# ID: svediakorp-gov2004
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 232,734
# sentences: 6,019
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
sann,tes mm-whmm»
Pit D'J' D £) DXili
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
Är 1834.
Ä1MÄ SAMLINGEN.
2— Hftulutugen:
Samtlige Landshöfdingarnes samt Ofver-Stath elilaren s
till Kongl. Maj\t i underdånighet afgifne Fem-års
Berättelser.
y^yy,- yyy, {y
ÖFVERSTÅTHÅLLARES
UTI
Stockholms Stad
TILL
BKDSKBQ* HAMP
/ UNDERDÅNIGHET afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Aren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
£ e <9 e m il» <d u iB,
ECKSTEINSKA BOKTRYCKERIET.
1834.
Stormägtigste ÅUernådigste Konung!
Den underdåniga Berättelse om Hufvudstaden Stockholms tillstånd i £-  konomiskt och Statistiskt afseende, hvarmed Öfver-Ståthållare-Embetet, enligt
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning i skrifvelse den 4 Maj 1827,
bör hvart Femte .år till Eder Kongl. Maj:t inkomma, får jag nu, med iakttagande,
så vidt möjligt är, af den ordning och de gränsor, som i meddeldte
Formulairer äro af Eder Kongl. Maj:t till noggrann efterföljd föreskrifne,
i underdånighet afgifva ifrån och med 1827 års början, eller den
tid, hvarvid Öfver-Ståthållare-Embetels den 29 Augusti 1828 lemnade Berättelse
slutas; och ehuru ifrågavarande Berättelse egentligen icke skulle
sträckas längre än för Fem år, eller till slutet af år i83i, anser jag mig
likväl, med afseende derå alt, jemlikt Högstberörde Nådiga Skrifvelse, den
förra Berättelsen rätteligen bordt innefatta äfven 1827, såframt de dertill
nödige upplysningars anskaffande då kunnat medhinnas, nu böra utsträcka
Berättelsen ända till *832 års slut, på det densamma må blifva liktidig
med de Fem-års-Berättelser, som af Eder Kongl. Majus Befallningshafvande
i Länen i underdånighet afgifvas.
1:0 Örn Stadens allmänna b eska.fikenhet.
Belägen i en af de bördigaste delarna af Riket, på ett sundt ställe
samt i den vackraste nejd, invid Saltsjön och Mälaren, med tillfälle till
vidsträckt In- och Utrikes handel samt lätt och rik tillförsel af lifsmedel
och andra varor, eger Stockholm i dessa afseenden utmärkta fördelar,
hvilka, i förening dermed att Staden är hufvudsätet för Rikets Styrelse,
måste lyckligt inverka till Stadens till vext och förkofran, som också
P& det hela kan anses vara fortgående, ehuru framstegen ingalunda motsvara
hvad man borde kunna påräkna i följd af de flera förmånliga förhållanden,
hvaraf Staden är gynnad.
Finnlands skiljande från Sverige synes hafva haft en menlig inverkan på
Hufvudstaden och dess Näringar; sedan denna tid har Stadens rörelse och
befolkning endast långsamt stigit, samt under vissa perioder icke ens varit
i tilltagande; och det visar sig alltmer, att serdeles ingripande åtgärder
fordras, om Hufvudstaden skall kunna uppblomstra till ett välstånd
och en betydenhet, som slår i förhållande till de framsteg Landet i allmänhet
gjort i näringsflit, odling och folkmängd.
Staden idkar likväl en betydlig industri och rörelse, af stort och välgörande
inflytande på Landsorterne, helst denar det egentliga afsättningsstället
för Rikets nästan alla Provinsers öfverskotts-produkter, såsom spanna
ål; jordfrukter, brännvin, fisk, viktualie-varor, kreatur, ved, trädvaror,
jern m. m., och i utbyte förser dessa orter med andra behöfliga varor
och tillverkningar, bland hvilka en icke ringa del afsättes ifrån de fyrfaldiga
fabriker, som i Staden finnas.
Den tillförsel Stockholm sålunda från Inrikes orter erhåller, är ganska
ansenlig och af en del Artiklar i tilltagande. Med beräkning af införseln
ifrån Finnland af ved, fisk och viktualier, är tillgången i Staden
på alla nödvändighets-artiklar, emot billiga priser, fullt motsvarande behofvet,
och var det äfven, utan särdeles stegring i priserne, den tid Quarantäns-anstalterna
emot Choleran försvårade och något minskade importen
ifrån Finnland.
Ehuru än mycket återstår att önska i afseende på så val Stadens förskönande
genom byggnader och anläggningar som åtskilliga härvarande
nationelle eller municipale Inrättningars förbättring; hvilket, i synnerhet
för brist på erforderliga medel, endast småningom kan verkställas, men
dock kunde inom en kortare tiderymd tillvägabringas, om ett måttligt
Stats-anslag årligen tills vidare blefve lemnadt att för sådant ändamål, efter
en antagen plan, Qafhängigt af Underhålls-anslaget för kronans hus,
©eli byggnader, disponeras i sammanhang med de tillgångar Staden för
sin del bär att använda; är likväl Stockholm icke utan den utmärkelse i
skönhet, prakt och beqvämlighet, hvarpå man eger att göra anspråk i en
Hufvudstad; och flera dertill bidragande kostsamma åtgärder hafva under
sednare åren blifvit vidtagne.
Bland dessa böra i första rummet med underdånig tacksamhet iliogkommas
de utmärkta försköningar, som Djurgården, Stockholms Innevånares
mest älskade Promenade-plals, erhållit, på Eder Kongl. Maj;ts egen
bekostnad, och lill ett oförgätligt minne af Eder Kongl. Majlis höga omvårdnad
för Hufvudstaden, — Den under innevarande år öppnade och
nästan fullbordade Cannlen från Djurgårds-Bruns-Viken framåt Saltsjön,
skall ej blott väsendteligen bidraga till nejdens förskönande, utan äfven
blifva af nytta genom den lättare kommunikation, som sålunda är beredd
för dem, hvilka med båtar färdas emellan Skärgården och Staden, äfvensom
genom medförd förbättring i traktens förut mindre sunda beskaffenhet.
Kongl. Vetenskaps Akademien, som i dess nyligen inköpte stora hus
vid Adolf Fredriks Kyrka uppställt och ordnat sine ansenlige Samlingar,
till hvilka Allmänheten lemnäs tillträde, har derigenom gjort början till
afhjelpande af den med skäl öfverklngade bristen på Museer inom Hufvudstaden.
I synnerhet påkallas af behofvet anskaffandet af en passande local
härstädes för ett Riks-Museum, der de många dyrbara konstalster,
som nu, okände för de fleste, finnas på flere ställen spridde oell undangömde,
kunde samlas och under en omsorgsfull uppställning och vård
hållas tillgängliga för Allmänheten. Stockholm torde numera vara nästan
den enda ansenligare Hufvudstad i Europa, som ännu är i saknad af större
Allmänna Inrättningar af delta slag, hvilka på en gång lifva sinnet
för Konster och Vetenskaper, och utgöra en prydnad och utmärkelse för
den ort, hvarest de finnas.
Af de byggnader, anläggningar och förbättringar inom Staden, som
för Börs- Bro- och Hamn-hyggnads-Fondens eller Stads-Cassans medel sedan
år 1827 blifvit verkställde, må här nämnas, Quaibyggnadens fullbordande
framför Carl XIII:s Torg oeh fortsättning vid BlasiehoIms hamnen,
anläggningen af en Promenade-plats på östra halfrund eiri nedanför Stora
Bron öfver Norrström: en ny försåtjuings-liamu emellan Kyrkholmen
och det såkallade Sillhofvet: nya Magas-iner: en ny Tackjernsvåg saint
nytt Våg- och Mätare-hus å sistnämnde ställe: en ny byggnad af sten pfc
Kyrkholmen till försäljning af grönsaker: Hötorgets utvidgande, och inrättning
af el t Våghus derstädes: inköp och nedrifning af ej, mindre 2:ne
större förfallne Stenhus vid Köpmans-Torget och Österlånggatan, för att
erhålla utrymme vid möjligen inträffande eldsvådor, och åstadkomma en
friare luftvexling i denna trångt bebyggda del af Staden, än ock af flere
eldsfarlige och vanprydlige trädbyggnader vid Nybron: iståndsättandet af
den dervid belägna Hamnen m. m.; jemte reparationer å flere äldre byggnader
och anläggning; Hvarutom Staden lemnäs betydliga bidrag för dea
verkställda tillbyggnaden af Kongl. Serafimer-Lazarettets hus.
Äfven för Statsverkets räkning hafva under denna tid många nyttiga
och för Staden prydliga byggnader blifvit fullbordade, fortsatte eller .före
tagne „ nemligen: Lejonbackens ombyggnad, Garnisons-Sjukkuset på
Kungsholmen, Andra Lif-Gardets Cassern, Svea Artillerie-Regementes Stall,
Kyrkan och Gassernen på Skeppsholmen och Quai-anläggningen vid Myntet;
äfvensom Carl XIHrs Torg blifvit utvidgadt medelst planering och
trädplantering å den plats, der Kongl. Dramatiska Speclakel-huset förut
stått. För att ytterligare försköna denna vackra plats och dess omgifning,
hvars belägenhet företrädesvis påkallar en sådan omsorg, återstår i första
rummet, att de dervid befintlige förfallne och vanprydande Trädskjul,
som till Magasiner för Kongl. Operans decorationer och andra effecter
begagnas, blifva nedrifne, och att Kongl. Operahuset på östra sidan erhåller
en passande tillbyggnad; hvarom jemväl underdånig framställning hos
Eder Kongl. Majrt nyligen af mig blifvit gjord.
Flere byggnadsföretag af betydenhet hafva ock af enskilde personer
blifvit utförde, bland hvilka utmärka sig för storlek och prydlighet så
väl Bagaren Pielils hus vid Drottninggatan, som den af nu mera aflidne
Sockerbruks-Idkaren Dybeck började och af hans Arfvingar fortsatte Byggnad
vid Brunkebergs Torg, der för öfrigt de tillgränsande gamla trådbusen
allt mer och mer nedrifvas, och med byggnader af sten ersättas. —
Enligt de ifrån Stadens Politie- Embets- och Byggnings-Collegium meddeldte
Tillstånds-Resolutioner, hafva ifrån 1827 års början till i832 års
slut, i enskilde personers Egendomar inom Hufvudstaden, löp nya byggnader
blifvit uppförde och 253 undergått större reparationer; hvarförutan
mångå byggnader, och deribland H. K. H. Prins Carls Palais och Kongl.
Operahuset, till det yttre blifvit reparerade och vunnit ett prydligare
utseende.
I allmänhet sakna likväl byggnaderne i Hufvudstaden en smakfull
Architecture, serdeles flere af dem, som i sednare tider blifvit uppförde;
och önskligt vore, att ändring deri kunde åstadkomma, så alt nya byggnader
åtminstone erhålla vackrare proportioner och några ornamenter.
Sådant är också afsedt i det förslag lill en ny Byggnans-Ordning, som nu
är under utarbetande, för att i underdånighet Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning underställas.
De betydliga nybyggnaderna oaktadt, bibehåller sig likväl egendomsvärdet
högt och hyrorna fortfara att vara stegrade; hvartill, jemte ökad
lyx af boningsrum, mycket torde bidraga trädhusens, genom ersättningar
af Rrandförsäkrings-Verket uppmuntrade, nedrifning, derigenom sannolikt
i sednare åren försvunnit boningsrum för ett större antal menniskor, än
det, som bebor de i stället nybyggda stenhusen. Häraf har den menliga
följd inträffat, att den fattigaste Folk-classen, som vanligen har sitt hem
-
vist i de på Malmarne belägne sämre husen af träd, emedan hyrorna der
äro lägre, oell icke kan utan mycken kostnad förskaffa sig beqvämare
rum, sammanpackar sig i trånga boningar, så att stundom i ett enda runi
finnas flere hushåll, hvilket måste förorsaka osundhet och sjukdomar.
Till denna olägenhets afhjelpaude synes det nödigt vidtaga sammanverkande
åtgärder för byggnadsföretags befordrande. I detta afseende bär
jag redan i underdånighet föreslagit införandet af en friare täfl-i i Byggmästare-
och Murmästare-yrkets utöfning, som nu inom Hufvudstaden,
med få undantag, är underkastad de allmänna Skrå-författningarnas tvång.
Till ändamålets vinnande skulle olvifvelaktigt äfven bidraga, om skattefrihet
under några år , beviljades för nybyggnader.
Såsom skadligt inverkande på Stadens sundhet, kan med skäl anmärkas
uppgrundningen af Clara Sjö, de på elt och annat ställe inom broarne
befintliga Rerservoirer för orenlighet, husens allt för täta sammanbyggnad
och trånga gator i den inre delen af Staden inom Broarne, äfvensom
Gatornas i allmänhet mindre goda beskaffenhet. Den första af dessa
olägenheter skall upphöra genom den äfven i flera andra afseenden så
nyttiga uppmuddring och upprensning, som i nämnde Sjö redan blifvit
företagen och kommer alt skyndsamt fullbordas medelst ett större Mudderverk
med Ång-Maschin, som Staden nyligen inköpt.
Till Keservoirernas afskaffande och förflyttande, samt i allmänhet till
förbättring i denna del af Sundhets-Policen, hafva åtskilige försök blifvit
gjorde, hvilkas framgång dock i hög grad försväras af Hufvudstadens stora
vidsträckthet, som vålfar att de kostnader, hvilka erfordras för att i
detta fall åstadkomma fullt nöjaktiga resultater, på det hela öfverstiga
den jemförelsevis ringa befolkningens vilja eller förmåga.
Hvad åter beträffar Gatorna, hvilka, såsom i allmänhet illa lagde med
ojemn sten och saknande Trotloirer, äfvensom på de fleste ställen huggna
rännstenar, äro ej allenast mycket svära att renhålla, utan äfven obeqvärna
för åkande och i synnerhet för gående personer; så fordras för deras
förbättrande en tjenligare stensättning, än den nu brukliga, och attrännstenarne
öfver allt läggas af huggen slen, hvilket ock är taget i betraktande
vid den nya Byggnads-Ordnrngens utarbetning. I hvad mohn och
»ned hvilken fördel 'macadamiserade Gator, som i synnerhet i England
brukas, bär kunna införas, kommer att visa sig genom det försök, som
rned Eder Kongl, Majrts Nådiga tillstånd nästa våhr skall verkställas med
®n, Gata, hvars underhåll det tillhör Eder Kongl. Majrt och Kronan att
ekosta. Så länge Gatornes underhållande besörjes af Husegare hvarför
sig, såsom na äger rum, ligger deruti ett svårt hinder lör verkställigheten
och tillsynen deröfver. Undersökningar äro derföre å bane, för att
utröna, om det icke skulle vara verkställbart, till fördel så väl för saken,
som för de underhållsskyldige, att emot en årlig contant afgift af dem,
förena hela bestyret med Gatornes stenläggning och underhållande, äfvensom
med Gatulyshållningen, under en gemensam Styrelse för hela Hufvudstaden;
hvarförutan det är föga tänkbart, att kunna erhålla goda och
väl nivelleräde Gator, samt en jemn lyshållning derå, och sålunda uti
denna vigtiga del af allmän ordning och Police inom Staden uppnå en
fullkomlighet, som tål jemförelse med förhållandet i andra Hufvudstäder.
2:0 Innevånare.
Stadens Folkmängd har under ifrågavarande år, enligt Mantals-Förteckningarne,
utgjort*
Ar 1827 Mantalsskrifne: af Mankön 23,914.
Qvinkön
^
Mantalsfrie: af Mankön 13,576.
Qvinkön 11,793.
a5,36p.
— 1S28 Mantalsskrifne: af Mankön 24,826.
Qvinkön 33,074.
-^-56,900.
Mantalsfrie: af Mankön 13,732.
Qvinkön 11,394.
81,975.
-35,026.
»— 1829 Mantalsskrifne: af Mankön 24,529.
Qvinkön 32,o85.
Mantalsfrie: af Mankön i3,58o.
Qvinkön 11,160.
— i83q Mantalsskrifne: af Mankön 24.721.
Qvinkön 3a,323.
81,926.
56,6i4.
!4.74o
-8x,354.
Mantalsfrie: af Mankön 13,433.
Qvinkön n,o35.
.57,044*
2 4,4ö8.
8i,5i2.
Ar 1831 Mantalsskrifne:
—
9
—
af Mank ön 24,526.
Qvinkön 32,313.
Mantalsfrie: af Mankön
Qvinkön
— i832 Mantalsskrifne:
af Mankön
Qvinkön
Mantalsfrie: af Mankön
Qvinkön
13,512.
11,068.
24,490.
32,21 2.
l3,7l4.
I 1,070.
56,839.
24,580.
56,702.
■24,784.
■3l,4l9.
beräknadt! ^ ^ ^ Sl0ckholms Sjömanshus inskrift Sjöfolk är in
Således
har Folkmängden under de uppräknade sex åren ei und
någon betydlig förändring, men likväl alla1 desse år varit större, än den
han tillskrift n •elle‘' 8°,659 personer; hvilken tillökning endast
personernes vas ,"t}jr“n,nff8r ?f Fo,k från Landsorterne, emedan de döde
personers antal 1 Staden vida öfverstigit de föddes.
^ Född™' °Ch dÖJe har nemIlSen varit följande:
~ 1828 a^3nkön
af Qvinkön 1,234. Summa 2,53g, deraf oäkta 927.
- ,83o--,,„9,--~ Ijf/--898.
-.83,--I ~
'=?'•
-
\57°>
-
-
98G.
Dede■
1 ’
~
~ 2’5o7" — —
S8°-
ndergått
Ar 1827 af Mankön 2,212,
—
1828 —
—
2,481,
—
1829 —
_
2,555,
C!!oo0 ~~
~
2’!II>
-lil' ~~ — 1>852‘
*832
_ 1,621
af Qvinkön 1,774.
—
—
1,864.
;—
—
i,85i.
—
—•
1,590.
*—
—
i»759*
1,427.
Summa 3,986. feodal ,,447.
*
’
4»29Ö.
*—•
—-
1,619.
4,406.
.—.
—
1,94 r.
'
'
3,701.
—
—
1,247.
—
3,6i r.
—
,,04;.
3,o48.
—
—
54i.
^
—
0,040.
dåniga Beerr"ff^|elSe, cn^7}*
Tabell-Commissionens sednaste undermåla
,8e\.a”8“,,es. irae,,an Stckholm och Landsorterne, t. ex
Upsala Län j V, V.--------,............uuu juaimsorierne,
ö/uer«Ldf,r Fo,kraanSden är ungefärligen lika stor, som här
I Rallarens Femårsberättelse
i Sta
-
10
den, visar det sig, alt, i proportion till befolkningen, antalet af ingånglie
äktenskap och födde barn här i Staden öfver hufvud ej varit mindre
än i Länen, men väl de äkta barnens antal betydligt ringare, samt att
deremot dödligheten härstädes varit vida större på det hela, och äfven inom
alla särskilde åldrar. Till det stora missförhållande, som sålunda eger
rum i antalet emellan födde och döde i Hufvudstaden, har man velat igenfinna
orsaken deri, att de personer, som årligen till Staden inflyttat,
ökat de dödas antal, utan att hafva ingått i beräkningen af de födde.
Denna åsigt synes mig icke fullkomligt förklara anledningen till Mortalitetens
beständiga öfvervigt härstädes; ty ehuru det är gifvet, att inflytt—
ningarne till Staden varit större än uiflytillingarne derifrån, bör det likväl
å andra sidan ihogkommas, att de inflyttade personerne till större
delen haft den ålder, deri Mortalitet#!! är minst och fortplantnings-förmågan
verksammast. Andre orsaker till mortalitetens betydlighet här i Staden
måste således finnas. Så rida icke några okända climatiska eller loenia
förhållanden kunna anses hafva härtill medverkat, torde den hufvudsakligen
böra ti 11 rä k nas den för arbetarnes helsa skadliga beskaffenheten
af vissa slags närings-yrken, men i synnerhet det förderfliga inflytandet
af brännvinets på detta ställe, sannolikt mera än i andra delar af Riket,
omåltliga förtärande bland den lägsta Folk-classen, hvars deraf föranledda
sjuklighet, nöd och osedlighet vållat en förtidig död ej allenast för
dem, som öfver måttan begagnat denna skadliga dryck, utan äfven ofta
för deras anhöriga och barn, i följd af vanvård och elände. I det stora
antalet af oäkta barn i Stockholm, jemförelsevis till deras antal på
landet, igenfinnes också en anledning till mortalitetens öfvervigt härstädes,
emedan dödligheten bland desse alltid är mycket större, än bland
de äkta barnen, hvilka bättre vårdas. Till den mer än vanligt betydliga
mortaliteten i Hufvudstaden åren 1828 och 1829, då förhållandet var enahanda
i nästan hela Riket, bidrogo allmännare sjukdomar af elak art. —
Det är imellertid tillfredsställande, att mortaliteten de 3:ne senare åren
så ansenligt aftagit, särdeles sistlidet år, samt att den äfven minskats bland
de oäkta barnen inom Staden, hvilket synes ådagalägga, att desse vanlottade
varelser, alltmer egnas en ömmare och bättre vård, än som tillförene
varit vanlig. '
Beträffande Folkets lynne, bildning, sedlighet, konst- och niiringsfutg
samt välmåga, kan med skäl lemnäs det allmänna yttrande, att Hufvudstadens
Innevånare fortfarande utmärka sig för trohet och tillgifvenhet för
Konung och Fosterland, laglydnad, välgörenhet, konst- och närings-flit,
jemte ett lugnt och sansadt omdöme: hvilket, om det än för ett ögonblick
skulle kunna hänföras, dock icke på det hela kan missledas till tänkesätt,
sorn äro stridande emot det sanna och rälta; så att välmågan i allmänhet
snarare kan anses vara i fortskridande, än i aftagande; Och obestridligt är,
alt folkets upplysning och bildning stigit och alltmer fortgår i följd af lidell
varvets anspråk derpå samt de många bildnings- och undervisnings-anstalter,
som oafbrutet i Hufvudstaden, tillkommit och förbättrats. Men för
den lägsta Folk-klassen, som ej kan under- detta allmänna omdöme inbegripas,
galler beklagligen ännu den bedröfliga skildring, som i Öfver-StåthåHare-Embetets
underdåniga Femårs-Berättelse af år 1828 blifvit gifven om
tillståndet bland denna Folk-klass, att nemligen begäret för omättligt brännvins-supande
beredt Sjelfsvåld, lättja, sedeförderf, nöd och tiggeri? Ehuru
det bör medgifvas, att i Staden stiftade Nykterhets-Föreningar samt inrättade
Spisningsställen ulan spirituosa ej varit utan all verkan till fylleriets
hain mande, har likväl erfarenheten ytterligare besannat, alt högt pris på
brännvin är det enda kraftiga medlet att hos deli lägre Fölk-klassen motverka
brännvinets omåttliga förtärande och dess förderfliga följder.
-, ,^on§b Polis-Kammarens Arbets-Förleckningar utvisa, alt för fylleri
blifvit till böter fällde:
År 1827. År 1828.
För
lista gången
»**
* UWS j ■
543
583
2:dra —
83
75
—■
3:dje _
3o
32
—
4:de —
i 3
I 2
—
5:le —
4
8
6: te
—
7
6
—-
7:de
.—.
>
4
3
■—«
8:de —
3
3
g:de —
1
1
x o:de £—
_
'—
i2:te
i—
1
—
i3:de —
i4;de
—.
_
• 182g.
År i83o.
År 18 31.
År 183:
351
337
366
56i
56
44
48
72
15
17
12
39
7
7
8
5
8
3
3
5
4
1
2
4
6
2
1
1
2
1
3
2
■—.
2
—
1
—
-—
3
1
—
—
—
1
•—
—
—
.—.
—
r
.—
.. fr. ,
‘
. y /-‘O
400
410
444 OÖ2
såsom
,sa fyHeribrott och en myckenhet andre mindre förtrytelser,
å Police T^Små °C^ öfv®rträdelser af Police-Författningarne, hvilka ärender
tit liänsk;amrnayen ablömts> hafva de gröfre brottmålen, sorn derifrån blifjo
ne till Domstolarnes handläggning, utgjort:
År 1827, 536 hvaribland mord, dråp, rån och sedelförfalskning IO jamt stölder och snatterier, 4^4
—
1828, 5o4.......  6
......
.
374
—1829, 435............ 8
......
.
345
—
i83o, 533 ........... .
7.......478
—
1831, 614............ 7
• ......464
—
i832, 799............ 5.......535
Brottens antal har alltså på det hela vant betydligt, och under de sista
åren snarare i till- än {åtagande; dock finnes äfven för ifrågavarande tid
anledning till den i förra Femårs-Berättelsen gjorda anmärkning, att, jemförelsevis
till förhållendet i andre större Städer, brott af grofsta art i Stockholm
mera sällan blifvit begångne.
Det beklagliga förhållande har visat sig, alt förbrytelser, i synnerhet
stölder och snatterier ofta föröfvats af minderåriga personer. Dessa hafva vanligen
varit af det stora antal, som, genom föräldrarnes osedlighet och exempel,
tidigt blifvit vande vid laster, eller från barndomen af dem lemnats
utan undervisning, tillsyn och annan sysselsättning, än att tiggande kringvandra
i Staden, hvarunder de haft tillfälle att lära en mängd vanarter.
För att afskaffa detta onda och förekomma den menliga inverkan, som föräldrarnes
sedeförderf och vanvård om sina barn måste hafva på dessa, finnes
dock nu mera i full verksamhet en Inrättning, som lofvar de lyckligaste
följder, nemligen det under namn af Prins Carls Uppfostrings-Anstalt den 1 December
sistlidet år öppnade Institutet för fattiga och vanvårdade barns uppfostran,
hvilket tillkommit genom Under-Ståthållaren och Riddaren af Wannqvists
samt Ordens-Biskoppen och Commendören Doktor Wallius ädla och
nitfulla bemödande samt flere Stadens innevånares frikostiga bidrag.
I afseende på tillgången på arbetare samt dagsverksprisernas belopp,
fortfara samma förhållanden, som i Öfver-Ståthållare-Embetets underdåniga
Berättelse af år 1828 äro uppgifne, med den förändring, att arbetslönerne
sedan den tiden ytterligare blifvit i någon mohn förhöjde. I allmänhet klagas,
icke utan skäl, öfver ökade anspråk å Tjenstehjons och alla slags arbetares
sida, i förening med deras tilltagande sjelfsvåld, lättja och oordentlighet.
3:o Näringar.
Under åberopande af så väl det omdöme 1828 års underdåniga Berättelse
af öfver-Slåthållare-Embetet innehåller i fråga, på hvilka Näringsfång
Hufvudstadens bestånd sanner ligast grundas, om naturen af dess handel
tillförsel af landets öfverskotts-producter, afsättningsorter och communi•
cation med desamma, som hvad derom blifvit af mig här ofvan anfördt;
får jag i dessa deler endast i underdånighet tillägga, att till trafikens utvidgande
och liflighet emellan Hufvudstaden och Landsorterne under de sednare
åren märkeligen bidragit, jemte Canal-anläggningarne, tillkomsten af
flere Ångfartyg, som nu mera till ett antal af 12, på bestående dagar i
hvarje vecka, afgå emellan Stockholm och ej blott de flesta Städer vid Mälaren,
utan äfven åtskillige aflägsnare orter, såsom Gefle, Nyköping, Westervik
och i synnerhet Norrköping, hvarigenom communicationen och varu-transporten
blifvit särdeles lätt och skyndsam; äfvensom den af enskild
personer verkställda Inrättningen af Diligencer emellan Hufvudstaden och
flere delar af Riket, bidragit till communicalionens lättande.
Hvad åter angår den fråga: huruvida under de år, som denna Berattelse
omfattar, Hufvudstadens Handel och Näringar stigit eller fallit, samt
hvilka gynnande eller ofördelaktiga conjuncturer förorsakat någotdera af
dessa förhållanden; så har jag, till upplysning och ledning för omdömet
härutinnan, infordrat och erhållit uppgifter och utlåtanden från åtskillige
Embets-verk jemte Hufvudmännen för hvarje Handels-Societet och Handtverks-Embete
i Staden, äfvensom från Fabriks- och Manufacturs-Societeterne,
och får det hufvudsakligaste deraf, till en del i enlighet med den sammanfattning
Stadens Magistrat i dess afgifne utlåtande uti dessa delar uppgjort,
i det följande i underdånighet framställa.
Antalet af Grossliandels-Societetens Ledamöter har under sist förflutne
sex åren varit i medeltal 196; och burskap på Grosshandel bär
År 1827
1828
'— *829
■— i83o
— i83i
—* »832
vunnits af 8 och uppsagts af
— 11
11
Societetens Handels-Bokhållare och Contorister hafva utgjort ett antal
180 å igo.
Af Stadens Öfrige Handels-Classer och Hahdtverks-Embeten, som sorTU
!!’lder deIs Handels-Collegium, dels Politie- Embets- och Byggningskollegium
och här upptagas i den ordning, efter hvilken de i Borgerskapets
klassification förkomma, hafva funnits:
•— i4
—;
Siden- och Klådes-Kramhandlare :
År 1827 — 34 Ledamöter med 34 Bodsvenner och Lärlingar.
—
1828
—
36
—
—
—
39
—-
1829
—■
3g
—»
*—
—
41
—
183o — 41
*—1
—- 3 9
—
i83i
—
24
—
—
—
33
—
i832
—
37
—
—
—
33
Diversehandlare:
27 Ledamöter.
26
26
27
26
27
År
1827
—
— —
—
—
1828
—
—
—-
•—
.—
1829
—
— —
i83o
—
■—
—■
__
i83i
—
— —
—
»832
—
— —
—
Spannemåls-
Minut- och Victual,
kr
1827
— 98
Ledamöter med
189
-—
1828
—
90
•*— • —
i85
—
1829
— 113
220
i83o
— 98
—,
——
*96
—
i83i
— 109
<—*.1
*•—
193
—
i83a
— 118
—t rr»
181
Ar
Läderhandlare:
1827
1828
1829
1830
1831
1832
ao Ledamöter som idkat handel i4 Betjente!’ och Lärlingar
18
*7
J9
2 !
18
16
*6
16
>7
i5
Ar
År
Meublehandlare:
,827—i832 — 3 Ledamöter med 4 Bétjenter.
Kryddkramhandlare:
1827
—
181 Ledamöter med
204 Bodsyenner och Lärlingar.
1828
—
i83
—
—
206
—
—
207
—
—■
209
-
- 320
1829 —■
iS3o —
1831 —
iSda —
183
184
180
i 85
i83
211
Tobaks- Fabrikörer :
År
1827 —. i3 Ledamöter med 320 Arbetare,
—
1828 —
12
*
— 3io
*—
1829 —
10
—
—
3o8
—.
i83o —.11
■—
—•
3x5
■—
1831 •—
12
*—
—• 320
—
l832 ---12
—
— 3io
Tobakshandlare:
År
1827 — 69 Ledamöter med 79 biträdande
personer»
—
1828 — 69
—
—
80
—
1829 -71
~
78
—■
i83o — 69
—-
—
76
■—
1831—72
—
—
7*
»idb
—
i832 — 72
—
"*•*
74
Jernkramhandlare *
År
1827 — 20 Ledamöter med 3 Betjente!’ och
14 Lärlingar,
—
1828 — 19
—
—
2
—
—
i3
—
1829 — 18
—
—
3 —
—■
i3
—■
r83o — 17
—
—
3 — ^ *,—-'
*4
—
i83i — 17
—
16
—
i832 — 16
—.
—-
4
—
j5
Linkramhandlare :
1827
—.
1828
—
1829
—
1830
—
1831
—
1832
—
i5 Ledamöter och Enkor, som idkat handeln
16
I
Betjent
och
12 Lärlingar»
—
•—k
I
•—
—
i3
15
—
—
-- —
*
—
—
12
iö
■—
—
— —
1
■—
—i
ra
16
—
— -
I
—
—
i3
iS
—
—
— —
s
—
—
12
Hattstofferare :
iren 1827—1830, 12 Ledamöter med 12 Lärlingar, hvarefter trenne Ledamöter
afgå 11 med döden och aine i öfrigt upphört med yrket, men deremot
en ny Ledamot tillkommit; utgörande antalet för närvarande 8 Leda*
*aötfr med 7 Lärlingar.
Lärftskramhandlare:
ir l82, _ 4o Ledamöter och Eckor, rom
BoJgossar,
_ ,828 - 40 - — ~ *3 — Z a5
—
,83o — 44
-------
=4
_ .83. _ 45
-
ll
—
i832 — 48
—
—
—
8
~
—
23
Bryggare:
År 1827.
Ledamöter och Enkor, somdrifvit Bryggeri-rörelse 36 med 38 Lärlingar.
j)ito
dito som idkat endast Brännvins
distillering.
.....20
—
4
Ledamöter, som icke drifvit någon rörelse ...
2
—
Summa
58
—
4a
År 1828.
..
Ledamöter och Enkor, somdrifvit Bryggeri-rörelse 4o med 38 Lärlingar.
Dito
dito som idkat endast Brännvins
distillering.
.....*8
—
4
Ledamöter, som icke drifvit någon rörelse ...
4
Summa
62
—
42
År 1829.
Ledamöter och Enkor, sorn drifvit Bryggeri-rörelse 40 med 39 Lärlingar.
Dito
dito
som endast idkat Brännvins
distillering'.
.....—
4
Ledamöter, sorn-icke drifvit någon rörelse ...
8
Summa
68
—
43
År i83o.
ledamöter och Enkor, som drifvit Bryggeri-rörelse 36 med Z'] Lärlingar
Dito
dito
som*endast idkat Brännvins
distillering.
.....24 —
4
Ledamöter, som icke idkat någon rörelse ...
9 — —
Summa 6q — 4*
År 1831.
Ledamöter och Enkor, som drifvit Bryggeri-rörelse 34 med 4o Lärlingar.
Dito
dito som endast idkat Brännvins
destillering
...... a5 —
3
Ledamöter, som icke idkat någon rörelse .
...
9
— —
Summa 68 •—. 43
År i83a.
Ledamöter och Enkor, som drifvit Bryggeri-rörelse 37 med 87 Lärlingar.
Dito
dito som endast idkat Brännvins
destillering.
.....26
__,
5
Ledamöter som icke idkat någon rörelse .... 4 — —
junima
Ar
Bagare :
1827
1828
■—■ 62
1829
— 64
1830
— 63
1831
— 65
1832
— 67
Vinskänkar:
07
43.
60 Ledamöter med io5 Gesäller och 3o Lärlingar.
— ;
—
1 o3 —.
98
102
106
28
26
23
25
35
— 1828 — 63
Ar 1827 —. 62 Ledamöter med io3 Kypare och Lärlingar.
—
—
106
—
—
114
•—
—
106
1829
1830
1831
1832
-
69
—
66
—
69
—
66
1T9
112
År
Skräddare:
1827 — 129 Ledamöter och Enkor, som idkat handtverket,
med 258 Gesäller och 190 Lärlingar.
1828
— i3o
—
—
1829
— 128
—~
—
1830
—.9 6
■—
—
1831
■—-91
—
—
1832
-— J22
—
ÖfverståthäUarens Femårsberättelse
254
260
211
189
ai3
186
192
i45
168
x86
Skomakare’
Ar
— 1828 — 276
—
—
4i8
—
—
— 1829 — 278
—
—
420
—
--
— i83o — 287
—
—.
421
—.
— 1831 — 284
—
.—
4.5
—
•— 1832 — 274
—
—
465
—
Slagtare:
År 1827 — 3o Ledamöter,
sorn idkat rörelsen,
med 52
— 1828 — 27
•—
1—
—
■—
44
— 1829 —. 24 ,
—
—-
—
49
.— i83o — 24
—
—
—
—
42
— 1831 — 23
—
—
—
—
40
■— i 83a — 20
—
—
—
—
47
363
38o
374
370
357
Ar
Guld- och Siljver-arbetare Samt Jouvelerare:
1827 —» 84 Ledamöter med 101 Gesäller och 80 Lärlingar.
38
4°
37
36
39
—■ 1828 ■— 81
—.
—
104
—
— 85
— 182g — 85
—
—
100
—
— 83
— i83o — 85
—
—
98
—
—
18
—- i831 — 84
—
92
—
— 74
— i832 — 83
•—
87
_
— 7o
Coopvaerdie-Skeppare
Ar 1827 ■—
i5o Ledamöter, af hvilka lii fört fartyg för Stockholms Skepps
Rederiers
räkning och 39 ej varit i
utöfning
af deras
yrke.
—
1828 —
144
—
—
—
—
1829 —•
140
—
•—.
—.
—
i83o —
i4o
—
—
—
i83i
i83a
i36
i3o
ö3
93
96
90
83
46
47
44
46
47
Ar
Hofslagare :
1827 — 36 Ledamöter och Enkor, som idkat handtverket,
med 66 Gesäller och 112 Lärlingar
182.8
34
—
_
62
-
_ iI0
/ / /
—
19
—
Ar 1829 — 34 Ledamöter och Enkor, som idkat handtverkeriet
med 62 Gesäller och 108 Lärlingar.
Bleckslagare :
1827 •— 10 Ledamöter med 20 Gesäller och 29 Lärlingar.
1830
— 33
1831
— 32
i83a — 3a
109
97
100
Ar
1828
1829
—
1830
*—■
1831
—
i83a —
10
9
6
7
7
20
16
»4
i3
11
Ar
--29
—
27
-
23
—
22
—
20
Tunnbindare:
1827 .— 24 Ledamöter, 4 Enkor, som idkat handtverket
med 35 Gesäller
och
54 Lärlingar
—
—
53
—
—
55
—
~
54
4
5
3
3
3
38
35
4 2
38
43
57
52
Ar
Ar
Ar
1828
- 23
1829
— 24
1830
— 25
1831
-— 27
i83a — 27
Knif smeder :
1827 — 2:ne Ledamöter och sedermera under hvardera af de följande
åren endast en Ledamot, som sysselsatt en Gesäll och arne Lärlingar.
Fisk-köpare :
1827
— 16 Ledamöter och 10 Enkor, som fortsatt yrket.
1828
— i5
J
...
t
1829
— 14
1830
— i3
1831
•—, i3
1832
— i5
Sejlare :
*827 —. 6 Ledamöter med ix Gesäller och 8 Lärlingar.
6
—
—
9
—
— 8
■—■
11
—
13
—
*4
—-
12
—
ja
1828
1829
_
1830
— 7
—
i4
—
—
6
—
11
—
—
G
20
Ar
183 r
•—
7 jemte i Enka med i3 Gesäller
och 5
Lärlingar.
•—
i832
—
7
— i —
— i3 —
— 5
Murmästare:
År 1827— 8 Ledamöter med 3i8 Gesäller och Lärlingar.
—
1828— 8
—
—•
327
—
1829— 8
—
—
316
—
183o—- 9
—
— 3o t
—
183 r—• 10
—•
•—
828
—
1832 — 11
*—
—
331.
Sockerbagare:
År 1827 — 18 Ledamöter och Enkor, som idkat yrket,
med 14 Gesäller och 20
,
„
*7-
1829
—
18
—
—
—
—.
8
—
—
20
1830
—
19
—
—
—
—
7
—
—
20
—
—
—
—
8
—
—
23
20
— 1828 •— i5 —
.—
—
—
1831 —. 14
i83a -— i5
Gördelmakare:
År 1827 — 7 Ledamöter med i3 Gesäller och 11 Lärlingar.
—
1828
—
7
—
—
13
.—
—
13
—
1829
—
7
—
—
17
—.
■—■
13
—
i83o
—
7
—
—
18
—
•—
i4
■—
i83i
*—.7
—
—
15
—-
—•
14
—
i832
—
7
•—
—
17
—
—
i5
Foderalmakåre: ‘
Åren 1827—i832. En Mästare, med En år 1829 antagen Gesäll
väl numera lemnat yrket.
Bokbindare:
År 1827 —. 3i Ledamöter med 42 Gesäller och 43 Lärlingar.
—
1828 •—• 33
■— 1829 — 32
—*
—
i83o — 36
—
—
1831 _ 33
—
—
i832 — 34
—
39
-
—
39
—
—
4o
—
=
=
-
45
“ P
•—
51
-
42
-
54
Lärlingar.
, som lik
-
21
Stenhuggare:
År 1827 — 2 Ledamöter med 8 Gesäller, 9 Lärlingar och 12 andra arbetare»
*— 1828
—
2
—
—
6
—.
11
—
—
i5
—■ 1829
—
2
—
—>6
—
11
.—
—
i5
*— 183o
—
2
*—•
*—•
6
>—i
10
•—1
.—
13
—
i83i
—
3
—
—
9
•—
i3
—
—
17
—
i832 — 3
—
— 11
—
16
_ — i5
Sämsk- och Handskmakare:
Antalet af Embetets Ledamöter har för större delen af den ifrågavarande
tiden uppgifvits hafva varit 7 med 6 Gesäller och En Lärling, jemJ?Utv|nne
anc*re ^ yrket sysselsatte personer, men är nu mera förminskadt
Körsnärer:
År 1827 — i3 Mästare och Enkor, som drifvit rörelse
med 16 Gesäller och 14 Lärlingar.
-
*4
-
19
-
18
-
i5
-
»4
1828 —• i3
.-, -
— 18
—
*— 1829 —. 14
— -
— 20
—
— i83o — 14
— i5 —
■— i83i — 14
—, __
— i3 —
■— *832 — i5
•- -
Klen- och Pistol-Smeder:
- r
År 1827 — i3 Ledamöter med 16 Gesäller och 4o
* *828 — 17
—
—
16
—
— 43
—- 1829 — 17
—
—
15
— — 45
i83o — 17
—
—
17
- - 45
— i83i — 18
—
— iG
— - 44
*832 •—• 19
—
— i3
- - 46
Svarfvare och Blockmakare:
År
1827 — 10
Ledamöter med
J9
Gesäller och
12
-*
1828 •—• 10
—
*7
—
■—
12
--
1829 — I0
_
16
—
12
*83q __ |0
i83, _ 9
Z
—
l7
16
—
—
11
10
*
i832 —. |]
—,
—
12
__
ii
22
'—*
•lili.
'liw i
if:
HlF;
u i
11!
År
Byggmästare:
jS.27 — 8 Ledamöter och Enkor, som drifvit yrket
63 Gesäller, 318 I
1828 — 8
—
—
—
55
—
334
1829 — 8
—
—
— 45
—
^9*
«83o — 7
—
—
— 38 —•
247
i83i — 7
—
—
— 4°
—
245
i832 — 7
—
•—
—
33
— 2Öo
Perukmakare:
1827 — 12 Ledamöter med
4 Gesäller och 8 Li
1828 — n
—
—
5
—
—
9
1829 — 12
—
—
5
—.
— 11
i83o — i4
—
—
7
—
—
12
i83i — i4
—
—
7
—1
—
13
iS32 — 14
—
—
11
—
— i5
Gulddragare :
1829
— 3
Ledamöter med 8 Gesäller och -
1828
— 3
—
— 8 — — -
1J829—i83a *— 3
—
—
7
~*
J
Lärlingar,
Messingsslagare:
År 1827 1—• 4 Ledamöter med 5 Gesäller oell 6 Lärlingar.
^ k
t
fl _ _ n
1828 —■ 4
—■
— 6 —
— 7
1829 — 3
•—
- 4
-
i83o — 2
•
■ n
— 3
—
— 3
1831 —■ 3
—
— 3
—
— 4
i832 *—• 3
—
- 4
-
— 4
Pumpmakare:
Åren 1827—1832 — 3 Ledamöter oell 1 Enka, som fortsatt handtverks,
med 1 Gesäll och I Lärling.
Notfiskare:
Åren 1827—i83a — 4 Ledamöter med 1 Dräng.
Sporrmakare:
Åren 1827—!832 — 1 Mästare med 1 ä a Lärlingar.
Skorstensfejare :
Åren 1827—i832 —. 8 Ledamöter med 8 å 10 Gesäller samt 45 å 5o
Lärlingar.
Garfvare'.
År
1827
—
12
Mästare,
—■
1828
—
10
—
*—i
182g
—
10
—
■—
183o
—
10
—
-—
1831
—
ii
—
—
1832
—
11
—
som drifvit rörelse, med 37 Gesäller och
44 -
-
38
—
—
11 Lärlingar.
16
*4
i5
i3
i3
Carduansmakare:
■
Ar
1827
— 5
Ledamöter med
18 Gesäller
—
1828
— 6
—
—
15
—
—
1829
— 8
—
—
12
—
—
i83o
— 8
—
_
16
—
—
1831
— 8
—
—
16
—
—
i83a
— 8
—
—
i5 —
5 Lärlingar.
5
5
9
11
12
Borstbindare:
År 1827 — 3 Ledamöter med 5 Gesäller och 5 Lärlingar.
—
1828
—
3
—
_
3
__
_
6
—
1829—4
—
—
4
—
—
6
—
i83o — 4
—
3
—
— 7
—
1831
—
4
—
—
4
—1
—
6
—*
i832
—
3
—
—
3
—
—
6
Plåtslagare:
År 1827 —
9 Ledamöter med 19 Gesäller och 22 Lärlingar.
—
1828 —
9
“
—
31
—
— 23
—
1829 —
10
—
-r*
l6
—
— 21
—
i83o —
9
—’
—
12 -
— 20
—
1831 —
10
—
—
12 —
- 20
—
i832 —
11
—
—
12 —
- 21
Kammakare :
År 1827
—.
rj
Ledamöter
med 16 Gesäller
och i5
Lärlingar.
*""• 1828
—.
7
_
_ j8 —•
17
—
24
—
År 1829 —
7 Ledamöter med \\ Gesäller oell i3 Lärlingar.
__ j83o
—
8
—
—
16
—
—
18
_ 1831
—
9
—
—
i3
—
—
14
_ x83a
—
10
—
—
1 r
—
15
Guldslagare:
Åren 1827—i83o _ 2 Ledamöter och 1 Enka, som diifvit liandtverket,
4 Gesäller och 1 Lärling; och
_
1831_i83a «— 3 Ledamöter och 1 Enka,
4 Gesäller och 1 Lärling.
Kopparslagare :
År 1827 — 21 Ledamöter med 22 Gesäller och 32 Lärlingar.
- 1828  '21
—
— 21
—
—-32
—
1829
-—22
•—•
—
21
—
—■
34
—
i83o
—
21
—
—
18
—
—
31
—
i83i
—
20
•—
—■
18
—
—
28
—
i83a
—
17
—
*—'
l4
—
—
28
Glasmästare:
År 1827 — i5 Ledamöter, 4 Enkor, som fortsatt yrket,
—
1828 •— 16
—
3
- 14
—
— 28
—<
1829 — i5
—
3
— 14
—
~ 29
_
i83o — i5
—
4
—- i4
—
— 31
, -
i83i — 16
—,
4
—
16
—
— 33
•—*
i832 — 16
Tenngjutare:
1
4
— i5
— 36
År
1827 — 4 Ledamöter och
Enkor, som
fortsatt yrket,
4 Gesäller
-
1828 - 4
—
— —
6
—
_
1829 —. 4
—
— —
4
—
—
i83o — 4
«—
—
—■
4
—
‘—
i83i — 4
—
— —
4
■—
—
1832 —• 4
—
— —
4
och
4
3
2
2
3
2
Hattmakare
Lärlingar
Hattmakare
År 1827
28 Ledamöter och Enkor, som fortsalt yrket,
67 Gesäller och 5a Lärlingar.
1828
1839
1830
1831
i83a
29
3 8
37
20
24
60
46
35
3o
37
48
44
28
23
20
Krögare:
Åren 1827— i832. Embelets Ålderman och 2:ne Bisittare, tillsammans 3.
Gelbgjutare :
Ledamöter med 28 Gesäller och 38 Lärlingar.
ij
— 10
—
—
26
-
~ 39
— 11
—
— 24
-
- 32
— 11
—
-
32
—
— 3o
— 11
—
- 20
— — 34
— »4
—
- 21
—
— 39
—
1831
—
i832
Stolmakare:
År 1S27
—
7 Ledamöter med 5
—
1828
—
7
—
— 8
1829
—
7
—
— 9
■— i83o
—
7
—
— 7
—
i83i
—
7
—
— 7
—- iS3a
—
7
—
—"6
Gesäller och 4
—
—
4
—
—
3
—
—
3
—
—
6
—
—
8
Lärlingar.
Trådbur er:
Åren i82n_i832. Det fastställda antalet af 5o Ledamöter, förutan Enkor,
sorn, eller männens död, fortsatt Tcacteurs-röi elsen och utgjort;
Ar 1837 — 55.
— 1828 — 5a.
,8ao — 57.
~— 1800 •— 57.
Öfverslaihållarens Femårsberättelse
4
- 2 6 -
— i83c — 57.
—- i83a *—1 56.
Snörmakare :
Åren 1827—i832 högst i3 Ledamöter med två å tredubbelt antal Arbetabelare,
Gesäller och Lärlingar.
Målare :
År
1827 — 39 Ledamöter
och
Enkor
; som
fortsatt handtverket,
58 Gesäller och 79 Lärlin:
—
1828 — 41
—1
—
63
— _ 85
—
1829 — 41
—
—
—
57
—
—
78
—
i83o — 4°
—
—
—
54
- — 89
—
1831 — 37
—
—
—
55
—
—
80
•—
i832 — 38
—
—
—
57
—
—
81
Trädgårdsmästare’.
År
1827 — 38 Ledamöter
med
3 Gesäller och 3 Lärlingar.
—
1828 — 38
—
—
2
_
■—
2
—
1829 — 38
—
,_
5
1
,,
— 2
—
i83o — 98
—
—
4
_
— 2
—
1831 — 89
—
—
6
—
— _
—
1832 ■— 87
—.
■—
3
—
3
Ar
Är
Klockgjutare :
3 Ledamöter med 2 Gesäller och 4 Lärlingar.
3
—
1827
—
1828
—
1829
—
1830
—
1831
—
t832 —
2
2
2
3
2
4
2
2
Tapetserare :
1827 — 7 Ledamöter med 7
1828
—
1829
1830
-
4
-
4
-
6
Gesäller och i3 Lärlingar.
—
—
18
—
—
18
—
27
~
Ar j83i — 7 Ledamöter med 8 Gesäller och 23 Lärlingar.
— i832 —7
—
— 8
— —.22
Ar
Sadelmakare:
1827 — 24 Ledamöter och Enkor, som fortsatt bandiverket,
29 Gesäller och 63 Lärlingar.
1828
1829
25
24
—
i83o — 23
■— 1831 — a5
—
1832 — 22
Snickare:
År 1827 --
26
24
—
25
—
28
—
27
—
5 4
•— 51
—
49
—
55
—
56
7
Ledamöter och Enkor, som fortsatt handtverket,
1828
—
63
—
_
__
1829
—
64
—
.—
—
1830
—
59
•—
—
—
1831
— 62
—
_ __
183a — 60
—.
_ _
1Segelmakare:
År 1827 — 6 Ledamöter och Enkor, som drifvit handtverket,
annan arbetare.
160
Gesäller
och
161
156
—
—■
i59
i57
—.
.—
160
147
—
.—
i63
i3g
■—
—
142
128
—
163
1828
-- 6
1829
— 6
1830
- 6
1831
- 6
1832
- 6
3 Gesäller, 3 Lärlingar och
3
3
2
3
3
Hyrkuskar:
Ar 1827—1820, hvardera året to Ledamöter.
— i83o
12
v •
••••«•
I-*5
Kakelugnsmakare:
Ar
,827
—
14 Ledamöler med 70 Gesäller och 28 Lärlingar.
—
1828
--
14
—
—
1829
--
14
—
—
i83o
—
i4
—
—
1831
-
i4
—
—
183a
—
14
—
Vagnmakare'.
År 1827 — i3 Ledamöter med 3o Gesäller och 38 Lärlingar.
64
—
—-•
00
57
—
—
24
5o
—
—
24
56
—
—
22
40
—
—
21
— 1828 —
13
—
— 3o —
— 39
— 1829 -
12
— '
—
29
—
— 38
— 183o —
12
—-
—
29
—
— 36
— 1831 «
i3
•—
—
26
—
- 34
— i83a —
12
—
— 24
—
— 3a
Repslagare:
År 1827 —
—
1828 -- 8
—
1829 -- 7
—
i83o -
—
1831 -
—
i832 -
8 Ledamöter med
48
Gesäller
och
5
—
48
—
—
5
-
— 4°
—*
— 3
—
28
—
—
3
—
28
—
—
3
_
i5
—
—
3
Lärlingar.
99
99
Värdet af Tobaks-Fabriks-Societelens tillverkningar, som anmälas hos
Stadens Hall- och Manufactur-Rätt, har derifrån uppgifvits vara:
B:o R:dr 487,671,
, 432,761,
,
426,Ö2i,
,
472,536,
, 477-773» och
,
498,800.
Men någre uppgifter och kontroller å beloppet och värdet af ofvan
uppräknade Handtverks-Idkares tillverkningar, finnas i allmänhet icke, och
kan således ingen upplysning derom meddelas.
Enligt den Förteckning Hall- och Manufactur-Rälten lemnat på antalet
af alla under denna Rätt lydande Fabrikanter och Manufactwister jemte
År 1827
„ 1828
„ 1829
„ i83o
„ i83i
„ i832
— vä
-
derås Arbetare, äfvensom på värdet af deras tillverkningar under ifrågavarande
tid, har förhållandet dermed inom Hufvudstadens område varit följande:
-
Leda-
möter.
Mästare
och
Gesäller.
Lärlin-
gar.
Diverse
Arbe-
tare.
Tillvcrknings-Summa.
Klädes-Fabriker:
År 1827....... .
38
I f (
12
442
B:co R:dr.
486,375
sk.
r.
„ '1828
....
• • • •
32
113
r6
3no
469,592
—
—
91 13 2 C) •
•
•
•
• • • •
3o
102
r9
549
46o,582
—
—
i83o ....
• • • •
28
92
24
496
466,254
—
—
fy I 33 I » • • •
9
•
•
•
27
86
*7
4.62
446,120
—
—
99
1332
•
•
•
•
é
•
•
•
25
72
i5
37b
437,090
—
Siden- Fabriker :
År 1827
........
3o
i48
58
466
5o5,4o8
_
99
l323
•
•
•
•
•
f
•
•
27
140
46
446
450,547
—
—
)) I S2J) •
•
•
•
• • • •
27
142
4o
514
443,759
—
—
>9 183o
• • » •
• • • •
28
116
42
481
424,739
——
—
99 J 83 1
•
< v •
• • • *
25
107
33
422
467,089
—
20
107
33
472
471,613
—
*—
Bomulls- och Linne-Fabriker:
År 1827
........
3o
62
i5
364
216,309
99
I828
•
•
9
9
• • • •
3o
3o
16
421
180,289
—
—
28
42
55
452
172,075
—
—
27
3o
25
436
183,646
—
—
26
34
23
407
225,555
—
—
24
39
25
536
219,536
—
—
Band- Fabriker :
År 1827
.
.......
i3
J9
7
158
92>219
»> 1828
....
• • • *
'4
20
7
181
92>9'9
—
—
” *829
....
*4
12
3
i3G
89,590
—-
—
>, i83o
• • * *
i3
i3
3
134
84,368
—
—
1» i83i
t
0
•
•
11
11
1
i38
87,041
—
—
» i83a ....
• * * *
11
16
2
112
80,061
—
—
{Silkes-Rederier :
År 1827
„ 1828
>829
„ i83o
„ i83.
.. 1802
>>
99
Stofts-Fabriker:
kr 1827
„
1828
» i829
,, i83o
„ 1831
1832
Cattuns-Tryckerier:
År
1827
99
1828
99
1829
99
i83o
99
1831
99
1832
Strumpa Fabriker
Ar 1S 2 7
1828
l8a9
1 S3o
1831
1832
12
12
13
>4
i3
<4
8
i o
J o
9
8
6
23
2.3
23
22
2 I
20
8
8
5
6
5
6
I o
I o
7
7
6
4
56
48
44
45
3p
38
5
7
6
8
12
8
27
28
28
3o
3o
23
13
20
34
l1
5i
34
13
12
28
35
31
26
3o
54
51
43
55
26
39
49.000
49.000
47,3oo
50.500
42.500
39,200
35,883
35,756
3o,358
3o,461
26,820
26,667
72,439
73.863*)
46,062
45,233
4'8,2 29
5o,45o
21,060
20,5c)3
19,842
17,552
19,456
19,221
*) Till neli med är 1828 är hela valgärdet, roen si (Jernlera endast föi ädlingsvär
det, har upplager.
Engelska Läder-Garfverier:
1
År
1827........
5
20
4
7
135,6i 7
•e_
—
99
1828........
5
«4
5
13
138,884
—
—
99
•829........
4
21
—
'7
13o,6g5
—
9%
l83o...... . .
5
21
——
*7
203, l 1 7
—
99
1831........
4
*9
5
19
206,018
—
-
99
i832
. .......
4
20
5
18
185,645
—
—
Hvil-Garjvare :
År
1827
........
1
—
4
---
800
_
99
1828....... .
i
—
3
—
800
—
'-
99
,8a9........
1
1
2
800
~
—
99
1800........
1
1
2
-—
800
—
—
99
183 i........
1
1
3
---
800
—
)•
i832
........
I
1
3
—
1,000
—
—
Säff ans- Fabriker:
År
1827........
2
2
,— ——
6
42,039
—
—
99
1828
.
.......
2
2
6
66,33q
—
—
99
l8a9........
3
2
---
11
24,474
—
—
99
i83o ........
4
3
—
13
22,621
—
_
99
1831....... .
3
2
• 2
23,864
'__
-
99
i832
........
3
3
11
40,799
~
—
Jem- Gjuterier :
År
1827........
2
3
100
144,125
—
—
99
1828........
2
I
1
82
101,074
—
—
99
,8a9
• • • .....
2
X
134
6o,o4o
—
—
99
i83o ........
2
1
213
81,378
—
—
99
183.........
1
—
—
134
148,084
—
—
99
1
—
100
95,85o
—
—
Porcellaines-Bruk :
År
* 83*1
,
1
20
26
48
8g,oi3
_
_
99
1828
1
l8
29
9 8
87,120
—
99
l8a9 • .......
1
2 r
23
189
84,872
—
—
99
l83« • • ......
1
23
20
108
82,667
~
—
3a
År
i83t
« • • • •
• . •
ff
i83a
« « • • •
• •
Socker- B ruk:
kr
1827
«
1
•
«
•
yt
1828
« « • • •
99
1829
• . • •
49
i83o
• • • • •
99
1831
« • • « «
99
1882
«
t
•
•
*
Vaxljus-Fabriker:
et
Ar
1827
• • • • •
• •
99
1828
4
«
*
>
4
0
•
■99
1829
. • * * *
t
•
99
i83o
• • • • *
• •
99
i83i
4
.
*
*
*
•
y
■99
i832
• • • • ' *
♦
Talgljus-Tillverkare:
År
1827
. . . . •
•
4
■99
1828
4
4
*
•
*
99
1829
• • • * *
99
i83o
« •
■99
1831
» • * * *
• •
99
i832
4
•
•
*
*
0
•
Såpsjudare *
Ar
1827
• • • * *
t
•
1828
• a
«
f
99
■99
1829
t
•
#
* '
• •
■99
i83o
• • •
• •
fy
i83i
• • • *
♦ •
49
i83a
* • • * #
• •
i
2 I
a5
101
86,154
1
*9
21
io.\
97,298
12
__
-
102
842,94'
12
——
—
109
751,326
11
— —
—
1 *7
712,943
>4
—
—
136
754,056
13
--
135
857,985
>4
i4a
946,544
b
9
2 > ,900
5
---
10
26,35o
4
—
—
10
29,912
4
—
— — ;
10
22,048
4
■ —-
— —
10
29,092
4
—-
—-
11
4o,025
6
-
9
6,4°o
6
—__
10
6,100
4
——
—
4
5,900
5
— —
— -
9
8,000
5
—• —
_——
10
7,600
3
——
-—
6
6,55o ,
10
16
48,100
7
.... — —'
i3
50,960
8
—
—
37
43,1 p3
8
—
—
29
45,280
, 8
---
—
16
45,700
1 *
——
——
18
5o,ioo
Tvål
-
Tvål-Till v erkar e:
Åi
• • • • • • • •
1
—^--
---
*
3oo
>9
l823
•
•
•
•
•
•
«
•
1
—
—
X
3oo
—1
.
>1
1#
«•
•
» t
•
•
2
—
—
2
3oo
. _____
99
x83o—i832, hvardera året .
2
—
—
2
35o
- -
Stilgj ateria r:
År
1827........
1
6
3
i6,5oo
__
99
1828
.
•
,
.....
1829
.
.
.
.
.
.
. r
I
6
6
3
15,ooo
15,200
---
99
I
3
--
- -
99
i83o
1
6
2
16,100
- —
99
i83i........
1
5
4
--
15,272
- -
99
l83a........
1
3
4
—
15,591
—
Vaxduks- Fabriker:
År
1827........
4
1
3
2,826
- '_
»9
1828........
4
1
——
4
9>9°3
- —.
99
1829........
5
1
-_
6
14,4 20
—_
99
i83o .....
...
5
1
__
5
15,668
—— _
99
i831........
5
1
—
4
>7,744
--- - .
99
x832
....... .
5
I
4
21,889
— —
Vudd-Tillverkare :
År
1827........
12
. ,
12
i,253
___
99
1828........
9
■--
•--
9
95i
----1
—.
99
>829........
11
—
---
12
857
——-
- -
99
i83o........
10
—
11
535
__
99
i83i........
8
—
—
TO
i,448
——
——
9}
^322 •*•••• • •
6
—
•--
7
865 -
—
År
Kard-Fabriker :
*827
10
4
10
12
9,672 -
—
99
»
l8a8........
• • ......
7
8
2
1
9
7
28
60
10,149 -
10,206 -
- _
99
x83o .
6
2
n
1
40
12,681 -
—
Öfver&luihå.liarens Femårsberättelse
5
34
Kort-Fabriker
År 1827
Chemiska Bleken
År 1827
Färgerier:
År 1827
Färgberedare:
År 1827
1,000
1,200
1,000
,► i832
. .
.
•
•
Filt-Tillverkare
År 1827
•■•
*
35
År 1828
1
128
>» 1829........
1
—
—
416
—
—
>,
183o........
1
-»—
—
—
384
-
—
>, 1831........
1
—
---
—
200
—
—
» 1832....... ,
1
—
—
—
200
—
—
Lack- och Kork-Tillverkare:
Ar 1827
.....
>4
2
_ —
-.- -
4,6oo
—
—■'
„
1828
........
11
2
_i -
—
3,8oo
—
—
»829.......
.
I 2
—
—
5
4,8oo
—
—
„ i83o ........
12
—
——
2
7,200
—
—
,, 1S31
........
12
—-
—
3
4,016
—
—
« i83j ........
i3
—
3
4,8oo
—
—
Alt icke-Bryggare:
År 1827
........
7
-.-
8
1 2,500
—
—
» 1828
........
8
—
—
10
12,865
—
—
»»
1829
........
7
—
12
10,812
—
—
» i83o ........
6
-—-
——
12
10,973
—
—
*» 1831...... .
5
■ ■
■»" m ■
7
i3,4oo
—
—
n i832
........
6
—
——
8
12,900
—
—
Öj verskärare :
År 1827........
2
2
2
1,800
—
—
lösS 1
•
•
«
«
«
•
•
1
—
3
1,000
—
—
>i 1829—1832, hvarje är .
.
1
—
2
1,000
—
—
Tillverkare af Vattentäta Tyger:
År 1831 —1832, hvardera året .
1
—
—
2
600
—
—
Sahr affinerings-Inr anning:
År 1827
..*•»•••
1
----
—
4
2,000
—
--
»* 1828
1
----
—
4
2,000
—
_
” *?39
........
1
—■—
—
4
3,ooo
»• l83o........
1
---
•—.—t
3
3,ooo
—
_
»> l83i ........
1
— ..
—--
2
3,000
—
■ —
»» 1832........
1
——
i,5oo
—
—
—
36
—
Stenkärils-Fabrik och Tobaks-
År
pip-Bruk:
18.27.......*
3
8
7
1828
...
.....
3
8
6
—•—
1829........
3
6
5
6
i83o .
. .
.
*
.
3
4
5
11
x83i -...... .
3
5
5
9
>>
i83a.........
3
3
4
8
År
Apreteurer:
1827
...
......
2
_____ _
6
i r
............
2
-**-
■
7
yy
1829....... •
2
———
——1
7
yy
i83o........
2
- -
— —
7
yy
i83r........
2
—
—• —
9
6
yy
1832
.........
2
År
Klädes-Reno valör er:
1827
5
5
1828
*
•
•
•
•
•
»
•
5
—
—
5
M
1829
4
t
—
3
5
i83o ...... * •
6
2
-----
i83r .
•
......
7
4
3
2
yy
*832
........
7
I
4
3
År
B arn-Skomakare :
1827
....»•*•
59
58
55
1828........
54
44
l1
2
yy
1829........
46
3r
5o
12
i83o........
53
32
5i
26
183 .........
54
34
4f
29
yy
183 2
*•••*••
#•
53
23
43
22
År
Handskmakare:
1827
........
4
12
9
3
|828 # • • • • • * •
4
• 4
7
2
!>
182^
••**••♦*
4
14
6
4^
2,900
2,goo
3,5 oo
5,ooo
5,ooo
5,ooo
i,8oo
i,6oo
1,1 2 I
»4ö5
1,676
1,674
j,8oo
2,000
1.300
1.600
2.600
2.300
23,3oo
21,900
22,400
27,350
25,200
21,700
5,1
93
37
63
3?
År
i83o
5
2
7'
60
7,932
yr
1831
•
5
3
3
54
1 2,769
yy
i832
• • • • •
•
6
4
7
5i
25,223
Hatt-Tillverkare:
År
1827
3
-
- -
4
2,000
M
1828
3
1
1
1
1,800
yy
J>
1829
1830
• • • • • m 9
•; • • • • • •
4
6
6
4
3
3
1
5
2,780
3,532
»
1831
• « • • • • •
7
3
2
7
4,060
i832
9
5
3
3
6,700
Läder-Lackerar e :
År
1827
• • « • * • •
6
9
1
I
3,5oo
»
1828
•
•••••t
6
1
—
4
3,8oo
1829
6
—
—
3
3,900
1800
«••••« •
4
—
1
2
3,ooo
J)
i83i
•
>•
«
y
«
•
t
5
—
1
1
3,ioo
»83a
5
—
j
3
3,ooo
Eau de
Co lögn e- Tillverkare
År
1827
7
——-
. — -
23,5oo
1828
7
8
—
—
26,080
1829
•
•
•
•
•
t
•
__._
i6,8o3
»
i83o
• • • • • •' •
8
—
--
14,884
>1
i83r
9
—
-.-
13,386
»
rS32
11
—
—
21,248
År
Gas-apparat-Tillverkare:
1827
•
•it
•
•
•
1
—
-
1
8
2,000
1828
• •**••*
1
6
5
-»r.
2,000
>y
'lo9
1
7
6
3,ooo
yy
•Sdo
• 83t
i83a
p
••.•••
•
1
i5
4
io,5oo
yy
yy
• • • • • 1 *
*»«••••
1
1
16
i5
5
3
‘
10,524
x 0,600
38
År
1827-
Lim-kokare:
—1829, årligen
•
0
•
l
200
i83o-
— j83a . • «
Tagel-beredare:
•
•
•
I
3oo
År
1827
•
a
•
•
•
3*
——
3
1,600
—
99
1828
• • • • •
3
—
—
3
1,8oo
—
1829
• » • • •
3
—
—
3
i,4oo
—
183o
• • • • •
3
—
—
3
2,100
—
i831
• • • • •
3
--—
—
3
1,700
—
i832
0 0 • 0 0
Ur-Fubriker:
3
3
i,5oo
År
1827
* • • • •
35
21
34
20,800
—
1828
• • • * •
36
20
31
—
21,600
—
1829
• • • • »
36
21
36
—
21,567
-
9 9
i83o
* • • • •
31
2 1
3o
—
18,900
—
99
i831
• • • • •
29
2 2
28
——-
»7,744
99
i832
•
•
0
•
•
Tapet-Målare:
33
21
a3
17,500
År
1827
• 0000
»
•
3o
9
37
—
13,8oo
—
99
99
1828
1829
* A %
*
*
*
••00»
•
•
0
0
35
34
13
20
49
55
’ ”""
>7,529
i9,55o
■
i83o
• •000
•
0
28
J9
51
—
16,800
—
99
1831
• 0 0 0 0
•
0
27
»9
4‘
—
16,800
—
99
i832
0 0 0 0 0
Gipsgjutare:
•
•
27
J,9
36
16,100
År
i 837
»
0
0
0
9
•
0
•
3
• -
—
3
i,4oo
1828
•
0
0
2
. -
2
1
1,200
—
99
1829
0B00»
0
0
0
2
—
2
2
1,400
99
183o
0 0 0 *0
0
0
2
—
3
1
1,100
—
99
i 831
0 0 0 **
0
0
0
2
—
1
1
1,400
—
99
i832
•
0
0
2
---
2
3
1,400
—
År
Bildhuggare:
1837
0 0 0
0
*
0 0 0
99
1828
0 0 0
0
•
0 • . •
99
JS29
*
•
0
# •
• 0. 0
>•
i 83o
• • •
0
•
• 00
>9
1831
•
•
r
0
0
0 0 0
99
1832
•
0v
0
0
.0 0 •'
Tillverkare af finare
Träd--
arbeten:
År
1827
0 0 0
0
•
•
00
99
1828
99
829
0 0 0
0
0
0
0
0-
99
i83o
0 00
0
0
r
•
0
99
1831
•- * •-
•
0
0 0 0
99
1832
•00
0
0 0 0
Fabriks-Svarfvare :
År
1827
0
w
y
• •-
0 0 0
99 IÖ28
»
1829
000
*
0
t, i83o
000
r r
0 0 0
99
1831
0 0 0
•
0
0 0 0
>* 1832
r f
0
•
0
• 00
Förgyllare:
År
827
»>
828
0
*'
0
0
0
»»
829
0
0 ~
0
0
•
83o
0 0 0
• •
i’ •
•
»
831
•
•
r
'0
•
• ' 0 : 0, \
>» 1
83 a
• • •
0T
0 J
4)
•
1
■FabrifcSm
År 1837
replik aps~r- Tillverkar e
oH t".
{ «-\
{ «\
j %
>*
828
*
•
• j
W • )
iJ 0
••
»
839
• • .
•
•
•
•
000
•
•
0
7
7
2
2,600
7
2
2
2,700
5
4
2
2,3oo
3
5
2
2,300
2
4
3
1,900
3
5
2
2,200
3i
47
5
17,200
42
4o
5
l8,000
5o
i 55
5
21,100
45
6 4
11
23,000
48
, 64
6
ig,2oo
34
66
8
19,500
3
2
3,100
2
3
t
3,100
1
3
2
0
0
1
2
2
1,100
1
2
1
i.roo’
r _
5
.10
JOO’
4,3oo
4
i 7
—
4.000
5
10
—
4,400
4.
12
" «
4>3oo
5
■ 9
• •
.
3,900
6
. 10
• 0
•
■
1
*
•
•
3,5oo*
•
•
0
. r,?oo
•-----
—
——
1,200
———
1
—
1,200
8
8
7
7
7
7
32
32
33
34
35
35
5
5
5
3
3
i
8
8
8
8
9
9
2
2
2
4°
Åc i83o
1831
1832
99
99
År 1827
„
1828
„ 1829
„ i83o
„ 1S31
„ i83a
Ar
99
99
99
99
1827
1828
1829
1830
i83 i
i83a
U! öi.
År J827
„ 1828
„
1829
„ i83o
„ i83i
,, i832
År 1827
„ 1828
„ *8a9
„ i83o
>» »83i
„ l83a
• •
9
•
•
«
•
4
2
4
8
• •
• • *
•
4
6
3
10
• •
• • • >
•
5
5
5
8
1- och Stålarbetare:
15
13
12
3
13
>4
9
4
13
9
i3
4
i3
7
7
6
12
4
9
6
8
5
6
2
Skärslipare:
2
2
• • •
•
1
—,—
1
—.—
• • •
• • • •
1
—
2
----.
• • •
• • • •
I
—
1
——
• • •
• • • •
•
1
—
1
• • •
• • • *
•
1
—
2
ke Instrumentmakare:
5
2
7
1
• • •
5
7
11
1
• • •
• • » •
•
5
I 2
10
2
• ■ •
litt
*
5
12
ro
2
•
•
.9
0
9
9
9
•
4
10
10
1
m
•
t
• '
4
11
11
--,
>VÅe Instrumentmakare:
5
5
i5
• • •
* * > »
5
4
9
5
• • •
•
• i «
• *
6
3
9
5
6
4
7
6
• • •
•
•
•
4
6
5
8
3
999
• • • •
•
7
4
6
6
3.600
3.600
2,900
6,900
6,100
6,100
5,6oo
5,ooo
3,4oo
800
5oo
5oo
5oo
5oo
5oo
7,655
8,890
9,484
10,008
9,883
9>°l4
7*474
5,899
6,018
6,663
7» >02
5,800
Meteorologiske
—
4>
Mete°! ologiske Instrumentmakare •
Ar 1820
. -ks '
4
•
,
.
*»
>83o
j
** >83 r.......
»*
>832
*
*
• • •
. °Ptlske Instrumentmakare:
Ar 1827
»,
1828
»»
18 29
*» 18 3 0
» 1831
»* 183 a
Musikaliska Iintrumentmakare
Ar
Ar
lSa7 • .
99
>828
.
.
9)
l8a9 • .
*9
>83o
99
1831
9)
>832
Mekaniske Arbetare:
Ar >827—1832, hvardera året
Tillverkare af Mekaniska
Sprutor:
-1829, hvarje år .
>832 ......
Är >82^
9}
>83
>>
>83
täpper.
Ar
>82»
9>
>82^
3»
182c
'
f st<*thå.liarens Femårsberättelse
5oo
*,000
>,000
1,200
2,600
2,600
2,4 00
»700
00
o
2.600
3,5oo
3.600
3.400
4>4°°
5.400
1.000
2.000
3.000
7,600 —
8,4 00 —
> 1,000
e
42
År i83o
• ••••••
„ i83i
„ i832
• «•••• •
Metall-
och Brome- Arbetare
År 1827
„
1828
.......
„ 1829
„ i83o
.......
„ i83i
• • • • • • •
„ 1832
• ••••••
Pia itre- Fabriker:
År 1827-
— 1828 fanns ingen
„ 1829
„ i83o
»»••**•
„ 1831
„ i832
• ••••*•
Spegel- och Ljuskrons-till verkarö:
År 1827
.
*
......
„ 1828 ........
,»1829........
„ i83o...... • •
„ i83i........
„ i832
........
Foderalmakare :
År 1827
........
„ 1828—i83i ......
,, 183s • • • . • • • • •
Glas-Slipare :
År 1827
• .......
,,
1828
•»•*••••
» 1829......., •
i83o........
10
6
3
11
10,000
10
6
6
Ii
11,000
10
6
6
9
10,800
16
18
>7
8,100
17
*4
>9
—
8,400
i5
J9
21
—
7,3oo
14
21
ll
—
6,5oo
17
24
28
——
8,100
19
23
21
5
8,900
1
2
- - -
200
1
---
600
1
4
3
200
1
3
4
2,000
i3
7
11
3
19,881
i4
6
10
10
19>792
11
9
10
9
13,51 <9
JI
7
7
11
14,365
9
2
6
11
13,698
9
2
3
9
13,170
1
_____ _
2
4oo
1
1
4oo
1
1
200
7
3
11
6,5oo
8
4
10
7,3oo
8
1
8
5,000
6
—
8
—
4,000
43
År i83i ... .....
5
1
6
4,000
6
3
5
3
4,600
—
—
Jernblecks-Lackerare:
År 1827
4
3
4
2
1,800
__
,, 1828........
3
3
4
1
1,600
—
_
,,1829........
3
3
3
2
i,4oo
—
—
i83o ........
3
2
5
1
i,4oo
—
—-
,, 1S31........
2
2
4
—.—
i,4oo
„ i832
........
3
I
5
2
1,700
—
Papper s-Lisserare:
Åi'^1827........
,, 1828
........
3
3
—
-----
3
2,100
2,100
—
„ 1829
........
,, i83o........
3
3
—■—
—
I
ÖOO
i,3oo
—
—
», 1831
........
3
—
—
1
700
—
—
183 2
•
•
• .
• • •
•
4
—
——
1
9°o
—
—
Rit- och Vlif skeds-mak are:
Ar 1827
.
.
,
.....
2
1
1
1
900
—
—
„ 1828
........
2
I
I
I
900
—
3
1
1
2
i,3oo
—
—
„ i83o ........
1
---
—
1
400
—
—
1831
.
•
• ■ • • • •
2
1
1
5oo
—
_
«, 1832
........
2
—
—
2
400
—
—
Parapluie- och Parasoll-makare :
År 1827
........
7
3
1
5
2,700
—
—
•> ............
7
1
2
5
2,700
—
»> ............
7
2
6
3
2,800
—
—
»» i83o......•
6
3
4
3
3,240
—
»» ............
6
1
5
3
1,854
—
—
,, ............
Solfjäders- Tillverkare:
6
1
4
4
1,816
År 1827
1
—
—
1
200
"“1
44
Ar 1828
.......
,, 1829—i83a , årligen .
B ensvärt-Talve ritare :
År
1827
• • » •
» •
99
1828
* * * •
• •
99
1829
• • • •
• •
99
1800—>i832> hvardera
Borst-Tillverkare *
Är
1827
* • • •
•
99
1828
»
1
•
•
*
»
99
1829
» » » »
*
99
183o
*
99
1831
•
99
j-832
•
Hagelstöpare
År
1827
* • * *
•
99
1828
99
1829
• • * »
99
i83o
«
»
»
t
•
99
1831
•>
9.9
1832
• • • •
•
Stenslipare
Är
1827
* * ♦ #
99
1828
•
»
1
»
»
99
1829
• • »
»
99
183o
» • » •
»
99
1831
•
99
i832
* • • *
•
Tobaks-Plan te ur er:
År
1 S27
*****
•
99
1828
• * » * *
»
99
1829
•
I
I
3
3
3
2
2
2
2
2
/
4
0
2
,, , -
4
5
5
3
a
1
— ——
1
1
2
1
3
2
1
1
1
—
—
2
2
I
2
1
2
2
2
2
2
3
3
3
3
18
i5
. 2
18
14
10
I O
4oo
200
1,000
1,000
4,3oo
4»2QO
1,100
1,100
1,100
i,3oo
i,3oo
i,3oo
600
600
7°o
600
600
600
4oo
4oo
4oo
4oo
5 00
5oo
*>754
1424
1,223
46
iö
B Ian ksmörjs-Tillverkare:
År i83i — i832, årligen . . .
1
100
_
___
Häcklors Tillverkare:
Ar I82^
»••••»«•
1
——
—
100
—
—
i» i83o »•*»••••'
1
—
200
—
—
99 i83i—i83a ••••••
1
—
100
—
Färgare af ludna Skinn :
År 1831—i832, hvardera året .
200
»i
jäll
li
K
lilli
Härvid är tillika af Hall- och Manufactur-Rätten upplyst: att Förlekningeu
i afseende på arbetarnes antal grundar sig på Fabrikanternes och
Manufacturisternes årliga uppgifter lill Rätten: att först ifrån och med 1829
de arbetare, som icke varit hos Rikarne Mantals- oell Skattskrifne, jemväl
blifvit i uppgifter^ anteknade: och att de i Förtekningen uppförde tillverkningssummor
för de Manufacturister, hvilka förfärdiga ostämpelbara varor,
aro icke öfverensstämmande med desses altid lägre uppgifter, utan innefatta
de, med afseende på Arbetarnes antal, bestämda värden, hvartill Rätten vid
laxeringstillfällen ansett Manufacturisternes årliga tillverkningar kunna uppskattas,
och efter hvilka, af dem icke öfvcrkiugade värden, deras afgifter till
Hall- och Fabriks-Fattig-Cassan erlagts.
Il
Rl H
li
$ÉS!
—
47
—
Likare af särskilta Närings-yrken, ej hörande till någondera af Borgerskapets
Glassérj, hafva utgjort:
Contingent-Borgare......
Personer, som hafva rättighet lill:
Kläd måklén........
Nipperhandel .......
Spisqvarter........
Krog-Näring.......
Spisningställen utan spirituosa
Nålstolskramhandel.....
Mångleri.........
Lutfiskförsäljning......
Ljusstöpning.......
Hembryggeri.......
■tillverkning och försäljning af Bakelser,
Pepparkakor, Korf, Medwurst,
Glas och Porcelaine .
.
försäljning af Grönsaker . , . .
Dito af kokadt Caffe . . .
År 1827
År 1828.
Llr 1829
År i83o.
(År i83i.
Ar iS32.
27
29
27
29
33
28
83
82
84
8i
82
80
31
28
35
33
37
39
5o
5o
5o
5o
5o
5o
4oo
4oo
4oo
4oo
400
3o6
4
6
5
5
5
5
4
1'9
125
121
129
i32
136
4
i5
16
ll
21
24
61
5.9
63
67
6l
65
12
8
7
6
6 ^
6
47
54
51
6,
59 '
63
35
29
22
27
34
38
1
1
1
1
1
1
Harvid må äfven tilläggas Boktryckare och Bokhandlare. Boktryckeriernes
antal, som 1827 uppgick till 20, oberäknade Bankens, Riks"älds-ConI
torets och Nummer-Lotteriets Tryckerier, var vid i832 års slut0 minskadt
lii hvaremot under samma lid antalet af Bokhandlare med verkliga Bok»
tädor ökats ifrån 11 till i5.
rikta orter varit
OJ CO
emu
-
48
-
Efter uppgift från Sjömanshuset härstädes, hafva Stockholms SkeppsRederier
tillhörige Coopvaerdie-Fartyg och deras lästetal utgjort, vid slutet af:
Ar 1827
—
1828
—
»829
—• j83o
—
j 831
i832
184 Fartyg med
*79
—
“
i75
—
—
,68
—
—
i56
—
—
146
15,214 Läster,
13,929
13,222
12,290
11,426
—.
och
*—
hvaraf större delen till utri
-
kes Sjöfart begagnats, och endast några få till den inrikes Sjöfarten.
Under dessa år har ej något nytt Coopvaerdie-fartyg gått af stapeln vid
härvarande Skeppshvarf, hvilka, utom Hofjagt-livarfvet, äro 3:ne till antalet;
utan endast reparationer å fartyg derstädes ägt rum; men Stockholms
Skepps-Rederier räkna nu flera kopprade fartyg, än tillförene.
Det visar sig således: att Stockholms varu-import och export vanligen
i värde utgjort mera an hälften af hela Rikets: att värdet af Stadens import-handel
ifrån Utrikes orter varit i tilltagande åren 1827, 182800111829,
sig emellan jemförde, förminskats åren i83o och i83r, men åter betydligt
tilltagit år i832; hvarvid Grossliandels-Societetens och Skepps-Rederiernes
Deputerade erinrat, dels att tillökningen år 1828 och 1829 härledt sig till
någon del ifrån den större qvantitet af Silfver, som berörde år blifvit införd,
dels ock att nedsättningen åren i83o och i83i stått i sammanhang
nied förändrade tullvärden, att värdet af till utrikes orter exporterade varor
under ifrågavarande år bibehållit sig vid någorlunda jemn höjd; i afseende
hvarpå bemäldte Deputerade likväl anmärkt, att prisernas fall på de
exporterade varorna å utrikes orter, isynnerhet under åren i83o och i83r,
haft den naturliga följd, att handeln inbringat för Exportören ett mindre
silfvervärde, en mindre egentlig behållning, än som under motsatt förhållande
ägt rum: att under denna tid antal och lästetal af fartyg, som ankommit
till Hufvudstaden från utrikes orter, och af deni, som ditt afgått,
loke obetydligt aftagit, hvaremot antalet af Fartyg, hitkomne eller härifrån
afgångne i och för den inrikes handeln, årligen varit vid någorlunda jemn
höjd. och år i832 i märkligt tilltagande: samt att Stockholms Skepps-Rederiers
Fartyg till antal och lästetal hvarje år betydligt förminskats.
Den minskning Utrikes Sjöfarten för Stockholm sålunda undergått,
hvilket förhållande äfven lärer hafva inträffat ej allenast för hela Riket, u.
Ian ock i andra Europeiska länder, torde, enligt den åsigt GrosshandelsSocietetens
och Skepps-Rederiernas Deputerade yttrat, kunna anses vara en
QfVer*tåthällarens Femårsberättelse
7
' 5a
följd af den allmänna ställningen i Europa, föranledd, ibland annat, af de
oroli »heter och politiska omvexlingar, som inom vissa Länder ägt rum,
hvarigenom osäkerhet i företag uppkommit samt handelns och sjöfartens liflighet
blifvit hämmad; äfvensom.den härjande sjukdom, som är i83l och
sedermera hemsökt en stor det af Europa, måst hafva ett för utrikes handeln
och sjöfarten hinderlig! inflytande, enär få expeditioner kunnat göras,
som ej varit underkastade kostnad och tidsspillan genom en längre eller kortare
Qaarantain.
,
,T «
För öfrigt hafva Grosshandels-Societetens Deputerade upplyst, alt Hufvudstadens
handel på Brasilien i det hela ökat sig, men de sednare åren
likväl idkats med mindre fördel, än tillförene, och att handeln pa Ost-indien
blifvit försökt, men ej kunnat så utveckla sig, alt något resultat deraf
ännu må kunna bedömas.
...
.
. T . c c*l ti i
ci
I anledning af ofvanberörde minskning i antalet af Stockholms Skepps
Rederiers
Fartyg, har Kongl. Commerce-Collegium, uti afgifva yttrande,
anmärkt, att Fartygens antal i Hufvudstaden äfven förut under sednare 1-  deraftagit, men ali deremot, enligt erhålla uppgifter öfver samtehge Svenska
Fartyg, deras antal och drägtighet i andra orter af Riket ej vid kan s
någon minskning, samt att under några och trettio år dragtigheten af ala
Stnpelstädernes Fartyg omvexlat emellan 3^,ooo och 6 »°°° äs oc * .
iS3i utgjort 51,183 läster; hvadan det vill synas, som det anmarkta mindre
fördelaktiga förhållandet i Stockholm härrör deraf, att Skepps-byggen i
Hufvudstaden och utrustning af fartyg härifrån äro förenade med större
kostnader, än i landsorterne, och att Stockholms handlande, i anseende
till de låga frakter, sorn nästan i hela vendell nu äga runa, jemförelsevis
till förhållandet härmed för 2 å 3 decennier tillbaka, filina for sig mindre
förmånligt, än förr, att idka Skepps-rederi.
■
Beträffande Minut-handeln här i staden, hafva de Handels-kJasser, som
idka densamma, allmänt klagat, att deras näringar under den ifrågavarande
tiden aflagit och blifvit bragte i en vida sämre ställning, än tillförene; hvartill
såsom orsaker lmfvudsakligen anförts: penningehrist och menlig konjunktur
för handel i allmänhet i saknad af ett Handels-Regleniente, sorn,
lämpadt efter tidens behof och förhållanden, närmare och mera bestämdt
utstakade hvarje Corporal^* rättigheter och sälte en gräns för den ena
Medborgaren att inkräkta på den andras område och således betaga honom
den vinst, som af yrket må kunna vinnas: nuvarande intrång af personer,
som dels icke äro till yrket berättigade, dels kunna, med anledning af loy
fattningame, anses dertill berättigade, utan motsvarande utskylder: oc1
slutligen ett för mycket utvidgadt antal Ledamöter af en och samma handelsgren;
hvarjemte serskildt uppgifvits: alt Jernkramhandelns åtagande,
som ansetts kunna beräknas till ungefärligen 25 procent under sistlidne sex
år, härrört deraf, att jernvarors afsättning härifrån till Finland årligen mer
och mer förminskats, dels genom förhöjd tull på dessa Artiklar, dels genom
inrättning af Gjuterier och Jern-manufaktur-verk i Finland, dels ock
genom Finska Handlandes nu, mera än tillförene, vidtagna bruk att omedelbart
från Eskilstuna samt andra Manufactur-verk och Gjuterier bär i Riket
reqvirera sina behofver af jernvaror: att på Tobaks-fabriksröreisen isynnerhet
verkat menligt, ej mindre att Virgini! Tobaksblad, oaktadt gällande
förbud, i södra och västra Småstäderne allmänt säljas Skålpundsvis, hvaraf
följden blifvit, att största delen af ortens allmoge och andra begagna varan
antingen i sitt råa tillstånd, eller med den obetydliga förädling de sjelfva
förmå deråt bereda, än oek att Norrsk Rull-tobak af blott utländska blader,
tvådubbelt drygare un de Svenska, inkommit i Vestra delen af Riket och säljes
så lågt. att Fabrikanten här, i anseende till hög tull och andra umgälder
å den utländska rudimaterie!!, ej kan med Norrmännen täfla i pris å
lika beskaffad tillverkning, samt att Linkramhandeln aftagit så väl derigenom,
att utländskt lin, hvilket, såsom fint, varit för köpare begärligt, numera i
anseende till förhöjd tull ej kan med förmån införskrifvas, och icke ersättes
af inhemska linet, hvars produetion i sednare åren, ehuru betydligt ökad, i
synnerhet i de Norra Länen, likväl skall vara mindre omsorgsfullt vårdad,
än tillförene; som .äfven genom utvidgning af iin-productionen i andra Rikets
landskaper till den grad, att ett och annat års linskörd varit för Örtens
behof tillräcklig, och denna varas afsättning dit från Hufvudstaden således
ej kunnat äga rum.
Kongl. Commerce-Collegium, som årligen erhållit uppgifter på Stockholms
Handlande och deras Betjening, äfvensom, från och med 182g, på
den bevillning, som i och för handeis-rörefsen härstädes blifvit erlagd, har
i dess afgifne utlåtande yttrat sig af dessa uppgifter ej filina anledning dertill,
att handelsrörelsen i Stockholm under ifrågavarande period undergått
någon anmärkningsvärd förändring; ty ehuru antalet af Handlande öfver
hufvud varit något högre år 1827, än under de påföljande åren, bär likväl
deremot antalet af Handels-Betjening under de sednare åren varit icke obetydligt
större, än år 1827; och har Kongl. Commerce-Collegium tillika anmärkt,
hurusom berörde förhållande med antalet af de Handlande utvisar,
att den af Borgerskap^ yttrade klagan» att, i följd af friare åsigter vidbo
-
handlingen af Burskapsfrågor, de Handlandes antal öfverdrifvet ökat sig, åtminstone
för denna tidrymd är ogrundad, hvad Stockholm angår.
Till något annat omdöme om handelns af- eller tilltagande i allmänhet inom
Hufvudstaden under ifråga varandeår, tror jag mig icke eller hafva anledning. Det
kan väl icke nekas, att rörelsen för en och annan handelsklass, af de åberopade
orsakerne, försämrats och aftagit; men att man för bedo mmandet häraf icke
får fästa alltför mycket afseende på Idkarnes anlörda allmänna klagan, synes
till exempel deraf, att Tobaks-Fabriks-Societeten i denna klagan instämt,
ehuru de årliga uppgifterna på Societetens tillverkningsvärde utvisa, att det
ifrån och med år i83o fortfarande ökats, och sistlidet år med mera än
56,ooo R;dr B:o öfverstigit tillverkningsvärdet för år 1827, hvarigenom det
är faktiskt styrkt, att Tobaks-Fabriks-yrket i Hufvudstaden ansenligen förkofrat
sig. — För öfrigt torde af den minskning, som kan hafva ägt rum i
en del Hundelsklassers rörelse och varu-afsättnirig, destomindre få dragas
den slulsatts, alt i sjelfva verket Stadens handel på det hela aftagit, som
berörde minskning, af Handelsklasserne sjelfva, hufvudsakligen tillskrifves
det öfverklagade missbruk, att sådan handel, som tillhör deras yrken, i
Staden idkas af ett stort och tilltagande antal personer, som de anse dertill
vara oberättigade. Ej eller gifver det ofvan framstäldte förhållandet med
Stadens in- och export samt sjöfart skälig anledning att antaga, det Stockholms
handels-rörelse förminskats i annat afseende, än hvad beträffar SkeppsRederiet
och den utrikes Sjöfarten.
De fleste Handt verks-Embeten hafva anmält, att deras yrken i betydlig
nion under sist förflutne sex år försämrats. Skälen dertill har Magistraten
ansett kunna i allmänhet hänföras till enahanda omständigheter, som i
Öfver-Ståthållare-Embetets Berättelse af år 1828 äro framställde, nemligen
utsträckt näringsfrihet samt deraf uppkomna missbruk och afvikelser ifrån
de för handtvelkerierne gifna och ännu oupphäfna Författningar; och närmare
uttryckta, äro dessa skäl: förökad införsel af utländska tillverkningar,
hvilka dels, ehuru stundom af sämre beskaffenhet, än de inhemska, likväl,
i anseende till deras lägre pris, snarare finna afsättning, än de sednare,
dels inbringas under benämningar, som föranleda missbruk: ett för stort antal
af vissa Embetens Ledamöter och Manufakturisters berättigande till enahanda
arbets-frihet för åtskilliga yrkens bedrifvande, som Handtverksmästare,
efter föregångne läro-år, tillkommer; hvilket vållar, att arbetsförtjensten,
sönderdelad på så många händer, icke kan lemna alla bergning: och slutligen
enahanda, ännu mera på Borgares handtverksrörelse menligt inverkande
följder deraf, att tillåtelse till vissa handtverks bedrifvande meddelats
personer, som ej äro skyldige att derföre erlägga borgerliga onera och
således kunna för bättre pris lemna arbetsbiträden.
Serskildt haka nedannämnde Embeten, såsom skäl till deras yrkens
försämring och aftynande, uppgifvit följande omständigheter:
J
Bryggare-Embetet, hvars Spannmåls-afverkning ifrån slutet afår 1826
till innevarande års början skall förminskats med 10,273 Tunnor, att stark
tillförsel af Götheborgs Porter, högt uppdrifven hrän vins-till verkning öfver
hela Riket, och i någon nion det i Hufvudstaden började bruket af
Sockerdricka miuskat afsättningen på de drickes-sorter, som af Embete!
tillverkas;
o Guldsmeds-Embetet, sorn visat sig hafva låtit år 1827 kontrollera
8,562i Qvintin Guld och 128,880 lod Silfver, men år ,83a endast 8 o3^
Qvintin Guld, hvaremot 129,328 lod Silfver, att yrket lidit af hög Cours
och inskränkning i bruket af de tillverkningar, som utgöra yrkets föremål,
men numera till stor del ersättas af Bronze- och Plaitre-arbeten •
Gulddragare-Embetet likaledes, att afsättningen af dess tillverkningar
minskats, serdeles i följd af militair-uniferms-förändringar;
ö
fenngjutare-Embetet, af hvars tenn-tillverkningar år 1827 controlle
rats 3,463 #, under i83i års lopp 4,355 men år i83a blott 3,3jq #
att bruket af tenn-käril allt mer och mer aftager, och följaktligen äfven
afsättningen å de arbeten Embelet tillverkar;
J
Slagtare-Embetet: tilltagande införsel till Staden och obeskattad försäljning
härstädes af färskt kött, ej mindre ifrån landet, än ifrån närbelägna
Städer, samt utvidgad Saluslagt inom Staden af dertill obehörige
personer;
&
Sejlare-Embelet: minskad afsättning, föranledd af vissa Fabrikers förfall
och utrikes Sjöfartens åtagande;
^ p?e!m-Embetet: ej mindre utrikes sjöfartens förminskning, än
gifven förbud emot Segelduks införande till Riket, saknad af Segelduksfabrik
inom Hufvudstaden, och det missbruk, som, efter hvad Embetet
förmenar, .ofras, att utan förtulining årligen införas nya, på utrikes orter
förfärdigade segel, som skola kosta Rederierne omkring 25 procent
mindre, än de inom Riket tillverkade; och
Ö "
Carduansraakare-Embetet: dyrhet på den råa varan; ett förhållande,
sorn jemväl af Garfvare-Embetet ofverklagas, såsom menligt inverkande
hudaVISSa Läd,er“beredn,"Sar» „ hvartill detta Embete har behof af färska
Hudar, sorn måste härstädes kopas.
För öfrigt har sistnämnde Embe tes Ålderman, i dess afgifne yttran
-
—
54
-
de lemnat en förmonlig skildring af Garfvare-Näringens ställning bär i
Staden Deri andres nemligen: att Läder-beredningen, såsom en Näringsgren
i "stort, i sednare tider uppnått en förut bär okänd höjd och godhet-
att blott en Fabrikör drifver för närvarande Garfveri, men Gartvare-Émbetets
Ledamöter, nästan utan undantag, idka Engelsk läder-berednino-
att genom prisvärda Författningar, rudimatener for Garfveri-ldkaren
ar» tillgänglig ifrän de aflägsna,!» orter, emot en nattlig
tull äfvensom hans tillverkningar åro genom en afpassad tull skydda
för en otidig utländsk medtäflan: att Gurfveri-Idkaren jemväl med tacksamhet
erkänner fördelen för sig af den fria disposition af ekelid, som
hunnar honom en väsendtlig artikel för bans handtering: och a det numera
synes bero till en betydlig del af Garveri-Idkaren sjelf, att bereda
sig gynnande eller ofördelaktig konjunktur, helst hans tillverkningar, unde^
vanliga förhållanden, ej äro konjunktursvaror, ochidet således icke
kunde bet vi flas, att den Garveriidkare, som ar i tillfälle att tillegna sig
de fullkomnade aibetsmethoder och nya uppfinningar, som techniska vetenskapernas
framsteg och den derigenom väckta industri öfverallt bereda,
skall genom ihärdighet och sant nit för sitt yrke merendels kunna
pål akna en motsvarande afsättning afsina stigande tillverkningar»
P Vid bedömandet af Stadens Handtverks-Lmbetens stallning och vilkor,
finnér jag det vara obestridligt, att försämring deri för en del af dessa
Embeten äfven under de sednare åren ägt rum, i följd af de mer eller
mindre menligt inverkande orsaker och Förhållanden, som nyss förut äro
anförda» Såvida minskning i aibetames antal kail anses vara bevis på
yrkets aftagande, och någon annan säkrare faktisk grund for omdomet härutinnan
finnes ei, enär upplysning em tillverkningsbelopp och varde sakna"
bär millet förestående Förteckning på samtelige Handtverks-Embetens
Ledamöter och Arbetare, rörhållandet i synnerhet varit ofördelaktigt for
Guldsmeder, Hofslagare, Bleckslagare, Svarfvare, Messingsslagare, Kammakare,
Hattmakare, Sadelmakare, Vagnmakare, Snickare, Segelmakare, Kakelugnsmakare
och Repslagare, samt i mindre grad för några andra Handtverks-Embeten.
Deremot vill det också, efter enahanda grund, synas, som
flera HundXverks-Embelens tillstånd snarare förbättrats, ån lidit, hvaribland
Skomakares, Gördelmakare*, Stenhuggares, Perukmakares, Bothindares,
Klensmeder*, Carduansmakares, Tapetserare* och särdeles Garfvare*:
samt att största delen ej undergått någon märk .g förändring.
Äfven Fabriks-Idkarne och Manufakturi sterne hafva i deras utlåtanden,
med få undantag, sökt ådagalägga, att deras näringar och rörelse min
-
skats och försämrats under den tid, som är i fråga. Förhållandet härutinnan
torde någorlunda tillförligt kunna bedömas med ledning af den förut
meddelade Förteckningen på hvarje Societets årliga tillverkningsvärde
och dess arbetares antal; hvarvid dock icke får lemnäs utan afseende den
af Kongl. Commerce-Collegium gjorde anmärkning, att, oaktadt det uppgifna
värdet af åtskilliga Fabrikers tillverkningar utvisar för de sista åren
ett mindre belopp, än för de föregående, orsaken dertill likväl i allmänhet
icke torde böra sökas i en minskad produktion, hvilken Kongl. Collegium
ansett icke hafva ägt rum, utan deri, att lägre priser blifvit tillverkni
n g n i- n e åsatte.
Klädesfabriks-Näringen i Hufvudstaden bar utan tvifvel aftagit. Dess
tillverkningsvärde har nemligen ifrån år 1827, då det uppgick till 486,375
R:dr, nästan årligen successift förminskats, så att det är i832 utgjorde
49,285 R:dr mindre än 1827; äfvensom Fabriks-Idkarnes antal minskats
ifrån 38 till 25, Stolarnes ifrån 106 till 83 samt Årbetarnes med ro3, jemförelsevis
till förhållandet sistnämnde år. Orsakerna dertill har FabriksSocieteten
uppgifvit och Hall-Rätten vitsordat vara, dels ett utvidgadt
bruk af bombasin och utländska tyger, dels uppstegring å utländska orter
af ullpriserna, hvilka haft till följd Klädesprisernas förhöjning och bidragit
att minska afsättningen. Deremot hafva de skärpta Tullbevakningsanstalterna,
närmast föranledda af föreskrifterna om åtgärder till Cholerasjukdomens
afvärjande ifrån Riket, de tvänne sednare åren ansetts hafva
på Klädeshandtcringen fördelaktigt inverkat; hvarvid äfven, enligt hvad
Magistraten erinrat, bör tilläggas å ena sidan de omsorger, sorn vidtagits
för ullproduktionens förbättrande inom landet, och å den andra, den utväg
till afsättning, synnerligen af gröfre Kläden, hvilken är beredd derigenom,
att sådana af Svensk tillverkning för Arméens behof årligen upphandlas.
Enär härtill kommer, att Klädes-Fabriks-yrket är skyddadt och
gynnadt genom förbud af utländskt Kläde, tror man sig hafva skäl- förvänta,
att detta yrke skall framdeles vinna betydligare framgång och tillväxt,
äfven inom Hufvudstaden, ehuru här saknas en fördel, som uti Norrkping
i så hög grad gynnar Fabrikerne, nemligen tillfälle att med vatten
drifva machinerierne. för att ersätta denna brist, begagnar Fabrikören
Öberg numera en ångmachine vid sin härvarande Klädes-Fabrik;
hvarjemte flera andra förbättrade Machinerier och Inrättningar äro i sednare
åren vid Klädes-Fabrikerne i Hufvudstaden införde.
Siden-Fabriks-Societetens tillverkningsbelopp synes hafva varit i fallandefåren
1827, 1828, 1829 och i83o, hvilket tillskrifves den genom 1824
56
årS Tull-Taxa meddelade frihet till införsel af utländska Sidentyger, helst
Hall-Rättens Specialer skola utvisa, att år 1823 tillverkades 164.917 a^nar
diverse tyger af Siden, men år i83o endast n5,85a alnar, och således det
sednare året 49*o65 alnar mindre, än år 1823, då den friare utländska importen
ännu ej tagit sin början. Åren i83l oell i83a har tillverkningen,
åter stigit; och denna förkofran anser Societeten vara en föl jd af dels vidtagne
strängare kustbevakningsanstalter, dels den på Eder Kongl. Majrts
Nådiga befallning i Kongl. General-Tullstyrelsens Circulair den 20 Jnlii
i83i gjorda tydligare bestämning af till införsel i Riket tillåtna oell förbudna
Sidentyger; hvilka åtgärder skola verkat minskning i importen, och
för de inhemska Fabrikanterne gjort det möjligt att, i molin af ökad och
under loppet af år i83a jemväl till de Södra orterna i Riket utsträckt afsättning,
öka (jvantiteten af sina tillverkningar.
Bomulls- och Linne-Fabriks-rörelsen, hvilken, äfvensom Catiunstryckeri-handteringen,
uppgifvits hafva varit i aftagande ifrån och med år
1827 till och med år 1829, till följd af tillåten vidsträcktare import af
utländska Bomullstyger, har år i83o stigit genom tillverkning och förbrukning
af åtskilliga slags nya tyger af bomull; och under åren i83t
och i832 hafva dessa handteringar, enligt hvad Societeten^ genom deras
Deputerade sjelfva vitsordat, gjort betydliga framsteg och lemnat tillfredsställande
resultater, hvartill anledningarne anses vara den genom sednast
förnyade Tull-Taxa inskränkta frihet till Bomullstygers införsel från utrikes
orter, jemte ofvanberörde strängare kustbevaknings-anslalter.
Silkes-Rederiernas, Stoft-Fabrikernas och Strum p-Fabrikernas uppgifna
tillverknings minskning, som förestående specificationer utvisa, tillskrifva
Rikarne införandet af utländska varor.
Färgerierna förmälas hafva lidit i följd af den till antal minskade
Klädes-tillverkningen vid Stadens Fabriker, och skola icke eller hafva någon
fördel af Bomullstygs-fabrikationens utvidgande, emedan Fabrikanter»
na sjelfva färga sitt gods; men yrket förmenas dock vara fortgående, i afseende
på dess chemiskt vetenskapliga grunder.
Engelska Läder-Garfveriernas bär i Staden stora framsteg, som tillverkningarnes
betydliga tilltagande ådagalägger, hafva Idkarne sjelfva erkänt.
Bland de förbättrade anläggningarne för denna näringsgren utmärker
sig Åldermannen, Kapiten Johan Westin Jacobssons, ej mindre för
flere macbinerier, drifne med ångkraft, hvarigenom arbetarnes antal kunnat
ansenligen förminskas, än för anläggningarnes stora omfång och ändamålsenlighet
-
57
—-
damålsenlighet i öfrigt, samt tillverkningens betydlighet. Engelsmannen
Lewin har äfven, med Nådigt tillstånd, nyligen anlagt ett Garfveri af betydenhet,
vid hvilket han begagnar Ångmachineri.
Jern-Gjuteriernas fabrikations-belopp hafva omvexlat: varit betydligå
5r 1827, förminskats 1828 och 1829, ökats åter i83o och i83i, hvilket sednare
år de varit störst, och aftagit år i832; hvarvid bör anmärkas, att tillverkning
de tvänne sisla åren egt rum endast vid ett Jern-Gjuteri, nemligen
Bruks-Idkaren och Riddaren af Eder Kongl. Majus Wasa Orden Sam. 0-  ^ens, hvars fabrication varit ansenlig och som fortfar att utmärka sig genom
nyttiga arbeten af större art, såsom Ångmachiner och dylikt, samt nu
har under arbete den Hängbro af jern, som skall anläggas emellan Rosenbad
och Mynt-Gränden.
Porceliaines-tillverkningen vid Rörstrands Fabrik, den enda af detta
s'ag, sorn finnes här i Staden, var sistlidet år betydligt större, än något
de fem föregående åren, och har i följd af täflan med det nyligen allida
Porcellaines-Bruket vid Gustafsbergs Egendom på Wermdön, vunnit
lycket i godhet. Till bestyrkande af detta sednare förhållande, bär Disponenten
öfver Porcellaines-Fabriken vid Rörstrand företett ett utdrag af
p°ngl. Commerce-Collegii Protocoll den 2 Martii i832, vitsordande, att,
^vad beträffade tillverkningen af Svenskt Sten-Porcellaine, denna inhemta
industrigren nu mera med allt skäl kan ställas i bredd med den af
amma slag i främmande länder.
Sockerhruks-rörelsens utvidgande i afseende på tillverkningens mängd
re sednare åren, hvilket synes deraf, att tillverkningsvärdet år i832 med
*cke mindre än io3,6o3 R:dr Öfversteg det för år 1827, har väl blifvit i
ocietetens Utlåtande medgifvet, men under förmenande, att rörelsen ej
• ar*t gynnad af en motsvarande afsättning, samt att detta missförhållande
JOttite nedsatta priser å tillverkningarne och derigenom minskad arbetsvinst,
medfört svårighet att med framgång drifva rörelsen och ansågs
jttart föranleda lill inskränkning uti Idkarnes antal och vidden af deras
handtering; hvaremot Hall- och Manufactur-Rätten förklarat sig icke äga
0 edning att besanna dessa uppgifter om Sockerbruks-rörelsens försämring.
Handskmakare-Societetens mångdubblade tillverkning utgörande år
1 f^a till 20,429 R:dr mera i värde, än år 1827, härleder sig Imfudsakligen
derifrån, att en af Ledamöterne, genom begagnande af ett ina
tadt Mechaniskt Verk för så kallade Sämsk- och Castor-Skinns beredÖJ
ver ståthållarens Femårsberättelse.
g
ning, lyckats så förbättra tillverkningen, att varorne kunna täfla nied de utländska
i godhet och afsättning.
Jemför man vidare de öfriga Fabrikernes oell Manufacturisternes uppgifne
tillverkningsvärden för hvarje år, ifrån och med 1827 till och med
i832, så befinnes det, att betydlig tillökning deri ägt rum, äfven för större
delen af desse Fabriker och Ma nufactui ister; t. ex. sistnämnde år, jemförelsevis
till år 1827, för Vaxljus-Fabrikerne i8,i25 R:dr, Vaxduks-Fabi ikerne
12,o63 R:dr, Kort-Fabrikerne 2,002 R:dr och Gas-Apparat-tillverkningen
8,600 R:dr; för Hatt-tillverkare, Musikaliske och Meleorologiske Instrumentmakare,
Tillverkare af Mekaniske Sprutor, Plaitre-Fabrikanter oell Korg-arbetare
till flerdubbelt högre belopp, än 1827 års hela tillverkningsvärde;
samt för öfrigt i synnerhet för Tobaks-Fabrlker, Såp-Sjudare, Talgljus- och
Tvål-tillverkare, Hvit-Garfvare, Chemiska Blekerier, Stenkärls-Fabriker, Tapet-Målare,
finare Trädarbetare, Fabriksredskaps-Tillverkare, Chirurgiska Instrumentmakare,
Nipper- och Galanteri-Arhetare, Bensvärt-Tillverkare, Stenslipare,
Metall- och Bronz-Arbetare, Chocolade-Fabriknnter, med flera; och
att de flesta öfriges tillverknings-värden bibehållits vid någorlunda jemn 1
böjd, samt endast ett mindre antal af de ringare Manufacturierne, möjligen
lidit någon, ehuru icke eller betydlig, minskning i deras tillverkningar.
Hvad sålunda rörande Hufvudstadens Fabriker och Manufacturer i underdånighet
blifvit anfört, ådagalägger, att de fleste Fabriks-Idkares och Manufacturisters
uppgifter om deras yrkens aftagande och förfall under ifrågavarande
tid, äro mindre väl grundade, och att tvärtom deras tillverkningar,
såsom Kongl. Commerce-Collegitim i afseende på Fabrikerna äfven antagit,
till större delen kunna anses hafva varit i stigande och förkofrats, ehuru
Käringarna visserligen för Rikarne sjelfva varit mindre förmonliga och vinstgifvande,
än om den så allmänt af dem öfverklagade tillåtna införsel af
utländska tillverkningar icke ägt rum. Detta sednare förhållande torde dock
mindre vara orsaken till det armod hvari många Manufacturister och Handt'
verks-Ledamöter onekeligen sig befinna, än dels den omständighet, att vissa
yrken och handtverk äro af sådan egenskap, att Rikarne sällan kunna deraf
hafva sill bergning, dels ock stundom personernes eget uppförande och för'
vållande.
I afseende på Idkarnes och Arbetarnes skicklighet och konstfärdighet
samt tillverkningarnes beskaffenhet, hafva tvifvelsutan stora framsteg i ali'
mänhet skett, i följd af den täflan, som en utsträckt näringsfrihet och in'
försel af tillverkningar från utrikes orter föranledt.
Den af Fabriks-ldkare här i Staden sistlidet år stiftade Svenska Industri'
denZTl" Närin^garnes^Jwiöfrau.6^ “"“‘S’"'1' mcdbOTSeri!S‘ Kr Klöj
rinrrir^’SOm
1cnleuen %fl;,"de dylika ändamål eller andra nyttiga fö riri 11
märk i01? ^hållet, torde jag dessutom på detta ställe till förtjent unn.
K ns/p1 U"derdän^het närana’ Sällskapet för Silkesodling befrämjande
Köns -Föreningen, Jägare-Förbundet och Trädgårds-Förenfimen Uv?1
ka alla 1 sednare åren härstädes blifvit stiftade. b
0
’ 11
4:o Politie.
* i
r? "**+»***«**
Autoriteterne oell Kyrko-Itäden, särskilt omförmäla”
Ecclesl“st,k“
dess Betning, san/i sednare
Militar-Compagnie och Brandvaktscorps.
kadens
Utom tre Stads-Fiscaler, utgöres Police-betjminsen af tolf Gevald,Var
samt 4o a 45 Uppsyningsman, fördelade till tjenstgöring i tolf särskilde f'
sinder af Staden. I Förhållande till Stadens vidd och hi, ,, dlskllde dita
antal allt för otillräckligt; men bristande anslag till aflöniög^med^ifCt'
icke personalens tillökning. De löner, som beslås,^äro äfven såVimn,^
ligen i5o R:dr för en Gevaldiger och teo R:dr för en Uppsyningsman
Mea oet „S£tr r ‘ 'Ä fkiclliS3 “I* påligga personer Edesia
“
iga och obehagliga befattningar, och att erforderlig drift och verksamhet i
PnlVrr ]"Tf.n .tIe,lstSör*”S icke alltid kan påräknas. Årliga ansla-et tili
Policens millet lulli 1 ljuf vudsltulen är, utom hyresmedel end-iC i? ö n 1
af Suts-Vertet, enlig, Kongl. Brefvet den a5 S“dlr
.±°t°°
R:dr af Stads-eassan jemlikt Kongl. Brefvet den 20 November ,8,0, h™7
j inte Eder Kongl. Majit hittills serskilt i Nåder tillagt i 5oo Rvlr I
'' * Stockholms
^ ?olicef ^marens’Tjenstimän.1Varje
Molholms Studs Milita t r~Compagme, underhållet af Rodge rskanet nf
gjorde ännu vid i832 års slut, enligt den Stat, som genom Rond R *
den 3 Oktober 1809 blifvit faststäld, ,36 man jemte8Befäl, till bestrid d
af Fångförmg morn Staden, åtskilige vaktposteringar, bevakning vid p”* 6
cutioner, handräckningar vid arrest erin »ar m. m Å
1 r Uxe
längre
lid, i följd af fönevilkorens otillräcklighet ' !’’ T 1 b>
fdan
Mt vid Truppen få dugligt folk anstäldt, i så föga ijmislLTt^skiS^ ocl^åU
e” till utseendet så hiet motsvarande måttliga anspråk att jan- vid slutar
W Smnrd-e f S »i? föranlkten till ifder £ {. Maj:', f andt, !
Set afgifva Förslag 1,11 förundrad organisation af denna Corps. Seda,, Eder
Kongl. Majit den 16 sistlidne Martn i Nåder bifallit detta Förslag, har detsamma
den i derpåföljde Junii galt i verkställighet; och resultatet deraf
synes hittills varit tillfredställande. Compagnie!, som blifvit reducerad t, består
nu af i Capitaine såsom Chef, i Lieutenant, 5 Under-Officerare, 2 Profosser,
3 Trumslagare, 5 Corporaler och g5 Soldater, med Uniform och
Mundering efter bruklig modell, samt med ny aflönings- och BeklädnadsStat,
uppgjord i nära likhet med Garnisons-Regementernas. Befriadt från
flera onödiga Vaktposters hållande och andra för Corapagniets egentliga ändamål
främmande besvär fortfar Compagniet för öfrigt med ofvanomförmälde
tjenstgöring, och har tillika på försök, i Brandvakts-Corpsens ställe, öfvertagit
Nattvaktens bestridande i Staden inom broarne. Denna nattvakt
verkställes genom tvänne Patruller, hvilka, bestående hvardera af 2 Man,
som hvarannan timme aflösas, nattetid äro i oafbruten rörelse inom hvar sitt
bestämda district i berörde del af Staden, derunder alla Gator och Gränder
hvarje limma af Patrullerne besökas. Compagniet är stäldt under ÖfverStåthållare-Erabetets
inseende och styrelse; och till detsammas underhållande
uppbär Öfver-Ståthållare-Embetet årligen af Borgerskap^ genom dess
Bemedlings-Commission i5,ooo R:r Banco, samt af Brandvakts-Cassan, såsom
ersättning för nämnde Naltvaktshållning 2,5oo R:dr, tillika med Inqvarterings-Medel
och några andra smärre inkomster; hvarjemte goo R:dr årligen
erhållas af Borgerskapet till Beklädnad och Aflöning för vaktknektar,
hvilka verkställa häktade (kvinnors bevakning, i stället för den till MilitairCompagniet
förut hörande så kallade Separerade vakten, som, i anseende till
dess iråkade förfall blifvit upplöst.
Stadens Brandvakts-Compagniej hvars ändamål är, att genom bevaknings-patruller
i Hufvudstaden nattetid trygga innevånarnes säkerhet till personer
och egendom, så väl för eldsvåda, som i andra afseenden, utgöres af
en Capitaine eller Chef, 1 Lieutenant, 2 Adjutanter, 5 Under-Officerare, 12
Rotmästare och 200 Soldater. Sedan de 4 Par Brandvakter, hvilka patrullerade
i Staden inom Broarna innan nattvakten derstädes den 1 sistlidne
Junii af Militair-Compagniet öfvertogs, derefter blifvit använda till Patrulleringens
förstärkande på Malmarne, är antalet af Brandvaktens ständiga patruller
hvarje natt 10 å Södermalm och 16 å Norrmalm, hvar och en bestående
af 2 man med aflösning. Compagniet, för hvilket Eder Kongl*
Majit, uppå hemställan af Deputerade för Hufvudstadens husägare, den 16
sistlidne Martii i Nåder fastställt en förhöjd Aflönings- och Bekläd nads-Stab
uppgående, jemte Administrations-kostnaderna, till en Summa af 22,200 Ridr
Banco, underhålles af Brand vakts-Cassan, medelst afgifter dertill för alla lu»s
och fastigheter inom Hufvudstaden, hvaraf beloppet äfvensom kostnaden för
Compagniet under ifrågavarande år skall i denna Berättelse uppgifvas längre
fram, i sammanhang nied Stadens Intrader och Utgifter i allmänhet. I afseende
på tjenstgöringen lyder Compagniet endast under Öfver-Ståthållaren,
men för öfrigt står Compagniet under styrelse af BrandvaktsCassa-Admiuistrationen,
hvars Ledamöter under Öfver-Ståtliållarens ständige
Ordförande, äro 12 Husägare, hvilka hvart 6:te år utväljas bland Ridderskapet
och Adeln, Magistraten, Ofrälse Ståndspersoner och Borgerskapet i
Staden och på Malmarne. Efter hvarje loide års förlopp utse Husägarne
Deputerade för att granska Brandvakts-Inrältningens förvaltning under de
förflutna tio åren, samt föreslå de förbättringar, som anses vara af nöden.
Ett sådant sammanträde af Deputerade ägde sednast rum nästlidet år, och
hade till följd förutnämnde förändringar i Brandvaktens tjenstgöring samt
Aflönings- och Beklädnings-Stat. — I sitt närvarande tillstånd uppfyller
Brandvakts-Compagniet ganska ofullkomligt det ändamål, som med dess inrättande
åsyftats. Orsakerna härtill torde igenfinnas dels i det förhållande,
alt, äfven efter sista Staten, Bx’andvakts-Soldatens vilkor äro så knappa och
ofördelaktiga, att Manskap af verklig duglighet ej kan till Compagniet erhållas,
dels ock deri, att inom Compagniet en ordentlig militairisk disciplin
och esprir, som för en sådan Corps ändamälsenliga tjenstbarhet är alldeles
nödvändig, nästan helt och hållit saknas och under Compagniets nuvarande
organisation ej kan åstadkommas. En reorganisation af hela Brandvakls-inrättningen
i Hufvudstaden är derföre nödvändig, och som försöket att genom
Militair-Compagniet besörja nattvakten i Staden inom Broarne synes
lemna ett nöjaktigt resultat, är numera jemväl Förslag å bane, att efter enahanda
grunder, så vidt tillgåugarne medgifva, förbättra nattvaktens verkställande
på Malmarne, medelst Brand vakts-Corpsens upplösning oell patrulleringens
ölVertagande af Stadens Militair-Compagnie, hvilket för sådant ändamål
skulle betydligt tillökas och till någon del vara beridet.
Brandsläckningsanstalterne i Hufvudstaden hafva de sednare åren blifvit
mycket förbättrade; och ett nytt Brand-Reglemente för Staden är af
Eder Kongl. Majit den 1 Oclober 1828 i Nåder faststäldt. Staden bar 12
stora Brand-Sprutor med tillhörande 10 Vatten-Tillbringare, fördelade i särskilta
trakter af Staden och färdiga att vid eldsvåda genast användas, under
befäl af vissa bland Stadens tjenstemän eller personer af Borgerskapet, och
nied indeldt arbetsmanskap af Stadens innevånare; utgörande hela den förtecknade
Personalen af Befäl, Arbetare, Vattenkörare och Sprut-lagare vid
dessa Sprutyerk ett antal af 1,106 personer. I hvarje af Stadens Sexton
Brnnd-distrieler är, sedan 5r 1829, anskaffad och stationerad en mindre
Slangspruta med åtta vattenämbar af läder, för att vid uppkommande eldsvåda”
inom Districts eller i dess närmaste grannskap straxt utgå, hvaribland
en serveras af Stadens Militairvakt vid Rådhuset, och en annan al serskildt
arbetsfolk, samt de öfriga, som äro å Stadens Malmar fördelade hos vissa
Borgerskapets Ledamöter, skola genom deras försorg till elden framföras och
der sältas i verksamhet. Ytterligare äro sex dylika Dist] ict-Sprutor under
arbete, hvartill kostnaden bestås af Stadens Brandförsiikrings-Contoir; och
komma desamma att, så snart de blifva färdina, utdelas i de stone distiicterne
på enahanda sätt sorn de förra. Jemväl finnas 2 Pråm-Sprutor och 3
Reserv-Sprutor med service, samt 5 såkallade Vakt-Sprutor, bland hvilka 4
erhålla service af manskap från Högvakterne vid Kongl. Slottet, Gustaf Adolfs
Torg, Artilleri-Gården och Södertnalms-Torg, i närheten af hvilka ställen
dess Sprutor alltid äro till hands, samt den 5:te af Stadens Militair-Compngnie,
vid hvars Cassern den förvaras. Vid elds- lill fällen är äfven att tillgå
en Baiulförsäkrings-Contoiret tillhörig större Spruta med Tillbringare,
hvarvid 123 Mun af Handels-Classernes Betjening äro tjenstgörande; och för
Öfrigt finnas Slang-Sprutor och Släckningsanstalter vid Banken, på Skeppsholmen,
vid Artilleri-Gården och andra publika Byggnader, äfvensom i en
och annan enskild persons Egendom; hvarförutan Staden äger en myckenhet
Brand-segel samt annan gröfre och mindre Brandredskap. I hvarje hus hålles
ock af egaren en vattentunna, 2 vattenämbar, 1 handspruta, 1 brandyxa
och 2 svabbar, hvilken redskap är dubbel i de större husen, med tillägg af
en Brandhake samt en Slege; och besigtigas denna redskap vid Brandsyn,
som en gång hvarje år öfver hela Staden verkställes, och hvarvid tillika
Byggnadernes och eldstädernes beskaffenhet undersökes samt föreskrift meddelas
örn reparation af det, som befi niles bristfälligt och eldsfarligt,
Gu tornes underhåll och renhållning besörjes fortfarande på det sätt,
alt det åligger hvarje Hus- och Tomt-egare att, i lika längd med sin egendoms
sträckning, underhålla stenläggningen eller greningen och ansvara för
renhållningen A halfva bredden af alla intill egendomen gränsande gator och
till 12 alnars bredd inpå hvarje tillstötande Torg eller öppen plats; men
för den öfriga delen af sistnämnde ställen bestrides kostnaden i dessa afseen-"
den af Stadens m«del eller Statsanslag.
Till Gatornes upplysning under den mörka årstiden äro Hus- och Tomtegarne
piiglige, enligt Kongl. Förordningen den 12 Januari 1749* att, iförhållande
till sina egendomars sträckning mot Gatorne, vid dem underhålla
lysande lyktor, hvaraf en skall finnas för hvarje femtonde steg af Gatan el
-
ler för livart trettionde steg på hvardera sidan af densamma; med det undantag
för trädgårds- och andra plank kring vidlyftiga Tomter på Makarne,
att egaren åligger hålla endast en lyckta för hvarje sådant plank, samt
äfven derifrån är befriad, örn gent emot planket finnes hus, af hvilkas lyktor
Galan kan varda upplyst; och bekostas lyshålhringen på Torgen och de
öppna platserna af allmänna medel. År 1828 och sedermera har elen förändring
häruti egt rum, att, på Öfver-Ståtbållare-Embetets framställning, i
anseende till det ringa ljus de brukliga lyckorna spridde på Gatorna, så
kallade Argandska lycktor med reverberer i stället blifvit på längre afstånd
från hvarandra anbragta vid Gatorna och Torgen i de mera besökta
delarna af Hufvudstaden, och öfverallt inom S:t Claire och Jacobs Församlingar,
i hvilka, jemte Johannis Församlingar, enligt Sockenstämmo-beslut,
Husegarne till Gatulyshållningen, som genom Committerade besörjes, erlägga
en viss årlig afgift, hvilken i medeltal för de förflutna åren uppgått i S:t
Clar* Församling till 4»°79 Ridr 1 1 sk. 4 rist. samt i Jacobs och Johannis
Församlingar till 3,388 R:dr 27 sk. 6 rist. Banco årligen, oberäknad serskild,
afgift lill de nya Lyktornas anskaffande, hvarför hela kostnaden utgjort i
förstnämnde Församling 4>4^3 R:dr 3a sk. 3 rist., och i de sednare 4,828
R:dr 4° sk- 8 rist. Banco. Härigenom har visserligen någon förbättring
Vunnits, men endast partielt. och på det hela är Gatulyshållningen ingalunda
t det skick, den bör vara.
För Skjutsningsskyldighetens fullgörande har Staden ingen annan utgift,
än att underhålla ett boningsställe för Gästgifveriet jemte Stall för Skjutshästar
och åkdon. Åkare-Embetet, som jemte Hyrkusk-Societeten har uteslutande
rätt alt emot betalning, enligt serskilt taxa, betjena allmänheten
inom Staden med körslor, har sig deremot ålagd skyldigheten att skjutsa resande
från Staden, dock emot förhöjd skjutslega, som i Månads-Taxan bestämmes
och de sista åren vanligen utgjort 32 å 36 sk. Banco för hvarje
»lil. Från detta åliggande befrias likväl Embetet till största delen derigenom,
att Allmogen från nästgränsande Landsbygder, föranledd af den högfe
skjutslega!!, sjelfmant anmäler sig att nied skjutshästar biträda; på hvilket
sätt omkring | af Skjutsen från Hufvudstaden af Allmogen utgöres. Sedan
nu mera resande från Hufvudstaden så allmänt färdas med Ångfartyg, och
®fven med Deligencer, är antalet af utgående Skjutshästar vida mindre, an
förr, och kan anses i medeltal för året utgöra omkring 20 örn dygnet. Ordningen
vid Gästgifvaregården och skjutsens ordentliga fullgörande tillses af
en der boende Police-betjent; någon särskilt Gästgifveri-Ordning finnes dessntom
icke, utöfver de allmänna Förfatfningarne.
-
64
*
Sorn elen JVUfnerering af Hus och Gårdar bär i Staden, hvilken, efter
Öfver-Ståthållarens och Magistratens beslut, år 1810 blifvit antagen och till
verkställighet påbjuden, befunnits, i afseende på nödig lätthet och beqvämlighet
vid husens igenfinnande, icke motsvara det ändamål, som med HusNumereringen
åsyftas, utan genom sin vid hvarje Qvarter afbrutna NummerOrdning
och sine derpå grundade anvisningar förorsakade en besvärlig ovisshet
och omgång, särdeles för främmande och en hvar, som ej kände
Qvarterens läge* så har Hus-Numereringen, till undanrödjaride af berörde
olägenhet, sistlidet år blifvit sålunda förändrad', att den, i stället att börja
och sluta inom hvarje Qvarter, numera omfattar och i oafbruten ordning
genomlöper hvarje Gata, i enlighet med hvad i Öfver-Ståthållare-Embetets
Kungörelse den 7 Martil i832 blifvit förordnad^
Hufvudstadens Allmänna Fängelser, af hvilka ett finnes i Stadshuset
på Södermalm, ett i Rådhuset, och ett i Castenhofshuset vid Gustaf Adolphs
Torg, hvarjemte Kronohäktet å Smedjegården begagnas gemensamt för Arrestanter
från Staden och för Fångar från Stockholms Län, hafva stundom
befunnits nog inskränkta i förhållande till Fångpersonalens antal, hvars tilltagande
påkallar rymligare fängelser; men tillgångarne hafva de sednare åren
icke medgifvit några betydliga förbättringars vidtagande i detta afseende,
utom hvad Gäldstuguhäktet angår, hvilkets utvidgande oumgängligen erfordrats,
sedan derstädes nu mera förvaras äfven sådana personer, som förut hållits
bysätta å Kongl. Högvakten. Staden har för sådant ändamål inköpt en till
detta Häckte gränsande Tomt, som nu till en del bebygges; och den öfriga
delen af Tomten begagnas såsom en rymlig hittills saknad promenad-plats
för de bysatte.
Till en förbättrad Fångvård i Hufvudstaden fordras i första rummet,
att Police-Kammaren blifver försedd med serskilt fängelse i samma local,
der dess Sessioner hållas; hvarigenom vunnes ej allenast en högst betydlig
inskränkning i den Fångforsling å Hufvudstadens Gator, som nu äger rum,
utan äfven en lämpligare classifikation af Arrestanter efter graden af deras
förbrytelser. Detta kan, utan serdeles kostnad tillvägabringas genom upplåtelse
af en del af Castenhofshuset till Sessionsrum för Police-Kammaren och
till Fängelse för dess Arrestanter; hvaremot Stadens Norra Kämners-Rätter,
som nu derstädes hålla sina Sessioner, skulle förläggas till Rådhuset, åtskilliga
der befintlige Styrelseverk till Stadens Auctions-hus vid Myntgatan’,
och Auctions-Kammaren till den af Kongl. General-Assistance-Contoret förut
begagnade Egendom, der tillräckligt utrymme finnes ej mindre för det
nya
65
nya Pant-Låne-Contoret, än för Stadens Åuctions-Verk; dock beror verkställigheten
häraf på Rikets Ständers bifall till Förslaget, att Staden får tillbyta
sig sistnämnde Egendom emot det nyligen inköpta f. d. Hessensteinska
huset på Riddarholmen.
Under Hufvud-Afdelnlngen, Politie, återstår, enligt Formulairerne för
denna Berättelse, att redogöra för Undervisnings-, Fattig försörjnings-, Sjukvårds-
och Arbets-Inrättningarnes bär i Staden nuvarande tillstånd, så vidt
det derom 1 1828 års Berättelse uppgifna förhållande sedermera blifvit förändrad
t, eller uppgifterne derstädes kunna anses fordra tillägg eller rättelser.
A) Läroverk och Scholor:
De som lyda under Kongl. Directionen för Stadens Undervisningsverk;
a)
Stockholms Kongl. Gymnasium:
Till 4 Ordinarie Lectorer samt
Gyranasii-Adjuliet och Cantor, utgå i årlig aflöning 480 Tunnor Spannemål
och 1,420 R:dr i conianta penningar. Gymnasii-Ungddrnens antal år j832
var 83; och äger Läroverket en Capital-Fond af 2,118 R:dr 43 sk. 2 rst
Banco.
b)
Clarce Församlings Högre Lär doms-Schöl a, med Rector, 3:ne Col
leger,
Dupplieant och Cantor. Aflöningen till dera, inberäknad lönen för
aine Ememi , utgör i35 Tunnor Spannemål och 1,7! 5 R:dr i penningar.
Scholan bevistas af :8o Lärjungar, och bär en Contant behållning af i5a
R:dr 37 sk. 4 rist.
0
c)
Marite Församlings Högre Lärdoms-Schola, har likaledes 6 Lärare
hvilka åtnjuta 1 aflöning 5o Tunnor Spannemål och i,73o R:dr Contant!
Lärjungarne» antal är 97, och Scholans Capital-tiilgång 444 R:dr 21 sk. 4
r:sh, utom donerade, men ännu icke fruktbare medel till ett belopp af 2 000
R:dr.
1 ’
d)
Jacobi Församlings Högre Apologist-Schola, med Rector, 2:ne Colleger
och Cantor, samt 100 Lärjungar. Aflöningen för nämnde Lärarepersonal
jemte 1 Dupphcant. och arne tjenstfri Lärare består af65 Tunnor Spannmål
och idit) R:dr 1 penningar. Scholans Fond är 666 R:dr 32 sk.
e)
Catharinas Församlings Högre Apalogist-Scliola, med Rector, 2:ne
College!- och Gan 01 samt 85 Lärjungar. Till Lärarne samt 1 Emeritus utgå
1 aflöning 73 1 minor Spannemål och 8^o R:dr Contant; Schol-Fondeu
utgör 5g t R:dr.
Öf vcrståthållarens Femårsberättelse.
9
D Nicolai Församlings Lägre Jpologist-Schola, Ilar Rector, Collega
och Cantor, med en aflöning af 840 R:dr. Scholén, hvarest 69 Lärjungar
undervisas, äger en Capital-fond af 1,649 R:dr 17 sk.
,
g") Ulrica Eleonoras Församlings Lägre Jpologist-Schola, med nytt
Scholts, har likaledes 3:ne Lärare, af hvilka arne tillsammans »Hönäs
med 55 Tunnor Spannemål och 210 R:dr 1 penningar, saint den 3:dje
med 4oo R:dr af räntan å eli Scholan doneradt Capital af 10,000 R:dr.
Scholungdomens antal är 77.
.
_
10 Hedvig Eleonore? Församlings Lägre Jpologist-Schola, med Ölne
Lärare, hvilkas aflöning utgår nied 55 Tunnor Spannemål och 455 R.dr
Contant. Till Scholan, som meddelar undervisning åt 49 Lärljungar, äro
75o R:dr donerade.
, Q.
i') Adolph Fredrics Församlings Lägre Jpologist-Schola med 3.ne
Lärare, som undfå i aflöning 25 Tunnor Spannemål och Contant 665
R;dr, utom ett Löne-tillskott af 228 R:dr från Scholans Capital-fond, som
utgör 4>3oo R:dr. Lärjungarnas antal hnr under sista tvenne åren uppgått
till l65. — Till Scholhusets är 1831 fullbordade nybyggnad har
Församlingen bidragit med en kostnad af 10,000 R:dr.
k) Stadens Allmänna Barn-Schola, med i3o Lärjungar, äger ett testamenterad
t Capital af 1000 R;dr.
0 Norra Allmänna Barn-Scholan, hvarest, sedan Adolph fredrics
Församlinf år 1831 organiserat en egen Barn-Schola, i förbindelse med
der varande Apologist-Schola, Lärjungarnes antal numera förminskats
från 120 till 80.
, . n _.. .
ml Södra Allmänna Barn-Scholan, med omkring 180 Larjungar.
Sistnämnde trenne Schnor, inrättade efter Vexelundervismngsmethod,
hafva hvardera 1 Lärare, som njuter i lön 49° R:dr*
iO Karini. Djurgårdens Schola, med 60 Lärjungar af begge konen,
har 1 Lärare, hvars aflöning, 53o R:dr, utgöres dels genom af Eder Kongl.
Majit i Nåder anslagne medel, dels från Allmänna Barnhusets Fond oell
Stadens Fattigcassa. Scholan, hvarest Vexelundervisningen till en del
användes, och som medelst enskild Mans frikostighet erhållit eget hus,
äger dt doneradt Capital af 85o R.dr,
Uti de Hö»re Lärdoms-Scholorna bar under sednare åren antalet af
Lärjungar i märkbar mån aftagit, hvaremot Gymnasium samt Apologistoch
Vexelundervisnings-skolorna varit mest besökta.
Med undantag af Gymnasium, hvars hus blifvit af Staden för ändamålet
upplåtit, samt Allmänna Barn-Scholorna, för hvilka lägenheter har
-
ras, hafva de öfriga Scholom^ egna hus, som af vederbörande Församlingar
underhållas, men hvilkas värden icke blifvit uppgifna.
För Lärare-personalen vid förenämnJe Undervisnings-verk äro i Stat
årligen anslagne 940 Tunnor Krono-liotide- oell Bibeltrycks-spannemål,
från i3 särskilta Län, äfvensom i6oi Tunnor Spannemål, efter riks-martegångs-pris,
lill vicarierande Lärares aflönande. Den öfriga, af Direktionen
öfver ifrågavarande Läroverk anordnade aflöningen, utgörande år
i832, 10,461 R:dr, jemte Hushyresmedel för allmänna B.irn-Scholorna 800
R:dr, till vissa Gymnasii-oell Schol-Lärare 900 R:dr, samt arfyoden, diskretioner
och extra-utgifter för Scholoruas behof 846 R:dr r sk. 10 rst.,
eller tillsammans 13,007 R:dr 1 sk. 30 rst., bestrides dels af årligen från
Stockholms Stads Cassa ingående Tolags-medel, 10,000 R:dr, och Hyresmedel
533 R:dr 16 sk., dels af behållne Medel samt belöpande Räntor å
en under Di.reclionens disposition varande Capital-fond, stor 47*9^7 R:dr
9
sk. 11 rst.j hvarförutan ett Lill circa 20,000 R;dr beräknadt, men ännu
ej fruktbärande Capital blifvit doneradt till förbättrande af vicarierande
Lärares lönings-viIkor, samt till fyllnad i afdraget för Emerilorum Löner.
Sebold-, ställda under öfverinseende, dels af Stadens Consistorium
eller Kongl. Hof-Consistorium, dels af särskilta Direclioner och Styrelser
a)
Nicolai Församlings IJandtverks-Sch ola, med 42 Lär jung ar, samt
* Lärare, hvilken åtnjuter i lön 1.00 II;dr. Skolans Capital-fond utgör
3,333 R;dr 16 sk,
&
h) Samma Församlings Fattig-Schola, der undervisning meddelas för
10
Gossar och 90 Flickor, hvilka förstnämnde samt de Flickor, som begagna
både Läsnings- och Sy-Scholan, erhålla hvardera ett månadtligt
underhåll af 3a sk. Läraren aflöna® med 100 R:dr, och aine Lärarinnor,
hvardera med 200 R:dr. Scholan utbekommer från Allmänna Fattigcassan
200 Rldr, och har en Capital-fond, uppgående lill 4o,'8oo R:dr.
c)
Kraf tiska Scholan, Ilar 1 Lärare, som njuter i lön 3oo R:dr, och
gemensamt med denna Schola förestår elen näst förut omnämnda. 20
Gossebarn få här undervisning. Sehole-fonden uppgår till 22,016 Ridt32
sk.
d)
Cittra Församlings Fattig Flith-Schöl a, med 2;ne Lärarinnor,
hvilkas aflöning utgör 5oo R:dr, bar en Capital-fond af n,833 R:dr 16
sk., och lemnar undervisning för i33 barn.
cj Samma Församlings Söndags-Schola för Handtverk s-lä ringar oell
Gesäller, inrättad år i83o, har omkring 3o Lärjungar samt 1 Lärare, som
aflönas med 66 Rldr 32 sk. Till Scholan är doneradt filt Capital al .500 R.dr.
— 68 —
f)
Jacobi och Johannis Församlingars Fri- Fattig- och Handtverks
Schola,
bär aine Lärare och alne Lärarinnor. Aflöning,en till dem, samt
i Läromästare för handtverk utgör
Ridr. Scholan, hvarest under
visas
omkring loa Gossar och 75 Flickor, äger Fastighet till ett värde af
18,000 K;dr, samt en Capital-fond af 44>794 R;dr ig sk» 3 rist., och
uppbär årligen af allmänna Fattigcassan 3oo K:drr af den till Kyrko-reparation
anslagne Fastighets-afgift inom Församlingarne 333 Ridt 16 sk.,,
samt en Collect uti Församlingarnes kyrkor.
g)
Tyska Församlingens National-Lyceum, hvarest meddelas undervisning
för 87 Gossar och 16 Flickor, har 5 Lärare, nemligen Rector,
Conrector, Subrector, Moderator och Apologist, hvilkas aflöning utgår
med 815 Rldr af Kyrko-cassan samt 5o å 60 Ridr i Ränte-medel af en
testamentarisk disposition.
h)
Marica Magdalena Församlings Fattig-Schola, eller så kallade
Philippsenska Scholan, der 100 Gossar och g5 Flickor undervisas af 1
Lärare, som njuter i lön 700 Ridr, och; 1 Lärarinna, som aflönas med
333 Ridr tö sk. Scholan, ställd under en serskild Direction af 5 Ledamöter,
har en Capital-fond af ig,666 Ridr 32 sk., och understöddes årligen
med 800 Ridr af Församlingens Fattigförsörjnings—medel.
i^ Samma Församlings Handtverks-Schola, med 3o Lärjungar och r
Lärare, hvars lön, 5o Ridr, jemväl af Fattig-medlen utgår.
k) Catharina; Församlings Fattig-Flick-Schola, med r Lärare och 2
Lärarinnor, hvilka tillsammans undfå i aflöning 'joo Rldrj iqo Barn njuta
här undervisning i nödiga läro-ämnen och handaslöjder. Scholan äger,
utom Fastighets-värde i5,jo5 Ridr 3 sk. 5 rist., en behållen Capital-fond
af i4,528. R:dr i3 sk. 7 rist.
Q Samma Församlings Handtverks-Schola, med 4° Lärjungar och r
Lärare, som uppbär i lön 66 Ridr 3a sk.
m) Ulrica? Eleonora? Församlings Fattig-Flick-Schola, bär omkring
40 Barn och 1 Lärare, hvars lön utgör i83 Ridr 16 sk. Jemte denna Un -  dervisnings-anstalt, hvartill årligen af allmänna Fattigmedlen utgå 200
Ridr, är, medelst enskilt välgörenhet, en särskilt Schol-class inrättad för
nära 80 fattiga Gossar, hvilken förestås af en Apologist-Scholans Lärare,
som derför aflönas med 35o R:dr utaf dea donerade Schol-fonden, utgörande
g,5oo R:dr.
n) Hedvig Eleonora? Församlings Fattig-Schola, hvars Scholhus är
nybygdt, har 2ine Lärare och 1 Lärarinna, som njuta i aflöning 556 Ridr
— % —
3a sk. Antalet barn af begge konen, som bär undervisas, uppgår till omkring
a5o. Scholan har ett Capital af n,5oo R;dr.
0) Samma Församlings Handtverks-Schola, med 16 Lärjungar samt
I Lärare, aflönad med 66 R;dr 3a sk.
p)
Adolph Fredrics Församlings Flick-Schola, med 100 Barn och t
Lärare, som har i lön i33 Ridr 16 sk. Schol-fonden uppgår till 22,190
Ridr 28 sk. 3 rist.
q)
Stadens förbemälte Ter ritor ial-FÖrsamlingars Atta Catechet-Schoer,
hvardera med r Lärare, som njuter i lön 90 Ridr, och med tillsammans
omkring 520 Lärjungar af hegge konen.
r)
Kongl. Svea Lif-Gardets Schola, med 60 å 70 Gossar, under 1
Lärare, som uppbär i lön 221 Ridr 3a sk. Scliolans Capital-fond utgör
ett belopp af 21,200 R;dr.
s)
Kongl. Lif-Gardets till Häst Dito, med omkring 5o Barn af båda
könen, samt 1 Lärare, hvars lön är 3i6 Ridr 3a sk. Utom en af Hans
Kongl. Höghet Krön-Prinsen årligen anslagen Gåfva, äger Scholan bestämda
Års-afgifter från Regementets Offlcer-corps, samt har en Capitalbehållning
af i,35g Ridr ia sk. 4 rist.
t)
Kongl. Andra Lif-Gardets Schola, med 34 Lärjungar och 1 Lärare,
Sorn har 200 Ridrs lön.
u)
Kongl. Svea Artilleri-Regementets Dito, med 20 Lärjungar. Lönen
till Läraren, hvilken tillika förestår näst förut nämnde Schola, utgör
i5o Ridr. Den tift förmån för Scholan stiftade Barnhus-eassan bär ett
Capital af 7,086 Ridr,
v)
Skeppsholms Församlingens Schola, bestående af 2lne afdelningar?
en högre, der vanligen 3o Skeppsgossar, jemte underhåll och beklädnad,
njuta undervisning, och en lägre för omkring 4° Barn af begge konen.
För Scholan, hvars Statsanslag år i83l utgjorde 670 R;dr, aflönas aine
Lärare med tillsammans 740 R:dr.
Såsom bidrag till underhållande af nyssberörde 5 SchoTor, der Vexelnndervisningen
begagnas, anordnas årligen 1,000 Ridr från Stadens allmänna
Fattig-cassa.
Vid de fleste af ofvan uppräknade Regem en Is-Församlings- samt Frioch
Fattig-Scholor utdelas jemväl, efter tillgångar och omständigheter,
understöd till barnen, antingen i penningar eller kläder och födoämnen,
x) Nya Elementar-Scholan, inrättad till följd af Eder Kongl. Majlis
Nådiga Förordnande den Juni 1827, samt i ändamål att meddela undervisning
efter fullständig ämnes-läsnings- och vesel-undervisnrngsf-me
-
—
7°
—
thod» öppnades år 1828. Den har 8 Lärare, med en aflöning åf 6,200
R:dr, utgående af det för Scholan bestämda årliga Stats-anslaget, 6,800
R:dr. Undervisningen begagnas af 5a Lärjungar, för det närvarande fördelta
i 5 Glassér; och äro, utom de vanliga Läro-eourserna, jemväl tillfälle
beredda för undervisning i Gymnastik och Simkonst.
y) Fexel-undervisnings-Sällskapets Normal-Schola. Sedan för denna
Läro-inrättning f. d. Mariae Kronobränneri-egendom blifvit upplåten, samt
Riksens Ständer beviljat ett årligt anslag af 2,000 R:dr, bar samma Schola,
till Ilvars locals ordnande oell istånclsättande cirea 11,000 R:dr äro
använde, i October månad i83o blifvit satt i verksamhet. Vid Scholan,
sorn, jemte dess egenskap af allmän bildnings-anstalt för Lärare vid Vexel-undervisnings-Scholor
i Riket, bär till ändamål, att åt Barn af båda
könen utan afgift meddela undervisning i de till Barn-scholor vanligen
hörande läroämnen oell i gymnastik, äfvensom i nyttiga liandaslöjder,
voro år x83a antagne i54 Gossar och 60 Flickor. Aflöningen för en förste
Lärare och Föreståndare, en andre Lärare och en Gymnastik-Lärare,
samt en Lärarinna vid Flick-scholan för bandarbeten, utgör contant
1,172 R:dr. Inkomsterna, inberäknadt Stats-anslag, voro år i83i: 4>40t
R;dr 42 sk- 8 r:st. och utgifterna 3,155 R:dr 24 sk. 11 r:st.
Murbeckska Inrättningen för fattiga Flickors undervisning och
uppfostran, har vanligen under sednare åren underhållit oell lemna! undervisning
åt 25 sådana fader- och moderlösa Barn. Gapital-fonden uppgick
år i832 till 55,976 R;dr Zl sk. 8 rist., inkomsterna till 3,117 R:‘lr
10 sk. 11 r:st., och utgifterna till 3,48r R;dr 24 sk. 5 rst., hvaraf i contant
aflöning till arne Lärarinnor 100 R:dr. Inrättningens Fastighetsvärde
är upptaget till 9,480 R*dr 36 sk. 5 rist.
Frimurare-Barnhusets och Allmänna Barnhusets Scholor hafva hvardera
1 Lärare, som åtnjuter, vid den förra, med omkring 80 Lärljungar
och Barn, 35o Rrdr, och vid den sednare, med vanligen lika antal Lärjungar,
5oo Rrdr i årlig lön.
Lärare-personalen vid här ofvan uppgifna 46 Scholor uppbär alltså,
oberäknade för Elementar-undervisnings-verken anslagne i.ioof Tunnor
Spannmål, tillsammans omkring 28,590 Rrdr i aflöningar, utom merendels bestådda
särskilta förmoner af boställsrum eller hyresmedel. Antalet af Lärjungar
och Barn, sorn erhålla undervisniug derstädes, uppgå till ungefärligen 4.010,
hvaraf vid Gymnasium och Lärdoms-Schoiorna samt Elementar-Scliolan 312,
vid Apologist-Scholorna och Tyska Lyceum ......... 632,
och Vid de öfriga eller Catechet- och Barn* Scholor na ....
3,066.
— 7r —
Bland Hufvudstadens allmänna undervisnings- och bil 1 •
äro vidare att uppgift;
s “ budnings-anstalteif
Teiinol°gisla Institutet, inrättadt uti ett derlin 1,
K ngl. Majit och Kronan tillhörigt hus hvilket ex •• 1
upplåtet,
nödig reparation, med en kostnad af 6 å 7000 Rvfr
»»dergålt
efter hand utsträckt undervisningen till de^flestaVst Z* * I'lstllut har
ämnen. Lärjungarnes antal uppgick år i832 till ra, ad^arna f01’esknfna
44 extra Elever eller HandtverlLgesäller och T t denb,and .nbegnpne
eftermiddagar och andra för dem
^mm,r fätf unde? 1*?*^
namligast 1 machineri-ritnini? och „nit • 1 lält .undei visning, för,
n,,at för säsrlilia yrken nirå tillfmpligt
IT', *" °°h
utgående årliga Stats-anslag, id 43o Rvfr
det ll ^ Institutet
!*»»! 5,949 R;dr, hvaf enÄ^n i.rU. Sf" ‘/"-"-ane
öfriga utgifter åtgått circa 8,770 R-dr Cam J f a \1* understöd och
=6 sk. ,, r:sl. Directionen.ioinf medelst'Koifår^R1
l0>®£)6 R:dr
tember i83o, blifvit berättigad att för Fl R,e/Vet den 17 Sepskicklighet
i något yrke utfärda Gesäll bref,' har^inHU
namne 11 Gesäller. Inrättningen hålles för allmänt I 832 ärS slut ul"
bestämda förmiddagar i hvarje vecka.
ieten oppen på tvenne
en Bilinings-anslalt^ö? ArSi^oclf FlSfrfl<^l8liftrdl ^ l8lr’ säsom
under KonSl. Sendi,ll-ColE i ‘LndT ll ^r'90^’ ««Hdt
Professorer och 6 Acliuncter till k,,!? J haf ®n Barare-personai af 6
praetisk undervisning i dea generella ^utstötada**?-8* För.e!Ssai?S^ samt
taniken, m. m., i enlighet med Kontd Reed eIn; ,aSre dnrurgien, bo1822.
Årliga aflöningen för InstUut/t' T ä g
afP den " december
nemål och 6,362 R:dr 21 sk 4 r ? rL^ T beSlär af 3?2 Tu™°r Span.
för andra behof, af Medicinal-fonden^UUcän^ar“6
2°° R:dr
ar vanligen för året 3o å 4o För lien J • 8-
• ,AntaIeJ: af Studerande
äro 24 Stipendiater, hvardera med ärligt aff/ödf If *;äkare-graderna
Medicmal-staten anställde, och åtnjuta
f f 66 Ridr 3a sk., vid
fattningar utom Läroverket. Institutet hvaraf3™6"1611 efter sarski,ta be
““
Medicini"
«Ppl4totGK™“Ttru.^öhTlmTe;ufiT b!fS"ar "V"1'" * Nåder
feelionen för Skedens
—
73
—
visning åt vanligen 5o Gossar och 20 Flickor, De till 4 ordinarie Lärares
aflönande erforderliga medel utgå af årliga Stats-anslaget, 2,000 R:dr;
och inflytande sportler för privata leclioner fördelas till biträdande extra
Lärare och till andra förefallande behof.
d)
Skogs-Institutet pä Kongl, Djurgården, hvilket år 182g erhållit
dess nuvrrande organisation, har till föremål att dana skicklige Förvaltare
för så väl Kronans som enskildas skogar. Institutet har en Directör och
en Underlärare, den förre med 800 R:dr och den sednare med 600 R:dr
i årligt arfvode. Af Eleverna, hvilkas antal hittills varit 8 å 10, åtnjuta
6 stipendier af 175 R:dr hvardera om året, jemte fria boningsrum, värme,
ljus och sängar i Institutets hyrda local; de öfriga Eleverna bo utom
Institutet och hafva ingen annan förmån, än fri undervisning, lika med
Stipendiaterne. Till nämnde utgifter och Inrättningens öfriga underhåll
utgå årligen 3,5oo R:dr af de medel, som inflyta till den så kallade
Skogs-cassan.
e)
Veterinaire-Inrättningen, har fortfarit i dess bestämmelse, enligt
föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 8 Maj 1824; hvarjemte undervisningen
derstädes blifvit utvidgad till bibringande af practisk kunskap örn Fårskötseln.
Eleveria hafva vanligen utgjort ett antal af 3o å 4°> hvaraf 16
tagit Djurläkare-examen och 8 utgått såsom Hofslagare. Medelst det på
Stat bestämda årliga anslag bestridas så val aflöning till 3.*ne Professorer
tillsammans 3,g33 R:dr 16 sk,, sorn arfvoden till 16 Elever m. m., utgörande
3,170 R:dr. Den för Inrättningen upplåtna lägenhet, Ladugårdslands
f. d. Kronobränneri-egendom, uppskattad till ett värde af i5,ooo
B;dr, bär numera undergått erforderlig reparation med en kostnad af circa
13,ooo R;dr, och för sistlidet år lemnat en hyres-inkotnst af 473 R:dr.
f)
Navigations-Scholan, inrättad i följd af Kongl. Brefvet den 27
Juni 1728, har en Föreståndare, sora, i enlighet med en af Öfver-Slåthållare-Embetet
den 8 Maj 1774 utfärdad Instruction, besörjer undervisningen,
hvilken under ett och annat af de föregående åren begagnats af
omkring 3o personer, men år i832 endast af i5. Scholan uppfyller föga
sitt ändamål, och torde i dess närvarande skick komma att än mindre
begagnas, sedan Kongl. Förordningen den 1 Mars 1827, som bland annat
innehåller, att Coopvaerdie-Skeppares examina skola af dertill utsedde Sjöofficerare
anställas, med innevarande år härstädes trädt i verkställighet,
hvilket förmodas hafva till följd, att de, som skola undergå sådan examen,
hädanefter söka undervisning af Kougl. Flottans Informations-Officerare.
Af
Af Sjömanshusets Cassa bestrides Föreståndarens lön, 266 R:dr 3a sk.,
äfvensom kostnaden för böcker, chartor och dylikt till Scholan.
För öfrigt torde bland de till Hufvudstaden börande Allmänna Bildnings-
och Undervisnings-anstalter här böra Hämnäs: Kongl. Theaterns
Elev-Schola, Kongl. Musikaliska Akademien, Kongl. Mälare-Akademien^,
Institutet för Blinda och Döfstumma, beläget vid Manilla, och Kongl.
Krigs-Akademien vid Carlberg, hvilka Inrättningar ej lära undergått någon
hufvudsaklig förändring under ifrågavarande år, samt slutligen Mariebergs
Lä roverk. Det sistnämnda, stiftadt år 1818, såsom ett högre Undervisnings-inslitut
för Artilleriet, har, i följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref deli i3 October i832, blifvit upplåtet till begagnande af både Artilleriets
och öfriga Vapens Officerare, och är således numera att anse såsom
ett gemensamt högre Läroverk för hela Armén. Läroverket står under H. K.
II. K ron-Prinsens, i Dess egenskap af General-Fälttygmästare och Chef för
Artilleriet, höga inseende, och eommenderas af en Befälhafvare, som till
sitt biträde har en tjenstgörande Major, en Inspector för Lectionerna och
en Redogörare. Undervisningen meddelas för närvarande af 14 Lärare,
hvaraf tre för de mathematiska Vetenskaperna, en för Experimental-fysik
och Kemi, en för Militär-Hygiéne, en för Veterinär, lie för Artilleri, två
för Fortification, en för mathematisk Geografi och Topografi, en för Krigshistoria
och Taktik, samt en för Fäktning och Gymnastik. Vid Inrättningen
kunna emottaga 46 Elever, hvaraf 22 rum äro bestämda för Artilleri-Officerare,
och de öfriga för Officerare af andra Vapen; nu njuta
43 Officerare derstädes fri undervisning, jemte boningsrum. Hvarje Lärocours
påräknas att räcka ungefärligen 2| år, och slutas med offentlig examen.
Ifrån Läroverkets inrättande intill närvarande tid, hafva inalles 92
Artilleri-Officerare, behörigen examinerade, derifrån utgått. Detta Läroverk,
är icke uppfördt i Riks-Staten, utan har kostnaden för detsamma
hittills blifvit bestridd af särskilt för ändamålet i Nåder anvista medel.
I Hufvudstaden finnas jemväl flera Privata Schol-Inrättningar, der
Undervisning lemnäs emot betalning. Bland dessa utmärker sig den Uppfostrings-Schola
efter Hillska Methoden, som år i83o, genom Actie-teckaf
ett Sällskap eller Bolag blifvit inrättad och den 1 Juli nämde
»«■ öppnad i en dertill inköpt egendom, kallad Barnängen, på Södermalm.
Inrättningens föremål är att meddela Gossar från barnåldern en sorgfällig
och fullständig uppfostran, med en omfattande intellectuel bildning. För
hvarje Elevs underhåll och undervisning betalas till Inrättningen 3oo R;dr
öfver ståthållarens Femårsberättelse.
10
Banco årligen. I Jani månad detta år voro Eleverna 89 till antalet, och
hade i medeltal under det förflutna året utgjort 92. Vid Schola», som är
ställd under en af Bolaget vald Direclions inseende och hufvudsakligen
föreslås af en på stället boende Intendent, funnos år i832 t © Lärare och
Tjenstemän, hvilkas löner och arfvode» uppg ingo till 6,699
Actie
fonden
är uppgifven till 70,500 Ridr, ock Fastigheten till ett värde af
76,829 R:dr. Sistlidet års inkomster, bestående af Elevernas afgifter, vöröinalles
29,261 R:dr; utgifterna åter 24,894 Ridr. Sällskapets årligen i
tryck utgifna Berättelser om Inrättningens-fortgång, gifva ett fördelaktigt
begrepp örn densammas organisation och ändamålsenlighet.
De betydligaste Privata Lärdoms-Scholor äro dessutom Schol-Läraren
J. N. Palmgrens år i82r öppnade Gosse-Schola, med 2 Lärare och vanligea
60 Lärjungar; En af Kongl. Hofpredikanteo J. Å. Nordblad, sedan år
1825 hållen Schola för Gossar, vid hvilken Lärarnes antal är 3 och Elevernas
22; L. Tlvulstrups Institut, hvarest 24 Gossar i helpension, emot
en årlig afgift af 3©o Ridt- för hvarje, njuta underhåll och af 4 Lärare
undervisas; Den af Professoren Anders Fryxell år i83l öppnade Läroanstalt,
rler 3 Lärare och 3 Lärarinnor lemna 53 Flickor undervisning*
Catecheten O. Horster Vexel-undervisnings-Schola, med 45 Elever, börjad
år 1882; samt en år 1829 stiftad Schol-Inrältning, som förestås af
Squa droos-Predikan ten Fr.- Arrhenius, jemte arne andra Lärare, och hvarest
i ärligt medeltal 20 Gossar, emot en afgift af 60 R:dr för hvardera,
blifvit undervista.- Eleverna i dessa Scholm- äro- nästan undantag barn af
de mera bildade Samhälls-classerna.
Behofvet »f Simm-Scholor Ivar ock numera blifvit afhjelpt genom arne
sådana Inrättningars anläggning, vid Riddareholmen, af enskifta personer.
Af det anförda synes, att Undervisnings-anstalterna i Hufvudstaden
under ifrågavarande tidrymd bfifvit talrikare utvidgade och mycket förbättrade,
samt alltmer begagnade, Eli och annat slags sådana, för allmänna
bildningen nyttiga och behöfliga Inrättningar saknas likväl ännu,
hvaribland ett Handels-Institut och en Rid-Scbola,,
B) Fattigvårds- och Pensions-anstalter^ samt andra Barmhertighet'»*
Inrättningar.
Stadens Tervi torial-Församlingars Allmänna Fattigvård bär fortfarit
att bestridas i enlighet med de för densamma af Hans Kongl. Majit- de©
18 Mars 1812 utfärdade reglementariska föreskrifter, och på sätt Öfver-Ståthållar-Embetets
sednast dea 9 April i83x till Eder Kongl. Majit afgift»*
~
75
-
underdåniga Berättelse närmare innehåller. Med åberopande häråt, samt
af hvad inför Eder Kongl. Majit vidare under den 11 sisth Mars blifvit
underdånigst anmäldt, torde jag endast få härutinnan tillägga och upplysa,
att den af Hufvudstadens invånare, i följd af högstberörde Nådiga
Stadgande, åtagne allmänna Fa ttigför sörj nings-a (gift, ifrån och med år 1829
utgått med Sex skillingar å Krono-Contributions-Riksdalern, enligt Sevill.
uings-Förordningens 2:dra Artikel, samt att, jemlikt Kongl. Brefvet dea
3 December 1828, af denna årliga afgift varit anslagen att, fördelad
emellan Kongl. Serapbimer-Ordens-Lazaretlet och ett för Staden anlagdt
Provisoriskt Sjukhus, användas till dessa Inrättningars behöriga iståndsättande.
Hela beloppet af nämnde Sex skillingars afgift, som, tillika
roed anslagen för Stadens Veneriska Curtius, är ställd under förvaltning
och redovisning af en utaf samtliga Församlingarna för hvarje år vald
Cassa-Direction, her per medium de påföljda åren utgjort 32,881 Ridr 43
sk. 8 rist. årligen, och nästlidet år 34.61 1 Ridr 35 sk. 7 rist., hvarjemte
till Allmänna Fattig-cassan ingå Stats- Gåfvo- och andra medel, som för
Sr i83a, med inberäkning af Stats-bidraget 2,198 Ridr 19 sk. 8 rist., utgjorde
tillsammans 5,537
20 s^ 3 rist., så att, utom en Cassan till
fallen
donation af 2,000 R;dr, samma års inkomster tillhopa uppgingo till
4o,i4o Ridr 7 sk. 10 rist. Utgifterna af denna Cassa voro sistnämnde år*
till Församlingarmes Fattigvård och vissa Schol-Inrättningar 2i,25o Ridr
a6 sk., samt lill Lazaretts-byggnaden och andra Sjuk vårds-anstalter m. ra.
16,773 R:dr i5 sk., eller saramanlagdt 38,023 Ridr 41 sk.
Territorial-Församliogarnas Fattig- och Försörjningshus Innehafva tillsammans
Fastigheter till ett uppgifvet värde af omkring 123,000 Ridr,
uch räntehärande Capi tal-fonder till ett belopp af 275,593 R;dr. Deras
Hikomster utgjorde år i83j tillhopa 60,929 Ridr 4i sk. 10 rist., och utgifterna
63,593 Ridr 9 sk. 4 rist.
Antalet af de Fattiga, som af Fattighus- och Försörjnings-medlen åtnjuta
dels husrum, vård och underhåll, dels särskilta understöd, har vansén
uppgått till omkring 2,720 personer, de oberäknade, hvilka vid inhäffande
behof undfått fria medicamenter och Läkare-vård.
Med de vid nedamiämnde Militär-Corpser och Församlingar särskilt
Stiftade TJnderstöds-fondefi oell Fattig-anstalter är förhållandet följande:
Kongl. Svea Lif-GardeCapilal-beloppet af de för välgörande ändamål
vid detta Regemente inrättade särskilta Cassör, utgjorde år i83a
a.l,5oo B:dr. jemte ett årligt anslag af Statsmedel 214 Ridr 3a sk. 1 pen*ioner
och understöd för 87 personer, -utbetaltes 5ao R:dr.
b)
Kongl. Lif-Gardet till Häst: Hans Kongl Höghet Prins Oscars
Hospitals-Inrättning, stiftad år 1812 och förvaltad enligt Kongl. Reglementet
den 16 Juli 1816, eger i Capital-fond j4.6<)8 R:dr g sk. 7 rist.
Af årliga inkomsterna, som, utom intressen, bestå af Nådiga Gåfvor, samt
af bestämda afgifter från Regementets Oflicers-Corps, utgå circa i,o4o R:dr
till 70 underhållstagare.
c)
Kongl. Andra Lif-Gardet: Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan
Josephinas Pensions-Inrättning, hvars Pensions-fonder och Fattigcasssa
uppgå till ett Capital af 12,897 R:dr 44 sk« 4 i:st. Medelst ett årligt bidrag
af 3oo R:dr från H. K. H. Kronprinsessan, samt öfriga intrader, bestridas
utgifter af i,o3o R:dr till inalles 95 pensionärer och understödstagare»
utom använd kostnad till Schol-undervisningens vidmakthållande.
d)
Kongl. Svea Artilleri-Regemente: Fattigcassan med en behållning
af lil R:dr och årlig inkomst af 65 R:dr, meddelar åt 36 personer tillsammans
ett understöd af 26 R:dr 28 sk.
e)
Skeppsholms Församling: Af dess Fattigcassa med en Capital-fond
af 3,8oo R:dr, åtnjuta 100 personer i understöd och pensioner 289 R:dr.
Cassans inkomst utgör 276 R:dr.
F) Kongl. Hof-Församlingen: Hof-Statens Gratial-Cassn, deraf valdi'
gen 5o personer njuta understöd till ett belopp af i,5oo R;dr, egde år
1832 en Capital-fond af 22,718 R:dr 33 sk. 5 rist. Inkomsterna vörö
2,326 R:dr och utgifterna 1,610 R:dr.
g)
St. Nicolai Församling: För sin enskilta Fattigvård eger Församlingen
i Capital-fond 22,718 R:dr 36 sk. Till 75 k 90 personer äro vanligen
understöd och pensioner utdelade, uppgående år i83a till ett belopp
af 1237 R:dr 2 sk. 2 rist.
h)
Tyska Församlingen:
De till dess Fattiga omedelbart utgående
understöd bestridas af åtskilliga under Församlingens Kyrko-Råd ställda
välgörenhets-fonder, bestående dels i contanta Capitaler, dels i n större
och mindre Fastigheter, till ett uppgifvet värde af circa 5g,900 R:dr. Åt
Pauvres Honteux och andra behöfvande, samt åt en del Scholbarn utdelas
omkring 2,200 R:dr; äfvensom räntan af ett nyligen doneradt Capital
af 7,000 R:dr utgår till Församlingens torftiga medlemmar; hvarjemte
Hyresbeloppet, 43o R.-dr, af en under Pastors disposition ställd Fastighet»
värderad till 5ooo R;dr, användes till understöd för medellösa personer och
fattiga scholbarn. Den för Schol-stalens Enkor bildade Pensions-fondet1
utgjorde vid .83i års slut 5,098 R:dr 34 sk.
—
77
—
i) Finska Församlingen: Utom en Fastighet, uppgående i värde till
27,500 R;dr, har denna Församling under sin enskilta disposition, för fattiga
medlemmars understödjande, en Capital-fond af 666 R:dr 32 sk.,
samt årliga inkomster uti Stats-anslag, 5io R:dr, hyres- och intresse-medel
m. m., utgörande år i832 ett sammanräknadt belopp af i,5g4 R:dr 42 sk.
8 r:st., hvaraf 81 personer undfingo dels ständigt, dels tillfälligt underhåll.
I afseende på nu varande förhållandet med de många öfriga i Hufstaden
befintliga Milda Stiftelser, samt Pensions- och Understöds-inrättningar,
får jag, enligt erhållna uppgifter, i underdånighet meddela följande
upplysningar.
I.
Borgerskapets Gubbhus - Inrättning, med ett Fastighetsvärde af
23,333 R:dr 16 sk., egde år i83a en genom testamenten, årliga bidrag
samt besparade medel till 86,780 R:dr 41 sk. uppgången Capital-fond.
Inkomsterna voro 6,44^ R'dr 1 sk. 2 rist. och utgl lierna 5,8oo R:dr 2 sk.
6 rtst., hvaraf i underhålls-kostnad för vanligen 4° stället vårdade
personer åtgick 4>412 Rsdr ^4 sk. 2 rest., samt i följd af särskilt testamentarisk
föreskrift 34o R:dr.
II.
Borgerskapets Enkhus-Inrättning, hvars fasta egendom upptages
1
värde till 25,000 R:dr, hade sistnämnde år en räntebärande Capitalfond,
stor 212,278 R:dr 5 sk. 4 r:st., och i årliga inkomster 19,745 R:dr
22 sk. 6 r:st.; utgifterna, bestående i underhålls-kostnad för 66 personer
inom Hus, 6,45o R:dr 3 sk. 6 rist., samt understöd till 56 Pensionärer,
3961 R:dr 18 sk. 8 r:st. m. m., utgjorde tillsammars 11,969 R:dr 29 sk.
2
r:st.
III.
Grosshandels-Societetens Pensions-Inrättning eger 1:0 en ordi
narie
Pensions-fpnd, genom Kongl. Resolutionen af den 23 Mars 1827 bestämd
till 4°,000
och a:o en till Pensions-cassan åren i83o och
1831 med 22,628 R:dr 16 sk. influten lestamentJ-andel; utgörande hela
Capital-fonden vid i83a års slut 64,628 R:dr 16 sk., inberäknadt ett Inrättningen
föräradt, men ännu ej räntegifvande Capital af 2,000 R:dr; årliga
intraderna uppgingo till 4.284 R:dr 8 sk., och utgifterna för 73 Pensions-tagare
till 3,65o R:dr.
IV.
Under Bemedlings-Commissionen ställda Understöds- obh Pensions-Jonder:
Jemte de i Öfver-Ståthållare-Embetets sista Femårs-Berättelse
upptagna 3;ne Capital* och Donations-fonder, hafva vidare under Commissionens
förvaltning kommit; 1:0 ett af en okänd doneradt Capital af 1,000
R:dr, hvaraf årliga räntan utbetalas till en utan eget förvållande i torftig-bet
bragt Minuthandlare eller Borgare; 2:0 en, i följd af aflidne Stämpel
-
mästaren Assessoren Törneholm Testaments-forordnande, under loppet af är
i83a aflemnad summa 6o,o5o Ridr, deraf årliga räntan skall användas till
pensioner för Enkor och Barn efter här i Staden aflidne Medlemmar af vissa
Borgerskapets Classen —- Af de å förstnämde Fyra Fonder, tillsammans
160,322 R:dr 10 sk. 8 rist. belöpande Räntor, som årligen uppgå till g,34t
Ridr 26 sk. 8 rest., hafva, utom de bestämda anslagen till Danviks Hospital
och Frimurare-Barnhuset, pensioner, gåfvor och understöd för omkring 216
serskild underhållstagare Blifvit under de förflutna åren utbetala, till ett
medelbelopp af 8,242 R:dr r6 sk.
V.
Stailens Sjömanshus-Inrättning har en, år j832, till 107,381 R:dr
4 sk. 7 rist., uppgifven Capital-Fond, fastighetsvärden inberäknade. Inkomsterna
utgjorde g,585 Ridr 8 sk. 6 rist., och utgifterna 7,238 Ridr 3 sk. it
■i^st., hvaraf till 351 Pensionairer och 61 serskilta understödsrtagare utbetaltes
inalles 5,142 R:dr 38 Sk. 11 rist., samt till Navigations-Scholans underhållande
ett årligt bidrag af 266 Ridr 32 sk.; hvarförutan till en under Directionens
vård stående serskild så kallad National-Cassa, för att underlätta
Skeppsbrutne Besättningars hemförskaffande, ingår en viss fastställd afgift
per Läst, utgörande årligen 170 å 180 Ridr.
VI.
Fabriks-Fattig-Cassén:
k det i enlighet nied Kongl. Resolutio
nen
den 29 December 1827 af Fäbriks-Societeten anlagda Fattighus med ett
värde af ii,ooo R:dr, voro år i83a intagne otili vårdade 88 personer, hvarjemte
utom luis 285 behöfvande njöto understöd. Cassans Capital-Fond,
som ifrån år 1827 blifvit minskad med nära 14,000 R:dr, utgjorde, utter en
tillkommen Donation af 2,000 R:dr, sistlidet år 72,658 R:dr 46 sk. 10 rist.;
inkomsterne åter 8,782 Ridr 29 sk. 10 rist., och utgifterne 7,887 R:dr4i sk.
VII.
De under Stadens HandeU-Collegium hörande Societeten och
Embeten, nied undantag af Meubelhandels-, Vinskänks-, Sockerbagare- och
Segelmakare-Societeterne samt Repslagare- oell Krögare-Embetena, hafva för
välgörande ändamål bestämda tillgångar uti Fonder, Capitaler eller Cassör
till ett sammanräbladt belopp af circa 142,510 R:dr, hvaraf, jemte serskilta
bidrag, år i832 till omkring i3o pensionairer och underhållstagare, samt såsom
Sjuk- och Begrafningshjelp, utgått circa 6,63o R:dr.
VIII.
Af de under Politie-Embets- och Byggnings-Collegium lydande
Societeten och Embeten hafva de flesta icke någon egentlig Inrättning
för
del, etter förekommande behof och omständigheter, tillfälliga sammanskott
eller afgifter; dock äro 21 Embeten uppgifne att för nämnde ändamål ega
Särskilde Fonder, Capitaler eller €a$sa-tiilgångar till ett sammanräknadt be
-
—
79
~
lopp af omkring 51,740 R:dr, oberäknad en Skomakare-Embetet tillhörig'
Fastighet, värderad till 5o,ooo Ridr; oell skola utgifterne för året jemte serskilt
tillskjutne medel tillhopa .utgjort circa 7,070 R:dr; underhållstagarnes
antal har ej kunnat närmare bestämmas, än att ungefärligen go personer af
Vissa Cassör njutit begrafningshjelp, sjukvård eller annat understöd.
IX.
En under Handels-Collegii inseende och förvaltning, ställd Pensions-Inrättning.
för 12 fattiga Borgare-Döttrar, bar i årliga inkomster per
medium i,f75 Ridr 2g sk. 4 rist., bestående i hyror af de år 1790 aflidne
Coopvaerdie-Capitainen Ahlström testamenterade fasta Egendomar, till ett värde
af 8,000 R:dr. Af nämnde inkomster bestridas dels Pensionsbeloppen, hvilka
år i832, blifvit ökade till a5- R:dr, dels nödiga utgifter för Egendomar--  nes reparationer och administrationskostnad, hvarförutan äfven af öfverskottssmedlen
600 Ridr blifvit aflemuade till Mariae Magdalen» Församlings Fattighus.
X.
Framlidne Cantzli-Rådet Noreens, genom testamentariskt förordnande
af den 27 Dec. 1811 stiftade Pensions-Fond till förmon för Enkor och
Döttrar af Civil-, Militair- eller Borgare-Stånd, eger en Capital-Fond,
hvilken, ställd under vård och tillsyn- af Jacobs och Johannis Församlings
Kyrko-Råd och Fattigbus-Direction utgjorde år »832, 34>o3o Ridr r4 sk.;
inkomsterne för året äro uppgifne till 1,730 R;dr 28 sk. 2 rist., och utgifterne
till 1,879 R:dr 28 sk. Utom 3:ne af Stiftaren nämnde lifstids-pensionairer,
åtnjuta af Ränte-inkomsten vanligen 92 personer hvardera ett årligt
pensionsbelopp af 16 Ridr, samt dessutom 20 personer, hvardera 8 R:dr.
XI.
Den af Sadelinakare-Äldermannen Jacob Fagerberg genom Testamente
den 3o September i83o stiftade Pen s ion s-In rätt ning, med ett af
Lder Kongl. Majit under den 17 November i832 i Nåder fastställdt Reglemente,
bär till föremål, att, medelst afkastningen af donerade och anslagna
fasta Egendomar, till ett nu varande Taxeringsvärde af 84,000 Ridr, jemte
bestämda Legater till Gubbhuset, Enkhuset, Sällskapet De Nödlidandes Vänger
och Sällskapet för Troget och dygdigt Tjenstefolks belönande, samt till
af Testator nämnd pensions-tagare, bestrida och utdela årliga pensioner
•ch understöd dels åt Gud fruktiga, sedesamma och obemedlade Borgersman,
dels till obemedlade Borgersmäns Enkor och olörsörjda barn, Denna Välgö1
enhets-Inrättning r hvars contanta behållning för afbetalning af EgendomnrUe
åtföljanJe skuld, Reparationer å desse Egendomar, samt den första pen»lonsutdelningen
utgjorde vid 1832 års slut 5,o56 Ridr 3a sk. & rist., utom
afsatt Reserv-Fond å 5oo R:dr, har den 1 April nyssnämnde år tagit sin
samt med innevarande år kommit i full verksamhet, dervid Styrelse»,
— 8o —
bestående af 3:ne utaf Testator, under namn af Pensions-Inrättningens vårdare,
förordnade personer, bestämt pensioner för p3 behöfvande, till elt
sammanräknadt belopp af 3,274 R:dr, samt dessutom tills vidare anslag^
776 R:dr såsom understöd till 29 personer för vård om 81 minderåriga barn
XII.
Strandbergska Läkare-Inrättningens Capital-Fonder hade vid
,83a års början uppgått till ett belopp af 66,700 R:dr genom enskilde gåfvor
och bidrag, hvaribland det i 1828 års Berättelse omnämde, utaf Brukspatron
Hebbe donerade Capital, 10,000 R:dr, som till inrättningen influtit.
Af sistnämnde Donations Räntemedel undfingo förstberörde år 9 personer en
pension af 65 R:dr 32 sk. hvardera; deremot räntan af de öfriga Fonderne
användes till anskaffande af Läkarevård, Medicamenter och Sjukspis åt 96
Pauvres Honteux inom Hufvudstaden, hvartill kostnaden för året utgjorde
1,666 R:dr 3a sk. Inrättningens hela års-inkomst var 4’9^3 R;dr 16 sk. 4
r:st.; Utgiften åter 2,187 R:dr 4^ sk. 5 rist.
XIII.
Timmermans-Ordens Hospital lemnar 23 Hospitalshjon af Mankön
ständigt husrum och sjukvård, samt dessutom hvardera 3 Ridr i månaden
från den 1 November till den 1 Maj och under den öfriga tiden af året
2 R:dr månateligen, jemte beklädnadspersedlar och en serskild årlig gåfva.
Till skötsel och biträde för de mest orkeslösa äro ock tvänne qvinspersoner
antagne, med ett månadsuuderhåll af 3 R:dr. Kostnaden för Hospitals!!
jonen utgjorde år i832, 985 R:dr 6 sk. 4 rist., och samtelige utgifter^
1,925 R:dr 4° sk. 1 r*sL
XIV.
Sällskapets, De Nödlidandes Vänner, Understöds-lnrättning
med Capital-Fonder och Cassa-behållning till ett belopp af 41,337 R:dr 39
sk. 8 rist., hade sistnämnde år 166 pensions- och underhållstagare. Inkomsterne
voro 3,i63 R:dr 34 sk. 8 rist.; utgifterne 3,127 R:i*r >^ s^*
XV.
Sällskapet för troget och dygdigt Tjenstefolks belönande, hvilket
stiftades år 1828, bär, enligt dess af Eder Kongl. Majit den 27 Fehr
1829 i Nåder fastställda Stadgar, till föremål att genom uppmuntringar od»
belöningar söka lifva och underhålla dygd, sedlighet, ordning och arbetsök
hos tjenstefolk i Hufvudstaden. Sällskapet egde vid i832 års slut en genott*
donationer och afgifter till 14»117 R;dr 16 sk. ökad Capital-Fond. Inkon1
sterne, med Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens gåfva, en influten donation
af 3,ooo Ridr, samt Räntemedel och vanliga afgifter, utgjorde under år*
inalles 4,3q5 Ridr 4o sk.; och utbetaltes 1,294 Ridr såsom uppmuntran ocjj
belöning eller understöd till f>7 tjenare, af hvilka 44 erhöllo hvardera &
Ridr, och de öfriga ifrån 10 lill och med 24 R*.dr.
XVI. Den sä kallade Nödhjelps-Cassan, stiftad år iy5g och försedd
med Kongl. Majits Nådiga Stadfästelse den 7 Juni 1768, har under loppet
*f år i832 till 202 personer utbetalt ett pensions-belopp af 4,901 Ridr 5
*k. 3 rist. — Genom donationsmedel och nyligen influtne 60,000 Ridr äfen
noder Direetionens förvaltning med serskilte vilkor och föreskrifter ställd
testamentsfond, uppgick Cassans räntegifvande Capital vid samma år« ci„r
till 151,827 Ridt- 37 sk. 4 rist.
, XVII. Soopiska Fattighuset egde år 1828 en Capital-Fond af 8,285
s \2 /k' l° r'St‘ nc^ Uto/Orde “tgift«rne för 12 underhållstagare 390 Ridr
18 sk. 4 rist. — I brist al Räkningar kan härom för de sednare åren nåeon
närmare underrättelse icke meddelas.
6
XVIII. Ulrica; Eleonora; Hospital eller Drottninghuset, hade år 1882
utom ett Fastighetsvärde af 25,000 Ridr, en behållen Capital-Fond af 89,750
R:dr 6 sk. 11 rist. Inkomsterne, bestående af Stats-, Interesse-, Hyres- och
y varlåtenskaps-medel, utgjorde 4,996 Ridr 24 sk. 6 rist., och utgifterne 4,333
•ui^ 3a sk, 11 rist., deraf 2,yo5 Ridr i underhålls*» och pensions-kostnad till
Vanligen 90 personer. Under Direetionens serskilta förvaltning befinnes den
*å kallade Kniggeska Pensions-Fonden, med ett Capital af 16,666 Ridr 32
hvars årliga ränta utgår till 10, utom Hospitalet boende, obemedlade
personer af Qvinkönet.
XIX. Stockholms Stads Sparbanks-Inrättning har fortfarande blifvit
or v alud-i enlighet med dess bestämmelse och de af Kongl. Majit under deli
4 Maji 1825 Nådigst fastställde Regler. Antalet af deponenter, sora per
medium af åren 1827—i&3i varit 5,060, steg år »832 till 6,125. — Enär
från insättningarne, utgörande under förutnämnde tid ett medelbelopp af
>01,090 Eldi-, och år 1832 100,990 Ridr 4o sk. uti 8,569 poster, uttagne
»»edel afräknas, har sistnämnde år, efter en Capitallillväxt af 26,974 R:dr
31 s^-* deponenternes behållning blifvit ökad och vid årets slut uppgått till
summa af 487,990 Ridr 3o sk. — Ifrån och med i83o är Räntan å in*atte
medel bestämd till 4 procent. Inrättningens egna Fond utgjorde vid
>832 års slut 19,180 Ridr 20 sk. 2 rist.; och har jemte begagnande af den
Sparbanken medgifva rättighet till medels insättande i Riksens Ständers Bank
*»°t 3 procent, betydligaste delen af de under Direetionens förvaltning stäl*
medel under föregående åren varit utlånta emot 5 å 6 procents Ränta
samt godkände bypotheker af Inteckningar i Landtegendomar och fastighet
1 Hufvudstaden.
XX- Under Stadens Justitice-CoUegium ställde 14 Donations-Fonder,
ÖJvcritdthållareas Femårsberättelse.
,,
82
anslngne dels till Stipendier och Pensioner, dels till Fattigförsörjnings- och
Schol-Inrättningar, utgjorde är i832, ett Capital-belopp af 22,044 R:dr 21
sk. 4 r:st.; och erböllo af de härå utgående Räntor 22 personer understöd
och pensioner.
XXI.
De under Kongl. Öfre Borg-Rättens förvaltning stående Donationer
och Capital-Fonder ad. pios usus hafva icke undergått någon förändring.
Af 3:ne serskilta fonder, tillhopa 26,640 R:dr 16 sk. 5 rist., åtnjuta
35 inom Hufvudstaden boende pensionärer tillsammans årligen 36i Rldr
16 sk. De öfriga Ränternedlen utgå till stipendiater vid Upsala Academie
samt till Hof- och Stallbetjentes å landet boende Enkor och barn.
XXII.
Jtskillige under Riddarhus-Dircctionens vård ställde, till
välgörande ändamål anvisade Fonder utgjorde år i83a tillsammans 438,85a
R:dr 4 sk., inberäknad Wadstena Adeliga Jnngfru-Slifts Gassa af j54,588
R:dr 43 sk- ® r:st* Af årliga inkomsterna, bestående egentligen uti de utlånta
Capitalens räntor, till ett belopp uf 26,608 Rldr 16 sk. 7 rist., utbetaltes
stipendier, pensioner eller understöd till inalles 4'1 personer, hvaraf
83 inom Hufvudstaden.
XXIII. Allmänna Enke- och Pupill-Cassans Capital-Fond uppgick
år 183a till 595,988 R:dr 43 sk. 8 rist., utom egande fastighets-värde,
ig,g54 Rtdr 43 sk. 6 rist. Inkomsterna voro 32,587 R:dr 17 sk. 9 rist.,
och utgifterna 15,961 R:dr 26 sk. 10 rist., hvaraf i underhåll, pensioner och
understöd utbetaltes 11,740 Rldr 24 sk till enkor och barn, bland hvilka
större delen vore boende utom Stockholm, der pensionärernas antal vanligen
utgöres af omkring 54 personer samt 12 å i4 sterbhus.
XXIV.
Civil-Statens Pensions-Inrättning, med ett af Kongl. Majit den
3o Juni 1832 i Nåder faststäldt förnyad t Reglemente, egde nyssnämnde år
uti Capital-fonder och Cassör tillsammans 794456 Rldr 22 sk. Inberäknadt
årligt Stats-anslag 4°>'000 Rldr, voro 1831 års inkomster 105,961 Ridr 35
sk, 9 rist., och utgifterna för en personal af 596 pensionstagare 35,6i8 Ridr
27 sk. 1 rst., hvaraf de i Stockholm utbetalta pensions- och underhållsbeloppen
utgjorde: till 21 afskedade Embets- och Tjenstemän samt Betjente
4,788 Ridr 4 sk-» å Allmänna Enke- och Pupill-fonden till 288 personer
11,588 Ridr 2 sk. 8 rst., och å enskilta Dito till 25 underhållstagare 72!
Ridr. Huru många af dessa pensionstagande varit i Hufvudstaden verkligen
boende, har ej kunnat uppgifvas.
XXV.
Från Kongl. Stats-Contoret hafva i Statsmedel år i83a utgått
Gratificationer, Nådegåfvor och Pensioner, med tillsammans 108,615 Rldr
—
83
—
20 sk. 8 rst. till 437 personer; men huru många af dessa tillhört Hufvudstaden,
kan ej bestämmas.
Kongl. Stats-Contoret bär för öfrigt å Riks-Slalen nyssnämnde år för
Hufvudstaden utanordna! anslag lill Barmhertighetsverk 12,457: 16. -_
till Sjuk vårds-inrättningar 37,8191
9.
4.
och till Undervisnings-anst,iller
20,586: 27. k.
Tillhopa Ridr 70,863? f fr
XXVI. Vid Kongl. Convoy-Commissariatet år i832 till 7 personer
utbetalta pensioner hafva uppgått till ett belopp af 2,558 Rldr 41 sk.
XXVII. Konungens Hospital egde år i832 en Cnpital-fond af u4,65o
Rldr 18 sk. 9 rist.; årliga inkomster eller inlresse-medel utgjorde 6,25i
9 sk. 8 rist. och utgifterna 2,584 R;dr, hvaraf till 89 pensionärer inom
Hufvudstaden 1,248 Ridr, och tili 72 i Landsorterna i,236 Ridr.
XXVIII. Konungens Militär Hospitals-Fond utgör 135,883 Ridr 34
sk. 4 rist., hvaraf ärliga Räntebeloppet användes till pensioner, nådegåfvor
Och förvaltningskostnad. Inom Hufvudstaden åtnjuta deraf 53 personer
tillsammans i understöd 2,14.9 Ridr 32 sk.
XXIX.
Af Wadstena Krigsmanshus-Inrättning är år i832 till 35o
Gratialister och pensionerade Krigsmän, vistande i Hufvudstaden, nibetaldt
i underhåll 3,83o Rldr; hvarjemte 6 personer af Garnisons-Rege,
terne härstädes erböllo tillfälliga gåfvor till ett belopp af 38 R;dr.h
XXX.
Arme'ens Pensionskassa saint Enke- och Pupill-Cassa: Den
förras Capital-fond, utom Fastighets-värde 3o,ooo R;dr, har år i832 uppgått
till 1,575,527 Ridr 11 sk 3 rst. Inkomsterna, inberäknadt Statsanslag
förslagsvis till 77,373 Rldr 34 sk. 3 rst., utgjorde 201,298 R:Hr ,*
sk. 3 rst., och utgifterna 14»,583 Ridr 37 sk. 3 rst. , deraf till 760 pensionstagare
utbetalles I2i,4o3 Rldr 16 sk. — Enke- och Pupillcassan egde
1 Capital 184.291 Ridr 44 sk- 4 ,:s6 Inkomsterna, med 5,000 Rldr intrese-medel
å ehn af Eder Kongl. Majit donerade Fond, voro 24,492 Ridr
34 sk. 6 rist., och utgifterna 12,636 Rldr 43 sk. n rist. Af om förmäld te
Do ua t io ns-m ed el utgick lili 61 personer i gratifikationer oell pensioner ett
belopp af 445o Rldr 4° sk.; och erböllo af Enke-cassan 06 pensionstagande
tillsammans 6,923 R;dr 36 sk. Huru stort antal af Cassornas Pensionärer
möjligen kan vara vistande i Hufvudstaden, har icke kunnat
Upplysa*.
XXXI.
Enke- och Pupill-Cassan vid Stockholms Stads Verk, inrättad
till förmån för enkor och oförsörjda barn efter Stadens Magistrats Leda
-
-
84
-
möter, och lill Stadens Verk hörande, på ordinarie Stat löntagande EmBets-
och Tjenstemän, samt förvaltad enligt ett den i3 Februari 1816
Utfärdadt Reglemente, hade vid i83a års slut en Capital-fond af 91,97*
R:dr 4 sk, 2 rst. Inkomsterna, beslående uti årligt anslag af Stadens
medel, 1,000 R:dr, intressen och delägarnes bidrag, utgjorde för året
to,216 Rrdr 3o sk. 1 rst.; utgifterna, med ett pensions-belopp af 6,3r9
Rrdr 38 sk. 4 rst* till 60 personer, voro 6,587 &:dr 43 sk.
XXXII. Den under Stadens Borgmästares Administration varande
Godaska Pensions-Fonden, med ett oförändradt stående Capital af 6,111
R;dr 5 sk. 4 rst., har årligen af upplupne Räntan meddelat understöd ät
8 å 9 pensionärer, förutan af öfverskotts-raedel särskilt beviljade gåfvor
till ett lika antal.
XXXIII. En under Brandvakts-Casscc-Administrationen ställd Pensions-
och. Understöds-Fond, hvilken (från början blifvit samlad medelst
årliga, utaf Brandvats-Compagniets Underbefäl oell Gemenskap gjorda»
men sedermera upphörda tillskott, bade vid rB3a års slut ett i följd af
ökade utbetalningar och årligen uppkommen Cassabrist till 2,493 R;dr &
sk. 9 rst. förminskadt Capital. Cassans årliga inkomst utgjorde 125 R:dr,
och utgiften i pensioner till 5 underhållstagare 3o Rrdr, samt i begrafningshjelp
n5 R:dr.
XXXIV. Under Stadens Drätsel-Comission lydande Betjening och
Arbetsfolk, nemligen Jernbärare, Tackjernsbärare, Sillpackare, Salt- och
Spannemåls-mätare, Parmmätare samt Vågkarlarne vid Östra och Södra
Victualievågarna, eg a hvar för sig Sjuk- eller Begrafningskassa, samt
Tackjernsbärarne derjemte en Pensionskassa; afgörande beloppet af dessa
Cassors Capital och tillgångar tillsammans circa 9,845 Rrdr. Såsom understödstagare
år i83a från Jernbärarelagets Sjuk- och Begtafnings-Cassa
äro uppgifna 69 personer.
XXXV. Af Postmedlen utgående pensioner till aflidne Postbetjentes
Enkor och Barn hafva ifrån och med år 1828 för 4 Pensionärer härstädes
utgjort tillsammans 2,591 Rrdr 3a sk.
XXXVI. Pensions-Inrättningen för Tulltjenstemäns Enkor och Barn,
egande en Capital-fond af na,000 Rrdr, hade år i83i uti inkomster
26,025 Rrdr 26 sk. u rst., inberäknadt 6,726 Rrdr 10 sk. 8 rst. Statsanslag,
hvilket från och med det följande året upphört. Utgifterna vörö
20,139 Rrdr 3 sk. 9 rst., deraf i pensioner utgått 19,893 Rrdr 43 sk. 9
rst. till -788 personer, bland hvilka 374 underhållstagare i Stockholm*
Stad åtnjutit ett belopp af 8,266 R:dr 36 sk.
