# ID: svediakorp-gov2005
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 107,531
# sentences: 3,159
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


V
BIHANG
TILL
P il D 'i' D t! 0 li li
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
»««
ANDEA SAMLINGEN.
2^ KfDelutugen:
Samtlige Landshöfdingarnes samt ÖfverStdthdllnrens
Lill Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne Fem-ärs
Berättelser.
KONGL. MAJ:TS
B ef a lin i n g skafv andes
uti
GÖTHEBORGS och BOHUS LÄN
tili
KONGL. MAJ:T
i underdånighet afgifne
FEM-ÅRS-BERÄTTELSE,
för Åren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
s®©eir#ft03ii¥r.
Tryckt hos H. G. N ordström, 1834,
Länets allmänna beskaffenhet.
Derom är redan förut fullständig underrättelse meddelad uti de i8a3
och 1828 afgifne och genom tryck allmängjorde Femårs-Berättelser, hvadan,
och då någon förändring dermed icke sedermera ägt rum och således
ej eller något är att tillägga, samma berättelser nu åberopas.
Innevånare.
Enligt inkomne uppgifter, utgjorde Folkmängden i83.2:
Mantalsskrifne på Landet - - 63,575
— i Städerne - - 13,787 ^$62.
Mantalsfrie å Landet - - - 61,756
— i Städerne - - <7,63g 7Ij3g5.
Summa 148,757.
Utaf den för Landet upptagne Folkmängd, äro likväl 6,269 personer boende
i Majorna och på Nya Varfvet vid Götheborg, och alltså snarare att
anse såsom hörande J;ill Staden, enär Majorna, ehuru beläget i Örgryte
Socken, Säfvedahls Härad af Götheborgs Fögderi, dock är en fortsättning
af Förstaden Masthugget och personalen på Nya "Warfvet hufvudsakligast
tillhör Eders Kongl. Maj:ts Flottas Götheborgs Station, samt på intetdera
af desse båda ställen, något Landtbruk eller annan Landtrnanna-näring
idkas.
Jemnlikt sista Femårs-Berättelsen uppgick Länets Folknummer År
1827 lill 140,185, efter att under då förflutne 5 år hafva ökat sig med
g,558 personer. Nu har den således ytterligare vunnit en Lillväxt af 8,572
personer, deraf 8,322 på Landet men endast 280 i Städerne. Orsaken till
denna betydliga skiljaktighet emellan landets och Slädernes Folkökning,
torde till någon del vara den, att folk af arbetande Classen på Landet fortfara
att tidigt' ingå Äktenskap och att bosätta sig på torp, i backstugor och
i skärgården med beräkning att af tillfällig förtjenst bereda sig bergning.
Om folkets bildning är föga annat alt säga, än hvad sista berättelsen
derom innefattar.. Den fortgår visserligen, men ganska långsamt och icke
serdeles märkbart. Förhållandet med sedligheten är ej eller synnerligen
4
förändradt. Den länge öfverklagade dryckenskaps-Iasten liar, ty värr, icke
minskats annorlunda, än tillfälligt och för korrt tid. Efter den svåra missväxt,
som inträffade år i83o, och då samt följande a:ne åren vållade höga
priser på Spannemål, Potäter och Bränvin, var nykterheten bland folket
ganska allmän och tillfredsställande, och så förhöll sig äfven efter 1826
års missväxt; men i den moa tillgången på Spannemål och Potäter samt '
följakteligen äfven på Bränvin, efter hand blef ymnigare och prisen låga,
tilltog åter den omåttliga Bränvins-Consumtionen, utan att de somligstädes
inrättade och välmenande nykterhets-föreningarne förmått sådant motverka.
Erfarenheten har alltså ådagalaggt, att intet annat, lin Bränvinets dyrhet
kan hämma fylleriet, så länge ej folket hunnit betydligt längre i sann upplysning
och i omtanka för sitt eget väl.
På tjenstehjon och lego-arbetare har brist icke visat sig, men deras
anspråk på högre löner och större dagspenning ökas vanligen, när Spannemål
och öfrige lefnadsförnödenheter äro i lågt pris. Arbetaren förtjenar
då på ett par dagar hvad han till sitt och de sinäs uppehälle behöfver under
återstående delen af veckan, som han hellre tillbringar i maklighet och
hvila, än han genom jemt arbete skaffar sig något öfverskott för en svårare
tid, den han icke på förhand emotser och vid hvars inträffande han merendels
icke liar annan utväg, än att med hustru och barn öka den ändock
taliika fattighopen, emedan arbetsförtjenst då ej är'så lätt att erhålla, enär
Landtmannen vid sådane tillfällen nödgas i yttersta måtto anstränga egne
krafter för jordbruket och ej har råd att lega främmande biträde. Uti detta
nu anmärkta sjelfsvåld hos arbetsclassen, är dock att för framtiden påräkna
någon förändring, genom noggrant handhafvande af de nya föreskrifter,
sorn innefattas uti Eder Kongl. Majrts Nådiga Förordning, huru med
försvarslöse personer förfaras bör, under den 29 Junii innevarande år. Dagsverksprisen
hafva de senare 5 åren allmänneligen varit uti Götheborgs Stad
och på dess område 28 å 3a Skill., men på Landet och i de öfrige StäderT
lie 24 a 28 Skill. Banco.
Näringar.
Jordbruket fortfar att vara den liufvudsakligaste Landtmanna-näringen
i Länet och att bestridas på vanligt sätt, så att mera jord till Åker upptages,
än att Ängen blifver tillräcklig för en förbättrad Ladugårdsskötsel. I
Södra delen af Länet, äfvensom i den Nordligaste, tilltager dock med jordens
trädning och dikning, och Linodling har betydligen ökat sig och de
senare åren gifvit ovanlig god skörd, så att större partier Lin och Linfrö'
5
kunnat försäljas med fördel, samt betydliga' exporter af Linfrö ägt rum.
Bifogade Tabellen för Landet, jemn förd med förra Tabellen, utvisar, att
de sista 5 åren har utsädet af deruti nämnda flera Sädesslag tilltagit med
ej mindre, än 6,2i5 tunnor jemte 1,20g tunnor potäter, och att medelafkastningen
äfvenledes utfallit ganska förmonligt i det hela, utom hvad angår
Korn vid missväxten i83o.
Ehuru jag förut i Underdånighet anmält förhållandet med berörde
missväxt och alla omständigheterne dervid, samt äfven med den undsättning
Länets Allmoge erhöll i83i, torde det dock vara i sin ordning, att
jag här å nyo i korrthet nämner härom följande, nemligen:
Efter i83o års missväxt bekom Götheborgs- och Bohus Län utaf
det af Ständerne för undsättning anslagne Creditiv en summa
af - - - - - - - - - R:dr 135,000:
Häraf är återbétaldt ------ 106,163: 3 11.
Alltså återstår i Länet 29,836: 44 *•
Hvad utaf denna rest kan ingå är icke möjligt att ännu bestämma,
enär uti densamma innefattas 12,182 _R:dr 6 Skill. 3 rst. utgörande sådan
undsättning som blifvit meddeld utan annan säkerhet, än Låntagarnes egen
förbindelse utan Borgen, hvarföre det torde böra antagas att större delen
af sistnämnde summa kommer att gå till afskrifning.
Utom ofvannämnde undsättning af Staten, hafva äfven Länets mest
behöfvande Innevånare, genom enskildte bidrag, deraf en betydlig del, af
Eder Kongl. Maj:t och dess Höga Famille, erhållit ett understöd af 5,861
R:dr 36 Skill. 9 rst. Banco i Contant och 102 Tunnor 16 Kappar Korn,
hvilket understöd, dels i enlighet med gifvarnes föreskrifter och dels genom
Undsättnings-Comiteerne och Presterskapet, på det ändamålsenligaste] sätt
blifvit utdeldt, enligt redogörelse, som är vorden införd i Post- och jnrikesTidningarne,
Den förlägenhet missväxten medförde, fördubblades för SkärgårdsAllmogen
genom äfven felslaget fiske, och denna Allmoge, som är talrikast
i Oroust och Tjörns Fögderi, der den utgör omkring 4>5oo personer, och
icke har någon annan utväg till bergning, än endast sin vanliga handtering,
var således i den mest beklagansvärda belägenhet. Utom den utdelning,
som åt Skärgården kunde ske utaf förrberörda undsättning, men hvilken
var otillräcklig, yppades jemväl en annan utväg till lättande af nöden derstädes.
Inlands Fräkne Häradsboer, som i underdånighet sökte och erhöllo
Eder Kongl. Maj:ts. Kådiga tillstånd att till Dannemark exportera 2,000
6
famnar-Ved, utfäste sig nemligen då att till något välgörande ändamål, i
Landt-Ränleriet nedsätta Skill. Banco för hvar famn Yed som utskeppades.
Utaf denna tillgång disponerades 616 R:dr 3 2 Skill, till de mest
fattige och blottställde bland Skärgårds-Allmogen i Oroust och Tjörn, på
det sätt, att utsedde deputerade från Orten uttogo medlen, och, efter min
föreskrift, för en del af dem uppköpte Ull och Hampa, samt utdelade desse
rudematerier till Skärgårds-folket, i ändamål och med vilkor att deraf
skulle förfärdigas Tröjor, Strumpor och Fiskredskap m. m. Skärgårds-folket
omfattade delta tillfälle till sysselsättning och förtjenst med välvilja och
tacksamhet, — Arbetslönen godtgjordes, icke med contant, som den mindre
omtänksamme så ofta illa använder, men med födoämnen efter lägsta möjliga
pris. De förfärdigade Yllepersedlarne försåldes efter hand, nya rudematerier
anskaffades för hvad dervid inflöt i betalning, och på detta sätt
kunde arbelsförtjensten fortfara, hvilket äfven i det hänseende var nyttigt,
att folkets arbets-skicklighet efter hand ökades. _ Hampan åter användes till
fiskredskap, derpå en mängd friske och arbetsföre fiskare saknade all tillgång,
så att de derigenom voro alldeles utur stånd att idka fiske, hvarefter denna
redskap uppläts till begagnande åt de mest behöfvande, under vilkor
att den skulle anses som lån, och väl vårdas. Likaledes anskaffades 4 k 5
små båtar, emedan de fattigaste fiskarena icke ens ägde sådane och ej eller
annan utväg att komma från stranden. Följderne af detta tillgörande hafva
varit högst välgörande och nästan öfverträffat hvad man skäligen kunde
vänta, ej blott för tillfället, utan äfven under de sedermera passerade åren.
Inrättandet af här i orten saknade Itior till Spannemåls torkning och
rening, så att den kunde längre tid hålla sig från förskämning på Magaziner,
vore en önskelig sak, men i det skick Spannen.ålshandeln befinner sig,
lärer man icke kunna påräkna någon sådan anstallt på Landet, åtminstone
icke utan uppmuntran dertill i utfäste premier af Staten.
Rörande Strömrensning har blott en enda fråga blifvit väckt, och den
angår en mindre Å uti Inlands Nordre Härad, hvilken vid starka valtuflöden,
serdeles Höst och Vår, skall skada någre utmed liggande Hemmans
ägor. Ärendet härom är remitteradt till Landtmätare för närmare undersökning
på stället.
Jag anser mig icke böra här förtiga, hurusom Jordbrukande classen
allt för lättsinnigt och begärligt omfattade det tillfälle till skuldsättning,
som uppkom genom nya Discont-Inrättningen härstädes och att såmedelst
mången, som icke mäktade uppfylla de stadgade strängare återbetalningsvilkoren,
påskyndade sin ruin — men så bör jag också gifva Allmogen det
7
vitsord, alt den, undervisad och varnad af erfarenheten, redan börjat taga
sig till vara för Disconte-ns anlitande i otid och att, om härmed fortfar,
såsom jag hoppas, denna Undsättnings-Anstallt skall äfven för Jordbrukaren
blifva af sann nytta till binäringar, fast ej till förskaffande af medel för
inköp af Egendomar. —
Boskapsskötseln.
Fortgår på vanligt sätt. Till Hästa-fvelns förbättrande är, elter Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, en Beskällare från Strömsholms Stuteri afsänd
till Länet. Det missgynnande förhållande Tabellen, vid jemnförclse
med förra Tabellen, utmärker, i det all boskapens mängd blifvit minskad
med 1,917 stycken, härleder sig dels ifrån i83o års missväxt och dels
utaf kalla och regniga Somrar, deraf Fåren blifvit sjuke och en mängd störtat,
hvarförutan också Rofdjuren gjort betydlig skada senare åren.
Någon Djur-Läkare har icke kunnat för Länet erhållas, enär den
Lön, 5o R:dr Råneo, som vid senaste Riksdag anslogs åt en sådan, är allt
för otillräcklig, och då Allmogen, vid hällne Sammanträden, vägrat allt
bidrag till högre lön, hvarföre ock vid alla tillfällen, då skabbsmitta och
annan boskapssjuka visat sig i orten, Götha Artillerie-Regementes HästLäkare
måst reqvireras och afskickas.
Skogarne missvårdas nu som tillförene, utan all annan omsorg för
återplantering, än den naturen sjelf kan åstadkomma. Äganderätten Lill
den i mina förra berättelser omnämnda Götheborgs Stad tillhöriga Allmänning
uti Säfvedahls Härad, är nu mera af Staden försåld till Landvetters,
Härryda och Partille Socknar, derå Eder Kongl. Majrts Nådiga fastställelse
följt den 6:te Mars i83o; men mycken anledning är dock att betvifla, det
med ifrågavarande Skog, hvilken nu är under delning, blifver bättre hushålladt
hädanefter, än hitlills.
Rättigheten att, enligt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning den 28
October i83o, förvärfva fri Dispositionsrätt öfver Ekeskog samt Mäste- och
Storverksträd å Krono-Skatte Hemman, berustade Säterier och Stadsjord af
Ivrono-Skatte Natur, har icke blifvit begagnad förr, än med början af detta
år, emedan de inom Socknarne, till Ekeskogarnes räkning och Classification
valde Commilterade, icke tidigare, än vid förlidet års utgång, inkommit
med de Instrumenter som bestämde ägares rätt och den blifvande Lösen. —
Lösningen fortgår likväl nu dagligen, och den Löseskilling som hittills uti
Landt-Ränteriet blifvit lefvererad, utgör icke mindre, än 3,3o8 R:dr
3a Skill, xo rst.
8
Fabrikernes antal är nyligen ökadt dels med ett Bomulls-Spinneri
oell ett Färgeri i Möliidahl nära Götheborg, anlaggde af Grosshandlaren
G. F. Hennig, som förut äger hälften i ett annat Bomulls-Spinneri jemte
Oljekvarnar i Mölndahl, samt städse utmärkt sig för en ovanlig drift i sine
företag, och dels med ett Färgeri i Sunnerviken, som i arbetslöner förtjenar
omkring 600 R:dr, hvaremot någre, ej betydlige Segelduks-Fabriker i
Götheborgs Fögderi äro nedlaggde af orsak att de ej kunnat uthålla täflan
med en annan sådan, i större Schala och efter nyare uppfinning, der i
orten, Då nu redan i 4 års tid till Commerce-Collegium ingått fullständige
uppgifter på Fabriker och deras tillverkningsvärden, och Collegium
äfven lärer hafva till Eder Kongl, Maj:t i Underdånighet inberättat förbållandet
dermed, så torde det vara obehöfligt att jag nu upprepar detsamma,
helst då inga serdeles märkvärdiga förändringar, utom de ofvan antydde,
härutinnan sig tilldragit sedan min sista Fem-Års-Berättelse; dock bifogar jag
i underdånighet del af det Sammandrag af Fabriks-berätlelserne, som för
nästvikne år till Collegium inskickades, och hvaruti äfven är antecknadt
förra årens förhållanden.
Binäringar. Sillfisket har, om Yintren 1831 och i832 val gifvit en
ej så ringa inkomst i Norra delen af Länet, hvilket var i synnerhet vid
den tiden, nära efter missväxten, lyckligt både för Landtmän och SkärgårdsAllmoge,
men hvarken var den Sill, som då fångades, af större slaget, ej
eller har Sillfisket i öfrigt varit gynsamt de senare åren, emedan det knappt
gifvit tillräckligt agn för storfisket. Med detta sistnämnda fiske samt Hummer
och Ostron-fångsten har sedan 1827 förhållit sig ungefärligen lika, sorn.
åren näst förut; varandss serskild berättelse om Fiskerierne till Eder Kongl.
Maj:t nyligen aflemnad i underdånighet, till följe af den närmare undersökning
derom, som, efter Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, blifvit
delta års Sommar i Skärgården verkställd utaf Herr Praesidenten, nu mera
Stats-Rådet Poppius, dervid biträdd af mig och af Professor Nilsson, hvarföre
ock samma serskilda berättelse nu vidare här åberopas. Under innevarande
år har storfisket varit ovanligt gifvande, hvilket, ehuru icke hörande
till den tid, hvarföre jag nu har att redogöra, likväl anmärkes, äfvensom
att Skärgårds-AHmogen nu mera allmänt lifyas af hoppet om ett snart
inträffande lyckligt Sillfiske vid Bohus Länsbugtens Vestra strand, sedan
Sillfisket i Norrige flere år jemnt flyttat sig allt längre Söder ut, och, förliden
Vinter, förbi Lindenäs.
Fraktfarten har på senare åren betydligen förkofrat sig. Från Inland,
9
land, der den förut idkats ringa, afgå nu mera omkring 20 större båtar på
Wenern och föra jern, bräder och plankor till Götheborg, dervid behållna
inkomsten anses ej ringa. I Oroust finnas 78 stycken däckade och odäckade
båtar, en del om 3o Lästers drägtighet, alla byggde i orten och af hvilke
de större segla emellan Dannemark och Norrige, men de öfrige på Wenern,
med en sammanräknad frakt-förtjenst af 22,220 B:dr Banco förra
året. Äfven på Fiskeläget Lysekihl i Sunnervikens Fögderi och beläget
nära intill Oroust, äro flere större och mindre båtar, Galeaser och Slupar,
till 25 ä 4° Lästers drägt, hvilke på enahanda fördelaktigt sätt sysselsättas,
hvaremot i Götheborgs och Norrvikens Fögderier denna näringsgren
icke är på långt när så uppdrifven.
Handeln i Landet med dess egne producter bedrifves mycket och
med förmon på Norrige af Gräns-orterne, och för öfrigt såsom sista berättelsen
förmäler.
Politisk författning.
Kammarverk:
Å Allmänningen Brefjellet uti Inlands Fräkne Härad, hafva Häradsboerne
väl väckt anspråk, såsom, efter deras förmenande, Häradets tillhörighet,
enär Jordeböcker och andre tillgänglige handlingar icke upplysa om
densammas natur; dock hafva Häradsboerne nu mera försutit rättigheten
tili vidare talan, genom underlåtenhet att instämma till Domstol. Allmänningen
är nästan skoglös och af föga värde, så att det icke synes vara något
ändamål för Staten, med bekostande af en ordentelig mätning och affattning
å Charta af densamma, derom serskild underdånig hemställan kommer
att ske.
Den olikhet, som företer sig emellan sista och nu bifogade Tabellen
för Landet, i det att 7 oförmedlade Mantal upptagas mera i den senare,
än i den förra, är förklarad genom anmärkning på sjelfva Tabellen.
Hemmanskljfningar äro somligstädes i Länet utsträckte allt för vida
och till skada. Då Eder Kongl. Majit genom Circulär-bref den 26 October
innevarande år i Nåder anbefallt närmare undersökning härom utaf en Committé',
anser jag mig för närvarande icke böra vidare orda i denna omständighet.
Statsbidrag :
För Landet. Det enda utaf dessa bidrag, som upphört, sedan sista
Fem-Årsberättelsen afgafs, är Saltpeter-afgiften, i följd af Eder Kongl. Maj:ts
2
10
Nådiga Kungörelse den 7:de April i83o. De öfrige hafva ock undergått
förändring, dels i följd af utkomne Författningar, dels i följd af olika Markegångs-
och Allmänne Varupris, dels genom serskildte förhållanden vid praestationernes
utgörande, och dels genom de olika principer som blifvit i
Fögderierne följde vid beräkningen af de serskildte bidragen, såsom för
kostnad af Rustning och Rotering, Clericie-statens underhåll och Väghållning.
Vid jemnförelse emellan förra och den nu upprättade Femårs-Tabellen,
finner man uti de upptagne Stats-bidragen, åLskillige differencer, egentligen
uppkomne genom ofvannämnde orsaker; och öfver dessa differencer,
der de äro af någon betydenhet, anser jag mig böra meddela följande upJysning:
Tillökningen
uti Bevillningen efter i Art. och Mantalspenningarne,
utgörande den förra 902 R:dr 14 Skill, och de senare 624 R:dr 4o Skill.,
är en påtagelig följd af Folkmängdens tilltagande, enär Författningarne, om
dessa afgifters utgörande, icke blifvit ändrade.
JBränvinsbrännings-afgiften, hvilken uti förra Tabellen är upptagen
med 9,829 R:dr 5 Skill. 7 rst., utgör nu icke mer, än 7,652 R:dr 43 Skill.,
hvadan en minskning uppkommit af 2,176 R:dr 10 Skill. 7 rst., hvilken
ingalunda härleder sig från ett mindre begagnande i allmänhet af rättigheten
till bränning, utan endast och allenast derifrån, att en sådan rättighet,
under det tidskifte, som innefattas från 1828 års början till i832 års slut,
varit 3:ne gånger inställd, nemligen under arne månader enligt Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Kungörelse den 18 Junii 1829, under fyra månader, enligt
Nådig Kungörelse den 3o April i83i, och under Åtta månader enligt Nådige
Kungörelser af den i3 September 1831 och 10 Mars i83a.
Att Jordeboks och Hemmantals-Räntorne blifvit minskade med i,53o
R:dr 38 Skill., Krouo-Tionden med 2,009 h:dr i3 Skill. 9 rst. och Afraden
med 1,184 b:dr 47 Skill. 9 rst., äger desto heldre sin grund uti de olika
Markegångsprisen, som någre så beskaffade Räntor icke frångått Kongl.
Maj:t och Kronan, utan tvärtom blifvit ökade genom tillkomsten af 6 stycken
Tull-Mjölqvarnar.
Då Lagmans och Iläradshöfdinge-Räntan utgår efter Rök eller Matlag,
är det naturligt, att, i den mohn Landet mera bebygges, denna Ränta
skall öka sig.
Enligt den år 1828 upprättade Tabellen utgjorde herö;de. Ränta
4,483 R:dr 36 Skill., hvaremot den nu uppgår lill 4,7°7 K:dr 12 Skill.,
så att den blifvit ökad med 223 R;dr 24 Skill., hvilket har sin anledning
i r
lili tillkomsten af nya bebyggde lägenheter, och torde det vara på sitt ställe
att här närmare redovisa för de lägenheter som i det hela tillkommit.
Dessa bestå uti följande:
Å Civile Boställen ______ i
å Ecclesiastik dito ______ 3
Uti obebyggde Krono-Torp - - - - 42
— oskaltlaggde bebyggde dito - - - - 202
— Backstugor <78
— Bebyggde Lägenheter afsöndrade från Hemman
under ständig ägande rätt - - - 3o
— Tull-Mjölq varnar ----- - 6
— Grofbladiga Tull-Sågq varnar 1
— Husbehofs Mjölqvarnar _____ 3o4
— Tegelbruk - - - - - - -10
— Garfverier
Tillsammans Lägenheter 704
Häri fi ån afgår förminskade Lägenheter, nemligen:
Bebyggde och från Hemman på viss lid
afsöndrade - - - - - _ -16
Salterier - 2
Pottaskebruk - - - - - _ 1
Återstår tillkomne Lägenheter 685
Arrende-Medel, som vid förra Tabellens upprättande utgjorde 3io
R:dr 4° Skill, och nu upptagas till 635 R:dr 35.Skill., hafva alltså vunnit
en tillväxt af 324 R-dr 33 Skill., hvilket hufvudsakligen härrör från tillkommit
Arrende af ett Militias-Boställe uti Inlands Fögderi.
Ehuru Mötes-Passevolancen, som före sista Riksdag utgjorde 8 R:dr
Banco för hvarje Rote, nu mera utgår endast med 7 R:dr Banco, och ehuru
någre förändringar uti sjelfva Rustnings- och Roterings-Verket icke ägt
rum, finnas likväl Rustnings- och Roterings-Koslnaderne ökade med 1,460
R:dr 20 Skill. Denna dill eren ce härrörer från skiljaktig beräkning uti Inlands
och Sunnervikens Fögderier, och äfven lill en obetydlig del uti Norrvikens
Fögderi, men uti Götheborgs och Oroust och Tjörns finnes detta
Stats-bidrag upplaget lill lika belopp som uti den förra Fem-Års-Tabellen.
Clericie-statens inkomster äro i högsta måtto obestämde och beroende
af tillfälliga omständigheter — derföre kan ock grunden för beräkningen
12
af samma Stats-underhåll icke blifva annan, än osäker. Uti den vid sista
Forn-Års-Berättelsen bifogade Tabell, utgjorde kostnaden 38,991 R:dr
26 Skill. 9 rst., hvaremot den nu upprättade Tabellen upptager 34,567
R:dr 36 Skill.
Detta onus skulle alltså hafva blifvit förminskat med 4>42^ R:dr
38 Skill. 9 rs(., och sådant måste vara riktigt under beräkning att Prester
skapets
Röning till större del utgår i Spannemål och andre persedlar, hvilka
äro underkastade förändring i följd af gångbare pris. Likaledes är
beräkningen ojemn och synes egenteligen hafva sitt upphof ifrån andre åsigter,
än de som grundlaggt uppställningen uti förra Tabellen, ty differencen
består deruti att underhållet blifvit ringare upptaget:
Uti Oroust och Tjörns Fögderi med - - 3,265: 5. 9.
uti Sunnervikens - - dito - i,4*4: 36.—
uti Norrvikens - - dito - - - 21:8. —
Tillsammans R:dr 4>701: *• 9-
hvarifrån afgår den tillökning som finnes upptagen
för Inlands Fögderi - 277: !I* —
återstår R:dr 4>423- 38. 9,
Deremot -har detta Stals-bidrag icke undergått någon förändring uti Götheborgs
Fögderi.
Oaktadt så väl Presterskapet som deras Åhörare, genom Kungörandet
af Eder Kongl. Majrts Nådiga Circulaire den 28 Maji i83o, blifvit uppmanade
att afsluta frivillige Conventioner om Presträtligheternes utgörande,
och ehuru välgörande sådane Conventioner än skulle vara både för den ene
och andre, har likväl icke mer, än en enda blifvit anmäld, och äfven
denna har, emellan Pastor och Församlingens Innevånare, föranledt till
stridigheter, hvilka ännu icke äro slutade, utan bero dels på ytterligare
jemnkningar och dels på afgörande i föreskrifven ordning.
Kostnaden för väghållning är nu upptagen 2,459 R:dr 4 Skill, högre,
än uti Tabellen till förra Fem-Års-Berättelsen; denna olikhet, som endast
uppkommit uti Inlands och Sunnervikens Fögderier; för det förra med
1,829 R:dr 22 Skill, och för det senare med 63o R:dr 42 Skill., hvaremot
Norrvikens Fögderi beräknar kostnaden till En R:dr 12 Skill, mindre, äger
sin grund dels uti ökade dagsverks-priser och dels uti det förhållande, som
serskildt är uppgifvet för Sunnervikens Fögderi, eller att anspråken tilltaga
i afseende på vägarnes ständiga vidmakthållande. — Emellertid, och då de
i3
högre dagsverksprisen bordt hafva en lika verkan uppå utgörandet af ifrågavarande
Onus uti Götheborgs, Oroust och Tjörns samt Norrvikens Fögderier,
men utgiften i och för väghållningen derstädes befinnes lika med hvad för
de föregående Fern åren är upptaget, synes uppenbart att olika grunder
blifvit följde vid beräkningen uti hvarje Fögderi.
I enlighet med Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 21 November
1829, hvarigenom stadgandet, angående Böter för skattskyldig soin
utan Laga förfall, försummar att sjelf eller genom Ombud sig infinna vid
Andra Uppbördsstämma!!, blifvit under Fem, Års lid upphäfvet, anser jag
mig böra 1111 underdånigst upplysa i hvad mohn sådant haft inflytande på
de skattskyldiges benägenhet att sine Krono-Utskylder sjelfmant sig afbörda.
Alt Restantierne, vid Summariska Redogörelsens afgifvande årligen
tilltagit, synnerligast efter den år i83o inträffade missväxt, bestyrkes af
Räkenskaperne, men jag anser detta förhållande mera vara en följd af den
tilltagande penninge-förlägen heten, och den skuldsättning hvaruti större delen
af de skattskyldige genom samma missväxt iråkat, än utmärkande någon
obenägenhet hos dem att fullgöra deras skyldighet emot Staten; Likväl,
och då uleblifyandet från Uppbördsstämma, icke medför någon olägenhet
för Allmogen, samt hvarje skattskyldig lärer finna beqvämligast, att, utan
tidsspillan och kostnad för resa till Uppbördsstämma, liqvidera Kronoskatlerne
vid besök hemma i husen, som Krono-Beljeningen i sådant fall
är tvungen anställa, torde det såsom temmeligen gifvet kunna antagas att
större delen af Krono-Uppbörden, efter andra Uppbördsstämmans slut,
blifver beroende på indrifning efter Rest-Längder, hvilket betydligen försvårar
Uppbördens bandhafvande, hvarpå såsom exempel må nämnas, att,
utaf i832 års Uppbörd, som, jemte föregående årens Restantier uti Götheborgs
Fögderi uppgick till 67,796 R:dr 38 Skill. 4 rst., omkring 3o,ooo
R:dr måste ställas på Restlängd, och indrifningen deraf besörjas genom
Iironobetjeningens inställelse hos de skattskyldige, derigenom Kronobetjeningens
besvär och resekostnader mångdubblas.
För Studerne.
Det bidrag som Slaten från Städerne äger att påräkna, är väl beroende
af Folkmängd, af stigande eller fallande välmåga och af förändrade
Bevillnings-författningar, men icke af sådane förhållanden, som, i afseende
på Jordeboks-räntor, Tionde och Afrad m. m. egenteligen tillhöra Landet.
Saltpeler-gärden, som äfven vidlådat Städernas jord, har, enligt hvad förut
är anmärkt, försvunnit; och de öfriga Utskylderne äro uppförde efter,
Räkenskaperne.
i4
Indrifningen af Krono-Medlen uti Städerne, mötes icke af sådane
svårigheter som på Landet.
I hvad molm Stats-bidragen i det hela blifvit högre eller lägre, inhämtas
af följande uppställning:
Enligt Tabellerne till den år 1828 afgifne Berättelse utgjorde det
Stats-bidrag, som till Kongl. Maj:t och Kronan ingått:
För Landet - 175,963: 36. 8.
För Städerne - - - 54,1 g3: 42. 8. 2Zo,\^: 3i. 4.
Enligt nu upprättade Tabeller utgör samma bidrag:
För Landet - 166,910: 1. 10.
För Städerne - - - Sc^o: 3,. 7. 2a6f'^o: 33. 5.
Således har Statens inkomster minskats med R:dr 3,716: 45. i i*
Bidragen till divérse Yerk och Inrättningar utgjorde enligt Tabellerne
till 1828 års Berättelse:
För Landet - 241,292: 17. 10.
För Städerne - , - 2o5,2i5: 3a. 8. 440,408: 2. 6.
Enligt nu upprättade Tabeller utgör samma
bidrag:
För Landet - 287,509: i5. K
För Städerne - - - 207,.35: 3a. 3. 444,644: 47. 4.
Alltså minskadt bidrag R:dr 1,863: 3. 2.
Det minskade bidraget utgör således:
För den del som ingått till Staten - - 3,716: 45- n.
För den del som gått till diverse Verk
och Inrättningar - i,863: 3. 2.
Tillsammans R:dr 5,58o: 1. 1.
Landet har allena fått tillgodonjuta så väl denna lindring som ock
densamma hvarmed, enligt ofvanstående uppställning, Städernes bidrag
ökat sig, nemligen:
Uti egenteliga Krono-skatter med - 5,336: 36. ir.
- Uti afgifler till diverse Inrättningar med - i,9PQ: 47- 7-
Tillsammans R:dr 7,256: 36. 6.
så alt Landets lindring uti Slats-bidrag skulle utgöra sammanräknade 12,836
R:dr 87 Skill. 7 rst.
Politie. Det mera verksamma biträde man påräknat utaf de, vid
Socknestämrnor valde Ordningsmän, hvilke äro försedde med Eder Kongl.
Maj:ls Refallniugshafvandes Constitutorial och Instruction, har varit föga
märkbart och till och med alldeles uteblifvit i somlige orter. Anledningen
härtill är den, att Allmogen ogerna emot hvarannan aogifver förseelser och
att den ännu saknar anda och håg för municipal-béfattningar, och anser
dem mindre för en utmärkelse af hedrande förtroende, än såsom ett ambulatoriskt
onus, hvarföre ock vanligen en hvar gerna undslipper sådane
sysslanden så fort som möjeligt. Exempel hafva gifvits, hurusom Allmogen
fästat så ringa uppmärksamhet och vigt vid val till Ordningsmän för sedlighetens
bevakande och oordningars förekommande, att den dertill utsett
peisöner, som varit kände för drinkare och serskilde gånger dömde för
fylleri samt ingalunda aktade i samhället.
Den del af Örgryte Socken, som utgöres af Majorna eller Carl Johans
Församling, och, såsom jag förut omnämndt, är en fortsättning af Götheborgs
ena Förstad Masthugget, lyder uti Police-ärender under Stadens PolisKammare,
hvilket också är händelsen med större anparten af de så kallade
Galgekrogarne i sagde Socken, vid vägen åt Halland.
Scholor. Utom de i 1828 års berättelse omförmälde 4 Scholor i Götheborgs
Fögderi, finnes der en sådan nu mera äfven i Örgryte Socken, hvarest
20 barn undervisas efter gamla Läro-Methoden.
Hälsovårdenj är nu mera ställd under omedelbart inseende äfven af
Sundhets-Nämder, enligt Eder Kongl. Maj:ts Kådiga Förordningar af den q
Julii och den 12 November 1831, hvarjemte Kyrko-Råden fått utvidgad
befattning med frågor derom genom Eder Kongl. Majlis Nådiga Kungörelse
den 27 Februarii 1828. Ingenstädes på Landet är någon Barnmorska antagen.
För flere år tillbaka, då 2:ne nyligen examinerade Barnmorskor
förklarade sig villige att nedsätta sig i Landt-Församlingar, lät jag göra
föreställning härom i a:ne Pastorater, hvilka dock vägrade Löne-anslag, så
alt frågan derigenom förföll.
Krogar äro, sedan min förra berättelse, minskade från 143 till 58
stycken på Landet, i Skärgården, Majorna och Galgekrogarne, hvilket kunnat
så mycket hellre ske, som det nu meia ej är sällsynt, att bonden, äfven
på kortare resor, medför egen bränvinsflaska och således icke behöfver
besöka krogarne.
16
Städer.
Uddevalla. Dess Utrikes Handel har minskats i samma mohn, som
antalet af Stadens Fartyg nedgått till 9 stycken. Senare åren hafva likväl
derstädes blifvit uppköpte betydlige Spannemåls-partier för afsändning till
Utrikes ort. Handeln i öfrigt har snarare aftagit än förkofrats, dertill väsendteligen
bidragit, att Allmogefi på Dahls Land och andre Norr åt belägne
orter besöker Norrige för sine produeters afsättning och upphandling af
sina förnödenheter. Näringsidkande Classen har derföre också förminskats,
men Fattig-personalen, åter, ökats. Med Fattigförsörjningen är den förändring
vidtagen, att Fattighjonen utaccorderas på Landet, i stället att tillbringa
ett lättjefullt lif i Fattighusen, hvilket medfört lindring i Fattigvårdskostnaden.
Derjemte är Stadens Tjenslemanna-personal reducerad från 21
till g dels genom Kämners-Rättens indragning med Eder Kongl. Maj:ts
dertill lemnade Nådiga bifall och dels genom ilere sysslors sammanslående,
utan att derföre någon öfverdrifven ansträngning utaf nu varande Tjenstemännen
erfordras för ärendernes jemna gång.
Folkmängden utgör 3,4165 deraf 1,788 Mantalsskrifne och 1,678
Mantalsfrie.
Marstrandj befinner sig uti enahanda ofördelaktiga tillstånd, som vid
förra beräLtelsens afgifvande. Utaf den inqvarterings-ersättning, Staden
efter sista Riksdag erhöll till belopp af 9,000 R:dr Banco, är Stadens skuld
betald, och återstoden utlånt emot ränta, hvilken användes till bidrag till
Fattigvården. Folkmängden utgör 716; eller 396 Mantalsskrifne och 320
skattfrie. Vid Staden finnes en Bad-Inrättning, som årligen besökes af
personer från andre orter och djrmedelst bereder Stadens Innevånare någon
förtjenst i hyror med mera dylikt.
Strömstadj har ej heller vunnit i välstånd, utan är äfven der förhållandet
lika, som i förra berättelsen är upptaget; dock äro af det till
Staden donerade Hemmanet Österöds ägor, hvilke tillförene endast gagnats
lill mulbete, 26 Tunneland i3 Kappland, för odling och bättre bruk, un*-  der tiden borrtarrenderade till Stadens fördel. Den Bad-Inrättning, som
är i Staden, nyttjas årligen af en mängd menniskor från både närmare och
aflägsnare orter och tillskyndar sålunda stället en icke obetydlig förtjenst.
Folkmängden bestiger sig till 694 Skattskrifne och 717 Mantalsfrie, eller
tillhopa 1,411 personer.
Kongelf j med en Folknummer af 83a, deraf 4[5 Mantalsskrifne och
417 Mantalsfrie, äger ett Strump-Yäfveri med 4 stolar och 400 R;drs till
yerknings
-
*7
verkningsvärde och ett nyligen anlaggdt Färgeri, som tillverkar för
5 oo R:dr.
Götheborg j äger nu en Folkmäng af io,544 Mantalsskrifne och 6,So']
Mantalsfrie, eller sammanräknadt 17,051 personer, och således 4^6 menniskor
mer, än 1827. Jemväl hvad angår denna Stad åberopas lmfvudsakligast
sista Fem-Års-Berättelsen. Jag redogjorde då för hvad som blifvit
tillgjordt och återstod att göra till Stadens fördel. Götha Canal har under
tiden blifvit fullbordad och lemnar nu utsigt till förverkligande af de förhoppningar,
som voro fästade vid detta stora företag, sedan man äfven med
de förberedande åtgärderne för så väl uppmuddringen af Götheborgs Revier
och Hamn, som oek förbättringen af Segelfarten på Götha Elf hunnit så
vida, att muddringen bedrifves med a:ne verk; deraf det ena med Ångkraft,
och att ett Ångbogserings-fartyg redan ari verksamhet emellan Götheborg
och Ströms Säteri, samt ett annat sådant skall beställas, för begagnande
emellan senare stället och Wenersborg, så att Seglationen på denna
farled må blifva oberoende af idor, ström och vind, hvarförutan det nya
Slussverket nära Ströms Säteri, likaledes bereder säkerhet och lättnad vid
passagen förbi fallet vid Edet.
Något tillgörande för Sädeshandel med betydligt upplag i Götheborg,
har deremot icke ännu ägt rum. Man hoppas likväl att en större locai,
passande till upplag, rengöring och riande af Spannemål, skall snart blifva
dertill använd; men enär denna rörelse erfordrar stort och stundom på 2
å 3 år icke räntegifvande Capital, skulle ifrågavarande anstalt, till oberäknelig
förmon för Rikets Westra Sädesproducerande provincer, mycket lättas,
om, emot full säkerhet och under visse vilkor i afseende på varans
godhet och vård, Lån kunde erhållas af Staten för låg ränta.
Med exporten af nedannämnde varor är förhållandet uppgifvit sålunda:
Jern
j Ståhl och Manufactur-Smiden, tillhopa 694,055 Skeppund
och sålunda 94,258 Skepp, mera, än under de näst föregångne 5 åren.
Trädvaror. Bräder 3oo,5i3 tolfter och alltså 28,44° tolfter mera.
Bjelkar 3o,2o4 stycken och följaktligen 3,oi3 stycken mera. Sparrar 34,879
stycken och alltså 7,070 stycken mindre. Spiror 18,067 stycken och
alltså 80,769 stycken mindre, än i förra berätlelsen upptages.
Spannemål. Skeppningen deraf var liflig om Hösten år 1828, serdeles
af Hafra och Hvete på England, men hopad tillförsel från flere orter ver
3
-
i8
kade till återfall af prisen i afsättningS-orterne Våren derpå och föranledde
till flere enskilde, ganska känbara förluster. År 1829 utskeppades endast
någre få rester af de för utländsk räkning uppköpte partier.
Alun. Exporten deraf är i aftagande, hvilket skall vara en följd
dels af det låga priset derpå i England och dels af den omständighet, att
utförseln af denna Artikel derifrån icke är, såsom bär, betungad med utgående
tull och andre afgifter.. Likaså har exporten af Tjära härifrån allt
mera minskats, men deremot i afseende på Linfrö Bergmossa, Ekbark
och Ben varit temmeligen liflig.. Utförseln af JYederlags-Varor är vida
ringare, än den borde vara, och är det anmärkningsvärdt, att den, med
undantag af Salt, är högst obetydlig på Norrige, oaktadt den stora afsättning,
som här förefaller af Norrska producter, hvartill Götheborgs Stads
Handels-Socielet trott sig finna någon orsak uti dryga kostnader för tullbevakning
af nederlags-gods och uti förbud emot varornes ompackning uti
mindre fastager eller omslag.
Importhandeln har inbringat i tull-uppbörd:
663,866: 3a. 5.
662,249: 27. 6.
690,481: 35. 4*
717,294: 29. 9.
- 83 », 157: 37. 6. 3,5(55,050; jg.ff,,
och således med 353,64® R:dr 18 Skill. 9 rst. öfverstigit tull-intraderne
de näst förut förflutne 5 åren, änskönt icke i förra berättelsen, såsom nu
blifvit iakttaget, afdrag skett för tull-lindringarne å Amerikanska och WestIndiska
tillverknrngarne, vanligen utgörande omkring 4°>000 R'dr årligen,
så att öfverskottet nu kan anses ytterligare ökadt med 200,000 fl:dr eller
i det hela med 553,640 R:dr 18 Skill. 9 rst., hvilket förtjenar så mycket
mera uppmärksamhet, sorn under senare åren Conjuncturen för import varit
ofördelaktig ej allenast uti en jemt stegrad Cours, utarr ock genom
Quarantän s-omkostnader.
Emot ali vana-, hafva Varu-Keqvisitioner frän Skåne skedt här på
stället, hvilket torde hafva sin bidragande orsak deruti att Quarantänshevakningen
i Sundet, betydligen hindrat införseln derstädes.
Då tillämpningen af transito-taxan för segelfarten genom Götha Canal
från Idåf till Haf, redan i sin linda lemnar det mest förhoppningsfulla
År 1828
—1829
— i83o
—
1831
— 1.832:
*9
resultat, som, äfven med nu varande dimensioner af Trollhätte Slussar,
synes komma att år från år stiga, samt lärer blifva af en än större och
oberäknelig fördel för Riket i en framtid, när nämnda Slussverk kan varda
ulvidgadt till lika dimensioner som Götha Canals, torde det blifva angeläget,
att Diskont-rörelsen, såsom jag, i min sista Fem-Års-Berättelse, föreslog,
utsträckes äfven till belåning å varor, emedan, ty förutan, bär aldrig
lärer kunna blifva någon sådan, för Riket gynnande nederlags-handel, hvartill
Local-omständigheterne så påtagligen inbjuda. Rikets senast församlade
Ständer åsyftade visserligen detta ändamål med den då bifallne HandelsDisconten
härstädes, men afsigten härmed är likväl icke, i någon betydlig
mohn, vunnen. Den, som i nu varande Handels-Disconten upptager Lån,
begagnar dervid alla andra Hypotek än varor, ehuru det just är sjelfva
varorne, som i Handeln äro verkligheten och största säkerheten, i synnerhet
då de förvaras under Statens vård i goda Magaziner, qch äro för eld
assurerade, dervid risken måste blifva, ingen. Bästa beviset härföre haiman
redan dels deruti, att Götha Canal-Bolags f. d. Discont-Verk, sorn i.
många år utlånte millioner på varor, ej förlorade derpå, och dels att
Götheborgs Sparbank likaledes gifvit betydligare försträckningar på dylik
pant, utan all förlust eller annan olägenhet. Dessutom torde man ej sakna
anledning förmoda, att de utur Handels-Disconten hittills uttagne Capitaler,
ej varit mera använde till Handelsrörelsen, än till fyllande af andre näringsgrenars
behof. Jag anser mig alltså och på de skäl jag för öfrigt framställt
uti min sista Fem-Års-Berättelse, uppmanad att förnya min önskan, det
Lån på högst 6 månaders tid måtte, genom härvarande Handels-Discont,
blifva alt tillgå på följande varor, nemligen: Salt, Socker, Färgträd, Caffe,
Bomull, Tobak och Tobaks-stjelk, till belopp af varans halfva värde för
dagen. Att utvidga belåningen till andra varor, torde, för närvarande,
vara obehöfligt, enär de ofvannämnde, hufvudsakligast, utgöra laster för
Skepp ifrån andra Hemispheren och nu af Amerikanarne uppläggas på andra
platser, såsom Hamburg, Bremen, Antwerpen med flere, hvarefter Fartygen
hitkomma barlastade för att hemta jern. Det söm vidare behöfves
för främjande af så väl Nederlags- som ali annan Handel härstädes, är
förbättrande af Stadens Hamn och Quayer samt i- och ullastnings-anstalter
med tillhörande Magaziner, Kranar m. m., dermed man redan börjar att
ifrigt sysselsätta sig.
Angående Skepps-Rederi-rör elsen har Handels-Societeten härstädes
förmält, att:
År 1828 ägdes här 96 Fartyg på tillsammans 8,008 Läster
— 1829 — 94 - - - - 7,878 —
i83o ■ 91 7’^9^to3
— 1881 — 83 - - - - 6,999^%
— i832 — 73 - - - - 6,7 o5tVö
Således har, under dessa 5 åren en förminskning uppstått af ej mindre
än 23 Fartyg till ett Lästetal af i,3o3 Läster, och hvadan Skepps-Rederirörelsen
icke anses för någon uppmuntrande näring; Varandes af HandelsSocieteten
tillika yttradt, att dertill i sin mohn troligen verkade reciprocitets-författningarne
för visse Länder och Norrska Fartygens helfrihet.
Sistnämnde Fartyg, som till mesta delen äro ovanligt stora och rymliga,
men för öfrigt föga kostbara, skola tillegna sig förnämligaste utförseln af
Svenska Trädvaror, till så låga frakter, att de förSvenska Fartyg, som äro
skarpare byggde och mera ämnade för långresor, ej kunna antagas, under
förment afseende jemväl på de onera, som åtfölja Svenska Sjöfarten, ibland
hvilka äro serskildt nämnde kostnaden för Fribref och Turkiske documenter,
som för Svenska Fartyg måste ofta ombytas, då deremot documenter
för samma ändamål gälla för Utländske Fartyg, utan ombyte, så länge
Fartyget finnes till, hvarförutan äfven nu blifvit åberopadt att Consuladafgifterne
på Utrikes platsar äro ganska dryga för Svenska Skepp.
Påmönstringar för Svenska Fartyg hafva, vid Stadens Sjömanshus,
utgjort:
År 1828 “ 193 stycken, med ett Lästetal af 12,281
— 1829 “ 206 ----- i3,946i
— i83o “189 - - - - - 12,448-|
— x 831 “ 208 ----- i3,o35i
— i832 “ ej uppgifvet.
Afmönstringar härstädes för Svenska Fartyg hafva skett.
År 1828 för 284 stycken Fartyg å tillhopa i4,6o5 Läster
— 1829 — 208 ----- 14,273 —
— i83o — 171 - - - - - 10,9421 —
— x 831 — 193 ----- 12,097 —
“ i832 uppgift saknas.
På möns trin gar för Utländske Fartyg:
— 1828 — 43a st. - - - Lästetalen ej uppgifne
— 1829 — 369 - å tillhopa - - 18,321 Läster
— i83o — 3o5 ----- 17,385 —
—• 183 r — 444 ----- 23,775 —
— i83a — uppgift uteblifven. Bland detta antal Utländska Far
tyg
bafra 1,039 varit Norrska.
Beträffande Fabriker, åberopas jemväl bär förrberörda och bifogade
Sammandraget af berättelserne härom. Bolaget Gibson & Keiller, som vid
Staden redan äger en större Segelduks-Fabrik, för hvars utvidgande localen
dock är hinderlig, äro sinnade att flytta Fabriks-Rörelsen Fem fjerdingsväg
från Staden till ett af Bolaget inköpt ställe med vattenfall, och att der
etablera Fabriks-rörelsen i en schala, som i vårt Land knapt varit tänkbart
och säkert aldrig förut sedt. Ett rum, 100 alnar i fyrkant, är redan
under täckning för att till Våren inrymma Spinneri-Machiner, Väfstolar
och Ghemiska bleknings-apparater.
I afseende på de uti min sisla berättelse omförmälde allmänna inrättningar
i Staden för Undervisning, Sjukvård och Fattigförsörgning m. m.
har ingen annan förändring ägt rum, än att Frimurare-Ordens Barnhus
under tiden blifvit upplöst och att i stället af Frimurare-Samhället nu underhålles
ett betydligt antal värnlöse barn genom utpensionering på Landet.
Handels-Institutet härstädes åtnjuter, efter Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Beslut, nu mera någon viss andel utaf Stadens Tolag årligen, och Chalmerska
Slöjde-Scliolan har år 1829 erhållit ny Organisation till en tecknisk
undervis nings-anstalt, för omfattande af det för Näringarne och Slöjderne
i vår tid oumbärliga af Physik, Kemi, Kemisk tecknologi, Mathematiska
Kunskaps-arter, Linear-ritning och fri handteckning m. m. samt arbeten
i Träd och Metaller, dels af enklare och mer sammansatte machiner
till begagnande i Näringar och Slöjder, dels af Modeller i mindre Schala
af enkla mechaniska rörelser och hela Machiner. Denna Schola, der Eleverne
icke betala någon afgift för inträde och undervisning, har redan varit
begagnad af ynglingar från flere Rikets Provincer, och lemnat resultatet
yida utöfver hvad man hade skäl att vänta; dock emedan Scholaris Fond,
gifven utaf framlidne Canzli-Rådet och Comm§ndeuren W. Chalmers i lifstiden,
och sedermera ökad utaf räntemedel genom Frimurare-Barnlius-Directionens
försorg, är otillräcklig för Scholaris framtida bestånd och utvidgade
verksamhet, behöfver den förnyadt vedermäle af den Nåd Eder
Kongl. Maj:t redan läckts visa och äfven att något anslag af allmänna
medel sker, hvilket torde kunna med desto mera billighet påräknas, som
anstalten ovedersägeligen är, och med tiden bör blifva, än mer nyttig och
vigtig för Rikets Vestra och Södra Orter, och enär en dylik Inrättning i
Stockholm, nemligen Technologiska Institutet, åtnjuter årligt anslag af Staten.
Den här inrättade Sparbank framskrider märkeligen att vinna allt
mer förkofran och allmänt förtroende. Vid nästlidet års slut utgjorde
dess tillgångar 280,667 R:dr 3q Skill. Banco, och delägarnes antal 3,8/(3
stycken.
Götheborg å Lands-Canzliet den g December i833.
AXEL ROSEN.
E. Engström.
O. H. Holmgren.
Tabell för Städerne inom Götheborgs och Bohus Län.
Götheborgs Stad.
Hus oell Tomter
Jord . .
Väderqvarn .
Sockerbruk
Tegelbruk
Ättike- och Segelduks-Fabrik
Garfverier
Tobaks- och Snus-Fabriker
Summa
Uddevalla Stad.
Hu* och Tomter
Jord ..ii.,.
Sockerbruk ......
Tull-Mjölqvarnar med 6 par Stenar hvardera,
Kyrkan tillhörige . .
Dito med 3 par Stenar . . .
Husbehofs-Väder-Mjölqvarn, oskattlagd
Tull-Sågqvarn, grofbladig .
Tegelbruk
Repare-Banor . . (
Skepps-Varf
Summa
Summa
Marstrands Stad.
Hus och Tomter
Jord ........
Qvarn med i par Stenar ....
Strömstads Stad.
Hus och Tomter . ,
Jord ......
Tull-Mjölqvarnar . . « .
Kongelfs Stad.
Hus och Tomter
Jord ........
Krono-Lägenheter (Bohus Fästnings Tomter)
Summa
Summa
mö"
5 H
K: O
>~ • -a
3 n
aq «
^ tö
• -1
c
r
-
900
913
474
484
95
1
"Tö
228
1
229
132
132
Jord.
550
550
213
213
80
"80
120
I2Ö
1,067
1,067
434
434
30
30
255
255
C/i
fr
ei
aq
2
g
% o
F
w
155
155
4,544
4,544
154
154
751
751
c/i
c
b
a
B
c.
1,772
1,772
5,191
5,191
264
264
1,126
1,126
Utsäde af
Medel-afkaslning sedan utsädet
är afdraget.
11
11
35
35
28
28
51
3
15
15
185
185
15
15
2\ 2
10
lo
70
7(5
81
81
61
14
14
25
25
191 93
191
62
62
30
30
50
"50
180
180
93
&
3*
aq
264
264
36 280
36
3-1-
3|
12
12
280
1,067
333
1,067
105
105
20i 30
20f
180
30
60
180 60
12
12
280
280
333
366
366
20
20
270
270
90
"9(5
95
14
95
150
150
14
16
2,166
2,166
620
620
240
240
500
500
1,440
1,440
Underhållne Kreatur.
97
97
98
98
53
53
283
283
175
53
53
12
175 12
80
”80
110
110
120
120
19
19
60
18
18
21
21
Uppskattadt värde.
35
15 35
Hus
och Tomter.
4,413,432
4,413,432
458,140
458,140
79,665
36
9
36
9
79,665
128,450
128,450
92,838
24
24
— I 92,838
16
16
Jord.
Bruk, Manufacturicr,
Qvarnar, Fabriker
m. m.
130,000 —
900
74,333
18,100
11,066
6,486
32,500
130,000
87,860 —
87,860
8,000
8,000 —
4,800
4,800
50,000
50,000
3,600
Summa.
16
32
32
—
4,413,432
130,000
900
74,333
18,100
11,066
6,486
32,500
36
16
32
32
32
—
4,686,819
20
—
—.
458,140
—
87,860
16,800
—
—
—
7.000
2.000
—
16
—
1,000
3,000
1,233
4,700
16
16
—
581,733
16
—
—
79,665
8,000
500
24
—
—
88,165
24
—
—
128,450
4,800
3,600
—■
—
—
136,850
—
_
—
92,838
16
—
—
50,000
16|
—
—
142,838
Stats
- B
dra
Bevillning efter Bevillnings-Förordningen.
Efter usta
Art.
6,351
6,351
1,076
—(1,076
253
253
432
432
274
41
41
274
42
42
20
20
26
26;
Efter atdra Art.
Efter
usta §.
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och
Inrättningar,
4,604
4,604
294
41
294
40
40
64
64
38
'38
41
44
44
24
24
8,226
42
2
260
—.
1
38
5
148
32
—
36
9
7
22
6
5
12
46
8
65
—
—
9,373
31
~3
916
175
33
2
6
2
33
1,173
248
249
256
9
7
273
185
100
285
23
16
20
15
15
43
28
9
33
32
32 5
tu
?! C
p: *1
►J Cfq
O
P -t
<79
crq
25,350
25,350
1,560
1,560
320
320
322
322
730
730
31
31
34
M
2 553
553
27
27
207
207
<S ET ►g
SS ©
SS D- ö
p: O O
876 26
876
425
425
32
32
126
126
27
"27
26
tö
p:
3 cd
>3
*-T5
V
108
43
108
40
18
58
50
50
31
31
67
"67
43
Summa.
46,672
260
1
148
36
22
12
65
47,219
4,340
193
33
2
6
2
33
4,615
946
1
947
1,006
9
7
1,023
185
1,237
1,423
34
38
32
9
6
46
23
Ständige Räntor.
, tö
►•a
i*-»
0 71*
*-s P
1
c/i cn
I
258
258
36
36
ra
c Sr
B 3
2,613
2,613
465
36
36
12
465 12
126
126
173
173
104
104
12
12
. c/i
15
36
15
13
— 13
36
Summa.
2,613
15
2,629
724
13
737
126
126
173
4
177
24
104
p.
ra
t
B
15
15
*
ö
crq
1,344
1,344
237
237
100
100
134
134
34
34
S3 £
P P
v> p
cn
Vi e-T
o p:
71,129
71,129
2,502
2,502
1,133
1,133
600
600
149
1,088
1,237
28
28
Clereciets Underhåll.
13,069
13,069
Pastor har ingen
bestämd lön.
98
98
16
16
47 —I
219 32
32
266
S
B
2,300
2,300
331
331
25
25
166
166
32
32
tö
B.V!
c 2.
oa fr
ra
O
B I
794
794
83
83
166
166
40
40
152
152
16
Summa.
16,163
16,163
415
415
265
265
65
65
538
585
aq
44,983
25
44,983
25
1,814
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
1,814
- —
412
—
—
—
412
•—
60
—
•
—
60
400
—
400
—
t*
7,400
7,400
351
351
100
100
100
100
<
p:
Cfq
S3-
p
crq
4,011
4,011
13
13
Utgöres af
Tomt-ägare.
20
"20
300
-3ÖÖ
Om
B O
” <'
p n
tö o 2
n 2-n
. ^-crq
B
B »
B
46,716
46,716
2,878
2,878
201
201
700
700
90
685
24
24
30
775
Summa
Stats-Bidrag.
228,279
13,031
1
148
36
22
12
65
10
35
38
32
9
6
46
5
4
5
7
5
8
241,597
34
10
13,261
30
_
221
40
33
29
4
2
—
—
6
—
2
23
33
16
~13^564
42
3,083
28
6
1
—
3,084
28
6
3,037
15
2
233
28
9
7
9
7
3,278
5
6
2
5
4,588
14
7
80
32
—
5,141
1
—
Anmärkning: Orsaken hvarföre icke något Hemmantal finnes utfördt för Götheborgs Stad, är den, att utom den jord hvarå nu varande Götheborg är funderad och hvilken i Jordeböckerne inom Columnen, under namn af Eklanda anmärke* för 1 Hemman, är den öfriga och mesta jorden donerad till Staden redan den tiden, da ännu ingen. Skattläggning till Hemmantal ägde turn, och finnes följakteligen icke p" n' gol ' r ebö
jord, i följd af Kongl. Maj:ts till Kongl. Cammar-Gollegium aflåtne Nådiga Bref den i5 Januarii 1831 och Kongl. Collegii derpå grundade Skrifvelse den 7 December förledet år, nu under skattläggning.
Götheborg å Lands-Contoiret den 2o:de November 1833.
i . «. , V « ^ ,
O. H. Holmgren.
*
*
'
-' • ': , . ' '* ■
?,•■•'. \ ... t. .y
■
.. •„ . . . «.• : ,: :• '
' J' ' .. v- -• . » .. • • ‘ '• ‘ , A . ■• V ii * . i- /» *,
Underhållne jreatur
Medel-afkastning, sedan Utsädet är afdragit.
Utsäde af
Hemmantal
Uppskattadt
Värde.
Stycken.
Stycken,
14.700
35a,665
3o,i88
6,000
275,806
I,Ol4,4!3
200,788
86,574
240,4.80
32,976
3,580,464
3,161,441
1,365,270
471,260
167,930
184,182
378,900
i3,53o
4,5oo
16.700
14,73°
Krono-Säterier . . . • •
Frälse-Säterier . . . • .....••
Säterie Rusthåll .......... r
Rå- och Rörs-Hemman ... .....••
Insockne Frälse-Hemman ... .......
Utsockne Frälse-Hemman ...
Frälse-Hemman .. ... ....••*
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll ..... .....••
Dito Augments-Hemman . .....••
Krono-Skatte-Hemman ... .......
Krono-Skatte-Rustbåll ...
Dito ' Augments-Hemman . . .......
Militise-Boställen ..... .....■•
Civile Boställen ..... ...••••
Ecclesiastique-Boställen ... .......
Gymnasii- och Scholaj-Hemman, Frälse .......
Dito Skatte ... ....
Hospitals-Hemman, Krono ...
Krigsmanshus-Hemman, Skatte . .......
Lots-Hemman, Skatte .... .......
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med flere Lägenheter utan
Mantal, som ej under något Hemmans Ränta äro inbegripne, Frälse
Dito Skatte ........ • •
Dito Krono
Dito obebyggda .........
Oskattlagde, bebyggde Dito, deraf Ryttare-, Soldats- och Båtsmans-Torp,
a838 stycken ...........
Krono-Torp med Frihets-år .........
Backstugor .
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman, under ständig Äganderätt
Dito på viss tid eller lifstid .......
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af särskildte slag, som ej under
något Hemmans Ränta äro inbegripne, Skatte .
Dito Krono ......... •
Dito Frälse .... ......
Tull-mjölqvarnar med 1 å 2 par Stenar .......
Tull-Sågqvarnar, Grofbladiga .
D ito, Finbladiga . • • . • • •
Husbehofs Mjölqvarnar, deraf « med särkild i Jordeboken uppförd Ränta
Busbehofs Sågqvarnar
Stampar
Ämnes-IIammare . . . • . • ■ • • • •
Sockerbruk och Porter-Bryggeri, sammanslagne i värde och beskattning
Pappers-Bruk
Tegel-Bruk .... .. ..... .
Segelduks-Fabriquer . . • . .......
Såpe-Bruk .... .. .......
Skepps-Varf ............
Repslagare-Banor ...........
Olje-Slagerier ... .. .......
Garfveriet" ...t . . .......
Linne- och Bomulls-Väfnads-Fabriquer .......
Tobaks-Fabriquer .... .......
Ätticke- och Kimröks-Bruk, sammanslagne i värde och' beskattning .
Skärgårds-Verk, Salterier
Pottaske-Bruk ............
Lands- och Härads-Allmänning, omätt, utan Skog eller synnerligt värde
Diverse Personer, som ej höra till viss näring . . . . • •
Tillkommer i Inlands Fögderie, Koön, donerad Marstrands Stad, 1 mantal
Skrapokatt, en Torp-lägenhet 8:0
Norrvikans Dito Ysteröd och Boyar, doneradt
Strömstads Stad . . .2 d:o
7,090
3,020
1,562
54o
184
319
696
3o
aoo
1,378
10,157
1,666
202,620
22,514
20,000
4,5oo
1,000
356,ooo
i5,5oo
75,o33
i5,85o
32,200
36,320
107,482
60,600
ob,ooi
04.000
18.000
io,413
1,28* 6,595 l8,9t6|- 3o,637xj 9,6721 5,768^.|23,t8o 9,235| 53,922 «3,5b4|15,539* 38,5551 20,400 20 ö,5oi | ib,5o5 2,76b t9,08ö ^^.0,oot 000.3,1
Sju oförmedlade Mantal mer, är den, att en del af Städernes donerade Hemman kommit att da finn oförmedlad* Hemmantalet uteslutas, men nu ‘ ^fattas uti det samma,
Anmärkningt Anlednjngen hvarföre denna Tabell, emot 1828 Ars, upptager
Efter Bevillnings-Förordningarne
åren 1823 och i83o.
Jordeboks
och
Hemmantals.
Ränta.
Kostnad f5r
Rustning och
Rotering.
Bränvins
Brännings
Afgift.
Arrende
Medel.
Efter irsta
Artikeln.
Lagmans- och
Härad shöfdinge-Ränta.
Mantals
penningar.
Gernings
Ören.
Saltpeter
Afgift.
Krono-Tionde,
umma
mma,
Pastorers
Götheborg å Lands-Contoiret den 8:de October 1833
Götheborgs och Bohus Län.
Stats-Bidrag.
,
a. b e 1 1 för Landet inom Götheborgs och
ohus Län.
Medel-afkastning, sedan Utsädet är afdragit.
Underhållne ÄeatuP.
T:r. I
8’
333
23
25
4o3
1,7 3°
331
162
242
43
9,483
4,327
1,845
584
212
367
753
3a
8
20
3o
T:r.
2°9§|
20
I92
I,o4,
l4o|: I
83
159a
25
3,783
i,63o!
810
326
23°i
36o!
2i
18
34
92
82
1,73°
11
36
52
178
T:r.
24
>°79
70
32
867
5,j83 |
771 s
5o8
I,l32§
225;
19,815
10j242
7,o36
1,0241-  644
1,111
i,3oi
a9s
7§
l44
*7
3
51
563
T:r.
24
i,3o6
160
89
1,408
8,4o4§
8o5
689
694
i4i|
44,io3
2,576|
4,o83
1,880
902
1,466
3j597
61
24
60
65
35!
132!
56
>9i
12
208
277
i,456
1,49°
8
20
93
~85
*97
671
T:r.
72
1,282
110 I
35
1,820
5,249
1,982!
1,266!
3,985!
79*
19,809
35,957
20,768
4,708
i,°9‘
2,3qi
3,807
100
*7k
432
76
71
328,
80,
260
6,45o
224
T :r.
12
621
65
20
558;
3,009
5*4!
309!
607!
i4,349l
8,i3i
3,385
7892
356
651
i,563
36|
10
48
39
T:r.
. 4
3oo^
26
12
31 ij;
1,936
522
*491
115
22
9,°i4
6,o34!
2,319“
955
232
4l4
568
56
16
>4
5o
7
884
12
5o
2,412
121
25
237
4
T:r.
48
3,076
210
3oo
3,83o
l6,7!2
2,3io
i,583
3,098
373
98,o56
39,794
i4,588
4>o4°
9979
3,2o4
7,048
204
48
200
l88
l4l
744
67
860
1
Hästar. 11
1
C
*
V
St:
St.
6
4.
i4a
164
i3
o
12
35a
46
1 i,°95
3i8
3l2
10
ii7
4
333
10
66
8
| 4,375
i,.5g6
i 5,o46
135
2,233
72
666
110
*53
74
1 a9°
*38
786
24
23
5
3o
17
4
10
348
1
83,564-
38,555
!*
St.
20
4x4
40
' 16
688
*,993
535
2Q2
689
i37
1 3,i 19
9,264
4,619
i,35i
366
728
1,402
35
8
72
3a
3o
*54
55
122
4,896
c 8
124
43o
fl,
►B
St.
6
239
20
24
397
i,3i5
296
i57
416
77
6,a3o
5,062
2,373
692
222
375
867
a4
6
42
16
12
36
10
854
60
66
01
-s'
5"
O
Uppslattadt
Värde.
St.
i3
357
56
12
782
2,814
1,076
412
1,440
284
9,668
i6,o65
8,955
1,963
4.08
964
1,692
66
12
i56
5 2
34
212
67
6?24o
IO
72.08
7°9
>3,180 9>a35i
20 8,5oi I i6,5o5 2,765
4i,639
St.
247
16
20
4io
1,280
297
i3o
162
3o
7>°95
3,020
i,5Ö2
54o
184
3i9
696
3o
8
18
27
16
43
20
1,528
2
B
201
-
19,886
54,727
St.
5
6
8
28
8
16
100
4o
48
12
*4
74
18,001
R:dr.
t4,7°°
352,665
3o,i88
6,000
275,806
I,0l4,4!3
200,788
86,574
240,480
32,976
3,580,464
3,161,441
1,365,270
471,260
167,930
184,182
378,900
i3,53o
4,5oo
16,700
14,73°
6,209
27,891
20,346
51,888
698,533
~5oo
48,328
i,378
10,157
i,666
202,620
22,514
20,000
sk.
Stats-Bidrag.
38o
4.500
1,000
356,ooo
15.500
75,o33
i5,85o
32,200
36,320
107,482
60,600
206,001
104,000
18,000
io,4i3
13,883,654
Bevillning.
Efter usta
Artikeln.
Efter Bevillnings-Förordningarne
firén 1823 oell i83o.
usta §. år 1828
i:sta till 8:de §§
år ib3o.
R:dr.
sk.
26
313
4o
35
12
7
24
708
24
1,782
40
5o3
—
232
20
763
24
112
36
7,383
24
9>966
3,691
—
928
24
295
28
527
ib
1,481
24
38
—
11
24
47
—
37
—
' 38
42
177
12
43
.
4,318
4o
4
36
i36
36
467
28
1*7
24
i,o53
16
52
4
87
4°
7
24
6
36
48
—-
23
29
36
2
24
3
2
36
6
—
11
12
11
36
8
—
3
4.0
2,415
24
38,287
22
3:dje, 4;dc och j6:te och 7:de §§
5:te §§. är 1823.1 år i8a3. 37:de
ai:sta till 36:te till /jo:de §§.
S. år i83o. år r83o.
R:dr. sk. r.
7 16
730
864
4° 3
5
>9
»3
4-7
*7
12
62
12
3q5
16
33
8
9
1
27
R:dr.
38
822
ä7
12
6» 1
2,775
585
>93
484
7*
7,663
6,393
2>9'27
44
593
26
9
33
29
7
39
46
107
4,i46
I
So 1
79
1
3
446
45
48
sk.
33
44
47
34
40
1
>9
>4
1 2
40
R:dr.
10
2
1,000
§6
i5o
78
680
4io
121
492
220
,3o
4,429
3,3o8 4°
36,437
44
sk.
Bränvins
Brännings
Afgift.
R:dr.
3
266
' 4
1
3o3
658
69
35
7°
i5
2,724
i,255
5io
186
59
9°
293
‘ 3
1
4
59°
sk.
25
9
46
16
18
•4
4
25
2 I
24
16
i3
35
4o
18
32
32
■4
21
3a
62
3
61
369
7,652
36
43
Summa.
Ständige Räntor.
Jordehoksoch
Hemmantal gRäuta.
R:dr.
29
I,4o2
77
20
i,633
5,217
1,158
460
i,3i8
>99
17»771
17,615
7,128
1,875
i,o85
1,482
2,772
68
21
82
69
5i
237
89
111
q,o55
y 5
*36
yo5
5 67
181
r,5i3
sk.
24
8
39
9
6
*4
13
24
11
22
14
M
2
8
32
38
3o
28
11
33
32
36
36
39
2 5
18
4.2
85 j c8
543 31
45 7
55 24
20
33
24
32 10
16
2
i,i 38
79
180
72
81
682
4i6
i3a
5o4
228
3o
33
7>2i3
85,687
36
28
R:dr.
568
55
. >79
3,988
298
■371
662
118
20,714
8,899
4,485
1,356
5o3
575
371
4>
13
66
30
14
87
31
3i5
69
sk.
32
3i
3
26
12
31
38
25
27
1
32
37
19
>7
18
38
23
53
61
4.3
42
*7
Krono-Tionde.
Afrad.
R:dr.
44
21
44,696
10
34
332
896
260
122
4x4
o 67
3,763
4-,o95
1,931
655
181
225
617
l8
5
28
i3
i3
*9
*7
sk.
24.
R:dr.
112
I :
6
728
49
sk.
I I
28
35
7°9
i3,754 46
Mantals
penningar.
32
4,79°
R:dr.
9
99
i3/
3
>93
49^
i37
70
i83
28
2,001
2,673
1, 102
425
9>
*89
4i5
12
3
>4
18
13
72
*7
i,763
3
48
116
l32
3l
400
16
56
sk.
20
6
8
1
2
3
5
3
2
2
90°
Lagmans- och
Häradshöfdinge-Ränta.
R:dr.
78
187
5i
23
85
12
90 3
1,189
467
118
25
23
i83
4
7
4
*7
3
sk.
24
32 3 11,873
36
643
1
18
31
73
12
223
8
9
280
36
24
Gernings
Ören.
Saltpeter
Afgift.
R:dr.
— 4>7°7
sk.
32
R:dr.
10
1
1
111
12
!9
59c
2
7
12
sk.
24
24
24
18
27
3o
16
Summa.
R:dr.
„ 9
835
102
3
79>
6,4.07
747
645
1,34.6
226
31,074
16,867
7>985
2,568
836
1,061
t,588
76
22
n5
66
45
196
69
321
2,482
4
66
xGS
=44
72
684
25
i,394
43
745
>9
22
; 7
9
1
2
4
7
25
1,248
sk.
12
44
16
33
21
20
3
12
27
33
3?
3i
19
26
i4
8
47
16
3o
8
27
4
35
4-0
8
=4
28
36
2
12
8
8
4
36
42
12
12
24
12
36
24
36
34
24
80,587 19
Arrende
Medel.
R:dr.
sk.
592
43
4 635
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr.
sk.
202
—
220
4,930
2 3
1,770
24
410
>4
2,846
12
2l3
27
18,124
4-7
57,311
36
8,260
3i
56
32
74
3
1,448
26
92
iS
21
12
120
—
66
3/
28
25
96,198
Clerecie Statens Underhäll.
Pastorers.
el af Städernej donerade Hemman kommit att då från oförmedlade Hemmantalet uteslutas, men nu nefattas uti det samma.
R:dr.
*7
224
27
18
5 o3
1,708
376
167
424
74
7,866
6,386
2,624
9°4
249
42
898
28
7
36
22
5
116
26
U91
2
80
*4°
9°
56
i5o
5o
*5,243
sk.
24
24
28
4.0
H
44
1
40
44
38
22
3o
20
42
32
40
24
21
Capelianers.
I
R:dr. sk.
4
5 o
6
6
127
370
62
37
93
i5
1,860
1,219
479
i58
58
8
204
2
3Ö8
7
40
10
100
45o
i5o
5,906
Kyrko
Betjeningens.
R:dr.
x_
3
21
4
1
66
226
64
20
62
io
640143
1,223
448
184
36
5
138
6
sk.
36
8
3 o.
4*
37
45
182
3
20
2
20
5
40
36
-3,4
*7
23
Summa.
R:dr.
24
295
37
25
697
2,3o5
5o3
2 25
58o
100
io,368
8,83o
3,552
1,34.7
344
55
1,24.1
22
29
33
44
i5
5
24
28
22
26
37128
10
47
38
1 >9
28
2,468
,2
9°
207
102
I61
620
205
12
36
34,56/
36
R:dr.
10
i94
16
' 6
. 4»7
i,363
620
i5q
44-3
83
4,677
8,384
4,°37
*>a99
243
468
658
64
16
48
5o
i,5oo
1
160
24
24
24,915
42
R:dr.
36
478
66
67
*79
37
2,23o
2,474
908
123
sk
o
g ö
B» 2
O
cn P
r-
—-i?
R:dr.
42
6,617
19
IOO
20
740
3,224
1,178
298
682
*21
IO,97>
i5,579
6,481
2,464
475
. 923
l9 283
I l6
3o
60
9°
44,842
R:dr.
5
85
*3
16
. 5oi
1,861
732
24»
621
112
6,834
io,233
4,7X0
1,497
282
334
938
61
>4
60
49
6
23
6
602
2
r5
38
3o
20
3go
30,367
sk.
40
24
46
IO
12
9
3
26
38
3
36
47
12
20
16
24
39
4°
40
16
24
16
20
4°
12
4-
32
4°
40
37
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr.
78
2,9i3
469
5,020
25,787
6,776
2,5o6
8,018
x,og4
102,o52
*37,287
43,064
0,544
3,325
4,399
io,o54
5i8
i35
547
4*i
sk.
21
29
8
46
4t
*7
»7
*7
43
i5
21
32
3
7
iö
44
32
I
108 2
5 78 12
1
3o
194
476
16,109
17
3o8
U277
944
4i5
2,817
3i5
1,988
88
101
37
2
l,l68
88
192
74
84
688
425
i58
507
231
3o
38
10
9
11
8
2
10
6
8,852
404,419
Götheborg å Lands-Contoiret den 8:de October 1833.
O. H. Ilo LM OBEN.
Garfveri för Beredning
af Läder
på Engelska sättet.
Bommulls- och
Linne-Fabriker.
Siden
Fabriker.
Porter
Bryggerier,
Segelduks
Fabriker.
Stofts
Fabriker.
Diverse Fabriker
och
Manufactur-Verk.
Tobaks
Fabriker.
Olje-Slagerier.
ärgerier.
Fabriker.
Socker-Bruk.
I Städeme
Götheborg
Uddevalla
Kongelf
Marstrand
Strömstad
Samma för år 1832
78398
På Landet.
Götheborgs Fögderi
Inlands
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens
Norrvikens
Summa för år 1832 I 3
■Aturiarknin.
Anledningarne tili de förändringar, som detta Sammandrag utvisar med Fabriternes antal och till verknings-värden, aro årligen uppgifne till Kongl. Commerce-Colle,
mm.
I
SAMMANDRAG
af de Berättelser om Fabriker och Manufactur-Inrättningar, hvilka inkommit från Städerne och Fögderierne i Götheborgs och Bohus Län för år i833.
Tabell för
taderna
}Venersborgs Stad.
Hui och Tomter
Jord
^skattlagd Mjölqvarn med 2:ne par stenar
Dito Grofbladig Såg ....
Diverse Personer, sona ej höra lill viss näring
Borås Stad.
Has och Tomter ....
Jord
fult-mjölqvarnar med ii pär stenar
Hushehofs Mjölqvarn
Tegelbruk
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Alingsås Stad.
Hus och Tomter
Jord
Klädes-Fabriker ,
Qvarnar .
• •
Ulricce/iatrms Stad.
Hus och Tomter
Jord
Ylle- och Linne-Väfnads Fabrik
Läder-Garfveri
Tegelbruk
Åmåls Stad.
Hus och Tomter
Jord •
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
• •
• •
S u i
£:: O
IS
5. A
3 1
Ctq «
St.
344
I
t
346"
Jord.
pr*
Tid.
356
Suni m n
Summa
38g|
4
395
201
2
2
20 5
Summa
78xs
356
i3o
[JO
>'■
aq
Tid.
fi7 4
ö74
Crt
JO
s a<5
Tid.
H
S M
I 3
ET 3
3 »
3-
Tld.
r,o3o
i,o3o
948/;
948/a
3oo
3 00
64
[80
■74
274
110
410
Summa I218 I180
52]
5 a]
1,39341
■47‘-H
,393iiv47«
55o
Utsäde af
a
Tr Tr
3 o
3 3o
1,124
55o 1,124
1,115
355
355
1,58g/
1,58g:
5874-
587s
Tr
3 o
3o
T:i
200
Tr
200
3 i3o
Tr
i5
T:r
8 3o
i3o
i5o
5 o
i5o
32
2 32
240
240
Medel-afkastning sedan
utsädet är afdraget.
Underhållne
Kreatur.
Uppskaltadt Värde.
T;r
T:r
21 1210
T:r
i5o
21 210
IlIO
800
5o — 800
32 I
80
32 I 80
6ji i5| 8 1 oj 100
6,1 l5; 8 loll00
120
t*
T:r
800
T:r Tr
5o
800
5o
5o;
42
10
260
260
45o
75
12
12
32
45o
20(
128
42 10 128
>5o
>5o
35 600
35,6oo
128
128
46
T;r
180
180
st.
1,680
1,680
6,4°o
i, 4 Oo
54
41 [54
640
640
5o
80
80
45
45
40
4°
7% 34
700*34
st.
60
st
-
bo
190
[9°
i5o
i5o
60
6 60
i 70
i5|i7o
5'
31.
20
40
40
10 20
10 20
3o'5o 5o
O
95
80
80
60
6c
3o 5o
5 o
st.
Hus och
Tomter.
R:dr
202,500
sk.
252,5oo
io4,958
32
Jord.
R:dr
1 1 2,000
—| io4,958 32 —
94,483
94,48 5
122,483
122
,483fT
112,000
80,054
8o,o54
52,o53
5a,o53
33,885
33,885
Siv.
35
35
37,625
37,6a5
m »-si
W
tr1 ts
2.0=
O 6= JJ3 *1
"5 2 n a
** i-, «-*■ te-*
~ w C s
2 n -j
o*
B 31
R:dr
| 1,000
1,000
8,25o
i,5oo
9,75o
12,383
3,200
sk
16
15,583 16
1.000
2.000
1.000
4,ooo
Summa.
R:dr
252,5oo
I 12,000
365,5oo
8o,o54
8,25o
i,5oo
io4,q58
52,o53
12,383
3,200
i72,595
sk.
35
i6.
35'
94.483
33,885
1.000
2.000
1.000
i32,368
122,483
37,625
16-
160,108-
t
Clereciets underhåll,
Ständiirc Räntor
Bevillning.
Summa,
Summa
Summa,
Jord , Hus
Tomterj,
Verk och
Inrättningar.
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
Efter
2:dra §,
1,000
200
200
2,200
1 ,o5o
200
Elfsborgs Läns Lands-Contoir, den 3i December i832.
O
C. L. Rinman.
♦
Uträkning-, som visar Medel-priset af 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832
årens Markegångs-Taxor för Götheborgs och Bohus Län.
Markegångs-Prisel- för År
1828. 18 29.
Tun 11a
Tunga
Tunna
Tunna
1 Tunna
1 Tunna
Korn
Tunna
Tunna
Lisp:d
Lisp:d
Lisp:d
St. Ko
Rågmjöl
stridt Korn
Kornmjöl . . J ?1-  Mall, med 6 kap:r på T:n
Blandsäd, hälften
oell hälften Hafre
Hafre .
Bönor
Smör
torkadt Fläsk . . .
Talg : . . .
2 ^
P £3
M *-d
St. Får
St. lefvande gödd Gås . .
i St. Höns
Tunna Fisk eller Gabiljau
Våla Komul
i
i
ioo St. Hvitling
i
i
Lisp:d Hö
Lispa] Långhalm eller Logbunden
Kärfve
i Famn Ved af Furu eller Ahl . .
i St. Stock eller Timmerstock af Furu,
minst 14 alnar lång och 7
å 8 tum bred i lilla ändan . .
1 Tolft Sågbräder af 6 alnars längd,
12 tums bredd och if tums
tjocklek
1 Mark Ljusgarn
1 St. Säck al Helsinge-Buldan, om
en Tunnas rymd
1 Dränge-Dagsverke
1 Öke- eller Ploge-Dagsverke med
2:ne Hästar och en Dräng . . .
1 St. årlig Häst
1 St. Kongs-IIäst
Ved och Lysnings-Persedlar för de
uti Kongl. Maj:ts och Kronans
hus
Tjenstemän> upprättad i följd af
Häglof. Kongl. Kanimar-Collegii
Skrifvelse den 12 October i8o3.
Lisp:d Talgljus, 7 på marken . .
Skålp.-d gula Vaxljus
Kanna Rof-olja
hamn Björkved, 3 alnar hög, 4
alnar lång och 5 qvarter djup.
Dito Bokved Dito
Dito A hl ved Dito
. . .
Dito Tallved, 3 alnar hög, 4 ainar
lång samt 6 qvarter djup.
Skogs-EJfecter. Enligt Högl. Kongl.
Kammar-Collegii Skrifvelse den 11
Junii 1806.
1 Tolft 12 å i4 alnars timmer, om
6 Tums diameter i lilla ändan
eller toppen
I Tolft 16 alnars Dito
1 Tolft 18 alnars Dito
1 Tolft Slagor .
1 Tolft Gärdsle
1 Tjog Gärdslestör
7
6
4
5
5
3
2
5
5
3
5
22
1
1
16
32
3 2
16
16
3a
32
16
1 o
36
5
10
6
36
9
3
16
36
i3
16
25
34
8
8
16
32
32
44
40
32
8
.6
16
10
12
26
■4
24
32
36
8
10
6
4q
10
40
4°,
12
24
.6
(6
183 0. 183 1. 183 2. Summa
6
36
36
.6
28
16
jo
1
32
32
32
32
16
4
8
12
36
8
10
6
40
7
40
8
i4
16
28
32
1 2
24
32
32
36
36
.6
28
16
.6
16
24
8
8
20
16
32
13
6
4o
7
4o
24
18
.6
2 4
4o
12
24
>6!
16
r6
16
16
8
24
16
x
6
6
3
5
16
2
1
16
7
9
11
1
32
16
36
32
16
32
40
8
12
24
8
4 o
4o
24
18
24
34
16
r 2
34
.6
r6
12
24
16
Medel
Pris.
48
44
28
3i
3i
21
>4
3i
27
15
26
87
9
5
86
5
4
4*
28
39
44
28
28
32
41
5f
6
2
1
32
24
40
40
20
l6
36
36
8
46
3
37
6
24
32
4
8
25
16
16
29
40
33
34
4o
40
10
28 4°
6 8
7 24
32
32
16
16
26
40
40
16
34
3o
28
44
33
>7
>7
i3
4'
16
>9
7
11
28
38
7
10
•4
6
39
8
5
32
39
12
15
•7
25
45
8
8
36
[ I
24
44
8 44
32
32
6
24
4t
8
>7
7 i
10
*7
7f
1
! 2
7r
—
26
4
—
i5
7?
9f
9i
1\
n
7t
i
u
2?
2#
2T
9i
H
nf
4f
4 f
9r
6#
7t
9}
9r
2f
9i
9i
Fånge-Förplägning. Till följd af
Kongl. Brefvet den iy September
1810.
1 Mark mjukt Bröd
Indelte Inf anteri-Regementernes Beklädnads-Persedlar,
enligt Kongl.
Förordningen deri f Februarii 1812.
1 Jacka
1 Vast med armar
Ett Hatt med prydnader
Ett Skärp
Två Halsdukar • . . . .
Två par Byxor
Två par Stöfletter
Fyra Skjortor af Blångarn
Fyra par Strumpor
Fyra par Skor
Ett pär Linnebyxor
För Tågande Trouppers Underhåll.
Enligt Kongl. Kungörelsen den 2y
Augustii 1816.
2 Marker mjukt Bröd
4 Mans Dag-portion
1 Ration till utfodring åt en
för ett Dygn
Häst
Båtsmans Utrednings-Beklädnadsoch
Hemkalls-P er sedlar j jemlikt
Kongl. Kungörelsen den 10 September
1816 och Kongl. KammarCollegii
Skrifvelse den q Öctober
->8ay.
Utrednings-Persedlar.
1 Kapprock eller Cavay af blått
Yadmar
1 Kappsäck af Segelduk, Skinn eller
Fyrskäftad Väf
1 Nåckad Rya eller Ylle-täcke . . .
1 Hängmatta af Bulldan . . ■
Beklädnads-Persedlar.
Tröja af blått Yadmar
Yäst med armar af dito
Par Långbyxor af dito, med lösa
lårfoder
Halsduk af mörkt Lärft ......
Hatt
Par Läderskor
Par Ullstrumpor
Skjorta af Blångarns-Väf
Vadmars Släpe-klädning
Hemkall:
1 Tunna Korn . . ,
1 Lisp:d Ilo . . .
1 Lisp:d Halm . .
1 Lass Torf . . .
1 Famn Brännved
•Persedlar.
Enligt Kongl. Kammar-Collegii Cir
-
eulaire den
upptages:
Tunna Vicker
Tunna Bohvete
25
Februarii i83i,
Markegångs-Pr iser för År
182 8.
4o
4o
21
3a
2 4
16
38
8
24
16
45
36
5
12
3a
6
3
4°
6
10
5 1
3^-
1 829.
1 8 3 0. 1 8 3 1.
1 83 2.
r 1
4o
4o
24
3a
16
38
24
20
2
36
13
12
10
5
4o
10-
11
4 1
40
40
24
24
16
38
8
24
20
2
36
i3
12
7
8
4o
4o
24
3a
8
24
20
2
36
i3
12
24
7
6
4°
16
42
4o
24
3 a
.9
a4
>6
38
16
24
20
8
36
6
12
16
8
3
4o
16
Summa.
45
■3°
• 10
j 4
I5
■ 40
9
• 22
■ i5
.43
• i5
9
io
10!-
8
8
21
16
Medel
Pris.
4-
6
25
20
21
2
7
10
3
6
4*
28
'9
9
3a
46
24
11
36
3
12
24
38
a5
8
11
22
lo
-
lo
4°
I
40
2 3
24
16
38
9
24
r9
2
36
10
12
33
7
5
4 o
28
24
4
77
6
7
5
7t
3—
7?
8#
9f
Götheberg å Lands-Contoiret den 8:de Oclober i833.
O. II. Holmgren.
KONGL. MAJ:TS
Befallnings hafvand e s
uti
ELFSBORGS LÄN
tili
KONGL. MAJ.T
i underdånighet afgifne
FEM-ARS-BERATTELSE,
för Åren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
Tryckt kos H. G. Nordström, 1833.
ti ;x iLAW
V: Mj ■ \ 'i v i 1 ■; \ . v..\ ' ' ' ■■ ■
-
. . ' Vi : , • . -i-, i:
t ii ■
. 'M i'':. V,.
.. v - - •-% -J*
. . - - ■ - ■ r' ;.' - -
Udd T) TTA
'- '
i QizBi •>?&*£ YTM ';is\ i) \<
Underdånig Berättelse för åren 1827, 1828,
x829j 183o och 1831 j angående Elfsborgs
Läns tillstånd, synnerligen i Statistiskt och Economiskt
afseende.
Inledning.
Elfsborgs Län, omfattande liela Dahls-land, som består af Fem Härader
med En Stad och Fyratiotre Socknar, samt Westra och Södra
delarne af Westergöthland, eller Tretton Härader med Fyra Städer
och Ett Hundrade-åttatio Socknar, förutan åtskillige Socken-andelar
i bägge Landskapen, hvilka tillhöra Socknar inom andre Län, — är
vidare indeladt uti en Lagsaga med Sex Domsagor och uti Sex Fögderier
med Tjugofem Länsmans-District. Länet, gränsande i norr
och nordost till Wermland och Norrige, i vester till Götheborgs
och Bohus Län, i söder till Hallands Län samt i öster till Jönköpings
och Skaraborgs Län, skall innehålla uti areal-vidd ungefärligen
120 qvadratmil, deraf sjöar, strömmar, träsk och kala bergsträckor
anses upptaga omkring femtio, så att den jordyta som är odlad och
möjelig af odling, eller är skogbeväxt och tili skogsplantering tjenlig,
samt för öfrigt har vegetation, torde svara närmast emot 70 qvadratmil.
Denne beräkning af areal-rymden är grundad på Hermelinska
Chartan och andra äldre Chartor: Enligt af Forsells nyare Charta
öfver Skandinavien skall deremot Elfsborgs Läns areal-vidd endast
uppgå till något öfver 114 qvadratmil, hvilket äfven torde vara det
rätta, när den del af Wenern, som kallas Dahlbo-sjön, och eljest
kan till Länet räknas, från beräkningen uteslutes.
4 _ '
$. i. Lä »cts Allmänna Beskaffenhet.
