# ID: svediakorp-gov2006
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 42,087
# sentences: 1,311
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— l9
utgöres, och dels genom dess stora ojemnhet uti fördelningen. Rotejemkningar
äro väl inom ätskillige socknar, der storskiften för sig
gått, nemligen Bollnäs, Alfta, Jerfsö, Arberå, Undersvik, Mo, Regnsjö,
Forssa, Usbo, Norrbo, Delsbo, Ljusdahl, Hogdahl och Trönö
verkställde till en billig och lika fördelning af roteringen efter skatt
inom hvarje socken, och nya roterings-längder i anledning deraf
upprättade och till efterrättelse fastställde; men så länge ojemnheten
emellan sockriarne är så stor, att till exempel uti Rogsta socken till
en rote äro anslagne högst 61 och minst 3o öresland, och uti Ugglebo
socken deremot högst io| och minst 44 öresland, måste utgöra
en rote, hvilket förhållande oaktadt ett mantal i Ugglebo af
Gestrikland består af endast io öresland och ett mantal i Rogsta af
Helsingland af 16 öresland, tillräckligt visar ojemheten uti roteringen,
sä återstår mycket att i detta fali önska. Allmänneligen önskas
också icke allenast en fullständig rote-jemkning som likväl svårligen
kan och ej bör äga rum utan en föregången allmän skatte-jemkning,
utan äfven till och med lindring uti detta tryckande onus, på det
sätt, att de nu extra roterade, och hädanefter tillkommande nya,
ständig rotering underkastade hemman, måtte för det inom Länet
redan varande rotetalet fä ingå, hvarom jag äfven, i sammanhang
med frågan om den jemväl, mycket stränga, men ännu ej fasställda
extra roteringen, deruti rättelse äfven önskas, hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet gjort anmälan. Emedlertid må till upplysning
om roteringen inom detta Län nämnas, att hvar och en af de inom
Gestrikland indelte 3oo soldat-rotar, består, i medeltal taget, af icke
fullt ett mantal, som der innehåller io öresland, utan endast af 9
öres- och 7 penningeland, och att hvar och en af de inom Helsingland,
der 16 öresland utgöra ett mantal, indelte goo rotar, består i
medeltal räknadt, af endast i8|:dels öresland eller 1 -7ä:dels mantal;
hvaremot hvar och en af de uti Länet indelte 2o5 bätsmans-rotar,
i medeltal räknadt, består: i Gestrikland af 2T4A:dels mantal, eller
23A öresland, och i Helsingland, 2T8j-.dels mantal, eller 4iD öresland.
Antalet af de år 1826 föreslagne extra rotar utgjorde 53^|, för hvilka
den privilegierade jordens innehafvare, vid de till underdånig följd
20
af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift uti circulär af den 24
Mars i832 med dem haline sammanträden, enhälligt åtagit sig att,
vid inträffande krig i stället för karlar hålla hästar, med förbehåll
att för bråkrotar, som ej lämpligen kunde till hela rotar sammansättas,
fä erlägga vacans afgift.
Skjutsbesväret är äfven ibland de onera, som innehafvare af
jorden måste bestrida. Kronoskjutsen är i synnerhet tung derföre,
att hästar måste till desse skjutser, som vanligen gå utmed kusten,
der innevånarne njuta lindring uti skjutsbesväret, af orsak att de
besväras af inqvartering, deraf de inre socknarne sällan träffas, inställas
från stundom icke mindre än 10 å 12 mil från inställelse-platsen
belägne socknar, hvarigenom mångfaldige dagsverken för en sådan
skjuts gå förlorade, utan att de derföre erhållande skjutspenningar,
oaktadt den förhöjning, som å dem blifvit är i83o beviljad,
äro tillräckligt att ersätta de kostnader, som matsäckar åt folket och
foder ät hästarne medföra. Genom den nu vidlagne anstalt, att sjöledes
till Gefle transportera Wester- och Norrbottens Läns salpeter,
är väl, jemte besparing för Staten, en lindring uti skjuts-besväret
för Helsingland vunnen; meri Gestrikland får ännu i anseende
till dess närbelägenhet till Klosters krutbruk, vidkännas tyngden af
salpeter-transporterna i hela dess vidd. Dä transporten af Båtsmän
från och till de öfrige norra Länen ofta fordra Krono-skjutser,
har den önskan länge blifvit uttryckt att sjötransporter äfven
mätte vid deras befordrande till viss ort iakttagas, helst tillfälle att
dervid begagna ångfartyg nu mera, sedan äfven i Gefle ett sådant
finnes, som emot hyra kunde få begagnas, sig erbjuder. Skyldigheten
att inställa håll- och reserve-hästar fortfar att vid 29 af de inom
Länet befintlige 4° gästgifvare-gärdar utgöras på enahanda sätt, som
af ålder varit brukligt; hvaremot vid de öfrige 11 gästgifvare-gårdarne
skjutsen är, såsom uti min år 1828 i underdånighet afgifne
Berättelse omförmäles, ställd på entrepenad. Försök att vidare befordra
entrepenaden vid gästgifvare-gärdarne i afseende å skjutsen
hafva flere gånger blifvit under de sista åren gjorde; men hafva, af
de uti sista Femårs-Berättelsen anförde skäl, alltid misslyckats.
-— 21
Politi. Till allmänna ordningens bibehållande äro i Länet anställde
3 Krono-fogdar, 3:ne Lands-fiskaler, och 29 Länsmän; hvarförutan
Fjerdingsmän finnas i alla socknar. Sedlighetens vård är åt
församlingarnes Pastorer och kyrko-räd uppdragen. Föreningar till
befrämjande af nyckterhet äro i flere socknar ingångne, hvaraf åtminstone
den verkan förmärkts, att fylleriet icke är i tilltagande,
och att den uppväxande ungdomen, hos hvilken exemplet af flere
ståndspersoners och i synnerhet presters beslut att aldrig förtära
bränvin synes hafva åstadkommit den åsigt, att bränvinet åtminstone
icke mera anses för en oumbärlig vara, mindre allmänt än förut begagnar
nämnde dryck. Undervisnings-verket på landet besörjes af
inom socknarne tillsatte skol-lärare, som dels kringvandrande uti
byarne och dels uti skolor efter Lancasterska metoden, hvaraf en
blifvit år i328 uti Bergsjö socken af norra Helsingland inrättad, bestrida
undervisningen, hvaröfver inseende hålles af kyrkoherdarne.
Undervisnings-verk på landet för nyttiga slöjder finnes icke inrättade.
Helsovärden besörjes af tvenne ordinarie provineial-läkare, som
häfva sina stationer uti Gefle och Söderhamn, samt en extra provincial-läkare,
som har sin station i Ljusdahls socken af norra Helsingland.
Dessutom äro sundhets-nämnder, för den händelse att cholera-sjukdomen
skulle uti Riket yppas, uti alla Länets socknar organiserade.
För Länets behof är ett hospital i Gefle, ett lazarett
och kurhus derstädes, och ett kurhus i Hudiksvall, samt dessutom
genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 26 April sistlidne
är, ett nytt kurhus och lazarett uti Söderhamn beviljadt för stadens
och Helsinglands södra fögderis behof, hvilket utan Statens betungande
blifvit endast genom dervarande innevånares sammanskott och
dem lemnad rättighet, att dertill fä använda stadens och fögderiets
kurhus-afgift redan inrättadt. Barnmorskor äro uti de fleste socknar
antagne och lönade. Fattig-försörjningen bestrides af hvarje
församling för sig särskilt, dels genom de fattiges underhållande
och vårdande i fattighus, och dels genom deras vistande vissa dygn
hos hvarje hemmans-ägare; och har vid tvist emellan församlingar
angående skyldigheten att underhålla från den ena till den andra
22
församlingen inflyttande personer Kongl. Förordningen af den 5 December
1788 alltid blifvit med noggranhet tillämpad. Ofver efterlefnaden
af Kongl. Maj:ts Nådiga Författningar angående gästgifverierne,
vakar Krono-betjeningen. Uti 4i socknar af Länet finnas soeken-inagaziner
inrättade, hvilkas fonder utgjorde vid slutet af sistlidne
år tillsammans räknade 5,i5o tunnor råg och 13,553 tunnor
korn, hvaraf dock den största delen är inom socknarne emot ränta
utlånad. Vid det till underdånig följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Circulär af den 1,7 November sistlidne år med deputerade från
Länet, för granskning och bedömmande af föreslagne grunder för
socken- eller distrikt-magaziners anläggande, hafva de föreslagne grunderna
för magaziner ansets för detta Län icke tjenlige; men sockenmagazinerna
deremot förmenats böra med lämplige förändringar uti
det för dem den 8 Aug. 1758 upprättade Reglemente bibehållas.
För utödande af rofdjur har inom detta Län praemier blifvit utfästade,
hvarom öfverenskommelse sålunda blifvit träffad, att, sedan
till följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af den 19 Juni
i83o Länets samtlige innevånare blifvit kallade, att höras huruvida
de ville, under de vilkor jagt-sladgan innehåller, åtaga sig att till
fond för jagt-kassa för Länet erlägga 8 sk. Banko för hvarje mantal
och i förhållande dertill för hvarje mindre hemmans-del, så att
förmedelst en sådan afgift det kunde blifva möjligt att i skott-penningar
för björn, varg och lo, betala en Riksdaler för hvarje skott,
hvarigenom en fångad björn, som räknas för tolf skott skulle komma
att betalas med 12 R:dr, en varg med 9 R:dr och en lo med 6
R:dr allt Banko, eller ock förbinda sig att genom sammanskott af
hvarje matlag, som hade kreatur, för utom skallgång dödade sådane
rofdjur erlägga pra?mier till berörde belopp; sä hafva Länets innevånare
allmänt förklarat sig icke vilja erlägga den för bildandet af
jagt-kassa föreslagne afgift; men deremot förbundit sig, att emot befrielse
från skyldigheten att bygga och underhålla varg-gårdar och
varg-gropar, genom sammanskott distriktvis erlägga praemier för inom
hvarje af de distrikter, hvaruti Länet för sådant ändamål blifvit fördeladt
utom skallgång dödade björn, varg och lo, till det föreslag
-
— 23 —
11a beloppet, och på åtskilliga ställen derutöfver; och är anledning
att förmoda, det genom denna öfverenskommelse, som genom Eders
Kongl. Mäj:ts Nådiga skrifvelse af den 28 December sistlidne år blifvit
stadfästad, det åsyftade ändamålet skall vinnas.
6.
Städer.
Gefle. Denna stads innevånare, hvilkas antal år 1827 uppgick
till 7,718, deraf 4,836 voro skattskrifne och 2,882 fria från mantal,
utgjorde, enligt mantals-längderna, vid i832 års slut 3,589
mankön och 4,809 af qvinkön, eller tillsammans 7,948 personer;
bland hvilka 2,260 af mankön och 2,743 af qvinkön, eller sammanlagt
5,oo3, äro skattskrifne och 2,945 befriade.
Folket i Gefle är i allmänhet kändt för sedlighet och ett stilla
uppförande. Undantag härifrån förekomma väl oftast härflytande
från begifvenhet på starka drycker; men de kunna, i förhållande
till innevänarnes antal, ej anses särdeles talrika. Några grofva missgerningar
hafva under de sista fem åren icke förekommit, och
af andra brott har antalet, i jemförelse med folkmängden, icke varit
betydligt.
Under perioden af de sista fem åren bar icke någondera af stadens
näringar företrädesvis varit i tillväxt, men alla hafva någorlunda
bibehållit sig; och ehuru åtskilliga concurser under denna tid
inom de borgerliga klasserna inträffat, kan dopk välmågan, på det
bela, icke anses vara i aftagande. Den arbetande klassen saknar här
icke tillfälle till arbets-förtjenst, och den fattigdom, som inom denna
klass ej sällan träffas, är derföre stundom sjelfvällad, en följd af
lättja och dryckenskap. Ofta är den dock förorsakad af olycka, såsom
då en husfäder faller ifrån och efterlemnar enka och flere späda
barn utan förmögenhet. Medelpriset på ett dagsverke, beräknadt
frän klockan 6 på morgonen till klockan 6 på aftonen, kan
anses vara tjugufyra skillingar Banko.
Gefle Stads hufvudnäringar äro handel och sjöfart, skeppsbyggeri,
handtverkerier och fabriker, fiske och jordbruk.
Bland dessa näringar fortfara handeln och sjöfarten att för denna
stad vara af mesta vigt. Föremålet för stadens handel är, dels
att bereda den kringliggande orten afsättning för de ansenliga qvantiteter
af jern och trädvaror, som den framalstrar, dels att förse
denna orts innevånare med deras behof af spanmål, salt, fiskvaror
och kramgods. Betydliga kapitaler äro nedlagde särdeles i skeppsredning
och exporthandel, och genom dessa näringsgrenar lemnäs
en lönande sysselsättning ät ett stort antal personer både i staden
och dess granskap, så att Gefle stad onekligen bör anses vara af
väsendtlig nytta för landet.
Exporten utgöres hufvudsakligast af stångjern och manufaktursmide,
bräder (nästan uteslutande af tre tums tjocklek), samt nederJagssalt.
Af desse artiklar hafva, efter ett medium, för de fem sistförflutna
åren, 1828—i832, årligen till utrikes orter skeppats:
Stångjern. Manuf. smide. Bräder. Salt
Till jemförelse upptages
hvad exporten af
enahanda varor under
de feni nästförutgångna
åren, eller i8a3—1827,
per medium för året, utgjorde
nemligen .
skepprd
28,724.
skepprd
63 r.
tolfter.
I 3,412.
tunnor.
2,33 I.
20,922.
357.
18,556. 2,990.
Till inrikes orter hafva under de fem sistförflutna åren, per
medium afgått:
Under de fem nästförutgångna åren,
eller 1823—1827, utgjorde skeppningen
till inrikes orter, per medium för året .
Stångjern.
skepprd.
I 3,669.
1 5,710.
Manuf. smide,
skepprd.
711.
645.
Af
25
Af de väsendtligaste artiklar, som för öfrigt utgjort föremål för
skeppningen till inrikes orter, hafva under de sista fem åren per
medium ärligen blifvit afsände: 138,851 U. kardustobak, 8i4p al
nar
segelduk, 17,910 kannor ätticka och 4,608 U. toppsocker.
Till upplysning i afseende på importhandeln, upptages här medelbeloppet
af de förnämsta utländska varor, som under de fem sista
åren till Gefle årligen inkommit, nemligen:
Salt, direkte från utrikes orter 18,212 tunnor.
Medium af införseln under åren 1823—1827
var för året 18,141 dito.
Tobaksblad och stjelk för härvarande tvenne
Tobaksfabriken till det mesta från utrikes
orter 249,968 K
Införseln under åren 1823—1827, utgjorde
per medium för året 298,281 U.
Puått socker för härvarande Sockerbruk, till
största delen från utrikes orter .... 160,873 U.
Under åren 1823—1827 infördes deraf årligen
per medium 145,480 U
Kaffe, till någon del från utrikes platser, men
till vida betydligare belopp från inrikes
orter
Medium af införseln under åren 1823—1827
var för året . ,
Hampa, direkte från utrikes orter ....
Linfrö d:o . . . d:o
Torr fisk, dels från utrikes, dels från inrikes
orter
.
Vin, till någon del från utrikes orter, men
till största delen från inrikes
Utländsk spanmål infördes under åren i83o,
1831 och i832 till ett sammanräknadt be
Landsh.
Femårs-Berättelse för Gefleborgs Län.
60,888 U.
46,349 ti.
497f skepp:d
1,893 tunnor.
10,163 LU.
7,654 kannor.
4
lopp af 14,255 tunnor. Af spanmål från
inrikes orter hafva under åren 1828—i832
per medium årligen ankommit .... 22,259 tunaor.
Under åren 1823—1827 utgjorde samma införsel
per medium årligen
23,53o d:o.
Bränvin har, under de fem sista åren, från inrikes
orter årligen ankommit till ett me
delbehof
af 50,890 kannor.
hvaremot införseln af denna vara under
åren 1823—1827 per medium årligen endast
utgjorde 26,860 d:o.
De hufvudsakligaste artiklar, som för öfrigt blifvit införde, hafva
varit strömming, sill, väfnader, arrac, m. m.
Tulluppbörden i Gefle har under de fem sista åren per medium
årligen utgjort 84,957 Riksdaler Banko; och stads-kassans inkomster
genom afgifter på handeln och sjöfarten hafva, efter ett medium för
samma tid, årligen utgjort 10,441 Riksdaler Banko.
Under den ifrågavarande perioden har, likasom under de förutgångna
åren, värdet af de direkte till utrikes orter exporterade varor
vida öfverstigit värdet af hvad derifrån inkommit, så att då t.
ex. år 1882 det förra utgjorde 710,000 Riksdaler Banko, uppgick
deremot det sednare till endast omkring 160,000 Riksdaler samma
mynt. Anledningen till detta förhållande är, pä sätt förut blifvit
anmärkt, att icke blott angränsande städer, utan äfven denna stads
egna minut-handlande, hämta sina behof af specerier och kramvaror
från Stockholm, i stället att för deras införskaffande, begagna den
utväg, sorn Gefle stads vidsträckta sjöfart ofelbart kunde lemna.
Af förestående uppgifter visar sig, att jernskeppningen från Gefle
under de sista fern åren tillvuxit, hvartill orsaken varit en ökad export
på Amerika, der likväl jernpriserne nu mera så fallit, att laddningar,
som sistlidne höst ditsändes, icke utan svårighet kunnat till
ganska nedsatta priser afyttras. Deremot har brädskeppningen under
sednare åren aftagit, en följd af de höga umgälderne och det
låga priset på afsättningsorterne och deribland i synnerhet England.
27 —
Ehuru betydliga qvantiteter spamnål ännu årligen sjöledes ankomma
till Gefle, som till väsendtlig del dermed förser de kringliggande
Bergslagerne, uppgår likväl införseln af denna vara icke på långt
när till samma belopp som i fordna tider, utan synes vara i ett successivt
aftagande. Orsaken härtill igenfinnes dels i tilltagande odlingar
inom Bergslagsorterne, dels i den, under sednare tider mer
och mer ökade tillförseln landvågen ifrån dc angränsande sädesrika
provinserne Upland och Westmanland, hvilken det hufvudsakligen
bör tillskrifvas, att, under de sista årens partiella missväxter, spanmåls-priserne
i Gefle, ehuru i allmänhet något höga, likväl varit
mindre underkastade fluktuationer-, än på de flesta andra orter i Riket.
Under åren 1828, 1829 och i83o har bränvins-införseln till
Gefle varit betydligt större än under de förutgångna åren, hvartill
orsaken synes hafva varit det öfverflöd å denna artikel, som de frenne
förstnämde åren, under låga spanmåls-priser, uppkommit i de södra
provinserna, och för hvilket man sökt afsättning i de mindre
sädesrika norra landskapen.
Vid i832 års slut ägde Gefle stads invånare io5 fartyg, tillsammans
innehållande något öfver 7,600 läster. Af dessa användes till
utrikes fart 57 stycken af tillsammans 6,462!^ läster till inrikes
fart 20 stycken utgörande 64oT’545 läster, samt till strömmingsfiskes
idkande i Norrbotten, 28 stycken fiskerskapet tillhöriga så
kallade haxar eller jakter, af tillsammans Soot läster. Bland de
till inrikes fart begagnade fartyg är ett handelshuset D. Elfstrand &
Comp. tillhörigt ångfartyg af 80 hästars kraft och i6T859ö lästers drägt,
som under sommaren i832 började göra resor mellan Gefle och Stockholm,
och hvilket ofelbart blifver af väsendtlig nytta för denna ort,
genom den, af behofvet högeligen påkallade, lättare kommunikation
med hufvudstaden, som derigenom beredes.
Vid härvarande tvenne skeppsvarf hafva under de fem sista åren 20
fartyg af tillsammans 2,172 läster blifvit dels nybyggda, dels förbyggda.
Utrikes sjöfarten idkas hufvudsakligen pä England, Spanien,
Norra Amerika och Ryssland; den inrikes handels-kommunikationen
underhålles i synnerhet med Stockholm, der ortens produkter till
28
betydlig del afsättas och der dess behof af specerier med mera hufvudsakligen
hämtas, samt till någon del äfven med Norrköping, Malmö,
Landskrona, Götheborg och de Bottniska städerne.
Antalet af stadens handlande vid 1882 års slut utgjorde 100,
och af skeppare, som äger burskap på utrikes sjöfart, 88; men af
de förra voro många, som icke hade någon rörelse; och ibland de
sednare funnos flere, som antingen saknade sysselsättning eller seglade
som styrmän.
Under de sista fem åren har konjunturen för Gefle stads handel
och sjöfart icke varit gynnande. De betydliga hinder och förluster,
som under de tvenne sednare åren tillskyndades sjöfarten i
allmänhet, genom de i nästan alla länder vidtagne stränga quarantaines-anstalter
emot cboleran, måste i synnerhet kännbart drabba
Gefle Stads handlande, i den mån nämnde yrke utgör hufvudföremålet
för deras verksamhet. Oaktadt den på sednare åren ökade
jernskeppningen på Amerika, anses stadens utrikes handel, i det hela
betraktad, icke hafva varit lönande; hvaremot fraktfarten emellan
utrikes orter någorlunda bibehållit sig, och stundom beredt stadens
skeppsredare någon förmån, samt således bidragit till underhållandet
af stadens betydliga handelsflotta, hvilken eljest i mångå
år öfverstigit behofvet för dess activa handel, inrikes handels-kom.
munikationen anses i sednare tider hafva något tilltagit.
Bland olägenheter, som särskilt besvära Gefle stads sjöfart och
förstadens handlande försvåra möjligheten, att täfla med de sydligare
stapel-städernes, förekommer, utom det större afständet från afsättnings-orterne,
den omständighet, att om våren, is från Bottniska
viken, af den under nämnde årstid vanligen uthällande nordostliga
vinden, indrifves i den vik, som bildas af den utanför stadens inlopp
belägna Gräsön, och derstädes ofta en längre tid qvarligger
och stänger inloppet, så att seglationen frän Gefle stundom icke kan
börjas förr än 3 till 4 veckor sednare än Stockholms; såsom exempel
hvarpå kan anföras, att farten från Gefle år 1828 icke blef
öppen förr än den 26 Maj och år 182g icke förr än den 2g i samma
månad. En annan olägenhet, likaledes af mycken vigt, är den
— 29
mer oell iner tilltagande uppgrundningen af stadens hamn, hvartill
orsaken är dels den sand oell de öfriga ämnen, hvilka Gefle-ån medför
oell vid sitt utlopp i Gefle-viken afsätter, dels bottnens lösa beskaffenhet
i sjelfva viken, hvarigenom bankar lätt bilda sig oell minska
djupet. Följden häraf är, att ehuru betydliga utgifter årligen
användas på muddringar, större fartyg likväl icke kunna börja sin
lossning eller sluta sin lastning inne i hamnen, utan måste ligga ute
på redden, på omkring en half sjömils afstånd från bryggan; hvarigenom
arbetskostnaden naturligtvis mäste ansenligen ökas. Anstalter
till hamnens förbättrande hafva derföre i Gefle länge utgjort ett
angeläget föremål för omsorg.
I handtverkerierne hafva under de sistförflutna fem åren några
anmärkningsvärda förändringar icke ägt rum. Antalet af handtverkare
vid i832 års slut utgjorde 138, af hvilka likväl några voro utan
sysselsättning. En och annan handtverkare synes visserligen hafva
temligen liflig rörelse, så att något, om ock icke betydligt, öfverskott
årligen kan uppläggas; men de fleste tyckas af sin handtering
icke kunna förvärfva mera, än som jemt erfordras för en tarflig
bergning.
Följande fabriker och manufaktur-inrättningar finnas dels i staden
och dels på dess område, nemligen:
En segelduksfabrik med 3p mantalsskrifne arbetare.
Ett sockerbruk  6 d:o.
Tvenne tobaksfabriker af hvilka
den ena inrättades 1829 37 d:o. 10 ej mantalsskrifne.
Ett linoljeslageri 1 d:o. 1 d:o.
En linneväfnads-fabrik ... 4 d:o. 1 d:o.
En klädesfabrik 3 d:o. 3 d:o.
En kortfabrik
1 d:o. — —
Årliga tillverkningen per medium för de fern sista åren har utgjort:
Vid segelduksfabriken • 38,621 alnar segelduk.
Medium för åren 1823—1827 var. . 51,677 d:o.
Vid sockerbruket 1 o r,332 U. socker och sirap.
Medium för åren 1823—1827 var . 66,670 d:o.
Vid begge tobaksfabrikerne . . 221,324 U. div. tobak och snus.
Medium för åren 1823—1827
vid den ena tobaksfabrik,
som dä fanns, utgjorde . . 293,620 dito.
Vid linoljeslageriet  83o kannor.
Linneväfs-fabriken, klädes-fabriken och kortfabriken äro under
sistlidet år anlagde, och deras tillverkningar för samma år voro följaktligen
af föga betydenhet.
Trenne glasmästare hafva privilegier på spegelfabrik, men deras
tillverkning har varit ganska ringa.
Ett tegelbruk, som i flere är drifvits, blef, i anseende till dess
otjenliga läge inom staden, sistlidet år nedlagdt. Deremot anlades
år i83o på stadens område ett annat tegelbruk, som sedermera oafbrutet
drifvits och der 2 personer äro mantalsskrifne.
För öfrigt äger staden följande husbehofs-inrättningar, nemligen:
ett utom staden beläget bränneri, der stadens bränvinsbrännings-rättighet
uti ett sammansatt verk utöfvas, och hvars afkastning
lemnar det hufvudsakligaste bidraget till fattigförsörjningens
bestridande; en sågqvarn och tvenne tullmjölqvarnar.
Af förestående uppgifter angående fabrikerne synes, att tillverkningen
vid sockerbruket under de sista fem åren ökats; men att
deremot segelduksfabrikens minskats; äfvensom att de nu varande
tvenne tobaksfabrikerne tillsammans under nämnde tid tillverkat vida
mindre, än den ena fabriken ensam under de fem nästförutgångna
åren; hvartill anledningen torde igenfinnas deri, att sedan flere
dylika fabriker blifvit under sednare åren anlagde, utan att afsättningstillfället
i samma förhållande ökats, tillverkningen, som sålunda
måste delas på flere händer, naturligtvis blifvit för de äldre fabrikerne
något inskränkte.
Fiske, egentligen af strömming, har från äldre tider för Gefle
utgjort en betydlig näringsgren och utöfvas af en särskilt borgerlig
Societet, sorn år i832 ägde 131 medlemmar, af hvilka likväl några
icke hade någon rörelse. Strömmingsfisket idkas till största delen i
de norra provinsejrnes fiskehamnar, dit de fleste af stadens fiskare
vid sommarens annalkande på egna små fartyg begifva sig, och
hvarifrån de om hösten återvända med sin fångst. Afen del fiskare
utöfvas fisket i stadens skärgård eller andra närbelägna fiskehamnar.
Medelbeloppet af den strömming, som af stadens fiskare årligen
blifvit under de sista fem åren hemförd, har utgjort 4,358 tunnor,
och medelpriset under samma tid har efter markegång varit elfva
Riksdaler sex skillingar fern runstycken Banko för tunnan. Efter
medium för de fem nästförutgångna åren, utgjorde årliga införseln
4,209 tunnor och markegångs-priset tio Riksdaler elfva skillingar två
runstycken Banko för tunnan. Häraf synes, att ehuru fångsten under
den sistförflutna perioden något tilltagit, priset å varan likväl
stigit; men förmånen af detta förhållande hafva likväl icke alla fiskeri-idkare
fått skörda; ty då en del af dem haft god fångst, hafva
deremot andra fångat litet eller intet; hvarföre äfven, under det
några kunnat, vissa är, upplägga någon besparing, andra deremot
under sednare åren kommit på obestånd. Så väl i Gefle ån, som i
Testebo ström, på stadens område, idkas lax-fiske, hvars afkastning
icke kan med säkerhet uppgifvas, men hvilket under sednare åren
icke varit särdeles gifvande.
Jordbruket pä den staden tillydande jord fortfar att i allmänhet
bedrifvas med mycken sorgfällighet. Då nästan alla till odling tjenliga
lägenheter ä stadens mark på närmare håll redan blifvit upptagne,
hafva några odlingar af betydenhet under sednare åren icke
ägt rum. Af den donerade jorden är, på sätt förut blifvit anmäldt,
en del anslagen till lönings- eller pensions-jord ät stadens civila och
Ecclesiastika Embets- och Tjenstemän eller deras enkor, en del upplåten
till äldre Borgare, och en del närmast invid staden använde
till kålhagar, hvilka äro fördelade uti en myckenhet smärre lotter,
så att de flesta hushåll i staden erhållit hvar sitt lilla Iand, der potatis
och andra jordfrukter odlas. Ehuru sädes-skördarne på stadens
jord merendels äro goda, utgör dock spanmåls-produktion icke
hufvud-föremålet för stadens jordbruk; utan detta åsyftar i synnerhet
att bereda en ymnig foder-tillgång, till framfödande af det för
staden nödiga antal kreatur, och stundom äfven till afsättning åt
kringboende allmoge, sorn, vid inträffande svag hö-skörd, ej sällan
på våren nödgas anlita stadsboerne om hö för sina dragare.
Lin, hampa och tobak odlas icke på stadens jord.
Några särskilta prohibitiva författningar till förmån för denna
stad finnas icke.
I afseende på de stats-bidrag, som af staden utgöras, åberopas
bifogade tabell, enligt hvilken uppskattnings-värdet å hus, tomter,
verk och inrättningar blifvit sedan år 1828 ökadt med iii,65o R:dr
och summan af alla stats-bidrag från staden utgör 65,000 R:dr eller
nära 5ooo R:dr Banko mera än då sista Femårs-berättelsen i underdånighet
afgafs, och som endast ökat beviIlningen för person och
egendom, hvaremot den för borgerlig näring minskats.
Utskylderne hafva icke utan svårighet kunnat indrifvas, och afkortningar
för fattigdom hafva ej sällan förekommit.
Bland allmänt nyttiga anstalter torde böra nämnas den öfverenskommelse,
angående ständig patrullering nattetid till förekommande
af eldsvådor, som i början af år 182g emellan stadens innevånare
träffades, och hvilken sedermera, nitiskt vid makt hållen, lemnat
en väsendtligen ökad trygghet emot eldfara.
En måttlighets-fören ing blef under sistlidet år här i staden inrättad;
och antalet af krogar, som år 1827 utgjorde 38, är nu mera
inskränkt till 17.
Undervisningsverk i Gefle äro: ett Gymnasium, en högre Lärdoms-skola,
en sä kallad Elementar-skola (för ynglingar, som ämna
ingå i handel eller andra näringar), samt tvenne Vexel-undervisningsskolor.
Elementar-skolan och den ena Vexel-undervisnings-skolan äro,
på sätt förut blifvit anmäldt, stiftade genom enskilta medborgares
frikostighet.
Genom testamente har aflidne Handels-kassören i Stockholm
Joachim Ternberg anslagit ä75 delar af sin qvarlåtenskap till inrättande
af en skola i Gefle för fattiga barn. En fond af 22,843 R:dr 16
sk. Banko har härigenom erhållits, men den tillämnade stiftelsen har
ännu icke hunnit komma till verkställighet.
Länets lazarett och hospital samt kurhuset för Gestrikland äro
belägne i Gefle, der sjukvården skötes af en stads-Iäkare och en
stads-kirurg; hvarjemte provincial-läkaren i Gestrikland, samt för
närvarande äfven regements-läkaren vid Helsinge-regemente, här
äro boende.
Den allmänna fattigvården i Gefle besörjes af en Direktion, hvilken,
genom de i stadens distrikter tillsatta uppsyningsmän, erhåller
säker kännedom om de nödlidande och om dessas större eller mindre
behof af understöd. Denna angelägenhet skötes i allmänhet med nit;
men antalet af behöfvande har i sednare tider så tilltagit, att de för
fattig-försörjningen anslagna tillgångar blifvit otillräckliga, och nya
tillskott måste för detta ändamål anskaffas. Bland särkilta välgörenhets-anstalter
förekomma: en sjömans-huset tillhörig kassa, hvarifrån
understöd årligen tilldelas ålderstigne eller bräcklige skeppare
och sjömän samt deras enkor, en barnhus-inrättning, en enkehuskassa
och en af musik-amatörer samlad fond för Pauvres Honteux.
Likaledes finnes en år 1824 inrättad sparbank, hvars stiftelse i första
rummet bör tillskrifvas en nu mera bortgången patriotisk medborgare,
som till grund-fond för densamma gifvit 2,000 R:dr Banko.
Denna, inrättning, som medfört väsendtlig nytta, har under sin fortgång
tillvunnit sig mer och mer förtroende hos allmänheten; och
dess sammanlagda fond utgjorde vid i83a års slut 82,069 R:dr 12
sk. 3 r:st Banko.
Söderhamn. Uti denna stad uppgår folkmängden, enligt de år
1882 uppgjorde mantals-längder till i5oi personer, hvaraf g3i äro
mantalsskrifne och 570 mantalsfrie. Hela folkmängden har på de
sista fem åren ökat sig med allenast en person.
Den idoghet och flit som i synnerhet bland qvinnorna inom
denna stad varit allmänt rådande, bibehåller sig väl ännu, men till
mindre båtnad för dem, emedan de betydligen minskat sina väfnader,
hvaraf mindre förtjenst varit en gifven följd. Ibland handelsoch
handtverks-klasserna klagas öfver minskadt tillfälle till förtjenst,
och af fiskerskapet öfver misslyckade fisken; i anledning hvaraf det
Landth. Femårs-BercUtelse för Gefleborgs Län. ^
— 34 -
med visshet han antagas, att inom staden i allmänhet räder mindre
välmåga än förut. Handel och handtverk och strömmings-fiske äro
stadens hufvudsakliga näringsfång.