XXXVII. Banco-Statens Enke och Pupill-Cassa uppgick år i83>2 till
en Capital-fond af 194,123 R:dr 45 sk.; årliga inkomsterna, bestående af
Bankens vanliga bidrag, i33 Rrdr 16 sk., samt intressemedel och delägarnes
tillskott, utgjorde 24,811 R:dr 27 sk. 4 rst.., och utgifterna 20,567
Rrdr i3 sk. 3 rst. Häraf utbelaltes i pensioner 19,092 Rrdr 17 sk. 4 rst.
till 78 Sterbhus och 18 oförsörjda Döttrar öfver 5o år. Utaf tvenne under
Fullmäktiges i Rikets Ständers Bank ställda Depositions-räkningar Nrris 1
& 2, åtnjöto dessutom å den förra 712 i Stockholm boende Gratialister
i,8o5 Rrdr, och å den sednare, med årligen anslagne 3,oao Rrdr af Bankens
räntevinst, har, utom anordnade i,5oo Rrdr till Allmänna Fattigvården
och Frimurare-Barnhuset hvarje år, såsom understöd till 9. Sterbhus
härstädes, utgått *,000 Rrdr.
XXXVIII. Enke och Pupill-Cassan vid Riksens Ständers RiksgäldsContor
hade år i832 en Capital-fond af a3,4io Rrdr 9 sk. 8 rst. Af inkomsterna,
utgörande uti intressen gåfvor och delegarnes sammanskott,
2,552 Rrdr i5 sk.-, erhöllo 26 Pensionärer tillhopa 1,926 Rrdr *2 sk.
XXXIX. /. d. General-Assistance-Contorets Enke- och Pupill-Cassas
Capital-fond utgjorde år i832, 28,903 Rrdr 38 sk. 8 rst., inkomsterna 2,987
R:dr 20 sk. 8 rst och utgifterna i pensioner till 5a underhållstagare 1,467
Rrdr i5 sk.
XL. Kongl. Theaterns Pensions-Inrättning, som står under.en särskild,
af Kongl. Majrt förordnad Direction, ägde år i83a uti Capital-Fond
128,498 Rrdr 4o sk. 4 rist., och i årlige Intrader 9,814 Rrdr 7 sk. 5 rist.;
Utgiherne, med ett pensions-belopp af 7,971 Rrdr till 18 personer, uppgingo
till 9,001 R;dr 43 sk.
XLI. En af Jern-Contorets Tjenstemän bildad Pensions-Inrättning,
till förmån för deras Enkor och Barn, har nu mera ett Capital al 8,194
Rrdr ro sk. 4 rrst. Sorn, efter Inrättningens Stiftelse, ingen af Delegarne
med döden algått, har derifrån någon utdelning af Pensioner hittills icke egt
ruin, — Från Jern-Contorets Fonder utgå serskildt Pensioner, sora blifvit
Tjenstemän oell Betjente samt deras Enkor beviljade.
Vidare förekomma neda rina nide Barnhus, Barnbördshus och Uppfostringsanstalter
r
XLII. Stockholms Allmänna Barnhus: Denna Inrättning, hvars fastigheter
upptagas till ett calculeradt värde af i33,666 Rrdr 3a sk., egde år
i83a en Capifcal-Fond af 429‘,I44 Rrdr ar sk. 4 rrst., till största delen tillkommen
genom donationer. Inkomstenie, utom gåfvomedel 10,610 Rrdr,
utgjorde samma år 97,733
41 inberäknadt Statsanslag i Spänne inål
Och Contant 3i,323 Ridt 10 sk. 8 r:st., och bidrag af Statens medel 30,929
Ridr 18 sk. 6 rist. Utgifterne voro 05,^56 R:dr 1 sk., hvaraf i underhålls*
kostnad utgick för per medium 187 barn inom Barnhuset 24.533 R:dr ao
sk. 10 rist., samt för 2,936 harn utom hus, på Landet eller i Staden, 49,735
R:dr 18 sk. 8 rist., eller tillsammans 74,258 R:dr 39 sk. 6 rist. För sistnämnde
underhållstagare, hvilkas antal ifrån år 1827 blifvit iikadt med 575
barn, utgör fosterlönen för det närvarande årligen högst, eller under första leffiadsåret
52 Rldr, och minst, eller från barnets 6ite år, 13 Ridr, utom för de
barn, som utlemnas till Linköpings och Hernösands Stift, samt till Gefleborgs
Län, för hvilkas underhåll betalas minst 30 Ridt- årligen ifrån 6:te året. Beklädnadsutgiften
för ultingäde barn är upptagen i Barnhusets underhållskostnad.
— I afseende på de donationer, som under ifrågavarande år blifvit
till Barnhuset gjorde, uppgående till ett belopp af 165,03g Ridr 27 sk. 3
rist., anmärkes, att de ännu icke kunnat till fullo inflyta uti Inrättningens
fruktbärande Capilal-Fond, emedan flera Gifvare förbehållit sig eiler andra
personer Intressen och Lif-Räntor af det donerade, hvilka annu uppgå till
7,593 Ridr a5 sk., och räntevinsten först i den mohn deras lätt upphör, kan
komma Barnhuset till godo.
XLIII. Frimurare-Ordens Barnhus: Å denna Välgörenhets-Inrättning,
som har till föremål, dels att till vård och skötsel upptaga fattiga och värnlösa
barn, som uppnått 5 års ålder, och hvilka efter fyllda 10 å 12 år sättas
i lära eller tjenst, dels att bispringa torftiga föräldrar med understöd för
deras barns underhåll och uppfostran, äro intagne och vårdade 70 barn;
hvarförutan åt omkring 5oo barn utom luis meddelas uppfostringslijelp, hvilken
vanligen utgår med minst 12 sk. i veckan för hvarje barn, men efter
förekommande omständigheter stundom ökas till 16 å 24 sk. samt upphör
i allmänhet vid barnets fyllda 10 års års ålder, men först vid upphunne i4
Ar för dem, som blifvit försände att uppfostras i Norrland; och har sedan
Barnhusets stiftelse, år 1^53, ett antal af 8>43o barn åtnjutit omvårdnad
och understöd af denna Inrättning. Barnhusets Capital-Fond, utom en till
3,ooo Ridr brandförsäkrad fastighet, var år 183 r 173,150 Ridr 38 sk. 8 rist.
Inkomsterna, med ett anslag af 666 Ridr 3a sk., jemte årligt bidrag ifrån
Rikets Ständers Bank, samt Gåfvomedel i,5oo Bihr, hafva i medelbelopp för
ifrågavarande år utgjort 16,558 Ridr 42 sk., samt utgifterne i5,pi2 Ridr 36
sk.; och utgick år i83i i underhållskostnad för 579 barn 12,016 Ridr 12
sk. i rist.
XLIV. Sällskapets Pro Patria Barn- och Barnbördshus:
År i832
ejde Inrättningen, utom fastighet till ett värde af i5,ooo Kiär. en Capital
-
—
87
-
Fond af 17 761 Ridr 3i sk. 8 rist. Inkomsterne, hufvudsakligen bestående
1 läkemedel, sammanskott och enskifta bidrag, voro 2,180 R:dr on sk 6
rM.; utgifterne åter 2,424 Ridr. 29 sk. 5 rist., hvaraf i underhållskostnad
01 1 Kiar 17 sk. 4 f-'st. Numera lemnäs från Inrättningen underhåll för ett
större antal barn, än förut, i följd deraf, att fosterlönen för barnen blifvit
nedsatt till lika belopp, som af allmänna Barnhuset erlägges. Antalet af
Barn, för hvilka fosterhjeip qvartaliter utdelas, uppgår vanligen till 20
_
A Barnbördshuset hafva årligen 100 å 200 Barnföderskor blifvit vårdade,
hvaribland de i allmänna rummen, utan annan betalning än för födan;
hvarjemte under den förflutna tiden någre Barnföderskor för styrkt fatthjdom
undfått fri kost. — Enligt dertill år 1772 erhållit Nådigt tillstånd lirock
Säl Iska pat lätit under sednare åren utdela 80 större och 20 mindre Ve
loiiiiigs-Medailler, merendels för långvarig och trogen tjenst.
XLV. Allmänna Barnbördshusets inrättadt år i775. Det lyder i vetenskapligt
afseende under Kongl. Sundhetskollegium, men i ekonomiskt
under en särskild Direction, och styres närmast af Artis Obstetrici® Professorn
vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, hvilken å stället håller
offentliga föreläsningar under 6 månader af året. — Oberäknad! fastighets
värde å 3o,ooo Ridr, hade Inrättningen år i832 en till 54,666 Ridr 32 sk
uppgifven Capital-Fond. Inkomsterne, med Statsanslag af 348 R-dr samt
hyres- och mlresse-mede1, utgjorde 7,073 Ridr 1 sk. 6 rist.; utgifterne i underhållskostnad
och understöd för Barnlöderskorne, till ett medeltal af 4oA
un er »varje år, voro i5gi R:dr a3 sk.; och Öfrige omkostnader 4,112 R*dr
WIK.
® aren halVo viJ detta Barnbördshus 213 personer
e,häll,t undervisning , Barnmorsle-yrlet och blifvit säsom barnmorskor uti
examinerade, af hvilka årligen 12 på allmän bekostnad der undfått fritt hussun
och underhåll Uti instrumentala Förlossningskonsten äro ock ,4 Barnioiskor
fran Landsorterne särskilt undervisade; hvarförutan vid Inrättningen
0 y5TrLLakor.® tjenstgjort för undergående af Chirurg!® Magister-Examen
rT ,
öa“skaPet för uppmuntran af Öm och sedlig Modervård:
nder Hennes Kongl. Höghet Kron-Prinsessans Höga beskydd och styrelse,
stört ^ PVh°m Stlftndes den 3 Maj* i827> till föremål att underl
stod,a sådana med gvanne eller flera harn uti fattigdom stadda mödrar, gif
*am!
C’ enk3r’ r1 k!
Slg k,ända för öm och sedlig vård om barnen
v orde"thghet
jemte en i Gudsfruktan och dygder ef
las
Ä UPpf°Strasn- Understödet som är lemporairt för hvarje gång, utde
frivillL8
h!." °m ,arCt’ 1 Ma)! °ch december månader. - Sällskapets genom
nyiuiga bidrag och sammanskott bildade primitiva Fond, 8,906 R:dr i6sk..
83
Ilar vid i832 års slut uppgått till en Capilal-Behållning af 15,927 Ridr 45
sk. 3 rist., som mot 6 procents ränta och behörig säkerhet äro utlinie. Inkomsterne,
bestående uti årliga gåfvor af Eder Kongl. Majit och det Kongl.
Huset, samt uti årsafgifter och intresse-medel, voro sistnämnde år 3,654 R;dr
21 sk. 11 rist., och utgifterne 1,429 Eldi- 6 sk. 10 rist., deraf 1,314 B:dr
utgått såsom understöd till 178 Mödrar.
XLVII- Den under nanni af Hans Kongl. Höghet Prins Carls Uppfostringsanstalt
nästlidet år organiserade F^älgörenhets-In rättning; hvars
ändamål är att upptaga, herbergera och försörja särdeles fattiga, vanvårdade
barn inom Hufvudstaden öfver 7 års ålder, oell att hos desse inplanta Gudsfruktan,
dygd, flit och ordentlighet, jemte bibringande af för Arbets- och
Tjenste-Classen gagneliga elementar-kunskaper, öfning och färdighet i hvarjehanda
slöjder, samt vana till nyttig sysselsättning, lämpad efter barnens
olika ålder och kön. Denna nyttiga Inrättning, öppnad den 1 December
i832 och ställd under förvaltning af en serskild Direction, är grundad endast
på enskilde personers frivilliga gåfvor och utfäste årliga bidrag, uppgående,
enligt Inrättningens till den i5 Martn innevarande år afslutade Räkenskaper,
till ett belopp af omkring 4ö>000 R:dr, jemte utlofvadc framtida
Capitaler till en summa af 14.766 R:dr 3a sk. Till inköp af ett för Inrättningen
Renligt hus, brandförsäkradt till 18,000 R:dr, samt iståndsättande
och inredning af behöflige rum och lägenheter har erfordrats en utgift af
tillsammans 26,o35 R:dr 7 sk. 11 rist. För derstädes från inrättningens öppnande
intill den i5 sistlidne Martil intagne och vårdade barn, utgörande 23
Gossar och 18 Flickor, har Underhålls- och Beklädnadskostnaden utgjort
1,509 R;dr 17 sk. 1 rist.; hvarjemte under denna tid utbetalts i aflöning
281 R:dr 16 sk., och för anskaffade Inventarier 719 R:dr 16 sk. 8 rist;
eller tillhopa 2,58a Ridr 1 sk. 9 vist. För det närvarande är de underhållne
barnens antal okadt till 5o, nemligen 3i Gossar och 19 Flickor; och enligt
uppgjorde beräkningar uppgår årliga kostnaden för hvarje barn, i ett
för allt, till io3 Ridr, eller för sistnämnde antal tillsammans till 5,i5o Ridr
— Barnen begagna tills vidare Växelundervisnings-Sällskapets Schola; hvaremot
en del af samma Schola tillhörande barn undervisas i handaslöjder uti
ifrågavarande Inrättnings verkstäder.
Till Faltigvårds-Inrättningarne höra äfven följande aine Arbetshus hvilka.
enligt hvad i Berättelsen af år 1828 linnes uppgifvet äro bestämda att
lemna alla fattiga, som deraf vilja sig begagna, tillfälle till förtjenst genom
arbetslöner
nemligen;1" ^ W°r’ hTm" de derslädes li" delande, fä emottaga,
. X,;VI,.L AV,'“ frivilliga Arbetshuset. Med ett oförändrade fastig.
. VaRrJe al 12,000 Ridr, egde denna Inrättning, vid slutet af det uppgifna
sista Rakenskaps-året, eller den 1 September i832, ett räntebärande Capital
J l3’8ft«; r ? ?k* 1° r'f”
tillverknings- och varu-lager samt ?ed
skaper
till ett varde af 11,5ig Ridr 10 sk. 5 rist. - Inkomster, bestig
p;r.af Inte£es*e" °ch ^r.esr"edel» ufgjorde 1,000 Ridr 2 sk. 8 rist., och utR-?ei/2
^i538
-n6 fk' 5 r:st* 1 arbetslöner hade blifvit utbetalde A 355
K.dr 43 sk. 1 rist till 4q9 arbetshjon af Qvinkönet, hvilka per medium år
är“!,
ar -
dets Ä
d^timftdS
korva tmngsårets slut, eller den 1 Oclober 1802 hade Inrättningen lemle
fastighet till ett varde af 8,707 Ridr, en Capital-Fond af 8,268 Åir a5 sk
6 rist. samt ett tillverknings- och varu-lager, värderadt till 20,915’ Ridr h
sk. 10 rist Inberäknad en erhållen donation af ,,000, uppgingo inkomsterna
under året till, 3,207
17 sk., utgifterne åter till 5,oa6 B*dr 35 sk
?J:StT-irUu lnbegnp7 6n tiJIvertnings-förlust af 1,817 Erdi- ’i5 sk. IO‘
min * a^etsPe,'sonaleih utgörande ett årligt medeltal af 6r5 Qvinnor
mimmié 1fnI“'l8j2 endast 595> uthetaltes under 21 månader af sistlisbeten
S,“ 8 Oville,, summa efter ven
Till
hvardera af dessa begge arbetshus hafva af räntan å de i6 666R-dr
äarl8u •“l,gi‘f?r t;»H
2S£Supprauutran
Bl' Oili*a'oc'h -ffÄÄ
** Edel''Kongl mS *££££?%& eu i
rX
Smi6’ 1 det uPPj°® a]„Gei?<jr‘',:Assistance-Contoirets ställe, för den fatti-are
Enande5 Jf ett utafRiket/'“mi” /Mlild £ntrePre»enr, med
Låne-r df , f 1
‘ ^ R.? - nder dertdl På IO är anslaget räntefrift
lili sådnPllr 2
'P0’0®0 £'drJe^*te en af Staden utan hyra upplåten local
gavarand^ lorätt^ »J fo* ***■ bär i Staden oumbärlig/ och den ifrt
8 Varade, Sora oppnades sistlidet år, har hittills i alla afseende unVfvllt
°fverstäthällarens Femårsberättelse*
PP J
ia
—
9°
*-
sitt ändamål. leise blott nämnde Capital, utan äfven derutöfver omkring
10,000 R:dr äro utlånte.
Jemte det jag för öfrigt i underdånighet åberopar hvad i den till Eder
Kongl. Majrt af öfver-Ståthållare-Embetet år 1828 afgifne Berättelse
blifvit vidare anfördt, rörande så väl härvarande välgörenhets- Pensions- och
Understöds-Inrättmngars och Fonders stiftelse, tillgångar och föremål, som
de af deras stora antal och serskilda beskaffenhet uppkommande svårigheter
dels vid Faltr^vårdsförvaltningen t det hela, dels för meddelandet af bestämda
uppgifter om dess verkliga omfattning och skick; får jag jemväl i underdånighet
anmärka, att inom Hufvudstaden finnas ännu flera af Testatorer
och0Gifvare till de Fattigas understöd anslagne, under enskilde personers
vård och disposition ställde betydliga Capital-Summor, om hvilkas nuvarande
belopp och bidrag jag ej är i tillfälle lemna närmare upplysning?
hvartill ytterligare komma Eder Kongl, Maj:ts och det Kongl. Husets frikostiga
gåfvor, äfvensom de många inom Ordens-Säl Iskaper, åtskilliga HandelsSocieteter
och Handtverks-Embeterr, samt vid andra särskilta tillfällen, till
fattiga och nödlidande skeende sammanskott och allmose-utdelningar, öfver
hvilkas belopp någon beräkning ej kan göras.
Enär de under ifrågavande Sr betydligt ökade tillgångarne för fattiges
understödjande i Hufvudstaden äro så ansenliga, som föregående framställ'
liing ådagalägger; lärer det förhållande, att Fattigvårdsanstalten!^ på det hela
likväl icke nöjaktigt uppfylla ändamålet, endast kunna tillskrifvas felaktigheter
i sättet för tillgånga nies användande och i controllerne öfver understödens
fördelning.
_
_
Ben omständighet, att bland de mångfaldiga Inrättningar för välgörande
ändamål under serskild© styrelser, den ena Inrättningens underhållstagare'
äro aldeles okände för dea andra, föranleder en ganska ojemn fördelning af
underhållsmedlen, i det att ett stort antal personer lyckas att på flera ställen
skaffa sig understöd, som sammanlagdi utgör ett mer än skäligt belopp, hvarigenom
tillgångarne för de mera behöfvande obehörigt medtagas, För afl
afhjelpa denna stora olägenhet, bär jag Kos Eder Kongl. Majit i underdånig"
het anmält behofvet deraf, att, efter årligen infordrade uppgifter frän Barrö'
herlighels-Inrättningarne inom Staden, ett Register eller en Liggare öfver
alla deras underhållstagare upprättas, hvaraf en hvar, som det åstundar,
lunna inhämta upplysning, huruvida och till hvilket belopp en ifrågavaraö"
de person njuter underhåll af någon sådan Inrättning; samt att för detta Kj'
gisters upprättande och tillhandahållande jemte begärda upplysningars
delande i berörde afseende, en Tjensteman måtte få antagas, emot arfved
—
9*
—
ifrån Stadens Allmänna Fattig-Cassa, hvilket Cassans Direclion ansett böra
beviljas.
Genom denna åtgärd, hvars vidtagande likväl ännu beror på Eder
Kongl. Majus Nådiga pröfning af min derom gjorda underdåniga hemställan,
äfvensom genom det af vederbörande Församlingar fattade och af Eder
Kongl. Majit den 16 sistlidne Juni i Nåder fastställa beslut om Fattigbusafgiftens
erläggande efter lika grunder inom alla Församlingarna, och om
de inflytande medlens fördelning och oförryckta användande för deras ändamål;
tror jag ett hittills saknadt samband emellan de särskilta Fattigvårds-anstalternas
verksamhet ock riktning kunna småningom beredas, jemte
en billigare och jemnare fördelning i afseende på så väl Fattigvårds-bidragen,
utgörande af Stadens innevånare, som tillgångarnas användande till de Fattigas
understödjande på eli sådant sätt, alt de blifva mera tillräckliga än hittills.
I det sednare afseendet synes mig likväl förhållandet ej kunna blifva
tillfredsställande, så länge Församlingarnas Fattigvårds-Direetioner äro sammansatta
af ett så ringa antal Ledamöter, att dessa omöjligen, oaktadt all
använd moda, kunna förskaffa sig tillräcklig kunskap om elier utöfva en
noggrann tillsyn öfver den utom Fattighusen befintliga fattig-personalens
ställning, tillfälle till arbetsförtjenst och verkliga behof. Jag skulle derföre
anse det behöfligt, att, jemte det flera tillfällen till arbets-förtjenst för underhållssökande
bereddes, för att utröna det verkliga behofvet, FattigvårdsDirectionerna
för behandlingen af sådana ärender, som endast angå den
yttre fattigförsörjningen, förstärktes till ett sådant antal i förhållande till
hvarje Församlings vidd och folkmängd, att Ledamöterne kunde, hvar och
en inom ett bestämdt distrikt, taga noga kännedom örn der boende fattiga
personer, och hafva uppsigt öfver underhållstagare.
Delta, med mera som till Fattigvårdens förbättring kan bidraga, torde
blifva föremål för lie öfverläggningar, sorn snart med vederbörande föreslå
i fråga om tillämpningen af grunderna för Församlingarnas delaktighet af
den gemensamma Fattigcassan årliga utdelningar.
C) Sjukvä r ds-Anst alter.
I Stockholm finnas 67 legitimerade Läkare. Utom en Förste och en
Andre Stads-lakare är, enligt Instructionen al den 25 Maj 1827, inom hvarje
Stadens Åtta Terrilorial-Pörsamlingar, en af Fattigvårdsmedlen aflönad
Läkare anställd, för att gratis Inträda alla inom Församlingen boende fattige,
sorn vid sjukdoms-tillfällen honom påkalla; hvarjemte de på Fattigvårdens
bekostnad erhålla Medicamenter utan betalning.
Angående härvarande särskilta Inrättningar för Sjukvården anmärkes;
—
92
—
I,
Stockholms Stads och Läns CurhuSj är, jemlikt Eder Kongl. Majit*
dell 16 Mars 1826 utfärdade Nådiga Instruction, stäldt under en särskild
Direction, hvars räkenskaper och förvaltning, i hvad Hufvudstaden rörer,
årligen granskas i sammanhang med Redogörelsen för Allmänna Fattigcassan*
medel och utgifter. — För vårdande af derstädes intagne Veneriske sjuke,
tillhörande Hufvudstaden, hvilkas antal år i83a utgjort 43o, samt under de
föregående åren högst 469 och minst 313, erhåller Inrättningen årligen i
Stats-anslag 1,000 Rldr, af Stats-cassans andel i Tolags-medlen 5,000 R:dr,
och de sedan år 182g med 5 Skillingar af hvarje i Staden mantalsskrifven
person utgående Curhus-afgiften, utgörande år i83a ett belopp af 4,984
R:dr 37 sk., och i medeltal för samma år, jemte de 5 nästförflutna åren,
45g3 R:dr 3i sk, 6 rest.; hvarjemte uppkommande årlig brist för utgifterna
ersättes af Allmänna Fattigcassans öfverskotts-medel. Utgifterna vid detta
Curhus för sistlidet år, förnämligast till aflöning, patienternas utspisning,
medicamenter, ved och inventarier, uppgingo inalles till 13,057 R:dr 32 sk.,
hvari Stadens andel var 11,87g frdr 9 sk* 11 rist*, och Stockholms Läns
Curhus Cassas endast 1,178 R:dr 12 sk. 1 rist.
II.
Danviks Hospital och Dårhus samt Enkhus-Inrättning: Sedan
förra Berättelsen afgafs, har Dårhuset undergått en betydlig invändig reparation,
hvarigenom bättre utrymme, snygghet och beqvämlighet för patienterne
vunnits; äfven har vid Hospitalet en Schola blifvit inrättad för de
derstädes intagne vanföre och blinda barn; för öfrigt hafva dessa inrättningar
fortgått i deras vanliga skick. År i83i egde de en contant Fond af
95,467 R:dr 23 sk. Inkomsterna utgjorde: af Statscassan 3,699 R:dr 24 sk,;
räntor af Hospitalets, till ett värde af 4o3,ooo R:dr uppskattade Hemman,
jemte arrenden och hyror, i6,2o5 R:dr 44 sk. 5 r:st.; Intressemedel 4,g57
R:dr 46 sk. 9 rist; samt i Underhållsafgifter och bidrag af enskille m! m*
io,366 R:dr 14 sk. r rist.; eller tillsammans 35,229 R:dr 33 sk. ro rist.;
deruti äfven inberäknadt värdet af i Stat årligen anslagne 241l Tunnor
Krono-tionde-spannemål. Utgifterna vörö: underhålls-kostnad 21,626 R:dr
34 sk. 10 rist., reparationer och onera 5,j59 R;dr 33 sk. 6 rist., aflöning
5,746 R:dr 7 r:st., samt öfriga omkostnader 2,834 R:dr 6 sk., eller tillhopa
35,966 R:dr 27 sk. 1 rist. Antalet af de vid samma Inrättningar underhållna
och vårdade personer har per medium af åren 1827—i83o utgjort
335, och uppgick år 1831 till 35o, hvaribland i4a karlar och 208 qvinnor*
lil. Kongl. Serafuner-Ordens Lazarettet är stiftadt år 1762 och huf'
vudsakligen grundadt på enskilta donationer. Dess bestämmelse är, att till
sjukvård emottaga in- eller utvärtes sjuka, ej blott ifrån hufvudstaden, utåt»
ock ifrån Stockholms Lån, hvilka icke anses obotliga, äfvensom sådana personer
från andra landsorter, som behöfva undergå större cliirurgiska operationer.
— Sedan den genom Eder Kongl. Majlis Nådiga Förordnanden af
den 21 November 1827 och den 3 December 1828 anbefallda utvidgning
af Lazarettet, genom gamla husets tillbyggnad, numera blifvit fulländad,
har utrymme derstädes blifvit beredt för 3oo Sjukes emottagande och vårdande.
Medelst de till Lazaretts-Styrelsens disposition under nästföregående
6 år öfverlemnade Donationer och medel till ett belopp af 25,000 R:dr,
Uppgick Räntegifvande Capital-Fonden år j832 till 226,997 frdr sk*>
derifrån likväl komma att i följande årets Räkenskaper afföras de i och för
Inrättningens utvidgande af Fonden använde a5,ooo R:dr. — Inkomsterna,
bestående af årligt Stats-anslag 5ooo R:dr, intresse-medel samt influten betalning
för lemnad sjukvård m. m., utgjorde tillsammans för året 27,194
Rldr 38 sk. 8 rist.; utgifterna åter 26,958 R:r 27 sk. 3 rist., hvaraf underhållskostnaden
vid Lazarettet 17,914 Rldr 3o sk. 11 rist. Dagliga SjukNummern
vid Lazarettet var per medium i3o.
IV. Det till följd af nyss åberopade Nådiga Förordnanden för Hufvudstaden
anlagda Provisoriska Sjukhus, har till ändamål att, vid inträffande
Epidemier och en mera utbredd sjuklighet, emottaga sjuke, hvilka ej
5 de öfriga Sjukhus-anstalterna kunna inrymmas, eller der icke böra intagas,
i anseende till den smittande egenskapen af deras sjukdomar. — Denna
Inrättning, hvartill Eder Kongl. Majit under den 21 November 1827 i
Nåder upplåtit Catharin® f. d. Krono-Bränneri-Egendom, och till hvars iordningsättande
och underhåll Stadens Församlingar år 1828 beviljat och anslagit
|:del af då utgående allmänna Fattigvårds-afgiften, eller årligen en
Skilling å Riksdalern af 2ldra Bevillnings-Artikelns afgifter, har, under förvaltning
af en serskild Lazaretts-Byggnads-Diredion till och med år i832,
i berörde anslag, jemte hyresmedel, uppburit tillsammans 18,167 Rldr ro
sk. 5 rist. Utgifterne till samma tid hafva varit: Byggnadskostnad 10,635
Rldr 3 sk. 4 rist., för Inventarier och Sjukhus-persedlar 2,983 Rldr 28 sk.
}o rist. samt Administrationskostnad m. m. 1,443 Rldr 44 sk* 6 rist.; eller
inalles i5,oÖ2 Rldr 28 sk. 8 rist. Å detta Sjukhus, som öppnades den 22
Julli 1831, voro samma år intagne och vårdade 82 Patienter, och sistlidet
år 491, till större delen koppsmittade, hvilkas underhåll hufvudsakligen blifvit
bes t lid t genom Directionen öfver Allmänna Fattig-Cassan.
Utom det af Stadens innevånare beviljade och med Allmänna Fattigafgiften
årligen ingående 2 skil Ungs bidrag till Kongl. Lazarettet och Provisoriska
Sjukhusets iståodsättande och underhållande, hafva jemväl genom
Kongl. Majlis ofvanberörde Nådiga Skrifvelse af den 3 December 1828, en
summa af 10,000 R:dr årligen af de så kallade Finska Tolagsmedlen blifvit
anslagen, att af Lazaretts-Byggnads-Directionen i förenämnde afseende och
för Sjukvården uppbäras och användas.
V.
Allmänna Garnizons-Sjukhuset:
Detta har nu mera vunnit den
fullbordan, att det, i händelse af behof, kan inrymma i Eldrum 58o sjuke
och derutöfver under Sommarmånaderne 260. År i83a egde Inrättningen,
med bestämdt Statsanslag af 3i,3i9 R:dr 9 sk. 4 rist. samt fyllnads-bidrag
af Statsmedel till ett belopp af 13,098 Ridr 36 sk. 2 r:st„ en sammanräknad
inkomst af 52,872 Ridr 29 sk. 9 rist., svarande emot årliga uigiftssumman,
hvaraf kostnaden för de sjukas pro vi an tering- upptager 15,979
sk. 8 rist., samt för Byggnaders Reparationer och inredning 9,686 R:dr 46
sk. 6 rist. — Efter den till följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
år i83i vidtagne förflyttning af Flottans härvarande Stations sjuke till Garnizons-Sjukhuset
och dess Sjukpersonals derigenom uppkomna förökning, har
medelantalet af sjuke per dag sedermera utgjort sistnämnde år 234» och året
derpå 222 personer.
VI.
Kongl. Flottans Stations Sjukhus d Castellholmen:
För 853 sju
kes
vårdande derstädes i83o, erfordrades en kostnads-summa af 9,843 R:dr
44 sk. 5 rist., sora genom årligt Statsanslag af 7,700 R:dr och andra intrader
blifvit bestridd. Sedan de sjuke härifrån den 24 Jnlii 1831 blifvit förflyttade
till Allmänna Garnizons-Sjukhuset, har ifrågavarande Sjukhus blifvit
tills vidare öfverlåtet till disposition af den samma år i Hufvudstaden förordnade
Allmänna Sundhets-Commité, för att i fall af behof, der inrymma
Cholerapatienter. — Till begagnande af ofvannämnde Stations Manskap under
sommartiden, har år 1829 ett provisoriskt Sjukhus blifvit uppbyggdt#
med en kostnad af 1,572 R:clr 6 sk. 6 rist.
För den olyckliga händelse, alt Cholera-sjukdomen skulle härstädes utbryta,
inrättades år 1831 genom bemälte Committes försorg, på Stadens bekostnad
åtskiilige Sjukhus i serskilde delar af Staden för ett antal af öfver
5oo Patienter; och dessutom anskaffades erforderlige persedlar till ytterligare
omkring 190 Sjuksängar, att anbringas i dertill i beredskap varande Localer.
Då sedermera anledningarne att befara Cholerans hitkomst minskades»
bar väl en och annan af de till dessa provisionella Sjukhus använde bygg'
nader blifvit till sitt förra ändamål åter upplåten; men de i berörde afseen'
de vidtagne sjukvårdsanstalterne fortfara dock på det hela.
Å Territorial-Församlingarnes Fattig- och Försörjningshus, äro för of'
rigt särskildte sjukrum inrättade, med tillhopa omkring 100 Sängar der fa*'
tige sjuke inom Församlingarna emottagas och vårdas. — Vid härvarande
Helsobrunnar erhålla jemväl, om sommaren, flera sjuka af Fattig-classen
kostnadsfritt läkarevård och underhåll. Sabbatsbergs Brunns-Lazarett, som
en samlad Fond af 6,255 Ridr 25 sk. 8 rist., utbetalte år i83a i sådant
ändamål 283 R:dr 16 sk.
Sedan Professoren och Medicinäe-Doctoren J. Åkerman härstädes stiftat
till någon del på Actie-bidrag grundadt Ortopedisk Institut, åsyftande
»It hos lytta, vanskapliga och sjukliga barn och unga personer återställa
kroppsbildning, helsa och vextlighet, har ifrån år i83o ett årligt Statsanslag
af i,5oo R:dr varit anvisadt, för att sätta denna Inrättning i tillfälle
att emottaga och vårda några fattiga konstnadsfritt, eller några mindre bemedlade,
emot en efter deras omständigheter lämpad lägre afgift; men beklagligen
bar Stiftaren sett sig vara ur ständ att fortsätta detta nyttiga företag,
och Institutet bar numera upphört.
Ifrån nyssnämda år, har ock af allmänna medel utgått ett ärligt anslag
j*f 600 Ridr, för att här i Staden tillhandahålla en Electricitets-appareil till
kostnadsfritt begagnanda af fattige sjuke, under en kunnig persons inseende.
Bland nödiga anstalter för hälsovården, bär Hufvudstaden länge saknat
beqväma och tillräckliga Badhus. Men denna brist är numera någorlunda
afbjetpt genom enskilta personers anläggningar. De förut omnämnda SimInrältningarna
äro tillika allmänna Badställen; och en rymlig samt prydlig
och beqväm Bad-Inrättmng är af Hattmakaren-Åldermannen, Capitaine»»
Lorentz med ospard kostnad anlagd i ett hus på gamla Norrbro*
D) Arbets- och Corrections-Inrättningar.
Sedan Eder Kongl. Majit den 21 April 1825 i Nåder anbefallt en nödig
ansedd förändring och utvidgning af det å Långholmen här vid Staden
då befintliga Krono-Spinnbuset, och dess ställande under den , samma år, i
Nåder förordnade Styrelsen för Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket;
bär, till följd af Eder Kongl. Majus Nådiga föreskrifter den 21 December
nämnde år samt den 9 Februari och 26 Maj 1826, berörde Inrättning erhållit
en förändrad organisation och blifvit fördelad i Norra och Södra
Allmänna Arbets- och Corrections-Inrättningarna: den förra för Qvinnor,
anlagd i en af Allmänna Barnhuset upplåten Egendom å Norrmalm, dit
förra Spinnhusets Qvinno-personal den i3 Juli 1827 förflyttades; och den
sednare, eller Södra Inrättningen, uppförd på Långholmen, i ändamål att
utgöra ett systematiskt correctionelt Fängelse för personer af Mankönet. Till
cPP*ysRiogar örn tillgångar, inkomster och utgifter vid dessa Inrättningar,
•a väl för derstädes verkställda Byggnader, som för Inrättningarnas under
-
- 96 —
hälls- oell administrations-kostnader, äfvensom i afseende på den der underhållna
Fångpersonalens antal under ifrågaverande år, har jag ansett lämpligast,
att vid denna Berättelse i underdånighet bifoga de Tabeller, som deröfver
från Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar blifvit mig meddelade.
Någon vidare framställning örn dessa Corrections-Inrältningars tillstånd
och ändamålsenlighet, torde destomindre här erfordras eller böra ega
rum, som bemälde Styrelse lärer derom till Eder Kongl. Majit nyligen afgifvit
eli fullständig underdånig Berättelse.
För öfrigt finnes i Hufvudstaden ingen annan Tvångs-, Arbets- eller
Corrections-Inrättning, än Fabriks-Arbetshus et, hvilket, inrättadt i en Staden
tillhörig Egendom, är i 1828 års Berättelse uppgifvet till dess ändamål
och beskaffenhet. För hvarje derstädes bysatt arbetares underhåll erlägges
numera af Husbonden i allmänhet en afgift af 2 R:dr Banco i månaden till
Häll-Cassan. Arbetslönerna äro lämpade efter de vid Fabrikerna vanliga,
och användas lill afbetalning å de bysattes skulder till Husbönderna. Är
i832 var desse bysatte Arbetares antal 3ij och administrations- samt aflönings-kostnaden
vid Inrättningen uppgick till 567 R:dr 32 sk. 10 rst.
5:o Stadens Inkomster och Utgifter, samt kostnad för Stadens Styrelse.
Den betydligaste Inkomsten är den afgift, som ingår, enligt Eder Kongl.
Majt:s Nådiga Bref den 20 April i8a5 och den 6 Maj 1826, under benämning
af Stockholms Stads Allmänna Tolag, och fördelas på det sätt, att
Stads-Cassan erhåller T8?°s* Inqvarterings-Cassan T?53-, Börs- Bro- och Hamnbyggnads-Fonden
och Stockholms Allmänna Barnhus YJK. Tolagen
utgöres med
procent af Tullvärdet för inkommande, och rY procent af
det för utgående varor, med undantag af nigra artiklar, för hvilka särskilt
tolag erlägges, jemlikt det förstnämnda Nådiga Brefvet och Kongl. Commerce-Collegii
Skrifvelse den a5 October i83o. För ifrågavarande tid, hvarunder
varuvärdet åren 1827, 1828, 1829 cch i83o varit bestämdt enligt
1826 års Tull-Taxa, samt åren i83i och i83a, enligt Tull-Taxan af år
i83o, har hela
beloppet af Stadens Allmänna Tolag utgjort:
År 1827
«•*!#•••»
183,070 R:dr
42
sk. —
„ 1828
• *••#•*♦*
185,198
„
36
»
„ 1829
179,610
„
45
99
„ i83o
*
'
1
•
*
*
f
^
•
189,292
„
o7
99
„ i83i
173,021
„
33
99
„ j832
184,924 „
6
99
“•
och i medeltal för dessa år
182,519 R:dr
4>
sk. 6 rist. B:o*
A)
Summa Inkomster B:o R:dr 257,374 ra ti
2/253,500)20/— ^G.tgG^3)— 359,78»/ 5| 6 350,747/ 4) 3
—
97
—
- » W B '
*1 >
c- s; B "*«
S.W5'
*=- 2=2_S a
-- 2- -1
b | 5'
< S.«
“
s !rsrs.» 3
•fB
fila SS
s> 5
K BS
1
-
2
o a- “ =
CO CO OCC/q P
£ B ~ “* ~
I— tift
*■*
w
0 o; c?-  P m. n n
°C0
® h+i
*
Ju: 2 w O pr* •
r» o pr*-t o:
P- I rj
ftt) D
1 n es
B 2
ft
* 5’
CfQ
rr g
ta *r
> >
7-? K K
g - g*
er*
cn.
o
A ,
sr
2. jj.
►1 *o o *
” 2 BI
2
rr o m
b
>
r* ^
O: n
n £ 03
o! o a5
b
o- 3
§ ? W
o g H
s g °
g 5 S
^
OQ O
^
^
«-j
en **
O «,
gört.
lss
W
O
>
{3
O
-
B u
§ g.
p- s
• ? E
•*S S
- g 5
.
7 V. ? § B
a
t- 3 w a3 P.
.§ B 3 »
■ „
r<S;E
ifHfB
Is. =
~ • B
S ?
B H
M 5 O
S 1 r
csn o <S
3 0 3- o
J. a.
g.
p- c: H*
a
p
-
o
o
cr
>3
A) Stadskassa^ som af Stadens Drätsel-Commission förvaltas, har haft följande inkomster:
I
w
I
*•
ii
HH
K
rann
ni? 1
Si!
piil'
•1MA'
m
—.
98
—
r s.?
"i <_S
5 pren
P —aJ
O- D- g
« » n
p~,_, O
co w°cr
rt
g.£o
S w p
rt q. r-f
r To
C/5
ps
o r>
B S
< 3
P3 00
•n O
g* B
“ §•“ g-,
s=° r: cu
•-* P^“ s
- öi” B. B
S^g.®" 8*
g«?S -3
03 oa —•
J« 3 p ?
g o- sr %
p-2 2 "
2 ^ B o
i * ~ w: *7“
s A
_
< o O
g “ g. B
►
1-3 a
r e»
o 3
g o Cn
ff" £
3 Ban
3
o»
g
rtH
Bfl — •
►O
W
tf as
1 n *
S 3
* *+ ^
: 3
hT B
2 « o
C/5 Sr
ro*
« M ► ‘
b e-t
2 o pr
B s.5f 9
3 «
M §* P- 2- S
“ r. ~ «"2
a o*
r h^.
** cn$
W“-M
i? a
rt » cre
“23
O
rt
» * *1
2. »
p-sr
{TT- D
4 S
-
E<~
CL, O l
rf 1 PT
a> ^ as
i"SS*
2. o
S g
g 3
3^ _
B Bi
■ " —
03
7
» 33 o
" o 3
c-5h.
O jy* --
M W° 2* i.
o B 2
3- n» »
3 g B
3-^3. B
C £r P
as
•- Cfl
ws
rf
p- «
ti;
— • C* S *
• r-T
t) 3 <
•—•
o » *-• • • **
c/> rf p*
rt
S-’ W. -
B “ ° • *
°2. £.
,
1 1. •
H i*
3 2.2;£rl
1 3 <a _ — g
oq (t W3 O *-  >a ut n fj 3 *
O ^ PB
<
rf
p:
° C/? £
r- • rf rt
n fr ö •
2 rt rt .
C B rt
», c« «
P S r
. •S Bl.
►a .
•a
B" .
cn 5*1
8 £§ B
p^- —oq 2
0-3 r-B
° o» _ ?
B r» ?
(o t---0
5=0 3
C/5 rt P
rf
63
1
p ca ^ *
pr o:- 2
» 3 g •
c}» § *
B *1
P- .
2 *
tz> •
sr
. ^ .
__ « °
C/5 c -1
C ~5 n
fiM It
B-j o
o sr.
2 cd o
Cf n 3
0
? t
ut O o
1
S-o
3" cr
S:5ficr.
n> 2 r*
■* !g
- g
-
o 5P
O p
cr Pr
^ 2-  =r —
c B
« g5
B
p
W3
?« p: B ‘
P--
w 2
rt 3
ps
. «f
rf
3
5» 3
^_04
g- w
O fl
o
05 05
O O
OV
05
05
C5
l I
J_LL
>•
to
co
«o
O
05
6
05 05
O Q~ .
»O
*05
C5
C5
t- cn
C o
I t — t
i_L
I I
CD
CO
05 Ci
Ö Ö
JÄ
*C5
05
05
05
C5
w cn
- >•
£ 0
9 0
o o
1- t
! !
M t t t
_L_!_
2
%.
iZL.
5?
05
$5
o
05
1_L
I_J_
I \
»_1_L
•o
w
w
05
OJ
53
*Va
o
o
22
'b
05
05
05
O
4s>
00
I_1
\ 1
1 T
I I
>•
»X
»X
px
u 9*
c%
05
53
OJ
O
53
05
0
lii
*»*
OJ
CÖ
V3
VJ
O
??
ö
vj
O
Cj
■å
C3
Ö
O
05
Ol
O
1
b 0
§ §
’ n
Ä>
p
OJ
!
1 1
05
*05
t
1
CAJ
53
l 1
53
*f
t
-fc^
t
[ \
1
1
1
1
! 1
cn
00
0
cn
VJ
Ö5
5*
%
u
0
0
Ci cn
. 0 0
m
**
►4
5»
*x
cn
53
I
a
§
53
C5
cn
Ö
05
“s
05
•x cn
>f V
0 ö
§ §
g
1-
OJ
Cn
5>
m
t
1 1
£
05
1
t
1
13
1
\ l_
1 t
HT
a
Sto?
^»
pr »
»5
lZ o
BS 3
p-05
10 e
^
<-f
»—Cfq.
£3 f-rt
&3
^
S Q->
^ o>
ö
CO
10
-
3
p
o
-
a
p^
OQ
v>
&
CO
«-*
00
f-*
g
p
«-»
fp
«-r
t»
p*
g*
S.
1
f
f
—
99
ta
Sö
re
cL
B
-9
p
cr
tsi
Ci
CfQ
05
CD
B
3T
re
•
p
fr]
-  O “3
B
P
I»
P
Co
-
pr tys
as *"**
»■S.
i 0
Q. w
*■“ so
_ b M
® w a
r Oir
c
tö W 51
5 fri
c» _
5>r o ■ m
Co 2
•E; * W 3
r*
»oj
Sr år •<
0 f—
5
B
*■3
O:
•i
V
rt
ft>
cn
O
O:
n
s>
*-5
»r
20®
Crq
fi9
<
£P
►S
SS
. p
;s
CD
CD
CD
*1
CD
3
-
CD
3
C/3
CD
P
CD
3
CD
2. P
cn
CO CO 00 co co co
Ctf 00 OJ tJ w bJ
w « o co C0<|
?r- **
. <
p:
2.
El
a* 2L *-•
53
*1 co
OQ « » »
5 rr *sl
— “ o
ST» re r
3 3 SL “
3 g» §:
» 3T "-22-
STcr?
re
D. 3
— - re
3 S OS
c “ •
10
5 § 5.V
1 m O
CO
< s
g c/q
* op:
cro
«T3
**
^ r
^ s
H 3
53
o.
n
vj
to IH
tj Wto OJ p M
- -j C. v? 00 bt
W^Vj - -1
OJ-p>. O}5® CS M
f* M <-i OS
w to co o CO 4^»
•<•
« •
»4
• •
• •
-fc.^—S — f O •»
•
•
.
« T
oj tö
to
ss.
ö
-
w W
CO
vi
c Sr
•r-* M c co
C- 03 r»
Ot75 -t
*5
“. —• ..
—« VJ O VI
c • 5 r
g.
" tö sr
a, *i OJ re
-?
£.0 b s
5C n cl
T cr vi 7“
• u
Cu
CO
B
n
ss
co
oa
{3
P
CO
CO
p»
r
p
p
p
C
*-0
*T3
rf
SS
CTQ
-
-P
pr*
O
B
o
o
' pp
rf
CTQ
-
fD
CD
O:
rs
P
O
-
100
lidet år Stadens skuld på det hela i nästan lika förhållande, sora år 1027,
ehuru Staden under tiden dels senora köp och dels genom nybyggnader
vunnit en betydlig tillökning i Fastigheter.
Bland de inköpta Fastigheterna, för hvilka köpeskillingarna gro 1 ofvanstående
Tableau upptagna, inbegripas de förut omnämnda Träbyggna erna
vid Nybron och förfallna stenhusen vid Kopmanstorget, hvilka barn
nedrifna. De öfriga för Statens medel, af särskilta anledningar, inköpta hastigheterna
äro: år 1827 en Salubod med Vind och Källare, närmast intill
Roda Slussen, år 1829 en vid darra Södra Kyrkogata belägen Fastighet,
och år i83i Taubiska eller Hessensteinska huset på Riddarholmen, hvilket
derefter till Riksgälds-Conlorets begagnande blifvit upplåtet, emot den af
f d. General-Assistance-Contoret nyttjade egendom derstädes, hvilken sednare
nu till det nya Pant-Låne-Contoret användes.
Vid slutet af år i832 var Staden egare af Fastigheter till ett brandförsäkrings-värde
af 458,466 R:dr 3a sk. Banco, jemte åtskilliga Tomter
och Lägenheter, utan åsatt värde.
Åtskilliga högst betydliga utgifter förestå för Stads-Cassan att bestrida,
hvartill utvägar för det närvarande till större delen saknas. Kännbar hillver
i synnerhet kostnaden för en nödvändig ombyggnad a£ Canalen och
Slussarna emellan Södermalm och Staden, eller för att, på sätt alternatift
blifvit föreslaget, i stället öppna en ny communication emellan Mälaren och
Saltsjön, genom Hammarby Sjö från Skansgrafven till den så kallade Dockan
vid Svin "elsvik, i hvilket afseende beräkningar och elianor aro under uppgörande
af Öfverste-Löjtnanten och Badaren Lagerheim.
B) Under benämning af Borgerskapets Ordinarie Contribulions-summa
till Staden, uttaxeras årligen på Borgerskap^ det belopp,, som för Bemcdlings-Commissionen,
efter uppgjordt förslag, finnes erfordeligt föi att bestrida
underhållet af så väl Militär-Corapagniet, jemte den så kallade Separerade
Vakten eller de i dess ställe numera antagna Vaktknektarna, som Stadens
Båtsmans-Compagnie, tillika med åtskilliga andra utgifter, hvaribland ett
årligt bidrag af 5,000 R:dr Banco lill Börs- Bro- och Hamnbyggnads-Fonden.
De sex sistförflutna åren Ilar den uttaxerade Contributions-summan,
enligt Bemedlings-Commissionens Räkenskaper, utgjort:
101
År
1827
. < • . . .
34,3i8
R:dr
—
sk,
,,
1828
......
33,916
1,
,,
,,
1829
•••»••
33,84i
,,
„
,,
i83o
.•••«•
33,996
,,
——
,,
,,
1831
......
34,094
„
—
,,
,,
1832
33,8oo
,,
■
,,
eller i medeltal 33,960 R:dr 4° sk. Banco.
Grunden för taxeringen Ilar varit 5oo R:dr på livar och en af Borgerskapets
Femtio Röster, hvarefter fyllnaden i det erforderliga beloppet blifvit
uttaxerad på sådana personer, som, ehuru ej i Borgerskapets classification
upptagna, dock anses idka borgerlig näring, såsom Contingent-borgare,
Mäklare, Skepps-clarerare, Skeppsvarfs-egare, med flere. Denna taxeringsgrund
måste föranleda en ganska ojemn ^fördelning af berörde contribution,
i samma mohn, som Rösterna äro ojemnt fördelade bland Eorgerskapet.
De genom Bemedlings-Commissionen af ofvanberörde medel bestridda
kostnader för Stadens Båtsmans- och Militär-Compagniers underhåll, hafva,
efter hvad Magistraten till Öfver-Stålhållare-Embetet uppgifvit, i medeltal
för ifrågavarande sex år utgjort för Båtsmans-Compagniet 4>4&9
R:dr 2 sk. 10 rist., och för Militär-Compagniet, jemte den Separerade
Vakten, 16,993 R:dr '4 sk. 6 rist. årligen. Utom förutnämnda bidrag tilt
Börs- Bro- och Hamnbyggnads-Fonden, hvilket dock, i brist af tillgångar,
ej kunnat utbetalas för år 1828, hafva de öfriga utgifter, hvartill återstoden
af de uttaxerade medlen blifvit använda, hufvudsakligen bestått i
löner och arfvoden, donceurer och pensioner, inköp af skrifmaterialier, bidrag
till Borgerskapets Enkhus, kosnader för taxeringen och revision af
Stadens räkenskaper, äfvensom för Borgerskapets Cancellie, betalning för
en till Hans Kongl. Höghet Hertigen af Skåne öfverlemnad Silfver-servis,
sami boskaps- och åkerskattens erläggande för Staden.
G) Börs- Bro- och Hamnbyggnads-Fonden, ställd under förvaltning
af Committerade, som deraf, på sätt i Öfver-Ståtbållare-Embetets Berättelse
af år 1828 omförrnäies, besörja byggnader, skiljda från dem, hvilka
tillhöra Drätsel-Commissionens befattning, har, efter hvad Committerades
räkenskaper utvisa» uppburit följande, dertill anslagna Inkomster, nemligen:
-
Förutnämnde handel i Staden»
Allmänna Tolag R:dr
Borgerskapets bidrag, årligen
intaxeradt i sammanhang
med den ordinarie
Contribu tion»-Summa Hoch
beräknadt till lidet deraf
Hjresmedcl för rum i Börshuset
........
Bemedlings - Commissionens
tillskott .......
Sublevations- eller Amortisseroentsmedel
från Stads
Cassan.
....  .
.
,
Öfver-Ståhållarens lncjyarteringspenningar
.
.
.
.
Diverse intrader
.
.
•
i
Tån, upptagne mot Committerades
Obligationer . .
Summa Inkomster Btco Blår
År iSaj.
År 1828.
År l8ag.
År 1830.
År 1831.
År 183a.
37,042
36
—
35,7<ä5
3
4
34,936
46
4
37,009
35
4
34>93i
33
4
3S’"Al
4o
4
8,454
18
__
•6,109
36
CO
CO
0
34
—
«,37l
36
—
6,301
—
—
8>33i
—
—
12,672
—
—
2,611
x6
—
3,x3o
a4
—
a,259
3»
—
2,7a3
—
—
2,^55
—
_
5,000
_
ia,5oo
20,833
16
_
xG,666
__
ia,5oo
_
_
16,666
32
__
20,833
l6
JOO
_
JOO
_
_
IOO
—
—
533
l6
533
16
633
16
_
694
9
4
3io
|,o
j36
4i
11
7°6|i-S
IC
2,649
1
1,635
39
6
1
1 67.963}i5| 4)67,670] x
4] G9,o5i]24jj 3
166,383)431 2
170,804
33
i
|92.03o|3<
Ilo
Hvarvid till upplysning anmärkes, dels att i Tolagsinkomstens uppgifna
belopp ingått ej mindre hvad under denna rubrik från föregående år hälancerats,
än den inträd, eller omförmälde T35°ö:clelar, e^er f:del af Stadens allmänna
Tolag, som, efter afdrag af uppbördsprovision, verkligen till Fonden
för hvardera året influtit, dels och att den olikhet i årligt belopp, hvartill
Sublevations- och Amortissementsmedlen äro utförde bland Siads-Cassans utgifter,
å ena, samt Börs-, Bro- och Hamnbyggnads-Fondens Inkomster, å andra
sidan, härleder sig derifrån, att desse medel på förra stället blifvit upptagne
sådane de äro i Stat för året bestämda, men på det sednare åter tili
så stor del och i den mohn medlen i sjelfva verket hvarje år till Fonden
från Stads-Cassan blifvit utbetalte, hvilket dock icke verkar någon olikhet 1
berörde medels sammanräknade belopp; utan har detsamma, så val enlig1
uppgifterne för Stads-Cassan, som enligt Räkenskaperne för nämnde Fond, utgjort
för all 6 åren 100,000 R:dr, eller i årligt medeltal den anslagne Summan
af 16,666 R:dr 3a sk. Banco,
Utbetalningarne af denna Fond hafva varit:
Till inlösen af Committé-
År 1
827.
År 1
828.
År 1829.
År 1830.
År 1831,
rade» ulgifne Obligatio-
4,066
ner......R:dr
32
—
6,700
—
—
10,000
—
—
I7»<W
16
_
7»7i6
S2
_
Räntor på upptagne Lån .
Löner, Honorarier, Arfvo-
29.943
45
5
32.067
36
8
30,225
44
8
29,594
8
—
28,812
44
6
deri, Pensioner o. d. .
Kostnader för Hamn- och
3.783
10
8
3-748
8
8
3,740
26
8
4,007
IO
8
4,623
42
8
Bro-bjggnads-arbeten .
Dito för Börs-hnset .
,
Dito för Öfver-Ståthålla-
29,492
1,122
37
26
4
4
20,186
1,318
6
41
2
16,168
1,258
3°
6
6
17,574
2,465
39
3
7
20,240
1,482
21
26
2
IO
re-huset ......
Diverse omkostnader .
.
262
189
30
23!
4
11
142
20
17
4
96
7
47
24
4
265
32
IO
_
18,916
i
4
År 1832.
1?,666 3a
4>839 10
25.567! 2
1,546,18
42927
Summa Utgifter Btco R.dr 168,86l|i4l—j ö^lgjj^jio! 6l,496i35| al 71,240)11} 4)81,792)29) 6|78,aZoltfl 4
Till Quaibyggnadens fullbordande vid Carl XIII* Torg och fortsättning
vtd Bläste ho 1 ms -Hani n e 11 har åtgått största delen af de såsom bestridde kostnader
för Bro- och Hamnbyggnadsarbeten i denna Utgifts-Tableau uppförde
Summor, utgörande för alla åren tillsammans 129,229 R:dr A o sk. 6
i:st,, eller i medeltal för hvarje år 21,538 R:dr r4 sk. 9 rist.; hvaruti * äfVe.
n ll“^egripes kostnaden för den förut omnämnda anläggningen, åren i83i
ri2,'a‘ *“ promenadplats på Östra halfrunden nedom Norrbro, hvilken
kostnad uppgått till 8,201 R:dr jo sk. 1 rist. Banco.
ne Tån bviika^m
Hamnbyggnads-Fonden af Commiteradeupptåg.
”
-S8t ^,0ndens ursprungliga ändamål, erfordrats och blifvit
vudsaklieen unnräk v®r"S^llålIare-Embetets nyss åberopade Berättelse hufta
Oinihvufrn£?P iQa 6 S,t(>tre byggnadsföretag jemte den sedermera fortsatv
ySS n» men skola småningom medelst ofvanberörde, till Fonden
»nslagne inkomster amorteras, utgjorde vid slutet af:
...... R:dr 499,916: 16. —
ro28 ......
„
493,2i6:
32.
—
“
...... » 483,216: 32. —
.......,
465,833:
16-
—
.....  n
458,l66:
32.
-
Hell hafva Lånen således under loppet dessa år minskats med en Summa
»f 4*4i6 R;dr 16 sk.
D) Brandvakts-Cassce-Administrationen eger att af Hudfvudstadens
samtelige Husegare, i öfverensstämmelse med de grunder, som af Husegarnes
Deputerade hvart loide Sr beslutäs och af Kongl. Majit fastställas,
uttaxera afgift till Brandvakts-Compagniets underhållande, och förvalta
densamma, jemte Brandvakts-Inrättningens Capital-Fond, som småningom
uppkommit genom öfverskott af den influtna afgiften, sedan erforderlige
kostnader blifvit bestridde. Enligt den reglering som år 1822 egt rum
och af Eder Kongl. Mhjit den 6 November samma år i Nåder blifvit fastställd,
har Brandvakts-afgiften ifrågavarande Sex år utgått med 35 skillingar
per mille af antingen hvarje Egendoms Brandförsäkringsvärde, eller
det belopp, hvartill densamma årligen af Taxerings-Coramitén för Allmänna
Bevillningen uppskattats, i händelse nämligen detta sednare värde
öfverstigit det förra. För Hus, som 12 år och derutöfver varit brandförsäkrade,
har Brandvakts-afgiften, i följd af Stadens Brandförsäkrings-Contors
åtagne förbindelse, blifvit erlagd af Contoret i Husegarnes ställe.
Enahanda grunder för Brandvakts-afgiftens beräkning och erläggande gälla
äfven efter sista regleringen, som den 16 nästlidne Marlii vunnit Eder
Kongl. Majus Nådiga fastställelse.
Dea Tableau Administrationen lemnar öfver Brandvakts-Cassans Inkomster
och Utgifter under nämnde år, utvisar:
Att intraderna utgjort:
1827.'
1828-
1829.
1830.
1831-
1832.
Brandvakts-Afgift;
Af Kronans, Stadens och
andra Publika Hus och
Egendomar .
. , R:dr
Af Privata Husegare . .
Af Brandförsäkrings-Ver-
Kantemedcl af utlånade
Cipitaler......
802
9>m
9,150
718
47
36
35
6
6
7°8
9>o82
9,830
969
36
4
14
16
6
674
8,776
10,569
1,170
20
24
44
26
6
6
8
619
8,727
11,112
1,203
5
30
i3
16
6
6
6
639
8,678
11,781
i,525
14
30
19
26
6
6
8
592
9,634
12,122
1,670
11
9
7
9
Summa B:co K;dr
19,866
23
—
20,590/22
6
21,191
19
3/21,662
17
6
22,624
42
8
24,oi8b7
9
Att Utgifterna åter varit:
io5
År 182
7-
| År 1828-
| År 1829.
År 1830.
[ År 1831.
År 1832.
För Brandvakts-Compag-  niets aflöning, bekläd-  nad , sjukvård, jemte
hyra för aine Corps de
Gardes, Ved, Ljus och
Skrifmaterialier . R dr
19,156
3o
6
14,263
a3
3
12,820
36
6
18,945
34
I
i6,i38
2
4
19,880
45
9
Administrationens Tjen-  stemän, aflöning jemte
några smärre utgifter .
i,«4*
—
i,34a
34
_
1,282
1,272
28
2
1,492
3-1
1,467
36
Summa B:co R;dr
2o,297j3o| cj i5,6o6
9
2
i4,io3
28,
6
20,2lS|l4|
3
i;,53o
36( 4
21,348
33
9
Samt att Brandvakts- Cassans Capital-Fond vid nämnde års slut
utgjorde. . . . R:,ir
Och elen dertill hörande
Pension*- och Begrafningshjelps-Cassans
Behållning
......
År 1
3a
7-
År 182!
!.
År 1829.
År i83o.
År i83r.
År 1832
•
26,248
i3
9
30,23a
27
1
37,320
18
3
38,764
21
6
43,858
27
IO
46,528
21
IO
2,752
■4
9
2,704
*4
9
2,607
<4
9
2,54a
3o
9
2,5i3
6
9
2,4g3
6
9
1.
0.1 rz 1 tt /1
10 iuipugiaa westa nö
diga
husrum at elen Kongl. Hof-Staten samt det till vakt och vård i Sta
den
föHagda Krigsfolk, bär för en sådan inqvarteringsskyldighets utgörande
euidllit de forsta bestamda föreskrifter uti Kongl. Resolutionen den8 2 Januari
ioS3, deruti, ibland annat finnes stadgadt, att Stadens Innevånare må
ega att välja antingen de vilja anskaffa Qvarter in natura, eller derföre ut
gifva penninge-ersättning; hviiken Options-rätt å de inqvarteringsskyldiges
S!da blifvit ytterligare stadfastad 1 Kongl. Förordningen den 21 November
172, Genom de„ a„nu tllI s grunder ällande lnqvarterings_0rdningen
den 6 Julix 1720 hafva desse Inqvartenngspenningar blifvit bestämda "till
sine belopp, beraknade efter den tjenst med lön på Stat livar och en af de
nqvarterade innehar,* men då en sådan penninge-ersättuing, i följd af inträffade
förändringar 1 Rikets Myntväsende, funnits vara otillräcklig och ej
Öfvers 1 äthällarcns Femårsberättelse
,
'4
—
10 6
—'
längre motsvarande de utgifter, som för boningsställens anskaffande tillskyndats
Inq var terings tagar ne, har Kongl. Maj:t, Öfter hemställan af Rikets Ständer,
den i3 November 1766 förordna!, alt inqvarterings-ersättning till Garnizons-Regementerne
bolde beräknas efter en för hvarje år af Kongl. Majit
fastställd cours; hvaremot Kongl. Majit funnit dess Hof-Stat ej böra af någon
Inqvarteringsförhöjning komma i åtnjutande; i följd hvaraf 1720 års Inqvarterings-Taxa
ännu är den enda tillämpade beräkningsgrund för Kongl.
Hof-Staten. Deremot hafva Garnizous-Regementernes, med flere tid efter
annan till Inqvarterings åtnjutande berättigade Militair-Corpsers Inqvarterings-anspråk
blifvit alltmera förhöjda, så att, för närvarande, Enligt Eder
Kongl. Majlis Nådiga beslut af den 23 Martii 1824 och den 1 Martu 1826,
Inqvarteringen sålunda beräknas, att till Officerare och deras vederlikar utbetalas
de i 1720 års Inqvarterings-Taxö i Daler Kopparmynt bestämda belopp,
utsatte i Riksdaler Specie, med beräkning af Nio Daler för hvarje
Riksdaler, och sedermera evalverade till Svenska Banco-Sedlar efter förulgångne
årets medelcours på Hamburg, samt att, utan tillämpning af ovannämnda
Taxa, Under-Officerare erhålla en förhöjd årlig Inqvartering af 3o
Rldr,- Corporaler af 10 Rldr och Soldater af 8 R;dr Banco-Sedlar, hvilka sednare
belopp likväl, genom Eder Kongl. Majlis Nådiga Resolution den 25
Julii 1-827, blifvit än ytterligare förhöjda på det sätt, att Under-Befälets och
Manskapets Inq var te rings-pennin gar skola uträknas till Daler Kopparmynt,
med iakttagande af en i Nåder fastställd cours af 120 Skillingar och sedermera
efter det föregångne årets medelcours å nyo till Banco-Sedlar eva- |
Iveras.
De Regementer och Corpser, som nu åtnjuta en dylik förmon, aros
Kongl. Svea Lif-Garde, Kongl. Lif-Gardet till Häst,Kongl. Andra-Lif-Gardet,
Kongl. Svea Artilleri-Regemente, f. d„ Kongl. Drabant-Corpsen, hvars Inqvartering
utgår efter en år 1811 fastställd Taxa, Kongl. Ingenieur-Gorpsen, Kongl.
Topografiska Corpsen, Kongl. General-Adjutants-Expedilionen för Ammen,
Kongl, Artilleri-Staben, Kongl. Lif-Bevärings-Regimentet och Stadens Militaire-Compagnie.
■— Inspecteuren öfver Kongl. Lif-Brigaden bar äfven af
Staden uppburit Inqvarteriugs-penningar; men sedan denna befattning, enligt
Eder Kongl. Majus Nådiga Beslut den 3o Juni i83a upphört den *
October samma år, har Inqvarterrngs-ersättningen ansetts icke vidare böra
utgå till Befattningens förre innehafvare; hvarom frågan dock är underställd
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
Vidare utbetalas af Inqvarterings-Verket hush yre-ersättning för ÖfverStå-thållare-huset
och för Chefs-Boställsrummen i Castenhofshuset, äfvensom*
—, /. 107
—
Verket underhåller ett serskilt Boställshus för Chefen vid Kongl. Svea Artilleri-Regemente;
och för kommande och gående Truppers begagnande bär
Inqvarterings-Verket i beredskap tvänne Casserner med nödig Service.
De Inkomster hvarmed Inqvarterings-Comrnissionen har att bestrida ofvanberörde
Utbetalningar, härflyta dels ifrån förutnämnde ^f3-idelar af Sta>-  dens allmänna Tolag, ursprungligen tillerkände Inqvarterings-Verket genom
Kongl. Majits Beslut den 16 Julii 1688, dels ifrån de så kallade dubbla Vågoch
Mätare-penningar, som tillfalla Verket, i följd af Kongl. Brefvet den 28
Maji 1717, dels genom afgifter, som erläggas, den ena hälften af Stadens
Husegare, oell den andra af Borgerskap^. Enligt föreskrift i Kongl. Kungörelsen
den i3 November 1766, bör denna beskattning verkställas sålunda,
att på Hus och Fastigheter årligen uttaxeras ett efter behofvet lämpadt belopp,
uträknadt i lika förhållande med den å hvarje särskild Egendom Belöpande
Brandvakts-afgift; hvarefter en lika stor Summa af Borgerskapet erlägges
till Inqvarterings-Cassan. — För närvarande motsvaras hvarje Riksdaler
Brand vakts-afgift af 'Fyratio Skillingar Inqvarterings-afgift af fast egendom?
och den andel, som af Borgerskapet blifvit erlagd, har uttaxerats åren
£827 och i838 till |, samt 1829, i83o, 1-8.31. och i332 till hälften af hvardera
årets på Borgerskapet uttaxerade ordinarie Gontributions-Summa till
Staden.
Inqvarterings-Verlcets Intrader hafva varit:
Tolag »arnt dubbla Väg- ecb
Malare-permningar R:dr
Jaijrartcriiigs-afgift af Hus
•oh Borgerskap .
.
.
År 1827-
År 1828-
År 1829.
'År 1830.
År 1831.
År 1832.
42,3*9
34,739
JO
3 2
■4
41>3?a
33,5io
5
10
2
2
4°, 465
3o,349
XI
14
II
41,833
30,962
28
q6
10
0
40,33^
3r,fi35
5
38
I
4
4»>7i3
90,663
47
36
i
Summ* B:co R:dr
:7<o59Ml 4
1,6,837
a4j 4|.78,8>4!36
7I i
7U972J43I 5[,74,377;35( {
Utgifterna hafva deremot utgjort:
1
Inkvarteringspenningar
och bil olly c or •
• Ridr
Cassernhusens underhäll! •
Adiainistrations-kostnad .
År 1827.
År 1828.
År 1819.
År i83o.
År i83i.
År 1882.
66,716
1,373
3,355
4?
r3
29
3
9
3
64,261
i,3f>8
3,46o
46
14
43
9
2
2
58,83*
2,306
3,884
‘4
35
6
4
7
58,220
1,453
3,773
5
36
12
II
2
9
62,781
i,586
4,180
*4
45
9
9
1.1
(71,824
1,057
4,227
4
33
45
II
3
Samma B:co R.dr
71,444
4oJ 8
69,081! 8
2
65,02 ij^
II
63,4471 6
10
68,548
at|.s] 77,109
35
2
Totala inkomst-beloppet för dessa sex år uppgick således till 444*858
R:dr 17 sk. 8 rest. och utgifterna till 4*4*652 R:dr 26 sk. 5 rist.; hvadan
Cassan för nämde år fått en behållning af 3o,ao5 R:dr 3g sk. 3 rist. Banco,
ehuru taxeringen under hela tiden bibehållits oförändrad, och utgifterna det
sista året öfverstigit inkomsterna. Detta förmånliga resultat af Verkets förvaltning
de fem föregående åren, anses dock icke kunna påräknas under
innevarande och följande år, enär, utom den förhöjning af Inqvarteringsmedlen
till Kongl. Lif-Gardet till häst och Kongl. Svea Artilleri-Regemente,
hvilken blifvit en följd af dessa Regementers nyligen ökade Stat, coursell
ovanliga stegring kommer att ansenligt betunga Inqvarterings-verkets Cassa.
Vid 183a års slut hade Cassan en Capital-behållning af 48,333 R:dr 16 sk.
Banco, som besparas till möjligtvis inträffande utomordentliga behof.
Utom de af Stads-Cassan bestridda aflöningsbelopp för Stadens EmbetSoch
Tjenstemän samt Betjente, hafva, pä Eder Kongl. Majt:s och Kronans
Stat eller af Allmänna Stats-medel, årligen utgått de förut i 1828 års Berättelse
uppgifna löne- och underhålls-anslag, nemligen: till Öfver-Ståthållaren
samt Öfrige Embets- oeh Tjenstemän jemte Betjente vid Öfver-Ståthållare-Embetets
Cancellie och Policekammaren B;eo R:dr 26,843: 26: 10.
till Krono-Uppbörds-Verket ...........7,648: — —
samt till hushyra för Öfver-Ståthållare-Embetets Cancellie
och Slotts-Rätten för Stockholms Slott och Stad .
.
.
1,000: _ _
Tillsammans Bteo R:dr 35,491: 26; 10.
Tabell
innefattande, så vidt möjligt varit, de uppgifter, rörande Hufvudstaden,
hvilka i föreskrifven Tabell-form böra aflemnas, och uppgjord hufvudsakligen
efter enahanda grunder, som den Tabell, hvilken åtföljde Öfver-Ståtliållar-Embetets
Berättelse, af år 1828, får jag härjemte i underdånighet
bifoga, hvarvid jag anser mig böra tillägga följande upplysningar:
1:0 Antalet af samtliga Hus och Tomter i Hufvudstaden, uppfördt i
Tabellens första column till 3,895, är uppgifvet enligt så väl sednast
upprättade Tomteböcker, sora sistlidet år skedd reglering af hus och tomter,
jemte ny Tomt-numerering. Af detta antal äro 3,611 för Bevillning?
erläggande till Eder Kongl. Maj:t och Kronan uppskattade; och bland de
öfriga 284 tillhöra 60 hus och tomter Eder Kongl. Majit och Kronan; 98
egas af Allmänna Bolag, Stadens egendomar och Södra Ström-cjvarneo
—
109
—
derunder inbegripne; 67, hvaribland 3 Qvarnar, äro Fromma Stiftelser
tillhöriga; 5 disponeras af Academi-staterna, och 5i innehafvas under
boställs-rätt. — Utom nyssnämnda 4 Qvarnar och Eldqvarnen vid Kungs,
holmsson, finnas i Hufvudstaden 3o, till större delen Vädemvarnar, hörande
till Egendomar, hvilka i förutslående antal af hus och tomter äro
upptagna; hvadan dessa Qvarnar, likasom alla andra Fabriker Verk och
Inrättningar, såsom härstädes nästan alltid sammanbyggda med och utgörande
delar af de uppgifna husen och tomterna, samt för öfrigt redan i
Berättelsen till antalet omnämnda, ansetts icke höra särskilt i Tabellen
uppröras,
'
2:0 Sorn dea öppna jorden härstädes till en ganska obetydlig del,
under circulations-bruk, begagnas bil åker för hvete* råg, korn beli blandsäd,
men deremot till största delen användes för trädgårdar, med fruktträd,
tobaksplantering, potates, ärter, kål, samt åtskilliga andra trägårdsoch
jordfrukter, har det blifvit ansedt lämpligast, alt i Tabellen upptaga
alla dessa omformälda ,ordrymder under benämning A Aker, till det antal
Tunneland Stads-Ingen.oren äng,frit. Ängsmarken, äfvensom Sko<* och
Betesmark aro till deras utförda belopp i Tunneland af honom uppgifna
dels efter elianor med tdlhorande beskrifningar, dels, hvad ängen beträffar,
efter inhemtade särskilta underrättelser i afseende på det arlida
circulationsbruket. Uppgiften på Hemmantalet., innefattande alla inom
Hutvudstadens område befintliga jordegor, är äfven meddelad af Stads
°«h,
,nnd'a ‘^»dlingar. samt i öfverensstämmelse
med de 1 Kongl. Kammar-Collegu Skrifvelse den i5 November T8r6 fö
reskrifna grunder för Hemmantals beräkning. För öfrigt får jag Carora I
underd mg iet åberopa 3:dje puneten af upplysningarna vid 1828 års Tabell.
,
6
• r 1 Sora 4:de PUllcten af nyss åberopade upplysningar inne
MHy
'f “
Pä,de ‘ T^.ell-formulär.t införa coEer, 8delS fe
AtAltf haf i TSidnhS’ 1 ,\r
deraf, sedan utsädet
afdragits, nät 1 Tabellen endast kunnat uppgifvas medelafkacimr.^,, af
Potatoes och Tobak, och äfven detta blott aproximatift
' S
4:0 -fia af,eSi har-dft ,lcke varit möili8t» 3“ närmare, än ungefärligen,
uppgiga‘
«f de bär . Staden underhållna kreatur., med led
ning
af 1l ”o S°,ra V'Td detta ärS hö‘1™ S^om Polisbetjeningens
e terfrågnmgar bos Stadens Innevånare inhemta. Af Hästarnas antal
tillhora 241 de ngl. Hof-Stallen, samt 674 Garnizons-Trupperiia och
Officers-corpserna; ogas af Hyrkuskar samt Akare, och de öfriga 2 013
at ervsfeilta personer.
ö
t>;o Det i Tabellen utförda Uppskattningsvärdät innefattar ej blott
förutnämnde 3,6n hus och tomter, utan äfven afla i Staden befintliga
Bruk, Fabriker, Manufacturier och Qvarnar, äfvensom Stadsjorden, emedan
berörde Inrättningar' äro uppskattade i sammanhang med Egendomarna,
der de finnas anlagda, oell ali jord, såsom indelad i qvarter och tomter,
samt tillhörande berörde egendomar, blifvit deribland uppskattad, så att
särskilt värde derå, på sätt Formuläret till Tabellen antyder, ej kunnat
uppgifvas. Omförmälta Uppskattnings-värde , äfvensom liela Hevi Urlin gen,
upptages i Tabellen till medeltal för sex år ifrån och med år 1827.
G:o Beväringen af Gäfvor och Testamenten, bär utgjort r6,643
K:dr 3 sfe. 7 r;st.; och hvad derjemte i samma Tabell-column är uppfördt
under benämningen Vinstmedel och dylikt till en summa af 16,584 R:dr
28 sk. 7 r:st., är medelbeloppet så väl af den till Riksgälös-Corvtoiet under
nyssberörda tid influtna Bevillning ifrån Nummer-Lotteriet, Dykeri-Uonvpagniet,
Sjöförsäkrings-Bolaget, Sjö-Assurans-Compagniet och Jern-Contoret,
som äf Bevillningen å intressemedel, utbetalta från Riksgälds-Contoret.
7:0 Under rubriken Brännvinsbrännings-afgift är i Tabellen införd
den årliga afgift, som för rättigheten att i liufvudstaden distillera brännvin
erlägges till Stads-cassan af ett Bolag, på hvilket denna rättighet äff
genom contract för vissa år öfverlåten; och någon annan afgift för brännvins-tillverkning
eger här icke rum.
8:0 Boskaps- och Akerskattens uppgifna belopp, som genom Bemedlings-Commissionen
af Borgerskapet betalas, är bestämdt genom ett emellan
Kongl. Gamniar-Collegium och Staden den 26 October 17787 ingånget
och sednast den 24 October 1828 på Fem år förnyadt Contract, hvars ytterligare
prolongation nu är i fråga.
9:0 Enär Sältpeter-afgiften , som för liufvudstaden utgått med endast
9 R:dr i4 sk. 8 rist. Banco örn året, upphört vid i83o års slut, halden
derför enligt Formuläret bestämda column blifvit ur Tabellen utesluten,
äfvensom columnen för Tionde och ständiga Räntor af Bruk, Verk
och Inrättningar, hvilket slags utskylder ej finnas härstädes.
xo:o Staden har ingen annan Rotering sig ålagd, än att, enligt
Kongl. Brefvet den 28 Februari 1678, underhålla 100 Båtsmän med befäl;
och årliga kostnaden dertill, hvilken, såsom förut är nämndt, bestrides
af Borgerskapets ordinarie Coirtri butlo n s-s amina, är i Tabellen utförd
efter medeltal för de sex sistföi flutna åren.
11:0 De uppgifna Arrende-medlen till Stats-verket för Kronans hus
och lägenheter här i Staden äro 7S0 R:dr för det så kallade Oldenburg'
ocf, AÄ
^““^eri-lm,.,
Samma grunder, sorn f Berättelsen år^i 8^ fmna^^r^ ärfiord efter
ien upptager således endast h vad Pastorer Coll °,nfor^'da. Tabelmng
vid Stadens 8 ■ Territorial ffi,, f ‘ Forn ministrar och Kyrliobetie
tionella FörSam|ingarna i lil ^ ägar>- Samt T^ska °<-d‘ Finska Na
åtnjuta och uppbära af Försam anganäs inJevå mneha{Vande befattningar,
itmster °eh
nin0o-taxenng Dessutom utgå årligen ifrån Stafe xri1 , 3,? ärs Bevi 11-
»amndeCJerecie, jemte Stadens
^ ,
7
1,11 köning för
vid Danviks Församling tillhopa 1 08G R M 3!16 Pastor ocI> Klockare
ntål, hvilka sednare, eller laita riksmarU^ *k’ °Ch ^Tunner Spanneutgora
1 penningar 3,g5g R;dr Ao sk eller f;ITgSpriSet af 6 R;dr för Tunnan
»laget en summa af 5Jt6 R:dr24 si.; hvaHemte Tfsl del COntanla
ändamål betalas ,oo Rrdr årligen När harti 11U Stads-G25san tillsamma
ovanbe^^ i Tabellen utrida* bidrag
V™*"™
Clerec.ets årliga underhåll Lill 35 Kn6 R Hr > ^
3a sk*’ uppbär
derhä let af hyresfria Boställen för ?de fleste t,8 ’,
Sä Väl u„.
tor öfrigt af Kongl. Hofvets och Statensmedier- Ckre(;,lst> s»n> hvad
Clereciel vid Idof- oell Garnisons-FörsamlTngarna61 T* trfl boning för
dikanterna inom Hufvudstaden.
ägarna, äfvensom för Fångpre
43
»k. 8 r.-se., h[i|len. 1 J Ulf S,adena Fl1f"VIn’än”re *>•**■ IWr
densamma d,apenes, t) Böter för ErSo-Jäwfi “?:Ei,eclion °«I> ef
ning 2,017 R-dr 7 sk. 9 rrstv, som likaledes f y ders f°rsummade betaldas:
e) de inom bråne Före r- JIK'aieaes ar samma Directinn
särskilta Fattigvårds-Directionerdipone/T F^ U!gåendé' samt af deras
bosse-medel, samt vanliga Fa 11 ig a i; n Fr ttlg 1U6_ C°Uect- och Arm
graf,ungar ra. m., tillsammans
barndop och beten
af Stadens Innevånare, 4693 itdr \
’?00r R,:dr> °ch d^ Curlius„af„if.
Oskyldighet fullgöras,-är ingen SW/di i^arpä Stadens Skjutsttppgifva.
0 ö/‘/utshälimngs-kostnud att i Tabellen
112
i6:o Emedan Staden ej eger någon så kallad Stadsjord. utom dess
område Ilar Staden ej eller utom samma område någon väghållning. A
Stadshagen som af ålder varit benämd Stadens utjord, men numera ehuru
Tullbommen icke är på Stadens yttersta grandine» utflyttad, tillhör
Kussilolms-malmen och fördenskull blifvit utmärkt med Qvartera namn,
likasom ock Lägenheterna derstädes äro med Tomt-nummer utmärkta, a
Svingen ännu, i likhet med den på landet, indelad i vissa .stycke. ,
underhållas dels af Staden, dels af de öfriga jordegan^, i förhåna
UR ^ areala vidd. Huru gator och vägar inom Staden för
öfrigt underhållas medelst stensättmug och graning, ar förut i Berättelsen
°omförmäidt. Totala kostnaden .härtill kan ej bestammas, och följaktligen
är ingen uppgift derå införd i Tabellen.
1 g iro i Tabellens celamir för diverse Onera äro Lil ärligt belopp
c. *7'° Itai för nsstförflutna sex år, sammanlagde oell Inräknade alla
icke i de öfriga columnerna upptagna allmänna utskylder, afgifter
fanera af Staden innevänara till ISA*,!. Maj:, och Kronan. Sta.
den. Inrättningar eller andra Verk. örn hvilkas belopp någon uppling
kunnat vinnas, nemligen.
„ ,
... R:dr -7,5oo: — —
Salu-A.ccis .
.
•
•
•
•
*
5"oo* 28. —
Brännvins-Minutenngs-afgift
ö>799;
Mantals-penmngar.......... —1-lil 13,760: 12. 4.
Afgift till Riddarhus-Cassan . .
•
•
•
•
^T- 4°. —
Dito till Wadstena Krigsmanshus (centonal at
Ecclesiastik-Statens Löner).....,
453;
2. 4.
Gatulvktb&llnings-kostnad, upptagen, likasom i 1828 åis
Tabell, till vid pass........?
20,000:
—
Kostnad för Gaturenhållning, d:o d:o till omkring .
.
•
1<>,ooo:---
Afgifter af Territorial-Församlingarnas Innevånare till Kyrko-Cassorna
för reparationer & Kyrkorna och Clereciels
Boställen m. m., enligt Uppbörds-Commissanernes upp- ^ ^__„
Borgerskapets till Bemedlings-Commissionens disposition
ingående ordinarie Contributions-summa, efter afdrag at
de° 4.489 R:dr 2 sk. I0 rist., hvilka deraf förut aro 1
Tabellen utförda såsom Roterings-kostnad..... i 'It
Särskilt nttaxeradt bidrag af Borgerskapet till Börs- Bro
och
Hamnbyggnads-fonden .....«••••
8,34i*
43- ““
Brandvakts-afgift af privata Husegare ....... 9,oi5i 3f.—.
samt Inqvarterings-afgift för hus och borgerlig rörelse .
32,643:
27. 8.
Tillhopa I94»754 R:dr 9 sk- 6 rist., hvilken Summa Tabellen äfven innehåller.
Som med denna underdåniga Berättelses afgifvande blifvit något fördröjdt,
anser jag mig slutligen böra hos Eder Kongl. Majit i underdånighet
anmäla, del orsaken dertill varit, att en längre lid erfordrats, för att
af vederbörande Autoriteter, Inrättningar och Corporationer, till ett antal
af 2 å 3oo, införskaffa alla för Berättelsen behöfliga uppgifter och upplysningar,
hvilka, detta oaktadt, hvad Undervisnings- Fattigvårds- och
Barmherlighets-Inrättningarna här i Staden beträffar, icke erhållits så nöjaktiga,
alt Berättelsen i dessa delar kunnat gifvas den form och fullstänsiändighet,
som jag önskat.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Majus
underdånigste och tropligtigste
undersåte och tjenare,
J. W. SPRENGTPORTEN.
F. EDELSTAM.
Stockholm den 3o December i833.
*
Tabellariskt Sammandrag
ofver Inkomst och Utgift i och för Ityggnaderna vid Allmänna Arbets- och Corrections-Inrättningarne
i Stockholm nedannämnde år.
Ar ,5,
>27
” 1828
” »829
” i83o
’• »831
'* »83a
Utskott
Summa
l - »PP0,
1»ne och blif
-
behållninarbets-i
ti
-
onde
^»risten vid C01-  rectionsInrättnin§arne
.......
Summa
Inkomst
Anslag
till Byggnaderna vid Norra och
Södra Corrections-Inrättningarna
af
Statsmedel.
af
Räntor och afbe-  talningar å till
byggnaderna an-  slagna Capital-  fonder *).
80,000
o/!
—
—
7,338
3
2
41,547
23
9
6,000
16,060
34
~4
_
,
- -- - . -_
_
_
146,110
23
9
29,398
37
6
_
—
___
Stimma.
87,338
24,563
47,54?
16,060
175,509
23
34
i3
9
80,596 7 9
256,1 o5[a 1| —
Utgift
till
Byggnader och
Reparationer vid
Norra och Södra
Corrections-Inrättningarna,
94,871
66,o85
38,746
20,4 »8
22,468
13,515
9
44
>4
39
7
1
i5(>, io5|2i j—
Anmärkning
gar.
') Dessa CapitalFonder
härflyta
dels frän behåll
Ringar å de anslag
Rikets Ständer är
1818 Icmnade till
Krono - Spinnhusets
underhåll,
dels frän är 1825
varande Spinnhusets
fordringar för
förrättade arbeten
; dels från sådana
der uppkomna
balancer, som
till en del blifvit
af förra Directionen
utredde, till
en delaf nuvarande
Styrelse, ochslutligen
frånserskildtc
af Kongl.
Majit i Nåder an
visade tillgångar,
I Stockholn, oell Kongl. Styrelsens öfver Fängelser och Åi hets-inrättningar
^ Kammar-Couto-ir den 25 Maj »833,
i Ri
-
C. W- RAAB.
Tabell för Stockholms Stad,
Uppskatt nings-värde,
Medelafkastning, sedan
Utsädet är a f«J råge t.
Underhållne Kreatur.
Utsäde af
Bidrag.
Stats'
Clericiets Underhåll
Ständiga Räntor.
Bevillning.
Efter stdra Artikeln.
R:dr sk
-
1 R;dr Ek!
3,223
194,754
61,792
- 4,489
6167,098
33,227
348,95033
13,825
52,149
16,666
17,445
5382,468
Stockholm den 30 December 1833.
J. W. SPRENGTPORTEN.
P. EDELSTAM
.
■ -
MflfijftA.., i*;*, ‘jk’
tt i
' •' 'Tiv.
>
■:.....m-,h«W .'.'V
n?^!
■ H
:
.
:
_
t ,;■
•
.
V
-
' i* » ''* '■ »J rco-j t ■
i; ■> j ■ , 3 g
•■'V
Tabell
utvisande Allmänna Arbets- och Corrections-Inrättningarnes i Stockholm tillstånd och förhållande i
Statistiskt och Oeconomiskt hänseende nedan nämnde år.
Norra Inrättningen.
Inkomst
För Correctioni
sternes
underhåll,
Sjukvård, Administrations
och Bevakningskostnad
,
ved och lysningsämnen,
hyror och
arrendeafgift samt
diverse utgifter.
•Personalen
per medium.
Arliga anslag till Underhåll, Administrations-kostnad
och Diverse
Utgifter.
Premier
för
Arbete.
Brutto-Inkomst
af Arbetsrörelsen
vid Inrättningen.
Summa,
Summa.
af
Statsmedel.
af
Staden.
Fran och med år 1830
beräknades och utgick
anslaget för en bestämd
personal.
Summa
tillkommer värdet vid
^832 års siut aflnrättningens
Husgeråd och
Verktyg, samt i Förråden
varande Klädespersedlar
och Materia
-
Summa
Södra In rätt n ingen.
Inkomst
Utgift
För Correctioni-
Personalen
stumus underhåll.
per medium.
Årlig» Anslag till Underhall, Ad-
Ad
mi-
Anmärkningar.
ministrations-kostnad och Diverse
Brutto-Inkomst
nistrationsloch Be-
Premier
U tgilter.
af Arbetsrörelsen
Summa.
vakningskostnad ,
för
Summa.
.
vid Inrättningen.
ved och lysnings-  ämnen, hyror och
arrendeafgift samt
diverse utgifter.
Arbete.
af
Man-
kön.
af
Qvin-
kön.
af
Stats-anslag.
af
Staden.
År 1827 Första halfåret
Andra Dito
19°
372
512
280
|47»5oo
—
--
2,947
2 4
7
4.726
f9
6
55,173
44
I
5o,3o3
4
8
i,632
29
2
51,935
33
10
„ 1828 .........
60,000
_
1,393
16
—
2,o3l
5
4
03,424
21
4
51,554
12
1
828
18
—
52,382
3o
1
.. 1810........
584
623
707
57,000
56.447
76.447
i,43o
1 ./i F 2
9 9
9
6
7.488
11,871
i3,555
26
5
65,919
69,731
91.428
1
2
57,629
5g,oio
' 7**»19°
19
2
6
5,837
10,882
16
—
63,466
3 b
6
,, i83o.........
43
43
4
43
37
n
37
8
11
5
42
---
69,892
44
5
Från och med år i83o
,, 1831.........
- -
r 0
i>4i9
9
/
>7
/
4
11
28
3
12,109
46
11
83,3oo
27
2
beräknades och utgick
anslaget för en bestämd
„ i832 .... .....
885
81,447
43
10
1,426
11
6
20,667
12
—
io3,54i
21
4
84,684
10
5
19,628
r7
3
io4,3i2
27
8
personal.
Samma
378,843
35
6
10,029
29
1
60,340
449.213
38
074,371
29
4
50,919
25
4
425,291
6
8
b
Tillkommer värdet vid
i832 års slut af Inrätt-  ningens Husgeråd och
Verktyg, samt i Förrå-  den varande Klädes-  persedlar och Materia-
6,047
25
8
Öfverskott....... .
Summa
_
__
___
.
. -
29,970
Q
Q
455,26i
16
5
455,261
16
5
Som nybyggnader för Södra Corrections-Inrättningens behof, med innevarande år upphöra, kommer såsom en följd deraf, arbets-premierne derstädes,
att från nämnde tid betydligen förminskas.
Stockholm och Kongl. Styrelsens öfver Fängelserna och Arbets-Inrättningar i Riket Kammar-Contoir den 25 Maj 1833.
C. W. RAAB.
Aöaiiii. MAJ lis
BEF ALLNING SI IAFY ANDES
UTI
Upsala Län
TILL
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832,
sefemia© il$&,
ECKSTEINskA boktryckeriet.
1833,
tilo Allmän beskaffenhet.
Uti den underdåniga Berättelse, sora af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
år 1828 blifvit afgifven, är Länets vidd och indelning efter Landets
beskaffenhet, i slätlbyggd eller skogs- och bergs-byggd, uppgifven, äfvensom
de betydligaste höjd-sträckningar, sjöar, åar samt jordmånens mer
eller mindre fruktbara beskaffenhet der omförmälas, hvarföre jag, för att
icke åter upprepa hvad i dessa oföränderliga omständigheter redan blifvit
hos Kongl. Majit i underdånighet anmäldt, tror mig, till undvikande af onödig
vidlöflighet, endast Lora åberopa .hvad samma Berättelse derom
innehåller.
Odlingar af kärr oell mossar äro dels började, dels Fortsatte, hvaraf
i synnerhet de vid Söderforss och Österby Bruk samt vid Söderby gård
i Näs Socken och Bredsjö gård i Järlåsa Socken, verkställda, förtjena uppmärksamhet;
och utgör nu vidden af den mark, som under de sista 5 åren
blifvit uppodlad, omkring 1980 Tunnland; dock finnas ännu manga och
betydliga odlings-lägenheter obegagnade, i synnerhet i Örbyhus, Olands,
Norunda, Bälings, Rasbo och Ulleråkers Härader samt Leufsta och Dannemora
Tingslag; hvaremot Bro, Håbo, Trögds, Åsunda, Lagunda, Hagunda
och Waksala Härader lenina färre tillfällen dertill. Årliga rensningar hafva
skett i alla de, större och mindre, vattendrag, der sådant varit af -nöden
Och kunnat af ortens Innevånare sjelfva ombesörjas; hvarförutan Kongl Majit
Nådigst behagat bifalla dess Befallningshafvandes förnyade underdåniga hemställan
örn allmänt understöd till upprensning af Enköpings å, som efter den
Staden, år 1799» öfvérgångna svåra eldsvåda och i följe af den vanmakt
Staden derigenom iråkat, blifvit igengrundad och nästan alldeles ofarbar
för de Fartyg, hvarmed den förut kunnat beseglas; I sammanhang hvarmed
Kongl. Majit i Nåder behagat anslå 9,000 Ridr Banco af publika medel samt
lillja ett lån af 3,000 R:dr Banco., för samma ändamål, hvarjemte Enköpings
Stad förbundit sig att, af egna medel, bekosta 3,000 Ridr Banco och
ln°m tio år återbetala nyssnämnde lån. Genom Contract med Kongl. Majit
-
4
-
ecb Kronan samt Enköpings Stad, af den 20 Augusti stistJ. år bär Capitaine
Mekanicus M. Cronstrand derefter åtagit sig, att, emot erhållande af dessa
i5,ooo R:dr Banco och några dessutom af Staden utfästade förmåner, inom
nästkommande års slut, tiri erforderligt djup* uppmuddra berörde vattudrag,
hvarigenom ganska betydligt gagn, måste tillskyndas icke blott Enköpings*
Stad utan äfven den deromkring belägna bördiga Landsort, hvars producfer
derigenom skola finna lättad oall lifligare afsättning.
2:0 Innevånare%
Enligt de' af Preslerskapet förda Nativitets-' och' Mot tälltets -Ta belle r åtgjorde
befolkningen i Länets 86 La nd s -Försa m 1 i n g a r och aine Städer, vid
nästlidet års utgång, tillsammans 83,067 personer. Efter Mantalslängderne
åter besteg Folkmängden sig blott till 81,34.3 personer, af hvilka vörö:.
Mankön
Qvinkön ,
Mankön
Qvinkön .
Mantalsskrifne
.
.
.
.
ar, 83-2
*
'
*
'
25,231
4:7,063».
Mant als fria»
•
r
r6,o8r
i8,if>ö 34,280.
Efter den förra uppgiften skulle Länet hafva, sedan år 1827, ökat sin
folkstock med 177^ personer ,men enligt den sednare endast med 20. Visserligen
företer sig såsom ett ämne för alfvarligt bekymmer, den omständighet, hvarå
ock Kongl. Mäj:ts Landsfaderliga Nådiga uppmärksamhet särskildt blifvit i
underdånighet fästad; ali dödligheten bland barn under ett års ålder3 är
sä störj att ungefär \:del af de föddas liela antal bortryckes innan de
uppnått nyssnämnde ålder3 äfvensom numern af utflyttade och döde äldre
personer varit stor i i:sta Fögderiet, som ligger närmast intill Stockholm,
samt aldra och /[‘.de Fögderierne, som utgöra slättbyggd; men deremot bär
Folkmängden i andra Fögderier ej obetydligt tillvext, och i ett enda, nem
-
ligen det 6:te, som består af Olands Härad jemte Dannemora och Leufsta
Tingslag ökats med 947 personer. Den förra uppgiften synes alltså vara
.mest sannolik, särdeles som årsväxten under dessa 5 år i allmänhet vant
god, och Länet icke hemsökts af förödande farsoter.
Folkets bildning har ej undergått någon märklig förändring och svårligen
kan, på den inskränkta tiden af 5 år, någon sådan, åtminstone ej under
vanliga förhållanden, upptäckas* Under den korta lid, som Länets styrelse
varit mig i Nåder anförtrodd, bär jag val icke hunnit samla någon,
särdeles vidsträckt egen erfarenhet om Innevånarnes lynne i- allmänhet, men
tror mig icke fela i det omdöme jag vågar fälla, att folket i Gudsfruktan,
laglydnad, oskrymtad vördnad för Konungen och kärlek lill Fäderneslandet,
säkert icke står efter sina Medborgare i andra Län. Det känner och uppfyller
villigt sina skyldigheter, men vet äfven sina rättigheter. Dess lynne
är alfvarsamt och föga tjenstagtigt; Mera trögt och overksamt på slättlandet,
men härdigt och arbetsamt i skogsbygden. Vid sammankomster i
fråga om allmänna Economiska angelägenheter och förbättringar är
Allmogen lugn och uppmärksam, men fordrar klar framställning och
fri öfverläggning, hvarefter oftast beslut fattas, hvilka ej allenast bereda
gagn och fördelar för närvarande tidpunkt, utan äfven med uppoffringar
för det närvarande, afse efterkommandes gagn och bästa. I allmänhet
saknar Uppländningen håg för binäringar och händighet i slögder.
Hans tid upptages mest af åkerbruk och körslor- Ömkligt vöre afl större
uppmärksamhet egnades åt Ladugårds-producters beredande, såsom smör,
talg, ost in. ra. äfvensom att den ganska lönande salpeter-kokningen icke
försummades. En utvidgad Lin-odling skulle äfven lemna en nyttig oell
fördelagtig sysslosättning under de långa Vintermånaderne. Grofva brott
gro väl sällsynta, men oredlighet och fylleri, innom den egentligen så kallade
arbetsklassen, ty värr! ej, ovanliga. Till förekommande häraf har man
i de flesta Församligar, träffat öfverenskommelser örn iagttagande af måttlighet
och nykterhet samt att i synnerhet vaka öfver det uppväxande slägtets
vanor i detta afseende. Deli tidpunkt som begagnades till befrämjande af
dessa beslut var fördelagtig, da, genom förbud mot brännvinsbränning,
valman blef mera sällsynt och följagteligen dyrare. Sedligheten vann dervid.
Sällan såg man dåf på Landsbyggden någon öfverlastad person, och äf
-
-ren inom Städerne, vid marknader och större folksamlingar, Klef dryckeuskaps-lasten
allt mer och mer sällsynt; Men Bränn vins-bränningen blef åter
tillåten, och med prisets fall sjönko äfven, till en stor del, de goda förhoppningarne
att sede-förbättringen skulle .blifva varagtig. Visserligen bör
egentligen bote-medlet emot detta onda sökas i en förbättrad Förtid ra vård
under de spädaste .åren och en omsorgsfullare undervisning och handledning
under den näst derpå följande .ålder, då sinnet .är .känsligt för uppfostrarens
omsorger; Men i afvaktan på en så lycklig, säkerligen ännu aflägsen
tidepunkt, anser jag, att, genom inskränkning i tiden .till brännvins-bränningen
från .8 lill 4 månader örn året samt genom förhöjd .taxering å tillverkningen,
äfven nu .varande Slägte kunde till sedlighet och nykterhet förbältras.
Vid de årliga Bevärings-mönStringarna är man bäst i tillfälle att
öfvertyga sig om behofvet af förminskad förtäring af denna förderfliga
dryck, hvilken förvandlar de fordom resliga och kraftfulla nordbor till ett
dvärgslägle.
Allmogens näringsflit är uteslutande rigtad åt åkerbruket. Dess välmåga
är i ganska märkbart stigande, efter de flere gynsamma skördar, hvarmed
Försynen låtit landet välsignas. Då likväl alla tillgångar skola hämtas
nästan endast af åkerbrukets afkomst, och förutseende af framtida behof
hval ken är allmänt eller alfvarligt, är ett enda svårt missväxt-år nog, för
att åter nedsänka innevånarne i förlägenhet och blist. I de från Hufvudstaden
aflägsna^ trakter är tillgången på duglige arbetare något bättre, men
äfven der svag, och synnerligen knapp är den i de närmare derintill belägna.
Äfven äro de Lagstadde Tjenstehjonen dyrlegde, mest i följd af begär
till allt för tidiga äktenskap och bosättningar på egen hand med svaga
tillgångar för lifsbergning, och ofta utan andra sådana, än de, som kunna
erhållas genom tillfällig arbetsförtjenst. Ett karl-dagsverke betalas numera
med 32 sk. Banco och ett qvinns-dagsverke med hälften deraf,
3:o Näringar.
Jordbruket, med hvilket icke någon annan 'Näring kan täfla, är, i denna
ort öfverallt, med ytterst få undantag, på det sätt inrättadt, att åkern
bestar utaf 2*ne lika stora afdelningar, eller så kallade år-vägar, hvaraf den
ena hälften årligen bvilar, eller såsom det heter, ligger i Träde, och, Imf'
— r -
vudsakligen genom plöjning arne gånger med så kallad Trädstock, eller Årder,
men sällan med Plog, beredes till nästa års skörd, under det att den
ändra hälften bär Höst-Råg, Korn och något Hvete. Det mest brukliga sädes-slaget
är Råg,, emedan; den’ gifver de säkraste skördarne, Dernäst komma
Korn och Blandsäd1, ehuru; f senare1 åren; minskade,, emedan erfarenheten
visat att Korn ofta slagit felt; Hvaremot Hvete, i synnerhet vid Herregårdarne
nu utsås mera än förr. Hafra,-Blandsäd och något litet Vicker
sås egentligen blott på Nyplöjen;. Men Arter, Rofvor, Bönor samt stundom
äfven Potates , på Trädesåkern. Sädesslageus proportion' till hvarandra är
olika, allt efter jordmånens olika beskaffenhet.- På den bördiga* siättbyggden
bär åkern,, vanligtvis,- lera till botten. Man torde kunna antaga, att
der, nu mera utsås ff Råg, ff Korn och Blandsäd samt ff Hvete. På
den svagare jorden sås, deremot, ännu mera Råg" och mindre Korn. Af
Lin och Hampa odlas allt för litet. Ganska tjenlig jordmån' dertill finnes
dock, särdeles i nordliga* delen' af Länet. Humleplänteringen' synes hafva
blifvit något ökad’, men1 borde' visserligen1 ännu mera' utvidgas. Fruktträdsodlingen
börjar blifva mera allmän. I följd af välgörande åtgärder utaf ägarne
till Skoklosters' Sätesgård, under hvilken hela1 Sko Socken lyder,, bär
denna Sockens Allmoge-sedan lång tid5 tillbakas utmärkt sig genom' omtanka
och framgång i sådane1 Träds plantering och’skötsel.-
För Länets Innevånares behof till eget lifs uppehälle är Sädesproductionen
mer än tillräcklig. Det verkliga förhållandet med detta behof torde
man komma nära nog, om det antages:: Att hvarje af de i Länet Skattskrifne
2 i,83a' Mänconsumerar 6 kappar Hvete, i tunnor Råg, i i tunna
Korn och 2 kappar Ärter;' Ätt,, af de skattskrifne 25,23i Qvinnor; hvardera
behöfva1 4 kappar Hvete, i f tunna Råg, i' tunna Korn och 2 kappar
Arter; Ätt af de mantalsfria 34>28o-personer af begge konen, hvardera1 förnär
3 kappar Hvete , r tunna Råg, i tunna Korn1 och i § kappe Arter samt
att i2 kannor brännvin årligen förtäras af hvarje mantalsskrifven person,
hvilka i2’ kannor kunna1 erhållas af -f* tunna Blandsäd och V tulina Potates.
nu af det i Hägge'Tabellerna upptagna utsäde,- 2,88857ä tunnor Hvete,
a3,773tunnor Råg, 22,rypf tunnor Korn,. 2,817^5 tunnor Hafra1, 4>829f1f
tunnor Blandsäd,.
tubttör Arter och i5,8g5T\ tunnor Potates, af
-
»stningen1 upptages att vara 7^de kornet (elter det 6:te med afdrag af ut--
$ädet) utaf Hvete, Korn, Blandsäd och Potatoes samt 5:te hornet (sedan,
utsädet afgått) af Råg, Käfra och Ärter, och således uppgår till helolina
17,328 tunnor Hvete, 118,870 tunnor Råg, 133,074 tunnor Korn, t4>°85
tunnor Hofra, 28,975 tunnor Blandsäd, 8,899 tunnor Arter och 95,370 tunnor
Potatoes, och derifrån dragés hvad, enligt ofvanstående calcul, åtgår
till brödföda, dricka och brännvin, nemi. 10,461 tunnor Hvete, 115,790
tunnor Råg, 92,259 tunnor Korn, 18,042 tunnor Blandsäd, 4^79 tunnor
Arter och 47>o63 tunnor Potatoes, vinner man approximativt, den upplysning,
att Länet kail anses, utöfver hvad för dess Innevånare åtgår, in natura,
äga årligen 6,867 tunnor Hvete, 3,080 tunnor Råg, 40,815 tunnor
Korn, i4>°85 tunnor Hafra, 10,920 tunnor Blandsäd, 4>3ii tunnor Ärter
och 48,207 tunnor Potatoes, af hvilken sistnämnde växt dock blott en ringa
qvantitet försäljes, emedan den dels consumeras af. producenterne sjelfve
och dels användes till bidrag vid kreaturens utfodring , så vidt den icke nytjas
till bränn vins-bränning.
Åkerbruks-methoden och jordbruksredskapen, äro, utan förändring, sådane
som förfädren dem efter sig lernnat. Endast hos större possessionater
finnas Såningsmaschiner och några andra nya Inrättningar. Tröskmaschiner
(hvaraf en del drifvas af vatten) äro mera allmänna. Äfven de förmögnare
och driftigare bland Allmogen begagna nu Tröskmaschiner, särdeles af
den i Helsingland brukliga inrättning. Dessas antal är under de senaste åren
mycket förökadt. —: För ett väl inrättadt åkerbruk bör Ängs- och Boskaps-skötsehi
tjena till grundval; men förhållandet här är icke sådant. På
den fruktbara slättbygden begagnas nästan all jord tillåker och denna blott till
sädesproduetion, så att emellan foder-tillgången och den i bruk varande åker-vidden
inträffar oftast den melinligaste disproportion.-Hemmanens dragkreatur
lifnäres med halm, drank och något säd. Åkern får således ganska
sällan, oeh i ganska otillräcklig mohn, någon gödsel. Med den afkastning
jorden under en sådan, blott på ärfda bristfulla vanor bygd, behandling,
lnttils lernnat, är Allmogen likväl nöjd, och den höga grad af fullkomlighet,
sorn åkerbruket, under en nationel, och i allo välbetänkt, behandling
ernår, äfvensom det säkra välstånd jordbrukaren skulle genom det samma
vinna, äro ännu bär okända förmåner. Ståndspersoner, med bättre upplysning
och förmåga, hämta val vida afkomst af sin jord än Allmogen, men
sådane
—
9
“
sådane exempel hafva icke kunnat gifva all önskad efterföljd. Verkliga förbättringar
i Jordbruket ske visserligen, bär och der, af tänkande Landtman.
För att göra dessa vigtiga förbättringar allmänna, har hvarken. Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande eller Länets Landthushållnings-Sällskap sparat moda
och omtanka. Innan de kunna vinna framgång, mäste dock Allmogens
rotfasta öfvertygelse örn roligheten af dess hittills öfvade jordbrukssätt skakas
och rubbas. Derföre låter Landthushållnings-Sällskapet ett visst antal
af Allmogens, för drift, stadgadt uppförande och kärlek till yrket kände Söner,
Sommartiden, på sällskapets bekostnad, vistas hos utmärkte Landtman
i stora Kopparbergs Län, för att, under deltagande uti det jordbruk, sora
med så stor framgång idkas i trakterne af Fahlun och Hedemora, inhämta
fullkomlig kunskap derom och sedan kunna densamma i hemorten använda
och meddela. Detta försök, som år 1831 börjades, och årligen, tills vidare,
fortsältes, synes böra kunna leda till ändamålet och inom allmogen
sjelf bilda en ny Stam af mera kunnige och erfarne män, hvilkas råd och
efterdöme!! skola göra sig bättre gällande än de, som utgå från personer
med större arbetslillgångar och i annan ställning inom Samhället än Allmogens;
men dessa och öfriga bemödanden att bringa Landtbrukets afkastning
i förbättrad öfverensstämmelse med jordens verkliga produclions-förmåga,
kunna ej med något skäl betraktas annorledes, än såsom elt utsäde
hvaraf mognade frukter icke möjligen förr än efter en längre tids förlopp
kunna upphämtas.
I de trakter af Länet, der skog finnes, är förhållandet emellan åker- och
Siigs-marken bättre; men ganska ofta händer, att fodertillgångarne bonlsäljas
för att vinna den ögonblickliga Törmönen af en kontant penning. Ängarnes
bördighet är, på slättlandet, ganska ringa, hvaremot man ock högst
sällan vidkännes annat besvär för deras skötsel, än det, som hägnandet
åstadkommer. Kreaturens betande på ängsmarkerne fortsattes intilldess
'ån tedi öl den sådant hindrar, och hö-afkastningen lider derigenom än ytterligare
minskning. He förståndigare bland Allmogen hafva väl, likasom
^tåndspersonerne börjat rigta sin uppmärksamhet åt ängs-skötseln, så att
jördens upplöjning och igenläggande med Thimotei-gräs, nu, mindre sällan
än förp, förekommer. Dock är en så nyttig förändring i hushålls-sältet icke
Landth. 5-årsberättelse för Upsala Lån.
2
—■ IO --
allmän. Stallfodring; är icke ii orten bruklig. Betesmarken^ äro i sko-sbjggden
tillräckliga,, mea. deremot på slättmarken högst inskränkta, svaga
och ovårdade. Allmänningar!!* begagnas dertill, och mångå hemmans skattläggning
är, till en del, grundad å denna tillgång. Allmogens kreatur äro
små och svaga, i följe- af orig tig behandling: samt alltför knapp, och alltför
litet omvexlande, föda. Hvad Hästafvel» särskildt angår, har dock denna,
under de sednare åren, mycket förbättrats genom de af Kongl. Majrt i Nåder
anbefallta- anstalter dertill, Vid den i Länet förlaggdä del af Kon°l
Lif-Regementets Dragon-Corps äro 5 Rusthålls Nummer vacante, för hvilka
ägarne hålla Esquadrons-Hingstar. Få Upsala Universitets rid-stall äro ock
placerade några Beskällare från Strömsholms Kongl. Stuteri. Äfven Allmogen
börjar nu, att villigt begagna dessa förmånliga tillfällen till vinnande
af en förädlad och starkare Ifås t race,, sorn på sådant sätt årligen tillväxt
med 5o å Co st. Föl,
°
För eget husbehof utgår det mesta af Ladugårds-producter i Länet,
och blott i obetydliga qvantiteter införas mjölk och smör till Släderne. Större
kreatur afyttras ej till betydlig mängd, så framt icke-foderbrist dertill föranleder.
Hästar inköpas ännu årligen flere, än som försaljas. Kalfva!’, Får,
Svin, Gass, Kycklingar och ägg, äro således de emla väsendtliga afsättningsproducter;
Och dä såsom säkert kan anses, alt endast fdel af Jordbrukar!^
hafva sådane produeter att aflåta , och att de öfriga -|delar,hvaribland Ståndspersoner
förnämligast räknas, oftare sjelfve köpa än försälja sådane födoämnen,
torde man-, approximativt, kunna antaga, att af de i Tabellen för
Landet om-förmälda 15,414 st. ungboskaps-kreatur eller Kallar, å 6f R:dr,
60,270-st-Får-'j'a 3 R:dr, 31,964 st, svin ä 6 R:dr och 2o3 Getter ä 2 Rall'
M sk., kaa fdel föryttras eller 1712 Kallar, 6,696 st. Får, 3551 st. Svin
och 22 st. Getter, för tillsammans 52,862§ R:dr Banco. Gäss, Ankor, kycklingar
och ägg m. m; torde kunna- gifva- en inkomst-summa för hela Länet
afomkring 12,000 R.’dr Banco, hvarigenom Ladugårds-afkastningens hels
försaIjnings-summa, lika fördelad, blefve-för hvarje Hemman i Länet, viff
pass 18 R.dr Banco, Om man: åter i penningar beräknar Landtmannefl5
*)Drt n!i 1828 års underdånig» Fetnårs-Beräifelse uppgifna antal af 88,949 st. Får
har tillkommit genom fniss-summering, och är origtigt.
eget husbehofs-gagn af Ladugårdarne och antager afkomsten af en Ko, värd
16 R.dr, till 5o procent, af ett Får till 5o procent, ef ett Svin till 10
procent och af en Get till a5 procent, så uppkommer, -enligt Tabellen för
Landet, en Summa af 345,333 R:dr 42 sk. Banco, som utskiftad lika på
Länets 3545 f J man tal, utgör för hvarje, enär de derå anlagde Torp och
Lagenheter ock inbegripas, ett årligt värde-belopp af vid pass 971 R:dr
Banco. Vinsten af Hästar och Oxar måste förås till åkerbrukets afkastning
och deruti inbegripas. Lii svag och långsam förbättring i Ladugårds-skötseln
Töjer sig. Den bär naturlig, och följaktligen säker, grund i den lätta
och fördelaktiga afsältmngen på Ladugårdanies effecter. Ett Schäfferi för
finulliga Får är i sednaste åren anlagdt å Hallqued Sätesgård i Fundbo Socken
och har redan uppnått betydlig storlek. Ett annat är under anläggning,
och 1 allmänhet är uppmärksamheten allvarligen rigtad ät Ullproductionens
orkofran. Boskapssjuka bär, under dessa år, icke varit gängse. Biännvinsbrännings-förbud
bär ägt rum under åren 1829, i83i och i832. Sådana
förbud anser Allmänheten, ehuru utan giltig grund, verka menligt på Ladugårdarnes
bestånd, då likväl detta ofelbart äfventyrar mera genom ett
fortsatt och ohejdadt bruk af den osunda näring, som dranken lemnar.
eremot faller livar oell en klart i ögonen huru välgörande dessa förbud
äro genom den derifrån uppkommande inskränkning i tillgången å den elddryck,
hvars öfverflödiga njutning förtär och i förderf störtar menniskan sjelf
»len hvilken dryck okunnigheten anser innehålla sädens ädlaste och närines'
rikaste kraft.
5
Skogar, under enskildt ägo, finnas väl egentligen i Bro, Håbo, Hagunda,
Höråkers, Bälings, Rasbo, Norunda, Örbyhus och Olands Härader samt
Leufsta oell Dannemora Tingslag; dock äro de vidsträcktast i Örbyhus Härad
samt nyssnämnde 2:ne tingslag, der de flesta af Länets Jern-Bruk, jemte
dannemora Grufvor, äro belägna. Dessa Skogar äro dock mycket medtagna,
lär, såsom öfverallt i Länet, bestå de till största delen af Tall och Gran.
jork och Asp äro mera sällsynta. Eken trifves icke väl. Antalet af dessa
råd är derföre ringa. De flesta deribland finnas just i Ekens Växt-gräns,
* ler På de mångfalldiga Holmar, som Dähl-elfven bildar imellan Söderforss'
0c» Öns Bruk, ofvanom det namnkunniga vattenfallet vid Elfkarleby. De
euskildta Skogane äro, numera, mest storskiftade -imellan -delägarne. I ali
-
mänhet är värden derom högst bristfällig och oriktig, ehuru uppmuntringar
till befordrande af Skogarnes återväxt tidt och ofta äro gifna. Af Bruks*
och Bergverks-ägarne besörjes skogshushållningen nied klokhet och omtanka,
Skogsbrist äger redan rum, och den hotar att i framtiden blifva ytterst
kännbar. Mogen skog, tjenlig till byggnad och sågtimmer bl ifver iner och
mer sällsynt. Yår allmänna Lag gifver icke fullkomlig helgd åt denna dyrbara
egendom. Opinionen om ett slags gemensamhet för alla i rättigheter
till skogstägt, qvarstår från fordna tider, men synes höra med alfvar
motarbetas, både af Lagstiftaren oell af Uppfostraren. Ehuru ganska stora
slätter visa sig i denna ort och Landet är så bebygdt, att dess befolkning
utgör ungefär i85o personer på hvarje qvadratmil, är likväl skogsmarken,
eller åtminstone den ödeliggande marken, ännu i den grad öfvervägande,
att den odlade jordvidden kan anses förhålla sig till den obrukade blott
såsom i till 4» emedan åkerjorden skäligen kail antagas till 7 och ängsmarken
till i\ qvadratmil, eller tillhopa ii| qvadratmil, hvaremot den ouppodlade
jordrymden är 34| qvadratmil, hvaraf berg och vatten icke upptaga
betydlig del. I Länet full nos tillförene 14 st, Krono-Parker, till största
delen spridda omkring Upsala Stad, utblottade på skog och innehållande
vid pass 48r4 Tunnland, hvartill kommer Tierps Norra Allmänning af 2 1
Tunnlands vidd, hvilken nyligen blifvit af Kongl. Majit i Nåder förklarad
äfven vara Krono-Park. Af förstnämnde Parker äro likväl numera, enligt
Kongl. Majlis Nådiga Bref lill Dess och Rikets Kammar-Collegium af den
16 Martil 1824, 8 st., nemi. Malma, Örlösa», Krisslinge, Råby, Hammarby,
Berga, Hesselby och Flogsta Parker, dels å offentliga Auclioner försålda och
dels skattlagda under vissa hemman, så att, för det närvarande, blott Parkerna
Åsen, Sunnersta, Lilla Djurgården , Ramningsliult, Högskogen och Tierp,
äro för Kronans räkning bibehållna, utgörande tillsammans 5,198 Tunnlands
22 kapplands vidd. Dessa Kronoskogar, tillika med Härads-Allniänningarne
vårdas af 1 Ofver-Jägmästare, 1 Landt-Jägare samt 3o Krorio-Jägare och
Skogvaktare, hvilka äro lönade, tillsammans, med 287 tunnor Spannmål
och vid pass 34» Rich i Hernmans-räntor samt afkomsten af 27 st. små
Boställen eller Torp; hvarjemte Länets Innevånare i de flesta Härader, vid
ett den 12 September i83i inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hållet
sammanträde, åtagit sig en afgift af 8 sk. Banco för hvarje å Härads Alh
— r3 —
männiugarne utsynadt lass virke, för att dermed, dels något förbältia d® '
Härads-Al 1 inanlaingarna anställde Krono Skogvaktares löner, dels ock hestrid
kostnader för åverkares upptäckt tn. n». På Krono-Parkerne Asen, gunnersta
och Lilla Djurgården är af Öfver-Jägmästaren, med Jägenbeljenmgen, indelning
till trakthuK-ning verkställd och sådan indelning å de större Kronoparkerne
SamnhigshuU, Tierp och Högskogen, dels Sfven reden skedd delo onder
arbete lill fulländning innevarande är, med koatnads-anslag från Skogsbi» i
terings-Cassan od. biträde af en utexaminerad Elev från Kongl. Sk«g>-lM £
t .
° c
tiv nerpin iliden Ilar nämnde Gassa redan, foi åren 1002 och
I°833 hittills vunnit eli behållen inkomst af 16S8 K:dr 3a sk. Banco för
Skogseffecler, som & offentliga Auclioner blifvit försända, och hvilken inkomst
hädanefter kan betydligen förökas I Länet finnas ‘ 7 ^
'ma
ningar,
hvilka alla, med undantag af en enda, nemi: Bäling. Hämd. Al
b
,
nnilpr affallning, sorn- med innevarande år boi tull
»länning
hvi len nu av und aff t g ^ ^ OQ
yd*V a"fV, ll l i dessa Skogar hafva de i »8.5 års Kongl. Förordning
hvarefter ,le flesta Häraders Ombud, vid det till följe f Kong- Majala
diga Bref den 16 Martn i8a4 och Kong.
bibehålla sivia
Circulaire, hällne ofvanberörde Sammanträde, förklarat s
■
Allmänningar under allmän bevakning, men en del af Fullmäktige för Or
hvl ‘ T|Ld, Bälings och Rasbo Härader deremot önskat att fa Allmanthnoar’neTdelade
eller elvertina lill egen disposition. Bro, Håbo, Lagun a,
H-kT
Tiller åkers Norunda och Olands Häradsbo öfverenskommo ock,
» M
ti ts BeSlningshafvandes förslag, att på deras Ali.»..ingar
.lulleMakthugg,lings-melboden införas med beräkning af .60 ars återväxtlid
och förbund o sig att bestrida de derföre uppkommande serskilda kostnader
Bönan med indeiningarne dertill skedde äfven samma Höst, och
skogSutsvnin“ar hafva derefter verkställts till det af Kongl. Majlis ea
S2.de
sederina,, fastställda belopp, hvarigenom Häradsboerne, 1 stallet för de för u
‘vt ™Ctr nUrnnt. 800 sfi byggnadstimmer, tfo lass gärdsel och 79o lass
Ve,! . v
vålla 3l6o lass virke Lån Bro, Håbo, Trögds, Lagunda,
, nu årligen elba 7__TOnrnn,t,Q Tjärns södra och Olands Härads.
Allmänningar; hvaremot Häsbo Allmänning är, efter Häradsboernas begäran,
tills vidare fridlyst.. Under Recognition äro upplåtne: åt Söderforss
Ankar-Bruk en del af Tierps Vestra Allmänning, och åt Elfkarle-Öns Bruk
en del af Tierps Krono Allmänning, en del af Tierps Vestra Allmänning
samt Elfkarleby Vestra Allmänning, till ett område af i4,865 Tunnland,
odugliga mossar m. m. och skattlagda ägor dock inberäknade, emot afgift
af 12 R-dr 24 sk. för den förre och t3y R:dr 24 sk. för de irenne sednare.
Dannemora Jernmalms-Grufvor innehafva ock 3:ne skogstrakter i Rasbokils,
Morkarla, Tegelsmora och Films Socknar, kallade södra, norra och
vestra Grufvu-Ällmänningarne, samt innehållande tillhopa 6482 Tunnland,
men deraf blott 27844 Tunnland skogsmark; hvilka Allmänningar äro donerade
till Grufvorne och hafva hittills förmått underhålla dem med nödigt
storvirke för deras byggnader samt förmodas kunna det äfven framdeles,
med iakttagande af den hittills följda stränga hushållning; dock måste en
stor del utaf ärligt» behofvet af bräder och plank m. tn. anskaffas genom
uppköp i orten. Sockne-Ällmänningar innehafvas af Fundbo och Danmarks
Församlingar. Dessa äro sedan flera år tillbaka fördelade imellan Hemmanen;
Hvarförutan Kongl. Majit, innevarande år, i Nåder behagat harkla"
ra det Vendels Allmänning bör såsom Sockne-Ällmänning anses och är denna
Allmännings fördelning jemväl redan begärd. Behof att nyttja Bränntorf,
, torde snart nog vara för handen, och lyckligtvis är, under de sednaste
åren, den upptäckt gjord, att 2:ne Mossar, den ena belägen invid Staden
Enköping, och benämnd Fanna-Mosse, samt den andra befintlig på
Söderby Gårds ägor i Näs Socken, ungefär 1 mil ifan Upsala, innehålla
Bränntorf äf fullgod beskaffenhet. I Gamla Upsala Socken och derintill
närmast belägna trakter, samt vid Dannemora Grufvor, uppföras i synnerhet
uthusbyggnader, af Lera och af Gråsten. Taktäckning af Tegel börjar
i en del af Länet allmännare begagnas också af Allmogen. Der har mait
likaledes för sådant ändamål gjort början med användande af det i sednast^
tider uppfunna Takpapper. Det fordna stängsel-sättet med gärdesgården sam'
mansatte af hela små träd och sönderklufna större, bibehåller sig oförändrad^
Detta lefnadssätt, sorn erfordrar och föröder en ofantlig mängd af Skog»
är visserligen högst olämpligt på en skoglös ort, men stengärdes-gårdar äf0
•alltför kostsamma och finnas derföre blott på ganska få ställen. Lefvar^0
bäckar,, vatten-grafvar och jordvallar brukas icke. Tilläfventyrs äro de ej
heller tjell liga under ett så kallt luftstreck, och måhända skulle äfven
deras underhåll fordra en större arbetsstyrka än det egentliga jordbruket
bär kan umbära,
Bergsrörelse drifves endast i Länets norra och östliga delar. Dannemora
Jernmalms-fält är den grund, hvarpå hela denna rörelse inom Länet
hvilar. Dessa rikhaltiga, och för sällsynta egenskaper berömda och namnkunig8
» Glufvor indelas uti 1:0 Norr» fältet,, sora innehåller 28 särskildta
Giufvu-öppniiigar och såkallade skärpningar, med sina åtskilliga namn; 2:0
Mellan-fältet med 11 st. Grufvu-öppningar och 3;o Södra' Fältet med 3x st.
Grufvor och skärpningar. Hela antalet af öppna och ödelägga Grufvor och
Skärpningar vid Dannemora uppgår till 70 st., af hvilka de nu med arbete
belagda äro 16 st., ehuru de serskildta arbetsrummen i dessa Grufvor äro*
23, utaf hvilka 18 st. arbetas för Malm-tägt, hvaremot de öfriga 5 endast
bedrifvas för beredandet af Grufvornes framtida bestånd i afseende på anfart,
vatten-uppfodring och luftvexling: Under de senast förflutna 5 åren
äi detta dyrbara malmfält bearbetadt med ali drift och omtanka, utan att
•lag!a kostnader blifvit sparade för Grufvornes bibehållande i användbart
skick åt efterkommande, eller att några betydligare' olyckor och oförutsedda
händelser lågt hinder i vägen för arbetets jemna bedrifvande. Den år
182 3' påbörjade anläggning äfen- stor och dyrbar Sten-d arn på den så kal~
ade Jord-Grufvans vestra dagklyft, uppå hvilkens fullkomliga säkerhet bryt_
•hugen i hela det största Grufvo-fältet berodde, fullbordades är 1831 och
3ekades fullkomligt. Dessutom har den gamla, åren 1796—1801 uppförda,,
fendamnren„ som börjat taga betydliga läckor, blifvit försedd med en ny,
^Il-vägg och derigenom vunnit fullkomlig täthet. Flere andra, mindre be3dliga,
arbeten för vattnets anhållande från Grufvorne hafva ock blifvit
erksta]lde, hvarigenom man ändteligen upphunnit det, allt sedan är 1 ”96'
^ rigt och beständigt, eftersträfvade mål,, att få Grufvorne i alla 3:ne fal—
^ 11 med säkra* och val ak tiga Stendammar fredade från inbrott af den näa
intill och högt öfver de flesta Grufvornes dagklyft, belägna Sjön. Derinom
bär man ock kommit derhän, att snart skall ingen annan åtgärd,
q t*en sä kallade konstkraftenvara behöflig för vatten-uppfordring från
^u vornes botten, hvilket resultat är af så mycket större vigt för franilien»
sorn Grufvornes efterhand' tilltagande* djup i annat fall snart nog
■skulle lägga oöfvervianérliga hinder emot deras bearbetande, sedan uppfordringen
af både vatten och malm, med Häst-•eller Ångmaschins-kraft, blifvit
så dyrbar, att Grufvu-arbetet ej bure sig; men hvilket resultat tillika,
under de sista 37 årens tid ensamt medtagit en sammanräknad förlagskostnad
af vid pass 270,000 R:dr Riksgälds-Sedlar i Capital, enligt förda Bokslut.
Ehuru malmtillgången i Grufvorne nu visserligen är ringare, och äfven
mindre lätt åtkomlig, än den i fordna tider varit, helst de mäktigaste
och rikaste lagren redan blifvit, för det mesta, utbrutne, skulle dock
brytningen ännu kunna drifvas högre än som sker, om icke behofvet äf
malm för Gruf-ägarne inskränktes af den årligen mer och mer åtagande
skogs- eller kohl-tillgången för dess tillgodogörande — en omständighet, hvarigenom
Grafverna aldrasäkrast skulle blifva skyddade från förtidig uttömning,
så vida ej de, under senare åren, af några de största Grufvu-ägarne
verkställda inköp af Ållodial-Bruk uti de på skogstillgångar öfverflödande
Norra Länen, nu började verka i motsatt riktning. Imellerlid är den synliga
tillgången på återstående malm i dessa Grufvor, ännu så stor, att icke
någon lärer tilltro sig förmåga att bestämma huru många Tio- eller Femtiotal
af år, den, lika anlitad som nu, skall räcka, ehuru betydlig den malmmassa
ock är, som årligen lösbrytes och uppfordras ur berget. Således ärö
på de sednast förflutna 5 åren, icke mindre än 608,829 tunnor, eller
14,093^ Cubik-famnar löst herg, bär upptagne, utgörande,, per medium,
ungefär 2,818 Cubik-famnar för året, hvilket svarar emot 1,522 Cubik-famnar
fast klyft. Utaf denna brytning hafva erhållits tillsammans 175,826 '
Lass, eller 027,478 Skeppund malm, således io5,5g6 Skeppund malm pe1’
medium för året; Och då 1 Gubik-aln lösbruten malm, i medeltal, väger 3
Skeppund, så synes deraf, att blott 46, 2 procent af den brutna och upp''
fordrade hergrnassan, i volume, varit, hvad man kallar, fyndig. Brott-uppfordringen
bestrides med 33 pär Hästar uti 18 st. Vindar, utom ett uppfordringsspel
för Ångmaschins-kraft, hvilket likväl, af brist på bränsle, fått hvila största
delen af året. Arbets-slyrkan, som vid 1828 års början utgjorde 286 perso*
ner, uppgick vid i833 års början till 821 och har således blifvit ökad m ed 35
personer. Enligt Mantals-Längderne var hela Summan af de vid Verket b0'
ende och underhållne personer, år 1828, 1146, och är nu 1,200, hvilka
utvisar en tillökning på de sista 5 åren af 54 personer i hela folkmängden’
„
'
samt
— r7 —
-
sami att arbetares antal utgör blott 26, 75 procent af hela personalen
Genom bibehållande af det från ålder stadgade aflönings-sättet för Grufvans
arbetare, att nemi. vid pass hälften af deras förtjenst utbetalas i contant»
penningar och den andra hälften godtgöres med spannmål, så att detta se
nare uttag lämpas efter hushållens olika storlek och behof: Genom Enkor*
och Barns samt Orkeslöse arbetares underhållande med en till 7 å 8 000
R:dr årligen uppgående Gratials-Stat, och derigenom, att hvarje Hushåll
bär sitt särskildta lilla Boställe med nödiga Potaloesland och tillfälle att
Umia föda Ilo samt lägra Fär, bibehålla, trefnad och förnöjsamhet
bland folket, utan att uppsägningar eller afflyttning., behöfva begagnas för
upprätthållande af ordning och arbetstid, äfvensom allt tiggeri af Grufvans
folk härigenom ar förekommit, så att Jordbruket i orten på intet sätt lider
a Bergsbruket, utan tvärt om, deraf drager en högst betydlig fördel, så
val 1 afseende på de ^tjenstår Bönderna i kringliggande Socknar göra sig
af körslor vid Grufvan, som pa lättheten att få afsättning å Landtmanna
produeter, hvarjemte tillgången på Drängar och Pigor af Grufvu-arbetarneq
harn, hvilka alla ej kunna användas vid Verket, derigenom lättas. Hela
sammanräknade Grufvu-förslaget under dessa 5 år, har utgjort i contana
penningar 363,048 R.dr 32 sk. 3 rst., i den förbrukade spannmålens värde
168,291 R:dr 45 sk. 2 rst. samt i materialier, levererade in natura i-2J5
R:dr 6 sk., eller tillhopa 549,o85 R:dr 35 sk. 3 rst. Riksgälds-Sedlar hvil
ken Summa, fördelad emellan de förutnämnde, på samma lid edeline
527,478 Skeppund malm; gifyer 1 R:dr 2 sk. såsom hrytnings-kostnad per
Skeppund malm, hvilkens absoluta värde ingår uti Jern-tilf verknin-en • vid
Bruken. Följagteligen kail ock Grufvu-brytningens årliga proyenue ej bär
Uppgivas. Spa n n må Is-con suni tion en på året, har, per medium, uppgått till
3,576 tunnor, hälften Råg och hälften Korn, in natura lefvererade från Bi uten.
Landtbruket vid Grufvan är ej af betydenhet, men har dock, under
de seni,re ären’ !unnit ansef>lig tillväxt, dels genom inköpta nya Hemman
°ch dels genom fortsätta ängsodlingar på mossar och kärr inom Grafva All111
finningarnes områden.
Under sist förflutna året bär en ödelagd Jern-Grufva, kallad Hamma-.
1118 Grufva och belägen a Olands Härads Allmanning i Alunda Socken,
Lundsli. 5-årsberättelse för Upsala Län.
3
blifvit åter upptagen af Bruks-Patronen P. C. Retlig, hvilken derutur redan
hämtat Femhundrade Skeppund malm. En annan derinvid belägen Giufvu-öppning,
kallad Ramhälls Grufva, är af Dannemora Bergslags Interressenter
inmutad, men ännu icke med arbete belagd. Andra Grufvu-arbeten
inom Länet hafva icke under dessa är förevarit.
Tackjernsblåsning sker vid ii Masugnar, nemligen Österby, Tobo*
Wessland, Hillebola, Carlholm, Strömsberg, Ullforss, Gimo, Söderforss»
Hyttö och Harnäs, hvilkas sammanräknade Tackjeins-tillverkning utgjorde:
\r 1828_30,710 Skeppund 12 Lispund 3 Skålpund , år 182g — 18,91 2 Skeppd.
25 Lpd., år i83o •—24,5or Skeppd. i3Lpd. 5 Skålpd.,Ar 183r — 19,861 Skeppd.
i5 Lpd. 5 Skålpd., och år i83a — 16,4o5 Skeppd. 10 Lpd; Hvarvid anmärkes
att det vid Harnäs tillverkade Tackjern begagnas vid Forssmarks Bruk i
Stockholms Län, hvaremot Wattholma Bruk här i Länet betjenas af Tackjerns-blåsning
vid Länna Masugn i Stockholms Län..
Stångjerns-Smide verkställes vid 9 Bruk, nemi. Österby, Leufsta
Carlholm, Strömsberg, Ullfors, Gimo, Wattholma. Söderforss och Elfkarleö.
Tillverknings-beloppet var, sistlidet år, vid Österby 2,709 Skeppd. 8 Lpd. 5
Skålpd., vid Leufsta, med Carlholm 5,394 Skeppd. 10 Lpd., vid Strömsberg
1,890 Skeppd. 5 Lpd., vid Ullforss i,5o3 Skeppd. 1 5 Lpd., vid Gimo, 1,498
Skeppd. 5 Lpd. 9 Skålpd., vid Wattholma t,454 Skeppd., vid Söderforss 3,889
Skeppd. 10 Skålpd. och vid Elfkarleö r,3o8 SkeppiJ. i5 Lpd. Vid alla sammanräknade
utgjorde det, år 1828— 19,844 Skeppd. 2 Lpd. 12 Skålpd., år
1829—■ >9,499 Skeppd, 17 Lpd. 9 Skålpd., år i83o---19,5268 keppd. 10 Lpd. r
Skålpd., år 1831 — 17,820 Skeppd. 9 Lpd. och år i832—- 19,647 Skeppd. 19,
Lpd. 4 Skålpd.
Manlif■ictur-tillverkning. 1:0 Spik-Hammare finnas vid Wessland och’
Elfkarleö, hvarest samma smide utgjorde, å förra stället 1828, minst 88
Skeppd. 3 Lpd. och år 1,8 3 2' högsta beloppet ro4 Skeppd. 2 Lpd. 10 Skålpd.,
samt, å det senare, minsta beloppet 33 Skeppd. 12 Lpd. r Skålpd. sistlidet
år, och det högsta är 1831 med 44 Skeppd. 11 Lpd. 5 Skålpd.; 2:0 Stålugnar
ät’0 anlägde vid Österby, Åkerby, och Elfkarleö; och utgjorde sammanräknade
Ståltillverkningen 4 dessa ställen, år 1828 — 294 Skeppd. r Lpd. 18
Skålpd, år 1829 ~ 379 Skeppd. 1 q Skålpd., år i83o—Skeppd, 1 Lpd. 2
—
19
—
Skålpd., år 1831 — 53o Skeppd. 7 Lpd. 3 Skålpd. och år i832 — 3oi Skeppd. 6
Lpd., samt 3:o Ankare- celi Grofsmide sker vid Söderforss, hvarest tillverknings-beloppet
deraf var, år 1828 — 347 Skeppd. 17 Lpd. 15 Skålpd., år 1829,
— 282 Skeppd. 11 Skålpd., 180 — 2Ö3o Skeppd. 14 Lpd. 10 Skålpd., år i83i,
-— 26f Skeppd. 4 Lpd. i2]Skålpd. och år i83a — 283 Skeppd. i5 Lpd. 5 Skålpd.
Hela Folkmängden vid Bruken och Bergverken i Länet utgjorde sistlidet
år, i3,i 18 personer, bestående af Bruksbetjening, Hammar-Smeder, Masugnsarbetare,
diverse Bruksarbetare oell Manufactur-Smeder, Grufvu-arbetare,
Skogvaktare och Kohlare, Frälse- och Landt-Bönder, Dagverkare och
Torpare samt Gratialister, uti 2,875 Hushåll, eller, då de nied Jordbruk
jemväl hufvudsakligen sysslosatte 1,343 Hushåll afräknas, af i,232 Hushåll
och 5,392 personer egentligen tillhörande Bruken och Bergverken
Värdet af de årliga tillverkningarne vid Bruken inom Länet, nemligen åf
exportabla effeeter, kan icke annorledes än förslagsvis beräknas. Den bästa
grunden för en sådan beräkning torde, hvad Stång-jernet beträffar, vara de
årligen fastställda Hammar-skatts-prisen, hvilka under sednare åren blifvit
betydligen förhöjde och förmodas kunna någorlunda öfverensstämma med
försäljnings-prisen. Om denna grund följes, uppkommer, nied tillägg af den
mindre betydliga Manufactur-tillverkningens ungefärliga belopp, följande vär_
den af Brukens exportabla -tillverkningar, nemi. för år 1828 — 480 å 490,000
R:dr Banco, för år 1829 — 58oå 890,000, föråri83o — 5902600,000 R:dr,
för år 1831 — 58o å 590,000 R:dr och för år i832 —6a5 å 63o,ooo R:dr
Banco.
Den årliga consumtionen af Kolli, vid Bruken oell Masugnarne, är, naturligtvis
olika i förhållande till större eller mindre tillverkningar. Högre än
ii Läst p:r Skeppd. Tackjern oell 2:ne Läster Kohl p:r Skeppd. Stångjern, bör
icke i allmänhet beräknas vid dessa Verk. Med antagande häraf skulle den
årliga kohl-consumtionen, under de sista 5 åren, hafva utgjort, per medium,
för Tackjerns-blåsni»gen 29,437 Läster och för Stångjerns-smidet samt Jern.
Manufacturen 36,617 Läster, eller tillsammans för hvarje är 6g,o54 Läster.
I alla framställningar öfver detta ämne yttras bekymmer rörande den årligen
tillagande bristen på Skogs- oell Kohl-tillgångar; hvarvid likväl den
anmärkning bör göras, att då, under flere förutgångne Decennier, Bruksägarnes,
ej mindre än Bergs-Tjenstemännéns, ulla bemödanden och specu
-
20
lationer gått ut på Jern-tillverkningens förökning i qvantitet, med besparing
af tid och rudimatier, nu deremot, under de sistförflutna åren, all möjlig
omtanka användes på productens förädling och bringande till ett förökadt
inre värde, äfven med uppoffring af tid, arbetskraft och rudimaterier vid
tillverkningen. Såsom redan förut nämnt är, hafva flere Bruksegare skaffat
sig tillfälle till Tackjerns-blåsning af Dannemora Malm, i de skogrikare
Norra Provincerne, såsom nu sker vid Hilleviks Masugn i Gestrikland för
Hargs Bruks räkning, vid Movike Masugn i Norra Helsingland för Österby
Bruks räkning samt snart lärer komma att ske vid Utansjö Bruk i Ångermanland
för Lenfsta Verkens räkning.
Efter sina privilegier äro de flesta Bruken funderade på ett visst qvantum
Jern som årligen» skall utsmidas, och för hvilket måste betalas Hammarskatt
efter Smidets qvantitet å i procent, ehvad delta qvantum utsmides
eller icke. Det årliga smide, hvarefter denna Skatt beräknas, är: vid Lenfsta med
Carlholm, 2,000 Skeppd, vid österby i,5oo; vid Gimo 3^5; vid Strömsberg i,65o;
vid Ullforss i,45o; vid Söderforss r,600; vid Wattholma 700 och vid Elfkarleö
i,85o Skepd. hvarföre Hammarskatts-afgiften, enligt Taxa, under sistlidet
år, utgjordes, af Leufsta jemte Carlholm, med 65o Rdr, af Österby
med 487 Ridr 24 sk., af Gimo med 121 R:dr 42 sk. af Strömsberg med
495 Ridr, af Ullforss med 435 R:dr, af Söderforss med 480 R:dr, af Wattholma
med 169 Rull- och af Elfkarleö nied 370 R:dr Banco. För de 5 sista
åren sammanräknade, utgjorde denna ordinarie Skatt af alla ofvannämnde
Bruk 14,988 R:dr 42 sk. Banco. Dessutom skola Recognitions-Verkcn
Leufsta, Österby och Gimo betala, för fritt smide, utöfver Hammarskalteu,
årligen 1,200 R:dr Banco tillsammans, hvaraf Lufsta och Österby Bruk erlägga
hvardera 533 R:dr 16 sk. och Gimo jemte Rånäs Bruk i Stockholms
Län 266 Ridr 32 sk., eller hvardera i33 R:dr 16 sk. Banco. Söderforss Bruk
betalar för Ankar-Smide 1 procent af årliga tillverkningen, hvilken för de
sistförflutne 5 åren utgjorde 228 R:dr 7 sk. io| r:st. Utaf Masugnarne erjägges
Tionde-Tackjern när de äro i gång, med 1 Skeppd. i dygnet, med
undantag af Harnäs Masugn, som icke betalar mer än ^ Skeppd., hvilken afgift
under de 5 åren 1828-1882, utgjort för Söderforss Masugn io,o5i R:dr
44 sk., 8 rist, för österby 5,126 R:dr 82 sk. 2 rist, för Wesslands 3,789 R:d*’
12 sk., för Hyttö 4,069 R:dr 5 sk,, för Gimo 2o36 R:dr 37 sk. 4 rist, för Tobo
2727 R:dr 3a sk., för Ullforss 2,167 R:dr 6 sk" för Strömsbergs 2,026 Rtdr
36 sk., för Carlholms 2,807 R:dr 16 sk., för Killeboda 1,615 R:dr 18 sk. 8
rst. och för Harnäs 3,794 Ridr n sk, 3 r:st, således tillhopa 40,212 R:dr
ix sk. 1 rist eller årligen per medium 8,042 R:dr 21 sk. 5 rist Banco. Härutöfver
betalas ännu allmän Bevillning, till det belopp Tabellen upptager
Öfrige
När ingar ne å Landsbygden äro i3 st, Tegel-Bruk, 1 Stamp-Verk
och ett Päppers-Bruk. Årliga tillverkningen vid Tegel-Bruken har vant
omkring 700,000 st. Mur- och Tak-Tegel, hvilka mest försäljas i Stockholm
och Upsala samt förbrukas å Landet. Tillverknings-beloppet af PappersBruket,
Lingonbacka, är uppgifvet till 1,990 Ris papper af olika slag. Vid
Te^el-Bruken skola tillsammans i3 sländige arbetare och vid Pappersbruket 10
gärane, utom Lumpsamlare, sysslosättas. De öfriga förut i Länet befintliga,
mindre betydliga, Fabriker, äro nedlagda.
Såsom Bi-Näringar må nämnas; ilo 1 o st. Kalkugnar i värde upptagne
tillsammans till 5,985 R:dr Banco, hvilkas afkastning är obestämd och icke
kan vara betydlig samt villner afsättning innom Länet. 2:0 Saltpeter-tillverkningen,
till hvars bedrifvande, för det närvarande, i Länet finnas e5o st.
större och mindre Planl-Ladof jemte 73 jordsamlingar i Log-golf. Denna
tillverkning har gifvit, år 1828—1800 Lpd. 6 Skålpd.,år 182g
<i488Lpd.
16 Skålpd., år 183o — 1,584 Lpd. 13 Skålpd., år 183 i — 1,4g5 Lpd. 1 o Skålpd.
och sistlidet år 1629 Lpd. eller tillhopa 7,998 Lpd. 5 Skålpd. och således
ungefärligen 1,600 Lpd. godkänd Salpeter ärligen i medeltal, hvarföre, elter
7 Rull’ 24 sk. för Lispundet, vunnits en contant inkomst af 12,000 Ridr
Banko ärligen. Denna vigtiga bi-näring, som svårligen förr än Allmänheten
hunnit öfvertyga.? örn möjligheten att dertill begagna ortens tillgångar på
bränntorf, kail med vinst drifvas på den skoglösa slättbyggden, borde deremot
luntila, med stor förmån, idkas öfverallt der materialier för sjudningen
äro att tillgå utan särdeles kostnad. Den är, på de flesta ställen, i bestämdt
Brynande sedan Jordbrukarne vid sist hällne Riksdag blefvo från
Salpeter-skattens utgörande in natura, befriade. På andra trakter ater Ilar
bågen för delina näringsgren stigit; Ålit i mohn sorn den blifvit nied mell
euer mindre omtanka vårdad, och det torde kunna vara att hoppas, att
det Saltpeter-belopp Länet kan afyttra, åter höjer sig, om Kronans inköpspris
derföre förblifver oförändradt; 3:o Linne- och Ylle-väfnader tillverkas
af Allmogens Qvinnor, för husbehof, men icke derutöfver; Likväl hafva vä -  liderne af Engelskt Bomullsgarn utaf de lägre numren under de senare åren
betydligen höjt sig i värde och mängd; 4:o Fiske, egentligen af Strömming
idkas i Elfkarleby, Wesslands, Leufsta och Hållnäs Socknars Skärgård, från
medlet af Maji till medlet af September månad, sysslosälter ungefär 280
personer med 140 st. tvårodds-, såkallade, Sköt-båtar, och hvilkas fångst
blifvit ansedd vara omkring 5oo tunnor sallt Strömming, bvaiulöfvei en ej
obetydlig mängd af samma slaga Fisk försäljes färsk här i Staden och annorstädes
i orten. Den saltade Strömmingen bortbytes till största delen på
marknader i Elfkarleby och Skefthammar, emot spannmål, eller säljes emot
16, 18 å 20 R:dr Riksgälds-Sedlar för tunnan. I Strömmar och Forssar invid*
Bottniska viken idkas äfven fiske af Neijonögon, hvaraf ock en obestämd
qvantitet, dels rökt och dels inlagd i kaggar, försäljes.. I Elfkarleby Socken
finnes ett Krono-Laxfiske, som, jemte en tillydande liten Kongsgård
och ett Sågverk, är utarrenderadt för en årlig afgift af 21 o Lpd. 111 Skalpd.
gällt Lax, °att betalas med penningar efter Markegång. För öfrigt är fisket
j Länet icke af betydenhet, ehuru sådant visserligen af mångå personer idkas
i Mälaren och de mindre Insjöar; 5:o Tjäru-bränning i skogstrakterne
bedrifves knappt till dessa orters eget behof; 6:0 Kohlning, Körslor vid Bruken
och Bergverken samt forsling af malm och jern äro deremot, för Innevånarne
i de Socknar, som omgifva Bruken, vigtiga sysslosättningar. Penninge-inkomsten
för dessa forslingar och körslor kan väl icke med visshet
uppgifvas, men understiger troligen icke 4,000 R:dr Banco för hvardera al
de 2tne Fögderier, hvaruti Bruken äro belägne. Priset på Kohl bär så höjt
i c , att Braksägarne numera lära betala 1 R:dr 3a sk. Banco for Stigen,
° Forslande af Spannmål, Tobaksblad, Norrlands smör och Fågel, är ock
ea vigtig inkomslgren för Allmogen i de Norra Socknarne och särdeles »
Tierp!5 Jagfc idkas blott för»nöjes skull. Biskötseln är försummad af Ali'
modell, hvaremot åtskillige Ståndspersoner på Landet och i Städerne^ idk»
den med förmån. För Brukens räkning finnas 4 Lastage-plalser, i Hållnäs,
Leufsta, Wesslands och Elfkarleby Socknar, kallade Ängskär, Löten, Sila
trabodarne och Skutskär, derifrån Leufsta, Carlholms, Åkerby, Hillebo a»
Wesslands, Strömsbergs, Ullforss, Söderforss och Elfkarleö Bruks effekt^
transporteras till Slockholm; Men annan och vidsträcktare sjöfart idkas ic
23
Angående Näringarne, med undantag af Jordbruket, hvarom ofvan är
utförligare handlade må slutligen anmärkas;Alt alla Hemman i detta Län kunna
icke blifva sjelfständiga i afseende på sin skogs tillgång, ty ganska många
hafva så inskränkt ägo-område, att utrymme för Skogväxt saknas, och de
visa sig vara af naturen sjelf egnade åt åkerbruket ock ängs-culturen; (Varande
Hemmanens ägo-vidd i den grad olika, alt hela mantal finnas med
blott 20 å 3o tunnland jord, då andra äga till och med 1000 tunnland och
derutöfver; och bör såsom exempel af olikhet i utsäde, nämnas, att en del,
dock högst få, hela hemman eller mantal, äga sådant blott till 4^5 tunnland,
då andra hafva 3o, 4° å 6b) att Bergsrörelsen är, såsom det ofvan
anförda visar, af största vigt, och verkar fördelaktigt så väl på jordbruket
som på åtskilliga binäringar, hvaribland en del just genom Bergsrörelsen
äga sin tillvarelse; att alla de öfriga Näringarne äfven äro naturliga för orten
och hvila på jordbruket, samt att på en bördig slättbyggd, der skog och
sjö saknas, erbjuda sig mindre lätt tillfällen till Binäringar och att således
Inevånarens omtanka der vill uteslutande, rigta sig på den egentliga åkerskötseln
och hvad dermed äger oskiljaktig gemenskap. Då behofven i och för hvad
sorn med jordbruket äger oskiljaktigt sammanhang, blifvit försedda, varseblifva
man inga andra föremål för gagnelig verksamhet. Den öfriga tiden
horrlgår obegagnad af Allmogens söner och drängar, ehuru deli borde kunna
lemna runi för mångå nyttiga arbeten och äfven, ofelbart skulle göra, det,
om barnens uppfostran vore rigtad dit åt genom deras vänjande från spädare
åren vid kärlek till sysslosättnlng,
Deri Handel, som å Landet äger rum, består hufvudsakligen deruti att
Alhnogen vid årsmarknaderna i närliggande Städer, äfvensom i Stockholm, uppköper
sina hushållsbehof af främmande varu-artiklar, samt, till stor del Höstfidén,
försäljer sill spannmål jemte brännvin, något Hö och några Ladugårds-producter.
De flesta, för Landtmannens eget behof umbärliga, alster
af hans Näringar föryttras i Stockholm och en del deraf här i Staden^>na
behof af skogs-efFecter måste slätt-landets Innevånare fylla genom uppköp,
Lill större delen från angränsande skogrikare trakter i Westmanlandbehöfliga
Linnevarorne anskaffas på Distings-Markuad, sorn årligen, i
kebruari Månad, sedan urminnes tider, hålles i Upsala och då talrikt Resökes
af säljare från Ångermanland, Jemtland, Medelpad och Helsingland^mte
ljuf v
terne i Falu, Westmanlands oell Gefleborgs Län de betydligaste afsättningspunkter
för Landets hufvud-produkt. Sådane långväga resor företagas alltid
om Vintren och för att kunna verkställa dem , äfvensom för alt kunna
förrätta skjuttsningar och de långa skogskörslorne, hafva ortens jordbrukare
behof af det stora antal Hästar, som nu underhålles, då eljest Oxar
skulle kunna, med mindre kostnad och större gagn för åkerbruket, underhållas.
Långa transporter med Spannmålen ända till 16 å 20 mil
fram och åter måste företagas till vinnande af en någorlunda fördelaktig
afsättning derå. Ganska obetydliga uppköp af Spannmål ske hemma
i Landet, och då åkerbrukaren således måste icke blott sjelf borrtforssla
sin vara, utan äfven söka att bereda sig afsättnings-tillfällen som ofta
blifva osäkra eller slå sig ut till hans skada, följer deraf, att brännvins-bränningen
tillgripes såsom ett hjelpmedel, det der dräves vida utöfver
ett skäligt husbehof och förvandlar sig till ett förstörande ondt, derigenom,
att ett lätt och för lågt pris, tillgängligt öfverflöd af den farliga produkten
uppkommer.
Sjön Mälaren gifver hela södra och vestra delen af Länet en lätt communication
med Stockholm och andra orter. Landscommunicationerne i det
inre af detta från urminnes tider odlade och bebodde Län, äro goda, beqväma
och för behofvet tillräckliga; dock hafva alne nya Härads-vägar af
betydlig längd under de sednare åren blifvit anlagda, nemi. den ena från
Skuttunge By genom Skuttunge och Bälinge Socknar till den så kallade vestra
Landsvägen, och den andra från Walla By i Wesslands Socken till norra
Landsvägen emellan Mehede och Elfkarleby Gästgifvaregårdar. Uti den
inre Handeln har någon annan märkbar förändring under de sist förflutna
åren icke skett, än att de tillförene tillåtna arne Årsmarknader i Elfkarleby
Socken, hvilka befunnits öfverflödiga och skadliga, numera, enligt Kongl.
Majus Nådiga beslut, upphört, och inskränkts till ett sådant utbyte af Skärgårds-producter
och La nr! tålanna varor, som jemväl vid Skefthammar Kyrka
samt på åtskilliga ställen vid Mälarens stränder, såsom Flottsund i Bondkyrko
Socken, Örsunds bro i Girista Socken, m. fl., äger rum och hvilka
sedan fordna tider ännu talrikt besökas, vid Midsommaren och Michelsmässan
af ‘»kärgårds-boer och Landtman, hvilka senare då, emot spannmål,
för
förskaffa sig saltade fiskvaror. Numera finnes således blott en enda marknads-plats
å Landet, nemligen vid Skefthammar Kyrka, der Marknader årligen
hållas i Junii och October Månader.
4:o Politisk Författning.
De under sednare åren förefallna Jordeboks-föränd ringar bestå deruti;
att, genom skedda Skattläggningar i Länet, ijj Mantal Krono tillkommit
samt alt 7 st. Odlingar, 1 Torp, 5 Ängar, enie Vätten-Mjöl-Qqarnar, 1
Vatten-Såg-Qvarn och 49 sti ^ Krono Parker uppodlade Lägenheter, blifvit
skattlagde; Hvarjemte f Mantal frångått Kronan genom Skatteköp och
blifvit under Skatte-tite! upptagna.
Af öde upptagne, eller i ödesmål fallne Hemman finnas icke. Å enskildt»
ägor upptagas val, tid efter annan, nya Odlings-Lägenheter och Nybyggen,
men i den trakt af Länet, der mesta utrymme dertill gifves, förkomma
de dock mera sällan, i följe af Jordägarnes uppmärksamma omtanka
, att emot intrång och tillgrepp freda de för Bruken och Bergverken
sä dyrbara skogarne. I följe af arf eller andra Laga fång inträffa hemäaans-klyfningar
rätt ofta, dock icke i mindre delar än sådana, hvarå Åbo
kan vara besuten. De fordna samhälligheterne i åker och äng försvinna mer
°ch nier med hvarje år, och af de i Länet anställde 12 Landtmätare äro
de flesta i beständig verksamhet och sysslosättning, äfven med de i Kongl.
Majus Nådiga Stadga den 4 Maj 1827 omförmäldta Laga Skiften, hvilka
Val ännu sällan kunna fullbordas utan tvister vid Ägodelnings Rätterna m.
*0., men allt mera inses vara för Landthusliållningen välgörande och vigliga
samt derföre årligen tilltaga i antal. På slättbygden, der dessa förmätningar
äro mest nödvändiga, mötas de dock af ett ganska svårt hinder
1 ^en mycket betungande stängsel-kostnaden.
Antalet af sjelfägande Jordbrukare samt af Arrendatorer eller Brukare -  ar Ungefär lika stort, med någon öfvervigt å de förres sida.
I Länet finnas i5| mantal Posthemman samt 27 Gästgifvaregårdar.
''dane till serskildta ändamål anslagne och donerade Hemman och lägenhe^r>
Soni icke kunna i Tabellen upptagas under rubriken: ad plös usus, fm
e)
i Länet.
Lundsli. 5-årsberättelse för Upsala Lån.
4
Lä-et af Åbyggeby Qvarn i Wendels Socken, Odensfors Qvarn i Tierps
Sockendel! Lingonbacka Pappers-Bruk i Farlåsa Socken, har vållat att skada
genom öfversvämningar stundom tillskyndats ofvanliggande jordagor, men
genom de årligen skeende Å-rensningar hafva dessa ^lägenheter blifvit ti
största delen afhulpne. Sådane vattu-dämningar förorsakas ock af Karlbolms
Bruk i Wesslands Socken, af Dannemora Bergslag för Grufve-dnften
samt af Gimo och andra Bruk i Bergslags-orten: men dels är denna uppdämning
företagen å egna ägor, och dels ersättes den derigenom vållade
skada, antingen genom öfverenskommelse med Bruks-och Bergverks-agarne eller
ock genom de indirecla förmåner Bruks-rörelsen tillskyndar det omkring
liggandelandet, så att verkningarna af dessa oundvikligt nödvändiga vattudämningar
icke kunna sägas vara för jordbruket menliga.
För Moder-Näringen äro de i Tabellen omförmäldta Stats-bidrag, utan
tvifvel, direete tryckande, emedan de öfverhufvud tagne, uppgå till 7A procent
af uppskattade värdet utaf Krono- och 7^T procent af Skaltc-Hemman ,
som utgör ungefärligen hälften afall jord å Landet. För Frälse-jorden uppgå
Skatterna till vid pass 3| procent och för Säteri-jorden till ij procent;
dock måste härvid anmärkas, att en högst betydlig del af de, uti Tabellen
till penningevärdet, efter uppgift från fögderierna, utförda Stats-bidrag, bestå
uti sådana allmänna bördor, t. ex. Skjutts, Väghållning, Skallgång m. m.
som utgöras in natura, oftast på en tid af året, som är för Landtmannen*
öfriga omsorger mindre dyrbar och följaktligen icke alltid medföra uppoffringar
i Ekonomiskt hänseende. I alla fall äro utskylderne af Jordbruket så betydliga,
att de uppställa starka hinder emot den allmänna välmågans skyndsammare
tillvext, helst myntvärden och varu-pris ständigt vackla och göra
Landtmannens hushålls-beräkningar i hög grad osäkra.
För de skattskyldiga är det allmänna uppbördssättet alldeles icke betul!'
gande. Krono-Tionde- och Afrads-Spannmålens utforsling sker antingen sjöledes,
eller ock på en för Landtbruket mindre angelägen årstid, dels till SlottsMagasinet
i Stockholm och dels till Krono-Magasinet härstädes; och hat,
under de sednare åren, icke försports någon klagan öfver olägenhet dervid
Håbo,
Bro, Trögds och Åsunda Härader äro mest tryckte af Krono'
skjuttser och inqvartering, äfvensom af Håll- och Reserve-skjutsen, emedan
dessa Härader genomskäras af stora stråkvägen imellan Stockhom och Göth8'
—
27
—
borg. Minst besvärade af dessa bördor äro deremot Olands och Rasbo Hä-,
rader samt Leufstads och Dannemora Tingslag. Gästgifveri-skjuttsnings-skyldigheten
är, öfverallt, der den af allmogen sjelf bestrides, ganska menlig
för Jordbrukaren, synnerligen i moraliskt afseende. I Olands och Rasbo
Härader samt Dannemora och Leufsta Tingslag jemte en del af Norunda
Härad är dock skjuttsnings-skyldigheten på Entreprenad öfvertagen af Gästgifvarne.
Vid de mera talrikt besökta Gästgifverier hafva deremot alla hittills
gjorda försök att öfverlåta skjuttsningen på Entreprenade åt viss person,
misslyckats; dels derföre att Allmogen sjelf ännu icke inser den förmon,
sora genom befrielse från denna skyldighets fullgörande in natura,
måste vinnas, och dels derföre, att personer, som med böjelse förenat verklig
förmåga att enspmma, på säkert sätt, ombesörja all skjutts vid dessa
Gästgifvaregårdar, ej äro att tillgå. En inrättning, att med Forvagn ombesörja
Resandes och Paketers förskaffande imellan Stockholm och Upsala,
är, på de sednare åren, af enskild person tillvägabragt och bibehåller sig
med understöd af årliga äfgifter utaf några bland de Hemmans-innehafvare,
hvilkas Hållskjuts-skyldighet utaf Forvagnens ägare är, med Kongl. Maj:ts
Nådiga bifall, tills vidare, öfvertagen. En lika Beskaffad inrättning för resande
imellan Upsala och Gefle bär blifvit försökt, men icke kunnat bära
de dermed förenade kostnader, och alltså måst öfvergifvas. På vestra Landsvägen
genom Länet, öfver Tibble, Grans, Litslena och Enköpings Gästgifvaregårdar
är ock en Forvagn i gång imellan Stockholm och Westerås
m. m., men skjuttsnings-skyldigheten är derigenom, hittills, i allt för ringa
mon underlättad. Vida betydligare lindring har den vunnit genom den af
Ångfartygen underhållna beqväma sjö-communication med Hufvudstaden.
dock fortfar den ännu att vara betungande, och det visar sig, att de resandes
antal stiger i samma mon, Som transportmedlen mågfaldigas och lättas.
Äfven väghållningen är en tung börda för jordbruket. Skyldigheten att den
Uppfylla får aldrig eftersättas, och genom dess noggranna uppfyllande förspilles
af hvarje Hemman en mängd dagsverken med folk och dragare. Men
äfven delta onus är mer och mindre tryckande, allt efter väglolternas och
Väggrusets aflägsenhet från hemmanen. Länet är tungt roteradt. Rustningsskyldigheten,
sorn varit särdeles besvärande, börjar dock nu att vinna lältUad,
dels genom bättre tillgång å infödda Remonte- och dels genom 2:ne
28
—
af de Rustande delta år vidtagne och af Kongl. Maj:ls Nådigst fastställda
beslut, enligt hvilka Remonlerings-koslnaden framdeles kommer alt bestridas
utur en gemensam Cassa, hvartill sammanskott lemnäs från och med
nästkommande år, samt en Direction blifvit inrättad, hvilken, emot viss årlig
afgift af de Rustande, ombesörjer afskaffande och lagning af beklädnadsoch
inonderings-persedlarne m. m. för den här i Länet förlagda del af
Kongl. Lif-Regementets Dragon-Corps. Religions-Lärarnes aflöning börjar,
allt mer och mer, kännas besvärande, särdeles i anseende till det sätt, hvarpå
den utgöres. Fasta öfverenskommelse!1 om Pastoraliernes godtgörande för
en viss större tidelängd, finnas ännu blott i 5 Pastorater,1 nemi. i Åkerby
och Jumkihls, Viksta, Fundbo, Upsala-Näs samt Öfver- och Ytter-Gran,
hvilka vunnit Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse; dock -äro flerestädes tillfälliga
Contraeter derom imellan Församlingarne och deras Pastorer träffade»
Fattig-underhållet är föga kännbart och utgöres, på många ställen, fastän,
origtigt, af Magazins-fonder, soln ursprungligen varit bestämda för annat ändamål.
Stundom rätt betydliga, men tillfälligare, afgifter medföra KyrkoPrestgårds-
och Tingshus-byggnader, Skallgång, Jagtredskaps- och Broars
underhåll, m. m. x
Tilt beräknande af värdet för de i Tabellen anförda oiiera och allmänna
Besvär har ep och samma method icke kunnat säljas, ty dessa äro alltför
olika i olika trakter. De från Fögderierna inkomma, mycket skiljaktiga
uppgifter hafva alltså måst läggas lill grund derföre. Man bär skattat Soll*
dat-undeihållet från too till 120 R:dr, Rustnings-kostnadeu för hvarje Nummer
fran 128 R:dr lill i65 R:dr, Pastors-aflöning från 16 R;dr lill 20 R:dr
pei mantal, Comministers till 3 R:dr, Kyrkobetjeningens från 2 till 3 R-dr,
Fattig-Försövjningen från 1 lill 2 R:dr, Skjutsningen från 1 till 25 R:dr,
Väghållningen från i5 till 20 R:dr samt de under rubriken ”diverse a foster,
onda och besvär” upptagna kostnader från 5 till 8 R:dr, allt Banco.
Den vanliga års-afgiften för Vacante Rotar har i sednare Contraeter
blifvit betingad lill 83 R:dr 16 sk. Banco. Medelpriset för en Soldats och
en Rote-BåtsmanS ärligt, underhåll, med 6 Tunnor Spannmål, 2:1m lass Hö
1 a 2 tjog Halm, 2 ä 3 Famnar Ved, ett vissi qvantum af Arter, R0fv<?r
och Agnar, årligt byggnads-underhåll vid Torpet och täppor derstädes, sorn'
mar-bete för en Ko och några Får, beklädnad, penninge-Iön, Mötes-Pass*'
—
29
—
Volance- och Enöres-medel, tillsammans, efter de sista 5 årens Markegångspris,
synes hafva varit ungefär 83 R:dr 16 Banco eller för hvarje roteradt
tantal vid pass 3o R:dr, hvarigenom uppkommer en sammsnräknad kostbads-summa
af 84>538 R:dr 16 sk, Banco för de i Länet befintliga 9^7 Soldat-Rotar
och 58 Båtsmans-Rotar.
I och för Rustningen kan kostnaden beräknas, i anseende lill Dragonen
likasom för Soldaten, med afdrag af Mötes-Passevolancen 7 R:dr, till
76 R:dr 16 sk. Banco hvartill kommer värdet af
243 Lispund Hö å 10 sk. för Nummer-Hästen .....
5o: 3o. —■
halmen anses godtgjovd genom spillningen
7 tunnor 19 kappar Hafra ...........
a4* 4°- IC>.
Mötes- och Trosspassevolancen ..........
17: 25. 8.
Dragon-Hästens inköps-pris, 200 R:dr, fördeladt på 12 år.
a;ne karl-monderingar och 1 Häst-mondering, tillhopa värde
ungefär 200 R:dr, för hvilka betalningen, enär årliga
rindet bålls-koslnaden inberäknas, skäligen kan fördelas på
sex år
s ... -
biköp af kreatur och sängkläder, handpenningar m
vid pass...............
16: 32.-
33: iG.
m.
4: 16.
Tillhopa Banco R:dr 147: 16.
6.
hvilket tillsammans med Dragonernes underhåll å 76 R:dr 16 sk. skulle för
hvarje Rustnings-Nummer utgöra 223 E:dr 32 sk. 6 rst. Banco och tillhopa
det i Länet inroterade 279 Rustnings-Nummer, 6a,4o5 R:dr 43 sk. 6 rst.;
bock afgå derifrån Augments-afgiften oell Rusthållsstammarnes ränte-frihet
hvilka förmåner på hvarje helt Rusthåll kunna antagas till ungefär i3oR:dr
binco i spannmål och penningar sammanräknade; Och som dessa till Rustj1
ergens bestridande anslagna räntor, förvandlade i penningar, enligt Tallen
utgjort 36,23 r R:dr 34 sk. 6 rst. ärligen, befinnes det, att Rustliåf^n,
es egen kostnad i det hela bestått af 26,174 R.'dr 8 sk. och således för
^arje Nummer, per medium, varit g/f. Rrdr Banco; Hvilket kostnads-belopp
p Val för framtiden bör i icke obetydlig molm förminskas genom det af
Vljsthållarne detta år vidtagna, ofvanomförmäldta, beslut rörande sättet
hädanefter besörja om Corpsens beklädnads- och monderings-anskaffande
underhåll.
Beloppet af Knekte-rotefrihets-medel för oroterade Hemman är 95 Rulf
36 sk., hvilka utgöras af 45 Hemmans-delar och Lägenheter, tillhopa an*
sedde till 71| mantal.
Enligt Tabellen, skulle afgifterne af hvarje helt mantal hafva varit: Till
Pastor 19: a5. 7, till Comminister 3: 3o. 3., till Kyrkobetjeningen 2: 47*»
till Fatligförsörjningen 4: 4& 9. för Kongs- Krono- och Hållskjuts samt inqvartering
9: 47. 9., för väghållning 18 R:dr 3i sk. 11 rst. för diverse afgifter
5 R:dr 23 sk. 8 rst., allt Banco. I anseende till hvilken beräkning
dock, på sätt ofvan nämndt är, måste anmärkas, att skjutsning och väghållning
blott indirecte tillskynda Landtmannen uppoffringar, hufvudsakligen medelst
förlust af tid, den hail icke alltid synnerligen högt uppskattar.
I Länet gro, lill vårdande af allmänna ordningen m. m., anställde 6
Krono-Fogdar, 1 Landsfiscal, 17 Länsmän och i hvarje Socken 1 Fjerdingsman
: Sedlighetens vård är genom höga Författningarne anförtrodd åt Församlingarnes
Pastorer och Kyrko-Råd. En af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 20 November 1820 utfärdad och till antagande föreslagen Byordning,
enligt hvilken de till Jordbrukets förbättring och till yttre ordnings
vidmakthållande inom Bylag ledande åtgärder, af Allmogen sjelf bevakas
genom vissa dertill valde personer, är nu frivilligt antagen till efterföljd
i 25 hela Socknar och vissa districter af några andra. År 1828 fullnos
i Länet 12 Vexel-undervisnings-scholor. Nu mera är deras antal förökadt.
Dessutom finnas 6 Sockne-Scliolor, der undervisningen skall ske efter
gamla Läro-metboden. I de öfriga Församlingarne ombesörjes barnens u»'
^förvisning i innanläsning och de första Religions-begreppen af Klockaren
eller Orgelnisten, eller af andra personer under omkringvandring i Gårdarne.
Undervisningsverk i nyttiga slöjder saknas alldeles. Hälso-vården skötes
af arne Provincial-Läkare, stationerade den ene i Upsala och den andr®
i'Enköping; hvarjemte en extra Provincial-Läkare för Bro och Håbo Hära'
der af delta Län, är placerad i Sigtuna. Vid Dannemora Grufvor sam1'
Leufsta, Söderforss och Wesslands Bruk hålla dessa Verks ägare särskild10
Läkare, hvaraf ortens Öfrige Innevånare ock kunna biträdas. Dessutom ^
en särskilt med enskildte sammanskott aflönad Läkare i Håbo Härad boet1'
de, för att med ännu närmare omsorg gå den ortens Innevånare tillhand®'
Barnmorskor äro antagna och aflönade i de flesta Socknar, arne Djur-I^'
W, nemi. en för hvardera Provincial-Läkare-districtet, och nu mera, antagne
och af Länets Innevånare, tills vidare, försedde med lön jemte det
' a arfvode, som på Stat bestås. Fattigförsörjningen bestrides af hvarje
Örsamling för sig särskilt, och någorlunda oklanderligt, så att de fattiges
^vandring till andra Socknar är, i det närmaste, förebygdt. För Länets
eliof finnas 1 Hospital och 1 Lazarett vid Upsala; äfvensom i Weckholms
Öcken ett Hospital är inrältadt på grund af enskild donation. Ett Cenfal-IIospital
för detta och flere Län är, på välbelägen platts nära Upsala,
frider byggnad på Entreprenad, emot en kostnads-summa af 2 2,5oo R:dr
anco och bäfver år i835 färdigt. Öfver efterlefnaden af Kongl. Majus Nå'ga
hörfattningar angående Gästgifverierne, hålles alfvarlig hand. Uti h5
hörsamlingar finnas Sockne- och Fattig-Magaziner, hvilkas fonder’ tillsamantagne
ulgöia 2r,836 tunnor i5 kappar spannmål, hälften Råg och hälften
Korn. För förvaltningen deraf bär Kongl. Majus Befallningshafvande
Joreslagit förbättrade Reglementen, hvilka ock redan, nied Kongl. Majus
heliga bifall och stadfästelse, äro af några Församlingar antagne. Tillåtna
JUogar å Landet äro 18 st., hvaraf dock 10 äro anlagde för Bruks och störe
Herregårdars behof. Till Rofdjurens utrotande anställes årligen Skall,
temmelig god framgång, hvarjemte 18 st. Varggårdar äro anlagde. Till
underdånig åtlydnad af Kongl. Majus Nådiga Bref den 19 Junii i83o blef7
Länets Innevånare, den 2 September samma år, inför Kongl. Majus Be"Uningshafvande
hörde huruvida de ville befrias från Skallgångar samt
^gårdars och Varggropars underhåll, emot utfästande i stället af vissa
tomngar för Rofdjurs fångande. I anledning deraf beslöto de flesta Hade
CrS2 .mk.UC*’ att hörhöja de 1 Kongl* Majus Stadga örn Jagt och Djurfång
® Apnl 1808 omförrnaldta skottpenningar till 12 R:dr för dödande af
Bjorn, 9 R:dr för en yarg, q R:dr för en Lo och 3 R:dr 16 sk., allt
fÖr Cn Räf’ att fördelas uppå och utgå af hvarje matlag å Landet
har kreatur. Fyra Hålåder beslöto deremot, ali, tills vidare, ej utbe*
a sådane belöningar, utan i stallet bibehålla de af dem anlagda Varggård
tJ.lnUl1 dess den lld af 10 är förflutit, uppå hvilken Häraderne förut åsig
sådant underhåll; Hvarförutan arne Härader beslöto att ej allenast
Hit r premier’ utan 0ck underhålla Varggårdar. Dessa beslut hafva vunKongl.
Majus Nådiga stadfästelse. Skallgångar hafva dock, under loppet
af sisth Vinter, med önskad framgång, skett inom Trögds och Ulleråkers
Härader, på Innevånarnes särskildta begäran; Varande, under de sist förflutna
5 åren, i Länet fångade 127 Vargar, 3g Lear och 497 Räfvar, deraf
på Skall 28 Vargar, i Var ggu niarne 67 Vargar, 26 Loar och i52 Räfvar,
samt af Jägeri-Staten och enskildte personer, emot belöningar fällde 3a Vargar,
i3 Loar och 345 Räfvar.
Härförutan anser Kongl. Majlis Befallningshafvande sig höra i underdånighet
här tillkännagifva: att, med Kongl, Maj:ts Nådiga bifall, och genom
Dess Befallningshafvandes försorg, ett Bolag af enskildte personer, å*
1829 börjat samt sistlidet år fulländat byggnaden af en, alltför länge saknad
och högst behöflig, i38 alnar lång och på säkra stenkistor hvilande,
Trädbro öfver Flottsund, i gränsen emot Stockholms Län, hvarigenom landcommunicalioneii
orterna emellan blifvit mycket lättad och de där ofta inträffade
olyckshändelser för framtiden afböjde, utan att segelfarten genom
Sundet dymedelst försvårats; Varande till detta ändamål 12,875 R:dr Baneo
sammanskjulne af Actie-ägarne, som deremot blifvit i Nåder berättigade att
uppbära en viss, emot räntan å Aclie-Capilal dock ingalunda svarande, afgift
för öfverfart å Bron, hvilken, med Kongl. Majtts Nådiga tillåtelse, benämnes
Prins Gustafs Bro; Att, genom ny, af Kongl, Maj:t i Nåder gillad,
Organisation af Länets Rotehållares vid Uplands Infanteri-Regemente, så
kallade Enöres-Cassa, Rolehållarne blifvit i det närmaste befriade från de
med Recriiteringen följande kostnader, hvilka nu af Cassan godtgöras, hvarjemte
en särskilt Gratifications-fond blifvit med denna Cassa förenad, från
hvilken fond afskedade välförtjente Soldater samt sådanes nödlidande Enkor
och barn årligen åtnjuta underhålls-medel till ett belopp af ungefär 600
, R.-flr Banco; Alt inrättning af ett Bolag till vinnande af ersättning för den
skada å lösegendom, som eldsvådor å Landet åstadkomma, blifvit Länets
Innevånaie af Kongl. Majrts Befallningshafvande föreslagen, men hvilket älende
dock icke ännu hunnit att till slutligt afgörande hringas; Att -Länets
Landlhushållnmgs-Sällskap årligen, från och med i83f, kostnadsfritt utdela
omkring 200 st. Fruktträd, till Torpare, Soldater, Dragoner ro. fl. dylika 0-  bemedlade innehafvare af smä jordlägenheter, för att dymedelst söka befrämja
en allmännare odling af Fruktträd och grundlägga Trädgårdsskötsel å Landet'
hvarjemte Sällskapet årligen, emot inköps-priset, tillhandahåller Länets
Inne
-
33
innevånare, en viss qvantitet of föder-Växt-frön och på allt sätt söker uppmuntra
Trädplanteringar och en förbättrad vård om skogane; Alt, dels
inKongk Maj:ts Befallningshafvande och dels från Landthushållningsa
Iskapet, utgått Uppmaningar och råd lill dryckenskaps-lastens hämmande
fvnVUnSVPerf nerS afhålIande från krännvins-njutande, åtminstone tills de
ym 21 års ålder, samt att nyssnämnde Sällskap, dels genom utfästelse, af
Belöning, stor Boo Rtdr Banco, söker uppmuntra till författande af en
ujgod, för Allmogen egenteligen bestämd, hök, sorn innehåller säkra upplysningar
i åtskilliga Moraliska och Ekonomiska ämnen, äfvensom Sällskapet
ock eljest sökt, ali, genom kostnadsfri utdelning af åtskilliga lämpliga små
A {handlingar, uttränga de, råhet och vidskepelse underhållande skrifte^ som
annu äro bland de med kropps-arbeten sysslosatte Folkklasser i omlopp
äldTrn ö , ?T e" T* “r
b,ar."-“I,Prost''a>' »"der den spädaste
e na rn ?’
"
“ 1
8 Slarka dålighet, hvarigenom
innan annu .ista krets Sider är nppnädd. Dessa.
‘d ° br “ä"T; ““ Vr ?Me,f°rSS A"^8™!! för arbets-folket
hvTlke • ?pa,"®anl‘’ 1,varS f0nd u,S°r »“kring 5,ooo Klär Banco, och
Hvilken visat mycken nytta.
mängd med i59 personer, och har nu mislT
^ ““ F°'k"
räknad den ungdom, som tidtals blommer fb/att^
obe;
Calhedral-Scholan idka studier och hvars antal uppgår till ^ f °°h
personer. Af Stadens Innevånare äro:
PPg
UnSefar ,'009
Mantalsskrifne, Mankön . . .
Qvinkön
Mantalsfrie, Mankön
Qvinkön
I,29r
!,8i9
696
85 a
3,i 10
T)
—--^.1.1,540
.cir W±T, T beSlär;‘i nä80r,“nda lunslaP 1 Religion»
'■vilken i„r"pl,g‘T - rm r6,™ färd,8,’et 1
ooi' räknekonst.
• as dels 1 Cathedral-Seholans Apologi,t-Ciass oell dels i Halis
S-i^cruu,^ flir Vp„u Lm.
5
-
34
~
Kongl. Höghets Hertigens af Upland Folk-Schola. Förbrytelser af grof beskaffenhet
äro icke allmänna. Man kan icke heller sanningsenligt säga, att
sedligheten är i aftagande, men öfverväger man de omständigheter, att ett
ganska stort antal oäkta barn här årligen framfödas samt att en del af den
arbetande klassen visar sig allt för böjd för sysslolöshet och vara okunnig örn
faran af starka dryckers öfverflödiga njutning, så befinnes det, att denna har
behof »f de nitfulla arbeten, som egnas åt dess förbättring, hvilken ock icke
fean uteblifva. Konst- oeh Näringsfliten är i synbart stigande och flere säkra
tecken röja, att allmänna välmågan årligen höjer sig.
Handtverkeri, minuthandel, som här är klassificerad samt Åkerbruk,
utgöra Stadens Näringsfång. Academie-Statens och de talrika Studerandes
härvaro bidraga ock, i väsendtlig mohn, till Stadens bestånd. Berörde hanje!
drifves nu af 3:ne Bokhandlare, 3:ne Jernhandlare, 3*‘ne Klädeskramhandlare,
i3 Kryddkramhandlare, 6 Läderhandlare och i3 Victualiehandlare,
nied ii Handelsbetjenter och 45 Handels-lärlingår. Fabriksrörelse skötes
af en Tobaks-Fabrikör med 2tne arbetare och 4 lärlingar till ett uppgifvet
tillverknings-belopp af 2,213 R:dr Banco årligen. Handtverksrörelse
idkas af 7 Bokbindare, 3 Bläckslagare, 3 Garfvare, 5 Karduansmakare, i
Gälbgjutare, 4 Glasmästare, 4 Guldsmeder, 2 Hattmakare, 2 Handskmakare,
1
Kammakare, 4 Kakelugnsmakare, 1 Bundtmakare, 4 Klensmeder, 5 Kopparslagare,
3 Murmästare, 5 Målare, 5 Sadelmakare, 2 Sejlare, 10 Skräddare, *4 Skomakare,
7 Snickare, 1 Sockerbagare,4 Svarfvare, 1 Sämskmakare, 1 Tenngjutare,
2
Tunnbindare, 4 Vagnmakare, 7 Bagare, 7 Slagtare, 1 Pasteijbagare, 1
Skorstensfejare, 3 Urmakare, 6 Skeppare, 5 Färgare, 1 Distillator, 1 Perukxnftkare,
1 Strumpväfvare och en Åkare, med 147 Gesäller och 217 Lärlingar.
Källare- Tracteurs- Spisqvarter- och Krognäringarne drifvas af 3 Källarmästare,
10 Traeteurer, g Spisqvarters- oeh Gårdköks-idkare samt 2$
Krögare, nied 4 Kypare och 8 Lärlingar; Hvarjemte detta år i Staden blifvit
inrättad en mathållning utan spirituosa. Dessutom finnas i Staden 2:ne
Apothekare med 4 ^revisorer och 5 Lärlingar samt 2:ne Boktryckerier med
*7 Gesäller och 7 Lärlingar. Binäringar, sorn lemna afsättning utom Länet,
finnas ej.
Upsala Stad har att påräkna den mästa tillförseln af Landets product&r
ifrån de omkringliggande Socknarne i detta och 'Westmanlands Län, me*»
f
35
synnérligen ifrån detta Läns Norra del, på 2 till 6 a 7 mils afstånd. Största
delen af Stadens Handelsvaror och tillverkningar blifva ock dit afsatt®
Härvarande Handlande hämta, hufvudsakligen, sina varor från Stockholm*
med hvilken Stad denna ort nu har obehindradt och beqväm sjq-kommunication
på Mälaren, sedan Upsala å samt åtskilliga ställen i den öfriga
farleden blifvit, efter Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, upprensade på allmän
bekostnad.
Till den lyckliga omständighet, att Handeln och Näringarne befinna
sig i stigande, verkar, utan tvifvel, den omgifvande Landsortens innevånares
ekonomiska ställning, som under de sednare åren, betydligen förbättrats
och föranleder dertill att Stadsmanna-tillverkningar och de Hendlandes varor
lifligare eftersökas. Staden börjar ock nu utöfva en bättre inflytelse pä
Landets jordbruk än förr ägt rum. Stadens egna, ovanligt stora och bördiga
åkerfält, hvilka med undantag af några få Tobaks- och Jordfrukts-plantager,
uteslutande användas till Sädesproduction, gifva väl en så betydlig
afkastning, att de till stor del förse Stadens eget spannmålsbehof, hvadan
handeln med denna nödvändighetsvara och icke här äger särdeles liflighet;
men Landtmännens ladugårds-produeter samt råa och arbetade skogs-effetter
finna alltid rätt förmånlig afsättning. Tillgången på skickliga och pålitliga
arbetare är knapp. Dagsverksprisen uppgå till 32 å 4o sk. Banco.
Med Rikets öfriga Städer delar Upsala förmonen af de prohibitia stad*
ganden, som i Skrå-författningar, Handels-Reglementen och de flere till
Handelns och Handtverkeriernes förmon, tid efter annan, i Nåder utfärdade
Författningar innefattas.
En egen padagog samt en så kallad Läse- och Arbets-Skola har, för
fattiga barns räkning, länge underhållits. Denna inrättning är likväl alltför
Inskränkt och ingalunda svarande emot det årligen ökade behofvet. Glädjen
öfver flans Kongl. Höghet Hertigens af Upland födelse sökte sig ett värdigt
uttryck och fann det, derigenom, att åtskilliga aktningsvärde personer
bland Stadens Borgerskap, den 18 Juni 1828 beslöto att till denna Skol11
rät trångs utvidgande bidraga med betydliga sammanskott, hvaribland den
§c*fva a 10,000 R:dr Banco, som med varm hand lemnades af nu aflidne
Handlanden och Riddaren af Kongl. Majrts Wasa-Orden, Olof Forsslund, »
Jnneihet föi tjenar att i det tacksammaste och mest aktningsfulla minne
förvaras. Med biträde af dessa anslag samt en till Inrättningen donerad»
och genom Länets fordna Höfdinges nitfulla verksamhet utbekommen, bety^
kronofordran , har Hertigens af Upland Folkskola sedermera vunm
slutlig organisation, invigdes för sitt välgörande ändamål dea 26 Januari!
sistlidet år oeh är nu årligen begagnad af omkring 3'oo fattiga barn af begge
könen, hvilka i den, dels af en skicklig Lärare njuta undervisning 1 läsning
och skrifkonst efter vexel-undervisnings-method, dels oek, liva e
andra könet angår, bibringas kunskap x nyttiga bandeslöjder af en vi nrättningeil
anställd Lärarinna, Sjukvården i Staden ombesörjes at en btadsPhysicus/sorn
Staden lönar, äfvensom Borgerskapet underhåller arne sjuksaii«ar
i Akademiens Nosocomium samt består de fattiga fria läkemedel, hvarförutan
särskildta Fattighus för ålderstigna och orkeslösa fattiga hittills
varit af Staden och Academien underhållna. Dessa anstalter, hvartill Stadens
Innevånare kunnat årliga bidrag, beräknade efter 25 procent af Beri -  ningen enligt andra Artikeln i Bevillnings-Stadgan, och hvilka medel förvaltas
ecb till de behöfvande utdelas af en, i sådant afseende, utaf Stadens
och. Academiens medlemmar sammansatt DireCtion, motsvara sitt andarna *
Stadens Fattigvård är ock nu mera (sedan de begge Stater, af hvilka Upsa a
Domkyrko-Församling består på efterföljansvärdt sätt förenat sig om en
gemensam Fattigförsörjning,) å nyo organiserad; och till herbergerande a
nödlidande fattige börjades, sistlidet år, enligt församlingens beslut, byggnad
af ett passande stenhus, hvarföre kostnaden är beräknad till ii,5oo Eich
Banco, som betäckas dels genom lån, med årlig, på 5o år utställd, afbetala
ning, dels genom frivilliga gåfvor lill ett belopp af 1000 R:dr Banco, so#
nå°ra större possesionater Staden förärat; och bör denna nödvändiga bygg'
nåd nästkommande år vara färdig. För Församlingens Fatighjon är ock»
under de sednare åren, en Soppkoknings-anstalt tillvägabragt. Länets och
Stadens Corrections- och Arbetshus är ock å Stadens område beläget sam
begagnas för sitt nyttiga ändamål, så vidsträckt, som denna Inrättnings ut'
rymme och tillgångar möjligen kunna medgifva. Ett å Stadens ägor beful*'
Jigt Tegelbruk har blifvit nedlagdt. Stadens Gasupplysning aker nu fl»®*
Argandska Lampor.
. ...
, .
„ „ .1T . lärn
Med de under Rubriken ”diverse afgifter, onera och besvär 1 labé
utförda allmänna afgifter afses: Stadens Lyckthållning, Brandvakters 0
Tornväktares aflöning, Inqvarterings-penningar och underhåll af Gator, Torg,
Åmurar, Broar, Dom-Prost- och RectoivSkolse-Boställen, Stadens Fattigförsörjning
och Skol-Inrättning, Stadens Borgerskap ansvarar och för ali Reserve-skjutts
vid Gästgifveriet härstädes.
Stads-Cassans inkomster bestå otir afrad och arrenden af åkerjorden,
Tomtören, Hyror, Ståndplats-penningar, Betes-afgift och öfriga, tillfälliga
mindre afgifter, som sammanräknade, efter sednast afslutade Räkenskaper,
uppgå till -7813 B:dr sk. 10 r:st. Banco, hvaraf minst 1000 R:dr utgått
till allmänna byggnaders, Gators, Broars och Vägars underhåll, utgörande
dessa sistnämnda en längd af 21,498 alnar. Hamn- och Grund-penningar
för bit inkommande och härifrån afgående Fartyg utgjorde för senaste redovisnings-Aret,
1069 R;dr 16 sk. B rtst Banco, emot hvilka medels erhållande
det åligger Stadens Borgerskap, att ombesörja åns uppmuddring imellan
Upsala och Flottsund samt vidmagthå.lla Stadens Haipnbrygga.
Den 18 Juni 1828 stiftades bär i Staden, efl Spar-Bank, som nu är i
verksamhet, jemväl för.den omgifyande Landsorten, och vid i832 års slut
bade 266 delägare med en insättnings-Summa af 4°7^ R:dr 4 sk, Banco
samt en hjelp fond af 950 R:dr samma mynt.
Ilärförutan bör i underdånighet upplysas, att Upsala Stad, under de
sistföiflutna 5 åren, på ett »lycket hedrande sätt utmärkt sig genom den, redan
under min Företrädares omsorgsfulla förvaltning af Landshöfdinge-Embetet
väckta, böjelse för befordrande af allmän ordning, försköning och förbättrande
Inrättningar, så att denna gamla och minnesrika Stad, till hvars
prydande de på Kongl. Maj:ts och Kronans samt på Universitetets bekostnad
verkställda byggnader och anläggningar mycket och hufvudsakligen verkat,
snart kail, i detta afseande, uthålla täflan med de vackraste bland Riket»
Städer af samma storlek.
Staden Enköping med> tillsammans 1224 personers Folkmängd, deraf
Mantalsskrifne
Mankön
....
3^4
Qvinkön
....
47°&fj
Mantalsfrie
Mankön
, . . .
189
Qvinkön
....
jgr3go
Folket Sr, i allmänhet, rättsinnigt, uppfyller villigt sina Medborgerliga
pligter samt är böjdt för det rätta och goda, driftigt i sina näringar och
sparsamt i sin hushållning. Innevånarne äro väl ej i besittning af stor förmögenhet,
roen äga tarflig utkomst. På arbetare är någorlunda tillgång.
Ett karl-dagsverke betalas med 16 sk. samt ett qvins-dagsverke med io
sk. 8 rst. Banco, jemte kost för dagen. Gröfre förbrytelser spörjas ytterst
sällan.
Från ganska lång tid tillbaka har Staden grundat sitt bestånd i synnerhet
på Jordfrukters och finare Köksvexters odling, hvaraf producterne
afsättas utom Länet,och, för det mästa, transporteras sjöledes till Stockholm
Hösttiden. Handeln är här icke classificerad: Den består, hufvudsakligen,
deruti, att Staden och Landsorten förses med behöfliga varor, som från
Stockholm införskrifvas och har, i saknad af öfverskotts-producter från Landsorten,
hvilka till största delen directe afsättas på Hufvudstaden, icke kunnat
dufvas till synnerlig höjd. Från Landet införes till Staden föga andra varor
än Ved, Kohl, Bräder, färskt Kött, Brännvin, något Hö och Halm samt
Ägg och Trädfrukter för Innevånarnés eget behof. Sjö-communicatronen med
Stockholm och Öfrige vid Mälaren belägna Städer har varit ganska mycket
försvårad genom uppgrundning af den från Staden ned i Mälaren utflytande
I, hvilken dock nu, på sätt här ofvan redan är i underdånighet omförmäldt
blifver försatt i segelbart skick. För det närvarande kan Staden icke
utöfva något märkligt inflytande på Landets kultur, näringar och konstflit.
