36
—
42,301
5,o66
32
—
5,908
16
—
6,84o
—
—
3>797
32
—
25,o32
32
—
5,oo6
G939
36
9
«,973
3
5
4,362
6
8
1,394
38
4
12,460
32
3
2,492
—
—
—
1,757
12
—
4o4
ro
2
25 1
24
—
2,5o3
7
2
5oo
5 o,65 7
4
9
49,63°
31
5
51,634
4'
r 0
50,828
46
7
25i,5o2
I 1
5
5o,3oo
54,200
16
—
55,389
16
—
42,068
3 a
—
39,010
—
—
240,774
28
—
48,i 54
2,q35
>4
8
4,125
18
8
2,549
>6
8
1 -949
25
4
l3,20’-
‘7
4
2,64 1
31,392
•9
6
30,907
35
4
21,549
11
6
>5,877
36
'
1 16,959
3a
I
10
23,391
—
—
—
5 08
24
—
760
16
—
6,o43
18
10
7,32 1
r°;
10
1,464
88,528
2
2
90,93°
46
—
66,936
38
4
62,880
32
3
378,262
4>i
—
75,652
sk.
r.
33
7
25
7
1
5
18
4
3i
—
7
2
25
7
6
5
3o
2
2 l
ir
44
—
22
8 -
44
r 1
11
9
27
4
Höganäs den 28 Juni 1833.
G. Strömstedt.
Nh __ I I
I
-
-
' /-
_
&öit£LL. SatÅ3l’i3
BEFALLNINGSHAFVAJNfDES
UTI
Christianstads Län
TILL
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRS-BERÄTTELSE,
föi Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
s c © c m $ <© & m,
ecksteinska boktryckeriet.
1834.
Länets allmänna beskaffenhet:
Detta Län, hvars storlek utgör ungefärligen 53 qvadralmil, gränsar i Norr
till Kronobergs och Hallands Län, i Öster till Blekinge Lån och Östersjön,
1 Söder till Östersjön och i Wester till Malmöhus Län och Kattegatt, samt
'ir indeladt i 4 domsagor och Fögderier, io Härader och i53 Socknar, och
finnes till beskaffenhet mycket olika på olika trakter. Norra delen äger
ännu ymnighet af skog, särdeles Tall och Gran, samt berg, Kala Ljunghedar,
mindre Sjöar, Kärr och Mossar deremellan, men i allmänhet ringa
°ch mager stenbunden jord, bestående för det mesta af sand och svartmylla
Pä gräsbotten samt klnppermylla; medlersta delen är mera bördig, bestående
af omvexlande slättbygd och skogbygd, denna sednare med större och
nbndre höjder samt vackra Löfskogar, serdeles af Bok; jordmånen är å slätth’akterna
lera samt lersand och sandmylla och i skogsbyggden hufvudsakligen
sandmylla; — Södra delen deremot, som utgöres af Ingelsta och Jerresta
Härader, är en skoglös slättbygd med jordmån af bördig lermylla,
ytom vid kusterne, der den består af sand och sandmylla.
Inom Länet finnas icke några segelbara floder; men af Åar och mindre
V:|ltendrag, är det öfverallt tillräckligt genomskurit, för Sågars, Mjölqvarllars
och andra behöfliga vattenverks drift.
Af Flygsand, som egentligen uppkastas från hafvet, är Länet vid kilarne,
håde i vester, öster, och söder, besväradt; men för densammas hämnande
hafva från längre lid tillbaka, verkställts planteringar, hvilka sednare
åren omsorgsfullt fortsatts med betydlig framgång.
De i skogsbyggden varande Kärr och Mossar, hvilka åstadkomma ett
Menligt inflytande på Klimatet, äro väl till någon obetydlig del utdikade,
™en härvid lägges likväl icke ännu den värksamma hand, som man borde
> till befordrande ej mindre af Klimatets förbättring, än åkerbrukets
ordel. . . | sednare åren jemväl fortsatta skiftandet af större samhälligheter
Olue dock väcka omtankan på nyttiggörandet af förenämnde hittills ogagjiadei
rymder så vida en jemnare och säkrare afsättning på landtmanna produkter
an *emna jordbrukaren medel alt företaga slika odlingar, och hopp om er
-
sättning för dervid nedlagde kostnader. Ehuru de skogar, som hittills kunnat
fritt disponeras, med hvarje år minskats, kan likväl ännu sagås, att a
net har full tillgång på nödiga skogseffecter, som i vissa trakter finnas utöfver
husbehof, till afsalu; Och äro i de flesta Härader bränntorf, som er
sätter
möjlig brist på skog till eldbrand.
,
,
Skogs tillgången för byggnader och bränsle, bär de 2 sednare ar denna
Berättelse omfattar, blifvit lättad genom Kronoskatte-hemmans-agares ratt
till inlösen af Ek, hvilken rättighet de fleste redan begagnat.
Innevånare:
Länets folkmängd, Städernes oberäknad, hvilken vid Mantalsskrifningar
ne
år 1826 uppgafs till:
Skattskrifne personer af bada konen 75,707
Gemenskap af indelta arméen
.
.
.
1,887
Öfverårige och skattfrie .
.
.
«
•
i3,i2i
Underårige.........4.7,5 2 5
Tillsammans 187,890
har de sedermera förflutna åren vunnit sådan tillökning, alt den vid
»832 års slut, enligt Mantals-längderna, utgjorde:
Skattskrifne personer .
.
«
•
•
•
70,879
Gemenskap af indelta arméer
.
.
.
1,291
Öfverårige och Skultfria .
.
.
«
.
i4,ooö
Underårige .........4*>^90
Summa i41»866
Under ofvannämnde år, är alltså Folkmängdens^ tillökning 4076 personer.
Orsakerna härtill kunna igenfinnas uti förskoning från hatande farsoter,
vaccinationens välgörande inflytande, hvilket likväl icke agt rum hos
alla, enär åtskilliga vaccinerade äfven blifvit angripne af Smittkoppor, e o
gående Hemmans-skiftningarne och klyfning i mindre delar samt anläggning
af nya Torp. hvarigenom hushållens och hjonelagens antal okats. 1 detta
sednare afseende får upplysningsvis nämnas, alt då antalet 1 hela Länet å
1826 uppgafs till 10,512 Hemmans-åboer och io,o83 lorpare, samt r 1
brunos sjelfägande jordbrukare 8.526, Arrendatorer och Brukare af andras Hern
man 3087, eller tillhopa 11,613 Hemmans Åsboer, samt sjelf; gande Torpare, e
sådane personer, som innehafva Torp, Gatehus eller andra af Hemman o»
roende jordlägenheter utan mantal, 798, Torpare och Gatehusman med jord af
eller arbetsskyldighet till hemman 9,653, eller tillsammans io,45i Torpare,
så bär under de sednare åren en tillökning af 1,101 Hemmans-Åboer och
368 Torpare, eller tillhopa 1,469 hushåll ägt rum.
Ehuru våga dt det lärer vara, att lemna ett bestämdt omdöme örn folkets
moraliska beskaffenhet, anser jag mig likväl kunna yttra, att man i deija
afseende, i allmänhet icke har anledning att klandra detsamma. Det bör
likväl ej obemärkt lemnäs, att flera sjelfmord , än vanligt, dessa sednare åren
^träffat; orsakerne dertill hafva ej alltid kunnat utletas, men mångå af dessa
olyckliga torde blifvit bragte dertill genom oordentlig lefnad, och i följd
deraf iråkadt obestånd. För öfrigt kunna Länets innevånare anses arbetsamme,
flitige och sedlige, samt tilltagande i förbättring, hvartill det med
hvarje år ökade och mera begagnade tillfället till barnundervisning bidrager
och vidare skall bidraga. Folket lefver tarfligt och den i andra Landsäter
öfverklagade tilltagande yppigheten i Kläder, äger inom detta Län vida
mindre rum, än annorstädes. Någon lättsinnighet och större böjelse för
toöjen, än som kan anses för oskadlig, förraärkes väl bland ungdomen, meli
dessa fel torde dock försvinna med tiden och genom erfarenheten deraf att
Rödast den ordentliga och arbelssamma vinner trefnad och välmåga. Nyssnämnde
förhållande åstadkommer dock brist på dugligt tjenstefolk oell i förening
med den alltför vidt utsträckta Hemmans-klyfningen och Torpanläggningen,
höga löner och dagsverkspriser, hvilka på intet sätt svara emot hvad
jordbrukaren kan erhålla i betalning för sina produkter och hvarigenom
Välmågan hos Länets innevånare, snarare af- än tilltager. Med berörde Torpet!
laggning menas likväl icke en sådan, som blir en följd af odling å förut ohrukad
mark, hvilken visserligen bör anses såsom förmånlig, då den berent
nya Källor till bergning, samt således ej bör klandras, ehuru den kanske
J^ll en tid vållar stegring i löner och minskning i tillgången på arbetare.
. en vidsträckta Hemmans-klyfningen har deremot svårare följder, särdeles
fett Land, der, utom Spannmåls- och Penninge-skatter, folket bär så mångfaldiga
tjenstbatilder att utgöra. En fullständigare framställning i detta
dnine förbigås dock här, enär tillfälle dertill blifvit lemnadt i det underdåll|ga
utlåtande, som på särskilt Nådig befallning skall i denna fråga lill Eders
Kongl. Majit i underdånighet afgifvas.
^ Åtskilliga gröfre brott, såsom mord, rån och stölder hafva väl under
en tid. denna Berättelse afser blifvit föröfvade; men brottslingarne hafva
1 en stor del tillhört andra orter.
Under åren 1828 med i832, har, enligt bifogade uträkning, medelpri
-
å elt dräng-dagsverke utgjort 16 sk: och å eli ökedagsverke 38 sk. 2 «st
Banco.
JS arin" ar.
De hufvudsakligaste af dessa inom Länet äro åkerbruk,' boskaps-sköJsel
och skogshandtering; och till binäringar räknas Linne- och Ylle-vafnadei,
Träd- och Jern tillverkningar, fiske samt saltpeterkokmog.
Hvad den väsentligaste af dessa näringar, eller åkerbruket, beträffar, sa
elium jordbrukaren baft att kämpa emot låga priser och mindre afsättning,
kan detsamma likväl icke sägas annat än tilltaga; — bland Stånds-Personer
fortsattes det omsorgsfullt och oftast efter förbättrade gimder .hvilka
jemväl allmogen så småningom synes vilja efterapa, ehuru den dock till
det mesta ännu bibehåller dess gamla brukningssätt, hvilket ar ganska mångfalldigt
och olika, så att något allmänt antaget icke kan uppgifvas.
Sä val genom andra Länders erfarenhet, som genom driftiga Tyska landtmäns
inflyttning i Länet, hafva Medling och Rapsatodling blifvit införd och
på mångå ställen använde; förmånen häraf, äfvensom förmånerne af dea
Tyska bruluöngs-methoden, kan likväl ej med säkerhet bedommas förrän
en längre erfarenhet kan lemna ett säkert stöd för bedömmandet. _
Den förr anmärkta bristen i afseende ä det missförhållande, hvari Aker
och Äng i så måtto stå till hvarandra, alt den sednare emot den torra
är alltför ringa, hvilket i synnerhet gäller hvad södra delen af Länet angar,
fortfar ännu, hvarigenom Åkerjorden ej får nog styrka att gi va go ?ingdar
eller ens motstå verkan al en ombytlig väderlek. — Bristen på tillräck
liga gödningsämnen ersättes dock till någon del, genom användandet a andra
ämnen och af hafstång i de trakter af Länet, som angränsa hafvet; -j
På mångå, kanske de flesta, deremot är denna brist ouppfylld * och den följd
deraf, som ofta inträffar, är skada å skörden, särdeles på sandig jordmån,
Hampodling bedrifves endast till husbehof, Lin- och Humle-plantering
något derutöfver i norra- eller skogstrakten af Länet; men deremot odla*
Potatoes allt mer med hvarje år och användes både till foda och bram
vins-bränning, hvilken jemväl med hvarje år ekes och nästan uteslutandeimj
Potatoes bedrifves. Denna tillökning i Brännvinstillverkning ager rum hufvud
sakligen hos Allmogen, som de sednare åren börjat anskaffa s, g mera.konstig
redskap, såsom pistoriska, reelificatorer, klarhattar, mask värmare m. fl.,
förr endast ägdes af Ståndspersoner och större jordbrukare. Haiigenom har
na tillverkning jemväl hos Allmogen börjat sträcka sig utöfver husbehof och t»
—
7
—
saknar icke exempel derpå, att den under vintren drevits till deri höjd, att
vid våren och sommaren, brist uppstått å Spannemål och Potatoes till föda
samt då måst köpas. Ätt brännvins-bi änningen derföre fordrar inskränkning,
torde vara uppenbart, synnerligen sedanr dess förut ansedda oundgänglighet
flör Ladugårds-skötseln börjat betviflas.
Sädesproductionen inom Länet är i vanliga och goda år mer än tillräcklig-
; och ehuru en del jordbrukare årligen behöfva köpa någon säd, kulina
dock betydliga Spann måls-partier från sädesbygden säljas y äfven utom
Länet,
Oagtadt Spannmålsprisen de sednare åren icke varit lägre, utan oftast
högre än i flere andra orter, kunna de likväl icke sagås hafva varit särdeles
förmånliga för jordbrukaren, örn man med dem jemför prisen å de nödVändighets-artiklar
han måste inköpa. Medel-markegångs-prisen hafva under
de fem år, för hvilka denna berättelse afgifves, utgjort för Råg 7 R:dr
25 sk. 4 rst, för Korn 4 R;dr 36 sk. 10 rst. och för Hafra 2 R;dr 42 sk.
8 rst. Banco; dock hafva de årligen något understigit de gångbara.
Boskapsskötseln bedrifves, med undantag å slättbygden, der brist på
betesmark den försvårar, i bela Länet till husbehof och på vissa trakter till
den höjd, alt kreatur kunna försäljas. Den kan sägas vara något i tilltagande.
Uppställningen af oxar äger endast rum å några större egendomar;
Vid de fleste äro Holländerier anlagde; hos Allmogen deremot, hafva dessa
bushållssätt ej vidtagits, utan föryttrar den sina kreatur vanligast unga och
kallade eller slagtade på Städernas Torg. Kreaturen äro små, utom dios
Ståndspersoner ■— dock börja racerne jemväl hos Allmogen blifva af större
°ch bättre beskaffenhet, ehuru de mindre anses mera lättfödde på magra
beten och med svag fodertillgång, hvilken sednare oftast får underbjelpas
med Ljung och Löf. Sommar-fodring på stall är ganska sällsynt.
De af Regeringen vidtagne åtgärder för lias ta fv elus förbättrande börja
aflt mer och mer visa sin goda verkan, så att äfven bos Allmogen nu
ofta finnas stora och goda hästar, hvarigenom Remonter för Cavallii-ReS^enterne
blifvit betydligare saint behofvet af införskrifning af sådana från
dannemark minskats, till icke obetydlig fördel för de Rustande.
Fåren äro, utom vid de större egendomarna, i allmänhet af dåligt slag*
^läggning af Schäferier är, likväl de sednare åren pä flere ställan påbörlaflj
och inom Länet finnas arne större, på Bollerups och Skillinge egendomar
,
De genom Regeringens omsorg vidtagna anstalter för Får-racernes upp"jripande
och Ull-afsältningen visa redan de mest lefvande verkningar.
Under dessa 5 år har Länet ej varit hemsökt af några farsoter bland.
får-l<reaturen; men deremot hafva koppor och skabb anställt stora härjningar
bland Fåren, särdeles hos Allmogen, hvilken icke i råttan tid sökt boi
deremot.
Skogome äro, på sätt jag redan nämnt, ännu tillräcklige för Länets behof,
och jemväl till afsalu af byggnadsvirke, bräder och ved till Malmö Län.
De äro dock i åtagande, genom origtigt hushållssätt och bristande omtanka,
hvilken i synnerhet i denna hushållsgren saknas hos allmogen. Som nian
hoppas, skall dock skogarnes skiftande, hvilket är en följd af den öfrig®
jordens delande, åstadkomma skogens vård och åtminstone bereda den mera
förståndiga och omtänksamma tillfällen att befordra skogens tillväxt och
förökning genom Aterplanteringar. I detta fall lemnäs visserligen goda efterdömen
af flere, men störst är dock deras antal, som göra motsatsen.
På de flesta orter inom Länet är tillgång på god bränntorf, hvilken i
södra delen nästan ensam gagnas tili eldbrand.
De planteringar, serdeles af furu, som från längre tider tillbaka, på
Statens bekostnad, verkställts, dels till beredande af större skogstillgång,
dels och i synnerhet till hämnande af den skada, som från uråldriga tider
tillskyndats Länet af Flygsand, hvilken på flera ställen, särdeles vid hafskusterne,
besvärar Länets, finnes ännu, i följd af den omsorgsfulla vård»
som åt dem lemnats, i god vext och uppfylla fullkomligen deras ändamål'
Detta nyttiga företag har ytterligare blifvit befrämjadt genom ett år 1816
gjordt anslag af allmänna medel, stort 1800 R:dr samt vkitagne anstalter och
öfverenskommelser inom Länet, äfvensom genom försäljning af vindfälle®
från de mera för sig komne planteringar, så att vid sistlidet års slut vörö
å Länets samtelige Flygsandsfält 1245 tunnor Frö af åtskilliga trädslag och
243 tunnor Sand-hafra utsådde på en rymd af 2,472 tunneland samt 65d>
664 st. trädtelningar af flera slag planterade och 11 st. boningshus upp'
,förda för väktare och tillsyningsman vid planleringarne.
Allmogens byggnadssätt förbättras allt mera, så att boningsbusen äf°
sundare» snyggare och varagtigare än förr, serdeles, som sten oftast, der
sådan finnes, nyttjas, äfvensom gärdesgård;)!- af träd sällan uppföras,
begagnas till deni nu mera stenmurar, jordvallar och fläta enris.
Inom Länet finnas icke några allmänningar eller rekognitionsskog3^' t
Ber gsrörelse. Andrarums alunbruk är det enda egentliga bruk i
och har de sednare 5 åren lemnat en medel-tillverkning af 1746 tun®°r
lull årligen. Dessutom upptagas här Torsebro Krutbruk, ett Manufa^ur
—
9
—
Verk för Stål, Messing och Jern vid Killeberg, Pappersbruket Klippan samt
en Koppar-Hammare vid Kopparmöllan, hvilka alla äro val förvaltade, i
synnerhet Pappersbruket Klippan, som blifvit allmänt kändt för myckenheten
och godheten af dess tillverkningar, hvilka hufvudsakligast exporteras
till utrikes ort; sistlidet år har delta Pappersbruk blifvit betydligt förbättradt
medelst en efter Engelskt sätt inrättad mechanik Papperstillverknings1
ump-blekmngs-tork- och präss-macbin, som frambringar en betydlig mängd
papper, i godhet vida öfyerträffande det som på vanligt sätt tillverkas och
uppgående lill omkring 16,000 Ris årligen.
De i öfrigt inom Länet befinteliga Verk och Inrättningar äro i Tabellen
upptagne; och antalet af arbetare, som vid Bergsrörelser, Fabriker, Bruk
och andra dylika Näringar och Verk sysselsättas, är 840 personer, hvarjemte
värdet af deras tillverkningar kan uppskattas till 192,700 R:dr Banco.
Inom Jerrestads Härad finnes flötslager , tjenlige till bearbetning af svartflammig
marmor, Alunskiffer, Qvarnstenar, eldfasta Leror, äfvensom anledningar
till Bly och Then. Nya anledningar till dessa sednare hafva visat
sig i Hofby Socken. Dessa såväl som marmor-lagi-en bearbetas icke, af brist
på förlag och skicklige arbetare; flera Qvarnstenar af ganska god beskaffenhet
hafva likväl de sednare åren blifvit huggne vid Brantevik nära Östersjön;
men något betydligare antal deraf äro dock ej afsatt, emedan orten
ännu icke är känd att äga tillgång på sådane stenar, hvartill ämnet likväl
finnes i öfverflöd och vid kusten så tillgängligt, att med någon omtanka
och penn inge-förlag, dermed skulle kunna drifvas en fördelaktig handel.
På flera trakter inom Länet är tillgång på god kalksten, som med fördel
begagnas.
Binäringar. Dessa äro, efter orternas olika beskaffenhet, af flera slag.
De bestå hufvudsakligast af: Fiske, hvaraf det i Saltsjön är det mäst lönannande
och sysselsätter mångå hushåll, hvilka deraf hafva sin enda utkomst;
de fisksorter som erhållas, äro egenteligen Åhl, Torsk och Små-sill: Ja°t,
som dock icke lemnar någon betydlig inkomst:
Sjöfart, i synnerhet från
Bjäre Härad, hvars kustboar anses för skickligt sjöfolk; transport af säd från
Länets Östra och Södra kuster, till Blekingska hamnar, bereder ock skutoch
båt-ägare någon inkomst. Fjäril- och Pottaske-bränning, Kolning och
tillverkning af ille- och Linne-\äf ridder ^ hvilka sednare dock betydligen
aftagit, anseende till den helt och hållit upphörda afsättningen till handande
fran Westergöthland; tillverkningar af Jern, såsom Årrbillar, Hästskor,
xor och Liar, samt af Fräd, såsom Laggkärl, Trädskor, Hjul, Kistor,
Landth. 5-årsberättelse för Christianstads Län.
3
Bastrep, Timmer oell Blader: Tobaks- och Humleplantermgj samt Salpeterkokning.
Denna sistnämnda idkas dock hufvudsakligen inom Göinge Härader
och har i Länet utgjort under de förut upptagne fern åren 7,5 n Lispund,
eller per medium. i,5o2 Lispund örn året; tillveikillingen skulle ännu
mera tilltaga, om den erliölle understöd af allmänna medel för pannors inköp
och till löner åt flera Verkmästare, af hvilka icke finnas tillräckligt antal,
serdeles hvad angår de förra, som af en mindre bemedlad allmoge icke
kunna inlösas.
Att förenämnde yrken äro för Länet passande, tyckes visa sig deraf,
att de uppkommit och fortfarit utan understöd eller prerogativ^-, samt uti
icke obetydlig mohn bidraga till allmogens bergning och oftast välmåga. De
återverka förmånligt på åkerbruket, deraf de sjelfva äga sitt stöd, både derigenom
alt Landtman nen till bättre pris, än i Städerna, deraf förses med
åtskilige behof, emot utbyte af dessa produeter, och äfven att medelst denna
näringsflit kan underhållas ett större antal menniskor, hvilka vissa tider
af året, då sådant erfordras, biträda med åkerbruket. Fiskes-näringen halmlider
dessa fem år icke varit så lönande som förut. Den skötes jemväl
mindre väl af jordbrukare, både derföre, att denne icke ensamt kan egna
sin tid åt densamma och äfven deraf, att många innehafva sina fisken under
ganska kort arrende-tid, som för Kronans fisken vanligen utgör 6 är.
Att med noggranhet kunna bestämma den inkomst dessa binäringar lemna
deras idkare, är svårt, örn icke omöjligt, helst det är allmogen, som
liufvudsakligast sysselsätter sig med dem, utah att sjelf hafva reda på den
inkomst den härigenom bereder sig. Men förslagsvis lära de kunna, utan öfverdrift,
anses utgöra 90,000 R:dr årligen.
Handel. Träd- och Jern-vahror, Ved, Humle, Linne-väfnader, Kreatur
och Victualier finnér tillräcklig afsättning i Länets Städer och på Landtmarknader.
Spannmål och Brännvin deremot afsättes liufvudsakligast utom
Länet tili Stockholm, Götheborg, och de större Städerna inom Malmö
samt Blekinge Län.
Delningar af vägar inom Länet hafva dessa år fortgått, och flera nya
äro anlagde, så att communicationen inom landet utvidgats och förbättrats*
Af de under loppet af de sednast förflutna åren ulkomne Nådiga För'
fattningar i Ekonomiskt afseende, synes den af den 19 December 1827 för'
anleda till en alltför långt drifven Hemmans-klyAling och styckning; hura'
vida den af dea 28 October i83o, örn lösningsrätt lill Ekeskogen, korn1110
att medföra den åsyftade verkan är ännu icke möjligt ali bedömma; »ien
de Öfrige synas uppfylla sin bestämmelse.
Politisk Författning.
Kammar-verk. Under nu ifrågavarande fem år bar någon ny jordebok
icke upprättats; men den år 1825 författade, äger ali den fullständighet
sorn lärer kunna önskas. Med det nya Räkenskaps-Formulär, hvilket
allt sedan år 1821 följts, sorn är både enklare och redigare, äro KronoHandlingarne
nu af en tydlighet och fullständighet, som för det allmänna
och enskilta medför all säkerhet.
Under de sednare Fem åren hafva 20^-5L:dels Krono-Hemman blifvit
till skatte inköpte, samt dessutom 7 st. Krono-Lägéhheter utan mantal;
hvarförutan Krono-Parkerne: De Dödas Lott och Maglehems Kongsohra äro
skattlagde och uppförde, den förra lill | och dén sednare till 2 -~g mtl. eller
tillsammans 2^| mtl., hvarmed Länets Hemmantal alltså blifvit ökadt;
I öfrigt äro under samma tid med behörigt tillstånd anlagde:
Tullmjölqvarnar .
.
16 med tillsammans 22 par stenar
Sågqvarnar ...
1
Stampverk ....
4
Lädergarfverier .
5
Pappersbruk ...
I
Oljeslageri .... x
Och utgöra de tillkomne Räntorne 24 tunnor 5§ kappar Råg, 27 tunnor
1 | kappar Korn och i penningar 7 R:dr 26 sk. Banco; hvaremot 4
st. Sågqvarnar äro nedlagda:
Den vid fogade Tabellen utvisar i öfrigt de förändringar i Hemman,
Lägenheter, Verk och Inrättningar, som sedan sist afgifne Femårs-Berättelse
ägt rum.
Jordens skiftande grannar emellan har de sednare åren fortgått, äfven
i skogsbvggden, der man i början knappast trodde sådant kunna verkställas.
;v.
Sedan i8o3 års början hafva i detta Län enskiftats 1,189 ralb med
en jordrymd af 202,447 tunneland odlingsbar och 142.696 tunneland till
odling otjenlig mark, deraf 478 mantal, med 83,746 tunneland odlingsbar
och 85,341 tunneland lill odling oduglig jord, blifvit skiftade under de år,
för hvilka denna Berättelse aflemnas. Och torde, ehuru betydlig denna uppgift
synes så i anseende lill hemmantal, som jordrymd, likväl flera procent
kunna tilläggas, enär många förrättningar äro afslutade och fastställde,
ehuru Handlingarne, i anseende till renovationer och tvister, ännu ej
kommit lill Province-Landtmäteri-Contoiret, dels ock derföre, att skiften
^ Frälse-gods sällan, eller aldrig inlemnas.
Genom denna tilltagande liåg för utbrytningar blifver den af Staten
anordnade utflyttningshjelp af 4°°° R:dr årligen icke så tillräckligt att de
dertill behörige, genast efter bevisligen verkställda utflyttningar, kunna denria
utflyttningshjelp erhålla, utan få lof att vänta, till dess de, i sin ordning,
och på sätt Kongl- Brefvet af den 19 Oktober 1825 utstakar, i mån
af tillgång, kunna densamma utfå. Den utflyttningshjelp, hvilken på detta
sätt återstår att utgifva, för redan behörigen stadfästade skiften, belöper sig
till icke mindre än 21,924 R;dr 3i sk. 6 rst. Banco.
Några egentliga slrömrensningar hafva ej ifrågakomma, då vattendrag
af den beskaffenhet, att de kunna blifva användbara för transporter, ej finnas,
eller någon serdeles skada af öfversvämningar icke varit för banden.
Uti förut nämnde Tabell är antalet af Hemman af olika natur, Lägenheter,
Bruk, Qvarnar ni m., tillhörige Kronan, Läroverk, Fromma Stiftelser,
och så vidare, uppgifvit.
Antalet af sjelfägande Jordbrukare, samt Arrendatorer och Brukare af
andras Jord, är förut upptagit; och till Posthemman äro indelta
mant.
Gästgifvaregårdar finnas inom Länet lill ett antal af 33 stycken.
Någon annan klagan öfver ojemn fördelning af Statsbidragen , emellan
de skattdragande Länets innevånare, än den, som härrörer af den högst
osäkra grund, hvilken till vissa bland dem måste hämtas från hemmantalen,
har ej försports; meli deremot har de lägre prisen, på Jordbrukets alster och
svårigheten att få dem afsätta, gjort Penninge-skatterne mera kännbara för
Jordbrukaren, som visserligen skulle vara bäst belåten att få afbörda sig
alla skatter i Spannmål. Detta har ock vållat, att svårigheten att uttaga
de allmänna Utskylderne med hvarje år ökats. — Genom undanrödjandet
af det ansvar, som förr ägde runi för uppbörds-stänamors försummande, bär
ock förenämnde svårighet till en del åstadkommits, ty mångå gifvas, sönå
kunde äga förmåga, att ordentligen erlägga sina utskylder, men finna det
vida beqVämare att i sina hem låta afhämta dem af Kronobetj,eningen, hvil'
ken likväl derigenom har största svårighet att, på sådant sätt, med hinn3
indrifningen till bestämda yttersta redovisnings-tiden.
Då äfven derigenom den controll försvinner, som eljest kan hafvas å
de medel, hvilka inflyta vid Uppbörds-stämmorne, samt osäkerhet och möjliga
förluster deraf beredas, torde det vara nyttigt, alt sådan anstalt vidt3'
ges, hvarigenom Statens intrader inflyta vid ordentliga uppbörds-stämm°r'
De i min förra Berättelse omnämnde frågor, rörande nedsättning 1
åsatte räntor på en del Sågqvarnar i Länet, äro ännu ej i Nåder afgjorde.
Vid Tabellens upprättande hafva, såsom medelpris, följande beräkningsgrunder
blifvit följde:
Kostnaden för en Hussar eller Dragon, med Häst, Mondering, Passevolance
m. m» .
...
.
.......
.. R:dr 120! ■ * —.
En Soldat, med Mondering, Underhåll, Passevolance m, m.
„
6i:
34.
«
Bidrag till Clereciet, af hvarje helt Hemman ......
„
3o:
_ _
Dito till Fattigförsörjning .
.. .
,
....
.
.
.
„
2;
24.
—
Skjutsnings-besvär............... „
_ __
Väghållnings- och Brobyggnads-skyldighet ......
„
9;
| Q.
_
Diverse Onera och Allmänna Besvär ........
8: _ —
Beloppet af de till Rustnings-koslnader anordnade Räntor af RusthållsOGh
Augments-hemman äro i Tabellen upptagne under rubrik Jordeboksoch
Hemmantals-ränta;. men någon hästvacance Spannemål ingär ej bland
Kronans intrader, likasom Rotefrrhels-afgifter ej utgöras, enär några oroterade
hemman icke finnas.
Politi. På sätt jag i min förra Berättelse anmält, äro de inom hvarje
byalag tillsatte och med nödiga instructioner försedde Ordningsmän, de,
som i första rummet vaka öfver ordningens och sedlighetens bibehållande,
hos Kronobetjeningen angifva, och söka rättelse, när behofvet sådant brafver,
samt tillse, att kringstrykande passlösa personer fasttagas och till Länsstyrelsen
insändas. I detta afseende äro derjemte nödige Författningar och
Föreskrifter utfärdade, så väl till Allmänhetens, som i synnerhet Kronobetjeningens
efterrättelse.
Med få undantag finnas inom hvarje Socken eller Pastorat Skolor eller
antagne Lärare, som lemna Allmogens barn tillfälle till undervisning i Läsning,
Skrifning, Räkning och Christendoms-kunskap, och nied hvarje år okas
Skolornas antal och utvidgas de förut varande; dock gagnas vexelundervisnings-methoden
i ganska få.
Inom Länet saknas icke skicklige Läkare, hvilka jemväl af Allmogen
allt mer och mer ti tittås, deraf följer, att uppmärksamhet på nödvändigheten
af helsans bevarande hos de lägre cfasserne ökats; ett förhållande, som
ock visas genom ett bättre och sundare byggnads-sätt, hvilket nu mera iaktfages.
Folkökningen och det ringa antal Bevärings-ynglingar, hvilka de sednare
åren, mot förr, för sjukdoms åkommor, vid Bevärings-mönstringarne
funnits till krigstjenst oduglige,, lemna ock ett obestridligt bevis, att helsovårds)
är god och i sednare tiden blifvit förbättrad.
Det i Länet varande, genom enskiltes gåfvor grundlagda, Lazarett, har
betydligen utvidgats och förbättrats derigenom, att en större gård bär i sta
-
—
4
—
den för detsamma blifvit inköpt, hvarest ett nytt stenhus blifvit uppförda
sora, både till prydlighet och en ändamålsenlig inredning, torde kunna
täfla med de fleste sjukhus i Riket. Den gamla Lazaretts-byggnaden befanns
för trång, i förhållande lill det antal sjuka, som visserligen icke, i följd af
en tilltagande sjuklighet, men i anseende till inrättningens ökade förtroende,
sökt plats och vård derstädes. Denna olägenhet är nu afhjelpt, och, sedan
i det nya huset finnas några och fyratio sjuksängar, kunna säkerligen der
inrymmas alla sådana sjuka, sorn behöfva Inrättningens biträde.
Undra våningen af Lazaretts-huset är upplåten till den välgörande Curhus-inrättningen,
som har utrymme till 32 sängar.
I sammanhang härmed, torde en närmare uppmärksamhet böra fastas
vid den omständigheten, alt Vaccinen, hvilken de första 20 åren af dess
införande i Sverige, fullkomligen skyddade mot smittkoppor, icke gör det
mera. Val gro de koppor, som vaccinerade personer få, mindre svåra och
härjande än kopporna fordom varit; men ändamålet är likväl till en del förfeladt,
när det ej helt och hållet friar från de rigtiga kopporna. Herrar Medici
torde kunna finna så väl botemedlet, som orsaken, hvilken sednare mången
olärd tror vara den, att Vaccinen, genom öfvergång i många menniskokroppar,
förlorat sin första verknings-förmåga, och behöfde oftare förnyas
ifrån verkliga koppor på kokreatur.
Fattigvården besörjes inom Socknarne efter upprättade Reglementen, på
ett för deni hedrande sätt; och härigenom, samt genom ett noggrant iakttagande
af vidtagne Police-föreskrifter, skulle Allmänheten säkerligen se sig
befriad från kringstrykande Tiggare, om förrymde Arrestanter, kringvandrande
Gesäller och obehöriga Personer från andra orter kunde hindras, att
i Länet intränga.
Vid Gästgifverierne iakttages ordningen efter gällande Författningar. —
Skjutshagen, som, vid gjorda försök, icke kunnat ställas på Entreprenad,
Lestrides, utom vid några få Gästgifverier, ensamt genom reserv-hästar;
och då således endast ett obetydligt antal hållhästar gagnas, kan Allmogen icke
anses hafva varit betungad af skjutsuingar, serdeles sorn större krouoskjutsningar
de sednare åren ganska sällan förefallit, och dessa nu mera betalas
ganska v-d, eller lika med Gästgifvareskjuts. — Inom Länet finnas 24 stjern
tillåtna krogar. Endast arne Socken-tnagaziner äro i Länet inrättade.
Städer.
Länet äger Irenne Städer, nemligen Christianstad, Cimhrishamn ecb
Engelholm, som alla äro af mindre betydenhet.
Christianstad är den folkrikaste och förnämsta af dessa. Denna Stad,
bär, den tid Helig Å var segelbar, drifvit betydlig handel och var då en
Hederiagsplats för en stor del af Skåne och Kronobergs Län; meli sedan berörde
Å, genom det nya utlopp den för nära 60 år sedan erhöll, blifvit ofarbar
äfven för båtar, oell alla vahror måste på vagn transporteras Lill oell
ifrån dea 2 mil från Staden belägne lastageplatsen Åhus, der fartygen nödsakas
lossa och lasta på en öppen och farlig redd, aftog Handeln betydligt.
Den inskränkte sig derefter nästan endast till Landtnianna producter,
som arne-dagar i veckan införas till Stadens Torg, samt de varor,
såsom Sill, Salt, torkad Fisk och Specerier m. m., kringliggande orten kan
behöfva. Handeln Ilar väl de sednare åren något tilltagit, meli någon bandel
i större scala kan härstädes ej äga ruin förr än hamnen i Åhus, samt
segelleden derifrån till Staden, återställes i det skick deli varit fordna tider.
Fråga härom är väckt och nian vill hoppas att detta arbete, nyttigt
för liela orten, och således äfven för det allmänna, skall vinna det understöd
det förtjena^
Staden äger Stapelrätt och har för närvarande en Skonert, frenne Slupar
och sex Jagter, eller tillsammans 10 fartyg örn tillhopa 168 lästers drägtighet,
hvilka fartyg förnämligast gagnas till Inrikes sjöfart.
Uti Staden finnas icke några Fabriker af betydenhet, ehuru konst och
flit väl ej saknas; meli i brist af liflig rörelse inom näringarne, vinnes dock
bergning, icke rikedom, af den idoge, genom några Garfveri- och FärgenFabriker,
samt diverse af utmärkt skicklige personer drifna liandtverkerier.
Till Staden föres i behöflig mangel timmer och bränsle, samt ätbara
vahror till betydlig myckenhet, hvaraf deli följd uppstått, att de så kallade
torgdagarne, 2:ne i veckan, kunna liknas vid små marknader, å hvilka dagar
alla födoämnen, sä val af Viclualier, som vegetabilier, kunna erhållas
ehuru ej till det goda pris, som af tillförselns storlek kunde väntas. Spannmål
oell Brännvin, i synnerhet den förstnämnde, afsättes bär med svårighet,
dertill brist på fabriker och öfverflöd af fruktbar Stadsjord, torde
vara orsaken; dock har en del af Stadens Handlande de sednare åren börjat
idka Brännvins och Spannemåls-handel i större scala.
Utom Stapelfriheten har Staden ingen Prohibitif Författning
Den betydliga och goda jord, som finnes till Staden, beslående af den
fgenteliga Stadsjorden samt Näsby och Nosaby byar, tillhopa i5 mantal,
användes endast till vanligt åkerbruk med Säd och Potates.
I anseende dertill att Staden helt och hållet omgifyes af Fästnings-verk,
är utrymmet för hus och byggnader ganska inskränkt, samt kan icke utvid
-
gas, och då härtill hommer, alt flera byggnader användas för Kronans neli
Stadens behof, samt att flere hus finnas af en vånings höjd, och Staden,
jemte den till Kongl, Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge hörande personal,
har ett betydligt antal Militäre och civile Erubets- och Tjenstemän,
att'inrymma, hafva hushyror stigit till en serdeles i mindre Städer ovanlig
böjd, ehuru visserligen flera hus blifvit ombygde och utvidgade de sednare åren.
X Staden finnes, utom den Trivial-Schola af ^ klasser, som al ålder pa
allmän bekostnad varit bär inrättad och för hvilken, genom enskiltes bidrag
och understöd från en under Dom-Capitlets vård stående kassa, ett
Större och nära färdigt hus nu är under byggnad, en WexelundervisningsSchola
tillhörig Wendes Artilleri-Regemente.
Det lill Länet hörande Lazarett och Kurhus är beläget inom Staden;
Och då så val flera Regements-Läkare, som Provincial-Läkaren härstädes äro
boende, saknas icke tillgång på nödig Läkarevård, serdeles då en af dessa
Läkare njuter serskild lön af Staden.
De fattiga inom Staden underhållas af de medel, hvilka genom så väl
Kongl. Marits som enskifte personers gåfvortillkommit, äfvensom af Stadens
innevånares, och härvarande Embets- oall Tjenstemän årligen erläggande
betydliga bidrag, och dessa bidrag uppfylla väl så vida deras ändamål, som
elen oförmögne, ålderstigne, sjuklige och det värnlösa barnet befrias från
nöd; men så länge medel saknas att kunna med fattig-inrättningen förena
en arbets-anstalt, skall säkert de beliöfvandes antal stiga, i stället att minskas.
Länets år 1826 inrättade Sparbank, hvilken i Staden har sin station,
bär vunnit ett så ökadt förtroende, att i den samma, vid sistlidet års slut,
funnits insatte 67,302 R:dr 20 sk. på 1,355 st. Contraböcker.
Ordningen inom Staden handhafves af Commendanten och Borgmästaren
enligt gällande Lag och Författningar.
Skjutsningen bestrides af Staden med biträde af angränsande byar.
Vid förra Berättelsens afgifvande, utgjorde Stadens folkmängd, oberäfc'
nät Garnizonen
Mantalsskrifne af båda könen .
•
•
2,200
Mantalsfrie
dito .
«
•
.
•
1,1 oo
Tillsammans 3,35o
Den ugör för närvarande:
Mantalsskrifne af båda könen •
2,udo
Mantalsfrie
dito .
.
.
»>°43
och bär således minskats med 67 personer.
3,293
Cif11'
—
1,7
-
Cimbrishamn. Stadens Folkmängd belöper sig nu till 987 personer,
deraf 601 betala mantalspenningar och 386 äro skattfrie. Den har sedan
*827 ökats med 25 personer.
Denna Stads bestånd grundar sig på dess ringa Handels-rörelse, HandtVerkerier,
Saltsjöfiske oell Sjöfart, fländel idkas hufvudsakligast med Spannemål,
Brännvin, Victualier och andra ortens produeter, hvilka i Staden afyttras,
och med sådane varor, hvaraf kringliggande landsbygds innevånare
kunna vara i behof. Nämnde landtmanna-produeter afsändas från Staden,
dels till Blekingska Städer, dels till Stockholm och Götheborg, och Spannmål
utgör deraf den betydligaste delen, samt bar de fem sistförflutne åren
per medium uppgått till 5,600 tunnor årligen.
De varor Stadens Handlande införa och till ortens innevånare afyttra,
äro hufvndsakeligen: trädvaror, tjära, jern, salt, hampa, stenkol
och specerier, af hvilka de förstnämnde hämtas från Blekinge och Calmar
Lä» och Öfrige varor från Stapelsläderne i Riket.
Af egentliga Fabriker finnas icke någon inom Staden, som dock har
arne Lädergarfverier, arne Färgerier, 1 Tegelbruk, 1 Urfabrik och 1 Ättikebryggeri.
Dessa Inrättningars tillverknings-värde är dock obetydligt och
med dem hafva tillsammans 22 Mästare och Gesäller, utom andre arbetskarlar
sysselsättning.
Handtverkerierna förse endast Stadens och kringliggande landsbygds
innevånares behof. Handel, Fabriksrörelse och de nämnde handtverkeriérne
hafva under de sistförflutne fem åren icke undergått någon betydlig förändring;
dock har Handels-rörelsen något minskats och dragit sig till de
närmast Staden belägne så kallade Fiskelägen, derifrån Spannmåls-utskeppningen
under nämnde tid varit vida större än från Staden.
Fiskerierne hafva årligen aftagit, synnerligast hvad Sill-fisket beträffar,
hvilket sedan längre tid mycket minskats. Lax, Åhl och Torsk-fiskena äro
af mindre betydenhet.
Sjöfarten idkas med 4 st. Stadens Handlande tillhörige fartyg af tillhopa
191 Lästers drägtighet, äfvensom med några mindre farkoster under 10
lästers drägtighet hvardera. Dessa fartyg hafva dels varit gagnade för Stadens
handelsrörelse;, dels till fogt fart, äfven på Utrikes platser, och hvarigenom
sjöfarten kan sägas hafva under de sednare fem åren något tilltagit.
. f allmänhet tyckes Stadens Innevånares villkor under nyssnämnda tid
*cke hafva förbättrats, ehuru de icke eller kunna uppgifvas såsom försämrade.
Staden är för obetydlig för att hafva någon serdeles inflytelse på Lan
Landsh.
5-årsberättelse för Christianstads Län.
3
dets cultur, näringar och konstflit. Dess näringsgrenar synas deremot vara
mycket beroende af de mer eller mindre fördelaktiga conjuncturer, som inträffa
för Landtmanha rörelsen.
Några prohibitiv?, Författningar till Stadens förmån finnas icke och den
saknar äfven Stapelrätt, men Kongl. Majit har dock, på serskildta underdåniga
ansökningar derom, i Kader tillåtit åtskilliga iiuiividuer derstädes, att
från Bornholm directe, få införa Får- och Lamm-skinn, samt från Staden
till nämnde Ö utföra jern vapör och tegel.
' Stadens jord innehåller 3o6 tunnland, deraf dock |:del är af så dålig
beskaffenhet* att den endast kail gagnas till betesmark. De återstående -|:delarne
bestå af lerjord och sandmylla, äro årligen i bruk och gifva, i anseende
till en större tillgång på gödningsämnen, temmeligen fördelaktig afkastning.
Inom Staden finnas en Schola för första undervisningen åt fattiga barn
äfvensom en Apologist-schola med en Lärare., Dea förstnämnda underhålles
af Staden.
Några betydliga bidrag till sjukvård oell fattigförsörjning kunna icke
lemnäs af en Stad med så ringa folkmängd och förmögenhet, ehuru de under
de sednare åren varit mera än förr af behofvet påkallade; mindre fördelaktiga
skördar och högre pris på födoämnen lära hafva bidragit härtill;
dock synas i allmänhet sorglöshet och lättja hafva stegrat sina anspråk på
att få dela frukterna af andras arbete och sparsamhet. Utvägar måste beredas
alt motverka detta tilltagande onda; hvarvid dock hufvudsakeligen
svårighet möter, att kunna skaffa passande arbete för de personer af olika
åldrar och kroppskrafter, som fordra understöd och likväl kunna arbeta.
En ändamålsenligare reglering af Fattigvården är under bearbetning. Staden
har ännu icke något allmänt Fattighus;: men en fond för della behof
finnes, hvilken årligen något tillväxer, så att detsamma innan kort kan afhjelpa;
hittills bär rum hyrts för de fattighjon, som dermed måst förses.
Moraliteten kail säga* stå på samma ståndpunkt, sorn för fem år tillbaka.
Grofvare brott och stölder hafva lyckligtvis sedan flera år tillbaka
icke inom Staden afhörts och böjelse för fylleri bar icke eller tilltagit..
Endast 2lne Krogar äro inom Staden lillåtne,
Engelholm, som är den minst betydliga af Länets Städer, hade år 182^
en folkmängd af 8i5 personer, hvaraf 520 mantalsskrifne och 2q5 skattfri6'
och agde, enligt i832 års skattskrifningSrlängd, utom den i Staden förlag^
Garnizon,. 5^7. måntalsskrifne och 311 mantalsfrie, eller tillsammans $58
personer, så att folkmängden på dessa år ökats med 43 personer.
—
19
—
Stadens enda Näringsfång äro, i likhet med Cimbrishams, Handel och
Handtverkerier, samt något Fiske i hafvet och i den förbi Staden flytande
Bönne Å; men som den saknar hamn och är oangifven af flera, genom local
mera gynnade Städer, är handeln ringa och handtverkerierne, lydande
under andra Städers arnt eller embeten, för deras idkare föga lönande.
Handeln idkas hufvudsakeligen med torr fisk, salt, kramvara- och specerier,
som från Stapelstäderne måste hämtas på vagn eller med lejda smärre
jagter eller båtar, hvilka dock icke komma Sindén närmare än på 1 mils
afstånd; häraf och då Landsortens produeter mest afsättas till de större Städerne,
samt Malmöhus och Hallands Län, äro näringar och handel i aftynande,
så att större delen af handtverkare befinnas i verkligen knappa omständigheter.
Staden har på Landets cultur och näringar ett högst ringa inflytande;
men möjligheten att på närmare afstånd få inköpa de nödvändigaste artiklar,
utgör för den omkringliggande Landsorten en förmån, genom hvilken
Staden, i likhet med Länets öfriga Städer, gagnar landsorten.
Till Stadens fördel äro icke några prohibitiva Författningar utfärdade.
Den lill Staden hörande jord,-som består af 60 tunnland åker och någon
ängsmark, gagnas till odling af Spannmål och Potatoes, samt till höhord,
och finnes på ängsmarken någon surskog af Björk och Ahl.
På Stadens enskilta bekostnad är en Schola inrättad och underhålles,
der Stadens barn njuta undervisning; ett Fattighus är uppbygdt af medel,
dem Hans Majit Konungen i Nåder anslagit;, hvarförutan Kongl. Majit särskilt
i Nåder skänkt ett betydligare belopp, hvaraf räntan, ökad med årliga
.bidrag af Stadens innevånare, användes till de fattigas underhåll.
Serskilte anstalter för sjukvården finnas icke, men Läkare-biträde saknas
ej„ emedan den ena af Länets Provincial-Läkare nära Staden, bär sin
station.
Skjutsningen bestrides af Staden gemensamt med angränsande hemman.
Sammanlagde folkmängden i Länets Städer år i832,. utgjorde enligt
hvad förut serskildt för hvarje Stad blifvit uppgifvit;-
Mantalsskrifne ...
.
3,3p8
Mantalsfrie .....
1,74°
tillhopa 5,i 38
och har den sedan 1827 , då den utgjorde 5,127 personer , ökat sig med endast
11 personer.
20
Enligt uppgifter hafva Städernes inkomster af Tolag- Bro- Hamn- Vågstrand-
och Stånd-penningar med flera dylika fastställda afgifter, utgjordt
per medium för Christianstad 3ii R:dr' 44 sk., för Cimbrishamn 67 R:dr
och för Engelholm 3o R:dr, allt Banco.
Christianstads Lands-Contor den 19 December 1833.
AXEL DE LA GARDIE.
O. BECKMANN.
Tabell för Städerne inom Christianstads Län
Hus och Tomter
Jord
Garfveri-Fabrik
Färgeri dito .
Kammakeri dito........
Becksjuderi.........
Bryggerier..........
Mjölqvarnar med 4 par stena
Apothek
Artilleri-Manege och Kokhus
Artilleri-Tyghus......
litrednings-Förråd.....
Kronans Kassener inom Staden
Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och Bleking
Landshöfdinge-Embetets Hus
Landshöfdinge-Resideus . . .
Krono-Bageri.........
Trivial-Skolehus med Boställe
Lankaster-Skole .
Läse-Sällskap
Läns-Lasarett ....
Prest-Tomt, obebygd
T rimwrarehns
Sparbank . .
Badhus
Stadsvåg
Christianstad i Lands-Contoiret den 19 December 1833.
AXEL DE LA GARDIE.
O. BECKMANN
>
% \
Tabell för Landet inom Christianstads Län.
Skatte
Kungs- och Kungs-Ladugårdar* Hemman
Fisken i.....
Krono-Sätcrier ....
Frälse-Sätcrier ....
Säteri-Ilus thall . . , .
Rå- och Rörshemman. _
Insockne Frälse-Hemman
Utsockne Frälse-Hemman
Frälse Skattehemman . .
Kronohemman . . . ^ . .
Krono Rusthåll ..ii.
Dito Augmentshemman
Krono Skattehemman i . . .
Krono Skatte Rusthåll . . .
Dito Augmentshemman
Militiae-Boställen......
Civile Boställen ..... 4
Rcclesiastique Boställen. .
i Öomkyrko-Hemman, Skatte
Dito Krono i . i . .
Gymnasie- och Skole-IIemman, Krono
hospitals- och Barnhushemman, Frälse
Dito
Skatte......
Dito Krono.......
Kyrko-Hemman, Frälse. . . .
Dito Skatte......
Dito Krono ......
Krigsmanshus-Hemman, Skatte .........
ikattlagde bobygd e Torp, Utjordar, Urfjellar m. H
Lägenheter utan Mantal, som ej under något
hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito Skatte.................
Dito Krono..................
”'to obebyggde ...................
'skattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare-och Soldat-Torp
Ö20 styck.
“^stugor......................
•kbyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman
under ständig ägande rätt......
Dito på viss tid eller lifstid......
*kattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskildte
slag, som ej under något hemmans ränta
äro inbegripne, Frälse
Dito Skatte . .......
Dito Krono . ____...
rn^hlagde dito, Krono
•UlUisi-------•• «*»"** uno par Stenar
iga
Tnn ^»Varnar med 292
Hin.Ki^flvarnar’ GrofbladiS
IIu.sH«fs -Mjölqvarnar, deraf ingen med
, ordboken uppförd ränta
ärskild
^PPärharnmaré . .
Jern-MaImfactar.yerjc
PapPfw-Bruk ....
Tegelbruk......
Alun-Verk .....
Krutbruk ......
Garfverier * ....
Kalk-Ugnar . ... .
Oljeslageri
...............
Krono-Park, som tillhör Kronan om 63 Tunnelands
rymd ....................
Diverse Personer, sorn ej höra till någon viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvok och Fidei-Commisser
Hemmantal.
Förmedladt.
Oförmedladt.
St.
2
St.
2
n
ma
1411!
5tV
503!!*-  587!f|!
1651
46!!
105-,Vio
3/ä
159Ä
QOoJJJlL
iwo10080
91«5
165 Ml
14 Å
lill!
13!
2 h
lii
124
97-5.3-
140
1 ■
x i
15
*8
s
3
U2 + o
t
2
2*
102|l-
13Å
8!
607!!
678521700
14t!*
5911! . .
154!?
41!
1962!
4
1 8 9 -°-4 1 *
12 + 736
123!*-
194iVs
15/t
109!
13!!
1!!
lii
28 i
I I
T2T
n
£
7?
7
s*
-
___
-----
n O
n -•
^5
p- “
B
1 oq
w: o
«■ 3
B r7‘
B.S"
£?
St;
66
373
386
489
568
5,024
1,982
19
1,946
25
63
107
1
189
154
162
82
32
1
ci
11
16
11
1
Summa 2,990||| l3,599!?!ff|t|ll,721
Utsäde af:
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdra"et.
T:r
2
297
23
2
114
189
11
6
461
3
70
132
201
91i
2
791
101
1
18
10
T:r
13
14
2,055
130
40
3,811
5,243
213
360
1,325
60
1,476
8,171
722
1,441
100
1,256
151
24
1
54
2801
6
108
5
49,
4
34
119
80
117-4
1,201
447
191
96
491
T:r
17
16
1,952
149
58
4,559
5,437
160
509
1.450
48
1,791
9,845
921
1,623
130
1,392
175
32
1
40
322
8
80
81
66
81
41
187
133
1721
1,466
458
28
109
K
eo
631
T:r
11
1,043
68
28
1,450
1,914
88
193
428
131
631
2,229
195
530
37 i
632
eli
13
22"
107
2
44
1
14
17,
22;
24'
53
69
m
102
T:r
192
10
15
930
781
5
143
255 ‘
21
341
1,542
ISSI
2631
26!
133
13
4
1
2
1
341
2
1
8
33!
231
251
5!
T:r
1
449
39
4
502
1,085
84
201
233
17!
177!
1,112!
109
348
12
3461
27
13
21
49|
1
42
110-
8
11
13
13
34
19
1--
34
12:
32
T:r
32
12
2,481
247
80
4,382
5,161
176
633
1,568
38
1,537
9,088
720
1,528
154
1,240
101
28
2
44
192
7
88
2!
53
3
65
294
258
183
2,554
1,683
321
266
116
,134i|29,276^133,455 |lO,Q57 k065 ^4,804l|35,052
Hvete.
P9
P3
oq
Korn.
Hafra,
g
ET
0
p-
CA
p:
P-
T:r
T:r'
_T:r
T;r
T;r
—
65
68
8
16
10
56
52
33
2,522
13,210
9,585!
5,787
914
165
670
606!
243
40
12
240
348
205
90
815
19,570
20,472
7,491
5,230
1,062
27,916
25,8395
8,737
4,235
55
1,378
960
260
25
40
2,076
2,8675
3,044
839?
369|
7,421
7,196!
1,993
1,496!
24
334
220]
28!
8!
383
7463
8,367
3,000
2,446?
84li
33,971
44,129
12,312
9,129
158i
3,601
4,0065
957
916!
6O81
7,280
7,828!
2,292
1,542!
13
529
542
200!
153!
579!
7,271
7,131!
2,423
779!
54
709
706!
160]
51
—
118
124
28
14
---
5
4
1
2
5
324
240
66
5
96
1,338
1,207]
292
137
2
30
32
8
8
10
648
480
132
6
——
20
27 i
3
2
235
259
43!
33!
16
O75-
1 *
8
---
167
161
68!
132 Is
18
676
1,044
105!
124?
9
388
649
87
116|
522!
601]
145
21?
5,647
6,201]
214
133
—
2,499
2,610
—
3
■t
An •
80
480
506
"ivy 2
353
136
______
___
____
253
261
50f
3
2,269
214
20
3,026
6,258
514
lool
1,050
74
627
5,467*
476 ‘
2,039
551
3,3801
83
40
1
129
160*
4
258
34!
j3
4
32
57
73
75
98
J5S
T:r
320
120
23,440
1,928
720
41,13.'
46,125
1,308
5,498
14,830
365
14,250
85,270
6,880
14,060
1,442
11,111
960
190
2(
3,
1,842
70
708
45
46!
35
650
2,64S
2,308
1,651
21,724
12,390
260
2,500
1,102
Underhållne Kreatur.
o
*
feit.
*) Anmärkning vid correctursläsning: Nämnaren till detta brak felas i Manuscriptet
7,93411147,213|] 155,481 |50,7645|28,836/s]26,786l[318,736j34}582|l7,14±l42,618j32)389j68,420j49,562
12
1,561
160
50
5,049
6,080
195
377
1,536
43
1,659
10890
1,276
1,715
160
1,260
164
34
2
50
336
15
98
4
72
23
67
65
17
933
366
14
154
St.
8
1,292
121
30
2,542
2,887
64
212
666
22
930
5,4!
440
1,002
73
703
76
8
16
144
2
31
4
26
2
2
38
20
242
38
2
28
132
St.
i9
14
2,22'i
194
106
6,216
6,423
104
716
1,799
4(
2,176
.2,095
1,183
1,775
186
1.511
136
20
2
26
286
14
50
74
45
150
117
20
3,436
1,056
33
189
<3
a
oq
er*
o
165
St.
1,420
81
52
4,750
5,423
155
315
1,368
48
1,566
10,995
1,124
1.686
131
1,355
150
13
2
39
314
11
76
4
61
4
39
40
33
18
914
120
PJ3
St.
11
14
5,425
157
93
8,744
14.946
736
727
2,495
98
2,725
17550
1.468
3154
210
2,263
165
41
3
184
3l>
S
360
12
103
10
55
232
220
42
St.
16
24
2,202
154
98
7,460
8 694
246
693
1,874
35
2,223
12,975
1.431
2,188
208
1,583
160
36
4
60
348
15
115
1C
101
8
34
120
143
32
St.
40
16
419
480
49
77
3,737 3,373
1,416 1,998
6
47
21
351
41
298
38
346
503
59
12
15
15
24
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Uppskattadt
Värde.
R:dr
12,000
900
6,600
751,823
122,306
$5,425'
2,293,335
2,695.982
69,977
227,4501
635,270'
16,864
96
703,126
460j 4,123,815
420,272
742,709
65,400
497,607
55,973
6,480
550
6,520
120,058
4.400
6,200
3,000
28,980
2.400
,k.
53
37
15,270
85,831
73.103
22,053
17,940
7,415
25,331
2.900
15,415
2,238
150
284,157
12,20f
44,150
12,600
tll,335
4.000
11.000
43.200
20,000
30,461
5.000
27,800
10.200
500
Efter 1323 och 183c ars Förordningar.
Efter
lista Art.
R:dr
10
1,256
135
69
5.771
6,092
176
538
1,393
39
1,627
12,239
1,030
1.772
180
1,08'
94
18
2
12
255
10
496
643
760
3,645
2,572
sk.
12
14
36
14
8
2
2
20
22
38
26
4
642
32
4
14
18
42
5 46
5
64
5
18
Efté» 2jdra Art.
Af Lön.
R:dr
sk.
30 36
3,122
468
108
19
6
23
90
20
10832
21
71
1,200 4
22
317
1,4983!
34
1,8761^436,771 |—j-j47,308|
7|l,822|32| 8
Af Egendom
och Rörelse.
Af Gäfvor
och Testamenten.
tö
<2. 3:1
R:dr sk. r. R:dr sk. r.
13
1,903
278
55
6,241
8,049
138
514
1,376
34
1,70043
9,484
1,139
381
8
141 6
11343
11
1
1240
25432
1514
12
6
58
34
235
176
58
66
964
36
19 25
17323
28
4.38
8
35
17
20
21
10
14
78719
6330
iU843
27 24
3744
; 8
67
187
50
107
17
93
20
1
4,509
27
39,852 11 4
p*.
Ridt
14
14
3,536 36
40513
1836
4,97520
5,389,20
146 4
194 23
1,360
28 33
1,696 47
9,914
1,163
33425
1,649 44
146
1,043
135
7
3
22
315
8
4
5
70
4
11
23
29
44
24
14
19
12
4
36
21
1440
21
16
2011
101
11
8
8
3
1
7
3
8
10
3
21
&1
B
3
-B
R;dr sk. r,
34
30
9
21
32
12
2
7
25
6
37
6,696
818
143
16,988
19,532
460 46
1,254
4,129
102
5,025
31,638
3,333
3,803
651
3,770
344
37
7
47
825
33
22
16
193
13
10
552
893
958
58
3,716
3,536
54
3,295
43
1
15
23
11
26
37
14
9
28
6
24
46
26
7
4
35
42
19
42
35
33
42
47
17
45
8
35
17
1,356
63
227
27
57
14
90
27'
70
216
38
165
20
1
5,709
334
334|25| 7!32,442(34| 8(l21,760
20
21
10
14
43
30
11
24
32
32
9
7 35
28
12
19
1
19
Ständige Räntor,
o
O
D
-
o
B
P
-
r.
R:dr
sk
2
_
4
21
16
8
27
—
5
323
20
2
2
10
11
2,029
29
9
55
10
2
168
43
7
2,401
29
11
63
20
1
1.417
2]
6
18,458
19
8
1.808
15
—
1,938
2
10
193
8
9
1,425
7
2
233
1
2
35
29
10
1
23
11
4
47
35442
14
Illo
5
37
71
6
15
64
52
186
47
50
125
10
21
36
R:dr sk. r
40
10
13
197
82
35
5,220
6,201
217
446
1,121
133
1,490
9,242
1,051
1,509
156
923
161
22
1
20
320
13
17
8
82
9
41
33
19
45
8
43
9
3
26
46
44
37
33
14
16
33
3
27
11
22
16
30
144
14
47
19
47
31,681 M öl 29,010|30
lfa
5.1
p s*
Cfq SL
P co
R:dr sk. r.
14
644
22
12 2
7| 659(l6,
R:dr sk. r,
12
3
541
56
20
2,361
2,261
70
207
527
16
719
4,474
451
671
65
422
39
6
114
3
2
12
12
12
12
36
36
24
36
36
24
12
6
35
2
1,38'
965
1,260
171
36
36
24!
36
185
241
264 36;—
7 36
33
12
35
6
1
14
52
4
36
1136
2724
494
36
p: “
*-t o>
p c/q
g. O' g
• *r. '
b 2
cfo. 2-  n -
R:dr sk.
9
640
580
21
68
168
7
214
1,470
24
12024
20036
11
33
17
3
2
38
1
1
4
8
1
56
79
124
2
559
413
4
693
37
14
195 36
36
36
36
12
12
24
36
12
24
24
Q
a
T
Ö.
5*
cn
l
C:
►5
Cfc
B
S altpeter-Afgift.
verk, och andra|
Verk och Inrätt-
ningar.
Tionde och Rän-
tor af Bruk, Berg-
-t,
Summa.
r-
R:dr
,k.
r.
Rjdr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
k.
r.
1
6
44
4
9
21
16-
_,
2
39
_
__
45
39-
291
45
9
1,030
19
5
___
24
4
__
* 486
26
9
OQ
6
73
35
6
896
38
9 051
2l
6
4
983
2
12 059
38
30
12
4
__
395
32
5
___
82
46
—
974
1
3
__
___
176
39
6
_-
4,395
40
2
5
ofi
6
226
20
~
282
37
6
__
4,124
2
2
4
1,557
40
11
__
35,204
26
7
_
125
34
5
--
—
3,557
36
1
271
11
_JL-
4,590
35
1
22
OQ
6
449
.9
3
—
ion
11
3
2 994
39
7
93
QO
3
475
2
4
10
5
72
32
2
7
11
4
16
7
_
_
2
35
3
__
—
_
35
1
10
___
___
_
44
8
11
—
—
—
871
30
7
i
1
(i
39
44
i
__
_
3
2
3
—
30
27
5
i
12
0^
__
_
57
32
__
IQ
208
13
i
16
4
257
36
7
537
4
8
458
16
8
251
34
6
—
___
_
___
—
—
1,967
5
7
7
ID
1,000
13
7
—r
—
—
"
"
"
1,960
24
47
12
50
14
—
—
—
—
135
29
7
1,161
41
Z
346
26
11
356
26
11
49
24
—
_
_
!
_
8
—
——
—
—
__
—
63
24
92
36
—
_
_
—
_
2
_
__
_
14
36
__
—
—
__
—
—
__
—
54
36
—
—
—
—
—
—
--
—
5
——
—
—
—
-■-
36
—
. -_
—
__
—
—
__
_
12
—
_
_
31
12
__
—
—
—
___
_
—
—
—
—
—
---
—
—
—
—
_
_
r
36
159
—
—
—
—
——
—
849
24
—
—
r
—
-—
—
1- _____
—
3
P
-
8.*
3 o
OQ
O P
ps 3
R:dr
372
375
sk.
31
43
506
28
40
kR;dr
sk.
90
160
5,280
1,890
122
13,180
15,679
272
1,143
11,516
133
3,961
104,904
2,576
912
390
2,820
406
68
4
50
795
27
51
18
204
12
67
201
156
110
28
44
28
10
11
34
10
4
45
2
18
33
4
24
18
16
274
32
126
Clerecie-Statens Underhåll.
n
P
>3
22
ft:dr
sk.
46
32
8
24
1,661
195
148
11,756
15,395
528
1,341
2,911
92
4,310
21,595
' 2.309
3,982
349
1,220
356
74
5
2
32
38
34
24
9
10
13
34
12
16
16
17
40
10
324
47
720
22
53
16
168
12
44
219
140
46
705
264
12
104
297
24
20
16
46
32
34
6
16
R:dr
10
t*
><
T
P PT*
E* o
c I
<*3 03
“ ct>
r-r
n
sk
,2
8
32
5
6
40
16
16
40
60'
2,374 32
44
5
21
,096
,158
~87
233
134
311
35
75
41
2340
55
9|l8,256|2j| 7|5,814!l2|—| 191 lil61—|4,977l 6'| 8l 545|32| 6|91,136|30| 7l 1,291 lisl 2ll67,654|l4| l|71,264j24|-|6,579| 2|—16,334|42| 8(84,178(20
45
18
25
11
4
24
26
R:dr !sk,
916
202
23
994
1,582
73
16
237
11
192
1,869
269
427
29
92
32
11
40
34 28
22!—
40
35
16
24
17
46
32
14
44
38
25
28
4
34
8
30
8*
1
13
15
39
28
633
1425
332
25
40
6 21
24
6 42
35
17 24
14
— 8
10
w
B
B
B
R;dr
56
31
1,908
224
169
13,847
18,136
602
1,545
3,381
107
5,109
25,839
2,713
4,72]
414
1,387
430
85
11
14 —
24
2
37
20
44
22
9
40
44
46
22
19
22
28
24
3
40
4
5427
10
849
25
6]
21
204
15
52
253
164
32
54 32
818
304
16
121
5
27
346
12-
63
3
15
15
40
crq
R:dr
sk.
4.
4
364
14
113
1,071
1,194
109
224 28
2410
11
5
338
2,062
190
345
32
232
tl
2324
14
14
2
48
1
2
2
13
1
23
9
16
cn
PC*
R:dr
sk.
3,804
16
46436
1,112
26 34
1,782
11,815
1,374
42
22
6
2
44
10
5
26
35
24
28
34
26
2
20
154
17
2
1
328
15
24
12
18
20
22
47
13
30
12
93 26
16
R:dr sk.
20--
4 —
> ö
B ©g
g; a 3
Curt
3 *■*
W P
tö o CfQ
por*
2
Rjdr
16
sk.
32
13--
7 :
63
10 8
33
8|6,55s| 9
21,095
11
418
32
38
2,773
5,056
103
358
798
21
1,181
7,135
734
1,119
106
6484,
963
182
203
7
10
4
50
10
30
37
31
40
42
35
32
1440
10
18
4
214
77
35
71
8
8
9
10
8
8
8
4
4
8
8
8
4
CA
C
B
B
p
CA
£
Vt
w
51
Rjdr
sk.
,297 4'
0302-
629
4034
290
15,'
3,4672
701
61,!
81,
2,0041
6, “
26,492
652
22,932
227,296
15,363
17,329
2,171
12
2,053
326
25
212
4,176
153
193
139
1,031
76
18
36
19
17
12
24
40
319
10|lt|25,346|19M
21,4< 2/36
944
1,966
1,778
480
4
11
8
5
9
6
10
4
10
s
4
11
7
10
10
5
5
14
21
3
6,74633
5,320*46
101
5,689
820
9447
12041
•14
41
9
3,097
420
276
35
151
16
107
337
76
26i
52
199
201
1
2
6,681
11
10
35
24 —
8
32
17
40
40
0 36
36
14 2
334251 7
2|540,508|27| 4
Christianstad i Lands-Contoiret den 19 December 1833.
AXEL DE LA G ARDIE.
Y
O. BECKMANN.
lii
. * *,
.5 nry
—
4 wäi'
>b-.
teij
t
K %r. t
“ ' ä -S
»
ris: ft;
»feli
-Sf.jOuuJt
j - NB1
--{—IsJ? !'J';.;.:
a C"p i‘l6S
!
• tp-ni" »
i •
: j l-_-i
l.il.i.
-■ -i t ■'&
i-..”’
; ;
s
I
- 4 .i-.r.-u.v.i -
(
•rit
;
i
! —
'.. '.v.r»r.
|--------
hi
-•—övo, r o\
|ku2,£
_j_,vvt :
-
*
_ < •* .Ji r1t 1 r
*•• s
r' • > U
f «'■»" i
8
s—t~TT5jC.:»
j-~
\d&
-i -••'-.P
;;;•
k
,*
- . .
*
-
N*i
J
X,';p"!
J--
J—j—T-’t ;:ar »ta
r
sv.l-
1 r.>-»
* . ' _**•■**«•
• »*„
»a
»* 1' *
/
rm r
••
;■■ 2
-rs
KSTS?'1.
v ’
. ;
* i V
«u v-i»-*
■.
1
* -
-
iAvrc»'
i t ti i 3 *
___• ---■ —-u
———
---------
!
:
!
i
"T*
.,
-7 1 ■?/ t
' 5 *; -
r;
■
,-f
....
■ -■»'
r - **.£ -
« ...
„ .lfa'.*— SSZ-irXit
rzsarruz. 'Jars
m*nr>m< :<+#*-----
t
t
,'jft
,!u
;
'i- k
■f. i
; »?S
»t
is.t !
-TJ.----
: \
■ amrin?
i
■i ! • * •
-
*
~ l
~tr
; ;r'"'
- i. !
åi !
, /
L.
v-!
i '
i
'
|| \
>
;
pr
B
f
____:
• -r
i lil i ' v ■
' ti
*• <’ i -i...
pi r -•=
Sfi - 1 9i ' \$\
t • i:r
<p!
* l. »
*:T
, f I i:
~f I »
i; i
— s
,J5 |
i
t*fr
{“i
: C.**:!'