Tossbo och Wedbo Härader, som å Dahls-Land gränsa till
Wermland, Norrige och Bobus Län, bestå af höga och skogrika
bergsträckor, som emellan sig bilda större och mindre dalar, hvilka,
i afseende på jordmånen, äro af ganska skiljaktig beskaffenhet. Till
större delen utgöres marken af sandjord, på några ställen blandad
med Lera, undantagande Tössö Pastorat, hvarest lermylla är rådande
jordarten; men i synnerhet emot Norrska gränsen är jordmånen svag
och föga bördig. Wahlbo Härad, som å vestra sidan stöter till Bohus
Län, är nästan äfvenså bergbundet, sorn förstnämnde Härader,
likväl med bättre jordmån, deri lermylla ofta förekommer; hvaremot
öfrige delen af Dahls-Land, utgörande Nordahls och Sundahl»
Härader, har i det mästa en jemn och slät belägenhet, vidlyftiga
åkerfält, samt god och bördig jordmån, hufyudsakeligen bestående af
Lermylla. Sjön Wenern begränsar Dahls-Land å nordöstra sidan,
i hela sträckningen från Wermlands Läns gräns till Wenersborgs
Stad, och utom dess finnas mångå andre större och mindre Sjöar,
bland hvilka stora Lee utmed Norrska gränsen, och de vattendrag
som förena den med Wenern, i synnerhet förtjena att anmärkas:
Landet är för öfrigt, i alla rigtningar, genomskuret af åar och bäckar,
de flesta med aflopp åt Wenern. —
1 Westergöthland är den Landsträcka som börjas vid Wenern,
innesluter Halle och Hunneberg och sedan omgifver eller tillgränsar
Götha Elf, utgörande Wäne, Flundre och Ahle Härader, både vacker
och fruktbar: rådande jordmånen är här ömsom lera och svartmylla;
men, i den mån Landskapet aflägsna}’ sig. från Elfven och
i synnerhet ju mera det närmar sig gränsorne af Halland och Småland,
blifva jordarterne sämre och svagare. Inom Bjerke, Wedtle
och Kullings Härader träffas likväl ännu flere fruktbara trakter,
med mer och mindre god lera och lermylla; men i Gäseneds
Härad, som är sandigt och stenbundet, äfvensom i Redvägs Härad,
hvilket närmar sig denna beskaffenhet, finnas sådane bättre jordarter
mera sällan och endast såsom undantag; utan består rådande jordmånen
derstädes, så väl som uti Åhs, Kinds, Marks, Wedens och
Bollebygds Härader, af så kallad mjäle eller mojord och sandblandad
mylla, sorn i allmänhet gifver mindre lönande afkastning, ehuru äf
-
5
ven inom desse Härader, synnerligen uti Marks, åtskillige trakter finnas
med bördigare jordmån. Delar af Wäne, Bjerke och Kullings
Härader, Gäseneds Härad och en del af Redvägs Härad, kunna räknas
för slättland, fastän sins emellan mycket olika; hvaremot det
öfriga af Westgötha Landskapet är bergigt och skogbeväxt samt delvis
starkt couperadt och i fördjupningar uppfyllt med sjöar, kärr och
mossar, som finna aflopp genom en mängd åar och bäckar, antingen
åt Wenern och Götha Lif, eller åt Nordsjön och Cattegat.
Elfsborgs Län, som, i dess längsta utsträckning från Norrska
gränsen i nordvest, till gränsorne af Halland och Småland i sydost,
håller öfver 3o mil, företer således stora skiljagtigheter i fysikaliskt
afseende och naturliga förmåner; men der saknas likväl icke inom
något Härad, helt och hållet, hvarken jordmån för ett nödtorftigt
åkerbruk, skog för husbehof, eller vattendrag för nyttiga inrättningar.
Ibland ovanliga naturhändelser, under nu ifrågavarande qvinqvennium,
må nämnas tvenne jordskalf, som blifvit observerade år
i83o, i Januarii och April månader, inom åtskillige delar af Länet,
bägge i rigtningar ifrån söder till norr.
§. 2. Invånare.
Folkmängden i Länet utgjorde vid slutet af förra qvinqvennium,
enligt de år 1826 hällne Mantalsskrifningar för 1827, 184,900
personer, och har sedermera, jemlikt de vid slutet af hvarje år förrättade
Mantalsskrifningarne för påföljande året, funnits utgöra, enligt
bilagde Sammandrag:
År 1827 . . . i86,5qi
1828 . . • 189,445
1829 • • ? 191,643
1830 . . . 193,780
1831 . . . ig5,2io
nemligen: på Landsbygden bosatte, 186,864
och i Städerne boende .
8,406
samt af dessa alla:
Skattdragande, af Mankön 47>°88
_ _ Qvinkön 49,001 q6,o8q
6
Skattfrie, af Mankön . . 47>f)63
— — Qvinkön . . 5i,i58 99,121
Under loppet af detta Qvinqvennium har således folkmängden,
årligen varit i tilltagande, samt på det liela blifvit ökad med io,3io
personer. Näst grundorsaken, eller den obegränsade propagationsförmåga,
som tillhör slägtet, då yttre hinder icke motarbeta utvecklingen
deraf, torde medlen, som under ifrågavarande fem år egenteligen
bidragit till folkökningen på Landsbygden, böra sökas uti
Allmogens stigande omtanka vid jordbruks-skötseln och tilltagande
håg för nya odlingar, hvilket åter gifvit anledning till många hemmans
klyfningar och afsöndringar af jord från hemman, samt till
anläggande af jordtorp och andra små lägenheter, som alla lemnat
åtminstone tillfälle för nya bosättningar, jemte något, fastän stundom
allt för ringa, bidrag till uppehälle för nya hushåll. — Således har
starkaste tillökningen i folkmängden verk ellgen ägt rum på södra
Dahls-Land hvarest äfven desse medel blifvit mest och ända till
öfverdrift använda. — Det serskilta hinder mot folkökningen, som
för detta ej sällan uppstått af härjande smittkoppor, har dessutom
1111 mera upphört, sedan vaccinationen, kommen i jemn gång, vunnit
förtroende ibland folket; och hälsovårds-anstalterne i öfrigt, ehuru
otillräckelige de än må vara för från Städerne aflägsne Landsorter,
kunna likväl, jemte Lazaretts- och Kurhus-Inrätlningarne, derigenom
veneriska smittans och andre likartade sjukdomars utbredande förekomines,
med skäl räknas ibland medel som undanrödja hindren
för folkmängdens tillväxt; hvarförutan folkökningen under ifrågavarande
tid icke varit hämmad af mera allmänt gångbara, dödande
farsoter.
Folkstockens ökade antal, ehuru i och för sig sjelf betydligt,
understiger dock vida tillökningen förra qvinqvennium, utgörande
då 21,980 personer. Ordsaken åter härtill måste väl till någon del
sökas uti följderne af 1826 och i83o årens missväxter, samt derigenom
hindrade giftermål och, må hända, ökad mortalitet under åren
1827 och 1831; men det synes annars höra till naturens ordning,
att, i samma mån som nativiteten under en viss period varit utomordentelig,
måste den under en påföljande blifva minskad, intill
dess de öfver vanligheten tillkomne barnen hunnit manbarhetsåldren,
då folkökningen i än större proportion kan tilltaga, om yttre hinder
7
icke motverka öfverdriften deraf; och sådane lära här icke uteblifva,
i så måtto, alt, sedan erfarenheten under hårda år hunnit undervisa
jordägare om vådan att tillåta bosättningar uti Backstugor och Inhyses-torp
samt på obetydliga jordlotter, mera varsamhet härutinnan
skall framdeles iakttagas, hvilket äfven torde böra genom författningar
inskärpas. — Man kan väl icke misskänna det stora och
välgörande inflytande, potatoes-odlingen haft till födoämnenas ökande
och följakteligen äfven på den besuttne folkmängdens tillväxt;
men beräkningen alt lefva nästan ensamt på afkastningen af en potatoes-täppa,
eller någre polatoes-land, har emedlertid åstadkommit
många lättsinniga bosättningar af fattiga hushåll med talrik afföda,
som ej sällan, jemte föräldrarne, ligger samhället till last; och man
kan derföre just icke beklaga ett samhälles tillstånd, som skulle
förminska detta onda, om än folkökningen tillika något förminskades,
emot hvad den varit under dess starkaste progression. Detta sednare
är likväl icke någon nödvändig följd så länge jorden, rikligt fördelad
och bättre hafdad, kan, i bredd ined nya binäringar, lemna
uppehälle åt ett ökadt antal inbyggare.
De finnas, som påstå att folkets fysiska styrka i sednare tider
aftagit, och uppgifva såsom orsak dertill dels öfverflödig njutning
af bränvin, dels det omåttliga bruket af potatoes såsom födoämne,
emedan man tror sig hafva märkt att befolkningen mera degenererat
i trakter och bland den dass som hufvudsakligen lefver af denna
växt. För min del kan jag dock icke antaga sjelfva påståendet
äga grund såsom regel, enär det llän fores till de under sistförfiutne
a5 uren födde; utan har jag tvärtom flere anledningar, hemtade
jemväl från erfarenheten vid Bevärings-mönstringarne, att anse detsamma
oriktigt. Men undantag från delta omdöme måste jag likväl
medgifva, dels för de lyckligtvis ännu sällsporde fall då ungdomen,
dageligen och öfverflödigt nyttjar bränvin, dels ock för den ofvanomförmälte
yngre population, som, tillkommen efter i Backstugor
och inhyses bosatte hjonelag, blifvit uppfödd under fattigdom och
brist, ehuru jag tror alt dennes svaghet icke kan tillskrifvas någon
potatoes-växtens skadeliga verkan såsom födoämne, utan faslhällre
föräldrarnes felslagne beräkning att häraf subsistera, derigenom nöd
samt economiskt och fysiskt förfall flerestädes blifvit följden. —
Här, såsom i andre Rikets Landskap, förhåller det sig eljest så, att
8
Bergs- och Skogs-trakternes inbyggare äro i allmänhet resligare och
starkare än Slättbyggdernes: visse delar af Kinds, Marks, Åhs och
Byllebygds Härader bebos i synnerhet af en storväxt folkstam, som
ililand annat lemnar goda Soldater.
Folkets lynne och bildning måste, uti ett Län af så betydlig
storlek, och der naturen antyder så olika föremål för verksamheten,
framte många skiljaktigheter. Öfverallt är likväl laglydnad ett utmärkande
drag; och äfvenså träffas allestädes spår af det sunda förstånd,
den öppna redlighet och den fosterlandskänsla, som alltid
utmärkt Svenska allmogen. Ungdomens bildning i allmänhet, fortgående
såsom af ålder under Prästerskapets allmänna tillsyn och
Föräldrars närmare ledning, med tillhjelp merendels af mindre bildade
personer, som utan annan kallelse än egna behofvet, egna sig
dertill, bär visserligen stämpeln af tillfällighet och kan icke vara
annat än ofullkomlig; men ungdomens sedlighet, djupt rolad uti
national-lynnet och befästad af Religions-undervisningen, synes vara
på en högre ståndpunkt. Bränvinets öfverflödiga bruk, — det onda
som i synnerhet bidrager till osedlighet och brottsliga företag, kanske
mera ibland äldre och yngre, är den stötesten som behöfver och
efter möjeligheten bör undanrödjas. Men, ehuru författningarne emot
detta missbruk icke kunna frånkännas den verkan, att tillbakahålla
oordningar på offenteliga ställen och vid allmänna sammankomster,
torde det likväl vara tvifvelaktigt, om böjelsen att omättligt njuta
af bränvin står att utrota annorledes, än genom förbättrade undervisnings-anstalter
för det uppväxande slägtet, hvarigenom detta kan
ingifvas begrepp om andre och ädlare njutningar. — Förhållandet
under de bägge sistförflulne åren, att räkna från i83o års felslagne
och till i832 års ymniga skörd, — då det var sällsynt att se någon
person pfverlastad af starka drycker, åtminstone vid allmänna tillfällen,
— synes eljest antyda, att äfven ett yttre verksamt medel
finnes emot dryckenskapslasten, nemligen: knapp tillgång med högt
pris på bränvin; och detta så mycket hällre, som öfverflödig tillgång
och lågt pris på varan redan nu visar ett förderfligt inflytande
till motsattsen.
Då man undantager Dahls-Land, der allmogen ännu saknar
händighet i slöjder, framvisa öfrige delar af Länet åtskillige slag af
slöjd
-
9
slöjdfärdighet oell stundom af verkelig konstfärdighet, så att slöjdvarors
förfärdigande till afsalu på många ställen af landsbygden
utgör en för orten vigtig binäring, oumbärlig såsom beståndsdel till
folkstockens underhållande, jemte det svagare jordbruket; och inträffar
delta förhållande synnerligast uti Häraderne omkring Borås och U1-  ricashamn, derifrån varornes afsättning befordras genom Gårdfarihandel:
Inom dessa trakter, hvarest mycken flit och idoghet råder,
är ock välmågan mest allmän, och träffas ej sällan verkelig förmögenhet
hos allmogen, fastän det ena och andra icke eller saknas
uti Länets Öfrige delar. Den intill Norrige närmast gränsande delen
af Dahls-Land, som på svaga och ofruktbara hemman hyser talrik
befolkning, utgör måhända skarpaste undanlaget från regeln, i synnerhet
sedan rörelsen med Skogseffecter nu mera, efter skogarnes
aftagande, icke så jemnt och tillräckeligt som förr, fyller bristen i jordens
afkastning; och folket kan här således endast bestå vid det mest
tarfliga och sparsamma lefnadssätt. Uti Westergöthland må äfven,
jemte Wedens och Bollebygds Härader, som hafva sandig och bergbunden
jordmån samt inskränktare binäringar, till undantagen räknas
Gäseneds Härad, såsom af naturen serdeles missgynnadt, då det
i allmänhet har svag och ofruktbar jordmån, lider brist på skog
och är afsides beläget för trafik; men lefnadssätlet är sparsamt, och
under sednare tider har i sistnämnde Härad, likasom i de närgränsande
Wedens och Kullings, utvecklat sig en ny näringsgren, sorn
mycket bidrager till invånarnes bestånd, nemligen: odling af potatoes
och denna växts förvandlande till bränvin.
Arbetare vid jordbruket och öfrige näringar saknas icke uti
någon del af Länet; men de betalas olika, efter tillgång och behof
inom hvarje ort. Dagsvcrkslönerne variera således betydligt, till
exempel emellan 10 sk. 8 r. och 24 sk. B:co för karldagsverke
samt 8 och 16 sk. B:co för qvinsdagsverke, sommartiden på egen
kost: för öfrigt upplyser närlaggde utdrag af Markegångs-taxorne
huru de i allmänhet varit stadgade. Tjenslehjons löner, underkastade
en jemförlig variation orterne emellan, äro från 10 B:dr till 33X
R:dr B:co årligen för en Dräng och 4 B-‘dr till 13x R;dr B:co årligen
för en Piga, förutan städja och visse beklädnads-persedlar, som vanligen
betingas jemte lönen, och uppgå i värde till 10 å i3x R;dr
IO
för Drängen och 6 å 8 R:dr för Pigan, hvarförutan Husbonden merendels
erlägger tjenstehjonets Krono-utskylder. — Uti Städerne förhäller
sig både dagsverkares och tjenstehjons contanta aflöning något
högre, relativt till landsorten deromkring; dock öfverstiga de sällan
hvad här ofvan är högst uppgifvit. Men hvad sorn i denna fråga
förtjenar serskildt anmärkas, är den för jordbrukaren missgynnande
omständighet, att dagsverks- och i synnerhet tjenslehjons-lönerné,
något fallande i svaga eller missväxtår, stiga öfver vanligheten vid
goda skördar, då ett ringare pris och trög afsättning på jordbrukets
produkter ofta sälta husbonden i förlägenhet om penningar att afbörda
sig denna utgift: Botemedel mot denna olägenhet, sorn annars
svnes ligga i naturen af förhållanden emellan arbetaren och den
honom behöfver, lärer till någon del endast kunna finnas uti antagandet
af jordtorpare, med bestämd arbelsskyldighet alla år; och
detta synes äfven allmogen hafva börjat inse, emedan omtänksamma
Bönder, med större eller vidsträcktare hemmansdelar, nu, mera än
förr, inrätta sig efter sådan grundsats.
Om och huruvida ibland folket, härmed menadt hemmansbrukande
allmogen, välståndet under ifrågavarande qvinqvennium
aftagit eller tilltagit, eller ock förblifver oförändradt, är en alltför
svår uppgift att riktigt lösa, emedan bestämd ståndpunkt saknas,
hvarifrån jemförelsen skulle utgå. — Likväl, om man, för att härutinnan
våga ett omdöme, vill åsidosätta tillfällige omständigheter
och locala förhållanden, som för viss tid eller för visse orter göra
mer eller mindre skarpt teknade undantag, torde man, då det är
gifvet och oemotsägligt att folket i allmänhet, oberäknadi Backstugesittare,
Inhyseshjon och andre dylike utan. säkert näringsfång, bor
sundare och rymligare, njuter bättre föda ecb kläder sig bättre än
förr, kunna och böra antaga att, i sednare tider, tillgångarne för
folkmassans fysiska bestånd vunnit progressiv förkofran, eller alt
välmågan hos allmogen i sjelfva verket tilltagit; och söker man
ytterligare bevis för denna sats, så lärer det finnas uti ett factum
sorn, åtminstone här i Länet, fortfarande visat sig, synnerligen under
de sistförflutne Tjugofem åren, •nemligen; att af Säterier, Råoch
Rörs-hemman samt Prälse-hemman, andre Egendomar oberäknade,
som under tiden ombytt Egare, mångfaldige genom köp öfvergålt,
antingen hela eller styckade, uti allmogens händer.
11
Men då, å ena sidan, dessa bevis, jemte den betydliga folkökningen,
uppenbart vittna om tillväxt i landets krafter, måste å
andra sidan medgifvas att tillfällige hinder emot desse krafters fulla
utveckling både funnits och finnas. Att mindre vigtiga näringsgrenar
aftyna eller försvinna, under det andre tilltaga eller nya uppstå,
hörer till tingens natur och inträffar i alla tidehvarf: Frågan förändrar
dock utseende när den angår landets hufvudnäringar; och hvad
som i synnerhet är egnadt att, med afseende härpå, väcka serskild
uppmärksamhet, synes för närvarande vara: Jordbrukets ställning i
hänseende till den stora fluetuation i spanmålens pris, som de sednare
åren, före, under och efter 1826 och i83o årens missväxter,
ägt rum, hälst som detta ofta, vid goda år, åtföljes af stor svårighet
för jordbrukaren att äfven till det lägre värde som då existerar, för
vandla
sitt spanmåls-öfverskott i penningar, till godtgörande af skatter,
räntor och lånspanmåls-skulder, med mera. Allmännare penninge-förlägenhet
måste i och för sig sjelf blifva, och är jemväl,
närmaste följden häraf; men att utreda i hvad mån samma för
lägenhet
tillika må hafva andra orsaker, lärer i nåder anses icke
vara föremål för denna underdåniga Berättelse. — Den gissning
torde likväl kunna vågas, att osäkerheten i myntförhållanden, hvilken
försvagat crediten man och man emellan, och obeständigheten
i vissa lmshålInings-anstalter, som närmast hafva inflytande på spanmålshandeln,
äro att räkna bland dessa orsaker.
Man har ännu alltför få och osäkra uppgifter om inkomsten
af Länets alla Näringsgrenar, och om Invånarnes samfällta utgifter,
lili så vidt de stanna utom Länet, för att ens försöka en beräkning
deröfver, till utredande af balancen och huruvida den slutar sisr årligen
med öfverskott eller brist; men det är sannolikt, att en slik beräkning
icke skulle slå ut till Länets fördel under ifrågavarande qvinqvennium;
ty, när under åren 1S27 och 1831 det ytterst nödvändiga
spanmålsbehofvet måst fyllas genom inköp från andre Län och orter,
till dubbelt pris emot vanligheten, uppkommer endast härigenom
förhöjde utgifter af åtminstone En Million Piiksdaler Banco tillhopa,
för hvilket belopp Länets binäringar, fastän ej minskade under desse
år, icke kunnat lemna motsvarande inkomst, hvaraf åter följer att
summan utgått af behållningen från lyckligare år, eller ännu graverar
Länet såsom skuld, hvilket sednare är fallet med omkring
I 2
120,000 R:dr undsättningsskulder till Stats-Cassan. Utsökningsmålen
vid Lands-Canzliet hafva under sådane omständigheter varit flere än
förr, men de visa sig lyckligtvis redan i aftagande, från innevarande
års början, och man är befogad antaga, att det fördelaktiga priset
på Landtmanna-producter efter förlidne årets skörd, och den ymniga
tillgången derpå efter den goda skörden i år, skola fortfarande
bidraga att minska hos allmogen förlägenheten efter penningar.
3. Näringar.
a) Åkerbruk. För Länet i det hela kan'Åkerbruket, betraktadt
såsom särskild näring, anses vara den som frambringar högsta värdesproducten,
fastän trakter finnas der andre näringsgrenar härutinnan
täfla.
Inom Södra Dahls-Land och den tillgränsande Norra delen
af Westergöthland, samt delvis äfven på Norra Dahls-Land, till så
vidt Invåriarne grunda deras bestånd på Åkerbruk, har, vid större
Egendomar och hos jordbrukande Ståndspersoner, vexelbruk blifvit
nästan allmänt antaget; och detta brukningssätt vinner alltmera
framgång äfven ibland allmogen, som redan ombyter med odling
af säd- och foder-växter på öppna åkerjorden. Vanligen trädes i dessa
trakter en fjerdedel eller en femtedel af åkern och det öfriga besås
med Höst- och Vår-hvete lill omkring T^Q-delar, Höst och Vår
Råg 12, Korn 6, Hafre 5o, Blandkorn C, Ärter 2 och Potatoes 24
sådane delar. Hafre är således ännu hufvudsädet, men detta ökas
icke mera på odaljorden, utan uttränges snarare der något af Råg
och Potatoes, hvaremot nyodlingar merendels besås med Hafre. —
I den del af Westergöthland, som närmast tillgränsar Götha Eif,
är brukningssättet i så måtto skiljagtigt, att der sås mindre af Hafre,
men mera Ärter och Korn, samt dessutom Bönor till betydlig proportion.
Invånarne uti de till Länet hörande Södra Häraderne af
Westergöthland fortfara deremot allmänt med det af ålder brukliga
Ensädet, undantagande någre Ståndspersoner, som begagna trädning
och vexelbruk, då vanligen trefjerdedelar af jorden besås, i med
Larsmässo-Råg och hälften med Korn, Blandkorn, Hafre och Potatoes.
Annars nyttjas i dessa frakter föga höstutsäde, utan hesås öppna åkerjorden
helt och hållet med Vårsäd, bestående af något Råg, till en
13
ungefärlig tiondedel, af ganska litet Korn och Ärter, roen hufvudsakligen
af Blandsäd och Hafre, samt för öfrigt af Potatoes, sorn
alltmera tager öfverhand; och måste, ulan tvifvel, orsaken till detta
allmännast antagna brukningssältet, med ensäde, sökas dels uti den
till åker användbara jordens inskränkta rymd och dels uti dess magra
beskaffenhet, som gör den mindre tjenlig för annat, än svagare
sädesslag.
Lin trifves öfverallt i Länet och odlas jemväl på de flesta
orter till husbehof; men inom Marks Härad skötes odlingen och beredningen
af denna växt i stort och med omsorg, samt tillverkas
deraf väfnader till betydligt afsalu. Hampa odlas endast på spridda
ställen och i ringare skala; så alt afkomsten icke fyller Länets behof.
Humla odlas åter mera allmänt till husbehof och på åtskillige
ställen jemväl till afsalu, hvilket sednare i synnerhet äger rum i
Hesselskogs och Dahlskogs Socknar på Dahls-Land, samt i Kinds Härad
af Westergöthland, derifrån afsältningen till andre orter är betydlig.
Kummin växer i åtskillige trakter sjelfsådd på ängarne, och skördas
å Dahls-Land äfven lill afyttring utom orten. Rofvor, Morötter,
Kålrötter och Kålsorter odlas öfverallt af Allmogen, till husbehof,
och fruktträd träffas stundom äfven vid Allmogens gårdar; men finare
trädgårdsväxter och större fruktträds-planteringar finnas i allmänhet
endast vid Ståndspersoners Egendomar. Inom de Socknar af Länet
som gränsa nära intill Götheborg, äro ställen der trädgårdsskötseln
drifves såsom näringsfång.
I frågan om antagne nya methoder vid jordbruksskötseln, eller
nya inrättningar lill arbetskrafters besparande dervid, må nä norias
att, egenteligen på Dahls-Land, har Engelska flåhacknings- ,ocb jordbrännings-
methoden, som funnits ofta förstöra matjorden, lemnat
rum för ett annat odlingssätt med bränning efter plog, sålunda, att
blott en plogskifva i hvarje åkerteg sönderskäres, uppställes och brännes,
hvilket sätt besparar arbete och förtär mindre af matjorden,
men befordrar ändock bördigheten. Användandet af granris, i stället
för spillning, vid potatoes-planteringen är jemväl ett i sednare åren
uppfunnet bjelpemedel, sorn efter hand allt mera antages. Nya
redskap för jordens häfd äro deremot icke antagne; men de vanliga,
plogen och harfvan, bringas af hvarje omtänksam jordbrukare i det
skick att jordens redning dermed kan åstadkommas. Undantagande
>4
Trösk-Machiner och Väder-Harpor till säds rengöring, hvilka vid större
Egendomar begagnas, hafva mechaniska inrättningar, till besparande
af arbetskraft, icke eller kommit i allmännare bruk.
Till så vidt det i allmänhet låter bestämma sig, kan man
antaga vanliga sånings-tiderne vara: för Vår-utsädet efter medlet eller
emot slutet af April och första dagarne af Maji, samt för Höstutsädet
mediet och slutet af Augusti samt början af September; och
infaller skördetiden vanligast närmare början af Augusti samt räcker
in i början och emot medlet af September månad. Afvikelserne
måste dock vara många uti eLt Län med så vidsträckt läge och så
skiljagtige natur-förhållanden.
Vid medelmåttig skörd är spanmålsproductionen uti de förut
anmärkte delarne af Länet, hvarest Åkerbruk utgör folkets hufvudnäring,
mera än tillräcklig för behofvet inom hvarje ort, så att femtedelen,
eller kanske fjärdedelen, kan anses gå till afsalu utom orten,
eller utom Länet. I Länets öfrige delar och synnerligast uti vissa
Socknar af Norra Dahls-Land, närmast Norrska gränsen, samt i de
sydliga trakter som omgifva Borås och Ulricaehamn, eller tillstöta,
svarar deremot Spanmåls-productionen, äfven vid den rikaste skörd,
icke på långt när emot comsumtionen, utan måste skillnaden för
behofvets fyllande tagas ifrån andra orter; och sker detta vanligen,
i förstnämnde norra trakt, från Norrige någon gång, men annars
från nedra Dahls-Land, samt uti sistnämnde södra trakter från
Götheborg, Halland och Skaraborgs Län, ifrån hvilket sednare tillförseln
på Borås torg i synnerhet är betydlig; hvarförutan Kinds
och. Redvägs Häraders Invånare under sednare åren börjat inköpa
mycket of Spanmål från Östergöthland, som hålles till salu i Jönköping.
— Vill man för Elfsborgs Län, öfver hufvud, jemföra Spanmåls-productionen
emot consumtionen, så blifver resultatet, att årligen
större qvantiteier spanmål behöfva tillföras Länet från andre
Län och orter, ehuru, genom åkerbrukets tilltagande och den utvidgade
potatoes-odlingen, behofvet är mycket förminskadt emot hvad
det annars, vid en starkt ökad befolkning, skulle vara. Genom approximation
är utrönt, att vid knapp skörd utgör hela behofvet af tillförsel
från andra Län och orter omkring 100,000 tunnor Spanmål,
men vid missväxt vida derutöfver, ända till i5o å 160,000 tunnor
och mera.
i5
Jemte de orsaker till jordbrukets tillväxt som i 2. §. äro
angifne, ibland medlen hvarigenom äfven folkökningen fortgått, kan
man icke frånkänna en mera utbredd kunskap om bättre methoder
vid jordbruk s-skötseln stort inflytande; och bör anmärkas att förtjensten
häraf tillhörer jordbrukande ståndspersoner, med upplysning
och nit för yrket, hvilka härutinnan gifvit exempel, — det
enda som i dylik fråga verkar directe på allmogens öfvertygelse:
Hushållnings-Sällskapets bemödande, att genom belöningar uppmuntra
allmogen till en ändamålsenligare jordens indelning och brukning,
har dock något medverkat för detta ändamål. Såsom bidragande
orsak kan äfven nämnas den ökade hågen för ägoskiften, skogsoeh
utmarks-delningar samt andre sådane företag, sorn lemna hvarje
jordbrukare för sig mera frihet och bättre utrymme, att efter egen
erfarenhet sköta sitt jordbruk; hvarförutan Odlings-Lånen på vissa
ställen kraftigt medverkat till oländig marks uppbrytande och odlande;
och slnteligen må raan icke förtiga den omvårdnad, en upplyst
Regering i sednare tider egnat åt jordbruket, genom skyddande Författningar,
som antingen undanröjt directa hinder för jordbruksnäringens
uppkomst, eller lindrat och afskaffat vissa betungande sätt
alt utgöra beskattningen. Intrycket, sålunda gifvit lill än större
utveckling, försvagas måhända endast af ett verkelig! hinder; men
detta, bristande afsättning på den öfverflödiga spanmåls-productionen
inom hvarje jordbrukstrakt, är dock det svåraste att afhjelpa uti
ett land der stora städer saknas, der invånarne i de små, äfvensom
i Bergslagsorterne, sjelfve till stor del äro spanmåls-producenter,
och der ett utvidgadt fabriks-system icke finnes, eller lätteligen torde
kunna införas. Man kan likväl icke skäligen påstå, att spanmålspriserne
varit efter goda eller medelmållige skördar de sednare åren
serdeles låga, annorlunda än i jemförelse med priserne efter missväxter;
och della förhållande, som egenteligen bevisar att de då af
omständigheterne högt uppstegras, tyckes uti elt vidsträckt Rike,
med under vintermånaderne afbrulen vatlen-comrnunication, ligga
så djupt i sjelfva sakens natur, att det väl icke kan ändras, om än
till någon del genom t jeni ige författningar corrigeras.
I så beskaffad ställning kan bränvins-bränningen, betraktad
såsom vehikel till åkerbruket, jemväl anses vara ett ofta nyttigt
correctiv emot spanmåls-förråders hopande, till en större olägenhet
16
för producenterne. Alt jordbruksnäringen nu ganska mycket beror
af brännings-rättigbetens fria utöfning mäste dessutom medgifvasj
ocb lill exempel härpå kan för detta Län i synnerhet åberopas förhållandet
inom Wedtle, Kullings, Gäseneds och Wedens Härader,
hvarest allmogen i sednare tider företagit sig att, på en för öfrigt
nog otacksam jord, odla potatoes i stort och deraf tillverka bränvin,
som afsättes på andre orter med betydlig vinst för Häradernes
annars vanlottade jordbrukare, och till ej ringa lättnad för dem
vid Krono-utskyldernes godtgörande. En annan och vigtig fråga är:
om icke den såkallade husbehofs-bränningen, sorn begagnas bär i
Länet med öfver 14,000 pannor, — och i hvilken utsträckta brännings-rättighet
man tvifvelsutan igenfinner grundorsaken till den benägenhet
för dryckenskap, som alltför ofta uppenbarar sig äfven hos
den uppväxande generationen, — kunde till allmän båtnad utbytas
mot en med högre afgifter belaggd fabriksmässig bränning, i större
verk, derigenom bränvinet kunde hållas uppe i ett någorlunda högt
ocb jemnt pris, samt tillgången på denna vara såmedelst inskränkas,
— det enda säkra medel erfarenheten gifver vid handen såsom verksamt
emot dryckenskapslasten, hvilken, ehuru icke så utbredd, som
mången i sednare lid skildrat den, likväl är det nog för att väcka
Lagstiftarens uppmärksamhet och omsorg, till det ondas förqväfvande.
b) Boskapsskötsel utgör, äfven då den betraktas sk il jd från
Åkerbruk, en hufvudsaklig beståndsdel af Folknäringen. Uti de delar
af Länet hvarest Åkerbruket är i mästa flor, nemligen: på
slättbyggden af Dahls-Land och uti tillgränsande trakter af Westergöthland,
har detta öfvervigten; men på norra och vestra Dabi
samt i andra trakter af Westergöthland, synnerligen Kinds Härad,
håller Boskapsskötseln snarare jemvigt med Åkerbruket och lemnar,
utöfver husbehofvet, mer eller mindre betydlig afkastning till afsalu.
På Dahls-Land äro ängarne i allmänhet bördiga, hufvudsakeligen
naturliga och öfver hufvud svarande emot åkern, samt har
den couperade delen af landet, i synnerhet, förmonen af godt och
tillräckligt sommarbete. Ängsculturen försummas dessutom icke, och
användes dervid merendels Klöfver- och Thimothéi-utsäde; men,
äfven utan utsådde frön, underhålles gräsväxten af vild klöfver och
andre
*7
andre tjenlige foderslag, när igenläggningen sier efter viii häfdad
åker. Inom Westergöthland är ängsodlingen mindre utbredd, och
föga använd uti de södra trakterne, sorn likväl delvis hafva -göda
fodertillgångar från naturlige ängar: Tillräckligt sommarbete finnes
der nästan allmänt.
Horn-Boskapen på Dahls-Land är i allmänhet af litet, men
godt, inhemskt slag, sorn tilltager i godhet med ängscullurens utvidgande.
— Lili Westergöthland, der Boskaps-kiealuren oftare inköpas
från i andreiorter, äro slagen mera blandade och sinsemellan
skiljaktig^, 'likväl i allmänhet icke stora, fastän stundom ganska
goda. Till racens förädling, eller fortplantning af bättre racer, har
i intetdera ;af Landskapen något blifvit tillgjordt, annorlunda än
såsom undantag af jordbrukande Ståndspersoner, hvilka mellanåt för7
skaffat sig större och bättre stamrace från andre orter. Oxar användas
vid jordbruket och till kortare körslor, i alla delar af Länet,
samt på. några: ställen jemväl till mera långväga försl ingar. Endast
under Höst-, Vinter- och Vår-månaderne, eller så länge marken
är frusen seller betäckt af snö och utan bete, nyttjas i allmänhet
stallfodring för Boskaps-kreaturen.
Häslarne' äro' på Dahls-Land af någorlunda god art och medelmåttig
storlek, i synnerhet norr ut, hvarest inhemska stammen är
myqket blandad med den än bättre Norrska lfäst-racen. — Jemväl
i öfrige delar af Länet äro hästarne, ehuru af flere olika slag och
mera små än stora, skäligen goda och väl underhållne i allmänhet.
Relativt till hemmantal och folkmängd hålles mindre antal hästar
uti de sydliga trakterne af Westergöthland, än annorstädes i Landskapet,
hvilket åter är följd af hemmanens inskränktare fodertillgångar;
men uti vissa trakter af Länets norra del, der fodertillgångarne.
äro ymniga, kunde hästafveln ökas och utbildas till Näringsgren,
om hingstar af ädlare och goda slag funnes till raccrnes upphjelpande,
hvartill nyligen början i så måtto blifvit gjord, att en
hingst från Strömsholms Kongl. Stuteri blifvit stationerad här i grannskapet.
Från Dahls-Land försäljes redan årligen 2 till 3oo föl, som
vanligen inköpas af allmogen uti Westergöthland och Bohus Län.
Får-afveln är ganska betydlig i det hela. De får, som af
allmogen uppdragas för eget behof, lill föda och beklädnad eller
*8
ock till afsalu, äro merendels, grofulliga, af Svenskt eller blandad!
slag: Finulliga,, ursprungeligen af Tysk eller Spansk race,, underhållas
äfven,, hos Ståndspersoner i synnerhet; dock äro stammarne
deraf förminskade under sednare åren, i anseende till bristande förmonlig
afsättning på den fina ullen; men om ett annat förhållande
kunde emotses, och Länets invånare dessutom på tjenlig! sätt uppmuntrades.
att vinlägga sig om förbättrad fårafvel, äro, flere anledningar
till förmodan att Possessionaten i synnerhet på Dahls-Land,
skulle föranlåtas, till försök i sådant afseende och derutinnan lyckasHos
allmogen hafva fårhjordarne blifvit mycket, förminskade genom
sjukdomar,, som, efter i83o och 1831 årens våta somrar,, bortryckt
en mängd får i nästan alla delar af Länet, och icke. ännu alldeles
afstannat
Getter
finnas, ännu i Bergs- och Skogstrakterna inom de mäst
nordliga och de mäst sydliga delarne af Länet; men för öfrigt äro
dessa kreatur afskaffade, såsom skadedjur, i den moa jordbruket
vunnit förkofran
Svin
uppfödas lill betydlig mängd uti de seminanta delarne
af Länet, och äfven annorstädes för husbehof; och träffas deraf
på många ställen ganska goda racer. Antalet på Svinkreatur har
blifvit, förminskad efter i83o års mixväxt och under hränningsförbudet
de påföljande åren; så att Svin för närvarande äro 1 högt pris
Af
Fjäderfä finnes i allmänhet Gäss och Höns- —*• Gåsafveln
är icke obetydlig på Södra Dalds-Land och å slättbyggden af Westergöthland,
utan lemnar årligen öfverskott till afsalu
Att
Boskapsafveln tilltagit öfver hufvud, om icke fullkomligen
i bredd med jordbruket, åtminstone betydligt, visar sig af alla
förhållanden och är äfven naturligt, då dessa Näringar hafva på
hvarannan en beständig vexelverkan, så att den enas förkofran gifver
medel vid handen till den andras. Om och huruvida bränvinsbränniugen
bidrager till Boskapsafvelns utvidgande kan vara svårt
att afgöra; Likväl synes gifvet att den icke är ett nödvändigt vilkor
för Boskaps-skötselns bestånd, och att kreaturs-racerne snarare försämras,
än förbättras, genom njutningen af drank, ehuru det är
onekeligt att denne i knappa foderår, eller på orter sorn hafva ringa
hötillgång, lemnar betydligt understöd åt Ladugården; dock gör
den utan tvifvel mästa nyttan vid svinkreaturs uppfödande
-
*9
Boskapsskötselns afkastning i Länet torde nu mera fullt svara
emot behofvet för det hela, fastän allmogen uti de magra, mycket
befolkade, trakterne söderut årligen inköpa både Hästar och Hornboskap
från andre Län, ty genom försäljning från l)ahls-Land anses
förhållandet jemnadt; och i öfrigt förer allmogen ett sparsamt lefnadssätt
öfverallt för att kunna sälja något af lefvande kreatur samt
ost, smör och andre victualier, derå priserne under de sistförflutne
åren varit någorlunda fördelaktige för säljaren.
Saltpetter-tillverkning, som kan anses vara ett bihang till
Ladugårds-skötseln, bar icke baft serdeles framgång uti detta Län,
ehuru skogstillgången skulle medgifva dess allmännare utöfvande på
en del orter. Antalet af Saltpetter-lador, som under åren 1827 och
1831 varit i drift, har hvarje år endast utgjordt omkring 20, hvilka
lemnat i medel-afkastning omkring 200 LM. saltpetter årligen.
c) Skogarj beslående hufvudsakeligen af Tall och Gran, finnas
till stor vidd och betydenhet inom Länet, serdeles på Dahls-Land
samt i Wedens, Bollebygds och Kinds Härader af Westergöthland,
hvarest skogen längst i söder till någon mindre del består af Bok.
Ek, Björk och andre nyttige löfträd växa öfver hela Länet, dock
mera spridde, endast utgörande smärre skogsparker och lundar.
Skogarne äro till mästa delen enskilda och begagnas dels i
samfällighet, dels slorskiftade och äfven på några ställen enskiftade;
varande de socknar ganska få, som icke hafva skogsandelar till
hemmanen, på ett dera af nämnde sätt. — De, före delta, Kronan
förbehållne skogstrakter i skiljde delar af Länet, hvilka alla varit
under Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes disposition, nemligen:
Fyra Krono-Parker, innehållande något öfver 29,200 Tunneland
och Fjorton Krono-Allmänningar, med omkring 89,800 Tunneland
i arialvidd, förutan impedimenta och tvistiga marker, — hafva
nu mera undergått sådane undersökningar till förändrad hushållning
och disposition, som blifvit förordnade genom Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref af den 16 Mars och Kammar-Collegii derpå grundade
Circulairbref af den i/j April 1824; och äro derefter, enligt Nådigt
beslut, Krono-Pai kerne Halle och Hunneberg vordne bibehållne under
allmän förvaltning och reglerade till trakthuggning efter nya
Skogsbushållnings-systemet, samt stå under vård och tillsyn af härvarande
Läne-Styrelse, äfven hvad beträffar de delar som ligga inom
2 0
Skaraborgs Läns gräns. Om Krono-Parken Edsmären, likaledes belägen
inom bägge Länen, beror regleringsfrågan ännu på Eders
Kongl. Majrls nådiga pröfning; men för Krono-Parkerne MasLeskogen
och Kroppeljell, på; Dahls-Land, är frågan i detta hänseende redan
Kådigst afgjord, samt desse begge Parker dervid öfverlätne till orfrrues
invånare, fot* att på hemmanen fördelas. Ibland allmännings
- Skogarne äro åtskillige jemväl definitivt reglerade, genom
Eders Kongl. Majrls Nådiga beslut derom, som för närvarande bero
på verkställighet, och om andre äro reglerings-frågorne antingen undersläldte
Nådig pröfning, eller hvilande i afbidan pä rättegångar
viel Döiiistolarne,' hvilka tills vidare uppehålla regleringen. Så fort
örn Allmäunings-Skögarne hunnit slnteligen afgöras, blifva de merendels
öfverlemuade lill Interessenternes disposition, med visse förbehåll,
eller upplåt ne till de Byar och Hemman, hvilkas anspråk
derpå äro af Eders Kongl. Maj:t i Nåder godkände. Emedlertid
qvarstå ■ Allmännings-Skogarne ännu, lill det mästa, under Eders
Kongl. Majrls Befallningshafvandes inseende, jemte Öfver-Jägmästareus
och Jägeri-Betjeningens närmaste uppsigt, saint användas tills vidare,
i nion af tillgåhgarne,' till understöd för skoglöse hemman, efter
behörige anslag och utsyningar; men, oaktadt möjlige åtgärder för
desse skogars skyddande, genom bevakning af den tillvarande Jägeripersonalen,
vidtagas, kunna åverkningar likväl icke förekom inas, i
anseende till den spridda och otjenl-iga belägenheten af Jägeri-Betjeningens
flesta boställen samt denne BetjéningS i allmänhet vanlottade
ställning, relativt till loningsvilkoren, audre orsaker oberäknade, som
härflyta från local-förhållanden och det ringare folkets missaktning
för ägande rätten till skog. Krono-Parkerne Halle och Hunneberg
hoppas jag likväl skola kunna hädanefter skyddas r åtminstone har
de bägge sista årens erfarenhet lemnat bevis på möjligheten deraf.
j allmänhet är hushållningen ' med enskildas skogar, ehuru de
vanligen bättre än allmänningarne kunna fredas från åverkan, alldeles
icke sparsam. Ett omättligt svedjande, stark koldning och mindre
noggranhet vid förefallande hyggen, bidraga synnerligast till deras
förminskning, jemte den inrotade vanan, att hällre lill bränsle
nedhugga det friska växande trädet, än dertill använda det nedfallna.
Skogstbidniug sker’ sällan, och än mindre ålerplanlering efter fälld
skog, i synnerhet uti Skogstrakter sorn - innehafvas af allmogen; och
21
äfven jaå allmännings-skogarne liar svårigheten att, vid hiltills varande
omständigheter, införa sådan eller annan hushållning, gjort åtgärderne
dertill nästan fruktlösa; dock bör man väl hoppas, att
delta ändamål skall kunna efter hand ernås, genom ofvanförmälte
vidtagne och vidtagande anstalter, äfvensom att, hvad enskilda skogar
beträffar, det förbättrade hushållnings-sättet på Kronans bibehållne
Parker skall fästa ägarens uppmärksamhet på nyttan och
nödvändigheten af en hällre hushållning med skogen, och sättet att
den införa.
Stormar hafva under de sednare fem åren icke gjort betydlig
skada å skogarne i allmänhet, och ej heller hafva desse under tiden
blifvit härjade af skogseldar, eller af insekter skadade; men den
stora skogsförlust, som af slike ordsaker uppkommit under förra
qvinqvennium, har troligen blifvit i så måtto ökad, alt de afbrända
och utödda träden måst med möjligaste skyndsamhet afyttras,
för att icke bortruttna, hvarigenom således en märkbar minskning i
framtida tillgången på skogsproducler ägt rum. För öfrigt bidraga
de Nybyggare, som, före delta, fått nedsätta sig eller olofligen inträngdt
på Krono-skogarne, äfvensom Nybyggare och Backstugusittare
på Socknars och Byars gemensamma skog, ganska mycket till skogarnes
förstöring genom misshushållning och olofligt hygge, — kanske
ock ofta genom utsläppt skogseld.
Att, under sådane förhållanden, skogarne äfven under ifrågavarande
qvinqvennium, — åren 1827 med i83i, — varit i aftagande,
kan nästan icke betviflas. I allmänhet äro de likväl ännu
mera än tillräcklige för Länets behof och kunna jemväl hädanefter
lemna tillgång på SkogselFecter till betydligt afsalu, så framt derå
bättre hushållnings-methoder snart skulle vinna inträde och af enskilde
med förtroende omfattas. Ett nyttigt skogsbésparingsämne, nemligen
bränntorf, är på do flesta trakter inom Länet att tillgå; men hittills
begagnas detta endast, till någon liten del, på södra DahlsLand
och något mera i Gäseneds och Kullings Härader af Westergöthland,
hvilka orter, såsom delvis utgörande slättland, redan lida
skogsbrist, eller måste afhämta deras behof af ved Och virke från
aflägsne. ställen.
I byggnadssättet hafva förändringar, som verkat till skogsLesparing,
icke blifvit vidtagne, utan har, tvärtom, allmogens tillta
-
22
gande håg att hygga högre och rymligare hus, som på visse orter
inom södra delen af Länet ofta bestå af tvänne våningar, snarare
bidragit att öka skogsåtgången. — Med få undantag byggas, för öfrigt,
alla hus, både i städer och på landsbyggden, vanligen af träd;
och verkställes äfven stängseln i allmänhet på skogens bekostnad;
dock måste man medgifva att bruket af stenmurar omkring ägorne,
äfvensom något af jordvallar, i sednare åren tilltagit och äfven
ibland allmogen vunnit efterföljd; så att de pris Hushållningssällskapet
årligen utsätter, för sådan hägnad uppförd af allmoge,
merendels framkallar flere täflande.
d) Bergsrörelse. Grufvor under arbete finnas för närvarande
icke uti Elfsborgs Län. Fordom, på olika tider, hafva inom DahlsLand
både Silfver-, Koppar och Jernmalm-streck, af hvilka sednare
en mängd ännu visa sig i bergen derstädes, varit bearbetade och
Masugnar för tackjerns-tillverkning äfven funnits; men som dels
malmerne varit mindre gifvande, dels malmstrecken efter någon tids
brytning upphört, dels ock, hvad jernet serskildt beträffar, kohltillgången
i grannskapet ansetts vara alltför knapp; så hafva desse orsaker,
och kanske stundom bristande förmåga hos förläggarne, eller
ofördelaktiga conjunclurer för rörelsen, vållat att försöken och arbetena
efter hand alldeles afstannat och Verken blifvit nedlaggde. —
Sådant är numera äfven förhållandet med ett de sednare åren på
försök bearbeladt jernmalmsstreck i Ånimskogs Socken af Tossbo
Härad och jemväl med de inom Nössemarks Socken af Wedbo Härad,
under namn af Adamsbergs Grufvor, upptagne tvänne Silfverskärpningar.
Af till Bergsrörelsen hörande handteringar äro deremot Stångjerns-
och Manufactur-smiden samt Stålgjutning hufvudsakligen de,
som inom delta Län med alfvar bedrifvas; hvilket enligt Statistiska
Tabellen sker vid Åtta Stångjernsverk med Tio Hamrar, Tio Ämnesverk
med Tolf Hamrar, af hvilka Trenne äfven få utsmida Stångjern
och 22 Manufacturverk, Stålugnar inberäknade; och, efter de
underrättelser som derom möjeligen stått att erhålla, kan tillverkningsbeloppet
vid samtelige dessa Verk, på grunder som bifogade
calcul närmare utvisa, approximativt antagas i värde till 278,350
R:dr årligen, i medeltal, under ifrågavarande qvinqvennium. Jernbrukshandteringen,
dervid omkring 4oo arbetare vanligen sysslosättas,
a3
har sålunda bibehållit sitt rum ibland vigtigare Näringar och blifvit
drifvit med framgång samt troligen med god utkomst för idkarne,
i synnerhet på Dahls-Land» der kohltillgången är tillräcklig och lätt
framförd» samt närbelägenheten af sjön Wenern för de flästa Bruken
betydligt underlijelper så väl tillförseln af Tackjern från Wermelands
Bergslager* som den förädlade varans afsättning på Götheborg:
Det ena och andra är äfven fallet med Kollerö Bruk,, beläget
invid Götha Elf, ej långt härifrån Staden. I den Sydligare Westgötha
delen af Länet måste deremot alla transporter ske landvågen;,
och Bruksrörelsen är således derstädes vida mindre lönande i allmänhet»
Af förbättringar 1 Jernhandteringen må nämnas de sorn
ägt rum vid Beckeforss, Bruk å Dahls-Land,, hvarest Bruks-Patron
C. F. Waern vid inrättade nya Verkstäder,, efter Engelska sättet,,
låter bereda stångjern af serdeles slag och godhet, genom från England
införskaffade arbetare, hvilket jern betalas vida högre såsom
export, än det vanliga stångjerns-smidet»
Två Koppar-hammare inom Länet,, med tillhopa 9 arbetare*
förädla årligen per medium 91 Skeppund köpe-koppar hvardera.,
Tillverkningsvärdet, som vederbörande icke uppgifvit,, kan ej med
visshet beräknas; men intaget i calcul efter medelpris ä 100 R:dr
Skeppandet,, uppkommer för det hela* rudimaterien inberäknad
27,300 R:dr Banco»
Till Bergsrörelsen kan för öfrigt räknas:: Ett Telgstensbrott
uti Wedbo Härad,, hvarest till afsalu förfärdigas grafstenar, milstolpar
och vägvisare, samt grytor och andra käril: inom Nordahls
Härad Skifferbrott,, deraf takskiffer tillverkas,, jemväl till någon afytlring
utom orten, och Qvarnstensbrott, derifrån ortens allmoge
upphugger och afyttrar Qarnstenar; kunnandes det tillfälliga antalet
af arbetare vid dessa Irenne handteringar, sorn snarast utgöra binäringar,
icke uppgifvas och ej heller beloppet eller värdet af tillverkningarne,
derom alla underrättelser saknas. — Mindre kalkstensbrott
finnas på flere serskilte ställen och begagnas till kalkbränning för
husbehof» Men vid foten af Hunneberg, hvarest är rikare tillgång
på kalksten,, hafva många Kalkugnar i äldre och sednare tider blifvit
anlaggde, deraf nio nu drifvas med 36 arbetare och tillverka hvardera
omkring 1^0 tunnor Gråkalk årligen, hvilken till stor del afsättes.
utom orten» i synnerhet på Götheborg.
24
e) Fabrikerj Bruk och öfrige Näringar på landet, hvilka
icke höra till Bergsrörelsen: ;:v;>
Sågverk och Sågar. Större inrättningar för sågning eller
egentliga Sågverk, finnas i synnerhet på Dahls-Land och vid Götha
Elf, hvaraf de vid Lilla Edet, sorn alla afbrunno år i83o, nu mera
äro till större delen åter uppbyggde i fullkomligare skick. För öfrigt
saknar icke någon del af Länet mindre Salu- och Lego-Sågar; så att
Sågverkens och Sågarnes antal i det hela, Husbehofs Sågqvarnar oberäknade,
uppgår till 225 som drifvas med 320 arbetare och med
hvilka omkring 5o,ooo tolfter Plankor, Bräder och Bakar årligen
försågas. Värdet af denna tillverkning kan, i medeltal, antagas till
ungefärligen 120,000 Riksdaler om året.
Sågverken å Dahls-Land äro grundade på stockfångst antingen
från egne skogstrakter, eller från skogarne i Öfra delen af landet;
men de vid Götha Elf belägne Sågverk, alla grundade på köpetimmer,
förses dermed från andra orter och egenteligen från Wermeland.
Till så vidt export åsyftas drifves Sågverks-rörelsen med
ringa vinst; och anses den följagteiigen vara mera i aftagande, än
tilltagande. De med beräkning på orternes behof, eller på afsättning
inrikes, tillkomne mindre Salu- och Lego-Sågarne, fortfara deremot,
i allmänhet, att bedrifvas på vanligt sätt, utan aftagande i
rörelsen.
Skeppshvarf äro inrättade vid Trollhättan och gamla Lödese,
för fartygs och båtars nybyggande eller reparation, samt drifvas
med någorlunda fördel, hvartill läget mycket bidrager. Det på förstnämnda
ställe belägna har en dyrbarare Dockbyggnad vid Canalen.
Tegelbruk. Af sådane finnas inom Länet 20 stycken, dervid
120 arbetare blifvit sysslosatte under arbetstiden, och utgjorde till—
verkningarnes sammanräknade värde, under detta qvinqvennium,
omkring i2,5oo R:dr årligen, i medeltal.
Pappersbruk. Tvenne sådane med 14 arbetare, hafva under
samma tid varit i gång och tillverkat papper för omkring 2,5oo
R:dr årligen.
Glasbruket vid Limmared i Kinds Härad hålles i jemn gång
med 26 arbetare; och har tillverkningen af glasvaror derstädes utgjordt
i värde ungefärligen 20,000 R:dr om året.
Ler
-
25
Lerkärils- och Kakelugns-Fabrik: En sådan, i sednare åren
anlaggd inom Frändefors socken på Dahlsland, drifves med 3 arbetare
; och uppgår årliga värdet till 6 å 700 R:dr.
Mechaniska Spinnerierför Ull och Bomull, finnas vid Kullen
i Wedlle Härad och vid Sjuntorp i Flundre Härad, på hvilka
ställen 80 mantalsskrifne arbetare begagnas, jemte ett ännu större
antal minderårige Barn. Hela tillverkningsvärdet lärer något öfverstiga
<70,000 R:dr årligen; och anses vinsten derpå hafva varit betydlig
i synnerhet år 1831.
Färgerier, äro inrättade ett vid Kullen i Wedtle Härad egenteligen
för färgning af Turkiskt rödt Bomullsgarn och ett annat i
Kinds Härad, som besörjer diverse färgning för Gårdfarihandelsortens
behof.
Blekerij för blekning på Engelskt sätt, är äfven inrättadt vid
Kullen i Wedtle Härad.
Garfverierj finnas inom Länet fem stycken privilegierade på
Landsbygden, hvaraf ett för Läderberedning på Engelska sättet, öfrige
mindre Garfveri-inrättningar äro att räkna ibland Allmogens
binäringar.
Kattstens-Stampj vid Trollhättan. Der stampas årligen för
Bromö Glasbruks behof 4 a 5oo Skeppund Kattsten.
Valkar eller Vadmals-Stampar. Deraf finnas i Marks Härad
Nio stycken, som betjena Gårdfarihandels-Districtet med stampning
af omkring 200,000 alnar Vadmal årligen. De öfrige Stamparne äro
af mindre betydenhet.
Pottaske-Calcinerings-Verkj af befintelige Sex stycken sådane,
hafva Fyra varit begagnade och tillverkningen dervid bestigit sig till
5 å 600 Skeppund, hvilken funnit god afsättning, synnerligen uti
Götheborg.
En Oljeqvarns vid Säteriet Strömsberg uti Tössö Härad, har
årligen tillverkat omkring 1,200 kannor, som gått till afsalu utom
orten.
Om Mjölqvarnarnes antal och stenparen dervid åberopas i
underdånighet Statistiska Tabellen. — De invid Götha Elf belägne,
som hafva oafbruten vattentillgång, anses i synnerhet indrägtige; men
Mjölqvarnarnes afkastning i det hela låter icke bedöma sig med någon
visshet efter de uppgifter, som derom kunnat erhållas.
4
t
20
Ungefarliga värdet af årliga tillverkningarne vid de öfrige mindre
betydlige Bruk, Verk och Inrättningar, för hvilka uppgift derom
här förut saknas, har man icke eller kunnat försöka att genom calcul
bestämma, i brist af tillförlitelige grunder för ett sådant bestämmande.
f) Binäringar.
Biskötsel idkas, mer och mindre, i nästan alla delar af Länet,
förnämligast söder ut, dock icke eller utan framgång på Dahlsland.
Ett parti vax kan således årligen af Allmogen försäljas, deraf
något äfven går utom Länet, till Stockholm.
Fiske, till husbehof, gagnas i alla delar af Länet hvarest sjöar
och vattendrag lemna tillfälle dertill. Mera betydligt och äfven till
afsalu, idkas fisket i Wenern och Götha Elf, der lax äfven fångas.
Tjärn- och Beck-bränning bedrifves i smätt på några ställen å
Dahlsland och annorstädes, hvarest Tjäru-virke efter nedfälld Skog finnes;
Dock endast tili husbehof elier afsalu åt grannar. Den ymniga
tillgången på virke å vissa trakter, skulle kanske lemna tillfälle
för denna binärings utvidgande.
Kohlning för Jern-Bruken, der sådane finnas, och i öfrigt för
afsalu i Städerne, utgör en för Allmogen vigtig binäring, synnerligen
på Öfra Dahlsland.
Körslor för Jern-Bruks- och Såg-Verks-rÖrelsens behof, samt
forsling af Köpmanna-gods emellan Götheborg och Uppstäderne,
kunna anses såsom Binäring för Invånarne i visse trakter; — Likaså
Flottning af timmer, sågstockar och virke, för dem som bebo stränderne
af sjön Stora Lee och dermed förenade vattendrag samt af
Venern och Götha Elf.
Tillverkning af Ylle-j Linne- och Bomulls-väfnadj är inom
Södra delen af Länet och synnerligast i Marks Härad en ganska
vigtig näringsgren, derifrån elen stora befolkningen uti dessa sterila
trakter hufvudsakeligen hämtar bestånd. Det lillverknings-belopp,
som årligen utom Länet afsättes genom Gårdfarihandel, uppgår till
nära Två Millioner alnar och troligen svarar den afsättning, som sker
genom Resehandlande från Borås och Ulricaehamn samt genom personer
å Landsbygden, hvilka drifva handel i parti på andre Städer
och Orter, till hälften deremot, eller det hela till nära Tre Millioner
alnar, deraf förläggarnes och tillverkarnes vinst, efter approxi
-
27
matif beräkning, anses utgöra i medeltal omkring 200,000 R:dr. Bomullsväfnaden
är till alntalet betydligast ocb dernäst Ylleväfnaden, samt
Linneväfnaden minst; Dock, i förhållande till myckenbeten, står merendels
tillverkningsvinsten uti omvänd ordning, Linneväfnaden är,
utan tvifvel, den för Landet naturligaste grenen af ifrågavarande binäring,
emedan rudimaterie!! produceras inom orten: Den har jemväl
varit första källan till Landtfolkels allmänna trefnad ocb välstånd,
och gifvit anledning till väfnads-industriens utvidgande, samt
torde längst och säkrast bibehålla sig när den af conjuncturerne mera
beroende Bomulls väfnaden skulle aftaga. Likväl har spår ännu icke
visat sig till ett sådant aftagande, utan är tvärtom ögonsken ligast,
att ortens väfnadsprodueter börjat vinna en lifligare afsättning i följd
af den strängare tullbevakning, som kunnat de sistförflutne åren tillvägabringas
i bredd med Quarantaines-anstalterne, och hvarigenom
insmuggling af sämre Utländska Bomullstyger förekommits.
För öfrigt tillverkas husväfnader, af Ull, Bomull och Linne,
inom alla delar af Länet, något äfven till försäljning åt Städernes
Invånare; Och synes händighet i Väfnadsyrket allt mera utbreda
sig, dertill Hushållnings-Säliskapet ock söker att genom belöningar
bidraga.
Läderberedningj, oafsedt den som sker vid anlaggde ordentelige
Garfverier, utgör på någre ställen i Länet en Allmogens binäring:
Den sträcker sig dock egenteligen till grannars och närboendes
betjenande.
Trädarbetenj beslående af Laggkäril, Träskor, Trätallrickar,
Såll, Askar, Korgar, Väfskedar och mera dylikt, förfärdigas af Allmogen
på åtskillige Orter, inom Kinds, Wedens och Bollebygds Härader
i synnerhet, och föres till afsalu jemväl utom Länet; Dock
kan förtjensten på denna binäring i det hela icke vara betydlig.
Lie- och Skär-smide drifves såsom bihandtering af Allmogen
i några trakter af Kinds Härad; äfvenså der och annorstädes tillverkningen
af sammansatte jern- och trä-arbeten, såsom Linhäcklor
och Kardor. Det ena och andra egenteligen för Ortens behof och
till afyttring inom Länet eller i dess närmaste grannskap.
Timmermans- och Murare-Ilandtverket utöfvas såsom binäring
af Allmogen i Ahle och Bjerke härader samt en del af Wäne
Härad; äfvensom Timmermans-handtverket uti ett par Socknar på
28
Dahlsland, närmast Wermeländska gränsen. För detta ändamål ske
årligen tidtals utvandringar till mer och mindre aflägsna orter utom
Länet, derifrån förtjente arbetslöner återbringas, till ett icke obetydligt
belopp hvarje år.
Sjöfart. Seglationen på Wenern och Götha Elf, till så vidt
den har till föremål jern och trävarors transporterande från Wermeland
och Dahsland till Götheborg, samt återtransport, för dessa och
andra Orters behof, af Stapelstads-varor, lemnar någon biförtjenst äfven
åt den Allmoge som bebor Sjö- och Elfstränderne; och i öfrigt
förser Wedtle, Ähle och Flundre Härader staden Götheborg årligen
med något Sjöfolk till Coopvaerdie-Segelfarten, deraf en inkomst,
fastän ringa, således jemväl torde tillskyndas hemorten, genom Sjöfolkets
besparda månadshyra.
Handel. Till så vidt frågan härom rörer Landsbygden, drifves
i allmänhet handel med spanmål, bränvin, kreatur och andre
Ladugårds-alster samt skogs-eflecler, med mera af Landets production
och tillverkning, som afsättes i angränsande Städer och på
Marknader, inom eller utom Länet, och från Dahlsland, stundom äfven
till Norrige, merendels af producenterne och tillverkarne sjelfver
likväl kan denne, genom Kongl. Kungörelsen den 3i A.ug. i8i5,
för Landtmannen tillåtne handel, eller försäljning, icke komma i beräkning
såsom serskild näringsgren, hvilket den till sin natur ej eller
är; men dessutom finnes, inom de fleste orter på Landet, der
läge och öfrige omständigheter gynna slik handel i stort, en eller
flere personer som sig härmed befatta, och äfven derföre taxeras till
bevillning, utan att de till handels utöfvande sökt eller erhållit patent,
hvilket de ej eller torde behöfva så länge deras handel inskränkes
inom de genom ofvanåberopade Kongl. Författning utstakade
gränsor; dock är troligt att desse gränsor stundom ofverskridas, när
en orts aflägsenhet från Stad, och deraf uppkommande behof för ortens
Invånare, att söka förse sig med k opmanna varor från närmare
håll, gifva anledning till smyghandels etablerande. Inom Flundrg
Härad äro, annars, vid Lilla Edet tvenne och vid Sjuntorps Fabrik
en Contingent-handlande bosatte, på grund af Magistratens i Wenersborg
utfärdade tillståndsbref.
Den så kallade Gårdfarihandel^ till utöfvande hvaraf Allmogen
i Sju Härader af Westergöthland af ålder haft rättighet, utgör
29
en verkelig och för orten ganska vigtig binäring. För närvarande
begagnas samma rättighet nästan endast af Ivinds, Redvägs och Åhs
Häraders hemmansbrukande Allmoge, som, till ett antal af Sex eller
Sjuhundrade, tvähne gånger om året på bestämda tider utvandra
till alla »delar af Riket och till Norrige, för att afyttra Gårdfarilrandels-Districtets
betydliga tillverkningar, hufvudsakligen bestående
i väfnader af alla inhemska slag, hvilka vanligen försäljas till ett
jemförelsevis lindrigt pris. Utöfningen af ifrågavarande handelsfrihet,
som ej saknar likartade exempel inom andra Län, är, i anseende
lill de Sju Häradernes svaga och inskränkta samt, för folkstockens
underhållande, otillräckeliga jordbruk, ett nödvändigt vilkor
för Allmogens derstädes bestånd, och derjemte verksammaste medlet
tili det allmännare välstånd, som visar sig både inom de orter
hvilkas Invånare begagna Gårdfarihandels-rättigheten och ibland de
orters Invånare som nu mera lemna denna rättighet obegagnad, sysselsättande
sig hemma med tillverkning af väfnader och förfärdigande
af andre ämnen för handeln; och gäller detta sednare i synnerhet
om det stora och serdeles folkrika Marks Härad, hvarest hufvuddelen
af väfnaderne förfärdigas, med mycken flit och en skickelighet
som för tjenar uppmuntran. Gårdfarihandeln, i och för sig
sjelf, fastän underkastad äfventyr och förluster, inbringar visserligen,
oberäknadt den vinst förläggare och tillverkare åtnjuta, en icke obetydlig
årlig inkomst åt de Trenne Härader hvarifrån Gårdfarihandlande
egenteligen utgå; men ungefärliga beloppet af denne inkomst
är svårt att utfinna; Dock torde man kunna antaga det, i medeltal
till 80 å 90,000 Riksdaler.
Hcindtv erker ier j på Landet. Enligt för sista året af detta
qvinqvennium, eller i83i, till Kongl. Commerce-Collegium ingången
berättelse om Fabriker, Manufacturier och Handtverkerier i Länet,
funnos samma år på Landsbygden 221 Skräddare, Skomakare, Smeder,
Murare och Glasmästare med Gernings-bref; hvarförutan 38 personer
der arbetade på egen hand i andre handtverksyrken. Likväl
är ögonskenligt att det Skomakare- och Skräddare-arbete som erfordras,
för på Landsbygden af detta Län bosatte 190,000 Menniskor,
icke möjeligen kan bestridas af det, jemförelsevis inskränkta, antal
Skomakare och Skräddare som betala gerningsören och öfrige utskyldev
i och för handtverket, äfvensom det synes vara klart, att handt
-
verksamheten af andre slag pä Landet erfordras vida utöfver livad
öfrige der boende handtverkare kunna tillverka och hvad Städernes
handtverkare dit aflåta. För behofvets uppfyllande, i bägge desse
fall, finnes dock öfverallt på Laudet så kallade Fuskare i Skomakare-,
Skräddare- och Smeds-handtverket, äfvensom, fastän till mindre antal,
uti öfrige nödige handtverk; varande desse personer mantalsskrifne
stundom såsom Byhandtverkare och handtverkare vid större
Egendomar, stundom såsom afskedade Soldater, Inhyseshjon, Drängar
och annorledes; hvarförutan mycket handtverksarbete på Landet
förfärdigas af de Skrå-Gesäller sorn uppehålla sig än här, än der,
under sine af Författningarne tillåtne kringvandringar; deri ock orsaken
torde finnas till den betydliga minskning af Gesällernes antal
uti Rikets Städer, som ägt rum i83o, emot 1829, nemligen 124
stycken, jemlikt hvad Commerce-Collega den 1 Februari i83a afgifne
Berättelse om handtverkerierne i Riket upplyser.
Uhdantagande för de betydligare binäringarne inom Södra delen
af Länet, nemligen: Väfnads-industrien och Gårdfarihandel^ har
det icke varit möjligt att med någon sannolikhet utröna den ungefärliga
inkomst, alla öfrige binäringar kunnat lemna genom afsättning
utom Länet, emedan uppgifter härom i allmänhet saknas och
svårligen stå att erhålla. Samtelige binäringarnes förhållande jemförelsevis
emot förra qvinqvennium, låter icke eller bestämma sig med
någon säkerhet: Visse omständigheter föranleda likväl till det omdöme
alt ofvannämnda bägge hufvud-binäringar icke äro i aftagande,
oaktadt den större färdighet i väfnadskonsten, som allt mera utvecklats
uti Rikets öfrige Provinser; men afsättningstillfället på Norrige
för Gårdfarihandels-Districtets tillverkningar, och den här ofvan uppgifne
omständighet som lättadt afsättningen deraf inom Riket, synes
hittills utgöra en motvigt.
I afseende på Land- och Vatten-Comnmnicationarne inom
Länet, hvilka i allmännliet äro någorlunda tillräcklige för inre rörelsen,
fastän de ännu kunna fullkomnas eller utvidgas, bör serskildt
här anmärkas: att en allmän omläggning af vägarne, till större backars
utvidgande, blifvit med berömvärd enighet företagen af Wedbo
och Tossbo Häraders Invånare, på deras egen bekostnad, och för det
mästa äfven fullbordad inom bägge Häraderne, utan annat understöd
än att Eders Kongl. Maj:t nådigst anslagit i,3oo R:dr af Stats
-
medlen till inlösen för den odaljord, som behöft inköpas med afseende
på nya vägsträckningen; samt att, af de Trenne inom detta
Län belägne, Trollhätte Canal och-Slussverks Bolag tillhörande, Slussverken
vid Brinkebergskulle, Trollhättan och lilla Edet, är det sistnämnde
nu mera på Bolagets bekostnad förflyttadt till Bohusländska
sidan af Götha Elf och der ombygdt efter utvidgad plan; äfvensom
att den Canalanläggning, som sednare åren varit under arbete, till
Segelfartens betryggande förbi Stallbacka forssar, emellan Brinkebergskulle
och Trollhättan, är i det närmaste fullbordad och början dessutom
gjord med vattenbyggnads-arbete till Hamnens förbättrande
vid "Wenersborg, det ena och andra på Allmän bekostnad, genom
Styrelsen öfver Segelfarts-anstalterne emellan Wenern och Hafvet; och
lemnar allt hvad sålunda redan blifvit tillgjordt visshet derom, att
den förut serdeles besvärliga ocb ej sällan äfventyrliga, samt ofta
mycket långsamma segelfarten på denna Rikets vigtiga Vatten-communication
skall innan kort vinna en, äfven för visse delar af Elfsborgs
Län, nyttig och välgörande förbättring i det hela.
4- Politisk Författning.
a) Kammar-Verk. Under åren 182-7 till och med 1831 har
icke något hemman förfallit i ödesmål, ej eller har något Nybvrgge
blifvit på Krono-Allmänning upptagit; men Ellofva stycken förut
anlaggda Lägenheter hafva ingått i skatt, efter tilländalupne frihetsår.
Af serskilte Inrättningar har, under samma lid, ett i ödesmål
förfallit Qvarnverk fått nedläggas och afföras ur Jordeboken; hvaremot
33 Mjölqvarnar och 21 Sågqvarnar, dels emot Tull och till
afsalu, dels endast för husbehof, blifvit beviljade till anläggning; äfvensom
sju Stampar och ett Garfveri. Ellofva Mjölqvarnar, Tjugo Sågqvarnar
och En Stamp äro under tiden skatllaggde.
Hemmansklyfningen har fortfarit, med tilltagande, i synnerhet
på Slättbygden och der mest i Sundahls Fögderi på Dahlsland.
Dessutom hafva en mängd Lägenheter blifvit, genom förpantning eller
annorledes, uppl&tne från skattlagde hemman, till serskilt nyttjande,
och äfven många Jordtorp blifvit anlaggde, jemte än flera
Backstugor och Inhysestorp; hvilket allt bidragit" till Landets bebyggande
och odling, dertill jemväl ägoskiften i ej ringa mån medver
-
32
kat. Hemmansbruket inom Länet skötes af 16,000 Possessionater,
Boställsinnehafvare och sjelfägande jordbrukare, samt 4>°°o Arrendatorer
och hälftenbrukare, oheräknadt förpantnings- och fördels-innehafvare,
Torpare, Soldater och andre dy like brukare af små Lägenheter
utan hemmantal.
Uti det ofvanförmälte Sundabis Fögderi har förhållandet, i afseende
på jordens styckning, varit så i ögonen fallande, att det förtjenar
serskildt anmärkas. Sedan 1826 hafva der, genom klyfning,
253 nya brukningsdelar tillkommit, som alla innehafvas af sjelfägande
Bönder; Och hemmanen, som vid samma års slut voro styckade
i något mindre än femtedelar, äro det nu mera än i sjettedelar,
öfver hufvud; Likväl anses detta ännu kunna bära sig, emedan
den sjelfägande Bonden är genom arbetsamhet och flit besuten på en
ganska liten hemmanslott. Endast Tjugutvå nya jordtorp hafva under
tiden blifvit anlaggde, hvilket jemförelsevis är ringa och bevisar
att Bonden icke rätt inser hela fördelen af sådane anläggningar,
framför den skadeliga bortförpantningen af små jordlägenheter på
längre tid; ty af slike förpantade lägenheter har antalet blifvit ökadt
ända till ia5 procent; De voro vid 1826 års slut 81 stycken
och sistlidet år i85. — Genom desse Lägenheters tillkomst, vanligen
utan någon motsvarande årlig afgäld till hemmansägaren, anses
jordbruket icke vinna förkofran, helst som lägenheterne ofta bestå af
redan odlad jord och förpantningsinnehafvarne merendels äro dålige
jordbrukare.
Jordens skiftning emellan hemman och hemmansdelar, samt
äfven inom hvarje hemmans område uti serskilte enstaka lotter, fortgår
ock, företrädesvis uti nämnde Fögderi, med stor verkan på Landtculturen;
så att man ser skogsmarker, kärr och ljungbackar, ofta
med en förvånande hastighet, förvandlade till fruktbärande åkrar och
ängar med bebjrgde gårdar. Den åbo som bibehålies orubbad vid
odaljorden blifver vanligen bäst belåten och bergad, oaktadt han erhåller
inskränktare jordrymd och måste utgifva en kännbar utflyttnings-
och odiings-hjelp; men han får genast, eller i oafbruten ordning,
skörda jordens afkastning, då deremot den utflyttande åbon
mäste uti tvänne år och stundom längre, under påstående nyodling,
vidkännas en bristande eller förminskad skörd och inrätta hela sin
hus
-
33
hushållning efter ett honom dittils obekant, elen nya jordens, läge.
Värdet af den bättre häfden å förut innehafd jord, får denne sednare
väl lyfta uti ersättningar och understöd, för att nedläggas på de
nya ägorna: just denne disposition är dock för mängden äfventyrlig
och medförer ej sällan den följd, att medlen användas till ändamål
främmande för jordbruket. Olägenheten i allmänhet af desse förhållanden
synes, lör öfrigt, ej vara annan än den, alt bonden som
qvarblifver vid odaljorden går framför den utflyttande i förkofran
och välstånd.
Sådan är den ljusare sidan af taflan. — Men, sedan potatocsodlingen
mera allmänt tilltagit, hafva, genom detta lätt tillgängliga
födoämne, yngre personer af arbetande classen blifvit lockade till
hjonelag och bosättningar, ulan beräkning af de större behof som
uppstå för batns underhåll, och för egen bergning vid aftagande arbetsförmåga.
Tidigt undsluppen föräldrä- eller husbonde-väldet hafva
sådane hjonelag, utan nog arbetsvana, utan erfarenhet och medellöse,
snart infallit uti en sorglös overksamhet, derest binäringar icke lemnat
tillfälle till förtjenst af handarbeten, samt sålunda fortlefvat med
jemn brist och, efter missvextår, nöd, äfvensom ofta sedeförderf, i
följe. Emedlertid, och såsom en naturlig följd af lefnadssättet, hafva
de framalstrat många barn, hvilkas uppdragelse både i fysiskt och
moraliskt hänseende nödvändigt måst blifva i öfverensstämmelse med
föräldrarnes omständigheter — och deras framtid ett ännu djupare
nedgående. — På sådant sätt bildas och tillväxer en dass af för
sig sjelfve onytlige, för Samhället betungande och kanske i än flere
hänseenden skaddige samhälls-medlemmar. Den rotfästes på Landet
genom Backstugors och Inhysestorps anläggande samt genom behyggande
af jord i alltför små lotter, ofta blott till plats för en
stuga och ett par tunnors utsäde af Potatoes, hvilken sednare utväg
att abalienera jord, om icke för alltid åtminstone för längre tid,
hemmansägare, dels af behof och dels af ett illa beräknadt vinningsbegär,
vidtaga under åtskillige former och namn såsom förpantning,
fördel och lega, merendels emot en viss liten summa i penningar,
eller annan ovaraktig och hemmanet icke båtande förmån.
Den enda Kronan förbehåilne Kongsgård, som linnes i Länet,
nemligen Ollestad i Gäseneds Härad, är upplåten adeliga Gyllen
-
svärdska Ätten, tili bruk och nyttjande emot gamla räntans utgörande
efter Markegångs-förvandling, så länge samma Ätt fortvarar.
Postgårdame uti Länet äro 4°, svarande emot 34 hela hemmantal.
Gästgifvaregårdarnes antal uppgår på Landsbygden till po,
som tillhopa motsvara 5i|- i hemmantal. Länets fem Städer hafva
dessutom hvardera en Gästgifvaregård, underhållen af Staden.
Vattenverks rättighet till uppdämning hindrar visserligen, på
flere ställen, annars möjelige odlingar; men Vattenverkens nytta och
oumbärlighet för det Allmänna uppväga merendels jordbruket förlust
härutinnan, hvilket äfven funnits vara förhållandet i hänseende
till de anläggningar af nya Vattenverk som under detta qvinqvennium
ägt ruin.
Strömrensningar, lill förekommande af öfversvämning på odlade
eller odlingsbara ägor, hafva på orternes bekostnad blifvit verkställde:
i Lill-ån och Nösse å inom Kullings Härad samt vid sjön
Mjörén i Wedlle Härad; äfvensom försök blifvit gjordt, att, genom
gräfning och utvidgning af afförings-canalen, sänka vattnet i Hullsjön
inom Wäne Härad. Det större företag sorn varit i fråga, till
sänkning af Wenerns vattenhöjd och sorn blifvit förberedt genom vidlyflige
undersökningar uti de till sjön gränsande Länen, har tills
vidare afstahnat; och sannolikt är sjelfva företaget förbundit med
alltför stort äfventyr i hänseende till segelfarten, för att någonsin
kunna bringas till verkställighet. Deremot är troligt alt Allmänna
medel skulle kunna med fördel användas å visse orter, i synnerhet
på Dahsland, för större afloppsdikens anläggande, till vattnets afledande
från sanka odlade eller odlingsbara trakter, i likhet med hvad
som redan skett inom Skaraborgs Län; och har jag, af sådan anledning,
hos Kongl. Landlbruks-Academien tillstyrkt att en sakkunnig
person måtte anställas för att i detta afseende göra nödige undersökningar
och afvägningar äfven här i Länet.
b) Stats-Biclrag. Deras värdesbelopp å hvarje Beskattningseller
Prestations-tilul utvisas af Statistiska Tahellerne, serskildt för
hvart slags hemman och för hvarje näring. Till upplysning om
visse förhållanden, sora härmed äga sammanhang, får dessutom i underdånighet
anmärkas följande:
Efter Roterings-Indelningen, uppställer och underhåller Elfsborgs
Län till Rikets försvar:
35
Vid Wes (.gollin Regemente, som är indelad t till Cavallen, men af
sulit
på 3o är 208 Man.
Elfsborgs Infanteri-Regeiåente . .' . . I>I9I —
Westgölha-Dahls Dito, 6 Compagnier 900 —
Råtsmaiishållet 87
jemte Städernas Contingent 60 ^
Den år 1826 tillkomne, ehuru ännu icke af Eders
Kongl. IVfajlt stadlästade Ordinarie Roteringen för dittills
brotérirde hemman, anses böra lemna .... 16 —
Och Extra Roteringen, efter samma år skedd jemkning
i detta Roteringshesvär 161 —
tillhopa 2,623 Man.
Hela kostnaden för Rustning och Rotering utgör, enligt Statistiska
Tabellen o för Landet, hvilken är grundad på de från hvarje
Fögderi serskildt gjorde och sinsemellan, i följd af olika localförhållanden,
skiljaktige beräkningarne 120,946 R:dr 18 Skill., hvartill
kommer Vacance-afgiften i fredstid för Städernes Båtsmans-nummer,
2079 R:dr 46 Skill., eller tillsammans 123,026 R:dr 16 Skill.; Och
detta total-belopp uppstår äfven temmeligen nära då Rustnings- och
RoteringS-prestationen, efter allmännaste förhållandet, öfver hufvud
beräkiras årligen kosta. Femtio R:dr för hvarje Soldat-rote vid Elfsborgs
och 'VVestgötha-Dahls Regementen, vanligen bestående af 1 \
mantal:
Soldatens lega , fördelad på i5 års tjenstetid . . R:dr 2: —- —
årlig lön ...........••••.4. — ——
Soldate-Torpets afkastning och förmåner . . . . . . 16: 3a _
Åbyggnadens och Hägnadens underhållande . . . . . 6: 82 —
Diverse körslor och brukningshjelp 5: — —
Utsädeshjelp, JulékoSt, med mera 3: — —
Mötes-Passevolance-afgiften
. 8: — —
men för åren i83o och 1831 endast 7 R:dr.
Beklädnads-bidrag
. . 4: 3a —
R:dr 5o: — —
hvilket ungefärligen motsvarar hvad som vanligen betalas i Vacanceafgift
för ledige Rotar.
36
För hvarje Rusthålls-Nummer vid Westgölha-Regemente, i anseende
till hvilket samme beräkningsgrunder i öfrigt antagas, men
hvarest Rusthållet eller Roten består Soldatens hela beklänad och
utredning, ökes ofvanupptagne kostnad med 10 R:dr, och anses således
årligen utgöra 60 R:dr, oberäknadt Hästvacance-afgiften, som
utgår med Sju Tunnnor Spanmål af Numret.
För Båtsmanthållet upptages å hvarje Rote, vanligen sammansatt
af 4§ Mantal:
Båtsmanslega fördelad på år R:dr 2: — —
årlig lön 3: 16 —
Båtsmans-Torpets afkastning och förmåner 16: 3a —
Åbyggnadens och hägnadens underhållande . . . . . 6: 3a —
Diverse körslor och brukningshjelp' 5: — —
Utsädeshjelp, Julekost m. m 3: — —
Beklädnaden som bör räcka i 3 år kostar vanligen l\0
R:dr, och således årligen i3:i6 —
R:dr 5o: — —
Vidare motsvarar fyllnaden i den totalsumma Tabellerne innehålla:
1:0 Kostnad för Städernes Båtsmans-Contingent, hvilken,
när uppsättningen under krigstid tages i beräkning, utfaller för
hvarje Nummer åtminstone lika med den för Landets Båtsmanshåll;
2:0 Rotefrihets-afgift för ännu icke definitivt indelte oroterade hemman,
utgörande tillhopa 770 R:dr årligen: och 3:o, Kostnad för
Extra Roteringen, hvilken approximativt antages svara till -^-delar
emot Ordinarie Roteringskostnaden, eller, på år fördelad, emot nära
20 R:dr på hvarje Rote.
Sammanräknade beloppet af alla i Länet belägne RusthållsSianimars
och Augmenters för rustningen anslagne räntor, utgör, elter
medeltalet af de ifrågavarande fem årens markegångspris, 20,400
R:dr årligen.
Vid den tid allmänna Bevärings-skyldighetcn först infördes,
utgjorde årliga antalet af Bevärings-skyldige Ynglingar per medium
iSaS, och af lill krigstjenst approberade 961; Men, med folkmängdens
tilltagande, har Beväringsmanskapets antal äfven ökats, så att
det under nu ifrågavarande qvinqvennium utgjorde årligen 2,213,
deraf 1,062 approberade. Den kostnad Länet får vidkännas i och
37
för Beväringsskyldigheten hav hittills icke varit, och är icke eller
nu, upptagen uti Statistiska Tabellerne, i saknad af föreskrift derom;
Dock torde här böra anmärkas, att samme kostnad kan approximativt
beräknas till värdet af 2 dagsverken per man i och för Bevärings-mönslringarne,
således, för 2,210 man ä 16 Skill, dagen, B:dr 1,47^: 16 —
saint halfva värdet af 16 dagsverken per man i
och för den approberade Styrkans öfningsmöten;
följaktligen för 1,062 man, ä 8 Skill, dagsverket 2,832: — —
eller tillhopa årligen B:dr 4*207: 16 —
Clereciets aflöning ingår endast till så vidt i Statistiske Tabellerne,
sorn den af skattdragande hemman, inrättningar, näringar
och personer serskildt och årligen utbetalas. 1 sådan del rättar den
sig merendels efter tiondesättning och gamla eller nya öfverenskommelser,
som dels äro af Kongl. Maj:t stadfästade för viss tid, dels
ock i allmänhet allenast gälla för den lönade Prästmannens tjenstetid.
’ Utgifter härtill, inberäknadt Kyrko-betjeningens aflöning, är för
ena orten så olik emot den andra, att hvarje ifrån det hela dragen
slutsats örn samma utgiftsbelopp på hemmantal, eller annorledes,
skulle blifva förvillande och icke kunna lemna någon sann måttstock
för bedömandet af detta onus i ofvannämnde speciella hänseenden:
Det är dock ganska säkert på Landsbygden ett ibland de betydligaste,
då beloppet deraf kanske uppgår till i5, 20, 2 5 och ända till
3o R:dr Banco på helt mantal om året, oberäknadt de så kallade
jura stolae. I Städerna deremot äro afgifterne till Clereciet vida
mindre och således föga betungande.
Med afseende på F a tligför sör j n i 11 gs- k ost n ad e 11 anmärkes: att
den i allmänhet synes vara snarare för lågt än för högt beräknad,
oaktadt den tillökning i beloppet, förorsakad af 1826 och i83o årens
missväxter, som ägt rum för åren 1827 och 1831, emot vanligheten.
Uti Statistiska Tabellerne äro dessutom gifne Allmosor åt kringgående
tiggare icke afsedde, eller till beräkning upptagne: De voro
likväl i synnerhet under åren 1827 och 1831 högst betydlige, samt
kanske jemförlige med öfrige fattigförsörjnings-kostnaden; och troligen
kan således beloppet af alla de utgifter till fattiges underhållande,
sorn Länets Invånare under ifrågavarande qvinqvennium fått
38
vidkiiminas * i calcul antagas lill Åtminstone i \ a i5,ooo R:dr årligen
utöfver hvad Tabellerne innehålla.
Skjntsningshesviiret ])å Landsbygden bestrides i fredstid med
fyra Hästar af hvarje derifrån icke lagligen befriadt belt hemman;
men då Reserv- och Fångskjutsen nu mera kan anses ersatt med
den lega som för skjutsningen erhålles, har endast Krono-skjutsen
jemte Håll-skjutsen, pä de få ställen denna sednare ännu utgöres,
blifvit såsom onera upptagne. I öfrigt är Håll-skjutsen redan afskaffad,
tilan att deraf förmärkts någon serdeles olägenhet för resande,
helst sorn Reserv-skjutslagen och andre invid Landsvägarne boende
hemmansbrukare ej • sällan täfla om den resandes förskaffande, så
alt tvister, dels inom Reserv-lagen dels emellan desse och andre
skjutsande, under sednare åren ofta ägt rum och stundom föranleda
lill rättegång.
För Väghållningen på Landet erfordras årligen från och med
4 till och med 16 Öke Dagsverken af hvarje helt mantal, i föjhållande
till localen, samt något mera vid tillfälliga större skador å
Vägarne; och genom dessa Dagsverken, beräknade efter ett medeltal
af Markegångs-priserne, med tillägg af Brobyggnads-kostnaden,
har uppkommit den summa Tabellen innehåller för detta onus, och
hvilken, fördelad lika på förmedlade hemmantal, svarar emot ii
R.*dr eller något deröfver på helt mantal årligen. — Egenteligen är
dock väghållnings-besväret, när vägarne jemn t och försvarligt underhållas,
icke betungande i förhållande till hvad ziffran sålunda
derom utvisar, emedan bidraget dertill för det mesta utgår in natura,
eller genom arbete, på sådane mellantider af året då hemmansbrukaren
och hans dragare äro mindre upptagne af andra göromål
och körslor; men det är sannolikt att väghållnings-besväret blifvit
drygare, eller erfordras flere dagsverken, sedan Väglagningstiden och
Vägsynerne förflyttades inpå sommaren, och likväl förenar sig dermed
den allmänna olägenhet, att vägarne nu äro ojemna och tunga
för trafiken äfven under sommarmånaderne, då de annars borde och
kunde vara goda. Nämnde olägenhet torde dock mötvägas af den
omständigheten, att väglagnings verkställande sommar-tiden anses
falla sig beqvämligast för de väghållnings-skyldige i allmänhet, och
fördelaktigare i det fall, att den inträffar på en tid då jordbruksarbetet
lemnar mera ledighet dertill, än vår och höst, i synnerhet
39
när missgynnande väderlek för brukning oell skörd försvårar detta
sednare angelägna arbete.
Hvad Tabellerne upptaga under rubriken: Diverse Afgifter,
Onera och Allmänna Besvär, utgår på Landsbygden för Kyrko-,
Prestegårds- och Tingsbus-Byggnad, Inqvartering, Skallgång och andre
Jagtanstalter, Tingsgästning och Häradstjenares aflöning, Curhusmedel,
Barnmorske-aflöning, Djeknepenningar, Collect- och Stamboks-medel
och Riksdagsmanna-arfvode, samt, i Städerne, för Kyrko-,
Scholae-, Rådhus- och andre publike Byggnader, Brandredskaps
underhållande, Magistraters och Stads-beLjentes aflöning, Inqvartering,
Curhusmedel, Djeknepenningar, Collect- och Stamboks-medel och
Riksdagsmanna-arfvode, med flere mera tillfällige communal-ntgifter.
Beloppet af samtelige dessa afgifter, både i det hela och för
hvarje del serskildt, är alltför olika, Orter och Städer emellan, att
kunna sammanföras och beräknas till något visst å hvarje Hemman,
Bruk, Inrättning, Näring eller Person, med den lillio r 1 i t e lig h e t i calculen,
sorn för ändamålet skulle erfordras.
I fråga om Stats-bidragens verkan på näringarne genom den
tyngd de directe medföra, finnes icke anledning att nu, mera än
förr, anse ständige ränlorne tryckande, i och för sig sjelfve, ej eller
någon viss näring framför den andra utaf dessa räntor belastad.
Hvad Jordbruks-näringen serskildt angar, borde det väl snarare vara
tvärtom, sedan, genom hemmanens fortgående klyfning i sednare tider,
hcmmans-skalten blifvit för hvarje jordbrukare betydligt mindre
än fordom, då hemman vanligen innehades hela eller klufne i
halfva och fjerdedelar, och nyodlingar sällan ägde rum, emedan
odaljorden ansågs vara för brukaren tilli äckelig. Deremot kan icke
nekas, att ju jordeboks- och hemmantals-räntan, samt, jemte den,
alla efter hemmantal utgående onera, träffat och träffa hemman olika,
i förhållande till de mer och mindre lindriga eller stränga grunder,
sorn vid skattläggningen varit gällande och vunnit tillämpning,
samt, förnämligast, i följd af den större eller mindre förändring,
hemmanen under liden genom odling, bättre eller sämre häfd och
brukning, mistning af skog och fiske, eller på annat sätt, undergått,
allt likväl olikheter som endast vid ny refning och skattläggning
skulle kunna jernnäs; och dessutom måste man medgifva, alt
ständige räutornes förvandlande lill penningar efter årligen faslstäl
-
4o
lande Markegångs-pris, medförer en osäkerhet i beräkningen af hemmanens
utskylder, som vid missväxtår har för jordbrukaren menliga
följder, synnerligen relativt till den förnämsta län te-persedeln: spannemål,
och hvilken olägenhet måhända skulle aflijelpas genom för
längre tid, till exempel 5 eller ioår, gällande Markegångs-sättningar.
Det synes ock vara utan tvifvel att en betydlig lättnad skulle ernås
för skattdragande hemman, som äro indelade till aflöning för Stater
och Corpser, om desse hemman kunde få utgöra sine ständige räntor
till Kronan directe, och aflöningarne utgå från Kronans Gassa,
då likhet åtminstone härutinnan vunnes emellan alla hemman af
lika natur; ty onekeligen äro indelte Skatte-hemman för närvarande
mera betungade, synnerligen i afseende på Afrads- och Kronotionde-spanmålen,
än de Skatte-hemman hvilkas räntor förblifvit
Kronan belial Ine.