En Läderfabrik och en Urfabrik äro i Staden inrättade; Och finnas der t
Apothek, i5 Handlande med ii Hand elsbet jenter, samt 69 Handtverkare i
särskildta Skrän med 3g Gesäller och 3y Lärgossar. Dessa Handtverksidkare
hämta i allmänhet, sitt mästa arbete från andra Städer och Landsorter
och kunna icke, på eget förlag, drifva verkstäder med någon särdeles förkofran
eller behållning. De begagna derföre Jordbruk och planterings-arbeten
till Binäring. I Staden finnas ock 5 Burskap ägande Skeppare med
9 Fartyg. Till Stadens förmon gälla samma prohibitiva föreskrifter, som 1
berättelsen angående Upsala äro nämnda.
Till ofvannämnde odling af finare köks-vexter användas årligen
land jord, som med mycken omsorg skötas och hvaraf årliga inkoros ^
skattas till vid pass 2000 R:dr Banco. Den öfriga öppna jorden brukas
—
39
—
Sades- och Potatoes-odling, emedan den i anseende till sin sämre beskaffenhet,
icke kan användas till producerande af mera graulaga vester.
Staden har en Skola, hvarest Vexel-undervisnings-method är införd.
Läraren lönas af Staden; men till Skol-Husets vidmakthållande är, genom
donation af enskilt person, räntan af Hagby Hemman i Tillinge Socken anslagen.
För öfrigt finnes icke någon undervisnings-anstalt. Sjukvården ombesörjes
af en Stads-Chirurg, hvilken kostnadsfritt bistår de fattiga, som derjemte
af Stads-Cassan erhålla Läkemedel. Fattigvården ombesörjes af en
Direction, hvilken till bestridande af de erforderliga underhålls-kostnaderne
har att disponera dels årliga arrendet af 6i Tunnland jord, inköpta för en
summa af 600 R:dr Banco, den Hans Majit Konungen i Nåder behagat Staden
förära och af hvilken åker 7 Tunnor Råg årligen erläggas, dels åtskilliga
af private personer donerade medel, hvarföre jord afven blifvit inköpt
och hvaraf 3 Tunnor Råg samt 3 Tunnor Potatoes årligen utgöras, dels och
årligen till Fattig-Cassan ingående boupptecknings-procent, SakÖrers-medel,
sammanskott vid Bröllop och andra frivilliga gåfvor, hvilka inkomster äro
Upptagna till vid pass 166 R:dr 3a sk. Banco: varande hela det belopp som
för Fattigförsörjningen årligen användes skattadt till något öfver 5oo R:dr
Banco. Staden bar och inköpt ett särskildt hus till herbergerande af bräckliga
och ålderstigna fattiga.
De, under Rubriken ”diverse ©nera, afgifter och besvär” uppförda kost?
Uader ära underkastade årliga förändringar och bestå hufvudsakligen af:
jekne*penningar, Krigsmanshus-afgifter, Curliusmedel, allmänna Broars,
orgs, Gators och Byggnaders underhåll, Sefares och Brandvakters aflöning
ångleds- Snöskottnings och inqvarterings-besvär, Spinnhus-medel och Sa»
U-accis, äfvensom Riksdagsmans-arfvode är hiträknad.
De ständiga inkorosterne för Stads-Cassan bestå af: Tomtören, Vret®cb
Afrads-penningar, Brand-Casste-medel, Sotare-afgift, Gärdesvaktare-löner^
V! a intrader äro öfver hufvud upptagna till 47^ R-‘drr hvarförutan årligen
ti Stads-Cassan, under hvarjehanda benämningar, inflyta:
Burskaps
^fgifter,
Stånd- och Luck-penningar vid marknaderne, Saköres-medel samt
. S1 tei af Auction-Verket till ett sanxmanräknadt belopp af 220 Rate
usinco.
i,y —1
,__
Staden njuter icke.andra immunileter än Hamn- oell Grund-penningar,
som af Båtförare erläggas, hvilkas belopp efter en ny taxa icke ännu kunnat
utrönas, men tillförene utgjort blott iq R:dr Banco årligen. Hållskjutts
hestrides under -fdel af året med 18 Hästar i Hvarje dygn. Sfaden underhåller
ock en väglängd af 15,433 alnar. Staden har i Källare, 6 st. tillåtna
Krogar och 7 Traklörs-ställen, hvilkas antal dock tid efter annan minskas.
För öfrigt bör ock, i underdånighet, omförmälas, att, äfven i Staden j
Enköping, sinnet för ordning och försköning ä-r väckt och visat sig genom
åtskilliga i sednare åren bekostade vackra Trädplanteringar och anläggningar,
hvilka, i den mohn tillgångarne sådant medgifva, utan tvifvel komma att i
framtiden utvidgas.
Upsala Lands-Cancellie dea 3o November 1833.
R. von KRAEMER.
h'".
'
: • • * 15 r •.
•
u
-
■ r' ■ x • f
t fl !
JOIL A. CARLSON.
A. WISTRAND.
JOH. A. CARLSON.
A. WISTRAND.
Tabell för Landet inom Upsala Län.
filips- och Kungs-Ladugårdar ..........
der under lydande eller eljest Kronan särskildt
förbehållna och för dess räkning utarrenderade
eller disponerade hemman ... i
Dito andra Lägenheter, såsom Stallängar
. Fisken...........
hono-Säterier.........
^Ise-Säterier.........
jiteri-Rusthåll . . ,......
hälse-Hemman.........
halse Skattehemman......
honohemman..........
Sno Nybyggen med Frihetsår
hönö Rusthåll.........
k Dito Augmentsheminan .
Sno Skattehemman
Dito särskildt under Rruk skatteköpte
. åbocVne hafva besittningsrätt . .
'ono Skatte Rusthåll
derå
k Dito Augmentshemman......
Witiap-Boställen.............
file Boställen..............
iOesiastique Boställen..........
Vemie-Hemman, Frälse........
Dito Skatte............
, Dito Krono .............
**pitals- och Barnhushemman, Frälse
Dito Skatte............
Dito Krono.............
“o-IIemman, Frälse..............
*Ulagde bebygde Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl.
Lägenheter utan Mantal, som ej under något
hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito Skatte............
Dito Krono.............
*
'obebyggde ..................
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldate
och
Båtsmans-Torp.........
Kronotorp med Frihetsår........
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman
under ständig ägande rätt
Dito på viss tid eller lifstid......
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskildte
slag, som ej under något hemmans ränta
äro inbegripne, Frälse
Dito Krono.........
Tnll-TVljölqvarnar med 216 par Stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofbladiga.....
IIusbehofs-Mjölqvarnar, deraf 1 st. med särskildt
i Jordboken uppförd ränta ......
II usbehofs-Sågqv arnar.........
Stampar.................
Stångjerns-Verk ............
Ämneshammare.............
Mas-Ugnar...............
Jern-Mannfactur-Verk af särskildte slag
Pappers-Bruk..............
Tegelbruk................
Jern— Grufva *»«•••.••••••••
Kalk-Ugnar.....................
Krono-Parker och Allmänningar, som tillhöra Kronan
af 5193 Tunnelands rymd utom odlingar
Lands- och Härads-Allmänningar af 40,459 Tunnlands
rymd....................
Grufve-Skogar af 6,482 Tunnlands rymd ....
Diverse Personer, som ej höra till viss näring . .
Capitaler, Vinstmedel samt åtskilliga Societeter,
Cassör och Verk m. m..............
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
181
c;i
Ds
18*.
H
281/*
122 fg
45}
888*»z
279 8ö7
^lego
99* i
9*
71
874}
234*
240vi
123
28* J
!24-  231
io i
154 v
24*
6 i
1 *!!
Summa
I 3
T»
299 f9?
531
1,1481H330
Vo
82 3 ä
5
lis
9
1085 ‘i
s
*
i2^
- f250
158
i
38V
143!’*
24ä
13}
170}
29}
7
201
1
2
5
2
11
35
1
10|
1
29
38
49
293
■ yA~ MTM
3
1086
25
14
3,545^
105
30
10
13
--- 10
12
35
3|
402t95
178}
37 *1
604 J
171}
174
8
456\1
V*
175}
212
121}
311}
137}
21}
8}
113 *
18}
4}
12}
5}
3}
8}
17}
113
29}
4
l,88ll
804 r
2531
5,808
1,6241
143»
2
61
50
5,151}
4}
1.497
1,455
859
2021
840}
139
77
861}
145
42
93}
5
20}
25
60
99}
21t
15
80
105
22}
2
1,512
671
220}
5,458'
1,5371
131}
lisö
48}
4,883 i i
3,1
1,456
1,563
7671
198!;
745}
126}
76}
790 u
178
40
82f
3 i
16l
29
57!
105
35
14
86
3
3-
50
03
243
99}
28} l
581}
164}
17}
2}
555}}
176!
281}
92
30,3ä
89}
16}
7
95,'t
14
3
6}
5}
9}
44
4,2605^-*'
4,23312,851^123,217^21,7401
35
H
3
450}
176
51!!
964}
236}
28}
X
£
12}
12
907;}
7
I 6
353}
305}
163
40 A
206}
23!
22}
185 v
43
11
13!
21}
19}
28}
77
4-?,
I 6
132
54
221
436}
158
10*
V
«5>.
a i
a a
105
94!
60!
12}
64}
10!
5!
82} j
12!
3l
8?,
3
4
2!
2}
7!
6!
)H|4,791ä
70
26}
2
1,134;
464!
172f
2,937
1003}
72‘
5
32;
28
2,844;
4}
742
912
546!
109}
543}
89
34
568!
62
15
65}
5
32
47}
54
71;
i
188
47;
22
27
200
413
1,771 H 15,093/,
280
23
^ 5 I 2
7
2,775;
1,339}
292 V
4,163}
1,118}
122}
60}
52
3/s
1.187!
1,425!
895!
216 j9!
986}
118
55!
793 A143
24
81!!
3}
39?
24}
62}
106-;
565
172;
24
10,693!
4,602!
1,504
32,487
9,005
807
9!
339
274;
28,367}
26}
7,631
7,937
5027'
1.125!
4,806!
715
403
4,224}
790
209
521!
30
1191
137
353
578j
104
68
440
630
435}
10
9,286
4,004
1,311§
32,588
8,916
786}
7
320}
292
29,066*
18*
8,530!
8,319
4,388}
1,179|
4,602,
726:
443
4.9841
1,044
239
415.
21
101
175
368
670
201
74
516
270
165
1}
1,428}
652
213}
3,317;
978|
100}
32;
28
3,164;*
863 ;S
1,286*
547}
172; i
499
74
38
536 h
64
15
loll
3!
40;
28;
55;
229;
12
210
34}
4}
2,670;
1,074
324!
5,795;
1,431!
169}
3
75
70
5,325 *\
3 A
1,878;
1,631;
980}
243;}
1,261
129
129!
1,012 A
243
62
71a
3!
132!
114*
169
461
24
*!
734}
321}
131;
2,312;
865
52}
30
30
27}
22}
21*
2,116/»
3fS
681}
574
331?
72! f
366!
54!
27
433 ti
74
17,
57 rf
4s
14}
12}
42}
36
3*
ös
7
Potatoes.
Hästar.
Ovar.
t*
O
Ungboskap. 1
»sa
480
52
38
86
64
190
211
32
5
44
13
103
' —
4
1
16
—
---
---
12
2
3
4
2
8
7,851
1,078
1,407
1,993
1,179
4,142
3,083
487
591
895
943
1,603
1,357=
185
75
286
153
583
20,255
4,393
1,129
5,937
2,992
11,860
7,202}
1,568
417
2,094
898
4,987
420'
91
39
135
79
282
28
2
5
3
13
185;
39
10
58
&
102
181
32
15
51
25
10]
18,588
4,625
1,174
6,823
3,420
13,987
35
5
1
7
2
18
3,368
1,032
406
1,532
898
2 960
5,451
1,274
348
1,853
959
3,3 J 2
3,542
556
205
873
468
4 688
615
137
36
207
99
’402
37,54}
616
279
1,037
539
2 074
491
114
8
144
■ 76
294
193
55
17
81
47
178
5,755
714
155
1,019
483
1 909
356
95
62
151
96
’3]0
80
23
12
37
24
80
446
91
11
123
48
245
40
6
1
8
2
20
- 204
37
5
61
32
83
270
31
3
68
51
145
332
63
4
86
65
182
509
8
6
—
i')
—
2,601
1,49*7
4/785
0
■■
O
O
4
1,184
57
117
264
10
45
21
122
120
11
4
23
17
39
—
162
2
—
67
18
128
l 1 ,
lii
—
—
—
——-
—
1,200
—
7
258
98
600
300
______
2
76
12
197
1,050
—
4
251
56
701
—_-
.___
_
_____
2,478
—
—
370
—
1,200
—
—
—
—
5G
63
7
4
2,40 J
923
382
6,819
2,622
151
4
55
59
10
1,601
2,077
1,039
208
1,236
123
80
1,133
175
42
153
12
63
63
93
3,002
30
96
5
5
41
-10
3 -  91 -
26
30
168 -
100 -
42
90
70 —
Uppskatta dt
Värde.
145,800
19,585
47,656
12,000
2,333
1,865,789
673,10632
206,273
3.609,602
32
1,101,844 32
71,371
74S
38,915
28,120
2,923,783
1,830
1,105,703
873,673
507,950
123,098
589,430
80,530
43,224
481,887
100,747
19,676
43,493
1,600
24,785
27,119
34,495
83,532
teofia
9,451
3,423
170
400
354,739
18,020
32,985
5,758
500
2,708,340
45.000
454,562
15.000
58,940
5,935
1,741
600
19,678;f||i28,360}|l28)711i|l5,57i; |28,07l| 19,701; |l00,185 |l8,133]6,479 29,453jl5,4l4|60,27031,964|203fl8,661,034
16
24
16
16
32
lO
16-
16-
11
36-
35
Efter lista Art,
75
30
—
17
8
_
4
28
—
10
4
—
1
18
—
1,612
46
—
682
—
—
145
44
—
4,316
2
—
1,818
34
—
112
30
—
3
10
—
43
8
—
39
24
—
4,771
36
—
9
30
_
1,420
24
—
1,101
6
—
489
14
—
172
16
—
783
40
_
78
20
—
41
8
—
598
8
—
106
6
—
26
26
—
66
44
—
3
10
—
60
2
81
40
61
6
—
—
—
1 4
4
6
—
1,347
36
—
41
34
_
18
16
—
—
_
—
__
—
—
215
—
—
32
24
—
21
26
—
1
18
—
--
_
—
1,402
46
—
—
—
—
196
8
—
302
0
—
9
8
—
28
2
—
385
22
—
—
—
—
—
—
__
--
—
1,849
10
—’
__
—
—
—
-—
—"
2, 8 §•§•
36 5- §• 37, 4° §• §•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I I I
—
—
—
tili
373
2,632
37
31
-Niu
—
—
—
—
—
I
I I
_
—
—
—
I
I
—
—
—
—
—
—
—
~
4
14
2
4
4,227
1,531
460
11,606
3,155
200
1
84
59
6,441
42
43
M
40
32
2
6
33
5
43
36
23
39
24
2,388
1,847
160
13
57
189
96
1,119
217
60
9:
59
57
10
il
27
2
4
41
29
37
22
44
24
20
ISIG
23
32
7833
1771]
121
8
16
__
469 36 —
27
6
40 8
1,136
08
16
43
16
26
4__—
3_____ —
9
—
22 7 __—
82 22 i
16 — 11
1
6,702 1610 __■
135
1,164
37
139
193
11
10__—
9 Z
11 _
9 _
3 23 2 ___
|3,006|20l
46,969|26|
1054,754
ilig.
Ständ
Cd
g. 2:
B B
aq ◄
C/5
^ C-J
tes S*
t*
T
O
B
>
B
g
B
P <n
*2. cd
e
3
P
pi p
o s
B-
O
7?
(n
i
P
B-
5.
5'
OP
IT
i
f* p:
O
B
O-
n
»
F*
c»
•
51
34
10
185
11
2
—
—
3
19
7
—
—
30
—
—
17
38
7
39
41
7
51
47
5
_
6
36
_
3
4
—
21
43
10
—
—
—
—
2
12
—
—
—
—
12
44
—
—
—
—
—
_
——
—
—
4
—
—
—
16
—
6
18
—
32
12
—
___
—
44
—
—
24
—
2,509
891
96
34
1
O
8,349
3,104
703
34
8
10
6
5
3,811
14
5
8,077
15
q
269
60
JU
24
12
35
17
2
58
38
—
3,054
42
—
18,977
1
JO
1,596
40
—
15,804
31
10
—
—
—
1,790
—
—
913
1611
5,887
46
10
1,856
3
6
4,447
39
5
3,305
36
6
657
12
—
77
46
—
391
16
11
743
35
10
446
18
5
1,626
6
8
39
24
—
—
20
—
5
5
11
14
2
—
—
39
44
10
1
24
—
35
14
—
163
13
—
274
5
6
179
43
4
705
47
1
17
—
—
26
2
8
124
27
c
v.
240
36
3
144
5
6
522
27
7
16
12
—
2,605
1
2
13,818
13
b
31,341
25
9
16,052
28
11
57,917
19
6
1,862
—
3
5
2
16
18
1(
24
24
...
2
23
4
48
9
_
3
24
_
927
15
4
4,736
18
8
7,151
40
6
5,228
25
7
14,289
2
4
550
—
711
4
11
3,659
13
/
8,462
32
11
4,943
43
4
17,655
22
11
429
24
—
231
eli)
2
88 J
6
1
3,638
8
4
1,449
18
9
7,906
45
2
200
12
—
lid
21
0
670
20
3
866
4
8
505
13
3
1,733
16
4
66
36
—
462
13
—
3,936
17
r
1,450
13
2
520
32
3,005
9
8
314
24
—
52
18
—
320
27
—
646
35
5
434
31
1
1,594
34
10
28
12
—
30
22
1
168
5
—
313
33
7
236
24
4
571
45
3
15
30
—
459
19
3
2,177
23
6
4,727
2
4
2,564
9
11
12,242
43
5
241
24
—
99
34
11
423
16
11
282
23
5
530
20
7
875
4
7
41
24
—
12
17
8
99
16
2
123
28
2
123
16
7
249
17
4
10
3t
—
49
21
1
209
35
11
476
21
5
204
47
4
1,121
33
3
25
12
—
1
44
8
15
7
42
—
8
6
7
—
1
12
—
14
15
5
133
41
i
9
31
5
.69
22
10
115
35
3
24
_
30
25
2
170
1
4
215
30
8
244
47
4
421
45
34
12
—
15
17
—
155
8
1
334
12
8
169
2
2
688
21
_
33
12
—
4
2
12
181
2,134
23
>2
6
(i
619
5
7
229
lis
6
39
10
6
1,071
12
10
849
36
—
4
1,817
22
—
3
6
—
14
22
5
1
36
—
9
20
24
13
—
—
—
—
—
532
18
24
78
—
3
—
—
—
--
—
—
-—-
_
_
36-
—
—
25
8
8
■--
—
—
—
—
—
—
—
—
7
24
—
____
__
11
4
—
—
43
3
2
36
—
-- -
—
_
—
_
_—
—
_
15
1,366
16
9
119
12
—
—
—
—
3,458
39
__
88
36
—
101
104
2
_
36
7
2
4 Q
_
_
7
135
3
JO
8
—
—
—
17
1
8,133
18
11
—
—
—
—
—
—
—
24
—
28
—
—
14
10
1,333
"lö
—
--
—
—
__
_
_
601
36
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
_
_
____
_
_
---
—
—
331
40
—
—
—
—
__
—
_
_
_
36
_
__
—
—
—
1,466
13
10
—
—
—
—
—
—
—
—
112
24
—
•--
—
—
46
8
—
—
—
—
—
—
—
—
,_
_
3
12
_
—
—
167
34
9
—
—
—
—
—
—
—
—
_
10
36
_
—
—
579
19
1!
—
—
—
—
—
—
—
—
145
36
_
—
—
—
11
41
Cl
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Q
23
2
0
32
16
0
26
9
45
16
—
—
—
ö
26
—
—
—
O
—
—
—
' -
4,020
34
769
36
)--
_
17
22
0?
C
- —
1.984
r
—
—
3
Cf»
ä?
8
476
179
12
4
424
585
144
138
32
14
3
6(
8
2
8
9
11
155
254
19
3
61
7 36
2436
1
291
12 —
12 —
12
36
12
31 ( 9!l39,474!44jll|l0,679|_[_!2,56l|—I
101
32
10
207
127
44
836
303
18
10
8
728
1
264
280
126
25
132
34
12
244
253'
16'—
27
15
30
6
15
10
31
9
33
9
21
4-
1-
3-
6-
3
11
627
2427J
A 5
42
10
10l|l6|—13,512
290
150
13
16
65 47
71
2
76
878
12,285
171
20,504
10,748
2,886
56
1,191
9363i
108,4872:
(607 2‘
35241
4293:
81
27
31,910
13,
3,211
5
2,746
1, ‘
20,
1,763
515
1,860
12
153 21
0804
2264
926
2403
,9192
20
786
26
10
2
36
12
36
39
13
31
21
46
27
1010
4
3
3
4
8
10
g
7,30139
1,0603411
4,64418
70142
B r*
5’ ?
1411
0
12
910
4
1 6
15.
4
4
5
36
36
3,68i
52
144
236 —
6 27
2,286
43
287
4
11
147
42
35
1,192
545
33
167
10
10,032
390
31,754
9,412
655
"”616
214
30,075
29
18,995
6,371
~164
438
281
368
3,488
762
179
346
33
30
19
20
44
33
36
8
29
45
25
18
21
8 32
19 32
11
10|_| 453|l6|-(282,313|4l| 6|l4,454| l| l| 114,679
257
24
96
36
183
16
10
—
5,493
24
2,366
32
883
2
17,368
40
5,163
16
430
—
178
z
145
4
17,125
33
14
42
4,501
lii
4,656
24
2,342
31
525
18
876
42
465
16
246
16
3,076
14
459
—
124
—
262
12
17
—
36
121
24
73
24
162
—
41
16
2
12
15
16
96
16
1,233
24
53
16
145
—
—
—
74
14
40
2
936
410
154
2,928
920
95
2'
24
3,250
2
764
824
418
104
674
77
43
532
75
19
40
2
11
17
19
43
24
225
13
53
12
32
6
12
18
34
4
47
32
Upsala Slott i Lan ds-Contoiret den 30 JVovember 1833.
R. von KRAEMER.
12,870|43
33
12
21
2
809
377
lil
2,522
767
77
28
21
2,749
1
692
727
375
91
146
69
35
486
64
16
37
14
11
32
193
4
14
—|l0,562
12
24
2
30
36
24
6
36
36
36
24
36
24
16
WJ
364
124
245
14
7,238
3,154
1,14b
22,820
6,851
603
235
190
23,125
18
5.958
6.207
3,135
721
1,697
612
325
4,095
598
160
339
21
56
153
103
23
47
15
121
1,651
212
44
42
24
44
40
44
16
12
16
40
70 32
24
24|-|92,683j l) |l7,640| l|_
36
42
2
844
508
113
2,358
648
67
5612
31
2,66545
6,642
1,052
377
92
344
165
42
728
71
24
55
1
42
24
49
5240
26 24
221
347
24
12
22
36
12,550
2,460
417
160
132
9,946
3,728
3,407
34
186
170
1,486
469
114
104
1
36
40
38
14
12
3
44-
312
91
10
4,785
1,892
729
14,555
4,717
373
131
115
14,108
14
3,557
3.562
2,043
462
2,003
265
206
2,123
407
102
213
16
24
32
40
32
16
32
16
416
16
32
24 —
16
16
24
24
35,436120|_|56,804|_|_
Diverse Afgifter,
tinera och
Allmänna Besvär.
31
51!
---
4!
»13
6
U
_
2
__
- 1,037
32
11
-
382
12
_
20C
3
9
- 4,999
2
11
- 2,070
3
5
-
124
19
11
7
6
35
23
6
52
7
7
- 5,200
26
3
7
r
- 1.307
6
11
- l ise
41
8
678
42
2
-
140
12
3
-
462
29
3
39
24
8
- 81
35
6
-
654
20
4
-
146
2
8
44
7
8
76
13
7
8
4
7
4
26
—
7
12
—
5
—
-
184
6
—
21
—
69
_
—
36
20
1
6
___
_
—
— ■ ■
—
—
44
46
—
2
24
—
1
9
—
—
6
—
—
216
16
—
13
16
—
72
12
—
•--
39
—
1
15
—
—
—
100]
17-
--I
e
B
2?
8,30527
1,461
4,669
965
lil
23,135
31,358
3,493
42,797 23
5,519
6124
2,589
1,798
3
14
44
1
16
168
72,533
57,327
20,985
5,496.
14,31244
4,617
2.516
34,835
4,64019
1.238)39
3,20621
102!
11
1
11
11
4
11
10
489
1,342
1,545
2,
2
4
6
397 20
511
11
211
1"
11
49024
3,‘ ,
24
2,673
107
37
47
12
13
17
15
5.38541
155
24936
18
33
1
12,509
45928
2,03813
5123
18025
l,073'l9
1141
32 4
331
46
35
5,313
17 22
1,984231
19,6921 7| 5|725,854|38
7
11
10
10
9
11
9
9
20
32-
JOH. A. CARLSON.
A. WISTRAND,
Koreen IWAJ;TS
BEFALLNINGSHAFVANDE»
UTI
S t o r ft Ij o I lii ö %än
TILL
KONGL. MAJIT
1 UNDERDÅNIGHET AF01FNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
TRYCKT HOS P. a. NORSTEDT & SÖNER,
1834.
STORMÄKTIGSTE ALLERNÅD1GSTE KONUNG!
tofter förloppet af nya fem år från och med 1828, har Eders Kongl.
hlaj:ts Befallningshafvande att, för Stockholms Län, i underdånighet afgift
va den i Eders Kongl. Majus nådiga Cirkulär-Bref den 17 April 1821
äubefallda Berättelse.
För en ort, som är bland landets först och jernnäs! bebyggda, och der
följaktligen lefnadssätt, seder, näringar och öfriga förhållanden redan länne
varit i ett mera stadgadt skick; kan denna berättelse icke omförmäla
några, under en så inskränkt tidrymd uppstådda, betydligare och genomgripande
förändringar från det tillstånd, hvari orten, då den sednaste beendsen
afgafs, sig befann. Samhällsutvecklingens vanliga fortgång och
Aktningar deraf i särskilta delar lemna dock städse anledning till iakttagelser,
hvilka, jemte de närmare kunskaper örn orten och dess angelägenheter,
som genom fortsatt uppmärksamhet kunnat vinnas, alltså måste utgöra
berättelsens egentliga ämne.
I afseende å
Länets allmänna beskaffenhet, kan efter hvad jag sålunda haft nåden
Erinra annat icke anföras, än åberopande af den derom tillförene underÖånigst
afgifne beskrifning. Inga företag eller naturhändelser af mera stark
°ch märkbar verkan hafva i detta hänseende vållat några förändringar,
vidt man ej dit ville hänföra den sammanlagne inflytelsen på landets
utseende och bördighet, som åstadkommes genom fortsatta odlingar inom
^öskilta ägorymder, hvarföre närmare redogörelse skall, längre fram å sitt
ställe, i underdånighet meddelas.
Invånare.
Folknummer!! steg enligt sistlidne års uppgifter till 104,986. Personella
afgifter erlades af 29,696 mankön och 32,826 qvinkön, befriade 20,566
man- och 21,898 af qvinnokönet. Den under detta qvinqvennium tillämna
förökningen visar sig således betydligt mindre än under det föreLandsh.
Femdrs-Berättelse för Stockholms Län.
I
2
»Sende. Inom Länets särskilta delar Ilar förhällandet varit salunda, att i
Frösåkers oell Närdinghundra längst norrut belägna fögderi, tillökningen
utgör 928, på en folkmängd af 18,168, i Långsemming och Erlinghundra
häraders fögderi 880 på en folkmängd af 14,596; i Lyhundra och Sjuhundra
häraders samt Bro och Wäddö Skepplagers fögderi 810, på 15,2245
och i Wermdö, Åkers och Frötuna Skeppslagers fögderi 260 på i4,o32.
I det närmast hufvudsladen i norr liggande fögderiet äfvensom Sotholms
fögderi i Södertörn, här åter tillväxten varit högst obetydlig; och deremot
minskats, i Färentuna fögderi med 61 , samt i Svartlösa och Öknebo Häraders,
närmast söder om Slockholm liggande fögderi med 87. Såsom orsaker
till detta förhållande äro viii bland annat, af orternes tjenstemän
uppgifne, dels, hvad angår Färentuna fögderi, tillfälligtvis talrikare dödsfall
bland äldre personer, och dels tjenstehjon? flyttning till hufvudstaden;
och denna sednare omständighet, länge anmärkt såsom för Länet menlig,
bär ock visserligen i sin mohn varit verkande till det nu omnämnda resultatet.
Man inser likväl lätt, att dertill måtte erfordras flere starkare och
mera djupt liggande anledningar.
Då befolkningens tillväxt är beroende af större eller mindre tillfällen
till odlingar, nybyggen, yppade nya näringsgrenar lii. ra. och följaktligen
visar sig mindre betydlig, allt eftersom en ort blifvit mera allmänt odlad
och bebyggd, och ejer varande bergnings-utvägar upptagne och begagnade;
måste, redan af detta skäl, en sådan tillväxt blifva mindre märkbar inom
detta Län, än i flere andra delar af Riket. Emellertid är tvifvelsutan äfven
här utrymmet för idogheten tillräckligt för en vida större folknummer,
än den befintliga, och dennas förökning i starkare progression möjlig.
Hindren deremot äro åter, efter hvad jag trott mig inse, följande.
I sättet för de större jordpossesionernas brukande Ilar en förändring
blifvit allt mer och iner gällande, som i berörde hänseende visat en alltför
synlig inverkan. De voro förr upplåtne åt landtbönder mot afrad och arbets-skyldighet
och en afpassad mindre del deraf brukad under Hufvudgården,
till det mesta genom såkallade jordtorpare, hvilkas vilkor vanligen
voj-o sådane, att de för sig och familj hade nödtorftig bergning. I sednare
tider åter hafva landbohernmanen till stor del och så vidt sig göra låtit,
blifvit afhyste och lagde under hufvudgårdarne; och i häraderne närmast
hufvudstaden, eler detta system starkast utvecklat sig och der herregodsen
äro talrikast, hafva ock verkningarne häraf blifvit mest synbar;»-  Den i andra orter egentliga befolkningen, eller allmogen, är der ansenligen
förminskad, vid jemförelse med förra tider, och i några socknar, såsom
4
3
Lofö, Solna, Bromma, Danderyd, Lidingö, Brännkyrka och Huddinge nästan
utgången. Under allt detta har dock jordens afkastning i det hela
blifvit ökad genom icke obetydliga odlingar, hvilka måhända, utan ett sådant
jordpossessionernes samlande på färre händer med större förmögenhet,
icke blifvit verkställde. Då syftemålet med dessa odlingar, likt.andra
enskildas näringsföretag, varit förhöjd inkomst för asarne, har den, såsom
det eljest vill synas, naturliga följden deraf, eller ökad trefnad för ett ökadt
antal invånare, ännu icke inträffat. Man torde emedlertid böra finna någon ersättning
i den obestridliga fördel för det allmänna, landets stigande uppodling,
med förer,? samt förvänta , att en lyckligare verkan deraf, äfven i förevarande
afseende, skall, i sin ordning och i sin tid, framkomma.
Vidare upplyses orsaken lill det anmärkta förhållandet med populationen
genom betraktande af de arbetares vilkor och belägenhet, som, i
landsböndernes och de till stor del äfven försvunne jordtorpares ställe,
nyttjas vid jordbruket. Dessa äro gemenligen drängar, stadde på årstjenst
mot lön och så kallad stat. Såsom lefvande med egen hushållning, ingå
de vanligen äktenskap, och sålunda tillkommer väl en mängd hjonelag,
toen till föga båtnad, så för deni sjelfve som för population^!. Barn saknas
sällan i dessa familjer, men föräldrarnes fattigdom och deraf följande oförmåga
och sorglöshet för deras vård och upplostran förorsaka, att de till
större delen i spädare år dö, eller komma fattigförsörjningarne till last,
eller på flerahanda sätt förspridas, så att ett högst ringa antal af dem vid
den uppvuxna åldern igenfinnes i födelse-bygden och der hafva utkomst.
Öfvertygande bevis härom träffas vid de årliga bevärings-mönstringarne, då
Rån dejsa trakter alltid ganska få bevärings-ynglingar inställas, och från
Landeryds socken år i832 icke en enda.
Utan att Länets allmoge kan i allmänhet rättvisligen beskyllas för
misshushållning och öfverflöd, hafva dock hufvudstadens och de bildade
klassernas ständigt för ägaren varande exempel ej kunnat undgå att väcka
ttya behof och inleda i lefnads-utgifter, som, måhända i sin mohn, äfven
motverkat en allmännare förkofran och talrikare bosättningar.
För öfrigt hafva Länets invånare icke haft känning af de missväxter,
S0m träffat åtskilliga andra provinser, utan skördand varit nöjaktige och
^ven i832, oaktadt detta års otjenliga hennings-väderlek icke under medelmåtton.
Äfvensom smittosarnma sjukdomar kunna sägas hafva uteblifvib då de
fall af koppsjukdom> sorn i åtskilliga delar af Länet årligen inträffa, mindre
ofta äro dödliga och alltid väcka sä tidig uppmärksamhet, att smittans
^bredande motverkas.
, '
.
4
-
I fråga om invånarnes bildning i sedligt och intellektuelt hänseende?
torde vara svårt, att, genom jemförelse med en så nära förfluten tid,
komma till något bestämdt omdöme. Tjenstemännen och i synnerhet
Presterne, hvilkas iakttagelser i della ämne måste mest tillitas, yttra sig
derom ofika, allt eftersom de, livar i sin ort, finna undervisningen och
den moraliska ordningen befrämjad eller hindrad genom iner eller mindre
goda skol-inrältningar, genom invånarnes från förra lider arida lynne
och lefnadssätt, genom orternas läge och granskap m. rm I allmänhet taoet,
saknas dock ej tecken till eli visst stigande. Skolorna blifva tid efter
* annan lill antalet ökade eller lämpade efter bättre läro-metoder, och
örn än flerstädes deras allmännare begagnande iaskränkes al Idiala hinder
och föräldrars medellöshet, synes dock öfvertygelsen om undervisningens
nytta göra sig mer gällande; äfvensom förmågan hos allmogen att i skrift
och räkning nödtorftligen hjelpreda sig, börjar blifva mindre sällsynt.
Hugnande verkan i framtiden har man ock anledning förvänta af en under
sednare åren vaknad uppmärksamhet på sede-förbättringen och deraf föranledda
bemödanden att hämma de hufvudsakliga upphofven till immoralitet€fl.
Här likasom annorstädes, anföres, i första rummet bland dessa, dryckenskapsbegäret.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga omsorg och anmaningar till
detsammas motverkande hafva blifvit mottagne på ett sätt, som omisskänligen
visar, att en stor mängd bättre tänkande inser vigten häraf. I
tjugusju särskilta Församlingar hafva, enligt presterskapets uppgifter, i sådant
ändamål öfverenskommelser blifvit ingångne, med mer oell mildre
bestämda föreskrifter om nyckterhet, måttlighet och ungdomens a (hållande
från starka dryckers bruk. Dessa åtgärder, ehuru lefvande och berömvärda,
skola dock såsom egentligt beroende på hederskänslan och den fria
viljan ho-s en hvar, sannolikt ej medföra den verkan, man önskar, se åstadkommen,
och nitet för den goda saken förlamas, örn den ej vinner understöd
genom yttre förhållanden, såsom inskränkning i lättheten att förvärfva
och tillfällena att åtkomma den frestande varan. Vigten deraf, ehuru
af inånga emotsagd, har jag trott mig finna bekräftad genom den nog'
samma iakttagelse, att dryckenskapen bland allmogen stått i ett bestämd
förhållande till bränvinspriserna. Dessas betydliga fallande förliden år vin
ålföljdt af några icke omärkliga tecken till ett ånyo gryende rylleri-öfve‘"
dåd, sorn under nästföregående tiden synts aftagande och mera sällspord *
Den starkare trafik, som genom flere delar af detta Län äger rum, och*
flere landsvägar, sorn genomlöpa det, hafva ock föranledt till ett betydli
-
gare antal bran vins-försäljningsställen; och måhända har man i förra tider,
utan att för ögonen äga de menliga följder, som efterkommande deraf erfara,
mindre sparsamt, än som vederbort, beviljat dylika rättigheter; ty
ofelbart skulle krogarnes antal, med afseende å det verkliga behofvet, kunna
minskas. Denna olägenhet har vid åtskilliga tillfällen varit ämne för
presterskapets anmärkningar, och några Församlingar hafva till och med,
vid deras m atil i ghe ts-fö re ninga r, besluta anhålla örn krogars afsk adan do.
Den rättelse, som häraf påkallas, lärer dock endast småningom kunna och
höra försiggå; när i behörig ordning tillkomna bränvins-försäljnings-rättigheter
ej kunna, annorlunda ani mohn af afgång bland innehafvarne, indragas,
samt äfven vid en sådan indragning måste förfaras med mycken varsamhet,
för alt icke, genom ett allt för häftigt anfall på en gammal vana,
innan den genom tiden och en bättre upplysning hunnit till någon del afnötas,
befordra ett, måhända större ondt, lönnkrögeriet, hvilket tvifvelsutan
redan utöfvar en skadlig inflytelse och, så länge det gynnas af ett inbilladt
behof eller en böjelse hos allmänheten, icke blifver åtkomligt
för den strängaste vaksamhet; särdeles då det tager en så hemlig väg,
att, hvad understundom inträffar, husbönder lemna bränvin åt sina drängar
i afskrifning på lön.
En annan för moraliteten menlig omständighet är verkan af de exempel
af lyx och hvarjehanda sjelfsvåld, som från hufvudstaden utsprides,
dels genom allmogens tätare besök derstädes, och dels genom derifrån skeende
utflyttningar vanligen af sådane personer, som i hufvudstaden förspill
sin välfärd, och, sökande en nödtvungen tillflykt i landsorten, dit
medföra sin bedröfliga efterdöinelse. Enda medlet mot detta; af sakens
natur härflutna onda ligger i den reaktion, lagskipningen, själavården och
»rdnings-polisen kunna åstadkomma.
En tredje omständighet, i synnerhet fruktbar, örn man följer listan af
inom Länet begagna, vid domstolarne åtalade förbrytelser, äro de i Stockholm
befintlige korrektions-inrättningär. Brist på arbetare i orterna och
flen ymniga tillgången att på nämnde ställen erhålla dem på lindriga vilgor,
hafva inledt, särdeles den torftigare allmogen och medellöse jordbrukarn
i allmänhet, till begagnande af detta tillfälle. Dessa försök utfalla dock
°ha högst olyckligt. Någon gång gör måhända bonden ett otjenligt val och
biger en sämre för en bättre; och sådant är ganska förklarligt bland dea
stora mängd af dessa varelser, som, liit församlade från alla orter af frihet
och skilda från de naturliga afnämarne, deras anhöriga och bekanta
1 hemorterna, nu se möjligheten till frihetens återvinnande bero på sinni
-
pen, eller elen förbättring de under en föregående lid kunnat ådagalägga,
men sorn, beklagligen, ofta visar sig föga allvarlig. Efter hvad jag trott
mig erfara under daglig behandling af dylika personer, finnas ock många
bland deni, bos hvilka en långvarig och hopplös frihets-förlust, stundom
föranledd af icke så grofva vanarter, i förening med ett förderfvadt umgänge,
alstrat en hårdnad i lynnet, en fiendtlighet mot samhälls-ordningen,
“ som sedermera svårligen förmildras, och vid ringa anledning eller
frestelse utbryter i nya, gröfre brott. Utom den omedelbara verkningen
häraf påjj säkerheten och ordningen, måste oftare återkommande exempel
af förbrytelser, naturligen, äfven hos de oförderfvade minska det afskyvärda
deri, och vanan att se och umgås med stämplade förbrytare menligt
verka på den moraliska känslan. Detta har emedlertid, såsom det synes,
minskat hågen för begagnande af ifrågavarande utväg, och, med afseende
å ortens bästa, kail jag ej annat än anse det för en lycka, ehuru
det strider emot korrektions-inrättningarnes ändamål och deras behof att
försprida de deT insatte i den mohn nya inkomma. Utan att tillåta mig
bedömmande af de högre, allmännare grunder, som, vid nämnde inrättningars
organisation härstädes, kunnat föranleda eders Kongl. Maj:ts nådiga
beslut i ett för samhället viktigt ämne, deruti eders Kongl. Maj:ts städse
erfarna omsorg för sina undersåtares väl af deni tacksamt erkännes;
bär jag ansett för en ovilkorlig pligt,'att icke undandölja, hvad jag härutinnan
erfarit om förhållandet i det Län, hvars angelägenheter mig nådigst
blifvit oinbetrodt att vårda.
Alla dessa förenade orsaker hafva visserligen den följd, att granskningen
af sedlighetens tillstånd i Länet icke lemnar någon oblandad tillfredsställelse.
Men örn raan icke vill förbise, att anledningarne till större
delen äro af yttre och lokal natur; och örn man, för sig afskild betraktar
den egentliga och infödda befolkningen; så gäller derom det ovedersägliga
omdöme, ali goda seder och laglydnad med färre undantag, än man under
sådana förhållanden hade anspråk att förvänta, hållas i helgd.
Det ekonomiska tillståndet fortfar att vara nöjaktigt: behållet, hos mängden,
och förmöget hos några. Talande bevis derom äro luonoutskyldernas
i allmänhet jemna inflytande, minskadt antal lagsökningar, så hos Landshöfdingen
som vid domstolarne, och tid efter annan skeende egendoms köp
af personer bland allmogen. Hemmansbrukare, med tunga landlbo-koP'
trakter, och en mängd statdrängar med deras familjer göra dock, i synnerhet
närmare hufvudstaden, undantag. I den icke utan skäl öfverklagade
bristen på arbetare, och de i följd häraf uppstegrade dagsverks-prisen och
tjenstehjon s-lön enia ligger ock pM hinrica i ,, ,
re förkofran, som jenina skördar af en av °l ° ^ admdnnare °ch hastigatillfällen
oell binäringar med flera under'n^fö !?'1 ,n01l> Sodrl »fsättnings1
annat fall, skulle bort åstadkomma T? b r °Su ""i"1"* <*"»«»«,
dels i inflyttningar till hnfvudstadén,' devell mlwflIn '“.‘'f"1"5 äto
betsera ungdom frestas ali försöka sin lycka- och de f I °"r
“r'
da förändring, som föregått vid in,, l ,y i Cl1 , den förr omnämndå
vissa dela; afdem *“toreafs/Ä
Pä de» tid,
vudgodsen, var behofvet af daglönare mindre^och /*
vid huf“
lemnade en säker tillgång på öfvide viri n t’ ,a deSfa arketares familjer
stell jon. Nu bär deremot L omvända förliålländet Ä "T,T,"'
hemmans och torns afhvcanda „__.
lntladt, att det, genom
vid egendomarne kl afver ökad arbetsk
°d In»ai’’ utvidgade jordbruket
penning eller
leif
d«*-
ån en arbetsnyttig person och denetus •
ke egentligen lemna mer
gra ämnen till dugliga arbete H rh I I "h,r“*0?“u* »MW. nifrid,
missförstä°dt8begTr efter t i T",'“ W ?'beta-llas“" Kr
första
anledning och väckelse träffas jusi ’ I f°C *
bosättning, hvars
drängar, och derigenom arbetaJni nnSn lr, JaHIIlda bruket Ogifta stat
tillsyneu,
ulan att derigenom deras \,
noggraniia>e husbonde
Delta
okloka sträfvande går understundom3/*fö0' * Verk,.i?heten förbättras.
half stat eller mindre och l t | i /i d1erha,n’ att tjeder antagas på
af ett lönlöst försvar ned// sfr! r" hr'ehanda '^tidningar
hvar och På hvad sätt de tunna5’ Z f
*■«*. utkomst,
herna medföra likväl för tienarne förr- ■ ame elst okade tjenstehjons-lö
°eh
inbillade behof, för hvilkas fyllande T*/ Ja,tl?ad a.n fl'eslelse t’1! lyx
sakna utvörr. Och
>. ,.... de framdeles, sig sjelfve lemnade
hände förhållande till Arbeta nies °'l V/'1!, VISa‘ S-8 ®tadse 1 ett vexelverkan!
dagars förtjenst blir lilli - n-ld8f-af ")nta SI» frihet, ålit efter som
följande: spanmä -prLernas 1U > for, lefnadsbe,kf veu under några putvertom.
' P * faI1 foTO,saka dagsverks-prisernes stigande,
rle styrelsen bil
* <■’«*» »Kjelpan
runnen
erfarenhet &rftÄ1,“1,,’,J“,“J 1,11 hi>(d* S»"™ hellof och
»U flere kloka jordbro blia r
d<* är icke
Ukårnes brukande fleron) egna >• 1
, ’ /f fordlla sället egede
f
nied Hägen mh,SkningS, ^l?SV"l,f01l,‘"t,e' ?f''a ”***». *.r, Sm äf
“•
i det hela pålitligare. Det närvarande fin’| »V|d ”Ppdnfna årsinkomster
ande
foi hållandet måste emedlertid, i
8
följd af sakens natur, kännbarast drabba den mindre bemedlade jordbrukaren.
Arbetslönernas pris, olika under olika lider af året och i »särskilta delar
af Länet, omvexla, efter allmännaste beräkningen, mellan 82 och 4°
sk. Banko för ett mansdagsverke på egen kost — under sommartiderna
ända till 44 sk.; samt för qvinsdagsverke 16—20 å 24 sk. Banko. En dränglön
med inberäknade klädespersedlar uppgår till omkring 100 R:dr Banko.
Näringar.
Jordbruket^ som af ålder varit och ännu är denna orts hufvudsakliga
näring, fortfar att, i allmänhet, idkas efter enahanda metod: det vill säga
med åkerjorden till ena hälften besådd, den andra liggande i träde,
samt med ständiga ängar och betesmarker. Hvad som kan anmärkas såsom
skiljaktigt från förra tider, är dock en, äfven hos allmogen, tilltagande håg
för odling och rödjning, samt omtanka att genom noggrannare brukning och
dikning öka jordens bördighet. Vexelbruk träffas väl på ett och annat
ställe i trakterna omkring hufvudstaden, der bättre tillgång på gödsel-ämnen
sådant föranledt; men på få ställen i Länets öfriga delar, hvartill den
kortare arbetstid, klimatet medgifver, höga dagsverks-priser, och en allt
mer och mer tilltagande brist på stängselvirke i de trakter, der jordbruket
är invånarnes egentliga yrke, äro de verkande orsakerna.
Produktionen af råg, hvete och vårsäd står i samma inbördes förhållande
sorn förut; så att råg-sädet utgör det hufvudsakliga. Efter nedsatt
beräkning på de grunder, som i detta ämne stå att finna, utgör årliga utsädet
af hvete 3,790!? tunnor, råg 29,120!? t:r, korn i4»475i| t:r, bafra
4,97i*:r’ blandsäd 3,o53A t:r, ärter 2,918^ t:r. Odlingen af potates
bär märkbart tilltaget, äfvensom konsumtionen deraf, såmedelst att potäterna
allmännare användas till boskaps gödande. Att med något sken af
sannolikhet bestämma utsädesqvantiteten, är likväl föga verkställbar^, i anseende
till del stora antalet af mindre jordrymder, hvilka, utom hemmansägorne,
vid torp och backstugor, dertill användas. Linodlingen, ehuru den
ännu icke utgör något hufvudsakligt näringsfång, har betydligen utvidgats,
i synnerhet bland allmogen och innehafvarne af mindre jordlägenheter, till
verklig vinst för odlarne, som dock till större delen sakna den färdighet
och kunskap, sorn erfordras till linets beredning, och hvilka, då de en
gäng
föfnr hriSnit allmämTe jufvas, synas lätt kunna föröka detta slags
kultur till mer, an hvad den nu är, knappt tillräcklig för husbehof.
FnlD.eie';° T'68 ,°dlTg af,hamPa och humla snarare minskas än ökas
“riol Ä±rl"SkBS de""“ Sed”"e "" ‘
va™
Då skördarne under ifrågavarande fem åren varit dels goda dels fullt
medelmåttiga, hafva de ock lemnat betydliga öfverskott öfver egna behof
hvaraf hvete och en del råg oförvandlad afyttras i Hufvudstaden, men en
re egendoma0rbelyd g h,tko“rner i form af bränvin från åtskilliga stör
.
.. , Sädane f°r Örtens jordbruk gynsamma förhållanden hafva ei kunnat
förfela att underhålla och lifva hågen för odlingar, hvilka, i mohn af ullig
teorin få tig.* tlIlgän6ar» årllSen uPPväxa> och hvaraf några äro af ansen-1
Ouf*ZTR?det OChT .Riddaren af. Eders Kongl. Maj:ts Wasa-orden N
Dufva har å säterierna Lina, Hanstavik och Tvetaberg, samt frälsehemmanen
Meltveta och Morby 1 Öknebo Härad anställt odlingar lilien sammantagen
rymd af 3„ tunne- 20 kappland, dels genom rothuggning, plöjning
och branning af odugliga ängar och träsk, och dels genom uppbruknmg
till åkergärden af odugliga beteshagar. Kammar-Rådet, äfven i Eders
‘
Befalll‘'ngshafvandes förra berättelse nämd såsom verksam
lare, h 1 till en stor del beredt sig utrymme dertill genom förut skedde
eli nu ytterligare foretagne vattensänkningar och dambyggnuder i fyra
yar, hvilkas utlopp ian ägt disponera, och är för närvarande sysselsatt
med ett ännu ofulländadt företag, att, genom uppbrytning och murning
a en igenramläd mina, som upptäckts hafva fordom varit ledd från malmön
1 säteriet Anstads ägor under en hög stenbacke, framskaffa vatten tio
säteris läsre
Öfversten och Riddaren af Eders Kongl. Maj:ts Svärds-o-den P f
hagelstam, hvars vidsträckta odlingar och vatten-afledningar å egendomen
^rcedna^e^ttdenM0^?
°“närn.,ies 1 tölTa berättelse,!, bär under
\L åd, f f°™.k,at dem med omkring 120 tunneland, samt betyda
*>tt iordhU^3 fl- j!kana^en* Öfversten, som för bestridande af
>tt jordbruk foijer det aldre sättet, att, genom anläggning af jordtorp berell
arbfar.eIl 1 T. 3f od,lu»arnes tillväxt, bär, utom dea längd
Wignader dertill erfodrats, äfven utfört flere mekaniska anläggningar såLandsh.
Femårs-Berättelse för Stochholms Län.
Ö° 0 a’
.-1 och grvn-qvarnar, sgm lemna utmärkt god tillverkning,
hvaraf £iÄnenIryin?d dubbelverk af jern, samt ett Imber"!-  ningsmachineri af sällsynt föirdelaklg sammansättning.
. Tl sö
Utom betydliga odlingar vid Udby och‘ *h sedan Udby
socken tillhörige ,Yiktualie-band anden C. ^brebamsen £
#f
qvarnar är .83. nedbrunni ägaren
drifis genom
sten och 3 våningars j »
dubbel utvexling, hvarmed hissnings-raa
förträfiligt
inrättad mekanik med ^ "tT~7v;lkrt för orten och Imfchineri
och slipverk jemväl
utmärkt genom föreningen
1Ä”3®
- u .a^ <«»*»• *■-
Skebol i Botkyrka -eken
en
Herr Grefve C. C. Piper, kafva 70,t“”n'a"i >Xydimdc,tillhörigt Herr
säteriet Djursholm ' »“^f^h^t EXfrU Grefvinnan Wirsén,; >64
Stats-Råilel m. ”>• Grefve
^
| mossar; vid Rydboholm
tunnland, dels ofruktbar ängsmark, dels ka
Gref„ M. Brahes En
i
Ryds socken, tillhörigt en al 1J "aptem„ Bring, Arrendator
kefru, Grefvinnan A- Brahe, 8
j m Runca i Eds socken, 81
af Ancarcronska familjens fidei- omi S , socken tillhörig Kontraktstunnland;
vid egendomen Jacobsberg 1 AJferfa““ Gref?e Ph. von Schwerin,
Prosten Grefve B. von Schwerin och Öfversten Grafve
&
samt vid Öfverste-bostället Jisne»
Trafvenfeldt vid Skidsta,
hvardera stället 3d tunnland; och af Majo
hsägare hafva dess
Husby
Skederids socken, 3o tunnland. En. manga b ^
^
utom anställt odlingar
a nain
re rym er
fgr handen.,
i mohn af
inar finnas, der icke
något
sådant ®lbe‘e
“?tv?8 " 'traUteroch förnäm
tillgångar
och utrymme, hvilket sednare
’ ...
^ förökning pro
ligast
°i Färentuna härad, nu
^^aläg^ än
duktionen af jordens
alster
salunda
rödjningar och
brytningar,
ytterligare, örn man
härtill lagger d^mindre
råd ,nig ^
hyar
sorn, efter godsägarnes exempel, af allden t t g
e. j ÅkeI*
för sier inskränkta, dock sammantague blifva at na&
y
ä
och nordliga delarne d i- -  hafva till exempel isätra och Ruggsätra byalag
mossor uppodlat icke mindre än 4» tunnland.
hemmansägare ‘
'“*U*
11
sjöarne Kärfven och Ginningen, för att medelst undanrödjande af dea
derigenom orsakade uppdämning förbättra sina ängsmarker. För enahanda
ändamål bär vattendraget mellan sjöarne Floden och Långsjön i Allmunge
socken, till följd af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande laga
kraft vunne utslag, skolat under sommaren sistlidet år upprånsas, ehuru
detta arbete, i anseende till det då fallna, ymniga regn, endast till dea
mindre, oundgängligaste delen kunnat verkställas. Öfver uppdämning,
som skall af Kolerncora qvarn förorsakas i sjön Wellen, är af ägaren till
Rungarns säteri i Bladåkers socken klagan väckt med påstående om qvärnens
utöfning, hvilken tvist dock ännu icke är vid första domstolafdömd.
Boskapsskötseln kan svårligen anses hafva ernått någon förkofran.
Allmogen har från äldre tider ärft vanan, att till åkerbruk och körslor
nyttja hästar, och betjenar sig icke utan motvilja af oxar. Då betesmarkerna
derjemte i allmänhet äro inskränkta, men deremot afsättningen till
hufvudstaden af mjölk och andra ladugårds-produkter jemn, och i synnerhet
för de närmast boende indrägtig, är den gifna följden deraf, att boskap
sällan uppfödes, utan kalfvarne helt späda afyttras till hufvudstadens
slagtare. Ladugårds-hushållningen är derföre riktad derhän, att, utan syn
nerligt afseende på annan dermed förenlig industri, genom understöd af
drank, framskaffa den största mjölk-afkastning. Racernes beskaffenhet kommer
således föga i fråga, och de större ladugårdarne bestå mera sällan
af egen afvel. I sammanhang härmed har ock spanmålens afsättlighet
och lättheten att genom bränvins-bränning vända den till penningar, bragt
åkerbruket något öfver dess naturliga gräns, så att understundom arbete
derå nedlägges och odlingar anställas på ängs- och betesmarkens bekostnad.
Dock, bör ej förtigas, att, under sednare åren, kulturen af foderväxten
börjat tillvinna sig en större uppmärksamhet, som måhända framdeles
verkar ett annat förhållande.
Snarast är en förbättring att vänta i /årofveln, som redan hämtat
märkbar uppmuntran och fördel af sistförflutna årens förhöjda ullpriser.
Det å General-Majoren m. m. Friherre Hjertås egendom Mellingeholm i
Frötuna socken förlagda, staten tillhöriga stam-schäferi, lofvar i detta afseende
en nyttig inflytelse, genom tillgången på en god får-rac, och genom
den gagnande föresyn, schäferiets med uppmärksamhet och insigt
besörjda vård lemnar. Några betydligare schäferier hafva ännu ej af enskilde
hunnit hildas; men orten har dertill flere inbjudande lägenheter,
hvilkas ägare äro sysselsatte med sådane anläggningar.
I
Såsom undantag från boskapsskötselns tillstånd i allmänhet, måste
nämnas den tydliga förkofran, som visar sig i häst-kulturen, dels framkallad
af en mera stadgad välmåga hos hondén, hvarom den städse utgör
ett bland de tillförlitligaste bevis, och dels närmare förorsakad genom tillfällen
till stobetäckning af sqvadronsbeskällare och från Strömsholms stuteri
utsände hingstar. I de trakter af Länet der allmogen mera sysselsättes genom
skjutsning, är väl racen ännu småväxt, men i andra delar och den
egentliga Roslagen, träffas allmänt goda och starka arbetshästar. Och vid
remonteringar för den i Länet förlagde del af Lif-Regementets DragonCorps,
Ilar, under de sista åren, alltid tillgång varit till val bland uppviste
remonter af provinsens egen afvel.
Skogar. Desse Intaga väl en icke obetydlig areal af Länet, som innehåller
fyra härads-allmänningar, nemligen Sollentuna samt Erlinghundra,
Långhundra och Semminghundra häraders; utom några Socken-allmänningar,
samt enskifta skogar af större omfång i Huddinge, Vesterhanninge
och Sorunda socknar af Södertörn, samt skärgårds-socknarne och bergsbruks-orterna
i Roslagen. Men den lockande afsättningen till hufvudstaden,
fyllandet af jern verkens jemna behof, ångfartygens och bränneriernas
konsumtion, öka åtgången synbarligen öfver den naturliga återväxten, som
på få ställen af enskifte understödes genom plantering och beräknad afvexling.
Det tillkommer framtiden att utvisa, hvad verkan i detta hänseende,
kan följa på exemplet af den klokare, systematiska hushållning, som iakttages
med allmännings-skogarne. Å Sollentuna och Semminghundra allmänningar
har trakthugguing, redan vid förra berättelsens afgifvande beredd,
sedermera iakttagits med den ytterligare sparsamhet, behofven tillåtit; och
fortgången häraf skall ofelbart bringa dessa skogar derhän, att de för orten
blifva ett beräkneligt förråd af verkligt värde. Sedan Eders Kongl.
Maj.'t i nådig skrifvelse till Kammar-Kollegium den 3o:de November sistlidet
år behagat tillåta, att äfven Långhundra och Erlinghundra Härads-allmänningar
må än vidare under allmän vård förblifva, hafva under detta
års sommar, förberedande åtgärder blifvit vidtagne, att å dem införa enahanda
afverkniiigs-melod, och hvaraf samma nyttiga påföljd synes kunna
beräknas, åtminstone å de af nämnde skogar, sorni genom sitt läge göra
en pålitlig bevakning och vård möjlig.
Sammantagna averkningen å alla dessa allmännings.skogar, till sitt
omfång beskrifna i den sista underdåniga berättelsen, har under desse fern
åren uppgått till 2,4go stycken timmer, i,354 lass gärdsel, 566 lass stör
och 2,179 lass ved.
I Öknebo härad finnes tre sockne-allmänningar, hvaraf dock tvenne
äro delade. Thuringe socken-allmänning delades åren 1806 och 1807,
på det sätt, att skoglöse hemman erhöllo dubbel lott. Skogen, som är
växtlig, vårdas af hvarje ägare särskilt, men besväras af åverkan från skoglöse
grannar. Värdige allmänning delades 1809 efter oförmedladt mantal,
utan afseende på hemmanens bättre eller sämre skogstillgång, och vårdas
nu af gemensamt underhållen vaktare. Den tredje allmänningen, tillhörig
Öfver- och Ytter-Jerna socknar, och ännu odelad., har genom försummad
vård och skogseldar lidit mycken skada.
Byggnads- och stängsel-sättet är lika föga skonande för skogstillgångarne,
som förut, med några färre undantag å större egendomar, samt
vid jernverk och hyttor, der sten, samt ler- och slagg-tegel till byggnader
användas.
På Hagelstena egendom i Alsike socken är en bränntorfs-måsse upptagen.
Bergsrörelsen. De flere i Länet befintliga jernverk och masugnar,
hvilkas lägen och lillverkningsbelopp jemväl tillförene blifvit i underdånighet
uppgifne, hafva med oafbruten drift fortgått. Då de, med få undantag,
äro grundade på Dannemora bergslags, för sin utmärkta godhet
eftersökta malmer, hafva priserna hållit sig oberoende af de konjunkturförändringar,
hvaraf andra orters bergsbruk haft känning. I följd häraf
befinner sig så väl bergsrörelsen för sig, som det närings-understöd, allmogen
och arbetsklassen derifrån hämta, i oförändradt, nöjaktigt tillstånd.
Den enda betänklighet, som härvid framställer sig, ehuru elen ännu endast
förer framtiden, är att bristande skogstillgång kunde komma alt göra inskränkning
i rörelsen nödvändig. Åtskilige bruksägares under sednare åren
' röjda omtanka, att, genom inköp af skogshemman och införande afenplanenlig
skogshushållning, betrygga sina behof, leninar dock rum för den
förhoppning, att åtminstone några vidsträcktare verkningar af en sådan
olägenhet skola kunna förekommas, dertill, lyckligtvis tiden ej ännu kali
anses vara försäten.
Vid Herrängs grufvor, hvilka i sednaste berättelsen anmäldes • såsom
af nyo upptagne, fortgår brytningen och är uti jemt tilltagande. Malmen
transporteras för det mesta till vissa bruk i Norrland. Utom arbetsförtjensten
i orten, bär denna gruf-brytning således öppnat tillfälle för allmogen
till en indrägtig fraktvinst. Af enskilte personer utom Dannemora
bergslag äro derjemte brytningar företagne å den så kallade gruf-skogen 1
—
14
—
Wahlö socken, samt Roddarne hemman i Hökhufvuds socken, äfvensom
några äldre jernskärpningar vid Koxut i Börstels socken blifvit upptagne.
Ännu är dock outrönt, i hvad mohn dessa företag, i anseende till de drygare
brytnings- och transport-kostnaderna, kunna blifva lönande. Å Jerna
sockne-allmänning i Öknebo härad har likaledes en gammal jerngrufva blifvit
af ett bolag under de tre sista åren ånyo bearbetad, i ändamål att använda
malmen, som skall vara af god halt, vid gjuterier i Östergöthland
och Södermanland; hvilket likväl i anseende till inträffade barvintrar och
grufvans aflägsenhet från lastage-platsen vid saltsjön, hittills mött hinder.
Det oaktadt fortsättes brytningen driftigt med fjorton ständiga arbetare.
I Wårdinge Socken af nyssnämnde härad finnes åtskillige kalkbrott
med 5 ugnar, hvilkas tillverkning fyller ortens behof och skulle kunna
uppdrifvas vida derutöfver, örn afsältningen vore starkare och transporten
till Stockholm mindre obeqväm. Af mera betydenhet är ett kalkbrott i
Sorunda socken Sotholms härad, tillhörigt Öfversten och Riddaren Frih.
C. H. Anckarsvärd. Tretton arbetare äro der dagligen sysselsatte, och
transporten bestrides genom ett af ägaren dertill inrättadl ångfartyg.
Andre brukj fabriker och näringar. Utom mjöl- och såg-qvarnar för
orternas behof, samt tegel-tillverkningen, hvilken derutöfver, likasom förut,
har förmonligt afsättnings-tillfälle i Stockholm, äro, bland de mekaniska inrättningar
och fabriker af ädlare art, som i Länet finnas, några andre icke af större
och anmärkningsvärd vigt, än Gustafsbergs porcellains-och vaxljus-fabrik,
Kummelnäs fabrik för ättika, skedvatten, färger och åtskilliga syror, samt
Tumba pappersbruk, belägna, de tvenne förstnämnde å Wermdön och det
sednare i Svartlösa härad Botkyrka socken. Vid Gustafsberg, der arbetet
besörjes med mycken drift och årligen undergår förbättring och förädling,
äro 162 arbetare sysselsatte, hvaribland 42 lärlingar, till större delen tagne
bland ortens barn, och flere med utmärkt fallenhet för yrket, så att
för den egentliga fabrikationen utländska arbetare icke mera behöfva antagas.
Dessas antal är ock minskadt till 6, hvilka, i den mohn de afgå,
skola fullkomligen kunna ersättas äf fabrikens egna lärlingar. Då, i anseende
till vattenbrist under sommartiderna, längre afbrott ägt ruin *
driften af de för massa-beredningen inrättade qvarnar, dertill vattnet från en
ofvan liggande insjö genom underjordisk rörläggning framledes, och i en
nästan lodrätt pumpstock uppreses öfver ett hjul af 3a fots diameter,
har fabriksbolag^ nödgats anskaffa cn mindre ångmachin af 9 hästkrafter,
beräknad att, när så behöfves, draga, icke blott nämnde qvarn med sin*
3i par stenar eller så kallade kypar, utan ock, på samma gång, en sto1'
kross-anstalt och nio andra massa-kypar, hvilka förr drifvits med oxar. Och
först härefter kan denna fabrik, hvars anläggning och fortgång varit underkastad
stora och mångfaldiga svårigheter, samt påfordrat dryga uppoffringar
och mycken ihärdighet, anses till byggnader och inrättningar fullt
färdig. Porcellains-tillverkningen, som varit i jemt stigande, uppskattas för
sista året till 82,570 R:dr, och vaxljus-tillverkningen till 14,100 R:dr. Hufvudsakliga
tillverkningen vid Kummelnäs fabrik är ättika, som der beredas
af utmärkt, erkänd godhet, och efter en särskilt metod, som skall vara denna
fabrik ensamt förbehållen. Men de öfriga beredningarne hafva under
sednare åren ej kunnat med fördel fullföljas i större skala, sedan lättad införsel
utifrån nedsatt värdet derå. Vid Tumba häfva likaledes nya mekaniska
inrättningar med ångkraft och af ypperlig, för ändamålet tjenlig
sammansättning, blifvit anbragte. Tillverkningsvärdet är uppgifvit till
35,552 R:dr Banko. Vid Nyforss pappersbruk i Thyresö socken lärer
deremot rörelsen både till vidd och förmonlighet hafva minskats i anseende
till den förändring, brukets förvaltning genom ombyte af arrendator
undergått.
Fabriksinrättningar, utom de i förra underdåniga berättelserna nämnda,
äro en af Grosshandlaren Daevel på Äppelviken i Bromma, enligt särskilt
privilegium gjord anledning för beredande af lakeradt läder och förfärdigande
af hvarjehanda munderiugs-persedlaj’, dervid tillverkningen, som
fortgått endast under sistlidet år, är uppgifven till 4°° R;dr Banko; ett
af Åldermanen Wolffram vid Sundbyberg i samma socken inrättadt vaxblekeri,
der tillverkningen under sistlidet år uppgått till 3,862 R:dr 24 sk.
^anko; samt ett garfveri vid Liljeholmen, med årlig tillverkning af io,5oo
skålp. sålläder.
Bland förut varande fabriker, som vunnit märkbar förkofran, kunna
hämnas kimröks- och beckbruket vid Hermansdahl och Finnboda å Sickan,
den vid Charlottendahl i Brännkyrka socken varande fabrik för gröfre
bladén, samt kattuns-tryckeriet och bomulls-väfveriet vid Wägtorpet isolda
socken, der väfstolarnes antal blifvit ökadt från 3 till 6, och ett kemiskt
blekeri inrättadt. De Öfrige, till största delen i hufvudstadens gransbap,
anlagde fabriks-inrättningar befinnes, utan synnerlig förändring, på
Samma grad af obetydlighet. Entreprenörer med större kapital synas än
för
dylika företag föredraga sjelfva liufvudstaden, hvars lokala förmoll.
er i afseende å transport och afsättning sannolikt öfverväga den bespan,
1g i hushyra och andre lefnads-omkostningar, landsorten erbjuder.
Den vid stärkelse-bruket å Kongl. Djurgården inrättade tvål- och såpfabrik,
äfvensom ättike-bryggeriet vid Liljeholmen i Brännkyrka socken,
hafva upphört.
Norrtelje gevärs-faktori har, för fullgörande af de årliga lefveranserna,
varit i verksamhet. Arbets-styrkan, som år 1828 var i5i personer, hade
i832 minskats till 127. Årliga tillverkningen har uppgått till omkring
2,000 nya infanteri-gevär, hvilket antal äfven lefvererats, utom sistlidet år,
då icke mer än i,5oo sådane gevär blifvit lemnade. Såsom orsak härtill,
derom eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande likväl ej, nu kan med tillförsigt
sig yttra, är af förvaltaren uppgifvit, att arbetarne, genom den
stränghet vid besigtningen, som under sednare åren ägt rum, fått vidkännas
kassationer och omarbetningar, hvilka de ansett, utan skada eller ™nprydnad
för gevären, kunna undvikas, och hvilket förhållande skall oföidelaktigt
inverkat på arbetarnes utkomst, och bland dem vållat skuldsättning
och håglöshet.
Andre af invånarne begagnade bergnings-utvägar äro fiske, sjöfat t,
samt kolning och forsling för bergsrörelsens behof, hvilka dock 1 vissa
trakter mera egentligen äro att anse såsom moder-näringar.
Fisket, i synnerhet idkadt i Singö, Wählö, Rådmansö, Blidö, Åker
och Wermdö socknar samt Sotholms skärgård, och hufvudsakligen riktadt
på strömmingsfångst, har, utan att visa sig särdeles ymnigt, fortfarit att
lemna nöjaktig utkomst åt dem, som dermed sysselsatt sig. Undantag
härifrån gör likväl den ovanligt lyckliga fångst af mellan 2 och 3,000 skälar,
som år 183j om vintern inträffade i yttre Roslags skärgården.
Sjöfarten, som för skärgårdsboen utgör ett kärt och, i förhållande til
hans inskränkta behof, indrägtigt yrke, har bibehållit sitt förra lif och alven
i någon mohn tillväxt. Fartjrg från omkring 70 till 10 å 5 lasters
drägt, till ett känt antal af 2/fi, hafva dertill varit begagnade. Då de
för anhållande af farsoten Cholera påbudne, nådiga författningar först u
kommo, syntes någon stagnation i denna rörelse vara att befara, emedan
de stränga visitationerna och nödvändigheten alt noggrant uttaga och uppvisa
pass, i början injagade rädsla bos allmogen; meri det nyttiga ändarna'
let med dessa försigtighetsmått dröjde ej länge att blifva begripligt} oc»
den vunna öfvertygelsen härom i förening med den genom sednaste förpassnings-stadga
medgifne lättnad för skärgårdsfarten, hafva ej förfelat a ^
bibehålla den i en ostörd verksamhet, än mera lifvad genom den formenlig3
ve al
-
—
*7
re afsättning de vanliga frakterna af ved, kol, fisk och hö vunnit medelst
försvårande af medtäflan från Finland.
Föryttringen af skogseffekter och mjölk i hufvudstaden är derefter,
nied afseende å antalet af de personer, som deraf hämta deras luifvudsakliga
bergning, alt nämna bland Länets vigligare näringsgrenar. Icke allenast
jordägande sjeifve, inom ett afstånd af 2 till 3 mil från Stockholm, draga
en betydlig inkomst af sina ladugårdar; genom dessas brukliga utarrenderande
uppkommer äfven tillfälle till försörjning för en mängd familjer,
hvilka, oaktadt den dryga afgiften af 3o till 75 R:dr Banko årligen för
hvarje kokrealur, hafva nog öfrigt för deras uppehälle.
Hvad angår afsättningen af skogs-produkter, hafva, efter hvad jag redan
haft nåden anföra, de lockande höga prisell i hufvudstaden bragt densamma
till en höjd, som på flere ställen är mindre förenlig med skogarnes
framtida bestånd.
Salpeter-tillverkningen förhåller sig i det närmaste lika som tillförene.
Ben utgör sammanlagdt för de i ifrågavarande fem åren 3,082 Zä; eller
706 LU. 8 U. årligen. Plantladornas antal är 61; hvarförutan finnas 73 så
Kallade jordgolf, der jordsamlingar för nämnde ändamål beredas.
Tvenne inkomst-källor af hufvudsaklig vigt för flere delar af Länet,
ehuru nyttan af clefas oinskränkta begagnande med skäl anses tvifvel underkastad,
äro skjutsning och bränvins-bränning.
Skjutsningen på allmänna landsvägarne till hufvudstaden har väl, under
de sednare åren, genom ångfartygen minskats, i synnerhet åt norr och
gester. Följande calcul öfver skjutsningen vid Fittja, Pilekrog och Kum*
gästgifverier i Svartlösa och Öknebo härader, der trafiken är starkast,
v>sar dock hvilken betydlig penninge-inkomst dermed inbringas.
Sammanlagdt för sislförflutua fem år, hafva för resande utgått hästar
nedannämnde antal: vid
p.
Gästgifvare.
Håll.
Reserv.
Beting.
Summa.
Juja......10,276
37,039
—<—
i5,938
63,253
‘lilkrog .
.
,
.
.
3,424
23,io4
7,240
-- 33,732
Urnla .... ^<ii^4^4i>_>'3^735^^2^269
17,104
73,878 fi»37o 15,938
128,254
I skjutspenningar för dessa hästar kan med säkerhet antagas hafva erhållit*"
handsk. Feinars-Bcrällclse för Stockholms Lån.
3
i8
Vid Fittja.
af Gast?, häst.
5,i 38
st. för
2 mil å 16 sk.
3,425 16 —
5,i 38
- -
ii d:o å d:o
2,56q--
af Håll-häst.
18,520
—
2 d:o å d:o
12,346 32 —
18,519
—
1 ~ d:o å d:o
9,259 24 —
mot beting
7>969
—
2 d:o å 24 sk.
7,969--
7.9%
—
1 i d:o å d:o
5,976 36 —
Vid Pihlkrog.
af Gästg. häst.
1,712
st. för
2 mil. å 16 sk.
1,141 >6 —
1,712
- -
il d:o ä d:o
856 — —
af Håll-häst.
1 i,552
_ -
2 d:o å d:o
7,701 16 —
1 i,552
—
il d:o å d:o
5,776--
af reserv-häst.
3,620
- -
2 d:o å d:o
2,413 16 —
3,620
— —
il d:o å d:o
1,810--
Vid Kumla.
Banko.
4«,546 12
--19,698--’
tillsamm. häst. 21,269 st- 1 ä vn'^ ä 16 sk.....10,634 24 —
Efter approximativ, låg beräkning, har dessutom
allmogen årligen skjutsat från Stockholm
till Fittja med 3,ooo hästar årligen, som på
5 år, för 1^ mil å 32 sk. gör .... i5,ooo — —
Och från Södertelje med 3,000 hästar årligen eller
tillhopa 15,ooo, hvaraf 7,5oo för 2 mila 24 sk. 7,5oo — —
7,5oö —1 ld:oå d:o 5,025 — —
hvartill kommer för Kungs- krono- och fångskjuts,
samt lega af hållskjuls-skyldige uthä
radsboer
och andra, minst......— 38,5oo — -7
B:ko R:dr 1 10,378 36 —'
Femtedelen häraf gör således ett årligt belopp af 22,075 R:dr 34 sk-<
hvilket, med afseende å de låga beräknings-grunder, som antagits för skjuts'
ningen mot beting m. m. säkerligen kan förhöjas till 25,000 R:dr ärlige11'
En stor del af allmogens penninge-ulgifter, för krono-ulskylder och enskifl1!
behof kunna derföre bestridas med detta slags inkomst, men deraf lärer e)
få anses följa, att, härtill åtgående tid och arbete skulle kunna i ekon0'
miskt och moraliskt hänseende nyttigare användas.
Bran vins-bränningen har under de ifrågavarande åren varit åtskim^
gånger inställd och produktionen i följd deraf något minskad. Högre Prl
—
.9
—
ser hafva dock tvifvelsutan ersatt denna minskning, så att afkomsten af det
hela kail anses i det närmaste enahanda. Det är i synnerhet i trakterna
omkring hufvudstaden denna handtering blifvit bragt till betydligare utvidgning,
genom lätthet lill afsättning och genom jordens högre värde, som bereder
, tillfälle alt å mindre fastigheter anlägga stora brunneri-verk. Så hafva,
jemförelsevis, år 1831 minimi-afgifterna af pannerymder i Sollentuna
fögderi utgjort 7,207 R:dr 3 sk. 3 r:st och i Svartlösa fögderi 4435 R:dr
24 sk.; men i Frösåkers fögderi endast 2,455 R:dr 44 sk- 9 r:st> ehuru
folknummer!! i de begge förstnämnda fögderierna är mellan i f, och 12,000,
och omkring 18,000 i det sednare, som tillika innehåller flera större egendomar
och bruk. Samma förhållande visar sig i afseende å minuteringsafgifterna,
som för nämnde år, Varit i Sollentuna fögderi 680 R:dr, i Svartlösa
fögderi 465 R:dr, och i Frösåkers fögderi io3 R:dr. Eli summarisk
uppgift öfver bränvins-brännings-afgifterna torde närmast upplysa beloppet
af denna tillverkning, under de sednare 5 åren, och den inkomst, som
kan anses derigenom hafva orten tillflutit:
Efter Jord- |
värdet.
Minimi-afgift
af pannerymdcn.
Förhöjning öfver
uainimi-afgift.
Minuterings-
afgift.
Summa.
För år 1832
3,131
44
11
8,974
43
7
5,682
42
11
2,485
_
'
20,274
35
5
1831
3,259
38
5
26,903
43
10
731
46
8
2,365
—
—
33,260
32
11
1830
3,303
7
2
26,822
25
2
—
—
—
2,226
8
—
32,351
40
4
1829
3,292
22
8
29,377
40
2
—
—
—
2,156
32
—
34,826
46
10
1828
3,278
36
3
30,117
22
4
—
—■
—
2,120
10
—
35,516
20
7
Vid hvilka uppgifter, för deras riktiga uppfattning, likväl bör nämnas,
att, då den förhöjning af bevillnings-beloppet, efter minimi-tariffen, som
vid tillämpning af nu gällande brällvins-brännings-förordning uppkommer,
ej kan för hvarje år inflyta förr än i det påföljande årets debitering, således
den för år i832 utförda förhöjning 5,682 R:dr 42 sk. 11 rist, rätteligen
bör läggas till bevillnings-suinnian för i83i.
De gynsamma kommunicationer, hvarmed Länet, dels af naturen, dels
genom menniskoarbete, är försedt, så till lands som sjöss, hafva blifvit
förbättrade genom åtskilliga anstalter af betydenhet.
För upptagande af farled mellan Djurgårds-viken och saltsjö-viken
pärlan är kanalgräfning med anslag af strömrensningsfonden börjad, men
icke år i83a afslutad. Flera skärgårdsboer, som i mindre farkoster tillfö
-
20
,a hufvud staden dess dagliga behof, komma att af donna kortare oell
tryggare passage åtnjuta mycken fördel.
„ .
,
Dels genom dagsverks-bilrädc- af invånarn* och dels genom i nåder bevil
jadt bidrag af strömrensnings-fonden till ett belopp al 3,ooo R.dr Banko
Ilar likaledes en fordom begagnad, ulen sedermera uppgrundad segelled,
genom Lillström mellan Vermdön och Fogelbrolandet under sistlidet ais
sommar blifvit gjord farbar, lill stor fördel för invåuarne i Djurshamns
och Möja Kapeil-församlingar m. fl. samt Sandhamns lotsar, hvilka alla
härigenom vunnit en vida kortare och tryggare väg till hufvudstaden.
Den vid förra underdåniga berättelsens afgifvande under förberedning
.varande brobyggnad öfver Skuru-suud, mellan Vermdön och fasta landet,
har blifvit, af det dertill ingångna bolag fulländad och, vid derå anställ
besigtning elen i 5 Mars sistlidet år, befunnits utförd med en noggranliet,
styrka och varaktighet, sorn, med afseende å dess längd och för vinden
blottade läge, äro lika nödiga som svåra att åstadkomma. Bron ar 200
alnar lång," med säkra, murade landfästen, och hvilanda vid hvardera stranden
på der uppförda hvalf, sami till med le ista delen flytande på vättnet.
För fartygs genomfart har denna medlersta del en sluss eller skjutbrygga
på in alnars djupt valten, och å hvardera sidan försedd med stenpelare.
Till understöd vid denna - byggnad, har bolaget af allmänna medel uppburit
12,000 R:dr Banko, mot fyra procents ränta och 2 procents årlig
afbetalning.
Genom fullbordandet af de i 1828 års berättelse omnämnde väg-anläggningar,
som, till följd af Eders Kongl. Majlis derom meddelte nådiga
beslut, bordt ske inom Huddinge socken, bar kommumcationen genom en
tiel af’Svartlösa härad blifvit väsendtligen förbättrad. Likaledes bär, sedan
Sollentuna härads tingställe numera blifvit stadigt förlagd t vid Barkarby
gästgifvaregård, häradsvägarnes underhåll, sorn, i anseende till oinbyten
af tingstad, under flera föregående år i åtskilliga delar varit obe
stämdhet, och till Kongl. Majit fullföljda, men för tillkomna omständigheter
återförvista rättegångar underkastadt, blifvit, genom Eders Kongl- Maj. ^
Befallningshafvandes utslag den 27 Februari i83a, regleradt, så att, ni«
deist upptagande å några ställen af förut varande, mindre vägar, harad-^
väg kommer alt från häradets södra ända fortgå genom de delar al Hära
det, der landsväg ej framlöper.
Södertelje kanal, öppnad om hosten 1819 med obehindrad passage ^
12 fot djupgående fartyg, bär sedan varit begagnad så af in- som utrik
seglande, äfvensom af utländska fartyg. Under de sednast förflutna fets
åren har kanal-farten lemnat följande resultat:
År 1828, då farten börjats den 26 April och slutats den 18 December,
g^o
fartyg.............3,a54
32
8
248bä,ar.............-Al?4 ~ 3,3,3 8 s
År 1829, då farten börjats den 14 Maj och slutats den i3 November.
896
fartyg.............3,oi4
n
4
235
båtar............. 53
12
—
_-
-- 3,067
4
År i83o, då farten börjats den 25 April och slutats den 2 December.
969
fartyg.............3,310
28
—
284 Mlar............. 56 A-L 3,366 34 -
År i83i, då farten börjats den 1 Maj och slutats den 27 November
1,166 fartyg.............4>586
4°
8
bätar ............... -6 ~ 4,688 46 8
År i832, då farten börjats den 9 April och slutats den 29 December.
1,351 fartyg.............5,389 *7 —
4o4 båtar............. 02 12 — H
H ^
-2- 5,48i 29 —
hvaraf synes att farten är i tilltagande och troligen än mera ökas, efter
öppnandet af Götha-kanal, då redan flera fartyg, som passerat denna sednare,
äfven gått förbi Södertelje.
I farleden vid Almare stäk, hvars genom muddring och sprängning
åstadkomna förbättring befinnes i vidmakthållet tillstånd, har äfven beqväm
och liflig^ båtfart ägt rum.
På Åkers kanal har, enligt meddelande från Stor-Amirals-Embetels
tredje afdelning, transport-rörelsen, hvars hufvudsakliga föremål varit ved
och några andra skogs-produkter, tegel, mjöl, hö och halm, visat sig i följande
förhållande, beräknadt efter antalet af der passerade fartyg:
A.r 1828
•
.
102 fartyg
— 1829
«
.
108 —
— 183o
•
.
115 —
— 1831
•
•
85 -
— i832
•
88 —
Politisk Författning.
Kammarverk. Jorileboks föränd Hilgar i Länet sedan 1828 äro: Danviks
frälsehemmanen Herresta N:o 3 Skeptuna socken från | mantal till i
mantal, Snättersta Nilis x & 2. Malkias socken, hvardera från 1 mantal
till ii mantal, eller tillsammans förhöjning |:dels mantal, aine qvarnar,
hvardera med ett par stenar, skattlagde, nemligen Nysätra qvarn i Wätö
socken oell Westerlisa qvarn i Länna socken å frälsegrund; samt tvenne
lägenheter, Mählbomahr och Nygärdet i Börstils socken, hvilka ej kunnat
hemmantal åsättas: en qvarn, Nio 6 i Waxholm, jemlikt Eders Kongl.
Majits Nådiga Bref den 22 Juli 1828, nedrifvenl räntan af Rinkeby Nio
4, i xnantal Krono i Danderyds socken afskriven, såsom i arrendet inbegripen:
räntan af i mantal frälse Klingsta Danderyds socken, hvilket blifvit
omfördt till Säteri, utesluten; samt frälsehemmanet Lilltorp Frötuna
socken omfördt från i till i mantal.
Enligt utdrag af arbets-berättelserna från de, under ifrågakornne fem
år, i Länet tjenstgörande Landtmätare, hvilkas antal utgjort 12 till 14»
med biträde af 4 till 6 medhjelpare, hafva genom afslutade förrättningar
204 mantal blifvit skiftade, med en sammantagen ägorymd af 6,185 tunland
åker 8,158 tunnland äng, 2,702 tunnland uppodlingsmark, 3g,^02
tunnland afrösningsjord och 2,202 tunnland impedimenter, utgörande tillhopa
en areal af 58,656 tunnland, hvarvid 5i delägare från byalag utflyttat
och 267 blifvit qvarboende. Dessutom,, äro skiflesförrättningar å en
sammanräknad rymd, fullt motsvarande tredjedelen af den nyssnämnde,
ännu under handläggning, såsom dels icke afslutade, dels beroende på
domstols pröfning.
Vid. jemförelse mellan fastigheter, innehafde af sjelfägande jordbrukare,
arrendatorer och brukare, visar sig förhållandet sålunda:
I Sollentuna Fögderi, som utgöres af 4^0—mantal, bruka ägarne sjelfva
167mantal; boställen äro 3o|| mantal, samt åt arrendatorer och
landtbönder upplåtne 232II mantal.
I Långhundra fögderi, bestående af 752ig mantal, bruka ägarne sjelfve
38i53g mantal; 4^1 mantal äro boställen och 327 mantal åt brukare upplåtne
J
Frösåkers fögderi, bestående af 570 A mantal, brukas 33o mantal
af ägarne sjelfve, af Embets- och Tjenstemän innehafvas såsom boställen
34t! m^ntal och 2(5 mantal af arrendatorer och brukare.
I Lyhundra Fögderi innehållande 720— mantal, brukas 4^9^ af ägare*
boställen 42i mantal och åt arrendatorer och brukare upplåtne 188| mantal
-
—
'23
—
I Akers fögderi, bestående af 572! mantal, innehafvas 36r? mantal af
ägarne sjelfve, 15i äro boställen och ic>5 äro upplåtne åt brukare och arrendatorer.
I Sotholms fögderi, som innefattar 377? mantal, bruka ägarne sjelfve
1 7 1 3 mantal, 6 mantal uro boställen, 200 mantal åt andra personer upplåtne
I Svartlösa fögderi, bestående af 400A. mantal, brukas 179-6- mantal
af agarne, x7§| äro boställen och 2o3Jj innehafde af arrendatorer och
brukare.
I Färentuna fögderi, som består af 1^51 mantal, bruka ägarne sjelfva
,ol4 mantal; boställen äro 3i mantal, och åt brukare och arrendatorer upplålne
90 mantal.
*
Sammantaget för hela Länet, som, utom 10 preste-boställen i Sotholms
och Färentuna härader, hvilka icke äro satte till visst Jordeboksinantal,
rnon anses lika med helt hemman, består af 4>°392Vö mantal,
h,”kas sandes 2*i89iL mantal af ägarne sjelfve, 190—i äro boställen, och
1,669/A mantal äro upplåtne åt arrendatorer och brukare.
Medelvärdet af ett mantal efter sista årets uppskattning är 4,732, af
1 mantal frälseränta 1,948 R:dr, af lägenhet 2,191 R:dr, af bergverk
111,282, al manufakturier 7,625 R:dr, af mjöl- och såg-qvarnar 2,527 R:dr
Banko.
',
’
Jordeboks- och mantals-räntorna af Rusthålls-stammarne tillsammans
33oji mantal, förmedlade till 298A, uppgå till 10,682 R:dr i3 sk. n r:st;
och till 14*9)51 R:dr 46 sk. 11 r:st. banko för augmenterna, som tillhopa
utgöra 3o9|| mantal, förmedlade till 279H mantal.
För 37^ mantal, samt 8 lägenheter i Åkers fögderi, ansedde lill ali
mantal, betalas rotefrihets-afgift med tillhopa 481 R:dr 36 sk. banko. 16
Stats-Bulrag. Af hvad förut blifvit i underdånighet yttradt om den
förmonligare afsättning och de tillfällen lill biförtjenster, som tillskyndas
orten af dess läge omkring hufvudstaden, följer ock, att penninge-förlägenlxet
der, sannolikt mindre än i någon annan del af landet, är rådande,°och
alt de skattskyldige mera sällan sakna utväg till statsbidragens afbördande.
I allmänhet taget, inflyta äfven desse jemt och ordentligt, utan alt näringarne,
jemförelsevis nied andra orter af landet, synas deraf tryckte och
återhållne. Jordbruket bär utvidgats och förkofrats och bergsrörelsen fortgått
med oförminskad liflighet, samt de härtill erforderlige ansträngningar
åtminstone icke ökat skuldsättningen, så vidt man kan komma till något
omdöme 1 ett ämne, hvilket, för att tillförlitligt be räknas, fordrar en mera
speciel kännedom om enskildes förhållande än som kan vinnas. Från Ri
■
,
••*
'v •
_ a4 —
i r> i 1 .. t »ine!- vid 182" års slut häftade för 10 odlings
K
ÄSPÅS
Ä
aril ÄÄfeisw»
3o sk. 9 rist. - 5 brukslå 11
i* .1 *. .. KSt och
lån mot 5 procents råma uppg. en c
q t test banko.
3 "ÄiÄäiJ %*irJf .-.b 3iåu,s
der„rafSSSra fögderi.
KS&3a2&3p4F&*
^Äirsäai^ÄÄÄirÄ
s=ä f s£?is2h»Ä s*r«xr.
,7 December i83i i nadei fastsLl K g
åtnjuter hvarje ledig
då förkofrad till en summa af 1,000 K.ar J .
)
(Q R;dr
blefven rote 16 R:dr 3a sk. ba^10
Vr.^!.3 "ut fäs te mindre förmoner till
banko, till bestridande af de i kontrakterna
t ,^
enöres-afgif
soldaterne.
De tillgångar, lassans ränte, och ilen »ortgM
^
ten, som för hela l»“l
särskilt fond, 4racd läders Kongl. Mattts
StfKÄ tllåmnd
»törj Spå
gratifikations-inrättning foi afskeda
f
oförsörjda barn; och
'regemente samt dessas i behof stadde enka, och.of ^ ^ ^ ^ g
hvarifrå11 gratifikationer till belopp al noö^
R-dr banko åt dertill behöriga personer utdelas.
af Länet,
Efter medeltal af de beräkningar, som i sars i
bitterna
efter deras --kika förhållanden, blifvit gjord, uppgå
för ett nummer af Iaf-regemenU ^
för en soldat-rote omkring 80 R-di ’
™ omkring 20 R‘dr af belt mantal,
årliga bidragen till klenciets underhåll till Qmk,mg
• delar af Länet,
Att väghållning, skjutsning och inkvartering -Vo ,
c
der de stora farvägarne M» landstaden framgå, falla ojemior 0 ^
25
än annorstädes är gifvet. I följd häraf är ock uppskaltningsvärdet å dessa
skyldigheter mycket omvexlande. Så beräknas skjutsningen i några fögderier
till 40 å 5o R:dr och i andra till 5 R:dr för mantalet: kostnaderna
för väghållning variera mellan 8 R:dr och 5o R:dr: för diverse opera och
besvär mellan 4 R:dr och 16 R:dr.
För Kronobrefbäringens jemna och ändamålsenliga fördelande möta
esomoftast stora svårigheter. Mängden af handräcknings- och polis-ärender
vid denna Läns-styrelse göra en ständig och trägen korrespondens med
kronobetjeningen oundviklig, hvaraf följer, att den skjutsfrihet, sora för
kronobref-föringen bestås, på ganska få ställen anses motsvarig, äfven med
den noggrannaste tillsyn mot missbruk. Och detta missförhållande måste
visa sig ännu mera synbart i de orter, som mindre besväras af skjutsning.
Innehafvarne af hemman med bref-bärings-skyldighet sträfva derföre att
derifrån befrias; och regleringen af sådane ärender blir understundom nog
brydsam och måste någon gång, då äldre bref-bäringshemmans anspråk sådant
oundgängligen fordra, stanna vid sådana flyttningar, som för en skyndsam
och ordentlig postgång icke äro de mest tjenliga.
Politie.
Länets belägenhet, som gör, att ej mindre arbetare, löst folk och äfventyrare,
hvilka från Rikets öfriga delar, talrikt besöka hufvudstaden,
Under vägen dit passera genom och uppehålla sig uti Länet, än ock en
mängd vanartige personer, som af nödtvång eller ostadighet lemna hufvudstaden,
i orten deromkring söka den första tillflykten och utrymmet för
sina oordningar, har ock medfört den gifna följd, att handhafvandet af
allmänna ordningen samt uppsigten öfver laglydnad och sedlighet, här förorsaka
ojemförligt större möda och omtanka, än i andra orter af landet.
Läns-styrelsen och domstolarne i hufvudstadens omgifning nödgas derföre
åt dithörande ämnen ägna en god del af deras tid; och hos krono-betjeOingen
erfordras, såsom en hufvudsaklig egenskap, förmågan att med vaksamhet
och urskillning märka och beifra hvad i sådant hänseende företaller.
Då större förbrytelser högst sällan undgå att upptäckas och af bestraffning
påföljas, samt brottslingar och misstänklige personer städse med sorgfällighet
anhållas, vitsordar sådant ock fördelaktigt kronobetjeningens förhållande.
Dess bemödanden skulle dock sannolikt blifva otillräckliga, örn
Landth- Femärs-Bcrättelse för Stochholms Län.
4
de ej hade en stödpunkt i det al .n^eckla<’k beskaffenhet, vid domstO'
deras stundom besvärliga mangbevedvilligt 1 underhjelptes af allmogen och
larne behandlas; och örn de 1
gfö egen säkerhet, hafva ogonen
andre enskilte, som at vana och orolig
o eUer hota den allmänna
riktade på händelser , och personel, sm 1,^ g heter> hvilkas Ulivaordningen.
Pa sådant satt ldl ’ ‘ t uppehålla lagarnes helgd, samt
r0 e; kan förbises, varit veikstallh _*■
. måtto aflägsna brotten
att genom ofelbarheten af deras på o j i m ) S
deras vådlighet och
*"h bos lie verkliga invSoame nära forestaUmngen om
g
olycksförande verkningar.
heller frånkännas så val pre
Ett
'e'fal”V f;"T\llmänlmt, Born dess vaksamhet uti den nastesterskapets
bemödanden i
•
och hvilken uti en mangd sock
Tågården
tillhörande del a se -\ bekymrande. Såsom vidtagna austalius
ofta förekommer moaosam och he y
höra ihågkommas de
ter af offentlig egenskap, för ifrågavaranc
’hvad redan blifvit i un
nyckterhets-
och måttlighets-oi eninga ,
» är0 tillvägabragte. Under
'sockiie-skolor
, “sorn
%
— *«•*«*"til,kora,“
anstalter äro följande.
insamling skett lill en skoj
I
Ryds socken, der allt lfiån a
77
emellan 2 och 3ooo R^-df
fond, bär denna fond, sedan deuuppg^ ^
såsom gåfva af Hög
Banko,
blifvit ökad med «>°oo
•
‘
derförutan låtit på enskilt be
välborne
fru Grefvinnan Auioia i »
jg30 uppföra ett väckel
kostnad bredvid kyrkan på Rydboholm pij
inreda och hvarest un
och
rymligt, skolhus, hvilket numera ^en blifvit
som tilh
dervisning
efter vexelmetod kommei ali^
R Jboholm, församlg
ka är tjenstgörande prest och kalb
g
församljngen och Pastor e»
gens patronus. Genom ytterligare b,S
iuvättade skola, hvil
håller läraren skabg Ion; och denna andan 1
^,
, har redan vuU
ken sålunda är till sitt bertild förW
, temlige»J
omkring 5o.
. -
"Wiliam under sistlidet år upp^1
I Solna socken har Aldermann
Ragnad, ämnad att, jemte a1
och till församlingen skänkt en P^^atd! skolbus och boställe för lärare
dra, nyttiga och välgörande ändamål, tjena tili simu
—
27
—
År i83o är i Täby socken, skola inrättad i en af församlingen uppförd
byggnad, dertill platsen med gårdsrum och en täppa blifvit skänkt
af En af Rikets Herrar rn. m. Herr Grefve Cail Mörnell Enkefru, Charlotta
Mörner, född Arfvidson.
Af framlidne Hofmarskalken yon Francken stiftades år 1828 en skola,
egentligen till förmon för barnen å Wasa och Sigridsholms gods i Lunda
socken, mea ock med tillåtelse för andre socknens barn att, i mån af utrymme,
der intagas.
Utom den vid Söderby sockens kyrka förut varande Lankaster-skola,
är för socknens aflägsnare byar, en ny skola år 1831 inrättad, hufvudsakligen
bekostad af bruspatronen Arvid Arfvidson, som åt skol-läraren,
utom husrum, årligen lemnar 4 tunnor spanmål och 20 Ridt- i penningar,
andre bidrag oberäknade.
I Lohärads -socken är den förut genom klockaren bestridda undervisningen
utvidgad till ordentlig, af Prestman handbafd skol-inrättliing, dertill
första anledningen uppstått genom Friherrinnan G. Oxenstjernas, född
Sparre, derlin lemnade gåfva, 1,066 R:dr 3a sk. Banko, hvilken genom
andra personers bidrag ökats till 1,780 R:dr, hvarefter församlingen lill
lärarens aflönande ytterligare anslagit fem tunnor spanmål årligen, samt
till boningsrum och lärosal ujipfört hus, der undervisningen 1831 börjats.
Genom Eders Kongl. Majus under den 3 December 1829 nådigst meddelde
Donation till Wahlö församling af Enke-pastorskan C. Hörners såsom
Dana-arf kronan hemfallne qvarlåtenskap, är en skola i nämnde församling
grundad och i83a öppnad. I anseende till Socknens omkrets och folkmängd,
har den blifvit delad i en Centralskola vid kyrkan, der undervisning
efter vexel-metod meddelas af en prestman, som derföre åtnjuter
14 tunnor spanmål, 133 R:dr 16 sk. Banko och frenne årliga kollektör,
samt i tvenne ambulatoriska under-afdelningar, hvilkas lärare erhålla mindre
löne-bidrag efter Cassans tillgångar, samt 1 tunna spanmål årligen.
Inom Knutby församling är öfverenskommelse om skolas inrättande
tillvägabragt och byggnad dertill redan uppförd.
Allt detta, jemte de förbättringar af mindre omfång, hvarpå flere församlingar
varit betänkte, i fråga örn deras undervisnings-anstalter, utvisa,
att delta ämne under närvarande tid omfattas med hugnande omtanka
°eh öfvertygelse om dess vigt.
De i Länet varande sockne-magasins-fonder, utvisas af följande, enligt
Uppgifter vid sistlidet års slut, upprättade förteckning, hvilken tillika, med
dea fullständighet som kunnat erhållas, upptager antalet af Interessenterue
och Socknarnas folknummer:
Härad.
Socken.
Capital
spanmål.
Capital
penningar.
årlig
utgift. |*
Itile-
esscn-
tor.
Foll-
niingd.
Tr.
er
R:dr
A
:t
Tr.
kr
Långhundra
Husby
196
8
186
31
8
16
57
953
Gottröra
128
-T
3
—
930
Närtuna
177
9
■-
11
.—
845
Kårsta
109
23
—
8
8
—
686
Lagga
648
4
—
—
24
—
62
869
Östuna
227
4
■-
—
—
6
—
32
735
Garn
136
4
275
40
—
8
—
69
739
Semminghundra
Skeptuna
201
24
—
—
—
4
—
53
847
Frösunda
112
20
.-
—
—
8
16
58
620
Widbo
102
10
.-
—
—
7
—
33
545
•
Skånella
155
12
1,302
—
—
15
—
50
691
Markim & Årkesta
183
24
—
—
—
7
—
49
751
Erlinghundra
Ahlsike
204
26
517
—
—
26
—
36
595
Knifsta
188
16
—
—
—
19
16
73
610
Odensala
300
28
-
—
—
9
—
100
973
Husby
275
26
—
—
—
5
16
68
597
Wassunda
312
16
--
—
—
5
—
37
683
"Wermdö
Ingarö
26
10
624
--
—
—
—
—
—.
Frötuna skpl.
Frötuna
183
9
——-
—
—
3
—
210
1/456
Länna
112
15
—
—
6
—
154
1,490
Åkers skpl.
Riala
92
29
—
—
6
98
847
Åker
84
12
1,973
—
—
3
16
84
1,466
Frösåker
Börstil
234
—
—
—
10
—
272
2,756
Hargs
306
-—
—
15
—
115
1,902
Edebo
400
24
—
—
8
133
1,740
Hökhufvud
178
161
24
5
137
1,070
Wahlö
119
8
136
1,653
Närdinghundra.
Allmunge
167
4
12
38
—
61
1,742
Knutby
69
2
94
1,414
Faringa
102
1
> -
2
70
766
Ununge
56
11
55
1,151
29
Härad.
Socken.
Capital
spanmål.
Capital
penningar.
Årlig
utgift.
Inte-
ressen-
ter.
Folk-
mängd.
Närdinghundra
Öknebo
Tr.
kr
R;dr
sk
r:t
Tr
Ikr
Edsbro
Wårdinge
174
106
25
10
*-
—
96
120
1,200
1,030
Thuringe
128
—
■-
—
—.
11
17
44
1,217
Öfver & Ytter-Jerna
160
—
—
—
—
_
64
1,400
Wester Telje
ISO
—
—
—
—
13
56
1,281
Färentuna
Adelsö
210
29
—
—
—
22
__
45
542
Färentuna
235
—
—
—
—-
11
8
34
556
Sjuhundra
Rimbo
152
23
—
—
—
1
—
995
Rö
57
26
—
—
—
—
16
—
547
Fasterna
213
—
—
—
—•
11
—
'__
1,412
Bro Skpl.
Bro
240
—
—
—
—
14
16
_
1,882
Wätö
lil
2
--
—
1
--
—-
1,464
Wäddö
Wäddö
207
6
—
—
—
2
—
_
2,198
Sjuhundra
Skedevid
114
16
—
—
—
2
—
56
565
Husby
157
11
—
—
—
6
16
—
691
Lyhund ra
Mallsta
56
29
—
—
—
1
—
30
317
Lohärad
247
—
—
—
—
15
24
88
764
Estuna
153
9
—
—
—
11
•*-
128
1,185
Söderby Carl
182
30
—
—
—
7
—
149
1,566
Sollentuna
Spånga & Jerfälla
468
4
—
—
—
31
—
—
1,735j
4401
Wallentuna
Fresta
165
—
—
—
—
7
_
27
Hammarby
141
17
—
—
—
10
—
21
535
*
Wallentuna
322
—
—
—
28
24
66
1,071-
Örby
88
18
130
24
—
6
—
26
295
Danderyd
Täby
306
2
—
—
—
11
55
950
Summa
10,342
12
5,183
13
477
3,501
57,950
Sammanlagda fonden af magasins-spanmål utgör således omkring io,35o
tunnor råg och korn, samt, å åtskilliga ställen, något potates; hvarförutan
Vissa socknar hafva kontante tillgångar till sammanräknadt belopp af 5,i83
R:dr i3 sk. Banko. Räntan, som af undsättningstagare erlägges, omvexlar
•Hellan 1 och 4 kappar på hvarje tunna.
Tvifvelsutan kunna dessa lånefonder för den mindre bemedlade, och
vid inträffande missväxter, vara af god nytta, men behofvet derafäriden
-
lia ort mindre än i de flesta andra. Sädes-produklioncn är nemligen hragt
till den höjd, att skördarne, om de ej lida af större och allmännare olyckor,
ej allenast fylla, utan öfverstiga mvånarnes behof. Bördiga sudesbygder
i Upland, Westmanland och Södermanland finnas derjemte i granskapel,
att i nödens stund anlita; äfvensom hufvudstaden, der handels-spekulationen
vanligen lämpar tillförseln efter åtgången, erbjuder landtraarmen
tillfälle, att, då brist uppstår, erhålla spanmål, oftast till billigare vilkor,
än magasinp-reglementerne medgifva. Örn af sådana orsaker, magasineme
i mångå socknar mindre för behof, tillitas, anses de dock i allmänhet gagnell,
äfven derigenom att åtskilliga kommunal-aflöningar, till Skol-lärare,
Barnmorskor, Fjerdingsman &c., kunna med ränte-afkastningen beqvämligen
och mindre känbar! bestridas.
I afseende å helsovården, är, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse den 26 April i832, Länet fördeladt i Irenne provincial-läkaredistrikter,
nemligen Stockholms, Norra och Sigtuna distrikt, hvilket sistnämndes
läkare äfven äger betjena en del af Upsala län. Derjemte finnes
en provincial-kirurg, med skyldighet att besörja sjukvården å länshäktet.
Enligt träffad öfverenskommelse med Lazaretts-direktionen, har antalet af
de för Länets räkning å Serafimer-lazarettet bestämda sjuksängar erhållit
en esomoftast högst behöflig förökning från 20 till 3o, hvartill de ökade
kostnaderne komma att tills vidare godlgöras genom årligt bidrag af
1,000 R:dr Banko, som utgå af öfverskotten å kurhusmedlen; men hvilken
anstalt, på sätt direktionens skrifvelse den 9 Oktober i832 omförmäler,
dock ej tagit sin början förr än med nu löpande år. Och då, derförutan,
Läns-styrelsen esomoftast varit i bekymrande förlägenhet för beredande af
nödig läkarevård dels åt personer af arbetsklassen, som med pass försedde
ämna sig lill Stockholm, men i närheten af staden angripas af sjukdomar,
innan de hunnit förskaffa sig arbete eller ständigt tillhåll, dels åt löse
personer, sorn under hvarjehanda förevändningar vilja begifva sig till Stockholm,
men inom Länets område insjukna och måste bolås, innan de kunna
till sina hemorter återsändas, och dels åt sådana fattige, ofta utan stadigt
hem varande Länets innevånare, som för brist på utrymme eller sjufedomarnes
beskaffenhet ej kunna å Serafimer-lazarettet intagas; behagade
Eders Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig hemställan,, i nådigt
bref den 27 Februari i83o tillåta, att sådana sjuke (ingo uti ett dertd*
inredt rum å Smodjegårdshäktet intagas tili vård af häktets läkare och
hvarvid underhållskostnaderna skulle, der så ske kunde, af de sjuke eflel
vederbörande församlingar utkräfvas, men hvad sålunda ej kunde ersättas,
af Eders Kongl. Majlis Sundhets-Kollegium, uppå anslaget till smittosämnia
sjukdomars botande, utbetalas. Många sjuklingar, sorn, efter ali sannolikhet,
eljest skolat förgås i hjelplös! elände, hafva erhållit undsättning
genom denna anstalt, som derföre är högst välgörande och behöflig, och
ofta för Läns-styrelsen utgör enda möjliga utvägen att undvika den hårda
nödvändigheten, att utan hjelp afvisa eller låta afföra nödställda uslingar;
men denna fördel är ock åtföljd af svårigheter och tidsutdragande besvär
vid indrifning af sjukvårdskostnaden bos personer, hvilkas tillgångar här
ofta äro föga kände, — som, då de en gång utkommit från sjukrummet,
svårligen anträffas, — och hvilkas hembygds-församlingar, då de kunna
utrönas, ovilligt ingå i ansvar för så beskaffade utgifter å en främmande
ort.
Å Länets i förra krono-bränneriet å Kungsholmen, gemensamt med
Stockholms stad, inrättade kurhus hafva veneriske sjuke blifvit vårdade
*r
1828.........  167.
rr ,8a9..............
1880.......  198.
*r l83f..........
236.
ar
,832.......... 186.
Tillsammans 939 personer,
Iler 104 mindre än under föregående qvinqvennium. Man äger således
någon anledning att hoppas, genom fortfarande uppmärksamhet, kunna
aflägsna denna förderfliga sjukdom, som egentligen endast träffas i nå^ua
Vissa socknar, der den genom sedelöse, från Stockholm utvandrade personer,
såsom Westgöthahandlande, slagtar-drängar m. fl. som i särskilte
trender genomfara orten, primitivt uppkommit, och sedermera, genom allmogens
af sorglöshet och blygsel härflytande försummelse att söka läkarehjelp,
fått tillfälle inrota sig.
Strödda fall af koppsiukdom hafva i flera socknar, i synnerhet inom
ockho ms distrikt, förekommit. Hos äldre, ovaccinerade personer har
nderstundom döden följt, hvaremot Marne icke omnämna någon sådan
ändelse med vaccinerade, hos hvilka sjukdomen modifieras och antager
f * '^‘dare karakter. Vaccinens utspridande har derföre med omsorg beanijats,
och, år efter annat, hafva uti de flesta socknar inom nämnde
nkt utlyste vaccinations-sammanträden hållits, med uppmaning till
n> som behöfde mot smittan betryggas, att der infinna sig.
33
Föi’ barnförlossningen finnas undervista barnmorskor inom hvarje socken
af Länet, med några färre undantag, egentligen härledande sig från
tillfälle att i närheten erhålla biträde från Stockholm eller andra städer.
För öfrigt har Länet icke varit hemsökt af några svårare farsoter eller
andra sjukdomar, än sådane, som af vissa årstider eller tillfälliga anledningar
framkallas, men genom tidig tillsyn hindras från vidare kringgripande.
„
.
Då farsoten cholera utbröt i Ryssland och Finland och nödvändigheten
fordrade, att, i förening med de af Eders Kongl. Majit, i nåder
påbjudna karantäns-anläggningar vid Gisslingö och Hasslö-Flate, jemte
militär-posleringar å Singora och vid Södertelje, föranstalta om särskilt
bevakning genom utsedde karantäns-uppsyningsmän i Länets vidsträckta
skärgård; röntes härvid den största beredvillighet af skärgårdsallmogen,
som med undantag af några, hvilka, i anseende till den mäst trägna upppassning,
under fyra månader från den i3 Sept. 1831 , ålnjöto arfvode
efter io R:dr Rgs i månaden, utan ersättning hvar i sin ort tjenstgjort
med yttersta drift och hörsamhet. Samma förhållande bär äfven försports
i fråga örn förberedande anstalter, för den händelse att choleran skulle i
riket inkomma; så att de flesta socknar, dels utsett lämpliga lokaler för
sjukhus i större byar vid bruk och fiskelägen, samt dels anskaffat sjuksängar
och andra förnödenheter, och dels ingått sådane öfverenskommelser,
att, vid farsotens annalkande, sjuk vårds-anstalterna genast må kunna sältas
i verkställighet.
Hvad fattigförsörjningen beträffar, skulle, vid betraktande af de icke
obetydliga bidrag, som dertill utgå dels från ständige, genom fromma stiftelser
tillkomna fonder, dels genom årliga sammanskott eller anslag från
sockne-magasinerne, densamma kunna anses grundad på goda tillgångar;
men desse blifva dock på flere ställen otillräckliga. Verkningarne af det
ofvan omnämnda förhållandet med en del af arbets-klassens ekonomiska
ställning och sedlighet visa sig här i en olycksfull mognad. I hvarje församling»
der egendomar med stat-drängar samt en eller annan krog finnes,
är alltid de fattigas antal brydsamt stort och ofta större än alt alla
kunna nödtorftigen hjelpas, oaktadt bidragen härtill hårdt nog drabba
mindre jordäg'-o, sorn icke hafva egentlig del . i upphofvet till missförhållandet.
Huru tydligt orsak och följd i della hänseende ärö förenade»
inhämtas, exempelvis, af Gottröra och Närtuna, till samma pastorat b®"
rande, bredvid hvarandra belägna socknar i Långhundra härad; af hvilk9
I
33
den förra, af inga andra anledningar än de nyssnämnda, har omkring tredubbelt
flera fattiga än den sednare, som dock är 12 mantal större, men
hvarest egendomar med statfolk samt bränvins-försäljnings-ställen saknas.
I de från hufvudstaden mera aflägsna orter, hvilka tillsammans utgöra
den ojemförligt större delen af Länet, är likväl en belåten utkomst
så allmän, att det ringare antalet fattige, utan synnerlig ansträngning,
nöjaktigt försörjas.
Utom de vanliga skajl-jagterna, sora med mer och mindre framgång, allt
efter som vintrarne varit dertill tjenlige, årligen hållits, hafva några allmänna
anstalter för rofdjurs utdödande icke ägt rum; sedan Länets invånare,
då de i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, i skrifvelse
den t g Juni i83o hördes i fråga om inrättande af Jagt-kassa eller
erläggande af bidrag till högre skott-premier, stannat i sådana stridigheter
och skilda åsigter som ej kunnat till samfäld öfverenskommelse förenas.
I afseende å gästgifverierna och skjutsningen har inflytelsen varit märkbar
af de till Norrköping, Upsala och vesterut i Mälaren gående ångfartyg,
samt de från Stockholm gående deligenser. Genom den häraf följande
minskning af resande, som nyttja gästgifveri-skjuts, jemte den verkan på
hästarnes godhet, som en stigande förkofran hos allmogen kunnat medföra,
är tillgången på dugliga hästar mot skälig betalning å de stora farvägarna
till hufvudstaden så tillräcklig, att klagan öfver olägenhet i detta hänseende
nu mera sällan förspörjes. Den till Upsala gående deligens, hvars
ägare, till följd af Eders Kongl. Majus nådiga bref den 3o December 1831,
åtnjuter rättighet att med hållskjuts-skyldige vid gästgifvaregårdarne uppgöra
kontrakt om skjutsens utgörande med deligensen för 6 hållhästar,
har ordentligt och oafbrutit fortgått. Utom gästgifverihållningen å dessa,
mera befarne vägar, äro å de flere vägar, som genomlöpa Länets östliga
delar, äfvensom på några ställen i skärgården för resandes förskaffande
genom båtar, gästgifverier inrättade, måhända till större antal än som
skulle hafvsr uppstått under nu varande förhållanden, och om ej i förra
tider en jemnarfe kommunikation åt andra sidan Bottniska viken erfordrats.
Hå de emedlertid en gång tillkommit, och allmänheten, genom vanan af
deras begagnande, bragts att anse dem såsom nödige, kunna de svårligen
inskränkas; äfvensom de fleste af dera böra anses i sin mohn nyttigt verka
till kommunikationens lättande och icke medföra annan märklig olägenhet,
än att de öka antalet af bränvinsförsäljnings-ställen.
Detta sistnämnda utgör på landet 111 utom 37 värdshus. I städerna
finnas sammanlagdt a3 krogar och 7 värdshus.
Landth. Femårs~Berättdse för Stockholms Län.
5
-
34
-
Städer.
Södertelje: Dess egentliga näringsfång fortfara att vara handel, handtverk,
krogrörelse, skjutsning och tegeltillverkning, utan synnerlig förändring
i förhållandet under den näst förflutna tiden. Handeln är till det mesta
inskränkt till invånarnes och den närmast liggande landsbyggnadens behof,
med undantag af en och annan bland forsslande allmoge, som besöka hufvudstaden,
men icke förr än på återvägen i Södertelje förse sig med sina
förnödenheter, för att undvika deras, transporterande en längre väg. Den
stapelfrihet, staden i nåder förunnats, har således ej ännu i märkbar mårt
kunnat motväga den återhållande inverkan på dess förkofran, som hufvudstadens
granskap utöfvar. Endast tvenne fartyg finnas för närvarande, tillsammans
innehållande 33 läster och egentligen begagnade till resor på
Mälaren; och med undantag af några sill-laster från Norrige, hafva icke
Trän Utrikes- ort kommande varor der blifvit förtullade. Likväl och så
obetydlig ortens rörelse än må vara, kan den dock antagas hafva gjort ett
steg framåt. De af stadens handlande, till antalet 5, årligen omsatte summor,
anses hafva uppgått till omkring 120,000 R:dr årligen. En spanmålshandlande
finnes äfven, men hvilken ännu ej idkat någon' betydlig rörelse5
och hvad utrikes handeln beträffar, äro nu varande handlande, såsom vane
att hämta sina förråder från Stockholm, dermed obekante; en spekulant
med mera omtanka och tillgångar, som förstod att begagna Örtens inbjudande
läge, saknas således ännu, för att genom exemplet leda uppmärksamheten
ditåt. En och annan fabrikant och handtverkare med mera utvidgad
rörelse hafva under sednare åren uppstått, och de beqväma transporterna
samt jemförelsevis med hufvudstaden, billiga prisen på lifsförnödenheter,
arbetslöner och hushyror, synas i sanning uppmuntrande för så
beskaffad rörelse; likväl är denna börjande förkofran, som egentligen förmärkts
i Strumpväfvare, Färgare, Hofslagare, Kopparslagare,- Garfvare och
Vagnmakare-yrkena, ännu för svag, att för framtiden derpå grunda någort
pålitlig beräkning.
Folkmängden utgjorde vid sistlidet års slut 4^i mankön, 570 qvinkön,
tillsammans 1,021 personer, deraf 657 vörö mantals-skrifne. Perso“efla
Utskylderna för samma år uppgingo sammanlagdt till 6o5 R:dr 37 sk”
deraf bevillning 399 R:dr 10 sk., manlals-penningar i65 R:dr 12 sk. och
kurhus-afgift 4, R;dr i5 sk. Borgarnas antal är 48* Talrikare och mh1'
dre vällottade äro de stadens invånare, hvilka, utan att vara borgare, dei
äga fastighet, samt lefva af jordbruk och skjutsning. En tredje klass a
—
35
—
nivå liarne utgöres af endast fattigt folk, hvilka, under benämning af arbetskarlar,
statsdrängar, lotsar och slussdrängar m. m. nedsätta sig i staden,
ofta med talrika familjer, hvarigenom fattigförsörjningen ansenligen betungas.
Att emedlei tid en icke så vanlig idoghet och industri inom detta
samhälle måste äga rum, kan slutas deraf, alt de jemförelsevis ganska dryga
utskylderna ordentligen utgöras. Dessa bestå, efter ungefärlig beräkning
rtli: krono-utskylder 1,896 R:dr; stads-utskylder, vacans-afgift för 10 båt£-  rtiän inberäknad, 1,600 R:dr; tertial-tionde till Pastor enligt kontrakt
366 R:dr 32 sk., Påskpengar samt komministers- och orgelnistlön i33 R:dr
16 sk. Härtill komma ännu skjutsskyldighet, till det mesta utgjord in natura
och Uppskattad till 2,916 R:dr 32 sk., samt väghållning och inqvarte>ing
af de ofta talrika trupper, som passera derigenom, hvilket besvär,
Sedan befälet blifvit fördeladt på de förmögnare, med bättre bostäder försedda
invånare och manskapet följaktligen tillfallit de mindre bemedlade,
Vanligen funnits så öfverstiga dessas förråd och tillgångar, att särskilte anstalter
för uppköp och tillhandahållande af proviant blifvit nödige.
I afseende å undervisning, fattig-försörjning och läkarevård är förhål*andet
oförändradt.
Waxholm, med en folkmängd, efter t832 års uppgift, af 388 mankön,
1*6 qvinkön, tillhopa 804, deraf 45o erlagt personella afgifter, fortfar i sin
Orra obetydenhet, och torde, vid betraktande af den inträffade minskningen.
' folknummer och ett ökadt antal fattige, måhända hafva än ytterligare
Junkit i välmåga. Någon allmoge, som ger afsättning och lif åt handel
°ch handtverkerier, finnes icke deromkring, utom förbifarande skärgårdsboer,
dock till större delen hämta silia förnödenheter i Stockholm. Derför-:
an bär fisket, som utgör den ringare folkklassens hufviidsakliga näringsunder
de sednare åren varit föga lönande. Ett undantag från detta
nidre fördelaktiga tillstånd gör dock den utvidgning, som förmärkes i sjösten,
bestående till det mesta deri, att stadsboer lill Stockholm sjöledes
^nsportera ved, som de i skärgården upphandlat. Antalet af dertill nyttjae
jakter är 17, med tillsammans 206 lästers drägtighet. I staden finnas
s... “ja män af hvilka fem idka minuthandel i öppna bodar, men några åter
s,°rre rörelse med icke obetydligt kapital, hvilken egentligen är att anse
yjj0TP en utgrening af hufvudstadens handel, föranledd genom ortens läge
ej. ln^°Ppet. Fabriks- eller manufaktur-inrättningar saknas. Handtverkeri*
fi e anRtas föga utöfver invånarnes behof. Undervisningen och fattigvår-»
eib>1, Öris Pä enahanda sätt, som förut; äfvensom nödigt läkare-biträde
kalles genom den vid fästningen anställda läkare.
Till förbättrande af den olägliga kommunikationen med fasta landet,
som mäste ske genom båtfart öfver så kallade Pålsundet , lära åtskilliga invånare
vara betänkte alt anbringa en färga öfver nämnde passage, tråg
är dock, örn en sådan anstalt kan i enskilt väg åstadkommas och genom
den blifvande trafiken underhållas.
,
f
Norrtelje, hvars rörelse och välstånd närmare grundas på utbyte al
varor och arbete med den kringliggande landsbygden, har ock erfelt gynsam
inverkan af den jemnare välmåga, sora der tillkommit genom lyckliga
skördar och ostörda afsättnings-konjunkturer. Folkmängden utgjorde sistlidet
år i 106, hvaraf 546 man- och 56o qvinkön; endast 5 männer och 20
qvinnor 'vörö, såsom öfverårige, vanföre eller medellöse, från personella utgifter
befriade; underårige 146 af mankön och i38 af qvinkön.
I staden finnas en Victualie-handlande, i3 Diverse-handlande, till en
del behåll ne och någre kände för förmögenhet. Handtverkeri dnfvas a»
alla slag genom ett ökadt antal idkare, och tillverkmngs-värdet tor de betydligare
bland dem är beräknadt för Garfvare- och Karduansmakare-yrket
till I2,5oo R:dr, för Kopparslagare-yrket till 6 160 R:dr, för Guldsmedsprofessionen
till 3,202 R:dr 3a sk., för Skomakare-handtvcrket lill 2,595,
för Färgerier till 2,5oo, för Hattmakare till 1,600 samt för Skraddare-aibeten
i,o5o R:dr. Utom Gevärs-faktoriet som med sina arbetare, val ar
inom staden förlagdt, men icke så egentligen hörer till dess näringar elle»
står under stads-styrelsCns inseende, har sistlidet år en klädesfabrik b'11'
vit inrättad, hvars tillverkningsvärde för detta år dock ej uppgick till rael
än 4Q© R:dr Banko. Fabriken, som sysselsätter i3 mantalsskrifne arbetare,
består af 2 väfstolar, med dertill hörande färgeri, valsverk, skrubbe
och kardnings-machin, en mekanisk spinnrock, samt öfverskären- och e
katerings-inrättning.
, P , .. .-
Fisket, egentligen bestående af strömmingsfångst, utgör hufvudnaring
för 11 fiskare, med ett ungefär lika antal biträdande arbetare. Tio U
elfva skötbåtar jemte några mindre jullar nyttjas dervid. Men då fångsten
efter medel-beräkning icke uppgår till mer än 80 å 90 tunnor sall ström
ming årligen och således hvarken förser Rikarne med nödig bergning elie
sysselsätter dem under hela året, nödgas de söka annan arbets-förljens ’
deraf likväl på sednare åren föga annat än timring varit, såsom för de©
tjenlig, att påräkna.
Stadens jord brukas på lika sätt
ges till 3,ooo tunnor årligen. Bränvi______
a
verkats
som förut. Spanmålsbehofvet uPP.*j^
har under sistförflutne tid icke tu
-
37
—
verkats i staden utan från landsorten blifvit uppköpt. Ärliga försäljningsbeloppet
beräknas på stads-källaren och 4 inom, samt en å stadens ägor
belägen krog, till 1,800 kannor.
Sjöfarten har vanligen bestått i fraktfart till Stockholm och afhämtniqg
af varor derifrån till de handlandes behof, och endast idkats med 4 fartyg
af tillsammans 55 lästers drägt.
En betydlig reparation å stadens kyrka, en ny brobyggnad med murade
stenkistor inne i staden, och en, verkställd gemensamt med angränsande
landtboer utanför staden, samt en till betydlig del ny, genom stensättning
anlagd väg till stadshamnen, äro dessutom företag, som, utförda
med de mindre betydliga tillgångar ett så inskränkt samhälle kan erbjuda,
väl icke för sig sjelfva äro särdeles märkbara, med dock samfäldt röja ett
visst sträfvande till trefnad och förkofran. I sådant afseende må äfven omnämnas
ett af några enskifta personer först öfverenskommet, men sedan
af de fleste stadsboer biträdt gräfningsarbete i inloppet till staden. Omkring
700 dränge- och 75 ökedagsverke!!, 100 R:dr Banko i penningar och
en mängd pålningsvirke, taget af stadens utmark, hafva dervid blifvit använde.
Genom den märkliga ihärdighet, hvarmed detta företag blifvit understödt,
har ock så mycket vunnits, att inloppet till staden, som förut
gått i flera krökningar och så grundt, att, då sjövattnet icke ägt ovanlig
höjd, inga undra farkoster än ökstockar eller mindre båtar, bärande 4 k
5 personer, kunnat der uppkomma, nu deremot är rakt, i allmänhet 4 till
5 famnar bredt, samt, vid medelmåttigt sjövatten, äfven på grundare ställen
nog djupt för s,köt-båtar, lastade till 2 å 3 fot. För fullbordandet
och beståndet af detta arbete återstår likväl ännu mycket. Dertill erfordras
i synnerhet muddrings-machin, med sakkunnige personer till densammas
skötande, Renligt virke till kanal-bräddarnes pålning och en förbyggnad,
sorn hindrade kanalens framtida igengrundning från sjösidan. Anskaffandet
deraf öfverskrider visserligen hvad genom stadens eller någre dess
enskilte invånares tillgångar skulle, utan alltför dryg känning, kunna åstadkommas,
ehuru, å andra sidan, den sällsynta ifver, som sjelfkraft ledt enskilte
att härvid använde så betydliga ansträngningar, synes visa att ett
verkligt behof är för handen, och att, om ändamålet en gång vunnes, ortens
rörelse skulle deraf hämta lif och styrka.
Undervisning, fattigförsörjning och sjukvård bestridas såsom tillförene.
Öregrund. Folknunamem för i832 utgjorde 254 mankön och 346
Qvinkön, tiU»«rnmans 600, hvaraf 4©9 erlagt personella afgifter. Fern köp
-
män med obetydlig handel finnas i staden, men ingen fabrikant; och få
handtverkare kunna der vinna sin utkomst Skeppsfarten har under sednare
åren allt mer och mer aftagit, så att den för stadens räkning nu bedrifves
med endast två större båtar eller galeaser, den ena om 3g och den
andra om 37 läster; hvaraf följt, att ortens rörelse och välmåga, som tillförene
hufvudsakligen grundats på sjöfart, betydligen förminskats. Verkningarne
af den år 1829 staden öfvergångna eldsvåda kunna, oaktadt det
understöd invånarne åtnjutit, ännu ej vara undanröjda; och den tynande
ställningen har än vidare qvarhållits på samma punkt genom den för ortens
tillgångar dryga tyngden af vacans-afgift för nio båtsmän, deruti likväl
lindring skulle ske enligt det under sednasle Riksmöte tillkomna beslut
örn jemkning af båtsmanshållet städerna emellan; ehuru detta beslut ännu
ej hunnit gå i fullbordan.
1 Den i sednaste berättelsen omförmälte, af Grosshandlaren Lindskog
företagna skeppsvarfs-anläggning fortsattes ännu, utan att dock hafva kommit
till stadga och märkbar utvidgning.
I öfrigt har någon förändring i stadens närings- och politie-förhållanden
ej föregått.
Östhammar, som har gemensam Borgmästare med nyssnämnde stad,
kan likaledes icke sägas vara af särdeles betydenhet för orten, eller å rörelsen
derstädes utöfva verksam inflytelse. Jemförelsevis med Öregrund,
torde likväl ställningen här hafva något förbättrats. De handlandes antal
är för närvarande sex, och bland handtverkare förmärkes någon tillväxt i
trefnad och välmåga, i förening med omsorg om ett ordentligt lefnadssätt.
Sjöfarten, endast idkad med tvenne fartyg örn tillhopa 6o| läster, fortfar
emedlertid att vara ringa, likasom fisket, hvilket äfven varit bland stadens
egentliga bergningsutvägar, i sednare tider aftagit och lemnar liten behållning.
Folkmängden är, efter sednaste uppgift 5oa personer, a33 man- och
2Ö9 qvinkön; hvaraf 368 betalt personella utskylder.
Sigtuna. Denna stads närings-utvägar består eller hafva bestått i:
Båtfart pä Mälaren medelst frakttande samt för handel med mjöl
och spanmål, men hvilken nu så afstannat, att endast en borgare äger en
båt om 12 lästers drägt, hvaremot landtman och possessionater vanligen
med egna fartyg besörja sina transporter;
Handtverkerier, som dock äfven så förfallit, att de för 20 mästare med
ii gesäller och g lärlingar endast lemna en knapp utkomst;
Minuthandel, hvilken äfven är ganska inskränkt, och dertill orsaken till
någon del torde träffas i stadens till större delen vattenomflutna läge, hvar
-
— 3p —
flZödeotirTrb°ende aUm°8en ',ar mera 0be^äDlt a“ hämta eine
icke oansenlig jordryrad0af ^^niantal*
^
drifvas^på eu L
ÄÄ *>. ^
mellan Stockholm och tplaTa
S'“om de" ständ,Sa ängbåtsfarten
har rIed®idläleaIvar1flsaätlarnlStan '“*
! ett
liliand och
holm, hvilka genom flera öftervägand^förTetr 'dråg^tuV^^rSk
kringliggande orter pifva härtill
r , , . ra&1 1111 S1£ tiafiken fran
gra/aF^rko^IiÄS'c^^;8
0^ „äg„„ s
lig
—iir
::
a‘.as-' b“-■ÄS.iE
Hl SlgTt^resral“gTarfg1rterPerS°ner
°Ch 3,5 1vinkön> hvaraf
ProvSa.-SetfsigJra SteL^* ^ h°S d“ «« >-d«
Stormäktigste Allernådigste Konung,
EDERS KONGL. MAJ:TS
Underdanigste och Tropligtigsle
Tjenare och Undersåte, %
C. RÅLAMB.
G. M. GYLLENHOFF.
g. E. SUNDSTR0m.
Slockholm S Lands-Canzliet den n5 November |833.
-
Tabell för Städer öe inom Stockholms Län.
Bidrag.
Medel-afkastning sedan utsädet
Stats'
Uppskattadt Värde.
Underhållne kreatur.
Utsäde af
Clereciets underhåll.
Ständiga Räntor.
Bevillning efter 1823 och i83o årens förordningar.
Efter 2,’dra Art.
Summa
Statsbidrag.
14,000
2,070
115,545
62“,273
40,526
52,994
12,440
• 452
2.288
32 —
-Summa
329 112
Stockholm å Lands Contoirct den 25 November 1833
G. W. GYLLENHOFF.
—
V .. .
. (,
r'-'
. ■
■■
i± ■
3f '
*'* r..
Medelafka;
Hemmantal
Utsäde af:
S u m m a
A n tn ä r k. n. Uli liemmantalct 4<>43äy5 Mantal är inbegripet 4 stycken Prestegård."»’ i Sotholms Härad, hvilka icke hafva sig apalle
■tordeboks Mantal, men i allmänhet ansedde till i Mantal hvardera.
skil
och Ladugårdar
■'räls
ar,
Urfjell
Lustslott med dertill hörande Hemman
Kings- och Kongs-Ladugårdar
derunder lydande eller eljest Kronan s
JJdo andre lägenheter1, såsom Stallänga
Dito lägenheter
'Fisken .
Qvarnar .
Kpono-Säterier
Frälse-Säterier
Sfa t te-Säterier
Säteri-Rusthåll .
.
Rå och Rörs Hemman .
Frälsehemman * .
Frälse-Skatte-Hemman .
Xrono-Hemman .
Krono-Rusthåll
Dito Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman .'
Krono-Skatte Rusthåll .
Dito Augments-Hemman
Militiae Boställen
Civile Boställen
Rcclesiastique Boställen
^tademie-Hemman Frälse
Dito Skatte .
.
p Dito Krono
.
.
.
hospitals— och Barnhus-Hemman
Dito Skatte
Dito Krono
R , Dito Dito Lägenhet
j ■‘Ssmanshus-Hemman-Skatte
°h-Hemman-Skatte
Dito,
Krono
p Dito
Frälse
^'Remman Skatte
c°Snitions-Skogs-Hemman
®Rlagde bebyggde Torp, Utjor
tnhegripne, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
' a bl•
^skattlagde bebyggde Dito, deraf
backstugor „
bebyggde Lägenheter, afsöndrade
Dito på viss lid eller lifstid
Skattlagde Fisken och.Fiskelägenheter
Dito Krono
Dito Frälse
Oskattlagde Dito Frälse
Tullmjölqvarnar med 5n par stenar
Tullsågqvarnar, Grofbladiga .
Dito Finbladig»
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf 37
Husbehofs-Sågqvarnar
Brädgårdar ....
Stampar .
,
Stång jerns-Yerk
Ämneshammare
Masugnar, (deraf 3 stycken öde)
Jern-Manufakturverk af särskilte slag
Jerngrufvor (deraf \ öde)
Pappersbruk .
Tegelbruk
Oljeslagerier .
Garfverier
Rlankläders-Fabrik
Klädes-Fabriker'
Färgerier
Kalkugnar
Pottaskebruk .
Ättike-Fabrik .
Fa rtvrr
b yrbak ....
Djurgårdar
Teater .........
Kvonoparker och Allmänningar som tillhöra Kronan
Lands- och Härads-Allmänningar af 1,900 tunnelands 1
Diverse personer som ej höra lill viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
ri
Ryttare
-
femman
f sä
kilte
veken med särskilt
förbehållne oell fo
nde
slag
lägenhete
sou
Jo
md
ständig
eJ
ebo
utan Mantal
Soldat- och Båtsmanstorp, 839 stycken
and
lindel
dess
ätt
någo
äkn
>pförd rä
Hemmai
a
■renderad
ej under
Ränta ä
elle
> inbegr
disp
nerade Hemman
hemman
grip
le S
ränta äro
ille
J8i
421
24-7 7
2 8
18
568§|
5
85*
621
1,218-H
3604;
7 1
' r S
Q1
6|
843|5
204*
273*
48|
m
109!II
4?
5
58!
331
11
*ä
5
t
3
ö 3
3
01
1
3!
8
_2-
33
55
17
138
33
11
184
/
1
2
30
—
5
35
——
_____
__
18
71
136
421
374!
4,664|
13
4
65
79*
56*
577*
36*
55!
420*
766*
783 i
7,102*
293|
274* i
2,505?
5!
3!
32
5
5
51
2
3
18
5791
569!
6,067*
166?
144*
1,2521
218*
195
1,705
41
26
229
17*
15!
153
90
83*
698
4
1
12
7
4
37
60
19*
216
29|
8!
102*
1
4
5
1
15
I
1
2
■ 2
n 3
J4
21
40
3
li
21
2-
lä
A 8
15!
1
5
1
2
3
7
36
1
1
27
li
1-  X 8
17!
—
1
65
oi
42
f 4
199
1,739
—
7
90
18
8
35*
5
6
27
__ _
---
-—.
—
—
--.
56
33
217
183
6
32
124
4,8571
49
5851
406
8,125 ä*
2,4201
37
54
37
5,549 i
1,3615
1,833
306
137
837
16
31
258
1451
6
20
66
2,140!
36
3011
169
3,549*
1,2651
231
271
171
2,994?
768?
1,087
185
92
439
12
23
197
99
4
15
2
lil
6
41
2
20
16
61
48*
534
15
25
20
43
1,318*
12
147?
106*
1,202*
3481
61
6
3
715
208*
264
44
31
145
4
7
59
33*
1
5
40
165
96
522
1,333
710
396
1,198
588
18
42
35
—
192
126
258
788
330
5,565*
30,863*
12,135!
36
294
246
663!
3,471|
1,719*
441
2,559*
1,031
7,4531
50,179
21,139?
1,477|
13,468
7,772
34*
195
118
49
301
155
30
218
400»
4,558!
31,391*
17,710
1,052??
7,690|
4,476*
1,288
10,114
6,158
239
1,684
1,069
204
1.055
335
818
4,999
2,627
20
' 80
48
20*
178
141
276
1,328
904
154|
768
447.
5
30
16
25
100
60
4
18
14
20
162
69
10*
90
36
7?
671
27
31
30
12
10
156
140
5
79
102
qr 5
6
66
36*
5
4
3 lie
241-
340
6,718
3,141
114
90
6
360
156
11
289
lil
90
~ \
210
120
461
29*?
20? I
593H
7
90?
661
1,372*
396/*
19 3
6
13
10
978*
227*
299f J
621?
31?
120??!
4?
5?
751
50!
3
7
156
179
75
139
5,365
752
97
33
9
8
2
2
345
72
1
162
53
2
10
5
1
8
5
13
2
22
.1
1
1
3
2
8
6
1
95
* 35
757
5§
99?
59*
1,012*
223|
6!
8
41
6821
175/
220
41
28
1191
4
4
55
29!
1
5
14
lil
1
59
1,106
19
61
50
V
Tabell lör Landet inom Stockholms Län.
f:
sedan Utsädet är afdraget.
Jnderhållne Kreatur.
32
321
169
24
172
6,048f
82
742*
486!
6,401/
1,987?
30
36
12
4,039
1,199?
1,534
266
152
793
16
41
259
154*
4
20
27
5
35
52
8
646
30
32
361
244
49
87
2,464
88
447f*
213?
4,389*
1,852
28
26
8
3,494
953!
1,262
242
96
520
16
42
265
127
4
20
4
34*
. 18
13*
6
35
4
_ 4!
23%
224
134
28
30
8
118
82
4
35
36
1,8261
19
265*
141?
4,316
1,388
14!
28
18
2,9251
886?
938
130
84
431*
4
17
80
41*
4
17*
9
61
3
12
19
lis
385
1,193
35
46
30
25
159
2,136
1,288
210
245
1,034
35,296!
455
4,109*
3,203
51,455!
17,6881
180
249
108
40,391*
8,115
10,895
1,407
1,110
4/57
48
248
1,038
496
16
67
14
320
168
126
56
252
178
113
4
312
11,529
720
248
178
400
64
840
23
176
94
6
35
50
1,979
39
272
274,
5,546
2,113
38
34
24
5,301
1,194
1,733
226
127
492
22
33
301
158
8
27
o
20
,12
8
4
22
21
16
2
2
1,757
41
28
16
108
74
2
76
2,684
22
310
58
2,095
212
2
22
8
470
248
153
62
50
205
2
19
20
d
3
fia
►B
40
70
351
145
15
60
183
5,797
74
750
573
10,496
3,182
52
62
42
7,258
1,703
2,063
361
217
970
28
55
437
230
11
35
4
50
36
18
10
37
34
31
6
74
3,421
30
79
57
59
20
15
34
8
75
20
5
38
1,356
29
177
171
3,307
1,293
16
10
4,
2.778
559
702
94
68
343
8
17
126
59
3
10
15
12
6
3
17
2
3
590
2
17
14
>n
80
302
178
15
55
224
8,041
90
1,126
816
17,495
6,256
lil
117
56
16,018
3,534
5,502
757
379
1,831
48
82
763
370
18
60
5
56
39
25
12
72
46
44
8
86
4,160
88
lil
70
90
18
32
170
140
10
70
93
3,314
23
382
399
6,973
2,128
34
43
29
5,003
1,125
1,716
191
134
619
16
21
231
135
6
60
4
23
18
7
5
14
37
27
3
44
1,903
62
71
33
135
25,8831f j 17,892! 1 15,285f 1201,927* J 22,278[6,970 j 39>22o| 11,963.] 69,260 j 25,489 j 32(>123,798,860]
Stats-
ej
*~p
Bevillning efter 1823 och 1830 årens Förordningar.
Ständige Räntor.
O
»
fia
C-
w
p
Efter 2i(lra Art.
D3
B ?
S
c-l
c
*1
7
g
CL
r
ca
era
O
n
<
p:
cL
n
2
M
>
e»
1 §. i i8^3 ars,
fr. 0. m. 2 t. 0.
ra. 8 §• i i83o
ars.
3, 4, 5
1823 års
in. 21 t
36 §§
ars
SS- i
fr. 0.
0. m.
i83o
.
6, 7 §§.~i 1823
års, fr. 0. n».
3d t. 0. ra. ^0
§§. i i83o års.
° 3
CfQ <
c/> „.
er? Cd
p p:
• B
,1
C
3
3
03
►o5
p: j=
& !
p
Cn
1
p-
rö
T
O
7?
j.
1
O
O
P-
B
0
1
H
0’
B
&
O
t»
ca
•S. 3
c ST
crq —
p ^
7
b- a
td —
» & 3
cS 3-  " a
p:
69,950
251,050
68
124
40
22
61
167
00
40
228
170
520
12
12
287
350
594
720
29
51
2
4
12
24
__
__
__
_
___
—
—
24
—
—.—
_
_
14
11
11
_
_
_
_
'36
_
_
196,300
—
—
272
22
—
’--
—
—
127
3
7
—
—
400
47
8
800
25
3
2,435
20
6
218
16
—
__
_
_
108 24
_
2
12
_
118,300
128,000
1,100
33,400
113,050
4,378,368
36,500
504,800
249,866
6,124,698
1,230,740
19
40
34
_
57
45
7
32
50
27
6
ilo
129
9
11
1
3,200
24
8
17
1
36
39
2
, 4
9
7
Q
7
4
28
22
32
20
42
18
204
10,451
72
40
1
23
495
21,299
154
2,267
1,142
32,086
20
14
13
36
1
1
36
12
24
124
3,576
65
432
361
7,388
42
5
3
38
3
123
7,263
17
648
164
6,587
1,721
45
44
16
39
27
Q
9
6
1,360
25
6
729
i
55
1,466
22
1 Pitt
30
16
7
14
19
3
3
6
6
32
20
55
21
1,146
616
18,108
3,180
2
5
18
14
5
10
6
10
4,073
1
1,883
31
12
36
32
40
4
17
11
1
7
37
35
147
2,837
23
773
96
3
_
__
31
9
1,028
1,316
23
10
10,274
33
4
39
-T-
—
2^837
26
—
—
—
—
28
9
t
—-
—
24
3
7,739
31
16
2,531
30
5
2,143
_
_
1,125
36
_
296
_
_
—
24,750
—
44
—
'-
,--
—
—
54
33
7
—
—
23
38
—
122
23
7
315
7
4
54
9
io
383
34
_
17
—
3
36
—
—
42,670
—
—
46
10
—
----
—
—
90
43
2
—
—
—
41
■--
—
178
5
2
159
5
3
98
36
—
180
—
_
17
12
_
3
36
—
—
26,160
—
■
38
_
—
---
—
—
52
37
10
—
—
24
8
—
114
45
10
161
5
6
60
22
—
198
_
_
14
_
2
36
- .
136
3,156,655
1,035,610
6,408
1,338
28
12
64
9
8
6,808
2,263
33
6
3,836
982
24
39
8
10
17,117
4,584
47
36
10
59,189
6,449
1
7
7,175
2,018
4
25,501
5,061
13
4
2,416
526
12
36
740
162
14
36
—
—
_
32
7
__
_
—
5
36
7
28
7
_
_
15
1,059,700
221,490
1,914
303
14
38
_
_
2,417
138
1
1,141
216
41
27
8
5,473
659
‘ 7
Q
14,790
1,206
41
44
2,496
357
41
28
O
6,887
2,273
15
43
756
122
234
26
—
—
__
—
—
33
__
_
_
2
10
0
5
24
_
12
_ .
10
99,012
525,135
_
_
149
700
18
26
392
2,236
33
10
114
102
20
2
'75
395
17
20
11
8
731
3,497
41
35
11
ii
973
1,243
7
11
11
282
94
10
19
10
701
1,946
12
24
64
295
12
12
3
—
—
_
4
37
7
62
43
8
35
36
19,550
—*
.—
26
—
—
—
—
—
44
—
—
—*---
--
—
21
—
—
91
—
—
4
—
—
40
_
_
_
11
_
_
2
.
16,150
_
—
38
6
—
—
—
—
39
19
2
---
—
—
22
16
8
99
41
10
336
18
—
41
23
7
-
196
31
2
15
24
__
2
36
__
—
194,840
. ■
—
367
10
—
—
—
—
478
14
3
t'
—
—
234
13
—
1,079
37
3
2,578
34
8
541
13
9
3,763
-
121
36
_
40
36
_
—
170,350
.
—
196
44
—
—
—
—
93
33
6
—-
—
—
149
16
—
439
45
6
1,262
6
-T
325
3
2
_
___
72
_
_
24
24
_
6,325
—
—
16
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
7
—
—
25
—
—
44
—
—
. 14
—
—
108
_
__
3
—
_
1
—
—
18,18f
—
—
31
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
25
—
—
58
—
—
170
—
—
47
—
—
360
■_
_
13
_
_
2
—
—
200
5,000
_
_
19
2
19
46
O
4
21
—
_
4
6
_
__
—
—
2
—
—
—
40
_
6
16
_
8
40
_
48
16
1
24
_
12
_ -
—
19,950
—
—
54
34
—
—
—
—
142
46
8
—
—
38
24
5
236
9
1
254
8
6
5
33
_
130
14
__
35
12
_
13
36
- -
—
6,025
_
—
55
14
—
--
—
—
73
14
10
—
—
—
52
—
—
180
28
10
249
17
3
11
42
_
64
32
_
21
12
_
7
36
- -
23,475
44
32
—
—
—
—
151
23
7
—
—
—
10
25
—
206
32
7
1
41
—
6
26
_
___
18
24
6
12
- -
5,500
_
2
36
—
—
—
—
13
21
6
—
—
—
• 1
14
—
17
23
6
71
25
4
6
24
3
26
20
—_
1
_—
_
---
24
—
7,750
55,200
41,800
_
__
15
24
15
853
494
24
38
6
170
__
35
149
129
100
12
557
290
24
24
290
25
31
7
5
42
37
46
7
32
11
26
4
10
6
218
112
24
102
31
12
12
_
_
—
—
—
160
8
__
_
_
11
7
511
2
56
8
__
_
_
10,990
108
32
_
52
38
5
2
163
22
5
59
11
51
24
0
21
' 43
1-2
3
36
66,260
—
—
—
—
—
—
146
40
10
—
—
3
_
—
149
40
10
1,148
33
6
410
8
221
39
6
_
_
_
_
—
175,610
—
—
5,389
38
—
—
—
—
799
14
9
—
—
—
112
—
—
6,301
4
9
—
—
247
23
—
2,130
24
_
362
24
_
119
196
67
30
28
12
44
957
59
18
26
1
163
1,160
126
18
30
36
25
2
_
18
19
6
387,300
23,700
v 1,900
2,650
350
24
13
9
2
6
32
2
4
OO
84
28
1-c
36
12
12
36
24
__
4
L ■
4
184
77
18
7
- -
38
36
43
47
5
26
1
38
36
5
32
J
—
5
5
---
1,450
2
2
2
43
2
561,900
59,350
5,400
—
—*
291
20
46
8
—
—
—
1,601
161
12
15
5
Q
—
—
—
—
—
—
1,893
181
13
25
45
14
34
5
9
547
94
10
36
6
8
—
—
—
1,126
7
2
12
1
101
—
—
19
12
—
__
_
_
44
38
5
5
D
12
r I
7,500
10
26
i
26
42
12
52
1
—
——
1
—
3
OD
2
__
40,000
25,050
_
____
5
46
107
74
113
91
6
*
1
12
24
1
—
—
17
20
—
—
—
_
9
__
_
___
24
9
22
10
8
.
__
z
6
1
24
_
--.
1,477,275
—
—
82
24
_
4
9
7
3,222
18
4
28
14
4
3,337
62
184
1,484
18
12
18
45
3
_
32
24
60
53
195
12
_
62
12
25,000
106,850
94,750
7,500
78,375
5.000
3.000
2.000
_
134
18
50
1,354
130
12
33
7
7
2
36
" ■
_
214
87
65
20
26
8
346
80
191
12
18
6
82
24
15
350
20
664
34
618
20
8
41
560
167
257
12
20
y
40
34
t
Q
82
39
26
36
12
24
17
15
A
24
12
8
8
>
1
40
36
28
18
28
38
4
24
24
tits
j
• ’ . i
12
24
20
7
8
38
20
102
31
15
475
20
8
9
3
1
2,500
' 1
~l
36
4
10
10
124
46
,
10
8
36
36
1
12
10,000
26
0
664
26
1
16,600
381,400
1,600
1
—1
1
176
15
18
14
28
7
35
1,384
178
27
26
7
--1
'
24
24
12
~~
12
36
36
__
230
42
9
10
358
36
10
~5ä|
24
3
“1
__
163
37
----
O
—
—
—
—
—
—
—
—
__
Z!
—■*---
ii:
1,712:
14
808
-i:
5,069
17
1
248
18
4
1,270
8,860
248
22
38
1
4
-
--
__!
670
12
_i
247
326123,798,8601-
-l-
-1
37,0121401-
~|
3,8081471 4 64,212139 |l0] 3581
14|
9!
26,379] 381
5|
131,772136|
4
106,402
401
2
27,493145
2
55,4841241
2|
14,4791-
-1
3,482] 38
Stockholm å Lands-Co
G. M. G
M
TabeU
♦
f
ör Landet inom Stockhob
delafkastning
sedan Utsädet är
afdraget.
Jnderhållne Kreatur
CJ
►B
►O
Bevillning efter 1823 och 1830 årens
cd
a
»
M
Efter 2:ilra Art.
52
O
SL
d
P*
0
B
frT
S?
n
B
es-
tö
s»
n
n
o_
aT
Sr
X
Ci
rt
P*
0
cr
‘
0
te
rr
*4
<
5’
o
o
<
rs
r->
§. i i8i3 års,
, 4*„ 5
823 års
§§•
fr.
1
O.
6, 7 §§
i 1823
•—
*
r. 0. m.
2 t.
0.
ärs, fr
O.
n».
j
fö
>
n
u. 8 §•
ärs
i83o !
n. 21 t
!6 §§.
S ärs
i83o
37 t. 0. ra. åo
§§. i i83o ärs.
65
96
32
32
8
159
23
16
70
8
80
32
69,950
68
40
61
20
--
—
—
!33
710
321
361
118
2,136
176
108
351
75
302
170
—
251,050
—
—
124
22
—
—
—
167
24
—
—.—
—
—
98
588
169
244
82
1,288
94
74
145
20
178
140
196,300
272
OO
127
3
7
-—
_
45
42
35
49
A
210
6
2
15
5
15
10
118,300
_
19
34
_
—
—
57
/
—
—
39
92
126
24
35
245
35
60
55
70
128,000
1,100
_
40
--
—
—1—
—
—
—
—
—
—
_
___
_
_
2
9
7
_
_
33,400
113,050
4
28
_
_
_
18
40
—
_
_
?88
330
172
87
36
1,034
56
76
183
38
224
93
—
__
_
124
22
—
42
5
3
204
38
3
—
—
—
5631
12,1351
6,048?
2,464
1,826|
35,2961
1,979
2,684
5,797
1,356
8,041
3,314
30
4,378,368
16
_
3,576
32
—
7
14
—
10,451
19
3
—
—
—
>94
246
82
88
19
455
39
22
74
29
90
23
—
36,500
—
--
65
20
—
21
—
—
72
—
—
—
—
—
1711
1,7191
7421
44711
2651
4,1091
272
310
750
177
1,126
382
504,800
—
—
432
42
—
—
—
1,146
2
5
18
14
5
>59i
1,031
4861
213?
141?
3,203
274
58
573
171
816
399
—
249,866
32
—
361
40
—
—
—
—
616
17
11
—
—
—
79
21,139?
6,401
4.389 2
4,316
51,455?
5,546
2,095
10,496
3,307
17,495
6,973
96
6,124,698
—
—
7,388
4
—
3
—
—
18,108
81
1
—
—
—
168
7,772
1.987?'
1,852
1,388
17,6881
2,113
212
3,182
1,293
6,256
2,128
39
1,230,740
-T"
—
2,837
26
—
;--
—
—
3,180
28
9
—
—
195
118
30
28
14|
180
38
2
52
16
lil
34
—
24,750
—
—
44
—
—
—'
—
54
*3
7
—
—
501
155
36
26
28
249
34
22
62
10
117
43
—
42,670
—
—
46
10
—
--V
—
--
90
43
2
—
—
>18
3911
100*
17,710
12
4,039
8
3,494
18
2,9251
108
40,391*
24
5,301
8
470
42
7,258
4
2.778
56
16,018
29
5,003
136
26,160
3,156,655
—
—
38
6,408
28
—
64
9
8
52
6,808
37
33
10
6
—
390J
4,4761
1,199?
9531
886’
8,115
1,194
248
1,703
559
3,534
1,125
--
1,035,610
—
—
1,338
12
—
—
—
—
2,263
32
7
—
1.14
6,158
1,534
1,262
938
10,895
1,733
153
2,063
702
5,502
1,716
15
1,059,700
|
1,914
14
—
—
—
2,417
—
1
—-
—
384
1,069-
266
242
130
1,407
226
62
361
94
757
191
—
221,490
1-
303
38
—
----
—
—
138
33
—
—
—
—
>55
335
152
96 '
84
1,110
127
50
217
68
379
134
10
99,012
—
149
18
—
392
33
10
114
20
2
—
—
—
)99
2,627
793
520
431J
4,757
492
205
970
343
1,831
619
525,135
—
—
700
26
—
2,236
4
—
102
37
7
62
43
8
80
178'
48
141
16
41
16 .
42
4'
48
248
22
33
28
55
8
17
48
82
16
21
——
19,550
16,150
--
■-
26
38
6
—
—
—
44
39
19
2
—
—
17
2
328
904
259
265
80
-1,038
301
19
437
126
763
231
—
194,840
—
—
367
10
1 —
—
—
478
14
3
1
—
—
(•68
447 .
1541
127
411
496
158
20
230
59
370
135
—
170,350
—
196
44
—
—
—
—
93
33
6
—--
—
30
100
16
60
4
20
4
20
16
67
8
27
11
3
18
6
___
6 325
_
__
16
■-
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
4
___
35
10
60
60
18,180
—
—
31
—
—
—
-
—
2
—
—
—
__
__
__
200
5,000
_
____
—
_
___
—
—
---
19
2
■-
—
18
14
4
4
14
9
2
4
5
4
_
—
4
6
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
162
69
27
34 \
17 5
320
20
50
15
56
23
19,950
54
34
,___
___
142
46
8
___
_
—
—
—
10
90
671
30
36
. 18
13 i
6
9
168
126
56
12
8
4
36
12
39
18
6,025
_
_
55
14
_
__
—
--
73
14
—
—
27
12
«J
3
18
6
25
» '
7
23,475
_
_
44
32
_
___
—
—
151
23
7
—
—
—
5
10
3
12
5
__
5,500
—
—
2
36
—
—
—
—
13
21
6
—
—
[56
140
35
35
12
252
22
—
37
' 17
72
14
7,750
—
—
—
—
—
---
15
24
—
—
■-
—
79
102
52
10
178
21
34
2
46
37
55,200
_
—
557
24
—
—
—
—
290
25
7
—
—
—
66
361
8
4?
lii
113
16
31
3
44
27
41,800
—
—
290
24
—
—
—
—
160
31
8
—
—
—
„5,
^ 4
4
2
—
6
8
3
—
10,990
—
—
108
32
—
—
—
—
52
146
799
38
40
14
5
10
9
—
—
18
3,141
646
■C \j q
224
1.19 3
35
'46
312
11,529
2
1,757
40
3,421
590
4,160
1,903
175,610
—
—
5,389
38
—
—
—
—
—
—
14
90
720
248
30
79
0
88
lil
62
71
119
196
30
28
44
957
_
_
60
156
134
41
17
387,300
24
2
89
lil
4
28
30
178
28
57
14
76
33
—
23,700
—
—
67
12
—
a,--
—
--:
59
13
I__
--- <
_
v 1,900
2,650
_
__
____
18
2
4
__
_
___
‘
26
i
38
36
43
5
__
- •
350
5
_
____
-
1,450
561,900
_
_
2
2
___
lo
120
30
30
25
400
59
—
90
135
—
—
291
46
—
—
—
1,601
47
5
__
—
—
m . _
.__
59,350
5,400
7,500
_
_
- 20
8
_
161
12
15
6
9
_
_-
.
44
__
38
5
_
__
10
26
__
'_
_
■
_
_
—-__
_
_
40,000
25,050
_
5
46
_
107
8
___
_
1____
___
__
_
17
20
_
__
74
4
9
______
—
__.
1,477,275
_
82
24
_
4
9
7
5,222
18
4
28
14
4
—
___
62
134
12
_
-
—
__
25,000
106,850
94,750
7,500
78,375
5,000
18
_
50
1,354
346
80
__
_
64
. 3
20
2
18
6
130
12
_
33
20
8
7
_
_
|
214
20
_
3
_
_
-
87
26
_
__
—
—
65
8
___
191
41
8
__
—
—
_
_
—
—
_._
_
_
12
—
—
__
3.000
2.000
_
_1_
1
40
_
18
6
36
-_
—
—
____
_
-
1118
_
...
__
__
20
8
82
24
15
350
20
20
_
_
2,500
___
7
38
/ .
_
_
•
4
10
—
/ '
124
46
10
_
—
10,000
_
_
__
664
34
26
9
_
__
—-
___
16,600
381,400
1,600
1
18
7
_
_
840
15
6
34
4
' _
__
176
15
44
28
230
6.18
42
9
10
_
_
___
' __
163
_
_
_
• ,
.
— —
__
___
__
"
___
1,712
34
808
19;
5,069
17
1
---
_
---
—
—
—
-T--
-|
—1
248
38
4
1
84,592? |
25,883 f 11
17,8921 \
15,285f |
201,927j1, |
22,278) 6,9701
39,220) 11,963]
69,260! 25,489 ) 326123,798,8001
-1
37,012)40
-1
3,808) 471
4
, V
64,212139|l0) 358) 141
9|
Stats
-
Bidrag.
= ?
c* »s:
aa «-
c/> B.
I -
>■ te
crP cd
Cfl
B
S
3
Ständige Räntor.
40
228
400
32
50
123
7,263
17
648
164
6,587
1,721
23
41
24
3,836
982
1,141
216
'75
395
21
22
234
149
7
25
38
52
16
1
5
42
2
3
112
____358
14
47
27
40
24
32
36
—
1,270
11
170
520
800
ilo
129
2
23
495
21,299
154
2,267
1,142
32,086
7,739
122
178
114
17,117
4,584
5,473
(559
731
• 3,497
91
99
1,079
439
25
58
6
236
180
206
17
15
853
494
163
149
6,301
163
1,160
126
18
26
1
2
1,893
181
13
25
9
20
14
13
36
1
37
35
31
23
5
45
47
36
7
2
41
35
113
91
3,337
62
184
1,484
560
167
257
12
20
7
102
31
15
475
20
664
35
1,384
178
8,860
248
38
6
22
40
4
30
36
25
2
38
36
43
45
14
34
26
6
24
18
12
18
45
40
34
1
11
10
10
Ä
2
~J
B-
X
n
0
l
g
r
s|
0. 3
1
n
a
i
C
&
n
Verk
O O
C3
Ti
H
0’
►dB
s-;: 5
j-, w
p 5»
1
fö
T
0
Ut-
te
1
O
r>
B-
P
0
1
H
0’
a
B-
1
>
B5
63
p-
H.3
c sr
aa —
• 0
t
iåns- och Hä-
shöfdinge-
Räula.
B*
oa
C:
►■5
0
B
fö
fö
r
>
er?
**0
2.o
B «
aq *-*
63
n
B
63:
0 ec
lr c
.T"
B- -j
aq
fö i
0
B
cr
5ö
63:
S
1
287
350
594
720
29
51
2
12
24
15
21
_
—
_ __
—
—
_
36
_
4
_
_£__
__
_
18
_
__
_
2,435
20
24
6
218
16
toft 04.
2
12
36
__
3,200
—
. ,
__
_
8
_
_
1
_
____
_
_
—
-
_
__
_
_
17
4
1
55
36
12
1,360
25
6
_
—
729
__
_
_
__
_
_
__
_
_
18
_
_
_J_
_
_
1,466
22
24
402
7
11
24
6
32
—
55
_
—
. _
__
_
__
_
!_
__
_
___
_
_
4,073
20
1
1,883
31
158
12
36
80
42
3
18
9
,
147
2,837
1,125
23
773
296
40
1 0°8
23
16
10
10,274
2,531
33
30
4
792
4
1,316
5
2,143
_
_
36
_
_
__
__
_
_
340
29
3
__
_
315
7
4
54
9
10
383
34
—
17
—
—
3
36
—
—
—
—
9
19
6
—
—
—
159
5
3
98
36
—
180
—
17
12
—
3
36
—
—
—
5
—
—
—
—
—
161
59,189
5
6
60
7,175
22
_
198
25,501
14
2,416
2
740
36
14
5
1
7
4
i13
4
12
—
_
32
_
597
43
6
__
_
■_
6,449
36
7
2,018
28
7
5,061
-—
526
36
—
162
36
—
—
—
193
3
9
—
—
—
14,790
41
5
2,496
41
2
6,887
15
8
756
—
—
234
—
—
_
—
248
37
6
—
—
—
1,206
44
—
357
28
10
2,273
43
5
122
24
—
26
12
—
---
—
—
41
2
6
—
—
—
973
7
11
282
10
10
701
12
_
64
12
—
12
—
—
—
—
—
18
23
—
—
—
1,243
35
11
94
19
—
1,946
24
—
295
—
-—
3
36
—
-:-
—
—
83
13
3
—
—
—
4
_
_
40
41
_
11
15
2
2
9
336
18
—
23
7
~
196
31
2
24
__
36
_
__
_
_
8
42
_
__
_
__
2,578
34
8
541
13
9
3,763
__
—
121
36
—
40
36
—
—
!—
—
104
21
—
—
—
—
1,262
6
-T
325
3
2
__
_
__
72
—
—
24
24
—
—
—
—
52
27
—
'--—
—
—
44
—
—
14
—
—
108
__
-_
3
—
_
1
2
170
4
21
—
—
47
—
—
360
—
—
13
—
—
2
—
—
•—
—
9
—
16
_
8
40
_
48
16
___
1
24
_
1__
12
__
__
___
—
254
8
6
5
33
—
130
14
35
12
—
13
36
—.
—
—
6
22
6
--
—
—
249
17
3
11
42
-_
64
32
•_
21
12
—
7
36
_
—
—
3
18
—
--
—
—
1
41
--
6
26
—
__
__
■--
18
24
—
6
12
_
—
—
—
2
25
6
--
—
—
71
170
25
4
6
35
149
129
51
ilo
2X7
24
Q
26
100
20
12
1
24
1
6
15
r
6
8
32
11
26
4
24
8
23
10
6
ola
24
102
31
3
12
12
36
16
511
59
1,148
2
11
a
56
21
221
8
&JL O
112
' 43
9
12
33
39
6
362
18
19
6
24
12
36
24
55
84
28
12
36
12
16
5
4
184
77
18
32
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
547
10
6
__
—
1,126
2
1
101
_
_
19
__
__
_
_
___—
—
—
—
—
_
94
36
8
7
12
12
_
T"
12
36
-
42
12
—
—
—
—
52
—
—
3
—
2
—
—
—
—
——
—
—
——
—
—
*
9
12
24
1
22
10
8
______
___
__
__
1__
6
1
24
_
__
_
_
__-
-i-
-—
—_
_
32
24
60
53
82
OQ
195
12
__
_,
466
32
9
36
04
7o
✓
36
10
17
1 R
’
OyJ
26
24
4
36
>
24
24
■
12
24
8
9
3
1
1 ,
36
•V
36
1
10
24
24
12
12
36
36
v
72
6
24
3
X
OJL7
—
_
_
_1
—
—
__
_
Z*T /
_
—
—
—
—
—
—
—
—
106,402140
2
27,493
45
2)
55,484 24
2
14,4791 —
—
3,482
38
—
Hl
32
3,125
35
3
466|32
-1
•927
1,147
2,764
3,210
21
1
2,162
1,868
91
6,196
210
15,705
7,753
783
463
441
95,620
14,411
25,413
4,028
2,051
3,666
66
601
7,149
1,736
172
601
4
80
445
358
35
107
311
474
839
178
1,480
2,772
73
109
34
36
37
35
8
9
39
27
15
10
41
15
20
44
39
io
17
32
184:18
77 32
1,793
108
100
3
30
693
24
60
55
100
54
31
11
3
38
97
10
992
10
_L
12 7
121 8
ol
-
lallo
8
441 —
36 —
12 i —
24 —
12
12
-| 211,0471 6 | 9
11,724
8,499
6,809
4,320
3
55
17
838
12
19
35
297
149
32,727
21
Clerecie Statens Underhåll.
g-g
H o.
»-
3. SÖ
370
48
11,091
229
31,342
10,829
227
1,365
150
28,188
34,676
9,706
177
172
207
187
2,309
1,330
67
205
9
136
71
53
40
75
202
28
92
10|134,007
Stockholm å Lands-Contoret den 25 November 1833.
G. M. GYLLENHOFF.
—
—
103
_
r-
35
__
30
—
687
27
11
146
33
6
446
8
10
45
_
—
— 10
—
—
2
_
—
— ,
17
24
—
'--
—
—
—--r
—
—
—
—
—
—--
—
—
__
_
—
—
314
21
1
59
16
.-
- 8.686
15
3
1,839
4
—
—
71
32
5
18
_
44
-t-
1,175
14
_
312
7
45
— 820
26
9
214
23
28
-
16,169
2
6
4,206
24
45
8
4,063
41
4
1,409
1
21
6
94
10
—
28
30
10
—
143
32
—
34
28
2
—
94
20
_
24
40
2
11
10,948
42
11
3,121
41
38
—
2,845
4
—
762
8
—
3,525
24
—
1,064
43
14
-
683
40
—
175
36
—
355
37
2
95
44
28
9
9,730
—
—
2,567
16
—
—
57
—
—
20
—
4
—
57
32
—
22
10
4
—
836
30
—
258
21
40
—
425
—
—
141
6
—
—
19
—
—
7
—
— 62
—
—
23
—
—
— 8
16
_
1
36
4
—
38
16
—
23
23
--
— 20
—
—
12
12
12
—
15
—
—
9
9
24
— 6
32
—
4
4
—
43
36
—
15
18
36
—
154
8
_
69
12 -
24
—
76
44
—
21
36 -
—
—
40
—
99
—:
1 "iKA
—
-
10
T-
12
—
—
84
24
_
—
— 168
8
—
79
16
—
— 8
16
—
—
32
— 8
32
—
—
—
— 16
24
—
—__
—
—
5
16
—
—
—
—
—
—
—
—
460
40
-
213
16
- ---
—
—
---
—
—
—--
—
-
—
—
—
— 60
—
—
16
32
,--
—
—
—
—
1
— 66
32
—
___
—
--
—
33
16
—
15
—
—
—
189
-
12
—
—
I~
—
'---
—
—
—
—
—
32
Z
_48
—
•
—
i
^1 *
65,40214(
2
| 17,314)19
fis
13
Kyrkobetjening.
Summa.
17
_
-
155
_
157
13
—
991
25
11
103
36
—
594
44
10
1
—
13
—
—
—
—
—
17
24
—
—
—
—
—
—
—
41
12
_
415
1
1
1,142
46
—
11,668
17
9
14
1
8
103
34
1
176
32
—
1,664
5
6
104
21
4
1,139
23
1
2,493
32
—
22,869
10
6
742
16
—
6,215
10
8
12
18
—
135
10
_
22
28
—
200
40
_
17
16
—
136
28
_
2,027
18
5
16,098
6
8
446
21
4
4,053
25
10
613
33
4
5,204
4
4
106
36
—
966
16
_
58
44
—
510
29
2
—
—
12,297
16
_
9
—
—
86
_
—
10
24
—
90
18
_
117
22
—
1.212
31
6
74,20
—
640
26
_
3
—
—
29
_
__
10
—
—
95
—
—
1
36
_
11
40
11
24
_
73
15
_
6
—
—
38
12
—
4
24
—
28
33
_
2
—
—
12
36
___
7
28
—
66
34
—
17
16
_
240
36
6
20
—
105
4
_
3
—
—
55
—
—
—
—
—
99
—
_
loa
32
_
1,640
44
29
40
—
' 84
217
24
16
—
—r-
8
—
9
8
—
—
—
—
8
32
—
—
—
16
24
—
—
—
—
5
16
—
--1-
—
—
•--
—
_
—
—
—
674
8
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—•
—
—
—
_
8
—
—
84
32
—
—
—
—--
—
—
---
_
_
—
--
_
1 ---
—
_
66
32
_
2
—
—
50
16
_
—
—
—
189
12
—
----
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
•-
--T—
—
—
•--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—■
32
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
-'-
—
—
—
—
—
—
—
48
—
•-
—
—
—
—
—
—
8,724
47
1
91,522
10
11
Hl
S
OTl
16
98
61
1
33
1,315
22
210
169
2,908
1,063
16
19
13
2,128
554
693
122
61
315
9
15
130
68
3
10
18
14
26
4
23
15
8
24
1
11
6
4
o
15
63
17
10
las
51
24
16
24
24
36
20
—
—
__
—
40
28
—
—
—
—
—
—
—
—
__—
—
—
—
—
—
4
36
24,223
12
4,223
20
194
26
298
6
289
8
11,211
30
5,118
6
5,966
28
6
—
--v
—
__
—
166
•
97
26
2,074
18
1,262
8
60
—
200
—
—
—
26
32
3---
10,424145j 4| 55,4761201—
±
KONGL. M A J:TS
J}EF.4LLNINGSH^Fr<iXDES
UTI
SKARABORGS LÄN
TILL
t
\
KONGL. M A J : T
I USD ERDA NIGHET AF GUNE
femårs-berättelse,
För aren 1828, 1829, tösö, 1851 eea 1852.
SCO ela Hjolte»
tryckt nos jusk. m. b R k d b e r g
i 8 3 4*
SSHJimMMBK
1:0 Länets Allmänna beskaffenhet.
®nom gränsorne af Sjöarne Wenern och Wetten!, samt en del betydligare
lejder, såsom mot Nerike, Bergsåsen , Tiveden och mot Elfsborgs Län
■Halle- och Hunneberg intill Wenern är landet mera jernt än bergaktigt
°cn genpmskuret af flere större vattendrag. Af de anmärkte gränshöjderlle>
upptager Tiveden hela gränsen mot Nerike, genom Undenäs och Finerödja
Socknar mellan Sjöarne Wettern och Skagen i Wadsbo Härad, men
^ 'dle och Hunneberg tillgränsa Åse Härad och sträcka sig endast ungefärligen
i mil från Wenern, hvarförutan inom Landet anmärkes följande
berg, såsom mer och mindre betydande, nemligen Billingen, som ut?0r
eu sammanhängande Ås af skiljaktig höjd från Södra delen af Wadsjö.
Härad genom Kåkinds, Walle och Gudhems Härader, lill nära Wartofta
j. ‘bads gräns, Kongslena berg och åsar, Hvarfs och Gisseberg^ i Wartola
Härad samt Högstena berg i Gudhems Härad, hvilka alla genom beläsenheten.
anvisa ett sammanhang med Billingen, men äro så val derifrån,
*°ui sinsemellan skiljde genom mellanliggande lägre sträckor; Borgunda
pGlS i Gudhems Härad, Mösseberg i Gudhems och Wilske Härader, Oileeig
i Wartofta Härad och Kinnekulle i Kinne och Kinnefjerdings Hära
-
der.
Räckning vedan är uppgifven, — Kinnekulle, sorn upptager Öster-Plana,
s e< el'~ ocb Wester-PJana, samt Huseby och en del af Klefva Socknar
, ant Mösseberg, sorn innehåller 3,481 Tunneland, men de Öfrige äro Sivar
jP* s*§ fuga vidsträckte. De betydligaste Strömdragen inom Länet äro li
-
st ■■■■ i Pe betydligaste af desse bergshöjder äro utom Billingen, hvars
kläckning vedan är uppgifven,
för
kö)1’ SOU1 l,L8ä1' Hån sjöa Stråken i Wartofta Härad vid gränsen mot .lou
-
nds och Wadsbo Härad till
■Körn
_
O
j V/ i i uti unön *- ’ ’
Ma',n^S samt ^per genom Wartofta, Kakin
Kör leSl l<^’ der dea faller ut i Wenern, Lidan, som från Elfsborgs Län utgiänsen
emellan Laske, Barne och Kållands Härader å dea ena sidan
4
samt Wilske, Skånings och Kinnefjerdings Härader å den andra och vid
Lidköping faller ut i Wenern, Skofteby eller Lillån, som från Hornborga
sjön i Gudhems Härad, går genom Skånings och Kinnefjerdings Härader
samt vid Skofteby, ungefärligen en half mil från Lidköping, förenar sig med
Lidan, samt Norsån, som från Elfsborgs Läns gräns genomlöper Barne,
Wiste och Åse Härader och nära Nyböle By af Ås Socken faller ut i en
vik af Wenern, kallad Pettera. I alla dessa Strömmar finnas flerfaldige fall
med dels begagnade dels obegagnade lägenheter för Vattenverk och endast Lidan
kan från Lidköping till Torpudden, 20,000 alnar, göras segelbar genom
uppränsning. Länets största Sjöar åror Thulen, Wiken, Ymsen, Osten, Lången
och Ärlan i Wadsbo Härad samt Hornborga sjön i Gudhems Härad. Från
Unden och Wiken lemnäs vatten-tiIlgången för Götha Canal, i hvars sträckning
sjön Wiken jemväl är belägen. Härförutan linnés, i synnerhet inom
Walle Härad;, en mängd mindre sjöar och gölar, hvilka tillsammans upplaga
en icke obetydlig yta, men hvar för sig icke äro af den betydenhet,
att de förtjena särskilt anmärkas. Landet Öster och Norr om Tidan, Bil—
högsberget, trakten emellan detta Berg och Tidan inom Kåkinds Härad,
Södra delen af Wiste Härad omkring ån Norsån, Kållandsö i Kållands Härad
och Thorsö i Wadsbo, jemte Tandhems Pastorat, Bjurbecks och Wistorps
Socknar i Wartofta Härad samt Götheneds och Forshems Pastorater
i Kinne Härad äro Länets skogrikaste bygder; men den öfriga delen
af Länet måste, då fråga är örn ett allmänt omdöme, anses som slättbygd,
ehuru äfven der finnas särskildte ställen- med skog för husbehof och kanske
äfven lill afsalu. Man kan således antaga att 1,470 hela hemman,
med en befolkning af 56,000 personer och enligt upplysningar, som blifvit
hämtade dels af Chartor, så vidt sådane varit tillgänglige, och för öfrigt af
hemmansegarnes uppgifter, en ägovidd af 44^,585 tunneland hafva tillräcklig
skog samt att 3,224 hemman, med en ungefärlig ägovidd af 453,961 tunneland
och befolkning af 106,200 personer kunna anses för slättland. Häraf
visar sig att befolkningen i skogsbygden väl vid jemförelse med hemmantalet
lill och med öfversliger slättbygdens befolkning, men är ungefärligen
hälften mindre när man beräknar ägovidden; hvartill orsaken
lätt igenfinnes deri, att hemmanens områden måste vara vidsträcktare, der
de inbegripa skogstrakterne. Jordmånen i de orter, der Skog finnes, är för
det mesta sandig, men med högst få undantag är den å hela slättland®*
af utmärkt god beskaffenhet. På den så kallade Falbygden i trakten off'
kring Falköping i en sträckning af 1 å il mil derifrån finnes u 5 (jvä1'
\
s alltid S”?"a än .bes,äi *■
brukning. Förre Krono-Parkcn Hillet i Eime H ö-U
'V™ däl‘S
dan blifvit till största delen upplåten till „ LT f°r flere 5r se~
ehuru hörande till slättbygden sandi- och <n -f
ar docIc»
finnas, hvilka efter en Cm v 1 Ä ] ‘L Åtskilige större mässar
fruktbare, och nyttan äfen sådan ansfrid ^
^unde odlas och göras
les med afseende å dess verkan celi ilima teirfiffE .°bestridliS’ s*rde~
taga ingen betydlig vidd i jemförelse meri T
oldMttnilg> men de upp
verkan
pä Hille? är icke iX s bärande ali “ °m[*<k <Kh <■«“
stakel- för förbättringen nåskviirGc nf . Vd,ande» att mera kostsamma an
lie
anstalter, der Kritför M.S"ug
«Wfi)re säde
hittills
måst lemnäs åsido för elen 'i -f4-6 df e,ns5<dte kunna bekostas,
af den redan up^de mg,
«»> förbättring
bygd, I,vartill bkydlige ..Stöd af Anm-!,°„
4 Lfels slä“-
Kongl. Majit blifvit i Kader lem,vide „ w ,? me<W mäst sölas «* «f
vas, vid Redogörelsen för jordbrukets tflLläml. ”
£ka!1 "PP«*
2:0 Innevånare.
i6i,35o °pfusovfe!-011 derif^'88
M ^ ?”!% Sedciaste Mantals-Längderne
Hetta antal öfvemi<mr folkSd ^ntalf k"fne, och 72,955 Mantals^,
ökningen har således under
^ '?a8 “ed 6,087 Personer och folk
lig,
varit ungeSen " mindre änöStG ^ 4™n* ejluru * «g sjelf hetyd;len?
år l8a8 afgift Berättelsen om Linet’ StJ" ^nTl^T
uli dn “ tÄT^bSS
af dessa skogar hvaraf ™ ,Kr°n°sI<0?a/’ elter de förändrade Regleringarne
visa sig; mea • nion n!nhaTTr
de adnara åren kunnat
se lill varsamhet vfd giftermål* ;
dfven härtill bidragit den väckel
försörjnings-tillfäUe
sorn föll" llodende och bosättningar utan förheredt
växter fomnledt hvaremot ^ f
cft?r 1836 och l83« arens miss
hat
till minskning af Lrimts
I]6 visstr,i«en icke på annat sätt ver
Växter
utvandrat till aflYesna
’ ty ehuru mångå efter dessa miss
Wva
de ined få u„3anS" akä ”r t ““ ^ t\llfäUet söka arbetsförtjenst,
Ollen och inga härrinde fmsnfF cjte'korami.t °,ch sedermera qvarstannat i
. ga tiar,ande km söler hafva varit följder af miss väx Lerne.
6
Folkets lynne är i allmänhet stilla och fredligt, och vid hvarje ut1
u qf våldsamheter, finner man nästan alltid att dryckenskapslasten
bertill förlnledt. Böjelsen för denna last är ungefärligen enahanda har,
dertill tora
J
afseende pä anlaget for verksam
17
'JSg~ka, röjer sig en märkbar skillnad i folklynnet pä
skogs- och slättbygden. Då slättbyggdens hela sysslosättning,
stande tillfälle tili binäringar, inskränker sig till jordbruket sam ^
^Tiös^och6 afS^3/ tKÄ för' byggnad och vedZ
dmtete lian fördraga inskränkta och illa ordnade bostäder hvarå
föBe^ osnygghet ^som visligen kunde vara mindre än man a ^
träffar den; men genom vanan vid den nödvändiga bristen pa en lieth*
omgifning har omtanka» för hyfsning så småningom all mer och mei
blifvit qväfd. Härifrån härleder sig uppenbarligen dea s °ghet och ^
fÄt deNförtjéeasterrSk°ogsbo„den U,'
1,1 gjc Yerlniilffarue af de sednare arens svaga skördat, säl
‘
ra missväfterne 5.™ .8a6 oell ,83o hafva också hufvudsaklrgast drabbat
riäUbvXi “sorn mest blottställd för inflytandet af den nussgynnsamma
Sfe
Ä »
S» 5tt
Markegångspris, blifvit minskad med i.5,7oo R.ch , återstod^ _
tydlig del if denna skuld, då den ytterligare missväxt åx 83.inträt.
fade och föranledde en ytterligare skuldsättning till Staten
PP
^5°’ Oaktadt ali den varsamhet som varit föreskrifven och bb^t^iakttagen
vid indrifvandet af dessa skulder, har man icke utan tl
f!vh>a föresett svårigheten för de guldskyldige att afbörda elem, da
Spannemåls-producliorum utgjort den enda redbara betalmngsti gångensorn
varit alt påräkna, och Spannemålsprrsen vrfl flen . allmanbe svär,
afsältningen, nödvändigt skulle falla oerhördt, r samma man t.lillya
7
denna vara, efter en ymnigare skörd, varit rikare och afsältningen för
skuldernes betalande måst forceras; men Kongl. Majit har genom sin visa
omvårdnad afvändt detta bekymmer och tillåtit att, i afbetalning å skulderne,
Spann em ål in natura fått lefverera» i Krono-Magazinen efter priser,
som fullt motsvarat hvad de Gäldskyldige skäligen kunnat påräkna för sin
vara. Denna anstalt har haft den verkan, att icke allenast 12.5,251 Ridr
Banco äro under nästlidet år på detta sätt af betalte å förberörde skulder,
utan äfven Spannemålsprisen i den enskifta handeln hindrats från det för
orten äfventyrliga fallande, som härför utan säkert inträffat. För öfrigt
hafva genom contanta inbetalningar godtgörelse af den efter i83o års
missväxt erhållne undsättningen skett, så att af skulder derföre, då sistlidet
års Räkningar vid nästlidne Maji månads utgång afslutades, återstoden
utgjorde endast 82,04-7 R:dr 28 sk. 1 1 rist. Vid samma tid utgjorde
resten af skulden för den, efter 1826 års missväxt, Länet lemnade undsättningen
6,013 R:dr 5 sk. 5 rist Banco, till hvilket belopp den genom tid
efter annan verkställde afbetalning^’ blifvit nedsatt.
3:o Nä ringar ne.
Jordbruket är Landets hufvudnäring. Enligt det äldre och ännu
allmännast bibehå line Brnkningssältet indelas Åkerjorden i två Gärden,
deraf det eila hesås och det andra trädes, utom någon mindre del deraf,
som begagnas till utsäde. De åkerfält, som sålunda brukas, äro vanligtvis
i förhållande till fodertillgången så vidsträckta, att endast omkring gidel
af såningsgärdet kan gödas och sås med höstsäd, derföre deli öfriga delen
deraf bär vårsäd; men på den egentliga slättbygden sträcker sig ändock
detta brukningssätt icke längre än lill den så kallade Hemjorden eller den
som närmast omgifver bostäderne. Den mera aflägsna jorden besås endast
med hafre, utan att någonsin gödas. På en del ställen trädes val äfven
denna jord hvartannat år, men det ar lika vanligt att hafresådden oafbrutet
fortsattes årligen, tills jordens fruktbarhet är alldeles utlärd, då marken
utlägges till bete. Detta gäller likväl egentligen endast om Allmogens
hemman. Vid de Egendomar, som tillhöra Ståndspersoner, äro nästan öfverallt
inrättade Cireulalionsbruk med flere gärden, som vexelvis bära säd
och foderväxter, äfvensom åtskilligt orter, särdeles i Wadsbo oell KåkindsHärader,
deje af.Allmogen redan för längre tider tillbaka antagit samm»
brukningssätt och med fördel fortsatt det. Under de sednare åren bär
8
man i synnerhet bemödat sig att tillvägabringa en sådan förändring af
Allmogens jordbruk på slättbygden, för alt återställa ett riktigt förhållande
emellan Spannemåls- och Foderproductionen samt i följd deraf en bättre
beredning af Åkerjorden. Dessa bemödanden hafva också ingalunda
varit fruktlösa, ehuru man mött svårigheter icke allenast af Allmogens obenägenhet
att afvika från gamla vanor, hvilken likväl visat sig mindre svår
alt öfvervinna, än man tilläfventyrs väntat, utan synnerligast i folkets oförmåga
att bekosta förändringen och afbida tiden, då förbättringen kan gifva
frukt. För undanrödjande af detta hinder äro understöd lemnade af allmänna
medel, till följd af Kongl. Majrts Nådiga tillåtelse att för den, efter
Laga Skifte utflyttande hemmansegare, som vill vid sitt hemman införa
ett förbättradt Jordbruk, må utflyttningshjelpen förhöjas ända till dubbelt
emot hvad annars varit bestämdt. Ostridigt är det denna anstalt,
som liufvudsakligast verkat till förbättringen icke allenast direct, i följd al
de förbindelser Hemmansegarne iklädt sig såsom vilkor, för understödets
åtnjutande, utan äfven indirect genom den väckelse exemplet åstadkommit
åt andra, som understöd icke kunnat tilldelas. Beloppet af de för utflyttningar
och Jordbruks-förbättringar, efter verkställde Laga Skiften under de
sistförflutne Fem åren, utbetalte understöd af Allmänna medel uppgår lill
35,287 R:dr 27 sk. 7 r:st. Banco. Eli annan lika vigtig anstalt för Länets
Ekonomiska förkofran är tillvägabragt genom Kongl. Maj:ts Nådiga
Anslag af Allmänna medel för kostnaden till upptagande af större afloppsdiken
å Länets slättbygd, dels för att bereda arbetsförtjenst åt dem af ortens
befolkning, som genom i83o års svåra missväxt voro ställde i förlägenhet
för sysslosättning och näringstillfäile, dels för att afvärja den olägenhet
af vattunöden, som besvärat orten utan att dess Innevånare egde
förmåga att på egen bekostnad afhjelpa den. Dessa anslag uppgå till sammanräknade
24,4.76 Kalr i5 sk. Banco och vattu-afledningarne, som äro
spridde i nästan alla riktningar af Bäckö och Skara Fögderier samt Frökinds
Härad af Wartofta Fögderi, upptaga tillsammans 256,190 famnar eller
ungefärligen 423 mil. Alla Hemmansegare och Innehafvare inom hvar
och en Socken äro, till följd af ingångne särskilta förbindelser, en för alla
och alla för en ansvarige för dessa vatten-afledningars framtida underhållande
och verkan af denna anstalt, som redan visat sig högst formenlig,
skall nödvändigt i en framtid visa ännu vigtigare resultater genom det
tillfälle tili ett bättre vårdade jordbruk, som derigenom blifvit bereda
Eli
9
ämn!.rEVf °renS fUnT ocb nitiske Possessionater Edvard Nonnen
ämnar vid sm Egendom Degeberg ordna ett Institut för unga Jordbrukajes
praktiska och theoretiska undervisning i Jordbruket noll lia
meddeknden i Allmänna Tidningar^ tillkännagifvit vilkoret! för Sievers
emottagande oell de bestämmelser i öfrigt, hvarpå Inrättningen kommer
vistaT "stats Rå^Jet^TV^ S°m fle.re a"t,re undervisnings-ar.stalter bePrenL
Thuer s namnkunniga Jordbruks-Institut vid Mogelin i
Preussen, har genom de vidsträckta förbättringar lian tillvägabragt vid sitt
de/å ^ hannVarit ägaie ^ra?, fram åt de
ovedersägligaste vittnesbörd om den grundliga kännedom af sitt yrke och
det varma nit, hvarpå nian med säkerhet kan bygga de mest tillfreds^
SÄ7 ??,
-1' g-gn/ighele/^ hans tilltänkta onde-'
Allmänheten omfattas med den välvilja
Sädesslagen', som odlas inom Länet, äro Hvete Råg Korn Kim 1
fc-bCÄl4 "1? 1 <**•
11
. a, ^°ira delen af Länet, meri deremot mera än Råg nå
svartmyllan a den så kallade Falbygden. Potatoes-odlingen inskränkes
leriTd hviS t
f di °Cli ,kanK.jke med förmän idkas a Slättbygdens
lerjord, hvilket 1 betydlig man bidrager att göra missväxten å andra
den pa delina ort så mycket mera tryckande/ Lin ut°ör en hufvudsak] J
production , Länets Norra och östra'delar, men Ham?a odL pä Ä?
. VaI Vardade tr%fdar finnas vid alla större Egendomar* men al
SÄ!** *' Me fotmänlig, helst "dan hofvudTakhgea
norde paiaknas 1 Staderna, hvarest likväl allmänt finnas trädgårdar i def
narmaste motsvarande innevåiiarnes behof.
ö d det
emot dfn fH fIfTr S° h
På de fleste ställen icke svarar
ra i något fL!dd^?dlinf. b,rukade åkerjorden, kan boskapsskötseln icke vara
1 något fördelaktigt skick. Stallfodring under hela året nvttias sällin
ehuru betesti Ufängen
^
» b..
nyttjas sältan,
inchen -milan t!/ 0 11 j iIeste orter ar svaS- Manga hemman hafva
Särne och på Shill f “i?® ailg!'ansande Kronoparken^ och Allmänuinsadan
r/Ä*" .heSUl: d‘a
betestillgängen i trädet och
gifva din rin“ afkfi,
*”f '^‘'eskördar man gödning, icke ens kan
lerf r, ö afkastning man af den så kallade hafrejorden kafver och
svall1 en lkS]0n\°fVer§,fven’ begagnas tU1 bete» hvilket likväl der är ganska
g ' eU boskaP’ SOm man vanligast finner hos Allmogen, är väl icke af nå
2
-
10
„ot särdeles godt slag, men likväl jemförlig med Allmogens kreatur i an.
dra Provinser. På Slättbygden äro kreaturen allmannast mycket små, men
detta härrörer icke af sämre race, utan af dålig fodring och ännu sämre
sommarbete, hvilket synes deraf att ungkreaturen, som Skogsbonden örn
hösten köper från Slättbygden, blifva vanligen efter ett ars vistande x Sk asbv«den
större och vackrare än de sorn der äro upptodue.
U gafveln, har under sednare,tider betydligt förbättrat, genom de
på Statens bekostnad i orten anställde Hingstarne af bättre slag, och g a
Lmonter för de i orten förlagde Cavall i-Sqvadroner erhållas utan *£•
finhet för ganska låga pris. Delina afvel skulle troligen sorg ali,gare Vä -  das och utgöra en för Landet vigtig inkomstkälla, örn ett vidsträcktare
fälle till en förmånlig afsättning at de bättre husbarn» kunde beredas.
Skogane Inom Länet finnes både Kronoparker Krono-Allmannii^
gar Recognitions-skogar till Forsviks, Årås, Stora och Lilla Låssan., P
och Åboholms bruk samt enskilte skogar För a la Kronoparken^ med
undantag af Edsmären och Billingen äro forandrade regleringal ette
Kongl. Kammar-Collegii Bref den i4 April 1824 bestämde grunder PP^
gjorde och fastställde. Efter dessa Regleringar aro af Parkerne bel
lie för Kronans räkning tillsammans 8,id4 Tunneland, samt ofver, k t
dels upplåtit till skogs- och betesmark för angränsande hemman, dels^ ^
saidi under Skattemanna-räit. For Kronoallmänningen TlT5j“
enahanda reglering verkstäld och derigenom iooo Tunneland for K
räkning bibehålla® samt Allmänningen i öfrigt upplåten tdl angi -  hemman, äfvensom förslag till Reglering af Parkerne Edsmären od. Eiblingen
Bärnt Allmänningen Klyftamoen aro uppgjorde och för n.a,
beroende på Kongl. Kammar-Collegii pröfning. För de fleste af de olr, e
Allmämungarne äro frågor dels om reglering efter förberörd® grun^
dels om väckte eganderätts-anspråk for närvarande anhumpge vi ^
stjärne. De enligt fastställde regleringar för Kronans vakning bi
områden af Kronoparkerne äro behörigen afrosade, mstangde och
nian terin0', Redilin" och hygge traktvis efter det såkallade Forstsy
>
hvilket redan flere år varit med förmån iakttaget. De åtgärder med
n
tillis-skogarne, sorn genom Kongl. Kungörelsen den 4 Fehruani ,81 * Wifvit
föreskrift^ i afseende på bestämmande af anslag till derå belagn^
he-och Röjselsrätts hemman och lägenheter samt Brukens beh ,
garne, äro längesedan fulländade, äfvensom Skattläggningar derefter skett»
1 r
men för närvarande hero på Kongl. Majlis Nådiga pröfning efter anförde
underdånige Besvär öfver Kammar-Collegii i ämnet gifne Utslag.