Antalet af de personer som äga rättighet, att i staden handla,
uppgår till 3o, af hvilka likväl endast hälften idka rörelse. De öfrige
femton äro dels enkor efter handlande, och dels af sig komne
handlande, som bibehållit sin burskap. Till biträde vid handeln äro
anställde 22 betjenter och lärlingar.
Till utrikes sjöfart hafva 7 fartyg af tillsammans Ö2iT4JL lästers
drägt, och till inrikes sjöfart 5 fartyg af tillsammans 135— lästers
drägt, blifvit, utom jakter och större båtar för transporter af bräder,
malm och tackjern, begagnade.
Under de sista fem åren har i medeltal, utskeppats: 1,042 tolfter
3 tums och 555 dito 2 a 1! tums bräder, och 170 st. bjelkar,
och dessutom hvarje af de 2:ne sist förflutna åren* 1,825 skepp:d stångjern;
samt till inrikes orter afyttradts: 783 tolfter 3 tums bräder;
471,598 alnar gröfre och finare väfnader; 1,848 LU. lin: 52 LU. smör
och 43 LU. garn; varande de inom staden tillverkade och på åtskillige
inrikes orter afyttrade väfnader uppgifne att utgöra tillsammans
49,42o alnar.
Från utrikes orter hafva per medium årligen inkommit: 4463
tunnor salt och 496 tunnor linfrö; hvarförutan från inrikes orter
per medium årligen bekommits: 3,253 tunnor råg, 2,783 tunnor
korn, 765 tunnor malt, 102 tunnor ärter, 3y5 tunnor salt, io,fli5
U caffe, i4,3o5 U. socker, 3,i3i U. rull-tobak och 1,15o U. kardus-tobak.
Utom ofvannämnde på utrikes orter afsände stångjern, har på
stadens våg per medium årligen inkommit stångjern och manufaksur-smide
till ett belopp af 9,692 skepp:d, som blifvit vid Woxna,
Kihlafors, Svabens verk, Furudahls och Dahlfors bruk tillverkadt,
och hvarmed stadens handlande icke haft annan befattning än att
såsom kommissionärer det emottaga och afsända.
— 35 —
Handeln med trädvaror har de sednare åren betydligen minskats
hvartill orsaken är det låga pris, hvarefter sådane varor å utländska
orter betalas. Handeln anses äfven med andra varor nu mera
vara mindre förmånlig än förut; hvilket förhållande anses härleda
sig deraf, att städernas handlande lida intrång af de på åtskilliga
ställen å landet bosatte victualie-handlande.
Inom staden finnes inga fabriker; och under Hallrätten lyda i
staden ej andra än fem färgäre med 3 gesäller och 5 lärlingar; en
läder-fabriks-idkare med en gesäll och en lärling; en spegel-fabrikör,
som tillika är glas-mästare; en urmakare med en lärling; och en
linne-damast-väfvare; hvarför utom i staden finnas 70 handtverkare
under skrå, hvilka sysselsätta 28 gesäller och 19 lärlingar. Af dessa
handtverkare äro 19, nästan utan allt arbete och följaktligen mer
och mindre nödställde. De öfrige äro i allmänhet uti knappa vilkor,
och skulle icke berga sig om ej deras hustrur, genom tillverkning
och försäljning af väfnader ökade deras inkomster.
Strömmings-fiske idkas uti fjärdarne utanföre staden af 64 fiskare
och dessutom några af sig komne handlande och handtverkare,
som fordom deraf haft en god inkomst; men på sednare åren har
det varit en mindre lönande näring. Strömmings-fängsten har under
de fem sista åren i medeltal endast uppgått till det obetydliga
beloppet af 44° tunnor saltad strömming, som icke 'varit tillräcklig
ersättning för kostnaden och arbetet dervid.
Uti staden är en källare, som tillika är gästgifvare-gård, samt
6 tillåtne krogar.
Stads-kassans inkomster genom afgifter på handeln och sjöfarten
hafva under de sista fem åren i medeltal utgjort circa 708 R:dr
B:ko årligen.
Under de fem år som min år 1828 i underdånighet afgifne berättelse
omfattade, uppgick beloppet af de väfnader som af qvinnorna
uti Söderhamn årligen tillverkades i medeltal till 90,000 alnar;
men enligt de uppgifter som nu inkommit, uppgår beloppet af tillverkade
väfnader för hvarje af de sista fem åren, såsom omförmäldt
%
— 36 —
ur till icke mera äu 49>420 alnar, hvilken betydliga minskning uti
tillverkningen tillskrifves det låga pris, hvarefter linneväfnader de
sednare åren blifvit betalte.
Den åt staden donerade jord, utgörande 314 tunnland och 16
kappland, samt den af stadens innevånare ägande jord ungefärligen
5oo tunnland, skötes väl och lemnar i allmänhet god afkastning i
säd, till odlande hvaraf io tunnland årligen är såsom öppen åker
begagnad, samt hö, af hvilket sistnämde ett icke obetydligt belopp
skördas.
Nyligen har uti staden blifvit uppbygd en större skolhus-byggnad,
som jemte behöflige rum för lärarena, innehåller tvenne lärosalar,
hvaraf en begagnas af äldre gossar, hvilka af stadens komminister
njuta undervisning uti kristendom med flere nödige stycken,
och den andra begagnas af yngre 1 irn, af begge könen, som
efter Lancansterska metoden der undervises af en prestman.
Å stadens fattighus har i medeltal årligen varit intagne 12 personer,
som derstädes bott, samt njutit föda och vård; hvarförutan
i5 personer der hvarje middag bespisas, och 3o personer derifrån
njuta mer och mindre underhåll, för hvilket allt kostnaden under
de sista fem åren betydligen ökats.
Stadens sjukhus med fyra särskilta rum och flere sängar begagnas
nu af sä väl staden som Helsinglands södra fögderi, om hvars
gemensamma kurhus och lazarett förut är taladt.
Helsovården besörjes af en Stadsläkare, som tillika är Bataljonsläkare
vid Helsinge Kongl. Regemente.
Särskilte prohibitive författningar till förmån för staden finnas
icke. * ,
Hudiksvalls sjö- och stapelstad, belägen vid Bottniska viken emellan
2:ne fjärdar, som äro förenade medelst en genom staden löpande
kanal och för öfrigt omgifven af höjder, har ett sundt läge och god
hamn, hvilken likväl genom uppgrundning de sednare åren börjat försämras.
Till rensning af densamma har derföre en mudderpråm blifvit
anskaffad, hvilken årligen med fördel begagnas.
37
Den öfver staden upprättade, i sista Fem-årsberättelsen omnämnde
nya plan-karta har väl icke ännu vunnit Kongl. Maj:ts Nådiga
fastställelse, men emedlertid äro ä det tillökta området flera tomter
utsynte och redan bebyggde samt inom sjelfva staden åtskilliga nya
byggnader uppförde. Alla stadens publike byggnader och de flesta
eller åtminstone betydligare enskilte hus äro, till ett sammanräknadt
värde af 180,400 Riksdaler Banko, försäkrade i städernes allmänna
Brandförsäkringsverk.
Förhållandet med stadens donerade jord och sättet huru densamma
begagnas, liar, sedan förra berättelsen afgafs, ej undergått
någon förändring.
Stadens folkmängd, som år 1827 var 1768 personer, har de
sednare fem åren ökats med 42 och utgjorde nästlidet år 1800 personer,
hvaraf 1145 voro mantalsskrifne och 655 mantalsfrie.
Handel, handtverk och strömmingsfiske fortfara, att vara stadens
hufvudsaldiga näringsfång.
Handeln som ej är klassificerad drifves af 29 handlande i 26
öppna bodar, med biträde af 36 handels-betjenter och lärlingar.
Handtverks-rörelsen idkas för närvarande af 1 bokbindare, 3
färgare, 2 karduansmakare, 2 garfvare, 2 glasmästare, af hvilka den
ena tillika är spegel-fabrikör, 3 guldsmeder, 1 gördelmakare, 5
hattmakare, 1 kakelungsmakare, 1 målare, 2 repslagare, 1 sadelmakare,
5 skomakare, 8 skräddare, 3 smeder, 2 snickare, 2 svarfvare,
1 sämskmakare, i tenngjutare och 1 urmakare, med 28 gesäller och
09 lärlingar.
Fiskare, som å denna näring innehafva burskap äro inalles
182.
Härförutan finnes, en privilegierad snus- och tobaks-fabrik, sorn
drifves med 10 äldre och yngre arbetare och hvars tillverkning sist
förflutne fem år uppgått, per medium beräknadt, till 7,5oo R:dr
Banko, 1 källarmästare och 6 krögare, 1 sveitzer- och 2 brödbagare,
2 slagtare och en åkare.
— 38 — ’ '
Sedan flera år tillbaka hafva åtskillige handlande, för närvarande
10 stycken, under benämning: Hudiksvalls handels-kompani,
ingått särskilt bolag till idkande af utrikes sjöfart, hvartill af bemälte
handlande likväl endast tvenne fartyg det ena om 129 och det
andra om 80 läster begagnas. Af de öfrige 5 fartyg, sorn af stadens
innevånare äges, användes 4 för kommunikationen emellan inrikes
orter oc'h det femte tillhörigt kofferdi-kapitenen Schvartz för utrikes
fraktresor.
Salt och linfrö, de enda artiklar, som direkte ifrån utrikes orter
införskrifvas och en eller annan last bräder, som härifrån exporteras,
utgöra stadens hela utrikes handel. , ,
Den inrikes åter, består hufvudsakligen i uppköp af ortens linneväfnader,
bulldan, foderväf och hollstervar samt lin och garn,
hvilka varor till en del afsändes till Sala marknad, men för det mästa
afyttras i Stockholm, dit de sjöledes afgå och hvarifrån ortens
behof af spanmål, bränvin och andra handels-varor hemförskaffas.
Genom årligen ökadt antal handlande sprides förtjensten på flera
händer, dock utan att handeln i det hela kan anses hafva vunnit
någon annan förkofran än den, som vissa år tillfälligtvis kunnat
beredås genom lifligare afsättning af spanmål och väfnader; hvilket
nedanstående uppgift å de hufvudartiklar, hvarmed handeln egenteligen
bedrifves och hvilka under sist förflutne fem år härifrån afgått
och hit ankommit, närmare upplyser:
1S28.
1829:
1830.
1831.
1832.
Af "angne varor.
Garn, linne — härfvor
4,247
3,928
10,895
11,257
9,604
Lin, oliäckladt, eller häck-
ladt — LU. .....
858
1,563
2,577
968
967
Väfnader, linne* alla slag,
alnar
640,671
944,796
1,744,013
879,304
992,030
Säckar, buldans stycken .
3,809
8,564
9,000
6,058
7,203
1828.
1829.
1830.
1831.
' 1832.
oberäknadt hvad som land-  vägen afgått och hvilket per
medium kan antagas till
12,000 härfvor garn, 200
LU. lin, 5oo,ooo alnar väf-  nader och 5,ooo bulldans-  säckar.
Ankomne varor.
Bränvin — kannor . . .
61,295
33,688
43,193
29,067
*
20,018
Caffe — U.
18,461
15,847
23,007
22,620
26,133
Spanmål, råg — tunnor .
3,945
2,601
2,757
2,905
3,344
korn — dito
3,421
1,234
1,586
2,398
6,3161
bafra — dito
malt — dito
245
1,579
10
832
847
296
1,046
3,607
1,487
ärter — dito
461
95
212
776
Mjöl af råg — LU . .
12,522
8,354
10,954
15,343
16,682
hvete — dito
3,214
2,488
1,899
2,416
3,1761
I anseende till handeln med kram- och speceri-varor klagas allmänt
öfver trög afsättning, hvartill orsaken vill tillskrifvas dels den
mängd gårdfari-handlande Vestgötar, som med sina varor öfversvämma
orten, dels ock ett öfverflödigt antal å landet antagne victualiehandlande.
Samma klagan föres äfven af handtverkare i anseende till det
intrång, som i deras yrken dem tillskyndas af så kallade gerningsmän
eller sockne-handtverkare.
Strömmings-lisket idkas, dels å de staden donerade i öppna sjön,
4 mil söder ut, liggande Agö öar, och dels å den lika långt norr
4o —
ut belägna, äfven staden donerade, Bålsön, som genom ett bredare
sund är afsildt från fasta landet eller Arnön, vanligen benämndt
Hornslandet, inom Rogsta socken, hvarest å så kallade Kuggörarne
och Hobek flere af stadens fiskare om sommaren jemväl äro bosatte
och begagna fiske, emot till Iggesunds bruk såsom strandägare, erläggande
årligt arrende, hvilket förflutne är varit bestämdt till sextio
tunnor saltad strömming, Strömmings-fisket, för en och annan af
fiskerskapet någorlunda indrägtigt, men för andra åter, sä ringa, att
de för sommaren ej kunnat deraf lifnäras, har, förflutna fem år i det
hela beräknadt, varit under medelmåttan, hvarigenom de svaga vilkor
i hvilka denna klass af Borgerskapet förut sig befunnit, blifvit ännu
mera försämrade. Fångsten af strömming afsättes till betydlig del i
Gefle i utbyte mot spanmål, som der för lindrigare pris erhålles.
Vid de årliga vintermarknaderna i Jannari och Mars månader
hitföras till försäljning af Allmogen från Jemtland och Medelpad
betydliga qvantiteter af victualievaror, såsom torrfisk., sill, saltadt
fläsk och lax, men för öfridt år tillförseln af lifsmedel högst inskränkt,
och de flesta tider af året alldeles ingen.
Arbetslönerna utan afseende på högre eller lägre spanmålspriser
äro årligen enahanda; sommartiden minst 32 sk. Banko.
Utom den i staden varande högre lärdoms-skola, hvarvid 5 lärare
äro anställde har staden enskilt vexel-undervisnings-skola, der
undervisningen af en prestman besörjes. Antalet af barn, som begagna
sistnämde skola uppgår till 100.
Fattig-försörjningen liandhafves på sätt förra berättelsen upptager,
af en i sådant afseende tillsatt särskilt Direktion. 7 å 8 fattighjon
njuta å stadens fattighus ständigt underhåll. Dessutom erhålla
5 personer årligt understöd i penningar; och utdelas under
vintermånaderne soppa och bröd åt ett bestämt antal personer, hvilket
förflutna åren varit omkring 4o.
Sjukvården bestrides af en läkare, som af staden lönas och hvilken
tillika emot särskilt ersättning, innehar befattning, såsom läkare
vid det för norra delen af Länet härstädes inrättade kurhus.
Sta
-
4i —
Staden är roterad för io ordinarie, och 3 extra ordinarie
båtsmän.
Stads-kassans inkomster, anslagna till Magistratens och öfrige
tjenstemäns aflöning samt andre förefallande behof bestå af vretskatt,
tomtören, kålsängs-afgift, hamnumgälder, mätare- och packare-penningar,
tolag m. m., har sistlidet år uppgått till 34oo R:dr Banko,
hvaraf särskilt å handeln och sjöfarten 1,696 R:dr.
Af handels-societeten härstädes har till understöd för behöfvande
af dess medlemmar blifvit år i83o inrättad och den 12 Februari
1831 af Kongl. Maj:t i Nåder fastställd en pensions-anstalt, hvars
fond, redan uppgår till 2,666 R:dr 32 sk. Banko, och utdelas, af
årliga räntan, 120 R:dr 20 sk., såsom pension åt fyra enkor och 20
R:dr såsom gratifikation åt en ofärdig flicka.
Särskilt© prohibitive författningar till fördel för staden finnas
icke.
I afseende å statsbidragen åberopas sluteligen tabellen, enligt
hvilken uppskattnings-värdet sedan 1828 ökats med 28,000 R:dr,
egentligen å hus och tomter; varandes bevillningen, likasom i Gefle,
ökad för person och egendom, men minskad för Borgerliga rörelsen.
Summan af stadens alla statsbidrag utgör nu 7-,738 R:dr.
Gefle Slott å Lands-Kansliet och Lands-Kontoret den i5 Aug. 1833.
ERIC SPARRE.
J, G. STRANDBERG. OLOF af GEIJERSTAM.
Landth. Fetiiärs-Berättelse för Gefleborgs Län.
6
Uträkning som visar Medium af nedanskrifne
För
Ai
1828.
Q,
n>
CO
0
sr
P
Cfc
0.
En
Tunna Hvete . .
* * • 0 • «
9
8
24
En
Tunna Råg med 4 kappar på Tunnan ....
6
32
,
6
32
En
Tunna Korn Dito
*
6
5
16
En
Tunna Ärter .
8
IG
6
32
_
En
Tunna Hafra .
• • 0
3
24
3
24
En
Tunna Blandsäd 1 Korn och
\ Hafra '
4
16
4
6
4
En
Tunna Dito i Korn och
t Hafra ....
4
36
4
20
En
Tunna Dito i Korn och
| Hafra ....
4
6
3
46
Ett
LM. Smör .
*•••*..
4
28
3
40
Ett
TM. Torrt Kött .
• • •
2
8
2
Ett
LM. Fläsk .
• é. m .
2
38
Ett
LM. Talg .
4
26
8
4
—
,—
Ett
TM. Humla
4
21
4
3
46
En
Oxe om i5 LM.
, ... ,
33
16
26
16
Ett
Får ...
• . . . .
2
24
—
1
33
En
Gås ....
1
4
—
1
Ett
Höns .
0 • m
12
8
Ett Tjog Ägg
• • , ,
22
—
•ä
18
—
En
Tunna Lax
* * * , ,
35
—
25
12
En
Tunna Sik
, , , .
24
—
19
32
En
Tunna Åhl om i4 LM. .
• •
39
25
24
En
Tunna Strömming om högst
14 lm ....
13
16
__
12
12
En
Tunna Laxöring
19
32
Ett
LM. Id . . .
_
38
Ett
LM. Torr Fisk
1
32
—
1
24
Ett
Lass Åker- eller Hårdvallshö
om 4° LM.
6
32
—
6
12
Ett Lass Ängeshö
om lika vigt
3
16
—.
3
6
En Kjärfve Halin om 2 LM.
.
8
7
6
En
Tunna Skjälspeck .
....
33
—
17
38
—.
En Tunna Tjära .
4
3
—
5
40
—
Ett st. Bjelke om 12 Alnar .
, . . . .
2
20
—
—
—
—
Årens Markegångs-Priser för Gefleborgs Län.
För Äi
1829.
För
Ai
1830.
För År
1831.
För
År 1832.
Medium.
C
ft
W
n
O
o
W
o
r
n>
►t
S
C
C
a>
(2
O
o
EC
o
£ ^
E5
4
crq
65
3
FT- T*
65
P
Q-
cn
ET
0
65
O-
&T
3
F"
3
a
C/O
sr
p-
£ ^
65
Oq_
B;
9
24
9
_
10
4
_
10
16
13
13
,
ii
4
ii
4
10
25
7
10
18
5
7
32
7
3G
—
8
32
8
36
—
10
24
—
10
32
—
8
32
—
9
—
—
8
20
10
8
27
2
6
6
—,
—
6
16
6
24
—
8
32
—
8
40
—
7
4
—
7
20
—
6
39
2
6
39
2
8
32
7
24
—
9
24
—
9
24
—
11
16
—
10
32
—
9
32
—
9
20
—•
9
24
—
8
36
—
8
24
3
20
—
3
24
—
3
24
—
4
24
—
4
44
—
4
4
_
4
12
3
39
2
3
44
—
4
16
4
13
4
4
21
4
4
24
—
5
42
8
6
10
8
5
4
—
5
14
8
4
39
2
4
42
5
4
36
4
34
—
4
44
—
5
—
—
6
28
—
6
42
—
5
28
—
5
40
—
5
15
2
5
17
7
4
C
4
3
—
4
10
—
4
12
—
5
26
—
5
43
—
4
40
—
5
2
—
4
27
2
4
30
10
4
28
4
40
—
5
—
—
4
21
4
5
16
—
4
30
—
5
—
—
4
24
—
4
43
2
4
21
6
2
G
1
44
—
2
—
—
1
32
—
2
12
—
1
34
—
2
6
~
1
34
—
2
6
5
1
38
5
2
40
—
—
9
40
—
3
32
—
2
40
—
3
32
2
42
—
3
32
—
2
40
—
4
26
8
4
—
—
4
16
—
4
4
—
5
16
—
4
30
—
5
—
—
4
24
—
4
36
3
4
11
7
8
24
—
8
3G
—
3
24
—
3
36
—
3
32
—
3
24
—
8
—
—
5
—
—
4
29
10
3
47
7
30
—
—
23
36
—
28
—
—
21
36
—
25
r-
—
20
—
—
22
24
—
20
—
—
27
36
10
22
17
7
2
IG
—
1
37
—
2
16
—
1
37
—
2
16
—
1
36
—
2
12
—
1
36
—
2
16
10
1
36
10
1
2
—•
1
—
—
1
1
—
1
1
—
1
8
—
1
—•
1
4
—
1
—
1
3
10
i
8
2
24
—
.
18
8
24
—
—
20
—
—
24
—
—
20
—
—
24
—
—
19
—
—
23
7
—
19
2
42
24
—
26
20
—
40
32
—
28
—
—
50
—
—
30
—
—
16
—
—
31
44
—
42
40
—
28
15
2
22
19
44
—
22
—.
19
44
—
22
—
—
19
44
—
22
—
—
19 44
—
22
19
2
19
41
7
88
36
—.
25
30
—
38
36
—
25
42
—
40
—
—
27
16
—
40
—
—
26
8
—
39
14
5
26
4
10
10
—
9
12
—
8
32
—
7
44
12
16
—
10
IG
—
11
16
—
10
8
—
11
6
5
9
47
2
—
—
20
12
—
—
—
—
20
—
—
—
—
20
—
—
—
20
8
—
—
—
20
38
10
2
1
32
—i
1
24
—
1
12
—
1
12
—
1
18
—
1
18
—
1
16
—
1
16
—
1
22
—
1
18
10
7
40
—
7
24
7
16
—
8
—
10
—
—
10
—
—•
11
32
—
11
8
—
8
33
7
8
28
_
8
44
3
36
_
3
32
—
4
—
5
—
—
5
—
—
5
40
5
28
—
4
16
10
4
14
—
10
—
—
8
—
—
8
—
—
8
6
—
12
—
—
12
—
—
10
—
—
10
—
—
9
i
—
9
2
34
12
—
21
—
—
37
6
—
21
—
—
38
—
—
21
44
39
—
—
21
24
—
36
13
o
20
30
10
4
18
—
4
44
—
4
18
—
4
39
—
5
—
—
5
—
—
5
—
—
5
—
—
4
27
•*-
5
5
5
2
20
—
—
—
—
0
20
—
—
-
—
2
20
-
1
1 6
—
2
20
—
1
16
2
20
—
1
16
-
- 44 -
För
År 1828.
Ett st. Jorde-Boks Sågstock om 10 Alnar
• 4 « •
C
fö
cn
c-t-
7*
S3
P-
*-
22
SE
0
O)
HT
3
Ett st. Sågstock af Vinterkörseln .
• • • •
22
—
—
_
100 st. Takspån .....
• 6 • •
23
—
—
—
Ett Lass Ved af Tall ....
« • • •
31
—„
—
—
En Golftilja .....
tf 0 • •
—
26
4
—
—
Ett SkU Bruks-Jern ....
18
12
—
—
Ett SkU. Medel- eller Bergsmansjern .
• • • 0
17
12
—
—-
—
Ett SkU. Osm ands- eller Skaltjern, enligt särskild Taxa
6
32
—.
—
—
Ett Dränge-Dagsverke ....
• • • •
—
24
—
26
—
Ett Öke-Dagsverke af i Karl och 2 Hästar ....
1
30
—,
i
28
—
Ett Jordeboks- och Hjelpe-Dagsverke af 1
Häst och 1 Karl
1
—
—
—
—
En Tolft Helbotten Bräder af Tall
.
6
—
—
4
36
—
En dito dito af Gran
.
—
—
—
3
28
En dito Halfbotten Bräder af Toll
2.
40
—
2
10
—
En dito dito af Gran
—
—
—
1
30
—
En dito Enkla Bräder af Tall
• a • •
1
42
—
1
S
—
En dito dito af Gran
• ■ • •
—
—
—.
1
—
—
En Famn Björkved 3 alnar lång, 4 alnar
bred .
4
—
—
3
20
8
En dito Ahlved dito dito
.
3
20
—
2
28
—1
En dito Tallved dito dito
.
2
44
—
2
4
Ett LU. Taljljus 7 på U. .
• • » •
C,
U
32
8
5
18
~1
En U. Gula Vaxljus
. • a t
1
18
1
25
4
E11 Kanna Rofolja . . .
.
1
37
—
1
22
—
Soldat - Munderings - Persedlar.
Ett st. Jacka .........
12
12
E11 Hatt med prydnad
•
3
16
—
3
16
—
Ett Escharpe .....
• • a *
! i
8
—
1
8
—
Ett st. Halsduk .....
* I
- ,
18
—-
—
18
—
Ett par Byxor af Vallmar .
. . . .
6
24
7--
6
24
—
Ett par dito af Linne ....
B <*
. i i
36
—
1
36
—
- 45
För Äi
1829.
För År
1830.
För Är
1831.
För
0
År
1832.
Medium.
O
n
n
Vi.
tu
O
cr
ft>
O
G>
ÉE
o
C/J
O
o
S
O
O
O
B
tu
p HH
ST1
3 >-<
s
a,
E ”
O
B
O-
OQ ^
U
Cl.
E
&T
b
Cu
= 1-
CfO
ST
Q
O.
r*
5T
B
C.
>—
5
crq
aT
B
CL
>—*
£
r
cL
3
Oq
fiq
3
a
l
__
44
44
__
_
__
44
—
_
40
5
_
l
—
24
—
—
—
—
24
—
—
—
30
—
—
—
36
—
—
-
—
27
5
—
—
31
26
4
—
—
—
31
26
4
—
:
=
30
26
4
—
—
30
26
—
—
—
30
26
7
3
—
—
17
—
'
—
—
16
12
—
_
_
.
!l4
32
—
—
—
16
—
—
—
—
16
20
10
—
—
15
16
—
—
—
15
12
—
—4
13
16
—
—
—
13
16
—
—
—
14
43
2
—
—
6
32
—
—
-
6
36
—
—
—
6
32-
—
—
—
/
16
-
-
—
6
39
2
—
—
—
—
24
26
—
—
24
—
26
-
—
23
—
26
-
—
23
—
,
26
—
—
23
7
26
—
1
32
_
1
24
—
1
32
—
1
24
—
1
32
—
1
28
-
i
32
—
1
28
1
31
7
1
26
5
1
4
—
—
1
4
—
—
—
—!
1
4
—
—
—
i
4
—
—
—
—
1
3
2
—
5
24
—
4
20
_
5
8
—
4
20
—
5
—
—
4
28
-
5
—
—
4
28
—
5
16
—
4
26
5
—
—
—
3
20
—
—
—
—
3
20
—
4
24
—
3
32
—
4
4
—
4
32
—
4
14
—
3
36
—
2
36
—
2
10
—
2
24
—
2
10
-
2
36
—
2
10
—
2
36
—
2
10
—
2
34
5
2
10
—
—
—
—
1
32
—
—
—
—
1
32
—
2
—
—
1
32
—
1
40
—
1
32
—
1
44
—
1
31
7
1
42
—
1
6
—
1
32
—
1
6
-
1
32
—
1
6
—
1
32
—
1
6
—
1
36
—
1
6
5
—.
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
—
1
24
—
1
—
1
16
—
1
—
—
1
20
—
1
—
—
4
—
—
3
21
4
4
—
—
3
24
-
4
—
—
3
38
—
4
12
—
3
38
—
4
2
5
3
28
5
3
22
—
2
29
—
■ 3
22
—
2
25
—
3
24
—
2
32
—
3
28
—
2
32
~
3
23
2
2
29
2
2
42
—
2
5
2
42
—
2
5
—
2
44
-
2
10
—
2
40
—
2
10
—
2
42
5
2
6
10
c.
32
3
5
20
5
28
4
5
20
—
6
—
—
5
36
—
5
32
—
5
24
—
5
.34
9
5
23
7
1
13
—
1
25
4
1
21
-i
1
26
—
1
22
—
1
22
—
1
21
—
1
21
-
1
20
—
1
23
11
1
36
—
1
20
—
1
42
—
1
24
—
1
45
—
1
45
1
45
1
45
1
41
—
1
31
0
12
_
12
12
16
12
16
12
32
12
32
12
40
12
40
12
17
7
i
12
17
7
3
16
—
3
16
-
3
16
—
3
16
—
4
36
—
4
36
_
4
38
—
4
38
—
3
43
7
3
4.3
7
1
10
-
i
10
—
1
10
—
1
10
—
j
21
—
1
21
—
1
26
6
1
26
(i
1
15
1
1
15
1
—
18
—
—
13
—
—'
18
—
—
18
—
—
24
—
—
24
—
—
24
—
—
24
—
—
20
5
—
20
5
(5
12
—
6
12
—
6
16
—
6
16
—
6
24
—
6
24
—
6
28
—
6
28
—
6
20
10
6
20
10
1
30
—
1
30
—
1
32
—
1
32
-
1 1
40
~~
1
40
1 i
40
—
1
40
—
*
35
7
1
35
- 4C -
\ ~~
För
0
0)
Åi
1828.
H
n
—
' S ' * "'*»
cn
CTQ
8-8
. ■ '
Ett pär Stöffletter ........
a
p
2
si
2
Ett st. Skjorta . . . . ...
1
14
—
i
14
—
Ett par Strumpor ........
1
—
—
i
—■
—
Ett par Skor .........
2
12
—
2
12
—
Båtsmans- Utrednings- Beklädnads- och Hemkalls-  Persedlar så för Städerne som för Landet.
Ui rednings-P er sedlar.
En Kappråck eller Cavaij af blått vallmar med dubbla slag
och stofferad med samma tyg, fordrad i lifvet med
|
blått Boij eller annat färgadt eller ofärgadt Ylletyg,
samt i armarne med foderväf, jemte tvenne rader öf-
verkladda knappar; och arbetslön ....
11
—
—
11
—
—
Eli Kappsäck af Segelduk, Skinn eller stark fyrskäftad väf,
af i alns och 20 tums längd, 2 alnar, 12 tums vidd,
med 17 tums bottnar i diameter, fordrad med ordinaire
foderväf, samt försedd med snörhål och linor
4
—
—
3
22
—
En nåckad Rya eller Ylletäcke ......
2
20
—
2
32
—
Eli Hängmatta af Buldan, med Skottbom, Skjärlinor och
Kantzer .........
2
16
—
2
16
—
Beklädnads- eller Uppfordringspersedlar till årstjenst.
E11 Blå Vallmars-Tröja .......
5
16
—
5
30
-
En dito Väst med armar ......
4
24
—
4
24
-
Ett par Yallmars Långbyxor ......
4
10
—
4
20
-
En blå och hvitrutig Halsduk ......
—_
16
—
16
—
En Hatt
1
42
—
1
27
—
Ett par Läderskor . . . . . . ,
2
12
—
9
—
—
Ett par Ullstrumpor ........ I
—
44
—
—
43
-
En Skjorta ..........
1
12
1
12
—
En Släpklädning af Vallmar .... . ]
10
10
47
För
År 1829.
I
'iir
Ai
1830.
j
För
o
Ar
1831.
För
År 1832.
.
Medium.
O
K
Q
K
O
O
K
C
K
n>
n
O
o
CD
cd
CD
CD
C/5
CD
P -•
c/q
C/q
8—
-
7^
5
C/q
- w
B i—
C/Q
-5_
7^
c/q ^
a:
CO
SO
CO
t
a:
t
-
so
<-
p-
cL
p-
r-
p-
F-
P-
a.
2
_
2
2
—
2
2
2
2
2
2
2
1
15
1
15
—
1
16
—
1
16
—
1
16
—
1
16
—
1
16
T
1
16
—
1
15
5
1
15
5|
1
—
1
—
—
1
—
1
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
9
18
2
18
2
18
2
18
2
24
2
24
2
28
•
2
28
2
20
2
20
11
24
—
10
36
—-
11
24
—
10
36
—
12
—
—
»-
11
—
12
12
—
11
—
11
31
o
10
43
2
4
3
24
4
3
24
4
3
32
4
3
28
4
3
26
2
22
—
2
28
-
2
22
—
2
28
2
32
—
2
32
—
2
32
—
2
32
—
2
25
7
2
30
5
2
16
—
o
/i
13
-
2
16
—
2
6
—
2
16
—
2
6
—
2
16
—
2
6
—
2
16
—
2
9
5
5
32
5
32
5
32
5
16
5
40
5
24
5
44
5
24
5
32
10
5
25
o
4
36
4
24
—
4
30
4
16
4
32
4
18
—
4
34
—
4
16
—
4
31
2
4
19
7
4
10
— •
4
20
—
4
10
—
4
—
—
4
24
_
4
5
—
4
32
—
4
2
—
4
17
o
4
9
5
16
-T-
16
—
—
16
—
—
16
—
—
16
—
16
—
—
16
—
—
16
-
—
16
—
—
16
—
1
42
1
26
—
1
42
—
1
26
1
45
_
1
45
—
1
46
—
1
32
—
1
43
5
1
31
2
2
12
1
44
—
2
12
—
1
44
—
2
24
2
24
—
2
28
—
2
24
—
2
17
7
2
8
—
44
1
4
-
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
—
46
5
—
47
10
1
12
—
1
12
—
1
16
—
1
6
16
—
1
6
—
1
16
—
1
6
1
14
5
1
8
i
10
—
—
10
—
10
—
—
9
16
-
10
—
—
9
—
—
10
—
—
9
—
10
—
—
9
22
5
Hemkalls-Per sedlar.
En Tunna Spannemål ~ Råg och A Korn .
Ett LU. Matvaror A LM. Smör och \ LM. Kött
Kongl. Lif-Regementets Dragon-Corps Mötes-Passevolance
- Persedlar.