0*■■•
| :i,V
; .... ; •■' - ■
;
* t'
■ ■ *
*
; ^ -•
' ’3uo r.t' * *r ,
•
; ;
■•'■'i- .hot** ! ‘ 4 ua
'■ ;r;
■
*• i:,: - •• •
. ■
rp; ;< ',?. Ur» ;:4 % I. :,v 447? | uhxt j 7“P.l i '
!
•<r-i-
-t—
, w
?<• <
£«-.»■»</
1 •
♦
* ’
t«
i -,) jvi.Of
t «*r*
•> « » *
r- ■:
i
:? :.;?ä '
• V •
!
SM ’
•il Pitt'
• i: j f;.v
P5
o
......v,:-.tp
i tpp
I
t V.■. L
t
■ Li I
i i
; *i
i fll*'
I
i iir.i
-i Vtt
i
it
.i
i - ;4-t
i
:
.Urf
• • * ‘ - . . .
i-ti
to,
I i
I ....
f
I I. , I
* »
i ...
.( r-rP
i ii-1
I * ...
*
i
-,‘JUKö*)
'VJ,L
X
»-X«
3,t
t- -p~:;>iu .}
frfeiS .....
r-i-i:;-v-Va l*1
" > ■ '■
r ,' •’
• -j v ^vX# ,o
- . äi-T . I, 1 i .....T* i i .
i :
{■'' ■ i •:•:
i r7. 'J 'i ! :'j.-v i V1
J t'.*. I * <•>*«.
#
J t#
{ : . ■
i v,
S ■ ’
.
. . p t*:.
v.riri
-
- - r. O
'• -t
, I
i . ...
;
i :.:i
r;'4
t«Cit nivi.i
*» *
C i- a i art!( ;
j
f
j »Jl^v * '7 .
' s»'*J i Sif.
'
I tt * KL Un
! t
j;t*TE r. Oi ;0'S"'
o:. *
i f
-
4 r i
t i
; --irsp;
:t£fc "f£SS- |;rå£ii
! o ! tr
"•o
tea.
j-«r
I-p
P,
>'«R
Xtn
t<i-5
]<>’”
«-'■
[r;
”
.
1;:i,
!c;
pä; m H \„i äc£ o jj<— .
"ot ;ia ’rt;
xm r.^:
lif i v-, •
>t 7 P F- |l- ip; i- js -
H’£
i ■
•
i' n<
Ti*
,»•»#»
i-*'
• t
i
I»
r. ■ jU |'i£ i»
Cm
P.
!‘v
Ii...
t vu
tr' -7
!
r
"; >; ■
:r ’
't
rs
-
4 4- K i * 1
1-7 '
I.1-..' t!
•r "
-
— ••I i
nr. t !
v: ut ■
v:.'«vF i
:in
~ u- ;
.vp..-
!
i tJ
i
S’V*
' •
ttf. ■ i
TO t
ä*s
« i
■U. m.
(Sfi
t
"i
- - * ..
rMr
00
%l .
.- 4^. v
4"
-r
t ,
r
i - f
ri*
; ■
!
‘t-
f
■
.,* fc
t ..r’-..-*
.■ t
i l
1 '
'V ^
r-\ ?, ■
flat
» «
h
i
iC.!
n ’
' | «
. .. i
.
! ♦
- i ■ »Im,
* * r
. „ 11 *
V .
i ;
sr
a ni !
t •», t !
V^Qfei.
i —
:•••> s;
i^4
fcfefiir
i
p»V
tgl i
»v^r
-i
är:
1'Or
t VI
t f+*v, 11
• '—toofjjf
■I-järt Et
* - -fftt
-I -n2t.l-«
H
i i
-i \m±i
; i • ; ■
.* f
j—!.....(iutsi i
; t- rr- -.t
14
i''- ,P»r
- !n
. . r >m
» I «VV> 4
---'i
* ; ' ÄtS
; ■ ' m
t
,*
-»1
* r~,
\.
lil
• t *
- -. /U t , .
•v t
r ;TS
• 1
; i r
‘Ii,
.
..
i it
. - *4 - ■
* rrlT
* '"rh
.. s i
'.**• •* * "-■* -- .
-Sto*?-"
■
, ... - .., •
“4
...
s
vM.r;
•,
t*
i
| - ■■• * *-• * .
■ ..i
<
•*? -'"t-
»
r.:rV.v. I
1 • ä
f
i
;
......i—
•
V- '..
1
f- •
f
l
"" — ’ !
R
.
I...
---r ' :
1
■ "T
f
j V
'
........ _:
5
i —--------
$
— I
. ,_rr_____
;
(
!______ ...
'
I
i-;-... ■
!
!
? ri- 4 r ■-  *
■ - ?
: .....- - .
"4
!
■
■ »
» .
; *
\
•__ _____
i .
. ---------
* .
; _..—-r *
s___,__“___
! -------; - 5
____________ . -»aidi
; . nv:, 'p
r --
' ••'■',1
„ . Klitt ' ’> *} ;
r ........ ur.tnmr, i
. iC-ifjifjt?: nn
•ffftlplMWlfl^-rt-1 * ' * *»**
. !. .
4'fUW*»1 **»
tt*4- <k
;■
^ >
11
4|
å* fri *♦»«»■' »V ’*»••*- -
,
.
. . . .
1!‘“ l '■'■ '* t|
.....\
.
-S'
*
•-
• *SJ
........ , .
t^-:. lii c ; ji
............’. . ■ ...••••: 1 ;;
. . .
;r! "• • '
v; i .i.LT ;•.-■»>’«
* t-'"' "•
................... '.»sitt
......... I>3«
......■jzi.Yi'* ,'-!•?»......?• 'tj-!
.... . . . . . . y i11 i t
......... n.i ' * i,
...........
-
. -li.i.t.r >5’
■ .LUa-.if: i"
| Jt..t--]i'■■>>>' 't staTdsM ••;
•'
f ........imil i-, I,,,.,: tfclpTf. «8}0 .......Cv pvl
É
. .. i. -.clar öBiji.^ '.-in-.it "v
!
. . . ; ........
•
.
...
..........r:
.......; y:( 'y'-0 .
if&jhtr
C
ab-ix -
........’...
:.v.. t
5 * * • •
M-rrv-'
; nsatmaé 'nitiåtrå?
•
# # # ^ . . *!*** v*i»*« • Pt» • i« •-'»
*- *
i .
. . . Vikis
i: ~ - V l. ’0 1- 'fli.ylJt
•
|
’ -
■ ris®
' s* **
« T »*•» H
Lf.l .t-t"-•'I-
• “ *** -
> - -"v ' e*j
■ ■
.
i
■
»*4t« «
., ..
»ui»* *
.
{v**«rr
J
«
*
•
. t>«*»■-' *
- •
[ • • • ; ; ;;;
. ajan-" <
- • . . ..t
...lill'***' . i..iiliTTfl
,'M!
*. , ir
K. t.
u-t*M
piua
■ *. *
1 ' -
• * * * • •
* s£,
r.
%*
Alof-”';
:S;t
^ VV**i*<A
i **
•l44ii »4**
. J
* *....... •" '
........ ... • -
iw"*!/''
.............ti •».•!•***
•„ ,t;.T SM au* i, uUn.t yrrAiit •■■■
........:
r*:
A&iw
. --
r.--t * r:r -rn !■ * S^n-'.
...
.>—*i<
i
■é;Z£
—1
.•mätä.
..'.45 .
■^.-t
i.-.r» i- -
.;;: :• v ri • ’* ti
Uträkning*
SOm ViSar MediUm af Fem Ä- Markegångs-Pris för Christianstads Län.
{> Båg .
T»«na Kor"
■ Toir""/smör
i 7 Tu a/ hha längd och tjocklek,
i A.r%e t? dlto......-
£> ^gsverke
» Da,, "Svente. .
, Si?»»!'?lkr '
i Ka4lP»ndTGS,'l“- 7,st
,
£ n«a p r u,a Vaxljus
*•»«, »'Olia ’
Olja
fan
, K fe
' N.» -Kd .
VI
, Nm Tinved .
i Iass Ved lved •
i rasS Brta •
•
>
H>rf
Sund
e •.....
KUs'flöf pUlldC^väl Vargnät Hård
i
f godhet och)1h
Johand af li
.
T Gfter ^
ll» -vigten beräknadt
Tunna ren och ' pa Lispundet. . .
-
. L'sPUnds viet^°C^ Hafre af minst 8
} Lispund ren Al *?ed räSadt KappraSl
' Ma,!s Portion "ShaIra Cfter Ra/ •
Hästra tion .........
Mark mjukt bröd '......
.......
^sedlar tillhörande en indelt
R°te-Båtsman.
Pppfordrings-Persedlar till årstjenst
1 Tacka med tillbehör .
.
1 väst med dito .
| HarttLängbyX°r med Jösa lårfoder
1
Halsduk af mörkt Lärft! .*
*
2
pär Ullstrumpor ....
3
st. Skjortor .
1 pär Skor. r
‘
‘
Hein dr dehn ings -Persedlar.
1 pär Skor
1 pär Ullstrumpor ....
*
Lön och Hemkalls-Persedlar.
Ld" •.....
Hushyra.....
......
i Tunna Råg ..........
1
Tunna Korn
2
Sommar-Lass Hö å 3o Lispund .’ .*
Marlegångs-Pris för År
Summa
1828.
1829.
1830.
1831-
1832.
Banco.
SuldaUMunderings-P er sedlar.
i Jacka •••*••«••«••
8
._
_
8
—
—
8
—
—
8
—
—
8
—
—
40
—
i Tcliacot...........
2
16
2
16
—
2
16
—
2
18
—
2
18
—
11
36
—
i Eselia rp...........
44
—
—
44
—
44
—
—
44
—
—
44
•—
4
28
—
i Halsduk...........
18
8
<—.
18
8
—
18
8
<—
20
—
—
20
—
2
—-
—
i par Stibletter .........
1
16
—
1
16
—
I
16
—
I
16
—
I
16
—
6
3a
—
i Skjorta ...........
I
27
—
1
27
—
I
27
—
I
28
—
1
28
—
7
4'
—
i par Strumpor ........
-.
34
—
—
34
—
—
34
—
—
34
—
—
34
—-
3
26
—
i par Skor .
..........
2
16
2
16
—
2
16
—
2
16
—
2
16
—
11
82
—
i par Byxor..........
4
24
—
4
24
—
4
24
—
4
24
—
4
34
—
22
24
—
i par Linnebyxor ........
1
40
1
4o
—
1
40
—
j
40
—
1
4°
—
9
8
—
Mede*'
Priset.
—
3
Christianstads Lands-Kontor den ig December i833.
AXEL DE LA GARDIE.
O. BECKMAN!*-
1
I
210:23
BEFALLNINGSHAFVANDE®
UTI
«
Blekinge Län
TILL
I UNDERDÅNIGHET afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
ECKSTEINSKA BOKTRYCKERIET.
183 3.
Länets Allmänna beskaffenhet.
Blekinge Län, till området det inskränktaste i Riket oell ansedt innehålla
endast a5JL Qvadrat-mil, må icke derföre anses af mindre betydenhet än
andra Provinser, eller dess styrka och värde mätas efter denna måttstock. Af
naturen gynnadt med en rik vegetation, fiskrika stränder samt flera större
och mindre strömmar, hvilka i mångfaldiga vattenfall nedflyta från det ofvanliggande
Småland, erbjuder det på en gång ett lönande jordbruk, ymnigt
fiske och de möst fördelaktiga tillfällen till manufaetur-anläggningar af
alla slag. Utgörande, så till sägande, Smålands södra strandbygd och rikt
på hamnar, måste det blifva nederlags-platsen för hela södra Smålands afsättliga
produeter, dem det tillbyter sig mot de behofver Småland å sin
sida behofver hämta tillbaka, hvarigenom en lönande handel bör uppkomma.
Deli delen af Länet, som närmast 'gränsar till Calmar Län, och liela
den öppna östra kusten, intill dess, vid den såkallade Thorhamns-udde,
stranden böjer sig i en annan riktning och inneslutes af öar eller skärgård,
Således Christiarfopels och större delen af Thorhamns socknar, består af
mindre bördig sand- oell klapper-jord; stränderna gro kala, marken i allmänhet
slät, men ju iner den aflägsnar sig från kusten, dess mer produktiv
på skog, hvilken här synes hafva fordom varit särdeles ymnig och bestått
af blandad Tall och Löfskog. Från och med Jemjö får landet en förändrad
caracter, är mera couperadt, jorden bördigare och derföre mera allmänt
odlad, hvilket fortfar ända till och med Asarumstrakten vid Carlshamn,
hvarefter slättlandet åter öppnar sig imellan den skogbeväxta bergåsen i
norr och den öppna hafskusten i söder, der den i hafvet utskjutande landtunga»,
sorn innefattar Mellby socken och är känd under namn af Listerslandet,
med det derå befintliga höga berg, Listers hufvud kalladt, lemnar
®tt mål för Ögat. Denna beskrifning af landets yttre gäller dock hufvudsakhgen
den så kallade strand- och mellan-bygden. Skogstrakterna, elier Länets
norra gränser, äro i allmänhet mera skogbevexta och likna hufvudsakSen
Smålånd. Mindre odlad och mindre odlingsbar, ofta besvärad af vaten
’ s°m utan kostnad och moda icke kan a/ledas, &r denna del af landet
icke aldeles jemförlig med dea öfriga; dock finnas äfven der bördigare trakter
särdeles vid Fridlefstad, Rödeby, Tving, Bakaryd och Jemshög, som
utgöra särskildta socknar uti Länets norra delar, då deremot alla de öfriga
socknarna, sorn, ej mötas af de ofvanstående, pa tvären genomskära hela
Länet från dess norra gräns till hafvet,
I samma riktning genomskäres äfven Provincen af de der utfallande
strömmar, af hvilka de betydligaste äro: Lyckeby åj som utfaller i Saltsjön
vid Lyckeby, eller det fordna Lyckå; Ronneby äJ som flyter förbi Ronneby
Köping och * mii derifrån utfaller i hafvet; samt Mörrums «, sora utfaller
vid Elleholm. Mindre betydliga äro: Slittorps ånj som genomlöper Fridlefstad
och Rödeby socknar och utfaller i hafvet vid gränsen imellan Östra
och Medelstads Härader; Nettraby å_, som vid Nettraby utfaller i hafvet;
Bräkne ån, som genomlöper Bräkne Härad och vid Sonekulla Häradshöfdinge-Boställe
har sitt utlopp, samt Ryedahls ånsom inom Listers Härad
utfaller i sjön Wesan och derifrån, under namn af Norje än_, har sitt utlopp
i hafvet. De flesta af dessa strömmar formera flera vattenfall då de
nalkas kusten, hvaremot de på flera ställen i det inre af Provincen lugnt
framgå genom låga och släta bäddar, der de förorsaka betydliga uppdämningar
å ängs- och betes-markerna, hvaraf så kallade mader och kärr uppkomma.
Så genomlöper Lyckeby å, på en sträcka af mer än en mil, släta marker,
som till flera tusen tunnland lida af vattenstånd. På samma sätt Nettrabyån
vid dess lopp genom Tvings- och Fridlefstads socknar, äfvensom hela
trakten omkring insjön Wesan är i hög grad vattensjuk och i behof af
förbättring, oberäknadt alla smärre kärrtrakter vid mindre bäckar eller
sjöar.
Klimatet liknar i det närmaste Skånes. Strängare vintrar äro sällsyntabafsvmdarne
försmälta här snön vida tidigare än i det ofvan liggande Småland,
hvarföre ock vårens ankomst börjar tidigare, utan att den ändå hinner
någon fullbordan förr än Sveriges nordligare Provinser hunnit befria sig
från Nordanvindens kyla. Också är det en egenhet, som är svår att förklara,
att, oansedt denna kust-province liksom stupar sig mot solen och
derföre mer än mången annan synes böra upphämta dess verkningar, bibehåller
likväl jorden, under vårtiden, vida längre sin fuktighet, hvarigenom
vårarbetet vanligtvis här fördröjes flera veckor sednare än i Provincer som
ligga vida längre i norr.
Länets indelning i tvänne Domsagor oell tvänne Fögderier, hvardera om
tvänne Härader, nemligen Östra och Medelstads samt Bräkne och Listers»
nitton Pastorater och tjuguåtta Socknar, (oberäknadt Städerne) är ännu
oförändrad; men Domsagornas klyfning har, i anseende till den ökade folkmängden
och Domaregöromålens öfverhopande myckenhet, af Eders Kongl.
Majrts och Rikets Hof-Rätt öfver Skåne och Blekinge blifvit föreslagen , på
det sätt, att hvarje Härad skulle blifva en Domsaga; och denna fråga beror
för närvarande, till följe af Rders Kongl. Majrts Nådiga Bref den i5 April
i83o, på Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes underdåniga utlåtande,
sedan nödige npplysningar i ämnet blifvit infordrade. Fråga har äfven af
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstad blifvit väckt, uti ett
till Eders Kungl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium afgifvit utlåtande,
örn Näsums sockens läggande till Blekinge Län, såsom utgörande annex till
den bär i Länet varande moderförsamlingen Jemshög, ett förslag som dock
Eders Kongl Majrts Befallningshafvande härstädes, af flera skäl, funnit sig
nödsakad afstyrka. Ett annat som vore af mera vigt, är de större sock~
narnas klyfning genom redan anlagda Capellen förvandlande till annexer;
men detta ämne utbeder jag mig att få i underdånighet närmare utveckla
uti den del af denna Berättelse , som afhandlar Länets politiska författning,,
hvarest det lämpligare torde intaga sin plats.
Länets Innevånare
Dea
del af Blekingska aTlmogen, som ej redan nedsjunkit r fattigdom
och sedeslöshet, utmärker sig genom en exempelvärd grad af Iiöfsning och
redbarhet. Man träffar jordbrukande Bönder, som äro sitt stånds prydnad,
både genom upplysning och medborgerliga dygder, som både i lefnadssätt,
uppförande och förmåga af verksamhet ådagalägga en höjning i seder och
begrepp, sorn stundom lemnar föga öfrigt att önska. Det hehöfver icke anmärkas,
hvad ett folk, som bland sig äger sådana elementer, skulle kunna
blifva, genom allmännare spridd upplysning, ökad vård om dess sedliga
1 d-ning, och genom en bättre riktning af dess ekonomiska verksamhet.
Folkmängden, som efter 1827 års Mantalslängd utgjorde <! landet
63,4 19 och i städerna 15,070, eller tillsammans 78,789 personer, utgör efter
i83a års Mantalslängd
På landet:
Mankön
Qvinnkön
Mantals-skrifna ............. 16,946 ....... 18,548
ej mantals-skrifna, (öfver och underårige) 14,908.......14,925
Summa 81,854 .......33,473
Uti Städerna:
Mantals-skrifna ............. 4^07....... 5,468
Ej mantals-skrifna . . . ........ 2,788...... .
3,497
Summa 7,045 . ...... 8,965
‘Summa mantalsskrifna:
Mankön................ 21,253
Qvinnkön.............• •
Ej mantalsskrifna:
Mankön................ 17,746
Qvinkön ................ 18,422^ i6g
Summa 81,437.
Folkmängden, under dessa ifrågavarande fem åren har således ökat sig
med icke mindre än a548 personer personer, nemligen:
på landet .... 1908.
och i städerna .
^4°o5d8
Lägger man nu härtill den förökning af 3,3o8 personer, som föregående
fern åren lemnat, så visar det sig att folkmängden på tio år ökat sig mer
än -jSjdel af hvad den förut var, hvilket i synnerhet är anmärkningsvärdt
ilai man afser Länets inskränkta rymd och den föga tillökning näringsutvägarna
vunnit, äfvensom dea omständighet, alt, under ifrågavarande år, mer
än 3ooo menn iskor blifvit bortrj^ckta af de febersjukdomar, sorn voro epidemiska
under åren i828-och 1829. Också äro följderna af folkökningen
ganska botande för det allmänna välståndet. Öfverallt, der uppnå ärksamheten
näimare g;anskar förhållandet, finner man en bestämd disproportion emel
-
“
7
~
Jan sjelfagande jordbrukare och den öfriga befolkningen. Wid 1829 års Mantals-skrifningar
i Länet humös icke mindre än . . . 601 försvarslösa personer
vid i83o års dito ............. • • 4* • *7^
vid 1831 års dito ............ .»••••• 3o8
och vid i832 års dito ................ 4*8, hvaraf omkring *3®
tillhörde en enda Socken , med en folkmängd af omkring 9000 menniskor.
Läns-styrelsen har väl, så vidt ske kunnat, sökt afvärja och motarbeta detta
onda; men förgäfves så länge det alstras af omständigheterna och tolereras
af eftergifvande författningar, hvilka upplöst alla förut befintliga helsosamma
band på förbindelsen att skaffa försvar och lagligt näringsfång samt derigenom
så tillsägandes privilegierat lösdrifveriet.
Bland alla de orsaker, sorn, förenade, verkat till folkökningen, hvilken
hufvudsakligen finnes bland de arbetande fattigare folk-klasserna, anser jag
ingeri så väéentlig, som den i Blekinge allmänna och högt drifna Potatoesr
planteringen och Bränvins-bränningen, hvilka också blifvit källan till snart
sagdt alla de eländen och svårigheter, som på landsbygden öfverklagas. Särdeles
i Blekingska Skogstrakterna har detta onda visat sig i alla möjliga utgrenxngar.
Då Bonden ej sjelf medhunnit att utöda sina skogar har hail
upplåtit och sålt vissa såkallade parken deraf till andra-,. Drängar oall Torpare,
hvilka nedfällt skogen, svecljat marken och användt den först till Pötatoes
och sedan till Rågskörd, allt till näring för Brävivinspannorna, hvilka
både helloff skogen och skördarne. På detta sätt hafva de herrligaste skogsförråder,
som fordom utgjorde hemmans eller Byelags förnämsta styrka och
Värde, blifvit sköftade, oell Socknar, som fordom voro beryktade för sina
ymniga och outtömliga Bokskogar, äga blott minnet öfrigt, klagande pa
förbrända stenröset!> der all vegetation är för mansaldrar förstörd. Denna
allmänt utbredda och begagnade- liushållsmethod bär från det närbelägna
Småland lockat till orten en mängd lösa personer, som deri funnit sin nällng>
under defe både de och ortens egna innebyggare, missledda af detta
raiakliga sätt till bergning, antingen ingått tidiga och oförsigtig® äktenskap,
eber ock fört ett osedligt lefnadssätt nied lösa Qvinnspersoner, som, i följd
dessa förhållanden, tillströmmat orten. Att den folkmassa, sorn under
l?eSS^ f&rhållanden tillkommit, skall finna sig i förlägenhet, helst efter föregånget
miss yex tår och på en tid, då krän vins-bränningen, den så allmänt
tillitade naringsutvägen, är förbuden att utöfvas, är ganska naturligt. Men
ännu bär likväl det onda icke hunnit den höjd, som är att befara; ännu
bär den jordbrukande Bonden någon utsigt ofver att kunna fortsätta detta
hushålls-sätt, som redan är införlifvadt med den närvarande Generationen,
hvilken således knappast förmår tänka sig ett annat. Han är derföre mån
om att förvara åt sig god tillgång på arbetare till skogsröjning om vårarne,
Potatoes-plockning om höstarne samt till bränvins-bränning och skogsfällning
om vintrarne. Det är häruti man hör söka grunden lill hans benägenhet
att antingen hos sig skattskrifva och söka försvara tjenare, som han ej stän•
digt gagnar, eller bereda deras skydd med verkliga eller tillställda afhandlingar
om köp af jord, torplägenhet, arrenden eller backstugor. Denna
omsorg har gått så långt, att till och med så kallade undantags-folk (h. e.
sådana Hemmansägare, som för ålderdom afstått sina hemman till barn eller
anförvandter och dervid förbehållit sig vissa natura-prestationer till lifstids
försörjning) bortarrendera eller försälja deras undantags förmåner; eller ock
koper man jord och säljer den genast, m en med undantag af vissa jordstycken
eller rättighet till vissa tunnors utsäde, bete för vissa kreatur, svedjande af
vissa jordrymder o. s. v., hvarigenom ett af författningarna ingalunda förutsedt
eller beräknadt sätt att klyfva jord, uppkommer, som i betydlig män
medverkar att mångdubbla befolkningen ä hvarje hemmansdel eller lägenhet,
under det denna, i följd deraf, alldes förstöres genom ett onaturligt och
för hårdt anlitande af dess tillgångar.
I bredd med detta förstörande hushålls-sätt, som väl icke gäller alla
Blekingska Jordbrukare, men dock är alltför allmänt för att frambringa de
mest förderfliga följder, går äfven ett förändradt lefnads-sätt emot fordom,
bestående uti minskad flit och sparsamhet, ökad luxe och.mera sjelfsvåldiga
seder; naturliga följder af den lätta tillgång pä kontanta inkomster, som
brännvinsproduktionen beredt och den till sin höjd drifna böjelsen för fylleri,
sorn den ymniga tillgången på brännvin oundvikligen måst väcka och
underhålla. Ju mera nian öfverväger dessa förhållanden, desto mer finnér
man förklarligt, att allmänna välståndet, särdeles i skogstrakterna, är i det
närmaste förstördt, att, oansedt jordens årligen tilltagande odling, fattigliopen
okas, och att midt ibland Provincens hyfsade och idoga befolkning,
mait
~~
9
—
nian finnér hundradetals sysslolösa, förderfvacle menniskor, som förnärma
allmänna ordningen och säkerheten.
JVäringarne.
Att Jordbruket utgör Provinsens hufvudsakliga näringsfång, i synnerhet
sedan skogsförråderne äro i det närmaste uttömda, är en naturlig följd
af jordens bördighet, som sällan blottställer denna ort för någon allmän
missväxt. I följd så väl af det fortgående Skiftesverket, sorn ock den stegrade
omsorgen att aftvinga jorden alla möjliga tillgångar till den högt dofna
bränn vins-bränningen, har odlingsfliten gjort årliga framsteg, fastän dessa
valdt svagast under dessa sistförflutna fem åren. Under loppet af år 1828
bär man ej kunnat beräkna odlingarne öfver hela Länet till mer än högst
3oo Tunneland, som är ringa emot föregående åren, en följd af brist'håde
på arbete och penningar, som tillkommit, den förra af en allmännare sjuklighet
bland Länets Innebyggare, hvarigenom till och med den fysiska arbetskraften
blifvit förlamad; den senare af 1826 års missväxt samt 1827
och 1828 årens svagare skördar, under fallna värden på landtmanna produkterne.
1829 ansågos odlingarne ej kunna uppskattas till mer än vid pass
170 Tunneland, hvartill orsakerne måste sökas dels i ofvannämnde äfven detta
år fortfarande förhållanden, dels ock i ofördelaktig väderlek, hvaraf inträffade,
att jorden, uppfylld af vatten, var otjenlig håde att mottaga och att belöna
odlarens omsorger. Af enahanda orsaker blef odlingsfliten åreni83o och 1831 så
iörlamad, att dess arbeten ej kunnat uppskattas till någon anmärkningsvärd
eller viss ägorymd; dock finnas få Socknar, inom hvilka ej några tunnelands
Ödling skett, jemte fortsatta arbeten med stenmurars och dikens anläggning»
och hvad året i832 angår så hafva då verkställde odlingar beräknats till
minst 500 Tunneland. Länets Hushålls-Sällskap har årligen haft den tillfridslällelsen
att utmärka flere af allmogen, som ådagalagt berömlig omsorg att
förbättra deras jordbruk, samt förse sina gårdar med vackra och beqväma
*Uls samt flera anläggningar till nytta och prydlighet.
^ Alla dessa år bäfva, till föga båtnad för Landtmannen, utmärkt sig
gen°m kalla och Väta somrar. 1828 fördröjdes såningen af öfverflödigt regn
handsk. S-årsberättelse för Blekinge Lön.
2
under våren, hvarefter torka inträffade och fortfor till medlet af Julii månad,
då åter ymnigt regn föll och väderleken sedermera förblef regnig under
hela återstående delen af sommaren, hvaraf inbergningen håde af Hö
och Säd betydligen försvårades. Hvete- och Råg-skörden blef dock i allmän"
het någorlunda gifvande, men alla Vårsäden gåfvo svag äring och på en
del orter af Länet räknade man föga mera än aldra kornet i afkastning både
afRåg, Korn och Hafre. Äfven Potatoes-skörden blef på de orter, som äga
stark jordmån, inskränkt, och gaf blott sjette kornet, då deremot uti de orter
som äga sandjord, såsom Gammalstorps och Ysane Socknar i Listers
Härad, uppkastningen steg ända till i6:de komet. Den anmärkningsvärda
skillnad visade sig detta år, att Bräkne och Listers Härader i allmänhet fingo
dubbelt högre potatoesskörd, än Östra och Medelstads Härader, ett förhållande
som icke ensamt kan tillskrifvas olikhet i jordmånen, enär den,
inom dessa olika delar af Länet, onekligen finnes af håde sämre och bättre
beskaffenhet så väl på ena som andra stället. Christian ©pels Socken i Östra
Härad och Ysane Socken i Listers Härad hafva t. ex. begge sandjord, tjenlig
för Potatoesskörd och häst gifvande under sådana år som det ifrågavarande;
men under det skörden i Ysane beräknades till löfde kornet, uppgick
den i Christianopel ej högre än till 8:de. Orsaken torde böra sökas i
den omständighet, att Christianopel Socken är mera skogbevuxen och dess
smärre åkerstycken, som blifvit till planteringen begagnade, således mindre
varit tillgängliga tor solens verkningar, den tid af sommaren, då rotväxten
bildat sig, då deremot i Listers Härad åkerfälten ligga helt och hållet öppna
för solens åverkan. Sandjorden i Christianopel är ock sumpigare och
mera blandad med klappersten, hvilken i följd af den myckna vätan torde
hafva bibehållet en kyla, som förhindrat jordens växtkraft. 1829 gaf Vintersäden
mer än vanligt inskränkt äring; 5:te och Gite kornet var det allmännaste,
men i flere Socknar äfven blott 2fdra, 3:dje och 4’de; Vårsädet
var då i allmänhet mera gifvande: men alla sädasslagen blefvo i mer och
mindre man skadade af för mycket regn under mognads- och bergnings-tiden.
Afven Våren var kall och våt, så att vårsäden ej förr än ganska sent
kunde verkställas. På mångå ställen såddes kornet först i midsommarsveekan
och t. 0. m, efter midsommar. Vid denna tid var väderleken torr och
varm och nödigt regn föll sedermera under växttiden, så att alla slags vår
-
säden gåfvo de hästa förhoppningar om rik skörd; men under senare delen
af sommaren förblef vädret kallt och ett öfverflödigt regn föll nästan dagligen,
så att både mognad och bergning fördröjdes lills långt in i September
och Oclober månader, då ännu, på vissa trakter, flere åkerfält voro oskur,
le» äfvensom en stor mängd potatoes oupptagen, när oförmodadt ymnig
silö föll med sträng vinter. Efter några dagar förbyttes väl denna i mildare
luft, men vålvädret fortfor likväl, till dess i November månad Vinden
på allvar infann sig och sedermera oafbrutet fortfor. Under sådana
omständigheter bief den mesta säden ganska illa bergad och någon del alldeles
onyttig, hvaraf ock den närmaste följden blef en odryg säd, sorn
gaf dåligt bröd likasom den del af Potatoes-skörden, som kunde före den
tidiga Vildren inbergas, blef besvärad af vatten och derföre blottställd för
förskämning. i83o gaf ett lika litet tillfredsställande resultat i afseende
på årskörden som föregående året, med hvilket både väderleken och dess
inflytelse visade en anmärkningsvärd likhet. Efter en stark och ihärdig Vinter,
som dock i någorlunda god tid och således utan de våldsammare brytningar
upphörde, hvilka utmärkte föregående året, blef våren, äfven detta
år, långsam, fuktig och kall, hvilket medförde en mer än vanligt sen såning,
enär jorden ej förr än i Juni månad befanns tjenlig att mottaga beredning.
En fortfarande regnig väderlek under större delen af sommaren,
med föga värma, var i synnerhet besvärlig under bergningsliderne. Att vegetationen
icke dess mindre med ovanlig hastighet fortskyndades under Junii
och Julii månader, torde till någon del kunna tillskrifvas den mer än
Vanliga elektricitet i luften, som förmärktes, och i följd hvaraf de mest förfärliga
åskväder man i mannaminne kan erinra sig inträffade, särdeles vid
slutet af Junii månad. Först senare på Hosten i September och October
klef luften mera regnfri och stadgad, till mycken förmån för Potatoes-skör^er
och höstsåningen. Hvete och Rågsädet lemnade på några orter af Lället
missväxt, på aila en svag och otillräcklig äring, vida under medelmåttan>
endast med få undantag. Äfven kornet gaf, i följd af den besvärliga
killingen och dervid liden skada, mindre god äring, Arter och Bönor ledo
etydlig skada och Potatoes-skörden i allmänhet var knappast hälften mot
^»nligheten, hvartill äfven kom, att den, som varit planterad på lerjord
er sumpiga åkrar, icke bann mognad och derföre ruttnade antingen på ak
-
ren eller efter inbergningen. FÖljderne af denna svaga skörd visade sig under
loppet af i83i, då den fattigare folkklassen så väl i städerne som på landet botades
af allvarliga bekymmer. Den allmänna nöden påkallade val bränvinsbrännin^ens
inställelse från och med Juni månads början till och med September
månads slut, äfvensom vissa partiella tillåtelser till införsel af utländsk Spannmål
under vårtiden beredde någon tillgång på Rikets vestra kuster; men innan
bränvins-bränningen blef inställd, hade den redan medtagit de flesta inhemska
förråder, och den sent tillåtna Spannmåls-införseln hade föga eller ingen inflytelse
på tillgången inom denna Provins, som direete ej ägde begagna denna
dispens och indireete ej kunde hinna att deraf erfara några följder. Spannmåls-bristen
blef deremot kännbar icke blott för de fattigare folkklasserna,
genom högt uppstegrade priser, utan till och med för de handlande, som
voro förbundna att förse orten med sina helioder, ty åtgången blef, under
sommarmånaderne, sedan alla vanliga tillgångs-källor voro uttömde, så betydlig
och utöfver all beräkning, att de Handlande, som ej kunde begagna
införskrifning från utrikes orter, emedan dels den höga införsel-tullen för
mycket höjde priserna, dels den påskyndande nya skörden botade med betydliga
förluster, slutligen ej visste någon utväg att förskaffa Spannmål, hvarken
från ena eller andra orten. Det var under sådana omständigheter som
en Handlande i Carlshamn, sedan hans underdåniga ansökan om tullfri införsel
af ett parti Råg blifvit afslagen, förtullade xooo tunnor, som han
ägde på nederlag liggande, och derigenom, under den svåraste krisen, räddade
den orten från hungersnöd, och det var under dessa samma omständigheter
och vid samma tid, som östra delen af Länet undgick samma
missöde genom Befälhafvande Amiralens härstädes benägenhet, att, på Länsstyrelsens
derom gjorda framställning, utur Kongl- Flottans magaziner lemna
en undsättning af i2Öo tunnor Råg oell 1100 tunnor Korn, eller tillsammans
a35o tunnor.
För en stor del af Länets Innebyggare voro de bekymmer, bristen på
födoämnen medförde, desto mer oroande, som den nya skörd de derunder
upphämtade, var föga bättre och för mången vida sämre än den, af hvars
otillräcklighet de vörö lidande. Detta gäller i synnerhet västra och östra
delarne af Länet, der i83i års skörd i allmänhet var så svag, att den nara
gränsade till missved, då den deremot i den medlersta var i allmänhet
god och bos en och annan ymnig. Förnämsta orsaken låg uti mycken vårväta
och derpå följande stark betta och torka under sommaro* hvarunder
Rågens blommning skadades och vårsädens växtlighet hämmades. Emedlertid
frälsades orten från ny brist genom förnyadt bränvins-börbud och dess fortfarande
intill dess i832 års bättre skörd gaf ymnigare tillgångar. Äfven
under sistnämnde året blef, efter en mild och torr vinter utan snö, våren
långsam ecb kall och hela sommar» ganska regnig med svåra frost-nätter
redan i Juli månad och ännu mera mot slutet af Augusti och början af
September, hvilka sednare i betydlig man skadade Potatoes-skörden, som
stannade i växten och blef svår att förvara. Inbergningen var ock besvärlig
och fordrade noggrann uppmärksamhet. Höskörden Lief mindre ymnig än de
föregående åren, dels i följd af stark torka och solhetta under April månad,
dels^ck brist på värma under hela sommaro; men sädesarterna gåfvo i allmänhet
ymnig skörd. Hvetet 8:de å i ille Kornel, Rågen 6:te å 8:de Kornel;
och Hafira 6:te å 8:de, Ärter 4:de å 5:te, men Potates ganska olika, allt
efter som den blifvit mer eller mindre skadad af frost, på en del öde och
6:te, på andra gide och jorde och på några få ställen ända till i/F:de Kornel
Det är en anmärkning, bekräftad af erfarenheten hos hvarje uppmärksam
Jordbrukare, att våta år äro mera menliga för åkerbrukets framskridande
än torra. Afkastning^ synes väl fördelaktig, men godheten är sällan motsvarande
myckenheten, hvarifrån endast lokal-föihållanden göia undantag.
Ender våta år nödgas också Landtmannen lemna en sa odelad uppmärksamhet
åt den Öppna jordens beredande, höets och sädens inbergning undan de
tätt fallande regnskurarna, att han äger föga samlad tid öfver lill odlingar
och förbättringar, hvartill äfven bågen minskas under de ständiga afbrott i
bestyren, sorn en kinkig väderlek föranleder. Örn derföre Landtmannens
belägenhet, under de ifrågavarande fem år, som utgöra föremål för denna
Berättelse, inom denna Provins, i allmänhet varit svår och besvärlig, till
oell med bekymmersam, om lian ej förmått göra några betydligare framsteg
till oberoende eller välstånd, bartian dock icke sjunkit tillbaka i något hjelp
löst elände. De resultater, som härefter skola omnämnas, ådagalägga ove
dersägligen, att hans bestånd hvarken blifvit rubbadt eller hans välstånd
eUs tillbaka-sjunkit i någon väsentligare mån, så vidt man betrakta! an
—
14
—
mannen i allmänhet och undantar parnelia förbällanden. Att Blekin**,
Jordbruket emellertid annu e, pä Ungt nar befinner sis pä den ståndpunkt
det lunde och borde uppnå och att det icke ens är jemförlig
skick, hvari Östergöthlands, Södermanlands eller Westml j • 6 , det
sig befinner, är en obestridlig sanning. Bland andra brister™'-8 J°rjbruk
tenheten att begagna trädes-jord till 'vintersädet en af de T under^~
är en egenhet i Blekingska jordbruket, som, särdeles unde^ad! '^7’ Det
de ifrågavarande, hamnar sig ganska tungt, att man år från år ""T, [ .S°m
skördar af jorden och således aldrig lemnar den någon hvild Vi- hamla
r.eder man ej jorden till höstsäde eller utsår detsamma förr ™ T'” be"
vårsädet är inbergadt, hvaraf följer, att denna angelägna och
^ det
tigaste del af jordbruket ej kan besörjas förr än sent på hosten "df T§~
emot, i andra landsorter, man i Augusti, åtminstone September’ f
liostntsädet, som således hinner rota sig och komma i f„U växt •* f ^
höstväta» inträffar. När nu, bär i orten, bärgningen blir sen ochT "T
måste äfven höstutsädet fördröjas, och iu längre i; i .
, begärlig,
desto otjenligare blir väderleken för detta arbete c * * .° f ä Gösten »
ver torr och passande luft. De eeJnaréVr™ b V
"^udigt behöf
olägeuheter
detta jordbruk-^ kan .nedföra,
någon förändring lcke blott bos ståndspersoner som numera nfi r ™
tradesjord, utan äfven hos en och annan af allmogen. Hvad som em elfert id
Si cmd 'M,ftrdella,i0rdbrUlS-Sätlär- a“ ma" «-«BWUa
hvar T l
"*» timlig» produktiv. tSrm
nadir d nn" ,n ,'r rd*,r' °cl' olt ! altaä"l>et deas iriskränkta rymd
nöd ar dess egare till ärligt begagnande af all deas kraft, samt att klimatet
Sr?
—"ÄÄr !,illills r;1 m för -**-fär
man
hittills funnit äkrar„e första
soTak lTT”; f hV“ *** *» -eldet säkallde tdi-et färoT
ppylla likens ändamål, men sorn, grunda och krokiga, endast
— i5 —
tjena att dess mer bibehålla syran i jorden. Någon gång, i torra år, lemna!
elen odikade åkern en god afkastning, men ingen som derpå förtröstar
undgår förr eller sednare en sträng näpst derföre, så mycket mer rättvis"
sorn sunda förnuftet måste säga hvar och en tänkande Landtman, att öfverledigt
vatten mäste afledas, innan jördens näringskraft kail utöfva sin full»
verksamhet. Erfarenheten har ock, just under dessa sista åren, kraftigare
än allt annat talat för denna lära; ty när Possesionatens välskötta och dikade
åker burit en rik skörd, har icke sältan Bondens odikade teg stätt öfversvämmad
af vatten oell is, som förstört den utsådda sädén oell f" dr"'t
jordens beredning till den osådda. Också tiar i detta afseende en märkbar
förändring börjat visa, att allmogen numera är öfvertygad om dikningens
värde; ty hvarje Bonde, som har något anspråk på upplysning och omtanka
gör åtminstone något i detta afseende och många uppfylla allt hvad man
skäligen kan fordra, så att ett framskridande onekligen är att förvänta,
hvartill Länets Husliålls-Sällskaps uppmuntringar och flitiga anmäningar utan
tvifvel i sin män medverkat.
Delta Sällskap har oek, i fråga örn det dfrectä jordbrukets förkofran,
bufvudsakligast sträckt sina omsorger till utdikningar oell strömrensningar,
or »U såmedelst eröfra nya fällt för odlingsfliten. Inom Listers Härad har
ett högst betydligt utdikningsarbete, under dess ledning, blifvit verkställdt
oc i ar >82-j till framtida underhållande fördelt till väsentligt gagn för de
esta Jordägarne inom Mellby och Sölvesborgs Socknar; ett annat inom
sane och Gammalstorps Socknar bär varit under beredning men verkstäl8
löten uppehållen , i anseende tilt nödvändigheten af Rättegång nied de
enim an sågare, öfver hvilkas ägor dikningen' mäste hafva sin sträckning.
^nom Hoby Socken hafva mindre betydliga dikningsarbeten äfven blifvit
esörjda; Den såkallade Tvingsåm, eller dea som utfaller vid Nettraby, bär
^ ea del undergått rensning och detta arbete är ännu under fortsättning,
^varmerf ändamålet är att befria flera hundrade tunnland mader inom
häri
0<dl b^idlefstads Socknar från öfverflödigt vatten. I sammanhang
kel^e jlar afven fråga uppstått om aftappning af den såkallade Fölsjön
jorda n * ^ransen Hjorteberga och Tvings Socknar; men vederbörande
ta», f- ]6 hafva icke kunnat förenas i öfvertygelsen om nyttan af detta förest
en del befarat att derigenom gå miste om ett hehöfligt vattenböld*
Men det isa val i anseende lill omfattning som ändamålet betydligaste företaget
af denna art, som utgjort föremål för Hushålls-Sällskapets uppmärksamhet,
är upprensningen af Lyckeby ä_, som ifrågasattes redan 1819, föranledde
då kostsamma och besvärliga undersökningar, till någon del påbörjades
och utfördes år 1821, derefter anmältes i Kongl. Strömrensnings Committéen,
sorn 1824 lät anställa en närmare undersökning af strömdraget,
men sedermera, d& understöd af allmänna medet icke kunde vinnas, kommit
att afstanna, oansedt en mängd Jordägare inom både Blekinge, Calmar
och Kronobergs Län, hvilka hafva ägor gränsande till ån, äro lifligt intresserade
för detta företag, genom hvilket minst 2000 tunneland jord, som nu
lida af öfversvämmningar, skulle komma i odlingsbart skick. Bland de liufvudsakliga
hindren för detta rensningsarbete är en mindre skattlagd qvarn
som med sina damfästen måste borttagas och till den ändan inlösas, hvilket
åter, jemte några betydligare sprängnings-arbeten fordra större kostnader
än Jordägarne, till större delen fattiga, förmå sjelfva åstadkomma,
hvarföre det ock varit önskligt, att Eders Kongl. Maj:ts då varande Befallningshafvande,
vid besvarandet af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af
den usta September 1818, varit betänkt att uppgifva detta jemte så många
andra lägen, hvilka kunna göras’ fruktbara genom vatten-afledning eller andra
större företag, som öfverstiga den enskildta förmågan, en önskan, som
varit af desto mera vigt, ju mer det är ovedersägligt, att ett af Blekingska
Jordbrukets största brister består i den fara för frost, hvarföre Landtmannen
öfverallt är blottställd, i följd af den mängd små sjöar och gölar eller
smärre vattendrag med vattensjuka stränder, som nu utgör vår- och höstfrostens
säkraste ledare.
Huruvida Blekingska Jordbruket producerar nog säd och Potatoes för
sina Innevånares behof, är svårt att bestämdt afgöra, utan tillgång på tillförlitligare
underrättelser, än jag hitintills varit i tillfälle förskaffa. Då man
granskär Tabellerna, som åtfölja denna underdåniga Berättelse, visa de, att
medelafkastningen, under de sistförflutna fem åren, hvilka varit föga gifvande,
blifvit beräknad till 158,3x5 tunnor säd och 256,489 tunnor Potatoes,
en qvantitet, som utan tvifvel skulle vara nier än tillräcklig, om ingen
brännvins-bränning begagnades, hvilken deremot nu uppslukar en högst betydlig
del. Denna beräkning, som är grundad på inkomne uppgifter, är dock
efter
i—«
117 i—
efter min öfvertygelse, i mångfalldiga afseenden oriktig, i synnerhet hvad
Potatoes-productionen beträffar. Det är kända ock erkändå sanningar, att
af den Potatoes, som i orten consumeras såsom direct föda, en högst rulta3
del hämtas från främmande Provincer, att denna rotväxt i högst väsentlig
del ingår uti alla folk-klassers dagliga spis och hos de fattigare till stor
del ersätter brödfödan; att man således öfver hufvud taget, minst kan beräkna
att 2 tunnor Potatoes årligen consumeras af hvarje individ, således
af Länets cirka 8i,5oo innevånare, minst i63,ooo tunnor Potatoes. Det ar
lika kändt och erkändt, att den qvantitet Potatoes, som åtgår till direkt födoämne
ingalunda utgör hälften, knappast ti’edjedelen, emot hvad som användes
lill brännvins-bränning, hvaraf följer, att om minst 163,000 tunnor
åtgå till föda, åtgå deremot åtminstone 326,000 tunnor till bränvins-bränning;
och ville man än medgifva att Provinsen tillföres, från kringliggande
Provinser, 26,000 tunnor, som dock ingalunda är händelsen, skulle årligen
Potatoes-produktionen ändå kunna beräknas lill minst 489,000 tunnor, hvilket
jag ock anser ganska sannolikt. Uppgifterne örn sädesafkastningen torde
mera närma sig sanningen; men äro dock, efter min tanke, jemväl allt
för lågt beräknade; åtminstone bör man, om än denna afkastning antages
utgöra medeltalet för de ifrågavarande fem svaga åren, ej derefter bedömma
Blekinges afkastning under vanliga goda år, vid den höjd jordbruket numera
uppnått. För att emellertid lemna tillfälle till jemförelse emellan jordbrukets
skick, enligt förra Femårs-Berättelsen och den närvarande, anser jag
1221g bär böra upptaga följande af tabellerna uppdagade förhållande^
Hvete . ,
Råg
O *
•
*
Korn . .
Hafra .
blandsäd'
Aner .
Potatoes ’
Medeltal enligt Tabellen
för ,823, 24, a5, 26, 27.
Medeltal enligt Tabellen
för 1828, 2(), 3o, 3r, 32
U t säde
Tunnor
i,oi3
13,317
io,353
2,768
1,396
1,244
28,308
Afkastning
Tunnor
6,l8o
72,584
4l,24o
i3,io5
4,712
4,070
268,007
Utsäde
Tunnor
601
13,13p
12,336
3,38g
i,23o
1.289
30,271
I Afkastning
Tunnor
4,427
74,66l
5i,oi4
17,042
5,38g
5,788
256,48g
S u lii rn ii |
5S,'6q4
Ländsk- S-årsberättelse för Blekinge Lön,
Viel denna jemförelse visar det sig, att under de sista fem åren
Hvete-sädet betydligen minskats; att Råg-sädet i det närmaste varit lika,
men lemnat bättre afkastning; att Korn-sädet deremot blifvit ökad t,, äfvensom
Hafre-säde tBland-sädet minskadt men gifvit bättre äring,, att A rieme
nära bibehållit sig vid samma utsäde, men gifvit bättre afkastning; samt att
beträffande Potatoes-växten, utsädet val blifvit ökadt, men afkastningen likväl
vida mindre; detta sednare förbullande utan tvifvel i följd af den i allmänhet
väta väderleken.
Enligt de underrättelser jag från Tullverket inhämtat, hafva följande
rfvantiteler Spannmål och Potates under ifrågavarande fem år blifvit lill
Blekingska hamrarne från utrikes eller andra inrikes orter importerade,
nemligen:
1828
.....
1829
* . •
•
1830
.....
183 t .....
Hvete
Korn
Hafva
Ärter
Potatoes
Summa
1,080
1,097
87 1
El 59
1,190
x i ,o3o
16,226
16,244
27,626
i4-572
6,070
12,806
15,457
20,291
r 3,576
2,496
2,800
4,132
2,1 52
3,395
1,6 1 5
1,955
1,815
672
1,539
774
1,25a
E'47
E9.91
2,781
23,87 1
36,1 3y
39,666
53,891
37,053
1802.....
8 animal
6,39-1 86,698
69,006! i4>97ö|
7,äö('1
7,9401
190,010
Deremot hafva under dessa år följande edvardi teter blifvit från Blekinge
exporterade :
j82 5 •
2 829- • » » • •
i83o • • * * •
i83r . * • * *
i832 •
, • •
Hvete
Råg
Korn
Hafra
Arter
potatoes
Summa
354
1,544
249
IO7
78
878
246
354
2,i55
9.0'
1,475
172
827
i,83o
i,84r
I lt
2
3o
3io
r45
34
62
10
ro8
20
298
I 25
400
663
568
3.1
45
2.1
5 i
1,870
5,173
3,651
Suni maj 2,3o2|
4^24
6,153
6o3|
324{
2,054
15,990
Af dell importerade Spannmålen, hafva de största qvanliteterna inkommit
till Carlskrona Stad, hvilket ock lätteligen förklarar sig af Flottans dervarande
läge oell den betydlig» konsumtion dithörande personal förorsakar. Att
'*9
—
Blekingska Provinsen under sin närvarande betydliga brännvinsproduktion
ingalunda kan fylla denna consumtion är lika gifvet, som att dess årliga
import ingalunda bör betraktas såsom jordbrukets deficit, helst det bör observeras,
att det närliggande Småland hämtar betydliga Spannemåls-förråder
i denna kust-ort. Då emedlertid exporten afdrages från importen utgör
medeltalet af den Spannmål, som under sistförflutna fem åren till provinsen
årligen inkommit 34,925 tunnor, Potatoes-importen deri inberäknad, hvaraf
för Flottans behof kan afräknas minst 9,4^5 tunnor säd, så att detta Länets
och närliggande del af Smålands egentliga behof endast utgjort 25,5oo tunnor
och detta under en lid, då ett svårare missväxtår inträffat och de öfriga
burit mindre fördelaktiga skördar.
Boskapsskötseln, som står i så nära samband med jordbruket och torde
utgöra dess säkraste grundval, bär, under de sista fem åren, ingalunda
gjort några väsentliga framsteg. Vid jemförelse af Tabellerna visar sig tvärtom
att t. o. m. antalet af kreatur icke obetydligen minskats
Om än denna minskning sannolikt snarare lagger i beräkningen än I
■verkligheten, helst under den i allmänhet fördelaktiga höskörden som dessa
Sr gifvit, Landtmannen icke ägt skäl att minska sina Ladugårdar, är det
dock en, af uppmärksamma Landthushållare gjord anmärkning, att Boskapsafvel
nästan med hvarje år försämras till sin godhet, om den än icke förminskas
i anseende till antalet. Orsakerna torde vara flera. Bonden föder
Vanligen sina kreatur illa; deras utfodring är merendels så knapp, att de
endast lifnäras, hvarföre ock kreaturen vintertiden äro magra. Om fodertillgången
ökas, utvidgas heldre kreaturens antal än deras utfodring förbättras.
Följden häraf är en svag afföda, som ytterligare försämras genom
Efter 1828 års
Takel!
Efter »833 års
Tabell
9,7 10
12,343
25,43o
18,840
37,09»
3 »,84ö
. »-074
9,45'
T 2,554
25,6o2
J7,8g4
32,8o3
29,987
76 1
Ungboskap .......................
Får .......
.
. .
.......
Svin .......
Oetter..........................
/
Summa
i4ö,352|
129 toJ*l
knapp och dålig utfodring under tillväxtåren. Dessutom användas kreaturen
till fortplantning innan de hunnit den ålder och utbildning, som äro nödvändiga,
för att frambringa en starkare afföda; och när härtill lägges den
omständigheten, att nöden ofta föranlåter ägaren af Oxar att tämja dem till
arbete innan de ännu äro fullväxta, hvarigenom växtligheten hindras, torde
de närmaste orsakerna till Boskaps-afvelns mindre goda skick vara antydda.
Under det detta förhållande inträffar hos allmogen i allmänhet, har
deremot en och annan Possessionat gjort lyckade försök till afvelns förbättring
genom anskaffande af bättre racer af så väl Boskapskreatur sorn Får.
Äfven synes omsorgen om ängsodlingen varå i något tilltagande. Alla upplystare
Ståndspersoner och Bönder inse numera angelägenheten deraf och
huruledes den utgör ett oeftergifligt vilkor för jordbrukets förbättrade skick,
hvarföre ock, särdeles i vestra delen af Länet, mycken omtanka visat sig
att tillvägabringa artificiella ängar, äfvensom på ett och annat ställe grönfodring
öfver sommarn försökes. I allmänhet är emedlertid Boskapsskötseln
i Blekinge för närvarande i det skick, att dess afkastning endast är beräknad
pä husbehof. Blott några få närmast kring städerna belägna gårdar och
hemman afyttra der mjölk och färskt smör, deraf en icke betydlig inkomst
hämtas; äfvensom flera hemmansägare vid marknaderna inom Provinsen afsätta
sina dragoxar till slagtkreatur, i den mån de hunnit uppföda andra.
Men städernes hufvudsakliga behof både af slagtkreatur, smör oell ost hitföres
från Småland, hvarest i följd aflokala förhållanden, Ladugårdsskötsel
är jordbrukets väsentligaste del. Hvad som måhända skulle betydligt medverka
att uppmuntra till bättre vård, örn Boskaps-afveln både i Blekinge och
kringliggande delar af Småland, vöre anläggandet’ uti våra städer af Slagterier
i större stala, hvarest Slagtoxar till bestämda priser, ständigt vunne afsättning
och der köttet insaltades och sedan exporterades på Stockholm eller
andra orter der afsättning kunde vinnas; Men härtill saknas både förlager
och industri hos Städernes Innevånare, hvilka vanligen visa farhåga
för hvarje ny bana för deras verksamhet, och häldre qvarhålla sig vid de
kända, om än mindre lönande utvägarne till bergning.
Dell nitiska omsorg Eders Kongl. Majit och Rikets Commerce-Collegium
under senare åren ådagalagt för att befrämja den inhemska Ullproduktionen,
har äfven sträckt sin inflytelse till ^Blekinge. En för allmogens behof
lämpad tryckt afhandling, angående Fårskötseln 3 har blifvit utdelad och
med uppmärksamhet omfattad. Försök hafva ock blifvit gjorda till uppfödande
af finulliga får, liufvudsakligast på Johanneshus Säteri, hvarest inom
dessa senare åren, ett Schäffer! af Electoral-Får bildats, som lyckats ganska
Val och lemnat god afkastning, oansedt väderleken varit föga gynsam utan
tvärtom vållat förluster, som, under andra förhållanden, böra undvikas.
För Hästafvel^ befrämjande hafva under åren i83o, i83i och i832,'
Beskällare blifvit hilsända från Fliinge Stuteri, hvilka under loppet af April,
Maji och Junii månader varit på olika ställen inom Länet stationerade. Det
är onekligt, att denna anstalt, längre tid fortsatt, bör blifva af nyttigt inflytande,
hälst om några reglementariska förändringar, som blifvit föreslagna,
vunnit bifall.
Någon allmännare boskapssjukdom bar under dessa år icke inom Provinsen
ägt rum. Om Hösten 1831 voro väl fåren på flera ställen besvärade
af så kallad Igelsjuka eller Lefvermask, en vanlig följd af våta år, och
nästlidet års vår voro Hästkreaturen nog allmänt besvärade af Qvarka; men
ingendera af dessa sjukligheter vållade egentliga förluster för Landtmannen,
som deremot haft ett värre och här i orten ganska ovandt ondt uti ofreddandet
af Rofdjur, särdeles Vargar, hvilka under senare åren, i synnerhet
vårtiden förlidet år, gjorde icke obetydliga förödelser och nödgade Landtb
mannen till förut obehöfliga omsorger för vården af sina kreatur, hvilka
vårtiden utsläppas. Varggårdar hafva väl varit anlagda; men utan nytta
och derföre råkat i förfall; hvaremot Räfgropar på flera ställen finnas och
med fördel användas. Vargskall hafva ock blifvit anställda, men i följd
af allmogens ovana dervid och brist på nödig kunskap hos anförarne, aldrig
medfört åsyftadt ändamål. Deremot hafva Länets Innevånare år 1831 y
dels Sockne- dels Häradsvik, gjort föreningar örn högre premier för Rofdjur
fällande utan skallgång, hvilka föreningar, under den 28:de December
sistliden år, vunnit Eders Kongl. Majrts Nådiga stadfästelse.
Att Landlhus-hållningen i Blekinge begagnar Brännvins-bränningen icke
blott som eu binäring, utan att den ä'r så inforlifvad med jordbruket,
att den deraf utgör en väsentlig beståndsdel och så till sägandes dess egentt>a
mai, är en lika känd som beklaglig sanning. Jag säger beklaglig, ernedan
jag tror detta hushållssätt vara lika oförenligt med jordbrukets sann
-
2 2
För år
1828 ,
• 2424
Jordbruka
ål-
1829 .
. 2579
dito
ar
183o .
. 2585
dito
åi-
183i .
. 2092
dito
år
i832 .
. 2078
dito
skyldiga fördel, som den skadliga inflytelsen deraf på populationen är gifven
och erkänd. Blekinge är utan tvifvel den Svenska provins, der Brännvins-brännande
af Potatoes först drefs till någon höjd, der det ekonomiska
och commerciella värdet af en högt drifven potatoes-odling -således först
försöktes och derifrån detta riyItiga eller förderfliga exempel sedan spridt
sig till alla andra orter, inom några få decennier. Till bränn vins-Brätiningsbegagnande
hade .anmält sig:
Ibrukare, med en pannerymd af 85,255 kannor
-•
yy
-+
m
-*
6 *•
*•
8^82^
yj
....
, *
69,334
,,
För att beräkna Provinsens årliga produktion af brännvin hafva åtskilliga
försök blifvit gjorda, men utan att man förmått ernå någon tillförlitlighet.
Sannolikaste beräkningen är, att örn 326,000 Tunnor Potatoes förvandlas
till brännvin och med tillsats af nödigt malt gifva minst 6 kannor
per tunna, uppkommer en qvantitet af 1,956,000 kannor, hvaraf troligen
hälften konsumeras i orten och andra hälften, afsättes, egentligen på Stockholm.
Efter hvad tull specialerna utvisa, hafva följande qvantiteter brännvin
blifvit från Blekinge exporterade, nemligen:
1828
558,407
kannor
1829
862,936
1830
1 .
..... . ...
. ... . 889,54b
i83r . . • .
. . . ...... 4^8,643
iS32 ,
.
.. ..
.
.
•
,
•
.
• 664,182
-3,393,663 kannor;
Men härvid hör anmärkas, att en icke betydlig del blifvit földt dels
till Sölvesborg ifrån kringliggande trakter i Skåne, och dels till Carlshamn
från Småländska Egendomar^, så att hela exporten ingalunda bör anses såsom
Blekinges produetion. Af 1,472,179 Kannor «ora fraH Sölvesborg expor,
terats tinder ofvannamnde fem år, hafva endast 36o,65o Kannor blifvit producerade
inom Blekinge.
Emedlertid är den ensidiga riktning jordbruket tagit, derigenom att
allt dess afsalu Jiufvuclsakligast är riktadt på brännvins-produktion, ganska be
-
tänklig. Nästan öfver allt är Landtmannens hushållning Bygd derpå Ålit
hvad lian kail undandraga de dagliga lifsförnödenheterna riktas till denna
så kallade förädling, den lian på närmare eller fjerrmare håll afyttra!-, likgiltig
örn de olyckor och det förderf lian derigenom utbreder inom eget eler
medmenniskors sköte; Under det hvar och en med bekymmer och oroklagar
öfver den allmänna national-förnedring dryckenskapslasten medfört,
<it det dock knappast någon, som drar i betänkande att fortsätta en ymnigare
tillverkning af dea produkt, hvarigenom denna lnst åstadkommes. Brännvinsbränningen
har, särdeles under de sista deeennieriie, utgjort ett godkändt
föremål för den allmänna spekulationen; hvar och en bär velat ockra på
det allmänna eländet, och Jordbruket sjelf, misskännande sin egen fördel,’
hai lånat sig. till den förnämsta befordrare!! af sina idkare^ förderf. Det
för tjenar utan tvifvel besinning, att, oansedt odlingsfliten varit, under desista
tjugo årens fred, i nästan oafbrutet tilltagande och landet, under denna
tid, allmännast varit välsignadt af goda skördar, välståndet likväl icke
vunnit någon solid förkofran, utan fattigdomen snarare tilltagit; att, oaktadt
dessa stegrade omsorger att aftvinga jordbruket en högre afkastning,
Örtens- skogar likväl med det samma blifvit förstörda och årligen uttömmas
} följd af Landtmannens stigande beliofver att anlita äfven denna utväg till
m olust; alt folkökningen endast riktat landet nied tiggare och vanartiga,
som fördubbla bekymren och utgiflerne för de idoga och något mera bergande;
att, i följd häraf, hvarje Socken är belastad med en- kostsam: fattinVaid,
hvars- beliofver årligen förökas; att tjell stell jons-klässerv försämras, gej
°m stegrade anspråk , minskad arbetshåg och Begär att undandraga sig husbonde-väldets-
nyttiga inseende öfver. ungdoms-Iifvets utsväfningar ; samt alt
ivarje år af sämre årsväxt genast liotat med verklig nöd och gjort särsk ildjj*n
borger för dess afvärjande oumgängliga, Mea hvad aggar också odhr8S®.
len annaE än en äsyftad högre produktion att användas till brännvins^a,
Riling? Hvad är det som sköflar skolarne till svedjeland örn ej denna
omsorg’? hvaraf befolkas mest fattiganstälterne om ej af offrén- för
^iensteU ^örstöielser och deras usla afföda? hvad demoraliserar i högre grad
Sohi gn °11S~ ~ aSSen ocll: s^aPaE vanartiga lättingar, än detta- samma fylleri ,
torps, n -1 S*'1
0<dl uppmuntran i hvarje gård, snart sagt i hvarje•
öa oell Slutligen hvad är det sora Lortsköflar Besparingarne' för no>~
r
—
24
—•
deus dagar, om ej detta begär efter vinning och vällefnad, som närvarande
husliålls-method frami)tingat?
Betraktar nian följderna af denna liushållsmetliod från en annan synpunkt,
s& visar det sig, att vi ännu måste från utrikes orter importera betydliga
qvantiteter af de förnödenhetes-artiklar, som jordbruket borde och
utan tvifvel kunde producera, om det vunne en klokare riktning, såsom
Kött, Fläsk och Talg, Hampa, Lin, Linfrö, Hamp- och Linolja, Hudar och
Skinn, Till och slutligen Fiskvaror, hvaraf konsumtionen nu äv vida större
än hvad den borde vara, utan den omnämnde ensidigheten i Svenska Landtnianna-industrien.
Värdet af ofvannämnde artiklar, som från utrikes orter
inkommit under året i83i, uppgick till omkring tre millioner Riksdaler
Banco, som således är hvad jordbruket i det minsta bar, vid en förändrad
riktning, att påräkna såsom ersättning för hvad man kan tro det förlora
genom minskad bran vins-bränning, dervid den reella vinsten bestode i återförd
moralitet ordning och allmänt välstånd,' hvilka deremot nu årligen gå
allt mer och mer förlorade, om ej upplysningen och patriotismen förmår
.frambringa en bättre anda, en ädlare omsorg om mensklighetens högre
fordringar.
En sådan bättré anda synes dock vara på vägen att inträda. Inom
denna Provins hafva de sista bränvins-brännings-förbuden, hvilkas nytta
och nödvändighet ingen bestridt, om än vinningslystnaden sökt rikta sig genom
individuella öfverträdelser, nog allmänt utbildat den opinion, att fylleriet
säkrast skulle förminskas och Landtmannens redan häfdvunna hushållnings-metbod
ändå bibehållas vid belåtenhet, om bran vins-bränningen inskränkte
sig till 3 å 4 månader af året, beräknadt från December eller Januari
månader. Vid de Sockne-stämmor, som inom Länet blifvit hållna
för stiftandet af måttlighets-föreningar, hafva kloka och rättsinniga Bönder
framträda sorn t. o. m. öppet förklarat, att de, erkännande allt det onda
brännvinets missbruk förorsakat, önska witallbrännvius-branning måtte varda
förbuden för alltid, då de af erkänsla mot Regeringen för en sådan välgerning,
gerna ville fortfarande betala dei* brännvins-skatt som tillhör deras
hemman. Sådana tänkesätt må val icke anses allmänna, men ådagalägga
redan öfvergången lill ett bättre. Det förslag bar ock, inom Länets Hus
hålls-Sällskap
blifvit väckt, som må hämla icke saknar anspråk på uppmärksamhet
-
sambet, att rättigheten till bränn vins-bränning borde grunda sig icke blott
på egendomsvärdet ensamt, utan i förening med mäBgden af det antal Boskapskreatur,
sorn vid egendomen vinter- och sommar-födas. Om denna
ide, succesift, utvecklades derhän, alt antalet af fullväxta Boskapskreatur,
sorn födas vid en gård, borde vara normen för kannetalet af den brännvinspanna,
som får gagnas, så skulle aldrig Brännvins-tillverkningen blifva ett
Fabriks-artadt företag, som livar och en söker drifva till det högsta, utan
ladugårds-skötseln , då den utgjorde ett nödvändigt vilkor för en högre brännvins-produktion,
skulle gå i bredd med den; således vinna en större omsorg,
hvaraf naturligtvis skulle följa ökad gödning för åkerjorden, rikare
skördar, bättré ängskötsel och för det liela en förkofran, hvars bestånd vöre
försäkrad uti dess egen cirkulation. Det är väl sannt, att bränn vins-produktionen
härigenom skulle i väsentlig mån minskas, helst bränningen förvandlade
sig till en verklig Landlmanna-näring, och många smärre jordbrukare,
som föda ett ringa antal kreatur, nödgades förena sig örn en gemen
-
sampanna; men redan häri läge en väsendtlig vinst för det allmänna, bran- •
vins-bränningen skulle oförmärkt upphöra att vara Landtmannens hufvudföremål,
enär lian, för att ernå det, nödgades anlita en annan hushållsmelliod,
sorn redan i sig sjelf bär så många frön till båtnad .och belåtenhet;
och ingen ting lärer vara rättvisare och klokare, än att den, som vill
åtnjuta rättigheten att producera en onyttig, om ej skadlig, öfverflödsvara,
först bör visa sig hafva förskaffat sig sina nödvändighets-behofver eller försäkrat
beståndet af sin hushållning. Härigenom skulle de missförhållanden
vara förebyggda', som nu beklagligen ofta inträffa, att mången stark brännVins-brännare
har en inskränkt Ladugård och elt uselt jordbruk.
Innan jag slutar frågan om Blekingska jordbruket och hvad dermed
gemenskap, bör jag ej underlåta att vidröra frågan om Sockne-Magaziners
anläggande. Redan innan Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Circulaire-Bref
den j^:de sistlidne November, föranledde detta ämnes behandling, hade
etsamrna utgjort föremål för öfverleggningar. Läns-Styrelsen lät nemli|e°,
under sommarn 1828, härom höra Länets alla Socknar vid utlysta
nestämmor; men förslaget möttes då öfverallt, om ej roed ovilja, åtnstone
med likgiltighet, och förblef utan verkställighet. Efter den tiden
handsk. 5-årsbcrättche för Blekinge Län.
4
hafva väl förhållanden inträffat, som närmare fästat uppmärksamheten vid
denna angelägenhet, och meningarna torde nu vala delade. Mangen inser
utan tvifvel, att ehuru den utvägen synes lättare att i svåra år hos Städernas
köpmän erhålla sina behofver, tar dock köpmannen en dryg betalning
för sin införskrifning och magazinering, att icke allenast denna dryga betalning
utan äfven sjelfva inköpspriset äro för Landtmannen förspillda och
oftast nog svårt-anskaffade penningar, som kunnat vara bespara, örn han
sjelf, i den goda dagen, vetat spara sjelfva varan, eller om han ägt någon
inrättning, der hans besparing kunnat emottagas och vårdas; att det icke
är att förvänta, det hvar och en jordbrukare skall, utan väckelsen och biträdet
af en sådan inrättning, veta att göra sig tillräckliga besparingar på
eget loft; att någon minskning i Potatoes-planteringen och deremot tillökning
i sädes-produktionen lätt skulle bereda tillräckliga tillgångar för insättning
i Magazinerna, helst i en Provins, som så sällan lider missväxt som
Blekinge och der således insättningarna för hvarje år ej behöfva vara betygliga;
samt slutligen att om, genom sådana besparings-magaziner, hvarje
Hemmansägare sjelf kunde göra sig oberoende af inträffande svagare år och
förekomma all egen förlägenhet, han icke eller, sådana år behöfde, såsom
nu, inskränka sina arbeten och förminska antalet af sina arbetare, utan
han oförändradt kunde gifva de fattigare folk-klasserna samma tillgång på
arbets-förtjenst och således samma utvägar att förskaffa sig sitt uppehälleäfvensom
att han icke eller, såsom nu, behöfde tillgripa och förstöra sina
få, ännu i behåll varande, skogsförråder; men det är dock att förmoda det
en motsatt mening gör sig gällande. Man anför å andra sidan att Blekinge,
med sina ej aldeles obetydliga Sjöstäder och sina mångfalldiga Landthanrnar,
med sitt läge imellan det sädesrika Skåne å ena och det föga mindre
sädesrika Öland på andra sidan, med sina kommunikationer i bela Östersjön,
som är på östra och sydliga sidorna omgifven af idel sädesrika länder,
knappast kan komma att erfara en sädesbrist utan för dagen; att anskaffandet
och underhållandet af behöfliga Sädes-Magazmer, antingen dessa bildas
för Socken eller Härad, måste blifva kostsamma för Landtbrukaren, förut
tillräckligen ihågkommen med utgifter af alla slag, och till den grad betungande
för Torpare och Inhyses-hjon, att dessa, ehuru bäst behöfvande inrättningen,
ingalunda kunde deri deltaga; att sjelfva säden, som bär i orten
“ a7 —
icke kail presteras ritorr, i brist på utväg dertill, fordrar den mest noggranna
och täta tillsyn och lätt är underkastad förskämning af värma och
mask; att befattningen dermed är nog ansvarsfull och vådlig för att kunna
fordras såsom ett municipal-sysslande; att förråderna ej utan den mest kännbara
ansträngning kunna samlas till den mängd, som motsvarar de större
behofven vid inträffande missväxt; att en inrättning, som bar att kämpa
med alla dessa stora olägenheter och kostnader, näppeligen kan tillvägabringas
i en ort, der ingen trängande nödvändighet påkallar den och der således
ej denna nödvändighet öfverväger svårigheterna.
