# ID: svediakorp-gov2003
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 111,250
# sentences: 3,152
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BlHAMi
TILL
\mmwm
OLMS HÖGSKOLAS
JURIDISKA BIBLIOTEK
IPIR Dl' O Ii Dill.
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
ANDEA SiLMLIMCtEM.
2»£9 gifti el n t it gen:
Samtlige Landshöfdingarnes samt Öfver-Ståthållarens
till Kongl. May.t i underdånighet afgifne Fem-ärs
Berättelser.
1
' ;..v-'I
'S</J ¥ —
ÖFVERSTÅTHÅLLARES
UTI
Stockholms
TILL
isDiiBiii. mcMP
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Aren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
5 C <0 C 11 fl? 0 ?l fil,
E6KSTEINSKA BOKTRYCKERIET,
rnmmmmmmmmmm
1834.
Stomiägtigste Allernådigste Konung!
JDen underdåniga Berättelse om Hufvudstaden Stockholms tillstånd i Ekonomiskt
och Statistiskt afseende, hvarmed Öfver-Ståthållare-Embetet, enligt
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning i skrifvelse den 4 Maj 1827,
bör hvart Femte år till Eder Kongl. Maj:t inkomma, får jag nu, med iakttagande,
så vidt möjligt ar, af den ordning och de gränsor, som i meddeldte
Formulairer äro af Eder Kongl. Maj:t till noggrann efterföljd föreskrifne,
i underdånighet afgifva ifrån och med 1827 års början, eller den
tid, hvarvid Öfver-Ståthållare-Embetels den 29 Augusti 1828 lemnade Berättelse
slutas; och ehuru ifrågavarande Berättelse egentligen icke skulle
sträckas längre än för Fem år, eller till slutet af år i83i, anser jag mig
likväl, med afseende derå att, jemlikt Högstberörde Nådiga Skrifvelse, den
förra Berättelsen rätteligen bordt innefatta äfven 1827, såframt de dertill
nödige upplysningars anskaffande då kunnat medhinnas, nu böra utsträcka
Berättelsen ända till i832 års slut, på det densamma må blifva liktidig
med de Fem-års-Berättelser, som af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länen i underdånighet afgifvas.
1:0 Om Stadens allmänna beskaffenhet.
Belägen i en af de bördigaste delarna af Riket, på ett sundt ställe
samt i den vackraste nejd, invid Saltsjön och Mälaren, med tillfälle till
vidsträckt In- och Utrikes handel samt lätt och rik tillförsel af lifsmedel
och andra varor, eger Stockholm i dessa afseenden utmärkta fördelar,
hvilka, i förening dermed alt Staden är hufvudsätet för Rikets Styrelse,
måste lyckligt inverka till Stadens till vext och förkofran, som också
på det hela kan anses vara fortgående, ehuru framstegen ingalunda motsvara
hvad man borde kunna påräkna i följd af de flera förmånliga förhållanden,
hvaraf Staden är gynnad.
Finnlands skiljande från Sverige synes hafva haft en menlig inverkan på
Hufvudstaden och dess Näringar; sedan denna tid bar Stadens rörelse och
befolkning endast långsamt stigit, samt under vissa perioder icke ens varit
i tilltagande; och det visar sig alltmer, att serdeles ingripande åtgärder
fordras, om Hufvudstaden skall kunna uppblomstra till ett välstånd
och en betydenhet, som står i förhållande till de framsteg Landet i allmänhet
gjort i näringsflit, odling och folkmängd.
Staden idkar likväl en betydlig industri och rörelse, af stort och välgörande
inflytande på Landsorterne, helst denar det egentliga afsättningsstället
för Rikets nästan alla Provinsers öfverskotts-produkter, såsom spanjnål,
jordfrukter, brännvin, fisk, viktualie-varor, kreatur, ved, träd varor,
jern m. m., och i utbyte förser dessa orter med andra behöfliga varor
och tillverkningar, bland hvilka en icke ringa del afsättes ifrån de fyrfaldiga
fabriker, som i Staden finnas.
Den tillförsel Stockholm sålunda från Inrikes orter erhåller, är ganska
ansenlig och af en del Artiklar i tilltagande. Med beräkning af införseln
ifrån Finnland af ved, fisk och viktualier, är tillgängen i Staden
på alla nödvändighets-artiklar, emot billiga priser, fullt motsvarande beliofvet,
och var det äfven, utan särdeles stegring i priserne, den tid Quarantäns-anstalterna
emot Choleran försvårade och något minskade importen
ifrån Finnland.
Ehuru än mycket återstår att önska i afseende på så väl Stadens förskönande
genom byggnader och anläggningar som åtskilliga härvarande
nationelle eller municipale Inrättningars förbättring; hvilket, i synnerhet
för brist på erforderliga medel, endast småningom kan verkställas, men
dock kunde inom en kortare tiderymd tillvägabringas, om ett måttligt
Stats-anslag årligen tills vidare blefve lemnadt att för sådant ändamål, efter
en antagen plan, pafhängigt af Underhålls-anslaget för kronans lius,
©ch byggnader, disponeras i sammanhang med de tillgångar Staden för
sin del har att använda; är likväl Stockholm icke utan den utmärkelse i
skönhet, prakt och beqvämlighet, hvarpå man eger att göra anspråk i en
Hufvudstad; och flera dertill bidragande kostsamma åtgärder hafva under
sednare åren blifvit vidtagne,
Bland dessa böra i första rummet med underdånig tacksamhet ihoglommas
de utmärkta försköningar, sorn Djurgården, Stockholms Innevånares
mest älskade Promenade-plats, erhållit, på Eder Kongl. Maj;ts egen
bekostnad, och till ett oförgätligt minne af Eder Kongl. Maj:ts höga omvårdnad
för Hufvudstaden, — Den under innevarande år öppnade och
rostan fullbordade Canalen från Djurgårds-Bruns-Viken framåt Saltsjön,
skall ej blott väsendteligen bidraga till nejdens förskönande, utan äfven
blifva af nytta genom den lättare kommunikation, som sålunda är beredd
för dem, hvilka med båtar färdas emellan Skärgården och Staden, äfvensom
genom medförd förbättring i traktens förut mindre sunda beskaffenhet.
Kongl. Vetenskaps Akademien, som i dess nyligen inköpte stora hus
vid Adolf Fredriks Kyrka uppställt och ordnat sine ansenlige Samlingar,
till hvilka Allmänheten lemnäs tillträde, har derigenom gjort början till
stfhjelpande af den med skäl öfverklagade bristen på Muse'er inom Hufvudstaden.
I synnerhet påkallas af behofvet anskaffandet af en passande local
härstädes för ett Riks-Museum, der de många dyrbara konstalster,
sorn nu, okände för de fleste, finnas på flere ställen spridde och undangömde,
kunde samlas och under en omsorgsfull uppställning och vård
hållas tillgängliga för Allmänheten. Stockholm torde numera vara nästan
den enda ansenligare Hufvudstad i Europa, som ännu är i saknad af större
Allmänna Inrättningar af detta slag, hvilka på en gång lifva sinnet
för Konster och Vetenskaper, och utgöra en prydnad och utmärkelse för
den ort, hvarest de finnas.
Af de byggnader, anläggningar och förbättringar inom Staden, som
för Börs- Bro- och Hamn-byggnads-Fondens eller Stads-Cassans medel sedan
år 1827 blifvit verkställde, må här nämnas, Quaibyggnadens fullbordande
framför Carl XIII:s Torg och fortsättning vid Blasieholms hamnen,
anläggningen af en Promenade-plats på östra halfrundeln nedanför Stora
Bron öfver Norrström; en ny försäljnings-hamn emellan Kyrkoholmen
och det såkallade Sillhofvet: nya Magasiner; en ny Tackjernsvåg samt
nytt Våg- och Mälare-hus å sistnämnde ställe: en ny byggnad af sten på
Kyrko holmen till försäljning af grönsaker: Hötorgets utvidgande, och inrättning
af ett Våghus derstädes: inköp och nedrifning af ej mindre 2:ne
större förfallne Stenhus vid Köpmans-Torget och Österlånggatan, för alt
erhålla utrymme vid möjligen inträffande eldsvådor, och åstadkomma en
friare luftvexling i denna trångt bebyggda del af Staden, än ork af flere
eldsfarlige och vanprydlige trädbyggnader vid Nybron; iståndsättandet af
den dervid belägna Hamnen m. m.; jemte reparationer å flere äldre byggnader
och anläggning; Hvarutom Staden Lemuat betydliga bidrag för den
verkställda tillbyggnaden af Kongl. Serafimer-Lazarettets hus.
Äfven för Statsverkets räkning, hafva under denna tid mångå nyttiga
©ch för Staden prydliga byggnader blifvit fullbordade, fortsatte eller fötagne»
nemlig,en :. Lejonbackens ombyggnad, Garnisons-Sjukkuset på
Kungsholmen, Andra Lif-Gardets Cassern, Svea Artillerie-Regementes Stall,
Kyrkan och Cassernen på Skeppsholmen och Quai-anläggningen vid Myntet;
äfvensom Carl XIII:s Torg blifvit utvidgadt medelst planering och
trädplantering å den plats, der Kongl. Dramatiska Spectakel-huset förut
stått. För att ytterligare försköna denna vackra plats och dess omgifning,
hvars belägenhet företrädesvis påkallar en sådan omsorg, återstår i första
rummet, att de dervid befintlige förfallne och vanprydande Trädskjul,
som till Magasiner för Kongl. Operans decorationer och andra effecter
begagnas, blifva nedrifne, och att Kongl. Operahuset på östra sidan erhåller
en passande tillbyggnad; hvarom jemväl underdånig framställning hos
Eder Kongl. Maj:t nyligen af mig blifvit gjord.
Flere byggnadsföretag af betydenhet hafva ock af enskilde personer
blifvit utförde, bland hvilka utmärka sig för storlek och prydlighet så
väl Bagaren Piehls hus vid Drottninggatan, som den af nu mera aflidne
Sockerbruks-Idkaren Dybeck började och af hans Arfvingar fortsatte Byggnad
vid Brunkebergs Torg, der för öfrigt de tillgränsande gamla trädhusen
allt mer och mer nedrifvas, och med byggnader af sten ersättas. —
Enligt de ifrån Stadens Politie- Embets- och Byggnings-Collegium meddeldte
Tillstånds-Resolutioner, hafva ifrån 1827 års början till i832 års
slut, i enskilde personers Egendomar inom Hufvudstaden, i5g nya byggnader
blifvit uppförde och 253 undergått större reparationer; hvarförutan
många byggnader, och deribland H. K. H. Prins Carls Palais och Kongl.
Operahuset, till det yttre blifvit reparerade och vunnit ett prydligare
utseende.
I allmänhet sakna likväl byggnaderne i Hufvudstaden en smakfull
Architeclure, serdeles flere af dem, som i sednare tider blifvit uppförde;
och önskligt vore, att ändring deri kunde åstadkomma, så att nya byggnader
åtminstone erhålla vackrare proportioner och några ornamenter.
Sådant är också afsedt i det förslag lill en ny Byggnans-Ordning, som nu
är under utarbetande, för att i underdånighet Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning underställas.
De betydliga nybyggnaderna oaktadt, bibehåller sig lik väl egendomsvärdet
högt och hyrorna fortfara att vara stegrade; hvartill, jemte ökad
lyx af boningsrum, mycket torde bidraga trädhusens, genom ersättningar
af Brandförsäkrings-Verket uppmuntrade, nedrifning, derigenom sannolikt
i sednare åren försvunnit boningsrum för ett större antal menniskor, än
det, som bebor de 1 stället nybyggda stenhusen. Häraf har den menliga
följd inträffat, att den fattigaste Folk-classen, som vanligen har sitt hem
-
vist i de på Malmarne belägne sämre husen af träd, emedan hyrorna der
äro lägre, och icke kan utan mycken kostnad förskaffa sig beqvämare
rum, sammanpackar sig i trånga boningar, så att stundom i ett enda rum
finnas flere hushåll, hvilket måste förorsaka osundhet och sjukdomar,
Till denna olägenhets afhjelpaude synes det nödigt vidtaga sammanverkande
åtgerder för byggnadsföretags befordrande, I detta afseende har
jag redan i underdånighet föreslagit införandet af en friare täflan i Byggmästare-
och Murmästare-yrkets utöfning, som nu inora Hufvudstuden,
med få undantag, är underkastad de allmänna Skrå-författningarnas tvång.
Till ändamålets vinnande skulle otvifvelaktigt äfven bidraga, om skattefrihet
under några år beviljades för nybyggnader.
Såsom skadligt inverkande på Stadens sundhet, kan med skäl anmärkas
uppgrundningen af Clara Sjö, de på ett och annat ställe inom broarne
befintliga Rerservoirer för orenlighet, husens allt för täta sammanbyggnad
och trånga gator i den inre delen af Staden inom Broarne, äfvensom
Gatornas i allmänhet mindre goda beskaffenhet. Den första af dessa
olägenheter skall upphöra genom den äfven i flera andra afseenden så
nyttiga uppmuddring och upprensning, som i nämnde Sjö redan blifvit
företagen och kommer att skyndsamt fullbordas medelst ett större Mudderverk
med Ång-Maschin, som Staden nyligen inköpt.
Tilt Reservoirernas afskaffande och förflyttande, samt i allmänhet till
förbättring i denna det af Sundhels-Policen, hafva ålskillige försök blifvit
gjorde, hvilkas framgång dock i hög grad försvåras af Hufvudstadens stora
vidsträckthet, som vållar att de kostnader, hvilka erfordras för att i
detta fall åstadkomma fullt nöjaktiga resultater, på det hela öfverstiga
den jemförelsevis ringa befolkningens vilja eller förmåga.
Hvad åter beträffar Gatorna, hvilka, såsom i allmänhet illa lagde med
ojemn sten och saknande Trottoirer, äfvensom pä de fleste ställen huggna
rännstenar, äro ej allenast mycket svåra att renhålla, utan äfven obeqvänia
för åkande och i synnerhet för gående personer; så fordras för deras
förbättrande en tjenligare stensättning, än den nu brukliga, och att rännstenarne
öfver allt läggas af huggen sten, hvilket ock är taget i betraktande
vid den nya Byggnads-Ordningens utarbetning. I hvad mohn och
med hvilken fördel macadamisgrade Gator, sorn i synnerhet i England
brukas, häF kunna införas, kommer att visa sig genom det försök, sorn;
med Eder Kongl, Majrts Nådiga tillstånd nästa våhr skall verkställas med
en Gata, hvars underhåll det tillhör Eder Kongl. Maj:t och Kronan att
bekosta. Så länge Gatornes underhållande besörjes af Husegarne livar för
$igi såsom nu äger rum, ligger deruti ett svårt hinder för verkställigheten
och tillsynen deröfver. Undersökningar äro derföre å bane, för att
Utröna, om det icke skulle vara verkstäilbart, till fördel så väl för saken,
som för de underhållsskyldige, att emot en årlig contant afgift af dem,
förena hela bestyret med Galornes stenläggning och underhållande, äfvensom
med Gatulyshålliiingen, under en gemensam Styrelse för hela Hufvudstadens
hvarförutan det är föga tänkbart, att kunna erhålla goda och
väl nivellerade Gator, samt en jemn lyshållning derå, oeh sålunda uti
denna vigtiga del af allmän ordning oeh Police inom Staden uppnå en
fullkomlighet, som tål jemförelse med förhållandet i andra Hufvudstäder.
2:0 Innevånare.
Stadens Folkmängd har under ifrågavarande år, enligt Mantals-Forteekningnrne,
utgjort;
År 1827 Mantalsskrifne; af Mankön 23,9*4-
Qvinkön 3^693. 5ft6o(3
Mantalsfrie; af Mankön 13,576.
Qvinkön 11,793.
v 33,009.
81,973.
-1S28 Mantalsskrifne; af Mankön 24,826.
i-56,900.
Qvinkön 32,074.
Mantalsfrie; af Mankön *3,732.
Qvinkön **,294. „ „
25,036.
.81,920.
1829 Mantalsskrifne; af Mankön 24,529.
Qvinkön 32,o85. „ „ .
56,6*4*
Mantalsfrie: af Mankön i3,58o.
Qvinkön 11,160.
■ii2!2l8,,354.
*83o Mantalsskrifne; af Mankön 24,72*.
Qvinkön 3a,323. „ #,
57,044.
Mantalsfrie: af Mankön *3,433.
Qvinkön n,o35. „
24,468. 0
—31,5*2,
— 9 fc
Ir
1831 Mantalsskrifne: af Mankön 24,526.
Qvinkön 32,31 3-
56,839,
Mantalsfrie: af Mankön 13,512.
Qvinkön 11,068. ,
24,580.
81,4(9.
— t83a Mantalsskrifne: af Mankön 24,49°*
Qvinkön 82,21 2. „
56,702.
Mantalsfrie: af Mankön 13,7 r4*
Qvinkön 11,070. ,
!±L±-81,486.
Hvari allt det vid Stockholms Sjömanshus inskrifne Sjöfolk är inberäknade
Således
har Folkmängden under de uppräknade sex åren ej undergått
någon betydlig förändring, men likväl alla desse år varit större, än den
var vid 1826 års slut, eller 80,639 personer; hvilken tillökning endast
kan tillskrifvas inflyttningar af Folk från Landsorterne, emedan de döde
personernes antal i Staden vida öfverstigit de föddes.
Antalet af födde och döde har nemligen varit följande:
Födde:
År 1827 af Mankön i,3o5, af Qvinkön 1,234. Summa 2,539, deraf oäkta 927.
— 1828 — — i,338, — — i,338. •— 2,676, — — (,002.
— 1829 — — 1,216, — — 1,349. — 2,465, •— — 898.
— i83o — — 1,219, — — 1,235. — 2,454» — — 924.
— 1831 •— — 1*299» •— — 1,271. — 2,570, *— , — 986.
*—> i83a — — 1,275, —• — i,a32. — 2,507, —• — 980.
Döde:
Ar 1827 af Mankön 2,212, af Qvinkön 1,774. Summa 3,986. 1 »447-
—1828 — — 2,43r, — — 1,864. *—• 4»29^. —• — 1,619.
•— 1829 — — 2,555, — — i,851. — 4»4°ö* —• — 1,94r
—
i83o — — 2,? 11, — —. 1,590. -—• 8,701. — — 1,247.
— 1831 — *—• 1,852, — — 1,759. — 3,6ir. •— — i,o4i.
— i83a — ■— 1,621, — — 1,427. — 3,o48. — — 54 * •
Då jemförelse, enligt Kongl, Tabell-Commissionens sednaste underdånigt
Berättelse, anställes imellan Stockholm och Landsorterne, t. ex.
Upsala Län, der Folkmängden är ungefärligen lika stor, som här i StaÖJvcrståthcHtarCRs
Femårsberättelse 2
den, visar det sig, att, i proportion till befolkningen, antalet af ingångne
äktenskap och födde barn här i Staden öfver hufvud ej varit mindre
än i Länen, men väl de äkta barnens antal betydligt ringare, samt att
deremot dödligheten härstädes varit vida större på det hela, och äfven inom
alla särskilde åldrar. Till det stora missförhållande, som sålunda eger
rum i antalet emellan födde och döde i Hufvudstaden, har man velat igenfmna
orsaken deri, att de personer, som årligen till Staden inflyttat,
ökat de dödas antal, utan att hafva ingått i beräkningen af de födde.
Denna åsigt synes mig icke fullkomligt förklara anledningen till Mortalitetens
beständiga öfvervigt härstädes; ty ehuru det är gifvet, alt i a flytt—
ningarne till Staden varit större än ulflytillingarne derifrån, bör det likväl
å andra sidan ihogkommas, att de inflyttade personerne till större
delen haft den ålder, deri Mortaliteten är minst och fortplantnings-förmågan
verksammast. Andre orsaker till mortalitetens betydlighet här i Staden
måste således finnas. Så rida ieke några okända climatiska eller loeala
förhållanden kunna anses hafva härtill medverkat, torde den hufvudsakligen
böra tillräknas den för arbetarnes helsa skadliga beskaffenheten
af vissa slags närings-yrken, men i synnerhet det förderfliga inflytandet
af brännvinets på detta ställe, sannolikt mera än i andra delar af Riket,
©måttliga förtärande bland den lägsta Folk-classen, hvars deraf föranledda
sjuklighet, nöd och osedlighet vållat en förtidig död ej allenast för
dem, som öfveF måttan begagnat denna skadliga dryck, utan äfven ofta
för deras anhöriga och barn, i följd af vanvård och elände. I det stora
antalet af oäkta barn i Stockholm, jemförelsevis till deras antal på
landet, igenfinnes också en anledning till mortalitetens öfvervigt härstädes,
emedan dödligheten bland desse alltid är mycket större, än bland
de äkta barnen, hvilka bättre vårdas. Tili den mer än vanligt betydliga
mortaliteten 1 Hufvudstaden åren 1828 och 1829, då förhållandet var enahanda
i nästan hela Riket, bidrogo allmännare sjukdomar af elak art. —.
Det är imellertid tillfredsställande, att mortaliteten de 3:ne senare åren
så ansenligt aftagit, särdeles sistlidet år, samt att den äfven minskats bland
de oäkta barnen inom Staden, hvilket synes ådagalägga, att desse vanlottade
varelser, alltmer egnas en ömmare och bättre vård, än som tillförene
varit vanlig.