De enskilte skogarne äro merändels skiftade emellan de hemman de
tillhöra och de begagnas åtminstone af Allmogen i allmänhet utan egentlig
beräkning på framtida bestånd. I de orter, der tillgången är någorlunda
rik, beräknar Bonden vid afsalu sällan något värde af sjelfva skogen,
utan anser sig belåten, då han får det å skogseffeeterne använde arbetet
contant betalda Således säljas skogseffeeter på Torgen i Skara och
Falköping, som likväl omgifvas af en skoglös ort, för ett pris, som endast
motsvarar transporten och upphuggnings-kostnaden. Hägnader af stenmur
och jordvall användas väl tämmeligen vidsträckt, men man har ännu ingalunda
allmänt antagit den varsamhet vid jord valls-anläggningar, som är
nödvändig- för dess varaktighet. Till besparing af skogseffeeter begagnas
också byggnader af lera och ©brändt Tegel, fastän det sednare mera sällan,
sedan detta Byggnadsämne visats vara mindre varaktigt, sådant det
hittills varit bereda Mera användbart blifver otvifvelaktigt ett annat slag
af obrändt Tegel, heredt af lera och sågspån, för hvars tillverkande en
Tegelstamp är nyligen anlagd vid Trollhättan, derifrån man nästa vår
väntar upplag vid Lidköping för ortens behof.
Bergsrörelsen. Ingen grufva finnes inom Länet.
Jernbruk.
I Wadsbo Härad:
Skansholm med 1,199J Sköf Smide, i3 arbetare och 19,184 R:drs
tillverkning.
Sätra, med aine hamrar, 1,,00 Sköf smide, 10 arbetare och 17,600 R:drs
tillverkning.
Forssvik, med 1 hammar, 928 Skäf smide, 18 arbetare och 14,848 R:drs
tillverkning.
Åboholm, nied 1 hammar, Boo Skäf smide, 14 arbetare och 12,800 R:drs
tillverkning.
Lagersfors, med 1 hammar,867! Sköl smidesarbetare och i3,88o R:drs
tillverkning.
Ribbingsfors med 1 hammar, 43o Sköl smide, 8 arbetare och 6,880
R:drs tillverkning.
I Wartofta Härad:
Tidaholm, med 6 arbetare och en tillverkning af 2,000 R:drs värde.
Ryfors, med 23 arbetare och en tillverkning af 6,000 R;dr.
I Kåkinds Härad:
Åreberg, nied i ämneshammare, 600 Skäf smide och 10,800 R:dr$
tillverkning',
Manufactu r-V e r k.
I Wartofta Härad:
Annaefors, 2 Knip-, 3*Spik- och 1 Räckhammare med 7 arbetare
och 6,000 R:drs tillverkning.
Källefall, 1 Kopparhammare med 4 arbetare och 1,000 R:drs tillverkning.
Tunarp, f Kniphammare med 2 arbetare och 3oo R:drs tillverkning.
Slättäng, 1 Kniphammare med 3 arbetare och 5oo R:drs tillverkning.
Kjellebeeken, 1 Knipkammare med 2 arbetare och 3oo R:drs tillverkning.
Alunbruk.
I Kåkinds Härad:
Melltorp, med 76 arbetare och 8,900 R:drs tillverkning.
I Kinne Härad:
Hönsäter, med 62 arbetare och 10,800 R:drs tillverkning.
I Wadsbo Härad:
Carlsfors, med ia5 arbetare och 19,800 R:drs tillverkning.
I Wartofta Härad:
Kaflås, med 80 arbetare och i4400 R.d*’s tillverkning.
Glasbruk.
I Wadsbo Härad:
Bromö, med 36 arbetare och 4°>°°o R:drs tillverkning.
Jernbruken drifvas till största delen med egen skogstillgång och bär
icke saknat tillgång på köpkohl i den ringa mån behofvet hittills påkallat
dem, mea den långväga forslingen så väl af rudimaterier som tillverkningen,
inskränker den behållna revenuen betydligt. Conjuncturen för afsättning
af Alun och Glas, har under de sednare åren varit mindre fördelaktig.
Bruk och Fabriker; som icke tillhöra Bergsrör elsenj äro:
Pappersbruk.
Vid Mariestad:
Calhrinefors, med 7 arbetare och 4>6oo R:drs tillverkning.
Carlsfors, med 8 arbetare och 6,5oo R:drs tillverkning.
i3
I Kåkinds Härad:
Gustafsbruk, med 2 arbetare och 35o R:drs tillverkning-.
I Wartofta Härad:
Belteberga, med 20 arbetare och 6,000 R:drs tillverkning.
Bom ulls-Spin neri.
I Wadsbo Härad:
Tidadal)!, med i5 arbetare och 1,200 R:drs tillverkning.
Garfverier, (med beredning på Engelska sättet.)
I Wadsbo Härad:
Nyrud, med 5 arbetare och 3oo "Rrdrs tillverkning.
I Skånings'Härad:
Blombacka, med 7 arbetare oell 5oo R:drs tillverkning.
Pappersbrukens tillverkning afsättes tili största delen i ortens Städer
och 1 Götheborg. Bomulls-Spinneriet är hufvudsakligen riktadt på
Parcums-tillverkning af Bomullsgarnet, hvilket mindre än Parom kan afsätta»;.
Tillverkningen vid Läder-Garfverierne sträcker sig föga till afsättning
å aflägsnare orter, utan är egentligen inskränkt till de°omeifvande
orten)es behof.
Binäringar. Fiske idkas med förmån af innevånarne å de i Wenern
belägne Öarne Thorsö och Kållandsö samt vid en del af strändeme
vid delina sjö, så väl som vid sjöarne Welle in och Ytusen. Länets Öfrige
mångfaldige sjöar äro föga fiskrike och fångsten der kan icke anses
öi vas viel st räck la re än till husbehof,
I nästan alla Länets Skogsbygder herodes Beck och Tjära, som likväl
endast till någon mindre del afsättes utom Länet, men för öfrigt inom
Länet användes. Kohlning utgör också en binäring i dessa bygder,
som inskränker sig till behofvet för Länets Städer samt Bruk och smedjor
1 orten. Stenhuggning och Kalkbränning idkas af innevånarne på KinneKulle
och bidrager betydligt till deras bättre bergning. Äfven på .Bil—
lingen, Mosseberg och Hunneberg idkas detta yrke, fastän i ringare män.
V d Lugnås 1 Kinne Härad och Timmersdala i Wadsbo Härad finnes Qvarnstensbrott,
af hvilka del förra är ganska betydligt och ehuru det icke bedrifves
med fullkomlig skicklighet, är för Ortens innevånare en vigtig näringsgren.
Värdet af (kvarnstenar, som här årligen utbrytas, kan beräknas till
. a J.,0°o R:(lr årligen och afsättning saknas aldrig. Qvarnstensbrottet
vid A Hilmersdal» är deremot af föga värde och gifver på sin höjd 2 i
»4
3oo R:drs inkomst. Salpeter-tillverkningen utgjorde sistlidet år endast
44o Lispund och således föga mer än hälften af hvad den var år 1828.
Denna minskning har man kunnat förutse, då vinsten af tillverkningen hufvudsakligen
varit beräknad af den fria vedtillgången medelst utsyning från
Krono-skogarne och sådan utsyning upphört efter den förändrade regleringen
af dessa skogar.
Linneväfnader tillverkas och afsättas till betydlig mängd af Skogshygdens
innevånare, särdeles i Norra och Östra delen af Länet. Ylleväfnader
deremot tillverkas föga mer än för husbehof. Förtjenster med foror
af Köpmannagods och Brukseffecter fortfara ännu i den mån att de
kunna räknas till binäringarne, ehuru de minskats genom ökadt begagnande
af Sjötransporter. För öfrigt hörer till Länets binäringar förfärdigandet
af flere slags redskap, åkdon och kärl af träd, dermed Skogsbygdens
innevånare till afsättning å Slättbygden sysselsätta sig, synnerligast
vintertiden. Endast för Qvarnstensbrottet vid Lugnås är inkomsten genom
afsättning till andra Län möjlig att i någon mån beräkna. Denna afsättning
utgör med säkerhet |:delar af tillverkningen och kan således antagas
till åtminstone 4,000 R:dr Banco. De Öfrige binäringarne äro antingen
mindre betydlige, eller ock delade på så mångfaldiga händer, att hvarje
försök till beräkning af afsättningens belopp på särskilta orter skulle
vara förgäfves.
Handelnj inom Landet idkas med Spannmål, kreatur och andra
Landtmanna producter, som införas, dels till Städerne, särdeles vid Marknaderne,
dels till Landtmarknaderne, äfvensom vanligen hvarje Lördag,
vid Undenäs och Hofva Kyrkor, spannemål hålles till salu för desse begge
Församlingars behof. Skogseffecter, så väl till ved som byggnadsvirke,
sälje* jemväl i Städerne nästan dagligen. Afsättnings-orterne för Länets
Spannemåls-production utöfver hvad som inom dess gränsö!’ användes,
fortfara att vara Wermland, Småland, Elfsborgs Län och Götheborg, äfvenssm
sedan segelfarten å Götha Canal sistlidet år öppnades, flere laster
af Spannemål och andra Landtmannavaror blifvit sände directe lill Stockholm.
Enskilte Spannemåls-liandlare finnas få i orten och inga med rörelse
af betydlig vidsträckthet, derföre de betydligaste köpsluten för den
aflägsnare afsättningen ske genom omedelbar communication emellan Producenter
och Consmnenter. Dessa sednare verkställa till stor del uppliandlingarne
vid Marknaderne inom Länet eller genom Commissionairer
å Torgdagarne i Städerne. Utom marknaderne i Länets Städer, hållas så
-
iS
dane vid Rödesund och Hofva i Wadsbo Härad, vid Kjedum i Barne Härad
och vid Högesten i Åse Härad arne gånger samt vid Slättäng i Wartofta
Härad 3:ne gånger örn året.
Såsom rnenlige för näringarne i allmänhet och serdeles för jordbruket,
böra anmärkas de talrika Bosättningar, som ske utan beräkning på annat
näringsfång än den arbetsförtjenst, som för dagen betingas. — Den under
de fleste åren tillräckliga tillgången å sådan arbetsförtjenst, föranleder
till dessa, vanligen med giftermål förenade Bosättningar, och man skulle
kunna föreställa sig deni såsom gagneliga för Landets förkofran genom elen
Ökade arbetsök och sparsamhet, som borde vara en följd, dels af det ökade
behofvet för hustrus och barns försörjning, dels af den efter arbetets
mängd rättade belöningen, hvilken hos det lagstadda Tjenstehjonet föga
kan komma i beräkning; men vid denna föreställning mäste man då antaga
att hos den sålunda sjelfrådige arbetaren alltid finnes en riklig omtanka
för framtida bergning, hvilket tyvärr ingalunda är förhållandet, utan
inskränker sig vanligtvis hans närings-omsorg till dagens behof, hvaraf
följer att, då befolkningen ingalunda är starkare än att allas verksamhet af
behofvet påkallas, uppstegras dagspenningen under de mera fruktbara åren
till ett pris, som lemnar tillgång för uppehälle under flere dagar, som
tillbringas i lättja. Jordbrukaren beröfvas härigenom det nödiga arbetsbiträdet
och de dagsverken, som lemnäs honom, måste han betala till ett
belopp, som står i det uppenbaraste missförhållande till värdet af hans produetion.
Deremot, under år med knappare skördar och deraf följande
höga priser å födoämnen, är denna folkklass, i följd af försummad besparing
under de bättre åren, alldeles oförmögen att bereda sitt uppehälle och
jordbrukaren måste då, af förbarmande eller samhällspligt, draga tungan
af dess försörjning till råga på bekymret för egen utkomst af den ringa
afkastning jorden gifvit. Detta är dock icke den enda Ölyckan, som häraf
uppkommer. Den mindre ordentliga lefnaden, som vid anförde förhållandet
följer af dagsverksarbetaren försörjningssätt, föranleder att arbetsförmågan
tidigt aftager och ofta upphör hos Föräldrarne, innan barnen ännu
hunnit den ålder att de kunna något väsendtligen bidraga till sin bergning,
och barnens uppfostran blifver ofta vanvårdad. Det är derföre af
denna Folkclass i synnerhet, som Socknarnes Fattigvårdsanstalter betungas
nied Fattighjon af så väl äldre personer, som värnlösa barn, och det är för
dess försörjning, som största bekymret yppar sig när missväxter inträffa.
16
4:o Politisk Författning.
Kammarverket. Under de senast förflutne Fem åren, äro skatllagde
Nyhemman till i| mantal samt 684 stycken andra å Kronans Skogar upptagne
Lägenheter, som icke kunnat åsättas hemmantal, !\i Qvarnar och 12
-Sågar. Hemmansklyfningar hafva icke under denna tid i någon märkbar
mån till- eller aftagit. Af Kongl. Förordningen den 19 December
1827 om Hemmansklyfningar och Jords afsöndringar från hemman, lia förgå
verkan förmärkts, hvartill orsaken sannolikt igenfinnes i bristande omtanka
på de förmåner för framtiden, som dermed åsyftas, under det tillfället
att afhjelpa ögonblickets behof af Bosättning, utan de deri föreskrifne
iakttagelserne, är obegränsad. Sjelfägande Jordbrukare äro 14*870
»arnt Arrendatorer och Brukare 6,786. Rusthålls-Stammars och Augmenters
till rustningen anordnade räntor utgöra efter förvandling 64*753
B:dr 6 sk. 7 rst. och från hela Länet erlägges 38o R:dr lisk. 3 rst. KneckteRotéfrihetsmedel
af 3i~?| oroterade hemman; dock är förslag uppgjordt
till dessa hemmans rotering. Till Postföring äro anslagne 3o| hemman och
7g Gästgifvargårdar finnas, utgörande tillsammans 55| mantal.
Statsbidragen äro väl icke högre än att de, med afseende å Landets
beskaffenhet, under någorlunda förmånlig conjunctur borde kunna utgå
med lätthet, men i anseende till de nyligen inträffade svåra missväxterna
och de vanligen låga prisen å Spannmål efter de bättre skördare, hafva
Krono-Utskyiderne icke ulan förlägenhet och ansträngning kunnat utgöras.
Hvad Bevillningen beträffar har man ännu icke, för att uppnå del
för Fastigheterne fastställde total-beloppet för hela Länet, behöft uppskatta
någon Fastighet öfver dess rätta värde. Det har väl handt att Fastigheter
vid executiva eller annars tvungna försäljningar icke uppgått till
det vid Bevillnings-Taxeringen åsatte värdet, men oberäknad! den tillfälliga
förlägenheten som föranledt en sådan försäljning, har härtill oftast bidragit
att Fastigheten af den af sig komne ägaren varit vanhäfdad. Bland
Statsbidragen äro för Jordbrukarne mest betungande de till Låntagare anordnade
Persedel-Räntorne i anseende till sättet för deras utgörande. I
spannmålsräntorne äro oftast indelte Sädesslag, som icke produceras å de
orter, hvarifrån de böra utgå och genom locala förhållanden så väl i detta
afseende, sorn för forslingen möta ofta för natura-praesta lionell sådane
hinder, att Räntegifvarne, hellre än att underkasta. sig dem och äfven af
farhåga j
I
*7
farhåga för svårigheten alt undgå klander å den till leverering erbjuda
varans beskaffenhet, ingå på att erlägga lösen till vida högre belopp än
markegångeu och de i orten gångbara prisen, ehuru de annars skulle så
mycket heldre föredraga lefvereringen in natura, som de icke annorlunda
an genom Spaiuimålsför,säljning kunna åstadkomma penningar till denna
Lösen och afsättningstillfället merendels är inskränkt.
A Bland Koslnaderne för rustning och rotering är Hästvacance-afgiften
för Westg olna Regemente med afseende på Länet på det heta synnerligen
tryckande, ehuru den icke lärer öfverstiga hvad det verkligen skulle kosta
alt tillhandahålla R osburn gshästar, derföre också hvarje Rusthållare enskilt,
nar han bera klmr den direete verkan, snarare lärer finna vinst än förlust
tor sig; men det betydliga pemiingebelopp, som genom denna beskattning
atligell utgår fran Länet under en Lid då afsättningen af Länets productei
ar så högst svår, skall nödvändigt bidraga till penninge-förlägenheter,
da ingen motsvarande anledning till inkomst är för handen. Denna svårighet
ur likväl i betydlig mån minskad genom deli af Kongl. Makt i
INader vidtagne anstalten, att flere Rusthållare få emot befrielse från hästvacance-afgiften
tillhandahålla Artilleri-hästar.
Skjutsnings-skyldigheten har sedan år 1822 varit på flere ställen öfver
agen af entrepreneurer emot en viss årlig afgift af hvarje skjuts-skvldig
hemman; men sedan tiden för de härom först afslutade Contractea
lillandalupit, hafva bern mansa gar lie på de fleste ställen återtagit Skjutsningsbestyiet,
då de funnit afgiften tryckande i anseende till den knappa
I eniiingetillgången. Erfarenhet visade också att det med delina anstalt åsyftade
hufvudandamaleb, Jordbrukets oberoende af den obestämbara skjutsnings-skyldiglieten
och Allmogens afhållande från de anledningar till osedlighet,
sorn Gas tgif v e n lef lia dea gifvit, nära nog förfelats, tyringen Entrep
reng ur har hållit egna hästar till det erforderliga antalet, utan bär Skjutsmngen
till storsta delen blifvit bestridd genom beting med angränsande
hemmansagare, merendels desamma, som annars varit skyldige att skjutsa
e,'JT tndri i131 s/'ledes 1 förberörde afseenden varit i det närmaste
varit*i ^llc^er senaste aren har en Diligence-fart genom Länet
2Sn°rdnf J* väSe,i emelLm Stockholm och Götheborg. Afven denna
i orten1 pfi ia' 1110111 detta_Län öfverallt blifvit bestridd afhemmansägarne
rit förémrf* W’ Diligence-Bolaget, meli anstalten bar åtminstone va
Ji«t
åtagande”1^t.c-de}en att skjutsnings-skyldigheten berott af frivi!-  0
4 stallet för dea annars utgör en vid Jordbruket onaturligt
i8
fästad börda, Ilvars tillvaro endast kan försvaras af dess oumbärlighet.
Dessutom är det uppenbart att de vanlige skjutsanstalterne blifvit i följd
af Diligence-farterne mindre anlitade, då Diligencerne merendels varit upptagne
af hela det antal Resande, som deri kunnat rymmas; men om denna
Inrättning skall hinna den fulländning, som det dermed åsyftade välgörande
ändamålet förutsätter, är det visserligen i första rummet nödigt
att lega» för Gäslgifvare-skjuts betydligt höjes, likasom i andra Länder resan
med så kallad Extra Post är betydligt dyrare än med Diligencer, och
billigheten af en sådan förhöjning lärer alltid vara ovedersäglig, så länge
icke legan fullt motsvarar Skjutsningsbesväret, det den för närvarande icke
lärer kunna anses göra, då ingen kan förmås att frivilligt åtaga sig ett sådant
besvär, utan betydligt tillskott utöfver Skjutslega!!. Under innevarande
och nästlidet år hafva undersökningar inom hela Länet blifvit anställde
för aLt tillse huruvida den vid Gästgifverierne indelte hållsfejutsen
kunde minskas eller indragas, och i dea man undersökningarna fulländats,
äro dessa frågor pröfvade, derigenom hållskjutsen vid a.i Gästgjfvargårdar
är antingen helt och hållet indragen, eller minskad med ett antal af Sextiosju
hästar dagligen. Örn man beräknar de härigenom besparade dagsverken
till En R:dr Banco örn dagen för hvarje par hästar med åtföljande
Skjutskarl, hvartill de skäligen torde kunna uppskattas, utöfver den inkomst
sorn genom Skjutshåll kunnat inbringas, uppgår värdet af denna besparing
till omkring 12,000 R:dr Banco örn. året. Vid förberörde undersökningar
hafva dock de håtlskjuls-skyldige sjelfve ingalunda visat den ifver
för den ifrågasatte befrielsen, sorn man kunnat vänta i anledning af kännedomen
om tungan af detta besvär. Manga hafva helt och hållet stillatigande
låtit utgången bero på andras utredning af förhållanderne och en
del hafva till och med, i stället alt påstå befrielse, uttryckligen yrkat att
den gällande Skjuts-regleringen måtte bibehållas. Jag kan dock föga föreställa
mig att allmogen sjelf anser sig hafva någon fördel af detta Skjutsningsbestyr,
utan bör jag snarare såsom orsak till den anmärkte företeelsen,,
antaga någon af missförstånd tillkommen farhåga att befrielsen skulle föranleda
till påbördande af något annat besvär* sorn till äfventyrs kunde vara
mera tryckande än det närvarande.
Väghållnings-skykligbelen är icke allenast i allmänhet ganska kännbar,
utan äfven högst olika tryckande på olika orter i mån af vägarnes 0-  lika mängd, den olika tillgången å lagningsämnen och vägarnes, nied afseende
å laget och jordmånen, olika svårighet att underhålla. Likväl mäste
I
*9
väglagningen alltid blifva ofullkomlig så länge den utgör ett vid Jordbrur
ket fästadt besvär och af denna anledning mindre tjenliga tider för des»
verkställande måste väljas, på det icke Jordbrukets vård må alltför mycket
delaf hindras.
Policen, handhafves af Krono-Betjeningen med biträde af de för hvarje
Bygdelag valde Ordningsmän, hvarjemte inom flere Församlingar särskilte
öfverenskom meker äro vid Socknestämmor träffade och egentligen
han cilia f vas af Kyrko-Råden till förebyggande af mindre oordningar och
osedlighet, särdeles bland ungdomen. För Barn-undervisningen finnas inom
Wadsbo Härad 17 Folk-Scholor efter Lancasterska methoden, bland
hvilka utmärka sig för Inrättningens fullständighet och vidsträckthet en i
Undenäs Församling, på enskild bekostnad anlagd af Professor Norder, som
jemväl skänkt fond till årlig Lön åt Läraren, 2:ne i Fredsbergs Församling,
deraf den ena är bekostad af Nådegåfvor, som Kongl. Majit vid resor
genom Församlingen täckts lemna för detta ändamål, samt en i Bellefors
Församling, på enskild bekostnad anlagd och försedd med Lön för
Läraren af Öfversten och Riddaren Friherre Sture. Sådane Scholm’ finnas
för öfrigt vid Mariedal i Huseby Församling af Kinnefjerdings Härad,
vid Tili lieberg af Otterstads Församling och Kållands Härad, i Eggby af
Warnhems Församling och Walle Härad, i Tådeneds Församling af Kållands
Härad, i Häreneds Församling af Kinnefjerdings Härad, i Kyrkofalla
Församling af Kåkinds Härad och i Daltorps Församling af Wartofta Härad.
De tvenne förstnämnde äro stiftade genom enskilt frikostighet, dea
vid Mariedal af Majoren, Commendeuren och Riddaren Grefve Piper och
den vid Traneberg af nu mera aflidne Lagmannen Carl von Becker. Begge
dessa äro lika vidsträckte och val ordnade som de jag förut anmärkt
för dessa egenskaper. Kostnaden till Schole-Inrättmngen i Warnhems Församling
är till större delen bestridd af framlidne Biskoppen och Commendeuren
Doctor Weideman. I Tådened är Scliole-Iiirättningen tillväga-'
bragt genom användande af äldre Testaments-Fonder för Barnundervisningen
med betydligt bidrag af lin aflidne Grosshandlaren Kjellberg, men för
öfrigt äro Inrättningarne af Församlingarne bekostade. Der sådane Inrättningar
icke finnas, hesörjes Barnundervisningen efter vanliga methoden,
merendels af Klockarne eller kringvandrande Scholemästare, mea på flere
ställen uli serskilt uppförde Scholehus.
Hälsovården handhafves af Församlingarnes Kyrko-Räd eller SuncThets-Numnder,
under inseende af Länets 2ine Provincial-Läkare och efter
Ainis särskilta föreskrifter, för tillfällen, då de af lehold oälall., v„
Eafaldr^Tarn beJdai”rSeF « " r *?*? h‘m.,ni“k och förödelse,,' drf
genom dl mest
It
genom bestämde understöd åt dem, sorn, ehuru oförmögne att lietoch ht
fet sörja för sm bergning, äga mera förmåga att derlin b <WaEW
missvaxtåren hafva dessa anstalter farri,* t
,
,, omlaga, uter
hvilka hkv;å blifvit h i n- ,
,rc iulomordentliga ansträngningar1,
»vilia likväl blifvit betydligt .underlättade genom det tillfälle Lill arbets
&5®äcr
s
serskilt* WverensiomLlse,^ i,forn olika DlslTioto U‘*‘ I,I"evä"“re ef‘“
»ärvarLdrSU^IÄ^n™ *f är, l8f- “h
flutne fem 'ro» »L l
i o^1* ®euna fond är under de senaste förmerför
arhetarne
För öfrigt finnas särskilta Spa^
ren
V1tde, pmmerce-Rådet, Conuneadeuren och Hidda
SÄ
& Catr0,'S i'?*"!1
B~“* Ola.*™!, hvilk ,
o rst -ölf » ,^lsförs 3,000 R:dr och vid Bromö u,36a R;dr jo sk
arbetarne
‘*rd* i0r“ “Pl,«ir'’“>- M af
h"r 3oo° s* S;,s-4,3 och fle,“
Fonder sonTmfr”
i,,0m. l5<
Socknar af Länet med
De äro’ likväl alla^metföi Trt omknu? 1 Good tunnor Spannmål,
högre r-,
™ec , °Sst f** undantag riktade på årlig- utlåning mot
eller mildre Lehofm^så6att de* ^ SjlÖr(jaiS, beskaffen1let beroende större
genheten efter missväxten d't
lemna något värn mot förlä
för
än de äldre Lånen blifvit af T SPannm^Is-tll!§ällS fi‘»>es för utlåning
sterne af Ränt0r„e ^ändas val til? SVaf,sk?d«n
de men för det t»
i 1 , eu för Fondernes successiva ökan
«'stE
sora det ina ^
ftr Fatli«vården och andra sådana
norn dessa anstalter mcr Socknarne att gemensamt bekosta. Då gern
dessa anstalter således molunda bildas några upplag från de U&.
skör
-
31
skördarne för afhjelpande af förlägenheten då skörden misslyckas, torde det
synas, som om omtanka!! borde framkalla annorlunda ordnade Inrättningar
för detta ändamål, särdeles efter det de senare årens olyckor dertill
gifvit så allvarsam väckelse; men så väl vid Socknestärmuor, som i della
ämne blifvit på mili uppmaning hällne inom alla Länets Socknar, sorn
vid den till underdånigste följd af Kongl. Maj:ts särskilta Nådiga Föreskrift
baillie öfverläggning med Deputerade frän alia orter af Länet, bar man
yttrat sig obenägen för sådane Inrättningar, dertill ett giltigt skäl igentinnes
i den billiga farhågan att i samma mån Jordägarne, hvilka uteslutande
måste bilda sådane besparings-upplag, derigenom sökte på förband afvärja
bekymret för de svårare åren, måste lätlsinnigheten ökas hos den obesutne
delen af befolkningen, för hvilken dessa bekymmer utgör deli enda
hufvudsakliga väckelsen till omtanka och varsamhet.
Inga Krogar för vägfarande behof äro anlagde, emedan de ansetts ieke
behöflige, då inga mera allmänt besökte vägar linnas, sorn icke äro försedde
med Gästgifvaregårdar, der mat och bränvin hör hållas lill salu.
Inom hela Länet finnes således i Landet endast frenne särskilt tiilålne
krogar, nemligen en vid Dalaholm, nära Lunds brunn, egentligen med afseende
å Värdshushållningen för deras Betjening, som besöka Brunnen, och
2:ne vid Rödesund, der Götha Canal utfaller i Weltern och dessutom anie
större marknader örn året hållas, så att den der förefallande större tiatiken
gjort krogarne nödige.
5:o Studer.
Mariestad nied i,387 innevånare, deraf 960 skattskrifne.
Skara med 1,492 innevånare, deraf 870 skattskrifne.
Sköfde med 604 innevånare, deraf 36) skattskrifne.
Fahlköping med 477 innevånare, deraf 3oa skattskrifne.
Lidköping med 1,820 innevånare, deraf 1,197 skattskrifne.
Hjo med 5a5 innevånare, deraf 021 skattskrifne.
De stadsmanna-näringnr, som idkas i dessa Städer, bestå af liandlverkerier
och bandel till någon del med ortens produeter, men väsendtligen
med Sill, Salt, Specerier och Kramvaror, som från Götheborg och nu
mera, sedan segelfarten å Götha Canal är öppnad, äfven i någon nion från
Stockholm lii iföras och till ortens Innevånare försäljas. Jordbruk idkas
älven i betydlig nion i alla Städerne och utgör för Falköping till ©eli mell
dess hufvudsakligaste näring. Dels härigenom, dels emedan ingen af Städene
är så folkrik, att consumtionen af Landtmanna-Producter der kan
vara betydlig, och då för öfrigt Köpmännen foga befatta sig med Spannemålsliandel,
kunna Städerne icke anses hafva något vigtigt inflytande på
Landets cultur och näringar. Stadsmanna-rörelsen är deremot helt och
hållet beroende af Landtmannens vilkor i den angränsande orten, då vidsträcktare
tillfälle för afsättning af handels- och handtverksvaror sällan wifves.
Denna rörelse har således lidit, i den mån Landtmannens tillgångar
varit förknappade ömsom genom missväxter och oerhördt låga Spanmålsvilkor.
I alla Städerne finnes Läkare, utom i Fahlköping och Hjo, på hvilket
sistnämnde ställe likväl är Station för en Batailions-Läkare vid Skaraborgs
Regemente, men Tjensten är för närvarande ledig.
Af undervisningsverk finnas i Skara jemte Gymnasium en högre Lärdoms-Schola,
i Mariestad en lägre Trivial-Schola, i Lidköping en StadsSchola
samt i Sköfde, Hjo och Fahlköping, Pasdagogier, allt på Statens bekostnad,
dock att Städerne underhålla Byggnaderne, utom i Skara, der endast
Bostad för Rector Scholae af Staten bekostas, äfvensom Mariestad med
33'R:dr j6 sk. Banco årligen bidrager till aflöning för en Collega. Dessutom
äro Vexelulidervisnings-Scholof efter Bell-Lancaster-melhoden inrättade
i Lidköping och Mariestad genom Städernes Innevånares föranstaltande,
sedan Kongl. Maj:t, vid resor genom Städerne, täckts dertill gifva
bidrag och göra årliga anslag till Lärarnes aflöning. I Skara är jemväl en
sådan Schola organiserad af Stadens Innevånare, som också bekosta Lärarens
aflöning.
I hvarje Stad finnes Fattighus, der de mest orkeslöse Fattighjonen
inrymmas och så val till deras som Öfrige Fattighjonens försörjning lemna
Städernes Innevånare årliga bidrag, hvilka vanligen fördelas efter hvars
och ens taxation till Bevillning för näring och rörelse.
Inga Prohibitiva Författningar finnas lill förmon för någon särskilt
af Länets Städer, och endast i Mariestad och Lidköping uppbäras Bro- och
Hamnpenningar till belopp af 116 R:dr 32 sk. för den förra och 60 R:dr
föl’ den senare Staden.
Marieholm i Lands-Cancelliet d. 23 Dec. i833.
CARL GYLLENHAAL.
G. P■ Möller.
F. G. L. Funch.
Mariestad: Hus och Tomter under ägande rätt. ,
Dito som innehafves såsom Ecclesiastique Boställen
Dito till Fattig- och Lazaretts-Inrättningar
Jord under ägande rätt
Tull-m jölqvarnar
Pappersbruk .
Boktryckeri . .
Nybygge» • * ■
U tjordar
• •••••
• • •
♦
•
»
*
»
»
•
•
»
♦ ‘ •
• • •
tift
Summa
Lidköping:
Hus och Tomter under ägande rätt
Dito som innehafves af Ecclesiastique Personer
Fattig- och Barnhus...........
Jord som innehafves under ägande rätt
D:o d:o under Ecclesiastique Boställen ,
D:o D:o Civile Boställen. .
Husbehof!? Wäder-m jölqvarnar
Dito Sågqvarnar
Stampverk
» • • » * »
Summa
Skara:
Hus och Tomter
Jord.......
Boktryckeri. . . .
Summa
Falkoping'. Hus och Tomter med jord under ägande rätt . . . .
Civile Boställen.......
Ecclesiastique Boställen . . .
Hus utan Jord......
• • ••»*••
• • •
Summa
Sköfde:
•
•
•
•
• t
Hus, Tomter och Jord under ägande rätt
Ecclesiastique Boställen .
Allmänna och Fattighus samt jord tillhörig Staden
gemensamt.......................
Jord tillhörig Kyrkan..................
Dito Civile Boställen.............
Hjo:
Summa
Hus och Tomter under ägande rätt, med jord . . .
Dito som innehafves såsom Ecclesiastique Boställen
Tullqvarn som drifves af vatten . . .
Hammarsmedja.......
Stampverk..........
• • •
......t
Summa
Summa för alla Städerne i Länet
cn
§
3:
cr O
s s
* c
3 fö
crq
3
? <
a
St.
[ 12
4
2
1
2
1
6
2
13o
182
3:
i5
1
2
2o5|
110;
ni;
38
1
1
»4
wBKtmmm
54
Jord.
Utsäde af
>•
PT
fD
Tid.
200
3
Oq
Tid.
4o5
CO
S
cn
o
P
W
o»
ef
a>
CA
3
P
pr
-
Tid.
1,077
cn
c
3
3
p
s?
3
»
3
a.
Tid.
1,682
K
fö
2
3
p
B
rf
P
St.
X
<
o
F
Tr.
1"
&
Po
oq
O
Tr.
5o
Tr.
6
W
p
g
p
B
Cu
Tr.
7°
Tr.
40
V,
r*
f
lr.
Tr.
Medelafkastning sedan utsädet är afdraget.
X
<
n
5o
Tr.
f=ö
p®
aq
Tr.
40
3oo
P
O
P
»>
Tr.
3o
Tr.
280
W
P -
B
CL,
CA
p:
O
-
Tr.
200
>■
rL
fö
Tr.
o
Tr.
4oo
59
2
67
78
1
i
1
2
83
Ö5o5
200
4o5
1,077
1,682
3
8
5o
6
70
O
1
3
5o
439
435
1,200
2,074
0
0
5
60
3o
340
—
1
_
439
435
1,200
2,074
3
5
60
3o
340
——
1
*-
58o
518
1,682
2,780
2
4
80
9
4oo
3o
12
3o
58o
518
1,682
2,780
2
4
80
9
400
3o
12
3o
4qo
54o
624
1,654
1 1
43
48
a38
113
7 %
1
4
1 O
18
24
35
77
3
4
—
IO
5
I
4
»4
2
20
1
4
—
1
2
1
2
2
2
1
5l2
578
661
1,751
12
—
45
5o
250
120
8
21
2 38 g*-
33 2/ä
4.05il
1,066 A
1
1
__
60
-
95å
—
12
80
05
to
io4i
67
72l
43/,
2 39/0
1,0is
1
1
!> 2
9l
'
13
8
3
18
*
-
'■
15 - -
1 J 3 a
5?,
2°|
1
—
1
—
2
—
—
3
5/.
8t3,
41
17g
1
J
f*i
—
2s
—-
—
1
32 ij\
5ij
6i5l|
M54ii
72
—
| lia
8
i5
102
135
s5i
289
675
3i
1
60
2
120
20
31
40
5
2
1
8
——
—.
2
4
I
1
8
2
—-
—
___
___—
—
—-
—
-
--
—
—
140
253
!
1
29°
683
1
I
3J
■I
62
124
21
1 31
1
42
2>'92i«l
2,706
5,52511|
i0,424|ij
251
i8|
369
97
i,297 1 2 ’9i 42l
245
/to 3oo 3o 280
200
720
I 80
1,400
i5
12
400
25
28
720
56o
180
45
i,4oo
2,000
120
12
240
28
56o
129
41
ik
135
3oo
483
5
6*
i5o
j5o
286^
39
7 a
36o
24
36o
—
339
24
75
4^
CO
O
5i
,28
i51
3oo
6
33o
60
i3
to
0
3o
3o
100
8
_
12
4
5
8
IO
1
2
..
1
■' '
—
...
5j 3o8 |
6 |
042 |
64j i3||
25o
Underhåll ne j£reatur<
a
p:
CA
rf
P
st.
61
6
X
P
St.
*
o
St.
d
3
cr?
1
te
o
ui
P
P
»St.
38
i63
61
38 iö3
100
10
200
20
d
p®
St.
26
CA
<
St.
160
o
n
St
20
36
100
48
10
36
200
148
36
58
26 telo —
18
i5o
x8
48
t5o
60
45
2,000
120
72
240
48
36
*48
58
48
60
l44
n 1 4
33c>
>41
I i/,
43
44
8,
29
2
114
47
4å
3o
i5
3
4
6
2
2
6
6
2
»i
6
6
—
6
1
—
2
t
2
1
—
—
—
---
—
—
1 —
—
——
15
126
46
46
89
32
122
60
i5
400
60
44
6
00 0
129
20
’l
124
2 I
—
i5
5
1
—
2
2
3
t
10
31|
3o| io2
981 2,383 | 41 ij 5,iii | 76'ö|202|| 1,490 I 337! i8S| 853
27
33
34
207
465} 5731 —
Ständige Ränt°r
-
g S
1.3
<g £
P cp
S o*
*- 3
S og.
o 0>
B O '
‘S
?2ö
CJ: B
Rdr. sk. r,
233
233 —• —
278
278
207
207
7°
70--
87
87 36
86 —
36
86
961
36j—
R dr. sk_
cn
c
B
Rdr. sk. r.
235
32 —
335 3
280
W
O
C/2
3
P
fi
el
>1
o
-
3
CTQ
Rdr*
3io 44
Rdr.
I,25i
3io 44
3o6
18
l,25l
1,000
sk.
Clereciets Underhåll.
B
c/>
O
&
Rdr.
--.
—
—
380
—
—
3 06
18
8
1,000
—
—
—
308
16
220
—
—
731
32
—
—
308
16
—
220
—
—
73i
32
—
—
—
, 77
26
8
200
_
_
33o
-
_
“
-
12
-—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
“
78
2
8
200
33o
'
—
—
—
—
89
4
—
183
4°
1
—
4n
32
—
---
—
89
4
—
i83
4°
—
4u
32
—
—
—
—
88
8
—
158
—
—
200
—
—
5
16
—
5
16
—
_—
—
_
■
—.1
—
5
i6|
1
-1
1
93
24j
—
i58
—
—
200
—
—
3I
i6|
-1
98413oj 8|
J>379l 6]
3,924116
■
67
O
o
3
B
5
Rdr.
122
sk.
10
fest
2- *
T%
3 O
cnj 1
Hdr.
sk.
Gn
3
3
Rdr. sk. r,
189
42
67 32
4 00
122 10 8
1 OO
125
189 42 8
625
400
I 25
100
133
125
133
16
625
391
40
1 25
196
8
20
i33
35
16
4°
133
46
16
34
39i
278
40
36
_
5io
184
0
02
—
166
113
32
16
3
28
32
1
16
1
5
28
3
l6
—
——
—
■
—
3
2 4
—
2
8|
—
5
32
—
23
.6
—
—
—
—
200 —
236
26
4o
33
5o
25
290 —
294
42
236 26 —
33 16 —
25 —
144
21
88
7°
294 42
3o2
2 l
i44|21
»HH 70
302
2 I
4
1»I73J39i 41
5j6j42| 8|
4°3|i6j—J 2,0g4\ 2J
-
*1
P
Tl
O:
cn
O:
'"ET
3*
CTQ
Rdr. sk. r,
666
CD
^r
s*
Rdr. sk
35o
<
CK}
£2
5!
5"
CK}
Rdr. sk. r
3oo
o ö
B-i
B g
B 3
P _P
9 >*
*5
r-: 5>
&
Rdr.
121
sk.
666 32 —
35o
55o
200
3oo
5 00
12 1
796
55o
5io
200
166
32
5oo
1,166
38
79 6
i,4° 1
36
1,166 38
126
3
3
32
16
16
1,401
531
10
36
46
>4
9
211 16— ii3 16—
133 16—
542 12 10
4°
33
i,i5o
635
24
40
100
33
5o
16
j,i5o
200
635
202
24
Crt
B
B
B
B
zn
P*
£*
I
g
f
Rdr. sk. r
lool
5o
2,078^
913
16J—
200
3,45o( 6
202
-| 3,698
19|2
5,761
43
5.761 43 5
7>o55
3o
7,o55
6,890
3o —
i3
6,893
2,'291
22
3
3.
2»349
3,682
i3 —
33 3
24
42
4
8
25
3,682
! *
102
25
2,102
27,844
25
% I
K
—
■ ' ' ’ s :
-
■
- •
—
-i''K
’
.
'
-
ri --
•
•* m
p
■
- -r
ii
w
DtriJnrl^
'"'”D^Dlgardar I I t t I » i t t
- (<'T lydande eller eljest Kronan särskilt
j -»«ne och för dess räkning^ utarren
Jyjlrjla^e eller disponerade Hemman , , .
lägenheter, såsom Stallängar
Wcätei'ier
CSer
tits»»
tst^Jtörs Hemman
ar
Kior» ^atte-Hemman . .
„ . dilian........
„ »5 byggen med frilietsåi
’’ Rusthåll
Kloo,, „]JSraents-Hemmai)
o tvtte~Hemman ....
’ ^Rusthåll.....
:% n° Augments-Hemmat
V'«°ställen
ilen.
Boställen ,
Reinman, Frälse
G,
Dito
-
Skatte
eV\
Kl'ono
‘öSBiKi °cn Scholae-Hemman, Krono , ,
0°B Barnhus-Hemman, Skatte . ,
Dito
Krono
.
.
%s^?Dlan’ Krono ....
^“—Hemman, Skatte
loiSan
}’&
k
-
Krc
11/w°llS'sK0oS“Hemman . .
ieci' G}!;^e,-»ArSck; To‘P, Utjc
dar, Urfjellai
rider
se.
^^t-acreniictcr vilan Mantal, som c
♦ ♦ ♦ ♦
♦ ♦ • * »
tena
enar
flagna Hemmans Planta sirö inbegrip
frälse
!l° Skatte
to Krono ...............
o'i° ,^bcl,ysgde............
tattJagde bebyggde dito, deraf Ryttare- och
boldat-torp.......
l0no'Torp med frihetsår
. 5 stugor
....
e.vggde Lägenheter, afsöndrade från Hem
,llatl Under ständig äganderätt....
Dito a viss tid eller lifstid . . .
attlagde Fisken och Fisklägenheter af sär“kildte
slag, som ej under någon Hemmans
ränta gro inbegripa, Frälse
Dito
Skatte
J
Dito
Krono
ullinjölqvarnar nied 074 par
Sågqvarnar, grofbladige ,
Dito finbladige
'ibeliofsmjötq varnar
Sfigqvar
s a par • * ;
”bjerns verk
Mai.
j ‘Hignar , . .
'■''kManuläctar-Verk af särskilte
^läij,ruk . . .
DäJ^ersbruk ,
Tegelbruk . ,
uluoverk , , .
Oljeslageriet- ,
rfverier . .
miullsspinneriei
^Kalkugnar . . .
^runstens- och Qvarnstens-brått
"rono-Parker och Allmänningar som tillhöra
Kronan af 20,654 Tunnlands, 4 kapplands
1 ymd
Lands- och Härads - Allmänningar af 22,199
Tunnelands 24 kapplands rymd
Grofveskogar af 4,203 Tunnelands 26 kapplands
rymd .
Krono-Skogar, Ädlare Verk, upplåtne mot afgift
af
Tunnelands rymd . ,.....
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Comnässer.
.....................
slag
Summa
Hemmantal.
Förmedladt
Oförmedladt
St.
12
2I
St.
12
2?
‘41
386JI
521
i‘3if
1,2441
61/5
37!i§5
‘41
394111
ö9iss
‘46s3s
i,532|
652 5
UJI6
54AV»
i58| '
17I
776fU
7>5fV6
6,51
i97
43*
220?il
3
4
I
2o6||l
26H
975g lil
843111
809111
264/2
63-11
2485
‘I
I
57
1
4!
3
5
31
7?
1
/a
|
411 1
411 g
*
‘1 |
41
41 I
i
i
|---
---I
1
I
i
1
i
“--
.4,692 jVö 1 5,746111*
o
•-j Cfq
p: O
d: 3
a r
n
era £?
p -
r‘ <
n
O
n
sr
St.
88
3
2
i3
4
2
4
2
a
<
Tr.
}
15
299
s
761
28
‘9
62
16
397
383
362
116
7.5
170
5i
81
763
858
4,0101
21
lös--
2,625
9°
538
1
4
i3
35o
104
983
4o
18
9g
3 i
6|
al
28
16a
5g
1
31
1
18
2
12
8
ii,75i
2,826
tö
P=>
q?
Tr.
5i
6
3
61
2,617
363
5i5
5,981
468
239
26
800
75
4,265
4,434
3,225
x,u4
267
i,3oo
6
3o
10
16
2
33
5
10
i5
i3
>97
35
936
16
77
12
1
a
o
Tr.
21
59
x,i3o
111
278
4,o45
118
121
8
44 r
46
1,577
i,63o
1,628
374
85
477
3
5
1
i3
2
9
2
4
4
28
36
20
44
K
p
tdi
Tr.
44
20
8
3i3
6,642
821
x,5i6
20,146
708
491
129
2,563
299
12,33g
10,128
8,948
3,oo3
564
2,93o
26
**9
59
I I
5i
7
10
28
28
359
83
G757
170
321
3o
3
s
p
d
O.
Tr.
23
9
8
97
3,045
220
53 g
6,108
36i
206
12
491
81
3,994
3,528
2,935
928
200
956
8
12
8
‘4
2
20
4
>1
Tr.
23
467
54
120
t,434
59
35
3
2l5
‘7
847
806
65o
273
55
240
2
3
1
4
I
4
7
38
49
5o
80
27,222! 12,327) 74,685
28
5
16
kJ
o
o
o
Tr.
22
4
4
106
3,340
355
758
6,867
334
aoq
52
939
102
4,099
3,373
3,i33
i,i54
214
1,276
7
41
4
31
3
25i
8!
301
580
45g
493
59!
2,391
Medelafkastning sedan utsädet är afdraget.
ml--
49
25o
i i8|
ION
23,o4i| 5,38i1 3o,o54
Täjööy
129,188] 50,391
Hvete,
t=»
C:*
era
Korn,
Hafre.
Blandsäd.
Arter.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
25
280
84
i32
io3
24
IO
24
,5
60
32
10
—
20
—
34
32
—
80
367
295
793
291
n5
i,5i5
12,566
4,902
17,6o3
7,4a3
2,041
204
1,823
481
2,55g
745
'231
325
2,272
1,106
4,i 83
i,85o
4gi
3,866
29,387
15,646
55,687
22,816
6,o35
126
1,892
492
2,320
1,442
242
91
1,084
564
1,486
8o5
i4a
129
3o
336
49
i3
3o8
3,728
2,026
7,o63
i,83o
918
73
334
223
820
3 08
76
i,685
18,279
, 6,162
35,238
i4, n3
3,595
2,i94
iq,o5i
7,204
3o,57o
i3,35i
3,3o3
1,621
19,801
6,33o
25,542
1 °,799
2,655
563
4,824
i,658
8,461
3,2o5
G ‘°4
“9
I,25i
37o
1,808
y4 i
289
875
6,067
2,078
8,755
3,692
I,o4o
7
37
i5
80
42
11
12
134
24
358
46
16
2
38
2
34
02
4
8
82
5?
1 ‘7
53
‘9
3
8
5
26
7
3
i 4
i34
36
172
81
15
4
z9
4
4o
—
4o
—
54
i5
88
82
6
—
54
l7
. 86
2 5
5
21
816
I 12
1,145
,43
23
—
123
—
147
97
3,957
167
5,6io
8
i85
I 12
4
ib
76
84
3 80
i65
21
43
329
170
829
235
60
—
5o
16
9°
lill
lill
8
i5
9
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
----
--
—
—
-•—
—
—
—
—
*--
—
—
—
--—
—
—
—
—
—
—
__—.
—
•--
—
■-
___
—
—
--
—--
—
--
—
—---
—
--
•-
--~
—
____
• 1
—_
■ -
212,7*10! 84,737 | 22,631
ä
U
*—
O
Tr.
114
24
24
544
20,546
2,066
4,487
39,182
1,517
1,42
322
5,731
594
2I,35o
18,819
17,561
6,796
1,26
7,398
i58
58
16
160
20
119
46
rZ
295
229
2,682
4o6
18,728
Underliållne Kreatur.
a
p:
St.
ö99
297
i,3oi
5 20
5o
170,182
10
i,i3i
8
26
4
23
5
*7
65
2
74
16
60
i5
1
Oxar.
Kor.
St.
St.
46
38
4
‘4
IO
I IO
i38
3,402
4,798
371
55a
567
I,o4o
7,778
10,833
445
56o
233
35o
3
52
872
1,675
125
212
.4,192
7,i57
4,106
6,i43
2,932
5,388
1,206
G977
280
465
1,323
2,345
8
18
4°
49
8
8
20
37
I
8
29
38
4
8
6
3o
10
63
6
54
4o
666
2
85
2 5
3,319
i5
io5
28
55g
9
4o
8
—
—
—
lilli
11
lilli
11
a
d
era
éi
o
vi
t**
P
►O
St.
5a
6
4
116
3,i 58
3a3
699
7,4a5
44
3l2
48
i,i53
169
4,485
3,629
3,5q3
G‘94
296
1,468
8
37
4
a3
5
*7
3
20
35
22
329
39
‘,679
53
196
XO
2
26,788] 28,246] 48,840] 31,026
a
St.
9°
34
229
7,841
867
1,627
‘7»‘97
982
6o4
72
2,624
352
12,926
10,3 70
9,278
2,819
686
3,7o3
25
io5
16
83
11
76
12
60
80
67
900
104
5,ooS
128
635
46
10
c/i
<
St.
*9
8
di
3,i 5g
37i
85o
9,194
54o
347
67
888
200
4,964
4,664
3,864
G294
297
G 747
12
34
8
33
4
33
8
45
4.0
534
1,684
54
321
363
3
O
rt>
St.
c
-
20
64
i5
4i
18
i5o
76
99
107
26
56
e
11
{
Rdr.
44,400
6,760
5oo
56,452
2,386,799
228,805
4i 3,670
5,498,735
316,942
166,5i5
608,267
63,386
3,625,ooo
3,o88,6o5
2,685,776
894,78 5
i84,i5o
928,893
2,400
5,65o
23,54o
5.700
,9>92°
i,685
18,110
2.700
5o
11,17°
12,260
-io5,i7o
34,295
sk.
i5,i4°
90,240
1,000
45o
1,925
449>95°
37,668
5oo
2,490
265,389
25,o32
87,900
9,200
I 1,400
93,975
3.000
2,625
7.000
3,oio
79,661 ( 35,7691
6g4| 22,55o,i84|—|
V
--
Tabell lör Landet inom Skaraborgs Län.
Stats
-
Bevillning efter 1823 och i83o årens Förordningar.
M
5>
t»
Rdr.
134
sk. r.
3o
Efter 2:dra Art
^ to
0
~ m
*5 CC ~
awg •
1
o & *-.
Rdr. sk. r,
o M Jjx OOOäx 3 ^3
g 00 0 - -
fy»? w t;
SJ o 2.^ oi
Rdr.
79
sk
24
IU
22
lO
249
4
—
_
—
i37
O
42
5,2o5
i3
—
-—-
—
—
5,264
37
563
3o
—
_
, -
535
3o
2,404
3o
—
_
—
G‘4o
2
io,358
46
IO
—
_
—
14,984
42
746
33
7
—
_
—
806
3i
3i6
—
—
—
47o
3i
,54
36
—
—
_
—
24
21
g439
24
—
—
_
—
i,4°°
44
146
<4
_
—
—
—
169
8
6,871
22
IO
57
—
—
7,987
5
6,qo 1
8
—
—
—
6,732
37
6,433
‘4
—
—
—
_
6,101
20
1,633
22
—
1,120
_
_
226
33
469
■8
485
47
11
35
42
2,282
8
2,685
4‘
7
42
36
5
CJ
26
oft
—
—
—
5
3
65
.8
___
P
z
_
44
6
7
ib
—
—
—
—
I I
9
29
‘4
—
—
—
—
29
24
3
34
—
—
—
7
47
35
24
—
—
—
—
39
IO
7
4
18
—
—
—
—
4
40
3°
—
—
—
—
2
-l
l9
60
‘4
26
20
25 I
36
—
—
—
—
77
43
640
34
—
—
—
—
241
22
—
—
--
—
—
69
2
1,382
32
—
_
, 4
24
4
___
—
___
-
_
—
973
28
—
—
—
241
—
68
24
_
-
»_
4°
16
5a3
6
—
—
—
—
267
l6
2
36
__
6
38
3
32
—
—
—
—
2
,4
12
18
_
_
_
7
28
5o6
46
_
_
-
'1,218
33
49
4
—
—
—
—
117
I
23
—
—
—
—
—
—
—
5
6
_
_
10
‘7
127
18
_
—
—
—
663
4
l6
24
_
—--
—
—
20
—
36
12
.
7‘
36
37
32
—
—
—
—
196
36
42
26
O
——
9
44
_
---
—
—
26
37
184
42
—
—
—
a6i
12
£
£
5
24
_
—
—
—
8
,6
6
20
—
—
—
—
z9
—
2
44
_
—
—
—
6
IO
—
—
—
—
—
17
ib
585
i
9
9
—
—
—
180
—
16
52,oi8|i4
-
4,353|4‘
6j 5o,i49
3,1
00 o
SJ* o
2 g
OJ - Oi
Rdr. sk. r.
'93
w
Co:
c W
S. 3:
ö 3
OQ 3
? g
ej
3
CfQ
Rdr.
44
74
3,944
578
628
5,027
287
l lO
356
60
2,577
2,246
G797
658
127
629
>7
16
*4
12
1
45
324
sk. r
l7
2
i5
36
5
45
36,
4
25
36
i93| i6| 3] 19,608]45{ 7
Summa,
Efie
tö3
= 2
g. p
0 3
£.
*'
-4
M
c
r
tr1
n
5
3-
Krono-
Tionde,
Rdr.
st.
r.
Rdr.j
sk.
r-
Rdr.
sk.
258
23
7
>97
46
6
62
16
3i
24
8
36
44
,8
11
■-----
6
—
— .......-
—
—
........
—
461
35
4
496
l7
—
,56
24
i4,4‘4
I I
2
6
8
—
-v ,
—
1,677
22
5
i,753
28
6
io3
35
4,i72
38
5
—
—
—
—
3o,37i
OI
2
i,233
33
4
15,709
46
1,840
3o
I I
92
5
9
947
15
896
35
3
1,766
I I
7
4ao
36
‘79
9
—
—
—
--•
—
3,196
4*
—
6,749
4
4
i,8t3
43
375
3 g
6
929
36
7
249
,3
»7,493
20
7
29,431
28
I
9,433
‘7
15,88o
27
3
25,8i 3
—
1 I
8,999
7
(4,332
,3
9
24,633
37
2
7,457
35
3,638
37
IO
7,6o9
47
—
2,3o3
I
1,118
16
I I
1,986
35
3
527
7
5,639
46
—
7,371
i3
6
1,256
‘9
I I
3a
I
3i
8
6
9
6
,6
43
3
52
7
8
9
32
127
12
I
38a
7
8
61
I I
34
31
5
39
44
‘4
8
73
36
I
241
24
n
39
—
12
21
—
25
2
5
8
3i
«7
—
9
‘77
‘4
3
53
38
lo
22
9
24
43
3
I I
$2
33
28
9
‘4
40
8
3
12
94
22
8
‘4
l I
8
7
45
338
20
ti
619
3i
I I
89
IO
927
■7
-6
1,521
27
f I
,34
38
69
2
6
1,224
26
5
22
45
1^87
8
—
—
—
-—
—
4
—
—
—
—
—
—
1,214
28
—
—
—
—
—
—
109
28
—
—
—
---
79°
*22
—
—
—
9
26
5
__
_
5
46
—
27
34
—
—
—
‘9
46
—
lod
31
I I
—
—
2,049
39
ro
1,060
‘7
6
37
29
166
27
—
102
20
8
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
__
_
. — .
-•:
,5
23
1
28
38
8
—
79°
22
—
—
-r _
—
—
—
36
24
—
_
—
—
—
108
—
2
24
I I
—
—
233
42
5
—
40
IO
—
—
—
—-
—
36
33
5
—-•-
_
—
—
446
I l
6
—
—
—
—
—
—
i3
4°
—
—
—
—
—
25
20
—
—-
—
—
—
9
6
5
—
—
—
—
‘7
16
■-
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
, .
_
___
760
25
9
—
—
—
—
193
16
3
—
—
—
--
—
126,324] 4J 6
n5,8o2|4o
‘1
49,96aI
2
Ständige Räntor.
p
£U
Rdr.
i35
28
34i
9«7
5
777
2,957
289
I2,q45
‘4,597
“,697
3,5o3
793
3,025
10
45
109
27
166
4o
5o
i3
97
33o
i4u
2,345
41 55,399
sk.
22
45
3o 10
16I
11
6
8
2
39
34
!<?
3
3
3
. 3
Rdr. sk. r,
45
86
260
633
4,260
373
i3o
5o
57o
79
2,915
2,5ig
2,264
5gi
168
877
24
2
12
1
11
2
a3
24
213
472
43o
553
5i
206
1
1
4
«58
9
2
45
2
i3
i3
8
2
73
182
36
36
a
o? f
3 P
P CfD
o-3
p: et
3
3- P
ST °; 3
* sy
3 O
? B*
Rdr. sk. r,
203
1,559
113
45
14
263
3o
1,101
964
775
160
64
(53
11
88
i38
12
12
36
180
8
i43
16
66
1
35
3
65
21
Ören,
O
*3
5.
3*
CR3
V)
*
Salpeter-
afgift,
Rdr.
sk.
T.
Rdr.
*k.
r. :
—
—
—
‘7
,8
—
—
—
—
4
10
6
_
-
26
23
3
—
32
_
617
u
I I
I
—
—
75
34
4
—
16
—
,82
28
9
I
—
—
f,g5o
9
—
—
—
—
84
37
4
—
—
—
58
9
3
.
16
- .
261
4‘
i!
—
—
—
34
8
I l
3
16
—
1,192
46
I I
—
16
—
1,068
*4
8
—
16
—
933
46
T
—
—
—
345
35
ll
—
—
—
74
I I
9
—
ib
—
397
16
3
—
—
—
I
‘9
6
—
—
—
I
42
—
—
—
—
12
36
—
—
—
-*
I
6
4
—
—
—
7
27
3
—
•-
I
12
—
—
—
—
8
2 1
7
z
z
4‘
7
--15
35
4«- 7
P
< 3
3 3- U Ö O
ä ^ ^ p g
5
<%^o
^ ^ ’r
53 5 H
“gsrf
Adr. sk. r.
co
c
S
Rdr.
457
93
26] 2] 2o,5o8,i6| 9j 6,061)2iI 7|
1912»! 9] 7"36
Mariaeholm i Lands-Contoiret den a4 December 1833.
1,107
2,629
3,111
i,°i9
24,519
1,611
3,198
65
12,616
1,611
57,022
53,96 1
47,702
i4,5i3
3,6,4
13,082
i3
i,3oo
1,772
55
113
597
85
472
77
IO
18
2
34
26
23
3o7l 4
54j37
- I^4i
54i io
O
3
3-
I
g
fi
-
Rdr.
474
9‘
207
104
37
Kostnad
tö
c
-
era
Rdr. sk. r
3o4
2,1 32
43
60 12
1,208 j I I
2,597 32
1,387 26
619
‘7
897
67
273
42
29
io9
3,63 y
1 4
29
361
3i
i,354
3
t7
16
9
i,854
____o,
1
4
1
25o
24
34
7
20
32
14 8
36
3,o72|42| 5] 258,187]34| 4
5,46i
i5,755
6 9,5i4ja2
24
3,365| 6[io|90,7311 3| 4| ‘°8,
CARL GYLLENHAAL.
F. g. l. rudell
Tabell för Landet inom Skaraborgs Län.
Kreatur.
t/5
P»
B
7
4
o
5|
St.
9°
»4
22 q
7>84
867
1,627
*7>*97
982
6o4
72
2,624
352
12,926
10,370
9,278
2,819
686
3,703
2 5
io5
16
83
11
76
12
60
St.
*9
8
K I I
3, T 59
37 1
85o
9>'94
54o
347
67
888
200
4,964
4,664
3,864
«»294
297
*>747
12
34
8
33
4
33
8
9
O
fö
St.
£
p
p
-
Cu
Rdr,
20
64
i5
4*
18
i5o
7
99
80
45
5
67
4o
—
906
534
IO7
104
——
2.6
5,oo(3
1,684
56
—
—
—
128
54
€
635
321
11
46
10
363
3
44,4oo
6,760
5oo
56,452
2,386,799
228,805
413,670
5,498,735
316,942
166,5x5
608,267
63,386
3,625,000
3,o88,6o5
2,685,776
894,785
x84,i5o
928,893
2,400
5,65o
23,54o
5.700
19,920
i,685
18,110
2.700
5o
1,200
11,170
12,260
-105,170
34,295
i5,i4o
90,240
1,000
45o
1,925
449,9So
37,668
5oo
sk.
Stats
-
Bevillning efter 1823 och i83o årens Förordningar.
H
5>
c
>
Rdr.
2,490
265,38g
25,o32
87,900
9,2°°
I I ,400
93,975
3,oö«
2,625
7,000
3,oio
i34
xo
249
5, 2o5
563
2,404
io,358
746
3i6
154
i,439
14 6
6,871
6,901
6,433
i,633
469
2,282
5
6
65
7
29
3
35
7
60
251
640
1,382
4
973
68
523
2
3
12
5o6
49
sk. r.
3o
Efter 2tdra Art
Rdr.
10
4
x3
3o
3o
46
33
36
24
i4
22
8
'4
22
Iz
26.—
8l —
18
16
*4
34
24
i
8
36
32
18
46
4
127
16
36
37
3
9
184
6
18
24
12
32
44
42
24
79,6611 35,769!
6941 22,55o,x84J—|—
585
57
1,120
485
2,685
sk. r.
52,ox8|i4|—! 4,35314*1 6
2 Sr P
SÄ W ti
“VÄ bi -4
O: - » •
5 •“* to b5
2
Zcc 0 -  5 0 2-cp
W ^ oj
Ni 00^“
* bi
Ni
W oj *
^ » u,
-
bi ta *
Rdr.
sk
r.
79
24
—
^18
—„_
.
—-
6
—
*37
42
—
5,264
37
3
535
3o
11
*,*4o
2
7
*4,984
42
I
806
3i
7
47°
3i
11
2 4
21
—
I,4oO
44
6
169
8
8
7,987
5
8
6,732
37
7
6,101
20
8
226
33
IO
35
42
6
42
36
3
5
3
8
—
44
6
I
11
9
7
29
24
3
7
47
—
39
ro
7
4
4»
I I
4
*9
2
26
20
8
77
43
6
24*
22
IO
69
2
6
, 4
24
—
— ■
—
—
241
—
—
4o
l6
_
267
16
—
6
38
5
2
*4
—
7
28
_
'1,218
33
10
**7
23
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
10
*7
I
663
4
—
20
—
—
7*
36
—
*96
42
5
36
26
—
26
3y
5
a6i
12
—
6
8
16
—
*9
—
—
6
IO
5
*7
16
—
—
—
"
_
- —
--
—
x8o
l6
—
—
—
5o,i49]3i| a]
M N3
00 O
Ui
© 4*
P* O
Sa
- a>
?§
wg
c/j^
a,
2
Rdr.
»k.
tö
♦-
c tö
5.3:
S 3
05 3
T 5.
cj 3
dpT
Rdr.
44
74
3,944
578
628
5,027
287
110
356
60
2,577
2,246
*,797
658
127
629
1
5
*7
16
*4
12
1
sk.
37
8
9
5
38
i3
3
20
7
4o
29
27
30
4
8
2
i5
36
5
7
8
45
324
»93
r6
to
c
S
3
w
Rdr.
258
461
*4,4*4
1,677
4,172
30,371
1,840
896
*79
3,196
375
«7,493
x5,88o
4,332
3.638
1,118
5.639
11
16
,27 i
Ständige Räntor.
H
O
& 3
sa: B
.5. p
O 3
Cu
rt>
öO
$«-  £
C/l
Rdr.|
*97
36
496
6
i,753
i,233
1,766
6,749
929
29,43*
25,8x3
24,633
7j6°9
1,986
7,37*
3x
52
382
•k.
46
,44
H W
g 3
§- o
n j
45
36
*4
25
IO
2
10
73
12
87
1 J
36
21
22
X
9
9
24*
25
177
24
24
2
*4
43
9
7
33
a8
9
*4
40
36
94
22
8
*4
11
37
—
338
20
(i
8*9
3x
8
8
927
*7
.6
1,521
27
—
—
89
2
6
1,224
26
—
—
*j387
8
—
—
---
—
—
4
__
—
—
—
—
1,214
28
—
—
—
36
_
109
28
—
__
- -
—
—
79°
22
—-
—
9
26
5
—
—
5
46
—
27
34
—
—
*9
46
—
io3
3i
8
—
2,°49
39
IO
1,060
*7
—
—
166
27
—
102
20
—
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
x5
23
I
28
38
—
—
79°
22
—
—
—
—
—
36
24
—
—
—
—
---
108
—
2
24
—
—
233
42
5
—
—
—
4°
LO
—
—
—
—
_
36
33
5
—-
_
—
446
6
—
—
_
i3
40
—
_
—
—
25
20
—
—
--
—
—
9
6
5
—
——
—
*7
l6
—
■
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
765
2 5
9
—
—
—
—
x93
l6
3
—
--
Rdr.
62
18
lie
xo3
*5,709
947
420
i,8x3
249
9,433
8,999
7,45_7
2,3o3
527
i,256
9
9
6x
*4
39
8
53
sk.
16
11
24
35
46
x5
36
43
i3
*7
7
35
1
7
*9
6
32
1
8
3i
38
$2
12
7
89
*34
22
37
29
Afrad.
Mantals™
Penningar,
p;
WH P
rÖ CL
ja: c/j
B ET
r-r O:
p
5’
Cfq
Lagmans™ ocl
1
Ören,
Gernings™
1
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
Rdr.
sk.
r.
—
l35
4
8
45
—
—
—
—
—
—
—
—
6
28
22
9
4
_
. .
I
12
__
—
—
—
_
___
—
—_______
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
34*
4*
6
86
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,000
24
—
—
—
—
—
32
—
I I
9*7
I
9
260
12
—
—
—
—
1
—
—
_
—
633
12
—
203
12
—
—
ib
—
I I
5
IO
8
4,260
2
5
i,359
36
—
f
—
—
2
--
—
—
373
24
—
1 i3
24
—
—
—
—
IO
777
25
5
*3o
24
—
45
12
—
—
—
—
—
—
—
5o
24
—
*4
24
—
—
—
—•
2
2,957
9
—•
Sjö
44
—
263
—
—
—
16
—
7
289
5
5
79
24
—
3o
—
—
—
—
—
7
*2,945
I
5
2,915
—
—
1,101
*9
2
3
16
—
9
*4,597
16
I I
• 3,5*9
24
—
964j
—
—
—
ib
—
6
**,697
*4
7
2,264
9
7
775
24
—
—
16
—
2
3,5o3
3o!
IO
59i
—
160
24
—
—
—
—
I
793
16
11
168
24
—
64,
24
2
—
—
—
8
3,025
45
8
%7
12
—
j53
28
IO
—
ib
—
8
10
I I
6
2
24
_
36
_
_
—,
—
6
45
8
2
2
36
—
i
36
—
—
—
—■
IO
*o9
6
8
24
24
—
7
12
—
—
*—
—
_
27
12
—
2
24
—
—
36
_
--
—
—
8
166
4
I
12
36
—
5
—
—
- ,
—.
—
I
40
I
9
I
24
—
I
—
—
—
—
—
_
50:
38
6
I I
24
—
,5
12
—
—
—
—
7
i3:
4«
5
2
36
—
36
—
—
—
—*
I 1
6
39
—
23
36
—
5
12
—
—
—
—-
8
2
2
8
24
12
I I
36
l
97
*9
6
2li
45
7
88
—
—
—
—■
—
—
33o
7
t
472
33
7
[38
21
5
—
—•
—
5
i4o
2
IO
—.—
—
—
—
—
—
—
■
**—
.
_
_
43o
36
_
180
24
_
8
35
2
_
-
—
9
26
_
8
12
—
—
—
—
—
—
—
—
553
36
—
43
—
—
—
4*
_
_
5x
16
36
_
__
—
—
—
—
206
36
—
66
24
—
—
—
—
1
12
12
—-
—
—
1
12
—
—
36
—
—
—
—
ii5,8o2|4o| x| 49,962! 2 4| 55,399|26 aj 2o,5o8ji6| 91 6,061 J21J 7I *9l28| 9
5o,x49j3i| a| i93J iö| 3j 19,608j45J 7) 126,334] 4| 6
Mariaeholm i Lands-Contoiret den 24 December i833.
CARL GYLLENHAAL.
Bidrag.
Kostnad för Rustning och Rotering.
Rustning.
I
t.
Rotering*
1
Summa.
S tö H
?c-2 o o’
| p ^ ' S.
b' 2 ^ W o
C/J *"2.
Hdr. sk. r.
C/l
P
5
3
p
Hdr.
457
1,300
1,772
_93
1,107
2,629
3,x 11
• i,o*9
24,5*9
1,611
3,198
65
*2,6x6
1,611
57,022
53,961
47,762
14,513
3,6i 4
13,082
55
1 x3
597
85
472
77
307
54
sk.
37
4
33
27
16
20
42
10
23
i3
4o
33
32
39
4a
23
54
IO
x8
2
34
26
23
4
37
24
IO
6
1
2
5
11
2
X I
2
4
2
4
■ 7
3
4
10
_
—
60
* 2
-4
—
-U
1,208
*>
*1
—
—
3,597
32
—
—
i,387
26
8f
—
_
619
47
2®
—
—
*7
38
_
—
;—
697
29
7
—
—
67
36
_
—
—
273
12
—
_
_
I
24
—
—
29
34
—
—
—
io9
7
I I
—
—
3,63 7
20
7
—
—
**4
32
8
—
—
—
—
3x
*4
8
.
__
i,354
36
—
—
3
12
—
—
_
*7
—
I I
_
_
l6
36
—
—
—
9
12
—
_
__
2
—
—
42
5
i,854
l8
5
T 0
__
_
I
24
—
—
—
1
1
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25o
4
0
Ej
Pj
fö
1
g
a>
Pu
a>
Rdr.
474
9*
207
154
3 04
2,132
37
Rdr. sk. r.
—
5,461
43
[5,755
69,514
24
5j 4
32
Rdr. sk. r.
i3o
3o
89
44,539
*,99°
i,638
607
25,102
3,870
24,99°
89
747
2,590
12
21
*97
3o
107
7
128
22
Rdr. sk.
53
212
836
6
45
i3o
5,491
89
44,53g
*,99°
i,638
*5,755
607
25,192
73,384
24,990
89
747
2,590
13
21
*97
3o
107
7
128
22
*4
53
212
836
6
24
24
26
2
36
5
4
10
22
8
40
42
20
24
34
5
34
24
38
24
Clerecie-Statens underhåll.
p
C/J
r-r
O
fö
Rdr.
170
26
3
365
9,874
x,334
2,424
27,383
i,335
720
20
2,755
.366
17,729
i5,423
12,969
4,267
952
sk.
O
p
P
s
Rdr.
33
45
2
8
8
8
}
18
128
a4
72
18
96
16
64
236
589
61
988
/\.12
I 10
283
I
*,494
32
i5o
2
35
8
2
53
24
16
24
24
1
36
x,5io
200
463
4,585
289
i58
739
io3
5,4
3,202
2,539
832
200
686
*9
5
22
4
16
3
22
18
x3o
10
3
35
3x4
sk,
24
36
24
*7
36
33
4*
36
'7
32
20
4
tö
£. £5
ra q
B. fj
a P
Cp
1
Rdr.
*4
4o
20
6
21
563
68
i33
*>772
120
5*
sk.
24
24
201
23 .
1,314J 8
1,124 12
863
275
70
i33
8 —
8
'■4
6
v2
20
2
P
33
24
Rdr,
2I7
4
422
11,948
1,692
3,021
33,741
1,745
93o
20
3,696
493
22,284
*9,749
16,372
5,375
1,222
819
26
154
3i
loa
24
120
20
12
24
40
9
32
24
2 X
4
13
8
28
33
44
40
10
32
p
C"T
c«
Rdr.
i5
92
15 9 dO
739 2.4
4'
16
24
107
*,755
166
529
6,006
266
181
645
82
3;8po
3,136
2,915
833]
200
i,o63
10
27
5
*7
4
16
2
sk. r.
7J
i88
4X2
**4
325
1,841
*73
2
43
8
2
60
2
I
I?.
34
24
24
3
a
(6
33
4
28
36
t/.
Rdr.
268
187
7,8 39
435
16
3o
15
2651 8
sk.
sk.
<
Ost"
B
P-»
-
B
l6
i,x67
*37
5,88o
5,789-
4,787
i5 —
16
56
8
29
4
32
7
Xdr.
72
10
160
3,442
4*4
x,o8o
11,237
54o
297
i,io5
123
7i23i
5,594
5,429
1,687
397
i,863
9
45
10
3o
6
37
7
4°
Rdr,
37
9*
i,593
iÖr
593
6,g36
461
234
JO
7*4
98
5,o66
4,311
3,758
q 35
268
9ia
29
26
10
21
3
26
4
sk.
11
24
1
1
44
7
22
*4
36
12
4-7
2
3
3'
<4
8
*4
05
I C
tö 3
El 3
►, p
p
05
Rdr.
24 8
3
4 6
34:
201
22
57
i63
2
4
i,525
ioa
iol
196
96
2,558
36,181
, 12,735
10,693
165,192
8,890
7,797
274
38,897
3,529
144,365
181,807
120,328
20,206
7,573
25,971
320
1,23
2l4
854
140
7 55
i32
sk. 1 r.
94
2SS
I,86l
4,534
i,53o
3,338
21
2,52 6
3x3
1,446
11
35
x3o
8,6o3
289
1
4
1
33
7
11
18
24
*4
. 9
21
*9
22
44
*9
5
4-7
33
3o
4*
*7
4*
i3
38
21
x8
46)io
38 11
47
2,323
4*
l68
258
49
4o
2,36o
- i3
x5
3o
10
x3 q
34
36
3o
22
33
24
6
4 4°
32
6
x6
I,Ol5|29
193*16
3,o72|42( 5| 258,x87|34| 4» 3,365| 6|t0J9o,73i| 3| 4| 108,i56Ji8| —| *98,887!2i| 4§ *02,984]ioj—] 19,563] 2]—] <5,864] 10] — j 129,411122]—i 27^43(44] —"a^égolx4| —] 4o.8"4|32\L-l 27,181 |]i| 8| ‘83™66|28
KONGL. MAJ:TS
B ef allnings h afv andes
uti
KRONOBERGS LÄN
tili
KONGL. MAJ: T
i underdånighet afgifne
FEM-ÅRS-BERÄTTELSE,
för Åren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
Tryckt hos H. G. Nordström, 1833.
i:o. Landels Allmänna beskaffenhet.
Ilärom åberopas, hvad den år 1828 afgifne underdåniga berättelse hufvudsakligen
innehåller, med det tillägg, alt odlingshågen, särdeles inom
vissa trakter af Länet, betydligen tilltagit. Flera smärre Sjöar och
Mossar hafva blifvit på enskild bekostnad uttappade och odlade. Länets
Kongl. Hushållnings-Sällskap har hvarje år haft tillfälle utdela många belöningar
åt Torpare och Soldater för berömlig odlingsflit, stenbrytning och
trädplantering.
Sedan Länets Kongl. Hushållnings-Sällskap beslutat undersökning örn
Sjön Åsnens afvägning och sänkning till oberäknelig nytta för omkringliggande
Socknar, hvilkas ägor skulle derigenom blifva odlingsbara till hundradetals
Tunneland, härpå min begäran, hos Stor-Amiral-Embetets Tredje
Afdelning om förordnande för en Vetenskapsman till denna undersöknings
verkställighet, Capitaine!! och Riddaren von Sydow dertill blifvit utsedd,
och under Sommaren går i befattning med detta uppdrag.
Landet erbjuder icke synnerliga naturförmåner, men genom en förbättrad
brukning af den svaga jorden samt i följd af den idoghet och sparsamhet,
som i allmänhet utmärker Småländning^!!, bör ännu mycket vara,
Mt hoppas för denna Landsorts förkofran.
2:0. Innevånare.
Enligt 1833 års Manlals-Längder utgör Länets Folkmängd 107,207
personer, deraf 50,22.4 äro mantals-skrifne och 56,983 man tals-frie.
Vid jemförelse af Mantals-längderne för år 1826 visar sig, att folkmängden
de sex sista åren ökat sig med 6,13a personer. Förnämsta
°J’saken till denna betydliga folkökning ligger otvifvelaktigt uti de med
giftermål förenade bosättningar, som ske utan beräkning på annat näringsliv
än den för dagen betingade arbets-förtjenst. Denna .saknas aldrig,
jpen lättheten att i goda år försörja sig, i förening med sädesprisens så
Mina värde, stegrar den arbetande klassens anspråk på dagspenning och
Verkar till obenägenhet för arbete, när uppehället derförutaii kail erhållas.
T--------------
‘
'
'
*
'
I missväxtår, då prisen på alla födoämnen liro höga, förfaller denna folkklass
i elände och blir högst betungande för Socknarnes fattigvårds-anstaltcr,
äfvensom för jordbrukaren, sorn ofta nödgas draga tungan af dess
försörjning till råga på bekymret för egen utkomst af den ringa afkastning
jorden gifvit.
En tilltagande mängd af Inhyses- och Backstugu-Sittare ökar mest
bekymret för uppehället under missvextår och mot deras vidare utbredande
fordras directa åtgärder. Om det anförda sjelfsvåld^ hos obesutne arbetsföre
skall kunna förekommas, sjuies skärpning i förfaltningarne örn laga försvar
vara nödig; ty så länge det får vara en hvar obetaget att gifta och
bosätta sig utan annat näringsfång, än sin arbetskraft, blir folkökningen
onyttig och en tärande klass i Samhället uppkommer, sorn, genom bristande
utvägar lill arbete och föda, slutligen kan blifva vådlig för allmän
Och enskild säkerhet.
Folklynnet är eljest i allmänhet böjdt för laglydnad, sedlighet och
idoghet, så vidt dell ymniga tillgången på bränvin och dess omåttliga bruk
icke verka i motsatt retning. På sednare tider hafva de fleste brott varit
en följd af omåttlig brån vins-för läring, och ehuru flere missvextår inträffat,
bar förlägenheten för .lifsuppehälle, hvilken på flere trakter varit sådan,
att onaturlige födoämnen mäst tillgripas, icke föranledt lill stölder eller
andra brott; ett förhållande, som talar till folkets fördel i moraliskt afseende.
Då Staten lemnade understöd efter i83o års svaga skörd, hvilket
utgjorde Fyratio Tusende Riksdaler, utom den skuldsättning, som skedde
bos privata till betydligt och nu guldet belopp, hade Folket ännu känning
af 1826 års svåra missväxt, och det oaktadt återstår nu endast till återbetalning
inom årets slut ungefär Sex Tusende Riksdaler. Den yttersta
ansträngning för den förfallne skuldens albord an de har också egt rum,
men de executiva åtgärderne för indrifningen deraf hafva varit så inskränkta,
som möjligt. Genom de täta missväxterne har likväl fattigdomen mycket
tilltagit och i följd deraf äfven tiggeriet, som blifvit en sådan vana, att
man ofta får höra den tunkan yttras bland så väl barn, som arbetsföre personer,
alt det lönar bättre mödan att tigga, än söka förtjena genom arbeteSåsom
correcliv häremot torde slutligen arbetsinrättningar så i Stad, som pä
Landet böra tillvägabringa®.
3:o. Näringar.
Jordbruket:
Åkerjorden har i anseende till sin beskaffenhet och bruk'
ningssätt icke undergått någon förändring sedan den år 1S28 afgifne unde1'
5
dåniga berättelsen. På sätt förut omnämndt blifvit, har odlingshågen snar
rare till-' än af-tagit, ehuru vexel-bruket ännu icke allmänt antagits. Genom
fodertill gångarnes missförhållande till åkerns vidd, bristande arbetsstyrka
och gödningsämnen, kan Odlaren således icke draga dea fördel af sin jord,
Som eljest skulle deraf skördas, örn goda efterdöme» oell uppmuntran till
eh annat brukningssätt följdes. Efter 1826 års missvext bar Allmogen inSelt
nyttan af att så höst-råg, och som denna äfven efter i83o års svaga
skörd gifvit bättre afkastning än vår-rågen, bär detta ny Itiga säde blifvit
allt mer gagnadt och antaget.
Genom stenbrytning och vattensjuka trakters uttappning bär sädesbod
nationell snarare ökats än minskats under de fem sistförflutne åren, och
*0811 bör hoppas, att Allmogen mera allmänt skall snarare inse verkliga nyttan
af att tillvägabringa ett lagligt' förhållande emellan höst- och vår-sädet
samt foder-produetionen, då flere possessionater i detta fall föregått med
berömvärdt efterdöme. Det så kallade ensädet brukas i allmänhet hos Allbogen,
och sädesslagen, som mest odlas inom Länet äro höst- och vår-råg,
korn, blandsäd och hafre. Potatis planteras i myckenhet öfver allt och bidrager
i betydlig mån, att göra missvexten å andra säden mindre tryckande,
■bin sås öfverallt och utgör en vigtig handels-arlikel. Ärter sås någorlunda
£dhnänt, men foder-växter endast på herregårdar och humble blott i vissa
bätter inom Länet.
Boskapsskötseln:
Fodertillgången är, enligt hvad jag förut yttrat, i
allmänhet icke svarande mot den i bruk varande åkervidden och betesmarken,
ehuru inskränkt, är i allmänhet mager och stenbunden. Till Ladu§Urds-skötseln
bidrager, olyckligt nog, ej i ringa mån, bräll vinsbränningen,
®ch dess inställelse till husbehof skulle sätta jordbrukaren i förlägenhet,
^böinstöne intill dess han insett, alt Ladugårdarnes bestånd och förkofran
^darnålsenligare beredas genom ökad fodertillgång. Örn någon förhoppning
?r Landtmannen yppas, att äfven i goda år få förmånlig afsättning på
spannemål, torde man snart finna, att Ladugårdarne kunna väl umbära
skadliga dranken, hvilken foderväxter jnångfalldigt surrogat. Ivreairshandein
är för denna Landsort af största vigt och om afsättning på
^ekholm eller Norra orterne kommer att försvinna, skulle sådant högst
billigt inflyta på Länets välstånd och trefnad. Kreaturen äro, hvad kor
1etralfar, små, och å bondhemman skulle, i deras närvarande skick, icke
Ulina födas Boskap af större race.
s
Fårafvelén har aftagit på sednare åren inom Länet. Man har ej in
e
1 fördelen att underhålla utländska får och tle trifvas ej väl bär. Endast
9
6
å de stora Gimgfälten inom Sunnerbo Härad finner man ännu större fårhjordar.
Den eljest inskränkta ägovidden och behofvet af dess uppodling synes
vara förnämsta orsaken till minskningen uti fårhjordarne.
Getter hafva äfven fordom underhållits i mängd, men sedan Landet
blifvit mera odladt, hafva desse, såsom benägne att göra skada, egentligen
å den uppvexande skogen, äfven aftagit.
Ladagårds-afkastningen är, af förut antydde skäl, icke så betydlig
som den kunde och borde vala; men den är vigtig för denna landsort,
hvarifrån ost och smör under sommaren och hösten säljes i myckenhet åt
närmaste sjö-städer.
Farsoter hafva lyckligtvis icke visat sig på lång lid bland kreaturen.
Skogar: Fordom var denna province, i anseende till skogens växtlighet
och öfverflöd derpå, att jemföra med de Norra Länen, men snart
börjar dugligt byggnadsvirke att med möda kunna erhållas. I de orter der
tillgången ännu är någorlunda rik derpå afyttras till Sjöstäderne Calmar,
Carlskrona, Carlshamn och Halmstad samt Ronneby Köping en mängd
timmer och virke, sora derifrån utskeppas, och denna försäljning inbringar
betydliga penningesummor. Då alla byggnader och hägnader i allmänhet
uppföras af träd, uppkommer icke eiler derigenom besparing af
skogs-effecter. Endast på några få herregårdar finner man byggnader
uppförde af sten — det enda skogsbesparande ämne, som här med fördel
kan begagnas. Genom omättligt svedjande och Backstugors anläggning
medtages skogen årligen i betydlig målin.
Till hämmande ;d’ flygsanden vid Ljungby inom Sunnerbo Härad, bär,
genom det synnerliga hägn, hvarmed Kongl. Majit täckts i Nåder omfatta
denna villiga angelägenhet, åtgärder kunnat vidtagas, hvarigenom den, pä
ett falt al Etthundrade Tjugo Tunneland befinteliga Flygsanden, blifvit så
dämpad, alt den nu mera ej förorsakar skada, och på en del af fältet flir'
nes redan små-skog.
Sisla Femtedelen af de genom Kongl. Mojits nådiga bref af den 1 ’
Febr. i8a3 dertill anordnade Två Tusende Femhundrade Riksdaler bl ef j
början af år rSacf lyftad och använd linder samma års lopp, så att
dess slut endast återstod Sju Ridt- 34 Skill. 2 rist. Banco. Då vid den n
Plantören Bruun år 1828 å Sandfältet hällne besigtning och undersök lii*1»
de ytterligare åtgärder blifvit uppgifne, hvarigenom flygsandens härjning
skulle lör framtiden kunna förekommas, gjordes, efter upprättadt kostnad^
förslag, underdånig anmälan hos Kongl. Majit om eli ytterligare anslag
detta ändamål. Genom Nådig skrifvelse den 19 Febr. 1831 bevilja<^e
Femhundrade Riksdaler Banco, att årligen utgå i Sex års tid från sistlidet
års början, med Nådigt tillstånd, att, örn så tjenligt pröfvades, bespara flere
års anslag, för alt sedan under ett eller två år låta arbetet utföras. År
T 831 blef sandfältet afmätt och på Charta lagdt, år i832 uppfördes en
tredjedel af stängseln kring fältet, då ny skid-gärdesgård uppsattes, i stället
för den gamla förruttnade, af stolpar och plankor och innevarande år
kommer det öfriga af hägnaden att uppsättas å nyo. Under förflutna våren
ar en högst betydlig del af sandfältet dels besådt med frön, dels äfven
betäckt nied 1200 lass ris, och om möjligt är, skalk den återstående ristäckningen
°ch besåendet med tallfrön verkställas till nästa år. Fri nitisk
Tjensteman, Commissions-Landtmätaren Lindqvist, som bor nära sandfältet,
bar åtagit sig inseendet och bestyret dermed, samt, enligt hvad jag nyligen
haft tillfälle på stället inhämta, kan jag ej annat än vitsorda dess
oegennyttiga Verksamhet. För de utgifter, som under förflutne åren blifvit
bestridde, hvilka af Länets Hushållnings-Sällskaps Cassa förskjutits, och
till deni» sorn i år förestå, hafva, uppå reguisition hos Kongl. Stats-Contoitet,
Ett Tusende Fem hundrade Ridt1 blifvit lyftade.
Inom Länet finnas Feni Härads-Allmänniilgar. I afseende på Horjemo
°ch Möcklehult har förändrad reglering, enligt de i Kongl. Kammar-Collegii
Circulaire den 14 April 1824 bestämde grunder, blifvit uppgjord, meri, i
Utseende till ännu på Domstolarnes åtgärd beroende frågor om mnlbetestält,
icke fastställd. Efter denna reglering, skulle Allmänningen Horjemo,
såsom varande deri största och utgörande omkring Två Tusende Tvåhundrade
Tunneland, bibehållas till ungefär hälften såsom Allmänning i ansedde
till skogens växtlighet och det öfriga deraf indelas i hemmantal och
Esaijas. Deremot borde Möcklehult, såsom af ett ringare omfång med
S°d och odlingsbar jordmån, derå mest löfskog växer, skattläggas och sällås.
Allmänningarne Ideberg oell Allgunnen äro, ehuru inskränkta, väl
Ordade och med tät barrskog försedde, hvarföre desse blifvit i sitt nu valide
skick bibehållne. Med Hössön har ingen åtgärd kunnat vidtagas,
e,Hedan denna Allmanning blifvit till Ekplanterings-park föreslagen.
1 Bergsrörelse: Inom Länet finnas, enligt hvad min sista underdåniga
lättelse upptager; Ellofva större och mindre Stångjernsverk. ■ Tillverkninaf
Stång- och Ämnes-jern kan under dessa åren antagas hafva uppgått
^ lika belopp med det vid Bruken tillåtna årliga smide, eller Tjugo Tu^de
Tjugo Fem Skeppund och till ett värde af ungefär Trehundrade Sex0
-Tusende Fyrahundrade Femtio Ridt- Banco.
Jernmanufactur-lill ver k ningen åter, bestående hufvudsakligen af spik,
8
hillar, spadar, lioltslänger, vagnsaxlar, yxor, hästsko!’ och söm samt jernplåtar,
kail upptagas till Nio Tusende Tvåhundrade Femtiofyra Skeppund
och lill värde af Tvåhundrade Fyratio Tusende Sexhundrade Fyra Riksdaler
Banco saint Kopparsmidet vid Lessebo Kopparhammar till Femhundrade
Sextioett Skeppund och värdet till -Etthundrade Två Tusende Åttahundrade
Femtio Riksdaler Banco.
Utom förenämnde Ellofva previlegierade jernmannfactur-verk finnas
inom Länet följande, som från Bruken inköpa erforderligt ämnesjern, nemligen:
Thimsfors, Rundfors, Åcke, Oshult och Gåaryd, hvilka båda sistnämnde
erhållit previlegier 1829.
Vid ofvannämnde Verk äro anställde Sextio Hammar-Smeder, Ellhundrade
Manufactur-Smeder samt fyra Koppar-Smeder.
Tillverkningen vid Elmtaryds Ståltrådsdrageri har i anseende till bristande
afsättning under de sista Fem åren varit obetydligt
Genom Masugnsegares noggranna tillsyn och omsorg har de sednare
åren tackjernet på de flesta ställen blifvit af vida bättre beskaffenhet än
förut, äfvensom lillvcrkningsbeloppet för dygn ökats. Vid ett och annat
Bruk är väl kohltillgången knapp, serdeles i de trakter, der Allmogen kan
med mera förmån afyttra sina kohl åt andra håll; men på intet ställe bör
Bruksrörelsen komma i fråga, att ännu nedläggas för bristande kohltillgång.
Likväl har Bruksrörelsen, i synnerhet de sista Irenne åren, i saknad af
Renligt väglag för Malmforslingen drifvils med mindre förmån, äfvensom
Manufactursmidet icke funnit någon större afsättning, så att betydliga qvantiteter
deraf befinnas oförsålde, så val vid Bruken, som y Calmar Metall'
väg, genom hvilket allt försäljningspriset betydligen fallit.
Bruk och Fabriker, sorn ej höra till Bergsrörelsen:
Dertill räkna*
Kostads Glasbruk med Trettiofem Arbetare och ett tillverkningsvärde ^
Tjugosju Tusende Tvåhundrade Riksdaler. Glaset finner afsättning äfven på
Utrikes ort och Allmogen deromkring bergar sig väl, i anseende till aldri»
bristande arbetsförtjenst.
Vid de inom Länet befintelige Tretton Pappersbruk sysselsättas Ett'
hundrade Sjuttiosex Arbetare och värdet af tillverkningen uppgår tfl
Sjuttiofem Tusende Etthundrade Tjugosju Riksdaler.
I öfrigt finnas å Landet Fem Färgerier med Sju Arbetare och
Tusende Sjuhundrade Åltatiofem Riksdalers tillverkning: Tjugosju Garf^Jrier
med beredning efter Engelska sättet med Sextioen Arbetare °c*
Tjugofyra Tusende Tvåhundrade Ellofva R:drs tillverkning samt Fem ^
jeslagerier
och “fess,.lorn eliese 2,7,»"”'^^ B:drs *ai verkning
ÄÄÄsr8**
ä ää
ädlings-Institutet på rdsl^T NorTv'!lKmn®val,s Härad, äfvensom Linför
Binäring
ar:
Än ‘il’ Y™
'
finnas inom Landet elmin
• V ! * de dera större sjöar, som
Ä
för
«»
af synnerlig vigt
Tvä Tusende FemZdÅde
son ftS* ,rB'
fi:dr 3-Slili: 3 «*Ä m Aderlon
Väfnader afyttras till ni veseli lief m f'1 tdj.husbehof, men gröfre LinneVara
finnes till afsalu nå nlö '
,7 ,m °d af öfverallt, och äfven denna
[nom de«na Province kunna sti™ hir dTnTlM*osten, borde Linneväfnader
terne; Men då hvarken u nf™d§ tdl den fullkomlighet, som i Norra Orgoda
tillfälle till mide,-v' ,ofvade Premier dertill uppmuntrat, ej eller det
sorn Gårdsby L nförädlh T ^ l"3? väfnaden med fördel begagnats
för denna orts AJW"S8^08™?1
synas tiden ännu icke vara* inne
Wörädlingssätt och väfnaden"SfinhetP1 1fördelarne1 af ett förbättrade
fd! någon del förhindra utvecklingen ,’f
0m?tandlghjeter torde äfven
'varje Linodlare merendels afven® £ •[
handteiing, emedan
Sysselsätta sig-och r „ di åkerbrukare och måste så uteslutande
han ofta*?
^ f ™ m bruket af sin *eniga och magra ford
ait täfla med fondanniimeif, hvilket1 L,nh?ndJrinSe"» s°m erfordras för
Tr f Markaryds Pastorat c "
1 er f01' denna lill sitt hufvudyrke.
^åfskedar, sorn'afsa tias
lZT^ "Z
gen af
,• Så val i Sunnerbo! sorn i a inf T™ ?ch *?m Riket
f'
TörtS™8 * TT** P!‘ öla‘°i »“'■ ieÅä“>]e‘kaS e" mä"gd «räs
jLa.
1 rf““s unUMrin^rne' whThu ^l"nn»
- a"de r* ^ket, mästa
omfattas, att derigenom bereda sig en contant inkomst för de nödvän dige
utgifternes bestridande.
I öfrigt hörer till binäringarne förfärdigandet af hvarjehanda redskap
och käril af träd.
Handeln inom landet idkas med spannemål, kreatur och andra Landtmanna-producter.
— Den ytterliga tarflighet, som i hvardagshfvet råder
bos Småländningen och dess böjelse i allmänhet att göra rätt för sig, föranleda
dertill, att denna orts innevånare afyttra allt hvad som icke oundgängligen
erfordras för uppehället.
Länet, såsom på flere sidor omgifvet af sädesrika provincer, kan icke
påräkna afsättnings-ort för spannemåls-productionen, om icke till Halland
och en del af Wassbo Härad i Jönköpings Län. Enskifta speculationer
hafva hittills så mycket mindre kunnat riglas åt detta yrke, som Statens
mellankomst under missväxtår gjort en sådan handel osäker och nästan
omöjlig, att bedrifva. Ehuru denna Province visserligen icke kan räknas
bland de sädesrike, har likväl produclionen stigit derhän, att örn äfven
Staten undandrager sig, att i missväxtår komma till hjelp, bör genom
inrättande af Sockne-förvarings-Magaziner, spannemålsbrist icke kunna befaras;
äfven som den enskildte spannemålshandlaren i sådant fall låckås
att i goda år samla förråder med eller utan biträde å Statens sida.
Vid de allmänna Marknaden^ är oftast liflig handel med kreatur och
Landtmanna-producter, särdeles örn hösten.
Till stor lycka för Landet har den så kallade Gårdfarihandel!! börja1
aftaga.
Politisk Författning.
Kammarverket:
All ödejord i Länet bär under de sednare årdJ
efter hällne undersökningar antingen kommit i bruk eller med Kongl. Kaia1'
mar-Collegii tillstånd blifvit ur Jordeboken afförd.
Ägodelnings-rätterne äro fullt sysselsatte med de Laga skiften, sönå.1
allmänhet förekomma. Verkan af den Kongl. Förordningen härom diar
nu. icke hunnit visa sig. — Hemmans-klyfningar och jords-afsöndrinf3^
från hemman bidraga visserligen till odlingarnes förökande, men i e» s‘
mager och stenbunden ort, som denna, är jordens styckning i smärre l°ltf
icke fördelaktig, särdeles när dermed ofta är förenadt vilkoret af ett ga,lS _
drygt lifstidsundanlag åt föräldrar, som vanligen öfverlåta tidigt sin eSetl
dom till barnen.
- Ä fi:, s AttLätttSiSF*
viJ Laf “">*
SsäStjäS SÄ r-Ä "t:
fits fe
-
intli"Sar “ icl“ ÄÄ
-UU
f J. deraf „lg4-
Ser, hörer roleringen till det skraf ' KroL-uldvlSrne^fv™! ”«***
ÄZ’
^
Vld räkeuskaps-äeets slut rester™ alltid varit fbelydfig^6'1
1,alVa
^rättelse,, finMs^ppaget’ elleMFYra'^ RiksTf^R1 ’
''Vati ‘ föl'ra
Rustnings- och Roteringf-kostiiadernV samt Rusti Ml B.anco per h.emm*nhients-räntor
finnas i Tabellen unoförde De
"'StammaiS och Å»3-
»otefrihetsmedel äro nu meia endast ? M m ! T° r™ ^,fva K,i'da~
fiet f.-.n
• r »mia endast i Mantal, sedan Canellanerne i T -,
d tutt ro teringen från sine Boställen tiansoorfenrl
,
'?e * Ld'
5rens MaiÖkegångspris.°r 6 'StdlU lge ralltorne af medium för de sista fem
'ImoÄSÄmIi°rfrrehr“ ** °Iä»"enl«l af spannemäls
«r.
e,se af U 'Ä
»tinna.,, skulle e„ ”Sata ‘1a ”^.Ddred. Såsom niga,, motvigt bär
ÄiSÄW
ÄlÄSUt
friths;;
“ Vld foisll“S5-tlden väglaget i sednare tiren Lligeu
|enomDRuX,äa“er vid
Ko„Th 'a"’ l’Vari
tfr“
tlllälit’ « “* “ ef
"METS
12
Artilleriets behof, af den mest välgörande verkan för Länet oell vore önskeligt,
att denna förmån finge vidsträcktare än nu begagnas.
•Bland diverse onera och allmänna besvär kan väghållningen med
skäl omnämnas och är olika tryckande i mån af vägarnes mängd, olika tillgång
å lagningsämnen och de väghållningsskyldiges mer och mindre aflägsenhet
från sine vägstycken. — Om tiden för väglagningen kunde allmänt
förändras till höst- eller vårtiden i stället för sommaren, vore sådant i
flere fall ijenligt. — På mitt , förslag örn ändring i väglagningstiden, hafva
Sunnerbo Härads Bronings-skyldige innevånare förenat sig derom, alt i October
månads slut iståndsätta sine vägstycken samt att örn våren tidigt
igenfylla gropar och utskärningar, med yttrad önskan, att vägsynerne förrättas
i början af Maji månad. Jag afbida!- Öfrige Häradernes yttrande i
ämnet, innan någon allmän föreskrift kan lill efterrättelse meddelas.
Skjutsningsbesväret är väl den svårare årstiden å de allmänna vägarne
betungande, men då endast reserve-skjuts utgöres bär i Länet, anses denna
såsom en inkomstkälla, den Allmogen för ingen del vill sakna. Hvarje
Fjerdingsbonde eger sin bäst, med hvilken han vill förtjena allt hvad förtjenas
kan. — För Småland, der endast smärre hästar kunna, i anseende
till det magra betet, underhållas, är den så kallade reserv-skjutsningen för
resandes fortkomst den lämpligaste och dess bibehållande af Allmogen önskad.
Politie:
Ordningens vidmakthållande beror på Kronobetjeningens
mer eller mindre drift och duglighet, och policen liandhafves förnämligast
af Krono-Länsmännen, hvilkas i sednare tider ökade göromål och direeta
beröring med folket fordrar en urskiljning och pålitlighet, hvarå man svårligen
kan göra anspråk, när man besinnar de fleste af desse Tjenstemän»
svaga Lönevilkor.
För Barnundervisningen finnes, utom den i förre berättelsen omförmäldta,
af framlidne General-Majoren Hederstjerna organiserade Schola till
förmån för Soldatbarn, äfven en och annan Selmia efter Bell-Lancasterska
Melhoden, men i allmänhet besörja Pastorerne hvar i sin Församling
harnaundervisningen.
Hälsovården handhafves af Vederbörande Provincial-Läkare, biträdde
af de i orien stationerade Regements- och Bataillons-Läkare; varande en
särskild Provincial-Läkare för Sunnerbo Härad, boende vid Ljungby KöpingDenna
vård försvåras af Allmogens obenägenhet att iakttaga gifne föreskri!'
ter; ett förhållande, som synnerligen är olyckligt vid sig yppande-farsoter»
deraf orten likväl lyckligtvis sällan hemsökes, ehuru koppor i år varit allma111
gängse och mångå deraf dödtj Men Allmogens fördom mot barnmorskor °c^
deras antagande är af svårare inflytande och har till följd s..r 4..lrit
dand barn-föderskor. Då Statens tillgåi t i , dödsfall
■MÄÄ fatästa'or 1 ,F°rsamliiigarne «W. genan, de „,es.
sä
juääkä tägt ‘ät ff
blifvande skörden kan beräknas, utLas oL tilfond! sundom Zl^Z
gZgvasg £'£S
fram *DeU
10 inrätta,de SParbailk för Länet har vunnit förtroende och
cä vu'?r,8rdi ^
5. Skill. 6 m r
"PPS'Cl1 msauaraes. S“U° 1111 ■9.40, B:dr
Still,, Set"VleU föl| Länet antaSne Djur-Läkare med arfvode af Hushållning
CskT.s
'rrUn h,ehohei ^ Alik™,"
*u„ ’-ord/åse”fedt T r,i?eSlut’.Pen <Y ljenst Wifvit 1 Tidningarne
Linr r i
, ]edlS» med idlkannagifvande, alt, utom Lön på stat hade
D'i.slvI]i,k-"enc il ,parakua -Etthundrade Trettiotre R;dr 16 Skbl årligen1 af
föl tjeli"leifSrLdltaPHtiJkeT ’ 'Z SnJ1U ^ ingen skickliS Sökande sig
^•fingar
’
S*11CS utmärka Lnst på amney till dylika he
:S1Ullr-lfande,
iai;S^af Skallgångar, och för sådane, som
fc^md nu KonM Man’, Z TTa efter den §rund> som ^nes ’
grande, i följd af sammi
afde" December sistlidet år;
** mig fast«läldt i
i -n iga Lief, vid Socknestämmor föreslaget och
o lasLluldt, huru med uppbörd och redovisning af så beskaffade me
-
*4
tiel bör tillgå. Till förekommande af Lagbrott och förseelser mot Kongl.
Stadgan om Jagt och Djurfång har inom Länet ett Jagtförbund bildat si",
och ehuru dess verksamhet endast fortfarit sedan förlidet år, har deli
oloflig* ingten blifvit till betydlig del hämmad. Under förbuden tid bar
Tild t icke lått köpas, hvaremot och sedan den lofgifne nu inträdt en
myckenhet deraf till försäljning utbjudes.
Några få tillåtna krogar finnas på Landet, niell med oloflig bränvins-minulering
beträdes mången, ehuru Kronobetjeningeii söker att upptäcka
och lagföra förbrytarne.
11
exie Stad.
Innevanarnes antal utgjorde enligt Mantals-längden sistlidet år 2 020
peisöner, deraf 716 voro Mautals-frie. De Stadsmanna-näringar, som idkas
bestå förnämligast af handtverkerier och handel med sill och salt, specerier
och kramvaror. Jordbruk idkas i betydlig mån och utgör en väsentlig nänng.
Köpmännen handla likväl icke i allmänhet med spannemål, hvarigenom
staden icke har något vigtigt inflytande på Landets odling och nastuga!
; dock äi tillförseln på alla Landtmanna-varor betydlig.
Stadens i äretal uppförda Borgerskap utgör för närvarande i32 personer,
deraf i3 Handlande och 119 Handtverkare med 8 handels- och 70
liandtverks-besjenter.
'
Stadsmanna-rörelsen och Yaru-afsättningen är i synbart åtagande, och
anledningen härtill torde böra sökas dels i mängden af åtskilige handtverksman
a landet, och dels i den mindre varsamma hushållning och valier
n°’Vin näring, som hos mångå förefinnas. Lägger man nu härtill
Handt verkarens olyckliga beroende af sina Gesäller, hvilkas obeständighet
och benägenhet att vandra från Stad till Stad, utgör ett svårt hinder för
liandtver leriernes jemna bedrifvande, så igenfinnes äfven deri en orsak till
den mindre Stadsborgarens förlägenhet.
Den 1824 bär anlagde Klädesfabrik har genom ägarens drift och ord
“£gr,
nbUdl'if?;k0fVan- A™ d'ilVes •»«•
Stola,-, har Spion
n,
1,^ar(^-Machin, Vulf. samt öfverskäreri af fyra Saxar och de personers
an al, som dagligen dervid sysselsättas, utgör Trettiotre, deraf någre bärö*
lfltlIeTU,ngJen utgJorde fö,,;lidet «r, enligt stämpel-journalen 6,727 * alnar
kläde 1 varde upptagne till 18,072 R:dr 36 Skill. Banco.
7
Borgerliga rörelsen underhåller Åtta Ordinarie Båtsmän, för hvil*43
betalas 1 artig VaCance-afgift omkring Tjuguåtta B:dr efter Markegång5'
uträkning för hvardera. FuDdalions-jorden är skattad till 3 Mantal; och
Donations-jorden lill Sju Mantal, Bäckaslöf,
Af Undervisnings-Verk finnes inom Staden Ett Gymnasium, med
Sex Lectorer, En Adjunct, En Lärare i proderna språken, Eli Lärare i
Naturalhistorien och en i Gymnastiken; En högre Lärdoms-Schola med
Rector, Conrector, fyra Colleger och tvänne Apologister samt en skola för
fattiga barn, der omkring Sjuttio större delen af året njuta fri undervisning
efter Bcll-Lancasterska Methoden, och hvarest barn af qvinnokönet
jemväl lära hvarjehanda handarbeten.
För sjukvården finnes utom Provincial-Läkaren jemväl Lazaretts-Läkare,
hvilken sednare icke blott sköter Länets Curbus, der äfven andra
än med Venerisk smitta behäftade få i mån af utrymme, njuta vård, utan
ock Länets Hospital, som genom Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillets orna
omsorg och fortfarande nit för delina välgörande inrättning, blifvit i sednare
lider betydligt utvidgadt, och kan i afseende på localen räknas bland
de vackraste Hospitaler i Riket.
Fattighuset är på Stadens bekostnad förlidet år ombygdt med tvänne
rymliga våningar, deraf den nedra är upplåten åt orkeslösa fatiighjon, hvilka
på Fattig-Direclionens föranstaltande undfå daglig kost af en antagen på
stället boende Marketäntare. Öfra Våningen af berörde Fattighus är för
närvarande obegagnad, men skulle med lätthet kunna användas för en arbetsinrättning,
hvaraf Staden med silia många tiggare och sysslolösa personer
vore i stort behof. Uti affordradt underdånigt utlåtande rörande Fattigvården,
har jag vågat fästa Kongl. Majlis nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten
häraf, och med något tillskott å Statens sida skall en så beskaffad
nyttig inrättning utan svårighet kunna till vägabringas.
Inga prohibitiva Författningar finnas till förmån för Staden.
AVexiö Lands-Cancellie den 10 Augusti i833.
Cari. Morse r.
•V* J. Lång.
C. G. Leander.
Tabell för Wexiö Stad
Hus och Tomter
Jord .
.
.
.
Klädes-Fabrik
Såg-Qvam, Grofbladig
Skattlagde obebygde Lägenheter
utan mantal
Summa
a
G
H
o
3
*-
o
r>
sr
l-H
3
03:
3
era
3
176
181
Jord.
l/(.2
l42
!►=
s5o
a5o
OQ
O
o
Cd
3o2å
3o2/j
t/i
c
3
3
p
3
e
-
694/5
694/5
10
l o
Utsäde af
80
30
4o
jo
3o
00
10
1 o
>>
Medel-a ^kastning sedan
utsädet är afdraget.
60
SJ
£50
era
s*
o
a
6o|3-|.
166
66
! 13
2l3
i4o
140
40
40
Underhållne Kreatur.
54o
54o
w
47
47
22
22
176
76 10
to
(2
I 2
20
20
Uppskatladt Värde.
Hus och Tomter.
324>200
324>200
Jord.
Qvarnar,
Fabriker m. m.
Summa.
32
_ -
—
—
—
—
-—
324,200
32
773
—
—
38,726
16
—
—
—
—
38,726
16
—
—
—
—
—
—
2,5oo
—
—
2,500
—
—
6
—
—
—
—
—
1,666
32
—
1,666
32
—
2
—-
•-
- -
—
—
1,200
—
—
1,200
—
—
—
32
—
08,726
76
—
5,366
32
—
368,293
32
—
782
32
20
i4
Ts
Efter osta Art.
inom Kronobergs Län.
Bevillning efter i83o Års Förordning.
Efter 2:dra Art.
Jord, Hus
och Tomter,
Verk och
Inrättningar.
Borgerlig
Käring.
648
77
5
3
23
t8
16
19
I736I29
1,219
10
16
Efter 40 §.
212
[6
2I2l6 -
Personer ej
tillhörande
viss näring.
762
l6
I,229|l6[ —
Wexiö Lands-Contor den 3i Julii 1833.
CARL MÖRNER.
Bränvins-
Brännings-
Afgift.
Summa.
210
-
MM
3,826
7
3
63
3o
8
i4i
1
6
—
—
—
21
20
—
—
—
—
7
3o
—
—
—
—-
2
f 9
2
273
3o
8
3j998
29
11
N. J. Lång.
i'
; . >
V
r7
Tabell för Landet
m. fl
något
och
ICongs-Fiske .
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hem raan .
Frälse-Hemman
.
.
Frälse-Skatte-Hemman .
Krono-Hemman
,
Rrono-Rusthåll
.
.
Krono-Augments-Hemrrian
Krono-Skatte-Hemman .
Krono-S k atte- Rusthåll
Krono-Skatte-Augrnents-Heraraan
Militise-Boställen
Civile Boställen
Ecclesiastique Boställen .
gymnasii
och Scholas-Hemman,
Skatte
„
Dito
Krono
"0spitals och Barnhus-Hemman, Skatte
„ .
Dito
Krono
“■tigsrnanshus-Hemcnan
Skatte
Dito
Krono
Skatllagde bebygde Torp, Utjordar, Urfjelläl
Lägenheter, utan mantal, som ej tinder
. Hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito
Skatte
Dito
Krono
Dito obebygde
.
.
.
Oskattlagde, Bebygde dito, deraf Ryttare
Soldate-Torp i,548 st. .
Krono-Torp med
Frihets-År
>
.
>
Backstugor »
,
.
.
,
Bebygde
Lägenheter,
afsöndrade från Hemman
på viss tid eller lifstid.....
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter, af särskilde
slag, som ej under något Hemmans ränta
äro inbegripne, Skatte
Dito
Krono
Dito
Frälse
Tull-mjölqvarnar med 531 pär stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofbladige
Husbehofs Mjölqvarnar
Husbehofs Sågqvarnar .
Stampar
*
*
Kopparhammare ,
Stångjerns-Verk ,
,
Ämnes-Hamraare .
.
Masugnar
Jern-manufactur-verk af serskilde slag
Glas-Bruk
Pappers-Bruk
Tegel-Bruk
Olje-Slagerier
Garfverier
.
,
Klädes-Fabrik
Tobaks-Fabrik
Pottaske-Bruk
Slip-Verk
.
«
Färgerier
.
,
,
Lack, Harts och Kimröks-Fabriker
Lands- och Härads-Allmänningar af 4,926 Tunnlands
kapplands rymd .
Diverse Personer, sorn ej hafva viss näring (inberäknade
Civile Ernbets- och Tjenstemän,
som ej äro skattskrifne vid sine boställen , samt
a57 Gerningsmän på landet) ...»
Sterbhus, Testamenten Gåfvor och Fideicommissar
•
i
Hemmantal.
O
C:
3
C?
-i
3
P-
fD
P-
P-
P
P-
i65|
•7§
4 ?l
475-iii°9*
1
3 U
84V
i,i5iJ
225tV
3i3i
113-j
>3|
96Ii
63 j.
UJ24
Summa
2,807
lofli
7i83
i56#
41
12i
*»5g5f
321^
482M
181
2.i
i34ä
7i4
I
3,98511
o ^
O co
p- o
rf*
*- p:
2W
5 £T
OQ 2
*2
>4
9
115
5,962
,569
* 77
61
H
1
384
161
9*5
54
20
2
9
2
12
20
1
13
5
5
26
1
1
2
1
2
6
22-1
II
4s
29s;
Stil
J8
7j
48
a 5.1
9rt’|
6yf
'H
i4
51
15.
I»5
9,510
Utsäde af
75o
89
1821
V46‘\
588i
•61
331
5,4* |
I,°47f
1,49 H
533
571-  4641
x
4
i3
5
, 7
443
7
3
3?
6t!2
^9?
7si 1 14,36821
i*
i,o8ol
•27l
299
2,9994
boo
2Öf
451
I
7,6731
1,454
2,o53
764
85
645
1
i5
6
9
5o6
8
il
5JL
JI2
9f
«1
',477
51
310)
25-i
83
85249
9 51
3 ii
ir,
I,876V
3761
4861
174
22I
i5'l
1
1
2
32
20,1
561
4,5361
o
p.
l4i-l
1,320=
154
7l
26-
2,996
573i
743f
273-I
35-1
216
1
32'
27r
25-41
3-11
5t2
r-O1-7-
7 °24
1 7
JJ_I_
144
55 §
3411
45-4
«51
■II
•41
I
24
7,25914t3Hi
885
106
28 3
2,5514
556f
.81
441
I
6,293=
1,2471
1,661
6204
78
4764
•1
i4
41
8
440
7
81
1,83g
»4t
Medel-afkastning sedan utsädet är ofdraget.
75Z
4i
9°ä
i4-?-
9
I
n 5
3 2
2 I I
37i
43
■61
2§
4o
3
3 2.
2
‘ 7,249x5 55oll 44,8721
2,260
3o ’>
518
6,35o
i,99o'l
5o|
9>f
3
16,812)
3,264
4,547i
i,7'1
/°T
i,483
1 :
52
20
28
>,772
28
2
26I
21
3,255
3,59 5
43 5
897
io,265i
2,843
8°;
i5ö
4
25,620
5,078
7,'9 7
2,587
276
2,227
3
60
24
36
2,024
32
31
19I
341
32
5,oi6
153
a
2
P
B
i,i36z
82.4
297l
3,264x2
33 jj
•3j
68-41
6,997
1,2464
•,856-1
648
82
572
4
4
1
8
128
2
4
6
4
80
68,6954] 16,889)
>,33841
89-I
425
4,°°81
4844
>8)1
79z
9,hc>4
>,748-1
2,2664
8324
>°5|
65ol
41
6
128
2
7
8
7
810
80
u 5-1
>8 i:7
>61
267=-
844
1.7
24
674:
I45Ä
>764
u
63!
i.
*8
. I.
1 2
31
9°
>1
6,021
'687
> ,84.9
17,620
4,°3o
11 o
3 >4;
,
7
42,916
8,6444
I 1,325
4,2|5
5%j
3,29i
12
100
32
60
3,o8o
49
4
42
56
61
11,602
1
628
Underhållne Kreatur.
498
59
132
i,4°5
362
io:
23
3,379
678
966
338
36
29°
.>
4
2
4
225
3
10
113
34
o
99 5.
106
287
2,854
b59
2)
52
6,qo6
1,349
1,878
742
77
8i>
I
12
4
6
44°
6
2,543
273i
7°7,
7,080
1,546
59
i*7
3
17,346
3,397
4,737
1,682
192
1,453
4
28
I o
12
948
I 2
22
23
5l
6,892
I
2 l8
p
U3
i,533
100
2 99
4,527
1,167
3o
74
3
io.,663
2,227
3,233
1,118
io3
1,000
26
10
1 o
820
I 2
12
8
44
2,614
1
99
cn
-d
3,576
3q2
q58
I o.2g5
2,579
80
i65
25,777
4,975
6,802
2,37o
25l
2,15g
,
5
ÖO
l4
20
1,89c
2.8
5
27
32
2.3
IO,2ö5
2
372
7,28418,577| i7,244 49,358 19,784.73,060 19,778
O
949
102
254
2,66l
658
20
46
6,875
1,3.4
i,7°3
7'4
75
625
1
i5
6
8
5o4
8
1
1 o
8
2
2,923
136
160
261
I
1 I
98
117
6
20
2,360
417
558
i65
16
15g
■7
* 6
2
20
206
83
Uppskattadt
Värde.
Fl
4o
697,68
76,70
118,14°
1,494,0° 3
424,358
13,655
27,910
220
3,278,572
825,100
940,9.0
333,690
43,200
229,99°
.90
6,5oo
i,65o
2.000
243,172
3.000
2,480
6,400
1 i,o48
29,625
1,100
100
284.97
4.1,n5
5,520
3,17
7,5°°
211,402
6,520
32.000
107,387
40.000
42,080
55o
3,goo
8,35o
1,000
3 00
520
g,5o2,568
634
96
186
3,295
861
39
58
9,815
1,880
2,581
6o5
77
549
I I
4
4
72O
6
1
18
i5
1
5,748
44g
207
24
IO
I O
i5i
i3
34
139
44
.37
2
34
6
1
2
1
38
12
26
38
22
42
32
4°
26
38
44
44
26
44
6
28
36
20
2<
l8
2i36
2,479
31,223
26
#
inom Kronobergs Län.
13
d r
Bevillning, efter i83o års Förordning
Efter aldra Art.
aldra §.
21 och följande
§. §. §.
521
331
r,i 16
38
184
,167
> 2
24
i,3o8
168
314
4,2°7
1,078
28
55
6,921
1,72°
Ij983
25
3o
489
8
i3
22
107
59
4
IO
—
10
i5
IO
37
3-
■9
—
8
4
4
3
2
—
21
7
35
10
23
I O
25
—
3o
9
5
ro
4
7
18
3
32
6
>4
5
24
—
24
6
IO
I
37
TO
45
7
—
—
25
34
-—.
ib
1,048
4-7
245
43
«—— ■
—
23
37
i5
_
554
29
18
24
95
28
287
27
124
28
202
+2
I
4
l6
•4
87
26
8
4o
2
—
12
—
2
28
5
6
20
-•
—
—
i,4i°
27
__
—
22,776
56
4° S
-
0
s a
C n
B
£5
9r
[ I -
,,.45
217
78
2,254
49'
•7
4°
5,3o4
1,114
1,277
3g4
58
3g4
173
393
35
ic
3o —
23
4l73j23
i3,234
,39
Summa.
3,o88
482
579
9,757
2,43i
85
.54
22,042
4,716
'5,793
i,6o5
492
2,090
I
24
IO
12
i,6o3
1
9
Ständige llän tor.
W
w - o
tö p -5
V: 3 O ^
sils
P
C ^ o
p ?r
v>
I
7 35
4
458
102
148
336
5
48,352
9,463
13,o53
4,775
5,5o
4,5°g
10
78
26
3i
2,654
4a
7
»-J
O
B
0
1
H
o*
D
P
-
5,908
1,287
52
9°
2
13,602
3,17'
4,196
1,482
13c
487
3
17
7
*7
52.
6
45
3i 6
12
■9
9
75?1 i2
28
29
24
5,748
556
21
22
l5
20
3o
6
7
7
3i
26
188
22
12
39
1
6
7
311
12
7
—■
—
2
9
7
•9
10
6
3
34
5
22
8
—
18
9
--
—
—
cc
kn
43
I
CD
CC
7
5
270
9
8
175 33
IO
—
—
‘-
—
—
--
—
—
—■ .
_
—
34
i5
IO
17
2.6
7
25
4
—
■ ..
—
—
7o5
34
7
——
—
—
32
19
—
—
—
—
129
1-6
—
•—-
—
—
427
17
3
---
—
—
16g
2/j
—
—
—
■—
340
56
[O
—-
—
—
1
18
4
28
TO
5
“
122
18
5
—
—
--
i5
12
1 ......—■
—
—
3
.8
\ __
--
—
•4
3
_
46
C
__—
—
—
7
42
r 1
—
20
—
*—
—
—
4,104
•7
9
73
23
e
—
—
69,475
■9
5
87,5o2j28
IC
4
6
9
16
P CfQ
ts-B
»= c- 2
s £ 3
96 42
3g4o
9° 11
19
1
i2,875
2,5i7
3,5oi
'%
1,076
2
21
7
8
711
11
31,356
4, 22,479
39
36
70 12
1,334
326
l6
22
3,762 12
7 36.36
998112
24.1
3o 24
36
4
j
2
205
2
24
6 36
5 24
24
2,270
98
24
36
8336
824
3
3
57
5
12
46
52
12
2
12,22]
23
458
I2J
6
7
1,352
247
381
86
7
26
94
72S
85
4-7
2 3
2
466
4,183
24
85j32.—
0
0
5’
<*5
P
2 Cd
C/q 2
r. 7^
Tionde och
9'
Cd
ci
3
B"
5
n
_|
_
i
_
—
—
-
—
—
_
_
_
_
l_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
692
9
8
—
—
—
—
IO
18
—
-
—
—
—
i,7°5
■4
—
-
-
—
—
-—
-
—
.
85
32
__
\_
j
Summa.
2,4i6|4i1 8
20 J
97°
184
8,160
i,84°
2.63
54b
o
79,944
16,135
22,l3<
7,85.f
867
6,321
17
56-  4.2-  >9-  9 9
.8 —
■9
I 23
[2
4-’
2 9
4-
21
4,482
i-7
6b
21
5
6
4-7
3?
43
44
206
■7
27O
>6
14 c
2.4
JO.
1 c
20
b
1,8op
2 7
187
__
22
2
3
24
749
q
24
3o
G7*7
38
47
2-4
C
2.4
53
36
_
56
i3
2.4
2
24
24
___
36
36
33
412
i,568
16o,a44 23| 4
■7
O
-
rs?
■5
J. to
3
CfQ
Clereci-Statcns underhåll.
93
i,7°5
964
19,935
4,5o5
•47
84g
5
48,17°
25,i33
i 3,112
110
257
11
60
2,528
4°
7
21
2.4
445,33
16
24
117,68340
20
2,193
228
656
6,267
i,42.5
55
102
15,o86
2,955
4,064
1,542
■79
3
22
7
9
758
12
b
2
IO
1,00]
185
4^
33c
c
16
98
54
30
18
24
5?
1-—
024
2; 37,5i9
24
36
n
P
88240
91! 16
262,24
2,56g| 4
572J 4
21 20
42'4c
—- |3c
6,4254.7
1,207; 2
i,663j35
624] 4
124
g-18
3
3
3i6
5
4
1
8
206
112
4
41
6
3 o
36
2C
8
24
24
8 2.4
436
15,2361 4
!*
356
4i
110
1,06526
262
9
17
2,624
5io
702
2 55
3o
32
4
1
i58
2
48
56
2
4
20
22
I I
4
44
6,343
Summa.
20
3,43°
36i
1,029
9»9°2
2,25g
85
162
2
24,18/
4,673
6,43o
2,422
282
36
12
•4
1,232
1924
U
2 5,
32;—
27!-  24! t
36-  3i
21
11
2
18
6
34
524
1
16
5
32
t,256
18
56
5o4
i5
1
26
i46
i56
85
3s
31
16
20,
56
33
6t 69,098146
412
14
4'
45
100
24
1,35c
1 >
28c
I
7
23
25
l6
20
2,86(
)4>
bli
r7
84c
—
a85
2 C
3i
36
a5-;
5c.
56
(
I 9
4
24
2IC
n
16
18
i5
28
•
■—
—
^ \
—
T~
53-
424
-----
—----
-—— 2C-
4-
20^-
22 —
1:
•—
el
3|44
---
- l6
i 8
—
—
' 9
- — 4
—
■ —
i 7,38
I
cn
<5
p:
C2-
Po
5^
B*
1
1,001
2o5
I 2
28
3o
6
20
r3(
12
32*
26
12
1 CO 1 1
1 00 1 1
3,882
762
1,100
—
I
I
12
126
20
—
_
_
—
—
1 1 1
m - -
_
—
-
—
r.
!
+
1 :
-
_
- ■
844
84
22i
2,4g5
525
it
4°
5,941
I,2o3
1,614
571
6:
5o(
i
11
4
37‘
7,i32i4o' 81 14,552
£ 9
p <
n
t- c■
2 S-s
Sos,
r
£ 5?
789
ioJ
37,
3,447
90b
35
69
9;275
1,808
2,438
570
94
46o
1
4
2
456
3
12
t ,06c
42
111
2
•9
i3
254
,769
Summa
Statsbidrag.
53
20
20
—
8,910
I I
3
—
3,749
17
33
6
3,458
>4
—
—
55,958
21
39
—
12,954
23
20
8
653
3i
20
7
1,875
2J
J7
6
19
35
34
2
196,269
43
44
7
5o,o46
32
46
4
53,469
9
—
•3,73g
13
>0
6
G947
9,884
1
18
—
4.0
27
16
6
265
35
5b
99
4-
4°
6
78
i5
*q
8
I 1,020
3g
3i
6
i63
.3
24
_
8
i-
13
—
107
24
4°
—
84
4
—
—
3oe
3c,
I
—
11,064
36
iC
1,37c
451
2 I
—
556
39
—
—
21
29
—
—
25
f
—
---
18
2 T
—
3,739
43
6
—
47c
28
42
_
5q
6
42
—
60
6
12
—
1,640.
24
l5
—
58
9
6
2.0351
2.6
3o
—
583
39
.8
—
227
4.2
9
-
44.233
—
—
I
4,
9
—
23
9!
3
—
iSj
25
5o
—
18
.8
6
—
4
_
9
—
i5
I I
6
—
4
4°
I 9
—
11
.3
20
Vr
v-r
3
5,926
28
—
-
73
23
8
—
458,783
36
10
.0
5
Wexiö Lands-Contor, elen 3o Julii 1833.
Carl Mörner.
JX. J. Lång.
& Sitsi. SURJteaS
BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
Jönköpings Län
TILL
i underdånighet afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
SC(D€®fi!0Ii J» ,
ECKSTElTiSKA BOR .TRYCKERIET.
1834.
I
k Iand, der folklynne oell klimat föga omvexla med åren, af hvilr
f» ena merendels är det andra likt, der inga Revolutioner i nautil
förändra, knapt skaka, sällan öfversvämma jordytan, och der ett, i
€cennier oförändradt Stats-skick lemnat alla Näringar åt sin fria utder
är det i sanning svårt att en gång hvart Femte år säga
S°t nytt i Oeconomiskt och Statistiskt afseende.
Att åberopa hvad redan blifvit sagdt, torde dock icke alltjemt passa,
j Henna inledning, måtte den i någon mån ursäkta det ringa värde
W* berättelse må äga, som i följd af Eder Kongl. Majus Nådiga Circuj.
.re'Bref den 7 April 1-821, Eder Kongl. Majus Befallningshafvande i
jköpings Län nu i Underdånighet aflemnar om Länets tillstånd i fö^mnde
afseenden.
j>. Be anbefallda Tabeller, som, i Lands-Contoret upprättade, böra Bean
åtfölja, bifogas, Deras innehåll berättigar sjelfva Berättelsen
Q Jcke belastas med Ziffror och Columner. För den äro dock föreskrif6
åtskilde rubriker, som höra iakttagas, hvaraf
jto Länets Allmänna Beskaffenhet.
till jnköpings Länj som utgör Norra delen af Småland, gränsar i Norr
Östergöthland, i Öster tili Calmar Län, i Söder till Cronobergs Län
ton Alland, i Väster till Elfsborgs- och Skaraborgs Län. Det är sext0o
långt och åtta mil brödt. Dess areala vidd utgör något öfver
Coll <IUacIratmil, som innesluta nio Härader och tre Städer. Länets Oe0>nie,
Polis och Upphörd, förvaltas, under. Landshöfdingen, af 6
af tll°^°gdar, Q Häradsskrifvare och 22 Länsmän. Lagarne handhafvas
Häradshöfdingar, 3 Rådstufvu-Rätter och en Kämners-Rätt. Fem
^yHa under Lagmannen i Calmar Läns och Ölands, men fyra
^ittCr Bagmannens i tio Häraders Lagsaga. Göta Rikes Hof-Rätt bär
treC * Länets Residens-Stad. I Ecelesiastike mål lyder Länet under
,lskoppar> ty sex Härader höra till "Wexiö, två till Linköpings och
Bil Skara stift, Bergväsendet vårdas af Bergmästaren i Söderman
-
lands och Östergöthlands Bergslag, hiträdd af en Bergsfogde. En min*
dre del af Länet hörer dock under Skåne och Cronobergs Bergmästare'
döme. Femton Landtmätare besörja Ägoskiften och tre prov!ncial-Läkare
förestå Hälsovården. Af Länets Krigsfolk är hela Jönköpings Regemente,
i Länet indeldt och större delar af Calmare Regemente, Smålands
Husar-Regemente och Smålands Grenadier-Rataillon utgöras äfven från
detta Län, som förthy anses hårdare Roteradt än de flieste Provincer
i Riket. Alla ofvannämnde Trouppers Befälhafvare äro för närvarande
inom Länet bosatte.
Länets Jordyta är mycket bruten. Berg och Dalar, Sjöar och Ström*
mar, Träsk och Moras, Mossar och Kjärr, Stenrösen och Ljunghedar, bättre
och sämre Skogsmarker, Löf- och Barrskog omväxla beständigt under samma
synkrets och större bördiga slättmarker äro sällsynta. De små Landen,
hvilka här och der småningom mellan bergen och vattnen blifvit odlade,
hafva troligen åt hela provincen gifvit namnet Småland, hvars frenne
Län dock numera icke utgöra ett små-land utan ett af Rikets större
afdelningar.
De största sjöar inom Jönköpings Län, äro Wenern och Bolmen;
de största Strömmar Nissa och Laga-ä och de märkligaste Berg Taberg
i Månsarp Socken samt Lufveberget och Almåskulle i Åsenhöga SockenEn
längre bergskedja börjar vid Östgötha gränsen, sträcker sig förb*
Grenna Stad och vidare inåt Länet.
Men den allmänna beskaffenheten af ett så ojemt och brutit Land
kan svårligen uppfattas utan en mera detaljerad beskrifning öfver dess
delar. Man tror sig derföre bäst uppfylla afsigten med den nu förevavande
rubriken alt fullkomna den med en korrt relation om hvarje
Härad.
Tveta Härad omgifver Länets Residens och gränsar till sjön ‘Wettern
på ömse sidor örn Jönköping, på hvars Torg aldrig saknas afsättning
för det omgifvande Landets production. De märkvärdiga, från höga
klippor nedstörtande vattenfallen vid Husqvarna, drifva det der befintliga
betydliga Gevärs-Factorie, som nu varande ägaren iståndsatt och
förbättrat, så att Factoriet oafbrutit är sysselsatt med de Gevärsbeställ*
ningar, sorn af Eder Kongl. Majus Krigs-Collegium här årligen göras.
Jordmånen i detta Härad består hufvudsakligen af bättre och sämre
mulljord, mycket sandblandad. Med stark gödning och täta rägnskurar gif'
ver den vacker, men tily förutan svag gröda.
—
5
—
Häradets största landtegendom^ äro Fidei-Commi^- T^n^lm
och Ulfsnäs, det förra i Adlerbeth.» det sednare Ribbing ka sld t n
Vidare Stensholm och de så kallade Theela gea sen och deije mteKid^
dersberg, Strömsholm, Björneberg, m. fl. £gfm ,
, fö frän
»enet Idberg hafva under de viala 3o .Jo
. hirf . » o -
■mel och den senare H. nS™^“ÄrÄ“idda»n1f Wasa Orden
Prydnad. lags ungs o ar - jokal och fö tacksam jord bära vittne,
ali ö'du"T„SnTs£ d icke efver ögonblickets, utan kommande ål
igt
af sin
man i dagen och af sin tvärbranta lodratta hoj >
och har
ytan. Det synes som ett natur-fenomen vult omkung landet
skänkt sitt namn åt hela den pingi van‘ ®ärps^Ro»berga, Månsarps, SandTabergs
Bergslag hgger
^kallade Hyttelag,
seryd och Byarums Socknai.
i„oen vissa bruk, mot
hvilkas tackjerns-tillverkning egen igen
rättecåne att få tillgodonjuta
hvilkas ägare Bergsmännen likväl nu an tällt ratteöåna
0
\
författningarna om en fri tackjerns-ham e .
T b
den förra flyter
Nissa och Laga ä upprinna , närheten £
uga„de sia
W Kissa kärr på Huckelsebo sg * f ökas af mötande vattendrag,
fek “ deri »STÄT ^££1 ttÄÄ
X“kssbo och fanor -.igen
i ballet vid Halmstad, ,4 frän ^‘t ursprung
Soc.
, Laga ä äter flyter ur en mosse på Jalie egor •>» tör til „dlad! l!U en
lee; vidare leder den sig m at ss 0
’
., genom mera leende
lied ström, flyter den förbi Wernamo ecb
sig i hafvet.
rakter till Laholm, der den e er
ten skog, sorn nu svedjas el
Voro
dessa floder sege ara, su - J Vjnstgifvande export-artikel
W runnar på deras stränder, kunna blifva en
ö
i
*ör orten.
.
• cfa men till bördigheten det
Wista Härad är till area1lem e m^ s’ocknar> men dessa äro npp*'annsta
i Länet. Det består allen
Härads-8 och mera än bälf
skattade
tre och en half gånger högre an M H
tredjedel större
ten af Wassbo Härads 27 Socknar. Dess be tolk ilin a
)
bördiga
än Mn Härj, Man finner man Länets storsta Herregods, det bordina
6
Lyckås j Jönköpings Kornbod, sora, nära en mans ålder väl vårdad t inom
Adelsvärdska familjen, fortfar att vara landels prydnad; Gyllensvard*
Fidei-Commisset Wästanå, förr stort oell präktigt, nu styckad t och bortarrenderadt;
Östanå, väl underhållit af en erfaren Landthushållare, Länets
äldste Possessionat, Majoren och Riddaren af Eder Kongl. Maurts ^Vasaorden
Frejtag; Wretaholm och Ärenäs med flera lägenheter som utmärka
detta Härad, hvilket gränsar till Östergöthland, hvars lerjord och åkerbruk
sträcka sig in i blott denna lilla del af Småland; Grenna, obetydlig sorn
stad, men utmärkt för sina körsbärslundar oell sin sköna local; den
emot liggande ljufliga Wisingsö, flytande på Wetterns oroliga vågor, med
sina fornminnen och konunga-grafvar; Ruinerna Wisingsborg oell Brahe'
hus, vittnande om Rikets första Grefve-ätts fordna storhet och rikedom,
allt detta utgör en tafla, hvars prakt få ställen i Riket hafva att uppvisa
Hela
Häradet, med flere Kyrkosocknar i andra Härader, äfven utom
Länet, utgjorde fordom ett Grefskap för Grefvarne Brahe till Wisingsborg*
som här uti fattigförsörjnings- och undervisnings-anstaller samt andr*
fromma stiftelser qvarlemnat många minnen af ädelmod och mennisko'
kärlek.
Utom sjön Wenern , som gränsar lill Häradets alla tre Socknar, före'
komma sjöarna Bium, Ören och Handsjön. Den största ström är den sou1
drifver Röttle Qvarnar och Pappersbruk.
Norra Wedbo Härad är stort och folkrikt. Skogen Holaveden, de^
Carl Knutsson segrade öfver Danskarne år 1452, är Häradets allmänning
och utgör dess Norra del på Östgötha gränsen. Trakten omkring Säby
Kyrka utmärker sig här för sin fägring. Der omkring ligger ock Örtens
största gods, Friherre Söderling Hermelins Fideicommiss Gripenberg ^
sitt antika hus och sina fyra lorn. Längre fram i Häradet förekomnjel
ett annat Fideicommiss Bordsjö med flera underlydande Säterier i Greflig*
Bondeska Familjen, — vidare Patronat-godset Herrestad oell sedan de,Tf
odlade och bebyggde Sätesgårdarne Nobynäs, Widaholm, Göberg» 1 a ’
Södraholm, Aneby med flera.
Sjön Kalängen är märkvärdig af sin Flottholme, som någon gatlS l,Pl^
stiger från djupet och ligger i dagen en liten lid. Anteckning^6
denna Flottholme i Marbecks Kyrkobok, börjas med år
1 °r!u' |
Gustaf lil besökte den *778. Sist var den synlig 182S.
te.nSc, ^erga
ström är Svartån, som uppvnller ur en källa å Äskhults ägoi 1
0
-
Socken af Södra Wedbo Härad och rinner genom Bålängen samt Sä
till Somen, hvarifrån den följer nied Östgötha vattne» hafvet.
7
arten i Häradet är allmänneligen lergrus, sand- och svartmylla. Säd produceras
här vida öfver husbehof och af serdeles god beskaffenhet. Den
efterfrågas derföre begärligt. Bosk a psli a lid ela är här liflig. Närheten till
Skenninge och dervarande stora Oxmarknad befordrar den. Norra Wedfio
Härads Allmoge är kanske den mäst behållna i Länet. De sprängda
frälsegodsen hafva kommit i dess händer.
Södra Wedbo Härad är något svagare än del sistnämnde lill Jordmån.
Det producerar dock nog af spannemål för sitt behof. De största
Sjöar bär äro Möeklafloen och Soljen. De största Strömmar Brusa-ån
Och Wärno-ström. Den förra drifver Brusaholms Jernbruk, löper in i Calmar
Län och faller i hafvet omkring Westervik. Nämde Bruk hade af
en ung och i Bergsvetenskapen kunnig ägare blifvit från yttersta lägervall
upprätta dt, då i83i örn sommaren en våldsam regnflod förderfvade och
0fustörtade hans verk; men den verksamme mannen förlorade ej modet.
Allt är åter uppbygdt och bragt till högsta fullkomlighet. Folket i orten
finnér bär daglig förtjenst medelst kolfning, forsling, malmhämtning ur
toarne m. m.
Den här belägna lilla Staden Eksjö sprider mera lif och rörelse 1 orten
ari man af dess trånga gator och oansenliga hus kunde förmoda; men
flen är en samlingsplats för ortens Militairer, hvilkas Chefer alltid bott i
oller omkring Staden, på hvars grund ock ligger Ränneslätt, de Småländska
Husar- och Grenadier-Corpsernes campements-plats, som bidrager att
teda penningar till Staden och dess omgifning.
Häradets förnämsta Säterier äro Rynningsholm, Edshult, Östraby, Sjögle,
Ryssebo och Hamnaryd. Ingatorps marknad är här för linhandeln högst
betydlig.
Östra Härad gränsar i Öster till Calmar och i Söder till Kronobergs
t»än. Dess rådande jordmån är svartmylla. Bland Häradets många Sjöar
Nömmen i Björkö och Soljen i Stenberga Socken de största. Enida,
s°m på kusten af Calmar Län faller i hafvet, flyter genom detta härad
H naii. Alsheda moderförsamling med sina annexer Skede och Öckna,
u.tgöra Länets största Pastorat till hemmantalet. Bikets enda Guldgrufva
Ädelfors ligger inom nämnde församling. Den, med sina tillhörande verk
0ch inrättningar fästade starkt i förra seklet administrationens uppmärksamhet.
Den drefs då med kraft och framgång af kunnige och nitiske
j^än. Guldmalmen minskades dock efter band och arbetet drefs medförUst-
Nu är grufvan öde och nedlagd, samt dess tillhörigheter för Statsverkets
räkning antingen försända eller till andra ändamål använda och
8
det prydliga Stenhuset, förvaltnings-personalens bostad, af vådeld för*
tärdt. Hwetlanda Gästgifvaregård bär i häradet, är en af Länets större
samlingsplatser: der fem stora landsvägar sammanstöta, der Ting och
Marknader hållas, der trupper sammandragas och öfvas och der Apothek
samt Post-Contoir finnas. Lannaskede Hälsobrunn samlar här under
sommartiden fremlingar till orten.
Jordbruket i Östra Härad står på en liög ståndpunkt, ty Häradet
bär från längre tider tillbaka haft Possesionater, de der utmärkt sig så'
som stora Odlare och Landthushållare* Derigenom befinna sig fler»1
Landtegendomar mycket väl milliverade och såsom sådana, eller eljest
af mera betydenhet, må nämnas Trollebo, Farstorp, Salshult, Gölberga>
Trishult, Hellinge, Bjädesjö och Flishult. Någon egentlig Bruks-egeO'
dom finnes här icke.
Västra Härad har svagare jordmån i allmänhet än något af de föro*
beskrifne, Härifrån gör dock Nydala Socken ett undantag, hvarföre oc»
Medeltidens Munkar, hvilka i trakten icke kunde finna en mera frukta*
lokal, till bostad, här byggde Nydala Kloster i Konung Sverker dd1
äldres tid år t »44- Ännu är Nydala Säteri med sina underlydande
hemman, Häradets största gods och ett bland de större i Länet, pryd'
ligt bebyggd!; pcb med omsorg underhållit af ägaren Ryltmästaren Silf'
versparre. Här förekomma derjemte två andra i fordom tid markvard^
ga Herre-Säten Eksjö Hofgård ett af de ädle Slurarnes och Lundholmen)
Gyllensljernornes stamgods. De underlydande Hemmanen äro länge seda1*
undansålde till Bönder, men Sätesgård arne ännu ostyckade, och, lyck'
ligtvis, i sådana händer som omsorgsfullt bibehålla en viss qvarlefva a
deras fordna storhet. Hök med Lindefors Bruk och underlydande
Hemman pryda Häradets norra del, och Winsjö, Fredricsdalil, Prinsnäs^
Hullerstad, Thorarp, Björnskog, och Nordanskog äro för öfrigt alt alif
bland Häradets mera utmärkte possessioner. Olis Bruk, som befinner si»
i en uti Bergs-vetenskapen bildad ung mans band, är, i Häradets Södr
del, att jemföra med det, som nyss blifvit nämndt som en prydnad 0
den Norra.
.rån
össbo Härad utgjorde, jemte Wassbo och det i Cronobergs b
belägna Sunnerbo, det från Sago-åldren bekanta Kämpa Landet Finnfe^
Jordarten Norr i Häradet är mycket svag, men i Söder något bättr^
Man vill här hafva anmärkt, att, mot vanliga förhållandet, hörder 0 ^
backar äro mera bördiga, än dalar af sidländta marker, hvilka bär me
—
9
—
Andels bestå af mjäll sand, tjenlig blott för Skogsväxt, Också bär Hära»
det varit Skogrikt och är det jemförelsevis till en del ännu. Derföre
lrmas ock bär flera Bruk, än i hela det öfriga Länet. Bland dem märes
främst det ståtliga Hörle med sitt ansenliga Stenhus, som jemte flera
tillhörande Jernverk och Masugnar, under namn af Hörelska Verken,
bigöra Länets största Bruksegendom. Dernäst Göthafors sorn med Säagården
Bratteborg utgöra Grafvarne von Sets Fideicommiss och vidaEckersholm,
samt Göthaström och slutligen det nya Åminne, ett varaktigt
minne af anläggare^ som det med stora uppoffringar och mye.
et arbete från grunden byggt med Gjuteri och Masugn, hvilket allt
några få år kommit i full gång. Af Landtegendomar äro Hindse*bid,
Näsbyholm, Herrestad, det vackra och smakfulla bygdå Källundaf
e,'delaf Yxkullsunds-godset, Fideicommisserne Lundboholm och Wallerst<?j
det förra i Lilj ecreutzska, det sednare i Liljenbergska släglen, Gä~
och det på fornminnen rika fordna Trolle-godset Edh, de ansen^öNste.
Sjöarne Fur och Flå, ^Vidöstern och Hindsen jemte Laga å,
*0|5, sedan hon genomskurit Häradets norra del, söder örn Wernamo
,aUer i Widöstern, äro Häradets största vattenmassor. .
^ Wärnamo i detta Härad, är den största Gästgifvaregård i Länet.
^°ra Landsvägarna från Stockholm till Helsingborg och från Götheborg
J/J Carskrona, korssa här hvarandra. Ilär hållas Lagmans- och Häradsäng.
Här finnes Postcontor och Apothek, Handelsbodar och HandtVerks-niäslare.
Stället är att anse för en Köping och Wärnamo markild
har för sig ett stort Småländskt rykte. Skillingaryd, Jönköpings
e§ernentes Campernents-plats, är, de lider här hålles läger, ett för—
Enligt afsättningsställe för den omgifvande svaga Lands-orten.
.i bVassbo Härad är ett mycket vanlottad! Land. Naturen har nekat
je^ aU delaktighet af sina yppiga håfvor, men deremot i rikt mått till—
eR det Ljunghedar, mossar och nakna berg, samt Stora ödeskogar, som
6eHotnskäras af den förr nämnda Nissa-å, hvilken flyter från öster till
^ster i Häradet, som dessutom vattnas af eli mängd andra strömmar
o sjöar, hvaribland Bolmen, en af de största sjöar i södra Sverige,
Röyter en hel Kyrko-Socken Bolmö, som förmenas fordom hafva va*tt
säte för Fylkis Konungar och för de i Hervara-Sagan omtalte
Jeanie Arngrim Berserk och Angantyr, med flere. Allmänna jordell
i hela Häradet Ursand- och grusmylla, som i allmänhet blott bär
Lundsli. 5-årsberättelse ofver Jönkopings Län.
2
hafre, oalt fädt allmogen bär, mer än annorstädes, solter att med gödsel'
samlingar och jordblandningar föi bättra sitt svaga åkerbruk.
Ljungfälten gifva kreaturen ett svagt bete och de såkallade ängarna ■
sorn omgifva vattendragen, hembära mest starrfoder. Likväl lefver bar f
ett lyckligt och idogt folk, som aflägsnadt tio å tolf mil från alla Städer
och följaktligen mindre smittadt af luxe och flärd, gör Staten och
hvar man rätt. Man finner här icke större fattigdom än i bördigarö
trakter och de vanliga tvister socknar emellan örn fattiges försörjning
äro härifrån sällsamma. Häradet är uppfylldt af en mängd små Säter*'
er, lemningar från Fylkes-tiden. En och annan af desses fordne adli"
ge ägare togo sjelfve till plogen och slagan och under Generationer!!®5
lopp hafva Ättemännen, väl kännande sin börd, och bärande dess narn11'
likväl antagit Bondens drägt, språk och seder samt slutligen helt och
hållit införlifvat sig med Häradets allmoge. Icke längesedan funnos
välborna Bönder Roos kanske af samma Stam, som den högättade Boo5'
hvilken mäste afstå Brud till Gustaf Wasa. Gyllenfors Bruk, det en^
i Häradet var länge i lägervall och utan nytta för orten; men är n« 1
ståndsatt och vårdas med omsorg. De bättre Landtägendoraarne ä|<?
Dannäs; Stora Gafle, Segerstad; slagteri Hårdhs fordna Stamgods,
kantorp_ Anneberg, Schedingsnäs, Källeryd och det i Bönders hand fa^'
na Patrongodset Svaneholm,
\
Mo Härad är likt det nyssnämnde Wassbo. Jordmånen består a’
mager örjord och sandmylla; också är åkerbruket i Mo Härad blott att
anse som en binäring. Skogsbruk och varu-transporten äro här att aOse
för hufvudnäringar. För Jönköping utgör detta fordom skogrika , ännu iche
skoglösa Härad, både vedbod oell material-magazin, ty stadens
bränsle och byggnadsämnen hämtas härifrån. Genom Häradet löper s*°'
da landsvägen mellan Jönköping och Götheborg. Foror dessa bego^
Städer emellan tryta aldrig och utgöra för ortens allmoge en inkoiu5^
kalla, hvaraf ännu blott en ringa del flutit till Götha Canal. Så läf>lje
Jönköping saknar egna farkoster och Wettern Ångfartyg, får val
Härad behålla sin frakt-förtjenst. Den lifvas ock af det här belägg3
Nissafors, det andra i ordningen af Länets Jernbruk och Löwensköld5*3
Faraiilens Fideicommiss, hvars lifliga rörelse fordrar biträde icke bl°1^
af dess betydliga gods, utan ock af deli kringboende allmogen. Baj”a^
dets största Herresäte Gundlaberg med underlydande hemman, possede^
ras numera af Bönder. Qvarsebo Postcontor är här inrättadt för Niss3'
fors Bruks samt detta och Wassbo Härads beqvämlighet. Utom den st°'
la Nissan, som drifver Nissafors och flera grenar från nämnde å, genomskäres
Häradet af en mängd mindre strömdrag, der qvarnverk, i synnefhet
mångfaldiga Sågar, finnas öfverallt inrättade,
2:0 Invänarne.
I Jönköpings Län äro, såsom Smålänningarne i allmänhet, ett
Utstyrt folk. Beror det på dem sjelfva att jaka eller neka, besvaras
?8I tillgörande propositioner oftast nied nej; men allmänna påbud och
*Ungöreluer lydas utan knot och gensägelse. Smålänningen är till lynjlet
lätt och liflig, höflig och tjenstfärdig. Mera trög och maklig är
['au i den del af landet, som gränsar till Östergöthlands Slättbyggd.
älskar icke tunga Landtmanna-arbeten och hans lätta jord fordrar
1ens icke heller. Hail är nog böjd för handel och vandel, särdeles i
del af Wästbo, som gränsar till den handlande Westgöta allmenus
bostad.
, Folkets moraliska oell religieusa bildning beror mycket af PresterS*apet.
J)er cJet är nitiskt, exemplarisk och sedligt, såsom det i allmänhet
lyckligtvis är, der röja sig ock omisskänneliga tecken af en bält—■
J'e Ordning, en lugnare tidsanda: Till allmänhetens bildning finnas dessUt°Ui
Städernes Skolor och på Landtbygden äro särskilda Skol-inrättninlar
i tjugofem men saknas i sjuttiofem församlingar. Att likväl sedes*0rderfvet
är, tyvärr, i tillvext, föranleder, bland annat, den årligen vettle
Fång-personalen. De vanliga Fång- och Correctionshusen förslå
ptlnu icke att inrymma den. Till detta Läns häkte inkomma månat3en
omkring femtio personer att antingen befordras till ransakning
}^r gröfre brott, eller ställas till Cancellie-förhör såsom lösdrifvare, elr
Undergå ådömdt fängelse.
,
. Folkmängdent genom Tabell-verket, som ingår från de Ecklesiastika
Uctorijeterna och Tabell-Commisionen, upplyses säkrast förhållandet
armed, men så vidt den kan beräknas af mantalslängderne, utgör Lääets
nuvarande folkmängd i36,883 personer afbida könen, hvaraf65,060
rät* ^antalsskrifne och *71,823 Mantalsfrie. Enligt 1828 års Femårs-Be^
Heise utgjorde folkstocken då 129,876 personen Deli har således uner
de sistföi flutna fem åren ökat sig med 7,007 personer.
Bör denna stora tillvext af folkmassan glädja eller bekymra? Dena
fråga är icke lätt besvarad. Det börjar nemligen visa sig att närings
-
medlen icke lillvexa i samma trion som folkmängden och ma» tror
en nog mycket lättad delning af jorden, jemte minskade anspråk på besutenhet
och laga försvar är» orsaker till en ökad både folkmängd och
fattigdom. ”Med biträde af freden, vaccinen och potäterne har ina1*
också i hög grad lyckats att stegra folkmängden, men ock att öfverfyM3
Landet med Backstugor.” I ett enda fögderi, Norra och Södra Wedb*
Härader, finnas x349 sådana och i många af dem flera än ett hushåll'
Man föreställe sig dessa hushåll, utan annan förmögenhet än sin arbets'
kraft och deras öde när denna antingen tryter eller af grannarne ick®
tillitas. Desse Backstufvu-sitlare åge sällan ett lefvande kreatur, om ic'
ke en gris, och bela afkastningen af deras egna jordbruk är några tutt'
lior potäter, skördade i den sandiga mark, der de fått uppsätta sina n^
sten. ”På detta sätt bär folkmängden stigit och stiger årligen, men 1
samma förhållande och i ett vida högre, stiger äfven armodet, och Ta'
bell-verket förvandlas efter band till en Fattiglisla.”' Men icke må det*3
beklagliga förhållande mycket tillskrifvas författningarne om jordas^'
ten och besutenhet. De ntkommo 1827 och hafva icke kunnat verka p^
ett tillstånd, som är långt äldre: De angå oek blott den sjelf-ägancfe jo t'
den, hvars innehafvare af allmogen befinna sig, sorn man nedanför*
skall söka visa, i tämmelig! välstånd. Den theoreliske Stats-Oeconome1*
må emedlertid beprisa folkökningen huru myaeket som helst: det
dock förlåtas den practiske, om lian, med hoppet alt krig och farsot^*
uteblifva, förenar en viss fruktan, då lian-, örn än för närvarande bio1*
i perspectiv, ser en öfverbefolkning som, arbets-och näringslös, i korrt'
mande sekler står färdig till folkvandringar och emigrationer.
Man skall, som nyss nämndes, söka visa alt den jordägande allm0'
gen är tamm ellgen behållen.
År iS3o innehade, såsom Taxeringsfängderne upplysa, Länets Ri^'
dårskap och Adel ett jordvärde uppskaltadt till 2,4i7>7io K:dr, sorn, ert'
ligt samma års Intecknings-protoeoller, var behäftad! med skuld 0*
1,102,786 R:dr eller 45f procent af värdet. Ståndspersonerne i Löne*
ägde, berörde år, jord, uppskattad tilt 1,318,694 R-'dr, belastad med e(t
inteeknad skuld stor 631,775 Rcdr, eller 47! procent af värdet, hverén»0*’
Länets allmoge, med en jordmassa, värderad till 6*856,698 Rulr var'
enligt nämnde års rnteckningsprotoeoller, skuldsatt för endast 906,49*
R:dr elter blott l3f procent af jord-värdet.
De serskilda folkklassernas ointecknade skulder, kunna naturligt?1*
hvarken uppfattas eller tant rall er as» men troligt är att de stå * 1*^*
— i3 —
förhål lande som de inlecknade och då till det ofvannämnda kommer åtfr
.an adelns uteslutande rättighet alt besitta Säterier upphörde, fyratioslu
stycke» bebyggda Herregods och Sätesgårdar r länet, utgörande
*e*lio hela mantal, kommit i allmogens händer, efter det de uuderlyande
Frälsehemmanen, förut och sedermera gått samma väg; så är det
längre ett problem, olan snarare ett axiom» att Länets besutna all.
°8e eller Bonde-Slåud lyckligtvis befinner sig, som ofvan är sagdfc,
* tämmelig! välstånd. Detta aftar deremot dageligen och synbarligen i
Såkallade högre Stånden, bland hvilka, med undantag af ännu qvarIarar*de
verkelige godsägare, det högre Presterskapet oell löntagande
.Pikets män, röjer sig mycken förlägenhet, särdeles hos ur tjenst gå ugne
dilair- och C-ivil-Embetsmiin samt atulia Ståndspersoner a Landet»
.°rt* med tjenstehjon måste bruka sina små, oftast skuldsatta, gårdar och
. e vant sig att lefva som allmogen en utväg som dock slut ellgen mäste
blågås om de icke skola aldeles gå under.
. Man bär i det föregående med citations-teeken utmärkt några 1 ålita
junkar ur det underdåniga betänkande Wexiö Consistorium afgifvit anjj^nde
Fattigvården. Utom de orsaker som verka utifrån att öka tigga'Sett
håde på Landet och i Städerna» nemligen det obegränsade tillt
“ndet för utfattige hjon alt bygga obetänkta äktenskap och för jordega®tt
etablera Backstugusittare, de liberala åsigterne i frågor om laga
tr ifV°r oc*1 behandling af lättingar, hvilka, emot den» nu först ej mera
^‘Unde Kongl. Förordningen af den 3i Augusti 1819', icke kunde tvinjj
till arbete om de icke tillika vöre öfverbevista tjufvar eller tiggare,
. e der ändock icke ulan mångå och invecklade omgångar kunde förflylS
u<r samhället lill arbetshusen, hvilket allt måhända ägde sin goda
j Utld i obestridliga theorier, fastän det motverkade administrationen af
tel Pract*ska lofvet, antager berörde betänkande, med hvilket Läns-Stysen
nu fgr an.jra gången sig förenar, ”äfven andra och inre orsaker»
*1 bidraga- till fattigdomen och som måste sökas i sede me och fe/v
bältet. Dit räknas väsentligen Öfverflöd, Lättja och Dryckenskap/*
ta i> tillämpningen liäraf för detta mig nådigst anförtrodde Län, låter
o tänkandet fortfara-, ty det kan icke läsas för ofta.
j,:° öfverflöd och Vällefnad, kunna icke med skäl tillvitas Smålandtjj?
Almogen. Han äter tarfligt odi befinner sig val af en kost, som i
nSert annan Landsort skulle anses sora en nödfallshjelp. Han kläder
le^
utan flärd och. af egen tillverkning; Och på många stäl
bibe
hålla sig i detta afseende fäder«,es seder oförändrade sedan år
-
hundraden. Hans enda, men också så mycket fördel fligare öfverflöd är
bränvinet. Deremot finner man ofta ett helt annat förhållandeJ10*
Handtverkare och Näringsidkare. Ingen|Näringsidkare i Europa tyckes hafva
så litet sinne, sorn den Svenska, för den stilla, småningom stigande
borgerliga förkofran, som grundar sig på måttlig men besparad vinst och
går med långsamma, men säkra steg, till välmakt och rikedom. Sven'
ske Näringsidkare deremot, äfven handlanden, vill icke blott vinna hastigt
och öfverdi ifvit, utan äfven genast omsätta sin vinst i njutning o£d'
vällefnad. Han vill blifva rik för att lefva yppigt, och förmögen för
att lefva väl: och långt innan han är någotdera, ställer han sig son1
han vore det, Det är icke heller nog, att han sällan tänker på att be'
spara något af dagens vinst, utan han anliciperar äfven på den väntande
förtjensten och lefver i allmänhet utöfver sina tillgångar. Det obestånd,
som härigenom ofta yppar sig i de högre Borgare-Classerne, f°f
Väl sällan personligen till fattighuset: det skickar endast Greditorerne di1’
men i de lägre, leder ett sådant öfverdrifvet lefnadssätt slutligen ickc
blott till armod, utan äfven till fattigvård, som i städa ne lill betydl'?
del betungas af Handtverkares Barn. Grunden till denna förvillelse liff'
ger dels i bristen på hushålisanda, dels äfven i fåfängan, eller kanske
rättare i afundsjuka!!, som från uråldriga tider blifvit ansedd som ett
stående drag i Svenska National-lynnet. Denna tål ingen öfverlägsen-l,e*
och den lägre Samhälls-Classen vill ej vara sämre än den, sorn
närmast öfver honom. Då nu afdelningarne, enligt vårt Statsskick, är<?
många, så uppkommer en mångfaldig täflan örn hvem som först ska1
ruinera sig. Delta onda häfves måhända mindre genom öfverflöd*'
förordningar och förmaningar, än genom efterdömen af ett tarfligt °c
flärdfri!! lefnadssätt, Deraf kunde man vänta sig det hästa, men det &
möjligt, alt man ännu torde få vänta någon tid.
2:0 Lättja och Sysslolöshet höra ingalunda till massan af folket
Jönköpings Län. Tvärtom torde på få ställen i Riket finnas en mera
idog och sträfsam allmoge. Ett icke ovanligt undantag härifrån utgör®
likväl de redan omtalte Backslufvu-siltarne, hvilkas antal årligen till1®
ger. Hos dessa finner man ofta en oerhörd lättja. Orsaken är lätt **
finna. Dea som är utkastad på samhällets yttersta gräns och vet för11 ’
att hail ingen behållning kan förvärfva, förlorar snart lusten att g01?
försök dertill. Socknen måste i alla fall slutligen försörja honom, e
han fin ner likgiltigt örn det sfeer några år förr eller sednare. Der
är det icke sällsynt, att en sådan vägrar erbjuden arbetsförtjenst, ne
'gen då Potäterna lyckats för året. Han för tjell ar då genom en dags
arbete hvad han och hans hushåll kunna lefva på i tre eller fyra: och
*}} bespara något för framtiden, anser han af nyssnämnde skäl för onöderföre
är det hans grundsalls att sofva i maklighet, så mycket
,an kan i de goda, och tigga så snart lian får i de svåra åren. ■— Man
j aSar äfven här, som annorstädes, öfver tilltagande lättja hos tjenste*
°*ket: dock torde väl detta mest gälla för Städerne och den nästgrän?a,
1de trakt af Landsbygden, som de hunnit förgifta. Men vill man se
ättjan i sin vederstyggligaste, ehuru visserligen privilegierade skepnad,
bör man endast betrakta skarorna af våra dagligen kringströfvande Geller.
Hos dem mötes hvarje anbud af arbete med undanflykter och
lvarje vägran af understöd med otidigheter. Botemedlet emot detta
°skick vore lätt funnit, om det endast linge begagnas. Det bestode deratt
hela delina lösa svärm sattes, icke på tukthusen, som i allt fall
lc^e kunde rymma dem, utan under tjenstehjons-stadgan. Detta har ockvid
flera Riksdagar varit yrkadt, men blifvit med tapperhet afslaget,
as°m ett ingrepp i Städernas välfångna privilegier. — Desse, den Svennäringsflitens
irrande Riddare, stryka derförr ännu alltjemt omkring,
.behjndrade och förpassade. Från stad till stad, från krog till krog
•iiigföra de i all maklighet sin arbetsföra lättja och sin vämjeliga liflighet,
och föreställa på sitt vis en del af den lagstiftande makten,
a* icke vid Riksdagen, men på landsvägarne imellan Torneå och Ystad.
Det är redan anmärkt, att författningarne emot andra lösdrifvare,
k 111 ej hafva den lyckan att vara Gesäller, blifvit, i senare tider, roye.
s|f mildrade. Till följe deraf är behofvet af laga försvar ganska inj^ränkt:
och det är numera svårt att förklara någon för lösdrifvare, när
endast iakttagit, vissa formaliteter, som väl förändra sakens juridiy.
a* men ingalunda personens moraliska beskaffenhet. Följderna häraf
*Sa sig öfver allt. Lösdrifveriet är förbjudet till namnet, men finnes
. er än någonsin i verkligheten. Correctionshusen hafva ej rum att
la
lättingarne och Krono-Betjeningen saknar tid att anmäla och
b öra dem.
3:o Hvad slutligen angår DryckensJcaperZj så är det en beklaglig
lfling, den j jetta Län är likaså allmän bland allmogen, som anje’städes,
och att denna last är i hög grad gängse. Utan att deltaga i
nu på en tid vanliga declamationerna häremot, som åtminstone intj
t,nS uträtta, är Läns-Styreisen på det fastaste öfvertygad om fylle—
s förderfliga inflytande både på nationens fysik oell moral, och der
-
— i6
—-
jemte på dess ceconomiska välstånd, som i sanning ej har någoti farb*
gare fiende i landet. Örn allt detta är och har egentligen aldrig var*
någon fråga bland tänkande män. Fiågan är endast den, huru dett®
onda skall motarbetas. Drjrckenskupslasten har visserligen i vårt l*11^
mångå tillfälliga anledningar, men den har derjemte en, som är grUl1'
jad i menniskans medfödda behof af förströelser och vederqveckels®1'
hälst under vår polhöjd, med ett strängt arbete och bekymmersam111®
vilkor. Detta behof kan icke tillintetgöras, men väl kan och hör <*e
ledas i en annan riktning och derigenom förädlas. -— Det har fordra**
mansåldrar för att vänja Svenska Allmogen lill bränvinsrusen och göf3
dem till en herrskande national-last. Man kan icke med skäl hopp118’
att det onda på en gång skall upphöra. Nykterhets-föreningarne åsy"?
©tvifvelaktigt ett godt ändamål, men så vidt de söka afskaffa allt hr11
af bränvin, är det fara valdt, att de åstadkomma detsamma, som inf(ll>
selförbud i handeln, nemligen lurendrägeri. — Så länge ännu husbehof '
bränningen får fortfara, och Statsverket deraf årligen påräknar en be'
tydlig inkomst, så länge allmogen icke lärt sig att sjelf bereda eller b3
tillgång på en annan mindre skadlig dryck: så länge tänkesättet fort*3
att vara så obildadt, att mängden ej har sinne för någon annan njutn1’’8
än den rent materiella: — så länge allt detta förblifver oförändrad^
är det fruktan värdt, att dryckenskapen icke kan utrotas. Under såd3'.
na omständigheter lärer man också kunna hoppas mesta framgången ^
det bemödande, som användes för att rädda åtminstone det uppveX^
de Slägtet från förderfvet.
.
Utom det redan antydda, torde det äfven finnas ett och anna^
som verkar ofördelaktigt på förmögenheten. Exempelvis kan nätuna*
viss benägenhet för Rättegångar, som, i synnerhet på vissa orter är 0 *
verdrifven; dock är inflytandet häraf och af några andra likartad^ 0(11
ständigheter ingalunda jemförlig! med de förut uppräknade.”
gtJ
Till Länets invånares Karakteristik hör slutligen att Smålänning
anses vara en särdeles god Soldat, — en egenskap som gått i arf e
förfäderna, hvilka, såsom historien vittnar, i forntiden ofta tappert0^
modigt försvarade sitt dåvarande gränsland mot fienden. Sjelfva qvinno1 -  togo vill vapen, och Amazonen Blenda och Qvinnorna i Wärend, °c .
en senare tiel Dacke-Fägden; och i en ännu senare Smålands Rft*e,J
anfördt af Pehr Brahe och Fredric Stenbock under Gustaf Adolph® r ?
i spetsen för hvilket den storei Konungen slutligen blef skjuten, —fi-r^a
— * i7 —
syriska minnen af Smålänningarnes krigiska anda. Den förgås icke hel—
*er under ett befäl, som vet att upplifva och begagna den.
3:o Näringar.
Åkerbruket utgjorde icke fordom en hufvudnäring i Länet, men Bo®kapshjordarne
hafva småningom blifvit utträngda af Potates-landen och
pajöl k by tta n har fått gifva vika för brännvins-pannan. Det lider således
'Otet tvifvel, alt ju för närvarande åkerbruket, äfven i detta magra Län,
^tgör en af Landtmannens hufvudnäringar. Att den kalkulerade vinsten
På brännvins - fabrikationen, hvars hufvudsakliga rudiniateria är säd
nu mera äfven potäter, dertill mycket bidragit, kan icke betviflas.
Emedlertid har Länet blifvit eultiveradt i den mohn, att det, sorn, äfVen
i goda år, fordom aldrig kunde försörja sig af egen sädesproduktion,
^Ornera blott i missvext-år behöfver hemta sitt bröd från de seminanta
Provinserna och anlita Administrationen om undsättnings-spannmål. —■
jplt detta kan tillskrifvas ett väl vårdad! åkerbruk, oell om brännvinsbränningen
blott vore måttlig, om den inskränktes till de fyra vintermånaderna,
hvarunder hvarje omtänksam hushållare ägde tillräckligt utrymme
att tillverka sitt husbehof af den numera för oumbärlig anseddäv
drycken; så skulle Jönköpings Län äga ett årligt öfverskott af spannmål
** rnagazinera och af potäter att använda på sin göde-boskap; och vi k—
äaliehandeln skulle få elt större inflytande i landlhushållningen och
qeti för folkets moralité så äfventyrliga bränn vins-rörelsen måhända
f^åningom förminskas. Åkerbruks-redskapen vill Allmogen icke gerna
lorand ra. Den består af krok eller årder, vändplog, pinnharf och gåsa,
f. De mera invecklade redskapen finnas på Hushållnings-Sällskapels
j)0,lellkammare obegagnade och rättnu äfven obesedda. En och annan
. °ssessionat använder dock nyare tiders uppfinning af redskap, alltsom
°kal och jordmån dertill föranleda.
.. De allmänna Sädes-slagen äro, i de Härader sorn gränsa åt Östergöthland
och Calmar Län, Råg och Korn; i alla de öfriga Blandsäd
jb 1 Näfra. Med Blandsäd förstås här vår-råg och hafra sammanblandade.
vele och Ärter produceras blott i Wista Härad allmänt, och på några
, eJ 1 egåi(l;ir j a„(|ra delar af Länet, endast till husbehof. Enligt Ta
-
bell
en skulle Länets medel-afkastning i Säd årligen utgöra allenast
a7I*549 Tunnor a( aj]a slag, sorn, fördelade på folkmängden 136,883
Lundsli. 5-årsberättelse Öfver Jönköpings Län.
3
personer, Iemnade icke fyllest två tunnor åt hvarje person. Det är således
de enligt Tabellen producerade iy3,564 Tunnor Potäter, som värja
från hungersnöd — den fordna följden af årlig sädesbrist. Icke kai1
denna tabellariska redovisning för utsäde, afkastning och krealurs-födsel
i ett helt Län vara fullt tillförlitlig; men, vid jemförelsen af del ena
med det andra, finner dock den, som är bekant med lokalen, att be'
rövde redovisning innefattar en åtminstone approximatif visshet om förhållandet
i det hela.
Boskapsskötselnj som af ålder varit Länets hufvudnäring, forlöf
ännu alt äga ett stort värde hos Allmogen. Smålands oxar äro nu, son1
förr, lika begärliga i hufvudstadens slagtarhus och oxhandeln liflig på
Länets och omgifvande provinsers marknader; men denna handel dref5
fordom mera i stort, ty oxhandeln var då i de Småländska staden»»'
särdeles i Eksjö, en borgerlig rörelse, som sysselsatte särskilta näring5'
idkare, hvilka derå vunnit burskap, och merendels bragt sig upp ti^
förmögenhet. Sådana oxhandlare finnas nu icke mera. Oxhandeln be'
drifves nu endast å landet af Uppköpare eller Kommissionärer från B^'
vudstadens Slagtare och från Possessionat i de öfre Länen, som i ®e'
Hare tider mycket lagt sig på alt göda, eller, som det heter, stalla de
Småländska oxarna och sedan sälja dem med avance i Stockholm. Således
qvarblifver icke nu, som förr, hela vinsten af oxhandeln i pr0'
vinsell. — Denna rörelse består hufvudsakligen deri, ali hvarje omtänksam
bonde och torpare äger eller köper tidigt på våren en eller tv;^
unga oxar, då af foderbrist merendels magra och utsvultna. Dessa gå
vanligen stilla hela sommaren i bondens bästa heten. Örn hösten är°
de feta och utvexla, då de vanligen säljas med en avance af omkring
jo K:dr på stycket. — Tabellen amager, att Länet underhåller 22,737
oxar. Man afdrage hälften såsom dragoxar, de der gå mindre i hanell'
så skulle likväl den andra hälften, hvarmed oxhandeln egentligen b°'
drifves, efter ofvanstående kåikul, bringa ii3,63o Ridt’ Banco i rörelse!*'
Af Boskaps-skötseln följer vidare produktion af viktualier, hvarmed egentligen
förstås smör, ost och talg. Handeln i Länet med dessa varor
ganska liflig och afsättningen alltid säker. Väl händer, att spannmå'5'
lassen stå osålda på torg och marknader, och måste slutligen nedsätta®
eller hemföras; meia vietualielassen äro merändels toma inom några tim
mar. Länets större afsättnings-slälien för detina produkt äro, utom dess
egna städer, Götheborg, Carlscrona och Westervik. —■ Tabellen för Landet
antager, att i Länet underhållas 52,397 lior. Två pund smör och tv»
,°nl f
1<0 ar ganska ringa beräknad!, Afkastningen, smöret
m •• 11 I 4 och osten till 2 R:dr pundet, skulle således för~52,3c)7 kor
utgöra 628,764 R:dr Banco.
J1
lif, boskaps-skötseln, denna gamla, från de äldsta tiderna ur herdeö.
.V.et utgångna näring, är alltså, som man ser, Länets, om icke hufvudr"ig,
dock moder-näring, ty delbar sin grund i Angsodlingen, och,
*'!gt ett gammal ordspråk, är ängen åkerns moder. Den sysselsätter
c} den stora massan af Folket. På herregårdarna, med undantag afde
orre, der Holländeri elier kreatur af stor race finnas, och der viktuae-prod-uktionen
drifves med ost-tryckeri, såsom på Lyckås i stor skala
j,C 1 På några andra ställen i mindre, är för öfrigt boskaps-skötseln me
^
ett husbehof, ty smöret och osten förtäras merändels på stället. ___
e| icke på Bond-landet. Smöret får föga ingå i bondens matredning,
Örn vid Jul oell Gästabud. Det mesta säljes, och denna vara är olvig!
Ve*aktigt S mål ands-bondens reelaste afsättnings-artikel.
sk Oaktadt allt delta, bär man dock liten eller ingen omsorg för Bokops-afvelns
näringskällor, nemligen Angar och Betesmarker. Den vilnaturen
hushållar der efter behag. Då de blifva för lycket igenexi„
u...
*
* *~“J
1 1 1
Annan ängskötsel än den;
VeXta, hugger man bond träd och buskar
ch
1)6 hofi
tänker på att göra ängarna stenfria.
?ch.alt örn våren sammanrafsa och förbränna löf och qvislan anses icke
‘öflig. Ängsvattning är hos Allmogen okänd till sjelfva namnet och
MlpA.. » I
n • .
• *
—
- *
.
_
„
Det skulle ock i de flesta
j öfverstiga den enskifta kraften. — En fremling, som bereser Små
-
Jq . 1
W
---- ----- O 9
»Ll V.OU1 U lii U"
ali. oc 1 ^iart orntah'>s dess oxar och ostar, skulle val här tro sig öfver^
1 finna yppiga, grönskande betesvallar; stora, frodiga boskapshjordar;
sJiei1 af detta allt finner han intet. Beteshagarna likna mest den öfriga
tin.Pm-arke,>’ °ch än&arna» fullvexta af löfskog, äro i allmänhet ingen
Oc[ö ni'nc^re an gräsrika. Boskapen, liten och knutvext, kringspridd
Jje 1 Undangömd mellan herg och buskar, finner dock bär ett mustigt
f,/, oc!‘ sjelfva ljungen är tidigt pä våren ett för kreaturen smakligt
| *arnne. Det är emedlertid ett fenomen i naturen, att en så steril
msort kan vara det rätta hemmet för Rikets boskapsafvel.
ver Det fio°k iclie förbigås, att odlingen af fodervexter, såsom KlofokaM
•iTira0t^eii Samt ^ud tåtel de senare åren mycket tilltagit samt
i^Urkg1, °rilen» oc^ att åfven Allmogen börjat bär och der blifva uppoff?
sta lif Pf ,^enna odling, sorn dock ännu icke åstadkommit någon egentkfealm-en!
i**1?*’ * allmänhet, utan är det förnämligast sommarbetet, sorn
äu i och fetma kan tillräknas. Ben nu så oumbärlig ansedda
ulfordringen med drank lär till sin verkan vara mycket problematisk*
Mången anser den blott lifnära, icke föda kreaturen; och att den skadar
samt i förtid fäller deras tänder, lär erfarenheten hafva tillräckligt bestyrkt.
Det är emedlertid otvifvelaktigt, att den ökat ladugårdarna och
med detsamma gödsel-tillgångarna, samt, såsom förr är närndt, bidragit
till det högt uppdrifna åkerbruket. Sjelf bär jag i denna punkt ingen erfarenhet,
ty i min landthushållning har brännvins-bränningen aldrig fått
utgöra någon beståndsdel. Den enskilta vinsten deraf lär dock vara ove'
dersäglig. Måhända vore likväl nyttigast förvisa dranken från ladugården»
der den kanske skadar, till svinstigan, der den göder. Svinet är den fattiges
enda slagt och intet djur ökar så hastigt sitt värde. Eli månads
gammal gris köpes ena hösten för i R:dr, födes öfver vintern med husets
afskräden: får han något agnar och drank, så mycket bättre. Med några
tunnor potäter osli hafremjöl såsom gödnings-ämne, är han nästa höst ett
fullgödt svin med 10 å 12 Lisp:d fläsk och värd 25 å 3o R:dr. Det voi'e
måhända kåikul att låta ett så produktivt djur ensam behålla drankspisen*
Till Boskapsskötseln hör slutligen Häst- och Får-afveln.
Hästafvel!z i Länet är af ingen betydenhet. Smålänningen är i ali'
mänhet icke Hästvän. Hail sköter och ryktar detta kreatur merändels iHa
och vill icke bestå åt hästen bättre utfodring än åt oxen. Deli förre är»
som man vet, dermed icke belåten. Hail åtnöjes icke blott med strå-foder»
lian vill äfven hafva säd till daglig spis och daglig rykt af menniskohat!'
den, om lian skall bålla hull och glans. Säd kan föga bestås-åt kreaturefl
i en sädes-fattig provins, och till rykten fordras verktyg, skrapor och bot'
star tn. m., som Smålandsbonden hvarken vill bestå eller lära att rätt
handtera. Derföre är ock hans häst merändels mager, ruggig och niodstulen;
och i en provinsmed sådan natur och sådant lynne mot häst-afvelo»
är likväl ett helt Regemente Cavalleri från början indeldl! Remonter
till detta Regemente hafva ock alltid måst köpas från beriegårdarna eller
från andra provinser, eller ock från Danska Länderna. Emedlertid mäst6
dock hästar underhållas, icke så mycket för jordbruket, men för allmänt!8
skjutsningar, der dock bonden, i brist på bäst, ofta infinner sig med oxar»
äfvensom det icke är ovanligt, särdeles i Mo och Wassbo, att finna kol
spända för plogen. Emedlertid bar Stuteri-styrelsen all omsorg för bäst'
afvelns förbättring, och för sådant ändamål äro hingstar af god race pla"
cerade på flere stallen i Länet, äfvensom sådane från Strömsholm oC 1
Flyinge Stuterier blifvit hitskickade att på goda vilkor begagnas nästan
alla de sistförflutna åren på kortare terminer. Det är således till förmo
-
tjande, att på goda föl blir ingen brist; men bristen i deras vård och uner
håll torde vålla, att häst-a freina förädling i Länet ännu länge torde
blott blifva en from önskan.
Får af vein har de sist förflutna åren i hög grad fästat Possessionaefnes
uppmärksamhet. Stamschäferiet på Näs, årligen besökt och inspekeradt
af Presidenten i Eder Kongl. Majrts Commerce-Collégio, och der
grande Herde-skola, begge väl styrda och vårdade af Kongl. Sekreteraren
Nathorst, som nästan helt och hållit ägnar sin verksamhet och sina kunskapev
åt denna näringsgren, -äro nya inrättningar i Länet, som således
ar i närmaste tillfälle att upphemta den upplysning, sorn derifrån sig spri.
er i en vigtig afdelning af landthushållningen. De nya Ullmarknaderna
| Norrköping hafva ock sträckt sin nyttiga verkan till detta Län, som lär
iaR hedern af att der leverera den finaste ullen, som ock var att vänta
'ån sjelfva Stamscbäferiet. Dernäst utmärker sig Kammarherren Friherre
irmelin på Gripenberg såsom en stor ullproducent, den der de sista
^'en personligen besökt de Saxiska Schäferierna, och derifrån med kostad
och besvär till sin egendom hemtat stora fårhjordar med herdar och
VaHhundar. Också h ar Friherrns ullparlier både för sin finhet och myce*ihet
gjort uppseende i ullmarknaden, der ock de stora ullpartierna från
Jackus och de mindre från nästan hvarje Possessionat i Norra Wedbo och
rån somliga i andra delar af Länet, bevittnat, att denna näring börjar
ater upplefva i Länet, som helt och hållet kan tillskrifvas Norrköpings
bilmarknader, ty före dem var den inhemska ullen i sådant vanpris och
bjarne blefvo så missbjudna, att de fleste Possessionater beslutat neda8ga
dea rörelsen.
Allmogens får-afvel och ullproduktion sträcka sig dock ännu endast
1 1 husbehof. De finulliga fåren fordra ock bättre hus uch foder samt
trie'a omsorg, än Allmogen kan åstadkomma: också vilja Bönderna gerna
*.e resultaten af Herrarnes försök och ansträngningar, innan de börja med
Sll,a* Emedlertid äro Getterna, Smålänningarnes fordna sköte-djur och
°*lens urfödingar, nästan utträngda, och kunna knappt numera upptagas i
j|rtens kreaturs-afvel. Blott i Wassbo får man ännu se en och annan Geta'Jbtd
med sina hornblåsande vallpojkar. Get-ragg och Bock-skinn ingå
°ck eler såsom beståndsdelar i folkets beklädnad. Med odlings-lusten har
^Gafveln aftagit, ty, som man vet, skyr icke djuret något stängsel och
au G‘l'e utan vallgång hållas i styr eller utestängas.
r
Skogarne utgöra ett ömt föremål för hvarje eftertänksam medborga
es
uppmärksamhet. Öfver ett halft sekel har man klagat öfver deras miss
-
22
vård — man beklagar sig deröfver ännu i dag oell denna klagan är icke
ogrundad, ty den gamle finner öfver allt inom horizonten en vidgad synkrets,
der den i bans ungdom skymdes af täta skogar, och man motser
med fasa en total skogsbrist i ett land, hvars hårda klimat måste
utdrifva dess innebyggare i samma stund skog skulle saknas till
brännsle och busbyggnad. Så fruktar kanske en sjuk inbillning i sin öfverdrift,
ty med den verkliga misshushållning, som ägt rum med skattenianna-skogarne,
sedan de lossades från allmän uppsigt, skulle det befara*
de förhållandet redan inträffat, om icke våra skogsmarker vöre serdeles
produetiva och återväxten skyndsam, serdeles då de fällde och svedjad6
skogsparkerne några år hållas instängda och fredade från boskapsbettMen
tyckligtvis fortfar ännu skogsbruket att vara en vigtig näringsgren 1
åtskilliga delar i detta Län, ehuru svedjande och skogseldar gjort stora och
täta förödelser i skogarna. Det är förr nämndt att Mo Härad nästan helt
och hållet fournerar Jönköpings Stad med byggnads-materialier och bränsle
samt Nissafors Bruk med kol. Hörleska klerken och de öfriga Bruken t
Östbo Härad hämla derifrån sina stora kohlbeliofver och Tabergs Bergslag
i Tveta Härad finnér ännu kolved inom Bergsmanshemmanens områdeDessa
tre Härader, serdeles de två förstnämnde, räkna alltså ännu skogsbruket
för sin hufvudnäring och skulle tily förutan föga kunna bestå.
Måtte derföre den milda naturen aldrig tröttna att ur sitt fruktsamma
sköte reproducera de skogar, som den otyglade menniskohanden år
från år våldför och förstör. Det tillhör icke denna berättelse, att föreslå
medel till återupprättande af förhållanden som luta; det tillhör den blott
att antyda bristerna, och här är en uppenbar — den nemligen: att i ingen
del af Länets ©ekonomie råder så stort slöseri, som i skogshushållningen.
Jönköpings Län har ägt Två Krono-Parker: Kjersaberget i Tveta och
Wisingsö i Wista Härad samt en Härad s-all manning: Holaveden i Norrb
Wedbo ; dessa hafva undergått den reglering, som Eder Kongl. Majit i Nåder
befallt genom Kongl. Kammar-Oollegii kungörelse den 24 April i824'
Kronoparken Kjersaberget, liten och obetydlig är, enligt Eder KonglMajus
Nådiga föreskrift försålld, men Wisingsö kronopark bibehållen och
ställd under Ekplanterings-Styrelsens vård och inseende. Sistnämnde kronopark
är en verkelig fägring bland skogsparker. Den växer på grönskande
vall och, genomskuren af en mängd små vägar och gångstigar, ut"
gör den en skuggrik promenad på denna eljest skoglösa ö. I hvad skick
dea för öfrigt, hvad sjelfva skogen angår, blifvit öfverlemnad af Länssty
-
relsen till Ekplanterings-styrelsen, derom vittnar den, år 1828, af vederbörande
hållna och till Eder Kongl. Majit i underdånighet öfverlernnade
undersökning och besigtning, som föranledt parkens bibehållande under Ecler
Kongl. Majlis och Kronans fortfarande ägande rätt.
Allmänningen Holaveden kommer ock, enligt Eder Kongl. Majlis Nådiga
beslut den 4 nästlidne Maji, att förblifva ostyckad. Fastän härjad
®f skogseldar och blottställd för åverkan, såsom i Norr gränsande lill ett
huland, äger dock denna stora allmänning ännu qvar både mycken och
§°d skog, då skattehemmanen vid dess fot lida skogsbrist. Att allmänninSDrne
dock ännu äga någon, men skattehemmanen liten eller ingen skog,
likväl vara en förtjenst hos den klandrade och missaktade skogsbe*jeningen.
Den nya Ekplanteringen på Wisingsö ligger naturligtvis ännu i sin
unda. Flere Tusende Eketelningar växa emedlertid redan i raka limér &
de bördiga åkergärden som höra lill 'Wisingsborg, det fordna Braheska
pl’efskapets residens. Att denna plantering skall gå till sitt mål, hör man
loppås, då i spetsen för densamma står en man, hvilken, såsom vetenskapligt
bildad skogshushållare, är främst i landet. Den fägnaden att af dessa
Unga plantor få se en mognad Ekskog på Wisingsö, är dock förbehållen
ett annat Tidehvarf, Åttatio år efter vårt. Måtte den då ersätta de spruijt
Ekskogar i Länet, som nyligen blifvit af Staten, emot lösen, öfverJsiunade
till enskilde jordegares fria disposition.
Löfskogen i allmänhet, såsom Björka Ask, Asp, Ahl och Lönn, trifVes
val i denna ort och tyckes njuta någon bättre omvårdnad än barrskoLöfved
och ^aderlöf samt vagn- och redskaps-virke äro, serdeles ornang
Städerne, Löfskogen afsältnings-artiklar. Bokskogarne tryta i. Össy°>
der vid det täcka Edli, bokskogen ännu utgör en renderande Herrlighet.
^ngre i Norr trifvas blott spridda träd af detta ädla slag.
Slutligen må nämnas att alla skogseffeeter, såsom Timmer, Plankor
^ bräder, Ved och Kol, år ifrån år stiga i pris. Också ett bevis alt
sJelf v a råämnet årligen minskas.
Vränvinsbr tinn ingen har ock, beklagligtvis, äfven i detta Län blifvit
P*1 hufvudnäring och en bland de betydligare i anseende till mängden som
l^kar den och qvantxteten af de råämnen, Säd och Polster, som dertill
:°rbrukas. Få Possessionater utöfva den numera blott till husbehof. Länne-
...
eten att transportera och afsätta denna produet gör näringen begärlig,
/ykså mätte ,]en vara myCket lönande efter sorn den fortfarit redan länge
an att aftaga, ehuru redskapen och inrättningarne äro kostsamma och
— H —
fastän ingen näring finnes, sora så jemt följes af controller, beskattningar
och policemesurer, de eler åtminstone hvarje Riksdag utgöra föremål tor
Lagstiftningens uppmärksamhet. En och annan Possessionat i Länet har
dock ledsnat vid de täta förändringarne i föreskriflerne om BränvinsbräOningen
med hvad dermed gemenskap äger i afseende på bränvinspanno*'
nes construction och mätning m. m. och förthy nedlagt rörelsen, samt fö*'
gällt pannor, kar och kärl; men de fleste fortfara ännu att drifva näringen1
större och mindre scala. Allmogen nyttjar ännu mest sina lyftpannor. De me'
ra invecklade Bränvinsbrännings-apparaterne tillhöra blott de stora fabriker*1®
och sedan Chemiska ock Technologiska kunskaper börjat ingå i Bränvin8'
bandteringen; så, med all nitälskan för allmogens upplysning, vore deon»
dock kanske mindre önsklig. Bränvinsfloden, som strömmar från de köns*'
mässige verken, är redan stor nog.
I det föregående är taladt om det moraliska förderf bränvinet medfå*'
Att tillgången deraf förminskas och fördyras, synes vara det rätta corre®'
tivet och ett värdigt föremål för Lagstiftningen. Njutningsmedel i fhil**®
form torde dock icke kunna umbäras. Forntiden hade Porss-Öl och Mjöd'
Nutiden Bränvin och Portvin. Begge delarna, omättligt brukade, förära®'
da till fylleri. Emedlertid anser man detta egenteligen beherrska den n**'
gare folkklassen; men det är mycket problematiskt, om arbetaren, i Pr°'
portion förtär mera bränvin än hans herre. Få Bönder supa bränvin da£^
ligen:
De hafva dertill ingalunda råd och lägenhet; men i allmänhet ta?®
ju Herremännen två så kallade apetits-supar hvarje dag. Det är såMe.
troligt att vid årets slut Bonden förtärt mindre bränvin än hans granne
herregården; men olyckan består deri, alt den förre på en fridag vid
nader, auctioner och andra folksamlingar tager flera supar än han tål, °c
som sådana äro många och frestelserne der likaså; så blifva ock ,uS^<
mångå. Vana och smak taga sluteligen öfverhand samt öfvergå till en
hjelpelig liderlighet.
. u ari'
Häraf får man dock icke sluta till Bondens hemlif. Der nyttjas di ^
vinet i allmänhet blott till husbehof och, som nyss är nämd t, icke ®'
dageligen. Kunde det utestängas från de ofvannämnde folksamling!®113 ra
ler der blott minskas; så vore ett stort steg gjordt; men så länge s ^ör
Brännerierna fournera alla Krogar och Gästgifvaregårdar med bränvin ^
godt köp, är ingen hjelp att vänta. Rusen måste blifva dyrköpta, fö* ‘
blifva få. Så länge de fås för mindre än en Tolfskilling’ slipper roan ic
se dero.
Bergs
-
o» Bergs- och Bruks-r öreisen är en näring, som sammanhänger med
k°gsbruket och beror af det och af Palronernes penninge-styrka. Ållagen
och smeder behöfva icke blott kontant betalning, utan ock förlag.
e fleste af Länets större Bruksegendomar befinna sig för’ närvarande i
§°da händer, ty de ägas: Horley af Majoren Grefve Jacob Hamilton; Nis>ö'forssj
af En af Rikets Herrar, Presidenten m. m. Baron Sal. Löfvenskjöld;
jj^deforss, af Hof-Rätts-Rådet Gyllenskepp; Ohs, af B rukspatron Aschan;
^tzaholm, af Bergmästaren Sjögren; Eckersholm, af Grefve John Haddon;
Göthaström, af Bergsfogden Assessor Sjögrens arfvingar; Åminne,
fl graan Danckwardt, och Gyllenfors, af Brukspatron Åbjörnsson. De
este af desse Patroner bebo och styra sjelfve sina Bruksegendomar. Gö^afors,
ett af de större Bruken, är bortarrenderadt till en verksam och
,'^lig man. Flera af dessa Bruk hafva underlydande hemman och egna
j 0gar. Hörle och öfriga Bruk i Össbo Härad, består af 5 Stångjernsj^afnrar
med 2,335 Skeppunds smide, 2 Ämneshamrar med goo dito, 4
y ajiufakturverk med i o Hamrar, 5 Masugnar och 2 Ståltråds-dragerier.
Op de fleste öfriga Bruk finnas Manufakturverk, och vid somliga, såsom
<j js> Åminne och Bruzaholm, tillverkas Gjutgods. Smidet utgör viel Linfors
5^5, vid Ohs Boo och vid Bruzaholm 400 Skepp;d. Vid Gyllenfors
(j v®rkas 4ö3 Skepp:d Stång- och Ämnesjern, och vid detta Bruk, ett af
ringare, hade tillverkningsvärdet förlidet år uppgått till 9,870 R:dr.
för Småländska Bruken hafva det för sig, att deras tillverkning säljes
k/.det mesta på Bruksbacken till ortens invånare och Skåningar, som
s0 lb'ån hemta sitt husbehofsjern. Det är blott från Hörle och Nissafors,
gfij?5 en del jernet vågföres till Götheborg och Halmstad. Hörle-jernet
Ua, landvågen till Jönköping och sedan öfver Wetten.! genom Götha Ka°ch
Trollhättan till Götheborg.
lin ^ärre Manufakturverk och Spik-smedjor finnas vid Prinsfors, Hellilfy6'
^nehy, Herrestad, Tranås, Qvill och Marianelund. Deras årliga
$es erkningsvärde anses till 7 å 8000 R:dr B:co. Länets Bruksrörelse ansten
S,^SSekätta 2 å 3oo personer dagligen, oberäknad Tackjernshandterinliiip
1 .hbergs Bergslag, som drifves med fördel af Bergs-allmogen, hvars
fr^n i;“äring den utgör; ty Jordbruket der är svagt, så att det är allena
^^^^^jerns-tillverkningen, som folket hem tar penningar ti^l skatter och
''•'•SestSeln är i vissa delar af Länet så betydlig, att den icke kan
01 en blott binäring. Dermed utmärka sig i synnerhet Socknarna
(nidsk. S-årsberättelse öfver Jönköpings Län.