Öfrige Stats-bidragen äro antingen tillkomne eller jemkade under
sednare tider och passa således, i de fleste fall, närmare efter
närvarande förhållanden, samt anses, i allmännhet, icke vara till
hinder i någon näring genom den tyngd, de directe medföra, så
länge de icke synbart inskränka närings-idkarens förmåga att, med
utvidgande af sin verksamhet, öka näringen och förkofra sig i välstånd.
För den egenteligen jordbrukande hemmans-innehafvaren, skulle
väl de skatte-bidrag synas vara minst betungande, som få utgöras
i persedlar och med arbete: Merendels föredrager dock äfven denne
att utgöra sine skatter till Kronan eller Räntetagaren med penningar,
när sådant kan ske på skäliga vilkor; Men samma anmärkning
gäller icke om visse prestationer som åtfölja hemmansbruket, och
äro af beskaffenhet alt nästan oundvikeligen böra fullgöras in natura,
nemligen: med arbete, såsom väghållning och skjutsning, med flere;
och huru mycket lidens förändrade skick bidrager i förening med
tjenlige författningar att förändra begreppet om tyngden af sådane
prestationer, kan bäst slutas af förhållandet med Gästgifveri-skjutsen,
deraf endast hållskjutsningen nu, af Bonden åtminstone, i allmänhet
anses såsom betungande, under det han gerna begagnar
reserv-skjutsnings-skyldigheten för att åt sig inbringa någon contant
inkomst, genom den i sakernas närvarande ställning tillräckeliga
skjutslega». Krono-brefhäringen ater, som vanligen beräknas lika
med skjnlsnings-prestationen, är ett vida drygare onus, sedan ali
Embets-brefvaxling blifvit i sednare tider mångdubbelt ökad, emot
förr; och ehuru brefbärings-touren tidtals ombytes emellan de hemman
inom hvarje ort, som äro så belägne att de härvid kunna användas,
och fastän den nogaste tillsyn äger rum emot Krono-brefbäringens
missbrukande, förspörjes likväl ofta klagan öfver det tryckande
i brefbärings-skyldigheten; men detta är oskiljaktigt från sjelfva
saken och kan således icke annorledes afhjelpas, än genom serskildte
förmåners beviljande åt brefbärings-liemman.
Efter missväxtåren 1826 och 1800 hafva Krono-Utskylderne
i visse trakter onekeligen utgått med större svårighet, än tillförne;
och gäller delta synnerligast om de invid Norrska gränsen belägne
Socknarne, äfvensom om visse Socknar på Slättbyggden, af Dahlsland.
— Inom desse orter har det således hittills icke varit möjligt
att utbekomma något betydligt af Lånespanmåls-skylderne efter 1826
års missväxt, hvartill dock andre medverkande orsaker än penningebrist
jemväl förefunnits; men för öfrigt äro desse undsätlningsskulder
till det mesta af Länets Invånare godtgjorde med omkring ig5,ooo
Pi:dr Banco, utan att, hufvudsakeligen, utmätningstvång dervid, eller
vid Krono-utskyidernas indrifvande, behöft till ytterlighet användas.
Härförutan hafva 42,000 R:dr Banco redan ingått till Kronans Cassa
i betalning för de undsättningslån, Pastorater och Socknar erhållit
efter i83o års missväxt, på gemensam ansvarighet af Pastoratets eller
Socknens Invånare, samt omkring 60,000 R:dr troligen blifvit af
Länets Invånare godtgjorde åt de Entrepreneurer som, med förskott
af Créditiv-fonden, tillhandahållit spanmål på eget äfventyr.
Såsom bihang, till upplysande af grunderne för persedle-värdels
beräkning i Tabellerne, medföljer sluteligen vidfogade sammandrag
öfver 1827 lill och med i83i årens Markegångar.
c) Politie. Öfver Lagarnes verkställighet, samt ordningen och
säkerheten uti Länet, vakar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
med oafbruten omsorg, dervid biträdd af underlydande Tjenstemän
och Betjente, hvilkas antal synes vara snarare för litet, än för stort,
och torde vid folkmängdens ytterligare tillväxt blifva otillräckeligt.
I afseende på allmänna policen begagnar Konungens Befallningshaf
-
42
vande ganska sällan, oell endast vid högsta nödvändighet, rättigheten
att utfärda nya stadgande!! och vitesförbud. Ordning och sedlighet
inora Församlingärne, med hvad mera som tillhör Kyrk o-disciplinen,
eller dermed står i ett närmare sammanhang, vårdas af Kyrko-Råden
och Församlingarne sjelfva, hvarvid de Byordningar och andre öfverenskommelser
som för hvarje ort äro antagne, vinna tillämpning
efter omständigheterne. -Mängden af föreskrifter i desse hänseenden
ökas dessutom beständigt genom nya Socknestämmobeslut; och det
synes nästan som ville lättheten för Församlingarne att, på sådant
sätt och för tillfället, inom sig göra författningar uti ämnen som
ofta icke äro tillräckeligen begränsade, i visse fall, urarta till en egen
mera nitfull än rättsenlig lagstiftning.
I det hela innefattar detta slags lagsliftnings-arbele en oformlig
massa af ideer och förslager, synbart framkomne mest genom intrycket
af enskilte eller tillfällige förhållanden, och besluten, ehuru
utmärkande nitälskan för ordning och godt skick, förråda nog otta
en frånvarande bekantskap med allmän Lag, likasom saknad-beräkning
på möjeligheten att verkställas. Så har, till exempel, förekommit
Söcknestämmo-beslut: att icke någon hemmans-ägare skulle få
antaga utsocknes Brukare, torpare eller tjenstehjon öfver 4o år gamla,
vid äfventyr att sjelf underhålla dem när de blifva fattighjon,
för hvilket ansvar hemmanet skulle anses intecknadt; att de sorn olofligen
sälja bränvin skola plikta mera än, och ända lill dubbelt cmot,
hvad allmänna författningar för slik förbrytelse stadga; att icke
någon fattig må gifvas meia än han kan förtära på stället vid En
K:drs vite; att ransakning efter tjufgods må verkställas hvarest och
af hvilken som helst, utan iakttagande af den ordning lag bjuder,
med m}'cket mera dylikt, tillräckeligen vittnande att denna Communal-Lagstiftning
hvarken slädnät inom behörige gränsor, eller kan
vara gagnelig såsom den nu utöfvas. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
har väl, vid alla tillfällen då sådane lagstridige beslut
kommit till dess kännedom, skyndat att undanrödja desamma; men
emedlertid har det icke kunnat annat än förvilla mängdens begrepp
om lag och laglydnad, att ordningar vid Socknestämmor föreskrifvas,
som antingen icke äro rältsenlige, eller icke kunna göras gällande.
Ordningsmanna-Inrättningcn, för omkring Tio år sedan tillkommen
och nu mera antagen i Länets fleste delar, synes vara äm
-
43
nåd att utgöra det första studium på nnmicipalitets-banan och Ordningsmannen
bestämde att vara Police-maktens medhjelpare, i hvilket
afseende de äro berättigade att med sin uppmärksamhet intränga
i samhäilslifvets flere förhållanden, saint äro i utöfningen af sin tjenst
ställde under det skydd, Lagen tillägger dem som Konungens Befall
ningsha['vandes bud och ärender lora, äfvensom medgifne handräckning
af Ivrono-Betjeningen. Befattningen såsom Ordningsman
uppdrages vanligen åt de bättre och förståndigare ibland Allmogen
och anses innebära ett heders- eller förtroende-uppdrag, som någon
gång ganska väl motsvaras; men Ordningsmannaskapet kan dock icke
hafva betydligt inflytande på samhällsskicket så länge det saknar
den stödjepunkt inom hvarje ort, en ordentelig Municipal-Styrelse
skulle lemna. Kyrko-Råden kunna väl i visse fall fylla denna lucka,
då till deras omvårdnad hörer vidmaglhållande af ordning och
sedlighet inom Församlingarne och de äfven, med Kyrkoherden till
Ordförande, utgöra ett slags Domstolar, berättigade att med offenteliga
varningar och föreställningar, samt äfven med åläggande af böter,
näpsa och bestraffa mindre förbrytelser emot Kyrko-Disciplinen
och andre dermed gemenskap ägande ordningar. Desse myndigheter,
som i allmänhet gjort sig aktade, synas derföre uppfylla sitt föresätta
ändamål; men deras verkningskrets är mycket begränsad, och
torde ej eller lämpeligen kunna utvidgas till alla police-ärender inom
Församlingen, oberäknadt de economiska, ehuru de å en del
ställen hafva på sin lott Sundhets-policen och Fattig-policen, de der
åter på andre ställen äro splittrade i serskilde afdelningar, merendels
under Kyrkoherdens Ordförandeskap.
Vid sådane förhållanden med police-makten, och då, såsom
bär i Länet, nu hysande öfver 200,000 Invånare, spridde på w\
Qvadratmil, dess anseende och verksamhet liufvudsakeligen mäste
upprätthållas på Landsbygden af de Konungens Befallningshafvande
directe underlydande Sex Kronofogdar och Tjugufem Länsmän,
hvilka dessutom hafva -en mängd andre, till en del mera vidsträck
le åligganden, och hvarförutan endast Tre Lands-Fiscaler äro
att tillgå i egenskap af Allmänna Åklagare, — må det anföras såsom
ett stort och talande bevis på Folkets böjelse för ordning oell
laglydnad, att desse vigtige Samhällselementer äro öfvervägande och
allmänna säkerheten större än i flere andra Länder, om icke full
-
44
komlig; och den oväldige torde deraf göra slutsatsen: att Läns-Styrelsen
och dess underordnade söka uppfylla sin bestämmelse äfven
i desse hänseenden.
För att lemna ett ungefärligt begrepp om mängden och omfattningen
af de ärender och göromål, som åligga Läns-Styrelsen,
torde böra nämnas, att, då för Tio år tillbaka de vid Lands-Cantzlioch
Lands-Contors-Expedilionerne årligen incaminerade och anmälte
målens antal uppgick till omkring 9,000; så har deremot antalet på sådane
mål, genom ärendernes tilltagande både i mängd och omfattning,
i sednare åren ökat sig derhän, att de utgjorde: 1S27, 12,066,
1828, i2,i33, — 1829, 11,690, — i83o, i3,235, och i83i, i4>973
stycken, deribland en stor del varit serdeles viglige eller ganska
vidlyftige, samt således erfordrat flerfaldig handläggning och beredning
samt mycket arbete, innan de kunnat sluteligen afgöras. Oberäknad
t alla dessa ärender och göromål, tillhörande Läns-Administrationen
i det hela, hör Landshöfdingen personligen deltaga uti
Pröfnings-Comilé och Markegångssättning, Roterings- och Recruterings-Cornmissioner,
Mönstringsförrättningar, Tvänne Beklädnads-Directioner,
Trenne Boställs-Directioner, Tvänne Lazaretts- och Curlius-Directioner
och Tvänne Hushållnings-Sällskapsförvaltningar, förutan
andre mera tillfällige förrättningar.
Af Uppfostrings- och Undervisnings-anstalter, för Folket, äro
följande befintelige på Länets Landsbygd:
Östads Barnhus i Östad Socken af Ahle Härad, inrättadt 1774
af frami. Commerce-Rådet och Commendeuren JN". Sahlgren, medelst
donation af Östad Säteri 7 mantal med £-del afhyst Rå och Rör,
i2-|J mantal Frälse och Frälse-ränta dessutom af 1 mantal, samt
en i Rikets Ständers Bank insatt Capital-fond af 16,666 R:dr Specie.
Antalet på de Barn, som af Barnhus-Inrättningen underhållas,
uppgår nu till 106, hvilka njuta vård och uppfostran af Åboerne å
de Barnhuset underlydande hemman, samt undervisning uti en på
Säteriet uppförd och efter Yexel-undervisnings-method inrättad Schola,
som efter hvad jag, närvarande vid sist hällne Examen, haft tillfälle
erfara, är i godt skick och synes svarande emot ändamålet; Varande
Friherre Alströmer på Hanström, såsom Stiftarens närmaste lefvande
Skyldeman, Disponent öfver Inrättningen. — Vexel-UndervisningsScholor
finnas dessutom: En Yid Trollhättan, för 60 till 70 Barn,
45
inrättad och underhållen på Trollhätte Sluss-verks Bolags bekostnad;
En uti Mellby Pastorat för 200 Barn, grundad på betydligt anslag
af ägaren till Kobergs Säteri Friherre N. A. Silfverschiöld, och nyligen
färdigbyggd samt för ändamålet inrättad; En uti Skallsjö. Socken
af Wedtle Härad, för i5o Barn, med husrum för en del af
Barnen, grundlaggd och i allo bekostad af Ägaren till Näs Säteri,
P. U. Berg, som äfven aflönar Läraren; En vid Upperuds Bruk,
i Norda lils Härad, hvilken underhålles, i godt stånd och till betydlig
omfattning, på Bruks-Bolagets bekostnad; En vid Billingsfors
Bruk, i Wedbo Härad, inrättad och underhållen af samma BruksBolag
samt En vid Beckeforss Bruk äfven i Wedbo Härad, hvilken
är inrättad och underhålles af Bruksägaren C. F. Waern på Däldenäs.
För öfrigt äro serskildte Scholor inrättade: uti Sätila Pastorat
af Marks Härad, den genom Donation tillkomne så kallade Sethelinska
Scholan, som kan jemföras med Apologist-Scholor, och der 5o
till 60 Barn undervisas af T vänne Lärare, samt njuta till en del
understöd under schölae-gången; Uti Frendeforss Pastorat af Sunclalils
Härad, en Catheches-Schola med ordinarie Lärare, som lönas af Församlingen;
uti Gerdhem och Björke Socknar af Wäne Härad, Lerum
Socken af Wedtle Härad, Forss Socken af Flundre Härad samt
Örbjr och Kinnaromma Socknar af Marks Härad, vanliga Barn-Scholor,
med Lärare som blifva lönade af Församlingarne. Om Barnaundervisningen
inom andre orter af Länet gäller eljest hvad 2 §. af
denne underdånige Berättelse, i sådant ämne innehåller, hvarförutan
om Scholse-väsendet i Städerne åberopas §. 5 och beskrifningen för
hvarje Stad.
Hälsovården uti Länet, till så vidt den innebär omsorgen att
vara uppmärksam på Folkets hälsotillstånd samt undersöka om, eller
bota och hämma, smittosamma sjukdomar, bestrides, under Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uppsigt, af de för Sundhetspolisen
inrättade Local-Styrelser, med biträde af Trenne ProvipcialLäkare,
stationerade uti Wenersborg, Borås och Alingsås: På förstnämnde
bägge ställen befinna sig äfven Länets bägge Lazaretts- och
Curhus-Inrättningar, som under sednare åren blifvit upprättbållne
allenast genom de medel, Länets Invånare dertill sammanskjutit.
Examinerade Barnmorskor äro väl på någre ställen till finnandes,
och Städerne sakna icke deraf nödigt antal; Men på Landsbygden
46
äro sådane ännu icke allmänt antagna: Vaccinateurer finnes deremot
inom alla Orter. Med afseende på Husdjuren, har någon stadgad
hälsovård hittills icke kunnat åstadkommas, fastän lön å Stat är anslagen
för en Djur-Läkare och Länets Hushållnings-Sällskap dels inköpt
tjenlige Hus och Byggnader härstädes för Veterinair-Inrättning,
dels redan beredt utväg till ökade Löningsinkomster för Läkaren
dervid; ty, efter flere kungöranden om denne Djur-Läkare-tjenst,
har icke någon competent Sökande sig ännu anmält: Emedlertid
begagnas vid inträffande Boskapssjukdomar en tillförordnad DjurLäkare,
som ej undergått examen.
Fattigförsörjnings-Anstalter äro öfverallt vidtagne, med anledning
af derom gällande författningar, så att tiggeri just icke behöfver
tålas vid vanlige förhållanden med årsväxt och närings-tillfälle,
fastän det äfven då ej alltid kan förekom mas; Men efter svårare
missväxter bjuder nödvändigheten alt medgifva sådane utfattige personer
och hushåll, som icke njuta allmän Fattigvård, att för lifs*-  bergning begära allmosor, åtminstone inom egne Församlingar. Sättet
för antagne fattighjons underhållande är skiljaktigt emellan Församlingarne,
och vanligast äro, på Landet, alla hemmans-innehafvare
indelade rotevis, att föda ett eller flere fattighjon, hvaremot på
andra ställen åt fattighjonen utdelas understöd i spanmål eller
penningar, eller ock bäggedera, hvartill fond samlas genom öfverenskomne
bidrag. I allmännhet hafya öfverenskommelserne om fattigförsörjningen
det fel, att afvika från primitiva beskattuingsgrunden,
stadgande: att en hvar sorn icke sjelf är i behof af andras
hjelp bör bidraga till Församlingens gemensamma fattigvård, oell
att deremot hafva tillämpat beskattningen endast på hemman och
näringar samt synlige tillgångar och ofta allenast på hemman, hvarigenom
liändt, att den talrika classen af Torpare, fördels- och förpantnings-innehafvare,
Backstugusittare, Bruksarbetare, Inhyseshjon
och Daglönare, med flere, hvilken dass de individer oftast tillhöra
som belasta allmänna fattigvården, — merendels undgå att bibraga
till fattigförsörjningen under deras ungdoms-, hälso- och välmagts-tid.
Det är, ty värr! en erfarenhets-regel, närmare bekräftad efter
missväxtåren 1826 och i83o, att fattighopen, och med den anspråken
på fattigunderstöd, blifvit i sednare tider ökade, såsom följd
cgenteligen af de. här förut i 1 och 4 §• §:ne angifne orsaker, hvilka
47
befordrat den obesutne folkmängdens hastiga tillväxt; Och det visar
sig äfven af denne tillökning i futtigpersonalen att Fattig-lagarne och
visse andre författningar,: som dermed äga oskiljaktigt sammanhang,
behöfva undergå revision och förbättring, derpå Eders Kongl. Majit
ock i Nåder lärer vara betänkt och i hvilket afseende Landshöfding
garnes och Consistoriernes Utlåtanden blifvit infordrade; Varande för
Elfsborgs Län detta underdåniga utlåtande gifvet under den 8:de
sistl. Junii.
Ett för detta Län stiftadt Hushållnings-Sällskap, försedt med
af Eders. Kongl. Majit i Nåder fastställde Stadgar och nu mera arbetande
på T vänne Aldelningar, som hafva sammankomster i Wenersborg
och Borås, bemödar sig att, med tillhjelp af de någorlunda hetydlige
Fonder, som äro ställde till Sällskapets disposition, understödja
och uppmuntra odlings- och närings-flit, ordningssinne och
medborgerlighet. Föremålet för Sällskapets verksamhet är vidsträckt,
och äfven af natur att icke medgifva någon hastig eller starkt i ögonen
fallande framgång; Dock är det synbart att Sällskapets omsorger
redan framkallat försök uti ett eiler annat af de ämnen, som
blifvit till täflan framstäldte. Hvad Afdelningen i Wenersborg tillgjordt,
för att der organisera en Vetjerinair-Inrättning, är förut nämnd t;
Och nyligen har jemväl Afdelningen i Borås vidtagit åtgärder, för
att derstädes åstadkomma en slik Inrättning. Hushållnings-Sällskapets
behållne Capital utgör omkring i5,ooo R:dr Banco, deraf p,ooo
Bidr tillhöra Afdelningen i Wenersborg och 6,000 R:dr Afdelningen
i Borås.
Sockne-Magaziner finnas inrättade endast uti Tjugnsju Socknar;
och de ärö således ganska få, jemförelsevis emot. Sock 11 arnes i
Länöt storå antal. De befintelige Sockne-Magazinernes Fonder äyo
dessutom obetydlige, relativt tili Soeknarnes folkmängd och utsäde,
med afseende på spanmåls-behofvet efter missväxter; så att de
knappast kunnat ingå i någon beräkning vid sädane tillfällen, helst
som grunderne för förrättningen merendels förutsätta Spanmålslagrets
ttllänaode årligen, vid vårtiden,, för att efter påföljande,skörd
återlefvtereras in natura, med viss uppgäld, men hvilket icke gerna
kan ske- dåusvårare missväxt inträffar och det skulle vara mest af
nöden att återbekomma Lånen, tili understöd för utsädes-behöfvande
delägare.
48
Föreningar om ersättning till Jordbrukare sorn lidit skada på
Grödan, af Frost, Hagel, Storm och Vattu-flöde, äro träffade endast
inom några Pastorater eller Socknar och sådant på mindre bestämda
grunder. I öfrigt har denne angelägenhet blifvit lemnad tili
behandling för tillfället, då allmänna välviljan skulle behöfva att i
öfvannämnde ändamål påkallas; Dock har, mig veterligen, någon så
beskaffad ersättningsfråga icke hittills blifvit väckt hvarken på grund
af ingångne öfverenskommelse!’ eller eljest; Och vid allmänna missväxter
har Staten städse nödgats träda emellan med undsättning.
Angående omfattningen och beskaffenheten af de allmänna
Undsättnings-anstalter, som på Eders Kongl. Maj:ts nådigste befallning
blifvit här i Länet vidtagne efter 1826 och i83o års missväxter,
och hvilka egenteligen ägt rum under detta qvinqvennium,
åren 1827 och 1831 , åberopas i underdånighet mine den 3i December
1827 och 3[ December 183 r till Eders Kongl. Maj:t afgifne
utförliga Berättelser, af hvilka det inhämtas, att samma undsättningsanstalter
blifvit på skiljaktige Sätt utförde och hafva af Allmänna
medel och tillgångar medtagit, första gången: 199,071 R:dr 42 Skill.
Banco, jemte 5,58i Tunnor Spanmål in natura, beräknade i värde
till 69,644 R:ch’ L9 Skill. 1 r:st Banco och sednare gången tillhopa
172,718 R:dr 16 Skill. Banco, allenast i penningar.
En Sparbank är för några år tillbaka inrättad uti Wenersborg
och fortfar, med ökadt förtroende: så att insättningarne blifvit allt
mer och mer betydliga och utgöra nu tillhopa 6,100 R:dr. Nyligen
är äfven Sparbank inrättad i Borås; hvarförutan en sådan är under
inrättande i Alingsås Stad.
Brandstods-Föreningar äro på Landet nästan allmänt ingångne,
dels Häradsvis, dels Pastorats- och Socknevis, samt uppfylla
liUfvudsakeligen det dermed åsyftade ändamålet.
Anstalterne till Rofdjurs utödande bestå nu mera nästan ensamt
uti de öfverenskominelser, som • dels förut, dels ock i följd af
Kongl. Brefvet den 19 Junii i83o, blifvit ingångne Häradsvis, eller
Pastoratvis, om förhöjde Skott-löners utgifvande, dertill så väl Hemmans-innehafvare
som andre på Landet boende Kreatursägare förbundit
sig sammanskjuta nödige medel; Och för öfrigt anställas Skallgångar,
när omständigheterne göra sådane nödvändige och de af någon
orts Invånare begäras. I af
-
49
I afseende på ordningen vid Gästgifverierne äro erforderlige
föreskrifter, i öfverenstsäramelse med allmänna Författningarne, gifne
och kungjorde, samt i Dagböckerna intagne.
Oberäknadt Gästgifvaregårdarne, som i allmänhet åtnjuta näringsfrihet
och betala algifter derför, finnes på Landsbjrgden allenast
35 och i Städerné 38 tillåtne Krogar och Näringsställen.
För Fångvården, till så vidt den af Stats-Verkct bekostas, äro
Läns-Fängelser inrättade uti Wenersborg och Alingsås, hvilka likväl
egentligen begagnas såsom förvarings- och bysättnings-häkten. I öfrigt
hålla Härader och Städer enskilte fängelserum, till Fångars förvarande
medan ransakning om dem vid Under-Rätterne förehafves.
Vid Fångars transporterande och bevakande under transporter, hvilket
allt nu mera sker på Statens bekostnad, med Gästgifveri-skjuts
och genom tillsatte Fång-Gevaldigrar, iakttages derom gällande föreskrifter;
Och bör anmärkas, att Fångspillning under transporter blifvit
mindre allmän sedan nyssnämnde bevaknings-anstalt vidtogs.
Marknader. Förutan Sjutton marknader om året uti Länets
Städer, äro på Landsbygden serskilte Marknadsplatser utsedde, der
tillhopa Sjutton Marknader årligen hållas, eller numera, sedan Svenljunga
ena marknad nyligen blifvit indragen på ortens Invånares begäran,
allenast Sexton. Dessa af ålder brukeliga sammankomster för
handel och köpenskap, anses vara nödvändige, såsom medförande
lättnad vid utbyte eller afsättning af Stads- och Landtmanna-produeter;
Och de smärre oordningar, som någon gång kunna förefalla,
utgöra, i och för sig sjelfve, således icke något skäl till Marknaders
afskaflfande, så länge erfarenheten vitsordar att Marknads-ställets läge
och öfrige omständigheter befordra ofvanförmälte allmänt nyttiga trafik.
— Marknadernes antal här i Länet synes, för öfrigt, icke vara
stort, jemförelsevis emot Länets areal-vidd och folkmängd, samt med
afseende på tillvarande local-förhållanden.
§. 5. Städer.
a). Wenersborg. Grundlagd under Drottning Christinas- Regering,
på Hufvudnäs då varande Säteris ägor, vid södra ändan af
Wenern, som här genom den lilla Sjön Wassbotten och Carlsgraf
7
5o
förenar sig med Götha Elf samt förmedelst Slussarne vid Brinkebergs-kulle,
Trollhättan och Lilla-Edet, eller nu mera Ström, vid
Elfvens utlopp och Hafvet. — Staden, till en början befolkad frun
den urgamla Staden Brätte, som varit belägen mil längre söder
ut vid slutet af sistnämnde lilla Sjö, har ett för handel och sjöfart
ganska gynnande läge samt omgifves af en bördig och väl bebodd
Landsort, tillhörande Sundahls Härad pä Dahlsland och Wäne härad
af Westergöthland. Jemte de genom Konung Gustaf Adolph
den Stores stadfästelse-bref, af den 4;de Januarii 1620, gamla Staden
Brätte försäkrade jordägor och lägenheter, blefvo, genom Drottning
Christinas privilegier af den 12 November 1646, för Wenersborgs
anläggande donerade Hufvudnäs Säteri med derunder lydande
hemman och herrligheter, hvarförutan Staden sedermera inköpt till
mulbete Tvänne mindre hemmansdelar pä Dahlsland; sä att Stadens
hela område, svarande emot liela mantal, utgöres af vid pass
3,ooo Tunneland jord, deraf omkring tvä tredjedelar äro till åker
oell äng uppodlade samt innehafves och brukas lill ungefärligen
halfva arealen af Stadens Invånare och andre, som derå förvärfvat
besittningsrätt, hvaremot andra hälften, bestående för det mesta af
Gammelstadsjorden ännu är bibehållen Staden, till gemensam disposition,
och utarrenderas för Stadens räkning* tillika med Hufvudnäsön
och Sågverket derstädes. Sjelfva Staden är indelad uti 344 hela
Tomter, hvaraf 2g för publika Hus och Byggnader; Och dessutom
38 projecterade och ännu obegagnade Stadstomter.
Stadens bestånd grundar sig hufvudsakeligen på Handel och
Sjöfart. Jordbruket bidrager äfven betydligt dertill och handtverkerierne
något: Fabriker finnas icke.
Handeln har till föremål dels att förse Staden och kringliggande
orter med Salt, Sill och dylike förnödenheter samt utländska
drycker och specerier, jemte vanlige Kram- och Bod varor, äfvensom
efter missväxt-år med spanmål, dels commissions-affairer
för Wermelands Invånare i afseende på deras jern- och trävaruhandel
på Götheborg, samt i allmänhet med spanmål och bränvin
af ortens produetion. Man klagar öfver handelns och sjöfartens
aflagande härstädes under sednare lider, hvilket äfven torde äga
grund, i synnerhet hvad sjöfarten beträffar, och sannolikt har till
orsak vissa sakers förändrade skick. Så har, till exempel, den fria
51
trafiken med Norrige, som öppnat tillfälle för Invånarne på Dahlsland
alt hämta Slapelstads-varor från Fredrikshall, utan tvifvel något
verkat lill minskning uti minuthandeln för Wenersborgs och Åmåls
Städer; Och, i afseende på sjöfarten, är det notoriskt, att
Werm elands Jern-Bruks- och Sågverks-Ägare nu, mera än förr,
transportera sina eflecter på egne fartyg ända till Götheborg, äfvensom
att Bohusländska Skärgårds-Inbyggarne börjat, med deras StorBåtar,
dela förtjensten af fraktfart uppå Wenern och Götha Elf.
Likväl kan, för min del, jag icke antaga alt handelsrörelsen härstädes,
i det hela, aftagit under ifrågavarande qvinqvennium, åren
1827 med 1831. —
Ilandtverks-rörelsen, som i allmännhet är mindre betydlig,
idkas dessutom icke, då man härifrån undantager en eller annan
Verkstad, som berömligen skötes, med den ordning och drift
som skulle kunna bidraga till handtverkeriernes förkofran. Stadens
handtverkare äro således, för det mesta, obemedlade, eller fattige,
hvilket tvifvelsutan härrörer mindre af något deras alltför stora antal,
än af den omständigheten alt de nya handtverkare som, efter
utståndne läro-år, nedsätta sig såsom Mästare, merendels sakna erforderlige
föi lags-tillgångar oell stundom äfven 6kickelighet, att med
ordning börja och med drift sköta sine handtverk.
Tillförseln på Stadens Torg och Marknader, af Spanmål,
Victualier och andre Landtmanna-producter, är ymnig och priserne
i följd deraf någorlunda lindrige. Spanmålshandel, hvartill de
Staden angränsande produetiva Landsorterne skulle lemna godt tillfälle,
idkas icke inom Staden i någon lillräckelig scala, hvilket åter
torde komma att ske, om och när Staten upphörer att efter missväxtår
träda emellan med spanmåls tillhandahållande in natura;
och då denne Stad, betraktad såsom afsätlnings-ställe, således emedlertid
icke svarar emot det förråd af öfverskotts-produeter, som från
Landet är eller skulle vara att afyttra, kan den förra icke eller hafva
så betydligt inflytande på den sednares eultur och näringar, som
local-förhållanden antyda, helst Stadens egen jord, hel och hållen,
användes till framalstrande af spanmål och sådane nödvändighetsartiklar,
som eljest skulle från Landet uppköpas. — I Staden hålles
årligen Tre Marknader, som vanligen äro mycket besökte af
trafikerande.
52
Oaktadt, enligt hvad sålunda anfördt är, det skulle kunna synas,
som vore Ilandels-rörelsen stationair och Handtverks-rörelsen
snarare i aftagande, än tilltagande under i fråga varande, relativt
till förra, qvinqvennium, har folkmängden blifvit ökad med omkring
200 personer, hvilket lärer kunna tillskrifvas i synnerhet den lätthet
hvarmed arbetande Classen härstädes, i anseende till öfverflödig
tillgång och lindriga priser på lifsmedel, närer och fortplantar sig.
Staden, sorn är säte för Landshöfdingen, har ett välbygdt Residence-hus,
af sten, samt Lazaretts-Byggnad, Krono-Magazins- och
Bageri-hus och Läns-Fängelse äfven af sten; men för öfrigt äro så
väl Stadens publika Byggnader som, med få undantag, alla enskilta
hus, uppförde af träd.
I Staden finnes en Lärdoms-Schola fördelad i Trenne Classer,
med ett Bibliolhek af omkring 1,700 Volumer, till större delen doneradt
af framlidne General-Auditören Gyllenheim. Jemväl är en
Vexel-Undervisnings-Schola för i5o Barn der grundad, genom gåfva
af Eders Kongl. Majrt och serskild donation af bemälte General-Auditör,
jemte tillskott af Stadens Invånare, samt underhålles i godt
skick på Invånarnes bekostnad; Varande dessutom invid ScholaeByggnaderne
en väl ordnad Gymnastik uppförd.
För allmänn Sjukvård har Staden icke någon serskild Inrättning,
men lönar i detta afseende Stads-Läkare och Stads-Chirurg;
hvarförutan ena Pr-ovincial-Läkaren är stationerad i Staden, så alt
nödigt Läkare-biträde derstädes icke saknas.
Fattigvården besörjes af en för ändamålet inrättad Comité. De
fattige, som till någon del njuta fria Bonings-rum, understödjas i
allmännhet genom erhållande månatelige bidrag, hvartill Stadens Invånare
sammanskjuta medel. Efter missväxterne 1826 och i83o
hafva Stadens Invånare, med berömvärd enighet och menniskokärlek,
dessutom gjort betydlige extra omkostnader för fattigvården, genom
Soppkoknings-Inrältningar, derifrån under nästpåföljde vintrar soppa
dageligen utdelades till fattige och behöfvande.
I afseende på Drätsel-Verket anmärkes, att detta är i godt
skick och Ordinarie-Inkomsterne ännu så tillräckelige, att hela den
contingent Borgerskapet erlägger till Stads-Cassan, egenteligen, för att
äga någon grund för röstberäkningen vid voteringar, allenast utgör
omkring 60 R:dr årligen. — Sedan Stadens rättighet att uppbära
53
Hamn- Ero- och Vägpenningar af Segelfarten förbi Staden, blifvit
öfverlåten på Styrelsen öfver Segelfarts-anstallerne emellan Wenern
och Hafvet, emot 2,000 R:drs ersättning årligen till Stads-Cassan,
har Staden nu mera icke någon annan inkomst af Tolag eller djrlike
afgifter.
b) Alingsås. Först bebyggd af flyktade Invånare från det
af fienden uppbrände Ny-Lödese; Och har år 1619 erhållit sina äldsta
privilegier af Konung Gustaf Adolph den Store. — Staden är
belägen inom Kullings Härad emellan Sjöarne Gersken och Mjören
och indelad i 201 hela tomter samt innehar donerade 5|-:dels hemman,
efter helt räknadt, hvilkas areal-vidd utgör, förutan Skog och
Betesmark, 574 Geometriska Tunneland, som begagnas till Åker
och Äng.
Stadens tillvarelse beror af Handel, Fabriker och Handtverkerier,
samt Jordbruk.
Handelsrörelsen, sorn egenteligen består i utminutering af vanliga
Köpmanna-varor, är inskränkt genom Stadens belägenhet nära
Götheborg, och förmenas hafva aftagit i sednare tider. Fabriks-näringen
som bedrifves med 2 Klädes-Fabriker, 2 Strump-Fabriker
och 2 Färgerier, har, hvad klädestillverkningen beträffar, blifvit
minskad under sistförflulne åren, genom nedläggande af den betydligaste
Klädes-Fabriken; Men i öfrigt har Fabriks-rörelsen snarare
till- än aftagit. Handtverkerierne uti denna lilla Stad skötas med
mera omsorg och framgång, än uti Länets öfrige Städer; Och finnes
deribland Verkstäder som i arbetets godhet kunna täfla med Hufvudstadens,
hvilket i synnerhet gäller om Garfvare och Carduansmakare,
deraf en, Rådmannen Nyman, tillverkar Marokin och Saffian
af alla färgor, jemngoda med de bästa både in- och utländska.
För närvarande anser man Stadens handtverkerier hafva någorlunda
fördelaktig afsättning på tillverkningarne.
Det betydliga Jordbruket omkring Staden skötes med drift ock
omtanka; Och må anmärkas att här infördes, först i Riket, potatoes-odlingen
af Jonas Alströmer. Samme förtjente man anlade äfven
planteringar för Tobak och Färgstofter; Men dessa är o sedan
förvandlade till Åker och Äng; så att Stadsjorden nu mera uteslutande
användes för Åkerbruk och Boskapsskötsel, samt mycket för
odling af potatoes till Bränvinsbränning.
54
På Landtmanna-prodncter saknar Staden icke tillförsel, som,
vid ofvannämnde förhållande med Stadens eget jordbruk, snarare är
öfver än under behofvet. Stadens inflytande, såsom afsättnings-ställe,
på kringliggande Landsorters cultur och näringar kan således
icke vara betydligt, och faller åtminstone icke starkt i ögonen. I
Staden hålles årligen fyra Marknader, som äro tämmeligen besökte
af trafikerande.
Inom Staden är en Lärdoms-Schola, som befinnes i godt skick,
under tillsyn af Rector och Tvänne Colleger, hvilka njuta lön af
Allmänna medel och enskilde Donationer, samt husrum af Staden.
Äfven finnes der en Vexel-undervisnings-Schola, som rymmer i5o
Barn, gemensam för Staden och Lands-Församlingarne samt grundlaggd
genom Eders Kongl. Maj:ts Kådiga frikostighet och någre enskilte
bidrag. För Läraren har Alingsås Socken anslagit räntorne af
Trenne små jordlägenheter som blifvit från Kronan återvunne; Men
dessutom saknas hvarje annan löne-tillgång, än den Pastor kan årligen
insamla genom frivillige bidrag, af Församlingarnes Invånare.
Fattigförsörjningen, hvartill Stadens Invånare sammanskjuta
medel, vårdas sorgfälligt af en derför inrättad Comité och har ådragit
Staden betydlige kostnader i synnerhet under åren 1827 och
i83i, då för en viss tid utdelning af mat till de fattige dageligen
ägde rum. För Ilälso-vården lönar Stadens Cassa en Läkare, som nu
tillika är Extra Provincial-Läkare uti det efter sista Riksdag inrättade
tredje Provincial-Läkare-Dislrictet.
Stadens Drätsel-Verk förvaltas af en serskild Commission, i
öfverensstämmelse med derom af Eders Kongl. Maj:t fastställt Reglemente;
Och hafva flere nyttige förbättringar å Stadens Gator,
Broar och allmänna platser i sednare åren skett, genom denna Commissions
försorg.
c) Borås. Staden är anlaggd under Konung Gustaf Adolph
den Stores Regeringstid, år 1622, förnämligast med afseende på den
Rese- och Gårdfari-handelsrörelse, som derstädes än i dag idkas, och
hvaraf Stadens bestånd hufvudsakeligen beror; För öfrigt grundar
sig detta på vanlig Bod- och Minut-handel, Fabriker och Handtverkerier,
samt endast i mindre mån på jordbruks-skötsel.
För Rese- och Gårdfari-liandeln, sorn med drift sträckes till
alla delar af Riket och äfven till Norrige, uppköpa Stadens Hand
-
i
55
lande högst betydliga partier af inhemska Linne- och i synnerhet
Ylle-väfnader från Skåne, Halland och Småland samt äfven från
andre orter, af hvilka Ylle-väfnaderne till stor del stampas, färgas
och beredas inom Staden och i dess grannskap, till tjenlig handelsvara;
hvarförutan Stadens Handlande äro förläggare till eller uppköpare
af betydlige andelar i de Bomullsväfnads-artiklar som tillverkas
i Staden och egenteligen uti den Landsort deromkring, hvarest
Väfnads-industrien har sitt säte. Bod- och Minut-handeln med
vanliga Köpmanna-varor är deremot inom Staden föga vigtig, i anseende
till Stapel-orten Götheborgs nära belägenhet; Men omsättningen
på Stadens Torg med Landtmanna-producter, och i synnerhet
spanmål, är ganska liflig; så att en stor del af Skaraborgs Läns Invånare
och de jordbrukare uti Elfsborgs Län, som vanligen afföra
deras öfverskotts-Spannmål till Borås, finna derstädes säker och merendels
förmånlig afsättning dels till Stadens Inbyggare och Handlande
samt dels, och för det mesta, till Allmoge och Uppköpare
från de Staden omgifvande folkrika trakter, sorn räknas till Gårdfarihandels-Districtet,
och i hvilka jorden icke framalstrar nog spanmål
för folkmängdens behof. Af Fabriker förtjena Färgerierne egenteligen
att serskildt nämnas, såsom varande af större betydenhet.
Goda Handtverkerier af alla nödige slag, deribland Garfverier med
vidsträckt rörelse, saknas icke inom Staden; Och för öfrigt bedrifves
både Fabriks- och Handtverks-Näringarne med ordning och omtanka.
Stadens jord användes för det mesta till frambringande af
foder-växter och potatoes men föga för spanmåls producerande; Och
synes, vid jemförelse af alla dessa förhållanden, slutföljden blifva:
att Borås SLad, betraktad såsom afsättnings-slälle, utöfvar i flere
afseenden ett nyttigt och betydligt inflytande på cultur och näringar
inom så väl Elfsborgs Län, som ofvannämnde flere angränsande
Län. — I Staden hålles årligen fyra mycket besökte Marknader,
som verksamt bidraga till varu-omsättning och trafik.
Uti Staden befinner sig en allmän Schola, som förestås af
Rector och Collega, och till hvars bestånd Staden något bidrager.
Nära derintill finnes en på Stadens bekostnad väl ordnad och underhållen
Gymnastik-Inrättning; Och är jemväl, i sammanhang med
Fatligvårds-anstalterne, en Vexel-undervisnings-Schöla inrättad, der
70 till 90 fattige Barn njuta fri undervisning äfven på Stadens be
-
56
kostnad; hvarförutan Stadens Invånare, genom frivillige bidrag, underhålla
en serskild Söndags-Schola för Handtverks-Lärlingar och andre
ynglingar af de industriella och arbetande Classerne; hvilket
allt vittnar om den upplysta och nitiska omsorg för medborgerlig
bildning, sorn räder i denna Stad. Fattigförsörjnings-anstalterne, i
och för sig sjelfve, äro äfven på ganska god fot och med omtanka
vårdade; Åtnjutande Fattighjonen dels underhåll på Fattighuset, som
är rymligt och tillika hyser Yexel-undervisnings-Scholan, dels månateligt
understöd i penningar, beräknadt efter större eller mindre
behof: Utgifterne för Fattigvården hafva, för öfrigt, under nu ifrågavarande
qvinqvennium varit sei’deles dryga och för Stadens Invånare
betungande, dels i följd af den år 1827 Staden öfvergångne eldsvåda,
dels på grund af miss väx terne 1826 och i83o, hvilka bägge omständigheter
ansenligen ökat Fattighopen och anspråken på Fattigförsörjning.
Sjukvården bestrides af Stads-Läkare och Stads-Chirurg;
Och dessutom har ena Provincial-Läkaren sin station uti Staden med
kringliggande Härader till District.
Den förhärjande eldsvådan 1827, sorn medtog allt hvad 1822
års brand skonade, äfvensom dét derefter nybyggda till största delen,
bar i allmänhet försatt Stadens Invånare, från ett välmående
och bergadt, i ett skuldsatt och fattigare tillstånd, emedan till nya
Byggnader en större del af rörelse-capitalen medtagits, utom hvad
af de erhållne räntebärande lånen dertill åtgått, utgörande 100,000
R:dr å 3 procent och 85,000 R:dr å 5 procent, hvilka lån således
i årlig ränta kostat 7,280 R:dr, .— och i bredd hvarmed inbördesskatterne
måst ökas på jord och tomter till dubbelt och deröfver,
som haft den menliga verkan, att åtskillige behållne Borgare afsagt
sig burskapet och antingen nedlaggt rörelsen eller förenat sig med
andre Städer, äfvensom deraf följt, att obebyggde tomter för närvarande
hafva ringa värde och mera äro ägarne till last, än nytta.
Med Stadens återuppbyggande, efter ny och utvidgad plan, är lik--,
väl årligen fortsatt, så att 176-! tomter blifvit bebyggde från medlet
af 1827, då sista eldsvådan timade, intill 1831 års slut; Dock
äro af Stadens, dels gamla bibehållne, dels efter planen för Stadens
indelning tillkomne nya, tomter 170 ännu obebyggde. Regleringen
af gator och allmänna platser har äfvenledes fortgått så långt
med
-
5?
medhinnas kunnat; och de dertill dels af Eders Kongl. Maj:t utaf
Statsmedlen anslagne i5,ooo R:dr, dels af Bancolånen anvisade 10,000
R:dr, äro för det mesta använde, sa aLt vid i83i års slut endast omkring
7,500 R:dr voro i behåll. För de till gator och öppna platser
utlaggde tomter, utgörande 69^, har i sammanhang härmed annan
jord blifvit inköpt och fördelad till nya tomter samt lemnad i ersättning;
Varande af dessa nya Tomter i Södra ny-anlaggde Stadsdelen
flere redan bebyggde. — Det svåra lidande 1827 års olycka
förorsakat, — och hvars följder ännu länge skola kännas, har sålunda,
genom Stadens återuppbyggande efter förbättrad plan, med
ovanligt breda afskäringsgator emellan Qvarteren, föranledt till Stadens
förskönande och medfört den fördel, att betydligare eldskador
synas böra kunna i framtiden förekommas.
d). Ulricehamn. Har vackert läge vid sjön Asunden, ej långt
från stället hvarest den gamla Staden Bogesund varit belägen. I anseende
lill donationens uråldrighet, saknas all upplysning om hemmantalet
på den jord, Staden nu innehar; Varande den dock i sednare
tider ansedd svara emot 5 Mantal; Och utgöres den af 64
Tunneland 14 Kappeland öppen åkerjord, 410 Tunneland 8 Kappeland
Ängsmark och 1,115 Tunneland 8 Kappeland Skogs- och Betesmark.
Lika med Borås, idkar Ulricaehamn en vidsträckt Rese- och
Gårdfarihandel, som äfven utgör egenteliga grunden för Stadens bestånd,
i öfrigt beroende af vanlig Stadsmanna-handel samt Fabriker
och handtverkerier, jemte något jordbruk.
Inom Staden tillverkas med utmärkt färdighet en mängd husväfnader,
hvilka, jemte dervarande Bomulls- och Ylle-fabrikers tillverkningar
samt på Landet serskilt uppköpte betydliga partier inhemska
varor af dylik beskaffenhet, vinna afsättning genom Reseoch
Gårdfari-handeln. Stadens Öfrige handel är mindre betydlig
och handtverks-rörelsen ringa, samt jordbruket, som annars med
omsorg skötes, ej eller af serdeles mycken betydenhet. Tillförseln
af spanmål, egenteligen från Skaraborgs Län, och af Victualier från
den Staden kringliggande Landsort är mer än tillräcke]igfc svarande
emot behofvet för Staden; Dock tryter, det oaktadt, icke afnämare,
emedan stor del af Invånarne inom de tillgränsande Häraderne, som
8
58
hafva rättighet till Gårdfari-liandel och den utöfva, årligen behöfva
köpa spanmål. Staden är således icke utan fördelaktigt inflytande
på cultur och näringar uti de Landsorter, som derstädes söka och
finna afsättning för öfverskotts-producterne af deras jordbruk och industri.
— Tre marknader hållas årligen inom Staden, hvilka anses
bidraga till trafikens lifvande.
En i Staden befintelig allmän Schola, till hvars underhållande
Stadens Invånare bidraga, skötes af Rector, som tillika är
Comminister och Collega. Dessutom är en Folk-schola, förenad med
Söndags- och Handtverks-Schola, nyligen i Staden inrättad, för omkring
70 Barn och underhålles ensamt på Stadens Invånares bekostnad.
För Hälso-yården lönar Staden egen Läkare, den ende i orten,
dock är den nuvarande icke behörigen speciminerad ; Och som
Landsorten omkring Ulri eselia mn synes vara i behof af mera Läkarebiträde,
är således föreslagit, att en Fjerde Provincial-Läkare för
Länet skulle antagas och erhålla station i denne Stad. Fattigförsörjningen
bestrides lill någon del genom räntan på en af Eders Kongl.
Majrt lemnad gåfva, och för öfrigt genom nödige sammanskott af
Stadens Invånare.
c). Amål. Denne Stad har, likasom Wenersborg, fördelen af
ett godt läge för trafik med hamn vid Wenern; Och grundar den
sitt bestånd hufvudsakeligen på handel och sjöfart, samt i öfrigt på
handtverkerier och jordbruks-skötsel.
Handeln består uti Minut-rörelse med vanliga köpmanna-varor,
deraf förlaget vanligen tages från Götheborg; Och sjöfarten har till
föremål dels detta förlags transporterande, samt dels fraktresor med
jern- och trä-varor för Dahlsland och Wermelands Bruks-egares räkning.
Om Handelns och Sjöfartens tillstånd, samt orsaken till dess
förmenta aftagande, gäller hvad som är anmärkt i lika ämne för
Wenersborg.
Handtverkerierne äro icke serdeles betydlige, men förse likväl
Staden och kringliggande Landsbygd, till en del, med handtverksarbeten.
— Jordbruket går endast ut på att framalstra säd och foderväxter
till husbehof, samt skötes med omsorg.
På Stadens Torg och Tre årliga Marknader är tillförseln af
spanmal och victualie!1 från angränsande delar af Dahlsland och
Wermeland liflig, samt mer än tillräckeligt motsvarande consumtio
-
r
%
lien inom Staden: För hvad som öfverstjuter infinna sig dock gemenligen
afnämare frän tillstötande Skogs- och Bruks-trakter. Stadens
tillvarelse är således icke utan vigt för Landsbygden deromkring,
genom befordrande afsättning på producterne af dess cultur
och näringar.
Af Undervisnings-Verk har Staden allenast en Pedagogie, med
Stadens Comminister till Lärare; Men hus är uppbyggt för en högre
Apologist-Schola, eller Lägre Lärdoms-Schola, att öppnas så
snart allmänna anslaget dertill blifver fastställdl: En Ve.xel-undervisnings-Schola
är äfven i fråga till inrättande. — För Sjukvården är
Stads-Läkare anlagen och lönad. Fattigförsörjningen, under tillsyn
af Magistraten och visse Comitterade, hestrides från en för ändamålet
samlad mindre Cassa och för öfrigt genom sammanskott af Stadens
Invånare.
Stadens Drätsel-Verk njuter i årlig inkomst af fastställde Sjö—
farts-afgifter, nemligen Hamn- och Vågpenningar, 282 It:dr 24 Skill.,
efter medel-beräkning.
Med afseende på Länets samtelige Släder, hör sluteligen underdånigast
anmärkas, att, oberäknadt den Rese- och Gårdfari-handels-rättighet
Borås och Ulricsehamn efter serskilde Kongl. Resolutioner
utöfva, hafva Städerne inom delta Län icke nås;ra uteslutande
privilegier, men tillgodonjuta likväl de Städer i allmänhet, af ålder
tillaggde rättigheter och förmåner, så vidt desse ännu stå tillsammans
med tidehvarfvets fordringar på en större näringsfrihet.
De från Magistraterne för delta qvinqvennium, äfvensom för
det nästföregående, hit inkomne Berättelser, beskrifva, i mer eller
mindre tydliga ordalag, Städernes Handels- och Handtverks-rörelse,
eller Stadsmanna-Näringarne i allmänhet, såsom varande i jemnt
aftagande; Men, för min del, kan jag, vid betraktande deraf,
att Länets folkmängd under de sistförflutne 25 åren blifvit i det
bela ökad med 66procent, hvilket åter förutsätter betydligen ökail
consumtion af Köpmans- och Handtverks-varor, samt följaktligen utvidgad
trafik, — icke antaga ofvanförmälte beskrifningar eller omdömen,
såsom grundade, fastän ett tillfälligt aftagande under en viss
tid, och tilltagande under en annan, kunnat äga och verkeligen ägt
runi, af serskilte här förut uppgifne orsaker. Alt obestämde myntförhållanden
och andre omständigheter, under sistförflutne Tvänne
öo
qvinqvennier, gjort crediten man och man emellan vacklande och
sålunda stundom försvårat omsättningen af producter och varor i
allmänhet, må väl icke nekas; Dock som, med undantag för Borås,
der olyckshändelser vållat utflyttning, Städernes folkmängd tilltagit,
om icke i bredd med Landets, åtminstone betydligt, och något faeliskt
motbevis om Städernes aftagande i välstånd, icke förefinnes; så
anser jag mig befogad hysa den mening: att Städernes tillstånd,
jemförelsevis lill en föregående tid, är hvad rörelse och förmögenhet
beträffar stalionairt, och kanske i tilltagande, ehuru det öfverallt
ökade antalet af Näringsidkare haft till följe, att rörelsen och
förmögenheten nu mera finnas delade på flera händer, än förr.
Wenersborg å Lands-Cantzliet den 3i December i83a,
P. Sakuklhjelh.
A. P. Sandberg.
—r
>
i * -i
i
■ —
£
'
'
•**
•r
:!
'
. i'
!* :
...- ..
• •— --
i i
_ i
i
• '■i* T • ’ ' V •' ' ' - ■ ■ •
‘ • * ; ;■ S
/s:
r'-i
-: ■ : ■ r
*
I
i '.ii
j
!
■ " • ! ■ : 'it
:
; -
.
\ -r-i
i -
.
; ! i ■ ■ i- '
' : '
i I
L”. ' ■ - v"’ " ' . . •' -T.
: , , . . .
. •
i ■ ■ -
: ■ • : :. . :
:
i : •
- ; * r t
, . ' - ■ -- ! l
: ' _ ^ -• •' :;•: —: 1i j ! ' -
...... . .
* r . > , : ■ - ;r rs ; . ■ ■:
: : i :
'^fTTTrTr^'
;
.
;
»
* * • • ;
■ s ! !
: ■: . ■ :
- , ' ■ 1
, v...
m
■ rs
: ,• f,
V
Tabell i0 Landet
Kongs- och Kongs-Ladugårdar
derunder lydande Hemman
Krono-Säterier » . ,
Frälse-Säterier . ; .
Säteri-Rusthall . . .
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemman . ,
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman r . .
Krono-Rusthall • . .
dito Augments-Hemman .
Rrono-Skatte-Hemman
Rrono-Skatte-Rusthåll
dito Augments-Hemman
Militise-Boställen • , t
Civile-Boställen . . t
Ecclesiasticiue_^os^^en" .
Gymnasii oc h Scholae-Hemman, Skatte
Hospitals och Barnhus-Hemman, Säteri
Dito Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Krigsmanshus-Hemman Skatte
Dito Krono
Recognitions Skogs-IIemman
Skattlagde Bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl
utan mantal,
tegripne,
Dito
Dito
sorn ej under
Frälse
Skatte
Krono
något Hemmans ränta äro in
Dito, obebyggde
Oskattlagde, Bebyggde dito, deraf Ryttare, Soldat och Båtsmans
Torp 3,319 st
Krono-Torp med Friliets-År . .
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman, under ständig
ägande rätt.
Dito på viss tid eUer Lifstid .
Skattlagde Fisken och Fiske Lägenheter af särskildte slag, som ej
under något Hemmans ränta äro inbegvipne, Skatte
Hemmantal.
"i
Qe
g
O
p
-
St.
2
2i
222|4
55
984*1
Lägenheter
Dito
Dito
Krono,
Frälse
deraf 6 st. Öde
ugna
Tull-mjölqvarnar med 648 pär stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofbladige
Dito Finbladige
Husbehofs Mjölqvarnar •
Husbehofs Sågqvarnar «
Stampar • . . :
Kopparhammare .
Stångjerns-verk med io Hamrar
Amnes-verk med ,2 Hamrar
[Masugnar med frihets-år intill 18.I9
Jern-manufactur-verk af serskilte slag, Stå
Glasbruk ,
Pappersbruk
Tegelbruk ,
Olje-Slageri .
^ r ‘ ...
Garfverier .
Kalkugnar . .
Pottaskebruk .
. • •
Färgerier • .
Bomulls och Ull-spinnerier \
Skeppshvarf eller Sbepps-Bygger;’er
Krono-Parker och Allmänningar sorn tillhöra Kr
Lands och Härads-Allmänningar
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor, Fidei-Comiss
inberäknade
ion an
6X,
[20
X 292%ö
79|i
2b
17U
,885^
«7°l
22Ö^§
I10|
3g|
i29f
i
i
20Jg
T
68/3
Summa |4, t gSifJ
st.
4
3
258sV
i4I
67I
1,658H
>45lf
125#,
391"
2644
2,578^
242
3 08^
i63|
59l
1664
l
I
I20|
11
g
<
fö
O *-!
O
jr* n
E3 p:
H-. fö
g r+
crq 2
4
o
►s
St.
Utsäde af
T:r
4l
1524
— ° 7
2 J
1
I
7,
6å
4524
493
444
224
84
2 9a
73
4
1
62
4o8
322
7»437
6
2,°74
62
93
i4
*4
549
207
X 8;
i>249
l43
38
2
8
10
1
22
1
2
20
1
11
9
6
2
2
2
12
9
6,o25i§|J 13,tiÖ2j9324| 13;i 32
T:r
3
3
6811
,Kj
2,655i
3904
1424
45.
28.
5,869
406
55o3
379,
125-1
425'
2!
7
49
H
44
145
i4
62
45
7 i
889
i-i
3
69!
T:r
2
2
559J
27
1164
2,7l6!
274|
117.
3o
25
4,653
371
626!
3074
,244
3x84
2!
5
47
I
4
122
IO
T:r
16
16
16
3,009
n4
656|
10,0004
2,7I2_
76ll
a58
173
29,3384
1,571
i,985
i,385
525?-
1,619!
x3
I
232
7
20
6x4;
68
X3
2
QL
7l
4°3
2
22?
855|
6,148
3
5
5-|
122-x
x6
55
29
586
5
P
3
T:r
J9
i5
1,5x64
120
3024
6,3254
402
6441
286
i85
10,579
x ,348g
i,6374
729
2694
860
6
5
x44
3
8
6164
69
T:r
26
12
l43
n
i93
51
x,8o3|
10
58
T:r
l46-
5
38|
558
864
13
11
1
6
75!
I,3i4
6!
1074
282
i65
74s
41
29!
7!
f-.r.7
/"ö"
—
2
—
-
—
3i
—
i
3
—
3
—
>1
—
ix,3b44 62,4054)28,17
75
3 O
*4i
Medel' afkastning sedan utsädet är afdraget.
Underhållne Kreatur.
Potatoes.
Hvete.
T:r
T:r
12
6
8
9
3
2,812!
419§
x 74
20i
522
59a
l 1,0663
714-2-
1,026
xo5J
i,ioia
601
293
43|
207
34!-
x9,88x
2,2 39|
2,1 12
2 36-f
2,75ol
210-!
x,43ia
xo5A
524
39!
1,268!
x47!
93
3
10
238
4o
5
11
x4
3
896^
42
100
4
30
4^9
5o
6,292
20
3x3
xo5
698
T:r
18
i5
9
2,6044
i3
8094
12,907^
2,2174
6g3f
2Ö2;
154:
32,247-
1,896
2,452
x ,8614
6204
3,Io5|
x4
14
268
6
22
7°7i
70
2ä
■‘s
347,
227l
27l
4,79!l
9
356J
!*
T:r
8
4
i,83o
73
379ä
8,227!
877I
338|
108
81
15,1604
1, x 86
i,873;
9604
386:
1,026
9
10
169
3-  i5
3 80-  32
24
4
2 74
5
l2l|
6
2Öf
45
77
2,6544 54,43x4 4,5394 67,5514 35,6634 180,109-4 80,1404961
T:r
48
48
48
8,6194
307
i,83o4
28,148
7,9964
2,2064
769
5°q
85,4-7-4
4,422:.
5,176
4,0684
i,47°4
4,6824
32
2
60 5
l7
5o
1,8224
204
73
i,2o3£
684
18,011
16
3674
162
1,647
3
p.
T:r
57
45
21
4,3671
352
8564
18,1074
x,!79
i,9°34
852
553
3o,o53|
3,9io4
4,744
i,983
842
2,468;
>7
10
4n
8
22
1,812!
207
T:r
36
444;
3o
-
3
235,
i5,
78'
7!
124
*9i
3-3
12-;
4,583
85
2 4
i53
T:r
475;
12
1244
x,8o6j
2884
464
35
18
4,236|
3454
544
2344
95
i88j
1
102
3
10
9
8,587
T:r
96
64
54
17,582
I,i54
3,216
63,727
6,108
6,583
i,765
i,43o
1 x 5,3493
12,848
16,810
8,6434
3,127
9,153
66
5o
i,5 66
35
98
5,393;
600
56
345
2,447
282
35,161
120
1,752
628
4,334
sä
St.
7
3
879
46
200
4,273
639
25o
87
56
9,978
721
i,°57
48i
188
5x4
117
3
IO
244
26
20
320,044
St.
9
4
1,820
72
i75
3,78
108
372
126
97
4,922
736
894
469
>44
566
4
37
1
2
392
52
64
9,822 x4,32
St.
16
18
8
2,998
149
646
12,449
2,165
848
271
198
28,0a3
2,i45
2,370
1,528
534
i,653
11
»4
205
16
992
106
34
4io
20
3,275
12
111
872.
G
cn
O
p
St.
8
4
i,332
68
322
4,856
658
3y5
128
94
s i,oq5
935
1,220
594
220
73
104
39o
5o
Cf
B
33
402
18
2,797
49
4o9
St>
16
8
20
3,524
176
927
i6,331
2,425
1,175
363
268
34,800
2,704
3,853
2,180
810
2,57
>4
12
270
7
31
1,226
i52
67,'79
16
66
811
3o
12,635
16
x38
1,522
St.
8
4
1,545
7°
273
5,765
834
433
164
106
ii,973
1,011
1,237
691
216
840
6
2
123
333
49
31
4öo
3,856
io
666
O
St.
329
82
57
971
76
36
20
20
26,928 89,087 30,667 x,6o9 18,572,994 32
Uppskattadt
Värde.
R:dr
4.000
2.000
3.000
1,283,919
64,950
196,550
3,ig2,233
7x4,4°°
212.600
82,775
43,8oo
7,636,479
1,452,445
720.600
385,528
127,383
266,496
11.000
4,4oo
45,54 x
2,g5o
3,3oo
2o5,35o
i 5,200
5,ooo
x,65o
2i,935
4o,485
3o,io5
sk.
75o
4-97°
126,831
4,393
45o
10
468,75o
107,706
110,266
1,14°
3,450
27,133
8,000
442,36o
104,800
164,415
g,o°o
4,200
21,750
1.000
6,475
5,i5o
1 i,25o
2.000
x5o,ooo
10,666
16
32
Eft<
R:dr
7
10
4
2,353
178
668
9,5o7
1,836
1,042
454
196
2i,5g5
2,729
2,269
923
33x
1,080
11
3
175
6
x5
565
75
9
56
114
6,859
6
1 >47 7
sk.
52
918
489
9i
x32
24
J7
222
61
34
22
109
3o
9 —
52
1
12
X
45
- 785
—i 57,62
40
34
Bevillning,
Sländigc Räntor
Clereci-Statens underh ali,
umma
Summa,
5oö
129,266
203,772 27
Elfsborgs Läns Lands-Conloir, den 3i December
C. L. Rinman.
i
. i
\ ' -
Calcul till utrönande af ungefärliga medel-värdet på tillverkningarne vid de i Elfsborgs Län belägne Jern-Bruk och Förädlings-Verk.
Socken.
Wedbo Steneby
Bäcke
Torrskog
Tofte dalil
Steneby
Moo
Tössö
Fröskog
Ödeborg
Högsäter
Ryr
Skållerud
Ryr
Forss
Kinnaroma
Skallsjö
Gerdhem
"Wassända
Bollebygd
Mark
Erska
Sandhult
Fenneslunda
Gällstad
Sjötofta
Björketorp
Kinnaroma
Bruks- och Manufacturiers namn.
Billingsforss Bruk
i Ståhlugn.
i Plåthammare med härd.
t Knipphammare.
i Masugn.
Bäckeforss Bruk
2 Knipphamrar.
6 Spik harn rar.
Gustafsforss Bruk
2 Stahlugnar.
3 Knipphamrar.
6 Spikhainrar.
Loviseholms Bruk
1 Plåthammare med i härd.
3 Knipphamrar.
2 Spikhamrar.
C a l h r i n re h o l m s Ma n u fa clu r i
i Spikhammare.
Forssbacka Bruk
Pä i sby Bruk
Haneforss Bruk
Hvittlanda Bruk
i Knipphammare,
i Spikhammare.
Liseforss Manufacturi
i Ståhlugn.
2 Spikhamrar.
i Knipphammare,
i Vals- och Skär-verk.
Rådaneforss Bruk
Öxnäs Bruk
i Knipphammare.
5 Spikhamrar.
Liljenbergsforss Manufacturi
i Knipphammare,
i Spikhammare.
Upperuds Bruk
i Knipphammare,
i Spikhammare.
Hofre Manufactur-verk
1 Ståhlugn.
2 Knipphamrar.
12 Spikhamrar.
1 Vals- och Skär-verk.
Kollerö Manufacturi .
2 Stålugnar.
6 Knipphamrar.
4 Spikhamrar.
i Valsverk.
Cathrineforss Manufacturi .
1 Knipphammare.
2 Spikhamrar.
Grafvenforss Manufacturi .
i Plåthammare med Härd.
i Knipphammare.
3. Spikhamrar.
Floda Bruk . .
1 Ståhlugn.
2 Knipphamrar.
4 Spikhamrar.
i Vals- och Sk är-verk.
Trollhätte Manufactur-verk
önaforss dito dito
i Knipphammare,
i Spikhammare.
Thureforss Manufacturi
i Knipphammare,
i Spikhammare.
Wolfenforss Bruk
Strömshofs Manufacturi "i
Mölleforss dito V .
Ekeforss dito )
Stungjerns-  ocb Ämnes-
H Hi-
Ham-
llar.
rar.
4
0
0
Summa
Chalrineforss Kopparhammare
med i Plåthammare och i härd.
Bålån. i Kopparhammare
Summa
2
1
2
1
3
2
3
2
Frälse
smide.
Hela årliga
smidet.
i,6oo
900
90°
400
85 0
85o
i ,15o
800
i o
700
1,200
7 10
2,100 —
35-
1 o
3oo
12,107
i o
JMu varande
liammar-skatt.
Ämnes
smide.
3
5 4
6
6
7°
to
[9
[9
Stångjerns
smidc.
I 2
7 i o
1 16
I o
16
80
Afverkningens
värde i Penningar.
9,000
16,000
i6,5oo
8,000
14.166
14,i 66
19.166
I 4,000
7,200
11,666
000
21.000
4,000
36.000
23.000
3 a
3i,ooo
5.000
6.000
7,i5o
4.000
4.000
6.000
!78,35o
15,ooo
I 2,3oo
27,300
{För i,3oo Sk® Smide må tills vidare tillverkas Stångjern
mot dubbel hammarskatt. Af bela smidet anses att manufactureras
45o Sk® h 20 R:dr. Öfrige i,i5o Sk® upptages
till förädling vid Hofre manufacturi.
under frihets-år.
I afräkning för 3oo Sk® ämnes-smide får tillverkas
stångjern mot dubbel hammarskatt. Nytt smide 600
Sk® dito. ^0O ? l6: 32<
) >00 Jj:o a 20: —
Srnot dubbel hammarskatt får å ämnes-smidet 900 Sk®.
tillverkas stångjern.
45o Sk® a 16: 32.
45o D:o å 20: —
R:di
5o Sk® manufaclur-smide.
å 16: 32.
a 16: 32.
a 16: 32.
200 Sk® ä 20 R:dr.
600 D:o ä 16: 32.
har 36o Sk® årligt smide å 20 R:dr.
å 16: 32.
r fl vara f nytt smide 5oo Sk® mot dubbel hammarskatt.
J 4°° Sk ® ä 20 R:dr.
I.800 dito å 16 : 32.
200 Sk® å 20 R:dr.
!mot recognitions-afgift är medgifven tillökning i stångjerns-smidet
af 200 Sk®, samt nytt smide mot dubbet
hammarskatt 3oo Sk®.
1,800 Sk® ä 16: 32. 3oo Sk® å 20 R:dr.
af Billingsforss Bruks ämnes-smide till förädling i,i5o Sk®.
i,55o Sk® å 20 R:dr.
25o Sk® å 20 R:dr.
har 3oo Sk® årlig jern-förädling.
357 Sk® 10 L® å 20 R:dr.
obegagnat.
200 Sk® å 20 R:dr.
200 Sk® å 20 R:dr.
3oo Sk® ä 20 R.dr.
Smedjor till husbehof.
roo Sk® årligt smide å i5o R:dr.
82 Sk® ärligt smide ä i5o R:dr.
Billingsforss
Bäckeforss
Gustafsforss
Loviseholms
Forssbacka
Pärsby
Haneforss
Hvittlanda
Rådaneforss
Öxnäs
Upperuds
Floda
Volfenforss
Arn nes-
Stängjerns-
lin mrar.
hamrar.
Bruk
•
• •
3
—
dito
•
•
• •
1
1
dito
•
•
• •
l
1
dito
•
#
•
• •
1
—
dito
•
•
• •
.
1
dito
•
•
%
• •
l
dito
•
•
*
• •
l
1
dito
•
•
•
,
•
2
dito
•
«
•
.
•
• —♦
l
.—
dito
•
•
•
•
•
• •
l
1
dito
•
•
•
•
•
• •
l
2
dito
•
•
•
•
•
• .
l
—
dito
•
•
•
•
•
• •
1
—
Summa
i 2
lb
Öfverdrag.
O
således 8 st. Bruk med 10 Stångjerns-hammare.
10 st. dito nied 12 Ämneshamrar, hvaraf 2:ne äfven afverka Stångjern.
Ånm'årlinin<r:
o
Der smidet icke finnes utsatt i Jordeboken bar afverknings-beloppet blifvit beräknadt
för
hvarje Spikhammare till 50 Sk® å 20 R:dr.
En Knipphammare, jemte
Ett Vals- och Skär-verk, samt
En Plåt-hammare, hvardera till 150 Sk®,
Amnes- och Stångjerns-priset beräknas öfver hufvud till 16 R:dr 32 sk. B:co.
Elfsborgs Läns Lands-Contoir dea 3i Decemb. i83a.
C. Ludv. Rinman.
f
Tabell för Städerae inom Skaraborgs- Län.
Maricestad: Hus och Tomter under ägande rätt. .........
Dito som innehafves såsom Ecclesiastique Boställen
Dito till Fattig- och Lazaretts-Inrättningar . . . . .
Jord under ägande rätt
Tull-m jölqvarnar
Pappersbruk
. . . .
Boktryckeri
. .
%byggen
i tjordar .................
Jord.
St.
Tid.
Tid.
Tid.
200
Summa Ii3o
200
Lidköping: Hus och Tomter under ägande rätt .......
Dito som innehafves af Ecclesiastique Personer
Fattig- och Barnhus
Jord som innehafves under ägande rätt , . . . .
D:o d;o under Ecclesiastique Boställen ......
D:o D:o Civile Boställen
.
Husbehofs Wäder-mjölqvarnar
Dito Sågqvarnar
Stampverk
435
1,200
bumma
Skara:
Hus och Tomter
Jord
Boktryckeri....
518
Summa i 11 1
5So
Falköping: Hus och Tomter med jord under ägande rätt .... i 38
Civile Boställen
Ecclesiastique Boställen
g 1
Hus utan Jord 1 14
1,681
Skofde:
Summa 54
591
512
Hus, Tomter och Jord under ägande rätt
Ecclesiastique Boställen
Allmänna och Fattighus samt jord tillhörig Staden
gemensamt
. .
Jord tillhörig Kyrkan
. .
Dito Civile Boställen .
2 38 A
82
62 -9~
16
• • • •
Summa 67
t
Hjo:
Hus och Tomter under ägande rätt, med jord . . .
Dito som innehafves såsom Ecclesiastique Boställen
Tullqvarn som drifves af vatten
Hammarsmedja
Stampverk....... ............ ......
78
1
1
1
2
Summa
Summa för alla Städerne i Länet
83
|3SS|I
021:
135
5
517
6.5g
u5i
289
1
Utsäde of
Medelafkastiling sedan utsädet är afdraget.
Tid.
St. I Tr. Tr. Tr’
4o5 i.°77 1,682
h 3
5o 6
Tr.
Tu. Tr. Tr. Ti
-
do 3
Tr.
4o5 1>°77 1,682
Tr.
Tr.
Tr. Tr,
4o 3oo 3o 280 200 i5 /foo 61
8 5o 6
7° 4° '3 5oj 40 3c
00 00
5 60 3o 34o
25
1,200
2,074
3
1,682
2,780
2 i
2,780
5
60
3o
340
—
1
-
_
4
80
9
4oo
3o
12
280
200
720 180 1,400 — 12
1,6541
2 4 80
11
180 1,400
3o
12
45 2,000 120 72 240 48 36 148
Underhållne Kreatur.
Uppskaltadt värde.
Stats-Bidr ag.
St.
St. St. s St. St.
i63 20 26 160
st.
Rdr. sk.
191,223
ÖOO
14,000
jj 4,400
Itdr. sk
43,174
Bevillning.
Ständige Räntor.
Efter aldra Art.
Rdr.
I 2.000
I 0,685
200
A. r
Rdr. sk.
191,223
ÖOO
Rdr.
Rdr
43,174
I 2,000
10,685
200
14,000
4.4°°
262
Rdr. sk.
Rdr. sk. r. Rdr,
— 752
Rdr. sk.
6l 38 l63 20 26 160
100 10 200
210,223
455174
3jo,ioi 24
18
56,25o
1,025
65o
2 2,885
i,o83
400
2.00
76,282 569 12
3io,ioi 24 —!
56,25o ■
1,025
65o
i,o83
400
200
16 —
100 10 200
60 —
3io,ioi
— 1 126,524
24 —
i,683 16— 069,7094°
200
126,824 —
81,384 —
200 —
41 6 552 n
684 14 — 226 24
735
21 11
752 37 —
— i65 27 - 2,336 32 6
Rdr. sk. r. R r. sk
Rdr.
sk.fr.
32 —
l33
Rdr. sk. r. Rdr, | sk. r.
235 32 — 3io 44
882
— i65 27 — 2,336 3a 6 2 3
89 24 — 180 15 5 2,798 n 4
?35 21
2 —
499 16
11
8
13 —
—- 180 15 5
127 Iö —
11
11
233 —-Z
—  235 32
78—  280 — — 3o6 18
010 44
1 1
6
43
9
4oo
3o
48
a38
113
10
b
1
2
2
2
12
3oi 28
56o
45
2,000
120
1 2 Q
r44
714
33p
4-1
41
3o
IO
6
6
578
661
I»7^ 1
33’Å
49*11
!,°66A
i°4g
7U1
239l6
67
43/,
ii°A
2 01
»A
4.1
17g
•4?
1 3
5o
951
120
8
21 j
12
80!
3.
18
*
! ) 1
i
3
.1
240
48
36
148
58
114
43
44
81
2Q
6
2
2
6
2
6
I
2
I
—
—
135 i5o
140
ii
253
2,706
290
683
5,525
32!
l “
72
—
11 3
8
i 5
l 02)
?™,-iiejasjara
3Öo
—
389
2-4
75
480
I
60
2
120
20
3i
4
4°j
5
3oo
6
33o
60
<-»
I Ö
24°
—
2
—•
4
1
1
8
2|
—
. 8
—
12
4
5
8
10
■—.
—
———•
i
■
*—1
.
—
—
'
—_
■—
. ,
| 'i 62
1 i |
2
■
124
2 !
42j
5
3o8
6
042
L
64
»3J
2Ö0
i8| 369;
97 1
i,297
219! 42l
‘245!
981 2,383
1 411
3,1 u
768
20 21
C496
60
126,524
I 32,302
i,o5o
21 o
1,0 r 41
8,084
200
208,108
32,302
1,000
210
r,oo4
75o
36o
15
126
46
46
89
32
j I 22
5o
286’
——
60
4oo
44
20
I2Q
3 9
1 124
7 6
°9
24
i5
60
6
8
20
6
21
i3
6
—•
—
i5
-
,
1
i —
.—
1 -
/ 9.
—
—
5
1
2
2
3
6
34,506
—1
53,635 4
01
x 51
J7.
92
32,227
4,i5o
3oo
34,566 —
32,227
4,i 5o
53,635 4 — 86,677 4
36,ooo
3oo
21,000
120
8
16 —
87,000
4^0
i,5oo
333
34
2 4i—
—• 24 16 —
11
18 —
128
4 16
47 6
l 21542— 95 38 4 1962210 22816— 53 42 — 53 4i 7 84410 < 116— 8736-,  89 4 — 18340
215 42 ^ 95 38 4 196 22 10 228 16 —
a5 24 —
[7 9
6 —
— 02 —
_ > 3io 24 —
89
53 41 7
45 12
16 —
20r
- —
208 l6
— — 3o6 18
220
II
220
—
200
—
—
828
70 — - _
828 200 —
16
2 8 —
86
3x | 3oj 102 34 I03j 611 — g 36,3ooj — j—j 21,120j 1 i,833 16— 59,253
6| 17 j 9) 119H—| 81
241 —- 89I22 3J 45
837I 1881 8531 207 4651 5781 — ! 771,849)281—} 240,280] 4J—| 26,6011321—j 1,038,231 [ 16j —PT^goJao)—j 9941271 l\ 2A73|4ij 9I 2,682|
Mariaeholm i Lands-Contoiret den 23 December 1833.
CARL GYLLENHAAL.
—■—■
—
—
«9
4
i83
4o
—
—
88
8
—
i58
—
5
16
5
16
—
5
16
i"
93ja4
—
158
461142j 3| 619I25J 3j 9,822 i4|io| 17126 8| 961 [36j— 5ji6|—| gödj3o[ 8J 1,879! 6|
F. G. L. FUNCH.
Sammandrag öfver Mantals-Längderne uti Elfsborgs Län för Åren 1828, 1829, i83o, i83i och i832, utvisande Folkmängden
vid slutet af hvarje nästföregående år eller
"Wenersborgs Stad -  Rörås D:o -  Alingsås D:o -  Ulricaehamns D:o -
Åmåls D:o - - - - ■
Wäne, Bjerke, Flundre, Ahle och Vädtle Härader
Kullings, Gäseneds och Åhs Dito
Marks, Bollebyggds och Wedens Dito
Redvägs och Kinds Dito
Sundalds, Nordahls och Wahlbo Dito
Wedbo och Tossbo Dito
År 1827.
År 1828.
År 1829.
År 1830.
År 1831.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
i,o38
qo5
510
74o
5po
16,79°
15.087
i6,oo5
14,657
13.088
11,439
1,298
1,135
683
479
687
17,141
15,764
1 7,33o
15,893
1 3,5o2
i 1,821
2,336
2,040
1,202
1,219
1 »277
33,93i
3o,85i
33,335
3o,55o
26,590
23,260
186,591
i,o56
q38
534
775
569
16,858
15,268
16,152
15,209
13,565
11,518
1,243
1,047
697
479
659
17^76
16,006
17,695
15,987
13,92 3
11,891
2,299
1.985
I,23i
1,254
1,228
34,234
31,274
33,847
31,196
27,488
2.3,409
1,106
998
54i
793
502
16,980
I 5,320
16,472
15,487
13,842
1 i,532
1,284
1,172
691
4'6o
662
1 7’473
15,975
I 7.731
1 6,455
I 4,226
1 1,879
2,3go
2, 1 7°
1,282
i,253
1,224
34,455
31,295
34,2o3
31,942
28,068
28,411
1,1 '9
.937
526
729
570
17.029
i5,35i
16,524
15,642
14,018
11,764
1,318
1,2 I 8
968
486
701
17,670
i6,36o
17,763
16,610
14>53o
1 i,947
2,437
2,i55
1,494
1,215
1,271
34,699
31.711
34,287
32,25a
28,548
23.711
I,l 54
983
548
682
559
17,317
1 5,576
16,639
15,63q
14,123
1 1,831
x»377
1,239
711
46o
693
17,841
16,713
17,847
16,813
14,664
11,801
2,53i
2,2 2 2
1,2 59
I,l42
1,202
35,158
32,289
34,486
32,45a
28,787
23.63a
Summa
90,858
95,733
92,442
97,000
. 89,445
93,633
98,01 0
191,643
94,209
99,571
198,780
95,o51
100,159
195,210
Elfsborgs Läns Lands-Contor, den 3i December i83a.
C. L. Rinman.
■
, " •*,. r
■■■ & .
.
1
- t.
■vmj
o, i!.' -. . !■ 3I'
! - - / r
*rti rK
i ;
::vr •! v
’ ii.? ■: \
■: ii;
i ,
..•'ujiiii, 10 ..1;.
1
. .
-
‘ • T ., t.
... i
*”■— ■ :
»: ilai).'
I • ~Jlf
t . 'Ci ‘i * ,4 i. '■
V.it* . ■ : ■ *l' 'lh{
:.cö:
i..i.I'.
■ -. i n
‘ tfn >! i 1 i' y
i‘7 r.M
• ■}.. a
. n
f>! .f!l|
,
1
v
K ,.v
i-; n-
:o, i
-
-
'
j:‘. '
:n
1
. ..
; ■')
-;
j ' ■i
h\>
\-':i 0 s fi
' '£■«!
1 «:<:') '
>i ;v.;
• -'.
i:; i
I
*“
~
|c>’:
r' sv,! '
. -' f' .<r1'
O-,
- 7 , -
•»
vv
74i; -
. *•;
. •' t
.
.7 '.7
■
i : J
p-f Still'.) ti 'liv)
• ■ ■ i: ’■ ■■■1 ■ i
-t !
’
rt- . •
*
■ i
3. .-V.Pt,r; -
'
St ",
alia
l ' nr ijtt :■
- T, ' , : P
;; r r: r. r
■ 1
' ! : t 1
. - 'i.
■ •n
i '< 1 # ; , , . p . Kfru" P-w • ■ •
<>.([ ; ■: <
i . :it: •!■ . ii : i
■ c.\
■ fefel t', dcä 1 ' *s'-.
:■ : ' !• : .r,,;
i
; t s ■-
Skålpund gula Vaxljus
Kanna Rofolja .
Famn Björkved
Famn Bokved «
Famn Ahlved .
Famn Tallved .
Tolft Timmer .
Lass Gärdsle *
Hundrade Stör
Lass Ved . .
Jacka < * •
Hatt med prydnader
Skärp . *
Halsduk
Par Byxor *
Par Stolletter
Skjorta * s
Par Strumpor ,
Par Skor * ,
Par Lösa Sulor *
Par Linnebyxor
Kappråck af Valmar _
Kappsäck af Segelduk, Skinn eller T
Nockad Rya eller Ylletäcke
Hängmatta af Buldan
Tröja af blått Valmar
Väst med armar af dito
Par Långbyxor af dito
Halsduk af mörkt Lärft
Hatt ....
Pär Läderskor . .
Pär Ullstrumpor .
Skjorta . ,
Tunna Rå"
ö
Tunna Korn
Lispund Ilo , ,
Lispund Halm ,
Lass Torf eller Ved .
Mark mjukt Bröd för Tångarne
En Mans dagportion
Qvarter Korngryn
Mark torrt kött
Mark Koksalt 4
Marker mjukt Bröd
En Hästs dygnration
2i Kannor Hafra .
jo Marker Ilo
16 Kannor Hackelse
af
ii
x
2
1
2
T
To
182T
•
1828
•
1829
0
1830
1831.
42
32
32
36
36
i
16
—
1
16
—
1
16
1
16
1
16
3
3a
—
3
16
—
3
16
3
16
3
16
...
3
32
—
3
16
—
3
16
3
16
3
16
3
—
—
3
—
—
3
_
—
3
—
_
3
2
32
—
2
32
—
2
32
—
2
32
_
2
32
_
4
24
—
4
24
—
4
24
4
2 4
4
2 4
—
26
8
—
26
8
—
26
8
—
26
8
26
8
—
36
—
—
36
—
—
36
—
—
36
*
36
—
21
4
—
21
4
—
21
4
—
21
4
21
4
8
—
—
7
16
—
7
16
7
16
7
16
2
6
—
2
6
—
2
6
—
2
6
—
2
6
—
44
—
—
4o
—
—
4°
—
—
4o
—
.—
4°
—
—
16
—
—
16
—
—
16
—
__
16
—
16
4
—
—
3
32
—
3
32
—
3
32
—
3
32
i
8
—
1
5
4
1
5
4
1
5
4
1
5
4
i
12
—
1
12
—
i
12
—
1
12
1
i 2
_
—
36
—
—-
34
—
—
34
—
-—
34
—
_
34
t
36
—
2
—
—
2
2
2
>....
—
36
—
—
36
—
—
36
—.
_
36
—
.
36
i
26
8
1
26
8
I
26
8
1
26
8
1
26
8
10
—
—
.9
16
—
9
16
—
9
16
—
9
16
2
2 4
—
2
24
2
2 4
—
2
24
—
2
2 4
__
I
3a
—
i
32
—
1
32
—
1
32
—
1
32
2
8
—
2
8
—
2
8
—
2
8
—
2
8
— —
5
—
4
32
—
4
32
—
4
32
—
4
32
4
—
—
3
4°
—
3
40
_
3
4o
-
3
40
40
—.
4
—
—
3
4°
—
3
40
—
3
40
—
3
-
*—
20
—
—
18
—
—
18
—
—
18
—
_
18
i
24
—
1
24
—
t
2 4
—
1
24
<—
1
24
i
36
—
2
-—
—
2
—
—
2
2
.
—
36
—
—
34
—
—
34
—
—
34
—
—
34
i
12
—
1
12
—
i
12
—
1
12
1
I 2
6
02
—
5
32
—
8
—
10
16
-- ~
10
l6
--
5
—
—
4
—
—
5
.—
—
6
32
—
7
—
8
—
—■
5
4
—
10
—
—-
IO
_
IO
—
2
8
—
2
—
—
4
—
4
—
4
—
21
4
*—
21
4
—
21
4
—•
21
4
_
21
4
——
1
5
—
1
3
—
1
8
—
2
1
2
1
—•
1
8
—
1
6
1
10
—
2
4
1
3
—
3
—
—
4
—
—
4
—
—
4
—
2
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
2
2
—*
2
10
—
2
6
—■
3
4
—
4
2
—
4
2
—
5
1
—
4
5
—
4
n
0
_
7
~ -
7
_____
——
4
—
—
2
8
—
5
—
—i
5
—,
—
5
.1
—
1
1
—
1
3
—
i
7
—
2
8
—
2
8
. Rätteligen sammandragit intygary
Ex Officio,
C. L. Rinmån,
Sammandrag öfver Elfsborgs Läns Markegångs-Taxor för nedanskrifne år.
Tionde-Sp
anmäl
t
T
r
T
Råg |
Koin
Hafra
Hafra
Tunna Hvete * .
Tunna Ärter
Tunna Bohvete .
Tunna Vicker .
Tunna Råg
Tunna Korn »
Tunna Afrads- och Krono
Tunna Malt . .
Tunna Hafra .
Tunna Blandsäd,
Tunna Blandsäd,
Lispund Smör .
Lispund torr Ost
Lispund färsk Ost
Lispund Fläsk .
Lispund Talg
Lispund Humble
Laggild Oxe
Städje dito
Foder dito
Ko .
Foder Ko .
Foder Svin
Får .
Fårlår . »
Ogödd Gås
Gödd dito
Höns . . .
T]°g Ägg -  Lispund torra Gäddoi
Lispund Åhl
Fjerding dito
Stycke dito
Famn Ved
Stycke Stock
Tolft å finbladig Såg skurne Halfbolten-Bräder
Tollt grofskurne, samtagne Bräder af Furu
dito af Gran .
Mark Ljusgarn .
Mark Lingarn
Aln Lärft t
Aln Valmar .
Säck .
Skeppund Näfver
Klöfva dito om 8 Lispund
Ask eller Åtting Honung .
Lispund Stångjern
Jordeboks dagsverke .
Dagsverke af örby Rätlarelag
Dränge Dagsverke
Plog eller öke-dagsverke .
Dagsverke af örby Rätlarelag
Lispund Talgljus
182T
•
1828
é
1829
1830
1831.
'
R:dr
sk.
r.
R.-dr
sk;
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
_
—
_
i5
l3
24
IO
32
—
6
32
5
32
8
10
16
IO
l6
5
—
4
—
—
5
—
—
6
3a
7
—
5
26
8
4
23
4
6
—
—
7
6
42
8
8
5
4
5
—
4
—
—
5
—
3a
7
—
—
2
32
—
2
16
—
2
10
8
3
3a
3
3a
—
;
—
—
_
—
—
—
5
42
8
5
42
8
—
—
—
—
—
—
4
32
_
4
37
4
4
2 I
4
3
16
—
• 3
32
—
4
21
4
4
21
4
2
1 0
8
1
32
—
1
40
—
2
10
8
2
10
8
t
5
4
—
40
—
—
44
—
1
5
4
I
5
4
3
—
—
2
32
—
2
3a
—
2
32
—
2
32
—
4
21
4
5
—
5
—
—
5
—
—
5
—
—
6
02
4
—
—
4
—
—
3
16
3
16
-—
3o
—
—
3o
—
—
3o
—
—
26
3a
—
26
32
—
i5
—
—
i5
_
—
i5
Tf.i 1
—
i3
16
i3
16
—
1 o
—
6 .
32
—
6
32
—
7
16
—
7
16
—
16
3a
»7
32
—
16
3a
—
i5
—
—
i5
—
6
—
—_
5
—
—
5
—
—
5
28
5
32
2
21
4
2
—
—
2
16
—
a
32
2
3a
—
3
—
—
2
—
_
2
—
—
1
4°
1
4°
—
—
16
—-
t6
—
—
16
—
—
i5
—
i5
—
32
—
—
32
_
—•
3a
—
—
24
—
—
24
—
I
—
—
45
—
—
45
—
1
—
—
1
—
1 '
12
" -
12
’
1 2
~~
‘ "
12
——
■ '
12
12
1
3
—
-—
3
—
3
—
—
3
—
3
2
40
2
40
—
2
4o
—
2
40
2
4o
—
8
24
8
2 4
—
8
24
—
8
24
—
8
24
—
—
7
—
7
—
—
n
—
7
—
7
—
2
3a
_
3
32
—
2
3 a
—
2
32
2
3 a
—.
—
18
—-
—
18
—
-—
18
—
—
18
—.
18
6
3a
6
3a
—
6
32
—
6
32
6
3 a.
i
24
1
16
—
1
16
—
t
16
L
1
16
—
i
6
—
1
—
—
t
—
—
1
—
1
—
—
——
I 2
12
—
—
12
—
—
I 2
-i—
1 a
—
——
3o
—-
—
3a
—
—
3 a
—
—
3a
—i.
3a
——
*-*-
13
•—
13
4
—
13
4
—
1 3
4
13
4
-—
3o
_
28
—
—
28
—
—
28
28
—
4o
—
4o
—
4o
—
—
4°
—
—
4o
6
3 a
6
3a
6
3a
—
6
32
—
6
32
...
—
3a
—
3 a
—
—
32
—
3a
_
32
—
4
—
—
3
44
4
—
—
4
—
—
4
—
—
i
8
i
8
—
I
8
—
1
8
1
8
—
r8
16
16
—
—
16
16
-—
18
16
—-
16
i--.
—
16
—
16
—
18
16
16
—
—
16
—i»
16
—
t
16
I
8
I
8
—
1
8
_
i
8
i
16
I
8
I
8
—
1
8
—
t
8
6
—
6
—
6
—
—
5
3a
5
3a
—
KONGL. MAJ:TS
Befallnings haffandes
UTI
SKARABORGS LÄN
TILL
KONGL. M A J : T
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRS-BERÄTTELSE,
FÖR a REN 1828,1029,1850,1851 OCH 1852.
TRYCKT HOS BERNH. M. BREDBERG,
1 834.
i:o Länets Allmänna beskaffenhet.