Beträffande Folkets lynne, bildning, sedlighet, konst- och näringslulg
samt välmåga, kan med skäl lemnäs det allmänna yttrande, att Hufvudstadens
Innevånare fortfarande utmärka sig för trohet och tillgifvenhet för
Konung och Fosterland, laglydnad, välgörenhet, konst- och närings-flit,
jemte ett lugnt oell sansadt omdöme: hvilket, om det än för ett Ögonblick
skulle kunna hänföras, dock icke på det hela kan missledas till tänkesätt,
som äro stridande emot det sanna och rätta; så att välmågan i allmänhet
snarare kan anses vara i fortskridande, än i aftagande; Och obestridligt är,
att folkets upplysning och bildning stigit och alltmer fortgår i följd af tidehvarvets
anspråk derpå samt de många bildnings- och undervisnings-anstalter,
sorn oafbrutet i Hufvudstaden, tillkommit och förbättrats. Men för
den lägsta Folk-klassen, som ej kan under detta allmänna omdöme inbegripas,
gäller beklagligen ännu den bedröfliga skildring, som i Öfver-Ståthållare-Embetets
underdåniga Femårs-Berätteise af år 1828 blifvit gifven om
tillståndet bland denna Folk-klass, att nemligen begäret för omättligt brännvins-supande
beredt sjelfsvåld, lättja, sedeförderf, nöd och tiggeri. Ehuru
det bör medgifvas, att i Staden stiftade Nyklerhets-Föreningar samt inrättade
Spisningsställen utan spirituosa ej varit utan all verkan till fylleriets
hämmande, har likväl erfarenheten ytterligare besannat, alt högt pris på
brännvin är det enda kraftiga medlet att hos den lägre Folk-klassen motverka
brännvinets omåttliga förtärande och dess förderfliga följder.
Kongl. Polis-Karamareus Arbets-Förleckningar utvisa, alt för fylleri
blifvit till böter fällde:
År 1827.
År 1828.
År 1829.
År i83o.
År 1831.
År 183:
För
i:sta
gången
543
583
351
337
366
56t
—r
2:dra
—
83
75
56
44
43
72
3:dje
—
3o
32
i5
17
12
2.9
4:de
—
13
12
7
7
8
5
5:le
—
4
8
8
3
3
5
—
6:te
—
7
6
4
1
2
4
7:de
—
4
3
6
a
1
—
—41
8:de
—
3
3
1
2
1
3
—
9:de
—
1
1
3
—
2
—
io:de
;—
—
—
1
—
«—
3
12tte
1 g
—
>1
—
1
—
—
—
*—>
14:de
.—
—
—•
A
—
1
—
Summa
689
723
453
4i3
444
682
Utom dessa fylleribrott och en myckenhet andre mindre förtrytelser,
såsom slagsmål och öfverträdelser af Police-Författningarne, hvilka ärenden
å Police-Kammaren afdömts, hafva de gröfre brottmålen, som derifrån blifvit
hänskjutne till Domstolarnes handläggning, utgjort:
År 1827, 536 hvariHsnd mord, cirSp, rånoch sedelförfalskmng I O jamt st&lder och snatterier, 464
... ■ 1828, 5o4 • •••••«••••• 6 874
—1829, 4^5
8 ...... . 345
.— i83o, 533
7 . . 478
— 1831, 6 »4
7 464
1802, 7f)H • •••••••*•*• 5 t>3;>
Brottens antal bär alltså på det hela varit betydligt, och under de sista
åren snarare i till- än aftagande; doek finnes äfven för ifrågavarande tid
anledning till den i förra Femårs-Berättelsen gjorda anmärkning, att, jemförelsevis
till förhållendet i andre större Städer, brott af grofsta art i Stockholm
mera sällan blifvit begångne.
Det beklagliga förhållande har visat sig, att förbrytelser, i synnerhet
stölder och snatterier ofta föröfvats af minderåriga personer. Dessa hafva vanligen
varit af det stora antal, som, genom föräldrarnes osedlighet och exempel,
tidigt blifvit vande vid laster, eller från barndomen af dem lemnats
nian undervisning, tillsyn och annan sysselsättning, än att liggande kringvandra
i Staden, hvarunder de haft tillfälle att lära en mängd vanarter.
För att afskaffa detta onda och förekomma den menliga inverkan, sorn föräldrarnes
sedeförderf och vanvård om sina barn måste hafva på dessa, finnes
dock nu mera i föll verksamhet en Inrättning, som lofvar de lyckligaste
följder, nemligen det under namn af Prins Carls Uppfostrings-Anstalt den 1 December
sistlidet år öjopnade Institutet för fattiga och vanvårdade barns uppfostran,
hvilket tillkommit genom Under-Ståthällaren och Riddaren af Wanncjvists
samt Ordens-Biskoppen och Commendören Doktor Wallins ädla och
nitfulla bemödande samt flere Stadens innevånares fiikostiga bidrag.
I afseende på tillgången pä arbetare samt dagsverksprisernas belopp,
fortfara samma förhållanden, som i Öfver-Ståthållare-Embetets underdåniga
Berättelse af år 1828 äro nppgifne, med den förändring, att arbetslönerne
sedan den tiden ytterligare blifvit i någon mohn förhöjde. I allmänhet klagas,
icke utan skäl, öfver ökade anspråk å Tjenstehjons och alla slags arbetares
sida, i förening med deras tilltagande sjelfsvåld, lättja och oordentlighet.
3;o Näringar.
Under åberopande afsa val det omdöme 1828 års underdåniga Berättelse
af Öfver-SlålhåHare-Embetet innehåller i fråga, på hvilka Näringsfång
Hufvudstadens bestånd synnerligast grundas, örn naturen af dess handel,
tillförsel af landets öfver shott s~producter, af sättningsorter och communi
-
cation med desamma > sorn hvad derom blifvit af mig här ofvan anfördt;
får jag i dessa deler endast t underdånighet tillägga, alt till trafiken? utvidgande
och liflighet emellan Hufvudstaden och Landsorterne under de sednare
åren märkeligen bidragit, jemte Canal-anläggningarne, tillkomsten af
flere Ångfartyg, som nu mera till ett antal af 12, på bestående dagar 1
hvarje vecka, afgå emellan Stockholm och ej blott de flesta Städer vid Mälaren,
utan äfven åtskillige aflägsnare orter, såsom Gefle, Nyköping, Westervik
och i synnerhet Norrköping, hvarigenom communicationen och varu-transporten
blifvit särdeles lätt och skyndsam; äfvensom den af enskilte
personer verkställda Inrättningen af Diligencer emellan Hufvndsladen och
flere delar af Riket, bidragit till communicationens lättande.
Hvad åter angår den fråga: huruvida under de år„ som denna Berättelse
omfattar„ Hufvudstadens Handel och Näringar stigit eller fallit, samt
hvilka gynnande eller ofördelaktiga conjuncturer förorsakat någotdera af
dessa förhållanden; så har jag, till upplysning och ledning för omdömet
härutinnan, infordrat och erhållit uppgifter oeh utlåtanden från åtskillige
Embets-verk jemte Hufvudmännen för hvarje Handels-Societet och Handtverks-Embete
i Staden, äfvensom från Fabriks- och Manufacturs-SoeieteterIie,
och får det hufvudsakligaste deraf, till en del i enlighet med den sammanfattning
Stadens Magistrat i dess afgifne utlåtande uti dessa delar uppgjort,
i det följande i underdånighet framställa.
Antalet af Grosshandels-Societetens Ledamöter har under sist förflutne
sex åren varit i medeltal 196; och burskap på Grosshandel har
År 1827 vunnits af 8 och uppsagts af 4
— 1828 — — 3 — —• —• 10
— i83o — — 1 — — — 7
—■ 1831 — “"4 — — — 5
— i832 — — *1 —• — — 11
Societetens Handels-Bokhållare och Contorister hafva utgjort ett antal
af 180 å 190.
Af Stadens öfrige Handels-Classer och Handtverks-Embeten, som sortera
under dels Handels-Collegium, dels Politie- Embets- och ByggningsCollegium,
och här upptagas i den ordning, efter hvilken de i Borgerskapets
klassificalion förkomma, hafva funnits;
JÄiiSj*
*4
Siden- öcA Klådes-Kramhandlare:
År 1827 — 34 Ledamöter med 34 Bodsvenner och Lärlingar,
i— 1828 *—36 — "*"• — 3g
— 1829 — 39 —. — — 4r
— i83o —— 4* ■*— 39
—- 1831 — 24 — — 33
— x 832 — 37 — — —.38
Di versehandlare:
År 1827 —- — — — 27 Ledamöter.
— 1828 — — — 26
— 1829 — 1*-" —- 26
i83o
27
i83x — — 26
*832
27
Spannemåls- Minut- och Victualie-Handlare:
År 1827 — 98 Ledamöter med 189 Betjenler och Lärlingar.
— 1828 — 90 —- — — i85
— 1829 — 113 *—»■ f—* 220
— i83o — 98 *—* •*— 196
— i83x —• 109 <—* ig3
— i832 •— 118 —> *-m 181
Läderhandlare:
Ar 1827 — 20 Ledamöter som idkat hander j4 Betjenter och Lärling
— 1828 —- 18 *—> ■—■ — — 16
— 1829 — 17 ■—- — — .—, *6
*— i83o — 19 —• — — 16
— i83j — 21 17
—i l832 •— 18 *—- ir* —p >— i5
Meublehandlare s
År 1827—i832 — 3 Ledamöter med 4 Betjenter.
Kryddkramhandlare■:
År 1827 •— 181 Ledamöter med 204 Bodsvenner och Lärlingar.
— 1828 —• i83 —■ •—- 206
— 1829 — 184 — —■ 207
.—. i83o — 180 — — 209
—. 1831 — i85 — — 220
-— i832 — i83 — — 211
n
Tobaks- Fabrikörer :
År 1827 •—. i3 Ledamöter med 320 Arbetare,
— 1828 — 12 —*< .—i 3io
«— 182 g — 10 — — 3o8
•— i83o —' 11 ■— —i 315
— 1831 ■—■ 12 *— — 320
l832 •—'12 —. — 3io
Tobakshandlare:
År 1827 — 6g Ledamöter med 7g biträdande personer»
,828 — 6g ~ 80
— 182g — 71 — ■—• 78
— i83o — og — —► 76
— 1831 — 72 — — 71
l832
72
-rrv 74
Jernkramhandlare:
År 1827 — 20 Ledamöter med 3
— 1828 — ig —• —
*— 182g — 18 — —
— i83o — 17 — —
— 183 r — 17 — —
— i832 — 16 — —*>
Linkramhandlare :
År *827 —• i5 Ledamöter oeh Enkor, sorn idkat handeln
1 Betjent oell 12 Lärlingar»
— 1828 — 16 -— —. —« —• 1 — — 13
■— 182g — 15 — —* —. — 1 — —.12
— i83o — i5 ■— —* *— 1 — — 12
.— 1831 — 16 -— — —1 — i — — i3
■—. 1832 — 15 — — —. — 1 — *—12
Hattstofferare :
Åren 1827—*83o, 12 Ledamöter med la Lärlingar, hvarefter frenne Ledamöter
afgålt med döden och atne i1 öfrigt upphört med yrket, men deremot
en ny Ledamot tillkommit: utgörande antalet för närvarande 8 Ledamöter
med 7 Lärlingar.
a —
—
i3
3 —
—.
i3
3 —
—»■
*4
2 —■
_
16
4 -’*•
—
»5
Lärftskramhandlare.*
Ar
1827 —
4o Ledamöter och Enkor,
som idkat handel,
9 Bod bet ien ter och
28
—.
1828 *—
4o —
—
—
i3
■— —
26
_
1829 —
43 —
—
•—
9
— —
25
«
i83o —
44 ~
—
—
11
— —
34
1831 —
45 _
—
—
13
.— —
23
—
i832 —
48 -
—
—
8
— —
23
Bryggare:
År 1827.
Ledamöter och Enkor, som drifvit Bryggeri-rörelse 36 med 38 Lärlingar.
Dilo dito som idkat endast Brännvins
distillering
30 •— 4
Ledamöter, sorn icke drifvit någon rörelse ... 2 — —
Summa 58 — 43
År 1828.
Ledamöter och Enkor, som drifvit Bryggeri-rörelse 4° m€d 38 Lärlingar.
Dito dito som idkat endast Brännvins
distillering
18 •—• 4
Ledamöter, som icke drifvit någon rörelse ... 4 — —
Summa 62 — 42
År 1829.
Ledamöter och Enkor, som drifvit Bryggeri-rörelse med Zg Lärlingar.
Dito dito som endast idkat Brännvins
disti
Hering 20 — 4
Ledamöter, som icke drifvit någon rörelse . . . 8 ■— —
Summa 68 — 4^
År i83o.
Ledamöter och Enkor, som drifvit Bryggeri-rörelse 36 med Z'] Lärlingar
Dito dito som endast idkat Bräonvins
dislillering
24 — 4
Ledamöter, som icke idkat någon rörelse ... g — —
Summa 69 — 41
År
STOCKHOLMS Högskolas
— 17 — JURIDISKT
År 1831.
Ledamöter och Enkor, sorn drifvit Bryggeri-rörelse 34 nied 4° Lärlingar.
Dito dito som endast idkat Brännvins
deslillering
...... a5 — 3
Ledamöter, som icke idkat någon rörelse . ... 9 — —
Summa 68 — 4^
År i83a.
Ledamöter och Enkor, som drifvit Bryggeri-rörelse 37 med 3j Lärlingar.
Dito dito som endast idkat Brännvins
destillering
26 ■—. 5
Ledamöter som icke idkat någon rörelse .... 4 — —
Summa 67 — 43*
Bagare :
År 1827 —• 60 Ledamöter med io5 Gesäller och 3o Lärlingar.
— 1828 •— 62 — — 107 — — 28
— 1829 — 64 — — 1 o3 —- — 26
i83o — 63 —i — 98 — — 23
j 83 r — 65 — — 102
20
r;
— i832 — 67 — —■ 106 — — 35
Vinskänkar :
År 1827 — 62 Ledamöter med io3 Kypare och Lärlingar.
— 1828 —-63 —• — 106
— 1829 — 69 — — 114
— i83o — 66 •— — 106
— 1831 — 69 — — 119
i— i832 — 66 — — 112
Skräddare:
'År 1827 —- 129 Ledamöter och Enkor, som idkat handtverket,
med 258 Gesäller och 190 Lärlingar.
.— 1828 — 13o — — — 254 •— — 186
— 1829 — 128 1—■ — 260 — —. 192
— i83o — 96 — — — 211 —. — 145
— 1831 — 91 — — — 189 — — 168
— i83a — 122 — *— —• 2i3 — — 186
öfverståthållarcns Femårsberättelse 5
Skomakare'
År 1827 —* 280 Ledamöter med 412 Gesäller och 376 Lärlingar.
— 1828 — 276 — — 4*8 — — 363
— 1829 — 278 — — 420 — —• 33o
— 183o — 287 — — 421 —• — 374
— 1831 — 284 — — 415 — — 370
— i832 — 274 — — 4^5 — — 357
Slagtare:
År 1827 — 3o Ledamöter, som idkat rörelsen, med 5a Gesäller och42 Lärlingar»
•—1828 — 27 •— 1— — *— 44 — — 38
—1829—• 24 — — — *—» 49 — — 4°
— i83o — 24 — — — — 42 — — 37
— 1831—23 — — — — 4° — — 36
«—i832 — 20 — — — — 47 — 39
Guld- och Siljver-arbetare samt Jouvelerare:
År 1827 — 84 Ledamöter med 101 Gesäller och 80 Lärlingar.
—. 1828 — 8 r — —- 104 •— —-85
— 1829 — 85 — — 100 —- — 83
— 183o — 85 — — 98 — •— 18
•— 1831 — 84 — •—- 92 — — 74
— i832 •—. 83 — — 87 — — 70
Coopvaerdie-Skeppare :
År 1827 — i5o Ledamöter, afhvilka lil fört fartyg för Stockholms Skepps
Rederiers
räkning och dg ej varit i
utöfning
af deras
yrke.
— 1828 — 144 — — — 98 — — — 46
— 1829 — 140 — — — 93 —. — — 47
— 183o — 140 — — ■— 96 — — — 44
— 1831 — 136 — — —-»90 •— — — 46
— 183a — 13o — — <—83 — — — 47
Hofslagare:
År 1827 — 36 Ledamöter och Enkor, som idkat handt verket,
med 66 Gesäller och 112 Lärlingar.
— 1828 — 34 — — — 62 — — 110
— ip
År 1839 — 34 Ledamöter och Enkor, som idkat handlverkeriet
med 62 Gesäller och 108 Lärlingar,
— 183 0 — 33 — — — — 59 — — 109
— 1831 — 32 — — ■—. — 60 ■— — 97
— 1832 — 32 — —i —. — 57-— — 100
Bleckslagare :
År 1827 ■— 10 Ledamöter med 20 Gesäller och 29 Lärlingar,
— 1828 — 10 — — 20 — — 29
— 1829 — 9 — — 16 — — 27
— 183o *—• 6 — — 14 — — 23
■— i83i — 7 — — i3 — — 22
— i832 — 7 — — 11 — — 20
Tunnbindare :
År 1827 .— 24 Ledamöter, 4 Enkor, som idkat handtverket
med 35 Gesäller och 54 Lärlingar
— 1828 — 23 — — 4 — *— 38 — — 53
— 1829 — 24 — — 5 — *— 35 — —■ 55
•— i83o — 25 >— 1— 3 — •— 4a *—■ — 54
<— 1831 — 27 •— — 3 — — 38 — ■—• 57
— 1832 —■ 27 — — 3 — — 43 — — 52
Knif smeder ;
År 1827 — 2:ne Ledamöter och sedermera under hvardera af de följande
åren endast en Ledamot, som sysselsatt en Gesäll och a:ne Lärlingar,
Fisk-köpare :
År 1827 — 16 Ledamöter och ro Enkor, sorn fortsatt yrket,
— 1828 —■ 15 —■ i— 11
— 1829 — 14 — — i3
— 1800 — i3 — —t 14
— i83i ■—. 13 — •—. 12
— i832 — i5 — — ja
Sejlare:
År 1827 — 6 Ledamöter med 11 Gesäller och 8 Lärlingar,
—. 1828 *—• 6 — — 9 — — 8
20
Ar 1831 >—' 7 jemte i Enka med i3 Gesäller och 5 Lärlingar.
•— i832 — 7 ■— i •— •— 13 — — 5
Murmästare:
År 1827— 8 Ledamöter med 3i8 Gesäller och Lärlingar.
— 1828— 8 — —■ 327
•—• 1829— 8 — •— 3i6
— i83o—- 9 — — 3oi
— 1831 — 10 —i •— 028
— 1832 — 11 — — 331
Sockerbagare:
År 1827 — 18 Ledamöter och Enkor, som idkat yrket,
med 14 Gesäller och 20 Lärlingar.
— 1828 — i5 — — — — 9 — — 17
■— 1829 — 18 — — — •—. S — — 20
— i83o — 19 — .— — __ 7 ,— — 20
— i83i *—. 14 — — _ — 8 — — 23
•— i83a -— i5 — .—1 —, .—.9 — •— 20
Gördelmakare:
År 1827 — 7 Ledamöter med i3 Gesäller och ri Lärlingar.
— 1828 *— 7 — •— i3 — — 13
— 1829 — 7 — — 17 —. —. 13
— i83o — 7 ■— — 18 ■—■ — 14
— i83i -—7 — — i5 — — 14
— i832 — 7 ■— — 17 —i — i5
Foderalmakäre :
Åren 1827—i832. En Mästare, med En år 1829 antagen Gesäll, som likväl
numera lemnat yrket.
B okbindare:
År 1827 —• 3r Ledamöter med 42 Gesäller och 43 Lärlingar.
— 1828 •— 33 •— *— 39 —> — 43
•— 1829 — 32 — —-1 39 *—« — 47
— i83o —'36 — — 4° —■ — 51
*— 183 £ •— 33 — •—> 37 — — 42
— i832 — 34 —> — 4° —- >—'54
21
Stenhuggare:
År 1827 — 2 Ledamöter med 8 Gesäller, 9 Lärlingar och 12 andra arbetare*
•— 1828 — 2 — — 6 — 11 — — i5
— 1829 — 2 —i — 6 — 11 .— .— 15
— i83o — 2 ■— •—< 6 —i 10 •—i — i3
— i831 — 3 — — 9 •— i3 — — 17
— i832 — 3 — *— 11 — 16 — — 15
Sämsk- och Handskmakare:
Antalet af Embetets Ledamöter bar för större delen af den ifrågavarande
tiden uppgifvits hafva varit 7 med 6 Gesäller och En Lärling, jemte
t vänne andre i yrket sysselsatte personer, men är nu mera förminskadt
till 5.
Körsnärer :
År 1827 — x3 Mästare och Enkor, som drifvit rörelse
med 16 Gesäller och 14 Lärlingar.
— 1828 —■ i3 i—. — — 18 — — »4
—- 1829 —■ 14 —. — — 20 — —. 19
•— i83o — 14 — —1 *— 15 — .—, 18
— i83i — i/f — — — i3 — — 15
—• i832 — *5 i— — — 9 — — »4
Klen- och Pistol-Smeder:
År 1827 — i3 Ledamöter med 16 Gesäller och 4° Lärlingar.