4
Ingatorp, Bellö, Halt, Edshult, Kroxhult och Hessleby i Södra Wedbo
Härad, hvarest linodlingen är folkets förnämsta födkrok. Derifrån afsätta®
ansenliga linpartier, och till den förr omnämnda Ingatorps marknad strön*'
ma köpare från aflägsna orter. Nämnde marknad bestämmer ock vanhg^^
årets linpiis. 1 loduktionen x orten är dock sa stark, att allt lin icke
säljas der, utan föras stora linpartier sedermera till aflägsnare afsättning5'
platser, äfven till sjöstäderna, och af hvad som sedan blifver öfrigt, till'
verkas lärft och andra väfnader, äfven utöfver ortens husbehof, så att
denna vara, serdeles säljbar och efterfrågad, både såsom råämne och föl'
ädlad, inbringar stora penningesummor till den ovannämnda orten met‘
så mycket större vinst, som den icke borttager någon jord för årets säde®'
produktion, emedan Allmogen mest nyttjar trädesjorden till linsäde. -  Ehuru Staten gjort mycket för linslöjdens förkofran här i orten,
unga qvinnor härifrån hafva på Statsverkets bekostnad varit uppsända t*11
Ångermanland, att der fullkomnas i nämnde slöjd, och sedan har LäOet
flere år fått elemer anställda vid Gårdsby Linförädlings-institut, förmärka
dock icke några allmänna, utan blott partiella resultater af dessa anst»*'
ter: att genom så kallad sjörötning på Norrländska sättet bereda linet, f°r/
söktes några år allmänt nog; men man har nu nästan alldeles öfvergif^6
det, och de Småländska Qvinnorna fortfara att stå långt efter de Noi’r'
ländska i lärftsväfnader och annan väfkonst. Folket anser troligen bråk'
samma anstalter icke löna mödan, då det tily förutan får sitt, efter för'
fäderne? sött, beredda lin väl betalda vida öfver produktions-kostnadefl*
4:o Fabriker och Binäringar.
Jönköpings Län äger många Binäringar. Också skulle utom dem ^0
het aldrig kunna berga sig, ty med alla ansträngningar vid åkerbruk0 '
laborerar dock det med en svag jordmån, som utan mycket regn och
hen gödsel sällan gifver full äring. — De i näst föregående artikel afl***0 ^
lade näringar tillhöra egentligen de mera bemedlade Folk-klasserna °c,
den hesutne Allmogen; binäringarna åter, den obesutna och andra F°‘
klasser, utan jordbruk eller boigerlig rörelse. Naturen har nekat
länninge!! näringsmedel i stort, men unnat honom litet af hvarje.
säden siar felt för hans granne Östgöthens har denne föga något att ^
till; men Smålänningen har sina många smånäringar, sorn icke alla pä e
gång kunna slå felt.
Bland Länets Fabriks-inrättningar räknas i framsta rummet:
^
Husqvarna Gevärs/adori i Hakarps socken, hvarest omkring
—
37
—
hundrade personer äro sysselsatta; och uppgår årliga Gevärslillverkningen
1 J e^t värde af omkring 28,000 R:dr Banco. Factoriet har dessutom
Pionier af arbetare, bosatte oell kringspridde bär och der i Länet
s>>rnt äfven i Skaraborgs Län. En hel Socken, Bankeryd, beslår nästan
belt och hållit af Factori-ai betare. Hvarje Gevärsdel uLföres af
serskilt mästerskap och således fordras för att fullkomna hvarje geJir»
Pipsmed, Låssmed, Stockmakare, Bajonettsmed odla Bågmakare.
actoriet bar egen Fattig-Cassa och Vexelundervisnings-Schola. För desSa
Inrättningar har det alt tacka nuvarande ägaren, Öfversten och Riddaren
Baron Sture, som jemväl i allt öfrigt bringat factoriet i ett för änaötålet
fullständigt skick.
, Pappersbruk finnas öfverallt i Länet. Deribland må nämnas Stensen
med Ellofva arbetare och 3,000 R:drs tillverkningsvärde. Röttle
^ed sju arbetare och ett tillverkningsvärde af omkring 2,800 R:dr. Brunholm
och Blohmshohn med tolf arbetare oell 4>700 B‘dr tillverknings^rde.
Skerfvete och Qvill, med tillhopa tolf arbetare och ett till verk^lngsvärde
af 3,485 R:dr. Nyholm och Strömslund, med toll arbetare vid
J* förra och två vid det sednare. Tillverkningsvärdet har uppgått vid
joholm till 4,249: och vid Strömslund till 690 R;dr. Strömsholm och
Mjeryd, hvarldera med fyra arbetare och något öfver 2,000 R:drs till^isning
och slutligen ett nytt Pappersbruk, Weka, på Halländska grän'en>
hvars tillverkningsvärde blifvit uppgifvet till 13,889 R:dr.
kr Landt-Garfvcrier äro: Gislaved, Nyarp, Ölmestad, Elgebo, HögaWernamo,
Bohl, Komstad, Wahre, Bo, Wrigstad, Åhult, Hellin°e->
Bexheda, Christineholm, Hellaryd, Hollsby, Pukabo, Mölarp, TranjÅ->
Fagerhult, Mowenta, Qvill och Marianelund, hvilka alla sysselsätta
Jfatiofyra arbetare; och är förlidet års tillverkningsvärde uppgifvet till
°*39t R:dr.
0
> Färgerier och Vadmalsstampar finnas vid Bosaryd, Edesqvarna,
rislund, Åsvalhult, Marianelund, Bjelkerum, Skervete, Åhult, SkoGassbo
och Kråxås, vid hvilka arbeta tjugutvå personer och är förra
ets tillverkningsvärde uppgifvit till 3,860 R:dr.
p. Oljeslagerier: Paddingetorp, Flugeby, Åhult, Bjelkerum; Höghult,
Runshult, östra Oroen, Qvill, Marianelund och Ulfsnäs, vid hvilka
1
arbetare pressa Linolja, värderad förlidet år till 2,467 R:dr.
jj- . Flera andra Fabriksnäringar utöfvas i Länet, hvarom de så kallade
RenU-^S~^akel*erne> som Eder Kongl. Maj:ts Commerce-Collegium årlimgå,
lemna närmare upplysning.
28
De egentliga och dagliga Binäringar, som icke fordra handaslöjd eller
konstfärdighet äro Jagt och isynnerhet Fiske, hvilket sednare inbringa1,
sina Idkare en icke ringa förtjenst, särdeles omkring Städerna. Vid Väi'Ue
och Bolstra i Södra Vedbo äro större il-fisken. Laxfisket i Wenern ar
temmeligen lönande. Eljest är fisket i denna stora sjö här i Länet obetydligt,
ty den består här af grusbotten med öppna Stränder utan vika1’
och skär. Bolmen är fiskrik äfvenså Solgen, Landsjön, och Rusken eller
Nydala-sjön. Ett enda Krono-Laxfiske Thurefors i Emån, är af ringa värde.
Jagten aftager i samma män som Skogarna; men ännu saknas icke
villebråd och fogelvildt serdeles i Mo och Wässbo Härader och såsom eI*
afsättningsarlikel af denna näring, må nämnas Warg- och Räf-skinn.
Tegelbruk och Kalkugnar finnas flere, nästan i hvarje Härad och des'
sas pruducter sakna aldrig afsättning, serdeles, sedan så kallade Kalk-kofl1'
poster böl jat användas till gödning.
Kakelugnar och Stenkärl tillverkas vid Adelöf och Hammarsberg 1
Norra Wedbo Härad.
Klefva, ett Rödfärgs-Bruk i Alsheda Socken, syselsätter sju å åfi3
arbetare om sommartiden, hvilka tillverka 200 å 22b Tunnor Rödfärg'
som betalas med fyra R:dr Banco Tunnan.
I åtskilliga Socknar af Össbo Härad förfärdigas i parti Wagnar och
Skrindor, som afsättas med betydlig vinst på Skåne,
I nämnde Härad uppköper en del af allmogen sjelf Stångjern vi1*
Bruken, forslar det till Sjö-Städerne eller Skåne och köper der i ställö
stora partier så kallade Sännor, en sten-art, hvarmed liar göras skarpa
dessutom Spannemål eller Köpmansvaror samt utsprider och säljer seda11
slikt gods med fördel i hemorten.
Körslor med Köpmansvaror från Sjöstäderne och jerns dittransp'1’"
terande från Bruken äro, jemte kohl-lransporterne från Skogarne till Berg'
Verken, en vigtig näringsgren och sjelfva den öfverklagade Gästgifveri'
skjutsningen är, med närvarande höga skjutslega, snarare en näring, ärt
ett onus. Då Diligencer för några år sedan inrättades och fortforo D&'
gon tid att fortskaffa resande imellan Stockholm och Jönköping, vörö <*e
skjutsskyldige allsintet hugade afstå skjutsen till Diligence-Bolaget
mindre betala något för att slippa den. Detta bevisar, att skjutsning5'
besväret, sådant förekommer i delta Län, som är befriadt från hållskjut5’
med skäl kan upptagas bland Binäringar; ty då Bonden med ett pär b®
star på 2 mils håll under sju timmar kan förtjena 2 R;dr Riksgäldssed'
—
29
—
lar, är lian väl betald. Det medgifves dock, all i andra Län, der eli
*Ungt åkerbruk jemnt behöfver Bondens ökar, är förhållandet olika.
Saltpeter-tillverkningen utgör en icke obi 13'dlig binäring i Länet.
Biskötseln icke heller. Honung, är en begärlig vara och TVax utS^r
i stora partier från Länet, äfven till Hufvudstaden.
Ståltråds-tillverkning har många Idkare och i Kulltorp och Gnosjö
Saknar finnas en mängd Ståltrådsdragerier anlagde vid de små vattenbi
len.
I sistnämnde Socken förfärdigar allmogen äfven Sigtor och Såll,
Samt afsätter dem i aflägsnare provincer. Förfärdigandet af Kar och
&oljor samt allahanda Laggkärl; hvilka sedan föras till Städerne och
sbttbyggden, utgör ock en af allmogens födkrokar.
Somliga barka hudar och skinn och bereda såkalladt Bark-läder,
^ed hvilket arbete allmogen egentligen blott tjenar den ene den an
mot
någon tjenstbarhet tillbaka. Andra hafva lärt alt göia rvcijskeMed
stora bördor deraf vandrar Smålänningen till aflägsna byggJer
att sälja dem; och man skulle knappt tro, att personer Simas, som
kerga sig blott med att förfärdiga och sälja Trädskor.
r
Qvirin folken i Wässbo uppköpa i andra orter mycken grof ull och
brfärdiga deraf Wadmal. Der tillverkas ock af hår, hästtäcken och ryor,
s°m allt borrttransporteras och säljes å andra orter. Denna vadmalstillVerkning
är en af de betydligare binäringar.
Simpla Wägg-Ur göras ock bland allmogen, samt säljas med fördel.
, Humle-plantering är ock en vinstgifvande binäring. De stora förer
af Humle, som exporteras från detta till andra Län, bära derom vittne.
Men det skulle nedgå till minutier att uppräkna alla föremål tor dea
Tjågne Smålänningens industri. Det ofvan antydda torde gora tillrest
för att gifva ett begrepp om ortens närings-utvägar och hagen att
e8agna dem.
Tyri?y/ f clr
TPrlr»
t f.TIITLQ•
Kammarverk:
Länets äldsta Jordebok är af år 1620:
Den är nu
efa obrukbar, men utgör dock en intressant antikvarisk Bok i Länets
j^anieral-Verk. Några betydliga Jordeboks-förändringar under de sist
s?'flutna fem §ren gro icke alt anmäla. Sjelfägande jordägare förhålla
'8 till arrendatorer och brukare sorn två och tre till ett.
x* I Länet utgöra Posthemmanen 38| och Gästgifvaregårdarna 48|
antal. De förre äro försedda med många friheter och förmoner, spe
-
3o
cifierade i Kongl. Kungörelsen den 19 Augusti i8or. Man anser dock
Postföringen mindre besvärlig äro annan skjultsning. Skjulsningstide»
är bestämd, lassen merändels lätta och på de flesta vägar får post-bo®'
den sjelf rida eller köra sin häst, ty Postillioner medfölja endast eold'
Ian de större Post-stationerna. Poslcommunicationerna hafva de ifrågavara®
de åren blifvit äfven i detta Län ökade, kanske öfver behofvet; tyen®/
sådan Poslcours, för att bereda direct cotnmunicalion emellan Jönkö'
ping och Boxholms Postconloir i Östergöthland, sora ansågs leda llJ
mycken beqvämlighet för orten, blef så litet begagnad och förlusten
Post-Verket så betydlig, att den, efter två års tillvarelse, måste, elilif
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga beslut indragas och upphöra. Den nya Pa'
ketposten imellan Stockholm ock Ystad passerar hela längden af LäOe
en gång hvarje vecka. Denna nya inrättning lär ock laborera med föl"
lust; men dess fortfarande bestånd önskas högeligen, såsom utgöra»^
ett Gommunications-medel af stort värde för de folkrika Provinser, bv®'
ka af Paketposten befaras. Ett annat Kommunikationsmedel, Dilige*r
ce, försöktes af ett enskildt Bolag för Resandes fortskaffunde emell1111
Stockholm och Jönköping; men det bar sig icke ett år, förr än D>b'
gencen upphörde och de Skjuts-skyldige ville häldre hafva än gifva el'
sättning, om Bolaget skulle öfvertaga hela skjuts-bestyret.
Gästgifveri-Skjutsen handhafves efter de derom gällande författn1®'
ningar och den särskilta instruktion Länsstyrelsen funnit nödig för ^e'
ras tillämpning och verkställighet att låta dagböckerna åtfölja. De®®3
skjutsning kan, såsom förr är nämdt, mer anses som näring än 0n®5'
Exceptioner i detta omdöme äro dock att göra beroende af locala
hållanden, såsom till exempel vid Gästgifvaregårdar omkring CaWpe'
mentsplatser, Hälsobrunnar och större Marknadsstånd!, hvarest bänder'
att allmogen under brådaste tiden måste öfvergifva sitt jordbruk för 8
blott skjutsa resande.
Krono-Skjutshagen är under fredstider mera sällsam, med unda®'
tag af den som reqvireras för fortskaffande af Flottans och Götha Cail3
materialier och effecter. Den, äfven för Krono-Skjutsen förhöjda le§a
gör dock att detta allmänna besvär anses såsom ganska drägligt. ,
inkvarteringen åter, är ett svårt och ojemnt fallande onus. ^
mogen ersättes val. efter Markegångs-Taxan för Tågande Trouppers u
derhåll, men, utom detatt Husvärdarna sällan hafva större provisioner *
för egna hushåll, sakna de ersättning för besvär och kostnad att atis*3'
fa provisionerne jemte sängkläder eller lägerhalm, Yed och ljus m*
3i
också Durch-tågen följa samma vägar och årligen inträffa å dem, som
eda lill Regementernes mötesställen, anses detta onus mycket betungande,
Sardeles omkring Ränneslätt, der Husärernes Hästar i qvarteren äfven.
5kola fourageras under en årstid då foderbristen är mest kännbar.
Krono Brefbäringen verkstads af dertill anslagne hemman, utan anJa>i
ersättning, än frihet från allmänna skjutsningar, men denna frihet
patter på intet vis den nog trägna Krono-brefbäringen, som är löndå
deremot för skjutsningarne full betalning erhålles.
Fång-Skjutsen utgör numera icke något onus för Allmogen, sedan
blifvit flyttad till Gästgifvaregårdarna och hevaknings-ansvaret öfVei’lemnadt
till särskilde Gevaldiger. För Stats-Yerket är dock kostna,
etl för fångars skjuts och underhåll ganska kännbar. Den har den
s,stförflulna tiden uppgått, ett år till 5,3o5 R:dr 5 sk. 3 vist och ett an1131
till 5,848 R:dr 17 sk. 2 rist Banco.
, Fattigförsörjningen i Länet är, såsom den bör vara, ett municipal®e$lyr
innom hvarje Socken. Den utgöres genom dels sammanskott i
och sofvelvaror, som föras till fattighuset, dels contanta, mest ti 11-  ^Uiga och frivilliga bidrag till fattig-cassan.
I Artikeln örn Invåname är anfördt örn faltig-klassens tilIvext och
,c‘e förmodade orsakerne dertill. Här må ur det der åberopade Betän.
3ndet tilläggas: ”att förhållandet emellan fattighjon och folkmängd är
|‘.Medeltal som 1 lill 54: att bland Länets 100 församlingar saknas falehus
i 12, och finnas, utan att begagnas, i flere, hälst i Wassbo,” der
°ck folket anses mest fattigt, men likväl behöfver minst anlita fattigården
: att hvarken en rik natur eller rika donationer synas minska
ekymret för de fattiges underhåll, ty det är märkvärdigt att just i de
!* enda församlingar i Länet, Wrigstad och Wisingsö, som hafva seril
*lde donationer till sina fattiga, i den förra af framlidne Kongl. Rån6*'
Göran Gyllenstjerna och i den sednare äf Riks-Drotzet Grefve Pehr
rahe, der klagar man mest öfver fattigdom och der är antalet af dem,
åtnjuta fattighjelp, relatift till folkmängden, störst; och i Skärstads
Ramling, den bördigaste i Länet, der är förhållandet emellan folkj.
ängd och fattighjon så bedröfligt, att af 23 personer anses en vara
g!ltighjou. De rika håfvorna af natur och välgörare synas fast häldre
r a än minska de hjelpsökandes antal. Pluraliteten af fattighjon utgö3
ock icke, såsom man kunde vänta, af spädabarn, utlefvade, vanföre
1 sjuka: Den beslår, ty värr! förnämligast af utfattige, men arbetsre
personers hushåll. Deras rätta fattigförsörjning vore arbete, men
— 3a —
exemplet alt inrätta arbetshus, är icke lockande från andra Län, der
de Slå tomma, förmodligen af den orsak, att, utom i högst få fall, bi*
gen kan, mot sin vilja tvingas alt arbeta. ”Det rätta arbetshuset pä
Landet är åker och äng, skog och sjö,’' och den fattige, som icke der
vill nedlägga sin verksamhet och jemväl saknar framgång i försöket att
ligga, den måste sluteljgen blifva tjuf, hvarföre ock lättjan kan anses så*
sam grund till sedeförderfvet och fång-personalens årliga tillvext.
Hälsovården har under de sistförflutna 5 åren blifvit förstärkt
med en i Wernamo anställd provincial-Läkare , och en Djur-Läkare
på Stat har under samma tid tillkommit. Allmogen synes mera än
förr anlita och rådfråga Läkare. Det är till förmodande, att qvack*
saifvare och under Curer efter hand försvinna. Presterskapet begagnar
idkeligen sin rättighet att vid minsta anledning till sjuklighet i sin»
Socknar, requirera till sig Provincial-Läkare, som ofta finner anledningen
obetydlig. Så begäras ock icke sällan allmänna besigtningar till upptäc*
kande af veneriskt smittade personer och när hela Socknens personal
blifvit beskådad af Läkaren, händer, att ingen ting upptäckes. Då re*
sorne ske på Statens bekostnad synes det som man icke vore så nog'
räknad roed requisitionerne. Sundhets-Collegium ersätter rese-räknin'
garna och Medicinal-Fönden lär af sådana dagligen tillitas. Emedlertid
äro Provincial-Läkarne mera i rörelse än fordom, utan att sägas kan»
det farsoter och sjukdomar hemsöka menniskoslägte! nu mera än förr»
Läkarnes enskilda practik sträcker sig dock föga utom Ståndspersons'
Classen. Bonden vill i den puncten föga bestå. Inga propositioner
hafva så ofta blifvit negativ besvarade som dem om bidrag till Läkare*
och Barnmorskors bosättning i de från Städerne aflägsne Landsbygder*
Allmogen tycker kanske att konsten är något oviss, då den ser lnir11
Herrarnes Barnsängsfiuar icke sällan omkomma i händerne på både ex»'
minerade accoucheurer och jordegummor. Det är ock icke att önska, det
menighetens qvinnor vore allt för ömtåliga vid en händelse, der natt1'
ren lyckligtvis merändels hjelper sig sjelf utan konstens biträde. Re'
geringen, alltid huld och ömsint för den lidande menskligheten, b»r
emedlertid sörjt allt hvad någonsin på den kunnat ankomma för alla gr®'
nar af hälsovården, och då man finner huru Provincial-Läkarne under si"
na tillfälliga resor i Landet, nu mera omringas af enskilte patienter a
allmogen, sorn söka råd och recepter samt fått vana alt erhålla deo®
merändels kostnadsfritt, är det ett godt tecken, att den äkta Läkarekonsten
-
—
33
—
t
°!(:n börjat vinna förtroende hos folkmassan. Länets Lazarett är i godt
“kick. Den så kallade tre-skillings-afgiften till det samma fortfar, så att
,ess f°nd är för hehofvet tillräcklig. För den fruktade Choleran ansträng.
e nian sig en tid, då dess befarade ankomst injagade allmän förskräckeU
je* Ingen Socken underlät att förbereda de sjukes vård ett serskildt Choe*a-Sjukhus
uppreparerades och inreddes bär vid Staden, der det ännu
lyckligtvis tomt och obegagnadt, men fullfärdig! och tillreds att emottaoa
den objudna gästen.
Sockne-Magaziner finnas i /\0 men saknas ännu i 60 Socknar. Så,
®°fn de fleste af dessa inrättningar nu förvaltas, äro de intet annat än rän,
8'fvande Cassör, men ingalunda undsättningsanstalter i missväxtår; ty så
V,.^t sig göra låter, utlånas hela fonden årligen mot dryg ränta, oell då
^öd inträffar, har magazinet föga säd, men väl fordringar, hvilka skola inCf*sseras
af Gäldenärer, som då sjelfve behöfva spannemål. Också används
räntevinsten merändels till Socknens allmänna utgifter eller till etablerande
af nyttiga, men för magazinets egentlige bestämmelse, främmande inrättningar.
Förrän magazinens lånerörelse upphör eller åtminstone inskränks
så, att ett visst qvantum säd, beräknadt efter behofvet för den del af
°cknens folkmängd, som vanligen söker undsättning vid raissvext-år, ali—
finnes i magazinet upplagdt, är nyttan af dessa inrättningar blott parlel
och inskränkt.
. Rofdjurs utödande är ock ett vigtigt föremål för administrationen,
'‘männa Lagen och 1808 års Stadga om Jagt och Djurfång söker man i
. ^jhgaste måtto befordra till verkställighet. Länets Jagt-Cassa njuter sin
^-skillings-afgift af hvarje helt hemman och utbetalar de nyligen förhöja
skottpenningar till lyckliga skyltar, hvilkas enskilda skytteri fälla flera
^ mjur än de besvärlige skallgångarne—dessa bullersamma folksamlingar,
er tusendetals dagsvärken förspillas, ofta i sus och dus, under det rofdju11
blom skrämmas, sällan fällas,
-
Holk-Scholor äro, som förr är nämndt, få. Sockne-Scholor hafva det
j sig, att de icke utan kostnad och besvär kunna begagnas af barn från
® byar, sorn ligga aflägse ifrån schola!!. Derföre öro ock i Städerne så
yttige vexelundervisnings-scholorne föga användbara på landsbygden. Der
Sj..n ändock inrättat dem, förblifva de mäst obesökta utom vid bruk och
gods, Jer mångå barn äro samlade på en inskränkt local. Kanske
att
1 ve heller afvänja föräldrar från den gamla husfaderliga seden
s)e va börja med barnens första undervisning. Sedan begagnar allmoLandsh.
5-årsberättelse öfver Jönköpings Län.
5
-
34
-
gen mycket ambulatoriska Scholmästare, hvilka, då deras kunskaper oeh
seder blifvit undersökte och godkände af Presterskapet, böra bibringa barnen
all den undervisning, som erfordras för att kunna blifva nyttiga och
lyckliga Bönder. Och en högre hildning — den nemligen, som kunde locka
bondgossen frän det närande till det tärande samfuudslifvet _ månne
är den så önskvärd ?
Sparbank stiftades i Jönköping för Staden och Länet den 28 Januarii
i83t. Ingen ny institution har tagit åt sig så hastig faveur, som denna.
Ett tusende trettioen motböcker äro utgifne på mindre än tre år och i
8,o32 poster äro under närande tid i sparbanken insatte 35,601 R:dr r sk.,
en summa, den få sparbanker i Riket, utom i Stockholm och Götheborg,
fått på lika korrt tid mottaga. Af ofvannämnde antal motböcker hafva
blott 44 blifvit återstälde och uti 44^ poster äro endast 8,a3o R:dr 32 sk.
Banco ur sparbanken uttagna. Förvaltningskostnaden, som blott beslår i
Bokförandens och Waktmästarens aflöning, skrifmaterialier, ved och ljus,
Tryckningskostnad och Bokbindare-räkningar hafva tills dato uppgått till
656 R:dr 12 sk.
Sparbankens utlånta räntebärande Capita
ler
uppgå denna dag till....... . R:dr B:co 29,997: — —
och behållningen i Cassan.......—
—
V98: ra. »•
Summa R:dr Broo 30,19b: 12. »*
Landshöfdingen är Ordförande i Sparbankens Direction, som för öfrigt
består af en Vice Ordförande och r2 Ledamöter, alla antingen jurister,
näringsidkare eller affairsmän. Utom de förändringar, som timat g®*
nom dödsfall eller flyttningar, har blott en enda Ledamot lemnat Styrelsen
sedan dess första organisation.
Pohcen i Länet handhafves af Kronobetjeningen och i främsta rummet
af Krono-Länsmännen. Två i Länet anställde Landsfiscaler utöf1'3
det egentliga åklagarekallet; men på Länsmännen, desse svagt louie och
ofta missaktade tjenstemän, beror i yttersta punkten nästan allt hvad so'1*
skall uträttas hos folket, tili vidmakthållande af ordning och all rätts fullbordan
på landsbygden. Länsmannens dagliga beröring med allmogen fa1'
drar en urskiljning och en grannlagenhet, ett nit och ett allvar, som bör*
finna sin grund i en förutgående bildning, meli personer som fått en
dan söka icke gerna en tjenst, hvars årliga jon, vid fråga om dess ringhet
icke kunnat ökas på andra vilkor än att den understeg joq R:dr.
Länsmännen således mäste bero af folkets välvilja, antager man för e« t*0*'
35
artikel; men denna välvilja torde vara mer inskränkt nu än förr, och härrör
i de flesta fall från enskifta förtroenden att förrätta allmogens liquider,
sterbhus-utredningar och auetioner, hvaribland sistnämnde förrättningar i
synnerhet äro nog lucrative; — dock, beklagligtvis gå Länsmännen nu för
tiden oftast miste om dessa förtroenden, hvilka merändels öfvertagas af
Klockare, Nämdeman och andre skrifkunninge Bönder, hvilkas okunnighet
i sådana ting dock föranleder till mycken oreda och villervalla, som sluteligen
måste utredas genom rättegång. Länsmännens närmaste förmän,
Kronofogdarne, äro sysselsatte med uppbörden och dess redovisning samt
andra Camerala göromål och hafva ej alltid tid att agna sig åt den dagliga
policen. Landshöfdingens ordres till fogdarne remittera desse i de fleste
fall till Länsmännen, på hvilka, som ofvan är sagdt, all verkställighet i sista
hand hvilan Det är sannt, att under dem äro fjerdingsman, men desse
äro Bönder som ombytas årligen, och författningarne tillåta icke att de allt
för myaket besväras med de för deras lefnadsyrke främmande styrelseomsorgerne.
Derföre har ock inrättningen af ordningsmän i Socknarna i
det mästa förfelat sitt ändamål. De glömma snart sjelfve, att de äro det
och ledigheter i sådan befattning anmälas icke ens nu mera, än mindre
ärsättas. Att förstärka policeförfattningarne med Landshöfdingarnes egna
police-kungörelser var en lid mycket brukligt och det är äfven i vissa fall
tillåtet. För min del har jag ganska sparsamt begagnat denna tillåtelse.
Den har det mot sig, att Styrelsen i ett Län anser oblidt och belägger
fried ansvar till exempel dansgillen och lekstufvor eller andra afbrott från
hvardagslifvet, som Styrelsen i ett annat deremot anser vara ganska oskyldiga
— oeh att, i Skjulsväsendet, till exempel, den Resande finnér olika
Lagar för sin fortkomst i de olika Länen. Sedan de hegge Statsmagternes
Högste Ombudsmän, Justitiae-Cancelleren och JustitiaS-Ombudsmannen, numera
fått sig uppdraget alt controllera huru ofvannämnde förstärkning af
police-lagarne i Länen utöfvas och förthy undfå del af alla police-kungörelser,
är till förmodande att ifrågavarande delegation af Lagstiftningen antingen
upphör eller åtminstone bringas lill enhet.
Skiftes-Verket i Länet fortgår oafbrutet efter den nu gällande 1827
års författning. Sedan Skiftesmålen derigenom blifvit skiljde från LänsStyrelsens
och förftyttade till Ägodelnings-Rätternes pröfning, hvilket var
en 1 flera afseenden högst nödig förändring, får val nämnde Styrelse icke
någon direct kunskap om vederbörandes principer vid den nya författningens
tillämpning; men sedan den utkom, hafva ansökuingarne om Laga Skiften
åtminstone icke aftagit. Det enda har man hört anmärkas, att Landtmätare
-
36
taxan är nog dryg, och det Ilar man funnit af inkomne ansökningar OD*
Landtmätare-arfvodens utbekommande, att en Landtmätare kan på ganska
kort tid, efter denna Taxa, förtjena flera hundrade Riksdaler. Et*
exempel bär man i minne, del nemligen, att en Skiftesförrättning, pä'
börjad middagstiden den 16 Maj i83i, och afslutad på morgonen detl
,8 i samma månad, kostade Jordägaren u4 R:dr i Riksgälds-sedlar, nied
klanderfri tillämpning af Taxan. Ingen annan sporteltagande Tjensteman
hinner att på två dagar förtjena en sådan summa. Deremot anse*
Gode Männens arfvode allt för ringa, som har till följd, att personer ^
bildning undandraga sig denna befattning, hvilken ock, med få undantag,
utöfvas af dertill valde Bönder, hos hvilka sällan kan förutsätta*
kunskaper och skicklighet i den nion, att de förmå afgifva de utlåtanden,
hvilka i vissa fall, enligt Skiftes-stadgan, böra af Gode Männen
meddelas.
Uppbördsverket i Länet har, under en lång följd af år utmärkt "sig
särdeles fördelaktigt. För ordet Balance har Länets räkenskaper icke
behöft någon column, och restantier finnas sällan andra, än utestående
sådana saköres-medel och krono-räntor i konkurser, hvilkas indrifvand®
någon gång måste uppehållas i väntan pa Domstolarnas Utslag. Län*'
styrelsen bör rättvist tillegna förtjensten häraf, åt de underlydande nitiske
Upphördsmännen, och må såsom en sällsamhet här nämnas, alten
af dem, Assessoren A. F. Bråkenhjelm, den äldste Kronofogde i hel»
Riket, i femtiotvå år innehaft denna syssla, och ännu, vid hög ålder*
fortfar att deli lika verksamt förvalta.
Statsbidragen äro visserliga många oell stora; men den merändels
restfria Uppbörden, för hvars inkassering Pant-auktionerna äro få, visa!’*
att, med god vilja hos folket, samt nit och kraft hos Upphördsmännen*
Kronans intrader, utan särdeles tvångsmedel, inflyta. För detta ändamål
måste likväl all lamhet i uppbörds-förvaltningen åsidosättas, och ue
Skattskyldiges goda vana alt vid uppbörds-tiderna anstränga sig, bil)®'
hållas. Emedlertid lior för blotta ulskylderna ingen fastighet här i Länet
blifvit utmätningsvis försåld, Öfver de ständiga räntorna, eller d®*1
så kallade Grundskatten, höres icke någon klagan. Ställd på artiklar ^
alla jordbrukets alster, utgår den med mera lätthet. Den ingår och
mindre i Uppbördsmännens bestyr, utan uppgöres till det mesta genom
lovider mellan räntegifvare oell räntetagare, hvilka sjelfve sätta
tångarne, öfver hvilka vigliga förrättningar besvär sällan eller aldri g
anföras; åtminstone icke från orten, men väl af Kamtxiar-Collegii AdvO'
hat-Fiskal, någon gång, å Kronans vägnar. De flere författningar, som
utkommit till förmån för räntegifvare och till förekommande af hårdhänd
ta ränletagares stundom obilliga kraf, synas hafva uppfyllt sitt ändamål.
De fordna tvisterna örn ränte- och tionde-sädens, räntedagsverhens
och räntepersedlarnes utgörande in natura, forslande eller lösande,
hafva blifvit mera sällsamma. Det händer ock, nu mera än förr, att
äfven räntegifvare begagna rättigheten att uppsäga och leverera räntorna,
| Särdeles spannemålen, in natura.
Bevillningen3 som alltid och ovillkorligt skall utgå i penningar, är,
fastän mycket mindre än grundskatten, dock svårare att inkassera. Man
tycker den icke vara fullt väldfri, ty också den drabbar egentligen jorden.
Embets- och Tjenstemännens Löner hafva ock deraf sia dryga
del. Deremot anses den alltför litet träffa den rörliga förmögenheten i
liderna, öfverflödet och luxeu. — Det är sannt, att det beror af taxerhigarna
att förfara efter pligt och samvete, utan afseende på de skalt*hyldiges
uppgifter; men desse, ehuru mycket de ock må strida mot
Unionen, kunna dock aldrig kontrolleras, om icke genom ed, sorn,
enuru olämplig den månde anses. Lagen dock använder att framtvinga
*ahningen i de minst vigtiga fall. Taxeringsmännen, villrådiga örn det
jätta och sanna, låta således merändels bero vid berörde uppgifter,
hvaraf åter följer, att den rörliga förmögenheten, som ligger i handel
°ch näringar, skattar till Staten vida mindre än billigt anses, och sällan
‘Uer än den sjelf behagar; — och taxaingarne — dessa förrättningar,
^ hvilka Bevillnings-författningarna lägga så mycken vigt, äro vanligen
‘‘tyra ögonblicks, sällan några timmars verk. Också inträffar, då Statsv'dragen
fördelas på folkmängden, att här i Länet hvarje person på
landet skattar till Staten 5 R;dr a sk. io list., men hvarje i Städerna,
er dock penninge-förmogenheten samlas, blott 4 b.di i\\ sk. 4
Landets Stats-bidrag, fördeladt endast på de Skattskrifna personelmedeltal
under de sist förflutna fem åren, utgör omkring Tio R:dr
*Wo årligen på hvarje i Länet mantalsskrifven menniska.
s Missförhållandet emellan Landets och Städernas Stats-bidrag blifver
större, då man konsiderera!', att Städerna bland sådana bidräg, enJjgt
Tabell-formuläret visserligen ganska rigtigt, upptagit kostnaden för
fädernas styrelse — en kostnad, som dock torde finna motsvarig tilling
uti den betydliga jord, ofta bestående af flere hemman, som, för
**Aldernäs administration och förkofran, Staten i fordom lid till dem af^ått,
eller framfaras Konungar och Maecenater för sådant ändamål skänkt
—
38
—
och gifvit, och som, under namn af Donationsjord; hvarje Stad med faH
ägande rätt nästan skattfritt begagnar.
Kostnaden för Rustning och Rotering utgör Jordbrukarens svårast*
onus. Jönköpings Län, och Småland i allmänhet, är i denna punkt
för hårdt skattlagdt. Länet underhåller
vid Smålands Husar-Regemente .... a5o Man,
vid Smålands Grenadier-Bataljon ....
399
—
vid Jönköpings Regemente......1,100
—
och vid Calmar Regemente . . . . • .
401 —
Summa 2,i5o Man,
fördelade på 649 Rusthåll och i,5oi Soldat-Rotar. Roterings-kostnadel1
anses utgöra vid Jönköpings Regemente 62 R:dr och vid Calmar Reg*'
melite 57 R:dr Banco årligen för hvarje Rote, som består af blott lii n»11'
tal, då deremot i grann-länet, det bördiga Östergöthland, och andra sfj
minanta landskap, Rotarne bestå af 2 mantal och deröfver. Redan ^
Indelnings-verkets första organisation, gjorde Smålänningarne underdåi’1^
remonstration och bön om lindring; men Carl XI svarade negativ. ”Thf
beter det i ett Konungabref, som man läst, ”J thiir nere, oagtacit Ed^r.
skrine Åkerbruk, håfven dock monge förmohner; både uti Skogh °c
Betesmark; Fisken och ^Vattenverk, med flere små adpertinentierj
wij här uppe sakne.” Värdet af Smålands Binäringar är i det föregåen1*
erkändt, men så stort är det dock icke, att det, drj^gaste af alla Sta**’
bidrag förthy bör träffa den sädesfaltiga provinsen 25 procent mera än “
sädesrika. I sammanhang med de i senare tider verkställda Extra $°.
teringar och Roterings-jemknigar, äro underdåniga framställningar gjor<*
om Länets betryck i förenämnde afseende, och Länets Landskamererare!
som fått det särskilta nådiga förtroendet, att inför Eder Kongl. Maj'1 f
vnderdånighet föredraga och expediera de från nyssnämnda förrättning
sig härledande roteringsmålen för hela Riket, har således kommit i etti0
Provinsen lyckligt tillfälle, att inför Timonen vidare utveckla förberörd
af honom sjelf hos Läns-styrelsen föredragne och med grundlig sak-känn
dom motiverade framställningar. Länets Rust- och Rothållare vänta
des, med glad tillförsigt, af en huld Regerings känsla för rätt och bil*1^
het, någon lindring i Roteringsbördan, som, enligt Tabellen, kostar
icke mindre än 174,297 R:dr 21 sk. 3 rist. Broo årligen.
,
Presterskapets och Kyrkobot]eningens underhåll utgör, näst
folkets, de Skattdragandes största afgift till underhåll för egna medborg»1
J dertill åtgår årligen, enligt Tabellen, 80,796 R:dr 38 sk. blott i SockneJionde
och de så kallade Jura Stolae, ty i nämnde summa inbegripas hvarken
dc af Staten upplåtne Prestgårdarnas afkastning, ej eller Wederlags0ch
behaglig tids förlänings-spannmål, som äfven utgår från Statsverket,
således icke ligger Socknarnas invånare till last. Emedlertid är det en
^releelse, att Clereciets aflöning i både Sockne- och Stats-bidrag utgör
*'da mer än Länets hela Bevillning, som, enligt Landt-Tabellen, uppgår
.dl blott 8i,5io R:dr 3 sk. 1 rist. Bico; men som berörde aflöning utgår
1 Hera artiklar och på olika tider; så anser Folket Prest-utskylderna, ehur"
deras sammanräknade belopp är stort, vara mera tillfälliga, och utgöra
dess heders-skulder, ty vid deras lefverering möter välvillig undfägnad,
väl ofta innefattar ett kännbart och för andra Embetsman okändt allmag
i lön-inkomsterna; men emedlertid ingå dessa till Presterskapet i de
Hesta fall, utan prut och jänk. Man börjar allt iner och mer omfatta
Regeringens anmaningar att genom frivilliga konventioner bestämma Pasto^lierne,
och vid alla ledigheter af Prestgäll söker man tillvägabringa sådana
konventioner, genom Läns-styrelsens och Dom-capitlens medverkan,
^refter dessin ina merändels vinna Eder Kongl. Majlis Kådiga fastställan"e
att tjena till efterrättelse i i5 å 3o år.
Diverse af gifter, onera och allmänna besvär, som, enligt Tabellerd’1»
uppgå på Landet till 32,894 Rldr ro sk. 2 rist. och i Städerna till
^•Urnanräknade 3,5i5 Rldr 11 sk. 9 rist. Bico, bestå ulli publika byggnader
oell reparationer vid Tingshus, Kyrkor och Kyrkogårdar, Sockne°CH
Fattigstugor, samt Magasinet’, skallgångar, jagttygs anskaffande och
"''derhåll, Jaglkasse-afgifter, Djeknepenningar, böter, Kurhusinedel, Krigsltlaiishus-afgift,
Riddarhus-afgift, Sterbhus-procent, Riksdagspenningar, ExHeditions-lösen,
stämpladt papper, betalning för De bets-sed lar, Exekutions^voden,
Häradstjenare- eller Profoss-löner, Brandstods-afgift, Stamboksmedel
och Iuqvarterrngs-kostnader, kvilka alla diverse utgifter oell besvär
>dra för hvarje mantal Säteri 7 Rldr och för hvarje mantal af de opri1egierade
hemmanen i3 R;dr Bico årligen.
■dita Statsbidragen, sammanräknade, utgöra för Landet 661,4*8 R:dr
*' rist och for Städerna 29,814 R;dr 87 sk. 8 rist B;co årligen. Skulle
^essa summor, särdeles den förstnämpqe i kontant uttagas, blef tillståndet
^.bekymmersamt; men som en stor del af Statsbidragen bestå uti prceI
'•tioner in natura, såsom väghållning, skjuts, fattigförsörjning, allmänna
f ingnad er, med flere artiklar, der äfven Folkets arbetskraft blifvit värdeu
1 peuningar, niå man icke alltför mycket förskräckas öfver ziffrornas
—
4<>
—
storlek, hälst om man betraktar att, till exempel, en enda inkomst-kälK
nemligen afkastningen af Länets 52,397 styren Kor, med 628,764 b:dr
nalkas alla Statsbidragens totalsumma. Att jorden likväl icke lålvidare beskattning,
bör emedlertid frimodigt utsägas, ty den nyssnämnde afkastningen
utgör 1 sanning här 1 Länet, såsom redan är nämnda jordens hufvudsakligaste
afsättnings-artikel.
Krogar på Landsbygden äro ganska få. Länsstyrelsen tillåter deni
ieke, utan att förut böra Presterskapet och Socknemenigheterne i den församling
der krog föreslås. Öfver otillåtne näringsställen eller så kallad
smpgkrogar sk i Städerna som på Landet beklagar man sig mycket. P0
kunna svårligen utrotas, så länge i frågor om olaga bränvinsminuteri°£>'
köparen icke får vittna, hvaraf följer att Domstolarna nödgas, i brist af bevis,
merendels frikänna de för olaga Bränvins-miliutering tilltalade lön11'
krögare.
Länets Hushållningssällskap: bör ock slutligen finna ett rum i deon®
underdåniga Berättelse. Nämnde Sällskap fortfar med sin årliga sammankom^’
men det må icke döljas, att Ledamöternes nit är i ett visst aftagande, sofl*
röjer sig dels i uteblifvande från sammankomsterne, dels i afsägelser från Led8'
motskap dels i tröghet att erlägga årsafgiften. Emedlertid har dock Sällskapet
fastän icke de sist förflutna fem åren, utgifvit läsvärda handlingar och den lik'
Sorn aftynande verksamheten, kan egentligen tillskrifvas förlusten af berörd®
handlingars Redacteur, Sällskapets nitiske Ledamot och Vice Ordförande, 0°^
Bälts-Rådet och Riddaren T. A. Odencrantz, hvars verksamma lefnadsföpP
slutades genom en för tidig död år 1829, hvarefter ingen man med 1*^®
håg och arbetskraft, som han, uppstått att åtaga sig Sällskapets angelägel1^
heter, åt hvilka ordinarie Ordföranden icke kan ägna många stunder a
den för de dagliga Embetsgöromålen knappt tillräckliga tiden. EmedleJ*
Sällskapet att af sina knappa tillgångar utmärka och helon8 0®
lingsfliten. och andra medborgeliga dygder, hvilka tills vidare utgöra för0'
malen för Sällskapets uppmärksamhet samt att genom tryckning och ^
S DFld fil fl
SlUärrfi inlcnmnp eif n
loria allmanltafann tnnlmH Äfr rl o
spridning af smärre inkomne skrifter leda allmänhetens tankar åt de
som "a?3 l^om Sällskapets verkningskrets. De senare åren har °c,
Sällskapet mycket vinnlagt sig om Boskapens och husdjurens hälsovård 0C
icke blott af sine medel anordnat lön, 100 R:dr Banco årligen åt
lijur-La are utan ock åt honom upplåtit ett af Sällskapet inköpt oeb J'
stånds» us till boställe, hvarvid finnes sjukstall och smedja till hans.b0'
gagnande, så att denne nn mera jemväl af Staten med 5o R:dr aflöna
Läkare,
Läkare, hvilken äfven har inkomst af enskild praetique, kan påräkna tillräcklig
bergning, och Länets innevånare, åtminstone omkring residencet,
Ctl lätt utväg att få vård och hot för sina sjuka kreatur.
6:0 Stader.
Jönköping är, som Tuneld skrifver, ”en ansenlig och mycket betydlig
Stad, som äger stapelfrihet, fastän icke belägen vid hafvet.” Dess läge i
J-ö fruktbar dal på ett smalt näs mellan sjöarna Wettern, Rocksjön och
"lunksjön; dess breda och torra gator, den beständiga vädervexlingen melvil
sjöarna; de många sköna natur-föremål som omgifva Staden göra den
bil en sund och behaglig vistelse-ort. Näset eller sandräfveln, der Staden
ligger hopträngd mellan sjöarna är så smalt att en stor del af husen blifvit
uppförd på pålar i sjelfva Munksjön, eller som den i dagligt tal kallas
billsjönj till skillnad från Welter!!, som här merändels nämnes för Storsjön,
hvadan Stadens särskilda afdelningar kallas Storsjöraden, Lillsjönäs
de?i och Mellan raden, hvartill komma Tyska Maden, Svenska Maden och
^örborgen^ eller såsom den gemenligen kallas, Stallgården. Benämningen
^bad upplyser att den delen af Staden ligger i ett träsk, som genom fyllning
och, der så erfordrats, pålning, blifvit omskapadt innan det kunnat
bära bostäder. Tyska maden har fått sitt epitéte af sin första befolkning,
beslående af af Tyske handtverksmästare införskrifne af den Store Gustaf
idolph, som ofta besökte Jönköping och der julade 16,16. Han besåg ock
^et närbelägna Taberg, inrättade Bergslaget, föranstalltade den nyss förut
^brända Stadens flyttning till dess nuvarande local, samt gaf den många
stora privilegier. Stadens läge, dels vid Wetterns vattubryn, dels i
Yelfva Munksjön och dels på en lös madvall, blottställer den för öfver*Vänmingar.
Likväl har blott en sådan i mannaminne inträffat, nemligen
hatten till den 19'Julli i83i, då midt i högsommaren en regnflod så uppdref
Wattnet i Munksjön att nästan hela Staden var om morgonen Öfversvämfctad.
Vättnet inträngde i sjelfva boningshusen till mera än en ahls höjd
°ch man rodde samt simmade på Stadens torg och gator; men efter skynd*amma
mått och steg till vattenmassans afledning i särskilda rännilar åt
Wettern började den falla undan och stunka lika hastigt som den uppstigit
och skadan den hade gjort hlef för den fattiga delen af Stadens innevånare
fullt ersatt med de af Eder Kongl. Majit i sådant afseende nådigst
Oordnade 1,000 R:dr Banco.
handsk, S-årsberättelse ofver Jönköpings Lön,
§
-
43
-
'todel, utöfvad af omki ing 3o handlande och hökare, i bevillning till Staten
past fallit 4°5 R:dr 3a sk. samma år då bevillningen för de i Staden
°ende Embets- och Tjenstemäns löner uppgått till i,856 R:dr r3 sk.
!„ Utrikes handeln är ännu i sin linda:
En och annan nybegynnare
°rsöker den, men de äldre och mera solida handelshusen röra sig ännu
. e dermed. Elilne förmögne på inrikes rörelsen vidja de troligen icke
S(1 liera på nya speculationer.
Till Lybeck bär en laddning af träd varor i år afgått. Med Glasgow
V1 Hull hafva ock varit sådana handelsrelationer, som i officiel väg kom:11
till Tullkammarens kännedom. Några Retour-Iaddningar hafva dock
,,\e afhörts, utom ett partie Medicinalier, som ankom i retour med expej*Ui0nen
på Lubeck. En här i orten etablerad Engelsman och några efi
honom inkomne Landsmän, som upptagit ett Brunslensbrott vid Spexep
i Ödestufvu Socken, och begagnande ortens arbetskrafter, spridde i
j^jan mycket penningar bland allmogen, hafva befragtat egna fartyg från
jköping directe på England. Nu tyckes det som Brunstensrörelsen
j°re i något aftagande; men ofvannämiule Engelsmän äro ännu qvar i
tollet och sysselsatta äfven med andra näringsföretag. Emedlertid har,
to man ser, öppnandet af Götha Canal här föranledt directa speeulatioJ1'
och communicationer med utlänningen och det fordras endast en inf
‘nerad, men tillika bemedlad handlande för att gifva lif åt den utrikes
relsen och bringa andra till täflan.
j Skeppningen af Stångjern från Bruken i orten har detta år utgjort
tl’°34 Lisp. som jemte 846 Skepp. Brunsten till större delen stadnat i Gökborg,
i brist af skeppslägenheter directe härifrån till främmande länder.
. lia stycken större och mindre fartyg hafva i år hit anlända nemlijp
a från Utrikes ort, 5 från Stockholm, 3i från Götheborg och de öf§e
från Insjö-Städer och orter.
jt, Med Götheborg och dernäst med Helsingborg och Carlshamn under"
*er Staden de mästa handelscominunicationer.
; Med Slockholm har rörelsen under senare delen af årets seglation bör®tt
blifva tämligen liflig.
„
-
.....-t' —......-s«■«.««*.. 4Vdniueier Ärrac, xu,,„,
För Jönköpings Stad har sjön Weltern hittills blott varit en orolig
socker, flere Skeppslaster Sill och Sallt; att minuthandeln med Kläden,
nne> hvars stormar och af sandbankar uppgrundade inlopp hindra Ång
Styckegods
icke är nheTvrlli» nd) ntr fl,.— i-----ii___1= r.;i,‘eti _____ i s$ (j et)P och andra djupt gående fartyg att nalkas Staden, å hvars Reviére
tuåste ankra på |:dels mils afstånd från .sjelfva Staden; men nu mera,
U atl man beslutat att vidga och fördjupa inloppet, bereder Wenern, gesina
förbindelser med bägge håfven, åt Staden en ganska beqväm sjö
-
—
42
—
Stadens folkmängd som år 1827 utgjorde 3,799 personer hade vid sid'
tet af nästlidet år Ökat sig till 4.077, och af denna tillvext, utgörande 27
Personer, hade 102 tillkommit genom födsel och 176 genom inflyttningi,r*
.Stadens undervisnings- och bildnings-anstallter bestå uti en Hö$r*
Zärdoms-Schola med sex Lärare, en Veocelundervisnings-Schola, ett p,r
vat Ii andels-Institut, en Söndags-Sc/iola, en Gymnastik-Inrättning} e”
Sim-Schola och en Måttlighets för enut g.
Stadens hufvudnäringar är minuthandel och handtverk. Blott en elV
da fabrik finnes, nemligen en Kortfabrik. De stora quantiteter snus
tillverkas och afsättas, anses icke såsom fabrikstillverkning, emedan pers0,
neine, som drifva denna rörelse, äro blott handlande. Produclion dety
är emedlertid högst ansenlig, ty enligt härvarande Tullkammares upps*,
hafva icke mindre än 3ii,2i3 skålpund Tobaksblader och Stjelk blifvit *
år hit förpassade och till snus förvandlade. De handlande som sysselsätt
sig med denna rörelse äro särdeles behållne och förmögne och jag instön1
iner fullkomlig med Tullkammarens yttrande i sin årsberättelse, att blall<!
Stadens näringar är Tobaksförmalning till snus den indrägtigaste, så al
ingen af nuvarande handlande på stället, utan att den drifva, hittills b®”'
liit till någon särdeles förmögenhet. Den faller icke i ögonen såsom
got stort, ty man finner hvarken fabrikshus eller fabriksmästare utan t®'
baken males helt enkelt på handqvarnar af vanliga drängar och arbetsk3'
lar. Att likväl resultaterua utfalla i stort, det ser och fäguar en hvars®?
nitälskar för fosterlandets näringar och deras idkares förkofran. Af °'
vannämnde 3ii,2i3 stalp. Tobaksblad lär blifvit omkring 35o,ooo skåll1'
Snus, ty varan skall utmatta sig 10 k 12 procent under operationen °c,j
om hverje skålpund vid utminutering blott kostat tjugofyra skilling®.1-  Riksgäldssedlar; — priset lär dock variera mellan 24. 28 och 32 sk.; '
så skulle likväl denna rörelse alleria inbringat lill Staden circa 175,0®,
R:dr Riksgäldssedlar. Att blott en mindre del häraf utgör avance, — <l[
foistås af sig sjelf t; men de ostridige partie-summorna äro dock stora p
för att låta ana en betydlig förtjenst på blott en enda artikel af Stad6”
minuthandel. När härtill kommer, att till Staden inkommit 5,210 kano®,
Vin, 7,258 skalp. Bomullsgarn, stora qvantileter Arrac, Rom, Caffe otK
Socker, flere Skeppslaster Sill och Sallt; att minuthandeln med Kläden, °c
s yc egods icke är obetydlig och att flere handlande nitiskt sysselsätta f
ine orsa jerng af kram-, mode- och galanteri-varor, så är det i sanni11®
ett bevis an ingen pä ovanligt modesta köpmans-anspråk i fråga om avan®*
eller på särdeles milda beskattnings principer, att af ali denna iifliga niio^
—
44
—*
fart så på In- som Utrikes orter och det är derföre att hoppas, att nästa
handel s-genera tion söker att sjelf behålla den vinst andra Stapelstäder
hittills dragit från Jönköping, hvarest blott fordras en hamn för a«
gora stället till en complett Stapelstad. Alla förberedande anstalltef
dertill pågå ock nu som bäst, och med nästa års sommar lär börjas en
slags hamnbyggnad, egentligen bestående deri, att sorn ofvan är nämnd**
underlätta inloppet för djupgående fartyg ur Wretern till den ränna eller
canal, som förenar den med Munksjön, hvilken sistnämnde sjö nain'
ren sjelf danat till en förträfflig hamn, sorn, lätt alt anlöpa, kan på eH
gång rymma flera hundrade fartyg i säkerhet för alla vindar vid de lufi'
na stränderna, tätt intill de för hamngång nödiga brådjup.
Inloppet till Staden har äfven varit försvåradt af trängsel och öp'
pehåll vid den öfver nyssnämnde Canal anlaggda vindbro/som, nu orV
byggd, blifvit i dessa dagar färdig, och förvandlad till en heqvänd’#
så kallad Hallbro af tackjern, hvilken dyrbara byggnad är verkställ
efter förordnande af Eders Kongl. Majus Stor-Arairals-Embetes tredf0
afdelning, under inseende af Capitaine» och Riddaren af Eder Kong*’
Majus Svärds-Orden v. Sydow, hvars insigter och erfarenhet i sådaö®
arbeten äfven lära komma att användas i hvad som ännu återstår för atl
operera inloppet i Munksjöhamnen —- och så snart allt detta en
blifvit färdigt, då först står det vackra Jönköping en Stapelstad
blott till namnet utan äfven till gagnet.
Stadens bidrag till alla dessa byggnadskonstnader är inskränkt
en viss Summa. Allt det öfriga lär utgå af Statsmedlen.
Läns-Styrelsen har för öfrigt hittills varit befriad från ali controll®'
rade beröring med dessa byggnadsanstalter, hvilka utföras genom direkt?
Communicationer emellan Stor-Amiralitets-Embetet och dess Arbets-Cl>e"
samt Stadens Innevånare. För alla dessa arbeten komma emedlertid a^
ramla mången annu qvarstående fast mur och vall, minnen af framf*rI1*
Seklers storhet i byggnadskonst och af den vigt man lade på försvå*"0
af Jönköpings Stad och Slott. Det är nu snart 100 år sedan detta Sl°^
gick upp i rök och lågor och de vackra qvarlefvorna af dess befästn*0^
Hessa dyrbara minnen af forntiden måste lemna rum åt öppna pl
får handel och vandell
Stadens handtvegener bedrifvas af ioq Skråmästare y3 Gesäller oC^
f?4 Lärlingar. Af nämnde Mästare äro 20 Skomakare, q Skräddare, 7
Carduansmakare och Garfvare, 6 Hattmakare, 6 Smeder, 5 Guldsmed
J
' -
4 5
-
samt lika många Kopparslagare, Målare och Sadelmakare. I de öfriga
professionerna är personalen af Mästerskap mindre.
Under Hall-Rätt lyda: Borstbindare, Färgare, Knappmakare, SpegelFabrikörer
och Urmakare, utgörande 9 Hallmästare, 7 Gesäller och 6
Lärlingar.
Näringsidkare, som hvarken höra under skrå eller Hall, äro 1 Apothekare,
4 Bagare, i Bryggare, 1 Källarmästare, 2 Spitqvartersliållare,
1 Schveilzer-bagare, 2 Socker-bagare och 3 Slagtare. De fyra förstnämnde
af dessa rörelser sysselsätta elfva biträdande personer; dessutom
äro 2 Boktryckerier i daglig verksamhet och sysselsätta det ena 10, och
det andra 6 personer.
Den ofvannämnde Kortfabrikens årliga tillverkningsvärde uppgifves
till circa 1,000 R:dr Banco och fem Snusfabrikers årliga tillverkningsvärde
är hos Magistraten uppgifvet till blott 3 k 4,000 R:dr Banco:
loen då, enligt hvad ofvan är närandt, Staden importerat 3i 1,213 Skålp.
Tobaksbiader och stjelk, inträffar en stor lucka emellan det importerade
råämnets stora och aen förädlade produetens uppgifna alltför ringa qvantitet.
Misstag eller missräkning lär alltså vidlåda berörde uppgift. Stadens
för fabriker fördelektiga local, begagnas numera icke; men redan
år 1622, fauns i Jönköping en klädesfabrik, eller som den då kallades,
ff^andtmakerij hvilken Konung Gustaf den II Adolph låtit här anlägga
och der kläden förfärdigas till krigsfolkets behof.
En ^Vaddfabrik sysselsätter nu blott en arbetsam husmoder, som
den anlagt och med sitt husfolk handlägger.
Torgrörelsen i Staden är ganska liflig. Den befordras af Stadens
Lige midt imellan sädesrika och sädesfattiga provincer. På Jönköpings
Torg afsätta Wista och Norra Wedbo Häräder så väl som en del af
‘Östergöthlands slättbygd en stor del af sin spannemål och der hämtas
den af Tabergs Bergsmän och af andre Köpare ej mindre från Mo, Östbo
och Westbo Härader än från åtskilliga delar af Elfsborgs Län. Stadens
egna innevånare producera sjelfva mycken säd, ty Stadens jord räknas
icke mindre än lii mantal med 154 tunnland till åker, 704 till äng
famt tunnland skog- och betesmarker. De som innehafva all denna
jord, behöfva mycket litet besöka torget för brödfödan. Förmalningen
®r oek beqväm vid Staden tillhörige elfva mjolqvarnar i Dunkehall»
Ström.
Spannmålshandeln är ibland trög, men afsättning i victualie!’, nembgeii
Smör, Ost, Talg, Kött och Fläsk saknas aldrig.
Tillgången på Fisk är mindre än man kunde vänta i en Stad, örn*
gifven af vatten och blottställd för öfversvämningar. Det är ock icke
från Wetter.!, hvars härvarande stränder äro mycket fiskfattiga, utan
från de mindre ms,öarna upp i landet, som den mesta fisken torgföres.
— Af frukt och trädgårdsväxter är tillförseln så ymni<* att de nfti falla
i vanpris. Sådant följer ock af den härvarande gamla hussed att de
flesta hushall possedera en liten trädgård i den del af Stadens omgifning,
sorn endast består af sådane anläggningar med nätta och prydliga
lusthus, der sommarnöjet trifves.
1 y 6
Stadens rörelse är, sorn man finner, större än som kunde väntas af
dess inskränkta vidd och folknummer; men tilloppet af menniskor är
stort, och stor ar personalen af Embets-*och Tjenstemän i den här re
*!.
.MrJanie Go.113 Hof-Rätt» hvilkas så väl som de vid Läns-Styrelsen an*
staude Functionernes löner och sportler, jemte postdagligen ingående
Sakforare-arfveden, ,cke stanna länge inom hus utan utspridas stundligen
på Stadens torg samt i dess handelsbodar och verkstäder, hvilket
allt, jemte det att flera adeliga och andra familjer, som funnit localen
behaglig och sällskapslifvet angenämt, här valt sin bostad antingen för
liela året eller ock för vinter-månaderna, i hög grad bidrager att öka
rörelsen och sprida penningar inom Stadens område. Då den tärande
personalen således är talrik, äro väl lefnadsmedlen något dyrare än uti
Småstäderna i grannskspet; men detta gäller dock endast för färsk mat.
TZ T61 .St0rrre(> Pr(?visionerna hämta familjerna under det ambulatoriska
litvet har, fran sina egendomar på landet och hvad en Stad lider genom
den dyrhet på munn-provisioner som vållas af Embetsmäns och
Herrskapers bosättning, det ersättes mångdubbelt genom de se Håres dagJiga
penn i n g e-u tg i fter till Köpmän och Handtverkare samt till Husvärdar
or hyror m. m. Stadens Sparbanks rörelse företer och ett oeconomiskt
sinne och ingen penningeförlägenhet, då en ringa folkmängd årligen
kan aflägga omkring 10,000 R:dr Banco, mot 5 procent.
Stadens Inkomster uppgifvas till 5,097 R:dr °ch dess Utefter till
5,932 R:dr 34 sk. 8 rist. Banco.
Sln^JnS s^r*ta Ink°mst-titul består i arrende för Donations-iord
1 Zwivrl/ j °CIi. deSS sl°rsta Utgifts-titul i aflöning till Magistraten med
underlydande Tjenstemän och Betjente ,,940 Rrdr, - det är således,
Don a tdo n s-i ortfen ^ f.taden’ utan säsora sig bör, Staten hvilken skänkt
Donat j > s°m förnämligast aflönar och bekostar Stadens Styrelse.
Stadens hopträngd,
sjiiarna BranUder till mä|fga, i
—
4?
—
andra städer okända besvär och utgifter, bestående i underhåll och upprensning
af de här för vattnets afledning och fria lopp anlagde Canaler
och Vattenreservoirer, hvilka åter, för communicalionen imellan Stadens
skilda delar, fordrat flera brobyggnader, utom det Wetterns våldsamma
vågor under täta nordanvindar ofta sönderbryta och bortskölja bryggor
Och sjöbodar, samt blottställa sjelfva husen för vattnets åverkan.
Stadens Fattigförsörjning kostar årligen mellan 16 å 1700 R; Ir Bro
och dess Fattigcassa hade den t sisllidne Maji en behållning af 5,o4i
Rrdr 47 sk- 11 r:st Banco.
Eli enda from stiftelse förefinnes, bestående uti en afBorgerskapet
genom frivilliga gåfvor och enskildta bidrag bildad fond af omkring 3,000
Rrdr, deraf ålderstegne och af sig komne Borgare och deras Enkor njuta
understöd.
Från den härvarande Frimurare-Loge utgår ock årligen något bidrag
till de fattiges hjelp.
Uti Staden är ock en serskild Communitet, nemligen Slottsförsamlingen.
Dit höra Landshöfdingen, Landssecreteraren och Landskamereren
med öfriga Landtstatens tjenstemän och deras hushåll samt alla bosättningar
inom det fordna Slottets område, jemte härvarande ArliI!ei icommendering
tillika med Tygmästaren och Öfrige personalen vid de bär
etablerade Tygförråden, samt i allmänhet hushållen å Förborgen, äfven
sådana af Borgerskapet, som från början låtit upptaga sig i Slottsförsamlingen,
hvilken har sin egen Pastor och Ecclesiastik Styrelse med
dertill hörande Fattigförsörjning och Fattigcassa.
Sjukvården besörjes af Stads-Läkaren, som tillika ä‘r Lazaretts-Läkare
och betjennr fattiga patienter gratis. Provincial-Medicus är ock
bär att tillgå, och en practiserande Regements-Läkare är för närvarande
bosatt i Staden, likasom fem Barnmorskor och en Badare. Bredvid
Gladen finnas två mycket begagnade hälsobrunnar. Sumlhets-poiicen
Hdmakthålles i möjligaste målto, och stället utmärker sig för rena samt
Snygga gator och gränder; — dertill bidrager och sjelfva läget på en
Sandbank, som gör att fukt och väta genast undansjunka, så att gatorna
nästan alla årstiderna äro torra. — De skarpa Nordanvinderua från
Wenern blottställa lätt för förkylningar. De låta känna sig under sjelfva
sommaren och äro <Jå farligast. De ränsa rieck luften från de dunster,
s°m, uppstigande från en låg, sank och vattensjuka local, eljest
itt kunde föranleda till epidemier, hvilka lyckligtvis här äro mera
»ällsynte.
r
1,0
——•
48
Den climat-jör ändring, hvaraf Landet i allmänhet länge lidet, är
tiar särdeles märkbar. Somrar utan värme, vintrar, utan köld, den mil'
da vårluften, som fordom följde tätt på islossningen, är flydd från Norden.
Luften är skarp ända till Midsommaren. Temperaturen åtskiljer
knappt årstiderna. Hösten förrgår långt inpå det gamla vintertalet. Slädföre
är en sällsamhet. Isen förmår sällan fängsla Wetterns brusande
böljor, och de fordna isfärderna mellan Jönköping oell Wisingsö är0
snart blott en saga.
Under allt detta låter dock Naturens Herre vegetationen fortfara 1
sin jemna gång och de goda åren vexla om med de onda, uti en lycklig
öfvervigt för de förra.
Men min berättelse om Länets hufvudstad bör lida till slut. Föf
den återstår dock ännu en materiel önskan — den, att vid dess hani11
må fästas ett eller annat ångfartyg, hvarförutan icke är att vänta vågö11
säker seglation på Wetterns oroliga farvatten, der täta och sormdigra
vindkast någon gång förbryllat sjelfva Oceanens Flaggman.
Ett försök att genom Actie-teckning få ett ångfartyg stationeradt 1
Wenern, har här, ty värr! funnit föga framgång. —. Om Regeringen»
från hvilken all god gåfva i verldslig måtto kommer, ger initiativet ti*
ett nytt, torde det lyckas hällre.
Eksjö är en liten oansenlig Stad, men så icke dess rörelse. D®r
hafva under en lång följd af år funnits rätt förmögna håde handland®
och handtverkare. Då i en liten Stad finnes blott en och annan
rings-idkare nied synbar rörelse och solid förmögenhet, får man icke
ga alt Staden är näringslös och fattigdomen allmän, som dock är V®°7
liga språket i de från småsläderne ingående rapporter. När, såsom *
Eksjö, nyligen aflidne både Handlande och Handtverkare lemna! eft®1
filg måhända 5 å 6 Tunnor Guld, så är det eli bevis att individu®.
välstånd kan uppkomma från näringsfliten, hvarest den användes —
Stockholm eller Eksjö.
Man känner i sistnämnde lilla Stad flere ganska välmående hafl“
vevkare, serdeles Garfvare, Färgare och Tenngjutare. Det är i defl15
Berättelse förr nämndt, att Militair-samlingarne i och omkring Stad®^
sprida lif och rörelse i dess näringar. Der finnes för öfrigt ett i allm®0^
het aktningsvärd! Borgerskap, för hvilket källare- och kroglifvet är m11*'
dre kändt, och hvars bemödanden alt från Stadens marknader alba
Hazardspelare och Biribister är lika ovanligt sorn berömligt.
Folkmängden
49
—
Folkmängden utgör 1507 personer af begge Lönen, deraf skattskrif5
^3 af mankön och 499 af qvinnkön. Stadens tomter äro 1 iö, samt
jj5 såkallade bakgårdar, till en del bebyggde, men för det mesta använe
till plantering af köksväxter och fruktträn.
y Stadens handel består förnämligast af Sill och Sallt, Specerier och
/atnvaror, som hämtas från Westervik, Calmar, Carlskrona celi Jon
___
-
t Att uti en så liten stad 17 arbetare kunna sysselsättas i Garfverina»
16 i Hattmakarnes, l3 i Kopparslagarnes och 12 i Guldsmederf
s Verkstäder, bevisar vederbörandes drift i sina Näringar och motivejr
den utmärkta ordentlighet, hvarmed, enligt Magistratens anmälan,
e fleste handtverkare sköta sina yrken.
Privilegier äro här meddelade för 2 Tobaks- och Snusfabriker, 2
^Jerfabriker, 1 Yuxljusfabrik, 1 Såpsjuderi och 1 Vagnfabrik, deraf
D°ck endast Vaxljusfabriken och den eria Läderfabriken drif vas med nå
»°tl
fri, m florin
11 framgång.
Om Stadens Jordbruk föder omkring 4° Hästar, 12 par Oxar, 80 Kor
5o Får.
t||, Doriations-jorden består af 2i mantal, deraf ett mantal är anslaget
äng och bete för Stadens skjutshästar.
till Stadens läge i stora stråkvägen från Stockholm till Carlscrona och
en del Skånska orter, gör att skjulsningen här är mycket besvärlig.
Stadens skog har varit betydlig, men är genom åverkan mycket for
-
is,, Tillförseln af Victualie-varor, Spannemål och SkogsefFecter är fullt
!>><« -........... • ......- •
e sällan.
,
11 v/i otili eli V lGlUullCaVdi
o|Jd UlitillaJ vv JL1 O t\ VJg o CII CL
*** * u 111*
l 'ande emot hehofvet och äfven deröfver, ty uppköpare infinna sig
>e sällan.
1v,°xh.andeI en var här fordom en Borgerlig näring, och dess idkare
ti„ §te sig meräudels till välstånd och förmögenhet. Denna rörelse har
llat'ra blifvit Landthandel.
CÖ,1 Folkbildningen hesörjes af en lägre Lärdoms-Schola med Rector och
eSn.
W Stadens Undervisningsverk och fattigvård finnas välgörande clo\j°n®r.
i,F aflidne Häradshöfdingen i Bohus Län, Hof-Rätts-Rådet Za8
Stjerncreutz som var född i Eksjö.
lill altl8P!:rsotlaIei) uppgår lill 60 personer, och dess årliga underhåll
något ofver 600 R:dr Banco.
undsh. S-årsberättelse öfver Jönköpings Län.
7
Någon af Staden lönad Läkare finnes icke och behöfs ej heller, erne*
dan Provincial-Läkare är här stationerad, och tvänne MilitaireLäkare
närvarande boende i Staden,
Stadens inkomster uppgå till 12 k i3oo R:dr Banco, deribland arre»'
de för donations-jorden utgör den största inkomst-artikeln.
Magistratens aflöning är nyligen förbättrad och reglerad, samt af£^el
Kongl. Magt i Nåder fastställd.
f
Grenna kallades fordom Brahe-Grenna efter Riks-Drotzet Grefve
Brahe, som anlagt denna Stad vid foten af Grenna-Berget, nära Wett®111
gent emot Wisingsö och den med privilegier försett den 24 Januarii
Der låg förut en stor by. Hysaby, som bestod af 10 hemman, hvaraf 7*
tmderlades Staden, men 2 mantal Grenna Prestgård och mantal lin53'
by Ribbagård blefvo undantagna och bibehållas ännu såsom Landth0'0
man, samt lyda, fastän inmängde blend Stads-Lomterne, ännu under Lan^5
Rätt.
t
Staden, fastän en hufvudort i det fordna stora Brabeska Grefskap0'
bär dock aldrig varit af någon betydenhet. Den grundar sitt bestånd
på åkerbruk. Också ligger den i Länets mäst fruktbara nejd och är
sedd med mycken och bördig jord. Den är märkvärdig för sitt vack ^
läge, sitt grönskande torg ock sina blomstrande Kerbärslunder, sorn be
skugga husen å hela Storgatans eria sida! också räknas bär och fröid
bland Stadens vinstgifvande afsättnings-artiklar.
Stadens folkmängd utgör 647 personer, hvaraf mantalsskrifne af n®3^
kön i39 och af qvinnkön 187. Folkmängden har under de sista fena ^
ren ökats med 99 personer, som mäst tillskiifves inflyttningar af Adelej
Ståndspersoner samt deras hushåll. Stadens vackra läge och ortens öN®!
flöeliga tillgång på lefnadsmedel för godt köp göra den till en beliafrjj
bostad för åldrige och obemedlade familier, som åskådande den liflig3 1 u
reisen af resande å den genomlöpande stora stråten mellan Jönköping 0
Stockholm samt njutande beqvämligbeterna af Postkontor och Apothek
m., bär finna elt lugnt och tyst Stadslif.
y
Folket lefver i allmänhet stilla och sedigt och under de sista fe*11 ^
ren hafva af Stadens innevånare blott två blifvit dömde för stöld sa*jj
sex för fylleri; och något brott af svårare egenskap har under berörde
icke blifvit föröfvadt.
Folkbildningen inskränker sig till innanläsning och Christendot»sliU
skap; samt någon skrif- och räknekonst blend mannkönet.
En Pedagogi eller Vexel-Schola, hvarest Läraren bär vara Presto3
^ gemensam för Stads- och Lands-församlingen, och der meddelas undervisning
i grunderna för vetenskaperna.
I Staden finnas för närvarande blott två Handlande, hvaraf den ena
aäses redan hafva samlat en förmögenhet, som på detta ställe endast kunj*at
uppkomma genom särskilt fallenhet för yrket och godt hushållsvétt,
pudels varorna förskrifvas från Stockholm, Götheborg, Carlshamn och
^°n köping.
Handtverkerierne bedrifvas af 22 Skråmästare, i5 Gesäller och 14
^rlingar.
Stadens inkomster uppgå till 218 R:dr 39 sk. n r:st. och dess admi^strationskostnader
till 4$° R-dr Banco.
Fattigvården är gemensam för Stads- och Landsförsamlingen och fat*'§cassans
behållning är 910 R:dr Banco.
. Någon allmän sjukvård finnes icke, men en oexaminerad. Bataillons^kare
är här stationerad.
Städernas gamla klagan öfver intrång i näringarne fortfar. Man anock
för dem menlig den lätthet hvarmed nästan en hvar, som sökerj
Eftner burskap. Sådana ansökningar afslås väl ofta af Städernes Magister,
men efter anförde besvär hos Eder Kongl. Maj:ts Commeree-Colegium
bifallas de inerändels. Ett annat förhållande skulle ock inskränka
y täflan i näringarna, och den måste vara, sage hvad man vill, nyttig och
'^dvändig, så vida icke consumentén skall helt och hållet bero af produktens
välbehag, i afseende på produetens både godhet och pris. Eli
*!°§§rann undersökning om burskapssökande personers förmåga att etablera
s'§> vore dock måhända af nöden, serdeles i anseende till sådana liandtkk,
som icke kunna drifvas utan förlag. Gesällen, missnöjd med sin Mäfare,
blifver nu lätt hans jemnlike. Han börjar med intet, gifter sig, får
bar« och snart stort hushåll, finnér sina förhoppningar felslå och‘— tryckt
* omsorger, söker han snart förströelse på Värdshus och Krogar, dit GeS;'u-lefnaden
måhända vant honom — och sådan är oftast serien af handtYrkarens
lif, då det börjas utan förlag och kapitaler.
Det är svårt ett säga hvilka handtverk som bäst löna sig. Garfvare
°ch Färgare tyckas må bäst; men personens individuella drift och verk®aujhet
gäller mera än allt annat. Så har man exempel i ofvannämnde
läder, att en Snörmakare mår väl, ehuru hans arbete blott består i
§ai'dinfransar, escharpe och militairprydnader samt andra sällan efterfråga
-
<le artiklar: alt en Tengjutare samlat förmögenhet, i en tid, då tenkärl äro
a Ilagda i hushållen: althen Perukmakare bergat sig, fastän modet aflyst a'1
harfrisure: och alt en Loktiyckare, hvars alla föregångare varit näringslö1’®'
kommit till välstånd på en local, der Bokälskare äro få och Litteraturen
trögväxt.
Kunde Luxerij ”denna förståndslösa yrsel i lifvet, och Yppigheten>
denna eländets moder, bannlysas från verkstäderne och näringarne i a^'
mänhet håde i Städerna och på Landet, så är intet tvifvel, att ju tillstå11'
det skulle vara bättre, och de jemna klagovisorna öfver brist och nöd mi*1'
skås; ty de verkliga hellonen tillfredsställas lätt, de inbillade åter — aldrig'
En liten Tableau öfver Lagsökningsväsendet och det Civila ExecV
tionsverket i Länet torde sluteligen böra inpassas i den större taflan öf'
ver dess Statistik och occonomie.
Lagsökningarne hafva under de sist förflutna fem åren något minska
ty å Lands-Cancelliet gjordes anhängige:
År
1829
1830
1831
i83a
i833
2,400 Lagsökningsmål.
2,528
dito.
2,3-76
dito.
2,356
dito.
2,387
dito.
lil1
tili
Af en så obetydlig årlig skillnad i antalet kan ingenting slutas
mera välstånd eller vanmakt, till penningebrist eller penningeslyrka i
ten; men att lagsökningarne under elt Decennium småningom aftagit
tusendelal —- det är en sanning, värd att begrunda, innan man fullt tJ’°l
på en allmän penningebrist.
År 1823 inregistrerades bär 3,498, meri det i dag slutande året
blott 2,887 bagsökningnr. Val kan en eller annan Auction celi St erbil o5*
eller Concurs-utredning det ena året föranleda lill några hundrade lagstil1'
ningar mera än det andra, men alt år 1833 1,111 Individuer mindre al*
år 1823 varit blottställde för lagsökning, under det folkmängden ökat sl‘°
med 12 å i3,ooo personer, det synes vara en icke blott tillfällig företeebe'
Någon särdeles ansträngning erfordrades icke eller vid incasserand® a
kräfning för de 997 tunnor undsättnings-spannemål, hvarföre Länet, eB®1
1800 års missväxt, skuldsattes med 10,798 ll:dr 3i sk. Banco.
vaiken af desse eller äldre undsättningsmedel är något vidare
stående 1 Landet. Allt är till fullo betaldt och lhjuideradt utan a1'
skrifning.
Ingen af Länsstyrelsen^ många omsorger är dock så brydsam, som
Ondsältningsanstalterne i missväxtår. Penningar erhållas utan omgång och
bärighet af Statsverket eller Creditivmedel; men andra föreskrifter än att
Evända och återbetala dem, erhållas icke. Sädens anskaffning, som förr
^sörjdes af Magazins-Directionen, och dess utdelning till ett hungrande
lolli, Leror helt och hållet af Landshöfdingen, som för sina mödor och bekymmer
ofta får uppbära klander och missnöje. Än har han köpt för dyrt
än misstankes han att gynna säljare och så kallade kornjudar—än har
deri fält undsättning, som icke behöft 0. s. v. Visserligen är man i detta
111 era äu i de flesta fall, blottställd alt bedragas. Föresattsen att afvisa
Missbruk och underslef besegras någon gång af den kalla egennyttan och
vUiningslyslnaden -— och Landshöfdingen, som förr ägde Magazins-Direc|‘°nen°att
tillita och rådfråga, står nu isolerad i platen att skaffa åt Folket
bröd — åt Staten betalning.
För de inre göromålen vid Lcinds-CBncelliet oell LBiids^Contorct
kölnäs årlig redogörelse i Debet, och Credit.
Den upptager innevarande år
vid Lands-Cancelliet .... 6,584
vid Lands-Contoret ....
2,984
Summa 9,568 särskilda mål
Qch ärenden, för hvilkas handläggning Staten lönat blott 1 Landshöfding,
1 Lands-Secreterare, 1 Lands-Kamererare, 1 Lands-Cancellist och 1 Landskontorist,
Summa 5 personer.
. På samma tid har den här residerande GöthaHof-Rätt handlagt 5,320
5 hega ags-, Ansöknings- och Brottmål, visserligen flera af mera vidd och
V’gt, men ock med en arbetsstyrka på Stat af 55 personer.
Att personalen vid Länsstyrelsen fordrar förstärkning, torde härmed
Vara ådagalagdt.
Nu återstår en korrt Recapitulation af allt det föregående, hvars reflater
kunna uppfattas sålunda:
Alt Jönköpings Läns allmänna beskaffenhet till jordytan är mager,
s inbunden och mindre fruktbar;
AU Wista Harad och en del af Norra Wedbo göra härifrån undantag;
Att de fleste af de fordna större Herregodsen icke äro mera till såsom
Edaria;
IjjjJS
31 Ig
ij| Jf’
; ]' II'
r.i tf
Att likväl några få ännu finnas qvar i egenskap af gods;
Att de största sådana äro: Lyckås, Gripenberg, Ramsjöholm, Bordsjö
Nydala, Hök, Östanå oall Ulfsnäs;
Att Hörle och Nissafors äro Länets största Bruks-Egendomar:
Att i Länet finnes Guld malm, som varit bearbetad;*
Alt Invånarne bestå af en lätt och liflig, höflig och lättstyrd folkstam»
Att folkmängden de sist förflutna åren ökats med öfver n ooo Pel"
söner;
r
Att näringsmedlen icke tillväxt i samma mohn;
Att en öfverbefolkning i kommande tider är möjligtvis att befara»
Att den besutna allmogen lyckligtvis befinner sig i tämmelig
stånd;
Att deremot ett sådant välstånd synes vara i åtagande bland de höfT
re stånden;
Att sedeförderfvet, och deribland i synnerhet fylleri-lasten, snarare ^
i till- än åtagande;
Att antalet af fattighjon årligen ökas;
Att Smålänningens böjelse för krigsstånd^ och soldatlifvet forfar, s^'
sora ett nationaldrag;
Att Länets hufvudnäring är Åkerbruk, och Boskapsskötsel, hvaraf d^
förra i senare lider tagit öfverhanden ;
Att likväl Boskapsskötseln, såsom Länets modernäring, fortfar att ^
öfva sin välgörande inflytelse på ortens bestånd;
Att Oxhandeln och trafiken med Smör och Ost bringa de mästa peIK
ningar i rörelsen på landet;
Att skötseln af äng och betesmarker lemnäs på de flesta ställen ^
naturen;
Att likväl odlingen af foderväxter börjat blifva mera allmän;
Att hästafvel i Länet är af ingen betydenhet;
Att Fårafvel deremot åter börjat blifva föremål för Possessionaten1^
verksamhet;
Att dertill bidragit de nya Ullmarknaderne i Norrköping och sta^0*
nerandet af ett Stam-Schäfleri inom Länet;
till husbehof1026"8 fårafvel och “Hproduction sträcka sig dock ännu blott
ram f deS^urhäU^0"'
‘ SmSlan,i-
^ inlaSer
55
Att i ingen del af Länets oeconomie råder så stort slöseri och så titon
omtanka för kommande tider, som i skogshushållningen.
Att vid regleringen af Länets allmänningsskogar, blott en blifvit styc*ad
och försåld;
Att skogseffeeter årligen stiga i pris;
Att Bränvinsbränningen beklagligtvis blifvit en af Länets liufvudnäfingar;
Att
det öfverflödiga bränvinssupandet icke så mycket utmärker Allmenus
hemlif, utan egentligen folksamlingarne;
Alt Länets Bergs- och Bruksrörelse, till det mästa fallen i händerne
W personer med drift coll förmögenhet, är uti ett visst flor;
, Alt det mästa Jernet siljes hemma, utom det som tillverkas vid de
bägge största bruken, hvilket till en del vågföres;
Att Linskötseln äfven utgör en af Länets hufvudnäringar;
, Alt likväl lärftsväfnader och väfkonst i allmänhet icke hunnit den fullj°ndighet,
som åsyftats med flere bemödanden alt här fortplanta den Norr
^dska
väfslöjden;
_
Att bland fabriker och näringar utmärker sig, främst Husqvarna Ge^fsfaetori;
Att
Pappersbruken denäst visa sig som en vigtig näringsgren;
Alt vidare körslor, salpetertillverkning, biskötsel, ståltradstillveikning,
!adtnalsväfnad och humleplantering äro binäringar af verklig vigt för
^ttet;
. Att några betydliga jordboksförändringar under de ifrågavarande a
reu icke inträffat:
.. f
Att postgång och andra communicationsmedel inom Länet aro fullt
farande mot behofvet;
.
Att Gästgifvareskjutsen kan i vissa fall anses mera som näring än besvär;
Att Kronoskjutsningen i fredstider är dräglig;
Alt inqvarteringen deremot är ett af locala omständigheter ojemt fällde
onus;
Att ett lika förhållande är med Krono-brefbäringen;
Att fångskjulsen nu mera icke trycker landet, men val Statsveiket;
. Att Fattigförsörjningen är kännbar i följd af fattigklassens och tiggarhopens
årliga "tillväxt;
Att en sådan tillväxt, besynnerligt nog, röjer sig mera i Länets bättre,
i dess sämre delar;
—
5 G
—
Att för hälsovården är sörjdt allt hvad från administrationens sid3
kan väntas;
Att Allmogen synes mindre förtro sig åt qvacksalvare oell underkurer!
Att Länets Lazarett är i godt skick;
Att särskildt sjukhus och särskildta anstalter förefinnas i afseende
den hotande Cholera-smittan;
Att de flesta Socknemagaziner icke äro annat än räntegifvande cassör»
Att de således icke innefatta erforderliga undsättningsanstalter i niis8'
växtår;
Att enskifta skyttar mera, än skallgångar bidraga till rofdiurs ut'
dödande;
Att Sockne-Scholor på Landet äro få, och der de finnas, mindre be'
sökte;
Att Ambulatoriske Skolmästare anses der mera passande;
Att ingen ny institution tagit åt sig så hastig faveur, som Jönköping*
Stads och Läns Sparbank.
Att Policen på Landet beror bufvudsakligen af Länsmännens kraft
och urskillning;
Att dessa svagt lönte och ofta missaktade Tjenstemän förtjena Styrel'
sens särskilta uppmärksamhet;
Alt de olika poliee-författningarne i olika Län föranleda till oreda od1
villervalla;
Att Skiftes verket i Länet fortgår oafbrulit;
Att någon menlig verkan af de derom gällande författningar icke kuli'
nät märkas;
Att likväl någon jemkning af Landtmätare-Taxan torde vara af nöden’
Att Länets uppbördsverk utmärker sig särdeles fördelaktigt;
Att balancer och restantier äro merändels okände;
»Att Öfver Grundskatten, fastän den största af alla Statsbidrag, höfeS
icke någon klagan;
Att bevillningen deremot anses ojemn, såsom egentligen drabbar)^
jord och löner, men icke i samma mohn densrörlign förmögenheten, handd
°eh näringar;
Att Rustning och Rotering äro Jordbrukarens svåraste onus;
,
nämnde onus träffar det magra Småland a5 procent mera än det
bördiga Östergöthland;
se en
Ätt Länets Rust- och Rotehållare derföre med längtan oell hopp
i i underdånighet sökt jemkning;
Att
Att aflöningen till Clericiet är större än Länets hela Bevillning;
Att likväl en i allmänhet ömsesidig välvilja mellan Presterskapet och
dess åhörare lindrar denna dryga beskattning;
Att alla Statsbidragens totalsumma är förvånande stor;
Att likväl förvåningen minskas vid granskning af flera artiklar, der
pikets arbetskraft och prestationer in natura blifvit förvandlade i penningar;
Att
jorden likväl icke möjligen tål vidare beskattning;
Att tillåtne Krogar på landsbygden äro få; *— men smygkrogar både
På Landet och i Städerne desto flere;
Att bevisningen i mål om Lönnkrogen är svår;
Att Länets Hushållnings-Sällskap är i ett visst åtagande;
Att likväl, genom dess omtanka och bekostnad, en Djur-Läkare blifvit
‘dir bosatt och bergad;
Att Jönköpings Stads minut-handel är liflig och vinstgifvande;
Att i synnerhet tillverkning af Snus och dess försäljning synes vara
högst indrägtig rörelse;
Att Stadens läge blottställer den för öfversvämning, som en gång inräffat
under de sist förflutna fern åren;
Att skadan då blef de fattige fullt ersatt genom regeringens milda
0qi tanka;
Att några egentliga fabriker här icke finnas, ehuru inbjudande läget sy****
vara;
, Att den i Staden bosatta Embets- och Tjenstemanna-personal mycket
brager till Stadens flor och bestånd;
,
Ätt
Hamn- och Brobyggnad nu är under
arbete och den
senare
re
färdig;
.
Att
Stadens gamla, men aldrig begagnade
Stapelfrihet nu
börjat
visa
%
örn
icke verksam, åtminstone i utveckling
sedan Götha Canal beredt
Jon Wenern communication med de bägge håfven;
Att Munksjön är en naturlig hamn, tillräcklig att vid sina brådjupa
ränder mottaga hundradetals fartyg;
a
Att
det förestående Hamnarbetet således endast afser att
vidga
och
rdjupa inloppet dit ur Wenern;
Att for säker seglation i Wenern och fullt begagnande af Götha Cal'äl,
ovilkorligen fordras ångfartyg och ordentligt sjöfolk;
Lundsli. 5-årsberättelse öfver Jönköpings Län.
8
—
58
—
Att handel oell näringar trifvas väl i den lilla Staden Eksjö;
Att dertill mycket bidraga Militaire-etablissementer i Stadens omgifning;
Att
deremot rörelsen i Grenna är ringa och svag;
gärdsskötseT,S ^01°eiskaP rnes*; sysselsätter sig med åkerbruk och träd'
Att nian för de Borgerliga näringarna anser menligt lättheten att vinna
.burskap för Gesäller utan förlag och kapital;
Att likväl luxe och yppighet i lefnadssätt, både på Landet och i Städerna
torde mera än allt annat vålla individuella oredor i affaires
Att lagsökningars åtagande torde vittna om tillväxt i låntagares förmåga
att göra rätt för sig;
°
Att en fortfarande climat-förändring är märkbar;
Att den består i brist på värme om Sommaren och i brist på snö och
köld om vintren — och slutligen,
1
Att den arbetande personalen på Stat vid Länets styrelseverk, icke
är svarande mot göromålens mängd.
Och härmed slutas den raisonerande delen af min underdåniga Be'
rättelse:
Den Tabellariska, ställd på ziffror och columner ligger bredvid
Gen senare är på några ställen i den förra åberopad, förklarad och o1'
y vCKidcI •
Arbetet, ofta afbrutet af de hvardagliga olikartade Embetsbestyrefl'
an således icke ens nalkas fullkomligheten:
Den tillhör ock sällan
menn,skoverk, minst det, som utvecklat sig under en åtagande arbetsför
m ga» sorn påminner att man befinner sig på den yttersta gränsen af eli
tillryggalagd lang och mödosam Embetsmannabana.
ira första bladet är anfördt örn svårigheten att hvart femte år värre1'3
med några särdeles intressanta uppgifter om Länets tillstånd i oeconomi5*'1'
och statistiskt afseende.
Man har således varit föranlåten att ur mera stationär förhållande0
leta sig fram till något, som kunde blifva — åtminstone läsbart.
Deraf har bandt, att arbetet, i stället för en Berättelse om fem
oecononne oell statistik öfvergått till en Beskrifning öfver Länets särsk»113
elar, deras naturalster, näringar, folklynne och seder.
—
59
—
Denna afvikelse, måtte Eder Kongl. Majit i Nåder förlåta den!
Någon erfarenhet ligger dock till grund för beskrifningen, ty underlek
aade hafva, den ene i 18, den andre i 3o år äf Embetspligt stått i
beröring med folket och de ämnen man afhandlat.
Må hända torde den, som leder arbetet vid nästa fem års Berättelse,
bär finna några materialer för vidare forskning och utveckling!
Jönköping å Lands-Cancelliet den 3i December i833.
LARS HIERTA.
L. LÖWENADLER.
Tabell
Jönköpings Stad.
W och Tomter, med derå boende Borgare
som idka näring &c...........
Jord
full-Mjöl-Qvaruar med tillsammans 19 pär
. Stenar ■•••••••«•■■•••■•*
“arfverier..................
diverse Personer som ej höra till viss näring
sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideicommisset
................
Summa
• • • e
Ekesjö Stad.
fins och Tomter........
•Jfd..............
"Jjöl-Qvarnar.........
“^-Qvarnar..........
“tampar............
finkel sk t Garfveri ......
Tobaks- och Snus-Fabrik . .
Manufactur-Verk . ...........
Personer sorn ej höra till viss näring
Summa
Grenna Stad.
Hus och Tomter...............
Jord......................
Summa
Jord.
Utsäde
af:
Medelafkastning, sedan
Utsädet är afdraget.
Underhål In e
Kreatur.
Uppskattadt Värde
.
Hus, Tomter, Verk och Inrättningar.
Åker.
Äng.
Skog och Betesmark.
Summa Tunnland.
Hemmantal.
Hvete.
ep
Korn.
Bafra.
Blandsäd.
Arter.
Potaloes.
Hvete.
&
53®
09
Korn.
s
29
CT*
09
Blandsäd.
Arter.
Potatoes.
Hästar.
O
X
09
Kor.
59o
Svin.
I
Hus och Tomter.
-
n
G-
Bruk, Manufacturer, Qvarnar,
Fabriker, ra. ra.
Summa.
ät.
257
8
10
T:d
T:d
T:d
T:d
St.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T;r
T:r
T;r
T:r
T;r
T:r
T:r
St.
St,
St.
St.
t>t.
R:dr
569,730
sk.
r.
R;dr
76,25*0
sk.
lillu
?l
R:dr
11,000
>k.
r.
R:dr
569,730
76,250
11,000
sk.
r
154
704
6
864
lii
4
50
5
150
10
3
150
20
200
15
225
25
9
750
69
40
167
86
62
_s——
__
154
704
6
864
4
50
5
150
10
3
150
1 20
200
15
225
25
9
750
69
40
167
86
62
569,730
76,250
11,000
656,980
lin
119 034
Ilo H34
i or\
180
116
416
2'
45
15
6(J
12C
18C
45
240
720
3S
24
8C
47
71
3ft öfi-l
16
1
10
1 500
1 500
1
*500
'500
3
Rnn
800
1
1 666
QO
1 666
32
1
—
100
100
i orin
i rinn
125
—
__
—
-
142
120
180
116
416
2|
45
15
6C
__
120
180
45
240
720
39
24
80
47
71
119,034
qr\ /itzQ
36,863
16
5,566
32
161,464
1244
48
102i
275
7 i
7l
36
7
11
42
150
1
232
33
77
28
14
) 44
25
60
uU,4ÖÖ
Ph
20,880
_
__
I
oO,4oo
20.880
—
—
124 j
48li02l
275
n
7l
*4
1 22-
. '
—
1 36
1 7
11
42| 150
1
1
| 232| 33| 77
28
| 14| 44
1 25
60
30,468
ir
-
/20,880|—
l-l —
L.
l
I-
| 51,348|_|~
4
för Städerne inom Jönköpings Län.
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Efter BevilInings-Förordningen.
aldra Artikeln.
M
eren
E.S
<n>
R:dr
sk. I r.
1,551
1,551
510
51019
195
24
24
19
25
195|25
R:dr sk
2,016 34 —
2,016 34
R:dr
1.140
k. r.
41
152 24
22
1,315
238
73
3
1
1
3
60
43
17
35
322 44 10
R;dr sk. r
1,531
76
24
--1,147
1,60732
581
M
O
ei
ni
-
c
3
3
W
ta:
3
3
<1
td
OX
3
3
3*
09
(/>
I
a?
12
•20 —
60112
20437
1,147
Ridt «k. r. R;dr
23 2
sk.
216
23 2 216
3|--f—|—| 104|37| 3| 204|37|—|
R:dr sk.
4,22325
15224
98
98
31
22
76
2,232
1,147123
7,854
r. R;dr sk.
34
1,329 34
73 35
3
1
1
23
2
98
203
32
cn
c
3
3
a
R:dr
4,223
356
sk.
22
7<
— 2,232
-1,147
20332
150 —
8,058
1,5322710 151
492
43
11 60
35 41
624
34
23
Ständige Räntor.
te)
q
!>»
R;dr sk.
316
3
OJ
ra
n
03
»
R:dr sk I r
-
64312
18 2
1,329
223
3
1
1
23
2
98
1,68227
552
79
__j 3lj 9) 5,1 536|l2|ll| 95|4l| öl 632| 6
10
16
32
1 32
vj
OJ
■—»
OQ
R:dr
sk.
6431
207
207
78
24
24
12
to
>
o
n
R:dr sk. r.
15
V)
B
5
3
OJ
R:dr
sk.
643
3
— 646 28
15 —
4j--j-|J 78|l2Lj ll|l2!—!-
22224
132
w
o
</>
3
09
cu
o
3
09
*
O
«/>
3
09
el
-
en
r»
01
C
O
3
-
en
-i
R:dr
sk. r
355
250
R:dr
sk.
1,940
605 40
374
224
80
9
8(7j 374
149
43
8
43
46 1
1,940
400
65
Glericiets Underhåll.
ra
OJ
R:dr
558
80
291
16
O
o
3
3
R:dr
sk.
32
933
120
20'
465
127
352
200
15:
20--20
357
80
leo'
41
87,
89)24}—j 149/46) lf 48ol—|—| 128
32
100
16
32h
lfc
W
O
c
-
tt
s
3*
05
et
3
en
c
3
3
Rjdr
266
sk.
32
183
— 450
16
75
---75
20
ms
R;dr
1,025
80
632
sk.
1,740 —
275
20
40
335 —
77
87
32
164|32
0J
00
O:
5"
OO
R:dr
sk.
780
20
308
1,110
349
VJ
09
sr
o:.
3
09
R;dr
sk.
1,000
2,700
— 3,700
50----
400
18-
56632
533 16
•<
n
>1
O
B
V?
n
R;dr
sk.
1,700
150
_l__
1,850»—
180
20 —
R;dr
1,300
1,061
190
sk.
37
2,55142
510
96
10
120
en
c
B
B
0
en
0
sr
■
0
5.
SJ
oa
Rtdr
sk,
11,027
6,561
27
76
3,362
1.14723
1022.202
— 1,100
63
140
200
130
736 —
— 197
lö|—|—| 2031-1—I 130|—l-l 22716
16
so
-
ll
33
3,83242 5
1,33430
14
1
1
23
2
308
5,517 30
1,37830
—
71547
lil 2,094|29|
10
2
Jönköpings Lands-Contor den 31 December 1833.
LARS HIERTA,
JOH. BJÖRKLUND.
Tabell för Landet inom Jönköpings Län.
Kongs-Ladng&rdar..........
fonder lydande, och för dess Räknin
Utarrenderade hemman ...
, dito Trädgårdar.....
i ter
'»ferier
a.HHJn ..
*
•••••••••••••
Luthall
. Och i»..
•••••••••••••
4, ors-Hemman.........
gölman
Bergs-Fräls ....
^4e!» 'Hemman .........
“'minan .
k lali
•••••••••••••
:fjti(j.pu,^*trskilde Bergsmanshemman
Vgmentshemman.....
| bttote“em™al1..........
^o-Ska, Sl*rskilde Bergsmanshemman
».thån .1.......
•e>^rntshemma,‘.....
^Boställen . ...........
H5® Boställen
'g
tJtjrlo.RI “Stallen.........
\»sii. n Julean, Frälse......
Dito Ch ^®t*-Heminan, Frälse
l, Dito Skatte........
Kr0no........
Dito ln' frälse.......
%to-Hemm.n Skatte............
SiattlagdeTel ’Skatte.............
' 0TPi Utjordar, med flere Lähemm
erut?n Mantal, som ej under något
Dito Skatte* Tanta aro iobegripne, Frälse
Dito Krono ’ * *...............
Dito obebyggde........4........
OaaMyJe bd,re5j,-j,to; 'dirat k^toe'- Vol,
J1U.1.C? P.2,ä®;;;;;;
®eliyggde Lägenlieter, afsöndrade från hemman
-.l*/1* hle,lcr Iifstid.............
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af särskildte
slag, som cj under något hemmans Ränta
äro mbegripne, Skatte......
Tnll-Mjölqvarnar med 233 pär Stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofbladig
Husbehofg-Mjöiqvarnar
Husbehofs-Sågqvamar
Stampar........
Stångjerns-Verk ....
Ämneshamrar.....
Masugnar.....i.........
Jern-Manufactur-Verk af särskildte slag
Pappers-Bruk.....
Tegelbruk.......
Oljeslageriet ......
Garfveriet.......
Rödfärgs-Verk ....
Kalk-Ugnar ......
Färgeriet.......
Härads-Allmänningar.............
Krono-Parker och Allmänningar sorn tillhöra Kro
nan, om 228 Tnnnelands vidd....... .
Diverse Personer, som ej höra till viss näring .'
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Com
misser.............. . . .
Summa
Hemmantal.
5
O
O
-
St.
1
40341
481
36|
972
94
624'
3716
elis/*
5 h
752 (I
23/,
645’,
523H
162|
25*
126».
3*
10i
161
i
Si
-
lo
375|
49*-  411
1,163}
191
73*
24za
10||
13
844
856. V
244?-  485|
692|
1904
34i
trl^
136|
?
10|
211
3,89844
4,25 i^5
9 6
<a
n Q
n X
7^<
n
O n
Utsäde afl
Medelafkastning,
sedan Utsädet är afdra
get.
Uq(
Q
~r<
-J uq
(»: 0
Z s
B P*
n
p
8
<
n
0
Sö
fisa
oq
K
O
r»
a
X
03
»
:
Blandsäd.
>'•
n
r-r
O
•?
V
O
r*«
03
O
ra
<
O
O
SÖ
»0
i*
0
•t
s
W
m
►T
u
CÖ
>—•
p
p
fl-
en
pss
p-
>*•
O
►d
0
p"
0
n
(O
a
ps
tu
P
p
O
*
P
?
St.
T:r
T:r
T:r
T:r i
T:r
T:r
T;r
T:r
T;r
T;r
T:r
T;r
T;r
T;r
St.
St*
i
6
30
6
55
16
15
28
24
90
20
137
40
45
140
12
26
—
2
1
6
1
—
3
—
6
3
15
21
15
2
2
5
6
2
6
I
4
2
30
6
36
3
24
2
4
115
1,924
758
4,311
1,101
108+
3,414
534
9,038
2,464
13,530
2,867
442
19,996
1,315
2,087
17l
266
1171
4761
1781
lif
538
83
1,271
373?
1,588
4291
50
2,858
159
269
5k
116
73
432
171
51
200
181
400
229
1,234
381
181
1,192
116
196
764
3,699
2,021
10,200
3,104
167
6,222
281
17,726
6,393
30,441
8,679*
697
37,078
3,157
5,242 i<
14
34
5
90
9
3
45
7
102
15
225
221
9
225
33
32
lOj
179
123
598
333
181-
286
371
541
373
1,634
8751
581
1,540
207
293
44
174
77 ,
246
41
81
191
m
718
2314
845|
1271
331
986
143
224
1
26
3?
80
12
1
2
23
4
77
101
200
30
H
112
14
18
__
l
67 s
40
135
484
2f
991
3261
127
458|-
1311
lil
577
51
92
18
47
03
x
28
58
161
118
56
Ijl
117
20
24
■ .
36
2,726
1,810
8,228
2,458
113
4,16S
lis
11,981
5,634
25,0571
7,011
47l"
25,500
2,310
4,723 [
-
2
93
13
184
23
15
92
8
279
39
640
571
45
460
92
92
, ~—
3
2,9S2J
1,624
6,004
1,935
951
4,286
41
14,490
5,117
20,271
5,156
4661
24,852
2,162
4,164
—_
5
1,945
913
5673
2,169
66
3,842
9
9,085
3,028
16,292
5,526
272
22,011
1,838
2,793
-
I2j
664
348
1,566
484
30
1,069
601
3,169
1,114
4,891
1,335
130
6,325
537
903
__
3j
100
48
228
77
8-4
142
121
420
151
675i
209
28|
875
77
120
-
18
486
255
1,216
389
201
759.
721
2,082
810
3,678
1,023
81 i
4,464
379
590
1
8
12
30
12
1
14
3
24
36
90
36
3
112
8
24
1
84
31
19
41
3
4-
14
30
13f
64
121
21
88
10
14
54
13
75
10
3
lös
324
52
225
40
15
648
43
43
9
75
18
114
16
5
132
8
399
69
326
561
21
775
67
68
2
4
--
10
_
12
---
12
- ---
—
60
1
/
4
1
8
1
x
4
12
11
1 a
20
21
S
20
4
4
1
8
3
\
11
3
I
1
2
4
3
1
49
14
3
54
54
84
12
162
324
27
123
2
24
10
F. 64
7
2
45
8
113
32
204
22
8
261
18
18
12
5
1
21
■
201
30
4
621
—
1221
10
684
2,069
4,391
__
467
40
389
2,119
-—
2,188
Öj012
1,077
12,614
130
600
3,205
—
----
.......
—
1,195
— " ~
---
7,150
■ -"■**
-——
449
—.—
76
1
300
——
340
"
440
3
900
'
2,040
30
66
7
_
-■
295
--
-
205
——-
■----
-—'
--
148
—
——
—
*--
—
-
- ""
—
1
41
-
_
15
‘
9
______
3
’—
_____
12
—
--
_
28
_
_
■_
11
■
.
10
_
7
— —-
,i___ _
10
_
1
Q
C
A
4
—
J
1
-
““
. __
_
, —___
____
_
9,742
323»'
16,275*
8,405? 142,5401
13,014
1701
29,495£
1,3131
75,546
126,5191
lisö,046ä|35,210|l2,915
Il73,564
Il2,974|22,727[
Uodeihållne Kreatur.
W!
50
16
,901
552
472
230
8,519
6,096
2,062
288
1,391
64
36
129
189
4
10
20
St.
24
4
8
2,764
380
249
6,710
24
411
283
21
127
31
5,454
92
5,752
3,605
St.
50
10
25
8,717
938
626
19,343
80
995
867
57
350
81
15,372
345
15,030
9,482
3,323
450
2,393
80
55
215
270
7
20
2
10
St.
20
Uppskattnings
Yärde.
St.
3,016 2,139
310
145
110
114
42
3,730
600
4-
2,342
291
156
5,200 2,692
34
292
31
253
219
23
100
26
3,825 2,785
1,170
332
44
250
48
10
55
720
140
R;dr
18,300
1,550
sk.
50
3,440
1,258,680
154,149
92,755
2,697,016
28.550
156,395
89,589
12,595
41.550
11,054
1,766,280
61,575
1,880,899
1,341,025
398,255
63,665
289,320
8,450
7,750
33,330
38,775
800
4,525
95
15,248
20,535
3,645
23,890
109,186
17
208,336
41,582
6,755
2,430
2,005
202,142
47,000
37.600
42,400
16,995
8,225
3,690
7,300
9,750 -  2 400 -
Stats
-
råd r a g.
Bevillning.
Efter lievillnings-förordningen.
Ständige Plantor.
R:dr
sk.
4
42
28
4
3,002
432
296
7,667 24
2:dra Art.
1» 2 §• §,
1
21,29,35 §. §.!
6. 7, 37,
4» §• 5-
3,874
1,090
880
217
29
85
57 31
25 -
4 27
-37
1,176
25-
410
10-
8 -
12----
46---
24- —
6-
2,727
325
209
6,862
84
410
215
29
91
22
3.98247
148
3,914
3,333
159
62
197
16
10
218
3036
4434
23
18
143
3; —
__t
-
Cfi
ca
»= S
R;dr
•k.
21
11
517
4 28
5,949
776
505
14,587
159
862
529
82
214
60
10,994 43
380
9,282
7,630
1,489
557
2,391
33
37
177
223
10
-
3
- -
19
11
25
3,9ie
1,109
- 1,098
lil
11044-  2331
8.
5824-
35216---
—--130
10
10
33
30 3
R:dr
51
sk. r.
22
11
15
11
71420
135,46
119 34
40543
188:30
34'
7 2
8 44.
87 38 .
'24-
: 22 —
11
26
10
4
R;dr
pn
sk.l r. Sidi
-
62
29
39
8.889
1,048
604
17,799
195
I, 069
669
107
259
81
13,618
472
II, 364
9.349
1,978
645
2,802
41
44
213
269
3
21
1
8
10
10
8
3,018 23
1,109 18
1,114
2,807
4
817
12
565
1,731
308
932
304
36,243
1,07]
38,814
27,413
8,641
1,182
6,491
60
520
663
~46
10
11
6
11
13
26
21922
261
706
11
11
24 _
22-
R:dr
sk.
7 2;
eja
13,056
101
770
482
74
194 45
70 37
8,697
262
8,597
6,82833
1,993 41
268
39
--161
2.__
r. I R;dr sk.
29
10
11
18 27
45
14
491
325
104
113
69
6,752
293
5,310
6,492
1,70“
230
1,318
14
639
10 36
150
200
- 1,3191
R;dr «k.
36
36
24
13
B W
5° £-3
O P*
O
o.
24
24
1,64.3
477
-
294
74
12
12
24
2-
2736
lt:dr
29
888
24
12 —
10
45
V
R:dr Isk.
11
12
24
12
36
36
R;dr
sk. r
22
12] _
24
1332---
o 2
? i-1 o
^
p ■
• O _ to »
O O -1
cr « c 0
^ p- pr o
2 » D3n
£ p n &
O- 1
r* *1 WJ 5
R;dr sk. r
898
R:dr
11 -
16 5
3'
1,520;
3,509;
227
18,874
162
1,636
2,758
524
1,320;
473,
55,848;
1,754
56,394.
43,593;
13,153
1,796
8,810
77
120
851
1,071
41
64 1
36
10
11
g
R;dr sk. r.
1,939
423
230
4 647
10
-
853 g 9
2,096
47"
12
384 24
10:
1,593 1
365
396
229
903,
48
2 —
41 20
10
17
28
-
1,259
216
1 33,32828
66
32
160
50
_
53
R:dr
16
3,508 -  204
42,822 ■
1,884;
1,153
16
64,99118
22,13637
24
78.'
671
21
120
41
495
1
33 16
32
Clerecie-Statens Underhåll.
Pastorers.
R;dr »k.
r. r
82'
14-
7:
14-
_j.
6
72
5,797
12
680
24-
504
42-
14,361
30
-
-
136
42
i 890
36
542
10
- 102
—!
t 211
30
—
76
36
—
- 10,897
4
—
-
349
38
—
1 9,029
6
—
8 7,622
12
—
- 2,344
42
__
-
359
30
—
-
390
—
60
—
__
44
—
—
- 180
—
—
-
252
12
—
_ 6
—
—
15
—
—
1
’
—
2 21
___
2
13
—
—
7
7
—
—
j
—_
—
—
-
440
—
—
85
—
—
-
155
—
—
■
40
—
—
---
—
—
—
—_
—
—
-
148
—
—
39
12
—
94
24
—
75
—
—
---
—
---
—
---
—
— -—
—
— --
-
---
—
~ --
—
- ■ —
—
— --
T
—--
qIcc nftnlAol 1
R:dr
sk.
1
,743
213
157
39
256
17637
22
3,229
100
2,906
1,895
704
10'
98
30-
36;-
37 28-
1 —
47 --
p*
B?
'S CO
. r»
n
1
. R;dr s
k. r.
-
131
6-
1 1
2 —
r
14 —
_ 895-
12 —
_
109-
14-
_
85
3 —
_ 2,226
25 — 2
_ 22
35 —
4 154
34 —
4
90
43 —
4
13
40-
_ 3C
1 m
21 —
a.
41,741
0 —
31-1
4
58
16-
-1,412
9 —
4 1,207
10-
_ 367
39 —
-
57
21 —
-
47
—
—
13
—
7
24 —
- 21
—
- 34
10 —
32-
-
2
24 —
15 —
—
—
_
—
—
—
—.—
—
i
—
— —
L~
—
—
—Is,6231-1-1
v>
R:dr
119
10
sk.
8,437
1,003
747
!0,7H
199
1,301
809
145
306
- 11
_ 1
_ 2
41
11146
,,868;
508
R:dr
sk.
c/i
24
12
28
12
440
85
155
40
24—
11
R:dr
sk.
3624
6,246
139
4,980
4,49824
130
102
R;dr
sk.
-
47 32
_
4
16
36 —
12
24
9
3,282 40
42416
319 20
8,975 44
791
559:18
337]30
54 42
137
46
6,92725
201
5,709
4,735
2 075
223
1,111
43
27
106
152
2
8
B ä
D 1
t)
’ sr
16
R:dr Isk. r.
1145
5
2,305' 8
25440
23320
7,77447
31] 3
464'23
159 27
2610
12543
3020
6,56520—
87‘25
5.58017
5,029 31
1,21030
163 33
1,20441
39 —
1623
140;—
16538
4—
R:dr
2,203
60
sk
29
33 21
25,349 29
9,849 11
2,407 25
124,35426
71242
7 41019
6,21835
91318
3,56044
1,00722
140 22641
3,21010
164,35016
101,255 28
22,20911
4,19211
15,31124
545
41622
2,133 —
2,65336
3738
16026
2019
1,004
49
147
6 —
229
6021
1083,
909
7,459
1,720
27
--
1,800 32
lil
lil
8 24-
1810f
5822
39 24
1245
9-  45
lii
3 —
37 25
9 8
100 i4|-
19
29 30-
48245
130—
9,37511 271,656 --l38,969|l5| 2 l,688|ll| 3|25,88535"5I 273] 6 —66,816 19|lo|l4,693|31 3|81,510l 3 ljl29,99045!lll42,586| 7| 2}25,070| 4| 2|l5,263|l2|—|3,850|27|—| 60| 6 5 4,247/lsl 2/1,466J— (—1222,534 lo|iO|3,588|33l 7|174,297j2l! 3b6,069|42(—}16,103(44:1—|s,6231—1—]80,796l38l— 8,385 3521,807:24 I
Jönköpings Lands-Contox den 31 December 1833.
LARS HIERTA.
JOH. BJÖRKLUND.
t
hlmhkj
befallningshafyandes
UTI
Wermlands Län
TILL
K(Dit<SQ*» 5ÖA<MP
i underdånighet afgifnb
femårsberättelse
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
s®(®c®?5© a#»
ECKSTEINSKA BOKTRYCKERIET.
1834.
Underdänigste Berättelse.
För fjerde gängen har jag na den nidén afgifva en Femårs-Berättelse
beträffande Wermland. Mili tjenstebefattning såsom Landshöfdinge härstädes,
har således varat ganska länge och visserligen längre än jag vågade
hoppas, då jag lemnade milt förra yrke. Att så vidt jag förmår,
Uppfylla mina tjänsteplikt, samt uträtta något godt och nyttigt förorten,
var städse och är min innerliga önskan. Huruvida jag häruti lyckats
tillhör icke mig alt undersöka annorlunda, än som anspråkslös man, till
Ulin egen upplysning lör framlida åtgärder. Örn annorstädes gjordes mig
samma rättvisa för mina välvilliga afsigter, som den jag lyckligtvis njuter
inom orten, vore jag fullkomligt tillfredsställd. Hvad jag dock ovedersägligen
bordt förvärfva mig och man icke så lätt beröfvar mig som
ärfda välståndet, är en dyrköpt erfarenhet, som jag sökt tillgodogöra när
jag kunnat; och utan minnen af det passerade eller bekymmer för det
tillkommande uti dessa enskilda saker, vill jag försöka, huruvida uti
Almänna, jag lyckats sammanbinda någon ringa lefnads-philosofi med den
eu administratör bör äga, enligt min uppfattning af det Embete jag genuin
Eder Kongl Majus Nåd bekläder.
Vid tankan på den redogörelse jag således föresatt mig underdånigst
tunina uti Eder Kongl. Majus händer öfver hvad jag erfarit under den
tid, j;,g åtnjutit Eder Kongl, majus Nådiga förtroende alt styra en af
folkrikaste och vidsträcktaste provinserne inom Eder Kongl. Majus
■Riken; haner jag visserligen mig hafva åtskilligt att anföra som icke kan
upptagas under de i formulairet bestämde rubriker; men, som många sa*er»
hvilka förut blifvit afhandlade, icke torde uti en följande berättelse,
*lleva än hällvisuingsvis böra antydas, äfvensom allt hvad under femårsperioden
ej undergått förändring torde böra uteleinnas, skall jag icke
w .^a rutn för hvad jag bär att säga. Jag vet dessutom, att Eder Kongl.
aj*t nådigst öuskar delaillerade uppsattser, hvarefter jag också hitintills
underdånigst rättat mig, och blifva de sorn cnr?,™ , , i»
itÄ* — ^ ■» Ejer Kongl,
- Z“ä slssäÄ„ta°Ä-lu°* t oc" r
terse 0mj.g skalle Lefv» glö-t .Ä.*",* iu "rfteafsot
bordt ari foras såsom ägande eemenslnn
,
minnes, hvad sol»
i åtskilliga fall funnit olikheter i våra omdömen"3 N* °‘ -r
^
melse uti allmänna åsikter Tänp„c c. “
■ INagon ofverenssläm
nröilig
i anseende Ull de" ft tillie'",, v??™» ruud “ idlfr ‘'“h,
andra, och en saknad föreningspunkt der vW , :r—'i d
med hvar'
innan Eder Kongl. Majit Nådfgst"tarer kJ
^fger sammanträff-.
I«l« loci. förhållanden oel, i ‘, i! ser "
“"i- ®*‘ blir f
uti våra framställningar, ehuru L frii i r ' , eSe,uI,gen uttrycka
tjensteutöfninge.i minska förmåganatt'höja* osVVfvta UU de'\ 5
allmännare asigterne, hvilket man ;,>t0 erli i
de '®o,e och
bedömmande af våra åligganden Befäl* i* ^ Ve at ^äStä’ un^^r ett skeft
seen elen, och sålänge
af honnef flTt,nlereSSaHt ! ™ä”g".
rättvisa för det goda uppsålet och bemödandet hUp**, gagna . octl ”iuler
om man nyckfullt gäckas oell fördomsfullt h/l" tU‘lg oc 1 &,ädie,oS'
fordra upprättelse.
lordomsfu 111 bedommes, utan att kunna
U U dan dr" g^
m ä r Uim. alltfor va1 > att jag hvarken Iian eller bör
På mina LnZ^XrÄ”
“r- °Ch ^ ^
Ja g för min del hvarken n(Vo .Ll . n , an,rja# *■'§*' foi svarade kretsna
rättigheten i den delen väl C| ^ ^estr'^er nägon den sjelfeg
gäng
förekommer eller vederlägger d Wika ’anf
f i,h°PP °m fraf°'.
man bör vara för ömtålig ll^i*. ^
, ,in‘a ‘ Ej heller tror jag, att
ställningar såra si- Ä’
M S,äcker,er e,hr öfverdrift uliJ fram
ehuru
skeft den kail vara uSaUada|lIe(lllinS eller grund*
som saurén eller fabeln PI1^P 1 • ’ °C 1 k?nske ej salla'i innehålla, såtraktas.
Ingen rättskaffens mlnT U S°a uSnt °ch fördomsfritt bör be
felh
hvilka Icke å helier odeira råT ^7
och sneller
att göra den effert
?ä\ ^ r v,£S1erl,Sen lemnäs till glömska
icke kan mota dem utan’ heUa’Zle ?'ZuZ
*?*“*> •*"* Til
Autina dock inträffa, då anseendet så hett, fr”* s.I"neslam,»iig. De f»11
betydligt lider, alt verkuingsforniå
-
gun genom anfallen iuskränkes. Vid sådana tillfällen har man en förbindelse
mot sig sjelf och det offentliga kall man bekläder , att icke förakta
eller låtsa förakta förolämpningarna. Jag har icke dragit i betänkande
alt framstå i sådan strid, när jag trott det behöfts, oell har inga skäl
alt beklaga mig öfver utgången, fullkomligt öfvertygad, som jag städse
Varit, afl den periodiska pressen, hvarifrån anfallen skedt, är den bästa
sii herkels- ventil för alla missnöjens afledande, när och hvar som helst.
Missförstådd och illa skött, visar elen sig visserligen ofta hos oss som
annorstädes mindre fördelaglig, men från den bär dock icke sällan mangen
tänkvärd Salis och vigtig sanning utgått till allmänhetens upplj*sning;
och den tid kommer väl, då sans och stadga blir en förtjenst
där man hitintills saknat den. Då deremot grundsatser och förhållanden,
hvilka inverka på menighelernas väl eller ve, lättsinnigt angripas
och afhandlas med bestämda afsigter att förvilla allmänna omdömet öfver
således vida vigtigare saker än en och annan persons, eller hela korpsers
förolämpande; så Irol’ att hvarje Embetsman eller icke Embetsman,
som lika mycket föragtar opinions-servilism, som hvarje annan servilism,
ager en medborgerlig förbindelse att begagna de tillfällen honom
erbjudas till att rälta begreppen så vida han kan. Det är visserligen
sant, att Emhetsmannens åsigter icke blifva betraktade af alla dem,
på hvars omdömen man kanske arbetat, med afsigt att nedsätta dess anseende
eller förvrida begreppen uti den saken han bedömer; men man
bär dock hoppas, alt den sansade delen af allmänheten, gör sig mödan
att granska hvarje vigtig sak från flera än en sida, och saker utan vigt
må gerna lemnäs att söka sin publik samt tillfredsställa den, äfven örn
det tillfälligtvis sker på några personers bekostnad. Om derjemte en
öfvervägande pluralitet af tänkande meuniskor skulle finnas moni enort,
hvilka anse Landshöfdingen icke sakna erfarenhet, som sätter honom i
tillfälle att bedömma de gemensamma angelägenheterna i öfverensstämmelse
»ned godkända eller tillämpade grundsattser; så, och intilldess menigheterna
kunna sjelfva göra sina åsigter och anspråk gällande, torde visscrligen
Landshöfdingen vara den person, som både har rättigheten och
skyldigheten alt, utan menniskofruktan, lala när-det behöfves, såsom alldeles
icke sjelf-konslituerad eller anonym sakförare, utan tills vidare,
såsom jag underdånigst vågat anföra uti min sista Femårs-Berättelse,
Eder Kongl. Majits man på stället och ortens man inför Eder Kongl.
Majit, naturligtvis hvarje person obelagit, sorn härvid finner sina åsiger
e^er Bag0P orts lokala och mera inskränkta angelägenheter, icke haft
va vunnit det afseende man fordrat, att vända sig till hvilken autoritet
som helst, hvarifrån kail förväntas önskad uppmärksamhet på egna
nitet eller omdömesförmågan.
*
®
Jag vågade redan ali min sista Femårsberättelse, ingå i. granskningen
af åtskilliga ämnen, hvaröfver vacklande opinioner sprida, enligt
min tänka, ett förvillande töcken. Sedan dess har en sinnesstämrS,
i^T,gat «'g>. ™enn,skorna nästan öfver allt, som tvifvelsutan le
StatsmL^me8)61!,
a'|ldtr,ng!Ul,rderaS anSeIsSe»,ie,er, men som intilldess
Statsman med beslutsamhet fatta föresattsen att planmessig! och i sammanhang
handla i öfverensstämmelse med de upplysningar tiden lemna!
öppnar ett vidt fa t for bearbetandet af falska opinioner. För alla dera’
som af allmänt deltagande eller cosmopolitism hänföras eller låta hänföra
s.g, och förhastande fälla sitt omdöme öfver föga utredda saker,
kanner jag m,g aga a l möjlig consideration, ty hvem kan icke af
i |3 d g'i
^ck,e Sä.med <Jern soni Söra och gjort förvillelser
nas
spridande till ett indrägt! g t fält för sin lättsinniga verksamhet. D«
antingen utgå från för låga bevekelsegrunder. eller ock sakna de erfor!
till ‘exemnlT^0"1 *■ fg00*, hvaruPPä d« k™n* gag-»a. Icke gör man,
till exempel, menniskorna bättre genom det man sänker deni i allmän
foim'?10nen
°Ch ra,"?kar deras egna begrepp örn sitt värde. Månne en
olkklass, som anses liderlig, för det den begagnar sig — jag erkänner
det. stundom till öfverdrift — af det enda njutningsmedel, dess till!
förderf —*i L' d-n"*i me.d?,r?1*. S,tadnar Pä vägen till ett allmännare
•lin
^S,VI Icke säga blir bättre •— genom ständiga förolämp
nmgar
mot hela måssan, skyldiga och oskyldiga sammanlänkade. Det
afstå.,d , U ^ f^dernaaf dJllka förolämpningar på nära håll, ån på
r, d'°h T !PP,en b,ar Sma SUPt:,]lar och carna våler vid markna
bvJlVrfJ
r*aH dock.tro,,gen l£knas bland dem af Skandinaviens inJg^are
sorn förtära minst af starka drycker. M..n niåv för öfrigt brin
JtletTme
^ .an?So,'8ffl!,U ,som lla,st ”'^er zifferberäkning. samt
, r e ^er mindre glada förhållanden i deli delen, ett enda brott
fo ekommes e, derigenom; men sök visa, att sä och så många hroul
r,ridenfil,n P4 . ""“trädet; men nedsätter värdet af alla de mångå huninom
hvilka ingen brottsling finnes, och hvem vet, om icke cn
proportion häri en gång stadgad som allmän norm, kan leda till öfverseende
med dera sorn förfalla till brottslighet, ty oundvikliga öe
spe ar en mägtig roll uti massans conceplioner, och ingen sorn uågon
lid examinerat verkliga brottslingar, eller sökt intränga uti derus
begrepp om orsakerna till deras fallna belägenhet, bar undgått att göra
ilen anmärkning, under hvilken besynnerlig ödets ledning dessa menniskor
förmoda sig stå. Beräkningsifvei n och bevisningen för ett ohjelpligt»
fallande samhällstillstånd, skulle ej kunna gå så långt, alt man
icke finner sig tillfredsställd med en låg procent brottslingar, utan anser
flerfalldiga medel nödvändiga för deras ökande. Missförstådde nitet
skulle ju äfven kunna föra till den förvillande sl utsatt sen, att der mindre
brott åtalas äger icke större laglydnad rum, men deremot bristande
eftersyn hos Fiskaler, ehuru deras inkomster belt och hållet hvila på
brotts upptäckande.
Eder Kongl. Maj:t önskar patriotism och en god anda bland folket,
och hvilken rättsinnad man önskar ej detsamma, ty hvarje tänkande
menniska vet livad härmed kan åstadkommas, samt att nästan ingenting
godt och nyttigt för gemensam läkning är att förvänta, dessa momenter
förutan. Men huru blir det väl möjligt att bibehålla hvad som finnes,
eller öka hvad som saknas uti dessa delar, örn massan af en nation
oupphörligen förespegla® uti hvilken usel belägenhet den sig befinner:
inbillad eller verkelig någorstädes, nedstämmer den likväl mängden och
banar icke vägen för eli bättre tillstånd. Hafva icke skaror velat utvandra
i våra dagar, för att underkasta sig obestämda förhållanden, af otålighet
och väckta orediga begrepp om något bättre? Hade dylika cöticeptioner
utgått endast från trakter, saknande tillgångar på födomedel
under ett ofördelaktigt år, så skulle jag icke funnit något ovanligt uti
händelsen; med denna håg var allmännare, och utgick, äfven Ilar i orten,
ej blott från de vanlottade trakterna. Nej, der låg en oro hos menniskorna
till grund, sorn man icke så lätt gör sig reda för, som man
berättar händelsen; och forskningarme i den delen hafva hitintills icke
ledt till några upplysande resultater. Göres hela provinser, den ena
efter den andra till liggare, för hvilka välgörenheten sättes i anspråk
ärligen, så blifva de det efter hand så i massa som delar, och då man
"riglade språket med ordet proletär, så inympade man äfven på våra äldre
begrepp, ulgångne från tiden då livar och en var man för sig, något
som skulle föreställa en folkklass, lägre än medborgare uti ett constitutionelt
samhälle. Förut betraktades tjenstehjon^, lönadt, klädt och
födt af husbonden, såsom lägsta samhällsklassen, skyddad af lagar och
reglementen, ehuru med få rättigheter, meli flera förbindelser, bland ania
den ännu fortfarande, att ovillkorligen vara i tjenst inlilldes e get
‘“sbåll kunde bildas» och presupponeras kunde, del man förmådde föda
sig sjelf. Nu vill ninn constiluera en folkklass, icke egentligen utgår*-  •>en från någon annan, ulan, såsom af händelser och förhållandan beroende
af egin» viljan bildad, inom hvilken man skulle äga åtskilliga medbor°eldigt*
rättigheter, men icke ens skylldigheten alt föda sig sjelf, mert
hushållet som man samlar omkring sig, ett särdeles lyckligt tillstånd*
att söka för hvarje hitintills, under bekymmer och arbete sträfvande»
men politiskt liknöjd menniska. Hvart medborgsandan oell fosterlandskärleken
taga vägen under denna samhällets nya fördelning, må hvar
och en uppgöra, äfven med tillhjelp af ziffror. Mig vill det synas solli
philantropien eller kanske också den likaså välvilliga, som ofta ulöfvade
allmänna inblandningshågen här åter missled t oss. Jag säger oss, ty
jag bar äfven, hänförd af denna båg, hvarföre jag också blifvit bestraffad,
några gånger led t menniskornas uppmärksamhet på hushållning»
egentligen med hvad de ägde, dock under fria valet, inen dervid alitydt
följderne af ali göra eller låta hvad de behagade så långt gällande
författningar det medgåfvo. En gång som jag påminner mig r.u, då e»
ko, en tunna korn och en tunna sill voro i samma pris, ansåg jag ling
böra afråda de mindre hemmansbrukarne i Wermland alt föra sina kol
från det feta skogsbete^ till utbyte på Höstmarknaderne mot desse icke
dyra artiklar, hvilka mindre skulle förslå i hushållet, hvarigenom möjligtvis
också kreaturspriset skulle kunna upprätthållas. Delta, som jag
tyckte, var en husliållsangelägenliet, insågs väl af de flesta, som hägart
eger.teligen angick, men klandrades i annan ort, der hushållsbestyr sä
egenteligen icke behofvas och portionsspisningen för dagen ger föga upplysning
örn stugans ekonomi för den långa vintern. Jag hade doc
glömt, ehuru jag uti denna klandrade uppmaning, tidigare än någon annan
antydde, livad inträffa kunde efter en väl frodig men under långvarigt
regn till kärnan skadad gröda, alt derjemte råda till samland^
af bark och andra nödbrödsämnen, hvilket från annat håll ansågs soln
brist på omtanka och förutseende af mig, roen som, gifvet, skulle dr3
git öfver mig från förra stället, der man icke kände att hark
från ålder, ett ständigt begagnadt nödhrödsämne, de skarpaste anma1"
»ingar. Hvart välviljan att blanda sig uti andras hushållning Jeder»
visar denna händelse. Det sätt, hvaruppå det omförmälte klandret oc
några flera gäckerier af lika art upptogos inom orten, blir mig a ‘
ett tillfredsställande minne, fullkomligt ersättande det öfvergående 0
*
haget att vara misskänd af kanske mången, som förut hyst till mjg 0 '
—
9
~
troende. De som på afstånd opåkallad t bedömde mina sedermera vid tagne
anstalter, i anledning af missvexten, tillämpade förut och lyckade, fattade
dem likväl icke. Af öfverdrifna berättelser om nöden, i åtskilliga delar af
Provinsen, togo Publicisterne deremot sig anledning alt förebrå mig bristande
omtanka och tala om de nödlidandes anspråk på allmänna understöd
genom Regeringens och Läns-Styrelsens försorg. Så vida begreppen
°m sådane anspråk hade blifvit allmänna hos de behöfvande, skulle ofelbart
snikenheten hos en och annan, lättjan och vandringsliågen hos andra,
derigenom fått en bestämdare retning, svårare alt ändra än väcka, ty
fiutligheten att kringå Autoriteter så väl som författningar, böjelsen att
misstro Embetsman och klandra dem, äfvensom att åstadkomma ett efteråt
gäckadt medlidande, är allmännare hos obildade, till sjelfsvåld lätt förledde,
menniskor, än man vanligtvis tror. Måhända månget för tillfället
bakadt barkbröd verkligen sändes med lättingar, för att väcka deltagande
just från de enda trakter, der mindre nödbrödsämnen under tiden användes,
än någonsin i fordna dagar, innan rätta undsättningsmedlet, potatisen,
fanns.
Jag nämner icke dessa förhållanden i afsigt att derigenom rättfärdiga
)uig, eller mina åtgärder under senaste missvexten; jag behöfver lyckligtvis
lcke det förra, ty de senare hafva svarat till ändamålet, derom äro icke
tankarne delade inora orten åtminstone, och några andra vitsord torde
Vara öfverflödiga. Månget opåkallad! Socknestäms-protocoll vittnar ock der°m,
att man rättvisade mina åsigter såsom öfverensstämmande med mängdens
egna. Man kände, att jag icke bade annat mål, äfvensom jägna med
denna underdåniga framställning icke äger annan afsigt, än den, att visa,
det den principen i undsättnings-väg, hvilken jag följt, såsom egentligen
aöbefalld, ehuru sällan rent tillämpad, är otvifvelaktigt den rätta, samt
man bör, så vidt man kan, med conseqvens följa ett system, som man
3nser rigtigt, anspråken och orediga begrepp till trots. Jag sökte uti min
förra underdåniga Fem-årsberättelse visa detta vid redogörelsen för undsättnings-åtgärderna
efter 1826 års missvext; och då nu tvenne missvexter
således öfvergått Wermland, utan att Staten förlorat genom afskrifningar
llågot af de lemnade penninge-underslöden, ej heller med något sken af
fanning den aflägsnaste backstugusittare i Wermland bevisligen svultit
1*jäl, hvilket ofta händer uti det rika London, bland detta ställes concentrerade
population, och på continentens bördigaste trakter; torde den
s utsats kunna dragas, att principen, hvarefter här handlats, förtjenar en
harnish. 5-årsberättelse efver Wermlands Län.
2
allmännare tillämpning, än en oefterrättlig filantropi synes vilja medgifvaAtt
Wermlänningarne icke allmänt klagat öfver Landshöfdingens radica.U
grundsatser alt låta dem betala hvad de fått, under det andra orter omkring
dem förunnas afskrifningar, torde också visa, att man anser principen
som riktig och äfven med temporära uppoffringar önskar den mått®
göra sig väg till allmän båtnad.
Mina åsigter i denna del, som jag underdånigst vågar här nedanför®
visa, äro äldre än den offentliga tillämpningen; och jag har i detta sorn*
andra tall noga sökt göra mig reda för hvad jag velat och kunnat åstadkomma,
innan jag gått till verkställigheten. Undsättningsverket i allmän'
het väckte tidigt min uppmärksamhet i anseende till dess skadliga inö/'
tande på denna ortens ekonomi och mången iakttagelse på stället, saf®'
manbunden med hvad man tänkt och skrifvit i andra länder öfver dell3
ämne, stadgade slutligen min öfvertygelse så bestämdt i den delen, att jafj
utan fruktan, sedan jag blef omgifven af underlydande Embetsman, til*
hvilka jag kunde äga förtroende, och som delade mina åsigter, vågade föll3
denna öfvertygelse, ehuru den visserligen icke då ännu var öfverensstär®'
mande med föreskrifterna och de rådande opinionerna. Naturligtvis gick j3f>
ganska varsamt till väga, och beredde inig endast en väg för öfvergång®*1
till något bättre, än det jag trodde mig hafva funnit rubba de oftast nöd'
ställdas hela välstånd och deras begrepp om sina förhållanden till Slate®’
Att det fordrades ibland, utomordentliga naturhändelser, för att något ned'
stämma våra tankar om vunnen visdom, samt upplysa oss örn hvad vl
verkligen kunna åstadkomma med konstlade medel, trodde jag mig eir>ed'
lertid hafva funnit. Kunde massorna således förut öfvertygas om obillig
heten af sina fordringar på Statsmakternas hjelp, och alla, örn institution®*1*
lias oförmåga vid utomordentliga fall, vore, enligt min tanke, ett steg ta'
git till sansad besinning vid en inträffande olycka. Och som man, dyl^3
ovanliga händelser förutan, sällan tvingas samla de nyttiga lärdomar, lid®*1
med så frikostig hand annars alstrar, och alldeles icke hemlighetsfullt
vecklar för dem som vilja följa den, förmodade jag att från banade
delvägen vid ett sådant tillfälle en biväg möjligtvis skulle kunna begag®aS’
som också ledde lill målet.
Från den satsen alt af Riks-Styrelsen nu kan fordras allt hvad 1®311
fordom begärt af Verlds-slyrelsen, utgå de flesta förvillelserna i begrepp®0
och ali oro sorn visar sig; ty man fordrar ju icke endast födan när 1030
ej kan förskaffa den sig sjelf, man fordrar ersättning för det man krut»
sin egen jord som skulle lemna denna föda, om allt gick val och rätt ti
samt ersättning för de barn man gifvit lifvet. Det finnes förmodligen ingen
Lnndshöfdinge som ej emottagit till och med skrifteliga supliker af sådan
art, uttryckande ganska bestämt livad man menar, och som icke fått erfara
suplikantens missnöje då anspråken icke kunnat bifallas. Vi hafva
sjelfve gjort oss sakre till dessa anspråks tillkomst genom våra mera välvilliga
än välbetänkta uppmuntringar, rubbande naturens jemna gång. Det
ljuder ännu ständigt för mitt minne, den cadancerade förebråelsen jag en
gång fick af en beskedlig Finngubbe vid ett munteligt afslag på en dylik
begäran:
”Uti dina företrädares lid Ängö vi både mycket och godt; men
du är så härder, kära Landshöfdinge.” Gubben hade fordom röjt en trakt
af den bergås, hvaruppå dess hemmanslott var belägen, visserligen med en
berömlig flit, hvarföre han också hade blifvit helbut med tio Riksdaler,
°ch den öppna jorden var, som vanligt i dessa trakter, nästan så stor som
den hvaruppå de upptagne stenarne blifvit uppfagde. Gubben hade emedlertid
länge lifnärt sig eller befunnit sig uti ett relatift välstånd med hustru
och många barn, för hvilka sednare han åtnjutit afkortning som minderårige
och uppfostringshjelp sedan. Men under äldre missväxtåren och
Synnerligen 1812, hade han råkat uti en skuld till Kronomagasinet ungefärligen
till beloppet af allt hvad han egde, hemmansdelen och röjningar**e
inberäknade. Jag träffade honom ganska lugnt metande småfisk, under
det jag hade erbjudit honom äfvensom alla bans grannar afbetala så småningom
sin skuld genom arbete på en väg som upparbetades icke långt
från dess hem. Jag sökte visa honom följderna af sin liknöjdhet, samt
att jag hvarken kunde eller ville förhjelpa honom till någon afkortning på
bans skuld, annorlunda än genom arbete på nämnde väg, hvilken skulle
rödjas mera till gagn för honom, än för Staten som bekostade arbetet. Jag
fick då denna förebråelse, som träffade en likaså bestämd af grundsatts,
*Om han var af lynne, hvarföre gubben också fick gifva med sig och arbetade
följande året rätt flitigt på ett vida aflägsnare vägstycke, än det
®otn jag först erbjudit honom. Han kom derigenom tämmeligen ifrån sill
skuld och synnerligen sedan han och alla hans landsmän Ängö endast erlägga
half bevillning. Gubbens hembygd har nu Kyrkor, vägar och hjuldon,
*otn förr der icke funnos, och när både han och jag gått ur tiden, såskola
våra efterkommande hafva minde bekymmer, än vi hade under vårt
sträfvande i dika rigtningar medan vi lefde. Misskända båda kanske för
°e olika begrepp vi gjorde oss om samhället hvaruti vi befunno oss; mea
den dag skall komma, då vår tvist blir sliten inför sunda förnuftets och
erfarenhetens domstol. *
Jag har uti det redan anförda oftast ledt mig från sak inpå nain ringa
person, ett ej sällan ogilladt sätt att bevisa hvad nian tror vara det
rätta och jag således har att urskulda. Men hela mitt sätt att studera eller
samla den erfarenhet jag önskat tillgodogöra, är ett idkeligt betraktande af
händelser och deras resultater, hvilka jag skulle högst ofullkomligt kunna
ordna, utan att historiskt återgå till liändelserne derifrån slutsattserne dra#
gas. Häraf följer val, hvilket måste medgifvas, att den, som gjort dessa
slutsattser, måste personligen framträda lika som tiden och stället, der
händelserna sig tilldragit; men jag skulle tro, att härvid icke förloras 1
tydlighet, örn än något skulle förloras i slutsattsernes allmänligliet. Vistandet
uti en landsort föranleder för öfrigt icke någon särdeles utveckling
af förmågan att ordna som sig bör hvad man vet; ej heller tillförlitlig*
kännedomen af de rådande, eller om jag må så säga, stämplade åsigterne*
Man nödgas der leta sig fram till dem, som göra sig gällande på stället»
oftast i strid med de i hufvudstaden antagne. Uti mina föregående Femårs'
Berättelser har jag mera vidlyftigt än jag måhända bort, upptagit förhållande1
innom Länet i allmänhet och uti få hänseenden har det förändrat sig; *
anseende hvartill, förevarande berättelse icke kan komma att blifva så omständlig
som de föregående, enär jag bordt undvika att återupprepa hvad
de innehålla. Af Tabellerne vågar jag dessutom ej draga bestämda slutsatser,
ehuru jag anser de nu lemnade så tillförlitliga som de kunna vara*
Om Eder Kongl. Maj:t Nådigst täcktes erinra Sig alla de anspråk mango*
och gjordt på Länsstyrelsernas verksamhet, så torde äfven Nådigst öfverse*
dermed, att icke alltid omsorgsfullt utarbetade Statsekonomiska afhandlifl'
gar kunna presteras. Att anspråkslöst redogöra för verkligt förhållande!»
är egentligen vår sak. Huruvida våra framställningar bestå all pröfning»
är något som vi icke ens kunna hoppas; men vi tro dock alt en fördom*'
fri granskning af sak skola de alltid tåla, och angille förhållanden, här 1
orien åtminstone, icke jufvas.
Länets allmänna beskaffenhet.
Den beskrifning härom, som min förra Femårs-Berättelse innefa^al*#
har jag icke något att tillägga.
Till förbättrande af Länets naturliga beskaffenhet äro under de 61®
förflutna fem åren på enskildta jordbrukares bekostnad mångå kärr oc1
mossar upptagne och odlade, äfvensom en mindre sjö inom öfra Ullerud^
socken, Abbortjern benämnd, blifvit alldeles aftappad, samt eu redan
längre tid tillbaka påtänkt sänkning af Sjöarne Norra och Södra Styen
Verkställd.
För att åt den utefter gränsbandet emot Norrige boende Finn-allmoge,
som mäst var lidande genom i83o års missväxt, bereda arbetsförtjenst
i dess hembygd under i S31 års sommar, samt såmedelst lemna denna allmoge
tillfälle att då förvärfva sig födan utan tiggeri och utvandringar,
täcktes Eders Kongl. Majit, uppå min derom gjorde underdåniga anhållan,
i Maji månad sistnämnde år, anslå till min disposition 5,ooo Ridt’ Banco af
Allmänna medel, för att, som jag i underdånighet föreslagit, användas dels
till mossars utdikande på Finnskogen, dels till öppnande af en commuDicationsväg
emellan de inom Elfvedahls Härads Finnbyggd inrättade aine
nya Capellförsamlingar och dels till Tjärubränningens befrämjande i dessa
trakter. Ehuru anstalter vidtogos, att på stället under arbetet tillhandahålla
arbetarne säd och sill elter de billigaste priser, hvarföre sådana nödvändighetsvaror
kunde der i orten anskaffas, och oagtadt Finnbyggdens
innevånare bordt kunna inse, att resultaterne af de ifrågavarande aibetsforetagen
skulle direct falla dem sjelfve till godo, begagnade de sig dock
Vida mindre af det sålunda dem erbjudna arbetet, än man kunnat förvänta.
Innan årstiden medgaf, att omförmälte arbeten börjades, var redan
från annat håll för de Länets innebyggare som lidit af missväxten, den
allmänna välgörenheten anropad om bistånd, och sedan Finnallmogen erfarit
att sådant icke skedt förgäfves, fann mången sig bättre vid att utvandra
och klaga sin nöd, samt af medlidandet taga rundeligen hvad de
bebofde, än att hemma arbeta sig till ett knappt bröd; och att menniskor
sorn snart sagt lefva för dagen, skulle afse fördelen som åtminstone mossdikningsarbetet
i en framtid kunde för dem sjelfve medföra, var icke att
begära. Således, oagtadt de mäns kloka och nitiska bemödanden ör ändamålet,
åt hvilka jag uppdragit att ordna och leda ifrågavarande arbeten,
fortgick det icke mycket under 1831 års sommar, hvarken med vägarbetet
eller mossdikningarne; men dessa arbeten fortsattes under påföljande åren
1832 och 1833, så att vägen emellan Norra och Södra Finnskoga-Capellerne
till en längd af nära 3 mil nu mera är fullbordad, äfvensom några
och femtio odlingsbara mossar, hvaraf en del långt tillförene varit genom
liänets Hushållnings-Sällskaps föranstaltande nndersökté blifvit med diken
försedde. Om äfven ägarne af dessa mossar icke på lång tid förmå att
odla dem, skall likväl vattnets afledande från de sidländta trakterne, verba
förmånligt skördand å närbelägne åkrar, och med tiden blifver
Mossjorden väl ock nyttig,
Tjärubränningen har deremot icke haft någon framgång, hvartill möjligen
någon ofullkomlighet i tillyerkningssättet torde vara egentliga or»
saken.
På Grums och Näs Häraders gemensamma bekostnad har omläggning
af ett vägstycke skedt å allmänna Landsvägen emellan Carlstad och linål'
hvarigenom en högst besvärlig backe, Slottsbrobacken kallad, undvikits; och
ehuru vägstycket var beläget helt och hållit inom Grums Härad, som bygg'
nadsskyldigheten alltså ålåg, hafva dock Näs Häradsboer för att befrämja
ett gagnelig! oell för det ena Häradet allt för mycket betungande företag!
frivilligt åtagit sig att utgöra halfva kostnaden till omläggningen. Den
större vägomläggning inom Nordmarks och Gånbergs Härader, som, omnämnd
i min förra Femårsberättelse, såsom påbörjad, är sedermera fullbordad,
till synnerlig nytta för orten, emedan en mängd svåra backar derigenom
kunnat förbigås. Härmed har dock icke omtanken för förbättringar
i denna del inom orten stannat, utan äfo flere nya väganlägg»ingar
till lättnad för communicationerne emellan Nordmarks och Jösse
Härader samt med Dahlsland och Norrige föreslagne, ehuru frågorne derom
ännu bero på undersökning och pröfning.
Innevånare.
Folkmängden i hela Länet, Städerne inberäknade, utgör, enligt Skattskrifningslängderne:
För
år
1828.
Skattskrefne
män .
.
4°>538.
Dito
qvinnor
.
\2,106.
Befriade
män .
.
35,223.
Dito
qvinnor
.
35,796.
153,673.
För år
1829.
Skattskrefne
män .
.
4r>°4°*
Dito
qvinnor
.
42>6<38.
Befriade
män .
.
35,422.
Dito
qvinnor
*
35,631.
-154»76r.
För &r
i83o.
Skattskrifne
män .
.
4I’^72-
Dito
qvinnor
.
4^>23i,
^5?
För år 1831.
Befriade
män .
.
36,44^*
Dito
qvinnor
.
36,42 1*
—
‘157,670.
Skattskrifne
män .
.
^1,822.
Dito
qvinnor
.
43<420*
Befriade
män .
.
36,744’
Dito qvinnor .
36,4.20.
-158,406.
För år i832. Skattskrifne
män *
•
4^,784.
Dito
qvinnor
.
44>‘4°’
Befriade
män .
.
36,899-
Dito
qvinnor
.
37,255.
'161,078.
Medium häraf:
SkaUskrefne män .
.
4‘>55r.
Dito qvinnor .
43.“ 3*
Befriade män . .
36, i4p*
Dito qvinnor .
36,3o5.
S:a 157,118.
Dä sednaste Femårs-BerätleTsen
hada medium af rolk.nsmden
är dä förflutna tiden utgjord. ,*5.3o8. Nu finne, folkmängden J
l,,8,o personer större. Märil,gt är. alt fo koln,ogen
orrsysslets Fögderi, som innesluter en betydlig del .t -Wermlands
En folkökning visat s,g s: edes har alte£'älsoti||sll.,det i orien icke
der den ifrågavarande tiden‘ .‘”ilning är dock vida större än den här
a Lid vant e ... n! i verke t .hvarmed Landshöfdingen icke tiar att göra,
Upplag ^r^oclv^edo v isaria tulra^ summor, mera ti.lföriit.ige än dem. som
'id ^lÄr* “uti sednare Femärsf ovätte,sen sagtallt
hvad jag egentligen trodde mig höra säga, rörande fragen örn eli
eller verklig öfverbefolkning. Mycket Ilar sedan blifvit .Ull
detta ämne och tätt bär erfarit ömsom gillande, ömsom klan
r
Tolkning, samt genom anförde exempel från andra länder, sökt minska
allmänna tillfredsställelsen öfver en hos oss tilltagande folkmängd. Hvad
jag i berörde afseende yttrat, tror jag mig kunna försvara, såsom grundad!
på en ganska noga kännedom, åtminstone af förhållandet i Wermland.
Huruvida de gjorde slutsattserne hafva någon öfverensstämmelse
med förhållandet uti andra orter, är en sak, som jag icke ens vid detta
tillfälle vågar påstå; mig synes dock af hissa händelser, såsom vi vöre
närmare de fall jag hade förutsatt, hvarifrån vi skulle kunna draga slutsattser,
om icke för det hela, åtminstone för åtskilliga betydliga delar af
kära Fäderneslandet, ty menniskoskaror, som sakna äfven under bördig3
är, fulla behofvet af födomedel, utgå icke nu endast från de vanlottade
skogstrakterne, utan svälta, omgifna af de herrligaste sädesfällt. Dell3
är också fallet uti de länder hvarifrån man mäst klagar öfven en öfver*
befolkning, ehuru man icke der instänger menniskorna inom vissa be*
stämda jordgränsor eller Tabell-columner. Betraktas emedlertid förhållandet
rent och fördomsfritt, gifves egentligen ingen anledning befar3
det vi såsom Stat hastigt skulle kunna hotas af en verklig öfverbefolk'
wing, ehuru i vissa delar af Riket ovedersägligen finnes ganska bestämd3
spår dertill, såsom en följd af Iocala omständigheter och äldre författningars
inflytande. Uti ett fritt land, der hvarje menniska har rättig'
heten att försörja sig och således utrymme för verksamheten icke saknas,
ej heller band blifvit lagde på industrien, eller framtvingade förhållanden
uppstått som fordra skydd; är en öfverbefolkning lill och med
under hög men jemn fördelad beskattning och efter hand rninskadt utrymme
till jordägan en chimere. Enligt Roms första agrariska lag, fick
ju hvarje medborgare nöja sig med två Jugera, ungefärligen ett Svensk1
Tunneland. Enligt den andra, tillkommen i Republikens början, odJ
efterlefvad ganska länge,äfven hvad angick de eröfrade länderne, sam1
åberopad uti alla de sednare tvisterne inom samhället, kunde en R°"
mersk Borgare icke äga mer än Sju Jugera, ungefärligen 3|:dels Tunt1'
Iand; men sedan den samvetsgranna omsorg för gemensamma välståU'
det der upphört, som föranledde, att en af Staten erbjuden belöning a
5o Jugera ädelt afslogs, såsom utgörande större lott än man lagligen kunde
besitta, så blef efter hand stora rikedomar, i bredd med armod of'
saken till inre skakningar och mångfalldiga bekymmer uti delta samhälle
som flera andra.
Det blir alltid en dårskap, att i våra dagar tro sig kunna regenerera
-
.
—
*7
—
rei^a samhällena genom en ny fördelning af gemensamma egendomen, ehuru
satsen nyligen icke saknat förespråkare, äfvensom den, att genom
gemensamt arbete för gemensam räkning och alla arfsanspråks upphäfvande;
samhällena skulle kunna vinna en annan sällhet än den, som
fordom vanns och nu äfven njutits i Paraguaij. Det kan dock icke nekas,
att ju majorater, obilliga arfslagar, samt arbetskrafternas reglementering,
och industriens fortsäLlningsmässiga ligtning till vissa afsedda
föremål, kan åstadkomma oförtjenta lidanden bland mängden, lill förmon
för några få, och såmedelst uppväcka missnöjen och allmän obelåtenhet,
som icke dämpas i längden genom palliativer; men vansklig!
om icke vanvettigt blir det alltid, att vilja skyndsamt eller på en gång
Upphäfva allt beståndande, och ej låta tiden i bredd med verksamma
lagar, rigtade till ett bättre, verka hvad den kan och otvifvelaktigt gör,
så vida denna mägliga kraft med uppmärksamhet följes, äfvensom händelserne
den föranleder. Icke var det endast skatternes belopp eller deras
ejennia fördelning, som vållade Franska revolutionen, niell det, att
jord icke kunde klyfvas mellan arftagare och besittas med äganderätt eller
förvärfvas af alla som derå trodde sig kunna filina födan, jemte allmänt
förtryck i näringsomsorgerne bidrog i synnerhet till denna vår
tids inägtigaste catnstroph. Sedermera timade händelser visar delta bestämdt,
och alt följderne i dessa delar af revolutionen, oagtadt reactioner
uti olika ligtningar just consoliderat densamma, samt skyddat vår tids
Frankrike från lättig-taxor, i bredd med tilltagande industri-anläggningar,
hvilka, jemte arfslagar åsyftade jordens bibehållande i få händer, skall
förr elier sednare göra Englands olycka. Ulalitarierne må der, med
mera sans än S:t Simonister annorstädes, söka genom allmännare upplysning
och på reformernes väg successive leda samhället till ett sundafe
tillstånd, än det radicalismens fruktade läror antyder; faran okas dock,
°msorgerna till trots, genom tillväxten af de sednare principernas bekännare,
bland en befolkning, som icke äger något annat alt disponera
3n sysslolösa armar.
Det vill visserligen s}rnas som, då frågan endast är om födan eller
lifsu ppehället, alla hade lika rätt uti begagnandet af den gemensamma
jorden, hvilken en folkstam kallar sitt Fädernesland. Satsen får dock
icke dufvas för långt, och blir det icke heller någonsin utom vid stora
statshvälfuingar. Man medger vanligtvis villigt, att hvar och en får bealia
sitt ärfda eller förvärra under lifstiden, och nöjer sig merendels
hundskt 5‘årsberättelse ofver f^erntlands Län.
3
i8
med sin lott af den gemensamma tillhörigheten, blott man sjelf får ärfva
och förvärfva lika, samt icke inskränkes i sätten för sine bemödanden att
lifnära sig och samla ett öfverskott, genom ensidiga eller obilliga lagar.
Uti denna del af samhällsförhållandets bedömande, äro menniskorne i ali*
mänhet särdeles klarseende, och det är nästan omöjligt att genom författningar
och föreskrifter, leda deras uppmärksamhet åt andra, såsom gemensamma
fördelar ansedda föremål, då dessa stå i strid med deras begrepp
om gemensamma rättigheter. Enskifta interessen och förvillande opinioner,
kunna visserligen häruti föranleda undantag för någon korrt period
eller hos någon viss klass; men genom dem alstras under tiden andra åsigter,
nästan lika farliga som de radicala principerne, nemligen att Staten
eller det allmänna, har förbindelsen skydda och till och med föda
alla som genom Statsmagternes åtgärder blifvit vanlottade. Man kan såsom
fördomsfri, icke alldeles frånkänna dessa fordringar en viss billighet;
ty der majorater blifvit stiftade eller kunna stiftas, ej barnen af samma
föräldrar ärfva lika, och jorden icke får klyfvas mellan arftagarne eller besittas
med äganderätt utan vilkor; der kastas egentligen tillbaka på samhället
att försörja uti ena fallet de rikares vanlottade barn, såsom tjenstsökande
embetsman och uti det andra, den mindre bemedlades, genom
Socknens fattigvård, hvilka förhållanden ytterligare försvåras om allmänna
verksamheten inskränkes genom privilegier och skråförfaltningar.
Här tror jag mig vara orsakerna till en öfverbefolkning uti mer än
en klass på spåren, och då Frankrike med trettio millioner menniskor, icke
egentligen visar en öfverbefolkning, undanlagande uti Lyon och några andra
trakter, hvarest konstlade populationer tillkommit, beroende af ccnjunetur-förhållanden,
samt också till någon del uti allmänna Statsmanna- oell
Författare-klasserne, näringar hvilka under vacklande conjuncturer dock någon
gång med framgång bedrifvits; så tror jag mig finna, alt Sverige för
det närvarande såsom Stat betraktad, blott relativ, kan anses hotad af en
öfverbefolkning.
I sammanhang härmed anser jng mig höra anföra följande:
Örn hemman sklfjn ingen och den deraf uppkommande folkökning.
En tilltagande folkmängd förmåddes tidigt att uppsöka och begagna
de i skogarne befintlige odlingslägenheter. Landets indelning i hemman
tillkom sednare, men innan man hunnit särdeles långt med odiingarne, i
synnerhet uti de från första bosättningarne aflagsne skogar, der ocJl
19
—
annat begagnadt svedjefall, gaf anledning till hemmansgränsornes bestämmande.
Deraf följde alt Wermlands hemman bletvo 1 allmänhet stora och
ytterst olika till vidd och förmoner. Boskapsskötseln, Skogsbete och svedning
utgjorde ännu länge Wermlänningarnes hushållning. Asigten att landel
behöfde försvarare nära Norrska gränsbandet, föranledde medgifvande
att nästan till oändlighet klyfva de sålunda på höft tillkomne het—
Skatteberäkningen i styfver, hvaraf 960 ga pa ett helt hemman företedde
en enhet så liten, och så lätt vid arfsskiften och köp aniand till beräkningsgrund,
att man kom gränsen för besuttenheten hastigt ganska nara.
Ö k ari ° fo 1 k m ä n gd, mångfalhliga i de vidsträckta hem- och utskogarne anim
obegagnade odlingslägenheter, föranledde att man oftast ofverskred denna
gräns Enda correetivet mot missbruken var den medgift, 1 enstaka fall
Kgnade rättigheten att till-lösa sig obesutten mans egendom lott ehuru
f bestod af e„ eller flera ^
5? ÄUC Scheler hofra ocksä bildat sig. Ben forst odlade
merendels bördigaste jorden, har redan ofvergatt till denna sol
delning der också styfvers-beräkningen försvunnit, och oupphörliga klyffön
ga rf 'ä fvIsora sa mm a n sä tt ni lagar af förut Hafna delar, vernes annu
årligen i rigtningen mot Norden oda de qvarvarande skogarn^.W^
hvar och ens förmåga eller oförmåga att foiko 1a
inflytande
Förordningen af den 10 December .827, har haft ganska ni ga inflytande
härpå Nornan tränges på den redan odlade jorden, som hemmanet a4rPså
flytta några ut på hittills obegagnade aflägsna agor, mot bibehållande
af skatterätt i gå. flen. De blifva oftast besatt,re ef ter någon t d m
lägenheten varit god, ehuru deras skatterätt ei uppgår lil nig
J .
nieder det lika mångå styfver ut, hemm .nets första
af Jga
Va besuttenhet. Andra flytta_ till skog^
si„ äga trakten, eftersom
dagsverken till-viss lottägare r garden, som
^
föra j skogarne
^Ä^SS^lnntliga afla! nied jordägarna, eller ock
ling
och befolkning, hafva1 uppväxt vid vattendragen eli mängd industriverk,
grundade porten tillhörande naturprodueter. Dessa
‘
ser ligen till någin del, genom köp och förpantning^ de narma t boende
efterkommande af första odlarne; men de behöfva manga m
•
träden; Jernbruk^! lill kolning och körslor, Sågarne till timmerhu00mng
20
och flottning, hvarföre dessa industriverk ej undantvingat menniskorne tili
aflägsnare trakter, ehuru de visserligen söka hålla dem i ett ständigt beroende
för att kunna begagna deras biträde. De egentliga skogsägarne»
hvilka länge utan uppmärksamhet lämnade på sina skogar plats åt den till'
tagande befolkningen, hafva deremot, sedan skogarne erhållit ett ökadt
värde, mindre för de å deni befintlige odiings-lägenheterne, än för timmeroch
kol-läck ten, sökt inskränka bosältnirigarnes gång, och fattigförsörjning*'
samt skiftes-författningarne hafva härvid gifvit dem välkomne anledningarDe
mäst represiva öfverenskoruraelser i den delen, hafva inom Socknarne
tid efter annan blifvit vidtagne, och ehuru oändligt mycket mera
mark ännu finnes, hvaruppå en mångdubbel folkmängd skulle kunna bo
odi lihiära sig; bär emedlertid en folkklass tillkommit som hvarken får
jord eller hemvist under något vilkor, förr än å Kyrkogården, der ali dess
nöd och lidelser ändtligen sluta. Den precaira existenee som denna folkil
ass på skogarne hafva, antingen såsom torpare, backstugusittare, undantags-ägare
eller obesultne skatterätts-ägare, rubbas oupphörligen genott*
s-kiftesförfatlningames tillämpning och det fordras blott delning af hemmanets
ägorymd, för att utdrifva en mängd sådane hushåll, som endast fattigfursÖrjningsbidragen
och träffade öfverenskommelser i afseende å fattigvård,
bålla q;var der de tillkommit och någon lid vegeterat.
Uti detta sakernas skick, utveckladt från äldre tiders åsigter och den*
nästan till naturordning öfvergående samhällenas utvecklingsprocess, är hvarje
genom författningar stadgad represive åtgärd, en våldsamhet som icke ens katt
urskuldas genom kända behofvet af något bättre så vida ej detta bättre på samma
gång kan substituera». Det är härvid som vid mångå andra tillfällen, ett
»•rf af olägenheter, som vi emollagit från förfädren, och som vi med redigare
begrepp i samhällsangelägenheterna, tyvärr ieke, enligt våra såkallade
högre åsigter, kunna ändra, utan ingripande åtgärder, som tiden måhända
gula öfverflöd ig a. Vi hafva icke emottagit, som Nord-Americanarne, i
sednare tider våra skogar och den yta de bekläda, under lika omständigheter
och institutioner, med fria händer att handla. Våra förfäder trodde
sig ofta göra det rätta, men det jäfva» nu af oss, likasom mycket hvad vi
företaga troligen skall jäfvas af våra efterkommande. Naturen, sorn kanner
inga eonsiderationer och hvarken med vekhet eller nied vackli-ng utföreF
sina verk, anvisar oss härvid som alltid, rätta vä°en att följa. Att låta
samhället, så val under dess stigande sorn fallande välstånd, under dess
ständigt väg förunga beskaffenhet; sjelf taga sin yta, är visserligen det rätta
i alla fall. Denna yta kammer må hailda aldrig någorstädes att finnas jemn,
21
på klotet som vi bebo, niell så länge denna gemensamma boningsplatyännu
räcker till för oss alla, må det vara hvar och ens enskildt» sak ät#
söka göra den så förmånlig för sig, sorn tid och omständigheter medgifva.
På Verldsstyreisen beror det föröfrigt i hvad män det lyckas eller icke.
Det är således icke hemmansklyfningen som. verkat den oreda som jag
bittnamt och hvaraf man nu anser sig besvärad; det ärlandetsnfördelning i
hemman, samt författningar som inskränka äganderätten af jord, jemte deni
hvilka inskränka rättigheten att sig försörja, som åstadkommit det öfveF‘kljgade
tillståndet. Sednare skiftesstadgan är i detta afseende dock den
liberalaste af alia, och vore grunden för ali delning ej hemman utan blotta
besutlenheler såsom hemmanen först voro; så gick Svenska jorden på
tid till ljka cudur oell ägdes med lika säkerhet, som jord i andra länder,
Öer folkmängd och jordens klyfning och förbättring, länge redan hållit steg
fried hvarandra. Alla inskränkningar i menniskornas verkligen medfödda
fri- och rättigheter, att sig föda och sig välstånd om möjligt bereda, ökar
den redan talrika menniskoklass, som redan saknar ett hem och snart derefter
anser sig icke heller äga något fädernesland. Au drifva dessa menniska?
forfattningsmässigt lill andra näringar än jordbruket, bär icke lyckats, äfven
der öfverflöd af capitaler kunna framkalla nya industriföretag i mängd.
Vår jord kan deremot föda sine odlare äfven i denna bergiga provinee,
så vida odlariies håg bibehålies» och deras industri ej inskränkes, utan får
taga den rigtning naturen och localförhålianden föranleda. Vid fråga om
sådane inskränkningar, gäller det val eller ve för en folkklass, som redan
åi' talrikare än de klasser, hvars fördelar man sökt bereda. Att låta dem
sorn i dessa afseende!! äga olika interesse!! tvista sinsemellan enskildt när
de finna sig dertill befogade, är visserligen det säkraste, blott man heredt
deln Utvägar att på laglig väg slita tvisterne. Gud förbjuda alt de skulle
®tå i massor mot hvarandra, ordningen koröttie då till dem sorn hittintills
flått tillbaka, att göra sina anspråk gällande mot dem, hvars rättigheter
lcke saknat förespråkare på de förras bekostnad.
Omständigheten, att från ålder större delen af skatterne drabbat jordkoket,
kan äfven tillskrifvas hemmansindelningen.
Det var så lätt då
Sidens belopp kändes, att fördela den mellan det gifoa hemmantalet inom
den krets man hade rättighet beskatta: en genväg som begagnats till vår
lid, ehuru man erkänt hemmanens olikhet och' många hemmansbrukares
förmåga att utgöra de sålunda högst ojemt fördelade bördorna. Vi hafi»
ju exempel, att en Qvarn-Commission, det är sanni för lång tid tillbaka,
förelog sig att utan undantag i Jordeböckerne sätta en qvarn på
i 5
\
hvarje hemman och således äfven på hemman som icke hade lägenhet
till qvarnanläggning. Deraf följde, att man med rättighet till qvarn
byggde den i ett annat oftast aflägset hemmans obegagnade vattenfall
och att när vattenfallen sedermera hugo värde och tuilmjölqvarnar ifrå"
gasattes vid samma fall, de på förra sättet tillkomne qvarnar, skulle rifvas.
Urminneshäfden frälste dem dock som oftast, och tullqvarnsägaren»
som också behöfde äga hemmansdel vid fallet för att der kunna hygga»
mätte medgifva tullfria förmalningen af hela det afträdande hemmanets, för
framtiden obestämda mäld. Detta anföres blott för att visa det äfven
forntidens misstag i ekonomisk väg kunna bringas till goda resultater
om olika inleresserade få componera sig. Många dylika öfverenskommelser
hafva i sednare tider träffats inom Wermland och mången odlingsbar
mark har kommit till begagnande genom qvarnars flyttning eller
borttagande i följd af öfverenskommelser, ehuru qvarnräntan står qvar 1
Jordeboken. Utom jordens indelning i hemman, har äfven det salt hvarpå
man sommarföder sina kreatur ett större inflytande på möjligheten
för arbetsklassen på landet att finna utväg till bergning än man måhända
i allmänhet förmodar. När man en gång genom öppna jordens bättre
brukning, med växlande grödor af säd, rotfrukter och foderväxter,
finner sig kunna stallfordra kreaturen ; skall äfven den sämre jorden gifva
en tillräcklig äring åt småbrukarne, och mångdubbel befolkning der
finna sin utkomst; och denna tiden kommer kanske förr uti det i mangfalldiga
smålotter klufna Wermland, än i någon annan del af Riket»
Användandet af rena gräsfrön och potatis till utsäde har kanske gjort mer t
Wermland för arbetsklassens bästa än ortens grufvor och jernverk. Kunde
man endast frigöra sig från betet, skulle häfden af åkrarne snart vis*1
att climatet icke lägger hinder i vägen för åkerbruket i allmänhet och
odling ske af mångfalldiga trakter, hvaröfver kreaturen nu vandra svältande.
Detta dock på tid, ty ingenting i den delen låter göra sig hastigt.
Lika så god jord som finnes i Belgien och flera delar afEnglan
äga vi, och climatet i Norra Skottland är icke bättre an vårt. Dervarande
åkerbruk, ehuru inom en ganska kort tid eller icke fullt ett lia
århundrade förändradt till dess verkliga fullkomlighet, och till ett skiö
sorn hos oss svårligen kan omtalas, utan att man bliger ansedd soth
sagoberättare; inträdde icke till följe af minskadt utrymme för arbets^
hlasserne, ulan genom en tilltagande boskapsskötsel, oberoende af naturliga
beten. Hela uppmärksamheten rigtad till ängsodiingar och °.
bättrade kreaturs-racers afkastning, verkade hastigt den under vexel r
— b3
—-
begagnade jordens förbättring, under det man köpte Säd och sålde Ladugårds-producter,
intilldess åkerjorden gaf den högsta möjliga afkast*
ning. Stor-Briltaniens jord föder dock icke ännu och skall kanske aldrig
föda alla dess innevånare ej för det att den icke skulle kunna det, utan
Emedan Stor-Brittaniens jord äges af ett ganska ringa antal personer i
jemförelse med landets folkmängd. Denna massa af menniskor, som
hvarken kunna ärfva eller förvärfva egen jord, tilltagande i antal, der,
sorn öfver allt, skulle naturligtvis drifvas till andra näringar än jordbruket
för att finna sin utkomst, till dess äfven vid dem, utkomsten blef
precair, då denna massa under växande nöd och otaliga bekymmer drefs
att i skaror söka ett fädernesland i aflägsna verldsdel, ehuru åkerbruket
i hemlandet genom stora capitalers användande blifvit fullkomnade.
Om jorden kunnat skiftas och ägas i små lotter som uti Belgien och det
nya Frankrike, skulle icke dessa exporter af menniskor kommit ifråga
ännu på många århundraden. Hos oss, der Adelar af folkmängden lärer
vara sysselsatt med åkerbruk och obegagnad jord lill vida större
rymd än den begagnade ännu finnes, kunna sädsne utvandringar icke
komma i frågay så vida den obegagnade jorden får begagnas.
Vi äga visserligen icke uti Sverige dessa stora possessionär i privatas
händer, som verka så stora ojeinnheter i enskifta förmögenheten,
och hvilka i nästan alla andra länder sig förete. Vi äga icke eller dessa
Majorals-lagar, som utestänga en del af folkmängden från dea jord, hvaruppå
den blifvit född, ty jord af hvad beskaffenhet som hälst kan här ägas oell
besittas af hvar och en. Men vi äga en jordens fördelning uti hemman, och vi
hafva äfven länge haft lagar, som försvårat hemmansklyfningén och beredt
osäkerhet i besittningen af jord för innehafvare af mindre lotter. Detta
har hos oss till någon del verkat enahanda som majoraterne annorstädes
och skall ännu mera bringa arbetsklassen i uselhet och jordbruket
i förfall, om dessa lagar återupplifvas och skärpas, i afsigt att motverka
folkökningen. De som nu pössedera hemman eller större hemmansdelar
lämna villigt hjelpsamma händer lill dylika repressiva åtgärder,
ehuru de icke stå tillsammans, hvarken med deras egna eller allmänhetens
fördelar. Argumenter i den delen saknas icke och jordhruels
höga beskattning samt vidlådande mångfalldiga onera, anföras med
en växande o.reda'gjord ifver'.
;
;:>:>"• 'c
Ilning och' bördor äro sä utomor*
Att' erhedlertid icke jördens boställ
. Ytligen tryckande, der jordens fört fair,
tryckande, der jördens fortfarande fördelning■ medgifvils, skulle
ines ordentlighet uti skattebidragens aflemiiande, bévisar.
ga exetnplet mig närmare. På ett mellan en mängd åhöer
dJkX!3!1" kMfVit| h|emTn’ äravferkIigen itke jordskatlerne eller som
de kallas har ibland hopskatterne, för hvar och en åbo svåra att utgöra,
ehuru de samnaanlagde kunna vara ändå betydlig iner t,.
* ö, ,
laga uti .leraa utgörande, och örn de 060 Äfe Ä?? ft
de. de pä
atur bereda sig någon inkomst forslar han dessemellan varor lån-t från
vanvårdade åker, ty på den kan hästen blott några gånger örn året
an vandas. Den fälliga Svenska Nationens stora antal lifs tafochhe tisbieatui,
upptaget uti Utländska Statistiska Tabellfer, förmodligen från våra
och jern ford t med förhållandet på andra ställen Tl n°f.
A
och krealurs-aiital, har foran lod t tiU .betraktelser öfver vårt 1 vellian
irf f ää ao“, trÄtt:
•S55?ä ÄÄrÄits
vala. , 1 el er förmåga att värja sig från fattigdom och nöd.
ras tyngel och
'T .e&*uteligen känner jordskatter-'
T
och ali nian icke alskar värderingen af hvad man H«„r- „;,3
.venn»
ra , jordbruket legde beskattning! Solda .Rotel! an i
laSsttas rÄ id'dbruleit ir^ka"de Mrd»' -fc !“•*«>
merendels ? 'S , !.,mt bordc vara det 1 synnerhet i Wermland, der
rhanen finnes lif.^ h,*m.™*n u,^or en soldat; men på de (elaine hemgande
samt vedh,^ 1°^ ,** tc,rPJ;Egenhet, timmer till stugans uppbyg
drängar
till recin er
8
b*l,ef’r«‘ <*b ‘<u'lige,laika
sfi minea 1 f”' T,1*d«lningen och pennmge-utgifterne fördelas på
liva'! delli!8!01'nl \ !,ShA\Te merabeslä i nträkningarue af hvad
ten lil prestera vilt"1" tillsläppa än uppbärandet deraf. Rätlighevi.
f fi tUlfn l0n h,.o(..!HS|0 a
jr’ U" ock derföre
man äger
visser.,^ ont
■—
a5 —
De klufna hemmanen äro merändels vidsträckta och smådelarne uti
dem säljas vanligtvis ganska högt. Understundom följer häraf, att hemmanets
taxeringsvärde äfven blir högt, ehuru man visserligen icke skulle
få köpa hela hemmanet för det sålunda åsätta värdet. Icke dessmindre
finnes kanske ingen del af hela beskattningen, hvaröfver man så beklagar
sig som denna: icke derföre just att denna beskattning är hög,
utan för det den är ny och visar en afsigt å Statens sida att beräkna
räntor på synbar förmögenhet. Äfven här gör på det klufna hemmanet,
ehuru högt kanske värderadt, permilie-afgiften Två Riksdaler för tusende^
på hemmanets många delar ganska ringa. Men nian kan likväl oftast
göra flera resor och memorialisera år efter år för att få en afprutning
på detta värde hvarvid man vinner några skillingars, sällan Riksdalrars
minskning i Debetsedelens belopp, och det gränsar nästan lill
löjlighet, örn något al beskattnings-arbetet möjligtvis kunde värka löje
att se med hvilken ifver man arbetar och huru nöjd man befinner sig
då det lyckas att få denna Bevillning minskad, om ock denna minskning
icke uppgår till beloppet af lösen för de erforderlige handlingarne.
För stora Herregårdar med underliggande flera hemman kan visserligen
denna afgift anses betydlig i förening med många andra; men dessa
gods äro oftast de, som just till följe af sin natur slippa de flesta afgifterna
och de mest tryckande prestationerne. Ett medgifvande att
hemmanstaxeringen icke är så ojemn, innefattar emedlertid den omständigheten,
att merendels då man skall fördela några nya besvär och för»
fitttningarne ej lägga hinder derföre, komma dessa onera icke att utgå
efter hemmantalet utan efter taxerade hemmansvärdet. Jordens beskaffenhet
och andra förmoner äfvensom kerregårdarne ingå då i beräkningen.
Vöre jordegendomsenlieten mindre än hemman, till exempel besutenhet,
hvilanda på vexelbruk och ett visst antal kreaturs stallfodring
eller födande sommartiden genom betning inom hägnad, och om sådane
jordlotter kunde utan mångå omständigheter förvärfvas och besittas, skulen
visserligen icke på många århundraden öfverbefolkning visa sig i
Sverige och mången nu existorande nöd och obelåtenhet försvinna.
Näringar:
Jordbruket:
Hvad min första år 1823 afgifne Femårsberättelse in
Lcmdsh.
5-årsberättelse öfver Wermlands Län.
4
nehåller om jordens brukningssätt i Wermland för ;Q„ i . . .
Beropa, emedan några vfisendtliga förändringar der! 1 c! i
- .
tillkommit. En tilltagande sädesproduclion0 vic-.r 1 e ,3,1 den tiden ic e
under de sednare åren oafbrutit vunnit förkofran 1 T i 3 a äkerbrukf
ligen från ett bland allmogen efter liand sorida Lbarledande s,g egel,l‘
dens tillbörliga skötsel Fn K t ir r • i baltre begrePP örn jortorde
eloni L
c ' E" hetjdhg framtida förbättring i åkerbruket
torde dock kunna förutses, såsom följd af de råd och elef dkeri>ruke
sorn Direcleur Stephens och hens Elive, Jonsso, lemna, ;U'K er''ls,n"‘f
tradesiordens dikning Fhnr ,1»o •
•
’ ,ernnat» 1 afseende a
noed »dsädJa jordsten och bönorlili'*l”f
ländsk peienne fndervävi n„i,
. .. e' sanu med en annan ut'
öfver resultaterne häraf, gifvet- dock” den
f fÖ’[ tidi8t att yttra sig
rena gräson i Wermland bedrifves.anledning*hfpp'Tm m °d
■sok t.ll införande af ädlare foderväxter skola med P?H nÄ?,uIe for,'
ett derefter lämpadt krökning*», V*.
W °mfattaS °Ch
Boskapsskötseln: bär under de sednare fem åren icke blifvii fc U-,
™
h fi,|,8Än -årS,a? Päböriade- hvaraf
Sio,darsch
skogsbete begagnas nu bele inom hägnad för fåren hulr' *
‘ f ^
tung af olika slag kan förekomma..
tåren, inrangenom all bland'
Skolarne: Hushåilniiigssältet dermed b ir i ,l~ co i
undergått nägon anmärkningsvärd förändring. Trädvamh "l |
gor en af provincens
- •
3 ..
,varuhandeln, som ut'
icke allenast på Länets s ko " s Ti 11 o ä 11 *r * * / It ^ ^°0,k numera grundad
vattendragen äro' myckemed5 ? hv,J{8 ‘ "ärhele” * de större
ne Norrska skogar hvildt fl I?8 * ?lan °Ck pä t,rnmer från närbergIand
samt der forså-is lil !| f transforteras li,i Sågverk i Wermlin
export.
°“S
1,11 P,ank0r’s°m sederme| a i Götheborg försäljas
vornfEK^Ä d«f?*TrTn: ^ 3f de b*W**re Gruflagde;
någre äldre skäran
51V,,1Tve,inium icke blifvit oda
Jemnat
icke obetydliga o vint! t pi™ ° ^i" odesmä* äte»' upptagne och hafva
liing, sorn eif vit ^en " „^vanl.teter ,na,m* men blott en ny ma|manjed
-blifvit
med arbe te bebe [b mIT ^ ^ bar u”der d^na tid
åren varit sorn följer:
koppor lingen har under de sednast
År 1828
/^Va,m* bofrad och Vaskad malm.
1020 * * 44.643 Tunnor.
16,64, Tunnor.
27
—
Buller
1 malm.
So fräd och
Vaskad
År
1829 .
. 36,852
Tunnor.
13,226
Tunnor,
År
183o .
. 36,687
dito
17.753
dito
År
1831 .
46.926
dito
21,56o
dito
År
i832 .
.
54,64i
dito
20,598
dito
S:a 219,749 Tunnor.
89,778 Tunnor.
e‘ler i årligt medeltal 43-949 dito
17,955 dito
(Obs. Hvarje Tunna beräknad till 2 Skepp:d eller 52 Lisprd.)
I anseende till föregående årens malmproduetion, förhåller sig de
Nämnde årens sålunda, att
Medeltalet af endast bruten malm utgjorde åren
1761.
*77°- årligen 5o,2o5 Tunnor.
1808.
1817. dito
44>°o3 dito.
Man finner således häraf, alt raalmvinsten endast är circa 6,000
Tunnor mindre, än den var för 60 år sedan, och att den på de sednaste
*7 åren endast minskat sig med 54 Tunnor. Men lägger man härtill
ilen sofrade och vaskade malmen, så blifver medeltalet af summa malm
för sista qvinqvennium 61,904 Tunnor eller knappt 7,000 Tunnor mindre,
än den var i sitt maximum eller åren 1781—87, då den steg till
^8,899 Tunnar. Man torde häraf finna, att något särdeles skäl till klaga»
öfver malmbrist icke kan äga rum, ty i ett land utan systematisk
skogshushållning hafva säkerligen skolarne, under en tid af 40 år så
Mycket aftagit, att de 7,000 Tunnorne malm icke äro behof]ige för tackWnstillverkaren.
Derigenom alt Carlskoga Bergslag, som fordom hernie
hela sitt malmbehof från Wermlands grufvor, numera till f:delar
gagnar Nerikes malmer, har äfven en större malmtillgäng öppnat sig för
^filipstads Bergsmän och malmsäljarnes de sednare åren ofta förda klagan
öfver stora oförsålda malmlager, besanna den förmodan, att malMen
är fullt svarande mot koltillgången.
Häraf följer dock icke att malmbrytningen skall vara en särdeles
Enande rörelse, ty den stora consumtionen af brytningsmaterialier, dagsverkens
högre värde och grufvornas tilltagande djup försvårar den. Ett
bevis på malmens åtagande mäktighet lönnar qvantiteten af användt
Bergsprängningskrut; i samma moa som malmen finnes mera spridd i
srget, mäste en större mängd Bergssprängningskrut användas för dess
0sbrytande, ocb man finnér derföre, att ehuru malmqvantiteten de sed
-
28
turé åren foga varierat, bär dock krut-consumtionen stigit på följande
sätt:
1823
. -
266 C:tr.
1828
.
.
322 C:Ir
1824 . . 277 d:o
1829
.
.
276 d:o
i8a5 . , 245 d:o
i83o
•
•
s65 d:o
1826 .
.
438 d:o
iS3x
,
.
32 1 d:o
1827
.
.
352 d:o
i832
.
.
302 d:o
Grufvornes antal utgör
i medeltal
5o årligen.
Arbetspersonalen uppgifves i allmänhet vida större än den är, ty i
de till Geschwornern inkommande uppgifter, upptages personalen, sådan
den enligt interessenternes beslut skulle vara, men då man kammer att
ofta en person ansvarar för tvennes arbete, att en person utgör fullt
arbete i flera Grufvor, och slutligen att ofta delägarne sjelfve utföra
grufvuarbetet, så kan deraf förklaras, att ehuru i Gesclwvorn-Tahelleu
medeltalet af arbetare uppgår till 722 personer, finnes dock verkliga arbetare,
som af denna näring hämta sitt underhåll föga öfver 5oo personer
af båda könen.
I afseende på det tekniska går väl handteringen framåt, ehuru med korta
steg. Förtroendet till betingsaflöningen har ökat sig Iros både ägaren
och arbetaren, och hågen att försöka lidens förbättringar har stigit och
skall allt mera stiga, i den nion näringens idkare, om äfven sjelfva ovetande,
blifva af tidens ström förde framåt. De gamla fördomarnes välde
faller i samma förhållande, som det uppväxande släglet göres skickligt
att emottaga en högre bildning, och huru stort inflytande detta skall
utöfva på hvarje handtering kan ej beräknas, men upplysningens vän
gläder sig deråt. Såsom direct inverkande på bandteringen är utan
tvifvel de vid Grufvorna inrättade Schold', hvarest tillsammans circa
170 barn njuta undervisning, äfvensom den af Bergmästaren von Scheele
vid Persberg inrättade Grufvu-Drängs-Schola, hvarest lemnäs undervisning
i grundämne af Geometrie och Grufvubrytningskonst, egentligen
för dem, sorn skola användas till förmän vid Gmf-arbetet.
Då någon blåsnings-iournal ej föres vid alla de hyttor, hvarest
Bergsmän idka blåsning, kan man ej annorlunda än calculationsvis bestämma
tack jerns ti Ilgången, och är den beräknad efter 18 Skepp:d per
dygn vid alla de hyttor som antingen uteslutande eller till störste delen
agas af Ståndspersoner, och 17 Skepprd för de hyttor sorn till största delen
eller ensamt innehafvas af Bergsmän. Men för Uddeholms Bolags hyttor
år tackjemsvinslen uppgifven sådan densamma verkligen utfallit och
— nornan
finner deraf, alt i medeltal vid dessa hyllor blifvit producerade i8|
Skepprd per dygn. Om man efter gammal praxis beräknar r Tunna malm
för tillverkning af 1 Skepprd Tackjern, så uppstår en skillnad emellan mal
mens och tackjernets medeltal af endast 3,965, hvilken man kan anse
såsom alldeles ingen, emedan vissa malmer gifva så mycket mer an bo
Procent att denna skilnad derigenom betäckes, oall för hvad som
malmen afyttras till Carlskoga Bergslag motsvarar säkerligen de icke angifne
qvantiteter malm, som vid diverse mindre grufvor blifvit plocka
**°ihäfseenddee'p&
blåsningarnes af-eller tilltagande lemna följande uppgifter
den bästa öfversigten.
.
.
.
, .
Under åren 1761—70 utgjorde Blåsmngsdygnen 1 medeltal io.
dito
4-563.
,^88—07
dito
-4.537.
,79 8—?8o7
dito
4>45p.
1808—1817
d|t0
^3°6‘
CH Ilär alf'synes ^tt^Tack jernstill verkningen varit högst *rän ^ med
*78i till och med 1797» men sedermera i aftagande, ty den ^
förökningen under sista> qvinqvennium, kan e)j anses an
^
sorn tillfällig, härrörande från okade; bl^n“,|a^inskadeg tillverkningarna
aft.gaDde och dea lindre vinst JUU
Eklången henmar. Att denne sednare ej kan vala lockand
alltid uppstår, synes af följande enkla calcul:
Till ett Skepprd Tackjern åtgår en Tunna malm, som e, er ^ ^ __
-» WUrnKoI i minimum, utom Vo/tved. 'Kölen hafva inom
Bergslagen blifvit betalte, någon gång med 8, otta inea
6:
aldrig noder 5 R:dr .6 ak. Banco per M Tunnor,
således för 12 Tunnor........* * * * ‘ p .1-
S:a Rrdr 6: — —*
■Nu återstår att bestrida malmtransporten, rostning, hyttans
underhåll, aiia aflöningar, synnerligast till Presterskapet och
tackjernsfragten till Philipstad, hvartill säkerligen ej förslår 1: 40. 9.
S:a B:co 7: 4°* 9-
hvilket belopp varit medelpriset å tackjern i Philipstad de sista åren?
dock torde bär jemväl böra observeras, att endast Kronans tionde-tackjern
utgör 3| procent af bela tillverkningen.
Denna hand teringens ekonomiska ställning bär föranled t till en minskning
i Bergsmansståndet af icke mindre än 22 procent under sistförflid'
lie 25 år. Ar 1808 innehades Bergslagens hyttor af 4o Ståndspersoner
och 222 Bergsmän, men för närvarande utgör de sednares antal i^3, då
de förras är oförändradt, men deremot innehafva Slåndspersonerne 33
hela hyttor, då Bergsmännen tillsammans endast äga 10 hyttor. Ännu
mera skola Bergsmännen minskas i den mån näringen öfvergår från folk'
näring till fabriksrörelse. Så snart det fordras kunskaper, förbättring*'
håg, speculalionsförmåga och en utsträckt omtanka för att drifva
handtering, kan den ej mera vara folknäring, och på denna punkt ståf
tackjernsti 11 verkningen. Bergsmännen arbeta i denna stund åt sine för'
läggare och de undergräfva alltså sig sjelfva, hvarföre man ock om fern'
tio år troligen ej mer skall kunna uppräkna 10 Bergsmän inom derin3
Bergslag.
Det torde vara onödigt att säga, det blåsningarne i allmäning
drifvas väl vid Ståndspersonernes masugnar och dåligt vid Bergsman5'
hy t torne. Den hos allmogen inrotade motviljan mot allt nytt, råder äf'
ven här och endast långsamt kan den förmås att antaga de förböttii°'
gar, hvars verkan hos Bruksägaren ögonskenligen röjer sig. Med
Brynande Bergsmansståndet skall ock konstens teckniska utveckling stiga
och man torde snart få glädja sig deröfver, att den minskade qvaf'
titeten ersättes genom en bättre qvalitet hos jernet.
Stängjernssmidet:
Inom Wermland varande Stångjernsverk äro firl'
ViJegierade för 81,424 Skeppid Slång- och Ämnesjernssmide. Härut'.1?'
nan äro dock inberäknade i,35o Skeppås smide vid Ufvanå Bruk, bfi'
ket liggande inom Stora Kopparbergs Län, dock sorterar under We'''’1'
lands Bergs-jurisdiction. Häraf äro under sistförflutne fem år tillkorn^V
Genom inflyttning från andra orter........lia Skepp'0’
Privilegierade emot recognitions-afgift ........54o
d:°
Nytt Stång- och Ämnesjernssmide (Ufvanå inberäknade
Tillsammans 6,555 SkepP'
Den Engelske Wallonsmides-methoden är för närvarande endast ^
förd vid Lersjöfors och Liljendahl Bruk, och lemnar ■*" .«• -ÄÄ
skansvarda resultater.' Vid flera Bruk är ett forbattradt koksmide inl°
— 3i —
eli Öfve» allt röjer sig hågen, att åt Svenska jernet fortfarande bereda
et varde, sorn gör dess företräde odisputabelt.
8 S 11 ^anu^acturen hafva följande förändringar skedt: 6 Knip- och
j P1 'arnrar samt en Stålugn hafva blifvit privilegierade, och deremot
äo-
tillåtelse, 2 Knip- och 1 Plåthammare nediagde, men genom
gerens frivilliga öfverenskommelse har Spiksmide!, i anseende till deri
ofördelaktiga conjunetoren, blifvit till en stor del temporärt ned
Fabriker,
Bruk och öfriga Näringar:
Vid Lerafors Jernbruk i
a liby Socken at ElfvedaLils Härad är Tobaks- och Snusfabrik nyligen
'nagd, men hvars tillverkning eller afkastning för är ännu icke är
•alid. Uti Arvika Köping har jemväl i sednare åren anläggning skedt
1 en Klädesfabrik med Färgeri, hvarvid år i832 sysselsattes ^”arbeta,
e och uppgick tillverkningen till ett värde af 7,167 R:dr Banco. Äldre
Oom Länet varande Klädesfabrik, Färgerier, Glas- och Pappersbruk samt
ädergarfveri å Landet, hvarom i förra berättelsen formans, hafva uner
de sednare fem åren drifvits såsom tillförene.
f.. Binäringar:
Med jagt och fiske är förhållandet enahanda som i
°rra berättelsen är uppgifvit.
. Allmogens hufvndsakligaste och allmännaste binäringar bestå i kol,
nS ocl1 vinterkörslor för bruken. Dessutom hämtar allmogen i Sunne
betin!
Un°ge jcke allenast begagnas inom Länet, utan äfven
aflägsnare orter i Riket.
Till Sjöfarten å Wenern begagnas äfven folk från .Länet, men en
s]°ro, frakterna på Wenern verkställas med bålar från Bohusländ*ka
Skärgården.
Gröfre Ylle- och Linneväfnader förfärdigas af qvinfolket bland all°Seii,
dock egentligen endast lill husbehof.
/ landet bedrifves med tackjern, stångjern, träd varor och
"nätnål till Bruken. Afsättningsorten för provinsens egentliga proDnCj
r’ jern och trädvaror, är Götheborg, såsom förut blifvit omförmäldt.
från '“n f Set^uare åren hafva likväl betydliga partier spannemål blifvit
Carlstad afyttrade till Dalarne.
Uoqi
förbättra båtleden, sorn ifrån Sulvik i Jösse Härad går !ge
'jillDergs
och Näs Härader till Wenern, å hvilket vattendrag effec
-
3a
till ansenligt värde transporteras, är väl, såsom jag i min förra feni'
jerättelse upptagit, Slussanläggning beslutad vid Säfle i Näs Härad»
och har Eder Kongl. Majit dertill i Nåder täckts bevilja anslag af a^'
manna medel, äfvensom ett Bolag genom Actie-teckning för ändamålet
main*” —
'
u
w
&
bildat sig; men arbetet har ännu icke kunnat företagas emedan anslag®1
ej utfallit.
.
Under ledning af Stor-Amirals-Embetets 3:dje afdelning har etl
vägarbete blifvit verkstäldt emellan Carlstads Stad och dess harn11
Skoghall.,
Sedan jag sålunda redogjort för Näringarnes tillstånd i provinsen»
anser jeg mig böra underdånigst anföra följande:
Örn Credit-anstalter såsom stöd för Näringar.