Ett LU. Hårdvallshö, örn a5 U. med Bandet, väl bergadt .
En Tunna Hafra af minst 8 LM vigt ,
Ett T..M god Råghalm . . . .
För Fångar under forsling.
En mark mjukt Bröd af sammanmalet Rågmjöl, efter 12 IM.
af Tunnan .........
Tågande Trouppers Underhåll.
E11 mans Dagportion, bestående af a:ne mål; nemligen;
Två marker mjukt Rågbröd ......
1 mark Rågmjöl .........
2 dito Rökt Fläsk ........
A dito Sill
i dito Smör .........
dito Koksalt
En Hästs Dag Ration.
ai kannor Hafra å 63 kannor per Tunna ,
10 marker Hö ........
8 marker Halm eller 16 kannor Hackelse .
- 49 -
För År 1829.
För
Ar 1830.
För
År 1831
För Ar
1832.
Medium.
O
O
t K
O
O
2>
M
rt>
O
o*
a
o
O
O
ai
a
rt>
sr
O
n
cw
a
n
n
5‘
n
5’ w-<
FH
=’ t-
OQ
i
E1-
crq
fia
= ’ »-4
CTq
sr
■
ST
CJ
P
3
■
s
p*
=L
*§-
D-
L
3.
C
L»
u
C
u
..
6
40
6
42
7
24
7
30
9
28
9
36
7
42
8
10
7
30
7
33
2
3
17
—
2
42
3
24
3
2
8
3
38
3
8
3
27
3
5
3
24
10
3
1
2
11
9
11
9
12
_
15
lil
_
12
2
:
__
3
36
.—
—
—
3
36
—
—
—
—
4
24
—
—
—
—
4
4
—
—
—
—
3
46
5
—
—
—
5
—
—•
—
—~
1 '
4
“
6
5
4
10
—
1
71
—
1
/ jy
—
1
9
—
1
10
—
2
1
—
2
11
—
1
11
—
2
—
—
1
9
1
10
—
3
2?
—
3
3
—
3
6
3
8
—
4
2
—
4
21
—
3
10
—
3
11
—•
3
6
—
3
7
—
5
91
—
4
9
—
8
6
—
8
4
—
6
21
—
5
fils
u20
—
6
7
—
6
6
—
6
6
—
6
1
7
lf
7
7
lf
7
15
8
3
8
11
7
9
8
1
7
6
ta»
7
8
_____
4
81
__
4
6
—
4
41
—.
4
91
—
6
—
—
6
—
—
7
—
—
6
8
—
5
3
5
2
—
2
—
1
71
—
1
71
—
1
81
—
2
—
2
si
—
2
—
—
2
—
—
1
11
'
1
10
Gefle Lands-Contor den 3i Juli 1833.
J. G, STRANDBERG»
• ‘ >.»•' . v; ' ’ 1. ■ ■■ '
■'*" -• . '• .vf'*#- • -‘-■"x- - .. . - •-«?*. - -
[' »• • . . ■  ... ■ ■ . - ,* • - ,
1
Tabell för Städerne uti Wester-Norrlands Län.
i d r a g.
Medel-afkastning sedan utsä
det är afdraget.
Utsäde af
Underhållne kreatur.
Jord.
Uppskattadt Värde
Stats
-
Clercciets underhäll
Ständiga Kantor.
Bevillning;.
Efter Bevilinings Förordningen.
Efter 2:dra Art.
erej
cre -  “
HERNÖSANDS STAD
Hus och Tomter
Jord
Mälteri
R:dr sk.
R:dr sk.
it: dr
161,763
86,701
613
R:m
161,103
10,492
1.100
86,701
4,134
1,450
10,492 30
— 1,700
1.570
850 37
Summa
531 1,100 1,689 2,\H
161,163
4,134146
86,701
249,078
SUNDSVALLS STAD.
Hus och Tomter
Jord
Tulinajöl-Qvaroar nied 4 pa
208,695
208,695
90,500
4.000
2.000
2,000
600
1,976
2,580
90,500
4.000
2.000
2.000
600
stenat
Tullsåg-Qvarn
Tegelbruk
Mälteri
— I l,450i
950| 300
8,916 29
|280|-|45|420|24
— I—1331 37j 4|
375|20|l30|54
13,821140| — | 34jl3| 4j297|i
Hernösand, i Lands-Contoiret den 12 December 1833.
H. MÖRN E R.
172| 208,695]
76 700 1,200
307,795
u m m a
SAM. SELLING,
Tabell för Landet inom Westernorrlands Län.
F rälse-Säterier . . *
Frälse-Heraman
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Nybyggen med frihetsår
Krono-Skatte-Hemman
Ecclesiastique Boställen ..... , , .
Skatllagde bebyggde Lägenheter, sorn ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Krono
Dito obebyggde Dito, Krono
Oskattlagde bebyggde Dito, Båtsmanstorp
Backstugor ...•••
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman under ständig ägande-rätt
„ . .futsäde, afkastning och underhållne Kreatur, upptagne underl
Dito på viss tid eller liistid^ jietnmans naturer, hvartill Lägenheterne höra . J
Skattlagde Fisken af särskilte slag, som ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
Dito, Krono . . . • • • • • * • * ' .
Tullmjölqvarnar, deraf 5 med 4 Par stenar, 4 med 3 par och 9 med 2 pär dito
Tullsågqvarnar, Grofbladiga
Dito, Finblad iga ...••••
Dito, med rätt till Köptimmer från Kronans skogar
Husbehofs-Mjölqvarnar, utan särskilt i Jordeboken påförd ränta
Ilusbehofs-Sågqvarnar
Hemmantal.
St.
5*3
A 8
^13 1
°76 8
8 lil
5 7 6
11 \ 2A9_
8640
1 ^0126881
1 3456o
nen
St.
£4 3
48
> 13 1
7 6 8
8---  5 7 6
/L'4 2 3 9_
8 6 4 0
1,552
58 3 9
34 560
ZLN 168
acn
serskilt värderade eller beskattade 18 st.
Stampar
Stångjerns-Verk, med dervid införlifvade och ej
Ämneshammare .
Masugnar .
Jern-Manufaktur-Verk af särskilte slag
Glasbruk „
Pappersbruk
Tegelbruk
Garfverier
Kalkugnar
Skeppsvarf ...... -
Krono-Parker och Allmänningar, som tillhöra Kronan, af troligen öfver 1 millio
Krono-Skogar, upplåtne, mot afgift af tunnelands rymd, Graninge Bruk
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
n tunlands vidd
Sinn m a
1.607*1!
1 658*603
l>UJOl76Ö
C
Utsäde
af
sedan.
utsädet i
ir afdra
get.
Kreatur
c
T5
»Stats-
0 i 1
0 0
B"
Bevillni
ng.
t, CIQ
p: n
r- “
2
c
e-
1
c
Efter Bcviilnings-Förordningen.
0
U5
p:
5. ^
3 n
5TQ
X
r>
ta
&»3
0
X
P
>*
-3
o_
p
fö
*4
cs
ta
Po
t*
O
P
P
S
Q-
x-
O*
.0
ST
♦t*
0
*
5*1
0
CK?
cr
w
po
cn
0
0
*<5
p:
*"S
Efter 2:dra
Ari.
cn
1
>
'' <
O
&
n
B
as
0
0
P
p:
0-
n
*
as
P
n
Z "
p
■1 till och med
8 §§•
j 21 till och med
36 S§.
I 3^ till och
j med 40 §§,
erci
P
cd
PJ
1
st.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
Ta-
T:r
Ta-
T:r
Tsr
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
Ralr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:di-
sk.
r.
Ralr
sk.
r.
B:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
1
2
30
24
80
531
3
1
3
3
11
33
4
30
40
57
367
240
156
24
30
96
19
2
34
9
34
3
13
18,000
13,850
31,000
155,413
13
36
48
99
14
7
94
4
3
11
47
20
13
3
47
13
75
10
35
22
44
32
30
r.
94
93
30
52
2*
410
100
120
12
266
85
14
246
64
244
38
81
89
4
76
24
10
_
15
1
/C/<3
29
38
1,842
61
2
26
210
2,755
510
98,507
2,742
102
219
183
1,750
271
33
1,079
193
1,147
73
2.38
_____
447
8
354
14
167
26
97
154
18,989
480
34
2,542
82
8,214
112
6,516
270
96
10,787
439
84
290
34
8,866
132
46,132
216
12,096
•
0
2,112
62
953
11
16,363
6,670
68,353
11,192
1,414
41,600
4,177
6,433,952
__
18,185
32
_
173
-
14,406
21
1
6,520
22
3
1 1
88
31
170
7
490
364
179
1,281
180
53
705
185
1,049
125
172
173,175
.
402
4
1,225
12
—
242
33
5
10
88
397
2
113
16
894
26
367
46
32
32
255
23
12
19
—
5
55
10
20
30
—
35
325
60
121
^
170
25
90
15
, 118
50
10,700
—
—
—
—
2
—
—
—■
—
—
605,225
5,617
46
1,422
41
7
4
7,000
49,490
98,470
77,600
14
155
462
18
216
15
22
4
3
4
16
278
15
8
_
.
___ -
;
—
—
—
—
99
24
—
—
—
356
4
6
—
—
—
—
—
9
0
3,018
124
8
33
/i
—
-—
—
—.
——
.
14,090
—
—
29
8
—
4—*
—
58
4
5
—
—
-—-
—
—
•
1,000
828,758
34,850
400
75,000
3.000
1.000
150
400
6,650
9
16
796
8
2,455
96
34
32
46
33
7
7
0
38
5
56
4
8
6
259
10
9
8
aC
1
16
1
2
i
14
38
41
40
5
1
O
5
0
1
37
34
180
77
<
25
—
•
t
185
180
40
_
.
.
—
-J—
—
—
—
—
—
-1
—
1
—
74
20
6
—
—
10,110| 3|
2,2421 20,343
| 2,0081 2,766) 1,016*
8,753
22
17,382
j 105,645
7,184
11,717
7,0691 72,385
11,869
1,519
44,091
9,379
48,931
4,431
12,901
8,639,173,
16
-
26,585
»1
—
l,579l
4|
1
20,567)
451
2,|
74
201
ef
6,967137)
8|
Ständige Räntor.
39,285
1,870
7,040
39
3,251
129
218
R:dr
65,896
653
sk. r.
6
R:dr sk. 1-
37,069
32
R:dr
42
261
20
sk. r.
36
16
5,095
154
43 16
89 24
14 8
1,213
68,352|431 8| 38,1791 3| 3
324 4
15
44
24
7,251
24
R:dr
1,854
6
1,241
1A
:)6
R:dr sk. r
3,432136|-
aa sr ‘4- c O
R:dr
34
sk.
69
251
979
1,173
236
1
3,719
855
27
7,215 33
Hernösand i Lands-Contoret den 12 December 1833.
\
H. MÖRNER.
SAM. SELLINGl
i
RONGE. KTAJjTS
BEFALLNIN GSHAF V ANDES
UTI
OTJester-Jlorrlanli8 %än
TILL
KONGL. BIAJST
I VNDERDJNIGHET AFG1FNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT &: SÖNER,
1 8 34.
.
.-J v W '
i';. - • . '
fugi
-
- - ■
'v- i,.... >.
"* ■& • iiifi , • rv Af 'lsr
r; 'V ^C. •'
*:•; «s>;iöJa Jovj-J- jrojiiy iliJ ,$;to r tbo J\J .
vt <i‘:iä? i. uipsArä mvlo ? t.bROsäHfe») öfriljr ,bfisri*jm9x
it busaoTiiaH näll i}ili4flEKnj>gaJi eibös i rise .lini ,c3r n&w :
' : , • • -.v". 4iXif. O-E :Jj \t ,.UPO Höinod fcfV feevJwo • •
4 —h—VVr» ;;V; • IfiJj »ts-:- s .'fccjplffjsflr "4^nÅ fl f : - ' '
iu'i ■!/' 5,;- AUL.*£a!g!sH' ; Joins . -»'..iL •
>:. ■ .. , i ' »: *■ p S • •'. - 'Vr*aiil -Ju- .i'v ■ i- > i? .
VA '-»P :f '»'Rägc;;.. rftr d -.jih ; yjvx
.
fXM f» VlrCR.- y|i* JiWJWtS? ^
i V JPV 143 -1& <U3;qS-,i :-»i‘-) !.•'. . V-SHi .ffttiir. ■■
^ vi.ai.a, - -i- -i- ; ilsraqqp I -iy':n ,:s;, '■ ‘He jhan
' ' ■ i '
ifif tsllv Jint ' V ‘icuLgcg norj ?•*
t; ■ -
■ . ■ \
"
. _ . ■
- to ■ •' O . ; .
■’■■"• A*. :?lvn'rtV'ii5; 7v....;r sr "
J v fl ■
■; ^ 7i< V i , 7 ;-a - '
• «t'3» • ■ v.-iv -mr- - >;> • «é- ■
■
' ' ■:■
/ '
-
§ 1.
Länets allmänna beskaffenhet.
Sed an Nordmalings socken Sr 1810 lill Westerbotten, och landskapet Jemtland
till särskilt Län afskildes, beslår Wester-Norrlands Höfdingedöme
endast af landskaperna Medelpad och Ångermanland. Dess läge är emellan
62 gr. i5 min. och 64 gr. 3o min. nordlig latitud. Det gränsar i söder
till Helsingland i Gefleborgs Län, i vester till Jemtland, i norr till Westerbottens
Län och i öster till Bottniska viken. Länets största bredd är, i norra
Ångermanland, ifrån Grunsunda sockens hafsstrand rätt i vester till Jemtlands
gränsen 16 mil, och i södra Ångermanland från Hernösand till samma
gräns, nordvest vid Tåsjö socken, omkring 3o mil. Afsmalnande emot
sydligaste delen af Ångermanland, utvidgar landet sig åter i Medelpad, så
att dess gränslinie emot Helsingland är 14 mil lång. Största längden från
söder till norr är 22 mil och Länets areal-vidd 217 qvadrat mil, hvaraf
Medelpad innehåller 60 och Ångermanland i5y qvadrat mil.
Landet är öfverallt uppfyldt af berg och genom dem indeladt i större
och mindre dalar. I alla dess delar, förekomma sjöar, skogar och kärr,
men öppna slätter sällan. Ibland vattendragen, är Ångerman-elfven störst.
Denna, ledande sitt ursprung från Åsele Lappmark i Westerbottens Län och
förstärkt af flere vattendrag från Jemtland, utfaller i hafvet vid Hernösand.
Räknadt derifrån, är hon segelbar 6 mil eller till Nylands lastnings-plats i
Ytterlännäs socken för fartyg af hvad storlek som helst, och 10 mil eller
till Sollefteå bruk för mindre farkoster. Sedan möta de så kallade forssarne
med längre och kortare mellanskof af spakare eller djupare vatten, i hvilken
del af elfven ti ädverks-flottning låter sig verkställas, flere mil efter
elfvens särskilta grenar, till berörde bruk. Öfrige större elfvar äro Indahls
elfven och Ljungan, begge härstammande från Jemtand och af mycken vigt
för flottningen, men icke segelbara. Det är vid stränderna af dessa elfver,
jemte sjöarne och hafskusten, som landet först blifvit odladt. Jordmonen
derstädes är lera och mylla, jemte sand och myrjord, men i höglandet råder
mestadels röd och hvit sand, samt sandmjuna. Skogar och kärr i för
Landsh.
Femårs-Berättelse för Wester-Norrlands Län. 1
ening med nordligt läge göra klimatet hårdt, så ett, då sommaren tillika ar
ganska kort, årsväxten ofta blottställes för frostskada. Under fortfarande
sänkning och uttappnhig af sjöar och kärr, ej mindre än genom den skogs»
minskning, som fortsatte odlingar, jemte ett på sina ställen öfverdrifvet brädsågande,
medföra, har klimatet de sednare åren märkbart förändrat sig; men
denna förändring synes mindre hafva kommit sommaren till godo, än de
öfrige årstiderna, ibland hvilka höst och vår förlängt sig på vintrens bekostnad,
, äfvensom vintrarne blifvit mildare.
§ 2.
Invånare.
Länets folkmängd, hvilken, vid första Femårs-Berättelsens afgifvande;
ntgjorde 65,968 personer och som, vid den andras meddelande, uppgått till
72,241; finnes, enligt sistlidet års mantals- och skattskrifniugs-längder, förhålla
sig sålunda i de 3:ne fögderier, hvaruti Länet, i afseende på administrationen,
är indelt, nemligen:
Medelpads fögderi.
Skattskrifne . . . . . . . . . 14>14^
Befriade .......... 10,535.
Ångermanlands södra fögderi.
Skattskrifne ......... 15,376.
Befriade .......... 11,199.
Ångermanlands norra fögderi.
Skattskrifne . . . . ..... I2,4o5.
Befriade .... . . .... 9,795.
hvartill kommer folkmängden i städerna
Hernösand ...........
24,678.
26,575,
22,200.
1,90
2.
Sundsvall ........... 1,868.
tillsammans 77,273.
Invånarnes antal har följaktligen, under de sist förflutna fem åren,
ytterligare ökats med 5,082 personer och på tio år med 1 i,3o5, eller 17 procent.
Till denna folkmängdens tillväxt hafva, såsom i förra berättelserne underdånigst
omförmäldt är, de gynsamma omständigheterna af ett i allmänhet
3
•godt helsotillstånd, lättade tillfällen till bosättningar genom nybygges- ocb
torp-anläggningar samt lientmans-klyfningar, och, utom 2:ne år, tillräckliga
skördar hufvudsakligen bidragit. Det visar sig emedlertid, att folkmängdens
tillväxt de sista fem åren med 1241 personer understiger den för de feni
förutgående, hvartill man torde böra söka anledningen dels deruti, att denna
lands-ort, med öfriga Norrland, delat missödet af 2:ne års svag skörd
och missväxt, dels ock att orten under de begge sista åren varit af smittkoppor
hemsökt.
Med undantag af fjelltraktens inbyggare, hvilken, jemte den jord han
bebor, ännu står efter i odling, äger Wester-Norrländska allmogen sådan
bildning, att den, i afseende härpå icke torde eftergifva någon annan landsorts
i Riket. Folket är ock, särdeles i Ångermanland, höfligt, välvilligt och
arbetsamt. Tilltagande närings-flit och håg för slöjder hafva verkat dertill,
att, oaktadt missväxt-år, ortens välstånd, om ej framskridit, dock icke tillbakagått.
Detsamma gäller äfven om sedligheten. Det öfverflödiga bruket af
bränvin, denna källa till osedlighet, brott och oordentlighet, har, under dc
onda åren, blifvit i sin förstörande fart hejdadt. Äfven härstädes har man
med full visshet iakttagit, hvad andra orters erfarenhet jemväl vid handen
gifvit, att bränvinets dyrhet förnämligast motverkar dess öfverflödiga nyttjande.
De onda åren och de deraf föranledda bränvins-brännings förbud hafva
lärt allmogen, att bränvin kan umbäras utan äfventyr för helsa eller andra
inbillade behof. Manga aktningsvärda landtmän hafva till och med yttrat
den önskan, att denna vara blefve för alltid bannlyst, hvarigenom husbönder
ej eller sago sig förbundne, att hålla den sitt tjenstefolk tillhanda, hvilket cj
kan undkommas, då bränvins-tillverkning tillåten är. Och jag fruktar åtminstone
icke att misstaga mig i det omdöme, att pluralitelen bland Länets
hemmans-brukande allmoge skulle finna sig belåten, om bränvins-bränning
inskränktes till två, högst tre månader om året.
Till fylleriets hämmande hafva de i flere församlingar inom Länet bildade
nykterhets-föreningar i märklig måtto bidragit, titan att vilja tillägga
dessa föreningar någon positiv förmåga, att utrota allt bruk af bränvin, så
länge varan finnes och i synnerhet så länge södra orternas stora bränneriet
förmå att med sin tillverkning öfversvämma äfven denna lands-ort, lärer
man dock icke kunna frånkänna dem den förtjenst, att, i allmänhet, hafva
åstadkommit ett måttligare bränvinets nyttjande, att hafva väckt känslan för
det passande och anständiga, samt att fylleri-begärets tillfredsställande anses
- 4
för skamligt. Och huru mycket är ej redan derigenom för den goda saken
vunnet.
Från detta i allmänhet gynsamina förhållande gör en och annan socken
i Medelpad undantag, så vidt af brottmålens mängd och art slutas får. I
städerna har det för sederna menliga oskick sig inrotat, att bränvins-minutering
idkas i köpmans-bodar, hvarigenom åtskillige af desse blifvit förvandlade
till verkliga krogar; ett oskick, som visat sig svårt att utrota.
I de sednare åren har klagan mera sällan försports öfver brist på tjenste-
och arbets-folk. Dagsverks-priserna uppgå öfver hufvud från 12 sk. till
16 sk. på fri kost, från 24 sk. tili Z2 sk. på egen kost, samt för häst och
karl från 32 sk. till 1 R:dr allt banko, efter årstidens beskaffenhet.
§ 3.
Näringar.
Jordbruk. Med folkmängdens tillväxt har omtankan måst riktas på ökad
sädes-produktion, medelst ett förbättradt jordbruk och utvidgade odlingsföretag.
Då Discont-lån lyckligtvis äro bland detta Läns allmoge nästan till
namnet okände, och Banko- eller odlings-lån ej eller gagnas, har landtmannen
mestadels inskränkt sig till sådane odlingar, hvartill egne tillgångar och
egen arbetsstyrka gifvit honom medel. Men ehuru de följaktligen icke kunnat
i större skala tillvägabringas, hafva de dock fortgått säkert och jemt till
landtmannens verkliga fördel, under det ännu torde såsom problematiskt få
antagas, om icke i Norrland, der jordbruket har att strida med ett hård t
klimat och svagare jord, odlings-företag, som med lanta kapitaler åstadkommas,
oftare medföra förlägenhet, än välstånd. Ej utan grundade anledningar
emotses jordbrukets ytterligare tillväxt, i den mon hemmanen hinna undergå
laga skiften, och landtmaunen sålunda sättes i tillfälle, att, oberoende af
grannar, icke allenast förbättra den gamla odaljorden, utan ock uppbruka
tjenlige odlings-Iägenheter, då han kan vara öfvertygad, att de för alltid blifva
en hemmanets tillhörighet. Allmogen har insett den vigtiga fördelen häraf
och härifrån torde raan, med särdeles tillfredsställelse, få härleda det
snara förtroende, som Eder Kongl. Majrts Nådiga skiftes-stadga i denna ort
vunnit och som allt mer och mer stadgat sig.
Korn fortfar att utgöra Länets hufvudsäde, änskönt otvifvelaktigt är, att
rågsädet mindre sällan misslyckas, I de trakter, der jordmonen är af bättre
beskaffenhet, trädes en tredjedel af åkern och i vissa socknar hälften, hvar
-
emot Fjellboernes sandiga åkrar hvarken tåla eller behöfva träde, emedan
den magra jorden, som, oskyddad af gröda, skulle alltför mycket upptorkas
och ytterligare utmagra, medgifver, utan fara för ogräs, det fortsatta gödslande,
hvarpå åkerns fortfarande bördighet derstädes följaktligen beror; och
är ensäde af korn i dessa trakter det mest vanliga. Vexelbruk nyttjas i Länet
af ganska få. Der en del af åkren, såsom berördt är, trädes, besås det
öfriga eller hälften, högst två tredjedelar af åker-vidden med ungefär en
sjettedel råg emot fem sjettedelar korn; hvarjemte trädes-jorden, i anseende
till åkrens ringhet, begagnas för något mindre utsäde af ärter, såsom ett i
landet osäkert sädesslag, utan att trädets välgörande verkan deraf skall förförminskas.
Å så kallade nyristor eller upplöjde mindre växande ängesskiften,
är utsädet hafre, blandsäd och korn. Svedjelanden, der sådane äro
alt tillgå, gifva någon mindre afkastning i råg. För hvete-sådd, som sällan
fösökes, äro ortens somrar för korta. Odlingen af potatis är i Länet allmän
och förskaffar allmogen ett hufvudsakligt födoämne. Den planteras med
ahl eller plog, mest på trädes-åker, som alltid året derpå besås med korn.
Till husbehof odlas, kål, kålrötter och rofvor temligen allmänt, men öfrige
trädgårds-växter nästan blott af ståndspersoner. Lin-afkastningen är i
allmänhet tillräcklig för Länets behof och medgifver i Norra Ångermanland
jemväl någon afsättning hvaremot odlingen af hampa allenast här och der
idkas, äfvensom tjenlig jord för humla, på sina ställen, skall saknas.
Då missväxt ej inträffar, svarar, i medelmåttiga år, sädes-produktionen
mot landets behof och lemnar, i goda, öfverskott till afsalu och till besparing
för kommande svaga år, hvarmed Norrland, i följd, som synas vill, af
förändrade klimatteriska förhållanden, oftare än förr, hotas.
Åkerbruks-redskapen är till beskaffenheten oförändrad.
Boskaps-skötselrij ehuru jemte jordbruket utvidgad, kan dock ej sägas
hafva vunnit någon förbättring. Utom det att bästa lägenheterna af betesmarken,
med odal-ängens vårdslösande, intagas till änges-land, användes det
sämsta och svagaste fodret i ladugården; och då knapphet vid utfodringen
tillika råder, ofta förorsakad af allmogens böjelse att, med ökade foder-tillgångar,
till det yttersta öka kreaturens antal, utan beräkning, om de blifva
väl och tillräckligt framfödde, måste sådant allt hafva till följd, om ej boskaps-afvelns
försämring, åtminstone en mindre afkomst, än om foder-tillgången
emellan färre och bättre födde kreatur fördelades. Emedlertid är
ladugårds-afkastningen icke allenast tillräcklig för Länets behof, utan lemnar
ock, egentligen från fjellbygden, der betet är ymnigt och godt, ett betyd
-
- C -
ligt öfverskott till afsättning på andra orter. I kustlandet deremot och Länets
mer bebodda trakter äro betesmarkerna ofta så otillräcklige, att boskapen
måste öfver sommaren föras till så kallade fäbodar, stundom på flere
mils afstånd, hvarifrån, tid efter annan, afkastningen i smör och ost hämtas.
Mycken tidspillan tillskyndas härigenom hemmans-åboerne, som derjemte under
sommaren lida af mjölkbrist, och tillika oftast nödgas i fäbodarne qvarlemna
den gödsel-tillgång, som eljest kunnat komma jordbruket lill godo.
Stallfodring öfver sommaren kan vid sådant förhållande icke komma i fråga
och den äger ej eller i någon del af Länet rum. Häst-kreaturen, såsom
i allmänhet väl underhållna, äro derföre vanligen goda och starka; varande,
till hästracens vidare förbättring, en landtbeskällare från Strömsholms stuteri
tili Länet afsänd och på Holms säteri stationerad.
De anstalter, sorn blifvit vidtagne till fårafvelns upphjelpande i Länet
hafva icke haft önskad framgång och föga utsigt är för hand, att göra den
till en näringsgren för orten. Egentliga orsakerna härtill äro, att betesmarkerna,
utom i Fjelltrakten, merendels äro knappa och inskränkta; att de likaledes
inskränkta trädes-gärdena, såsom varande i samband med den besådda
delen af åkern, utan föregången afstängning, icke kunna till bete begagnas;
att ängarne, för det mesta bestående af sidländ mark, eller kärr och
myror, frambringa en till fårens föda både otillräcklig och otjenlig näring;
att betet i fjelltrakten ogerna ålitas för fårkreaturen, i anseende till svårigheten
att freda dem från odjur och ändtligen, att desse kreatur, af enahanda
anledning, måste med dryg kostnad vinterfödas nära 7 å 8 månader om
året. Sådant lärer äfven förhållandet befunnits af Direktören N. E. Hoffman,
hvilken, år i83r, efter Kongl. Commerce-Collegii förordnande, hitkom
för att taga kännedom om de, enligt min sista underdåniga femårs-berättelse,
inrättade fem schäferier af Skottska får, emedan, i grund af hans tillstyrkande
och Kongl. Commerre-Collegii förordnande, samma schäferier med
nyssnämnde år upphörde.
Då mycken olikhet råder hemmanen emedan på lika skattetal, är det
följaktligen svårt, att med någon tillförlitlighet bestämma foder-tillgångens
förhållande mot åkervidden; men i allmänhet synes foder kunna påräknas
af fem tunnland äng för hvarje tunnland af den i bruk varande åkern, samt
afkastningen af den sjelfväxande eller odlade ängen uppskattas från 20 till
200 lispund hö på tunnlandet. Vid änges-odling förfares vanligen så, att
något mindre växande änges-skift årligen upp-plöjes, hvilket, innan det åter
igenlägges till gräsvall, gödslas och skördas ett k två, högst tre år. Sålun
-
— 7 —■
Ja ej mindre än genom slenbrytning och sidländ marks dikning, hafva slottes-lägenhelerna
småningom utvidgats och hållas vid någorlunda bördighet,
utan alt de likväl ännu, på långt när, uppnålt den förbättring, som både
bör och kan åstadkommas, änskönt odlingsllilen de sednare åren onekligen
något mer tagit sin riktning ditåt.
Skogarne. Någon ordentlig plan för hushållning med skogen söker man
förgäfves bland ortens allmoge, lika litet som nödig omtanka för densammas
behöriga vård eller för trädplantering, så att denna angelägenhet icke allenast
icke behandlas med vederbörlig omsorg, ulan lemnar snarare bekymmersamma
utsigler för skogarnes bestånd i framliden. Nekas kan ej eller,
att ju desse, ehuru till beskaffenhet och godhet mycket olika, i allmänhet
äro tillräcklige, utom i en del socknar fram på bygden eller vid hafs- och
elf-kusterne, der tillgången är så ringa, att ved och timmer måste annorstädes
anskaffas. Och då det egentligen är genom en öfverdrifven brädsågning
och bjälkhuggning, som skogarne mest medtagas, bör det eljest missgynsamma
förhållandet af trädvarornas låga värde å utrikes orter, hafva till följd
ett sparsammare skogens ålitande. Dock kan detta ännu icke sägas hafva
inträffat. Till beskaffenhet och godhet olika fortfar den på ett medel-afstånd
emellan frambygden och fjället, att vara bäst. I fjälltrakten, der skogstillgången
är ymnigast, befinnes åter jordmonen så mager att träden behöfva
en återväxt-tid af 2Öo lill 3oo år. En eller annan sockne-allmänning finnes,
men de enskilta bye-skogarne hafva mestadels undergått en- eller storskifte.
Utöfver hvad författningarne 'innehålla, äro, till skogarnes vård, andre
anstalter ej vidtagne, än att uppmanningar till en bättre hushållning ej
uteblifvit, hvarförutan af Kongl. Landtbruks-Academien och Länets Hushållssällskap
premier blifvit utsatte, för att uppmuntra till trädplantering i synnerhet
ä smärre jordlägenheter. — Begagnandet af bräntorf är nästan okändt; dock
hafva någre få jordbrukare i Medelpad härmed gjort början till insedd nytta
och fördel. — De litet skogödande och varaktige slicktaken vinna allt
mer och mer förtroende; och då byggnadssättet bland allmogen i så måtto
älven vunnit förbättring, alt flere bonings- och förvarrngs-rum inneslutas under
ett tak, samt att väggar, tak och golf uppföras oell inläggas med mera
noggranhet än förr, är äfven derigenom en ej ringa skogs-besparing åstadkommen.
— Gärdes-gårdarne uppföras efter gammal sed af stör och sönderklufven
mindre skog, äfvensom så kallade rishagar nyttjas. Efter verkställd
stenbrytning uppföras jemväl gärdesgårdar af sten
-
8
De betydliga krono-skogarne, hvilkas areala innehåll, i anseende till deras
oafslutade affattning, uti tabellen icke annorlunda än provisionelit kunnat
upptagas, äro dels ännu odisponerade, dels upplåtne under recognition för
jernbrukens behof af ved och byggnadsvirke, dels ock till fällande af ett bestämt
antal sågträd årligen för vissa sågverk emot stubbören. Andre åter
äro, emot årlig afradsskatt i smör, upplåtne till mulbetes nyttning, med förbehåll
af Kronans fria disposition. De bergverken underlydande skogar äro
antingen redan skattlagde eller under skattläggnings beredning.
Under de sist förflutne fem åren eller från och med år 1828 tili och
med år i83a hafva tillsammans 387,881 tunnland i3 kappland kronomark
blifvit afmätte och afvittrade. Med detta för orten vigliga och angelägna
göromål fortgår nu, i följd af Eder Kongl. Majlis Nådiga föreskrift, efter en
förändrad och förbättrad plan, hvilken redan visat sig så ändamålsenlig, att,
för innevarande år, nära dubbel mätning, mot ett föregående, kunnat af lika
tjenste-personal åstadkommas. Under förenämnde tid äro jemväl fyratio
nybygges-anläggningar beviljade och många ansökningar derom till Länsstyrelsen
ingifna, öfver hvilka, såsom till vederbörande afvittrings-förrältningar
hänskjutne, ännu icke kunnat slutligen resolveras.
Bergsrörelse: Bland ortens många bergsträckor har, anställde flerfaldige
forskningar och försök oaktadt, ännu icke_ påträffats någon malm-anledning,
som förtjenat alt bearbetas eller som icke måst öfvergifvas, till afsaknad,
hvad jernmalm beträffar, för bruken, som ändå tryckas af långväga transporter
och frakter. De 3:ne sista årens dels förhöjda spanmålspriser, dels
nedsatte jernpriser hafva äfven ofördelaktigt inverkat på denna rörelse, så
att jern verken i Länet, så gynnade de än äro af goda vattendrag och i allmänhet
tillräcklig skogs-tillgång, och så mycket de i sin mon bidraga ej
mindre till underhållande och förökande af en större folkmängd, än till
penninge-förtjenst för allmogen genom kolning och spanmåls-afsätlning, efter
all anledning, under nämde tid, lemnat sine ägare mindre behållning.