■—• 1828 — 17 — — 16 *— *— 43
— 1829 — 17 — — 15 — •— 45
— i83o — 17 — ■— 17 •—. — 45
— 1831 — 18 — — 16 — — 44
— 1832 •— 19 ■—. ■—i 18 —• — 46
Svarfvare och Blockmakare:
År 1827 — 10 Ledamöter med 19 Gesäller och 12 Lärlingar.
— 1828 *— 10 — — 17 — *— 12
— 1829 — 10 — *— 16 — — 12
— i83o — 10 — — 17 — — 11
— 1831 — g — — 16 —. — 10
— i832 — 11 — — 12 ■—i — 11
Byggmästare;
År 1S.27 — 8 Ledamöter och Enkor, som drifvit yrket med
63 Gesäller, 318 Lärlingar och Drängar.
— — — 55 _ 334
— — •— 45 — 291
— —• — 38 —i 247
— _ — 4° — 345
— ■— — 33 —• 2Öo
— i8a8 — 8 — —
— 1829 *— 8 — —
— i83o — 7 — —
— 1831 — 7 — —•
— i83a — 7 — ■—
Perukmakare :
År 1827 •—.12 Ledamöter med
— 1828 — J 1 — —
Gesäller och
1829 —
1830 —•
1831 —
12
*4
i4
i83a —■ 14 •— •—
4
5 —. —
7 _
11 — —
8 Lärlingar.
9
11
12
13
i5
Gulddragare :
År 1829
— 1828
— 1829-
-i832
3
3
3
Ledamöter med 8 Gesäller och
ar.
Messingsslagare:
Ar
1827 —• 4
1828 —. 4
1829 — 3
1830 — 2
183 r —■ 3
1832 — 3
Ledamöter med 5
- ~ 4
o
Z Z 4
Gesäller och 6 Lärlingar.
Z Z 4
Pumpmakare :
Åren 1827—i83a — 3 Ledamöter och 1 Enka, som fortsatt handtverket,
med 1 Gesäll och 1 Lärling.
Notfiskare;
Åren 1827—i832 — 4 Ledamöter med 1 Dräng.
Sporrmakare:
Åren 1827—1832 — 1 Mästare med 1 k 2 Lärlingar.
Skorstensjejare:
Åren 1827—i83a — 8 Ledamöter med 8 å 10 Gesäller s?mt 45 a 5o
Lärlingar.
Garfvare:
År 1827 — i2 Mästare, som drifvit rörelse, med 37 Gesäller och 11 Lärlingar.
—■ 1828 — 10 — — — 36 — — 16
—- i83o — 10 — — — 47 — — 15
— 183 [ — 11 — — 46 — ■— 13
— i83a — ii — — -*• 38 — — 13
Carduansmakare:
År 1827 — 5 Ledamöter med 18 Gesäller och 5 Lärlingar.
— 1828 — 6 —■ — 15 — — 5
— 1820) — 8 ■— — 12 — — 5
— i83o — 8 — —16 — — 9
— 1831 — 8 — —16 — — 11
— 183a — 8 — — 15 — 12
Borstbindare :
År 1827 — 3 Ledamöter med 5 Gesäller och 5 Lärlingar.
— 1828 — 3 — —3 — — 6
— 183o — 4 — — 3 — — 7
— 183 r — 4 — — 4 — — 6
— i83a — 3 — — 3 — — 6
PLdts/agare:
År 1837 — 9 Ledamöter med 19 Gesäller och 22 Lärlingar.
— 1828 >— 9 — — 31 — — 23
— i83o — 9 .—i —12 — — 20
— 1831 — 10 — — 12 — — 20
— 1832 — 11 — — 12 — — 21
Kammakare :
År 1827 — 7 Ledamöter med 16 Gesäller och i5 Lärlingar.
— 1828
7
—IÖ — iw 17
År 1829 — 7 Ledamöter med i4 Gesäller oell i3 Lärlingar.
— 183o —“ 8 — — 16 — _ 18
— 1831 — 9 — — i3 — — 14
— i83a — 10 — — 11 — •— 15
Guldslagare:
Åren 1827—i83o — 2 Ledamöter och r Enka', som drifvit handtverket,
4 Gesäller och 1 Lärling; och
— 1831—i832 — 3 Ledamöter och 1 Enka,
4 Gesäller och 1 Lärling.
Kopparslagare :
År
1827 — 21
Ledamöter med
22
Gesäller och 32 Lärlir
—
1828 — 21
—
.—
21
•—
32
—
182g —• 22
—
—
21
—
- 34
—
i83o — 21
—
18
—
— 3 r
—.
i83i — 20
.—
18
_
— 28
—
i832 — 17
—
—
i4
—
— 28
Glasmästare:
År
1827 — i5 Ledamöter,
4 Enkor, som fortsatt yrket,
i4
Gesäller och 25
—
1828 *— 16
—.
3
i4
— — 28
—
1829 — i5
—
3
_
i4
— — 29
.—
l83o — i5
—
4
—
i4
— — 3r
,—
i83i — 16
.—
4
- ,
16
— — 33
—
i832 — 16
—
4
—
i5
— — 36
Tenngjutare:
År 1827 — 4 Ledamöter och Enkor, som fortsatt yrket,
4 Gesäller och 4 Lärlingar.
— 1828 - 4— — — 6 •— —>3
Hallmakare:
År 1827 — 28 Ledamöter och Enkor, sora fortsatt yrket,
67 Gesäller och 5a Lärlingar.
— 1828 — 29 — •— — — Go — — 48
— 1839 — 38 — — — — 46 — — 44
— 183o — 27 — — •— — 35 — — 28
•— 1831 — 30 — — — — 3o — — 08
■— 183 2 — 24 — — ■— — 37 — — 20
Krögare:
Åren 1827—1833. Erabetels Ålderman ocb a:ne Bisittare, tillsammans 3.
Gelbgjutare :
j4r ,327 — 9 Ledamöter med 28 Gesäller och 38 Lärlingar.
— 1828 — 10 — — 26 — — 39
— 1829 — 11 — — 24 — — 3a
— i83o — 11 — — 2a •— — 3o
— 1831 — 11 — — 20 — — 34
— i83a —. *4 ~ — 21 — — 39
Stolmakare:
1827 — 7 Ledamöter med 5 Gesäller och 4 Lärlingar.
— 1828 — 7
— »829 — 7
— i83o — 7
— i83i — 7
— i83a — 7
Tractcurer:
Åren 1827 — i833. Det fastställda antalet af 5o Ledamöter, förutan Enkor,
sora, efter männens död, fortsatt Tracteurs-rörelsen och utgjort:
År 1827 — 55.
— 1828 — 5a.
— 1829 — 57.
— i83o >— 87.
Ö/verstathållarens Femårsberättelse 4
—
— 8
_ - 4
—
— 9
— — 3
—
— 7
— — 3
—
— 7
— — 6
— 5
— — 8
20 —
— 1831 — 57*
— i832 ■— 56.
Snörmakare :
Åren 1827—i832 högst i3 Ledamöter med två k tredubbelt antal Arbetabelare,
Gesäller och Lärlingar.
Målare :
År 1827 — 3g Ledamöter och Enkor; som fortsatt handtverket,
58 Gesäller och 79 Lärlingar.
— 1828 —
4i
—.
— — 63
_ — 85
— 1829 —
4<
—
— — 57
“ — 78
— i83o —
4o
—
- — 54
89
■— 1831 —
37
—
— — 55
_ — 80
.— i832 —
38
—
- - 57
_ — 81
Trädgårdsmästare:
År 1827 — 38 Ledamöter med 3 Gesäller och 3 Lärlingar.
— 1828 — 38 — — 2 •— — 2
— 182g — 38 — *—-5 — — 2
— i83o — 98 — — 4 — — 2
— 1831 — 3g — — 6 — — -
— 1882 — 37 — — 3 — i— 3
Klockgjutare:
År 1827 — 3 Ledamöter med 2 Gesäller och 4 Lärlingar.
— 1828 — 3 — — 2 — — 4
— 1829 — 3 — — 2 — — 2
— 183o — 3 — — 2 —. — 2
— 1831 — 3 — — 3 •—> — —
— i83a — 3 —• —■ 2 —
Tapetserare:
År 1827 — 7 Ledamöter med 7 Gesäller och i3 Lärlingar.
— 1828 — 7 — — 4 — —
— >829 — 7 — — 4 — — 18
— 183o — 7 — — 6 — — 18
— 27 —
År 183 r — 7 Ledamöter med 8 Gesäller och 23 Lärlingar.
— i832 — 7 — — 8 — *—> 22
Sadelmakare:
År 1827 — 24 Ledamöter och Enkor, som fortsatt handlverket,
29 Gesäller och 63 Lärlingar.
— 1828 — 28 — — — 26 — ■— 54
— 1829 — 24 — — *— 24 — — 51
— i83o — 23 — — — 25 — •— 49
— 183 1 — 25 — — — 28 — — 55
— i832 — 22 — — — 27 — — 56
Snickare:
År 1827 -- 61 Ledamöter och Enkor, som fortsatt handtverket,
160 Gesäller och 161 Lärlingar.
— 1828 — 63 — — —■ 156 — —■ 159
— 1829 — 64 — — — 167 —. — 160
— i83o — 59 — — — 147 — *— 163
— 1831 — 62 — — •— 139 — — 142
— 1832 — 60 — — — 128 *— — 163
Segelmakare:
År 1827 — 6 Ledamöter och Enkor, som drifvit handtverket,
3 Gesäller, 3 Lärlingar och 1 annan arbetare.
— 1828 -6 — *— 3 — 3 — — 2
■—. 1829 — 6 — — 3 — 3 — — 1
— i83o --6 —- — 5 —- 2 •—. — 1
— 1831 — 6 — — 5 — 3 — —■ —
_ ,83a - 6 — — 4 - 3 —
Hyrkuskar :
År 1827—1829, hvardera året 10 Ledamöter.
— i83o 12
— 1831 11
— i832  14
Kakelugnsmakare:
År 1827 — 14 Ledamöter med 70 Gesäller och 28 Lärlingar,
1828
1S29
1830
1831
1832
*4
i4
*4
»4
>4
64
57
5o
56
40
00
24
24
22
21
Vagnmakare:
År 1827 — i3 Ledamöter med 3o Gesäller och 38 Lärlingar,
1828 - 13
1829 — 12
1830 — 12
1831 -« i3
1832 — 12
3o
29
26
24
— — 39
— -33
— — 36
— - 34
— — 3a
Repslagare:
År 1827 — 8 Ledamöter med 4S Gesäller och 5 Lärlingar.
1828
rS29
1830
1831
1882
8
7
5
5
4
48 -
— 40 —
— 28 <~
— 28 —
— i5 —
5
3
3
3
3
Värdet af Tobaks-Fabriks-Soeietetens tillverkningar, som anmälas hos
Stadens Hall- och Manufactur-Rätt, har derifrån uppgifvits vara:
År 1827
1828
1829
1830
1831
1832
B:o R:dr 437,67 r,
» j» 432>?6* f
„ „ 426,621,
,, ,, 472,536,
„ „ 477,773, och
»» ,» 493,
Men någre uppgifter och kontroller å
beloppet och värdet af ofvan
finnas i allmänhet icke, och
uppräknade Handtverks-Idkares tillverkningar
kan således ingen upplysning derom meddelas.
Enligt den Förteckning Hall- och Manufactur-RäLten lemnat på antalet
af alla under denna Rätt lydande Fabrikanter och Manufadur ister jemte
— 29 —
deras Arbetare, äfvensom på värdet af deras tillverkningar under ifrågavarande
tid, bär förhållandet dermed inom Hufvudstadens område varit föl
-
Leda-
möter.
Mästare
och
Gesäller.
Lärlin-
gar.
Diverse
Arbe-
tare.
Tillverknings-Summa.
Klädes-Fabriker i
B:co R:dr.
sk.
r.
Ar 1827 ........
„ 1828
,, l8 2(J «««,■•*•
,. i83o ........
„ i83i ........
„ i832 ...
38
32
3o
28
27
25
I I I
113
102
92
86
72
12
t'6
i'9
24
*7
i5
442
370
549
496
462
375
486,375
469,592
46o,582
466,254
446,120
437,090
—
Siden-Fabriker :
Ar 1827 » • * . • . . .
,,1828
,» »829
„ i83o ........
„ i83i
„ i832 ........
3o’
27
27
28
25
20
i48
140
142
116
107
107
58
46
40
42
33
33
466
446
514
481
422
472
5 0 5,4o8
45o,547
443,759
424,739
467,089
471,6*3
—
.—
Bomulls- och Linne-Fabriker:
Ar 1827 » • » < » • • •
„ 1828 ....... .
„ 1829 ........
„ i83o . .......
„ i83i ........
1, 183s ........
3o-
3o
28
27
26
24
62
3o
42
3o
34
39
15
16
55
25
23
25
364
421
452
436
407
536
216,309
180,289
172,075
i83,646
225,555
219,536
—
—
Band-Fabriker:
Ar 1827 ........
,, 1828 ........
»1829 ...
„ i83o
„ 1
„ i&32
13
>4
14
i3
11
11
*9
20
12
13
11
16
7
7
3
3
1
2
i58
18 c
r36
134
138
112
02,2 r q
92.919
89,590
84,368
87,041
80,061
-
—
—
3o —
År
[Silkes- Rederier :
1827
12
i3
49.000
99
1828 ........
I 2
20
49.000
—
—
yy
1829
.3
34
47«3oo
—
—
99
i83o
>4
37
5o,5oo
—
—
99
i83t . .
j 3
3.
42,5oo
—
—
99
1832
>4
—
34
39,200
—
År
Stofts-Fabriker :
1827
8
8
1
i3
35,883
99
1828
10
8
1
12
35,756
—
99
1829
10
5
1
28
3o,358
—
9 9
i83o
9
6
35
3o,46i
—
99
i831
8
5
31
26,820
—
99
i832
6
6
26
26,667
—
—
Ar
Cattuns-Tryckerier:
1827
•
5
10
5
27
72,439
))
1828
4
1 0
, rj
3o
73 ,863i,!)
—
99
l829
5
7
6
54
46,062
—
—
99
i83o
4
7
8
5.
45,233
—
99
3
*6
12
43
48,229
—
99
i832
3
4
8
55
5o,45o
—
—
År
Strump-Fabriker :
1827
23
56
27
21,060
99
1828 . . :
23
48
28
20,593
—
—
99
1829
23
44
28
19,842
—
—
99
iS3o
22
45
3o
17,552
—
—
99
183 t
2 I
39
3o
26
19,456
-
99
j832
20
38
23
39
19,221
~
*) Till och med år 1828 är liela varuvärdet, men sedermera endast föi ädlingsvärdet,
liar upptaget.
År
Engelska Läder-Garfverier:
1827
5
20
4
7
135,6i 7
99
1828
5
»4
5
13
138,884
—
—
99
»829
4
2 c
'7
130,695
—
—
99
i83o
5
2 I
——
17
2o3, I 1 7
—
99
1831
4
19
5
19
206,018
—
-
99
i832 ........
4
20
5
.8
i85,645
—
—
År
Hvit-Garjvare:
1827
1
4
800
99
1828
1
—
3
800
—
—
99
1829
1
I
2
800
—
—
99
1880
r
I
2
——
800
—
—
99
J'
183
1832
1
1
I
I
3.
3
800
1,000
—
—
År
Sajjlans-Fabriker :
1827
2
2
6
42,039
99
1828 ........
2
2
6
66,339
—
—
99
1829
3
2
11
24,474
—
—
99
i83o
4
3
13
22,62 1
—
—
99
1831 . . . . . . . .
3
2
12
23,864
■ —
—
99
183 2 . . . , . . . .
3
3
11
4o.799
—
—
År
Jern- Gjut eri er :
1827
2
2
100
144,125
99
1828
2
I
1
82
101,074
—
—
99
1829
2
I
134
60,040
—
—
99
i83o
2
I
213
81,378
—
—
99
1831
1
134
148,084
—
—
99
i832
1
100
95,85o
—
—
År
Porcellain es- Bruk :
1827
1
20
26
48
89,0 r 3
99
1828
1
l8
29
98
87,1 20
—
—
99
1829
t
2 I
23
! 39
84.872
—
—
99
i83o
1
23
20
1 u8
82,667
-1
Ar
w
År
r*
99
99
99
99
e.
Ar
99
99
99
99
99
kv
99
99
99
i S31
i832
Socker-Bruk.
1827
1828
1829
1830
1831
1832
Vaxljus-Fabriker
1827
1828
1829
1830
1831
1832
Talgljus-Tillverkäre:
1827
1828
1829
1830
1831
1832
Såp
Ar
99
99
99
99
S9
1827
1828
1829
1830
1831
*832
-sjudare
12
12
11
'4
13
«4
b
5
4
4
4
4
6
6
4
5
5
3
10
7
8
8
8
2 1
l9
33
2 I
101
J04
I 03
JO9
135
142
9
10
10
10
10
11
9
10
4
9
10
6
16
13
37
a9
16
18
86,154
97,398
842,94 ‘
731,326
7' 2,943
754,056
887,983
946,544
21,900
36,350
29,912
22,048
29,092
40,025
6,400
6,ioo
5,900
8,000
7,600
6,55o
48.100
50,960
43,193
45,280
45,700
50.100
År
a
1828
it
1829
ii
i83o
År
1827
a
1828
a
1829
i83o
1831
a
i832
Tvål-Tillverkare:
Stilgjuterier:
Vaxduks-Fabriker:
År 1827
„ 1828
„ 1829
„ i83o
183 1
1832
Va dd- Ti liv er ka re :
År 1827
„ 1828
„ 1829
„ i83o
„ 1831
„ i832
Kard-Fabriker :
År 1827
„ 1828
„ 1829
i83o
*P
1
I
3oo
1
-
1
3oo
—
—
2
-. 1
2
3oo
—
—
•
2
-—-
2
35o
—
—
1
t
6
3
i6,5oo
•
1
6
3
15,ooo
—
—
1
6
3
15,200
—
—
1
6
2
16,100
—
—
1
5
4
15,272
—
—
1
3
4
15,591
~
——
4
1
3
2,826
4
1
4
9’9°3
—
—
5
1
■
6
14,42°
—
—
.8
1
5
15,668
—
—
5
1
4
•7>?44
—
—
5
1
4
21,889
12
12
i,253
n
,
- —
9
901
—
—
1 1
.. —.
—
12
857
—
—
10
-----
.—
11
535
—
8
.. .
-—
10
i,448
—
—
•
6
7
865
■
—
10
4
IO
12
9,672
—
—
7
2
9
28
10,149
—
—
8
1
7
60
10,206
—
—
«
6
2
n
t
40
12,681
'
—
—
Öfvcrstäthållarens Femårsberättelse
34
År i83i
i832
Kort-Fabriker:
År 1827
1828
182g
i83o
183 r
i83a
Cheniiska Bleken
År 1827
„ 1828
„ 182g
„ i83o
„ 1831
„ i832
Färgerier
År i
[827
„ 1
1828
99 -
(82g
i
i83o
99 i
1831
>r 1
i83a
Färgberedare:
År ]
1827
,» 1
1828
» 1
[82 g
» i
i83o
>r 1
1831
1
[83?.
Filt-Tillverkare
kv 1827
6
6
2
6
A
‘t
5
l
, 3
3
\
3
3
2
i5
*4
i5
i5
15
16
4
3
20
21
23
17
20
26
3
3
3
2
4 2
36
3a
4o
34
33
42
1 x,618
47
9,65a
—
20
2,240
—
_
11
2,220
—
'9
3,240
—
18
2,56o
—
18
3,220
22
4,292
2,000
—
16
8,100
—
i3
2,700
—
9
2,boo
—
—
10
3,ioo
'
36,700
——
36,a5o
4g,641
47.457
31,7^3
3
3g,466
-
r,5oo
1,000
—
1,200
—
—.—
1,200
—
1,200
—
~1 1 "
1,000
—
654
—
—
35
År
1828
1
128
-1
99
1829
1
——
4>6
99
183o
r
384
—
—
99
1831
1
200
—“T ~
99
1832
Lack- och Kork-Tillverkare:
1
—
200
"
Ål
1837
»4
2
—
4,6oo
99
1828
11
2
——
3,8oo
99
1829
! 2
.—
5
4,800
99
i83o
1 2
——
2
7,200
•
99
99
1831
i83a
Å11 icke-B ryggare :
1 2
i3
3
3
4,016
4,800
Ål
1827
7
—.—
8
12,5oo
99
1828
8
10
12,865
**
1829
7
12
10,812
99
i83o
6
—,—
12
10,973
—
99
i83i ........
5
i
—•—
7
13,4oo
99
i832
Öfverskärare :
6
8
12,900
År
1827
2
2
2
1,800
99
182S
1
•
3
1,000
-
„ 1829—1832, hvarje år . .
Tillverkare af Vattentäta Tyger:
1
2
1,000
Åi
1831 — i832 , h va regera året .
Saltraffmerings-Inrättning:
1
1
2
600
Äi
1827
1
—;
4
2,000
99
1828
1
4
2,000
i
9-9
1
——
4
3,000
9•
i83o
1
t
3
3,000
—
99
1S3 r
r
—•—
2
3,000
99
1832
1
•
——
—_
1,5 00
j
36
Stenkiirils-Fabrik och Tobakspip-Bruk:
-
Är
Ar
Ar
9,9
>y
99
Ar
99
99
99
Ar
99
99
1827
1828
1829
1830
1831
i83a
1827
1828
18 29
i83o
1801
i832
Apreteurer
Klä des-Ren 0 valör er
1827
1828
18 29
1830
1831
i83a
B arn-Skomaka re
1827
1828
1829
1830
183 1
i832
Handskmakare:
1827
1828
1829
8
7
2,900
3
8
6
——
2,900
—
3
6
5
6
3,5oo
—
3
4
5
11
5,ooo
—
3
5
5
9
5,ooo
—
3
3
4
8
5,ooo
2
6
1,800
- ..