I fråga om Skogsvården inom Länet, den del af Landtbruket, som
utgör så till sägandes dess andra hälft, då jordens kultivation utgör den
första, måste jag beklagligen endast vitsorda en fortgående misshushållning;
och den gifna följden häraf, en allmännare brist på skogsämnen, synes med
livar dag mer och mer närma sig; ett förhållande, som redan i det föregående
af denna berättelse blifvit antydt. Under det man med fägnad erfar,
huru jordens odling till producerande af säd och jordfrukter med hvarje
år stiger och förbättras, finner man med bedröfvelse, huru naturens stora
frivilliga produktion af skog icke allenast vanvårdas, utan rent af förhindras
och ödelägges. Den utgör likväl en naturens rikedom, hvars nytta och
nödvändighet hvar man inser och erkänner, under det man behandlar densamma
utan ringaste ordning eller tanka på behof af en bestämd behandling.
Deli tid är icke aflägsen, den lefver ännu i mannaminne, då denna
Provins ägde rika skogar, som, med klokhet vårdade, kunnat blifva en onoslig
källa både för ortens behof och för en måttlig afsättning till andra
■Provinser.
Orsakerna till detta skogsödande, torde kunna hänföras till Örne huf"vudsakliga
omständigheter: 1:0 Brännvins-bränningen, som, i hvarje hushåll
der den idkas, otvifvelaktigt medtager ett mångdubbelt större vedförråd
än bushållets öfriga behofver, hvarigenom en högst betydlig konsumtion
inom Provinsens eget sköte måste uppkomma, oberäknad! det skogödande
svedjande som är förut omförmält; 2:0 det lokala förhållande, atfc
^rovinsen, med rättighet till fri utförsel från sina mångfaldiga LandthamÄr*
är På ömse sidor omgifven af skoglösa orter, dit utförseln är i samma
28
mån lockande, som afsättningen är säker; och 3:o bristande kunskap om
och uppmärksamhet på en nyttig och bestämd hushålls-method.
Länets Hushålls-Sällskap sökte väl 1826 tillvägabringa någon väckelse
' i sistnämnde afseende, genom inköp af Hof-Jägmästaren Ströms afhandling
om en förbättrad Skogshushållning och denna Boks utdelning så väl tili
samtliga Sockne-Kommiteerna som Länets Landtmätare samt Jägeri-Betjeningen;
men eliam Kommiteerna anmanades att söka befordra denna afliandlings
flitiga1 läsning och efterföljd, samt Landtmätarne och Skogsbetjeningen
att vid de många tillfällen de noder sina förrättningar äga att både
inhämta kännedom om allmogens skogsförråder och att med allmoden
Samtala om dess ekonomiska angelägenheter, söka bibringa dem nödig kännedom
örn de hufvudsakligaste omständigheter, som i anseende till skogsvården
äro att iakttaga samt biträda med skogens taxering m. m., synas dessa
åtgärder hafva varit fåfänga. Sedermera utkom en förnyad, omarbetad
upplaga af ofvannämnde Afhandling, under namn af Handbok för Skogshushållare
, hvilken på allmän bekostnad blef inköpt och till alla ModerKyrkor
utdelad, för att, under vederbörande Pastorers inseende och vård
befordras till kännedom bland allmänheten. Det är dock fruktansvärdt, att
denna omsorg för väckandet af någon tänka på skogs-hushållningen och
dess systematiska behandling, varit lika onyttig som Hushålls-Sällskapels,
helst den omförmälta Handboken sällan eller aldrig lärer efterfrågas och dess
tillvaro till och med af mängden torde vara borrtglömd.
Hvad som deremot med uppmärksamhet och begärlighet omfattas, är
rättigheten till Ekskogarnas inlösen, på det äfven dessa må kunna blifva
ett tillåtet föremål för den allmänna förstörelsen. Vid näsllidet års
slut, hade 2,270 Jordägare, med tilsammans 553f?fdels mantal, eller vid
pass hälften af Länet inlöst sina Ekskogar, med en summa af *3,1^2 Riksdaler
24 sk. 9 rist för den nu befintliga och med 269 Riksdaler 33 sk
7 r:st för den framdeles växande skogen. Efter de inkomna värderings!
förrättningarna, utgör lösesumman för hela Länets nu befintliga Ekskog
a3,6i6 Riksdaler 20 sk. Banko. Det är utan tvifvel att hoppas, det mången
nied klokhet och sparsamhet hushållar med sina förråder af detta dyr
bara trädslag samt söker vårda dess återväxt; men emedlertid torde med
/%
39
Säkerhet kunna antagas, att ett större förråd nedhugges, hvarpå den ymniga
tillgången på allt slags Ekvirke, särdeles stäfver, redan lemnat tydliga
bevis.
c :
;
Exporten aflrädvaror har, under de sednare åren, blifvit betydligt försvårad,
genom det förhållande, att alla Ösfersjöhamnarna, hvarest afsättning
tillförne kunde nied fördel beräknas, blifvit till öfverflöd fournerade
ifrån Ryssland och Finnland med vida bättre produkter, hvarigenom priserna
å de Svenska fallit; ett förhållande som naturligen inverkat på Landtmannélis
försäljning, enär lians priser derigenom blifvit af köpmannen nedsatte;
och då- afsalu af skog vanligtvis mera varit en följd af oundvikligt
behof af penningar, än af omsorg att begagna en fördelaktig hushållsgren,
har, afsättningen behöft i samma mån ökas, som betalningen blifvit minskad
, hvarigenom således skogsödandet ännu mer förvärrats. Också är tillgången
inom Provinsen på fullmoget virke, särdeles byggnadstimmer, ganska
knapp, hvilket bäst ådagalägges vid de allmänna Lastage-platserna hvarest
man i allmänhet endast träffar ungskog.
Icke desto mindre fortfar den allmänna seden att använda träd till
Husbyggnader at ana stag, niea unaantug ^.o«ia naiau, Hvarest - -__i_
af den inskränktare tillgången, Ladugårdshus uppföras af gråsten och Boningshus
af tegel, hvari en del Hemmansägare visat berömlig omsorg. Anmärkningsvärd
är dock den i sednare åren lins allmogen stigande luxen i
byggnadsväg.' Hvar och en Bonde af någorlunda behållna vilkor, som bygger
sin gård ånyo, gör ett i en vida större skala än fordom. Boningshusen
erhålla merändels 2:ne våningar, med flera rymliga och väl inredda rum,
och äfven Ladugårds-husen anläggas med mera urskiljning och omsorg. Anläggandet
af stenmurar lill hägnad, som i så betydlig män leder lill skogs^esparing,
är ock i märkbart tilltagande både hos allmoge och ståndspersoner.
Användt af Pappers-tak, en af nyare tiders uppfinningar» börjar redan
sprida sig, till och med bland allmogen.
Jordbrukets Binäringar, hvartill torde böra räknas Trädgårdsskötsel,
tTtm °°h Hampodling, Tobaks- och Humle-planterijig samt Biskötsel hafva,
lander de sednare åren icke vunnit någon ökad uppmärksamhet, om ej till
fVUnyrS
^6n ^rstnämnda, eller Trädgårds-skötseln, hvilken står i ett visst
förhållande till omsorgen om bättre och prydligare byggnader, hvarmed
vanligen nja trädgårdsanläggningar förenas. Det är också icke sällsynt, att
hos förmögnare bönder finna vackra och väl vårdade trädgårdsanläggningar;
men i allmänhet anser man deni, såsom fordrande mycket arbete, mindre
lönande och äro det ock Titan tvifvel, så vida man endast räknar på afsättning
i staden och icke på nyttan i ett hushåll af ymnigare tillgång på grönsaker
och jordfrukter. Denna Provins synes emedlertid redan af naturen
vara skapad till en trädgård. Ädlare trädsorter kunna bär med framgång
odlas, och afsättning af frukterna bör icke Saknas på främmande orter, särdeles
liufvudstaden.
Linskötseln användes endast för husbehof och någon förbättring i de
methoder, sorn tiden redan häfdat, har, oaktadt de omsorger härföre blifvit
använda, icke kunnat tillvägabringas. Dock har skickligheten alt tillverka
hemväfda tyger, hvilken redan i flera år utmärkt denna ort, äfven
under de sednare fortgått med berömliga framsteg. Länets Hushålls-Sällskap
har med uppmuntrande belöningar hugnat flera, som i denna konstfärdighet
utmärkt sig. Den skulle ock utan tvifvel ytterligare tilltaga, eller
åtminstone mera vidsträckt användas, om ej allmogens ungdom lockades till
förbrukning af utländska tyger, hvilka, enligt allmän klagan, dem tillföras
af Elfsborgs Läns Gårdfarihandlande, hvilka icke sällan i kustorterna utbyta
sina egna tillverkningar emot utländska yppighetsvaror, dem de sedan
förstå att utprångla bland allmogen. Denna handel är val redan i författ- .
ningarna förbuden och Läns-Styrelsen har genom utfärdade kungörelser
sökt upplifva dessa förbud och agga allmänna åklagares uppmärksamhet;
ulen dessa sednares nit begränsas af det skydd, som denna otillåtna handel
åtnjuter i följd af allmänhetens gemensamma omsorg att tillfridsställa yppighetens
och fåfängans fordringar.
Hvad angår planteringen af Humla, Hampa och Tobak, så är det nnjMärkningsvärdt,
att den särdeles i anseende till de tvänne förstnämnda
växterna, nästan helt och hållet upphört, åtminstone idkas af så få och tili
«ådan obetydlighet, att det knappast är nämnvärdt. Humla är en artikel,
hvaraf förbrukningen till stor del upphört, hvarföre ock planteringen deraf
icke vidare lönar sig. Orsaken härtill torde igenfinnas deri, att konsumtionen
af öl och dricka blifvit utträngd utaf den af brännvin. Lagens stadgande
om humlegårds-läggande står ock nu som en död .bokstaf. Kon
-
sten att brygga öl och dricka, fordom känd icke blott af hvarje busmor
utan af hvarje piga, är nu försvunnen, då deremot brännyins-bränningen
är bär i orten känd af snart sagdt alla åldrar och kön.
Till jordbrukets binäringar torde äfven böra räknas Saltpetter-tillverkningen.
Inom Länet finnas a5 Saltpetter-lador, men den större tillverkningen
sker från enskildta Ladugårdshus. Under åren 1824» 25, 26, 27 och
28, tillverkades inom Länet 2,089 L:pd 17 Skålp.; men under de sednare
åren har denna tillverkning förhållit sig på följande sätt;
1829
.... 400 L:pd
1830
.... 35g
—
1831
.... 280
—-
iS32 .... 433 ,
—•
1
_1493 Lispund.
Nyttigt Villebråd finnes visserligen inom Blekinge, liksom i de flesta
andra Provinser, af Tjädrar, Orrar, Harar, Rapphöns, Änder och Sträckfogtl;
men Jagten är aldrig af den betydenhet, att den i något afseende kan räknas
bland landets näringsfång. I yttre skärgården, särdeles den östra, anställes
■vårtiden en jagt, af egen beskaffenhet, efter så kallade Taflackor, en art
sträckfogel, som vid denna tid flyger i bestämda riktningar nära intill kusterna
och hvartill en mängd personer vanligen samlar sig och vissa iakttagelser
måste bemärkas. från Småland, som har rikare tillgång på Skogsfågel,
erhålles icke ymnig, men någon tillgång derpå, vanligen mäst den
tid jagten är förbuden eller vårtiden, en följd af svårigheten att bevaka
iagtförfattningarnas efterlefnad, enär de stå i strid med det enskildta ögonblickliga
intresset, hvari förbrytelserna äga det säkraste skydd.
Fiskerierna äro deremot af mera vigt. De idkas dels af Hemmansägre
och Torpare i skärgården, dels hufvudsakligen af såkallade Saltsjö-fis^are,
sorn, boende på fisklägen i skärgården, erhålla Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes antagningsbref och i berörde egenskap skattskrif vas,
sedan de styrkt sig hafva bostad samt nödiga båtar och fiskesredskap. Antalet
af sådana skattskrifna Fiskare i Länet utgör omkring 400. De fiskens»
som allmännast fångas vid hafskusten äro Åhl, Lax, Torsk, Strömming
samt Gädda och Aborrar, på en del ställen äfven Ort och Sik. Strömming-
och Torsk-fisket är likväl det väsentligaste. Under de fem års tid
32
jag nu gär att redovisa, bär denna näringsgren varit mindre lönande, med
undanlag af året i83o, då i västra delen af känd man ansåg sig äga ymnig
fångst i det såkallade gi å-fisket; hvaremot Lax-fisketsom egentligen
blott existerar uti Mörrums ström oell der utgör ett regale, varit under
alla åren ovanligt svagt. Också har arrendet deraf, som vanligen innehafves
af i orten boende förmögnare bönder, nedfallit vid den år i83o
hällne Arrénde-Auktion från ao33 R:dr 16 sk. till 1420 R:dr Banko. Orsakerna
sökte man, under de första åren, då fisket började minskas, uti de
långvariga och stränga vintrarna, hvilka höllö hafsviken och ån betifckta
nied is intill den tid då fisken vanligen börjar närma sig landet och uppstiga
i strömmen, och dels regnigare väderlek under våren, som medförde
högt vatten i ån, deraf Laxfångsten mycket försvåras; men dessa omständigheter
hafva under sista åren förändrats, utan att följden ändå upphört.
Tilläfventyrs har någon uppgrundning inträffat utanför åns utlopp, så att
årännan blifvit smalare, hvarigenom fisken., som helst söker djupt vatten,
i någon mån hindras att uppkomma i strömmen. Detta är så mycket sannolikare,
som Mörrums å, den enda ström i Blekinge, hvari för närvarande
Lax kan fiskas, otvifvelaktigt har denna förmån i följd deraf att densamma
har ovanlig vidd oell djuplek vid utloppet i den stora hafsviken, då deremot
alla de öfriga strömmarna äro smala vid utloppet och der begränsade af
större eller mindre sandbankar, genom hvilka å-rännan i sneda och krokiga
riktningar söker sitt utlopp. Till följe af Eders Kongl. Maurts Nådiga Circulaire-Bref
af den g:de sistlidne Februari, komma närmare undersökningar
härom att anställas under innevarande år, i anseende till alla de större
strömmarna; men i förväg är det mig bekant, alt utloppen så väl vid Lyckeby-
som Bonneby-å, äro hesvärda af betydliga uppgriindningar, af hvilka
den vid Lyckeby så mycket troligare är orsaken att all Laxfångst derstädes
upphört, som jordboken utvisar, att Hemmanen i Lyckeby fordom
varit skattade för Laxfiske. •—. uppmuddring af Rönnby å och dess utlopp
är en bland de anstalter för säkerhet och beqvämlighet i Köpingens
sjöfart, sorn.redan blifvit beräknade vid en förlidet år derom vidtagen reglering;
och hvad angår utloppet af Lyckeby å, så bar väl Kongl. Flottans
Befäl härstädes stundom låtit besörja uppmuddring af en smalare ränna, sorn
är
i
’
.
.
33
Sr nödvändig till vinnande af farled för elen dagliga transporten af vatten
och mäld, som för Flottans och Stadens behof hämtas från Lyckeby; men
för att befrämja fiskens uppgång i strömmen är denna muddring allt för
otillräcklig och dessutom verkställd i en riktning, som förfelar ett sådant
ändamål.
Om det är onekligt, att fiskerierna å Blekingska kusten icke blott bereda
näring åt flera hundrade personer,' utan äfven i väsentlig mån bidraga
både lill ortens behof af fiskvaror och att förskaffa tillgång till byteshandel
med kringliggande Provinsers innebyggare, är det dock lika onekligt, att
salta och torra fiskvaror, till betydliga qvanliteter, ännu måste importeras
från Norrige till Provinsens städer; och att fiskes-näringen således för ingen
del uppnått den ståndpunkt, den kunde och holde hinna. Sjölifvets faror
och äfventyr älskas likväl af Blekingska kustboerne, och redan häri samt i
den rika populationen ligger ämnet till en större utveckling af ett yrke, som
fordrar dessa förhållanden. Men hvad som saknas är industri och förlager;
ty då detta näringsfång, utan understöd af de förmögnare, icke tillgripes
af andra än de fattigaste, som sakna andra utvägar till uppehälle, och då
fisket, i sitt närvarande skick, icke eller är så lönande, att det lockar deri
förmögnare att derå använda sina kapitaler, är det naturligt att yrket kämpar
med en vanmakt, hvaraf några större resultater icke kunna förväntas.
Håg för Handaslöjder, eller hvad man kallar slöjdigliet hos Mankönet,
är ett anlag, som i allmänhet icke tillhör Blekingshoen, hvilken i det
afseende! vida öfverträffas af sin granne Småländningen. Länets HushållsSällskap,
som ansett det af vigt, både i ekonomiskt och moraliskt afseende,
att en så beskaffad industri kunde införlifvas med Landtmannéns vanliga
sysselsättningar, för att på ett nyttigt sätt upptaga de mellanstunder Landtbruket,
särdeles vintertiden, oftast lemnar, har väl genom belöningar sökt
väcka och upplifva detta anlag så ofta de utbildat sig till någon större färdigt;
meli hittills har det icke lyckats ali derigenom allmännare utbreda
^gon omtanka i detta afseende, utan liandaslöjderna på landet inskränka
s,§ till de vanlige Socknehandtverkerierna, hvaraf för närvarande finnas:
landth. 5-årsberättelse för Blekinge Län.
v-
5
Glasmästare .....
Smeder
Skomakare
.....
Skräddare ......
Vagnmakare .
.
.
,
.
Sadelmakare.....
Inom Östra och Medel-llnOTU’ Bräkne och- Lis-
stads Härader
|
ters- Härader
Summa
I
5
21
56
60
5
1
3
2
29
55
65
2
4
7
■ 5o
1 r 1
125
7
1
Summaf
i49|
Sjöfart idkas af åtskilige inom Länet boende Landlmän med såkallade
öppna ingier, Slupar och Galeaser, hvarmed ortens produkter transporteras
dels inom Länet och dels äfven till Skåne? men någon Landtmanna-Seglation
på utrikes ort har ännu ej kommit till verkställighet, utan bedrifves
den med städernas eller köpingarnas fartyg, så vida ej stundom någon oloflig
coramunication med Bornholm och öfriga Danska otterne tilläfventyrs
äger rum. Den handel, som i följd af Landtmanna-Seglationen bedrifves är
emedlertid icke obetydlig när dervid tages i beräkning den tätare tillförsel
uti Provinsens Landhammar, som äger rum af Spannemål från Skåne, som
vanligen utbytes mot ved eller andra Skogs-effekter. För befrämjande af
handeln inom Landet hållas Landtmarknader i Christianopel och Ronneby
Köpingar, vid Holje by i Jemshögs Socken samt nu mera äfven vid Öljehult
i Hoby Socken, utmed Landsvägen emellan Baka ryds och Djuramåla Gästgifvaregårdar;
varande sistnämnde marknad tillåten genom Eders Kongl,
Majlis Nådiga Bref af den 27 Juni 182c/, och omfattas af ortens innebyggare
med lifligt intresse. Marknaderna i Carlskrona, Carlshamn och Sölvesborg,
som hållas på hvardera stället 2:ne gånger om året, äro dessutom af Länets
Innevånare tämligen talrikt besökte, hvad Carlskrona angår synnerligast
Höstmarknaden, då Stadens betydligaste förråd af Slagt-kreatur uppköpes.
Någon egentlig Bergsrörelse finnes icke i Blekinge. En Ämneshamraar
och en Spikhammare vid Olofsström hafva längre tid varit nedlagde, och
af de fyra Kopparhammare, som äro privilegierade och i Tabellen upptagas,
äro blott t vänne, vid Holje, i Listers och Granefors, i Bräkne Härad, i
bruk. Deras drift är ungefärligen densamma som förut. Den sker nemligen
nied t vänne mästare och nio arbetare, och tillverkningen beräknas utgöra
omkring 3oo Skeppund örn året, å 200 R:dr per Skeppund, till 60,000 R:drs
värde. Det är -egentligen på den jemna .åtgången af koppar till brännvinsvedskaper,
som denna tillverkning livi lar.
Af Fabriks-Anläggningar, som inom Länet finnas, bör första rummet
med skäl intagas af den, som under sednare åren blifvit tillvägabragt
vid Strömma, nära Carlshamn, för Bommullsspinneri samt en i sammanhang
dermed inrättad mekanisk verkstad. En närmare underrättelse örn
denna anläggning torde bär icke böra förbigås.
Den är börjad och fortsatt af ett för ändamålet bildadt Bolag, bestående
af 20 Adier, hvarje actie beräknad till omkring .5,000 Riksdaler Banco.
Bomulls-Spinneriet anneiacias nu en loriidet och loregaenae året uppföra
stenliusbyggnad, bestående af våningar, samt särskildt 2:ne våningar,
som utgöra vinden. Ett stort vattenhjul af fyra alnars bredd och 11 alnars
diameter, med sina afvexliugshjul, alla af jern, uppsatte inuti sjelfva byggnaden,
dit vattnet genomränna ledes, sätter i rörelse alla nedannämnde i de
flera våningarna, uppställde Maehinerier. Ifrån en ångpanna på nedersta botten
genom jernrör som ledas till alla våningarna, befordras och sprides värmen ,
der den är behöflig. Sjelfva byggnaden är i fullfärdig! skick. Spinneri-Inrättningarne
åter, med hvilkas fullbordande den tillhörande mekaniska verkstaden
fortfarit alt sysselsätta sig, hafva nyligen detta år blifvit fullfärdiga
(med sina 12 Spinnstolar och andra pieser i proportion derefter) då
i »träd t i sill högsta verksamhets-period, efter den skala Intressen terne
beslutat att desamma verkställa. Närvarande local medgifver likväl ett till
hälften ytterligare ökadt antal af alla dessa särskildta maehinerier, hvarigenom
en proportionaliter högre till verk lii 11 gs-<jvantitet kail åstadkommas. Men
eu sådan ytterligare, utvidgning bär ondast varit af intressenterna åsyftad,
b*st ännu ej beslutad. De för närvarande vid Strömma mechaniska verkstad
örfärdigade och i fabrikshuset uppställda machiner, som redan äro i verksamhet,
utgöras af 10 Kardstolar, 2 Blåsmachiner, 1 Dragstol, 3 Förspinnings-stolar,
12 Spinnstolar, 1 stol för Kardsiipning, 1 präss och 1 o-HaspJP-machhier,
vid hvilkas skötande äfvensom vid Bomulls-plockning och
r ering, nära 100 Fabriks-arbetare af båda könen, barn inberäknade, uti
36
tvänne omgångar med circa 5o i hvarje omgång, är» natt och dag sysselsatte
och med hvilkas tillhjelp redan 4° Bundter eller circa 4ao skålpund Bomullsgarn
ifrån N:o 10 till och med N:o 20 hvarje dygn, kunna tillverkas.
Sjelfva den mekaniska verkstaden, bestående af en stor provisionel! uppförd
byggnad af träd, belägen omkring 100 alnar från Strömma- å, drifver, genom
en särskildt anlagd ränna och med ett mindre hjul af sex alnars diameter,
diverse enkla och dubbla stolar för jernsvarfning, 1 Kuggskärningsmachine,
drillar, Skrufstockar med sina tappar, 2 Biåscylindrar, Cylindersåg,
Slip- ocb polerstenar m. m. varande inuti samma byggnad af slen uppförda
2:ne Smedjor, en Smält-ugn och en Cupulugn. Vid denna verkstad hafva,
utom den Engelska machinisten, det förflutna året varit sysselsatte 10 Engelska
och Skottska arbetare och 18 Svenskar.
Vidare finnes uti Lyckeby inom Östra Härad en Segelduks-fabrik, tillhörig
Handlanden af Judiska Nationen Fabian Philip. Denna Fabrik, som
under mångfaldiga år försåg Kongl- Flottan med dess behof af Segelduk,
och ännu för 3:ne år sedan hade 56 väfstolar och motsvarande antal arbetare,
har under sista åren betydligen aftagit, i följd af uppstådd täflan utaf
Fabriks-anläggningar i Götheborg, hvarest Segelduk nu mera lärer produceras
till större godhet, så att Lyckeby fabrikens tillverkningar icke vidare i
lefverence till Flottan emottagas. Numera finnas blott 48 stolar och 24 arbetare,
och productionens värde har i samma mån minskats. Tilläfventyrs
anser sig ägaren nödsakad nedlägga denna Fabrik, så snart de materia lier
blifvit använde han redan ägt i förråd, hälst han redan upphört att sysselsätta
Carlskrona stads betydliga fattigpersonal nied spånadsarbete till denna
Fabrik.
Antalet af Pappersbruk har i Länet icke ökats, utan utgör nu som tillförene
endast Sju; Men deremot har tillverkningen betydligen stigit, så alt
då den förr bedrefs med endast 47 personer dessas antal nu ökats till y3, alt
då tillveiknings-beloppet förr uppskattades till endast 10,000 Ilis papper af
diverse sorter, det nu mera bestiger till mer »n 18,000 Ris, oberäknad!
3000 ark takpapper, sorn vid ett af dessa bruk förfärdigas, samt att tillverkningarnes
värde, i förra Femårs-berättelsen uppskattadt till blott ao,000 R:dr,
nu beräknas till minst 41,120 R:dr Banco.
Af Tegelbruk upptager val Tabellen 8 såsom varande previlegierade;
roen af dessa bedrifvas endast 3:ne med i3 arbetare, utan att årliga tillverkningsvärdet
kan bestämmas. Denna fabrikation är således i åtagande,
och torde än mera blifva det, om Boråsiska byggnads-methoden och användandet
af Pappers-tak komma att vinna förtroende.
Ett Oljeslageri och En Jttike-Fabrik äro privilegierade; men begge
nedlagde. Deremot finnas på landet Fem Färgerier, hvilka bedrifvas med
fjorton arbetare. Tillverkningsvärdet uppskattas vid alla till omkring 6,3oo
R:dr årligen.
Garfverier finnas, oberäknad! de fem som äro anlagde i 'Ronneby Köping,
Tio till antalet med 37 arbetare och ett tillverkningsvärde af 15,980
Riksdaler. Af dessa Tio Garfverier är det ena nyligen anlagdt och bar således
icke ännu hunnit all elen utbildning som är att förvänta.
Politisk Författning.
Kammarverk. Af Länets io83 förmedlade hemman , (hvaraf dock förmed
ligen å8L mantal ännu ej vunnit behörig stadfästelse, så alt hemmantalet
rätteligen torde böra beräknas till 1091 friels mantal) förhåller
sig, efter hvad Tabellen utvisar, de olika hemmans naturerne på följande
sätt:
Frälse Säterier......* *
mantal
Säteri Rusthåll.......* .
3 £
Insockne Frälse hemman ,
.
•
.
•
8
Utsockne Frälse hemman ..... 8oi| (förmedlade lill 72^).
Frälse Skatte hemman ...
.
. .
*6/g
Krono hemman....... 0
g
Krono Rusthåll .
......• 3°irf§
Krono skatte hemman......27s«
Krono skatte Rusthåll......88r||-||l
Militie Boställen........ H
Civile Boställen
^
e
Ecclesiaslique Boställen. .....
Lotshemman skatte......*
1
_ -
--1091^
Vid jemförelse af Tabellerna för förra Femåvs Berättelsen och den närvarande,
visar det sig, att 1 |||§ mantal blifvit under tjdeu skatteköpte. Joi
—
38
—
ransakning har under denna tid icke blifvit förrättad och några förändringar
hafva icke eller dertill föranledt. Den •odisponerade Krono Lägenheten
Jerkö i Sturkö Socken bär Häradsskrifvaren i östra och Medelstads härader
hegart att få till Boställe anslagen, enär han förut .deraf är 1 saknad; men
Kongl. Kammar-Colleginm har genom beslut innevarande år afslagit denna
ansökan och ansett lägenheten böra till kronans förmån på 3o år utarrenderas.
Den särskildta Tabell öfver hemmans-klyfningen, jag låtit upprätta och
som jemväl underdånigst bilägges; visar, att af ofvannämde 1091 T7v:dels
hemman, endast omkring 100 äro bebodde af ägare som innehafva helt hemman
eller deröfver, hvaremot de Öfrige äro sönderstyckade till snart sagt
alla möjliga bråk och till de minsta hemmantal ända till -i-:dels mantal,
så att 47^5 åboer finnes med hemmantal under belt mantal. Bagges härtill
de uti Tabellen särskildta lägenheter, nemligen i
Boställs Lägenheter ........... 16
Skattlagde bebyggda torp och utjordar ....
16
Oskattlagde torp (hvaraf 1467 års Båtsmans torp) 1902
Bryggda Lägenheter, afsöndrade från hemman antingen
med full ägande rätt eller på viss tid el
-
ler lifstid . .
.
.
......... . 3oo8
Backstugor . ............. 53o
Skattlagde Sågar och Qvarnar .......
176
Skattlagde krogar
.
..
..•
4
Särskildta Bruks-lägenheter ........
48
“ '
" 5900; så får
man härigenom ett ungefärligt begrepp-om antalet af bebyggda ställen, sorn
bebos af Landtbrukets egentliga idkare och af dem, som deraf eller af dess
binäringar hämta sin utkomst. Jemför man- detta antal med Landsbygdens
folkmängd 65,327 nienniskor, så belöper sig mer än ses personer på hvarje
botad, hvaraf torde vara uppenbart både att landet redan lider af en öfver-population
och att i följd deraf jördens ytterligare styckande årligen är
att förvänta, antingen genom ordentliga hemmans-klyfningar. eller genom
^afsöndringar, anläggning af Backstugor eller dessas ytterligare belastande
af inhyseshjon.
— 3g —
Huruvida detta förhållande' förhindras eller befrämjas genom 1827 års
författning om hemmansklyfning och jords afsöndring, är en fråga, som härvid
utan tvifvel förtjenar att undersökas, enär denna författning är den enda
i ämnet, som är af gällande kraft, och enär derigenom ett urgammalt
Lag-förbud emot skattskyldig jordsminskning, som till sin stats-ekonomiska
nytta ansågs nästan axiomaliskt, blifvit upphäfva. Man torde med skäl
kunna säga, att enär förut författningarne om hemmans-klyfning voro fullkomligt
obestämda, den nya författningen åtminstone bär den förtjensten
att begränsa klyfningen medelst vilkoret af besutenhet och medelst definitionen
hvad som med besutenhet förstås. Mell att den, det oaktadt, icke
förhindrar att Hemmansklyfningen kan fortgå till oändlighet, härleder sig
deraf, att den icke stadgar någon annan kontroll deremot, än den som innefattas
uti större lottägare9 rätt, att till sig lösa obesuten hemmanslott, en
rätt som sällan eller aldrig begagnas och för hvars begagnande äfven det
hinder möter, alt författningen ej stadgar huru löseskillingen skall bestämmas.
Det inträffar nu dagligen, att hemmansklyfningar uppkomma antingen
genom arf, icke blott i upp- och nedstigande leder, utan äfven på sidolinien,
eller ock genom enskildta aftal, utan alt en större Lottägare hvarken
kän er sin rätt till lösen eller kan våga ifrågasätta den, oviss om både
utgången och om löseskillingens belopp. Det är på detta sätt den onaturliga
sönderstyckning af hemman tillkommit, som nu besvärar Blekinge med
en stor mängd hemmansägare, så usla och fattiga, att publika utskylderna knap.
past kunna utgöras, aldrig utan odrägligt besvärar fördelas. Om deremot det
stadgande funnes: alt när Lagfart eller skattskrifning sökas å hemmanslott
t- ex. under |:dels mantal, borde elen ej få beviljas, innan undersökning
föregått om åboen är besuten, och i fall Domstolen annorlunda pröfvade,
§rannarne hembjudas lösningsrätten efter elen värdering, sorn dervid tillika
kunde anställas; så skulle säkerligen många oskäliga hemmansklyfningar förekonamas,
åtminstone 1827 års Författning komma till verkställighet » så att åboer
ej fönnos som sakna besutenhet, hvilket åter nu oftast är händelsen. På enahand3
sätt horde ock, annan skattskrifning får ske å afsöndrad lägenhet, undersökning
föiegå om den är af den vidd och beskaffenhet, att den, enligt ifrågavarande
^fattning, får afsöndras. Emedlertid är ej härigenom afgjordt, attdengiund
°r besutenhet, som författningen antager, verkligen är den rälta, och det torde
— 4ö —
kile vara svårt alt ådagalägga, attoni hemmans-klyfning oell jordafsöndring
öfverallt verkställdes till den vidd Författningen niedgityer, skulle landet
komma att bestå af idel tiggare, oförmögne att utgöra allmänna onera.
Af lyckligare följder synes 1827 års Skiftesstadga vara för denna ort,
der, under dess tillämpning, Skiftes verket fortgår till allmia belåtenhet o,ch
utan att enskildta lidanden förspörjas.
Gästo-ifveri-skjutsningen fortfar att bestridas vid 18 inrättade Gästgifvaregårdar,
med dertill, anslagne x8i|||-'dels Reservskjutskyldige hemman,
Gästgifvaregårdarne deri inberäknade. Af dessa Gästgifvaregårdar är
blott en i senare åren inrättad å en väg genom Jemhögs Socken, som öppnar
communication mellan Länets västra del samt den ofvanliggande delen af
Småland. Fråga har äfven uppstått att inrätta Gästgifvaregårdar å en genom
Tvings Socken löpande Sockneväg som bereder communication med Kronobergs
Län, hvarigenom en genare farväg emellan Carlskrona oell Wexiö skulle af
Resande kunna begagnas; men i följd af ortens önskan att undgå delta 0-  nus och med afseende äfven å vägens mindre goda skick samt den brist på
goda skjutshästar som der förefinnes, har denna fråga hittills blifvit hvilanda.
Bland anmärkningsvärda omständigheter, som härmed äga gemenskap,
torde förtjena att nämnas, huruledes till följe af ett Kongl. KammarCollegii
Utslag, som genom försutna fatalier kommit att vinna laga kraft,
nu mera ingen allmän farväg finnes till Christianopel9 Köping, oansedt denna
ort utgör en särskild kyrk-socken samt en allmän handels- och lastageplats,
hvarest årliga marknader hållas; utan alla dit löpande vagar aro ansedde
utgöra enskifta byavägar , hvilkas underhåll således icke är underkastadt
kronobetjeningens uppsigt och hvilka också, i följd häraf, under senave
åren, så förfallit, att de snart knappast äro farbara.
Postföreningen genom Länet bestrides af dertill anslagne ii| mantal,
som alla äro oberustade, utom f mantal, Nättraby, som först år 1745 anslogs
till Postföring och då redan var indelt till ständigt Båtsmanshåll.
Till Läroverk eller fromma Stiftelser äro inga hemman inom Länet
anslagne; men Hoby kyrka disponerar gemensamt med Pastor 3^§ mantal
Frälse mensal hemman, i följd, af enskild persons, för längre tid tillbaka,
gjorda disposition. Till Lotsars underhållande äro deremot anslagne 14 g-clels
' mantal
—
4*
—
mantal samt särskildt 7 st. öar, hvilka alla antingen äro indelta till Båtsmanshåll
eller utgöra Extra Rotering,
Stats-bidrag. Enligt Tabellen, är det Stats-bidrag, som utgår af Lan.
dets hemman och Lägenheter, (i värde uppskattade till i,o5i,8a5 R:dr,)
^räknadt lill en summa af 256,715 R:dr. 45 sk., således något mer än
24 procent af värdet, nemligen:
Bevillning: efter rista Art. ♦
.
. . ,
.
21,817
„
„
efter 2:dra Dito 1 §.
779
5
„
3, 4, 5, §§.
25,912
3a
„a&6pl
3?
>}
Brännvins-brännings-afgift .
.
.6,8,1
8 „ 65.1,0 i5
Ständige Räntor: Jordeboks- och Hemman-
tals-Ränta •
•
*
«
•
11,369 4 ,,
Kronotionde
....
8,207 >> ”
Qvarn-Ränte-Spannmål el-
ler afrad ,
.
.
.
.
1,369 » »
Mantals-penningar
.
.
8,142 12 „
Lagmansred! Häradshöf-
dinge-ränta ....
» »»
GerningsÖren .
.
,
.
, 94 32 „
Saltpetter-afgift
.
.
.
2,268 „ „ 34.33,,
J)
Arrende för Krono-Lax-fisket .
,
.
.
.
1,900
16
Kostnad för Rustning och Rotering . . •
84,135
99
Clerecie Statens underhåll:
- ' .
Pastorers
.....
24,291 16 „
Capellaners.....
1,404 ,, >,
Kyrko-Betjenings .
.
.
4'347 » ” 3o,i 2 2
16
Fattig-försörjning ,
.........
5,728 ,, „
Skjuts .............
14,5 31 „ „
Väghållning...........
8,890 „ „
Transport 29,149 ” ” 31^>974 29
handsk, S~är$berduelse för Blekinge Län,
>>
99
99
99
2i 5,974 29
42
Transport 29,149 „ ,,
Diverse afgifter, onera och allmänna besvär,
såsom Kurhus-medel, Fångvaktares aflöning, Tingsocb
Fånglius-reparationer, Tings- och Fånghusved,
Skarprättare-lön, Kyrko-lionde, Kyrkobygg
nads-bidrag,
Prestgårdsbyggnad, eller Helgonskydd,
Bibellrycks-säd, mm...,..,,
11,592
16
Summa
40,741 16
256,715 45
))
9f
»I
Härvid bör dock observeras, att i denna beräkning icke är inbegripen
någon calcul öfver hvad som utgår till charta sigillata och expedilions-lösen
i och för Lagsökningar, Rättegångar, Lagfarter, samt andra legale handlingar,
hvilket såsom tillfälligt, aldrig kan beräknas, men visserligen torde kanna
antagas till minst 25,ooo R:dr årligen Deremot bör å andra sidan anmärkas,
att af Jordeboks- och Hemmantals-Räntan 11,369 R:dr \ sk., äro
9,480 R:dr 42 sk. indelta till Båtsmans-rustningen, så att denna summa rätteligen
bör afräknas från ofvanstående slatsbidrags-summa, helst den utgår
i rustnings-skyldighet in natura och således år inbegripen under den summa
som är upptagen för Roteringens bekostande med 84,*35 R:dr.
Båtsmans-rustningen i Blekinge består af dels den såkallade indelningen,
som utgör i5oo man och dels Frälse-roteringen 27 man, oberäknadt extra
Roteringen, som blott i krigstid ifrågakommer. Den förra grundar sig på
ett med Krono- och Krono-skalte hemmansägare år i685 slutadt Contract,
hvarigenom de, å ett hemmantal af 92tedels mantal, åtogo sig att prestera
berörde antal emot befrielse från utgörande af den förut till Kongl.
Maj:t och Kronan ingående Jordeboks- och Hemmantals-Räntan;. hvilken således,
lill ofvan upptagna belopp, indelades till båtsmans-rustning; men vid
denna indelning bär icke hemmantalet utan Räntan kommit i beräkning,
och då indelnings-förrättningen i685 börjades i Östra delen af Länet, synes
man hafva antagit för grundsats, att af hvarje hemman med särskildt
nummer göra en Båtsmans-rote, under rättighet att för hvad som brast i
dess Ränta njuta ersättning af de öfverskolts-räntor, som naturligen borde
uppkomma särdeles i Vestra delen af Länet, sedan det bestämda Båtsmansantalet
blifvit indelt; Och som i östra och medlersta delarne af Länet, hvil
-
ka till stor del beslå af skogstrakter, ofta förefalla smärre hemmansdelar
med särskildta licmmans-numener för hvardera, oansedt de ej utgöra hela
mantal, biet vo sådane, hvar för sig, andelte till en Båtsman, utan annat
understöd än den fyllnad i Ränta, som fordrades för att ernå den antagna
grunden af i5, 16, 17, 18 och 19 Daler. Följden häraf Lief att Rotar finnas,
som bestå af f,
|, |, f, j, §, \, f| och ||:dels mantal. Och
när Rote-indelningen, efter sådana principer, fortsattes, inträffade, hvad som
naturligen borde inträffa, alt, i Vestra delen af Länet, sorn beslår af slättland
med större byalag och der hvarje hemmansnummer till stor del består
af hela mantal, i allmänhet ägande proportionaliter vida högre räntor än
skogstrakternas hemman, uppkom ett betydligare belopp af öfverskotts-räntor,
som ännu i denna stund utgå contant (med beräkning af 3 Daler på
Rrdrn) till hjelp och fyllnad för Rusthållarné i Östra Fögderiet. Och sedan
varuvärdet nu mera så betydligen förändrat sig i förhållande till penningarnas,
att den stadgade kontanta ersättningen på intet sätt motsvarar den
effektiva kostnaden af Båtsmannens underhåll, följer naturligen häraf, att
de Rotar äro hårdt och orättvist betungade, som utgöra Båtsmän, underdel
de, som endast betala sin Ränta i kontant, njuta en obillig lindring. Det
är detta förhållande, som föranledt den opinion, att Blekinge Län är högre
betungad t med Rotering än andra Provincer och att denna Rotering är ojemnt
fördelad och således fordrar både nedsättning och jemkning. Derom
har vid flera föregående Riksdagar klagan blifvit förd, till dess densamma
billigades både af Rikets Ständer och af Eders Kongl. Majit, hvilka genom
gemensamt beslut stadgade, att en Roterings-jemkning borde, efter vissa fastställda
grunder verkställas på ett sätt, som åsyftade de öfverklagade olägenheternas
afhjelpande. Denna jemkningsförrättning företogs äfven af dertill
utsedda committerade redan år 1822; men i följd af de många klagomål,
sorn i besvärs-väg yppades emot committerades åtgärder, och hvarigenom
fördelarne af hela jemknings-resultatet framställdes i en ganska tvifvelaktig
dag, har verkställigheten allt hittills blifvit uppehållen, under det sjelfva
rattsgrunden för jemkningsförrättningen blifvit ifrågaställd; och det lärer vara
först innevarande år, som Eders Kongl. Majlis förnyade Nådiga beslut blif>
ämnet fattadt utan att ännu hafva kommit till Länsstyrelsen eller Läneis
innevånares kännedom.
-44-
Frälse Båtsmännen utgöra blott 27 man, sedan fördubblingen med 1810
upphörde. De underhållas, utan all befrielse från Jordeboks- och Hemmantals-räntan
utaf £)4 §|:dels mantal, hvaraf något mer än 3 hela hemman belöper
sig på hvarje Båtsman. Hela Båtsmans-styrkan är fördelad uti 3;ne
Kompanier, nemi. lista med 514
2:dra med 491
3:dje med 522
Summa 1627 Man.
Båtsmannens rättigheter bestå af årlig Lön, Gång-kläder, Spannemål,
Sängkläder, samt bebyggd torplägenhet, hvilka alla prestationer, i förening
med tegan, antagas uppgå till omkring 75 R:dr Banko årligen för hvarje
karl.
Af ofvannämnda Rotar eller Nummer äro a36 vaara ta; nemligen m
Numror vid irsta, gi vid aldra och 34 vid 3:dje Kompaniet, hvilken vacance-frihet
grundar sig på Kongl. Brefvet den — Juli 1823 oeh åtnjutes
emot erläggande af vacanee-afgift, 8 R:dr Banco årligen, på det sätt att
denna förmån förflyttas på det senast ledig blifna Numret, hvaremot det
som längsta tid varit vacant hör anskaffa karl, då vacancerne öfverstiga förenämnda
antal.
Att Krono-utskylderna i allmänhet äro betungade, må ingalunda bestridas,
hälst det är uppenbart, att hvarje Jordbrukare, som från dem njöte
befrielse, befunne sig i en lyckligare, åtminstone en lättare belägenhet; men
ingalunda har jag skäl att tro, det dessa utskylder äro till den grad tryckande,
att de, inom denna Provins utgöra hinder för Landtmannens trefnad
och välstånd. Tvärtom visar dagliga erfarenheten, att hvarje Jordägare,
sora innehar tillräcklig hemmansdel för att derå äga verklig besutenhet,
kail, om lian vårdar sitt jordbruk med omtanka, flit och hushållning,
icke blott med lätthet utgöra sina allmänna onera utan äfven förvärfva välstånd
och förmögenhet. Endast för drinkaren och misshushållare^ eller för
den som har ett så ringa jordbruk, att deraf möjligen kan lifnära sig och
hushåll, blifva utskylderna, liksom hvarje utbetalning, tryckande och svåra
så att executiv åtgärd ofta måste anlitas till deras uttagande, dervid fattigdomen
och egendomens förstörelse alltid tilltager; men orsaken härtill ligger
/
-
45
-
icke uti utskyldernas höjd, utan i contribuentens totala oförmåga att utgöra
äfven den ringaste afgift, hvilken åter alltid måste inträffa, när hans jordbruk
antingen är för inskränkt eller för mycket vanvårdas för att lämna
något öfverskott.
Det må härvid icke förgätas, att sedan de från utåldriga tider stadgade
böterna för försummelsen att erlägga Krono-utskylderna vid utlysta Uppbördsstämman,
försvunnit, indrifningen deraf blifvit i betydlig män försvårad
för Krono-beljeningen, äfvensom förluster för Kongl. Majit och Kronan
deraf icke sällan uppkomma. Ofta fördröjer den skattskyldige erläggandet
af sin skatt mera af tredska än af behof, när han vet att detta dröjsmål
ej bereder honom annan påföljd, är en ökad beqvämlighet, nemligen den,
att Krono-Betjenten nödgas hemresa i hans boning och der affordra honom
hans tribut, utan att vara berättigad lill ringaste ersättning för detta tröttsamma
besvär, hvarmed både Fogdar, Länsmän och Krono-Fjerdingsmän
nödgas sysselsätta sig under hela Februari, Mars och April månader, ofta
ulan att några betydliga utmätningar dervid någonsin ifrågakomma. Det bär,
under sednare åren, oftast inträffat, att, efter uppbördstämmans slut i Januari
eller början af Februari månad, restantierna i Länet utgjorde 80, ända
till 87,000 R:dr (Städerna inberäknade) som sedan måst på ofvannämnda
Sätt indrifvas; och det tål intet tvifvelsmål, att om denna de skattskyldigas
tredska vore förenad antingen med någon lämplig plikt eller ock helldre med
skyldigheten att på något sätt ersätta Krono-Beljeningens resekostnader och
besvär, skulle mängden ej ådraga sig dessa påföljder, utan i råttan tid, vid.
de utlysta uppbörds-slänimorna; godvilligt fullgöra sin pligt. Nu händer emedlertid
att, då den executiva indrifningen omöjligen kun bos elen stora
^längden restskyldige medhinnas af Krono-Fogdar och Länsmän sjelfva, dessa
mäste anförtro sig åt sina Fjardingsman, hvilka åter till sitt biträde anlita
Under-Fjerdingsmän och såkallade Skjuts-Rättare. Härigenom komiker
Uppbörden uti mindre pålitliga personers händer, hvilka , då de sakna
aH laglig rätt till ersättning för sitt besvär, söka den på olagliga vägar, i
de, för ensidig vinst, ge oriktiga bevis om bristande tillgång och såmedelst
undansnilla Kongl. Majit och Kronan dess rätt. Den controll häremot
sorn ligger uti afkortnings-längdernas verification å allmänna Socknestämmor
oftast ganska opålitlig; och ehuru man hav i Länet sökt skärpa vedel
-
-
46
-
hörandes uppmärksamhet och äfven lyckats upptäcka skamlösa underslef.,
saknas icke anledning att befara det mångå rådane, oupptäckta, undfalla den
controllerande uppmärksamheten,
Politie. Inom Länet dinnes, 'Utom de anie KronoFogdarne, eedast
Sex under dem lydande Länsmän, hvilka hafva sig till biträde så kallade
Krono-Fjerdingsmän, en eller flere i hvarje socken, hvilka antingen förordnas
af Kronofogden eller lourvis bestridas af alla dertill skickliga hemmansägare.
Dessutom finnas arne LandsFiskaler och i Ronneby köping en af Eders
Kongl. Majlis Befallningshafvande förordnad Polis-Uppsyningsman. Inom
Tvings Socken var, under några år, förordnad en särskild Polis-Gevaldiger;
men det liufvudsakliga af hans bestyr bestrides numera genom vakthållning
af Socknens egna innevånare, under Kyrko-Rådets inseende. För
allmänna ordningens vidmakthållande på landet, möter ett väsentligt hinder
uti Krono-Betjeningens inskränkta antal och usla .-aflöning, hvartill må
hända äfven bör läggas Författningarnas obestämdhet i frågan örn gränsorna
för Lans-Styrelsens förmanskap, hvarigenom dessa Läns-Styrelsens
organer äro ställda i ett oberoende, som betydligen förlamar äfven
det mest lefvande meli upplysta nit. Hvarken Ren -ena eller den andra
af dessa omständigheter hafva af Läns-Styrelsen härstädes blifvit
öitegade. Ett ökadt antal Länsmän äfvensom all Krono-Betjeningens
yttre aflöning föieslogs redan 1826, och i frågan om Län-Styrelsens
förmanskap bär jag innevarande år gjort en underdånig framställning,
sorn dock endast lärer .blifvit remitterad till Kongl. Kammar-Collegium.
för att iakttagas vid -det förslag till nya Instrucfioner för Lånesta
t S-E mbets män nen, som samma Kongl. Kollegium fått sig uppdraget ali
utål beta. 1 full antagandet deraf är lika osäkert och aflägset, som hoppet
om bättre a oning, 'qvarstå ock alla de gamla olägenheterna, som sätta hvarje
Länsstyrelse otur tillfälle att verksamt befordra hvad som likväl räknas
bland dess vigt,gaste och angelägnaste skyldigheter. För att tillvägabringa
c ning oci reda inom Tullväsendet, som så länge utgjorde ett mål för allmänna
hånlöjet, bär man erkänt nödvändigheten af betydligt ökad, val löna
, verksam och val disciplinerad bevakningspersonal. Det har lyckats detta
verks Styrelse, att tillvägabringa en reorganisation, hvars nyttiga inflytelse
icke vidare är tvetydig; men ehuru denna detaille endast, rörer en en
-
__
4'7-
_
da bråneke af Uppbördsverket, synes allmänna opinionen ännu tveka om
den lika vigtiga angelägenheten att uppnå samma mål i anseende till organisationen
af den Styrelsepersonal, sorn1 utgör den egentliga Landt-Regeringen,
som icke blott besörjer Rikets-väsentligaste uppbörds verk, utan äfven
har att vårda allmänna ordningen-- och- säkerheten, alla de förmåner,
sorn utgöra- Sämhällslifvets Bestämmelse och ändamål.. Det bör i sanning
väcka förundran, att under det hvarje Landets innebyggare inser och
bläste erkänna Krono-Betjeningens oumbärlighet, under det han påfordrar
hans biträde till skydd' eller hjelp vid hvarje påkommande händelse
och ser hans verksamhet oafbrutet' fortgå det ena året efter det andra,, man
likväl med ett slags- hatfullhet och* ovilja, betraktar dem endast som Bondens
plågare och vill beröfva dessa tjenstemän alla anspråk på Samhällets omsorg
om dess helioder, icke inseende att det ligger i naturen af deras befattning
att utfordra det allmännas rätt då det kommer i strid med det enskildtas.
Det är under sådana förhållanden, som hvarje Läns-Styrelse, hvilken
nitälskat för allmänna ordningens vård, sett sig nödsakad att genom municipala
anstalter söka ersätta hvad samhäUsmrättningens ofullkomlighet lernnat
ohulpen Sålunda hafva, äfven inom detta Län, Byordningar blifvit utfärdade,
Byålderman tillsatte, och särskildta Polisförfattningar i olika Socknar, med fästad
t afseende å locala förhållanden, föreslagne och antagne; Men dessa mått och
steg äro i allmänhet otillräckliga , i brist på controll öfver efterlefnaden. Folklynnet
är ock visserligen icke ännu mognadt för införandet af municipala anstalter.
I Vissa Socknar, der nitiska och upplysta Pastorer förstått med klokhet ananda
tillämpningen af dylika åtgärder, hafva de medfört någon nytta; 1
längden har den alldeles förfelats. Det ligger ock i naturen af enskifta öf^erenskommelser,
att man tror sig lika frivilligt kunna glömma eller frånträda
efterlefnaden som man ägt åtaga sig den, hvarföre ock dylika öfverenskommelser
sällan hinna öfverlefva sin egen verkställighet; och i allt fall
kan man icke förvänta af den enskildte, att han skall ikläda sig det förhatliga
kallet att vara väktare öfver sina grannars hemseder och enskifta
ehaad. Det fordras, utan tvifvel, härtill den offentliga myndighetens anseende
och tvång, hvarförutan alla beslut och tillgöranden stanna vid fromma
öUskn
stone
ingar. Det är ock derföre, som en Länsman i hvarje Socken åtmini
hvarje Pastorat otvifvelaktigt vöre ett väsentligt vilkor för vinnandet
-
48
-
af den fullständighet i offentliga' styrelse-maktens besörjande, som tidens
kraf och Blekingska folklynnet påkalla.
Hvad som, i sin mån, otvifvelaktigt skulle, i anseende till denna provins,
vara af väsentlig vigt för sedligheten och leda lill mångfaldiga fördelar,
vore en klyfning af de större Socknar, som redan äga Capeder, förmedelst
Capell-Lagens förvandlande till Annexer och dessas förseende med der
stationerade Prester, som tillika vore Skol-Lärare, ett ämne, sorn jag redan
i början af denna underdåniga Berättelse vidrört. Länet äger i synnerhet
fyra Socknar, der detta behof inträffar, nemligen i Medelstads Härad: Fridlefstad
och Tving; i Bräkne Härad: Hoby; och i Listers Härad: Jemshögs Socken;
af hvilka de frenne förstnämnda redan äga Capeder, nemligen inom
Fridlefstads Socken: Sillhöfda, inom Tvings Socken: Eringsboda, och inom
Hoby Socken: Öljehult. I afseende på det förstnämnda eller Sillhöfda, har
frågan redan blifvit väckt, genom mitt till Eders Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga
Memorial af den a5 nästlidne April, föranledt af Capell-lagets egen
underdåniga framställning så väl örn angelägenheten alt erhålla Gudstjenst
vid Capellet hvarje Söndag som ock rörande några andra dermed gemenskap
ägande omständigheter. Deraf inhämtas, att Fridlefstads Socken består
af 54 T?_dels mantal, kringspridda på en rymd af omkring Jdels mils bredd
och 3:ne mils längd, med en folkmängd af 3yoo personer; att Moder-Kyrkan
är belägen i nedra delen och Capellet deremot i den öfra, att den del
af Socknen, som utgör Capell-laget, består af nära \\ hela mantal, är glest
bebyggd och derföre har lång väg äfven till Capellet; alt innevånarne derstädes,
för att bereda sig utväg till hållande af Gudstjenst på närmare håll,
tippfört Capellet på 1740-talet, utan inskränkning af de skyldigheter dem
åligga till Moder-kyrkan, att de nyligen användt betydliga kostnader för
uppförande af en Tornbyggnad vid Capellet, samt att Gudstjenst i detta
Capell likväl endast hålles hvar tredje eller fjerde Söndag, hvilket beror på
Pastors i församling611 välbehag.
Eringsboda Capell-lag, som är beläget på iSdels mils afstånd från Moderkyrkan
Tving, består af 22|dels mantal. Capellet derstädes uppfördes,
med behörig tillåtelse, 1736 och 1737 samt invigdes 1738, vid hvilken tiel
Gudstjenst derstädes förrättades endast hvar fjerde söndag; meli i följd af
öfver
-
~
49
*”
Öfverenskommelse, i sednare åren afslutad, emellan Pastor och Capell-laget
hålles numera Gudstjenst hvarannan Söndag eller helgedag, så vida Pastor
är med medhjelpare försedd, hvilken öfverenskommelses iakttagande dock
beror på hvarje ny Pastor att underkasta sig eller icke.
Öljehulls Capell uppfördes 1754 och år 1773 anlades ock begrafningsplats
vid Capellet. En af sednare tiders Pastorer ingick öfverenskommelse
med Capellaget, hvilket utgöres af 9§|dels mantal, om Gudstjensts-förrättande
i Capelleten gång hvarje månad, emot särskild betalning, hvilken
öfverenskommelse vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse den 1 g Juli 1798*
Att på en Söndag, efter hållen Nattvards-uppteckning verkställa communion-förhör,
Skriftermål, Nattvardsgång, Predikan och en månads samlade
förrättningar af alla slag, hvaribland äfven förefalla Socknebud, samt
uppläsa alla de förordningar och kungoreler som under tiden utkommit, är
merändels omöjligt. Följden häraf är dock, att få eller inga kungörelser
vid Capells-Gudstjensten uppläsas och att allmogen inom Capell-laget således
om dem blifver i okunnighet, med mindre den anstalt vidtagas, som
i Öljehults Capell-lag lärer vara organiserad, att vissa personer hafva, i stadgad
tour, sig ålagt, att infinna sig i Moder-Kyrkan för att afhöra kungörelserna
sorn uppläsas, äfvensom genom Pastors enskildta nit, dessa utskickade
dessutom af Klockaren erhålla skriftelig ^uppsats angående de åligganden som
röra Capell-byggden. Bland de ekonomiska olägenheterna af de glesa Gudstjensterna
i Capellen^ bör icke eller den omständighet förbigås, att begrafningar
ofta måste uppskjutas flera veckor, hvilket, sommartiden och särdeles
då smittosamma sjukdomar äro gängse, kan medföra ganska menliga följder;
men af väsentligare vigt är saknaden af Religionens mäktiga inflytande pa
allmogen genom täta Gudsljenster, och att orlernes innebyggare sakna all beröring
med ortens Embetsman eller med hvarandra, att de sålunda äro sig
sjelfva lemnade på ett sätt, som ej kan vara af nyttigt inflytande på sedligheten,
enär håde barnaundervisningen vanvårdas och äfven de full växta
sakna det verksamma hildnings-medlet, som inbördes umgänge och Religi°ns-väckelser
gemensamt innebära.
Hvad för öfrigt angår Barnaundervisningen på Landet, så är den beklagligen
ännu på en allt för låg ståndpunkt, för att lemna rum för någon
Ländsk. 5-årsberättelse för Blekinge Lön.
5o
tillfi idsta Heise. Bernnad nästan uteslutande åt Presterskapets ensamma örn*
sorg, är organisationen deraf helt och hållet beroende af vederbörande Pastorers
nit och verksamhet, som åter begränsas af mångå individuella förhållanden.
Om, i följd häraf, vissa Socknar finnas, der denna angelägenhet
blifvit med upplyst och hedrande nit omfattad, är den dock på många ställan,
om ej helt och hållet försummad, åtminstone allt för otillräcklig att
motsvara behofvet. I allmänhet besörjes Barnaundervisningei* hos allmogen
gonom ambulatoriska Skolmästare, som antagas af Pastor och under de årstider,
då barnen ej sysselsättas vid jordbruket, förflytta sig från det ena byalaget
till det andra och emot åtnjutande af vissa inskränkta förmåner lemna
undervisning uti läsning, skrifning och räkning. Endast på tvänne ställen
finnas Lankasterskolor inrättade, nemligen vid Holje, der Skolhus är
oppfeldt och Skolmästaren lönas af ägaren Öfversten och riddaren von
Dannfelt, samt vid Hoby, der undervisningen besörjes på Socknens bekostnad.
Begge dessa skolor, äfvensom en annan i Asarum, hvilken af nu varande
Pastor är organiserad och der Läraren lönas genom Räntan af ett
Kapital som samma Pastor dertill donerat, hafva dock hufvudsakligen afseende
på fattiga barns undervisning, i hvilket afseende de jemväl äro af ett
högst välgörande syftemål. För beredandet af en allmännare omvårdnad
i detta afseende möter dock oftast ett väsentligt hinder uti allmogens liknöjdhet,
dess ovilja för utgifter och dess förtrytsamhet att nödgas göra uppoffringar
och inträda i omsorger för sådana som äro oförtjenta af all välvilja.
Emedlertid är det icke blott saknaden af undervisning, som i så
bog grad bidrager till fattiga barns förderf, utan kanske i ännu högre grad
saknaden af snart sagt ali håde fysisk och moralisk vård. Ju mer Provin°
veisållad af inhyses- och fattighjon, hvilka sakna andra utvägar
V
än antingen tiggeri eller det dagsarbete de bestrida,
„ S..r?r ai
alt deras barn, (hvika utgöra en betydlig mängd,')
sa va 1 ena som andra fallet lemnäs åt sig sjelfva, ulan annan hjelp än
en e unna lemna hvarandra eller vinna af barmhertiglieten. I hvarje
Torparepiga eller koja träffar man harn, om dagarna oftast emanna, utan
annan tillsyn an den en aldre bror eller syster lemnar de öfriga, eller ock
kringstryka de på bygden, de yngre anförde af de äldre, och deras föräldrar
synas, när det första lefnadsår^ framskridit, snart sagt afsäga sig ali
förbindelse till vård örn dessa olycklige, hvilka på sådant sätt uppväxa i étt
slags naturtillstånd, icke sällan behäftade med mångfaldiga håde fysiska och
moraliska skador, hvilka vid äldre år bestämma dem antingen för Lasaretterne
eller Corrections-Inrättningarne, eller på sin höjd till usla och odugliga
tjenstehjon, hvilka med fylleriets tillhjelp snart falla offer för ett förderf
mot hvilket intet skydd blifvit dem beredt, genom dessa moraliska
känslor och begrepp, som väckas och utbildas mera genom en christlig uppfostran
än genom något inpregladt bokvett. Man torde invända, att det utgör
hvarje Församlings skyldighet, att taga vård om sådana fattiga harn,
sorn, genom vårdslösa eller dertill oförmögna föräldrars försumlighet, sålunda
lemnäs åt eländet; men denna sals är icke lika lätt försvarad söm
framkastad. Församlingen kan, ock icke utan skäl, anse sig hafva gjort
nog, då den afvärjt att dessa harn ej förgås af hunger, endast denna barmhertighet,
hvilken oundvikligen påkallas af de tiggande barnen, medför ett
icke obetydligt betungande. För dem, som icke tigga, utan qvarblifva vid
föräldrarnes boningshus, der de lifnäras genom de frånvarande föräldrarnes
egen omsorg, kan församlingen icke ikläda sig den vårdnad, som föräldrarna
, antingen af liknöjdhet eller behof beröfva dem. Också skulle en så långt
drifven omsorg, som hvarken af Lag eller Religion kan föreskrifvas, allt
för mycket lägga hyende under den redan långt drifna obetänksamheten hos
de arbetande folk-klasserna, alt ingå äktenskap utan beräkning af utvägarna
till bergning. Man torde ock, åtminstone till en början, böra vara tillfred,
ställd, om allmogen inom hvarje församling kunde förmås till kostnader och
omsorger för en större fullkomlighets beredande i deras egna harns undervisning
och uppfostran, för hvilket ändamål fordras: 1:0 att hvarje Byalag
förenade sig om en ständig Skolmästare, så att undervisningen ej heliofde>
såsom nu, afbrytas under flera månader af året, hvarigenom det redan lärda
lätt förglömmes; 2:0 att skolmästarne bättre lönades, så att någorlunda skickliga
personer dertill kunde erhållas, i stället att de oftast bestå af försupna
Båtsmän eller Under-officerare, stundom ock af personer, som offentligen
lidit straff for förbrytelser: 3:o att skolhus inom hvarje byalag uppfördes
och dessa försågos med tillräckliga och lämpliga skol-böcker. För öfrigt
torde det, i afseende på fattiga harn, utgöra Statens åliggande att söka
genom lagar afböja sådana förhållanden, hvarigenom en folkökning uppkommer,
sorn endast underhåller och befordrar det allmänna eländet.
Angående Fattigförsörjningen i Länet, ett ämne, som med det föregående
äger ett så nära sammanhang, har jag redan genom memorial af
den örte sistlidne December och på grund af Eders Kongl. Majas Nådiga
Circulaire af den i3 föregångne Augusti, afgifvit underdånig framställning
Meri då i denna underdåniga Berättelse ingenting bör saknas, som rörer Länets
tillstånd, anser jag mig böra delaf i underdånighet upprepa: att då,
enligt ett år i8i5 afgifvet underdånigt utlåtande i ämnet, följande antal
fattighjon, oberäknadt Städerne Carlskrona och Carlshamn, fanns år x8ii
nemligen i östra Härad 322, i Medelstads Härad %6, samt i Bräkne och
Listers Härader 5iy, summa *335, humös deremot år 1820 följande:
i Östra Härad .....igi
1
i Medelstads Härad .... 409
i Bräkne och Listers Härader 81 i , ,
__J;i4I4
Att härvid hör anmärkas, hvad Jemshögs Socken särskildt angår, att
utom de denna Socken tillhörande 89 fattighjon, icke mindre än r37 särskildta
hushål , nied en personal af omkring 38o personer befinna sig i den fattiga
e egenhet, att de af Församlingens nyligen reorganiserade fattigförsörjning
mäst understödjas; att när hela Länet afses, det val vill synas, som skulle
en rgt ofvanstående jemförelse, fattigpersonalen under senast förflutna 20 år
oga tilltaget; men afl då Bräkne och Listers Härader särskildt betraktas,
num kommer det verkliga förhållandet närmare, om samma princip för
era ningen inom Östra och Medelstads Härader tillämpas, hälst tillökningen
1 lors nämnde Härader är icke mindre an 297, sora, när ofvannämnde 37o
personer inom Jemshögs Socken tilläggas, gör tillsammans 6C7 personer;
a“ ,?rs5ken .I1*11 väl bör till någon del söka s uti stigande fattigdom eller
ti o liing lill < eras antal som sakna utväg till nödig bergning, men äfven
deri, att ofvanberorde Häfder af Länet, mer än förr, äro Wide med
ordenthgen organiserade fattigvårdsanstalten hvarigenom beräkningen af de
behöfvande vunnit mera noggrannhet och fullständighet; att denna orsak
afven förklarar den betydliga skillnaden emellan de olika Häraderna, hälst
1 hela ostra Härad och en stor del af Medelstads de fattigas understöd be
-
53
sörjes på ett sådant sätt, att deras verkliga antal mindre-Olifver kändt, enär
understödet endast sträcker sig till dera, som ej kunna umbära medlidandets
direeta omvårdnad, då deremot de Öfrige, utan att beräknas bland,
fattigpersonalen, söka sitt understöd genom deli gamla allmänna utvägen af
tiggande; att erfarenheten beklagligen visar, att äfven i de Socknar, der
man, i hopp att tillintetgöra allt tiggeri, vidtagit både omsorgsfulla och
kostsamma fattigvårds-anstalter, hvilka sträckt hjelpsamheten i möjligaste
måtto till ijlla behöfvande, ändamålet likväl icke vunnits, utan tiggeriet
nära oförändradt fortfarit, under det den vidt sträckta hjelpsamheten endast
stegrat de fattigas anspråk på bekymmerslösa dagar och förvillat deras begrepp
om sina fordringar; att emedlertid ingen församling inom denna Provins
finnes, som ej ordentligen reglerat skyldigheten att försörja sina fattiga;
att de olika sätt hvarpå fattigförsörjningen inom Länet bestrides, hufvudsakligen
bestå deri, att uti en del Socknar finnas gemensamma bidrag och
gemensam styrelse, då deremot uti de Öfrige man fördelat skyldigheten till
de fattigas underhåll Rotevis, med en fattig-föreståndare i hvarje rote, som
under Pastors tillsyn, besörjer fattigförsörjningen; att i de sednare Socknarna,
vanligen inga särskildta fattigstugor finnas, men alt öfverallt, der sådana
äro att tillgå, ehvad de tillhöra det ena eller andia sättet för fattigförsörjningens
organisation, de äro högst otillräckliga för inrymmandet af
alla Socknens fattighjon, hvartill, på de flesta ställen, skulle fordras verkliga
Caserner, försedda med särskild uppsigt och styrelse; samt att blott i
några få Socknar fattigstugorna äro försedda med särskildta sjukvakterskor»
men att i allmänhet sjukvården på landet, för de fattige, är lika vanvårdad,
som för allmogen sjelf.
Och vidkommande slutligen; helsovården pålandet, så får jag dels upplysa,
att utom den Provincial-Läkare som finnes stationerad i Carlskrona,
en Extra Provincial-Läkare blifvit år i83o förordnad med station i Sölvesborg,
hvarigenom Läkare-biträde erhållits icke blott för sistnämnde stad,
utan äfven för orten deromkring som förut var deraf r saknad; dels ock åberopa
det underdåniga utlåtande i detta ämne, sorn den ^ide Augusti i83o
afgafs af Ed ers-Kongl. Majlis då varande Befallningshafvande i Länet. Det
*r deri ådagalagdt, att ehuru, med ofvannämnde 2:ne Provincial-Läkare,
bekinge, sorn dessutom bär tillgång på Läkare både i Carlshamn och Boo
-
-
54
-
lichy, är bättre lottadi, än de flesta andre Län, Läkarevården i Länet likväl
ingalunda härigenom uppnått all den fullkomlighet den kunne och borde
vinna; alt härtill fordrades att hvarje Socken, åtminstone hvarje Pastorat,
försågos med Sockne-Läkare, som utgjoide Provincial-Läkarens underordnande
organer, Sockne-dpothek, som ställdes under Sockne-Läkarens vård
samt Sockne-Sjukhusj der icke blott sjuka fattighjon, utan äfven sjuka tjenstehjon,
kunde mot ersättning inrymmas och hvilka för öfrigt vore lilloöngliga
vid inträffande epidemier för sjukas afskiljande från de friska. Både
Lehofvet af dessa anstalter och fördelarne deraf äro tydligen visade, äfvensom
förslag framställde huru tillgångar skulle kunna beredas lill kostnndernes
bestridande och huruledes äfven, för att understödja de curativa anstalterna,
preservativ borde vidtagas genom en mera ändamålsenligt ordnad
Sundhels-Police och inskränkning i brännvinets omåtlliga bruk. —. Emedlertid
höla, bland Länets helsovårds-anstalter särskildt nämnas de 3:ne helsobilinnar
som finnas, nemligen vid Ronneby, Carlshamn och Sölvesborg, af
hvilka dock endast den förstnämnde, som existerat sedan längre lid tillbaka,
är försedd med Brunns-Intendent, Ordinarie Provincial-Läkaren. Derstädes
finnas ock särskildta anstalter för fattige Brunnsgästers vårdande. Denna
Helsobiunn belägen |:dels mil från Ronneby Köping, nära invid den från
Köpingen flytande ån, uti en af Provinsens skönaste nejder, äger ett försina
välgörande verkningar och sina ovanliga beståndsdelar ganska berömdt
mineralvatten, som årligen begagnas af många brunnsgäster, äfven från aflägsna™
orter; Men sorn Brunnens område, nu utgörande en Krondageniet,
lii ganska inskränkt och alla byggnader der äfven saknas för Brunnsgästers
herbergerande, måste dessa söka sin boning uti Köpingen, samt sålunda
om morgnarne transportera sig till och från brunnen, hvilket medför
icke ringa olägenhet. Fråga uppstod val förlidet år, örn organiserande af
eli Bolag, som skulle inköpa jord lill ökadt utrymme samt derå uppföra
byggnader till Brunnsgästerries logerande; men den allmänna farhågan för
alla AclieBolag synes utgöra ett oöfvervinneriigt hinder för verkställigheten.