Inom gränsorne af Sjöarne Wenern och Wettern, samt en del betydligare
höjder, såsom mot Nerike, Bergsåsen , Tiveden och mot Elfsborgs Län
Halle- och Hunneberg intill Wenern är landet mera jemt än bergaktigt
och genomskuret af flere större vattendrag. Af de anmärkte gränshöjderne,
upptager Tiveden hela gränsen mot Nerike, genom Undenäs och Finnerödja
Socknar mellan Sjöarne Wettern och Skagen i Wadsbo Härad, meli
Halle och Hunneberg tillgränsa Åse Härad och sträcka sig endast ungefärligen
i mil från Wenern, hvarförutan inom Landet anmärkes följande
berg, såsom mer och mindre betydande, nemligen Billingen, som utgör
en sammanhängande Ås af skiljaktig höjd från Södra delen af Wadsbo
Härad genom Kåkinds, Walle och Gudhems Härader, till nära Wartofta
Härads gräns, Kongslena berg och åsar, Hvarfs och Gisseberget i Wartofta
Härad samt Högstena berg i Gudhems Härad, hvilka alla genom belägenheten
anvisa ett sammanhang med Billingen, men äro så val derifrån,
som sinsemellan skiljde genom mellanliggande lägre sträckor; Borgunda
berg i Gudhems Härad, Mösseberg i Gudhems och Wilske Härader, Olleberg
i Wartofta Härad och Kinnekulle i Kinne och Kiiinefjerflings Härader.
De betydligaste af desse bergshöjder äro utom Billingen, hvars
sträckning redan är uppgifven, — Kinnekulle, som upptager Öster-Plana,
Medel- och Wester-Plana, samt Huseby och en del af Klefva Socknar
samt Mösseberg, som innehåller 3,48r Tunneland, men de öfrige äro hvar
för sig löga vidsträckte. De betydligaste Strömdragen inom Länet äro Tidan,
som utgår från sjön Stråken i Wartofta Härad vid gränsen mot Jönköpings
Län samt löper genom Wartofta, Kåkinds och Wadsbo Härad till
Mariestad, der den faller ut i Wenern, Lidan, som från Elfsborgs Län utgör
gränsen emellan Laske, Barne och Kållands Härader å den ena sidan
t
4
samt Wilske, Skånings och Kinnefjerdings Härader å den andra och vid
Lidköping laller ut i Wenern, Skofteby eller Lillån, som från Hornborga
sjön i Gudhems Härad, gär genom Skånings och Kinnefjerdings Härader
samt vid Skofleby, ungefärligen en half mil från Lidköping, förenar sig med
Lidan, samt Norsån, som från Elfsborgs Läns gräns genomlöper Barne,
Wiste och Åse Härader och nära Nyböle By af Ås Socken faller ut i en
vik af Wenern, kallad Dettern. I alla dessa Strömmar finnas flerfaldige fall
med dels begagnade dels obegagnade lägenheter för Vattenverk och endast Lidan
kan från Lidköping till Torpudden, 28,000 alnar, göras segelbar genom
uppränsning. Länets största Sjöar äro: Unden, Wiken, Ymsen, Osten, Lången
och Ärlan i Wadsbo Härad samt Hornborga sjön i Gudhems Härad. Från
Unden och Wiken leranäs vatten-tillgången för Götha Canal, i hvars sträckning
sjön Wiken jemväl är belägen. Ilärförutan finnes, i synnerhet inom
Walle Härad?, en mängd mindre sjöar och gölar, hvilka tillsammans upptaga
en icke obetydlig yta, inen hvar för sig icke äro af den betydenhet,
att de förtjena särskilt anmärkas. Landet Öster och Norr om Tidan, Billingsberget,
trakten emellan detta Berg och Tidan inom Kåkinds Härad,
Södra delen af Wiste Härad omkring ån Norsån, Kållandsö i Kållands Härad
och Thorsö i Wadsbo, jemte Tandhems Pastorat, Bjurbecks och AYistorps
Socknar i Wartofta Härad samt Götheneds och Forshems Pastorater
i Kinne Härad äro Länets skogrikaste bygder; men den öfriga delen
af Länet måste, då fråga är om ett allmänt omdöme, anses som slättbygd,
ehuru äfven der finnas särskildte ställe» med skog för husbehof och kanske
äfven till afsalu. Man kan således antaga att 1,470 hela hemman,
med en befolkning af 56,000 personer och enligt upplysningar, som blifvit
hämtade dels af Chartor, så vidt sådane varit tillgänglige, och för öfrigt af
hemmansegarnes uppgifter, en ägovidd af,448,585 tunneland hafva tillräcklig
skog samt att 3,224 hemman, med en ungefärlig ägovidd af 453,961 tunneland
och befolkning af 108,200 personer kunna anses för slättland. Häraf
visar sig att befolkningen i skogsbygden väl vid jemförelse med hemmantalet
till och med öfverstiger slättbygdens befolkning, men är ungefärligen
hälften mindre när man beräknar, ägovidden; hvartill orsaken
hilt igenfinnes deri, att hemmanens områden måste vara vidsträcktare, der
de inbegripa skogstrakterne. Jordmånen i de orter, der Skog finnes, är för
det mesta sandig, men med högst få undantag är den å hela slättlandet
af utmärkt god beskaffenhet. På den så kallade Falbygden i trakten omkring
Falköping i en sträckning- af 1 å mil derifrån linnes /} '>1 5 qvar
-
5
ters rljup svartmylla, och den öfriga slätten hestår af lera, ofta kalkblandad
och alltid hördig, så vidt den icke utmagras och försämras genom dålig
brukning. Förre Krono-Parken Hillet i Barne Härad, som för flere år sedan
blifvit till största delen upplåten till odling och nyhyggen, är dock,
ehuru hörande till slättbygden, sandig och steril. Åtskillige större mässar
finnas, hvilka efter en kostsam vattenafledning kunde odlas och göras
frukthare, och nyttan af en sådan anstalt är visserligen obestridlig, särdeles
med afseende å dess verkan och klimatets förbättring, men de upptaga
ingen betydlig vidd i jemförelse med Länets hela område och deras
verkan på klimatet är icke heller så besvärande, att mera kostsamma anstalter
för förbättringen påskyndas af något särdeles behof, derföre sådane
anstalter, der de varit för vidsträckte att af enskilte kunna bekostas,
hittills måst lemnäs åsido, för den nödvändiga medverkan till förbättring
af den redan uppodlade, men vanhäfdade jordens skötsel å Länets slättbygd,
hvartill betydlige understöd af Allmänna medel måst sökas och af
Kongl. Majit blifvit i Nåder lemnade, på sätt som närmare skall uppgifvas,
vid Redogörelsen för jordbrukets tillstånd.
2:0 Innevånare.
Folkmängden för hela Länet är enligt sednaste Mantals-Längderne
161,35o personer, deraf 88,3g5 Mantalsskrifne och 72,955 Mantalsfria.
Detta antal öfverstiger folkmängden år 1828 med 6,087 personer och folkökningen
har således under de sednaste fern åren, ehuru i sig sjelf betydlig,
varit ungefärligen | mindre än den var, under den femårsjpcriod, som
den år 1828 afgifne Berättelsen om Länet omfattar. Till största delen
torde man igenfinna orsaken härtill uti det minskade tillfället till bosättningar
i Länets vidsträckta Kronoskogar, efter de förändrade Regleringarne
af dessa skogar, hvaraf verkningarne först under de sednare åren kunnat
visa sig; men i någon mån har troligen äfven härtill bidragit den väckelse
till varsamhet vid giftermåls ingående och bosättningar utan förberedt
försörjnings-tillfälle, sorn förlägenheten efter 1826 och i83o årens missväxter
loranledt; hvaremot missväxterne visserligen icke på annat sätt verkat'till
minskning af Länets folkmängd, ty ehuru många efter dessa missväxter
utvandrat lill aflägsna orter för att för tillfället söka arbetsförtjenst,
hafva de med få undantag alla återkommit och sedermera qvarstannat i
erlen och inga härjande farsoter hafva varit följder af missväxterne.
6
Folkets lynne är i allmänhet stilla och fredligt, och vid hvarje utbrott
af våldsamheter, finner man nästan alltid att dryckenskapslasten
dertill föranledt. Böjelsen för denna last är ungefärligen enahanda här,
som i de fleste andre orter af Riket. I afseende på anlaget för verksamhet
och närings-omtanka, röjer sig en märkbar skillnad i folklynnet på
skogs- och slättbygden. Då slättbyggdens hela sysslosättning, genom bristande
tillfälle till binäringar, inskränker sig tili jordbruket samt afsättningen
och beredningen af dess alster, måste han en stor del af året vara
sysslolös och af brist på tillräcklig skogstillgång för byggnad och vedbrand,
måste han fördraga inskränkta och illa ordnade bostäder, hvaraf
följer osnygghet, som visserligen kunde vara mindre än man allmännast
träffar den; men genom vanan vid den nödvändiga bristen på en treflig
omgifning har omtankan för hyfsning så småningom allt mer och mer
blifvit qväfd. Härifrån härleder sig uppenbarligen den slögliet och liknöjdhet,
som utmärker Slättbygdens innevånare vid jemförelse med Skogslunden,
hvars mera trefsamma bostad och mera mångfaldiga föremål för
närigsomtankan gör honom liflig, gladlynt och verksam. Derföre träffas också
välmågan mera allmänt hos Skogsboen, ehuru det torde synas som om
slättbygdens vidsträcktare och af Naturen bördigare åkerfält borde vara en
rikare källa för välstånd, än de förtjenster Skogsbonden är i tillfälle att
bereda sig. Verkningarne af de sednare årens svaga skördar, samt de svåra
missväxterne åren 1826 och i83o hafva också hufvudsakligast drabbat
slättbygden, såsom mest blottställd för inflytandet af den missgynnsamma
väderleken och mest beroende af jordbrukets afkastning. Ehuru Länets
skuld till Staten för den i anseende lill 1826 års missväxt lemnade undsättningen,
uppgående till 321,9*76 R:dr Banco, genom Kongl. Maj:ts och
Rikets Ständers begifvande att den erhållne Spannemålen fick lösas efter
Markegångspris, blifvit minskad med ii5,joo R:dr, återstod ännu en betydlig
del af denna skuld, då den ytterligare missväxten år i83o inträffade
och föranledde en ytterligare skuldsättning till Staten till belopp af
s5o,ooo R:dr Banco.
Oaktadt all den varsamhet som varit föreskrifven och blifvit iakttagen
vid indrifvandet af dessa skulder, har man icke utan den största
farhåga föresett svårigheten för de gäldskyldige alt afbörda dem, dä
Spannemåls-productionen utgjort den enda redbara betalningstillgången,
som varit att påräkna, och Spannemålsprisen vid den i allmänhet svaga
afsättningen, nödvändigt skulle falla oerhördt, i samma mån tillgången å
7
denna vara, efter en ymnigare störd, varit ritare oell afsätlningen för
skuldernes betalande måst forceras; men Kongl. Majit har genom sin visai
omvårdnad afvändt detta bekymmer och tillåtit att, i afbetalning å skulderne,
Spannemåi in natura att lefvereras i Krono-Magazinen efter priser,
som fullt motsvarat hvad de Gäldstyldige skäligen kunnat påräkna för sin
vara. Denna anstalt har haft den verkan, att icke allenast i:j5,25i Ridr
Banco äro under nästlidet år på detta sätt afbetalte å förberörde skulder,
utan äfven Spannemålsprisen i den enskilta handeln hindrats frän det för
orten äfventyrliga fallande, som härförutan säkert inträffat. För öfrigt
hafva genom contanta inbetalningar godtgörelse af den efter i83o års
missväxt erhållne undsättningen skett, så att af skulder derföre, då sistlidet
års Räkningar vid nästlidne Maji månads utgång afslutades, återstoden
utgjorde endast 82,047 ^:c^’ sk. 11 rist. Vid samma tid utgjorde
resten af skulden för den, efter 1826 års missväxt, Länet lemnade undsättningen
6,013 R:dr 5 sk. 5 rist Banco, till hvilket belopp den genom tid
efter annan verkställde afbetalningar blifvit nedsatt.
3:o Näringarner.
Jordbruket är Landets hufvudnäring. Enligt det äldre och ännu
allmännast bibehållne Brukningssätt indelas Åkerjorden i två Gärden,
deraf det ena besås och det andra trädes, utom någon mindre del deraf,
som begagnas till utsäde. De åkerfält, som sålunda brukas, äro vanligtvis
i förhållande till fodertillgången så vidsträckta, att endast omkring -idel
af såningsgärdet kan gödas och sås med höstsäd, derföre den öfriga delen
deraf bär vårsäd; men på den egentliga slättbygden sträcker sig ändock
detta brukningssätt icke längre än till den så kallade Hemjorden eller den
som närmast omgifver bostäderne. Den mera aflägsne jorden besås endast
med hafre, utan att någonsin gödas. På en del ställen trädes väl äfven
denna jord hvartannat år, men det är lika vanligt att hafresädden oafbrutet
fortsattes årligen, tills jordens fruktbarhet är alldeles utlärd, då marken
utlägges Lill bete. Detta gäller likväl egentligen endast om Allmogens
hemman. Vid de Egendomar, som tillhöra Ståndspersoner, äro nästan öfverallt
inrättade Circulationsbruk med flere gärden, som vexelvis bära säd
och foderväxter, äfvensom åtskillig© orter, särdeles i Wadsbo och Kåkinds
Härader, flere af Allmogen redan för längre tider tillbaka antagit samma
brukningssätt och med fördel fortsatt det. Under de sednare åren har
I
8
man i synnerhet bemödat sig att tillvägabringa en sådan förändring af
Allmogens jordbruk på slättbygden, för att återställa ett riktigt förhållun»
de emellan Spannemåls- oell Foderproductionen samt i följd deraf en bättre
beredning af Åkerjorden. Dessa bemödanden hafva också ingalunda
varit fruktlösa, ehuru man mött svårigheter icke allenast af Allmogens obenägenhet
att afvika från gamla vanor, hvilken likväl visat sig mindre svår
att öfvervinna, än man tilläfventyrs väntat, utan synnerligast i folkets oförmåga
alt bekosta förändringen och afbida tiden, då förbättringen kan gifva
frukt. För undanrödjande af detta hinder äro understöd lemnade af allmänna
medel, till följd af Kongl. Maj:ls Nådiga tillåtelse att för den, efter
Laga Skifte utflyttande hemmansegare, som vill vid sitt hemman införa
ett förbättradt Jordbruk, må utflyttningshjelpen förhöjas ända tili dubbelt
emot hvad annars varit bestämdt. Ostridigt är det denna anstalt,
som liufvudsakligast verkat till förbättringen icke allenast direct, i följd af
de förbindelser Hemmansegarne iklädt sig såsom vilkor för understödets
åtnjutande, utan äfven indirect genom den väckelse exemplet åstadkommit
åt andra, som understöd icke kunnat tilldelas. Beloppet af de för utflyttningar
och Jordbruks-förbättringar, efter verkställde Laga Skiften under de
sistförflutne Fem åren, utbetalte understöd af Allmänna medel uppgår lill
35,287 R;(lr -27 sk. 7 r:st. Banco. En annan lika vigtig anstalt för Länets
Ekonomiska förkofran är tillvägabragt genom Kongl. Majrts Nådiga
Anslag af Allmänna medel för kostnaden till upptagande af större afloppsdiken
å Länets slättbygd, dels för att bereda arbetsförtjenst åt dera af ortens
befolkning, som genom i83o års svåra missväxt voro ställde i förlägenhet
för sysslosättning och näringstillfälle, dels för att afvärja den olägenhet
af vattuflöden, som besvärat orten utan att dess Innevånare egde
förmåga att på egen bekostnad afhjelpa den. Dessa anslag uppgå till sammanräknade
24,476 R;dr i5 sk. Banco och vattu-afledningarne, som äro
spridde i nästan alla riktningar af Läckö och Skara Fögderier samt Frökinds
Härad af "Wartofta Fögderi, upplaga tillsammans 256,190 famnar eller
ungefärligen 42! mil. Alla Hemmansegare och Innehafvare inom hvar
och en Socken äro, till följd af ingångne särskilta förbindelser, en för alla
och alla för en ansvarige för dessa vatten-afledningars framtida underhållande
och verkan af denna anstalt, som redan visat sig högst förmonlig,
skall nödvändigt i en framtid visa ännu vigtigare resultater genom det
tillfälle tili ett bättre vårdadt jordbruk, som derigenom blifvit beredt.
En
9
En af ortens kunnige oell nitiske Possessionater Edvard Nonnen
ämnar vid sin Egendom Degeberg ordna ett Institut för unga Jordbrukares
praktiska och theoreliska undervisning i Jordbruket och bar genom
meddelanden i Allmänna Tidningarne lillkännagifvit vilkoren för Elevers
emottagande och de bestämmelser i öfrigt, hvarpå Inrättningen kommer
att grundas. Nonnen, som jemte flere andre undervisnings-ar.stalter bevistat
Siats-Rådet Thatrs namnkunniga Jordbruks-Institut vid Mogelin 1
Preussen, bar genom de vidsträckta förbättringar han tillvägabragt vid sin
©fvanberörde egendom under de få år han varit ägare deraf, framvisat de
ovedersägligaste vittnesbörd om den grundliga kännedom af sitt yrke och
det varma nit, hvarpå man med säkerhet kan bygga de mest tillfredsställande
förhoppningar om vigten och gagnligheten af hans tilltänkta undervisnings-anslalt,
så vida den af Allmänheten omfattas med den välvilja
den otvifvelaktig! förtjenar.
Sädesslagen, som odlas inom Länet, äro Hvete, Råg, Korn, blandkorn,
hafre, ärter, böner och vicker i olika proportion på olika orter.
Korn odlas föga i Norra delen af Länet, men deremot mera än Råg på
svartmyllan å den så kallade Falbygden. Potatoes-odlingen inskränkes
merändels till husbehof och kan icke med förmån idkas å Slättbygdens
lerjord, hvilket i betydlig mån bidrager att göra missväxten å andra säden
på denna ort så mycket mera tryckande. Lin utgör en hufvudsaklig
produetion i Länets Norra och Östra delar, men Hampa odlas på få ställen.
Väl vårdade trägårdar finnas vid alla större Egendomar, men afsättningen
af deras produeter är icke förmånlig, helst den hufvudsakligen
borde påräknas i Städerna, hvarest likväl allmänt finnas trädgårdar i det
närmaste motsvarande innevånarnes behof.
Boskapsskötseln. Som fodertillgången på de fleste ställen icke svarar
emot den till sädesodling brukade åkerjorden, kan boskapsskötseln icke vara
i något fördelaktigt skick. Stallfodring under hela året nyttjas sällan,
ehuru betestillgången på de fleste orter är svag. Många hemman hafva
ingen annan betesmark än de angränsande Kronoparkerne och Allmänningarne
och på Slättbygden beslår den egentliga betestillgången i trädet och
sådan mark, som, efter många ars hafreskördar utan gödning, icke ens kan
gifva den iinga afkastning man af den så kallade hafrejorden kräfver och
derföre, liksom öfvergifven, begagnas till bete, hvilket likväl der är ganska
svagt. Den boskap, som man vanligast finner hos Allmogen, är väl icke af nå
2
-
IO
got särdeles godt slag, men likväl jämförlig med Allmogens kreatur i andra
Provinser. Pä Slättbygden äro kreaturen allmännast mycket små, men
detta liärrörer icke af sämre race, utan af dålig fordring och ännu sämre
sommarbete, hvilket synes deraf att ungkreaturen, som Skogsbonden om
hösten köper från Slättbygden, blifva vanligen efter ett års vistande i Skogsbygden
större och vackrare än de som der äro uppfödde.
Hästafveln, bar under sednare tider betydligt förbättrats genom de
på Statens bekostnad i orten anställde Hingstarne af bättre slag, och goda
Remonler för de i orten förlagde Cavalleri-Sqvadroner erhållas utan svårighet
för ganska låga pris. Denna afvel skulle troligen sorgfälligare vårdas
och utgöra en för Landet vigtig inkomstkälla, om ett vidsträcktare
tillfälle till en förmånlig afsättning af de bättre hästarne kunde beredas.
Skolarne. Inom Länet finnes både Kronoparker, Krono-Allmänningar,
Recognitions-skogar till Forsviks, Årås, Stora och Lilla Lassåna, Aspa
och Åboholms bruk samt enskilte skogar. För alla Kronoparkerne med
undantag af Edsmären och Billingen äro förändrade regleringar efter de i
Kongl. Kammar-Collegii Bref den 14 April 1824 bestämde grunder uppgjorde
och fastställde. Efter dessa Regleringar äro af Parkerne bibehåll—
ne för Kronans räkning tillsammans 8,154 Tunneland, samt öfverskottet
dels upplåtet till skogs- och betesmark för angränsande hemman, dels försåldt
under Skattemanna-rätt. För Krono-Allmänningen Tiveden är en
enahanda reglering verkstäld och derigenom 1000 Tunneland för Kronans
räkning bibehållne samt Allmänningen i öfrigt upplåten till angränsande
hemman, äfvensom förslag till Reglering af Parkerne Edsmären och Billingen
samt Allmänningen Klyfta moen äro uppgjorde och för närvarande
beroende på Kongl. Kammar-Collegii pröfning. För de fleste af de öfrige
Allmänningarne äro frågor dels örn reglering efter förberörde grunder,
dels om väckte eganderätts-anspråk för närvarande anhängige. vid Domstolarne.
De enligt fastställde regleringar för Kronans räkning bibehållne
områden af Kronoparkerne äro behörigen afrösade, instängde och indelte till
plantering, fredning och bygge traktvis efter det såkallade Forstsjrstemet,
hvilket redan flere år varit med förmån iakttaget. De åtgärder med Recognitions-skogarne,
som genom Kongl. Kungörelsen den 4 Februarii 1811 blifvit
föreskrifne i afseende på bestämmande af anslag till derå belägne stubbe-
och Röjseisrätts hemman och lägenheter samt Brukens behof af skogarne,
äro längesedan fulländade, äfvensom Skattläggningar derefter skett
II
men för närvarande bero på Kongl. Majlis Nådiga profning efter anförde
underdåniga Besvär öfver Kammar-Collegii i ämnet gifne Utslag.
De enskilte skogarne äro merändels skiftade emellan de hemman de
tillhöra och de begagnas åtminstone af Allmogen i allmänhet utan egentlig
beräkning på framtida bestånd. I de orter, der tillgången är någorlunda
rik, beräknar Bonden vid afsalu sällan något värde af sjelfva skogen,
utan anser sig belåten, då han får det å skogseffecterne använde arbetet
contant betaldt. Således säljas Skogseffekter på Torgen i Skara och
Falköping, som likväl omgifvas af en skogslös ort, för ett pris, som endast
motsvarar transporten och upphuggnings-kostnaden. Hägnader af stenmur
och jordvall användas väl tämmeligen vidsträckt, men man har ännu ingalunda
allmänt antagit den varsamhet vid jordvalls-anläggningar, som är
nödvändig för dess varaktighet. Till besparing af skogseffecter begagnas
också byggnader af lera och obrändt Tegel, fastän det sednare mera sällan,
sedan detta Byggnadsämne visats vara mindre varaktigt, sådant det
hittills varit beredt. Mera användbart blifver otvifvelaktigt ett annat slag
af obrändt Tegel, beredt af lera och sågspån, för hvars tillverkande en
Tegelslamp är nyligen anlagd vid Trollhättan, derifrån man nästa vår
väntar upplag vid Lidköping för ortens behof.
Bergsrörelsen. Ingen grufva finnes inom Länet.
Jernbruk.
I Wadsbo Härad:
Skagersholm med 1,199 Sk$ Smide, i3 arbetare och 19,184 R:drs
tillverkning.
Sätra med 2:ne hamrar, 1,100 SkS( smide, 10 arbetare och 17,600 R:drs
tillverkning,
Forssvik, med 1 hammar, 928 Sk£{ smide, 18 arbetare och 14,848 R:drs
tillverkning.
Åboholm, med 1 hammar, 800 Skäl smide, 14 arbetare och 12,800 R:drs
tillverkning.
Lagersfors, med 1 hammar, 867- Skäl smide, 9 arbetare och i3,88o R:drs
tillverkning.
Ribbingsfors med 1 hammar, 43o Skäl smide, 8 arbetare och 6,880
R:drs tillverkning.
I Wartofta Härad:
Tidaholm, med 6 arbetare och en tillverkning af 2,000 R:drs värde.
Ryfors, med 23 arbetare och en tillverkning af 6,000 R:dr.
12
I Kåkinds Härad:
Åreberg, nied i ämneshammare* 6oq Skäf smide och 10,800 R:drs
tillverkning;,,
Ma nufactur-Ve rk.
I Wartofta Härad:
Annaefors, 2 Knip-* 3 Spik- och r Räckhammare med 7 arbetare
och 6,000 R:drs tillverkning.
Källefall* 1 Kopparhammare med 4 arbetare och 1,000 R:drs tillverkning»
Tunarp*
1 Kniphammare med 2 arbetare och 3oo R:drs tillverkning..
Slättäng, 1 Kniphammare med 3 arbetare och 5oo R:drs tillverkning.
Kjellebeeken, 1 Knipkammare med 2 arbetare och 3oo R:drs tillverkning.
,
Alunbruk»
I Kåkinds Härad:
Melltorp, med ^6 arbetare och 8,900 R:drs tillverkning.
I Kinne Härad:
Hönsäter, med 62 arbetare och 10,800 R:drs tillverkning.
I Wadsbo Härad:
Carlsfors, med 125 arbetare och 19,800 R:drs tillverkning.
I Wartofta Härad:
Kaflås* med 80 arbetare och 14^4°° H;drs tillverkning.
Glasbruk.
I Wadsbo- Härad:
Bromö, med 36 arbetare och 4o>°°o Rtdrs tillverkning.
Jernbruken drifvas till största delen med egen skogstillgång och har
icke saknat tillgång på köpkohl i den ringa mån behofvet hittills påkallat
dem, men den långväga forslingen så väl af rudimaterie!' sorn tillverkningen*
inskränker den behållna revenuen betydligt. Canjuncturen för afsättning
af Alun och Glas, har under de sednare åren varit mindre fördelaktig.
Bruk och. Fabriker■, sorn icke tillhöra Bergsrörelsen, äror
Pappersbruk»
Tid Mariestad:
Cathrinefors, med' 7 arbetare och 4,600 R:drs tillverkning.
Carlsfors* med 8) arbetare och 6,5oo> R:drs, tiilverkuang;-
i3
I Kåkinds Härad:
Gustafsbruk, med 2 arbetare och 35o R:drs tillverkning'.
I Wartofta Härad:
Belteberga, med 20 arbetare och 6,000 R:drs tillverkning.
bomulls-Spinneri.
I Wadsbo Härad:
Tidadahl, med i5 arbetare och 1,200 R:drs tillverkning,
Garfverier, (med beredning på Engelska sättet.)
I Wadsbo Härad:
Nyrud, med 5 arbetare och 3oo R:drs tillverkning.
I Skånings Härad:
Blombacka, med 7 arbetare och 5oo R:drs tillverkning.
Pappersbrukens tillverkning afsättes till största delen i ortens Städer
och i Götheborg. Bomulls-Spinneriet är hufvudsakligen riktadt pä
Parcums-tillverkning af Bomullsgarnet, hvilket mindre än Parcum kan afsättas.
Tillverkningen vid Läder-Garfverierne sträcker sig föga till afsättning
å aflägsnare orter, utan är egentligen inskränkt till de omgifvande
orternes behof.
Binäringar. Fiske idkas med förmän af innevånarne ä de i Wenern
belägne öarne Thorsö och Kållandsö samt vid en del af stränderne
vid denna sjö, så väl som vid sjöarne Wetter» och Yinsen. Länets öfrige
mångfaldige sjöar äro föga fiskrike och fångstens eler kan icke anses
öfvas vidsträcktare än till husbehof.
I nästan alla Länets Skogsbygder herodes Beck och Tjära, som likväl
endast till någon mindre del afsättes utom Länet, men för öfrigt inom
Länet användes. Kohlning utgör också en binäring i dessa bygder,
som inskränker sig till behofvet för Länets Städer samt Bruk och smedjor
i orten. Stenhuggning och Kalkbränning idkas- af innevånarne på Kinnekulle
och bidrager betydligt till deras bättre bergning. Äfven på Billingen,
Mösseberg och Hunneberg idkas detta yrke, fastän i ringare mån.
V d Lugnås i Kinne Härad och Timmersdala i Wadsbo Härad finnes Qvarnstensbrott,
af hvilka det förra är ganska betydligt och ehuru det icke bedrifves
med fullkomlig skicklighet, är för Ortens innevånare en vigtig näringsgren.
. Värdet af (kvarnstenar, som bär årligen utbrytas, kan beräknas till
6 å 7,000 R:dr årligen och afsättning saknas aldrig. Qvarnstensbrottet
vid Timmersdala är deremot af föga värde och g,ifver pä sin höjd 2 åt
*4
3oo R:drs inkomst. Salpeter-tillverkningen utgjorde sistlidet år endast
44° Lispund och således föga mer än hälften af hvad den var år 1828.
Denna minskning har man kunnat förutse då vinsten af tillverkningen hufvudsakligen
varit beräknad af den fria vedtillgången medelst utsyning från
Krono-skogarna och sådan utsyning upphört efter den förändrade regleringen
af dessa skogar.
Linneväfnader tillverkas och afsättas till betj^dlig mängd af Skogsbygdens
innevånare, särdeles i Norra och Östra delen af Länet. Ylleväfnader
deremot tillverkas föga mer än för husbehof. Förtjenster med foror
af Köpmannagods och J3ruksefFecter fortfara ännu i den mån att de
kunna räknas till binäringarne, ehuru de minskats genom ökadt begagnande
af Sjötransporter. För öfrigt hörer till Länets binäringar förfärdigandet
af flere slags redskap, åkdon och kärl af träd, dermed Skogsbygdens
innevånare till afsättning å Slättbygden sysselsätta sig, synnerligast
vintertiden. Endast för Qvarnstensbrottet vid Lugnås är inkomsten genom
afsättning till andra Län möjlig att i någon mån beräkna. Denna afsättning
utgör med säkerhet ?:delar af tillverkningen och kan således antagas
till åtminstone 4>000 R-dr Banco. De öfriga binäringarne äro antingen
mindre betydlige, eller ock delade på så mångfaldiga händer, att hvarje
försök till beräkning af afsättningens belopp på särskilta orter skulle
vara förgäfves.
Handeln, inom Landet idkas med Spannemål, kreatur och andra
Landtmanna producter, som införas, dels lill Städerne, särdeles vid Marknaderne,
dels lill Landtmarknaderne; äfvensom vanligen hvarje Lördag,
vid Undenäs och Hofva Kyrkor, spannemål hålles till salu för desse begge
Församlingars behof. Skogseffecter, så väl till ved som byggnadsvirke,
säljes jemväl i Städerne nästan dagligen. Afsättnings-orterne lör Länets
Spannemåls-production utöfver livad som inom dess gränsor användes,
fortfara att vara Wermland, Småland, Elfsborgs Län och Götheborg, äfvensom
sedan segelfarten å Götha Canal sistlidet år öppnades, flere laster
af Spannemål och andra Land t man na våror blifvit sände directe till Stockholm.
Enskilte Spannemåls-handlare finnas få i orten och inga med rörelse
af betydlig vidsträckthet, derföre de betydligaste köpsluten lör den
aflägsnare afsättningen ske genom omedelbar communication emellan Producenter
och Consumenter. Dessa sednare verkställa till stor del uppliandlingarne
vid Marknaderne inom Länet eller genom Gommissionairer
å Torgdagarne i Städerne. Utom marknaderne i Länets Städer, hållas så
-
i5
dane vid Rödesund och Hofva i Wadsbo Härad, vid Kjedum i Barne Härad
och vid Högesten i Åse Härad 2:ne gånger samt vid Slättäng i Wartofta
Härad 3:ne gånger om året.
Såsom menlige för näringarne i allmänhet och serdeles för jordbruket,
höra anmärkas de talrika Bosättningar, som ske utan beräkning på annat
näringsfång än den arbetsförtjenst, som för dagen betingas. — Den onder
de fleste åren tillräckliga tillgången å sådan arbetsförtjenst, föranleder
till dessa, vanligen med giftermål förenade Bosättningar, och man skulle
kunna föreställa sig dem såsom gagneliga för Landets förkofran genom den
ökade arbetsflit och sparsamhet, som borde vara en följd, dels af det ökade
beliofvet för hustrus och barns försörjning, dels af den efter arbetets
mängd rättade belöningen, hvilken hos det lagstadda Tjenstehjonet föga
kan komma i beräkning; men vid denna föreställning måste man då antaga,
att hos den sålunda sjelfrådige arbetaren alltid finnes en rigtig omtanka
för framtida bergning, hvilket tyvärr ingalunda är förhållandet, utan
inskränker sig vanligtvis hans närings-omsorg till dagens behof, hvaraf
följer att, då befolkningen ingalunda är starkare än att allas verksamhet af
behoivet påkallas, uppstegras dagspenningen under de mera fruktbara åren
lill ett pris, som lemnar tillgång för uppehälle under flere dagar, som
tillbringas i lättja. Jordbrukaren beröfvas härigenom det nödiga arbetsbiträdet
och de dagsverken, som lemnäs honom, måste han betala till ett
belopp, som står i det uppenbaraste missförhållande till värdet afhansproduction.
Deremot, under år med knappare skördar och deraf följande
höga priser å födoämnen, är denna folkklass, i följd af försummad bespa-r
ring under de bättre åren, alldeles oförmögen att bereda sitt uppehälle och
jordbrukaren måste då, af förbarmande eller samhällspligt, draga tungan
af dess försörjning tili råga på bekymret för egen utkomst af den ringa
afkastning jorden gifvit. Delta är dock icke den enda olyckan, som häraf
uppkommer. Den mindre ordentliga lefnaden, som vid anförde förhållandet
följer af dagsverksarbetaren försörjningssätt, föranleder att arbetsförmågan
tidigt aftager och ofta upphör hos Föräldrarne, innan barnen ännu
hunnit den ålder att de kunna något väsendtligen bidraga till sin bergning,
och barnens uppfostran blifver ofta vanvårdad. Det är derföre af
denna Folkclass i synnerhet, som Socknarnes Fattigvårdsanstalter betungas
med Fatiighjon af så väl äldre personer, som värnlösa barn, och det är för
dess försörjning, som största bekymret yppar sig när missväxter inträffa.
j6
4'-0 Politisk Författning.
Kammarverket. Under de senast förflutne Fem åren, äro skattlagdc
Nyhemman till i| mantal samt 684 stycken andra å Kronans Skogar upptagne
Lägenheter, som icke kunnat åsättas hemmantal, 42 Qvarnar och 12
Sågan Hemmansklyfningar hafva icke under denna tid i någon märkbar
mån till- eller aftagit. Af Kongl. Förordningen den 19 December
1827 om Hemmansklyfningar och Jords afsöndringar från hemman, lia förgå
verkan förmärkts, hvartill orsaken sannolikt igenfinnes i bristande omtanka
på de förmåner för framtiden, som dermed åsyftas, under det tillfället
att afhjelpa ögonblickets behof af Bosättning, utan de deri föreskriflie
iakttagelserne, är obegränsad. Sjelfägande Jordbrukare äro 14,870
samt Arrendatorer och Brukare 6,736. Rusthålls-Stamrnars och Auginentcrs
till rustningen anordnade räntor utgöra efter förvandling 64,753
R:dr 6 sk. 7 rst. och från hela Länet erlägges 38o R:dr 1 1 sk. 3 rst. KneckteRotefrihets
medel af 3ii|| oroterade hemman; dock är förslag uppgjordt
till dessa hemmans rotering. Till Postföring äro anslagne 3o| hemman och
79 Gästgifvargårdar finnas, utgörande tillsammans 55| mantal.
Statsbidragen äro viii icke högre än att de, med afseende å Landets
beskaffenhet, under någorlunda förmånlig conjunctur borde kunna utgå
med lätthet, men i anseende till de nyligen inträffade svåra missväxterna
och de vanligen låga prisen å Spannmål efter de bättre skördarne, hafva
Krono-Utskybierne icke utan förlägenhet och ansträngning kunnat utgöras.
Hvad Bevillningen beträffar har man ännu icke, för att uppnå det
för Fastigheterne fastställde total-beloppet för hela Länet, behöft uppskatta
någon Fastighet öfver dess rätta värde. Det har viii händ t att Fastigheter
vid executiva eller annars tvungna försäljningar icke uppgått till
det vid Bevillnings-Taxeringen åsatte värdet, men oberäknadt den tillfälliga
förlägenheten sora föranledt en sådan försäljning, har härtill oftast bidragit
att Fastigheten af den af sig komne ägaren varit vanhäfdad. Bland
Statsbidragen äro för Jordbrukarne mest betungande de lill Låntagare anordnade
Persedel-Räntorne i anseende till sättet för deras utgörande. I
spannmålsräntorne äro oftast indelte Sädesslag, som icke produceras å de
orter, hvarifrån de böra utgå och genom iocala förhållanden så väl i detta
afseende, som för forslingen möta ofta för natura-praestationen sådane
hinder, att Riintegifvarne, hellre än att underkasta sig dem och äfven af
farhåga
*7
farhåga för svårigheten alt undgå lelander å den till leverering erbjudne
varans beskaffenhet, inga på alt erlägga lösen till vida högre belopp än
markegången och de i orten gångbara prisen, ehuru de annars skulle så
mycket heldre föredraga lefvereringen in natura, som de icke annorlunda
än genom Spannmålsförsäljning kunna åstadkomma penningar till denna
Lösen och afsättningstillfället merendels är inskränkt.
Bland Koslnaderne för rustning och rotering är Hästvacance-afgiflen
för Westgötha Regemente med afseende på Länet på det hela synnerligen
tryckande, ehuru den icke lärer öfverstiga hvad det verkligen skulle kosta
att tillhandahålla Rustningshästar, derföre också hvarje Rusthållare enskilt,
när han beräknar den directe verkan, snarare lärer finna vinst än förlust
för* si g; men det betydliga penningebelopp, som genom denna beskattning
årligen utgår från Länet under en tid då afsättningen af Länets producter
är så högst svår, skall nödvändigt bidraga till penninge-förlägenheter,
då ingen motsvarande anledning till inkomst är för handen. Denna svårighet
är likväl i betydlig mån minskad genom den af Kongl. Maj:t i
Nåder vid tagne anstalten, att flere Rusthållare få emot befrielse från liästvacance-afgiften
tillhandahålla Artilleri-hästar.
Skjutsnings-skyldigheten har sedan år 1822 varit på flere ställen öfvertagen
af entrepreneurer emot en viss årlig afgift af hvarje skjuts-skyldigt
hemman; men sedan tiden för de härom först afslutade Contracten
tilländalupit, hafva hemmansägarne på de fleste ställen återtagit Skjutsningsbestju-et,
då de funnit afgiften tryckande i anseende lill den knappa
Fenninge tillgången. Erfarenhet visade också att det med denna anstalt åsyftade
hufvudändamålet, Jordbrukets oberoende af den obestämbara skjutsnings-skyldigheten
och Allmogens afhållande från de anledningar till osedlighet,
som Gästgifverilefnaden gifvit, nära nog förfelats, ty ingen Entrepreneur
har hållit egna hästar till det erforderliga antalet, utan har Skjutsningen
till största delen blifvit bestridd genom beting med angränsande
hemmansägare, merendels desamma, som annars varit skyldige att skjutsa
och förhållandet har således i förberörde afseenden varit i det närmaste
oförändradt. Under de senaste åren har en Diligence-fart genom Länet
varit ordnad på vägen emellan Stockholm och Götheborg. Äfven denna
skjutsning har inom detta Län öfverallt blifvit bestridd af hemmansägarne
i orten, eiler Beting med Diligence-Bolaget, men anstalten har åtminstone varit
förenad med den fördelen att skjutsnings-skyldigheten berott af frivilligt
åtagande i stället för den annars utgör en vid Jordbruket onaturligt
3
i8
fastad börda, hvars tillvaro endast tan försvaras af dess oumbärlighet.
Dessutom är det uppenbart att de vanlige skjutsanstalterne blifvit i följd
af Diligence-farterne mindre anlitade, då Diligencerne merendels varit upptagne
af bela det antal Resande, som deri kunnat rymmas; men om denna
Inrättning skall hinna den fulländning, sorn det dermed åsyftade välgörande
ändamålet förutsätter, är det visserligen i första rummet nödigt
att legan för Gästgifvare-skjuts betydligt höjes, likasom i andra Länder resan
med så kallad Extra Post är betydligt dyrare än med Diligencer, och
billigheten af en sådan förhöjning lärer alltid vara ovedersäglig, så länge
icke legan fullt motsvarar Skjutsningsbesvär^, det den för närvarande icke
lärer kunna anses göra, då ingen kan förmås att frivilligt åtaga sig ett sådant
besvär, utan betydligt tillskott utöfver Skjutslegan. Under innevarande
och nästlidet år hafva undersökningar inom hela Länet blifvit anställde
för att tillse huruvida den vid Gästgifverierne indelte hållskjutsen
kunde minskas eller indragas, och i den mån undersökningarne fulländats,
äro dessa frågor pröfvade, derigenom hållskjutsen vid 21 Gästgifvargårdar
är antingen helt och hållet indragen, eller minskad med ett antal af Sextiosju
hästar dagligen. Om man beräknar de härigenom besparade dagsverken
till En R:dr Banco om dagen för hvarje par hästar med åtföljande
Skjutskarl, hvartill de skäligen torde kunna uppskattas, utöfver den inkomst
som genom Skjutslegan kunnat inbringas, uppgår värdet af denna besparing
till omkring 12,000 R:dr Banco oin året. Vid förberörde undersökningar
hafva dock de hållskjuls-skyldige sjelfve ingalunda visat den ifver
för den ifrågasatte befrielsen, som man kunnat vänta i anledning af kännedomen
om tyngan af detta besvär. Många hafva helt och hållet stillatigande
låtit utgången bero på andras utredning af förhållanderne och en
del hafva till och med, i stället alt påstå befrielse, uttryckligen yrkat att
den gällande Skjuts-regleringen måtte bibehållas. Jag kan dock föga föreställa
mig att allmogen sjelf anser sig hafva någon fördel af detta Skjutsningsbestyr,
utan bör jag snarare såsom orsak till den anmärkte företeelsen,
antaga någon af missförstånd tillkommen farhåga att befrielsen skulle föranleda
till påbördande af något annat besvär, som till äfventyrs kunde vara
mera tryckande än det närvarande.
Väghållnings-skyldigheten är icke allenast i allmänhet ganska kännbar,
utan äfven högst olika tryckande på olika orter i mån af vägarnes 0-  lika mängd, den olika tillgången å lagningsämnen och vägarnes, med afseende
å läget och jordmånen,, olika svårighet att underhålla. Likväl måste:
väglagm ilgen alltid blifva ofullkomlig så länge den utgör ett vid Jordbruket
fästad t besvär och af denna anledning mindre tjenliga tider för dess
verkställande mäste väljas, på det icke Jordbrukets vård må alltför mycket
deraf hindras.
Policen, handhafves af Krono-Betjeningen med biträde af de för hvarje
Bygdelag valde Ordningsmän, hvarjemte inom flere Församlingar särskilte
öfverenskommelse!’ äro vid Socknestämmor träffade och egentligen
handhafvas af Kyrko-Råden till förebyggande af mindre oordningar och
osedlighet, särdeles bland ungdomen. För Barn-undervisningen finnas inom
Wadsbo Härad 17 Folk-Scholor efter Lancasterska methoden, bland
hvilka utmärka sig för Inrättningens fullständighet och vidsträckthet en i
Undenäs Församling, på enskild bekostnad anlagd af Professor Norder, som
jemväl skänkt fond till årlig Lön åt Läraren, arne i Fredsbergs Församling,
deraf den ena är bekostad af Nådegåfvor, som Kongl. Majrt vid resor
genom Församlingen täckts lemna för detta ändamål, samt en i Bellefors
Församling, på enskild bekostnad anlagd och försedd med Lön för
Läraren af Öfversten och Riddaren Friherre Sture. Sådane Scholor finnas
för öfrigt vid Mariedal i Huseby Församling af Kinnefjerdings Härad,
vid Traneberg af Otterstads Församling och Kållands Härad, i Eggby af
Warnhems Församling och Walle Härad, i Tådeneds Församling af Kållands
Härad, i Häreneds Församling af Kinnefjerdings Härad, i Kyrkofalla
Församling af Kåkinds Härad och i Daretorps Församling af Wartofta Härad.
De tvenne förstnämnde äro stiftade genom enskilt frikostighet, den
vid Mariedal af Majoren, Commendeuren och Riddaren Grefve Piper och
den vid Traneberg af nu mera aflidne Lagmannen Carl von Becker. Begge
dessa äro lika vidsträckte och väl ordnade som de jag förut anmärkt
för dessa egenskaper. Kostnaden till Schole-Inrättningen i Warnhems Församling
är till större delen bestridd af framlidne Biskoppen och Commendeuren
Doctor Weideman. I Tådened är Schole-Inrättningen tillvägabragt
genom användande af äldre Testaments-Fonder lör Barnundervisningen
med betydligt bidrag af nu aflidne Grosshandlaren Kjellberg, men för
öfrigt äro Inrättningarne af Forsamlingarne bekostade. Der sådane Inrättningar
icke finnas, besörjes Barnundervisningen efter vanliga methoden,
merendels af Klockarne eller kringvandrande Scholemästare, men på flere
ställen uti serskilt uppförde Scholehus,
Hälsovården handhafves af Församlingarnes Kyrko-Råd eller Sundbets-3Nämnder,
under inseende af Länets 2:ne Provincial-Läkare och efter
20
deras särskilta föreskrifter, för tillfällen, da de af behofvet påkallas. Yppade
farsoter hafva vanligen snart blifvit hämmade och förödelsen deraf
liar aldrig varit betydlig. Fattigförsörjningen bestrides af Socknarne, dels
genom de mest torftiges inrymmande i dertill inrättade Fattigstugor, dels
genom bestämde understöd åt dem, som, ehuru oförmögne att helt och hållet
sörja för sin bergning, äga mera förmåga att dertill bidraga. Efter
snissväxtåren hafva dessa anstalter fordrat utomordentliga ansträngningar,
hvilka likväl blifvit betydligt underlättade genom det tillfälle till arbetsförtjenst,
som den på bekostnad af Allmänna medel företagne gräfningen
af afloppsdike!! lemnat. Emedlertid hafva i allmänhet Fattigvårds-anstalterne
under de senare åren allt mer och mer blifvit anlitade i följd af de
talrika Bosättningarne af medellöst folk, som sakna annan närings-utväg än
dagsverksförtjensten.
För Rofdjurs utödande finnes ett år 1823 anskaffadt jagttyg, med
Ilvars begagnande skallgångar årligen anställas, hvarjemte för Rofdjur, som
fångas vid andra tillfällen, gifvas belöningar af Länets Innevånare efter
serskilte öfverenskommelser inom olika Districter.
I Mariestad finnes en Spar-Bank som är stiftad år 1822, och hvars
närvarande fond utgör 26,861 R:dr. Denna fond är under de senaste förflutne
fem åren ökad med i3,^32 R:dr. För öfrigt finnas särskilte SparBanker
för arbetarne vid de Commerce-Rådet, Commendeuren och Riddaren
Santesson tillhörige Carlsfors Alunbruk och Bromö Glasbruk, hvilkas
fonder utgöra vid Carlsfors 3,000 R:dr och vid Bromö 11,362 Ilrdr 19 sk.
9 rst. allt Banko. Såsom anmärkningsvärd! torde böra uppgifvas, att af
arbetarne vid Bromö äger en —1,543 R:dr, en annan — ^7^ R-dr, och flera
hvardera omkring 3oo R:dr innestående i Spar-Banken.
Sockne-Magaziner finnas inom 151 särskilta Socknar af Länet med
Fonder, som tillsammans uppgå till omkring x 1,000 tunnor Spannmål.
De äro likväl alla med högst få undantag riktade på årlig utlåning mot
högre ränta, utan afseende å det af Skördens beskaffenhet beroende större
eller mindre behofvet, så att de ingalunda lemna något värn mot förlägenheten
efter missväxten, då ingen Spannmåls-tillgång finnes för utlåning
för än de äldre Lånen blifvit af den svaga skörden inlefvererade. Inkomsterne
af Räntorne användas väl till en del för Fondernes successiva ökande,
men för det mesta till understöd för Fattigvården och andra sådane
anstalter, som det tillkommer Socknarne att gemensamt bekosta. Då genom
dessa anstalter således ingalunda bildas några upplag från de bättre
skör
-
21
skördarne för afhjelpande af förlägenheten då skörden misslyckas, torde det
synas, sorn om omtankan borde framkalla annorlunda ordnade Inrättningar
för detta ändamål, särdeles efter det de senare årens olyckor dertill
gifvit så allvarsam väckelse; men så väl vid Soeknestämmor, som i detta
ämne blifvit på min uppmaning hällne inom alla Länets Socknar, som
vid den till underdånigste följd af Kongl. Maj:ts särskilta Nådiga Föreskrift
hällne öfverläggning med Deputerade från alla orter af Länet, liar man
yttrat sig obenägen för sådane Inrättningar, dertill eLt giltigt skäl jgenfinnes
i den billiga farhågan att i samma mån Jordägarne, hvilka uteslutande
måste bilda sådane besparings-upplag, derigenom sökte på förhand afvärja
bekymret för de svårare åren, måste lättsinnigheten ökas hos den obesutne
delen af befolkningen, för hvilken dessa bekymmer utgör den enda
hufvudsakliga väckelsen till omtanka och varsamhet.
Inga Krogar för vägfarandes behof äro anlagde, emedan de ansetts icke
behöflige, då inga mera allmänt besökte vägar finnas, sorn icke äro försedde
meri Gästgifvaregården der mat och bränvin bör hållas till salu.
Inom hela Länet finnes således i Landet endast Irenne särskilt tiilåtne
krogar, nemligen en vid Dalaholm, nära Lunds brunn, egentligen med afseende
å Värdshushållningen för deras Betjening, som besöka Brunnen, och
2:11c vid llödesund, der Götha Canal utfaller i Wetter 11 och dessutom 2:ne
större marknader om året hållas, så att den der förefallande större trafiken
gjort krogarne nödige.
5:o Städer.
Mariestad med r,38^ innevånare, deraf 9G0 skattskrifne.
Skara med 1,492 innevånare, deraf 8y5 skattskrifne.
Sköfde med 604 innevånare, deraf 36o skattskrifne.
Fahlköping med 477 innevånare, deraf 3oa skattskrifne.
Lidköping med 1,820 innevånare, deraf 1,197 skattskrifne.
Hjo med 5a5 innevånare, deraf 3a 1 skattskrifne.
Dc stadsmanna-näringar, som idkas i dessa Städer, bestå af handtverkerier
och handel till någon del med ortens produeter, men väsendtligen
med Sill, Salt, Specerier och Kramvaror, som från Götheborg och nu
mera, sedan segelfarten å Götha Canal är öppnad, äfven i någon nion från
Stockholm hitföras och till ortens Innevånare försäljas. Jordbruk idkas
äfven i betydlig nion i alla St-äder«e ©eli utgör för Falkoping till och med
32
dess hufvudsakligaste näring. Dels härigenom, dels emedan ingen af Städerne
är så folkrik, att consumtionen af Landtmanna-Producter der kan
vara betydlig, och då för öfrigt Köpmännen föga befatta sig med Spännemålsliandel,
kunna Städerne icke anses hafva något vigtigt inflytande på
Landets cultur och näringar. Stadsmanna-rörelsen är deremot helt och
hållet beroende af Landtmannens vilkor i den angränsande orten, då vidsträcktare
tillfälle för afsättning af handels- och handtverks varor sällan gifves.
Denna rörelse har således lidit, i den mån Landtmannens tillgångar
varit förknappade ömsom genom missväxter och oerhördt låga Spanmålsvilkor.
I alla Städerne finnes Läkare, utom i Fahlköping och Hjo, på hvilket
sistnämnde ställe likväl är Station för enBataillons-Läkare vid Skaraborgs
Regemente, men Tjensten är för närvarande ledig.
Af undervisningsverk finnas i Skara jemte Gymnasium en högre Lärdoms-Schola,
i Mariestad en lägre Trivial-Schola, i Lidköping en StadsSchola
samt i Sköfde, IIjo och Fahlköping, Paedagogier, allt på Statens bekostnad,
dock att Städerne underhålla Byggnaderne, utom i Skara, der endast
Bostad för Rector Scholae af Staten bekostas, äfvensom Mariestad med
33 R:dr j6 sk. Banco årligen bidrager till aflöning för en Collega. Dessutom
äro Vexelundervisnings-Scholor efter Bell-Lancaster-methoden inrättade
i Lidköping och Mariestad genom Städernes Innevånares föranstaltande,
sedan Kongl. Maj:t, vid resor genom Städerne, täckts dertill gifva
bidrag och göra årliga anslag till Lärarnes aflöning. I Skara är jemväl en
sådan Schola organiserad af Stadens Innevånare, som också bekosta Lärarens
aflöning.
I hvarje Stad finnes Fattighus, der de mest orkeslöse Fattighjonen
inrymmas och så väl till deras som öfrige Fattighjonens försörjning lemna
Städernes Innevånare årliga bidrag, hvilka vanligen fördelas efter hvars
och ens taxation till Bevillning för näring och rörelse.
Inga Prohibitiva Författningar finnas till förmon för någon särskilt
af Länets Städer, och endast i Mariestad och Lidköping uppbäras Bro- och
Hamnpenningar till belopp af iiö R:dr 3a sk. för den förra och 6o R:dr
för den senare Staden.
Marieholm i Lands-Canceliiet d. 23 Dec. i833.
CARL GYLLENHAAL.
G. P. Möller. F. G. L. Funch.
/
1Stlllnö sedan ulsädet är afdraget. Underhållne Kreatur.
Tr.
T r. T r.
Tr.
3o 280
200
3o 280
200
1,400
Tr. St. St. St.
,St. St. St.
4 00 61 38 i63
20
26 160
St] | Rdr. sk.
191,223 -  600 -
1 0
I 2
't3 2,000
I 20
t 2
240
2,000 I 1201 72
loo
760
36o
115
126
—
,86*
J —
60
400
i5
60
.
—
6
.
i5
„ 1
/ 2
—
5
1
330
24
r?5
7
480
6
33o
60
13
240
-
12
4
5
8
10
■——.
——«
.
3/i 2
ha
135
25o
100
38
10
163
200
20
36
100
48
10
200
148
26 IÖO
14,000
^ 4,400
a"
24
100
15o
3to,xoi
— § 126,524
24.
36
148
58
48
60
— I 126,524
44
81
20
114
47
I 32,302
2
6
2
6
2
— 1 i,o5o
—
2
1
2
i
— 1 210
—
—
—
1 -
—
— I 1,014
—
46
46
89
32ii 1221 5o
i5 1
i48
34,566
53,635
53,635
36,ooo
3oo
f
Tabel! lör Städerne Inom Skaraborgs- Län.
Uppskaltadt värde.
Stats-Bidrag.
Jord,
1
Bruk, Manufacturer,
Qvarnar, Fabriker
m. m.
!
Summa.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
191,223
ÖOO
sk.
r.
i
1
I
1 9°
4^
43,174
12,000
10,685
200
l4>000
4,4°o
.
—
12.000
1 o,685
200
—
—
—
Bevillning.
Ständige Räntor.
M
Efter 2:dra Art.
Rdr
S!t- r. Rdr. sk.
4l
43,174
22,885
56,25o
1,025
65o
i,o83
4oo
200
16 —
56,25o
1,025
6 5o
i,o83
400
200
-a 569
12
68414
262
226
24
20
552
o’ 2 a
<*> £ S a
Rdr.
752
37
76:
735 21
11
882
»k.
r- Rdr.
- 34
sk
K
Rdr.
165
37 —
34
i65
i,683 16— 069,709
200 ■
126,524
81,384
2 00
2 I
16
1 I
89 24 — 180
— 180
12r
sk.
27
Rdr.
2,
,336
sk.
32
r. R r.
sk.
32 —
Rdr.
233
sk.
2,336
2,798
32
11
1 I
11
32
— 233  n
R dr.
sk.
r. Rdr.
235 32 — 3jo
Rdr, sk.
Rdf.
i,a5i
278 _
— 235 32
3io 44 3 1,281
— 280
8,084
O
O
CN
208,108
32,302
i,o5o
210
1,00,4
5,9
l34
3 99
499
16
38o
i3
r 1
■—
" 1'
176
4
__
69
f4
——
128
—
2
—
—
—
—
2
4
i
—
——
I 2'
6
32,227
4,15 0
3oo
— 34,566 -
_ 4 -
2,237 4 _ ]
4,<5o
53,635 4
21
5 42 —•
38 4 196
3oo
4 — 86,677
22
10
128
24
53
16
4 2
47
53
41
21,000
120
3i| 3o|
i,5oo
333
102
34
—|—( 21,1201—I-“I 1,833 16 - 59,253 16:
^•1 5,i 11 j 768|302?| 1,496 I Jöjj 188) 853j
io3j 611 — | 36,3oo
465j 0731 — g 771,^49 28j—| 240,280] 4J—j 36,601
90,812
57,000
420
i,5oo
333
8
16
—- 210 4a — 03 38 4 196
22
2 2
IO
228
310
16
89
53
45
4i
12
45o
8 44
CO
c*
to
0
—
207
0
^1
1
—
—
10
844
10
115
16
677
4
3
—
32
16
70
87
öj 171 gj 119]—J—| 31 oJ241
36
'
'
* 1
2Ö0
208
1 05 1 |
—
—
—
208
l6
77
26
1 2
I 2
8
—
—
36
89I22 3| 45
796
32j—| .,o38,231| i6]~H^RH 994!27! 7I 257314JI p| 2,682] 2]—j 461142] 3] 6'ic>|25| 3] 9,322
Mariaeholm i Laads-Contoiret den 23 December 1833.
CARI, GYLLENHAAL.
41 9 .) 8|-| 86|-|-
1 I I I I I I
i4M ij|26| 8) 96,|36|—
78
3o6 18 8 1,000
3o6 18
sk.
Clereciets Underhåll.
Rdr.
67
sk.
a a
09 1
Rdr.
122
sk.
10
Rdr.
sk.
Rdr.
189
sk.
4 2
r. Rdr. sk. r
666
Rdr.
35o
Rdr.
— 3oo
sk, r. Rdr. sk. r.
— 121
Rdr.
5,761
sk. r.
43
67
32
4oo
122
1 00
IO
125
189
42
6a5
666 32
55o
200
— 3oo —
5oo —
12 1 4
.761143
— 796
7»o55 3o —
220
220
32
100
133
125
—
—
628
—
—
133
16
—
391
4°
—
200
166
32
000
— 1,166
38
36
200 —
200
-j i83
—-
—
—
89
4
—
—
88
8
5
16
—-
5
16
5
.6
-
93j24
4°
i83
158
4°
33o
4 n
16
—
133
16
—
3.91
4 0
—
5io
—
4°
—
46
2 4
.
278
36
184
32
32
■—
1
16
5
28
3
16
24
—
2
8
5
32
20
.6
1661321— 1,166
— 113 16
14 9
4u
200
32
158
200
200
236
4o
33
a36
144
26
21
33
88
bo
25
290
294
211
- 40
16
113
33
6
16
i33
i,i5o
6 —
542 12
635
2 4
10
25
70
42
- 4°
21
i44|2i{ 4 88]
5]i6j—J 98413oj 8| i,379] 6]11 j 3,924|i6]—l i,i73]39] 41 öiötfa] 8
3o:
4
4o3]t6j—( 2,094]
100
33
5o
16
1,15o
200
635
202
2 4
6,893
i3
2,291
33
22
24
3
42
3i
4
2,349 8 —
3,682
25
I 00|— I
5o
—-i—| 200
202
2,078]—*]—| 913(16)—f 3,45o] 6j-—] 3,698
»91
201 2
3,682
2,102
25
2,1 02 I 2
27,844(23
F. G. L, FUNCH.
Tabell för Städerne
Örebro Stad.
Hus och Tomter .
Jord
Klädes-Fabriker
Diverse Personer, utan näring
Askersunds Stad.
Hus och Tomter .
Jord
Qvarn
Diverse Personer, utan näring
Nora Stad.
Hus och Tomter .
Jord
Diverse Personer, utan näring
Lindesbergs Stad.
Hus och Tomter ....
Jord ......
Diverse personer, utan näring
Summa
Summa
Sumr
Summa
K
C
o c/>
ti
2- t*
S 3
>-• o
E *1
aq -
5 <
* o
7^
St
361
362
187
1
Jord.
T:ld.
1,320
1,320
198
188
121
121
175
175)
198
495
495
570
570
p
crq
Skog och Bete s-  mark.
Trid.
T-.ld.
ill.
1,6621
862§
1,6621
300
1,160
300
1,160
251
———
251
79
670
79
670
cn
s
B
3
3,846
29
3,845
1,658
1,658
746
746
1,319
1,319
297
11
Utsäde af
T. k.
31
31
11
44
TO
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
!x
*1
ca
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
T.
k.
214
—
65
—
113
—
146
—
28
—
214
-
65
—
113
—
146
—
28
—
4o
—
—
—
95
—
15
—
—
—
40
—
—
—
95
—
15
—
—
—
16
—
2
—
66
—
—
—
2
—
16
=
~2
—
66
=
—
”9
—
,
_
40
—
3
40
5
—
8
—
40
—
~3
"
40
—
5
—
~8
—
Medel-afkastning sedan utsädet
är afdraget.
T.
63
63
80
k.
T.
1279
80
35
"35
200
2ÖÖ
279
18
18 —
10
10
6o
to’
T.
1,498
1,498
280
280
160
160
240
240
T.
325
325
12
"l2
18
Ts
t.
T.
565
565
380
380
250
250
120
120
»
T.
730
730
60
60
20
20
T.
196
196
64
64
504
504
640
Underhållne Kreatur,
St.
256
640
150
150
1,600
T7ÖOO
256
30
30
36
36
40
40
TJppskattadt värde.
O
n
u
fé
0
Ungboskap.
po
Svin.
Hus
och Tomter.
Jord
Bruk, Manu-  facturcr >
Qvarnar, ta"
briker m* d1»
St.
St.
St.
St.
St.
85
671
43
318
276
499,075
12
—
195,438
36
z
—
-
—
' ‘
—
_ ,
.
~
—
8,900
—
—
85
671
43
318
276
499,075
12
—
195,438
36
—
8,900
—
—
12
150
20
25
90
82,879
—
—
41,439
—
—
2,666
32
—
12
150
20
25
90
82,879
—
—
41,439
—■
—
2,666
32
—
—
102
—
18
46
117,658
16
—
67,205
—
—
—
—
—
—
102
—
18
46
117,658
16
67,205
—
—
—-
—
—
6
139
20
25
63
63,929
43
—
70,113
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
■—
—
~6
139
20
25
63
63,929
43
—
70,113
13
—
1 ~
—
r
Summa.
499,075
195,438
8,900
703,414
82,879
41,439
2,666
126,984
117,658
67,205
184,863
63,929
70,113
Örebro Slott i Lands-Cancelliet och Lands-Contoiret dea 28 September
134,043
1833.
12
36
32
32
16
16
43
13
inom Örebro Län.
S
a t
s
-
B
i
d
r
a
g
B e v
1
n
n
g-
Ständige Räntor.
r
*
Clereciets
Underhåll
p
ö
Elter
Bevillnings
-Förordning
en.
3)
nt
O
0
<~+ -  0 H
- -t >-•
O
?!
0
O
P
•
n
O
ca
Oq*
<
fiss
<!
ca
”j
Eft
er a:dra Art.
5.0=1
i s
p p
g
Hg,3
M ^
P-
n P
*-! P
Gr.
B-
P
CO
B
C:
jr-
a»
Sum
ma
Efter usta
Art.
Efter
2:dra §.
Jord , Hus,
Tomter,
Verk och In-  rättningar.
Borgerlig
näring.
Efter
37—40
SS-
Personer
ej hörande
till viss
näring.
M 3
T 2.
>3
Summa.
-i p
1
V) U)
7^ »
O
rr 0
P-
B
aq
B
_ P
»
1
S3
2 ,r‘
3,,
<2 S
? S-
3*
Ä
T
Summa.
l
g
O)
a.
ca
crq -t,
* O!
*1
<■&
Cr>
O
2?
1
O
•"»
ca
B
Cn
P
*-s
CO
2.vj
C *1
crq 7?
ca O
P •
CO
•
Summa
•
CA
C
w
’
co
3
5‘
To
B
6
P
8°
n
Stats-Bidrag.
1,321
42
T71
20
11
998
390
17
7
3
2,116
14
5,007
468
17
1,110
Zö04
,36
00
0
529
522
320
2,036
32
315
10
9
277
14
6
185
32
8
778
9
11
2,786
65
33
4
1,472
25
8
4,872
523
25
9
17,796
3,943
51
18
10
41
38
9
r,
77
38
3
0
202
40
6
2.02
40
6
2
34
5
96
—
—
—
466
32
—
40
—
—
—
506
32
8
736
19
10
1,342
.9
8
12
37
7
38
26
_
—
—
—
■
—
—
—
11
8
7
22
44
11
43
11
210
16
-—
900
10
11
11
_
—
199
36
—
—
—
199
36
—
—
—
—
—
—
—
—
177
45
9
128
31
7
69
17
8
375
47
—
231
16
4
—
—
—
—
312
24
—
2,230
6
3
1,532
10
—
571
20
11
17406
39
5
Ziib
44
—
—
—
900
Tö
n
77
38
5
37
8
202
40
~6
721
36
—
—
—
—
924
28
6
2
34
5
416
—
—
2,036
32
—
959
40
6
445
46
1
255
2
4
1,660
40
11
3,094
18
3
2,208
38
6
1,342
9
8
5,731
10
8
24,022
10
7
158
2
5
35
33
8
164
82
5
40
24
16
—
486
43
—
—
—
—
—
—
—
133
38
8
789
216
5
4
14
16
10
1
0
—
—
—
57
45
7
—
—
—
57
45
7
—
—
—
165
9Q
9
5
2
6
600
—
—
60
400
—
—
—
—
—
33
24
—
93
400
24
—
100
—
—
362
217
24
04
—
187
—
-
466
233
12
36
—
2,875
1,166
46
3?
8
9
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
5
16
157
13
7
__
—
—
—
100
44
6
258
1
—
—
—
64
22
5
—
—
64
22
5
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
36
24
—-
76
24
—
100
—
—
—
—
—
—
—
—
499
8
6
315
16
35
33
~8
Z252
32
—
486
43
—
—
—
—
100
44
"6
133
38
~8
17268
44
W
—
—
—
122
20
—
—
—
—
122
20
—
—
—
—
264
14
8
600
—
—
500
—
—
—
—
—
70
—
—
570
—
—
200
—
—
580
—
-—
187
—
—
700
—
—
4,547
7
4
175
°8
185
36
235
134
15
19
0
463
01
1,060
395
278
7
8
56
0
71
12
71
12
lf>
192
64
215
50
50
61
161
790
166
32
465
1,158
20
4,279
23
7
g
260
—
0
10
83
73
10
156
905
205
820
20
10
115
_
_
—
163
36
«J /
—
46
—
46
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
324
36
290
28
185 TO
369
34
U)
463
24
—
—
—
—
163
36
260
37
~2
1/734
1
—
83
—
117
12
73
12
.
273
24
256
215
255
~~
50
61
366
790
71'
166
32
465
1,158
20
—
5,424
32
306
30
30
160
108
41
265
8
68
29
*
831
384
213
12
19
16
100
100
1
17
172
137
24
160
40
65
265
365
10
650
_
531
32
_
3,062
20
276
19
1
16
16
24
1
30
.
387
17
7
—
/
213
16
__
/
.17
24
_
—
—
-
_
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
230
40
306
30
—
30,
268
41
~7
265
~8j
68
29
—
213
16
276
19
—
17428
47
1
16
117
24
—
—
—
—
118
40 j
=
T
30
172
“1
—
137 j
24!
1
—
160
—
—
40
—
—
65
—
—
265
—
—
365
—
—
10
—
—
650
531
32
—
3,680
29
7
Efter Nådigste Förordnande,
N. Snoilsky.
A. Widén. Nyberg.
1 abell för Lande
Augments-Hemman
skattläggning ann
Frälse-Säterier . ,
Säterie Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hem man
Dito serskildt Bergs-Frälse
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Dito serskildt Bergsmans-Hemman
Krono-Nybyggen med Frihetsår
Krono-Rusthåll .....
Dito Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman . . .
Dito serskildt Bergsmans-Hemman
Rrono-Skatte-Rusthåll
Dito
Militix-Boställen
Civile Boställen ...
Ecclesiastique-Boställen
Academie-Hemman, Krono
Hospitals-Hemman, Krono .
Krigsmanshus-Hemman, Skatte
R.ecognitions-Skogs-Hemman, utom sådane hval
blifvit faststäld ......
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med flere Lägenhete
Mantal, som ej under något Hemmans Ränta äro inbegripne, F
Dito Skatte ....
Dito Krono ....
Dito obebyggde . .
Oskattlagde, bebyggde Dito, deraf Ryttare- och
Lägenheter under Bergs-Fräise-Frihet
Backstugor .......
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman,
Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af säl
der något Hemmans Ränta äro inbegripne,
Dito Krono ....
Tull-m jölq var nar med 245 par Stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofbladiga
Husbehofs Mjölqvarnar, deraf 357 st* me^ serkild i
Husbehofs Sågqvarnar .....
Stampar .......
Silfver-Verk ......
Koppar-Verk . .. ...
Stångjerns-Verk ......
Ämnes-Hamrar ......
Mas-Ugnar .
Hyttor skattlagde, som med Hemman jemföres
Jern, Manufactur-Verk af serskildte slag .
Pappers-Bruk ......
Tegel-Bruk
Svafvel-Bruk med Victriol och Piödfärgs-Verk vid Dylta
Alun-Verk
Kobolts-Verk
Röd färgs-Verk
Kalk-Ugnar
Potaske-Bruk
Stenbrott .
Krono-Parker som tillhöra Kronan af tillsammans i,i3o Tunia
Kapplands rymd .......
Härads Allmänningar af omkring 2i,5oo Tunlands rymd
Grufve-Skogar af omkring 5,700 Tunlands rymd
Socken Allmänning om 200 Tunlands rymd
Hälsobrunnar
Diverse Personer, sora ej höra till viss näring .
Soldate-Torp 866
under ständig Äganderät
skildte slag,
Frälse
Jordeboken uppförd
icke
utan
alse
tänta
2
Hemmantal.
O:
»1
B
a*
Stycken.
10 5£
54
9
449t
241
225.3
12^3
263ifS
101-4
Hi
2t*
4°3|
AflLi-A*9ji_
Hr1 77’7 x o
30914
3o3|i
72Ä
r7s
59
1
2
ii
L2 17
240
Summa
3
n
P
-
Stycken.
io5|
54
52j23
25|
2341
.2-H
266f^
I ofv
l£
A.
2ii
l7ii
2 2’04_
77700
4
44»
o
o 2
o r?
cr o
e £
5 ö"
b' n
Utsäde af
n
*1
pr*
S»
CIQ
Styck. }T:r,
j 1 -Ä-y
3.2ZX
75273
18*
5944
/ »i
2
I
3 O 2.1 7
240
Öl 16
26'; 8
224
126:20
,u
4828
h4a:
7 3o
142
125
i
23
27
11
22
222
2»797
34o
2,091
4
5i9
2
2
IOÖ
3i
45o
8u
2
1
2
60
7
67
3
34
2
i5
1
1
1
2
*7
1
1
7
3o
16! 8
1
2
9 -
,928!iflé j 8,961 |769|28|i9,6i8ji32,7o5j3o
T:r.
76924?
4.06 .
46
3,043
0
4
240
1,746)20
86 _
824)24
124
H .
22116
3,29616
1,646 29
2,65o 20
2,368 8
554
io3
4
ti
12
4
p3512
i5
> /
12
5
106
T:r. I
187 —
63 16
2 24
512 15-i
6 4
192 3oi
11 8
76 16
82.4
3; 4
427I 8
142.28
411 i 8
3 15j 4
99 4
18.16
76 16
8
2
1
16
67
48
I
16j J2 20
8
7li
10 8
20
1816
3—
8
5oq' 4
16
465—
—
8r
12
89;24
T:r
689
143
74
996
i83
1,192
36
2,38q.
' 2
8
5
i,512
4,611
368
82
>7
61
23o!
10
237
16
3 of
i51
15,074
T:r.
154
80
10
816
r 1
3 95)
37?
28
28
4i24
i,o6o
49
r ,06b
872
2oq
3a
99
1 24
dl
.10
6424
75
T-.r
6112
31!—
4
286
11
I09‘ 2f
828
15^4
6 20
22.4
31626
i9i3
280 8
251 2
5o'i4
11 Ii 8
39ji6
.6
-20
! 16
4. 8
21 16
i5
3
'i r
29 ;5,1 K
2 1,5i8
Ur.
54»
24-6
4?
1,804
369
1,402
65
»,848
3
44
»9
r,9°6
3,497
1,041 28
',°?3j- •
233:,6
65).
357! 8
i3—
8
2
Medel-afkastning, sedan Utsädet är afdragit.
U nd erhållne
Kreatur.
190
4°
11
24
2
'>7 42
455 16
T:r
339 16
16416
i5
65o
6
23
362H
817
4°)
812
735
I 32
42
189
6
88
1 ii
5
245
140
»7,601
4 •
8 .
6 .
16.
14 4,462
se
P«
ctq
T-.r.
4,667 16'
1,984
25o
17,322
1,331
10,120
46;
4,959
390
I I
18,269
9,858
»4.79(
13,4.14
3,io5
592
2,648
33
68
31
115
3,
66
9
5,029
94
48
25
602
93
111,484
85g
o.5y
12
2,464
38
1,013
47
384
28]
j
24:
16
36
i3
2,014
718
i,769
1,394j
5o5
85
3 80
64
3
2T)3
—j 242
12
28
16
16
18-1
8
8
28
16
20
10
16
4
8
16
24
12,7
o5
2.64
T:r.
2,356
476
228
3,585
65
4,628
111
7,49 2
6
3 o
20
5,511
i5,i65 4
1,224,24
2,354 —
641 j—
228 16
81916
35
711
346
22
7>
i5
tjgfB
G39
23
3or
24
4.53 24
44
5o,852
w
3
p.
T:r.
7*7
347
4°
3,573
44
».936
117
109
24
16
20
24
127
,9i
4,640,12
20 Ij
4,659
3,66246
963
155
441
4
3
29
3oo
20
84
T :r.
24920
io5 16
162.4
1,085 16
5o3 24
3o —
7°t12
24: 8
8,
i,255 8
86 16
1,016; 16
906
207 o
59,
164
3r
2
3
116
120
- io
5-z 16
16, 8
24
24 (22,4 t 8
a
T:r.
3,296
1,64»
264
11,693
2,20..
8,673|24
41816
io,o4228
2 2;
2 7 °|'
122
11,24g'20
20,071
6,36o
6,654
1,4.28
377
2,20g
78
55
12
i,i4°
214
68
i43
i5
9,894
2,733:
699
29
l,3go
16
24.
St.
23g
97
27
1,169
113
722
33
890
1
29
9
1,218
1,861
934
825
131
4o
174
4
2
2
io3
18
1
247
351
19
700
5,87534
104,201
76
C
'A
St.
682
3o8
34
2,4oi
*7
1,337
64
273
2
44
»4
2,180
5o
I,7I9
i,Öo5
342
64
288
29,342
16
6
9
729
29
d
s
St.
1,119
3g3
124
4,38a
6o4i
3,oi6
122
3,9°4
5
86
38
4,614
8,24.6
2,85i
2,908]
64.7
i58
758,
iö
i4
10
447
st.
5i2
16
5
2,167
»95
1,34.7
65
945
2
34
*7
1,882
1,906
i,34o
1,282
32 1
87
654
7
10
4
113
4o
6
io3
2.1
48: 11
12' 2
4,2.3o', I,6o3
1227] 3l7
48
11
485
387
56
2,877 4i,°33
St.
5i8
85
4,9i°
634
3,525
i57
3,377
6
9 3
35
5,37o
7,607
3,l5q
3,23 J
CA.
A
5'
O
15,24.4
St.
37o
217
46
2> * 77
i49
1,271
66
584
3
56
i5
2,207
1,340
1,693
i,553
St.
9°
111
10
710
,3
1,64
16
77°
299
308
9°
9'7
422
»7
2
16
8
12
4
53g
12
97
49
31
2
46
3a
11
5,o38
1,207
»,279
-47
>9
49
i2
3
38i
n5
371
12
67
1,007
27
39
44,67.(14,115 4,021
Uppskattadt
Värde.
654,o36
256,457
29,l°3
i,6i5,o85
ioi,g58
876,703
3o,99°
1,1 i4,54o
29.794
7,4oo
i)454,273
1,85a,6(2
1,072,270
1,045,169
2.43,365
65,777
'211,839
3,220
8,000
79,090
i3,i99
5,97°
8,735
13,847
78,188
366,399
i,58o
I l3,072
•297,489
15,836
7,700
5,865
626
32
24
4.0
24
32
24,5 10
2,272,674
33.500
18.500
61,35g
410,815
15.000
35,901
40.000
55.000
1 i,5oo
10,666
15.500
10,000
i4,695,25i I 32
Efter Bevillnings-Förordningen,
Tionde och
Räntor af Bruk,
Bergs-Verk och
andra Verk och
Inrättningar.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Jordeboks
ocli
Hemmantals
Ränta.
Arrende
Medel.
BränvinsB
rännings.
Afgift.
aldra Artikeln,
Lagmans- och
Härad.shöfdinge-Ränta.
Capcllancrs,
Pastorers
Afrad.
Krono-Tionde,
Limma,
3,189
6,000
örebro Slott i Lands-Cancellict och Lands-Contoiret den 28 September 1833.
Efter Nådigste förordnande
N. Snoilsky.
yl. Widén. a4. Nyberg.
inom
Medel-afkastning, sedan Utsädet är afdragit
U nd erhållne
Kreatur.
Bevillning
Ständiga Kai) to i
C I e r e e i e Statens Underhall
Efter Bevillnings-Iörordningen
Uppskattadt
Värde
Tionde och
Räntor af Bruk,
Bergs-Verk och
ndra Verk och
Inrättningar.
Kostnad för
Rustning och
Ko terin g
Jordehoksoch
HcmmantalsRänta.
Summa
Siats-Bidrag
:dra Artikeln
BränvmsBränningsAfsrift.
Arrende
Medel.
Lagmans- och
Häradshöfdinge-Ränta.
Mantals
penningar
-
GermngsÖren.
Summa
Kyrko
Betjeningen*
Krono-Tionde.
Afrad
Pastorers.
Capcllancr».
21, 22, 20, 27,
29, 3i, 32, 34, 35
usta Artikeln.
3,296
i,ö4i
264
11,693
2,204
8,67324
41816
10,04228
22
270
122
I 1,249*20
20,07 1
6,3 60
6,654
1,4.28
377
4,667:16
1,984]
25oj
17,322
1,331 20
10,120 b
463
4,959
3go
1 1
10,269
9,858
24920
io5 16
162.4
i.o85 16
7 —
5o 3 24
3o —
70 12
6a4,o36
256,457
29,103
i.6i5,o85
101,g 58
875,703
3 o, 99°
i,ii4,54o
3io
4,o61
33
6,785
2 56
3,3g3
71
8,245
4
979
23 1
34,835
ié,255
30,687
26,977
2,623
2,212
r.759
1.00Ö
187
7,9°9,
378112
3,23o| 8
'99 l3
ibii
10,277
13,789
772
58,253
2,784
28,521
1,03!
39-937
16
5,629
10,02 t
I ,25o
208
10,462
6o5
4,88 i
3o5
5,4.n
31
i.3o6
44
6o5
45
973
4,382
6o4
3.0 l6
122
3,9°4
4,4.17 38 10
o5 138
1,968
7,983
5 02
3,777
1,172
1,402
I09 2f
I .O 1 3
6d
i,84«
3
44
■9P4
1.906 16
i,4973o
1,041128
1.093
233:i6
65
a4-‘ °
8
i,a55] 8
86 16
1,016'16
9°6,
3°7
5o 10
164
2
i,5i 2
33
g,282
29,794
7,400
1,454,273
1,852,64a
1,072,270
1,045,169
243,365
65,777
'211,839
3,220
8,000
1.100
13g
3o
4,o52
519
3,082
2,968
3io
77
131
0.025
518
80,460
75, >47
108,144
60,272
9,184
2,264
5,897
i85
2 2 i
87
1,218
4,64o]I2
201
4,65g
3.662:16
188
44'
31026
8,81 I
24,795
10,4' 2
22,493
l9>7l7
i,5?3
448
S27
49
88
•9
I 0,040
2,207
6,000
10,218
8,121
7,817
1,58g
4.28
14,79*
|,22424f
6,22()
2,042
i,oo4i 4
3, io5
JO 14
JO)
228 10
79?°9°
^,199
5,97°
8,735
13,847
78, ,88
366,3gg
1 20
i,742j
88 l 6; 8,029
94-  48
25
602
52 TO
16 8
4,a3oi i,6o3
9.09,4
5,o38
3,999 ib
2,310
1,207
i,o5o
8,3 06
12,291
3,464
5
iiSgB
1,227
2,525
1,007
38 —
i,o49
7,700
5.865
6a5
24,510
2,272,674
33.500
18.500
61,35g
4io,8i5
15.000
35,901
40.000
55.000
1 i,5oo
10,666
15.500
302136
1,322 I 27
I.IOO
360
40,804
1,281
1.666
2,017
10.000
456 2.0
138
53,618
4i,o33| 15,244 44,t>74'4,i' A 4,021
i4,6g5,25i
22' 111,484
104,201
io,852
6,875.24
11 87,047
12 g,342
3g | g|i3,ig2j3b| —|4,455
örebro Slott i Lands-Cancelliet och Lands-Contoiret den 28 September 1833.
3,283
202,566
94,94'
8,210
29,68.5
71,144
608,367
Efter Nådigste förordnande
N. SnOILSKA
A. Nyberg.
A. IVidén.
. t
■ 7
t
*
/
i
I' I
rv
\ '
■ **
■ '~7
* ~—-1—Tj-.—r-r
2 .
tr
- ■■ ■
■
■■HBPP
KONGL. MAJ:TS
Befäl Iningsh a fv andes
uti
ÖREB 110 LÄK
nu
KONGL. MAJ:T
i underdånighet afgifne
FEM-ÅRS-BERÄTTELSE,
för Åren 1827, 1828, 1829, 1830 och 1831.
scocci®liffi,
Tryckt hos H. G. Non OSTRÖM, 1834.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Tiden är inne, då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för Tredje gången
bör till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva den uti Eders
Kongl. Majrts Nådiga Circulaire af den 17 April 1821 anbefalda underdåniga
Berättelse, angående Länets tillstånd i Ekonomiskt och Statistiskt hänseende;
Och det är af sådan anledning, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
nu, efter att ifrån underlydande Embetsmyndigheter oeh
Tjenstemän i Orten hafva infordrat de upplysningar, hvaraf Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ansett sig i behof, för att, så fullständigt som
möjligt, kunna fullgöra detta sitt vigtiga åliggande, underdånigst utbedjer
sig, att få fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på den ställning,
deruti Jord- och Bergsbruket, jemte öfrige Näringar i Länet, under
senast förflutne Fem år sig befunnit, samt de omständigheter, som, i ett
eller annat afseende, härtill må anses hafva bidragit. —
4
Utaf de ämnen, som, jemlikt högstberörde, samt Eders Kongl. Maj:Is
Nådiga Circulaire af den 14 November 1827 och den 17 April 1828, skola
i Berättelsen upptagas, förekommer:
1:0 Länets Allmänna beskaffenhet:
Deruti hafva några förändringar, sedan 1828 års Berättelse till Eder Kongl.
Majit i underdånighet afgafs, icke inträffat; hvadan Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande torde i Nåder tillåtas åberopa hvad denne och 1822
års Berättelse härom innehålla.
2:o Länets Innevånare:
År i83o besteg sig folkmängden, enligt Mantals-Längderne, till 109,212
personer. Deraf erlade 20,344 <d Mans- och 28,848 al Q vinskönet, tillsammans
55,192 personer, Mantalspenningar. Härifrån voro åter belriade, at
serskilde orsaker, 4»741 Mans- och 8,288 af Qvinskönet, samt underårige
19,843 af Mans- och 21,153 af Qvinskönet, eller tillhopa, 54,020
personer. Enligt samma års Qvinqvennii-Tabeller utgjorde deremot Länets
folkmängd 118,910 personer. Den olikhet som sålunda visar sig emellan
Mantals- och Qvinqvennii-Tabellerne skulle kunna förklaras derutaf, att en
mängd vanartige eller sysslolösa personer förvägrats Mantalsskrifning i den
ort,, hvarest de sig uppehålla, och derföre icke blifvit uti Mantals-Längderne
upptagne, ehuru de icke dessmindre måste i kyrkoböckerne qvarstå;
Men, enär skiljaktigheten synes för stor för att allena kunna upptaga en
slik dass af menniskor, lärer ännu den anmärkte olikheten till största delen
få tilIskrifvås en mindre noggrannhet vid sjelfva Skattskrifinngs-förrättningarne.
Efter hvad emellertid så väl Mantals-Längderne som Qvinqvennii-Tabellerne
upplysa, har folkmängden ifrån år 1820 till och med i83o
betydligen förökat sig, enligt Qvinqvennii-Tabellerne med icke mindre än
6,945 personer; en tillväxt, hvilken, lika med den, som under de föregående
fern åren ägde rum, egentligen varit rådande inom den arbetande personalen;
Men denne tillökning i folknummern har, eldigt hvad Eders Kongl Majlis
Befallningshafvande i föregående Berättelser jemväl haft Nåden anmärka,
ej gått i bredd med ett ökadt välstånd inom den dass, der densamma visat
sig. Lättheten till bosättningar, låga pris å Spannemålén och andre
födoämnen, samt nästan aldrig saknadt tillfälle till arbetsförtjenst hafva föranledi
allt för tidiga giftermål, och desse åter, inom antalet af någre lå år,
5
cn skara af barn inom hvarje sådant hushåll. När det sedermera icke Olifver
möjligt för mannen, som, för barnens skull, saknar understödet af hustruns
arbetsförmåga, att ensam, utan den största ansträngning, med sitt
arbete fylla behofven inom huset, måste stundom inträffa, att han förlorar
modet och öfverlemna!’ sig åt hoglösheten, som, oftare återkommen, slutligen
uttränger arbetslusten och störtar honom, med hustru och barn, i
eländet. — Att en sådan befolkningens tillökning ej kan lända Landet lill
någon båtnad, är icke tvist underkastadt; men medlet att tjenligen hämma
denna öfverllödspopulalion synes icke lätt att uppfinna, så vida ej en icke
obetydlig inskränkning i jordägarens rätt att anlägga Torp och backstugor
skulle kunna medgifvas. —
Delta oaktadt fortfar ännu välmågan att i mer och mindre mån vara
rådande inom Bergslagsorterne, och i Landslagen har den jordägande Allmogen
i allmänhet sin bergning, fastän ganska få af dem äro förmögne.
Ehuru fallenheten hos den arbetande classen för starka drycker ej
torde få anses i aftagande, synnerligen i Bergslagerne, der omättligt bränvinssupande
ännu som oftast äger rum, vågar jag likväl tro, att denna böjelse
icke tilltagit; och har jag ansett mig härvid i underdånighet icke böra
lemna obemält hvad synbart inflytande Sädes- och de deraf följande bränviusprisen
visat sig äga på antalet af de fylleri-förseelser, som härstädes
de senare åren blifvit åtalade. Ar 1828, när rågen föll ända lill vanvärdet,
tre R:dr Banco tunnan, och 1829, derunder spanmålsprisen först emot
årets slut slego lill någon höjd, utgjorde för dryckenskap botfälde, förstnämnde
år 67, och 1829, 70 personer. i83o deremot, då årsväxten knappast
var medelmåttig och verkningarne af 1829 års svagare skörd således
svårare, uppgick antalet af för fylleri dömde endast lill 18; samt år 1801
till icke flere än 21; men 1882 äter, när priset å rågen föll från r3
till 6 R:dr Banco Tunnan, 3j personer. — Häraf borde man med tämmelig
säkerhet kunna antaga, att ett ständigt fortfarande högt pris å bränvinet
skulle uti icke ringa rnon verka lill förminskning af dryckenskapsLrotten.
Det kraftigaste hindret emot fylleriets aftagande, synes likväl för närvarande
ligga uti långsamheten i lönnkrögarens bestraffning; ett förhållande,
som är en oundviklig följd af oloflig bränvins-försäljnings åtalande och afdömande
vid de Allmänna Domstolarne. Med minsta kännedom om rättegången
vid Härads-Rätterne skall den oberättigade bränvins-försäljaren i
flere år kunna aflägsna bestraffningen för sitt lagbrott; Och när omsider
bötesbeloppet uttages, uppgår detta knappast till den afgift, sorn af honom
6
för ett år erläggas bordt, om minuteringen varit tillåten. Häraf måste naturligen
förakt för de stadgade straffbestämmelserne bos Förbrytaren uppkomma,
tillfällen till fyllerier förökas, och liknöjdheten uttränga tjenstenitet
bos den allmänna Åklagaren, som under lagsökningstiden, utan att
kunna sådant förhindra, måste åse, huru förbrytelsen oförsynt fortsattes,
och uti den honom slutligen tillkommande andel i de böter, hvartill Lönnkrögaren
under tiden, på mångfaldigt sätt, gjort sig förfallen, sällan ser
sine kostnader, än mindre sitt besvär ersatt. Jag håller alltså i .underdånighet
före, alt frågor om oloflig bränvins-försäljning åter böra behandlas,
på sätt, före Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af den a5 Junii i83o,
gällande var; befarande, att derest Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
ej å nyo kommer i tillfälle, att på samma gång till ansvar befordra Lönnkrögaren
och den hos honom omåttligt bran vinssupande, Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, förr eller senare, skall blifva urståndsatt, att vederbörligen
fullgöra hvad Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i 60 §. af
högstberörde Nådiga Förordning fått sig anbefaldt, samt, oaktadt det strängaste
handhafvande af Författningen emot fylleri och dryckenskap, förgäfves
bjuda till alt förekomma dess tilltagande.
3."o Näringar:
Jordbruket: utgör hufvudnäringen inom den egentliga Nerikes-Provincen,
och idkas utaf största delen af Länets innevånare.
Under den tid, som förflutit sedan sista Berättelsen i underdånighet
afgafs, har jordbrukaren skördat tvänne ymnige och tvänne försvarlige grödor.
Endast år 1829 var årsväxten något under medelmåttan, utan att
likväl deraf, genom saknad tillgång på Spannemål, någon förlägenhet för
orten inträffade.
Ehuru uti Landtmanna-producternes fortfarande låga pris, närvarande
tid icke erbjuder någon uppmuntran till odlings-företag, verkställas likväl
sådane allmänt nog, fastän, med ganska få undantag, endast i smärre seala;
och träffar man nu, äfven hos Allmogen, oftare än fordom, af ädlare
foderslag beväxte ängsmarker.