2
7
1,600
—
2
.—
7
1,121
3
_
7
1,495
2
—
9
1,676
2
—
•
6
1,674
5
.
5
1,800
——
5
.
5
2,000
4
X
.
3
i,3oo
6
2
5
1,600
7
4
3
2
2,600
7
1
4
3
2,300
;
59
58
55
23,3oo
54
44
57
2
21,900
_
4 6
31
5o
12
22,4*30
53
32
5i
26
27,350
54
34
4r
29
25,200
53
a3
43
22
21,700
4
12
9
3
4>793
4
14
7
21
3,337
4
«4
.6
42 1
5,i63
■'
Är
i83o • t , i • , a •
5
2
7-
60
7,932
99
1831
5
3
3
54
12,769
99
l332 « . '. ■« . a a a
Hatt-Tillverkare:
6
4
7
51
25,223
Är
1827
3
4
2,000
99
1828
3
I
1
1
1,800
99
1829
4
c
3
1
2,780
99
i83o
6
4
3
5
3,532
99
1831
7
3
2
7
4,060
99
l832 ... a ... .
Läder-Lackerare :
9
5
3
3
6,700
År
1827
6
9
1
1
3,5oo
99
1828
6
1
4
3,8oo
99
>829
6
3
3,900
99
i83o
4
1
2
3,ooo
99
1831 . .
5
1
I
3,100
183a
Eau de Colognc-Tillverkare:
5
1
3
3,ooo
kr
1827
7
- -  -
23,5oo
99
1828 . .
7
26,080
99
1829
8
i6,8o3
99
i83o
8
14.884
99
183
9
13,386
99
i832
Gas-apparat-Tillverkarc:
11
‘
21,248
kr
1827
1
8
2,000
99 ,
1828
1
6
5
—
2,000
99
>829
1
7
6
3,ooo
99
i83o
1
15
4
io,5oo
99
1831
1
16
5
10,624
99
i83a
1
i5
3
10,600
38 —
Lim-kokar e:
År
1827-
— 1829, årligen . . .
1
99
183o
1832 . • # t • #
Tagel-beredäre:
1
År
1827
3
99
1828
3
99
1829
3
99
183o
0
0
99
183 i
3
99
1802
Ur-Fabriker :
3
År
1827
**••••••
35
»
1828
36
99
1829
36
99
183o
3.
99
183 1
2 9
99
1832
Tapet-Målare:
33
År
1827
3o
99
1828
35
99
1829
34
99
183o
28
99
1831
27
99
i832
Gipsgjutare:
27
År
1827
» • • • • • • •
3
99
1828
• • * • • • • •
2
99
1829
• • ••*•••
2
99
183o
• • ••*•••
2
99
1831
2
99
1882
2
200
——
——
3oo
—
—
3
1,6oo
3
1,800
—
—
3
1,4oo
—
—
3
0 1 nn
_____ i
3
-f J i VJU
1,700
—
-
3
i,5oo
—
21
34
20,800
_
20
31
2 1,6oo
—
—
21
36
2 1,567
—
—
21
3o
— —
18,900
—
—
22
28
17 > 7 4 4
—
21
23
——
17,500
—
9
37
-
13,800
_
13
49
17,529
—
—
20
55
19,550
—
—
*9
51
16,800
.—
—
*9
41
16,800
—
—
4 9
36
16,100
—
.
3
1,400
- ,
:—
2*
1
1,200
——
2
2
1,400
—
—
.—
3
1
1,100
—
—
I
1
1,400
—i
—
2
3
i,4°o
—
Bildhuggare:
Ar 1827 ........
8
7
7
2
2,600
„ 1828 ........
8
7
2
2
O
O
n
„ 1829 .........
7
5
4
2
2,300
,. i83o ........
7
3
5
2
2,300
' —
,, 183 1 ........
7
2
4
3
i,goo
—
1832 . « . . . . . .
7
3
5
2
2,200
- ;
Tillverkare af finare Träd-
arbeten :
År 1827 ........
32
3i
47
5
17,200
—
,, 182S ........
32
42
4°
5
18,000
—
,, 182(7 .. ......
33
5o
- 55
5
21,100
•
—
,, 183o ....... .
34
: 43
64.
11
23,000
—
,, 1831 ........
35
48
64
6
19,200
—
,, i832 . . . . . . . .
35
34
66
8
19,600
—
—
Fabriks-Svarfvare :
År 1827 ........
5
—
3
2
3,ioo
—
,,1828 * . • . * .
5
2
3
1
3,100
—
—
,, I 8 2 • . . . . . r •
5
1
3
2
2,700
—
,, 183o . .......
3
1
2
2
I,fOO
'—
yy 1831 . . . . . . . . •
3
1
2
1
I,fOO
—
,, 1832 ........
1
. —
■
5oo
—
—
Förgyllare:
•
År 1827 ........
8
5
10
——
,4>3oo
—
—
yy 1828 ....».•■»
8
4
7
4>5oo
—
yy I 82J7 ..... ..
8
5
10
■
4>4oo
—
yy I 830 . . . . . . • .
8
4
12
4.3oo
'
yy 1 8*) .1 ..... ...
9
5
. 9-
3,900
—
yy l802 * . . . . 4 1 * * -
9
6
. IQ
• •
3,5oo
—
—
n '
Fabriks-redskapsrTillverkare:
) 1 .
• ■»
: 1
• • •
År 1827 , . . . . . ,
2
'
1,200
—
,,1828
2
;
r,2oo
—
» 1829 .
2
I
1,200
—
4°
År i83o
„ 1831
„ i832
Jern- och Stål-arbetare:
År 1827
1 Sa8
„ 1829
„ i83o
„ 1831
„ 183a
År 1827
„ 1828
1829
1830
1831
iS32
Skärslipare:
Chirurgiske Instrumentmakare
År 1827
„ 1828
» 1829
„ i83o
„ i831
i832
Mathematiske Instrumentmakare:
År 1827
„ 1828
„ »829
„ i83o
„ 1831
„ i832
4
2
4
8
2,600
4
6
3
10
3,600
5
5
5
8
3,900
15
13
I 2
3
6,900
13
*4
9
4
6,100
13
9
i3
4
6,100
i3
7
7
6
5,6oo
12
4
9
6
5,ooo
8
5
6
3
3,4oo
2
2
800
1
- --
1
5o 0
1
2
5oo
1
1
5oo
1
1
5oo
1
2
5oo
5
2
7
1
7,655
5
7
11
1
8,390
5
J
12
10
2
9,484
5
12
10
2
10,008
4
10
10
1
9,883
4
11
11
——
9>°l4
5
5
i5
7*474
5
4
9
5
5,899
6
3
9
5
6,oi 8
6
4
7
6
6,663
6
5
8
3
7,102
7
4
6
6
5,8oo
Meteorologiska
Meteorologiska Instrumentmakare
År 182g
1
—,—
——
5oo
-
„ i83o
1
—,—
1
—.—.
*,000
,, 1831
1
2
1,000
„ 1832
1
•
2
——
1,200
—
Optiske Instrumentm akare:
År 1827
3
6
1
2
2,600
—
„ 1828
3
4
3
2
2,600
,, »829
3
4
3
2
2,400
—
,, i83o
2
4
4
1,700
,, 183 r
2
3
3
1,700
>83a
2
4
2
1,700
—
Musikaliske Instrumentmakare:
År 1827 ........
6
2
1
3
2,600
„ 1828
6
5
2
2
3,5oo
„ 182g
6
5
4
2
3,6oo
„ i83o
7
11
7
2
3,4oo
—
„ 183 r
8
7
7
5
4,4oo
„ i832 ........
9
i5
8
5
5,4oo
—
—
Mechaniske Arbetare:
År 1827—i832, hvardera året .
i
400
—
Tillverkare af Mechaniska
Sprutor:
År 1827 — 1829, hvarje år . .
1
1
—•—
1,000
,, i83o • . • . « . . .
1
3
2,000
,, 1831 — >832 ......
1
1
3,ooo
Nipper- och Galanteri-Arbetare:
År 1827
8
6
3
12
7,600
—~
„ 1S28 ........
10
C
3
8
8,400
„ 182g ........
11
6
. 6
0
11,000
öfver ståthållarens Femårsberättelse 6
42
År i83o
10
•1
3
11
10,000
„ 183 k
10
6
6
*1
I 1,000
„ i832
10
6
6
9
10,800
—
Metall- och Bronzc-Arbetare:
År 1827
16
18
'1
8,100
„ 1828
'7
J4
l>9
8,4oo
,, 1829
i5
>9
21
——
7,3oo
„ i83o
i4
21
f7
6,5 00
„ 1831
*7
24
28
8,100
„ i83n
»9
23
21
5
8,900
Pia itre-Fabriker:
Är 1827—"1828 ii i 0 lis ingen .
„ 1829 .
1
2
200
___
1
—.—
600
-
,, 1831
1
4
3
—,—
200
,, 1882 . . . . . . . .
1
3
4
2,000
Spegel- och Ljusk: ons-tillverkare:
År 1827
i3
7
11
3
19,881
„ 1828
14
6
10
ro
*9>792
„ 1829
11
9
10
9
i3,5i9
,„ j83o
X I
7
7
11
14.365
^
,, ><j3l
9
2
6
I X
13,698
—
„ »832
9
2
3
9
13,i 70
Foderalrnakare :
År 1827 ...
1
— -—
2
4 00
—
„ 1828— i 831 ......
1
1
400
—
„ i832
.
1
1
200
"
Glas- Slipare :
År 1827
7
3
11
6,5oo
-
,,1828
8
4
10
7,3oo
—
»1829
8
1
8
5,ooo
x83o
6
8
—■—
4,000
- 43
5
1
6
4>0OO
,, 1882 ••••••••
6
3
5
3
4,600
—
—
Jernblecks-Lackerare:
Är 1S27
4
3
4
2
1,800
—
—
jj 1• • • • • • • *
3
3
4
1
i,Goo
—
—
„ 1829
3
0
0
3
2
1,400
—
—
3
2
3
1
1,400
—
—
„ 183
2
2
4
—.—
i,4oo
—
—
3
1
5
2
1,700
—
Papper s-Lisser are :
År 1827
3
——,
2,100
—
—
,,1828
3
3
2,100
—
—
» 18-2,9
3
600
—
—
„ i83o
3
1
i,3oo
—
—
,, 1831 • • • • • • ■ •
3
t
700
—
—
„ 1S3
4
1
9°°
—
—
Rit- och Väfskeds-uiakare:
År 18 2 7 ■ * ’ " ' “ ’ *
2
1
1
1
900
—
—
,,1828
2
1
1
1
900
—
—
»182 <7
3
1
1
2
1,3oo
—
—
,, i83o
1
1
4oo
—
—
„ 183
2
1
1
5oo
—
—
„ 1802
ParapJuie- och Parasoll-makare:
2
2
400
Är 1827
7
3
1
5
2,700
—
—
„ 182.8
7
1
2
5
2,700
—
—
„ 1829
7
2
G
3
2,800
—
—
„ 183o
G
3
4
3
3,240
—
—
„ 1831
6
1
5
3
i,854
—
—
„ 1802
6
1
4
4
1,816
—
—
Solf jäders- Tillverkare:
År »827
1
—.—
1
200
i
—.
44
1828
I
I
4oo
1829—1832, årligen . . .
I
I
200
Bensvärt-Tillverkare:
1827
2
3
1,000
2
——
3
1,000
1829 • • • • * • *
2
3
4,3oo
iS3o—i832, hvardera året .
I
!
2
4)200
Borst- Tillverkare:
1827
2
4
1,100
1828
2
3
1,100
1829
2
4
1,100
i83o
2
5
i,3oo
1831
2
- - - -
5
i,3oo
i832
2
3
i,3oo
Hagelstöpare:
1827
I
1
600
1828
I
1
600
1829
2
3
700
i83o
I
2
600
183
I
2
600
i832
!
2
600
Sten-Slipare :
1827 ........
2
I
1
400
1828
2
2
2
400
»829 ....
2
2
400
i83o
3
X
1
4oo
1831
.
3
I
2
5oo
2802 . . . . . * • .
3
3
5oo
Tobaks-Planteurér:
1827
18
18
1,754
1828 . . . . . * * •
>4
15
1,424
I 829 0 1 M • • *J * ....
10
i3
1,223
45
År i83o
8
*7
1,675
,, 1831
7
—.—
8
1,798
—
„ i832
6
—,—
7
i,238
—
Clio colade-Tillv er kare:
År 1827
3
1
i,5oo
—
„ 1828
3
—
2,000
—
„ 1829
4
2,400
—
— |
„ i83o
5
1—
3,ooo
—
„ iS3i
4
—1—
2,600
_
„ i832
4
2,400
—
Svenskt Caffe s-Tillv erkar e:
År 1827
2
——
600
T--,T
i
;
„ 1828
2
600
—
» 1829
1
——
—.•—
600
—
„ i83o
t
3oo
—
„ i83i
1
200
—
„ i832
1
——
200
—
Rörjlätare:
År 1827 ........
1
1
4oo
—
„ *828
2
1
1
1
6 00
—
», 1829
2
1
1
1
800
—
„ i83o
1
1
600
—
—
„ 183
i
—.—
2
600
—
„ i832
1
—,—
2
600
—
Tillverkare af Korgarbeten j
Halmhattar j m. m. d.
År [Ron . . „ . . . .
1
1
„ 1828
2
84o
—
„ 1829
2
10
i,3oo
—
„ i83o
3
9
1
3,200
—
„ 1831
3
3
1
1
2,500
_
„ i832
3
1
3
1
O
O
CO
rV
—
- 46 -
År
Blanksmörjs-Tillverkare:
1831 — i832, årligen . . .
1
100
År
Häcklors Tillverkare:
1820 < .
i
100
>>
iS3o
1
200
>»
1831—a832
1
—.—
100
•— -
År
Färgare aj ludna Skinn:
1S31 —1882, hvardera året .
200
Iliirviel är tillika af Hall- oell Maiiufäctur-Rätten upplyst: att Förtekningen
i afseende på arbetarnes antal grundar sig på Fabrikanternes och
j\lanufacturisternes årliga uppgifter till Rätten: att först ifrån och nied 1821)
de arbetare, som icke varit hos Rikarne Mantals- och Skattskrifne, jemväl
blifvit i uppgifterne anteknade: och att de i Förtekningén uppförde trllverkningssummor
för de Manufacturister, hvilka förfärdiga ostämpelbara varor,
äro icke Öfverensstämmande med desses altid lägre uppgifter, utan innefatta
de, med afseende på Arbetarnes antal, bestämda värden, hvartill Rätten vid
laxeringstillfällen ansett Manufacturisternes årliga tillverkningar kunna uppskattas,
och efter hvilka, af dem icke öfverkiagade värden, deras afgifter till
ilall- och Fabriks-Fattig-Cassan erlagts.
]'Ika re af sars kil te IVärings-rrki
gerskapets Glassér, hafva utgjort:
Contingent-Borgare
Personer, som hafva rättighet till:
Klädmäkleri
Nipperhandel .
Spisqvarter
Krog-Näring
Spisningställen utan spirituosa . .
Nålstolskramhandel
Mångleri
Lutfiskförsäljning
Ljusstöpning
Hembryggeri
Tillverkning och försäljning af Bakelser,
Pepparkakor, Korf, Med■wurst,
Glas och Porcelaine . .
Försäljning af Grönsaker ....
Dito af kokadt Gaffe . . .
Härvid må äfven tilläggas Boklry<
ernes antal, som 1837 uppgick till 20,
torets och Nummer-Lotteriets Trycker
till 18; hvaremot under samma lid an
lådor ökats ifrån 11 till 15.
\j ej hörande till någondera af lior
-
Ål' 1827.
År 1328.
Ar 1829.
Ar i83o.
År 1831.
År iS3'2.
27
29
27
39
33
28
83
82
84
81
82
80
31
28
35
33
37
3.9
5o
5o
5o
5o
5o
5o
4oo
0
0
vj*
4oo
4oo
4oo
3 9 6
4
6
5
5
5
5
4
119
1 a5
121
129
13a
i36
*4
15
16
»7
21
34
61
5P
63
67
6t
65
12
8
7
6
6
6
47
54
51
62
5.9
63
35
29
22
27
34
38
1
1
1
1
1
1
;kare och Bokhandlare. Boktryckerioberäknade
Bankens, Riksgälds-Conier,
var vid i83a års slut minskadt
talet af Bokhandlare med verkliga Bok
-
I afseende p5 Hufvudstadens Handel och Sjöfart inliemtas af de uppgifter Kongl.
General-Tull-Slyrelsen meddelat, att;
co
I värdet af Rikets Varu-import som uppgått
till
B;co Rdr
Stockholms andel utgjort
hvaraf ifrån Finland ,
Yärdet af importen på Nederlag oc,
Creditupplag varit
• • •
Fartyg inkomne ifrån Utrikes orter
utgjort i antal
Innehållande Läster
Utom Båtar, hvilkas antal varit , . .
Brutto-Summan af inkommande Sjö
tullen utgjort
Dito af Nederlags-recognition . • . . •
Dito af Lastpenningar
Antalet af Fartyg ankomne från Inri
kes orter, varit ,
Af brännvin införts kannor
I värdet af Rikets Varu-export som
stigit till
.... Ed
Stockholms andel varit
.
hvaraf till Finland
Yärdet af exporten ifrån Nederlag oc
Creditupplag utgjort
Till Utrikes orter afgått Fartyg till ct
antal af
Utgörande Läster
Brutto-Summan af utgående Sjötullen
utgjort R:d
Dito af Nedcrlags-recognition och tran
sito-afgift
Dito af ulgående Lastpenningar. . .
Af Stångjern exporterats utrikes Skcppd
— Beck dito ........ Tunnor
*—Tjära dito  dito
— Trädvaror dilo i värde till . . . R:dr
Och antalet af Fartyg afgångne till Inrikes
orter varit
. .
År 1827
År 1828.
År 1829.
År i83o.
År i83i.
År i83a-
14,294,542
7,817,022
2,008,856
25
11
5
15,085,372
8,358,201
1,489,7m
46
a3
12
17,001,636
9,4o8,54o
1,400,889
24
4°
38
15,484,762
8,368,146
1,746,159
4°
5
12
i4,o52,i6o
6,925,i3o
1,061,703
30
31
4
16,269,290
8,054,411
1,321,722
21
45
19
i,3i8,5a2
26
2,018,409
37
I,i68,322
45
i,331,096
32
1,267,361
20
2,559,666
4°
1,407
63,994
>74
—
1,092
55,224
170
r
1,148
5i,336
43
—
i,i36
20,985
55
—~*
84a
43,988
26
—
976
49,425
2
—
1,063,747
6,602
6,961
1
2 9
38
g33,o5o
io,o3g
5,oi3
5
33
3i
982,379
5,841
12,0 23
7
31
32
Q15,032
9,288
9,862
3a
i5
32
880,612
8,214
ia,o58
43
37
9
918,234
6,319
5,55a
42
44
47
5,557
i,8i3,4ao
—
5,419
3,625,671
—
5,6o6
2,857,396
—
5,900
2,279,334
—
5,432
1,998,849
—
6,128
1,879,124
I
ä
12,186,909
6,781,302
871,886
11
3
33
13,892^97
6,555,228
609,909
38
9
23
11,3lO,946
5,5oS,oi5
634,3a8
42
34
3
11,344,991
5,864,847
685,202
4a
18
9
12,316,017
6,146,684
816,922
•4
33
34
12,243,483
6,494,122
972,234
47
44
9
297,593
20
38l,268
45
3i"»993
4i
394,896
3
226,048
16
317,143
22
1,569
68,258
—
i,a5i
5g,3i3
—
1,284
56,65o
—
1.333
61,934
—
907
47>'77
—
1,096
53,665
—
ao5,o56
9
215,091
28
179,547
10
191,395
22
20a,852
45
201,214
21
1,801
7.739
23l,552
i,634
19,537
i83,8o3
45
18
3
4
20
2,3 u
5,935
239,775
1.699
20,472
>47.‘9°
4*
3
4
3
4
1,811
13,676
198,887
3,010
13,634
120,010
1
7
3,597
11,045
209,489
3,668
20,256
128,156
38
3
I
4
i5
i,97i
5,4o5
a3o,6o2
i>7°4
33,4oo
ii5,a3o
a7
36
I
7i7
5,385
227,442
3,489
24,815
121,918
l5
18
28
5,578
—
5,470
-
5,48l
—
5,862
—
5,36a
—
6,119
-
Efter uppgift fran Sjömanshuset härstädes, hafva Stochholms SkeppsRederier
tillhörige Coopvaerdie-Fartyg och deras lästetal utgjort, vid slutet af:
År 1827 >— 184 Fartyg med i5,2i4 Läster,
— 1B28 — 179 — — 14,498 —
— 1829 — 175 — — 13,929 —
— i83o — 168 — — 13,222 —
— 1831 — 156 — •— 12,290 —< och
•— i 832 — 146 *— — 11,426 •— hvaraf större delen till utri
kes
Sjöfart Begagnats, och endast några få till den inrikes Sjöfarten.