Vid de fyra masugnar och sexton jernbruk, med tillörande manufaktur- och
spik-hamrar, som finnas i Länet, sysselsättas 720 personer och tillverkas årligen
omkring 16,000 skeppund, stål- och manufaktursmide inberäknat. Andre
förbättrade metoder äro, mig veterligen, icke införde, än de vid Lögdö
bruk med mycken kostnad inrättade kol och rostugnar, som funnits ändamålsenlige
och hvarigenom mycket både ved och dagsverken besparas.
Fabri
-
— 9 —
Fabriker, bruk och andre näringar, jorn tillhöra bergsrörelsen.
Sådane öro, A landet, Sandö och Skönviks glasbruk, Nyede pappersbruk,
Vifsta skeppsvarf, samt tullmjölqvamar, salusågar och tegelbruk, till antal
enligt tabellen. Vid de begge glasbruken, som äro, i afseende på kommunikation,
väl belägne, och hafva god vedtillgång, arbeta G3 personer. Årliga
tillverknings-beloppet skattas till 4°>ooo R:dr. Pappersbruket, det enda
norr om Helsingland, har hittills icke varit så förestådt, att någon särdeles
vinst deraf ägaren tillflutit. Det uppgifves numera endast sysselsätta 3 å i\
personer och tillverka 584 ris papper till ett värde af iioo K:dr. Till
utskeppning på utrikes ort af bjelkar och bräder, men sällan af jern, reder
Vifsta skeppsvarf, för det närvarande, fyra utrikes-gående skepp och briggar
från i45 till 200 lästers drägtighet samt ett inrikes gående; varande således,
sedan sista Femårs-Berättelsen, skeppens antal minskadt med 3:ne, hvaribland
varfs-bolagets största och vackraste fartyg genom olyckshändelse.
Mjölqvarnarne underhållas med säker dock ej hög vinst för ägarne, i anseende
till mängden af husbehofs-qvarnar. Vid salu-sågarne, som, med undantag
af de GnblaJtge, skötas med ägarnes eget folk, tillverkas, utom lill
husbehof, årligen emellan 20 och 3o,ooo tolfter i tvåtums räkning. Af
de begge tegelbruken, för hvilka tjenlig lera saknas, är allenast det ena af
någon vigt. Detta, tillhörigt Utansjö bruk och drifvet af dess folk, tillverkar
15,ooo murtegel, som afsättas inom orten och i värde uppgå lill 3oo
R:dr. Uti Ahlnö socken finnas några kalkugnar, lemnande en måttlig afkastning
och dervid 16 personer sysselsätta^, de tider arbetet pågår.
Binäringar. Jagt kan numera icke räknas för någon näring i orten.
Endast i fjell-socknarne idkad har den äfven der, under de sednare åren,
märkbart aflagit. I anseende härtill och det uppköp som af ortens landthandlare
sker, har det inträffat, att, vintertiden så väl här i staden, som A
marknaderna, priset stegrats och t. ex. för en hjerpe, uppgått till 16 å 28
sk. R:gs. Strömmings-fisket, som hufvudsakligast idkas af borgare från
Hernösand, Sundsvall och Gefle, emot arrende till Kronan eller strandägarna,
är dock derjemte för kustboerne en fördelaktig binäring och fortfar att
vara det i nion af fångstens beskaffenhet, under det laxfisket deremot så
aftagit, att, vid många fisken, fångsten icke svarat emot det arrende, som
skolat till Kronan utgöras. Oeh då följaktligen, utom förlust af tid och arbete,
penningar stundom måst tillskjutas för arrendets afbördande, har sådant
haft till följd en ofta betydligen nedsatt afgäld, och svårighet att få läLandsh.
Femars-Berättelse för VVester-Norrlands Län. 2
10
genheten utarrenderad. Öfver orsakerna till laxfångstens aftagande är svårt
att lemna ett säkert omdöme, men förnämligast vill nämde förhållande härledas
dels från de privilegierade fiskeriernas mängd, särdeles vid utloppen,
hvarigenom laxen hindras att upp i elfvarne lägga sin rom, dels af den mindre
snö, som fallit i fjelltrakterna och de deraf minskade fjellfloderna.
Af sik och andre fiskslag är fångsten obetydlig. Tjärubränning, ehuru både
enlig med ortens naturtillgångar och af Länets hushålls-sällskap med premier
uppmuntrad samt af enskilte jemväl understödd, har dock ej ernått
någon förkofran, minst så att den kan anses såsom en binäring, och torde
föga kunna bringas derhän, så länge allmogen, genom andre näringar på lättare
sätt, kan förskaffa sig penninge-förljenst. Sådan kunna en del socknar
påräkna genom kolning och forslor för brukens behof samt genom afsättning
af ved, dels till hufvudstaden, dels till Länets begge städer och glasbruk.
Salpeter-tillverkning har ej eller tilltagit i den nion, hvartill det af Staten
bestådda höga lösningspris för salpetern borde uppmuntra. Med pottasketillverkning
och terpentin-kokning har, i någre socknar, början skelt och
torde, med understöd från Statens sida kunna bringas till näringsgren i orten.
Länets förnämsta binäring, linneväfnaden, fortfar att behandlas med
utmärkt omsorg. I Ångermanlands Norra fögderi, premielärftets stamort,
har förlidet år sådant lärft ända till iorde klassens finhet blifvit ti 11 verkadt.
Afsättningen är ej så liflig, sorn förmodas borde, men anses dock inbringa
omkring 180,000 R:dr årligen. Ylleväfnad deremot idkas allenast till
husbehof. Utom vid bruken, såsom redan i underdånighet nämdt är,
gifvas få tillfällen till forslor, och af gästgifveri-skjutsen, samt särdeles hållskjutsen,
såsom erfordrande en uppvaktning, den skjutslegan icke ersätter,
är någon egentlig penninge-förtjenst ej påräknelig. Af en mindre del jordbrukare
idkas, utöfver husbehof, hvarjehanda vinterslöjd, dertill räknas
större och mindre trädkäri 1, trädskedar, stolar m. m. Till sjöfart äger allmogen
några få fartyg, hvarmed bräder, ved och ländtmanna-varor på Hernösand
och Stockholm utskeppas.
Af alla dessa näringar, om hvilka det gemensamt gäller, att de äro med
ortens läge och naturtillgångar enlige, samt för deras idkare i mer och mindre
grad fördelaktige, bidragande, hvar i sin nion, till välstånd på det hela,
kan ingen sägas genom allmänt understöd underhållas, ehuruväl premier ännu
utgå för den finare linneväfnaden, likasom ingen bland dem egentligen
kan anses inverka ofördelaktigt på jordbruket, utom hvad måhända angår
— II —
den i Norra Ångermanland uppdrifna lärfts-produktionen. genom det utmagrande
linsädet och jordens vårdslösande i öfrigt.
Handel i landet. Ortens landtrnanna-varor, bräder, bjelkar, ved, fogel,
smör, fläsk, talg och skinn, sälja en del invånare sjelfve eller genom ombud
i Rikets sydligare provinser under hopp om större vinst. Öfriga varuförrådet
afsättes i Hernösand och Sundsvall samt vid Borgsjö, Sollefteå, Hammars,
Ullångers, Huggviks, Själevads, Arnäs och Fjellsjö frimarknader, ej
mindre än vid Svartviks, Wifsta, Skönviks, Nylands, Näske, Domsjö och Husoms
lastnings-plalser. Öfverallt på desse afsättnings-ställen förspörjes, särdeles
bland städernas borgerskap, klagan öfver den så kallade landt-handeln.
Medgifvas må det ock, vid betraktande af det urartade skick, hvari densamma
så småningom kommit, att nämde klagan äger allt skäl för sig.
På den tid allmogens befattning med handeln var inskränkt till föryttrande
å sodra orterna af egen och grannars medhafvande gårds-afvel, samt
att i utbyte hemföra penningar och förnödenhets-varor, lärer någon anmärkning
deremot icke kunnat med fog göras, annorlunda än så vidt dylike
utfarter i handels-ärender haft ett menligt inflytande på allmogens lynne
och sedlighet. Från denna för orten förmonliga rörelse har den, i motsatt
förhållande, allt mer och mer förändrat sig till verklig landthandel, som
numera idkas icke blott af hermnans-ägare, utan jemväl af torpare och drängar,
och hvarvid merendels så tillgår, att landt-handlaren, vid marknader och
deremellan i säljarens hemvist, verksläller uppköp af ortens produkter sällan
mot kontant betalning, dock med löfte om sådan, efter skedd försäljning;
men då denna ej utfaller efter önskan, och då landt-handlaren, ofta för att
kunna bli af med varan och måhända lika ofta af stegrad vinningslystnad,
ser sig nödsakad eller låta förleda sig, att, i stället för penningar, taga bränvin,
likörer och lux-artiklar, måste säljaren låta nöja sig med den betalning,
som kari fås, äfvensom landt-handlaren söker att, hvad han kan, prångla på
den förre af sitt hemförda kram. När härtill kommer, att dessa handelsföretag,
merendels verkställda utan nödig beräkning af tid och omkostnader,
ofta inleda i skuldsättning samt vingleri, och att landt-handeln från jordbruket
rycker en mängd ynglingar samt återlemnar dem frånvande all trägnare
och mödosammare sysselsättning, så visar sig samma handel, sålunda
handhafd, vara af temligen eftertänklig art. _ Då detta öfverklagade förhållande
Lill en del velat härledas från Norra Ångermanlands aflägsenhet från
köpstad, har fråga uppstått om en köpings anläggande derstädes, hvartill
12
Eder Kongl. Majit äfven läckts lemna Nådigt tillstånd. Hvad förra berättelserna
innehålla angående gårdfari-handelns skadlighet gäller äfven för
närvarande.
5 4.
Politisk författning.
Kammar-verk.
Under de sist förflulne fem åren har något hemmen icke ingått i
skatt eller blifvit af öde upptaget eller i ödesmål förfallit, hvaremot
4« nybygges-anläggningar beviljats, äfvensom hemmans-klyfningar årligen
fortgått, under iakttagande af författningarnes föreskrift om undersökning
rörande besutenheten. I afseende på skiftes-delningarnes fortgång
inom denna landsort talar det förhållande, att, ehuru Länets alla hemman
förut funnos storskiftade, under nämde tid eller de första fem åren efter
det Eder Kong], Maj.ts Nådiga skiftes-stadga vidtog att vara gällande,
icke mindre än 271 remisser blifvit sökte och af Eder Kongl. Majrts befallningshafvande
beviljade till laga skiften, af hvilka flere äro afslutade och
andre under verkställighet. Verkningarne häraf skola tvifvelsutan yttra sig
uti en jordbrukets friare utveckling, sedan det tvång upphört, hvari ägoblandning
och beroende af grannar förut hållit landtmannen fjeltrad, och
som onekligen vid många tillfällen förlamat hans verksamhet. Då bruk
och vattenverk här i Länet ganska sparsamt äro till vatten-uppdämningar å
andras ägor berättigade, kan härutinnan något hinder för jordens odling icke
sägas vara för hand. Arrendatorernes antal är ringa och kan, i saknad
af tillförlitlige uppgifter, förhållandet emellan dem och sjelfegande jordbrukare
ej med noggranhet bestämmas, men torde i en del af Länet kunna antagas
som 1 till 20. Utom ett skatte-hemman, som innehafves af Hernösands
hospital, finnes i öfrigt icke någon fastighet eller lägenhet de härstädes varande
läroverk och fromma stiftelser underslagen. Antalet af post-hemman
uppgår till 23 och af gästgifvare-gårdar till 5o.
Stats-bidrag. Utom hvad tabellen innehåller rörande värdet af allmänna
besvär och onera, bör här anföras, att, vid jemförelse emellan detsamma
och hemmanens uppskattnings-värde, jordbruket finnes vara nog betungadt
och att denna moder-näring såmedelst hindras i sin fortkomst, emedan
utaf den behållna afkastning och den arbetskraft, som dertill påräknas,
en stor del bortgår i utskylder och andre praestationer, jemte det, under
jordbrukets försummande, sådane binäringar tillgripas, som förr inbringa penningar,
hvilket är händelsen i de svagare sädes-orterna, der en måhända
öfverdrifven brädsågning måste, till krono-utiagors och andre utgifters afbördande,
öfvas. I synnerhet bära nybyggena med möda sin skatt, som, fastän,
i anseende lill deras belägenhet i Länets aflägsnasle och ofruktbaraste delar,
bestämt efter den i författningarne medgifne lägsta grund, likväl synes
vara för hög, enär det egentligen är för mulbetet eller några å skogen glest
spridda myror, som nybyggaren skattar, ty det dåliga åkerlandet gifver antingen
svag gröda eller missväxt, och skogs-produkterna kunna, för aflägsenheten
ej med fördel afsätlas.
I delta vidsträckta och glest bebodda Län, är eljest, ibland allmänna
besvär och onera, skjutsningen ganska lung oell hinderlig för hufvudnäringcn,
och genom den sysslolöshet och de tillfällen till hvarjehanda ulsväfi
lingar, som under hållningen äga rum, är åtminstone hållskjutsen tillika i
moraliskt afseende förderflig, och Konungens Befallningshafvandes bemödande
att ställa gästgifvare-skjutsen på entreprenad liar hittills fruktlöst aflupit. En
del socknar i Länet, belägne io å 20 mil ifrån stora landsvägen, kunna ej
utgöra sig ålöpande skjuts-skyldighet, utan är den, emot viss afgift på selandet,
fördelad på landets öfrige invånare. I anseende till vägarnes längd samt
mängden af större och mindre vattendrag, är ock under den korta och dyrbara
sommartiden, väg- och bro-byggnaden, samt under de långa och svåra
vintrarne, snöplogning och skottning högst betungande för jordbrukaren, som
i allmänhet också besväras, dock på en för jordbruket mindre angelägen
årstid, af långväga tionde- och gärdes-spanmåls forslor; äfvensom mycken tid
jemväl förspilles vid pastoraliernes lefvererande å sarskilte terminer, der de
icke äro, genom öfverenskommelse till färre artiklar reducerade.
Värdet af de i tabellen uppförde onera är funnet utaf Kronans räkenskaper,
vederbörandes uppgifter till bevillnings-laxering samt krono-betjeningens
för hvarje socken meddelade upplysningar.
Politi. Någon allmän anstalt till ordningens och sedlighetens vidmakthållande
har, under de sista fem åren, ej ansetts af behofvet påkallad, hvaremot
inom åtskillige församlingar öfverenskommelse!’ blifvit för detta ändamål
träffade samt af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställde.
Och då 1758 års ännu gällande by-ordning, i anseende lill förändrade förhållanden,
funnits i flere delar mindre lämplig, har Läns-styrelsen varit betänkt,
att om ny by-ordnings ulfärdande föranstalta. Alla lands-församlingarne
befinna sig ännu i saknad af skol-inrättningar, så alt föräldrarne sjelf
-
— <4 —
ve vanligen mäste besörja sina barns undervisning i läsning och de första
religions-begreppen; men, stundom anlitas ock särskilde skol-lärare, hvilka
turvis besöka byarne; varande för dem, som åstunda räkne- och skrif-konstens
inhämtande, enskilt biträde inom socknarne att tillgå, eller begagnas
för någon tid de i städerna befintlige publike-sbolor. Något undervisningsverk
för nyttiga slöjder finnes icke. Öfver helsolillslåndet vaka närmast,
jemte krono-beljeningen, de numera inom hvarje församling inrättade sundhets-namder,
och äro till helsovurdens handhafvande fyra provincial-läkare i
Länet anställde, hvarjemte i de fleste socknar barnmorskor blifvit antagna.
Oaktadt smittkoppor under de sista åren varit gängse, har vaccinationen dock
i allmänhet icke blifvit handhafd med den omsorg, som man förväntat och
hvartill af Läns-slyrelsen meddelte anmaningar bort föranleda. I Hernösands
stad, der hospital också finnes, har Länet ett väl ordnadt lazarett och kurhus.
Då församlingarnes fattig-kassor äro för obetydlige, att gifva en afkastning
i allmänhet svarande mot fallig-försörjningens behof och, utom Länets
begge städer och tio större socknar, de öfrige lörsamlingarne ännu ej
försedt sig med fattighus, afhjelpes bristen genom sammanskott af spanmåi
eller andre födoämnen till de mindre behöfvande, genom barns och ulderstegne
eller sjuklige fattighjons inackorderande hos enskille, och genom andres
underhållande vissa dagar på hvarje hemman, vid hvilket förhållande
och då klagan från egentliga fattighjon icke försports, jag anser fattig-försörjningen
i Länet tillräcklig och nöjaktigt inrättad, enär anledning dessutom
är, att församlingarne, i brist af fattighus, hvilkas kostsamma inrättande och
underhållande, vid ett mindre antal fattige, gerna undvikes, mer och mer
antaga utvägen af fattighjonens inackorderande och således efter hand afskaffa
den så kallade sockengången, såsom mindre lämplig. Gäslgifverierlie
befinnas i försvarlig ordning, och är en fullständigare dagboks-kungörelse
utfärdad samt nödig tillsyn öfver efteriefnaden deraf vederbörande anbefalld.
— Till underdånig följd af Eder Kongl. Maj:ts befallning hörde, rörande
utvägar till förhöjde premier för rofdjurs blödande, hafva Länets invånare,
genom utsedde deputerade, under den n Februari 1831, åtagit sig,
att dels pastoratvis, dels socknevis, genom sammanskott af hvarje matlag,
som äger kreatur, erlägga premier eller så kallade skottpenningar för inom
pastoratet eller socknen, utom skallgång, dödade björnar, vargar och lodjur
till det af Eder Kongl. Majit i Nåder stadgade belopp eller tolf R:dr för
björn, nio R:dr för varg och sex R:dr allt Banko för lodjur; och har beslutet
härom vunnit Eder Kongl. Majrts Nådiga fastställelse.
— 15 —
Uli elen i Hernösands stad för Länet inrättade sparbank uppgår insättningarnes
belopp till 3522 R:dr 3i sk. Banko. Af de inom Länet befintlige
5g särskilta socknar äro numera 22 försedde med sockne-magasiner,
hvaremot i de öfrige så kallade sparlårs-inrfittningar dels redan blifvit vidtagne,
dels komma att äga ram, sedan reglementen derföre, under den 7 Maj
183 f, vunnit Eder Kongl. Majlis Nådiga fastställelse. Sistnämd# magasinerings-anstalt,
som i flere fall och i synnerhet derigenom anses förmonligare
för orten, att, medelst densamma, el t större qvantum spanmål blir, i behofvets
stund, att påräkna, än genom sockne-magasinerna, enligt nu gällande
reglemente för desse, har vunnit allt mer och mer förtroende, och är fråga
jemväl väckt, att, utom hemmans-ägare, som redan äro det, göra torpare
och andre hvilka å landet besitta jord, delaktige i sparlårs-inrältningen. Å
landet finnes icke någon privilegierad krog.
§ 5.
Städer.
Hernosands städj belägen på Hernön i granskapet af Ångerman-elfvens
utlopp i Bottniska viken, har två goda hamnar invid staden, förenade genom
deL emellan Ön och fästa landet löpande sund, som fordom kunnat med
fartyg genomfaras. Handel och sjöfart, handtverkerier och strömmings-fiske,
jemte ringa jordbruk, äro de närings-fång, hvarpå staden i synnerhet grundar
sitt bestånd.
Utrikes handel och sjöfart drifver staden enskilt med sex egna fartyg
från 51 till 124 lästers drägtighet, och i Wifsta varfs bolag, med fyra fartyg
från i45 till 200 läster, hvarmed utskeppas bjelkar och bräder, jemte smärre
partier tjära och jern, till sådane platser, der dessa produkter förmodas
kunna med bästa fördel afsättas, och som under vintertiden erbjuda fraktförtjenst
i Europas södra farvatten. Retour-laddning, när sådan medhafves,
utgöres vanligen af salt för hemorten eller till afsättning å andre platser.
Staden har dessutom 5 fartyg som segla på Östersjön mestadels med
bräder.
Stadens inrikes handel, förnämligast sysselsättande sig med uppköp af
ortens landtmanna-produkter och deras föryttrande i hufvudsladen, hvarifrån
specerier och kramvaror samt, i sednare tider, betydliga partier bränvin återhämtas,
har icke vunnit den betydenhet, som den, i betraktande af stadens
förträffliga läge, af dess lätta vatten-kommunikationer efter Ångermanlands
— 16 —
hafskust samt den io mil segelbara Ångerman-elfven, och af d.en ymniga
produktion, som det omgifvande landet alstrar, både bordt och kunnat ernå.
Såsom orsaker härtill uppgifvas en för långt drifven landthandel och den år
ifrån år fortsatta gårdfarihandeln.
Handtverkerierna, inskränkte till hvad stadens och landets invånare
behöfva, erbjuda, med vilkor af flit och ordentlighet, sina idkare en säker
utkomst.
Fisket idkas af 85 borgare, hvilka, i saknad af staden tillhörande fiskvatten,
dels arrendera Kronans fisklägenheter, dels, efter öfverenskommelser
med allmogen, dess skatlefisken begagna. Genom de sednare årens höga
fiske-arrenden och då fångsten icke eller varit öfver medelmåttan, har, bland
denna del af borgerskapet, en allmännare fattigdom börjat förmärkas. Den
strömming, som af stadens fiskerskap fångas och insaltas, åtgår till det mesta
för stadens och landets eget behof, och det är endast vid ymnigare fiske,
som något kan, jemte kustboernes fångst, afiåtas till Stockholm och Gelle.
Beträffande handelns närvarande skick, har landets hufvudsakligaste export-artikel,
träd varorna, de sista åren, å utrikes ort fallit till ett ovanligt
lågt pris, äfvensom fraktfarten varit föga lönande. Brädhandeln besväras ock
af medtäflare bland åtskillige andre städers grosshandlare, som, genom hållna
ombud eller till orten afskickade expediter, tid efter annan, dragit en
stor del deraf under sig. Och då härtill kommer, att staden år 1831, åter
förlorat tvenne utrikes gående fartyg, har sådant allt haft till följd en ytterligare
minskning i den vanliga utrikes exporten. Den inrikes handeln, som
vid här ofvan antydde förhållande borde hvila på en säkrare grund, har
dock, för likaledes anförde orsaker, lill stor del frångått stadens handlande,
hvilka nu mäste betraktas såsom lätlande med ortens landthandlare, derigenom
den påräknade förtjensten nedsättes och ofta uteblir, handels-röielsen
förlamas och mångens obestånd åstadkommes.
Stadens inflytande på landets kultur, näringar och konstflit kan således
icke vara af betydenhet. Särskilte prohibiliva författningar till stadens förmon
finnas icke. Per medium uppgår tolags-afgiften till 36o R:dr, hamnpenningar
till 5o R:dr, mudder-penningar till 15o och bro-penningar till
12 R:dr årligen, och de ringa våg-penningarne tillfalla vågmästaren, såsom
lön. Af stadens odlade jord, användes en mindre del till kål- och kryddgårdar,
hufvudsakligen till husbehof. Det öfriga besås vanligen med korn
hvart sjunde år till det tionde och igenlägges derefter för hö-växt.
Här
— 17 —
Här varande gymnasium samt lärdoms- och närings-skola hevistas af
ett betydligt antal stiftets ungdom, som undervisas af skicklige och för lärdom
kände lärare. Här finnes äfven ett boktryckeri, som drifves af en sättare
och en tryckare.
För sjukvården, lönar staden en läkare; hvarförutan, genom aflidne
Rådmannen E. Nybergs i lifstiden gjorde testamentariska disposition, två
fri-sängar underhållas å lazarettet för fattige sjuke bland stadens invånare.
Ä stadens fattighus underhållas 16 personer för ålder och bristande arbets-förmåga,
äfvensom ett mer än dubbelt antal medellöse och behöfvande
erhålla understöd qvartaliter, hvarjemte ett visst antal fattige borgare- och
sjömans-enkor samt deras barn, efter Nybergska testamentet, njuta årliga
pensioner från 30 lill 5o R:dr Banko.
Under samma tak med fattighuset, är ett nytt arbetshus inrättat på
stadens bekostnad, jemte en fattig-skola, hvarest emellan 5o och 80 fattige
barn erhålla undervisning efter Bell-lancasterska metoden af en dertill antagen,
med lön äfven af staden försedd lärare: varande till upphjelpande af
denna maktpåliggande skol-inrättning, utaf aflidne Rådmannen And. Rydqvist,
genom testamente af den 23 April 1831 en everldelig fond anslagen
af tretusende R:dr Banko, hvaraf årliga räntan skall utgöra en tillökning i
lärarens löne-förmoner.
Ett mindre gästgifveri underhålles af staden till resandes förskaffande
derifrån.
Sundsvalls stadbelägen uti Medelpads landsskap, vid den så kallade
Selångers-ån, och omgifven af flere socknar emellan Indahls- och Ljungaclfvarne,
hvilka begge förena sig med hafvet vid inloppet till stadens goda
och beqväma hamn, äger således ett fördelaktigt läge för handel, sjöfart och
handtverkerier, som, jemte jordbruk och strömmings-fiske, utgöra de näringsfång,
hvarpå staden i synnerhet grundar sitt bestånd.
Den vidrige konjunkturen oaktadt, har trädvaru-handeln på utrikes orter
snarare till- än aftagit, så att, efter medel-beräkning för den tidrymd,
som denna berättelse omfattar, exporten årligen, från Sundsvall och underlydande
landt-hamnar, utgjort, utom ålskillige andre träd-effekter af mindre
betydenhet, i3,65r stycken bjelkar, 15,205 tolfter bräder af olika dimensioner,
2815 stycken sparrar, 23o st}'cken spiror och joo tunnor tjära, jemte
1555 skeppund stångjern, samt 8 skeppund spik; och har värdet af nästlidet
års export, då 65 laddningar utklarerades, uppgått, efter gällande tullLandsli.
Femårs-Berättelse för IVester-Norr lands Län. 3
— 18 —
taxa, lill 172,226 R:dr Banko. Förnämsta export-artikeln liar, utom något
specerier, medicinalier och viner m. in., bestått af salt, hvaraf årligen från
utrikes orter blifvit införde omkring 3ooo tunnor; utgörande värdet af de
under sistlidet år importerade varor 14,611 R:dr Banko, likaledes efter tulltaxan
beräknadt.
Stadens inrikes handel sysselsätter sig ock hufvudsakligen med föryttrande
af landets trädvaror, deraf, efter medel-beräkning för de sista fern
åren, till inrikes orter och förnämligast på Stockholm afskeppats 5,3o5 st.
bjelkar, i,335 st. sparrar, 654 tolfter diverse bräder samt 5,3o4 gevärsstockar
m. m. och deremot återhämtas specerier, tobak, mjöl, kramvaror och
bränvin m. m.
Afsättandet af landets öfverskotts-produkter utaf viktualier, kan numera
anses nästan helt och hållet hafva frångått staden och kommit i landthandlares
händer. Den länge sporda klagan öfver intrång i stadsmanna-näringarne
af kringfarande vestgöthe-handlande har icke eller funnit skäl till
tystnad.
För sjöfarten äger staden 10 egna däckade fartyg, af tillsammans 65o
lästers dräktighet, samt en tredjedel i Wifsta skepps-varfs bolag. För utrikes
exporter belraktas dessutom andre Svenska städers skepp och i synnerhet
Norrska, äfvensom hamnen, i sådant ändamål, varit besökt af några
främmande nationers fartyg. Stadens inrikes gående fartyg finna också en
icke obetydlig sysselsättning med öfverförande till Stockholm af jerntillverkningar
från omkringliggande bruk, hvilka i och invid sladen hafva sina
upplags-platser.
Strömmings-fisket idkas i de till staden donerade fisk-hamnar och sysselsätter
104 af stadens borgare, hvilka under de sednare åren i sitt yrke
rönt ombytlig framgång. Den erhållna fångsten, som icke motsvarat hvad i
förra tider varit vanligt, öfverföres merendels af fiskarena sjelfve till Gefle
hvarest den finner en förmonligare afsättning än i hemorten. Deremot hämtar
allmogen sitt behof al denna vara hufvudsakligen utaf kust-socknarnes
invånare, hvilka som binäring idka strömmings-fiske och afsätta sitt öfverskott,
vid de tvenne årliga marknaderna i staden uti Juli och September
månader.
Den tobaks-fabrik, som funnits i staden är för aine år sedan nedlagd i
följd af ägarens inråkade obestånd.
Stadens inkomster uppgå, per medium, af tolag, till 3oi R:dr, vågpenningar
200 R;dr, mätare-, packare- och stads-afgifter 140 R:dr, samt hamn
-
— *9 —
och bro-penningar, 400 ^:c^r årligen. Några prohibitiva författningar till
stadens förmon finnas icke.
Den i staden befintliga Apologist-skola besökes af stadens och kringliggande
lands-byggdens söner, hvilka, till antal af emellan 60 och 70 i terminen,
under handledning af a:ne niLiske oell skicklige lärare, njuta un
dervisning
i de läroämnen, som, enligt Skol-ordningen, tillhöra denna inrättnings
omfattning, i hvilka ämnen ungdomen, vid de årliga examina, i
allmänhet visat sig hafva gjort hugnande framsteg. Ej utan förundran och
bekymmer, hafva således stadens invånare erfarit att den komitte, som i nåder
haft sig uppdragen regleringen af Rikets undervisnings-verk, funnit anledning
att föreslå indragning af nämde läro-anstalt.
1 stadens fattighus underhålles och vårdas 6 ä 7 medellöse personer,
som af ålder eller sjuklighet sakna arbets-förmåga, och åtnjuta öfrige fattige
årligt understöd af fattigmedlen, med hvilka jemväl bestrides kostnaden för
flere i torftighet lemnade fader- och moderlösa barn, som, till erhållande
af föda och uppfostran, blifvit inackorderade hos enskilte dels i staden och
dels på landet. Sjukvården besörjes af stads-läkaren och af den i staden
boende provincial-läkaren.
Angående handtverkeriernes och handelns tillstånd, stadens inflytande
på landets kultur, näringar och konstflit, samt användandet af stads-jorden,
gälla de för Hernösands stad gjorde anmärkningar.
Hernösand å Lands-Ganziiet den 12 December 1833.
H. MÖRNER.
S. HILLBERG.
Uträkning öfver Medium af nedannämndc Fem årens Markegångs
Taxor, uti Wester norrlands Län.
Gistad Spanmäl med 4 kap-  par på Punnan:
En Tunna Råg ....
För Sr
1828.
För år
1829.
För år
i83o.
För år
i83i.
För år
i832.
Medium.
7
16
—
8
—
—
8
16
—
12
—
—
9
36
—
9
4
—
En Tunna Korn ....
6
—
—
6
24
—
6
36
—
10
—
—
7
24
—
7
16
10
En Tunna Ärter ....
7
IG
—
8
—
—
8
16
—
12
—
—
9
36
—
9
4
—
En Tunna Hafra
3
16
—
4
—
—
4
8
—
5
16
—
4
42
—
4
16
5
Ett Lispund Smör . . .
4
12
—
4
12
—
4
32
—
5
—
—
4
—
—
4
20
10
Ett Lisp. torrt Kött
2
24
—
2
12
—
2
12
—
2
—
—
2
—
—
2
9
7
Ett Lisp. Talg ....
4
12
—
4
12
—
4
16
—
5
—
—
4
8
—
4
19
2
Ett Lisp. Humla . . .
4
4
4
4
16
—
5
4
—
4
13
7
En Oxe sådan sorn i Landet
linnes
.
16
16
15
14
13
14
38
5
Ett Får
2
2
2
2
2
—
—
En Gås
1
—
1
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
Ett Höns
—
10
—
—
10
—
—
10
—
—
10
—
10
—
—
10
—
20 st. Ägg
20
—
20
—
—
20
—
20
—
—
20
—
—2
20
—
En Tunna bättre Lax . .
33
16
—
36
—
—
36
—
—
48
—
—
41
16
—
38
44
10
Ett Lisp. dito . .
2.
37
4
3
—
3
—
—
4
—
—
3
21
4
3
11
9
En Tunna af den så kallade
Forsslaxen, som fångas of-  va oföre Sollefteå Forssen
27
16
30
30
40
33
16
32
6
5
Ett Lisp. dito
2
13
4
2
24
—
2
24
—
3
16
—i
2
37
4
2
32
6
En Tunna Lax af den i Tu-  na Elf och Medelpad
33
16
36
36
48
41
16
38
44
10
Ett Lisp. dito ....
2
37
4
3
•J
4
3
21
4
2
32
6
En tunna salt Sik
21
16
—
22
—
—
22
—
—
21
24
—
20
—
21
17
7
Ett Lisp. dito ....
1
37
4
1
40
—
1
40
—
1
38
—
1
32
—
1
37
6
Ett Lisp. Åhl
3
—
—
3
8
—
3
8
—
3
16
—
3
16
—
3
9
7
En Tunna Strömming . .
10
1—
—
9
32
—
9
32
—
10
8
—
8
32
—
9
30
5
Ett Lisp. dito . . .
—
40
—
—
38
8
—
38
8
40
8
34
8
38
6
Ett Lisp. Tonfisk . .
1
24
—
1
24
—
1
24
—
1
24
—
1
16
—
1
22
5
ioo st. Neyonögon . . .
—
32
—
—
32
—
32
•—
36
—
—
36
—
—
33
7
Ett Lass Hårdvallshö om 4®
Lisp
6
6
6
24
10
10
_
/
33
7
En Kjälfva Halm, som hör
innehålla orne Lisp. . .
—
5
—
—
5
—
—
5
—
—
8
—
—
6
_|
I
—
5 j 10
Ett Lisp. Skjälspäck . .
En Tunna Tjära ....
En Tolft Halfbottens bräder
En Tolft Plankor
En Sågstock
Ett Lass Tallved . . .
Ett Dränge Dagsverke . .
Ett Öke dito . .