Man har länge uti Sverige erkänt Näringarnes behof af credit ocl1
oftast sökt att på hvarjehanda sätt välvilligt bereda, den ena näring®11
efter den andra, förmoner i denna del. Ehuru man i vissa fall, ver*'
ligen lyckats, att härigenom framkalla nya näringar, eller befordra “e
äldres utvidgning; synes det dock, som våra Svenska näringar temlig^
allmänt icke skulle kunna sjelsländigt bestå, utan fortsatta understöd o®1’
uteslutande förmåner, äfven i de fall då näringen är grundad på gy11'
samma localförhållanden, eller landets egna naturalster. Man tror a (
climatet, ehuru ganska olika uti olika delar i Riket, har häruti en
del, äfvensom folklynnet, mera böjdt för njutningar än sparsamhet,
förutan ingen industri utvecklar sig aldrig förkofran på näringsväg
nes. Speculationsförmåga, äfvensom djerfhet i företag, synes dock i®^
saknas hos Svensken, ej heller förnöjsamhet med litet flur det är invändigt
och hvaruti allmogen och arbetsklasserne föregå de högre f°‘
klasserne med goda exempel.
,{,
Orsakerne, hvarföre våra Svenska näringar icke kunnat, under 9
hundraden vinna ett verkligt sjelfbestånd, måtte sökas annorstädes,
må nedsätta nationallynnet huru som hälst. Uti andra länder, der &
icke är bättre constituerad, och den ena näringsidkaren också koin^ g
på obestånd efter den andra, samt oroliga massor af missledda aT^e.e{{lförstör
nyckfullt enskildtas välfärd och blandar sig uti industriens J. .,
na gång till fullkomlighet; äro dock icke näringarne annat än till*3- e(l
vis eller temporärt nedtryckte. Nångon ständigt verkande orsakjg]es
särdeles omfattande beskaffenhet måtte finnas, som, oberoende af olika
generationers ganska olika lynnen, leder till Svenska näringarnes vacklande
tillstånd. Vår historia saknar visserligen icke epoker, under hvilka
den allmänna förlägenheten varit större än vanligt och vida större
än den närvarande, örn man fördomsfritt gör jemförelsen. Långvariga
krig och en ofta ärorik inblandning uti andra Staters angelägenheter,
föranledde detta inre välståndets tillfälliga rubbning, bär som annorstädes.
Men att på mellanperioderne, näringarne icke skulle oagtadt alla
Välvilliga, om icke alltid välgrundade åtgärder, sakna den förkofran som
I de oftast under mindre fördelagtiga omständigheter vunnit i andra län!
dorj kan enligt min oförgripliga tanka endast tillskrifvas ett så vida utläckt
skydds- och monopolie-system, att till och med allmänna penäinge-rörelsen
blifvit monopoliserad för Statens räkning. Att en ojemn,
Sällan behofvet motsvarande penninge-tillgång, häraf skulle följa, varatt
förutse; att ombytet från brist till öfverflöd af denna nödvändighetsvara,
Oiu jag så må kalla penningen, hvars producerande Staten uteslutande
åtagit sig, skulle verka svindlande företag eller allmän miströstan; var
Också att förutse, hälst myntet af tillfälliga orsaker och ensidiga partiäsigter,
ömsom indrogs, Ömsom utsläpptes, olika evalverades, och oupphörligen
förändrades, så till värde som beräkningar och benämningar —
]» äfven på förhand fixerades till det belopp man fick röra sig med
inom hela landet, under det näringarne drefs genom råd och uppmuntringar
till utvidgade och illa beräknade företag. Att under sådana förhållanden
och det innerligen osunda som ligger uti systemet, näringarne
ännu icke sakna allt lif; är sannerligen förvånande och visar hvad Svenda
samhällskraften tål.
Det kan icke vara min mening att önska mitt' fädernesland, äfven
OtU det vöre möjligt, samma såkallade fullkomlighet uti dess näringar,
s°m tid efter annan utvecklat sig uti England. Jag har dels på stället
Sett, dels ock annorledes inhemtat alla olägenheterne deraf, äfvensom
den uteslutande retning större delen af Engelska industrien bekommit
lill verldsmarknaden, hvaruppå landets väl numera beror. Vi hafva
bellve funnit och Wermland i synnerhet, hvad det vill säga att för sine
^ringar vara beroende af verldsmarknaden och dess conjuncturer. Må
Ugland med sina stenkol och sitt lätt utur backen uppgräfda sämre
|ern, gå till sitt mål och vi förblifva ett åkerbrukande folk till dess alvåra
odlings-lägenheter äro upptagne samt förhållandet mellan
handsk. S-årsberättelse öfver Wermlands Lån.
5
- u —
jordbrukare oell icke jordbrukare förändrat sig, ty åkerbruket är ocksS
en näring och sjelfva modernäringen öfver allt utom på klippor och
i hafvet, hvilka äro viri belägne för transitohandel. Förr än således den'
na alla folkslags hufvudnärmg, eller frambringandet af verkliga lefnads'
och behofs-artiklar på egen jord, vunnit den fullkomlighet som endast 1®"
der till ett allmänt välstånd, är hvarje bemödande- att uppväcka och urr*
derstödja andra näringar, en väg hvaruppå den egentliga hufvudnäring®0
hindras uti sin förkofran. De andra binäringarne uppkomma uti en
turlig ordning af sig sjelfve samt uteblifva ganska säkert ingenstädes, ***
födsmedlen finnas på stället oell de tilltagande arbetskrafterne fritt få
■vändas, ty dessa tillgångar bilda också capital eller förlag till använda11'
de vid nytt arbete. Gapitalfer af annat slag uppväxa r bredd med de**®
och hämta just sitt egentliga värde från den naturliga väg hvaruppå
tillkommit,, såsom samlade tillgångar att åter förvandla i produeter geno10
Täl födda menniskors arbete.
*
Då nu samhällena i allmänhet hunnit den utveckling uti industri®11
väg, att utbyte af vara mot vara icke låter sig göra och öfverflödet på el1
ställe af någon vara, skall fylla bristen på ett annat,, fordras ett byte*f
medel, som visserligen aldrig kan få i hvad form d:et än utgifves, eller a*
hvad inre beskaffenhet det än må äga, högre värdeän de varor eller det capi19*
som med detta medel flyttas från ett ställe till annat, eiler tillverkare 0°**
förbrukare emellan; dock om det någorstädes saknas eller icke är tillräcjlf
ligt, verkar sådänt menligt på bytesvarornes frambringande, och vid r
flera tillfällen denna ringa del af gemensamma capital-förmögenhet en
hofver framträda, samt ju längre afständen äro mellan tillverkarne °c!*
förbrukarne, af en orts tillverkningar, desto mera behöfves af bytesi»e
let, hvars hufvudsakligaste bestämmelse är att aldrig hvila, såsom Ö^flf
allt och ständigt behöflig!?.
Wermland, som jemte åkerbruket, numera modernäringen, hav e
mängd andra näringar hvartill' lokalen gifvit anledning och hvilka
ansågos såsom llufvudnäringar, till dess raan fann’ att oberoende afvel1 u ^
dem icke kunde vinnas med mindre man skaffade sig största möjliga
titeten föda på egen jord'; fordrar visserligen ett vida större rörelse-®3!5
tal, eller belopp, bytesmedel, än någon annan del af Riket. Om Wer.r°^
Binningarnes byteshandel1 endast inskränkte sig till spannér och brärup0 ’
kunde visserligen en vida mindre penninge-summa lösa dessa föga
bara valtar; men nu, från det malmen Bly tes i grufvan, trädet fålle®
skogen ock. kolas,, båda dessa produeter af lokalen och Wermhinllinåefl
—
35
—
arbete, förås till masugnen, derifrån, i form af tackjern, till Brukshandel»,
att förvandlas till stångjern, spik, m. m., intills det dessa produeter af
VYerrnlänningens industri, jemte tusendetals master, spiror och bjälkar,
samt tolfter plankor och bräder, öfver Göteheborg gjort sig väg till deli
danske förbrukaren, fordras en mängd liqvider, och således betydliga
sammor i beredskap, hvaröfver man annorstädes knappast gör sig begrepp.
possession till exempel med omkring 5ooo Skeppund jerns årlig tillökning,
nu under Creditorers administration, behöfde de sednare åren
elt förlag vanligtvis af minst 8ooo R:dr i månaden, och vissa månader
Öfver i2,ooo R:dr. Nu äger Wermland 80,074 Skeppund smidesrättighet
°ch 182 skattlagde Sågverk. Summan som erfordras, oberäknadt alla reparationer,
liqvider af köpeskillingar, räntor, utskylder, &c., för att hålla
*Ha dessa verk i jemn gång, är ojemförligt större än uti flera spannmålsProducerande
Provinser sam mantagne. Dessa penningar, innefattande ett
förskott på ortens exportahla produktion, skola hemtas från andra ställen,
peli kunna icke återbetalas, eller uti liqvider ingå, förr än varorne säljas
1 stapelorten. De ständiga reqvisitionerna af förskolter på varor, ej sällan
^ed sjunkande värden, bär föranledt otålsamhet och ofta hårda vilkor på
ställen, hvarifrån medlen skulle bekommas. Och som vid alla tillfällen
otålsamhet och egna fördelar får regera menniskors omdöme, man sällan
^r skäl, ännu mindre tror sig böra vara billig; så bär Wermlänningarnes
pennirigebehof skeft och fördomsfullt i sednare åren blifvit bedömt» Om
**>an emedlertid, efter Statshushållningens enklaste grundsatser, vill jemföra
denna provins med någon, jag vågar nästan säga *—• fläck på jordklotet;
så skall man finna, att sällan en sådan lokal upptäckes, sona, så
begåfvad af naturen, företer ett solidare capital att arbeta med, och hvaruppå
den säkraste och mångsidigaste credit kan grundas. Jag påmsnnes
0lö livad jag för 10 år tillbaka sagt: ”Ingen qvadralmil af Wermlands yta
flones utan jord för en mångdubbel befolkning och ett eller flera vatten*ad
till industri-anläggning.”
I flera år har man inom Wermland kändt behofvet af någon ändring
"fi sin ofördelaktiga ställning till andra orter, synnerligen sedan exportvarorna
Jern och Träd icke blefvo så begärliga som förr, ty att en tunna
kummin kunnat gälla under tiden mellan 3o och 4° R:dr, gjorde icke till
*aken, ehuru visserligen icke få afgingo härifrån. Då man ändligen, icke
yttersta svårighet, under fullkomlig säkerhet och tillbud att arbeta,
ör så godt sorn intet, längre kunde få de erforderlige medlen, fann man
befogad att öppna en inbördes credit, och efter det man icke kunde
fS på sina egendomar och under tillverkning varande éffecter upplåna penningar
annorstädes, utlåna penningar sinsemellan, och gjorde sig en Pro*
vincial-bank. Jag frånkänner mig icke det att hafva gifvit iden härtill»
utgången må blifva lycklig eller olycklig. Om det ligger någon förtjenst
häruti, så minskas tillfredsställelsen häraf genom det vanvettiga klander
denna inrättning rönt af dem, som icke vilja taga kännedom af dess ändamål
och organisation. Måhända äfven en oredogjord obelåtenhet råd
allt hvad som sker och synnerligen med hvad i Landsorterne önskas, beträffande
penningar, har nedkallat öfver Wermländska Provincial-banke»
detta foätsatta klander. Då emedlertid i5a personer i bolag inträdt och
icke allenast sammanskjutit penningar samt hypotheker för en summa ^
552,4oo R:dr B:co, utan äfven ingått ansvarighet en för alla och alla för
en för sina förskrifningar, invisningar och sedlar, som af Provincial-bankei’
utfärdades, samt vunnit Eder Kongl. Majlis nådiga gillande af sina Bolag5'
reglor och Låne-reglemente, synes den skefva uppfattning af inrättningen»
som man omsorgsfullt velat sprida, vara mera dicterad af afunden, än ^
nitet för allmänt val. Lyckligtvis har det icke rubbat förtroendet mort
orten till inrättningen, utan snarare väckt ett ökadt intresse för des5
framgång. Den billiga förtrytsamheten, som hvar och en här åtminstone
kändt, skall icke i obetydlig mohn verka i framtiden till dan emancipa'
tion man åsyftat, och ehuru ömsom hotande, ömsom gäckande denna in'
rättning blifvit betraktad, skulle i denna stund, orri Bolaget trodde, ad
"Wermlands näringar behöfde en ökad fond för Bankens transactionef»
teckningen kunna mångdubblas, lill trots af alla förespeglad‘e faror.
Det är visserligen för tidigt alt granska hvad denna Bank åstadkom'
mit under dess endast balfåriga tillvaro; men hvad man dock på ställö
kan förnimma, är, ehuru icke någon materiell vinst, de sunda begrepp
uti financiella saker, hvilka inom orteii spridt sig, jemte en association*'
anda, hvaraf framliden skall njuta följderna. Med spänd uppmärksamhet
vantar man utgången af de financiella frågor, hvilka vid Riksdagen korum3
att afhandlas, och man lugnar sig, i anseende till hoppet att de med san*
och upplyst bedömmande skola granskas, icke under parti-åsigternas strid
utan såsom gemensamma, djupt ingripande intressen. Man inser i deon3
Landsort, som troligen i de flesta andra, att en realisation är både nyttig
och nödvändig: men fordrar, att den må blifva hillig och beståndande»
samt tillskynda, om icke alla enligt önskan, åtminstone mängden, fördelarne
af ett stadgadt mynt: vilkor, som med skäl kunna göras, vid mo1'
seendet af den otvifvelaktiga rubbning, hvarje ändring uti ett lands mynt'
förhållande vanligvis åstadkommer. Minnet deraf att vid en dylik operation
under förra århundradet, större delen af Wermlands Brukägare
nödgades öfverlemna sina egendomar i andras händer, varar ännu. Några
politiska partier, stridande om väldet, äga vi lyckligtvis icke nu;
nian bör således vara lugn och förmodar att tiden utvecklat den grundeligen
att allas väl, ej några enskildtas fördelar, äro statens val. Man
tror äfven, att vår tids upplyste Statsmän ej skola låta den förebråelsen
komma öfver sig, att grunda något så obestående, att efterkommande
Sättas i nödvändighet rifva grunden, hvaruppå man nu byggt för att
nied uppoffring af mångfalldiga menniskors välfärd, söka en säkrare.
Här göres till följe af näringarnes rigtning tilt frambringandet af exporter,
den äsigten äfven gällande, att raan önskar det blifvande myntet
Jnå gifvas en fullkomlig öfverensstämmelse med verldsmyntet, Hamburger
Mark, och att man gerna skulle lill detta ändamåls vinnande afsäga
Sig beräkningen af Riksdaler. Denna åsigt är ganska naturlig, ty exporternas
liqvid skef merendels i detta mynt, som i sådant' fall äfven
skulle kunna beräknas vid exporternas frambringande, oberoende af förenande
kursförhållanden och speculalioner. Och örn äfven i framtiden
gemenskap i läneväg med utlänningen skalle sökas antingen för Statens
åkning eller enskildtas; så vore vägen banad oell på höft gjorda eller
dolda beräkningar aflägsnade. Kunde d»rjemte inväxlingen alde nu löpande
sedlarne mot specie-skiljemynt, förrättas på mer än ett ställe;
skulle Landsorter lies Innevånare visserligen finna sig ganska belåtne.
Nu äro farhågorne allmänna det silfverfonden, förvarad i hufvudstaden,
dit alla penningar strömma, och ännu flera komma till följe af uppsägningar
och utpanlningar, hastigt skulle disponeras till skada för dem
s°tn sednare från Landsorterne kunde infinna sig. Dä dessutom silfverP*ynt
egentligen öfverallt är skiljemynt, och jast våra småsedlar, som
icke hafva sina likar i bela den kända verlden, äro flem som utdrifvet
från rörelsen det redbara skiljemyntet, så tror jag att alla boende utom
hufvudstadens tnlljiortar, skulle finna sig äfven ganska belåtne dermed,
«t inväxlingen börjades med skillingssedlarne, sorn då drifna utur romsen
skulle lemna plats åt det redbara myntet: en plats det behöll af
Nödvändigheten och visserligen icke utbytte mot degela oell påsen som
a«nars kunde möjligtvis inskränka dess verksamhet före en export eller
^myntning. Sträcktes omsorgerne för Landsorternes beqvämlighet derhän,
att uti Landtränterierne så val som i Hufvudstaden, först de ungeäfligen
utelöpande två millionerna skillingssedlar invexlades och sedan
de lii- millioner 2 och 3 Riksdalers-sedlarna, så skulle nian säkerligenicke
blifva så uppskrämd vid invexlingen i Stockholm af de nära 11 nadHonerne
större sedlar derstädes under tiden kunde användas, som bitti®"
tills att omgöras hvarje dag. Börjar man uti motsatt ända, så med erkännande
äfven af Bankens förmåga att förrätta sina lovider, skulle dock
på denna Bank, som på många andra af solidare beskaffenhet osli med
lättare disponibla tillgångar, en, som Engelsmännerne kalla det, rull wp»
eller pårusning, åstadkomma den förfärligaste skakning uti hela samhälle®'
"Vi Svenskar äro visserligen käcka menniskor i allmänhet och sälja vårat b*
dyrt då det gäller; men mod i välfärdsfrågor är icke så allmänt, och
misströstan bemäktigar sig måhända mången, ty rådighet i faror af den°a
beskaffenhet kan just icke mera påräknas hos oss än hos andra nation0*
med inskränkta tillgångar. Förmågan att uppställa betänkligheter i syster0
och att fota dessa byggnader på idkeliga Gondolier, är deremot, jemte e°
icke ringa grad af missundsamhet, något, som man vill påstå ingår u11
folklynnet. Om dessa momenter, hvilka män icke kan neka förefinnas de*
och hvar, sättas i verksamhet vid en catastrof efter första oredan, hvad
sättes i stället för del nedrifna? hvad säger vår finans-historia härom?
Jag har här kanske gått utom ämnet; men jag bär trott mig bör*
icke underlåta anföra de opinioner, som jag erfarit lefva omkring wlSr
oell hvilka jag äfven delar, så länge de icke öfvergå till ytterligheter.
Politisk Författning.
Kammarverk:
Tinder de sednare fem åren hafva inga ödeshemn^0
eller nybyggen blifvit upptagne, eller några hemman i ödesmål förfång
På Recognitions-skogarna inom Öster Sysslets Fögderi äro hemman ska®
lagde til ^ mantal.
Posthemman i Wermland äro 54 och Gästgifvaregårdar i3o.
Hos Eder Kongl. Maj;ts Befallningshafvande hafva under de fem &fe ’g
sorn denna berättelse omfattar, blifvit sökte förordnanden för Landtroäta
att verkställa 499 laga skiften och i56 andra förrättningar.
Statsbidrag: Uti min förra berättelse anmärkte jag arne slags Ska1, '
såsom, efter mitt omdöme, saknande billig grund, enär de, lagde pä ^
ädlade varor, icke beräknades af tillverkarens vinst, utan af varornas
i deras förädlade skick, nemligen räntan af Salu-sågar och af Stång/61
hammare eller den så kallade Hammarskaften. Sedan den tiden har
skälig Hildrig i detta beskattnings-system blifvit vidtagen, hvad Såga
^träffa
- % -
*r aU bllT1611 a.“ feima tryckande skatt ännu belastar Stångjerns-smfJet
0011 aSäUntagc" *f &-Ä
Oroterade Hemman i Länet utgöra 53*$Z rmntal *„:«
•
. „
«9, Tf&cT" “a“t‘l erlagga äotefrThets-afgift af samikaMknadr
_ssa tjensteman blifvit på stat anställde uti det, enligt Eder Kongl! Mårts
en 1 !*a hIlate,3e» förut inrättade så kallade Norr-Sysslets Fögderi beslå
q de af hela E £vedaWs ^rad och öfra Tingslaget af pÄ Härad
t?*™ uträtta odet af detta nya Fögderi-, vanns den förmån, atFö-deri*
V Y*-™* Y17 3f Domsa^na i Länet, meir af de°nsäte,
!,, f*?dde Åbrand ringen hafva dessutom visat sig de för det allmänna
^lvverkningar att skatte-bidragen från de orter, sora utgöra de».
ferhsn.' 'er,et-’ fafv.aivida Finare och bättre än tillförene ingått, och att
atti ingal 1 hvarjehanda ekonomiska, fall, såsom hvad angår väganlägggar,
s- j 11 tsreg lerin gar m. m. dylikt, kunnat lättare tillvägabringas. Vid
. ^ma tid som Norr-Sysslets Fögderi organiserades, hafva arne Capellen
fiori
‘v™' Erfvedalds Härads Finn byggd, under benämning af
C » T , 6dra SmSki°8MTGape I Sa,nt särskiW af Staten lönad Capelloch
‘^ant derJ*nstalld’ hvilken skiftesvis förrättar Gudstjenst i Capellen!*
JånnibG®0rler Pfstoral-vården i de sålunda inrättade, från Moderkyrkan
, gt aflagsne Capell-församlingarne, hvarjemte tvenne klockare blifvit i
vid l fö<?samL,in&ap a«tagne med lön på- stat och förbindelse att biträda
Upl ^mndervismngen. Detta> jemte det att den för någon lid tillbaka
fäll, etaC,e’ men' Under län"yari" tvist örn underhålls-skyldigheten, förBru[a
Vf? r -001 ge"omiöPer Finnbygden från Lerafors till Christinefors
ötorl’ , 1 T.11 lstalldsatt och med Gästgifvaregårdar försedd', bär verkat
1 a™wde1nllis; 5» 7'*»«n S denna aflena fikt. hvars innavänare fört,
ljrrk„t"'j-,‘'i aet läng* afstånd»! och femtén pä vägar, sällan besöka
äfven "ad .(Ui 'rtle °ch 11,1 IlVllken trakt Fvesterskapet af samma orsak
har äfven” kundie koTfr‘ ■ Säsora ,£örut 1 denna berättelse är omnämdt,
N/V n} Iffen h ,fVlt uPPa!betad eme»an de nya. Capellen^.
So^knnr0/oob 1 •l7iika,LanCaS^rska Lär°metbod-en följes, finnas val i fler*
^dervisnjnu V' , , ’ men p allmänhet begagnar Allmogen till sina barns
^ ^»Lulaloriske Skolmästare, émedan det. för mångå skull*,-
—
4°
—
medföra betydliga kostnader och olägenheter, att sända barnen till 0*8»»
Skol-inrättmng, långväga r “ ^”nie ' E1 emenlar.skola, som förest*? “
TO Philipstad ar '”råttan e
g Bergmäslarcn Fraoz v0„ Scheele
Geschwornem
*
P .
. i är undervisning derstädes lemnad
Clever” 'DessTuiTaro Loa för öfrigt pä Wermlands Bruksägares endalia
oell Bruks-Societetens »»nja'™
. Curliuset här i Cerl;
Hälsovård: Under nppbordsäret .83» ha r. pä L
i,„rU#
stad blifvit vårdade .90
3o sk.P .. rist. oell f
fr Ä».t^^tdet^Ärhälland?, att «»«-
mednCarlstadn Philipstad och Arvika till bufvudstalioner, och attén tredj
PmvSÄare ritte tillsättas, sam. en för detta viddrackta Län hog
behöflig tillökning i Läkare-personalen såmedelst aga
•
^ mäosi
Viii Cholera-farsotens forsta utbrott i ^Norrige,
”
„OTT1bflk
ftt, trädde de inom Länet valde Sundhets-nämnder genast i verksam^
MÄT liflig,
SÄÄ Äfgodl fJS^häStillstlndet, ^
kan möjligen äfven i framtiden hafva/förskrift bär jag den 8 Maj ^
till Sffongl^Mff'
deus tillstånd Inom Wermland, samt om mo|ligheten ott. “»’! £ A,t och
ventvrs sig företeende brister, sedan härvarande Domcapitel ”fordra b5r».
meddelat mig församlingarnes uppgifter , ämnet;‘ >”se >/ “Jk. “
för denna berättelses behöriga completterande, har upptaga al sam
Utande dess huf.udsalliga innehåll ^"f^j^mmelse med
”Fattigförsörjningen i Wermlan» ar, i oiverensw
ordna»'
Författningar, genom frivilliga ofverenskommelser temhgen val ^
— 4f —
ehuru saknande alla lysande anstalter. Der rättelser och förbättringar
äi-o af behofvet påkallade torde de ock efter hand tillvägabringa.»: på
enahanda sätt, som de nu gällande ordningar tillkommit, och enär grundSatsen,
att hvarje församling har förbindelsen att vårda siria fattige, är
antagen och i möjligaste måtto tillämpad, inse menigheterne nog fördelen
af de förbättringar, som kunna önskas och bedöma åtminstone bäst
kjelfve deras förmåga alt åstadkomma dem. Uti en stor och rik stad.
man visserligen på en gång tillfredsställande och efter bestämda
lonner uppgöra fa tti g försörj n i n gs-, sjukvårds-, arbets- och undervisningsanstalter,
men i en vidstäckt Landsort med tilltagande folkmängd låter
sådant sig icke göra. Kanhända kunna knappt dessa anstalter, enligt
lika grunder äga rum i 2:ne närbelägna Socknar. Den enda allmänna
gfundsatts, som i denna del billigtvis kan stadgas, är redan gifven, att
hvarje församling vårdar sina fattige. Såsom en christel ig pligt galler
delta stadgande för hvarje församling emot dess fattige och såsom en
fättsgnund åter församlingarne emellan, på det alt dea ena församlingen
Jcke må vara besvärad af den andras fattige. Större Bruksegendomar
hafva väl föreuingsvis blifvit, i anseende till fattigvård skilda från den
öfriga fö rsamlingen till hvilken de höra, men att eljest genom'föreskrifter
rubba dea stadgade grundsattsen är, efter min underdåniga tanka,
ett vådligt företag; och jag bör icke eller dölja den öfvertygelse att in£en
skadligare åsigt kan göras gällande, än den af allmänna föreskrifter
för sättet att uppehålla den ena medborgare-klassen på den andras bekostnad*
särdeles i en provins såsom Wermland, der församlingar finIlas,
inom hvilka mängden af dem som ena året betala eller bidraga lill
fattigvården, kan genom en enda ofördelaktig skörd se sig andra året
“■'ingad till lika behof af understöd som fattighjonen. Den inom flere
^°cknar vidtagna ordning att församlingen sjelf för året bestämmer affdfterna
till fattigvården och hvad understöd hvarje fattighjon skall åtnjuta
synes väl icke tillhöra en fulländad fattigvårds-inrältning, men
lUst denna ordning anser jag för min del vara för en Landsort den mest
^odamålsenliga, tv då beviljas understöden af dem som bäst känna de
attiges mer eller mindre behof, och dessa åter erinras icke onyttigt
öerorn, att de såsom underhållstagare äro beroende af dem, som utgöra
Underhållet Der åter, som en frikostig fattigvård blifvit genom föreskrifter
för a]ja fall organiserad och den behöfvande endast har att anmäla
■g hos en fåtalig Directiou eller en föreståndare för att komma i åtLandsh,
5-årsberättelse öfver Vermlands Län.
6
njutande af försörjningen, der
'pockan^Tom «»
hvad den dock egentligen ’som sådana begrepp utveckla sig, tillstå*
rättighet; och i samma idogheten, ty den som i lättja och liderlig'
pas fatiighjon' och »»“ tillbringa!' genom försörjningens omvårdnad
het användt små basta är lil loring g
obemedlade arbetaren, sorn
sorgslösare .»«_ iHerdo*. an dea
försörjer sig och da
med ansträngning af sina attynanc
erfarenhet lemnar till och
sina. Dessa förhållanden och an ™ ^ institulioner för fattigvård sorn
nied rum för den förmodai ,^
^ kfinner att det gafs en lid,
finnas, ju mindre anta fattige! 8
. . nerat, då en genom testameu
förr
än något stadgande °® .
8 &äste skickas utomlands, emedan inga
te gjord donation till de *
dillen hade man då, såsom nu miss
fattiga
inom Riket fonn .
klämna samt följaktligen äfven fattige*»
vext er och många missöden st J
^ din tiden erkände icke
eftersom testator välvillig[ , ^ der \t då någon känsla af blygsel emot
någon gerna sig vara fat
8ar dessutom icke reglementerad,
hvarföre ““"görande händer frivilligt öppnades för den behöfvande,
i «v.f ää ~
med öfverbefolkning Ian f“”Usn‘,|a°“,‘'n .wldigheten alt sköta sig
hafva icke allenast rättigheten, utan
j_ ■ förut att menni*
sjelfva, torde det vara mindre lämplig an
välgören*
s{torne sätta, i strid med hvarandra om - t o h ,1
.^Nar^^ g ^.
ÄfdfÄ högEtill'att anctoriterna klar, uppfatta hvad man
vill och kan uträtta i det fall, hvarom håga ^r.
^
föreskrifter
Efter min underdåniga tänka erfordra
./
i unna och böra
angående fattigvården inom Wermland. Förutan Säd
ti|| |oc„l
Civila
och Ecclesiastica Administrationerna gemensamt verk
Ändringar och förbättringar sorn ta,
na„ ; bodö
gjort
härstädes och gor det ant >
)
Allmännare hoppas jag °L.
mandet af menigheternas angelägeaEeter.^
med hvarje dag vigten skall visa g
{[
den individuella verk'
digt förtroende myndigheter emellan, hvarförutan
samheten gäckas och ledes till främmande föremål
-
43
-
Gästgifvare-ordningar:
Oaktadt gjorda försök på ett och annat
ställe alt afskaffa hållskjutsen, har sådant ännu icke någorstädes lyckats;
och har skjuttsnings-besvärets upplåtande på entreprenad icke heller vid
något Gästgifveri kunnat till vägabringas. Locala förhållanden lägga ock
betydliga hinder i vägen för så beskaffade förbättringar inom Wermland,
och hafva således Gästgifvare-ordningarne härstädes under de senare
åren icke undergått några synnerliga förändringar.
Genom öfverenskommelser som år 1824 blifvit inför Eders Kongl.
Ma j:ts Befallningshafvande häradsvis träffade och år 1826 af Eders Kongl.
Majit i Nåd er fastställde, hafva Länets invånare bestämt förhöjda skottpenningar,
att utgå för utom skallgång “dödade rofdjur och enligt Eders
Kongl. Majus Nådiga föreskrift genom Circulair af den ip Junii i83o
äro Länets invånare åter hörda i fråga om Jagtcassas bildande och
premiers utgörande för alt befrämja rofdjursjagten; men sedan äskadt
blifvit att ytterligare öfverläggningar i detta ämne måtte vid Sockenstämmor
få äga rum', har delta ärende ännu icke kunnat till slut bringas.
Sparbankar:
Inom Wermland finnes sine så beskaffade Inrättnin
gar.
Den ena i Carlstad stiftad 1822 och den andra i Philipstad stiftad
1823. Den förre eller Carlstads Sparbank hade vid i832 års början
en insättningsfond af 33,o83 R:dr 17 sk. tillhörig 549 personer,
linder året insattes af 264 äldre och i32 nya delägare 14>429 R:dr
4i sk. och efter afdrag af hvad som ultagits, ägde vid årets slut 632
personer hos Banken i behåll 43,685 R:dr 10 sk. Således har denna
l°nd under årets lopp vunnit i storlek 10,600 R:dr och uti delägarnes
antal 83. Hjelpfondens behållning eller Bankens egna tillgångar utgjorde
vid i832 års ingång 2576 R:dr i5 sk. 3 rist och vid årets slut
2654 frdr 16 sk. 5 rist Banco. Uti Filipstads Sparbank uppgick vid
•832 års början insättningsfonden till 4°39 R*dr 3g sk. och vid årets
slut till 5337 R:dr 16 sk., och har denna fond sålunda vunnit en förkofran
af nära i3oo R:dr. Behållningen af Bankens hjelpfond var vid
5rets utgång 753 R;dr 44 s^‘ 1 r:st ocb 20 R:dr 4° sk. större än vid
ärets början.
Veterinaire-inrtätning:
Genom actie-teckning inom Kongl. IIus
bållnings-sällskapet
bildades sådan inrättning för fjorton år sedan å eu
Egenhet nära Carlstad, der boningshus för Veterinair-läkare och nödiga
stalll}yggnader uppfördes; hvarjemte Veterinaire-läkare antogs med förödelse
att efter taxa gå Länets invånare tillhanda med kreaturs boatlde.
Såsom Djur-läkare för Länet åtnjuter han lön på stat och hafva,
enligt hans uppgift, under Sr i83a curer blifvit anställda med j3g h • _
kreatur dels vid inrättningen och dels under hans resor i Landsortei lie,
äfvensom föreskrifter lemnade lill botande af 387 sjuka honiboskapskreatur,
svin och hundar.
Städer.
De Irenne i Länet belägna städer Carlstad, Christinehamn och Philipstad
grunda sitt bestånd egentligen på handel och handtverkeri;
dock äga dessa städer jemväl ett icke obetydligt jordbruk. Såsom nälings-utväg
bör äfven anmärkas den förtjenst som invånarne i Carlstad
och Christinehamn hemia genom hushyror och mathållning under de
större marknader som i dessa städer årligen hellas och i Carlstad särskildt
af den ungdom som vid härvarande Gymnasium och Skola begagnar
undervisning.
Handeln har i Carlstad snarare af- än tilltagit; men i Christinehamn
och Philipstad, der taekjcrnet utgör en betydlig handels-artikef,
lior denna näring under de senare åren icke varit mindre lönande än
tillförene.
Handtverkerierna äro icke i särdeles bättre skick än såsom de *
förra Fem-årsberättelsen blifvit beskrifue. Likväl, utom Garfvare, som i
allmänhet äro välmående, hafva i senare åren en och annan .skicklig
handtverkare af andra professioner genom arbetsamhet bringat sig till
välstånd, hvilket bevisar att det intrång af fuskare som städerues handtverkare
så mycket öfverklaga, utgör icke något verkligt hinder för dera»
uppkomst, ulan alt den väsendtligen beror på deras egen skicklighet,
omtanka och ordentlighet.
Tillförseln af landtmanna-varor är i Carlstad ringa utom vid mark'
nadstilllällen, men i Christinehamn jemnare och bättre, emedan landet
deromkring är mera frukthart än vid Carlstad. Philipstad saknar ick®
heller ganska god tillförsel fiån aflägsna orter, helst afsättning6» derstädes
är beräknad på Bergslagen.
Utom det i Carlstad varande allmänna undervisningsverk Cyrone
sium med Skola, finnes derstädes en Vexelundervisning55^0!» för fattig®
barn, i hvilken- vanligen omkring »oo barn på en gång undervisas 1
dirislendomskun&kap,'räkning och skrifning. Uti Christinehamn är ef»
»kola med arne klasser och i Philipstad en Pedagogi, hvars utvidga»»’*
—
45
—
beslutad, sedan elen Wexelundervisningsskola som för fattiga barn
der varit inrättad numera upphört.
Folkmängden har i de senare åren aftagit uti Carlstad, sålunda alt
d6», som år 1837 utgjorde 258i personer, år i832 endast uppgick lill
.*9 efter skattskrifnings-längderne, hvilken minskning synes jemväl beVlSa
att näringarne i staden åtminstone icke äro i stigande. Befolkningen
i Ch ristinehamn besteg sig i832 till lözjo — samt i Philipstad till
ooo personer, och är förhållandet i denna del för sistnämnde 2:ne städer
alltså ungefärligen enahanda som det var 1827.
Sedan jag nu i föreskrefven ordning eller under de rubriker sorn
det meddelade formulairet antyder i underdånighet afgifvit berättelse örn
tillståndet i Länet under de lill och med i832 sislförflutne fem åren,
anser jag mig jemväl böra yttra några ord om förhållandet med Kronouppbörden
och executions-verket inom Länet, i synnerhet som gången
deraf icke beror allenast af de tjensteuaäns verksamhet sorn med Uppbörds-
och Executions-väsendet hafva befattning, utan äfven på flere andre
omständigheter och väsendtligast viljan och förmågan hos skattdragande
och gäldenärer att göra rätt för sig.
Krono-Uppbörden i Länet har ingått tämmeligen jepit utom för Söder-Sysslets
Fögderi, hvarest restantierne under flere år den 1 Maji bestigit
sig till omkring 3o,ooo R:dr, deraf hufvudsak liga beloppet mileslätt
i Nordmarks Härad. Detta i jemförelse med Länets öfriga del van|°ttade
Härad, i anseende till local- och natur-förmoner, hann icke att
bomma sig före efter 1826 års missvext, förr än skjörden åter slog fel.
•^medlertid måste executions-åtgärderne till resternes indrifvande fort®ättas,
likmätigt uppbörds-författningarnes ovillkorliga kraf. De många
,tererade pant-auetionerne inom Häradet bidrogo likväl föga lill utskyll**®rnas-
indrifvande, ty penningar saknades i orten och följaktligen äfven
döpare. Under sådant förhållande var det icke lätt att med billigt afSeende
å de skattskylldiges bestånd bevara kronans rätt; och de stränga
maningar, som Eders Kongl. Majus Befallningshafvande från de högre
^-mbetsverken tid efter amian fick om resternas skyndsamma irvdrifvane»
nödgade Läns-Styrelsen omsider att för detta ändamål vidtaga utomåfl£enl%a
åtgärder, såsom att låta till utsatta ställen i andra Härader
**°ra panterna för att å auction försäljas»
e
verkställigheten mötte väl deremot mångfalldiga hinder, men
■?'««« verkade hvad som i berörde afseende tillgjordes så mycket
de sorn kunde på något sätt förskaffa sig penningar, gjorde rätt för sig
och få af Panterne blefvo sina ägare frånhända. Således ehuru verklig
brist eller oförmåga att betala till en början förorsakat restantierne, visar
dock utgången att motvilja hos de skattdragande i någon mån äfven verkat
dertill att detta ofördelaktiga förhållande länge fortfarit, ty då någon
annan påföljd icke äger rum för den skattdragande som försummar att
vid Uppbördsstämman erlägga sina utskyllder, än att Fjärdingsmannen eller
någon Kronobetjent besöker honom med kraf, sparar han sig den mödan
att infinna sig vid stämman, i synnerhet som han af erfarenhet val
vet, att om ock utmätning hos honom sker för skattebeloppet, kunna panterne
likväl icke genast flyttas, utan att han har tillräckligt rådrum att
skaffa penningar innan panterne hemtas och säljas. Genom de omnämnd0
pantfraktningarne jemte en genom Svenska och Norrska timmer-uppköpares
täflan inträffad bättre afsättning af skogsproducter har dock inträffat»
att resterne som af i832 och föregående årens uppbörd i Söder Sysslet*
Fögderi bestego sig, enligt verificerade restlängd^’ den r sistlidne Maj till
22,575 R:dr 16 sk., utgjorde vid räkenskapernes afslutande den 3i Auga*
sti endast 235 R:dr 4° sk. 3 rist.
Till berättelsen om Executions-verket hörer först den örn skuldsältningarne
i Länet. Då Filial-disconterna existerade lillvandes Wermlands
Jordbrukare, att örn lån anlita allmänna verk och lättheten att på sådant
sätt skaffa sig penningar tillvägabragte den tiden månget egendomsköp»
ehuru köparens tillgångar icke svarade till den handel hvari han ingickDenna
illa beräknade låne-ifver underhölls inom vissa orter af personer»
som deri sågo sin vinning, enär de såsom Commissionärer förtjente arfvoden;
och sålunda utgingo tid efter annan från de i hufvudstaden befintliga
cassör, fastighetslån, odlingslån och discontlån till förut skuldsatie
Jordbrukare och Bönder i synnerhet inom Näs Härad. Då deremot Landt'
mannen esomoftast fått erfara missvexter, och dessutom många lån utgått
till personer, som kanske utan vilja att återbetala, endast genom betydlig
uppoffringar kunnat skaffa sig lånen för att rädda sig för tillfället utnr
förlägenhet, följde alltså härpå lagsökningar. Understundom inträffade ock»
att innan det hos någon gäldenär hann så långt, hvad hans skuld till
allmänna cassorne angick, hade han redan till enskilta fordringsägare, 11
hvilka bon stod i närmare förbindelse, öfverlemnat sina lösören och dis
ponibla tillgångar, s& att för lån som gått lill utsökning merendels endas
fastigbetslotter blifvit utmätte, hvilka först efter mångfalldiga auction*3*
kunnat till underpris föryttras. Under sådana förhållanden och när en
gäldenär, som med allt hvad han äger icke till fullo ian godtgöra sin
47
*“*
skulder, begagnar alla möjliga utvägar att i det längsta uppehålla sin egenoms
försäljning, har det för executorerne varit i många hänseenden svårt
'drifva fordringar, men det väsendtligaste hindret dervid ligger dock
'den omständighet, att köpare sällan infinna sig vid utmätnings-auetioner.
man skulle kunna anse detta härröra från någon mindre berömlig sammansättning
bland ortens invånare; men den egentliga orsaken dertill är
att inse, nemligen att i saknad af peningar, köpare icke finnas i orten,
""ninstone till de många fastigheter, som under flera års tid varit å exeoutive
auetioner utbjudne. Om härtill kommer, att man icke gerna, äfven
n'ed förmåga att betala, besöker en sådan auction hoskin blottställda gran*‘e
och icke begagnar sig af tillfället att för underpris åtkomma hans nöda"diga
lösbo eller hemmansdel, så ligger deruti väl icke något klanderud
t. Emedlertid har sådant allt varit ofördelaktigt icke allenast för afdgse
boende fordringsägare, än ock för executorerne, hvilka senare, man
}’a afstånd och i okunnighet om rätta förhållandet bedömmer, såsom efteroch
försumlige, under det de ulledsnas genom mångfalldiga frukt°sa
försök, att i penningar förvandla det till de förres liqviderande ut
-
matta gods.
k Under de tvenne sista åren har likväl detta förhållande mycket förat
sig; och ehuru för Banco-discont-verket några äldre utsökningsmål
ac^e kunnat bringas tili slut, utan efter det afbetalningar småningom i följd
utmätningarne ägt rum, bero på försäljning af fastigheter som å många
‘j pioner varit utbjudne, är det likväl icke derföre skäl att tnissereditera
rle,a Länet, eller att tillvita dem som handhafva Executions-verket alla
vnöjliga försummelser, enär det omtalade förhållandet ingalunda är eller
ar,t allmänt för hela Länet, utan egentligen tillhört ett enda Härad.
Till dessa anmärkningar har jag funnit mig föranledd af ett i ali—
0an"a tidningarne nyligen infört klander öfver Länets Executions-verk
ftin ^Vartl!^ anledning skall varit hemtad från sista Revisorers anmärk
-
j § vid Banco-discont-verkets räkenskaper samt något beslut af Stock
la j3* Stads Justitie-Collegium och Förmyndare-kammare| att till Werm'
gotl *emna oc^ e^iuru jag icke på annan väg erhållit del af nå'
då . a"toärkning uti det ifrågavarande afseendet, tror jag mig böra under
her,^St uPPtysa» att Banco-discont-verkets äldre, på utsökning inom Lane
oaue*'^e fordringar för närvarande icke uppgå till betydliga belopp; ali
gar a^a de svårigheter som mött vid indrifningen af lagsökta fordrinr'nga
fSC°nten ,^'kva* derpå under de sistförflutna tio åren gjort ganska
fluster i jemförelse med dem som detta verk, efter hvad jag tror
mig veta, fått vidkännas å lån utlemnade både i flera andra provinser
och i hufvudsladen och att de betydliga öfverräntor som från detta Län
till Disconten ingått, på mängden af de lagsökta lånen torde dessutom fullt
ersätta om icke öfverstiga förlusterna på ett och annat lån. Justilie-Collecium
och Förmyndare-kammaren hav raig veterligen bär i Länet endast
förlorat på tvenne lån några hundrade Riksdaler räntemedel, derigenom
att de för Lånen intecknade fastigheterna, som i mät gått, icke hunnit säljas
innan ränta för längre tid än trenne år upplupit och köpeskilling*'11'11®
icke varit tillräckliga att betacka det oprioriterade öfverskottet å ränta11’
men för dessa förluster hade sannolikt Justitie-Collegium och Förmyndarekammaren
varit fredad om lagsökning ägt rum, så snart betalningen af 1
eller i års ränta 'blifvit åsidosatt. Skulden dertill kail billigtvis icke skjutas
på Länets Executions-verk.
Carlstad å Lamk-Cancelliet den 3i December i833.
JOHAN AF WINGÅRD.
SV. LINDBERG.
H. F. OLDEVIG.
Tabell för Städerne uti Wermeland^ Län
f
Tabell för Landet inom Wermeland^ Län.
lil tilia
• lall lall
'•••lill
'littke»*
• l • • l • • •
l l V •••'•••
•
• i «
> t k •
Bergsm
l • k V • '»
l • k 1»
l*V«
Irono-Skatte-Säterier
Fralse-Siiterier
Hl- och Rörs-Heraman
Frälse-IIemman ....
F riise- Ska 11 e-H emman
Kronohemman .
Krono-Skattehemman
Dito särskilde Bergsmanshemman
Militiar-Boställen
Civile Boställen . . . .
Ecclesiastique Boställen.
KecognitionS-Skogsheinman
Skattlagdt' bebyggde Torp, Utjordar, UrfjeOar, med
flere Lägenheter, som ej under något
hemmans ränta åro inbegripne, Frälse
Dito Skatte
>
Dito Krono ... ....... . .......
Dito obebyggde................
Öskattlagde bebyggde dito, deraf Soldate-Torp
1057 .......................
backstugor .....................
Bebyggde Lågenheter, afsöndrade från hemman
under Ständig ägande rätt
‘
.
Alto på viss tid eller lifstid ............
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af särskildte
slag, som ej Under något hemmans Ränta
äro inbegripne, Skatte .....
tito Dito Frälse > ....
Tull-Mjölqvarnar med 352 par Stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofbladiga ....
Finbladiga .....
[lusbehofs-Mjolqvarnar, deraf 383 st
skilt i Jordeboken uppförd Ränta
Hl usbehofs-Sågq varnar
• ♦
• V
•
• V
•
•
V
•
V • V •
• V
•
V • V V v V
i. i •
• ll
särskildte slag
^ • •
• » •
Stampar .......
Kopparhammare . . .
Stångjerns-Verk . . .
^.mneshamrar ....
Masugnar
JeM-Mamifactur-Verk af
glasbruk ... .....
Pappersbruk . . . . .
Tegelbruk . ......
Jarfvcfiet .......
Klädes-Fabriker
färgeri.....
Éalk-Ugnar ....
^skifferbrott . .
Tobaksspinnerier .
Cakelungs-F abriker................
Hverse Personer, som ej hora till viss näring .
■terbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
............... ........
»lillvi
.
.
•
*
*
•
*
.
•
•
k
V
I
l
lil»
• • • l
lil*
l l
•
l
•
•
l l
l l
l l
l •
med
l • l
l l
l l
• V
l l
sär
-
i i
i i
•
i
•
i
i •
•
•
l v
Hemmantal.
2
1
B
n
§*
r
0-
r*
ö
3
•n
i
1
1
94 }}
14 ii
251 sYs
*7± 1 1 3
34}
34J
12|
3/x
i
9411
16 ,
258116
75
2i
1,206 j \
34 }
39 A
13j
3^
—
—
-
Summa
1,762A
tg
A
O -1
n v>
—* 0
** t*
3 pt
Hera
tat n
£ 3
E.tf
D ST
OQ £$
Utsäde sri
:
Medelafkastning,
sedan Utsädet är afdraget-
! ■
Jnderhållne Kreatur*
»
-5
(V
e»
«
s>
CM>
era
O
-1
p
a
as
Blandsäd.
;
•1
r»
r
*3
O
03
|
w
0
p
t»
ca
t*
%
B
B
6»
»?
U
2
sr
D
Cu
«
pt
P»
u*
n
fT
p
O
r»
P
O
O
y>
B
Pt
ST
n»
O
>1
p
p
0
71
Ungboskap.
p«
n
C/5
<
?
O
O
c* r
«-*
A
7
t
7
1
46
2
X
'2
10
2
42
4
138
8
2
60
3
4
16
4
16
3
63
780
234
4,970
323
861
890
381
6,085
823
17,560
1,275
408
5,616
615
689
2,497
931
3,078
921
—
4
101}
15 J
638
27
5
195
16
787}
47}
1,986;
79
16
1,254
92
54
380
134
497
125
----
72
1,4561
244
8.403
342
84?
2,030
334
8,853
966
25,707}
1,062
345}
12,777
1,207
862
5,270
1,446
5,856
1,528
25
19}
393
lil
3 357
94
35}
1,255
118}
2,710}
416
11,102}
348
162}
9,955
488
139
2,691
499
3,773
676
ilo
1
13
4
82
4
il
31
5
79
13
269
. 12
6
225
16
11
72
20
84
24
-—
138
6,866
1,924 •
47,066
2,330
550J
13,107
706
40,356
6,270
146,546
6,974
2,332}
89,661
8,443
1,398
34,324
9,441
51,377
18,062
1,510
91
52
1,134
. 88
4
609
---
585
208
3,402
264
16
3,650
460
14
1,607
314
1,448
169
150
15}
203
48|
1,397
57
19?
391
74*
1,281
151}
4,488}
187
73
2,491
173
140
672
217
900
261
6
23
63
15 j
497
11
6
128
14}
475
52
1,556
42
21}
803
56
66
230
78
247
103
1
~ 4
19 <
291
91 i
2,465
127
32||
4021
140
2,143}
478;
8,724}
506
136J
2,588
291
255
1,106
363
1,473
423
—
—
——
““ ~
~
—
—-
13
6
2
64
1
t
29
27
7
187
3
2
177
2
4
29
5
28
10
157
50
16
551
10
1T
274
-
301
64
2,182}
30
4
1,913
172
20
324
27
434
92
131
43
___
9
151
-- • -
36
——
57
•--
458}
234
7
10
103
11
68
6
---
133
—
2
■—-
24
——,
---
10
18
84
——
*----
90
5
16
2
16
6
—
2,868
243
—-----
1,304
——
13
753
——.
1,034
2,959
_—
45
2,447
105
45
856
128
954
194
43
887
—
■
—
-----
1 ,
—
-—
—
“-
■— -
■
——
——-
90
1
9
3
4
--—
27
10
1
7
__—.
12
1
- - —
82
—
6
—
34
37
-->
26
92
--
—. —
149
‘
31
3
50
2
7
*--
. .
______
__
——
___—
____
_MM.
-
-_
m—_
---.
—
'-
——
■——
---
---
---
1
*--
——
-—
—-
165
—--
—
-—.
*--
— —
‘
"
•-——
—
•—-
1 ' *
-
120
—
——
—
—
---
a—1—'
1 1
—*--
-------
--
—
12
.....-‘T
'''
■
1
-
"
L,ly&
-——
-
ISO
-—
1
nz
—•
-—
ZZ
r ■■■■.
.
OD
l
__
«—
——
—
——
r 1
—
—
—
—
zz
—
■--
—"
--.
—
—
99
ll
mmm
. _
i,
—
- ■ ■_
____
’
-
—
---
---
__
______
.....—
—
---
33
—
---
—■—
----
-
’ —
---
—
,
---—
—-
—■"
---
—
- 1
—
101
fc*——*
•— r"
■■ -
' ‘ "
T
1
””-
--"
mmmmmrn-
2
------
*--
_—
_._
——
—■
-
---
--—1
— —
1 ■
......
—
1
—
—
—
-- ■
—
——
—
■ 1
---
— —
——
—*"
“““
8
1
-
~~~ Il 1 n
_
-
.
—„
——•
—“
—
—
——
__
__
--
—-
__—
2
■ __
—
— __
_—
——
——
—'
—--
——
*--
-—-
--—
—
—
—
2
——-
___
__-
—
——
-—
—
--
----
-—
--
—
—
1
—
— —
----
--
;
—
-——
—
* """
--
■ ' ‘
—-
'
——-
---
-—
3
-->.
—
——
.—-
——.
1 l—
—-
---
z—
■■ Ml"
MM. -
—
---
---
-—
■
—
1
—1
1
—*—
*'
—
'
—
mm*
—“—'
-—*
-—
—
---
—
■—
—
-
1 1
z~
1 ■ 1
---
----
II
, ,
. ,
-
--
___*
——
_-
____
---MM
—
—-
»,312
335-|l0,587« (2,759
72,192)3,396
841&|20,190*|l,791f
64,864}(9,500|
227,470}
10,790
3,570;
134,100(12,436
3,711150,231
13,643)70,31ll22,608
l,976j
Bidrag.
Stats
-
Bevilln ina.
Uppskattadt
Värde.
Pl
10,000
___
1,190,191
—
—
73,530
—
—
1,997,954
MM
—
699,218
—
—
16,776
—
—
10,491,292
8
—
683,525
—
—
275.015
4«,
—
101,200
—
—
340,234
—
—
14
1,963
197
5,004
3,017
37
29,035 28
2,830
293
138
528
23,013-  99,377
30,25532
5,300
2.460 -
55,453.
108,516-
360,662
89,213
96,423
2,999
706
—
203 24 —
16
20,460
3,761
200
3,320,386
142,995
17,350
482,107
10,550
5,000
1,046
5.000
2.000
1,000
1,800
2,275
32
Efter 2ldra Art.
a §.
Från och med
den g:de,
till och med
ä4:de
-
222
1,48;
260
—
142
36
115
28
6
40
3
1,470
35
10
12
49
24
392
22
58
16
20
5
.
13
17
20
36
1,555 20 — 112
i 3
Sb 3
20
2,551
162
4,371
1,603
3441
22,080
1,375
5
1
3
16
16
10
6
1,857
93
1,829
673
28
8,335
254
200
97
412
26
40-
22 —
443 20 10 !
22 —
226-
878
255
304
11--
3 — -
7,046 •
327
34:
1,269
92
20-
2 9 7!----
16-
12
3,254 6- 208 - -
671
40
6,372
453
11,205
5,29426
100
59,456
4,471
499
529
2,429
26
37
3,008
681
—
54
10
11
150
1,459
93
51,453
1,125
1,523
555
1,521
140
44
226 47
1,148
397 47
419
36
5,129
15
1.563
1,588
636
26
5 3 ——
8
1
2,884
1,390
31
15,322
455
251
133
161
33
Ständige Ranim'.
--14
4
46-
26---=
--17
13
12 2
40620
29
11,491
4381
16225
32239
4315
60
10
165 16
4
40
646
12
60
—
1,375
28-
661
36-
13
16
8,056
12
520
—
99
20
56
44
202
20
12
4
332
12
63
___
1,019
24
180
—
71
40
85
4
42
12
41
12
—
2
_
1
424
24
15
£
12
12C
3(
li
—
o=
7-
,24
20
36
338
107
17
24
36
-
5
-
2
-
4
-
316
36
11
3
_
»-5 p*
2. o w co »
= o P 2
crq p- B C O
* 3 " cdyj
c;: B o
£ o. i £*
r*l9Q 3
C/a
Sl20.770,494bM51,576y-k91443!-l4«,^7t «
&•****-
25f40l
559i 9l—I-T
-
71 -
- 1
657 3
0 -
72
— _
4,882
1 5
4,178
0 il
170
17 6
90,785
50 10
2,326'
12 m
2,348
28 5
927
44 9
2,230
37 9
184
4-
37
30-
1,908
1 1
200
36-
158
32-
1,372
12-
287
36-
93
24-
6
46-
1,841
12 1
1,642
161
695
—
41
332
6
18
22
450
1
15
9
_ _
125
36 -
24
36 -
9
— -
2
24 -
12
12-
8
12 -
3
- —
83£
28-
118,420)32|
Glerecie-Statens Underhall.__
79
14.093
2,485
119
51,212
24
169
169
13
1,028
174
4,516
1,099
32
23,494
2,419
499
188
1,980
652
56-
44o
71
2,125
617
17
11,821
1,700
151
68
662
24
24
50
79
994
58
24
33
16
406
17
I24I- 37,59Cj38|—|l8,712l 4I
-
P*
•1
H.5*
P •
cq ra
? n
r*
2 -
180 -
—
-
35
6-
- 647
—
- 238
24-
4
12-
- 4,508
—
- 359
—
- i 82
—
-
34
—
6
- —
I 71
—
2
-
_ 16
32-
___ —
— —
—
_ —
—--
_
76
—
_ 6
24 —
___—
—- -
_
55
— —
__ 2
_ —
—--
—
---
- '
- -
- - —
-6,32lll2)-
v>
> ö
22
1,651
281
7,288
1,954
53
9,823
4,478
732
290
2,948
1,180
82
24
24
100
79
1,471
Si
25
2,770
430
7,699
1,970
57
]38,751
3,065
1,035
348
1,431
16
3S
320
10
800
42'
6,726
1,085
13
25,819
2,902
80
845
65
20 —
30
1,885
358
6,247
1,431
54
29,804
2,950
776
355
1,049
16
170
23
824
187
3,774
2,285
26
19,41"
2,703
387
273
353
15
13-
24 —
22
28
- 22
20
43
— |ö2,630| b|-|59,817|44l- 37,597|—|—',45,787| S-k*J
-
231
14,167
1,824
61,876
20,683 28
814 41
355,069 30
22,795 24
5,857 39
2,893
10,392
210
337
6,510
62926
169
4,767
1,051
1,198
312
16
45
89
3,01228
2,056
1,130
26
2
25
28
6,057
Hl
lil
11
lil
11
8|539
,405i42| 3
Wermelands Lands-Contor den 31 December 1833.
SLINDBERG
Jlj»,
•»->*n ,\h • r ; > i
♦r. bii Uiiijf
.. r.
it' '-'i t . • r *1»
lif* t
I
#
Berättelse jag, till underdånig åtlydnad af Eder Kongl- Maj:ts
Nådiga befallning uti skrifvelse den 17 April 1821, nu åter bör afgifva
, angående tillståndet inom Östergöthlands län i ekonomiskt och
statistiskt afseende, kan icke blifva ^f dea fullständighet och omfattning,
att den, annorlunda än i sammanhang med elen som för fem
sedan aflemnades, kan anses utgöra en någorlunda åskådlig tafla
^ länets ställning i det hela. Jag skulle i annat fall nödgas, med
en tröttande vidlyftighet, ånyo upprepa allt hvad jag då, med all
Jfen noggranhet som var mig möjlig, anförde, att jag tror mig derute
icke fela emot afsigten med Eder Kongl. Majlis ofvannämde
Rådiga befallning, då jag inskränker mig till uppgift örn de förän^ingar,
som under de sist förflutne fem åren inträffat, i afseende
folkmängd, näringar, fabriker, skolor, med de flera ämnen, som
dåligt stadgadt formulär, utgöra föremål för fem-års-Berättelsen,
åtresset vid dess genomläsning blir onekligen härigenom mindre än
°lä den ensam lemnade en fullkomlig öfversigt af länets tillstånd,
°ch på denna omständighet borde visserligen afseende göras, om frå^
nu vore att författa en bok, den man önskade att allmänheten
1)1 ed beg ärlighet skulle läsa, men då denna underdåniga Berättelse
)cke har anspråk på någon annan förtjenst, eller blifvit anbefalld för
^gon annan orsak, än att lemna Eder Kongl. Maj:t säkra och tillAlitliga
underrättelser, till ledning för de åtgärder till landets formhan
och ökade välstånd Eder Kongl. Majit i nåder kan pröfva
Nödigt att vidtaga, vågar jag föreställa mig att den synpunkt hvarur
jag betraktat sättet för fem-års-Berättelsens uppställande, år
flen
rätta.
l:o Länets allmänna beskaffenhet.
^ linder loppet af de sednast förflutne åren hafva icke inom lå€
1 inträffat några större förändringar, som kunna blifva föremål för
,tlera allmän uppmärksamhet, hvarföre jag härom endast åbero'r
hvad de förr afgifne fem-års-Berättelserna innehålla.
handsk. 5-årsberättelse för Österg.-Län.
I
2:o Invånare.
Folkmängden utgjorde vid i832 års slut, enligt de då förrättade
mantalsskrifningar, 169,282 personer på landet och 18,141 1
städerna, eller tillsammans 187,423. Af desse tillhörde 89,189 nian'
könet, och 98,224 qvinnokönet. Hela tillökningen sedan slutet a*
år 1826 utgör 5,o32 menniskor, och är således betydligt mindre än
linder de fem år, som föregingo de förstnämda. Ehuru länet icke
varit allmänt hemsökt af några svårare farsoter, hafva likväl nerv'
febrar och messling härjat på flera orter år 1828, och frossor, sort*
ofta urartat till vattensot, så väl detta år som 1831 och i832; oc*1
då mortaliteten härigenom utöfver vanligheten under dessa år ökats»
lärer orsaken till folkmängdens mindre betydliga tillväxt, uti dett3
förhållande bör* sökas.
Någon märklig förändring uti folkets bildning och konstflit 1
finare slöjder, har icke ägt rum, och den erfarenhet jag under
sednast förflutna åren vunnit, har hos mig hefästat det omdöme ja£
förut yttrat, örn 'invånarnes lynne i allmänhet. Med de undantag»
som naturligtvis här, liksom på alla andra ställen måste äga rute»
kan likväl med skäl sägas, att grunddragen deraf utgöras af aktning
för tegarne, kärlek för ordning och. skick, och känsla för egna fät'
tigheters helgd. — Begäret att öfverflödigt förtära bränvin, föraide'
der visserligen ofta till öfverdåd och osedlighet, och kan i naiv3
rande stund icke sägas hafva aftagit. Det förbud mot bränvins-tn
verkning, som ägde ruin i832, ifrån början af året till höste!11
åstadkom, för den tiden, en minskning i fylleri och utsväfning^ ’
som likväl lingö en sä mycket starkare fart, sedan bränvinet åt
fick tillverkas, och betydligen fallit i pris. Genom ett tempotf^
bränvins-förbud på några månader kan, efter min öfvertygelse»'.1,
genting för sedligheten uträttas, och då ekonomiska förhållande!'1 lC
medgifva att ett sådant ständigt fortfar, lärer vidtagandet af säd3
åtgärder, hvarigenom bränvinet blir dyrare, vara det enda lTie
som bör användas till vinnande af fylleri-lastens minskning, men ^
ven härvid bör nödig måtta och försigtighet iakttagas, på det 1(1
lurendrägeri af utländskt bränvin och hemlig tillverkning af inhems »
må blifva allt för lönande handteringar.
3
Då af de år som innefattas uti denna underdåniga Berättelse,
,ritet enda gifvit missväxt, utan alla lemnat medelmåttig, men på
Hågra trakter i länet ymnig skörd, samt spanmälspriserne åren
J83o och 1831 voro temligen höga och afsättningen liflig, i ansedde
till den då felslagna skörden i andra rikets landskap, är deraf
011 följd att allmänna välmågan snarare till- än aftagit i denna provins,
der jordbruket är den vigtigaste näringsgrenen. Den ifrån länet
utgående bevillning och Öfrige skatte-bidrag äro likväl af den
ketydenhet, att de ingalunda, utan skadlig inverkan på ortens väland,
kunna förhöjas, hvartill jag såsom bevis får åberopa, att de
Wa ofvannämde ovanligt lyckliga åren då goda skördar kunde afHtras
till höga .pris, blott behöfde efterföljas af ett enda, i832, då
loisen, i anseende till en mera allmänt öfver hela riket, nied undanag
af Norrland, erhållen god gröda, ansenligt folio, för att åstadkomma
allmän klagan öfver penninge-förlägenhet och bristande afritning.
— Arbetare saknas icke, och ett drängedagsverke^ betalas
"Manligen med 16 å 18 sk.; men under skördetiden med 20 å 21 sk.
4 rst. Banko.
3:o Näringar.
Jordbruket fortfar i allmänhet att skötas på samma sätt som
jktr, så att halfva åkerjorden årligen besås, och den andra hälften
igger i träde, derifrån likväl några undantag äga ruin, såsom till
hempel i Ydre härad, hvarest tredings-säde mera allmänt brukas. De
Hti sista fem-års-Berättelsen omnämde odlingar äro dels fullbordade,
ännu under arbete, och de vigtigaste af dem som sedermera
ifvit företagne äro följande:
, Majoren och Riddaren af Kongl. Wasa-Orden A. F. Rothlieb
oar> efter föregången sänkning af sjön Wälen, vid säteriet Graf by i
*^ds, och frälsehemmanet Tångby i Asby socken af Ydre härad,
l0retagit en ganska betydlig mossodling af 88 tunnlands vidd. En
i}0r del deraf är redan färdig, och har burit vackra skördar af råg,
bafra, potatis och timothej. — Vid Stjernvik har Brukspatron
Reder verkställt betydliga odlingar, och vid Häradstorp aftappat
n niosse, der loge öch tröskverk för vattendrift redan äro uppbygg
-
de, samt åker upptagen till nära femtio tunland. — Brukspatronen
och Riddaren af Kongl. Wasa-Orden Ekelund har vid Rodga
säteri odlat en mosse om 20 tunnlands vidd, som är ymnigt fruktgifvande
på håde säd och gräs. —• I Ydre härad har på ganska
många ställen, der sådant arbete varit behöfligt, den gamla odal-åkern
vunnit i areal genom stenbrytning, som i stort blifvit verkställd vid
säteriet södra Målen i Asby socken, tillhörigt Kapitenen J. Wetterström,
hvilken låtit derstädes borttaga omkring 60 stycken stenrör
af ovanlig vidd och storlek, af hvilka de fleste fordrat sprängning'
Af den sten som brutits, äro stängselmurar lagda kring gärdena, til*
en sträcka af 5oo famnar. — Komminister Lodén och Krono-Länsmannen
Kindberg hafva oek på sina boställen vestra Hult och Best'
arp, utmärkt sig uti detta odlingssätt. — Kapten Pauli pä Grönn1'
ge i Kinds härad, -Ryttmästare!! Schmitterlöw på Näs, Ydre h3'
råd, Löjtnanten Bergenstråhle på Uljeberg, Wifolka härad, Bruksp3'
tron Grill på Lund i Tjellmo socken, med flere andra, hvilka skull0
leda till allt för mycken vidlyftighet att särskilt omnämna, halv*1
ock företagit odlingar af mossar, som lofva god framgång, äfvensom
många i mindre skala anställt flåhackning och stenbrytning, hvarige'
nom förut onyttig mark blifvit fruktbärande.
Lin odlas ännu icke betydligt mer än uti Ydre och en del ^
Kinds härader, men Kabinetts-Kammarherren Kommendören och R**-1'
daren Friherre Adelsvärd har pä Adelsnäs gjort en början dermeö
som ej är obetydlig, och som kan blifva en föresyn för orten &et'
omkring. Der utsås årligen omkring 9 tunnor frö, och hvarje
lin lemnar vanligtvis 10 å 11 utägor, stundom derutöfver. AgareI1
har der bosatt en i linhandteringen utmärkt skicklig Norrländni*1»’
som sjelf handlägger göromälen, ifrån jordens beredning ända 11 „
dess väfnaden är färdig. Prof, sä väl på det omgjorda linet, sort1 Pa
spånaden och lärftet, hafva vid detta läns Hushålls-Sällskaps sist3
allmänna sammankomst blifvit uppviste, och funnits icke eftergnva
det vackraste af det som i Norrland kan tillverkas.
Potatis, humla, hampa och trädgårdsväxter odlas på sätt u*1
förra Berättelsen är i underdånighet uppgifvit.
Odlingen af papaver eller Wallmo (Papaver Album), hvaraf en
Matolja, som i godhet icke eftergifver den utländska, beredes, har
P3 intet ställe blifvit i stort anställd, men ganska många hafva derutsått
hvad som fordrats för eget behof. Eder Kongl. Majit har
Under den 9 Juli i83o täckts för odling i stort af denna växt af allmänna
medel anslå vissa premier, af hvilka likväl intet enda hittills
blifvit begärdt eller utbetaldt. Häraf bör likväl ej dragas den slutföljd,
att hågen för odling af denna nyttiga växt försvunnit, men att
långsamt utvecklar sig, är något som i vårt land ej är ovanligt.
Sedan Fabrikören John Svartz i Norrköping inrättat en förmälning
af ben, och till ett mera patriotiskt än riktande pris håller
benmjöl till försäljning, har detta gödningsämne på flere ställen inom
*ånet blifvit begagnadt, och på torr och sandig jordmån gifvit lönande
skörd; men deremot visat sig mindre verksamt på kall, fuktig
&ber styf jord.
Angs-skötseln har väl något förbättrats så att såning af klofve
och timothej mera än förr nyttjas, men ännu är den på långt
Uär icke, särdeles på slättbygden, uti ett naturligt förhållande till
aWn. Dahls härad har under de sednare åren, framför de Öfrige
På slättlandet, utmärkt sig för odling af ofvan nämde foderväxter,
Ulen så länge ängarnes betning inpå sednaste, regniga hösten fortsättes,
^b gräsväxten för följande året genom kreaturens upptrampning ska^as,
är ingen väsendtlig förbättring i ängs-kulturen att förvänta.
, Boskapsskötseln står i nära förhållande till ängs-odlingen, och
au ej vara på högre ståndpunkt, der denna är försummad. BonQeU
rättar vanligen ladugårdens storlek icke efter det antal kreatur
S°m kan födas utan lifnärås, hvaraf följden blifver klena kreatur
ta r*n£a afkastning. De fleste berregårdar göra likväl ett undants
härifrån, äfvensom i allmänhet södra Kinds och Ydre härader,
Varest ladugårdens afkastning utgör en väsendtlig näringsgren. Stamtill
det yppersta holländeri i länet är anskaffad till Adelsnäs,
tju^ ä^are’ Herr Friherre Adelsvärd, från Schweitz införskrifvit en
ri °ch tio stycken kor af ovanlig kroppsbyggnad, storlek och fägnåe'’
a^vensom från Tyrolen en tjur af mindre race, hvartill äfven
S*a kor lära oförtöfvadt inkomma.
<
•;
Häst-afveln, sora förut varit god, bär visserligen blifvit ytter;
likare förbättrad gerion! de hingstar, som fran Strömsholms stuteri
bFifvit till orten aflande, men elen osed allmogen bär, att allt förtidigt
nyttja de unga fölen, så att de ofta användas till tyngre och
svårare körslor, innan de ännu fyllt tre år, åstadkommer en skadlig
verkan, och förderfvar alldeles hästar af ädlare race, som, långt’6
skonade frän strängt arbete, kunde blifva förträfflige. Ett talrikt
stuteri af Dansk race, från ön Fyen,,är anlagdt på Adelsnäs, och
på Ljung har Majoren Grefve A. von Fersen nyligen gjort en dylik»
men mindre anläggning, samt från England inköpt en fullblodshingst
af högt värde.
Får-afveln, för hvars förädling Regeringen Under de sednare
åren användt så många och nyttiga omsorger, diar inom detta lät1
ännu icke gjort stora framsteg, och sådane kunna ej heller väntas 1
en landsort, der mesta jorden nyttjas till åker eller äng, och är fö1
god att användas till betesmark, som likväl är så oundgängelig för
fären, hvilka mindre än andre kreatur tåla ätt ständigt födas inom
hus. I länets skogsbygder, der utrymme ej saknas, borde detta ht»'
der för en mera utvidgad fårskötsel, ej kunna äga rum, men haga*1'
ne borde rödjas, och befrias från skog och buskar, hvilket åter f°r'
drar ett arbete som ännu ej blifvit påtänkt, mindre företagit; me11
som likväl i tidens längd ej torde uteblifva. De, som medelst inköp
af elektoral-gumsar från kronans stäm-schäferi vid Näs, förbättrat sm
egen afvel äro, så vidt till min kunskap kommit, endast Hans E^
eliens m. m. Grefve Cederhjelm på Säby, Kammarherren Gre»^
Bjelke på Sturefors, och fru Silfversparre på Stafsätter, hvilkens^
nanida äfven låtit vid Näs undervisa en herde, bygdt ett än ^
målsenligt fårhus, oell vidtagit Öfrige åtgärder, som för denne narin»
grens nationella behandling erfordras.
.. u
Skogar. De enskilte äro i aftagande, men att de likväl än
äro tillräcklige för behofven, bevises deraf att bränntorf, derå 11 ^
gäng icke saknas, på ganska få ställen användes. Assessor-en o
Riddaren Tisell pä Hassla, och Löjtnanten Bergenstråhle på D Je |
äro mig vettérligen de ende , som ännu deraf gjort bruk. prl?®n
skogs-effekter stiga med hvarje år, och ehuru detta är den en a
turliga utväg, att väcka omtanken till en förnuftigare hushållning
Atled skogarne, syns deraf likväl, ännu, hos allmogen, ingen verkan.
Hvad krono-skogarne angår, så äro de i förra Berättelsen nära»
de östra Malmskogen, några öar i Wettern, de Wadstena slottsparker,
som ej äro bibehållne under Starby Kongsgård, samt någre af
k d. Hellestads bergslags skogar för kronans räkning försålde. De
ännu återstående af sistnämde skogar, äfvensom Wånga bergslags,
komma att pä enahanda sätt disponeras, sedan afmätning, indelning
1 lotter, och skattläggning hunnit verkställas. Af Folkströms rekognitionsskog
är ^ mantal Björnmåsen kalladt, skattlagdt och återstoden
indelad i sju lotter, såld för a,32a R:dr Banko.
Uti nådigt bref den 20 Augusti 182g har Eder Kongl. Majit
förklarat Ombergs kronopark böra för kronans räkning bibehållas,
°ch vidare uti Nådig skrifvelse den 7 Maj i83l, förordnat huruledes
^sättning borde tilldelas åtskilliga hemmansägare för deras hittills åtnjutna
skogs-och mull betesrätt derstädes, hvilka föreskrifter ock blifvit
behörigen verkställde, utom hvad Wäfversunda, Djurkälla, Tyskeryd
och Rehnstad angår, hvilkas ägare ej funnit sig med de erbjud
ne ersättningarne belåtne, utan beror pr Öhlin gen derom nu pä
Vederbörlig domstol.
, Sedan intressenterna uti härads allmänningarne blifvit hörde,
huruvida de önskade delning deraf, på sätt uti Kongl. Kammar-Kol*egii
cirkulär den 24 April 1824 medgifves, hafva de dels enhälligt,
partielt yrkat en sådan delning, efter olika grunder. Eder
£0ngl. Majit bär redan afgjort några af desse frågor, men de fleste
, ero ännu på åtskilige af Kongl. Kammar-Kollegium infordrade uppvsniiigar.
v
... Bergsrörelsen fortsattes, med de mindre förändringar som af
1‘fälliga orsaker föranledas, på sätt uti förra fem-års-Berättelsen är
uppgi%. ..
, Bifogade Tabell Nio 3 upptager årliga tillverkningens belopp
. 11 "Värde vid de koppar- och jernverk samt det messingsbruk som
s °ni länet finnes, äfvensom det antal arbetare som vid desse verk
ninSe sätt*s- Anmärkningsvärd är i synnerhet den betydliga tillökuti
tillverkningen af gårkoppar vid Åtvidaberg, som år 1826
8
uppgick till 1,202 SM. io Ä, minskades efter den då i grufvan inträffade
branden, följande året till 473 SM, men har sedermera årligen
så betydligen tilltagit, att den år 1832 utgjorde i,700 SM 5 LM
10 ä. — I brist på tjenliga malmarter hafva grufvorne uti Finsponga
län, äfvensom en bergsmanshytta, Nyhyttan kallad, blifvit nedJagde,
men några nya deremot tillkommit i Hammarkinds härad.
Motala mekaniska verkstad, hvars tillverkningsbelopp uti ofvannämde
tabell, af der anförd orsak, icke finnes upptagen, är nu
mera bragt uti ett mera fullkomnadt skick, sedan en mängd nödig0
byggnader under de sednare åren blifvit uppförde. Arbetarnes antal
vid verkstaden uppgick förlidet år till 229 stycken, oberäknad t någre
som under sommaren varit vid byggnaderna sysselsatte. Värdet af
tillverkningen uppgick år i832 till emellan i4o och i5o,ooo R:dr
Banko, utom hvad byggnader, reparationer och verkstadens egne ina'
chiner kostat.
Af de Fabriker, Bruk och Öfrige inrättningar, som icke tillhöra
bergsrörelsen, och hvilka i förra fein-års-Berätteisen äro upptagne 1
har Österby estofts-fabrik blifvit nedlagd. Deremot hafva följande
nya anläggningar tillkommit:
Löjtnant mekanikus J. Ryding med flere hafva under den 8
Mars i83o erhållit Kongl. Kommerse-Kollegii tillstånd att vid Råby
i Ljungs socken inrätta oeh drifva fabrik för tillverkning af kläde»’
flanell och boij med dertill nödigt färgeri, samt den 20 April 183*
att på samma ställe anlägga oljslageri, och en qvarn till förmälning
af färg-stofter. Desse inrättningar äro redan färdige, och skötas med
den verksamhet, att åtta arbetare med 2:ne väfstolar år i832 till'
verkade 2,750 alnar kläde till ett värde af 12,533 R:dr Banko oeb
vid oljslageriet prässades af 3 arbetare 200 kannor linolja och d°°
kannor olja af åkerkål till ett sammanräknadt värde af i,o33 R:dr B:k°-
Orremåla oljslageri i Harns socken sysselsätter 3 arbetare, so111
tillverka 2,000 kannor linolja till ett värde af 2,833 R.dr 16 sk.
Tvenne färgeriet Örnström i Kisa, och stora Bräng i Sund*
socken, vid hvilket sednare ställe ett pottaske-bruk af mindre betydenhet
äfven nyligen är anlagdt, äga hvardera tvenne arbetare,
hvilkas !
hvilkas årliga förtjenst för färgade varor, uppgår till omkring 200
r ..hh* i öfrigt tillverkningsbeloppet vid de förut inom länet beI
ige fabriker och inrättningar obetydligt afviker ifrån hvad förut
er°m blifvit uppgifvit, samt Eder Kongl. Majrts och Rikets Komnierse-Kollegium,
som derom erhållit spesifike Berättelser, lärer de
Sarnnnas innehåll hos Eder Kongl. Majit anmäla, synes öfverflödigt
något derom nu anföra.
Med Binäringarne hafva inga andra förändringar skett, än att
alpeter-tillverkningen ärligen minskas, så att den sistlidet år i832 i
länet endast uppgått till nära 761 Lispund, samt att den förhäst
som Memmings och Bråbo Härader haft medelst föror emellan
norrköping och lastageplatsen vid Norsholm, nu mera, sedan Gö1a
kanal blifvit fullbordad, till det mesta upphört. Örn således den^
för Sverige vigtiga tilldragelse, för dessa orter vållat förlust af
^ tillfällig och förr icke påräknad vinst, är jag dock öfvertygad att
skall hafva ett välgörande inflytande på hela länet. Eders
,°ögl. Majit täcktes sjelf jemte den Kongl. Familjen, den 26 Sept.
&,stlidet år, bevista kanalens öppnande, och denna dag, dä målet för
![°ra uppoffringar och mer än 20-åriga bemödanden var hunnit,
i i kommande sekler intaga ett märkvärdigt rum bland Sveriges
lerner. Ännu har väl icke kanalens nytta hunnit att af erfarenheten
bannas, men till upplysning för dem som betvifla den, må anföras,
. ^ från den 26 September till första dagarna af December förlidet
hafva till och från Östersjön blifvit på kanalen transporterade,
salt --------------r —“ —> *
---w*plankor, 71
tal 2'70 diverse köpmans-gods; 124 SM. pottaska och 600 SM.
jyjern. Fortfar detta förhållande — och anledning är snarare att
för?°da kanal-fartens tilltagande än aftagande — så skola de indirekta
eft elar kanalen lemnar, blifva för framtiden oberäkneliga, när man
finnar den industri, den afsättning och utbyte af förnödenhetsLnndsh.
Femärs-berättelse för Österg,-Län,
2
varor elen skall befordra. Icke ina nian fordra att den direkta inkomst
den kan komma att afkasta, skall svara emot hvad den kostat.
Da en kanal skall anläggas, bör man icke fråga: liom iner <ea
att zifva full ränta för de medel som till dea användes? utan en"
däst: Hafva Vi råd och tillgångar att den fullborda?
Då ännu inga betydligare verkningar kunnat erfaras af Göth11
kanals fullbordande, följer ock deraf att handeln med spanmäl, viktualier,
och skogs-effekter hittills har samma riktning som den ja£
i den förra Berättelsen omförmält. Inga nya allmänna vägar äi°
anlagde, eller några marknader, utöfver dy förr vanlige, bifall»6’
med undantag af ull-marknaden i Norrköping som första gång6*1
hölls 1831 , och redan visat sig nyttig för både köpare och säljai’ej
dä den för den förre verkat, att han erhållit en bättre och
mera omsorg behandlad vara, och för den sednare ett jernnare oc1
efter andra länder rättadt pris, följder som alltid mäste uppkom»19
genom täflan och publicitet i handel.
4:o Politisk Författning.
Kammarverk, — Under loppet af åren v 1827 — 1831 halv»
blifvit skattlagde:
hemman, 42 stycken mindre lägenheter, 10
mjöl- och gryn-qvarnar, samt 10 st. sågar.
,
Till underdånig åtlydnad af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bela
ning uti skrifvelse till Kongl. Kammar-Kollegium den 27 Mars 180?’
har jag den 20 Juli samma år indelt f. d. Wänga bergslag till ordf
Harie rotering, dervid 32 nya rotar uppkommit, som äro tillslag»^
Kongl, irsta Lif-Grenadier Regementet; och beror denna rotering^
förrättning, likasom den flere år förut förrättade extra rotering8
jemkning, ännu på Eder Kongl. Majrts Nådiga pröfning.
Dä jag, i följd af Eder Kongl. Majrts Nådiga föreskrift uti skr1
veise elen 24 Mars i832, till den 5, Juni samma år sammanka »
extra rotehållare för att höras huruvida de, på de vilkor
Cirkulär-Brefvet den jo Maj 1821 innehåller, ville åtaga sig atjinfallande
krig prestera hästar i stället för karlar, hafva af 220 e
rotar, i3o ingått på det nådiga förslaget, men de öfriga 96 förklarat
sig vilja bibehålla sin rätt att vid inträffande krig, anskaffa
karlar. Utom de nu anförde, hafva inga andra förändringar som
r°ra roterings-verket förefallit, äfvensom förhållandet med de till
Postföring anslagne hemman, och gästgifvaregärdar, är oförändradt.
. Sjelf-ägande jordbrukare förhålla sig till arrendatorer och bni^are
af andras jord som 100 till G5, dä beräkningen göres uti hela
atlet öfver hufvud.
Hemmans-klyfningen fortgår öfver allt, i enlighet med de föreningar
derom som nu gälla, och hvilkas följder redan visat sig
saadlige och säkert, i framtiden, komma att blifva äfventyrliga för
Allmänna välståndet. Ett lands styrka beror, efter min öfvertygelse,
Jcke Sa mycket på mängden af dess invånare, som pä deras hildeg,
deras förmåga att föda sig, och att derutöfver lemna bidrag
tlH Statens bestånd, och sådana uppväxa ej i de nästen, som närmast
kunna liknas vid backstugor, och hvilka genom en öfverdrifhemmans-klyfning,
i förening med bristfälliga författningar örn
^drifvare och försvarslöse personer, uppkomma.
, Stats-Bidrag. Tabellerna N:o 1 och 2 utvisa deras totala be!°Pp,
sorn, fördeladt pä hela folkmängden, utgör på hvarje person,
\ tand et något mera, och i städerne något mindre än 5 R:dr. Af
f a trakter i länet äro grund-räntorna högst på Wikbolandet. Det
Ut' derstädes icke sällsynt, att ett helt hemman, med inskränkt ägotyoid,
erlägger kronoskatt med i4 a i5 tunnor spanmäl, utom
Persedleräntan.
-
Försök hafva blifvit gjorde att medelst Diligens-inrättningar,
phska tungan af gästgifvare-skjut-sen, men utan framgång. Ett Bohade
förenat sig örn en sådan inrättning: Deligensen gick, på
danida dagar i veckan, från Stockholm, först till Norrköping,
v en sedan äfven genom Linköping till Jönköping, men som den ej
Enande, upphörde den efter kort tids förlopp, och går nu
vägen emellan Stockholm och Götheborg. Den lifliga rörelse
en\,Öger rum emellaa Norrköping och Linköping, föranledde en
k,hl man, att inrätta en Deligens, som gick 2:ne gånger i vec
-
— jahan,
endast emellan dessa båda städer. Oaktadt afgift en för passagerare
var nedsatt något underdel! vanliga skjuts-legan, och all omsorg
var iakttagen för ordning och beqvämlighet, måste Deligensen, sorn
började våren 1831 upphöra hösten följande året, emedan den g*0*1
nied förlust för ägaren.
Fångars skjuts och underhäll uppgick i83a, inom detta län till
6 j70 R:dr 39 sk. 4 rst. B:ko, och hvad Öfrige allmänna onera, såsom
inqvartering, knecktehäll, kronoskjuts, brefbäring, vägars oell broarS
samt allmänna byggnaders och kyrkors underhåll angå, så är
deni intet annat att anmärka, än hvad i den sist afgifne fem-åi’s'
Berättelsen är anfördt.
PolitieTi. Skolor på landet för ungdomens undervisning, fina**5
uti några socknar, såsom Hägna, Westerlösa, Gistad, Ulrika, Östr3
Stenby, Östra Husby, oell Häradshammar. I allmänhet undervist
barnen antingen af föräldrarne, eller af särskilta inom församling^'
ne dertill antagne personer, hvilkas undervisning vanligen Fiskråk'
lier sig till innanläsning och bibringande af de första begrepp^1 1
kristendomen.
Helsoyården, som under den tid cholera!! rasade i nästgränsafl^
Stater, syntes gifva stora ämnen till bekymmer, har genom f^1'
synens nåd likväl icke behöft föranleda till några särdeles utom'
ordentliga anstalter. Till underdånig åtlydnad af Eder Kongl. Maj;15
Nådiga befallning, blefvo sundhets-nämder i alla församlingar, 1)1
rättade, sjukhus utsedde, och alla Öfrige nödiga åtgärder vidtaga6’
för att i möjligaste måtto förekonmma den förödelse som af denia3
rysliga farsot befarades. De hafva likväl lyckligtvis varit öfverg
diga, och anledning är att hoppas det de äfven för framtiden sk° 3
blifva det, sedan sjukdomen allt mer och mer aflägsna! sig från Vcl
ra gränser.
^
Till Rof-djurs utödande hafva länets invånare, vid ett Il,e(
deni den 20 April i83o inför mig hållit sammanträde, beslutat 8
de premier sorn ditintills för detta ändamål af Jägt-kassan blifvit u ^
gifne, skulle förhöjas. De beslut sorn vid detta sammanträde fatt*1
— i3 —
6es, och hvilka sedermera, med tillägg af några reglementarisk» föreskrifter,
af mig allmänligen kungjordes, voro följande:
”Utaf hvarje hemman i länet, af hvilken natur som helst, erlägges
i stället för den årliga afgift a sk. per hemman som hitintills i
följd af Kongl. Stadgan örn jagt och djurfång den i3 April 1808
utgått, på en gäng år i83o 24 sk. B:ko af ett helt mantal, och af
mindre hemmansdelar i förhållande derefter, hvilket sammanskott, med
öpplöpande ränta så väl derå, som å Jagt-kassans behållning, (hvilken
vid i83o års början utgjorde ug33 R:dr 46 sk.J skall blifva en ständig
fond till utbetalning af premier för rof-djurs fångande eller dödande.
— Denna fond får ej minskas under 3ooo R:dr B:ko, i hvilken
händelse, och örn odjuren då icke hunnit utrotas, länets invånare
besluta örn ytterligare sammanskott; och skall af den blifvande
kassan sä mycket ske kan, emot sex prosents ränta och väderhäftig
säkerhet utlånas, dock så ätt i kassan alltid finnes erforderliga
medel till premiernas betäckande. Dessa premier för rof-djurens utdödande
bestämmas med afseende sä väl å den större eller mindre
skada, som genom olika slag deraf allmänligen förorsakas, som
äfven å den olika svårigheten att deni fånga, likasom å deras mer
eller mindre sällsynthet, för en Warg, gammal elier ung, till tio R:dr,
för en Warg-Io, ung eller gammal sex R:dr 32 sk., och för en Räf eller
Räflinge 24 sk. allt B:ko; dock äger konungens befallningshafvande,
i händelse efter ett års förlopp det skulle befinnas, att kassan
leka förslår till bestridande af det nu fördubblade premium för dödande
eller fångande af räfvar att medelst kungörelse i länet, nedlåta
skott-penningarne för desse sistnärnde odjur till det belopp
Kongl, Jagt-kassan bestämmer. Det beslutade sammanskottet uppbärs
och redovisas på vanligt sätt af vederbörande Uppbördsman,
efter uppgift af härads-skrifvarne å beloppet, som å hemmans-äga,
eös debetsedel antecknas, och kommer kassan att hvarje är undergå
Revision utaf dertill af länets pröfnings-kommité utsedde revisorer,
'”ed utbetalning af de förhöjde premierne, sker början den 1 Juli
*^3o, för rof-djur som förut icke blifvit dödade, dermed fortfaras
ba länge befintlige tillgångar sådant medgifva. Den som utom skall
-
• — i4 —
gång fångar eller fäller rof-djur, för hvilka han vill tillgodonjuta
förökade skottpenningar, bör genast efter det rof-djuret blifvit fåri"
gådi eller fäldt, och innan ännu skinnet är aftag.et, uppvisa detsamina
för tvenne bofaste, trovärdige män i socknen, hvilka å socknestämma
skola personligen intyga att fångsten skett på uppgifvit ställe
inom församlingen, och inför hvilka personer äfven ena örat å
djurets skinn afskäres, så nära intill hufvudet som ske kan, hvarförutan
jemväl skinnet bör företes vid socknestämman, der andra
örat afskäres, hvarefter utdrag af socknestämmo-protokollet, som upp'
tager detta förhållande, bör tagas och till Konungens befallningshafvande,
för erhållande af premium, ingifvas. För de rof-djur hvilka
fångas eller dödas vid sockneskall, till anställande hvaraf vederbörande
församlingar äga rättighet, dock med förbindelse att derom
hos närmaste krono- eller jägeri-betjent göra anmälan, erhållas skottpenningar
till lika belopp som för rof-djur, hvilka utom skallgång
dödas; och bör vid socknestämma öfverenskommas och beslutas om
användandet af dylik ersättning. För utbekommande deraf erfordras
bevis af närvarande trovärdige personer, att fällningen skett
vid soekneskall inom församlingen, och detta bestyrkes sedan al
Pastor, eller den krono- eller jägeri-betjent som tilläfventyrs varit
tillstädes.”
Efter 2i års förlopp kan väl ännu icke med fullkomlig säkerhet
slutas till verkningarne af de beslut som sålunda af länets invånare
med berömlig enighet blifvit fattade, men jag saknar ej anledning
till den förmodan att ändamålet snarare vinnes på detta sätt,
än genom anskaffande af jagt-t3'g, °ch anläggande af varg-gårdar,
hvilka sednare aldrig mer än första året göra någon nytta, enär er'
farenheten visat att odjuren sedermera ej lått deruti låta fånga sig•lagt-kassans
behållning utgjorde vid i832 år slut, 5o88 R:dr 19 sk6
rst. B:ko.
Fattig-vården besörjes på förut uppgifvit sätt utan någre anmärkningsvärda
förändringar.
De på landet tillåtne krogar uppgå till 18 stycken.
i5
Sockne-magasiner äro inrättade uti 102 socknar, med fonder
sorn sammanräknade uppgå till omkring 8000 tunnor spanmål.
Uti Norrköpings Sparbank, hvars förvaltning fortfar med lika
ordning som förr, hade den 1 Juli 1882, 920 personer, insatt en
Sumrna af 23,o3i R:dr 7 sk. Banko. Dä den insatte summan vid
1826 års slut endast utgjorde 9105 R:dr 28 sk. uppkommer således
'let resultat, att den under loppet af 5i är blifvit ökad med 13,920
K:dr 27 sk. Insättärnes antal bär under samma tid blifvit tillökt
nied 4a9 personer.
Tili ordningens och sedlighetens vidmakthållande, använder jag
de medel lagarne mig tillåta, och jag äger den tillfredsställelsen att
kunna yttra, i enlighet med mili öfvertygelse, att dessa medel äro
lil lräck ii ge för ändamålet, örn de med nit och förstånd användas,
saint icke högre Autoriteter taga beslut som motverka detsamma.
Nykterhetsföreningar hafva på några ställen blifvit ingångna, men
föga nyttigt uträttat, enär de som i sädane föreningar ingå, sällan
kalla hvad de lofva, och icke heller genom laglig åtgärd kunna dertill
tvingas.
5:o Städer.
Linköping hade vid i832 års slut en folkmängd af 3p63 menUiskor.
Stadens handel, handtverkeri, och Öfrige borgerlige närUigar,
äro ännu alldeles sådane som uti sista fem-års-Berättelsen är
[uppgifvit. — Den längesedan började uppmuddringen af Stångs-ån,
kommer snart att fullbordas, sedan ett anslag af 4ooo R:dr utaf
^Römrensningsmedlen till detta ändamål, blifvit i Nåder beviljadt.
Ljungstedska fri-skolan, har, sedan en nitisk och skicklig lärare
I ervid blifvit anställd, vunnit en betydlig tillväxt, så att, vid sistlcfet
års examen, 160 gossar, nästan alla af den fattiga klassen,
j^hördes i de framsteg de gjort i kristendom, aritmetik, geografi,
historia, allmän och enskild, spårk-lära samt skrifning,
j. En nyligen genom enskilta bidrag stiftad skola för fattiga flicj^0r>
sorn erhålla undervisning i qvinno-slöjder, och kristendomen,
Ragnas af 5o flickor, och har gjort sig förtjent och blifvit omfat
-
— iG —
tad af allmänhetens välvilja. — Dess fond, som förräntas, utgjorde
den 9.2 Oktober i832 endast 1948 R:dr 3y sk. 9 rst. roen de ärlig»
frivilliga bidragen, genom hvilka skolans tillvarelse lilli möjlig, tipp
"ii till^Sao R:dr 36 sk. Banko. Ändamålet med denna inrättning 111
att dana duglige och kunnige tjenstehjon, hvarföre ock undervisningen
är inskränkt, till sädane göromål som i alla hushåll förefalla.
Förlidet år bildades genom Aetie-teckning ett bolag för anläggande
af en förut saknad bad-inrättning, hvartill byggnad med tjenlig
inredning, innevarande år, kommer att vid Stångs-ån uppföras.
° Fattig-försörjnings-anstalterna utvidgades förlidet år genom in
köp, af ett större stenhus, deruti, jemte Friherrliga Mörnerska stiftelsen,
de fattighjon herbergeras, som för ålder eller sjukdom äro ur
stånd att något till sin bergning sjelfve bidraga.
Norrköping har 10,494 invånare, och är fördelad i fyra qvarter,
nemligen Norra, Strand, Dahls och Bergs qvarteren, med til -  sammans 1137 hela hustomter, af hvilka ganska många äro styckad*'
i mindre delar, men äfven flere sammanlagde. De bebygde gårdai
ne, för hvilka skatt erlägges, utgöra 698 stycken och efter arne stora
eldsvådor som härjat staden åren 1822 och 1826, sakna de öfrigt
tomterna ännu åbyggnader, i synnerhet å den sednast afbrände de
len, der likväl årligen nya hus blifvit uppförde. Villgren för de
lån Rikets Ständer vid sista riksdag beviljade dem, hvilka 1826 lidi
brandskada, hafva funnits sä svåra, att ingen enda af låne-rättighe
ten sig begagnat, och säkert kommer, i brist af nödige medel, e
längre tid att förflyta, innan den då afbrände delen af staden ka
hinna att blifva fullt bebyggd. Tabellen för städerne, sorn är bi*0'
gad denna underdåniga Berättelse, utvisar ett betydligen högre a
tighethetsvärde, än det som i tabellen till sednaste fern-års-Beratte
sen är upptaget, hvilket härleder sig dels derifrån, att större
solidare byggnader efter eldsvådorna blifvit uppförde, dels ock t .
det i förra Berättelsen anmärkta förhållande, att både de afbrän ^
tomterna, och de byggnader som hunnit nybyggas, då voro fria t*
uppskattning till bevillning och således icke till värde upptagne.
—
17
—
Den utrikes sjöfarten, som af förut uppgifne orsaker, de sednare
åren betydligen minskats, torde komma att än vidare aftaga,
sedan Nordsjöns och Östersjöns förening medelst Götha kanal blifvit
fullbordad, hvaremot den Inrikes handelsrörelsen tilltager, genom
den lätta och hastiga kommunikation som medelst ångfartygen, hvilka
nu äro 4 st., dagligen, under seglingstideri, äger rum med hufvudstaden.
Spanmåls-handeln med Norrige har under de sednare
krén varit lifligare än förr, emedan tillförseln af sill derifrån tilltagit,
och Norrska skeppare ofta såsom retur-laddningar intaga spanna!.
Antalet af de staden tillhörige fartyg, utgjorde sistlidet år 21
st- utom ångfartygen, af tillsammans 856T2Ö65 lästers drägt, af hvilka
fartyg f3 användas till Utrikes, och 8 till Inrikes sjöfart.
Stadens hufvud-näring fortfar att vara klädestillverkning, hvilken,
lättad genom nya uppfinningar af dertill erforderliga machiner,
till hvilkas begagnande stadens läge vid Motala ström lemnar ett
ypperligt tillfälle, så betydligen tilltagit, att förlidet år blifvit tillverkade
368,823| alnar kläde till ett värde af 2,212,738 R:dr B:ko,
eller nära dubbla beloppet af tillverkningens värde för 11 år sedan
kr 1821. Fabrikernas antal utgör 56 st. Arbetarnes 1819, och väfstolarnes
3o2. Örn fabriksidkarne framdeles såsom hitintills, få laugia
sig af det skydd Eders Kongl. Majit täckts lemna deras näring,
s°tti utan att göra dem till monopolister, likväl är tillräckligt att
^n upprätthålla, är jag öfvertygad, att den, till hela fäderneslandets
båtnad, ännu vidare skall tilltaga, Ännu är på långt när icke
JU den naturkraft, Motala ström, med sina betydliga fall, erbjuder,
begagnad, — ännu återstår mycket att göra för ull-produktionen,
för denna varas ändamålsenliga behandling, — ännu torde icke
k°nstfliten hafva fullständigt utvecklat sig, och hunnit gränsen för
^enskliga uppfinningsgåfvans forskningar. Den tid skall komma,—
vågar på goda anledningar hoppas det — då Norrköping skall
sPrida välgörande verkningar till mångå af Sveriges näringar, och
Lundsli. Fem-års-berättelse för Österg. Lein,
3
i8
sjelf intaga ett utmärkt runi bland Europas betydligare fabriksstäder.
Öfrige fabriker inom staden, som bestå af tvenne linne-fabriker,
6 strump- och möss-Tabriker, 9 färgeriet 1 garfveri med beredning
Engelskt sätt, 1 sockerbruk, 1 snusfarik, 1 tobaksfabrik, 1 lackfabrik,3
pappersbruk,! oljeslageri, 10 mekaniska spinnerier, 1 Mekanisk verk'
stad, 3 stärkelsebruk, 3 såpsjuderier, 2:ne skepps-varf, 4 urfabriker,
1 ättike-bryggeri, 1 felbhatts-fabrik, 1 ebenist-fabrik och 1 spegelfabrik,
hafva under loppet af sistlidet år sysselsatt 315 arbetare, och
sammanräknade värdet af deras tillverkningar uppgick i832 till
448,631 R:dr Banko. Sockerbruket och snusfabriken äro de betydligaste;
värdet af det förras tillverkning utgör 109,403, och af dea
sednares 62,833 R:dr Banko.
Handtverkare äro inalles 146, af hvilka bleckslagare, snickare, sadelmakare,
garfvare, smeder och vagnmakare, hafva bästa utkomsten.
Framför de Öfrige utmärker sig dock vagnmakare, smede1
och sadelmakare, af den orsak att vagnar beställas från mänga aflägsna
orter i riket, till det antal som möjligen kan hinna förfärdigas.
Skolor och undervisningsanstalter äro desamma som förr, med
undantag af den i förra Berättelsen omnämde fattig-gosse-skolaru
sorn nu mera är indragen.
Reutersköjdska hittebarnhus-inrättningen har Uu kommit i full
verksamhet, och af dess fond, som vid i832 års slut uppgick till
22, io3 R:dr 3o sk. 6 rst., njuta 26 barn vård och uppfostran.
3oo fattiga njuta understöd af allmänna fattigvårds-anstalternä’
och derjemte hafva 42 fattighjon erhållit vård och uppehälle å enke'
eller fattighuset. Genom testamente af framlidne öfversten och riddaren
af Kongl. Svärds-Orden F. Aminoff, har ett arbetshus blif^
inrättadt, der 5q fattiga underhållas, och sysselsättas med arbete, hvil'
—
19
~
ket äfven är för andra i staden boende fattiga tillgängligt emot viss
betalning.
Till statsverket har ingått tullafgifter till ett belopp af g3,477
R:dr 11 sk. 3| rst. beräknadt såsom medeltal af tull-uppbörden från
och med 1828 till och med i832.
Stadens inkomster, som bestå af de i förra Berättelsen uppräknade
särskilda artiklar, äro uppgifne för i832 till 42,554 R:dr 43 sk.
8 rst. Banko. Denna betydliga inkomst användes till stor del att
Uppföra nödiga allmänna byggnader, äfven som till andra anstalter
sorn bidraga till stadens försköning, nytta eller beqvämlighet. Under
de sist förflutna fem åren äro byggde, ett lazarett af sten, som innehåller
16 sjukrum, och dessutom ett för dårar som ock kostat
i4,65o R:dr utom inventaiåer, som uppgått till 2,4o3 R:dr Banko;
En jernbro med ett hvalf öfver Motala ström som kostat 44*987
R:dr och en quai vid strömmen på Saltängs-sidan för 2,923 R:dr 20
sk. 8 rst. Banko. År 1828 uppmuddrades på stadens bekostnad ett
grund öfver Pampus i segelleden uti Ernviken, hvilket arbete uppgick
till 748 R:dr 33 sk. 3 rst. Banko.
Söderköping, som har 881 invånare står ungefär på samma
stånd-punkt som då sista Berättelsen afgafs. Sjöfart idkas ej, men
från lastage-platsen Waldemarsvik äro förlidet år till Flensburg utförde
1318 tolfter bräder och plank, samt i33 S\U. stångjern. Fabriker
finnas icke, och handel samt handverkerier äro i ett tillstånd
sorn ingalunda kan kallas blomstrande. Lägre lärdomsskolan har så
uftagit, att höst-terminen i832, endast 8 gossar derstädes erhöllo undervisning,
men fri-skolan för fattiga barn har deremot tilltagit, så
att vid nyssnämnde tid 54 lärjungar derstädes fnnnos. i4 fattiga
^juta understöd af staden, af hvilka 6 vårdas i fattighuset.
IVadstena och Skeninge, hafva en folknummer, den förra af
*792, och den sednare af ion personer. Båda dessa städers jord,
blifvit enskiftad, till fördel för jordbruket, som der utgör en
20
hufvudsaklig näringsgren. I Wadstena har korrektionsinrättniragen upphört,
och personalen blifvit förflyttad till långholmen vid Stockholm.
Huset har blifvit förändradt till Central-hospital för dårar, hvilka
derstädes väl och ändamålsenligt behandlas. Örn dessa båda städer,
har jag i öfrigt ingen ting annat att anföra, än att deras handel,
handtvérkerier, skolor och fattigvårds-anstalter äro i oförändradt skick.
Linköpings slott i Lands-Canslit den 19 Juni i833.
G, W. HAMILTON.
GUST. NORDSTRÖM. JOH. FR. STENQUIST.
Pftift för Östgötha Bergsfögderi.
"verk:
Åtvidaberg
. ........
, Stenvik.........
^ruk nied Förädlingsverk :
godegård och DeGeersforss
jorsjö * .
khult och Gobo „
rJ'i«.....
Önstorp, med Annaestinaeforss
Hung eller Jacobslund . •
!ult - • .......
ilis poug, Djurshyttan och Lotorp
oxh°lm........f
a idström....... .
,’ä na och Sten med Graversfors
skönnarbo, Christinaeforss, Folkström
och Lämneån
Jchärblacka .....
häfla med Skärforssa . .
holmen uti Norrköpings Stad
ilan Förädlingsverk:
Ivarn .
. j
lona ....
lättorp .
.
.
Borggård .
,
’ Gusum . .
’ 'Danielshammar
bergsmans hammare:
* Svartebo......
» Djuckerö .....
Inskilte Manufakturverk:
» Ysunda .
» Ljuseforss
» Blommedahl
0
Sturefors
» Forssa .
.
» Cedersberg .
a Christinehammar
« Motala .
,
» Backegården
1
Mjölby . .
g Olstorp .
,
g Fredriksnäs .
ergsmans-Hyttor
» Nyhyttan
» Boberg
» Katterum
essingsbruk:
i Gusum År 1828 31:
i:
» 1829 20: i:
» 1830 21: io:
» 1831
38:
i$:
» 1832 85: 8:
pbörden i Bergsfögderiet:
Ar 1828 .
» 1829 .
• 1830 .
» 1831 .
» 1332 .
S. H
g le sinös Bruk, Kopparverk, Stång- och Ämnesjerns-verk, Jern-Manufaktur-Inrättnhigar samt Tackierns-gjuterier, nied hvardera» årliga tillverkningar uti Messingstråd, Gai-Koppar, Stång- och
jemte de ärligen begagnade arbetares antal, äfvensom Kongl. Maj:ts och Kronans inkomster af dessa Bruk, och Bergverk, för Aren frän och med 1828, till och med 1832.
.
Tackjerns-Gjuterier med deras tillverkningar.
Ämnesjern, med
Tillverkad Gar-Koppar.
för nedannämde år.
1828.
1,211
10
10
1829,
1,221
14
1830.
1.632 2 5
1831.
1832.
1,622
126
I O. —
196
18
1,700
S»U
m ma 196 18 —
10
Summa
tillverkning
för de 5
åreu.
7,388
126
Stång- och Ämnes-Jernverk med deras tillverkningar.
Verkens
antal.
a
Jern-Manufaktnrverk med deras Förädlingar.
Stång- och Ämnes-Jerns tillverkningens belopp.
Förädlingsverkens
antal.
1828.
1,211 10 10 1,221 14
1,632
1829.
2,316
888
Tilly.
19
2,293
1830.
_i
1,271
898
vänd
2 5
1,749 5
1 1,700
10
7,514
9 J12
18
1831.
1832.
1,021
17
41
68
19,927
14
19
10
13
18,672
1 18,352
Summa
tillverkning
för de 5
åren.
3,759
2,282
3,673
3,611
8,545
3,437
1,944
15,222
7,548
4,787
3,969
3,504
1,473
6,914
3,594
3,692
2,366
1,042
Förädlingens belopp i diverse Bult- Band- och Knippjern, Skärtenar,
Stal, Plåt-Svart-Spik- oell Hand-Smiden.
1828.
—I
77
18,083
17 4
18,673
10
93,709
13
29
17
19
11
1829.
68 17 io
43
kun
—) för
—I
-
3 6
19
1830.
nät
4,318j 4;14
19
15
1831.
”PPg
12
behof
13
1832.
Summa
förädling
för de 5
åren.
4,072
11
15
2 12
dan
15
17
214
4,394
4 10
13
14
18
Summa
öfver hela
Jerntillverkningen
och Förädlingen.
6,240
2,S33
5,501
4,000
-■»1,274
3,651
3,114
15,839
11,870
5,738
5,003
10,348
1,330
4,646
■ 441
3,304
1,473
6,914
3,594
3,692
2,366
1,042
deli
någon
13
10
Gjuteriernas
antal.
n
Tackjärnstillverkningens belopp för nedanskrifne år.
1828.
Tackjern.
1 —
19
13
10
17
12
12
12
16
5,268
16
2,240
12
15 22,293
12
2,373
13
10
Kanoner
oell ammunition.
— 714
va
t4 1oM6,003
Diverse
Gjuterier.
rit
— I
5,329
109
Summa.
2,375
103
2,919
be
13
17
1829.
Tackje
Kanoner
oell ammunition.
474
2,671
gag
io
714 1
1,213
13
1,550
16
Diverse
Gjuterier.
10
7,256
20
10 7
nåd
Summa.
474
13
183 0.
Tackjern.
Kanoner
och ammunition.
>,135
1,587
4,172 —
io:
13
2,307
—
— 100
—
565
19
467
1,550
16
1,079
13
20
19
Diverse
Gjuterier.
Sun
53 —
142
13
2,188
13
13
1831.
Tackjern.
Kanoner
och ammunition.
Diverse
Gjuterier.
Summa.
1832.
Tackjern.
Kanoner
och ammunition.
1,801
142
23
2,068
13
18
6,802 9
18
3,865
— 2,307
5 611 — 13 6,783 12
Lämmenäs i Östgötha Bergsfögderi Conto r den 18 April 1833.
223
1,496
223
5,366
2,516
12
1,606
21
10
2,708
10
Diverse
Gjuterier.
114
Surnn
11
15 14
19 19
1,630
18 1,801
23
— 2,068
1,719 8 10 5,589(16110 4,123
13|ip
2,708
10
11
-i
664
—|l3j7,496 ) 4(H1
JOH. FR. KOHLER.
... ^
Jern-Manufaktur-Inrättningar samt Tackjern»-gjuterier, med hvardera» årliga tillverkningar uti Messingstråd, Gar-Koppar, Stång- och Ämnesjern, med det sednares förädling, samt diverse sorter Gjutgods af Tackjern,
ade arbetares antal, äfvensom Kongl. Maj:ts och Kronans inkomster af dessa Bruk, och Bergverk, för Åren från och med 1828, till och med 1832.
T1 a^lriornc. G lii tori PT Hl fill rl o r o c tillverkning UT.
Al’I)Gt3rCS antal
^ om fri Mai «tc /iola Tf rnnanC mlr Atv» ctoi» af ltorn>iror1ron stolt Rriilroit
prn-Manufakt urverk med deras Förädlingar.
Ir~
Förädli
ngens belo]
tenar, Stt
>P
i diverse Bult-  Plåt-Svart-Spik-
Band-
oeh
och Knippjern,
Hand-Smiden.
Skär-
■ cr
fl el-  fl r
V v:
H
il
—.
1828.
1829.
1
1830.
183J.
1832.
Summa
förädling
för de’ 5
åren.
1 —
—
_
—
—
_
. -
—
—
—
—
1 -
—
—
—
—
1 1
522
8
566
7
17
455
13
4
398
1
14
539
/
17
2,481
11
1- —
114
19
4
94
12
18
146
14
1
99
4
17
95
1
6
550
15
6
1--
551
13
10
317
11
8
442
11
19
268
2
248
17
6
1,828
1C
3
1--
104
»
5
16
101
19
1
56
7
14
31
18
9
i 93
12
13
3S8
3
13
595
4
6
464
8
4
>535
n
7
476
12
9
656
19
8
2,728
15
14
I -§
41
16
37
8
19
38
•2
5
32
5
12
6*5
11
17
214
S
9
259
8
7
252
3
9
214
13
12
18.3
15
8
260
9
11
1,17C
1C
7
—
118
17
5
53
11
5
7.3
7
251
6
—
119
9
10
- 616
11
—
1 1
944
9
14
784
7
16
965
9
9
889
15
13
737
13
16
4.321
16
8
- —
. 283
—
225
. 9
—
164
15
—
21.3
15
—
64
—-
—
950
10
—
— -
200
—
200
—
—
250
—
—
306
16
7
77
7
15
1,034
4
2
1 3
68
17
287
6
19
352
9
4
1,327
17
16
364
i
17
2,400
11
16
—
• 300
—
300
—
—
212
8
16
262
6
1
50
15
7
1,125
10
4 ■
- 1
—
—
—
79
3
11
139
—
17
179
—
—
533
o
1-2
9.30
7
—
77
19
11
91
16
2
94
8
8
91
9
2
8G
i
15
441
14
18
::
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
— —
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
_ _
68
17
10
102
17
17
TJI
G
18
1
67
14
9
6.3
19
423
17
13
—- —
-1
—
—
52
5
13
73
10
13
86
1
41
- 89
5
17
301
2
14)
—
32
12
2
29
1
9
23
15
3
70
3
18
59
9
12.
215
2
4
— —
12
12
3
10
1
15
11
9
18
9
2
1
13
10
10
56
16
7
- —
20
—
—
20
—
—
20
—
—
20
—
20
—
_
100
—
— .
~
För
desse
verk,
har
ingen
tilly.
- —
kun
nät
"PPS-
erne
dan
den
anv.
lill
eget
behof
och
någon
--J
för
,
I
sälj
ning
i or
ten.
2I
7I
o
i
19
12
o
9
2
2
12
9
o
13
7
12
1
12
- —
—
—
—
-7-
—
—
—
—
-
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-t .
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—-
—
-1
_
—
i
—
_
—
— —
—
'-
—
—
-
■-
—
—
—
—
—
—
:
—
--
—
—
— i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3 G
4,318 j
4(! 14
4,072
11
15
4,394
4
0
5,268
—
16
2,240
12
15)
22,293
14
10 11
Summa
öfver hela
Jern till»
verkningen
och Förädlingen.
6,240
2,833
5,SOI
4,000
<1,274
3,651
3,114
15,839
11,870
5,738
5,003
10,348
4,330
4,646
■ 441
3,304
1,473
6,914
3,394
3,692
2,366
1,042
300
130
423
301
216
56
100
12
Gjuteriernas
antal.
Täckterns-Gjuterier med deras tillverkningar.
Tackjevnstillverkningens belopp för nedanskrifna år.
182 8.
Tackjern.
2,375
1,209
icke
13
10
Kanoner
oell ammunition.
714
va
930
66
748
2 1
Diverse
Gjuterier.
108
995
nt
5,329 3
Summa.
2,375
103
2,919
be
13
17
1829.
Tackjern.
Kanoner
oell ammunition.
474
13
2,671
g aÉ
109
714
1,213
10
930
66
857
1,550
10
100
565
360 20
Diverse
Gjuterier.
Summa.
16
73
899
nåd
7,256
10 7
474
73
5,121
13
4,172 —
1,550
16
10'
1,079
13
100
565
19
467
18
20
19
6,802
18
183 0.
18
Tackjern.
Kanoner
och ammu-  nition.
Diverse
Gjuterier
Summa.
Tackjern.
kanoner
°ch ammu-  nition.
/
— --
■
--
—
—
__
—
— -.
—
1
-'
-
—
-—
—
—
- 2,135
1?
—
s;
-
2,18é
15
-
—
—
—
—
- —
—
—
—
—
—
—
- -
—-
—
—
—
—
- -
—
—
—
—
—
—
4 —
—
—
68
15
5
68
15
5
—
—
—
—
5 1,587
—
2,307
(
5
481
8
8
4,383
14
1?
1,801
23
2,068
5
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
- —
—
—
-'
—
—
—
-—
—
—
—
—
—-
—
—
- —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
__.
—
—
—
- —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1_
1
I
- —
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
- —
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
~
*
- —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
_
—
_
_
_
_
_
__
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
y*
—r-
—
—
—
—
—
—
—
—
-j. —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
--
—
—
—
*7“
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-.
“
—
—
—
—
_
_
142
13
—
142
13
—
—
—
—
—
—
-
--
- -
—
—
—
—
- -
—
—
-.
- •
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—•
—'
—
—
—
—•
—
—
—
-TT-
- t
—
—
-1
—
—
—
—
—
—
3,865|
6
—
2,307
e|
5
Sll
-|
13
6,783
12
18
1,801
23
-v
2,068
5
—!
Diverse
Gjuterier.
Summa.
1832.
Tackjern.
Kanoner
och ammunition.
223
1,496
223
1,366
2,516
12
1,606
— 1,719 8
10 5,589 16
10
21
10
2,708
Diverse
Gjuterier.
10
11
4,123
13
ip
2,708
114
250
298
Summa.
2,630
250
4,614
Summa
tillverkning
för
de 5 åren.
17
15 14
12 —
7,669
724
22,405
10
11 664
113
7,496 4
16
1,030
' 773
1,3.25
14
33,928.
180
9
17
16
19
12
32
10
27
50
46
12
11
32
15
8
10
14
218
9
17
16
19
15
33
10
27
50
48
11
11
32
15
14
9
6 11
6
o
3
2
o
2
260
9
583
Lämmenäs i Östgötha Bergsfögderi Conior den 18 April 1833.
642
252
9
Kongl. Martts och Kronans inkomster af Bergverken och Bruken.
678
666j679
Afradskoppar.
3
M
v>
T*
at
'7t>'
”5
s
Tionde och Harn-
Tackjernsafgift.
Bötes-Medel.
Skogs-ören.
Recognition för
Smide.
Bevillning.
o
3
(A
k
n
Q.
rs
Rättens observa-
71
D
3
2^
71
u
Rcst-Bötesmedel.
C/5
0
CT3
_ c/>
n »
■Jl 03
03 ~
3 S.
• to
rs
3*
CTQ
1
Summa.
Banco.
—
—
—
—
--
—
—
—
—
--
—
—
—
—
'—
—
—
—
—
--
—
—
_
--
—
_
_
_
_
_
_
_
—
_
_
,
_,
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*-
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
‘ '
—
—
—-
_
_
—
—
—
-1
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
T-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
_
_
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
' —
-
—
“
—
~
—
—
--
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
~
—
—
—
—
—
7“
--
—
—
-—
--
___
_
_
_
.
_
_
_
_
_
_
_
_
—
__
_
_
__
_,
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
7-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-
—
- —
—
—
■ -
—
—
— ■
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
__
__
_
_
_
___
—
__
__
__
,
_
—
—
_
‘_.
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—r
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
v-
—
—
—
—-
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—<
—
—
-k-
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—.
—
—
' —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'-
—
—
—
—
—
—
—_
—
—
—
—
*—
•
“
—
'
~
_
—
——-
—
_
_
—
__
__
_
_
__
_
_
,
_
_
__
_
—
—1
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
“
’
—
—
—
---
—
*-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—*
—
—
—
1
—
”
■
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
—
--
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
-
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
-'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
\_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—•
—
--
1
—
-
4,037
32
_
5,938
i
5
218
12
44
ii
3
9
2
%
296
24
_
216
144
_
_
—
—.
_
—
--
10,903
34
8
4,072
16
10
5,684
45
1
230
18
—
4
i
6
—
2
—
338
46
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10,330
33
i
5,440
18
—
5,174
42
' 2
—
—
—
46
34
8
—
2
—
377
34
—
—
—
—
—
—
—
2
37
4
—
—
—
11,042
24
o
5,830
40
5
4,801
36
3
—
—
—
37
27
2
—
2
—
1,110
46
2
—
—
—
—
—
—
1
16
—
i
36
—
11,784
12
—
5,667
28
—
5,223
4
4
—
—
—
14
40
—
—
2
—
1,072
19
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11,977
46
2
25,048
39
3I
26,822
33
3|
448
30
—
147 j
18
7
9
10
—
3,196
26
—
216
—
—
144
—
4
5
1
| 4
!1
36
1-
56,039
6
b
JOH. FR. KÖHLER.
Hemmantal.
%
ej' °Ca KongS-Ladugårdar, med derunder lydande eller
litar* kronan särskilt förhehållne, och för dess räkning
i>e /terade eller disponerade hemman och andre
Senli cl“ue eiler uisponeraue Hemman unn ai
(kail*61? sasom: Stallängar, Fisken, Qvarnar m
' - äro i Tax.-längderne specificerade
S» SjT. -  %, gidner
fl. h
RKer
fö,län
^HeAUrS hemman
dilian .
1% i Dito särskilt Bergsfrälse
i
Vfj-^ygKen med frihetsår
Ull -1 —
t\ä'atte^emman
böen
m. fl. Lägen
-
ians ränta
ränta aro
.såhåll . . .
\ D?S®entshemman
^ Äattehemman .
^
— dito särskilt Bergsmanshemman
viar). . ~
under Bruk skatteköp!, der
\ (ai^Aningsrätt
j, !ka«e Rusthåll
^Bostal7;ndit0 A^entshemman
kostallen........
Boställen ”. *. *. *. *. *
6 °ch Skol* hemman, Frälse
0ri, i*° ^ron» ....
och Barnhus-hemman, Frälse
S
dlt° Krono ....
s ^ eittIttan, Frälse . . .
t,«s aito Skatte . . .
^katte"
mbySMe T?rP’ Utjordar, Urfjäll» ,
ir
.. ef\ a? Mantal, sorn ej under något hemm
aro inbegripa, Frälse .......
— dito Skatte........
—
— — dito Krono........•
dito obebygde.......
Oskattlagde bebygde dito........
T/irono-torp med frihetsår.......
backstugor.............
Bebygde Lägenheter afsöndrade från hemman under ständig
egande rätt...........
dito på viss tid eller lifstid . . •
• •
bkattlagde Fisken, som ej under något hemman
inbegripa, Frälse........
—
— dito Skatte..........
■— — _ dito Krono ..........
Tull-mjölqvarnar med 637 pär stenar . . .
Tull-sågqvarnar . ..........
Husbehofs mjölqvarnar ........
Husbehofs sågqvarnar .........
Stampar..............
Kopparhammare, med dertill hörande grufvor
Messingsbruk............
Stångjernsverk...........
Ämneshammare...........
Bergsmanshammare..........
Masugnar ........
.....
Jernmanufactur-verk af särskilta slag med grufva
Glas-bruk.............
Pappers-bruk............
Tegelbruk.............
Kimröks-bruk...........
Pottaske-bruk ...........
Såp- och Tvål-sjuderi.........
Buldans och Segelduks samt Estofls fabriker
91)! -slagerier .
Garfverier .
.
Ättike-bryggerier
Klädes-fabriker .
Färgeriet .
.
Tobaks-fabriker
Kalk-ugnar .
,
Marmorbruk
Djurgårdar . . .
Krono-Parker och Allmänningar som tillhöra kronan
Lands- och Härads Allmänningar.......
Bergslags-Allmänningar...........
Diverse personer, som ej höra till viss näring .
.
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
461
101
373
136|
531
1,495 lflg
161 lili
32fVö
141
>4 ä
1,3581II
151
719||
5341
447
10?
414| I
1621
eif
1,924,1
6 O
188----  IUU6900
94 a s
'-'“1 2 o
701
1>737j 3S5
15i
888j73
204 ^
88U
Summa
65
10
149
530
304
1,423
8,350
1--
5,710
259
222
5,483 =
2 0 3
5 5 5
6,766
145
3 4 1
18,242
Tabell för Landet inom Östergöthlands Län från och med Ar 1828 till och med År 1832.
Utsäde af
98
42
2,950
728
330
7,354
939
216
220
4
213
60
5,855
110
107
300
193
332
1,664
4,389
29,3611
22
81 2
238
£
178 f
222 1
912 —
10
18,624
67
185
133
217
1,197
16
16
1,301
12
Medel-afkastning, sedan utsädet är afdraget.
60
6,230(22,242
50315
175
49
1,956
532
219
6,372
895
195
198
3
172
49
4,936
92
123
340
297
354
1,897
255
25
347
34
1,856
791
231
5,638
884
153
246
3
246
62
6,014
78
te
31
124
351
204
169
350
14
1,198
231
13,216
3,987
1,777
39,788
4,803
1,079
1,174
20
1,233
389
35,104
550
10
18,771
13,068
4,113
1,742
4,849
45
125
15
394
7
12
584
1,708
1,131
1,864
9,153
181
596
42
1040
207
7,011
2,362
563
20,347
2,099
189
902
5
1,548
331
32,240
155
5
17,225
9,959
2,722
1,508
3,441
24
210
24
469
2
462
882
844
1,271
4,646
189
240
60
ö
-160
44
2,253
783
332
7,396
660
>72
409
4
225
87
5,974
62
4
4,391
3,236
907
322
868
10
75
106
207
250
40
1,230
210
5,046
2,660
968
22,011
2,454
188
1,108
5
2,060
400
28,751
155
5
16,417
10,441
3,685
1,530
2,881
12
250
30
423
2
211
25
300
894
572
1,121
4,577
208
183
80
25,5661
25,390
163,332|
113,5581
29,091
202
64
1,511
585
249
5,351
552
90
178
1|
266
81
5,852
72
58
96
246
186
106
293
1,264
397
15,636
4,404
1,536
4b,342
5,655
1,170
1,514
24
1,228
362
32,835
542
16
18,888
15,110
1019
2,737
2,012
2,660
14,863
2,550
492
774
250
Underhållne kreatur.
111,0951
23,570
188,5092
113
38
1,353
489
209
5,655
625
120
188
1
199
52
5,114
62
68
209
50
1,577
750
200
5,820
653
130
192
2
212
58
4,874
62
44
21,732
12
380
92
3,241
1,097
417
12,128
1,325
294
348
3
405
109
10,229
150
172
580
277
22
5,179
128
182
40
1,249
324
141
4,458
473
108
100
1
123
34
3,485
50
602
90
4,573
1,323
525
12,143
2,916
400
417
4
374
125
12,855
240
22,357)49,926
16,504
272
1,092
192
22
8,941
723
166
152
20
175
79
2,181
891
305
8,907
926
125
300
2
296
88
7,962
80
132
540
205
11
4,181
329
64,322 38,428
75
140
160
76
2,857
188,913
55,697
1,916,676
688,618
235,420
6,721,878
741,046
156,790
176,345
930
207,101
55,363
5,032,239
79,871
1,075
2,935,816
2,157,113
751,595
290,153
674,064
7,323
50, 000
5,414
66,765
1,370
1,062
400
47,362
9,000
20,034
100,650
221,755
79,170
405,063
42,780
2,700
Stats
-
Beviliningi
Efter Bevillnings-Förordningen.
91
47
2,921
868
232
9,692
1,261
355
266
14
322
91
11,655
266
5
6,618
4,190
1,113
439
1,312
14
a Ari.
2 till oell
med 8 §§.
10----
33-----
416
2,275
33,510
31,750
297
649
523
5,869 22
1,398
266
340
8,170
3,420
4,800
561,846
92,548
650
383,520
27,600
987,425
101,754
4,640
31,653
101,550
32,980
38,060
79,857
402
45
6,000
6,300
1,900
3,200
3.000
47,190
1,650
2.000
9,379
15,000
5,249 --
16 3
32
57
374 45
26,734,153
53,875147
ai till och
med 36 SS.
308
119
5,319
1,649
545
17,626
1,806
483
337
3
409
127
11,695
220
242
492
194
844
288
358
130
73
20
3, till och
med 4° §§•
2,692110
80
2,622
10
500
64,945
34
20
CA
Ständige Räntor.
265
66
7,501
139
4
3,717
2,313
823
378
919
14
565
237
11,720
3,574
992
35,643
3,744
1,025
766
18
996
285
30,853
627
450
810
37
12 -
12
17,676
10,965
2,488
1,453
4,861
33
143
9
196
6
6
2
80
31
187
8,453
9,173
1,482
35
2,718
3,809
1,015
69,906
1,097
£3
102
63
21,280
1,600
375
629
581
1,349
13
55,877
25,423
8,319
3,478
3,462
1
180
671'38
218,13
18,468'38
221 34
1,725
3,514
338
49
113
16 —
1,751 16 2
2 36 9
362
5 10 8
738
844
6,163
1,756
__
5 —
1--
401
414
10
26 —
— 322 19 8
2 322 19 8 30’904
10
875
322
41 6 152,740
18
20 ■
494
478
2,090
11,4211
6,092
1,508
127
294
1,700
469
2
1,940
469
58,420
344
45 24
7 32
83
309
133
376
172
29,029
16,384
4,104
1,977
1,130
91
19
1,159
472
42 —
44110
116 36
4,296 40
642
137
169
5
183
38
3,951
98
28
43 1 202,767 (24( — (65,155
102
16
825
420
1,463 27
1,640
33
10
2,868
43
76
209
80
1,829
572
107
132
45 2 [127,911 41
p: 3
5 fi-
1 1
c;
9
5
9
11
8
938
7
127
10
34
7
44
2
1
8
34
8
11
2
1,376
10
.24
ll
620
2
506
—
73
7
70
7
22
2
—
3
1 —
2 —
12
5 —
5 —
3
—
1
6 —
10
0 11
29
6 —
83
6 -
29
29
- 1(
389
O
lllS:
^ *-j oo 3
____ 96 16 6 --- —
12
— 28 9
___ 52 46 — ----
210
113
63
1,049
207
6 — 32 —
14 16 —
6--
11 ---
6 ----
10 ----
16 — — 16----
—
_
—
—
152
24
10
19
46
8
__
_.
57
12
—
76
—
—
207
25
--
7
24
--
i
19
11
9
--
—
44
36
—
38
1
10
36
32
2
26
14
—
—
—
12
—
1
36
—
5
42
10
--
—
7
4
5
--
—
—
7
—
—
1
—
—
--
—
----
—
—
20
36
—
-"
—
—
---
—
—
--•
—;
—
__-
—
—
160
43
6
—
—
0,354
23
10
24
12
24
34
24
1 —
6 ----
26
12
1 36
2 —
14
28
— 1 32
31 4
— lil 35
719
830
3,198
12,618
530
36,798
4,182
583
5,367
7
6,748
1,763
153,407
1,786
23
99,580
50,262
14,453
6,319
5,835
22
520
14
1,021
4
2
22
703
18
514
31 — 2,329 10 10
27
209
1,922
1,144
3,959
2,245
572
2,356 —
4,043
3,849
100
14
1,481
34
182
302
127
294
4,928
7,813 19 2
782 8
44 —
12
9,619 :
29:
33,904 :
3,276 :
389
1,371
3,873
440
33,524
368
1,981 2 10
61
10
489(29
2
10
— 21
_ 206
30
7.801
23
355
5
61,161
11,365
16
i
717
176
5,578
1,952
835 3
22,361
2,318
397
712
5
798
230
19,369
131
6 —
16
4
3
3
280--
215 ,
664
696
656
786
58 -
155
110
20
— 1,008:
1,995
6
—’
162,9221451 4187,005
Linköpings Slott i Lands-Canzlit den 19 Juni 1833.
GUST. NORDSTRÖM.
G. W. HAMILTON.
JOH. FR. STENQUIST.
Landet inom Östergöthlands Län från och med År 1828 (ill och med År 1832.
329
■<
0
n
0
175
79
MSI
31
891
17
305
10
;.!)<>■;
478
926
83
125
30
300
4
296
10
88
2
t,9G2
783
80
30
2
i,328
520
i,377
208
1,036
ilo
403
15
1,083
34
10
25
5
8
91
5
2
3
1
73
5
29
—
132
75
540
140
205
160
11
1,181
76
91
20
146
11
Stats
-
Bevillning*
Efter Bevillnings-Förordningen.
i till och
med 8 §§.
a Art.
ai lill och
med 36 §§.
188,913
55,697
1,916,676
688,618
235,420
6,721,878
741,046
156,790
176,345
930
207,101
55,363
5,032,239
79,871
1,075
2,935,816
2,157,113
751,595
290,153
674,064
7,323
50.000
5,414
66,765
1,370
1,062
400
47,362
9.000
20,034
100,650
221,755
79.170
405,063
42,780
2,700
33,510
31,750
8.170
3,420
4,800
37 till och
med 4o §§.
416
2,275
297 26
649 22
523 J 42
5,869 :
1,398
266 -  340 2
166
71
3,480
1,057
214
8,324
676
187
162
265
66
7,501
139
4
3,717
2,313
823
378
919
14
5,249 --
!8 2,857 26,734,153 — —
18--
-
45|
>0--
>0--
314
>0--
160
5--
620
4 — _
61
0--
4 J
3--
16 4
0--
152 1
0 — _
47 2
0--
96
7ee
56 -
4_
[) — —
5 2
9---
5 4
9--
____
)--
16
)--
--- __
)--
93 -
—
3 3
—
4 2
_ _
57 1(
--1
374 4å
_ _
>3,875 47
6 —
130 47 11
73 45 5
7 64,945120 2 322 19 8 30,904
41
565
237
11,720
3,574 :
992 :
35,643 :
3,744
1,025
766 ;
18
996 ■
285 ;
30,853 :
627
-
1,756 26 —
18
10 23|ll|
875
322
6 152,740
43
1
Ständige Räntor.
8,453
3,809
1,015
69,906
1,097
— 80
102
63
21,280
1,600
375
629
671 38
218:13
18,468138
221.34
362
20
494
478
2,090
127
294
1,700
469
2
—
45
24 —
7 32 —
11
83
309
133
376
1,725
3,514
338
49
113
1,751
1,940
469
58,420
344
4
29,029
16,384
4,104
1,977
1,130
102
825
. 420
1,463
16
16
172
28 10 2,868
43
76
209
80
36
1,829 —
572
107
132
12
12
202,767
24
11
10
— 20
36
O
o H
o o *5
~ P- C o
pr1 o.
1,3.76
24
12
12
34
12
24
26
160 43
65,155
45 21127,911 41 9
20,354123
14 7
10(4,667
28
31
lil
— 16
- 16
—
— 28
9
11 28
9 e
- 36
—
_
— 32
_
—
14 16
— 32
,_
1 16
1 32
- 32
_
- 16
- 32
- 16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- 16
- 32
—
3 —
—
—
—
>7 —
—
1 16
. .
—
—
—
—
—
—
— -
—
- —
—
— -
—
- -
—
- —
—
- -
—
—
—
—
—
3 12
8
—
—
—
i—
“ -
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
\
I4:
35
5 4,
96
210
113
63
1,049
207
52
16
46
17
11
10
2,356
3,849
100
14
1,481
30
7.801
23 1
719
830
3,198
12,618
530
36,798
4,182
583
5,367
7
6,748
1,763
153,407
1,786
23
99,580
50,262
14,453
6,319
' 5,835
22
520
14
1,021
4
2
22
703
18
514
209
1,922
1,144
3,959
2,245
43
572
182
302
12
2,413
76
4,061
107
15
1,490
45
38
38
26
10
206
12
24
24
432,814
11
>
"t
T
“ö
3
3-
■o
3
n
P-
0
6 7,813
5
--
3
6
_
19
2
1
3
—
4
.
9
9
10
1
4
6
Q
9
7
- 2,329
1
10
6
6
—
3 1,981
6 ——
2
10
4
~
5
0
—
—
5
1
-
—
1 61
0
—
7
-
355
2
8
—
t
—
—
S
l
) ____
—
i
—
—
—
12,539(40 1
0 16
Clericie-Statens underhal
782
9,619
29
33,904
3,276
389
1,371
3,873
440
33,524
368
5
61,161
11,365
1,185
580
53
75
40
207
280
95
155
717
176
5,578
1,952
835
22,361
2,318
397
712
5
798
230
19,369
131
3
12,279
8,272
2,472
1,011
. 435
22
46
16
202
117
32
2,589
30
2,405
24 —
215
664
696
656
786
58---
110
20
24
--1
1,008 32 —
1Ö3
1,995
6--
24 —
1,237
872
235
101
117
19
22
65
42
32 —
16 —
162,922145
Bidra g.
862
218
6,890
2,472
1,020
28,440
2,884 .
503
950
6
989
281
23,980
182
4
15,534
10,636
3,117
1,265
1,152
27
62
19
254
4
4
208
18
102
264
820
882
767
815
—
59
132
20
1,176
2,406
8
16
87,005 13 — 13,749 -- 8,870 45 4
81
38
747
305
117
3,430
306
66
112
133
43
2,823
30
10,413
1,374
292
426
472
147
13,003
140
317
97
8,166
77
40
12
24 —
98
35
781
311
107
3,551
412
104
92 i 42
1 47
172 9
49
4,590
81
- 1
— 66
24
17
120 24 —
109,625 10 4 12,695 42
38,352 10
4 10
148
32
____ 6
576
80
30,274 12 — 16,902
20
18
11
33
16
10
8
10,432
2,221
25,221
29,558
3,073
160,094
16,810 :
3,128
9,315
34 :
13,714
3,108
270,350
3,294
51
209,720 i
93,186
24,122 :
10,925 i
13,865 :
16 8 i
862
108
3,877 c
21
20 5
26 3
1,484 1
72 2
829
1,181 7
4,270 44
3,003122
5,703 38
9,683 7
2,536 18
765
775
3
4,513
331
10,048
328
33
1,586
10
586 27
1,162 41
322 19
968,867
40
Linköpings Slott i Lands-Canzlit den 19 Juni 1833.
G. W. HAMILTON.
GUST. NORDSTRÖM.
JOH. FR. STENQUIST.
MAJNUS
BEFALLNING SH AF VANDES
UTI
^gfcöptngs llän
TILL.
KONGL. MAJIT
I UNDERDÅNIGHET AFG1FNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
©mia ©fi jr,
TRVORT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER,
1834.
i. Länets a lim anna beskaffenhet.
Nyköpings Län, vestra delen af Södermanland, innehåller i längd 11 och
1 bredd 8 mil, samt i rymd 66 qvadrat-mil, deraf 7 qvadrat-inil utgöras
af vatten, och gränsar i öster till Stockholms Län, i norr till Westmanland
och Mälaren, i söder lill Östersjön och Östergöthland, och i vester lill Nerike.
Länet, som består af 10 härader, nemligen: Jonåkers, Rönö, Hölebo,
Oppunda,- Willåtinge, Öster-Rekarne, Wester-Rekarne, Åkers, Daga och Selebo,
indelt i 4 fögderier, genomskäres af en mängd dels vatten, af hvilka
en stor del icke äro till namnen kända, de betydligaste, utom Malani, Hjelma™
och Tisnarn, som jemväl tillhöra andra Län, äro: Yngarn, Långhalsen,
Hallbosjön, Näsnarn, Räfven, Weckell!, Tolgarn, Stensjön, Djupsjön, Storsjön,
Wiren, Kolsnarn, Högsjön, Öljarn, Wammen, Neslingen, Sekundera,
öunkern, Ramfjärden, Flåtsjön, Eklången, Öknasjön, Hörningen, Lännasjön,
dagsjön, Klärnmingen, Sillen, Likstammen, Gällringen, Kyrksjön, Rundviken,
Sibbern, Eknarn, Nydkelsjön, Mistcln och Lockvattnet; och dels strömmar,
nemligen, utom ett likaledes okändt anlal mindre, Nyköpings-ån,
*Wgshammars-ån, Björkviks-ån, Forssa ström, Wadsbro-ån, Näshalta-ån,
I Eskilstuna och Torshällaström, Jäders och Kjula-ån, Trosa-ån, Bählinge-ån,
Qvarta- eller Norsa-ån, Berga-ån, Hellefors-ån, Huslöf- eller Lundby-åu,
^keppsta-ån och Åkforss-ån, hvilka strömmar och åar, likasom alla öfriga
Wtendragen, utfalla dels i Hjelmaren och Mälaren och dels i Östersjön,
pinligen i Hjelmaren och Mälaren de på norra, och i Östersjön de på södra
s,dan örn den största af en mängd i Länet varande landthöjder, som styrer
Vattnet tvert emot hvarandras direktioner. Denna största af landthöjderna,
^skjuter från Svenska landthöjden nära Tiveden, och, genomlöpande Neriy»
sträcker sig Öfver Oppunda härad samt vidare, än på ena, än på ansidan,
men allmännast utmed gränsen emellan Öster-Rekarne och Winlinge,
samt Åkers och Daga härader fram till Öknebo härad i Stockholms
-än, delande således Nyköpings Län, hydrografiskt betraktadt, i två hufuddelar.
Den norra delen, som denna landthöjd afskiljer, är åter genom
annan derifrån utgående, som börjar i Dunkers Socken och slutar vid
löksundet, delad i två större delar, hvaraf den förste kan kallas Thorshälöalen
och den andra Mariefredsdalen efter cte hufvudsakligaste vatten i
Landth. Fsmårs-Berättelse för Nyköpings Län.
1
2
hvardera dalen, utfalla i Mälaren i närheten af dessa Städer. Söder om
landthöjden framställa sig sex större dalar, hvilkas vatten utfalla i Östersjön,
nemligen: Jäders, Yngarns, Långhalsens, Båfvens- eller Malmköpings»
Trosa och slutligen Svärta-dalen.
Skogome, egentligast vid Länets gränser, såsom i trakten af Östersjön»
Östergöthland, öfver den så kallade Kålmården och öfver Jönåker och Opp"
unda härader samt intill skillnaden af Daga härad, och derintill stötande
trakt af Stockholms Län, men äfven inne lili Länet, kunna ej anses äga in*
flytande på klimatet eller på kultivationen, i synnerhet nu mera, då de äro
i verkligt åtagande. Såsom orsaker lill detta åtagande kunna, utom stormar
och skogseldar, hufvudsakligen räknas, håglöshet för deras använda nd*
med beräkning af framtida bestånd, nästan utan undantag stängsels upprättande
af träd, användandet af så kallad trindstör och svedjande, icke blot1
å till åker och äng tjenlig mark, ulan äfven å hög län te, endast för skog*'
växt användbare, ställen, hvarföre ock skogarne kunna anses föga leni'
na binäring.
Örn tillfälle gåfves alt genom belöningar eller andre förmåner väck8
allmogens lust för hägnad med stenmurar eller lefvande häckar, eller för
sådana byggnader som i ett färre antal bus lemnade det utrymme som
i flere fast lägre hus erhålles; örn den öfvertygelse kunde biljringas, ali 6,1
fastighets värde betydligen ökades genom skogens vårdande, sparsamma afl'
vändande och förkofran; och om ändamålsenligt ansvar stadgades för trindstörens
begagnande; skulle ofelbart skogarne återtaga deras fordna ansenlig®
beskaffenhet. Öppnandes derefter tillfälle till afsättning från orter, hvarest
veden, i brist deraf, qvarligger i skogen och förruttna!-; så ägde Länet 611
källa till ej ringa inkomst.
Deremot torde vattnen verka på klimatet; ty der flera vatten finn»*’
skall genom afdunstningen, vår och höst, mera fuktighet åstadkommas; oc*1
erfarenheten har visat, att i trakten- af Nyköping, der de betygliga vätte!1'
dragen från närbelägna större insjöar sammanträffa med Östersjön, väder'
leken något efter somminar-solståndet antager mera ostadighet, och kanh**1*'
da äfven genom saltsjöns närhet, så väl sådd som bergning inträffa sedi!21®
än längre in åt Länet.
Till jagt, betraktad såsom näring eller bidrag dertill, eller den ända"
målsenliga jagten, gifves ingen håg och således med hvarje år allt ro}n
tillfällen, med undantag likväl af sjöfogelsjagten, som förnämligast i skärgal
den icke allenast utgör födoämne för skärgårdsboerne, utan äfveU ern,na*
tillfälle till afsalu; äfvensom fångst och jagt af skälar brukas. Jagten kal
—
3
—
endast såsom binäring anses. Den kunde dock i Länet vara ganska belydp
emot hvad den nu ar. Skoganäs förstörande och vanvårdande verkar
sst ! detta afseende, emedan betydlig tillgång på skog är för tillgång af
U ebrad en icke ringa bidragande omständighet; men med betydligare och
nattie vårdade skogar ensamt, är icke ändamålet vunnet. Sättet hvarpå
Dg nu i allmänhet höfvas, torde mest verka till villebrådets minskning.
allan ofras eller vårdas jagten af jordägaren. Med få undantag antingen
‘ den. ofrerlemnad at skogvaktare, eller idkas den utan tillåtelse, af torpre,
drängar eller inhyseshjon, eller af löse personer, hvilka, utan afse<*ide
pa hvad som bade för närvarande och det tillkommande kunde vara
linga, endast hafva lill ögonmärke den närvararande förmånen och lätste
sättet. Så finner man att, oaktadt utfärdade d indi ingar, fogel skiutes
n ei parningstid eller liggtid, eller medan ungarne ännu äro sa små alt de
Örgas i saknad af modren, samt äro till föda otjenlig?, eller ock fångas fo-el
lammar o. s. v. Orrfogels skjutande för bulvan, ett icke förbudil sätt,
1 ett betydligen bidragande medel att i grund förstöra detta slag af vildt,
et ar sant, att visserligen de gifvas, som på riktigt sätt utöfva jagten, och
, ‘'genom bereda sig nytta med den omtanka, att villebrådet genom deras
^gärd aldrig minskas, utan snarare ökas; men denna omtanka båtar föga,
fcr dea icke iakttages allmänt. Såsom medel att motverka detta verkgen
onda, torde i synerhet kunna räknas: att ingen ägde rätt att jaga, sorn
, Ue derföre erlade skatt: att den, som utöfvade jagt på andras ägor, på hvilV7|1S
(,.akarai1 som belst» vore förfallen till ansvar, derest han icke genast
id första påfordran, knnde visa jordägarens tillåtelse dertill: att skjutande
Un i t8?- \e t 0?!* hället förböds: och att både säljare och köpare af vildt
^ld vore förfall611 öh ansvar på åtalan af hvilken som helst.
Hot 1 j CSÅkande erbjuder sig öfver hela Länet, fast icke i allmänhet andr*
Un j !i.n husbehof; men i skärgården kan det anses såsom mest bibeskT^
follcets utkomst’ hvarföre längre fram skärgårdsfisket kommer
lid JoydWen> hvarmed här menas odalåkern eller den som från längre
Cr It.,Ilb?ka bållit,s öppen, är i allmänhet gifvande och består af stark
seda p lTa blandad med svartmylla, hvilken, mycket hård brukad, dock,
kind1 broddfn f^mskjutit, uthärdar långvarig torka, utan menligt inflyallnv6
Pa a;kastmngen; dock galler detta endast om höstsäde, som derföre
tide'tnnas*- bär brukas. Aftappningar af mossar och kärr hafva i sednare
tå sj. betydligt blifvit verkställde, hvilket troligen bidragit till de förr
’öa liostnätternas aftagande, och hvarigenom stora sträckor jord, förr
4
-
.
frambringande ej annat än sqvattrani, ljung, buskar o. s. v., nu äro förvandlade
till bördige sädesfält och ängar.
2. Innevånare.
Folmängden utgör 58,g34- Mantalsskrifne personer, nemligen 28,1
man- och 3o,y4° af qvinnokönet, och gemenskapen vid armen 1,245 roan
samt skattfrie 22,142 män och 24,936 qvinnor eller tillhopa 107,257 pe»’-  söner; dock anmärkes, att bland mantalsskrifne äro räknade 1,214 personer
af Eskilstuna fristads invånare som njuta skattfrihet på grund af fristads
privilegierna.
Folkmängden, som då sista berättelsen afgafs, utgjorde 106,392 personer,
har således ökat sig med endast 865 personer. Hvarken missväxt eller
stor mortalitet bär vållat denna obetydlighet i folkökningen; hvaremot tjenstehjon^
borlflyttande torde hafva dertill mest verkat. Märkligt är, att >
orter, som närmst gränsa till Slockholm, folkökningen är minst, ej genom
minskat antal födde eller ökadt antal döde, utan genom den hos tjenst®'
hjonen af båda könen mer och mer tilltagande håg att i hufvudstaden
söka tjenster, der de med lättare göromål vinna högre löner, hufvudsakligen
i afsigt att följa det öfverflöd, som allt mera griper omkring sig. Per; medium
är folkmängden i de folkrikaste Socknar vestra Wingåker, Österåker)
Dunker, Malm-a, Mellösa, Flen, Stora Malm, Öija, Westermo, Jäder och
Barfva på hvarje qvadratmil högst 2,200 menniskor, samt i de Öfrige orterna
minst i,5oo.
Folket.
Genom folkskolor, der barnen bibringats nödig christendomskunskaP
och Järt skritva, och genom af handel, körslor och dylikt åstadkommit umgänge
med främmande, har folket visserligen tilltagit i bildning och såledeS
i en närmare kännedom af andras rättigheter och pligter, särdeles i de
ter, som mera gränsa till städerne; hvaraf man ock torde kunna hoppas ellel
finna anledning till minskning af gröfre brott. Örn man likväl måste b«'
klaga att ökad upplysning åtföljts utaf minskad sedlighet, torde dock orsaken
för detta, till en, kanske icke ringa, del böra sökas uti ett allt ro®ra
öfverhand tagande fylleri, som underlättas af ymnig tillgång på bränvin*
Folket, i allmänhet lättstyrd! och undergifvit lagarne, skall otvifvelaktig^6'
norn denna last, förlora ej mindre ofvannämnde goda egenskaper, utal1 , 611
liflighet och kraft till både kropp och själ, samt både helsa och egendom*
Likväl torde orsaken till fylleri ej böra uteslutande sökas i tillgången på
bränvin. Samma orsak torde till någon del igenfinnas uti allt mer och mer
tilltaga lide misshushållning, i förening med ej obetydliga onera, hvarigenom
hllgångarne minskas, hvilket åter, likväl med undantag, väcker håglöshet
för sträfvande utur en knapp och brydsam belägenhet, hvars nedslående
kraft, falskt nog, skall döfvas med rus.
Konst och Näringsflit.
I städerna äro desse i tilltagande och bereda jemn utkomst, för dem,
sorn icke låta ett uppnådt välstånd förleda sig till lättja och utsväfniugar.
I*å landet åter stanna de dock jegentligen vid tillredande af dea mest nödvändiga
åkerbruksredskapen och de oumbärligaste väfnader, samt att sköta
jorden, i hvilket sednare landtmannen årligen tilltager i både odlingar och
den gamla jordens behandlande. Nekas bör dock icke att i vissa trakter
tillverkas väfnader till afsalu. Såsom bidragande till mindre konstflit kan
räknas att landtmannen, för att förskaffa kontanta penningar lill nödige utgifter,
såsom utskylder, tjenstehjon löner och dylikt använder de från det
egentliga landtbruket ledige tider, antingen till skogseffekters föryltrande eller
körslor*—.ett ondt, som är nödvändigt, så länge landtmannen saknar
Välstånd och nödgas utgöra gästgifvareskjuts. En genom donation tillkommen
fond torde, så fort den får ändamålsenligt användas, sätta Länets Kongl.
Öusliållnings-sällsknps förvaltnings-utskott i tillfälle att bereda både håg för
°ch färdighet uti landtmanna-handaslöjder.
Välmågan är mera jemn hos skatte-allmogen och de frälsebönder, hvilkas
onera med billighet bestämmas af husbönderna. \ ‘
På arbetare för landtmannen är i allmänhet ingen brist, men vid go^a
år, såsom nu, då den arbetande delen nied några dagars arbete, förtje^ar
hvad som erfordras till uppehälle hela återstoden al veckan, och således
kan få följa sin böjelse att, utan omtanka för det tillkommande, i mak*ghet
förtära det som lätt förvärfvas, är landtmannen ofta nog ej utan förägenhet
för arbetare.
3. Näringar.
Jordbruket.
, Allmännast brukas jorden så att halfva åkern sås och vexelvis andra
Alften är i träde. Undantag härifrån gifvas, derigenom att cirkulationsrt>k
är antaget; men dessa undantag äro få, ej derföre att aHmogen icke
6
insel- nyttan af denna hos possessionater antagna metod; ulan derföre att
fodertillgången ej hunnit uppdrifvas till den höjd att tillräckliga gödningsämnen
finnas; i saknad af hvilka cirkulationsbruket mera skadar än gagnar.
De i allmänhet brukliga sädesslagen äro, hvete, råg, korn, bafra, arter,
bönor och blandsäd, samt af rotfrukter: rofvor och potates; sädesslagen 1
denna proportion att på jord för utsäde af io å 12 tunnor, det vanliga för
ett mantal sås omkring 1 tunna hvete, 6 tunnor råg, 2 tunnor korn,
§ tunna ärter, il tunna blandsäd och bönor och 1 tunna bafra; deraf man
efter ia tunnors utsäde torde kunna beräkna till exempel.
1 tunna
hvete å 12, kornet ,
nied afdrag af utsädet
.
11 t:r
é
6 tunnor
råg å 8 kornet
d:o
. 43 —
2 tunnor
korn å 7 d:o
d:o .
.
.
12 —
i tunna
ärter & 8 d:o
d:o .
.
.
3 —
16 kap:r
il tunna
blandsäd och bönor
å 7 d:o
d:o .
.
.
9 —
1 tunna
hafra a 6 d:o
d;o .
.
.
5 —
___.
Summa 82 l:r 16 kap^
Potates, som allmännast planteras i dertill anslagne täppor, eller å nyod'
lingar, eller å trädesåkern, så att dertill intet användes af den till säds frambringande
för året ämnade jord, odlas till den grad alt den gör stort bidrag
till föda för både menniskor och kreatur, användes ej obetydligt till bränvin**
bränning, och försäljes lill flere tusende tunnor. Rofvor brukas obetydligt och
sås i trädesgärdet. Lin och hampa sås väl, men afkaslningen är på långt
när icke motsvarande ortens behof. Humla, hvartill tjenlig jordmån i allmänhet
icke finnes, brukas äfven; men afkastningen torde på det hela jemt
fylla behofvet. Endast uti östra och vestra Wingåkers Socknar kan afkastningen
utaf humla uppgå till sådan betydenhet att ej ringa försäljning
äger rum. Trädgårdsväxter finnas sällan, utom vid Säterierna, derifrån
någon afsättning sker.
Sädesproduklion är i tilltagande, som synes deraf, att sedan sist afgiff,e
femårs-berättelse, ökning skett af ulsädef med öfver 5,000 tunor och afkastningen
med öfver 40,000 tunnor. I medelmåttiga år motsvarar afkastning611
på åtskilliga ställen behofvet, och å andra åter är den detsamma öfversti'
gande, så att, oaktadt ej obetydlig bräll vinsbränning, afsättning kan sk®*
Yid ymnigare år försäljes således mera, hufvudsakligast hvete, förmalet
mjöl, och råg, dels malen och dels omaleu. Odlingar och förbättrade brukningssätt
äro härtill orsgker.
—
7
“
Örn det antages att 3 tunnor potates motsvara en tunna säd, så befinnes,
af den på inkomue uppgifter grundade bifogade tabell, att landtmannen
1 statsbidrag och andra allmänna och rauncipabonera af alla slag, erlägger
al R:dr banko för hvarje tunna spanmål, utan afdrag af utsäde och brukpingskostnad;
af hvilka R:dr, omkring 1 R.dr 10 sk. utgöra skatter till
Kongl. Majit och kronan; hvarvid bör ihågkommas, att åtminstone allmogen,
Utan binäring och ladugårdsafkaslning, blott producerar spanmål och till
lindre del potates.
Höstsäden, och deraf i synnerhet rågen, är den som mest nyttjas;
Hvaremot bruket af korn och bafra mycket aftagit, säkert derföre, att de sednare
10 till i5 åren detta säde felslagit. För jordens ändamålsenliga tillVukning
hafva i sednare tider stångjernsvältar med mycken fördel brukats;
Och medelst tröskverk och kastrnachiner besparas mycket i tid och arbete.
Boskaps sköt s el.
Om å ena sidan man med tillfredsställelse finner hurusom possessicnater
i allmänhet sörja för ängs förbättring, särdeles sålunda, alt aftorka mosslina
eller skadade ängar, äfvensom urtappade och uppröjda mossar och kärr
Plöjas, besås med hafra intilldess tolfven ruttnat, då jorden tdlräckhgt godés
Och besås med råg och gräsfrön; hvarefter, och sedan rågen blifvit skördad,
hö i ymnighet erhålles i 6 till 10 år, allt efter jordens godhet, då plöjning
och enahanda behandling åler vidtager; hvarigenom, äfvensom genom bränfinsbräilning,
tillfälle gifves alt framföda nödigt antal kreatur; så upptäcker
»ian deremot å den andra att allmogen, med få knappt märkbara undantag,
oaktadt det goda efterdöme, som förut är nämndt, har särdeles håglöshet
för ängs-förbättring. Dess enda åtgärd häri stannar vid ölverflodiga buskars
Wth ligga lide i ängar och hagar. Någon gång ser man val allmogen plöja eller
^norlunda upptaga en af torka eller mossa skadad mark och afven beså den
Md bafra några år; men i allmänhet igenlägges elen derefter, ej med gräson
efter gödning, utan öfverlemnas åt sig sjelf att i sådant skick framstiga
gräs, naturligtvis ej mera än förut. Fodertillgången är således på det
Ma knapp hos allmogen, utom i bättre årsväxter då halm ej saknas; men
Oied blott halm till foder kail ladugården ej särdeles förbättras. Då vanligen
slMimålsförrådet ej medgifver att deraf användas åt kreaturen, är drank
M enda, som utom halm och hö åt dem gifves. Det återstår för erfarenhe[en
att ådagalägga om, såsom nian tror, drank är genom sin skarphet, skadS
för kreaturens inälfvor och således ej bör användas annorlunda an åt
Södboskapen. Således kan antagas att hos possessionater fodertillgangen
8
motsvarar dea öppna jorden; men allmogen, örn än numera öfvertygad om
nyttan deraf, tyckes ännu icke hafva insett dess nödvändighet. Nekas bör
dock icke alt hos allmogen fodertillgången minskas genom lång transport af
skogseffekter och förös-, sa val för egen räkning, som dem, det åligger herregardshönder
att at husbonden utgöra, samt genom skiutsningsskvldigheten.
Hos större delen possessionater stallas oxar, som uppköpas från andra orter,
i synnerhet Småland, men afven Östergöthland och Nerike samt sällås i Stockholm.
betesmark erma äro i allmänhet svaga och otillräckliga. Såsom bidragande
till ^förbättring bör här nämnas, att för flere år sedan början
hill vit gjord med ängsvattning, men som ännu icke förmärkts hafva vunnit
närmare utveckling.
Kreatursraserne äro små, men ej dåliga. Boskapsskötseln har ock något
förbättrats; men att förbättring häri skall långsamt framskrida är gifvet
deraf, att med mindre godt bete om sommaren och knapp foderlillgåno', kreaturen
mäste födas inne mera än halfva året. På större gårdar äro kreatoien
bättre. Emedlertid har dock sedan sisla femärs-berättelsen ökning sketb
utom hästar, som fortfara i lika förhållande, af nära 1,000 oxar,S öfver
1,000 kor, joo ungkreatur och öfver 2,000 får; hvaremot svin fortfara lil1
redan uppgifne mängd. Hästarne hafva urartat. Hos possessionater finnér mai1
dem större och vackrare, men kanske mindre starka, än hos allmogen. Öfrige
bär brukhge kreatur äro svin och får samt, så' obetydligt antal getter;
att de knappt bora nämnas. Såsom förbättring af nu varande kreatur*^
i°i visserligen namnas, dels hvad hästarne angår, landtbeskällares utsatt'
dande från Strömsholms Stuteri åt orterna, hvaraf man äger anledning förvanta
goda raser, och dels beträffande fåren, att införskaffandet af electra!'
u’’11J1ändamålIsenbga behandling, vissa possessionater nå ett berömvärd1
satt Jatit blifva ett väsendtligt föremål för deras uppmärksamhet, lofvar ellfi11
och god ^afkastning fördem, som häruti rätt tillvägagå. Den sanna nytt*11
häraf bär ock redan visat sig uti det större qvantum fin ull, som nu ^
ra alyttras, och det högre pris, hvartill ullen nu uppgått. Det vill sJ»#
som införskaffandet af finare får, hvilket genom statens försorg blifvit i så
6 ^
underlättadt, skall egentligen gagna derigenom att de ej ge'
nom förblandning komma att. urarta. De fina'fären äro mindre till storlek
0 mindre användbare såsom föda samt gifva mindre ull. Deras ull är of»
mindre tjenlig för allmogens behof, och icke för gröfre kläden, sorn betyd
',
fl h?rST,meraS,- Deren,ot är“ tle P»e fären, son, ock gifva vid» "ier0
““födda och mera användbare sä son, föda, saint således i alla afse™*
den
-
9
—
den för allmogen mest tjenlige. Gagneligast synes således vara att hvarje
slag hålles afskildt från hvartannat, och att derföre ingen annan begagnar
finare får än den, som äger tillfälle och förmåga ätt ändamålsenligt behandla
dem, skilde från andra, samt att den som saknar detta, ej nyttjar andre
än de ofvannämde grofva fåren, deraf de Engelska torde vara bäst.
Skogar.
Desse, ehuru betydligen minskade, och beklagligen ännu i aftagande,
äio dock tillräcklige för bebofvet i orten. Nu mera äro samtlige Harausallinänningarne,
såsom Häradernas énskilta tillhörighet, vid skogsransakningar
ställde under en mera ändamålsenlig uppsigt och behandling. För att
bereda bevakarne sådane förmåner att ett riktigt uppfyllande af deras plater
med skäl må kunna fordras, är inom hvarje Härad öfverenskommit om
en viss afgift för hvad som i utsyning erhålles, lill beredande af en fond,
som efter stadgad grund förvaltas. Och till förekommande af missbruk i
afseende på utsyningsbeloppen, skola utsyningssökanderne först i den socknestämma,
som för sådant ändamål utlyses, uppgifva sine behof, som der
granskas; hvarefter vissa ombud utses, som, på af domhafvande!! utsatt dag,
inställa sig för härads-rätten, inlemna protokoll öfver hvad i ämnet uti socknestämman
förekommit samt deltaga uti den ytterligare granskningen af utsyningarne
för hela häradet.
Bergsrörelse.
Utom en stångjernshammare i Nyköping, som är införlifvad med der
Varande messingsbruk och mekaniska verkstad, finnas i Länet ett koboltverk,
som dock nu ej bedrifves: 2 kopparhammare:
1 koppargrufva:
17
stångjernsverk: 7 ämneshammare:- 7 masugnar: i5 jernmanufakturverk: 6 jerngrufvor:
och ett nyligen med betydlig kostnad inrättad t valsverk; hvarförutan
blifvit anlagt ett väfveri, hvilket drifvils af vatten, som dock för bristande
tillgångar afstanna!.
Om för närvarande bergshandtering^! kan sägas icke vara i tilltagande,
torde det härröra af mindre förmånlig konjunktur för afsättning, och sednare
arens vintrar som utan slädföre betydligen försvårat transporten af både kol
och jern. Transporter af jern ske ej obetydligt landvågen, men äfven sjöledes-
från Örebro, Arboga, Köping och Westerås till Thorshälla.
Emellan bruken här i Länet och bergslagen är anlagen byteshandel af
spanna ål från de förra och tackjern från de sednare.
Landth. Femårs-Berättelse för Nyköpings Län.
2
Kollillgången är tillräcklig; och för masugnarne finnas äfven råämnen
inom Länet. Malm afsättes från grufvor i trakten af Östersjön, ej till hink
inom Länet, utan till Småland och Östergöthland, af orsak, att den lill bruken
inom Länet ej kan transporteras sjöledes. Hvarken bristande tillgång Pa
skog eller malm hafva således i denna rörelse verkat ofördelaktigt.
Fabriker, bruk och Öfrige näringar, hvilka icke höra till
bergsrörelsen.
Hvad landet angår åberopas i afseende på desse tabellen för landet; och
beträffande dem i städerna, så förekomma de här längre fram för hvarje
stad särskilt.
Binäringar.
Då, såsom redan i början af denna berättelse är antydt, jaglen är så
obetydlig att den knappt kan räknas till binäring, samt fisket för en del
skärgården utgör hufvudnäring, kan ej annat än fiske för återstoden af skäfgårdsboerne
samt Öfrige Länets invånare räknas såsom binäring, utön1
livad angår körslor, som verkligen närmar sig lill egenskaperna af binäring»
äfvensom väfnader från vissa förut nämde socknar. Desse äro enlige nied
ortens tillgångar och belägenhet för afsättning.
Enligt hvad förra berättelsen utvisar har fråga varit örn öppnandet 31
kanal emellan sjön Långhalsen och Östersjön samt förening af förstnämd6
sjö och sjöarne Yngarn och Båfven; men samma fråga, afstannad vid de för'
beredande åtgärderna, tyckes icke vidare fortsättas.
Till befrämjande af handaslöjd^' hos allmogens barn, användes afkasim)1'
gen af en af Kommerce-Råd,et Welander anslagen, under Länets Hushållning5'
Sällskap stående fond, enligt ett af Kongl. Maj:t nådigt faststäldt reglemeiit6.
Handel i landet.
Denna sker hufvudsakligast med spanmål och dernäst fiskvaror. Stockhol'11
och Bergslagen äro de egentliga afsättningsorterna och dernäst Norrköp"1^'
Transporten skei- från flere orter beqvämt sjöledes och från andra land va^
gen. Någon särskilt anläggning för transportens befordrande tyckes lC^
kalen erbjuda. Marknaderna årligen 2 i Nyköping och Strengnäs, x 1 !V‘"
dera de Öfrige /f städerna och Malmköping, samt 2 i Åsens by.
4. Politisk författning.
Kammarverk.
Sedan 1828 hafva tillkommit 2~ mantal oförmedlade, samt blifvit skattlagd
2 mantal, 12 särskilta lägenheter och 2 pär qvarnstenar, hvarjemte
i 'mantal frälse blifvit utur jordboken afförda
,
,
Hemmansklyfning har väl något varit i fråga, men folkerna deraf hafva
föga visat sig. Det tyckes emedlertid kunna lagas såsom säkert, att ju
mera l.en.m.nsklyfmng sker, dess mera komma skoga, ne att ardnas . afseende
4 tide byggnad, stängsel och vedbrand. Sjelfägare jordbrukare kunna
anses förhålla sig till arrendatorer eller brukare af andras jord, såsom 5
förhåller sig till l\. Posthemman och gästgifvaregårdar aro, de forre 29 och
de sednare§46» af hvilka sistnämde, 6 äro äfven postförare. Storskiften och
laga skiften hafva med båtnad för landet fortgått. Det encia verk 1 Länet
som öfver hvad i allmänhet stadgadt är, äger rätt till uppdämning, ar det
bönan tillhörige - Åkers krutbruk; men uppdämningen, som påstår ganska
korta tider, är ej af sådan betydenhet att den skadar angränsande eller hindrar
odlingar. I öfrigt har £j mera än en enda uppdämning ofverklagats;
och örn sådant skett med eller utan skäl, har ännu icke hunnit visa sig.
Stats-bidrag.
Så vida man dervid fäster betydelsen af alla de emera som åtfölja jorden,
så kan ej nekas att de äro tryckande, emedan, såsom förut är visad t
de oer medium uppgå till ett sammanlagdt penni lige varde af 2, H.dr tor
hvarje tunna spanmål, jorden frambringar, utan afdrag af utsäde oellbrukninislnad;
niell menar man dermed intet annat än hvad sjelfva uttrycket
tyckes närmare antyda: afgifter till Kongl. Majit och kronan, sa stanna de
vid ett värde af 1 R:dr 10 sk. såsom äfven förut ar namdt, och blifva således
mera än hälften mindre. Huruvida dessa onera möjligen kunde vara mindre
är åte1,- ganska oafgjordt. De ständige räntornes utgörande m natura, tyckas
visserligen å ena sidan belasta jordbrukaren , da längre ransporter kunna dermed
vara förenade, meli å den andra sidan betraktade, finnas de vid listande
afsättning eller vanpris å produeterna tillskynda landlmannen denTorinen
att ej vara i förlägenhet för penningars anskaffande, hvilket mången
gång vida öfverväger forselbesväret. Då emedlertid något lindrigare salt för
deras utgörande ej finnes för närvarande, lärer det vara öfverflödigt granska
svårigheten deraf. Likväl synes att räntors utgörande 1 ho torde motverka
12
dea ägoförbättring och den afkastning, som med tillräcklig fodertillgång bör
vara förenad. Skjuts, väghållning och inqvartering äro de mest tryckande
onera. Kronobrefbäringen har väl fordom med skäl äfven dertill räknats,
men nu mera sedan den blifvit inrättad att utgöras vissa, högst 2 dagar i
veckan på bestämda tider Ur detta onus betydligen minskadt; skjutsningen
är mest tryckande för Jonåkers, Rönö och Mölebo härader, såsom de, genom
hvilka den mest begagnade vägen emellan Stockholm och södra orterna
löper, och utöfvar således på dessa, mera än på andra orter, sitt alltid skadliga
inflytande på landtmannens välstånd. Skjutsningen lemnar väl en kontant
inkomst, men betar landtmannen dragare och folk äfven under den
mest brådskande tid — beröfvar hemmanet en del spillning efter det bästa
fodret, som vid skjutsning måste medtagas, och linder vistandet vid gästgifvaregårdar,
genom sysslolöshet, anledningar och tillfällen, påskyndar sedeförderfvet
utan undantag för hvad ålder som helst. Den nu mera inrättade
paket-post och ångbåtarne tyckes hafva förorsakat ej ringa minskning i skjutsningen.
Väghållningen är en börda som ej kan lästås? Så vida vid de årliga
markegångssättningarne för truppers inqvartering bestämmas en ersättning
åt inqvarteringsgifvarne som någorlunda motsvara kostnaden, eller ock
Kongl. Maj:t och kronan lemnar desse sednare i ersättning detsamma, som betalas
för proviantering under möten, så blifver visserligen inqvarteringen
mindre tryckande än hvad den varit förr; men i annat fall är detta ett
ganska tryckande åliggande. Kronofjerdingsmansljensterna komma dernäst 1
ordningen bland onera. På en del ställen belasta de kronoskatteailmoge0
genom tjenstens bestridande i tour, på andra åter genom vissa personers af'
lönande.
Politie.
En korrektions-inrättning, egentligen för qvinnor och barn, finnes 1
Länet. Under Länets Kongl, hushållnings-sällskaps disposition finnes, såsom
förut nämdt är, en fond, för handaslöjders uppmuntrande hos allmoge!1»
kallad Wellanderska fonden.
Utom Läns-Lazarettet i Nyköping och ett enskilt Lazarett i Eskilstuna
finnes en helsovårdsanstalt i Daga härad, med särskilt lönad läkare och veterinär-läkare;
hvarförutan för en del Socknar ri till antalet i Oppunda oC
Willåtinge härader, finnes en emedlertid tillförordnad provincial-läkare utpm
de 2 ordinarie, nemligen en med station i Eskilstuna och en med station
här i Nyköping.
»3
De fattiga försörjas genom sammanskott antingen i födoämnen eller kontanta
penningar, de mest usla i dertill inrättade så kallade fattighus.
Till rofdjurens utödande äro flere anstalter vidtagne. Utom det att tre
luderplatser, inrättade efter ny metod, hvarigenom en mängd dagsverken,
emot förr, besparas, årligen bevakas, äfvensom sex varggårdar, har jagtkassa
blifvit inrättad, äfvensom å vissa orter öfverenskommelser äro trafiade, hvarigenom
premium erhålles för hvarje utom skall dödad varg eller lo.
I Länet finnas 80 socknemagazmer med sammanräknad tond. at 11,000
tUnn°Af de tre i Länet beslutne Sparbanker har blott en utträdt i verksamhet,
nemligen den här i Nyköping. Dess primitiva fond är 722? R:dr Banko;
och har på ett års tid som den nu varit i gång, genom insättningar
Uppgått till 4>9^° B:dr Banko.
5. Städer.
Nyköpins. Belägen vid en vik af Östersjön, med stapelfrihet, har fordom
idkat betydlig äfven utrikes handel, men äger nu mera endast inrikes
sjöfart och handel; till det mesta bestående af ^minutering af hvad^ från
irbelägne hamnar hämtas, äfvensom hvad från landsbygden och skargården
införes § I staden finnes: ett Messingsbruk med trådhytta. Messings]agen,
bjusstaksfabrik och Knappnålsfabrik, och hvarmed nu blifvit förenad en mekanisk
verkstad ganska betydlig, men så ny och under byggnad att närmare
beskrifning icke kan lemnäs. Der äro likväl fullbordade betydliga
lär, särdeles af ångpannor: ett skeppsvarf: «n strumpfabrik.en ^"df-br k
W& tobaksfabriken en spegelfabrik: en urfabrik: en mjölqvarn, en såg. Iva
dampar: och ett pappers bruk samt tre källare och femton.krogar. Af inkomster
utgöra tolagen samt grund- väglagning*- bro- och hamn-penmn
-
*tåndpenningar
....
^ätarepenningar.....
^medlen .
•
•
•
*
yi'skilling som erlägges vid fastighetsköp
lekatt, som utgår af borgerskapet
^mtören.....*
* , '
tsPpepeningar eller afgift för jorden utom staketet
172: 16:
28: 24:
109: 9:
3i6: 43:
116: 18:
432: 3o:
3g4 ^ »3:
2.
7-
8.
8.
4-
, Fabrikerna och handeln kunna anses för stadens hufvudnärm|ar, ehuru
Wdtverkerierna utgöra ej så liten del deraf. Tillförseln af laudets o
— i4 —
loppsprodukter, och hvad skärgården afla ter, är tern ligen betydlig. Deraf
ske uppköp ej mindre af konsumenterne sjelfve än de handlande sorn sedermera
dels försälja i orten och dels afyttra å andra ställen. Fabrikstillverkningarne
afsättas på olika till och med de mest aflägsna inrikes orter.
Stadens jord, med undantag af den öppna, som finns inom staketet»
å hvilken i synnerhet trädgårdsväxter, samt tobak frambringas, användes för
lika säden som landets.
Barnaundervisningen sker dels i en Trivial-skola med för närvarande
fem lärare, bland hvilka rector af staden förses med boningsrum uti dertill
inköpt gård, och dels i en på enskild bekostnad inrättad vexelundervisning^'
anstalt, der undervisning lemnäs utan betalning, likasom uti en, jemväl ge'
nom enskilta sammanskott, tillvägabragt flickskola.
Sjukvården besörjes af en läkare som staden antager och lönar sand
vanligen är läkare vid lazarettet och hospitalet; hvarförutan tillgång finne5
på andre i staden boende läkare.
Fattigförsörjningen sker efter ett af Kongl. Maj:t fastsläldt reglemente»
medelst en af stadens invånare vald direktion, hvilken månadtligen utdö'
lar allmoserna samt dessutom ved under den kalla årstiden och derjemte
genom spånad bereder tillfälle till arbetsförtjenst.
Staden äger ej ringa inflytande på landets näringar, och kommer irol1'
gen att göra det ännu mera, då den här inrättade mekaniska verkstad betyd'
ligen ökat både folkmängd ooh konsumtion.
Nyköping är sätet för Länets höfding och har i sitt granskap det ford'
lia Nyköpings Slott, i hvars ruiner länshäktet finnes.
Trosa. Belägen vid Östersjön, har denna stad till hufvudnäring ströö1'
mingsfisket, som rätt betydligt idkas på fem särskilta uti hafvet beläglie
skär, der fiskesidkarne uppehålla sig från vårens början till sent på bostel1»
och för hvilken rättighet en viss afgift erlägges till skärens ägare. Den ll1'
saltade strömmingen afsättes vid midsommarstiden i städerna omkring
laren och om hösten i Nyköping och Norrköping, allt med fiskesidkaro®s
egna båtar, med hvilka desse personers spanmålsbehof i återfarten henill'
res. Stadens handel, i en enda persons hand, består uti att förse skärgås
den med lin, hampa, salt, viktualier och något specerier. Tillförseln af land1
niannavaror är högst obetydlig. Konslfliten hos fiskesidkarne, medelst
färdigande af ali elen redskap de behöfva, är ej obetydlig; och stadens jor
användes endast till vanliga sädesslag.
Barnaundervisningen sker medelst en i staden varande psedagogie, der den
gf stadens komminister besörjes. Skolhuset underhålles på stadens bekostna .>
— i5 —
Fattigförsörjningen sker genom sammanskott och de mest uslas intagande
i fattighus. Fattiga barn klädas på fattig-kassans bekostnad och födas
dorvis i husen.
* ‘.
Mariefred. Belägen vid Mälaren, har der föga rörelse för både handel
°ch handtverkerier, hvaremot jordbruket der är hufvudnäringen. En i staden
varande kemisk fabrik utvidgar sig med hvarje år. Stadens jord amandes
till säd, potates, lin och något jordfrukter. För barnaundervisningen
är inrättad en skola, hvars lärare, komministern i staden, äger särskilt lön
Slg af kronobonden anslagen. Fattigförsörjningen sker medelst sammanskott.
Någre inkomster till staden af tolags- bro- hamn- och ståndpenningar
%a icke rum; och förmedelst grundt vatten kan icke något fartyg der ananda
eller lasta.
Strengnäs. Belägen vid Mälaren. Handel och handtverkerier äro i aflande,
hvartill orsaken anses vara en nära och lätt kommunication med
^töckholm jemte handel och handtverksfrihet å landet. Jordbruk och inkomster
af gymnasii- och skolungdomen är hufvudnäringen. Uti staden är
Jätet för biskopen i Strengnäs stift samt finnes gymnasium, trivial-skola och
%kaster-skola.
Staden äger en läkare som staden antager och lönar. Fattigförsörjningen
ässtrides af en comité, som förser de arbetsföra fattighjonen nied arbete
s5nit tilldelar de orklösa underhäll.
, Stadens inkomster äro nedannämde, som sistlidet år uppgingo till:
äfo och hamnpenningar .
.
.
.
*
.
.
135; 32: —
stånd- och luckpenningar .......
245:
4: —
. Eskilstuna. Ligger vid den så kallade Hyndevads-ån, som utflyter från
^jelmaren, | mil från denne sednare. Den i Eskilstuna på stadens bekostV
inrättade och underhållna manufaktur-inrättning utgör stadens hufvud|järing,
förorsakar ymnig tillförsel och, mera än någon annan af Länets ställt,
fördelaktig afsättning af landets produkter, som ock ymnigt införas,
jharföre ock denna stad, der befolkning och välmåga äro i tilltagande, för
^dsorten har nyttigt inflytande. Med berörde manufaktur-inrättnings tillökningar
drifves den hufvudsakligaste handeln, som dessutom sträcker sig
1 k spanmål, viktualier och kramvaror, och såledas utgöra en viss bytes*landel.
j . Manufaktur-rörelsen, gynnad genom de för densamma utfärdade privijjjier,
\iarj j afseende på verkens gång, stor förmon af den genom staden
pande å; men erfar deremot svårighet deraf att staden <ir belägen så långt
från Mälaren, då både rudimaterier och det tillverkade samt andra nödvändighetsvaror,
'sorn landsorten ej alstrar, måste landvågen transporteras, dels
från Thorshälla belägen |, och dels från Sundbyholm, belägen i mil derifrån*
I staden är stationerad provincial-medikus för ena hälften af Länet»
samt en läkare som staden lönar, samt finnes ett genom sammanskott bil"
dadt lazarett, som betjenar jemväl kringliggande landsort samt utgör kurbo*
för en del af Länet.
Skolan föreslås af én lärare som undervisar efter lankaster-metod»
men icke skall medhinna undervisning för halfva barn-antalet. De fattiga underhållas
genom'sammanskott.
v ' \
'
. ji
Thorshälla. Vid Mälaren. Handeln, bestående mest i viktualier, är, b'
kasom handtverkerierna i yttersta förfall.
Invånarne, hvilkas hufvudsakliga näring är åkerbruk af vanlig sädes'
produktion samt potatesodling jemte boskapsskötsel och ännu mera fårafvel»
sysselsätta sig ock med befraktning af varor till och från Stockholm sam1
omkring Mälaren belägne städer, hvartill begagnas 6 k 8 stycken Jakter. ,
Barna-undervisningen sker i en paedagogie, tillräcklig för behofvet, me<*
en lärare, som i lön njuter 26 tunnor kronotionde årligen; och de fattig3
underhållas genom sammanskott.
Tillförseln af landtmannavaror är ringa, och måste vara det, då stads'
boernes fattigdom, samt den omständigheten att de af jorden hämta sina för'
nödenheler, hindra afsättning af landtmannavaror i staden.
I Länet finnes en köping, Malmköping kallad, anlagd på det Kongl. Sv'
dermanlands regemente tillhörige rusthåll Malma i lilla Malma Socken ocl
Willåtinge härad, 7 mil från Nyköping och 3 mil från Eskilstuna. Der"10
köping, hvarest drifves något litet handel och handtverkeri, lyder ur»de*
lands-rält och till polisen under landshöfdingen, kronobeljeningen, peli 611.
_____ a - - ____ I
a .—
I _ I 1
_____— __ . • , >
_ - . a ■
/v n ■——• n
n '—• m
• n .t
n n ■ ■ • i i—1
• I
1 >—> ■ -1 n
^»
sednare tider tillkommen ordningsman, som invånarne sjelfva löna. Der^j
ock samma regementes mötesplats. De, som der äga tomter, erlägga
regementet tomtören. För öfrigt äger köpingen föga inflytelse på landsort6'1’
ty både handel och afsättning är der ringa.
Nyköping i Lands-Cancelliet den 16 December 1333.
GUSTAF PEYRON.
4
I
G. ENGESTRÖ3I.
A. WEINERS TRÖ3I
Tabell för Städerna inom Nyköpings Län upprättad Ar 1833.
3
<’
n
Jord.
Utsäde af
Medel-afkastning sedan utsädet
draget.
är af-
Underhållne
kreatur.
53
o
I
c
Vt
h* ET
= crc»
CD
F*
CD
O
g.
H
o
a
n
i*. fc
t 3_
3_ B
3* 2
Tö ■
63 *•
^ <
rt
3
F*
>o
F*
fö
>■
B
0TQ
erst
o
rt
cd
o
S"
B
C
3
5
p
c
B
3
P
Hemmantal.
Ä
<!
n
n
so
630
cp
t*
c
X
$
p
g
p
B
O.
p:
-!
fTT
p
o
p
n
Vt
X
<
n
F
fö
tea
fira
t* ‘
O
tu
v
p
S
p
3
3-
C/3
ps
p-
►*
a
*w
O
P
O
tu
p:
vt
P
C*
O
*
p
n
P*
O
p
Ungboskap.
po
CD
<
B*
o
o
«
O
O
63
n
F*
Q»
*
s. . .
547
57
438
74
182
694
18
85
50
10
40
7
350
162
595
275
60
280
42
3,150
94
22
126
8
25
83
—
W . . .
230
1
671
374
1,617
2,662
14§
10
1121
461
10
25
2
1,236
80
675
372
50
150
12
9,820
67
14
116
20
30
164
3
/i,siana
223
100
59
340
59
599|
13
i
14
95
0
4
10
22
i
10
100
Q
98
705
10
84
20
80
120
5
90
700
65
48
9
211
145
2
138
180
r^lla . .
• • •
224?
35
12?
14
12
2
124
12
27
17
246
46
771
4
109?
340A
2,110/A
2,560,“
41
.8
40
30
8
4
4
50
72
240
210
32
28
28
400
22
12
50
9
87
44
—
•sa
142
1
118
142
373
633
5i
6
28
5
2
3
2
30
36
168
35
14
21
10
240
26
9
98
9
69
64
—
Summa
1.3194
66
1,735|
1.154/,
4 317 49
7 20773-
lss
46?
57
37*| |
1451
34
104
18
1,776
48312,48319861176f 679
109
14,400
322186
746165
595
581
3
Uppskattadt Värde.
K
s
H
O
3
314,458
95,600
158,270
37,368
42,531
9,667
16
24
35
37
10
53,031
76,764
5,782
52,323
33,473
23,300
657,896
16 11 244,673
12
25
37
E
3 *-  p -
* s
° B
g-C
njr
p
2*
o
r* rO
— 56,485
11 600
2,000
11
59,085
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Efter Bevilliings-förord ningen.
pi
Efter netra Art.
o m
2-
'7S' 3
5 II 3
5’ F*
tfa C -s
2? 3*^3»
423,974
28
—
1,231
26
_
612
3
1,191
45
—
,388
46
_
97
33
2
1,001
16
172,965
2
—
451
13
2
478
27
—
326
15
7
455
41
3
405
35
7
149
5
164,052
35
—
1,259
42
—
25
29
7
328
5
—
,569
36
—
■ —
—
—
132
20
89,691
—
—
200
5
2
34
37
5
660
43
—
216
5
5
—
—
—
28
13
76,004
—
—
242
13
3
59
40
2
152
—
5
271
24
—
—
—
—
168
21
34,967
37
10
200
18
5
9
8
5
69
45,
1
163
40
—
—
—
22
16
961,655
6
10
3,585
22
—
1,220
12
7
2,729! 10
t
,066
_
8
503
20
9
1,501
44
w
£T>
C)
►i
■r
»5
gH.§
S-n n>
erci Ej-jS.
6
10
11
Ständiga Räntor.
Bränvins-Brunnings
afgift.
Summa.
\
52
12
8
5,576
—
10
191
17
10
2,458
12
—
13
39
6
3,329
28
1
85
28
2
1,225
36
8
34
28
2
928
31
10
112
44
7
578
28
6
490
26
ll|
14,096
41
11
• cd
o
r*
ca
C/J CA
TT* »
2.0
^ g
-
¥
CD
63
*-a
21
116
28
189
100
2
457
40
5
24
6
4
32
10
496
190
475
80
99
77
1,419
24
12
12
28
21
gg-S
B
" O
-•<3“
"n
o o
469
CD
s
3
3
3
fö
Cu
469
987
306
503
269
199
79
16
17
12
24
35
25
84
30
S
t£
C.
B
OQ
't*
I
B
CD
fia
g O?
2. -J
n cd
ET
' o_
n>
B
(/>
Q*
Glereciets underhåll.
733
291
226
279
145
218
21
47
24
22
47
47
2,345
34
86
30
— 1,896
17
2,863
710
1,060
551
150
505
5,839
12
10
28
10
8
1,303
2,365
203
200
163
186
16
42
16
16
32
n
O
B
3#
s*
230
379
100
33
50
20
6 4,422 26] —
812
16
16
5*
►»
O
cr
99
561
100
26
45
15
29
12
16
32
847
c/j
c
B
3
1,632
3,306
403
259
258
221
45
22
16
32
16
32
450
666
720
328
156
66
9
32
24
7
8
32
C/>
F*
c"
sr
348
133
350
66
39
14
2|6,0S2|19j 2 2,388 16 9
951
9
16
32
2-n
~ o
CT 3
< 5
tu: *
P Cd
1,160
850
375
233
234
168
16
2,865
1,500
829
255
100
35
9 7 3,020 16
42
16,617
10,307
7,797
3,216
2,367
1,952
6
13
8
13
37
21
5,550
29 9
42,258
2
Nyköpings Lands Contoir den 16 December 1833.
GUSTAF PEYRON
G. ENGESTRÖM.
A. WENNERSTRÖM.
Summa
Statsbidrag.
; ... ..
’ ’ 'i ‘ -.'.i.’'-'
•.. ,
■ %
-2
■ ■
. .
v <
•; : ^ ••
' ; .«• .
... >■
-
.
r ' . '
>
* ' '•ö*
’>&.
...... - v. N. , fc.
. r..
...»
.
■ .
• « ' :-. . •• ! \ ’ .
:. .' :
'
.
■! -m 5
■r ; -' i-fri- - 'v'
V
Hemmantal.
S,(
k
såsom Stallängar
(Mj
c^erl‘^ hörande Hemman
|)e c‘l Kongs-Ladugårdar .......
lydande eller eljest Kronan särskilt förbebållne och för dess räkning utarrenderade
a°dre lägenheter,
C;na* med flere
Äg**1
•
•
,r>'iev
’Cat«Her
.
-.
feSiryHu
.
.
0|’s Hemman .
r°(rkj
flem m a n .
bitr;ernman
n4’><•«■
Krutbruk anslag
gen med frihetsår
t
C?ål1 ■ • -
itua 4**gments-Hemman
l)ii„ tte'Hemman
j^gments-Hemman
<5»
V*'
I0,o, Urskilt under Bruk Skatte köpte, derå Åboerne hafva
É. *fte Rusthåll
jesittningsrätt
stycken
agot
%
Ställen
lallen
'<>e Boställen
bif. ^Hemman, Frälse
:<>no
.
.
°St*dals °C^ Scholae-Hemman, Krono
öil' “ch Barnhus-flemman Frälse
°n°.......
1'^L^'Skogs-Hemman ....
M*. ''öebyggde Torp» Utjordar, TJvfjellar m. fl. lägenheter utan Mantal, som ej u
.gripne, Frälse
Dito Skatte
i< Dito Krono
Dito Obebyggde
Oskattlagde bebyggde Dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsmanstor
Backstugor ........
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman under ständig äganderätt
Dito på viss tid eller lifstid.....’
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilte slag, som ej under
Dito Krono
....
Dito Frälse
....
Tullmjölqvarnar med 290 par stenar
Tullsågqvarnar, Grofbladiga .
Dito FinbJadiga
Husbehof*., yjjfjjqvarnar, deraf med särskilt i Jordeboken uppförd rån
H u sl ) i- h of5_ g />, gq v a r n a r ....
Stampar
Koppar-Ham mare ....
*
Koppar-Grufvor.....
Stang jerns_ verk.
.
Ämneshammare ....
Masugnar '.....
ei n^Iahufakturverk af särskilte slag
Jmmgnrfvor.....
f appersb ruk ......
JKfr*......
Kobolts-Verk ,
.
.
.
.
^rui'Bruk......
GarfVej.je
*"<«.■ : : : •: : .
etallgjulerier.
.
.
.
. •
.
^iedvattens-Fabrik ....
Mi Kimröks- och Terpentins-Fabrik
y “Eköpings Köping ...
a®ds— och Härads-Allmänningar af tunnelands rymd
j'°no-Skogar, Ädlare Verk upplåtne mot afgift, af tunneland
. lVei'se personer,' som ej höra till viss näring
thilus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
der
IJer
agot
isponerac
Hemmans Ränta äro inbegripne, Skatt
hemmans
Her
ränta äro
nan
»Sä I
Utsäde af
«
<1
X
filo
Summaj3,316H 4,12111 I 8,599
5*
3
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdraget.
23
128
29
17
15
11
54
62
304
95-
44
68
22
175
6;
39
10
31
41
21
14
20
109
27
15
' 161
4§
62
586;
3,151
670
379 i
303
182;
2,768
4
36
2
3
3
2
50
36
158
32
13
13
9
101
234
969
170
106
83;
57|
716
,2361
6,800
1,179
749
688
401
4,999
94
395
79
49
511
29
291
13
84
20
71
81
51
62
1
6
2
1
11
I
9
4
J
ä
4
1 9
—
3
4
5
7
31
ur
t
4
2
31
15
6
25
6
3
1
3
10
,177;
6,065
1,546
712;
889;
529
4,215
8
60
16
8
12;
41
37
179
855
162
89
34
74
767
136
494
158
40
38
60
460
102
438
118
51
58
42
319
29 i
147
35
161
21;
11*
132
140
721
164
76
1051
49*
482
li
7|
2 S
1!
2
5
8
5
1
6
2
1
H
1
4
4
24
8
4
6
2
15
21
14
H
2|
31
1 1
A §
9
1
6
2
1
11
I
4
1
6
11
1
1
1
6
24
175
45
8
10
17
220
7
77
26
3
1
4
195
5
71
21
5
3
3*
185
23
103
34
10
10
23
56
313
2,003
466'
56
180
290
3,726
1
—
'
270
3
47
6
3
6
47
48
.__
_____
__
.
__
__
_.._
_
__
!
“
32
48
~~~~
_
__
__
■
__
__
_ . _
__
_____
‘
85
_.
___
'
_____
—
___
__
—
'--
——
Tabell för Landet inom Nyköpings Län upprättad År 1833.
U nderhållne Kreatur.
4,486’| 23,558*1 5,147
2,4791 2,640? 1,852* | 20,693
Hvete.
&
Wo
arq
Korn.
X
SÖ
X
Cd
SÖ*
Gu
Vi
X’
Q-
Arter.
Potatis.
Hästar.
O
bl
X
T
137
757
130
61
52
38
359
71
108
570
2,264
592
219
390
137
1,079
92
167
53*
249
60
17*
28*
131
106
26
14
191
773
151
81
99
45
412
35
75
5,616
23,576
4,099
1,836
1,821
1,002
19,618
874
2,438
56
360
20
15
18
16
300
12
32
341
1,120
166
67
51
40
818
44
125
1,941
6,315
969
511
443
283*
5,666
512
696
10,377
44,025
6,530
3,477
4,468
2,089
35,682
3,871
4,727
871
2,540
409
227
264
142
2,179
231
304
87
527
106
35
51
25J
337
58
66
11
42
12
5
9
31
20
2
4
4
20
4
2
38
---
3
50
191
29
19
9
13
112
14
21
43
152
26
13
6
10
72
10
12
11,174
43,033
9,191
3,561
5,587
3,591
24,567
3,846
4,823
85
420
96
40
75
30*
212
40
38
1,695
5,720
1,027
479
369
438
5,750
411
686
1,224
3,009
881
206
208
333
3,525
288
502
958
3,118
664
256
342
249
2,353
165
342
254
979
176
73
119
63*
794
60
119
1,286
5,155
935
392
611
270
3,485
277
538
14
52
15
6
12
n
25
5
6
11
42
12
5
9
3*
20
4
4
44
168
48
20
36
14
75
15
15
24
98
27
12
20
8
45
8
8
11
42
12
5
9
35
20
4
4
4
26
7
4
4
4
42
—-
10
158
831
210
35
40
78
1,645
138
212
56
500
149
' 14
3
19
1,173
73
83
35
449
116
23
16
13
997
43
54
144
646
164
40
60
118
448
—
—
2,294
12,521
2,561
230
700
1,075
26,990
978
1,644
2,010
_
24
282
30
—
12
24
376
5
75
384
%
>. v
■
__
■
256
8
«
/
384
.