Under dessa år har ej något nj-tt Coopvaerdie-farlyg gått af stapeln vid
härvarande Skeppshvarf, hvilka, utom Hofjagt-hvarfvet, äro 3:ne till antalet;
utan endast reparationer å fart}'g derstädes ägt rum; men Stockholms
Skepps-Rederier räkna nu flera kopprade fartyg, än tillförene.
Det visar sig således: att Stockholms varu-import och export vanligen
i värde utgjort mera än hälften af hela Rikets: att värdet af Stadens import-handel
ifrån Utrikes orter varit 1 tilltagande åren 1827, 1828 och 1829,
sig emellan jemförde, förminskats åren i83o och t83 r, men åter betydligt
tilltagit år i83a; hvarvid Grossliandels-Societetens och Skepps-Rederiernes
Deputerade erinrat, dels att tillökningen år 1828 och 1829 härledt sig lill
någon del ifrån den större qvantitet af Silfver, som berörde år blifvit införd,
dels ock att nedsättningen åren i83o och i83r stått i sammanhang
med förändrade tullvärden, att värdet af till utrikes orter exporterade varor
under ifrågavarande år bibehållit sig vid någorlunda jemn höjd; i afseende
hvarpå bemäldte Deputerade likväl anmärkt, att prisernas fall på de
exporterade varorna å utrikes orter, isynnerhet under åren i83o och i83r,
haft den naturliga följd, att handeln inbringat för Exportören ett mindre
silfvervärde, en mindre egentlig behållning, än som under motsatt förhållande
ägt rum: att under denna tid antal och lästetal af fartyg, som ankommit
till Ilufvudstaden från utrikes orter, och af dem, som ditt afgålt,
icke obetydligt aftagit, hvaremot antalet af Fartyg, liitkomne eller härifrån
afgångne i och för den inrikes handeln, årligen varit vid någorlunda jemn
höjd. och år i832 i märkligt tilltagande: samt att Stockholms Skepps*Rederiers
Fartyg till antal och lästetal hvarje år betydligt förminskats.
Den minskning Utrikes Sjöfarten för Stockholm sålunda undergått,
hvilket förhållande äfven lärer hafva inträffat ej allenast för hela Riket, utan
ock i andra Europeiska länder, torde, enligt den åsigt GrosshandelsSocietelens
och Skepps-Rederiernns Deputerade yttrat, kunna anses vara en
Öfverstatliållarens Femårsberättelse 7
5o
följd af den allmänna ställningen i Europa, föranledd, ibland annat, af de
oroligheter och politiska omvexlingar, sorn inom vissa Länder ägt rum,
hvarigenom osäkerhet i företag uppkommit samt handelns och sjöfartens liflighet
blifvit hämmad; äfvensom den härjande sjukdom, som år 183r och
sedermera hemsökt en stor del af Europa, måst hafva ett för utrikes handeln
och sjöfarten hinderlig! inflytande, enär få expeditioner kunnat göras,
som ej varit underkastade kostnad och tidsspillan genom en längre eller kortare
Quarantain.
För öfrigt hafva Grosshandels-Societetens Deputerade upplyst, att Hufvudstadens
handel på Brasilien i det hela ökat sig, men de sednare åren
likväl idkats med mindre fördel, än tillförene, och att handeln på Ost-Indien
blifvit försökt, men ej kunnat så utveckla sig, att något resultat deraf
ännu må kunna bedömas.
I anledning af ofvanberörde minskning i antalet af Stockholms SkeppsRederiers
Fartyg, har Kongl. Commerce-Collegium, uti afgifvit yttrande,
anmärkt, att Fartygens antal i Hufvudstaden äfven förut under sednare lider
aftagit, men att deremot, enligt erhållne uppgifter öfver samtelige Svenska
Fartyg, deras antal och dräglighet i andra orter af Riket ej vidkänts
någon minskning, samt att under några och trettio år drägligheten af alla
Slapelstädernes Fartyg omvexlat emelian 34>ooo och 66,000 läster, och år
i83i utgjort 5i,i83 läster; hvadan det vill synas, som det anmärkta mindre
fördelaktiga förhållandet i Stockholm härrör deraf, att Skepps-byggeri i
Hufvudstaden och utrustning af fartyg härifrån äro förenade med större
kostnader, än i landsorterne, och att Stockholms handlande, i anseende
till de låga frakter, som nästan i hela verlden nu äga rum, jemförelsevis
till förhållandet härmed för 2 a 3 decennier tillbaka, finna för sig mindre
förmånligt, än förr, att idka Skepps-rederi.
Beträffande Minut-handeln här i staden, hafva de Handels-klasser, som
idka densamma, allmänt klagat, att deras näringar under den ifrågavarande
tiden aftagit och blifvit bragte i en vida sämre ställning, än tillförene; hvartill
såsom orsaker hufvudsakligen anförts: penningebrist och menlig konjunktur
för handel i allmänhet i saknad af ett Handels-Reglemente, som,
läinpadt efter tidens behof och förhållanden, närmare och mera bestämdt
utstakade hvarje Corporations rättigheter och satte en gräns för den ena
Medborgaren att inkräkta på den andras område och således betaga honom
den vinst, som af yrket må kunna vinnas: nuvarande intrång af personer,
som dels icke äro till yrket berättigade, dels kunna, med anledning af författningarne,
anses dertill berättigade, utan motsvarande utskylder: och
slutligen ett för mycket utvidgadt antal Ledamöter af en och samma handelsgren;
hvarjemte serskildt uppgifvits: att Jernkramhandelns aftagande,
som ansetts kulina beräknas tili ungefärligen 25 procent under sistlidne sex
år, härrört deraf, alt jernvarors afsättning härifrån till Finland årligen mer
och mer förminskats, dels genom förhöjd tull på dessa Artiklar, dels genom
inrättning af Gjuterier och Jern-manufaktur-verk i Finland, dels ock
genom Finska Handlandes nu, mera än tillförene, vidtagna bruk att omedelbart
från Eskilstuna samt andra Manufaetur-verk och Gjuterier här i Riket
reqvirera sina behofver af jernvaror: att på Tobaks-fabriksrörelsen isynnerhet
verkat menligt, ej mindre att Yirginii Tobaksblad, oaktadt gällande
förbud, i södra och västra Småstäderne allmänt säljas Skålpundsvis, hvaraf
följden blifvit, att största delen af ortens allmoge och andra begagna varan
antingen i sitt råa tillstånd, eller med den obetydliga förädling de sjelfva
förmå deråt bereda, än ock att Norrsk Rull-tobak af blott utländska blader,
tvådubbelt drygare än de Svenska, inkommit i Vestra delen af Riket och säljes
så lågt. att Fabrikanten här, i anseende till hög tull och andra umgälder
å den utländska rudimaterien, ej kan med Norrmännen täfla i pris å
lika beskaffad tillverkning, samt att Linkramhandeln aftagit så väl derigenom
att utländskt lin, hvilket, såsom fint, varit för köpare begärligt, numera i
anseende till förhöjd tull ej kan med förmån införskrifvas, och icke ersättes
af inhemska linet, hvars production i sednare åren, ehuru betydligt ökad, i
synnerhet i de Norra Länen, likväl skall vara mindre omsorgsfullt vårdad,
än tillförehe; sorn äfven genom utvidgning af lin-productionen i andra Rikets
landskaper till den grad, att ett och annat års linskörd varit för ortens
behof tillräcklig, och denna varas afsättning dit från Hufvudstaden således
ej kunnat ,äga rum.
Kongl. Commeree-Coilegium, sorn årligen erhållit uppgifter på Stockholms
Handlande och deras Betjening, äfvensom, från och med 1829, på
den bevillning, som i och för handels-rörelsen härstädes blifvit erlagd, har
i dess afgifne utlåtande yttrat sig af dessa uppgifter ej finna anledning dertill,
att handelsrörelsen i Stockholm under ifrågavarande period undergått
någon anmärkningsvärd förändring; ty ehuru antalet af Handlande öfver
hufvud varit nugot högre år 1827, än under de påföljande åren, har likväl
deremot antalet af Ilandels-Betjening under de sednare åren varit icke obetydligt
större, än år 1827; och har Kongl. Commerce-Collegium tillika anmärkt,
hurusom berörde förhållande med antalet af de Handlande utvisar,
att den af Borgerskapet yttrade klagan, att, i följd af friare åsigter vidhe
-
52
handlingen af Burskapsfrågor, de Handlandes antal öfverdrifvet ökat sig, åtminstone
för denna tidrymd är ogrundad, hvad Stockholm angår.
Till något annat omdöme om handelns af- eller tilltagande i allmänhet inom
Hufvudstaden under ifråga varande år, tror jag mig ieke eller hafva anledning. Det
kan viii icke nekas, att rörelsen för en och annan handelsklass, af de åberopade
orsakerne, försämrats och aftagit; roen att man för bedömmandet häraf icke
får fästa alltför mycket afseende på Idkarnes anförda allmänna klagan, synes
till exempel deraf, att Tobaks-Fabriks-Societeten i denna klagan instämt,
ehuru de årliga uppgifterna på Societetens tillverkningsvärde utvisa, att det
ifrån och med år i83o fortfarande ökats, och sistlidet år med mera än
56,ooo R:dr B:o öfverstigit tillverkningsvärdet för år *827, hvarigenom det
är faktiskt styrkt, att Tobaks-Fabriks-yrket i Hufvudstaden ansenligen förkofrat
sig. — För öfrigt torde af den minskning, som kan hafva ägt ram i
en del Handelsklassers rörelse och varu-afsättning, destomindre få dragas
den slutsatts, alt i sjelfva verket Stadens handel på det hela aftagit, som
berörde minskning, af Handelsklasserne sjelfva, hufvudsakligen tillskrifves
det öfverklagade missbruk, att sådan handel, som tillhör deras yrken, i
Staden idkas af ett stort och tilltagande antal personer, som de anse dertill
vara oberättigade. Ej eller gifver det ofvan framstäldte förhållandet med
Stadens in- och export samt sjöfart skälig anledning att antaga, det Stockholms
handels-rörelse förminskats i annat afseende, än hvad beträffar SkeppsRederiet
och den utrikes Sjöfarten.
De fleste Handtverks-Embeten hafva anmält, att deras yrken i betydlig
mon under sist förflutne sex år försämrats. Skälen dertill har Magisti’aten
ansett kunna i allmänhet hänföras till enahanda omständigheter, som i
Öfver-Ståthållare-Embetets Berättelse af år 1828 äro framställde, nemligen
utsträckt näringsfrihet samt deraf uppkomna missbruk och afvikelser ifrån
de för handtverkerierne gifna och ännu oupphäfna Författningar; och närmare
uttryckta, äro dessa skäl: förökad införsel af utländska tillverkningar,
hvilka dels, ehuru stundom af sämre beskaffenhet, än de inhemska, likväl,
i anseende till deras lägre pris, snarare finna afsättning, än de sednare,
dels inbringas under benämningar, som föranleda missbruk: ett för stort antal
af vissa Embetens Ledamöter och Manufakturisters berättigande till enahanda
arbets-frihet för åtskilliga yrkens bedrifvande, som Handtverksmästare,
efter föregångne läro-år, tillkommer; hvilket vållar, att arbetsförtjensten,
sönderdelad på så många händer, icke kan lemna alla bergning: och slutligen
enahanda, ännu mera på Borgares handtverks-rörelse menligt inverkande
följder deraf, att tillåtelse till vissa handtverks bedrifvande meddelats
personer, sorn ej äro skyldige att derföre erlägga borgerliga cnera och
således kunna för bättre pris lemna arbetsbiträden.
Serskildt hafva nedannämnde Embeten, såsom skäl till deras yrkens
försämring och aftynande, uppgifvit följande omständigheter:
Bryggare-Embetet, hvars Spannmåls-afverkning ifrån slutet afår 1826
till innevarande års början skall förminskats med 10,273 Tunnor, att stark
till fcii sel af Götheborgs Porter, högt uppdrifven bran vins-tillverkning öfver
hela Riket, och i någon nion det i Hufvudstaden började bruket af
Sockerdricka minskat afsättningen på de drickes-sorter, som af Embetet
tillverkas;
Guldsmeds-Embetet, som visat sig hafva låtit år 1827 kontrollera
8,562i Qvintin Guld och 128,880 lod Silfver, men år i83a endast 8,037!
Qvintin <Guld, hvaremot 129,328 lod Silfver, att yrket lidit af hög Cours
och inskränkning i bruket af de tillverkningar, som utgöra yrkets föremål,
men numera till stor del ersättas af Bronze- och Plaitre-arbeten;
Gulddragare-Embetet likaledes, att afsättningen af dess tillverkningar
minskats, serdeles i följd af militair-uniforms-förändringar;
Tenngjutare-Embetet, af hvars tenn-tillverkningar år 1827 controllerats
3,463 under i83i års lopp 4>355 #, men år i832 blott 3,319 #,
att bruket af tenn-käril allt mer och mer aftager, och följaktligen äfven
afsättningen å de arbeten Embetet tillverkar;
Slugtare-Embetet: tilltagande införsel till Staden och obeskattad försäljning
härstädes af färskt kött, ej mindre ifrån landet, än ifrån närbelägna
Städer, samt utvidgad Saluslagt inom Staden af dertill obehörige
personer;
Sejlare-Embelet: minskad afsättning, föranledd af vissa Fabrikers förfall
och utrikes Sjöfartens aftagande;
Segelmakare-Embetet: ej mindre utrikes sjöfartens förminskning, än
äfven förbud emot Segelduks införande till Riket, saknad af Segelduksfabiik
inom Hufvudstaden, och det missbruk, som, efter hvad Embetet
förmenar, öfvas, att utan förtullning årligen införas nya, på utrikes orter
förfärdigade segel, som skola kosta Rederierne omkring 25 procent
mindre, än de inom Riket tillverkade; och
Carduansrnakare-Embetet: dyrhet på den råa varan; ett förhållande,
som jemväl af Garfvare-Embetet öfverklagas, såsom menligt inverkande
på vissa Läder-beredningar, hvartill detta Embete har behof af färska
hudar, som måste härstädes köpas.
För öfrigt har sistnämnde Ejnbetes Ålderman, i dess afgifne yttran
-
_ 54 -
de, lemnat en förmonlig skildring af Garfvare-Näringens ställning här i
Staden. Deri anföres nemligen: att Läder-beredningen, såsom en Näringsgren
i stort, i sednare tider uppnått en förut här okänd höjd och godhet;
att blott en Fabrikör drifver för närvarande Garfveri, men Gnrfvare-Embetets
Ledamöter, nästan utan undanlag, idka Engelsk läder-beredning:
att genom prisvärda Författningar, rudimaterier för Garfveri-Idkaren
äro tillgänglige ifrån de afiägsnaste orter, emot en måttlig importtull,
äfvensom hans tillverkningar äro genom en afpassad tull skyddade
för en otidig utländsk medtäflan: alt Garfveri-Idkaren jemväl med tacksamhet
erkänner fördelen för sig af den fria disposition af eketräd, sora
lenniar honom en väsendtlig artikel för hans handtering: och att det numera
synes bero till en betydlig del af Garveri-Idkaren sjelf, att bereda
sig gynnande eller ofördelaktig konjunktur, helst hans tillverkningar, under
vanliga förhållanden, ej äro konjunktursvaror, och det således icke
kunde betviflas, att den Garveri-Idkare, sorn är i tillfälle att tillegna sig
de fullkomnade ai betsmethoder och nya uppfinningar, sorn techniska vetenskapernas
framsteg och den derigenom väckta industri öfverallt bereda,
skall genom ihärdighet och sant nit för sitt yrke merendels kunna
pål akna en motsvarande afsättning af sina stigande tillverkningar
"Vid
bedömandet af Stadens Handtverks-Embetens ställning och vilkor,
finner jag det vara obestridligt, att försämring deri för en del af dessa
Embeten afven tinder de sednare åren ägt rum, i följd af de mer eller
mindre menligt inverkande orsaker och förhållanden, som nyss förut äro
anförda. Såvida minskning i arbetarnes antal ,kan anses vara bevis på
yrkets aftagande, och någon annan säkrare faktisk grund för omdömet härutinnan
finnes ej, enär upplysning -om tillverkningsbeiopp och värde saknas,
har enligt föiutslående Förteckning på samlelige Handtverks-Embetens
Ledamöter och Arbetare, förhållandet i synnerhet varit ofördelaktigt för
Guldsmeder, Hofslagare, Bleckslagare, Svarfvare, Messingsslagare, Kammakare,
-Hattmakare, Sadelmakare, Vagnmakare, Snickare, Segelmakare, Kakelugnsmakare
och Repslagare, samt i mindre grad för några andra Handtverks-Embeten.
Deremot vill det också, efter enahanda grund, synas, som
flera Handtverks-Embetens tillstånd snarare förbättrats, än lidit, hvaribland
Skomakares, Gördelmakares, Stenhuggares, Perukmakares, Bokbindares,
Klensmeders, Carduansmakares, Tapelserares och särdeles Garfvares;
samt att största delen ej undergått någon märklig förändring.
Äfven Fabriks-Idkarne och Man ufakturi sterne hafva i deras utlåtanden,
med få undantag, sökt ådagalägga, att deras näringar och rörelse min
-
skats och försämrats under den tid, som är i fråga. Förhållandet härutinnan
torde någorlunda tillförligt kunna bedömas med ledning af den förut
meddelade Förteckningen på hvarje Societets årliga tillverkningsvärde
och dess arbetares antal; hvarvid dock icke får lemnäs utan afseende den
af Kongl. Commerce-Collegium gjorde anmärkning, att, oaktadt det uppgifna
värdet af åtskilliga Fabrikers tillverkningar utvisar för de sista åren
ett mindre belopp, än för de föregående, orsaken dertill likväl i allmänhet
icke torde böra sökas i en minskad produktion, hvilken Kongl. Collegium
ansett icke hafva ägt rum, utan deri, att lägre priser blifvit tillverk—
ningarne åsatte.
Klädesfabriks-Näringen i Hufvudstaden har utan tvifvel aftagit. Dess
tillverkningsvärde har nemligen ifrån år 1827, då del uppgick till 486,3^5
R:dr, nästan årligen successift förminskats, så att det år iSöa utgjorde
4{).285 R:dr mindre än 1827; äfvensom Fabriks-Idkarnes antal minskats
ifrån 38 till 25, Stolarnes ifrån 106 till 83 samt Arbetarnes med io3, jemförelsevis
till förhållandet sistnämnde år. Orsakerna dertill har FabriksSocieteten
uppgifvit och Hall-Rätten vitsordat vara, dels ett utvidgadt
bruk af bombasin och utländska tyger, dels uppstegring å utländska orter
af ullpriserna, hvilka haft till följd Klädesprisernas förhöjning och bidragit
att minska afsätlningen. Deremot hafva de skärpta Tullbevakningsanstalterna,
närmast föranledda af föreskrifterna om åtgärder till Cholerasjukdomens
afvärjande ifrån Riket, de tvänne sednare åren ansetts hafva
på Klädeshandteringen fördelaktigt inverkat; hvarvid äfven, enligt hvad
Magistraten erinrat, bör tilläggas å ena sidan de omsorger, sora vidtagits
för ullproduktionens förbättrande inom landet, och å den andra, den utväg
till afsättning, synnerligen af gröfre Kläden, hvilken är beredd derigenom,
att sådana af Svensk tillverkning för Arméens behof årligen upphandlas.
Enär härtill kommer, att Klädes-Fabriks-yrket är skyddadt och
gynnadt genom förbud af utländskt Kläde, tror raan sig hafva skäl förvänta,
att detta yrke skall framdeles vinna betydligare framgång och tillvext,
äfven inora Hufvudstaden, ehuru här saknas en fördel, sorn uti Norrköping
i så hög grad gynnar Fabrikerne, nemligen tillfälle att med vatten
drifva machinerierne. För att ersätta denna brist, begagnar Fabrikören
Öberg numera en ångmachine vid sin härvarande Klädes-Fabrik;
hvarjemte flera andra förbättrade Machinerier och Inrättningar äro b sednare
åren vid Klädes-Fabrikerne i Hufvudstaden införde.
Siden-Fabriks-Societetens tillverkningsbelopp synes hafva varit i fallande,
åren 1827, 1828, 1829 och i83o, hvilket tillskrifves den genom 1824
årS Tull-Taxa meddelade frihet till införsel af utländska Sidentyger, helst
Hall-Rättens Specialer skola utvisa, att år 1823 tillverkades 164,917 alnar
diverse tyger af Siden, men år i83o endast ij5,852 alnar, och således det
sednare året 49>o65 alnar mindre, än år 1823, då den friare utländska importen
ännu ej tagit sin början. Åren i83l och i83a hav tillverkningen
åter stigit; och denna förkofran anser Societeten vara en följd af dels vidtagne
strängare kustbevakningsanstalter, dels den på Eder Kongl. Majrts
Kådiga befallning i Kongl. General-Tullstyrelsens Circulair den 20 Jnlii
l83i gjorda tydligare bestämning af till införsel i Riket tillåtna och förbudna
Sidentyger; hvilka åtgärder skola verkat minskning i importen, och
för de inhemske Fabrikanterne gjort det möjligt att, i mohn af ökad och
under loppet af år i83a jemväl till de Södra orterna i Riket utsträckt afsättning,
öka qvantiteten af sina tillverkningar.