Båtsm ans- Ut r edni ngsPer
sedlar:
En Kapprock af blått Valmar
En Kappsäck af Segelduk,
Skinn eller Väf . . .
En nåckad Rya eller Ylletäcke
En Hängmatta af Buldan
Bekläclnads-Persedlar:
En Tröja af blått Valmar
En dito af grått dito .
En Väst med ärmar af blått d:o
En dito af grått dito .
Ett par Långbyxor af blått d:o
Ett par dito af grått dito
En blå och hvitrutig halsduk
En Hatt
Ett par Läderskor
Ett par Ullstrumpor
En Skjorta af Blångarn
En dito af Lärft . .
En Släpklädning af Valmar
Hemkalls-Per sedlar:
En Tunna Spanmål . .
Ett Lisp. matvaror, bestående
af hälften kött och hälften
smör
Landsh. Femars-Berättelse för VFester-Norrlands Län.
För år
1828.
F£
t
r år
829.
För år
i83o.
För år
i83i.
j För år
i832.
Medium.
2
36
—
3
—
—
3
16
—.
3
16
3
8
—
3
4
,
4
44
—
5
—
—
5
—
—
4
36
—
4
24
4
40
2
32
—
2
32
—
2
40
—
3
—
—
3
—
2
40
3
24
—
3
24
—
4
—
—
4
—
—
4
—
3
38
5
—
15
—
—
15
—
—
15
—
—
16
—
16
—
15
5
—
20
—
—
20
—
—
20
20
—
—•
20
—
——
20
—
—
24
—
—
24
—
—
24
—
—
24
—
—
24
24
—
1
“
1
'
1
*
1
’
■—
1
—
1
—
—
10
—
—
10
—
—
10
10
—
10
—
10
3
16
.—
3
16
,—
3
16
_
3
16
3
16
.
3
16
—
2
16
—
2
16
—
2
16
—
2
16
—
2
16
2
16
—
2
40
—*
2
40
—
2
40
2
40
—
2
40
—
2
40
—
4
32
4
32
4
32
4
32
4
32
4
32
4
—
—
4
—
4
—
—
4
—
—
4
—
4
—
.—
3
40
—
3
40
—
3
40
3
40
1—i
3
40
3
40
—
3
8
—
3
8
—
3
8
3
8
.—
3
8
3
8
3
4
—
3
4
—
3
4
—
3
4
—
3
4
3
4
—
2
20
—
2
20
—
2
20
—
2
20
—
2
20
—
2
20
—
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
12
—
1
24
—
1
24
—
1
24
—
1
24
—
1
24
1
24
—
1
14
—
1
14
—
1
14
—
1
14
—
1
14
—
1
14
—
—
39
—
—
39
—
—
39
—
—
39
—
—.
39
—
39
—
—
39
—
—
39
—
—
39
—
—
39
—
—
39
39
1
12
—
.1
12
—
1
12
1
12
—
1
12
1
12
—.
8
—
—
8
—
—
8
—
8
—
—
8
—
—
8
—
—
6
—
—
6
24
—
6
36
—
10
—
—
7
24
—
7
16
10
3
18
—
3
12
3
22
3
24
3
3
15
2
Ved och Lysnings-Ämnen:
En famn Björkved af nya
målet, omkostnadsfritt lefvererad
i Garnizonsort
En famn Alilved dito .
En famn Tallved dito .
En famn Granved dito
Ett Lisp. Talgljus å 7 st. ]
Ett Skålp. gula Vaxljus
En kanna Rofolja . .
Ett Lisp. Rågmjöl
En Tunna Korngryn
Ett Lisp. salt Kött
Ett Lisp. fårskt dito
Ett Lisp. Koksalt
Ett Lisp. salt Fläsk .
Ett Lisp. torrt dito
En mark mjukt Bröd
En Dag-Portion . .
En Dag-Ration . .
Lands-Contoiret i Hernösand den 12 December 1833.
För är
18.48.
För år
18.19.
För år
i83o.
För år
i83i.
För år
iS32.
Medium.
4
16
4
16
4
16
4
16
4
i G
4
16
3
—
3
—
—
3
—.
—
3
—
—
3
—
—
3
—
—
2
16
—
2
16
—
2
32
—
2
32
—
2
32
—
2
25
7
2
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
5
i
24
—
5
4
24
—
5
1
24
—
5
32
—
4
40
—
5
i
19
2
1
J
l
1
0
1
1
9
29
4
32
33
4
1
42
7
37
1
12
—
—
13
—
—
13
24
—
20
—
—
15
—
—
14
33
7
1
28
—
1
28
—
1
28
—
1
26
—
1
26
—
1
27
2
1
8
—
1
8
—
1
8
—
1
4
—
1
4
—
1
6
5
16
—
/■i
16
—
—
16
—
—
16
—
—
16
—
—
16
—
3
—
3
—
—
3
—
—
3
—
—
3
16
—
3
3
2
3
32
—
3
32
—
3
32
—
3
32
—
4
—
—
3
35
2
—
1
7
—
1
8
—
1
9
—
2
4
—
2
1
—
1
11
—
6
6
—
6
9
—
7
—
—
8
6
—
7
9
—
7
4
—
14
5
—
14
5
—
15
7
—
24
—
—
24
—
—
18
6
SAM. SELLING.
Tabell för Landet inom Wester-Norrlands Län.
Bidra
XJnderhållne Kreatur.
i utsädet är afdraget,
§ 2
ET <
Clerecie Statens Underhåll.
Bevillnin;
*0
Efter Bcvillnings-Förordningen,
B >
3 C2.
cn
2 cu
järf 2-
Efter 2:dra Alt.
till och med ' 21 till och med 37 till och
8 §§. 36 §§. med 4o §§.
R;dr
R;dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
341
333
1,683
7,066
R:dr
R:dr
R:di
R:dr
R:dr
R:dr
18,000
13,850
31,000
155,413
T:r
142
37
100
50
20
354
635
90
226
2,796
30
22
32
96
266
1,750
439
68,353
1,281
239
784
334
505
328
1,127
180
969
188
847
24
160
691
244
1,147
132
46,132
1,049
246
1,079
290
41,600
705
120
219
96
10,787
364
241
140
203
102
lil
1,793
354
167
447
2.38
216
12,096
172
193
271
6,544
10,959
36,153
5,001
36,374
660
52,113
29,801
9,525
235
311,132
3,629
65,896
653
37,069
14,406
39,285
1,870
109,949
814
27,540
6,520
242
18,185
402
8,866
185
1,414
6,670
179
1,225
42
261
156
964
120
11,057
261
261
113
367
113
622
70
7,040
252
342
20
2,488'
20
255
20
118
10,700
605,225
90
170
121
1,528
1,528
1,213
20
686
686
7,730
434
1,278
2,167
337
7,030
7,000
49,490
98,470
77,600
14,090
251
979
1,172
236
257
984
1,221
250
155
278
356
177
294
455
490
34
400
40
90
28
14
*6
32
1,000
750
540
125
332
4,051
869
42
500
115
3,719
855
2,455
796
828,758
34,850
400
75,000
3.000
1.000
150
400
6,650
374
259
10
263
180
218
410
74
40
20
365
180
185
20
55,7741191 4| 68,352 431 ö| 38,179/ 3| 3|.324
Hernösand i Lands-Contoret den 12 December 1833
38,0931
11,458)
2| 8| 7,0301
7,251
5,141
124,824
10,067
57,305
7,567
7,215
40,706
6,967
28,435
1,579
8,639,173
26,585
48,931 4,431 12,901
44,091
9,379
11,717 7,0691 72,385
11,869
1,519
4
H. M Ö R N E R.
sam. selling:
•
Hus och Tomter
Jord
Glasbruket Strömbäck
Tabell för Staden Umeå inom Westerbottens Län.
■
•• .
r5
Jord.
>o
7T*
St.
129
b
crq
Tid. Tid.
760
C/3
P*-
cr
W
Ci
rt"
i
sa
-i
7?
C/J
c
Tid.
873
Utsäde af
«
Tid.
1,633
st.
Tr
Tr
Tr
110
Tr
a
Tr
Tr
Tr
70
Medel-afkastning sedan utsädet
är afdraget.
Tr
Tr
56
w
Tr
545
Tr
141
2
a
Tr
13
>■
Tr
Tr
560
Underhållne kreatur.
st. st.
67
st.
270
st.
14
a
St.
60
St.
37
Uppskattadt Värde.
st.
60
R:dr
122,350
sk.
rq as
P P
c- c
~ c
p /O
R:dr
51,625
sk.
R;dr
62,500
sk.
C/J
C
B
B
Rsdr
122,350
51,625
62,500
sk.
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
R:dr
493
sk.
Efter 2:dra Art.
W
R:dr
292
sk.
44
8
o
ir<«
. ra P
R:dr
244
103
125
sk.
33
12
2
q;: “
£ crq
R:dr
1,189
sk.
16
»oi?
“ i-i £
65 lii
25 O
R:dr
137
sk.
32
a
R:dr
81
sk.
47
1
R:dr
^2,668
sk.
4
Ständiga Räntor.
a
i
R:dr
sk.
R:dr
208
sk.
r. i R:dr
sk.
45
c “o
p: n>
l-ci
P
ta:
** O 2.
o o
R:dr sk.
R:dr
209
sk.
45
R:dr
sk.
R;dr
178
sk.
19
R:dr
773
sk.
32
Clereciets underhåll.
R:dr
116
sk.
32
o
O i
B
B.
. 5’
R:dr
166
sk.
32
!*
R:dr
110
C/i
c
B
B
R:dr
393
16
R:dr
895
sk.
16
C/J
p*-
R:dr
sk.
R:dr
100
sk.
R:dr
263
sk.
24
Cg
p c/?
ST c
2*. 3
2-2
R:dr
5,482
sk.
8
Summa 129
760
873
1,633
V 7
110
70
56
545 141 13
560
67
270
i4leo|
37 60 122,350
51,625
62,500
236,475
_ 493 8 — 292 44 8 472 45 7 1,189 16 — 137 32 — 81 47 1 2,668 1 4
- 208  -45- i— 209j45 — . — 178jl9 4J773 32|
Westerbottens Lands-Contoir i Umeå den 30 November 1833.
G. L. AF SCHMIDT.
116
32
166
32
110
393
16
895
16
100
263
24
5,482
8
- i
■
BKFALLNINGSHAFV ANDES
TJTI
Westerbottens nätt
TILL
KONGL. MAJIT
I UNDERDÅNIGHET AFG1FNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Aren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
ä <©2. 4».
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER,
1834.
i>t.»t *1-r?.d ',glia-;!rl :• rf-so JaEtv tn9tinfi[]Sfhol E&jiol i ajb/fr:
- . . g =. . • , ■■.
:ä - >••) -4 h /'rjb J' ^bö ;aK '
- • /
- , • .s^fiäåval. 0:i '
/-■' .!i:;iunsg9.-Jsb mom tegso •loLmxH,-;: .
,_o. . "K^fcanBi-^qinlniaJisM? •»'»* >»£ji
"■ ■■ ’> '-Y: ' ...
o V; nöjLisU .oniitjkv.
: .1; r • , ■' ^häiolyj.»
■ro8- ' ’■ ; .* . ■ ' r joe,?!'.
»cici.. J. »AH £5M * c< H JkJfl t
. . . ■ ■ . . JifiM koioTT ;
■- && t m ■ ■’
"ftaiSxtsEf. .iiyr/.M . is ising £i^^roc's^b.:
■ : ' *j- . ' ' ‘ -■ - f »i ' , -
.-• - - ■ •
'v ' • . / « ■:"/■■■. : '
*
/
■ :■ ■ ,'r 1 . . ■■ i vis
■s
■■
i
i ? .. -v ^ ‘ ii- -
- f'
i:o Länets Allmänna beskaffenhet.
1 afseende å lokala förhållanden, vidd och indelning, har Länet icke undergått
någon anmärkningsvärd förändring efter det sednaste Femårs-Berättelsen
afgafs, och hvilken således i den delen åberopas.
2:0 Invånare.
Folkmängden utgör inom det egentliga Westerbotten eller kustlandet,
enligt sistlidet års skattskrifnings-längder i första och andra fögderierna,
Mantalsskrifne Mankön .....
Dito Qvinkön .....
I Umeå Stad .......
Mantalsfrie i irsta och ardra Fögderierna, Mankön
Dito Dito Qvinkön
Dito i Umeå Stad .....
10,122
807
-2o,35i.
9,693
9,858
586
20,! 07.
I Lappmarken, der Skattskrifning icke förrättas, uppgår Mans
och
Qvinspersonernas antal af Svenska Nationen samman
räknadt
efter uppgift till ...... 8,460
Dito Lappar ......... i,65q
—10,119.
Summa 50,607,
hvaraf inhämtas, alt folkmängden under sistförflutne fem åren ökats med
5,i 63 personer. Att tillökningen är 3o3 personer mindre än på fem år derförut,
härleder sig från större utflyttningar under de inträffade missväxterna.
Folket, som i allmänhet är härdadt, bildadt, sedligt och anständigt i
sitt uppförande, har särdeles fallenhet för alla slags slöjder och handtverk,
hvaruti en del ofta förvärfva sig utmärkt skicklighet, utan hänledning af
andra. Med den jordbrukande delen af Lappmarks-invånarne, är förhållan
det
nästan enahanda, ehuru de i åtskilliga fall äga mindre upplysning. De
Landsh. Femärs-Berättelse för Westerbottens Län. I
missväxter som ifrån och med år 1829 lill närvarande tid i mer och mindre
mohn öfvergått landet, har beklagligen verkat högst menligt på välmågan
hos invånarne, af hvilka en stor del, särdeles sådane som förut varit
något skuldsatte, nödgats se sin egendom utmätas och försäljas vida under
dess verkliga välde. Genom den undsättning Kongl. Maj:t i Nåder täckts dels
af enskilte medel dels af Statens tillgångar lemna, jemte gåfvor från välgörande
medmenniskor uti de af lyckligare skördar välsignade trakter inom
Riket, hafva väl de nödlidande blifvit räddade från hungersnöd; men med
bekymmer motser man den tid, då skulderna till Staten skola afbördas. Bildningen
hos Lapparne är i tilltagande, hvaremot deras välmåga småningom
förminskats i den mohn de genom Nybygges-anläggningar förlorat bele för
sina Rehn-kreatur, hvilka dessutom lidit betydligt genom vargarnes härjningar.
3:o Näringar.
Jordbruk: oaktadt invånarne under missväxterna mer än vanligt sysselsatt
sig med binäringar, har jordbruket likväl utvidgats och bedrifvits med
omsorg, så att afkastningen i medelmåttiga år skulle varit tillräcklig för Länets
behof, hvaremot brislen nu mast införskaffas från andra orter och betydlig
förlust, med få undantag, tillskyndats dem som användt sina krafter
och tillgångar på jordbruket. Som jorden i allmänhet fordrar mycken gödsling,
så har hågen tilltagit, att med artificiella ämnen öka gödsel-tillgången
för åkerns fruktbarhet, bland annat genom bränning af myrjord och så kallad
björn-mossa. Enligt hvad erfarenheten visat, har detta slags gödningsämne,
begagnadt i större qvantite, gifvit sädesväxten lika frodighet som efter
boskapsspillning, särdeles på sandjord. Man har väl förmärkt, att den dels
befordrar sednare mognad, dels mindre motstår stark torka; men med urskillning
använd, medför den dock betydlig nytta. Potatis- och lin-odlingen
är i tilltagande, så att af den sednare produktionen någon afsättning till andra
orter äger rum. Med hampa och humla är icke samma förhållande.
Sistnämde växt, såsom ömtålig för kyla, torde ej på länge komma att fylla
behofvet. Nya odlingar hafva företagits och blifvit verkställde i den mohn
omständigheterna medgifvit. Medelst vattenledning på ett härstädes förut
okändt sätt, hvaruti tvenne af Hushålls-Sällskapet aflönade Jemlländningar
lenmat Länets invånare kostnadsfri undervisning, likasom vid myrgödselbränningen,
hoppas man kunna bereda frodighet och deraf följande afkastning i
flera afseenden på mångfaldiga och vidsträckta lägenheter, ej mindre inom
kustlandet, än i Lappmarken, hvilket gifvit anledning till en mängd Ny
-
bygges anläggningar, äfven å de trakter, der sådant förut icke ansetts kunna
ske med. någon fördel, i saknad af ängs- och odlingsmark. Åkeibriiks-iedskapen
är oförändrad, med undantag af förbättrade trädes- och sädes-aldar.
Boskapsskötseln: En af ortens urgamla hufvudnäringar, är i lika tilltagande
nied jordbruket och förmodas blifva vidare uppdrifven om gräsväxten
genom vattenledningarna i allmänhet kan befordras, hvilket i någon mohn
å en del gamla och utväxta ängar inträffat. — Betydliga sträckor både å
krono- och skaLte-nmråde äio redan under vattning, och ännu större vidd
dels utsynt, dels utstakad; men företagen ej började eller fullbordade. Den
fördelaktigaste så beskaffade lägenheten som härin Lills uppfunnits inom kustlandet
lyder under Med leby i Skellefteå socken. Vattnet ledes der med ringa
kostnad öfver en stor vidd gammal äng och mer än 1,000 geometriska
tunnland, mestadelen myrland, som tros blifva bördig äng. I Lappmarken
finnes den största bland nämde lägenheter, utgörande ungefärligen femtusende
tunnland, och en annan om i,5oo tunnland. I Lycksele Lappmarks
socken är inalles utsynt minst 7,000 tunnland tjenlig mark att vattnas. Det
förut i orten brukliga sättet att uppdämma vattnet har jemväl vunnit en ända
målsen liga re förändring till befordrande af gräsväxt. Betesmarkerna äro på
en del ställen goda och tillräckliga, på andra åter inskränkta och mindre
fördelaktiga. Stallfodring har härintills icke brukats. Kreaturen äro af medelmåttig
godhet. Till förbättrande af Häst-racen, underhålles här på Statens
bekostnad en ifrån Strömsholms Stuteri genom Stuteri-Öfver-Styrelsens försorg
liitsänd landtbeskällare, hvilken varit begagnad till sto-betäckning,
och har ett mindre antal föl efter densamma erhållits. På Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning hitfördes ifrån Jemtland år 1825 om hösten 5o st. får, af
Skottsk race, och i Okt. 1831 ankom 28 st. af samma slag till anläggande
af Stam-Schäfferier, hvilka får-kreatur trifvas väl och synas passande för
orten. Dessförinnan hade Hushålls-Sällskapet uppköpt ett parti Isländska får,
hvaraf afveln efter hand blifvit kringspridd i Länet. E11 del af invånarne
föredraga dock ännu det förut befintliga får-slaget, utgörande en blandning
af Tysk och Svensk race. Oaktadt folkökningen och mjölkens begagnande till
daglig spis för allmogen, öfverstiger ladugårds-afkaslningen ortens behof af
smör, äfvensom något talg- och skinnvaror, hvilka vanligen afsältes på Stockholn).
Ulom lotts och springorm, hvaraf några hästar dödt eller måst dödas,
har ingen allmännare kreaturs-sjukdom under de sista feni åren varit
gångbar.
Skogar: k den till hafskusten närmast angränsande delen af landet, äro
skogarne på åtskilliga ställen så medtagne, att många större och mindre bya
-
lag, ehuru högt skattlagde, sakna nödigt bränsle och gärdsel till stängsel omkring
sina ägor, samt måste således från aflägsnare trakter köpa byggnadsvirke.
Ifrågavarande brist härrör dels af misshushållning med skogen i äldre
tider och dess sena återväxt, dels af det ringa utrymme efter skatten som
en del byar efter 1780 års Afvitti ings-Stadga erhållit. Längre upp åt landet
ogIi inom Lappmarken är skogstillgången ymnig. I allmänhet äro skatteskogarne
samfällige byavis. Laga skiften hafva väl vunnit mer och mer förtroende
samt föra nied t till bättre hushållning med skogen; men under den
förflutna svåra tiden, hafva flere tillämnade skiften uppskjutits, i saknad af
medel lill kostnadernas bestridande. Kronans vidsträckta skogar äro dels ännu
odisponerade, dels upplåtne till kohlning för Bruken och Stockfångst för
åtskilliga Sågverk, med rättighet för de sistnämde att årligen afhämta ett
visst antal tiäd. Andre äro upplåtne lill mulbete emot årlig smör-ränta, med
förbehåll af kronans fria disposition i fall marken nyttigare kan användas.
Ansökningar om tillstånd till begagnande af vindfällen, förtorkade träd,
stubbar och rötter från krono-allmänningarne för tjärubränning under bestämd
tid ända till tio år, allt i förhållande till trakternas vidsträckthet och
tjäruveds-tillgången, hafva så mycket hellre blifvit beviljade emot den af
Kongl. Maj:t i Nåder bestämda afgiflen, som desse ämnen till annat ändamål
icke kunnat begagnas, men skogen, genom deras afförande, blifvit rensad,
Staten tillskyndats cn eljest opåräknad inkomst, och ortens invånare arbetsförtjenst.
Hvad Krono-skogarne i öfrigt angår, gäller sednast afgifne Femårs-Berättelse.
Bergsrörelse: Inom Länet finnes två masugnar och fem jernverk, hvilka
äfven äro privilegierade för manufaktur-smide. Diiften vid desse verk
har varit liflig och lönande.
Fabriker, Bruk och andra Näringar, hvilka icke tillhöra Bergsrörelsen.
Härtill kan hufvudsakligen räknas Strömbäcks Glasbruk beläget i Umeå
socken, men hörande under Umeå Stads Hallrätt, samt de i tabellen upp
tagne
110 st. Fin- och Grofbladig^ sågar. Vid Strömbäcks Glasbruk, som
har ett fördelaktigt läge och rlrifvits med betydlig vinst, utgjorde tillverkningen
sistlidet år 26,745 R:dr B:ko. Af sågverken hafva en del rättighet till
stockfångst från Krono-skogarne emot Stubböre-afgift. De öfrige äro endast
grundade på skatte-skog, hvarifrån något timmer till en del finbladiga Salusågar
äfven hämtas. Grofbladiga sågar skötas merendels af ägarne sjelfve eller
med deras eget tjenstfolk. Brädtillverkningen och dess värde kan med
säkerhet icke bestämmas. I anseende till mindre fördelaktigt pris å bröderne
— 5 —
i Stockholm, eler afsältningen hufvudsakligen sker, och det längre afstånd,
hvarifrån timret måste afhämtas, anses behållningen för ägarne icke vara
betydlig.
Jagt och Djurfångj idkas väl något i de mindre bebodda trakterna,
men har småningom minskats i mohn af odlingens framsteg, äfven i Lappmarken,
der de verklige Fjellboerne nu mera egentligen sysselsätta sig dermed
utan särdeles vinning, hälst fogel på flere år icke funnits till betydenhet.
Skinn af rof- och skade-djur som afsätles från orten till största delen
af Lappmarksboerne kan inbringa några tusende R:dr. Fiskerierna ocb deribland
Laxfisket i synnerhet hafva öfverhufvud tagit varit ringa lönande.
Tjärubranning: Härtill saknas erforderliga ämnen å de till liafskusten
belägne hemmansägor, hvaremot näringen idkats i de mera aflägsna trakterna,
dels inom skatte- och krono-hemmans samt nybygges områden, dels,
såsom förut är omnämdt, efter tillstånd och emot afgift, å krono-allmänningarne
af torra träd och vindfällen, stubbar och rötter. I anseende till
långväga transport är denna häring ingalunda lönande, men lenmar dock
tillfälle till penninge-förtjenst.
Salpeter-tillverkning är en näring som står i tilltagande, och bidrager
betydligen till Länets förmon. I anseende till en ymnig tillgång på ved, som
vid sjudningen erfordras och alla Öfriga omständigheter, är handteringen passande
för orten. Under de sednaste fem åren har tillverkningen uppgått till
46,093 LM. 10 M., hvaraf sistlidet års lefverering utgjorde 11,259 ^ 10
I hopp att salpetern fortfarande inlöses af Kongl. Majit och Kronan, hafva
en stor del af invånarne skaffat sig egna sjudningspannor.
Pott askeb ränning, som blifvit uppmuntrad genom premier af HushållsSällskapet,
är i tilltagande; men har ännu icke blifvit allmän.
Ylle- och linne-väfnader tillverkas öfverallt af qvinnorna, bland hvilka
många utmärka sig genom särdeles skicklighet. Hushålls-Sällskapet har ock
bekostat några personers undervisning i konstväfnad för att vidare spridas,
ehuru afsättningen utom orten af dessa tillverkningar icke varit betydlig.
Emellan den tid, som upptages af landtmanna-göromål, sysselsättes allmogen
hufvudsakligen med kohlning för bruken, timmer, bygge ocb flottning för
sågverken, fällning och forssling af skeppsvirke, bräder och ved, träkärils
förfärdigande, hus- och fartygs-byggnader, snickare-, hjulmakare- och smedsarbeten,
tegelslagning samt någon kalkbränning, den sistnämde likväl icke
motsvarande 01 tens behof; hvilket allt bidrager till idkarnes bestånd, och är
enligt med ortens naturtillgångar.
— 6 -
Handel: Ortens invånare afsätta vanligen sina landtmanna-produkter
till handlande borgerskapet här i staden, eller vid de årliga fri-marknaderna,
som af nästgränsande städers borgerskap äfven besökes. Dessutom hafva
i sednare tider åtskilliga hemmans-ägare och deras söner företagit sig, att
di ifva handel, för hvilken de taxeras lill bevillning i mohn af rörelsen. Om
den täflan som uppstår i afseende å varupriserna befinnes förmon lig för en
del af invånarne, har sådant likväl ett högst skadligt inflytande derigenom,
alt lux- och öfverflödsvaror lättare kringspridas bland allmogen, som, jemte
den uppväxande generationen, utan egen fördel, allt mer drages ifrån deras
egentliga bestämmelse, jordbruket, hoskaps-skötseln och andra landtmannayrken.
Den gårdfari-handel som Westgöthar idka inom orten är äfven ganska
menlig, så vida den icke allenast föranleder till onödiga penninge-utgifter
och qväfver näringsfliten för egna tillyerkningar af lika god eller bättre beskaffenhet,
ulan jemväl förmodas befordra luilförsnillade varors införande,
hvilket tull- och krono-betjentes tillsyn, i anseende till landets vidsträkthet,
svårligen kan förekomma. Sjöfart idkas icke af landets invånare såsom näringsfång,
utan endast för afsättning af ortens produkter och nödvändighetsvarors
återhämtande.
4:o Politisk För fattning.
Kammarverk: Under loppet af de fem sednast förflutna åren hafva 54
nyhyggen inom kustlandet, och 20 stycken nybyggen i Lappmarken ingått
i skatt. Inom det förstnämde äro i52 nybj^ggen och 22 torp, samt uti
Lappmarken 68 nybyggen anlagde eller beviljade tili anläggning. Antalet af
krono-hemman, nybyggen och torp i Länet, utgör nu 2,426 särskilta rökar
samt 178 andra odlingslägenheter Kongl. Maj:t och Kronan tillhörige, utom
dem som innevarande år tillkommit, jemte de uti tabellen upptagna 208
liöslogar och muhlbetestrakter och 1381 Renbetesland. — Af ifrågavarande
nybyggen befinnes ett å kustlandet och nio inom Lappmarken för närvarande
utan åbo; men i öfrigt hafva inga lägenheter fallit uti ödesmål. Antalet
af gästgifverier, post-och brefbärare-hemman är oförändradt. Största delen af
ortens invånare äro sjelfägande jordbrukare eller innehafvare af krono-lägenheter,
hvaremot arrendatorers och brukares antal är ganska ringa.
Statsbidrag: Desses utgörande, som försvårats af ofvannämde missväxtår,
är till en del betungande genom sträng skattläggning och rotering, samt
långväga färder för gärdernas afbördande, vägars underhåll och skjutsningsskyldighet.
Kostnaden för sistnämde onus och vägarnas snöplogning vinter
-
tiden skulle doek betydligen minskas om entreprenad härutinnan kan bringas
till verkställighet, hvilket man bör hoppas, på sätt redan skedt i Skellefteå,
der allmänna landsvägens plogning samt håll- och reserve-skjutsningen
vid sju' gästgifverier under fem års lid besörjes af entreprenörer för vida
mindre betalning, än de förut kostat, oberäknad! mångfaldiga fördelar, som
jordbruket derigenom tillskyndas. Beräkningsgrunden för alla i tabellen upptagna
onera, är medelpriset af fem sista årens markegång. I följd af Kongl.
Maj:ts Nådiga skrifvelse den ry April 1828, anmärkes här, att uti den i
tabellen uppförde kostnad för rustning och rotering, så mycket mindre inbegripes
rusthålls-stammars och augmenters räntor, som sådana eller hästvacance-spanmål
härstädes icke förekomma. Kneckte-rotefrihets-medlen utgör
890 R:dr 28 sk. 3 runst.
Politie: Särskilta anstalter till sedlighetens vidmakthållande äro hvarken
vidtagna eller hafva ansetts erforderliga, utan tjena allmänna lagen och förfatlningarne
härutinnan till efterrättelse. På Länets invånares bekostnad är
ett arbets- och korrektionshus inrättat här i staden, hvilket dock för närvarande
är alldeles otillräckligt. Allmänligen undervisar allmogen sina barn
i kristendomen, men på många ställen sysselsättas särskilte personer med
detta yrke. ibland antaga oek kyrkoherdarne barn a-lära re, som färdas kring
socknen och underhållas vissa tider af föräldrarne lill de barn, hvilka undervisas
dels i läsning, dels i skrifkonsten, hvilken icke är sällsynt hos allmogen.
Uti en enda församling inom kustlandet är sockne-skola inrättad.
För de ynglingar som ägna sig till studier eller handel, linnes en lärdomsskola
här i stden, der 5o å 60 elever årligen varit inskrifna och .blifvit
undervisade af rektor, tvenne kolleger och en apologist. Uti Lycksele Lappmarks
församling är en skol-inrättning, grundad på en af framlidne Riksrådat
Schytte anslagen fond, der sex lappbarn årligen åtnjuter kost och undervisning
i kristendomen, för att sedermera handleda andra af lapp-allmogens
barn, hvilken inrättning dock illa motsvarar det åsyftade ändamålet.
Undervisningen inom den öfriga till Länet hörande Lappmarken är oförändrad.
Helsovården bestrides af tvenne Provincial-läkare i hela länet, af hvilka
den ena tillika förrättar Lazaretts-läkare-befattningen, som är vacant. Lön
flör särskilt Provincial-läkare i Lappmarken är beviljad; men ingen sökande
dertill har sig anmält. Nästan alla församlingar inom det bebodda landet
äro försedda med barnmorskor. En Veterinär-läkare är antagen, som, utom
den på stat bestådda lön, åtnjuter årligt arfvode från en del socknar och
Umeå stad. Fattigvården besör jes af en i hvarje socken organiserad comité
under pastors ordförande. Efter öfverenskommelse eller fastställde grunder
erlägges erforderlige medel till nödtorftigt uppehälle för de fattige som icke
kunna inrymmas i fattighusen eller äro fördelte att underhållas af hemmansägare
och innehafvare. Kostnaden härtill anser jag hafva uppgått till högre
belopp än de inkomna uppgifterna innehålla och tabellen derefter upptager.
Ordningen vid gästgifverierna besörjes efter vanligheten. Med undantag af
värdshus och krog i Ratha hamn, som, under öppet vatten, ofta besökes af
sjöfarande, finnes ingen dylik inrättning i landet; men rättighet till idkande
af spisqvarters- och källar-rörelse under frimarknaderna, har efter behof
beviljats. År i8a5 inrättades här i staden en Sparbank för Länet, hvilken
dock, i anseende till den allmänt rådande penningebristen, på sednare tiden
icke vunnit någon förkofran. Rofdjur äro sällsynta å kustlandet. Under
den 28 December sistlidet år, har Kongl. Maj:t i Nåder fastställt de öfverenskommelser
som en del socknar träffat till rofdjurs dödande utom skallgång,
samt på derom gjord underdånig framställning, i öfrigt ansett någon
vidare åtgärd i ämnet för närvarande, i afseende på detta Län icke vara att
vidtaga. I Lappmarken äro invånarne allmänligen snälla skidlöpare och
goda skyttar, som med lätthet dödar björnar, vargar och andra rofdjur.
5:0 Umeå Sjö- och Stapelstad.