*
1
t
680
8
1
___
—
—
—
—
‘__
39,843*
160,002
29,624
Mitt
S
<Ä
15,941* |
10,199;
143,054
12,2281 17,963
129
332
52
103
3,134
30
154
1,034
7,649
558
126
7
10
23
25
7,842
69
942
735
490
179
775
9
7
26
16
7
14
468
197
153
7,551
220
94
c:
f
-
o
96
--T
29
45
731
191
179:
593
20
58
60
1,723
10
82
570
4,494
281
63
4
5
18
12
4,064
34
606
376
250
75
383
6
4
15
9
4
8
257
104
62
2,837
47
198
6,963
100
424
2,433
12,564
1,056
228
10
19
55
42
14,024
105
1,950
1,101
1,026
306
1,478
14
10
33
22
10
25
695
255
164
9,480
_210
141
146--
239|--
33
--96
9,374
360
94
144
50
3
2
300
40
5
274
56
30
87,165
199,437
20,535
34,918
28,279
98,501
2,665,822
24,000
123,350
660,252
4,160,866
239,571
36,570
3.774
1,496
17,766
10,335
3,326,767
06,395
423, <XX)
287,474
269,990
80,170
412,472
5,662
2.775
10,718
7,797
4,625
570
78,628
40,941
35,539
37,978
3,109
914
3,000
9,500
29,060
389
2,100
373,539
30,989
4,040
8,587
6,592
9,439
47,510
604,469
3,114
289,015
136,032
816
53,448
49,492
46,000
8,160
7,387
1.500
2.500
26,000
24
24
Stats
-
Bevillning.
Enligt i83o års Förordning.
Efter i:a A riik.
Efter 2:dra Artikeln.
2—8 §§•
| ai—36 §§.
37—40 §§.
<2.=. <
X? 3 E*
* £
214
182
42
10
73
2,953
22
125
850
7,629
364
85
2
10
25
' 17
8,061
49
678
425
355
137
619
3
4
14
. 8
3
18
305
149
118
7,231
804
82
1
25
16
30
26
32
28
22
2
46
34
34
21
12
8
24
38
6
30
13
2
3
16
20
32
28
10
12
10
12
36
37
8
16
m
12
18
211 2
16 29
3 32
2
37
42
391
1
276
176
36
85
90
2
14
1
36
28
8,
16
18
44
40
32
34
26
36
32
18
15
68
30
168
1,533
240
322
43
45
13
209
7,239
65
259
1,647
12,519
689
85
8
3
36
20
7,915
65
870
580
240
110
535
18
93
566 40
46
28
36
11
2
16
22
1
256
147
123
76
400
636
6
19
58
29
4
1,023
71
9
20
13
30
155
35
1,657
8
1,109
445
64
169
167
94
122
4
13
3
4
265
240
47
44
25
39
17
8
33
12
2
2
27
2
32
29
32
3
5
46
18
36
16
32
30
5
2
24
18
9
40
34
13
10
41
1
31
16
24
46
40
26
f6,7351 56,079132,1311 750| 15,220,8411-|-| 33,7361 6|-| l,848|46)ll| 41,309|22|l0
534
534
32
269
56
21
11
228
45
8
8
11
115
48
25
274
147
50
12
7
500
37
12
9
1,065
25
43
117
45
40
2
_
7
12
329
13
20
4
16,442
17
—
182
22
24
8
562
12
17
11
2,996
27
36
2
24,276
24
4
6
1,322
41
15
9
227
16
14
—
31
26
4
—
15
12
25
10
78
4
12
2
49
34
43
—
21,205
30
1
8
159
31
32
2
2,266
29
2
3
1,314
7
11
10
787
20
10
7
521
31
36
5
3,216
30
22
—
30
6
31
—
18
13
6
—
28
4
2
—
34
14
37
—
.
33
47
36
—
20
16
25
2
677
45
1
—
338
20
34
—
270
47
—
76
2
—
7,679
16
—
1,440
24
24
—
7
42
12
—
110
24
—
—
59
18
—
—
29
18
—
—
4
9
—
—
1,259
42
—
—
88
15
—
—
12
32
—
—
20
13
1
—
13
10
—
—
33
29
—
—
192 29
—
—
77
8
40
—
2,323
39
_
—
9
18
8
—
1,533
20
--
—
650
28
—
—
101
8
--
—
254
34
—
—
257
31
—
--
96
36
—
—
136
32
—
—
5
18
—
—
13
3
46
—
— ’
4
409
38 -
—
—
807
534
R
O c-
miltal
Ränta
CL
x £•
0 O
1
3 ^
* 1
5
2,039
38
9
4
773
17
2
6
—
—
—
—
7
—
—
1
308
21
5
--
—
—
—
—
92
34
8
4
11
546
11
5
11
1,045
40
10
4
58
8
6
2
483
42
3
—
—
—
—
2
11
25
5
7
133
33
4
4
93
38
3
—
30,883
24
7
8
256
35
6
2
3,517
19
7
7
2,537
7
6
7
1,224
28
3
1
342
19
3
2
876
9
7
—
1
4
6
—
—
—
--
—
__
—
—
—
1
46
6
—
--
—
—
—
5
—
—
7
'_
_
_
5
267
11
7
7
297
12
6
—
393
47
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
86
24
4
6
175
30
6
7
—
—
10
1,300
12
8
_
160
18
2
—
29
42
8
1
—-
—
—
—
---
—
—
2
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
__
_
—
Ll
—
—
_._
—
- ’
12
—
—
4
—
—
—
8
—
2|
47,9561 c
15
114
Ständige Räntor.
Hi*
189
21
318
15,715
1,002
268
21
84
62
16,291
140
2,066
1,363
884
386
143
26
46
1
511
330
99
408
30
43
23
20
26
46
45
20
13
37
42
37
44
32
25
21
40
20
43
13
23
24
24
Afrad.
3
1,719
6
9
909
19
5
—
—
—--
—
-
491
25
—
7--
—
—
980
47
2
—
—
—
I--
—
—
3
—
—
9
899
0
12
—
l
243
32
-
5
164
7
9
3 63,194
45
5
485
7
11
1
6,470
15
4
4 4,252
23
8
8
2,167
4
6
5
689
44
3
7 1,041
38
—
3--
—
—
—
—
—
z
_
—
—
8
16
—
2
_
_
9
483
15
8
7
325
1
4
327
19
—
6--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
1,558
24
6
3
—
—
___
—
—
—
—
—
■__
—
—
14
12
—
—
—
—
>--
—
—
--.
—
-T"
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I__
—
—
5.5
m —■
r-7,
s
I
7 g 1
»r =
lil
63 I O
81
80
16
'4
27
1,120
8
48
299
3,234
171
31
3
4
9
6
3,006
33
265
203
133
53
255
1
2
6
4
2
6
113
66
54
2,837
371
• 35
82
5
1
16
152
112
70
13
30
34
1
5
24
24
36
12
36
36
24
36
36
36
36
12
36
24
36
12
24
36
36
24
12
12
24
24
12
24
9 12
24
12
37
214
24
12
24
12
24
12
36
36
36
36
36
73
837
51
9
2
2
1
859
8
67
50
36
13
3
1
1
1
41
24
22
749
182
11
25
1
12
36
36
24
12
12
12
12
24
12
24
36h
12
36
12
12
5 36
15
36
24
36
12
71 24
Nyköpings Lands-Contoir den 16 Decembi
GUSTAF PEYRON.
G. ENGESTRÖM.
/
• \
mmmrnmm--
.
-
I)
I
17
6
4
3
»1
>3
18
i6
J2
12
19
38
6
4
15
8
4
10
112
83
54
344
75
Tabell för Landet inom Nyköpings Län upprättad År 1833.
U nderhållne Kreatur.
129
332
52
103
3,134
30
154
1,034
7,649
558
126
7
10
23
25
7,842
69
942
735
490
179
775
9
7
26
16
-
7
14
468
197
153
7,551
220
94
96
29
45
lil
__t
12
30
73 j
179
20
60
1,723
10
82
570
4,494
281
63
4
5
18
12
4,064
34
606
376
250
75
383
6
4
15
9
4
8
257
104
62
2,837
47
191
593
58
198
6,9.63
100
424
2,433
12,564
1,056
228
10
19
55
42
14,024
105
1,950
1,101
1,026
306
1,478
14
10
33
22
10
25
695
255
164
9,480
210
141
96
963 33,372 16,7351 56,079 32,13l| 750115,220,841
1461
239
33
94
2,511
15
134
1,133
5,963
577
99
6
11
39
37
7,149
54
937
883
469
166
716
. 8
6
23
14
6
12
431
153
95
9,374
360
94
144
50
3
2
300
40
5
cl
*3
274
56
87,165
199,437
20,535
34,918
28,279
98,501
2,665,822
24.000
123,350
660,252
4,160,866
239,571
36,570
3.774
1,496
17,766
10,335
3,326,767
26,395
423, <XK)
287,474
269,990
80,170
412,472
5,662
2.775
10,718
7,797
4,625
570
78,628
40,941
35,539
37,978
3,109
914
3,000
9.500
29,060
389
2,100
373,539
30,989
4,040
8,587
6,592
9,439
47,510
604,469
3,114
289,015
136,032
8161
53,448
49,492
46.000
8,160
7,387
1.500
2.500
26.000
24
24
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Enligt i83o års Förordning.
Efter i:a Arfik.
Efter 2:dra Artikeln.
2-8 SS.
2i—36
37—40
214
182
42
10
73
2,953
22
125
850
7,629
364
85
2
10
25
. n
8,061
49
678
425
355
137
619
3
4
14
. 8
3
18
305
149
118
7,231
804
1
82
1
25
16
30
26
32
28
22
2
46
34
34
21
12
8
24
38
6
30
13
2
3
16
20
32
28
10
12
10
12
36
37
8
16
1R
12
18
211
16129
3 32
2
37
42
391
1
276
176
36
85
90
2
14
1
93
566
133,736
36
28
8
16
18
44
40
32
34
26
36
32
18
46
15
68
30
168
1,533
28
40 —
10
36
6] —| 1,848
240
322
43
45
' 13
209
7,239
65
259
1,647
12,519
689
85
8
3
36
20
7,915
65
870
580
240
110
535
18
11
2
16
22
1
256
147
123
76
400
636
6
19
58
29
4
1,023
71
9
20
13
30
155
35
1,657
8
1,109
445
64
169
167
94
122
4
13
3
4
265
240
39
17
8
33
12
2
2
27
2
32
29
32
3
5
46
18
36
18
9
40
34
13
10
41
1
31
16
24
46
40
26
534 32
C/2
3
3
45
560
30
46
6,181
95
177
498
4,097
269
56
21
2
16
11
5,228
45
717
309
192
105
528
8
8
11
10
8
115
41
29
48
25
12
20
24
17
36
4
15
14
4
25
12
43
1
32
2
11
10
36
22
31
-6
2
37
36
25
1
34
274
147
50
500
37
1,065
25
117
2
45
'-
40
7
329
13
16,442
17
182
22
562
12
2,996
27
24,276
24
1,322
41
227
16
31
26
15
12
78
4
49
34
21,205
30
159
31
2,266
29
1,314
7
787
20
521
31
3,216
30
30
6
18
13
28
4
34
14
33
47
20
16
677
45
338
20
270
47
76
2
7,679
16
1440
24
7
42
ilo
24
59
18
29
18
4
9
1,259
42
88
15
12
32
20
13
13
10
33
29
192
29
77
8
2,323
39
9
18
1,533
20
650
28
101
8
254
34
257
31
96
36
136
32
5
18
13
46
3
—
4
_
409
38
807
18
534
32
Ständige Räntor.
46|ll| 41,3091221101 534|32| 8| 20,024147 ) 9| 97,454|l2
O
/
g
manta]
Ränti
O
35 S-
Krönt
Tiond
>
-
U
5.
CTQ
as
3
0
c/>
■f
3 ^
t T
l
fö
3
1
2,039
38
9
189
2
3
1,719
6
9
81
24
773
17
2
—
—
909
19
5
80
24
—
—
—
- —-
—
—
—
—
—
16
36
308
21
5
—
z
491
25
_
4
27
12
21
30
7
—---
—
—
1,120
—
Q9
34
11
8
5
8
36
36
546
_
_1
980
47
2
48
V_
_
318
_
—
—
—
—
299
24
1,045
40
10
15,715
43
11
—
—
—
3,234
—
58
8
6
1,002
23
3
—
—
171
36
483
42
3
268
20
9
899
12
—
31
36
21
Ofi
10
3
11
25
5
__
--
_
4
4
133
33
4
84
46
11
243
32
—
9
—
93
38
3
62
45
6
164
7
9
6
36
30,883
24
7
16,291
20
8
63,194
45
5
3,006
36
256
35
6
140
13
—
485
7
11
33
—
3,517
19
7
2,066
37
11
6,470
15
4
265
12
2,537
7
6
1,363
42
4
4,252
23
8
203
36
1,224
28
3
884
37
8
2,167
4
6
133
24
342
19
3
386
44
5
689
44
3
53
36
876
9
7
143
32
7
1,041
38
--
255
12
1
4
6
26
25
8
--
—
■-
1
2
24
1
46
6
46
21
—
—
—
—
6
4
0
—
5
—
—
1
40
—
8
16
—
6
36
__
_
_
511
20
2
_
--
113
36
267
11
7
330
43
9
483
15
8
66
24
297
12
6
99
13
7
325
1
4
54
12
393
47
5
—
327
19
—
—
—
__
_
_
408
23
6
--f
—
—
2,837
12
——
—
—
—
—
—
—
371
24
24
24
1O
86
24
4
9
_
__
_
24
175
30
6
-—
—
—
—
—
—
—
1,300
12
8
2
24
—
1,558
24
6
82
36
160
18
2
—
—
3
—
—
5
29
42
8
—
—
—--
—
—
1
12
_
_
_
—
■---
_
_
1
24
___
_
__
_
--
14
12
__
--
—
__
16
12
___
152
24
'
__
z
_
___
--
_
112
12
_
. _
_
—
—
—
—
70
24
__
—
—
_
—
—
—
—
13
12
12
_
—
___
_
—-
—
—
—
30
36
—
z
—
—
_
—
z
____
34
1
36
—
_
—
—
__
—
—
5
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
____
_
—
—
—
—
—
—
—•
—
fe 1 1
1 1
36
214
36
—
—
‘—
—
—
• ---
—
—
47,9561351
Il
40,399
321 3
86,4291331 8|
13,380|l6|
r-sr
-
crq ~ 3
n 2 D
• cL*
cn p
O
C: -
73 —
837
51
9
2
2
1
859
8
67
50
36
13
3
1
1
1
41
24
22
749
182
11
25
1
12
36
36
24
12
12
12
12
24
12
24
36
12
36
12
12
15
71
36
12
24
1
18
24
32
34| 8
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-
verk och an-  dre Verk och
Inrättningar.
Summa.
—__
-
4,038
35
-—_
—
—
1,763
12
—
—
—
22
12
__
_
4
12
—.—
—
—
827
10
—
1,141
30
101
22
—
1,575
46
—
—
690
24
—
—
—
20,835
--
—
—
—
1,283
19
---
—
—
1,692
27
—
—
—
25
14
—
—
—
17
29
—
—
—
473
16
----*
—
—
328
43
—
—
—
114,241
6
—
—
—
923
20
—
—
12,386
36
—
—■
—
. 8,407
13
—
—
—
4,446
10
—
—
—
1,486
35
—1—
—
—
2,320
32
—
—
•—
29
30
—
-—
—
3
—
—
—
7
12
-JL—
-
—
53
31
—
—
—
2
12
—
—
25
8
__
670
32
—-
—-
_
1,172
35
—
_
798
15
___
_
721
18
—
—
3,995
35
-—
—
572
12
36
04,
__
__
_
87
12
—
_
175
30
—
——
—
—
—
—
—
—
2,968
37
---
—
—
170
42
—
'—
31
18
—
___
'—
— ’
—
—
1
36
250
•-
—
264
12
—
—
—r-
16
12
2,297
44
—
2,456
8
—
—
—
2,020
—
—
2,135
—
358
__
—
430
—.
13
12
—
—
45
24
—
w-
—
39
36
50
-»■
51
—
—
—
—
5
--
--.
—
—
1
—
—
—
—
—
52
36
__
___
_
_____
__
—
—
289
44
4,975144
—
196,378
25
2.!*
= 2
Clerecie Statens Underhåll.
n
B
fö
3
fö
£
fö
rf
Jad för Kust-
od! Rotering.
I
P
O
'
-3
en
Capcjllaners.
1
Betjeniugs.
s*
<
T*
0
1
S u m m a.
crq
1
*
rr
0
c
5
09
—
—
_
390
_
_
214
16
_
25
16
18
16
258
49
10,719
9
4
—
—
_
829
8
—
82
24
112
—-
1,023
32
164
405
24
—
282
32
_
140
—
—
15
—
15
_
_—
170
_
33
2,469
21
6
—
—
—
—
—
—
—
-7--
—
—
-'-
—
—
803
41
7
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
—
196
4
3
70
—
_
243
16
—
30
16
39
40
—
313
24
_
45
—_
—
—
455
10
8
6,530
40
698
8
—
810
12
—
8,039
12
—
1,327
--
—
—
—
—
—
117
—
—
8
--
—
8
—
133
v
—
16
—
—
—-
765
_
—
279
24
—
41
4
—
26
4
—
346
32
_
60
—
—
2,118
32
—
2,333
20
—
290
32
307
4
-i-
2,931
8
—
614
—
7—
--
32,696
32
—
16,004
26
—
2,151
14
—
2,175
40
—
20,331
32
—
4,015
—--
—
—
1,883
—
—
1,077
--
—
183
36
—
203
4
—
1,463
40
223
---
—
_
359
28
—
228
28
—
42
8
—
37
8
—
307
44
—
82
—
—
32
—
_
15
—
-*
2
-.
—
3
—
—
20
—
—
2
-—
—
—
---
—
_
1
16
—
—
—
—
—
—
—
1
16
_
_ __
—
—
—
115
_
__
59
16
—
8
16
—
8
26
—_
76
10
_
15
—
—
72
_
_
40
32
—
8
16
—
6
42
—
55
42
_
8
279
24
2
30,782
—
—
16,186
24
—
2,132
42
—
2,491
—
—
20,810
18
—
3,347
-c--
—-
—
220
—
—
148
—
—
15
--
—
25
—
—-
188
—
—
20
—
—
—
2,948
—
_
1,769
44
—
299
10
—
257
12
—
2,326
18
—
470
—
—
—
1,971
—
_
1,091
28
—
231
2
—
191
24
—
1,514
6
—
309
954
—
—
—
-—-
—
1,146
18
—
159
4
—
170
6
—
1,475
28
—-
247
-—
—
—
394
32
_
381
—
—
44
14
—
50
2
—
475
16
—
74
—
—
—
96
—
—
295
—
—
29
_
—
156
20
—
480
20
—
296
—
—
-v
40
—
—
16
—
—
2
—
—
4
—
—
22
—
—
2
-1-^.
—
—
32
—
-—
15
—
—
2
—
—
3
—
—
20
—
—
2
—
—
—
120
—
--
60
—
—
6
--
—
12
—
—
78
—
—
8
---
—
—
68
—
—
30
—
—
4
--
—
7
—
41
—
—
4
---
—
—
—
—
—
15
—
—
2
—
—
3
—
—
20
—
_
2
---
—
—
2
—
—
12
8
—
—
—
—
36
—
12
44
—-
1
___
__
292
16
329
_
_
80
—
—
__
_
409
_
,
70
--
_
-—
173
32
_
122
32
—
14
16
—
—
—
—
137
—
—
15
68
32
_
107
_
—
114
—
—
17
—
—
—
--
—
131
—
—
20
32
—
_
116
_
—
120
—
—
—
—
—
—
—
—
120
—
—
--
—
—
--
133
_
_
1,757
16
—
260
—
__
_
—
2,017
16
.—
---
—
—
—
—
—
—
236
32
—
—
—
236
32
—
—
15
32
5
24
j2 1
8
14
—
—
—
—
1
1
10
4
—
--
_
.--
—
—
11
1
16
4
—
—
—
—
_
—
2
—
—
—
—
—
—
—
_
2
—-
—
__
—
—
—
—
—
—
880
—
—
138
24
—
8 lill
lill
—
—
1,078
24
—
52
.--
_
—
__
—
100
—
—
25
—
—
20
_
__
145
—
—
120
____
--
—
'--
_
—
20
—
—
4
—
—
2
_
_
26
—
—
100
—
—
—
—
—
—
718
—
—
50
—
—
40
—
—
808
—
—
250
--:—
—
—-
----
—-
—
---
—
—
--
—
—
—
—
_
—
—
—
---
—
--
—
--'
—
—
250
—
—
20
—
—
10
—
_
280
--
—
130
-—
—
—
——
—
—
25
—7
—
5
—
—
2
—
—
32
—
—
• 40
8
-9
—
____
—
—
32
—
—
6
—
—
3
---
—
41
—
—
50
---
—
_
____:
_
-
_
—
_____
—
———
—
—
____
—
_
__
---
—
—
---
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
_______
__
_______
--
—--
--
—-
—
—
---
—
—
---
—
—
—
—
a--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
r—
—
v
—
—
—
—
--—
■-■
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
75
---
_
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
__
---_
_
—
-,_
—-
—
—
_
_
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
3
T-
—
—
—
—
’-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15,950|12
10
76,735122
8
54,008116
-J
7,138
38
-
7,279
8
-1
68,426
14
—
12,364
c/j
32
32
16
32
38
36
32
8
14
10
22
34
390
39
—
242
641
8,764
393
187
74
60
9,263
82
1,440
910
12
• 10
-3
w: n ri
s : ^
3 o *
w§->■
2 «?
it: > S
r* — n
22
10
16
0 -
4 24
—
5 ~
—
—
—
L —
—
5 24
i 36
3 —
—
7 24
l 8
—
i —
—
> 132
—
-
—
—
—
4
7
) —
—
32
—
_
—
7
5
f 8
—
24
—
36
—
36
—
—
_
—
—
—
—
—
__
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
-t
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
115
145
25
1
44
891
8
29
351
4,192
326
57
6
19
13
5,491
50
446
321
206
77
181
7
6
20
12
6
3
39
38
35
1,121
137
14
er. C
ra c
S-’B
as »
<13
24
24
24
24
45
42
42
24
30,
12
6
24
25
148
10
1
13
13
32
34
3
5
4
13
1
2
40
17
22,542]221—| 40,380| 8}—114,785
36
12
24
12
6
18
6
30
18
12
12
24
24
24
24
6,432
15,486
1,139
2,514
849
2,096
33,214
485
3,605
12,301
129,453
7,729
3,100
126
34
934
648
216,363
1,725
24,123
16,011
8,985
3,270
7,579
154
101
297
256
84
65
2,159
1,875
1,431
1,065
14.946
2,387
8
202
147
220
6
5,507
269
45
20
13
35
734
232
5,870
9
4,112
1,155
120
403
310
149
143
6
13
3
17
6
22
21
37
27
22
16
2
44
45
37
39
40
9
28
31
36
4
16
35
33
18
22
36
13
16
45
11
12
4
577
1,117 38
534 32
21
19
29
20
19
8
42
32
46
5
9
20
45
2
13
10
17
41
32
5
18
38
34
2
28
19
44
42
46
24
24
26
2
3
6
6
2
9
3
8
11
11
8
1
2
10
7
10
10
1
10
1
545,017 23
11
Nyköpings Lands-Contoir den 16 December 1833.
GUSTAF PEYRON.
G. ENGESTRÖM.
A. WENNERSTRÖM.
.
KONGL. MAJ:TS
Befallnings lia f v a n d e s
uti
ELFSBORGS LÄN
tili
KONGL. MNJ:T
i underdånighet afgifne
FEM-ÅRS-BERÄTTELSE,
för Åren I82T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
s c© emis© UM,
Tryckt Iros H. G. Nordström, 1833.
Underdånig Berättelse, för åren 1827.,
1828,
1829, l83° ocJl *83 1 y angående Elfsborgs
.Läns tillstånd, synnerligen i Statistiskt och E
conomiskt
afseende.
Inledning.
Elfsborgs Län, omfattande hela Dahls-land, som består af Fem Härader
med En Stad och Fyratiotre Socknar, samt Westra och Södra
delarne af Westergöthland, eller Tretton Härader med Fyra Städer
oell Ett Himdrade-åttatio Socknar, förutan åtskillige Socken-andelar
i bägge Landskapen, hvilka tillhöra Socknar inom andre Län, är
vidare indeladt uti en Lagsaga med Sex Domsagor och uti Sex Fögderier
med Tjugofem Länsmans-District. Länet, gränsande i norr
och nordost till Wermland och Norrige, i vester till Götheborgs
och Bohus Län, i söder till Hallands Län samt i öster till Jönköpings
och Skaraborgs Län, skall innehålla uti areal-vidd ungefärligen
130 (jvadratmil, deraf sjöar, strömmar, träsk och kala bergsträckor
anses upptaga omkring femtio, så alt den jordyta som är odlad och
jnöjelig af odling, eller är skogbeväxt och till skogsplantering tjenlig,
samt för öfrigt har vegetation, torde svara närmast emot 70 qvadratmil.
Denne beräkning af areal-rymden är grundad på Hermelinska
(Shartan och andra äldre Chartor: Enligt af Forsells nyare Charta
öfver Skandinavien skall deremot Elfsborgs Läns areal-vidd endast
uppgå till något öfver 114 qvadratmil, hvilket äfven torde vara det
rätta, när den del af Wenern, som kallas Dahlbo-sjön, och eljest
kan till Länet räknas, från beräkningen uteslutes.
4
i. Länets Allmänna Beskaffenhet.
Tossbo och Wedbo Härader, som å Dahls-Land gränsa till
Wermland, Norrige och Bohus Län, bestå af hoga och skogrikä
bergsträckor, som emellan sig bilda större och mindre dalar, hvilka,
i afseende på jordmånen, äro af ganska skiljaktig beskaffenhet. Till
större delen utgöres marken af sandjord, på några ställen blandad
med Lera, undantagande Tössö Pastorat, hvarest lermylla är rådande
jordarten; men i synnerhet emot Norrska gränsen är jordmånen svag
och föga bördig. Wahlbo Härad, som å vestra sidan slöter till Bohus
Län, är nästan äfvenså bergbundet, som förstnämnde Härader,
likväl med bättre jordmån, deri lermylla ofta förekommer; hvaremot
Öfrige delen af Dahls-Land, utgörande Nordahls och Sundahl.?
Härader, har i det mästa en jemn och slät belägenhet, vidlyftiga
åkerfält, samt god och bördig jordmån, hufvudsakeligen bestående af
Lermylla. Sjön Wenern begränsar Dahls-Land å nordöstra sidan,
i hela sträckningen från Wermlands Läns gräns till Wenersborgs
Stad, och utom dess finnas mångå andre större och mindre Sjöar,
bland hvilka stora Lee utmed Norrska gränsen, och de vattendrag
som förena den med Wenern, i synnerhet förtjena att anmärkas:
Landet är för öfrigt, i alla rigtningar, genomskuret äf åar och bäer
kar, de flesta med aflopp åt Wenern. —■
1 Westergöthland är den Landsträcka som börjas vid Wenern,
innesluter Halle och Hunneberg och sedan omgifver eller tillgränsa!"
Götha Elf, utgörande Wäne, Flundre och Ahle Härader, både vacker
och fruktbar: rådande jordmånen är bär ömsom lera och svartmylla;
men, i den män Landskapet aflägsna!" sig från Elfven och
i synnerhet ju mera det närmar sig gränsorne af Halland och Småland,
blifva jordarterne sämre och svagare. Inom Bjerke, Wedtle
och Kullings Härader träffas likväl ännu flere fruktbara trakter;
nied mer och mindre god lera och lermylla; men i Gäseneds
Härad, som är sandigt och stenbundet, äfvensom i Redvägs Härad,
hvilket närmar sig .denna beskaffenhet, finnas såd»ne bättre jordarter
mei a sällan och endast såsom undantag; ulan består, rådande jordmånen
derstädes, Så val som uti Åhs, Kinds, Marks, Weden? och
Bollebygds Härader, af så kallad mjäle eller mojord och sandblandad
mylla, som i allmänhet gifver mindre lönande afkastning, ehuru äf*
5
ven inom desse Härader, synnerligen uti Marks, åtskilige trakter finnas
med bördigare jordmån. Delar af Wäne, Bjerke och Kullings
Härader, Gäseneds Härad och en del af Redvägs Härad, kunna räknas
för slättland, fastän sins emellan mycket olika; hvaremot det
Öfriga af Westgöta Landskapet är bergigt och skogbeväxt samt delvis
starkt couperadt och i fördjupningar uppfyllt med sjöar, kärr och
mossar, som finna aflopp genom en mängd åar och bäckar, antingen
åt Wenern och Götha Eif, eller åt Nordsjön och Cattegat.
Elfsborgs Län, som, i dess längsta utsträckning från Norrska
^vänsen i nordvest, till gränsorne af Halland oell Småland i sydost,
håller öfver 3o mil, företer således stora skiljagtigheter i fysikaliskt
afseende och naturliga förmåner; meli der saknas likväl icke inom
något Härad, helt och hållet, hvarken jordmån för ett nödtorftigt
åkerbruk, skog för husbehof, eller vattendrag för nyttiga inrättningar.
Ibland ovanliga naturhändelser, under nu ifrågavarande qvinqvennium,
må. .nämnas tvenne jordskalf, som blifvit observerade år
i83o, i Januaria och April månader, inom åtskillige delar af Länet,
bägge i rigtningar ifrån söder till norr.
2. Invånare.
Folkmängden i Länet utgjorde vid slutet af förra qvinqvennium,
enligt de år 1826 hällne Mantalsskrifningar för 1827, 184,900
personer, och bar sedermera, jemlikt de vid slutet af hvarje år förrättade
Mantalsskrifningarne för påföljande året, funnits utgöra, enligt
bilagde Sammandrag:
År 1827
•
•
*
i86’59t
1828
....
.
189,445
1829
.
•
•
L^'^43
1830
•
•
•
193,780
1831
•
•
*
i95»2io
nemligen: pa Landsbygden bosatte, .
.
.
.
,
.
,
.
186,864
och i Städerne boende .
•
•
•
•
•
...... 8,406
samt af dessa alla:
i;! i
t
;
, s
Skattdragande, af Mankön 47>o88
—
— Qvinkön 49,001 q6.q8q
6
Skallfrie, af Mankön
—-
— Qvinkön
v 47>q63
.
51,153
Under loppet af detta Qvinqvennium har således folkmängden
årligen varit i tilltagande, samt på det hela blifvit ökad nied io,3io
personer. Käst grundorsaken, eller den obegränsade propagationsförinåga,
som tillhör slägtet, då yttre hinder icke motarbeta utvecklingen
deraf, torde medlen, som under ifrågavarande fem år egentligen
bidragit lill folkökningen på Landsbygden, böra sökas uti
Allmogens stigande orirtanka vid jord bruk s-skötsel n och tilltagande
håg för nya odlingar, hvilket åter gifvit anledning till många hemmans
klyfningar och afsöndringar af jord från hemman, samt till
anläggande af jordtorp och andra små lägenheter, som alla lemnat
åtminstone tillfälle för nya bosättningar, jemte något, fastän stundom
allt för ringa, bidrag till uppehälle för nya hushåll. — Således har
starkaste tillökningen i folkmängden verkeligen ägt' rum på södra
Dahls-Land hvarest äfven desse medel blifvit mest och ända till
öfverdrift använda. — Det serskilta hinder mot folkökningen', som
för detta ej sällan uppstått af härjande smittkoppor, har dessutom
nu mera upphört, sedan vaccinationen, kommen i jemn gang, vunnit
förtroende ibland folket; och hälsovårcls-anstallerne i öfrigt, ehuru
otillräckelige de än må vara för från Städerne aflägsna Landsorter,
kunna likväl; jemte Lazaretts- eich KurhuS-Inrätfningarué, derigenom
veneriska smittans och andre likartade sjukdomars utbredande förékommes,
med skäl räknas ibland medel som undanrödja hindren
för folkmängdens tillväxt; hvarförutan folkökningen under ifrågavarande
lid icke varit hämmad af mera allmänt gångbara, dödande
farsoter.
‘
Folkstockens ökade antal, ehuru i och för sig sjelf betydligt,
understiger dock vida tillökningen förra qvinqvennium, utgörande
då 21,980 personer. Ordsaken åter härtill måste väl till någon del
- sökas uti följderne af 1826 och i83o årens missväxter, samt derigenom
hindrade giftermål odi, må hända, ökad mortalitet under åren
1827 och 1831 ; men det synes annars höra till naturens ordning,
att, i samma män sorn nativiteten under en viss period varit utomordentelig,
mäste den under en påföljande blifva minskad, intill
dess de öfver yanliglieten tillkomne barnen hunnit manbarhetsåldren,
då folkökningen i än större proportion kan tilltaga, om yttre hinder
7
icke motverka öfverdriften deraf; och sådane lära här icke uteblifva,
i så måtto, ätt, sedan erfarenheten under hårda år hunnit undervisa
jordägare om vådan att tillåta bosättningar uti Backstugor och Inliyses-torp
samt på obetydliga joi dlotter, mera varsamhet härutinnan
skall framdeles iakttagas, hvilket äfven torde höra genom författningar
inskärpas. — Man kan väl icke misskänna det stora och
välgörande inflytande, potatoes-odlingen haft till födoämnenas ökande
och följakteligen äfven på den besuttne folkmängdens tillväxt*
men beräkningen att lefva nästan ensamt på afkastningen af en potatoes-täppa,
eller någre potatoes-land, har emedlertid åstadkommit
inånga lättsinniga bosättningar af fattiga hushåll med talrik afföda
som ej sällan, jemte föräldrarne, ligger samhället till last; och man
kail derföre just icke beklaga ett samhälles tillstånd, som skulle
förminska detta onda, om än folkökningen tillika något förminskades,
emot hvad den varit under dess starkaste progression. Detta sednare
är likväl icke någon nödvändig följd så länge jorden, riktigt fördelad
och bättre häfdad, kail, i bredd med nya binäringar, lemna
uppehälle åt ett ökadt antal inbyggare.
De finnas, som påstå att folkets fysiska styrka i sednare tider
äftagit, och uppgifva såsom orsak dertill dels öfverflödig njutning
af bränvin, dels det omåttliga bruket af potatoes såsom födoämne,
emedan man tror sig hafva märkt att befolkningen mera degenererat
i trakter och bland den dass som hufvudsakligen lefver af denna
växt. För min del kail jag dock icke antaga sjelfva påståendet
äga grund såsom regel, enär det hänföres lill de under sistförflutne
25 åren födde; utan har jag tvärtom flere anledningar, hemtade
jemväl från erfarenheten vid Bevärings-mönstringarne, att anse detsamma
oriktigt. Meli undantag från detta omdöme mäste jag likväl
medgifva, dels för de lyckligtvis ännu sällsporde fall då ungdomen
dageiigen och öfverflödigt nyttjar bränvin, dels ock för den ofvanomformälte
yngre population, som, tillkommen efter i Backstugor
och inhyses bosatte hjonalag, blifvit uppfödd under fattigdom och
brist, ehuru jag tror alt dennes svaghet icke kan tillskrifvas någon
potatoes-växtens skadeliga verkan såsom födoämne, utan fasthällre
föräldrarnes felslagne beräkning att häraf subsistera, derigenom nöd
samt economiskt och fysiskt förfall flerestädes blifvit följden. —
Här, såsom i andre Rikets Landskap, förhåller det sig eljest så, att
8
Bergs- och Skogs-trakternes inbyggare äro i allmänhet resligare och
starkare än Slättbyggdernés: visse delar af Kinds,
Åhs och
Byllebygds Härader bebos i synnerhet af en storväxt folkstam, som
ibland annat lemnar goda Soldater.
. T . c . r
Folkets lynne och bildning måste, uti ett, Län al sä betydlig
storlek, och der naturen antyder så olika föremål för verksamheten,
framte många skiljaktigheter. Öfverallt är likväl laglydnad ett utmärkande
drag; och äfvenså träffas allestädes spår af det sunda förstånd,
den öppna redlighet och den fosterlandskänsla, som alltid
utmärkt Svenska allmogen. Ungdomens bildning r allmänhet, fortgående
såsom af ålder under Prästerskapets allmänna tillsyn och:
Föräldrars närmare ledning, med tillhjelp merendels af mindre bildade
personer, som utan annan kallelse än egna behofvet, egna sig
dertill, bär visserligen stämpeln af tillfällighet och kan icke vara
annat än ofullkomlig; men ungdomens sedlighet, djupt rotad uti
national-lynnet och befästad af Religions-undervisn.ngen, synes vara
på en högre ståndpunkt. Bräfivinets ofverflodiga Kluk, —- det ond-a
som i synnerhet bidrager till osedlighet oell brottsliga företag, kanske
mera ibland äldre och yngre, är den stötesten som helioder och
efter möjeligheten bör undanrödja^ Men, ehuru forfattningarne emot
detta missbruk icke kunna frånkänna* den verkan, att ullhakahalla
oordning på offenteliga ställen och vid allmänna sammankomster,
torde det likväl vara tvifvelaktigt, om böjelsen att omättligt nju a
af bränvin står att utrota annorledes, än genom forbabträde unde -  visnings-anstalter för det uppväxande slägte!, hvaiagenom detta kan
ineifvas begrepp om andre och ädlare n utmngar. — Förhållandet
S de bSgSPsistför(lUtne iren, att rålia frän ,83o ärs felslagne
och till .83»'ärs ymniga skörd, - då det var sällsynt ali se någon
person öfveriastad af starka drycker, åtminstone vid allmänna tillfällen,
— synes eljest antyda, ali äfven eli yttre verlksamt inedet
finnes emot dryckenskapslasten, nemligen: knapp ting ng
nij
pris på bränvin; och detta så mycket hällre, sorn ofverfodig dU
gång och lågt pris på varan redan nu visar ett förderfligt inflytande
till
undantager Dahls-Land, der allmogen ännu saknar
händighet i slöjder, framvisa Öfrige delar af Länet atslulhge^ag
■
.
9
slöjdfärdighet och stundom af verkelig konstfärdighet, så att slöjdvarors
förfärdigande till afsalu på många ställen af landsbygden
utgör en för orten vigtig binäring, oumbärlig såsom beståndsdel till
folkstockens underhållande, jemte dét svagare jordbruket; och inträffar
delta förhållande synnerligast uti Häraderne omkring Borås och UlTicaehamn,
derifrån varornes afsättning befordras genom Gårdfarihandel:
Inom dessa trakter, hvarest mycken flit och idoghet råder,
är ock välmågan mest allmän, och träffas ej sällan verkelig förmögenhet
hos allmogen, fastän det ena och andra icke eller saknas
uti Länets Öfrige delar. Den intill Norrige närmast gränsande delen
af Dahls-Land, som på svaga och ofruktbara hemman hyser talrik
befolkning, utgör måhända skarpaste undantaget från regeln, i synnerhet
sedan rörelsen med Skogseffecter nu mera, efter skoganäs
antagande, icke så jemnt och tillräckeligt som förr, fyller bristen i jordens
afkastning; och folket kan här således endast bestå vid det mest
tarfliga och sparsamma lefnadssätt. Uti Westergöthland må äfven,
jemte Wedens och Bollebygds Härader, som hafva sandig och bergbunden
jordmån samt inskränktare binäringar, till undantagen räknas
Gäseneds Härad, såsom af naturen serdeles missgynnadt, då det
i allmänhet bär svag och ofruktbar jordmån, lider brist pa skog
och är afsides beläget för trafik; men lefnadssättet är sparsamt, och
under sednare tider har i sistnämnde Härad, likasom i!l de närgränsande
Wedelin och Kullings, utvecklat sig an ny näringsgren, sora
mycket bidrager till invånarnes bestånd, nemligen: odling af potates
och denna växts förvandlande till bränvin.
Arbetare vid jordbruket och Öfrige näringar saknhs icke uti
någon del af Länet; men de betalas olika, efter tillgång och behof
inom hvarje ort. Dagsverkslönerne variera således betydligt,' till
exempel emellan- io sk. 8 r. och a4 sk« B:co för karldagsverke
samt 8 och 16 sk. B:co för q vinsdagsverke, sommartiden på egen
kost: för öfrigt upplyser närlaggde utdrag af Markegångs-taxorne
huru de i allmänhet varit stadgade. Tjenstehjons löner, underkastade
en jemförlig variation orterne emellan, äro från io R:dr lill 33i
R:dr Broo årligen för en Dräng och 4 lill i3| R:dr B:co årligen
för en Piga, förutan städja och visse beklädnads-persedlar, som vanligen
betingas jemte lönen, och uppgå i Värde till io å i3j- R:dr
2
lo
för Drängen och 6 å 8 R:dr för Pigan, hvarförutan Husbonden merendels
erlägger tjenstehjonets Krono-utskylder. — Tili Slätterne, forhåller
sig både dagsverkares och tjenstehjons contanta aflöning något
högre, relativt till landsorten deromkring; dock öfverstiga de sällan
hvad bär ofvan är högst uppgifvit. Meli hvad som i denna fråga
föitjenar serskildt anmärkas, är den för jordbrukaren missgynnande
omständighet, att dagsverks- och i synnerhet tjenstehjons-lönerne,
något fallande i svaga eller missväxtår, stiga öfver vanligheten vid
goda skördar, då ett ringare pris och trög afsättning på jordbrukets
produkter ofta sätta husbonden i förlägenhet om penningar att afbörda
sig deilia, utgift: Botemedel mot denna olägenhet, som annars
synes ligga i naturen af förhållanden emellan arbetaren och den
honom behöfver, lärer till någon del endast kunna finnas uti antagandet
af jordtorpare, nied bestämd arbetsskyldighet alla år; och
delta syne? äfven allmogen hafva börjat inse, emedan omtänksamma
Bönder, roed större eller vidsträcktare hemmansdelar, nu, meia än
förr, inrätta sig efter sådan grundsats.
Om och huruvida ibland; folket, härmed menad t hemmansbrukande
allmogen, välståndet under ifrågavarande qvinqvennium
aftagit- eller tilltagit, eller ock förhlifver oförändradt, är en alltför
svår uppgift att riktigt lösa, emedan bestämd ståndpunkt saknas,
hvarifrån jemförelsen.skulle utgå» — Likväl, örn man, för att härutinnan
våga ett omdöme;, vill ’ åsidosätta tillfällige omständigheter
och locala förhållanden, som för viss, lid, eller för visse orter göra
mer eller mindre skarpt teknade undantag, torde man, då det är
gifvet och .oemotsägligt alt folket i; allmänhet, .oberäknad!. Backstugesittare,
Inhyseshjon och andre dylike utan säkert näringsfång, bor
sundare , och rymligare,, njuter bättre föda och kläder sig; bättre än
förr, kunna och ; böra antaga att; i sednare tider, tillgångarne för
folkmassans fysiska bestånd vunnit progressiv förkofran, eller alt
välmågan hos allmogen i sjelfva verket tilltagit; och söker man
ytterligare bevis .för denna sats, så lärer det finnas,,.uti ett factum
som, åtminstone bär i Länet, fortfarande visat sig, synnerligen under
de sistjbiflutne Tjugofijm åren, nemligen: att af Säterier, Råoch
Rörs-hemman "samt Frälse-hemman, a nidre. Egendomar oberäknade,
som under tiden ombytt Egare, mån,gfal<lige genom köp öfverlgått,
antingen hela eller styckade, uti allmogens händer.
11
Men då, å eila sidan, dessa bevis, jemte deli betydliga folkökningen,
uppenbart villna om tillväxt i lundels krafter, måste å
andra sidan medgifvas att lillfällige hillder emot desse krafters fulla
utveckling både funnits och finnas. Att mindie'vigtiga ilaiingsgrenar
aftyna eller försvinna, under det andre tilltaga eller nya uppslå,
hörer till lingens natur och inträffar i alla tidehvarf: Frågan förändrar
dock utseende när den angår landels hufvödnäringar; och hvad
sorn i synnerhet är egnadt att, med afseende härpå, väcka serskild
uppmärksamhet, synes för närvarande vara: Jordbrukets ställning i
hänseende till den stora fluctnjtion i spanmåleqs pris, sorn de sednare
åren, före, under och efter 1826 och 1800 årens missväxter,
ägt runi, hälst som detta ofta,
vid
goda år,
åtföljes
at stor svårighet
för jordbrukaren alt äfven till
det
lägre värde som
då existerar, för
vandla
sitt spanmåls-öfverskoLt i penningar, till godtgörande af skatter,
räntor och lånspaumåls-skulder, med mera. Allmännare penliinge-förlägenhet
måste i och
för
sig sjelf
blifva,
och är jemväl,
närmaste Följden häraf; men
att
utreda i
hvad mån samma för
lägenhet
tillika må hafva andr» orsaker, lärer i nåder anses icke
vara föremål för denna underdåniga Berättelse. — Den gissning
torde likväl kunna vågas, att osäkerheten i myntföl hållanden, hvilken
försvagat crediten man qch man emellan, och obeständigheten
i vissa lnishållnings-anstalter, som närmast hafva inflytande på spanmålshandel»,
äro att räkna bland dessa orsaker.
Man har ännu alltför få och osäkra uppgifter om inkomsten
af Länets alla Näringsgrenar, och om Invånarnes samfällta utgifter,
lill så vidt de stanna utom Länet, för att ens försöka en beräkning
deröfver, till utredande af balancen och huruvida den slutar sig årligen
med öfverskott eller brist; men det är sannolikt, alt en slik beräkning
icke skulle slå ut till Länets fördel under ifrågavarande qvinqvennium;
ty, när under åren 1827 och i83i det ytterst nödvändiga
spanmålsbehofvet måst fyllas genom inköp från andre Län och orter,
till dubbelt pris emot vanligheten, uppkommer endast härigenom
förhöjde utgifter af åtminstone En Million Riksdaler Banco tillhopa,
för hvilket belopp Länets binäringar, fastän ej minskade under desse
år, icke kunnat lemna motsvarande inkomst, hvaraf åter följer att
summan utgått af behållningen från lyckligare år, eller ännu graverar
Länet såsom skuld, hvilket sednare är fallet med omkring
120,000 R:dr undsältningsskulder lill Stats-Cassan. Ulsökningsmålen
vid Lands-Canzliet hafva under sådane omständigheter varit flere än
förr, men de visa sig lyckligtvis redan i åtagande, från innevarande
års början, och man är befogad antaga, att det fördelaktiga priset
på Landtmanna-producter efter förlidne årets skörd, och den ymniga
tillgången derpå efter den goda skörden i år, skola fortfarande
bidraga att minska hos allmogen förlägenheten efter penningar.
3. Näringar.
a) Åkerbruk. För Länet i det hela kan Åkerbruket, betraktadt
såsom särskild näring, anses vara den som frambringar högsta värdesproducten,
fastän trakter finnas der andre näringsgrenar härutinnan
täfla.
Inom Södra Dahls-Land och den tillgränsande Norra delen
af "Westergöthland, samt delvis äfven på Norra Dahls-Land, till så
vidt Invånarne grunda deras bestånd på Åkerbruk, bär, vid större
Egendomar och hos jordbrukande Ståndspersoner, vexelbruk blifvit
nästan allmänt antaget; och detta brukningssätt vinner alltmera
framgång äfven ibland allmogen, som redan ombyter med odling
af säd- och foder-växter på öppna åkerjorden. Vanligen trädes i dessa
trakter en fjerdedel eller en femtedel af åkern och det öfriga besås
med Höst- och Vår-hvete till omkring -j-g^-delar, Höst och Vår
Råg 12, Korn 6, Hafre 5o, Blandkorn 6, Ärter 2 och Potatoes 24
sådane delar. Hafre är således ännu hufvudsädet, men detta ökas
icke mera på odaljorden, utan uttränga snarare der något af Råg
och Potatoes, hvaremot nyodlingar merendels besås med Hafre. —-  I den del af Westergöthland, som närmast tillgränsa!’ Götha Elf,
är brukningssätt^ i så måtto skiljagtigt, att der sås mindre af Hafre,
men mera Arter och Korn, samt dessutom Bönor till betydlig proportion.
Invånarne uti de till Länet hörande Södra Häraderne af
Westergöthland fortfara deremot allmänt med det af ålder brukliga
Ensädet, undantagande någre Ståndspersoner, som begagna trädning
och vexelbruk, då vanligen trefjerdedelar af jorden besås, 5 med
Larsmässo-Råg och hälften med Korn, Blandkorn, Hafre och Potatoes.
Annars nyttjas i dessa trakter föga höstutsäde, utan besås öppna åkerjorden
helt och hållet med Vårsäd, bestående af något Råg, till en
i3
ungefärlig tiondedel, af ganska litet Korn och Ärter, men hufvudsakligen
af Blandsäd och Hafre, samt för öfrigt af Potatoes, som
alltmera tager öfverhand; och måste, utan tvifvel, orsaken till detta
allmännast antagna brukningssaltet, med ensäde, sökas dels uti den
till åker användbara jordens inskränkta rymd och dels uti dess magra
beskaffenhet, som gör den mindre tjenlig för annat, än svagare
sädesslag.
Lin trifves öfverallt i Länet och edlas jemväl på de flesta
orter till husbehof; men inom Marks Härad skötes odlingen och beredningen
af denna växt i stort och med omsorg, samt tillverkas
deraf väfnader till betydligt afsalu. Hampa odlas endast på spridda
ställen och i ringare skala; så att afkomsteu icke fyller Länets behof.
Humla odlas åter mera allmänt till husbehof och på åtskilige
ställen jemväl till afsalu, hvilket sednare i synnerhet äger rum i
Hesselskogs och Dahlskogs Socknar på Dahls-Land, samt i Kinds Härad
af Westergöthland, derifrån afsättning^! till andre orter är betydlig.
Kummin växer i åtskillige trakter sjelfsådd på ängarne, och skördas
å Dahls-Land äfven till afyttring utom orten. Rofvor, Morötter,
Kålrötter och Kålsorter odlas öfverallt af Allmogen, till husbehof,
och fruktträd träffas stundom äfven vid Allmogens gårdar; men finare
trädgårdsväxter och större fruktträds-planteringar finnas i allmänhet
endast vid Ståndspersoners Egendomar. Inom de Socknar af Länet
som gränsa nära intill Götheborg, äro ställen der trädgårdsskötseln
drifves såsom näringsfång.
ilin
I frågan örn antagne nya methoder vid jordbruksskotseln, eller
nya inrättningar lill arbetskrafters besparande dervid, må nämnas
att, egenteligen på Dahls-Land, har Engelska flåhacknings- och jordbrännings-
methoden, som funnits ofta förstöra matjorden, lemnat
rum för ett annat odlingssätt med bränning efter plog, sålunda, att
blott en plogskifva i hvarje åkerteg sönderskäres, uppställes och brännes,
hvilket sätt besparar arbete och föitär mindre af matjorden,
inell befordrar ändock bördigheten. Användandet af granris, i stället
för spillning, vid potatoes-planteringen är jemväl ett i sednare åren
uppfunnet hjelpemedel, som efter hand allt mera antages. Nya
redskap för jordens häfd äro deremot icke antagne; men de vanliga,
plogen och harfvan, bringas af hvarje omtänksam jordbrukare i det
skick att jordens redning dermed kan åstadkommas. Undantagande
»4
Trösk-Machiner och Väder-Harpor till säds rengöring, hvilka vid större
Egendomar begagnas, hafva mechaniska inrättningar, till besparande
af arbetskraft, icke eller kommit i allmännare bruk.
Till vidt det i allmänhet låter bestämma sig, kan man
antaga vanliga sånings-tiderne vara: för Vår-utsädet efter medlet eller
emot slutet af April och första dagande af Maji, samt för Höstutsädet
medlet och slutet af Augusti samt början af September; och
infaller skördetiden vanligast närmare början af Augusti samt räcker
in i början och emot medlet af September månad. Afvikelserne
måste dock vara många uti ett Län med så vidsträckt läge och så
skiljagtige natur-förhållanden.
Vid medelmåttig skörd är spanmålsproductionen uti de förut
anmärkte delarne af Länet, hvarest Åkerbruk utgör folkets hufvudnäring,
mera än tillräcklig för behofvet inom hvarje ort, så att femtedelen,
eller kanske fjerdedelen, kan anses gå till afsalu utom orten,
eller ulom Länet. I Länets Öfrige delar och synnerligast uti vissa
Socknar af Norra Dahls-Land, närmast Norrska gränsen, samt i de
sydliga trakter som omgifva Borås och Ulricaehamn, eller tillstöta,
svarar deremot Spanmåls-productionen, äfven vid den rikaste skörd,
icke på långt när emot comsumtionen, utan måste skillnaden för
behofyets fyllande tågås ifrån andra orter; och sker detta vanligen,
i förstnämnde norra trakt, från Norrige någon gång, men annars
från nedra Dahls-Land, samt uti sistnämnde södra trakter från
Götheborg, Halland och Skaraborgs Län, ifrån hvilket sednare tillförseln
på Borås torg i synnerhet är betydlig; hvarförutan Kinds
och Redvägs Häraders Invånare under sednare åren börjat inköpa
Hacket af Spannmål från Östergöthland, som hålles till salu i Jönköping.
— Vill man för Elfsborgs Län, öfver hufvud, jemföra Spanmåls-productionen
emot consumtionen, så blifver resultatet, att årligen
större qvantiteter spaumål behöfva tillföras Länet från andie
Län och orter, ehuru, genom åkerbrukets tilltagande och den utvidgade
potatoes-odlingen, behofvet är mycket förminskadt emot hvad
det annars, vid en starkt ökad befolkning, skulle vara. Genom approximation
är utrönt, att vid knapp skörd utgör hela behofvet af tillförsel
från andra Län och orter omkring 100,000 tunnor Spanmål,
men vid missväxt vida derulöfver, ända till i5o å 160,000 tunnor
och mera.
i5
Jemte de orsaker till jordbrukets tillväxt som i 2. §. äro
angifne, ibland medlen hvarigenom äfven folkökningen fortgått, kan
man icke frånkänna en mera utbredd kunskap om bättre methoder
vid jordbruks-skötseln stort inflytande; och bör anmärkas att förtjensten
häraf tillhörer jordbrukande ståndspersoner, med upplysning
och nit för yrket, hvilka härutinnan glfvit exempel, — det
enda som i dylik fråga verkar directe på allmogens öfvertygelse:
Hushållnings-Sällskapets bemödande, att genom belöningar uppmuntra
allmogen till en ändamålsenligare jordens indelning och brukning,
har dock något medverkat för detta ändamål. Såsom bidragande
orsak kan äfven nämnas den ökade hågen för ägoskiften, skogsöda
utmarks-delningar saint andre sådane företag, som lemna hvarje
jordbrukare för sig mera frihet och bättre utrymme, alt efter egen
erfarenhet sköta sitt jordbruk; hvarförutan Odlings-Lånen på vissa
ställen kraftigt medverkat till oländig marks uppbrytande och odlande;
och slutligen må man icke förtiga den omvårdnad, en upplyst
Regering i sednare tider egnat åt jordbruket, genom skyddande Författningar,
som antingen undanröjt direcla hinder för jordbruksnäringens
uppkomst, eller lindrat och afskaffat vissa betungande sätt
alt utgöra beskattningen. Intrycket, sålunda gifvit till än större
utveckling, försvagas måhända endast af ett verkeligt hinder; meli
detta, bristande afsättning på den öfverflödiga spanmåls-productionen
inom hvarje jordbrukstrakt, är dock, det svåraste att afhjelpa uti
ett land der stora släder saknas, déf invånarne i de små, äfvensom
i Bergslagsorterne, sjelfve till stor del äro spanmåls-producenter,
och der ett utvidgädt fabriks-system icke finnes, eller lätteligen torde
kunna införas. Man kan likväl icke skäligen påstå, att spanmålspriserne
varit efter goda eller medelmåttige skördar de sednare åren
serdeles låga, annorlunda än i jemförelse med priserne efter missväxter;
oell detta förhållande, som egenteligen bevisar att de då af
omständigheterne högt uppstegras, tyckes uti ett vidsträckt Rike,
med under vintermånaderne afbruten vatten-comrnunication, ligga
så djupt i sjelfva sakens natur, alt det väl icke kail ändras, om än
till någon del genom tjenlige författningar corrigeras.
I så beskaffad ställning kan bränvins-bränningen, betraktad
såsom vehikel till åkerbruket, jemväl anses vara ett ofta nyttigt
correctiv emot spanmåls-förråders hopande, till en större olägenhet
för producenterne. Alt jordbruksnäringen nu ganska mycket beror
af . brännings-rättighetens fria utöfning mäste dessutom medgifvas;
och till exempel härpå kan lör detta Län i synnerhet åberopas förhållandet
inom Wedtle, Kullings, Gäseneds och Wedens Härader,
hvarest allmogen i sednare tider företagit sig att, på en för öfrigt
nog otacksam jord, odla potatoes i stort och deraf tillverka bränvin,
sorn afsättes på andre orter med betydlig vinst för Häradernes
annars vanlottade jordbrukare, och till ej ringa lättnad för dem.
vid Krono-utskyldernes godtgörande. En annan och vigtig fråga är:
örn icke den såkallade husbehofs-bränningen, som begagnas här i
Länet med öfver 14,000 pannor, — och i hvilken utsträckta brännings-rättighet
man tvifvelsutan igenfinner grundorsaken till den benägenhet
för dryckenskap, som alltför ofta uppenbarar sig äfven hos
den uppväxande generationen, — kunde till allmän båtnad utbytas
mot en med högre afgifter belaggd fabriksmässig bränning, i större
verk, derigenom bran vinet kunde hållas uppe i ett någorlunda högt
och jemnt pris, samt tillgången på denna vara såmedelst inskränkas,
— det enda säkra medel erfarenheten gifver vid handen såsom verksamt
emot drjmkenskapslasten, hvilken, ehuru icke så utbredd, som
mången i sednare tid skildrat den, likväl är det nog för att väcka
Lagstiftarens uppmärksamhet och omsorg, till det ondas förqväfvande.
b) Boskapsskötsel utgör, äfven då den betraktas skiljd flan
Åkerbruk, en hufvudsaklig beståndsdel af Folknäringen. Uti de delar
af Länet hvarest Åkerbruket är i mästa flor, nemligen: på
slättbyggdeu af Dahls-Land och uti tillgränsande trakter af Westergöthland,
har detta öfvervigten; men på norra och vestra Dahl
samt i andra trakter af Westergöthland, synnerligen Kinds Härad,
håller Boskapsskötseln snarare jemvigt med Åkerbruket och lemnar,
utöfver husbehofvet, mer eller mindre betydlig afkastning till afsalu.
På Dahls-Land äro ängarne i allmänhet bördiga, hufvudsakeligen
naturliga och öfver hufvud svarande emot åkern, samt bär
den couperade delen af landet, i synnerhet, förmonen af godt och
tillräckligt sommarbete. Ängsculturen försummas dessutom icke, och
användes dervid merendels Klöfver- och Thimothei-utsä(^e5 trien,
äfven utan utsådde frön, underhålles gräsväxten af vild klöfver och
andre
*7'
andre tjenlig©’ .foderslag, bär igenläggningen sker efter viii häfdnd.
åker. Inom Westergöthland är ängsödlingen mindre utbredd, och
fö»a använd uti de södra tråk terne; sdnf'(likväl delvis halva peda
foder tillgångar från naturlige ängar: ' Tillräckfrgt 'sommarbete fiiuies
der nästan allmänt.
.
,,
■
'
Horn-Boskapen på Dahls-Land-är 1 allmänhet af litet, men
<mdt, inhemskt sing, som tilltager i godhet med ängseulturens utvidgande.
— Uti Westergöthland, der Bö.skaps-kreaturen oftare inköpas
från andre orter, äro slagen mera blandade och sinsemellan
skil jäktige, likväl i allmänhet icke . Stora,5 fastän stundom ganska
goda. Till vaneus förädling, eller fortplantning al bättre racel-, har
i intetdera af Landskapen något blifvit tillgjordt, annorlunda än
såsom undantag af jordbrukande Ståndspersoner, hvilka mellanåt förskaffat
sig" större och bättre slamräce från andre orter. Oxar användas
vid jordbruket och lill kertare körslor, , alla delar af Länet,
samt på några ställen jemväl till mera långväga försl olgar. Endast
under Höst-, Vinter- och Vår-månaderne, eller så länge marken
är frusen eller betäckt af snö och utan bete, nyttjas i allmänhet
stallfodring för Boskaps-kreaturen.
,
,
, ,
Helstaf ne äro på Dahls-Land af någorlunda god art och medelmållU
storlek, i synnerhet norr ut, hvarest inhemska stammen är
mycket blandad med den än bättre 'Norrska Häst-racen. — Jemväl
i Öfrige delar af Länet äro hästan^, ehuru af flere olika slag och
mera små än stora, skäligen goda och väl underiiållne 1 allmänhet.
Relativt till hemmantal och folkmängd hålles mindre antal hastar
uti de sydligt trakterne af Westergöthland, än annorstädes 1 Landskapet,
hvilket åter är följd af hemmanens inskränktare fodertillgångar;
men uti vissa trakter af Länets norra del, der f-odertillgan|arne
äro ymniga, kunde hästafvel!! ökas och utbildas till Näringsgren,
om hingstar af ädlare och goda slag funnes till racernes uPphjelpande,
hvartill nyligen början i så matto blifvit gjord, att en
hingst från Strömsholms Kongl. Stuteri blifvit stationerad bär 1 grannskapet
Från Dahls-Land försäljes vedan årligen 2 till 3oo föl, som
vanligen inköpas af allmogen uti Westergöthland och Bohus Län.
Får-afveln är ganska betydlig i det hela. De får, som af
allmoge!! uppdragas för eget behof, till föda och beklädnad elier
i8
ock till afsalu, äro merendels grofulliga, af Svenskt eller blandadt
slag: Finulliga, ursprungeligen af Tysk eller Spansk race, underhållas
äfven, hos Ståndspersoner i synnerhet; dock äro slammarne
deraf förminskade under sednare åren, i anseende lill bristande formenlig
afsättning på den fina ullen; men om ett annat förhållande
kunde emotses, och Länets invånare dessutom på tjenligt sätt uppmuntrades
att vinlägga sig om förbättrad fårafvel, äro flere anledningar
till förmodan att Possessionater, i synnerhet på Dahls-Land,
skulle föranlåtas till försök i sådant afseende och derutinnan lyckas.
Hos allmogen hafva fårhjordarne blifvit mycket förminskade genom
sjukdomar, som, efter i83o och i83i årens väta somrar, bortryckt
en mängd får i nästan alla delar af Länet, och icke ännu alldeles
afstannat.
Getter, finnas ännu i Bergs- och Skogstrakterne inom de mäst
nordliga och de mäst sydliga Pelarne af Länet; men för öfrigt äro
dessa kreatur afskaffade, såsom skadedjur, i den moll jordbruket
vunnit förkofran.
Svin uppfödas till betydlig mängd uti de seminanta delarne
af Länet, oell äfven annorstädes för husbehof; och träffas deraf
på mångå ställen ganska goda racel’. Antalet på Svijikrealur bar
blifvit förminskad efter i83o års mixväxt och under hränningsförbudet
de påföljande åren; så att Svin för närvarande äro i högt pris.
Af Fjäderfä finnes i allmänhet Gäs§ och Höns. —■ Gåsafveln
är icke obetydlig på Södra Dahls-Land och å slättbyggden af Westergöthland,
utan lemnar årligen öfverskott lill afsalu.
Att Boskapsafvel tilltagit öfver hufvud, örn icke; fifllkomligöp
i bredd med jordbruket, åtminstone betydligt, visar sig af alla
förhållanden och är äfven naturligt, då. dess? Näringar hafva på
hvarannan en beständig vexelverkan, så ali den enas förkofran gifver
medel vid banden till den andras. Om och huruvida bränvinsbränningen
bidrager till Boskapsafvel^ utvidgande kan vara svårt
att afgöra; Likväl synes gifvet att den icke är ett nödvändigt vilkor
för Boskaps-skötselns bestånd, och att kreaturs-racerne snarare försämras,
än förbättras, genom njutningen af drank, ehuru det är
onekeligt att denne i knappa foderår, eller på orter som hafva ringa
hö tillgång» lern tiar betydligt understöd åt Ladugården; dock gör
den utan tvifvel masta nyttan vid svinkreaturs uppfödande.
*9
Boskapsskötselns afkastning i Länet torde nu mera fullt svara
emot behofvet för det bela, fastän allmogen uti de magra, mycket
befolkade, trakterne söderut årligen inköpa1 både Hästar och Hornboskap
från andre Län, ty genom 'försäljning från Dalvls-Land' anses
förhållandet jemnadt; och i öfrigt förer allmogen ett sparsamt lefnadssätt
öfverallt för att kunna sälja något af lefvande kreatur samt
ost smör och andre vietualier, derå priserne under de sistförflutne
åren varit någorlunda fördelaktige för säljaren.
Saltpetter-tillverkning, som kan anses vara ett bihang till
Ladugårds-skötseln, har icke haft serdeles; framgång utKdelfcfi Län,
ehuru skogsliljangen skulle medgifva dess allmännare 'utöfvnnde på
en del orter. Antalet af Saltpetter-lador, som under åren’ 1827 °ch
T831 varit i drift, bär hvarje år endast utgjordt omkring 30, hvilka
lemont i medel-afkastning omkring 200 LU. saltpetter årligen.
c) Skogar, bestående hufvudsakeligen af Tall och Gran, finnas
till stor vidd och betydenhet inom Länet, seideles pa Dahls-Land
samt i Wedens, Bollebygds oell Kinds Härader af Westergöthland,
hvarest skogen längst i söder till någon mindre del består af Bok.
Ek, Bjork och andre nyttige löfträd växa öfver liela Länet, dock
mera stridde, endast utgörande smärre skogsparker och lundar.
Skogarne äro till mästa delen enskilda och begagnas dels i
samfällighet, dels storskiftade och äfven på några ställen enskiftade;
varande de socknar ganska få, som icke hafva skogsandelar till
hemmanen, på ett dera af nämnde sätt. — De, före detta, Kronan
förheliållne skogstrakter i skiljde delar af Länet, hvilka alla varit
under Eders Kongl. Majus Befallningshafvandes disposition, nemligen:
Fyra Krono-Parker, innehållande något öfver 29,200 Tunneland
och Fjorton Krono-Allmänningar, med omkring 89,800 Tunneland
i arialvidd, förutan impediment och tvisten marker, — halva
nu mera undergått sådane undersökningar till lorand]ad hushållning
och disposition, som blifvit förordnade genom Eders Kongl. Majus
nådiga bref af den 16 Mars och Kammar-Collegii derpå grundade
Circulairbref af elen 14 A piil 1824; och äro derefter, enligt Nådigt
beslut, Krouo-Paiherne Halle och Hunneberg vordne bibehållne under
allmän förvaltning och reglerade till trakthuggning elter nya
Skogshushållnings-systemet, samt stå under vård och tillsyn af härvarande
Läne-Styrelse, äfven hvad beträffar de delar som ligga inom
030
;Skaraborgs Läns gräns. Om Kronomarken Edsmären, likaledes beslagen
. inom bägge Länell, beror regleringsfrågan ännu på Eders
Kongl. Majlis nådiga pröfning; men för Krono-Parkerne Mas test ogen
.soch. Kroppfjell, på Dalils-Land, .är frågan i detta hänseende redan
Kådigst afgjord, samt desse begge .Parker dervid öfverlåtne tili orternes
in van are j ; för att på hemmanen fördelas. Ibland allmännings
- Skogane- äro åtskillige jemväl definitivt reglerade, genom
Eders Kongl. Majlis Kådiga beslut derom, sorn för närvarande bero
på verkställighet, oell om andre äro regleriugs-frågorne antingen underStäldte'
Kådig pröfning, eller hvilanda i afbidan på rättegångar
vid Domstolarne, hvilka tills vidare uppehålla regleringen. Så fort
om AllmänningseSkogarne hunnit slutcligen afgöras, blifva de merendels
öfverlemnade till Interessenternes disposition, med visse förbehåll,
eller npplåtne till de Byar och Hemman, hvilkas anspråk
derpå äro af Eders. Kongl. Majit i Kader godkände. Emedlertid
qvarstå Allmännings:-)Skogarne ännu, till det mästa, under Eders
Kongl. Majlis Befällningshafvandes inseende, jemte Öfver-Jägmästarens
och’Jägeri-Beitjennigens närmaste uppsigt, samt användas tills vidare,
i moa af tillgångarne, till understöd för skoglösa hemman, efter
behörige anslag oell utsyningar; men, oaktadt möjlige åtgärder för
desse skogars skyddande, genom bevakning af den till varande Jägeripefsonalen,
vidtagas,; kunna åverkningar likväl icke förekommas, i
inseende till den spridda oell ol.jenljga belägenheten af Jägeri-Betjeningens
flesta boställen samt denne Betjänings i allmänhet vanlottade
Ställning, relativt lill löningsvilkoren, andre orsaker oberäknade, som
härflyta från local-förhåilanden och döt ringare folkets missaktning
för ägande rätten till skog. Krono-Parkerne Halle och Hunneberg
hoppas jag likväl skola kunna hädanefter skyddas: . åtminstone har
de hägg© sista1 årens, erfarenhet lemna t bevis på möjligheten deraf.
■ iL;i'J allmänhet är hushållningen med enskildas skogar, ehuru de
vanligen bättre än allmänningarne kunna fredas från åverkan, alldeles
icke sparsam. Ett omättligt1 svedjande, stark kohlning och mindre
noggranbet vid förefallande hyggen, bidraga synnerligast till deras.
, för rninfchu ilig, jemte den inrotade, vanån, ali hällre bil bränsle
nedhugga det friska väsande trädet,: än dertill använda det nedfallna.
Skogsdöd wing: sker syllan, .obia än > mindre återplanlering elter fälld
skog, i synnerhet uti Skogstrakter som inuehafvas af allmogen; och
31
äfven på allmännings-skogarne har svårigheten att, vid hittills varande
omständigheter, införa sådan eller annan hushållning, gjort åtgärderne
dertill nästan fruktlösa; dock bör man väl hoppas, att
delta ändamål skall kunna efter hand ernås, genom ofvanförmälte
vidtagne och vidtagande anstalter, äfvensom att, hvad enskilda skogar
beträffar, det förbättrade hushållnings-sättet på Kronans bibeliållne
Parker skall fästa ägarens uppmärksamhet på nyttan och
nödvändigheten af en bättre hushållning nied skogen, och sältet att
den införa.
Stormar hafva under de sednare fem åren icke gjort betydlig
skada å skolarne i allmänhet, och1 ej heller hafva desse under tiden
blifvit härjade af skogseldar, eller af insekter skadade; men den
stora skogsförlust, som af slike ordsaker uppkommit under förra
qvinqvennium, har troligen blifvit i så måtto ökad, att de afbrända
och utödda träden måst med möjligaste skyndsamhet afytirås,
för att icke bortruttna, hvarigenom således en märkbar minskning i
framtida tillgången på skogsprodueter ägt rum. För öfrigt bidraga
de Kybyggare, som, före detta, fått nedsätta sig eller olofligen inträngdt
på Krono-skogarne, äfvensom Kybyggare och Backstugusittare
på Socknars och Byars gemensamma skog, ganska mycket till skoganäs
förstöring genom misshushållning och olofligt hygge,—- kanske
ock ofta genom utsläppt skogseld.
Alt, under sådana förhållanden, skogome äfven under ifrågavarande
qvinqvennium, — åren 1827 med i83i, — varit i åtagande,
kan nästan icke betviflas. I allmänhet äro de likväl ännu
mera än till lii ch lige för Länets behof och kunna jemväl hädanefter
lemna tillgång på Skogseffecter lill betydligt afsalu, så framt derå
bättre hushållnings-niethoder snart skulle vinna inträde och af enskilde
nied förtroende omfattas. Ett nyttigt skogsbespatingsämne, nemligen
bränntorf, är på de flesta trakter inom Länet att tillgå; men luttills
begagnas detta endast, till någon liten del, på södra DahlsLarnl
och något mera i Gäseneds och Kullings Härader af Westergöthland,
hvilka orter, såsom delvis utgörande slättland, redan lida
skogsbrist, eller måste afhämta deras behof af ved och virke från
aflägsne ställen.
I byggnadssättet hafva förändringar, sorn verkat till skogsbesparing,
icke blifvit vidtagne, utan har, tvärtom, allmogens tillta
-
22
gande ling att bygga högre och rymligare hus, sora på visse orter
inom södra delen af Länet ofta bestå af tvänne våningar, snarare
bidragit att öka skogsötgången. — Med få undantag byggas, för öfrigt,
alla hus, både i städer och på landsbyggden, vanligen af träd;
och verkställes äfven stängseln i allmänhet på skogens bekostnad;
dock mäste man medgifva att bruket af stenmurar omkring ägorne,
äfvensom något af jordvallar, i sednare åren tilltagit och äfven
ibland allmogen vunnit efterföljd; så att de pris Hushållningssällskapet
årligen utsätter, för sådan hägnad uppförd af allmoge,
merendels framkallar flere täflande.
d) Bergsrörelse. Grufvor under arbete finnas för närvarande
icke uti Elfsborgs Län. Fordom, på olika tider, hafva inom DahlsLand
både Silfver-, Koppar och Jernmalm-slreck, af hvilka sednare
en mängd ännu visa sig i bergen derstädes, varit bearbetade och
Masugnar för tackjerns-tillverkning äfven funnits; men som dels
malmerne varit mindre gifvande, dels malmstrecken efter någon tids
brytning upphört, dels ock, hvad jernet serskildt beträffar, koldtillgången
i grannskapet ansetts vara alltför knapp; så hafva desse orsaker,
och kanske stundom bristande förmåga hos förläggarne, eller
ofördelaktiga conjunclurer för rörelsen, vållat att försöken och arbetena
efter hand alldeles afstannat och Verken blifvit nedlaggde.
Sådant är numera äfven förhållandet med ett de sednare åren på
försök bearbetad t jernmalmsstreck i Ånimskogs Socken af Tossbo
Härad och jemväl med de inom Nössemarks Socken af Wedbo Härad,
under namn af Adamsbergs Grufvor, upptagne tvänne Silfverskärpningar.
Af till Bergsrörelsen hörande handteringar äro deremot Stångjerns-
och Manufactur-smiden samt Stålgjutning hufvudsakligen de,
som inom detta Län med alfvar bedrifvas; hvilket enligt Statistiska
Tabellen sker vid Ålla Slångjernsverk med Tio Hamrar, Tio Ämnesverk
med Tolf Hamrar, af hvilka Tvenne äfven få utsmida Stångjern
och 22 Manufacturverk, Stålugnar inberäknade; och, efter cle
underrättelser sorn derom möjeligen stått att erhålla, kan lillverkningsbeloppet
vid samtelige dessa Verk, på grunder som bifogade
calcul närmare utvisa, approximativt antagas i värde till 2^8,35o
R:dr årligen, i medeltal, under ifrågavarande qvinqvennium. Jernbrukshandteringen,
dervid omkring 4oo arbetare vanligen sysslosättas,
bar sålunda bibehållit sitt rum ibland vigligare Näringar och blifvit
drifvit med framgång saint troligen med god utkomst för idkande,
i synnerhet på Dahls-Land, der kohltillgången är tillräcklig och lätt
framförd, samt närbelägenheten af sjön Wenern för de flästa Bruken
betydligt underhjelper så val tillförseln af Tackjern från Wermelands
Bergslager, som den förädlade varans afsättning på Götheborg:
Det ena och andra är äfven fallet med Kollerö Bruk, beläget
invid Götha Elf, ej långt härifrån Staden. I den Sydligare Wéstgötha
delen af Länet mäste deremot alla transporter ske landvågen;
och Bruksrörelsen är således derstädes vida mindre lönande i allmänhet.
Af förbättringar i Jernhandteringen må nämnas de som
ägt rum vid Beckeforss Bruk å Dalds-Land, hvarest Bruks-Patron
C. F. WtErn vid inrättade nya Verkstäder, efter Engelska sättet,
låter bereda stångjern af serdeles slag oell godhet, genom från England
införskaffade arbetare, hvilket jern betalas vida högre såsom
export, än det vanliga stångjerns-smidet.
Två Koppar-hammare inom Länet, med tillhopa g arbetare,
förädla årligen per medium pr Skeppund köpe-koppar hvardera.
Tillverkningsvärdet, som vederbörande icke uppgifvit, kan ej med
visshet beräknas; men intaget i calcul elter medelpris å ioo R:dr
Skeppundet, uppkommer för det hela, rudimaterie!! inberäkuad
27,300 R:dr Banco.
Till Bergsrörelsen kan för öfrigt räknas: Eli Telgstensbrott
uti Wedbo Härad, hvarest till afsalu förfärdigas grafstein»-, milstolpar
och vägvisare, samt grytor och andra käril: inom Nordahl
Härad Skifferbrott, deraf takskiffer tillverkas, jemväl lill någon afyttring
utom orten, och Qvarnstensbrott, derifrån ortens allmoge
upphugger och afyttrar Qarnstenar; kunnandes det tillfälliga antalet
af arbetare vid dessa tvenne handteringar, som snarast utgöra binäringar,
icke uppgifvas och ej heller beloppet eller värdet af till veik—
ningarne, derom alla underrättelser saknas. — Mindre kalkstensbrott
finnas på flere serskilte ställen och begagnas till kalkbränning för
husbehof. Meli vid foten af Hunneberg, hvarest är rikare tillgång
på kalksten, hafva många Kalkugnar i äldre och sednare tider blifvit
anlaggde, deraf nio nu dufvas med 36 arbetare och tillverka hvardera
omkring 140 tunnor Gråkalk årligen, hvilken till stor del afsats
utom orten, i synnerhet på Götheborg.
/
24
e) Fabrikerj Bruk och Öfrige Näringar på landet, hvilka
icke höra till Bergsrörelsen:
ö 1
Sugverk och Sågar. Större inrättningar för stigning eller
egentliga Sågverk, finnas i synnerhet på Dahls-Land och vid Götha
Eif, hvaraf de vid Lilla Edet, sorn alla afbrunno år i83o, nu mera
-Ho lill större delen åter uppbyggde i fullkomligare skick. För öfrigt
saknar icke någon del af Länet mindre Salu- och Lego-Sågar; så att
Sågverkens och Så "arnes antal i det hela, Husbehofs Sågq varnar oberäknade,
uppgår till 225 som drifvas med 320 arbetare och med
hvilka omkring 5o,ooo tolfter Plankor, Bräder och Bakar årligen
försågas. Värdet af denna tillverkning kail, i medeltal, antagas till
ungefärligen 120,000 Riksdaler örn året.
Sågverken å Dahls-Land äro grundade på stockfångst antingen
från egne skogstrakter, eller från skolarne i öfra delen af landet;
men de vid Götha Eif belägne Sågverk, alla grundade på köpeliminer,
förses dermed från andra orter och egenteligen från Wermeland.
Till så vidt export åsyftas drifven Sågverks-rörelsen med
ringa vinst; och anses den följagteligen vara mera i aftagande, än
tilltagande. De med beräkning på orternes behof, eller på afsättning
inrikes, tillkomne mindre Salu- och Lego-Sågarne, fortfara deremot,
i allmänhet, att bedrifvas på vanligt sätt, utan aftagande i
rörelsen.
Skeppsvarf liro inrättade vid Trollhättan och gamla Lödese,
för fartygs och båtars nybyggande eller reparation, samt drifvas
med någorlunda fördel, hvartill läget mycket bidrager. Det på förstnämnda
ställe belägna har en dyrbarare Dockbyggnad vid Canalen.
l^egelbruk. Af sådane finnas inom Länet 20 stycken, dervid
120 arbetare blifvit sysslosatte under arbetstiden, och utgjorde tillverkningarnes
sammanräknade värde, under detta qvinqvennium,
omkring i2,5oö R:dr årligen, i medeltal.
Pappersbruk. Tvenne sådane med 14 arbetare, hafva under
samma tid varit i gång och tillverkat papper för omkring 2,5oo
R:dr årligen.
Glasbruket vid Limmared i Kinds Härad hålles i jemn gång
med 20 arbetare; och har tillverkningen af glasvaror derstädes utgjord!
i värde ungefärligen 20,000 R;dr örn året.
Ler
-
25
Lerkärl- och Kakelugns-Fabrik: En sådan, i sednare åren
anlaggd mom Frändefors socken på .Dahlsland, dräves med 3 arbetare;
och uppgår årliga värdet till 6 å 700 R:dr.
-Mechdtiiska Spinnerier för Ull och Bomull, finnas vid Kul1
^eutle
och Sjuntorp i Flundra Härad, på hvilka
stallen 80 mantalsskrifne arbetare begagnas, jemte ett ännu större
antal minderårige Barn. Hela tillverkningsvärdet lärer Hilgot öfver
stiga 90,000 R:dr årligen; och anses vinsten derpå hafva varit betydlig
1 synnerhet år i83r.
Färgeriet äro inrättade ett vid Kullen i Wedtle Härad e«-enteligen
för färgning af Turkiskt rödt Bomullsgarn och ett annat i
Kinds Härad, som besörjer diverse färgning för Gårdfarihandelsortens
behof.
,för bleknInS På EnSelskt sätt, är äfven inrättadt vid
Kullen 1 Wedtle Härad.
Garfverter, finnas inom Länet fem stycken privilegierade på
Landsbygden, hvaraf ett för Läderberedning på Engelska sättet. Öfrige
mindre Garfveri-inrättningar äro att räkna ibland Allmogens
binäringar.
ö
Kattstens-Stamp, vid Trollhättan. Der stampas årligen för
Bromö Glasbruks behof 4 å 5oo Skeppund Kattsten.
Va Ikar eller Vådmals-Stampar. Deraf finnas i Marks Härad
J\Tio stycken, som betjena Gårdfärihandels-Districtet med stampning
af omkring 200,000 alnar Vadmal årligen. De Öfrige Stamparne äro
af mindre betydenhet.
Pot laske-Cal einer ing s- Verk; af befintelige Sex stycken sådane
hafva Fyra varit begagnade och tillverkningen dervid bestigit sig till
5 å 600 Skeppund, hvilken funnit god afsättning, synnerligen uti
Götheborg.
En Oljeqvarnvid Säteriet Strömsberg uti Tössö Härad, har
årligen tillverkat omkring 1,200 kannor, som gått till afsalu utom
orten.
Om Mj ölqv ar narn es antal och stenpäron dervid åberopas i
underdånighet Statistiska Tabellen. — De invid Götha Eif belägne
som hafva oafbruten vattentillgång, anses i synnerhet indrägtig^ men
Mjölqvarnarnes afkastning i det hela låter icke bedöma sig med någon
visshet efter de uppgifter, som derom kunnat erhållas.
■
4
2 6
Ungefärliga värdet af årliga tillverkningarne vid de Öfrige mindre
betydlige Bruk, Verk och Inrättningar, för hvilka uppgift deröm
bär förut saknas, har man icke eller kunnat försöka att genom calcul
bestämt*3’ i brist af tillförlitelige grunder för ett sådant bestämmande.
f) Binäringar.
Biskötsel idkas, mer och mindre, i nästan alla delar af Länet,
förnämligast söder ut, dock icke eller ulan framgång på Dahlsland.
Ett parti vax kan således årligen af Allmogen försäljas, deraf
något äfven går utom Länet, till Stockholm.
Fiske, till husbehof, gagnas i alla delar af Länet hvarest sjöar
och vattendrag lemna tillfälle dertill. Mera betydligt och äfven till
afsalu, idkas fisket i Wenern och Götha Elf, der lax äfven fångas.
Tjära- och Beck-bränning bedrifves i smått på några ställen å
Dahlsland och annorstädes, hvarest Tjäru-virke efter nedfälld Skog finnes;
Dock endast till husbehof eller afsalu åt grannar. Den ymniga
tillgången på virke å vissa trakter, skulle kanske lemna tillfälle
för denna binärings utvidgande.
Kohlning för Jern-Bruken, der sådane finnas, och i Öfrigt för
afsalu i Städerne, utgör en för Allmogen vigtig binäring, synnerligen
på Öfra Dahlsland.
Körslor för Jern-Bruks- och Såg-Verks-rörelsens behof, samt
forsling af Köpmanna-gods emellan Götheborg och Uppstäderne,
kunna anses såsom Binäring för Invånarne i visse trakter; — Likaså
Flottning af timmer, sågslockar och virke, för dem som bebo stränderne
af sjön Stora Lee och dermed förenade vattendrag samt af
Venern och Götha Elf.
Tillverkning af Ylle-j Linne- och Bomulls-väfnadj är inom
Södra delen af Länet och synnerligast i Marks Härad en ganska
vigtig näringsgren, derifrån den stora befolkningen uti dessa sterila
trakter hufvudsakeligen hämtar bestånd. Det tillverknings-belopp»
sorn årligen utom Länet afsättes genom Gårdfarihandel, uppgår till
nära Två Millioner alnar och troligen svarar den afsättning, sorn sker
genom Resehandlande från Borås och Ulricehamn samt genom personer
å Landsbygden, hvilka drifva handel i parti på alidie Städer
och Orter, till hälften deremot, eller det hela till nära Tre Millioner
alnar, deraf förläggarnes och tillverkarnes vinst, efter approxi
-
27
matif beräkning, anses utgöra i medeltal omkring a5o,ooo R:dr. Bom11
lis vä fri a den är till alntalet betydligast och dernäst Ylleväfnader], samt
Linneväfnaden minst; Dock, i förhållande till myckenheten, står merendels
tillverkningsvinsten uti omvänd ordning. Linneväfnaden är,
utan tvifvel, den för Landet naturligaste grenen af ifrågavarande binäring
emedan rudimaterie!! produceras inom orten: Den har jemväl
varit första källan till Landtfolkels allmänna trefnad och välstånd
och gifvit anledning till väfnads-industriens utvidgande, samt
torde längst och säkrast bibehålla sig när den af eonjuncturerne mera
beroende Bomullsväfnaden skulle aftaga. Likväl bär spår ännu icke
visat sig till ett sådant aftagande, utan är tvärtom ögonskenligast,
att ortens väfnadsprodueter börjat vinna en lifligare afsättning i följd
af den strängare tullbevakning, som kunnat de sistförflutne åren lillvägabringas
°i bredd med Quarantaines-anstalterne, och hvarigenom
insmuggling af sämre Utländska Bomullstyger förekommits.
För öfrigt tillverkas husväfnader, af Ull, Bomull och Linne,
inom alla delar af Länet, något äfven till försäljning åt Städernes
Invånare; Och synes händighet i Väfnadsyrket allt mera utbreda
sig, dertill Hushållnings-Sällskapet ock söker att genom belöningar
hldragZäderberednirig_, oafsedt den som sker vid anlaggde ordentelicre
Garfve lier, utgör på någre ställen i Länet en Allmogens binäring:
Den sträcker sig dock egenteligen till grannars och närboendes
Trådarbeten, bestående af Laggkärl, Träskor, Trätallrickar,
Såll, Askar, Korgar, Väfskedar och mera dylikt, förfärdigas af Allmogen
på åtskillige Orter, inom Kinds, Wedens och Bollebygds Härader
i synnerhet, och föres till afsalu jemväl utom Länet; Dock
kan förtjensten på denna binäring i det hela icke vara betydlig.
Lie- och Skär-smide drifves såsom ^handtering af Allmogen
i några trakter af Kinds Härad; äfvenså dei och annorstädes tillverkningen
af sammansatte jern- och trä-arbeten, såsom Linhacklor
och Kardor. Det ena och andra egenteligen för Ortens behof och
till afyttring inom Länet eller i dess närmaste grannskap.
Timmermans- och Mur ar e-Ilandtv eidet utöfvas såsom binäring
af Allmogen i Ahle och Bjerke härader samt en del af Wäne
Härad; äfvensom Timmermans-handtverket uti ett pär Socknar på
28
Dahlsland, närmast Wermeländska gränsen. För detta ändamål ske
årligen tidtals utvandringar lill mer och mindre aflägsna orter utom
Länet, derifrån törtjente arbetslöner återbringas, till ett icke obetiMligt
belopp hvarje år.
Sjöfart. Seglationen på Wenern och Götha Elf, till så vidt
Jen har till föremål jern och trävarors transporterande från Wermeland
och Dalsland tili Götheborg, samt återtransport, för dessa och
andra Orters behof, af Stapelstads-varor, lemnar någon biförtjenst äfven
åt den Allmoge som bebor Sjö- och Elfstränderne; och i öfrigt
förser Wedtle, Ahle och Flundre Härader staden Götheborg årligen
med något Sjöfolk till Coopvaerdie-Segelfarten, deraf en inkomst,
fastän ringa, således jemväl torde tillskyndas hemorten, genom Sjöfolkets
besparda månadshyra.
Handel. Till så vidt frågan härom rörer Landsbygden, drifves
i allmänhet handel med span mål, bränvin, kreatur och andre
La d u gå r ds- al sfer samt skogs-effecter, med mera af Landets produclion
och tillverkning, som afsättes i angränsande Städer och på
Marknader, inom eller utom Länet, och från Dahlsland, stundom äfven
till Norrige, merendels af producenterne och tillverkarne sjelfver
likväl kan denne, genom Kongl. Kungörelsen den 3f Aug. i8i5,
för Landtmannen tillåtne handel, eller försäljning, icke komma i beräkning
såsom serskild näringsgren, hvilket den till sin natur ej eller
är; men dessutom finnes, inom de fleste orter på Landet, der
läge och Öfrige omständigheter gynna slik handel i stort, en eller
flere personer som sig härmed befatta, och äfven derföre taxeras till
bevillning, utan att de till handels utöfvande sökt eller erhållit patent,
hvilket de ej eller torde behöfva så länge deras handel inskränkes
inom de genom ofvanåberopade Kongl. Författning utstakade
granmor; dock är troligt att desse granmor stundom öfverskridas, nälen
oris aflägsenhet från Stad, och deraf uppkommande behof för ortens
Invånare, att söka förse sig med' köpmannavaror från närmare
håll, gifva anledning till smyghandels etablerande. Inom Flundre
Härad äro, annars, vid Lilla Edet tvenne och vid Sjuntorps Fabrik
en Conlingent-handlande bosatte, på grund af Magistratens i Wenersborg
utfärdade tillståndsbref.
Den s& kallade Gårdfarihandel!!, till utöfvande hvaraf Allmogen
i Sju Härader af Westergöthland af ålder haft rättighet, utgör
29
en verkelig och för orten ganska vigtig binäring. För närvarande
begagnas samma rättighet nästan endast af Kinds, Redvägs och Åhs
Häraders hemmansbrukande Allmoge, som, till ett antal af Sex eller
Sjuhundrade, tvänne gånger om året på bestämda tider utvandra
till alla delar af Riket och till Norrige, för att afyttra Gårdfariliandels-Districtets
betydliga tillverkningar, hufvudsakligen bestående
i väfnader af alla inhemska slag, hvilka vanligen försäljas till ett
jemförelsevis lindrigt pris. Utöfningen af ifrågavarande handelsfrihet,
som ej saknar likartade exempel inom andra Län, är, i anseende
till de Sju Häradernes svaga och inskränkta samt, för folkstockens
underhållande, otillräckeliga jordbruk, ett nödvändigt vilkor
för Allmogens derstädes bestånd, och derjemte verksammaste medlet
tili det allmännare välstånd, som visar sig både inom de orter
hvilkas Invånare begagna Gårdfarihandels-rättigheten och ibland de
orters Invånare som nu mera lemna denna rättighet obegagnad, sysselsättande
sig hemma med tillverkning al väfnader och förfärdigande
af andre ämnen för handeln; och gäller detta sednare i synnerhet
om det stora och serdeles folkrika Marks Härad, hvarest hufvuddelen
af väfnaderne förfärdigas, med mycken flit och en skickelighet
som förtjena!- uppmuntran. Gårdfarihandel!!, i och för sig
sjelf, fastän underkastad äfventyr och förluster, inbringar visserligen,
oberäknad! den vinst förläggare och tillverkare åtnjuta, en icke obetydlig
årlig inkomst åt de Irenne Härader hvarifrån Gårdfarihandlande
egenteligen utgå; men ungefärliga beloppet af denne inkomst
är svårt att utfinna; Dock torde man kunna antaga det, i medeltal
till 80 å go.ooo Riksdaler.
Handtverkerierj på Landet. Enligt för sista året af detta
qvinqvennium, eller i83f, till Kongl. Commerce-Collegium ingången
berättelse om Fabriker, Manufacturier och Handtverkerier i Länet,
fulin os samma år på Landsbygden 221 Skräddare, Skomakare, Smeder,
Murare och Glasmästare med Germilgs-bref; hvarförutan 38 personer
der arbetade på egen hand i andre handtverksyrken. Likväl
är ögonskenlig! att det Skomakare- och Skräddare-arbete som erfordras,
för på Landsbygden af delta Län bosatte iqo,ooo Menniskor,
icke möjeligen kail bestridas af dét, jemförelsevis inskränkta* antal
Skomakare.loeb Skräddare som betala gerningsöre» och Öfrige utskylder
i och för handtverket, äfvensom det synes vära' klart, att handt
-
3o
verk sarbeten, af andre slag pä Landet erfordras vida utöfver hvad
Öfrige der boende handtverkare kunna tillverka och hvad Städernas
handtverkare dit aflåta. För behofvets uppfyllande, i bägge desse
fall, linnes dock öfverallt på Landet så kallade Fuskare i Skomakare-,
Skräddare- och Smeds-handtverket, äfvensom, fastän till mindre antal,
uti Öfrige nödige handtverk; varande desse personer mantalsskrifne
stundom såsom Byliandtverkare och handtverkare vid större
Egendomar, stundom såsom afskedade Soldater, Inhyseshjon, Drängar
och annorledes; hvarförutan mycket handtverksarbete på Landet
förfärdigas af de Skrå-Gesäller som uppehålla sig än här, än der,
under sine af Författningarne tillåtne kringvandringar; deri ock orsaken
torde finnas till den betydliga minskning af Gesällernes antal
uti Rikets Städer, som ägt rum i83o, emot 182g, nemligen 124
stycken, jemlikt hvad Commerce-Collega den 1 Februari i832 afgifne
Berättelse örn liandtverkerierne i Riket upplyser.
Undantagande för de betydligare binäringarne inom Södra delen
af Länet, nemligen: Väfnads-industrien och Gårdfarihandel!!, har
det icke varit möjligt att med någon sannolikhet utröna den ungefärliga
inkomst, alla Öfrige binäringar kunnat lemna genom afsättning
utom Länet, emedan uppgifter härom i allmänhet saknas och
svårligen stå att erhålla. Samtelige binäringarnes förhållande jemförelsevis
emot förra qvinqvennium, låter icke eller bestämma sig med
någon säkerhet: Visse omständigheter- föranleda likväl till det omdöme
att ovannämnda bägge liufvud-binäringar icke äro i aftagande,
oaktadt den större färdighet i yäfnadskonsten, som allt mera utveclolats
uti Rikets Öfrige Provinser; men afsättningstillfället på Norrige
för Gårdfariliandels-Districtets tillverkningar, och den här ofvan uppgifne
omständighet som lältadt afsättningen deraf inom Riket, synes
hittills utgöra en motvigt.
• >
■
I afseende på Land- och Vatten-Communicationerne inom
Länet, hvilka i allmännhet äro någorlunda tillräcklige för inre röreisen,
fastän de ännu kunna fullkomnas eller utvidgas, bör serskildt
här anmärkas: att en allmän omläggning af vägarne, till större backars
utvidgande, blifvit med berömvärd enighet företagen af Wedbo
och Tossbo Häraders Invånare, på deras egen bekostnad, och för det
mästa äfven fullbordad inom bägge Häraderne, utan annat understöd
än att Eders Kongl, Maj:t nådigst anslagit i,3oo R;dr af Stats
-
3i
medlen till inlösen för den odaljord, som beliöft inköpas nied afseende
på nya vägsträckningen; samt att, af de Trenne inom detta
Län belägne, Trollhätte Canal och Slussverks Bolag tillhörande, Slussverken
vid Brinkebergskulle, Trollhättan och lilla Edet, är det sistnämnde
nu mera på Bolagets bekostnad förflyttadt till Bohusländska
sidan af Götha Elf och der ombygdt efter utvidgad plan; äfvensom
att den Canalanläggning, som sednare åren varit under arbete, till
Segelfartens betryggande förbi Stallbacka forssar, emellan Brinkebergskulle
och Trollhättan, är i det närmaste fullbordad och början dessutom
gjord med vattenbyggnads-arbete till Hamnens förbättrande
vid Wenersborg, det ena och andra på Allmän bekostnad, genom
Styrelsen öfver Segelfarts-anstalterne emellan Wenern och Hafvet; och
lemnar allt hvad sålunda redan blifvit tillgjordt visshet derom, att
den förut serdeles besvärliga och ej sällan äfventyrliga, samt ofta
mycket långsamma segelfarten på denna Rikets vigtiga Vatten-communication
skall innan kort vinna en, äfven för visse delar af Elfsborgs
Län, nyttig och välgörande förbättring i det hela.
§. 4- Politisk Författning.
a) Kammar-Verk. Under åren 1827 till och nied i83i bär
icke något hemman förfallit i ödesmål, ej eller har något Nybj^gge
blifvit på Krono-Allmänning upptagit; men Ellofva stycken förut
anlaggda Lägenheter hafva ingått i skatt, efter tilländalupne frihetsår.
Af serskilte Inrättningar har, under samma tid, ett i ödesmål
förfallit Qvarnverk fått nedläggas och afföras ur Jordaboken; hvaremot
33 Mjölqvarnar och 21 Sågqvarnar, dels emot Tull och till
afsalu, dels endast för husbehof, blifvit beviljade till anläggning; äfvensom
sju Stampar och ett Garfveri. Ellofva Mjölqvarnar, Tjugo Sågqvarnar
och En Stamp äro under liden skatllaggde.
Hemmansklyfhingen har fortfarit, med tilltagande, i synnerhet
på Slättbygden och der mest i Sundabis Fögderi på Dahlsland.
Dessutom hafva en mängd Lägenheter blifvit, genom förpantning eller
annorledes, upplåtne från skattlagde hemman, till serskilt nyttjande,
och äfven många Jordtorp blifvit anlaggde, jemte än flera
Backstugor och Inhysestorp; hvilket allt bidragit till Landets bebyggande
och odling, dertill jemväl ägoskiften i ej ringa män medver
-
32
tat. Hemmansbruket inom Länet skötes af 16,000 Possessionaten
Boställsinnehafvare och sjelfägande jordbrukare, samt 4,000 Arrendatorer
och hälftenbrukare, oberäknad! förpantnings- och fördels-in»
nehafvare, Torpare, Soldater och andre dulike Brukare af små Lägenheter
utan hemmantal.
Uti det ofvanförmälte Sundahls Fögderi bär förhållandet, i afseende
på jördens styckning, varit så i ögonen fallande, att det forsenar
serskildt anmärkas. Sedan 1826 hafva der, genom klyfning,
253 nya brukningsdelar tillkommit, som alla innehafvas af sjelfägande
Bönder; Och hemmanen, som vid samma års slut vörö styckade
i något mindre än femtedelar, äro det nu mera än i sjettedelar,
öfver hufvud; Likväl anses detta ännu kunna bära sig, emedan
den sjelfägande Bonden är genom arbetsamhet och flit besuten på en
ganska liten hemmanslott. Endast Tjugutvå nya jordtorp hafva under
tiden blifvit anlaggde, hvilket jemförelsevis är ringa och bevisar
att Bonden icke rätt inser hela fördelen af sådane anläggningar,
framför den skadeliga bortförpantningen af små jordlägenheter på
längre tid; ty af slike förpantade lägenheter har antalet blifvit ökadt
ända till 125 procent; De voro vid 1826 års slut 81 stycken
och sistlidet år i85. — Genom desse Lägenheters tillkomst, vanligen
utan någon motsvarande årlig afgäld till hemmansägaren, anses
jordbruket icke vinna förkofran, helst som lägenheterne ofta bestå af
redan odlad jord och förpantningsinnehafvarne merendels äro dålige
jordbrukare.
Jordens skiftning emellan hemman och hemmansdelar, samt
äfven inom hvarje hemmans område uti serskilte enstaka lotter, fortgår
ock, företrädesvis uti nämnde Fögderi, med stor verkan på Landtculturen;
så att man ser skogsmarker, kärr och ljungbackar, ofta
med en förvånande hastighet, förvandlade till fruktbärande åkrar och
ängar med bebygde gårdar. Den åbo som bibehålies orubbad vid
odaljorden blifver vanligen bäst belåten och bergad, oaktadt han erhåller
inskränktare jordrymd och måste utgifva en kännbar utflyttnings-
och odlings-hjelp; men han får genast, eller i oafbruten ordning»
skörda jördens afkastning, då deremot den utflytta114!6 abon
måste uti tvenne år och stundom längre, under påstående nyodling,
vidkännas en bristande eller förminskad skörd och inrätta liela sin
hus
-
33
hushållning efter ett honom dittils obekant, den nya jordens, läge.
Värdet af den bättre häfden å förut innehafd jord, får denne sednare
väl lyfta uti ersättningar och understöd, för att nedläggas på de
nya ägorna: just denne disposition är dock för mängden äfventyrlig
och medförer ej sällan den följd, att medlen användas till ändamål
främmande för jordbruket. Olägenheten i allmänhet af desse förhållanden
synes, för öfrigt, ej vara annan än den, att bonden som
qvarblifver vid odaljorden går framför den utflyttande i förkofran
och välstånd.
Sådan är den ljusare sidan af taflan. — Men, sedan potatoesodlingen
mera allmänt tilltagit, hafva, genom detta lätt tillgängliga
födoämne, yngre personer af arbetande classen blifvit lockade till
hjonelag och bosättningar, utan beräkning af de större behof sorn
uppstå för barns underhåll, och för egen bergning vid antagande arbetsförmåga.
Tidigt undsluppen föräldra- eller husbonde-väldet hafva
sådane hjonelag, utan nog arbetsvann, utan erfarenhet och medellöse,
snart infallit uti en sorglös overksamhet, derest binäringar icke lemnat
tillfälle till förtjenst af handarbeten, samt sålunda fortlefvat med
jemn brist och, efter missvextår, nöd, äfvensom ofta sedeförderf, i
följe. Emedlertid, och såsom en naturlig följd af lefnadssätt^, hafva
de framalstrat många barn, hvilkas uppdragelse både i fysiskt och
moraliskt hänseende nödvändigt måst Elifva i öfverensstämmelse med
föräldrarnes omständigheter — och deras framtid ett ännu djupare
nedgående. — På sådant sätt bildas och tillväxer en dass af för
sig sjelfve onyttige, för Samhället betungande och kanske i än flere
hänseenden skaddige samhälls-medlemmar. Den rotfästes på Landet
genom Backstugors och Inhysestorps anläggande samt genom bebyggande
af jord i alltför små lotter, ofta blott till plats för en
stuga och ett par tunnors utsäde af Potatoes, hvilken sednare utväg
att abalienera jord, örn icke för alltid åtmins!°ne för längre tid,
hemmansägare, dels af behof och dels af ett illa beräkuadt vinningsbegär,
vidtaga under åtskilige former och namn såsom förpantning,
fördel och lega, merendels emot en viss liten summa i penningar,
eller annan ovaraktig och hemmanet icke båtande förmån.
Den enda Kronan förbehållne Kongsgård, som linnes i Länet,
nemligen Ollestad i Gäseneds Härad, är upplåten adeliga Gyllen
-
34
svärdska Allen, till bruk och nyttjande emot gamla räntans utgörande
efter Markegångs-förvandling, så länge samma Ätt fortvarar.
Postgårdarne uti Länet äro 40> svarande emot 34 hela hemmantal.
Gästgifvaregårdarnes antal uppgår på Landsbygden lill 90,
som tillhopa motsvara 5i£ i hemmantal. Länets fern Städer hafva
dessutom hvardera en Gästgifvaregård, underhållen af Staden.
Vattenverks rättighet lill uppdämning hindrar visserligen, på
flere ställen, annars möjelige odlingar; men Vattenverkens nytta och
oumbärlighet för det Allmänna uppväga merendels jordbrukets förlust
härutinnan, hvilket äfven funnits vara förhållandet i hänseende
till de anläggningar af nya Vattenverk som under detta qvinqvennium
ägt jura.
Strömrensningar, till förekommande af öfversvämning på odlade
eller odlingsbara ägor, hafva på orternes bekostnad blifvit verkställde:
i Lill-ån och Nösse å inom Kullings Härad samt vid sjön
Mjören i Wedlle Härad; äfvensom försök blifvit gjordt, att, genom
gräfning och utvidgning af afförings-canalen, sänka vattnet i Hullsjön
inom Wäne Härad. Het stolle företag som varit i fråga, till
sänkning af Wenerns vattenhöjd och som blifvit förberedt genom vidlöf
undersökningar uti de till sjön gränsande Länen, har tills
vidare afstannat; och sannolikt är sjelfva förelaget förbundit med
alltför stort äfventyr i hänseende till segelfarten, för alt någonsin
kunna bringas till verkställighet. Deremot är troligt alt Allmänna
medel skulle kunna med fördel användas å visse orter, i synnerhet
på Dalsland, för större afloppsdike!^ anläggande, till vattnets allehanda
från sänka odlade eller odlingsbara trakter, i likhet med hvad
som redan skett inom Skaraborgs Lqy ; oell Ilar jag, af sådan anledning,
hos Kongl. Landtbruks-Acadqjpien liljstyrkt ali en sakkunnig
person mätte anställas för att i detta afseende göra nödige undersökningar
och afvägningar äfven här i Länet.
b) Stats-J3iclrag. Deras värdesbelopp å hvarje Beskattningseller
Prestations-iitul utvisas af Statistiska Tabellerne, serskildt för
livall alags hemman och för hvarje näring. Till uppIysll*no OM
Visst^ föi hållanden, som härmed äga sammanhang, får . dessutom i underdånighet
anmärkas följande:
Etter Roterings-Indeluingen, uppställer och underhåller Elfsborgs
Län till Rikets försvar:
35
Vid Westgöta Regemente, som är indelndt lill Ca valleri, men af
-
sulit på 3o år .
............
.
208 Man,
Elfsborgs Infanteri-Regemente.........1,191 —
Westgötha-Dahls Dito, 6 Compagnier......900 —
Båtsmanshållet.....87
jemte Städernes Contingent........60
^
_
Den år 1826 tillkomne, ehuru ännu icke af Eders
Kongl. Maj:t sladfästade Ordinarie Roteringen för dittills
orolerade hemman, anses böra lemna ....
16
—
Och Extra Roteringen, efter samma år skedd jemkning
i detta Roteringsbesvär...........x6r —
tillhopa 2,623 Man.
Hela kostnaden för Rustning och Rotering utgör, enligt Statistiska
Tabellen för Landet, hvilken är grundad på de från hvarje
Fögderi serskildt gjorde och sinsemellan, i följd af olika localförhållaudell,
skiljaktig beräkningarne 120,946 R:dr 18 Skill., hvartill
kommer Vacance-afgiften i fredstid för Städernes Båtsmans-nummer,
2079 R:dr 46 Skill., eller tillsammans 123,026 R:dr 16 Skill.; Och
detta total-belopp uppstår äfven tämmeligen nära då Rustnings- och
Roterings-prestationen, efter allmännaste förhållandet, öfver hufvud
beräknas årligen kosta Femtio R:dr för hvarje Soldat-rote vid Elfsborgs
och Westgötha-Dahls Regementen, vanligen bestående af 1 i
mantal:
Soldatens lega, fördelad på i5 års tjenstetid .
. R:dr 2: — _
årlig lön ......
«..«.4....
4* — 1 ......
Soldate-Torpels afkastning och förmåner......16:
32
—
Åbyggnadens och Hägnadens underhållande.....6:
32
—
Diverse körslor och brukningshjelp........5:
—
—
Utsädeslijelp, Julekost, med mera........3:
—
—
Mötes-Passevolanee-afgiften...........8:
---
men för åren i83o och 1831 endast 7 R:dr.
Beklädnads-bidrag..............4:
32
—
R:dr 5o:--
hvilket ungefärligen motsvarar hvad som vanligen betalas i Vacanceafgift
för ledige Rotar.
36
För hvarje RustliållS-Nummer vid Westgölha-Regemente, i anseende
till hvilket samme beräkningsgrunder i öfrigt antagas, men
hvarest Rusthållet eller Roten består Soldatens hela beklänad och
utredning, ökes ofvanupplagne kostnad med io R:dr, och anses således
årligen utgöra 60 R:dr, oberäknadt Hästvacance-afgiften, som
utgår med Sju Tunnnor Spanmål af Numret.
För Båtsmauthållet upptages å hvarje Rote, vanligen samman
-
satt af 4§ Mantal:
Batsmanslega fördelad på år........R:dr 2: — _
årlig lön................3: 16 —
Bålsmans-Torpets afkastning och förmåner.....16: 3a —
Åbyggnadens och hägnadens underhållande.....6: 3a —
Di veise körslor och brukningshjelp'........5: — —■
Ulsädeshjelp, Julekost m. ............3: — —
Beklädnaden som bör räcka i 3 år kostar vanligen 4°
R:dr, och således årligen..........i3:i6 —
R:dr 5o: — —
Vidare motsvarar fyllnaden i den totalsumma Tabellerne innehålla:
1:0 Kostnad för Städernes Båtsmans-Contingent, hvilken,
när uppsättningen under krigstid tages i beräkning, utfaller för
hvarje Nummer åtminstone lika med den för Landets Båtsmanshåll;
2:0 Rotefrihets-afgift för ännu icke definitivt indelte oroterade hemman,
utgörande tillhopa 770 R:dr årligen: och 3:o, Kostnad för
Extra Roteringen, hvilken approximativt antages svara till |-delar
emot Ordinarie Roteringskostnaden, eller, på år fördelad, emot nära
20 R:dr på hvarje Rote.
Sammanräknade beloppet af alla i Länet belägne RusthållsStammars
och Augmenters för rustningen anslagne räntor, utgör, efter
medeltalet af de ifrågavarande fem årens markegångspris, 20,4°°
R:dr årligen.
Vid den tid allmänna Bevärings-skyldigheten först infördes,
utgjorde årliga antalet af Bevärings-skyldige Ynglingar per medium
i5a5, och af till krigstjenst approberade 961; Men, med folkmängdens
tillLagande, bär Beväringsmanskapets antal äfven ökats, så alt
det under nu ifrågavarande qvinqvennium utgjorde årligen 2,213,
deraf 1,062 approberade. Den kostnad Länet lår vidkännas i och
37
för Beväringsskyldigheten har hittills icke varit, och är icke eller
nu, upptagen uti Statistiska Tabellerne, i saknad af föreskrift derom;
Dock torde bär böra anmärkas, att samme kostnad kail approximativt
beräknas till värdet af 2 dagsverken; per man i och för Bevärings-möns,
tångarne, således, för 2,213 man a 16 Skill, dagen, R:dr 1,475: 16 —
samt halfva värdet af 16 dagsverken per man i
och för den approberade Styrkans öfningsmöten;
följaktligen för 1,062 raan, å 8 Skill, dagsverket 2,802: — —
eller tillhopa årligen R:dr~4,307: 16 —•
Clereciets aflöning ingår endast .till så vidt i Statistiska Tabellerne,
som den af skattdragande hemman, inrättningar, näringar
och personer serskildt och årligen utbetalas. 1 sådan del rättar dea
sig merendels efter tiondesättning och gamla eller nya öfverenskommelser,
som dels äro af Kongl. Maj:t stadfästade för viss tid, dels
ock i allmänhet allenast gälla för den lönade Prästmannens tjenstetid.
Utgifter härtill, inberäknadt Kyrko-betjeningens aflöning, är för
ena orten så olik emot den andra, att hvarje ifrån det hela dragen
slutsats örn samma utgiftsbelopp på hemmantal, eller annorledes,
skulle blifva förvillande och icke kunna lemna någon sann måttstock
för bedömandet af detta onus i ofvannämnde speciella hänseenden:
Det är dock ganska säkert på Landsbygden ett ibland de betydligaste,
då beloppetr deraf kanske uppgår till i5, 20, 25 och ända till
3o R:dr Banco på helt mantal örn året, oberäknadt de så kallade
jura stolte. I Städerna deremot äro afgifterne till Clereciet vida
mindre och således föga betungande.
Med afseende på Fattigförsörjnings-kostnaden anmäldes: att
den i allmänhet! synes vara snarare för lågt än för högt beräknad,
oaktadt den tillökning i beloppet, förorsakad af 1826 och i83o årens
missväxter, som ägt rum för åren 1827 och i83i, emot vanligheten.
Uti Statistiska Tabellerne äro dessutom gifne Allmosor åt kringgående
tiggare icke afsedde, eller till beräkning upptagne: De vörö
likväl i .synnerhet under äfen *§37,och 1831 högst betydlige, samt
kanske jemföflige med: Öfrige fattigförsörjnings-kostn^den;, och troligen
kan således• beloppet, af alla de utgifter.-till .fattiges underhållande,
som Länets Invånare lindel’ ifrågavarande qvinqvennium fått
38
vidkännnas, i calcul anlagas lill Åtminstone \\ ä i5,ooo R:dr årligen'
' ii toftin- -brätt* •S,fcBfeti§h#e -. JtfflfcWäliäi
tiis
■
Skjiitsnings^esväiet på Landsbygden bestrides i fredstid med
fyra Hästar af hvarje deldfvån icke lagligen béfriadt helt hemman;
men då - Hedeby- oell taiigskjirtseli nii1 mera kan anses ersatt med
den lega som för skjwlsningeh erhulles, Ilar endast Krono-skjutsen
jemte Håll-skjutsen, på de få ställen delina sednare ännu utgöres,
blifvit såsom onerä upptagne. I öfrigt är:Håll-skjutsen redan afskaffa^,
ulan att deraf förmäilas någon serdeles olägenhet för resande,
helst sorti Resérv-skjiftslagen och andre invid Landsvägarne boende
hé lii må lis b r u ka re ej sällan;,' t ö fki örn den resandes fortskaffa lide, så
att tviater,; dels inom Reserv-lagen dels emellan desse och andre
skjutsande, under sednare åren ofLa ägt ruin och stundom föranledt
till rättegång.
För Väghållningen på Ijfaldet erfordras årligen från och med
4 till och med 16 Öke Dagsverken af hvarje helt mantal, i förhållande
lill localen, samt något mera vid tillfälliga större skador å
Vägume; och genom dessa Dagsverken, beräknade efter ett medeltal
af Markegäiigs-priserne, nied tillägg af Brobyggnads-kostnaden,
tiar uppkommit den summa Tabellen innehåller för delta onus, och
hvilken, fördelad lika på förmedlade hemmantal, svarar emot ii
R:dr eller något deröfver på helt mantal årligen, -t- Egentligen är
dock väghfillnings-.besvälet, när vägarue jemtll och försvarligt underhållas,
icke betungande i förhållande till hvad ziffran sålunda
derom utvisar, emedan bidraget dertill för det mesta utgår in natura,
eller genom arbete, på sådane mellantider af året då hemmansbrukaren
och hans dragare äro mindre upptagne af andra göromål
och körslor; mell det är sannolikt ätt vöghållnings-besväret blifvit
drygare, ellet' erfordras flere dagsverken, sedan Väglagningstiden och
Vägsynériie förflyttades inpå sommaren, och likväl förenar sig dermed
den allmänna olägenhet, att vägume nu äro ojemna och tunga
för trafiken äfven under sommarmåliaderne, då de annars borde och
kunde vara göda;. Nämnde olägenhet torde dock motvägaS af den
omständigheten, att vfiglagnhigs verkställande somroar't^ei1 anses
falla sig beijVömligasf för de vägbållhings-skyldige * allmänhet,- och
fördeläktigarén‘iiräet fall, att deli 'inträffar på en tid då jordbruksarbetet
lemmar Wera ledighet dertill, än vår och höst, i synnerhet
39
när missgynnande väderlek för brukning? och skörd försvårar detta
sednare angelägna arbete.
Hvad Tabellerne upptaga under rubi iben: Diverse Afgifter,
Onera och Allmänna Besvär, utgår på Landsbygden för Kyrko-,
Prestegård^, och Tingshus-Byggnad, Inqvartering, Skallgång och andre
Jagtanstalter, Tingsgästning och Häradstjenares aflöning", Curhusniedel,
Barnmorske-aflöning, Djeknepenningar, Collect- och Stamboksmedel
och Riksdagsmanna-arfvode, samt, i Städenle, för Kyrko-,
Scholae-, Rådhus- och andre publike Byggnader, Brandredskap*
underhållande, Magistraters och Stads-betjentes aflöning, Inqvartering,
Curhusmedel, Djeknepenningar, Collect- oell Stamboksmedel och
Riksdagsmanna-arfvode, nied flere mera tillfållige communal-utgifter.
Beloppet af samlelige dessa afgifter, både i det hela oell för
hvarje del serskildt, är alltför olika, Orter och Städer emellan, att
kunna sammanföras och beräknas till något visst å hvarje Hemman,
Bruk, Inrättning, Näring eller Person, med dell LilIförliteligliet i. calculen,
som för ändamålet skulle erfordras.
I fråga örn Stats bidragen? verkan på näringarne genom den
tyngd de direete medföra, finnes icke anledning alt nu, mera än
förr, anse ständige råntorne fryckände, i och för sig sjelfve, ej eller
någon viss näring framför deli andra utaf dessa räntor belastad.
Hvad Jordbruks-näring^n ?yrskil<lt aqgå'% bolde det val snarare vara
tvärtom, sedan, genom, hemmaoeps fortgående klyfning i sednare tider,
heminans-pk^tten blifvit för hvarje jordbrukare betydligt mindre
än fördom,,, då hemman vanligen innehades liela eller. Jklufne' i
halfva och fjerdedelar, och nyodlingar sällan ägde ruin, emedan
odaljorden ansågs vara för brukaren tillräckelig. Deremot kail icke
nykas, att ju jordebok^ och henimantals-rätitau, samt, jemte deli,
alla efter hemmantal utgående; o lie ra, t räfla t och träffa hamman elika,
i förhållande till de; mer och mindre lindriga eiler stränga grunder,
som vid skattläggningen varit gällande och vunnit tillämpning,
samt, förnämligast, i följd floden större eller mindre förändring,
hemmanen under Lidell genom adling, bättre eller sämre häfd och
brukning, mistning af skog qc}i fiske, eller på. annat sätt, undergått,
allt likväl, olikheter sorn endast vid ny refning och skattläggning
skulle kunna jernnäs; och dessutom måste man medgifva, att
ständige räntöTnes förvandlande lill penningar efter årligen faslstäl
-
4o
lande Markégångs-prls, medförer en osäkerhet ! beräkningen af hemmanens
utskylder, som vid missväxtår har för jordbrukaren menliga
följder, synnerligen relativt till den förnämsta rån te-persedeln: spannemål,
oell hvilken olägenhet mahanda skulle afhjelpas genom för
längre tid, till exempel 5 eller joar, gällande Markegångs-sättnin^ar.
Det synes ock vara utan tvifvel att en betydlig lättnad skulle enias
för skattdragande hemman, som äro indelade till aflöning för Stater
och Corpsen om desse hemman kunde få utgöra sine ständige räntor
till Kronan directe, och aflöningarne utgå från Kronans Cassa,
då likhet åtminstone härutinnan vunnes emellan alla hemman af
lika natur; ty onekeligen äro indelte Skatte-hemman för närvarande
mera betungade, synnerligen i afseende på Afrads- och Kronotionde-spanmålen,
än de Skatte-hemman hvilkas räntor förblifvit
Kronan behållne.
Öfrige Ståts-bidragen äro antingen tillkomne eller jemkade under
sednare tider och passa således, i de fleste fall, närmare efter
närvarande förhållanden, samt anses, i allmännhet, icke vara till
hinder i någon näring genom dell tyngd, de directe medföra, så
länge de icke synbart inskränka närings-idkarens förmåga att, med
utvidgande af sin verksamhet, öka näringen och förkofra sig i välstånd.
För den egenteligen jordbrukande hemmans-innehafvaren, skulle
väl de skatte-bidrag synas vara minst betungande, söm få utgöras
i persedlar och med arbete: Merendels föredrager dock äfven denne
att utgöra sine skatter till Kronan eller Räntetagare!! med penningar,
när sådant kan ske på skäliga vilkor; Men samma anmärkning
gäller icke örn visse prestationer som åtfölja hemmansbruket, och
äro af beskaffenhet att nästan oundvikeligen böra fullgöras in natura,
nemligen: med arbete, såsom väghållning och skjutsning, med flere;
och huru mycket lidens förändrade skick bidrager i förening med
tjenlige författningar att förändra begreppet om tyngden af soldane
prestationer, kan bäst slutas af förhållandet med Gästgifveri-skjutsen,
deraf endast h å Ilsk j utsi! in gen nu, af Bonden åtminstone, i allmänhet
anses såsom betungande, under det han gerna begagnar
reserv-skjutsnings-skyldigheten för att åt sig inbringa någon contant
inkomst, genom den i sakernas närvarande ställning tillräckeliga
4i
skjutslega!!. Krono-hrefbäringen /iler, som vanligen beräknas lika
med skjutsnings-prestatipnen, är ett,■ vida drygare onus, sedan all
Embets-brefväxling blifvit i sednare tider mångdubbelt ökad, emot
förr; och ehuru .brefbärings-touren tidtals ombyts emellan de hemman
inom hvarje ort, som äj’0 så belägne att de härvid kunna användas,
och fastän den nogaste tillsyn äger rum emot Krono-brefbänngens
missbrukande, förspörjes likväl ofta klagan öfver det tryckande
i brefbäriiigs-skyldigheten; men detta är oskiljaktigt från sjelfva
saken och. kan .således icke annorledes afhjelpas, än genom serskildta
förmåners beviljande åt brefbärings-hemmon.
Efter , mis§växtåren 1826 och i83o hafva Iirono-Utskylderne
i visse trakter onekeligen utgått med större svårighet, än tillförne;
och gäller detta synnerligast om de invid Norrska gränsen belägne
Socknarne, äfvensom örn visse Socknar på Slä tibyggden, af Dahlsland,
— Inom desse orter bär det således hittills icke varit möjligt
att utbekomma något betydligt af Lånespanmåls-skyklerne efter 1826
års missväxt, hvartill dock andre medverkande orsaker än penningebrist
jemväl förefunnits; men för öfrigt äro desse undsättningsskulder
till det mesta af Länets Invånare godtgjprde med omkring xg5,ooo
R:dr Banco, utan att, hufvudsakeligen, utmätningstvång dervid, eller
vid Krono-utskylderuas indrifyande, beliöft till ytterlighet användas.
Härförutan hafva 42,000 R:dr Banco redan ingått till Kronans Cassa
•i betalning för de undsättningslån, Pastorater och Socknar erhållit
efter i83o års missväxt, på gemensam ansvarighet af Pastoratets eller
Socknens Invånare, samt omkring 60,000 R:dr troligen blifvit af
Länets Invånare godtgjorde åt de Entrepreneurer som, med förskott
af Creditiv-fonden, tillhandahållit spanmål på eget äfventyr.
Såsom bihang, tili upplysande afgrunderue för persedle-värdels
beräkning i Tabellerne, medföljer sluteligen vidfogade sammandrag
öfver 1827 till och med i83i årens Markegångar.
c) Politie. Öfver Lagarnes verkställighet, samt ordningen och
säkerheten uti Länet, vakar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
med oafbruten omsorg, dervid biträdd af underlydande Tjenstemän /
och Betjente, hvilkas antal synes yava snarare för litet, än .för stort,
. och torde vid folkmlängdens ytterligare tillväxt blifva otillräckeligt.
I afseende på allmänna polieen begagnar Konungens Befallningshaf‘
• 6
4a
vande ganska sällan, och endast vid högsta nödvändighet, rättigheten
att utfärda nya stadganden och vitesförbud. Ordning och sedlighet
inom Försa rnhngarne, med hvad mera som tillhör Kyrk o-disciplinen,
eller dermed står i ett närmare sammanhang, vårdas af Kyrko-Råden
och Församlingarne sjelfva, hvarvid de Byordningar och andre öfverenskommelser
som för hvarje ort äro antagne, vinna tillämpning
efter omständigheterne. Mängden af föreskrifter i desse hänseenden
ökas dessutom beständigt genom nya Socknestämmobeslul; och det
synes nästan som ville lättheten för Församlingarne att, på sådant
sätt och för tillfället, inom sig göra författningar uti ämnen som
ofta icke äro tillräckeligen begränsade, i visse fall, urarta till en egen
mera nitfull än rättsenlig lagstiftning.
I det hela innefattar detta slags lagsliftnings-arbete en oformlig
massa af ideer och förslager, synbart framkomne mest genom intrycket
af enskilte eller tillfällige förhållanden, och besluten, ehuru
utmärkande nitälskan för ordning och godt skick, förråda nog ofta
en frånvarande bekantskap med allmän Lag, likasom saknad-beräkning
på möjeliglieten att verkställas. Så har, till exempel, förekommit
Socknestämmo-beslut: att icke någon hemmans-ägare skulle få
antaga utsocknes brukare, torpare eller tjenstehjon öfver 4o år gam^a>
"vid äfventyr att sjelf underhålla dera när de blifva fattighjon,
för hvilket ansvar hemmanet skulle anses intecknadt; att de som olofligen
sälja bränvin skola plikta mera än, och ända till dubbelt emot,
hvad allmänna författningar för slik förbrytelse stadga; att icke
någon fattig må gifvas mera än han kan förtära på stället vid En
Rrdrs vite; att ransakning efter tjufgods må verkställas hvarest och
af hvilken som helst, utan iakttagande af den ordning lag bjuder,
me mycket mera dylikt, tillräckeligen vittnande att denna Communal-Lagstiftning
hvarken slädnät inom behörige gränsor, eller kan
rara gagnelig såsom den nu utöfvas. Eders Kongl. Maurts Befallningshafvande
har val, vid alla tillfällen då sådane lagstridige beslut
kommit till dess kännedom, skyndat att undanrödja desamma; men
emedlertid Ilar det icke kunnat annat än förvilla mängdens begrepp
örn lag och laglydnad, att ordningar vid Socknestämmor föresirifvas,
sorn antingen icke äro rättsenlige, eller icke kunna göras gällande.
Ordniugsmanna-Inrättningen, för omkring Tio år sedan tillkommen
och nu mera antagen i Länets fleste delar, Synes vara äm
-
43
nåd att utgöra det första studium på municipalitets-banan och Ordningsmannen
bestämde att vara Police-maktens medhjelpare, i hvilket
afseenill de äro berättigade att med sin uppmärksamhet intränga
i samhällslifvets flere förhållanden, samt äro i utöfningen af sin tjenst
ställde under det skydd, Lagen tillägger dem som Konungens Befallningshafvandes
bud och trender föra, äfvensom medgifne handräckning
af Krono-Betjeningen. Befattningen såsom Ordningsman
uppdrages vanligen åt de bättre och förståndigare ibland Allmogen
och anses innebära ett heders- eller förtroende-uppdrag, som någon
gång ganska väl motsvaras; men Ordningsmannaskapet kan dock icke
hafva betydligt inflytande på samhällsskicket så länge det saknar
den stödjepunkt inom hvarje ort, en ordentelig Municipal-Styrelse
skulle lemna. Kyrko-Råden kunna väl i visse fall fylla denna lucka,
då till deras omvårdnad hörer vidrnagthållande af ordning och
sedlighet inom Församlingarne och de äfven, med Kyrkoherden till
Ordförande, utgöra ett slags Domstolar, berättigade att med offenteliga
varningar och föreställningar, samt äfven med åläggande af böter,
näpsa och bestraffa mindre förbrytelser emot Kyrk o-Disciplinen
och andre dermed gemenskap ägande ordningar. Desse myndigheter,
som i allmänhet gjort sig aktade, synas derföre uppfylla sitt föresätta
ändamål; men deras verkningskrets är mycket begränsad, oell
torde ej eller lämpeligen kunna utvidgas till alla police-ärender inom
Församlingen, oberäknadt de economiska, ehuru de å en del
ställen hafva på sin lott Sundhets-policen och Fattig-policen, de der
åter på andre ställen äro splittrade i serskilde afdelningar, merendels
under Kyrkoherdens Ordförandeskap.
Vid sådane förhållanden med police-makten, och då, såsom
bär i Länet, nu hysande öfver 300,000 Invånare, spridde på 114
Qvadratmil, dess anseende och verksamhet liufvudsakeligen måste
upprätthållas på Landsbygden af de Konungens Befallningshafvande
direete underlydande Sex Kronofogdar och Tjugufem Länsmän,
hvilka dessutom hafva en mängd andre, till en del mera vidsträekte
åligganden, och hvarförutan endast Tre Lands-Fiscaler äro
att tillgå i egenskap af Allmänna Åklagare, — må det anföras såsom
ett stort och talande bevis på Folkets böjelse för ordning och
laglydnad, att desse vigtige Samhällselementer äro Öfvervägande och
allmäivia säkerheten större än i flere andra Länder, om icke full
-
44
& om lig; och den oväldige torde deraf göra slutsatsen r att Läns-Styrelsen
och dess underordnade söka uppfylla sin bestämmelse äfven
i desse hänseenden.
j
För att lenina ett ungefärligt begrepp’ om mängden oell omfatthiiige-n
af de;: trender beli göromål, som åligga ‘Lans-Styrelsen,
forde' böra nä'mna:s, ätt, då’ för Tio år tillhälla "de vid Lands-Cantzlioch
Lands-.Cöntprs-Expeditionerne årligen ineaminerade och anmälte
målens antal uppgick till omkring cj,qoo; så har deremot antalet på sådane
mål» genom äfendernes tilltagande" både i mängd och omfattning,
i sednare åren Ökat sig derhän, att de utgjorde: 1827, ia;o56, _»
18^8, 12,i33,
183g, 11,6903 —- i83o, i3,235, och i83i, 14,<>73
stycken, deriblhiid eli1 stor del varit serdeles vigtig^: eller ganska
vicllyffige, samt således erfordrat flerfaldig handläggning och beredning
samt mycket arbete, innan de kunnat sliiteligen afgöras. Oberäknadt
ailä dessa, ärender oell göromål, tillhörande Läns-Administrätionen
i det liela, bör Landshöfdingen personligen -deltaga uti
Pröfnings-Comit^ oell MårkegångssiUtninigi Kotérings- och Recruterings-CamihiséJoiler,
Mönä.tringsförfättriingäfTvtfhijié Beklädiiadiä-Directioner,
Frenne 'Böätälls-Directioner, Tvänne Lazaretts- och Curhus-Diréclioner
och Tvänne Hushållnings-Sälkkapsförvaltningar, förutan
andre mera tiUfäliige förrättningar.
Alf Uppfostfings1- och Undervisnings-anstalter, för Folket, äro
följande behntelige på'Läriéts Landsbygd:
,
Östads .Barnhus i: Östad .Socken.af Ahle Härad, inrättadt 1774
af frami; Commercé-Kådet’ oell Cohiméndeuren iNV Sahlgren, medelst
donation af .Östad Säteri 7 mantal med -g-del afhyst Rå och Rör,
I2-|£ mantal Frälse och Frälse-räntä dessutom af 1 mantal, samt
en i Rikets'jStänders B^iik insatt Capital-fond af 16,666 f R:dr Specie.
Ahtalét på de 'Bani; solli åf Barnhus-Inrättningen underhållas,
uppgår nu'till 106, .hvilka1 njuta våld 'och uppfostran äf Åbberne å
de Barnhuset underlydande hemman, samt undervisning lili en på
Säteriet uppförd och efter Véxél-undefVisniiigs-method inrättad Schola;
som efter hvad jag, närvarande vid sist hajlhxé Examen, haft tillfälle
erfara, .äj’! i godt skick deli synes sparande ,emqt‘ ändamål43*i Varande
Friherre Alströmer på Hanström , såsöm Stiftarens‘ uälunaste lefvande
Skyldeman, tiispohént öfiveV Inrättningfen. — ‘VexÖl-UhdervisiiingsScholor
finnäs dessutom: Eli vid frinilliståari, för 00 *till 70 Barn,
45
inrättad och underhållen på Trollhätte Sluss-verks Bolags bekostnad;
En uti Mellby Pastorat för 200 Barn, grundad pa betydligt anslag
tf ägaren till Kobergs Säteri Friherre N. A. Silfverschiöld .och nyligen
färdigbyggd samt för ändamålet inrättad; En uti Skallsjo^Socken
af Weile Härad, för i5o Barn, med husrum. för en ad al
Barnen grundlaggd och i allo bekostad af Agaren till Ivas Såten,
P TT Bebrg, sorn äfven aflönar Läraren; En vid Upperuds Bruk,
f'Nordabls Härad, hvilken underhålles, i godt stånd och till betydlig
omfattning, på Bruks-Bolagets bekostnad; En vid Billingsfors
Bruk i Wedbo Härad, inrättad och underhallen af samma LiuksBnli’
samt En vid Beckeforss Bruk äfven i Wedbo Harad hvilken
fiÄ och underhålles af Bruksägaren C F.
på Bahle
uäs För öfrigt äro serskildte Schöler inrattade: uti Satila Pastou t
af Marks Härad, den genom Donation tillkomne.- så kallade Sethelm1
Scholai sorn kan jemföras med Apolog.st-Scholor och der 5o
iU 60 Barn undervisas af Tvänne i Lärare saint njuta tall em de
understöd under scholae-gången; Uti Frendeforss Pastorat af Sundahl
Härad, en Catheches-Schola med ordinarie Lärare,_som lonas af Fm
samlingen; uti Gerdhem och Björke Sockna aU Wäne Harad Leurn
Sen af Wedöe Härad, Wss Socken af Flundra Harad samt
örbv och Kinnaromma Socknar af Marks Härad, vanliga Barn-SchoSi
yiied Lärare som blifva lönade af -Församl,ngarne. Om Bärna,
undervisningen inom andre orter äf Länet gäller J^*^*1*
om '"schöfe-TäseSlet i Sterne åberopas §. 5 och beSkrifningen för
ll,a'^HsUovänlen eli Länet, lill sä vidt den innebär omsorgen ali
vara uppmärksam pä Folkets hälsotillstånd,
fe
ler bota och hämma, smitlosamma . sjukdomar, bssludes, J^
ders Kohm. Majrts Befallningsliafvandes uppsigtde foi St
polisen inrättade Local-Styrelser, med biträde af Frenne Provincia l
T äkare stationerade uti Wenersborg, Borås och Alingsas: Pa fois
nämnde bägge ställen befinna sig äfven Länets bäggoLazareUs^och
Cnrhns-Inrattningar, som under
sammanskjutit.
allenast genom de medel, Länets Invånare deri
f; ]
F* me, arle- Barnmorskor äro väl på någre stallen, till farn andes
46
äro sådane ännu icke allmänt antagna: Vaccinateurer finnes deremot
inom alla Orter. Med afseende på Husdjuren, har någon stadgad
hälsovård hittills icke kunnat åstadkommas, fastän lön å Stat är an.
slagen för en Djur-Läkare och Länets Hushållnings-Sällskap dels inköpt
tjenlige Hus och Byggnader härstädes för Veterinair-Inrättning,
dels redan beredt utväg till ökade Loningsinkomster för Läkaren
dervid; ty, efter flere kungöranden om denne Djur-Läkare-tjenst,
har icke någon competent Sökande sig ännu anmält: Emedlertid
begagnas vid inträffande Boskapssjukdomar en tillförordnad DjurLäkare,
som ej undergått examen.
Fattigförsörjnings-Anstalter äro Öfverallt vidtagne, med anledning
af derom gällande författningar, så att tiggeri just icke behöfver
tålas vid vanlige förhållanden med årsväxt och närings-tillfälle,
fastän det äfven då ej alltid kan förekommas; Men efter svårare
missväxter bjuder nödvändigheten att medgifva sådane utfattige personer
och hushåll, som icke njuta allmän Fattigvård, att för lifsbergning
begära allmosor, åtminstone inom egne Församlingar. Sättet
för antagne fattighjons underhållande är skiljaktigt emellan Församlingarne,
och vanligast äro, på Landet, alla hemmans-innehafvare
indelade rotevis, att föda ett eller flere fattighjon, hvaremot på
andra ställen åt fattighjonen utdelas understöd i spanmål eller
penningar, eller ock bäggedera, hvartill fond samlas genom öfverenskomne
bidrag. I allmännhet hafva öfverenskommelserne om fattigförsörjningen
det fel, att afvika från primitiva beskattningsgrunden,
stadgande: att en hvar som icke sjelf är i behof af andras
hjelp bör bidraga till Församlingens gemensamma fattigvård, och
att deremot hafva tillämpat beskattningen endast på hemman och
näringar samt synlige tillgångar och ofta allenast på hemman, hvarigenom
handt, att den talrika classen af Torpare, fördels- och förpantnings-innehafvare,
Backstugusittare, Bruksarbetare, Inhyseshjon
och Daglönare, med flere, hvilken »lass de individer oftast tillhöra
sorn belasta allmänna fattigvården, merendels undgå att bibraga
till fattigförsörjningen under deras ungdoms-, hälso- och välmagts-lidl
Det är, ty Värr! en erfarenliets-regel, närmare bekräftad efter
missväxtåren 1826 och iS3o, att fattighopen, och med den anspråken
på fattigunderstöd, blifvit i sednare tider ökade, såsom följd
egen te ligen af de här förut i 1 och 4 §• §:ne angille orsaker, hvilka
4'7
befordrat den obesutne folkmängdens hastiga tillväxt; Och det visar
si» äfven af denne tillökning i fattigpersonalen att I attig-lagarne och
visse andre författningar, som dermed äga oskiljaktigt sammanhang,
behöfva undergå revision och förbättring, derpå Eders Kongl. Majit
ock i Nåder lärer vara betänkt och i hvilket afseende Landshöfdincarnes
och Consistoriernes Utlåtanden blifvit infordrade; Varande för
Elfsborgs Län detta underdåniga utlåtande gifvet under den Side
sisth J“j*tu,för detta Län stjftadt Hushållnings-Sällskap, försedt med
af Eders Kongl. Majit i Nåder fastställde Stadgar och nu mera arbetande
på Tvänne Afdelningar, som hafva sammankomster i Wenersborg
och Borås, bemödar sig att, med tillhjelp af de någorlunda betydlig
Fonder, som äro ställde till Sällskapets disposition, understödja
och uppmuntra odlings- och närings-flit, ordningssinne och
medborgerlighet. Föremålet för Sällskapets verksamhet är vidsträckt,
och äfven af natur att icke medgifva någon hastig eller starkt 1 ögonen
fallande framgång; Dock är det synbart att Sällskapets omsorger
redan framkallat' försök uti ett eller annat af de ämnen, som
blifvit till täflan framstäldte. Hvad Afdelningen 1 Wenersborg tillgjordt
för att der organisera en Veterinair-Inrättning, ar förut namndt;
Och nyligen bär jemväl Afdelningen i Borås vidtagit åtgärder för
att derstädes åstadkomma en slik Inrättning. Husliållnings-Sallskapets
behållne Capital utgör omkring i5,ooo R:dr Banco, dera 9,000
R:dr tillhöra Afdelningen i Wenersborg och 6,000 R:dr Afdelningen
B°raSockne-Magaziner finnas inrättade endast uti Tjugnsju Socknar*
och de äro således ganska få, jemförelsevis emot Socknarnes i
Länet stora antal. De befhitelige Sockne-Magazinernes Fonder äro
dessutom obetydlige, relativt till Socknarnes folkmängd och utsade,
nied afseende på spanmåls-behofvet efter missväxter; så att de
knappast kunnat ingå i någon beräkning vid sådane tillfällen, helst
som grunden^ för förrättningen merendels förutsätta Spanmalslagrets
blånande årligen, vid vårtiden, för att efter påföljande skord
återlefvereras in natura, med viss uppgäld, men hvilket icke gerna
kan ske då svårare missväxt inträffar och det skulle vara mest at
nöden att återbekomma Lånen, till understöd för utsädes-beholyande
delägare.
43
Föreningar om ersättning till Jordbrukare som lidit skada på
Grödan, af Frost, Hagel, Storm och Yattu-flöde, äro träffade endast
inom några Pastorater eller Socknar och sådant på mindre bestämda
grundel’. I öfrigt har denne angelägenhet blifvit leornad till
behandling för tillfället, då allmänna välviljan skulle behöfva att i
ofvannämnde ändamål påkallas; Dock bär, mig veterligen, någon så
beskaffad ersättningsfråga icke hittills blifvit väckt hvarken på grund
af ingångne öfverenskommeisel’ eller eljest; Och vid allmänna missväxter
har Staten städse nödgats träda emellan med undsättning.
Angående omfattningen och beskaffenheten af de allmänna
Undsättnings-anstalter, som på Eders Kongl. Majrts nådigste befallning
blifvit här i Länet vidtagne efter 1826 och i83o års missväxter,
och hvilka egenteligen ägt rum under detta qvinqvennium,
åren 1827 och 183 r, åberopas i underdånighet mine den 3i December
1B27 och 3i December 1831 till Eders Kongl. Moj:t afgifne
utförliga Berättelser, af hvilka det inhämtas, att samma undsättningsanstalter
blifvit på skiljaktige sätt utförde och hafva af Allmänna
medel och tillgångar medtagit, första gången: 199,071 R:dr ^2 Skill.
Banco, jemte 5,58i Tunnor Spanmal in natura, beräknade i värde
lill 69,644 P;dr 19 Skill. 1 rist Banco och sednare gången tillhopa
17^,7 i 8 Hulr 16 Skill. Banco, allenast i penningar.
En Sparbank av för några år tillbaka inrättad uti Wenersborg
och fortfar, med ökadt förtroende; så att insättningarne blifvit allt
mer och mer betydliga och utgöra nu tillhopa 6,100 R:dr. Nyligen
är äfven Sparbank inrättad i Borås; hvarförutan en sådan är under
inrättande i Alingsås Stad.
Brandstods-Föreningar äro på Landet nästan allmänt ingångne,
dels lläradsvis, dels Pastorats- och Socknevis, samt uppfylla
liufvudsakeligen det dermed åsyftade ändamålet.
An,slätterne till Rofdjurs utödande bestå nu mera nästan ensamt
uti de öfyerenskomrnelser, som dels förut, dels ock i följd af
Kongl. Brefvet den ig Junii i83o, blifvit ingångne Häradsvik, eller
Pastoratvis, om förhöjde Skott-löners utgifvande, dertill så väl Hemmans-innehafvare
sorn andre på Landet boende Kreatursägare förblinda
S'® sa.rtim'inskjuta Nödige medel; Och för öfrigt anställas Skalla
gånga], ivar omständighelerne göra sådane nödväiidige och de af någon
orts Invånare begäras.
I jff„
49
I afseende på ordningen vid Gästgifverierne äro erforderlig®
föreskrifter, i öfverenstsämmelse med allmänna Författningarne, gifne
och kungjorde, samt i Dagböckerne intagne.
Oberäknad! Gästgifvaregårdarne, som i allmänhet åtnjuta näringsfrihet
och betala avgifter derför, finnes på Landsbygden allenast
33 och i Städerne 38 tillåtne Krogar och Näringsställen.
För Fångvården, till så vidt den af Stats-Verket bekostas, äro
Läns-Fängelser inrättade uti Wenersborg och Alingsås, hvilka likväl
egenteligen begagnas såsom förvarings- och bysättnings-häkten. I öfrigt
hålla Härader och Städer enskille fängelserum, till Fångars förvarande
medan ransakning om deni vid Under-Rätterne förehafves.
Vid Fångars transporterande och bevakande under transporter, hvilket
allt nu mera sker på Statens bekostnad, nied Gästgifveri-skjuts
och genom tillsatte Fång-Gevaldigrar, iakltages derom gällande föreskrifter;
Och bör anmärkas, att Fångspillning under transporter blifvit
mindre allmän sedan nyssnämnde bevaknings-anstalt vidfors.
Marknader. Förutan Sjutton marknader örn året uti Länets
Städer, äro på Landsbygden serskild Marknadsplatser utsedde, der
tillhopa Sjutton Marknader årligen hallas, eller nu mera, sedan Svenljunga
ena marknad nyligen blifvit indragen på ortens Invånares begäran,
allenast Sexton. Dessa af ålder brukeliga sammankomster för
handel och köpenskap, anses vara nödväiidige, såsom medförande
lättnad vid utbyte eller afsättning af Stads- och Landtmanna-producter;
Och de smärre oordningar, som någon gång kulina förefalla,
utgöra, i och för sig sjelfve, således icke något skäl lill Marknaders
afskaffande, så länge erfarenheten vitsordar att Marknads-ställets lä^e
och Öfrige omständigheter befordra ofvanförmälte allmänt Hyltina trafik.
— Marknadernes antal här i Länet synes, för öfrigt, icke vara
stort, jemförelsevis emot Länets areal-vidd och folkmängd, samt med
afseende på tillvarande local-förhållanden.
5. Städet'.
a). ^ Wenersborg. Grundlagd under Drottning Christinas Regering,
på Hufvudnäs då varande Säteris ägor, vid södra ändan af
Wenern, sorn bär genom den lilla Sjön Wassbotten och Carlsgraf
7
5o
förenar sig med Götha Eif samt förmedelst Slussarne vid Brinkebergs-kulle,
Trollhättan och Lilla-Edet, eller nu mera Ström, vid
Elfvens utlopp och Hafvet. — Staden, till en början befolkad frän
ilen urgamla Staden Editte, som vard belägen i mil längre Söder
ut vid slutet .'af sistnämnde lilla Sjö, har ett för handel och sjöfart
ganska gynnande läge samt omgifves af en bördig och väl bebodd
Landsort, tillhörande SLindahls Härad pa Dahlsland och Wäne härad
af Westergöthland. Jemte de genom Konung Gustaf Adolph
deli Stores stadfästelse-bref, af deli /pde Januarii 1620, gamla Staden
Brätte försäkrade jordägor och lägenheter, blefvo, genom Drottning
Christinas privilegier af (leii 12 November 1646, för Wenersborgs
anläggande donerade Hufvudnäs Säteri med derunder lydande
hemman och herrligheter, hvarförutan Staden sedermera inköpt lill
mulbete Tvänne mindre hemmansdelar pa Dahlsland; så alt Stadens
hela område, svarande emot 7|- hela mantal, utgöres af vid pass
3,ooo Tunneland jord, deraf omkring två tredjedelar äro till åker
och äng uppodlade samt innehafves och brukas till ungefärligen
halfva arealen af Stadens Invånare och andre, sorn derå förvärfvat
besittningsrätt, hvaremot andra hälften, bestående för det mesta af
Gammelstadsjorden ännu är bibehållen Staden, till gemensam disposition,
och utarrenderas för Stadens räkning, tillika med Hufvudnäsön
och Sågverket derstädes. Sjelfva Staden är indelad uti 344 hela
Tomter, hvaraf 29 för publika Hus och Byggnader; Och dessutom
38 projeeterade och ännu obegagnade Stadstomten
Stadens bestånd grundar sig hufvudsakeligen pä Handel och
Sjöfart. Jordbruket bidrager äfven betydligt dertill och liandtverkerierne
något: Fabriker linnas icke.
Handeln bär till föremål dels att förse Staden oell kringliggande
orter med Salt, Sill och (lybke förnödenheter samt utländska
drycker och specerier, jemte vanlige Kram- och Bodvaror, äfvensom
efter missväxt-år med spannmål, dels commissions-affairer
för Wermeland» Invånare i afseende på deras jern- och trävaruhandel
på Götheborg, samt i allmänhet med spanmål och bränvin
af Örtens produetion. Man klagar öfver handelns och sjöfartens
åtagande härstädes under sednare tider, hvilket, afven torde liga
grund, i synnerhet hvad sjöfarten beti alfar, och sannolikt bär till
orsak vissa sakers förändrade skick. Så har, till exempel, den fria
K
;> r
trafiken med Norrige, som öppnat tillfälle för Invånarne på Dahlsland
att hämta Stapelstads-varor från Fredrikshall, utan tvifvel något
verkat till minskning uti minuthandeln för Wenersborgs och Äniåls
Städer; Och, i afseende på sjöfarten, är det notoriskt, att
Wermeland» Jern-Bruks- och Sågverks-Ägare nu, mera än förr,
transportera silia effeeter på egne fartyg ända till Götheborg, äfvensom
alt Bohuslä wiska Skärgårds-Inbyggarne börjat, med de* as Storbåtar,
dela {(liljensten af fraktfart uppå Wenern och Götha Eif.
Likväl kan, för mili del, jag icke antaga att handelsrörelsen härstädes,
i det hela, aftagit under ifrågavarande qvinqvennium åren
1827 med i83i. —
Handtverks-rÖrelscn, som i allmännhet är mindre betydlig,
idkas dessutom icke, då man härifrån undantager en eller annan
Verkstad, som berömligen skötes, med den ordning och drift
som skulle kunna, bidraga lill handtverks iernes förkofran Stadens
handt verkare äro således, för det mesta, obemedlade, eller fattige,
hvilket tvifvelsutan härrörer mindre af något deras alltför stora antal,
än af den omständigheten alt de nya handtverkare som, efter
utslåndne läro-år, nedsätta sig såsom Mästare, merendels sakna erforderlige
förlags-tillgångar och stundom äfven skickelig!^, ali med
ordning börja och med drift sköta sine handtverk.
Tillförseln på Stadens Torg och Marknader, af Spanmål,
Victualie!’ och andre Landtmanna-producter, är ymnig och pr iser ne'
i Höljd deraf någorlunda hudinge. Spanmålshandel, hvartill ole
Staden angränsande producliva Landsorten^ skulle lemna godt tillfälle,
idkas icke inom Staden i någon tillräckelig senia, hvilket åter
torde komma att ske, örn och när Staten upphörer att efter missvåxt-år
träda emellan med spannmåls tillhandahållande in natura;
och da denne Stad, betraktad såsom afsättnings-ställe, således emedlertid
icke svarar emot det förråd af öfverskolts-producter, som från
Landet är eller skulle vara alt afyttra, kail den förra icke eller hafva
så betydligt inflytande på den sednares eultur och näringar, som
local-förhål]anden antyda, helst Stadens egen jord, hel och hållen,
användes till liamalstiande af spanmål och sådane nödvändighetsartiklar,
som eljest skulle från Landet uppköpas. — I Staden hålles
årligen Tre Marknader, som vanligen äro mycket besökte af
trafikerande.
5a
Oaktadt, enligt hvad sålunda anfördt är, det skulle kunna synas,
sorn vore Handels-rörelsen stationär och Handtverks-rörelsen
snarare i aftagande, än tilltagande under i fråga varande, relativt
till förra, qvinqvennium, har folkmängden blifvit ökad med omkring
200 personer, hvilket lärer kunna tillskrifvas i synnerhet den lätthet
hvarmed arbetande Classen härstädes, i anseende lill öfverflödig
tillgång och lindriga priser på lifsmedel, närer och fortplantar sig.
Staden, som är säte för Landshöfdingen, har ett välbygdt Residence-hus,
af sten, samt Lazaretts-Byggnad, Krono-Magazins- och
Bageri-hus och Läns-Fängelse äfven af sten; men för öfrigt äro så
väl Stadens publika Byggnader som, med få undantag, alla enskilta
hus, uppförde af träd.
I Staden finnes en Lärdoms-Schola fördelad i Trenne Glassér,
med ett Bibliotek af omkring 1,700 Vohlmer, till större delen doneradt
af framlidne General-Auditören Gyllenholm. Jemväl är en
Vexel-Undervisnings-Schola för i5o Barn der grundad, genom gåfva
af Eders Kongl. Maj:t och serskild donation af bemälte General-Auditör,
jemte tillskott af Stadens Invånare, samt underhålles i godt
skick på Invånarnes bekostnad; Varande dessutom invid ScholaeByggnaderne
en väl ordnad Gymnastik uppförd.
För allmänn Sjukvård har Staden icke någon serskild Inrättning,
men lönar i detta afseende Stads-Läkare och Stads-Chirurg;
hvarförutan eria Provincial-Läkaren är stationerad i Staden, så att
nödigt Läkare-biträde derstädes icke saknas.
Fattigvården beSörjes af en för ändamålet inrättad Comité. De
fattige, som till någon del njuta fria ' Bonings-rum, understödjas i
allmännhet genom erhållande månatelige bidrag, hvartill Stadens Invånare
sammanskjuta medel. Efter missväxterne 1826 och i83o
liatva Stadens Invånare, med berömvärd enighet och menniskokärlek,
dessutom gjort betydlige extra omkostnader för fattigvården, genom
Soppkoknings-Inrättningar, derifrån under nästpåföljcle vintrar soppa
dageligen utdelades till fattige och behöfvande.
I afseende på Drätsel-Verket anmärkes, att detta är i godt
skick och Ordinarie-InkomsLerne ännu så tillräckelige, att hela dea
eonlingent Borgerskapet erlägger till Stads-Cassan, egentebge11 > för ali
äga någon grund för röstberäkningen vid voteringar, allenast utgör
omkring 6o° R:dr årligen. — Sedan Stadens rättighet att uppbära
53
Hamn- Bro- och Vägpenningar af Segelfarten förbi Staden, blifvit
öfverlålen på Styrelsen öfver Segelfarts-anstallerne emellan Wenern
oell Hafvet, emot 2,000 R:drs ersättning årligen till Stads-Cassan,
har Staden nu mera icke någon annan inkomst af Tolag eller dylike
afgifter.
b) Alingsås. Först bebyggd af flyktade Invånare från det
af fienden uppbrände Ny-Lödese; Oell Ilar år 1619 erhållit sina äldsta
privilegier af Konung Guslaf Adolph den Store. — Staden är
belägen inom Kullings Härad emellan Sjöarne Gershen och Mjören
och indelad i 201 hela tomter samt innehar donerade. 5|-:dels hemman,
efter helt räknadt, hvilkas areal-vidd utgör, förutan Skog och
Betesmark, 574 Geometriska Tunneland, som begagnas till Åker
och Äng.
Stadens tillvarelse beror af Handel, Fabriker oell Handlverkerier,
samt Jordbruk.
Handelsrörelsen, som egenteligen består i utminutering af vanliga
Köpmanna-varor, är inskränkt genom Stadens belägenhet nära
Götheborg, och förmenas hafva aftagit i sednare tider. Fabriks-näringeu
som bedrifves med 2 Klädes-Fabriker, 2 Strurnp-Fabriker
och 2 Färgerier, bär, hvad klädestillverkningen beträffar, blifvit
minskad under sistförflulne åren, genom nedläggande af dea betydligaste
Klädes-Fabriken; Men i öfrigt bär Fabriks-rörélsen snarare
tili- än aftagit. Handtverkerierne lili denna lilla Stad skötas med
mera omsorg oell framgång, än uti Länets Öfrige Städer; Och finnes
deribland Verkstäder som i arbetets godhet kunna tälla med Hufvudstadens,
hvilket i synnerhet gäller om Garfvare och Carduansniakare,
deraf en, Rådmannen Nyman, tillverkar Marokin och Saffian
af alla färgor, jemngoda med de bästa både in- och utländska.
För närvarande anser nian Stadens handtverkerier hafva någorlunda
fördelaktig afsättning på lillverkningarne.
Det betydliga Jordbruket omkring Staden skötes med drift ock
omtanka; Och må anmärkas att här infördes, först i Riket, potatoes-odlingen
af Jonas Alströmer. Samme förtjente man anlade äfven
planteringar för Tobak oell Färgstofter; Meli dessa äro sedan
förvandlade till Åker och Äng; så att Stadsjordeii nu mera uteslutande
användes för Åkerbruk och Boskapsskötsel, samt mycket för
odling af potatoes till Bränvinsbränning.
54
På Landtmanna-producter saknar Staden icke tillförsel, sorn,
vid ofvaunäninde förhållande med Stadens eget jordbruk, snarare är
öfver än under behofvet. Stadens inflytande, såsom afsätlnings-ställe,
på kringl>gna,1(^e Landsorters cultur och näringar kan således
icke vara betydligt, och faller åtminstone icke starkt i ögonen. I
Staden hålles ärligen fyra Marknader, som äro tämmeligen besökte
af trafikerande.
Inom Staden är en Lärdoms-Schola, som befinnes i godt skick,
under tillsyn af Piector och T vänne Colleger, hvilka njuta lön af
Allmänna medel och enskilde Donationer, samt husrum af Staden.
Äfven finnes der en Vexel-undervisnings-Schola, som rymmer i5o
Barn, gemensam för Staden och Lands-Församlingarne samt grundlaggd
genom Eders Kongl. Majrts Nådiga frikostighet och någre enskifte
bidrag. För Läraren har Alingsås Socken anslagit rån torne af
Irenne små jordlägenheter som blifvit från Kronan återvunne; Men
dessutom saknas hvarje annan löne-tillgång, än den Pastor kan årligen
insamla genom frivillige bidrag, af Församlingarnes Invånare.
Fattigförsörjningen, hvartill Stadens Invånare sammanskjuta
medel, vårdas sorgfälligt af en derför inrättad Comité och har adragit
Staden betydlige kostnader i synnerhet under åren 1827 och
i83{, då för en viss tid utdelning af mat till de fattige dageligen
agde rum. För Hälso-vården lönar Stadens Cassa en Läkare, som nu
tillika är Extra Proviueial-Läkare uti det efter sista Riksdag inrättade
tredje Provincial-Läkare-Disli idet.
Stadens Drätsel-Verk förvaltas af en serskild Commission, i
öfverensstämmelse med derom af Eders Kongl. Majit fastställt Reglemente;
Och hafva flere nyttige förbättringar å Stadens Gator,
Broar och allmänna platser i sednare åren skett, genom denna Commissions
försorg.
c) Borås. Staden är anlaggd under Konung Gustaf Adolph
den Stores Regeringstid, år 1622, förnämligast med afseende på den
Rese- och Gårdfaii-handelsrörelse, som derstädes än i dag idkas, och
hvaraf Stadens bestånd hufvudsakeligen beror: För öfrigt grundar
sig detta på vanlig Bod- och Minut-handel, Fabriker och Handtverk
kerier, samt endast i mindre män på jordbruks-skötsel
För
Rese- och Gårdfari-handeln, som med drift sträckes till
alla delar af Riket och äfven lill Norrige, uppköpa Stadens Iiand
-
55
lande högst betydliga partier af inhemska Linne- och i synnerhet
Ädle-väfnader från Skåne, Halland och Småland samt äfven från
andre orter, af hvilka Ylie-väfnaderne till stor del stampas, färgas
och beredas inom Staden och i dess grannskap, till tjenlig handelsvara;
hvarförutan Stadens Handlande äro förläggare till eller uppköpare
af betydlige andelar i de Bomullsväfnads-artiklar som tillverkas
i Staden och egenteligen uti den Landsort deromkring, hvarest
Väfuacls-industrien har sitt säte. Bod- och Minut-handeln med
vanliga Köpmanna-varor är deremot inom Staden föga vigtig, i anseende
till Stapel-orten Götheborgs nära belägenhet; Men omsättningen
på Stadens Torg med Landtmanna-producter, och i synnerhet
spanmål, är ganska liflig; så att en stor del af Skaraborgs Läns Invånare
och de jordbrukare uti Elfsborgs Län, sorn vanligen afföra
deras öfverskotls-Spannmål till Borås, finna derstädes säker och merendels
förmånlig afsättning dels lill Stadens Inbyggare och Handlande
samt dels, och för det mesta, till Allmoge och Uppköpare
från de Staden omgifvande folkrika trakter, som räknas till Gårdfarihandels-Districtet,
och i hvilka jorden icke framalstrar nog spanmål
för folkmängdens behof. Af Fabriker förtjena Färgerierne egenlelföen
att serskildt Hämnäs, såsom varande af större betydenhet.
Goda Handtverkeri af alla nödige slag, deribland Garfveriet- med
vidsträckt rörelse, saknas icke inom Staden; Och för öfrigt bedrik
ves både Fabriks- och Handtvcr■ks-Näringarne med ordning och omtanka.
Stadens jord användes för det mesta till frambringande af
foder-växter oell potatoes mea föga för spanmåls producerande; Och
smes, vid jemförelse af alla dessa förhållanden, slutföljden blifva:
att Borås Stad, betraktad såsom afsättnings-ställe, utöfvar i flere
afseende!! ett nyttigt oell betydligt inflytande på cultur och näringar
inom så väl Elfsborgs Län, som ofvannämnde flere angränsande
Län. — I Staden hålles årligen fyra mycket besökte Marknader,
som verksamt bidraga till varu-omsällning och trafik.
Uti Staden befinner sig en allmän Schola, som föreslås af
Rector och Collega, och till hvars bestånd Staden något bidrager.
Nära derintill finnes en på Stadens bekostnad val ordnad och underhållen
Gymnastik-Inrättning; Och är jemväl, i sammanhang med
Fat l ig v å rd s- a 11 s ta herne, en Vexel-undervisnings-Schola inrättad, der
70 till 90 fattige Barn njuta fri undervisning äfven på Stadens be
-
56
kostnad; hvarförutan Stadens Invånare, genom frivillige bidrag, underhålla
en serskild Söndags-Schola för Handtverks-Lärlingar och andre
ynglingar af de industriella och arbetande Classerne; hvilket
allt vittnar om dea upplysta och nitiska omsorg för medborgerlig
bildning, sorn råder i denna Stad. Fattigförsörjnings-anstalterne, i
och för sig sjélfve, äro äfven på ganska god fot och med omtanka
vårdade; Åtnjutande Fattighjonen dels underhåll på Fattighuset, som
är rymligt och tillika hyser Vexel-undervisnings-Scholan, dels månateligt
understöd i penningar, beräknadt efter större eller mindre
behof: Utgifterne för Fattigvården hafva, för öfrigt, under nu ifrågavarande
qvinqvennium varit serdeles dryga och för Stadens Invånare
betungande, dels i följd af den år 1827 Staden öfvergångne eldsvåda,
dels på grund af missväx terne 1826 och i83o, hvilka bägge omständigheter
ansenligen ökat Fattighopen och anspråken på Fattigförsörjning.
Sjukvården bestrides af Stads-Läkare och Stads-Chirurg;
Och dessutom har ena Provincial-Läkaren sin station uti Staden med
kringliggande Härader till District.
Den förhärjande eldsvådan 1827, -sorn medtog allt hvad 1822
års brand skonade, äfvensom det derefter nybyggda till största delen,
har i allmänhet försatt Stadens Invånare, från ett välmående
och bergadt, i ett skuldsatt och fattigare tillstånd, emedan till nya
Byggnader en större del af rörelse-capitalen medtagits, utom hvad
af de erhållne räntebärande lånen dertill åtgått, utgörande 100,000
R:dr ä 3 procent och 85,000 R:dr å 5 procent, hvilka lån således
i årlig ränta kostat 7,260 R:dr, — och i bredd hvarmed inbördesskatterne
måst ökas på jord och tomter till dubbelt och deröfver,
som haft den menliga verkan, att åtskillige behållne Borgare afsagt
sig burskapet och antingen nedlaggt rörelsen eller förenat sig med
andre Städer, äfvensom deraf följt, att obebyggde tomter för närvarande
hafva ringa värde och mera' äro ägarne till last, än nytta.
Med Stadens återuppbyggande, efter ny och utvidgad plan, är likväl
årligen fortsatt, så att 176^ tomter blifvit bebyggde från medlet
af 1827, då sista eldsvådan timade, intill 1831 års slut; Dock
äro af Stadens, dels gamla bibehållne, dels efter planen för radens
indelning tillkomne nya, tomter 170 ännu obebyggd0^ Regleringen
af gator och allmänna platser har äfvenledes fortgått så långt
med
-
57
medhinnas kunnat; och de dertill dels af Eders Kongl.: Maj:t utaf
Statsmedlen anslagne i5,ooo R:dr, dels af Bancolånen anvisade 10,000
R:dr, äro för det mesta använde, så att vid 1831 års slut endast omkring
7,5oo fi:dr voro i behåll. För de till gator och öppna platser
utlaggde tomter, utgörande 6<)\, bär i sammanhang härmed annan
jord blifvit inköpt och fördelad till nya tomter samt lefnad i ersättning;
Varande af dessa nya Tomter i Södra ny-anlaggde Stadsdelen
flere redan bebyggde. — Det svara lidande 1827 års olycka
förorsakat, — och hvars följder ännu länge skola kännås, har sålunda,
genom Stadens återuppbyggande efter förbättrad plan, med
ovanligt breda afskäringsgator emellan Qvarteren, föranledt till Stadens
förskönande och medfört den fördel’, att betydligare eldskador
synas böra kunna i framtiden förekommas.
d). Ulricehamn. Ilar vackert läge vid sjön Åsunden, ej långt
från stället hvarest den gamla Staden Bogesund varit belägen. I anseende
till donationens uråldrighet, saknas all upplysning örn hemmantalet
på den jord, Staden nu innehar; Varande den dock i sednare
tider ansedd svara emot 5 Mantal; Och utgöres den af 64
Tunneland 14 Kappeland öppen åkerjord, 4i° Tunneland 8 Kappeland
Ängsmark och 1,115 Tunneland 8 Kappeland Skogs- och Betesmark.
Lika med Borås, idkar Ulrictehamn en vidsträckt Rese- och
Gårdfarihandel, som äfven utgör egenteliga grunden för Stadens bestånd,
i öfrigt beroende af vanlig Sladsmanna-handel samt Fabriker
och handtverkeri’, jemte något jordbruk.
Inom Staden tillverkas med utmärkt färdighet en mängd husvalla
der , hvilka, jemte dervarande Bomulls- och Ylle-fabrikers tillverkningar
samt på Landet serskilt uppköpte betydliga partier inhemska
varor af dylik beskaffenhet, vinna afsättning genom Reseocli
Gårdfari-handeln. Stadens Öfrige handel är mindre betydlig
oell handlverks-rörelsen ringa, samt jordbruket, som annars med
omsorg skötes, ej eller af serdeles mycken betydenhet. Tillförseln
af spanmål, egenleligen från Skaraborgs Län, och af Victualie!’ från
den Staden kringliggande Landsort är mer än tillräckeligt svarande
emot beliofvet för Staden; Dock tryter, det oaktadt, icke afnämare,
emedan stor del af Invånarne inora de tillgränsande Häraderne, som
58
hafva rättighet till Gårdfari-liandel och den utöfva, årligen behöfva
löpa spannmål. Staden är således icke utan fördelaktigt inflytande
på cultur och näringar uti de Landsorter, som derstädes söka och
finna afsättning för öfverskotts-prodtfcterne af deras jordbruk och industri.
— Tre marknader hållas årligen inom Staden, hvilka anses
bidraga till trafikens öfvande.
En i Staden befintelig allmän Schola, till hvars underhållande
Stadens Invånare bidraga, skötes af Rector, som tillika är
Comminister och Collega. Dessutom är en Folk-schola, förenad med
Söndags- och Handtverks-Schola, nyligen i Staden inrättad, för emtring
70 Barn och underhålles ensamt på Stadens Invånares bekostnad.
För Hälso-vården lönar Staden egen Läkare, den ende i orten,
dock är den nuvarande icke behörigen speciminerad; Och som
Landsorten omkring Ulricehamn synes vara i behof af mera Läkarebiträde,
är således föreslagit, alt en Fjerde Provincial-Läkare för
Länet skulle antagas och erhålla station i denne Stad. Fattigförsörjningen
bestrides till någon del genom räntan på en af Eders Kongl.
Maj:t lemnad gåfva, och för öfrigt genom nödige sammanskott af
Stadens Invånare.
c). Amul. Denne Stad har, likasom Wenersborg, fördelen af
ett godt läge för trafik med hamn vid Wenern; Och grundar den
sitt bestånd hufvudsakeligen på handel och sjöfart, samt i öfrigt på
handtverkerier och jordbruks-skötsel.
Handeln består uti Minut-rörelse med vanliga köpmanna-varor,
deraf förlaget vanligen tages från Götheborg; Och sjöfarten har till
föremål dels delta förlags transporterande, samt dels fraktresor med
jern- och trä-varor för Dahlsland och Wermelands Bruks-egares räkning.
Örn Handelns och Sjöfartens tillstånd, samt orsaken till dess
förmenta aftagande, galler hvad som är anmärkt i lika ämne för
W enersborg.
Handtverkerierne äro icke serdeles betydlige, men förse likväl
Staden och kringliggande Landsbygd, lill en del, med handtverksarbeten.
—• Jordbruket går endast ut på alt framalstra säd och foderväxter
till husbehof, samt skötes med omsorg.
På Stadens Torg och Tre årliga Marknader är tillförseln af
spannmål och vietualier från angränsande delar af Dahlsland och
Wermeland liflig» samt mer än lillräckeligt motsvarande consumtio
-
59
lien inom Staden: För hvad som Öfveiskjuter infinna sig dock gemenligen
afnämare från tillstötande Skogs- och Bruks-trakter. Stadens
tillvarelse är således icke utan vigt för Landsbygden deromkring,
genom befordrande afsättning på produeterne af dess cultur
och näringar.
Af Undervisnings-Verk hår Staden allenast en Pedagogie, med
Stadens Comminister till Lärare; Men hus är uppbyggt för en högre
Apologist-Schola, eller Lägre Lärdoms-Schola, att öppnas så
snart allmänna anslaget dertill blifver fastställdt: Eli Vexel-undervisliings-Schola
är äfven i fråga till inrättande. — För Sjukvården är
Stads-Läkare antagen och lönad. Fattigförsörjningen, under tillsyn
af Magistraten och visse Comitterade, bestrides från en för ändamålet
samlad mindre Cassa och för öfrigt genom sammanskott af Stadens
Invånare.
Stadens Drätsel-Verk njuter i årlig inkomst af fastställde Sjöfarts-afgifter,
nemligen Hamn- och Vågpenningar, 282 R:dr 24 Skill.,
efter medel-beräkning.
Med afseende på Länets samtelige Städer, bör sluteligen underdånigast
anmärkas, att, oberäknadt den Rese- och Gårdfari-handels-rättighet
Borås och Ulricsehamn efter serskilde Kongl. Resolutioner
utöfva, hafva Städerne inom detta Län icke några uteslutande
privilegier, men tillgodonjuta likväl de Städer i allmänhet, af ålder
tillägget rättigheter och förmåner, så vidt desse ännu stå tillsammans
med tidehvarfvets fordringar på en större näringsfrihet.
De från Magistraterne för detta qvinqvennium, äfvensom för
det nästföregående, hit inkomne Berättelser, beskrifva, i mer eller
mindre tydliga ordalag, Städernes Handels- och Handtverks-rörelse,
eller Stadsmanna-Näringarne i allmänhet, såsom varande i jemnt
aftagande; Men, för min del, kan jag, vid betraktande deraf,
att Länets folkmängd under de sistförflutne 25 åren blifvit i det
hela ökad med 66f procent, hvilket åter förutsätter betydligen ökad
consumtion af Köpmans- och Handtverks-varor, samt följakteligen utvidgad
trafik, ■— icke antaga ofvanförmälte beskrifningar eller omdömen,
såsom grundade, fastän ett tillfälligt aftagande under en viss
tid, och tilltagande under en annan, kunnat äga och verkeligen ägt
rum, af serskilte här förut uppgifne orsaker. Alt obestämde myntförhållanden
och andre omständigheter, under sistförflutne Tvänne
6o
qvinqvennier, gjort créditen man och man emellan vacklande och
sålunda stundom försvårat omsättningen af producter och varor i
allmänhet, må väl icke nekas; Dock sorn, med undantag för Borås,
der olyckshändelser vållat utflyttning, Städernas folkmängd tilltagit,
om icke i bredd nied Ilandets, åtminstone betydligt, och något factiskt
mothe vis om Städer nes afta gande i välstånd, icke förefinnes; så
anser jag mig befogad hysa den mening: , att Städernas tillstånd,
jemförelsevis till en föregående tid, är hvad rörelse och förmögenhet
beträffar stationairt, och kanske i tilltagande, ehuru det öfverallt
ökade antalet af Näringsidkare haft lill följe, att rörelsen och
förmögenheten nu mera linnas delade på flera händer,; än förr.
Wenersborg å Lands-Cantzliet den 3i December i83a,
P. Sande i- h j e i, m.
si. P. Sandberg.
Wenersborgs Stad.
Bni och Tomter
j°.d
OskattJagd Mjölqvarn med arne par stenar
Dito , grofbladig Såg
Diverse Personer, sora ej höra till viss näring
Hörds Stad.
Hus och Tomter
jord
TulUmjölqvarnar med n par stenar
Husbehofs MjoJqvarn
Tegelbruk .
.
‘
*
Diverse Personer, som ej höra 'till viss näring
Alingsås Stad.
Hus och Tomter
Jord
Klädes-Fabriker ....
Qvarnar
!
Ulricehamns Stad.
Hus och Tomter
Jord .
KtrS5rfv!,TVäf"* *’abrii
Tegelbruk
Annlis Stad.
Hus och Tomter
Jord
•
•
«
Diveise Personerj som ej höra till viss hä,jn„"
O
x6o; io8
Elfsborgs Läns Lands-Conloir, den 3i December j832-  C. L. Kisman.
t
Kongs- och Kongs-Ladugårdar
derunder lydande
Hemman
Krono-Säterier
.
.
Krälse-Säterier .
Säten-Rusthåil
Kå- och Rörs-Hemman
nralse-Hemman
.
.
‘älse-Skatte-Hemraan
,°no-Hemman ,
rono-Rusthåll
.
.'lito Augraents-Hemman
■* nono-Skatle-Hemman
rono-Skatte-Rusthåll
i. dito
Augments-Hemman
3 itiae-Boställen
-* ile-Boställen
\
«■ clesiastique-Boställen i
jjiymnasii och Scholae-Hemman,
IJspitals och Barnhus-Hemman,
Dito
Dito
^
Dito
1 igsraanshus-Hemman
n!
Dito
uecognitions Skogs-Hemman
til Skattlagde Bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar
y| utan mantal, som ej tinder något Hera!
begripne,
Frälse
Dito
Skatte
Dito
Krono
Dito, obebyggde .
.
Iskattlagde, Bebyggde dito, deraf Ryttare, Soldat och båtsmans
Torp 3,3ig st. .....
.
[rono-Torp med Frihets-År ....
iBackstugör ........
IBebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman
ägande rätt.
......
Dito på viss tid eller Lifstid ....
Skattlagde Fisken och Fiske Lägenheter af särskildte slag, som ej
under wå"ot Hemmans ränta äro inbegripne, Skatte .
Dito
Krono, deraf 6 st. Öde
Dito
Tull-mjölqvarnar med 648 pär stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofbladige
Dito
Finbladige
Husbehofs Mjölqvarnar
Husbehofs Sågqvarnar
Stampar .
.
.
:
Kopparhammare .
.
•
Stångjerns-verk med 10 Hamrar
Ämnes-verk med 13 Hamrar
Masugnar med frihets-år intill 1839
3ern-manufactur-verk af serskilte slag
Glasbruk
Pappersbruk
Skatte
Säteri
Frälse
Skatte
Krono
Skatte
Krono
m. fl
Lägenheter,
Hemmans ränta äro
under ständig
Hemmantal.
r
Ot
B
O
P
-
St.
222S!
i?
984,%
26
*7 U
*»885&fe
*7° I
2')^ 5 9
110Z
3g|
129^
Frälse
Tegelbruk
Olje-SIageri
Garfverier
Kalkugnar
Pottaskebruk
Färgerier
Bomulls och Ull-spinnerier .
Skeppshvarf eller Sbepps-Byggerier
Krono-Parker och Allmänningar, som
Lands och Härads-AUmänningar .
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gäfvor, Fidei-Comiss
Stålugnar inberäkn
tillhöra Kronan
ade
20
s?
*Å
68Ä
B
re
P
-
st.
4
3
»58*
>41
67I
*,658H
i45|f
125-jV
3gi
26^1
2,578§|
2-12
30853
i63|
Sol
1665
1
26I
1Å
I20|
1 *xV
Sumi
I4,*93fs
re
O i
o £
P vaq
P* re
5 g.
s.?
<5 %
p J
-t
re
7?
St.
fi QT^jlO
v)UZJTö
Tu
8Si
4l
12
,54
"i
7-1
6s
454
492
44:
22 j.
4
1
71
i
•4
6
6-2
4o8
322
7.437
6
2,074
62
g31
*4
*4
2
549
207
18
9M9
*43
38
22
20
6
2
2
2
12
9
13,662
Tabell för Laude
Utsäde af
T:r
3
3
ii
68 ii
i5o-5
2,655a
3go
l42i
45,
28.
5,86g
406
55o|
3794
i35|
4^5
2--
3
7
4g
4:
l45.
*4
45
73
3
69!
Pi
O
T:r
2
2
55g
27
1165
2,
7165
2744
H7i
3o
4,6535
371
626I
3074
1241
3185
2
5'
47
I
4
122
10
i3,i32|
*3
2
7a
2
855i
3
51
l6
29
T:r
16
16
16
3,oogf
n4
656|
10,000
2,712-5
76,4
258
*73
29,3385
*,57*
*,985
1,3855
525-J
G6c9l
i3
1
232
7
20
6i43
68
29
4o3
22|
6,148
5
1225
55
586
tö
c
o.
tö
T:r
19
i5
7
i,5i65
120
3025
6,3251
402
6444
286
185
10,579
1,348-*
i,637-4
729
2-Cqi
860
6
5
144
3
8
6.61
69
I;
2
*93
i,8o3§
4
T:r
26
12
i434
7a
10
58
754
6;
281
9-
4
74
T:r
i46l
5
38-|
5581
861
6
i,3.4
i°7i
i65
74:
294
574
2
3.
1
3
3
ni
T:r
12
8
9
2,812-1
>74
522
1 i,o66:
1,026
293
207
19,881
Medel afkastning sedan utsädet är afdraget.
2,1.2
2,7505
1 1
<4
i,43
5a4
1,2681
9
\
10
238
5
>4
896.
10
62
4>9
5o
6,292
20
313
10^
698
T:r
6
3
4>92
20;
5q
7 >44
io5£
6of
431
341-
,2395
236b
stol
lool
39!
>474
3
4°
3
43
4
T:r
18
i5
9
2,6045
,33
809-I
12,907!
2,217'
6g3
202
i54
32,2474
1,896
2,452
1,861
620
2,io5
i4
i4
268
6
22
7°7
70
24
344
2274
274
4,79 >:?i
3
3561
7T384if6^485i ^775||3.44 2,6541 54,43*5 4,5394 67,55.4 35,6635! 180,1 o95!8°, 146119611 8,587
pt
T:r
8
8
4
i,83o§
73
3794
8,2.27;
877^
338
108
8.
15,16o|
1,186
>,8731
9604
3861
1,026
9
10
169
34
i5
38o-5
32
2—
■“ Q
4
275
5
2,32.1
6
261
45
77
T:r
48
48
48
8,6,9.
307
i,83o
28,148“
7,9961
2,2061
769
5 09
85,47*1
4,422!
5,176
4,0685
>,47°s
4,682b
32
2
6o5
*7
5o
1,8225
204
6
73
I,2o3f
68i
18,011
16
367f
162
1,647
tö
0
p.
T:r
T:r
57
45
21
4,3674
352
8561
18,107!
1,179
i,9° 3 5
802
553
3o,ö53|
3,9.0!
4,74*5
>,9«3
842
2,4681
>7
10
4>>
8
22
1,812b
207
78
36
4441
3o
3
2355
.55
78
7!
2 8
9*1
31
44
5764
>2|
4,583
85
24
153
T:r
4751
12
124-
1,806
2885
461
35
18
4,236b
3454
544
2341
95
188b
102
3
9
44
Underhållne Kreatur.
Eli
T:r
96
64
54
17,582
>,*54
3,2.6
63,727
6,108
6,583
1,765
i,43o
n 5,349;
12,848
16,810
8,643-
3,127
9,i53
66
5o
1,566
35
98
5,393
600
56
345
2,447
282
35,i6i
120
*,752
628
4,334
St.
3
879
46
200
4,273
63y
25o
87
£6
9,978
72 1
i,°57
48i
188
514
117
3
IO
244
26
25
o
K
St.
8
9
4
1,820
72
>75
3,78i
108
372
126
97
4,922
736
894
469
*44
566
4
87
1
2
392
52
St.
64
11
1*
2,998
>49
646
*2,44.9
2,165
848
27
198
28,09*3
2,i45
2,370
1,528
534
1,653
1
1
4
ao5
992
106
4*
8,275
11
87
320,644 i >9,82'
*4,321
ö
D
St.
8
8
4
i, 332
68
322
4,856
658
375
12i
94
ii, o95
q35
1,220
5g4
220
?35
2
104
3
8
39o
5o
en
O
34
67,179
Sb
16
8
20
3,524
*76
927
i6,331
2,420
1,175
363
268
34,8oo
2,704
3,853
2,180
810
2,571
*4
12
270
7
21
1,226
l52
33
402
18
2,797
49
4°9
26,928
St.
8
4
* 4
1,545
70
273
5,765
834
433
164
106
**,973
1,0
i,237
89
216
840
123
16
66
81
3o
12,635
16
.38
1,522
333
49
3i
4oo
3,856
5
10
666
St.
329
82
5?
97*
76
36
*4
20
20
89,087
30,667
Uppskattadt
Värde.
R:dr
sk.
.6
16
4.000
2.000
3.000
1,283,919
64,95o
196,550
3,192,233
7*4,4o°
212.600
82,775 _
43,8oo
7,636,479
1,452,445 -
720.600
_
385,528 16
127,383 16
266,496 32
11.000
-
4,4oo -  45,54* 32
2,95o —
3,3oo -  2o5,35o
i 5,200
5,ooo
i,65o
2i,935
4o,485
3o,io5
75o
4-97°
126,83
4,393
45o
1 o
468,750
107,706
110,266
*,i4°
3,45o
27,133
8.000
442,36o
104,800
164,4*5
9,00°
4,200
21,750
1.000
6,475
5,15o
1 i,a5o
2.000
i5o,ooo
10,666
,609518,572,994
32
32
(e
inom Elfsborgs Läll.
s
- B
r a
Bevillning
Efter
Be vil Inmgs-Förord ningen.
M
»
Efter, aldra Art.
2:<lra
till och med
8 §. §•
R:dr
7
10
4
2,35:’
sk.
178 20
668
9>5°7
i,836
1,042
454
2i,5q5
2,729
2,269
923
33i
1,080
11
3
'I
i5
565
75
28
o
8
4
28
9
56
**4
6,859
6
*,477
34
46
.6
34
52
918
489
9 3
132
ansta
till och med
36 S. §•
R:dr
sk.
113
i5
54*
2,097
24
*7
222
61
xo9
3o
9
£2
1
12
1
45
*1
780
—i 67,621
4.0
R:dr
sk.
5
4
6
2,95g
1.46
49°
9,566
1,570
33i
*49
95
t8,7o3
2,427
10
4*
7
i3
2
4°
252
21
2
22
9
125
5
6
452
37, 38,
3ö • 4°
§• $•
R: d]
43
4o 37
10
3
43
5o
60
1
97
9 *9
24
„9
253
,3o8
299
276
A.
36
i,o56
236
5oi
18
23
6
4
i5
10
3 o
325
100
2.3
29
32
1,558
ia,77*1*9! 7 45,8ib
24
sk.
tö
O tö
C n
B 3
03 <
t>;
cj?
»
R:dr
A
i5
1
4,268
13o
160
5,56g
672
394
133
78
7,789
836
1,008
528
i3q
489
I
80
1
296
24
12
*4
12
24
7 3
26
i3
6
31
2*9
239
8-
_l.
8j
-
4°
22,817
>umma.
R:dr
37 —
*9
sk
*7
9,58.
’ 45q
i,318
24,756
4,078
i,783
737
369
48,08b
6,012
5,219
*,7°3
i,o33
3,670
34
i3
38o
47
12
23
i,314
140
10
25
114
*77
60
3o
Ständig;? Räntor.
W
B 0
Slog
—
o °
B » P- cr*
r» B *” r>
R:dr
11
8
i5
3
24
6,942
8
i,574
75
1,178
37
54
8
1,829
392
4o8
7
8.
53
1,278
298
610
48
32
**4
5
28
10
3o
5
370
100
16
459
IO
1,134
502
3,029
956
53o
59,502
4,762
6,781
3,519
i,4o8
3,64.
56
sk.
►1
O
B
0
1
H
o
B
P
-
R:dr
5
5
r9
20
2?344
*3g
129,266
i°
*4
6
35
io3
2,o56
3o3
29
93
358
452
24
46
7,272
i,i74
448
23 4
i5 38
233 .3
54.
*,49°
32
^1 —
O2
92,*97
217
146
.4,075
1,067
*,597
834
324.
547
6
29
28
.6
.6
(*,
24
8.
4
10
6.9
49
R:dr
60
63
;k.
54
789
* ,°95
4o3
2.44
26,796
2,84.2
3,886
1,600
703
t ,3o2
3o
35
*4
4<
835
9?
33 26
46
. 9
3o
I T
28,614
4
24
2*3
i3
i,5g3
42,017
P, 3
B M
U3 rf
p
n 1
R:dr
sk.
T.
I
36
I
12
I
—
947
—
53
—
—
226
24
—
3,914
12
—
8
755
—
—
3
296
—
—
4
115
—
—
8
68
—
—
I
8,48i
—
—
692
36
—
ro
9°°
12
*-
O
385
12
—
6
188
--
—
6
5o 5
36
—
4
12;
—
9
12
—
—
83
—
—
—
9
—
—
6
_
—
9.
268
r 2
—
8
96
2-4
-
—
—
3
24
27
36
—
166
—
—
—
—
2,582
—
—
3
12
*-
633
—
—
33
.—
—
34i
36
-:
--
—
6
i5i
24
—
8
3.
24
—
45
12
—
---
—
—
__-
•—
—
9
24
—
36
—
89
12
—
93
24
-r-
—
43
36
19
12
—
4
—
2.
12
—
3fc
5
IL
■■■" ■
—
2/j
*,
9]
—
—
—
—
—
3 rf
5 36
—
8j 22,4gf
12
—
f
L-1
-5
O
re
B.
p: B*
P C*
-5
3
aq
</>
? |.
l
1
D’
crq
re
1
ö
re
P
R:dr s
k.
r.
R. 9
k.
r. F
44
12
i,23q
24
12
— 1
27 5
[2
~
—
[b-
107
42
9.4
n /
—
I
32
2-1
16-
2 4
—
—
—
3,100
I 2
—
12
—1
— 3
245
I 2
—
I
—
288
l 2
—
—
—
104
4t
68
1
12
n 4
—
—
1 2
—
—
i5
3 G
36
—
—
—
—
85
12
—
—
—
—
1°
—
—
I
36
*4
23
—
—
-
4*
12
—
—
.
_
997
_
__
__
I
24
—
—
—
•—
187
36
—
—
—*
l6
24
—
—
—
i58
2.4
—
—
—
54
24
—
—
—
7
24
5
•—
3
2 L
24
3f
—
IC
—
8
■—
—
6
2/
-—
T5
—
—
C
>24
—
—
I
1,2
I
36
—
—
—
—
*9f
15
—
s
6
4
7,447
3t
—
24 6
1
O «
O *+i “
B- o
?5
.05“
Rtdr
sk.
3
4
I
407
2.
102
,833
212
*75
49
33
262
382
2o3
70
237
38
3? 29
— 45
2 24
45
s*<q
CTq o <s
t-' aq B?
i-S ps- < P*
• O SS
O pr* o
fitell1 sk
4y,645l 8
*,781
472
Summa.
R:dr
8047
;k.
80
1,354
588
43 o
i5,3g5
3,709
5, .54
i,783
*,°4(
115,435
9,874
573 32
2 2,826.32
13,835
6,647
2,742
6,3o2
99
224
57
164
3,989
495
*9
5g9
496
3,579
4
820
s
p*
R:dr
sk
217
4
37
35|37
2.7.0
6
170
lik
49
5oo
23
1
2,044
584
r,54o
4
5138
__
*- eu
2.SC
09
S
R:dr
sk. :
48-
1,024
63
31,866
3,807
2,5g.
1,69 3
37.
57,63q
13,o48
4,61 o
*7 —
Clcrcc
R:dr sk.
3oo
674
1.
299
,590
24
242
7-
32-
36
2 1 o -
9 4|-
28
J.
45
9
1,89c
5o3
623
7
2-4
12
5
3o
22
92
523
24
--
i-L
—1-203,772127! 8
3 st1—1
I
5
55
980 4o
20
22 24
IO
3,482 24
*97 36
8g5 24
15,823U5
1,94832
- 4
337
248
30,260
2,6o4
3,496
1,820
662
241
16;
26
28—
U—
V
321
328
I,*
65
117
3 .6
>7
*34
1,643
65
l5y
43
180
i3
42
10
!__
1,69145, 8120,946,18-
23?
65
*39
6
>4
24
24
R:dr
*,i
26.
5.01).
6
33
10.
7 0.7 •; '
79
,
i,2ä<
56
2
&
38
3f
3
i3c
i3c
le
-
io
60
T,
3c
Ö7,3i6l4o(—[22,41!
Elfsbor.
/
r
*
bell
Elfsbo
r g s
f ö r
inom
15 i cl r
Underhållne Kreatur
Clereci-Statcns underhäll,
Ständige Räntor
Bevillning
Efter aldra Art.
Summa
Stats-Bidrag.
Värde,
Summa,
Summa
Summa,
till och med
till och med
36 §. §,
R:dr sl,
4*000
2,000
3,000
22 24
I 1,000
9,000
4,200
21,750
Elfsborgs Läns Lands-Contoir, den 3i December i832
C. L. Rinman.
I
__
Calcul till utrönande af ungefärliga medel-värdet på tillverkningarne vid de i Elfsborgs Län belägne Jern-Bruk och Förädlings- Verk.
Härad.
Socken.
Bruks- och Manufacturiers namn.
Stångjerns-  och Ämnes-
Frälse-
Hela årliga
Nu varande
hammar-skatt.
Afverkningens
värde i Pen-
Här-
Harn-
smide.
smidet.
Ämnes-
Stångjerns-
ninear.
ilar.
rar.
smide.
stifta c.
fFör i,3oo Skäf Smide må tills vidare tillverkas Stångjern
Wedbo
Steneby
Billingsforss Bruk
i Slåhlugn.
4
3
—
—
—
i,6oo
—
—
22
—
—
—
—
—
9,OOC
—
—
lillot dubbel hammarskatt. Af hela smidet anses att nia-  Ä nufaetureras 45o Skäf k 20 R:dr. Öfrige i,i5o Skäf upp-  Uages till förädling vid Hofre manufacturi.
i Plåthammare med härd.
i Knipphammare,
i Masugn.
under frihets-år.
rI afräkning för 3oo Skäf ämnes-smide får tillverkas
Bäcke
Bäcke forss Bruk
2
2
—
_
9°°
_
_
3
—
—
12
_
__
16,000
—
—
1 stångjern mot dubbel hammarskatt. Nytt smide 600
\
... _.
(600 Skäf å 16: 32.
**
2 Knipphamrar.
fSkäf d to. ) ,
4,
.
f
floo D:o a 20: —
6 Spikhamrar.
B
emot dubbel hammarskatt får å ämues-smidet goo Skäf
Torrskog
Gustafsforss Bruk
3
2
——
900
—
—
5
4
>9
7
I 0
2
16,5 00
—
—
1 tillverkas stångjern.
) \5o Skäf k 16: 32.
2
Ståhlugnar.
3
Knipphamrar.
{.450 D:o ä 20: —
6 Spikhamrar.
Töftedald
Lovisaeholms Bruk
I
1
—
4oo
_
_
4
—
—
--
_
__
8,000
---
—
ä 20 R:dr.
i Plåthammare med i härd.
\
Steneby
3 Knipphamrar.
2 Spikhamrar.
-
Cathi inasholms Manufacluri
_
—
—
_
_
--
—
—
—
_
_
1,000
—
—
5o Skäf manufaetur-smide.
i Spikhammare.
'lossbo
Moo
Forssbacka Bruk
2
I
—
85o
_
_
—
_
_
8
I 0
_
14.166
32
—
å 16: 32.
Pålsby Bruk
2
I
—
85o
—
--
—
—
8
I 0
—
i4>'66
32
—
ä 16: 32.
linneforss Bruk
3
2
—
t,i5o
—
6
—
—
8
I 0
__
19,166
32
—
ä 16: 32.
Tössö
Hvittlanda Bruk
3
2
—
—
800
—
—
—
—
8
—
—
14>ooo
—
—
(200 Skäl å 20 R:dr.
jöoo D:o a 16: 32.
i Knipphammare,
i. Spikhammare.
Fröskog
Lisefors Manufacturi
tiar 36o Sk$! årligt smide ä 20 R:dr.
1
Slåhlugn.