Bomulls- och Linne-Fabriks-rörelsen, hvilken, äfvensom Cattunstryckeri-handteringen,
uppgifvits hafva varit i aftagande ifrån och med år
1827 till och med år 1829, till följd af tillåten vidsträcktare import af
utländska Bomullstyger, har år i83o stigit genom tillverkning och förbrukning
af åtskilliga slags nya tyger af bomull; och under åren i83r
och i83a hafva dessa handteringar, enligt hvad Societeterne genom deras
Deputerade sjelfva vitsordat, gjort betydliga framsteg och lemuat tillfredsställande
resultater, hvartill anledningarne anses vara den genom sednast
förnyade Tull-Taxa inskränkta frihet till Bomullstygers införsel från utrikes
orter, jemte ofvanberörde strängare kustbevaknings-anstalter.
Siikes-Rederiernas, Stoft-Fabrikernas och Slrump-Fabrikernas uppgifna
tillverknings minskning, som förutstående speeificationer utvisa, tillskrifva
Idkarne införandet af utländska varor.
Färgerierna förmälas hafva lidit i följd af den tili antal minskade
Klädes-tillverkningen vid Stadens Fabriker, och skola icke eller hafva någon
fördel af Bomullstygs-fabrikationens utvidgande, emedan Fabrikanterna
sjelfva färga sitt gods; men yrket förmenas dock vara fortgående, i afseende
på dess chemiskt vetenskapliga grunder.
Engelska Läder-Garfveriernas bär i Staden stora framsteg, som tillverkningarnes
betydliga tilltagande ådagalägger, hafva Idkarne sjelfva erkänt.
Bland de förbättrade aniäggningarne för denna näringsgren utmärker
sig Åldermannen, Kapiten Johan Weslin Jacobssons, ej mindre för
flere machinerier, drifne med ångkraft, hvarigenom arbetarnes antal kunnat
ansenligen förminskas, än för anläggningarnes stora omfång och ändamålsenlighet
-
damålsenlighet i öfrigt, samt tillverkningens betydlighet. Engelsmannen
Lewin har äfven, med Nådigt tillstånd, nyligen anlagt ett Garfveri af betydenhet,
vid hvilket han begagnar Ångmachineri.
Jern-Gjuteriernas fabrikations-belopp hafva omvexlat: varit betydliga
år 1827, förminskats 1828 och 1829, ökats åter i83o och 1831, hvilket sednare
år de varit störst, och aftagit år i832; hvarvid bör anmärkas, att tillverkning
de tvänne sisla åren egt rum endast vid ett Jern- Gjuteri, nemligen
Bruks-Idkaren och Riddaren af Eder Kongl. Muj:ts Wasa Orden Sam. Owens,
hvars fabrication varit ansenlig och som fortfar att utmärka sig genom
nyttiga arbeten af större art, såsom Ångmachiner och dylikt, samt nu
har under arbete den Hängbro af jern, som skall anläggas emellan Rosenbad
och Mynt-Gränden.
Porcellaines-tillverkningen vid Rörstrands Fabrik, den enda af detta
slag, sorn finnes här i Staden, var sistlidet år betydligt större, än något
af de fem föregående åren, och har i följd af täflan med det nyligen anlagda
Porcellaines-Bruket vid Gustafsbergs Egendom på Wermdön, vunnit
mycket i godhet. Till bestyrkande af detta sednare förhållande, har Disponenten
öfver Porcellaines-Fabriken vid Rörstrand företett ett utdrag af
Kongl. Commerce-Collegii Protocoll den 2 Martii i832, vitsordande, att,
hvad beträffade tillverkningen af Svenskt Sten-Porcellaine, denna inhemska
industrigren nu mera med allt skäl kan ställas i bredd med den af
samma slag i främmande länder.
Sockerbruks-rörelsens utvidgande i afseende på tillverkningens mängd
de sednare åren, hvilket synes deraf, att tillverkningsvärdet år i832 med
icke mindre än ro3,6o3 R:dr öfversteg det för år 1827, har väl blifvit i
Societetens Utlåtande medgifvet, men under förmenande, att rörelsen ej
varit gynnad af en motsvarande afsättning, samt att detta missförhållande
jemte nedsatta priser å tillverkningarne och derigenom minskad arbetsförtjenst,
medfört svårighet att med framgång drifva rörelsen och ansågs
snart föranleda lill inskränkning uti Idkarnes antal och vidden af deras
handtering; hvaremot Hall- och Manufactur-Rätten förklarat sig icke äga
anledning att besanna dessa uppgifter om Sockerbruks-rörelsens försämring.
Handskmakare-Societetens mångdubblade tillverkning utgörande år
iS32 ända till 20,429 R:dr mera i värde, än år 1827, härleder sig hufvudsakligen
derifrån, alt en af Ledamöterne, genom begagnande af ett inrältadt
Mechaniskt Verk för så kallade Sämsk- och Castor-Skinns bered
-
ÖJvcrslälJiullarens Femårsberättelse.
8
ning, lyckats så förbättra tillverkningen, att varorne kunna täfla med de utländska
i godhet och afsättning.
Jemför man vidare de öfriga Fabrikerues och Manufacturisternes uppgifne
tillverkningsvärden för hvarje år, ifrån och med 1827 till och med
i832, så befinnes det, att betydlig tillökning deri ägt rum, äfven för större
delen af desse Fabriker och Ma nufactui ister; t. ex. sistnämnde år, jemförelsevis
till år 1827, för Vaxljus-Fabrikerne 18,120 Rrdr, Vaxduks-Fabiikerne
i2,o63 Rrdr, Iiort-Fabrikerne 2,oÖ2 Rrdr och Gas-Apparat-lillverkningen
8,600 Rrdr; för Hatt-tillverkare, Musikaliske och Meteorologiske Instrumentmakare,
Tillverkare af Mechaniske Sprutor, Plaitre-Fabrikanter oell Korg-arbetare
till flerdubbelt högre belopp, än 1827 års hela tillverkningsvärde;
samt för öfrigt i synnerhet för Tobaks-Fabriker, Såp-Sjudare, Talgljus- och
Tvål-tillverkare, Hvit-Garfvare, Chemiska Blekerier, Stenkärls-Fabriker, Tapet-Målare,
finare Trädarbetare, Fabriksredskaps-Tillverkare, Chirurgiska Instrumentmakare,
Nipper- och Galanteri-Arbetare, Bensvärt-Tillverkare, Stenslipare,
Metall- och Bronz-Arbetare, Chocolade-Fabrikanter, med flera; och
att de flesta öfriges lillverknings-värden bibehållits vid någorlunda jemn
böjd, saint endast ett mindre antal af de ringare Manufacturierne, möjligen
lidit någon, ehuru icke eller betydlig, minskning i deras tillverkningar.
Hvad sålunda rörande Hufvudstadens Fabriker och Manufacturer i underdånighet
blifvit anfört, ådagalägger, att de fleste Fabriks-Idkares och Manufacturislers
uppgifter om deras yrkens aftagande och förfall under ifråga*
varande tid, äro mindre väl grundade, och att tvärtom deras tillverkningar,
såsom Kongl. Commerce-Collegium i afseende på Fabrikerna äfven antagit,
till större delen kunna anses hafva varit i stigande och förkofrats, ehuru
Näringarna visserligen för Idkarne sjelfva varit mindre förmonliga och vinstgifvande,
än om den så allmänt af dem öfverklagade tillåtna införsel af
utländska tillverkningar icke ägt rum. Detta sednare förhållande torde dock
mindre vara orsaken till det armod hvari många Manufacturister och Handtverks-Ledamöter
onekeligen sig befinna, än dels den omständighet, att vissa
yrken oell handtverk äro af sådan egenskap, att Idkarne sällan kunna deraf
hafva sin bergning, dels ock stundom personernes eget uppförande och förvållande.
I afseende på Idkarnes och Arbetarnes skicklighet och konstfärdighet
samt tillverkningarnes beskaffenhet, hafva tvifvelsutan stora framsteg i allmänhet
skett, i följd af den täflan, som en utsträckt näringsfrihet och införsel
af tillverkningar från utrikes orter föranledt.
Den af Fabriks-Idkare här i Staden sistlidet år stiftade Svenska Industri
-
— 5g
Föreningen vittnar för öfrigt om ett tilltagande medborgerligt nit för Slö}-  dernes och Näringarnes förkofran.
Såsom likaledes åsyftande dylika ändamål eller andra nyttiga förbättringar
inom Samhället, torde jag dessutom på detta ställe till förtjent uppmärksamhet
få i underdånighet nämna, Sällskapet för Silkesodlings befrämjande,
Konst-Föreningen, Jägare-Förbundet och Trädgårds-Föreningen, hvilka
alla i sednare åren härstädes blifvit stiftade.
4-0 Politie.
Bland Allmänna anstalter till sedlighetens och ordningens bibehållande
i Hufvudstaden må, utom de vanliga Domstolarne samt Ecclesiastika
Autoriteterne och Kyrko-Råden, särskilt omförmälas Police-Kammaren med
dess Betjening, samt i sednare hänseendet, jemte Garnizonen, äfven Stadens
Militär-Compagnie och Brandvakts-Corps.
Utom tre Stads-Fiscaler, utgöres Police-betjeningen af tolf Gevaldiger
samt 4° ^ 45 Uppsyningsman, fördelade till tjenstgöring i tolf särskilde districter
af Staden. I förhållande till Stadens vidd och betydlighet är detta
antal allt för otillräckligt; men bristande anslag till aflöning medgifver
icke personalens tillökning. De löner, som bestås, äro äfven så ringa, nemligen
i5o R:dr för en Gevaldiger och 100 R:dr för en Uppsyningsman, att
det visat sig svårt erhålla skickliga och pålitliga personer till dessa besvärliga
och obehagliga befattningar, och att erforderlig drift och verksamhet i
Police-beljeningeus tjenstgöring icke alltid kan påräknas. Årliga anslaget till
Policeris underhåll i Hufvudstaden är, utom hyresmedel, endast i5,ooo Rdr
af Stats-Verket, enligt Kongl. Brefvet den 25 November 1812, samt i,45o
R:dr af Stads-Gassan jemlikt Kongl. Brefvet den 20 November 1816; hvarjemte
Eder Kongl. Maj':t hittills serskilt i Nåder tillagt i,5oo R:dr hvarje
år, att användas till löneförbättring för Poliee-Kammarens Tjenstemän.
Stockholms Stads Militair-Compagnie, underhållet af Borgerskapet, utgjorde
ännu vid i832 års slut, enligt den Stat, som genom Kongl. Brefvet
den 3 October 1809 blifvit faststäld, t36 man jemte Befäl, till bestridande
af Fångföring inora Staden, åtskillige vaktposteringar, bevakning vid Executioner,
handräckningar vid arresteringar m. m. d., men befanns sedan
längre tid, i följd af lönevilkorens otillräcklighet, sorn uteslöt möjligheten
att vid Truppen få dugligt folk anstäldt, i så föga tjenstbart skick, och äfven
till utseendet så litet motsvarande måttliga anspråk, att jag vid" slutet
af nyssnämnde år änsåg mig föranlåten till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
afgifva Förslag till förändrad organisation af denna Corps. Sedan Eder
Kongl. Maj:t den 16 sisllidne Martil i Nåder bifallit detta Förslag, har detsamma
den 1 derpåföljde Junii gått i verkställighet; och resultatet deraf
synes hittills varit tillfredställande. Compagnie!, som blifvit reduceradt, består
nu af 1 Capitaine såsom Chef, 1 Lieutenant, 5 Under-Officerare, 2 Profosser,
3 Trumslagare, 5 Corporaler och 95 Soldater, med Uniform och
Mundering efter bruklig modell, samt med ny aflönings- och BeklädnadsStat,
uppgjord i nära likhet med Garnisons-Regementernas. Befriadt från
flera onödiga Vaktposters hållande och andra för Compagniets egentliga ändamål
främmande besvär fortfar Compagniet för öfrigt med ofvanomförmälde
tjenstgöring, och har tillika på försök, i Brandvakls-Corpsens ställe, öfvertagit
Nattvaktens bestridande i Staden inom broarne. Denna nattvakt
verkställes genom tvänne Patruller, hvilka, bestående hvardera af 2 Man,
som hvarannan timme aflösas, nattetid äro i oafbruten rörelse inom hvar sitt
bestämda district i berörde del af Staden, derunder alla Gator och Gränder
hvarje limma af Patrullerne besökas. Compagniet är stäldt under ÖfverStåthållare-Embetets
inseende och styrelse; och till detsammas underhållande
uppbär Öfver-Ståthållare-Embetet årligen af Borgerskapet genom dess
Bemedlings-Commission i5,ooo R:r Banco, samt af Brandvakts-Cassan, såsom
ersättning för nämnde Naltvaktshållning 2,5oo R:dr, tillika med Inqvarterings-Medel
och några andra smärre inkomster; hvarjemte 900 R:dr årligen
erhållas af Borgerskapet till Beklädnad och Aflöning för vaktknektar,
hvilka verkställa häktade Ovinnors bevakning, i stället för den till MilitairGompagniet
förut hörande så kallade Separerade vakten, som, i anseende till
dess iråkade förfall blifvit upplöst.
Stadens Brandvakts-Compagniej hvars ändamål är, att genom bevaknings-patruller
i Hufvudstaden nattetid trygga innevånarnes säkerhet till personer
och egendom, så väl för eldsvåda, som i andra afseenden, utgöres af
en Capitaine eller Chef, 1 Lieutenant, 2 Adjutanter, 5 Under-Officerare, 12
Rotmästare och 200 Soldater. Sedan de 4 Par Brandvakter, hvilka patrullerade
i Staden inom Broarna innan nattvakten derstädes den x sistlidne
Junii af Militair-Compagniet öfvertogs, derefter blifvit använda till Patrulleringens
förstärkande på Malmarne, är antalet af Brandvaktens ständiga patruller
hvarje natt 10 å Södermalm och 16 å Norrmalm, hvar och en bestående
af 2 man med aflösning. Compagniet, för hvilket Eder Kongl.
Majit, uppå hemställan af Deputerade för Hufvudstadens husägare, den 16
sistlidne Marth i Nåder fastställt en förhöjd Aflönings- och Beklädnads-Stal,
uppgående, jemte Administrations-kostnaderna, till en Summa af 22,200 R:dr
Banco, underhålles af Brandvakts-Cassan, medelst afgifter dertill för alla hus
och fasligheter inom Hufvudstaden, hvaraf beloppet äfvensom kostnaden för
Compagniet under ifrågavarande år skall i denna Berättelse uppgifvas längre
fra m, i sammanhang med Stadens Intrader och Utgifter i allmänhet. I afseende
på tjenstgöringen lyder Compagniet endast under Öfver-Ståthållaren,
men för öfrigt står Compagniet under styrelse af BrandvaktsCassa-Administrationen,
hvars Ledamöter under Öfver-Stå thålin rensj ständige
Ordförande, äro 12 Husägare, hvilka hvart 6:te år utväljas bland Ridderskapet
och Adeln, Magistraten, Ofrälse Ståndspersoner och Borgerskapet i
Staden och på Malmarne. Efter hvarje io:de års förlopp utse Husägarne
Deputerade för att granska Brandvakts-Inrättningens förvaltning under de
förflutna tio åren, samt föreslå de förbättringar, som anses vara af nöden.
Ett sådant sammanträde af Deputerade ägde sednast rum nästlidet år, och
hade till följd förutnämnde förändringar i Brandvaktens tjenstgöring samt
Aflönings- och Beklädnings-Stat. — I sitt närvarande tillstånd uppfyller
Brandvakts-Compagniet ganska ofullkomligt det ändamål, som med dess inrättande
åsyftats. Orsakerna härtill torde igenfinnas dels i det förhållande,
att, äfven efter sista Staten, Brandvakts-Soldatens vilkor äro så knappa och
ofördelaktiga, alt Manskap af verklig duglighet ej kan till Compagniet erhållas,
dels ock deri, att inom Compagniet en ordentlig militairisk disciplin
och esprir, sorn för en sådan Corps ändamålsenliga tjenstbarhet är alldeles
nödvändig, nästan helt och hållit saknas och under Compagniets nuvarande
organisation cj kan ^stadkommas. En reorganisation af hela Brandvakts-inrättningen
i Hufvudstaden är derföre nödvändig, och som försöket att genom
Militair-Compagniet besörja nattvakten i Staden inom Broarne synes
lemna ett nöjaktigt resultat, är numera jemväl Förslag å bane, att efter enahanda
grunder, så vidt tillgungarne medgifva, förbättra nattvaktens verkställande
på Malmarne, medelst Brandvakts-Corpsens upplösning och patrulleringens
öfvertagande af Stadens Miiitair-Compagnie, hvilket för sådant ändamål
skulle betydligt tillökas och till någon del vara beridet.
Brandsläckntngsanstaherne i Hufvudstaden hafva de sednare åren blifvit
mycket förbättrade; och ett nytt Brand-Reglemente för Staden är af
Eder Kongl. Majit den 1 Oclober 1828 i Nåder faststäldt. Staden har 12
stora Brand-Sprutor med tillhörande 10 Yatten-Tillbringare, fördelade i särskilta
trakter af Staden och färdiga alt vid eldsvåda genast användas, under
befäl af vissa bland Stadens tjenstemän eller personer af Borgerskapet, och
med indeldt arbetsmanskap af Stadens innevånare; utgörande hela den förtecknade
Personalen af Befäl, Arbetare, Vattenkörare och Sprut-lagare vid
dessa Sprutyerk ett antal af 1,106 personer. I hvarje al Stadens Sexton
Brand-districter är, sedan år 1829, anskaffad ofch stationerad en mindre
Slangspruta niet! åtta vattenämbar af läder, för att vid uppkommande eldsvåda
inom Distrietet eller i dess närmaste grannskap straxt utgå, hvaribland
en serveras af Stadens Mililairvakt vid Rådhuset, och en annan af serskildt
arbetsfolk, samt de öfriga, sorn äro å Stadens Malmar fördelade hos vissa
Borgerskapets Ledamöter, skola genom deras försorg till elden framföras och
der sättas i verksamhet. Ytterligare äro sex dylika District-Sprutor under
arbete, hvartill kostnaden bestås af Stadens Brandförsäkrings-Conloir; och
komma desamma att, så snart de blifva färdiga, utdelas i de större districterne
på enahanda sätt som de förra. Jemväl finnas 2 Pråm-Sprutor och 3
Reserv-Sprutor med service, samt 5 såkallade Vakt-Sprutor, bland hvilka 4
erhålla service af manskap från Högvakterne vid Kongl. Slottet, Gustaf Adolfs
Torg, Artilleri-Gården och Södermalms-Torg, i närheten af hvilka ställen
dess Sprutor alltid äro till hands, samt den 5:te af Stadens Militair-Compagnie,
vid hvars Cassern den förvaras. Vid elds-tillfällen är äfven att tillgå
en Bandförsäkrings-Contoiret tillhörig större Spruta med Tillbringare,
hvarvid 123 Man af Ilandels-Classernes Betjening äro tjenstgörande; och för
öfrigt finnas Slang-Sprutor och Släcbningsanstalter vid Banken, på Skeppsholmen,
vid Artilleri-Gården och andra publika Byggnader, äfvensom i en
och annan enskild persons Egendom; hvarförutan Staden äger en myckenhet
Brand-segel samt annan gröfre och mindre Brandredskap. I hvarje hus hålles
ock af egaren en vattentunna, 2 vattenämbar, 1 handspruta, 1 brandyxa
och 2 svabbar, hvilken redskap är dubbel i de större husen, med tillägg af
en Brandhake samt en Stege; och besigtigas denna redskap vid Brandsyn,
som en gång hvarje år öfver hela Staden verkställes, och hvarvid tillika
Byggnadernes och eldstädernes beskaffenhet undersökes samt föreskrift meddelas
om reparation af det, som befinnes bristfälligt och eldsfarligt.
Galornes underhåll och renhållning besörjes fortfarande på det sätt,
att det åligger hvarje Hus- och Tomt-egare att, i lika längd med sin egendoms
sträckning, underhålla stenläggningen eller grusningen och ansvara för
renhållningen å halfva bredden af alla intill egendomen gränsande gator och
lill 12 alnars bredd inpå hvarje tillstötande Torg eller öppen plats; men
för den öfriga delen af sistnämnde ställen bestrides kostnaden i dessa afseenden
al Stadens medel eller Statsanslag.
Till Gatornes upplysning under den mörka årstiden äro Hus- och Tomtegarne
pligtige, enligt Kongl. Förordningen den 12 Januari 1749» iförhållande
till sina egendomars sträckning mot Gatorne, vid dem underhålla
lysande lyktor, hvaraf en skall finnas för hvarje femtonde steg af Gatan el
-
ler för livart trettionde steg på hvardera sidan af densamma; med det undantag
för trädgårds- och andra plank kring vidlyftiga Tomter på Malmarne,
att egaren åligger hålla endast en lyckta för hvarje sådant plank, samt
äfven derifrån är befriad, om gent emot planket finnes hus, af hvilkas lyktor
Gatan kan varda upplyst; och bekostas lyshållningen på Torgen och de
öppna platserna af allmänna medel, År 1828 och sedermera har den förändring
häruti egt rum, att, på Öfver-Ståthållare-Embetets framställning, i
anseende till det ringa ljus de brukliga lycktorna spridde på Gatorna, så
kallade Argandska lyck tor med reverberer i stället blifvit på längre afstånd
från hvarandra anbragta vid Gatorna och Torgen i de mera besökta
delarna af Hufvudstaden, och öfverallt inom S:t Clarae och Jacobs Församlingar,
i hvilka, jemte Johannis Församlingar, enligt Sockenstämmo-beslut,
Husegarne till Galulyshållningen, som genom Committerade besörjes, erlägga
en viss årlig afgift, hvilken i medeltal för de förflutna åren uppgått, i S:t
Clarae Församling till 4>°79 R-dr 11 sk. 4 *^st- samt i Jacobs och Johannis
Församlingar till 3,388 R:dr 27 sk. 6 r:st. Banco årligen, oberäknad serskild
afgift till de nya Lyktornas anskaffande, hvarför hela kostnaden utgjort i
förstnämnde Församling 4>483 R:dr 32 sk. 3 r:st., och i de sednare 4-828
R:dr 4° sk- 8 r:st. Banco. Härigenom har visserligen någon förbättring
vunnits, men endast partielt. och på det hela är Gatulyshållningen ingalunda
i det skick, den bör vara.