,L.ynreit.S Lazarett eller Kurhus, sorn vårdas af särskild Direction, under
Landshofdingens ordförande, inrymmer icke blott veneriska sjuka utan äfven
andra, som besväras af elakartade sårnader eller svårare invärtes sjukdomar
äfvensom vansinniga personer der undergå den i förfatlningarne föreskrift
prof-kur, innan de få till hospital försändas. Antalet af sjuka, som på denna
inrättning njutit vård förhåller sig på följande sätt:
År 1828 ...............
*- >82f)...............
■— i83o ...............
•— j 831...............
— 183a...............
Veneriske
Sjuka.
Med andia
sjukdomar
behäftade.
Summa
Personer
110
81
io3
.
09
92
100
78
63
68
202
l8l
l8l
i5o
j37
Summa| 4 5°/
401
85-1
Städer.
Länet äger 3:ne Städer Carlskrona, Carlshamn och Sölvesborg, samt
aine Köpingar Ronneby och Christianopel, begge lydande under Carlskrona.
Carlsksona.
Såsom hufvudstation för Rikets Flotta och ägande dertill den förträffligaste
hamn, räknas denna ort för en af de vigtigare i Riket. Anlagd (1680)
på en klippig ö ute i hafsbandet, med endast frenne inlopp lill hamnen,
hvaraf det största ensamt kan begagnas af större Örlogsfartyg, erbjuder denna
stad utan tvifvel alla de förmåner, som ingingo uti den vise anläggare^
beräkning vid bestämmandet af dess val till marine-etablissement.
Om Stadens fundation behöfver man ej leta i urgamla häfder. Historien
framställer den såsom en af senare siders mest anmärkningsvärda skapelser.
Hvad staden från början var ämnad att blifva blef den dock aldrig, åtminstone
fortfar den icke att blifva det: ■— en mäktig handelsstad. De tillfälle
dertill, hamnen erböd, motvägdes af många andra förhållanden, som i
Edernas längd ännu mer gjort sig gällande. Äfven grund-ideen, hvarpå dess
Uppkomst byggdes och som länge nog bibehöll den vid lif och rörelse, bär
^ mera förändrats, nemligen stadens optionsrätt till lefverancer af Flottans
0ch KronoVarfvetS behöfver. Denna rätt, som af omsorg för stadens upp
-
kemist, I början ansågs orubbelig och ännu under det första seklet bibehölls
i och för sin häfd, hitloekade håde speculation och förmögenhet från andra
orter, gaf liflighet och omfång åt stadens handel, samt underhåll åt Öfrige
näringar, hvaraf bergning, välmåga och folkökning uppkommo, ökade eller
minskade i förhållande till Flottans större eller mindre rustningar. Men
under senare tider, då å ena sidan intet för Flottans bästa påkallat fri täflan,
och å den andra stadens innevånare sjelfva vanvårdat sin förbindelse
att tillbörligen afse det allmännas stigande fordran, bar stadens optionsrätt
upphört att göra sig gällande, dess uteslutande befattning med anskaffandet
af Flottans behofver således i väsentlig mån försvunnit, dess välstånd i förhållande
derefter sjunkit, dess försök till täflan med förmögnare lefverenteurer
misslyckats och biagi handelns idkare i misseredit, hvarigenom alltså
näringsutvägarne ansenligen förminskats, äfven hos stadens liandtverksklasser,
hvilka för öfrigt sett sina utvägar till bergning minskade derigenom
att Flottans eget arbetsmanskap erhållit vidgad rätt lill utöfvande af handtverkerier
äfven inom stadens område. Så har Carlskrona, år från år, nedstigit
till sin närvarande låga ståndpunkt, der den i allmänhet blott är boningsplats
för Flottans Tjenstemän och arbetare jemte Öfrige på stället stationerade
Embets- och Tjenstemän, samt dess handel föga har annan befattning
än att i minut förse ställets och den närmast kringliggande landsortens
innebyggare med sina behofver.
Om man uti anläggningen af Carlskrona, betraktad såsom liufvudstation
för Rikets Flotta, igenkänner ett bland de minnen som Carl XI:tes kraft
och ordnande omtanka för Rikets förkofran och sjelfbestånd efterlemna!, så
utgör Kungsholms Sjöfästning3 hvilken framstått under närvarande Regering,
ett icke mindre ärorikt monument, till samtidas och kommandes beundran.
Beskrifningen öfver detta nordiska fäste och dess anspråk på en
utmärkt rang bland Europas starkaste Sjöförsvar, hörer icke hit; det må endast
i förbigående nämnas, att detta mönster för dylika arbeten blifvit uppfördt
af en arbetspersonal tillhörande denna klass vanartade, som, missbrukande
sin frihet på ett för allmänna säkerheten vådligt säst, här under
correetipnel uppsigt användas till gagn för det allmänna; i hvilket afseende
man
—
57
~
tean kan säga, att detta arbete tillskyndar landet en dubbel nytta och derjemte
anvisar rätta sältet att freda samhället från och minska detta ännu
Stadens Folkmängd, som 1827 var 10,636
af tean- och 5898 af qvinnkön, utgjorde i832
personer,
nemligen 4»7^8
Mankön .
............
Qvinnkön.............
Mantalsskrifna
Ej Mantals-  skrifna.
Summa.
.2,859
3,712
i ,901
2,416
4,760
6,128
Summa!
6,57l|
4,317
10,888
Bland Mantals-skrifna mankön finnes äfven inberäknad Flottans gemenskap,
som utgör ett antal af icyö personer, hvilka äro från personela kronutskylder
befriade. Af de icke mantals-skrifna finnas öfveråriga af mankön
*22 och af qvinnkön 663; de Öfrige äro underånga. Detta ansenliga antal
öfveråriga qvinnor, utan tvifvel en följd deraf att Sjömanslifvet Llottställer
raännerna för en tidig död, hvarigenom många enkor och oförsörjda
döttrar uppkomma , visar en af källorna till Stadens betydliga fattigpersottal,
hvarom bär nedan vidare kommer att talas.
Tillförseln af lifsmedel och andra förnödenheter, ehuru i sig sjelf betydlig
, är det dock mindre i förhållande till den starka åtgången; hvarföre
°ck priserna vanligen äro höga och många hushållare behöfva vara omtänkta
att från andra orter skaffa sig vissa förråder. Denna tillförsel sker emed^‘iid
alla söcknedngar dels till Stadens salutorg och dels till saluhamnarna,
ärskt Kött, Bröd och Dricka erhålles dagligen af dertill privilegierade
filtare, Bagare och Bryggare, hvilka äro förbundna att sälja till visst pris,
s°te genom taxa månadtligen af Magistraten bestämmes. Behofvet af mäld
uPpfylles till någon del af flera inom Stadens område befintliga väderkärnar.
Ett behof, sorn deremot ännu saknas, ar godt dricksvatten, hvilket
hel S°m t‘^örene ”“åste hämtas från Lyckeby källa, på |dels mils afstånd,
nai’St-^et va*'ten’ SOm Annes uti en del, på publik bekostnad anlagda bruntr’
icke är tjenlig! att drickas. Vid iR23 års Riksdag, beviljade Riksén^
handsk. 5-årsberättelse för Blekinge Lån.
'
8
58
Ständer ett betydligt anslag till uppköp af matérialier för en vattenledning,
som då var föreslagen att sträckas från Augerums Källor, hvarvid såsom
vilkor å Riksens Ständers sida föreskrefs, dels att arbetet bolde af Flottan
besörjas äfvensom vattenledningens framgena underhåll,, dels ock att de
i5oo R:dr Banco, sorn Stadens innevånare ulfäst sig ait årligen erlägga
borde till Stats-verket. ingå. Stadens innevånare afgåfvo, till följe häraf,'
redan år 1824, deras förbindelse å delta årliga bidrag; men som verkställigheten
af vattenledningen, hvilken innevarande år förmärkts vara å bane,
besörjes af Kongl. Flottans Befäl och Eders Kongl. Majris befallningshafvande
icke erhållit del af derom grina föreskrifter, är jag ock icke i tillfälle
att i några detailler derom ingå.
Handeln och Sjöfarten har, såsom jag redan anmärkt, inskränkt si"
till omsorgen att förse orten med sina förnödenheter. Några exportartiklar
finnas knappast, ty trädvaruhandeln är, i följd af bristande tillförsel, härifrån
högst obetydlig. Tull-intraderna, som utgöra den säkraste måttstocken
i detta afseende, hafva förhållit sig på följande sått:
t
År 1828
—
1829
—
i83o
—
1831
Utgående Tull.
Inkommande Tull.
3,6o<5
4°j-
23,071
_
2,090
42
22,553
37
_
2,790
(8
25,586
24
—
34.988
4
3,433
—
—
43,452
i3
—
Staden äger för närvarande endast 25 Fartyg, nemligen 1 Skepp örn
144X Läster, 1 Brigg om 66} Läster, 1 Skonert om 35} Läster, 9 st. Galeaser
örn tillsammans 266} Läster, samt i3 Slupar oell Jagter om a75
Läster. Deras egentliga fart idkas på Inrikes orter, särdeles Stockholm, nå'
gon gång på Hamburg och Lfibeck. Blott det större Skeppet sedlar på
Medelhafvet, hufvudsakligen för att hämta salt för Örtens behof. Emedlertid
är antalet af Handlande ganska betydligt, i förhållande till den rin^a
handel som af dera idkas, ty detta antal uppgår till icke mindre än n5; oberäknad!
dem som äro i köpingarna bosatta; Också äro flera af dem uti fattiga
vilkor och deras rörelse inskränker sig stundom till en torftig hökerihandel
för Flottans gemenskap.
-
59
-
Handtverkerierne äro lika med handeln inskränkta till förarbetningen
af ortens behofver. De bestridas af följande antal:
Transport 69.
Bagare .
,
.
i5.
Mjölnare .
.
5.
Bokbindare .
3.
Messingsslagare
1.
Bryggare .
.
3.
Repslagare ,
r.
Bleckslagare .
a.
Sejlare . .
.
3.
Färgare
1.
Sämskmakare
1.
Gelbgjutare .
» ••
1.
Slagtare .
7.
Glasmästare .
3.
Snickare .
.
o.
Garfvare .
7*
Skomakare
t/
18. •
Guldsmeder .
8.
Skräddare
9.
Gördelmakare
2.
Skorstensfejare
I.
Hattmakare .
7*
Svarfvare . ,
1.
Handskmakare
1.
Sadelmakare .
9
5.
Kakelugnsmakare .
4*
Tunnbindare
5.
Körsnär .
.
1.
Vagnmakare .
2.
Kammakare
2.
Tenngjutare .
X.
Kopparslagare
4-
Sockerbagare .
2.
Murmästare .
2.
Segelmakare ,
1.
Målare . .
3.
Smeder .
.
3.
Transport:
69.
Urmakare
— x4§
Dessutom finnes inom Staden:
Coopvardie Skeppare .
.
. 3i,
Källarmästare och Traktörer 8.
Timmermän......6.
Musikinstrumentmakare .
.
3.
Båtkarlar .......
5.
.-Hyrkuskar .......3.^
öe särskildta industri-inrättningar som i Staden finnas anlagda, äro:
Ett SockerbrukConcordia kalladt, som äges af flera intressenter och
"edrifves nied fern arbetare. Afstämplingen förlidet år uppgick lill 37,491
Stalp. Topp-socker, 2000 Stalp. Candi-socker och 3o,ooo Skalp bria Sirap
alltsammans i värde ansedt till 17,487 R:dr i3 sk. 4 r:st Banco
tim r ,Tf'T°bt;Falriker' hrilta-
li“ egna a, betare od.
bllhjdp af iegdt folk s,studel 5r tillverlat och afatsmpla. ,4.8,0 Skäl,,.
Cardus-fobak 1 värde upptagen till ro,3o4 R:dr 4 ,k. Banco, hvaraf en
^aS Sll
7’700
8-894 SU'I>- oob de öfriga
Tvenne Apothek af hvilka det ena redan äldre tider varit här elableradt,
meli det andra forst år i83i blifvit oniao,i, i ,n
nåd är ,83a kommit i verksamhet
6 °Cl‘ Februar, m».
Étt Boktryckeri och en BoklådaJ
Samt Ett Skeppsvarf., hvarå nybyggnader och reparationer af större
och mindre Fartyg, numera hnfvndsakligast för andra orter, förrättas.
Bohne. Stadens Styrelse består af Ivaline Borgmästare, en Justitie.
samt en Plandels- och Politie Borgmästare, Sex Rådmän, En Kämner Pre
ses En Stads-Fiskal och Nio Politie-Betjenter. För att befrämja en närmare
ordning och sedlighet, organiserades år 1828 en särskildt Poliskammare
“ ^ årS bÖrjar tr^de 1 Verksarahet> enligl den af Eders Kongl.’
M.j.t, för densamma utfärdade ordning af den 29 October 1828. Politie
Borgmästaren är deri Ordförande och har till Bisittare tvänne Borgare som
torrvis ombytas. Dess sessioner hafva vanligen inskränkt sig till en -ån- i
veckan för handläggningen af instämda mål.
Staden ar, 1 ecklesiastikt hänseende, indelad i Irenne församlingar nera
Egen Storkyrko- eller Svenska., Tyska och Amiralitets Församlingen Pastor
1 Morkyrko-församlingen är, för närvarande, tillika Amiralitet
Intendent, (ett Embete, som med nuvarande innehafvares afgång npphör ochrel
de Pac o upphört) och Pastor-Pnmarius i Amiral!tets-Försambn-en sorn
dessutom bär Irenne Com-^astorer och en. Fång-Predikant. T v.sk* Fö’*
lingen iar sin egen Pastor, som af densamma utväljes och af Eders K '"V
Maj, med Fullmakt förses Pastor-Primarius eller
h^-Församlingen, som 1 sednare egenskapen njuter biträde äfen Stads Tom
minister, har Ramdala ecb Jemsjö Pastorat som prebende. Bestämda gränser
Församlingarna emellan finnas för närvarande icke och en uppgörelsf i det
afseende ar ännu beroende af vederbörande auetoriteter.
För lin*domens undervisningj hafva Stadens husägande innevånare, år
iSaö, inköpt ett stort oell rymligt Skolhus af sten och försatt detsamma i
beqvämt och prydligt stånd, med gymnastik-inrättningar för barnen och
boningsrum för så val Rector som öfriga Skol-Lärare, hvarjemte ruin för
en Apologist-Class är, på Gonsistorii förslag inredt, men som hittills icke
kommit att begagnas, enär brist på fond till en ny Lärares aflöning hindrat
inrätta wiet af en sådan lurdoms-class. Denna Skola lemnar för närvarande
utrymme för minst 80 Lärjungar; men antalet af de barn, som begagnat
skolan, har vanligen ej öfverstigit 5o. Orsaken härtill bör icke fördöljas
vara brist på förtroende till den publika Skolundervisningen i dess
närvarande skick, hvarföre ock ett icke obetydligt antal privata Skol-inrättningar
linnas inom Staden, hvarest i synnerhet alla Ståndspersoners och
Embetsmäns barn njuta undervisning, lör hvilket ändamål äfven flera förenat
sig om privata informatorers hållande.
Icke desto mindre finnas flere andra publika Skolor, nemligen en vid
Tyska Församlingen, sorn dock i sednare åren, i följd af tillfälliga förhållanden,
varit nedlagd, samt inom Amiralitetet: Skepps-Gosse- och BambusSkolorna,
hvarförutan Stadens Fattig vårds-inrättning underhåller en Skola,'
der 80 Gossar och 4° Flickor Hjula undervisning efter Lancaster-method.
För att uppmuntra Fattigvårdens Skol-barn har den här i Staden inrättade
S:t Michaels-Logen anslagit tvänne belönings-jettoner i Silfver ut hvardera
könet, hvilka årligen utdelas, den lista December, till dem som utmärkt
sig genom llit och sedlighet.
Stadens Fattigvårdsinrättning, hvars närvarande organisation härleder
sig från år 1814, är en af de betydligare och kostsammare i Riket. Ben
är gemensam för Stadens alla tre församlingar, har för gemensamma tillgångar
inköpta hus, och kostnaderna lill denna inrättnings årliga underhåll
bestå dels af bidrag från Siats-verket till belopp af 3,000 R:dr, af Amirahtets-Krigsmans-Cassan
i,oco R:dr samt dels tillfälliga och dels uttaxerade
,nkomster af Stadens innevånare till omkring 11,000 R:dr Banco. Vid en
l'!’ dessa sednare nyligen hållen öfverläggning rörande delta bekymmersamma
^111 Ue, bär det blifvit utredt: att endast under de.sista tio åren, från och
1832 till och med i83i, utgifterna uppgått till 121,835 R:dr 36 sk*
6 r:st, men inkomsterna endast till 111,458 Hide 24 sk.; ali inrättningen
6a
sålunda, på denna tid, gjort en förlust af 10,377 frdr 6 sk. 6 rist Banco,
som ingripit uti dess Capiial-fonder, hvilka, i följd af anslagens otillräcklighet,
måst användas: att den fond, som på detta sätt blifvit helt och hållet
medtagen, utgjort den så kallade arbetshus-fonden, samlad år i8r4, genom
sammanskott af Stadens innevånare till belopp af 7,144 frdr 16 sk., deraf
Ami rall tets-Staterne hade tillskjutit endast 883 frdr, men Stadens
öfriga innevånare hela återstoden, eller 6,361 frdr 16 sk., hvaraf Borgel skåpet
ensamt utgjort 5,556 frdr; att fattigvården likväl, oaktadt detta tillgrepp
af sina Capeder, i följd af tillgångarnas otillräcklighet, mäst successivt minska
sina understöd, så att då till och med 1827 mellan 7 och 800 personer årli.
gen njöto antingen underhåll eller understöd, lia deremot, efter denna tid, endast
mellan 5 och 600 personer kunnat dermed förses; att för närvarande 665 njuta
antingen dagligt underhåll eller blott understöd, inell att häraf ingalunda får
slutas, att de fattigas antal förminskats eller att fattigvården för närvarande
uppfyller sill bestämmelse, ty utom det att, i anseende till dess knappa tillgångar,
det understöd som utdelas på långt när icke är motsvarande fattighjonens
behof, bardet, vid anställda undersökningar, befunnits, att ett ytterligare antal
fattiga och behöfvande inom Staden finnes af icke mindre än 792 personer»
hvilka, oansedt deras behof, hittills måst lemnäs utan allt understöd, nemligen:
Pauvres honteux ‘......... „ , , 66
Ålderstigna, bräckliga och till arbete oförmögna 114
Arbetsföra, men saknande arbetsförtjenst .
.
,210
Minderåriga barn...........402^
Att likväl hvarken Liand dessa 792, eller de redan understödda 665
fattighjon äro inbegripna de i4o personer af Borgare-Classerna, som njuta
understöd af Ivaline serskildta donations-fonder, bestående af Lundeska och
Danielssonska Cassorna , till belopp den förra af 23,858 frdr 16 sk. och dea
sednare af 20,617 frdr 17 sk. 4 r:st Banco.
Då man betraktar förenamnda betydliga antal tff nära 800 personer,
som äro i behof af den allmänna välgörenheten utöfver de 665, som redan
utgöra föremål derföre; att mängden af dessa sednare blott njuta en otillräcklig
hjelp, som lindrar, men ej afhjelper deras nöd, och att bland berörde
800, hälften utgör minderåriga barn; så bör den omständighet icke vara
oväntad, att, oansedt både Fattigvårdens och Polisens förenade omsorger,
Stadens innevånare dagligen öfverhopas af liggare, hvilka framställa nöden
och eländet i alla möjliga skepnader. Och då få kunna helt och hållet tillsluta
dea enskifta barmhertigheten för dessa olyckliga, men mången, som
närmare känner fattigvårdens otillräcklighet, eller ledes af personlig välgörenhetshåg,
lemnar på ett obemärkt sätt kanske vida större fattigbidrag än
Sorn på honom uttaxeras, kan det med skäl antagas, att det fatligbidrag,
som på detta sätt utgår af Stadens Innevånare, är, öfver hufvud räknadt,
lika betydligt som det contanta i räkenskaperna synliga.
Ali Carlskrona bar en så betydlig fattigpersonal är en lika naturlig följd
af härvarande förhållanden, sorn det är uppenbart, att Stadens öfriga innevånare
ingalunda borde belastas med deras försörjande. Af Stadens folkmängd,
utgöras mer än 4000 personer af Kronans manskap samt deras hustrur
och barn, nemligen:
Sjö Artillerister.............65o
deras hustrur.............1 15
och barn...............117
Krono Jungman och Matroser .......
36o
hustrur ...............69
barn.................. r
882
Krono
Timmermän.......  356
hustrur......  279
barn
......... 5n
__i Ilo
Andra
Varfsarbetare...........282
570
deras hustrur
och barn .
.
Afskedade af Kronans arbetare och manskap
deras hustrur...........
och barn ............
Enkor efter aflidne Kronans manskap .
.
deras barn. ...........
i93
376
55
31
29
246
38? 533
85 r
115
Summa 4i°3 personer.
—
64
—
Hela denna folkmassa är af Kronans gage, eller publika pensions-utdelningar,
endast lif närd för dagen och måste således, så snart samma gage
upphör, blifva verkliga fatiighjon, åtminstone i den män egen arbetskraft
är otillräcklig till förvärfvande af lifsbergning eller tillfälle för dess användande
saknas. Kongl. Flottans Underofficerare med deras hustrur, enkor
och barn, utgörande säkerligen 5oo personer, befinna sig ock vanligen i så
fattiga vilkor, att, vid männernas död, enkor och barn blifva fattighjon;
och när härtill kommer, att Kronans ofvanomförmälte manskap och arbetare
äro, i följd af sin tjenstgöring, ofta blottställde för vådliga händelser, hvarföre
ock antalet af Enkor och barn, som sakna husfaders-vård, är så betydligt;
så torde det vara lätt begripligt icke allenast hvari de förhållanden
bestå, som vålla att Carlskrona Stad, mer än någon annan, är besvärad
af en kostsam och betungande Fattigvårds-inrättning, utan äfven att
Staten, genom hvars inrättningar dessa förhållanden uppkommit, har en oeftergiflig
förbindelse, större än Stadens j alt afhjelpa de olägenheter, som
deraf härflyta, förmedelst ett större bidrag till de fattigas underhållande eller
besörjande af sådana anstalter, hvarigenom fattigförsörjningen minskas.
Huru fattigförsörjningen kan och bör på lämpligare och ändamålsenlig
gare sätt organiseras, är ett ämne, hvarom jag serskildt hos Eders Kongl,
Maj:t arnar göra underdånig framställning, grundad på Stadens Innevånares
beslut och yttrade önskan; men att den icke är verkställbar utan betydligare
anslag af publika medel, helst de ökade kostnaderne icke billigt vis kunna
fordras af stadens redan nog båldt betungade innevånare, anser jag böra
bär i förväg anmärkas.
På sätt förra FemårsBerältelsen omförroäler, bar en Spar-Bank blifvit
inrättad den irsta December 1826, lili hvilken 5yt personer då hade gjort
insättningar till ett belopp af 5,816 H:dr 8 sk. Banco. Denna inrättning har
sedermera fortgått med oafbrutet förtroende. Vid 1882 år slut var dess
ställning sådan:
att 1022 personer deri hade insatte. . . 44>°63: 3j. 11.
och Bänkås egen behållning utgjorde . .
1,24»: 1- 10</p 305* 3^ g
Stadens Drätselverk befinner sig för närvarande på en mindre redig och
ordentlig fot i anseende till organisationen af dess förvaltning. Ehuru en så
kallad
65
kallad Drätsel-Commission nu mera finnes, bestående af Valda Ledamöter,
af sä väl Borgerskapet sorn stadens Öfrige husägande innevånare, bar den
samma likväl icke befattning med annan del af Stadens Drätselverk, än förvaltningen
af Stadens donerade jord samt besörjandet af vissa bestämda
ekonomiska angelägenheter; hvaremot Magistratens Lärlings-Cassa, Mildder-Cassan
och Fattigvärds-Cassan förvaltas på serskildta sätt och afvandra
Corporationer, oberäknad! Borgerskapets enskildta Cassaj af hvilken
sednare åtskillga Tjenstemäns och Betjentes löner olämpligen utgå, äfvensom
en del Stadens allmänna inrättningar deraf underhållas.
Den donerade jorden, som består af åtta hemmansdelar om tillsammans
4i?dels mantal och ior6i Tunnland, är skiljd i tvänne delar, hvaraf den
ena4 användes till bete för Stadens kreatur, emot serskild fastställd betalning,
och den andra är indelad i 3y Farmer, hvilka intill år iS37 äro borrtarrenderade
och hvilka numera till största delen äro uppodlade. Drätsel-Com
missions-inkomster
bestå:
i;ö i dessa arrenden;
2:0 Arrende för Stadens fiske;
3:o Mulbetes-penningar;
*
.
4:o Inkvarterings Tolag, som utgår till vissa procent af in- och utgående
varor;
5:o Brandvakts-afgift och Brandredskaps-medel, som utgå genom Taxering
på Stadens Husägare;
6:0 Brännvins-destillerings-afgift, som ingår genom bortarrenderande af Stadens
deslillerings-rätliglieter;
7;o ett af Stats-verket beviljadt anslag till bidrag vid underhållandet af
Stadens broar;
8:0 Husägarnes årliga bidrag till Skol-husets inköp och underhåll;
Deremot besörjer oell bekostar Drätsel-Commissionen:
1:0 Alla i och för jorden uppkommande onera och kostnader;
2to Bådhus-byggnadens underhåll;
3:o Underhållandet af Stadens Broar och vägar;
4:o Gästgif*eri-Skjutsningen;
Landsh. 5-årsber 'duelse för Blekinge Lein,
!
66
£T:o Brandvaktens aflöning och beklädnad;
6:o Brandredskapens underhåll; och,
7:0 Skolhusets underhåll och, köpesummans successiva betalande.
Magistratens Lönihgs-Cassa uppkommer genom följande inkomster
1:0 Ordinarie Tolag», äfvensom Vräkare-Mätare-och Våg-penningar, fastställde
å, in» och utgående varor samt Hamn-,, Bro och Pål- jemte Vinterliggningspenningar
af Fartyg- sorn besöka Stadens hamnar y 2:0- afgift för Hö,, Halm ,
Ved och Kohl som till Staden införas; 3:o Tomtören,, bestående äfen viss
afgift för, hvarje Tomt,, beräknad efter reala; innehållet; 4'o Arrende för en
i Rönneby befintlig löningsjord; 5:o Stadens andel af Säkören och 6:0 Marknads-stånd>penningar.
. Dessa» inkomster hafva, från äldre tider tillbaka genom
Magistratens försorg- varit; utarrenderade lill Stadens egna Handlande,
emot förbindelse å deras sida att ansvara icke blott för den enligt Stadens
fastställda Stat belöpande aflöning till Stadens Magislrats-personer och öfriga
Tjenstemän, utan äfven för Ljuspenningar och Skrifmaterialier, Dombokspenningar,
. Postporto, Ved till Embetsrummen,, samt diverse-andra utgifter;
men fråga bär nu mera uppstått örn behörigheten af denna Magistratens
åtgärd , i sammanhang hvarmed äfven ingår fråga, om en Pensibns-inrättning
för Stadens Handlandes och; Magistrats-personers Enkor, och, Barn,, hvilket
allt för närvarande beror på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga, pröfning..
Mudder-Cassany som uppkommit och bibehålies genom afgifter af alla
Fartyg som besöka Stadens hamnar,, fastställda uti Kongl.. Maj:ts Nådiga
Hämn-Reglemente för Carlskrona Stad af dea5 23 Augusti 1773,, förvaltas
af Magistraten och Borgerskapets äldsta, under Konungens Befallhingshafvandes
inseende. Dess ändamål är ej annat, än- alt genom muddring underhålla
Stadens, Coopvardiediamn;: men sorn; dess tillgångar stigit tillen
större fond, som genom utlåning förräntas, har ock någon del deraf blifvit
använd, dels vid anläggningen af den; inom, Staden; befintliga Höglands-Park.
dels ock till planering af Stadens liaran-gator..
JFcittigvdrds-Cassan förvaltas- af Fattigvårds-Directiönen; och- uppkommer
genom no ett årligt Statsanslag; 2:0 ett årligt bidrag af AmiralitetsKrigsmans-hus-Cassan;
3:o genom; Räntor å Téstaments-medel; 4:o Stérbhusoch
Sjömanshus-afgifter och Collecter m. m.; 5:o> genom årliga afgifter,
afl Stadens Innevånare, beräknade till i| procent af taxerad, inkomst..
Borgerskapets enskifta Casset; som förvaltas af Borgerskapets Deputerade,
bildar sig 1:0 genom inkomster af Borgerskapets enskifta jord, bestående
af | mantal,Hästö och § mantal Rulbärna-näs, 2:0 genom Kronans
andel i Sakören, som blifvit Staden anslagen; 3:o Öretals-afgift, som uttaxeras
af Borgerskapet, i mån af hvars och ens rörelse, hvilken taxation Bor»
gerskapet sjelft sins emellan verkställer. Utgifterna för denna Cassa bestå
Uti 1:0 aflöning för Kämners-Rättens Ordförande, Notarie och Vaktmästare,
Stads-Läkaren, Barnmorskan, Lärarna vid Lärdoms-Skolorna, Borgerskapets
Secreterare och Betjening; 2:0 Fångars underhåll, så vidt det af Staden
bör besörjas; 3:o underhåll af Tullhus, Skeppsbroar och Duc dalbers; fao
Riksdagsmans- och Revisors-Arfvoden; 5:o sådana Extra-utgifter, som förefalla
i och för Borgerskapets enskifta angelägenheter. För öfrigt finnas,
under vård af en serskild Committé^, en Bro-byggnads-Cassahvars inkomster
bestå i Bropenningar, som erläggas vid Stadens Tull af alla som
passera till och från Staden, och hvars ändamål är alt uppföra broar af sten
i stället för nu varande till Staden ledande trädbi oar. Denna brobyggnad
är ock till betydlig del utförd; men i anseende till tillgångarnas otillräcklighet,
kan byggnaden ej på mångfaldiga år hinna fullbordas, med mindre
detta företag understödjes medelst ett räntefritt lån af Statsverket, hvarom
serskild underdånig framställning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
blifvit gjord.
I afseende på det Stats-bidragsorn af Staden utgöres, får jag underdånigst
åberopa den härvid bilagde Tabellen, utvisande: att den af Staden
under särskildta rubriker utgående Bevillning utgör . .
.
17,420: 15. 7.
att Ständige Ränlor af stadens jord uppgå till..... 1,420: 23. 6.
alt Stadens Rotering beräknas lill ..........
76; 2\__
arrende Medel . .
............ 4,312: 18. 3.
att kostnaden för Stadens Styrelse uppgår till .....
6,01
18. 8.
(hvari dock den del som utgår af Borgerskapets enskilta
Cassa icke är inberäknad.)
Clereciets ordinarie aflöning, (oberäknad! Amiralitetets
Presterskap) uppgår till............. i,65g:
1. 7.
fattigförsörjningen medför -en direct beskattning af .
_ 5,702:
4. —■
Transport 34,905: 42-
Transport 34.905: 42* 6.
alt Stadens skjutsning kostar årligen (oberäknädt inkomster
af dertill anslagen icke obetydlig jord) contant .
.
. i,ioo: — —-
att väghållningen, som nu besörjes af Drätsel Commissionen
genom egna dragare och arbetare, som med vägfyllnings
framförande nära bela året äro sysselsatta, med
en årlig bekostnad af.............i,373: 28. —
samt att Stadens diverse onera uppgå till icke mindre än 12,422: 24. 7.
nemi. Afgifterj sorn åtfölja hus och tomter.
Till Brandvakts inrättningen 1
,983:
26.
10,
Stads Skolehusets inköp och
underhåll . ,.
986:
3 7*
5.
Brandredskaps underhåll .
.
294:
33.
11.
Tomtören.......
962:
4 0.
1.
Gatu-Iyktländningen .
.
. 1
21 6:
22.
—5
Afgift, som utgår af jordens
af kasinir!
cr •
ö *
Rådliusbyggnadens underhåll
•
t
•
•
Afgifter utgående personen.
Curlius medel .....
4?°:
10.
—
■Wadstena Krigsmanshus Afgift
127:
44-
8.
Spinnhus Medel.....
22:
32.
—
Controll Stämpel afgift .
.
124:
9*
2.
Riddarhus afgift.....
57:
—
—
Afgift till Stadskyrkan .
.
881:
36.
8.
Dito till Tyska kyrkan .
.
980:
7-
—
Dito till Amiralitetskyrkan .
i^o:
*
3o.
—
Öretals afgift ......3
,r]3i:
38.
9•
Afgift lill HandelsCassan.
.
j94=
8.
“c
5,444: 16.
217: 22. 1»
6,760: 34- 3.
i2,422: 24 7*
Summa 5i,5oi: 34. 2.
Varande härvid dock icke beräknade hvarken afgifter som utgå lill Sta
-
—
69
—
dens Mudderkassa och drabba Skeppsfarten, ej eller sådana tillfälliga afgift
ter, som ingå till Stadens fattigvård och hvilka senare minst kunna beräknas
till 5,ooo R:dr.
Inom Carlskrona finnes en allmän, Arbets-inrättning, till sysselsättning
af vanartiga losdrifvare samt sådana personer som för vissa förbrytelser
ådömmas allmänt'arbete. Denna Inrättning, som organiserades år 1804och
underhålles på Publik bekostnad, är beräknad för 4°° man, hvilka äro
ställda på Militärisk fot, indelta i 4 Arbets-Compagnier, hvardera med en
Compagni-Chef och nödigt Under-Befäl, under Commendantens samt Konungens
Befalhiingsbafvandes öfverstyrelse. Halfva styrkan är förlagd i Staden
uti en der för deras inrymmande uppförd Cassern och sysselsattes på
Kongl. Skepps-Varfvet med der förefallande arbeten, under Militärisk bevakning
af Garnissons-manskapet. Andra hälften är förlagd å Koleholmen
och användes till arbete vid Fästningsbyggnaden derstädes, likaledes under
Militärisk bevakning. Vid denna Inrättning kunna således ej andra arbetsfångar
sysselsättas än sådana, som äga fidi kroppsstyrka, helst särskildta
verkstäder icke äro inrättade. Det är anmärkningsvärd!, att sedan ur 1829
efter hvilken tid inga arbets-fångar fått ditsändas frän andra än Blekinge
Län, detta Län ensamt fournerat Inrättningen med arbetsmanskap, 1 den^
män de äldre antingen genom rymning, uttagningar i tjenst, eller förvärfvande
af rättighet att på fri fot komma, afgått. De som tillhöra Stads-Compagnierna
njuta 3 sk. Banco i daglig aflöning med 1 sk. tillökning för arbete
saint 2 Skålp. mjukt bröd hvardera. För den ceri tania aflöningen fås
inåt i Casernens Marketenteri. De pä Kongsholms! deremot få lika brod
med de öfriga, men i stället för aflöning erhålles spisning på stället enligt
spisordning och af proviant från- magasinet. Beklädnad och Sängkläder fö
alla lika, enligt Reglementet den 27 Februari 1804. Kostnaden lör StadsCompagnierna
är anslagen på Flo tans Estra Stat; men för Ivongsholms-Compagnierna
deremot utgår all den kostnad som öfverskjuter egentligt fångunderhåll,
af Fästnings-byggnads-medlen, men d’et öfriga, eller fångunderhållet
och 2 Skålp. bröd, af Fångvårdens anslag.
Ehuru Carlskrona icke är 'befästad eller bar någon annan Fästning an
■Kungsholmen, som dock ligger på en half mils afstånd, vid inloppet ti
—
7°
—
hamnen, äro likväl här förlagde 69 st. Lifstidsfångar, hvilka om dagarna sysselsättas
på Krono-varfvet hufvudsakligen med smidesarbeten och om nätterna
inrymmas uti ett invid, varfvet uppfördt fängelsehus, jemte en del andra
Fästningsarrestanter, :som arbeta på bestämda tider. Olämplighelen deraf att
så stora brottslingar finnas så nära Flottans dyrbara förråder, hvilka deri'-’
genom lätteligen blottställas för deras .illbragder, har länge varit anmärkt.
Något särskildt Läns fängelse för .förbrytare af mankönet finnes icke;
utan till följe af en äldre föreskrift inrymmas alla sådana Länets fångar uti
Flottans häkten samt förvaras der, tillsammans med Flottans arrestanter, af
Garnizons-manskapet, .under Place-Majorens och Commendantens inseende.
Länets fångar af Qvinn-,könet, äfvensom bysatte personer, förvaras uti dertill
inrättade fängelserum å Stadens Rådhus-byggnad, utan att Staden derföre
njuter någon ersättning och utan att kändt är hvarifrån denna Stadens
förbindelse sig härleder.
Carlshamn.
Denna Stad, som är belägen inom Bräkne Härad i slutet af en vacker
och fruktbar dal, utloppet af Mie-ån, äger för närvarande 497 Hus, till
större delen af träd, är tätt men regulier! bebyggd, har ett rymligt qvadratformigt
torg, planteradt med träd på alla sidor. Till vidd och folkmängd
mindre än Carlskrona, röjer den dock en lifligare handel och rörelse, hvartill
en god och rymlig hamn jemte en beqvämare communication med Landet,
i väsentlig mån bidraga. Den skyddas af ett Castell, hvarå en mindre
artilleri-,commendering garnizonerar, Under Befäl af särskild Commendant.
Stadens Jord, år 1666 donerad, består af hemmanen Bodakull och
Bodestorp, i tabellen upptagne till i§ mantal. Större delen af in-ägorne
är använd till Stadens .nuvarande tomter; den öfriga är upplåten genom
arrende till serskildta personer; men utmarken begagnas till bete för Stadens
kreatur emot viss årlig afgift.
Folkmängden utgjorde, efter 1832 års mantals-skrifning 4l^4 personer,
nemligen:
— 7T —•
Mantals-skrifna: Mamkön
.
1153
Qvinkön
.
1447,finleke-
Måntals-skrifna :■ Mankön1
.
677
Qvinkön*
:
887l564
Af denna folkmängd' utgör dem minderåriga personalen' 1259, samt sjukliga
och orkeslöse- män och- qvinnor 3o6.- Vid jemförelse med förhållandet
år 1828, visar sig en folkökning af 730 personer; och då förhållandet var
enahanda under nästföregående fem år, är deraf uppenbart, att Stadens rörelse
är förmånlig,, om arn mindre riktande än tillförene för enskildta
personer'
I afseende på Handeln och Sjöfarten klagas öfver bristande lif i följd af
minskad tillgång på de produeter, bestående af Balkar, Plankor, Sparrar och
Bräder samt Elie- och Boke-Stäfver, hvarmed Stadens exporlhandel egentligen
bediifves. Orsaken härtill ligger naturligen deri,- att Skogs-förråderna
på närmare håll blifvit uttömda och att då de aflägsnare mäste anlitas
priserna derå äro så höga ,, att export-vinster, blir obetydlig. Sednare årens
Quarantains-föreskrifter hafva ock medfört kostnader och hinder, som varit
af menligt inflytande på handeln, 01m än t andra afseende» af lyckliga och
välgörande följder. Emedlertid har Stadens export och import, under de
sist förflutna fem åren,, inbragt till Statsverket uti Tull,. Convoy-afgift
m. m. en summa af 3i6,538 R;dr 3y sk. 7, r:st.. hvaraf för nästlidet år
72,107 F»:dr 12 sk. 3 rist Banco. Antalet af Stadens fartyg är för närvarande-
endast 32,- mätte till 1428 svåra Läster.
Handtverkerier och Näringar; Deribland upptages:'
Stadens Skeppsvarf som under de sista fern* åren bedrifvits med omkring
4P Manialsskrifna ständige arbetare- samt dessutom, då tillfälliga arbeten påkallat
ökad ansträngning,, med 10 å 20 extra arbetare. Dessa hafva hufvudsakligen
varit sysselsatta med' reparation af dels Svenska och dels utländska
Fartyg, hvarförutan under ifrågavarande tid blifvit uppbygde 10 större'
mindre Fartyg aftillsammanräknade1 275 svåra Lästers drägtighet oell afl
1 vi 1 k‘a. etti blifvit såldt till Utrikes ort, 4 till1 Inrikes och 5* äro- osålde.-
—
72
“
En Segé Iduks- och Buldans-Fabrik, tillhörig ett Bolag af 100 lotter,
hvarest, under förled i t år, åtta Väfstolar användes af 18, dels Mantals-skrifna
dels minderåriga arbetare, samt tillverkningen uppgick till 68g3 alnar Segelduk
och 2909 alnar tältduk, till ett sammanräknadt Värde af 54^7
R:dr Banco.
Tvänne Färgerier, der, med åtta mantalsskrifne aebetare, varor under
loppet af nästlidet år blifvit färgade för 9,664 R:dr Banco,
Tjånne Hattfabriken, hvarest, i följd af individuella förhållanden, någon
tillverkning under nästlidet år ej ägt rum.
En Kärlfabrikj som med nio arbetare, nemligen 7 mantalsskrifne och
2:ne barn, tillverkat under förlidet år 96 gross finare och gröfre sorter kort,
till ett värde af 3,84o Frdr Banco.
En privilegierad Pennfabrik, der utan annat arbete än det ägaren ensam
förmått åstadkomma, i,3io bundtar pennor efter Holländska sättet till
ett värde af 298 R:dr Banco förlidet år blifvit beredde.
Ett Såpsjuderi', förut tillhörigt ett Bolag af 100 Lotter; bruket har varit i
verksamhet allt sedan sisla berättelsen afgafs, men innevarande år blifvit
helt och hållet nedlagt.
Ett Läder garfveri, som i 1828 års Berättelse finnes omnämdt, uteslules
nu såsom rätteligen tillhörande Asarums Socken och således inbegripet
under de Garfverier som för Landet äro uppgifne; men deremot upptages
ett annat sedermera tillkommit och under Stadens Hall-Rätt lydande Garfveri,
, som under förlidet år drifvits af tvänne arbetare, dervid arbetslönen
för de under samma år beredde hudar och skinn beräknas till 900 R:dr Banco»
JVio Tobaksfabrikenj hvaraf blott en enda, under förlidet år, varit i
fullkomlig overksamhet, hafva med sammanräknade 37 dels mantalsskrifna,
dels minderåriga arbetare under samma år tillverkat 4o,353 f Skålp. kardustobak
och 24,077 Skålp. snus, till ett sammanräknadt värde af i2,5()4 Riksdaler
Banco.
Tvänne Vhrfabriker, hvaraf den ena, med tvänne arbetare, för Irenne
nya uhr och reparation af åtskilliga gamla inbragt i3o R:dr Banco, men
den andra saknat all arbetsförtjenst.
Ett
—
73
^
Ett Privilegieradt Raspverk till färgstofters bearbetande, der 2,602 Skålp.
1 Bresilja och 318 Skålp. Fernbock, till ett sammanräknadt värde af 4,288
R.'dr 16 sk. Banco under loppet af år i832 blifvit förmalde.
En Lackfabrik, der, under samma år 298 Skålp. diverse sorter gröfre
och finare lack, till värde af 4*3 R»dr Banco blifvit tillverkade.
En Tapetfabrik, der under nästlidet år, 4>4°° alnar Tapeter och Bordel'
tillverkats, till ett värde af 333 R:dr 16 sk. Banco.
Politie. Stadens Styrelse består äf en Borgmästare och frenne Rådmän,
med deras Magistrats-Sekreterare, som tillika är Stads-Notarie. Kärn.
ners-Rätten förestås af ena Rådmannen och har till sitt biträde en Notarie.
Dessutom finnas en Stads-Fiskal och nödig Betjening.
I Ecclesiastikt hänseende utgör staden gemensamt med den derintill
liggande Asarums Socken ett Pastorat, hvars Pastor bär Boställe så väl i
Staden som på landet och biträdes inom Staden af en Stads-Comminister.
Sedligheten och moraliteten inom Staden är, med afseende å Stadens
' folkmängd, oklanderlig. Gröfre brott och missgerningar äro der sällsynta.
Till vård om allmänna friden har Staden en från flera år tillbaka inrättad
nattvakt, som utgöres tour vis af Stadens egna innevånare, utöfver den vanliga
af nattväktare.
1 Stadens Lärdomsskola, hafva, under förlidet år, 34 ynglingar njutit
undervisning, uti trenne afdelningar, af Rector Scholae samt tvänne Colleger.
Directionen för Stadens Fattigvård har dessutom för flera år sedan,
på Stadens bekostnad inrättat en Växelundervisnings-Skola, der, under en
skicklig Lärare, io4 gossar nästlidet år erhöllo undervisning i Christendoftien,
Bibliska och Svenska Historien samt Uti Skrif- och Räken-konsten.
Fattig-Försörjningen, som, med af Eders Kongl. Majit för densamma
laststäldt Reglemente, existerar sedan år i8i5 och äger en utöfver behof»
Vet tilltagen ansenlig byggnad, sträcker sin omvårdnad till hvarje torftig,
sjuklig och i nöd varande medlem inom Staden eller dess område. Under
foHidet år hafva 28,424 portioner soppa med bröd blifvit utdelte till ett
Lundsli. 5-årsberättelse för Blekinge Län.
10
—
7*
~
antal af 80 ä 85 personer, hvilka sålunda njutit (lagligt underhåll. Hufvudsumman
af fattiga utaf alla åldrar och kön, som i mer och mindre mån
njutit bidrag af Fattigvården under samma år, har uppgått till 400 personer.
Sjukvården i Staden Bes orjes af tvålmo Stads-Läkare och en Fältskär,
hvilka af Staden aflönas och äfven sträcka deras omvårdnad till alla fattiga
och medellösa sjuka. Ena Stads-Läkaren, Doctor Liborius, hvilken gjort sig
känd som skicklig operateur, bär af berömlig omsorg att gagna, år 1829
öppnat ett privat sjukhus, innehållande tvänne sjukrum, ett för hvardera
könet, med fyra sängar i hvardera, kök, Badrum och alla nödiga beqvämlig
heter. Intill mediet af sistlidne Mars månad hade 12S personer derstädes
blifvit vårdade oell flera vigtiga C kirurgiska operationer ägt rum.
Staden äger för öfrigt en Helsobrunnett Apothek, en Gymnastik-inrättning,
den sednare försedd med en af Staden lönad Lärare, samt en
Sparbank, som år 1829 organiserad, grundades på enskildtas bidrag, och
vid nästlidet års slut ägde en egen fond af 1477 R;dr 37 sk. Banco samt
insatta Capitaler till belopp af i6>233 R:dr r6 sk. Banco*
Antalet af tillåtna Krogar elier Näringsställen, är numera inskränkt
till tolf, hvart äfven äro inberäknade Stadens Gästgifvaregård och Källare.
Tillförsel af hvarjehanda lifsförnödenheter äger Staden i förhållande till
folkmängden tillräcklig. Fisk ankommer nästan dagligen från de Staden
omgifvande Öar och säljes till lindrigt pris. Grönsaker finnas till öfverflöd
och mot billig betalning dels inom Staden och dels från de derintill närmast
belägna trädgårdar. Med kött förses Staden af ortens allmoge, sortivissa
tider på Aret deraf införa hvad för in ne vån ar nes behof tarf vas, oell
dessutom af Stadens egna Slagtare, som åtminstone Ivaline dagar i veckan
deraf hålla allmänheten tillhanda efter den Taxa Magistraten hvarje månad
utfärdar. Potatoes, från dea tid denna jordfrukt till föda kati gagnäs, finnes
dagligen till salu på Stadens tvänne torg. Från Smålånd kunna- inne-,
v ån arne påräkna allt det Smör, hvaraf de äro r behof, och från Skånska or.
terna hvarjehanda sädes-slag samt Malt, Arter, fläsk m. ra.
Stadens Drätselverk bär under sist för fl ut ne fern åren förhållit sig pä
saur
j;o Magistratens Lönings-Cassa :
Inkomster
Utgifter
1828
• «
• «
5|0Q^
11
5.
3, ro 5
22
3.
i 829
.... 5,851
1
3.
3,432
L9
5.
i83o
•
• •
5j619
8
—
3,437
35
2.
i83i
4,3o5
35
—
3,208
1
6.
183 2
.... 4.566
—
10.
3.94,9
29
6.
Behållning —•—
—
—
8,3 04
44
9*
Summa 2 5,438
8
6.
25,438
8
6.
Härvid bör anmärkas, att utöfver dessa inkomster, Magistraten, till sin
aflönings förbättring disponerar |dels mantal Strömma, i Asarums sockent
hvilket år rjSi inköptes af Borgerskap^ och påföljande året öfverlemnades
till Magistraten såsom erkänsla för Magistratens nit i vården om Stadens
ekonomiska angelägenheter.
2:0 Stadens allmänna Gassa. •
*
1828
1829
1830
1831
j 83a
«
«
•
4
•
•
•
•
•
*
*
*
•
•
•
•
Brist .
.
7,446
2
3.
9,3x1 39 9.
7',397 28 * 2.
8,929 45
8.
8,970 — 10.
8,401 33 11.
9,i58 19 4.
9,888 35 •—
9,285 12 6.
11,247 36 3.
10,877
1
6.
Summa 5o,,457
8
7.
50,457
8 7.
>
3:o Mudder Cassan.
1828
.
.
.
.
1829
.
.
.
.
j83o
.
.
.
.
1831
.
.
.
.
1832
•
.
.
.
Brist .
.
337 4o •—.
347 12 —
334 8 —
391 20 —.
324 i5 —
477 16 —
699 18 —
447 10 —
233 i5 —
3gg 28 —
432 4°
Summa
2,212 i5 —■
2,212 i5 —
I afseende på Stadens bidrag till Stats-Verket och dess allmänna ulsilder
i och för underhållandet af de inrättningar och anstalter, som lill
skydd och säkerhet äro af nöden, tar förhållandet nästlidet år följande:
Bevillningj efter irsta Art. i §......i,535
12
•
2 §...... 336
2
2.
efter 2:dra Art. af jord, hus och
tomter ....
1,575
20
7.
af Borgerlig rörelse 2,838
8
■—•
af diverse personer i,235 — •—
efter 37 & 4° §§...... 234 ^
Bränn vins-brännings afgift .
.
.
1 »4
9
—
^ 355
g
3.
Ständige
Räntor: Mantals-penningar .
.
.
.
654
4
—
Saltpetter afgift..... 4
*8
ggg
22
-
Arrende Medel:...... • •
*—’
•
54o ■— —«
Rotering:
. . ,.......... 1— *— *—
5 39 3 10.
Kostnad för Stadens Styrelse ......
2,525 --
Clereci elstaten s underhäll ........ i,566 02 —— 4,091 32 —
Fattigförsörjning .......... —--- 1,494 10 5.
Skjuts .
..........v .
.
666 32 —
Väghållning............ 100--^
3;j
^
Diverse onera, såsom Curhus-medel, Publika byggnaders underhill,
skrif-materialier, aflöningar till Skolestaten, Stadens
Läkare,,Brandvakt och Brandredskap, Fångförplägning, afbetalning
å Lån, Inqvartering in. m. .
.......5,128 19
1.
Summa 21,076 32
3*
Sölvesborg.
Denna stad, sorn fordom varit af betydligt anseende; men efter många
härjningar och ödeläggelser nedsjunkit till den obetydlighet, att vid slutet
af förra seklet densamma endast ägde 4°° innevånare och ej ett enda far
-
77
tyg, har sedermera, oansedt den saknar stapel-rätt, småningom återvunnit
någon styrka, så att folkmängden, numera uppgår till 948 personer, hvaraf
Mantalsskrifne: Mankön.......1
295
Qvinkön .........
299g ^
Icke mantalsskrifne...........354
boende uti 121 serskildta numererade lius, hvilka till största delen beslå af
reveterade korsverkshus, en del af stenhus, de flesta täckta med tegel.
Stadens belägenhet, på endast |:dels mils afstånd från Skånska gränsen»
vid en sjövik, som lemnar god hamn för 10 å 11 fot djupgående fartyg,
erbjuder ett fördelaktigt tillfälle för bandel med den omgifvande sädesrika
ortens producter, hufvudsakligen bestående i bränvin, som till betydlig mängd
uppköpes och exporteras i synnerhet på Stockholm. Stadens 10 köpmän,
af hvilka några äro kända för förmögenhet, äga för närvarande Nio större
och mindre fartyg, hvilka utöfver stadens egen handel, sysselsättas med
fragter äfven på aflägsnare utländska orter, men förnämligast emellan inrikes
östersjöhamnar.
Handtverkerierna idkas af En Bokbindare, Tre Garfvare, En Gördelmakare,
Tre Guldsmeder, Nio Handskmakare, Tio Hattmakare, Fyra Kopparslagare,
Två Krukmakare, Två Murare, Två Målare, En Repslagare, Två
Sadelmakare, Fem Skomakare, Fem Skräddare, Tre Smeder, Tre Snickare,
Tre Svarfvare, Två Timmermän, Tre Tunnbindare och En Vagnmakare.
Deras rörelse är grundad på ortens behof och afsättning vid kringliggande
släders marknader. Dessutom finnas Sju Bagare, Två Bryggare, Åtta Fiskare,
En Mjölnare, En Gästgifvare, En Källarmästare och Tre Krögare.
Bland stadens näringsutvägar ingår äfven jordbruket, helst staden äger
betydlig jord, svarande mot 3 J mantal, hvaraf skogen å omkring 3oo tunneland
gagnas gemensamt, men de odlade andelarne, fördelade i smärre afstängda
skiften eller så kallade lyckor, dels upplåtna till löningsjord och dels
liufvudsakligast komna i enskildtas ägo.
Stadens Styrelse är sammansatt på ett nog eget sätt. Den består af
Kämners-Praeses med tvänne bisittare, som i judiciella mål betraktas såSOftv
en Kämners-Rätt, under Carlshams Rådstufvu-Rätt, men deremot uti
Econotuiska och administrativa ärender handlar med samma myndighet sorn
Magistrat. Nämnde Kämners-Pramses tillsättes genom Borgerskapets val och
larses med Fullmakt af Konungens Befallningshafvande, på enahanda sätt
som Rådmän i allmänhet; men hittills hafva inga författningar kunnat tillrättaskaffas,
som stadga detta förhållande, hvilket sålunda endast är grundad!
på häfd.
Staden, gemensamt med några kringliggande byar, nemligen Sölve, Sölvesborgs
Slott, Ynde, Skebäck och Walljö, utgör ett Pastorat, men af dessa
byar äro i^jtdels mantal Ynde samt Walljö |-dels mantals frälse, ehuru
liggande inom Blekinge Län och tillhörande Sölvesborgs Socken, likväl i
civila mål lydande under Christianstads Län, troligen en följd deraf, att
hufvudgården Ljunghy Säteri, hvarunder dessa hemman lyda, ligger inom
berörde Län och af hvilken anledning det troligen lyckats någon forntida
ägare deraf att utverka en slik reglering, för att undgå att äga denna mindre
del af godset i annat Län än hufvudgården.
Undervisningsverket bestrides uti ett staden tillhörigt Skolhus af en vice
Rector och en Skolmästare, af hvilka den förra årligen njuter, utom fria
husrum, 200 R:dr Banco lön af staden.
Sjukvården besörjes af den i staden stationerade Extra Provincial-Läkaren.
Ett Apothek är i staden anlagdt.
Fattigförsörjningen bär, intill sistlidet år, varit på samma fot som uti
1828 års Berättelse omförmäles; naen sedan fattighuset då blifvit med omsorg
å nyo inredt, tillräckligt för de mest nödlidandes inrymmande, och
Directionen, genom ett i senare åren upprättadt Reglemente, som vunnit
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse, vunnit ökade utvägar till de fattigas
underhåll, har denna inrättning ernått all den fulländning, sorn, med
afseende å härvarande förhållanden, skäligen kan förväntas.
Stadens Rådhus, som är uppfördt af sten i -tvänne våningar, undergår
innevarande år en betydlig och kostsam förbättring till sitt både yttre och
inre skick, och kommer derefter att upplåtas till Boställe ät dervarande
Kanin ers-Prasses.
Stadens inkomster bestå egentligen endast af deni» sorn dess jord eller
den derå växande skog lemnar, samt Bro- Hamn- oc^ Köhlhalnings-penningar
vid stadens hamn. De förra beräknas till omkring 200 R:dr och de senare
till 120 R:dr. Hvad som i öfrigt fordras till bestridande af stadens all
-
79
~
manna onera, utgår genom tillskott af stadens innevånare på det sätt, aLt
£:del af det bevillningsbelopp som erlägges efter 2:dra Art., inbetalas till
Stads-Cassan.
Stats-bidraget, som af staden utgår, inhämtas af den bos följande Tabellen
Under
Carlskrona stad lyda tvänne Köpingar Ronneby i Medelstads och
Christianopel i Östra Härad, hvilka sortera under staden i borgerliga förhållanden,
men i allt öfrigt lyda- under landets ju risd idion-.
Ronneby, som fordom var en folkrik handelsstad, men förstördes genomanläggningen
af Carlskrona-, då Börgersknpet derstädes tvingades att till sistnämnde
ort inflytta, bär sedermera, i följd af sina naturliga förmåner, oförmärkt
återvunnit en icke obetydlig del af siri handel och rörelse, hvilken
ock blifvit tryggad genom de större privilegier Köpingen i senare åren blifvit
förunnad och såsom följd hvaraf den- äfven, blifvit försedd med egen*
Tullbetjening, som äger förpassa fartyg på alla inrikes orter och under hvars
uppsigt äfven inlästning derstädes får ske lill försändning på utrikes ort,
utan alt fartygen behöfva anlöpa Carlskrona hamn, hvarest Sjö-Tulls-Kammaren
likväl besörjer klärering på grund af Bévaknings-InspecEorens bevis
om in lastningen. Derigenom att köpingen ligger mer än |:dels mil från den
hafsvik, hvari Rotneån utfaller, uppkomma flera obeqvämligheter för sjöfarten,
hvilka man numera är betänkt att afhjelpa, dels genom åns och reddens
uppmuddring och dels anläggande af en Jette, som kommer att bereda
en mindre hamn på redden och vid åns utlopp för Köpingens fartyg. De
af Köpingens handel och sjöfart fallande afgifter, som rätteligen tillhöra
Carlskrona Stad, hafva- genom Eders Kongl, Maj:ts Nådiga beslut denMaj
1827- blifvit till förenämnde ändamål anslagna och Hamnbyggnads-anstalterna
äro ock af Eders Kongl, Majrts Befallningshafvande reglerade, efter
det alla dertill förberedande åtgärder blifvit vidtag ne.
Köpingens folkmängd utgör för närvarande i56j personer, hvaraf finnas
20> Handlande och 4,3 Handtverkare, 6" st. Galeaser samt 4 Slupar och
lag ter bedrifva köpingens bandel på andra orter. Som den- genom köpman
löpande å< derstädes formerar ett betydligt vattenfall, finnas ock deri
flera vattenverk, numera hufvudsakligen bestående uti Qvarnar och Barkstampar
samt ett Pappersbruk, Dessutom- finnas ett Sockerbruk, som
äges af flera Intressenter och drifves med fördel, eli Såpbruk, som dock
numera föga begagnas, samt flera Garfverier. Köpingen bar Posl-Contor,
eget Apothek och aflönar jemväl en egen Läkare. Men deremot saknar Köpingen
all annan egen styrelse, än en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
förordnad Polis-Uppsyningsman, försedd med ringa lönevilkor.
Till följe af Eders Kongl. Majlis Kådiga föreskrift, afgafs väl, år 1828, af
Eders Kongl- Majrts Befallningshafvande ett förslag till organisation af en
Local-S ty reise; men då köpingens Innevånare icke voro i tillfälle aflöna en
sådan eller bekosta de flera inrättningar, som dermed stodo i förening, ansåg
Eders Kongl. Majit frågan derom böra förfalla. Deremot har köpingen
egen Fattigförsörjning äfvensom en Växel-undervisning-skola, begge under
inseende af Kyrkoherden på stället, hvars församling består dels af köpingen
och dels af den omkringliggande Ronneby socken.
Den jord, som fordom varit donerad till Ronneby såsom stad, och består
af fyra hela mantal, äges ännu af en del köpingens Innevånare, men
delad i smärre skiften, såsom annan stadsjord, utan gräns för klyfningen.
Denna jord vidkännes emedlertid onera såsom jord på landet, och dessa
utgöras efter en från äldre tider upprättad och efter ägovidden lämpad
taxation.
..
.
Christianopel Köping, som ligger vid Länets östra kust, på endasten
half mils afstånd från gränsen af Calmar Län , är af föga betydenhet, och
synes med hvarje år aftyna allt mer och mer. Innevånarnes antal är blott
127, hvaraf en köpman och 4 a 5 Handtverkare. Handeln äi knappast
nämnvurd, såsom endast grundad på utminutering åt den närmast kringliggande
Örtens innebyggare af hvad som i sådant afseende hämtas från Carlskrona.
Köpingen äger blott en större farkost. Inriebyggarnes hufvudsakhgå
näringsfång är fiske. Hvad som i väsentlig mån torde bidraga ali förminska
denna köpings handel, är närheten af Bergqvara köping 1 Calmar Län,
på endast | mils afstånd, der ortens skogsproducter, » följd af individuella
förhållanden, vinna säkrare afsättning. Christianopels kopinge-gemensamt
med den kringliggande Socknen utgör ett af sista Classens Pastorater. Ortens
märkvärdighet ligger mera i hvad dea fordom varit och de minnen deraf
som ännu återfinnas, än i hvad den för närvarande är.
Slut
-
Slutligen torde det, såsom ett tillägg tilt denna Berättelse i frågan
om Länets ekonomie, tillåtas mig bär anmärka, rörande förhållandet med
Skiftesverket: att detsamma förvaltas af en förste Landtmätare, en andre
Landtmätare, fyra Commisions-Landtmätare samt några vice Landtmätare.
Enligt hvad jag från dem inhämtat befinnes skiftésverket för närvarande
på följande ståndpunkt;
Härad.
Socken.
Östra
Medelslad
Christianopel
Thorhamn
Sturkö
Jemjö
Ramdala
Lösen
Augerum
Rödeby
Nettraby
Fridlefstad
Tving
Hjortsberga
Edestad
Förkärla
Listerby
Ronneby
Mantal, hvilka
undergått laga
skifte.
co
10
- CO
K3
J 3
1 2
I 2— ?
1 z a
z
3
3
4
lil
X
4!
3i
_7_
1 z
511
° z\
37
[lil
1 * .2 4
7 il
7i
Sfi
7l
Hl
9!
9i
51
J8
a-7-
24
V4
7 ii
6§|
ll
<- K
ra w
. CJ 3
C ^ _
» 5*«
rr* o: •>
ZL n er
■Hl»
o «
• B »
Transport |4°t'j| 314 t a
I1
3!
6Ä
4?
2 3/3
g
to
. 3
cn B
16
111
2T%
So-3-
23tl
IOI
23tV
26
, 2?
1 ° 8
3 Hz
27t4
9i
i4fi
i3tV
3oTi
313
29ll
26ri
34i
54i
66i|
27l
37ii
36if
it
jr_
\ 12
6 0^5
35*
i8tV
23il
3*ii
55||
$9lz*
Lundsli. 5-årsberättelse för Blekinge Lim.
Medelstad
Bräkne
Listers
Backaryd
Hoby
Åryd
Hellaryd
Asarum
Mörrum
Gammalstorp
Elleholm
Ysane
Mellby
Sölvesborg
Jemshög
Transport
4<>&
2
2‘4Å
f;2
23-?-
2 4
T S
3i3
50'Å
!9ää
Ögtl
22|
22f!
781
441
29i I
_ r
3
32
3 3
35
nl?
iza
1 lä
>8*
n I
1 1 3
T o *
■ 3
I2j
5f
5|
2‘f
i3f
41!
4*.?
*2 4
9 2 +
13 6
m
3H
Y
7 I 2
9 1
K
u
3f
JU24
1 T
/ .2 4
IO!
9l
9f
20-f
7 2 4
o . T !
38
I2I
6o*
P.T
Sfi
42äV
81
9i
85fl
Summa
72!
14641
14441
I,o64tJ
Carlskrona Lands-Canzli och Lands-Contoir den 2 Augusti 1833-
O. F. NAUCKHOFF,
CARL JOH. MÖLLER.
C. Gr. FEHRMAN
Tabell for S fäderne inom Blekinge Län.
Carlskrona Stad.
Hns och Tomter...........
Jord ..................
Tobaks-Fabriker...........
Socker-Bruk %............
Coopvaerdie Skepps-Varf......
Väderqvarnar.............
Diverse Personer, som ej tillhöra viss näring
Sterbhus-Gåfvor och Testamenten. .
Summa
Carlshamns Stad.
lius och Tomter .....
Jord ............
Tobaks- och Snus-Fabriker
Snus-Fabrik........
Segeldnks-Fabrik.....
Kort-Fabrik........
Skepps-Varf .......
Tapet-Målare.......
Garf ver ier ........
Färgerier.........
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus-Gåfvor och Testamenten......
a
c
H
o
3
n>
O
n
3
OQ
£3
Jord.
>•
t*-
>•
3
Ö3
C/i
O
OQ
O
o
zr
fcd
ft> '
c/j
c
3
5
£3
St
1,419
T:d
38
M
T:d T:d
84
'M32 3g 84
497
21
14
810
810
Summa
Sölvesborgs Stad.
Hus och Tomter.......
Jord..............
Väderqvarn........•
Badhus ............
Fabrik, Tobaks-......._
Diverse Personer, ej hörande tiHviss^närinff
516
139
Summ
a |
142
459
T;d
932
932
494
M:t
31
Utsäde af:
tö
230
05
T:r
16
O
Tit
iO
a
T:r
oT
ha
o
ST
O
10
2 16 10
2‘
21
14 459
211*
74 7901075J
-
494
Ällfl 74| 790ll075i| 3f
10
10
3
73
44
10
T;r
Medelafkastning, sedan
Utsädet är afdragit.
T:r
160
2
6 —
160
T:r
&
Q3o
05
w
o
»>:
n
to
Underhåline Kreatur.
Uppskittadt Värde.
Cd
►=J
o
O
O
T:r
12
96
T:r
50
T:r
50
12
96
10
10
235
78
T;r
10
50
28
50
36
78
12
438
12 438
28
240
36
48
10
T:r
1,440
1,440
125
St.
70
70
16
O
St.
ts
o
d
3
oa
c"
o
vt
V?*
03
-O
St.
ilo
Ilo
24Öj
48|
8
115
125
2,820
2,820
16
55
55|
11!
198
St.
B
Q3o
15
198|
15)
B
C
Ui
O
O
H
o
3
!?
5
»
3
C
6
n
fi
-
lo
3
09
O
o
=r
09
er
C/i
C
3
5
St.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
1,134,833
16
1,134,833
29.000
39.000
30.000
8,000
6,895
16
29,000
39.000
30.000
"
8,000
6,895
40
40
__
---
—
1,142,833
607,889
16
39
29,000
75,895
40
1,247,729
607,889
25,000
15,600
13,100
1 fi finn
8
39
/
25,000
15,600
13.100
16 600
11,250
11,250
____
_ __
___
—
--—
_
607,889
39
25,000
—
•—
56,550
i_
689,439
39
130,451
130,451
50,106
1,000
500
500
6
50,106
1,000
500
500
__
___
____
_
1“
-.-
—
—
—
6
130,451
—•
50,106
-
j 2,006
1-
1-
j 182,557}—
—
Carlskrona Lands-Contoir den 2 Augusti 1833.
O. F. NAUCKHOFF
C. G. FEHRMAN.
Tabell för Landet inom Blekinge Län
H eramantal.
**i
O:
i
5
n
cu
-
st.
Krono-Fisken ......
Frälse-Säterier.....
Säteri-Rustliåll .....
Insockne Frälsehemman
Utsockne Frälsehemman
Frälse-Skatteheinman .
Krono-Hetnman ....
Krono-Rusthåll ....
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Skatte-Rusthåli
Militiae-Boställen . . .
Civila Boställen . . .
Ecklesiastike Boställen
Lotshemman , SkatteSkattlagde
bebyggde förp, Utjordar, Urfjellar
m. B. Lägenheter utah Mantal, som ej
linder något Hemmans Ränta äro inbegripne,
Skatte
Dito öbebyggde .............. * •
Oskattlagde bebygde dito, derutaf Båtsmanstorp
, st. 1,467 ..............
Backstugor .. ............... .
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman
under ständig ägande ratt eller på
viss tid eller lifstid ............
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af
sårskildte slag, som ej under något Hemmans
Ränta ärO inbegripne: Skatte
Dito Krono ..........
Tulinajölqvamar ...... ,
l ull-sagqvarnar, Grofbladiga
Dito . Finbladiga . .
Husbehofs-mjölqvarnar Utan ränt
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar ......
Kopparhammare .
Ämneshammare . .
Pappers-Bruk . . .
Tegel-Bruk ....
Socker-Bruk . . •
Såpe-Bruk . . . .
Segelduks-Fabrik .
Ätticke-Fabrik . .
Öijeslagerier . . .
Garfverier ....
Fargerier.....
Snus-Fabriker . . .
Aske-Calciner-Verk
Bryggeri.....
Liqueur-Fabrik . .
Krogar, Skattlagde..............
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
15 _7_
8
m
16/4
3|-
30^14
074.7
0Ö1S232*
3J
h
15J
V*
-
3
<1
ci
-
st.
15,72
n
8
80||
16Å
33
.3*
QA» 783
OU55^ö
074 7.
uula'a 320
h
5’
15*
i2*
____ 3008
t)
3
3“
<1
fl
O
O
:r
3
*1
3
CT3
3
St.
1
15
16
278
1,902
530
Samma
1083
|l091/j
-
92^
113
62
1
50
8
5
4
1
7
8
1
2
1
1
1
15
5
1
1
1
1
4
16,139
Stats
Bidrag.
Underhåll
Utsäde af:
Kreatur,
det blifvit afdragit,
Bevillning efter 1823 Års Förordning,
Ständiga Räntor,
Clerieie-Statens Underhåll
Efter aldra Artikeln
10,000
2000 28
600
40
1.200
32
14,325 575
3 420 100
600
27
6000 240
5040 216
170.000 7,184
560 18
800 26
3 700
62
256
6
1,360
492.37:
149,350
234 350
265,100
9,630
16,768
13,444
24.425
78,160
14,536
28.700
44.400
100 8
250)25
100836
18,600
97,325
8,400
2,300
19 —
22 _
35-  3.91840
596ill3,03ljl2,268|3>365|l,2301,284||29,866|4,397|74,049|50;696 16;908|5,389j5,77o|247^
17,870132,797)29,9871 76l|l0,518,259|_|_|21>817l
14,531
1 Lands-Contoir ilen 2 Augusti 1833.
o. f. nauckhoff.
i
c. G. FEHRMAN
och Medelstads Häraders Fögderi
nine och Listers Häraders dito .
Summa
Häradets
1 Hemmanstals
<
Summa.