2
Spikhamrar.
i Knipphammare,
i Vals- och Skär-verk.
Wahlbo
Ödeborg
Rådanefors Bruk
Öxnäs Bruk
2
I
—
—
—
700
—
—
5
5
—
1
[5
—
11,666
32
—
ä 16: 32.
/•Hvaraf nytt smide 5oo Skäf mot dubbel hammarskatt,
i 4oo Skäf ä 20 Rull-.
Högsäter
3
2
—
—
1,200
—
—
7
—
—
10
—
—
21,333
16
—
t Knipphammare. ’
5 Spikhamrar.
I.800 dito å 16: 32.
Ryr
Liljenbergsforss Manufacturi
—
-
—
—
—
_
-_
_
—
—
—
—
4)000
•—
.
200 Skäf ä 20 R:dr.
Skållerud
i Knipphammare,
i Spikhammare.
T A
nnot recognitions-afgift är medgifven tillökning i stång-
1 jerns—sm idet eif 2 o o
^ samt nytt smide mot dubbei
iNordahls
vJ
Ö
1
mmsam
2,100
U
IQ
1 1
"
OOjVjuo
j hammarskatt 3oo Skäf.
i Knipphammare.
v_i,8oo Skäl ä 16: 3a. 3oo Skäf å 20 R:dr.
i Spikhammare.
Hofre Manufactur-verk
-
__
_____
—
—
—
- ■
_
-
—
23,000
—
af Billingsforss Bruks ämnes-smide till förädling t,i5o Skäf,
1
Ståhlugn.
2
Knipphamrar.
12 Spikhamrar.
i Vals- och Skär-verk.
Wäne
Ryr
Kollerö Manufacturi .
—
—
--
—
3i,ooo
—
t,55o Skäl! å 20 R:dr.
2 Slålugnar.
6 Knipphamrar.
4 Spikhamrar.
i Valsverk.
Vlundre
Forss
Calhrineforss Manufacturi .
-
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
_
—
_
5,ooo
_____
_
25o Skäf å 20 R:dr.
Alar.
1
Knipphammare.
2
Spik hani rar.
Kinnaroma
Grafvenforss Manufacturi .
.—
—
—
—
—
--
_
-
-
_
_
6,000
-_
_
Ilar 3oo Sköl årlig jern-förädling.
i Plåthammare med Härd.
i Knipphammare.
3. Spikhamrar.
357 Skäf io Läf å 20 R:de.
Wedtle
Skallsjö
Floda Bruk
I
i
7
I o
—
[35 7
10
—
6
10
—
—
—
7,i5o
—
—
1
Ståhlugn.
2
Knipphamrar.
4 Spikhamrar.
I Vals- och Skär-verk.
Wäne
Gerdhem
Troi Ilia tte Ma n u fa etti r- verk
—
__
—
—
—
—
—
—,
_
-
—
—
_
__
_
obegagnat.
Wassända
Önafors
dito
dito
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
_
—
4,000
—
—
200 Skäf ä 20 Ihdr.
i K ni ppha m m a re.
i Spikhammare.
Bjerke
Thureforss- Manufacturi
—
—■
'-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4)000
.—
—
200 Skäf å 20 R:dr.
1 Knipphammare.
1 Spikhammare.
1
Weden
Sandhult
Wolfenforss Bruk
I
t
—
_
-
3oo
—
—
6
____
—
_
—
—
6,000
-
3oo Skäf å 20 R:dr.
Åhs
Fenneslunda
Strömshofs Manufacturi5
Kind
Gällstad
Mölle forss
dito
l .
—
—
—
_
_
-
-
-
-_
_
—
—
__
___
Smedjor till husbehof.
Sjötofta
Ekeforss
dito
j
Summa
32
22
7
I 0
—
12,107
to
—
-7°
l9
19
80
i5
2
278,35^
—
—
Bollebygd
Björketorp
Glia linneforss Kopparhammare
med t Plåthammare och t härd.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15,oo0
—
—
100 Sk$£ ärligt smide a i5o R:dr.
Mark
Kinnaroma
Bålån. i Kopparhammare
I 2,3oo
—
_
H Skäf ärligt smide a 100 R:dr.
Summa
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
j
"““i
27,300
Billingsforss Bruk
Bäckefors dito
Gustafsfors dito
Loviseholms dito
Forssbacka dito
Färsby dito
Hanefors dito
Hvittlanda dito
Rådanefors dito
Öxnäs
dito
Upperuds dito
Floda
dito
Volfenforss dito
Ämnes-
hamrar.
Stängierns-
ha rarar.
3
—
l
1
l
l
1
—
—
1
—
1
l
1
—
2
l
_
l
1
1
2
l
_
l
—
12
10
Öfverdrag.
således 8 st. Bruk med 10 Stångjerns-hammare.
10 st. dito med 12 Ämneshamrar, hvaraf 2:ne äfven afverka (Stångjern.
Anmärkning:
Der smidet icke finnes utsatt i Jordeboken har afverknings-beloppet blifvit be
räknadt
för
hvarje Spikhammare till 50 Skäl å 20 R:dr.
En Knipphammare, jemte
Ett Vals- och Skär-verk, samt
-
En Plåt-hammare, hvardera till 150 Skäf.
Amnes- och Stångjerns-priset beräknas öfver hufvud till 16 R:dr 32 sk. B:co.
Elfsborgs Läns Lands-Contoir den 3i Decemb. i832.
C. Ludv. Rinman.
Summa
Sammandrag öfver Man tals-Längder ne uti Elfsborgs Län för Åren 1828, 1829, i83o, i83i och i832, utvisande Folkmängden
vid slutet af hvarje nästföregående år eller
Wenersborgs
Stad
------
Rörås
D:o
Alingsås
D:o
Ulricashamns
D:o
------
Åmåls
D:o
------
Wäne, Bjerke, Flundre, Ahle och Vädtle Härader
Kullings, Gäseneds och
Åhs
Dito
Marks, Bollebyggds och
Wedens
Dito
Redvägs och Kinds
Dito
Sundahl, Nordahl och
Wahlbo
Dito
Wedbo och Tossbo
Dito
År 1827.
År 1828.
År 1829.
År 1830.
År 1831.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folk-
mängd.
:,o38
f)°5
519
74°
59°
16,790
15.087
i6,oo5
x 4,657
13.088
11 »43.9
1,298
1,135
683
479
687
17,141
15,764
17,33 0
15,893
i3,5o2
i 1,821
2,336
2,o4o
1,202
1,219
1,277
33,931
3o,851
33,335
3o,55o
26,590
26,260
i,o56
938
534
775
569
16,858
15,268
16,152
15,209
13,565
11,518
1,243
i,o47
697
479
659
17,376
16,006
I 7,695
15,987
13,92 3
11,891
2,299
1,985
I,23i
1,254
1,228
34,234
3 X ,2 74
33,847
31,196
27,488
23,409
1,106
9P3
54i
793
562
16,980
15,320
16,472
15,487
13,842
1 i,532
1,284
»,172
691
46o
662
17>475
15,975
17,781
i6,455
14,226
11,879
2,390
2,170
1,232
i,253
1,224
34,455
31,295
34,203
31,942
28,068
23,4 I I
1,119
937
526
7a9
570
17,029
15,351
16,524
15,642
14,018
11,764
1,3 18
1,2 I 8
968
486
701
17,670
i6,36o
17,763
16,610
i4,53o
11,947
2,437
2,i55
1.494
1,215
1,271
34,699
31,711
34,287
32,202
28,548
23,71 I
1,1 54
983
548
682
559
*7*3i7
i 5,576
16.639
15.639
14,12 3
11,831
1,377
1,289
7n
460
693
I7,84l
l6,7l3
17,847
16,813
14,664
11,801
2,53i
2,222
1,289
1,142
1,252
35,i58
32,289
34,486
32,452
28,787
23.632
S u m m a
90,858
95,733
186,591
92,442
97,008
189,445
93,633
98,010
191,643
94.209
99»^71
193,780 95,051
100,159
195,210
Elfsborgs Läns Lands-Contor, den 3i December i832.
C. L. Rinman.
Sammandrag öfver Elfsborgs Läns Markegångs-Taxor för nedanskrifne ar.
f----
1827.
1828.
1829.
1830.
Iä31
t
9 JL •
1
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
P.
R:dr
k.
r.
R:dr
k.
r.
R:dr
k.
r.
r Tunna Hvete i
.
.
»
• •
--
.--
15
i3
a4
1 Tunna Ärter ....
• •
--
—
- -
—
i3
16
10
32
Tunna Boll vete
• *
___
—
—-
—
—
—
—
1 Tunna Vicker ....
• •
i—
—
—
—
—.
—
—
Tunna Båg
.
.
i
•
i
6
32
—
5
32
—
8
io
16
10
l6
1 Tunna Korn .
»
.
.
i
i
5
—
4
_
—
5
6
32
i
7
| Tunna Afrads- och Krono** Tiönde»Spätittlål
5
26
8
4
23
4
6
—
7
42
8
8
5
4
j Tunna Malt
.
•
.
.
i
*
5
_
—
4
—
5
—
—
6
3a
—
7
—
—
1 Tunna Hafra .
.
. •
2
32
—
2
16
—
2
IO
8
3
32
—
3
82
—
I Tunna Blandsäd, i Råg Hafra
. •
-__
__
—
- -
_
—.
--
—
—
5
42
8
5
42
8
I Tunna Blandsäd j ^ Korn Hafra
j Lispund Smör ....
• •
._.
__
—
._
_
—
—
—
—
4
32
_
4
37
4
i
0
4
2 1
4
3
16
3
32
—
4
2 1
4
4
21
4
f j Lispund torr Ost
.
.
i
• •
2
io
8
1
32
—.
1
40
—
2
I 0
8
2
10
8
j Lispund färsk Ost
• •
I
5
4
-
4°
—
—
44
—
1
5
4
i *
5
4
Lispund Fläsk i
.
»
»
• *
3
i-i—
2
32
—
2
32
—
2
32
—
2
82
—
l, Lispund Talg .
.
»■
.
L Lispund Humble
»
• •
4
21
4
5
-—
—
5
—
—
5
—
5
—
—
. •
6
32
4
—
.—
4
—
—
3
16
—
3
16
—
l K"giM Oxe
....
• •
3o
_
__
3o
_
.—
3o
—
—
26
3s
—
26
82
—
! i fcädje dito
.
.
.
.
foder dito ....
• • • * • •
# «
15
_
—^
i5
■
—
i5
—
13
i.6
—
i3
16
—
i
•
10
_
6
3a
_,
6
32
—
7
16
—
7
i6
—
.
i
16
32
_
17
32
_
16
32
—
i5
—
—
i5
—
—
1 f°der Ko .....
• •
6
_
-
5
—
_
5
—
—
5
28
—-
5
32
.—
j f°der Svin
....
• •
2
2 1
4
2
_
—
2
16
—
2
32
—
2
82
—
åf
fl {?, , „ *
i
•
2
t 6
2
tö
—-
2
1<3
—
1
4°
15
—
1
40
t5
—
L >dd Gus
...
• •
1
3g
—
-
32
—
—
32
—
—
24
—.
0—
24
—
; Kia dito
....
;s*......
1 )Orr Ä<TCT .
, T . S aBS *
-
*
*
:J|sptind torra Gäddor
.
Lispund Åhl ....
• •
1
—
—
i—
45
—
—
45
‘—
i
—
—
1
—
—
4
*
■—
T 2
—
I 2
—
—
I 2
j—
—-
12
—
12
-—
• •
3
12
—
3
12
3
12
i-
3
12
-
3
12
1
• •
2
40
—
2
40
—
2
4o
—
2
4°
—
2
4o
—
1 fjerding dito ....
• •
8
24
—
8
34
—
8
24
8
24
—
8
a4
—
I ^Lycke dito ....
• •
i-J-
7
—
7
—
—
n
—
7
—
7
—
d danill Ved
....
2
32
2
3?.
—
2
32
2
32
2
82
—
■ flycke Stock , .
. '
• •
18
_
tS
—
—
18
—
18
—
18
—
p-d oht å finbladig Såg skurne II a lfb otte h - B r ä der
6
32
6
32
—
6
82
6
32
6
32
—
■ loift grolskurne, sandarne Bräder af Furu
1
24
i
16
I
16
1
16
i
16
—
K dito af Gran ....
■ Mark Ljusgarn ....
6
12
t
• •
t 2
___
12
12
I 2
—
■ Mark Lingarn ....
# #
—
3o
•-
3a
—
32
—
3a
-i
32
—
■ Alli Lärft •
é
•
i
*
•
i
—
13
-*
13
4
—
13
4
13
4
■—-
i3
4
u Aln Valmar
....
• •
--
3o
_
28
—
28
—
28
—
28
__
p Säck. •
i
i
»
.
•
# #
—
4o
—
4o
—
4o
——
—
4°
—
4o
1-
fl Skeppund Näfver
.
.
*
• •
6
32
6
32
6
32
—
6
02
—
6
32
—
Klöfva dito örn 8 Lispund
# #
—
32
—
—
32
—
—
62
—
—
82
—
—
82
—
^kAsk eller Åtting Honung .
.
■Lispund Stångjern
• •
4
1
8
■
3
t
44
8
—
4
1
8
—
4
i
8
—
4
1
8
■Jordeboks dagsverke .
i
0
—-
*8
i-i-
—
16
■—
i6
—
*—
16
—
— _
16
—
W Dagsverke af Örby Bätlarelag .
i
å
—
18
—
—
16
._.
—
i6
—
—
iti
—
—
.6
—
K Dränge Dagsverke
^Plg/g eller ökedagsverke .
.
i
i
—
18
—
—
r6
—
16
—
-—
tö
—
_
16
—
0
1
16
—
i
8
—
i
8
—
i
8
—
1
8
—
Hfcragsverke af Örby Bättarelag
*
0
i
16
—
i
8
i
8
—
1
8
—
1
8
—
^Hiispund Talgljus
i
i
6
—
—
6
—
—
6
—
5
82
—
5
32
—
1827
•
1828
•
i
16
.....
1
16
__
3
32
—
3
16
—
3
2
32
—
3
2
16
—
O
2
32
MM
O
2
32
—
4
24
—
4
24
—
——
26
8
—
26
8
—.
36
—
—
36
—
—
21
4
—
21
4
8
—
7
16
2
6
—
2
6
—
—
44
—
—
4o
—
—
16
_
_
16
—
4
—
—
3
3a
—
i
8
—
i
5
4
i
12
—
1
12
.—
—
36
_
—
34
—
i
36
—
2
—
—
36
-—
36
—
i
26
8
1
26
8
10
—
—
9
16
—
2
24
—
2
24
I
3a
—
1
3a
—
2
8
—
2
8
—
5
—
—
4
32
—
A
2
4
4
—
—
3
40
4°
—
—
20
—
—
18
—
i
24
—
1
24
—
i
36
-—
2
—
—
—
36
—
34
—
i
12
—
1
12
——
6
3a
5
3a
—
5
_
—
4
_
—
—
8
—
5
4
—
a
S
—r
2
—
—
21
4
—
21
4
_
1
5
—
1
3
I
8
-
i
6
—
0
—
—
4
—
—
—
2
—-
2
—
2
10
—
2
6
—
5
1
——
4
5
—
4
—
—
2
8
—
t
1
—
1
3
1829.
1830
%
32
36
1
16
—
1
16
—
3
16
—
3
16
_
3
O
16
—
3
16
—
D
2
32
MM
0
2
32
4
24
—
4
24
—
—
26
8
—
26
8
—
36
—
—
36
—
_
21
4
—i
21
4
' 7
16
7
16
2
6
—
2
6
—
_
4o
—
—
40
—
——
16
—
—
16
—
3
32
——
3
3a
—
1
5
4
1
5
4
1
12
—
1
12
—
—
34
—
—
34
—
36
2
36
1
26
8
1
26
8
9
16
—
9
16
—
2
24
—
2
24
—
1
3a
—
1
32
—
2
8
—
3
8
--
4
32
--
4
3a
—
3
4 0
3
^0
_
3
40
_
3
40
—
-—
18
—
—-
18
—
1
24
—
1
3 4
—
34
—
34
—
1
12
—
1
12
—
8
—
—
i©
16
_
5
—
—
6
0
02
—
—
10
—
r-
10
—
—
4
—
—
4
—
*—
21
4
—
21
4
1
8
—*
3
1
—
1
4
10
—
2
4
4
_ "
3
2
4
—
4
2
2
—
4
5
0
0
—
7
8
—
—
1
7
—
2
8
»i
i. Skålpund gula Vaxljus
Kanna Rofolja
Famn Björkved
Famn Bokved
Famn Ahlved
Famn Tallved
Tolft Timmer
Lass Gärdsle
Hundrade Stör
Lass Ved .
Jacka
Hatt med prydnader
Skärp
Halsduk
Par Byxor
Par Stölletter
Skjorta
Par Strumpor
Par Skor .
Par Lösa Sulor
Par Linnebyxor
Kapprock af Valmar
Kappsäck af Segelduk, Skinn eller Väf
IVockad Rya eller Ylletäcke
Hängmatta af Buldan
Tröja af blått Valmar
Väst med armar af dito
Pär Långbyxor af dito
Halsduk af mörkt Lärft
Hatt .
.
.
Par Läderskor .
Pär Ullstrumpor
Skjorta
Tunna Råg
Tunna Korn
Lispund Hö
Lispund Halm .
Lass Torf eller Ved
Mark mjukt Bröd för Tångarne
En Mans dagportion
Qvarter Korngryn
Mark torrt kött
Mark Koksalt
Marker mjukt Bröd
En Hästs dygnration
2i Kannor Häfla .
10 Marker Ilo
16 Kannor Hackelse
i
T
To
1831.
t
3
3
3
2
4
7
2
3
i
i
36
16
—'*
16
—
16
—
3a
-|
24
-<
26
f
36
31
i
l6
6
->
4°
16
<
3a
1
5
13
34
\
- -
36
/
26
16
/
24
/
3a
/
8
✓
3?
/
4°
4°„
/
18
j
24
**
34
—
1»
—-
16
—’
2—4
Rätteligen sammandragit intygar,
Ex Officio,
C. L. Rikman.
&<nnrQ!bi« nÅjrg&i
,
\' - - . ■ . ‘ •
BEFALLNING SH AF V ANDES
UTI
Calmar* Eäit
N TILL
KONGL. MAJIT
1 UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
□OE
segern
TRYCKT HOS p. A. NOBSTEDT & SÖNER,
18 34.
1
5 i.
Landets Allmänna beskaffenhet.
»
Oella Höfdingedöme, som innefattar östra delen af Småland tillika med
ön Öland, gränsar i norr till Östergöthland, i vester till Jönköpings och
Kronobergs Län, i söder till Blekinge, samt omgifves på östra sidan af
Östersjön. Länets fasta land, beläget emellan 56 grader 17 m;n< samt 5g
gr. 17 min. nordlig bredd, är val endast ao mil långt, men vägen som genomlöper
detsamma närmast kusten gör dock en sträckning af 28 mil; bredden
är på de flesta ställen 4 till 5, högst 7 mil. Öland, hvars sträckning
i det närmaste följer kusten af Småland, på ett afstånd af i till och med
3 mil, håller i längd 14, men dess största bredd är-, endast mil; den
nordliga delen af ön smalare, och bredden utgör der ej mera än i, högst.
mil. Länets areal-innehåll är 98 qvadrat mil, hvaraf 12 tillhöra Öland.
Fasta landet af Länet är indeladt i nio Härader, nemligen Norra och'
södra Tjusts, Sefvedes, Tunaläns, Aspelands, Handbörds, Stranda samt Norra
och Södra Möre, af hvilka Härader Sefvedes, Aspelands och Händbörds, äro
belägne inne i landet, men de Öfrige gränsa till hafvet. Tjusts Härader,
utgöra tillsammans en domsaga och ett fögderi, äfvenså Tuna Läns, Sefvedes
och Aspelands Härader; Norra Möre, Stranda och Handbörds Härader
äro äfven tillhopa en domsaga och ett fögderi, men södra Möre Härad, såsom
störst och folkrikast i Länet, utgör ensamt en domsaga och ett fögderi.
Öland delas i tvenne så kallade Mot eller Tingslag, det norra och
södra, af hvilka hvarje utgör ett fögderi, men begge Moten bilda tillsammans
en domsaga. Enligt äldre jordeböcker har visserligen hvart och ett
af dessa Mot varit fördeladt i trenne mindre Härader, nemligen Åkerbo,
Runstens och Slättebo i norra, samt Möckleby, Gräsgårds och Algutsrums
i södra Mötet; men denna urgamla fördelning har sedermera upphört att
vara i allmänhet gällande; ännu är den dock bibehållen vid Stiftets indelning
i kontrakter. I afseende på själavården lyder hela Öland, äfvensom
södra och norra Möre, Stranda och Handbörds härader på Småland under
Calmar stift; men hela den öfriga delen af Länet tillhör Lindköpings, med
Undantag af en socknedel, Carlstorps skatte kallad, i- Aspelands Härad, hvilken
hörer till Wexiö stift. Utom fyra studer, Calmar, Westervik, Wimmerby
°ch Borgholm, af hvilka endast den sistnämnda är belägen på Öland, bär
Landth. Fcmårs-BeräUelsc för Calmars Lån.
X
2
Länet köpingarne Gamlebyn, Almvik, Figeholm, Döderhultsvik, Påskallavik,
Mönsterås, Pataholm och Bergqvara på Smålands sidan samt Mörbylånga
på Öland.
.
Då Länet således består af både fast och kringflutet land, måste dess
klimat, äfvensom jordmån och öfriga, beskaffenhet visa sig mera olikartade,
än att ett och samma omdöme i dessa ämnen vore för hela Länet tillämpligt.
Smålandssidan af Länet äger berg, skogar, insjöar samt större och
mindre strömmar; Öland deremot, fastän sjelf nästan utgörande ett enda
ur hafvet uppskjutande kalkberg, saknar dock omvexlande höjder, är till
större delen skoglöst, har blott en enda insjö men ej något större vattendrag.
Äfven särskilt betraktade, erbjuda dessa begge Länets beståndsdelar
i ofvannämde afseende!! väsendtliga skiljaktigheter. Smålandslandet är väl
i allmänhet bergigt och skogrikt; men en stor del deraf utgöres äfven af
slättland, hvilket är fallet med hela södra kusten, eller Stranda samt större
delen af norra och södra Möre Härader. I denna trakt af Länet, eller
södra kustlandet, förekomma berg och större skogar mera sällan och marken
visar sig i allmänhet jemn och tjenlig till odlingar, som jemväl här
tili mera betydenhet företagas, än på den öfriga delen af Länets fasta land,
hvarest naturen lagt svårare hinder för sådana företag. Insjöar och större
vattendrag, äfvensom kärr och mossar finnas der i betydlig mängd, men
äro i södra kustlandet mera sällsynta. Det är naturligt att dessa skiljaktigheter
måste hafva inflytande på klimatet, som också i de Irenne nyss anmärkte
Häraderna är blidare än i de Öfrige, och denna skillnad visar sig
mera betydlig, än att den ensamt skulle kunna tillskrifvas trakternas olika
polhöjd. I enahanda mån är äfven jordens fruktbarhet större i den södra,
än i den norra delen af landet, och detta gäller i synnerhet örn södra
Möre Härad, der större, temligen jemna och stenfria åkerfält ofta förekomma.
Rådande jordmånen är i detta Härad lera; i Norra Möre öfvergården
till svartmylla; men i de Öfrige Häraderna träffas merendels stenbunden
och sandblandad mark; dock undantages härifrån norra Tjusts Härad, hvilket,
likasom det tillgränsande Östergöthland, äger stark lerjord. «— Inga
ovanligt stora berg finnas i detta Län, men i Tjusts Härader äro de dock
temligen höga och branta, omvexlande med djupa och trånga dalar. Endast
i Tryserums och Ukna socknar af norra Tjusts Härad, har man i bergen
funnit jermaina, och åtskillige mer och mindre gifvande grufvor hafva bär
blifvit bearbetade; den malm som uppbrutits har dock icke varit tillräcklig
för Länets behof, änskönt den till en del blifvit uppblandad nied sådan,
sorn upphämtats från sjöarne. Landets största insjöar äro; Yxningen och
Tyrin på gränsen mot Östergöthland, Windomen, Hjorten, Yxnen, Storsjön,
och Långsjön i Tjusts Härader, Kron, Solaren och Bjärkell i Sefvedes, Humlen,
Götmaren, Ramsjön och Möckesjön i Tunaläns Härad, Hullingen, Blern
och Ryngen i Aspelands, Algunnen, Sinnern, Wälen, Bodasjön och Hultnasjön
i Handbörds, Brån och Rungen i Stranda, Hinsjön och Årsjön i norra
samt Bockabosjön i Södra Möre Härad; och de betydligaste strömmarne
Stangan, Loftaa, Em måll, Alsterån, Ryssbyån, Ljurigbyän, Arhyån, Namnerumsån
och Brömsebroån. — Vid landets norra kust är en vidsträckt lån°t
i hafvet utskjutande skärgård, äfvensom denna kust för Öfrigt, genom en
mängd vikar och inskäringar, är ytterst ojemn, hvaremot den södra kusten
har en mera jemn sträckning, utan att vara omgifven af någon betydlig
skärgård.
Öland utgör, som ofvan är anmärkt, ett ur hafvet uppskjutande öfvergångs
kalkberg, sluttande åt östra och vestra kusterna; dess medlersta del
har å de flesta ställen obetydlig, och på många nästan alls ingen jordbetäckning,
hvadan derå med få undantag ingen odling är möjlig, Inga träd
vilja der trifvas; men det gräs, som uppskjuter från den tunna jordbetäckningen,
ehuru lågt och glest, är dock ett godt bete, synnerligast för får och
hästar. På begge sluttningarne har, genom forntida upplandning, bildats
ett lågt kustland, som egentligen utgör den enda fruktbara delen af ön.
Denna landsträcka har på de flesta ställen endast en åttondedels mils bredd
och utgör således knappt tredjedelen af Ölands areal-innehåll; men då likväl
nästan öns hela befolkning är boende på detta kustland och utaf afkastningen
derå erhåller vida mera spanmål, än för eget behof tarfvas, kan
lätt slutas till den fruktbarhet jorden bär måste äga. Rådande jordmånen
är, hvad denna del af ön beträffar, fin svartmylla, som dock i det bördigare
södra Mötet är mycket lerblandad, hvaremot sandjord ofta förekommer
i det norra. Utmed större delen af vestra strandell växer val någon
mindre löfskog, bestående hufvudsakligen af hassel, al, björk och smärre
ekar, men större barrskog finnes endast på några trakter i norra Mötet.
Endast en och annan by träffas på det kala fältet, emellan dessa begge
sluttningar, och på de flesta ställen, eller der brist på tillräcklig jordbetäckning
öfver kalklagret hindrat alla odlings företag, har man en begränsad
utsigt öfver liela bredden af berget. Dessa vidsträekta, ofruktbara hedar
kallas af öns inbyggare allvard!.
-
4
-
§ 2-
Invånare.
Länets hela folkmängd, som enligt 1827 års mantalslängder uppgått
till i54,ooo personer, utgjorde vid 1832 års skattskrifning 162,067.
84,3ia
deraf betala mantalspenningar, och 77,755 äro mantalsfrie. På sednaste fem
åren har således folkmängden i Länet ökat sig med 8,067 personer, hvartill
orsakerna äro desamma som uti sednaste Femårs-Berättelsen äro anmärkta,
nemligen hemmansklyfningar och afsöndringar af smärre jordstycken
ifi’ån hemmanen, som enligt gällande författningar få äga rum, hvarigenom
tillfällen till bosättning och äktenskap för den arbetande klassen beredes.
Erfarenheten har dock visat, att den genom berörde åtgärder vunna folkökningen
icke är af stor båtnad för det allmänna. På de trycket små
liemmansdelarne äro åboerna sällan besutne, och ännu mera sällan er delta
fallet vid de afsöndringar af några få tunnland jord, som till bosättningar
upplåtas. Härtill tagas vanligen de sämsta delarne af hemmanens områden,
hvaraf afkastningen ingalunda är tillräcklig för det hushålls bergling, som
derå blifver boende. Det är således egentligen de fattigas antal som ökats.
Folket. Ehuru man måste medgifva, att den allmänna folkupplysningen
i detta Län är i ett jemt framskridande, så är härvid dock ännu mycket
att önska. I flera församlingar har man visserligen varit betänkt, att,
genom inrättande af nya skolor, eller ett bättre organiserande af de gamla,
afhjelpa den brist so.m i detta afseende ägt ruin; men de flesta af dessa
undervisnings-anstalter hafva dock ännu icke motsvarat de förhoppningar,
man dervid fästat. Orsakerna härtill ligga i skolornas mindre ändamålsenliga
inrättning, otillräckligheten af de medel,.församlingarne dertill afsett,
samt svårigheten, att för de ringa löneanslagen erhålla skicklige lärare. På
de flesta ställen äro församlingarnes klockare äfven barnlärare, och då desse,
.med få undantag, sjelfve sakna vidsträcktare bildning, stannar vanligen undervisningen
vid bibringandet af den mest ytliga kännedom af christendomen
någon innanläsning och dålig skrifning; men för barnens sedliga bildning
hafva skol-lärarne ofta lika liten omtanka, som föräldrarne sjelfve.
Dell tid, under hvilken barnen få begagna undervisningen i skolorna, är ock
för ändamåLet högst otillräcklig, ty dä de, efter inhämtandet af de första
grunderna för läsning och skrifkonst, äro färdige att tillegna sig något mera
af den allmänna upplysning och bildning, som äfven hos allmogen icke borde
saknas, hafva de vanligen hunnit den ålder, att de vid jordbruket kunna
BÄ
5
lemna något biträde, som också då af föräldrarne genast tågås i anspråk,
och frukterna af den ringa undervisning de erhållit, förloras lätt under det
strängare arbetet. Häraf har lia nät, att då ungdomen skolat till sid första
nattvardsgång beredas, presterskapet icke sällan funnet den så blottad på
ali boklig kunskap, att dea första undervisningen deruti, måst å nyo hörja.
Dessa anmärkningar gälla icke för städerna, hvarest flera och goda undervisningsanstalter
Annas, äfvensom att undantag måste göras för en och annan
af landsförsamlingarne, der bättre skolor blifvit inrättade, antingen till
följd af någon större donation, eller af den allmännare håg för bildning
och upplysning, som här kunnat uppstå* Då likväl folket i allmänhet är
böjdt för gudsfruktan och sedlighet, lefver fredligt sins emellan, ådagalägger
redbarhet i handel och vandel, med kännedom af sina allmännare skyldigheter
såsom medborgare, i möjligaste måtto förenar deras uppfyllande,
samt dertill ofta visar prof af medlidsamhet och verksamt biträde åt nödställda
likar, så måste man härleda dessa glädjande resultater, icke frän ell
i barndomen bibringad, stigande upplysning, utan. ifrån det goda, naturliga
förstånd, den öppna frisinnade redlighet, dea böjelse för ordning och laglydnad,
sora alltid utgjort de, af tidens fortgående bildning mera oberoende,
hufvuddragen i den Svenska allmogens karakter. Då man nu, under de sednare
åren, och särdeles sedan bell-lancasterska lärometoden blifvit mera
känd, börjat åt folkundervisningen egna en allmännare uppmärksamhet och
håg, än förut kunnat för märkas, samt presterskapet, på flera ställen, ådagalägger
ett berömligt nit för det goda ändamålets befrämjande, så äger man *
en god anledning att hoppas en allmännare bättre bildning.
Hvad likväl i betydlig mån motarbetar fortgången häraf, är bär, sorn. i
de flesta andra rikets provinser, det förderfliga, allmänt blifna, omåttliga bruket
af bränvin, hvilket ock, i icke mindre mån, hindrar utvecklingen af folkets
fysiska krafter. Eli noga undersökning om husbehofsbränningens inverkan
på Länets ekonomiska välstånd tillhör nästa afdelning af denna underdåniga
berättelse; men här torde vara rätta stället, att ingå i pröfning
af dess inflytande på folkets helsa och sedlighet. Nästan hvarje hemmansbrukare
räknar bränvinsbränningen för en fördel, och tillgången på denna
vara blir derigenom otroligt stor. I mån af tillverkningens betydlighet, försvåras
den förmånliga afsättningen, och större delen af det bränvin, som
med de smärre pannorna tillverkas, blir qvar i bondens hus, förtäras af honom
och hans folk, eller antändes att dermed undfägna grannar och vänner.
Om likväl konsumtionen af denna missbrukade dryck inskränkte sig
inom det äldre och fullvuxna folket, skulle det onda vara mindre kringfrä
-
tande, än nu, då bränvin, ofta till öfverflöd, lemnäs åt halfvuxna gossar,
ja äfven åt små barn, under förmodan, att bruket deraf skall vara fördelaktigt
för helsan. I en del socknar äro visserligen öfverenskommelser ingångna
örn måttlighet, och i synnerhet att barn och ungdom ej skola förtära
bränvin förr, än de uppnått en viss ålder; men ännu har man ej i allmänhet
blifvit öfvertygad om de förderfliga följder bruket deraf för dem
medför. Man kan väl icke säga, att fylleri-lasten, på de sednare åren, här
i Länet tilltagit: snarare har den något minskats, men så länge husbehofsbränvinsbränningen
fortfar, att vara så obegränsad, att äfven den minsta
hemmansdel har rättighet, att den utöfva, kan man ej hoppas något märkbart
åtagande. Inskränkning i tillverkningen, så att varan blefve dyrare,
vore måhända säkraste sättet att minska konsumtionen; och har jag hämtat
så mycket större anledning till denna förmodan af den märkbara skillnad i
folkets lefnadssätt, sorn visade sig förlidet år, då, under den tid bränvinsbränningen
var inställd, priset å varan uppsteg till dubbelt emot det vanliga;
högst sällan förspordes då klagomål öfver fylleri.
I afseende på bildning och upplysning, står i allmänhet allmogen på
Öland efter den på Smålands-sidan af Länet. Ej så sällan förekomma också
bland den förra grofva, öfverlagda brott, hvilka dock bland allmogen
på fasta landet äro högst sällsynta.
I allmänhet visar sig hos detta Läns invånare ingen utmärktare håg för
handelsslöjder, hvilket ock är vanliga förhållandet i de provinser, der jordbruket
utgör hufvudsakliga näringen. Behofvet är uppfinningens moder, och
man ser alltid näringsfliten störst och mångfaldigast i de trakter, der naturen
varit minst frikostig. Allmogen i den såkallade skogbygden af Länet
är också derföre långt mera drifven i handaslöjder och fyndig i åtskillige
binäringar, än folket å det bördiga slättlandet, der jorden frambringar
tillräckliga medel för inbyggarnes underhåll. Emedlertid finnes ingen trakt
af Länet, der icke allmogen sjelf upptimrar sina hus och förfärdigar de redskap,
som för jordbruket äro nödiga. De tillverka ock sjelfve i allmänhet
de tyg, hvaraf de förfärdiga sina kläder.
Det är val svårt att bestämdt afgöra, huruvida välmågan i allmänhet
bland Länets inbyggare, de sednare fem åren, ökats eller aftagit; men då,
under dessa åren, inga svåra missväxter hemsökt Länet, och andra händelser
af menligt inflytande på näringarne icke heller inträffat, som icke kunna
anses motvägda af tillfälliga fördelar, bör man kunna antaga att välmågan
på det hela icke minskats. Hvad som emellertid är synbart, är en stigande
håg hos allmogen för ett beqvämligare lefnadssätt. Deli bygger och
inreder sina hus bättre än förr; dess husgeråd och kläder äro dyrbarare,
och afgjordt visar sig välmågan i stigande uti Ölands södra Mot, härrörande
från de ymnigare skördar, hvarmed denna del af Länet flere år i rad varit
hugnad, då spanmålen å andra orter varit begärlig. Den del af landsbygdens
invånare, som, saknande eget jordbruk, hos andra arbetar för lega,
lefver i ett mycket torftigt tillstånd. Härtill måste dock orsaken oftast sökas
uti eget förvållande. De söka ej i allmänhet arbetsförtjenst, i goda år,
mera, än några dagar i veckan, och tillbringa de öfriga sysslolöst. Detta inverkar
betydligt på dagsverkslönerua, hvilka alltid, äfven i de rikaste år,
bibehållit sig ganska höga. I de mindre goda år, då spanmålen varit dyr,
har man sett dagsverkspriserna falla, och orsaken härtill, har varit ingen annan
än den, att behofvet i sådana år tvunget dagsverkare till ett dagligt
och mera ihärdigt arbete. Tjenstehjons-lönerna äro vanligen, utom fri kost,
och åtskillige beklädnads-persedlar, för en dräng 20 till 331 R:dr Broo och
för en piga 6| till 12 R:dr. Så kallade stat-löner brukas här i orten nästan
blott på ståndspersonernas egendomar; utom sin lön får tjenaren, i sådant
fall, visst belopp af span.mål och matvaror eller ock såfvelpenningar,
men är deremot skyldig, att sjelf bestrida sin kosthållning. Dagsverkslönerna
variera under olika årstider, utom den skiljaktighet deruti, som af
ofvananmärkte orsaker kan uppkomma; vanliga legan för ett mansdagsverke
på egen kost 16 å 20 sk. örn vintern, 24 å 32 sk. örn sommaren, samt, för
ett qvins-dagsverke, io\ a 12 sk. allt B:ko.
§ 3.
Näringar.
Jordbruk utgör Länets hufvudnäring. Vanliga Jbrukningssättet är så
kalladt tredingssäde, då åkerjorden indelas i tre fält, hvaraf ett besås med
råg och hvete, elt med korn, hafre och potates, samt det tredje trädas. Inom
Tjusts Härader brukas dock jorden vanligen i så kalladt tväsäde, då ena
hälften hvarje år sås med hvete och råg och den andra trädas; i dessa
Härader odlas föga vårsäd; men polatesplanteringen har här, som i det öfriga
Länet, betydligt tilltaget; dertill användas så väl nyodlingar, som en
del af trädes-jorden. På Öland finnas trakter, der jorden, i anseende till
dess naturliga bördighet, högst sällan behöfver trädas. På hela södra delen
af ön brukas åkern vanligen i fyra skiften, deraf ett begagnas lill råg och
hvete, 2:ne lill korn, hafre och ärter, samt det fjerde hvilar i trädejinor
-
sa. 3
ra Mötet, der jorden är svagare, måste den oftare trädas. Cirkulations- eller
så kalladt vexelbruk har ännu icke vunnit fullt förtroende hos allmogen»
På de skoglösa trakterna af Länet, möler också derför ett hinder uti svårigheten,
att anskaffa och vidmakthålla de förökade hägnader, som, genom
ett sådant brukningssätt blifva nödvändige. Emellertid hafva många ståndspersoner
infört det på sina egendomar, och anledning är att förmoda, det
allmogen på slättlandet, hvarest åkern ofta obetänksamt utvidgas, på bekostnad
äf äng och betesmark, så småningom kommer att tillegna sig fördelarne
af detta brukningssätt, hvilka hufvudsakligen äro den, för året icke till
sädes-produkten begagnade, åkerjordens insående med foderväxter, såsom
klöfver, vicker och thimotei-gräs. Härigenom vinnes en icke obetydlig ökning
i foder-afkastning, och ladugården kan dymedelst så utvidgas, att den
kommer i ett bättre förhållande till öppna åkerjorden, äu nu merendels
är fallet.
Enligt den underdånigst bifogade tabellen, grundad på de uppgifter,
som genom krono"betjeningen kunnat erhållas, har förhållandet mellan de
olika sädesslag, som i Länet odlats, varit sådant:
Hvete utsås årligen till 1,462 tunnor, och då afkastningen, oberäknadt
utsädet, antages till omkring 8:de kornet, blir skörden 11,722 tunnor.
Helg utsås 37,074 tunnor, hvilka beräknade efter något mindre än 6:te
kornet gifva en afkastning af 222,289 tunnor.
Korn: årliga utsädet 31,369 tunnor anses, då afkastningen tages till
emellan 4:<ie och 5:te kornet, gifva en skörd af 141,042 tunnor.
Hafre och Blandsäd: hvaraf utsås 5,o58 tunnor, hvilka, beräknade efter
något mindre än örte kornet, gifva en afkastning af 22,720 tunnor.
Ärter utsås årligen 1,004 tunnor och skörden, tagen till 4 gånger utsädet,
beräknas till 4>OI7 tunnor.
Potates, deraf utsattes årligen 46,023 tunnor, hvilka, efter nära 7 gånger
utsädet, anses gifva i skörd 274,166 tunnor.
Om man, efter dessa uppgifter, vill på Länets 3,366 särskilta hemman
jemt fördela beloppet af utsäde och skörd, skulle det visa sig, att på hvarje
helt hemman årligen utsås i5g kappe hvete., ij tunnor ? kappe råg, g
tunnor 11 kappar korn, 1 tunna 18 kappar hafre och blandsäd, 1 o? kappar
ärter och tunnor 24 kappar .potates s?mt att skörden på hvarje hemman
blefve 1 tunna 26 kappar hvete, 66 tunnor lil kappar råg, 41 tunnor
33 kappar korn, 6 tunnor 27 kappar hafre och blandsäd, 1 tunna 7 kappar
ärter och 81 tunnor i5 kappar potates.
Het
-
9
~
Det har icke varit möjligt, att, i afseende på hemmanens årliga utsäde,
erhålla bestämda och tillförlitliga uppgifter, helst allmogen sjelf icke gerna
meddelar sådana; men med säkerhet kail dock antagas, att beloppet af utsädet
snarare blifvit för lågt, än för högt beräknadt. Det skulle eljest icke
låta förklara sig, att från Länet årligen kan försäljas en så betydlig mängd
spanmål och bränvin. Beloppet af den spanmål, som ensamt från Öland
försäljes, kan, under goda år, beräknas till 3o,ooo tunnor.
Hampa och humle odlas här i Länet obetydligt; lin endast till husbehof,
utom i skogsbygden, der linberedning redan är lemligen allmän, och
hvarifrån så väl lin, som åtskilliga deraf förfärdigade väfnader årligen försäljas.
På Öland odlas temligen allmänt rofvor och kålrötter, men på Smålands-sidan
mera sällan och endast till husbehof. Fruktträd träffas stundom
vid allmogens gårdar, men större trädgårdar finnas i allmänhet endast
vid ståndspersonernas egendomar. I städernes närmaste granskap äro dock
ställen, der trädgårdsskötsel drifves såsom näringsfång.
Länets hushållnings-sällskap bidrager i sin mån, till jordbrukets förbättrande,
dels genom de temligen betydliga penninglån, hvilka ur dess
kassa lemnäs sådane landtbrukare, som företaga större odlingar, och dels
medelst de åtskilliga belöningar, som årligen utdelas till dem af den arbetande
klassen, som utmärkt sig, antingen genom flit i odlings företag, eller
genom långvarig och trogen årstjenst.
Bränvinsbränningen, betraktad såsom vehikel till jordbruket, är visserligen
ofta af stor fördel för den omtänksamme landtmannen, som derigenom
förvandlar sin gårds produkter, till én vara, sorn alltid är afsättlig;
då man mer och mer insett användbarheten af potates till bränvin, kommer
han i tillfälle, att med fördel, till större myckenhet än förut, odla denna
växt, som ofta, äfven på den svagaste jord, gifver god afkastning; dessutom
hämtar hans ladugård ingen ringa fördel genom den drank, som blir vid
bränningen; men den obegränsande rättigheten för hvarje hemmans innehafvare
till utöfning af denna industri, medför äfven skada och olägenheter,
som ej alltid beräknas. Jag förbigår det öfverhandtagande bränvinsbegäret,
som oafbrutit befrämjas genom den förökade och jemt stigande produetionen
af denna vara; jag fäster mig endast vid det ekonomiska obestånd,
hvari bränvinsbränningen otta störtar den mindre besutne åboen. Åtminstone
på fasta landet af Länet, har i de flesta trakter, nied få undantag,
hvarje bonde sin bränvinspanna; den är liten, ofta af en rymd under 20
kannor; men den uppslukar likväl mera säd och potates, än den behöfvanLandsli.
Femårs-Berättelse för Calmare Län.
2
de åboen har råd att taga ifrån det nödvändiga lifs-uppehället. Ved-åtgången
blir, till följd af pannans vanligen högst dåliga och simpla sammansättning,
långt större, men tillverkningen deremot., till mängd och godhet,
vida sämre, än vid de större brännerierne. Det bränvin, som tillverkas
med de små pannorna, förvandlas sällan till penningar och hembär således
ingen vinst; det fÖrtäres vanligen hemma i den mån det tillverkas och den
enda fördel, som en sådan bränvinsbränning medför, är då den, att kreaturen
får något drank, som likväl ofta, då den af oförstånd gifves dem
varm, mera skadar än gagnar. Sedan hufvudafkastningen på den lilla hemmans
delen sålunda blifvit förvandlad i bränvin och detta förtärt, ser bonden
sig i icke ringa förlägenhet, då vintern kommer och skatterna böra betalas,
hvartill han nu ej äger de påräknade medlen. Han måste då tillgripa
den svåra utvägen, att afyttra den obetydliga rest af spanmål, som
lian förut afsett för uppehälle och utsäde, och det dröjer ej länge, förrän
dessa behof måste genom lån och skuldsättningar, åter fyllas. Jag tror mig
således icke fela i det allmänna omdöme, alt de smärre bran vinspannorna
vanligen tillskynda sina ägare mera skada, än verklig fördel, samt att, i
följd deraf, en sådan inskränkning af brännings-rättigheten, att den endast
finge begagnas af åboer, hvilkas hemmansvärde uppginge till ett bestämdt, någorlunda
högt tilltagit minimi-belopp, utan tvifvel skulle medföra väsendtlig
fördel för landets ekonomiska ställning, på samma gång, som den allmänna
nykterheten onekligen derigenom skulle befrämjas, enär bränvinet, tillföljd
af en minskad produktion, blefve mera dyrt och således mindre lätt tillgängligt.
Då de större brännerierna, vid en sådan inskränkning, gerna kunde
beläggas med en långt högre afgift, än som nu äger rum, skulle staten, i
afseende på dess inkomster, af en dylik förändring, snarare hämta vinst än
förlust. Mången skulle visserligen klandra en sådan åtgärd och anse den
såsom ett förnärmande mot den allmänna näringsfriheten; men den torde
dock vara af nödvändigheten högt påkallad. Missnöjet skulle ock troligen
upphöra, i samma mån, som den mindre besutne bonden började inse, att
förlusten af den fria bränvins-brännings-rättigheten i sjelfva verket lande
honom till mera gagn än skada. Det är min underdåniga öfvertygelse, att
en sådan ständig inskränkning skalle bättre motsvara ändamålet, än de temporära
förbud emot bränvins-bränning, som hittills, vid inträffad eller befarad
sädesbrist, äger rum; det har icke kunnat undvikas, att ju dessa sednare
åtgärder mäst på den enskilta spekulationen hafva ett menligt inflytande,
i det de såsom alla tillfälliga förbud, omintetgöra den trygghet, hvarpå
hvar och en, särdeles landtmannen, önskar bygga sina beräkningar.
Boskapsskötsel. I skogstrakterna af Länet är denna näring lika, om icke
mera väsendtlig, än jordbruket; men på slättlandet, äfvensom på Öland,
drifves boskapsskötseln ännu icke med den fördel, att afkastningen deraf
betydligt öfverstiger egna behofvet, af brist på äng och betesmarker. Nyodlingar
företagas väl årligen i betydlig mån, men de användas merendels till
ständig åker, i stället för att insås till äng. Vidden af åkerjorden kommer
derföre, å de jemna trakterna af Länet, vanligen i ett märkbart missförhållande
till äng och betesmark, till följd hvaraf också bonden på många Ställen
måste inskränka antalet af sina kreatur långt under det, som, med iakttagande
af en bättre hushålls-metod, å hans hemman borde kunna födas.
Häraf lider äfven åkerjorden i den mån tillgången på gödningsämne minskas;
en af följderna är jemväl, att kreaturen måste tidigare än vanliga utsläppas
på betesmarken, hvarigenom gräsväxten måste betydligt lida.; också
försvagas kreatursslaget genom den knappare födan och ännu mera, då, i
brist på tillräckliga dragare, de ännu icke fullvuxne kreaturen ofta begagnas
till svårare arbeten. I skogstrakterna åter, der tillgången på foder är större
och betet mera ymnigt, drifves denna näring med särdeles fördel; derifrån
säljas årligen på landtmarknaderna ett betydligt antal kreatur, mest
slagt-oxar, som till större delen uppköpas af utskickade från Stockholm
och Carlskrona, äfvensom från Länets egna städer; och fastän, under de
sednare åren, desse kreaturs marknader varit mindre än vanligt besökte af
uppköpare från Stockholm, hvarigenom stundom någon förlägenhet i rörelsen
och nedsättning i prisen måst uppkomma, fortfar dock boskapsskötseln
att med allvar dufvas i dessa trakter af .Länet. Bland fördelarne häraf
räknas ock inkomsten af ost, smör och talg; och genom den ymniga tillgången
på spillning erhåller den inskränkta åkerjorden i dessa trakter fullt
tillräcklig gödning.
Från det förhållande, som uppgifvits, rörande tillståndet med boskapsskötseln
på slättlandet, måste dock undantagas de flesta af ståndspersonernes
egendomar, der cirkulationsbruk blifvit infördt och fodertillgången således
ökad.
Med undanlag af år 1828, som i allmänhet var ett mindre gifvande
år, har grässkörden, under de sist förflutne fem åren, på de flesta ställen
varit mera, än medelmåttig. Undantag måste dock härvid göras för de
mera sidländt belägne, eller såkallade madängarne, hvilka, under de hegge
senaste åren, eller 1831 och i832, betydligt lidet af väta. Särdeles hafva
trakterna utmed Emm-åns sträckning i detta fall varit olycklige; denna
nog betydliga ström möter, under sitt lopp genom Länet, ofta så svåra Ilin
-
der af berg och trånga pass samt qvarnanläggningar, att den bastan hvarje
vår förorsakar mer eller mindre vidsträckta öfversvämningar.
I afseende på häst-afveln i Länet är ännu mycket att önska. Det visar
sig dock hos ståndspersonerne i allmänhet ett tilltagande nit för' upplijelpandet
deraf. På flere af de större egendomarne underhållas beskällare
af stor och god race, hvarförutan den i sednare åren vidtagna anstalt, att
beskällare ifrån Strömsholms stuteri blifva här i Länet stationerade, i betydlig
mån bidrager till hästracens förbättrande; men hvad som hufvudsakligast
skall befrämja detta ändamål och synnerligast på Öland, är det derstädes
vid Ottenby Kungs-ladugård för statens räkning år i83o inrättade stuteri.
De flere hästar af ädlare slag, som der redan finnas, trifvas mycket
väl, och stoägare så väl från fasta landet, som på Öland, begagna ifrigt tillfället
alt vid stuteriet få sina ston betäckte. Öland är, i anseende till sitt
upphöjda och torra läge, särdeles passande för hästskötseln. Den medelstora
ras, som der är allmän, är utmärkt god och derföre mycket eftersökt.
Ett betydligt antal hästar säljas också årligen ifrån Öland till fasta landet,
hvarigenom ansenliga penninge-summor till ön ingå. Otvifvelaktigt skall genom
blandning af detta hästslag med de ädlare racel’ vid stuteriet på Ottenby
ännu mycket vinnas, synnerligast i afseende på storleken, och den
föresyn, som Ölands allmogen är i tillfälle att vid stuteriet hämta uti allt
hvad till hästskötseln hörer, skall icke litet bidraga lill dess båtnad och
denna näringsgren troligen snart blifva för ön högst lönande.
Af de såkallade kungshästarne, de minsta i Riket, finnas blott några få
qvar på ön. De vore vane att hela året örn gå ute, men sedan utmarkerna
pä ön, som samtlige voro krono allmänningar, i sednare åren blifvit på hemmanen
uppdelade och en stor del deraf redan inhägnade, så har någon omsorg
om dessa hästars underhållande måst tagas, och då den nytta, som af
deni kunnat dragas, icke ansets motsvara denna omsorg, har nian ej bibehållit
dem.
I flera trakter af Länet har man åt fårafveln börjat egna en allmännare
håg och uppmärksamhet. På de flesta, af ståndspersonernes gårdar fin^as
pf vanligt Spanskt slag, äfvensom merinos; flere hafva äfven förskaffat
sig såkallade elektoralfår. Vid Ottenby är, jemte stuteriet, inrättadt
ett schäferi, der fårens antal redan uppgår till öfver 700, hvaribland finnas
en betydlig mängd elektoralfår. I allmänhet finnes på Öland ett godt
fårslag och fårskötsel drifves der äfven af allmogen med större framgång
än i allmänhet på Smålandssidan af Länet, hvartill bidrager fins vidsträckta
och torra betesmarker, hvilka, fastän icke särdeles bördige, likväl inne
-
i3
hålla sådana grässlag, som af fåren med begärlighet ätas. I Sefvedes och
Aspelands Härader är fårafvel äfven någorlunda betydlig och det Spanska
slaget är der temligen allmänt. Den i Norrköping i sednare åren inrättade
ullmarknad kommer utan tvifvel, att vara af ett märkligt inflytande på fårafvel
och ullproduktionen inom denna provins; derigenom har tillfälle blifvit
öppnadt till en förmånlig afsättning af ullen, landtmannen lär sig inse
nödvändigheten af dess noggranna sorterande, och blir mer och mer öfvertygad
örn fördelare af en handtering, den han förut i allmänhet försummat.
ö Getter finnas här i Länet endast i de aflägsnaste - skogstrakterna, vid
gränserna till Jönköpings- och Kronobergs Län, men äfven der icke i någon
betydlig mängd.
*
Skogar. Dessa bestå hufvudsakligen af furu, gran, ek och björk. Mera
sparsamt finnas äfven bok, al, asp, ask, lönn, lind och flera andra, under
lika polhöjd med delta Län, vanlige trädslag. Det är beklagligen ett af erfarenheten
styrkt förhållande, att skogarne här, som på de flesta af andra
ställen i Riket, äro i årligt åtagande. Detta gäller i synnerhet, hvad furuskogen
vidkommer, som här i Länet är den betydligaste och ännu på flera
stälten af Länets fasta land träffas till ovanlig godhet och storlek. Stark
kolning i brukstrakterna, behofvet af ved till den allmänna bränvinsbrännin°ent
mindre noggranhet vid förefallande hyggen, samt framför allt Länets
betydliga export af trädvirke, äro de väsendtliga orsakerna till denna
skoganäs ansenliga förminskning. Dessutom saknar allmogen kännedom eller
°vilja att tillbörligt vårda skogen, och på ålerplantering efter verkställd
fällning gifves nästan intet exempel; tvertom hindras till och med, i sednare
afseendet, naturens egen nyfödande kraft, genom kreaturs insläppning på
det afhuggna skogsfältet, hvarigenom de små uppskjutande trädplantorna
antingen afbetas eller förtrampas. Visserligen finnas många bruksägare och
ståndspersoner, som med sina skogar vidtagit ett klokare hushållningssätt,
mea allmogen, begärlig efter ögonblickets vinst, och sällan bekymrad om
den mera aflägsna, använder ofta skogen, utan beräkning på framtida bestånd.
Flere af de trakter, som tillförne försett städernes köpman med
trädvaror, hafva nu blifvit mer och mer blottade på skog, hvadan det trädvirke,
som nu föres till städer och köpingar, årligen hämtaS från allt mera
aflägsne socknar. Detta galler hufvudsakiigast om furuskogen; granskogen
är mindre allmänt användbar och denna är derföre mera sparad. Tillgången
på björkskog är betydlig; detta trädslag, som lätt sprider sig och hastigt
uppväxer, begagnas dels till förfärdigande af vagnar och åker-redskap
samt åtskillige slöjdevaror, dels ock hufvudsakligen till ved, hvaraf en be
-
— i4 —
tydlig del årligen försäljes utom Länet, mest till Blekinge. Med ekskogen,
förekommer på flera ställen här i Länet temligen betydlig, fastän i allmänhet
icke af särdeles god beskaffenhet. På dess vårdande i uppväxten, hvaraf
trädets godhet hufvudsakligen beror, har skattebonden, innan lösningsrätten
blef medgifven, ej användt någon uppmärksamhet. Han ansåg i allmänhet
densamma såsom én främmande egendom, som på hans bästa ägor
stod honom till hinder; men, under nu förändrade omständigheter, har man
bär och der blifvit varse mera omtanka för detta trädslag, fastän i början
fällningen deraf varit betydlig. Den har dock hufvudsakligast skett, der
den stått åker och äng till mehn. Ej mindre de fällde träden, som dels
användts till skeppsvirke dels till stäf, hvaraf betj^dligt parti varit lätt afsättlig!
och utskeppats, än ock barken, som likaledes varit begärlig på utrikes
ort, hafva tillskyndat landtmannen hetydliga kontanta inkomster.
Enligt hvad förut blifvit i underdånighet anmärkt, saknar Öland i allmänhet
skog. Endast nordliga delen, der kronoallmänningen Böda skog
är belägen, gör härifrån ett undantag. Invånarne på denna ö måste således,
till större delen från fasta landet köpa sitt behof af ved och byggnadstimmer.
Åtgången häraf är väl jemförelsevis mindre på Öland, derlien
lätt uppbrutne kalkstenen, som för sin fuktighet icke är till boningshus passande,
likväl allmänt användes till ladugårdshus och gärdesgårdar; men det
årliga inköpet af ved är dock för dea fattigare delen af öns invånare ganska
betungande.
På Smålandssidan brukas gärdesgårdar vanligen af gran, som för sådant
ändamål spjelas; men på åtskillige ställen stängas äfven ägorna med
stenmurar, hvilket merendels är fallet vid sådane nyodlingar, der någon
större stenbrytning ägt rum, då de uppbrutne stenarne härtill användas. I
denna del af Länet brukas af allmogen inga stenhus, och af ståndspersoner
lögst fa. Så väl man- som ladugårdsbyggnader uppföras vanligen af furutimmer,
med tak af bräder och torf; på åtskillige ställen, särdeles i norra
delen af Länet, börjar man dock använda tegeltak. Genom husens uppförande
på stenfot samt brädbeklädning och öfverstrykning med rödfärg, bär
al mogen, mera än förr, börjat draga försorg om deras framtida bestånd.
. ■'vf* ??sta landet af Länet äro de enskilda skogarne i allmänhet skiftade,
och p' Oland, der den enskilda skogen nu egentligen utgöres af de fordna
smärre kronoskogarne, som blifvit försålde, blefvo dessa vid försäljningen
delade i mindre lotter.
15
I Länet linnes en kronopark, Norrlandet kallad, belägen i Norra Tjusts
Härad, en krono-allmänning, Böda skog på Öland, samt tvenne Häradsallmänningar,
hvaraf en i Handbörds och en i Norra Möre Härad.
De tvenne sistnämnde äro bibehållne för Häradsboernes behof af utsyning,
enligt Kongl. Maj:ts derom åren 1831 och i832 meddelade nådiga
beslut; men om hushållningen med Norrlandet och Böda skog är ännu icke
slutligen förordnad!.
Bergsrörelsen, som i norra delen är temligen betydlig, har i följd af
de sednare årens korta och lindriga vintrar, varit försvårad. Olägenheterna
deraf hafva dock vid de större bruken öfvervunnits genom förmågan
alt, under gynsammare år, anskaffa förlag af så väl kol, som malm.
Utom de förut i Ukna och Tryserums socknar af Norra Tjusts Härad
befintlige jerngrufvor, hvilka dock, i anseende lill de obetydliga och ringlialtiga
malm-tillgångarne, blifvit på sednare tider nästan öfvergifne, har nu
en ny sådan grufva vid Äpplerum i förstnämnde socken blifvit upptäckt
och bearbetad. Malmbrytningen, som sysselsätter 34 arbetare, anses årligen
utgöra omkring 8,ooo SkU. till ett värde af 5,ooo R:dr B:ko. Då denna
malm-tillgång, såsom i sednaste Femårs-Berättelsen blifvit anmärkt, är alltför
otillräcklig för masugnarnes behof, fastän uppblandning sker med den,
till beskaffenheten sämre sjömalmen, måste bristen fyllas genom betydliga
reqvisitioner från andra Län, särdeles från Nyköpings. De bruk, som sakna
masugn, hämta vanligen sitt behof af tackjern från Stockholm.
I Gladhammars socken af Södra Tjusts Härad finnes en koppargrufva,
och äfvenså en vid Solstad i Misterhults Socken af Tunaläns Härad; men
de hafva, sedan en längre tid tillbaka, varit nedlagde, på förra stället, till
följd af malmstreckets upphörande och, på det sednare, af orsak, att vatten
från det närbelägna hafvet i grufvan instörtat, utan att det sedermera,
oaktadt skedde försök, kunnat derifrån uppfordras.
I Länet finnas ii inasungnar, nemligen 6 i Tjusts Härader, 2 i Aspelands,
1 uti Sevedes, 1 i Handbörds och 1 i Södra Möre Härad, hvilken
sednare likväl på längre tid icke varit i bruk. De tider då dessa masungnar
äro i verksamhet, sysselsätta de tillsammans i4<> personer och då blåsas
för året något öfver 7,000 Sk%& tackjern, hvars vävde anses uppgå till
65,ooo R:dr B:ko. För öfrigt har den förändring under dessa år inträffat,
att Tofvehults masugn, hörande till Ankarsrums jernbruk, blifvit nedrifven
och en ny i stället vid nämnde bruk uppbyggd. Denna masugn, som med
ansenlig kostnad blifvit uppförd, under möjligaste iakttagande af de för sådane
verk i sednare tider upptäckte^ förbättringar, äger af alla i länet den
mest fullkomliga sammansättning. Också förtjenar i sammanhang härmed
anmärkas, att vid detta bruk, hvars jerntillverkning anses särdeles god,
nyligen blifvit inrättad en så kallad reverber-ugn för gjutning. I Tjusts Härader
finnes förut en dylik ugn, och vid båda tillsammans uppgår årliga
tillverkningen till 3oo Sk'&., utgörande i värde 6,000 R:dr.
Af de i3 jernbruk, som i Länet finnas, äro 6 belägne i Tjusts Härader,
3 i Aspelands, 1 i Sefvedes, 1 i Handbörds, 1 Stranda och 1 i Södra
Möre Härader. Tillsammans sysselsätta dessa Bruk vanligen i5o personer
och tillverka årligen omkring 9,000 SkBi stångjern, af ungefär i5o,ooo
R.drs värde. Dessutom finnas 9 kniphammare och 12 jernmanufaktur-verk
och gjuterier, hvilka verks sammanräknade produkter för året anses uppgå
till ett värde af 45j°oo R:dr; dervid sysselsättas 60 personer.
Under de fem år hvarpå denna underdåniga berättelse har afseende,
hafva jernprisen något fallit i följd af dan ökade tillgången på denna vara
i andra länder. Tillverkningen deraf har också något minskats häri Länet;
men i samma mån den fordna lättheten till snar och förmånlig afsättning
upphört, hafva bruksägare insett behofvet af att, genom förbättrade tillverkningar,
sätta sig i stånd till täflan med andre orters produsenter. Betydliga
förbättringar och ombyggnader hafva derföre vid flera af bruken
blifvit gjorde, och i allmänhet har man börjat iakttaga en mera sorgfällig
bearbetning.
I Länet finnas tvenne alunbruk, etti Södra Möckleby socken på Öland,
och det andra i Södra Möre Härad, kalladt Lofversbruk. Vid det förra är
tillverkningen betydlig, och brukets drift i jemt stigande. I stället för de
förr brukade enkla kokpannorna, hafva dubbla sådane efter en ny metod
här blifvit inrättade och resultatet deraf visat sig förmånligt; äfven har man
vid detta bruk sistlidet år börjat med framgång tillverka viktriol. Bruket
sysselsätter 90 arbetare af mankönet samt en stor del af dessas hustrur och
barn. Årliga aluntillverkningen, 225o tunnor, anses i värde till 35,000 R:dr
B:ko. Hvad särdeles bidrager till detta verks förmånliga drift, är dess läge
alldeles invid det Schifferberg, hvarifrån det hämtar hela sitt behof, utan
att behöfva påkosta några längre transporter. I detta afseende är Lofversbruk
mindre lyckligt. Det har sit,t utmål i samma bergsträcka som Ölands och
måste således underhålla flera större jakter till Schifferns öfverförande derifrån
och till bruket, hvaremellan afståndet är omkring 3 nid* Desse transporter
måste nödvändigt medföra betydliga kostnader, oberäknad! dem, som
uppkomma genom behofvet att hålla arbetsstyrka på tvenne ställen, både
vid
—
17
-
vid Bruket och vid Skifferbrottet. På begge ställen tillsammans sysselsättas
omkring 100 arbetare och årliga tillverkningen, vid Bruket uppgår till omkring
1,100 tunnor alun, i värde ansedde till 17,600 R:dr B:ko
Fabriker, Bruk och Öfrige Näringar, hvilka icke höra
till Bergsrörelsen.
Bland hithörande verk och inrättningar i detta Län förtjenar i första
rummet nämnas ett i Hanbörds Härad beläget krutbruk, kalladt Fliseryds,
efter socknens namn. Detta bruk, som drifves med mycken omsorg,
sysselsätter vanligen 3o arbetare och tillverkar, till följd af ägarens kontrakt
med Kongl. Krigs-Koliegium, årligen 900 centner krut, hvars värde antages
till 22,5oo R:dr. Vidare finnas: ett glasbruk i Rumskulla socken af Sevedes
Härad, som med i5 arbetare årligen tillverkar glas för 11,200 R:dr. — 17
pappersbruk, som sysselsätta i38 arbetare och årligen tillverka omkring
17,000 ris papper, uppgående i värde till 43>000 R:dr.— 35 garfverier, som
drifvas med 73 arbetare, anses årligen inbringa omkring 20,000 R:dr.— 21
vadmals-stampar, som till större delen ägas af bönder, hvilka sjelfve dem
sköta utan särskilt antagna arbetare; behållna inkomsten dervid kan för
året ej beräknas högre än till io5o R:dr.— 20 tegelbruk, hvilka sysselsätta
omkring 100 personer och tillverka mur-och taktegel årligen till ett värde af
i6,5ooR:dr. — 7 oljeslagerier med tillsammans 11 arbetare och en årlig tillverkning
af 1200 kannor linolja till ett värde af 1,600 R:dr. — 11 kimröksbruk,
hvilka lika med stampverken skötas af ägarne sjelfve, utan biträde, utgörande
årliga afkastningen 1,600 R:dr.— 3:ne pottaske-bruk, som alla äro obetydliga
och för deras drift endast sysselsätta ägarne sjelfve; årliga tillverkningen
kan ej beräknas högre än till 5oo R:dr.— 1 lackfabrik, som skötes af ägaren
med, biträde af en arbetare, och hvarvid årliga till verkningens värde anses
utgöra 2,000 R:dr. — 8 färgerier, som sysselsätter 34 aebetare och årligen
inbringa omkring 5,000 R:dr. Vid åtskillige ställen å kusten af Småland finnas
mindre sjieppsbyggerier, der allmogen bygger och reparerar sina egna farkoster,
men sedan Skäggenäs och Ljungnäs skeppsvarf i Norra Möre Härad
blifvit, i brist på tillräcklig arbetsförtjenst, nedlagde, finnas utom i städerna
Calmar och Westervik, bär i Länet inga sådane skeppsvarf, der arbete sker •
efter beställning för andra. Inga af de nu uppräknade inrättningar och verk
njuter något understöd af kronan eller det allmänna.
Binäringar. Uti ett Län, så vidsträckt, som detta, och med så skiljaktliga
naturförhållandenj mäste nödvändigt förekomma mångå olika binäringar.
Jagt idkas i allmänhet icke såsom någon näring, utan vanligen blott
Landsh. F<;mårs-Berä((ehe Jör Calmare Län.
3
i8
för nöje- endast en och annan af den fattigare klassen sysselsätter sig dermed
för sin bergning; undantag måste dock göras i afseende på skalfångst,
som på åtskilliga ställen vid Ölands kuster är timligen lönande, f isket utgör
deremot förmänga af kustboerna en väsendtlig näringsgren; strömmingsfisket,
som fordom var myckel indrägtig!, har nu i märkbar män attagit,
hvadan Länets invånare nu, till större delen, måste från andra orter hämta
sitt behof häraf. Laxfisket i Eman, som förr varit ganska vmnigt, hälje
sednare åren varit mindre gifvande; men på andra Åskslag såsom ål, gäddor,
ort, aborrar m. fl. fortfar dock att vara ymnig tillgång, ej mindre i
skärgården och vid hafskusten, än i Länets många insjöar. Från Norra 1 justs
Härad säljes årligen färsk fjällfisk till uppköpare från Stockholm, sorn afhämta
fisken uti särskilt dertill inrättade farkoster; men den inkomst,
som af denna handel tillskyndas orten, kan dock icke beräknas högre än
till 2000 R:dr B:ko årligen. I skogstrakterna utgör tjärubränningeu en icke
obetydlig binäring; omkring dooo tunnor säljes häraf årligen, dels bl. angränsande
Län och dels till export utom riket; värdet kan beräknas Ull 4
R:dr för hvarje tunna. I närheten af bruken utgör kolning for dessas behof
en ganska vigtig näringsgren. På många ställen å fasta landet af Länet äi
salpetersjudning en icke ringa inkomstskälla och tillverkningen anses årligen
uppgå till omkring 2,5oo LK, värderade till 18,000 R:dr. I Länet finnas
6i plantlador, lill hvilka staten bidragit med mer och mindre understöd.
Under de sednare åren hafva håg och fallenhet för hval johanda väfnader
märkbart tilltagit hos Länets invånare., särdeles på Smålands-sidan. Tu! verkningen
deraf, synnerligast hvad lärft beträffar, öfveistiger i denna de a
Länet inbyggare behof, och värdet af de åtskillige 'väfnader, som vid de
årliga landtmarknaderne bär försäljas, kan antagas uppgå lill o,ooo Ii.dt. Leii
flit och konstfärdighet, som allt mer och iner börjat visa sig hos allmogens
qvinfolk, så viii vid linberedning och spånad, som förfärdigandet ali linneoch
bornulls-väfnader, ofta af svårare sammansättning, skola säkert blifva a
Väsendtlig nytta för landet och småningom hos allmogen förtaga hågen toi
de förr så begärligt efterfrågade utländska tygerne. På Öland, hvarest toga
lin odlas, bestå väfnaderna hufvudsakligen af ylle-samt något bomulstyger,
och allmogen förser sitt behof af finare linnevafnader till större deen tian
fasta landet. Deremot afyttras årligen från ön icke så obetydligt Paf 1 vacmai,
flanell, hårtäcken, ryor och strumpor af ull.
Kalkbränning och brytning af golf-, trapp- och bygg«adssten utgöra på
Öland vigtiga binäringar. Kalk hrännes der mera, än, som på bil åtgår;
öfverskottet afsältes på fasta landet med fördel. Golf- och trapp-stenarua fo
-
»9
ras från ön både till Stockholm och andra städer inrikes, och härifrån staden
utskeppas årligen af de förre ett betydligt parti. För byggnads-stenen
är bästa afsättning^! i Carlskrona i anseende till det fortgående fästnings-arbetet.
Vid transporten begagnar allmogen till större delen egne fartyg.
Värdet af så väl kalken, som stenen, hvilka från ön försäljas, kan uppskattas
lill emellan l\ och 5,ooo R:dr.
Bland binäringar anmärkes äfven, särdeles inom Norra Tjusts Härad,
tillverkning af åtskillige slags laggkärl, hvaraf, sedan ortens behof blifvit
försedt, årligen utom Länet afyttras för ett vändle af i,ooo R:dr.
I närheten af bruken, äfvensom i städernes granskap, uppkommer väl
någon förtjenst genom varors forsling, men annorstädes lian den i allmänhet
icke påräknas. Transporterandet af skogs- och bruks-effekter, dels emellan
Länets köpingar och städer samt dels till andra orter sysselsätter under
sommartiden mycket folk på sjön. Under vingren upptages manfolkets tid
hufvudsakligen med sädeströskning, skogsarbete och förfärdigandet af den
för åkerbruket nödiga redskapen.
Handel. Skogs- och bruks-produkter, kreatur, smör, ost, talg, linne- och
ylle-väfnader, fiskvaror, samt alla andra här ofvanomnämnde artiklar, försäljes
af landtrnannen, så väl i Länets städer och köpingar, som å de årliga landtmarknaderna,
hvaraf antalet är för Länets behof tillräckligt. Inga varor afsättes
i detta Län, genom kringvandring af ortens folk; men gårdfarihandlande
från Westergöthland träffas i betydlig myckenhet. Genom ett tillräckligt
antal väl lagda och underhållna vägar, är kommunikationen inom Länet
lätt och beqvämlig; äfven af sin belägenhet vid hafvet har Länet idella
afseende stor fördel.
Invånarne i en del trakter af Öland, äfvensom kustboerna på Smålandssidan
egna sig mycket åt sjöfart; utom dem, som äto inskrifne å sjömanshusen
i Calmar och Westervik, finnas mångå, som nied egne, mest smärre
fartyg, idka fraktfart till orter inom detta och nästgränsande Län, ofta
med icke obetydlig fördel. Den, genom Kongl. Majlis nådiga förordning af
den litte Februari nästlidet år, allmogen lemnade rättighet, att med egna
fartyg äfven idka sjöfart på Danska orter begagnas dock endast, hvad
detta Län beträffar, af åtskilliga fartygs-ägare i Söderåkra socken af Södra
Möre Härad. Allmogen bär här en särdeles håg för handel och sjöfart, och
bygger sjelf sina fartyg, hvaraf den äger ett icke ringa antal, större och
mindre. Dessa föras vanligen af ägarne sjelfve, af hvilka somliga äga borgare-rätt
såsom skeppare i Calmar, Ystad eller andia släder, hvarifrån de
vanligen antaga frakter Lill åtskillige Ös ters joha milar. Nu mera uppköpa de
ofta sjelfve trädvaror och segla dermed till Danska hamnar.
ao
§ 4-
Politisk Författning.
Kammarverk. Under de sist förflutna fem åren hafva 'bär i Länet icke
tillkommit några nja, af öde upptagna hemman, men deremot är, såsom ofvan
är anmärkt, antalet af tillkomna nybyggen, på de gamla hemmanens områden,
betydligt.
Sedan år 1828, från hvars början Eders Kongl. Majlis nådiga stadga om
skiftesverket i riket af den 4 Maj 1827, varit till underdånig efterrättelse
gällande, hafva'inom detta Län en betydlig mängd laga skiften blifvit företagne,
och de i Länet varande 21 landtmätare, hvilka äga att på egen hand,
dylika skiften verkställa, hafva, med få undantag, dermed varit jemt sysselsatte.
På Öland återstå högst få byar, som icke antingen före år 1828
undergått enskifte eller derefter så kalladt laga skifte, och' det är otvifvelaktigt,
att detta förhållande i betydligaste mån bidragit till jordbrukets förkofran
och den, öfver Länets egna behof förökade sädesproduktipneu.
I åtskillige trakter af Länet hafva lyckade försök blifvit gjorde till mässars
och sjöars ^tappning, hvarigenom ängsmarken blifvit betydligt utvidgad.
Omkring de större vattendragen, särdeles Emån och Stångån, hinell
•as dock oftast sådane företag genom de årliga öfversvämningar, som uppkomma,
dels af de i strömmen anlagde qvarn- och dam-verk, samt dels
ock genom de naturhinder, som slå i vägen för deras fria lopp. I detta
afseende anses nyckleberget, der förstnämde å faller ur sjön Ryngen, äfvensom
Blankan, ett trångt bergpass, hvarigenom floden måste framtränga, vara
mycket hinderliga. Åtskillige, tid efter annan, af enskilte personer på
förra stället gjorda spräugningsförsök hafva redan visat, att örn sådane
sprängningar blefvo anställde i stort, många öfversvämmingar derigenom
skulle förekommas; men den enskilta förmågan är ej tillräcklig för ernående
af något hufvudsakligen fördelaktigt resultat, och de försök, som varit gjorda
att härtill erhålla understöd af det allmänna, hafva icke lyckats.
Den underdånigst bifogade tabellen för landet innehåller alla de hemman
och lägenheter i Länet hvilka tillhöra kronan. Uti Törneby af Calmar
socken kr ett hemman, tillhörigt det förr bär vid staden varande hospital;
lirén sedan hospitals-inrättningen här upphört,- disponeras nu delta hemman
af Kongl. Seraphimer-Ordens Gillet. 61 hemman uti Lönneberga socken
af Aspelands Härad tillhöra Upsala domkyrka; flera till fromma stiftelser
anslagne hemman äro här icke. Af Länets 3,36611 hemman, brukas
2,5i81| af ägarne sjelfve, kronobonde!’ och boställs-innehafvare samt de Öfrige
af arrendatorer, landbönder oell hälftenbrukare. Posthemman äro 40—
och de till gästgifvaregårdar anslagne hemman utgöra 80 mantal.
Stats-Bidrag. Då Länet under de sist förflutne feni åren i allmänhet varit
skonadt för egentliga missväxter, hafva också de allmänna utskylderna på
de flesta ställen blifvit nied temlig lätthet utbetalde, men i åtskillige
trakter har indrifningen deraf varit mera trög, hvartill orsakerna förmodas
vara någon gång verklig brist, men oftare de skattskylldiges eget förvållande,
i det de, så länge,.'som möjligt, sökt dröja med skatternes utgörande,
helst ingen förökad utgift genom dröjsmålet dem tillskyndats. Då likväl resterna,
vid hvarje räkenskaps-års sint, ej varit särdeles betydligen torde
kunna antagas, att skulder och allmänna onera här i Länet utgå mera lätt
än i många andra rikets provinser. I afseende på fördelningen af allmänna
onera råder här i Länet den olikhet, hemmanen emellan, att de, hvilka
underhålla indelnings-båtsmän, husarer och lif-grenadierer, få använda hemmanens
grundräntor till detta underhåll, hvilket icke alltid uppgår till räntornas
belopp, förvandladt efter markegångs-pvis, hvaremot de hemman,
som underhålla roterings-båtsmän och soldater, måste vidkännas detta be
-
svär och derjemte till staden eller andra allmänna behof utgöra hemmanens
grundräntor.
Uti tabellen är bevillningen beräknad efter i832 års taxerings-längder;
men de ständige räntorna äro upptagne efter medium af de fem sistförflutne
årens markegångs-pris. Efter denna grund äro äfven kostnaderna för rustning
och rotering uträknade, med tillägg af inkomster af karlarnes torp,
äfvensom, hvad lif-grenadiererne beträffar, af den årliga häst-vacans afgiften;
och således bär årliga kostnaden för rustningen af en båtsman blifvit
upptagne till 4^ R.’dr, en soldat 5o R:dr, en husar 100 R:dr och en lifgrenadier
1 ro R:dr allt Banko. Enligt dessa béräknings-grunder har kostnaden
för det i Länet förlagda krigsfolk, 347 soldater och 53y roterings-båtsmän,
blifvit uti tabellen upptagen och för underhållandet af indeldta krigsfolket
83 grenadierer, 138 husarer och 801 indelnings-båtsmän med befäl,
äro rusthålls-stammarnes och Augments hemmanens räntor och krono-tionde-spanmål
å stat anordnade, utgörande efter medel-markegångs-pris, de
förre 86,758 R:dr och den sednare i,33i R:dr eller tillsammans 88,089 R:dr
Banko, hvilken summa med säkerhet kan antagas betyd ligt öfverstiga verkliga
rustuings-kostnaden i fredstid. För 119U mantal i Länet befintlige oroterade
hemman erlägges rotefrihets-afgift med 1,429 Lidr 39 sk. eller 12
R;dr för hvarje helt mantal.
■
22
Då presterskapets aflöning i allmänhet är grundad på särskilta derom
in gå ugne öfverenskommelser och således i olika socknar olika utgår, kan delina
aflöning icke för hela Länet uträknas till något bestämdt och tillförlitligt
medelbelopp; dock bär jag trott mig härutinnan komma rätta förhållandet
närmast, då jag> nied afseende på det värde, hvartill de varor uti markegångs-taxorna
upptagas, hvarmed Presterskapet allmännast aflönes, antagit,
att hvarje helt förmedladt hemman årligen betalar tili Pastor i i R:dr 24
sk., till Kapellan 4 R:dr och till öfriga kyrkobetjeningen 3 R:dr eller tillsammans
18 R:dr 24 sk. Understödet till de fattige är för hvarje hemman
beräknadt till 4 R^dr. Reserv- och gästgifveri-skjutsen kan nu mera icke anses
för något besvär, sedan skjutslega!! och ersättning för åktygs begagnande
blifvit ansenligen förhöjde mot hvad de fordom varit; samma förhållande
torde kunna antagas, hvad kronoskjutsningen vidkommer, sedan, till
underdånig följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga förordning af den 6 Maj
i83o, betalning derföre erlägges med 16-sk. Banko milen för en häst, eller
lika med gästgifvare-skjuts. Yäghållnings-besväret är beräknadt till 11 R:dr
för hvarje hemman. Bland diverse afgifter, onera och besvär, såsom djeknepenningar,
kurhusafgift, riksdags-penningar, tingshus- kyrko- prestgårdsoch
arrest-byggnader, jagtredskaps underhållande, skallgångar och brefbäring,
utgå de förslnänide eller djekne-penningarne med 1 sk. 6 rs:t på hvarje
matlag, och kurhusafgiften erlägges nu mera med \\ sk. af hvarje mantalsskrifven
person; men de Öfrige äro obestämda och hafva endast efter förmodan
kunnat utföras.
Politi. För ordningens vidmakthållande på landet, är sörjdt genom antagandet
i hvarje byelag af en så kallad byordningsman, som äger närmaste
tillsynen öfver byeiagels förhållande och den allmänna sedligheten. När något
inträffar, som fordrar åtal eller rättelse, bör lian genast sådant anmäla
för kronobetjenrngen eller socknens kyrkoråd, Ordningsmännen hafva af Konungens
Befallningshafvande erhållit en instruktion, hvarefter de förfara, hvarförutan
en byordning är öfver hela Länet lills vidare anlagen, efter hvilka
förekommande ekonomiska frågor inom byelagen behandlas. Dernäst tillhör
närmaste vården om landpolisen kronolänsmannen, som härvid hafva sig
lill biträde ett visst antal fjerdingsman. Länsmännens direkta beröring med
folket, så väl i be rörde, sorn mångfaldiga andra afseende!!, fordrar jen urskilning
och granlagenhet, hvarpå man hittills knappast kunnat göra anspråk,
vid betraktande af desse tjenstemäns ytterst svaga lönevilkor. De
hafva dock i allmänhet bär i Länet gjort sig ■ förtjent» af förtroende och
aktning genom nit, redlighet och icke sällan visad skicklighet uti åliggande
befattningar.
23
Till hämmande af den olyckliga böjelse för fylleri, som enligt hvad
förut blifvit i underdånighet anmärkt, på många ställen visar sig nog allmän,
hår Konungens Befallningshafvande, lid efter annan, låtit varningar
genom allmänna kungörelser utgå, samt särskilt anmanat krono-betjente
oell ordningsmän, att, livar i sin ort, vaka öfver iakttagandet af ett måttligt
och nyktert lefnadssätt. Presterskapet har härutinnan äfven visat ett
berömligt nit, och, till följd af dess uppmaningar, hafva i alskillige församlingar
allmänna öfverenskommeisel’ lill nykterhetens befrämjande blifvit itigångne.
I detta afseende har Konungens Befallningshafvande jemväl sökt
i möjligaste målto inskränka antalet af krogar och ilai ings-slällen, äfvensom
de allvarligaste medel blifvit vidtagne till förekommande af oloflig bränvins-försäljning
å Länets marknader; också har" Konungens Befallningshafvande
af dessa åtgärder hämtat deli tillfredsställelse, alt fylleri och "våldsamheter
vid dylika tillfällen blifvit vida mera sällsynte än tillförne. Antalet
af tillåtna krogar, på landet, är nu 18, och de finnas endast vid sådana
allmänna farvägar, der behofvet och allmogens beqvämlighet fordrat
deras medgifvande.
I alla Länets socknar finnas väl skolor, der allmogens barn emot ringa
betalning till den antagna läraren, erhålla undervisning i läsning, skrifning
och stundom, afven i räknekonst; men, såsom jag förut i denna underdåniga
berättelse anmärkt, motsvara de flesta af dessa skolor ännu endast ofullkomligt
ändamålet. Undantag mäste dock göras för ålskillige af de större
socknarne, deri sednare åren mera ändainålseuligc folkskolor blifvit, efter Belllancasterska
lärometoden, inrättade. Deli, genom enskilt donation, i äldre
tider tillkomna skolan i Ålems socken, der församlingens barn erhålla
fri undervisning, af en, utaf inrättningen lönad och med boställe försedd,
.prestman, är af undervisnings-verken på landet det betydligaste. Då, till
följd af Eders Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse af deli 14 Juli i8a5, skole-]
ärarne på Öland böra erhålla bohemman i deli'mån tillgång gifvas, af
åboledige kronohemman och kronobetjeningen först dermed blifvit försedd,
torde tillfällen snart yppas att på denna ö erhålla skickligare barna-lärare,
än de, som nu dertill användas. Någre undervisningsverk för slöjder äro
ännu icke i detta Län inrättade.
Närmaste inseendet öfver hälsovården åligger, inom hvarje socken,
dess kyrko-råd. De år i83i i alla Länets socknar, för händelse afcholcrafarsotens
inträngade i landet, valde sundhets-nänider, med af Konungens
Befallningshafvande tillsatte ordförande!-, äro ännu icke upplöste; fastän Länet
har 3:ne provincial-läkare, hvaraf en är boende i Wimmerby och har
' 1
—
24
—
till distrikt Tjusts, Sefvedes, Tunaläns och Aspelands Härader; en har sin
.bostad i Calmar och dess distrikt utgöres af den öfriga delen af Länets
fasta land; den tredje är stationerad på Öland, som utgör dess distrikt.
.Vid påkommande sjukdomsfall lemna de alla, hvar inom sin krets, verksamt
och oförtrutet biträde, men då det förstnämda distriktet är ganska
vidlöftigt, önska allmänt invånarne i Norra Tjusts Härad, det för denna
del af Länet ännu en provincial-läkare måtte varda tillsatt, hvarom särskilt
framställning i underdånighet blifvit gjord. Vaccinationen främjas med
drift och i alla socknar äro vaccinatörer tillsatte.
Fattigvården besörjes i hvarje socken vanligen genom bidrag i lifsmedel
efter hemmantalet. De mest orkeslöse fattighjonen och de, som icke hafva
något annat hem, intagas uti socknarnes fattigstugor. I några få socknar är
fattigförsörjningen i följd af träffade öfverenskommelser, indelad på rotar, eller
mindre d,elar af socken. Häraf följer väl en större vaksamhet emot inflyttningar
från andra socknar, men också en högst besvärande inskränkning i
tillfället för den fattigare klassen inom berörde socknar, att finna sin utkomst,
inflyttning ifrån ena roten till den andra mötes af samma svårighet
som flyttning emellan socknarne, och förorsaka mångfaldiga tvister.
Ordningen vid gästgifverierne i Länet handhafvas efter gällande allmänna
författningar och Konungens Befallningsbafvandes särskilta föreskrifter,
deraf ett sammandrag är tryckt framför hvarje gästgifveri-dagbok. Hållskjuts
äger icke rum inom delta Län, utan de resande fortskaffas med gästgifvarens
och reservlagens hästar.
Sedan, till underdånig följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Cirkulärbref
af den 19 Juni i83o, Länets invånare blifvit uppmanade, antingen
att genom afgifter af hvarje hemman bilda en jagt-kassa, tillräcklig för stadgade
skottpenningar för de rofdjur, som i Länet kunde utom skallgång dödas,
eller ock att, genom sammanskott i män af behofvet, skottpenningarne
utbetala; så hafva, i detta afseende, öfverenskommelser, dels sockne- och
dels Härads-vis, med undantag af 2:ne socknar, blifvit i Länet träffade och
genom Eders Kougl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af den 28 December iS3a till
efterlefnad fastställde. I allmänhet har, vid dessa öfverenskommelser, det sednare
af ofvannämde alternativer blifvit följdt. För öfrigt anställas årliga
skallgångar, äfvensom ludring blifvit företagen och varggårdar på åtskilige
Ställen anlagde.
» Sockne
-
— 2Ö —
Sockne-magasiner finnas i Länet 48> hvaraf de flesta, i synnerhet på
fasta landet af Länet, äga betydlig spannemåls-fond. Vid åtskilliga medgifva
tillgången utlåningar äfven utom socknen.
På landet finnas inga Spar-Bankar.
§ 5.
Städer.
Calmar. Denna stads folkmängd, som,vid sista Femårs-Berättelsens afgifvande
utgjorde 5206 personer, uppgår nu till 5,509, hvaraf 3196 erlägga mantal.
Befolkningen har således under de sista fem åren vunnit en tillökning af
3o3 personer. Då, med undantag af år i83o, de dödas antal årligen öfverstigit
antalet af de födda, har denna ökning således uppkommit genom inflyttningar
från landet och andre orter. År 1828 rådde i staden mycken sjuklighet
och då afledo nära dubbelt antal personer, mot dem sorn för året
föddes.
_
Handeln, som utgör stadens hufvudsakliga näring, är betydlig och dnfves,
dels med export af ortens skogs- och bruks-produkter samt dels med
minut-försäljning af in- och utländska varor, för hvilket ändamål finnas 35
Öppna salubodar. De handlandes antal, som i sednare tider betydligt ökats,
utgör nu 59, hvaraf dock några få, med bibehållande af burskapet, nedlagt
sin rörelse. I allmänhet finna köpmännen en jemn utkomst, men med få
undantag träffas hos dem ingen större förmögenhet. Utom 19 smärre fartyg
örn tillsammans 281 läster, äger staden nu 66 större fartyg om 2571
lästers sammanräknad drägtighet. 1827 utgjorde de större fartygen blott
61 med ett lästetal af 2,1645; tillökning härutinnan har på de sédnaste fem
åren uppgått i antalet till fem och i flästetalet, till 4o6|. Dessa fartyg sysselsättas
hufvudsakligen med export af jern och trädvaror till utländska orter
inom Östersjön; men åtskillige gå äfven med sådane varor till Nordsjön och
Medelhafvet, hvarifrån de vanligan söka frakter, men om sådane ej fås,
återvända de med salt. De stränga karantäns-anstalterna åren i83i och
1832 inverkade ganska menligt på Östersjö-handeln. Utom de betydliga afgifter,
som dermed voro förenade, vållade äfven tidsutdrägter en icke obetydlig
minskning i sjöresornes antal; men handeln fortsattes likväl med all
den drift, som var möjlig, ehuru åtskillige af stadens handlande, under denna
tid påstått sig af sina expeditioner icke hafva hämtat annan fördel, än
Lundsli. Femårs-Berättelse för Calniare Län.
bibehållandet af sin kredit. Sistlidet år utskeppades härifrån till utrikes orter
60,000 tolfter bräder, 1,200 tolfte!' plankor, 28,600 stycken bjelkar och
sparrar, 3,748 Sk%£. Stångjern, 489 SkU. Manufaktur-smide, 1,498 tunnor
alun, 35,4o8 st. golf-sten, 3oo,ooo ekstaf, 3,814 tunnor ekbark, 1,200 tunnor
tjära lii. >»• Sammanräknade värdet af årets export kan upptagas till
35o,ooo R=dr Banko. Importen, som jemförelsevis är mindre betydlig, utgöres
hufvudsakligen af salt, sill, torr fisk, rädt socker, vin, arrac, rullin,
diverse tyger och bomullsgarn, kaffe, risgryn och andra specerier m. m. Tullinkomsterna,
inberäknadt konvoj- samt fyr- och båkmedlen, uppgingo år
1828 till 52,047 R:dr 4« sk., 1829 till 52,117 R:dr 12 sk., i83o till 70,998
R:dr 46 sk., 1831 till 63,i36 R:dr 18 sk., samt i832 till 75,736 R:dr 5 sk.
allt Banko.
Dessa vesultater innebära fördelaktiga bevis på handelns förkofran, och,
om än, under sednare åren, klagan ofta försports deröfver, att för många egna
sig åt detta yrke, är likväl onekligt, att det allmänna välståndet, såväl
inom staden, som i orien deromkring betydligt vunnit genom de ökade
tillfällen till mångfaldig arbetsförtjenst och afsättning af landtmanna-produkter,
som af den utvidgade handeln uppkommit.
De handlade sakna dock en förmån, som betydligt skulle fortskynda
stadens ytterligare uppkomst, nemligen en allmän nederlags-rättighet. Denna
frihet att till riket införa och magasinera utländska varor, utan att derföre
behöfva erlägga tull, förrän de uttagas, antingen till inhemsk förbrukning,
eller för att till utrikes ort åter utföras, anses i många fall vara ytterst
väsendtlig, och otvifvelaktigt är, att denna rättighet, om den blefve Calmar
förunnad, ansenligt skulle bidraga till dess handels- och sjöfarts vidare
förkofran. Fartygen kunde i sådant fall ofta från de utländska platser, de
besöka, erhålla förmånliga återfrakter, i stället för det de nu måste med
barlast återvända, och, utom den fördel, som uppkomme derigenom, att de
handlade då kunde reqvirera sina egne import-artiklar i större partier, hvaremot
de nu, i anseende till den betydliga tullen, som måste genast erläggas,
ofta nödgas, för undgående af allt för stora förskotter, hvarje gång hemtaga
mindre mängd, då prisen naturligtvis blifva mera dyra, så skulle äfven
mycken förtjenst uppkomma genom emottagandet och expedierandet af kommissions-gods
och handeln i allmänhet skulle härigenom erhålla en mångsidigare
riktning. Då Calmar, i sednare tider, förvärfvat sig anseende bland
rikets förnämsta handelsplatser och till utrikes orter årligen expedierar
omkring 4oo Särskilta skepps-laddningar och således underhåller en ganska
—
27
—
liflig kommunikation med utländning^!, så vill det synas att platsen icke
vöre för nederlags-rättighetens fördelaktiga begagnande olämplig.
.
I Calmar finnas 2*.ne fabriker för tillverkning af tobak och snus; deri
ena af dessa är ansenlig och tillverkar årligen med 8 arbetare 4°, o oo U.
till ett värde af 23,5oo R:dr. Den andra fabriken, tillkommen under sednare
Aren är ännu af ringa betydenhet. Eli sådan fabrik har här blifvit nedlagd,
sedan sista Femårs-Berättelsen i underdånighet afgafs Jemväl finnas
eli sockerbruk, som sysselsätter 6 arbetare och ärligen tillverkar 60,000 &
toDDSocker och 25,ooo U. sirap, till ett sammanraknadt varde af 24,000 R.dr.
Det här belägna skeppsvarf har under de sist förflutne åren drifvits med mera
drift än tillförne, så att ett och annat nybyget fartyg derifrån kunnat
försa as- hufvudsakliga förtjensten vid detta varf är dock beraknadt på repa
“tL af stadens egna och andra orters fartyg. Det sysselsätter omkring
5o arbetare och vardal af de nybyggnader och reparationer å fartyg, som
der verkställas, anses årligen uppgå till 20,600 R-dr*
li om de handlande, finnas i staden 198 andre borgare, nemligen kopLltora
de lia
’ verkare. Bland desse finnes ingen med betydlig
f?rmö-enhePta,r de fleste hafva blott tarflig utkomst. Ganska få bland handtverkare
äga någon särdeles skicklighet i sina yrken och fran denna brist
Jaeder sig hufvudsakligen deras mindre fördelaktiga tillstånd.
Staden äger temligen vidsträkt jord bestående dels af åker och trädgårdar,
samt§delsaf äng och betesmark tillsammans 1,269 tunneland. En
del af stadsjord^! är anslagen till lön åt stadens tjensteman.
För ungdomens undervisning finnas här: ett gymnasium med 6 lektondinnkt
och en särskilt lärare i Natural-historien. en högre lardoms-skola
med rektor, kon-rektor och 3:ne kolleger. En lägre apologist-skola
1 Tile lärare samt en, på stadens bekostnad inrättad, skola, der, efter Bellmed
arne lärare samt en P . . lemnas ät iao af stadens barn, åt de
fetliee1 deribland utan betalning; läraren åtnjuter i årlig lön a5o R:dr Banko.
Vid staden finnes ett lazarett och kurhus för södra delen af Länet på
fasta landet, som underhålles genom den förut omnämnde kurhus-afgiften
p /1 eli för hvarje mantals-skrifveri person. Här äro 5o sångal or
a 4äiiLsmitta aXripne hvilka, utan betalning, vid inrättningen njuta
vålT och skötsel. DePaf andre sjukdomar besvärade hvilka å lazarettet erb
nasfaWrd o‘h läkedom, »Je val derföre -lagg» belalnmg men d
siiri SS—Sct, Sä ar—
fysikus och dessutom äro provincial-läkaren för södra delen af Länet jemte
en annan praktiserande läkare här bosatte.
För de fattiga är sörjdt, dels genom en kokningsanstalt, der soppa dagligen
utdelas till de verkligen behöfvande, hvilka derförutan erhålla understöd
i penningar, dels ock genom medellösa barns underhållande hos antagna
foster-föräldrar, emot betalning af fattigmedlen, samt slutligen genom
32 af de mest orkeslösa äldre fattighjonens hysande i ett dertill inruttadt
fattighus. De medel, som härtill årligen användas, utgöra ungefärligen 4°oo
R:dr Banko, och utgå .tjll större delen genom taxering å stadens innebyggare.
En direktion, hvari Landshöfdingen är Ordförande, har sig .anförtrodd
vården örn fattig-försörjningen.
För tvenne år sedan inrättades här en sparbank, som redan visat si"
vara af väsendtlig nytta, särdeles för den arbetande klassen, som under vissa
tider på året förtjena!' mera, än hvad till uppehället åtgår, men deremot
stundom saknar arbets-förtjenst under vintertiden, då den samlade
styfvern kommer väl till pass. Bankens fond är nu omkring 3,600 R:dr Banko.
Staden gynnas icke af några särskilte, prohibitiva författningar; dess
alla inkomster, deruti inberäknade tolag, bro- hamn- och våg-penningar m. m.
uppgå vanligen för året till 7,000 R:dr.
Till denna stad höra köpingarna Figeholm, Döderhultsvik, Påskallavik,
Mönsterås, Pataholm och Bergqvara. Af dessa äro Döderhultsvik och Mönsterås
de betydligaste och den förra af dessa har 16 hanlande och i3 andra
borgare.
Westervik. Stadens folkmängd uppgår till 2,866 personer, deraf i,65i
äro mantalsskrifne, och 1,215 frie från mantal.
Liksom i Calmar, är äfven här handeln det hufvudsakliga yrke, hvarpå
stadens iner eller mindre välstånd beror. De handlande, 18 till antalet,
äga 22 större och mindre fartyg örn 1,400 lästers sammanräknad drägtighet.
Här, som i Calmar, drifves handeln mest med skogs- och bruks-effekter;
exporten deraf sker dock merendels till orter utom sundet, och, då icke fartygen
på lossnings-orten erhålla förmånliga frakter, hemtaga de vanligen salt,
-sorn således utgör stadens förnämsta import och hvaraf den alsätter en stor
del till andra orter inom Sverige och Norrige'. Hos de handlande träffas
vä i allmänhet ingen stor förmögenhet, men välmågan kan dock bland dem
anses temhgen jemn; deremot är förhållandet i detta afseende mindre
lyckligt hvad handtverkare beträffar. Deras antal uppgår till 56 och då
dessa tillsammans icke sysselsätta flera än 24 gesäller och 40 lärgossar kan
slutas till den ringa arbetsförtjenst de flesta af dessa handtverkare mäste ä°a
—
29
—
Tull-intraderna vid Westerviks tullkammare uppgå i medeltal för de
sist förflutne fem åren till 19,000 R:dr Banko. Stadens handel och rörelse
är icke gynnad genom några prohibitiva författningar.
Den uti sista underdåniga berättelsen omnämnde klädes-fabrik är nu, i brist
på förmånlig afsättning, nedlagd. Vid staden finnas tvenne skeppsvarf, som
dock hufvudsakligen användas till reparation af gamla fartyg; antalet af
dem som der nybyggas, uppgår, för hvarje år, sällan till mera än 2.
Staden saknar icke tillförsel af de landtmanna-produkter den behöfver,
och dess handel har ett fördelaktigt inflytande på näringarnes tillstånd i
orten, äfvensom mycket folk i staden derigenom erhåller arbetsförtjenst.
För barnundervisningen är sörjdt, dels genom en i staden befintlig
lägre lärdoms-skola med en rektor och 2.*ne kolleger, af hvilka rektorn och
en kollega njuta lön på stat, men den andra kollegan lönas af staden med
20 tunnor spanmål årligen, samt dels ock genom en år 1824 'inrättad skola,
der, efter Bell-lankasterska metoden, undervisning lemnäs åt så väl fattiga,
som behållna mäns barn. Läraren här lönas gemensamt af stadsf och
faUigvårds-medlen. Dessutom har, genom en af Eders Kongl. Majit allernådi^st
förärad gåfva, äfvensom genom enskilte sammanskott och donationer,
0 en fond blifvit samlad för inrättandet af en särskilt uppfostrings-anStalt,
der redan i5 fattiga barn njuta undervisning i läsning och skrifning
samt tillhållas till sådana arbeten, sora för deras ålder och kön kunna vara
lämpliga. Jemväl erhålla de af inrättningen understöd till kläder och
föda. Inseendet öfver denna inrättning är leornad åt den direktion, som för
stadens allmänna fattigvård blifvit utsedd. Staden äger hvarförutan ett fattighus,
der 20 fattiga och orkeslösa (äldre personer njuta vård och underhåll,
5 För längre tid tillbaka har en fru Cederflycht donerat en betydlig fond,
ämnad till årligt underhåll åt 16 fattiga så väl i staden, som från de 3:ne
närbelägna socknarna Westerum, Gladhammar och Hallingeberg, för hvilket
ändamål hon äfven låtit uppbygga ett ansenligt stenhus. Sedan likväl,
genom tillagde räntor, fonden vunnit betydlig förökning, har antalet af de
behöfvande, som från denna inrättning njuta understöd, i sednare tider blifvit
enligt Eders Kongl. Majlis härom fattade nådiga beslut, ökadt till 38,
hvaraf tö årligen erhålla 33 R:dr 16 sk. och de öfriga 16 R:dr 3a sk., allt
Banko, hvardera. Deremot erhålla pensionärerna icke husrum såsom ursprungligen
varit ämnadt, utan den donerade byggnaden användas nu till
kurhus för staden och norra delen af Länet. Här finnas för detta ändamål
,4 sjuksängar och en särskilt af kurhusmedlen lönad läkare. Staden har dessutom
en läkare som af stadskassa!! erhåller lön.
3o
Stads-intraderna inberäknadt tolag, hamn- bro- och våg-penningar m.m.
uppgå årligen till omkring 6,400 R:dr Banko, hvaraf 5,200 R:dr åtgå till
tjenstemännens aflöning, byggnader och reparationer m. m. Med brukningen
af dea staden tillhöriga jord är här enahanda förhållande sorn i Calmar.
En sparbank är nyligen i staden inrättad; men insältningarne hafva
hittills varit obetydliga.
Till Westervik höra tvenne köpingar, Gamlebyn och Almvik, hvaraf
den förstnämnde är belägen på stadens gamla grund, och derföre till densamma
årligen betalar tomtören och planpenningar.
Wimmerby. Iuvånarnes antal utgjorde vid 1832 års skattskrifning 1,426
af hvilka 878 erlägga mantal.
Stadens bestånd är hufvudsakligen grundadt på jordbruk, och afkastningen
af spannemål å stadens jord öfverstiger vanligen invånarnes eget behof.
Fordom har denna stad drifvit betydlig handel med oxar, som i större
drifter blifvit derifrån försända till Stockholm; men sedan uppköpare
från hufvudstaden för detta ändamål börjat sjelfva kringresa på kreatursmarknaderna,
har denna handel i det närmaste för staden upphört. Den
handel, som nu i Wimmerby idkas, utgör synnerligast minutförsäljning för
kringboende allmoges behof af kramvaror. För andra städers räkning uppköpa
äfven de handlande åtskillige viktualievaror, som af ortens landtman
till staden införas. För öfrigt anses handeln hafva under de sisi förflutna
åren, mera till- än aftagit, och de handlandes antal har i betydlig mån ökats.
Handtverkarna hafva i allmänhet en ganska knapp bergning, hvilket
är en naturlig följd af deras för stora antal. Då de hemma sakna afsättning
af sina tillverkningar, nödgas de kringresa på landtmarknaderua, ofta
med föga vinst.
Staden har 5 årliga marknader, dervid afsättningen af ortens landtinanna-produkter
merendels är ganska liflig; af den allmänna välmågan
i stadens granskap kan man sluta, att staden fördelaktigt inverkar på näringarne
derstädes. Till förmån för staden gifvas inga prohibitiva författningar.
En lärdoms-skola finnes i staden, med en rektor och arne kolleger.
Fattig-försörjningen, som bestrides af inkomsterna vid stadens spannemåls
låne-magasin jemte frivilliga sammanskott, är icke tillräcklig att förekomma
tiggeri. Dea fond för en blifvande arbets- och fattigförsörjnings-anstalt.,
som i sednaste underdåniga berättelsen blifvit omnämnd, har ännu icke uppnått
den storlek, att den kunnat till ändamålet användas. Staden lönar
3i
ingen särskilt läkare, men saknar icke sjukvård, emedan provineial-läkaren
för norra Relen af Länet der är stationerad.
Stadens inkomster äro obetydliga och öfverstiga för året icke 8ooR:dr B:ko.
Borgholm. Denna stad är väl ännu oansenlig, men tilltager årligen. Sina
privilegier erhöll den först 1817, och sedan dess har folkmängden med
hvarje år vunnit betydlig förökning. Den uppgick år 1827 till 215 personer;
men utgör nu 316, hvaraf 120 äro mantalsskrifna.
Den handel, som här drifyes, beslår hufvudsakligen i uppköp af ortens
spannemål, som derefter försäljes till andra inrikes platser, vanligen Stockholm
och Carlscrona; äfven idkas bodhandel med sill och salt samt de öfriga
köpmanna-varor, som orten kan behöfva. De handlande berga sig ganska väl,
och åtskillige anses för förmögna. Handtverkare deremot befinna sig i allmänhet
uti mindre goda omständigheter; men de hafva också nästan alla
ditkommit i utblottadt tillstånd. Det är utom allt tvifvel, att staden Borgholm
är af stor fördel för norra delen af Öland, genom den lättade afsättning
af ortens öfverflödiga spannemål, som nu äger rum.
Staden har ännu icke hunnit samla tillräckliga medel för inrättandet af
någon skola; äfvenså har ännu ingen fattigvårds-reglering blifvit här verkställd.
Sjukvården besörjes dels af provineial-läkaren för Öland och dels
af läkaren vid det i staden inrättade kurhus, hvilket äger 10 sängar för veneriske
sjuka.
Stadens årliga inkomster äro obetydliga, de utgå till större delen af
tomtören samt bro- och hamnpenningar, och anses årligen usgöra 3oo R:dr
Banko. Den jord staden äger är af ringa omfång och består blott af betesmark.
1 afseende på jurisdiktionen lyder Borgholm under Ölands norra Mots
tings-rätt och tillhör, hvad själa-vården vidkommer, Köpings församling.
Nyligen är i staden en sparbank inrättad.
,
Calmar Lands-Kansli den 26 September i833.
G. NORDENANKAR.
C. M. LUNDSTEDT.
GUSTAF SYLVANDER.
1
I
CALMAR STAD.
Hus och Tomter .
Jord *
•
•
•
•
Mjölqvarnar
Tobaks- och Snus-Fabriker .
Sockerbruk ....
Skeppsvarf ....
Diverse personer, som ej lion
Af Handlande .
' .
Af diverse handtverkare
Summa
,v
WESTERVIKS STAD.
Hus och Tomter
Jord .
.
.
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Af Handlande . .
.
.
.
.
Af diverse handtverkare ....
^ _
606
500
3«W.
478
Summa
WIMMERBY STAD.
Hus oeh Tomter
.
.
’
.
.
.
Jord .
.
«
.
.
.
.
.
Tull-Mjölqvarnar, med tillsammans 7 par stenar
Diverse personer, Som ej höra till viss näring
Af Handlande .
.
. , .
Af diverse handtverkare
.
.
.
500
478
373
843
5351-
1,269.1
2,978
4,299
145 110 25 — 5 357 — 935
88*
843
2,978
4,299
Summa 120
260 470 2,426
3,156
BORGHOLMS STAD.
Hus och Tomter .....
Jord .......;
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Af handlande ......
Af diverse handtverkare ....
Summa
50
117--
—
260 470
2,426
3,156
50--—--
56
88*
1 80 43 6 — 1 340 7 450 170 25 — 4 2,400 55 30 160 20 100 70
56
56
56 — —
1 Sol 43 6 — 1 340 7 450 170 25 — 4 2,400 55 30 160 20 100 70 — 83,106 41,324 5,900 1-30,330
523 20 — 260 35 7
498 16 —
—
X
ff
Jord.
Utsäde af:
Medel-afkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Underhållne Kreatur.
*
2 o
tu: S
j
•|
-
F"
O
cr.
1
1
1
■
ter. Verk och
ttningar.
Åker.
Äng.
i
O
S-
cd
ra
n
B
fia
3
3
»
H
c
n
cT
O
Hemmantal.
1
a
*
ra
n
!
X
otq
Korn.
a
d
Blandsäd.
- Ärter.
Potates.
Hvete;
a
po
CfQ
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
Hästar.
Ovar.
X
O
Ungboskap.
n
KA
s*
CP
S
s
yr
*
St.
589
TI.
TI.
Tl.
Tl.
Tl.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
st-
...
360jä7g
373
5351 -
1 269---
5
—
145
ilo
25
_
5
357
_
935
550
125
—
50
3,570
123
41
150
13
30
147
• • •
13
0
—
—
—.—
—-
—
--
—
—
*-
—
—
—
—
—
—
—
--
---
—
—
—
—
—
—
• • 1
1
J
—
—*'
1
* • . •
1
— —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_-
—
—;-
__
_
—
__
—
—
[1 viss näring
—
—-
—
---
—
—
—
—
-
—
—
—
-t—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
•—
• • •
-
• . •
'
•-
Tabell för Städerne uti Calmara Län och Öland.
Uppskattadt Värde.
Ä
c
-3
o
B
R;dr
614,512
K:dr
39,958
CO
; '■i
C
^ 7?
_ j» g
ö T"' S5
5 ***
7? s
Hulr
9,000
3,500
15,000
12,400
R:dr
614,512
39,958
9,000
3,500
15,000
12,400
55o| 1251—150 3,570 123 411150 13 30|l47
Efter usta Art.
Stats
_____5---—
Bevillning
efter
Efter
Bidrag.
H
O O «_<
n a c
B 7® 1
=• t» a
w
M - .
CfQ 3 *•
5 Sjc®
r» & cn
B W
g: 2
R:dr
sk.
R:dr
1,229
79
18
7
30
24
ksk.
1
44
38
4
R:dr
25
98
75
62
1,946
2,066
sk.
16
39,958 39,900 694,370 2,001 26 — 1,388)35 8 4,273 3
-- 480 — 530 ---- 2,880 71 62 170 25 149 51
— 115,570
152,625
115,570
480 — 530 —--- 2,880 71 62 170 25 149 51 - 152,625 115,570
— — — 83,106
—
m
_ -----16
16
19
19
268,195 1,003 14 -
537 9 -
983 16
41,324 --
----5,900
83,106
41,324
5,900
—--21,720
43 -
43 —
21,720
-- 21,720 --
14 —
305
231
21,720
117
16
496
487
16— —--
177
321
43 21 5 —
110
108
32 —
—
—
43
21 5
218 32 — ——
års Föro
-dni
»g-
Ständige
Räntor.
P*
o
7
i
Art.
CO
cd
g
i, H
>
1
i
-
cr
’
v:
P
•-8
:oS
r
u
_ VJ
◄ ?
»
◄ .
yr
p
äT
H
p:
2 cu
3-
n
s?
*?
V?
ra
% g-  a. n
TT.
o s
Q- _
° Q.
Mande till
lss näring.
ra
cr.
C
ra
ra
CfQ
Cd
r*
fiss
P
s
5’
CfQ
cr.
►“5
ra
C
5*
CfQ
Si
“5
H—
re
3
5’
CfQ
P
-t
g.
C
CfQ
»
o
<S-
"i
2-o
- »s
s
ra
ei-
ra
X
o
,
o
CfQ
n C/3
p
Pi-
ra
S .
Rall-
sk.
r.j
Ridt-
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
Rall-
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
k.
—
—
—
---
—
11
44
—
3
16
—
—
—
—
—
—
—
—
I
—
205
—
—
— —
:
—
—
—
V--
—
_
_
___
—
—
—
13
12
—
—
—
—T-
—
—
—
—
—
—
•--
—
—
—
--
—
—
.-
—
—
—
—
7
36
-.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
24
12
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■--
•—
L,764
30
7
396
2
■
7,222
—
238
36
—
—
---
—
—
—
—
—
-
—
'
—
-
___
—
—-
—
_
__
_
—
--
—
219
24
—-
—
—
- ‘
--
—
—
250
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—-
264
—
—1
—
—
—
—
—
—
221
44
6
—
—
—
—
—
1,764
30
7
407
46
—
3
16
—
771
12
—
—
—
--
—
—
—
676
44
6
7,222
—-
—
—
—
622
32
—
260
2
—
21
14
—
283
12
—
—
—
—
—
—
—
479
—
)E
~
( 1,800
—
85
44
24
_
-.
___
_
_
_
_
_
_
—
_
_
) —
—
—
—
622
32
—-
260
2
—
21
14
—
412
36
—
—
—
—
i
—
—
479
—
—
1,800
—
x__
-T
—
—
---
—
—
150
—
—
6
22
9
24
—
—
—
194
—
—
I--
—
—
-—
--
„_—
—
—
—
.-
—
—
—
—
2
—
--
—
—
—
—<
.—
—
—
—
!--
—
—
—
—
136
32
—
—
—
—
—
—
112
8
71
36
12
24
—
—
—
T~
—■
—
—
—
—
—
j 810
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
I
—
) ~
—
-
—
—
136
32
_
150
—
6
22
9
195
1
—
—
—
—
—
—
—
194
\
—
—
810
—
_-
.
_
__
_
\
_
_
'
.—
-
_
_._
—
—
--
1-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
,—
—
——
—
—
—
__
22
16
_
_
—
——
—
12
—
—
—
—
—
, _50
_
_
_
___
,
—
--
—
-j_
8
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
----
—
—
i T
—
—
—
—
—
—
—
28
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
|-
—
22
16
1 1
1
48
36
1-
1-
1-
—
|-
1-
-
—
—
50
i~
Clereciets Underhåll.
770
700
500
-I--
200
200
26
32
o
o
B
S
m
yr
fic
B
CfQ
O?
i
C/J
yr
<5
p:
IQ
3*
o
Ci
3“
j
n
o
Summa.
r
■
k
o
Summa.
Oc
c
sr
Cd
ra
C/J
rt
63 é
Stats Bidrag.
3.
n
»
7a’
2-
5*
d;
5’
CfQ
3*
IQ
p:
n
X
p:
3
o
63
CO
O
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Kalr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
-k.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
_
,
_
_
_jå_
—
1,229
l
2
-
_
_
__
__
_
_
__ .
_
—
—
_
__
—
_
.—
__
—
—
300
8
2
_
89
34
.
__
_
_
_
--
_
_
' ---
—
—
—
—
-—
—
—
—
---
—
—
134
28
—
_
_
____
—
_
_
—
—
_
_
—
—
_
—
—
—
—
116
24
- •
171
28
4
457
—
—
530
—
1,757
—
—
2,098
—
—
544
—
—
592
—
—
1,643
—
—
13,856
3,019
2,991
38
25
____
_
.
_
_
_
___
__
_
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
— —
—
-
—
—
—
—
—
--:
—
—
3.235
8
6
—-
457
—
—
530
—
—
1,757
—
—
2,098
>
—
544
• >
—
—
592
—
•—
1,643
—
—
25,143
21
9
305
12
__
_
_____
_
_
__
_
_
_
_
_
_
_
—
—
992
13
—
1,555
44
—
—
266
32
-
278
32
1,045
16
—
1,050
—
—
-—
—
—
200
—
—
3,000
—
—
7,095
765
16
40
—
_
_
_
- _
—
-
—
—
—
--:-
—
—
-.
—
—
—
—
—
n»»m
—
—
704
14
—
—
266
32
—
278
32
—
1,045
16
—
1,050
—
—
—
—
—
200
—
—
3,000
—
—
11,414
43
—
166
12
11
—-
—
—-
_
.—
—
—
—
—
—.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
433
7
—
__
_
_
.
_
________
_
—
—
___
_
—
—
—
—
—
—
—
—
21
8
5
—
70
__
65
—
335
—
300
—
400
—
—
300
—
-
1,263
25
3
3,408
552
230
561
25
%
3
—
-
—
—
5
—
-I
—
—
—
1
—
1 -
I”
Ilo
! —
—
70
—
—
65
—
—
335
—
—
300
—
400
—
300
—
—
1,263
25
3
5,373
7
7
_
,
______
_
43
21
5
_
_,
_
__
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
__
10
_
_
8
16
_
45
—
—
25
—
—
—
66
32
186
64
146
32
38
30
—
’
—
>
'-
’
195
32
—
> -
| 10
—
8
16
1-
45
■1-
25
tl-
■1-
-1 -
—
66|3i
*1“
-]
637
9
5
Calmar Iamds-Contoir den 25 September 1833.
GUS TA F SY L VANDER.
Tabell för Landet inom Calmare Län och Öland.
K°nDe°uti=^T/dIndTfdlcrr eljest Kronön fööbehilloe;och för Jess ritning
disponerade hemman (hvaribland indrägt»; Militia;- och Landsstads
Dito andre lägenheter, såsom Stallängar, Fisken, ra m. .
En Masugn, en Stångjernshammare och en Spiksmedja
utarrenderade eller
■Boställen)
Urfjell»r m. A- lägenhe
me, Frälse
r utan mantal, so
En Mjöl- och en Sågqvarn
Krono-Säterier
•
Frälse-Sä(erier
•
•
,
•
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörshemman
Frälsehemman
Frälse-Ska l tehem man
Kronohemman
•
*
*
Krono-Nybyggen med frihetsår
Krono-Rusthåll
Dito Augmentshemroan
Krono-Skattehemman
Kronoskatte-Rusthåll
Dito Augmentshemman
Mili tiae-Boställen
Civile Boställen
Ecclesiastique Boställen .
Domkyrkohemman, Frälse
Scholaehemman, Krono .
Hospitalshemman, Krono
Lotshemman, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono .
•
Skattlagde, bebygde Torp, Utjorda
nugot hemmans ränta äro inbegr
Dito Skatte
Dito Krono
C/ska t Hägde, bebygde dito, deraf Ryttare-, Soldate- och
Backstugor........■ ■ .
®ebygde Lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig
Dito, på viss tid, eller lifstid ....
Skattlagde Fisken och Fiskeslägenheter af särskilte sia11
äro inbegripne, skatte .
Dito Krono .
Dito Frälse ....
Tull-Mjölqvarnar med tillsammans
Tull-Sågqvarnar, Grofbladiga .
Dito
Finbladiga .
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf 160
Husbehofs-Sågq varnar
Stampar .
Koppar-Verk .
Stång jerns-Yerk
Ämneshammare
Masugnar
Reverberugnar
Jern-Manufakturverk af särskilte sia
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Alun-Verk
Krut-Bruk
Oljeslagerier
Garfverier
Tobaks-Fabrik
Kalkugnar
Potlaskebruk
Jerngrufvor
Kronoparker och Allmänningar, som tillhöra Kronan, af 11,914 tunnelands rymd
Härads-Allmänningar, af 2,070 lunnelands rymd
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser: medium af hvad som utgått
båtsmanstorp 1410 st.
* > • •
äganderätt
* • •
ej under något hemma** ränta
son
321 pär stenar
• » • « •
st. med särskilt i Jordaboken uppförd ränta
lider
* ^ns?' Br5nv,nSbrann1ugs-afg,flen är upptagen lill det belopp, hvarmed den utgick år i83a, då Bränvinsbräniungen var
tilläten under endast frenne månader; hvadan samma belopp allenast utgör tre åttondelar af hela årets Bränvins-panncrymds-afgift,
jemte Branvins-hemmans afgiften för bela året.
Hemmantal.
"fl
C:
i
I
B
CL
CL
Cl
SP
St.
St.
231
Q 49
^120
1 1
j
*
»i
%
164|
issi
21j
291
531
691
639|
788i
54/,
671
31111
=.47 89_
3
3
2?
31
81
1.423?|l
2,2031
205|
2641
225?§
3413
661
loij
33Å
107Tg
49J
130H
61
11
9
13
1
1
1
I
11
2
67
°ä
Hl
'
—
—
' ' ' "
—---
---—
—'——
—--
—
-———-
-—
_____ - - —
—
•——
-■ — ——
. ——■
•
t---
—
—--
*— —-
—--4
----
----
___
-.--—'
— —— —
-
--:—
3.36b J 3
4,863—1
Selg
5.
n
P n
•Q
£ •
o
o
gr
St.
>•
Tr.
2J
n
SS
•<
Tr.
33
65
6
18
200
18
45
56
56
45
1,410
5,008
398
1,115
2
68
3
198
377
2
2,395
110
21
»i
120
10
20
200
19
210
2
2
350
84
99
22
10
55
3
2
3
580
67
80
18
12
65
3
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdraget.
1
1
n
i
8--
Underhållne Kreatur.
12,034 1,004
V
K*
t
Kora.
Hafre.
ta
sr
»
g.
£:
CL
u
L*
• -1
Arter.
Hvete.
9*
uret
V*
0
2
3
p
7?
0
SS
99
s
CL
<s>
p:
P*
©
ST
i
Ur-
a
i
C
M
fii
*1
*
O
Ungboskap.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
St.
St.
St.
St.
201
178
36
—
145
36
264
1,206
801
162
'
870
58
108
, 186
153
49
36
5
1
74
9
361
276
147
18
1
5
424
30
42
100
66
__
ZZ
_ -
„_,_
zz
■, —
—
____
-----
__
___
- -—.
—
__
75
33
9
_
90
7
74
450
148
41 j
—
540
40
50
Ilo
68
1,725
563
290
75
3,500
260
960
10,350
2,534.
1,305
33"
21.000
866
1,290
3,120
1,450
230
100
18
300
24
80
1,380
450
81 j
— -—
1,800
98
140
271
150
370
195
60
20
350
72
160
2,220
877
270'
90
2,100
290
380
784
420
5,011
2,439
299
57
7,100
800
1,600
30,066
10,975
1,345
257
42,600
3,300
4,500
10,278
5,400
402
150
48
14
370
72
152
2,412
675
216
63
2,220
296
422
896
490
3,975
5,780
960
60
2,800
180
‘ 1,680
23,850
26,010
4,320
270
16,800
1,898
2,200
4,980
2,380
3
2
3
—
5
___
-——
13
6
11
—
25
4
4
5
4
20
18
1
1
30
8
16
120
81
■ 4
5
180
12
17
34
18
45
25
3
2
58
8
24
270
112
14
9
348
32
36
72
38
18,300
17,500
2,200
190
20,000
1,400
4,640
109,800
78,750
9,900
855
120,000
8,680
9,651
20,000
11,080
1,990
1,013
150
50
3,500
336
536
11,940
4,558
675
225
21.000
1,200
1,435
3,908
2,200
1,990
995
153
58
3,220
396
640
11,940
4,478
688
261
19,320
1,325
1,575
3,900
2,100
470
275
56
11
596
88
144
2,820
1,237
251
49
3,576
276
388
968
530
240
190
38
8
400
40
96
1,440
855
171
36
2,400
150
200
470
280
1,010
1,000
ilo
15
1,075
220
520
6,060
4,500
495
68
6,450
380
750
1,660
900
48
30
6
3
96
12
18
192
60
12
6
480
29
48
136
96
10
7
1
-
10
1
—-
54
30
3
----
70
6
8
18
10
8
8
a
—
10
__
___
30
20
—
—_
50
3
4
8
5
________
--
1
__ __
. .
_____-
—
—
—
5
--
---
3
—
12
10
4
—
25
5
60
40
16
—
ion
8
12
19
15
28
18
2
—
60
3
8
168
81
9
—
360
20
18
48
■ 17
18
16
H
_
90
4
12
108
72
20
-—r—
540
30
16
40
22
17
13
3
_
85
4
12
102
58
13
---
510
20
14
36
18
12
10
2
-
63
-..—
8
72
45
9
—
378
14
6
28
16
ilo
100
- _
,...
590
1
. _
—
—
660
450
__
3,540
__
—
—
— __
390
375
—
—
530
32
---
2,340
1,687
—
—
3,180
72
—
1,560
148
95
90
__
_
250
__
570
405
.■. _
1,500
396
68
420
20
220
200
30
600
--r—
1,320
900
135
3,600
810
200
1,200
256
__
—
___
- _
——
—
—
----
zz
—
--—
—
_—
—
zz
—
—-
—
—
-- —“T
.......—
_____
-----
—
—
—---
——
—
—
—
--
—
—
—
-T----
!__
--—--
--
—
— —
------
---
—
—
—
—— —
—
—
—
—
— —
—
--
-—--
—
-1 —
z~~
! ---~
—“-1--
--
—
——
——
L-
—
—
---
—---
—--
— —
—
—---
--
—
—
—
—
— —
✓
--—
--
_
_____
'
■
—
—
—
—T-
---
—
—
—
---
---
—
——.—
~--
----
---
-rrv'—
—
—
'
zz
—
—
—
—
1
---i
—
—
---
—
—
—
—
——
—
—
---
—
---
-——
—
——
.--
----
— —
—■_
—
■--
-—
--
—
—
---
--•'
---
—
—
——
—
-----—
—
--..
—
---
. ---
——
—
—
----
—
—
—----
—
—
— —
----- -
--v
---tr-
—
—
__^
- - ...
___
—--
_,_
_
---
—
——
—
—
—
—
—
—
-----
—
— —
—
—
’--
——
—
._
.—.
-
—
—
—-
——
. ___
_____
—
—
—
----
---
—--'
:--
---
—
—
1 ‘
----
----
—
----
—
■——
-----
-----
—
*-
—
"—■
—
—
—
—
—
---
- --
-—--
----
—
—
—
—
—
—
---
37,074
31,369)4,4911565
46,023
4,017
11,722
) 222,289
141.04-2) 20,184
2,536
] 275,966
20,343
23,492
55,258) 28,258 |é
St.
1,200
206
213
7,010
575
880
15,500
1,250
7,933
6
36
79
31,600
5,450
5,350
1,530
700
2,910
192
36
12
5
50
110
80
78
65
2,820
1,000
2,238
St.
100
56
65
1,436
180
390
4,200
375
2,375
3
1,430
1,196
"o
St.
R;dr
R:dr
sk.
—
60,070
101
24
5
36,978
88
6
—
1,000
—
—
—
2,500
—
—
—
700
—
—
_
36,787
100
22
18
1,002,948
2,096
6
■ -
94,754
260
44
7
269,671
659
4
30
2,852,646
7,663
22
35
326,437
710
44
95
1,293,997
4,140
16
—
750
3
32
!—
11,890
39
44
23,187
76
18
592
6,229,616
16,580
6
36
918,554
2,498
18
34
1,007,034
2,765
—
15
256,337
785
36
22
120,492
370
32
32
477,113
1,302
18
24,825
109
—
_
4,531
10
3,393
650
7
8
__
6,260
5
24
8
31,213
95
40
10,590
85
18
8,000
78
6
6,500
67
40
__
90,500
-
___
39
—
647
40
.
85,650
595
14
—
161,981
1,580
—
—
250
1,650
350
—
—
—
__
-
—
214,255
268
18
--
85,400
175
40
—
1,300
—-
—
35,525
—
—
—
3,900
6
30
—
293,388
495
44
2,000
17
14
—
29,500
-175
18
—
10,870
65
29
—
166,800
125
33
22
44
2,800
25,100
—
75
22
*-
150
—
—
—
—
8
12
-;
—--
4,432
38
)
-
Stats
-
Bevillning.
Efter Bevillnings Förordning.
Efter i:a Art.
Efter a;dra Art.
2:dr.i t. o. m.
Side §§.
R:dr sk. r.
565
1,518
35
32
ansta t. o. ra.
36:te §§.
Födr
81
46
2
5
1
78
2,114
206
602
7,930
848
3,056
1
25
54
13,987
1,996
2,198
100
38
197
76
sk.
17
40
19
27
43
24
16
14
42
40
29
34
11
21
1
2
3
13
104
31
24
16
190
186
336
3
795
205
2
71
18
28
16
11
12
40
14
8
20
8
12
28
14
28
18
24
796
24
14
33
16
14
28
2
44
19
190
39
365
96
5
ilo
— 2,086 19 8
15
4,163
35
8
42
28
8
14
37;de t. o. m.
4°:de §§.
d?
P P
Ul ►- •
cr? cd
r. R:dr
8
10
9
5
8
5
7
2
5
10
sk.
R:dr *)
117
36
72
1,480
100
92
1,801
320
1,090
15
20
4,330
820
810
183
129
433
26
1
sk
16
3
46
36
6
26
4
4
36
36
16
4
4
6
39
36
39
47
9
4
16
17
7
10
10
8
5
3
— 11
41,465)36! 9
11
24
32
33
4
40
36
45
4
R:dr
300
171
2
5
1
252
5,691
567
1,353
17,394
1,879
8,287
6
80
151
34,897
5,314
5,773
1,069
1,104
3,452
211
14
8
11
23
216
125
110
84
190
647
1
19
37
26
46
40
42
4
12
41
8
21
45
41
32
38
18
21
12
16
6
17
16
781
1,916
18
6
20
14
40
3
42
18
1,063
381
2
71
30
1,292
36
365
105
490
130
5
185
24
14
33
34
6
28
2
8
2
4
3
5
9
10
5
4
6
11
7
7
4
3
6
8
10
9
5
Ständige Räntor.
X2.
O eu
ge
£5?
i S) ^
U 3 “
/ P
1 9^
o
P
c
-
30
40
15
8
45| 4|ll,922|ll| 7
8,596
11
14
18
9
30
38
28
30
14
10
7
10
12
7
45
104,897 21
10
8
5
R:dr
116
74
620
1,410
■ 574
50
22,968
286
489
90,586
14,096
15,419
4,786
2,381
7,436
6
89
59
sk.
39
5
7
19
11
73
498
64
52
648
17
11
27
13
44
19
2
8
3
23
8
16
13
26
13/
m —
k J2
-t -3
B-B
»r5
ira a?
K
4
3
9
2
8
4
11
4
2
R:dr
87
5,980
514
2,739
sk.
32
13
24
16
17
23
14
5
16
4
12
44
29
32
5
29
921
1,110
37
14
16
15
11
4
3
164,861 14
4,
10
R:dr
35
4,445
17,621
50
2
13
4)27,905
sk.
35
14
16
12
16
k *“8,8
5-0 M ^ 0
» 2
r=. = 2 5»
8
R:dr
40
321 l)22,173|l0
42
12
36
12
41
801
103
260
3,650
310
1,813
1
16
26
7,110
1,098
1,163
341
150 24
564
46
7
6
2
sk.
36
12
24
24
/
36
33
31
24 —
24
12
24
355
215
550
101
94
36
12
36
12
4 36
170
6
64
22
48
11
3
23
1,182
12
24
36
36
36
12
36
24
24
12
8 20,587
R:dr.
1,011
89
630
4
8
2,486
378
416
106
45
sk. r.
12
12
36
12
24
36
36
16
1
1
13
14
14
11
99
279
33
24
24
12
12
24
24
36
36
12
12
29 24
8
328
Ridt
sk.
R:dr sk. r
10
36
36
12
12
24
24
36
32
120
44
10
16
4,125
1,675
10
R:dr
4C
29C
10
74
26
35
661
801
1,513
260
11,215
964
32,597
1
335
577
130,838
17,557
19,110
5,821
2,929
8,356
148
108
73
4
93
565
52
113
96
648
355
315
829
1,056
1,23*
37
4,305
6
73
27
1,732
11
1,631
5,811129| 8|247’5i
6,066j44) 5|l20)44
Calmar Lands-Contor den 25 September 1833.
GUSTAF SYLVANDER.
521
Tabell för Landet inom Calmare Län och Öland.
:sädet är afdraget.
3!
V
3P
S
a.
Tr.
162
18
41
1,305
81
270
1,345
216
4,320
11
■ 4
14'
9,900
675
688
251
171
495
12
3
16
9
20
13
9
Tr.
135
20,184
Underhållne Kreatur.
33"
90
257
63
270
5
9
855
225
261
49
36
68
6
Potatis.
P?
P
C
*
t»
X*
0
rs
* ;
Ungboskap.
po
Tr.
St.
St. j
St.
St.
St.
870
58
108
186
153
1,200
424
30
42
100
66
206
—
—
—
--—
—--
—
—
i
—
—
—
----
—--
__|
i
—
---
----
540
40
50
Ilo
68
213
21,000
866
1,290
3,120
1,450
7,010
1,800
98
140
271
150
575
2,100
290
380
784
420
880
42,600
3,300
4,500
10,278
5,400
15,500
2,220
296
422
896
490
1,250
16,800
1,898
2,200
4,980
2,380
7,933
25
4
4
5
4
6
180
12
17
34
18
36
348
32
361
72
38
79
120,000
8,680
9,651
20,000
11,080
31,600
21.000
1,200
1,435
3,908
2,200
5,450
19,320
1,325
1,375
3,900
2,100
5,350
3,576
276
388
968
530
1,530
2,400
150
200
470
280
700
6,450
380
750
1,660
900
2,910
480
29
48
136
96
192
70
6
8
18
10
36
50
3
4
8
5
12
5
*-
---
3
—
5
100
8
12
19
15
50
360
20
18
48
■ 17
110
540
30
16
40
22
80
510
20
14
36
18
78
378
14
6
28
16
65
3,540
—
—
——--
,_.__
3,180
72
1,560
148
2,820
1,500
396
68
420
20
1,000
3,600
810
200
1,200
256
2,238
-----
--
--i-
—
—
—
—
---
---
—
—
—
—
—
——
—
—
—
--—
——
—
—
—
—
----
—
—
—
—
—
-----
—
----
--—
--.
---
— *-•-
*
---
—
—
---
■
1 -
" **““
■—----
—
—
—
—
-r—
___ . - - ■
_■ .
1
_—
__
—
----
—
—
---
—
—
—
— --
—
—
—
___i--
— —
-•—_
''__
—
----
--.—
--
—___
—
---
—
.—---
---
--e-
—
—
—
—--
—,—
—
—
---
—
---—
: -*
—--
—
---
—
--
---■
.-
---
--.
—
—:--
—-
----
---
---
—
—
---
—
—
-—
---
--
---
~ ' •
--
- *
Cf>
2.536J 275,966| 20,343 23,492
St.
100
56
65
1,436
180
390
4,200
375
2,375
3
27
36
12,900
1,610
1,625
422
210
840
54
9
5
4
30
90
86
56
54
1,430
420
1,196
St.
d
►c
►o
18
7
30
35
95
592
36
34
15
22
32
8
39
Stats
-
Bid
Bevillning.
Efter Beyillnings Förordning.
Efter i:a Art.
R:dr
60,070
36,978
1,000
2.500
700
36,787
1,002,948
94,754
269,671
2,852,646
326,437
1,293,997
750
11,890
23,187
6,229,616
918,554
1,007,034
256,337
120,492
477,113
24,825
4,531
3,393
650
6,260
31,213
10,590
8,000
6.500
90,500
85,650
161,981
250
< 1,650
350
214,255
85,400
1,300
35,525
3,900
293,388
2,000
29,500
10,870
166,800
2,800
25,100
150
R:dr | sk.
101 24
88
100
2,096
260
659
7,663
710
4,140
3
39
76
16,580
2,498
2,765
785
370
1,302
109
10
5
7
5
95
85
78
67
647
595
1,580
268
175
495
6
22
6
44
4
22
44
16
32
44
18
6
18
36
32
18
8
24
40
18
6
40
40
14
18
40
30
44
17 14
175
65
125
33
75
8
4,432
18
29
22
44
22
12
38
Efter 2;dra Art.
a:dra t. o. ra.
8:dc §§.
R:dr
sk.
565
1,518
ansta t. o. ra.
36:te §§.
37:de t. o. m.
4°:de §§■
35
32
R:dr
81
46
2
5
1
78
2,114
206
602
7,930
848
3,056
1
25
54
13,987
1,996
2,198
100
38
197
76
1
2
3
13
104
31
24
16
190
sk.
17
40
19
27
43
24
16
14
42
186
336
3
795
205
2
71
24
796
‘ 19
190
39
365
96
5
110
40
29
34
11
21
2
18
28
16
11
12
40
14
8
20
8
12
28
14
28
18
24
14
33
16
14
28
2
44
15
4,163
35
8
42
28
8
14
8
8
5
10
9
5
8
5
7
2
5
10
7
10
R:dr
10
8
5
17 3
55,258128,258|ö9,114130,2841968[16,330,792149,4111 4j—|2,086|l9| 8)41,465)36! 9|
11
sk.
od
= 2.
C P
CfQ <i
»T ca
11
R:dr '*)
117
36
72
1,480
100
92
1,801
320
1,090
15
20
4,330
820
810
183
129
433
26
1
4
16
8
7
sk.
16
3
46
36
6
26
4
4
36
36
16
4
4
6
39
36
39
47
9
24
32
33
4
40
36
45
4
Ständige Räntor.
WS
Q p.
t» B g.
g: 5 O
£ »5 pr*
451 4jll,922|ll| 71104,897(21
R:dr
300
sk.
29
r.
8
R:dr
sk.
r.
171
9
1
8
116
7
7
1
19
2
74
39
9
252
—
4
620
5
3
5,691
567
37
26
3
5
1,410
5
9
1,353
46
q
17,394
40
10
574
7
6
1,879
42
5
50
19
8
8,287
6
80
4
12
41
4
22,968
11
4
6
286
17
4
151
8
11
489
11
3
34,897
21
7
90,586
27
9
5,314
45
7
14,096
13
2
5,773
41
4
15,419
44
8
1,069
32
3
4,786
19
4
1,104
38
6
2,381
2
11
3,452
18
8
7,436
8
4
211
2i
—
6
3
2
14
12
10
89
—
—
8
16
9
59
—
—
11
23
6
17
s
23
8
9
73
216
16
2
498
16
5
125
ilo
18
6
9
64
13
6
84
20
—
52
26
8
190
14
7
648
13
4
64/
40
'
781
42
'
- ■
1,916
18
4
6
11
24
3
14
33
34
5
7
1,063
2
921
14
4
381
6
5
1,110
16
—
2
28
2
to
71
37
15
3
30
1,292
30
40
36
14
365
105
490
18
9
7
30
10
130
5
38
28
30
14
10
8
5
185
15
8
12
8,596
11
7
3
4
45
_
R:dr
87
5,980
514
2,739
sk
32
13
24
32
5
29
R:dr
35
4,445
17,621
50
4
10
2
13
sk.
35
14
S.3
o 2"
crq Z
p
(0
*1 T3
• 0>
C
o
16
12
16
7
8
R:dr
sk
1*.
R:dr.
40
—
—
—
42
__-
_
9
41
36
801
12
_
—
103
24
_
—.—
260
—-
—
—
3,650
__
,_
1,011
310
12
-
89
1,813
36
-
630
1
12
_
—
16
__
■_
4
26
12
-
8
7,110
36
_„
2,486
1,098
_
378
1,163
24
- -
416
341
—
106
150
24
_
45
564
__
- -
—
46
24
—
16
7
6
2
—
—
-.-
36
1
7
12
__
1
36
—
■—
13
33
12
14
31
24
14
24
—
—
11
355
36
—
—.—
215
12
_. „
99
550
—
—
279
101
94
36
12
4 36
170
6
64
22
48
11
3
23
1,182
12
24
36
36
36
12
36
24
24
12
4| 164,861 |l4| 4|27,905|32| l|22,173|lo| 8|20,587
12
12
36
12
24
36
36
24
24
12
12
24
24
36
36
12
33 12
29 24
36
328
36
12
12
24
24
36
32
120
44
120|44
10
10
R:dr sk. r
10
4,125
1,675
5,811
16
26
35
R:dr
40
290
10
74
661
801
1,513
260
11,215
964
32,597
1
335
577
130,838
17,557
19,110
5,821
2,929
8,356
148
108
73
4
93
565
52
113
96
648
355
315
829
1,056
1,234
37
5
4,305
6
73
27
1,732
11
3
27
1,631
6,066j 44
Calmar Lands-Contor den 25 September 1833.
GUSTAF SYLVANDER.
291 8|247'MÖ
sk.
38
16
39
41
12
29
21
20
1
24
38
40
24
27
14
7
11
12
15
24
12
11
40
38
20
42
47
13
26
12
6
14
4
15
24
26
24
36
35
36
12
24
24
36
41
32
2
2
7
4
11
7
2
4
4
7
8
10
6
4
11
3
to
CU
R:dr
4,442
2,013
734
150
40
sk.
35
31
24
r.
7
11
6
7,380)44
p
sr p_
c g*
n
2.^
3 3
CTQ
D.
C*
r ag
-
de recie Statens Underhåll.
R:dr
50
60
12,112
1,120
6,280
110
17,264
4,096
375
45
93
sk.
41,605
*3
U
O*
n>
n
-0
sr
5*
<
-5
c
cr
n
•»"
*5
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Ridt-
sk.
r.
292
16
44
—
—
34
—
—
95
46
—
. 30
8
—
22
26
—
107
12
_____
33
_
24
36
2; 136
42
_
657
24
-
493
6
27 6
12
—
85
—
__
6i
16
697
6
—
213
16
_
160
42
8,316
36
_
2,559
—
1,919
12
707
20
—
217
32
163
12
4,056
—
—
1,248
8
936
16
34
32
_
10
32
8
_
67
29
—
24
24
18
18
18,512
—
5,696
.
4,272
_
2,677
6
—
823
16
-
617
24
2,938
—
903
44
677
46
861
12
—
265
198
36
424
6
130
27
97
44
74
24
24
40
18
30
_
———
- 1
—■
12
—
3
_
3
—
_
9
32
—
4
36
—
1
42
_
23
36
—
5
—
—
1
12
_
90
6
—
27
24
—
20
30
—
36
...
.
6
32
_____
2
32
33
16
—
6
—
2
16
-
|
23
—
—
4
8
—
3
—
—
180
16
149
24
. .
_
_
__
347
32
—
—
—
—
—
—
2
32
-
.
—.
...
__
_____
_______
___
15
32
—
6
—
—
3
—
—
123
8
—
13
16
—
32
40
__
1--
—
—
——
—
—
—
—
—
1 n
1 1 i
—
—
—
—
—
—
11
—
1
i
209
16
—
66
—
—
36
—
4
41|32
_
10
16
,
16
32
2
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
5
—■
—
3
-j
63
36
1
-!
18
16
—
13
12
_j
' I
;
—!
—
!
—
—
—
„|
_1
1
• 1
1,006
16
j
——
—
—
~~ j.
— 1
44,660|
9|
-1
13,142
■«i
9,866
*1
—1(
R:dr
370
148
165
3,287
424
1,071
12,795
1,088
6,240
sk.
16
32
24
28
16
16
24
53 16
110 23
28,480
4,117
4,519
1,325
652
117
18
16
30
138
46
42
29
46
45
41
30-
180
149
347
2
24
169
14
12
16
32
8
16
24
32
32
32
16
311
68
2
23
95
16
32
16
R:dr
34
38
45
739
116
294
3,518
299
1,717
14
28
7,832
1,132
1.243
365
178
563
24
5
1
15
38
8
6
5
36
18
16
p:
<n
86
14
8
3 —
1,006
16
—jl 8,3,74(30
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
—
—
—
—
—
136
29
—
—
—
—
80
42
12
—
—
—
—
90
36
42
—
—
—
i-jr-
1,808
6
36
—
—
—
—
233
36
33
—
. -
-—
——
589
42
30
—
—
—
—
7,037
42
14
—
—
—
—
598
28
4
—
—
—
—
3,434
4
32
_
^ -
_
z
29
16
29
—
—
—
.—
57
10
—
—
—
—
—
15,664
6
4
—
—
—
—
2,264
5
—
—
—
—
_
2,487
6
36
.—
—
—
—
728
3
—
—
—
—
360
8
40
—
—
—
.—
1,177
43
40
—
—
—
•_
62
24
—
_
_
_____
' 14
—
_
_____
_____
_
6
o O
S-S
>.i
3 >
5
» to
s
CO*
s o
5 £
8
4
10
5
2
_
36,859
38
R:dr
82
21
20
400
52
133
3,192
291
2,205
15
39
8,950
1,354
1,475
243
126
236
12
6
4
1
1
25
10
8
7
119
sk.
38
16
16
25
32
16
76
179
16
41
24
16
20
36
24
12
20
16
36
25
13
46
Summa
Stats-Bidrag.
6
6
R:dr
5,405
sk.
33
21
24
16
10
41
25
12
41
8
40
0
13
41,32
36 16
87
3
46
35
3
1
12
6
476
20,040
36
33
36
16
28
6
321
17
16
9
6
2,815
736
165
116
1,234
12,728
2,908
3,762
67,265
6,241
60,761
8
529
1,074
243,926
31,740
38,705
9,553
5,726
13,831
670
148
109 _
34143
3
10
6
11
7
3
2
9
7
11
6
26110
32
4
32
24
21
18
34
22
24
28
163
984
241
279
224
838
1,303
1,322
-3,273
8
32
2,331
1,651
2
108
12
30 > 6
37
6,083
46
567
135
2,258
171
10
320
15
14
11,710
11
21
8
22
32
31
27
21
31
12
14
46
33
26
28
17
42
19
26
26
26
24
22
34
27
47
4
10
1
2
1
3
5
8
10
9
7
9
10
6
11
6
6
4
11
5
7
6
11
10
3
33
6
28
45
6
7
11
4
2
5
544,354] 4| 3
maits
BEFALLNtNGSBAPYANDES
UTI
Stora Kopparbergs Län
TILI,
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 oell 1832.
©em Mai»,
ecksteinska boktryckeriet;
1834.
■
§:
i.
Länets allmänna beskaffenhet;
H ar under de sistförflutna fem åren för'blifvit oförändrad, i följd hvaraf
de i i328 års Berättelse derom redan lemnade uppgifter nu endast
åberopas.
i
Af de i samma Berättelse omförmälte tvänne större företa g till befordran
af en lättare communication emellan särskilta delar af Länet, hvilar
ännu det påbörjade Canal-arbetet vid Gråda-fallen i Gagnefv Socken;
och någon verkställighet å förslaget angående en Canal- eller Jern-vägs
anläggning emellan sjöarne Vessnan och Barken har icke eller sedermera
kommit i fråga.
Å den i 1828 års Berättelse omnämnde vidsträckta Myra inom Stora
Schedvi Socken har under de sednare åren odlingen blifvit med framgång
fortsatt, ehuru delägarne de tvänne sista åren lidit skada af tidigt
inträffad frost, och ännu icke kommit i åtnjutande af något understöd af
allmänna medel, hvarom de gjort ansökning. Några andra större odlingsföretag
hafva under nämnde tid icke blifvit till fullbordan bragte; men
deremot hafva på vanligt sätt fortgått de smärre odlingarne, hvilkas vidd
icke kan bestämt uppgifvas, men hvaraf nyttan är ganska stor.
§:
2.
Innevånare.
Enligt 1833 års Mantalslängder uppgår folkmängden i Länet, oberäknad
Särna socken, inom hvilken, såsom från skatt befriad, mantalsskrifning
icke verkslälles, till i54>8i7 personer, och då härtill lägges Saina
sockens folknummer, som beräknas till omkirng 800, så utgör Länets hela
folkstock 185,617 personer. Deraf äro:
!
—
4
Maalafs-skrifne: Mankön . . , 35,888
Qvinnkön .
.
4«.7577?.fi|ts
lif antal s-frie? Mankön, äldre. 3,806 *
dito minderårige 22,5 ij
Tjenstgörande Soldater r,rq5
Qvinnkön äldre .
7,564
dito minderårige 23,090^
Särna Sockens personal af begge könen och
^
af alla åldrar. .........
gQ0
Folkmängden i Länet, som vid 1828 års toantals-skrrfning uppgick
lill 130,829, bär således under de sista fem åren vunnit en tillväxt af
4788 personer, Orsakerne till denna tillökning äro desamme, sorn i förra
Berättelsen blifvit uppgifne, nemligen fortfarande fredslugn, skyddskopnympningen,
god hälsovård, och utvägar till arbets-förtjenst.
Någon märkbar förändring bär icke Föregått uti folkets bildning seder
och lynne, samt konst- och näringsflit, men beklagligen h«r välmågan
aftagit, dds såsom en följd af de, onder de sista åren, i synnerhet
i Länets öfre delar, inträffade svaga skördar och dels i anseende till den
för Bruks- och Bergverks-rörelsen under samma tid uppkomna mindre
förmånliga conjunelur, hvarigenom allmogen till någon del kommit att
sakna den betydligare ar bet s-för t jensi, som Bergsrörelsen under ett motsatt
förhållande vanligen erbjuder och för denna ort är af så m veken vret
Okad skuldsättning, så väl till Staten för erhållen nndsättnings-spannel
mål, som till enskilte personer för hvad allmogen derutöfver varit nödsakad,
att till sin bergning förskaffa, har blifvit en naturlig följd af detta
förhållande,' meli det är att hoppas, att några goda år och en åter inträdande
gynnsam period för Bergshandteringen skola afhjelpa den förlägenhet,
hvaraf en stor del af allmogen nu mer än vanligt tryckes.
Örn1 sedligheten bland en del af de Ängarne folk-dalerne i Länet
sku le kunna anses hafva under de sednare åren aftagit, så är orsaken
deum att igenfinna 1 den ymniga tillgången på brännvin och det låga
pris, hvarur! denna vara kan säljas. Den tid är icke långt borta, dä i
otre delarne af Länet hännvin var en sällsynthet, men speculations-andan
hai unmt vägen äfven till desse affägsne trakter, der numera bännvinsupplag
ofta inrättas; och genom lättad tillgång väckes och underhålles
begäret till denna, både till kropp och sinne förstörande dryck. Det är
35,617
5
väl sannt, att gröfre brott fortfarit, att vara sälsynta i denna ort; men
det är ock lika sannt, att de flesta brott, som här förefallit, blifvit föröfvade
under eller i följd af rusigt tillstånd. Förgäfves är att hoppas
något framsteg på sedlighetens bana, så länge medel icke finnas, att hämma
dryckenskapslasten, och det enda medel, sorn, elter Konungens Befallningshafvandes
tanka, skulle verksamt leda tili ändamålet, vöre att genom
höga afgifter å tillverkningen fördyra varan. Erfarenheten bär visat åtminstone
i delina ort, att vid högt brännvinspris begäret efter denna såkallade
njutning varit någorlunda inskränkt inom måttlighetens gränsor;
men att då, såsom nu inträffar, bränvin kan säljas till ringa pris, måttlighetens
fordringar blifvit vida öfverträdde.
Af detta Läns talrika folkmängd nödgas en betydlig del, att genom
arbete hos andra personer söka sin bergning. Brist på arbetsfolk röjes
således icke. Enligt det utdrag af Länets markegångstaxor för åren från
och med 1827 till och med i83i, som finnes denna Berättelse bifogad,
bär medelpriset å ett Mansdagsverke under denna tid utgjort 24 sk. 9! r:s.t
Banco och således i det närmaste bibehållit samma värde, som under de
föregående fem åren.
§: 3.
Näringar.
Jordbruk. Hvad angående jordens bruknings-sätt, Sädes-sTagen, odlingen
af Potatoes, Lin, Hampa och Humla samt Trädgårds-skötseln uti
den förra Berättelsen blifvit anfördt åberopas nu, då i dessa delar någon
förändring under de sednare åren icke ägt rum.
Spannmåls-produktionen inom Länet är väl under vanliga, goda år
uti jemt stigande, dels i den nion de, på Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad
skeende storskiften fortgå och bereda tillfälle till införande af ett
bättre ordnadt åkerbruk och dels i följd af de odlingar, sorn årligen verkställas;
men vid betraktande af folkmängdens tillvext kati sädes afkastningen
ännu icke anses fylla behofvet i ett högre förhållande, än uti förra
Berättelsen blifvit uppgifvit, eiler till nio tiondedelar af hvad för året
erfordras. Då svagare skördar inträffa, hvilket i den sednare tiden flera
år varit händelsen, åtminstone för Öfre delarna af Länet, rubbas likväl
detta förhållande emellan produktion och åtgång; och bristen måste fyl
-
las genom uppköp af spannmål från angränsande Län. Förbättrade åkerbruks-metoder
oell redskap eller mekaniske inrättningar till besparande
af arbetskraft hafva under de sednare åren icke blifvit införde, nied undantag
af några tröskverk i mindre scala.
Boskapsskötseln befinner sig fortfarande i samma ikick förra Berättelsen
omnämner.
Till förbättrande af Hästafvel hafva under de sednare åren "LandtBeskällare
från Strömsholms Stuteri sommartiden varit inom Länet stationerade,
och ehuru denna anstalt hitintills af Länets allmoge föga blifvit
begagnad, hvartill orsaken ligger i knapp tillgång på foder och i synnerhet
på tjenlige betesmarker, är det likväl troligt, att i den moll nyttan
af anstalten hinner utveckla sig* äfven allmogen ;skali inse och tillägna
sig fördelarne deraf.
I de uppgifter Konungens Befallningshafvande uti dess sista Berättelse
lemnat, om Skogome i Länet är icke något att tillägga. Ännu äro de,
inom de fleste Socknarne, tillräcklige att fylla alla deraf påräknade behof
och någon bättre hushållning med dem har icke kunnat til!vägabringas.
Det är syllsynl, att i denna ort hägnader eller stängsel uppföras af andra
ämnen än af träd och begagnandet af bränntorf har vid tillgång på
skog, icke kommit i fråga.
Länets andra hufvudnäring Bergsrörelsen bär, ehuru icke minskad,
likväl i de sednare åren beredt dess idkare mindre fördel, än under den
tidrymd, som utgör föremål för 1828 års Berättelse. Auledningarne härtill
äro: dels Jernprisernas betydliga sänkning och dels hvad Koppartillverkningen
angår, minskad tillgång på malm i Fahlu grufva och densammas
åtagande fyndighet.
"Utom de i förra Berättelsen nämnde ädlare grufvor, hafva under den
sedermera förflötna tiden trenne förut öfvergifne Koppargrufvor blifvit
med arbete belagde, men ännu har icke kunnat visa sig hvad framgång
dessa försök må hafva. EtthundradetreUiosex större och mindre Jerngrufvor
hafva blifvit bearbetade och uppfordringen utur dem har uppgått
till i3o,ooo lass af arne Skeppunds vigt. Innom Vester-Bergslagen hafva
någre af de större Jerngrufvorna, såsom utbrutne, måst öfvergifvas, men sådant
har likväl icke varit af menlig inflytelse på Bergsrörelsen, då de
Öfrige Grufvorna i orten lemnat en malm-tillgång, öfverstigande livad
under de förutgångne fern åren erhållits. En större Grufva i Öster-Da
-
larne är ock numera utbruten, hvaremot inora Öster-Bergslagen några nya
Jerngrufvor blifvit upptäckte.
0
Tabellerne utvisa antalet af de i Länet befintlige Kopparverk, Masugnar,
Jern-Bruk och Manufaclurier, m. m. Till Bergverks-rörelsen anses
årligen åtgå 3oo,ooo stigar kohl. Genom minskad tillgång på Malm och
Malmens allt mer aftagande rikhaltighet, har Koppartillverkningen j Fahlun
blifvit så betydligt nedsatt, att den för åren från och med 1827 till och
nied i83i i medeltal uppgått till endast 3o37 Skeppd 19 L:pd årligen,
och de stora ras, som under innevarande år i Fahlu grufva inträffat, hafva
icke allenast ytterligare inskränkt tillgången på duglig Malm, utan ock
ganska mycket försvårat uppfordringen deraf. Icke blott för Grufveägarne
och Bergs-Bruks-idkarne, utan ock för den folkmängd inom Länet, som
från Kopparrörelsen hämtar de väsentligaste bidragen för dess bergning,
äro dessa förhållanden högst bekymrande, och det vill synas, som BergsBruksrörelsen
vid Stora Kopparberget icke skulle kunna utan förlust fortsättas,
så framt icke, enligt den ansökning, som derom redan af Bergslaget
blifvit gjord, betydlig nedsättning beviljas i den höga Kopparräntan.
Vid Garpenberg och Tomtebo har Koppartillverkningen de sednare åren
vunnit tillvext. Det är dock sannolikt, att på förra stället den ökade inkomst,
som härigenom tillflutit ägaren ännu icke pä långt nära återguldit
den betydliga kostnad, som inrättandet af större Stamp- och Vask-Verk
för honom medfört. I den mon uppfordringen af Jernmalm blifvit ökad
har ock Tackjernstillverkningen tilltagit,
För Stångjerris^smide äro dels nya privilegier Beviljade, dels äldre
privilegier utvidgade,, äfvensom vid några Bruk Ämnes- och Manufactursmide
fått till Stångjerns-smide förbytas. Hammarskatten uppgick sistlidet
år ti 1 7^1 Skepp:d 3 L:pd, 3 skölp. Något mera än 6,5oo personer
anses vara vid Bergshandteringen sysselsatte. Utom rättigheten att i
Banken beläna Tackjern och den Grangärdes Bergslag beviljade frihet,
att under feni årr räknade ifrån smidesåret i83a, till hvilken Bruksägare
som lelst, försälja tackjern, bär för Bergverksnäringens uppkomst och förkofran
någon allmän anstalt icke blifvit vidtagen. Förkättrade methoder
vid Jerntillverkningen hafva efterhand blifvit allt mera vidtagne och
begagnade.
0
De fyrfaldiga tillverkningarne vid Bergsrörelsen inom länet för åren
från och med 1827 till och med i83i torde kunna anses hafva i medeltal
årligen uppgått till följande värde:
1 Fahlun.
258 st. Ducater h 6 R:dr - •
•
•
i»54S — —
52a| 1-ödige Skålp. Silfver eller 4,187
R:dr Specie i 2: 3j.......
41,149 16 —
5,o37 Skeppd 19 L:pd koppar, gärad
samt till en del valsad, eller smidd
Tid Avesta, efter medium af priset
ä Stockholms väg under de sednare
fem åren, då det högre Manufactureringsvärdet
anses ersätta transport
och andra omkostnader utom Länet å
126 R:dr..........382,781 33 7
i39 Skeppd 5 L:pd iq S&ålp. Bly & 33
R:dr Skeppd ........
4*590 3 7
747 Skeppd 7 L:pd 10 Skåldp. diverse
Vitriol å 21 R:dr Skeppdet ... *5j6g£ 42 —
i4 Skeppd Svafvel å 22 R:dr . . ..
3o8---
i,i53 Tunnor Rödfärg å 6 R:dr . .
^,918 — —
800 Tunnor Rödfärg från mindre Röd
färgsverk
a 3 R:dr *6 sk. Tunnan 266 32 —^
^ a
Inom Fänet i öfrigt:
53,5i6 Skeppd Stångjern och Manufactur
samt Bergsmansjern, saromanslagxie
af samma orsak som Kopparen ä
16 R:dr 16 sk. Skeppdet ..... 874*094 3a — 1
4&45o .Skeppd Tackjern Å 6 R:dr
Skeppdet .........
296,700 t— —
550 Skeppd Koppar af Garpenbergs
och Tomtebo Grufvor 4 *26 R:dr
Skeppdet ..........
69,300 •— —.
Ungefärligen 10 Skeppd Koppar af andra
smärre Gruf-lörsok å 126 R:d*
Skeppdet..........1,360 _ ^
För Rödfärg och svafvel omkring .. .
4,000--1 ,^354 32 _
Summa Banco R:dr 1*671,017
2
—
9
—
Om de Fabrikerj Bruk och Näringar hvilka icke tillhöra Bergsrörelsen
innehålla Tabellerna upplysning så väl i afseende på antal, som
beskaffenhet. De hafva under de sednare åren icke undergått någon anmärkningsvärd
förändring och likasom vid förra Berättelsens afgifvande förmodas
nu det sammanräknade värdet af deras tillverkningar kunna uppskattas
lill 100,000 R:dr Banco.
Angående Binäringarne inom Länet är icke något annat att tillägga
hvad 1828 års Berättelse derom innehåller, är att Saltpeter-tillverkningen
blifvit minskad till 200 Lispund, en följd af den öfvertygelse, som gjort
sig gällande, att det egenteliga Saltpeter-ämnet är oumbärligt för de gödsel-blandningar,
utan hvilka jordbruket Ilar i orten icke kan i sitt närvarande
skick uppehållas.
Handel å Landet j egenteligen nied Spannmål saltvaror och några inhemska
slöjdalsler samt några kram varor, idkas såsom tillförene af flere
bland allmogen, af Slädernes Borgerskap samt af några andra å Landet
bosatta personer. En af de i sista Berättelsen omförmälte Landtmarknader
bär numera upphört och det vöre att önska, att äfven de återstående
tvänne Landtmai knaderna, såsom öfverflödiga oell på flera sätt skadliga,
kunde indragas. Bergverkens alster försändas till större delen, med begagnande
af förut uppgifne upplagsplatser, till Westerås och endast en
ringa del öfver Wermland till Götheborg samt öfver Söderhamn och Gefle
till Stockhol m.
Den handel som inom Länet idkas af Gårdfarihandlande samt Handels-Borgare
och deras Betjenter från Borås och i synnerhet från Ulricehamn
har med hvarje år utvidgat sig. Den är för orten icke nyttig. Lättheten
att i sina hemvist af dessa Handlande på credit erhålla öfverflödsvaror
skapar förut icke kända behof och förleder till onödiga utgifter.
Allmänt äro de missbruk bekanta, hvartill denna Handels-rKttighet föranleder,
och många händelser bevisa dess skadliga inflytelse på allmogen.
På Statens bekostnad hafva några nya vägar sedan år 1826 icke blifvit
anlagde, men enskildta personer hafva deremot verkställt sådana arbeten,
hvaribland de betydligaste äro: en väg från Winljerns Grufvor till
Svartnäs Bruk i Svärdsjö Socken af omkring en mils längd, samt i Gran
Landsh.
5-årsberättelse Jor Stora Kopparbergs Län.
2
om
-
gärdes Socken, en väg från Summansjö till Grängesbergs Malmfält
kring i i mil.
Politisk Författning.
I anseende till Länets Kammar-verk bar någon annan förändring icke
ägt rum, än att, genom Recognitions-Skogarnes nu fortfarande indelning
till Hemmantal 63^-deIs nya Hemman redan uppkommit, äfvensom
tvenne nya mjölqvarnar under de sista Fem åren blifvit skattlagde.
I förra Berättelsen omnämndes, att till jordbrukets förbättrande i de
delar af Länet, hvarest detsamma lidit genom en obegränsad Hemmansklyfning,
Storskiften med olika understöd af Staten Socknevis förrättades.
Under åberopande af hvad i nämnde Berättelse derom vidare finnes
aufördt, får Konungens Befallningshafvande nu tillägga, att af då i
Österdalarne inom tvänne Socknar förehafde Skogsdelnings-förrättningar
en blifvit afslutad, men dea andra är beroende på dervid yppad frå^a
om skogsafvittring till Kongl. Majit och Kronan, hvilken ännu icke kunnat
till Nådig pröfning förekomma; att uti en af de då omförmäldte Socknar nedom
det egenteliga Dal-laget, hvarest storskifte blifvit företaget, förrättningen
ännu fortfar, samt att de under den tidrymd som nu är i fråga företagne
förrättningar, uti en Socken af Öster-Dalarne och uti en nedom
Dal-laget, fortgå med så beskaffade olika bidrag af allmänna medel, som
förut är vordet uppgifvet.
Till Kongl. Majit och Kronan böra utaf de i Tabellen upptagne
Hemman och Lägenheter.
mantal, 1 Mjölqvarn och ett Kronofiske
och till fromma stiftelser är
hemman anslaget.
Fjorton Posthemman finnas i Länet, äfvensom 29 Gästgifvaregårdar
och 25 Skjutsombytesställen.
Några äldre vattenverks rätt till vattenuppdämning orsakar val skada
å någon ängsmark, men kan icke anses äga något allmännare inflytande
på Landets odling.
Likasom vid förra Berättelsen Sr, med afséende å innehafvande hemmantal,
förhållandet emellan sjelfägande Jordbrukare och Arrendatorer så
-
som i5 till 1, och hvad i sammanhang med denna uppgift då anfördes
om beskaffenheten af vanligast förekommande Arrenden samt Landlbonde!
nas utkomst, varder nu äfven åberopadt, såsom utan förändring fortfarande.
Stats-Bidrag. I cfverensslämmelse med hvad i sednast afgifne Femårs-Berätlelse
blifvit aafördt, synes, på sätt skatterna med hitills medgifne
lindring, nu utgöras, någon förändring dervid icke vara af behofvet
påkallad. Vid Jernverkens taxation lill Bevillning torde dock ett lägre
minimum vid vinstberäkningen böra bestämmas, då efter nu gällande
stadgande!!, de mindre förmånliga Bruken blifva skattade till ett fastighets-värde
understundom öfverstigande det pris, hvartill de kunna
försäljas.
Vid bevill ningens och Öfrige räntors upptagande äro iS3i års räkenskaper
följde.
Värdet af de i Tabellen uppförde ©nera, är grundad! på vederbörandes
aflämnade uppgifter, jämförde med Kronoräkenskaperna oell dithörande
Handlingar. Under rubriken: diverse onera innefattas: Socknegångspengar,
Cm hus-medel, Riksdags-penningar, allmänna byggnaders underhåll,
Brandstods-medel, Tingsgästning, afgift till Djurläkares aflöning
i», m.
På sätt i förra Berättelsen blifvit upptaget, och som således härutinnan
åberopas har så vidt möjligt varit, enligt Formulärets föreskrift blifvit
utfördt det uppskattade värdet sami Bevillningen af Jordegendom , Bergverk
och Lägenheter, m. m. Öfriga Skatter deremot, såsom på de flästa
ställen inom Länet utgående på Rote, hafva generelt måst utföras. Den
personel Bevillningen har, till så vidt det varit verkställbar!, blifvit
Specifikt upplagen.
Politi. Allmän undervisning har Länets ungdom tillfälle att begagna
vid Fahlu högre Lärdoms-Skola, hvarest Lärjungarnes antal under
de sednare åren hvarje termin utgjort omkring 120. Till det årliga anslag
lör detta Under visnings-verk, som i förra Berättelsen uppgafs Utgöra
vid pass 25o Tunnor spannmål, kommer numera den af Riksens Ständer
vid sistförflutne Riksdag med omkring 1,000 R:dr Banco beviljade tillökning
uti den dåvarande Lärare-personalens aflöning. I afseende på undervisning
för allmogens barn i deras hembyggder, samt ungdomens un
-
dervisning i nyttiga slöjder fortfara utan någon förändring, de förhålländen
som finnes omförmälde uti den år 1828 utgifna Berättelse.
För den praktiska Bergs-skolan här i Staden blef vid sisthållne Riksmöte
Statens årliga anslag förhöjdt nied 1,000 Erdi- Bancor såsom lön för
•n tili Biträde vid Elevernas undervisning anställd andra Lärare, för hvilken
år j832 en löuförliöjning utaf 333; R:dr 16 ska af Jern-iContorets medel
bestämdes; hvarförutan Jern-Contoret Levil 1 ja t ett årligt anslag under
Titel: Material medel, att användas vid den undervisning, som af samma
Lärare hgsörjes. Ifrån och med år 1828 hafva tjugu Stipendiater och
Elever samt 37 Extra Elever begagnat denna Läroanstalt..
Öfver ordning och sedlighet vaka såsom tillförene Uppsyningsman i
Byarne och Kyrko-Råden, samt öfver hälsovården desse, äfvensom Presterskapet
och Kronobetjeningen. I Fahlun finnas Länets Lazarett och
Carlius, samt en Veterinair-inrättning
Fattigförsörjningen
i Länet bestrides ock ännu endast på det sätt,,
som år 1828 anmältes.
Vid Gästgifverierne i Länet handhafves dea ordning, som i allmänna
Lagen och gällande Författningar påbjudas.
Skallgångar hafva blifvit mera sällsynta efter det belöningar för rofdjurens
dödande utom skall under de sednare åren blifvit af Jordägande
i de flesta Socknar af Länet uti ingångne, i behörig ordning stadfästade
öfverenskommelser bestämde, ehuru till högst olika belopp inora särsk i 1 te
Socknar.
Tillåtna Krogar voro vid i832 års slut i Städerna 25, å Landet 10,
hvartill komma 37 Gästgifverier och Skjuts-ombytesställen som begagna
Bränvins-minuterin-gsrätt, så att antalet af de ställen, hvarest bränvin i
minut emot stadgade afgifter då försåldes, uppgick till 72.
Om Socknemagazinerne i Länet är annan upplysning icke att meddela
än i förra Berättelsen innefattas, jemte den att närvarande behållningen
i de Magaziner, som nu äro i verksamhet, utgör ett sammaniäknadt
belopp af 7,687 Tunnor Spannmål utaf åtskilliga Sädesslag.
Den i Fahlan inrättade Sparbank bär från Bankens öppnande vid
början af år 1825 till i832 års slut, utlämnat 1,025 motböcker till särskilte
insaltare, och utgjorde de sistnämnde tid i Banken innestående medel,
i Capital, Räntor och Premier tillsammans 19,176 R:dr 35 sk., utom
bjelpfondens behållning 2,262 R:dr 28 sk. 11 r:st, hvadan sedan sista Berättelsen
afgafs en tillökning uppkommit af 337 särskilta insaltare samt
de innestående medlen ökats med 5,689 R:dr 38 sk. och hjelpfonden vunnit
en tillväxt 1,227 B:dr ^7
10 r:st Banco.
§• 5.
Städer.
Tabellen för Städerne utvisar beloppet af den Bevillning, som utgår
af den Borgerliga rörelsen inom hvarje af Provinsens trenne Släder:
Fahlun, Hedemora och Säther.
De Näringsfång hvarå Borgerskapet i dessa Städer grundar sitt bestånd
hafva, likasom allmogens plägsed att sjelf utföra samt i och utom
orten afyttra producterne af dess Boskapsskötsel och konstflit, icke undergått
någon förändring, sedan sista Berättelsen afgafé och hvad derutinnan
förekommer om afsätlningen utaf Brukens eflecter och Koppartillverkningen
i Fahlun fortfar att vara tillämpligt till närvarande förhållandet
dermed.
Städernas Handel och Öfrige Näringar synas under de sednare åren
hafva Bibehållit sig vid samma ståndpunkt, som då sista Berättelsen afgafs.
Både de Handlandes och Handtverkarnes antal har nästan med
hvarje år ökats: Häraf torde kunna slutas till en liffligare rörelse, men
detta förhållande äger sin enda grund i lättheten att nu vinna burskap,
hvarigenom mången obetänksam yngling förledes, att oftast utan något
eget förlag och understundom innan han hunnit förvärfva sig nödig
verlds-erfarenhet, för egen räkning öppna en rörelse, den han efter kort
tid nödgas öfvergifva. Också ådagalägga taxerings-handlingarna, att ett
icke otydligt antal Borgare icke magta erlägga den minsta fastställda
Bevillnings-afgiften, utan måste taxeras derunder.
För dessa Städer hvilka å det omkringliggande landets cultur, näringar
och konstflit, icke äga något anmärkningsvärd! inflytande, äro några
för Landsorten skadliga prohibitiva författningar icke utfärdade.
I afseende på Städernas jord och densammas begagnande äro andra
förhållanden, än de i sista Berättelsen upptagne, icke alt uppgifva,
hvarföre innehållet deraf till alla delar åberopas.
Uti Hedemora och Säther undervisas Ungdomen i der inrättade lägre
Lärdoms-Schotor. I Fahlun är utom den redan örn för mai de högre Lärdoms-Scholan,
en år l823 inrättad \exelundervisnings-Schola, hvilken
under hvarje Läsetermin af de sednare åren fortfarande varit besökt af
omkring 200 Lärjungar.
I Städerne boende Läkare besörja Sjukvården derstädes. I Fahlun
bo för närvarande, jemte Gruf-Medicus och Lazaretts Läkaren, ProvincialLäkaren
för Öfra Districtet, i Hedemora den för Nedra Districtet och i
Säther Begements-Läkaren.
Fattig vårds-inrättningen i Fahlu Stad, hvilken år 1817 stiftades af
Stora Kopparbergs Bergslag och Stadens Innevånare fortfar att äga bestånd.
Utaf Inrättningens medel lemnäs på åtskilliga sätt understöd åt
Stadens och Bergslagets fattiga. Vid i83a års slut utgjorde Inrättningens
behållna tillgångar 10,853 R:dr 10 sk. 1 r:st Banco. I det välgörande
ändamål, att i likhet med den åtgärd, som af Stadens Fattigvårdsstyrelse
äfven förut varit vidtagen, för fattiga Barn i Fahlu Stad, hvilkas
föräldrar voro oförmögne eller oskicklige, att bibringa dem de oumbärligaste
kunskaper, sedlighet samt vana och färdighet vid arbete, bereda
tillfälle, alt hos fosterföräldrar å Landet njuta en sådan uppfostran, hvarigenom
dessa egenskaper kunde hos dem inplantas och deras framtida
väl såmedelst betryggas, har numera aflidne Brukspatronen Per Forslind
i lifstiden, utom andra gåfvor åt Fattig- och Schol-Inrättningar inom
några Socknar på Landet till ett belopp af, 7,000 R:dr Banco till Staden
lemnat en Donation af 10,000 R:dr Banco. Denna Inrättning förvaltas
af en serskild Styrelse och hafva Sjutton barn redan blifvit till fostervåld
å Landet utsatte.
Dea i förra Berättelsen omförmälde Stiftelse i Hedemora till fattiga
Barns vård och uppfostran har numera trädt i verksamhet, och stiftelsens
fond årligen blifvit förökad.
Föröfrigt saknas i Hedemora lika som i Säther, allmänna Fatttig-försÖrjnings-anstalter.
Församlingarnes mest behöfvande Allmoselijon
tilldelas understöd af Fattig-Cassorne samt andra dertill disponerade
medel.
Efter medium af de sednare fem åren utgör beloppet af sådane inkomster
hvilka Städerna af vissa fastställda afgifter åtnjuta, för Fahlun:
Ströms-afrad och Skutfrakts-medel, tillhopa 657 R:dr 2 sk. 5 r:st: för
Hedemora Vågpenningar, omkring 3oo R:dr och för Säther, Ströms-afrad
3 R:dr 32 sk. allt Banco.
Fahlun å Lands-Cancelliet den 3i December i833.
P. D. LORICHS.
P. ÅKERMAN.
P. J. LINDBOM.
-
*
• '
-
Tabell för Städeme inom Stora Kopparbergs Län.
Jord.
Utsäde af:
IMedelafkastning, sedan
Utsädet är a fd rasi t.
Underhållne Kreatur.
Uppskattadt Värde.
Fahlun.
St. Strinnd T:nd
>■
T:nd St.
Hus och Tomter . . . ,
Jord...........
Silfver-Verk.......
St. Kopparbergs Grufva
Koppartillverkningen . .
Veriol-Verk......
Rödfärgs-Verk .....
Kopparhyttor......
Falker.........
Apothek, m. m.....
Personalen........
192
1931
946J
T:r
24
T:r T.r T;r T:r
50-
60 __
33 a
T:r T:r T:r T:r T:r
144
42 250 250--
O
T:r
St.
st, st. gt. St,
300 113
550
25
60 ?10
Summa 254g
192 1931 561
946'
4
—
24
7
50,
50 ■
Hedemora.
Hus och Tomter
Jord .......
Fabrik.....
Personalen . . ,
138-
2421,276
800 2,318
8
8
50
5
Summa 138
1 242
Säther
Hus och Tomter.....
Jord.........
Jern-Mauufacturer
Tnll-Qvarnar
Stamp........
Torkpl&t......! . !
Personalen
85
310
1,276
800 2,318
8
8
50
180
956
1,440
4*1
120
120
20
Summa J 85|
5 31o| 180 J 950|l,440 |
4
25
25
120
, , - ,
_
-| 20|
4[ 120
Anmärkning: Sedan alsta fern Sr. Berättelsen har tillkommit: för Säthers Stad: t Tomt, *> Tuni. Äng.
15
60
144
42 250 250-- 300 113
10 550
25
60 ilo 80
56 350
35 360 100
20
80
56
70
350 25
160
20
360 100
20 400
480
60
15|-
70J--1 leo} 20| 480
350
60|--j 350
73
4 236
20
50' 80---
R:dr sk- r. Rldr sk.
329,812
----70,745 2810
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
_
_
329,812
38
—
—
70,745
28
106,583
2
3
106,583
2
162,014
28
z
162,014
28
25,500
—
—
25,500
—
62,557
14
—
62,557
14
—
—
—
329,812 38 570,745 2810 356,654 44 3757,21315 6
145,002---
--62,186- —
145,002
62,186
— _
1000--1000
— 39142 —
73
4 236
20
50
80
22
ilo
20
22I i no
50, 50--
20| 50| 50!--
145,002--
53,139
53,139
32 —
62,186-- 1000 -- 208,188 —
25,125------
32,000 -  3,000-  600-  650-
53,139 32
25,125.
32,0001
3,000 —
600-  650-
•321—J25,125( —-/—| 36,250|—|—|ll4,514|32
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Efter i83o års Förordning.
Ständiga Räntor.
Efter -lidra Artikeln.
»
sr.
R:dr sk. r. R:dr sk. r. R.dr
659!
141:
213
-2,339
— 810-
1,56946 51,144
1,569 461 5jl,144 11 2)3,9681.31
39142 -
220 44
220|44
____124 14
136— 2-
136 — 2 416 14
67
-I 67
229
R:dr sk. r. Rtdr sk.
I
-1,782 18 3
1920
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R:dr
659
609
213
2,339
810
324
51
125
49
66
5,611
sk.
29
17
7
r.
8
4
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
467
46
9
11
16
,
1
c;
7
1,095
24
10
—
—
—
25
—
—
—
—
651
7
2
R:dr sk. r.
—
684
2^59218 3| 19 20 41,095 2410 46746 9jl0,858
11
11.---
---- 313 32 —
'46 11
78440------ 9116----1—
11 78440
400
4001 8|-
9116-
55
12
313 32
238
39
2,134 1 1
5
106
289
64
13
743
651 7 2 36,82024 2
tö
-
lö—
8 6
55|l2|—| 238|39| 2| l,21l| 8| 'X
156-
156
89
89
36 —
36)—J
155
R:dr sk. r.
36,13615-
684 9 2
651 7 2
37,471131 4
tn
Ridr sk. r. R;dr sk. r.
R:dr
- 2,564
5 16
—--- 457 37 51,600
16
89 36 -
-l-l 279ji4|
— 2,564
457 37 5 1600
84
84
28
283
Clericiets Underhåll»
R;dr sk. r. Rtdr
— 2,147 19 21,320
2,147 19 21,320
500 — — 133
500-- 133
32 6 336
28332| 6| 336
32 6 300--
66
r. R.dr sk; r. R;dr sk.
410 800--4,267 24
16
10 800
— 100
I
16 —
4,267 24
733
16
R:dr
— 3,654
3,654
100
32| 6 300j—j—j 66|32|—| 50
73316
416 32
sk.
17
in
r. J:dr sk,
1013
17 1 1,013
300|—
300
250
690
16
16
R:dr
sk. r.
500
500
250
690— —
500
250
—| 416)321—I 250|—|—| 500f—
250 —
3,15019
3,150 19
R:dr ;sk.
600
600
420
— 6,926 22 6
R;dr
659
15,758
213
■ 38,475
810
1,008
51
125
49
66
6,262
k.
32
11
— 63,479 18
290-  5,0742
— 1,560
106
13
2,781
12
219
90
28
1
9
1
14
833
4
25o|—|—| 420|—|—I 4,032j34| 1
fe-.-V L
tangni%zx
-
Vi •’ *»Ui
»•OiJiPWääi . a
• /
- • . '■
*
■ é •
* \A feofil
v ' 1 ' t , ;• <:■:•:
' *
•
■
u—-i-w»
‘
- •»'*,.
;. ...
•
•
. *' 'TrAk.
.
-jfli •
-t. y
- r-*
f ' -‘M'-
■
? f
.L
.
i
■
i
I >
| ^
t 1
1
i
S, '
:
' ;|
ku.. 4
— ■_-
*afes-“
;. • :
s
1 ]
■s .
1
!
i l
[
f
r
i
i ' T.
; ;
i ■
;
i
cc
•j •
1
. : ’ij bil J ■
,
' >
5
l
;
b.
. • :'
1
'; • rjp
•80*1 i afl.
-
*5
■-_•
t
i
i
*•
i
.
o
'Ä
f
!
&
5»-
f
■
e*
•• ! j»|
■ .t.li .:...: .ii. • '.
-
't... rf
*"
i i
I
i - ■ 4
i
!
•v
I
► •
I
■
4
-
-
; v i
,
i i
:u&
frill'» -
' ■ '111
■ f •\if' •!.
* «! i
’ i
I .
*! ~
1
I
f t '
—4
~T,-
. i
gr
,r*
C
*E
(V
' t
? i
i
i
4
i
i
lii
- f
i»
; \
i
■_!
... ; :
5 i . i
■
%:
i
- . 1
^
i
*?
t
i
H
■> -
; v..i . £
% 4Ff;4 -
1
:
:
ir
.ftH
■...
.
t'1 ■
■
•
.
-■
—
■:
.
:
•' :
.......
' _ ’ _:.■ .
- ft—
,
r - •; -
; — i
' •
j >. ,w
/
'■
- . ;._ I _ .
-
■■ ■
:
. :
- ™-,: : ...... ■
-■ ■■ 1
:. -I— i:
■ ■ ■
.;:
uis ■->!
- *
|< • ’■ ;*ivO.J
- - :' : r» 1 L
;:'-i r.r..
■ -«■ *—
—_ ,
H
:
l....!r. •
1 ' t
j
»t . < »•' .
— •——
'*■ t —  - -
r ... ....
, •
• ■
L.LiJ.SÉ
. ■
.
* .*•
i.. - - . . i .
i
, . * ' ... ' . ; : * . '■.'*« ; '
' ■
f-h
I:
-*
I I i
: .
" 'i
lii
• i3r .
:
: i::;
t ~r 1 ■ .
■ '.!• 0 !>,.
i- l ' I
iK.«
s-,
f T
r ♦
: ■
[ -
:
:
f
:
:
;ti
^ '.....t"
:
L i '
- T't;
..;.__
: ■■:
-
; !
! - -
i~; -
.., Vl *—- :L .;
usi: H.j
l :
l i.'
______i <
Arn-
‘
*-
*
* -
r.
t-joirr ■
: ; m
’■ i.-
< ::r
-i'
|-i- ,"’r
4_; *
■> %
' !
- i
!
! . ' , l ■’!
:
I
; ? :
* : :
■ : ;
r|.1 T [ T ■ H H ; i
rrtnMiHMHHiM?# r- ;
i m.^1 J?"PWTW.r ttT^tv+ - -
;
;
* 4
4 !' i- •- l- 4-4 t i *
^ T
>
!
'' 1 T" : I ■
: . ■ . : ‘ ; i {
. i • ; i -
- :
' *v ! -
• • .. *-* ; ■ - ■*' • ** *■
,
lii:
':
.....1 :j£åM
f-.wr ,i
f J
• < lin
4 Cil-jJ- f i - -
t i -.
. l
* • .
'i
■i
. ^ > i
f
-■ —-.v* • • • -
~ t . i
,
• ^ <-{—
( - ^ ■■ .■ •■•*.• ‘
'i -
- - L ■.
*
b.#
»
' '
rk--M-™
■ ^
—
■■
■
-------T—■ S.. .
.. ---
■ -mm
,
. lis 1 .. i. Vx 'I" : J_
.! .
'
,
|rj ' r ‘ j
b' '
" -
■
., -■
■. 9Sr.
/
■.-•i
-
T''
i
•
. H}
- i—........
"”•
' T-tr j» «r- ' .ij ii.
-«•
->i
•(<(;
1
; * i..!13
.. !
.'!■;■
' i
i
r : l‘
' ■ T
:
i
w
Tabell för Landet inom Stora Kopparbergs Län.
Hemman.
Frälse-Säterier..................
Frälse-Hemman..................
Bergs-Frälse-Hemman..............
Kronohemman...................
Krono-Skattehemman...............
Militiae-Boställen.................
Civile Boställen..................
Ecclesiastique Boställen..............
Kyrko-Hemman Bergsfrälse ...........
Recognitions-Skogs-Hemman ..........
Skattlagde bebyggde Torp, utan Mantal, som ej under
något hemmans ränta äro inbegripne, Krono
Dito obebyggde..................
Oskattlagde bebyggde Torp och Lägenheter dito
Fisken, Krono..................
Tull-Mjölqvarnar med lil par Stenar.....
Sågqvarnar...................
IIusbehofs-Mjölqvarnar..............
Stampar......................
Silfver-Verk . . .................
Koppar-Verk ...................
Stångjerns-Verk..................
Ämneshammare.....•............
Masugnar.....................
Jern-Manufactur-Verk...............
Glas-Bruk......................
Pappers-Bruk...................
Tegelbruk.....................
Svafvelbruk....................
Krut-Bvuk......................
Garfverier......................
Klädes-Fabriker.................
Rödfärgs-Verk...................
Kalk-Ugnar.....................
Porphyr-Verk...................
Bomulls-Spinnerier.................
Krono-Skogar, Jernverk upplåtne, emot Recognitioii
Gästgifveriers och Krogars Minuteringsafgift . . .
Personalen: af 1831 års skattskrifne personer . .
Clerecie-Statens aflöning......
c:
-i
3
o
B.
B
C
-
St.
U
lOil*
_ ,T 7 7,
6 S o o
ami
12?+
1,599!-  281-11-
O £6 7 T
^^6 2 •+5'
* 2.
6 ii O
8 3_
serö
St.
^5
?? <
o
O “5
n
nr ^
o
5. n
<3 q
£ -
Jtsäde af:
St.
25
2
534
1
45
44
23
12
37
12
69
14
1
1
5
10
1
1
T:r
w
Bi
crq
T:r
56
10,000
3,0
28,700
T:r
T:r
18,300
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdraget
-
T;r
1,200
T:r T:r
10,300
Summa |l,804H|||||[--1 852| 56|l0,00o|d,50o|28,70o|I8,30o|l,200|l0,300
336
60,000
T:r
33ö|60,000
133
Tjr
51,000
T;r
T:r
143,50091,500
T:r
6,000
Underhållne Krealur.
T .‘r
51,500
St.
14,500
51,000|143,500|91,50016,000|51,500|14,500
o
*
St.
1,650
t*
o
OCJ
cr
o
fia
*T3
st.
50,300
filo
(fl
*4
,650150,30016,000|76,000|9,000|45,000 12,993,901 [40
Uppslattnings
Värdc.
Stats
-
Bidrag.
w
Bevillning efter ,83o års Förordning.
Ständige Räntor
Efter a-u>a A.rt.
3-7 §•
-28,694 36
21-36 S
-
6l3,264l 9l 1
37-40 §.
03
-t
S-»
<S %
to
03
•.
“ p*
P
cn
p
3
B
29;
',3621 il 7|--H-Il2>808|39|_6l74,129|38| 8l93,494ll9| 6
46,907l25l lll,026l28
St.
St.
St,
St.
R;dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
tk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r*
Rjdr
sk.
r.
•U:dr
SK..
21,800
37,63»
1,161,185
12,350
7,006,284
150,668
15,000
153,955
3,000
21,590
11,102
400
152,081
32
75
2,338
12
11,178
33
12
8
43
7
10
10
2
■fe'
3
51
i,932
24
8
29
>0
14
12
24
46
22
24
40
8
5
36
126
4,270
20
21,255
740
2
235
9
20
38
15
14
13
24
46
10
14
45
36
12
33
10
41
7
10
_
__
___
—
—
—___
—
.
_
_____
__-
___
—
—
—
16
2
___
__
_
_
—
_____
—■
■—_
—
—
——
—
2
1
5
_
—
___
__
___
__
—
--—-
—
16,000
76,000
9,000
45,000
10,077
114
2
235
1
10
93,494
19
46,907
25
1
_
—
140,401
44
32
626
7
0
_
_
__
_-
——
-
_
__
_
___
—
—
.—
—
——
—
24
11
11
__
—
______
__-
—
—
—
—
36
38
4
28
6
33
10
41
_
___
—
—
—
6
34
8
11
10
4
7
3
1
38
12
8
__
___
_____
_
__
—
—
—
10
—
—
— ——
11
9
10
—
___
___
—
—___
—
305
34
8
339
___
___
—
——
—
__
_____
__
_
__
—
—
—
160,613
29,436
16
32
310
58
11
8
310
58
11
8
1,026
28
5
__
—
— _
__
_
—
1,026
28
---
—
—
--
--
_—
—
___
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—~—'
—
—
23,983
2,925
30,000
3,777,214
43.000
60.000
1,200
12,433
69,400
1,533
16
—
—
—
47
5
60
7,553
86
120
2
24
138
3
46
40
5
9
--
—
—
—
—
47
5
60
7,553
86
120
2
24
138
3
46
40
5
9
—
—
—
■--
—
—
—
'
—
—
—
—
—z
z
-
_
___
__
- ,
——-
—
_
—
___-
—
1
10
8
10
8
36,706
26
2
36,106
26
__
.—__
.
__—
—
—
—^
—
--
—
16
—
—-
—
—
—
—
19
41
38
3
2
6
5
3
—
—
—
—
19
41
38
3
2
K
—
—
r
——
—
—
——
—
—
——
—
-
—.—
—
—
--
—
—^
1
—_
—-
-
_^
—
—
__
__
16
—
.—
__
—
—
—
_
—
—
3
__
1
1
—
—
—
—
--
—
—
---
—
—
—-
—
--
2000
14,731
5,400
5000
8000
16
—
4
29
10
10
16
2,807
20
38
7
-
4
29
10
10
16
2,807
344
35,409
20
38
7
—
1
i_
--
«—*
173
16
4
173
16
"
5
. _
l__
___
..
—_
■
_
1
l'
-
~
_
-
___
t
|
L
_____
-
37
37
_____
—
__
, -
625
43
9
625
43
1 — “
344
____
"
-
28,694
36
2,638
8
6
4,076
30
1
.
_
__
27
i
_
11,834
18
914
6
1
_ ,
_ _
12,784
24
__
z
z
O
—
—
—
—
—
—
-
—
—
— -
_
_
a
o
as
o 3
u
nu
ct>
ST
to
1
1 o
o
sr
I*
o
Pu
O
nu
g. 5*
oq 2
g g
§- a
o
-J
B to
aq <7
Clerecie-Statens Underhal
R:dr sk. r.
5|ll,834|l8|-| 9141 6l 4l 36l^=-|*-l37^05|37l 8ll9l,7l8j39l—| 4o\32
R:dr
90,622
2-i
90,622
24!-
R;dr sk. r.
62,11424
62,114124
n
-
*T3
vs
aq ja
R;dr sk
r. R:dr sk
17,941 15 28.80928
C/3
C
B
3
C*.
Cfc
17,941 |l5| 2ls,809l28
Hjde |sk. r. Kiär sk. r. R;di sk. r. R:di* sk
988,865
9)88,865
4,372
4,372
D
aq
C ^
sog
S *-5
P »
o O .
5^3
16
28,000
wi
-
sö,000
r. R;dr ek. r.
19,392
os
pu
28,ooo|-kko.oookl -119,392!-1-
R;dr
sk.
r.
36
9
7
126 20
10
4,27038
—
2015
2
324,044
2
8
740113
5
2
24
_
235
46
11
7
10
_
38
14
8
12
45
9
—. —
36
10
339
12
—
3
1
7
1,375
7
4
58
4l
8
47
46
5
5
40
9
60
—
—
44,259
36
10
86
120
_
—
2
19
2
24
41
6
138
38
5
3
3
3
4
_
202
36
11
10
38
10
_
16
—
3,433
32
2
344
—
—
48,194
3
5
88.865
19
11
517,141
25|
7
»
\
T
; ;
v
Markegångspris på följande Räntepersedlar för nedanskrifne år.
Fahlun å Lands-Contoret den 3o December i833.
P. J. LINDBOM