Länets hemmantal utgör, enligt i underdånighet bilagde Tabell, närmare
2,802 mantal; och årliga utsädet vid dessa hemman, samt tillhörande
Torp och Lägenheter, har blifvit beräknadt:
7
Af Hvete till 7 69 tunnor 28 kappar, eller på hemmanet i medeltal 8 kap:r
— Råg 19,618 — i3 — — — — 7 T:r
—• Korn 2,705 — 3o — — — — 3i kap:r
— Hafre 15,078 — 6 — —« — — 5-—12 —
—Blandsäd5,i 19 — 2— — —- — 1—26 —
— Ärter i,5i8 — 1 — — — — 17 —-
—Potatoes 17,601 — 14 — — — — 6— 9 —-
S:a Utsäde 62,407 tunnor 3o kap:r, eller på helt Mantal, Spannemål, i5 T:r 3okap:r
och Potatoes 6 — 9 —
Tillsammans 22 T:r 8 kap:r
hvarefter medelafkastningen, sedan utsädet blifvit afdraget, anses utgöra
:
Af Hvete 44^2 T:r 22 kap:r, eller på hemmanet i medeltal 1 T:a igkapir
— Råg 111,482 — 4 — — —' — ^9 T:r 25 —
— Korn 12,705 — 4j — — — — 4 — J9 —
—- Hafre 5o,852 — 24 — — — — 18 — 5 —
— Blandsäd 22,418 — 20 — — — — 8 — — —
— Ärter 5,878 — 24 — — — — 2-— 3 —
— Potatoes 104,101 —• 12 — — — — 37 — 4 —
S:aAfkastn:g 3i 1,900 T:r 14 kap:r, eli. på helt Mant., Spannemål, 74 T:r 7 kap:r
och Potatoes 87 — 4 —
Tillsammans 111 T:r ? 1 kap:r
eller i korntal beräknad, af Hvete, Råg och Potatoes, Sjette, och af Korn,
Hafre, Blandsäd och Ärter, Fjerde kornet.
Vid jemförelse af 1828 års Berättelse inhemtas, att årliga utsädet
och Spannemåls-productionen i Länet nu blifvit uppgifven till ungefärligen
samma belopp, som berörde år; och, ehuru å de fleste hemmanen i Länet
ieke utsås öfver 16 tunnor spannemål, och sättas flere, än 5 a 6 tunnor
potatoes, är likväl ostridigt, att årliga utsädet å en ganska stor del Egendomar
uppgår till dubbelt och vida derutöfver, hvaraf följer, att produetionen
i det hela med säkerhet tål en förhöjning af omkring 5o procent.
Af Trädgårdsväxter cultiveras mera än orten behöfver; men odlingen
af Lin och Hampa ersätter ännu icke på långt när hvad derutaf erfordras.
Boskapsskötseln, emot hvars hastigare tillväxt, enligt hvad Eders
Kongl. Maj:ls Befallningshafvande uti 1822 och 1828 årens Berättelser i
underdånighet antydt, bristen på goda och tillräckliga betesmarker, i syn
-
8
nerbet inom den egentliga Nerikes-provincen, lägger hinder i vägen, synes
dock allt iner och mer skrida lill sin förbättring, och är numera otvifvelaktigt,
att behofvet utaf alla slag af Victualier fylles inom orten.
Utaf de upplysningar åtskillige af Länets Schäferi-ägare behagat meddela
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, visar sig uppenbart, att den
omsorg bemälte kunnige och erfarne hushållare hittills egnat åt Fårafvelns
förbättring, annu med samma varma nit fortgår. — Vid Bysta, der Eiecloral-hjorden
Ar 182.8 utgjorde ^5o individer, är antalet nu nära tredubbelt;
vid Carlslund uppgår denne hjord till 5oo djur, sedan 200 blifvit
till annan Schäferi-ägarens egendom afförde, och vid Boo utgör stammen
486; af hvilket sistnämnde antal Får, ägaren detta år haft en contant inkomst
utaf 0,828 R:dr 12 skill. Riksgäldssedlar. Vid Ullavi visa sig jemväl
de lyckligaste resultat af den rastlösa omvårdnad, hvarmed innehafvaren
utaf detta Boställe, Öfversten och Riddaren af Eders Kongl. Maj:ts
Svärdsorden C. F. von Böhnen omfattat Schäferihandteringen; och endast
vid Carlslund, der hälsotillståndet bland de äldre fåren äfven varit fullkomligt,
och dödstillfällen högst sällsynta, har en starkare afgång bland
Lammen 'ägt rum, i den mohn förädlingen tilltagit; en omständighet, som
isynnerhet tillskrifvös fårens för tidiga parande.
Ännu har likväl icke någon bland Länets Allmoge vändt sin håg åt
denne näringsgren; och innan den hos Allmänheten vanligt rådande, ehuru
billiga farhåga för med kostnader förenade nya försök hunnit undanrödjas,
génom erfarenheten af de fördelar en förädlad ullproduction medförer, lärer
Bonden, äfven på det enstaka hemmanet, icke påtänka någon förbättring
af racen utaf det inhämska fårslag, hvars ull vanan gjort honom böjd
att anse mest användbar och tjenlig för sitt behof.
Så allmänt som va rit att förmoda, hafva icke eller, vid betäckningar
blifvit begagnade de från Strömsholms Stuteri till serskilde orter i Länet
utgångne Beskällare; hvadan någon synnerlig verkan af denna åtgärd, till
Hästafvelns upphjelpande, ännu icke hunnit visa sig.
Antalet af i Länet befintlige kreatur är nu uppgifvit utgöra:
Hästar 9.342, eller på helt hemman något öfver 3
Osar 12,877,
Kor 4i>°33,
Ungboskap i5,2 44»
Får 44»674>
Svin 14,115,
Getter 4>°21 >
närmare 5
närmare i5
öfver 5
nära 16
något ofver 5
nära 1 \ Och
9
Och således, med undantag af ungboskapen, som med 91 stycken öfverstiger
antalet af den uti 1828 års Berättelse upptagne, i allmänhet
något mindre än det samma år uppgifne; dock torde äfven här den anmärkning
icke sakna grund, alt kreaturens antal, åtminstone hvad oxar och
kor beträffar, är i verkligheten vida högre, än Tabellen utvisar.
De enskilda Skogarne hafva under senast förliutne fem år icke med
mera omsorg än tillförene vårdade blifvit; och lärer man, förr än tillgången
å skogseffecten i orten blifver mindre, än den är, och prisen derå högre,
ej få förvänta, att Allmogens uppmärksamhet skall fästas på en mera
ändamålsenlig hushållning med denna sin Egendom, deraf Landtmannen,
så vidt han ej är Stad nära boende, eller drifver Bergsbruk, för närvarande,
med beräkning af huggnings- och forsel-kostnad, genom afsalu, ej
kan beräkna någon inkomst, och således ej äger annan nytta än fyllandet
af eget husbehof.
k de för Eders Kongl. Maj:ts och Kronans räkning bibehållne kronoparker,
Tysslingen och Krämare-marken, den förre af 65o tunland 20 kappland,
och den senare af /(80 tunland 7^ kapplands vidd, är det nya skogsliushällningssättet,
eller den så kallade trakthuggningen, infördt; och hafva
öfrige kronoskogarne i Länet, nemligen Jägarebacken, Hällebråten, HöjdeEdet,
Silfvergrufvan, Sättran, Edsböle och Immetorp, tillsammans utgörande
1,661 Tunne- 19 kappland skogsmark, nu mera, i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegii Circulaire den 14
April 1824 och serskilde af Eder Kongl. Maj:t i Nåder meddeldte föreskrifter,
blifvit till skatte försålda, emot sammanräknade 28,091 Riksdaler 28
skill. Banco; Uppgående den utaf desse Skogar bestämde Grundränta årligen
till 44 Tunnor 2^ kappar Spannemål; dock beror antagandet af köpeanbudet
för sistnämnde eller Immetorps Allmänning 14,684 R:dr 16 skill,
nämnde mynt, ännu på Eders Kongl. Majrls Nådiga bepröfvande.
Vid de innevarande år af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
lill följd af i8o5 års Nådiga Förordning om Skogarne i Riket anstälde Undersökningar
å de i Länet befintlige Nio Ilärads-Allmänningar, funnos Intressenterne
icke vara böjde för antagandet af det å krono-parkerne införde
omförmäldte förändrade hushållningssätt, hvilket likväl, jemlikt 1827 års
Skogsransaknings-beslut sedermera vid afverkningar å Hardemo Härads Allmänning
blifvit begagnadt. Genom uleblifne frö-år, sedan trakthuggningen
å sistnämnde Skog infördes, hafva de afbrukade trakterne ej förr än innevarande
års höst kunnat ordentligen besås, hvilket medfört tvekan hos All
-
IO
mogen om nyttan af detta husliållningssält, så mycket hellre, som medlet
för åstadkommandet af den fälde traktens hastigare återväxt, än den naturen
sjelf tillvägabringa!-, ansetts beroende af tillfälligheten huru lång tid
emellan hvarje frö-år kan förlida; dock hafva delägarne i meiberörde allmänning
öfverenskomma, att tills vidare med trakthuggningen fortfara, för
att derunder hinna Öfverlygas om dess mer eller mindre användbarhet.
Ortens andia hufvudnäring utgöres af Bergsbruket, för hvars tillstånd
under ifrågakomne tid Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande nu går att
i underdånighet redogöra; och anrnärkes härvid först Grufvudriften och
Malmtillgångarne:
Isäsa SilfverBly- och nu mera äfven Koppar-Grufva, i Lerbäcks
Sockenj har de sednare åren endast tidtals blifvit bearbetad; derunder, så
vidt anmäldt blifvit, någon Silfvermalm ej erhållits; hvaremot Kopparmalmsvinsten
år i83i uppgick till nära 1,660 Skeppund.
Helleforss Silfvergrufva och Krigskärns Silf v er malmfält, uti Ljusnarsbergs
Socken drifvas nu mera endast på försök att åtkomma malm, sorn uti
gamla Grufvors bottnar förmodas vara qvarlemnad efter forntidens brytningar;
hvilket ändamål likväl hittills förfelats.
Cobolt-Grufvorne i förstnämnde och Hammars Socknar, som 1822 och
de nästpåföljande åren öfver hufvud producerade 34.000 marker ren Cobolt,
och sysselsatte öfver 800 personer, hafva, för bristande afsättning, sedermera
tid efter annan måst inställa flere af sine arbeten, samt å dem begagna så
kalladt hvilostånd. För närvarande äro blott Trenne Grufvor under bearbetning,
utur hvilka, tillika med hvad som, genom serskilde kostsamme
Bok- och Slamverks-inrättningar, utur äldre Varp och så kallade Sylt- samt
Mos-högar samlats, sistledit år endast erhölls 7,659 marker Cobolt, hvarå,
såsom utan all efterfrågan, något värde nu ej kan sättas.
Utaf de i föregående Berättelser omförmälte tvenne Koppar-Grufvor,
har den vid Håkansboda i Rambergs Socken, i anseende till Malmfyndighetens
betydliga minskning, Malmens aftagande i halt, jemte ökad kolåtgång
till smältningen, med Eders Kongl. Majrts Nådiga tillstånd, sistlidet
år blifvit nedlagd; hvaremot den så kallade Stor-Grufvan i Nya Kopparbergs
Bergslag ännu bearbetas, ehuru afkastningen i medeltal under de sista
fem åren icke stigit öfver 4° Skeppund Gar-koppar, som, efter i3o
R:dr Banco Skeppundet, i värde uppgått till 5,200 R:dr.
Utur det för några år tillbaka med arbete belagde Hesselkulla östra
Malmfält i Wintrosa Socken hafva på de sist förflutne 7 åren erhållits omkring
700 Skeppund, till 6 procent skattad kopparhaltig Malm, årligen,
11
hvaraf en betydlig del blifvit afförd till Laxå Bruk i Vester-Neriket, der,
enligt Eders Kongl. Majlis Nådiga Resolution af den i October i83i, en
Kopparhytta kommer att uppföras.
Jernmatms-Grufvornej serdeles uti Nora Bergslag, hafva under sednare
åren lemnat vida mera Malm än tillförene, så att icke allenast ortens
«get behof blifvit fyldt, utan äfven afyttring deraf skett till andre Provincer,
såsom Småland, Wermland m. fl.; och beräknas brytningarne per medium
årligen:
X Nora Bergslag till . . : 116,0x7 Skep:d.
i Lindes och Ramsbergs  35,227 >—
i Lekebergslagen  i5,o36 —
i Lerbäcks Bergslags egne Grufvor  2,275 —
och i Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte och Xlelleforss
Bergslager till 30,920 —
eller tillsammans 199,475 Skeprd.
Malmhöjde-Jernmalms-anledningar i Carlskoga Bergslag hafva länge
varit kände och äfven tidtals arbetade, men ofta ödelagde i anseende till
malmens sämre beskaffenhet. Den här erhållne har nemligen i dagen, eller
på ringa djup varit intimt blandad med magnetisk Svafvelkis, som icke allenast
förorsakat flere olägenheter i Hyttegången, utan äfven gifvit det deraf
producerade jern den oart man kallat rödbräcka. Genom i sednare tider
tillvägabragte förbättringar i Rostnings-methoderne öppnades en möjlighet
för tillgodogörandet af äfven mindre välartade malmer; och ett Bolag
har af sådan anledning, för omkring tvenne år sedan, bildat sig till bearbetande
af Malmhöjde-malmen. Under användande af icke obetydliga capitaler
har Grufvan blifvit afsänkt å ett temligen både rikt och samladt
Malmlager, i hvilket Svafvelkisen på djupet synes aftaga, dock icke så alt
Malmen kan efter vanlig behandling på Masugnen användas. Genom understöd
af Jern-Contoiret sattes Grufvu-Bolaget i tillfälle att uppföra en
Rostugn efter Herr Cleophas’s förslag, men de deruti anstälda försök lära
icke hafva lemnat önskadt resultat, emedan Intressenterne nu äro i begrepp,
att genom rostning, efter Schedinska methoden, göra malmen mera användbar.
Då Malmtillgången inom delta fält icke är obetydlig och denne
Bergslags-ort, utom ifrågavarande anledning, icke äger någon af värde,
synes företaget blifva af stor nytta för Näringen, som nu i allmänhet lider
af höga lillverknings-omkostnader, dels förorsakade af inköpsprisen å Mal
-
12
men, dels ock härledande sig från det långa afstånd på hvilket Malmerne
skola hämtas från Persbergs-, Dalkarlsbergs- och Åsbobergs på ai å 4 nails
afstånd från Hyttorne i Carlskoga belägne Grufvor.
Grufve-arbetarnes antal i Nora Bergslag har i medeltal de sednare 6
O O
åren utgjort 628 personer, till minst två tredjedelar Qvinfolk; och anses
desse arbetare, sammanräknade uti Länets öfrige Bergslager, kunna lill nära
samma antal beräknas.
Tackjerns-tillverkningen har från och med 1827 till och med sistlidet
år, efter medelberäkningen uppgått:
i Nora Bergslag lill 28,781 Skep:d.
i Lindes och Ramsbergs 24,013 —
i Lekebergs samt en del af Carlskoga Bergs Fögderi . . 16,429 —
i Lerbäcks Bergs Fögderi  7,181 •—
i den till Wermlands Bergmästardöme hörande del af
Carlskoga Bergslag 16,707 —
samt i Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte och Helleforss
Bergslager, lill  39,583 —
eller om året tillhopa 132,664 Skep:dr
och sålunda till icke mindre, än i3,6o5 Skeppund utöfver de föregående
fem årens jemväl betydliga »tillverkningar, ehuru älven denna production, i
värde, efter 7 R:dr Skeppundet, uppgående till 928,648 R:dr B:co, lika med
den i 1822 och 1828 årens Berättelser uppgifue, endast är beräknad efter
det qvantum Tackjern, hvartill hvarje bytta i afseende på det Kongl.
Maj:ts och Kronan tillfallande Tiondejern är taxerad, derifrån således det
under värmningsdygnen tillverkade jernet blifvit afdraget.
Till någon del torde den förökade productionen kunna tillskrifvas de
flere i Bergslags-orterne företagna Skiftes-förrättningar, hvarunder förut sparade
Skogar mer än vanligt blifvit för Bergsbruket tillitade, af anledning,
att Ägarne funnits i ovisshet om de vid den sparade skogen blelvo bibeliållrie,
eller icke; en omständighet, som likväl vida öfverväges af den nytta
desse Förrättningar medföra; men såsom härtill hufvudsakligen bidragande
måste man dock anse sednare tiders förbättringar vid smältningarne,
hvarigenom, med besparing af kol, malmens jernhatt säkrare än förr
uttages.
Färdigheten och hågen att tillreda gröfre tackjerns Gjutgods, har de
sednare åren visat sig hos Hytlefolket vara i stigande; och äro i synnerhet
vid Krokforss Gjuteri åtskillige arbeten af utmärkt godhet tillverkade.
r3
Stångjerns- och Manufadur-Smidet saknar för närvarande tillräcklig
afsättning, för att kunna uppehålla priset derå till den höjd som erfordras,
för godtgörande af de kostnader Bruksägaren för inköp af kol och tackjern,
på tillverkningen nedlägger; och kan hans ställning vid denne tidpunkt
således ej anses serdeles fördelaktigare, än är 1822.
Då de fleste Bruken under ifrågakomne fern år till sine privilegier ej
undergått förändring, och någon synnerlig förhöjning eller nedsättning i
smidet under tiden således icke eller kunnat inträffa, upptages äfven nu
Stångjerns-Tillverkningen :
i Nora och Lindes Bergmästardöme lill 55,000 Skep:d.
i den till Wermlands Bergmästardöme hörande del af
Carlskoga Bergslag, till  1,700 —
och vid Bruken i Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte
och Helleforss Bergslager, lill 7,25o —
eller tillsammans tili 63,95a Skep:d,
hvarföre värdet å i5 R:dr Skeppundet utgör 959,280 R:dr Banco; och har
Marnifadur-smidet i medeltal årligen blifvit beräknadt till något öfver
9,000 Skeppund, som efter 24 Riksdaler Skeppundet skattas lill 216,000
R:dr Banco.
Emellan 8 och 900 personer anses vid Jern- och Manufactur-Verken
äga jemn sysselsättning.
Vidare förekomma:
Dylta Svafvelbruk. Från och med 1827 lill och med sistlidet år tillverkades
härstädes:
Svafvel 672 Skepa! 5 Lisp:d — ■—
Victriol
3,535 Skepa! 16 Lisp:d i3 Skålpai
och Rödfärg
7,829 Tunnor,
eller i medelberäkning årligen 112 Skep:d 17 Skålpxl Svafvel, 689 Skep:d
6 Lisp:d 2 Skålp:d Victriol, och i,3o5 Tunnor Rödfärg; uppgående tillverkningsvärdet,
efter 24 R:dr Skeppundet för Svafvel, i5 Ralr för Victriol
och 3 R:dr Tunnan för Rödfärgen, tillsammans till 15,44^ Ralr 26
sk. 7 r:st. Banco.
Latorps eller Beata; Christina; Alunverk. Under nyssnämnde lid har
Aluntillverkningen vid detta Bruk uppgått till ii,645-| Tunnor, eller 1,940
Tunnor årligen, i värde u 19 R:dr Tunnan, skattade till 36,86u Itali:
Banco.
• 4
Risbacka i Nora och Ridkärns Rödfärgs-Verk i Nja Kopparbergs
Socken.
På förstnämnde ställe äro tillverkade 362 och på det sednare 58a
Tunnor Piödfärg hvarje år öfver hufvud; derföre värdet efter nyssberörde
pris således bestiger sig lill 2,832 R:dr Banco. — Brist på ämne och tillverkningens
dyrhet föranleder dock till farhåga, alt Bidkärns-Verket inom
korrt måste nedläggas.
Lindbacka i Ånsta och Åmmebergs Pappers-Bruk i Hammars Socken.
Vid det förstnämnde är tillverkningen uppgifven till 5,o35, och vid
det sednare till omkring 1,000 Ris Papper om året, i värde ansedt till
sammanräknade 22,842 R:dr Banco.
Torps Pottaske-Bruk i Askers Socken. Årliga tillverkningen derstädes
af grå calcinerad Pottaska har nu blifvit uppgifven till omkring 54o
Lispund, uppskattad till r,8io R:dr Banco.
Vid desse Verk och Inrättningar sysselsättas omkring 25o personer.
Enligt Tabellen finnas i Länet i5 Tegelbruk, hvarest tillverkas 3oo,ooo
Tak- och 5oo,ooo Mur-tegel, i värde upptagne till 12,000 R:dr Banco; 106
Tull-Mjölqvarnar; 3i Lego-Sågar; 17 Kalk-Ugnar, deri brännas vid pass
7,000 Tunnor Kalk, värderade till 4>5oo R:dr; 2:ne Stampverk och ett
Stenbrott; vid hvilket sistnämnde fem arbetare äga ständig sysselsättning
med tillverkning af Qvarnstenar, Trappsteg, Plan- och Golfsten, Grafvårdar,
med flere arbeten, uppskattade årligen till 2,400 R:dr Banco.
Vid Tegelbruken sysselsättas, å hvarje ställe, 2 å 3, och vid de öfrige
Verken 1 ä 2 personer.
Binäringar :
Enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i 1822 års Berättelse
haft Nåden upplysa, utgöra Bran vinsbränning, Kolning samt Foror
och Skjutsningar de Binäringar, som här i orten egentligen af Landtmannen
påräknas, såsom i mer eller mindre molm bidragande hjelpmedel för hans
bestånd; hvartill kommer, i Lerbäcks Socken, Nubbsmidet, deraf flere hundrade
personer äga sin utkomst, och som anses tillskynda Socknen en vinst
af omkring 20,000 Riksdaler Banco.
4:o Politisk Författning:
Kammarverk. Ifrån början af år 1828 och lill slutet af sistlidet år
hafva Skattläggningar blifvit fastställde: 1828 den 12 Februarii: Å den till
K
I D
Håkansboda Kopparverk lydande Recognilions-skog i Rambergs Socken, Trekanten
kallad, ansedd lill a-l Mantal; i 83o den 3 Maj: å Bredsjöhytte Recognilions-skog
i nämnde Socken, TX. Mantal; den ^de Junii: å Finnå eller
Stadra Bruks Recognilions-skog, iX Mantal; den ijyde Juli: å Stjernforss
Bruks Recognilions-skog, 5 §)•§§§ Mantal; den i5 November: å
Frösvidabls och Klockarhytte Recognilions-skog i Kihls Socken, -X- Mantal;
den 29 November: å Gammelbo och Granhults Bruks Recognitions-allmänningar
i Ramsbergs Socken, 4-g-f Mantal; 1831 den 24 Januari: å Willingsbergs
Bruks Recognitions-skog i Knista Socken, i-X Mantal; den i5 April: å
Lägenheten Gropakärret pä Grimstens Härads Allmänning i Wisby Socken,
X Mantal; den 16 Maji: å Laggaregrufve Allmänning i Lindes Socken, X
Mantal; samma dag: å Grufäugs Lilla Allmänning i Qvistbro Socken, -X
Mantal: Junii den esta: å Hemmanet Norra Yxhult i Kumla Socken, x
Mantal; i83a den 29 Junii: å Torpet Räfhult på Kumla Härads Allmänning,
skattlagdt till 13 sk. 1 est. ränta; den 27 Julii: å Rockeholms Bruks
Recognitions-skog i Grythytte Socken, skattlagd till .xx Mantal; den 19
November: å Dormhylle Recognitions-skog i Qvistbro Socken, x Mantal,
samt den 3 December: å Wahlåse Bruks Recognilions-skog i Carlskoga
Socken, Mantal.
Härförutan äro följande Skattläggningar verkställde, ehuru desamma
ännu icke hunnit fastställas, nemligen: 1:0 å den inom Ramsbergs Socken
belägne del af Klotverkens Recognitions-skog, med derå varande odlade
och bebyggde Torp, till 6XX Mantal; 2:0 å de inom Nya Kopparbergs
Socken under Bergs Frälse-frihet innehafde så kallade Fjerdeparts Egendomar
samt Skatteveds- och Dagsverks-Torp, af hvilka, i öfverensstämmelse
med de i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 8 Maji 1829 bestämde
Skattläggningsgrunder, uppkommit 32ä|X Mantal; 3:o å Riddarhytte inom
Ramsbergs Socken belägne Recognitions-skog, till Mantal; 4:o å Stubbeocli
Rojselrätts-Torpen Bredsjönäs och Korsslångviken, belägne på den
Bredsjö Masugn i Nya Kopparbergs Socken tillslagne, till Hemmantal förut
indelade Recognilions-Allmänning, hvilka blifvit satte, det förre till JX
Mantal och det senare till ^ Mantal; samt 5:o å det på bär ofvan omförmälte
Allmänning, Trekanten kallad, liggande Stubbe- och Röjselrätts-Torpet
Hartorp, skattlagdt till x Mantal.
Under samma lid, eller sednast föiflutne fem år, hafva Ett Hundrade
serskilde Byar och Hemman, tillsammans utgörande i25x Mantal, blifvit i
Laga Skifte fördelade.
16
Pä satt Tabellen utvisar äro Hemmanen i Länet värderade sålunda:
R:dr. Pudr.
i o5|- Mantal Frälse Säterier till 654,o36 3a clIer
hemman till 6, 2 2 C)
54 d:o Berustade d:o
„ 256,457 —■ „ „ „ 4>74.9 —
q d:o Pil och Ivor ••••••■•• ,, 2p,io3 16 ,, ,, * ,, 0,2 33 •
4!4(;| d:o Frälse  „ i,6i5,025 32 „ „ „ 3,57424
2/jf- d:o Bergs d:o
„ 101,958 16 „ „ ,, 4>246 —
225^ d:o Frälse Skatte
„ 875,703 — ,, „ „ 3,892 —
12-ii d:o Krono
„ 30,990 —■ „ „ „ 2,582 24
263x42. d:o Bergsmans d:o
„ i,ii4,54o 32 „ ,, „ 4,237 24
1 o-äx d:o Krono Rusthåll
„ 29,794 — » » » 2,979 -—
242 d:o Augments Hemman.. „ 7,4°o — „ » » 3,700 —
4o3|i d:o Krono Skatte d:o .. „ 1,454,273 — „ „ „ 3,36o —
44'^VVt^ d'0 d:o Bergsmans d:o .. „ 1,852,64a — „ „ „ 4>201 —
00974 d:o d:o Skatte Rusthåll. „ 1,072,270 — „ „ ,, 3,47© —
3o3xx d:o d:o Augment  „ 1,045,169 24 » » » 3,116 —
724^ d:o Militiae Boställen .. „ 243,365 — „ „ „ 3,375 24
174 d:o Civile d:o .. „ 65,777 24 „ „ „ 3,869 —
5944 d:o Eeclesiastique d:o .. „ 211,839 3a „ „ „ 3,4a 1 —
iX d:o Acad. Hemman Kr. „ 3,220 — „ „ „ 2,147 —
2"* d:o Hospitals d:o d:o „ 8,000 — „ „ „ 4,000 —
£ d:o Krigsmanshus d:o Sk. „ i,too — „ „ „ 2,200 —
3a#x£ d:o Recognitions-skogsH:n „ 79*090 — » » » 2,471 —
samt de serskilde Lägenheterne tillsammans
till
600,992 — „ „ „
Summa, Jord-Egendoms värde R:dr B:o. 11,352,747 16
Återstående Taxeringsvärdet 3,342,5o4 R:dr 16 sk. Banco, belöper sig
således på Qvarnar, Sågar, Bruk, Masugnar, Stampar, samt öfrige Verk och
Inrättningar på Landet.
Sjelfägande Jordbrukare förhålla sig lill Arrendatorer och Brukare, i
Öster-Neriket, såsom 3 till 1, men i den återstående delen af Länet, såsom
6 till x.
Postföringen utgöres, enligt hvad Eders
Kongl.
vande i sista Berättelsen haft Nåden utreda, af 21:
lagdt Torp ; och Gästgifvaregårdarnes antal är 47>
Maj:ts BefallningsliafMantal
samt ett skattVid
-
l n
* ;
Vid Stats-Bidragens af Landet fördelning på sammanlagde hemmantalet
af hvarje serskilt slags natur, belöper sig på hvart helt hemman:
Banco R:dr sk. r:st
Frälse Säteri
97: 3i 1
Säteri Rusthåll
a55: 16 11
Rå och Rör 85: 37 10
Frälse heraman 12g: 26 3
Bergs-frälse hemman  111 : 44 4
Frälse Skatte-hemman 126: 35 6
Krono-hemman
i55: — 10
Krono Bergsmans-hemman i5i: 35 2
Krono Rusthåll  3n: 27 11
Krono Auginents-hemman 176: 23 1
Krono Skatte hemman 199: 16 —
Krono Skatte Bergsmans hemman 170: 19 4
Krono Skatte Rusthåll 34g: 3 6
Krono Skatte Augments-hemman 198: 22 6
Militiae: Boställen 94: 3 4
Cevilt dito 127: 26 10
Ecclesiast. dito
98: 4 2
Academie-hemman 125: 23 8
Hospitals-hemman 111: 36 3
Krigsmanshus-hemman 174,: 22 4
Recognitions Skogs-hemman 142: 29 6
Äfven nu får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande härvid i underdånighet
göra den anmärkning, att då de vid hemmanen skattskrifnes
personella utskylder blifvit jorden påförde, en större Bidrags-summa, än
densamma verkligen vidkänner, synes deraf utgå.
Kostnaden för Rustning och Rotering är beräknad efter enahanda
grund som år 1828; och upptagas alltså utgifterne för en Hussar vid Lifregements-Brigadens
Hussar-Gorps:
3
i8
Löneförmåner:
Ett Torp, deraf årligen kunde utgöras 52 st. dagsverken å
16 skill. 6 r:st till ........
Torpets underhåll med nybyggnad
Rusthällareiis • bruknings-kostnad, jemte Ved- och Qvarntransporter
Lega
och sLädsel beräknad efter 12 års tjenstetid .
Årlig Lön • • • • • • • •
Karle- samt Häst-munderingarne med alla tillbehör, och un!
derhållet af båda årligen till ......
Hästens inköpskostnad, 166 R:dr 3a skill., fördelad på 9 år .
Fbdä, skötsel och årliga skoning . • ■ .-
Rusthållarens tidspillan med transporter och skjuts till och
ifrån möten oell mönstringar, dagtractamenten på samlingsoch
uppbrottsdagar, ådermöten och mönstringar .
Årliga Mötes-passevolanceu, -beräknad efter sistlidet-års KronoRak
eii sk a per, såsom öfverensstämmande med medelprisen
fö-r de sista fem åren • . . . *
ir-
42
—
7:
16
—
4:
4o
_
4:
2:
8
, 1 -
29:
10
—
18:
25
—
60:
—
—
6:
32
—
17:
43
—
Summa Banco R:dr
För en Soldat vid. Nerikes. Regemente:
Ett Torp,1 arisedt som dagsvetks-tofp, kunna gifva 3o dagsverken
årligeri a 16 skill; 6 r:st
Åbyggnadens årliga underhåll, Torpets brukningskostnad, vedoeh
qvarn-transporter . . » . . .
Årlig lön i penningar och persedlar efter Markegång
Årligt beklädnads-bidrag . . . .
Soldat-lega och städsel, beräknad efter i5 ars tjenstetid
Mötes-passevolance
168: 24
10: 16 —
6: 16 —
27:
3: 25 —
3: 37 —
. 70 R:dr.
Summa Banco R:dr 57: /\6
Vid Westmanlands Regemente, hvartill en del Rotar höra, är
kostnaden ansedd drygare och utförd till ....
Sedan Eders Kongl. Maj:t, uti Nådigt Circulaire af den 24 Mars sistlidet
år, anbefallt Dess Befallningshafvande, att sammankalla Extra Rothållarne
i Länet för att höra dem, huruvida de på vilkor Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref af den i5 Maji 1821 innehåller, ville åtaga sig, att,
*9
vid infallande krig, praestera Hästar i stället för karlar, och bemälte Rotehållare,
vid, till underdånig åtlydnad häraf, med dem hällne sammanträden,
nästan mangrant ingått på Eders Kongl. Majrls berörde Nådiga framställning,
hafva Conlract om Extra Roterings-skyldighelens fullgörande på
omförmäldte sätt emellan Eder Kongl. Maj:t och Kronan samt vederbörandes
Extra Rotehållare blifvit upprättade.
Då Roten, enligt desse Contract, sedan den vid krigets början uppsatt
antaglig bäst, är fri från all vidare Remonterings-skyldighet, vid inträffande
afgång, så länge kriget fortfar, men deremot, om hästen, vid krigets slut,
är i behåll, äger alt den återfå, har Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
ansett Extra Roterings-skyldigheten utgöra både ett ringa och så tillfälligt
besvär, alt årliga kostnaden derföre ej efter någon grund kan beräknas,
hvadan ock någon slik kostnad ej blifvit Extra Rotarne påförd.
De lill Rustningen anordnade Räntor utgå:
Af 54 Mantal Säteri-Rusthåll:
Jordeboks- och hemmantals-räntor 3,192: 3. 1.
Afrads-Spannemål 771: 3o. — 2 rrs. 22
1 ■ O^QOO • OO* I •
af io.i£ Mantal Krono-Rusthåll:
Jordehoks- och hemmantals-räntor 716: 10. 1.
Afrads-Spannemål 13g: 43. 3.
006: 5. 4-
af 3o9^£ Mantal Skatte-Ruslhåll:
Jordeboks- och hemmantals-räntor 22,444: I0- 4-
Afrads-Spannemål 3,082: 36. 6. _
23,026 46: 10.
af 2i£ Mantal Krono-Augments-hemman:
Jordeboks- och hemmantals-räntor i5g: 34- 2.
Afrads-Spannemål  3o: 8. 7.
— 189: 42. 9.
af 3o3i£ Mantal Krono-Skalle-Augments-hemman:
Jordeboks- och hemmantals-räntor 19,699: 8. 1.
Afrads-Spannemål ...... 2,968: 3i. 2.
22,667: 3g. 3.
Summa Banco R:dr 53,204: a3. 3.
3*
20
i5'4f£ Mantal erlägga Knéckte-Rotefrihets-niedel, till ett sammanräknadt
belopp af 1,916 R:dr 39 skill. 7 r:st Banco.
Med något öfver 25 R:dr bidrager hvart helt hemman till ClericiSlalens
underhåll, och med nära 10 R:dr, allt Banco, till Fattigförsörjningen,
eller samma belopp, som år 1828 härföre Jorden påfördes; Och äro
kostnaderne för skjuls- och väg-hållning äfven nu beräknade lill omkring
iS R:dr sagde mynt för hvardera, på hvarje helt Mantal.
Den under Rubriken Diverse afgi/ter_, Onera och Allmänna besvär
i Tabellen utförde Summa uppgår till 24,820 R:dr 44 skill. Banco; af hvilken
Summa, så vidt den på Jorden belöper, enligt hvad Eders Kongl.
"Majrls. Befallningshafvande i 1822 års Berättelse jemväl i underdånighet anmärkt,
hemmanen så olika graveras, alt då ett Mantal Säteri dertill bidrager
med högre belopp, än något öfver En Riksdaler, utgör bidraget för ett
Krono-Skalte-hemman nära 8 R:dr.
Politi.
Prästerskapet och Kronobetjeningen i orten hafva nu som tillförene
sig allena anförlrod vårdnaden om sedlighetens och ordniugens vidmagthållande
på Landet, och har. den, sedan sista Berällelsen i underdånighet
afgafs, förflulne tid ytterligare stadgat Eders Kongl. Majds Befallningshafvandes
förut i underdånighet yttrade öfvertygelse om tillräckligheten af
desse Myndigheters controllerande tillsyn på Folkets förhållande i enskilda
och allmänna lefvernet, deremot sällan något svårt besvärande förekommer.
Utom den väl inrättade Lancaster-Scholan inom Qvistbro Socken,
egentligen för Svartå Bruks underhafvande, som benämnes efter Dess Ädelmodig^
Stiftare, den Fockska Skol-Inrättningen; Äfvensom en dylik Schola,
den Herr Bruks-Patron och Riddaren Strokirk på egen bekostnad låtit
inrätta vid ölsboda Bruk i Nysunds Socken, finnas nästan inom hvarje Församling
inom Länet Scholor, under Prästerskapets inseende, der de af Allmogens
barn, sorn icke äro i tillfälle att begagna de Allmänna Undervisnings^Verken
i Släderne, vinna den nödigaste kännedom af Christendomens
läror; äfvensom, på sine ställen, någon insigt uti räknande och skrifvande;
dock måste, så länge Församlingarne sakna förmåga, att aflöna skickligare
och mera upplyste Lärare, än deni, hvarmed man nu, för bristande tillgångar,
nödgas sig åtnöja, Allmogens bildning förblifva på den lägre ståndpunkt,
hvaruti den för närvarande i allmänhet befinner sig.
Enligt hvad: Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande uti en serskild
fråga lia^t Nåden utreda, äro utaf 56 Socknar, hvaraf Länet består, 42 med
21
Sockne-Magaziner förseclde, hvilkas sammanräknade Spanmåls-fond uppgår
till io,685 Tunnor i3£ kappar Säd, största delen Råg, som likväl på de
fleste ställen öfver Sommaren hel och hållen utlånas, utan att något deraf
lemnäs i Magazinet qvar; och äga sex af desse Socknar derförutan en penningefond
af tillsammans 3,151 R:dr i3 skill. 4 r*sC Banco, samlad i ändamål,
att uti behofvets stund i Spannemål förvandlas.
Utom Gästgifvaregårdarne finnas nu mera uti hela Länet på Landsbygden
icke flere än Åtta tillåtna krogar, af hvilka jemväl en och annan
skulle kunna umbäras, ehuru med indragningen deraf, jemlikt senare Författningar,
måste anstå, intilldess nu varande innehafvare, på ett eller annat
sätt, afgå.
Under ifrågararande tid har hälsotillståndet i allmänhet varit ganska
godt; endast uti en Socken af Länet hafva betydande Feber-epidemier åren
i83i och i832 visat sig, hvartill orsaken tillskrifvits en vidlyftig träskartad
Äng, hvilken likasom skiljer Socknen i tvänne delar. Sjukvården
besörjes af Länets tvänne Provincial-Läkare, de i Provincen boende Militair-Läkare,
Stads-Physici i Askersund och Lindesberg samt Lazaretts-Läkaren
i Örebro.
Från och med år' 1828 till och med sistlidit år hafva 1,094 personer,
eller 219 årligen, blifvit vårdade i Lazaretts- och Curbus-Inrältningen
i Länet; och hafva, under samma tid, utgiften för denne Inrättning uppgått
till 3o,656 R:dr 35 skill. Banco, eller öfver hufvud lill 6,t3i R:dr
16 skill. 7 r:st. sagde mynt om året.
Sedan Läns-Hospitalerhe år 1829 centraliserades i Wadstena, bar
Lazaretts- och Curhus-inrättningen vunnit en betydlig förbättring och utvidgning,
derigenom, alt Länets Innevånare i slikt ändarhål tillhaudlat sig
dc utrymde Hospitalshusen, samt försatt dem i fullkomligt skick och försett
den sålunda förnyade inrättningen med en fullständig materiel af sjukbeklädnad,
sängar och öfrige utrednings-persedlar.
Omköstnaderne härföre hafva blifvit godtgjorde, medelst ett räntebärande
Capital utaf besparade Curhusmedel, och genom ett frivilligt sammanskott
af hvarje Mantals-skrifven person inom Provincen; Äfvensom underhållskostnaden
för sådane å Lazarettet emottagne sjuke, hvilka varit oförmögne
att densamma godtgöra, hittills blifvit bestridd med af vederbörande
årligen beviljade anslag utaf besparade enahanda medel.
I hela Länet utgjorde år 1829 sammanräknade antalet af dem, sorn
åtnjöto underhåll eller understöd af de allmänna Fattigvårdsmedlem, 2,918
personer, eller vid pass 4o:(le-delen af hela folkmängden, omkring 116,000
2X
inenniskor; Och är Fattigförsörjningen samma Ar upptagen att hafva kostat
minst 22,975 R:dr Banco, sorn för hvarje Fattighjon öfver hufvud utgör Sju
Riksdaler skill, berörde mynt. — Enligt Tabellen deremot är Fattigförsörjningen
per medium beräknad, att årligen uppgå till 29,680 R;dr 33
skill. 1 r:st. Banco, eller närmare 7.,000 R:dr mera, än hvartill densamma
på sätt njrss berördt blifvit, år 1829 är vorden ansedd, hvilken skiljaktighet
åter härleder sig derifrån, att uti här ofvan omförmäldte Fattigpersonal
ej är inbegripet det icke obetydliga antal fattige, som, utan allt bidrag
af Socknarne, utaf Bruks-, Grufva- samt andie Inrättningars Ägaie enskildt
underhållas. j
Vid sistledit års slut utgjorde tillgångarne i Örebro Sparbank, den
ende i Länet, sammanräknade 12,253 Il:dr 3a skill. 9 r:st. Banco, eller
nära fem gånger Bankens fond vid 1828 års utgång; hvilken betydliga tillökning
utgör ett öfvertygande bevis på Inrättningens allt jemn t tilltagande
förtroende.
Gästgifvareskjutsen, angående hvars ställande på Entreprenad, Länets
innevånare, till följe af Eders Kongl. Maj:ts derom meddeldte Nådiga befallningar,
vid serskilde tillfällen, ehuru utan framgång, blifvit erinrade,
utgöres ännu på sätt af ålder vanligt varit, dels med anslaget håll och dels
med Gästgifvaren och Reservelagets Hästar; Och ehuru den i senare årpn
tillkomna Deligence-Inrättning emellan Stockholm och Götheborg, hvarvid
Deligencen passerar Länet emellan Fellingsbro och Bodarnes Gästgifvaregårdar,
synes vinna förtroende; kan Inrättningen likväl ännu icke anses
hafva vunnit den omfattning, att på denne af Resande starkt begagnade
väg, hållskjutsen derigenom synes blifva öfverflödig, eller tiden nu vara
inne, att föreslå densammas fullkomliga upphörande.
Till befrämjande af Odjurens utödande, hafva nästan alla Socknar i
Länet, med anledning af Eders Kongl. Majlis, uti Circulaire den 19 Junii
i83o, derom gjorda Nådiga framställning, träffat föreningar om praemiers
erläggande för, utom skallgång, dödade Rofdjur, till ett belopp af Tolf
Riksdaler för Björn, Nio R:dr för Varg och Sex R;dr, allt Banco, för Lo.
Hvad slutligen
5:o Stciderne i Länet beträffar; så befinna de sig så alldeles uti samma
ställning, som för ett decennium tillbaka, att Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande,
som derföre vågar åberopa hvad angående dem i föregående
tvänne Berättelser i underdånighet blifvit anfördt, nu ansett sig endast
böra underdånigst anmärka följande:
a3
Enligt i83o års Mantals-längder utgjorde Folkmängden:'
uti örebro: 3,gj5,
uti Nora: 723,
uti Lindenberg: 765, och
uti Askersund: y8i personer, eller uti Länets samtlige
Släder tillsammans 6,244 personer af alla åldrar och kön, oell således
402 flere, än år 1825.
Sedan Eder Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den i3:de Maji i83o,
beliagat förunna Örebro Stad enahanda förhöjning uti de Staden tillkommande
Bio-, Hamn-, Mätare- och Vägare-penningar, som Arboga förut i
Nåder tillagd blifvit, hafva Stadens inkomster härutaf, äfvensom' af inflytande
Marknads-Ståndspenningar, Städje-, Väg- och Källar-Frihets-medel
samt Tomt-, Gjernings- och Sak-Ören, årligen blifvit beräknade till omkring
a,55o R:dr Banco. —
Af de öfrige Städerne, uppbär:
Nora: Källarfrihetsmedel .... 83: 36. g.
Gjerningsören 3i:
Tomtören, Yretskatt, m. m.
omkring 100: 11. 3.
-ai5: —
Lindesberg: Källarfrihetsmedel . . . 65: 7. 6.
Gjerningsören 27: 16. —
Vågpenningar 11: 5. 4*
io3: 28. 10.
Askersund: Källarfrihetsmedel. . . . 41 : 4a- —
Gjerningsören 5: 32. —
Vågpenningar 4o: — —
Bro- och Hamn-penningar . 51: —- —
138: 26.
Hvad utöfver desse inkomster erfordras till löner åt Stadens Tjenstemän,
Underhåll af Allmänna byggnader och Broar m. m. uttaxeras af
Borgerskapet samt Jord- och Husägare.
Antalet af Slädernes Hus och Tomter, Hemman- och Tunnland-talet
af dem tillydande jord, utsädet och medelafkastningen samt antalet af der
underhållne kreatur, tillika med Slädernes Uppskattningsvärden och Stats
-
24
Bidrag, värdes Eders Kongl. Majit i Nåder inhämta af den för desamma
upprättade härhos underdånigst bilagde Tabell.
Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
Tjenare och Undersåte
N. SNOILSKY.
Örebro Slolt i Lands-Cancelliet
den 28 September iS33.
Al b. Nyberg.
«s
Tabell för Städerne uti Wermelands Län.
Medel af ka s t n i 11 g, sedan
Under håll ne
Kreatur.
Bidrag,
Jord
Utsäde af
Stat s
Uppskattadt Värde,
Clericiets Underliåll
Ständige Räntor.
Bevillning efter i83o års Förordning,
Efter aldra A rtikeln*
c
-
c
-
03
03
C/l
E_
Q
-
Gi
D
-
03
03
03
G
-
03
33 B
* O
-
03'
Carlstads Stud
Hus, Tomter, Jord, &c
Civilt Boställshus utan jord
Civile Embets- och Tjenstemän» Embetsjord
Ecclesiastinue Boställshus med jord
Dito
Tegelbruk .
Snus-Fabrik
283/, 191 * Z
649
254
227
490 100
112,506
100
455,680
568,186
906
3,659
1,500
235
1,120
2,366
3,132
160
394
718
769
200
409
410
820
3,899
1,136,
2,155
109
149
T17
~ 3 2
30A
957
906
3,659
36 U
dito
utan jord
1,500
3,899 27
■2,336
18,233
16C
1,120
718
3,13226
200
769
410
3 28
82041
149
409
1,151
3345
2,155 47; 7 109
197 290
650
230
Su nnna
63«
957
455,680
235
100
1,500
227
490 100
574,251
117,071
254
Christincehamns Stad.
Hus och Tomter
Jord
Qvarnar
267,398
267,398
121,521
16,333
1,182
800
11,152
600
859
216
150
741
2,898
261
260
375
255
185
214 428 2,980 3,622
956
221
150
269
8181
325
643
298
121,521
900
348
100
16,333
741
1,182
11,15219
800
859
600
216
150
375
19
261
260
40
255
3,622
269
214 428 2,980
185
300
956
818
221
150
Summa
325
348
405,253
121,521
40
29b
900!
16,333
100
Philipstads Stad.
4,895 16
466 28
8613
150 —
260
533
950
767
33
245
175
586
134
131
Hus och Tomter . . . .
Jord
Qvarn med 4 par stenar
Krogar
Gästgifverier
564
326
205
230
102,965
102,965
115,324
5,645
164
3,636 4,553
306 611
310
100
540
1,550
700
5,646
767 }46|
134l45l 51 77j22l 8 33116(—| 245
164|—(—{ 5lil6|-| 25|-I-|
50l|25| 7] 564|i2j
Wermelands L a nils. Conto r den 31 December 1833.
131(24
77 |306
534
102,965|—I —|l 15,324[23| 9| 5,645|26| 8(223,935|
3,636 4,553
326
Summa
700
SV. LINDBERG.
i
i .
r.
*
w- ’1-
........
gaas.' .v
* £
... . . . i 4 ;
v\~...
. • -
'*> VW‘
jf %
-i tji- .... ii ■ .
. r
•»:: .--i, ii
i
. 1 <
t :
*
■ '--W
,:v.j .
4 :
’ :
, ;.!r; i. ;
;; 'i
. ; f\t . : : j: j N i "fr f
- ! i : I . : i -I i
4 »
■ ■ . - -f’-' 5 |-
: .• .. Lf.—Li
■ / : !- !
: : ' l i 1 i . :
■\
' - ' : : ; ‘'fi ' • i  t '
1 ( u;: I
V h^i
•~z . . effe: . “ ....... ,x._. .... . . " \; p ; ...:"
• j ■ '
. *
-*
-! i | • ; ; i T '
.. IX- -
*
r ff?:- r;-i. ri ; ; t-;—n—
— - ' :
■ •1 dp-*—r-r —/ T>  -r  — — •*.
$ . ;■ - Zf, -läpi ; t '! ■ ! * Hl i l I r :, - j .
■ J : f - >. ■ - l - : ; :
- , • ' ■ r • *
A:,..
• cL* äaåjJ. 5Ottiy- /: .
.r..> ii H *? -
i,-:...
,;t.
-T ' 4£
■ - . VIl^V i !!«MÖ
irii- ix i»«; 1 (> i auw^
•re^oiÄ
...... C:»-
an-:
Tabell för Landet inom Wermelands Län.
Krono-Skatte^SätéfieF .............
Frälse-Sätefier
-.
Rå- och RÖrs-Hemmän
Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman ...... i
Kronohemman
Krono-Skattehemman
Dito särskilde Bergsmanshemman . . .
Miiitiae-Boställen
Civile Boställen
Ecclesiastiqué Boställen .
Recognitiöns-Skogshemman
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar, med
flere Lågenheter, som ej under något
hemmans ränta äro inbegriphe, Frälse
Dito Skatte ...........
Dito Krono ...
Dito obebyggde ................
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Soldate-Torp
li!')7 .
Backstugor ... .................. .
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman
under standig ägande rätt ...........
Dito på viss tid eller lifstid . ........... .
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af särskildte
slag, som ej under något hemmans Ränta
äro inbegripne, Skatte ............
Dito Dito Frälse ...... i ... é .
Tull-Mjölqvarnar med 352 par Stenar ......
Tull-Sågqvarnar, Grofbladiga
Finbladiga
Husbehofs-Mjölqvaraar, deraf 383 st. med särskilt
i Jordeboken uppförd Ränta .......
Husbehofs-Sågqvarnar
Stampar ...i.
Kopparhammare »i ........ .
Stångjerns-Verk
Ämneshamrar ’
Masugnar
Jern-Manufactur-Verk af särskildte slag
Glasbruk ........... ...........
Pappers-Bruk
Tegelbruk
Garfverier
Klädes-Fabriker
Färgerier
Kalk-Ugnar .....................
Takskifferbrott
Tobaksspinneriet’
Kakelungs-Fabriker
Diverse Personer, som ej höra till viss näring . .
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commasser
• •••••••••••••*•••»
Hemmantal.
s
y*±a +
1411
251?V,
74 Hi
lyimi
34}
«A
O
3
*»S
5
n
C.
9411
16 ,
258H6
75f|l
2i
1,206
34}
39 iv
m
49}}
3/*
p- O
— o
'Z 3
3 3*
O
3 sr
oq «
a ?
Utsäde af:
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdraget.
13
157
43
133
2,868
887
90
82
7
165
120
12
1,195
180
35
1
99
11
33
101
2
1
8
1
2
2
1
3
1
63
4
72
19|
1
138
2f
19 <
7
780
IO15
1,456
393
13
6.866
91
203
68
291
CO
1
234
15
244
lil
4
1,924]
52
48}
151
91
6
2
64
50
16
551
9
—
151
2
24
243
.  —
1.304
Summa 1,762^ \l>79iU {6,312
46
4,970
638
8.403
3 357
82
47,066
1,134
1,397
497
2,465
861
5
m
35+
14
550}
4
19 }
6
34
2
323
27
342
94
4
2,310
88
57
11
127
1
10
13
10
890
195
2,030
1,255
31
13,107
609
391
128
402}
29
274
36
10
753
3
37
2
381
16
334
118;
5
706
74?-
14
140
»
oq
42
6,085
787
8,853'
2.7*01
79
40,356
585
1,281
475
2,143}
27
301
57
18
1,034
4
26
?!
4
823
47}
966
416
13
6,270
208
151}
52
478=
7
64
1335’}
10,587.|2)759 |72,192|3,396|841^(20,190}jl,791§64,864} [9,500;
138
17,560
1,986}
25,707
11,102
269
146,546
3,402
4,488}
1,556
8,724}
187
2,182}
458}
84
2,959
27
92
ed
1,275
79
1,062
34b
12
6,974
264
185
42
506
3
30
227,470}|l0,790
2
408
16
345}
162'
6
2,332}
16
73
21}
136}
45
3,570=
60
5,616
1,254
12,777
9,955
225
89,661
3,650
2,491
803
2,588
177
1,913
234
90
2,447
10
149
Underhållna Kreatur.
615
92
1,207
488
16
8,443,
460
173
56
291
172
105
4
689
54
862
139
11
1.398
14
140
66
255
C
c
20
10
45
16
2,497
380
5,270
2,691
72
4,324
1,607
672
230
1,106
29
324
103
16
856
31
4
931
134
1,446
499
20
9,441
314
217
78
363
5
27
11
128
134, looji 2,136)3,711150,231
16
3,078
497
5,856
3,773
84
51,377
1,448
900
217
1,473
434
68
16
954
12
50
18
92J
125
,528
676
24
,062
169
261
103
423
10
92
6
6
194
25
lil
1,510
150
6
1
131
UpPskattadt
Värde.
10,000
1,190,191
73,530
1,997,954
699,218 —
16,776 —
10,491,292 8
683,525
275,015
101,200
340,234
4,950
23,013
99,377
30,255
5,300
40
2,460
55,455
108,516
360,662
89,213
96,423
20.460
3,761
200
3,320,386
142,995
17,350
482,107
10,550
5.000
1,046
5.000
2.000
1,000
1,800
2,275
32
O
13,643170,311122,608ll,976j2Q,770,494|24
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
14
10
1,963
43
197
41
5,004
24
3,017
23
37
26
29,035
28
2,830
—
293
29
138
33
528
18
25
524
28
2,999
706
203
260
142
115
6
3
1,470
10
49
392
58
20
5
13
20
1,555
-|51,576
20
11
Efter 2tdrä Art.
§•
Från och med
den tpde,
till och med
34;de.
12
222
1,48
5-
5-
112
20
2*551
162
4*371
1,603
34
22,080
1,375
5
1
3
60
213
69
10
4
75
443
226
878
255
304
40
14
3
7,046
327
34
1,269
92
20
0
12
26
12
3
4
6
3,254'
|l,919l43!—(46,929 45,
20
10
10
c/q
03
S u:
5-g
w S
•-T, V»
C/q l
cd
n
6
1,857
93
1,829
673
28
8,335
254
200
97
412
26
191
22
1
22
208
14,25831
22
CA
C
B
B
40
27
54
5
6,372
39
5
—
453
9
10
—
11,205
26
—
150
3
5,294
26
6
1,459
32
100
20
i 1
93
2
59,456
11
9
51,453
41
4,471
12
—
1,125
—
499
12
3
1,523
41
529
29
10
555
16
2,429
37
4
1,521
41
26
16
140
36
277
37
6
3
38
759
9
10
535
36
103
38
—
41
4
10
24
—
155
—
3,008
32
/
.
681
28
—
-
671
44
10
—
226
47
2
6
46
1,148
15
11
1,563
26
397
47
5
1,588
16
419
36
—
636
—
—
—
41
26
4-0
44
3
339
t;
21
ft
2
8
15
34
8,517
5
—
—__
—
233
3!
—
84
9
8
.—
1,662
5
—
——
—
150
32
—
—
40
O
9
7
——
—
17
—
39
.33
—
_
32
36
—
—
—
3
28
10
4
26
5
—
9
—
—
5,129
26
—
—
—
-
—
Ständige Räntor.
K
S 2*
gil
5. S
? 2- <?
114,684|34| 1
P
P
-
2,884
1,390
31
15,322
455
251
133
161
17
822
89
45
32
332
14
17
16
62^9971221 9]21,602
3 a?
a S
P O". P
o
o
Sr*
o
n>
•■j
2.
5*
c*.
p
j- - SL,
• O w 00 C6
- O M n
1 crq sr H C O
r 3-
1718
12 2
406
29
11,491
438
162
322
43
60
165
13,131
16
10
646
60
1,375
661
13
8,050
520
99
56
202
12
332
63
1,019
180
71
24
40
23l 3
85
42
49
1
424
15
8
120
19
7
2
8
5
1
631
24
12
24
20
14,921128
11
441
233
2
,3,997
126
22
16
7
4
157
7
338
107
17
23
11
9
—- 24
19624
3,16
1016
1
l5,632|36t
-
10
25(40
11
28
26
1
459
lo
3
15
S cd
SÖ
559! 9I
-
CA
c
E
3
71
657
72
4,8
4,178
170
90,785
2,206
2,348
927
2,230
184
36
1
10
47
30
12
28
44
i7
4
37
30
1,908
1
200
36
158
32
1,372
12
287
36
93
24
6
46
1.841
12
1,642
16
695
—
41
26
332
6
18
22
1
_
450
1
15
9
125
36
24
36
9
—
2
24
12
12
8
12
3
838
-l-l 118,420
3
C.
5.1*
a o
<n »
S 3
&■ °-  5*3?
Clerecie-Statens Underhåll.
i*
ca
210
70
28
14
22
14,093
2,485
119
51,212
169
169
24
lo
1,028
174
4,516
1,099
32
23,494
2,419
499
188
1,980
321 8| 298136110
68,247
24
652
56
50
79
994
58
234
20
10
24
6
443
71.
2,125
61
1
11.82
1,700
151
68
662
457
24
3316
37,596)38)—
406
17
87
5
18,712
0
180
35
647
238
4:
4,508
3,
182
34
6
71
2
16
32
70
8
55
2
24
6,32l)l2
22
1,651
28J
7,288
1,954
53
39,823
4,478
732
290
2,948
1,180
82
24
100
79
1,470
83
376
27
10
62,630| 6
c/q
1
25
2,776
430
7,699
1,970
57
,38,751
3,065
1,035
348
1,431
20
753
85
32
10
134
320
107
800
—I59,
,817
44
Skjuts*
<
Ba:
C/q
cr
BJ3
§T.
aq
Onera och
Allmänna Besvär.
I Diverse Afgifter,
Summa Stats-Bidrag.
20
30
23
12
231
39
1
—
1,885
824
4
14,167
7
t
42
—
358
28
187
42
1,824
31
It
6,726
—
6,247
32
—
3,774
b
61,876
33
5
1,085
—
1,431
—
2,285
15
20,683
28
5
13
—
54
12
—
26
13
814
41
9
25,819
.
—
29,804
lö
—
19,417
24
355,069
30
7
2,902
—
2,950
—
2,703
22,795
24
—
—
776
—
—
387
24
5,857
39
2
—
355
—
—
273
47
2,893
25
7
80
—
1,049
1(3
—
353
22
10,392
1
1
—
210
20
—
2
20
337
39
6
845
—
620
—
—
445
—
—
6,510
10
11
65
—
56
—
—
37
—
629
26
—
—
—
—
169
8
—
376
4
4,767
6
—
—
—
82
—
1,051
16
—
—
170
—
—
28
36
—
1,198
8
10
—
—
—
312
45
9
_ —
1
—
—
22
47
9
3,012
28
7
—
—
15
32
2
2,056
—
5
—
—
—
—
15
16
6
1,130
4
6
,
—
—
—
41
26
—
—
—
—
—
—
373
2
10
—
—
39
2j
—
—
—
7
—
—
—
—
36
43
8
10.794
25
11
—
—
6
—
—
549
27
—
_
—
—
—
—
93
9
8
—
42
13
7
2.932
3
7
_—
—
—
10
8
8
212
28
8
_
—
—
—
—
3
—
—
62
—
—
__
-—
—
—
—
2
9
7
_ _
—
—
i
—
—
19
24
—
.
—
.—
1
41
9
53
38
9
—
—
—
1
2
—
42
2
■—
—
—
—
—
3
28
10
:—
*
—
—
—
—
4
12
2b
b
—
—
—
—
—
—
89
5
—
6,057
11
7
_
—
—
—
—
—
- 37.597 -1-
45.787| 8l-
31,472
I-
1 8
539,405
42| 3l
Wermelands Lands-Contor den 31 December 1833.
SV. UNDBERG.
BEFALLNI XGS1IAFVANDES
UTI
Wermlands
TILL
EdDHKÖIL» SQA&äV
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNB
FEMÅRS BERÄTTELSE,
för Aren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
ECK.STEINSKA BOKTRYCKERIET.
1834.
Underdånigste Berättelse.
F ör fjerde gången har jag nu den nåden afgifva en Femårs-Berättelse
beträffande Wermland. ålin tjenstebefattning såsom Landshöfdinge härstädes,
har således varat ganska länge och visserligen längre än jag vågade
hoppas, då jag lemnade mitt förra yrke. Ått så vidt jag förmår,
uppfylla mina tjensteplikter, samt uträtta något godt och nyttigt för orten,
var städse och är min innerliga önskan. Huruvida jag häruti lyckats
tillhör icke mig att undersöka annorlunda, än som anspråkslös man, till
min egen upplysning för framtida åtgärder. Om annorstädes gjordes mig
samma rättvisa för mina välvilliga afsigter, som den jag lyckligtvis njuter
inom orten, vore jag fullkomligt tillfredsställd. Hvad jag dock ovedersägligen
bordt förvärfva mig och man icke så lätt beröfvar mig som
ärfda välståndet, är en dyrköpt erfarenhet, som jag sökt tillgodogöra när
jag kunnat; och utan minnen af det passerade eller bekymmer för det
tillkommande uti dessa enskildta saker, vill jag försöka, huruvida uti
allmänna, jag lyckats sammanbinda någon ringa lefnads-philosofi med den
en administratör bör äga, enligt min uppfattning af det Embete jag genom
Eder Kongl. Majrts Nåd bekläder.
Vid tankan på den redogörelse jag således föresatt mig underdånigst
lemna uti Eder Kongl. Maj:ts händer öfver hvad jag erfarit under den
tid, jag åtnjutit Eder Kongl. maj:ts Nådiga förtroende att styra en af
de folkrikaste och vidsträcktaste provinserne inom Eder Kongl. Maj:ts
Riken; finner jag visserligen mig hafva åtskilligt att anföra som icke kan
upptagas under de i formulairet bestämde rubriker; men, som många saker,
hvilka förut blifvit afhandlade, icke torde uti en följande berättelse,
mera än hänvisningsvis böra antydas, äfvensom allt hvad under femårsperioden
ej undergått förändring torde böra uteleinnas, skall jag icke
sakna rum för hvad jag har att säga. Jag vet dessutom, att Eder Kongl.
Majtt nådigst önskar detailierade uppsattser, hvarefter jag också hitintills
underdånigst rättat mig, och blifva de som sådane troligen mera upplysande
vid de Riksmöten, hvilka på samma tider med Femårs-Berättelsernes
afgifvande nu inträffa, och hvarvid ej sällan styckade framställningar
afgifvas under mindre ansvarighet, än den Eder Kongl. Majit kan
fordra af Landshöfdingarne.
Till ledning uti mitt arbete, bar jag genomgått mina egna och mina
agtningsvärde kamraters förut afgifne Femårs-Berättelser, för att efterse,
om jag skulle hafva glömt anteckna mig till minnes, hvad som
bordt anföras såsom ägande gemenskap med denna landsort, hvarvid jag
i åtskilliga fall funnit olikheter i våra omdömen. Någon öfverensstämmelse
uti allmänna åsigler Länens Styresmän emellan är dock icke
möjlig i anseende till de få tillfällen vi äga att uttyda ideer med hvarandra,
och en saknad föreningspunkt, der våra förslager sammanträffa
innan Eder Kongl. Majit Nådigst tager kännedom af dem. Det blir således
locala förhållanden och iagttagelser, sorn vi egentligen uttrycka
uti våra framställningar, ehuru jag icke derföre erkänner, det vi genom
tjensteutöfningen minska förmågan att höja oss äfven till de högre och
allmännare åsigterne, hvilket man icke sällan velat påstå, under ett skeft
bedömmande af våra åligganden. Befattningen, interessant i många afseenden,
och sålänge man 1 ifvas af hoppet att kunna gagna och njuter
rättvisa för del goda uppsåtet och bemödandet, blir tung och glädjelös,
om man nyckfullt gäckas och fördomsfullt bedömmes, ulan att kunna
fordra upprättelse.
Som Embetsman vet jag alltförväl, att jag hvarken kan eller bör
undandraga mig uppmärksamheten på mine åtgärder, till och med icke
på mina handlingar, eller enskilta lifvets vanmägligt försvarade krets.
Jag för min del hvarken öfverklaga!’ eller bestrider någon den sjelftagna
rättigheten i den delen, väl vetande huru man med hopp örn framgång
förekommer eller vederlägger dylika anfall. Ej heller tror jag, att
man bör vara för ömtålig, eller låta gäckerier eller öfverdrift uti framställningar
såra sig, ty de äga måhända någon anledning eller grund,
ehuru skeft den kan vara uppfattad, och kanske ej sällan innehålla, såsom
satiren eller fabeln, en sanning, som lugnt och fördomsfritt bör betraktas.
Ingen rättskaffens man fruktar dessutom offentligheten, och anfall,
hvilka icke å heder och ära gå, böra visserligen lemnäs till glömska
eller att göra den effect, som med dem för tillfället åsyftats, såvida man
icke kan möta dem utan hetta eller trumpen sinnestämning. De fall
kuuna dock inträffa, då anseendet så betydligt lider, att verkuingsförmå
-
grin genom anfallen inskränkes. Vid sådana tillfällen liar man en förbindelse
mot sig sjelf oell det offentliga kall man bekläder, att icke förakta
eller låtsa förakta förolämpningarna. Jag har icke dragit i betänkande
att framstå i sådan strid, när jag trott det behöfts, och har inga skäl
att beklaga mig öfver utgången, fullkomligt öfvertygad, som jag städse
varit, att den periodiska pressen, hvarifrån anfallen skedt, är den bästa
säkerkets-ventil för alla missnöjens afledande, när och hvar som helst.
Missförstådd och illa skött, visar elen sig visserligen ofta hos oss som
annorstädes mindre fördelagtig, men från den har dock icke sällan mången
tänkvärd satts och vigtig sanning utgått lill allmänhetens upplysning;
och den tid kommer väl, då sans och stadga blir en förtjenst
där man hitintills saknat den. Då deremot grundsatser och förhållanden,
hvilka inverka på menigheternas väl eller ve, lättsinnigt angripas
och afhnndlas med bestämda afsigter att förvilla allmänna omdömet öfver
således vida vigligare saker än en och annan persons, eller hela korpsers
förolämpande; så tror att hvarje Embetsman eller icke Embetsman,
som lika mycket föragtar opinions-servilism, som hvarje annan servilism,
äger en medborgerlig förbindelse att begagna de tillfällen honom
erbjudas till att rätta begreppen så vida han kan. Det är visserligen
sant, att Embetsmannens åsigter icke blifva betraktade af alla dem,
på hvars omdömen man kanske arbetat, med afsigt att nedsätta dess anseende
eller förvrida begreppen uti den saken han bedömer; men man
bör dock hoppas, att den sansade delen af allmänheten, gör sig mödan
alt granska hvarje vigtig sak från flera än en sida, och saker utan vigt
må gerna lemnäs alt söka sin publik samt tillfredsställa den, äfven om
det tillfälligtvis sker på några personers bekostnad. Om derjemte en
öfvervägande pluralitet af tänkande menniskor skulle finnas inom enort,
hvilka anse Landshöfdingen icke sakna erfarenhet, som sätter honom i
tillfälle att bedömma de gemensamma angelägenheterna i öfverensstämmelse
med godkända eller tillämpade grundsattser; så, och intilldess menigheterna
kunna sjelfva göra sina åsigter och anspråk gällande, torde visserligen
Landshöfdingen vara den person, som både har rättigheten och
skyldigheten att, utan menniskofruktan, lala när det behöfves, såsom alldeles
icke sjelf-konstiluerad eller anonym sakförare, utan tills vidare,
såsom jag underdånigst vågat anföra uti min sista Femårs-Berättelse,
Eder Kongl. Majrts man på stället och ortens man inför Eder Kongl.
Majrt. naturligtvis hvarje person obetagit, som härvid finner sina åsigter
eller någon orts lokala och meia inskränkta angelägenheter, icke haf
-
va vunnit det afseende man fordrat, att vända sig till hvilken autoritet
som helst, hvarifrån kan förväntas önskad uppmärksamhet på egna
nitet eller omdömesförmågan.
Jag vågade redan uti min sista Femårs-Berättelse, ingå i granskningen
af åtskilliga ämnen, hvaröfver vacklande opinioner sprida, enligt
min tanka, ett förvillande töcken. Sedan dess har en sinnesstämning
bemägtigat sig menniskorna nästan öfver allt, som tvifvelsutan leder
till mången ändring uti deras angelägenheter, men som intilldess
Statsmän med beslutsamhet fatta föresattsen att planmessigt och i sammanhang
handla i öfverensstämmelse med de upplysningar tiden lemnat,
öppnar ett vidt fält för bearbetandet af falska opinioner. För alla dem,
som af allmänt deltagande eller cosmopolitism hänföras eller låta hänföra
sig, och förhastande fälla sitt omdöme öfver föga utredda saker,
bekänner jag mig äga all möjlig consideration, ty hvem kan icke af
välvilja taga miste? Icke så med dem som göra och gjort förvillelsernas
spridande till ett indrägtigt fält för sin lättsinniga verksamhet. De
antingen utgå från för låga bevekelsegrunder, eller ock sakna de erforderlig
kännedom af vägen, hvaruppå de kunna gagna. Icke gör man,
till exempel, menniskorna bättre genom det man sänker dem i allmänna
opinionen och minskar deras egna begrepp om sitt värde. Månne en
folkklass, som anses liderlig, för det den begagnar sig — jag erkänner
det, stundom till öfverdrift — af det enda njntningsmedel, dess tillgångar
och bildning medgifva, stadnar på vägen till ett allmännare
förderf — jag vill icke säga blir bättre •— genom ständiga förolämpningar
mot hela massan, skyldiga och oskyldiga sammanlänkade. Det
är lättare att se följderna af dylika förolämpningar på nära håll, än på
afstånd, och om Lappen har sina suptallar och carnavaler vid marknaderna,
så bör han dock troligen räknas bland dera af Skandinaviens inbyggare
som förtära minst af starka drycker. Man må för öfrigt bringa
moraliteten så omsorgsfullt som hälst under zifferberäkning, samt
utleta mer eller mindre glada förhållanden i den delen, ett enda brott
förekommes ej derigenom; men sök visa, att så och så många brottslingar
finnas på hundradet; men nedsätter värdet af alla de många hundraden
inom hvilka ingen brottsling finnes, och hvem vet, om icke en
proportion häri, en gång stadgad som allmän norm, kan leda till öfverseende
med dem som förfalla till brottslighet, ty oundvikliga ödet
spelar en mägtig roll uti massans conceptioner, och ingen som någon
tid examinerat verkliga brottslingar, eller sökt intränga uti deras
~ 7
begrepp om orsakerne till deras fallna belägenhet, har undgått alt göra
den anmärkning, under hvilken besynnerlig ödets ledning dessa men*
niskor förmoda sig stå. Beräkningsifvern och bevisningen för ett ohjelpligen
fallande samhällstillstånd, skulle ej kunna gå så långt, alt man
icke finnér sig tillfredsställd med en låg procent brottslingar, utan anser
flerfalldiga medel nödvändiga för deras ökande. Missförstådde nitet
skulle ju äfven kunna föra till den förvillande slutsattsen, att der mindre
brott åtalas äger icke större laglydnad rum, men deremot bristande
eftersyn hos Fiskaler, ehuru deras inkomster helt och hållet hvila på
brotts upptäckande.
Eder Kongl. Majrt önskar patriotism och en god anda bland folket,
och hvilken rättsinnad man önskar ej detsamma, ty hvarje tänkande
menniska vet hvad härmed kan åstadkommas, samt att nästan ingenting
godt och nyttigt för gemensam räkning är att förvänta, dessa momenter
förutan. Men huru blir det väl möjligt att bibehålla hvad som finnes,
eller öka hvad som saknas uti dessa delar, om massan af en nation
oupphörligen förespeglas uti hvilken usel belägenhet den sig befinner:
inbillad eller verkelig någorstädes, nedstämmer den likväl mängden och
banar icke vägen för ett bättre tillstånd. Hafva icke skaror velat utvandra
i våra dagar, för att underkasta sig obestämda förhållanden, af otålighet
och väckta orediga begrepp om något bättre? Hade dylika conceptioner
utgått endast från trakter, saknande tillgångar på födomedel
under ett ofördelaktigt år, så skulle jag icke funnit något ovanligt uti
händelsen; med denna håg var allmännare, och utgick, äfven här i orten,
ej blott från de vanlottade trakterna. Nej, der låg en oro hos men»iskorna
till grund, som man icke så lätt gör sig reda för, som man
berättar händelsen; och forskningarne i den delen hafva hitintills icke
ledt till några upplysande resultater. Göres liela provinser, den ena
efter den andra till tiggare, för hvilka välgörenheten sättes i anspråk
årligen, så blifva de det efter hand så i massa som delar, och då man
rigtade språket med ordet proletär, så inympade man äfven på våra äldre
begrepp, utgångne från tiden då hvar och en var man för sig, något
som skulle föreställa en folkklass, lägre än medborgare uti ett constitutionelt
samhälle. Förut betraktades tjenstehjonet, lönadt, klädt och
födt af husbonden, såsom lägsta samhällsklassen, skyddad af lagar och
reglementen, ehuru med få rättigheter, men flera förbindelser, bland andra
den ännu fortfarande, att ovillkorligen vara i tjenst intilldes eget
hushåll kunde bildas, och presupponeras kunde, det man förmådde föda
sig sjelf. Nu vill man constituera en folkklass, icke egenteligen utgången
från någon annan, utan, såsom af händelser och förhållandan beroende,
af egna viljan bildad, inom hvilken man skulle äga åtskilliga medborgerliga
rättigheter, men icke ens skylldigheten att föda sig sjelf, men
hushållet som man samlar omkring sig, ett särdeles lyckligt tillstånd,
att söka för hvarje hitintills, under bekymmer och arbete sträfvande,
men politiskt liknöjd menniska. Hvart medborgsandan och fosterlandskärleken
taga vägen under denna samhällets nya fördelning, må hvar
och en uppgöra, äfven med tillhjelp af ziffror. Mig vill det synas sorn
philantropien eller kanske också den likaså välvilliga, som ofta utöfvadc
allmänna inblandningshågen här åter missledt oss. Jag säger oss, ty
jag har äfven, hänförd af denna håg, hvarföre jag också blifvit bestraffad,
några gånger ledt menniskornas uppmärksamhet på hushållning,
egentligen med hvad de ägde, dock under fria valet, men dervid antydt
följderne af att göra eller låta hvad de behagade så långt gällande
författningar det medgåfvo. En gång som jag påminner mig r.u, då en
ko, en tunna korn och en tunna sill voro i samma pris, ansåg jag mig
böra afråda de mindre hemmansbrukarne i Wermland alt föra sina kor
från det feta skogsbetet, till utbyte på Hostmarknaderne mot desse icke
dyra artiklar, hvilka mindre skulle förslå i hushållet, hvarigenom möjligtvis
också kreaturspriset skulle kunna upprätthållas. Delta, sorn jag
tyckte, var en hushållsangelägenhet, insågs väl af de flesta, som frågan
egenteligen angick, men klandrades i annan ort, der hushållsbestyr så
egenteligen icke behöfvas och portionsspisningen för dagen ger föga upplysning
om stugans ekonomi för den långa vintern. Jag hade dock
glömt, ehuru jag uti denna klandrade uppmaning, tidigare än någon annan
antydde, hvad inträffa kunde efter en väl frodig men under långvarigt
regn till kärnan skadad gröda, alt derjemte råda till samlandet
af bark och andra nödbrödsämnen, hvilket från annat håll ansågs som
brist på omtanka och förutseende af mig, men som, gifvet, skulle dragit
öfver mig från förra stället, der man icke kände att bark utgjort
från ålder, ett ständigt begagnadt nödbrödsämne, de skarpaste anmärkningar.
Hvart välviljan att blanda sig uti andras hushållning leder,
visar denna händelse. Det sätt, hvaruppå det omförmälte klandret och
några flera gäckerier af lika art upptogos inom orten, blir mig alltid
ett tillfredsställande minne, fullkomligt ersättande det öfvergående obehaget
att vara misskänd af kanske mången, som förut hyst till mig förtroende.
9 “
troende. De som på afstånd opåkallad t bedömde mina sedermera vidtagne
anstalter, i anledning af missvexlen, tillämpade förut och lyckade, fattade
dem likväl icke. Af öfverdrifna berättelser om nöden i åtskilliga delar af
Provinsen, togo Publicislerne deremot sig anledning alt förebrå mig bristande
omtanka och lala om de nödlidandes anspråk på allmänna understöd
genom Regeringens och Läns-Styrelsens försorg. Så vida begreppen
om sådane anspråk hade blifvit allmänna hos de behöfvande, skulle ofelbart
snikenheten hos en och annan, lättjan och vandringshågen hos andra,
derigenom fått en bestämdare rigtning, svårare att ändra än väcka, ty
fintligheten att kringå Autoriteter så väl som författningar, böjelsen att
misstro Embetsman och klandra dem, äfvensom att åstadkomma ett efteråt
gäckadt medlidande, är allmännare hos obildade, till sjelfsvåld lätt förledde,
raenniskor, än man vanligtvis tror. Måhända månget för tillfället
bakadt barkbröd verkligen sändes med lättingar, för att väcka deltagande
just från de enda trakter, der mindre nödbrödsämnen under tiden användes,
än någonsin i fordna dagar, innan rätta undsättningsmedlet, potatisen,
fanns.
Jag nämner icke dessa förhållanden i afsigt att derigenom rättfärdiga
mig, eller mina åtgärder under senaste missvexten; jag behöfver lyckligtvis
icke det förra, ty de senare hafva svarat till ändamålet, derom äro icke
tankarne delade inom orten åtminstone, och några andra vitsord torde
vara öfverflödiga. Månget opåkalladt Socknestäms-protocoll vittnar ock derom,
att man rättvisade mina åsigter såsom öfverensstämmande med mängdens
egna. Man kände, att jag icke' hade annat mål, äfvensom jag nu med
denna underdåniga framställning icke äger annan afsigt, än den, att visa,
det den principen i undsältnings-väg, hvilken jag följt, såsom egentligen
anbefalld, ehuru sällan rent tillämpad, är otvifvelaktigt den rätta, samt
att man bör, så vidt man kan, med conseqvens följa ett system, som man
anser rigtigt, anspråken och orediga begrepp till trots. Jag sökte uti min
förra underdåniga Fem-årsberättelse visa detta vid redogörelsen för undsättnings-åtgärderna
efter 1826 års missvext; och då nu tvenne missvexter
således öfvergålt Wermland, utan att Staten förlorat genom afskrifningar
något af de lemnade penninge-underslöden, ej heller med något sken af
sanning den aflägsnaste backstugusittare i Wermland bevisligen svultit
ihjäl, hvilket ofta händer uti det rika London, bland detta ställes concentrerade
population, och på continentens bördigaste trakter; torde den
slutsats kunna dragas, att principen, hvarefter här handlats, förtjenar en
Ländsk. 5-årsberättelse öfver Wermlands Län. 2
I
O 1
~ * fr “1U” - ■ J'* v »* v-vj ' “ ,
Alt Wermlänningarne icke allmänt klagat öfver Landshöfdingens radicala
grundsatser att låta dem betala hvad de fått, under det andra orter omkring
dem förunnas afskrifningar, torde också visa, alt man anser principen
som riklig och äfven med temporära uppoffringar önskar den mätte
göra sig väg* till allmän båtnad.
Mina åsigter i denna del, som jag underdånigst vågar här nedanföre
visa, äro äldre än den offentliga tillämpningen; och jag har i detta sorni
andra tall noga sökt göra mig reda för hvad jag velat och kunnat åstadkomma,
innan jag gått till verkställigheten. Undsättningsverket i allmänhet
väckte tidigt min uppmärksamhet i anseende lill dess skadliga inflytande
på denna ortens ekonomi och mången iakttagelse på stället, sammanbunden
med hvad man tänkt och skrifvit i andra länder öfver detta
ämne, stadgade slutligen min öfvertygelse så bestämdt i den delen, att jag
utan fruktan, sedan jag blef omgifven af underlydande Embet.smän, till
hvilka jag kunde äga förtroende, och som delade.mina åsigter, vågade följa
denna öfvertygelse, ehuru den visserligen icke då ännu var öfverensstämmande
med föreskrifterna och de rådande opinionerna. Naturligtvis gick jag
ganska varsamt lill viiga, och beredde mig endast en väg för öfvergången
till något bättre, än det jag trodde mig hafva funnit rubba de oftast nödställdas
hela välstånd och deras begrepp om sina förhållanden till Staten.
Att det fordrades ibland, utomordentliga naturhändelser, för att något nedstamma
våra tankar om vunnen visdom, samt upplysa oss om hvad vi
verkligen kunna åstadkomma med konstlade medel, trodde jag mig emedlertid
hafva funnit. Kunde massorna således förut öfvertygas om obilligheten
af sina fordringar på Statsmakternas hjelp, och alla, om institutionernas
oförmåga vid utomordentliga fall, vore, enligt min lanke, ett steg tagit
lill sansad besinning vid en inträffande olycka. Och som man, dylika
ovanliga händelser förutan, sällan tvingas samla de nyttiga lärdomar, tiden
med så frikostig hand annars alstrar, och alldeles icke hemlighetsfullt utvecklar
för dem som vilja följa den, förmodade jag att från banade medelvägen
vid ett sådant tillfälle en biväg möjligtvis skulle kunna begagnas,
som också ledde lill målet.
brån den satsen att af Riks-Styrelsen nu kan fordras allt hvad man
fordom begärt af Verlds-styrelsen, utgå de flesta förvillelserna i begreppen
och all oro sorn visar sig; ty man fordrar ju icke endast födan när man
ej kan förskaffa den sig sjelf, man fordrar ersättning för det man brutit
sin egen jord sorn skulle lenina denna föda, om allt gick väl och rätt till
samt ersättning för de barn man gifvit lifvet. Det finnes förmodligen ingen
Landshöfdinge som ej emottagit till och med skrifteliga supliker af sådan
art, uttryckande ganska bestämt hvad man menar, och som icke fått erfara
suplikanlens missnöje då anspråken icke kunnat bifallas. Vi hafva
sjelfve gjort oss sakre Lill dessa anspråks tillkomst genom våra mera välvilliga
än välbetänkta uppmuntringar, rubbande naturens jemna gång. Det
ljuder ännu ständigt för mitt minne, den cadancerade förebråelsen jag en
gång fick af en beskedlig Finngubbe vid ett munteligt afslag på en dylik
begäran: ”Uli dina företrädares- tid fingo vi både mycket och godt; men
du är så bårder, kära Landshöfdingen Gubben hade fordom röjt en trakt
af den bergås, hvaruppå dess hemmanslott var belägen, visserligen med en
berömlig flit, hvarföre han också hade blifvit belönt med tio Riksdaler,
och den öppna jorden var, som vanligt i dessa trakter, nästan så stor som
den hvaruppå de upptagne stenarne blifvit upplagde. Gubben hade emedlertid
länge lifnärt sig eller befunnit sig uti ett relatift välstånd med hustru
och många barn, för hvilka sednare han åtnjutit afkortning som minderårige
och uppfostringshjelp sedan. Men under aldie missväxtåren och
synnerligen 1812, hade han råkat uti en skuld lill Kronomagasinet ungefärligen
lill beloppet af allt hvad han egde, hemmansdelen och röjningarne
inberäknade. Jag träffade honom ganska lugnt metande småfisk, under
det jag hade erbjudit honom äfvensom alla hans grannar afbetala så småningom
sin skuld genom arbete på en väg som uppai betades icke långt
från dess hem. Jag sökte visa honom följderna af sin liknöjdhet, samt
att jag hvarken kunde eller ville förhjelpa honom till någon afkortning på
hans skuld, annorlunda än genom arbete på nämnde väg, livilken skulle
rödjas mera till gagn för honom, än för Staten som bekostade arbetet. Jag
fick då denna förebråelse, som träffade en likaså bestämd af grundsatts,
som lian var af lynne, hvarföre gubben också fick gifva med sig och arbetade
följande året rätt flitigt på ett vida aflägsnare vägstycke, än det
som jag först erbjudit honom. Han kom derigenom tämmeligen ifrån sin
skuld och synnerligen sedan han och alla hans landsmän fingo endast erlägga
half bevillning. Gubbens hembygd har nu Kyrkor, vägar och hjuldon,
som förr der icke funnos, och när både han och jag gått ur tiden, såskola
våra efterkommande hafva minde bekymmer, än vi hade under vårt
sträfvande i olika rigtningar medan vi lefde. Misskända båda kanske för
de olika begrepp vi gjorde oss om samhället hvaruti vi befunno oss; men
den dag skall komma, då vår tvist blir sliten inför sunda förnuftets och
erfarenhetens domstol.
Jag har uti det redan anförda oftast ledt mig från sak inpå min ringa
person, ett ej sällan ogilladt sätt att bevisa hvad man tror vara det
rätta och jag således har att urskulda. Men hela mitt sätt att studera eller
samla den erfarenhet jag önskat tillgodogöra, är ett idkeligt betraktande af
händelser och deras resultater, hvilka jag skulle högst ofullkomligt kunna
ordna, utan att historiskt återgå lill händelserne derifrån slutsallserne dra*
gas. Häraf följer väl, hvilket måste medgifvas, att den, som gjort dessa
slutsattser, måste personligen framträda lika som tiden och stället, der
händelserna sig tilldragit; men jag skulle tro, att härvid icke förloras i
tydlighet, om än något skulle förloras i slutsattsernes allmänlighet. Vistandet
uti en landsort föranleder för öfrigt icke någon särdeles utveckling
af förmågan att ordna som sig bör hvad man vet; ej heller tillförlitliga
kännedomen af de rådande, eller om jag må så säga, stämplade åsigterne.
Man nödgas der leta sig fram lill dem, som göra sig gällande på stället,
oftast i strid med de i hufvudstaden antagne. Uti mina föregående Fe mårs*
Berättelser har jag mera vidlyftigt än jag måhända bort, upptagit förhållandet
innom Länet i allmänhet och uti få hänseenden har det förändrat sig; i
anseende hvartill, förevarande berättelse icke kan komma att blifva så omständlig
som de föregående, enär jag bordt undvika att återupprepa hvari
de innehålla. Af Tabellerne vågar jag dessutom ej draga bestämda slutsatser,
ehuru jag anser de nu lemnade så tillförlitliga sorn de kunna vara.
Om Eder Kongl. Maj:t Nådigst täcktes erinra Sig alla de anspråk man gör
och gjordt på Länsstyrelsernas verksamhet, så torde äfven Nådigst öfverses
dermed, att icke alltid omsorgsfullt utarbetade Statsekonomiska afhandlingar
kunna presteras. Att anspråkslöst redogöra för verkliga förhållandet,
är egentligen vår sak. Huruvida våra framställningar bestå all pröfning,
är något som vi icke ens kunna hoppas; men vi tro dock att en fördomsfri
granskning af sak skola de alltid tåla, och angifne förhållanden, här i
orten åtminstone, icke jäfvas.
Länets allmänna beskaffenhet.
Den beskrifning härom, som min förra Femårs-Berättelse innefattar,
har jag icke något att tillägga.
Till förbättrande af Länets naturliga beskaffenhet äro under de sist
förflutna fern åren på enskildta jordbrukares bekostnad många kärr peli
mossar upptagne och odlade, äfvensom en mindre sjö inom öfra Ulleruds
socken, Abbortjern benämnd, blifvit alldeles aftappad, samt en redan för
längre lid tillbaka påtänkt sänkning af Sjöarne Norra och Södra Styen
verkställd.
För att åt den utefter gränsbandet emot Norrige boende Finn-allmoge,
som mäst var lidande genom i83o års missväxt, bereda arbetsförtjenst
i dess hembygd under 1831 års sommar, samt såmedelst lemna denna ali»
moge tillfälle att då förvärfva sig födan utan tiggeri och utvandringar,
täcktes Eders Kongl. Majit, uppå min derom gjorde underdåniga anhållan,
i Maji månad sistnämnde år, anslå till min disposition 5,ooo R:dr Banco af
Allmänna medel, för att, sorn jag i underdånighet föreslagit, användas dels
till mossars utdikande på Finnskogen, dels till öppnande af en communicationsväg
emellan de inom Elfvedahls Härads Finnb}7ggd inrättade 2:ne
nya Capelfförsamlingar och dels till Tjärubränningens befrämjande i dessa
trakter. Ehuru anstalter vidtogos, att på stället under arbetet tillhandahålla
arbetarne säd och sill efter de billigaste priser, hvarföre sådana nödvändighetsvaror
kunde der i orten anskaffas, och oagtadt Finnbyggdens
innevånare bordt kunna inse, att resultaterne af de ifrågavarande arbetsföretagen
skulle direct falla dem sjelfve till godo, begagnade de sig dock
vida mindre af det sålunda dem erbjudna arbetet, än man kunnat förvänta.
Innan årstiden medgaf, att omförmälte arbeten börjades, var redan
från annat håll för de Länets innebyggare som lidit af missväxten, den
allmänna välgörenheten anropad om bistånd, och sedan Finnallmogen erfaiit
att sådant icke skedt förgäfves, fann mången sig bättre vid att utvandra
och klaga sin nöd, samt af medlidandet taga rundeligen hvad de
Lehöfde, än att hemma arbeta sig till ett knappt bröd; och att menniskor
som snart sagt lefva för dagen, skulle afse fördelen sorn åtminstone mossdikningsarbetet
i en framlid kunde för dem sjelfve medföra, var icke att
begära. Således, oagtadt de mäns kloka och nitiska bemödanden för ändamålet,
åt hvilka jag uppdragit att ordna och leda ifrågavarande arbeten,
fortgick det icke mycket under 1831 års sommar, hvarken med vägarbetet
eller mossdikningarne; men dessa arbeten fortsattes under påföljande åren
i832 och 1833, så att vägen emellan Norra och Södra Finnskoga-Capellerne
till en längd af nära 3 mil nu mera är fullbordad, äfvensom några
och femtio odlingsbara mossar, hvaraf en del långt tillförene varit genom
Länets llushållnings-Sällskaps föranstaltande nndersökte blifvit med diken
försedde. Om äfven ägarne af dessa mossar icke på lång tid förmå att
odla dem, skall likväl vattnets afledande frun de sidländta trakterne, verka
förmånligt på skördarne å närbelägne åkrar, och med tiden blifver
mossjjovden väl ock nyttig,
Tjärubränningen har deremot icke haft någon framgång, hvartill möjligen
någon ofullkomlighet i tillverkningssättet torde vara egentliga orsaken.
På Grums och Näs Häraders gemensamma bekostnad har omläggning
af ett vägstycke skedt å allmänna Landsvägen emellan Carlstad och linål»
hvarigenom en högst besvärlig hacke, Slottsbrobacken kallad, undvikits; och
ehuru vägstycket var beläget helt och hållit inom Grums Härad, som byggnadsskyldigheten
alltså ålåg, hafva dock Näs Häradsboer för att befrämja
ett gagneligt och för det ena Häradet allt för mycket betungande företag,
frivilligt åtagit sig att utgöra halfva kostnaden lill omläggningen. Den
Större vägomläggnin£ inom Nordmarks och Gillbergs Härader, sorn, omnämnd
i min förra. Femårsberättelse, såsom påbörjad, är sedermera fullbordad,
till synnerlig nytta för orten, emedan en mängd svåra bäckar derigenom
kunnat förbigås. Härmed har dock icke omtanken för förbättringar
i denna del inom orten stannat, utan äro flere nya väganläggningar
till lättnad för communicationerne emellan Nordmarks och Jösse
Härader samt med Dahlsland och Norrige* föreslagne, ehuru frågorne derom
ännu bero på undersökning och pröfning.
Innevånare.
Folkmängden i hela Länet, Städerne inberäknade, utgör, enligt Skattskrifningslärrgderne:
-
För år
1828.
Skaltskrefne
män . .
4o,538.