För Skjutsningsskyldighetens fullgörande har Staden ingen annan utgift,
än att underhålla ett boningsställe för Gästgifveriet jemte Stall för Skjutshästar
och åkdon. Åkare-Embetet, som jemte Hyrkusk-Societeten har uteslutande
rätt att emot betalning, enligt serskilt taxa, betjena allmänheten
inom Staden med körslor, har sig deremot ålagd skyldigheten att skjutsa resande
från Staden, dock emot förhöjd skjutslega, som i Månads-Taxan bestämmes
och de sista åren vanligen utgjort 32 å 36 sk. Banco för hvarje
mil. Från lietta åliggande befrias likväl Embetet till största delen derigenom,
att Allmogen från nästgränsande Landsbygder, föranledd af den högre
skjutslega!!, sjelfmant anmäler sig att med skjutshästar biträda; på hvilket
sätt omkring af Skjutsen från Hufvudstaden af Allmogen utgöres. Sedan
liu mera resande från Hufvudstaden så allmänt färdas med Ångfartyg, och
äfven med Deligencer, är antalet af utgående Skjutshästar vida mindre, än
förr, och kan anses i medeltal för året utgöra omkring 20 om dygnet. Ordningen
vid Gästgifvaregården och skjutsens ordentliga fullgörande tillses af
en der boende Police-betjent; någon särskilt Gästgifveri-Ordning finnes dessutom
icke, utöfver de allmänna Författningarne.
— 64 —'1
Som den JVumerering af Hus och Gårdar bär i Staden, hvilken', efter
Öfver-Ståthållarens och Magistratens beslut, år r8io blifvit antagen och till
verkställighet påbjuden, befunnits, i afseende på nödig lätthet och beqvämlighet
vid husens igenfinnande, icke motsvara det ändamål, som med HusINu
ra er er ingen åsyftas, utan genom sin vid hvarje Qvarter afbrutna NummerOrdning
och sine derpå grundade anvisningar förorsakade en besvärlig ovisshet
och omgång, särdeles för främmande och en hvar, sora ej kände
Qvarterens läge; så har Hus-Numereringen, till undanrödjande af berörde
olägenhet, sistlidet år blifvit sålunda förändrad, att den, i stället att börja
och sluta inora hvarje Qvarter, numera omfattar och i oafbruten ordning
genomlöper hvarje Gata, i enlighet med hvad i Öfver-Ståthållare-Embetets
Kungörelse den 7 Martii i832 blifvit förordnadt.
Hufvudstadens Allmänna Fängelser^ af hvilka ett finnes i Stadshuset
på Södermalm, ett i Rådhuset, och ett i Castenhofshuset vid Gustaf Adolphs
Torg, hvarjemte Kronohäktet å Smedjegården begagnas gemensamt för Årrestanter
från Staden och för Fångar från Stockholms Län, hafva stundom,
befunnits nog inskränkta i förhållande lill Fångpersonalens antal, hvars tilltagande
påkallar rymligare fängelser; men tillgångarne hafva de sednare åren
icke medgifvit några betydliga förbättringars vidtagande i detta afseende,
utom hvad Gäldstuguhäktet angår, hvilkets utvidgande oumgängligen erfordrats,
sedan derstädes nu mera förvaras äfven sådana personer, som förut hållits
bysätta å Kongl. Högvakten. Staden har för sådant ändamål inköpt en till
detta Häckte gränsande Tomt, som nu lill en del bebygges; och den öfriga
delen af Tomten begagnas såsom en rymlig hittills saknad promenad-plats
för de bysatte.
Till en förbättrad Fångvård i Hufvudstaden fordras i första rummet,
att Police-Kammaren blifver försedd med serskilt fängelse i samma local,
der dess Sessioner hållas; hvarigenom vunnes ej allenast en högst betydlig
inskränkning i den Fångforsling å Hufvudstadens Gator, som nu äger rum,
utan äfven en lämpligare classifikation af Arrestanter efter graden af deras
förbrytelser. Detta kan, utan serdeles kostnad tillvägabringas genom upplåtelse
af en del af Castenhofshuset till Sessionsrum för Police-Kammaren och
till Fängelse för dess Arrestanter; hvaremot Stadens Norra Kämners-Rätter,
som nu derstädes hålla sina Sessioner, skulle förläggas till Rådhuset, åtskillige
der befintlige Styrelseverk till Stadens Auctions-hus vid Myntgatan',
och Auctions-Kammaren till den af Kongl. General-Assistance-Contoret förut
begagnade Egendom, der tillräckligt utrymme finnes ej mindre för det
nya
nya Pant-LSne-Contoret, än för Stadens Auctions-Verk; dock beror verkställigheten
häraf på Rikets Ständers bifall till Förslaget, att Staden får tillbyta
sig sistnämnde Egendom emot det nyligen inköpta f. d. Hessensteinska
huset på Riddarholmen.
Under Hnfvud-Afdelningen, Politie, återstår, enligt Formulairerne för
denna Berättelse, att redogöra för Undervisnings-, Fattigförsörjnings-, Sjukvårds-
och Arbets-Inrättningarnes bär i Staden nuvarande tillstånd, så vidt
det derom i 1828 års Berättelse uppgifna förhållande sedermera blifvit förändradt,
eller uppgifterne derstädes kunna anses fordra tillägg eller rättelser,
A) Läroverk och Schöl or;
De som lyda under Kongl. Directionen för Stadens Undervisningsverk:
a) Stockholms Kongl. Gymnasium: Till 4 Ordinarie Lectorer samt
Gyranasii-Adjuiict och Cantor, utgå i årlig aflöning 480 Tunnor Spannemål
och 1,420 R:dr i contanta penningar. Gymnasii-Ungdomens antal år i832
var 83; och äger Läroverket en Capilul-Fond af 2,118 R:dr 43 sk. 2 r:st.
Banco.
b) C/arw Församlings Högre Lär doms-Schola, med Rector, 3: ne Colleger,
Dupplieant och Cantor. AHöningen till dem, inberäknad lönen för
a:ne Emeriti, utgör 135 Tunnor Spannemål oell 1,715 R:dr i penningar.
Scholan bevistas af 80 Lärjungar, och har en Contant behållning af j52
R:dr 37 sk. 4 >’:-st.
c) Marite Församlings Högre Lärdoms-Schola, har likaledes 6 Lärare,
hvilka åtnjuta i aflöning 5o Tunnor Spannemål och 1,780 R:dr Contant.
Lä ljunga ine» antal är 97, och Scholans Capital-tillgång 444 21 sk. 4
r:st., utom donerade, men ännu icke fruktbare medel till eli belopp af 2,000
R:dr.
d) Jacobi Församlings Högre Jpologist-Schola, med Rector, 2:ne Colleger
och Cantor, samt ioo Lärjungar. Aflöningen för nämnde Lärarepersonal
jemte 1 Dupplieant och 2:ne tjenstfrie Lärare består af 65 Tunnor Spannemål
och 1,116 R:dr i penningar. Scholans Fond är 666 R:dr 3a sk.
e) Catharina Församlings Högre Jpologist-Schola, med Rector, arne
CoReger och Cantor samt 85 Lärjungar. Till Lärarne saint 1 Emeritus utgå
i aflöning 78 Tunnor Spannemål och 84o R:dr Contant; Schol-Fonden
utgör 691 R:dr.
Öjventathullarens Femårsberättelse. 9
66
f) Nicolai Församlings Lägre Apologist-Scholaj, tiar Rector, Collega
och Cantor, med en aflöning af 840 R;dr. Schoian, hvarest 6g Lärjungar
undervisas, äger en Capital-fond af 1,649 R;dr iy sk.
g) Ulricas Eleonoras Församlings Lägre Apologist-Schola, med nytt
Scholhus, har likaledes 3:ne Lärare, af hvilka 2tne tillsammans aflönas
med 55 Tunnor Spannemål och 210 R:dr i penningar, samt den 3;dje
med 400 R:dr af räntan å ett Schoian doneradt Capital af 10,000 Rtdr.
Scholungdomens antal är yy.
*0 Hedvig Eleonoree Församlings Lägre Apologist-Schola, med 3:ne
Lärare, hvilkas aflöning utgår med 55 Tunnor Spannemål och 455 R:dr
Contant. Till Schoian, som meddelar undervisning åt 49 Lärljungar, äro
75o R.'dr donerade.
i) Adolph Fredrics Församlings Lägre Apologist-Schola, med 3:ne
Lärare, som undfå i aflöning r5 Tunnor Spannemål och Contant 665
R:dr, utom ett Löne-tillskott af 228 R:dr från Schoians Capital-fond, som
utgör 4>3oo R:dr. Lärjungarnas antal har under sista tvenne åren uppgått
till i65. — Till Scholhusets år j 831 fullbordade nybyggnad bar
Församlingen bidragit med en kostnad af 10,000 R:dr.
k) Stadens Allmänna Barn-Schola, med i3o Lärjungar, äger ett testamenterad
t Capital af 1000 R;dr.
I) Norra Allmänna Barn-Scholan, hvarest, sedan Adolph Fredrics
Församling år 1831 organiserat en egen Barn-Schola, i förbindelse med
der varande Apologist-Schola, Lärjungarnes antal numera förminskats
från 120 till 80.
m) Södra Allmänna Barn-Scholan, med omkring a 80 Lärjungar.
Sistnämnde trenne Scholor, inrättade efter Vexelundervisningsmethod,
hafva hvardera 1 Lärare, som njuter i lön 490 R:dr.
II) Kongl. Djurgårdens Schola, med 60 Lärjungar af begge korren,
har i Lärare, hvars aflöning, 53o R:dr, utgöres dels genom af Eder Kongl.
Maj:t i Nåder anslagne medel, dels från Allmänna Barnhusets Fond och
Stadens Faltigcassa. Schoian, hvarest Vexelundervisningen till en del
användes, och som medelst enskild Mans frikostighet erhållit eget hus,
äger ett doneradt Capital af 85o R:dr.
Uti de Högre Lärdoms-Scholoi na har under sednare åren antalet af
Lärjungar i märkbar mån aftagit, hvaremot Gymnasium samt Apologistoch
Vexelundervisnings-skolorna varit mest besökta.
Med undantag af Gymnasium, hvars hus blifvit af Staden för ändamålet
upplåtit, samt Allmänna Barn-Scholorna, för hvilka lägenheter hy
-
— 67 -
ras, hafva de öfriga Scholorna egn3 lius, som af vederbörande Församlingar
underhållas, men hvilkas värden icke blifvit uppgifna.
För Lärare-personalen vid förenämnde Undervisnings-verk äro i Stat
årligen anslagne 94° Tunnor Krono-tionde och Bibeltrycks-spannemål,
från i3 serskilda Län, äfvensom ]6oi Tunnor Spannemål, efter riks-markegångs-pris,
till vicarierande Lärares aflönande. Ben öfriga, af Direktionen
öfver ifrågavarande Läroverk anordnade aflöningen, utgörande år
i832, 10,461 R:dr, jemte Hushyresmedel för allmänna Ba-rn-Scholorna 800
R:dr, lill vissa Gymnasii- och Schol-Lärare 900 R:dr, samt arfvoden, diskretioner
och extra-utgifter för Seholornas behof 846 R:dr 1 sk. 10 rst.,
eller tillsammans 13,007 R:dr 1 sk. 10 rst-, bestrides dels af årligen från
Stockholms Stads Lassa ingående Tolags-medel, 10,000 R:dr, och Hyresmedel
533 R:dr 16 sk., dels af behållue Medel samt belöpande Räntor å
en under Directionens disposition varande Capital-fond, stor 47^7 R-dr
9 sk. i* rst.; hvarförutan ett lill circa 20,000 R:dr beräknadt, rnen ännu
ej fruktbärande Capital blifvit doneradt till förbättrande af vicarierande
Lärares lönings-vilker, samt lill fyllnad i afdraget för Emerilorum Löner.
Scholor, ställda under öfverinseende, dels af Stadens Consistorium
eller Kongl. Hof-Consislorium, dels af särskilta Directioner och Styrelser:
a} Nicolai Församlings Handtverks-Schola, med t\i Lärjungar, samt
1 Lärare, hvilken åtnjuter i lön 100 R;dr. Skolans Capital-fond utgör
3,333 R;dr 16 sk,
b) Samma Församlings Fattig-Schola, der undervisning meddelas för
10 Gossar och 90 Flickor, hvilka förstnämnde samt de Flickor, sorn begagna
både Läsnings- och Sy-Scholan, erhålla hvardera ett månadtligt
underhåll af 32 sk. Läraren aflönas med 100 R:dr, och 2tne Lärarinnor,
hvardera med 200 R:dr. Scholan utbekommer från Allmänna Fattigcassan
200 R:dr, och har en Capital-fond, uppgående till 4°>8oo Rtdr.
c) Kraftiska Scholan, har 1 Lärare, som njuter i lön 3oo R:dr, och
gemensamt med denna Schola förestår den näst förut omnämnda. 20
Gossebarn få här undervisning. Sehole-fo-nden uppgår till 22,016 R:dr
3a sk.
d) Clara? Församlings Fattig Flick-Schola, med 2;ne Lärarinnor,
hvilkas aflöning utgör 5oo R;dr, har en Capital-fond af 11,833 R:dr r'6
sk., och lemnar undervisning för 133 barn.
e) Samma Församlings Söndags-Schola för Haodtverks-lärlingar och
Gesäller, inrättad år i83o, har omkring 3o Lärjungar samt 1 Lärare, sorn
aflönas med 66 R:dr 32 sk. Till Scholan är doneradt ett Capital al 5oo R;dr.
Q Jacobi och Johannis Församlingars Fri- Fattig- och Handtverks*
Scholaj- har arne Lärare och 2:ne Lärarinnor. Aflöningen till dem, samt
i Läromästare för handtverk utgör i,147 Rrdr. Scholan, hvarest undervisas
omkring 100 Gossar och ^5 Flickor, äger Fastighet till ett varde af
18,000- R;dr, samt en Capital-fond af 44>794 R:dr 19 sk. 3 r:st., och
uppbär årligen af allmänna Fattigcassan 3oo Rrdr, af den till Kyrko-reparation
anslagne Fastighets-afgift inom Församlingarne 333 Rrdr 16 sk.,
samt en Collect uti Församlingarnes kyrkor.
g) Tyska Församlingens National-Lyceumhvarest meddelas undervisning
för 87 Gossar och 16 Flickor, har 5 Lärare, nemligen Rector,
Conrector, Subrector, Moderator och Apologist, hvilkas aflöning utgår
med 8i5 Rrdr af Kyrko-cassan samt 5o å 60 Rrdr i Ränte-medel af en
testamentarisk disposition.
h) Mariae Magdalence Församlings Fattig-Schola } eller så kallade
Phitippsenska Scholan, der 100 Gossar och 95 Flickor undervisas af r
Lärare, som njuter i lön 70 a Rrdr, och 1 Lärarinna, som aflönas med
333 Rrdr 16 sk. Scholan, ställd under en serskild Lirection af 5 Ledamöter,
har en Capital-fond af 19,666 R:dr 3s sk., och understödjes årligen
med 600 Rrdr af Församlingens Fattigförsörjnings-medeL
i) Samma Församlings Handtverks-Scholaj med 3o Lärjungar och t
Lärare, hvars lön, 5o Rrdr, jemväl af Fattig-medlen utgår.
k> Catharince Församlings Fattig-Flick-Scholaj med r Lärare och 2
Lärarinnor, hvilka tillsammans undfå r aflöning 700 Rrdr; 190-Barn njuta
bär undervisning i nödiga läro-ämnen- och handaslöjder. Scholan äger,
utom Fastighets-värde i5,7o5 Rrdr 3 sk. 5 rrst., en behållen Capital-fond
af 14,528 Rrdr i3 sk. 7 rrst,
1) Samma Församlings Handtverks-Schola, med 4°’ Lärjungar och j
Lärare, som uppbär i lön 66 R;dr 3a sk.
m) Ulricce Eleonoras' Församlings Fattig-Flick-Scholaj har omkring
4o Barn och 1 Lärare, hvars lön utgör iS3 Rrdr 16 sk. Jemte denna Under
visnirrgs-ans tal t, hvartill årligen af allmänna Fattigmedlen' utgå 200»
Rrdr, är, medelst enskilt välgörenhet, en särskilt Schol-class inrättad för
nära 8o‘ fattiga Gossar, hvilken förestås äfen Äpologist-Scholans Lärare,
sorn derför aflönas med 35a Rrdr utaf den donerade Schol-fonden , utgörande
q,5oo- Rrdr.
n) Hedvig Eleonorce Församlings Fattig-Schola, hvars Schollin? är
nybygdt, har arne Lärare och 1 Lärarinna, som njuta i aflöning 556 Rrdr
32 sk. Antalet barn af begge konen, sora här undervisas, uppgår till om-»
kring 25o. Scholan bär ett Capital af n,5oo R;dr.
o) Samma Församlings Handtverks-Schola, med 16 Lärjungar samt
1 Lärare, aflönad med 66 R:dr 32 sk,
p) Adolph Fredrics Församlings Flick-Schola, med t oo Barn och i
Lärare, som har i lön i33 R.‘dr 16 sk. Schol-fonden uppgår lill 22,190’
Rrdr 28 sk. 3 r:st,
q)' Stadens förbemälte Territorial-FörsamlingdrS Atta Catechet-Scholor,
hvardera med 1 Lärare, sorn njuter i lön go R;dr, och med tillsammans
omkring Sao Lärjungar af begge konen.
r) Kongl. Svea Lif-Gardets Schola, med 60 å 70 Gossar, under t
Lärare, som uppbär i lön 221 R;dr 32 sk, Scholans Capital-fond utgör
ett belopp af 21,200 R;dr,
s) Kongl. Lif-Gardets till Häst Dita, med omkring 5o Barn af båda
könen, samt r Lärare, hvars lön är 3t6 E:dr 32 sk. Utom en af Hans
Kongl. Höghet Krön-Prinsen ärligen anslagen Gåfva, äger Scholan bestämda
Ärs-afgifler från Regementets Oflicer-corps, samt har en Capitalbehållning
af 1,3 5 g Eidr 12 sk. 4 rtst.
t) Kongl. Andra Lif-Gardets Schola, med 34 Lärjungar och 1 Lärare,
Som har 200 K:drs lön.
u) Kongl. Svea Artilleri-Regementets Dito, med 20 Lärjungar. Lönen
till Läraren, hvilken tillika förestår näst förut nämnde Schola, utgör
i5o R;dr, Den lill förmån för Scholan stiftade Barnhus-cassan har ett
Capital af 7,086 R:dr.
v) Skeppsholms Församlingens Schola, bestående af 2:ne afdelningar?
en högre, der vanligen 3o Skeppsgossar, jemte underhåll och beklädnad,
njuta undervisning, oeb en lägre för omkring 4° Barn af begge könen.
För Scholan, hvars Stats-anslag år i83l utgjorde 670 R:dr, a flön as 2.'ne
Lärare med tillsammans Erdr.
Såsom bidrag till underhållande af nyssberorde 5 Scholor, der Vexelundei
visningen begagnas, anordnas ärligen t,ooo R:dr från Stadens allmänna
Fattig-cassa1.