Denna stad, grundad på hemmanet Sanda om ett halft mantal, är belägen
vid Umeå eif, två och en half sjömil från hafslandet, har den 3o
Augusti 1646 erhållit sina privilegier, och genom Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution
den 15 Juli 1812 vunnit rättighet att uti sin hamn emottaga främmande
makters fartyg. Stadens hamn uti det så kallade Småholmssundet nära
hafvet, är beqvämlig och i/\ till i5 fot djup; men segelleden derifrån
till staden kan icke befaras med mer än åtta fot djupt gående fartyg vid
vattnets medelhöjd. Utrikes handeln är obetydlig, likväl har under loppet
af sistförflutna fem åren två å tre fartyg varit utskickade, lastade med bräder,
jern och tjära. Landets produkter, såsom sist uppräknade effekter jemte
bjelkar, smör, talg, skinnvaror, torr fisk, fogel, skjälspeck, tran, lax och annan
salt fisk m. m. afsättes merendels på Stockholm, hvarifrån återhämtas
spanmål, salt och andra varor, som sedermera föryttras dels här i staden
och dels å frimarknaderna inom Länet; dock har något jern, lax, salt strömming
och lärft exporterats till Finland, derifrån bland annat införts och
förtullats spanmål, mjöl och svin-kreatur. Till kommunikationen inrikes orter
emellan begagnas tio större och mindre fartyg, hvilkas sammanräknade
lästetal
Jästetal uppgår till 427ttV Vid sistlidet års slut ägde Umeå stad i4 fartyg,
inberäknat de till utrikes sjöfart begagnade, utgörande tillhopa 8i4TYg lästers
drägt. Att handlande Borgerskapets rörelse förminskats genom den handel
som drifves af åtskilliga å landet bosatte personer, är påtagligt. Äfvenså
har stadens invånare fått vidkännas högst menliga följder af de flera på hvarannan
inträffade missväxt-åren, dels genom saknad afkastning från jordägorna,
dels utaf oförmögenheten hos allmogen att betala sina skulder till de
handlande för borgad spanmål och andra varor, så alt de mindre bemedlade
af invånarne blifvit försatte i ett beklagansvärdt tillstånd. Sistlidet år
utgjorde handlande Borgerskapets antal 26, och Handtverkarnes 35, jemte
tvenne färgeri-idkare, en kardmakare, en spegel-fabrikör, en bagare och fern
fiskare. Fiske utgör äfven ett, ehuru obetydligt näringsfång för staden. Saluväxter
odlas icke. Tolag-, bro-, hamn-, våg- och mätare-penningar betaltes
sistlidet år med 807 R:dr 32 sk. 2 r:st B:ko. Efter Bell-Lancansterska metoden
är en skola inrättad, hvarest fattiga barn njuta fri undervisning, Läraren
lönas af staden. Någon särskilt anstalt för helsovården inom staden finnes
icke, utan besörjes den af Provincial-läkaren, som efter accord med enskilte
uppbär årligt arfvode, samt af Stadskassan ersättning för de fattigas
skötsel vid förefallande sjukdomar. Fattigvården har varit så mycket mer
tryckande, som flere borgare blifvit oförmögna att lemna påräknadt bidrag
dertill. Ålderstegna och bräckliga personer njuta underhåll å ett fattighus,
så långt utrymmet medgifver. De öfriga erhålla understöd i spanmål och
penningar efter en hvars behof. Dessutom hafva stadens invånare frivilligt
åtagit sig, utan afräkning å hvad de lill fattigvården erlägga, alt föda, kläda
och i kristendomen undervisa de barn som af föräldrar icke kunna vårdas,
hvilka sistlidet år utgjorde 25 till antalet. Af de soppgryn, som Kongl.
Maj:t i Nåder täckts förära till understöd åt Länets nödlidande invånare,
hafva stadens fattiga jemväl erhållit och med underdånig tacksamhet emoltagit
en afpassad andel. Ett härstädes organiseradt sällskap, de Värnlösas
Vänner benämdt, har ock i nion af tillgångarna, lemnat bidrag till fattiga
barns underhåll i staden och kringliggande landsbygd. En källare finnes i
staden, men i öfrigt ingen tillåten krog. Med sagde källar-rörelse är gästgifveriet
förenadt, samt utbjudes på längre eller kortare tids arrende, utan alt
medföra någon tunga. Westerbottens Lands-Cancelli i Umeå, d. 3o Nov. 1833.
G. L. af SCHMIDT.
MAGN. WILH. CYGNAEUS.
Hemmantal.
ti
o
af särskilte
• • • - > .
.fl. Lägenheter utan Mantal, som ej under
are-, Soldate- och Båtsmanstorp 471 st.
• * •
slag, som ej under något hemmans
ränta
Frälsehemman .
Kronohemman ....
Krono-Nybyggen med frihetsår
Krono-Skattehemman
Militiae-Boställen . .
Ecclesiastique Boställen
Gymnasii- och Scholae-IIemman: Krono
Oskattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar in
något hemmans ränta äro inbegripne, deraf Rytt
Krono-Torp med frihetsår ....
Backstugor .....
Skatllagde Fisken och Fiskelägenheter
äro inbegripne: Skatte
Dito Krono .....
Tull-Mjölqvarnar med 10 par stenar
Tull-Sågqv,arnar, Grofbladiga .
Dito Finbladiga .
Dito med rätt till Köpelimmer från Kronans Skogar
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf ingen med särskilt i Jordeboken uppförd rä
Husbehofs-Sågqvarnar, deraf 10 Skattlagda
Stampar . . . .
Stångjerns-Verk ......
Masugnar .......
Kalkugnar .......
Djurgårdar, nemligen Renbetesland i Lappmarken .....
Krono-Allmänningar, som tillhöra Kronan, omätte men af minst 12,000,000 tunnelands rymd
Allmänningar upplålne till Höslogar och Mulbete emot afgift
Grufve-Skogar af okänd rymd .
Diverse personer, som ej höra lill viss näring
St.
»58
o
5?
B
Utsäde af:
St.
o 1 3
9102087
2 3 0 4
564HI
C. 1 3
°16
16Tl,
2±
ränta
St.
951
Medelafkastning sedan utsädet är afdragit.
T:r
T:r
5
190
48
1,176
12
19|
Summa
943 801?---
UV*2304
1,031
23
820
119
67
6
44
4
18
1,052
44
1
5-
2
11
381
12
208
16
4,799
1,467
T:r
T:r
35
1
2,312
9
980
12
11,442
280
96
7
1541
10
5!
600
16
Ta
4
67
60
660
5
8
12
T :r
t*
O
Cd
T:r
15,641
3191 816
T:r
■17
1,280
625
4,901
49 i 6
81
7
350
2
i 7,312ll2
T:r
25
1,003
284
8,081
75
121|
21
98
T:r'
105
6,016
3,005
39,521
394
586
161
1,950
51
T:r
2
18
30
760
26
30
Ta
14
257
220
2,510
18
28
40
ra
T:r
85
6,290
3,590
30,460
320
434
26
2,200
10
St. !
12
1,590
548
4,027
28
67
4
30
9,6891 51,64411866| 3,087
43,415 6,306
Tabell lör Landet inom Westerbottens Län.
Underhållne Kreatur.
0
X
S»
r1
i?!
0
c! '
B
oq
O-
9
7T*
V
Tl
po
C/3
5’
Getter.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
2
48
10
40
9
10
567
6,730
2,130
13,440
420
763
80
2,030
545
3,170
127
450
647
14,564
3,953
22,080
2,451
1,159
7
120
31
100
33
21
287
26
69
4
330
35
67
——
12
1,100
140
1,050
20
160
33
1
' “““
28
■ ,
—_
——
——.
——
1
— —
——
J
——
—•—
1
—.—
—
—.—
—
—1—
—.—
—.—
—.—
1,336
24,938
6,883
40,245
3,127
2,57C
R:dr
9,840
563,434
195,163
2,458,404
24,176
42,512
1
10,675
1
Bevillning efter 1823 och. 1830 årens Förordningar.
1
1,200
233,238
3,316
3,910
15,155
Efter 2:dra Art.
och 2 §§.
12 — 12,241
1,101 32
3, 4. 5 §§. 21,
29, 34 §§.
Ständige Räntor.
ws
a cl,
£■
B v PC
R:dr
38
1,868
970
16,468
79
464
4
13
1,051
6
218
30
152
1,992
11 7
25,555
12,924
R;dr
30
1,047
10,274
9| 11,352
R:dr
1,158
10,160
11,318
t
c-
3
töc-g
C: S
P P5 '
ST “ o
• sj 2-
crq sr
9 »-h
24| —| 3,579(321 — [ 1,403112 -
R:dr| sk. r,
K:dr
sk.
r.
4
9
11
115
10
8
1,042
10
3
10
44
3
30
5
7
24 39
24|32 — l,202l32[ 8
R:<lr
.sk.
r."
42
17
11
4,536
30
—
292
—
13,424
47
10
56
18
3
429
41
7
380
—
434
.44
8
114
11
3
1,100
6
8
25
1
36
—
1,167
9
10
462
6
4
20
3
6
307!
32
— (
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
72
—
—
78
1,650
—
—
4,820
16
——]
—
—
21
32
21,300
—
—
19,299
26
——I
—
—
192
l,049(33|l0| 42,855] 17|l0| 4,233] 3
23,022
24,483 10
6,<
Westerbottens Lands-Contor i Umeå, den 30 November 1833.
G. L. af SCHMIDT.
P. LUNDMARK.
-1
■
*
M
rf
(
♦
-
£(
i .
t:
> . "I-.
Tabell lör Landet inom Westerbottens Län.
Medelafkastning sedan utsädet är afdragit.
U nderhållne Kreatur.
T:r
17
1,280
625
4,901
49
81
7
350
2
T:r
T,
O
s
I
T:r
25
1,003
284
8,081
75
121?
»i
98
,312(12
T:v
105
6,016
3,(X)5
39,521
394
586
1,950
51
T:r
2
18
30
760
26
30
T:r
9,689
14
257
220
2,510
18 —
28
40
T:r
51,644’(8661 3,087 (—1 43,4151 6,306
T;r
85
6,290
3,590
30,460
320
434
26
2,200
10
o
X
St.
12
1,590
548
4,027
28
67
4
30
St.
2
567
80
647
7
21
&
o
cr
o
97*
St.
48
6,730
2,030
14,564
120
287
26
1,100
33
St.
10
2,130
545
3,953
31
69
4
140
1
st.
40
13,440
3,170
22,080
100
330
35
1,050
5’
1,336
St.
9
420
127
2,451
33
67
20
*T3
«0
<
Ci
-
St.
10
763
450
1,159
160
28
Rtdr
9,840
563,434
195,163
>,458,404
24,176
42,512
1,600
225
sk.
16
12
3
24,938| 6,883\ 40,245
3,127
=}
Stats
-
Bid
ra g.
Bevillning efter 1823 och 1830 årens Förordningar.
M
10,675
15,000
256,560
1,950
1,200
233,238
3,316
3,910
15,155
Jt:dr
15
955
669
8,108
33
106
695
Efter a:dra Art.
i och 2 §§.
sk. r.
28
47
6
40
6
208
2,570 3,836,359
32
R:dr
20
36
4
329
218
891
12|—| 12,241
22
16
sk.
1,101
25 71 1,101
3, 4. 5 §§■ 2i,
29 > 34 §§•
R:dr
21
741
301
6,046
296
380
32
32
40
191
44
sk.
37
46
23
10
32
6, 7 §
3", 4°
p:
CTQ %
J 5'
05 Cd
R:dr
sk.
630
10
14
4
9
721
6
30
152
16
36
38
40
18
16
5| 9,619( 4
R:dr
1
171
2,312
46
61
k.
12
7
40
32
16
2,593
7
<*>
C
B
11
R:dr
38
1,868
970
16,468
79
464
1,075
sk.
29
5
23
2
38
40
40
191
50
838
4
13
1,051
6
218
30
152
1,992
25,555
10
34
37
Ständige Räntor.
n cu
S
£5
g
-
R:dr
1
1,811
8,657
31
364
434
lil
1,005
16
36
12
40
16
18
16
34
25
sk.
40
19
4
12
10 —
44
11
30
261 2
F
O
B
0
1
H
R:dr
30
1,047
10,274
sk.
24
24
2 05
B- 3
£ Si §
p •
sr
• a CL
05 ^
? a
as:
Q
R:dr
1,158
10,160
462
20
12,924133j öj 11,352
9| 7
sk.
24
11,318
R:dr
3
289
182
2,402
14
35
270
sk.
40
16
12
36
2
65
1
117
12
12
R;dr
2
115
110
949
110
29
— 196
24
24
sk.
36
12
12
87
24| —| 3,579j32| — j 1,403112
K: dr
sk.
24132
C/3
83
•O o
CL O 2 o
Q_ -i ps:
? --3Q 3
c/j
c
B
B
P
«
1
1=^
-
o «
2.w
- p
C
o:
g.*
2. a
K: dr
4
115 10
1,042
10
30
10 3
44
5
R:dr
sk.
1,049
2432] —| 1,2021321 8
R:dr
42
4,536
292
33,424
56
429
380
33
10
434
114
1,100
25
1
1,167
sk.
17
30
47
18
41
44
11
6
36
9
10
3
7
R:dr
4,233
sk.
462
20
307 32
10
R:dr
72
1,650
21,300
sk.
1,049|33| 10| 42,855] 1?] lo] 4,233
Clerecie Statens Underhåll.
C/l
3
B
C/J
tr*
R:dr
78
4,820
21
19,299
192
46
25
sk.
16
32
26
32
R:dr
20
530
5,154
45
300
23,022
sk.
16
R:dr
12
591
2,531
27
sk.
16
32
R:dr
110
5,941
21
26,985
264
300
46
25
sk.
32
32
26
32
R;dr
15
1,018
5,707
41
36
sk.
28
20
24,483 10 -| 6,049|l6| —| 3,162]—|—| 33,694|26|—| 6,837
R:dr
26
1,030
9,014
sk.
16
28
10,070
16
R:dr
30
1,820
8,820
92
150
sk.
16
25
CL <
2
cn
K— O
B >
B’<S!
B 5?
o
CC
< 9
p C/3
Vi c
I _
£7 -  B. 5
R:dr
31
4,573
40
6,951
16
15
30
sk,
10,957 16
52
50
7d
. R:dr
sk.
r.
364
47
6
22,437
19
2,
1,324
7
3
128,731
40
—
549
8
3
1,395
33
7
1,531
32
—
434
44
8
4,424
13
9
164
45
7
2,060
43
11
29
16
15
24
—
2,268
22
7
‘6
40
218
16
492
24
9
172
20
—-
2,375
18
5
169,038
37
5
Westerbottens Lands-Contor i Umeå, den 30 November 1833.
G. L. AF SCHMIDT.
P. LUNDMARK.
KONGL. JKA.J.TS
BEFALLNING SH AF VANDES
UTI
^etutlanbg %än
' TILI-.
KOIGL. MAJIT
1 UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
7
schern nöttja,
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER,
1 8 3 3.
5 I.
Länets Allmänna beskaffenhet.
Uti de underdåniga Berättelser, som af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
åren 1822 och 1828, blifvit afgifne och till trycket befordrade,
är Länets vidd och indelning uppgifven, hvarföre jag, för
att icke upprepa hvad i dessa oföränderliga omständigheter redan
blifvit hos Eders Kongl. Maj:t anmäldt, i underdånighet åberopar,
hvad samma Berättelser derom innehålla.
Invånare.
Vid de för år 1882 förrättade mantalsskrifningar antecknades
folkmängden af mankönet till 20,654 och af qvinkönet 21,677, tillsammans
42,231 personer. Ibland dessa äro omkring hälften mantalsskrifna.
Folkstocken har, sedan min sista underdåniga Femårs-Berättelse,
ökat sig med 2,760 personer.
Folkets bildning har på den korta tiden af fem år icke kunnat
undergå någon stor förändring, dock synes bränvinsförtäringen vara
i märkligt aftagande. Flere måttlighetsföreningar äro äfven i Länet
ingångne.
Menigheten befinner sig för det närvarande till största delen i
fattiga omständigheter, hvartill de inträffade svåra missväxterne och
den öfverdrifna roteringen hufvudsakligast bidragit.
Derigenom att hela folkmassan blifvit försatt uti ett närmare
samband med administrationen genom municipalstyrelser i hvarje socken,
hvar grunden blifvit lagd till möjligheten för Jemtlands uppkomst
och förkofran, och hvarje upplyst och välviljande mans krafter
har derigenom uppkallats att medverka till allmänt väl.
Landsh. Femdrs-Berdttelse för Jemtlands-Ldn. 1
På detta sätt beredes en närmare kännedom om landet. Beskrifningar
äro upprättade öfver alla socknar: en kommnnication är öppnad
emellan administrationen och municipalstyrelserna, som synes böra
till ömsesidig upplysning och biträde äga rum: föremålen lör
Länsstyrelsens verksamhet blifva tillika föremål för allmännare deltagande
och fullkomnande, och under ett vänskapligt utbyte af meddelanden,
upplysningar, råd och biträden, banar sig styrelsen på
detta sätt väg till det förtroende för dess åsigter, hvarförutan den
åsyftade nyttan af de mest ändamålsenliga förslag, sällan kan tillvägabringas.
Dessa 5o Municipalstyrelser utgöra med Kongl. Hushållningssällskapet
ett organiskt helt, och genom hvarje dess ordförande äro
de i beständig brefvexling med förvaltnings utskottet. Hvarje i ekonomiskt
afseende lidande medborgare lemnäs härigenom tillfälle att framställa
sitt tillstånd och sina behof, och det är denna noggranna kännedom
af bristerna sorn synes böra föregå; ty utan en sådan kunskap
kunde botemedlen hafva skadligare följder, än sjelfva de svårigheter
man ville afhjelpa. Nämde anstalter hafva äfven haft ett
förmonligt inflytande på folkets lynne och sinnesstämning, då allmänheten
derigenom småningom lärt sig inse, att stiftelser finnas, som
oupphörligt arbeta för dess väl.
För min del anser jag dessa stiftelser såsom det verksammaste
medel att väcka och underhålla en allmän medborgerlig anda. De
bidraga både till folkets och landets förädling, som på ett utmärkt
sätt vunnits i alla de socknar i detta Län, der ordföranderne i municipal-styrelserna
varit män med kraftfull vilja och ädla afsigter.
Dessa stiftelsers nytta är också temligen allmänt erkänd. I fall ,
andra upplysta nationers exempel och längre erfarenhet icke vore
tillräcklige att ådagalägga förmånerna af municipalstyrelser, synes gagnligheten
af dem redan under deras fjortonåriga tillvarelse härstädes
vara till fullo bevist. Ingen styrelse kan omedelbart verka på
alla särskilta mindre föremål i staten. Personer måste dertill nyttjas.
I sådant afseende utgöra municipal-styrelserna föreningsband
emellan administrationen och hvarje medlem af folket; de äro armar,
genom hvilka Regeringen kan omfatta och uppehålla äfven de minsta
mest aflägsna grenar af idogheten och näringarne i ett land, och som
med det enskilta intresset sammansmälta det allmänna. De blifva
tillika för en vis och välgörande Konung förnämsta organerna att
undanrödja de svårigheter, som egennytta, sjelfsvåld eller otacksamhet
lägga i dess väg, och lemna tillfällen att hjelpa hvarje lidande
medborgare, som framställer de anspråk, hvilka kunna berättiga till
understöd af allmänna medel.
Kongl. Brefvet den 20 Februari 1742 förklarar nödvändigheten
att i hvarje socken utse och välja ett visst antal förnuftige och bepröfvade
landthushållare, som kunde råda och styrka de öfrige socknens
invånare uti det som bäst och nyttigast pröfvas: och vid 1771
års Riksdag utfärdades åter ett Kongl. Cirkulär-bref af den 9 December
om Landtbruks-sällskapers inrättande uti socknarne, hvilket
äfven uti Kongl. Kammar-Kollegii relation af år 1776 högligen
blifvit tillstyrkt.
Uti äldre författningar äro således flere föreskrifter lemnade för
dessa inrättningar i hvarje socken, hvilkas förmånliga verkningar nu
af erfarenheten blifvit bekräftade.
5 3.
Näringar.
J o r d-B r u k e t.
Denna orts hufvudnäring idkas, utan synnerliga förändringar,
på det sätt som uti de underdåniga Femårs-Berättelserna åren 1822
och 1828 finnes uppgifvet.
Elias Pehrsson i Hammerdals socken har uppfunnit ett enkelt
och icke kostsamt sått att bereda kärrjord till konstgödsel, så att
6 till 800 lass om 2 kubik alnar blott kosta 45 dagsverken, då bränsle
till berökningen finnes på stället. Han har undervisat flere elever,
som jemte honom varit sysselsatte att sprida nämde kunskap
inom alla socknar af Länet, och många socknars invånare hafva re
-
dan med beredvillighet emottagit Elias Pehrssons och hans medhjelpares
undervisning. Om denna uppfinning med kraft och omtanka
begagnas, bör den göra epok uti Jemtländska Landthushåll ningen,
emedan en mängd kärr och myror här finnas, och med tillräcklig
tillgång pä gödningsämne, kan den driftige jordbrukaren snart upphinna
stor ekonomisk förkofran.
Samma person, som gjort förenämde uppfinning, hav äfven erhållit
en utmärkt belöning af Kongl. Landtbruks Academien för sin
förtjenstfull ängsvattningsmetod, som på flere ställen redan mycket
ökat ängarnes afkastning.
Odlingar af potatis har vunnit betydlig tillväxt, och utgör nu
mera en väsendtlig del af allmogens födoämnen.
Linculturen har tilltagit, men Hampa odlas mera allmänt.
Åkerbruket och ängskötseln drifvas med berömlig flit, hvartill
municipalstyrelserna mycket bidragit genom uppmuntringar, och derigenom,
att de mest förtjente blifvit anmälde och erhållit belöningar
samt nödige låriebiträden.
Boskapsskötseln har icke uppnått den höjd, den borde hafva
hunnit. Kor äga här medelmåttig godhet och storlek. Hästarne utfordras
bäst, hvarföre de vanligen äro goda och starka.
Fären äro i allmänhet mycket förbättrade genom de schäfferier,
hvilka här blifvit, aniagde, men som likväl började något urarta,
hvarföre ett stort stamschäfferi pä den så kallade Frösön nu kommer
att anläggas.
Uti Länet finnas ig Socken-Magasin med en fond af nära 2000
tunnor, och 20,000 tunnor äro af Eders Kongl. Majit nädigst anslagne
till Distrikts-Magasin, hvaraf 15,000 tunnor redan för flere år sedan
blefvo använde till sitt ändamål, men 5,000 tunnor innestå ännu
hos Kongl. Majit och kronan och erhållas småningom af de tiondedels
af betalningar, som inflyta från Distrikts-Magasins intressenterna.
Med anledning af Eders Kongl. Majits nådiga skrifvelse af den
17 November i83a, hafva flere af munioipalstyrelsernas ordförande
och äfven andra kunnige och erfärne personer inom Länet, enligt kal
-
leise med mig sammanträdt, för att granska och bedömma de nådigst
meddelade handlingarne, angående inrättandet af Spanmåls-Magasiner,
socken- eller distrikts-vis, och förklarade deputerade enhälligt,
med lifligaste underdåniga tacksamhet för Eders Kongl. Majit»
landsfaderliga omsorger, att som Distrikts- och Socken-Magasinen redan
här i Länet vore efter deras tanke, anlagde på det mest ändamålsenliga
sätt, några andra tillägg än de som af mig hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet blifvit föreslagne, icke vore för denna
ort af behofvet påkallade.
Samma yttrande har äfven Länets Kongl. Hushållnings sällskap
genom förvaltnings utskottet tillkännagifvet. Alla ansågo af högsta
vigt, att en särskilt organisation, på sätt jag i underdånighet föreslagit,
för 3ooo tunnor af det hit hörande, men ännu hos Kongl.
Majit och kronan innestående spanmålsbeloppet, komme i verkställighet,
som har för ändamål att erhålla ett någorlunda stadgadt spanmålspris
inom denna så olika med alla andra varande provins, åtminstone
icke varierande öfver 5o procent, i stället för flere hundrade
procent, som varit den vanliga skillnaden, då missväxt inträffat.
Det är en af hvarje landtman erkänd sanning, att den mindre
bemedlade jordbrukaren försättes uti en ganska olycklig belägenhet
så väl genom missväxter, och deraf hastigt uppjagade priser, som genom
deras omedelbart derpå följande fall i goda år under allt skäligt
värde, och då derföre emot nöd, omvexlande med vanvärde å
spanmålen, begge i sina verkningar nästan lika förderfliga, fordras
hjelp, så ansågo deputerade att mitt till Eders Kongl. Majit inlemnade
underdåniga förslag, är för landtmannen och den fattigare klassen
af detta lands invånare lika angeläget att få verkstäldt, som inrättande
af Distrikts- och Socken-Magäsiner varit.
Detta Läns aflägsna läge från sjökusten gör transporten af spanmål
så dyr, att den, särdeles då foderbrist inträffar, motsvarar en
betydlig del af varans värde, hvarföre ett lager på stället, klokt disponeradt,
och öfverlemnadt till den enskilta omtankans fria disposition
under vissa förbehåll, lättligen kan förekomma både öfverdrifna
priser och spanmålens vanvärde i denna ort, der så litet äfven i
— fi
-
genia år säljes, och der den ifrågavarande fonden verkar i förening
med Distrikts- och Socken-Magasins spanmålen.
Denna ortens betydliga skogar och bördiga jordmån, våra jernkoppar-
och blyhaltiga berg, våra många sjöar, strömmar och kärr,
erbjuda lönande ämnen för flit och industri, då allmänna omtankan
hinner väckas att med mera kraft, än hitintills, omfatta alla dessa,
icke blott för Jemtlands Län, utan för hela fäderneslandet, vigtiga
föremål. Dit hör att äfven vattendragen må blifva afvägda till befordrande
af många smärre sjöars sänkning, stora fruktbara trakters
upptorkning och §trömrensningar, för att kunna flotta landets skogsprodukter
till hafvet. En betydlig vinst skulle derigenom tillskyndas
det allmänna.
Få företag torde finnas af större vigt och som säkrare med en
ringa kostnad skulle utvidga den fruktbara jorden och flerdubbla
dess produktion, än myrors uttappning och sjöars sänkning, då deras
bottnar, såsom här i allmänhet, befinnas odlingsbara; och som erfarenheten
visat, att i den mon kärr och myror blifvit utdikade, mildras
äfven klimatet, så blefve en dylik åtgärd dubbelt välgörande.
Redan år 1799 börjades med anläggandet af Wifsta skeppsvarf,
vid Indals-elfvens utlopp iij mil norr om Sundsvall samt 3| mil söder
om Hernösand.
Jemtlands skogar, på begge sidor om berörde eif, men pä ett
afstånd från hafvet af 12, i4 till 20 mil och deröfver, innehålla betydliga
förråd af furuträd, tjenlige till skeppsvirke, som styckevis i
elfven framflyta till hafsstranden under tillhjelp af lossning vid forssarne.
Detta skeppsvirke år, genom de härda safringarnes nära fogning
till hvarandra, af en täthet, som motstår förruttnelsen. I Norrlands
magra barrskogsjord behöfva furuträden 180 till 200 år för
att mogna och vinna derigenom en fasthet, som föga eftergifver den
Amerikanska eller lösare ekens.
Det vore en stor välgärning för detta land, om strömrensningar
här blefve med kraft på ett ändamålsenligt sätt fortsatte, särdeles i
Indals-elfven och dess sidogrenar. Betydliga summor erfordras för
att framkalla de statsekonomiska fördelar som denna ort en gång
kan lenina. Det vore derföre en stor national vinst om utländska
kapitaler kunde indragas. Följden deraf blefvo sannolikt att utländska
delägare slutade med att blifva Svenska medborgare.
Flera koloniseringar åro verkställde pä sätt min förra Femårsberättelse
omförmäler i Lith, Hammardahl och Offerdahl af Dalkarlar
från stora Kopparbergs Län, som genom för stark hemmansklyfning
der saknat nödig utkomst, men då deras små hemmansdelar
blifvit försålde, erhållit ett litet kapital, som, i förening med deras
arbetsförmåga och det nådigst anslagne understödet 8 tunnor korn
och 83 R:dr 16 sk. b:ko i penningar till hvarje sådan nybyggare,
någorlunda svarat emot behofvet intill dess deras hemman blifvit od»
lade och bebygde.
De fleste af dessa nybyggare arbeta med en berömvärd drift och
omtanka.
Under dessa sista fem åren hafva tillkommit 4° nybyggare, som
bebo 9/5 gärde mantal.
Ehuru bergsrörelsen icke idkas på mer ån 2:ne ställen i Länet,
är den likväl af stor vigt i de socknar, som omgifva bruken. Då
de arne bruk och andra jern- samt bly-anledningar, som i detta Län
finnas, uti sist afgifne Femårs-Berättelsen blifvit uppgifne, lärer för
mig blott återstå att i underdånighet omförmäla de förändringar,
hvilka sedermera ägt rum, och som endast röra Gustafs- och Carlbergs
kopparverk, hvilket för ett bolags räkning disponeras af öfverste
kammarjunkaren Herr Grefve Claes Lewenhaupt, och under de
sista åren betydligt vunnit i förkofran genom större reparationer,
men framför allt genom en åndamälsenligare arbets-method och starkare
drift, hvarigenom tillverkningen blifvit ökad från 118 till 246
skeppund gårkoppar.
Fabriker, bruk och andre näringar, som icke tillhöra bergsrörelsen:
Förhållandet finnes upptaget uti den sist afgifne Femårs-Berättelsen
och har icke undergått några förändringar, med undantag af
salpeter-tillverkningen, som är i årligt tilltagande. 426 plantlador
finnas för närvarande i Länet, och en enda socken, Lith, har förlidet
år tillverkat nära 3oo LU. salpeter.
— 8
Binäringar.
Jagt och djurfång lemnar vanligtvis tillfälle till afsättning utom
Länet, ehuru värdet alltid beror af tillfälliga omständigheter.
Fisket idkas för det mesta endast till husbehof, och är icke en
sadan inkomst, som indrager penningar i landet från andra orter.
Linneväfnader och linodlingen hafva genom de uppmuntringar
Eders Kongl. Maj:t i nåder lemnat, vunnit förkofran, ehuru någon
längre tid erfordras innan stora framsteg kunna påräknas.
Emellertid hafva de qvinnor, som från de flesta socknar här i
Länet varit försände till Ångermanland, för att vinna fullkomlig kännedom
och handläggning af allt hvad som fordras för linspånad, väfnad,
linplanteringen och linets upptagande, rötande samt torkande
med mera, så vida vunnits, att dessa qvinnor erhållit fullkomlig undervisning
och hafva meddelat den åt andra i hela landet, så att
kunskapen blifvit temligen allmänt spridd, och i de socknar, der
municipalstyrelserna äro verksamma, torde snart nog vara att förvänta
betydliga fabrikationer i denna väg, som kan blifva en källa
till mångas bergning.
Jemtlands vidsträckta, fruktbara och till största delen ouppodlade
jord, ger till linodling mångfaldiga och vidsträckta lägenheter.
Antalet af uppgifna väfstolar utgör 4ooi stycken.
Handeln i landet idkas förnämligast med hästar, boskap, fågel,
smör, ost, fläsk, talg och skinn samt något timmer och bjelkar, men
handeln har de sednare åren aftagit, hvad ladugårds-produkter beträffar,
i anseende till de svåra missväxterne både på säd och foder,
hvarigenom kreaturens antal betydligen måst nedsättas.
5 4-
Politisk Författning.
Kammarverk.
Inga hemman äro förfallne i ödesmål. 120 hemmansklyfningar
hafva beviljats och 107 afsöndringar af jord. Sedan
_ 9 —
Sedan erfarenheten nu hunnit bekräfta min öfvertygelse om
skadligheten af hemmansklyfning och jords afsöndring i mycket små
delar, fordrar min pligt att i underdånighet förklara, att det stadgade
minimum är allt för litet för att gifva besutenhet, särdeles i
denna provins. En mängd backstugor uppkomma på detta sätt,
hvilkas ägare icke hafva någon annan förmögenhet, än deras arbetskraft,
och om denna äfven kunde lifnära dem i goda år genom arbetsförtjenst
hos andra, så inträffar med hvarje missväxt för dem
det största elände.
Sjelfägande hemmansägare finnas och 113 arrendatorer
eller brukare af andras hemman.
Gästgifveriet' finnas 02 stycken, men endast ii posthemman,
sedan skyldigheten att föra posten upphört för de hemman, som
dertill i Herjeådalen varit anslagne, och posten der fortskaffas genom
gästgifvare-skjuts.
Afvittringen har blifvit fortsatt med den kraft, att obetydligt
nu mera återstår. Af i underdånighet bilagde sammandrag upplyses
förhållandet med afvittringsverket i Jemtland.
Stcits-biclrag : Beloppet deraf är upptaget i statistiska tabellen
för hvarje slags hemman och näring. Alla statsbidragen äro af sådan
beskaffenhet, att någon ändring deri särskilt för denna provins
icke synes vara påkallad af behofvet, med undantag af roteringen,
som i detta Län är mångdubbelt strängare än i de flesta Rikets
öfriga provinser, på sätt jag uti min förra Femårs-Berättelse i underdånighet
detaljerat.
När cirka hvar ig:de mantalsskrifven karl är soldat, då ett
medium tages för hela Riket, är hvar g:de mantalsskrifven karl
soldat uti Jemtland, och när för ett taxeringsvärde i Sverige af
823g R:dr B:ko hålles en soldat, utgöres samma prestation i Jemtland
för ett taxeringsvärde af 1278 R:dr B:ko: detta värde förhöjes
icke med mer än 27 procent, då ett medium af uppbudsförteckningarne
beräknas för 10 år och endast sådane hemman upptagits, som
frivilligt blifvit försålde mellan enskilta, hvilken förhöjning är un
Landsh.
Femårs-Berättelse för Jemtlands Län,
10
gefärligen enahanda efter de taxeringsvärden och uppbudsförteckningar,
som erhållits från de öfriga norra Länen. Deraf synes, att
uppskattningsvärdet här, i förhållande till lokala omständigheter, icke
är lägre än taxerings-värdet på andra ställen i riket.
Att grundräntan pä hemmanen i Jemtland är mindre än i de
flesta Län, är en sanning, men enär denna skillnad blifvit considererad
vid jord värdets bestämmande sä väl här som i de öfrige provinserna,
är summan som qvarstår af likartad beskaffenhet. Ett sådant
jord värde i det öfriga Sverige som håller soldat, utgör 8289
R:dr B:ko, och har uppkommit derigenom, att den behållna inkomsten
uträknats i kapital, efter det grundräntan och öfrige prestationer
för hemmanen blifvit afräknade, och på samma sätt har äfven
förfarits i Jemtland
Rusthållarnes
belägenhet i detta Län, är ännu svårare än rotehållarnes,
oaktadt det dem nådigst beviljade årliga bidraget af 1000
R:dr B:ko, emedan hemman finnas af ett tredjedels mantal med
600 R:dr taxeringsvärde, som skola hålla både häst och karl.
Sedan Länet blifvit afvittradt och kronans jord skild ifrån enskiltas,
äro hemmanens områden icke stora med undantag af några
få socknar, som blifvit afvittrade för många år sedan.