0 a
g.«
p
p-
■
i
’
« EG
►1 jr
0* g
2 B
7 §
1
5
1
3
1
4
1
5
1
6
1
8
1
9
J
10
1
11
1
12
1
14
1
15
1
16
1
18
1
20
1
22
1
24
1
27
1
28
i
30
*
32
1
3,6
1
37
1
40
1
45
1
48
6371
84,Vk
52
148
292
4
250
298
37
2
1
157
2
§
85
27
1
2
55
3
4
5
19
12
—
4
2
8
445j
15/Å
41
70
331
1
150
294
15
2
—
89
-
—
155
13
—
42
—
—
—
96
7
1
2
—
46
1083
99ffl
93
218|623
5
400|592
52
4| 1
246
2
6
240|
40| ll 2| 97
3
4
5
115
19
1
6
2
54
Antal
flem*
1
56
1
60
1
63
1
64
1
7 2
1
90
96
1
108
1
128
1
144 L
2
3
1
5
3
1
3
1
—
—
—
—
—
39
—
—
7
8
3 >
2|
3l
ll
44)
31
ll 10| l| 8|
"TT
i
168
1
216
1
224
20
31
2 15
4
1
113
74
2| l| 321187
149
211
l||360
3_
20
62
66
128
5
24
4 29
3
112
J
3
12 8
3
2 24
3 1
3
320
1 3| 2
ll 1
l| 1
4
105
27
10
17
10
71
88
37| 27|l5fl| 11
18
35
53
78
74
152
9
4
13
5
7 2
24
25
2| 49
14
13
1
3
5 I 5 _
126128
5
192
5
256
5
288
5
384
5
43 2
10
1
10
11
_7
64
12
1
27l 4l lid ll l| 4l 3| 2| ll ll 2| l| 9| lil l| 14/ ll2ll 2| l| 13| 3l 2
8
15
23! 1
4
22
ll l| 26|
1
ii
I
Tabell öfver Henunansdelningen i Blekinge Län.
man
som
7
5
7
48
7
50
7
54
7
60
7
64
7
72
7
80
7
96
7
108
7
120
7
läs
7
144
L
160
7
19 2
7
240
7
256
7
384
7
232
8
9
8
105
9
16
9
32
9
40
9
56
9
64
9
128
9
432
11
12
1 1
16
1 1
2 4
1 1
32
1 1
36
1 1
48
1 1
60
1 1
6 4
1 1
72
1 1
96
l 1
Io8
11
112
1 1
180
1 1
19 2
1 1
2 1 6
1 1
576
1 1
364
_1 1
720
1 1
3 84
1 3
IS
1 3
24
1 3
30
1 3
32
1 3
36
1 3
48
1 3
60
13
64
1 3
70
1 3
30
t 3
96
1 3
99
1 3
10 8
1 3
112
1 3
128
1 3
144
1 3
160
1 3
224
> 3
480
1 3
640
1 5
16
15
32
1 5
64
1 5
128
16
81
1 7
24
1 7
32
1 7
48
i
8
1
1
1
4
3
1
6
1
1
—
—
—
—
1
—
—
—
2
2
5
12
—
1
7
—
—
1
6
3
—
2
4
1
—
2
—
1
1
2
—
1
1
—
—
—
2
2
1
3
2
1
—
—
1
1
1
—
2
1
—
—
—
1
1
—
3
2
1
4
—
3
4
5
-
15
—
—
—
22
3
—
i
1
-
i
2
1
5
—
2
3
1
—
—
1
14
1
1
1
1
1
—
—
—
8
3
4
—
5
—
3
—
—
—
1
—
—
1
1
1
1
—
—
1
—
3
1
2
—
—
1
1
—
—
2
1
1
—
—
1
—
4
11
5
1
—
1
—
2
23
1
1
l| 26
6
1
13| 2
1
i
2
1
5
1
2
3
1
2
2
6
2ö|
1
2
8
1
1
ll 6
3
8
5| 8| 1
5
0
3
ll
1
2
ll
1
1
ll
ll
1
3| 2|
1
4
2| 4|
ll
2!
ll
ll
2| ll 2|
l| 2!
1
l| l1
l| 1
3
6
12
9
1
3
5
6|
1 7
64
1 7
7 2
1 7
90
1 7
96
—
2
1
1
3
—
—
1
3
2
1
2
brukas
17
lös
117
2 lii
17
2 56
17
288
17
360
l| 1
19
128
19
1 44
l| 2,1 l) 2! ll 1
19
420
19
504
2J
12 8
21
216
2 j
256
l| 5| 51
2 1
1152
2 3
128
2 3
144
2 3
2 4Ö
_2 5
11 2
2 5
264
25
1008
27
576
31 1
TsrrirTrTirii ii 1
31
S 8 8
3 2
151
3 2
3 .14
33
25C
Carlskrona Lands-Contoir dén 2 Augusti 1833.
O. F. NAUCKHOFF.
•
34
lil
35
48
3 5
96
35
128
35
144
35
192
35
2 le,
35
256
35
288
35
432
37
48
37
120
37
160
37
180
37
2 16
37
240
37
576
41
96
41
160
41
192
43
48
43
144
43
336
47
60
47
80
47
96
47
128 (
—
1
1
—
1
—
—
—
—
—
1
1
1
1
1
1
—
1
1
1
2
1
1
1
5
—
1
—
2
2
—
1
2
1
J
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
-
T-
1 -
l| 3l
2
ll l| 2| l|
ll
l| 11 1
1
1
•
1
ll lj 1
1
ll 2
1
1
1
ll 5
1
C. G. FEHRMAN,
brukas
uti.
1 7
ll 3
1 7
72
1 7
90
17
96
1 7
JO 8
1 7
2 1 6
17
2 56
1 7
288
1 7
360
19
60
1 9
7 2
19
96
19
12 8
1 9
144
1 9
420
1 9
504
2 1
3 2
2 1
64
2 i
12 8
2 1
2 16
2 1
2 56
21
1152
2 3
24
2 3
42
23
48
2 3
64
23
96
2 3
128
2 3
144
2 3
2 40
25
36
25
48
25
64
25
96
25
112
25
264
25
1008
2 7
576
2 9
60
2 9
64
3 1
48
3 1
96
3 1
<! 8 8
3 2
3 2
3.i 4
33
2 56
34
i 1 1
35
48
3 5
96
35
128
35
144
35
192
35
2 11
35
256
35
28 8
35
432
37
48
37
120
2
1
1
1
1
1
1
1
2
1
2
—
1
1
—
—
2
1
—
—
— -
1
1
2
->■
1
—
1
1
1
1
—
1
1
1
1
—
1
—
2
2
1
1
—
—
—
1
1
—
1
—
—
—
—
—
1
1
____
—
1
-
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
J
1
O
O
4
1
3
1
—
—
1
1
—
2
—
—
—
—
2
—
—
—
1
—
2
—
—
1
—
1
—
1
—
2
2
1
2
1
1
1
—
—
2
1
2
1
1
1
1
l| 2,1 1
2
1
1
1
1
1
1 5
1 5
1
3
1
1
1
3| 1
1
2|
1
1
ll
1
2| 1
1
1
1
1
ll 2
2! 2
2
ll ll
-
ll
1
3l 2
1
1
2
1
1
1
1
1
3 7_
160
37
iso
3 7
2 16
37
240
37
576
41
160
ll ll ll ll l] 1
41
192
43
48
ll 2
_4_3
144
43
336
1 1
l! 5
47
128
4_7_
640
49
128
5 1
2 56
53
ils
53
6 4 Ö
5 5
192
nr?
5 5
432
5 9
180
63
160
63
512
65
168
l| ll ll ll l|
65
576
6 9
224
1 1 1
7 1
432
73
384
79
7*Ö
8 3
504
85
432
8 9
320
91
iO 8
91
§84
10 3
1008
113
120
ll 2l 2
3--
3|
2
113
324
115
528
12 1
192
12 1
540
123
§0 7 2
ll 1
125
336
125
432
125
768
133
768
143
336
144
1152
18 1
IOOO
203
384
- ■
247
43 2
271
1152
287
2 1 6 C
4
4
1
1
1
1
1
2
—
1
1
. - .
ll
ll
1
ll
2|
1
1
1
1
KONGL. MAJ:TS
Befäl Iningsha fv andes
uti
HALLANDS LÄN
tili
KONGL. MAJIT
i underdånighet afgifne
FEM-ÅRS-BERÄTTELSE
för Åren 1827, 1828, 1829, 1830 och 1831.
Tryckt hos H. G. Nordström» 1833.
i:o. Länets Allmänna beskaffenhet.
Då Länets Indelning, vidd och beskaffenhet samt jordmånens olika art och
bördighet, så väl å slättlandet och i Skogsbygden, som vid Sjökusten, blifvit
uti de Åren 1822 och 1826 afgifne Underdånige Berättelser beskrifne, har
Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande ansett ett återupprepande af dessa
någon förändring icke underkastade omständigheter vara öfverflödigt, hvarföre
Eders Kongl. Maj:ls Befallningshafvande får Håden underdånigst åberopa
hvad berörde berättelser derom Innefatta.
2:0. Innevånare,
Enligt Mantals och Skattskrifningarne vid i83i års slut uppgick folkmängden
till 87,858 personer, af hvilka 47>774 erlägga Skatt och 40,084 äro
derifrån af hvarjehanda orsaker befriade. — Tillökningen under dessa sednare
Fem Åren från och med j 827 till och med i83i belöper sig till
2,1 o5 personer eller 421 om året.
Allmogen tilltager i bildning och deras moralitet är i allmänhet god. —
Folklynnet är berömvärdt.
Af brottmål förekomma väl många stölder, men de flesta föröfvas af
personer, som från andre Län vandra genom Halland.
Åtal för Föräldrars och Svärföräldrars missfirmande och förfördelande,
inträffar nog ofta och härleder sig från det allmänt rådande Undantagssystemet.
Allmogen och den tjenande klassen har alltid gjordt sig känd för ett
nycktert och stilla uppförande, särdeles vid Allmänna sammankomster såsom
Marknader, Uppbörds-möten, Auctioner och andre tillfällen.
Böjelsen för njutandet af Bränvin bär i sednare åren icke tilltagit, utan
deremot snarare minskats, hvilket tili någon del torde vara föranledt af de
sista årens klena skördar och missväxter, hvarigenom priset å Bränvin blifvit
högt uppstegrat och hvilket åter bidragit lill ett inskräntare begagnande
deraf.
I hela Länet har Hållskjuts ägt rum blott vid Gästgifvaregårdarne
Backa och Åsa, men den har, sedan förra Femårs-Berältelsen afgafs, blifvit
indragen. — Det är onekeligt, att denna omständighet mycket verkar till
ett nycktert ock sedligt förhållande bland Allmogens Söner och Drängar,
4.....?.............
hvilka såmedelst äro betagne tillfället att i och för Hållskjutsen fördrifva
hela dagen å Gästgifvaregården i lättja under förtärande af Bränvin och
idkande af Spel.
Till befrämjande af nyckterhet och sedligt uppförande, hafva i liera
församlingar öfverenskommelser blifvit vid Allmänna Socknestäramor ingångne,
om en sparsam utdelning af Bränvin vid Bröllopp, Barndop och
Bcgrftfningar.
3:o. Näringar.
Jordbruk: Ehuru brukningssättet i allmänhet, eller bland Allmogen,
har mångfaldiga brister, och ehuru förbättringar derutinnan långsamt framskrida,
är likväl odlingen i ett jemt tilltagande.
Upprensning af mindre Åar verkställes årligen, till förekommande af
Ägornes öfvers vämmande; Men till något företag i stone senia i denna del
sakri a r' Al lmogen fö rita åga.
Den genom inträffade missvexter uppkomne medellöshet har betagit
Allmogen tillfälle alt fullfölja påbörjade odlings-föi etag. — Å de större
Egendomarne är circulations-bruk införd!. — Åkerbruket skötes der med
drift och odlingarne fortgå alltjemt.
Med hvarje år ökes odlingen af Polater och tillgången af denna vext
minskar den annars större åtgången af Säd till brödföda. — Utom vid infallande
högst klena skördar eller vid missvext har Länet ej behof alt köpa
Säd från andra orter.
Lin-culturen är äfven väl i tilltagande. — Laga Skriften pågå allmänt
der localen så medgifver.
Fördelen af desamma, särdeles för framtiden och kommande Generationer,
är icke någon tvifvel underkastad, men obestridligt är, att en betydlig
rubbning i den enskilda förmögenheten förorsakas genom dels de dryga
kostnaderne ej mindre för Landtmäteri-förrättningarne än ock för de utflyttäridc
Åboerne att dana nya Hemman och dels den lid som erfordras för
att'bringa! den Ouppbrukade jorden till afkastning.
Genom det anslag sorn nu mera af Eders Kongl. Maj:! i Nåder är
bestämdt till understöd för de Hemmansegare, hvilka verkställa utflyttning,
bär ett stort hinder för fortgången af Laga skiften blifvit undanröjdt.
.
. Boskapsskötsel: Åkervidden är inskränkt.— Ängarne obetydeliga och
BeiefspKukerue; magra med föga annan vegetation än den sträfva Ljungen. _
Den. vinga tillgängen på Hö; och det dåliga betet på Utmarkerna, vålla att
it <-1 y g öl-cl c n icke är i det förhållande lill åkerbruket hvad den bör vara.
5
Ängarne blifva högst försämrade derigenom att Kreaturen derå utsläppas
på bete så snart Höbergningen är verkställd. — Ännu har ej Allmogen
lärt sig ilise fördelarne af ängs upptagande till åker, och åkers igenläggande
till äng, och så länge det så förblifver, kan Boskapsskötseln icke vinna
synnerlig framgång. — Dessutom, äro Boskaps-Kxeaturen klena och små, en
följd deraf, att de uppfödas dåligt.
Betesmarkerne i Södra delen af Länet, beslående till en del af jemn
mark, men mest af Backar, bägge delar magra och beväxta med Ljung som
q väfver Gräsväxten, gifver ett uselt bete, li vilket likväl förbättras pa det
sätt, alt Ljungen, Härden uppnått |:del lill § nius böjd och deröfver, afbrännes,
hvarefter i några år, till dess Ljungen åter täger öfverhand, växer ett
kort gräs, som väl med begärlighet ätes af Häst och Boskaps-Krealur, men
icke utgör någorlunda tillräckligt bete utan för Får, för hvilka det äfven
är tjenlig^ — Betesmarkerne begagnas derföre förmonligast för dessa sednare
slags Kreatur. — I denna del al Länet bär jemväl fårskötseln ansetts
för en hufvudsak, hvilket den ock så mycket heldre bör vara i anseende till
Allmogens betydeliga tillverkningar af Vadmal, Strumpor, Tröjor med mera;
men Fårens skötsel har varit och är öfverallt hos Bonden felaktig, fast mer
och mindre. Fåren erhålla svag föda under Vintern, och utsläppas om Våren
lunån Renligt lieie ännu finnes, samt mäste inpå sena efterhösten hämta
sin föda på Marken. — Detta förorsakar svag afvel, äfvensom, vid ogynsam
och regnig väderlek, sjukdomar uppkomma, hvilka göra stor förödelse bland
dem.
Sedan förra Femårs-Berättelsen afgafs, har efter arne Våta Somrar en
förminskning i antalet af Fårkreatur, af circa 5,ooo St. eller nära en tredjedel
af det hela, ägt ruin, synnerligast genom vattensot och Skabb.
Allmogen har häraf erfarit huru nödvändigt i det är alt iakttaga största
noggranliet i afseende å Fårens vård och skötsel, ooh börjat hafva mera
omsorg derom, samt vinlägga sig om ett ändamåjsenligare behandlingssätt i
denna del. — Ladugåtds-afkastningen kan i elei hela anses tilliäckelig för
Innevånarnes behof. — Af Smör försäljes årligen något mindre parti lill
Götheborg och Skånska orterne.
Skogar: I Länet finnes icke några Krono-Parker eller Allmänningar--
I anseende lill det med hvarje år stigande pris å Trädvaror och Ved, en
följd af de få och medtagne Skogar*- har Allmogen i senare åren börjat med
sorgfällighet vårda Skogarne och att stänga omkring de skiftade Utmark erne,
hvarigenom uppväxande plantor af Tall och Björk fredas fran Kreaturs
åverkan och såmedelst befordrar Skogs-återvext.
6
Länets Hushållnings-Sällskap Ilar uppmuntrat till trädplantering och
äfven utdelat belöningar åt deni sorn derom i synnerhet si0, vinlagt —
Bran torf begagnas på de flesta ställena, men tillgången derå förslår ei* till
årliga beliofvet.
J
Bergsrörelse: Uti Bänet finnes icke någon Grufva eller något Bruk.
Fabriker. — Den i Halmstad inrättade Klädes-Fabrik bar nyfiken blifvit
mycket utvidgad och består af i o Väfstol, 5 Kard-Machiner, 7 Mecha
niska
Spinstolar och 3 dito Haspar, en Plys- och en Vulf-Machin. _ En
Öfverskärare-Machin med 8 Diskar och 12 Saxar. —- Dermed är förenadt
ett större Färgeri.
\id denna Fabrik arbeta 48 äldre personer samt 32 minderårige och
barn.
^Tillverkningen, bestående hufvudsakeligen i Commiss-Kläden, uppgeck
år 183 r till i3,85i alnar Kläde och Boy, i värde ansedde till 26,404 R:dr
Banco.
I Länet finnas nu 3:ne Pappers-Bruk, hvaraf det ena under de sista
Fem åren blifvit anlagdt vid Hemmanet Ryde i Thorups Socken. _ Vid
desamma sysselsättas 73 Personer, hvaribland 27 Lumpsamlare. _ Årliga
tillverkningen uppgår till omkring 10,000 Ris finare Skrif- samt TryckCardus-
och Grått-Papper, hvilket kan upptagas till ett ungefärligt värde af
20,000 R:dr Banco.
Vid Annestorp i Lindome Socken har ett större Mechaniskt Bomullsspinneri
blifvit af Engelsmännen Lancefield & Mays anlagdt. —. Det har
först nu i år kommit i gång.
Å Landet finnes 7 Tegelbruk och åtskilliga Läder-Garfveider, dessa
senare af mindre omfång och betydenhet.
Binäringar: Jagt är högst obetydelig.
Aid en och annan större Egendom finnas Rådjur och Rapphöns. —
Dessa senare hafva under de förra årens långvariga och stränga vintrar
mycket förminskats.
Utom Laxfiskena vid Halmstad, Laholm, Falkenberg och Åhs kloster,
hvarest fångsten förledit och innevarande år varit ymnigare än förr, finnes å
hela kusten endast ett Skattlagdt fiske, belägit vid Trässlöf nära Warbergs
Städ.
I anseende till den långgrund^ kusten, kunna Strandboerne endast begagna
smärre och platta båtar, med hvilka de ej töras bege sig ut i öppna Sjön.
För de om hosten hastigt uppkommande svåra stormar våga de ej utsätta
sina garn, af fruktan att förlora desamma. — Fiske idkas således af
7
Kust-Allmogen endast obetydligt och såsom en bisak då de nied Jordbruket
ej äro sysselsatte. — Fiskredskapet är äfven dåligt.
Torsk, Koljor, Hvarf, Hvettling, Flundror, Tunga och äfven Hummer
äro de vanliga Fiskslagen.
Kolning verkställes ganska litet oell nästan endast i Fjärås Socken.
Af Pottaska tillverkas ej någon myckenhet.
Uti nästgränsande Socknar till Halmstad har i senare åren tillverkningen
ökats i anseende till större behof deraf för de 2:ne vid Staden befintelige
Såp-Bruk.
Tillverkningen af Saltpeter äger, förmedelst bristen och dyrbeten a
Byggnads-Timmer och Bränsle, endast rum hos en och annan Possessionat.—
Lefvereringen deraf till Kongl. Majit och Kronan emot fastställd betalning,
har utgjordt efter medium af de sista Fem åren Ett Hundradefem Lispund
17 S 6 lod om året. — Sjöfarten har i sednare tider minskat sig såsom
följd af mindre liflig rörelse i Handeln.
Uti de vid Sjökusten belägne Socknar inom Fjäre Fögderi, der Folket
har mycken hog och fallenhet för Sjöfart, idkas den af Hemmansegare, som
antingen i egenskap af Coopvardi-Skeppare föra Fartyg för andra eller ock
segla på Inrikes Orter med egne så kallade Nordbåtar för Frakt.
Många Ynglingar låta inskrifva sig å Götheborgs Sjömanshus och taga
hyra till Sjöresor så väl på Inrikes som LTtrikes Orter.
Någon betydlig förtjenst kan väl ej egenteligen deraf vara att påräkna,
då Hyrorne i allmänhet äro låga, men Folket har dock sin utkomst.
Antalet af Allmogens Söner och Drängar, som begifva sig till Skåne
på TrÖsk-arbete, har med hvarje år betydeligen aftagit, så att nu knappast
200 personer dit afgå.
I anseende till de vid de fleste Egendomar inrättade Tröskverk och
tillgången på Tröskare ibland gemenskapen vid de indelta Regementerne,
behöfvas nu mera ej Halländningarne tili detta arbete.
Slöjder. Större delen af Allmogen i Lindome Socken förfärdiga alla
slags Meubler, hvari de äga ovanlig skicklighet, — Meublerne, bestående af
Soffor, Stolar, Bord, Chiffonierer, Bureaurer, Comoder, Sängar med mera,
äro utmärkta både till arbetets godhet och för vackra faconer, samt säljas
med fördel till åtskillige orter i Riket.
I förenämnde och Elfsåkers Socken tillverkas årligen,emellan 12 till i5,ooo
Liar och Skåror hvilka afyttras till Allmogen i dessa och angränsande Socknar.
Linväfnaden har i senare åren tilltagit i Fjärås Pastorat och uti en dal
Socknar af Varbergs Fögderi, hvarest Lin betydligen odlas och äfven aflåtes
8
till andre orter i Länet. — Väfskedar af Rör förfärdigas i Hishults och
Knäreds Socknar af Allmogen, som försäljer desamma dels här i Riket och
i Norrige och dels i Dannemark, hvarest de i anseende till sin godhet finna
lätt afsättning. —Med Ylle-tillverkningar af Vadmal, Strumpor, Sängtäcken
eller Ryör, Golfmattor och Hästtäcken sysselsätta sig på ett berömligt sätt
Allmogens Hustrur, Döttrar och Pigor i Södra delen af Halland, och ådagalägga
dervid mycken fallenhet och arbetsamhet.
° Försäljningen af dessa Fabricaler utgör Allmogens nästan enda och
betydligaste penninge-lillgång, hvarförutan den svårligen skulle kunna utgöra
sina 'Krono-Utkigor.
Uppköp af ifrågavarande tillverkningar skei’till största delen af BoråsHaildlare.
— Derutinnan uppkom, efter de i Rörås timade Eldsvådor, en
stor stagnation till känbar förlust för Allmogen. — Men dessa senare 3:ne
åren har upphandlingen åter blifvit lifligare.
Trög afsättning och låga priser å Allmogens tillverkningar, en följd af
penninge-bristeu, hafva ett menligt inflytande på Industrien. — Ett motsatt
förhållande skulle lifva Allmogens hog och fallenhet för flere slags handaslöjder
samt åstadkomma en nyttig verksamhet, hvarigenom Bondens omständigheter
i merklig molin blefvo förbättrade. — Dertill skulle i Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes tänka synnerligen bidraga om upphandling
af Vadmal, Strumpor och Sängtäcken skedde för Kongl. Maj:ts och
Kronans räkning i afseende å det deraf erforderliga behof för de å Fästningarne
och Allmänna Correetions-Inrättningar varande Fångar och Correclionister.
Handel. Åtskilige Hemmansägare i Länets Södra del befatta sig
med uppköp af Hästar och Tobak från Skåne, som de sedermera sälja här
i Länet. — Någon annan Handel idkas ej än med de få Skogs-Producter
som afsättas till Städerne och med Landtmanna-producter, hvilka derstädes
och å Marknader afyttras.
Flygsand. Sedan den år 1828 afgifne Underdåniga Femårs-Berättelsen,
har Flygsands-Planteringarne med oafbruten omsorg blifvit fortsatte
och medfört en önskad framgång. — Under loppet al dessa 5 år bar på
flygsands-fälten blifvit utsådde 54o Tunnor Furu-Kottar, 3 Tunnor Björkfrö,
212 Tunnor Sandrör, Sandhafre och Sandgräs-ax, samt dessutom 5oo
Sandrörs-rötter blifvit utplanterade å de större Sandfältens drifver.
Genom Sandplanteuren Bruhns bemödande att på alla sandfälten fortplanta
den för flygsandens hämmande så nyttiga Sandväxten Armido Arenaria
(Sandrör)
9
(Sandrör), Elumus Alenarius (Sandhafre) och Cara Arenaria (Sandstör)
bär dessa Grässlag de senare åren så tilltagit och förökat sig, att tillgång
derå nu finnes för beliofvet till de ännu ej besådda Flygsands-fälten. —-  På de förflutna Åtta åren, eller sedan 1824» har Marken å de inhägnade
Sandfälten nästan öfverallt blifvit grönskande och ofverväxt. — Vid fältens
infredande sistnämnde år, kunde någon vegetation ej upptäckas. — Nu finner
man marken grönskande och, på de ställen, der Trädfrön föret utsåddes,
Tallar af 2 alnars höjd, samt Åhlar 4 ä 5 alnar höga. — Flygsandsdrifvorne
hafva blifvit planterade med Sandrör och framvisa vid Kjellstorp
och Willshärad grönskande Sandberg som synas trottsa Stormarne.
Eder Kongl. Maj:t har i Nåder, för flygsandens dämpande här i Länet,
ytterligare från och med år i83o anslagit Ett Tusende R:dr Banco årligen
i Fem påföljande år.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, är vid hvarje års
slut underdånig Berättelse örn fortgången af Planteripgarne så väl som
redogörelse för medlens användande afgifne.
4:0. Politisk författning.
Kammar-Verk. —- Inga serskilta Hemman hafva på senaste Fem-åren.
blifvit Skattlagde. — Icke eller något Hemman af öde upptagit eller till
ödesmål förfallit.
De förändringar, hvilka i senare fem åren uppkommit'uti Hemmanens
Natur af In- och Utsockne, Frälse samt Krono- och Kronoskatte, härleda
sig dels från återgång till Insockne, i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse den 3i October 1829, angående Rå och Rörs samt Insockne,»
frihetens bibehållande, dels ock från Skatteköp å Krono-Hemman.
Den Krono-Skatte Åboer förunte rättighet att lösa den befintelige ostämplade
Ekeskogen så väl som dispositionsrätt öfver uppväxande Ekeskog,
fir ett tillräckligt skäl för en del Krono-Hemmans-Åboer att köpa Hemmanen
till Skatte; Och i följd delaf hafva ett betydeligt antal Åboer dels redan
erhållit Skatte-rätt, dels derom gjort ansökningar, som bero på afgörande.
Då inga Allmänningar eller Krom>-Parker existera i Länet, kunna
Nybyggen icke uppkomma annorledes än såsom Torp å enskiltas eller å
Krono-Hemman.
Laga Skiften fortgå och utflyttningar verkställas mera nu än tillföre»
ne, sedan Eder Kongl. JMaj:t beviljat anslag till understöd dervid.
3
I o
Antalet af Hemmanen af särskilta Naturer, så väl som af KoimsGårdarne
är i Tabellen upptagit.
°
Stats-Bidraget för år i83i uppgick till 333,o39 R;tlr 32 Skill. 7 rst.
.Banco, hvilket utgör på hvarje inom Länet Skattskrif person 6 R:dr
46-Skill.. 7/jst*;7* Ungefärliga beloppet af Stats-och Riksgälds-Verkens medel
,^som frun härvarande {Landtränteri årligen remitteras, belöper si" till
r52,556 R:dr i5 Skill. 4 rst.
1
0
Jordskatten utom personel» utskjlder uppgår för Ett Mantal Krono
eller Skatte till ungefär 56 R:dr, och för Ett Mantal Frälse till i5 R:dr.
Onekeligt är att Grund-Räntan faller sig högst tryckande för Jordbrukaren
och skulle bär i Länet aldrig kunna utgå, örn icke Allmogens
synnerliga fallenhet för handaslöjder och ihärdiga arbetsamhet i förening
med en sparsam hushållning beredde utvägar dertill.
Elter Femårs-medium af Markegångs-Taxorne, utgör Indelta Båtsmännens
underhåll på Ett Mantal ungefärligen i5 R:dr 36 Skill. 8 rst., roen
då Torp- eller Hushyra nu mera dertill kommer, blir sammanlagda beloppet
för hvarje Rote 47 R:dr 14 Skilling.
1
Underhållningen af allmänna Vägar och Broar är olika i hvarje fögdeli,
oell kail föi hela året efter derpå använde dagsverken beräknas till
7 k 8 B:dr för hvarje helt Hemman.
Diverse Onera i afseende å Allmänna Byggnader, Inqvarteringar,
Skallgångar, Brandstod m. m. äro i Tabellen upptagne.
Politie: De i hvarje Byelag tillsatte Ordningsmän bidraga i väsentelig
måtto till allmän ordnings bibehållande, Tiggeriers hämmande och kringstrykande
passlösa personers fasttagande.
Under förledet år, bär uti Weinge Pastorat blifvit bragt till verkställighet
en Bell-Lancaster-Skola, hvarrest 40 Barn i sender erhålla undervisning.
Skolläraren, sorn åtnjuter fria Boningsrum i Skolhuset, Jönes dels genom
;afkastningen utaf ett af aflidne Kyrkoherden derstädes, Prosten Alsing
för samma;ändamål doneradt Hemman, dels af ett anslag af Kyrko-Cassan,
och debs medelst bidrag af Församlingarne med ett så kallat matskott af
hvarje matlag, och dessutom viss Spannemål.
Nödige Skolböcker och Tabeller, samt Skrif- och Räknetaflor äro anskaffade.
, ji!. 'tlhi ;
- j v
. . t L '
Äfvenledes bär i Tölö Församling en Skola blifvit inrättad. — Skolhuset
är uppfördt på ett till Fattiga Barns undervisning doneradt Fjerdedel
Hemman, och innehåller en Lärosal för i5o barn, jemte nödige runi
till Skolläraren och anie liim för barn som äro aflägse boende från
stället.
Genom Biskopen och Commendeuren Doctor af Wingårds och ägaren
af Gusevadsholms Säteri, Friherre Silfverskjölds nitfulla bemödande och
medelst betydelse bidrag, så val af dem, som af andre för Barn-undervisningen
nitälskande personer, har denna Skola nästledit år kommit i full
verksamhet. — Den är försedd med behöflige Skolböcker, Tabeller och
Skrif-Taflor. — 4° k 5o Barn åtnjuta redan der undervisning.
I Öfrige Församlingar sker Skol-undervisningen såsom vanligt af Arobulatoriska
Skolmästare. — En och annan, som dervid sig utmärkt, har af
Hushållnings-Sällskapet blifvit helon t.
I afseende å Hälsovården hafva Länets 2:1m Provincial-Läkare vidtagit
de åtgärder, som af behofvet varit påkallade. — Med. undantag af den
Nerffeber sorn i Norra Halland år i83i var allmänt gängse, och, genom en
kringstrykande Tiggerska från annat Län, spriddes i flera Socknar, har hälsotillslåndel
dessa sisla fem åren varit allmänneligen godt.
Nerffrossor har i senare tider blifvit 110g allmänna emot förr.
"Vid Länets i Halmstad varande Curtius' och Lazarett, hvarrest 28 Personer
kunna intagas, hafva efter medeltal årligen 160 Patienter åtnjutit Läkarevård.
Uti alla Socknar finnas Vaccinalörer som nitiskt besörja Vaccinationen.
Smittkoppor har en och annan gang varit gängse, mea modificerade,
och ganska få personer hafva deraf dödt.
Examinerade Barnmorskor äro antagne i alla Städer i Länet, och uti
de fleste Landsförsamlingar.
För närvarande finnes ej mer än en Djurläkare, sedan den andra i
Norra Halland blifvit, af förekomne anledningar, endtledigad från sin befattning.
— Någon annan har i stället ej kunnat antagas, af orsak att
Ortens Innevånare ej velat sammanskjuta hvad till hans afiönande erfordras.
Då den nu varande Djur-Läkaren i Södra Halland icke företett såda^
ne Examensbetyg, som i Kongl. Brefvet den 27 November i83o föreskrifves,
har han ej eller kunnat komma i åtnjutande af de till Djur-Läkare på
Stat anslagne 5o R:dr B:co om året.
Rörande Fattigvården, har hvarje Församling genom serskilta ofyerenskommelser
träffat anstalter, hvilka hufvudsakligen bidraga till ändamålet,
så vidt Församlingarnes tillgångar det medgifva.
De flere Torpare så väl som Landtbönder, hvilka vid de större Egendomar
°ch af Frälse Hemmansegare antagas, förmå sällan att i längden
12
fullgöra sina dagsverks-skyldiglieter oell utskylder. — Följden deraf blifver,
att de, sedan deras Egendom är vorden af Frälse-ägaren i mät tagen och
försåld till gäldande af Skatter och af Husröte-hrist, varda med Hustru och
harn vräkte från Torpställena och Hemmanen, hvadan desse utblottade
personer, oförmögne att förskaffa sig sin bergning, förr eller senare komma
att tillhöra Fattigförsörjningen i den Socken der de senast varit Mantalsskrifne.
Äfvenledes har Tjenstefolk i senare åren fått en särdeles böjelse för
alt blifva sina egne och såmedelst vinna ett oberoende.
I detta afseende förskaffa de sig under arrende några Tunneland ouppodlad
ulmarksjord emot några få dagsverkens utgörande om året, samt uppföra
derpå en Stuga och gifta sig. De första åren, och så framt ingen missväxt
inträffar, kunna de väl berga sig; Men då hushållet ökats nied
flera barn, och dessa Hjonelag, genom högre Sädespris och iråkade Sjukdomar,
äro oförmögne alt förskaffa sig sitt uppehälle, blifva de Socknens
Allmosehjon; äfvensom, om Föräldrarne frånfalla, Församlingen måste draga
vård om de omyndige barnen.
Det är detta som i synnerhet ökar antalet af de Fattiga i Församlingarne,
och vållar ej allenast att Fattigförsörjningen blir högst tryckande,
utan äfven sätter Församlingen utur tillfälle att kunna underhålla sina många
fattiga, oaktat de betydliga bidrag och uppoffringar som i berörde hänseende
göras. — Många som deltaga i Fattigvårds-utgifterne, komma derigenom
att sjelfve sakna utväg för sitt och de sinas underhåll. — Till minskande
af det år från år tilltagande antalet af Tiggare, skulle troligen
mycket bidraga om stagadgadt lflefve, att Säteri och Frälse-egare ålåge
sjelfve försörja sine Torpare och Landlbonde!- då de komma i behof af
understöd, och att den Allmänna fattigvården i Församlingen icke dermed
Ange belastas. — Hvilket åter skulle hafva den goda påföljd, att nämnde
personers arbets-skyldigheter och utlagor icke blefve större, än att de kunde
med lätthet utgöras. — Derigenom undginge slike personer det hårda
ödet, att för bristande uppfyllande af för många åtagna skyldigheter, se
sin lilla Egendom bortsåld och sig sjelfva vräkta från Lägenheterne.
.
Hvad sorn i synnerhet för Hallands Läns Innevånare, och särdeles
för de utmed Allmänna Landsvägen boende, är högst betungande, är den
mängd af Gesäller, Sjömän och afskedade Krigsmän, som vandra genom
Länet.
För ordningen och hälso-tillståndet, vore det af högsta vigt, och för
Innevåuarne en särdeles lättnad i manga afseenden, om inskränkning sked
-
d. uti den obegränsade rätgen
styrka fran en stad till ^ en
■■»
aldrig erhålla, helst de fleste aro
handtverkeri niell hvilket de sa .
0,;j’ 00rdentligbeter, hvadan de
gamle och sjuklige, samt begt P -v
| ., ocl, såmedelst genomtåga
Sek vandra från Rikets ena grans 'iLfån med tiggande kunna mestadelen
Landet i alla rigo,ingar. -
' “det de oek mSrendels med pock och
■t *■>. -i ;"lA'iV,Ä fSr 0ib blot,ända Sv väderlekens 1 åverkan
trug påfordra. Höljda i
^ det gattel i Landet knng
af“Lår-dDet1raf,
erfarenheten^ bekräfta^, att Smittkoppor och Nerffebrar
således ofta kommit alt
äro 27 till antalet.
De å Landet varande G as tgli Underdånighet är nämnd!, endast
Hållskjuts, som enligt hvad ofvan 1 U f'^^mera indragen, å för
utgjordts
vid Åsa oc^
Befallningshafvafides den 28 Fehr.
ra stället i följd af Ed
Å
Mårts och Rikets ICammar-Collegio
,829 meddehUeoch.£“1 S fe, ” i å det senare stället på grund
flVdÄnglM^ÄÄ^ndes Laga kraft vunna Utslag af
den 2NåAg?a söckné-Magazmer ocl, Spar-Bankar hafva ännu ej blifvit Orga
““'“Biandstods-föreningar
äro nästan i alla Församlingar ingångne, och
uppfylla i ■”öi1:S“t,eem““ »iTsynnerhet göra skada. _ Till deras ut
Margar
aio de odjur sorn i y f
_War^ropar äro mindre
ödande användas Skallgångar med mesta fordel. - Warggrop
gyltige i det afseende
Hiirader äro serskilta smärre Skallag inrätta
*
Ss S
små <Skallagen, \„s^Vnelh^ d^Ttörreftme^endels^ förfela^ändamåleh ’
bästa framgång, då deremot
Kongl. Majlis Befallmngshaf
“**
WS5ta£Ä£ UKP^r:nocehBränvins-Minuterare, hafva sedan
sr 5 alla
*4
kringvandrande okände och passlöse personer, hvarigenom Rymmare sällan
undgå att här i Länet varda ertappade och gripne.
Städer.
I Städerne Kongsbacka, Falkenberg och Laholm finnas Pedagogier
för Barns undervisning. — Fattighus liro äfven derstädes inrät-lade. —
Någon Stads,-Läkare är ej antagen.
Handeln är ringa, Exporterne få och Sjöfarten, idkad med någre
smärrre Fartyg och Båtar, obetydlig. — Inloppen till Laholm och Kongsbacka
äro så uppgrundade, att endast små båtar kunna ut- och ingå. —
Några Fabriker äro ej anlagde.
Laxfisket vid Falkenberg har varit dessa 2,’ne sista åren mera gifvande.
Handeln med Rökt Lax utgör en ^förtjenst för åtskillige i nämnde
Stad.
Ägo-området lill dessa Städer, med undantag af Kongsbacka, är ganska
vidsträckt och begagnas endast lill åker och äng samt betesmark.
I Laholm tillverkas fina och goda Ullstrumpor, hvarmed en del
personer sig försörja.
I Warberg och Halmstad är Handeln lifligare oell fördelaktigare än
i Länets Öfrige Städer. — Exporterne bestå i Skogs-effecter af Bjelkar,
Plankor, Bräder, Stäfver, Aska och Beck; äfvensom från Halmstad af något
Jern från Nissafors och Gylleforss Jernbruk i Jönköpings Län, samt af
Såpa från de nära Staden anlagde arne Såp-Bruk, hvars tillverkning i83i
utgjorde tillsammans 4>5i6 Fjerdingar, i värde ansedde till 34,212 R:dr Broo.
Då uppresning och iståndsäHände af Hamnen vid Halmstad, hvartill
Eder Kongl. Maj:t Nådigst anslagit 60,000 R:dr Broo att från och med år
i836 utgå nied 6,000 R:dr B:co örn året, hunnit verkställas, är deraf att
förvänta en större och lifligare rörelse i Handeln och Näringarne, samt betydliga
fördelar för orten.
I hvardera af dessa Studer är en Lägre Lärdoms-Skola, hvarest undervisningen
med nit och skicklighet besörjes af En Rector och 2:ne College!’.
— Antalet af Skolungdomen är emellan 4° och 5o årligen.
Läkarevården besörjes af Stads-Läkare. — De i Länet varande 2tne Provincial-Läkare
hafva sina Stationer, den ena i Warberg och dea andra i Halmstad.
Fattighus är inrättadt, hvarest ålderstigne, bräcklige och orkeslöse personer
äro inrymde. — Af en vald Direction besörjes fattigvården.
Genom årlig Taxering å Innevånarne, till det belopp som erfordras,
bestrides de fattigas underhåll.
Dessa Steier »ga e„ ganska betydlig ägovidd, som användes till van
ligt
Landtbruk.
.
T
p Städer är i det hela li
°
Förhållandet med Naringarne 1 Länets aUa ^ kt< _ Gart
ka. — De äro 1 afta gande och be “in | Ja indragna och som förskaffa
veil och Färgeri-hantenngai ne
förmögenhet. — Men Öfrige Handt
deras
Idkare god utkomst och a . ocll8ell del af dem äro i ganska
verkare kunna med svårighet belga g,
förbättra deras till
fälliga
omständigheter, samt aga ingen utsigt att Kuni
stånd.
. _
,
„ ..rn i;u ruveket Jordbrukare som Närings
Innevånarne
1 Städet ne ai
y
c Kongsbacka tillydande
Jmrymdfaffler?HunS TunneW, som endast användas till odlande
afsättning af sina P^^s^deL handtverkare, utom Färgare anlitade af
ningsmän, varda ej eller Staden
pjader och tillverkningar ager
a11 "
de”nailalmsla’ims“ou'af Lands-Canzliet den .6 September .833.
C. VIRGIN.
Malte Dahl.
.....
N
Tabell för Städer ne inom Hallands Län.
Laholms Stad.
Hill och Tomter
Jord •
.
. a a
Civile Tjenstemän* Löningsjord
Ecclesiastique
Dito
Garfverier ....
Diverse Personer som ej höra till viss näring
Summa
Falkenbergs Stad.
Hus och Tomter .....
Jord, som innehafves af Enskildte Personel
Dito af Civile Embets- och Tjensteman
Dito af Ecclesiastique
Dito
Kyrkans
Dito
Fattiges
Dito
Diverse personer sora ej höra till viss näring
Kongsbacka Stad.
Hus och Tomter .....
Jord, som innehafves af Enskildte Persone
Dito af Civile Embets- och Tjenstemän
Dito af Ecclesiastique
Dito
Dito af Stadens Fattiginrättning .
»
Dito af Kyrkan .....
Diverse Personer som ej höra till viss näring
Sunil
Warbergs Stad.
Summa
Halmstads Stad.
Hus och Tomter med tillhörande Utmarksjord
Jord, som innehafves af Enskildte Personel
Dito af Civile Embets- och Tjenstemän
Dito af Ecclesiastique
Dito
Dito af Hospitalets
Dito
Dito af Kyrkan .....
Bebyggde Stadslägenheter
Såp-Bruk ......
Torp och Stugor .
Diverse Personer som ej höra till viss näring
Jord.
h sr
Sh
fts: o
IS
n
175
176
117
Summa
Hus och Tomter .
.
.
.
.
Jord, som innehafves af Enskildte Personer
Bebyggde Stadslägenheter ....
Torp och Stugor ......
Väderqvarn, oskattlagd, med 1 par stenar .
Diverse Personer som ej höra till viss näring
Summa
Summa S: r u i
88;
236
329-5
145
350
292
6
4
117
305
00
oo
o’h
_
■ —
60
___
lf
i--
5|
—
h
—
n
!>*
5491
281
12‘
<Z)
TT
C
CfQ
0 g
ti n
590
293
6
6
5
4
314
30
705
9
17
1
263
243
4
2
25
274
315
35
350
209f5
41 ii
16*4
au32
9 io
H32-
&2 r
Tz
50
3244
918-1 1,400*
30
4; v»
105
575
139t2
2751
1051
14
3fk
34
2165
839|
425
265
909
79
19
3
101
51
51
730
87
817
536
5794
1,7255 2,4575 5>583
1,7185
854
44|
1,849
664
31
13
5
7
"72Ö"
141
li
si
15
15
-
151|
1,515
227
1,742
536
349T2
112-ff
2751
35-1
'T
84
1,1205
6ts
35
Utsäde af
31
10
10
81
12
84
36A29
46
135
3
2
1
141
6
1
1
1
"9
120
12
132
68
3
1
1*
44
3
1
48
60
2
1
1
"64
36
1
2
1
4Ö
170
22
192
85
10
3
1
1
12
77
405
112
456
180
4
2
186
70
4
2
78
6
3
85
5
99
1
100
25
25
14
14
90
200
10
3
1
3
10
227
590
80
5
2
244
4
2
Medel-afkastning sedan utsädet
är afdraget.
250
8
120
4
3
1 127
12 0
20
140
290
20
5
1
30
93
241
346
867
10
V
1
13
24
24
30
7
37
20
5
5»
oV
33
115
172
8
4
184
472
lOi
7*
3*
~493T
36
5
5
5
~51~
400
40
440
340
15
5
25
385
O
5
132
9
3
144
240
8
4
a
450
10
5
465
350
20
»
p.
247-1
91
250
112
10--
10
256
390
144
5
10
5
"164
550
70
620
240
30
9
5
5
44
18
10
28
250
15
265
300
25
8
3
9
30
333
1,553 11,517
375
1,523
112
56
Underliållne Kreatur.
12
12
24
50
27
27
24
1,952
32
16
2,000
840
28
21
889
32
32
8
1,000
200
200
15
6
18
25
239
25
1,200
1,830
140
35
7
210
77
77
40
o
X
5*
O
2
196
—
4
—
2
2
202
6
125
6
3
4
2
—
—
40 l(j
14
14
120
10
130
2,222
684 '72 6,343
62
323
130
42
26
6
270
20
32
40
4
10
54
28
28
*-d
50
50
30
30
40
40 —
42 —
292
160
C
4
12
181
10484
30
28
22
50
45
12
57
12
12
112
133
Uppskattadt värde.
Hus
och Tomter.
97,885 19
97,885
84,771
84,771
70,344
19
70,344 21
246,200
246,200
247,815
—j247,815 p
- [747,015 4(
Jord.
19,873
3,000
526
23,400 _ —
46
12,885
538 6
228
200
200
44/052
10,476 4
123 39
417'
137
136
11,291
24,750
14,250
39,000
35,390
9,000
2,200
250
550
21,050
68,440
156,183
11
Bruk, Manufaeturer,
Qvarnar, Fabriker
m. m.
300
300
500
— 500
15
3,930
3,930
44,730
Summa*
97,885
19,873
3,000
526
300
121,585
84,771
12,885
538
228
200
200
98^823
70,344
10,476
123
417
137
19
S t a t s - B
dra
Bevillning efter 1830 års Förordning.
Efter lista
Ari.
Efter 2:dra Art.
Jord, Hus,
Tomter ,
Verk och
Inrättningar,
2 255
136 10
81,635
246,200
24,750
14,250
500
285/700
247,815
35,390
9,000
2,200
250
550
21,050
3,930
32
320,185
907,929
1
__74
332
250
42
195
39
40 —
32|-._
lö —
236
169
25
39
~2Ö9
140
57
197
489
38
23
75
"626
16
24
18
44
18
32 —
195
140
20
161
550 22
18
10 22
95
94
767 44
2,213 23
492 19
49 i 24
37
38
20
30
28
571
495
70
42
7
616
1,780
31
26
Cd
~ c
ts:
(JQ
j-. n
e* zi
* 09
449
449
210
210
692 9
6
28
28
692
920
920
1,342
1,342
3,614
*9
27 9
32
11
2. g v
c* C"
“ Z *s
« CO
3 O
B C. 3
f: n o
28
28
54
54
48
48
1
108
109
171
i71
413
cd
a cd
Z‘ “
*- a::
aq 3
>3
*■*>
49
14
5
—
—
—
—
—
—
.-
—
—
20
—
69
14
5
44
7
2
—
—
—
■-
—
—
—
_
—
70
—
—
114
7
2
6
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
-.
—
44
—
—
50
1 - *
—
—
22
36
—
8
12
—
—
—
—
—
_
48
22
—
79
22
—
____
65
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
_
12
—
—
—
—
—
—
--
—
36
43
—
■
__
--
114
27
—
—
_.
_
427
22
7
Stane
ige
Räntor.
Mantals-
penningar.
1 Saltpeter- 1
Afgift.
Kostnad för
rotering.
1
101
24
_
—
—
—
12
—
—
129
18
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
26
36
—
—
—
—
—
—
—
128
36
—
12
—
129
18
7
96
26
4
—
—
—
9
11
3
86
43
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
_
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
116
26
4
9
11
3
8b
43
4
52
12
—
—
5
12
—
129
18
7
--
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
.—
—
-1
_
25
45
7
—
—
—
—
—
—
78
9
7
5
12
—
129
18
7
200
12
—
—
—
23
44
—
255
35
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
8
12
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
242
24
—
23
44
—
255
35
—
236
21
_
_
_
_
__
_
—
—
--
15
45
—
308
1
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
_
_
—
—
—
—
—
26
36
—
—
—
—
—
—
—
304
9
15
45
308
1
5
870
8
11 66
16
3
909
20 11
g-fx
g °
3 —■
3
V- »
CO (-•
O p:
237
40
237
400
230
630
400
136
536
620
513
1,133
400
120
520
3,058
40
32
32
16
16
19
Clereciets Underhåll.
200
100
300
290
130
420
200
100
300
300
250
50
600
495
250
67 12
n
o
3
B
812
2,432
ed
O
fj*
3 2-  (T3 ^
n o
3 •
Summa.
—
—
—
—
—
_____
■--
---
—
—
—
—
300
ilo
170
570
—
—
—
—
—
130
—
--
—
—
--
_
_
___
—
—
—
—
•-
—
—
----
—
—
—
—
—
—
—
•--
—
—
—
—
—
—
__
___
____
ilo
—
—
170
"
_
700
100
_
300
_
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
—
—
—
—
—-*
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
■--
—
—•
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
100
—
—
400
—
226
32
i
_!
300
82 6
32
_
—
_
_
_
—
250
—
13
16
—
33
16
—
96
32
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
*--
—
77—
—
240
—
—
333
16
—
1,173
16
90
_
_
187
16
--
772
16
—
—
—
—
—
—
250
—
-
—
—
_
—
—
---
—
_
__
—.
_
—
—
--—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
_
-
_
_
----
_
10
—
—
—
1 —
—
77
12
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
7—
—
100
—
—
187
16
—
1,099
28
450
—
—
790
32
—
3,672
44
200
100
C:
3
500
500
360
360
120
120
750
50
800
272
V)
TT
<*5
sr
Wo
3
O
3
200
200
22
10
10 —
282
2,062
22
22
400
200
200
133
133
400
400
480
16
16
200
200
100
100
300
300
700
700
1,133
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_____
_
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
--
—
39
_
—
--
480
1,613
16
1,133
2,433
Summa
S tats-Bidrag
700
2,570
33
570
—
—
1,600
23
1
16
—
4
12
20
32
—
170
24
1,292
—
—
4,345
46
830
3,221
19
300
—
—
826
1
10
_
_
193
37
1,140
—
—
4,241
10
400
__
2,711
28
300
—
—
698
12
—
—
—
—
—
—
—
—
4
30
—
180
41
704
30
—
3,590
34
700
6,228
47
500
80
1,615
314
11
_
27
2
_
_
33
—
32
—
4
16
18
—
—
271
14
1,300
32
—
8,467
19
570
6,543
9
418
—
—
1,248
30
—
—
_
—
30
10
50
61
1,139
5,576
_6
~6
20
196
32
175
389
8,585
29,230
40 _8
16 8
30
Cd
n
■<
D
3 '• a,
?U n
^ 0 ö
eje
-1
t»
30
30
34
27
— I
27
8
28
34
32
32
130
130
283
45
10
10
5 4
283
10 511
11
22
Hallands Lands-Contor den i3 Augustii 1833
H. J, Kleverström.
Frälse
Krono
F rabe
Frälse
Skatte
Krono
Frälse
Kongs- och Kongs-Ladugårdar!
Fisken ....
Frälse-Säterler
Insockne Frälse-Hemman
Utsockne Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman .
Krono-Hemman .
.
Krono-Skatte-Hemman .
Civile Boställen
Ecclesiastique Boställen .
Gymnasii och Scholas-Hemman,
Dito
Hospitals- och Barnhus-Hemman,
Kyrko-FIemman,
Dito
Dito
Krigsmanshus-IIemman,
Skattlagde bebygde Torp, Utjordar, Urfjellar
m. fl. Lägenheter utan mantal,
som ej under något Hemmans
ränta äro inbegripne,
Frälse
.
•
Dito
Skatte
.
Dito
Krono
.
.
Dito obebygde
.
.
Oskattlagde Bebygde dito, deraf Ryttare-,
Soldats- och Båtsmans-Torp, 3oo
stycken
.
Backstugor......
Bebygde Lägenheter, afsöndrade från
Hemman, under ständig äganderätt
•
*
•
•
•
•
•
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter,
som ej under något Hemmans
Ränta äro inbegripne, Skatte
Dito,
Krono
Tull-mjölqvarnar med 207 pär stenar .
Tull-Sågqvarnar, Grofbladige .
Husbehofs Mjölqvarnar
Husbehofs Sågqvarnar ■
.
.
.
Stampar ......
Pappers-Bruk.....
Tegel-Bruk ......
Garferiet' ......
Diverse Personer
näring .
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideicoramisser.
....
som ej höra till viss
Hemmantal.
13
7 m
318
i)o4gtIö
«9i
834ifé
6°3¥
4f
-
25|
72s%
51
93§l
13
39'5k
1,206^
204
622-m
9851^
i3
2,2q5
1,984
5o
i,i3o . ■
Summa j 2,94444 3,5541
5,755
58
517l
28
757i h,447
162
880
i,85«
7.300
110
3.300
6 o2.5
.58
44«
35
9n7
>9
21,880
K
95
1)00
33
19,023
Utsäde af
>:
5i4
13o
^°95
36
l3>777
■ 81
270
1(72
K
48Ö
6,3oo
21,200
520
i,36o
4*4 23,158 2,7061
34
1,711
3,159.
60
44
19
34,565
70,337
Tabel
1
Jan utsädet är
nfd råget.
Underhå
ed
*3
tT
>=
0
p:
c
CJ
P
P-
Crt
O
►s
w
0
0
P
►1
X
p
O
p-
(0
285
28
8
O
cn
GO
39
68
i3o
4,3o5
1,019
23o
.7,000
"444
624
1,232
4,557
3,900
i5o
13,000
1,776
829
3,o56
20,808
i3,5oo
420
54,000
4,59'
3>497
4,178
4oo
200
12
1,000
9°
5?
290
7»8()o
5,770
.85
2i,qoo
2,011
2,Ol3
5,365 j
12,800
1 1,000
35o
34,ooo
3,539
2,1 52
8,662
35o
280
.3
i,33o
X 20
I 12
287
1,100
73o
39
3,5oo
282
195
597
bo
4°
1 3
270
20
10
62
8
5
4
4
3
■9
92
36
2
3oo
3.
12
87
3g°
3oq
8
i,35o
113
63
3.6
34
23
I
85
10
6
2 I
1,090
900
32
3,598
33o
166
936
i3
8
38
2
2
8
7°
48
.54
6
IO
4'
i5
6
.
52
I
4
IO
3o
-
.43
3
6
25
12
8
"
60
"
3,338
C
cc
vd
1,898
72
56
—
160
12
85
-’
IO
1
60
_______
---
—
—
—
—
_—.
—
—
—
--
—
57,649
39,375
.,451
.60,44
' 13,417
9»84>
37,3o5
för Landet
6S
.34
2,5g3
3o
770
160
46
94
36
47,046 4,995
O
2l(
Bevillning
Uppskattadt
Värde.
Efter usta Art.
60,000 —
570,049
737,84.
2,532,939
28,100
,,109,093
2,.88,2o5
65,720
49,56g
8,460
200
0,700
61 ,o5o
4,8o5
175,279
7,800
i,836
5,585
U773
,620 —
17,467 —
5o —
3,5oo
83,277
4,000
1,200
i,45o
12,000
7,800
4,7°o
3397,866,268
32
32
I. §.
_
131 38 _
5i9
2,o37
9,226
2 —
2,o3o
906
81 12
■7 8___ —
.,o39
—! 28;Mi
12
I — 1,020
5
inom
Hallands Län.
efter i83o års Förordning.
Efter aldra Art.
3. 4. 5. §§•
* 3 i
.4
i,368
10
■2,062
12
8,574
4*
71
21
2,374
2
4,872
16
5
2
7
2
i7
35
—
■9
4
24
234
34
IO
45
5.7
34
2
*9
'■ *7
.8
5
46
i3
4
3
39'
2 5
406
18
4»
24
.
4
37
38
226
28
10
23
2
•9
2
43
66
23
26
28
»9
35
i,«7
I
22,825
23
II
6. 7. §$.
8
2.9
227
BrSnvins
Brännings
Afgift.
46
•26
a,o3a
i,o36
3,564
34
1,4^5
2,25o
66
20924
11
-36
1932
100
6
i5o
1
42 \A
53
; I,o643l
33
82
24
36 _
■uninia.
3°9
3o
3,920
5,i3'
21
534
21,434
264
7,646
13,581
437
i,5.o
5.
96
553
3
*,287
O
12
22
20
26
36
43
944
343
10
27
043
6
.3
.0
5442
i54o
29 4
3 25
2,42.39
1,31226
i653
86
266
10
2
9
58
3643
,3i923
2,9
4
a
a
►tf 3
>a: “
P
Ch
O
►1
R O P
E
» E-E
" 5.
[ B» pr
I
5,9°3
- 47
15,46'
24>999
4o6
352
6
7
9
65
28
960
9 34
10
r 2
3
45
18
6
18
4«
20
12
36—
5
18
3
63 87
43
3 25 —
4ji°
2
43
223
2,63,378,^6] g 48,64937
8
p
O.
I
H
p
p
-
2,23’7
6,386
118
2,736
3,676
116 4o
12
4
4o
10
»9
i53
»7
356
10
9
442
.6
34
8| i5,g3i
>
4o|
3,o8o
6,756
3o
3
1
2
164
.3
5
3
12
9
34
44
36
4
.6
6
1
44627
3
1
1
1
j
io,5o7
3i
3
Hallands Lands-Contor den i3 Augustii 1833.
H. J. Kleverström.
1 *
t ?
I
Uträkning som visar Medelpriset af 1827 3 I8283 I8295 1830 och 1831
Årens Markegångs-Taxor för Hallands Län.
Markegångs-priser för ar
[med 4 kappar]
[på Tunnan.
^ på Tunnan.
En Tunna Hvete
En Dito Rågmjöl
En Dito Råg
En Dito Korn,
En Dito Kornmjöl
En Dito Tullmjöl
En Dito Malt med 6 kappar på
Tunnan .
.
En Dito Blandsäd af Råg
och Hafre, hälften af livar-!
dera slaget ...
mej /
Eli Dito af Korn och Haf-f ,
re dito
'‘“PP-"
Eu Tunna Hafre
En Dito Hafremjöl
En Dito Arter
En Dito Böner .
Eli Tunna Smör om i3 JM.
Ett ~LU.
Dito
Ett L& Torr Ost
Eli LU. Torrt Korn-fläsk
Ett LU. Saltgrönt dito
Ett d:o lort Kött
Ett d:o Saltgrönt dito
Ett d:o Talg
Ett d:o Humble
Ett st. Ko
Ett st. Fodernöt .
Ett st. Galt, Borgalt, Skattegalt ochj
helvuxit Svin
Ett st. Fargalt
Ett st. Halfvuxit Svin
Ett st. dito än mindre
Ett st. Får .
Eli st. Lamb
Ett st. Teija, som består
en gås oell ett
Ett st. Gås .
Ett st. Höns
Ett L$£ Tonfisk .
Ett JM. Rockor
100 st. torra Koljor
En Tunna Lax
Eli st. Lax .
Ett st. d:o mindre
Ett st. Speke Lax
Ett LU.
d:o .
En Tunna Torsk .
En Tunna Åhl örn i3
Ett L& d:o
joo st. Torra Åhlar
Ett LU. Skälspäck
Ett Lass Hö örn 4° L
En Famn Björkeved
En Dito Ahlved
En Dito Tallved
En Dito Bokved
Ett Lass Dito i;dels
Eli Lass Torf
En Tunna Trädkol
100 st. Bandstakar
Eli Tolft Sägbräder
Ett JM. Lin .
Ett d:o Hampa
En Tenn Ljusgarn
Ett st. Säck .
.
Ett st. Kornsäck .
Ett JM. Jern
100 st. Läck Ispik .
1000 st. Taksten .
1000 st. Mursten .
Ett JM. Saltpeter
En Tunna Tyskt ÖkJ
af elt får
iöns
U.
anin
1829. [
1830.
1831.
0 -
_
—
2
—
5 -
8 -
9
32
—
2
7
6 -
9
1
16 -
4
4
16 -
5
5
8
24
8
8
16 -
>2 -
4
24
0
8
8
4
36
5
24
8
—•
4
44
6
—
—
8
8
3
20
4
4
—
6
24
2
24
3
—
—
5
—
2
40
3
16
—
5
16
6
32
10
—
—
12
—
5
24
6
■ 6
—
9
—
45
24
57
87
4
52
—
9
U
24
4
2 1
4
4
—
2
I 2
2
8
—
2
16
3
__
3
_
—-
3
16
2
—
—
2
.-
—
2
8
1
24
2 4
l
__
I
24
1
8
1
8
—
1
8
4
24
—
4
2 1
4
4
32
3
16
—
3
16
—
2
32
16
32
—
16
32
—
.8
—
9
—
—
.9
—
—
9
—
•4
2 4
—
'.4
—
—
15
—
r»
J
24
—
.7
—
—
■’ J
2 4
n
J
—
—
7
—
—
r-
J
24
3
9
2 4
—
3
2
24
3
2
36
1
8
—
1
8
—
•
8
2
40
40
32
9
1°
—
32
—
—
■
32
—
8
24
—
■ —
8
■
8
1
—
I-
2 4
1
24
1
8
—
I
8
—
1
8
,
36
—
I
36
—■
I
36
52
—
—
54
8
—
54
8
4
2
4
2
8
4
4
2
s
—
—
—
4
4
6
.6
—
5
16
—
r
5
24
.6
—
6
—
—
6
4
7
—
—
.7
42
-—
7
—
28
42
8
28
8
28
42
2
10
8
2
10
8
2
1 O
7
16
—
7
10
—
7
16
2
32
—
2
32
—
2
32
4
24
—
4
24
—
4
32
, 6
32
—
6
32
—
6
32
5
24
5
32
—
6
—
4
-
—
.4
4
—
C
—
c
—
—
9
—
24
2 4
1
24
32
■ ■ —
3;
32
18
i£
-
—
18
32
-
32
—
—
32
if
—
i(
■—
1
) 6
8
:
IL
4
24
31
—
—
3
24
- 4
4
4
- 3:
—
- 3-.
—
32
- ?.(
8
1
- 2,C
3 8
—
26
18
-
18
-
16
- .(
- i(
i —
.6
- 2
3 -
- 38
__
28
,
- I
3 .(
1 -
.(
) -
_
7 2/
j
2L
\r
24
3 -
-
3 -
0(02
Summa.
56
45
4'
27
29
27 40
.6
32
16
28
29
21
16
iS
42
32
*261
I 20
1 1 1
15
10
7
6
22
18
9
45
7§
40
38
'9
1 o
'4
12
36
6
32
40
4
4
20
32
3 2
io
6
3 9.
4
16
16
8
1 2
— »262
8i
13
2
33
27
10
45
>4
6
I
-4
68
37
40
4°
24
4o
36
6
6
20
10
23
31
35
45
1 1
36
3
Jo
.6
.6
8
32
36
24
1 2
42
16
6 36
Medel
pris.
9
3
16
22
38
27
5 3
4
3
3
8
6
53
4
2
3
2
.18
9
i5
8
■7
3
2
1
1
1
1
03
4
2
4
6
7
29
2
7
2
4
6
5
3
9
1
24
20
16
4°
io
32
2 4
36
28
.3
7
8
38
16
1 2
28
25
27
I
o
13
6
6
27
II
25
33
I
2
o
0
II
3o
4 o
9
i o
3.2
8
24
8
36
22
3
i
36
10
3
1
11
.6
32
2
33
25
45
24
31
18
32
.6
22
43
4
32
27
16
-6
9
28
24
10
I c
I o
I o
1827.
1828.
1829.
1830.
1831.
Summa.
Medel-
pris.
En Tunna Honung om 16 LU.
36
36
48
56
5(
232
46
1 6
' 2
Ett.Lispund d:o ....
2
1 2
—
2
12
—
3
—
3
24
3
24
'4
?4
2
i 3
j 2
Ett Dränge-Dagsverke .
—
20
-
—
20
_
20
2 I
4
1
4
6
8
6
Ett Öke Dagsverke
I
8
—
i
8
1
8
1
8
| ,
8
L\
5
jo
I
8
Ollon-Svin.
Ett st. Tvåårig Galt och Full vuxit
Svin......
10
—
—
10
32
—
0
’4
O
24
—
10
—
49
32
—
Q
44
10
Ett st. Halfvuxit ....
5
—
—
5
16
—
4
3(
4
36
5
!-
—
24
jo
—
4 46
5
Ett st. än mindre eller Gris
2
24
.
2
32
—
2
18
2
.8
2
24
—
I 2
20
—
2
23
2
Ett LU. torrt Ollon-fläsk
2
1 2
--
2
18
—
2
8
2
8
2
10
8
11
8
8
2
10
I I
Ett LU. Saftgrönt dito .
I
32
—
1
40
—
1
28
1
28
—
1
32
8
16
1
32
—
Efter Högloft. Kongl. Kammar-
Collega Circulair - bref den 12
October 18o3.
Ett LSI. Talgljus med n st. på U. .
5
4
- -
5
24
___
5
2.4
5
24
5
32
2 7
T 2
5
2 1
n
Ett U. Gula Waxljus
1
—
I
—
I
1
1
—
5
—
—
I
En Kanna Rof-Olja
I
16
—
1
16
—
1
.6
•—
1
■ (
—
1
16
■ 6
32
—
1
16
—
En Dito Silltran
i
—
—
I
4
—
1
4
—
1
4
1
8
5
20
—
1
4
—
En famn Björkered af nja målet .
4
—
—
4
8
—
4
8
'
4
8
4
8
20
36
—
4
n
2
Eli Dito Bokved
Dito
5
—
—
5
24
—
5
24
_
5
24
5
24
—
27
—
5
>9
2
En Dito Ahlved
Dito
3
—
—
3
8
—
3
8
3
8
3
8
15
32
—
3
6
5
En Dito Tallved
Dito
2
1 2
—
2
16
2
16
2
16
2
16
—•
11
28
—
2
15
2
Båtsmans Utredning och Beklädnad.
Utrednings-P er sedlar.
En Kappråck eller Cavaij af blått
Wallmar
7
—■
7
—
7
7
—
—
7
—
—
35
—
7
—
—
En Kappsäck af Segelduk eller fjr-
sk a Rael vhf
2
--
2
O
t n
En Nockad Rja eller Ylletäcke
8
—
1
8
—
!
12
_
1
12
1
1 2
—
6
4
—
1
10
5
En Hängmatta af Buldan
l tichladj
clIIlu ■.
3
3
3
3
3
15
'
3
Eli Tröija af blått Wallmar
5
—
—
5
—
5
5
—
5
25
—
—
5
En Wäst af
Dito
3
16
—
3
16
—
3
.6 —
3
16
3
16
—
16
32
—
3
16
__
Ett par Långbyxor af dito .
0
O
40
—
3
4o
3
40
_
3
40
3
io
—
*9
8
—
3
4o
_
Eli Halsduk af mörkt Lärft .
—
2 1
—
—
21
—
2 1
_
2 1
—
—
2 1
—
2
9
—
—
2 i
1
En Hatt jemte Ullgarns-Cordon
1
24
—
1
24
—
I
24
_
1
2 4
I
24
7
24
—
1
2 4
Två st. Skjortor af Lärft
3
1 2
—
3
12
—
3
12 —
3
12
—
3
l6
16
rö
—
3
12
10
Två par hvita Ullstrumpor .
1
8
—
1
8
—
1
8
1
8
—
1
8
—
5
io
—
1
8
Ett pär Skor af Läder .
.
.
1
18
—
J
.6
—
]
.6
I
.6
1
16
—
•6
34
—
I
16
5
Hemkall s-per sedlar.
En Wallmars-Klädning .
6
_
_
6
6
:
6
—
6
3o
—
—
6
En Tunna Råg
....
r-
32
—
6
16
r?
J
,6
9
—
11
.6
—
4<
32
—
8
16
60 Lil. Hö .....
6
24
_
5
6
32.
—
6
32
-J
7
4
-(
3i
44
—
6
18
5
60 Lil. Halm.....
3
.6
—
3
16
—
3
3
36
5
—,
18
26
•—
3
34
Ett Lass Ved
....
1
24
—
I
24
1
24
—
1
24
—
1
24
—
7
24
—
1
24
_
Ett Lass Torf
....
—
28
—
—
32
—
32
52
—
32
-\
3
1 2
—
31
2
Vid Uppfordring till handräckning.
Ett pär Skor .....
1
18
—
1
16
1
16
|
i
16
1
16
1 j
6
34
1
16
5
Ett par Ullstrumpor
--
28
—
—
28
—
28
28
—
28
~
2
44
28
—
Enligt Kongl. Majus Nådiga Grell-
lair-bref den 17 September 1810.
En mark mjukt bröd för fångar .
—
1
7f
—
1
5
1
7
I
10
2
3
•—
8
8
1
7
Enligt Kongl. Majus Nådiga Kun-
gör else den 27 Augusti 1816.
En Portion utom brödet för Tåggan-
de Troupper
....
—
5
l0TÖ
—
5
8
5
9
6
c
—
n
1
3
—
3i
3y7ö
6
3
En Bröd-portion för dito
—
3
2f
—
2
1 0
3
2
3
8
4
6
—
[7
4f
—
3
6
En Ration .
.
.
.
.
—
10
<5#
—
8
11
8
s
10
3
i5
1 lil
1
6
41
—
10
to
Hallands Lands-Contor den 2 September i833.
H. J, Klewerström.
W nJ|WW|Hv)H
Uträkning öfver nedannämnde Hemmans Jordeboks och Hemmantals
Räntor i Hallands Län efter medium af Fem års fastställde Markegångs-pris.
N:o 3.
Höks Härad.
THlinge Socken.
Öringe 1 mantal Kronoskatte.
Jordeboks Ränta:
k
'mningar .
å Kappar Råg .
■ Kappar Bjugg
Tunna Hafre .
st. Får
.SL Lamb .
'Lass Hö .
damnar Ved .
[t. Gås .
/t* Höns .
j! kappar Mjöl .
j kappar Bjugg
Lunna 16 kappar Hafre
S fenn Ljusegarn
^ppar Bjugg .
Tunna Smör
5
*ör
Hemmantals R
3 fingar .
g dagsverken
^ss Ved
lita
a
ä
\
a
\
a
ä
å
a
\
a
å
a
a
å
ä
\
a
å
å
.a
a
\
a
—• 36 —
—
36 —
—
16 —
i 16
—
16 —
—
36
—
36
—
18
—
36
- 4
—. 4
V)n°‘ och Kyrko-Tionde .
Summa
Tönnersjö Härad.
Enslöfs Socken.
N:o 1. Enslöf Lågagärden 1 mantal Kronoskatte.
Jordeboks Ränta:
Penningar
1 Lä{ Honung
kappar Råg .
l6 kappar Mjöl .
i Tunna Bjugg .
En lunna 16 kappar
Skaltegalt
st. Ko
st. Kornsäck
st. Gås
1
st. Får
4 Lass Hö .
2
st. Höns .
a Lass Ved
i Tenn Ljusegarn
Penningar .