Dito
qvinnor .
42,106.
Befriade
män
35,223.
ii !r .
Dito
qvinnor .
35,796.
För år
1829.
Skattskrefne
män .
4t,o4o.
Dito
qvinnor .
42,668.
Befriade
män
35,422.
Dito
qvinnor .
35,631.
För år
i83o.
Skattskrifne män . ,
41,572.
Dito
qvinnor .
43,23i.
153,673.
154,761.
För år i83i.
För år i832.
Befriade
män . .
36,446.
Dito
qvinnor .
36,421.
Skattskrifne
män ..
41,822'.
Dito
qvinnor .
43,420.
Befriade
män . .
36,744-
Dito
qvinnor .
36,4 20.
Skattskrifne
män . .
42,784.
Dito
qvinnor .
44-i4°-
Befriade
män .
36,899.
Dito
qvinnor .
37,255.
Medium häraf:
157,670.
: I
i58,4o6.
161,078.
Skattskrefne män . . 4i>55i.
Dito qvinnor . 43,113.
Befriade män . . 36, i4p
Dito
qvinnor . 36,3o5.
S:a 157,118.
Då sednaste Femårs-Berällelsen afgafs, hade medium af folkmänden
för då förflutna tiden utgjord t i45,3o8. Nu finnes folkmängden vara
11,810 personer större. Märkligt är, alt folkökningen varit störst i
Nori sysslets Fögderi, som innesluter en betydlig del af Wermlands
Finnbyggd.
En folkökning visar sig således här åter, oaktadt ett missväxtår under
den ifrågavarande tiden inträffat och hälsotillståndet i orten icke
alltid varit det bästa. Denna tillökning är dock vida större än den här
synes, emedan Tabellverket, hvarmed Landshöfdingen icke har att göra,
upptager och redovisar andra summor, mera tillförlitlige än dem, som
vid Skattskrifningarne förekomma.
Under denna rubrik har jag uti sednare Femårs-Berättelsen sagt allt
hvad jag egentligen trodde mig höra säga, rörande frågan om en anad
eller verklig öfverbefolkning. Mycket har sedan blifvit skrifvit öfver
detta ämne och jag har erfarit ömsom gillande, ömsom klander för det
jag från folkökningen i Wermland, ledt mig till en förmodad öfverbe
-
— 16 —
Tolkning, samt genom anförde exempel från andra länder, sökt minska
allmänna tillfredsställelsen öfver en hos oss tilltagande folkmängd. Hvad
jag i berörde afseende yttrat, tror jag mig kunna försvara, såsom grundadt
på en ganska noga kännedom, åtminstone af förhållandet i Wermland.
Huruvida de gjorde slutsattserne hafva någon öfverensstämmelse
med förhållandet uti andra orter, är en sak, som jag icke ens vid detta
tillfälle vågar påstå; mig synes dock af vissa händelser, såsom vi vore
närmare de fall jag hade förutsatt, hvarifrån vi skulle kunna draga slutsattser,
om icke för det hela, åtminstone för åtskilliga betydliga delar af
kära Fäderneslandet, ty menniskoskaror, som sakna äfven under bördiga
år, fulla behofvet af födomedel, utgå icke nu endast från de vanlottade
skogstrakterne, utan svälta, omgifna af de herrligaste sädesfällt. Detta
är också fallet uti de länder hvarifrån man mäst klagar öfven en öfver»
befolkning, ehuru man icke der instänger menniskorna inom vissa bestämda
jordgränsor eller Tabell-columner. Betraktas emedlertid förhållandet
rent och fördomsfritt, gifves egentligen ingen anledning befara
det vi såsom Stat hastigt skulle kunna hotas af en verklig öfverbefolkliing,
ehuru i vissa delar af Riket ovedersägligen finnes ganska bestämda
spår dertill, såsom en följd af locala omständigheter och äldre författningars
inflytande. Uti -ett fritt Iand, der hvarje menniska har rättigheten
att försörja sig oell således utrymme för verksamheten icke saknas,
ej heller band blifvit lagde på industrien, eller framtvingade förhållanden
uppstått som fordra skydd; är en öfverbefolkning till och med
under hög men jemn fördelad beskattning och efter hand minskadt utrymme
tili jordägor en chimére. Enligt Roms första agrariska lag, fick
ju hvarje medborgare nöja sig med två Jugera, ungefärligen ett Svenskt
Tunneland. Enligt den andra, tillkommen i Republikens början, och
efterlefvad ganska länge,äfven hvad angick de eröfrade länderne, samt
åberopad uti alla de sednare tvisterne inom samhället, kunde en Romersk
Borgare icke äga mer än Sju Jugera, ungefärligen 3|:dels Tunnland;
men sedan den samvetsgranna omsorg för gemensamma Välståndet
der upphört, som föranledde, att en af Staten erbjuden belöning af
5o Jugera ädelt afslogs, såsom utgörande större lott än man lagligen kunde
besitta, så blef efter hand stora rikedomar, i bredd med armod orsaken
till inre skakningar och mångfalldiga bekymmer uti detta samhälle
som flera andra.
Det blir alltid en dårskap, att i våra dagar tro sig kunna regenerera
-
J7
fera samhällena genom en ny fördelning af gemensamma egendomen, ehuru
salsen nyligen icke saknat förespråkare, äfvensom den, alt genom
gemensamt arbete för gemensam räkning och alla arfsanspråks upphäfvande;
samhällena skulle kunna vinna en annan sällhet än den, som
fordom vanns och nu äfven njutits i Paraguaij. Det kan dock icke nekas,
att ju majorater, obilliga arfslagar, samt arbetskrafternas reglementering,
och industriens fortsältningsmässiga rigtning till vissa afsedda
föremål, kan åstadkomma oförtjenla lidanden bland mängden, till förmon
för några få, och såmedelst uppväcka missnöjen och allmän obelåtenhet,
som icke dämpas i längden genom palliativer; men vanskeligt
om icke vanvettigt blir det alltid, alt vilja skyndsamt eller på en gång
upphäfva allt beståndande, och ej låta tiden i bredd med verksamma
lagar, rigtade till ett bättre, verka hvad den kan och otvifvelaktigt gör,
så vida denna mägliga kraft med uppmärksamhet följes, äfvensom händelserne
den föranleder. Icke var det endast skatternes belopp eller deras
ojemna fördelning, som vållade Franska revolutionen, men det, alt
jord icke kunde klyfvas mellan arftagare och besittas med äganderätt eller
förvärfvas af alla som derå trodde sig kunna finna födan, jemte allmänt
förtryck i näringsomsorgerne bidrog i synnerhet till denna vår
tids mägtigaste catastroph. Sedermera timade händelser visar detta bestämdt,
och att följderne i dessa delar af revolutionen, oagtadt reactioner
uti olika rigtningar just consoliderat densamma, samt skyddat vår tids
Frankrike från fattig-taxor, i bredd med tilltagande industri-anläggningar,
hvilka, jemte arfslagar åsyftade jordens bibehållande i få händer, skall
förr eller sednare göra Englands olycka. Utalitarierne må der, med
mera sans än S:t Simonister annorstädes, söka genom allmännare upplysning
och på reformernes väg successive leda samhället till ett sundare
tillstånd, än det radicalismcns fruktade läror antyder; faran ökas dock,
omsorgerna till trots, genom tillväxten af de sednare principernas bekännare,
bland en befolkning, som icke äger något annat att disponent
än sysslolösa armar.
Det vill visserligen synas som, då frågan endast är om födan eller
lifsuppehället, alla hade lika rätt uti begagnandet af den gemensamma
jorden, hvilken en folkstam kallar sitt Fädernesland. Satsen får dock
icke drifvas för långt, och blir det icke heller någonsin utom vid stora
statshvälfningar. Man medger vanligtvis villigt, att hvar och en får behålla
sitt ärfda eller förvärfda under lifstiden, och nöjer sig merendels
Landsh. 5-årsberättelse öfver Wermlands Län. 3
nied sin lott af den gemensamma tillhörigheten, blott man sjelf får ärfva
oell förvärfva lika, samt icke inskränkes i sätten för sine bemödanden att
lifnära sig och samla ett öfverskott, genom ensidiga eller obilliga lagar.
Uti denna del af samhällsförhållandets bedömande, äro menniskorne i allmänhet
särdeles klarseende, och det är nästan omöjligt att genom författningar
och föreskiifter, leda deras uppmärksamhet åt andra, såsom gemensamma
fördelar ansedda föremål, då dessa stå i strid med deras begrepp
om gemensamma rättigheter. Enskild ta interessen och förvillande opinioner,
kunna visserligen häruti föranleda undantag för någon korrt period
eller hos någon viss klass; men genom dem alstras under tiden andra åsigter,
nästan lika farliga sorn de radicala principerne, nemligen att Staten
eller det allmänna, har förbindelsen skydda och till och med föda
alla som genom Statsmagternes åtgärder blifvit vanlottade. Man kan såsom
fördomsfri, icke alldeles frånkänna dessa fordringar en viss billighet;
ty der majorater blifvit stiftade eller kunna stiftas, ej barnen af samma
föräldrar ärfva lika, och jorden icke får klyfvas mellan arftagarne eller besittas
med äganderätt utan vilkor; der kastas egentligen tillbaka på samhället
att försörja uti ena fallet de vikares vanlottade barn, såsom tjenstsökande
embetsman och uti det andra, den mindre bemedlades, genom
Socknens fattigvård, hvilka förhållanden ytterligare försvåras om allmänna
verksamheten inskränkes genom privilegier och skråförfattningar.
Här tror jag mig vara orsakerna till en öfverbefolkning uti mer än
en klass på spåren, och då Frankrike med trettio millioner menniskor, icke
egentligen visar en öfverbefolkning, undantagande uti Lyon och några andra
trakter, hvarest konstlade populationer tillkommit, beroende af conjunctur-förhållanden,
samt också till någon del uti allmänna Statsmanna- och
Författare-klasserne, näringar hvilka under vacklande conjuncturer dock någon
gång med framgång bedrifvits; så tror jag mig finna, alt Sverige för
det närvarande såsom Stat betraktad, blott relalift kan anses hotad af en
öfverbefolkning.
I sammanhang härmed anser jag mig böra anföra följande:
Om hemman sklyjn ingen och den deraf uppkommande folkökning.
En tilltagande folkmängd förmåddes tidigt att uppsöka och begagna
de i skogarne befintlige odlingslägenheter. Landets indelning i hemman
tillkom sednare, men innan man hunnit särdeles långt med odlingarne, i
synnerhet uti de från första bosättningnrne aflagsne skogar, der ett och
annat begngnadt svedjefall, gaf anledning till hemmnnsgränsornés bestämmande.
Deraf följde alt Wermlands hemman hlefvo i allmänhet stora och
ytterst olika till vidd och förmoner. Boskapsskötseln, Skogsbete och svedning
utgjorde ännu länge Wermlänningarnes hushållning. Åsigten alt landet
behofde försvarare nära Norrska gränsbandet, föranledde medgifvande
att nästan till oändlighet klyfva de sålunda på höft tillkomne hemmanen.
Skatteberäkningen i styfver, hvaraf 960 gå på ett helt hemman, företedde
en enhet så liten, och så lätt vid arfsskiften och köp använd lill beräkningsgrund,
att man kom gränsen för besuttenheten hastigt ganska nära.
Ökad folkmängd, mångfalldiga i de vidsträckta hem- och utskogarne, ännu
obegagnade odlingslägcnheter, föranledde att man oftast öfverskred denna
gräns, Enda correctivet mot missbruken var den medgifna, i enskilla fall
begagnade rättigheten att till-lösa sig obesutten mans egendomslolt, ehuru
den bestod af en eller flera styfvers skatt, men icke hunnen lill den odling
att tre kor, en dragare och 6 får derå kunde födas. Men possessioner
af mångfalldiga besuttenheter hafva också bildat sig. Den först odlade
merämlels bördigaste jorden, har redan öfvergått till denna sort fördelning,
’der också styfvers-beräkningen försvunnit, och oupphörliga klyfningar,
äfvensom sammansättningar af förut klufna delar, verkställes ännu
årligen i rigtningen mot Norden och de qvarvarande skogarne, allt efter
hvar och ens förmåga eller oförmåga att förkofra sitt välstånd. Kongl.
Förordningen af den 19 December 1827, har haft ganska ringa inflytande
härpå. När man tränges på den redan odlade jorden, som hemmanet äger,
så flytta några ut på hittills obegagnade aflägsna ägor, mot bibehållande
af skatterätt i gården. De blifva oftast besultne efter någon tid, om
lägenheten varit god, ehuru deras skatterätt ej uppgår lill några styfver,
under det lika många styfver uti hemmanets första odlingsmark, icke gifva
besutenhet. Andra flytta till skogarne under förbindelsen af årliga
dagsverken till viss lottägare i gården, som anser sig äga trakten, eftersom
han längst begagnat någon del deraf lill bete. Flera uppföra i skogarne
kojor alt begagna på lifstid, enligt muntliga aftal med jordägarne, eller också
uti Domböckerne inprolocollerade öfverenskommelse!’.
I bredd med denna på ganska naturliga vägar tillkomna landets odling
och befolkning, hafva uppväxt vid vattendragen en mängd industriverk,
grundade på orten tillhörande naturprodueter. Dessa uttränga visserligen
till någon del, genom köp och förpantningar, de närmast boende
efterkommande af första odlarne; men de behöfva mångå menniskors biträden:
Jernbruken till kolning och körslor, Sågarne till timmerhuggning
oell flottning, hvarföre dessa industriverk ej undantvingat menniskorne till
aflägsnare trakter, ehuru de visserligen söka hålla dem i ett ständigt beroende
för att kunna begagna deras biträde. De egentliga skogsägarne,
hvilka länge utan uppmärksamhet lämnade på sina skogar plats åt den tilltagande
befolkningen, hafva deremot, sedan skogarne erhållit ett ökadt
Värde, mindre för de å dem befintlige odlings-lägenheterne, än för timmeroch
kol-täckten, sökt inskränka bosättningarnes gång, och fatligförsörjningssamt
skiftes-föi fattningarne hafva härvid gifvit dem välkomne anledningar.
De mäst represiva öfverenskommelser i den delen, hafva inom Socknarne
tid efter annan blifvit vidtagne, och ehuru oändligt mycket mera
mark ännu linnes, hvaruppå en mångdubbel folkmängd skulle kunna bo
och lifnära sig; har emedlertid en folkklass tillkommit som hvarken får
jard eller hemvist under något vilkor, förr än å Kyrkogården, der all dess
nöd och lidelser ändtiigen sluta. Den precaira existence som denna folkklass
på skogarne hafva, antingen såsom torpare, backstugusittare, undantags-ägare
eller obesultne skatterätts-ägare, rubbas oupphörligen genom
skiftesförfattningarnes tillämpning och det fordras blott delning af hemmanets
ägorymd, för att utdrifva en mängd sådane hushåll, som endast fattigförsörjningsbidragen
och träffade öfverenskommelser i afseende å fattigvård,
hålla qvar der de tillkommit och någon tid vegeterat.
Uti detta sakernas skick, utveckladt från äldre tiders åsigter och den,
nästan till naturordning öfvergående samhällenas utvecklingsprocess, är hvarje
genom författningar stadgad represive åtgärd, en våldsamhet som icke ens kan
urskuldas genom kända behofvet af något bättre så vida ej detta bättre på samma
gång kan subslilueras. Det är härvid som vid många andra tillfällen, ett
»rf af olägenheter, som vi emottagit från förfädren, och som vi med redigare
begrepp i samhällsangelägenhelerne, tyvärr icke, enligt våra såkallade
högre åsigter, kunna andra, utan ingripande åtgärder, som tiden måhända
göra öfverflödiga. Vi hafva icke emottagit, som Nord-Americanarne, i
sednare tider våra skogar och den yta de bekläda, under lika omständigheter
och institutioner, med fria händer att handla. Våra förfäder trodde
sig ofta göra det rätta, men det jäfvas nu af oss, likasom mycket hvad vi
företaga troligen skall jäfvas af våra efterkommande. Naturen, som känner
inga considerationer och hvarken med vekhet eller med Tackling utförer
sina verk, anvisar oss härvid som alltid rätta vägen att följa. Att låta
samhället, så väl under dess stigande som fallande välstånd, under dess
Ständigt vågformiga beskaffenhet; sjelf taga sin yta, är visserligen det rätta
i alla fall. Denna yta kommer måhända aldrig någorstädes att finnas jemn,
på klotet som vi bebo, men så länge clemia gemensamma boningsplats
Ännu läcker till för oss alla, må det vara hvar och ens enskildta sak att
söka göra den så förmånlig för sig, som tid och omständigheter medgifva.
På Verldsstyrelsen beror det föröfrigt i hvad mån det lyckas eller icke.
Det är således icke hemmansklyfningen sorn verkat den oreda som jag
omnämt och hvaraf man nu anser sig besvärad; det är landets fördelning i
hemman, samt författningar som inskränka äganderätten af jord, jemte dem
hvilka inskränka rättigheten att sig försörja, som åstadkommit det öfverklagade
tillståndet. Sednare skiftesstadgan är i detta afseende dock den
liberalaste af alla, och vöre grunden för all delning ej hemman utan blotta
besuttenheter såsom hemmanen först voro; så gick Svenska jorden på
tid lill lika cultur och ägdes med lika säkerhet, som jord i andra länder,
der folkmängd och jordens klyfning och förbättring, länge redan hållit steg
med hvarandra. Alla inskränkningar i menniskornas verkligen medfödda
fri- och rättigheter, att sig föda och sig välstånd om möjligt bereda, okar
den redan talrika menniskoklass, sora redan saknar ett hem och snart derefter
anser sig icke heller äga något fädernesland. Att drifva dessa menniskor
författningsmässigt till andra näringar än jordbruket, har icke lyckats, äfven
der öfverflöd af capitaler kunna framkalla nya industriföretag i mängd.
Yår jord kan deremot föda sine odlare äfven i denna bergiga province,
så vida odlarnes håg bibehålles, och deras industri ej inskränkes, utan får
taga den rigtning naturen och localförhållanden föranleda. Vid fråga om
sådane inskränkningar, gäller det väl eller ve för en folkklass, sora redan
är talrikare än de klasser, hvars fördelar man sökt bereda. Att låta dem
som i dessa afseenden äga olika interessen tvista sinsemellan enskildt när
de finna sig dertill befogade, är visserligen det säkraste, blott man beredt
dem utvägar att på laglig väg slita tvisterne. Gud förbjude att de skulle
Slå i massor mot hvarandra, ordningen komme då till dera som liittintills
stått tillbaka, att göra sina anspråk gällande mot dem, hvars rättigheter
icke saknat förespråkare på de förras bekostnad.
Omständigheten, att från ålder större delen af skatterne drabbat jordbruket,
kan äfven tillskrifvas hemmansindelningen. Det var så lätt då
gärdens belopp kändes, att fördela den mellan det gifna hemmantalet inom
den krets man hade rättighet beskatta: en genväg som begagnats till vår
tid, ehuru man erkänt hemmanens olikhet och många hemmansbrukares
oförmåga att utgöra de sålunda högst ojemt fördelade bördorna. Yi hafva
ju exempel, att en Qvarn-Commission, det är sannt för lång tid tillbaka,
företog sig att utan undantag i Jordeböckerne sätta en qvarn på
hvarje heraman och således äfven på hemman som icke hade lägenhet
till qvarnanläggning. Deraf följde, att man med rättighet till qvarn
byggde den i ett annat oftast aflägset hemmans obegagnade vattenfall
och att när vattenfallen sedermera fingo värde och tulimjölqvarnar ifrågasattes
vid samma fall, de på förra sättet tillkomne qvarnar, skulle rifvås.
Urminneshäfden frälste dem dock som oftast, och tullqvarnsägaren,
sorn också behöfde äga hemmansdel vid fallet för att der kunna bygga,
måtte medgifva tullfria förmslningen af hela det afträdande hemmanets för
framliden obestämda mäld. Detta anföres blott för att visa det äfven
forntidens misstag i ekonomisk väg kunna bringas till goda resultater
om olika interesserade _’å cornponera sig. Många dylika öf verenskommelser
hafva i sednare tider träffats inom Wermland och mången odlingsbar
mark har kommit tiii begagnande genom qvarnars flyttning eller
borttagande i följd af öfverenskommelser, ehuru qvarnräntan står qvar i
Jordebokeu, Utom jordens indelning i hemman, har äfven det sätt hvarpå
man sommarföder sina kreatur ett större inflytande på möjligheten
för arbetsklassen på landet att finna utväg till bergning än man måhända
i allmänhet förmoaar. När man en gång genom öppna jordens bättre
brukning, med växlande grödor af säd, rotfrukter och foderväxter,
finnér sig kunna stallfordra kreaturen; skall äfven den sämre jorden gifva
en tillräcklig äring åt småbrukarne, och mångdubbel befolkning derå
finna sin utkomst; och denna tiden kommer kanske förr uti det i mångfalldiga
smålotter klufna Wermland, än i någon annan del af Riket.
Användandet af rena gräsfrön och potatis till utsäde har kanske gjort mer i
Wermland för arbetsklassens bästa än ortens grufvor och jernverk. Kunde
man endast frigöra sig från betet, skulle häfden af åkrarne snart visa
att cliraatet icke lägger hinder i vägen för åkerbruket i allmänhet och
odling ske af mångfalldiga trakter, hvaröfver kreaturen nu vandra svältande.
Detta dock på tid, ty ingenting i den delen låter göra sig hastigt.
Lika så god jord som finnes i Belgien och flera delar afEngland
äga vi, och climatet i Norra Skottland är icke bättre an vårt. Dervarande
åkerbruk, ehuru inom en ganska kort tid eller icke fullt ett halft
århundrade förändradt till dess verkliga fullkomlighet, och till ett skick
som hos oss svårligen kan omtalas, utan att man blifver ansedd som
sagoberättare; inträdde icke till följe af minskadt utrymme för arbelsldasserne,
utan genom en tilltagande boskapsskötsel, oberoende af naturliga
beten. Hela uppmärksamheten rigtad till ängsodiingar och förbättrade
kreaturs-racers afkastning, verkade hastigt den under vexelbruk
begagnade jordens förbättring, under det man köpte Säd och sålde La>
dugåi ds-producter, intilldess åkerjorden gäf den högsta möjliga afkastning.
Stor-Brittaniens jord föder dock icke ännu och skall kanske aldrig
föda alla dess innevånare ej för det att den icke skulle kunna det, utan
emedan Stor-Brittaniens jord äges af ett ganska ringa antal personer i
jemförelse med landets folkmängd. Denna massa af menniskor, som
hvarken kunna ärfva eller förvärfva egen jord, tilltagande i antal, der,
som öfver allt, skulle naturligtvis drifvas till andra näringar än jordbruket
för att finna sin utkomst, lill dess äfven vid dem, utkomsten blef
precair, då denna massa under växande nöd och otaliga bekymmer drefs
att i skaror söka ett fädernesland i aflägsna verldsdelar, ehuru åkerbruket
i hemlandet genom stora capitalers användande blifvit fullkomnadt.
Om jorden kunnat skiftas och ägas i små lotter sorn uti Belgien och det
nya Frankrike, skulle icke dessa exporter af menniskor kommit ifråga
ännu på många århundraden. Hos oss, der Y9-:delar af folkmängden lärer
vara sysselsatt med åkerbruk och obegagnad jord till vida större
rymd än den begagnade ännu finnes, kunna sädsne utvandringar icke
komma i fråga, så vida den obegagnade jorden får begagnas.
Yi äga visserligen icke uti Sverige dessa stora possessioner i privatas
händer, som verka så stora ojemnheter i enskildta förmögenheten,
och hvilka i nästan alla andra länder sig förete. Vi äga icke eller dessa
Majorats-lagar, som utestänga en del af folkmängden från den jord, hvaruppå
den blifvit född, ty jord af hvad beskaffenhet som hälst kan här ägas och
besittas af hvar och eri. Men vi äga en jordens fördelning uti hemman, och vi
hafva äfven länge haft lagar, som försvårat hemmansklyfningen och beredt
osäkerhet i besittningen af jord för innehafvare af mindre lotter. Detta
har hos oss till någon del verkat enahanda sorn majoraterne annorstädes
och skall ännu mera bringa arbetsklassen i uselhet och jordbruket
i förfall, om dessa lagar återupplifvas och skärpas, i afsigt alt motverka
folkökningen. De som nu possedera hemman eller större hemmansdelar
lämna villigt hjelpsamma händer till dylika repressiva åtgärder,
ehuru de icke stå tillsammans, hvarken med deras egna eller allmänhetens
fördelar. Argumenter i den delen saknas icke och jordbrukets
höga beskattning samt vidlådande ruångfalidiga onera, anföras med
en växande oredagjord ifver.
Att emedlertid icke jordens beskattning och bördor äro så utomordentligen
tryckande, der jordens fortfarande fördelning medgifvits, skulle
•jag tro Dalkai larnes ordentlighet uti skattebidragens aflemnande, bevisar.
Alen för alt draga exemplet mig närmare. På ett mellan en mängd åboer
i ‘Wermland klufvit hemman, äro verkligen icke jordskatterne eller som
de kallas här ibland hopskalterne, för hvar och en åbo svåra att utgöra,
ehuru de sammanlagde kunna vara ändå betydliga nog, ty niånga deltaga
uti deras utgörande, och om de 960 styfver, hvaraf de fordomdags
bestodo, äfven nu vore förvandlade uti lika så många silfvei skillingar,
det de på långt när icke äro, så blef denna skatt, utgjord af 20 eller 3o
hemmansägare, icke betydlig, såvida så dyrbara skillingar funnos. Hvad
som dock egentligen är besvärligt och tryckande för delägarne uti ett
Hufvet hemman är personliga tjenstbarheterne. Hvarje åbo som har del
i hemmanet skall hålla häst för att dermed utgöra Gästgifveri-och Kronoskjutsningar,
köra grus till väglotterne och sten till broar. Härigenom
får hans hushållning en annan beskaffenhet, och för att med delta kreatur
bereda sig någon inkomst forslar han dessemellan varor långt från
sin vanvårdade åker, ty på den kan hästen blott några gånger om året
användas. Den fåtaliga Svenska Nationens stora antal hästar och betesjkreatur,
upptaget uti Utländska Statistiska Tabeller, förmodligen från våra,
och jemfördt med förhållandet på andra ställen mellan folkmängd
och krealurs-antal, har föranledt till betraktelser öfver vårt lyckliga ekonomiska
tillstånd, men hvilket ty värr jäfvas på stället, just till följe
af beräkningsgrunden. Vanligtvis är här åtminstone anmärkt och jag
befarar det annorstädes kan anmärkas, att då ett stort antal kreatur
hämtar sin föda från ett vidsträckt bete och inom hus svältes under vinlermånaderne,
äfvensom när husbonden skjutsar oupphörligen, vanvårdas
jorden och aftager dess kraft att frambringa grödor tillika med ägarens
välstånd eller förmåga att värja sig från fattigdom och nöd.
Att det är den större jordägaren som egenteligen känner jordskatternas
tyngd, och att man icke älskar värderingen af hvad man äger; visa
tvenne andra å jordbruket lagde beskattningar. Soldal-Roteringen anses
i allmänhet som en särdeles, jordbruket tryckande börda, och är det visserligen
i många fall samt borde vara det i synnerhet i Wermland, der
merendels hvarje helt hemman utgör en soldat; men på de klufne hemmanen
finnes alltid jord till torplägenhet, limmer till stugans uppbyggande
samt vedbrand och gärdselfång efter behofvet och slutligen raska
drängar till recruter. Tilldelningen och penninge-utgifterne fördelas på
så niånga att utgöra, det svårigheterne mera bestå i uträkningarne af hvad
hvarje delägare i Roten skall tillsläppa, än uppbärandet deraf. Rättigheten
att prestera vissa hemmagjorda beklädnadspersedlar, kan ock derföre
vid få tillfällen begagnas; men annat förhållande är det visserligen om
man äger flera Soldater att anskaffa och underhålla. De
De klufna hemmanen äro merändels vidsträckta och smådelarne uti
dem säljas vanligtvis ganska högt. Understundom foijer häraf, att hemmanets
taxeringsvärde äfven blir högt, ehuru man visserligen icke skulle
få köpa hela hemmanet för det sålunda asalia värdet. Icke dessmindre
finnes kanske ingen del af hela beskattningen, hvaröfver man så beklagar
sig som denna: icke derföre just att denna beskattning är hög,
utan för det den är ny och visar en afsigt å Statens sida alt beräkna
räntor på synbar förmögenhet. Äfven här gör på det klufna hemmanet,
ehuru högt kanske värderadt, permille-afgiften Två Riksdaler för tusendel
på hemmanets många delar ganska ringa. Men man kan likväl oftast
göra flera resor och memorialisera år efter år för alt få en afprutning
på detta värde hvarvid man vinner några skiliingars, sällan Riksdalrars
minskning i Debetsedelens belopp, och det gränsar nästan lill
löjlighet, om något af beskattnings-arbetet möjligtvis kunde väcka löje
att se med hvilken ifver man arbetar och huru nöjd man befinner sig
då det lyckas alt få denna Bevillning minskad, om ock denna minskning
icke uppgår till beloppet af lösen för de erforderlige handlingarne.
För stora Herregårdar med underliggande flera hemman kan visserligen
denna afgift anses betydlig i förening med många andra; men dessa
gods äro oftast de, som just till följe af sin natur slippa de flesta afgifterna
och de mest tryckande prestationerne. Ett medgifvande att
hemmanslaxeringen icke är så ojemn, innefattar emedlertid den omständigheten,
alt merendels då man skall fördela några nya besvär och författningarne
ej lägga hinder derföre, komma dessa onera icke att utgå
efter hemmantalet utan efter taxerade hemmansvärdet. Jordens beskaffenhet
och andra förmoner äfvensom herregårdarne ingå då i beräkningen.
Yore jordegendomsenheten mindre än hemman, till exempel besutenhet,
hvilande på vexelbruk och ett visst antal kreaturs stallfodring
eller födande sommartiden genom betning inom hägnad, och om sådane
jordlotter kunde utan många omständigheter förvärfvas och besittas, skulle
visserligen icke på många århundraden Öfverbefolkning visa sig i
Sverige och mången nu existorande nöd och obelåtenhet försvinna.
Näringar:
Jordbruket: Hvad min första år 1823 afgifne Femårsberättelse in
Landsh.
5-årsberättelse öfver TVermlands Län. 4
nehåller om jordens brukningssätt i Wermland får jag underdånigst åberopa,
emedan några väsendtliga förändringar deri, sedan den tiden icke
tillkommit. En tilltagande sädesproduction visar dock att åkerbruket
under de sednare åren oafbrulit vunnit förkofran, härledande sig egentligen
från ett bland allmogen efter hand spridt bättre begrepp om jordens
tillbörliga skötsel. En betydlig framtida förbättring i åkerbruket
torde dock kunna förutses, såsom följd af de råd och den undervisning
sorn Directeur Stephens och hans Eleve, Jonsson, iemnat, i afseende å
trädesjordens dikning. Efter deras .anvisning äro jemväl försök gjorda
med radsådda jordfrukter och bönor till foder samt med en annan utländsk
perenne foderväxt, och ehuru det ännu är för tidigt att yttra sig
öfver resultaterne häraf, gifver dock den framgång hvarmed odling af
rena gräsfrön i Wermland bedrifves, anledning hoppas att nämnde försök
till införande af ädlare foderväxter skola med allvar omfattas och
ett derefter lärnpadt brukningsätt blifva allmännare.
Boskapsskötseln: har under de sednare fem åren icke blifvit förbättrad,
* dock äro Schäferi-anläggningar af finare fårslag påbörjade, hvaraf
man hoppas bättre resultäler än af Hushållnings-Sällskapets tillförene
gjorda försök att förbättra får-racen inom Wermland, ty i stället för
skogsbete begagnas nu bete inom hägnad för fåren, hvarigenom ali blandning
af olika siag kan förekommas.
iSkolarne: Hushåilningssättet dermed har i de sednare åren icke
undergått någon anmärkningsvärd förändring. Träd varuhandeln, som utgör
en af provincens betydligaste näringar, är dock numera grundad
icke allenast på Länets skogstillgångar, hvilka i närheten af de större
vattendragen äro mycket medlagne, utan ock på timmer från närbelägne
Norrska skogar, hvilket flottas och transporteras till Sågverk i Wermland
samt der försågas till plankor, som sedermera i Götheborg försäljas
till export.
Bergsrörelsen. Grufvubrytningen: Någre af de betydligare Gruf
vorna
hafva under det sednast förflutne qvinqvennium icke blifvit ödelagde;
någre äldre skärpningar äro från ödesmål åter upptagne och hafva
lemnat icke obetydliga qvantiteter malm, men blott en ny malmanledning,
som gifvit en större mängd bruten malm, har under denna tid
blifvit med arbete belagd. Malmuppfordringen har under de sednaste
åren varit som följer:
Bruten malm. Sofrad och Vaskad malm.
År 1828 . . 44>643 Tunnor. 16,641 Tunnor.
— 27 —
Brulen maira. Sofrad och Vastad malm
År 1829 . . 36,852 Tunnor. 13,226 Tunnor.
År iS3o . . 36,687 d'to 17,753 dito
År 1831 . . 46,926 dito 2i,56o dito
År i832 . . 54,64i dito 20,598 dito
S:a 219,749 Tunnor. 89,778 Tunnor,
eller i årligt medeltal 4^,949 dito 17,985 dilo
(Obs. Hvarje Tunna beräknad till 2 Skepp:d eller 52 Lisptd/)
I anseende till föregående årens malmproduction, förhåller sig de
närande årens sålunda, att
medeltalet af endast bruten malm utgjorde åren
1761. 1770. årligen 5o,2o5 Tunnor.
1808. 1817. dito 44,oo3 dito.
Man finnér således häraf, att malmvinslen endast är circa 6,000
Tunnor mindre, än den var för 60 år sedan, och att den på desednaste
17 åren endast minskat sig med 54 Tunnor. Men lägger man härtill
den sofrade och vaskade malmen, så blifver medeltalet af summa malm
för sista qvinqvennium 61,904 Tunnor eller knappt 7,000 Tunnor mindre,
än den var i sitt maximum eller åren 1781—87, då den steg till
68,899 Tunnor. Man torde häraf finna, att något särdeles skäl till kla*
gan öfver malmbrist icke kan äga rum, ty i ett land utan systematisk
skogshushållning hafva säkerligen skogarne, under en tid af 4° år så
mycket aftagit, att de 7,000 Tunnorne malm icke äro behöflige för tackjiernstill
verkaren. Derigenom alt Carlskoga Bergslag, som fordom hemtade
hela sitt malmbehof från Wermlands grufvor, numera till frdelar
gagnar Nerikes malmer, har äfven en större malmtillgäng öppnat sig för
Philipstads Bergsmän och malmsäljarnes de sednare åren ofta förda klagan
öfver stora oförsålda malmlager, besanna den förmodan, att malmen
är fullt svarande mot koltillgången.
Häraf följer dock icke att malmbrytningen skall vara en särdeles
lönande rörelse, ty den stora consumtionen af brytningsmaterialier, dagsverkens
högre värde och grufvornas tilltagande djup försvårar den. Ett
bevis på malmens aftagande mäktighet lemnar qvanliteten af användt
Bergsprängningskrut; i samma mon som malmen finnes mera spridd i
berget, måste en större mängd Bergssprängningskrut användas för dess
lÖsbrylande, och man finner derföre, att ehuru malmqvantiteten de sed
-
nare åren föga varierat, har dock krut-consurationen sligit på följande
sätt:
1823 . . 266 C:tr. 1828 . . 322 C:lr.
1824 . • 277 d:o >829 . . 276 d:o
i8a5 . . 245 d:o i83o . . 205 d:o
1826 . . 438 d:o i83i . . 3at d:o
1827 . . 35a d:o 1882 . . 362 d:o
Grufvorhes antal utgör i medeltal 5o årligen.
Arbetspersonalen uppgifves i allmänhet vida större än den är, ty i
de till Geschwornern inkommande uppgifter, upptages personalen, sådan
den enligt interessenternes beslut skulle vara, men då man kännner att
ofta en person ansvarar för tvennes arbete, att en person utgör fullt
arbete i flera Grufvor, och slutligen att ofta delägarne sjelfve utföra
grufvuarbetet, så kan deraf förklaras, att ehuru i Geschworn-Tabellea
medeltalet af arbetare uppgår till 722 personer, finnes dock verkliga arbetare,
som af denna näring hämta sitt underhåll föga öfver 5oo personer
af båda könen.
I afseende på det tekniska går väl handteringen framåt, ehuru med korta
steg. Förtroendet till betingsaflöningen bar ökat sig hos både ägaren
och arbetaren, och hågen alt försöka tidens förbättringar har stigit och
skall allt mera stiga, i den mon näringens idkare, om äfyen sjelfva ovetande,
blifva af tidens ström förde framåt. De gamla fördomarnes välde
faller i samma förhållande, som det uppväxande slägtet göres skickligt
att emottaga en högre bildning, och huru stort inflytande detta skall
utöfva på hvarje handtering kan ej beräknas, men upplysningens vän
gläder sig deråt. Såsom direct inverkande på handteringen är utan
tvifvel de vid Grufvorna inrättade Scholor, hvarest tillsammans circa
170 barn njuta undervisning, äfvensom den af Bergmästaren von Scheele
vid Persberg inrättade Grufvu-Drängs-Schola, hvarest lemnäs undervisning
i grunderne af Geometrie och Grufvubrytningskonst, egentligen
för dem, som skola användas till förmän vid Gruf-arbetet.
Då någon blåsnings-iournal ej föres vid alla de hyttor, hvarest
Bergsmän idka blåsning, kan man ej annorlundu än calculalionsvis bestämma
tackjernstillgången, och är den beräknad efter 18 Skepprd per
dygn vid alla de hyllor som antingen uteslutande eller till störste delen
agas af Ståndspersoner, och 17 Skepprd för de hyttor som till största delen
eller ensamt innehafves af Bergsmän. Men för Uddeholms Bolags hyttor
är tackjernsvinsten uppgifven sådan densamma verkligen utfallit och
— 39
raan finner deraf, att i medeltal vid dessa hyttor blifvit producerade iS|
Skepp:d per dygn. Om man efter gammal praxis beräknar i Tunna malm
för tillverkning af i Skepprd Tackjern, så uppstår en skillnad emellan malmens
och tackjernets medeltal af endast 3,965, hvilken man kan anse
såsom alldeles ingen, emedan vissa malmer gifva så mycket mer än 5o
procent att denna skilnad derigenom betäckes, och för hvad som af
malmen afyttras till Carlskoga Bergslag motsvarar säkerligen de icke angifne
qvantiteter malm, som vid diverse mindre grufvor blifvit plockade
och vaskade.
I afseende på blåsningarnes af- eller tilltagande lemna följande uppgifter
den bästa öfversigten.
Under åren 176t—70 utgjorde Blåsningsdygnen i medeltal 4.110.
J77I —80 dito 4,320.
1781—77 dito 4,563.
1788 97 dito 4,53,7.
1798-1807 dito 4,45'.
1808—1817 dito 3,3o6.
och ändteligen 1828—1832 dito 3,775!
u t å
Häraf synes att Tackjernstillverkningen varit högst från och med
1781 till och med 1797. men sedermera i aftagande, ty den obetydliga
förökningen under sista qvinqvennium, kan ej anses annorlunda än såsom
tillfällig, härrörande från ökade blåsningar vid några Bruks- eller
Ståndspersoners masugnar. Orsakerna till de minskade tillverkningarna
kan endast återfinnas i skogarnes aftagande och den mindre vinst tillverkningen
lemnar. Att denne sednare ej kan vara lockande eller icke
alltid uppslår, synes af följande enkla calcul:
Till ett Skepp:d Tackjern åtgår en Tunna malm, som ej er
halles
under 3* 16. ——
12 Tunnor Kol i minimum, utom rostved. Kolen hafva inom
Bergslagen blifvit betalte, någon gång med 8, ofta med
6: 32, aldrig under 5 R:dr 16 sk. Banco per 24 Tunnor,
således för 12 Tunnor
2: 32. —
S:a R:dr 6: — —-
iNu återstår att bestrida malmtransporten, rostning, hyttans
underhåll, alla aflöningar, synnerligast till Presterskapet och
tackjernsfragten till Philipstad, hvartill säkerligen ej förslår 1: 40. 9.
S:a B:co 7: 40. 9.
hvilket belopp varit medelpriset å tackjern i Philipstad de sista åren;
dock torde här jemväl böra observeras, alt endast Kronans tionde-tackjern
utgör 3| procent af hela tillverkningen.
Denna handteringens ekonomiska ställning har föranledt till en minskning
i Bergsmansståndet af icke mindre än 22 procent under sistförfluilie
a5 år. År 1808 innehade* Bergslagens hyttor af 4° Ståndspersoner
och 232 Bergsmän, men för närvarande utgör de sednares antal i^3, då
de förras är oförändradt, men deremot innehafva Slåndspersonerne 22
hela hyttor, då Bergsmännen tillsammans endast äga 10 hyttor. Ännu
mera skola Bergsmännen minskas i den mån näringen öfvergär från folknäring
till fabriksrörelse. Så snart det fordras kunskaper, förbättringsliåg,
speculationsförmåga och en utsträckt omtanka för att drifva en
handtering, kan den ej mera vara folknäring, och på denna punkt står
tacUjernsi.il
läggare och de undergräfva alltså sig sjelfva, hvarföre man ock om femtio
år troligen ej mer skall kunna uppräkna 10 Bergsmän inom denna
Bergslag.
Det torde vara onödigt att säga, det blåsningarne i allmänhet
drifvas väl vid Ståndspereonernes masugnar och dåligt vid Bergsmansliyttorne.
Den hos allmogen inrotade motviljan mot allt nytt, råder äfven
här och endast långsamt kan den förmås alt antaga de förbättringar,
hvars verkan hos Bruksägaren ögonskenligen röjer sig. Med det
aftynande Bergsmansståndet skall ock konstens teckniska utveckling stiga
och man torde snart få glädja sig deröfver, att den minskade qvantiteten
ersättes genom en bättre qvalitet hos jernet.
Stångjerns smidet: Inom Wermland varande Stångjernsverk äro privilegierade
för 81,424 Skepprd Stång- och Ämuesjernssmide. Härutinnan
äro dock inberäknade i,35o Skepp:ds smide vid Ufvanå Bruk, hvilket
liggande inom Stora Kopparbergs Län, dock sorterar under Wermlands
Bergs-juriadiotion. Häraf äro under sistförflutne fem år tillkomne:
Genom inflyttning rån andra orter ........ n5 Skepprd.
Privilegierade emot recognitions-afgift 54<J dro
Nytt Stång- och Ämnesjernssmide (Ufvanå inberäknadt) 5,900 dro
Tillsammans 6,555 Skepprd.
Den Engelske Wallonsmides-methoden är för närvarande endast införd
vid Lersjöfors och Liljendahls Bruk, och lemnar der de mest önskansvärda
resultater. Vid flera Bruk är ett förbättradt koksmide infördt
och ofver allt röjer sig hägen, att åt Svenska jernet fortfarande bereda
det värde, som gör dess företräde odisputabelt.
Vid Manufacturen hafva följande förändringar skedt: 6 Knip- och
8 Spikhamrar samt en Stålugn hafva blifvit privilegierade, och deremot
äro enligt tillåtelse, 2 Knip- och 1 Plåthammare nedlagde, men genom
ägarens frivilliga öfverenskommelse har Spiksmidet, i anseende till den
högst ofördelaktiga conjuncltiren, blifvit till en stor del temporärt nedlagd.
Fabrikers Bruk och öfriga Näringar: Vid Lethafors Jernbruk i
Dahlby Socken af Elfvedahls Härad är Tobaks- och Snusfabrik nyligen
anlagd, men hvars tillverkning eller afkastning för år ännu icke är
känd. Uti Arvika Köping har jemväl i sednare åren anläggning skedt
af en Klädesfabrik med Färgeri, hvarvid år i832 sysselsattes 14 arbetare
och uppgick tillverkningen till ett värde af 7,167 R:dr Banco. Äldre
inom Länet varande Klädesfabrik, Färgerier, Glas- och Pappersbruk samt
Lädergarfveri å Landet, hvarom i förra berättelsen förmäles, hafva under
de sednare fem åren drifvits såsom tillförene.
Binäringar: Med jagt och fiske är förhållandet enahanda som i
förra berättelsen är uppgifvit.
Allmogens hufvudsakligaste och allmännaste binäringar bestå i kolning
och vinterkörslor för bruken. Dessutom hämtar allmogen i Sunne
samt Östra och Vestra Emterviks Socknar af Fryckdahls Härad äfvensom
i Norra delen af Kihls Härad betydliga förtjenster genom sin skicklighet
i nyplöjning, timring och snickarearbeten, till hvilka arbeten denna
allmoge icke allenast begagnas inom Länet, utan äfven emottaga beting
å afhigsnare orter i Riket.
Till Sjöfarten å "Wenern begagnas äfven folk från Länet, men en
stor del af frakterna på Wenern verkställas med båtar från Bohusländska
Skärgården.
Gröfre Ylle- och Linneväfnader förfärdigas af qvinfolket bland allmogen,
dock egentligen endast till husbehof.
Handel i landet bedrifves med tackjern, stångjern, träd varor och
sparmemål till Bruken. Afsättningsorten för provinsens egentliga produeter,
jern och trädvaror, är Götheborg, såsom förut blifvit omförmäldt.
Under de sednare åren hafva likväl betydliga partier spannemål blifvit
från Carlstad afyttrade till Dalarne.
För att förbättra båtleden, som ifrån Sulvik i Jösse Härad går igenom
Gillbergs och Näs Härader till Wenern, å hvilket vattendrag efiec
-
ter till ansenligt värde transporteras, är väl, såsom jag i min förra femårsberättelse
upptagit, Slussanläggning beslutad vid Säfle i Näs Härad,
och har Eder Kongl. Maj:t dertill i Nåder täckts bevilja anslag af allmänna
medel, äfvensom ett Bolag genom Aclie-teckning för ändamålet
bildat sig; men arbetet har ännu icke kunnat företagas emedan anslaget
ej utfallit.
Under ledning af Stor-Amirals-Embetets 3:tije afdelning har ett
vägarbete blifvit verkstäldt emellan Carlstads Stad och dess haran
Skoghall.
Sedan jag sålunda redogjort för Näringarnes tillstånd i provinsen,
anser jeg mig böra underdånigst anföra följande;
Om Credlt-anstalter såsom stöd för JVäringar.
Man har länge uti Sverige erkänt Näringarnes behof af credit och
oftast sökt att på hvarjehanda sätt välvilligt bereda, den ena näringen
efter den andra, förmoner i denna del. Ehuru man i vissa fall, verkligen
lyckats, att härigenom framkalla nya näringar, eller befordra de
äldres utvidgning; synes det dock, som våra Svenska näringar temligen
allmänt icke skulle kunna sjelständigt bestå, utan fortsatta understöd och
uteslutande förmåner, äfven i de fall då näringen är grundad på gynsamma
localförhållanden, eller landets egna naturalster. Man tror att
climatet, ehuru ganska olika uti olika delar i Riket, har häruti en stor
del, äfvensom folklynnet, mera böjdt för njutningar än sparsamhet, hvarförutan
ingen industri utvecklar sig aldrig förkofran på näringsväg vinnes.
Speculationsförmåga, äfvensom djerfhet i företag, synes dock icke
saknas hos Svensken, ej heller förnöjsamhet med litet när det är nödvändigt
och hvaruti allmogen och arbetsklasserne föregå de högre folkklasserne
med goda exempel.
Grsakerne, hvarföre våra Svenska näringar icke kunnat, under århundraden
vinna ett verkligt sjelfbestånd, måtte sökas annorstädes, man
må nedsätta nationallynnet huru som hälst. Uti andra länder, der man
icke är bättre eonstituerad, och den ena näringsidkaren också kommer
på obestånd efter den andra, samt oroliga massor af missledda arbetare
förstör nyckfullt enskildtas välfärd och blandar sig uti industriens jemna
gång till fullkomlighet; äro dock icke näringarne annat än tillfälligtvis
eller temporärt nedtryckte. Nångon ständigt verkande orsak af en
särdeles
— 33 —
särdeles omfattande beskaffenhet måtte finnas, som, oberoende af olika
generationers ganska olika lynnen, leder till Svenska näringarnes vacklande
tillstånd. Vår historia saknar visserligen icke epoker, under hvilka
den allmänna föi lägenheten varit större än vanligt och vida större
än den närvarande, om man fördomsfritt gör jemförelsen. Långvariga
krig och en ofta ärorik inblandning uti andra Staters angelägenheter,
föranledde detta inre välståndets tillfälliga rubbning, bär sorn annorstädes.
Men att på mellanperioderne, näringarne icke skulle oagtadt alla
välvilliga, om icke alltid välgrundade åtgärder, sakna den förkofran som
de oftast under mindre fördelagtiga omständigheter vunnit i andra länder;
kan enligt min oförgripliga tanka endast tillskrifvas ett så vida utsträckt
skydds- och monopolie-syslem, att till och med allmänna penninge-rörelsen
blifvit monopoliserad för Statens räkning. Att en ojemn,
sällan behofvet motsvarande penninge-tillgång, häraf skulle följa, var att
förutse; att ombytet från brist till öfverflöd afdenna nödvändighetsvara,
om jag så må kalla penningen, hvars producerande Staten uteslutande
åtagit sig, skulle verka svindlande företag eller allmän miströstan; var
också att förutse, hälst myntet af tillfälliga orsaker och ensidiga partiåsigter,
ömsom indrogs, ömsom utsläpptes, olika evalverades, och oupphörligen
förändrades, så till värde sorn beräkningar och benämningar —
ja äfven på förhand fixerades till det belopp man fick röra sig med
inom hela landet, under det näringarne drefs genom råd och uppmuntringar
till utvidgade och illa beräknade företag. Att under sådana förhållanden
och det innerligen osunda som ligger uti systemet, näringarne
ännu icke sakna allt lif; är sannerligen förvånande och visar hvad Svenska
samhällskraften tål.
Det kan icke vara min mening att önska mitt fädernesland, äfven
om det vore möjligt, samma såkallade fullkomlighet uti dess näringar,
sora tid efter annan utvecklat sig uti England. Jag har dels på stället
sett, dels ock annorledes inhemtat alla olägenheterne deraf, äfvensom
den uteslutande rigtning större delen af Engelska industrien bekommit
till verldsmarknaden, hvaruppå landets väl numera beror. Vi hafva
sjelfve funnit och Wermland i synnerhet, hvad Jet vill säga att för sine
näringar vara beroende af verldsmarknaden och dess conjuncturer. Må
England med sina stenkol och sitt lätt utur backen uppgräfda sämre
jern, gå till sitt mål och vi förblifva ett åkerbrukande folk till dess alla
våra odlings-lägenheter äro upptagne samt förhållandet mellan
Lanihh, 5-årsberättelse efver Wermlands Län. $
jordbrukare oell icke jordbrukare förändrat sig1, ty åkerbruket är också
en näring och sjelfva modérnäringen öfver allt utom på klippor och öar
i hafvet, hvilka äro val belägne för transitohandel. Förr än således denna
alla folkslags hufvudnäring, eller frambringandet af verkliga lefnadsoch
behofs-arliklar på egon jord, vunnit den fullkomlighet sein endast leder
till ett allmänt välstånd, är hvarje bemödande- att uppväcka och understödja
andra näringar, en väg hvaruppå den egentliga bufvudnäringen
hindras uti sin förkofran. Be andra binäringarne uppkomma uti en naturlig
ordning af sig sjelfve samt uteblifva ganska, säkert ingenstädes, dåfödsmedlen
finnas på stället och- de tilltagande arbetskrafterne fritt få användas-,
ty dessa tillgångar bilda också capital eller förlag till användande
vid nytt arbete-. Capitaler af annat slag uppväxa i- bredd med detta?
och hämta just sitt egentliga värde från den naturliga väg hvaruppå detillkommit,
såsom samlade tillgångar att åter förvandla i produeter genom
väl födda menniskors arbete.
Då nu samhällena i allmänhet hunnit den utveckling uti industriellväg,
att utbyte af vara mot vara icke later sig göra och öfverflöda på elis
ställe af någon vara, skall fylla bristen på ett annat, fordras ett bytesmedel,
som visserligen aldrig kan få i hvad form det än utgifves, eller af
hvad inre beskaffenhet det än må äga, högre värde än de varor eller det capital
som med delta medel flyttas från ett ställe till annat, eller tillverkare och
förbrukare emellan; dock om det någorstädes saknas eller icke Ur tillräckr
l-igt, verkar sådant menligt på bytesvarornes frambringande, och vid ju
flera tillfället» denna ringa del af gemensamma capital-förmögenheten bebo
fver framträda, samt ju längre afstånden äro mellan tillverkarne och
förbrukarns, af en orts tillverkningar, desto mera behöfves af bytesmedlet,
hvars liufvudsakligaste bestämmelse är att aldrig hvila, såsom öfver
allt och ständigt hehöfligt
"Wermland,
sorn jemte åkerbruket, numera modernäringen, har en
mängd andra näringar hvartill lokalen gifvit anledning och hvilka längeamsågos
såsom hufvudnäringar, till dess man fann- att oberoende äfven uti
dem* icka kunde vin nas med mindre man skaffade sig största möjliga' avanti
teten föda på egen jord; fordrar visserligen ett vida större- rörelse-capital,
eller belopp bytesmedel, än någon- annan- del af Riket. Om Wermlänningarnes
byteshandel endast inskränkte drg till spanmål och brännvin;
kunde visserligen en vida mindre penninge^summa lösa dessa föga dyrbara
varor; men nu, från det malmen brytes i grufvan, trädet fälles i
skogen, och kolas, båda dessa produeter af lokalen oeh Wennlänningens.
arbete, föras till masugnen, derifrån, i form af tackjern, tillBrukshävden,
alt förvandlas till stångjern, spik, m. m., inlills det dessa producter af
Wermlänningens industri, jemte tusendetals master, spiror och bjälkar,
samt tolfter plankor och bruder, öfver Göteheborg gjort sig väg till den
utlänske förbrukaren, fordras en mängd liqvid er, och således betydliga
summor i beredskap, hvaröfver man annorstädes knappast gör sig begrepp.
En possession till exempel med omkring 5ooo Skeppund jerns årlig tillverkning,
nu under Creditorers administration, behöfde de sednare åren
ött förlag vanligtvis af minst 8000 R:dr i månaden, och vissa månader
Öfver 12,000 R:dr. Nu äger Wermland 80,074 Skeppund smidesrältighet
och 182 skattlagde Sågverk. Summan som erfordras, oberäknadt alla reparationer,
liqvider af köpeskillingar, räntor, utskylder, &c., för att hålla
alla dessa verk i jemn gång, är ojemförligt större än uti flera spannmålsproducerande
Provinser sammantagne. Dessa penningar, innefattande ett
förskott på ortens exportabla produktion, skola hemtas från andra ställen,
och kunna icke återbetalas, eller uti liqvider ingå, förr än varorne säljas
i stapelorten. De ständiga reqvisitionerna af förskolter på varor, ej sällan
sned sjunkande värden, har föranledt otålsamhet och ofta hårda vilkor på
de ställen, hvarifrån medlen skulle bekommas. Och som vid alla tillfällen
då otålsamhet och egna fördelar får regera menniskors omdöme, man sällan
tar skäl, ännu mindre tror sig böra vara billig; så har 'Wermlänningarnes
penningebehof skeft och fördomsfullt i sednare åren blifvit bedömt. Om
snan emedlertid, efter Statshushållningens enklaste grundsatser, vill jemföra
denna provins med någon, jag vågar nästan säga —- fläck på jordklotet;
så skall man finna, att sällan en sådan lokal upptäckes, som, så
begåfvad af naturen, företer ett solidare capital att arbeta med, och hvaruppå
den säkraste och mångsidigaste credit kan grundas. Jag påminnes
om hvad jag för 10 år tillbaka sagt: ”Ingen qvadralmil af Wermlands yta
finnes utan jord för en mångdubbel befolkning och ett eller flera vattenfall
lill industri-anläggning.”
I flera år har man inom Wermland kändt behofvet af någon ändring
uti sin ofördelaktiga ställning till andra orter, synnerligen sedan exportvarorna
Jern och Träd icke blefvo så begärliga som förr, ty att en tunna
kummin kunnat gälla under tiden mellan 3o och 4<> R:dr, gjorde icke till
saken, ehuru visserligen icke få afgingo härifrån. Då man ändligen, icke
utan yttersta svårighet, under fullkomlig säkerhet och tillbud att arbeta
för så godt spm intet, längre kunde få de erforderlige medlen, fann man
sig befogad att öppna en inbördes credit, och efter det man icke kund#
få på sina egendomar och under tillverkning varande effecter upplåna penningar
annorstädes, utlåna penningar sinsemellan, och gjorde sig en Provincial-bank.
Jag frånkänner mig icke det att hafva gifvit iden härtill,
utgången må blifva lycklig eller olycklig* Om det ligger någon förtjenst
häruti, så minskas tillfredsställelsen häraf genom det vanvettiga klander
denna inrättning rönt af dem, sorn icke vilja toga kännedom af dess ändamål
och organisation. Måhända äfven en oredogjord obelåtenhet med
allt hvad som sker och synnerligen med hvad i Landsorterne önskas, beträffande
penningar, har nedkallat öfver Wermländska Provincial-banken
detta foätsatta klander. Då emedlertid i5a personer i bolag inträdt och
icke allenast sammanskjutit penningar samt hypotbeker för en summa af
552,4oo R:dr B:co, utan äfven ingått ansvarighet en för alla och alla för
en för sina förskrifningar, invisningar och sedlar, som af Provincial-banken
utfärdades, samt vunnit Eder Kongl. Maj:ts nådiga gillande af sina Bolagsreglor
och Låne-reglemente, synes den skefva uppfattning af inrättningen,
som man omsorgsfullt velat sprida, vara mera dicterad af afunden, än af
nitet för allmänt väl. Lyckligtvis har det icke rubbat förtroendet inom
orten till inrättningen, utan snarare väckt ett ökadt intresse för dess
framgång. Den billiga förtrytsamlieten , som livar och en här åtminstone
kändt, skall icke i obetydlig mohn verka i framtiden till den emancipation
man åsyftat, och ehuru ömsom hotande, ömsom gäckande denna inrättning
blifvit betraktad, skulle i denna stund, om Bolagét trodde, att
"Wermlands näringar behöfde en ökad fond för Bankens transactioner,
teckningen kunna mångdubblas, till trots af alla förespeglade faror.
Det är visserligen för tidigt att granska hvad denna Bank åstadkommit
under dess endast halfårig» tillvaro; men hvad man dock på stället
kan förnimma, är, ehuru icke någon materiell vinst, de sunda begrepp
uti financiella saker, hvilka inom orten spridt sig, jemte en associationsanda,
hvaraf framtiden skall njuta följderna. Med spänd uppmärksamhet
väntar man utgåpgen af de financiella frågor, hvilka vid Riksdagen komma
att alhandlas, och man lugnar sig, i anseende lill hoppet att de med sans
och upplyst bedömrnande skola granskas, icke under parti-åsigternas strid
utan såsom gemensamma, djupt ingripande intressen. Man inser i denna
Landsort, som troligen i de flesta andra, att en realisation är både nyttig
och nödvändig: men fordrar, att den må blifva billig och beståndande,
samt tillskynda, om icke alla enligt önskan, åtminstone mängden, fördelarne
af ett stadgadt mynt: vilkor, som med skäl kunna göras, vid motseendet
af den otvifvelaktig» rubbning, hvarje ändring uti ett lands mynt
-
- 37 -
förhållande vanligvis åstadkommer. Minnet deraf att vid en dylik operation
under förra århundradet, större delen af Wermlands Brukägare
nödgades öfverlemna sina' egendomar i andras händer, varar ännu. Några
politiska partier, stridande om väldet, äga vi lyckligtvis icke nu;
man bör således vara lugn och förmodar att tiden utvecklat den grundsatlsen
alt allas väl, ej några enskildtas fördelar, ära statens väl.' Man
tror äfven, att vår tids upplyste Statsmän ej skola låta den förebråelsen
komma öfver sig, att grunda något så obestående, att efterkommande
sättas r nödvändighet rifva grunden, hvaruppå man nu byggt för att
med uppoffring af mångfalldiga menniskors välfärd, söka en säkrare.
Här göres till följe af näringarnes rigtning till frambringandet af exporter,
den åsiglen äfven gällande, att man önskar det blifvande myntet
må gifvas en fullkomlig öfverensstämmelse med verldsmyntet, Hamburger
Mark, och att man gerna skulle lill detta ändamåls vinnande afsäga
sig beräkningen af Riksdalrar. Denna åsigt är ganska naturlig, ty exporternas
liqvid sker merendels i detta mynt, som i Sådant fall äfven
skulle kunna beräknas vid exporternas frambringande, oberoende af förvillande
kursförhållanden och speculalmner. Och om äfven i framtiden
gemenskap i låneväg med utlänningen skulle sökas antingen för Statens
räkning eller enskildtas; så vore vägen banad och på höft gjorda eller
dolda beräkningar aflågsnade. Kunde derjemte inväxlingen af de nu löpande
sedlarne mot specie-skiljemynt, förrättas på mer än ett ställe;
skulle Landsorter nes Innevånare visserligen finna sig ganska belåtne*
Nu äro farhågorne allmänna det siifverfonden, förvarad i hufvudstaden,
dit alla penningar strömma, och ännu flera komma till följe af uppsägningar
och utpantningar, hastigt skulle disponeras till skada för dera
som sednare från Landsorlerrre kunde infinna sig. Då dessutom silfver»
mynt egentligen öfverallt är skiljemynt, och just våra småsedlar, som
icke hafva sina likar i hela den kända verlden, äro dem som uldrifvet
från rörelsen det redbara skiljemyntet, så tror jag att alla boende utom
hufvudstadens tullportar, skulle finna sig äfven ganska belåtne dermed,
att inväxlingen börjades med skillingssedlarne, som då drifna utur rörelsen
skulle lemna plats åt det redbara myntet; en plats det behöll af
nödvändigheten och visserligen icke utbytte mot degeln och påsen sonr
annars kunde möjligtvis inskränka dess verksamhet före en export eller
ommyntning. Sträcktes omsorgerne för Landsorternes beqvämlighet derhän,
att uti Landtränterierne så val som i Hufvudstaden, först de ungefärligen
utelöpande två millionerna skill i ngssedlar invexlades och sedans
de 11~ millioner 2 och 3 Riksdalers-sedlarna, så skulle man säkerligen
icke blifva så uppskrämd vid invexlingen i Stockholm af de nära 11 millionerne
större sedlar derstädes under tiden kunde användas, sorn hittinlills
att omgöras hvarje dag, Börjar man uti motsatt ända, så med erkännande
äfven af Bankens förmåga att förrätta sina liqvider, skulle dock
på denna Bank, som på många andra af solidare beskaffenhet och maid
lättare disponibla tillgångar, en, sorn Engelsmännerne kalla det, run up,
eller pårusning, åstadkomma den förfärligaste skakning uti hela samhället.
Vi Svenskar äro visserligen käeka menniskor i allmänhet och sälja vårat lif
dyrt då det gäller; men mod i välfärdsfrågor är icke så allmänt, och
misströstan bemäktiga!- sig måhända mången, ty rådighet i faror af denna
beskaffenhet kan just icke mera påräknas hos oss än hos andra nationer
med inskränkta tillgångar. Förmågan alt uppställa betänkligheter i system
och att fota dessa byggnader på idkeliga controller, är- deremot, jemte en
icke ringa grad af missundsamhet, något, som man vill påstå ingår uti
folklynnet. Om dessa momenter, hvilka man icke kan neka förefinnas dee
och hvar, sättas i verksamhet vid en catastrof efter första oredan, hvad
sättes i stället för deL nedrifna? hvad säger vår finans-historia härom?
Jag bar här kanske gått utom ämnet; men jag har trott mig böra
icke underlåta anföra de opinioner, som jag erfarit lefva omkring mig?
och hvilka jag äfven delar, så länge de icke öfvergå till ytterligheter.
Politisk Författning.
Kammarverk: Under de sednare fern åren hafva inga ödeshemman
eller nybyggen blifvit upptagne, eller några hemman i ödesmål förfallit.
På Recognitions-skogarna inom Öster Sysslets Fögderi äro hemman skattlagde
til \ mantal.
Posthemman i "Wermland äro 54 och Gästgifvaregårdar i3o.
Hos Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hafva under de fem åren,
som denna berättelse omfattar, blifvit sökte förordnanden för Landtmätare
alt verkställa 499 laga skiften och 156 andra förrättningar.
Statsbidrag: Uti min förra berättelse anmärkte jag 2:ne slags Skatter,
såsom, efter mitt omdöme, saknande billig grund, enär de, lagde på förädlade
varor, icke beräknades af tillverkarens vinst, utan af varornas värde
i deras förädlade skick, nemligen räntan af Salu-sågar och af Stångjernshammare
eller den så kallade Hammarskatten. Sedan den tiden har en
skälig ändlig i detta beskattnings-system blifvit vidtagen, hvad Sågarne
— % —
Ijeträflar, men alf. denna lryckande skatt annu belastar Siångjerns-snncTet*
Sr att beklaga, då tillverkningen och afsättningen af Rikets förnämsta export-artikel
derigenom försvåras.
Oroterade Hemman i Länet utgöra 53||| mantal, hvilka, jemte åtskilliga
lägenheter utan mantal erlägga Rotefrihets-afgift af sammanräknad*
691 R:dr 2 sk. Brco.
Politie: Sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag anslagit löner till
Kronofogde oell Häradsskrifvare uti ett femte Fögderi i Wermland, hafva
dessa tjenstemän blifvit på stat anställde uti det, enligt Eder Kongl. Majrts
Kådiga tillåtelse, förut inrättade så kallade Korr-Sysslets Fögderi, bestående
af liela Elfvedahls Härad och öfra Tingslaget af Fryksdnls Härad.
Genom inrättandet af detta nya Fögderi, vanns den förmån, alt Fögderiindelningen
blef lika med ilen af Domsagorna i Länet, men af den sålunda
skedde förändringen hafva dessutom visat sig de för det allmänna
fördelaktiga verkningar, att skatle-bidragen från de orter, som utgöra det
nya Fögderiet, hafva vida jemnare och bättre än tillförene ingått, och att
förbättringar i hvarjehanda ekonomiska fall, såsom hvad angår väganläggningar,
skjutsregleringar ra. ra. dylikt, kunnat lättare tillvägabringas. Yid
samma lid sorn Korr-Sysslets Fögderi organiserades, hafva 2:ne Capeder
blifvit uppförde inom Elfvedahls Härads Finnbyggd, under benämning af
Norra- och Södra Finnskoga Capell samt särskild af Staten lönad CapellPredikant
der anställd, hvilken skiftesvis förrättar Gudstjenst i Capellerne
och besörjer Pastoral-vården. i de sålunda inrättade, från Moderkyrkan
långt aflägsne Capell-församlingarne, hvarjemte tvenne klockare blifvit i
dessa församlingar antagne med lön på stat och förbindelse att biträda
vid barnundervisningen. Detta, jemte det att den för någon lid tillbaka
upparbetade, men under långvarig tvist om underhålls-skyldigbeten, förfallna
väg, sora genomlöper Finnbygden från Lethafors till Christrnefors
Bruk, blifvit iståndsalt och med Gästgifvaregårdar försedd', har verkat
utomordentligt på eulLuren i denna aflägsna trakt, hvars innevånare förut,
i anseende till det långa afståndet och bristen på vägar, sällan besökte
kyrkorna, dit de hörde ogIi till hvilken trakt Presterskapet af samma orsak
äfven sällan kunde komma. Såsom förut i denna berättelse är omnämdt,
har äfven väg nyligen blifvit upparbetad emellan de nya Capellerne.
Skolor: i hvilka Lancasterska Läromethoden följes, finnas väl i flere
Socknar och vid Bruk, men i allmänhet begagnar Allmogen till sina harns
undervisning, ambulaloiiska Skolmästare, emedan det för många skulle.
— 4°
medföra betydliga kostnader och olägenheter, att sända barnen till någon
Skol inrättning, långväga från hemmet.
Uti Philipstad är inrättad en Rergs-Elementar-Skola, som förestås af
Geschworner!! i Philipstads Bergslag, Bergmästaren Franz von Scheele.
Skolan har varit öppen i fyra år och är undervisning derstädes lemnad åt
5o elever. Dess tillvaro beror för öfrigt på Wermlands Bruksägares enskilta
och Bruks-Societetens allmänna understöd.
Hälsovård: Under uppbördsåret i832 hafva på dårhuset här i Carlstad
blifvit vårdade 19g och på Lazarettet härstädes 60 personer, hvartill
kostnaden utgjort, nemi. för durhuset 5,274 ^:<*r 3° sk. 11 r:st. och för
Lazarettet 64 [ R.idr 24 *k. 4 rst., sedan underhålls-ersältningar för endel
af Lazarelles patienter blifvit afräknade. Då sjukpersonalen på Curhuset
år 1828 utgjorde 342, så visar sig nu det lyckliga förhållande, att veneriska
smittan i betydlig mon aftagit inom Länet.
'I anledning af väckt fråga om reglering af Provincial-Läkarevården i
Riket, har jag, i underdånigt utlåtande af den 21 September i832, hos
Eders Kongl. Majit underdånigst föreslagit, att de arne Provincial-LäkareDistrict,
hvari Länet lör närvarande är deladt, måtte förändras till 3:ne,
med Carlstad, Philipstad och Arvika till hufvudsta tioner, och att en tredje
Provincial-Läkare mätte tillsättas, samt en för detta vidsträckta Län högst
behöflig tillökning i Läkare-personalen såmedelst äga rum.
Vid Cholera-farso tens första utbrott i Norrige, i September månad
i832, trädde de inom Länet valde Sundhets-nämnder genast i verksam lie t.
Den uppmärksamhet, som en del af dem både då och sedermera lemnat
åt den arbetande klassens lefnadssätt, och det bemödande de på åtskilliga
ställen visat att befrämja renlighet hos Allmogen uti dess boningar, har
©tvifvelaktigt för tillfället haft ett godt inflytande på hälsotillståndet, och
kan möjligen äfven i framtiden hafva välgörande följder.
Fattigförsörjning: Enligt Nådig föreskrift har jag den 8 Maj i83a
till Eder Kongl. Majit afgifvit underdånigt utlåtande, angående fattigvårdens
tillstånd inom Wermland, samt om möjligheten att afhjelpa deri äfventyrs
sig företeende brister., sedan härvarande Domcapitel infordrat och
meddelat mig församlingarnes uppgifter i ämnet; och anser jag mig böra,
för denna berättelses behöriga coinpletterande, bär upptaga af samma utlåtande
dess hufvudsakliga innehåll, såsom följer:
"Fattigförsörjningen i Wermland är, i öfverensstämmelse med gällande
Författningar, genom frivilliga öfverenskommelser iemligen väl ordnad,
ehuru
ehuru saknande alla lysande anstalter. Der rättelser och förbättringar
äro af behofvet påkallade torde de ock efter hand till vägabringas på
enahanda sätt, sorn de nu gällande ordningar tillkommit, och enär grundsatsen,
att hvarje församling har förbindelsen att vårda sina fattige, är
antagen och i möjligaste måtto tillämpad, inse menigheterne nog fördelen
af de förbättringar, som kunna önskas och bedöma åtminstone bäst
sjelfve deras förmåga att åstadkomma dem. Uti en stor och rik stad
kan man visserligen på en gång tillfredsställande och efter bestämda
former uppgöra fattigförsörjnings-, sjukvårds-, arbets- och undervisnings*-  anstalter, men i en vidstäckt Landsort med tilltagande folkmängd låter
sådant sig icke göra. Kanhända kunna knappt dessa anstalter, enligt
lika grunder äga rum i 2:ne närbelägna Socknar. Den enda allmänna
grundsatts, som i denna del billigtvis kan stadgas, är redan gifven, att
hvarje församling vårdar sina fattige. Såsom en christelig pligt gäller
detta stadgande för hvarje församling emot dess fattige och såsom en
rättsgrund åter församlingarne emellan, på det att den ena församlingen
icke må vara besvärad af den andras fattige. Större Bruksegendomar
hafva väl föreningsvis blifvit, i anseende till fattigvård skilda från den
öfriga församlingen lill hvilken de höra, men att eljest genom föreskrifter
rubba den stadgade grundsatisen är, efter min underdåniga tanka,
ett vådligt företag; och jag bör icke eller dölja den öfvertygelse att ingen
skadligare åsigt kan göras gällande, än den af allmänna föreskrifter
för sättet att uppehålla den ena medborgare-klassen på den andras bekostnad,
särdeles i en provins såsom Wermland, der församlingar finnas,
inom hvilka mängden af dem som ena året betala eller bidraga till
fattigvården, kan genom en enda ofördelaktig skörd se sig andra året
bringad till lika behof af understöd som fattighjonen. Den inora flere
Socknar vidtagna ordning att församlingen sjelf för året bestämmer afgifterna
till fattigvården och hvad understöd hvarje fattighjon skall åtnjuta
synes väl icke tillhöra en fulländad fattigvårds-inrättning, men
just denna ordning anser jag för min del vara för en Landsort den mest
ändamålsenliga, tv då beviljas understöden af dem ?om bäst känna de
fattiges mer eller mindre behof, och dessa åter erinras icke onyttigt
derom, att de såsom underhållstagare äro beroende af dem, som utgöra
underhållet. Der åter, som en frikostig fattigvård blifvit genom föreskrifter
för alla fall organiserad och den behöfvande endast har att anmäla
sig hos en fåtalig Directiou eller en föreståndare för ätt komma i åtLandsh.
5-årsbcr'åUelse öfver Wermlands Lån. 6
— 43 —
njutande af försörjningen, der emottages den icke såsom välgörenhet,
hvad den dock egentligen är, ulan fonlns vanligen pockande som en
rättighet; och i samma raun sorn sådana begrepp utveckla sig, tillskapas
fattighjon och minskas idogheten, ty den,som i lättja och liderlighet
anväudt. sina bästa år tillbringar genom försörjningens omvårdnad
sorgslösare sin ålderdom, än den flitige, men obemedlade arbetaren, sorn
med ansträngning af sina aftynande krafter redligt försörjer sig och de
sina. Dessa förhållanden och andra tiders erfarenhet lemnar till och
med rum för den förmodan, alt ju färre institutioner för fattigvård som
finnas, ju mindre antal fattige gifvas. Man känner att det gafs en tid,
förr än något stadgande om fattigvård, emanerat, då en genom testamente,
gjord donation till de fattige måste skickas utomlands, emedan inga
fattiga inom Riket funnos. Förmodligen hade man då, såsom nu missvexter
och mänga missöden alt bekämpa samt följaktligen äfven fattige,
eftersom testator välvilligt tänkte på dem, men den tiden erkände icke
någon gerna sig vara fattig, — der låg då någon känsla af blygsel emot
detta erkännande — välgörenheten var dessutom icke reglementerad,
hvarföre välgörande händer frivilligt öppnades för den behöfvande, —
ej uppbrölos af verkställande makten.
Uti en tid då öfverbefolluiing här som annorstädes visar sig, om
med öfverbefolkning kan förstås tillkomsten af fria menniskor, hvilka
hafva icke allenast rättigheten, utan äfven skyldigheten alt sköta sig
sjelfva, torde det vara mindre lämpligt än någonsin förut att menniskorne
sättas i strid med hvarandra om mitt och ditt. När välgörenheten
årligen påkallas för hela Landssträckor; när statens medel användas
till undsättningar och efter rykten och förmodanden slitas från den
ena frikostigt undsatta orten till deri andra, nästan uti en beständig
cirkel-gång, då är det hög tid att anctoriterua klart uppfatta hvad man
vill och kan uträtta i det fall, hvarom fråga är.
Efter min underdåniga tanka erfordras icke några nya föreskrifter
angående fattigvården inom Wermland. Förutan sådana kunna och böra
Civila och Ecclesiastica Administrationerna gemensamt verka till localförändringar
och förbättringar som finnas nödiga. Det har man hittills
gjort härstädes och gör det ännu, ty man förstår hvarannan i bedömandet
af menigheternas angelägenheter. Allmännare hoppas jag oek
med hvarje dag vigten skall visa sig af sådan medverkan och ömsesidigt
förtroende myndigheter emellan, hvarförutan den individuella verksamheten
gäckas och ledes till främmande föremål.”
- 43 -
Gästgifvare-ordningar: Oakhill gjorda försök på ett oph annat
ställe att afskaffa hållskjulsen, här .sådant ännu icke någorstädes lyckats;
oell liar skjuttsnings-besi årets upplåtande på entreprenad icke heller vid
något Gästgifveri kunnat till vägabringas. Locala förhållanden lägga ock
betydliga hinder i vägen för så beskaffade förbättringar inom Wermland,
och hafva således Gästgifvare-ördningarne härstädes under de senare
åren icke undergått några synnerliga förändringar.
Genom öfverenskommelse!' sorn år 1824 blifvit inför Eders Kongl.
Majtts Befallningshafvande bäradsvis träffade och år 1826 af Eders Kongl.
Maj:t i Nåder fastställde, hafva Länets invånare bestämt förhöjda skottpenningar,
att utgå för utom skallgång dödade rofdjur och enligt Eders
Kongl. Majtts Nådiga föreskrift genom Circnlair af den 19 Junii i83o
äro Länets invånare åter hörda i fråga om Jagtcassas bildande och
premiers utgörande för att befrämja rofdjursjagten; men sedan äskad.t
blifvit att ytterligare öfvei läggningar i detta ämne måtte vid Sockenstämmor
få äga rum, har detta ärende ännu icke kunnat till slut bringas.
Sparbankar: Inom Wermland finnes atlie så beskaffade Inrättnin
gar.
Den ena i Carlstad stiftad 1822 och den andra i Philipstad stiftad
1823 Den förre eller Carlstads Sparbank hade vid i832 års början
en insättningsfond af 33,o83 R:dr 17 sk. tillhörig 549 personer.
Under året insattes af 264 äldre och 182 nya delägare i4,439 R:dr
4i sk. och efter afdrag af hvad som uttagits, ägde vid årets slut 63a
personer hos Banken i behåll 43,685 R:dr 10 sk. Således har denna
fond under årets lopp vunnit i storlek 10,600 R:dr och uti delägarnes
antal 83. Hj.ejpfondens, behållning eller Bankens egna tillgångar utgjorde
vid i832 års ingång 25^6 R:dr i5 sk. 3 r;st och vid årets slut
2654 R:dr r6 sk. 5 r:st Banco. Uti Pilipstads Sparbank uppgick vid
i832 års böljan insättriingsfonden till 40^9 R:dr 3g sk. och vid årets
slut till 533^ R:dr 16 sk., och har denna fond sålunda vunnit en förkofran
af nära 13oo R:dr. Behållningen af Bankens hjelpfond var vid
årets utgång ^53 R;dr 44 s'{* 1 r:st oc'1 20 R;dr 4° s^- större än vid
årets början.
Veterinaire-inrättning: Genom actie-teckning inom Kongl. Hus
hållnings-sällsknpet
bildades sådan inrättning för fjorton år sedan å en
lägenhet nära Carlstad, der boningshus för Veterinair-läkare och nödiga
stallbyggnader uppfördes; hvarjemie Veterinaire-läkare antogs med förbindelse
att efter taxa gå Länets invånare tillhanda med kreaturs botande.
Såsom Djur-läkare för Länet åtnjuter han lön på stat och hafva,
- 44 -
enligt hans uppgift, under år iS3a curer blifvit anställda med hästkreatur
dels vid inrättningen och dels onder lians resor i Landsorten^
åfvensom föreskrifter lemnade till botande af $87 sjuka homboskapsireatur,
svin och hundar.
Städer,
De trenne i Länet belägna städer Carlstad, Christinehamn och Philipstad
grunda sitt bestånd egentligen på bandel och bandtverkerier;
dock äga dessa städer jemväl ett icke obetydligt jordbruk. Såsom närings-ulväg
bör äfven anmärkas den förtjenst som invånarne i Carlstad
och Christinehamn hemta genom hnshyror och mathållning under de
större marknader sorn i dessa städer årligen hållas och i Carlstad särskildt
af den ungdom sorn vid härvarande Gymnasium och Skola begagnar
undervisning.
Handeln har i< Carlstad snarare af- än tilltagit j men1 i Christinehamn
och Philipstad, der tackj,ernet utgör en betydlig handels-artikel>
har denna näring under de senare åren icke varit mindre lönande än
tillförene.
Handtverkerierna är© icke i särdeles bättre skick än såsom de i
förra Fem-årsberättelsen blifvit beskrifne. Likväl, utom Garfvare, sorn i
allmänhet är© välmående, hafva i senare åren en och annan skicklig
handtverkare af andra professioner genom arbetsamhet bringat sig till
•välstånd, hvilket bevisar att det intrång af fuskare sorn städernes handtverkare
så mycket öfverklaga, utgör icke något verkligt hinder för deras
uppkomst, utan att den väsendtligen beror på deras egen skicklighet,
omtanka och ordentlighet.
Tillförseln af landIrnann a-va ror är i Carlstad ringa utomvidmarkiaadstrllfällen,
men i Christinehamn jemnsre och bättre, emedan landeji
deromkring är mera fruktbart än vid Carlstad, Philipstad' saknar ieke
heller ganska god tillförsel från aflägsna orter, helst afsätta ingen derstädes
är beräknad på Bergslagen.
Utom det i Carlstad varande allmänna undervisningsverk Gymnasium
med Skola, finnes derstädes en Texelundervisningsskola för fattig»
barn, i hvilken vanligen omkring 100 barn på en gång undervisas i
ehristendomskunskap, räkning och skrifning. Uti Christinehamn är en
skola med arne klasser och i Philipstad en Pedagogi,, hvars utvidgande
Sr beslutad, sedan den Wexelundervisning.sskola som för faltiga Larn
der varit inrättad numera upphört.
Folkmängden har i de senare åren aftagit uti Carlstad, sålunda att
den, som år 1S27 utgjorde 2881 personer, år 18S2 endast uppgick tift
efter skattskrifnings-längderne, hvilken minskning synes jemväl bevisa
att näringarne i staden åtminstone icke äro i stigande. Befolkningen
t Christinehamn besteg sig i832 till 1640 — samt i Philipstad till
85o personer, och är förhållandet i denna del för sistnämnde 2.'ne städer
alltså ungefärligen enahauda sorn det var 1827.
Sedan jag nu i föreskrefven ordning eller under de rubriker som
det meddelade formulairet antyder i underdånighet afgifvit berättelse om
tillståndet i Länet under de lill oell med »832 sistförflutne fern åren*
anser jag mig jemväl böra yltia några ord om förhållandet med Kronooppbörden
oell executions-verket inom Länet, i synnerhet som gången
deraf icke beror allenast af de Ijenstemäns verksamhet sorn med Uppbörds-
och Execulions-väsendet hafva befattning, utan äfven på flere andre
omständigheter och väsendtligast viljan ooh förmågan hos skattdragande
och gäldenärer att göra rätt för sig,
Krono-Uppbörden i Länet har ingått tämmeligen jepit utom för Söder-Sysslets
Fögderi, hvarest restanlierne auder flere år den 1 Maji bestigit
sig till omkring 80,000 R:dr, deraf hufvudsakliga beloppet innestätt
i Nordmarks Härad. Detta i jemförelse roed Länets öfriga del vanlottade
Härad, i anseende till locai- och natur-förrooner, hann icke att
komma sig före efter 1826 års roissvext, förr än skjörden åter slog fel.
Emedlertid måste executions-åtgärderne till resternes indrifvande fortsättas,
likmätigt uppbörds-författningarnes ovillkorliga kraf. De mångå
itererade pant-auctionerne inom Häradet bidrogo likväl föga till utskylldernas
indrifvande, ty penningar saknades i orten och följaktligen älven
köpare. Under sådant förhållande var det ieke lätt att med billigt afseende
å de skattskylfdiges bestånd bevara kronans rätt; och de stränga
anraaningar, som Eders Kongl. Majit* Befallningshafvande från de högre
Embetsverken lid efter annan fick öm resternas skyndsamma indrifvande,
nödgade Läns-Styrölsen omsider att för detta ändamål vidtaga utomordentliga
åtgärder, såsom att låta till utsatta ställen i andra Härader
affora panterna för att å auction försäljas.
Vid verkställigheten mötte val deremot mångfalldiga hinder, men
emedlertid verkade hvad som i berörde afseende ti 11 g jo rd es så mycket
»16 de som kunde på något sätt förskaffa sig penningar, gjorde rätt för sig
46 -
och få af Panterne blefvo sina ägare frårihände. Således eliuru verklig
brist eller oförmåga att betala till en början förorsakat restantierne, visar
dock utgången att motvilja hos de skattdragande i någon mån äfven verkat
dertill att detta ofördelaktiga förhållande länge fortfarit, ty då någon
annan påföljd icke äger rum för den skattdragande sorn försummar att
vid Uppbördsstämman erlägga sina utskyllder, än att Fjärdingsmannen eller
någou Kronobetjent besöker honom med kraf, sparar han sig den mödan
att infinna sig vid stämman, i synnerhet som han af erfarenhet väl
vet, att om ock utmätning hos honom sker för skattebeloppet, kunna panterne
likväl icke genast flyttas, utan alt han har tillräckligt ’ rådrum att
skaffa penningar innan panterne hemtas och säljas. Genom de omnämnde
pantfraktningarne jemte en genom Svenska och Norrska timmer-uppköpares
täflan inträffad bättre afsättning af skogsprodueter har dock inträffat,
alt resterne som af i832 och föregående Arens uppbörd i Söder Sysslets
Fögderi bestego sig, enligt verificerade restlängden den i sistlidne Maj till
22,575 R:dr 16 sk., utgjorde vid 1 äkenskapernes afslutande den 3i Augusti
endast 235 R;dr 4° sk* 3 rist.
Till berättelsen om Execulions-verket hörer först den om skuldsältningarne
i Länet. Då Filial-disconterna existerade tillvandes Wermlands
Jordbrukare, att om lån anlita allmänna verk och lättheten att på sådant
sätt skaffa sig penningar tillvägabragte den tiden månget egendomsköpi
ehuru köparens tillgångar icke svarade till den handel hvari han ingick.
Denna illa beräknade låne*ifver underhölls inom vissa orter af personer,
sorn deri sågo sin vinning, enär de såsom Commissionärer förtjente arfvnden;
och sålunda utgingo tid efter annan från de i hufvudstaden befintliga
cassör, fastighetslån, odlingslån och discontlån lill förut skuldsatte
Jordbrukare och Bönder i synnerhet inom Näs Härad. Då deremot Land ttnannen
esomoftast fått erfara missvexter, och dessutom mångå lån utgått
till personer, som kanske utan vilja att återbetala, endast genom betydliga
uppoffringar kunnat skaffa sig lånen för att rädda sig för tillfället utur
förlägenhet, följde alltså härpå lagsökningar. Understundom inträffade ock,
att innan det hos någon gäldenär hann så långt, hvad haris skuld till de
allmänna cassonie angick, hade han redan till enskilta fordringsägare, till
hvilka han sted i närmare förbindelse, öfverlemnat sina lösören och disponibla
tillgångar, så att för lån som gått till utsökniug merendels endast
fastighetslot er blifvit utmätte, hvilka först efter mångfalldiga auetioner
kunnat till underpris föryttras. Under sådana förhållanden och när en
gäldenär, som med allt hvad han äger icke till fullo kan godtgöra sina
47 —
skulder, begagnar alla möjliga utvägar att i det längsta uppehålla sin egendoms
försäljning, liar det för executorerne varit i många hänseenden svårt
all indrifva fordringar, men det väsendtligaste hindret dervid ligger dock
i den omständighet, att köpare sällan infinna sig vid utmälnings-äiictioner.
Man skulle kunna anse detta härröra från någon mindre berömlig sammansättning
bland ortens invånare; men den egentliga orsaken dertill är
lätt att inse, nemligen att i saknad af peningar, köpare icke finnas i orten,
åtminstone lill de många fastigheter, som under flera års lid va rit å execulive
auctioner utbjudne. Om härtill kommer, att man icke gerna, äfven
med förmåga att betala, besöker en sådan auction hoskin blottställda granne
och icke begagnar sig af tillfället att för underpris åtkomma Imus nödvändiga
lösbo eller hemmansdel, så ligger deruti väl icke något klandervärd!.
Emedlertid bar sådant allt varit ofördelaktigt icke allenast för aflägse
boende fordringsägare, än ock för cxecutorerne, hvilka senare, man
på afstånd och i okunnighet om rätta förhållandet bedömrner, såsom efterlåtne
och försumlige, under del de ulledsnas genom mångfalldiga fruktlösa
försök, att i penningar förvandla det Lill de förres liqviderande utmätta
gods.
Under de tvenne sisla åren har likväl detta förhållande mycket förbättrat
sig; och ehuru för Banco-discont-verket några äldre utsökningsmål
icke kunnat bringas lill slut, utan efter det afbetalningar småningom i följd
af utmätniogarne ägt rum, hero på försäljning af fastigheter som å många
auctioner varit utbjudne, är det likväl icke derföre skäl att misscreditera
bela Länet, eller att tillvita dem som handhafva Execulions-verket alla
möjliga försummelser, enär det omtalade förhållandet ingalunda är eller
varit allmänt för hela Länet, utan egentligen tillhört ett enda Härad.
Till dessa anmärkningar har jag funnit mig föranledd af ett i allmänna
tidningarne nyligen infört klander öfver Länets Executions-verk
och hvartill anledning skall varit hemtad från sista Revisorers anmärkning
vid Banco-discont-verkets räkenskaper samt något beslut af Stockholms
Stads Justilie-Collegium och Förmyndare-kammare^ alt till Wermland
icke lemna lån; och ehuru jag icke på annan väg erhållit del af någon
anmärkning uti det ifrågavarande afseendet, tror jag mig böra underdånigst
upplysa, att Banco-discont-verkets äldre, på utsökning inom Länet
beroende fordringar för närvarande icke uppgå till betydliga belopp; att
oaktadt alla de svårigheter som mött vid indrifningen af lagsökta fordringar,
disconten likväl derpå under de sistförflutoa tio åren gjort ganska
ringa förluster i jemförelse med dem som detta verk, efter hvad jag tror
mig veta, fått vidkännas å lån utlemnade både i flera andra provinser
oell i hufvudstaden och att de betydliga öfverräntor som från detta Län
till Disconten ingått, på mängden af de lagsökta lånen torde dessutom fullt
ersätta om icke öfverstiga förlusterna på ett och annat lån. Justitie-Collegium
och Förmyndare-kammaren har mig vetterligen här i Länet endast
förlorat på tvenne lån några hundrade Riksdaler räntemedel, derigenom
att de för Lånen intecknade fastigheterna, som i mät gått, icke hunnit säljas
innan ränta för längre tid än trenne år upplupit och köpeskillingarne
icke varit tillräckliga att betacka det oprioriterade öfverskottet å räntan;
men för dessa förluster hade sannolikt Juslitie-Collegium och Förmyndarekammaren
varit fredad om lagsökning ägt rum, så snart betalningen af i
eller ■§ års ränta blifvit åsidosatt. Skulden dertill kan billigtvis icke skjutas
på Länets Executions-verk.
Carlstad å Lands-Cancelliet den 3i December i833.
JOHAN af WINGÅRD.
SV. LINDBERG.
H. F. OLDEVIG.
3,74624
1.9904310. 366:32
1,02240
1 617,23316
287;15
176,077
105,519
2,500
184,09618 1 675
12224
2 30632
2,165 1311
30612 5 !—
187 30 6 65 21
15817
7,204
306
2,578
10
90724
12031
8 68325
rum
Tabell för Städerne inom Westmanlands Län.