I Herjeådalen utgöres så kallade rotepeningar med 3o2 R:dr
34 sk. B:ko, hvilka äro anslagne till lön för öfversten vid Jemtlands
regemente.
O
Värdet af de i tabellen uppförda onera har blifvit taget dels
efter markegång, dels efter de från hvarje socken erhållne uppgifter.
5 5.
Polil ic ’ Förhållandet är i detta afseende alldeles lika med hvad
jag uti min förra Femårs-Berättelse i underdånighet anfört.
Antalet af skolor och undervisningsanstalter pä landet har ej
blifvit ökadt, men Länets invånare hafva uppå min proposition rnedgifvit,
att på alla ställen, der särskilt barnaundervisning icke förut
blifvit inrättad, en äldre person i hvarje kyrkorote på socknemän
-
— II —
nens bekostnad vid Frösö skola, eller genom enskilt undervisning,
får lära hvad som fordras för allmogens barn samt räkna och skrifva,
emot förbindelse att dgri sedermera undervisa ungdomen under
presterskapets vård och tillsyn, samt sålunda hastigare och fullkomligare
sprida dessa kunskaper, än som kan ske genom sockneskolor i
ett så vidsträckt land som detta, der endast Hammerdals pastorat
är större än hela Södermanland.
I sammanhang härmed torde böra nämnas att Herr Professorn,
Doktor Zetterström i Upsala genom lagligen bevittnadt testamente,
gilvit sin vackra boksamling af nära åttatusende volymer, för att
derigenom göra en början till ett bibliotek för detta Län. Efter
Professor Zetterströms död hafva nämde böcker detta år blifvit hit
transporterade, och uppsättas nu i ett bibliotekshus af sten, som
enligt testators begäran blifvit bygdt på den så kallade Frösön,,
dels för de medel Eders Kongl. Maj:t i Nåder anslagit, dels genom
sammanskott af enskilte. Fältprosten, Kyrkoherden Edvall har för
detta ändamål skänkt Femtusende Riksdaler Riksgälds.
Med fattigvården och helsovården har uppå dessa fem sista
åren icke skett några andra förändringar, än att socken-apotek
nästan öfver allt äro anskaffade och handhafvas af pålitlige personer.
Hållskjutsen är här i landet afskaffad och gästgifvare ansvara
för resandes fortkomst emot viss betalning af de öfrige hemmans
äboerne.
Till odjurens utödande äro inga andra anstalter inom Länet
vidtagne, än att landets fullmäktige den ia Oktober 1831 förklarat
sig nöjde att tingslagsvis inrätta sina jagt-kassor, med förbindelse
att skottpenningarne skola erläggas till icke mindre belopp för hvarje
utom skallgång fäldt rofdjur, än hvad Eders Kongl. Maj:t genom
Nådigt Cirkulär Bref den ig Juni i83o föreslagit, hvilket genast
blifvit satt i verkställighet, sedan Eders Kongl. Majit genom
skrifvelse den 28 December i832 i Nåder täckts fastställa detta åtagande
till efterlefnad.
J Länet finnas endast 4 krogar, nemligen uti Staden Östersund.
Sparbankar äro icke inrättade.
12
5 6.
Städ er.
Länets enda stad Östersund har obetydligt förkofrat sig uppå
dessa fern åren, och utom det att Eders Kongl. Majit i Nåder tillätit
inrättandet af ett Justitiariat, är ingen ting annat förändrådt, än att
i staden nu linnas 4yi personer, eller en tillökning af ii5 emot
hvad förra Femårs-Berättelsen utvisar.
De i underdånighet bilagde tabeller upptaga för öfrigt allt hvad
som blifvit anbefaldt.
Östersund å Lands-Kansliet den 16 Juli 1833.
M VON TÖRN E.
GEORG WINTER.
C. B. WELTZIN.
Tabell för Staden uti Jemtelands Län
.
S
S
M
o'
Jord.
af
Medelafkastning,
sedan
ut-
Underhållne
kreatur.
Uppskattadt
Stats-
Bi<
lrag.
sadet
är aldraget.
värde.
Bevillning
efter Förordning
en.
Ständige
Räntor.
Clereciets Underhåll.
p: O
s=B
B. ©
5
Skogs- och Betes-  mark.
05
c
B
K
n
w
«
C
C
(/>*•
Efter 2:dra Art.
s
33
•
Kostnad för
Stadens Sty-  relse.
Fattieföi
Diverse one-
Summa Stats-
/
CfP -  n
S-
©
Åker.
3
or.
ma Tunn-  land.
B
s
P
p
sr
V*
653
crq
K
o
3
63
3
3-
p:
Ärter. j
Potatis.
B
653
OT
Korn. •
P
3
O-
p:
cu
Arter. 1
Potatis. 1
Hästar.
Oxar.
P*
o
ost
C“
o
65
P =
Svin.
Getter.
£■?
1.3
S S-
c- *»
* o
o
Efter
Art.
§
2.
, e-
C O ”1 r
l 3* “ t
‘psS
B. °
Si'c3 ^
S'2g
crp 2-.
aq‘ j-j
hörande till
viss näring.
*7 S .
. Personer e
Oj
O
-P*
C
cn <
é.l
• p:
i
Summa.
Jordeboks
och Hera-  mantals-  Räutau.
Mantalspen-
ningar.
Kronotion-
de.
Summa.
Afrad.
rotering
Pastors.
ötaas-i-reoi-  kantens och
Kyrkobetje-  ningens.
Summa
1
SÖ^jl
•ing.
ra
&CC.
bidrag.
ÖSTERSUNDS STAD.
Hu«- och Tomter . . . . . .
91
Tid.
Tid.
Tid.
Tid.
St.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
t
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St
R:dr
sk
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr,
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
Ridr
sk.
r.
Jord ...........
Anmärkning.
I Staden finnas skattande per-  soner » .
öfver- och Underåsige samt Fat-  tige ..........
302.
169.
471.
50
75
/
180
305
2
3
2
26
i
a
9
4
50
8
104
2
3
250
O
59
100
25
1
27,090
191
28
151
38
,6
54
9
7
193
V
32
53
24
i
68
"
28
6
713
16
7
6
21
/
9
75
24
11
44
93
41
9
1
33
16
320
16
32
153
16
170
50
5
24
29
16
lil
40
1,528
10
4
Östersund i Landskontoret den 15 Juli 1833.
M. yon T Ö R N E.
F. W. JONSON.
I
. I
-
• - v , • • • t
:<i :■■■.
- •
' . .
i
jBerp Frälse hemman
Frälse Säterier . . .
köpt,
Augments hemman
Soldat
-
Krono hemman . . . . . •
Krono Nybyggen med Frihetsår
Krono Skatte hemman • • -
Dito särskilt under Bruk, Skatte
derå åboerne hafva besittningsrätt
Krono Skatte Rusthåll.
Dito
Militiae Boställen
Civila Boställen . . .
Ecclesiastika Boställen .
Skolae hemman, Skatte .
Dito Dito, Krono
Oskattlagda Torp, deraf Ryttare och
Torp, 475 st.
Backstugor . .
Skattlagde Fisken och Fiske lägenheter af
särskilta slag, som ej under något hem
mans ränta äro inbegripne, Skatte . .
Dito Krono ...
Tull Mjölqvarnar . .
Tull Sågqvarnar . .
Husbehofs Mjölqvarnar
Dito Sågqvarnar .
Stamp, oskattlagd . .
Kopparverk, oskattlagdt
Stångjernsverk och Masugn
Kronoparker och Allmänningar
Diverse personer som ej höra till viss näring
Lands- och Härads Allmänningar
Krono Skogar, Adlare Verk upplåtne
Hemmantal
TI
O:
6
Mantal.
l-1-
-*-18
X
7 ä
II?
Sn
mm a
121
Mantal.
rs 6 f s
677HII
• 3 16
71 i?
' x i a
14 s a r
3 6 16
481
7 ^
17? I
Si. ft
lr
S. n
St.
132
1801
356
5
214
5
21
1024
202
5
1
1
401
916
9
1
920 *5S
I 3 3 4
5,094
Tabell för Landet inom Jemtlands Län till Fem-irs-Berättelsen Ar1833.
Utsäde af
Medel-afkastning
sedan utsädet är afdraget.
50
M
crq
Korn.
Hafra.
i
2
&
Ärter.
~3
O
ST
50
p.
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
Potatis.
Hästar.
Osar.
0
eS
=
era
er-
ci
yr
W
>51
tio
fl
t/i
5’
Getter.
T:r
T:r
T:r
Ta-
T:r
T;r
T:r
T:r
T:r
T:r
T;r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
31
lj
5
12?
4!
-  1
30
5
‘1
16
6
26
2
26
i
5
2
2
I
6
7
17?
6
8
3
36
16
2
40
16
80
4
80
12
439!
8.3!
83
30?
201?
42
1,538?
250?
332
92?
1,209
250
33
624
222
997
39
628
5
761
15?
15I
82
17?
267?
47?
62
492
156
33
366
130
431
28
656
222
6,878
908?
945
562
4,383
777
24,073
2,724?
3,780
1,686
26,298
4,110
1,375
13,562
4,589
23,592
1,538
14,422
.1?
82
10
10
5?
45
4?
287
•30
40
16?
270
45
180
80
360
10
365
47
900
155
155
85
290
164?
3,150
465
620
255
1,740
375
50
880
300
1,950
240
900
19
530
95
95
45
180
66?
1,855
285
380
135
1,080
210
28
430
185
850
45
225
‘>3
440
115
lif)
35
240
80?
1,540
349
440
105
1,440
230
26
460
150
860
110
280
2
65
13
13
4
38
7
227?
39
52
12
228
28
4
70
18
72
10
49
28f
267
70
70?
32
218?
100?
934?
210
323
96
1,311
123
34
458
80
1,042
75
256
11
I
I
4
5?
2
3
24
1
3
2
11
1
10
1
9
1
10
31
31?
3
60
2
1
7
2
15
4
311
919
179
122?
54?
942?
109?
3,216?
237
490
1621
5,653?
303
80
3,707
911
7,119
97
6,871
0
__
-
——-
-—
——
15
90
_—
—3?
22\
13?
.
135
6
—
60
15
120
120
^—.
■
-—-
3921
10,6191
1,546?
1,633?
854?
6,682?
1,373?
37,169?
4,639?
6,533 i
2,5641
40,096?
5,860
1,667
20,863
6,706
37,525
2,203
24,888
Underhållne kreatur.
c;
►o
*3
R:dr
630
1,160
69,818
1,332,898
13,091
129,444
76,020
75,830
8,300
30,897
200.
1,900
64,633
850
8,830
2,000
900
16,670
21,733
13,382
1,170
sk.
32
16
Stats
-
Bid
Bevillning efter Förordningen.
P5
Rith
io
18
669
-
7,275
90
855
410
407
53
183
2
7
1,481
24
249
5 61
36
Efter a Art.
t s
-
R:dr sk.
246 16
85
141
682
48
1
16
17
109
— 12,801
36
i 11,313
20
10
3, 4» 5,
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
sk.
r.
R:dr
1
12
5
2
2
15
4
1
139
30
6
54
2,504
11
7
1,241
109
38
11
16
260
42
8
193
904
39
3
77
—
—
65
—•—
—
4
—
—
72
19
2
;—
—
—
2
126
6
7
33
25
9
1
33
8
36
4
43
9
6
38
5
130
32
5
43
22
4
3
26
40
1
740
32
2
16
5
5,076
21
3
1,737
32
42
40
43
47
37
32
32
o
15
R: dr
13
22
863
11
11,767
217
1,309
1,393
558
199
938
3
57
1,609
33
1
61
4
6
380
46
26
1,411
2
20,929
5
7
6
10
7
4
9
1
11
2
10
Ständige
Räntor.
B n"
■ S ö"
ZS o
m pr
rf
-
R:dr
447
7,358 27
99
707
428
474
57
148
1
9
2
2
106
1
93
340
31
21
21
29
23
42
44
24
23
21
10,287
30
R:dr
3
8
653
11,367
108
1,865
973
778:
81
Ralr
sk.
10
15,853
35
32
R:dr
2
5
136
33
11
10
99
126
19
— 1,956
20
200
133
171
16
96
2
497
17
9
92
276
3,619
24
32
44
4
36
24'
24
o>S
— c- 5
P: CT
C fa:
'
R :dr
1
2
57
965
12
79
56
43
5
36
323
39
12
36
121 —
12 —
12 —
12 —
12
O
R:dr sk.
4 12
16
85
1,637
12
R:dr i sk.
20
47
30
50
762
15
41
8
80
47
54
8
19
28
46
21
4
36
8
42
6
15
S 2" H
-• SL B o‘
e i yra
5' ?
5 n tr g
Sm T 2
m ^ra 5-
V < o
r c 2 -•
0_ pr- flj
R:dr
sk. r
15
15 41 7
1,035
16
25
R: di-
sk.
r.
ll
47
—
17
29
3
1,345
43
3
22,411
9
6
249
1
10
2,932
31
5
1,638
38
3
1,522
39
10
169
28
4
265
4
5
6
7
10
13
15
9
827
44
26
25 26 8
2
118
11
107
30
8
44
26
R:dr sk. r
1,680
33,455
7,893
32,601
92
36
—
25
26
8
449
11
6
377
21
7
3
35
—
29
Clerecie-Statens underhåll.
n
R:dr
7
15
1,575
19,275
150
3,200
1,600'—
560 j
100 —
sk.
43,034
41
432
46
Ralr
1
4
225
100
33
71
27,123
47
5,530
38
800
350
180
18
1
7,146
R:dr
1
62
1,595
9
195
72
47
5
24
ra
n
<
g
R:dr
9
20
1,862
26,400
195
4,195
2,022
787
123
432
1,988
100
33
24
24
30
32
46
16
71 24
R:dr
2
5
296
5,448
47
429
250
292
43
112
7
6
40
32
36
24
36
36,258
6,914(40
R:dr
4
11
573
12,559
101
911
532
15
R:dr
8
21
1,033
16,069
182
1,647
965
1,119
166
403
2
26
8
14,711
15
21,652
26
R:dr
13
30
1,499
24,800
261
2,379
1,395
1,169
207
236
4
6
36
27
19
17
42
24
10 i
14 45
697
27
102
10
40
01
c
5
R:dr
28
67
3,376
58,876
592
5,367
3,143
2,580
.418
751
9
48
726
27
102
40
10
C/i
c
R:dr
63
127
,128
9
152,910
1,254
21,699
8,197
5,449
910
1,955
30
119
3,596
2
151
13
172
4
6
599
105
476
1,962,
6
32,842
15
76,121
208,944^24
5
10
9
5
1 i
7 j
u!
10
6
5
8
11
11
1
7
10
5
II
Östersund i Lands-Contoret den 20 Juli 1833.
M. VON T Ö R N E.
F. W. JONSON.
. <
Summarisk uppgift öfver hvad vid Afvittringen i Jemtland ifrån dess början år 1821 till och med 1882 års slut blifvit tillgjordt.
Sockn
Ä
ra
§
JJ
7r
-
— a:
Ef-C —
r> 3
i Ig
» o s
B 5-i
o-S _
5-’ £:
ra <— *
po 2-
F?1
Afvittradc ägorymder
i <liiglig mark.
Tunnland.
kpl.
Oafvittrade men afmätte,
Ägorymder i
duglig mark.
Tunnland.
kjil.
Ragunda .
VQ240
624
161 - ?
2 16
V42 7
nni 6 33
5 6 16
139,090
3
11,593
28
624
Forss .
25 23
240
10
7 2
9163
1 *42 5 9
7 20
34,158
22
34,574
22
^240
Masjö .
14 —
*19
1 9
519
46,460
18
7 2
36
2 4
Hällesjö .
1417
651
7 2
1 5
7?s
52,217
25
28,700
26
Stugun
Q35
511
3
6,1,
56,204
30
^4 »
48
8
*
Räfsund .
43»
18Å
3/5
21-2-9-
120
108,580
8
Sundsjö
25|
13t4»
144
9 41
t 54>
60,892
19
^154
'
Bräcke
172»
48
4JL
4_61
144
8i?l
144
„
86,933
4
la
jC
Bodsjö
18»
523
35
66-7-
72
71,704
27
24
3 6
Brunflo
73»
32g
39»9
11
1 5
ll2
44,807
7
—1
Lockne
73?
31/,
4 7
3435
7 1
33,342
13
a 3
?2
—
Marieby .
141
8Ä
1
4
81
1
3
—
6,896
13
—
Näs . .
42?
21 -9-7-  432
\ 71 {
99137
144
47
1?
x 3
22,233
8
6
X 108*
48
Lith . .
831
oc 19
O032
10---  14 4
4511
Q 1 7
4 8
142,327
31
—
Kyrkås
161
51?
18
l-1-  * 12
629
56
1
3
1
3
22,847
15
.
—
Häggenås .
35ä95
13 »-
16
C203
611
16
0405
°576
191
4
Q 1
T1
90,045
16
Fölinge
3
4*
204,574
18
5 76
^18
Hammardal
83*
30 25
OXJS6ä
n 779
Q712 3 1
2160
41
6
339,409
19
1440
Ström
3BII
441405
1728
n 154
1911
22,743
18
535,340
10
1728
Offerdal .
Allsen
69|
571
32,?,
9 83
3511
2
3-
121,324
62,834
24
17
2 16
6
29/4
3211
4|- J
72
1
—
Mattmar .
Sunne
2 6-5_
12
50—
1233
26H
2 3
125!
315!
3
25,177
21,789
21
11
36
42 3
4
11
24
Frösön
55»
26‘i9
216
91
36 11
°°2l6
1
18,339
22
5
Hallen
52»
267‘
54
30!?!
4 11
lös
60,302
8
' “
Norderön
19»
11«5
72
4 2 5
72
131
10,590
3
Marby
19»
IO5 *
24
1
Ull
11
*8
19,733
16
Rödön
Näskott .
60
23
28H
18
II»3
*»52
41
9
2 9
36
331
lizi
72
3
29,331
15,862
4
1Å
1
8
26
—
Aspås . .
28
12 5
5
8
i2|i
7 2
1?
41,015
25
—•
Åhs
«å
90 »5
108
n
24-1-
108
5
6
20,395
5
—
Oriken
99
411
451
0
4 65 ,
63,020
23
__
72,
* ‘
Myssjö
551
21 n
11
0929
7 5
57
38,270
\ 4
72
Hackås
441»
2633!
4 103
144
281
1A
.
48,974
12
* ’
Berg . .
31!
5 5
364!
139,801
24
3 6
K" 1 Av Pn ; AC
14
4-5
1
42
33,263
4
Ev-lOtSlO •
I2
z
*s
' -
Rätan . .
26t‘5
7 73
4 163
216
031
n
168,082
12
' 108
7 2
Undersåker
261
8'-7-
18
27.
litz
, 72
25
74,735
12
_____
2 4
12
Mörsill
12
*a 3
S23
42,187
24
4 8
48
Kall . .
3134
H1V4
1 1
12//4
144
23
72
88,970
20
12
Åhre . .
4311
141
125
»5,’A
11
253,545
2
144
12
Summa
1629l||
705/gg
122U»
828|S| |
20|U
35-»-
48
2,192,395
5
1,400,833
8
Total-Summa af bada
afvittrade och oafvittrade
ägorymder i duglig
mark.
Tunnland. kpl.
Anteckningar.
150,683
68.733
46,460
80,918
56,204
108,580
60,892
86,933
71,704
44,807
33,342
6,896
22,233
142,327
22,847
90,045
204,574
339,409
558,083
121,324
62,834
25,177
21,789
18,339
60,302
10,590
19.733
29,331
15,862
41,015
20,395
63,020
38,270
48,974
139,801
33,263
168,082
74,735
42,187
88,970
253,545
31
12
18
19
30
8
19
4
27
7
13
13
8
31
15
16
18
19
30
21
17
21
11
22
8
3
16
26
25
5
23
4
12
24
4
12
12
24
20
2
\Gamla, till största delen före detta afvittradc hen
y
Afslutadt.
-Förmedlas innevarande ar.
I denna socken verkställas i år de förändringar Kongl. Majlis Nådiga Resolution föreskrifver.
Oklandrad socknc-delning; och regleras derstädes i år dc gränser, som ansetts tvistiga.
Dito dito; och vcrkslällcs i ar några återstående skiftesläggningar emellan nybyggarne.
Under delning.
Till fullo mätt, och med några få undantag afvitiradt.
fGammalt mätt och ä nyo undersökt; dock finnas i förestående ägosumma 134,661 Tunni. 29 kpl. inbegripet, som
f i832 i Frostviken blifvit afmätte.
Afslutadt. Den Kronan bchallne marken undersökes i år till anläggning af Nybyggen och indelning af Fäbodc-lottcr.
Afslutadt.
Dito.
> Komma att förmedlas, sedan klagomålen blifvit afgjord*.
Den Kronan bchallne marken, ej tjenlig till fyllnadsord, bär blifvit indelt i lämpliga Fäbodc-lottcr, och komma
de bristande hemman, att innevarande år förmedlas.
1 FY,
Förmedlas innevarande år.
Afslutadt.
Förmedlas, sedan klagomålen blifvit afgjorda.
r Den Kronan behåll ne marken 93,049 Tunni. 18 kpl. ej tjenlig till fyllnadsjord, använda* på sätt 10 § i K- M.
^ Nåd. Afv. St. föreskrifver, och komma de bristande hemman, att efter afgjordä klagomålen förmedlas.
^Afslutadt; hvarvid 16,486 Tunni. 9 kpl. blifvit Kronan behållna, som användas i enlighet med 10 § i Kongl. Majits
^ Nådiga Afv. Stadgan.
Förmedlas innevarande sommar.
Afslutadt; och användas den Kronan bchallne marken 2,o63 Tunni. 10 kpl. på sätt 10 § i K. M. Nåd. Afv. St. föreskrifver.
Gammal afmätning.
Äldre och nyare mätningar; och torde cj något återstå alt affattas.
Afslutadt.
Kommer efter all sonnolikhet att undergå ny afvittring.
Under delning. Graderingen är verkställd.
Under delning, som troligt slutas innevarande år.
\593,2281 13
Riktigheten häraf bestyrker
Åkeräng den 22 Mai 1833.
A. PENTZ.
BeF^LLN INGSH«4FP*^tNDES
UTI
NORRBOTTENS LÄN
Till
KONGL. MAJ: T
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅR S-B ERÄTTELSE,
FÖR aREN 1827y 1828y I828y 1880 och 1851.
■ 11 I" M '■ '  #
S€<ÖClX?l!<©fl Jö,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Inför Eders Kongl. Maj:t åligger det mig nu i underdånighet afgifva he_
lättelse om Norrbottens Läns tillstånd i Oeconomiskt och Statistiskt afseende
för de sistförflulne feni åren, eller ifrån och med år 1S27 lill och med
iS3i. Enär den beskrifning, sig slutande med år 1826, sorn jag under
den 4;de Augusti 182S hade Nåden öfverlemna, utförligt innefattar Länets
allmänna Beskaffenhet, Innevånarnes bildning, seder och lefnadssätt, Jordbrukets
och öfriga näringars förhållande, Beskattningens hufvudgrunder och
belopp samt de för allmän välfärd och säkerhet varande inrättningar, torde
mig tillåtas, att, vid genomgåendet af de rubriker, som vid denna berättelses
författande böra iakttagas, hufvudsakligen hänvisa till samma Beskrifning
och jemte öfverlemnande af de härtill hörande, fullständigt upprättade
Tabeller, egentligen vidröra de grenar som, förmedelst inträffade
förhållanden under tidens lopp, förändringar undergått.
Under de år nyssnämnde beskrifning upptager, var Länet oafbrutet
i åtnjutande af goda skördar, Folkmängden tillväxte ostörd, Jordbruket samt
öfriga näringar voro i jemt tilltagande, och man ansåg sig kunna hoppas,
att, om ett dylikt lyckligt förhållande fortfarande fått ega rum, delta Län,
hvars innevånare i allmänhet voro välmående samt idoge och sparsamme,
skulle inom kort icke blott hinna till elt välstånd, som satte det i bredd
med Söderns bättre lottade orter och gjorde det oberoende af en eller annan
mindre gynnande skörd, utan äfven genom större företag i odlingsoch
utdiknings-vägen kunna förminska och såmedelst blifva fredadt frän de
frostskador, för hvilka denna ort, mer än någon annan, så ofta tillförene
varit utsatt; men dessa förhoppningar tillintetgjordes allt för hastigt. Redan
1829 började åter på en del ställen erfaras köldens verkningar på grödan,
hvilken i allmänhet blef mindre gifvande och för mängden otillräckelig,
hvarföre de äldre förlager måste lillitas, och i83o och iS3i inträdde
4
missväxter, som fordrade Statens mellankomst med undsättningar, så
framt nöden till sin höjd ej skulle urarta. Dessa olyckor hafva lagt hinder
för folkmängdens tillökning, genom till ovanlig myckenhet företagne
utflyttningar åt Norige och södra provinserna, nedstämt lynnet för jorbruket
samt medfört ett aftynande i handeln och de flesta näringarne; och då
i följd häraf Länets förbättrande i de delar, der Innevånarnes ansträngning
eller kostnader å deras sida erfordrats, måst tillbakaslå, samt Innebyggarnes
uppehälle icke ensamt måste afses, utan till största delen söka beredas
genom allmänna och enskildta understöd, är jag ty värr för närvarande
utur tillfälle, att framställa en sådan tillväxt och förkofran i Länets ställning,
som, om det varit skonadt från berörde olyckor, jäg säkert fått tillfredsställelsen
anmäla.
1:0 Länets allmänna beskaffenhet.
Härom får jag helt och hållet åberopa min år 1828 afgifnå underdåniga
berättelse.
2:0 Innevånare.
Folkmängden år 1826 utgjorde inom Kustlandet enligt mantälslängderne
34,872 och inom Lappmarkerne, der mantalsskrifningar icke hållas,
och der grunden för dess bestämmande måste hämtas från antecknirigarne
i och för Qvinqvennie-Tabellen, omkring 4,2^°> summa 38,602 personer.
Folkmängden i83r uppgick deremot inom kustlandet till 37,936, hvaraf
voro Mantalsskrifne af mankön 8,991, af qvinnkön 9,840, och mantalsfrie
af mankön 9,118 och af qvinnkön 9,987, samt inom Lappmarken till 4,700,
summa 42,636 personer. Länets folkstock har således under dessa fern åren
ökats med 4>o34 personer, och då denna tillökning är vida större, än
den, som under de der förut gangne fem åren egde rum, oaktadt utflyttningarne,
på sätt jag här ofvan anmärkt, de tvänne sednare åren till mer än
vanlig höjd stigit, synes häraf huru betydligt de föddas antal öfvergått de
dödas och huru ansenligt folknummern här i Länet skolat tillväxa, derest
Försynen, som bevarat orten från härjande sjukdomar, hade äfven skonat
den från förberörde missväxter.
Folkets seder, som i allmänhet äro oförderfvade, hafva snarare förbättrats,
än försämrats af de flere på hvarandra följde missväxtåren. Väl
5
hafva tiggerier under vissa perioder, då nöden varit strängast, funnits emot
vanan till betydlig mängd ega rum; men då sådane ej äro enlige med
Nordboens lynne, föreser jag, att, så snart landet hugnäs med goda skördar
och jordbruk ocb näringar återfå sin förra gång, denna osed å ny o
skall försvinna och till sin vanliga obetydlighet återgå. Förbättringen, sorn
Jag bär ofvan velat anmärka, bar förnämligast föra nied ts från ett aftagande
nänvinssupande. Genom de bränvinsbrännings-förbud, sorn under de sednare
åren oftast egt rum, bar tillgången å bränvin varit ringa ocb priset
derå högt. Härigenom bar fylleriet blifvit mera sällsynt, ocb då denna
last är vanligen roten till eller grundlägger de öfriga, så bar raan jemte
densammas förminskning jemväl funnit brotten i allmänhet icke förökas.
Välmågan bos folket är deremot i märkbart aftagande,. ocb om än
gynnande skördar återkomma, torde en längre tid erfordras, innan de nu
iråkade skuldsättningarne till Staten ocb enskilde kunna afbördas samt välståndet
kan binna till den punkt, hvarpå det före 1820) stod.
Dagsverksprisen hafva af de felslagne skördarne ansenligt nedsatts..
Bonden, som i allt nödgats hushålla, bar måst inskränka tjenstebjonens antal
och dessa i förening med Inhyses- ocb Backstuguhjon, hvilka skola
hämta sitt uppehälle af arbetsförljenster, hafva i saknad af dessa, som öfverallt
indragits, hellre arbetat för hvad som helst, än Jidit nöd, hvadan
berörde pris, som 182G utgjorde för bäst och karl, sommartiden 1 R:dr
16 sk. och vintertiden 36 å 4° s^-> för ett karldagsverke sommartiden 36
ä 4o sk. och vintertiden 16 å 20 sk., samt för ett qvinnsdagsverke sommartiden
24 sk. och vintertiden 12 sk. allt Banco på egen kost, nu gått
tillbaka 33^ å 5o procent och någon gång deröfver.
3:o Näringar..
Jordbruk: Detta utgör kustlandets hufvudnäring, och ehuru odlaren,
genom förut anmärkte missväxter, de sednare åren skördat ingen eller föga
lön för sin å åkern nedlagde möda och kostnad, underlåtes likväl icke
försök alt göras till densammas »pphjelpande och jordbruket, sorn numera
skötes med förbättrad redskap, är alltså,, fast småningom, i tilltagande. I
Piteå och Luleå Socknar börjar Rågsädet mera allmänt alt begagnas, men
i öfriga Socknar fortfar bruket att nyttja åkern nästan endast uli ensädc
med Korn. Po la toes-od lingen vinner öfver allt med hvarje år mera framgång,
hvaremot sådant murken föga hvad angår Lin- eller ilamp-odlinge
6
samt rotfrukter. Der laga Skiften hunnit verkställas, hafva de på jordbruket
visat fördelaktig verkan, och sedan Länets äfvittrande, sorn oafbrutet
fortgår, nu mera uti ålskillige socknar till stor del framskridit, möler i det
afseendet mindre hinder för dylika skiftens företagande; dock som få Byar
för närvarande finnas i den lyckliga ställning, att de kunna bekosta laga
skiften, måste i det hela med dem anstå, intill dess landet framdeles
möjligen kan förkofra sig.
Boskapsskötsel: Icke blott inom kustlandet, utan äfven bland Nybyggarne
inom Lappmarken, utgör Boskapsskötseln en näringsgren af i det
närmaste lika väsendtlighet med jordbruket, och ehuru allmogens håg och
försök att förbättra ängarne, samt att i allt föröka fodertillgången, märkbart
visar sig, har likväl föga tillfredsställelse deraf erfarits under de Irenne
sednare åren, då missväxten på boskapsfoder blifvit med hvarje ur
kännbarare. — Ladugårdarne hafva alltså måst betydligt nedsättas och dea
afkastning, deraf i annat fall kunnat påräknas, har följaktligen ansenligt
förminskats, så att, då, enligt sista Fernårs-Berällelsen, årliga försäljningen
af smör utom landet upptogs till omkring, 3o,ooo Lispund, knappast mer
än 20,000 Lispund under hvarje af de trenne sednare åren kunna antagas
såsom afyltrade. Sjukdomar bland boskapen hafva dock under liden icke
försports, och denna näringsgren, som för Länet är bäst passande, upplifvas
lätt åter, blott ett godt år inträffar, och skall säkert hädanefter, då
jordbruket härstädes är och blifver mera äfventyrlig!, i förökad scala omfattas
och tilltaga.
Rehn-skötseln är Lappallmogens lmfvudnäring, och fastän Rofdjuren
tidtals åstadkommit större förstörelser bland en del Rehnlijordar, kan dock
denna näring antagas hafva under de fem nu ifrågavarande åren oförändrad
bibehållit sig.
Skogar: Dessa äro invid hafskusten och de mera bebodde trakterna
mycket medtagne, hvaremot inåt Landet tillgången derå är ymnig. De
hafva likvist icke de sednare åren blifvit mycket anlitade till Skeppsbyggerier,
emedan ganska få fartyg derunder, emot hvad tillförene vanligt varit,
blifvit byggde. Såsom en vedsparande uppfinning torde förtjena nämnas,
de af allmogen i Calix Fögderi i synnerhet, nu mera inrättade spisar
med eldrör, hvilka erfordra vida mindre ved, än de förut nyttjade
spisarne för rummens uppvärmning, och dessutom på samma gång de uppvärma
muren, lemna dem, som vilja förrätta arbete i rummen, nödigt
ljus.
7
Bergsrörelse: Denna handtering, som synes vara ämnad till Länets
oecononiiska stöd, enär Orten erbjuder allt hvad för en större rörelse tarfvas
kan af malm, kohl och betjening, är visserligen i tilltagande, fast icke
till den höjd, som man vid förra Berättelsens aflemnande trodde sig förese,
och hvilket desto lättare kunnat ega rum, som de Länet öfvergångne
missväxter nedsatt dagsverksprisen och gjort Innevånarnes behof af arbets*
förtjensler större, hvadan Bruksegare varit i tillfälle till öfverflöd emot billige
pris erhålla kohl och betjening af allmogen. Under tiden är en Masugn
vid Afvaforss uppförd och en Slångjerns-Hammare vid Hvitåforss under
byggnad, hvarjemte år i83o på den så kallade Ristjälns-skogen inom
Piteå Socken upptäcktes ett betydligt fält af i dagen på flere ställen framskjutande
jernmalm, lill någon del af god beskaffenhet, men lill större delen
mager. Ett Bolag bildades väl för denna grufvas bearbetande, men
då malmens afsättning till en början ej gick efter önskan, har den ifver
till företagets fullbordande, som första året var rådande, saktat sig, och den
masugn, hvilken Bolaget fått tillstånd anlägga, ännu icke blifvit påbörjad.