3 Dagsverken
6 Lass Ved .
lafve
Hemmantals Ränta
a
å
å
å
å
h
y
a
å
å
>
a
å
å
å
å
å
a
a
>
a
—
36 —
—
36 —
—
36 —
■— 18 —
r :• 24 —
—
6 —
— 16 —
16 —
4 -
4 -
Krono-'
Värdie.
Krono- och Kyrko-Tionde .
Summa
6
i4
26
24
18
18
16
6
16
32
6
2
18
18
27
6
9
23
32
12
12
39
i3
32
28
2 4
18
36
27
10
2 4
•1
6
16
.6
2
4
6
3a —
12
2 4
2 4
Medium af 1827 med
i83i års Martegångsj)
ris.
Banco.
a
>
a
>
a
å
h
\
a
\
a
å
k
å
å
ä
\
a
å
\
a
a
å
ä
\
a
å
a
\
a
å
å -
å
å
å
\
a
ä
å
a
>
a
\
a
* • • *
26 -
8: 16 —
5 26
5:22
5
35
3: 12 10
12 1
....
■--
• • • •
]
9
4~- 12 10
V
3
9‘--
18
• » • •
—
32 -
— 8 —
—■
16 _
9: 3 2
4
25
5: 22
5
2
35
3: 12 10
4
43
• • • •
—
4-
5: 22
5
1
*7
52: 10
2
11
j
6
32 -
— 20
6
1
i3 (
J : 24 —
9
TT —
Summa
9 2
36
• • • •
9
2 L
Summa
101
38 (
•
»
t
,
32 —
• • • •
2
43 2
8: 16 —
5
26 8
9=
3
2
4
25 7
• •
5
22 5
3: 12 IO
4
43 3
5: 17
7
2
9 4
8: 12 10
6i
4 3
■ * • •
,_1
32 —
• • *
3s —
• • •
2
Ummm —.
12 10
- 8 —. -  : 24 ■—
17
3 4
16 —
3 -
• * •
.r."’ n
4 ■
— 20
6
i
$2 -
3 6
1:24-—
9 “
— -1
Summa
70 4
2- - 2'
* . •
6
7 4
Summa
77
1 6
8
Faurås Härad.
Winbergs Socken.
N:o 5. Faurås 1 mantal Krono.
Jordeboks Ränta:
Penningar
24 Lispund Smör
16 kappar Råg
16 kappar Korn .
Hemmantals Ränta
Penningar ... i
3 Dagsverken
3 Lass Ved ...
2 Lass Torf
Krono- och Kyrko-Tionde .
a
å
å
å
i
a
\
.
a
>
.
a
.
a
28 —
36 —
36 —
4 -
6 —
4 -
Summa
Stafsinge Socken.
JV:o 1. Hässlås 1 mantal Kronoskatte.
Jordeboks Ränta:
Penningar .
2i LU. Smör
1 Lispund Honung
1
Tunna 16 kappar Råg
2
Tunnor 16 kappar Korn
1 Tunna 12 kappar Hafre
1 Gås . ■ . .
4 Lass Hö .
.
Hemmantals Ränta:
Penningar .
3 Dagsverken .
.
.
3 Lass Ted .
2 Lass Torf
Krono- och Kyrko-Tionde .
a
\
a
\
a
å
å
>
a
å
å
å
\
a
a
—
28 —
—
36 —
—
36 —
—
18 —
—
16 —
4 -  6 —
4 -
Summa
Okome Socken.
N:o 3. Åparp 1 mantal Kronoskatte.
Jordeboks Ränta:
Penningar .
1 Lispund Smör .
Dito Honung
Tunna 16 kappar Råg
Tunnor 8 kappar Korn
Tunna 12 kappar Hafre
st. Gås ...
Lass Hö .
Hemmantals Ränta:
Penningar .
3 Dagsverken
3 Lass Ved
2 Lass Torf
Krono- och Kyrko-Tionde .
. å
. å
. a
. å
. ä
. å
. å
a
å
å
h
—. 36 —
—
36 —
—
18 —
—
16 —
4 -  6 —
4 -
Summa
Krono-
Värdic.
Medium af 1827 med
83i ars Markegängs-  pris.
Banco.
--
14
—
14
å 4: — i°
96
20 -
18
å 8: 16 —
4
8 -
—
18
å 5: 22 5
2
35
6
6
_
12
. —
å — 20
6
1
i3
—
18
å 1: 24 —
4
24 -
•—
8
—
& — 3i 2
1
»4
22
22
—
Summa
117
i5
—
—
• • • • •
*4
4
Summa
r3i
29
2
9
6
'l
——
2
9
1
22
—
0
1
10
2
...
28
_
cl
2
43
1
6
_
å 8: 16 —
12
24
1
42
_
å 5: 22
5
i3
32
■ -
2Ö
_
å 3: 12 10
4
23
—
6
—
— _ —
—
32
1
16
—
k 4: 12 10
J7
3
6
v.
6
—
12
—
å — 20
6
X
i3
—
18
—
å 1:24 —
4
24
—
8
—
å — 3r 2
1
i4
16
_
“6
Summa
76
29
—
• • • • •
12
16
Summa
88
4.6
2
2
6
å---
2
2
28
å — — —
4
28
V'-
2
43
1
t
å 8: 16 —
12
24
2
21
å 5: 22 5
*7
36
c
å 3: 12 10
4
23
t
å — —• —
32
1
IÉ
å 4: is ro
*7
3
6
ä ___
6
12
ä — 20
6
1
13
l8
å 1: 24 —
4
24
8
å — 3i 2
1
<4
15
28
'_2
Summa
7 4
26
• • • • •
8
8
Summa
1 82
35
6
_4
2
ro
N:o
1.
Wilske Härad.
Stråvalla Socken.!
Kärra 1 mantal Kronoskatte.
Jordeboks Ränta:
Penningar .
l Lispund Smör
>2 Kappar Råg .
i Tunnor 8 Kappar Korn
i Tunna 8 Kappar Hafre
I st. Ko .
I st. Får
I st. Gås .
! Lass Hö .
Hemmantals Ränta
Penningar .
| dagsverken
» Lass Ved
3 Lass Torf
a
å
å
h
å
h
å
å
å
å
å
å
a
36 —
36 —
18 —
— 16 —
4 ~
6 —
4 -
*
tönö- och Kyrko-Tionde
Summa
N:o 1.
K .
penningar .
^ Lispund Smör
1 Tunna Korn
Warö Socken.
Lahall 1 mantal Kronoskatte.
Jordeboks Ränta:
Penningar .
3 dagsverken
3 Lass Ved
3 Lass Torf .
.
Krono- och Kyrko-Tionde
Hemmantals Ränta.
å
å
å
a
h
å
— sS —
4 -
6 —
4 —
Summa
Fjäre Härad.
Frillesås Socken.
jN:o 1. Stuf i mantal Kronoskatte.
Jordeboks Ränta:
Penningar .
16 Lispund Smör
i Tunna 8 Kappar Korn
16 Kappar Hafre
a
a
a
å
— 28 —
—
36 —
—
18 —
Hemmantals Ränta:
Penningar .
3 dagsverken
t — 4 —
Krono- och Kyrko-Tionde
Summa
Krono
Värdie.
i5
4°
28
i3
9
22
2 4
16
6
16
12
18
_8
21
J7
9
5
16
*4
16
36
8
46
16
45
9
1
12
33
6
Medium af 1S27 med
i83i års Markegångspris.
a 8: 16 —
å 5: 22 5
å 3: 12 10
9.
å 4: 13 10
a
å
h
a
20 6
24 —
3i 2
Summa
Summa
å 4: 10
ci
å — 20
6
å 1: 24 —
å —- 3t 2
Summa
Summa
Banco.
4
3
2S
4
18
2
17
6
1
4
1
86
5
93
4o
6
11
3
12
32
3
64
4
83
6
89
a — •— —
___
å 4: — 10
64
å 5: 12
5
6
a 3: 12 10
1
^ __
5
å — 20 6
1
Summa
80
10
Summa
9°
*4
i3
22
i3
24
»4
5
34
39
46
i3
4o
3o
i
r3
32
02
6
10
4
1
IO
6
9
4
9
Hallands Lärn Lands-Contor den 2 September i833.
H. J. Kleverström.
Sammandrag öfver de Ordinarie och Extra Ordinarie Räntor som, enlig
Krono-Räkenskaperne, utgå till Kongl. Maj:t och Kronan samt diver
se verk af Hemman och Lägenheter uti Hallands Län för År I83L
Afkortadt.
Anordnad!.
Kongl. Majit och
Kronan samt diver-  se verk behållit.
Summa.
Ordinarie Ränta .
.
.
20,550
1
5
I 1,743
28
10
40,747
25
5
73,o4i
7
Åfreds Spannemål
.
.
t
•
—
—
—
—
—
—
15,33 x
6
2
15,331
6
Krono och Kyrko Tionde .
•
225
3i
—
•4,778
31
6
8,273
4<
1
23,278
7
Arrende Medel ....
•
—
—
—
—
—
—
2,743
ro
5
3,743
ro
Mantals Penningar
.
•
1,721
—
—
—
—
—
9,108
—
——
10,829
Lagmans och Häradshöfdinge Ränta .
•
373
-T-
—
—
—
—
2,901
36
—
3,274
3G
Gernings-Ören .....
•
I 0
32
—
—
—
.—
.
57
.6
—
68
—
Botes Medel
.....
•
I,73l
8
7
—
—
—
2,137
22
6
3,868
3i
Båtsmans Vacance-Afgift
.
.
•
—
—
—
—
—
—
1,023
44
—
1,023
44
Bränvins Brännings-Afgift .
.
;
•
46
4
~
——
r‘
9>699
20
3
9>745
29
Indragne och besparade Militice Räntor
•
—
—
—
—
—
—
4o3
40
—
4o3
4o
Dödsfalls och Avancemenls besparingsmedel
—
—
—
—
—
—
188
43
9
188
.43
Sterbhus procent
.
.
.
.
•
—
_
—
—
—
—
276
38
—
276
38
Summa Stats-m
edel
24,657
29
—
26,522
12
4
92,893
12
7
144,073
5
Allmän Bevillning
....
—' —
3,823
28
6
—
_
5o,38o
•7
r 1
54,2o3
46
Summa Krono Räntor
28,48i
9
6
26,522
12
4
143,273
3o
6
•98,277
4
Diverse Verks medel ....
•
».i.Q
41
11
—
—
—
1,750
29
—
1,870
22
Summa i83i års Upbörd
28,601
3
5
26,522
x 2
4
145,024
11
6
200,147
27
Hallands Läns Lands-Contor den 3 September 1833.
KONGL MAJ:TS
-5 e fa lin i n g s k a fv andes
uti
GÖTHEBORGS och BOHUS LÄN
till
KONGL. MAJIT
i underdånighet afgifne
FEM-ÅRS-BERÄTTELSE,
för Åren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
seborn K!
Tryckt hos H. G. Nordström, 1834.
i
Länets allmänna beskaffenhet.
Derom är redan förut fullständig underrättelse Äieddelad uti de 1828
och i8a8 afgifne och genom tryck allmängjorde Femårs-Berättelser, hvadan,
och då någon förändring dermed icke sedermera ägt rum och således
ej eller något är att tillägga, samma berättelser nu åberopas.
Innevånare.
Enligt inkomne uppgifter, utgjorde Folkmängden i83a:
Mantalsskrifne på Landet
—
i Städerue
Mantalsfrie å Landet
—■
i Städerue
63,575
i3>787 77,362.
6i,756
9’ö<39 7i,3q5.
Summa 148,757.
Utaf den för Landet upptagne Folkmängd, äro likväl 6,269 personer boende
i Majorna och på Nya Varfvet vid 'Götheborg, och alltså snarare att
anse såsom hörande till Staden, enär Majorna, ehuru beläget i Örgryte
Socken, Säfvedahls Härad af Götheborgs Fögderi, dock är en fortsättning
af Förstaden Masthugget och personalen på Nya Warfvet hufvudsakligast
tillhör Eders Kongl. Maj:ts Flottas Götheborgs Station, samt på intetdera
af desse båda ställen, något Landtbruk eller annan Landtmanna-näring
idkas.
Jemnlikt sista Feinårs-Berättelsen uppgick Länets Folknummer År
1827 lill i4o,i85, efter alt under då förflutne 5 år hafva ökat sig med
9,558 personer. Nu har den således ytterligare vunnit en tillväxt af 8,572
personer, deraf 8,322 på Landet men endast 280 i Städerne. Orsaken till
denna betydliga skiljaktighet emellan landets och Städernes Folkökning,
torde till någon del vara den, att folk af arbetande Classen på Landet fortfara
att tidigt ingå Äktenskap och att bosätta sig på torp, i backstugor och
i skärgården med beräkning att af tillfällig förtjenst bereda sig bergning.
Om folkets bildning är föga annat att säga, än hvad sista berättelsen
derom innefattar. Den fortgår visserligen, men ganska långsamt och icke
serdeles märkbart. Förhållandet med sedligheten är ej eller synnerligen
4
förändrad t. Den länge Öfverklagade dryckenskaps-laslen bär, ty värr, icke
minskats annorlunda, än tillfälligt och för korrt tid. Efter den svåra missväxt,
som inträffade år i83o, och då samt följande arne åren vållade höga
priser på Spannemål, Potäter och Bränvin j var nykterheten bland folket
ganska allmän och tillfredsställande, och så förhöll sig äfven efter 1826
års missväxt; men i den moa tillgången på Spannemål och Potäter samt
följakteligen äfven på Bränvin, efter hand biel' ymnigare och prisen låga,
tilltog åter den omåttliga Bränvins-Consumtionen, utan att de somligstädes
inrättade och välmenande nykterhets-föreningarne förmått sådant motverka.
Erfarenheten har alltså ådagalaggt, att intet annat, än Bränvinets dyrhet
kan hämma fylleriet, så länge ej folket hunnit betydligt längre i sann upplysning
och i omtanka för sitt eget väl.
På tjenstehjon och lego-arbetare har brist icke visat sig, men deras
anspråk på högre löner och större dagspenning ökas vanligen, när Spannemål
och Öfrige lefnadsförnödenheter äro i lågt pris. Arbetaren förtjenar
då på ett joar dagar hvad han till sitt och de sinas uppehälle behöfver under
återstående delen af veckan, som han hellre tillbringar i maklighet och
hvila, än han genom jemt arbete skaffar sig något öfverskott för en svårare
tid, den han icke på förhand emotser och vid hvars inträffande han merendels
icke har annan utväg, än att med hustru och barn öka den ändock
talrika fattighopen, emedan arbetsförtjenst då ej är så lätt att erhålla, enär
Landtmannen vid sådane tillfällen nödgas i yttersta måtto anstränga egne
krafter för jordbruket och ej har råd att lega främmande biträde. Uti oletta
nu anmärkta sjelfsvåld hos arbetsclassen, är dock att för framtiden påräkna
någon förändring, genom noggrant handhafvande af de nya föreskrifter,
som innefattas uti Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, huru med
försvarslöse personer förfaras bör, under den 29 Junii .innevarande år. Dagsverkspiga
hafva de senare 5 åren allmänneligen varit uti Götheborgs Stad
och på dess område 28 å 32 Skill., men på Landet och i. de Öfrige Städerne
24 a 28 Skill. Banco.
Näringar.
Jordbruket fortfar att vara den hufvudsakligaste Landtmanna-näringen
i Länet och att bestridas på vanligt sätt, så att mera jord till Åker upptages,
än att Ängen blifver tillräcklig för en förbättrad Ladugårdsskötsel. I
Södra delen af Länet, äfvensom i den Nordligaste, tilltager dock med jordens
trädning och dikning, och Linodling Ilar betydligen ökat sig och de
senare åren gifvit ovanlig god skörd, så att större partier Lin och Linfrö
5
kunnat försäljas med fördel, samt betydliga exporter af Linfrö ägt rum.
Bifogade Tabellen för Landet, jemnförd roed förra Tabellen, utvisar, alt
de sista 5 åren har utsädet af deruti nämnda flera Sädesslag tilltagit med
ej mindre, än 6,215 tunnor jemte 1,209 tunnor potäter, och att medelafkastningen
äfvenledes utfallit ganska förmonligt i det hela, utom hvad angår
Korn vid missväxten i83o.
Ehuru jag förut i Underdånighet anmält förhållandet med berörde
missväxt och alla omständigheterne dervid, samt äfven med den undsättning
Länets Allmoge erhöll 1831, torde det dock vara i sill ordning, alt
jag här å nyo i körrlhet nämner härom följande, nemligen;
Efter i83o års missväxt bekom Götheborgs- och Bobus Län utaf
det af Ständerne för undsättning anslagne Creditiv en summa
af
- B:dr 135,000: — —
Häraf är återbelaldt -
-
106,163: o ii.
Alltså återstår i Länet
-
29,836: 44 1 •
Hvad utaf denna rest kan ingå är icke möjligt alt ännu bestämma,
enär uti densamma innefattas 12,182 R:dr 6 Skill. 3 rst. utgörande sadan
undsättning som blifvit meddeld utan annan säkerhet, än Läntagarnes egen
förbindelse utan Borgen, hvarföre det torde böra antagas alt större delen
af sistnämnde summa kommer att gå till afskrifning.
Utom ofvannämnde undsättning af Staten, hafva äfven Länets mest
behöfvande Innevånare, genom enskildte bidrag, deraf en betydlig del, af
Eder Kongl. Majit och dess Höga Famille, erhållit ett understöd af 0,861
R:dr 36 Skill. 9 rst. Banco i Contant och 102 T. lillnor 16 Kappar Korn,
hvilket understöd, dels i enlighet nied gifvarnes föreskrifter oell dels genom
Undsättnings-Comitéerne och Presterskapet, på det ändamålsenligaste sätt
blifvit utdeldt, enligt redogörelse, som är vorden införd i Post- och lnrikesTidningarne,
Deli förlägenhet missväxten medförde, fördubblades för SkärgårdsAjlmogen
genom äfven felslaget bske, och denna Allmoge, som är talrikast
i'Oroust och Tjörns Fögderi, der den utgör omkring 4>5oo personer, och
icke har någon annan utväg till bergning, än endast sin vanliga handtering,
v^r således i deli mest beklagansvärda belägenhet. Utom den utdelning,
som åt Skärgården kunde ske utaf förrherörda undsättning, meli hvilken,
var otillräcklig, yppades jemväl en annan utväg till lättande af nöden derstädes.
Inlands Fräkne Häradsboer, som i underdånighet sökly och erhöllo
Eder Kongl. Maurts Nådiga tillstånd alt till Dannemark exportera 2,000
6
famnar Veil, ulfäsle sig nemligen då att lill något Välgörande ändamål i
Landt-RänLenet nedsätta 24 Skill. Banco, för hvar famn Ved som utskeppades.
Utaf denna tillgång disponerades 616 R:dr 3a Skill, till de mest
fattige oell blottställde bland Skärgards-Allmogen i Oroust oell Tjörn, på
det sätt, att utsedde deputerade, från Orten uttogo medlen, och, efter min
föreskrift, för en del af deni uppköpte Ull och Hampa, samt utdelade desse
rudematerier till Skärgårds-folket, i ändamål och med vilkor att deraf
skulle förfärdigas Tröjor, Strumpor och Fiskredskap m. m. Skärgårds-folket
omfattade detta tillfälle tili sysselsättning och förtjenst med välvilja och
tacksamhet, — Arbetslönen godtgjorcles, icke med contant, sörliden mindre
omtänksamme så ofta illa använder, men nied födoämnen efter lägsta möjliga
pris. De förfärdigade Yllepersedlarne försåldes efter hand, nya rudematericr
anskaffades för hvad dervid inflöt i betalning, och på detta sätt
kunde arbelsförljensten fortfara, hvilket äfven i det hänseende var nyttigt,
att folkets arbets-skieklighet efter liand ökades. Hampan åter användes till
fiskredskap, derpå en mängd friske och arbetsföre fiskare saknade all tillgång,
så alt de derigenom vörö alldeles utur stånd att idka fiske, hvarefter denna
redskap upplåts till begagnande åt de mest behöfvande, under vilkor
att den skulle anses som lån, och väl vårdas. Likaledes anskaffades 4 å 5
små båtar, emedan de fattigaste fiskarena icke ens ägde sådane och ej eller
annan utväg att komma från stranden. Följderne af detta tillgörande hafva
varit högst välgörande och nästan öfverträffat hvad man skäligen kunde
vänta, ej blott lör tillfället, utan äfven under de sedermera passerade åren.
Inrättandet af här i orten saknade Riol- till Spannemåls torkning och
rening, sa att den kunde längre tid hålla sig från förskämning på Magaziner,
vore en önskelig sak, men i det skick Spannemålshandeln befinner sig,
hiiei man icke kunna påräkna någon sådan anslallt på Landet, åtminstone
icke utan uppmuntran dertill i utfäste premier af Slaten.
Rörande Strömrensning har blott en enda fråga blifvit vackt, och den
angar en mindre Å uti Inlands Nordre Härad, hvilken vid starka vattuflöilen,
serdeles Höst och Vår, skall skada någre utmed liggande Hemmans
ägoi. Ärendet härom är remitteradf till Landtmätare för närmare undersökning
på stället.
Jag anser mig icke höra här förtiga, hurusom Jordbrukande classen
allt för lättsinnigt och begärligt omfattade det tillfälle till skuldsättning,
sorn uppkom genom nya Discont-Inrättningen härstädes och att såmedelst
mangen, som icke mäktade uppfylla de stadgade strängare återbetalningsyilkoren,
påskyndade sin ruin — men så bör jag också gifva Allmogen det
7
vitsord, att den, undervisad och varnad af erfarenheten, redan börjat taga
sig till vara för Discontens anlitande i otid och att, om härmed fortfar,
såsom jag hoppas, denna Undsättnings-Anställt skall äfven för Jordbrukaren
blifva af sann nytta till binäringar, fast ej till förskaffande af medel för
inköp af Egendomar. —
Boskapsskötseln.
Fortgår på vanligt sätt. Till Hästafvelns förbättrande är, efter Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, en Beskälare från Strömsholms Stuteri afsänd
till Länet. Det missgynnande förhållande Tabellen, vid jemnförelse
med förra Tabellen, utmärker, i det all boskapens mängd blifvit minskad
med 1,917 stycken, härleder sig dels ifrån i83o års missväxt och dels
utaf kalla och regniga Somrar, deraf Fåren blifvit sjuke och en mängd störtat,
hvarförutan också Rofdjuren gjort betydlig skada senare åren.
Någon Djur-Läkare har icke kunnat för Länet erhållas, enär den
Lön, 5o R:dr Banco, som vid senaste Riksdag anslogs åt en sådan, är allt
för otillräcklig, och då Allmogen, vid hällne Sammanträden, vägrat allt
bidrag till högre lön, hvarföre ock vid alla tillfällen, då skabbsmitta och
annan boskapssjuka visat sig i orten, Götha Artillerie-Regementes HästLäkare
måst reqvireras och afskiekas.
Skolarne missvårdas nu som tillförene, utan all annan omsorg för
återplantering, än den naturen sjelf kan åstadkomma. Äganderätten till
den i mina förra berättelser omnämnda Götheborgs Stad tillhöriga Allmänning
uti Säfvedahls Härad, är nu mera af Staden försåld till Landvetters,
Härryda och Partille Socknar, derå Eder Kongl. Majlis Nådiga fastställelse
följt den 6:le Mars i83o; men mycken anledning är dock alt betvifla, det
med ifrågavarande Skog, hvilken nu är under delning, hlifver bättre hushålladt
hädanefter, än hittills.
Rättigheten att, enligt Eder Kongl. Majrts Nådiga Förordning den 28
Oktober i83o, förvärfva fri Dispositionsrätt öfver Ekeskog samt Mäste- och
Storverksträd å Kfono-Skatte Hemman, berustade Säterier och Stadsjord af
Krono-Skatte Natur, har icke blifvit begagnad förr, än med början af detta
år, emedan de inom Socknarne, lill Ekeskogarnes räkning och Classification
valde Committerade, icke tidigare, än vid förlidet års utgång, inkommit
med de Instrumenter som bestämde ägares rätt och den blifvande Lösen. -—
Lösningen fortgår likväl nu dagligen, och den Löseskilling som hittills uti
Landt-Ränteriet blifvit lefverera^, utgör icke mindra, än 3,3oS R:d»’
32 Skill. 10 rst.
8
Fabrikernes ania! är nyligen ökadt dels med ett Bomulls-Spinneri
och eli Färgeri i Mölndal^ nära Götheborg, anlaggde af Grosshandlaren
G. F. Hennig, som förut äger hälften i ett annat Bomulls-Spinneri jemte
Oljeqvarnar i Mölndahl, samt städse utmärkt sig för en ovanlig drift i sine
företag, och dels med ett Färgeri i Sunnerviken, som i arbetslöner förtjent'
omkring 600 R:dr, hvaremot någre, ej betydlige Segelduks-Fabriker i
Götheborgs Fögderi äro nedlaggde af orsak alt de ej kunnat uthålla täflan
med en annan sådan, i större Selmia och efter nyare uppfinning, der i
orten. Då nu redan i 4 års tid till Commercc-Collegiuui ingått Ofullständige
uppgifter på Fabriker och deras tillverkningsvärden, och Collegium.
äfven lärer hafva lill Eder Kongl. Majit i Underdånighet inberättat förhållandet
dermed, så torde det vara obehöflig! att jag nu upprepar detsamma,
helst då inga serdeles märkvärdiga förändringar, utom de ofvan antydde,
härutinnan sig tilldragit sedan min sista Fem-Års-Berättelse; dock bifogar jag
i underdånighet del af det Sammandrag af Fabriks-berättelserne, som för
nästvikne år till Collegium inskickades, och hvaruti äfven är antecknadt
förra årens förhållanden.
Binäringar. Sillfisket har, om Vintren 183 r och i832 väl gifvit en
ej sa ringa inkomst i Norra delen af Länet, hvilket var i synnerhet vid
den tiden, nära efter missväxten, lyckligt både för Landtman och SkärgårdsAllmoge,
men hvarken var den Sill, som då fångades, af större slaget, ej
eller bär Sillfisket i öfrigt varit gynsamt de senare åren, emedan det knappt
gitvit tillräckligt agn för storfisket. Med detta sistnämnda fiske samt Hummer
och Ostron-fangsten har sedan 1827 förhållit sig ungefärligen lika, sorn.
åren näst förut; varandes serskild berättelse om Fiskerierne till Eder Kongl.
Maj.t nyligen aflemnad i underdånighet, till följe af den närmare undersökning
derom, som, efter Eder Kongl. Majits Nådiga befallning, blifvit
detta ais Sommar i Skärgården verkställd utaf Herr Prassidenten, nu mera
Stats-hådet Poppius, dervid biträdd af mig och af Professor Nilsson, hvarföre
ock samma serskilda berättelse nu vidare här åberopas. Under innevarande
år har storfisket varit ovanligt gifvande, hvilket, ehuru icke hörande
till den tiel, hvarföre jag nu har att redogöra, likväl anmärkes, äfvensom
att Skärgårds-Allmogen nu mera allmänt lifvas af hoppet om ett snart
inträffande lyckligt Sillfiske vid Bohus Länsbugtens Vestra strand, sedan
Sillfisket i Norrige flere år jemnt flyttat sig allt längre Söder ut, och, förliden
Vinter, förbi Lindenäs.
Trakt/anén har på senare åren betydligen förkofrat sig. Från Inland,
9
land, der den förut idkats ringa, afgå nu mera omkring 20 större båtar på
Wenern och föra jern, bräder och plankor till Götheborg, dervid behållna
inkomsten anses ej ringa* I Oroust finnas 78 stycken däckade och odäckade
båtar, en del om 3o Lästers drägtighet, alla byggde i orten och af hvilke
de större segla emellan Dannemark och Norrige, men de Öfrige på Wenern,
med en sammanräknad frakt-förtjenst at 22,220 Ridr Banco förra
året. Äfven på Fiskeläget . Lysekihl i Sunnervikens Fögderi och beläget
nära intill Oroust, äro flere större och mindre båtar, Galeaser och Slupar,
till 25 å 40 Lästers drägt, hvilke på enahanda fördelaktigt sätt sysselsättas,
hvaremot i Götheborgs och Norrvikens Fögderier denna näringsgren
icke är på långt när så uppdrifven.
Ha?ideln i Landet med dess egne produkter bedrifves mycket och
med förmon på Norrige af Gräns-orterne, och för öfrigt såsom sista berättelsen
förmäler.
Politisk författning.
Kammarverk:
,
, c
.
A Allmänningen Brefjellet uti Inlands Fräkne Harad, hafva Haradsboerne
väl väckt anspråk, såsom, efter deras förmenande, Häradets tillhörighet,
enär Jordeböcker och andre tillgänglige handlingar icke upplysa om
densammas natur; dock hafva Iläradsboerne nu mera försutit rättigheten
till vidare talan, genom underlåtenhet att instämma till Domstol. Allmänningen
är nästan skoglös och af föga värde, så att det ic e synes vara något
ändamål för Staten, med bekostande äfen or deli t elig mätning och affallning
å Charta af densamma, derom serskild underdånig hemställan kommer
att ske.
Den olikhet, som företer sig emellan sista och nu bifogade Tabellen
för Landet, i det att 7 oförmedlade Mantal upptagas mera i den senare,
än i den förra, är förklarad genom anmärkning på sjelfva Tabellen.
Hemmanskljfningar äro somligstädes i Länet utsträckte allt för vida
och till skada. Då Eder Kongl. Majit genom Circulär-bref den 26 October
innevarande år i Nåder anbefallt närmare undersökning härom utaf en Committé',
anser jag mig för närvarande icke böra vidare orda i denna omständighet.
Statsbidrag:
,
För Landet. Det enda utaf dessa bidrag, som upphört, sedan sista
Fem-Årsberättelsen afgafs, är Saltpeter-afgiften, i följd af Eder Kongl. Maj.ts
2
IO
Nådiga Kungörelse den 'yrde April i83o. De Öfrige hafva ock undergått
förändring, dels i följd af utkomne Författningar, dels i följd af olika Markegångs-
och Allmänne Varupris, dels genom serskildte förhållanden vid pnestationernes
utgörande, och dels genom de olika principer som blifvit i
Fögderierne följde vid beräkningen af de serskildte bidragen, såsom för
kostnad af Rustning och Rotering, Clericie-stalens underhåll och Väghållning.
Vid jemnförelse emellan förra och den nu upprättade Femårs-Tabellen,
finner man uti de upptagne Stats-bidragen, ålskillige dififerencer, egentligen
uppkomne genom ofvannämnde orsaker; och öfver dessa dififerencer,
der de äro af någon betydenhet, anser jag mig böra meddela följande uply
swing:
• Tillökningen uti Bevillningen efter i Art. och Mantalspenningar!^
utgörande den förra 902 R:dr i4 Skill, och de senare 624 R:dr 40 Skill.,
är en påtagelig följd af Folkmängdens tilltagande, enär Författningarne, örn
dessa afgifters utgörande, icke blifvit ändrade.
Biänvinsbrännings-afgiften, hvilken uti förra Tabellen är upptagen
med 9,829 R:dr 5 Skill, y rst., utgör nu icke mer, än y,652 R:dr 43 Skill.,
hvadan en minskning uppkommit af,2,iy6 R:dr 10 Skill, y rst., hvilken
ingalunda härleder sig från ett mindre begagnande i allmänhet af rättigheten
till bränning, utan endast och allenast derifrån, att en sådan rättighet,
under det tidskifte, som innefattas från 1828 års början till i832 års slut,
varit 3me gånger inställd, nemligen under anie månader enligt Eder Kongl.
Majlis Nådiga Kungörelse den 18 Junii 1829, under fyra månader, enligt
Nådig Kungörelse elen 3o April 1831 , och under Åtta månader enligt Nådige
Kungörelser af den i3 September 1831 och 10 Mars i83a.
Att Jordeboks och Hennnantals-Räntorne blifvit minskade med i,53o
B:dr 38 Skill., Kronp-Tionden med 2,009 R*dr i3 Skill. 9 rst. och Afraden
med 1,184 R;dr 4y .Skill. 9 rst., äger desto heldre sin grund uti de olika
Markegångsprisen, sorn någre så beskaffade Räntor icke frångått Kongl.
Majit och Kronan, utan tvärtom blifvit ökade genom tillkomsten af 6 stycken
Tull-Mjölq varnar.
Då Lagmans och Häradshöfdinge-Räntan utgår efter Rök eller Matlag,
är det naturligt, att, i den mohn Landet mera bebygga, denna Ränta
skall öka sig.
Enligt den år 1828 upprättade Tabellen utgjorde berörde Ränta
4,4S3 R:dr 36 Skill-, hvaremot den nu uppgå»’ till 4>7<>y R:dr 12 Skill.,
så att den blifvit ökad med 2.23 R:dr 24 Skill., hvilket har sin anledning
11
uti tillkomsten af nya bebyggde lägenheter, och torde det vara på sitt ställe
att här närmare redovisa för de lägenheter som i det hela tillkommit.
Dessa bestå uti följande:
Å Civile Boställen
I
å Ecclesiastik dito
Uti obebyggde Krono-Torp -
-
-
42
— oskattlaggde bebyggde dito -
-
-
-
202
— Backstugor -
“ 9®
_ Bebyggde Lägenheter afsöndrade från Hemman
under ständig ägande rätt -
__ Tull-Mjölqvarnar ------
— Grofbladiga Tull-Sågqvarnar -
_ Husbeliofs Mjölqvarnar.....
__ Tegelbruk
— Garfverier -
3o
6
1
3o4
10
7
Tillsammans Lägenheter yo4
Härifrån afgår förminskade Lägenheter, nemligen:
Bebyggde och från Hemman pa viss tid
afsöndrade -
-
-
-
'
“
-1^
Salterier
-
--
--
--
2
Pottaskebruk ------ j_[_ 19
Återstår tillkomne Lägenheter 685
Arrende-Medel, som vid förra Tabellens upprättande utgjorde 3io
l\:dr 4o Skill, och nu upptagas till 635 R:dr 35 Skill., hafva alltså vunnit
en tillväxt af 324 R:dr 33 Skill., hvilket hufvudsakligen härrör från tillkommit
Arrende af ett Militiae-Boställe uti Inlands I ogden.
Ehuru Möles-Passevolancen, som före sista Riksdag utgjorde ö Midi
Banco för hvarje Rote, nu mera utgår endast med y R:dr Banco, och ehuru
någre förändringar uti sjelfva Rustnings- och Rotenngs-Verket icke äg
ruin, finnas likväl Rustnings- och Rotenngs-Kostnaderne okade med »4
R:dr 20 Skill. Denna diflference härrörer från skiljaktig beräkning ““ ln*
lands och Sunnervikens Fögderier, och äfven till en obetydhg del u 1 Norrvikens
Fögderi, men uti Götheborgs och Oroust och Tjörns *
Stats-bidrag upptaget till lika belopp som uti den förra Fem-Ars-tabellen.
Clericie-statens inkomster äro i högsta måtto obestämde och beroende
af tillfälliga omständigheter — derföre kan ock grunden för beräkning
13
af samma Stats-unclerhåll icke blifva annan, än osäker. Uti den vid sista
Fem-Års-Berättelsen bifogade Tabell, utgjorde kostnaden 38,991 R:dr
26 Skill. 9 rst., hvaremot den nu upprättade Tabellen upptager 34,567
R:dr 36 Skill.
Detta olius skulle alltså hafva blifvit förminskat med 4>423 R:dr
38 Skill. 9 rst., och sådant måste vara riktigt under beräkning att Presterskapets
Löhing till större del utgår i Spannemål och andre persedlar, hvilka
äro underkastade förändring i följd af gångbare pris. Likaledes är
beräkningen ojemn och synes egentligen hafva sitt upphof ifrån andre åsigter,
än de som grundlaggt uppställningen uti förra Tabellen, ty differencen
består deruti att underhållet blifvit ringare upptaget:
Uti Oroust och Tjörns Fögderi med -
-
3,265:
5. 9.
uti Sunnervikens
-
-
dito
-
-
-
j,4i4: 36. —
uti Norrvikens
-
-
dito
-
-
-
21:8. —
Tillsammans R:dr 4>701:
G 9-
hvarifrån afgår den tillökning som finnes upptagen
för Inlands Fögderi
-
-
-
277: 11.—
återstår R:dr 4>423: 38. 9.
Deremot bar detta Stats-bidrag icke undergått någon förändring uti Götheborgs
Fögderi.
Oaktadt så väl Presterskapet som deras Åhörare, genom Kungörandet
af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Circulaire den 28 Maji i83o, blifvit uppmanade
att afsluta frivillige Conventioner om Presträttigheternes utgörande,
och ehuru välgörande sådane Conventioner än skulle vara både för den ene
och andre, har likväl icke iner, än en enda blifvit anmäld, och äfven
denna har, emellan Pastor och Församlingens Innevånare, föranledt till
stridigheter, hvilka ännu icke äro slutade, utan bero dels på ytterligare
jemnkningar och dels på afgöiraude i föreskrifven ordning.
Kostnaden för väghållning är nu upptagen 2,459 R:dr 4 Skill, högre,
än uti Tabellen till förra Fem-Års-Berättelsen; denna olikhet, som endast
uppkommit uti Inlands och Sunnervikens Fögderier; för det förra med
1,829 H'dr 22 Skill, och för det senare med 63o R:dr 43 Skill., hvaremot
Norrvikens Fögderi beräknar kostnaden till En R:dr 12 Skill, mindre, äger
sill grund dels uti ökade dagsverks-priser och dels uti det förhållande, som
serskildt är uppgifvet för Sunnervikens Fögderi, eller att anspråken tilltaga
i afseende på vagarnes ständiga vidmakthållande. >— Emellertid, och då de
högre dagsve,frisen borit
varande Onus ut, Götheborgs, Oroust och0^™“^ |ft, mod h5va[l för
u.ppenbart ait oliXa gror,der
blifvit tolide vid beräkningen uti hvwje^F^den. R
^ Jen a[ No_
,•
„rtpr fien är i83o inträffade missväxt, PestyiKes ai
RäSskapSne men jag anser detta förhållande mera vara en följd af den
tidssDillan och kostnad för resa till Uppbördsstämma, liqvidera K ono
skatterne
vid besök
temmel[gT" gil vet "kunna antagas att
är tvungen ansta
ppbörden, efter ändra Uppbördsstämma!^ slut,
Elende
et; Rest-Längder, hvilket betydligen försvårar
Uppbördens handhafvande, hvarpå såsom exempel må namna , «
,
års Uppbörd, som, jemte föregående årens Restantier uti Gothelf
1832 års Upp^o ,
»
R:dr638 skill. 4 rst., omkring 3o,ooo
Olgs ‘V c|.'jl]'iS°-nå Restlängd, och indrifningen deraf besörjas genom
Si^iÄ de skattskyldig^ derigenom Kronobetje
ningens
besvär och resekostnader mångdubblas.
Det Ifidmg som Staten från Städene äger att påräkna, ar val
, V FXnsLd' af stigande eller fallande välmåga och af förandra^
lie vllin i 11 ,ts- fö r fa t lii in ga r, men icke af sådane förhållanden,
danita
på Jordebok s-räntor »Tionde och Afrad m. m
Zlt
Syheme nio uH>Me efta*
Räkenskaperne.
4
Indrifningen af Krono-Medlen uti Städerne
• i r . ,
svårigheter som på Landet.
ötaderne, moles icke af sådane
, .. t 1 "iohn Statsbidragen i det hela blifvit högre eller IWe in
haratas af följande uppställning:
ö
1 ic»re’ m~
Enligt Tabellerne till den år r8?8 oföifnc. TWat, i * •
,
Statsbidrag, sorn till Kongl. Maj:t och Kronan ingått:
“ Ut^°rde det
Pör *?"det
-
-
“
i75>963: 36. 8.
För Staden
-
-
.
54,193: 43- 8.
a3o>l5 3
Enligt nu upprättade Tabeller utgör samma bidragFör
Landet
-
T„. .
'
För Städerne -
5o53o' 3,' 'n
CS1 ,
,
0
.
9’
-
---Zl 226,440: 33. 5.
således har Statens inkomster minskats med R;dr 3,716: 45 ~—
».
0Ch I"rätlni"Sar
Tabell,
För Landet
-
n/,,nv
För Städerne -
2o52b- 3T «’
’lii;..!3- 8l446,408:
Enligt nu upprättade Tabeller utgör samma
bidrag:
För Landet -
.0 r ,
För Städerne -
207 i35 •* 3*->' 3’
J3Q7,»öö. Ja. 3. ^>6^:
2. 6.
47- 4-
Alltså minskadt bidrag R:dr i,863:
3. 2.
Det minskade bidraget utgör således:
För ilen del som ingått till Staten -
-
3,7,6-
,,
För den del som gått till diverse Verk
’7
^
och Inrättningar -
-
-
-
-
1,863:^2.
Tillsammans R;dr 5,58o:
/.
densimma^6) “'I6"3 ?“ UUgodonjuta så väl denna lindring sorn ock
ökat'sig, neraUgen.^’ '“k8' 0f™släende ställning, Städernas bidrag
ep"teI*ga Krono-skatter med -
-
-
5 336- 36 n
Utx afgifter till diverse Inrättningar med -
4?- 7.
Tillsammans R;dr 7,256? 36. 67
så alt Landets lindring uti Statsbidrag skulle utgöra sammanräknade 12,836
R:dr 3y Skill. 7 rst.
Politie. Det mera verksamma biträde man påräknat utaf de, vid
Socknestäminor valde Ordningsmän, hvilke äro försedde med Eder Kongl.
Majlis Eefallniugshafvandes ConstitutoriaJ och Instruction, har varit föga
märkbart och till och med alldeles uteblifvit i somlige orter. Anledningen
härtill är den, att Allmogen ogerna emot hvarannan angifver förseelser och
att den ännu saknar anda och håg för municipal-befattningar, och anser
dem mindre, för en utmärkelse af hedrande förtroende, än såsom ett ambulatorisk
onus, hvarföre ock vanligen en hvar gerna undslipper sådane
sysslanden så fort som möjeligt. Exempel hafva gifvits, hurusom Allmogen
fästat så ringa uppmärksamhet och vigt vid val till Ordningsmän för sedlighetens
bevakande och oordningars förekommande, att den dertill utsett
personer, som varit kände för drinkare och serskilde gånger dömde för
fylleri samt ingalunda aktade i samhället.
Den del af Örgryte Socken, som utgöres af Majorna eller Carl Johans
Församling, och, såsom jag förut omnämndt, är en fortsättning af Götheborgs
ena Förstad Masthugget, lyder uti Police-ärender under Stadens PolisKammare,
hvilket också är händelsen med större anparten af de såkallade
Galgekrogarne i sagde Socken, vid vägen åt Halland.
Scholor. Utom de i 1828 årsberättelse omförmälde 4 Scholor i Götheborgs
Fögderi, finnes der en sådan nu mera äfven i Örgryte Socken, hvarest
20 barn undervisas efter gamla Läro-Methoden.
Hälsovården j är nu mera ställd under omedelbart inseende äfven al
Sundhets-Näinder, enligt Eder Kongl. Maj:ts Kådiga Förordningar af den g
Julii och den 12 November i83i, hvarjemte Kyrko-Råden fått utvidgad
befattning med frågor derom genom Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
den 27 Februarii 1828. Ingenstädes på Landet är någon Barnmorska antagen.
För flere år tillbaka, då 2:ne nyligen examinerade Barnmorskor
förklarade sig villige att nedsätta sig i Landt-Församlingar, lät jag göra
föreställning härom i 2?ne Pastorater, hvilka dock vägrade Löne-anslag, så
att frågan derigenom förföll.
■
Krogar äro, sedan min förra berättelse, minskade från 143 till 58
stycken på Landet, i Skärgården, Majorna och Galgekrogarne, hvilket kunnat
så mycket hellre ske, som det nu mera ej är sällsynt, alt bonden, äfven
på kortare resor, medför egen bran vinsflaska och således icke behöfver
besöka krogarne.
Städer.
Uddevalla. Dess Utrikes Handel har minskats i samma molm, som
antalet af Slädens Fartyg nedgått lill 9 stycken. Senare åren hafva likväl
derstädes blifvit uppköpte betydlige Spannemåls-partier för afsändning till
Utrikes ort. Handeln i öfrigt har snarare aftagit än förkofrats, dertill väsendteligen
bidragit, att Allmogen på Dahls Land och andre Norrut belägne
orter besöker Norrige för sine prodncters afsättning och, upphandling af
sina förnödenheter. Näringsidkande Classen har derföre också förminskats,
men Fattig-personalen, åter, ökats. Med Fattigförsörjningen är den förändring
vidtagen, att Fattighjonen utaccorderas på Landet, i stället att tillbringa
ett lättjefullt lif i Fattighusen, hvilket medfört lindring i Fattigvårdsk
ost Haden. Derjemte är Stadens Tjensfemanna-personal reducerad från 21
till 9 dels genom Kämners-Rättens indragning med Eder Kongl. Maj:ts
dertill lemnade Nådiga bifall och dels genom flere sysslors sammanslående,
utan att derföre någon öfverdrifven ansträngning utaf nu varande Tjenslemännen
erfordras för ärendernes jemna gång.
Folkmängden utgör 3,416; däraf i,738 Mantalsskrifne och 1,678
Manlalsfrie.
Marstrandj befinner sig uti enahanda ofördelaktiga tillstånd, som viel
förra berättelsens afgifvande. Utaf den inqvarterings-ersättning, Staden
efter sista Riksdag erhöll till belopp af 9,000 R:dr Banco, är Stadens skuld
betald, och återstoden utlånt emot ränta, hvilken användes till bidrag till
Fattigvården. Folkmängden utgör 716; eller 396 Mantalsskrifne och 320
skattfrie. Vid Staden finnes en Bad-Inrättning, som årligen besökes af
personer från andre orter och dymedelst bereder Stadens Innevånare någon
förtjenst i hyror med mera dylikt.
Strömstadj har ej helier vunnit i välstånd, utan är äfven der förhållandet
lika, som i förra berättelsen är upptaget; dock äro af det till
Staden donerade Hemmanet Österöds ägor, livilke tillförene endast gagnats
till mulbete, 26 Tunneland i3 Kappland, för odling och bättre bruk, under
tiden borrtarrenderade till Stadens fördel. Den Bad-Inrättning, sorn
är i Staden, nyttjas årligen af en mängd menniskor från både närmare och
aflägsnare orter och tillskyndar sålunda stället en icke obetydlig förtjenst.
Folkmängden bestiger sig till 694 Skattskrifne och 717 Mantalsfrie, eller
tillhopa X ,411 personer.
Kongelf* med en Folknummer af 83a, deraf 4i5 Mantalsskrifne och
417 Mantalslrie, äger ett Suump-Yäfyeri med 4 sidar och 4°° R:drs till
verknings
-
17
verkningsvärde och ett nyligen anlaggdt Färgeri, som tillverkar för
500 R:dr.
Götheborg j äger nu en Folkmäng af 10,544 Mantalsskrifne och 6,5o7
Mantalsfrie, eller sammanräknadt 17,051 personer, och således 4^6 menniskor
mer, än 1827. Jemväl hvad angår denna Stad åberopas hufvudsakligast
sista Fem-Års-Berättelsen. Jag redogjorde då för hvad som blifvit
tillgjordt och återstod att göra till Stadens fördel. Götha Canal har under
tiden blifvit fullbordad och lemnar nu utsigt till förverkligande af de förhoppningar,
som voro fästade vid detta stora företag, sedan man äfven med
de förberedande åtgärderne för så väl uppmuddringen af Götheborgs Revier
och Hamn, som ock förbättringen af Segelfarten på Götha Elf hunnit så
vida, att muddringen bedrifves med 2:ne verk; deraf det ena med Ångkraft,
och att ett Angbogserings-fartyg redan är i verksamhet emellan Götheborg
och Ströms Säteri, samt ett annat sådant skall beställas, för begagnande
emellan senare stället och Wenersborg, så att Seglationen på denna
farled må blifva oberoende af idor, ström och vind, hvarförutan det nya
Slussverket nära Ströms Säteri, likaledes bereder säkerhet och lättnad vid
passagen förbi fallet vid Edet.
Något tillgörande för Sädeshandel med betydligt upplag i Götheborg,
har deremot icke ännu ägt rum. Man hoppas likväl att en större local,
passande till upplag, rengöring och riande af Spannemål, skall snart blifva
dertill använd; men enär denna rörelse erfordrar stort och stundom på 2
å 3 år icke räntegifvande Capital, skulle ifrågavarande anstalt, till oberäknelig
förmon för Rikets Westra Sädesproducerande provincer, mycket lättas,
om, emot full säkerhet och under visse vilkor i afseende på varans
godhet och vård, Lån kunde erhållas af Staten för låg ränta.
Med exporten af nedannämnde varor är förhållandet uppgifvit sålunda:
,
Jern3 Ståhl och Manufactur-Smiden „ tillhopa 694,955 Skeppund
och sålunda 94,258 Skepp, mera, än under de näst föregångne 5 åren.
Trädvaror. Bräder 3oö,5i3 tolfter och alltså 28,44° t°lRer mera'
Bjelkar 3o,2o4 stycken och följaktligen 3,013 stycken mera. Sparrar 34,879
stycken och alltså 7,070 stycken mindre. Spiror 18,067 stycken och
alltså 30,769 stycken mindre, än i förra berättelsen upptages.
Spannemål. Skeppningen deraf var liflig örn Hösten år 1828, serdeles
af Hafra och Hvete på England, men hopad tillförsel från flere orter ver
3
-
iS
kade till återfall af prisen i afsättnings-orterne Våren derpå oell föranledde
till flere enskilde, ganska känbara förluster. År 1829 utskeppades endast
någre få rester af de för utländsk räkning uppköpte partier.
Alun. Exporten deraf är i aftagande, hvilket skall vara en följd
dels af det låga priset derpå i England och dels af den omständighet, att
utförseln af denna Artikel derifrån icke är, såsom här, betungad med utgående
tull och andre afgifter. Likaså bär exporten af Tjära härifrån allt
mera minskats, men deremot i afseende på Linfrö Bergmossa j Ekbark
och Ben varit temmeligen liflig. Utförseln af Nedcrlags-Varor är vida
ringare, än den borde vara, och är det anmärkningsvärdt, att den, med
undantag af Salt, är högst obetydlig på Norrige, oaktadt den stora afsättning,
som här förefaller af Norrska produeter, hvartill Götheborgs Stads
Ilandels-Socielet trott sig finna någon orsak uti dryga kostnader för tullbevakning
af nederlags-gods och uti förbud emot varornes ompackning nki
mindre fastager eller omslag.
Importhandeln har inbringat i tull-uppbörd:
År 1828
—
1829
—
i83o
—- i83i
i832
663,866: 3a.
5.
662,249: 27.
6.
690,48 c: 35.
4.
7r7,294: 29.
9.
831,157: 37.
6. 3}565}05o: XS.6.
och således med 353,6^0 R:dr 18 Skill. 9 rst. öfverstigit tull-intraderne
de näst förut förflutne 5 åren, änskönt icke i förra berättelsen, såsom nu
blifvit iakttaget, afdrag skett för tull-lindringarne å Amerikanska och WestIndiska
tillverkningarne, vanligen utgörande omkring 4°>000 R:dr årligen,
så att öfverskottet nu kan anses ytterligare ökadt med 200,000 R:dr eller
i det hela med 553,64<> R:dr 18 Skill. 9 rst., hvilket förtjenar så mycket
mera uppmärksamhet, som under senare åren Conjuncturen för import varit
ofördelaktig ej allenast uti en jemt stegrad Cours, utan ock genpm
Quarantäns-omkostnader.
Emot all vana, hafva Varu-Reqvisitioner från Skåne skedt här på
stället, hvilket torde hafva sin bidragande orsak deruti att Quarantäuisbevakningen
i Sundet, betydligen hindrat införseln derstädes.
Då tillämpningen af transito-taxan för segelfarten genom Götha Canal
från Haf till Haf, redan i sin linda lemnäs det mest förhoppningsfulla
*9
resultat, som, äfven med nu varande dimensioner af Trollhätte Slussar,
synes komma att år från år stiga, samt lärer blifva af en än större och
oberäknelig lördel för Riket i en framtid, när nämnda Slussverk kan varda
utvidgadt till lika dimensioner som Götha Canals, torde det blifva angeläget,
att Diskont-rörelsen, såsom jag, i min sista Eem-Års-Berättelse, föreslog,
utsträckes äfven till belåning å varor, emedan, ty förutan, här aldrig
lärer kunna blifva någon sådan, för Riket gynnande nederlags-handel, hvartill
Local-omständigheterne så påtagligen inbjuda. Rikets senast församlade
Ständer åsyftade .visserligen detta ändamål med den då bifallne HandelsDisconten
härstädes, men afsigten härmed är likväl icke, i någon betydlig
mohn, vunnen. Den, som i nu varande Handels-Disconten upptager Lån,
begagnar dervid alla andra Hypotek än varor, ehuru det just är sjelfva
varorne, som i Handeln äro verkligheten och största säkerheten, i sjmnerhet
då de förvaras under Statens vård i goda Magaziner, och äro för eld
assurerade, dervid risken måste blifva, ingen. Bästa beviset härföre har
man redan dels deruti, att Götha Canal-Bolags f. d. Piscont-Verk, som i
många år utlånte millioner på varor, ej förlorade derpå, och dels att
Götheborgs Sparbank likaledes gifvit betydligare försträckningar på dylik
pant, utan all förlust eller annan olägenhet. Dessutom torde man ej sakna
anledning förmoda, att de utur Handels-Disconten hittills ultagne Capitaler,
ej varit mera använde till Handelsrörelsen, än till fyllandé af andre näringsgrenars
behof. Jag= anser mig alltså och på de skäl jag för öfrigt framställt
uti min sista Fem-Års-Berättelse, uppmanad att förnya min önskan, det
Lån på högst 6 månaders tid måtte, genom härvarande Handels-Discont,
blifva att tillgå på följande varor, nemligen: Salt, Socker, Färgträd, Caffe,
Bomull, Tobak och Tobaks-stjelk, till belopp af varans halfva värde för
dagen. Att utvidga belåningen till andra - varor, torde, för närvarande,
vara obehöflig^ enär de ofvannämnde, hufvudsakligast, utgöra laster för
Skepp ifrån andra Hemispheren och nu af Amerikanarne uppläggas på andra
platser, såsom Hamburg, Bremen, Antwerpen med flere, hvarefter Fartygen
hitkomma barlastade för att hemta jern. Det som vidare behöfves
för främjande af så väl Nederlags- som ali annan Handel härstädes, är
förbättrande af Stadens Hamn och Quayer samt i- och utlastnings-anstalter
med tillhörande Magaziner, Kranar m. m., dermed man redan börjar att
ifrigt sysselsätta sig.
Angående Skepps-Rederi-rörelsen har Handels-Societeten härstädes
förmält, att:
• p:
20
År 1828 ägdes här
96 Fartyg på tillsammans
8,008 Läster
— 1829
—
94----
7,878
—
— i83o
—
91--.-
7>595t§ö
— i83i
—
83
...
.
^>999x*oo
— i832
—■
73
6.7°5iVö
Således Ilar, under dessa 5 åren en förminskning uppstått af ej mindre
än 23 Fartyg till ett Lästetal af i,3o3 Läster, och hvadan Skepps-Rederirörelsen
icke anses för någon uppmuntrande näring; Varandes af HandelsSocieteten
tillika yttradt, att dertill i sin mohn troligen verkade reciprocitets-författningarne
för visse Länder och Norrska Fartygens helfrihet.
Sistnämnde Fartyg, som till mesta delen äro ovanligt stora och rymliga,
men för öfrigt föga kostbara, skola tillegna sig förnämligaste utförseln af
Svenska Trädvaror, till så låga frakter, att de försvenska Fartyg, som äro
skarpare byggde och mera ämnade för långresor, ej kunna antagas, under
förment afseende jemväl på de onera, som åtfölja Svenska Sjöfarten, ibland
hvilka äro serskildt nämnde kostnaden för Fribref och Turkiske documenter,
som för Svenska Fartyg måste ofta ombytas, då deremot documenter
för samma ändamål gälla för Utländske Fartyg, utan ombyte, så länge
Fartyget finnes till, hvarförutan äfven nu blifvit åberopadt att Consulad-i
afgifterne på Utrikes platsar äro ganska dryga för Svenska Skepp.
Påmönstringar för Svenska Fartyg hafva, vid Stadens Sjömanshus,
utgjort:
År 1828 “ iq3 stycken, med ett Lästetal af xa,25i
—
1829 “ 206
-
13,946-1
—
i83o “189
-
-
-
-
-
12,448^
—
i83i “ 208
-----
i3,o35i
—
i832 “ ej uppgifvet.
Afmönstringar härstädes för Svenska Fartyg hafva skett.
År 1828 för 234 stycken Fartyg å tillhopa
—
1829 — 208
.....
—
i83o — 171
—
i83i — Jp3
-
1832 uppgift saknas.
r4,6o5 Läster
14.273 —
10,9421 —
12,097
—
Påmönstringar för Utländske Fartyg:
—
1828 — 4^2
—
1829 — 369
—
i83o — 3o5
—
183 r — 444
st.
- å tillhopa
Lästelalen ej uppgifne
■
i8,32i Läster
-
17,385 —
23,775
— i83a — uppgift uteblifven. Bland detta antal Utländska Fartyg
hafva 1,039 varit Norrska.
Beträffande Fabriker, åberopas jemväl här förrberörda och bifogade
Sammandraget af berättelserne härom. Bolaget Gibson & Keiller, som vid
Staden redan äger en större Segelduks-Fabrik, för hvars utvidgande localen
dock är hinderlig, äro sinnade att flytta Fabriks-Rörelsen Feni fjerdingsväg
från Staden till ett af Bolaget inköpt ställe med vattenfall, och alt der
etablera Fabriks-rörelsen i en schak, som i vårt Land knapt varit tänkbart
och säkert aldrig förut sedt. Ett rum, 100 alnar i fyrkant, är redan
under täckning för att till Våren inrymma Spinneri-Machiner, Väfslolar
och Chemiska bleknings-apparater.
I afseende på de uti min sisla berättelse omförmälde allmänna inrättningar
i Staden för Undervisning, Sjukvård och Fattigförsörjning m. m.
har ingen annan förändring ägt rum, än att Frimurare-Ordens Barnhus
under tiden blifvit upplöst och att i stället af Frimurare-Samhället nu underhålles
ett betydligt antal värnlöse barn genom ^pensionering på Landet.
Handels-Institutet härstädes åtnjuter, efter Eder Kongl. Majlis Nådiga
Beslut, nu mera någon viss andel utaf Stadens Tolag årligen, och Chalmerska
Slöjde-Schokn har år 1829 erhållit ny Organisation till en tecknisk
undervisnings-anstalt, för omfattande af det för Näringarne och Slöjderne
i vår tid oumbärliga af Physik, Kemi, Kemisk tecknolog!, Mathematiska
Kunskaps-arter, Linear-ritning och fri handteckning m. m. samt arbeten
i Träd och Metaller, dels af enklare och mer sammansatte machiner
till begagnande i Näringar och Slöjder, dels af Modeller i mindre Schak
af enkla mechaniska rörelser och hela Machiner. Denna Schola, der Eleveria
icke betala någon afgift för inträde och undervisning, har redan varit
begagnad af ynglingar från flere Rikets Provincer, och lemnat resultatet
yida utöfver hvad man hade skäl att vänta; dock emedan Scholans Fond,
gifven utaf framlidne Canzli-Rådet och Commendeuren W. Chalmers i lifstiden,
och sedermera ökad utaf räntemedel genom Frimurare-Barnhus-P*'
rectionens försorg, är otillräcklig för Scholans framtida bestånd och utvidgade
verksamhet, behöfver den förnyadt vedermäle af den Nåd Eder
32
Kongl. Maj:t redan täckts visa och äfven att något anslag af allmänna
medel sker, hvilket torde kunna med desto mera billighet påräknas, som
anstalten ovedersägeligen är, och med tiden bör blifva, än mer nyttig och
vigtig för Rikets Vestra och Södra Orter, och enär en dylik Inrättning i
Stockholm, nemligen Technologiska Institutet, åtnjuter årligt anslag af Staten.
Den här inrättade Sparbank framskrider märkeligen att vinna allt
mer förkofran och allmänt förtroende. Vid nästlidet års slut utgjorde
dess tillgångar 280,667 R:dr 3p Skill. Banco, och delägarnes antal 3,845
stycken.
Götheborg å Lands-Canzliet dan 9 December 1833.
AXEL ROSEN.
E. Engström.
O. H. Holmgren.
■
/ >*
Tabell för Städer ne inom Götheborgs och Bohus Län.
Götheborgs Stad.
Hu» och Tomter
Jord . -  "Väderqvarn
Sockerbruk
Tegelbruk
Ättike- och Segeiduks-Fubriker
Garfverier
Tobaks- och Snus-Fabriker
Summa
Uddevalla Stad.
Hus och Tomter .
.
.
.
Jord •*■•••«
Sockerbruk ......
Tull-Mjölqvarnar med 6‘ par Stenar hvarde
ra, Kyrkan tillhörige
Dito med 3 par Stenar
Husbehofs-Väder-MjÖlqvarn, oskattlagd
Tull-Sågqvarn, grofbladig .
Tegelbruk.....
Repure-Rnnor
.
. i .
Skepps-Varf .....
Summa
O
p- O
^ o
M cr
3 H
s. °
gE
>-• ro
B »i
C/Q «
B
n Cd
• -5
B
fT
Jord.
900
i!
913
474
550
B
oq
1,067
550
1,067
213 434
o
c/q
B S
$ p
F
Cd
o
S
Cfc
|
H
B
B
B
B
C
-
155 1,772
155 1,772
4,544 5,191
Marstrands Stad.
Utsäde af
35
35
28
185
185
15
81
81
61
14
14
25
i
Medel-afkastning sedan
•
är afdraget.
Underhåll
ne
Kreatur.
Uppskatti
Arter,
I--
Potutoes
Hvete.
to
B»
c/q
Korn.
Hafre.
2
B
B
fl-
en
Arter.
|
Potatoe
1
Hästar.
Oxar.
W
O
d
3
C/Q
er-
ci
£-*
Öo
Svin.
* Getter.
Hus
och Tomter.
Jor
d.
P-
fia
r?
—
1
_
_
4,413,432
36
9
4
191
93
264
1,067
333
95
14
2,166
97
53
283
53
19
18
—
—
130,000
__
__
—
*--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
_
—
—
—
_
-—
'-
—
.-—*
—
. -
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
__
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
_
—
-T-
-- _
_
_
—-
—
-- .
--
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
----
—
--v
.
__
“—
—
—
_ ;—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
«-i
—
—
__
__
_
--
--
333
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
191
93
264
1,067
95
14
2,166
97
53
283
53
19
18
—
4,413,432
36
9
130,000
—
—
—
■—
—
—
—
—
.
••
_
_
,
__
_.
..
_
458,140
. _
,
4
62
36
280
105
366
150
16
620
98
8
175
12
60
21
—
-- ■
—
87,860
_
__
~
--,
--
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— '
—
—
—
—
—
—
—
--
__
_
-
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
*-.
—
—
—
—
—
—
—
-rf-
—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
----
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
T-
—
4
62
36
280
105
366
150
16
620
98
8
175
12
60
21
—
458,140
—
—
87,860
—
—
_
79,665
24
2
30
31
20£
^30
20
—
12
240
8
_
80
7
25
. ,
_
__
8,000
, —
ft-
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
,
_
2
30
20f
— — ---
— ■ -
__
-
_
_
34
30
20
12
240
8
—
80
7
25
—
—
79,665
24
—
8,000
—
—
—
__
_.
180
-
_
.
_
128,450
—
50
—
60
270
—
500
25
—
ilo
-'
15
35
—
_
_
4,800
z
—
50
180
60
270
• -
—
500
25
—
Ilo
—
15
35
—
128,450
—
—
4,800
—
—
—
—
—
—
—
--
_
92,838
16
, .
_
16
180
12
12
280
90
—
64
1,440
30
6
120
30
16
50,000
_
" —
-*
*-
—
—-
—
—
—
—
16
180
12
12
280
90
—
64
1,440
30
6
120
30
16
92,838
16"
=1
50,000
—
—
Eriik, Manufacturier
,
Qv arnar, Fabriker
m. m.
900
74,333
18,100
11,066
6,486
32,500
143,386
16,800
7.000
2.000
1,000
3,000
-1,233
4,700
35,733
3,600
3,600
Summa.
4,413,432
130,000
900
74,333
18,100
11,066
6,486
32,500
4,686,819
458,140
87,860
16,800
7,000
2,000
1,000
3,000
1,233
4,700
581,733
79,665
8,000
500
88,165
128,450
4,800
3,600
136,850
92,838
50,000
36
16
'32
32
2Ö
S t a t s - B
d r
Bevillning efter Bevillnings-Förordniugen.
Efter usta
Art.
6,351
6,351
1,076
1,076
253
41
41
253
432
Efter r.dra Art.
Efter
lista §.
—
142,838
274
"274
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och
inrättningar.
g?
tö:
c/q
C* o
oq*
23
16
4,615
946
_1
947
1,006
9
7
185
1,237
465 12
126
173
M
a o
B 0.0
F-'- o 2
cd
n
Sj:
b cd
w* **
B bf:
<ro b
7 2.
>B
4,604
41
9
3,226
42
2
25,350
31
2
553
_
.
876
26
4
108
—
-:
—
260
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
1
38
5
_
_
—
—
—
--
—
—
—
-,
—
148
32
------
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
9
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
z
12
46
O
8
----
- ,
_
—
—
—
—
i_
_
■ _
—
65
—
_
—
__
_
—
—
—
—
—
_
__
4,604
41
~9
9^373
31
~3
25^350
31
~2
553
—
—
876
26
~4
108
294
44
916
14
_
1,560
34
__
27
-
425
4
—
40
_
. . -
175
34
—
—
—
—
—
—
__
. -
—
—
18
■-
—
—
33
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
____
__
_
--
—
—
—
—
—
—
-
1 -
—
—
—
—
_
__
4
—
—
—
—
*-
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
_
_
2
—
--
—--
—
—
—
—
—
—
—
—
_
---
—
—
6
—
—
—
—
:—
—
—
—
—
—
—
1-/
2
33
23
16
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
294
44
—
1,173
20
—
34
—
27
—
—
425
4
__
58
40
24
248
15
6
320
31
—
--
—
_
32
32
--
50
■--
--
-
——
*-
—
—
—
—
--
_
1
—
—
--
—
—
■—
—
—
—
—
—
40
24
“
249
15
~6
~320
31
—
—
—
—
"32
32
—
50
64
256
43
2
322
—
207
f26
__
__
31
9
28
9
--—
—
—
—
--
_
__
—
—
—
7
9
7
—__
—
—
—•
—
•-
—
—■
—
—
64
~*
—
273
33
~6
~322
—
—
207
—
—
126
—
—
31
185
32
5
—_
—
—
—
—
—
____
_
__ -
38
100
—1
—
730
46
—
—
—
—
27
—
—
67
1 1
--
—
—
—
T~
—
--
--
-_
_
—
38
—
— J
"285
32
~5
"730
46
—
—
—
—
27
**—
=
Z7'
43
43
Summa.
46,672
260
1
148
36
22
12
_65
47,219
4,340
193
33
2
6
z
33
34
38
32
9
6
46
23
Ständige .Räntor.
. cd
►“•o
ro r
*1 M
I T3
V) CAI
fr i
“ o
f °
B
-
258 36
gwB
B ta
BB
B . w"
C/Q
2,613
2,613
465
36
36
12
CA
>
15
15
13
36
36
Summa.
2,613
15
B
ro
B
-
2,629
724
13
737
126
24
126 12
173
4
15
15
177
104
*
5'
80|32
8Ö|32
p-prt
2 o
B r»
SJ B
(O g}
P
-
Gr
O:
Clereciets Underhåll.
n
o
B
B
cd
ro
rf
53 2-  C/Q **
ro O
B •
CA
Sumr
71,129
28
13,069
1
2,300
794
5
4
16,163
6
4
44,983
25
4
46,716
24
5
228,279
13,031
1
10
35
38
5
1,344
34
—r
3
—
—
—
7,400
—
—
4,011
13
4
4
5
- _
_
148
32
■
36
9
22
6
5
—
12
46
8
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
65
1,344
34
—
71,129
28
■3
13,069
1
—
2,300
—
—
794
5
4
16,163
6
4
44,983
25
4
7,400
__
T”—
4,011
13
'
4
46,716
24
5
241,597
34
10
237
—
—
2,502
—
—
Pastor La
bestäme
r in
lör
gen
1.
331
32
—
83
16
—
415
—
—
1,814
—
—
351
—
—
Utgö
Tomt-
res
ägai
lif
e.
2,878
30
—
13,261
221
33
30
40
29
—
~
■ ■
"' •
"
j 1
'
__
_
4
""
—
—
_____
_
*2
__
—
1
—
.
■
6
■
_____
2
23
_
__
_
_
_
_
—
---
—
—
--
—
—
—
—
—
—
_
—
33
16
—
237
=
—
2,502
—
—
—
—
—
~331
32
—
83
16
—
415
—
—
~1,814
■—
—
351
—
—
—
—
2,878
30
1
—
13,564
42
—
1,133
98
16
166
32
265
412
201
16
3,083
28
6
—
—
-
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—-
—
—
—
—
—
—
—
,-r-
——
—
—
1
—
—
100
1,133
600
98
16
25
166
40
32
265
65
______
412
60
___
ion
20
_
_
201
700
16
3,084
' 3,037
233
7
28
15
28
6
2
9
“—
~~
-
__
—.
z
_
—
--
_
_
_
__
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
7
100
’
60(J
—
—
—
3
—
25
—
—
lö
—
—
65
—
6Ö
—
—
100
—
1-
“2Ö
—
—
700
—
—
3,278
5
"6
_
149
18
—.
47
_
_
_
_
47
—
--
—
—
—
—
—
—
90
—
—
472
2
5
134
22
.7
1,088
22
—-
219
32
—
166
32
—
152
16
—
538
32
-
400
—1
—
100
—
—
300
—
—
685
—
—
4,588
80
14
32
7
'
—
—
-
___
, \
' '
134
221
1,237
40
=1
266
32
166
32
—
152
16
—
585
32
400
—
—
100
—
—
300
—
—
775
—
—
5,141
1
—
ct
(A
t*-
3.
oq
?e
2 <
CJ ro
Cdo 2
ro « ro
B*
“ Ä
c ro
£ Q
B
Summa
Stats-Bidrag.
Anmärkning.' Orsaken hvarföre icke något Hemmantal fln0S utfördt för Götheborgs Stad, är den, att utom den jord hvarå nu varande Götheborg är funderad och hvilken i Jordeböckevne inora Columnen, under namn af Eklanda anraarke» för a Hemman, ar den öfriga och mesta jorden donerad till Staden redan den tiden, då ännu ingen Skattläggning till Hemmantal ägde rum, och finnes följakteligen icke pa något satt i Kronans Jordeböcker antecknad; dock ar berörde
jord, i följd af Kongl. Majcts till Kongl. CaUmar-Collegium aflåtne Nådiga Bref den i5 Januarii i83i och Kongl. Collega derpå grundade Skrifvelse den 7 December förledet år, nu under skattläggning.
Götheborg å Lands-Contoiret den 2o:de November 1833.
O. H. Holmgren.
I
\
•
,
’-v
,
’
' *.