Arboga Stad.
Stadens Innevånare
. . .
Hus och Tomter med derunder lydande skog
Jord
Stampar
Sterbhus, Testamenten och Gåfror
Summa
Westerås Stad.
Jord.
943|
U t sä d e
Medelafka
Utsädet
s t n i n g,
är afdr
694
8'—
1
138
32
_
Bidrag.
— 105,519
■|—12,250!—]2;loo|—|—| 25ol—I—I 15o| —1—12>500,'—
Stadens Innevånare
Hus och Tomter
Jord
Tobaks- och Snus-Fabrik
Spegel-Fabrik
Summa
af:
sedan
agit.
1,502
1.43/
Köpings Stad.
81,600
81,600
1 500.—
Uppskattadt Värde.
140,790
—
—
10,833
6,666 32!
617,233
16
—
140 790
—
—
10,833
16
—
6,666
32
—
140,790
775,523
Stats
-
Bevillning.
Efter i83o års Bevillnings-FöYordning.
Efter 2tdra Artikeln.
Ständiga Räntor.
4
636
32
—
—
5,881
21
—
1,234
22
—
281
27
—
21
32
—
13
16
333
16
—
2,066
32
—
—
—
1,990 43
Stadens Innevånare
Hus och Tomter
Jord
Strump-Fabrik
Summa
102,669
4| 580| 100j 520| 607j
—KJlöM 4471 6l-|4,358|22l-!—
ecember 1833.
456-
8.683 25
18,683 25}—19;139'25
8 185
-I 49
25,657|47l—
Clericiets Underhåll.
Sala Stad
Stadens Innevånare
Hus och Tomter .
Jord
Klädes-Fabrik . . .
Backstugor ....
Utom Bergslagets Arbetares tilldelningar.
Tullmjöl-Qvarnar med nio pär stenar ....
Silf ver-Verk
Rödfärgs-Verk
Kalkugnar
Hagel-Fabnk
Summa
1,303 [2,045 |ll,000 [14,348 | 42}
14 —
14,348
2,61912
33914
882 33
15 —
45 4
2,619 12
33944
1,329 39
15
45
Done
Hvar
Till
Staden
ngen
Silfver
till E
tillver
verket
I—[441,350/—J—| 2,500|-|—[613,50of—|—
I.133|l6!-!
L. O. AHLM.
)
4
I
■
-• - '
Tabell för Landet inom Westmanlands Län
Hemmantal,
Utsäde af
Medelafkastnjng, sedan Utsädet är afdraget,
Undeihålloe Kreatur
Ständige Räntor.
Clerecie-Statens Underhåll,
Efter i8^3 octi 1830 arens Förordningar.
Uppskattnings
V Urde.
Efter a:dra Art.
Summa
Kust Slott
Kungs- och Kungs-Ladugårdar
Derunder ledande Hemman
Dito Stall-Ängar
Fisken
Värdshus . . ,
. . . .
Stuterier . . .
Krono-Säterierj
Fräise-Säterier « .
Säteri-Rusthåll . . ,
Rå- och Rörshemman
Frälse-Hemman
Frälse Skattehemman
Kronohemman
Krono Nybyggen med Frihets-Ar
Krono Rusthåll
Augmentshemman
Skattehemman
Skatte Rusthåll
Dito Augmentshemman
Militiae-Boställen
Civile Boställen
Kcclesiastiqne Boställen . . ..
Academie-IIemman Skatte
Dito Krono
Domkyrko-Hemman, Krono
Ilospitals-Hemman, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Krigsmanshus-Hemman, Skatte
Recognitions-Skogs-Hemman
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl.
Lägenheter utan Mantal, som ej under något
annat hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Skatte
Krono
Dito obebyggde
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare-och Soldat-Torp
(1,340 styck.)
Kronotorp med Frihetsår . ...
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman
under ständig ägande rätt
Dito Dito på viss tid eller lifstid . .
Skattlagde Fisken med egen Ränta, Skatte....
Krono . . .
Tull-Mjölq varnar med par Stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofbladiga
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf 207 med serskildt
i Jordeboken uppförd ränta
Ilusbehofs-Sågqvarnar ■
Stampar
Koppar-Verk
Messings-Verk
Stångjerns-Verk
Ämneshamrar  •
Jern-Manufactur-Verk af särskildte slag
Masugnar och Gjuterier
Jern-Grufvor
Tegelbruk
Rödfärgs-Verk
Kalk-Ugnar
Blyerts-tillverkning
Berlineblå-färgs-till verkning
Hj elmare Canal och Slussverk
Krono-Allmänningar, sorn tillhöra Kronan ....
Lands- och Härads-AUmänningar
Krono-Skogar, Ädlare Verk upplåtne
Diverse Personer, som ej höra till viss näring .
Frälse Räntor
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
- 52 6-
- 9,10214 1
- 2,150 14 9
- 16,720 011
- 10 24-
- 11228 —
- 503 28 —
6 376 29 10
3 9,570 34 —
6 8,255 5 1
10 1,600 45 6
7 50,500 41 10
1 12,600 15!—
6 1,563 911
- 1342 —
- 3,149 161 4
6 479 3 10
8301,275 3210
6 125,197 51 G
6 69,878 11 11
10 16,939 20 3
2 5,968 19! 2
9 10,303 6| 6
- 6621U1
5 25,467 410
- 145 32 —
- 2S1 271 2
- 7214 3
- 1,26019 10
- 1,353 — 1
- 82 7 f
6 24
112
1,15924
316^—
103,36
12
156'—
40040
32436
5,848 —
127 5
70145
278 4
333 16
125 26
1,582, 8 —
561 16 —
16,089l39 4
454|3910
1,561138| 4
13,465 20 —
517 4 —
139;45 —
emes
I 5,591 J| 990j |l0,303*7j 7,077‘||ll5,558ii|45,623ll 16,969l2S,698|U,255 |54,373j Il,769|8,86l|283150]l6,743|32,529|l8,916l2,638 13,860,700] 16|_ 1^7,215|l7|j2,Sll| 2| 9
21,483|io| 6299,6211131^27,2501261 9jll7,225l28i 6!60,340|l7| 7|l7,306[27| 3|7,935ll3| 3|85,582llol 18,984|33111|42,998|3o)—152,892|34| S|l8,5141-/ 2|733,146|2llll
Westerås Lands-Contoir den 2:dra Januari 1834
1
itÖÄlii. JaAJiUfS
BEFALLNINGSHAFVANDES
TJTI
Westmanlands
j TILL
JSLifDJi. HAJNV
I
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
-BERÄTTELSE
för Aren 1828, 1829, 1830, 1831 oell 1832.
ECKSTEIWSRA BOKTRYCKERIET,
1834.
Landets allmänna beskaffenhet.
T)erom liar jag uli min år 1828 afgifne underdåniga Berättelse anfört en
Beskrifning som ännu gäller och hvilken det derföre torde tillåtas mig, att
i underdånighet åberopa, utan att här upprepa. Dock är nödigt, att härvid
tillägga följande: Utom de i förra Berättelsen nämnde 3:ne åsar, torde
böra anmärkas en Bergs- eller Grus-ås, som i östra delen af Länet
fortlöper genom Hernevi, Thorstuna och Altuna socknar och har sammanhang
med Sandåsarne vid Enköping i Upsala Län. Uti denna östra del
af Länet, innefattande Wäsby Fögderi, märkas flere större och mindre
insjöar, hvaraf tolf äro belägna i Hvittinge socken nemligen Skattmansö-
Thena- och Ekholms-sjöarne, Axsjön, Skärsjön, Arnsjön, Oxsjön,
Blåviksjön, Tarmlången, Säfjan, EgelsjÖn och Piamsjön; tvänne inom
Österrunda socken Rysssjön och Mörtsjön, en inom Thorstuna socken,
Bocksjön, en inom Simtuna socken Sjöbosjön samt tvänne inom Alluna
socken Refvelsta och Dragmansbo-sjöarne kallade. Thorstuna, Hernevi,
större delen af Simtuna samt hela Frösthults socken i nämnde Fögderi
innefatta vidsträckta slätter och bördiga fält. Hvitlinge, Altuna och Sevalla
socknar äfven inom samma Fögderi hafva en mängd större och mindre
mossar och kärr, de flesta belägna inom Thorstuna Härads Allmänning,
till det mesta ouppodlade, så väl i anseende till på många ställen
saknadt affall för vattnet, som bristande förmåga till företag, hvilka fordra
större penninge-förskotter och längre tid innan någon afkastning, ofta
med osäkerhet, kan påräknas. Hvittinge socken, der jorden i allmänhet
är svag, besväras, till följe af dess belägenhet, utaf den fuktighet,
som uppstiger ur mossarne och kärren och icke sällan åstadkommer froster
under den lid, den vexande säden är ömtåligast. Missvext eller svagare
äring inträffar derföre oftare inom denna socken. Ibland större
mossar är Bredmossen, belägen på Snefringe Härads allmänning i Strömsholms
Fögderi anmärkningsvärd. Den åtskiljes ifrån Kohlbecks-ån eller
itamnäs-Strömmen, genom den paralellt med ån löpande, i min^förra Berättelse
omnämnde, Kohlbecks-åsen, som går upp åt Ramnäs socken. Vid
en sänkning af Åsen, kallad Kollevads-backe, der mossens öfverflödiga
vatten förr torde hafva uttömt sig i ån, synes affall för mossens vatten
till ån kunna beredas genom åsens djupare genomgräfning, derest icke
ännu förmånligare affall kunde för mossens vatten finnas, genom Norr Tumbo
sjön och Strömsholms Canal, sorn löper utmed ån. Om Häradsboerne
skulle vilja påkosta danna mossens uldikning synes, detta kunna blifva ett
lönande odlingsforetag. Fasenbo aftappade sjöbotten och de sänkta trakterne
vid Arnebo sjön afkasta redan flera hundrade lass bättre och sämre
hö årligen. För utdikningen af Arnebo sjö och odling af mossar, hafva Arnebo
byamän af Kongl. Landtbruks-Academien blifvit med medaljer belönade,
men det serskildte större odlings-företaget för vattnets afledande ifrån
Fasenbo sjö, verksteldt af Fasenbo och Bruskebo Byamän genom Bergsprängning
har icke blifvit på samma sätt belönadt, ehuru Länets Landtbruks-Sällskap
derom hos Kongl. ÄcademieiT gjort förnyad hemställan.
Mantalen utgöra för det närvarande i Fögderierne . . . 2,848-f-f-f
Hvartill kommer Stadsjordens beräknade Mantal; nemligen
för Westerås i5y
Arboga ................ 27
Köping
- . 15i
Sala
Summa mant. 2,
Sedan sista Femårs-Berättelsen är således summan af mantalen natan
oförändrad.
Länets allmänna beskaffenhet synes för öfrigt sedan sista Femårs-Berättelsen
icke hafva undergått någon väsentlig förändring, utom det att
skogstillgången, på ett för framtiden äfventyrligt sätt, årligen minskas genom;
tilltagande consumtion och felande vårdnad om Skogarnes skötsel-..
§. 2.
Innevånare.
Enligt sista Femårs-Berättelsen utgjorde antalet af Länets Innevånare1
87,803 Personer; och för en lättare öfversigt upptages här det närvarande
antalet efter 183 a års Mantals-skrifningar i bredd med förra förhållandet
sålunda ^
5 —
Antalet efter sista'
Berättelsen.
1 Westerås ...... 3,329
Arboga .... . . . i,75i
Köping ....... i,35o'
Sa Fa .... . . . . 2,692
Westerås Sörlia Fögderi . 6,970
dito Norra . . . . 7,338
Strömsholms ..... 10,582
Ko ngsörs .. .» . . 13,878
Bergslags
14,284
Salbergs- och .... . 16,261
Wäsby Fögderi
9,368
Närvarande antalet,
3,3-4
r,756
1,4 2 f
2,728
6,477
7,14a
i o,3(io
14,02 r
14,909
16,832
9-476
Summa 87,803
Folkmängden bär således på det sista qvinqvennium
88,4'9
förökats med!
616 personer.
A-f det närvarande antalet ärof
Mantalsskrifna.
Mankön ........ 2 3,151
Qvinnkön ...... . 27,282
Mantalsfrie:
I7',748
20,238
Summan af hvar-*
dera könet.
40,899
47,520
37,986 88,419-
Summa 5o,433
Ben anmärkta folkökningen synes vara en följd af fredslugnet ochuleblifne
farsoter.
Folkets lynne har icke undergått någon hufvudsaklig förändring.
Opinionen i synnerhet ibland de bättre och upplystare synes vara riktad
på nödvändigheten att införa nödig nykterhet. Fylleriet och dess olyckliga
följder hafva varit mest märkbara de lider då brännvinet varit i lågt pris.
Brännvinsför-buden lufva således verkat godt, både i' ekonomiskt och sed
ligt
afseende. Om folkets bildning och sedlighet i allmänhet är icke något
att tillägga hvad förra Berättelsen innehåller. Ätskillige gröfre brott
hafva beklagligtvis under sista fem åren blifvit föröfvade, hvilket i min
öfvertygelse härrör af bristande sann religiositet Denna brist förljenar
att blifva föremål för Presterskapets fördubblade uppmärksamhet.
Konst- och Näringsfliten är ungefärligen i samma förhållande som förr.
Den jemna välmågan snarare i stigande.
Vid jemförelse af de olika belopp, hvartill bevillning å förmögenhet
uppgått,- efter dea vid förra Femårs-Berältelsen bifogade Tabellen-,,
oell den Tabellen som härvid är bilagd, synes väl någon grund bunna hämtas
för bedömandet af välmågans eller förmögenhetens förkofran, men då
bevillningen utgår af den synbara förmögenheten, utan afdrag af skulderne,
är denna grund i samma nion opålitelig, som skuldsättningens till- eller
aftagande svårligen kan bestämmas.
§: 3,
Näringar.
Jordbruket idkas hufvudsakligen nu sorn förr. De förbättringar sorn
skett, aro partiella. Sädesproductionen var sistlidet år 183a, i synnerhet
af Råg, mycket ymnig. Odlingar företagas väl af ålskillige jordbrukare
dock mer i smått. Om Fasenbo och Bruskebo byamäns berömliga odlings-företag
är förutnämnda
Angående ängsodlingen gäller ännu hvad förra Berättelsen innehåller.
Likaså om Boskaps-skölseln. Den i förra Berättelsen omförmäldte Skottska
Gallovay-racen af Boskap, bar förökat sig. Denna race har derigenom
blifvit härifrån spridd till Norrbottens, Uplands, Södermanlands, Nerikes,
Wermlands och St. Kopparbergs Län. En och annan Possesionat, har
lagt sig vinn om en förbättrad Fårskötsel. Större Schäferier saknas .dock
ännu. Till Hästafvelns förbättring är en god början gjord genom införande
af en mera ändamålsenlig förvaltning af Kongl. Stuteriet vid Strömsholm,
der den Engelska fullblods-racen nu jemväl blifvit grundad. EfFecten
af den vidtagna ordningen alt i landsorterne stationera Beskällare från
Kongl. Stuteriet, han redan visat sig förmånlig. Men då Hästafvelns förkofran
icke blott beror på förbättring af racen utan äfven hufvudsakligen
pa Fölens omsorgsfulla uppfödande, hvartill få af våra Landtman hafva
3'åd och lägenhet, lärer det icke kunna skäligen förväntas att allmogens
hästafvel på en korrt tid kan vinna någon märkbar förbättring. Emedlertid
har stuteriet hafi god afgång på de hästar, som derifrån årligen försäljas
å Auction om hösten.
Skogarne äro i Bergelags och Salbergs Fögderi af stort omfång, men
förminskningen af Skogstillgången fortfar. Indelningen af Bennbecks Majors
Boställes Skog till trakthuggning har nu blifvit af Eders Kongl. Maj:t i Nåder
fastsläld. Äfven har plan till trakthuggning å Snefringe Härads såkallade
Bergs- och Lisjö-Allmänningar sedan sista Femårs-Berättelsen blifvit uppgjord
och af Eders Kongl. Majrt i Nåder gillad. Den tjenade första gången
till efterföljd vid sistlidet års utkröning på dessa a:ne Allmänningar.
— 7
Det är af högsta vigt för framtiden, att en förbättrad Skogshushållning
blifver införd och de af Eders Kongl. Majrt för detta vigtiga ändamål
vidtagne anstalter skola otvifvelaktig! få god framgång, sedan genom
serskilta exempel nyttan af trakthuggningen och Forslerväsendet kommit
till allmänhetens erfarenhet. Det vore derföre önskligt; att possesionater,
som hafva större skogar och nödiga tillgångar till förskotter, egnade sin
omsorg åt Skogshushållningen, efter de föreskrifter, som äro utgångne ifrån
Kongl. Skogs-Institutet. Af Allmogen och mindre Skogsägare kan
man för det närvarande icke härutinnan vänta något.
För uppmuutringen af trädplanteringar har väl Länets Kongl. Hushållnings-sällskap
ulfäst premier. Men någon allmän åhåga för dessa nyttiga
företag har ännu icke vaknat. Få af de militiae Boställen, som kommit
under Boställs-Directionernes vård, hafva några skogar, som i slort kunde
utgöra exempel för grannarne genom den påbjudna trakthuggningen.
Några flera Allmänningars reglering som torde kunna ske i öfverensstämmelse
med trakthuggnings-systemet, beror ännu på oafslutade Landlmäteri-förrättningar,
hvilka pågå. Andre Allmänningar stå under förbud på
ti 11 vext.
För införande af en förbättrad Skogshushållning fordras åtskillige åtgärder
och inrättningar, sora icke aflöpa utan kostnader och de menigheter,
som hafva nyttjande rätt till allmäningar äro föga böjda för frivilliga
förskotter till ett ändamål, hvars nytta och nödvändighet väl kan af
den kloke genast förutses, rnen af den mindre upplyste eller fördomsfulla
icke genom erfarenheten inhämtas, förr än i en aflägsen framtid.
Att dela allmänningarne emellan häradsboerne uti de orter, der hvarje
hemman blott finge en otillräcklig och aflägsen lott, skulle otvifvelaktig!
medföra Allmännings-skogarnes snara ruin och sjelfva allmänheten synes
vara nästan öfverallt öfvertygad om skadligbeten .af dessa skogars delning.
I allmänhet kan man säga att vanvården och förminskningen af Skogarne,
undantagande vid större Herrgårdar och Bruk, stigit till den höjd,
att detta förhållande påkallar Lagstiftande maktens mellankomst. Om årlig
trädplantering, der den kan verkställas, blefve en skyldighet för Heinmans-ägare,
skulle sådant i betydlig mån motverka Skogarnes utödande.
Timmer i Westerås har stigit i priset till 12 sk. banco alnen. Veden till 8
R:ds Rgs famnen.
Byggnads och hägnadssättet är öfver hufvud detsamma som efter sista
Berättelsen.
Tegeltillverkningen har likväl tilltagit och nya Tegelbruk äro under
de sista fem åren anlagda. Tegeltak blifva allt mer och mer allmänna, i
synnerhet i Städerna der byggnadsordningarne föreskrifva sådan taktäckning;
men ganska få hus byggas af sten. Endast vid en och annan större
Herregård har Stenhus-byggnad under de sista fem åren skedt, men icke
i någondera af Släderne. Bergs- och Bruks-rörelsen är en hufvudnäring
för en god del af delta Län, hvilket lyder under 2.’:ie Bergmästaredömen
utom Sala Bergslag, som styres af en Bergshauptman och under
honcyn en Bergsmästare. ;s.y
Jernmalmsgrufvor bearbetas i Norbergs Bergslag. Deras antal är för
det närvarande 28, dervid 221 personer arbeta. De lemna rikhaltig Malm
och Limsten för Tackjerns-blåsningens behof.
Malm-utförslen ifrån dessa grufvor beräknad i Skeppund ä 3o Pund
har varit; år 1828 . . . 106,526 Skeppd;
1829 . . . xoo, 108
1830 . . . g4,23o
1831 . . . 101,098
i332 . . . 67,608
som i medeltal årligen gör 93,914 Skeppund å 3o Lispund.
Någon minskning i Malmtillgången inom denna Bergslag har icke
förmärkts, men det i sista Berättelsen omförmäldte grufveförsök utom
Bergslagen å Granhammars ägor vid Arboga å har afstannat.
Tackjernstillverkningen, som inom Länet drifves endast inom Norbergs
Bergslag bar förhållit sig som föijer.
Blåsande
Hyltor.
0 \ie
5
^ co
f- po
O C/3
n u
-• a
1
Blåsning
den.
o.
«<
aa
sti-
3
3
W
•i
Derefter calculerad Taclvjerns-tillverkning, å
i5| Sdeppd om bläsnings-dygnet.
1828
16
10
'794
2
27,808 Skeppund
1829
16
ro
156 j
—
24,288
dito
183o
*7
9
18o3
I
27,947
dito
1831
•9
7
19°9
D
29,592
dito
i832
i5
i 1
19°9
9
29,595
dito
Medeltalet af blåsningstiden bar således under delta qvinqvennium varit
1796 dygn i3 timmar årligen och medium af årliga tillverkningen 27,840
Skeppund Tackjern.
Utom
— 9 —
Utom Sala, Skinn-Skattebergs och Norbergs Bergslager äro 3:ne Bruks-distrikter
nemligen 1:0 Östra Westmanlands och 2:0 Ramnäs-distrikterne
lydande tillika med sistnämnde 2:ne Bergslager under samma Bergmästare-döme
sorn Stora Kopparbergs Län samt 3:o den längst i vester belägna
delen af Länet som tillhörer Lindes och Nora Bergmästaredöme.
Privilegierade Stångjerns- och Manufactur-tillverkningen utgjorde sistlidet
år i832.
I Stångjerns-smide
I Norbergs och Skinskattebergs Bergslager
samt Östra, Westmanlands och Ramnäs
Bruks districter
I den delen af Länet som hörer under
Lindes och Nora Bergmästaredöme .
O!
w
►O
P
-
19,826
831
►ö
P
-
Jern- Manufacturer.
cn
o
>3
P
-
►3
P
-
6
f»027
6()5
15
Summa J 20,657 j 6(1,723! 3 | 1
Antalet af de vid Hyttorne och Bruken arbetande personer har under
samma år varit följande:
I Norbergs och Skinskattebergs Bergslager,
Östra, Westmanlands och Ramnäs districterne.
• • •••«•«••••
I Westra Bruks-dislrictet, hörande under
Lindes och Nora Bergmästaredöme ....
ed
3
C- P
-
td
£ öp
era
34f)
877
34
t,577
i5
cn
8
4.4
48
3117
II7
Summa | 249/911 j h5g2j 462 |3234
Antalet af Bergsmännen i Sala Bergslag är här icke upptagit, emedan
de äro Borgare i Sala Stad och upptagas bland folkmängden i nämnde
Stad.
Landth. 5-årsberättelse för Westmanlands Lån. 2
Tackjerns- och Stångjerns-lillverkningen har under sista qvinqvennium
icke haft någon förmånlig conjunctur. Priset på Tackjern äfvensom på
Stångjern har småningom nedgått i R:dr Banco på Skeppundet under det
pris, som gällde 1828. Brist på snö- och isföre en längre lid under flera
vintrar har dessutom vållat hinder uti Kol- Malm- och Jern-Transporter
och öfrige för Bergs- och Bruks-drifter nödiga körslor. De vid JernBergverken
och Bruken arbetande personer äro här mera detailleradt upptagna
är i förra Berättelsen.
Näst Jernlillverkningen är Sala Bergslag och Silfververk den betydligaste
gren af Bergsnäringen.
Tillverkningen der utgjorde:
år 1828 och år i832
Silfver lödige # bergfint 2,752 & i3^ lod. 3,294 # *o lod.
Bly Sk# Metallvigt .... 260 Sk# 18 L# 2 # 92 Sk# 7 L# 11 #
Silfverglitt Centner 2 76
Värdet af denna tillverkning,
år 1828 och år i832
i Bancosedlar 69,970 — —• 79,885 —■ —
Arbetare ständige  339 — — 335 — —
Qvinnor och Barn, som under sommaren
sysselsättas, utgöra efter tilloppet 5o å 80
personer. Kronans inkomster af Verket i
Myntare-lön, slagskatt och tionde, evalverad
i Bancosedlar efter priset på Bergslagets
försålda Silfver 8,247 3 4 IO>949 46 9
i Arrende för Räntor 1,644 8 — 1,644 8 —
Summa 9,891 11 4 12.594 6 9
Utdelning till Bergslaget 7,612 8 8 8,265 27 4
Sedan Eder Kongl. Maj# den 3i October 1829 stadgat en reglering
till framtida ersättning för Kronans förluster å de till Silfververket förundta
förläningar och förmoner, hvarigenom Sala Bergslag åligger att i
föreskrifven proportion emot Si 1 fverti 11 verkningens storlek afsätta en årlig
summa penningar till en fond, hvars sålunda uppkomme behållning tillika
med deraf flytande räntor, under Gi ufvurättens i Sala förvaltning samt
Kammar- och Bergs-Collegiernas controll, kommer att användas till jordegendoms
inköp och vexa intill dess fonden afkastar 1,100 tunnor Spannmål,
då afsättningea till fonden upphör och Sala Bergslag till Stats-Verket
afträder de lill Bergslaget genom 1,743 års Contract arrenderade Krono»
räntor eller årligen erlägger deras fulla värde, att efter som härom vid
denna tidpunkt finnes lämpligt att stadga, har Eder Kongl. Maj:t derjemte
under den i4 Maj 1831 stadfästat ett Reglemente för fondens förvaltning,
i följe hvaraf afsätlningen med år i83o tagit sin början och utgjorde
fonden vid i83a års slut 3,r4ö R:dr i5 sk. 4 r:st Banco.
Derjemte har Eder Kongl. Maj:t, i följe af Sala Bergslags ansökning
den i4 Maj i83a i Nåder bifallit, alt Bergslaget må, jemte frånträdandet
af rättigheter att i vissa fall för Mantalspenningarne uti sex socknar af
Salbergs fögderi utfordra Ved, befrias från all befattning med uppbörden
och redovisningen af dessa socknars Mantalspenningar, sorn deremot med
1833 års uppbörd af Kronans Uppbördsman skola debiteras, uppbäras och
redovisas.
Tillverkningen vid Silfververket har åren 1828, 1829 och i83o varit
hindrad af vattenbrist vid vasknings-anstalterna och deraf utfallit lägre
än i sednare åren varit vanligt, inen arbetena till Bergsdriftens utvidgande,
efter den år 1816 stadgade arbetsplan hafva det oaktadt med all drift
blifvit fortsatta, så att inan slutligen efter fullbordan af nödiga förberedelser
kunnat begynna med afsänkningen af Konung Carl XI:s och Gustaf
lilis Schachtél- genom hvilka de malmstackar skola åtkommas som under
Grufvornes nuvarande djup af i5o famnar äro belägne.
För att lätta transporten af Malm och andra efFecter, som till ett belopp
af omkring 16,000 foror nuförtiden drifves på axel emellan Grufvorne
och Sala Hyttor, nära i mils väg och hvilken transport med en stigande
tillverkning kommer att betydligt ökas, har Bergslaget under de
förflutne fem åren anlagt en Canal för lastpråmar, hvilken, tillika med
en af gråsten murad rymlig Sluss om 16 fots djup varit begagnad år i833
till f af vägens längd och uppgår kostnaden för denna anstalt till fulla
18,000 R:dr Banco.
Sala Silfververk har således på sisla qvinqvennium fortfarit att förkofras
under ledning af dess nitiske och skicklige Bergshauptman och genom
den nya regleringen vunnit en säker grund för dess framtida bestånd
i förening med Stats-Verkets båtnad, Messingsbruken här i Länet äro 2:ne,
nemligen Bjurfors och Skultuna. Det förstnämnde dock mindre betydligt,
emedan tillverkningen derstädes sistlidet år endast uppgick till 8 Skeppd
7 L:pd 2 Skålp. Messing och har således ännu mera aftagit än efter sista
Berättelsen.
Skultuna Messings-Bruk: Årliga tillverkningen vid detta Bruk, hvilken
fordom sammanräknadt ulgjorde 900 å 1,000 Skepprd måste i anseende lill
bristande afsättning vid slutet af sista decenniet inskränkas till 4 & 5oo
Skepp:d. Orsakerne härtill voro icke allenast anläggandet af flere Messingsverk
i Frankrike under de långvariga krigen, som hämmade sjöfarten,
utan ock en förbättring af tillverkningarne i andra Länder, då deremot
den föråldrade tillverknings-methoden här bibehölls så att varorna i godhet
i-cke kunde täfla med utlänningens.
Det Bolag, som efter aflidne Bruks-Patronen Ådlervahl blef ägare af
detta Verk, inseende förenämnde olägenhet utvalde nuvarande disponenten
Herr Lieulnanten Carl Hammarskjöld, att göra en resa till de förnämsta
Messings-Verken i Tyskland för alt söka upplysningar om hvad som kunde
gagna och förbättra Skultuna tillverkningar.
Resultatet af dessa forskningar hafva verkat en aldeles förändrad
smältningsmethod samt inrättandet af ett nytt mnehineri för messingens
valsning, äfvensom anbringandet af flere mecbaniska förbättringar till Manufaclurens
upphjelpande jemte anskaffandet af skicklige arbetare, ej utan
hetydlige penninge-uppoffi ingar. Då emedlertid dessa inrättningar ännu
äro under sin utveckling, torde det vara mindre lämpligt att söka ett bestämdt
omdöme öfver deras effect, men hvad som dock med visshet blifvit
utrönt, är att Messingen vunnit mycken mera täthet samt blifvit befriad
från gallror å ytan och genom dessa egenskaper funnits användbarare
för Ilandtverkerierne, som bekräftas deraf, alt till och med Urmakare i
Slockholm, hvilka förr ej kunnat begagna annan än utländsk Messing, nu
köpt och godkändt den vid Skultuna tillverkade, äfvensom Manufacturen
täflar med dylik i andra länder, hvilket Råmessingen älven snart torde
komma att göra.
Oaktadt dessa bemödanden vill afsättningen på långt när ej svara
emot hvad som kan tillverkas, ty sistlidne år blefvo endast 5ro Skepptd
sammanräknadt tillverkade och icke eller detta år vågar Disponenten sträcka
tillverkningen stort derutöfver, ehuru han med samma personal utan
svårighet kunde föröka detta qvantum till 1,800 å aooo Skeppd efter nuvarande
arbetsmethod.
Hindret för denna utvidgning ligger onekligen uti tillverkningens dyrhet,
hvilken åter uppkommer, utom andra omständigheter, genom de dryga
Tullafgifterne, som dels belasta de från utländsk ort oundvikligen erforderliga
rudimatarierne, dels genom dem som pålägges effecterna vid exporten,
hvarigenom de på främmande ort icke kunna säljas till derstädes gällande
priser och sålunda reqvisitionerne blifva högst obetydlige. Den sto
-
ra arbets-personalen måste icke dessmindre för Brukets bestånd oell framtida
förhoppningar med Bolagets förlust underhållas. Utom Bolagets sarnlade
resourcer voro, i närvarande conjuncturer, Verkets upprätthållande
nästan en omöjlighet.
Vid detta förhållande synes som tullfrihet för exporten af Messingstillverkningarne,
och för importen af de dertill behöflige utländske, rudimaterierne,
Zink och Lera, vore det enda vilkor, hvarunder man kunde
hoppas att denna näringsgren kunde vinna någon betydligare förkofran;
i hvilket afseende disponenten af Skultuna Bruk ernar till Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet ingifva ansökning om en sådan förmån hvaraf
Bruksbolaget torde i Nåder finnas förtjent genom dess verksamma bemödande
och betydliga omkostnader för tillverkningarne vid Skultuna anses
i värde uppgå till 65,ooo R:dr Banco, och vid Bruket, inberäknadt ett der
befintligt Tegelverk, sysselsättas vid pass i2Ö personer.
Riddarhytte Kopparbruks-tillverkning utgjorde sistlidet 25o Skeppd
Koppar. Priset på Kopparen bar varit i/fo R:dr Banco Skeppd. Arbetarne
vid Riddarhytte Kopparverk och Bjurfors Messings-Bruk äro inbegripne
uti det förut uppgifna antal för Jern-Bruken i allmänhet, emedan Riddarhyttan
och Bjurfors äfven äro Jernverk.
De under sista fem åren tillkomne eiler förändrade Berg vcrks-Privilegier
äro 1:0 om nedläggning af 55o Skeppd Stångjerns-smide vid Fagersta
den 12 Augusti 1828 2:0 Recognitions-smidet vid Gisslarbo instäldt
på 3 år den 20 Febr. i83a 3:o Mannfactur-Verket vid Hallsta, reduceradt
den 22 Oct. 1831 och 1 Skepp:d Hammarskatt, derstädes nedlagdt den 3
Maj <832 och 4;o kÖptackjernsrällen villkorligen bibehållen vid Riddarhyttan
den 20 Februari i832.
Ibland Fabriker, Bruk och öfrige Näringar, utom Bergsrörelsen, äro
att märka,
1:0 Tegelbruken hvilka efter förra Berättelsen äro något förökade. Vid
Svanå Bruk i Harakers socken är under de sednare åren ett nytt dyrbart
Tegelbruk anlagdt, hvars Production lärer framdeles komma att sprida
sig till omkringliggande orter sedan Egendomens eget byggnadsbehof blifvit
fylldt.
2:0 En Kard-Fabrik vid Jäders Bruk som i förra Berättelsen beskrefs.
3:o En Tobaks-Fabrik i Vesterås med nio arbetare och en tillverkning,
uppgifven för sistlidet år lill 5,114 R;dr Banco.
4:o En Klädes-Fabrik vid Nystrand nära Sala, hvilka är å nyo upptagen*
Der har på en väfstol sistlidet år 604 alnar Kläde blifvit tillver
-
— i4 —
kade och 3io alnar Vadmal färgade. Arbelarnas antal 8 och tillverkningens
värde sistlidet är i.ooo R:dr Banco.
5:o En II.igel-Fabrik vid Sala Grufva, med ett årligt till verkningsbelopf)
af omkring 12 Skeppd. Förbättring af denna Fabrik har blifvit
påbörjad genom hagelgjutningens verkställande uti ett af Sala Grufvas
Schak ter.
6:0 En Fabrik för Bomulls-Strumpors tillverkning i Köping, hvarom
1 Berättelsen om denna Stad vidare förekommer.
7:0 Tre Stamp- eller Valk-verk; det ena i Strömsholms fögderi; det
2*dra vid Arboga och det 3:dje vid Sala; hvilka inrättningars tillverkningsväide
inbegripes under de varors förädling som der förberedas genom
valkning eller stampning.
8:0 Ett Jaglbyggeri-Hvarf i Westerås med 5 arbetare och ett årligt
tillverkningsvärde af 7,697 R:dr 12 sk. Banco.
9:0 En Spegel-Fabrik i Westerås med en arbetare och 426 R.'dr 32 sk
Banco tillverkningsvärde.
Hvad Färgerierne, Schafullmakerierne och Urmakerierne i Städerne
beträffar, kunna de anses i likhet med andra Handlverkerier i Städerne;
och äro för öfrigt icke några serskildta Fabriker anmärkningsvärde.
Såsom Binäringar äro kolning och varors forsslande ännu de vigtigaste.
Kolprisen hafva sistlidne vinter varierat emellan 2 R:dr, 2 R:dr 16 sk. och
2 R:dr 32 sk. Banco och något deröfver.
För att göra Jaglen såsom serskild binäring lönande och nyttig är
under de fem sisla åren här i Länet en verksam åtgärd vidtagen genom
den af hela Länet ingångne och af Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt bref
den 28 Dec. i832 i Nåder gillad förening om betydliga premier för utödande
af rofdjur utan skallgång, hvarjemte här i Länet bildat sig ett
Jägareförbund, som söker att befordra delta yrke.
Om fisket gäller i allmänhet hvad i förra Berättelsen är anfördt.
Salpetterlillverkningen i Länet fortgår utan någon serdeles betydlig
till vext. Tillverkningen för 1828 uppgick, inberäknadt den lefvererade
Gärde-Sulpettern lill 1,600 L:pd
för 1829 1,460 dito
1830 ............ i,5io dito
1831 med hvilket år gärden upphörde 1,100 dito
i83a till 1,640 dito
eller tillsammans under dessa 5 år 7, 3io L:pd
Hvilken summa, beräknad per medium för ifrågavarande qvinqvennium
utgör 1,462 L:pd eller 62 L:pd mera än de föregående 5 årens. Att
1831 års tillverkning så betydligt skiljdesig från de öfrige årens, härleder
sig så väl från den mindre gynnsamma vintren, hvilken beröfvade jordägarne
tillfälle alt förskaffa sig nödigt bränsle som ock af den under
sommaren inträffade vattenbristen. Deremot uppgick productionen påföljande
året till det högsta belopp den sedan yrkets uppkomst inom Länet
utgjort. Flere större Salpetter-jordberedningar hafva under dessa år blifvit
anlagde, hvaribland må nämnas en vid Strömsholms Kongl. Stuteri,
deremot äro en del Laduanläggningar, i brist på nödige skogseffecter, förlagde.
Linne och Ylleväfnader idkas såsom förut. Tillverkningen af golfmattor
och täcken af nöthår inom Fläckebo och Vester Fernebo Socknar
fortfar.
Tjärubränning, laggning, stolars och andra trädvarors förfärdigande
inom de längst i nordost belägne socknar af Länet är i samma förhållande
som efter sista Berättelsen. Äfven idkas Tjärubränning inom Fläckebo
och Fernebo socknar till afsalu åt nästgränsade socknar.
Sjöfarten är i oförändradt skick. Innom Westerås och Arboga hafva
Fartygsägnrne ingått såkallade rederi-bolag, till gemensamt idkande af
denna näringsgren, som eljest, i följd af de numera inskränkta och snart
upphörande privilegierna troligen skulle aftaga. Ångbåtsfarten mellan Stockholm,
Westerås och Arboga är ganska liflig, men ångbåtarne tillhöra icke
Länet.
I frågan om Binäringar torde äfven böra anmärkas, alt Gjerningsmän
eller handtverkare på landet sistlidet år voro r3g Mästare och 110 Lärlingar
i Skomakareprofessionen; 153 Mästare och 162 Lärlingar i Skräddare-handtverkel;
3 Snickare; i3 Klensmeder med 5 Smedslärlingar; 2
Murare, 2 Sadelmakare med en Lärling; 2 Garfvare likaledes med 1 Lärling;
tillsammans 5p3 personer.
Handeln är ungefärligen i samma skick som min sista Femårs-Berättelse
upptager; dock kan den med skäl sägas något hafva ökats i Städerne.
Hjelmare nya Canal, som dock har föga inflytande på handeln i
Westmanland, är färdig och förberedande anstalter äro vidtagne lör uppmuddringen
af Köpings å, till lättnad för sjöfarten ifrån Köping. Äfven
är förslag bearbetadt till en förbättrad anläggning af Strömsholms Canaloch
Sluss-Verk, som i hög grad tarfvar reparation. Båtfarten och Varu-transporten
på denna Canal förhöll sig sistlidet år, på följande sätt: Fartygen
som begagnades till transporten utgjorde Deras sammanräknade dugtighet
6,596 Skepprd bergsvigt. Under året gjorde dessa Fartyg 532 re
-
sor mer och mindre lastade samt 149 resor olastade. De efFecler sorn.
transporterades voro:
Jern och Jernmalm, Skepp:d 5o,o48
Spannmål al' alla slag, T:r 4>936
Mjöl och Gryn L:pd 477
Salt och Saltfisk T:r 2,499
Tonfisk L:pd 2,009
Smör, Ost, Talj, Fläsk, Kött . . . dito 276
Humble i dito 3
Gräsfrö
dito 23^
Hampa och Lin dito 208
Sågvirke dito 6^
Tjära och Beck T:r 84
Plank och Bräder Tolften 82
Ekebark  T:r 60
Tomma säckar . • .  St- I791
Hudar och Skinn ....... dito i48
Papper Ris 124
Fensterglas Kistor ii
Diverse kram- och speceri-varor i fat,
tunnor, lårar, packor &c St. 582
dito dito enligt uppgift efter vigt . . M:kr 14,929
Tobak i kistor och lådor St. 169
Snus i fjärdingar ... .... St. 176
Vin, Arak, Brännvin, Ättika, Sirap,
Oljor, Tran m. m. i fat, Oxhöfden
Amar, &c St. 222
Dito — dito — enligt uppgift efter mått, Kannor 8991
Husgeråds-saker m. 111 St. 365
Kuggar och Trillvahlar ..... St. 34o
Tröskverk och andra machenerier St. 2
Kör- och Åker-redskap St. 3
Björkvirke 1
Båtar och Ökstockar St. 3
Jord- och Trädfrukter  T:r 23
Dito enligt uppgift L:pd 9*
Kohl Skock 4-i:
Halm
Qvarn- och Slip-stenar
Kalk- och Lim-sten
Ställsten ....
Kreatur
Halm
Eldfast Lera . . .
Mur ock Tak-Tegel
Tjog i5i
T:r * ni
St. 3^,800
dito 9
Skepprd 62^
dito 14
St. 16
Häraf täcktes Eder Kongl. Majrt i Nåder inhämta att denna Canal,
anlagd med relativt mindre kostnad, är af den vigt för varutransporten
ifrån Bergslagen alt då den nu kommit i behof af ombyggnad den synes
förtjent af allmänt understöd. En ny communications-väg ifrån öster
lill vester emellan Ramnäs och Fläckebo Socknar är indelad till allmänt
underhåll.
Marknaderne äro de samma som förr. Fråga är dock väckt om indragandet
af marknaden i Norbergsby eller dess förvandlande till blott kreaturs-marknad.
De betydligaste marknaderne hållas: i Februarii månad i
Sala, der stor tillförsel är på Lin, Garn, Väfnader, Smör och Fogel samt
Skinnvaror ifrån Rikets norra Län; ech i Westerås under September månad,
då så väl Spannmål och Kreatur som Köpmanna-varor i mängd ut
-
Kammarverk. 1:0 Inom Kongsörs Fögderi har någon ökning eller
minskning i hemmantalet icke ägt rum under ifrågavarande fem år, men
s:ne Kronohemman hafva blifvit löste till skatte och 2 nybyggen nu
Danbo och Carl-torp kallade på Kongsörs Allmänning blefvo 1831 efter
lillgodonjutne 5o frihetsår påförde en fastställd Smör-ränta. Hemmansklyfningar
till skada tilltaga i Torpa och Kong-Carls socknar. Laga skiften
hafva på några ställen i detta Fögderi blifvit verkställde. Skadeliga
vatten-uppdämningar inom delta Fögderi äro icke öfverklagade.
Lundsli. 5-årsberättelse för LVest munlands Län. 3
bjudas.
Politisk Författning.
2:o Strömsholms Fögderi: der finnes icke några i ödesmål komne eller
nyskattelagde hemman, icke eller andra nybyggen tillkomme i sednare
åren
Hemmansklyfning
och åter sammanläggning tima sorn oftast, men
ilyfningar under ^ mantal af de inskränkte på siältbyggden i delta Fögderi
belägna hemman bidraga oftast till Åboernes obestånd. Dertill verka
äfven de undantag eller fördelar som vid hemmans-föisäljningar betingas.
De flesta Byarne äro storskiftade. Laga skiften pågå i några byar. Bruk
och vattenverk åstadkomma icke eller här några uppdämningar till andras
för få n g
3:o
I Westerås södra fögderi1 äro inga af öde upptagne gårdar eller nybyggen
eller i ödeslmå förfallna Hemman. Då fögderiel icke är genomskurit
af någon större ström kommer icke eller här olaga uppdämningar i
fråga Flera Byar sakna ännu laga skifte
4:o
I Westerås norra fögderi är samma förhållande i afseende på frågan
om Ny-skattlagde, af öde upptagne hemman och nybyggen. Kemmans-klyfningar
i samma förhållande som förr- Storskifts och Enskifts
delningar äro med nytta begagnade
öro
I Bergslags fögderiet äro på Riddarhytte recognitions allmänning
åtskillige Stubbe- och Röd jselrälts-lägenbeter skattlagde men skattläggningen
ännu icke fastställd. Laga skiften fortgå inom Bergslagen och vinna
med hvarje år mera förtroende, ehuru förenade med dryg kostnad
inom
en del af detta fögderi, nemi:’ Vangsbro härad, löper väl ett
strömdrag, hvarvid vattudämningar af naturliga förhållanden förorsakas,,
men någon klagan eller tvist derom är icke yppad
6:0
och 7:0 I Salbergs och Väsby fögderier äro icke eller någre nyskattlagde
hemman och lägenheter tillkomne eller hemman i ödesmål förfallne
samt i öfrigt icke eller något vid denna punkt att anmärka utom
hvad angående Hvittinge Socken redan är anfördt
Antalet
af hemman af olika natur, Lägenheter, Bruk och Qvarnar, som
tillhöra Kronan, Läroverk, fromma Stiftelser och så vidare, synes af Tabellen;
dock torde härvid böra upptagas följande förteckning 1
— »9 —
Hemman, Lägenheter, Bruk, Qvarnar
•som tillhöra:
Kronan
Läroverk.
fromma Stif-  telser.
0
<
£:
•3
r
fia
0 n
T D
g
as
P
rC
-
3
S- *;
O {/}
s*
1—1
U
3
t"1
•rt> 0
B
p
c
as
' 3~
0
1
as
sa
-1
T Q
w
* V
rt>
t
—
•C**
1:0 Inom norra Fögderiet.
Militiae Boställen ......
—
—
I2|
1
—
—
—
—
Civile . . dito ......
—
—.
—
—
—
—
Ecclesiastike dito
.
—
—
‘41
—
—
—
—■
Upsala Academie .. . . .
—
—
—
—
—
Westerås och Danviks Hospital
2
Westerås Domkyrka . . , .
X
.2,
2:0 Strömsholms Fögderi.
Militiae Boställen
—
—
41
—
—
Civila dito - -•
—
—
4f
—
—
’—
Ecclesiastike dito . .
—
4
7l
—
—
—
Strömsholms Kungsladugård
—
— .
1 ‘t
—
—
Upsala Academie . . .
—
—
—
3
«
Strömsholms Kongl. Lustslott med
trädgård . . .
—
I
—
—
—
■ —
Dito Kongl. Stuteri
—
9
—
—
—
Strömsholms Värdshus ....
—
1
—
—
—
■—•
Dito Fiske .........
—.
I
*
'
—
—
Borgos- och Mellansunds Färjor .
3:o Bergslags Fögderi.
2
41
Militiae Boställen
—
—
-
■—*
‘1 " "
Civile . . dito
—
31
—
—
—
Ecclesiastike dito ......
—
»Å
—
—
Upsala Academie
—
*
—
—
\\
_
—
Westerås Hospital
—
—
——
—
—
I
I
4-
4:o Salbergs Fögderi.
4ii
Militae Boställen
—
-
—
—
Civila. . . dito ......
—
—
—
—
Transport
—
l8
•ö2I
—
—
24
I
0 3
Ecclesiastike dito
Upsala Academie
Transport
Fögderiet..
5:o Södra
Johannisbergs Kongsgård
Militice Boställen . .
Civila dito ....
Ecclesiastike dito
Upsala Academie . ,
Danviks Hospital . .
6:0 Wäsby
Militiae Boställen
Civile dito . .
Ecclesiastike dito
Upsala Academie
Danviks Hospital
Fögderi.
7:0 Kongsörs Fögderi.
Militiae Boställen . ,. .
Civile dito
Ecclesiastike dito . . .
Kongsörs Kongsladugård
Dito Stallängar ....
Krono Säteri
Upsala Academie: Skatte
Krono
Hospitalshemman . . .
18
1
20
281
241
I2|
*\ T 5
-*T 6
i3!
1 vy g
51
2l|
1 °s
23?
Summa | 2 j 45 I272I | 2
6
24
12;
331
i3|
3
17I
—i
6 |io3 j i
Förhållandet emellan sjelfägande Jordbrukare och dem som arrendera
annors jord är sådant ungefärligen som förr.
Statsbidrag. Deras värde eller beloppet af allmänna besvär och 0-  nera calculeradt i penningar synes af Tabellen.
Angående grunderna för calculationen åberopas hvad förra Femårs-Berätlelsen
innehåller och äro de skillnader härvid iaktlagne, som uppkomma
dels genom förändrade markegångspris dels genom nedsättning i passevolens
afgifter och monderingsbidragen.
Statsbidragens verkan på näringarne, genom den tyngd de directe
medföra är i samma mohn repressiv och hinderlig för näringarnes utveckling
och förkofran, som desse bidrag äro ganska betydliga och mångfaldiga.
De drabba i synnerhet jordbruket och det till en stor del utan
att Staten deraf egentligen har någon nytta, emedan den emot vissa besvär
och onera svarande fördelen endast åtnjutes tillfälligtvis af en del
medborgare, såsom förhållandet är med vägbyggnads- och skjults-skyldigheten,
som så hårdt graverar andra medborgare, hvilka äro jordägare eller
tillböra vissa Städer. Det är icke här rätta stället att framkasta nya förslag,
men sanningen fordrar, att jag i underdånighet fäster Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på detta ojemna , obilliga och skadliga förhållande,
hvilket lättligen skulle kunna förbättras genom förändrad lagstiftning
angående skjutts- och väghållning, om den i andra länder gällande
grundsats antoges, att ingen medborgare vore berättigad att åka på
en annans bekostnad.
Angående den ojemnhet som vid jord-egendomars skattläggning äger
rum, är så mycket skrifvit och taladt, att det torde vara öfverflödigt att
härom tillägga något vidare, är alt olägenheterna af en ojemn Skattläggning
äro lika gifna sorn svåra att afhjelpa. Om för hemmansförmedling
nya grunder blefvo af Lagstiftande makt stadgade, skulle genom en ny
förmedlings författning, må hända första steget kunna tagas lill en jemnaré
skatt-fördelning å jord. Ingen synes med fog kunna klaga deröfver
om skatter, som, i följd af ofullständiga eller obilliga skattläggnings-grunder
blifvit för högt åsatte, varda förmedlade och nedsatte efter jemkade
och rättade grunder. Sådant skulle lika litet göra ingrep i ägande-rätten,
som nu gällande författningar om hemmans-förmedling och de ständiga
skatternas jemnkning synes äfven kunna slå tillsammans med allmänt väl
och Statsverkets intresse, så vida en jemnhet i de ständiga skatterna äfven
bereder större lätthet för Skattdragande att utgöra de extra ordinära
eller på bevillning beroende skatterne.
Förhållandet med rotefrihels afgiften, Postgårdars och Gästgifveriernes
antal är detsamma som efter förra Femårs-Berättelsen.
Politi. Om anstalter i allmänhet till ordningens och sedlighetens
befrämjande åberopas hvad förra Berättelsen innehåller.
Skolor finnas så väl i Städerne som på Landet, dels såkallade sockneskolor
och dels serskildta skolinrättningar, stiftade på enskild bekostnad
för hela Socknar och vissa Bruk och distrikter. Undervisningen i
åtskilige bland dessa skolor är inrättad efter Lancastcr-melhoden. Eder
Kongl. Mmj:t har sjelf genom ärliga frikostiga louehnslag till Lärarne vid
Lancaster-skolorne i Westerås och Arboga först gynnat uppkomsten af
denna förbättrade undervisnings-method här i Länet och dessa exempel
hafva burit frukt och föranledt methodens antagande i flera skolor.
I Westerås högre Lärdomsskola och Gymnasium lemnäs undervisning
åt dem som söka en mera veltenskuplig hildning. Både Skolan och
Gymnasium äro mycket freqv.enterade och allmänna opinionen synes nu
mera än förr, vara väckt på den publika undervisningens fördelar framför
den privata.
Antalet af den studerande ungdomen var sistlidet år vid Westerås
Gymnasium . . . 74
och vid Skolan . . 168 .
242
Slögd-skolor saknas ännu i delta Län.
I afseende på helsovården torde till det som förra Berättelsen innehåller,
böra tilläggas, att Sundhels-Nämnder i alla församlingar blifvit till
följe af författningarne angående Cboleran inrättade och åtskillige förberedande
anstalter vidtagne för den befarade händelsen, att denna smillosamma
sjukdom skulle i Riket intränga, samt alt öfverenskommelser till nykterhetens
befrämjande äfven inom försnmlingarne blifvit träffade, innefattande
för det mesta husfädernes förklarade beredvillighet och afsigt, att afhålla
det uppvexande slägtet ifrån för tidigt bruk af starka drycker och
deras missbruk. En och annan såkallad Nykterhets-förening är äfven
träffad.
Antalet af Läkare, stationerade här i Länet utgjorde sistlidet år 1
provincial-Läkare, 5 Slads-Läkare, 3 Läkare hörande till Regemenlerne
och 6 Bruks-Läkare tillsamman i5 och dessutom 3 Veterinairer. Examinerade
Barnmorskor 35. Läns-Laznrettet är inrättadt för 5o sjuksängar.
Antalet af sjuka, som der årligen njutit vård uppgår till omkring 200 och
derutöfver. Utom Sätra brunn, sorn mycket besökes, finnas 17 mer och mindre
begagnade hälsokällor. Apotheker äro: i Westerås 2, i hvardera af de
öfriga Städerne 1, och dessutom har under de sista fem åren ett Apothek
blifvit privilegieradt i Norbergsby, tillsammans 6 sf.
Fattigvården är i allmänhet uti samma skick som efter förra FemårsBerättelsen.
Ett försök alt reglera den efter nya grunder är gjordt i Westerås,
som vid artikeln om denna Stad upptages och torde förtjena efterföljd.
Att hindra fatlig-classens förökning derigenom, att uppfostran gifves
åt värnlösa, fattiga barn och att tillhålla sådane personer, i behof af
23
allmänt understöd, sorn icke sakna ali arbetsförmåga, att sjelfve arbeta,•
synes vara 2:ne hufvudmomenter vid en reglerad Fattigförsörjning; och åtskilige
ibland socknarne bidraga med mycken kostnad och uppoffring
till fattigvården. I detta ämne- torde det tillåtas mig att åberopa de vidare
upplysningar som blifvit insände lill Eder Kongl. Majrts EcclesiastikExpedition
i Memorialer den i3 April, 7 Maj och den 24 Augusti i832.
För en ny reglering af Gästgifverierne och skjuts-inrättningarne efter
förändrade tids-förbållanden, hafva inom alla 4 dornsagorne i detta Län
undersökningar efter mine derom aflåtne skrifvelser ägt i:urn detta år.
Och inom den ena Domsagan är dea nya regleringen definitift afslutad
samt af mig fastställd, hvarigenom dels lindring i hållskjutts-skyhligheten
vunnits och dels en jemnare fördelning af skjuttsnings-skyldigheten emellan
håll- och reserv-skjuttslagen blifvit ti 11 väga brag t, jemte en efter omständigheterna
och behofvet lempad jemkning af skjuttsanslagen till hvardera
gästgifveriet. Samma åsyftade ändamål, skall äfven ernås genom den
regleringen i de öfriga 3:ne dornsagorne, då den hinner fullbordas: men
sk jutts-entreprenader, sorn jag äfven sökt befordra, möta nästan öfver allt
hinder af lokala omständigheter och de skjuts-skyldiges obenägenhet att
åtaga sig kontanta utgifter. Deligencer sorn nu regelbundet gå- emellan
Stockholm och Götheborg bidraga i väsentlig mon till lindring i Skjuttsnings.
-besväret vid 5 Gästgifvaregårdar här i Länet.
De i förra Femårs-Berättelsen omnämnde serskildte (konventioner om
premier för rofdjurs utödande utom skallgång, Kafva äfven under sista
qvinqvennium fortfarit att gälla och .visat god effect, men upphörde med
början af innevarande år, genom den förut omförmälde af hein Länet ingångne
allmänna? öfverenskommelsen, hvars resultat, lättare beräkneligt,
blifver föremål för nästa Femårs-Berältelse.
Previlegierade Krogar på Landet utom Gästgifverierne är o- lika många
sorn förut..
Angående Sockne-Magazinernes antal och fonder har jag nyligen haft
tillfälle att till Eder Kongl. Maj:ts Finance-Expedilion afgifva delaillerade
uppgifter. Antalet af sådana Magaziner är 68 stycken och summan af
deras fonder uppgår till 14,600 tunnor Spannmål. Förslaget om DistrictMagaziners
inrättande har här i Länet icke vunnit bifall af opinionen.
Nytt reglemente för magasinerne i Ös ter-Wåhla Socken är under de 5 sista
åren fastställdt.
24 —
Utom Sparbankarne i Westerås och Sala, hvarom i Berättelsen angående
Städerne vidare förekommer, är sedan sista Femårs-Berättelsen en
Sparbank inrättad vid Skultuna Bruk sistlidne sommar.
§. 5.
Städerne.
Deras antal är fyra; nemligen:]
1:0 lVesterås. Bergs-handels- och sjöstad, uppförd i andra classen af
Rikets Städer, är belägen vid Svartåns utlopp i Mälaren. Tomternas antal
utgör 421 hvaraf 35o äro bebyggde och 71 obebyggde, hvilka sednare
merendels begagnas till planteringar. Af gammalt utgöra Tomternas antal
inom Stadens staqvet 22ii hvarefter åtskilliga praestationer blifvit beräknade.
På alla nuvarande tomter är en motsvarig del af Stadens utmark
i lotter fördelad, hvilka, der det, i anseende till markens beskaffenhet,
kunnat ske, till större delen blifvit uppodlade.
Staden grundar sitt egentliga bestånd på handeln med Bergslagen samt
transporter af Metall och andra effecler lill Stockholm, hvarifrån återföras
specerier, Salt- och Kramvaror m. m. till ortens och Bergslagernes
behof. Den hufvudsakligaste Handels-artikeln utgöres af Spannmål till ett
icke obetydligt värde. Staden har sin fördelaktiga belägenhet nära de sädesrika
provinserna Upland och Södermanland att tacka för sitt inflytande
i detta afseende och afsätter årligen ett stort qvantum Spannmål till
Beigslagen och i allmänhet till Stora Kopparbergs Län. Det bör icke
lemnäs obemäldt, alt Stadens Handlade med drift och omtanka vinnlagt
sig om denna handel i större scala samt att derigenom ett större RörelseCapital
årligen bringas i omlopp.
Stadens folknummer består för närvarande enligt »832 års Mantalslängd
af 3,3o4 personer, hvaraf 2,246 äro Mantals-skrifne och de öfrige
i,o58 befriade, dels såsom öfveråriga och medellösa samt dels såsom
minderårige. Handelns tillstånd är, åtminstone jemförelsevis till Slapel-Släderne
och öfrige Rikets Städer icke i aftagande. Handtverkerierna hafva
väl icke under sisla qvinqvenniet aftagit men befinna sig dock i ett
stillastående tillstånd. Det vore måhända origtigt att söka orsakerne dertill
i den större täflan, som igenom lossande af Skråtvånget uppstått.
För
För idoge och omtänksamme handtverkare, hvaraf åtskillige här finjias är
ännu tillfälle att bana sig väg till välstånd och oberoende. Förnämligaste
grunden till Handtverkeriernes föi fall torde få sökas i den förfelade uppfostrings-melhod,
som skrå-privilbgierne gynna. Man kan icke gerna venla sig,
att ur den kring land och rike strykande arbets-styrkan af Gesäller skola
framstå duglige och driftige handtverksman, eller att deras tillverkningar
skola kunna uthärda täflan med utlänningens förgäfves utslängda producter.
Så länge de inhemska tillverkningarne ej i fullkomlighet närma sig
de utländske, kan icke den Svenska Handlverkarens öde förbättras och de
i lättja och sjelfsvåld oftast förspillda läroåren äro icke någon förberedelse
till vinnandet af detta syftemål. De inskränkta begären och ulsigterna
att med Handtverket endast betjena den närmsta omgifningen och deribland
endast dem, hvilka ej hafva lägenhet att förse sig från andra håll,
förvandla handtverkaren till daglönare och stå i strid så väl med hans
egna fördelar som tillverkningens förbättrande. Några Fabriks-anläggningar
synes här icke vilja hafva framgång, härrörande troligen icke så mycket
af Stadens mindre passande läge derföre, som af brist på en åt detta
håll riktad omtanka. Dock finnas en Tobaks- och en Spegel-Fabrik, den
förre med någorlunda betydlig (förut uppgifven) tillverkning.
Erforderlig tillgång på dagsverken äger Staden förnämligast af såkalladt
försvarsfolk, Stadens Timmermän, Brandvakter och Ringare m. m.
äfvensom under sommarmånaderna lill öfverflöd infinna sig på arbetsförtjenst
uttågade Dahlkarlar och Wermlänningar. Priset på ett karldagsverke
är merendels under den ljusa årtiden 32 sk. banco och något
deröfver.
Staden har gemenligen god tillförsel från den kringliggande landsbyggden
på alla slags landtmanna producter, särdeles de såkallade lorgdagarne;
och saknas icke afsättning, ehuru åtskillige producter, trägårdsväxter
och dylikt odlas inom Stadens eget gebiet. Den närmast Staden
belägna jorden är, i anseende till ymnig gödning och god skötsel, ganska
bördig, men eljest är marken på Staden tillydande jordägor stenbunden.
Utsädet består mest af Råg, Korn och blandsäd. Mindre biuklige
sädesslag äro: Hvete, Hafra och Ärter. Vanligtvis hvilar en tredjedel af
åkern hvarje år. Stadens obebyggda tomter användas merändels till trägårdar
eller planteringsland och odlingen derå utgöras förnämligast af
rot- och skidfrukter samt till någon del af tobak och gurkor, som exporteras
lill Stockholm.
Landsh. S-årsberättelse fur JVeslmanltmds Län. 4
Skeppning af Metall och Bergseffecter till Stockholm har hittills varit
Staden förbehållen, men upphör med 184f ärs slut. Framtiden skall
utvisa om den lindring man dermed åsyftat för Bruksägare kommer att
i sjelfva verket äga rum, då redarnes förbindelse upphör att tillhandagå
emot en billig och nedsatt taxa. Med denna, om man så vill nämna den,
prohibitiva författnings upphörande torde ömsesidiga olägenheter åtminstone
till en början komma att inträda. Den genom upptäckten af ångboxerings
fartyg i sednare tider inträffade lättnad och skyndsamhet i sjöcommunicationen
skall måhända framdeles åstadkomma en annan förändring
i dessa förhållanden.
För Staden är Gymnasium och högre Lärdoms-Skofan samt en Lancaster-Skola
af ovärderlig nytta i afseende på ungdomens uppfostran. För
sjukes intagande och betjenande finnes Lazarett och Carlius gemensamme
för hela Länet äfvensom tillräckligt antal Läkare att bestrida sjukvården.
Då den fruktade Cholera-sjukdomen icke hunnit till fäderneslandet har anskaffandet
af någon större local tilt sjukhus i sådana fall blifvit fördröjd,
men nödige förberedelser till första utbrottens hämmande gjorde.
I Stadens fättig-försörjnings-anstalter hafva pä de tvänne sednare
åren betydliga förändringar skedt. Då man tyckt sig. af erfarenheten finna,
att upprättandet och underhållandet af fattighus icke är det verksammaste
medlet att lindra fattigdomen och hindra tiggeriet, utan fastmera
nedsätter de derstädes intagne personers arbetsdrift och användbarhet,
hafva andra botemedel funnits nödvändiga. Bemödandet bar varit, att
påfinna utvägar, hvarigenom det kunde Tyckas, att återbringa de i fatlig'
dom och betryck nedsänkte samhällsmedlemmar till arbetslust och sjelfverksamhet
samt utöda lättjan och hågen för tiggeri. Så vidt möjligt
varit hafva bidrag endast blifvit lemnade att afvärja en sådan nöd , sorn
härrört af sjukdom eller verklig oförmåga att försörja sig, till sjuklingar,
orkeslösa och barn, hvilka sednare jemte de egentligen såkallade fattighjonen,
med ledning af exempel i andre Städer blifvit utpensionerade inom
Staden och på landsbyggden, der vård och upptuktelse i goda seder
kunnat med säkerhet påräknas. De goda följderna hafva så vida försports,
att tiggeriet inom Staden upphört, samt att hos de sämre lottadestörre
omtanka i allmänhet röjes att försörja sig, hvartill Stadens fattigvårds
Direction söker att skaffa tillfällen så vidt utvägar finnas
En
betydlig lättnad i årliga bidragen till fattigförsörjningen lemnar
det såkallade Schenströmske Barnhuset, en stiftelsesom grundlädes på 1770-  talefc af framlidne Bruks-Patronen och Handlanden härstädet Schenström,
— 37 —
i hvilken Inrättning ett betydligare antal fattige minderårige barn årligen
erhålla en tillräcklig uppfoslringshjelp och således icke lalla Stadens serskildta
fattigvård till last.
Skjutsningsbesväret är för Staden ganska tryckande, i anseende till
stadens belägenhet i förvägen emellan Rikets större Städer. Staden är väl
befriad ifrån hållskjutsens utgörande, som besörjes af den kringliggande landsbyggden
och lärer härröra derifrån att de närmare Staden belägne Gästgifvar
gärd a rn e å landet blifvit hit förlagde, men deraf har äfven reservens
flitigare anlitande blifvit en föjld.
Polis-uppsigten i Staden handhafves af en serskildt tillförordnad Rådman,
biträdd af Stads-Fiskalen och Stadens Betjente samt utsedde ordningsmän
i hvarje qvarter bland borgerskapet. Från eldsvådor har Staden
varit under flere år lyckligen befriad. Vakandet deröfver är uppdragit
åt en serskild Brand-Direction med biträde af Brandvakter; och synes
Stadens innevånare i allmänhet röja ett uppmärksamt nit till förekommande
af dylike olyckor.
Sistlidet år funnos i Staden utom de vanliga handlverkerierna i Linneväfvare,
dock utan något uppgifvet till verkningsbelopp, 4 Färgerier med
880 fl:dr tillverkningsvärde, i Nål-Fabrik med 200 R:dr tillverkning, 1
Skepps-byggeri hvars tillverkningsvärde är upptaget till 7,697 R:dr 12 sk.,
en Spegel-Fabrik med 4^6 R:dr 3a sk. tillverkning, 1 Tobaks-Fabrik med
5114 R:dr tillverkning, 4 Ur-Fabriker med 636 R:dr 32 sk. tillverkning;
summa tillverkningsvärde 14,954 R.'dr 28 sk. banco, dervid 37 arbetare voro
sysselsatte.
Stadens intrader och utgifter samt allmänna byggnader förvaltas och
handhafves af en såkallad Drätsel-Kammare hvars instruction är af Eder
Kongl. Maj:t i Nåder fastsläld den 16 Maji 1827.
Staden donerade inkomster, anslagne så väl lill dess Styrelses och
Uppbörds-Verkets aflönande som publike byggnaders underhåll, bestå af
vågpenningar samt Bro- Hamn- och Mätare-penningar med flere andra
mindre betydliga inkomster och hafva under de sislförflutne fern åren per
medium ulgjordt 5,iro i3 sk. io r:st Banco.
Sparbanken i Westerås hade vid sistlidet års slut förkofrat sig så»
att underhållsfonden då utgjorde 1,100 R:dr 35 sk. 4 t*st och insättningsfonden
9,160 R:dr 8 sk. tillsamman: 10,260 R:dr 43 sk. 4 rist banco.
Delägarne voro 190. Förökningen på sista qvinqvennium stiger således
till 229 R:dr 24 sk. 4 r:st ut' underhållsfonden och till 4>7<P R.‘dr 16 sk.
uti insältningsfonden, hvaremot deponenternes antal minskats med 46.
a:o Arboga. Sjö- och Upstad:
Stadens läge förut beskrifvit. Åns uppmuddring fortfar och ökas årligen
så att från midommar till hösten ofta icke mer än 5 å 5* fots vatten
finnes i ån inom Staden. Fartygen måste derföre lägga till vid det såkallade
Stenlöpet der Stadens Rederi-Bolag låtit uppföra en lossningsbryg^a
ungefär -fdels fjerdingsväg från Staden och börjar ifrån Stenlöpet° en fots
djupare vatten. Större delen af Jernet måste med lastpråmar ifrån vågen
ditföras och der pålastas fartygen, äfvensom en del ifrån Stockholm
ankommande varor måste ifrån Stenlöpet antingen med lossfartyg uppföras
eller landvägen transporteras.
Staden synes af detta förhållande hafva anledning att söka biträde
af Allmänna Medel och af Bruks-ägarne till åns uppmuddring, likasom i
Köping, men fråga är derom ännu icke väckt. Åbyggnaderne äro nästan allmänt
af träd. De underhållas i allmänhet väl genom årliga förbättringar
och hafva äfven åtskillige nybyggnader under sista qvinqvennium skedt,
så att Staden årligen förbättras i afseende på husens utseende och storlek.
Stadens folkmängd efter i83a års Mantalsskrifning var 487 Mantalsskrifne
männer; 647 Mantalsskrifne qvinnor och således 1134 Mantalsskrifne
personer och dessutom 514 minderårige barn, 108 befriade för ålder
och fattigdom ifrån Mantal, utgörande en summa af 1756 personer. Innevånarnes
sedlighet fortfar såsom förr. Brottmål och Rättegångar äro
sällsynte. Krogar och Källare af Stadens Borgerskap föga besökte. Endast
ibland a 1 be tscl a sse n och några få at Borgerskapet synes fyllerilasten
tilltaga, särdeles de tider då godt pris är på brännvin.
Stadens näringsfång äro såsom förr: Handel, Handtverkerier, Sjöfart,
Factori-rörelse samt till någon del jordbruk. Handeln har genom de nuvarande
Köpmännens arbetsamhet och sparsamma hushållning snarare tilian
af tagit och Köpmännen hafva samlät förmögenhet. Tillförseln af alla
Landtmanna-producter har ökat sig. Genom det större ved-förråd. Ångfartygen
här upphandla hafva dock alla SkogsefFecter på de fem sista åren
stigit 5o å 75 procent i priset. Någon betydligare Spannmåls-handel har
icke kunnat uppkomma, dels emedan den kringliggande ortens öfverskott
af Spannmål icke är nog stort och dels emedan de nära Arboga belägne
Städer äro alltför många. Goda priser på Spannmål och andra ätlfoe varor
lätta utvägarne för Stadens Ilandtverks-class till bergning, så att de
Handtverkare som med arbetsamhet skött sina verkstäder haft sin utkomst
och de dryga ntskylderne ulan mångå tvångsåtgärder kunnat utgå. Utom
byggnaden af Stadens stora strömbro och ommurning af större delen af
’ — 29 —
Lnstagebron med pålningar för det underliggande ruslvirket samt andra
allmänna mindre byggnader hvilka pä dessa år kostat Staden öfver 4°oo
E'dr banco, vidkännes ännu Stadens Borgerskap det dyra Bålsmans-hållet
för 16 Båtsmän, ehuru efter det uti Stats- och Economie-Utskolten vid
sista Riksdagen uppgjorde underdåniga förslag till reglering af Städernes
Båtsmanshåll, enligt Betänkandet N:o i32, befanns alt Alboga Stads
Borgerskap efter sitt förhållande icke borde hafva mer än 2|del Båtsmam,
uti hvilkas underhållande Tomlägärne äfven borde deltaga. Då Arboga
således utom all jemförelse är mer än någon annan Stad i Riket betungad
af Båtsmanshållet, hoppas Staden att Eder Kongl. Maj:t täckles bevillju
den lindring, som Rikets Ständer vid sista Riksdagen för Arboga i
underdånighet föreslagit. Ibland onera som för stadens läge ofia påkomma,
är äfven den uti förra berättelsen omförmäld te inqvarterings-skyldiglieten,
deruti dock Staden, vid flere tillfällen de sednare åren, genom Eder
Kongl. Maj:ls Nåd njutit den lindring, att manskapets proviantering
skedt genom entreprenad på Kronans bekostnad, hvilken så utfallit, att
den med 60 å 70 procent öfverstigit det i markegångs-taxan bestämda belopp
för en dagportion.
Om jordbruket i Arboga gäller hvad förra Berättelsen upptager. Följderna
af de dryga besvär och onera sorn betunga jordbruket har också
varit, alt jördens värde de sednare åren der betydligen fallit och att det
vanliga arrendet som för varit tunna Säd för tunnlandet, nu blifvit nedsatt
till 1 tunna.
Den Staden åliggande reserv-skjuts-skyldigheten är i anseende till
ångfartygens concurrence sommartiden betydligen försvårad, såsom i förra
Femårs-Berätlelsen upptages. Egentliga Fabriker finnas icke här.
Ett Stamp-och Yalkverk, på Stå lens ägor anlagdi, gifver dålig inkomst.
Binäringar äro inga utom någon Handel med, Kor och Hö, som uppköpes
på landet omkring Staden och aflores på fartyg till försäljning i
Stockholm. Denna handel bedrifves mest af Enkor och arbetskarlars hustrur
både i och utom Staden.
Det i Staden förr brukliga kringelbakeriet har för dyr ved och farliga
eldstäder aldeles upphört.
Den uteslutande rättighet som blifvit Stadens Skute-Gille enligt Kongl.
Privilegier ne den 8 Augusti j.711 och 16 December 171g tillagd, att ifrån
Arboga Yåg utföra Bergslagens och Brukens eflecter, begagnas nu af det
på Adier ställda Rederi-Bolaget med den inskränkning Kongl. Brefvet den
23 Januari 1827 stadgar och kommer år 1 &41 aU aldeles upphöra.
Undervisningsverket är såsom i förra Berättelse omförmäles. Den inrättade
Lancasters-Skolan, hvartill Eder Kongl. Maj:t med flera gåfvor
i Nåder bidragit och ännu låter årligen utbetala 100 R:dr banco för Lärarens
aflöning, har kommit i godt stånd och genom Lärarens, Comminister
Sesemans nitfulla bemödande så lyckats, att det högsta antal Skolans local
medgifver, nemligen xoo barn, nu i flere år ständigt derstädes erhållit
undervisning.
Fattig-Försörjningen är oförändrad. Angående extra onera, som i
Tabellen äro angifne, åberopas hvad de 3.‘ne sisla Femårs-Berältelserne
innehålla.
3;o Köpings Stad. Allmänna Omständigheter: 870 Mantalsskrifne
Innevånare finnas härstädes, deribland 377 män och Qvinnor, des
utorri
3 hörande till gemenskapen af indelta armén. 28 männer och 85 qvinnor
dels öfve rår ige och således manlals-frie, dels fattige och saknande arbetsförmåga;
435 minderårige, hvaraf 224 mankön och 211 qvinnkön.
Hela folkmängden således 1421 personer.
De åtal som under sednaste fem år ägt rum emot innevånarne, för
begångna förbrytelser, påkalla icke någon serskild anmärkning i afseende
på deras sedlighet i allmänhet.
Stadens egentliga Näringar äro handtverkerierne och handeln, utan
att någondera af dessa kunna sägas ännu vara drifne till mera betydande
vinst för deras idkare än att åt dem bereda skälig bergning, med ett eller
annat undantag, som dock bör tillskrifvas antingen bristande arbetsskicklighet,
eller ock åsidosatt ordentlighet, drift och omtanka. De handlande
hämta i det betydligaste sina förråder från Slockholm och afyttra
desamma mest på credit dels inom Staden dels till den omkringliggande
landsorten samt dels till den ofvanbelägna Skinskattebergs Bergslagen,
till hvars förläggande härvarande handlande likväl ännu icke rnägtat uppbringa
sig. Bland handtvérkerierna utmärker sig fortfarigt Schatullmakeri
professionen, som år i832 drefs af 5 mästare till ett arbetsvärde af
2564 R-'dr banco: dock likväl är afsättningen å Schatullmakarnes tillverkningar,
ehuru dessa onekligen förkofrats i både snygghet och duglighet,
numera ej så liflig som tillförene under det Ahlrotsarbeten voro mera
bruklige och nästan uteslutande förfärdigades härstädes i större qvantiteter.
Med hänsigt till derigenom uppkommande bidrag i Stadens allmänna
ulskylder och ökad anledning till flere Innevånares bergning, utgör Stadens
rättighet att på Mälaren befrakta Bergslagens effecter och retourva
-
ror, hvilken rättighet nu utöfvas med 18 privilegierade Fartyg, utan tvifvel
ett bland hufvudvilkoren för Stadens bestånd.
Stadens jord: besädas nästan endast med de allmännaste Spannm Alsslagen,
sedan odling af Lin, Hampa och Tobak utrönts icke kunna med
framgång fullföljas.
Boskapsskötseln kan ej drifvas utöfver hvad sorn för en del innevånares
oundgängliga behof erfordras och detta i saknad af ymnigare betesoch
fodertillgång.
Skog: en Staden upplåten allmänning i Odensvi Socken, utgörande
187 tunnland, 17 kappl., men som från flera år tillbaka är vorden uthuggen
och ännu icke hunnit åter fä tillvexa, att någon nytta dera! för närvarande
kan påräknas.
Allmän inrättning för undervisning består af en skola vid hvilken en
Rector och en Collega äro anstälde, hvarförutan af Staden lönas en Pedagog
som meddelar undervisning i stafning, skrifning och de första grunderna
lill Christendoms-knnnskapen.
Fattigförsörjning: En anstalt i detta afseende har år 183a bfifvit inrättad
på försök till den 1 Maj 1834 samt ställd under tillsyn af en Direction
enligt serskildt reglemente. Jemte det att tiggande i husen härigenom
upphört, undfå nu Stadens fattige å vissa bestämda tider af året,
enligt classification i nion af deras medellöshet, understöd r både Spannmål
och penningar, hvartill tillgång, beredes genom taxering hos Stadens
innevånare, äfvensom förmedelst räntorna af några från äldre tider de
fattiga tillerkände Fonder.
Fabriker och öfriga Näringar: En Fabrik för tillverkning afBomulIsstrumpor
finnes, hvarest i fyra stolar sysselsättas lika många väfvare utom
en qvinnsperson sorn biträden vid blekningen. År i832 förfärdigades derstädes
814 Par Bomivlls-strumpor hvarjemte väfdes i35 par Calesonger
till ett sammanlagdt arbetsvärde af g4g R'*’dr banco; och har på dessa arbeten
följt god afsättning, I Färger i-professionen hafva 3 Mästare nyssberörde
år åstadkommit tillverkningar i värde af i4So R:dr banco och
en Urmakare af sin profession påräkuadt 333 R:dr samma mynt uti inkomst.
Binäringar finnas här inga.
Politi : Tillåtna krogar i Staden äro» sju.
Några andra inkomster äger icke Staden än de vid Köpings och
Strömsholms Vågar utgående Våg-penningarne samt Hamn- och Bro-penningar
hvilka alla,, år igjs utgjorde tillsamman 2,914 R-dr 28 sk. 4 rSsfc
Banco.
Stadens Kämnersrätt liar blifvit indragen under de sista fern åren och
Rådstugurätten utgör nu första instantien derstädes.
För uppmuddringen af Köpings å bar Eder Kongl. Maj:t läckts bevillja
anslag af allmänna medel. För den öfriga kostnaden äro tillskott bevilljade,
dels af Stadens Fartygs-ägare och dels af de Bruks-ägare som
skeppa sina effecter på Köpingsvåg. Förberedande åtgärder äro redan
vidtagne för trädvirkes uppköpande till detta arbete, som kommer att i
betydlig sion lätta sjöfarten.
4:o 1Sala. Bergs- och Uppstad. Dess belägenhet är förut uppgifven.
Denna Stad är grundlagd af Konung Gustaf II Adolph år 1624.
Bergs-bruk och Jord-bruk äro de Näringar, hvilka allmännast sysselsätta
befolkningen. Stadens och Bergslagens folkmängd utgör Mautals-skrifue :
Mankön . . . 795
Qvinnkön . . I°24]gI^
Befriade vanföre svagsinte och
bräcklige Mankön ... 32
Qvinnkön . . ii3
Underårige Mankön' . . . 373
Qvinnkön . : 386
Summa 2723
Deraf Bergslagens Grufvu- och Hylte-Arbelare utgöra Mantals-skrifne
Mankön . . . 269
Qvinnkön . . 220^^
Samt i deras bröd och hushåll öfverårige
och vanföre Mankön . . . i3
Qvinnkön . . 3i
Underårige Mankön . . . 149
Qvinnkön . . i8^35i
Tillsamman 840
Summan af tillverkningen och dess värde, utgjorde vid Salä Silfververk
under de sista fem åren.
1:0
Värde
1:0 Bergfint Silfver 1-4,282^ löd. M:kr 321,829 R:dr
3:0 Bly  883-|§ Skepp:d
jemte Silfverglitt 3io-^ Gentn. 27,500 R.dr
Summa 349.339 R:dr
utom 55 Tunnor Rödfärg.
Afgiften till Kronan i io:de, Myntarelön och slagskatt för alla fern.
åren af hela tillverkningen steg till 43,4i8 R:dr banco. I öfrigt åberopas
hvad vid Artikeln om Bergverken förut är nämndt angående Sala Silf
ver-Verk.
Fabriker: Herr Bergs-hauptmannen och Riddaren af Forselles har å dess
nära invid Väsby gård belägna Egendom nyligen anlagt en privilegierad
Blylivits-Fabrik och i Ättiks-bryggeri. Blyhvits-Fabriken har i år varit
under byggnad. Ältiks-Fabriken är likaledes innevarande år privilegierad
och tillhöra dessa anläggningar således egentligen nästa Femårs-Be
rättelse.
Den vid Sala Grufva varande Hagel-Fabrik och Klädes-Fabriken vid
Nystrand äro förut omförmäldte.
Det Staden tillhörige Stamp- eller Valk-Verk, hvaraf inkomsten tillfaller
Stads-Cassan är utarrenderadt åt Stadens Färgare.
Sala Stads Sparbank konstituerades såsom Filial-Bank till Westerås
Spar-Bank den 21 Juli 1828, hvarvid af då tecknad subscription till underhålls-fond
inflöt 266 R:dr 32 sk. Banco och insättningarne uti Filialbanken
började den i3 September samma år. Då Spar-Banken vid i83l
årsslut skiljdes ifrån Westerås Spar-Bank, utgjorde insällnings-fonden tillhörig
92 personer 2,820 R:dr i3 sk. och underhålls-fonden 385 R:dr 8 sk.
10 r:st eller tillsammans 3,210 R:dr 21 sk. 10 r:st banco. Den 24 Sept.
1831 har uppå Styresmännens för Spar-Banken derom gjorda underdåniga
ansökning Eder Kongl. Maj:t i Nåder fastställt Reglor för Sala Spar-Bank_
Inrättningen har derefter oafbrutet fortgått och resultatet har blifvit
ännu mera gynnande, än man i början vågade att förmoda, hvilket inhämtas
af följande utdrag af räkenskapen för år i832.
Landth. 5-årsberättelse för TVestmanlands Län.
5
- 34 -
Sala Spar-Banks ställning den 3i December i83a.
Insättnings-Fonden.
Behållning vid årets början . . 2,820 i3
Insättningar under året 1,706 i4
Godtgjorde Räntor . . . 162 21 ggg jQ
Uttagne Medel under året .... 860 18
således tillökning 1,007 4^
Underhålls-Fonden
Vid årets början  385 10 10
Förökt genom Subcriptions-Medel
och räntor . . 83 34
Hvarifrån afgå diverse
utgifter .... 63 ii
4o5 28
Summa R:dr 4>238 Zg sk.
Delägarne voro sisti. år 122 personer. TJtlånte medel mot inteckning
1,700 R:dr, mot borgen 2,210 R:dr; Innestående i Bergslagets Cassa 203
R:dr 3o sk. g rrst. Återstoden 65 R:dr 9 sk. 1 rist banco utgjorde beräknade,
men ej förfallne räntor.
Handeln här i Staden drifves i minut och icke till särdeles höjd, men
kan dock anses fördelaktig för den flitige och sparsamme Köpmannen.
Handeln med Spannmål är icke af betydenhet; men som under vintermånaderne
flera tusende tunnor Säd här uppläggas och afsändas till Bergslagen,
uppkommer deraf en liflig comrnissions-handel med Spannmål.
Då ibland Stadens handels-class under sednare åren få gjordt cession, synes
sådant bevisa att handeln i denna-Stad är af en skäligen god beskaffenhet.
Angående tillförseln af varor åberopas hvad förra Berättelsen innehåller.
Likaså angående prohibiliva författningar.
Några odlingar af större omfång hafva icke blifvit företagna, men
jorden cultiveras väl och smärre odlingar fortsättas med fördel.
En del af Tomtjorden är utarrenderad eller öfverlåten på hälftenbruk.
Att jordpossessioner inom Stadens område anses fördelaktige kan slutas
deraf, att flere Bönder inköpt fastigheter i Staden,
— 35 -
Om allmänna undervisningen åberopas hvad förra Berättelsen innehåller;
äfvensom angående sjukvården.
Ett nytt fattighus har under sista qvinqvennium vid Ekeby-dam blifvit
uppbygdt, der de minst arbets-förmögne och fattighjon njuta skötsel
och penningeunderstöd. Antalet af fattighjon, som nu der vistas är 18,
fattigförsörjnings-bidraget utgör omkring i,5oo R:dr banco årligen. Det
utgår af jord, näringar och löner efter bestämde grunder. Utom denna fattigförsörjnings-anstalt
äger Bergslagen ett serskildt sjukhus äfvensom en serskild
fattigförsörjning för Bergslagens arbetare. Ordinarie räntan, hvilken
åtföljer Bergsmansjorden, består, såsom uti sista Berättelsen ärvordetuppgifvet,
uti skyldigheten att hålla hästar och folk för Silfver-Verkets drift.
Dessa prrestationer utgöra efter ett medium för sista fem åren 4’°9° B;dr
årligen. Bland diverse onera och besvär upptages äfvenledes uti Tabellen:
djeknepengar 20 R:dr, Lazarettsmedel 170 R:dr och Riksdagsmanna-arfvode
200 R:dr. Till bestridande af Stadens allmänna utgifter, såsom Tjensteinännens
aflöning och publike Byggnaders, Broars och vägars underhåll
m. m. äro ålskillige förmåner till Stads-Cassan anslagne; nemi. Ekeby, Jacob,
Mats, och Stentorps qvarnar, hvilka, efter 5 års medium, gifvit årligen
i arrende ......... 1,280:
Norrkifsta hemmans-ränta  100:
Marknads-stånd och plats-pengar  3oo:
Nora Allmännings-ängar, Sundsbacka fiske, Kyllinge Stamp
och Stadsträdgården  a38!
Summa 1,9 £8:
hvartill kommer Gjernings-ören
5o
Summa 1,968 R:dr.
Dessa medel äro dock otillräcklige till förekommande behof. Bristen måste
således fyllas genom årliga taxeringar till ett belopp af 2,25o R;dr
banco, hvilka uti Tabellen äro tecknade under rubriken: kostnad för Stadens
Styrelse m. m.
Ibland de förändringar och förbättringar, hvilka här i Staden blifvit
verkställde, förtjenar att nämnas:
1: Inrättningen af ett ordentligt Drätselverk, hvaruti under namn af
Stadens Sjumans-Kamare, Stadens inkomster och utgifter, af dertill valde
sju medborgare och en Cassör förvaltas och redovisas. Denna nyttiga
inrättning constituerades väl vid Bergs-Rätten den 21 April 1825; men
— 36
som den icke finnes omnämnd uti förra Femårs-Berältelsen har varit nödigt
att nu anföra den.
2:0 E11 inrättad Sparbank, hvarom här ofvan.
3:o Att Staden jemlikt Kongl. Brefvet den 20 Januarii i832 i afseen
dc
å Borgmästareljenstens återbesättande erhållit lika rättighet som andra
Städer, och
4:o Att Kämners-Rätten derstädes enligt Kongl. Brefvet den i6Martii
l833 är vorden indragen och dess göromål öfverflyttade på Stadens Råd
stufvu-Rält.
Folkets bildning, sedlighet och välmåga hafva under de sislföi flutne
5 åren icke aftagit.
Af denna Berättelse och härvid underdånigst bifogade Tabeller täcktes
Eder Kongl. Maj:t Nådigst inhämta Westmanlands Läns tillstånd vid
slutet af sista qvinqvennium i jemförelse med det föregående.
Ehuru conjuncluren varit missgynnande för Bergs- och Bruks-Näringen,
som inom detta Län är nästan lika hufvudsaklig, som jordbruket
liar dock folkmängden tilltagit förnämligast i Bergslagsorten och jordbruket,
gynnadt af goda årsväxter, synes hafva vunnit förkofran, likasom
handeln i Släderne. Genom införande af förbättringar uti Brukstillverkningarne
och en lättad utrikes afsättning, torde Svenska jern-exporten
kunna återvinna den betydenhet och indrägtighet, som börjat förminskas,
genom andra länders täflan oah industri i jernhandteringen; men härtill
lärer behöfvas så mycket mera tid och så mycket större omtanka, då
Svenska jerntillverkningen icke har alt påräkna så stort understöd af Capitaler,
som jernhandteringen i andra länder, der rikedomen ger utvägar
till anläggningar och förbättringar uti en ojemförligt större scala.
Det är redan mycket, att Svenska jerntillverkningen utan att aldeles
duka under, kunnat uthärda den första inverkan af den utomlands väckte
industrien och täflan i denna gren. Såsom en hufvudgrund för Rikets utländska
handel och economiska välstånd förtjenar också Bergs- och BruksNäringen
stort afseende och Westmanlands Läns förkofran beror hufvudsakligen
af denna näringsgren.
Emedlertid synes vid betraktande af dessa båda hufvudnäringar här i
Länet tillräcklig anledning sig förete till tillfredställeise öfver det närvarande
tillståndet, ehuru några lysande förbältringcr under det sista qvinqvennium
-
— 37 —
qvennium icke blifvit tillvägabragte. Någon allmän nöd har icke här i
Länet försports utan dess innevånare hafva tvärtom genom Försynens Nåd
varit i tillfälle att med rält betydliga frivilliga sammanskotter af Spannmål
och penningar bispringa sina nödställda medborgare i de provincer
som lidit af missvext.
Den allmänna Näringsfriheten, som genom utkomne författningar småningom
blifvit utvidgad, synes vara den säkraste grunden för den allmänna
välmågans tillvext; och om det tvång som ännu äger rum så väl för
Bruks- och Bergs-handteringens idkare som för andra slöjder, efter liand
blifver upphäfvet, skall otvifvelaktigt så väl Bergs- och Bruks-Näringen,
som öfrige slöjder, vinna en önskad förkofran, då dervid bör iakttagas att
de utskylder och onera som nu grundas på monopolier och inskränkningar i
samma mon minskas och upphäfvas, helst Staten ej äger rätt att vänta afgifter
af monopolier som genom Förfaltningarne allt mer och mer undergräfva*.
Westerås Slott i Lands-Cancelliet den 27 December 1833-
F. RIDDERSTOLPE.
A. VV. AHLBORG.
L. O. AHLM.
Tabell för Städerae inom Stora Kopparbergs Län.
Fahlun.
Hus och Tomter
Jord . .
Silf ver-Verk
St. Kopparbergs Grufva .
Koppartillverkningen . . .
Veriol-Verk
Rödfärgs-Verk
Kopparhyttor
.
Fabriker
Apothek, m. m . .
Personalen
Hedemora.
Hus och Tomter
Jord
Fabrik
Personalen . . .
Säther
Hus och Tomter .
Jord
Jern-Manufacturer
Tull-Qvarnar . . .
Stamp
Torkplåt
Personalen . . . .
o
o
er*
H
o
3
St.
2543.
<
«
VT
St.
51
12
Summa 2545 71
Summa
138
138
85
Jord.
Utsäde af:
>•
pr
T; nd
192
>>!