Årliga tillverkningen vid Länets i gång varande sju stångjernsverk kan antagas
till 3 å 4,00° Skeppund smide och vid Masugnarne lill 6 å 7,000
Skeppund Tackjern, hvarmed omkring 3oo personer äro sysselsatte.
4:o Fabriker, Bruks- och öfrige Näringar, hvilka icke höra till Bergsrörelsen.
Sågverk: Antalet af de inom Länet befintlige finbladige sågverk år,
sedan sista Berättelsens afgifvande, oförändradt, och ehuru Skogarne, särdeles
183 1, skadades betydligt af skogseldar, och närmast verken äro mycket
ålitade, kunna de likväl anses tillräcklige för att ännu en längre tid betrygga
de flesta sågarne för skogsbrist. Sågverksrörelsen sj-nes dock mera
vara i af- än tilltagande, och medellillverkningen kan under sednare åren
icke antagas högre, än till 26 å 27,000 Tolfler Bräder, i enkel sju alnars
beräkning.
Skeppsbyggeri: Under sista cpinqveminna har denna näringsgren
rönt någon mera liflighet, än åren förut, men kan hvarken jemföras med
hvad den i fordna lider varit, ej elle-, i anseende till Handels-Sjöfartens
aftynande och den nu varande ringa tillgången på Ijenligt vilke, för framtiden
såsom någon säker inkomstkälla påräknas.
Det enda Glasbruk, aom i Länet finnes, fortsätter sin rörelse oförän
-
«
8
dradt, och behållningen af dess tillverkningar anmärkes till ett belopp af
9 å 10,000 R:dr Banko årligen.
Binäringar: Såsom anmärkningsvärd! må nämnas, att sedan år 1829,
då missväxterne på säd och hö togo sin början, både Jagten och Fisket
årligen blifvit sämre. Fogeln har under de trenne sednare åren varit nästan
osynlig och det är således endast genom fångsten af skadedjur, hvilka
egentligen funnits inom Lappmarkerne, som Jagten dessa år gifvit någon
inkomst. Laxfisket, hvilket synnerligast för Innevånarne inom Finska
Socknarne utgör ett betydande näringsfång, upptogs i förra Berättelsen
gifva en årlig afkastning af omkring i,3oo Tunnor salt Lax, men kan
för de 1111 ifrågavarande åren icke uppgifvas till mer än 8 å 900 Tunnor.
Af Strömming, som lika med Laxen på andra orterne föryttrats, har också
fångsten varit mindre.
Tjärubränningen, sorn med skäl kan anses för den minst lönande
och som de föregående goda åren varit i aftagande, har, då brist på arbetsförtjenster
och födoämnen inträdt, åter tilltagit så, alt år 1801 tillverkningen
af tjära uppgick till vid pass 20,000 tunnor.
Salpeter-tillverkningen_, hvilken i alla afseenden är passande för
denna ort, har väl icke sträckt sig utom Luleå Fögderi, hvarest den likvist
är i betydligt tilltagande och inom korrt tid säkert skall gifva dess Innevånare
en större årlig inkomst, men all anledning är att den också snart af
Calix Fögderis Innevånare påbegynnes.
En inom detta Län förut obegagnad näring, nemligen Pottaske-tillverkningen,
uppkom år 1829 inom NederCalix Socken genom en från södra
delen af Österbotten dit anländ, i Potlaske-beredningen kunnig person
och spridde sig med det samma till NederTorneå och Carl Gustafs Socknar.
Nämnde år tillverkades och exporterades derifrån ungefärligen endast
200 Lispund Calcinerad pottaska, men år 1831 uppgick afsändningen
nära till 4°°° lispund, och denna näringsgren, som synnerligast inom Calix
är i starkt tilltagande och der, under berörde år, beredt en mängd fattiga
Innebyggare nödig bergning, torde äfven af Innevånarne i Länets öfrige
Socknar snart med nit omfattas, och således komma, att här i orten
utgöra en vigtig binäring.
Angående allmogens bandel och öfriga Binäringar får jag underdånigst
åberopa förra Fem års-Berättelsen.
Åtgärder till beredande af ytterligare beqvämligheter i land- och vatten
-
9
lep-communicationerne hafva, af förut anmärkte orsaker, icke kunnat under
sednare arén vidtagas, hvaremot den i förra Berättelsen omnämnde nya
Kyrkan i Bodens by för Luleå öfra .-Forsa »ding, hvilken ,år 1827 påbegvntes,
blef år 1831 fniibordad, äfvensom under liden lill stor lättnad för Länets
Innevånare, i afseende på brefbäringsskyldigheten och tili lika stor förmon
för brefvens säkra och skyndsamma framkomst, Postgångar på Statens bekostnad
blifvit inrättade emelian Haparanda och Pajala Kapell, emellan
NederCalix och Gellivare Lappmark samt emellan Luleå och Jockmocks
Lappmark.
5:o Politisk Fö/fattning.
Kammarverk. Under den tid denna berättelse innefattar, bar, genom
i Skatt ingångne hemman, skattdragande hemmantalet blifvit förökadt med
3«Hl mantal, hvaremot dels genom förmedlingar, dels ock derigenom, att
i skatt ingångne hemman å nyo erhållit förlängning i frihetstiden, derifrån
afgått mantal, så att rätta tillökningen i inkomsten af jordegendom,
som Staten under berörde tid erhållit, således utgör Räntan af 14fs5
tal Ki ono och Frälse. Under samma lid hafva med Eders Kongl. iYhijtts
Befullningshafvandes tillstånd blifvit till inrättning beviljade emot bestämde
frihetsår, inom kustlandet 146 Nybyggen och 5 Torp samt inom Lappmarkerne
66 Nybyggen, hvarförutan inom kustlandet irp och inom Lapprnarkerne
263 särskilde odlingslägenheter blifvit upplåtne att begagnas,
dels under hemman emot särskild skatt elter utsatte frihetsår, dels ock till.
förmering af Kronohemman och Nybyggen, der lägenheterne vid skeende
afvittring icke varda på annat sätt disponerade, hvilket allt torde visa jordbrukets
märkeliga tillväxt. Heinmansklyfningar fortgå till Länets förmån,
och inom kustlandet har hvarken hemman eller nybyggen råkat i ödesmål,
men inom Lappmarken hafva tvä 11 ne FrälseNvbyggen deremot blifvit öde,
emedan de, utsynte på 1790-talet, då bergsrörelsen inom Länet hufvudsakligen
var i en mans ego, egentligen intagits mera för Skogsviddernes skull,
än med afseende på åker och ängs tillfällen, och derföre nu mera öfvorgifvits
af inuehafvarne, såsom derunder saknande ali odlingsbar mark.
Statsbidrag. Uti Statistiska Tabellen är beloppet deraf för hvarje
slags hemman och näring upptaget, och då någon förändring i de föihåi
2
-
10
landen och uppgifter, som uti 1828 ars Berättelse blifvit anmärkte, icke
inträffat, vågar jag i dessa delar densamma underdånigst åberopa.
Politie. Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af år 1817, rörande
Kyrkoråd och Sockenstämmor med mera, har hittills visat sig vara ti 11-  fyllestgörande för ordningens och sedlighetens bibehållande, hvadan särskilte
allmänna anstalter i det afseendet under tiden icke erfordrats. Gäslgifvarne
äro berättigade till bränvinsminutering, men i öfrigt finnas å Landet
icke några tillåtna krogar. Sparbanker och Socken-Magaziner hafva intill
denna tid ej blifvit inrättade, men sedan Länet de Irenne sednare åren
fortfarande lidit af missväxter, höras tänkesätten i afseende på de sistnämnde
vara förändrade hos Innevånarne, som alltså snart nog torde kunna
förmås, att gå i författning om bildande af dylika Magaziner.
Helsö vården, Fattigförsörjningen och Skjutsordningen administreras efter
gällande Författningar. Smittosamma sjukdomar, som ulbredt sig öfver
någon vidsträckt del af Länet, hafva under ifrågavarande tid ej egt rum,
och de inom Länet boende fyra Läkarne lemna, hvar inom sitt district,
oförtrutet biträde vid påkommande sjukdomstillfällen. Vaccinateurer äro
uti alla Socknar tillsatte, hvilka försvarligt fullgöra sina åligganden. Under
tiden har äfven en DjurLäkare blifvit för Länet antagen. Särdeles de Irenne
sednare åren, liar fattigförsörjningen blifvit tryckande, och bidragen härtill,
sorn i alla Socknar måst förökas, hafva uti en del nära fördubblats emot
hvad de tillförene uppgått.
Rofdjur hafva dessa år, såsom förut, varit sällsynte inom kustlandet,
hvaremot inom Lappmarkerne vargarnes antal betydligt förökats, härrörande
deraf, att under vintrarne ringa snö fallit, derigenom jagten efter dem
förhindrats. Allmänna anstalters vidtagande till dessa odjurs fångande kunna
likväl inom de vidsträckta Lappmarkerne icke ifrågakomma, och äro desto
mindre af nöden, som Lappen, blott» gynnande snövintrar åter inträda,
utan synnerlig svårighet dem fångar och till mängden förminskar.
6:0 Städer.
Piteå och Luleå Städer, som år 183 r hade en folkmängd, den förre
af Ettusende Etthundrade fyratioåtta och den sednare af Ettusende Sextiosju
personer, grunda sitt bestånd på handel, sjöfart, handtverkerier, fiske
samt jordbruk med Boskapsskötsel. Enär, såsom förut anmärkt är, fortfarande
missväxter å säd och hö de Irenne sednare åren inträffat samt fisket
II
derunder jemväl varit mindre gynnande, hafva dessa sistnämnde tvenne
näringsgrenar berörde år kunnat Innevånarne ringa afkastning för deras,
uppehälle, oclr då handeln, hvilken på inrikes orter drifves med Landets
produeter, deraf tillgångarne, med undantag af tjära och trädvaror, förminskats,
följaktligen varit mindre liflig, sjufarten, i anledning häraf, också inskränkts
samt handtverkerierne vid sådane förhållanden äfven föga anlitats,
följer af detta allt, att någon förkofran i bemälte Innevånares näringar under
sista Qvinqvennium ej kan hafva inträdt, ulan måste ty värr ett småningom
aftynande deruti i stället uppgifvas. Detta oaktadt bibehålies i allmänhet
välmågan hos Handlanderne, hvaraf en del, synnerligast inom Luleå,
äro förmögne, hvaremot öfrige Borgersmän och Innevånare med få undantag
finnas mindre behållne, samt mångå uti högst torftiga omständigheter;
och försörjas de fattiga, hvilkas antal i sednare tider betydligt ökats,
genom dels contanta understöd af vissa dertill anslagne medel, äfvensom
särskildte sammanskott, dels ock genom indelande på så kallad fattigrota.
För öfverförandet af landets produeter till Stockholm, dit sjöfarten
nu mera nästan endast idkas, och återhämtande af de varor, som för orten
behöfvas och finna afsättning, egde berörde Städer år 1831, allenast fyra
fartyg hvardera; och hafva under de år denna Berättelse innefattar,
Städernas Handlande inom Länet låtit bygga åtta fartyg, hvilka de på andra
Inrikes orter afyltrat. Årliga inkomsterne, sorn desse städer påräkna,
såsom af Tolag, Hamn- och Våg-penningar med mera, uppgå sammanlagde
till omkring Femhundrade Trettio R:dr Banco.
De Skolor, sorn i förra berättelsen äro beskrifne, nemligen en Trivial-Skola
i Piteå och en lägre Apologist-Skola i Luleå, hafva de sednare
åren icke undergått förändring i något afseende, och af en i hvarje Stad
boende Läkare, besörjes sjukvården derstädes. Det i Piteå inrättade Lazarett
har under liden blifvit utvidgadt och synts hitintills motsvara det dermed
åsyftade ändamålet.
Haparanda Stadj för hvilken grundläggningsbref utfärdades redan år
1812, har icke eller under nu förflutne år vunnit minsta framgång. Endast
tvänne fattiga fiskare äro der bosatte och all förmodan om denna anläggnings
begagnande för framtiden är nu mera försvunnen, sedan år 1828,
i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse, ett hemman af Ett tredjedels
mantals skatt blifvit i Haparanda By inköpt för Statens medel emot
ersättning af köpesumman i den mån gårdstomter blifva inlöste, lill utrymme
lör den Köping, som vid nämnde By är vorden år 1821 till inrät
-
12
tande i Nåder beviljad. Berörde Haparanda Köping finnes deremot vara
i starkt tilltagande och lofvar för öfra delen af detta Län blifva en vigtig
och gynnande Handelsplats. Antalet af mantalsskrifne personer deitLädes
uppgick år 183r till 127, och Aderton gårdstomter äro redan inköpUj och
bebygde. De handlande, sorn der nedsatt sig, äro välmående, några förmögne,
och öfverföra till Stockholm med tillräckelig mängd egna fartyg,
de produeter Innevånarne i Socknarne deromkring hafva att afsätta, samt
återhämta hvad dessa af spannemål och förnödenhetsvaror deremot behöfva.
Ett väl forsed t Apothek är i Köpingen inrättad!; och ProvincialLä karen
för Länets norra district är der äfven boende, hvarjemte den Apologistskola
med Irenne Lärare, sorn i Nåder blifvit bifallen till anläggning derstädes,
nu mera är under fullbordan, hvilken af ortens Innevånare efterlängtade
inrättning gifver dem bästa hopp för undervisningens framtida
befrämjande.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormägtigste Al lernåd igste Konung!
Eders Kongl. Majrts
Piteå, den 3o September 1833.
Underdånigste, Tropiigtigste
Tjenare och Undersåte
CAHL SPARRE.
J. G. Rosenlindt. P. R. Ferlin.
Piteå Stad:
Hus och Tomter
Jord
Luleå Stad:
Hus och Tomter
Jord
Tabell för Städerne inom Norrbottens Län.
^ 13-
3 G
cn?
p
T' **
ct
P*~
o
o
3“
St..
<47
Summa 147
Summa
>0
rid.
196
196
180
180
1 20
i 20
Haparanda Köping
Jord.
>■
CJQ
Tiel.
6 82
68 2
:n
S«r*
o
09
O
o
W
3
p
3-
Tld.
T,522
1,522
C/J
C
5
2
p
H
3
p
S
~fidr~‘
2,
400
2,400
Utsäde af
Tr.
Tr.
o
o
“3
Tr.
Tr.
r 10
Ilo! —l
w
B
5.
Tr.
Tr.
Tr.
18
Ts
Medelafkastning sedan utsädet
är afdraget.
a
<
Tr.
&
aä
Tr.
l
£>
?
Tr.
Tr.
55o
601 55
£
7
3
8Rr
69.3
1
1,6 r o
867I ö231 i,6ro|
8 I30| 1
1
8 1 5o
Tr.
re
Tr.
a
p
Tr.
[ 26
26
21.
7°l
64
660
64j 660
4! -
420
420
Underhällne Kreatur.
St.
-26
a6|
O
*
p
St.
o
St.
2 21
asarne
227
W
O
tr.
fr*
P
St.
__4
4
Wj
p.
St.
xo
1 o
CO
<
5’
St.
P
re
8
“I
st.
12
12
Uppskattadt värde.
o
&■
H
o
3
sk.
36
36
O
O.
Rdr.
71,080
—j 71,080
sk. r
BL
171 2
32
O 2 I
22 1
56
2 2l| l| 56|
20
20
52,701
>2.701
i
6of
Summa Summarem | 345|3.o| 1,549! 2,i45j 4,oio| 3J — j u|a6o[ i[ — [ — j 941 —jI24i *>210l 4| — | —|6oöI 6ol —I45GI &j 66j 8| 57
n,000
59,666
69,666
24
24
08,874136)—|i3o,
ft>
O ^
BB
B: ti.
2 B
a 2.
a' 3
'a 2
2
Rår, sk
CO
I
3
P
<
P:
D
s
-
;Rdr.
45,173
71,080
116,254
sk.
36
52,701
59,666
112
,367
1 1,000
—|—I—1 i3g,6ail29| 2
Sta ts-Bidrag.
Bevillning.
Efter i83o års Bevillnings-Förordning.
Rdr.
4 * 1
411
3g
>2
Rdr. sk. r.
I 1
i,oi5
i4s
1»157
Rdr. sk. r.
1,426
142
7 i,568
389
389
848
"7
965
3
8
11
W K
!> p: Pr
^3 3
orö; 3 3
5 5*
• Cf5 3
co c/i
I I
Rdr. sk, r,
8 37'32
5)1 57P2
< C
s 5
SS’ fa
Rdr.
1,426
179
1,606
sk.
20
4°
f 2
1,237
117
1,354
21
21
22
29
1,237
138
1,375
96 34
9
37
47
445
4o
54:
26
32
543
I o
897111 [ 2[2,568|i2| 3|3,465|23j 5| 59]45| 10j3,5a5j21 j 3
Ständige Räntor.
a
7T pr
<ro
p
Rdr. sk
w
ö
3
0
1
H
o*
a
Q
r&
-
Rdr. sk. "r.
2 '
Rdr. sk
164
164
33
gamm
33
~ QJ
P CJ9
!=> £- 3
P: ja
3 c: 3
§2 T
5’ o
aa o
<■& rrI
^
P
Rdr. sk. r.
cn
p
p
cf?
Rdr.
3
3
sk.
re £ H
ET * O
P 3
^ -n cl.
5 tö 0
P= "2 O
Sg-g°g
5 |
r i
Rdr. *k. r.
c/j
c
5
S
p
Rdr. sk* r*
33
164
5
n
3
Q
a
1
t>
rt>
e
-
Rdr. sk.
3 3
assan
3a
4'
160
160
1 2
12
36
BESBEie
36
12
■9
160
•97
12
3
75
35
36
3 2Ö 6 —
I
— 67 14 10
i2|25| 3j 8| 8| i|36o|33|—| i3Ja5l 6| 3[i5|—| 36[i9l 3
X
O
cr>
3
P
C
-
O
Rdr. sk.
*75
—i175
o
c/i
3
C/) ö
c-* P
a O:
P
c
-
Rdr.
915
"i—
sk.
Clereciets underhåll.
Rdr. sk.
158! 16
i58l 16
7 29
729
16
Te
l8 T 3 1
i — i—!,35i jsgl 111,644| i6j
-
74
74
3oo
3oo
p
o
3
g
3*
Rdr. sk.
166
77“
PT
0
1
er
-
3
OQ
CO
3
3
Rdr. sk* r. Rdr. sk.
6
100
100
o /
04 0
340
6
v
P
dtP
t
o*
CO
o:
Rdr.
80
8Ö
Skjuts.
BK
(ra
B»
5"
öa
Diverse Onera.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
29
16
66
32
—
1,553
—
—
29
16
66
32
1,553
—
—
wi
g
3
p
co
C“
p>
cri
1
w
>—.
C
P
aq
-
Rdr.
4,935
sk.
18
4,935
18 I
200
200
60
60
56o
5(io
7°
166
766
32
0 2
2 49
249
16
16
3,556
46
3,556146
5 24 —| 4
32
28
686
10 —
Norrbottens Lands-Contoir i Piteå den 3o September i833.
CARL SPARRE.
3;9l24|—*370! 6|—j 1611—|— |9io|3oj— ji35
1311441—1242|32|—j i,8o2| iCj—|9,l78j2Ö| 5
P. II. Ferlin.
'
.
■
■
'
. V .
-i
\
.
V
Tabell lör Landet inom Norrbottens Län.
Kustlandet eller det egentliga Norrbotten:
Frälse-Säterier
Frälse-Heinman
Krono-Hemman
Krono-Nybyggen med frihetsår
Krono-Skatle-Hemman
Dito^ särskildt under Bruk Skatteköpte,
derå Aboerne hafva besittningsrätt
Militise-Bcställen
Ecclesiastique Dito
Dito oskattlagde
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urfjällar,
in. fl. Lägenheter utan Mantal, som
ej under något Hemmans ränta öro inbe
gripne,
Skatte
Dito Krono *
Skattlagde, obebyggde Torp och Utjordar,
Krono
Soldat-Torp
Krono-Torp, med frihetsår
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman
på viss tid
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af
särskildte »lag, sorn under något Hemmans
Ränta ej äro inbegripne, Skatte
Dito Dito Krono
Tullmjölqvarnar med ett pär stenar. • . . .
Dito med två pär Dito .....
Tullsågqvarnar, finbladiga
Dito med rätt till Köpe-Timmer från
Kronans Skogar
.
Husbehofs 2Vljö'lqvarnar utan ränta .....
Dito Sågqvamar
Stampar, (ingått å Qvarnarnes värde)....
Stångjerns-Verk
Ämnes-Hamrar
Masugnar
Jern-Manufactur-Verk af särskildte slag . .
Glas-Bruk
Krono-Alhnänningar, som tillhöra Kronan,
kunna, i anseende till ofullbordade afvittringar,
icke lill Tunnlandtal upgifvas .
Diverse Personer, som ej höra till viss Näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideicommisset-
Hemmantal.
*4
O:
o
51
a
5T
3
ro
&
P
Mtl.
Mtl.
6?° ?
i 7 6 7
S 2 b 5
4.2 _^.7_
/ ^ 3 2 0
42 s V.
/r, , 3 7 r
T2 1 3 8 ?
422III
213 3
9 3
/ 1 3 3
4l ä 8
fil 0 8
°iä4
2133
J I 9 2
r 17
J5 3?
fir ° 3
°J84
Summa
Kärrbottens Lappmarker■
Frälse-Hemman
. . . .
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Hemman  •
Ecclesiastique Boställen
Backstugor
Oskattlagde Lägenheter
Jerngrufvor, bearbetade ............
Husbehofs-Mjöiq varnar
Arrende-Fisken
s r
2
03 -
n>
T?
O
O
St.
Utsäde af
434
27|
21
ä
61
is
548j^|56o^Vö|3,i loj -
Hvete.
g
CTD
Korn.
P
P
Blandsäd.
1
Arter.
Potatoes.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
—
6
%
—
s—
—
7
20
280
—
—•
—
*4
•9
_ i,53o
—
—
—
86
12
942
—
—
—.
38
—
285
13,634
—
2 5
—
718
—
4
78
-—
—
5
ro*
10.4
1
—
—
20
—
10
io9
—
—
—
23
6
“
*
3
1
4
•5
—
—
—
1
8
—
.—
—
4*4
—
—1—
—
57
ii
33
>—
*
—
3i5
—
—
—
5o
—
33
—
—
—
1
.
____
i —
—
—
—
. —
~
—
—
—
—
i —
■—
—
—
—
‘—
—
-—
—
| _
i
O
III "
\
—
—
—
10
j
|_
—
•—
—
—
—
I —
—
—
—
—
—
i -|369*
•7>5721
1
2 5
-1
I,o32 l
4oJ
41
40 *
41
f
6 5
9 6
25!i J
2
2
■—
—
—
45
—.
—
83
—
—
2
—
—
84
—
—
I
Summa
Och då härtill nu lägges för Norrbottens
Läns Kustland
548A*.
r9 2
56o-*A*_
a o 4 o
333*
20|
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
210
3,i3o
II 377 | —1 _|
26
3691
I7r?72{
25
Medelafkastning sedan utsädet
är afdraget.
Tr.
S3
W»
era
Tr.
41
135
160
94
3,248
38
95ä
96»
&
o
Tr.
3l2
1,320
6,120
3>976
66,136
334
476
476
34
1,626
i3o
1,260
136
104
Tr.
Tr.
[80
Tr.
O
r-t*
P
rf
O
Tr.
56
106
696
35o
6,734
46
190
3l4
3 o|
496
6
45o
10
31
1,319
73
71
166
4°
Underhållna Kreatur.
— | 3*| i,463| —-| —| —| 206
3,9341* 82,436 8 180 —
Så uppkommer för hela Länet Jöaojy )6j2i?3,345^ —j^70 j 17,949!j_ *J"20J ~j Loädlj —j 3,98b j 88,899
9:485
Hästar.
1 Oxar.
71
0
Ung-Boskap.
Får.
1
Svin.
O
0)
t-h
2
73
P
P
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
9
4
5o
11
4o
11
-
96
IO
420
84
65o
20
i3o
—
364
40
i,654
322
2,44o
12
60
220 j
32 I
24
i,i46
102
1,690
18
120
120
3,462
267
i6,59o
2,711
a8,438
636
182
1,555
22
I
93
IO
IÖ2
4
8
3o
6
. 125
20
198
.32
—
37
7
2 I 4
36
3 06
u
.—
—
2
I I
2
10
~
—
_
IO
I
—;
I I
1
10
—
—
—
—
4o
__
--
—
780
10
768
—
l6
I
5i
11
60
3
3o
—
57o
18
75o
—
—
I
—
39
—
68
—
—
—
—
—
_
—
—
"
-
I
■—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
I I
2
3o
12
4o
—
-
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,372
|36a
[ 21,834
3,4oo | 35,617
7571 5o3
• >965
252
49
* ,3 * 7
286
i,983
40,145
9
3
34
37
8
81
—■
—
209
—
-—
—
67
16
113
*4
2o5
1,986
1 -
—
—
*
—
—
-—
—
—
—
—
3181 68| i,5oi
3o8
2,269
-
4.2,340
4,372
362
21,834
3,4oo
35,617
757
5o3
1,96.5
J 4,690)430
| 23,335
3,7o8| 37,886
|757)5o3
1 44,3o5
d
<-3
co
yr
sa
-
sa
P
rr
sa;
P
CD
-
Bevillning.
Rdr. i sk.
i4,55o —
35,i25j —
108,720 —
73,6i3| —
1,622,096! —
t i,256
33,i44
29>69t
600
1,73°
1,100
i,i 5o
1,163
Efter i83o års Bevillnings-Förordning.
Rdr. sk. r.
6
244
697
53o
7,452
64
5o
94
2>993
12 3,955
5oo
o,25o
60,357
85,66o
t,65o
i43,5g5
33,ooo
2,4.07,898
176
38
928
5o
41
41
217
99
i4
4.2
K- M
.
£L w
d Z—i
P
Rdr. sk. r.
29
532
38o
i4'7
3,5 i 4
22
645
5
2
774
26
3o8
1
20
151
'99
3
46i
106
"758
20
20
io
g
S
p
Rdr.
35
777
h°77
677
10,967
86
5 o
740
9
23
2
176 46
40)41
I,703' 12
77
3o8
1
20
i93
2/|0
3
679
i3i
25 7
13
10
w S3
> s: 3
‘Slg-S
0
Rdr. sk. r,
88
3,486
16
4o
44
24
8 —
7 3
4
25
20
34 2
43 3
10,7681 3|— | 7,520j i 11 5 18,288
«4| 5I 2,729l45| 9
10,768 3
Stats-Bidrag.
is
n zn
< c
S3
5.3
s P
Rdr. sk. r.
o3?
80.4
i,t65
677
i3,453
to3
91
784
9
Ständige Räntor.
B O"
I s*
V- t/J
jiL o
tr. fl
1 v
Rdr.
23
39
555
9l r
ni 0,770
♦ 4.9
37
264
»k. r
7 I I
6 4
16
16
12 4
44
176 461 —
4°'
i,7°3
77
3o8
1
20
*93
a4o
3
7o3
i 3 i
41 10
12' —
i3
44
2
r9
i4
7
26
177
42
0 6
sL =
o
Rdr,
sk.
43
182
8
118
-| 10,768|
31
7,52ö- 11 5 18,288'14 5 2,72945 9
8,288p4| 5j 2,729|45j 911
7,oao( x 11 5| t
257 j 34
20I20
3I,Ol8jl2j 2
558 8 9
651 47 —
60
32
Rdr.
8^5
6,934
74
12
l9
Mantals-
penningar.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
—
2
8
-
—
96
24
—
8
7
275
16
—
—
i65
8
—
i5
10
2,011
22
—
45
7
*9
—
i5
36
—
—
—
32
2
12
—
—
—
—
24
—
—
61
4°
—
—
9
8
—
—
267
12
—
—
1 1 1
12
i
23
12
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
84
12
—
—
—
I I
12
—
-
_
—
40
12
—
——
-
p
£5 P aq
r 3
p O: 5
r &: 1
5' o
aq o?
-
Rdr.
36
111
72
749
4
24
I
160
-I -
d i.
P 3
• Oq
Rdr.
>k. r.
24
C/2
p P
CL* ^
s*
r
32
Rdr.
sk.
r.
2
39
—
25
44
6
53
3 9
3
610
22
3
2
17
11
6
44
6
7
16
—
5 c.? o o
B I
= 2 ^ C5 g.
Cfq t>i-cn 2 "
g 2 £. t®
Post »:
Ort- B
S- |
Cn
P
2
3
n
Rdr.
74
57
83o
“64
328
sk.
25
r.
3
P
a
1
3
o
c
-
Rdr.
sk.
r.
4
756
2,47 3
237
23,078
47
I
27
8
*4
2
2
7
211
2
11
104
3a3
20
24
1
4
2
- 1
•-1
CO
3i
2
42
61
IO
428
4°
3 a
2.4
—
182
8
74
722
i5
32
18
*4
4
3
10
8
85/
43
"64
45
—
912
46
9
i3
36
—
111
47
2 5
44
—
Rdr.
33
i,485
i59
461
2
2 G
-I
-
4611 3
7,246|.o|,uj 8,3o5|38j 111 7,8ö5|22|-| 3,14614» —| i,i65j45| 6| 4 3a| —[ 709! i, 5[ 7|~a5|i7| 3
4| - l-l-l
461
1,018 _io^_8^3o5 38 11 7,865 22
(0,8J13| S^'7,707jl4| 2j 'tl,ic.t)j38ji,j 7,86^22
3,146
-j 3,146
42
42
1,165 45 6
65j45|
4 32
H ~ l-l-l - I 1 - l-l-l - l-l-l 46.1 3| 4
t*
o
</»
o 3
O 03
p- S2.
2. ^
<S I
B_
5’
od
Rdr.
3i5
53o
25,006
i5o
Cle reci-Statens underhåll.
sk. r. | Rdr
3i
332
982
1L769
83
83
G753|37| —| 26,002j |-
4I
32 |
7°9 3l
7o9j3i
2.480
2.480
34 7
34J 7
3o,925 17 3
3t,386j2o| 7
6|25|-
D7-53 37
26,002
85
=94
!4
55
55
23o
10
20
Rdr.
10
114
328
3,i 32
i5
20
5a
sk. i
2.
55 •"'4
2. ^
B O
09 1
CO
Rdr. sk. i r.
7
82
276
2,3o8
9 —
16
8
16
38 16
32
55
5
3
sa
Rdr. j sk..
48
528
1,586
17,209
107
1 *9
85
29i
i4
79
91
320
10
.6
i4,°58| i6| —| 3,707)—|—| 2,76
1,119
253
20,526116| —
25
t,6o5
25 4
19I
-
253) — |—-| 233|25| 4| i,öo3j25| 4
i4,°'*8 16
3,707
2,761
20,526
1,760)>4|-j 26,002) —|—j x5,177j 1 oj—| 3,96oj—j—)
Norrbottens Lands-Contoir i Piteå den 3o September 1833.
CARL SPARRE.
2>994) 25) 4j
22,101
4.|
Fattig-försörjning.
t 1
z
2
Väghållning.
§:Cf5
5 sr
p 2
^ 2
tn n
< 5
p:
Diverse Onera,
V)
Z 2
B3
£i3
P
qq
1
1 Rdr‘
sk.
r.
Rde.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk
r
113
727
718
55
- 6,623
16
32
8
—
h*77
2,685
25,871
32
106
488
628
6,346
32
16
24
24
—
i3
222
537
5o
4h*7
6
i5
46
4
7
2
323
5,i *8
10,824
1,019
121,706
39
27
12
44
3o
C
c
1
c
c
65
80
121
16
4o
16
—
100
—
—
55
65
80
24
12
—
36
l6
l6
10
33
2
4
9
6
828
477
1,326
19
46
5
IC
C
"
"
—
11
—
_ ,
_
_
3
~ ’
—-
—
—
—
—
—
219
b
IC
— - -
—
—
—
—
—
—
20
—
—
44
258
38
—
5i
2,316
99
25
36
i3
IC
IC
5
—
_
—
—
i65
3o
- —
—
z
*—
Z
—
—
—
—
2,269
9
2a
32
3
3
10
—
—
—
—
—
—
—
—
1 *9
*4
10
20
—
—
—
—
—
5
—
—
1,019
‘7
fc
70
—
—
.
—-
20
I,273
46
4
—
—
—
—
—
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
ta—
—
68
11
4
160
—
—
—
—
—
—
—
—
35
32
—
2,l32
5
IC
i5
—
—
—
—
—
—
—
—
ti
t6
—
l8l
3o
-
—
—
—
—
—
—
—
—
6
32
—
271
362
22
<4
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
20
5
8,804
32
-1
29>93ji
3a|
-1
7>77o|
56|-|
5,228
2 i «|
152,022)4* |
1
407
26
98
24
9
40
1,067
3o
6
3,65o
5
2
54
—
—
—
—
—
—
—
_
__
54
— j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
- i
—
—
—
-
—
—
—
—
—
~|
—
—
—
—
..
_!
—
_|
—
— 1
—
—
—
—
—
6
25!
4611
2b |
-1
96|24i
1
9l4o|
-1
i,o67|3o| 6)
3,710
3o|
2
8,864
32
29,933
32
7,77°
36
5,2r8
2
8
-
r5?,022
1
1
| 9,826)
IO)
“I
3o?oj21 8|
—I 7,780)28)
-1
6,295)33)
2J
i5j,733).
P- R. Farlin.
f !'J5-;23te
-- »-■ ■>, '-i--
•*
i
‘ I'
■ - ■■'** ’*
M -
* *
1 J$u *
• ;r'
v, sfr .
4.- -~i
i 4
'4 |4' j4:V
rf-
•i m
3W5
' ' ' ' '
. <; » fi o f a ■,
■ .4 i 1 »* • •- t-* '■ ' > ■ . v
t
' --
■»*
? i '■
i
. ! »
' (
■
“3
—
-lil—-r—
V i l .
I
■
■
_ •