,
^
•
.V
utan
inbegripne, Frälse
och Båtsmans-Torp
under ständig Äganderätt
Krono-Säterier
.
.
,
Frälse-Säteriér
Saterie Buslhåll .
Rä- och Rörs-Hemman
Insockne Frälse-Hemman
Utsockne Frälse-Hemman
Frälse-Hemman .
Krono-Hemman .
Krono-Rusthåll •
• . .
Dito Augments-Hemman
Rrono-Skatte-Hemman
Rrono-Skatte-Rusthåll
Dito Augments-Hemman
Militise-Eoställea .
Civile Boställen
Eeclesiistique-Boställen
Gymnasii- och Scholae-Hemman, Frälse
Dito
Skatte
Hoipitals-Hemman, Krono .
K-igsmanshus-Hemman, Skatte .
Zots-Hemman, Skatte ....
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med flere Lägenhete
Mantal, sönå ej under något Hemmans Ränta är~ :
Dito Skatte
Di to Krono
Dito obebyggde
Oskattlagde, bebyggde Dito, deraf Ryttare-, Soldatsa838
stycken
Rrono-Torp nied Frihets-år
Backstugor ....
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman,
Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af sä
der något Hemmans Ränta äro inbegripne,
Dito Krono
....
Dito Frälse
.
Tull-mjölqvarnar
med i å a par Stenar
.
Tull-Sågqvarnar,
Grofbladign ...
Dito,
Finbladiga
.
.
•
Husbehofs Mjölqvarnar, deraf 1 med särk ild i Jordeboken uppförd
Husbehof! Sågqvarnar .
Stampar ....
Ämnes-IIammare
Sockerbruk och Porter-Bryggeri, sammanslagne i värde och beskattning
Pappers-Bruk
....
Tegel-Bruk .....
Segelduks-Fabriquer ....
Såpe-Bruk
....
.
Skepps-Varf
....
Repslagare-Banor
....
Olje-Slagerier .
.
.
Garfverier
....
.
Linne- och Bomulls-Väfnads-Fabriquer
Tobaks-Fabriquer
....
Ätticke- och Kirnröks-Bruk, sammanslagne i väl
Skärgårds-Verk, Säterier
Pottaske-Bruk
Ilands- och Härads-AIlmänning, omätt, utan Skog eller synnerligt värde
Diverse Personer, som ej höra till viss näring .....
Tillkommer i Inlands Fögderie, Koön, donerad Marstrands Stad, t mantal
Skrapokatt, en Torp-lägenhet 5* d:o
JNTorrvikans Dito Ysteröd och Boyar, doneradt
Strömstads Stad .
•
.2 d:o
kildte slag, som ej
Skatte
tänta
Hemmantal.
ni
2
n
C
-
Stycken.
3
2
634
1941
57
22%-g
61*
10
I I 128
80 oxs
8541
4* °rb
I25i
3o|
57I
räöf
44
1
6
u
rde och beskattning
Stycken.
2
3ö|
3
774
22Ö|
62-I
^444
783I
l2ll4
9*3-1
945J
482i§|
*424
-
s?
i39/3
54
I
8
H
4§
Summa
37
X#
Ö
<'
tor
£! c
e-e 2
p zr
Cfc o
te **
'JO
Styck.
26
125
67
319
5,58 i
447
99
240
Tabell för Landet
inom Götheborgs och Bohus Län.
Utsäde af
Medel-afkastning, sedan Utsädet är afdragit.
T:r<
■241
27iV
I2li
224
101
482
284;
IO9
551
i6§
3oi
53
8
*2
94
tea
oja
I
P*
O
**
B
1
Hafre.
Blandsäd.
Potatoes.
1
53
I
n
S»
tea
oja
1
Korn.
53
te
?
0
Blandsäd.
►t
to
l’:r.
T:r-
T:r.
T:r.
T;r.
T:r. 1
T:r.
T:r.
Tir.
T:r.
T:r.
T:r.
4
6
24
4
ii
81
8
24
, 24 1
72
12
4
121
281
336
i48
7°!
33^
2o9|-
*,°79
x,3oö |
1,282
6a x
3oo4
Q
32
22
i3
6
23 1
20
70
160 1
I IO
65
26
4
12
7
4
3
25 I
. 8-
32
69
35
20
12
ix51
3x5
1,004
142
77
4°3 1
192
867
i,4°8 |
1,820
558*
3x i|
579I
i,775i
1,337
7IO
483
1,730 1
i,°4,
5,i834
8,4o4!|
5,249
3,o39
i,93o
Sif
233
55o
1745
126
331 |
140I
77'!
8o5
*,9821
5x41
522
56?*
i4^
278
72
35|
162 I
83
5o8
689
1,2664
3°9l
*491
I I2|
i54
*>°49
i5y
22 \
242 1
»Sejs
i,i32|
6941
3,9854
6074
i i5
26-i
208
241
5
43 |
2254
, *4'1!
791
934
22
5o4
q,oo3
4,354
3,oi4
2,25a
9,488 J
3,783
i9,8i5
44,103
19,809
*4,3491
9>o,4
3841
3,5x8
1 °,197V
2,486
x,4g6
4,327 |
i,63a|
10,242
12,5764
35,957
8,i3i
6,o34i
7o5|
i,310
5,462“
qqo
54o
1,845 |
8,»
7,o56
4,o8å
20,768
3,385
2,3i9
2l5§
5.4
i,4o2
212
209
584
326
i,5241
1,880
4,708
789l
955
83
202
298
83
57
212 I
ix«l
644
932
,,°9*
356
a32
i37
33i
646
i52
101
367
a3o§
1,111
i,466
2,39i
651
4x4
*9^ i*
571
x,o55
3671
i45!
753
36ol
i,3oi
2,597
3,8of
i,563
568
4§
*9
3i
14
4
32j
1 7*
a9l
6l
IOO
36x
56
x§
8
7
4
4
8
21
7l
24
*71
IO
l6
12^
12
108
12
3
20
58
i44
60
432
48
*4
“ 4
21
24
II
121
3o
—
27
65
76
29
5o
5
2§
17
2|
24
3
35x
81
7*
7
-
i6|
i3|
69
24
4
9a
5!
1324
56
3a84
884
25
2å
3
21
3
9
1 w
*9i
12
804
12
---
26
55
52
10
82
—
208
277
I
260
5o
—
i64
i
3aoi
i,654
6371
57
1,73°
<6J
i,456
1,49°
6,45o
2,4X2
237
I
4
7
4
I
I I
36
1---
8
20
224
I2|
4
9
*7
90
35
3
52
! —L
92
85
36o
140
21
*92
i5
3o8
162
8
178
j -
*97
67!
3»2I7
645
56
—
--
' *" ^ ■
j
1
-......- ■
1 " '
■
.......—
--
-----
---
l —
1 “ - J
1
--
—
—
-
__—
---
I _____
--
--
..
—
--
—
«-
--
—.—
—
-—
—
—
—
--
-----------
—-
--
---
——
•-
—
■ , -
—
—
--
—-
. *-
—-
——
--
—
--------
__
—
—
-.......
—
■-
---
-—
----
•--
■-
—
—
--
—
—
-—
—
•-
—
—
—
—
—
—
--
--
—
-—
—
—
—
—
—
s-
——
*--
-—
--
—-
—
—
—
—
——
--
—-—
—
—
—
——
—
--
——
—
--
——
—---
---
—-
—
. —
—■—.
*--
_-
---
----
—
—------
—
——
--
--
----
—
—
--
------
——
-—
--
—
—
*-
—
—
.-
——
----
--
---
*-
..
--
-------
——
--
—
--
—
—
*-
—
—
—1
—
--
—
——
—
*-
—
—
—
•-
——
—
—
•--
—
---
*---
—
----
—
——
—
----
---
"
--—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,595
16,9161
3o,637l
9,672!
5,7684
23,180
9,2å5
4 53,922
83,5642
j| x i5,539-
4 38,555;
j 23,4o8
Underhållne
Krealui
••
I
►d
0
te
w
te:
O
M
g*
cj
B
OQ
i
G-
»d
teo
C/3
<
0
o"
te
n
B
0
i
CD
f
U
?
,
T:r.
St:
St.
St.
St.
St.
St.
St. j
48
6
4
20
6
i3
4
3,076
i4a
164
4*4
239
357
247
210
i3
12
4°
20
56
l6
3oo
6
--
16
24
12
20
3,83o
352
46
688
397
782
4.0
5
16,712
i,°95
3.8
I,qq3
1,3x5
2,8.4
1,280
6
2,3.0
3l2
IO
535
296 i
1,076
297
i,583
* *7
24
292
*5z!
4.2
13o
8
2,098
333
xo
689
416
*,44°
162
28
373
66
8
*37
77
284
3o
8
98,o56
4,375
i,596
*3,119
6,23o
9,668
7,093
l6
29,794
5,o46
i 35
9,264
5,062
. 6,0(35
3,020
100
14,588
2,233
7 2
4,6*9
2,373
8,95o
■ 1,562
4o
4,°4°
666
110
1,351
692,
i,963
54o
48
*,979
i53
74
366
222
4o8
184
12
3,äo4
200
138
728
375 ■
964
3*9
7,048
786
24
I,4o2
867
1,692
696
*4
204
23
35
24
66
3o
48
5
8
6
12
8
200
3o
72
42
i56
18
»88
*7
32
16
5a
27
241
4
.
3o
12
34
16
744
10
---
i54
26
ai2
43
6
67
——
—
55
10
67
20
5
860
15
‘ ------- '
122
- "r '
- ■
■
13,984
348
20
4,896
854
6,24<>
1,528
74
78
1
.
. 8
2
IO
2
360
_____
,_
1-
-
--
56o
*9
---------
124
60
208
92
IO
*,7*8
42
’ ......
43o
66
7°9
201
—
—
_______
1
——
■--
—
—
•-
-
——
-
___
_
—-
1
——
——
-------
--
1 ''
_
__—
- -
. . ■-
-
—
——
^--
,—-—
■-
•-:
—
--
—
—
---
’
----
--
—-
■-
_ —
—
—
------
—-
........
■
' —*
--—
-a-
--
--
-----
'
-
---
--
—
v
■
*—“
p—-
—
... ..
—
—
--—
——-
—
—
-
--
—
' -
—
-
—
--
\
—
---
■
_
—7-
•-
'
*
------
---
--
—
■—
HZ
I
*
Z-—
___
—-
—
—
-—
j-
■—
•-----
-
—
1 “
208,5ox
i6,5of
10
1
3 41,63c
)j * 9,88fc
54,727
118,001
1
380
Uppskaltadt
Vä rde.
R:dr.
14.700
352,665
3o,i88
6,000
275,806
1,014,4*3
200,788
86,574
240,480
62,976
3,58o,4t>4
3,161,441
1,365,270
471,260
167,930
184,182
378,900
i3,53o
4,5oo
16,700
*4>73°
sk.
6,209
27,891 •
20,346
51,888
698,533
5oo
115,228
48,328
t,378
10,157
1,666
202,620
22,514
20,000
4,5oo
1,000
356,ooo
i5,5oo
75,o33
15,85o
32,200
36,320
107,482
60,600
206,001
104,000
18,000
10,413
Anmärkning:
a,874a 3,268l|:Må| 9>372j I»a8H
Anledningen hvarföre denna Tabell, emot 1828 Års, upptager Sju oförmedlade Mantal mer, är den, att en del af Städene» donerade Hemman kommit att då från oförmedlade Hemmantaletjiteslutas, mea nu ,nnefdttas utl det samma
3,883,654
S t a t s - B i
Bevillning.
Efter usta
Artikeln.
lista §. år 182!?
lista lill 8:de §§.
år i83o.
R:dr.
26
313
'35
7
708
1,782
5o3
232
763
112
7,383
9,966
3,691
928
29.5
527
1,481
38
11
47
37
38
*77
43
4,318
4
. i36
3 *7
467
117
i,o53
52
87
sk.
Elter Bevillnings-Förordningarne
åren 182a och i83o.
Ralf.
sk,
24
4o
36
36
28
28
7,24
.1
6! 36
48
23
29
2
3
2
6
11
1 r
8
2,4i5
36
36
4o
24
716
780
864
4o3
24
*7
62
3g5
33
9
3:dje, 4;,le oell
5:te §§• år 1823.
allsta till 36:te
§§. är i83o.
R:dr. -
822
37
12
621
2,770
585
*95
484
7*
7,663
6,398
2,927
44
sk.
47
34
40
I
*9
i4
12
4o
593
26
9
33
29
27
38
7
39
46
107
4,i46
1
3oi
79
■446
45
48
IO
2
1,090
56
i5o
78
78
680
410
121
492
220
3o
4,429
38,287 22 — 3,308.40 5 36,437
:dc 1
6:te och 7;
är 1823. 3j:de
till 4«de §§.
år i83o.
24
4o
21
20
44
R:dr.
sk.
r.
-
. k-
—-
—
—
__
—
_
—
—
—
--
—
—
—
—k
—
Bränvins
Bräimings
Algift.
R;dr.
3
266
4
1
3o3
658
69
35
70
i5
2,724
i,255
5io
186
59
9°.
293
‘3
sk.
4
590
62
3
369
— 7,65a
9
46
16
18
*4
4
25
21
24
l6
13
35
4°
18
32
32
•4
36
R;dr.
29
1,402
77
20
i;633
5,217
i,i58
46o
1,318
*99
17,77!
1 7,6i5
7,128
i,875
i,o85
1,482
2,772
68
at
82
69
5i
237
%
111
q,o55
5
x36
705
567
181
i,5i3
85
543
45
55
16
2
,i38
79
180
72
81
682
4i6
i32
5o4
228
3o
33
7,213
43 I — 85,C87
sk.
Götheborg å Lands-Contoiret den 8:de Oetober i833.
O. II. Holmgren.
3o
28
1 x
33
18
42
28
3i
7
36
28
Mimma.
10
to
S t ä n d i g e Räntor.
Jordehoks
och
Hcmmanlals
Riinta.
R:dr.
568
55
W
.081
3,988
298
371
662
1.8
20,714
8,899
4,485
1,356
5o3
5^5
371
4*
i3
66
3o
sk.
3a
x4
87
3i
3x5
6c,
18
38
23
53
618
43
42
2 x
6 44,696 34
a6
44
Krono-Tiondc.
Afrad.
38
18
R:dr.
44
ai
33a
896
a6o
122
4i4
o 67
3,763
4,095
1,93 x
655
617
18
5
28
i3
i3
*9
*7
6
>3,754
sk. r.'
24
46
R:dr.
112
I x
6
728
49
3,.o.
11
28
35
7°9
sk.
32
10
Mantals
penningar.
R:dr.
9
99
i3
3
*93
495
i37
' 7°
x83
28
2,673
1,102
425
9>
189
4x5
12
3
>4
18
x3
72
*7
4,790 3a 3 11,873
1,763
3
48
1 x6
i32
37
406
16
56
20
6
8
1
2
3
5
3
95°
sk.
12
40
36
4
Lagmans- oell
Härad sliöfdinge-Ränta.
R:dr.
78
.87
5t
23
85
12
9°3
1,189
467
118
23
i83
4
4
»7
3
643
1
tö
3i
73
12
223
8
280
— 4,707
24
12
36
24
36
13
Gcrnings
Oren.
R:dr.
l8
*9
sk.
32
R:dr
5o
~ 7
\
Jk
Landet
inom
Götheborgs och Bohus Län.
agit.
4
loo'
a6
12
3ii2
g3o
522
*491
115
22
014
,o34|
,3i9
955
232
4*4
568
56
i6
>4
5o
25
a37
4
2 K
56
►3
O
Underhållne Kreatur.
T:r.
48
3,076
210
3oo
3,83o
16,712
2,3 10
i,583
2,098
373
98,o56
29.794
14,588
4,o4°
i,979
3,204
7,048
204
48
200
*88
241
744
67
860
i3,984
78
36o
56o
1,718
,3,4o8
K
(u:
C
x
.!*
St:
6
142
i3
6
352
i,°95
3 i 2
»7
333
66
4,3 7 5
5,o46
2,233
666
i53
2QO
H
5
3o
*7
4
10
i5
348
1
*9
42
St.
4
164
12
"Te
3i8
10
24
10
8
i,596
i 35
72
ilo
74
138
24
20
208,5oi
i6,5o5
St.
20
4*4
4°
16
688
i,Q93
535
292
689
*3?
3,* 19
9,264
4,619
1,351
366
728
1,402
35
8
72
32
3o
154
55
122
4,896
*■ 8
124
43o
d
D
fia
►B
St.
O
6
239
20
24
397
i,3i5
296 |
i57 i
416
77:
6,23o
5,062
2,373 i
692;
222
375
867
24
6
42
16
12
26
10
854
2
St.
i3
357
56
12
782
2,814
1,076
4<2
*,44°
284
9,668
16, o 65
8,955
i,963
4o8
964
1,692
66
12
i56
52
34
212
67
6,24*»
10
60
66
208
7°9
St.
4
247
16
20
410
1,280
397
ilo
162
3o
7,090
3,020
1,562
54o
184
3i9
696
3o
8
18
37
16
43
20
1,528
2
93
201
2,762
4i,639
i 9,886
St.
54,727; 18,001
8
28
8
16
100
4o
48
12
*4
74
380
Uppskattadt
Värde.
i
Ridr.
sk.
r.
14,700
_
—
352,665
—
—
3o, 188
_
6,000
— i
-7
275,806
__-
—
i,oi4,4i3
—
—
j 200,788
—
—
I ■
86,574
—
—
i 240,480
—
—
82,976
_
—
3,58o,464
—
■-
3, iÖr ,441
—
—
1,365,270
—
—
471,260
—
—
167, q3o
—
—
184,182
—
—
378,qoo
—
—
i3,53o
—
—
4,5oo
—
16,700
—
i4,73o
6,209
27,891
—
20,346
—
51,888
—
—
698,533
_
5 00
—
z
r 15,228
—
__
48,328
—
—
1,378
_
_
ro,r57
—
—
1,666
—
—
202,620
—
—
22,5r4
—
—
20,000
—
—
--
—•
_—
,—
4,5oo
—
—
1,000
.—
—
356,000
__
—
r5,5oo
.—
—
75,o33
.—
—
15,85o
—
—
32,200
—
;-
36,320
—
—
107,482
—
—
60,600
—
y
•—
—
206,001
—
—
104,000
—
—
18,000
—
-i
ro,4i3
—
—
—
—
—
—
—
---
—
--
—
—
t.3,883,654
—
—
Sta ts-Bidra
Bevillning.
Efter usta
Artikeln.
lista g. år 1823.
lista till 8:de §§.
år i83o.
lii dr.
26
313
'35
7
708
!,782
5o3
lil
763
l 12
7,383
9,966
3,091
928
295
527
1,481
38
11
47
37
38
*77
43
4,318
4
. i36
317
467
117
i,o53
52
87
sk. |
40
12
24
24
40
20
24
36
24
24
Efter Be villain gs-Förord ilin gurlie
åren 1823 celi i83o.
Ridiv
sk,
24
16
4
40
7 : 24
■ 4 ,j
6 | 36
T
231—
29; 36
2
3
2
6
11
11
8
2,415
38,287
716
730
864
4o3
5
*9
24
l7
62
395
33
9
3:dje, och
5:te §§. år 1823.
2I:sta till 36:te
är i83o.
6:te och jide §§
är 1S23. 37:de
till 4n:de 5§-  år i83o.
R:dr.
27
38
822
37
12
621
2,770
585
i93
484
71
7,663
6,393
2,927
44
593
26
9
33
29
7
39
46
107
4,i46
1
3oi
79
1
3
•446
45
48
IO
2
1,090
56
i5o
78
78
680
410
12 I
sk.
33
44
47
34
40
1
*9
>4
12
40
21
24
26
10
7
492
220
3o
4,429
3,3o8,4oj 5 j 36,437
Ridr.
—
sk.
20
44
Bränvins
Brännings
Afgift.
R-4r. sk.
266
4
1
3n3
658
”9
35
70
i5
2,724
i,255
oro
186
%
9<J.
293
‘3
2
3
4
59o
9
46
l6
18
*4
4
25
21
24
l6
13
35
4o
18
32
32
*4
21
32
62
3
61
10
1 2
12
6
32
16
28;
l ,
369
7,652
36
43
Summa.
Ridr.
sk.
r.
29
—
—
1.402
25
4
77
33
6
20
24
—
t,633
32
IO
5,217
2.4
—
r,i58
8
—
460
39
—
1,318
9
3
*99
6
4
1 7j77 1
14
*-'■“
17,615,
i3
—
7,128
24
—
i,875
I I
6
r,o85
22
7
1,482
i4
I I
2,772
24
3
68
2
—
21
8
—
82
3a
--
69
38
—
5i
3o
—
237
28
10
89
I I
111
33
•—
9,o55
3a
—
5
36
—
i36
36
—
7o5
39
—
567
2.5
—
l8l
18
_
r,5i3
42
—
85
28
—
543
3i
6
45
7
3
■ .
55
24
—
—-
—
--
--
—
16
36
—
2
—
—
i,i38
—
—
79
—
—
180
4
—
72
40
—
8l
—
—
68a
36
—
4i6
20
—
i3a
12
5o4
29
—
228
IO
—
3o
—
—
33
r8
5
._
--
/—r-
7,213
28
—
--
—
—
85,687
5
6
Ständige llän tor.
Jordehoks
och
Ilemmantalg
Ränta.
Ridr.
568
55
3,9»S
298
3yi
662
118
20,714
8,899
4,485
i,356
5o3
57 5
37i
41
13
66
30
14
87
31
3i5
69
18
38
23
53
618
43
42
21
sk.
32
3i
3
26
12
31
38
20
27
1
32
37
J9
•7
26
16
3i
12
35
44
44,696
34
Krono-Tiondc.
Afrad.
Ridr.
T
21
332
896
260
122
4*4
67
3,763
4,095
1,981
655
617
18
5
28
i3
i3
*9
17
6
6
sk.
16
24
Ridr.
13,754
46
I 12
I t
6
728
49
3,ioi
11
28
35
7°9
sk.
32
4,79°
Mantals
penningar.
Ridr.
9
99
i3
3
iq3
495
i37
1 7°
183
28
2,001
2,673
1,102
425
9>
189
4r5
12
3
•4
18
13
72
17
i,763
3
48
1 ^6
i32
37
406
16
56
sk.
3a
20
6
8
1
2
3
5
3
2
2
900
11,873
Lagmans- och
Härad shöfdiiige-Ränta.
Ridr.
78
18
5i
23
85
12
9°3
i,i89
467
118
25
20
i83
4
36
7
4
4
17
3
643
1
.18
31
73
12
223
8
9
280
4,707
sk.
12
36
24
Gernings
Ören.
Ridr.
--
—
—
18
13
sk.
32
19
16
Saltpeter
Afgift.
R:dr.
10
1
1
111
59°
2
7
12
sk.
24
24
24
18
27
3o
745
Arrende
Medel.
Ridr.
9
835
102
3
791
6,4°7
747
645
i,346
226
3i,o74
i6,857
7,985
a,568
836
1,061
i,588
76
22
115
66
45
196
69
321
2,482
4
66
i65
244
72
684
25
1,394
43
45
22
7
9
1
2
4
Js
2
2
1,248
8o,587
sk.
12
44
16
33
21
20
3
12
27
33
37
31
'9
26
*4
8
47
16
3o
8
27
4
35
36
1
12
8
8
4
36
42
12
ra
24 I —
12 ■
36!
Ridr.
24
36
34
19
sk.
592
43
i5
ro
4
635
a5
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Ridr.
220
4,9,3°
1,770
410
2,846
2l3
18,124
57,3i 1
8,260
56
74
i,448
92
ar
120
66
28
96,198
sk.
Clerecie Statens Underhåll.
Pastorers.
Ridr.
17
224
27
18
5o3
*,708
3 76
167
424
74
7,866
6,386
2,624
9°4
249
42
898
sk.
24
24
28
40
8
44
I
40
44
38
22
3o
28 42
7 32
36
22
5
.116
26
*,9l8
2
80
140
9°
56
i5o
5o
4o
25,a43
21
Capellaners.
Ridr.
4
So
6
6
127
37o
62
3y
93
i5
1,860
1,219
479
i58
58
8
204
2
I
I
sk.
32
32
28
46
28
20
20
20
8
*4-
368
7
46
10
JOO
45o
i5o
16
5,906
4o
Kyrko
Betjeningc-ns.
Ridr.
3
21
■ 4
66
226
64
20
62
IO
64O
1,22.3
448
184
36
5
i,38
6
1
4
5
sk.
16
16
16
36
8
3o
4*
3?
45
43
7
Summa.
Ot
8.
Ä
S"
oq
Ridr.
24
295
37
2 5
697]
2,3c5;
5o3
225
58o
44
120
22
29
33
[82
3
20
2
20
5
36 —
12
32
100[44
" i5
5
2.4
28
ro,368
8,83o
3,502
1,247
344
55
i,24r
■
37
IO
47
28
5
1 *9
28
26
28
3a
16
R:dr.
3,417
23
2,468
2
9°
207
161
620
20 5
10
194
16 32
6 32
407, 8
i,363 18
620
159
443
83
4,677
8,384
4,°37
*,299
243
468:
658|28
64
cr
l6
48
5o
34,567
1,900
24
24
160 _
36
24,915
n oförmedlade Heramantaleruteslutas, men nu innefattas uti det samma.
42
Eldi-.
36
478
66
67
*79
37
2,23o
2,474
908
sk
123
'I
CT3
B*
S
telo 2
n>
t*'
£
£ j-tt?
B 5?
ps: n
S **
5 w
Summa
Stats-Bidrag.
42
8,6,617
>9
R:dr*
IOO
20
74o
3,224
1,178
298
682
121
13,579
6,48l
2,464
4?5
923
1,283
,k.
36
18
24
18
38
24
16
3o
38
18
3o
36
18
11612
3o -
64
9°J
-
44,842
20
Ridr.
5
85
i3
16
Sol
1,861
732
24.0
621
na
6,834
10,233
.4,7'“
',497
282
334
q38
61
*4
60
49
6 12
23 16
sk.
4 o
24
46
to
12
9
3
26
38
3
36
47
12
20
16
24
602
■ 2
i5
38
3o
390 i
-
3o,367
39
40
40
16
24
16
20
40
12
4
32,
37
Ridr.
sk.
78
2,913 21
469
5 72
0,029
25,787
6,776
2,5o6
8,018
1,094
102,o5a
137,287
43,o64
11,544
3,3a5
4,399
io,o54
5i8 16
4
6
4
3
9
6
101
43 ql
,~l
0 I
I I F
8
i35
547
421
108
578
194
476
16,109
17
3o8
*,277
944
4i5
2,817
315
1,988
88
101
37
2
t,168
88
192
74
84
688
42 5
i58
5o7
23 1
3o
38
2
12
1
3o
4
6
7.6
I
i5
6
44
4°
3o
i5
20
36
22
28
36
44
2 4
28
36
44
45
38
2
11
8
3
10
6
8,852
404,419
16
Götheborg å Lands-Contoiret elen 8:de Oetober 1833.
O. H. Holmgren.
SAMMA
N D R A G
af de Berättelser om Fabriker och Manufactur-Inrättningar, hvilka inkommit från Städerne och Fögderierne i Götheborgs och Bohus Län för år i833.
I Städerne.
Götheborg
Uddevalla
Kongelf ,
Marstrand
Strömstad
åri83i
—
i83o
—
1829
Bo minu lis- och
Linne-Fabriker.
•fl
36,484
17,538
1,666
i*3*4
åri83i
— i83o
■—1829
Klädes
Fabriker.
Siden
Fabriker.
Porter
Bryggerier.
>
Stofts
Fabriker.
Scgelduks
Fabriker.
Färgericr.
Garfveri för Beredning
af Läder Glas-Bruk. Olje-Slagerier.
pä Engelska sättet.
£•- «
"> %
.....
åri83i
—
i83o
—
1829
Summa för år 1832 ■4 190 37,484 —* —- —
På Landet.
Götheborgs Fögderi ....
åri83i
—
i83o
—
1829
Inlands
dito ....
år 1831
—. i83o
— 1829
Orousts och Tjörns dito
åri83i
—
i83o
—
1829
Sunnervikens
Norrvikens
dito ....
åri83i
—1800
—
1829
dito ....
åri83i
—
i83o
1 —1829
Summa för år 1832
3
3S
37,455 -
37,455 -  43,69g -
227,335 -
66
37,455
109,448
109,448
— 1 5o 301,776
63
109,448
fri >
24
5,126
4,543
7,635
9>849
13
8.299
8.300
21,414
I2,5o3
1 15 5,126
61,882
61,882
35,471
30,409
8,299 3
2,100
2,126
3,333
4,000
5 10 8,825
1 25
35.000
30.000
15.000
11.000
143 61,882 2 27 35,510
Pappers
Bruk.
Skcpps
Byggeiicr.
7,838
ie,5io
8,408
17,382
•>
tö
C/l
2,000--
— 1
6 11
7,838—--
1,900
3,55o
2,950
1.986
4
14 68,400
68,400
71.800
63,5o0
4,490
4,45°
4,024
4,943
2 4 1,900—'-- 414 68,400 220
4,490
Socker-Bruk.
tö
256,746
289,214
345,609
338,416
Tobaks
Fabriker.
Diverse Fabriker
och
Manufactur-Verk.
100
44,682
47,430
4o,558
57,063
440
44,682
54
22,314 3v
16,63g:
15,976
16,177
—
5
—
4
— 1
—
1
77
31,188
24,4^1
27,148
22,479
,0501
9>756 1
8,332
256,7461734 22,314 40
420,336
420,336
35o,o86
452,834
420,336
24
16,18210
16,182
10,598
18,622
16,182
19
Summa.
”1 >
65370
227
54
10
10
366,421
368,23g
410,942
415,017
14,150
15,348
14,ig5
14,012
250
3oo
335
228
98 42,60878398
44,719 33603
1625
44,739
60,823
60,828
24
97
1,793
1,778
140
3,648
46,552
33 (
^696
9 27
43625
380,941
852,793
852,172
656,42 3
i>°47>799
2,303
2,348
J9°
3,388
855,136
Anmärkning? Anledningarne till de Förändringar, som detta Sammandrag utvisar med Fabrikernes antal Och tillverknings-värden, äro årligen uppgifne till Kongl. Commerce-Collegium.
*
9
9
Uträkning, som visar Medel-priset af 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832
årens Markegångs-Taxor för Götheborgs och Bohus Län.
r
c3-*'
s _
— u
3-0
1 Tunna Rågmjöl . .
1 Tunga Råg ....
1 Tunna stridt Korn
1 Tunna Kornmjöl .
1 Tunna Malt, med. 6 kapa- på T
1 Tunna Blandsäd, hälften
Korn och hälften Hafre
J Tunna Hafre .......t 5 *.
i Tunna Bönor .......] §£
i Lisp:d Smör.........
1 Lisp:d torkadt Fläsk ......
J Lispa! Talg........
i St. Ko...........‘ . ' '
i St. Får ...........
i St. lefvande gödd Gås.....
t St. Höns..............
t Tunna Fisk eller Cabiljau . .
i Våla Komul...........
ioo St. Hvitling..........
i Lisprd Hö............
i Lisp:d Långhalm eller Loghund
Kärfve . i...........
l Famn Ved af Furu eller Ahl
i St. Stock eller Timmerstock af Fu
lii, minst i4 alnar lång och ^
å 8 tum bred i lilla ändan .
I Tolft Sågbräder af 6 alnars längd,
12 tunis bredd och ii tums
tjocklek...............
Mark Ljusgarn...........
St. Säck af Helsinge-Buldan, örn
en Tunnas rymd.........
Dränge-Dagsverke ..........
Öke- eller Ploge-Dagsverke med
2:ne Hästar och en Dtäng . . .
St. årlig Häst.......
St. Kongs-Häst..........
Ved och Lysnings-Persedlar för de
uti Kongl. Maj:ts och Kronans
hus ingr art er udo Officerare och
Tjenstemänj upprättad i följd, af
Häglof. Kongl. Kammar-Collegii
Skrifvelse den /a October i8o3.
i Lisp:d Talgljus, g på marken . .
Skålp:d gula Vaxljus........
Kanna Rof-olja............
hamn Björkved, 3 alnar hög, t\
alnar lång och 5 -ffvarter djup.
Dito Bokved Dito . . .......
Dito Ahlved Dito
Dito Tallved, 3 alnar hög, 4 alnar
lång samt 6 qvarter djup.
Skogs-EJfecter. Enligt Högh Kongl.
Kammar-Collegii Skrifvelse den u
Junii 1806.
i Tolft 12 å i4 alnars timmer, örn
6 Tums diameter i lillu ändan
eiler toppen ............
I Tolft 16 alnars Dito.......
I Tolft 18 alnars Dito.......
I Tolft Slagor.............
l Tolft Gärdsle.............
i Tjog Gärdslestör..........*
Ma rkeg&ngs-P lisei' för Åt;
18 28.
7
6
4
5
5
3
2
5
5
3
5
22
I,
I
16
32
3 2
16
,6
02
32
i 6
I o
36
5
10
18 2 9.
4
6
36
.9
3
16
36
183 0. 183 1. 183 2. Summa
i3
16
25
34
8
8
8
8
24
j6
i6
10
I 2
2Ö
•4
) *6
_
i 32
•—
3 32
_L
3 32
3 44
2 40
—
3 32
_—
3 8
, - -
3
1
3 24
__
3 32
_
36
—
8
—
1
...
6
- 40
'-
- 10
8
5
—
4
4°
—
8
i4
16
. --
28
8
—
s
4o
1 2
—
2 4
• 6
.6
I o
I 0
6
6
6
4
3
■7
5
3
5
16
1
1
18
1
32
32
32
32
16
4
8
__f
,3r
36-
8r
10
6
4o
7
8
4o
8
i4
16
28
36
36
16
28
16
7
j 8
1"
32
12
24
32
32
1 2
i 1
7
8
8
5
3
7
5
3
5
16
1
1
.6
1
16
24
8
8
20
16
32
38
8
12
36
36
16
hUi
6
4o
7
6
4o
16
24 —
5 40
12
2 4
6
8
10
1
8
8
5
6
6
3
2
6
6
3
5
16
2
32
16
36
8
48
44
28
31
3i
32
16
32
40
.6
8
12
24
8
40
8
4o
24
18
24
24
6
16,—
16
12
24
16.
16
21
<4
31
27
15
26
87
9
5
86
5
4
4'
28
32
24
40
40
20
l6
36
36
8
46
2
87
6
2 4
32
4
8
25
16
Medel
pris.
8
16
29
4o
33
34
4o
4o
10
9
8
5
6
6
4
2
6
5
3
5
'7
i
i
'7
1
7
9
11
1 12'
— 24
16
3 9 3
!44 32
28
28
4 o
8r
24-
32
4«
5i
6
2
1
16
26
4 o
4°
16
34
3o
28
44
33
‘7
*7
i3
4»
16
>9
7
11
28
38
7
10
•4
6
39
8
5
32
39
12
i5
'7
25
45
8
8
9f
9f
7 i
7i
It
7!
7f
9f
2#
o 2
2f
9#
5*
11-
4f
4*
o2
2r
9f
6#
7*
9}
2-1
5 36
1 11
1 24
44
8 44
32
32
6
8
10
1
9r
2#
9f
9f
2 4
4r
'7
7r
»7
7r
12
7x
26
i5
7?
Markegångs-Priser för År
Fänge-Förplägning. Till följd af
Kongl. Brefvet den iy September
1810.
1 Mark mjukt Brod..........-
Indelte Infanteri-Regementernes Beklädnads-Persedlar,
enligt Kongl.
Förordningen den 4 Febr ilar ii 1812.
1 Jacka............... . . .
1
Väst- med armar ...........
Ett Hatt med prydnader.......
Ett Skärp................-
Två Halsdukar........* . . . .
Två par Byxor.............
Två par Stöfletter...........
Fyra Skjortor af Blångarn .......
Fyra par Strumpor..........
Fyra par Skor.............
Ett par Linnebyxor ..........
För Tågande Trouppers Underhåll.
Enligt Kongl. Kungörelsen den 27
Augusta 1816.
2
Marker mjukt Bröd ........-
ft Mans Dag-portion..........-
1 Ration till utfodring åt en Häst
för ett Dygn..........  -
Båtsmans Utrednings-j Beklädnadsoch
Hemkalls-Persedlarj jemlikt
Kongl. Kungörelsen den 10 September
1816 och Kongl. KammarCollegii
Skrifvelse den g October
i8zy.
Utrednings-Persedlar.
'l Kapprock eller Cavay af blått
Vadmar..............
1 Kappsäck af Segelduk, Skinn eller
Fyrskäftad Väf.......
1 Nåckad Rya eller Ylle-täcke . . .
1 Hängmatta af Bulldan.......
Beklädnads-Persedlar.
i Tröja af blått Yadmar .......
1 Väst med armar af dito......
i Par Långbyxor af dito, med lösa
lårfoder..............
1 Halsduk af mörkt Lärft......
1 Hatt..................
I Par Läderskor ............
!l Par Ullstrumpor..........
j Skjorta af Blångarns-Väf......
I Vadmars Släpe-klädning ......
Hemkalls-Persedlar.
1 Tunna Korn .............
1 Lisp.d Hö..............
1 Lisp:d Halm.............
1 Lass Torf.........* . . . .
1 Famn Brännved...........
Enligt Kongl. Kammar-Collegii Circulaire
den 25 Februarii i83ij
upptages:
1 Tunna Vicker............
1 Tunna Boll vete...........j
182 8.
182 9.
18 30.
1831
•
1 83 2.
Summa.
■
5
■
11
2
2-
2
8-
O
I
8-
- ,
{.4
9
0
6
_
6
y
6
y
6
6
— 3o
2
—
2
—
2
2
2
10
/ n
An
A 1
4
1 O
4°
4°
i\u
4 1
4"
1
_
--
1
1
!
1
5
8
_—
8
8
—
8
8
8
{0
8
1
40
—
1
40
1
4°
i
4U
1
40
—
9
8
4
21
—
4
24
8
4
24
—
4
24
4
24
22
21
8
3
—
_
3
3
3
‘5
—
—
i5
8
32
_
8
32
8
32
8
32
8
32
43
.6
3
3
3
0
0
3
_1
i5
2
10
3
10
4
4
5
4
0
0
4
59
8
3
5 A
3
8
3
10
—
3
7
3
4
■7
*°f
9
♦
3f
12
11
r 3
12
3
9
7
T
9
2
8
24
—
8
24
8
24
8
2 4
8
24
42
3 4
2
— *
2
2
2
16
_
2
16
2
16
—
2
16
2
.6
I I
32
2
38
- '
2
38
2
38
2
38
2
38
[0
46
■■ "
K
£
K
25
5
0
0
/
/
4
4
4
H
4
4
8
,
4
8
4
8
4
8
4
16
2 1
—
oA
34
2
2 4
*
2 4
ALf
r
.6
■-
1
20
.1! ■■■■
i
20
1
20
I
20
7
—
1
45
_
2
2
2
2
2
2
2
8
IC
11
—
38
38
38
3
38
1
OO
5
3
1
12
4
OO
i3
4
1
13
4
I
DO
6
f
3
3
8
1,2
'r
8
12
8
12
8
[ 2
-
8
12
>
12
4
3.2
5
6
7
24
5
rf
-28
2Å
6
__
10
8
7
7
8
38
8
3
_
5
4
8
J_
6
(
2Ö
10
/fr»
4o
1
An
Ar
L
8
4°
40
1 u
4 u
4C
*4
r
3
16
4
4
3
16
3
if
- rf
—
'1
I
- 6
£
•K
1
"l"T
n
1
i
r 2
i
'i
I
I
i
Götheborg å Lands-Contoiret den Side October i833.
O. H. Holmgren.
Medel
pris.
6f]
11
12
5 33
hld>ndSe* se
BEFAELNINGSHAFV ANDES
,
UTI
3femtlani)g %än
'TUA. '
,. '
- .
KONGL. MAJIT
1 UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1827, 1828, 1829, 1830 och ISSI.
Sb C © ®t IS # &JW,
TKVfIKT HOS P, A. NORSTEDT & SÖNER
5 ;i.
Länets Allmänna beskaffenhet.
Uti de underdåniga Berättelser, som af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
åren 1822 och 1828, blifvit afgifne och till trycket befordrade,
är Länets vidd och indelning uppgifven, hvarföre jag, för
att icke upprepa hvad i dessa oföränderliga omständigheter redan
blifvit hos Eders Kongl. Maj:t anmäldt, i underdånighet åberopar,
hvad samma Berättelser derom innehålla.
$ *
Invånare.
Vid de för är 1802 förrättade mantalsskrifningar antecknades
folkmängden af mankönet till 20,654 och af qvinkönet 21,577, tillsammans
4^,231 personer. Ibland dessa äro omkring hälften mantalsskrifna.
Folkstocken har, sedan min sista underdåniga Femårs-Berättelse,
ökat sig med 2,750 personer.
Folkets bildning har på den korta tiden af fem år icke kunnat
undergå någon stor förändring, dock synes bränvinsförtäringen vara
i märkligt aftagande. Flere måttlighetsföreningar äro äfven i Länet
ingångne.
Menigheten befinner sig för det närvarande till största delen i
fattiga omständigheter, hvartill de inträffade svåra missväxterne och
den öfverdrifna roteringen hufvudsak liga st bidragit.
Derigenom att hela folkmassan blifvit försatt uti ett närmare
samband med administrationen genom municipalstyrelser i hvarje socken,
hvar grunden blifvit lagd till möjligheten för Jemtlands uppkomst
och förkofran, och hvarje upplyst och välviljande mans krafter
har derigenom uppkallats att medverka till allmänt väl.
Landsh. Femårs-Berättelse för Jemt lan ds-Län.
*
2
3
På detta sätt
ningar äro upprättade öfver alla socknar: en kommunication är öppnad
emellan administrationen oell municipälstyrelserna, sorn synes bö- '
ra lill ömsesidig upplysning och biträde äga runi: föremålen för
Länsstyrelsens verksamhet blifva tillika föremål för allmännare deltagande
oell fullkomnande, och under ett vänskapligt utbyte af meddelanden,
upplysningar, råd och biträden, banar sig styrelsen på
detta sätt väg till det förtroende för dess åsigter, hvarförutan den
åsyftade nyttan af de mest ändamålsenliga förslag, sällan kail tillväga
bringas.
Dessa 5o Municipalstyreiser utgöra med Kongl. Hushållningssällskapet
ett organiskt helt, och genom hvarje dess ordförande äro
de i beständig brefvexling nied förvaltnings utskottet. Hvarje i ekonomiskt
afseende lidande medborgare lemnäs härigenom tillfälle att framställa
sitt tillstånd och sina behof, och det är denna noggranna kännedom
af bristerna som synes böra föregå; ty utan en sådan kunskap
kunde botemedlen hafva skadligare .följder, än sjelfva de svårigheter
man ville afhjelpa. Nämde anstalter hafva äfven haft ett
förmonligt inflytande på folkets lynne och sinnesstämning, då allmänheten
derigenom småningom lärt sig inse, att stiftelser finnas, som
oupphörligt arbeta för dess väl.
För min del anser jag dessa stiftelser såsom det verksammaste
medel att väcka och underhålla en allmän medborgerlig anda. De
bidraga både till folkets och landets förädling, som på ett utmärkt
sätt vunnits i alla de socknar i detta Län, der ordföranderne i nilinicipal-styrelserna
varit män med kraftfull vilja och ädla afsigter.
Dessa stiftelsers nytta är också temligen allmänt erkänd. I fall
andra upplysta nationers exempel och längre erfarenhet icke vore
tillräcklige att ådagalägga förmånerna af municipalstyrelser, synes gagnligheten
af dem redan under deras fjortonåriga tillvarelse härstädes
vara till fullo bevist. Ingen styrelse kan omedelbart verka på
alla särskilta mindre föremål i staten. Personer mäste dertill nyttjas.
I sådant afseende utgöra municipaLstyrelserna föreningsband
emellan administrationen och hvarje medlem af folket; de äro armar,
genom hvilka Regeringen kan omfatta och uppehålla äfven de minsta
mest aflägsna grenar af idogheten och näringariie i ett iand, och som
med det enskilta intresset sammansmälta det allmänna. De blifva
tillika för en vis och välgörande Konung förnämsta organerna ätt
undanrödja de svårigheter, som egennytta, sjelfsvåld eller otacksamhet
lägga i dess väg, och lemna tillfällen att hjelpa hvarje lidande
■medborgare, som framställer de anspråk, hvilka kunna berättiga till
understöd af allmänna medel.
Kongl. Brefvet den 20 Februari 1742 förklarar nödvändigheten
att i hvarje socken utse och välja ett visst antal förnuftige och bepröfvade
landthushållare, som kunde råda och styrka de Öfrige socknens
invånare uti det som bäst och nyttigast pröfvas: och vid 1771
års Riksdag utfärdades åter ett Kongl. Girkulär-bref af den 9 December
örn Landtbruks-sällskapers inrättande uti socknarne, hvilket
äfven uti Kongl. Kammar-Kollegii relation af år 1776 högligen
blifvit tillstyrkt.
'
Uti äldre författningar äro således flere föreskrifter lemnade tor
dessa inrättningar i hvarje socken, hvilkas förmånliga verkningai nu
5 3.
Näringar.
Jord-Bruket.
Denna orts hufvudnäring idkas, utan synnerliga förändringar,
på det sätt som uti de underdåniga Femårs-Bérättelserna åren 1822
och 1828 finnes uppgifvet.
Elias Pehrsson i Hammerdals socken har uppfunnit ett enkelt
och icke kostsamt sätt att bereda kärrjord till konstgödsel så att
6 till SooJass örn 2 kubik alnar blott kosta 45 dagsverken, då bränsle
till berökningen finnes på stället. Han har undervisat flere elever,
som jemte honom varit sysselsatte att sprida nämde kunskap
inom alla socknar af Länet, och många socknars invånare hafva re
-
#
dan nied beredvillighet emottagit Elias Pehrsson och hans medhjelpares
undervisning. Om denna uppfinning med kraft och omtanka
begagnas, bör den göra epok uti Jemtländska Landthushållningen,
emedan en mängd kärr och myror här finnas, och med tillräcklig
tillgång på gödningsämne, kan den driftige jordbrukaren snart upphinna
stor ekonomisk förkofran.
Samma person, som gjort förenämde uppfinning, har äfven erhållit
en utmärkt belöning af Kongl. Landtbruks Academien för sin
förtjenstfulla ängsvattningsmetod, som pä flere ställen redan mycket
ökat ängarnes afkastning. -
Odlingar af potatis har vunnit betydlig tillväxt, och utgör nu
mera en väsendtlig del af allmogens födoämnen.
Linculturen har tilltagit, men Hampa odlas mera allmänt.
Åkerbruket och ängskötseln drifvas med berömlig flit, hvartill
municipalstyrelserna mycket bidragit genom uppmuntringar, och derigenom,
att de mest förtjente blifvit anmälde och erhållit belöningar
samt nödige länebiträden.
Boskapsskötseln bär icke uppnått den höjd, den borde hafva
hunnit. Kor äga här medelmåttig godhet och storlek. Hästarne utfordras
bäst, hvarföre de vanligen äro goda och starka.
Fåren äro i allmänhet mycket förbättrade genom de schäfferier,
hvilka här blifvit anlagde, men som likväl började något urarta,
hvarföre ett stort stamschäfferi på den sä kallade Frösön nu kommer
att anläggas.
Uti Länet finnas 19 Socken-Magasin med en fond af nära 2000
tunnor, och 20,000 tunnor äro af Eders Kongl. Majit nådigst anslagne
till Distrikts-Magasin, hvaraf i5,ooo tunnor redan för flere år sedan
blefvo använde till sitt ändamål, men 5,000 tunnor innestå ännu
hos Kongl. Majit och kronan och erhållas småningom af de tiondedels
afbetalningar, som inflyta från Distrikts-Magasins intressenterna.
Med anledning af Eders Kongl. Majits nådiga skrifvelse af den
17 November i83a, hafva flere af munieipalstyrelsernas ordförande
och äfven andra kunnige och eriärne personer inom Länet, enligt kal
-
lelse med mig sammanträdt, för att granska och bedomina de nådigst
meddelade handlingarne, angående inrättandet af Spanmåls-Magasiner,
socken- eller distrikts-vis, och förklarade deputerade enhälligt,
med lifligaste underdåniga tacksamhet för Eders Kongl. Majits
landsfaderliga omsorger, att som Distrikts- och Socken-Magasinen redan
här i Länet vore efter deras tanke, anlagde på det mest ändamålsenliga
sätt, några andra tillägg än de som af mig hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet blifvit föreslagne, icke vöre för denna
ort af behofvet påkallade.
Samma yttrande har äfven Länets Kongl. Hushållnings sällskap
genom förvaltnings utskottet tillkännagifvet. Alla ansågo af högsta
vigt, att en särskilt organisation, på sätt jag i underdånighet föreslagit,
för 3ooo tunnor af det hit hörande, men ännu hos Kongl.
Majit och kronan innestående spanmålsbeloppet, komme i verkställighet,
som har för ändamål att erhålla ett någorlunda stadgadt spanmålspris
inom denna så olika med alla nodra varande provins, åtminstone
icke varierande öfver 5o procent, i stället för flere hundrade
procent, som varit den vanliga skillnaden, då missväxt inträffat.
Det är en af hvarje landtman erkänd sanning, att den mindre
bemedlade jordbrukaren försättes uti en ganska olycklig belägenhet
så väl genom missväxter, och deraf hastigt uppjagade priser, som genom
deras omedelbart derpå följande fall i goda år under allt skäligt
värde, och då derföre emot nöd, omvexlande med vanvärde å
spanmålen, begge i sina verkningar nästan lika förderfliga, fordras
hjelp, så ansågo deputerade att mitt till Eders Kongl-. Majit inlemnade
underdåniga förslag, är för landtmannen och den fattigare klassen
af detta lands invånare lika angeläget att få verkstäldt, som inrättande
af Distrikts- och Socken-Magasiner varit.
Detta Läns aflägsna läge från sjökusten gör transporten af spanmål
sä dyr, att den, särdeles då foderbrist inträffar, motsvarar en
betydlig del af varans värde, hvarföre ett lager på stället, klokt disponerad!,
och öfverlemnadt till den enskilta omtankans fria disposition
under vissa förbehåll, lättligen kan förekomma både öfverdrifna
priser och spanmålens vanvärde i denna ort, der så litet äfven i
— 6 —
göda är säljes, oell der den ifrågavarande .fonden verkar i förening
med Distrikts- och Socken-Magasins spanmåien.
Denna ortens betydliga skogar och bördiga jordmån, våra jernkoppar-
och blyhaltig^ berg, våra många sjöar, strömmar och kärr,
erbjuda lönande ämnen för flit och industri, då allmänna omtankan
hinner väckas att med mera kraft, än hitintills, omfatta alla dessa,
icke blott för Jemtlands Län, utan för hela fäderneslandet, vigtiga
föremål. Djt hör att äfven vattendragen må blifva afvägda till befordrande
af mänga smärre sjöars sänkning, stora fruktbara trakters
upptorkning och strömrensningar, för att kunna flotta landets skogsprodukter
till hafvet. En betydlig vinst skulle derigenom tillskyndas
det allmänna.
Få företag torde finnas af större vigt och som säkrare med en
ringa kostnad skulle utvidga den fruktbara jorden och flerdubbla
dess produktion, än myrors uttappning. och sjöars sänkning, då deras
bottnar, såsom här i allmänhet, b,efinnäs odlingsbara; och som erfarenheten
visat, att i den mon kärr och myror blifvit utdikade, mildras
äfven klimatet, så blefve en dylik åtgärd dubbelt välgörande.
Redan år 1799 börjades med anläggandet af Wifsta skeppsvarf,
vid Indals-elfvens utlopp ii mil norr örn Sundsvall samt 3| mil söder
örn Hernösand.
Jemtlands skogar, på begge sidor om berörde eif, men på ett
afstånd från hafvet af'12, i4 till 20 mil och deröfver, innehålla betydliga
förråd af furuträd, tjenlige till skeppsvirke, som styckevis i
elfven framflyta till hafsstranden under tillhjelp af lossning vid forssarne.
Detta skeppsvirke är, genom de hårda safringarnes nära fogning
till hvarandra, af en täthet, som motstår förruttnelsen. I Norrlands
magra barrskogsjord behöfva furuträden 180 till 200 är för
att mogna och vinna derigenom en fasthet, som föga eftergifver dén
Amerikanska eller lösare ekens.
Det vore en stor välgärning för detta land, örn strömrensningar
här blefve med kraft på ett ändamålsenligt sätt fortsatte, särdeles i
Indals-elfven och dess sidogrenar. Betydliga summor erfordras för
att framkalla de statsekonomiska fördelar som denna ort en gång
kan lemna. Det vore derföre en stor national vinst örn utländska
kapitaler kunde indragas. Följden deraf blefro sannolikt att utländska
delägare slutade med att blifva Svenska medborgare.
Flera koloniseringar äro verkställde på sätt min förra Femårsberättelse
omförmäler i Lith, Hammardahl och Offerdahl af Dalkarlar
hån stora Kopparbergs Län, som genom för stark hemmansklyfning
der saknat nödig utkomst, men då deras små hemmansdelar
blifvit försålde, erhållit ett litet kapital, som, i förening med deras
arbetsförmåga och det nådigst anslagne understödet 8 tunnor korn
och 83 R:dr 16 sk. b:ko i penningar till hvarje sådan nybyggare,
någorlunda svarat emot behofvet intill dess deras hemman blifvit odlade
och bebygde.
1
De fleste af dessa nybyggare arbeta med en berömvärd drift och
omtanka.
Under dessa sista fem åren hafva tillkommit 4° nybygg31’0* som
bebo 9/5 gärde mantal.
Ehuru bergsrörelsen icke idkas på mer än 2:ne ställen i Länet,
är den likväl af stor vigt i de socknar, som omgifva bruken. Då
de 2:ne bruk och andra jern- samt bly-anledningar, som i detta Län
finnas, uti sist afgifue Femårs-Berättelsen blifvit uppgifne, lärer för
mig blott återstå att i underdånighet omförmäla de förändringar,
hvilka sedermera ägt rum, och som endast röra Gustafs- och Carlbergs
kopparverk, hvilket för ett bolags räkning disponeras af öfverste
kammarjunkaren Herr Grefve Claes Lewenhaupt, och under de
sista åren betydligt vunnit i förkofran genom Större reparationer,
men framför allt genom en åndamälsenligare arbets-method och starkare
drift, hvarigenom tillverkningen blifvit ökad från 118 till 246
skeppund gårkoppar.
Fabriker, bruk och andre näringar, som icke tillhöra bergsrörelsen:
Förhållandet finnes upptaget uti den sist afgifne Femårs-Berättelsen
och har icke undergått några förändringar, med undantag af
salpeter-tillverkningen, som är i årligt tilltagande. 4^6 plantlador
finnas för närvarande i Länet, och en enda socken. Lith, har förlidet
år tillverkat nära 3oo LU. salpeter.
— 8 — '
' Binäringar.
Jagt och djurfång lemnar vanligtvis tillfälle till afsättning utom
Länet, ehuru värdet alltid beror af tillfälliga omständigheter.
Fisket idkas för det mesta endast till husbehof, och är icke en
sadan inkomst, som indrager penningar i landet från andra orter.
Linneväfnader och linodlingen hafva genom de uppmuntringar
Eders Kongl. Majit i nåder lemnat, vunnit förkofran, ehuru någon
längre tid erfordras innan stora framsteg kunna påräknas.
° Emellertid hafva de qvinnor, som från de flesta socknar här i
Länet varit försände till Ångermanland, för att vinna fullkomlig kännedom
och handläggning af allt hvad som fordras för linspänad, vålnad,
linplanteringen och linets upptagande, rötande samt torkande
med mera, så vida vunnits, att dessa qvinnor erhållit fullkomlig undervisning
och hafva meddelat den åt andra i hela landet, så att
kunskapen blifvit temligen allmänt spridd, och i de socknar, der
municipalstyrelserna äro verksamma, torde snart nog vara att förvänta
betydliga fabrikationer i denna väg, som kan blifva en källa
till mångas bergning.
Jemtlands vidsträckta, fruktbara och till största delen ouppodlade
jord, ger till linodling mångfaldiga och vidsträckta lägenheter.
Antalet af uppgifna väfstolar utgör /lool stycken.
Handeln i landet idkas förnämligast med hästar, boskap, fågel,
smör, ost, fläsk, talg och skinn samt något timmer och bjelkar, men
handeln har de sednare åren aftagit, hvad ladugårds-produkter beträffar,
i anseende till de svåra missväxteme både på säd och foder,
hvarigenom kreaturens antal betydligen måst nedsättas.
•5 4.
Politisk Författning.
Kammarverk.
Inga heraman ärö förfallne i ödesmål. ia5 hemmansklyfningar
hafva beviljats och 107 afsöndringar af jord.
Sedan
—
9
—
Sedan erfarenheten nu hunnit bekräfta min öfvertygelse om
skadligheten af hemmansklyfning och jords afsöndring i mycket små
delar, fordrar min pligt att i underdånighet förklara, att det stadgade
minimum är allt för litet för att gifva besutenhet, särdeles i
denna provins. En mängd backstugor uppkomma på detta sätt,
hvilkas ägare icke hafva någon annan förmögenhet, än deras arbetskraft,
och om denna äfven kunde lifnära dem i goda år genom arbetsförtjenst
hos andra, så inträffar med hvarje missväxt för dem
det största elände.
Sjelfägande hemmansägare finnas 3778 och ii3 arrendatorer
eller brukare af andras hemman.
Gästgifverier finnas 5a stycken, men endast 11 posthemman,
sedan skyldigheten att föra posten upphört för de hemman, som
dertill i Herjeådalen varit anslagne, och postén der fortskaffas genom
gästgifvare-skjuts.
Afvittringen har blifvit fortsatt med den kraft, att obetydligt
nu mera återstår. Af i underdånighet bilagde sammandrag upplyses
förhållandet med afvittringsverket i Jemtland.
Stats-bidrag:
Beloppet deraf är upptaget i statistiska tabellen
för hvarje slags hemman och näring. Alla statsbidragen äro af sådan
beskaffenhet, att någon ändring deri särskilt för denna provins
icke synes vara påkallad af behofvet, med undantag af roteringen,
som i detta Län är mångdubbelt strängare än i de flesta Rikets
öfriga provinser, på sätt jag uti min förra Femårs-Berättelse i underdånighet
detaljerat.
När cirka hvar 1 gide mantalsskrifven karl är soldat, då ett
medium tages för hela Riket, är hvar gide mantalsskrifven karl
soldat uti Jemtland, och när för ett taxeringsvärde i Sverige af
8239 Ridr Biko hålles en soldat, utgöres samma prestation i Jemtland
för ett taxeringsvärde af 1278 R:dr Biko: detta värde förhöjes
icke med mer än 27 procent, då ett medium af uppbudsförteckningarne
beräknas för 10 år och endast sådane hemman upptagits, som
frivilligt blifvit försålde mellan enskilta, hvilken förhöjning är unLandsh.
Femärs-Berättelse för Jemtlands Län.
2
- IO -
gefärligen enahanda efter de taxeringsvärden och uppbudsförteckningar,
som erhållits från de öfriga norra Länen. Deraf synes, att
uppskattningsvärdet här, i förhållande till lokala omständigheter, icke
är lägre än taxerings-värdet på andra ställen i riket.
Att grundräntan på hemmanen i Jemtland är. mindre än i de
flesta Län, är en sanning, men enär denna skillnad blifvit considererad
vid jordvärdets bestämmande så väl här som i de Öfrige provinserna,
är summan som qvarstår af likartad beskaffenhet. Ett sådant
jordvärde i det öfriga Sverige som håller soldat, utgör 8289
ll:dr B:ko, och har uppkommit derigenom, att den behållna inkomsten
uträknats i kapital, efter det grundräntan och Öfrige prestationer
för hemmanen blifvit afräknade, och på samma sätt har äfven
förfarits i Jemtland.
Rusthållarnes belägenhet i detta Län, är ännu svårare än rotehållarnes,
oaktadt det dem nådigst beviljade årliga bidraget af 1000
R:dr B:ko, emedan hemman finnas af ett tredjedels mantal med
Boo R:dr taxeringsvärde, som skola hålla både häst och karl.
Sedan Länet blifvit afvittradt och kronans jord skild ifrån enskiltas,
äro hemmanens områden icke stora med undantag af några
få socknar, som blifvit afvittrade för många år sedan.
I Herjeådalen utgöres så kallade rotepeningar med 3o2 R:dr
34 sk» B:ko, hvilka äro anslagne till lön för öfversten vid Jemtlands
regemente.
Värdet af de i tabellen uppförda onera har blifvit taget dels
efter markegång, dels efter de från hvarje socken erhållne uppgifter.
5 5.
Politie: Förhållandet är i detta afseende alldeles lika med hvad
jag uti min förra Femårs-Berättelse i underdånighet anfört. ,
Antalet af skolor och undervisningsanstalter pä landet har ej
blifvit ökadt, men Länets invånare hafva uppå min proposition medgift,
att på alla ställen, der särskilt barnaundervisning icke förut
blifvit inrättad, en äldre person i hvarje kyrkorote på socknemän
-
nens bekostnad vid Frösö skola, eller genom enskilt undervisning,
får lära hvad som fordras för allmogens barn samt räkna , och skrifva,
emot förbindelse att deri sedermera undervisa ungdomen under
presterskapets vård och tillsyn, samt sålunda hastigare och fullkomligare
sprida dessa kunskaper, än som kan ske genom sockneskolor i
ett så vidsträckt land som detta, der endast Hammerdals pastorat
, är större än hela Södermanland.
I sammanhang härmed torde böra nämnas att Herr Professorn,
Doktor Zetterström i Upsala genom lagligen bevittnadt testamente,
gifvit sin vackra boksamling af nära åttatusende volymer, för att
derigenom göra en början till ett bibliotek för detta Län. Efter
Professor Zetterströms död hafva nämde böcker detta år blifvit hit
transporterade, och uppsättas nu i ett bibliotekshus af sten, som
enligt testators begäran blifvit bygdt på den så kallade Frösön,
dels för de medel Eders Kongl. Maj:t i Nåder anslagit, dels genom
sammanskott af enskilte. Fältprosten, Kyrkoherden .Edvall har för
detta ändamål skänkt Femtusende Riksdaler Riksgälds.
Med fattigvården och hälsovården har uppå dessa feni sista
åren icke skett några andra förändringar, än att socken-apotek
nästan öfver allt äro anskaffade och handhafvas af pålitlige personer.
Hällskjutsen är här i landet afskaffäd och gästgifvare ansvara
för resandes fortkomst emot viss betalning af de Öfrige hemmans
åboerne.
Till odjurens utödande äro inga andra anstalter inom Länet
vidtagne, än att landets fullmäktige den 12 Oktober 1831 förklarat
sig Höjde att tingslagsvis inrätta sina jagt-kassor, med förbindelse
att skottpenningar^ skola erläggas till icke mindre belopp för hvarje
utom skallgång fäldt rofdjur, än hvad Eders Kongl. Majit genom
Nådigt Cirkulär Bref den 19 Juni i83o föreslagit, hvilket genast
blifvit satt i verkställighet, sedan Eders Kongl. Majit genom
skrifvelse den 28 December 1882 i Nåder täckts fastställa detta åtagande
till efterlefnad.
>
I Länet finnas endast 4 krogar, nemligen uti Staden Östersund.
Sparbankar äro icke inrättade.
12
5 6.
Städer.
Länets enda stad Östersund har obetydligt förkofra! sig uppå
dessa feni åren, och utom det att Eders Kongl. Majit i Nåder tillåtit
inrättandet af ett Justitiariat, är ingen ting annat förändradt, än att
i staden nu finnas 4? t personer, eller en tillökning af 115 emot
hvad förra Femårs-Berättelsen utvisar.
De i underdånighet bilagde tabeller upptaga för öfrigt allt hvac
som blifvit anbefaldt.
Östersund å Lands-Kansliet den 16 Juli i833.
M. VON TOR N E.
GEORG WINTER.
C. B. WELTZIN.
Tabell för Staden uti Jemtlands Län
ÖSTERSUNDS STAD.
Hus- och Tomter......
Jord ..•••••••••
Anmärkning.
I Staden Unnas skattande persöner
••••••••• •
öfver- oeh Underårige saint Fattige
. . „ . „ .
i?
il
r <5
>o
-• • •
302.
169.
471.
91
Tid.
50
>■
s
09
Tid.
Jord.
75
CO
3 '
c; o
*2.
tö
co
c
B
rs
B B
P-H
M
O
2
B
Tid.
180
Tid.
St.
305
Utsäde af
S*
tö
T:r
T:r
26
T:r
T:r
T:r
50
Medelafkastning, sedan utsädet
är a ('draget.'
Underhållne kreatur.
Sö
99.
09
tö
T:r
T:r
104
Tn
-
Tjr
T:r
250
St.
20
St.
St.
59
St.
co
St.
100
St.
25
St
Uppskattadt
värde.
. M
C
J.. B
Stats
-
Bidrag.
Bevillning eller Förordningen.
Efter i Art.
Efter 2tdra Ari.
R:dr
27,090
.sk
Rtdr
191
sk.
28
R:dr
151
sk.
38
ras
era
"
lifs
R:dr
54
sk.
_ C3 t>i
r. o
-■ c*a
Z. ’ n —
'Q? t".r*
CTQ' a
Rtdr
193
sk.
32
“ a;
- c «
c ~
Sj’ n
D* — *
rro *■*! ™
Rtdr
53
sk.
24
cd
— ■ 93:
= S
09 <
cd
R:dr
■sk.
Rtdr
68
sk.
28
co
C
B
3'
R:dr
6 713
sk.
16
Ständige Räntor.
Jordebok»
och HemmantalsRäutan.
R:dr
sk.
21
Mantalspen
ningar.
R:dr
75
sk.
24
Kronotion
de.
R:dr
11
sk.
44
Summ».
Rtdr
93
41
Afrad.
R:dr.
sk.
Kostnad för
rotering.
R:dr
33
sk.
16
Kostnad för
Stadens Styrelse.
R:dr
320
sk.
Clereciets Underhåll.
Pastors.
R:dr
16
sk.
32
Stads-Predikantens
och
Kyrkobetjeningens.
Summa.
R:dr
153
16
Rtdr
170
sk.
fattigför
sörjning.
Skjuts.
Rtdr
50
sk.
Rtdr
sk.
24
Väghållning.
Diverse onfira
Scc.
Summa
bidi
Rtdr
29
sk.
16
Rtdr
lil
40
Rtdr
1,528
Östersund i Lands-Contoret den 15 Juli 1838.
M. VON T O RNE.
F. W. JONSON.
1 1
Bergs Frälse hemman ....
Frälse Säterier.......
Krono hemman .
Krono Nyhyggen med Frihetsår
Krono Skatte hemman • • •
Dito särskilt under Bruk, Skatte
derå åboerne hafva besittningsrätt
Krono Skatte Rusthåll.
Dito Augments hemman
Militiae Boställen . • • •
Civila Boställen . . • •
Ccclesiastika Boställen •
•
Skol* hemman, Skatte •
•
Dito Dito, Krono .
Öskattlagda Torp, deraf Ryttare och
Torp, 475 st.....
backstugor •
•
•
•
•
:
töpt,
Soldat
-
^kattlagde
mans* ränta äro inbegripne, Skatte
Dito Krono.....
Tull Mjölqvarnar .
.
.
•
Tull Sågqvarnar .
.
•
•
•lusbehofs Mjölqvarnar .
.
Dito Sågqvarnar .
•
•
Stamp, ©skattlagd . .
.
•
kopparverk, oskattlagdt .
Stångjernsverk och Masugn «
Kronoparker och Allmänningar
.
Diverse personer som ej höra till viss näring
Lands- och Härads Allmänningar .
.
•
•
Krono Skogar, ÄdlareJ^r^u£plåtne
Hemmantal
Förmedladt.
Oförmedladt.
Mantal.
Mantal.
a
8
7
AA 5299
^*3 6 16
---
1 S
1 i 3
677111?
719 7
'ärt
71??
■ 18
AJ 4 3 8 I
5616
481
7 31
1749
1Mä
X
8
U\
x
? 2
8ä5,
lil
'
—
Mm n
H fiss
*1 CT5
p: ra
2 3
5 =Ö
Z. n
<
n
K
7?
St.
132
1801
356
5
214
5
21
1024
202
5
1
1
401
916
9
1
T;r
12
5
222
II
47
19
23
' 2
28 f
311
oao,»,v.
5,OQ4:|
Tabell för Landet inom Jemtlands Län till Fem-Års-Berio tefsell Ar 1833.
3921
r*
O
B
T:r
31
5
4391
76|
6,878
T:r
2
831
151
9081
82
900
530
440
65:
267
II
9
919
10,6191
10
155
95
115
13
70
17 9
|e af
Medel-afkastning, seda
n utsädet
är afdraget.
Uuderhållne kreatur.
■ v •
Uppskattnings värde.
Stats-
Bevillning
efter
Förordningen.
^
Blandsäd.
i
n
ra
O
£T
£ö
po
era
P*
0
s
tö
P
=?
P
2
B
CA
p:
C-
>*
n
ro
T
w
0
cT
CA
K
p:
p"
p
O
X
P
P*
O
71
e!
s
era
O-
O
T*
BJ
P=>
CD
<3
5’
0
ro
2
ST
>
Efter
1 s-
2 Art.
3, 4. 5» SS-
Bränvins
bränning.
afgift.
-
T:,-
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
r.
Ridt-
,k.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
ll
5
121
___
4?
2
—
30
5
1
16
6
26
2
26
630
—
10
26
—-
—
1
12
5
2
4
—
2
X
6
7
17!
6
8
3
36
16
2
40
16
80
4
80
1,160
—
—
18
38
—
2
15
4
1
12
3
83
301
2011
42
1,538 §
2501
332
925
1,209
250
33
624
222
997
39
628
69,818
—
—
669
21
—
—T-
—
139
30
6
54
34
—
/l>71
69
490
1
33
‘Irol
iso
431
—
_
__
945
562
82
4,383
17|
777
/CU / ^
24,073
2,7241
3,780
1,686
26,298
4,110
1,375
13,562
4,589
23,592
1,538
DÖD
14,422
1,332,898
32
—
7,275
8
1
246
16
9
2,504
11
7
1,241
32
5
10
51
45
45
287
30
40
16§
270
45
__
180
80
360
10
365
13,091
_
_
90
39
—
—
—
109
38
11
16
42
8
155
85
290
164|
3,150
465
620
255
1,740
375
50
880
300
1,950
240
900
129,444
—
—
855
2
—
—
—
—
260
42
8
193
40
4
95
45
180
665,
1 855
285
380
135
1,080
210
28
430
185
850
45
225
76,020
--
—
410
34
—
—
-1—
—
904
39
3
77
43
1
ilo
35
240
80|
1 540
349
440
105
1,440
230
26
460
150
860
ilo
280
75,830
—
—
407
20
—
85
16
10
—
—
—
65
47
11
13
4
38
7
227i
39
52
12
, 228
28
4
70
18
72
10
49
8,300
—
—
53
20
—
141
—
—,
—
-T-
—
4
37
1
705
32
2185
100J
9345
21?