3
03
T:nd
1935
C/5
pt-
05
O
G
OQ
3
O
3
n
G-
p
w
H
n>
3
n
3
m
3
ör
3
p
p?-
a.
T:nd
561
192
1935
242 1,276
242(1,276
Summa J 85| 5
310
561
800
Tind
946
946,
2,318
8002,318
180
950
1,440
to
3
3
o
St.
tö
ciS
T:r T:r
o
T:r
24 7
T:r
50
T:r
50
T.r
24
50
7 50
310/ 180 I 950 11,440 | 4
50 5
20
120
120
120
51
25
25
15
T;r
60
Medelafkastning, sedan
Utsädet är a f d tagit.
Under hällne Kreatur.
T:r
tö
03
o
T:r
144
60
80
80
70
56
56
144
350
350
160
42
42
T:r
250
W
T:r
250
T:r
250 250
35
360
100
T:r
300
St.
113
O
*
SS
o
Cl
zz
crp
o
St. St. St,
10
550
25
300 113
20
400
10 550 25
73
25 360
20
480
100 20 400
60
20| 4| 1201 löj
-
350
I60t 20| 480| 60| 1 350
73
22
4 236
I
4 236
C/5
5’
St.
60
O
O
Uppskattadt Värde.
H
o
3
St.
210
St.
80
60 210
20 50j 86
20 50 80
110
22|
2 110
20
50' 50
20 j 5o| 50
80
R:dr
329,812
C
cL
329,812 38
145,002
145,002 —
53,139
R;dr
70,745
70,745
— 62,186
— 62,186
10
a
S 3
Oj r'
3 ~
2. o
5 3
O P
3 2
• cr
b
re
csi
c
3
3
R:dr sk. r.
106,583
162,014
25,500
62,557
2810 356,654 44 3 757,213 15 6
32
53,139)32
25,125
1000
1000
32.000
3,000
600
650i
Rjdr
sk.
r.
329,812
38
5
70,745
28
10
106,583
2
3
162,014
28
—
25,500
—
—
62,557
14
—
—
—
—
145,002
62,186
1000
208,188
53,139 32
25,125)—
32,000 —
3,000 —
600-  650-
-(25,125)—|—| 36,250|-|-(ll4,514|32
Stats
-
Bid
rag.
Bevillning.
Ständiga Räntor.
Efter i83o års Förordning.
Pr*
H:dr sk.
1,56946
1,569 46 5
391
42
391
42
220 44
_ | 220)44
Efter ^:dra Artikeln.
W
to
un
R.;dr sk. r.
1.144
11
p
c
-
S-a
G
■—< u>
3 *
E "4
5. b
3
05 re
05
2
D
ci.
Rjdr
659
141
213
2,339
324
51
125
49
66
29
18
7
16
1
1,144 11
136
136
67
-( 67)-
3,968
290
124
2
31
14
416 14
106
50
64
6
1
1
229
2,592
11
11
78*40
M
O
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
—
—
—
—
1 00 i
) s
—-
—
—
—
—
1,782
18
3! 1920
4
2.3
a—
3: =r
2. °*
<3 i
«
-1
DX
a
s
1
t=f
>
o?
s
co
c
3
g
03
18
19
r. R:dr sk. r
20
78440
_ 9116 —
400
l| 5| 40ÖI 8)
1,095
9116
24
55
R;dr
467
sk. r.
46
10 467
313
12
-l-M 55)12!-
46
R;dr sk. r.
659
609
213
2,339
810
<524
51
125
49
66
5,611
1
5
25
11
32 —
313
238
32
39
10.858
290
437
2
1,404
2,134
106
289
64
6
1
1
743
11
a
o
in
pr
S3
ns
-
o
o
ST
R:dr
sk.
3
p
ST
1
V
to
3
3
3*
09
03
O
3
Q.
A
"5
R;dr
sk.
R:dr
36,136
684
11
5
35
16
16
238(39) 2| l,21l| 8| 35) 8
651
156
sk. r.
651 7 2
651 7 2
7 2 36,820 24 237,47131
156
89
36
155
V)
c
D
S
a
R:dr
36,136
684
sk
G
to
i
s
to
Q
-
W
O
in
r-r
3
P
G
-
O
R:dr |sk,
6) 89(36)—| 15.5 fl
156
161
35
155
16
16
89)36
279 lul 6
R:dr
84
84
28
457
37
457 37
283
28}—| 28332| 6
32
Clerieiets Underhåll.
O
in
5"
03
CL,
O:
-1
CO
u
Cu
n>
3
(A
CO
*7
Rjdr
2,564
2,564
1,600
sk.
►d
p
in
O
to
R;dr sk. r.
19
2,147
2,147
500
r>
o
3
3
o
D
-
Rjdr
1,320
19 21,320
133
1,600
336
336
32
32 6
500
300
133
66
sk.
16
10
R.dr
sk:
800
10 800
- 100
I
16— 100 —
32
CO
3
3
p
r. R:dr sk. r.
24
4,267
50
733
16
P
OQ
5?
•■3
cn
o:
3'
09
R:dr
3,654
sk.
17
— 4,267 24—»3,654
733 16
416
32
300j—)—| 66|32|—1 50|—|—( 416(32
CO
pr
*G*
-
R:dr sk. r,
1,013
17 1 1,013 16
300-
3001—
250
16
690
690
500
—I 250|—|—I 500|—
ö
o-.
1 <
OQ
n
s-
r*
P*
in
to
s”
O
5’
S
OQ
to
■"J
P
R:dr sk.
500
r. R;dr sk
500
250
250
250
- 250
3,15019
3,15019
600
600
Cfl
B
5
3
p
on
ET
c.
*5
u
R;dr sk.
659
15,758
213
38,475
810
1,008
51
125
49
66
6,262
63,479
290.
5,07420
2
1,560
18
420
6,926 22 6
106
2,781
219
90
1
1
833
-l-l 420|—J—I 4,032 |34j 1
Anmärkningar: Sedan sista fem års Berättelsen har tillkommit; för Säthers Stad; 1 Tomt, 4o Tuni. Äng.
!
r
, ...
. bi.: :'■'
-
s i » i *» • — '■
;
.'C
£
5 ~7TZ~ ■
.... ■ ■ >
- - ■
' ■ !
i. ~
rr
!
• -V. ...:s
■T---' *•! ■
* -
r
'• i
:
. i - .s
. i;-. » •
r.
;
' -
1
; . .. . : . i ?•; ■ .. . ' •. •!
;.v|M
t.i ;•.. •: r. v...',: . r._:r
• I
‘ •: ‘ • :
<;■ . j : 1
- i. r •.
*
■ t *-4.
. ‘I
: r
:. i .
.. . . " • ■ -; .' • . ■ - ■: • . ■
; ;*: - :f!
! i TT*
l_—  F r
, !
i_ . .. _ • s oi • ' •
1 j :
• * t ■ ■
'
.
• -
t ,
k; 18 ifiS . 'j^rs . - ,
: i"iS—
t
i
■  ,
f:
..
• I-*  —~—~W~r.. Is - • -turn
■
V
*
Utsäde af
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdraget
-
Hemman
Clerecie-Slatens Underhåll.
Ständige Räntor
Uppskattnings
Värde.
4,500 28,700 18,300 1,200 10,300 330 00,000 51,000 143,500 91,500
|l2,80S|39| 6|74,129|38i 8l93,494ll9| 6146,907(251 l|l,026|28l 5|ll,834|is|-| 914| o| 4 36|-|-|37,505|37| 8ll91,71f|39l
4c|32l-|90,622|24|-|62,114|24|-|l7,94l|l5| 2ls,809|28| p|88,865 19| 1114,372| 16|—128,000|—|—120,000| —l—119,392f—1~ 1517,l4ll25| 7
| j 852| 50| 10,00015,500128,700) 18,30o| 1,200| 10,300
%*■
Tabell för Landet Inom Stora Kopparbergs Län.
Frälse-Säterier
Frälse-JIemman
Bergs-Frälse-Ilemman . . .
Kronohemman
Krono-Skattchemman ....
Militiae-Boställen
Civile Boställen
Kcclesiastique Boställen . . .
Kyrko-Hemman Bergsfrälse
Recognitions-Skogs-lIemman
Skattlagde bebyggde Torp, utan Mantal, som ej under
något hemmans ränta äro inbegripne, Krono
Dito obebyggde
och Lägenheter
par
Stenar
Oskattlagde bebyggde Torp
Fisken, Krono
Tull-Mjölqvarnar med lil
Sågqvarnar
IIusbehofs-Mjölqvarnar
Stampar
Silfver-Verk * . . ,
Koppar-Verk . . .
Stångjerns-Verk . .
Ämneshammare . .
Masugnar
Jern-Manufactur-Verk
Glas-Bruk
Pappers-Bruk ....
Tegelbruk
Svafvel-Bruk ....
Krut-Bvuk
Garfverier
Klädes-Fabriker . . .
Rödfärgs-Verk , . .
Kalk-Ugnar
Porphyr-Verk ....
Bomulls-Spinnerier .
Krono-Skogar, Jernverk upplåtne, emot Recognitio
Gästgifveriers och Krogars Minnteringsafgift
Personalen: af 1831 års skattskrifne personel
Clerecie-Statens aflöning
Summa
*~V,-
«
mö:**
atmsi. måms
BEFALLNINGSIIAFV ANDES
UTI
Stora Kopparbergs Län
TILL
sriATm* uajnv
i underdånighet afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
schern monja,
ECKSTEIN SKA BOKTRYCKERIET.
1834.
§: *•
Länets allmänna beskaffenhet;
fri ar under de sistförflutna fem åren förblifvit oförändrad, i följd hvaraf
de i 1828 års Berättelse derom redan lemnade uppgifter nu endast
åberopas.
Af de i samma Berättelse omförmälte tvänne större företag till befordran
af en lättare communication emellan serskilta delar af Länet, hvilar
ännu det påbörjade Canal-arbetet vid Gråda-fallen i Gagnefv Socken;
och någon verkställighet å förslaget angående en Canal- eller Jern-vägs
anläggning emellan sjöarne Yessnan och Barken har icke eller sedermera
kommit i fråga.
Å den i 1828 års Berättelse omnämnde vidsträckta Myra inom Stora
Schedvi Socken har under de sednare åren odlingen blifvit med framgång
fortsatt, ehuru delägarne de tvänne sista åren lidit skada af tidigt
inträffad frost, och ännu icke kommit i åtnjutande af något understöd af
allmänna medel, hvarom de gjort ansökning. Några andra större odlingsföretag
hafva under nämnde tid icke blifvit till fullbordan bragte; men
deremot hafva på vanligt sätt fortgått de smärre odlingarne, hvilkas vidd
icke kan bestämt uppgifvas, men hvaraf nyttan är ganska stor.
§: 2.
Innevånare.
Enligt 1833 års Mantalslängder uppgår folkmängden i Länet, oberäknad
Särna socken, inom hvilken, såsom från skatt befriad, mantalsskrifning
icke verkslälles, till 154.817 personer, och då härtill lägges Särna
sockens folknummer, som beräknas till omkirng 800, så utgör Länets hela
folkstock 185,617 personer. Deraf äro:
- 4
Mantalsskrifne: Mankön . . . 35,888
Qvinnkön . . 41 -757?7,645
Mantals-frie: Mankön, äldre, 3,8u6
dilo minderårige 22,517
Tjenstgörande Soldater i>if)5
Qvinnkön äldre . 7,564
dito minderårige 22,090-
- * 3 > I ^ 2
Särna Sockens personal af begge könen och
af alla åldrar
^°0r35Gi7
Folkmängden i Länet, som vid 1828 års mantals-skrifning uppgick
till 130,829, liar således under de sista fern åren vunnit en tillvext af
4788 personer. Orsakerne till denna tillökning äro desamme, som i förra
Berättelsen blifvit uppgifne, nemligen fortfarande fredslugn, skyddskoppympningen,
god hälsovård, och utvägar till arbets-förtjenst.
Någon märkbar förändring har icke föregått uti folkets bildning, seder
och lynne, samt konst- och näringsflit, men beklagligen har välmågan
aftngit, dels såsom en följd af de, under de sista åren, i synnerhet
i Länets öfre delar, inträffade svaga skördar och dels i anseende till den
för Bruks- och Bergverks-rörelsen under samma tid uppkomna mindre
förmånliga conjunctur, hvarigenom allmogen till någon del kommit att
sakna den betydligare arbets-förtjenst, som Bergsrörelsen under ett motsatt
förhållande vanligen erbjuder och för denna ort är af så mycken vigt.
Ökad skuldsättning, så väl till Staten för erhållen undsättnings-spanneroål,
som till enskilte personer för hvad allmogen derutöfver varit nödsakad,
att till sin bergning förskaffa, har blifvit en naturlig följd af detta
förhållande; men det är att hoppas, att några goda år och en åter inträdande
gynnsam period för Bergshandteringen skola afhjelpa den förlägenhet,
hvaraf en stor del af allmogen nu mer än vanligt tryckes.
Om sedligheten bland en del af de ringarne folk-classerne i Länet
skulle kunna anses hafva under de sednare åren aftagit, så är orsaken
dertill att igenfinna i den ymniga tillgången på brännvin och det låga
pris, hvartill denna vara kan säljas. Den tid är icke långt borta, då i
öfre delarne af Länet bännvin var en sällsynthet, men speculations-andan
har funnit vägen äfven till desse aflägsne trakter, der numera bännvinsupplag
ofta inrättas; och genom lättad tillgång väckes och underhålles
begäret till denna, både till kropp och sinne förstörande dryck. Det är
val sannt, att gröfre brott fortfarit, att vara sälsynla i denna ort; men
det ar ock lika sannt, att de flesta brott, som bär (örefallit, blifvit föröfvade
under eller i följd af rusigt tillstånd. Förgäfves är att hoppas
något framsteg på sedlighetens bana, så länge medel icke finnas, att hämma
dryckenskapslasten, och det enda medel, som, efter Konungens Befallningshäfvaudes
tanka, skulle verksamt leda till ändamålet, vöre att genom
höga afgifter å tillverkningen fördyra varan. Erfarenheten har visat åtminstone
i denna ort, alt vid högt bränn vinspris begäret efter denna såkallade
njutning varit någorlunda inskränkt inom måttlighetens gränsor;
men att då, såsom nu inträffar, bränvin kan säljas till ringa pris, måttlighetens
fordringar blifvit vida öfverträdde.
Af delta Läns talrika folkmängd nödgas en betydlig del, att genom
arbete hos andra personer söka sin bergning. Brist på arbetsfolk röjes
således icke. Enligt det utdrag af Länets markegångstaxor för åren från
och med 1827 lill och med i83r, som finnes denna Berättelse bifogad,
liar medelpriset å ett Mansdagsverke under denna tid utgjort 2,4 s^* 9? r:st
Banco och således i det närmaste bibehållit samma värde, som under de
föregående fem åren.
§: 3.
Näringar.
Jordbruk. Hvad angående jordens bruknings-sätt, Sädes-slagen, odlingen
af Potatoes, Lin, Hampa och Humla samt Trädgårds-skötseln uti
den förra Berättelsen blifvit anfördt åberopas nu, då i dessa delar någon
förändring under de sednare åren icke ägt rum.
Spannmåls-produktionen inom Länet är väl under vanliga, goda år
uti jemt stigande, dels i den mon de, på Kongl. Majlis och Kronans bekostnad
skeende storskiften fortgå och bereda tillfälle till införande af ett
bättre ordnadt åkerbruk och dels i följd af de odlingar, som årligen verkställas;
men vid betraktande af folkmängdens tillvext kan sädes afkaslningen
ännu icke anses fylla behofvet i ett högre förhållande, än uti lörra
Berättelsen blifvit uppgifvit, eller till nio tiondedelar af hvad för året
erfordras. Då svagare skördar inträffa, hvilket i den sednare tiden flera
år varit händelsen, åtminstone för öfre delarna af Länet, rubbas likväl
delta förhållande emellan production och åtgång; och bristen måste fyl
-
las genom uppköp af spannmål från angränsande Län. Förbättrade åkerbruks-metoder
och redskap eller mekaniske inrättningar till besparande
af arbetskraft hafva under de sednare åren icke blifvit införde, med undantag
af några tröskverk i mindre seala.
jBoskapsskötseln befinner sig fortfarande i samma 6kick förra Berättelsen
omnämner.
Till förbättrande af Hästafveln hafva under de sednare åren LandtBeskällare
från Strömsholms Stuteri sommartiden varit inom Länet stationerade,
och ehuru denna anstalt hitintills af Länets allmoge föga blifvit
begagnad, hvartill orsaken ligger i knapp tillgång på foder och i synnerhet
på tjenlige betesmarker, är det likväl troligt, att i den mon nyttan
af anstalten hinner utveckla sig, äfven allmogen skall inse och tillägna
sig fördelarne deraf.
I de uppgifter Konungens Befallningshafvande uti dess sista Berättelse
lemnat, om Skogome i Länet är icke något att tillägga. Ännu äro de,
inom de fleste Socknarne, tillräcklige att fylla alla deraf påräknade behof
och någon bättre hushållning med dem har icke kunnat till vägabringas.
Det är syllsynt, alt i denna ort byggnader eller stängsel uppföras af andra
ämnen än af träd och begagnandet af bränntorf har vid tillgång på
skog, icke kommit i fråga.
Länets andra hufvudnäring Bergsrörelsen har, ehuru icke minskad,
likväl i de sednare åren beredt dess idkare mindre fördel, än under den
tidrymd, sorn utgör föremål för 1828 års Berättelse. Anledninearne härtill
äro: dels Jernpi isernas betydliga sänkning och dels hvad Koppartillverkningen
angår, minskad tillgång på malm i Fahlu grufva och densarnmas
a fia gande fyndighet.
Utom de i förra Berättelsen nämnde ädlare grufvor, hafva under den
sedermera förflutna tiden Irenne förut öfvergifne Koppargrufvor blifvit
med arbete belagde, men ännu har icke kunnat visa sig hvad framgång
dessa försök må hafva. Etthundradetreltiosex större och mindre Jerngrufvor
hafva blifvit bearbetade och uppfordringen utur dem har uppgått
till i3o,ooo lass af a:ne Skeppunds vigt. Innom Vester-Bergslagen hafva
någre af de större Jerngrufvorna, såsom utbrutne, måst öfvergifvas, men sådant
har likväl icke varit af menlig inflytelse på Bergsrörelsen, då de
öfrige Grufvorna i orten lemnat en malm-tillgång, öfverstigande hvad
under de förutgångne fem åren erhållits. En större Grufva i Öster-Da
-
— 7
larne är ock numera utbruten, hvaremot inom Öster-Bergslagen några nya
Jerngrufvor blifvit upptäckte.
Tabellerne utvisa antalet af de i Länet befintlige Kopparverk, Masugnar,
Jern-Bruk och Manufaclurier, m. m. Till Bergverks-rörelsen anses
årligen åtgå 3oo,ooo stigar kohl. Genom minskad tillgång på Malm och
Malmens allt mer aftagande rikhaltighet, har Koppartill verkningen i Fahlun
blifvit så betydligt nedsatt, att den för åren från och med 1827 lill och
med 1831 i medeltal uppgått till endast 3o37 Skeppd 19 L:pd årligen,
och de stora ras, som under innevarande år i Fahlu grufva inträffat, hafva
icke allenast ytterligare inskränkt tillgången på duglig Malm, utan ock
ganska mycket försvårat uppfordringen deraf. Icke blott för Grufveägarne
och Bergs-Bruks-idkarne, utan ock för den folkmängd inom Länet, som
från Kopparrörelsen hämtar de väsentligaste bidragen för dess bergning,
äro dessa förhållanden högst bekymrande, och det vill synas, som BergsBruksrörelsen
vid Stora Kopparberget icke skulle kunna ulan förlust fortsättas,
så framt icke, enligt den ansökning, som derom redan af Bergslaget
blifvit gjord, betydlig nedsättning beviljas i den höga Kopparräntan,
Vid Garpenberg och Tomtebo har Koppartillverkningen de sednare åren
vunnit til 1 vext. Det är dock sannolikt, att på förra stället den ökade inkomst,
som härigenom tillflutit ägaren ännu icke på långt nära återguldit
den betydliga kostnad, som inrättandet af större Stamp- och Vask-Verk
för honom medfört. I den mon uppfordringen af Jernmalm blifvit ökad
har ock Tackjernstillverkningen tilltagit.
För Stångjerns-smide äro dels nya privilegier beviljade, dels äldre
privilegier utvidgade, äfvensom vid några Bruk Ämnes- och Manufaclursmide
fått till Stångjerns-smide förbyta*. Hammarskatten uppgick sistlidet
år till 741 Skepprd 3 L:pd, 3 skålp. Något mera än 6,5oo personer
anses vara vid Bergshandteringen sysselsatte. Utom rättigheten att i
Banken beläna Tackjern och den Grangärdes Bergslag beviljade frihet,
att under fern år, räknade ifrån smidesåret i832, till hvilken Bruksägare
som helst, försälja tackjern, har för Bergverksnäringens uppkomst och förkofran
någon allmän anstalt icke blifvit vidtagen. Förbättrade methoder
vid Jerntillverkningen hafva efterhand blifvit allt mera vidtagne och
begagnade.
De flerfaldiga tillverkningarne vid Bergsrörelsen inom länet för åren
från och med 1827 till och med i83i torde kunna anses hafva i medeltal
årligen uppgått till följande värde:
— 8 —
1 Fa filan.
258 st. Ducater a 6 R:dr .... i,54S — —
822^ lödige Skålp. Silfver eller 4»187
R:dr Specie a 2: 3a . . . . . . 11,149 *6 —'
3,037 Skeppd 19 L:pd koppar, gårad
samt till en del valsad, eller smidd
vid Avesta, efter medium af priset
å Stockholms våg under de sednare
fem åren, då det högre Manufactu
reringsvärdet
anses ersätta transport
och andra omkostnader utom Länet å
126 R:dr .......... 382,781 33 7
i3q Skeppd 5 L:pd 10 Skålp. Blya 33
R:dr Skeppd ........ 4^96 3 7
747 Skeppd 7 L:pd ro Skåldp. diverse
Vitriol å 21 R:dr Skeppdet . . . 15,694 42 —
i4 Skepnd Svafvel å 22 R:dr . . . 3o8
1,153 Tunnor Rödfärg å.6 R:dr . . 6,918 — —
800 Tunnor Rödfärg'från mindre Röd
färgsverk
ä 3 R:dr 16 sk. Tunnan 266 32 —G62 3i 2
Inom Länet i öfrigt:
53,516 Skeppd Stångjern och Manufactur
samt Bergsmansjern, sammanslagiie
of samma orsak som Kopparen å.
16 R:dr 16 sk. Skeppdet . . . . 874.094 3a —
49'.45o Skeppd Tackjern å 6 R:dr
Skeppdet
296,700 — —
55o Skeppd Koppar af Garpenbergs
och Tomtebo Grufvor å 126 R:dr
Skeppdet 69,300 —• —•
Ungefärligen 10 Skeppd Koppar a;f an,
dra smärre Gruf-försök å 126 R;dr
Skeppdet  1,260
För Rödfärg och svafvel omkring . . 4,000 f .,,'-354 3, _
Summa Banco R:df 1,671,017 i5 2
: i . Om
— 9
Om de Fabrikerj Brick och Näringar hvilka icke tillhöra Bergsrörelsen
innehålla Tabellerna upplysning så väl i afseende på antal, sorn
beskaffenhet. De hafva under de sednare åren icke undergått någon anmärkningsvärd
förändring och likasom vid förra Berättelsens afgifvande förmodas
nu det sammanräknade värdet af deras tillverkningar kunna uppskattas
till 100,000 JLdr Banco
Angående
Binäringame inom Länet är icke något annat att tillägga
hvad 1828 års Berättelse derom innehåller, är att Saltpeter-tillverkningen
blifvit minskad till 200 Lispund, en följd af den öfvertygelse, som gjort
sig gällande, att det egenteliga Saltpeter-ämnet är oumbärligt för de gödsel-blandningar,
ulan hvilka jordbruket bär i orten icke kan i sitt närvarande
skick uppehållas.
Handel å Landet, egenteligen med Spannmål saltvaror och några inhemska
slöjdalster samt några kramvaror, idkas såsom tillförene af flere
bland allmogen, af Slädernes Borgerskap samt af några andra å Landet
bosatta personer. En af de i sista Berättelsen omförmälte Landtmarknader
har numera upphört och det vore att önska, att äfven de återstående
tvänne Landtmaiknaderria, såsom öfverflödiga och på flera sätt skadliga,
kunde indragas. Bergverkens alster försändas till större delen, med begagnande
af förut uppgifne upplagsplatser, till Westerås och endast en
ringa del öfver Wermland till Götheborg samt öfver Söderhamn och Gefle
till Stockholm.
Den handel som inom Länet idkas af Gårdfarihandlande samt Handels-Borgare
och deras Betjenter från Borås och i synnerhet från Ulricehamn
har med hvarje år utvidgat sig. Den är för orten icke nyttig. Lättheten
att i sina hemvist af dessa Handlande på credit erhålla Öfverflödsvaror
skapar förut icke kända behof och förleder till onödiga utgifter.
Allmänt äro de missbruk bekanta, hvartill denna Handels-rällighet föranleder,
och många händelser bevisa dess skadliga inflytelse på allmogen.
På Statens bekostnad hafva några nya vägar sedan år 1826 icke blifvit
anlagde, men enskildta personer hafva deremot verkställt sådana arbeten,
hvaribland de betydligaste äro: en väg från Winljerns Grufvor till
Svartnäs Bruk i Svärdsjö Socken af omkring en mils längd, samt i Gran
-
Landsh. 5-årsberättelse för Stora Kopparbergs Län.
2
— 10 ■—
gärdes Socken, en viig från Summansjö till Grängesbergs Malmfält omkring
ii mil.
§• 4-
Politisk Författning.
I anseende till Länets Kammar-verk liar någon annan förändring icke
ägt rum, än alt, genom Recognitions-Skogarnes nu fortfarande indelning
lill Hemmantal 6^-dels nya Hemman redan uppkommit, äfvensom
tvänne nya mjölqvarnar under de sisla Fem åren blifvit skalllagde.
I förra Berättelsen omnämndes, att till jordbrukets förbättrande i de
delar af Länet, hvarest detsamma lidit genom en obegränsad Hemmansklyfning,
Storskiften med olika understöd af Staten Socknevis förrättades.
Under åberopande af hvad i nämnde Berättelse derom vidare finnes
anfördt, får Konungens Befallningshafvande nu tillägga, att af då i
Österdalarne inom tvänne Socknar förehafde Skogsdelniugs-förrätlningar
en blifvit afslutad, men den andra är beroende på dervid yppad fråga
om skogsafviltring till Kongl. Maj:t och Kronan, hvilken ännu icke kunnat
till Nådig pröfning förekomma; att uti en af de då omförmäldte Socknar nedom
det egenteliga Dal-laget, hvarest storskifte blifvit företaget, förrättningen
ännu fortfar, samt att de under den tidrymd sorn nu är i fråga företagne
förrättningar, uti en Socken af Öster-Dalarne och uti en nedom
Dal-laget, fortgå med så beskaffade olika bidrag af allmänna medel, sorn
förut är vordet uppgifvet.
Till Kongl. Maj:t och Kronan höra utaf de i Tabellen upptagne
Hemman och Lägenheter. mantal, i Mjölqvarn och ett Krono
fiske
och till fromma stiftelser är fffl hemman anslaget.
Fjorton Posthemman finnas i Länet, äfvensom 2g Gästgifvaregårdar
och 25 Skjulsombytesställen,
Några äldre vattenverks rätt till vattenuppdämning orsakar väl skada
å någon ängsmark, men kan icke anses äga något allmännare inflytande
på Landets odling.
Likasom vid förra Berättelsen är, med afseende å innehafvande hemmantal,
förhållandet emellan sjelfägande Jordbrukare och Arrendatorer så
-
som 15,;till i, och hvad i sammanhang med denna uppgift då anfördes
om beskaffenheten af vanligast förekommande Arrenden samt Landtbonde)
nas utkomst, varder nu äfven åberopadt, såsom utan förändring fortfarande.
Stats-Biclrag. I öfverensstämmelse med hvad i sednast afgifne Feniårs-Berältelse
blifvit anfördt, synes, på sätt skatterna med hitills medgifne
lindring, nu utgöras, någon förändring dervid icke vara af behofvet
påkallad. Vid Jernverkens taxation lill Bevillning torde dock ett lägre
minimum vid vinstberäkningen böra bestämmas, då efter nu gällande
sladganden, de mindre förmånliga Bruken blifva skattade till ett fastighets-värde
understundom öfverstigande det pris, hvartill de kunna
försäljas.
Vid bevilIningens och öfrige räntors upptagande äro iS3i års räkenskaper
följde.
Värdet af de i Tabellen uppförde emera, är grundadt på vederbörandes
aflänmade uppgifter, jämförde med Kronoräkenskaperna och dithörande
Handlingar. Under rubriken: diverse onera innefattas: Socknegångspengar,
Curhus-medel, Riksdags-penningar, allmänna byggnaders underhåll,
Brandstods-medel, Tingsgästning, afgift till Djurläkares aflöning
tn. m.
På sätt i förra Berättelsen blifvit upptaget, och som således härutinnan
åberopas har så vidt möjligt varit, enligt Formulärets föreskrift blifvit
ulfördt det uppskattade värdet samt Bevillningen af Jordegendom, Bergverk
och Lägenheter, m. m. Öfriga Skatter deremot, såsom på de flästa
ställen inom Länet utgående på Rote, hafva generelt måst utföras. Den
personela Bevillningen har, till så vidt det varit verkställbar^ blifvit
Specifikt upplagen.
Politi. Allmän undervisning har Länets ungdom tillfälle att begagna
vid Fahlu högre Lurdoms-Skola, hvarest Lärjungarnes antal under
de sednare åren hvarje termin utgjort omkring 120. Till det årliga anslag
för detta Undervisnings-verk, som i förra Berättelsen uppgafs utgöra
vid pass 2Ö0 Tunnor spannmål, kommer numera den af Riksens Ständer
vid sistförflutne Riksdag med omkring 1,000 R:dr Banco beviljade tillökning
uti den dåvarande Lärare-personalens aflöning. I afseende på undervisning
för allmogens barn i deras hembyggder, samt ungdomens un
-
dervisning i nyttiga slöjder fortfara utan någon förändring, de förhållanden
sorn finnes omförmälde uli den år 1828 utgifna Berättelse.
För den praktiska Bergs-skolan här i Staden blef vid sisthållne Riksmöte
Statens årliga anslag förhöjelt med 1,000 R:dr Banco, såsom lön för
011 till Biträde vid Elevernas undervisning anställd andra Lärare, för hvilken
år i832 en lönförhöjning utaf 333 K:dr 16 sk. af Jern-iContorets medel
bestämdes; hvarförutan Jern-Contoret hevit i ja t ett årligt anslag under
Titel: Material medel,, att användas vid den undervisning, som af samma
Lärare bgsörjes. Ifrån och med år 1828 hafva tjugu Stipendiater och
Elever samt 27 Extra Elever begagnat denna Läroanstalt.
Öfver ordning och. sedlighet vaka såsom tillförene Uppsyningsman i
Byarne och Kyrko.-Råden, samt öfver hälsovården desse, äfvensom Preslerskapet
och Kronobetjeniugen.. I Fahlun finnas, Länets Lazarett och.
Curhus, samt en Vetei inair-inrättning..
Fattigförsörjningen i Länet bestrides ock ännu. endast på det sätt,
sorn år 1828 anmältes.
\id Gäslgifverierne i Länet handhafves den ordning, sorn i allmänna
Lagen och gällande Författningar påbjudas.
Skallgångar hafva blifvit mera sällsynta efter det belöningar för rofdjurens
dödande utom skall, under de sednare åren blifvit af Jordägarne
i de flesta Socknar af Länet uti ingångne, i behörig ordning stadfästade
öfverenskom.melser bestämde, ehuru till högst olika belopp inom särs k i 1 te
Socknar.
Tillåtna Krogar vora vid 1882 års slut i Städerna 25, å Landet 10,
hvartill komma 3^ Gästgifverier och Skjuts-ombytesställen som begagna
Bränvins-minuJeringsrätt, så att antalet af de ställen, hvarest bränvin i
minut emot stadgade afgifter då försåldes,, uppgick till 72,
Om Socknemagazinerne i Länet är annan upplysning: icke att meddela
än i förra Berättelsen innefattas, jemte den att närvarande behållningen
i de Magaziner, som nu äro i verksamhet, utgör ett sammanräknadt
belopp af 7,687 Tunnor Spannmål utaf åtskilliga. Sädesslag.
Den i Fahlun inrättade Sparbank har från Bankens, öppnande vid
början af år 1825 till i832 års slut, utlämnat i,025 molböcker till särskilta
insaltare, och utgjorde de sistnämnde tid i Banken innestående medel,
i Capital, Räntor och Premier tillsammans 19,176 R:dr 35 sk., utom
lijelpfondens behållning 2,262 R:dr 28 sk. 11 r:st, hvadan sedan sista Berättelsen
afgafs en tillökning uppkommit af 33y särskilte insättare samt
de innestående medlen ökats med 5,689 38 sk. och hjelpfonden vun
nit
en tillväxt 1,227 R:dr 37 sk. 10 r:st Banco.
§. 5.
Städer.
Tabellen för Städerne utvisar beloppet af den Bevillning, som utgår
af den Borgerliga rörelsen inom hvarje af Provinsens trenne Släder:
Fahlun, Hedemora och Säther.
De Näringsfång hvarå Bargerskapet i dessa Släder grundar sitt bestånd
hafva, likasom allmogens plägsed att sjelf utföra samt i och utom
orten afyttra producterne af dess Boskaps-skötsel och konstflit, icke undergått
någon förändring, sedan sista Berättelsen afgafs och hvad derutinnan
förekommer om afsättningen utaf Brukens effecter och Koppartillverkningen
i Fahlun fortfar att vara tillämpligt till närvarande förhållandet
dermed.
Städernes Handel och öfrige Näringar synas under de sednare åren
hafva Bibehållit sig vid samma ståndpunkt, som då sista Berättelsen afgafs.
Både de Handlandes och Ilandfcverkarnes antal har nästan med
hvarje år ökats: Häraf torde kunna slutas till en liffligare rörelse, men
detta förhållande äger sin enda grund i lättheten att nu vinna burskap,
hvarigenom mången obetänksam yngling förledes, att oftast utan något
eget förlag och understundom innan han hunnit förvärfva sig nödig
verlds-erfarenhet, för egen räkning öppna en rörelse, den han efter kort
tid nödgas öfvergifva. Också ådagalägga taxerings-handlingarna, att ett
icke obtydligt antal Borgare icke magla erlägga den minsta fastställda
Bevillnings-afgiften, utan mäste taxeras derunder.
För dessa Städer hvilka å det omkringliggande landets cullur, näringar
och konstflit, icke äga något anmärkningsvärd t inflytande, äro några
för Landsorten skadliga- prohibitiv^ författningar icke utfärdade.
I afseende på Städernas jord och densammas begagnande äro andra
förhållanden, än de i sista Berättelsen upptagne, icke att uppgifva,
hvarföre innehållet deraf lill alla delar åberopas.
Uti Hedemora och Säther undervisas Ungdomen i der inrättade lägre
Lärdoms-Scholor. I Fahlun är utom den redan omförmälde högre Lärdoms-Scholan,
en år 1823 inrättad Vexelundervisnings-Schola, hvilken
under hvarje Läsetermin af de sednare åren fortfarande varit besökt af
omkring 200 Lärjungar.
I Städerne boende Läkare besörja Sjukvården derstädes. I Fahlun
bo för närvarande, jemte Gruf-Medicus och Lazaretts Läkaren, ProvincialLäkaren
för Öfra Districtet, i Hedemora den för Nedra Districtet och i
Säther Regements-Läkaren.
Fattig vård s-Inrättningen i Fahlu Stad, hvilken år 1817 stiftades af
Stora Kopparbergs Bergslag och Stadens Innevånare fortfar att äga bestånd.
Utaf Inrättningens medel Jernnäs på åtskilliga sätt understöd åt
Stadens och Bergslagets fattiga. Aid i832 års slut utgjorde Inrättningens
behållna tillgångar 10,85.2 R:dr 10 sk. 1 r:st Banco. I det välgörande
ändamål, att i likhet med den åtgärd, som af Stadens Fattigvårdsstyrelse
äfven förut varit vidtagen, för fattiga Barn i Fahlu Stad, hvilkas
föräldrar voro oförmögne eller oskicklige, alt bibringa dem de oumbärjigaste
kunskaper, sedlighet samt vana och färdighet vid arbete, bereda
tillfälle, alt hos fosterföräldrar å Landet njuta en sådan uppfostran, hvarigenom
dessa egenskaper kunde hos dem iuplantas och deras framtida
väl såmedelst betryggas, har numera aflidne Brukspatronen Per Forslind
i lifstiden, utom andra gåfvor åt Fattig- och Schol-Inrättningar inom
några Socknar på Landet lill ett belopp af, 7,000 R:dr Banco till Staden
lemnat en Donation af 10,000 R:dr Banco. Denna Inrättning förvaltas
af en serskild Styrelse och hafva Sjutton barn redan blifvit till fostervård
å Landet utsatte.
Den i förra Berättelsen omförmälde Stiftelse i Hedemora lill fattiga
Barns vård och uppfostran har numera trädt i verksamhet, och stiftelsens
fond årligen blifvit förökad.
Föröfrigt saknas i Hedemora Ilka som i Säther, allmänna Fatttig-försörjnings-anstalter.
Församlingarnes mest behöfvande Allmosehjon
tilldelas understöd af Fattig-Cassorne samt andra dertill disponerade
medel.
Efter medium af dö sednare fem åren utgör beloppet af sådane inkomster
hvilka Städerna af vissa fastställda afgifter åtnjuta, för Fahlun:
Ströras-afrad och Skutfrakts-medel, tillhopa 65n R:dr 2 sk. 5 r:st: för
Hedemora Vågpenningar, omkring 3oo R:dr och för Säther, Ströms-afrad
3 R:dr 32 sk. allt Banco.
Fahlun å Lands-Cancelliet den 3i December 1833.
P. D. LORICHS.
p. Akerman.
P. J. LINDBOM.
»
Tabell för Sfäderna inom Gefleborgs Län upprättad År 1833.
GEFLE STAD.
Hus- och Tomter
Jord, Donerad och underlagd . .
Under de här utförde 2160 tunnland
Åker och Äng innefattas äfven
3^4 tunnland odlad fast jord, som, afsöndrad
från angränsande byar, besittes
under stadsboernes ständiga ägande
rätt, men är icke satt till hem
mantal, hvarifrån den ock är frikallad
genom Kongl. Brefvet den 2 Mars
i833, utan utgöres derföre endast Yretskatt,
jemlikt 1604 års taxering med
2 5t daler f öre Silfvermynt, eller 18
R:dr 44 6 r*
Skattlagde Skatte-Fisken ....
Tullmjölqvarnar med tillsammans 8
pär stenar
Husbehof? Sågqvarn
Tegel-bruk, hvaraf ett nedlagdt år i832
Socker-Bruk
Oljeslageri
Tobaks-Fabriker
Bulldans-Fabrik
Skepps-Varf
Kort-Fabrik, anlagd år i832 . .
Klädes-Fabrik dito dito . .
Linne-Väfnads Fabrik dito . .
Stadens Bidrag, utgöra dessutom
»-«*r
So
= g.
b’ «
ctq r3
JU
ör
-
jord.
>•
7^
>■
c
St.
1,016
Tiel. Tid,
100
2,060
CD
77
o
te ?
31
p o
-j n
r^-
Tid.
3,C30
cn
c
B
sr b
w P
?-H
c
a
a
Tid.
5,2SO
St.
8?-
°4C
Utsäde af
Ttr
T:r
50
ta
T:r Ta- T:
ISO
50
Su
mma
SÖDERHAMN.
Hus- och Tomter •
Jord, hvaraf circa 3oo tunnland eller
5||:dels mantal donerad samt 5oo
dito fast eller sjelfägande . . .
Qvarn med 4 pär stenar ....
Stadens öfriga Stats-bidrag . . .
1,034
656
100
10
2,060
790
3,09o
4,124
5,250
4,924
819
40
511
50
9i
ISO
71
10
><
Ta- Ttr
800
Medelafkastning, sedan
sädet är afdragit.
ut
-
!*
O
•-J
ö
Underhållne kreatur.
Ta- T-.r Ta- T:r T:r Ttr
400
1,080
200
50
30
T:r
5,600
St.
170
St.
20
St.
700
50
31
10
21
Summa
HUDIKSVALL.
Hus och Tomter, Jord hvaraf den odlade
eller Ängsmarken innehåller
circa 192 tunnland donations och
244 dito fast jord, 3 qvarnar med
tillsammans 7 pär stenar, m. m.
657
314
10
790
4,124
4,924
•—• 436 492 928 7f  50 5 12 —
71
31
21
800
154
154
85
400
1,080
557
200
16
60
23
30
5,600
868
170
42
20
700
84
557
16
23
868
42
300 25 60 — 695 35 — 13g — n ?>Q
220
220
St.
130
St,
200
cr
St.
300
O
St.
Uppskattadt värde.
C-t
O
p
-
hrj r* tö
» £ 2
2 a r
pr- *
'Os?
E 2 |
3 g %
150
Rtdr
996,561
130
200
Rtdr
338,804
r. R:dr s. r
40,100
cr
c
B
Stats
-
Bidrag.
Bevillning efter Förordningen.
Efter Första
Artikeln.
Rtdr
996,561
338,804
40,100
Efter 2:dra Artikeln.
Embete ocb
Tjenst.
Jord‘Hus
Tomter
Verk och
Inrättningar.
»
Borgerlig
näring.
Rtdr
3,073
36
300 ISO 996,561 —
42
86
108,541
338,804
98,760
Summa Summarum
2,005
110
3,286
7,706
11,102
21?
—
591
301
581
24i
5
1,039
—I484J1,937
241
133
30
7,063
247
22
1,052
36
42
86
136
247
372
15S
394
108,541
100,007
1^95,109
98,760
0,100
7000
81,929
10,300
7,000
519,493
57,400
1,375,465
108,541
98,760
7,000
214,301
282,236
1,872,0021—
3,073
591 36
591
36
Rtdr
935
R:dr
1,993
678
80
R:dr
Efter 6 och
7 §§ Capitaler
och
Testamenten.
Personer ej
hörande till
viss näring.
5,793 —
R:dr
R;dr
250
3,830
CT
C
B
B
Rtdr
1,993
678
935
112
709:24 —
4,374 12
112
205
1,252
13
13
2,751
217
197
14
24
428
564
3,743
24
5,793
1,330
1,330
23 6 1,598
!
8,721
250
47
47
250
3,830
208
208
248
4,286
80
— 13,881
— 16,632
i
8 —
8 —
217
197
14
2,241
2,670
3,326
22,628
ca
B 2:
tra 2.
" B
SL "
32. e?
^ «:
- a
Rtdr
2,168
12
19
31
2,168
52
cn
c
5
3
Ständige Räntor.
?s*
ut -3
W 1
(7 o
• o
p*
Rtdr
1,993
2,846
52
114
2,334
24
24
80
Rtr
189
13,881
cr
V
'►O
-
S O H
“ 2
—
3 care
—: - 0
HrrS
33
2
Rtdr
18,800
217
249
14
2,241
2,722
12
3,440 43 11
24,963
7 11
189
45
45
239
10 3
10
1,235
1,235
231
231
286
1,753
Rtr
16
12
24
Rtr
139
1,235
Rtdr
205
139
>
n
ö
0
1
g
cs
p
-
s*
cr c?
4
7: cr
si
Clereciets underhåll.
Rtr
Rtdr
102
Rtdr
:. r. Rtdr s. r.
16
24
24 — 15
12
43
308
857
8.600
1,250
1,100  575
pr
0
1
Cr*
CD
c
3
3
cr
pr
Rtdr s. r. Rtdr
Rtdr
2,925
1,748
57
2.31
306
288
308
2,343
24
24
34 3
959
— 261
1,391
8,600
10 3
261
437 15 6 1,328
1,391
1,657
15
I
6[11,319
16
16 -
1,250
525
525
1,100
575
420
245
1,190
2,925
Rtdr s. r. Rtdr
1,700
11,000
11,000
1,236
420
603 24 — 355 40 —
2,378
24
- 1,875
40 —
245
150
970 — —
1,190
1.109 16
5,224 16
1,236
242
1,700
80
<1
p:
Wq
B" 5
p 3
—- ra
E s,
B P
s» ra
cr
s
B
Rtr
500
500
200
Rtdr
6,796
3,916
41
7,990
80
-12,478
133 16
1,913|16
200
200
540
18,743
Rtdr
8,789
9,269
180
169
80
46,488
700
700
900
—|—119,083
64,795
217
586
14
7,251
8,068
7,737 45
24 •
12
36
80,781
33
Gefle tands-Contor den 31 Juli 1833.
_ ' >
ERIC SPARRE.
J, G, STRANDBERG.
r
/■
' • -v
i wiwp—fw
- - - -
—r-"
I
-
■
Tabell för Landet inom Gefleborgs Län upprättad År 1833.
Kungs Ladugård i Gestrikland upplåten till Lands
hofdinge Boställe
Frälse Säteri i dito
Frälse Hemman .......
Frälse »Skatte hemman
Bevillning af Frälse räntor för 58 mantal
Krono Hemman .......
Dito Gefle Stad donerade
Dito »Söderhamns Stad dito
Dito Hudiksvalls Stad dito
Dito Lots Hemman och Lägenheter
Krono Nybyggen med Frihetsår
Dito Torp, med dito ....
Krono »Skatte Hemman . . . . .
Dito Hudiksvalls »Stad Donerade .
Dito särskilt under bruk skatte köpte, derå
åboerne äga besittnings rätt .
. P*t0 Recognitions Skogs Hemman
Militiae Boställen ......
I Rcclesiastique Boställen
'■Skattlagde obebygde Torp, Utjordar, Urfjällar utan
mantal, murslotter, m. fl. lägenheter, som ej
inbegripas under något hemmans ränta; »Skatte
Dito Dito Dito Krono
Oskattla°rde bebygde, deribland 1600 åt Soldater
och Båtsmän å lifstid upplåtne torp .
Dito obebygde lägenheter .
Backstugor uppgifna inom Helsingland .
Bebygde lägenheter, afsöndrade från hemman under
ständig ägande rätt ....
Dito Dito på viss tid eller lifstid .
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilta
slag, som ej under något hemmans räntor inbegripas:
»Skatte
Dito, dels skattlagde, dels bortarrenderade: Krono
Tullmjölqvarnar med tillsammans 147 par Stenar
Tullsåjmvarnar; Grofbladige ....
Dito Finbladige ....
Husbehofs Mjölqvarnar .....
Dito Sågqvarnar .....
»Stampar ........
»Stångjernsverk med 81 hammare och 150 härdar
Ämneshammare med trenne härdar
Masugnar, deribland en hytta, inbegripne i brukens
värden .......
Jernmanufakturverk af särskilte slag med 59 harnmare
»•••••••
dito Grufvor i Gestrikland och Södra Helsingland
Pappersbruk
Tegelbruk, deraf tvenne till husbehof
Linoljeslagerier hvaraf ett anlagt år 1832 .
Garfverier, deraf trenne äro taxerade i Gefle .
Färgerier anlagde 1831 och 1832, ännu ej uppskat-;
tade ........
Rödfärgsverk i Södra Helsingland .
Linnefabrik dito
Ättickefabrik i Gestrikland ....
Tröskverk, brandförsäkradt i dito
Kohlugn i Norra Helsingland, innefattad i brukets
värde
Kronoallmänningar, afvittrade, af tillsammans
Tunnlands rymd
Grufveskogar i Gestrikland ....
Kronoskogar, Jernverk upplåtne emot recognition
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
Hemman
tal.
»Stats
-
Bidrag
Utsäde at
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraeit
Underhållne kreatui
Uevil/nin
Glerecie-Statens underhall
Ständige Räntor.
Efter i8a3 ock i83o arens Bevillnings-Förord »ingar.
Efter a:dra Artikeln.
Jordbrukare, .
Bergverk och J Capitaler
diverse personer.
Efter Första
Artikeln.
Embets- och
Tjenstemän.
och Testamenten.
R:dr sk
R:dr sk, r
R;dr sk.
9,600
3,900
98,(XX)
109,000
91.000
73.000
656
150
5,059
7,738
182
166
56
1,887
2,773
1,224
Tabel len
no
odlade
10,616
nian
vidare
60,668
tagne,
någon
gift föi
5,271,000
upp
25,654
dem
23,500
med
10,542
delas
34,286
1,955 s*5
S 7
ä ä 3
11,407 4,831
Tabel len
31.871
21,370
17,156
63,300
47,547
39,855
405,682
18,820
Se Stads
31,078
41,216
64,200
8.237
58.270
43,579
21,298
3,666 32
12.276
8,800
43,086
73.839
140,775
31,393
2,350
l6!jrnl be
3 a 3
Skatte hem
550
1,210
gripne un
82 46
1781 75
man
41,000
130,500
2,601
5,731
600
1,050
i fi 3
756 459
2,929
468,000
10,121
5.876
8,000
21,000
144,000
250
400
1.600
54,000
2,911,000
36,952
_ 25,148
23,600
34.500
34.500
1,000
1,000
250
4.000
6.000
8,037
253
64,602
12,794 5,549
4,597 § 1,539
2,102*
12,4251115 34,505
67,793
24,525
20,728
10,093 53,481
31,459
6,175 73,728
46,620
9,515.250
30,467
495,893
33,3531321 —
41,935
— — 9,286 —
13,895
70.995
181,709
60,534 —
48,203
— 10,014
22.623
166116
33,123
23,600
74,616
82.543
Gefle Lands-Contor elen 31 Juli 1833.
E R \ C SP A R R E.
J. G. »STRANDBERG.
A
Markegångspris på följande Räntepersedlar för nedanskrifne år.
;■ 33 pa
■ =-S
År 1827
,, 1828
[20
10
118
22
115
116
[2
5 16
i831
122
Summa
22
20
10
1 o
Medelpris
118
1D
02
22
22
29 10
Fahlun ä Lands-Contoret den 3o December 1833.
*
P. J. LINDBOM.
UTI
(f&efleöorös Eätt
TILL
v,
kongl. måj:t
1 UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Aren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
TRYCKT HOS P. A. KORSTEDT & SÖNER,
1 8 3 3.
1.
Länets Allmänna beskaffenhet.
Uti den till Eders Kongl. Maj:t år 1828 af mig afgifne underdåniga
berättelse, har Länet, i afseende på dess läge, vidd och beskaffenhet
i allmänhet blifvit beskrifvet, hvarföre jag, för att icke upprepa
hvad, som en gång tillförene blifvit uti dessa omständigheter,
som icke undergått någon förändring, anfördt, får nu endast åberopa
hvad densamma derom innehåller.
Till förbättrande af Länets beskaffenhet har väl icke något större
arbete blifvit under de fem sist förflutna åren företaget, men aftappningar
af mindre sjöar äfvensom uttorkningar af myror hafva
blifvit å åtskilliga ställen inom Länet, särdeles i Norra Helsingland,
verkställde, hvaraf flera odlings-lägenheter erhållits och ett fördelaktigt
inflytande på klimatet väntas.
2.
Innevånare.
Uti Länets 4a Lands-församlingar och trenne Städer utgör folkmängden,
enligt de sist uppgjorda mantalslängderne, tillsammans
103,171 personer, hvaraf 56,a5o äro mantalsskrifne och 46,921,
mantalsfrie.
Vid jemförelse med de år 1827 uppgjorde Mantalslängden, visar
det sig således, att folkmängden under de fem sist förflutna åren
ökat sig med 5ooi personer; hvilken tillökning likväl är betydligt
mindre än densamma under den tid, som beskrifves i min år 1828
i underdånighet afgifne berättelse, som visar, att folkmängden un
Landsh.
Femars-Berättelse för Gefleborgs Län. I
der de deruti omtalade fem åren ökats med 7110 personer, eller
med 2109 personer mera än under de sista fem åren. Orsaken till
denna minskning uti folkökningen, bör sökas deruti, att under de
trenne sist förflutna åren skördarne varit inom detta Län i allmänhet
mindre goda, och dessutom koppsmitta jemte smittosamma febrar
i flera af Länets socknar, äfvensom i städerna under åren 1831
och i832 inträffat. Folket, är i allmänhet bildadt, sedligt och arbetsamt,
samt i sitt uppförande höfligt, då det pä ett beskedligt sätt
bemötes; hvaremot, i händelse det på ett eller annat sätt förolämpas,
hos detsamma visar sig trottsighet och hämdgirighet. Brottmålen
hafva väl under de tvenne sista decenierna betydligt ökats
inom några socknar af Helsingland, och deribland hufvudsakligast
Dilsbo socken, hvarest för närvarande af 36oo personer, som utgöra
socknens folkmängd, 80 blifvit straffade för stöld och snatteri,
samt 11 för åtskilliga andra grofva brott; men det oaktadt har sä
väl i Delsbo som öfrige Länets socknar brottslighet likväl alltid varit
af mängden afskydd, och visat sig icke vara pä något sätt allmännare,
utan blott tillhöra vissa slägter eller byar, der lasten tyckes
hafva vunnit häfd. Det brott som inom detta Län mest begås
är ©tvifvelaktigt slag å föräldrar och smädesord emot dem , hvartill
anledningen med allt skäl kan antagas vara den , att det blifvit en
landssed, att föräldrar vid något hög ålder, öfverlemnar sin egendom
åt sina bärn emot vilkor, att af barnen erhålla hvad de anse
sig behöfva, hvilket vilkor af barnen ofta icke utan yttersta ansträngning
kan fullgöras, deraf först kallsinnighet och sedan ovilja
samt slagsmål emellan föräldrar och barn uppkomma. Orsaken till
brottmålens ökade antal har icke sällan ansetts vara den, att ibland
allmogen inom Länet och i synnerhet i Helsingland spridt sig en
religions-sekt, hvars anhängare vanligen kallas Läsare, hvilka ansetts
hafva, uti blind öfvertygelse, att alla deras handlingar, likasom
de sjelfva, voro rena och oskyldiga, begått grofva brott, för hvilka
de icke trott sig skyldige att ansvara, emedan de, beroende af ett
oundvikligt öde, icke kunnat sådant förhindra; men om någon gång
detta förhållande ägt rum, så är det likväl långt ifrån att vara all
-
— 3 —
mänt, emedan, enligt de underrättelser, jag, så väl af presterskapet
som öfrige tjenstemän inom Länet, erhållit, Läsarne i allmänhet ej
utmärka sig genom annat än en stegrad, och som det vill synas , i
allmänhet affekterad fromhet, och derigenom, att de, ehuru icke föraktande
att deltaga uti den allmänna gudstjensten, likväl gerna samla
sig för sig sjelfva, särdeles om söndagarne efter middagen, dä de
sysselsätta sig med bön och sång samt Guds ords läsande, hvarvid andakten
ledes af någon bland deras hufvudmän, som merendels äfven
tili de församlade dä håller tal med uppmuntringar till grudsfruktan och
dygd samt ett troget bevarande frän ”Verldens onda väsende”; och
torde Läseriet så mycket mindre höra anses hafva haft någon skadlig
inverkan på folkets moralitet och samhällsordningen, som dess
anhängare i allmänhet icke äro mera fantalister än allmogen vanligen
är, och deras till ytterlighet drifna begär, att visa sig fromme och
gudlige, med skäl bör anses bättre än den indiffirentism för Religion
och andaktsöfningar, hvaröfver ofta klagas.
Oaktadt detta Län med skäl kan anses vara högt beskattadt,,
dä, vid det förhållande, att på ett mantal i Helsingland i allmänhet
tagit, icke kan födas mera än 16 nötkreatur, 3 a 4 hästar och 20 å
3o får eller getter, och i Gestrikland något mera, de utgifter som
åligga ägarne af ett mantal att bestrida, uppgå till ett saminanräknadt
belopp af ungefärligen 200 R:dr Banko, så bergar sig likväl
den hemmansägande delen af allmogen genom deras omtanka och
flit och det tillfälle till förtjenst genom kolning och foror, som i de
flesta orter inom Länet sig erbjuder, någorlunda väl; hvaremot den
icke hemmansägande personalen, eller den del af allmogen som besitter
från hemmanen afsöndrad jord, hvars antal i flere socknar är
större än hemmanägarnes, ej sällan lefver uti nöd, och ofta nog
kommer församlingarnes fattigförsörjnings-anstalter till last, hvilket
förhållande i väsendtlig nion härleder sig deraf att dess bergning till
stor del är beräknad på arbetsförtjenst, hvarpå i mindre goda år
ofta är brist. Tillgång på arbetare saknas icke i svåra, men understundom
i goda år; och betalas ett karldagsverke vanligen med 24 ä 32
sk. Banko, samt ett qvinsdagsverke med |:del mindre. De lagstadde
4 —
tjensteh jonens löneförmåner uppgå vanligen för en mansperson tili
ioo R:dr R:gs om äret, och för en qvinsperson till hälften mindre.
Öfver bristande duglighet hos tjenstefolk höres ej sällan klagan, äfvensom
deröfver att den oseden, åtminstone i Helsingland, vunnit
häfd, att drängarne efter slutadt arbete om lördagen ej infinna sig
hos sina husbönder till arbete förr än tisdags morgon.
3.
N äringar.
Af de många Näringar, som sysselsätta detta Läns innevånare,
är otvifvelaktig! jordbruket den hufvudsakligaste, hvilken enligt hvad
nti den af mig år 1828 afgifne underdåniga berättelse derom förmäles,
bedrifves med mycken flit och omsorg, men pä olika sätt uti
olika delar af Länet; ty uti Gestrikland indelas åkern vanligen i
tvenne gärden, hvaraf årligen ett blifver besådt och ett hvilar eller
som det vanligen benämnes, ligger i träde; hvaremot åkern i Helsingland,
sorn i allmänhet är mycket mager, så att den af gödseltillgången
endast från ladugårdarne utan tillsättning af myrjord,
spånmylla, och sönderhackadt granris, icke göres fruktbar, oftast
delas uti 4 gärden, hvaraf ett hvarje år ligger i träde och 3:ne besås.
Å den nyodlade jorden, eller som den i Helsingland kallas, sval jorden,
begagnas cirkulations-bruk, på det sätt, att lin, bafra, korn
och foderväxten efter hvarandra der skördas. De brukliga sädesslagen
äro höst-råg, korn, hafra, blandsäd och ärter, samt på några
få ställen hvete; och är i Gestrikland rågen samt i Helsingland kornet
hufvudsädet. Af den i underdånighet bifogade Tabellen inhämtas,
att nämde sädesslag odlas i den proportion till hvarandra, att
inom Länet i det hela betraktadt, utsås hvarje år ungefärligen lika
mycket af råg som af blandsäd, samt af hafra något mindre; men
deremot af korn dubbelt emot råg. Af ofvannämde sädesslag äro
ärter det minst odlade, hvaraf årligen icke utsås mera än ungefärligen
i5oo tunnor eller icke fullt hälften emot utsädet af hafra. Po
-
tatis odlas till icke obetydligt belopp, enär enligt inkomne uppgifter
ärligen sättes ungefärligen 12,000 tunnor. Af trädgårdsväxter odlas
af allmogen nästan endast kai och rötter. Några större nyodlingar
hafva under loppet af de fem sistförflutna åren icke blifvit förctagne,
men med visshet kan antagas att sådane blifvit i mindre skala
verkställde till ej obetydligt belopp, derom bestämd uppgift likväl
ej kunnat erhållas, emedan hos allmogen den fruktan är allmän,
att uppgifter derom föranleda till förhöjde skatte-bidrag.
Vid jemförelsen emellan den nu i underdånighet bifogade tabellen,
och den af mig är 1828 i underdånighet aflemnade, befinnes att,
under de feni sista åren, utsädet af diverse sädesslag ökat sig med
något mera än 2,700 tunnor, och af potatis, med 700 tunnor; men
att medel-afkastningen under de fern sista åren varit i förhållande
till utsädet något mindre än de fem nästförut gående, eller allenast
å hvete något mera än fjerde kornet, å råg sjette, å korn femte, å
hafra, blandsäd och ärter fjerde kornet, samt å potatis sjette kornet;
äfvensom att produktionen af säd ändock har i medeltal hvarje
af de fern sista åren utgjort i53,84i tunnor diverse sädesslag, eller
omkring 12,000 tunnor mera än den årliga sädes-afkastning i medeltal
beräknad för de näst förut gångne fem åren.
Vid betraktandet deraf, att inom detta Län folkmängden för
närvarande uppgår till 103,171 personer, och produktionen af säd
till endast 153,841 tunnor, visar det sig att, efter den härstädes vanliga
beräkning, att öfver hufvud taget ät hvarje person årligen åtgår
nära trenne tunnor säd, icke fullt hälften af det belopp somför
Länet erfordras, inom detsamma produceras.
Linodlingen utgör för största delen af Helsinglands innevånare
den betydligaste källan till de kontanta inkomster hvarmed de allmänna
utskyldernä skola gäldas. Enligt af kronobetjeningen meddelade
uppgifter afyttras från Helsingland årligen 11 å 12000 LU. lin,
hvarförutan linet derstädes förädlas, dels till garn, hvaraf enligt inkomne
uppgifter, nära 5o,ooo härfvor årligen försäljas till andra orter,
och dels till väfnader, hvaraf enligt de från tullkamrarne i Söderhamn
och Hudiksvall efter meddelade förpassningar lemnade upp
-
— 6 —
gifter, och den beräkning, som nied sannolikhet kan göras å det belopp
deraf som landvågen afföres till städer och marknadsplatser utom
Länet, ungefärligen tvä millioner alnar till andra orter försäljas. Väfnaderna
äro tältduk, segelduk, bollsterväf, ett slags gröfre lärft, som
vanligen benämnes nordanstig, buldan och foderväf; och betalas vanligen
för en aln tältduk 12 a 16 sk., för en aln segelduk 8 å 8^ sk.,
för en dito bollsterväf yl sk., för en dito lärft eller så kallad nordanstig
8 sk., för en dito bulldan 6 å 7 sk., och för en dito foderväf
5 å 6 sk. allt Banko.
Humla odlas uti dertill vid nästan alla bostäder anlagde små
humlegårdar, der denna vara till husbehof och må hända något derutöfver
skördas. Odlingen af Hampa är deremot mycket inskränkt
och icke motsvarande ortens behof deraf.
Den härstädes förr brukliga åkerbruks metoden är, likasom den
för åkerbruket nödiga redskap, oförändrad. Till besparande af arbetskraften
finnas tröskmaehiner, linhamrar och linskäkten inrättade,
hvilka drifvas dels med vatten och dels med hästar.
Boskapsskötseln, som i allmänhet står uti ett rigtigt förhållande
till-' åkerbruket, och motsvarar det egna behofvet af ladugårds-effekter,
idkas uti Hassela, Ytter-Hogdahls och Färila socknar af Helsingland,
der tillgång på goda betesmarker icke saknas, såsom liufvudnäring;
men i den öfriga delen af Länet såsom binäring; och
har, enligt frän Kronobetjeningen inkomne uppgifter, afsättningen
frän Länet af smör, oaktadt antalet af kreatur blifvit i anseende till
stor foderbrist under de trenne sista åren icke obetydligt minskadt,
uppgått hvarje af de fem sist förflutne åren till ungefärligen 3ooo
LU., som blifvit försålde uti Stockholm, Gefle, Upsala, Hedemora
och Sala, hvilka städer äro de hufvudsakligaste afsättnings-orterna
för detta Län. Utom i ofvannämde trenne socknar klagas i allmänhet
öfver saknaden af goda betesmarker och bördiga ängar, hvaraf
de som äro lågländta i allmänhet anses aftaga i bördighet, så att
Landtmannen allt mera och mera får vara betänkt uppå, att derföre
förskaffa sig ersättning genom odlande af foderväxter, af hvilka
thimotei är den mest begagnade. Boskaps-racen är i allmänhet liten
och svag, och hafva till dess förädling icke eller några anstalter
blifvit vidtagne. Stallfordring brukas icke inora detta Län.
Hästar och Får äro i allmänhet sådarie, som de uti min år 1828
afgifne berättelse blifvit beskrifne. Med undantag deraf att några
possessionater i Gestrikland beslutat att förbättra får-rasen ocb för
sådant ändamål till sine egendomar förskaffat dels Elektoral-får och
dels Engelska får, så hafva för förbättring af nämde kreaturs racer
några anstalter icke blifvit vidtagne.
Getter brukas ännu allmänt af Allmogen, och äro för den fattigare
delen deraf nästan oumbärlige.
Skolarne inom Länet tillhöra dels Eders Kongl. Majit och Kronan,
dels hela socknar, och dels enskifte hemmansägare.
Al de inom Länet befintlige så kallade iiecognitions-Allmänningar
hafva, sedan min sista Femärs-Berättelse i underdånighet afgafs,
skattläggningar blifvit verkställde å Grönzinka, Hammarby, Axmars,
och Gammelitilla Bruks, samt Edske masugns allmänningar, belägne uti
Öster-Fernebo, Ofvansjö, Hamrånge och Thorsåkers socknar, hvaröfver
instrumenter blifvit författade och öfverlemnade till Eders Kongl.
Maj-.ts och Rikets Kammar-Kollegium, hvars Utslag derom nu afvaktas;
hvarförutan skattläggningar å Oslättforss och Wiksjö Bruks
recognitions-allmänningar blifvit företagne, men ännu icke hunnit
afslutas, hvilket förhållande äfven äger rum med den å Uggelbo
jernverkens recognitions-allmänning, samt grufskogarne i Thorsåkers
och Ofvansjö socknar påbörjade affattning. Å den inom Söderahla
socken af Helsingland belägne åt Ljusne jernverken uppJåtne recognitions-allmänning,
har en förnyad Bergmästare-undersökning blifvit
föranstaltad. Äfven hafva flere å allmänningarne belägne kolaretorps
och andra lägenheters skattläggningar blifvit verkställde; men
en af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium väckt fråga
om Högbo bruks före detta recognitions-alimännings fördelning
i mindre lotter än de fyra, som förut blifvit genom Kongl. Brefvet
den 4 September 1822 bestämda, är ännu icke afgjord.
Afvittrings-Verket har under åren 1828, 1829, i83o och 1831
fortgått, så vidt det, i saknad af medel till detta arbetes bedrif
-
vande och bestämde föreskrifter derom, kunnat ske; men sedan
Eders Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref af den 12 Maj sistlidne år meddelat
åtskillige föreskrifter, angående de oafvittrade skogarne inom
ätta socknar af Länet, och derigenom, samt genom beviljandet af
ett årligt anslag dertill af 3ooo R:dr Banko, och föreskriften att
i8?4 års Afvittrings-stadga för de öfriga Norra Länen äfven skulle
inom detta Län tillämpas, ät denna vigtiga del af den allmänna
hushållningen gifvit en mera bestämd riktning, så har också Afvittrings-verket
kunnat med mera drift handhafvas.
För Alfta socken, hvars hela areal af inägor och skog, oberäknadt
impedimenter, utgör 186,734 tunneland, är beredelse till afvittring
företagen och äfven förslag till bestämmandet af tunnelandantalet
för alla i socknen varande oafvittrade hemman och Nybyggen
uppg jordt, hvilket likväl ej kan slutligen pröfvas förr än de äf
ägodelnings-rätt handhafde, men under Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
skärskådande dragne äganderätts-tvister blifvit slutligen afgjorde.
Emellertid anses en tillökning i skatt, beräknad till 64idels mantal
kunna äga rum för åtskilliga å allmänningen belägne heraman och
lägenheter, och ändock en betydlig areal blifva öfrig för att af
Eders Kongl. Maj:t och Kronan disponeras.
Undersviks och Gnarps socknars skogsmarker hafva blifvit affattade,
hvilken affattning kommer att tjena till grund för Laga skiften
derstädes; och är skifte redan, utan hinder af afvittringsmålets
pröfning, enär möjligen blifvande Öfverloppsmark bör af utskogen
utbrytas, beviljadt å Undersviks hemskog, hvilken utgör 17,272 tunnland
och 21 kappland.
A de stora oafvittrade skogarne inom Ljusdahls, Färila och
Hogdahls socknar, hvilka tillsammans innehålla 52 qvadrat, har afvittringen
detta år blifvit på Statens bekostnad börjad uti Färila,
der de fleste Nybyggen, (hvaraf sex, och dessutom ett Kronotorp
blifvit under de fern sista åren beviljade), äro belägne, och der
frågor angående ägande rätt till marken och afvittrings-ärend.ernas
behandling i det hela fordra, att början göres.
Of
-
Ofvanåkers afvittrade kronoallmänning, hvilken tillförene varit
emot erläggande af rekognitions-afgift åt Woxna bruks-ägare till begagnande
upplåten, och hvarå 38 nybyggen blifvit, sedan min sista
Femårs-Berättelse i underdånighet afgafs, beviljade, har blifvit upp
mätt
och beskrifven, samt 77,000 tunnland deraf taxerade för bestämmandet
af grunden för skogstilldelningen åt de nu nämnde med flere
föreslagne nybyggen, hvilkas ägorymd utgör tillhopa 807 tunnland
och afli kappland åker, samt IÖ2 tunnland och 20 kappland
äng. De ä denna allmänning upptagne och föreslagne lägenheter
äro tillsammans 96, hvilka äro beräknade att i skatt utgöra 347 öres
och
16 penningland eller 2i|| mantal.
Wittersjö allmänning i Hamrånge socken har blifvit åt nybyggare
upplåten, och G nybyggen samt 5 tillökningar ät äldre hemman
derå beviljade; och tillåter ej utrymmet flere nybyggens anläggande.
Angående rågången mellan Bjuråkers krono-allmänning och
Ljusdalds socken har, i anledning af den är 1828 derå anbefallte uppmätning,
uppstått tvist, hvilken blifvit genom Lagmans Synerätts laga
kraftvunne Dom af den 27 Juli 1831 slutligen afgjord; hvarefter
rågången blifvit upphuggen och rörlagd; kommande de å berörde
allmänning belägne hemman att deraf erhålla skogsanslag.
Genom är 1831 meddeladt Utslag har blifvit förklarad!, att
kronan inora Bergsjö socken icke äger någon öfverloppsmark, utan
att all inom socknens rågångar befintlig skog tillhörer hemmanen
derstädes, af hvilka hvart och ett fått sig tilldeldt en areal af 708
tunnland fullt god mark.
Sockne-allmänningar linnas ännu inom sju socknar af Helsingland
eller Ofvanåkers, Arberå, Bollnäs, Jerfsö, Enångers, Tuna och
Idenars socknar, hvaraf de tvenne sistnåmde likväl nu äro underkastade
laga skifte, och de inom Bollnäs socken, hvilka tillsammans
utgöra 5g,G5i tunnland och 24 kappland, samt den inom Jerfsö,
innehållande n5,G5o| tunnlands vidd, äro underkastade tvist med
kronan angående äganderätten till dem, af hvilken orsak delningar
Landsh.
Feniårs-BerdUelse för Gefleborgs Lån. 3
10
ne af desamma blifvit förhindrade; varande utom de nu nämde
allmänningar, hvaraf Enångers allmänning innehåller i462| tunnland,
Tuna allmänning 260 tunnland, och Idernas allmänning 326
tunnland, all annan skog efter skatt fördelad emellan boställen och
och skattehemmanen, hvilkas innehafvare ägare, der storskiften icke
äro verkställde, efter äldre fastställde delningar dem begagna.
De Enskilta skogarne åro' i allmänhet uti den vestra delen af
Länet, med undantag likväl af Ofvansjö och Thorsåkers socknar af
Gestrikland, der bergsbruket fordrar betydlig tillgång på skog, fullkomligt
svarande emot behofvet och äfven inom manga socknar vida
derutöfver; men uti socknarne utmed hafskusten höres ej sällan
klagart öfver brist på skog, hvartill orsaken är, att kustboerna under
de tider conjuncturerna för trädvaruhandeln voro fördelaktigare
än nu, afyttrade mera skogseffekter än som var med skogarnes
fortfarande bestånd förenligt. Någre särskilta anstalter till nödigt
vårdande af skogarne, hvilka bestå af endast gran och tall, och innesluta
i allmänhet en ganska steril mark, derå återväxten är ganska
sen, så att den å åtskillige ställen beräknas icke skje på mindre
än i5o å 200 år, äro icke vidtagne.
Stängselsättet är det fordna, nemligen medelst gärdesgårdar,
uppförde af dels små träd, hvilka hela användas, och dels större
träd, hvilka för ändamålet blifvit sönderklufne.
Byggnadssättet är oförändradt sådant det finnes beskrifvit uti
min år 1828 afgifne underdåniga berättelse.
Inom detta Län finnes icke tillgång på bränntorf, hvaraf behof
hittills icke eller visat sig.
Bergsrörelsen, hvilken är näst jordbruket, Länets, och i synnerhet
Gestriklands hufvudsakliga näring, bedrifves på förr öfligt sätt
vid de uti min år 1828 afgifne underdåniga berättelse nämde Bruk
och Masugnar, vid hvilka endast de förändringar inträffat, att smidet
vid en hammare å Strömbacka bruk i Norra Helsingland blifvit
från tysksmide förändradt till vallonsmide, dertill malm från Dannemora
grufvor i Upland användes, och att vid Forssbacka bruk ett
Gjuteri blifvit inrättadt, samt dessutom vid en å Boda hemmansägor
i Enångers socken uppbyggd stångjernshammare med tvenne härdar,
hvarå privilegium för 900 skeppund smide, blifvit den i5 Juni
i83o meddeladt; och har årliga beloppet af stångjernstillverkningen
inom Länet uppgått till 54,997 skeppund, hvars värde efter 16 R:dr
Banko för hvarje skeppund uppgår till 879,952 R:dr Banko, eller 1,075
skeppund mindre än ärliga tillverkningsbeloppet under den tid, som
sista berättelsen omfattade. Denna minskning i tillverkningen bör
dock ingalunda tillskrifvas brist på nödige råämnen, utan det låga
pris, hvartill jernet under de sista åren blifvit försålt, helst priset på
kol icke blifvit under tiden stegradt, och tackjärnstillverkningen år
1827 och de fyra påföljande åren ökat sig, så att kronans tionde
deraf uppgått i medeltal för hvarje af nämde fem år till 1477
skeppund 18 lispund 41 skålpund: eller till 258 skeppund 7 lispund
mera än medeltalet för hvarje af de fem nästföregående åren.
Malm brytes inom Länet endast vid Stollens, Nyängs, Göske,
Myggbo, Särikmossens, Qvarnbergs och Johannis jerngrufvor 1 Thors-,
åkers socken af Gestrikland, der ricke eller erhålles det belopp deraf,
som är för Länets behof erforderligt, utan hämtas större delen af
den erforderliga malmen från åtskilliga grufvor uti Stora Kopparbergs
Län, Norbergs grufvor uti Westmanland, Utö grufvor samt åtskilliga
mindre grufvor uti Stockholms Läns Skärgård; hvarförutan hela
behofvet af malm för Gysinge bruk och en del deraf för Strömbacka
bruk hämtas från Dannemora grufvor i Upland.
Någon förbättrad metod vid sjelfva jerntillverkningen har icke
blifvit anmänligen införd, men vid ett och annat bruk har försök
blifvit gjordt, att smälta tackjernet uti dertill särskilt inrättade ugnar,
i stället för de hittills vanliga härdarne, hvilken förändring ansetts
medföra stora fördelar; men i afseende å malmens rostning hafva
förbättrade metoder blifvit vid flere masugnar inom Länet införde,
deraf icke ringa fördelar vunnits.
Antalet af de arbetare som bergsrörelsen inom detta Län sysselsätter
är omöjligt att bestämma, emedan bergsrörelsen, då den,
såsom uti flere delar af detta Län uti alla sina riktningar uti stort
bedrifves, gifver åt större delen af folket sysselsättning; men enligt
* . ' .
de uppgifter sorn derom inkommit, uppgår bruks- och hytte-arbetar
nes
antal till nära 4ooo.
Fabriker, bruk och öfrige näringar, hvilka icke höra till bergsrörelsen,
äro:
Åby Attickefabrik, i Wahlbo socken sorn sysselsätter 7 arbetare,
och der ätticka årligen tillverkas till ett värde af 1703 R:dr banko.
Flors Linnefabrik hvarest med 33 personer tillverkas damast,
drälls- och segelduk till ett sammanräknadt värde af 10,000 R:dr
banko, för hvarje år, eller 1,000 R:dr Banko mera än för hvarje
år af den tid, den ar 1828 i underdånighet afgifne berättelsen
omfattar.
Bergviks Pappersbruk i Söderala socken, hvarest med sexton
arbetare papper för 10,000 R:dr Banko, eller 3,000 R:dr Banko mera
än sista berättelsen upptager, tillverkas.
Östanå Pappersbruk i Njutångers socken, der tillverkningen,
som bedrifves med i3 personer årligen uppgår till 5,38o R:dr Banko
eller 4)620 R:dr Banko mindre än förut blifvit uppgifvit.
Grängsbo Rödfärg sverk i Alfta socken, der hemmansägarna
sjelfve bränna årligen rödfärg utaf gammal kopparmalm utur en ödelagd
grufva till ett belopp af 1S0 tunnor, som i värde skattas till
760 R:dr Banko.
Stiglunds Tegelbruk uti Hille socken, hvarest med 24 arbetare
tegel tillverkas till ett värde af 6,666 R:dr 32 sk. Banko.
IFågbro Tegelbruk i Norrala socken, med 4 arbetare och en
ärlig tillverkning af 1200 R:dr Banko.
O O
Frenne Färgeriet' och fyra Garfveriet' äro dessutom på landet
anlagde , hvilkas rörelse dock är obetydlig.
Tult mjöl qvar nar finnas inom Länet 68 st., samt husbehofs mjölqvarnar
i339, hvaraf 8 tullin jölqvarnar och 5o husbehofs mjölqvarnar
blifvit anlagde sedan sista Femärs-Berättelsen i underdånighet afgafs.
Tul/sägqvarnar finnas inom Länet 82 st., samt husbehofs sågar
278, varande bland de förre, Lotteforss finbladiga sågverk i Bollnäs
socken, der i5 arbetare sysselsättas, det betydligaste.
4.
Binäringar.
Jagt och djurfång idkas i några socknar af Norra Helsingland,
der skogsfogel skjutes och genom giller fångas, samt sedermera i
Stockholm afyttras, såsom näring, men utöfvas för öfrigt inora Länet
blott såsom nöje och tidsfördrif
Fiske idkas i nästan alla socknar af Länet med mer och mindre
förmån; men uti de utmed hafskusten belägne, serdeles uti dem
deraf, som höra till Helsinglands Norra Fögderi utgör strömmingsfisket
en icke obetydlig näring, helst strömming der erhålles icke
blott för desse socknars innevånares egna behof, utan äfven förinnevånarne
uti alla från hafskusten aflägsnare socknar inom fögderiet,
hvilka vanligen under loppet af sommaren sjelfva infinna sig vid hafskusten
och uppköpa sitt behof deraf uti färsk strömming, som de
sedermera hemföra och insalta.
Af den i underdånighet bifogade tabellen inhämtas att antalet
af Krono-fisken inom Länet blifvit öka dt med 70. Anledningen till
detta förökade antal äro, dels att under de fem sist förflutne åren
xo nya fisken blifvit beviljade, dels ock att vid en år i83o af åtskillige
omständigheter föranledd undersökning, huruvida Kungsådran
i Gefle å och Testebo ström hölles öppen och fri, samt om
någre emot författningarne stridande fisken, utan i laga ordning sökt
och meddeladt tillstånd begagnades, en mängd förut okände laxfisken
funnos utan tillstånd anlagde af strandägarne, som dertill yrkat ägande
rätt, och hvilka fisken emedlertid antecknades och beskrefvos,
hvarefter undersöknings-protokolleima derom blifvit öfverlemnade till
Eders Kongl. Maj:t och Rikets Kammar-Kollegium, hvars förordnande,
huru med dem skall förhållas, nu afvaktas.
Beloppet af de Stats-bidrag, som utaf Krono-fisken inom Länet
utgå, uppgår till 2,170 R:dr 24 sk. Banko.
Kolning och körslor för bruken är för allmogen uti de fleste
socknar af Länet en hufvudsaklig binäring, hvilken framför andra
har den utmärkande egenskap, att dea nästan alla år bör kunna åt
— 14 —
dess idkare gifva lika stor inkomst, helst de miridre goda conjuncturer,
hvilka bruksägarne en tid varit underkastade, icke haft dea
verkan, att priserna pä kol och foror fallit. Denna binäring är också
i de orter der tillfälle dertill gifves allmänt begagnad, och skulle
visserligen ännu mera begagnas om nya bruks anläggningar eller andra
omständigheter dertill gåfvo anledning.
Försäljning af ved utgör en binäring för innevånarne uti de
socknar som äro närmast intill städerna, särdeles Gefle stad, belägna.
Handel med trädvaror har för innevånarne uti en del af socknar
af detta Län för få år sedan varit en ganska lönande binäring;
men nu mera är förhållandet icke så, emedan skogarne uti de trakter,
der transporten till hafvet med lätthet kan ske, äro så blottade
på dugligt virke, att all försäljning derifrån snart nog af sig
sjelf alldeles upphör, och priserna pä trädvaror sä låga, att exporten af
virke från de från hafskusten på längre afstånd belägna skogar icke
lönar sig. De socknar hvarifrån träd varor för närvarande mest afyttras,
äro Enångers och Skogs socknar uti Helsingland samt Ugglebo
och Hamrånge socknar uti Gestrikland.
Tjärbränning verkställes uti åtskillige socknar af Länet, men
icke utöfver ortens eget behof deraf.
Salpeter tillverkas årligen uti Länet, icke allenast till det för
leveransen af Länets till och med år i83o utgående gärd, som var
225 lispund 3 skålpund 12! lod årligen, erforderliga belopp, utan
äfven omkring 3oo lispund derutöfver.
Uti de omkring storsjön uti Gestrikland belägne socknar har
allmogen någon förtjenst på försäljning af kvarnstenar och tillverkning
af kalk, som likväl icke kan till bestämdt belopp uppgifvas.
Vile- och Bomullsväfhader tillverkas af allmogen för dess husbehof,
men icke derutöfver. Tillverkningen af linneväfnader är förut
beskrifven.
Allmogen inom detta Län är i allmänhet icke okunnig uti handaslöjd,
er , men sysselsätter sig dermed nästan endast till eget behof.
Handel idkas å landet med säd och viktualievaror i öfverensstämmelse
med Kongl. Brefvet den 10 Maj 1790, och Kongl. Kun
-
görelsen den 3i Aug. 3815; hvarförutan allmogen på marknadsplatser
och uti de närmaste städerna försäljer väfnader, lin, garn,
smör och fogel, samt uppköper sina hushållsbehof af främmande
varu-artiklar.
De betydligaste afsåttnings-orterna för Länets produkter äro,
utom Länets trenne städer, hvarest största delen af väfnaderna afyttras,
Stockholm, Upsala, Hedemora och Sala, hvilka ställen ärligen
besökes af Iielsingar, som utbjuda ofvannämde varor. Dessa resor
företagas alltid om vintren och äro ofta, då brist på snö å åtskilliga
ställen af vägen förhindrar resans fortsättande på släde, som då sättes
upp på vagn, och sålunda framföres lill dess slädföre äter kan
begagnas, förenade med stora både omsorger och kostnader; dock
upptagas likväl icke alla hemmans-ägare af dessa resor, utan blott
vissa utaf dem, som icke blott försälja produkterna från egen utan
äfven, enligt uppdrag, från flere grannars och sockenboers gårdar.
För öfrigt idkas handel å landet af ett talrikt antal gårdfarihandlande
frän Westergöthland, som, enligt gammalt bruk, utbjuda åtskilliga
tyger och dukar i byarne, hvarest deras handel, för att domina
af lagsökningar, som af dem årligen verkställes, icke måtte vara
obetydlig. Antalet af de handlande Westgöthar sorn besöka detta
Län, anses likväl årligen minskas.
Väganläggningar hafva blifvit verkställde, genom föranstaltande
af Direktionen, för väganläggningar i norra delen af Riket emellan
Herjeådalen och Jemtland å ena sidan och stora Kopparbergs Län
ä andra sidan, genom nordvestra delen af Länet, hvilken anläggning
snart uppnår sin fulländning, samt af ägaren till Gysinge bruk,
Brukspatronen Bendicks, som emellan nämde bruk och Åhlbo by
af Hedesunda socken anlagt en ny väg af mera än en mils längd ,
hvaraf fördel väntas så väl för nämde bruk som hela orten
deromkring.
Marknader hållas hvarje år uti Länets trenne städer, samt dessutom
en gång örn året eller i medlet af December månad uti Skjästra
by af Jerfsö socken.
— i6 —
5.
Politisk Författning.
Kammarverk.
Under de fem sistförflutne åren har antalet af hemman inom
Länet blifvit ökadt med endast tvenne mantal, som tillkommit genom
fastställde skattläggningar af nya lägenheter , hvilkas frihetsår tiliändalupit;
men en betydlig tillökning i hemmantalet är att påräkna
då recognitions-skogs-hemmanens skattläggning hunnit att slutligen
pröfvas, och afvittringarne blifva fullbordade. Åtskilliga skatteköp
hafva, särdeles i Helsinglands norra fögderi, inträffat, hvarigenom
Krono-hemmanens antal blifvit minskad t 'och Krono-skatte-hemmanens
i samma förhållande ökadt. Under nämde tid hafva 17g hemmansklyfningar
blifvit verkställde.
Inom Länet finnas 4o gästgifvaregårdar och 53 posthemman med
olika skatt.
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 27 Mars
j 83o hafva undersökningar blifvit verkställde, huruvida någre postgårdar
voro så aflägset belägne från allmänna landsvägen, eller på
så långt afstånd från hvarandra , att jmstföringen borde flyttas till
andra, närmare landsvägen belägna hemman, eller nya postgårdar
utses; men dervid hafva endast å trenne ställen i anseende till 3
mils afstånd emellan stationerna för ombytet, samt svår och backig
väg, nya postgårdar blifvit föreslagne, samt ett och annat utbyte
af gamla postgårdar emot nya ansetts lämpligen kunna ske; hvilken
förändring likväl ännu icke är bestämdt afgjord. Vid de genom
Kongl. Förordningen den 16 Maj 1827 utsedde fyra Lotsplatser inom
Gefleborgs Län äro lotsar anställde, utan något Statens betungande
med ersättningar för åt dem leinnad jord, samt Lotsjordebok
upprättad och insänd.
Tjugutre Laga Skiften hafva blifvit verksällde, hvaraf 16 erhållit
fastställelse, sorn för de öfriga 7 förhindrats, dels af, derom
väckte
17 —
väckte ännu oafslutade rättegångar, dels ock deraf att tiden för anförandet
af besvär emot Skiftes-förrättningarne ännu icke tiiländalupit.
Vid Kongl. Skiftes-stadgans tillämpning inom detta Län, och deraf
i synnerhet i Helsingland, har det visat sig, att i sådane skifteslag,
som hafva mänga delägare samt vidsträckta och skiljaktiga ägor,
ett större antal ägo-skiften till hvarje hemman erfordrats än 12 Cap.
10 § uti nämnde Kongl. Stadga, utan underställning till Ägodelnings
Rätt, medgifver. Af denna anledning hafva också vid nästan alla
skiftes-förrättningar, bestämmandet af skiftes-antalet måst underställas
bepröfvande af Ägodelnings-rätt, jemnlikt föreskriften i 12 Cap.
11 §, uti nyssnämnde Kongl. Stadga. Utom det uppskof i skiftet
och den kostnad för jordägarne, som häraf föranledes, så förfelas
äfven det ändamål, som med föreskriften af visst antal ägoskiften är
asyftadt, enär annan föreskrift af Domstolen icke kan lemnäs, än att
ägorna må läggas i så få skiften, som belägenheten med bibehållande af
allas rätt medgifver; och har. i anledning deraf den önskan icke
sällan blifvit uttryckt, att stadgandet i detta afseende måtte så förändras,
att sådane frän inägorna och hemskogarne, ofta på flere mils
afstånd skilde utskogar eller så kallade fäbodemarker, antingen de
blifva samfällige eller särskilt stiftade, jemte derinom belägne ägor,
icke må anses inbegripas inom det antal skiften, som utan underställning
för hvarje hemman äro tillåtne. Ehuru inom detta Län å
många ställen fordras en reform uti de förutgående skiftes åtgärderna,
såsom icke sällan tillkomne utan riktig plan, särdeles der,
hvarest den så kallade odaljorden, nyodlingar och odlings-lägenheter,
samt skogsmarken, hvar för sig å olika tider och af olika personer
blifvit skiftade, har likväl skiftes-åtgärderna ej vunnit fullt förtroende
hos allmogen, hvilken anser påbud om utflyttning samt utbyte
af gammal jord emot ny eller ouppodlad högst betungande.
Det kan emedlertid med visshet antagas att Kongl. Skiftes-stadgan,
så vidt den blifver tillämpad, af förrättningsmän, som med erforderlig
skicklighet förena nit för sitt yrke, och med försigtighet och urskilning
fullgöra deras åligganden, hvarpå medborgares rätt och
Landth. Femärs-Berättelsc för Gefleborgs Län. 3
— i8 —
trefnad i så väsendtlig mån beror, skall äfven för detta Län medföra
välgörande verkningar.
Hemmans klyfningar och afsöndringar af jord från hemmanen
hafva väl i öfverensstämmelse med de derföre uti Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Förordning af den ig:de December 1827 stadgade grunder
blifvit verkställde, mea hvarken till det antal eller den betydenhet
att nämnde nådiga förordnings inflytande på Länet i ekonomiskt hänseende,
deraf kan eller bör bedömmas; men då den förut medgifne
rättigheten, att på viss tid få frän hemmanen afsöndra jord, åstadkommit
betydliga odlingar å frän åbyggnaderna vid hemmanen aflägsen
mark, sä är det att förmoda, att, genom den nu gifne tillåtelsen
att under full ägande rätt fä upplåta jord från hemmanen,
sädane odlingar skola ännu mera befordras.
Statsbidrag. Beskattningen inom detta Län är icke blott ganska
hög, utan äfven ganska ojemn, hvartill, utom det kända förhållandet
att jordar, sedan den blifvit med skatt belagd, genom odlingar
undergått förändring, bidragit de flere särskilta skattläggningar,
sorn uti deri år 1828 i underdånighet afgifne Femårs-Berättelsen
omtalas, och af hvilka de äldste voro de lindrigaste; hvarförutan
olikhet vid skattebördornas utgörande uppkommer, deraf, att
åtskillige hemman blifvit i afseende å de derifrån utgående räntor
indelte till aflöning åt visse Tjenstemän, åt hvilka de måste utgöras
antingen in natura eller efter ett högre lösningspris än markegångspriset,
efter hvilket räntorna från de Kronan behällne hemman utgöras.
Förändring uti dessa förhållanden vore framför allt önskvärd,
och torde äfven vara att hoppas, då Skattejemknings-Kommitténs
arbeten hunnit fullbordas och pröfvas. Vid jemförelsen af den
nu i underdånighet bifogade tabellen och den år 1828 aflemnade,
befmnes att summan af Statsbidragen ökat sig med nära 20,000 R:dr
Banko, hvilken tillökning härleder sig från ökad folkmängd, nya skattanläggningar,
och högre markegångs-pris än förut.
Kostnaden för Rustning och Rotering är, på sätt uti den år
1828 afgifne underdåniga berättelsen omförmäles, en af jordbrukarnes
största och väsendtligaste bördor, dels genom det sätt hvarpå den