, 323
96
1,311
123
34
458
80
1,042
75
256
30,897
—
—
183
36
—
682
8
8
—
—
—
72
32
3
X
I
4
4
5i
2
3
3
24
1
—
3
2
11
1
10
200
—
—
2
14
—
—
—
—
19
2
32
—
—
1
10
»I
311
—
—
3
60
2
1
7
2
15
4
—
1,900
—
—-
,7
16
48
—
—
—
—
—
• 2
2
10
122J
54|
9421
109J
3,216|
237
490
162|
5,653!
303
80
3,707
911
7,119
97
6,871
64,633
—
—
1,481
32
—
1
17
6
126
6
7
__
___
—
\
----
---
______
--—
—
_______
—
—
—
—
—
—
—
---
—
-—
33
25
9
__
.—
--
--
—
----
--
—
------
---
—
—
—
850
—
—
•--
—
—
—
—
—
1
33
8
__
_
—
—
__
---
—
—
__.
—
——
____
—
—
8,830
—
24
36
—
—t-
~
—
36
43
9
—
—
—
——
--—
---
—
--
—
—
—
—
—
—
2,000
-----
—
--
—
4
—
—
—
—
—
——
- _
—
—
—
—
—
——
—
—
—-
—
—
——
—
—
—
—
—
—
■—__
__
—
---
—
—
--i-
—
—
—
—
900
_
---
--
--
6
38
5
--
_
—
_____
16,670
_
24£
16
130
32
5
i Z
QO
21 733
16
43
22
4
'A
1 5
1
- _
""
JLD
_____
—
—
_____
__
—
, —_
13,382
—
'
--
26
40
1
--
221
—
131
---
135
6
—
60
15
120
—
120
—
561
14
109
8
9
740
32
—
—
—
.—
—
—
___
__
1170
__
—
2
16
5
■__
._
__
——
'
---
—
—
----
—
—
—
—
—.
Ö.633?
8541
6,682?
1,3731
37,1691
4,639|
6,533!
2,564|
40,096!
5,860
1,667
20,863
6,706
37,525
2,203 24,888
1,870,357
I-
12.801
(36
1
1,313
20
6
5,076
21
3
11,737
J39
lu
Ständige Räntor.
Samma.
-K 1
hemmans R.au-
la.
—H
O
3-
n
Cr
O
cn
O
O
=T
s*
n
i
4 O
I*
Pi-
ra
R: dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
13
42
5
3
36
__
;3i
34
9
22
17
7
----
_
__
8
34
—
863
37
6
447
2
5
653
38
10
11,767
20
10
7,358
27
8
11,367
22
8
217
24
7
99
31
__
108
20
10
1,309
37
707
21
3
1,865
17
2
1,393
20
4
'428
21
—
9/3
1
3
558
36
9
474
29
10
778
—
199
9
1
57
23
4
81
37
—
938
28
11
148
42
5
—
—
—
3
17
2
1
44
7
3
4
6
57
18
10
9
24
9
1 ■
-
—
1,609
8
4
2
23
—
—■
—
r
—
—
—
~~
2
30
_
__
___
33
25
9
.106
28
9
—
—
—
1
33
8
1
10
6
—
—
—
61
31
9
93
26
8
—
—
—
4
_
_
——
—
—
——„
--
—
—
._
_
---
—
—
v---
—
6
38
5
---
—
—
—
—
380
—
5
---
—
—
--
—
46
<yy
__
—
--
___
26
40
1
340
4
8
9
35
6
1,411
6
9
1--
—
—
—
—
—
2
16
5
3
35
■ - -
■
—~
20,929
21
9
10,287
30
10
15,853
32
6
R:dr sk. r
11
10
99
126
33
19
17
r.
R:dr
sk.
_
2
40
_
5
8
—
136
32
—
1,956
36
20
—
__
200
8
—
133
24
_
171
32
_
16
44
_
96
4
_
___
36
—
2
24
—
497
24
11
—
—
' 6
—
—
9
36
—
92
36
4
276
16
9
3,619
16
«u
R:dr
1
2
57
965
12
79
56
43
5
323
39
O
05
R:dr sk.
12
12
85 12
15
1,637 15
15
41
41
Ridt
-
50
762
8
80
47
54
8
19
sk.
28
S-H
. « - E.
R:dr
1,035
16
25
sk.l
26
25 26
C/5
r
-
= c
or q ^
B
Clerecie-Statens underhåll.
p
S*
o
■
c*
Refi
-
ll
17
1,345
22,411
249
2,932
1,638
1,522
169
265
6
13
827
2
118
11
107
92
25
449
377
3
32,601
44
43,034
41
27,
r,123j 47
7,146] 4
1,988) 2,
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr s
__
7
1
_
1
16
_
32
—
9
__
_
15
—
—
4
—
—
1
—
—
20-
1,680
8
—
1,575
—
—
225
—
—
62
—
—
1,862
33,455
4
—
19,275
—
5,530
—
—
1,595
24
—
26,400
___
150
iv
36
_
_
9
—
—
195
7,893
29
5
3,200
—
800
—
—
195
—
—
4,195
—
_
_
1.600
_
»350
—
—
72
—
—
2,022
---
_
_
'560! —
_
180
‘-
—
47
24
787
—■—
—
—
100 —
—
18
24
—
5
6
123]
—
__
_
__
_
__ä
—
—
—
—-
---
6
—
4
8
—
1
12
—
—
12
—
5
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
——-
—
—-
*--!
•--
—
—
432
46
—
—
—
—
—
—
432
_
I
_
__
—
—
—
__
—
(—
----
__
—
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
______
_
—
100
33
16
—
—
—
—
—
—■
100
33
—
—
—
71
24
—
.--
—
—
—
_
—
71
36,258
1
Östersund i Lands-Contoret den 20 Juli 1833.
M. VON TÖRN E.
> • ' > •
.
■
- v • " •
,
.
• J
i
. ftfi i 'it*' ■'
3 >4
- -I
V Vi.?*.
t **
*• <
_
I '•
* il •
•
•
*
• A - *-
.. • a, «
/
Tabell för Landet inom Jemtlands Län till Fem-Ars-Berättelsen Är 1833
Bidrag.
Clerecie-Statens underhå
Ständige Räntor
Bevillning efter Förordningen
Efter i Art.
Bränvins
brännings
afgift.
R :dr
24,800
11,767
7,358
8,197
24,888
12,801
Östersund i Lands-Contoret den 20 Juli 1833
Summarisk uppgift öfver hvad vid Afvittrmgen i Jemtland ifrån dess början år 1821 till och med i832 års slut blifvit tillgjordt.
Socknar.
Ragunda
Forss .
Håsjö .
ö
Stugun
Räfsund
Sundsjö
Bräcke
Bodsjä
Brunflo
Lockne
Marieby
Näs
Lith
Kyrkås
Häggenås
Fölinge
Hammardal
Ström
Offerdal
Allsen
Mattmar
Sunne
Frösön
Hallen
Norderön
Marby
Rödön
Näskott
Aspås .
Åhs
Oriken
Myssjö
Hackås
Berg .
Klöfsjö
Rätan .
Undersåker
Mörsill
Kall .
Åhre .
v
O*
C/5
7T
-
5*
S u m m a
39?4°
6 24
23
14 —
14i|
y a
Q25
^48
25 i
«!i
18i
731
73?
14»
421
831
16»
33 9
°°24
161?
18
83 *.9-
° -34 O
38?3
4 8
695
26-5-
50—
55»
521
191
19»
60
*23
28
451
99
555
4411
8411
14
26t‘5
261
4
12
3134
0i48
4311
^4ä
1629i||
16»-3-!
2 16
10^9
*C3 1
J48
18A
24
13A*
144
4~5~
12
^24
321
31/e
8/2
ai*V*
PC 1 3
^18
13J_
1016
£20 3
^576
HO-2-5!
1A1728
32iig
29*5S
1213
»*72
9629
-*°S6
261{I
se
ni!
mi
2811
XU18
11
»3
11 f 2
12-5-
18
OO »5
^lÖS
411
a
2141
26H5
^U144
31?
4-5-
T12
»iS
ca 3
^48
Hiss
141
705 85
/ujI58
9 42 7
°6 24
<)163
^240
1 9
3 6
1 5-  Å36
3
8
HL
°io
2-LL
144
4^6 1
144
35
3
6 •
V 12
0
47
°lS4
1
4
1
_7_l -  A 10 8"'
10 *
144
l-1-
12
611
16
0
40 5
J576
77 7 9
' 14 4 Ö
7J54
/ 1728
9 83
°210
3 5
°18
23
36
»ii
91
947
°54
1
25
Å7 2
4|
2 9
36
5
8
n
3!
i§
1103
1144
5*
1
4
4 163
X216
9 7_
^24
C/5
C
B
B
ISO:
^ 3 sr
ere gr
r» a **
B
— <”5 fea)
B K
® O B
5.
B TT. a
^ G —
er‘5 —,
er a»
« f—
o* "
22 sr
sr. -• p
UL
12
_1 25
14,4
12211
901---
^W56 16
4 ‘->2 5 9
A‘372Ö
519
^24
6A
211
29_
20
1541
1J72
144
6J?
39*|
34?|
8§
221??
45?i
6??
36
19?
9 1
**18
071231
J/2160
19fl
35|l
32?5*
12|?
31|!
36 1 *
J°2lS
30!??
13?
Hås
331
11 —
ll72
12®?
2^é§
45?
23||,
281
36??
41 ,
2?
11?
52
J4
121
15?
77
35
44
82811?
1?
*6
7 1
^2
1
3
47
48
43
72
3
4
1§
1
3
1_U
Aio§
1*
*8
3
4
II
5
6
* 7 2
57
72
l-5-
12
3
Afvittrade ägorymder
i duglig mark.
Tunnland.
kpl.
90---
4V/4 3 2
lX
4 2
1 2
8iz
4 8
1
is
3|
4!
4?
35
1 5-  Aä6
II
"12
23
72
11
ta
35?
139,090
34,158
46,460
52,217
56,204
108,580
60,892
86,933
71,704
44,807
33,342
6,896
22,233
142,327
22,847
90,045
339,409
22,743
121,324
62,834
25,177
21,789
18,339
60,302
10,590
19,733
29,331
15,862
41,015
20,395
63,020
38,270
48,974
139,801
74,735
3
22
18
25
30
8
19
4
27
7
13
13
8
31
15
16
19
18
24
17
21
11
22
8
3
16
26
25
5
23
4
12
24
12
Oafvittrade men afmätte,
Ägorymder i
duglig mark.
T »linland.
kpl.
11,593
34,574
28,700
2,192,395
204,574
535,340
33,263
168,082
42,187
88,970
253,545
1,400,833
28
22
26
18
12
4
12
24
20
Total-Sumraa af båda
afvittrade och oafvittrade
ägorymder i duglig
mark.
Tunnland.
150,683
68.733
46,460
80,918
56,204
108,580
60,892
86,933
71,704
44,807
33,342
6,896
22,233
142,327
22,847
90,045
204,574
339,409
558,083
121,324
62,834
25,177
21,789
18,339
60,302
10,590
19.733
29,331
15,862
41,015
20,395
63,020
38,270
48,974
139,801
33,263
168,082
74,735
42,187
88,970
253,545
3,593,228
kpl.
Anteckningar.
31
12
18
19
30
8
19
4
27
7
13
13
8
31
15
16
18
19
30
24
17
21
11
22
8
3
16
26
25
5
23
4
12
24
4
12
12
24
20
2
VGamla, till största delen före della afvittrade hemman.
13
7
Afslutadt.
•Förmedlas innevarande ar.
I denna socken verkställas i Sr de förändringar Kongl. Majlis Nådiga Resolution föreskrifver.
Oklandrad sockpc-delning; och regleras derstädes i år de gränser, som anseus kistiga.
Dito
dito;
och verkställes i år några återstående skiftcsläggningar emellan nybyggarne.
Under delning.
Till fullo mätt, och med några få undantag afvittradt.
jfGammalt mätt och å nyo undersökt; dock finnas i förestående ägosumma i34,66i Tunni. 29 kpl. inbegripet, som
f i83a i Frostviken blifvit afinätte.
Afslutadt. Den Kronan bchållnc marten undersökes i år till anläggning af Nybyggen och indelning af Fäll ode-lo t (er.
Afslutadt.
Dito.
jåomma att förmedlas, sedan klagomålen blifvit afgjorda.
Den Kronan beliållne marken, ej tjenlig lill fyllnadsjord, bär blifvit indelt i lämpliga Fäbode-lottcr, och komma
de bristande hemman, att innevarande år förmedlas.
^Förmedlas innevarande år.
Afslutadt.
Förmedlas, sedan klagomålen blifvit afgjorda.
CDen Kronan beliållne marken g3,o49 Tunni. 18 kpl- cj tjenlig till fyllnadsjord, användas på sätt 10 § i K. M.
\ Nåd. Afv. St. föreskrifver, oell kpninia de bristande hemman, alt efter afgjorda klagomålen förmedlas,
f Afslutadt; hvarvid 16,486 Tunni. 9'kpl. blifvit Kronan behållna, som användas i enlighet med 10 § i Kongl. Majas
y Nådiga Afv. Stadgan.
Förmedlas innevarande sommar.
Afslutadt; och användas den Kronan beliållne marken a,o63 Tunni. 10 kpl. på sätt 10 § i K. M. Nåd. Afv. St. föreskrifver.
Gammal afmätning.
Äldre och nyare mätningar; och torde cj något återstå att aflällas.
Afslutadt.
Kommer efter all sonnolikhet att undergå ny afvittring.
Under delning. G raderingen är verkställd.
Under delning, som troligt slutas innevarande år.
Åkeräng elen 22 Maj 1833.
Riktigheten häraf bestyrker
.
-
l
i
'
r
v
• f
• %
*
.
\ *
■ \ \ "
■
»
\ *
Tabell lör Landet inom Norrbottens Län.
Kustlandet eller det egentliga Norrbotten.•
Frälse-Säterier..........
Frälse-Hemman..........
Krono-Hemman.........
Krono-Nybyggen med frihetsår
Krono-Skatte-Hemman .....
Dito^ särskildt under Bruk Skatteköpte,
derå Aboerne hafva besittningsrätt
Militise-Boställen...........
Ecclesiastique Dito ........
Dito oskattlagde
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urfjällar,
m. fl- Lägenheter utan Mantal, som
ej under något Hemmans ränta äro inbe
gripne,
Skatte................
Dito Krono................
Skattlagde, obebyggde Torp och Utjordar,
Krono.....................
Soldat-Torp.................. .
Krono-Torp, med frihetsår..........
Backstugor ...................
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman
på viss tid...............
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af
särskildte slag, som under något Hemmans
Ränta ej äro inbegripne, Skatte . .
Dito
Dito
Krono * .
Tullmjölqvarnar med ett par stenar.
Dito
med två par Dito .
Tullsågqvarnar, finbladiga......
Dito med rätt till Köpe-Tiramei
Kronans Skogar ...........
Husbehofs Mjölqvarnar utan ränta
Dito Sågqvarnar.........
Stampar, (ingått å Qvarnarnes värde)
Stångjerns-Verk..............
Ämnes-Hamrar.............
Masugnar
rån
Jern-Manufactur-Verk af särskildte slag
Glas-Bruk . .................
Krono-Allmänningar, som tillhöra Kronan,
kunna, i anseende till ofullbordade afvittringar,
icke till Tunnlandtal upgifvas .
Diverse Personer, som ej höra till viss Näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och FideiCommisser/.
.................
Summa
Norrbottens Lappmarker:
Frälse-Hemman.....
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Hemman ....
Ecclesiastique Boställen
Backstugor.......
Oskattlagde Lägenheter
Jerngrufvor, bearbetade
Husbehofs-Mjölq varnar
Arrende-Fisken.....
Summa
Och då härtill nu
Läns Kustland . .
lägges
för Norrbottens
Hemmantal.
ö
Utsäde af
Medelafkastning sedan utsädet
är afdraget.
548f
1560*7^3,! 3o| — |i6gi| i7,572|j i| a5J —
■
———■  ---— -
r
4°i
41
35II
4o*
41
6 5
JJ5S
72!!
\ 8 -4-s.
. T 9 3
Så uppkommer för hela Länet
[blom
5floäWo 3, r 3o
45
83
■2
84
I
210
6 t a 8 o I
3,345
i,o32|
3331
23
377 I ~
11
5
16
369-4
’7,^72
37o
•7)9491
i5
i51
Underhållna Kreatur,
_| 3,934|| 82,436| 8118o| —| 9,845
31
1,319
73
71
— I
31! L463
166
4o
1,032
i,o5&lj
3,9341 82,436
3,938 i 83,899
— | —|
206
8 180
8j7b47|
9,485
9)6g
Förmedladt.
Oförmedladt.
o
#
Inrättningar.
: Lägenheter. Verk och 1
Hvete.
P
P»
CfQ
Korn.
3
P
p
P
j
Blandsäd.
1
Arter.
►d
0
c+
p
rf
O
n
r
Hvete.
___
O
Ö
Hafva. •
Blandsäd.
Ärter.
Potatoes.
Hästar.
Oxar.
t*
O
Ung-Boskap.
> -
Får.
;
1
Svin.
1
Getter.
Renar.
t
Biri.
Mtl.
St.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
”“fr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
65? i
I 6 0
6?
—
6
67
7
—
42
312
___
56
9
4
5o
I I
40
11
L, -
62 HFo
73111
—
20
280
—
- -
__
i4
—
i35
1,320
—
-.
,
,—
106
96
IO
420
84
65o
20
i3o
—
425S7ä
4V*7.
—
!9
i,53o
—
_
86
—
160
6,120
—
—
696
364
40
i,654
322
2,44o
12
ÖO
220
—
422|||
434
—
12
g42
—
_
_
38
—
94
3,976
—
—
_
35o
321
24
i,i46
i5i
1,690
18
120
120
42Iin
—
285
13,634
—
25
—
718
—
3,248
66,136
*-
180
—
6,734
3,462
267
i6,5go
2,711
a8,438
636
182
1,555 1
I 3 3
Oj 9 2
2X33
9 2
—
4
78
5
_
38
334
—
—
46
22
I
93
IO
i5a
4
8
—
/ 1 3 3
4f ä ä
K 17
a *
—
1 Oj
to4
I
_
_
20
—
95!
476
8
—
—
190
3o
6
125
20
i95
h
--
—
fZi ° *
ÖS8?
fil 0 3
uj«4
—
10
109
—
—-
—
23
—
96i
476
—
—
—
ai4
37
7
214
36
3 06
21
—
—
*
2
6
—-
3
a4
3o
2
I I
2
IO
I
IO
—
102
—
l
4
■1
—
—
—
2
B
—
"i
6
—
--
•—
I
I
—
I I
I
IO
—
—
—
.—
—
9°
.-
_
___
—
_
, —
_
_
—
.
4o
—
—
__
—
—
—•
460
--
—
4> 4
—
—
57
_
—
1,626
—
—
—•
4g6
—
780
IO
768
—
—
—
—
32^
--
T l
33*
—
V ___
—
3
_
9
t3o
--
—
—
6
45o
16
I
5i
I I
60
3
3o
—
—
i,°74
—
3i5
—
—
—
5o
—
1,260
—
—
—
—
—
57o
18
7^°
—
—
—
—
—
36
—
—
33
—
—
—
1
—
—
i36
—
—
—
10
I
—
39
68
-
—
—
_
. . -
4
____
_
^_
__
_
—
._
__
_
_
—
—.
—
—
3
'7
—
—
—
—
—
—
_
—
_ /
—
—
—
.—
—
—
—
--
—
—
■-
*—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
*-
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
*—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—"*
*
8
—
—
-.
*-
—
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
--
——
—
—
6
502
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
"
—
—
—
--
—
—
—
—
' *
"
—
—
*—
—
—
—
—
—
—
27
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
2
7"
~
“
—
—
*
—
1 •
■ '
—
—
*—
"
—
E
—
7
1
[-
I
26
—
—
—
10
—
i5
104
—
—
IOO
I 1
2
3o
12
4o
—
40
1
—
—
—
—
—
"
——
■■
—*
—
—
--
_
_
,
_
_
_
_
_
_
-
__
.
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
--
—
—■
•--
—
—
—
—
—
—
—
—
...
—
—
— ,
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—’
—
—
—
—
—
d
"C
cn
O:
e*.
S»
PU
O.
->
p
<TD
-
x Rdr. I sk. r
i4,55o —
35,125 ^—
103,720 —
73,613 i —
,622,0961 —
11,256
33,i44
29,691
boo
i,73o
1,100
i,i5o
1,163
2,993
i23,g55
5oo
9,25o
60,357
85,660
i,65o
i43)5g5
33,ooo
4,37a|3Ö2| 2i,834| 3,4oo| 35,6i7|757|5o3| 1,965
iSi
9
57
49
3
16
i,3i?
34
37
113
286
8
_*4
1,983
81
2o5
40,1.45
2°9
1,986
3i8| 681 i,5oi| 3o8| 2,269!
4,372 362 21,834 3,4oo 35,617 757
4,Ö9°j43oj a3,335j 3,7o8j 37,886j757
5ö3
4^,340
2,4o7,898|—| —
,g65 2,407,898
5o3J 44,3o5j2,4o7,8g8j —
Be villnin
s-
Efter
i83o års Bevillnings-Förordning.
1
s>w
tr p
rf Q
& ^
i
tr *-j.
82.3. 2
et -
P
ct
B"
p ..
- 3
p
P 3
T
— »
3
C/J
Rdr. s
k.
r.
Rdr.
k.
r.
Rdr.
sk.
t.
Rdr.
sk.
t.
6
2
29
4
9
35
16
9
2
8
—
244
34
532
26
10
777
12
IO
27
7
3
—
697
l8
—
38o
11
11
1,077
29
11
88
4
—
—
53o
8
i47
28
9
677
3b
9
—
—
—
—
7,452
47
—
3,5 i 4
17
10
10,967
t6
10
2,486
25
t
64
IO
_
22
24
7
86
34
7
i6
20
__
_
5o
38
—
—
5o
38
—
4o
34
2
-
94
20
—
645
31
5
740
3
5
44
43
3
-
4
5
9
~
1» ■
3
3
—
2
i4
—
5
9
8
7
23
8
—
—
—
_ ____
____
2
—
—
2
—
—
—
—
176
46
—
—
—
—
176
46
—
—
—
—
—
38
32
—
2
9
IO
4° 4f
IO
—
—
—
—
928
36
—
774
24
i,7°3
12
-—
—
—
—
5o
44
—
26
17
IO
77
i3
10
—
—
—
.
■
■-
_
_ —.
—
—
3o8
—
—
3o8
—
—
—
—
—
_ —.
_
—
I
—
—
I
—
—
—-
—
—
__ _
44
—
20
—
—
20
44
—
—
—
—
4t
4
—
151
36
IO
•93
2
10
""
*T"
T—
-
4,
4
—
>99
15
4
240
>9
4
—
—
—
— —
—
—
3
>4
4
3
4
—
_
- |- I
-
2,7
42
—
461
i3
I
679
7
I
24
—
—
—
i5
IO
—
106
16
—
131
26
—
—
—
_ _
.
_
. .
_
-
99
IO
—
i58
f4
257
34
—
—
—
- ‘
— —
20
20
5
20
I20
5
—
!—
—
I
II
1 3
—
7,52o |u
5
18,288
•4
5| 2,729145) 9
_ ,
—
—
—
—
,
—
—
—-
_ —
—
—
—
—
—
—
_ —
—
—
—
—
—
—
—
. ~—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__ .—
—
—
—
--
—
—
—
—
— —
—
—
—
—
—*
—
—*
T -
1-
-1-
t ~
i-
—
1 -
1-
1-
1 -
—
1-
— to,76f
3
—
7>52a
n
5
18,288
5
2,72c
45
9
—|io,768|
-1
18,288J i4[ 5
2,729|45
il
S ta ts-Bidrag.
Ständige Räntor.
Arrende-Medel.
Kostnad för Rustning
och Rotering.
Summa -
Bevillning.
Hemmantals-
Itäntor.
Jordebok? och
Krono-
Tionde.
! \
Afrad.
B S
g. g
CJQ £
B T
Lagmans- och
Hära dshöfdi nge-
Räntan.
Ören.
0
n
3.
3*
K
eli
1
afgift.
Salpeter-
Bergverk samt
andra Verk och
Inrättningar.
Tionde och Rän-
tor af Bruk,
7
0
p
3
3
»
Rdr. 1
sk.
r.
Rdr.
»k.
r.
Rdr.
1
sk,.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr,
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r..
37
24
q
—
—
—
—.!
—
—
—
—
2
8
—
_
_
-■
—
_
2
39
_
—
—
—
4
47
—
--
—
_
__
—
_
8o4
20
1
39
7
11
558
8 i
9
—
—
—
96
24
—
36
12
_
—
—
—
25
44
6
—
—
—
756
I
2
—
—
315
—
—
i,i65
33
11
555
36
4
651
47
825
8
7
275
l6
—
I I I
24
—
—
—
—
53
39
3
—
—
—
2,473
27
2
—
—
—
5 3o
—
—
677
36
9
—
—
—
—
—
—
—
—
i65
8
—
72
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
23 7
8
—j;
--
—
—
—
—
—
13,453
4i
11
5,770
ib
6
7j002
12
6
6,934
i5
IO
2?0 I I
22
—
749
21
6
—
—
—
610
22
3
—
—
—
23,078
4
7
---
—
—
25,oo6
16
—
io3
6
7
49
16
—
60
43
5
74
45
7
19
__
_
4
24
-- ■
_
_
2
'7
I I
_
_
211
2
11
—
_
_
i5o
32
_
91
24
2
3/
12
4
32
23
3
12
--
i5
36
—
_
—
—
6
44
6
—
—
—
104
20
1
--
—
.—
—
—
784
46
8
264
44
—
—
—
19
—
—
32
12
—
—
—
—
—
—
—
7
16
—
—
—
—
323
24
4
—
—
•—
—
—
—
9
-
2
—
2
3
_
7
23
8
177
43
2
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
CO
*-*
3i
2
33
—
—
—
—
—
2
___
-
42
—
—
—
_
—
—
—
_
....
_
_
.
_
-
_
_
4 2
_
_
_
_
-
—
_
N
17 6
46
-
-
—
—
—
—
—
—
—
—
6l
4°
—
—
—
.
—
—
—
_
—
—
_
—
61
4o
—
—
—
—
—
—
—
4°
4i
IO
—
—
—
—
—
—
—
—
9
8
—
» 1
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
32
—
—
—
—
—
—
—
i,7°3
12
—
——
—
—
—
—
—
—
—
267
12
—
160
12
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
428
24
—
—
—*—
—
—
—
—
77
i3
10
■
-
■ v
——
—-
*-
—
i4
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
22
—
—
„ r
"
——
3o8
__
182
15
4
—
,
. —
__
—
_
r ,
-
_
_1
-- -
I
-
.
182
i5
4
7J
i,485
9
11
——
_
—
I
—
—
8
32
3
—
—
—
—
—
—
—
—
!_
—
—
•-
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
8
32
3
—
—
—
—
—
20
44
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
12
' -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
74
6
10
74
18
IO
—
—
—
—
—
—
193
2
lo
I l8
26
8
—
—
—
—
—
—
23
12
9
24
—
—
—
—
—
—
—
571
—
—
722
4
8
- ■
—
—
—
—
—
240
*9
4
—
—
—
——
i5
12
1
6
12
—
—
_
_
_
83o
IQ
_
00
43
_
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
_
_
—
—
—
_
__
_
——
—
—
—
—
—
—
—
3
14
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
64
45
—
64
45
—
—,
—
—
—
—
—
“
■
~
1
1 111
—
—
■' '
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
——
—
■
—
—
703
7
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
84
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
328
34
9
912
46
9
—
—
—
—
—
—
131
26
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
I I
12
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i3
36
—
—
—
—
—
—
—
--
3
—
_
• J
_
_
-
111
25
111
25
1%
45
1
___
_
_
34
—■
--
—
—
—
*—
—
—
4o
12
—
4
—
—
3
32
—
—•
—
—
—
—
—
47
44
—
—
—*.
—
—
20
20
1 -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1-
—
—
—
21,018) 12
2
7,246
10
10
8,3o5|38
n|
7,865
22
3,146142
i,i65)4.5| 6
4;32|
-
709!31
■ 5
2,48o|34| 71 30,925117
1 3
i i,7-^i37r-
26,002
—
-
461
3
4
461
3
i
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
_
_
__.
.....
_
__
.
___
_
- ..
— ,
_
—1
—
_
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
_
_
_
—
- .
—
_
——
—
—
—
—
—-
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
r--
—
_
—
—
—
- r-
—
—
__
_
_
—
—
1 —
—
-—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
_
.—.
—
—
■ -
—
_
—
—
_
- .
_
-
..
—
- - T
_
—i
_
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
--
_
_
- -
1—
—
_1
_
——
—
_
_
_
‘ ___
r,
- - -
_
_
. IL, T
—
-L-
—
—
■-
--
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
6
25
—
—-
—
—
—
-i
—
46i|
3
41
— 1
-
-1
~ 1
-1
-1
- 1
-1
- 1
-1
-1
— |
-1
-1
- 1
-1
-1
-
-1
-1
461
3
4
6|25
-
‘ -
-
—
adolft
12
3
7,24-6
10
IO
8,3o5
38
I I
7,865
22
3,i46
42
i,i65
45
6
4
32
7°9
3i
5
2,480
34
7
3o,q25
17
3
1,7^3
37
26,002
21,01 8
121
2
7,7t>7|
>4l
2I
8.3o5
38 j
I I
7,865
22 I
--
3a4.6l
421
i,i65l
45
6
700
3i
4
n
3i.3ftfi
I.7Ö0
14
26.002
_
-
Clereci
-Statens underhal
.
Pastorers.
r
p
• fD
ST
2
0
CO
Kyrko-
Betjenings.
Summa.
Rdr.
sk.
r.
Rdr,
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r-i
3i
16
—
IO
—
_
7
.
__
48
16
—1
332
—
—
i>4
—
—
82
—
_
528
—
_1
982
—
—
328
—
—
276
—
—
1,586
—
—1
--
—
—
—
—
—
—
—
__
_
_
_9
1 ',769
—
—
3,1 32
—
—
2,3o8
—
—
17,209
—
-J
83
—
—
i5
—
—
9
_
__
107
—
—1
83
—
—
20
—
—
16
_
—
119
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
. ,.
—
—
—
—
—
—
—
i5
—
—
—
—
—
—
—
—
i5
—
—
85
_
85
294
—
—
—
—
_r
z
—
—
294
--
-*
>4
55
—
—
16
—
—
8
—
—
»4
79
1
T”
55
20
l6
32
32
230
—
—
*0
1 II
—
—
38
16
—
320
16
—
10
—
—
—
—
"V-
—
—
—
10
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
i4,o58| i6| —
3,707) —
-
2,761
-
-
) 2o,526| i6| —
1,119
a53
233
25
4
i,6o5
25
4
—
—
—
—
—
—
—
__
—
_
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
-—
—.
_
_
—
—
"
——
—
'
—1
’
"T”
—
_
!,1 19l
-1
-1
253)
-1
-1
233
25)
4
1,005!
25 |
4
i4,o58
16
3,707
2,761
1
20,526
16
i5,i77
i6j
-1
3,960 j
“I
-1
2,994]
25 j
4
22,10 I j
4i|
4
b
P
e-
°ri
t-H
>—
er.
O
5
Cp
1
0
1E
5
2
<!
p:
CR
tr
BZ
D*
03
Diverse Onera,
Afgifter och
Allmänna Besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr. .
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
113
16
—
—
_
—.
106
32
.
i3
323
39
c
727
32
—
i,277
—
—
488
—
222
6
4
5,i 18
2 7
718
8
—
2,685
—
—
628
24
—
537
i5
7
10,324
12
8
55
—
—
—
—
—
—
—
—
5o
_
1,019
44
q
6,623
—
—
25,871
32
—
6,346
24
—
4,117
46
2
121,706
3o
8
65
16
—
IOO
—
—
55
_
_
36
IO
4
828
19
IO
ÖO
40
—
—
—
—
65
24
—
16
33
9
477
46
—
12 I
16
—
—
—
—
80
12
—
16
2
6
1,326
5
6
—
I I
■
_
—
_
_
... -
3
——
—
—
—
—
—
— _
—
—
219
6
IO
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
44
—
_
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
20
—
—
258
38
—
—
—
—
*—•
—
—
—
—
—
—
—
_
5i
i5
IO
5o
—
—
—
—
—
—
—
—
120
—
—
2,316
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
99
i3
IO
5
_
_
_
_
165
3o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,269
25
3
—
—
—
—*
—
—
^ -
—
—
9
32
3
10
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
”9
4
10
20
5
1,019
17
6
20
»,27ä
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
68
I I
4
—
1
—
—
—
—
—
—
—
160
—
—
—
—
—
—
—
—
35
32
—
2,132
5
IO
i5
—
—
—
—
—
—
—
—
11
16
—
181
3o
—
_
—
—
—
_
—
—
.
-
1
__
271
22
,
3o
—
—
—
6
32
—
362
4
—
1
x
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
20
5
8,864|3a| —| 29,933)32| —| 7,770)36) — | 5,228)2)8) 152,022|4i| 1
407
54
26
98 24
4o
1,067
3o
6'25 —
46i|36| — [
98)241 — !
9|4o| — | »,067 3oj 6|
3,7io|3o| 2
8,864 32
3,65o
54
29,933 32
9,3a6|
10
3o
,o32|
7,770 36
5,228
—J 7,7Ö0J28j—|
2 8
152,022(4 •
1
33j 2j t55)733|23| 3
Norrbottens Lands-Contoir i Piteå den 3o September 1833.
CARL SPARRE.
P> Ii, Ferlin,
»•:
'
■53
'
*
■
* - • -
; - /
.■':■#■ .'v.--'
JiV.
■
\~.-f• •v'\ . ■-
*
N
»
' \ "'-ii; •
- * - - •
il
> *», ^ -
.
;\V*
•-1-; ?. .
.
: i
.
-
■ ' ’
■
/ -
KONGL. M A J :TS
BeF^ILLN I Näslin Fr*dN DES
UTI
NORRBOTTENS LÄN
V
tjut.
KONGL. MAJ: T
I underdånighet afgifne
' , / \
FEMÅR S-B ERÄTTELSE,
FÖR AREN 1827, 1828, 1829, 1850 OCH 1851.
ser(DciA©0Ei«,
TRVCKT HOS BERNH. M. BREDBERG.
4
i 83 3.
Stormägtigste Allemådigste Konung!
Inför Eders Kongl. MaJ:t åligger det mig nu i underdånighet afgifva berättelse
om Norrbottens Läns tillstånd i Oeconomiskt och Statistiskt afseende
för de sistförflutne fem åren, eller ifrån och med år 1827 lill och med
i83i. Enär den beskrifning, sig slutande med år 1826, som jag under
den 4;de Augusti 1828 hade Nidén öfverlemna, utförligt innefattar Länets
allmänna Beskaffenhet, Innevånarnes bildning, seder och lefnadssätt, Jordbrukets
och öfriga näringars förhållande, Beskattningens hufvudgrunder och
belopp samt de för allmän välfärd och säkerhet varande inrättningar, torde
mig tillåtas, att, vid genomgåendet af de rubriker, som vid denna berättelses
författande böra iakttagas, hufvudsakligen hänvisa lill samma Beskrifning
och jemte öfverlemnande af de härtill hörande, fullständigt upprättade
Tabeller, egentligen vidröra de grenar som, förmedelst inträffade
förhållanden under tidens lopp, förändringar undergått.
Under de år nyssnämnde beskrifning upptager, var Länet oafbrutet
i åtnjutande af goda skördar, Folkmängden tillväxte ostörd, Jordbruket samt
öfriga näringar voro i jemt tilltagande, och man ansåg sig kunna hoppas,
att, om ett dylikt lyckligt förhållande fortfarande fått ega rum, detta Län,
hvars innevånare i allmänhet voro välmående samt idoge och sparsamme,
skulle inom kort icke blott hinna till ett välstånd, som sälte det i bredd
med Söderns bättre lottade orter och gjorde det oberoende af en eller annan
mindre gynnande skörd, utan äfven genom större företag i odlingsoch
utdiknings-vägen kunna förminska och såmedelst blifva fredadt från de
frostskador, för hvilka denna ort, mer än någon annan, så ofta tillförene
varit utsatt; men dessa förhoppningar tillintetgjordes allt för hastigt. Redan
1829 började åter på en del ställen erfaras köldens verkningar på grödan,
hvilken i allmänhet blef mindre gifvande och för mängden olillräckelig»
hvarföre de äldre förlager måste lillius, och i83o och i83i inträdde
4
missväxter, som fordrade Statens mellankomst meri undsättningar, så
framt nöden lill sin höjd ej skulle urarta. Dessa olyckor hafva lagt hinder
för folkmängdens tillökning, genom till ovanlig myckenhet företagne
utflyttningar åt Norige och södra provinserna, nedstämt lynnet för jorbruket
samt medfört ett" aftyna tule i handeln
i följd häraf Länets förbättrande i de delar, der Innevånarnes ansträngning
eller kostnader å deras sida erfordrats, måst tillbakaslå, samt Innebyggarnes
uppehälle icke ensamt mäste afses, utan till största delen söka beredas
genom allmänna och enskildt» understöd, är jag ty värr för närvarande
utur tillfälle, att framställa en sådan tillväxt och förkofran i Länets ställning,
som, örn det varit skonadt flan berörde olyckor, jag säkert lått tillfredsställelsen
anmäla.
1
1:0 Länets allmänna beskaffenhet.
Härom får jag helt och hållet åberopa min år 1828 afgifna underdåniga
berättelse.
2:0 Innevånare.
Folkmängden år 1826 utgjorde inom Kustlandet enligt mantalslängderne
34,372 och inom Lappmarken-^, der mantalsskrifning»!- icke hållas,
och der grunden för dess bestämmande måste hämtas från anteckningarne
i och för Qvinqvennie-Tabellen, omkring 4’23°, summa 38,602 personer.
Folkmängden 1831 uppgick deremot inom kustlandet till 37,906, hvaraf
voro Mantalsskrifne af mankön 8,991, af qvinnkön 9,840, och mantalsfric
af mankön ,9,t 18 och af qvinnkön. 9,987, samt inom Lappmarken till 4,700,
summa 42,636 personer. Länets folkstock har således under dessa fem åren
ökats nied 4>°34 personer, och då denna tillökning är vida större, än
den, som under de der förut gangne fem åren egde ruin, oaktadt utllyttningarne,
på sätt jag här ofvan anmärkt, de tvänne sednare åren lill iner än
vanlig höjd stigit, synes häraf huru betydligt de föddas antal öfvergått de
dödas och luiru ansenligt folknummer!. här i Länet skolat tillväxa, derest
Försynen, sorn bevarat orten från härjande sjukdomar, hade äfven skonat
den från förberörde missVäxter.
Folkets seder,.sorn i allmänhet äro oförderfvade, hafva snarare förbättrats,
än försämrats af de flere på hvarandra följde missväxlaren. Val
5
haff, tireerier Miller vissa po™‘,Br' ,‘jjj
dTsSdaoe ej äro nidige mell
mot'vanan lill '“tydlig
,^"3 “irnit lan.lel hugnas nied goda skor
riordboe.
is Ivw^
Mot» si» »m,
hränvinssupande.
Ulfängen å bränvin vant
aelina
inne åren ofia st egt runi, h1' r blifvit mera sällsynt, och ela denna
derå högt. Härigenom bär ylle»
; de öf|.iga, så bni mai jemt
liansammas fiirminsWj! W»*»' ^
. .akbert afugaml.e, odU om an
Välmågan hos folket a
- i- e tiel erfordras, nilian
gynnande skördar återkomma oul
e»skil(le kunna afhördas samt valli
åkade skuldsfiltuingarne 1.11
& ^ f(),.e ,829 stod.
^
ci'”indel kan lunna till tiel P ’
11,..„ skördavne ansenlig
5
rågsved,spiken
hafva
af
de
fel^,
e_d,m
Bonden, lorn i allt nödgats >"soch Backstug,.lijon, hvila, skola
t..\ och dessa i förening med -Lilliyses
saknad af dessa, som of
hända
sitt uppehälle „f erbe sfW ,e « £ ^ „ lidit nöd, .vallin,
verillt indragits, hellre aihetat
h k!Ul, sommartiden 1
berörde pris, sorn 1826 utgl0l'tlu f“ ' u fcarldagsverke sommartiden 06
,6 Sk. och vintertiden 06 a
gamt för ett qvinnsdagsverke semil
4o sk. och Vintertiden 11
^ sk> allt Banco på egen kos ,
.
b-'
jnartiden »4 sk- oth vin ~
. llä„on gång deröfver,
tillbaka 33* k 5o procent och m»öo bo
3:o Näringar.
.. , t1 , , befvednäring, oell ehuru odlaren,
Jordbruk:
Detta utgör kustlandets ^
^
ingen eller fo
genom
förut anmärkte missväxter, de scelig
underlätes likväl icke
?a lön för sin å åkern nedlagt^ mo f‘, 'lule och jordbruket, som numera
försök afl göras till densammas »PPl J P fast sroåning0m, r
skötes nied förbättrad redskap, m
allmänt att begagnas, men
Stea oell Luleå Socknar börjar
nästan endast vili emad*
öfriga Socknar fortfar bruket att Djup
d tvarje ftr mera fram
med
Korn. Foualgö. Lia
gång,
hvaremot sådant maines 0
6
sa rot rotfrukter Der laga Skiften hunnit verkställa, hafva de på Jordbr,,
het visat fördelaktig verkan, och sedan Länets afvittrande som Ä , I
fortgår, nu mera uti åtskilige socknar till slör del framskridit möter • i®!
a seendet mindre hinder för dylika skiftens företagande dock sorn ä Bv
ai ior närvarande finnas i den lyckliga ställning -it! rle lim i 1
gn surte,, mäste i Jet hela Jj dem annu, Li l hult tT, "
möjligen kan förkofra sig.
hamlet framdeles
Boskapsskötsel: Icke blott inom kustlandet, utan äfven bland Nv
ne sednare arén, da missväxten på boskapsfoder blifvit med hvn-ip -in
kannbarare. — Ladugårdarne hafva alltså måst betydligt nedsättas och de
än nTöoö LTspendl,Elfvar^1 af de1rem.e°'«,WPäU"d' ,,kMPPa'st
iarZÄdd Si"Womar W“d bosl"P™ häfva dock e"„deUr"«de“1fleS
kltasr“ih tmiaga ^ °Ch “fVer
i förökad scola’„,n
lid,
I ^n'fso,sa.n är Lappall mogens hufmdnäiw, oell fastän Rofjinren
tidtals åstadkommit större förstörelser liand eli del Rehnhiordar linn dock
hofva under da fem ”
hafva lik vist icke de sednare Aren blifvit mjckéSiSe till EL,™
nt Wifvitehveef "Sk4r ä fartre derunder, emot hvad tillförene vallet vaZtrf
tenfS;,pV‘idS1,a,'a,lde “Pffi-hig torde förtjena^ämsar
med pMrnr E •„ r Rögden i synnerhet, nu mera inrätta de spi
digt
ljus,
*
J förrätta arbete i rummen, nÖ
-
7
Bergsrörelse: Denna handtering, som synes vara ämnad lill Länets
oeconomiska stöd, enär Orten erbjuder allt hvad för en större rörelse tarfvas
kati af malm, kohl och betjening, är visserligen i tilltagande, fast icke
till den höjd, som man vid förra Berättelsens aflemnande trodde sig förese,
och hvilket desto lättare kunnat ega rum, som de Länet öfvergångne
missväxter nedsatt dagsverkspiga och gjort Innevånarnes behof af arbetsförtjenster
större, hvadan Bruksegare varit i tillfälle till öfverflöd emot billige
pris erhålla kohl och betjening af allmogen. Under liden är en Masugn
vid Avaforss uppförd och en Stångjerns-Hammare vid Hvitåförss under
byggnad, hvarjemte år i83o på den så kallade Ristjälns-skogen inom
Piteå Socken upptäcktes ett betydligt fält af i dagen på flere ställen framskjutande
jernmalm till någon del af god beskaffenhet, men till större delen
mager. Ett Bolag bildades väl för denna grufvas bearbetande, men
då malmens afsättning till en början ej gick efter önskan, bär den ifver
till företagets fullbordande, som första året var rådande, saktat sig, och den
masugn, hvilken Bolaget fått tillstånd anlägga, ännu icke blifvit påbörjad.
Årliga tillverkningen vid Länets i gång varande sju stångjernsverk kan antagas
till 3 å 4,ooo Skeppund smide och vid Masugnarne till 6 å 7,000
Skeppund Tackjern, hvarmed omkring 3oo personer äro sysselsatte.
4-o Fabrikerj Bruks- och Öfrige Näringar, hvilka icke höra till Bergsrörelsen.
Sågverk: Antalet af de inom Länet befintlige fmbladige sågverk är,
sedan sista Berättelsens afgifvande, oförändradt, och ehuru Skogarne, särdeles
183 f, skadades betydligt af skogseldar, och närmast verken äro mycket
ålitade, kunna de likväl anses tillräcklige för att ännu en längre tid betrygga
dé flesta sågarne för skogsbrist. Sågverksrörelsen synes dock mera
vara i af- än tilltagande, och medellillverkningen kan under sednare åren
icke antagas högre, än lill 26 å 27,000 Tolfler Bräder, i enkel sju alnars
beräkning.
Skeppsbyggeri: Under sista qvinqvennium har denna näringsgren
rönt någon mera liflighet, än åren förut, men kan hvarken jern föras med
hvad den i fordna tider varit, ej eller, i anseende till Handels-Sjöfartens
aftynande och den nu varande ringa tillgången på tjenlig! virke, för framtiden
såsom någon säker inkomstkälla påräknas.
Det enda Glasbrukj som i Länet finnes, fortsätter sin rörelse oförän
-
8
dradt, och behållningen af dess tillverkningar anmärkes till ett belopp af
9 ä ioooo R:dr Banko årligen.
Binäringar: Såsom anmärkningsvärdt må nämnas, att sedan år 1820,
då missväxterne på säd och hö togo sin början, både Justen och Fisket
årligen blilvit sämre. Fogeln har under de Irenne sednare åren varit nästan
osynlig och det är således endast genom fångsten af skadedjur, hvilka
egentligen funnits inom Lappmarkerne, som Jaglen dessa år gifvit någon
inkomst. Laxfisket, hvilket synnerligast för Innevånarne inom Finska
Socluiarne utgör el t betydande näringsfång, upptogs i förra Berättelsen
gifva en årlig afkastning af omkring :,3oo Tunnor salt Lax, men kan
för de nu ifrågavarande åren icke uppgifvas lill mer än 8 å 900 Tunnor.
Af Strömming, som lika med Laxen på andra orterne föryttrats, har också
fångsten varit mindre.
Tjär ub ränn in gen, som med skäl Iean anses för den minst lönande
och som de föregående goda åren varit i åtagande, har, då brist på arbetsförtjenster
och födoämnen in träd t, åter tilltagit så, ali år 1801 tillverkningen
af tjära uppgick till vid pass 20,000 tunnor.
Salpeter-tillverkningen, hvilken i alla afseende» är passande för
denna ort, har väl icke sträckt sig utom Luleå Fögderi, hvarest den likvist
är i betydligt tilltagande och inom korrt tid säkert skall gifva dess Innevånare
en större årlig inkomst, men all anledning är att den också snart af
Calix Fögderis Innevånare påbegynnes.
En inom detta Län förut obegagnad näring, nemligen Pottaske-tiilverkningen,
uppkom år 1829 inom NederCalix Socken genom en från sodia
delen af Österbotten dit anländ, i Po t littke-bered ni ogen kunnig person
och spridde sig med det samma lill NederTorneå och Carl Gustafs Socknar.
Nämnde ar tillverkades och exporterades derifrån ungefärligen endast
2CO Lispund Calcinerad pottaska, men år 1831 uppgick afsändningen
liana lill 4 000 lispund, och denna näringsgren, som synnerligast inom Calix
är i starkt tilltagande och der, under berörde år, beredt en mängd fattiga
Innebyggare nödig bergning, torde äfven af Innevånarne i Länets Öfrige
Socknar snart med nit omlattas, och således komma, att bär i orten
utgöra en vigtig binäring.
Angående allmogens bandel oell öfriga Binäringar får jag underdånigst
åberopa förra Femårs-Berättelsen.
Åtgärder till beredande af ytterligare beqvämligheter i land- och vut
ten
-
9
t
ten-communicationerne hafva, af förut anmärkte orsaker, icke kunnat under
sednare åren vidtagas, hvaremot den i förra Berättelsen omnämnde nya
Kyrkan i Bodens by för Luleå öfra Församling, hvilken år 1827 påbegyntes,
blef år j83r fullbordad, äfvensom under tiden till stor lättnad för Länets
Innevånare, i afseende på bvefbaringsskyldigheten och till lika stor förmon
för brefvens säkra och skyndsamma framkomst, Postgångar på Statens bekostnad
blifvit inrättade emellan Haparanda och Pajala Kapell, emellan
NederCalix och Gellivare Lappmark samt emellan Luleå och Jockmocks
Lappmark.
5:o Politisk Författning.
Kammarverk. Under den tid denna berättelse innefattar, har, genom
i Skatt ingångne hemman, skattdragande hemmantalet blifvit förökadt med
31J mantal, hvaremot dels genom förmedlingar, dels ock derigenom, att
i skatt ingångne hemman å nyo erhållit förlängning i frihetstiden, derifrån
afgått i6i mantal, så att rätta tillökningen i inkomsten af jordegendom,
som Slaten under berörde tid erhållit, således utgör Räntan af i4||| mantal
Krono och Frälse. Under samma tid hafva med Eders Kongl. Majros
Befallningshafvandes tillstånd blifvit till inrättning beviljade emot bestämde
frihetsår, inom kustlandet ifö Nybyggen och 5 Torp samt inom Lappmarkerne
66 Nybyggen, hvarförutan inom kustlandet 193 och inom Lappmarkerne
203 särskilde odlingslägenheter blifvit upplåtne att begagnas,
dels under hemman emot särskild skatt efter utsatte frihetsår, dels ock till
formenlig af Kronohemman och Nybyggen, der lägenheterne vid skeende
afvittring icke varda på annat sätt disponerade, hvilket allt torde visa jordbrukets
märkeliga tillväxt. Hemmansklyfningar fortgå till Länets förmån,
och inom kustlandet har hvarken hemman eller nybyggen råkat i ödesmål,
men inom Lappmarken hafva Ivaline FrälseNybyggen deremot blifvit öde,
emedan de, utsynte på 1790-talet, då bergsrörelsen inom Länet hufvudsakligen
var i en mans ego, egentligen intagits mera för Skogsviddernes skull,
än med afseende på åker och ängs tillfällen, och derföre nu mera öfvergifvits
af inneliafvarne, såsom derunder saknande all odlingsbar mark.
Statsbidrag. Uti Statistiska Tabellen är beloppet deraf för hvarje
sbgs hemman och näring upptaget, och då någon förändring i de förhål
2
-
OI
landen oell uppgifter, sorn uti 1828 ars Berättelse blifvit anmärkte, icke
inträffat, vagar jag i dessa delar densamma underdånigst åberopa.
Politie. Eders Kongl. Majlis Nådiga Kungörelse af år 1817, rörande
Kyrkoråd oell Sockenstämmor nied mera, har hittills visat sig vara tillfyllest
görande för ordningens och sedlighetens bibehållande, hvadan särskilta
allmänna anstalter i det afseendet under liden icke erfordrats. Gäslgifvarne
äro berättigade till bränvinsminutering, men i öfrigt finnas å Landet
icke några tillåtna krogar. Sparbanker och Soeken-Magaziner hafva intill
denna tid ej blifvit inrättade, niell sedan Länet de Irenne sednare åren
fortfarande lidit af missväxter, höras tänkesätten i afseende på de sistnämde
vara förändrade hos Innevånarne, som alltså snart nog torde kunna
förmås, att gå i författning örn bildande af dylika Magazrner
Helsovärden,
Fattigförsörjningen och Skjulsordningen administreras efter
gällande Författningar. Smittosamma sjukdomar, som ntbredt sig öfver
någon vidsträckt del af Länet, hafva under ifrågavarande tid ej egt rum,
och de inom Länet boende fyra Läkarne lemna, hvar inom sitt dislriel,
oförtrutet biträde vid påkommande sjukdomsti thallen. Vaccinateurer äro
lili alla Socknar tillsatte, hvilka försvarligt fullgöra sina åligganden. Under
liden har a'fven en DjurLäkare blifvit för Länet antagen. Särdeles de Irenne
sednare åren, har fattigförsörjningen blifvit tryckande, och bidragen härtill,
som i alla Socknar mäst' förökas, hafva uti en del nära fördubblats emot
hvad de tillförene uppgått.
Rofdjur hafva dessa år, såsom förut, varit sällsynte inom kustlandet,
hvaremot inom Lappmarken^ vargarnes antal betydligt förökats, härrörande
deraf, att under vintrarne ringa silö fallit, derigenom jagten efter dem
förhindrats. Allmänna anstalters vidtagande lill dessa odjurs fångande kunna
likväl inom de vidsträckta Lappmarken^ icke ifrågakomma, och äro desto
mindre af nöden, som Lappen, blott gynnande snövintrar åter inträda,
o tan synnerlig svårighet dem fångar och till mängden förminskar.
6:0 Städer.
Piteå, och Luleå. Städer, som är i83r hade* err folkmängd, den förre
af Eltusendc Etthundrade fyr al ioål ta oell den sednare af Ettusende Sextiosju
personer, grunda sitt bestånd på handel, sjöfart, handtverkener, fiske
samt jordbruk med Boskapsskötsel. Enär, såsom förut anmärkt är, fortfarande
missväxter å säd och hö de trenne sednare åreu inträffat samt fisket
1
dessa sistnämnde trenne
derunder jemväl
->^i^terne ringa afling to *»
"“STÄtil? hvilken p* inrikes oeter
“
Sieler, deraf tillgångar,».med undan ag^a . 1^^ M„f> oda* »p
skåls, följaktligen vant mnull
g,förliåUanden äfven foga anlitats,
skränkts samt handtverkener
*
. bemälte lnnevånares näringar un
följer
af detta allt, att na o f
utan mäste ty värr^eli snoder
sista Qvinqvennium ej Un
Detta oaktadt bibehalles r all
»Ängom
aftynande dero 1 jUrJPhvaraf en del, synnerligas! mora Lu,
nätthet välmågan lies l
borgersman och Innevånare med fa unka,
äro förmögne, liva erno na
a
fc torftlga omstandigbe
dantag
finnas mindre belial^ , .
, ö. dnaFe tider betydligt okats,
ter och försörjas de fattiga, ivt u
dertill anslagne medel, äfvensom
genom dels contanU unders^of
p5 sj kallad fattigrota.
W .n!“m"„del af varor, forn t' oron
mera nästan enda*
\ ^ h«*rd. Städer år 18J1, aUenasI-lj
ten
behöfvas och Buna afsatt g g de ar denna Berättelse innefattar,
- ss ssä« wÄ
dea ln,;f'
Väfpe™ingar med mera, uppgå sammanlagt e
UlfEmtring Femhundrade
nemligen en Tri
De
Skolor, som 1 totra beratte .
. Lufeå> hafva de sednaie
vial-Skola i Piteå och en agie Ap J^ f d ■ och af en i hvarje Stad
åren icke undergått förändring, i
Det i piteå inrättade Laza
-1
ä
,8i r, bär icke eller under nu
^ förmodan om denna an
däst
Gvanne fattiga fiskare FjitEZ mera Vrsvunnett, sedan är 18^
läggnings begagnande ^0I r® Nåd- tillåtelse, ett hemman al Ett tre je
i följd af Eders Kongl. Maas N g
, för Sutens medel emot
dels mantals skatt blifvit 1 Hapaian jJdstomter blifva inlöste, till utersättning
af köpesumman 1 den
vordeu år 182* till ^al
ly
rame för den Köping, som vid nammie a>y
12
tande i Nåder beviljad. Berörde Haparanda Köping finnes deremot vara
i starkt tilltagande och lofvar för öfra delen af detta Län blifva en vigtig
och gynnande Handelsplats. Antalet af mantalsskrifne personer derstädes
uppgick år i83i till 127, och Aderton gårdstomter äro redan inköpte och
bebygde. De handlande, som der nedsatt sig, äro välmående, några förmögne,
och öfverföra till Stockholm med tillräckelig mängd egna fartyg,
de produeter Innevånarne i Socknarne deromkring hafva att afsätta, samt
återhämta hvad dessa af spannemål och förnödenhetsvaror deremot behöfva.
Ett väl försedt Apothek är i Köpingen inrättad!; och ProvincialLäkaren
för Länets norra district är der äfven boende, hvarjemte den Apologistskola
med trenne Lärare, som i Nåder blifvit bifallen till anläggning derstädes,
nu mera är under fullbordan, hvilken af ortens Innevånare efterlängtade
inrättning gifver dem bästa hopp för undervisningens framlid*
befrämjande.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Piteå', den 3o September i833.
Underdånigste, Tropligtigste
Tjenare och Undersåte
CARL SPARRE.
J. G. Rosenlindt. P. R. Ferlin.
Piteå Stad:
Hus och Tomter
Jord. • •••••••
Luleå Stad:
Hus och Tomter
Jord.......
Haparanda Köping
V)
O
Jord.
Utsäde af
Medelafkastning sedan utsädet
är afdraget.
Underhållne Kreatur.
Uppskattadt värde.
n
** P~
3
rd. ^
£ O'
11
a=»
C/l
1
a
a
OQ
1
w
<
2
W
g
te-
0*
Bevillning.
a 3
5
cn S*
so
r- <
n
P-
O
n
rT
>•
3
0
0.
W
3
B
H
{t
g
M-H
te
P«
te
O
a
p
Ö
p"
3
£u
>’
*1
a
O
P
1—i
<
P=»
0
a
' 2
3
3
>■
r—
a
0
p^*
P
a
- p:
CO
C
*
te
O
P*
CO
<
O
rt>
O
8?
o*
*1
0
I—1
3
P*
h-*l
§
3
3
p
Efter 183o
års
Bevillning*
-Förordning.
0
o*
«o
9
P
3
2-
ST
P-
£
O
Qq
3
p
eli
p:
Q-
b
<T*
cr-
n .
cp
3
»
Vi
p:
G-
O
Vi
P
te-
p
I3
2
&
3
rf
Ä
p
c_.
•
to:
Vf
ET
3
a*
p
8*
rs
r4»
2
M
s»
a
p
M
P te
1»
a
a»
>
‘w
te
Q
Oj
3
3
I
te w
K: E2t
C, a a
® 3 a
»S‘ f.
levillning.
s/>
3
3
3
s»
__
r*
•
CT3 3
U) cn
,
t
1
'
St,;
lid.
Tid.
Tid.
Tid.
St.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
It dr.
st.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
ltdr.
st.
r.
Rdr.
»t.
r.
Rdr.
<t.
r.
Rdr.
sk.
r. *
Rdr.
sk.
r.
• #••••• •
■ • ••••••
'4 7
rq6
682
1,522
2,400
3
—
3
I 10
—
—
—
18
—
60
55o
, ,
—
—
I 26
26
—
22n
/
4
lO
8
I 2
45,173
36
_____
7 1,080
•7
2
——
—
—
45,173
71,080
36
1Z
2
4,1
19
2
1*015
142
7
u
8
1,426
i42
20
7
1
8
37
3a
4
1,426
»79
20
4°
1
Summa
'4 7
rpö
682
1,52 2
2,4oo
15'
—
3
1 IO
—
—
—
18
—
60
55o
—
—
—
f 26
26
—
227
4
,o
8
I 2
45,173
36
—
7 1,080
>7
2
—
—
—
1 !6,2 54
5
2
4»»
•9
2
J1,157
1
"7
7568
27
9
37
32
1
1,606
12
1
180
fe
52,701
1
62,701
389
6
848
3
3
1,237
9
3
\
_
1,237
i38
9
37
3
—*
I 20
887
623
i,6,o
~
—
8
1 5o
1
—
—
70
—
64
660
4
—
—
420
32
—
22 I
1
56
—
25
—
—
—
5 9,666
24
—
—
■—
—
59,666
24
—
—
—
—
-M7
8
4
1,7
8
4
21
2.9
6
10
Summa
180
120
867
623
i,6,o
—
8
15o
i! —
—
7°.
64
660
4
____
|
420
32
—
22 ,
1
56
—
20
52,70,
—
5 q,666
24
—
—
—
—
I ,2,367(24
38p
1
—
965
•,
"7
,,354
*7
7
21
29
1
1,375
47
7
18
J
“i
1
1
—
1
6
601
2
*1
I 1,000
I 1,000
96
34
445
40
j
1
542
26
1
»
.1
32
5431
10
1
Summarum
34513,o]
'£49
2,i45| 4,0jo
3|
! 11
260
*1
~
94
-
,24
1,210
4
~
6o6| 601 —
|456
5
66
8
37J108,874! 36
-
100,746)41
2
-!
-1
-i
139,62 ij
29l
2I897I
"I
2I
2,568]
I2|
313,4651
23[
5I
59
45]
H.
3,525]
211
3
Norrbottens Lands-Contoir i Piteå den 3o September i833.
CARL SPARRE
piojooj—11S5J j-—J (3'l44l—l242l32J—/1,802/16/—19» 178/26! 5J
P- R. Ferlin.
Tabell för Landet inom Norrbottens Län.
Hemmantal, t
fl
Cfi 1
G 1
Utsäde af
MedelafAastning sedan
är afdraget.
utsädet
Unde!
hållna Kreat
tr.
3
-.t-1
2
1
1
I
v>
pr-
w
Bevillning.
r-r
o
CT 'X
w
sr
3
ö
P
c:
3
n
o?
I
P
a
<
X
p»
O
EES
P
a
3
S3
r*
P
<
O
fr
O
K
P
t-*
hj
0
e+
P
K
p:
(Si
O
*
g?
3
aq
1
td
d
C/3
<5
0
0
e-l"
a>
3
P-*
CT
<
Eftei
i83o års Bevillnings-FÖ!
■ordning.
S"
&
p-
fl
X
ro
crq
3
P
p:
Q-
T
O
n
r
ro
cp
a
P
(Si
p:
O-
O
<3
P
P
0
X
p
y
3
p
71
p:
►-s
P-
a>
%
c4-
d
■6
d
>
M
S?
2
t>
c
3
K w
ada 3
0-
ft
b>
B
P 3
3
Si
a
3
H-
p
P
(Si
I
f
Kits Ilandet eller det egentliga Norrbotten.'
Mtl.
Mtl.
St.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
Rdr.
sk.
r*
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Frälse-Säterier............. ■ ■ ■ >
6i° J
I 6 O
6±°-i
—
—
6
67
—
—
—
7
—
42
3l2
—
—
—
56
9
4
5o
11
40
11
, -
i4,55o’
...
—
6
12
_
29
4
9
35
16
9
2
8
!-1 ■ ,
62i%%75
425 Vä
731 i i
42 3Vä
280
i,53o
4
86
1,320
106
9Ö
364
420
.,654
84
322
65o
2,440
i3o
60
35,1251
103,720
244
697
34
18
532
38o
26
I I
777
1,077
12
29
27
88
Krono-Hemman................
—
—
■9
—
—
—
—
160
6,120
—
.—
—
696
40
12
220
—
—
—
11
1 i
7
4
Krono-Nybyggen med frihetsår...... .
—
434
—
12
942
—
—
—
38
—
94
3,976
•-
—
—
35o
32 I
24
1,146
i52
i,6qo
18
120
120
73,613'
1,622,096
—
—
5io
8
—
147
28
9
677
36
9
—
—
Krono-Skatte-Hemman . . . . ........
42i!U
/foo'3 9 9
422ä §*
—
—
280
13,634
—
25
—
718
—
3,248
66,136
—
180
—
6,734
3,462
267
16,590
2,711
28,438
636
182
1,555
—
—
7,452
47
—
3,514
l7
IO
10,967
16
10
2,486
25
t
Dito särskildt under Bruk Skatteköpte,
derå Åboerne hafva besittningsrätt.....
*0138
93
0 13 3
—
—
4
78
—
—
—
5
—
38
334
—
—
—
46
22
I
93
IO
i52
4
8
1 i,256
—
—
64
IO
—
22
24
7
86
34
7
16
20
_-
Al ?»
95i
96i
476
47 6
8
_
_
190
214
6
I 23
iq5
3o6
32
33,144
38
20
38
3
4o
44
34
43
Ecclesiastique Dito .............
t! * a
eill
J33?
dill
——
—
IO
109
_
—
23
—
—
—
37
7
214
36
—
—
—
_
94
_
645
3i
5
740
5
3
6
. 3
i
24
_
3o
, _
I I
10
4
5
9
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Ur-
fjällar, m. fl. Lägenheter utan Mantal, som
ej under något Hemmans ränta liro inbe-  gripne, Skatte................
_
-
I
__
-
_
_
_
-T--
_
_
.
_
IO
-
_
1 -
■
i,73o
_
_
_
3
3
_
_
Dito Krono................
102
-—
Z
1!
—
—
—
|
—
iä
6
—
—
—
I
I
—
I I
I
10
—
--
—
1,100
_
—
2
14
—
5
9
8
7
23
8
•M,
-w
-MM
Skattlagde, obebyggde Torp och Utjordar,
4o
i,i5o
Krono.....................
•—
—
9°
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*-
—
—
——
—
—
—
—
j -
—
—
2
—
—
2
—
—
—-
—
—
Soldat-Torp...................
—
—■
46o
—
—
4x4
—
—
—
57
—
—
1,626
—
—
—
496
—
780
IO
768
—
—
—
—
—
—
176
46
—
—
—
—
I 76
46
—
—>
—
MM-
Krono-Torp, med frihetsår..........
—
—
32
—
• I
33
—
—
—
3
4
—
9
i3o
—
—
—
6
16
I
5i
11
60
—
3
3o
1,163
—
—
38
32
—
2
9
IO
40
4'
IO
_ \
MM.
—
Backstugor...................
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hem-
—
—
i,o74
—
—
313
—
—
—
5 0
—
1,260
—
—
—
45o
—
—
570
18
750
—
. -
—
——
—
—
928
36
774
24
—
i,7°3
12
—
—
man på viss tid...............
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af
—
• —
36
—
—
33
—
—
—
1
—
—
i36
—
—•
—
IO
I
—
39
-—
68
—
—
2,993
—
—
5o
44
—
26
17
IO
77
i3
IO
—
—
särskildte slag, som under något Hemmans
Känta ej äro inbegripne, Skatte......
4
_
_
-
_
_
.
_
.
_
1
-
_
, ■
__
_
Dito
Dito
Krono ......
,—
—
3i7
—
—
_ -
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
123,9.55
—
—
__
_
—
3o8
—
3o8
. . -
—
—
_
Tu lim jölq varnar med ett par stenar. • . . .
—-
.—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
5oo
_
_
,
_
_
I
_
I
——
_
_
—
_
Dito
.med två par Dito .....
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
._
—
—
—
—
—
9,25o
—
_
44
_
20
_
_
20
44
_
—
—
—,
Tu llsågqvarnar, finbladiga..........
—
•—
8
—
- .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
60,357
—
—
41
i4
—
i5i
36
IO
«93
2
IO
—
—
T—
Dito med rätt till Köpe-Timmer från
Kronans Skogar . ..............
Husbehofs Mjölqvarnar utan ränta.....
■
G
5o2
■
'
—
—
—
—
—
—
" t
——
—
——
——
—
—
—
85,660
—
4'
4
—
>99
15
4
240
*9
4
—•
—
MM»
Dito
Sågq varnar.............
—
—
27
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
_
_
—
i,65o
_
_
_
___
____
3
4
4
3
i4
4
—
--n,
--
Stampar, (ingått å Qvarnarnes Värde)....
—
2
—
—
—
—
_
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
■
_
—
—
—
_
—M
Stångjerns-Verk.................
<—
—
7
Äm nes-Hamrar *•.*••••»•»•• * • • •
Masugnar ....................
—
7
-
I
26
—
—
—
10
—
i5
104
—
—
—
100
I I
2
3o
12
4°
—
—
40
143,595
—
—
217
42
_
461
i3
I
679
7
I
24
—
—
Jern-Manufactur-Verk af särskildte slag . .
—
.—
4
)
Glas-Bruk • % ^ « • * .
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
——
.
.
__
33,ooo
__
25
IO
106
16
—
i3i
26
—
—
—
MM.
Krono-Allmänningar, som tillhöra Kronan,
kunna, i anseende till ofullbordade afvit-
tringar, icke till Tunnlandtal upgifvas . -
—
—
—
—
—
--
_
_
_
- ,.r
—
•»m
—.
—
—
—
—
__
. .
—
mmm
__ -
_____
_
.
_
—
—
—
—
■-
—
_
Diverse Personer, sorn- ej höra till viss Näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-
-4.
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
99
IO
—
i58
24
257
34
—
—
—
Commisser . . "»...............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
20
20
5
20
[20
5
—
-
—
Summa
54«,Vä
1560,7*
i 3,1 io
—
|369J
1 i7>572!
1 -
1 25| -
1,032?
—
3,9341
82,436|
811801 —
1 9,045
4,372
|3Ö2
| 21,834) 3,4oo
| 35,617
|757|5o3
1 i,965
2,407,898! —
—
10,768! 3
—
7,520) 11
5
18,288
4
5I 2,729l45j 9
Norrbottent Lappmarker•
1
Frälse-Hemman................
4° 3
4o*
t
Krono-Skatte-Hemman........r . . .
41
4!
. -
—
—
333 x
—
—
—
21
_
_
j,3ig
—
—
—
166
252
49
x,317
286
1,983
—
---
4o,i45
__
—
—
—
—
—
—
—
Krono-Hemman ..........
soll
a5| §
Ecclesiastique Boställen
,
Backstugor...................
Oskattlagde Lägenheter............
2
2
ls
83
—
3
4
201
23
—
'
5
—
3*
73
71
—
■—
—
40
9
~57
3
16
34
37
113
8
i4
81
2o5
—
—
209
*,986
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
Jerngrufvor, bearbetade............
-
_
2
—
—
_
_
_
_
__.
—
-
-
____
- ■ .
—
—
—
.
_____
Husbehofs-Mjölqvarnar ............
_
—
84
—
—
—
—
•>—
_
-
_
_
__
.—
—
-
_
_.
—
_
.
__
_
—
—
—
—
—
MM
-
1 m
_
Arrende-Fisken.................
—
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
Summa
72 ?!
OO - 3
7^ J 6
2l5
1
377
1 ~
1 -
1-
26
—
1
3?
i,463
r-
-
f -
[
206
3i8
j 681 i,5oi
|
3o8j 2,269! —
1 -
42,340
-
-
-
II -
1-
1-
—
1-
—
1 -
1-
K
-
-1
Och då härtill nu lägges för Norrbottens
■
1
■
---
Läns Kustland.............
548f\%
JL,us §36
3,t3o
—
36q*
17,572!
I
25
?i>o32|
—
3,9341
82,436
8
180
—
9,485
4,372
362
21,834
3,4oo
1 35,617
757
5o3
i,965
2,407,898
—
—
10,768
3
—
7,520
11
5
18,288
•4
5
2,729
45
9
Så uppkommer för hela Länet
jbaoii!
Grills
3,345J —
370
| 17,94-91
1 ‘
2^>
J -
| ',o581
—
| 3,938
83,899| 8j 180
9,ö9 >| 4*9°j 43o
| 23,335
| 3,7o8 j 37,886
n5 7
J5o3| 44,3o5
[2,407,898
-
110,768l 3
-
’J^7p3o
11
51
18,288j,4j 5j
2/729|45j
9ja