Vid de fleste af ofvan uppräknade Eegements-Församlings- samt Frioch
Fattig-Scholor utdelas jemväl, efter tillgångar och omständigheter,
understöd till barnen, antingen i penningar elfer kläder och födoämnen.
x} Nya Elementar-Scholan, inrättad till följd af Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga Förordnande den 20 Juni 1827, samt i ändamål att meddela undervisning
efter fullständig ämnes-läsnings- och vexel- u n de r v i snings- me
-
— 7°
thod, öppnades år 1828. Den har 8 Lärare, med en aflöning af 6,200
R:dr, utgående af det för Scholan bestämda årliga Stats-anslaget, 6,800
R:dr. Undervisningen begagnas af 5a Lärjungar, för det närvarande fördelta
i 5 Glassér; och äro, utom de vanliga Läro-courserna, jemväl tillfälle
beredda för undervisning i Gymnastik och Simkonst.
y) Vexel-undervisnings-Sällskapets Normal-Schola. Sedan för denna
Läro-inrättning f. d. Mariae Kronobränneri-egendom blifvit upplåten, sami
Riksens Ständer beviljat ett årligt anslag af 2,000 R:dr, har samma Schola,
till hvars locals ordnande och iståndsättande circa 11,000 R:dr äro
använde, i October månad i83o blifvit satt i verksamhet. Vid Scholan,
sora, jemte dess egenskap af allmän bildnings-anstalt för Lärare vid Vexel-undervisnings-Seholor
i Riket, har till ändamål, att åt Barn af båda
könen utan afgift meddela undervisning i de till Barn-scholor vanligen
hörande läroämnen och i gymnastik, äfvensom i nyttiga handaslöjder,
voro år 1882 antagne i54 Gossar och 60 Flickor. Aflöningen för en förste
Lärare och Föreståndare, en andre Lärare och en Gymnastik-Lärare,
samt en Lärarinna vid Flick-scholan för handarbeten, utgör contant
1,172 R:dr. Inkomsterna, inberäknadt Stats-anslag, voro år i83i: 4>401
R;dr 42 sk- $ och utgifterna 3,155 R:dr 24 sk. 11 r:st.
z) Murbeckska Inrättningen för fattiga Flickors undervisning och
uppfostran, bär vanligen under sednare åren underhållit och lernnat undervisning
åt 25 sådana fader- och moderlösa Barn. Capital-fonden uppgick
år i832 till 55,976 R:dr 37 sk. 8 r:st., inkomsterna till 3,117
10 sk. 11 r:st., och utgifterna till 3,481 R;dr 24 sk. 5 rst., hvaraf i contant
aflöning till 2:ne Lärarinnor 100 R:d-r. Inrättningens Fastighetsvärde
är upptaget till 9>43o R;dr 36 sk. 5 r:st.
Frimurare-Barnhusets och Allmänna Barnhusets Scholor hafva hvardera
1 Lärare, som åtnjuter, vid den förra, med omkring 80 Lärljungar
och Barn, 35o R;dr, och vid den sednare, med vanligen iika antal Lärjungar,
5oo R:dr i årlig lön.
Lärare-personalen vid här ofvan uppgifna ^6 Scholor uppbär alltså,
oberäknade för Elementar-undervisnings-verken anslagne i,ioo| Tunnor
Spannmål, tillsammans omkring 28,590 R:dr i aflöningar, utom merendels bestådda
särskilta förmoner af boställsrum eller hyresmedel. Antalet af Lärjungar
och Barn, som erhålla undervisniug derstädes, uppgå lill ungefärligen 4>o 10,
hvaraf vidGymnasium och Lärdoms-Scholorna samt Elementar-Scholan 312,
vid Apologist-Scholorna och Tyska Lyceum  632,
och vid de öfriga eller Catechet- och Barn-Scholorna , . . . 3,066.
— 7I —
Bland Hufvudstadens allmänna undervisnings- och bildnings-anstalte*
äro vidare att uppgifva;
a) Kongl. Technologiska Institutet, inrättadt uti ett dertill upplåtet,
Kongl. Maj:t och Kronan tillhörigt hus, hvilket för ändamålet undergått
nödig reparation, med en kostnad af 6 å 7,000 R;dr. Delta Institut har
efter hand utsträckt undervisningen till de flesta i Stadgarna föreskrifna
ämnen. Lärjungarnes antal uppgick år i832 till 14r, deribland inbegripne
44 extra Elever eller Handtverks-gesäller och Lärlingar, som på Söndagseftermiddagar
och andra för dem lediga timmar fått undervisning, förnämligast
i machineri-ritning och geometrisk construction, jemte ett och
annat för säsrkiita yrken mera tillämpligt ämne. Af det till Institutet
utgående årliga Stats-anslag, 14>4^£) R:dr, åtnjuta 9 Lärare tillsammans
i aflöning 5,g49 R;dr, hvarjemte i administrationskostnad, understöd och
öfriga utgifter åtgått circa 8,770 R:dr. Capital-fonden utgjorde 10,696 R;dr
26 sk. 11 r:st. Directionen, som, medelst Kongl. Brefvet af den 17 September
i83o, blifvit berättigad, alt för Elever med vunnen tillräcklig
skicklighet i något yrke utfärda Gesällbref, har intill i832 års slut utnämnt
ii Gesäller. Inrättningen hålles för allmänheten öppen på tvenne
bestämda förmiddagar i hvarje vecka.
b) Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, stiftadt år i8n, såsom
en Bildnings-anstalt för Armens och Flottans Läkare-Corpser, och ställdt
under Kongl. Sundhets-Collegii inseende, har en Lärare-personal af 6
Professorer och 6 Ad juncter, till bestridande af offentliga föreläsningar samt
praclisk undervisning i den generella sjukskötseln, lägre chirurgien, botaniken,
m. m., i enlighet med Kongl. Reglementet af den 11 December
1822. Årliga aflöningen för Institutets Lärare består af 372 Tunnor Spannemål
och 6,302 R:dr 21 sk. 4 r:st. Contant, samt utgår, jemte 200 R:dr
för andra behof, af Medicinal-fondens tillgångar. Antalet af Studerande
är vanligen för året 3o å \o. För tjenstgöring i lägre Läkare-graderna
äro 24 Stipendiater, hvardera med årligt arfvode af 66 R:dr 32 sk., vid
Medicinal-staten anställde, och åtnjuta dagtractamenten efter särskilta befattningar
utom Läroverket. Institutet, hvars fasta egendom beräknas till
ett värde af 66,666 R:dr 32 sk., eger ett betydligt Bibliothek, Laboratorium
Medicum, Anatomi-sal, samt till Medicinska Vetenskaperna hörande
Prseparater och Samlingar.
c) Gymnastiska Central-Institutet, som begagnar ett dertill i Nåder
upplåtet Kronans hus och numera är ställdt under inseende af Kongl. Directionen
för Stadens Undervisningsverk, har fortfarit att meddela under
-
— 73 ~
visning åt vanligen 5o Gossar och 20 Flickor. De till 4 ordinarie Lärares
aflönande erforderliga medel utgå af årliga Stats-ansiaget, 2,000 R:dr;
och inflytande sportler för privata lectioner fördelas lill biträdande extra
Lärare och till andra förefallande behof.
d) Skogs-Institutet på Kongl. Djurgården^ hvilket år 1829 erhållit
dess nuvrrande organisation, har tilt föremål att dana skicklige Förvaltare
för så väl Kronans som enskildas skogar. Institutet har en Directör och
en Underlärare, den förre med 800 R:dr och den sednare med 600 R:dr
i årligt arfvode. Af Eleverna, hvilkas antal hittills varit 8 å 10, åtnjuta
6 stipendier af i^5 R:dr hvardera om året, jemte fria boningsrum, värme,
ljus och sängar i Institutets hyrda local; de öfriga Eleverna bo utom
Institutet och hafva ingen annan förmån, än fri undervisning, lika med
Stipendiaterne. Till nämnde utgifter och Inrättningens öfriga underhåll
utgå årligen 3,5oo R;dr af de medel, som inflyta till den så kallade
Skogs-cassan.
e) Veterinaire-Inrättningen, har fortfarit i dess bestämmelse, enligt
föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 8 Maj 1824? hvarjemte undervisningen
derstädes blifvit utvidgad till bibringande af practisk kunskap om Fårskötseln.
Eleverne hafva vanligen utgjort ett antal af 3o å 4°> hvaraf 16
tagit Djurläkare-examen och 8 utgått såsom Hofslagare. Medelst det på
Stat bestämda årliga anslag bestridas så väl aflöning till 3/ne Professorer
tillsammans 3,q33 R:dr 16 sk,, som arfvoden till 16 Elever m. m., utgörande
3,170 R:dr. Den för Inrättningen upplåtna lägenhet, Ladugårdslands
f. d. Kronobränneri-egendom, uppskattad till ett värde af i5,ooo
B;dr, h ar numera undergått erforderlig reparation med en kostnad af circa
13,000 R:dr, och för sistlidet år lemnat en hyres-inkotnst af 473 R:dr.
f) Nav i ga tion s- Sch olan_, inrättad i följd af Kongl. Brefvet den 27
Juni 1728, har en Föreståndare, som, i enlighet med en af Öfver-Ståtliållare-Einbetet
den 8 Maj 1774 utfärdad Iustruction, besörjer undervisningen,
hvilken under ett och annat af de föregående åren begagnats af
omkring 3o personer, men år iS32 endast af i5. Scholan uppfyller föga
sitt ändamål, och torde i dess närvarande skick komma alt än mindre
begagnas, sedan Kongl. Förordningen den 1 Mars 1827, som bland annat
innehåller, alt Coopvaerdie-Skeppares examina skola af dertill utsedde SjöOflicerare
anställas, med innevarande år härstädes trädt i verkställighet,
hvilket förmodas hafva till följd, att de, som skola undergå sådan examen,
hädanefter söka undervisning af Kougl. Flottans Informations-Oflicerare.
Af
Af Sjömanshusets Cassa bestrides Föreståndarens lön, 266 R:dr 3a sk.,
äfvensom kostnaden för böcker, chartor och dylikt till Scholan.
För öfiigt torde bland de till Ilufvudstaden hörande Allmänna Bildnings-
och Undervisnings-anstalter här böra nämnas: Kongl. Theaterns
Ela v-Schola, Kongl. Musikaliska Akademien, Kongl. Målare-Akademien,
Institutet för Blinda och Döfstumma, beläget vid Manilla , och Kongl.
Krigs-Akademien vid Carlberga hvilka Inrättningar ej lära undergått någon
hufvudsaklig förändring under ifrågavarande år, samt slutligen Mariebergs
Läroverk. Det sistnämnda, stiftadt år 1818, såsom ett högre Undervisnings-instilut
för Artilleriet, har, i följd af Eder Kongl. Maj;ts Nådiga
Bref den i3 October 183a, blifvit upplåtet till begagnande af både Artilleriets
och öfriga Vapens Officerare, och är således numera att anse såsom
ett gemensamt högre Läroverk för hela Armén. Läroverket står under H. K.
H. Kron-Prinsens, i Dess egenskap af General-Fälttygmästare och Chef för
Artilleriet, höga inseende, och commenderas af en Befälhafvare, som tili
sitt biträde har en tjenstgörande Major, en Inspector för Leclionerna och
en Redogörare. Undervisningen meddelas för närvarande af 14 Lärare,
hvaraf tre för de mathematiska Vetenskaperna , en för Experimentalfysik
och Kemi, en för Militär-Hygiéne, en för Veterinär, tre för Artilleri, två
för Fortification , en för mathematisk Geografi och Topografi, en för Krigshistoria
och Taktik, samt en för Fäktning och Gymnastik. Vid Inrättningen
kunna emottagas 46 Elever, hvaraf 23 rum äro bestämda för Artilleri-Officerare,
och de öfriga för Officerare af andra Vapen; nu njuta
43 Officerare derstädes fri undervisning, jemte boningsrum. Hvarje Lärocours
påräknas att räcka ungefärligen 2| år, och slutas med offentlig examen.
Ifrån Läroverkets inrättande intill närvarande lid, hafva inalles ga
Artilleri-Officerare, behörigen examinerade, derifrån utgått. Detta Läroverk,
är icke uppfördt i Riks-Staten, utan har kostnaden för detsamma
hittills blifvit bestridd af särskilt för ändamålet i Nåder anvista medel.
I Hufvudstaden finnas jemväl flera Privata Schol-Inrättningarj der
undervisning lemnäs emot betalning. Bland dessa utmärker sig den Uppfostrings-Schola
efter Hillska Methoden, som år i83o, genom Actie-ieckning,
af ett Sällskap eller Bolag blifvit inrättad och den 1 Juli nämde
år öppnad i en dertill inköpt egendom, kallad Barnängen, på Södermalm.
Inrättningens föremål är att meddela Gossar från barnåldern en sorgfällig
och fullständig uppfostran, med en omfattande intellectuel bildning. För
hvarje Elevs underhåll och undervisning betalas till Inrättningen 3oo R;dr
Cfvcrstdthållarens Femårsberättelse. 10
_ 74 —
Banco årligen. I Juni månad detta år voro Eleverne 89 till antalet, och
hade i medeltal under det förflutna året utgjort ga. Vid Scholan, som är
ställd under en af Bolaget vald Directions inseende och hufvudsakligen
föreslås af en på stället boende Intendent, funnos år i83a- 10 Lärare och
Tjenstemän, hvilkas löner och arfvoden uppgingo till 6,699 R:dr, Actiefonden
ar uppgifven till 7o,5oo Rxlr, ock Fastigheten till ett värde af
76,829 R;dr. Sistlidet års inkomster, bestående af Elevernas afgifter, voro
inalles 29,261 R:dr; utgifterna åter 24,894 R;dr, Sällskapets årligen i
tryck utgifna Berättelser om Inrättningens fortgång, gifva ett fördelaktigt
begrepp om densammas organisation och ändamålsenlighet.
De betydligaste Privata Lärdoms-Scholor äro dessutom Schol-Läraren
J. N. Palmgrens år 1821 öppnade Gosse-Schola, med 2 Lärare och vanligen
60 Lärjungar; En af Kongl. Hofpredikanten J. Å. Nordblad, sedan år
1825 hållen Schola för Gossar, vid hvilken Lärarnes antal är 3 och Elevernas
22; L. Thulstrups Institut, hvarest 24 Gossar i helpension, emot
en årlig afgift af 3oo R;dr för hvarje, njuta underhåll och af 4 Lärare
undervisas; Den af Professoren Anders Fryxell år t83i öppnade Läroanstalt,
der 3 Lärare och 3 Lärarinnor lemna 53 Flickor undervisning;
Catechelen O. Ilorsters Vexel-undervisuings-Schola, med 45 Elever, börjad
år i832 ; samt en år 1829 stiftad Schol-Inrältning, sorn förestås af
Squadrons-Predikanten Fr, Arrbenius, jemte 2.'ne andra Lärare, och hvarest
i årligt medeltal 20 Gossar, emot en afgift af 60 R:dr för hvardera,
blifvit undervist». Eleverna i dessa Scholor äro nästan undantag barn af
de mera bildade Samhälls-classerna.
Behofvet af Simm-Scholor Ivar ock numera blifvit afhjelpt genom 2;ne
sådana Inrättningars anläggning vid Riddareholmen, af enskilt» personer.
Åf det anförda synes, alt Underyisnrngs-anstafterna i Hufvudstaden
under ifrågavarande tidrymd blifvit talrikare utvidgade och mycket förbättrade,
samt alltmer begagnade. Eli och annat slags sådana, för allmänna
bildningen nyttiga och behöflig» Inrättningar saknas likväl ännu,
hvaribland ett Handels-Institut och en Rid-Schola.
B) Fattigvårds- och Pensions-anstaltersamt andra BarmhertighetsInrättningar.
Stadens Territorial-Församlingars Allmänna Fattigvård har fortfarit
att bestridas i enlighet med de för densamma af Hans Kongl. Majit den
18 Mars 1812 utfärdade reglementarisk» föreskrifter, och på sätt dfver-StåtliåUur-Embetets
sednast den 9 April i83l till Eder Kongl, Maj;t afgifna
■underdåniga Berättelse närmare innehåller. Med åberopande häraf, samt
af hvad inför Eder Kongl. Majit vidare under den ii sisth Mars blifvit
underdånigst anmäldt, torde jag endast få härutinnan tillägga oell upplysa,
att den af Hufvudstadens invånare, i följd af högstberörde Nådiga
Stadgande, åtagne allmänna Fattigförsörjniogs-afgift, ifrån och med år 182g
utgått med Sex skill ingar å Krono-Coutributions-Riksdalern, enligt Bevillnings-Förordningens
2;dra Artikel, samt att, jemlikt Kongl. Brefvet den
3 December 1828, af denna årliga afgift varit anslagen alt, fördelad
emellan Kongl. Seraphimer-Ordens-Lazaretlet och ett för Staden anlagdt
Provisoriskt Sjukhus, användas till dessa Inrättningars behöriga iståndsä
Mande. Hela beloppet af nämnde Sex skillingars afgift, som, tillika
med anslagen för Stadens Veneriska Curhus, är ställd under förvaltning
och redovisning af en utaf samtliga Församlingarna för hvarje år vald
Cassa-Direclion, har per medium de påföljda åren utgjort 32,881 R:dr 43
sk. 8 r:st. årligen, och nästlidet år 34.611 R:dr 35 sk. 7 r;st., hvarjemte
till Allmänna Faltig-cassan ingå Stats- Gåfvo- och andra medel, som för
år i832, med inberäkning af Stats-bidraget 2,ig3 R:dr jg sk. 8 rist., utgjorde
tillsammans 5,537 R:dr 20 sk. 3 rist., så att, utom en Cassan tillfallen
donation af 2,000 R;dr, samma års inkomster tillhopa uppgingo till
4o,x4o R:dr 7 sk. 10 r:st. Utgifterna af denna Cassa voro sistnämnde år*
till Försa ml i nga nies Fattigvård och vissa Schol-Inrättningar 21,260 Ridr
26 sk., samt till Lnzarctts-byggnaden och andra Sjuk vår ds-anstalter m. m.
16,773 R:dr i5 sk., eller sammanlagd t 38,023 R:dr 4* sk.
Terrilorial-Försaralingarnas FaLlig- och Försörjningshus innehafva tillsammans
Fastigheter till ett uppgifvet värde af omkring 128,000 Ridr,
och räntebärande Capi tal-fonder till ett belopp af 275,593 Ridr. Deras
inkomster utgjorde år 1831 tillhopa 65,929 Ridr 4* sk. 10 rist., och utgifterna
63,5g3 Ridr 9 sk. 4 1-st
Antalet
af de Fattiga, som af Fattighus- och Försörjnings-medlen åtnjuta
dels husrum, vård och underhåll, dels särskilta understöd, har vanligen
uppgått till omkring 2,720 personer, de oberäknade, hvilka vid inträffande
behof undfått fria medicamenter och Läkare-vård.
Med de vid nedannämnde Militär-Corpser och Församlingar särskilt
stiftade Understöds-fonder och Fattig-anstalter är förhållandet följande:
a) Kongl. Svea Lif-Garde: Capilal-beloppet af de för välgörande ändamål
vid detta Regemente inrättade särskilta Cassör, utgjorde år i83a
2i,5oo Ridr. jemte ett årligt anslag af Statsmedel 214 Ridr 3a sk. I pensioner
och understöd för 87 personer, utbetaltes 5ao Ridr,
-7 6 —
b) Kongl. Lif-Gardet till Häst: Hans Kongl. Höghet Prins Oscars
Hospitals-Inrättning, stiftad år 181a och förvaltad enligt Kongl. Reglementet
den 16 Juli 1816, eger i Capital-fond 14.6.08 R:dr 9 sk. 7 r:st.
Af årliga inkomsterna, som, utom intressen, bestå af Nådiga Gåfvor, samt
af bestämda afgifter från Regementets Officers-Gorps, utgå circa i,o4o R:dr
till 70 underhållstagare.
c) Kongl. Andra Lif-Gardet: Hennes Kongl. Höghet Kron-Prinsessan
Josepliinas Pensions-Inrättning, hvars Pensions-fonder och Fattigcasssa
uppgå till ett Capital af 12,897 R:dr 44 4 r*s1. Medelst ett årligt bidrag
af 3oo R;dr från H. K. H. Kron-Prinsessan, samt öfriga intrader, bestridas
utgifter af i,o3o R:dr till inalles 95 pensionärer och understödstagare,
utom använd kostnad till Schol-undervisningens vidmakthållande.
d) Kongl. Svea Artilleri-Regemente: Fattigcassan med en behållning
af 111 R:dr och årlig inkomst af 65 R:dr, meddelar åt 36 personer tillsammans
ett understöd af 26 R:dr 28 sk.
e) Skeppsholms Församling: Af dess Fattigcassa med en Capital-fond
af 3,8oo R:dr, åtnjuta 100 personer i understöd och pensioner 289 R:dr.
Cassans inkomst utgör 276 R:dr.
f) Kongl. Hof-Församlingen: Hof-Stntens Gratial-Cassa, deraf vanli*
gen 5o personer njuta understöd till ett belopp af i,5oo R:dr, egde år
i832 en Capital-fond af 22,718 R:dr 33 sk. 5 r:st. Inkomsterna voro
2,326 R:dr och utgifterna 1,610 R:dr.
g) St. Nicolai Församling: För sin enskifta Fattigvård eger Församlingen
i Capital-fond 22,718 R:dr 36 sk. Till 75 å 90 personer äro vanligen
understöd och pensioner utdelade, uppgående år i832 till ett belopp
af 1237 R:dr 2 sk. 2 r:st.
h) Tyska Församlingen: De till dess Fattiga omedelbart utgående
understöd bestridas af åtskilliga under Församlingens Kyrko-Råd ställda
välgörenhets-fonder, bestående dels i contanta Capitaler, dels i 11 större
och mindre Fastigheter, till ett uppgifvet värde af circa 59,900 R:dr. Åt
Pauvres Honteux och andra behöfvande, samt åt en del Scholbarn utdelas
omkring 2,200 R:dr; äfvensom räntan af ett nyligen doneradt Capital
af 7,000 R:dr utgår till Församlingens torftiga medlemmar; hvarjemte
Hyresbeloppet, 43o R:dr, af en under Pastors disposition ställd Fastighet,
värderad till 5ooo R;dr, användes till understöd för medellösa personer och
fattiga scholbarn. Den för Schol-statens Enkor bildade Pensions-fonden
utgjorde vid 1831 års slut 5,098 R:dr 34 sk.
— 77
i) Finska Församlingen: Utom en Fastighet, uppgående i värde till
27,500 R:dr, har denna Församling under sin enskilta disposition, för fattiga
medlemmars understödjande, en Capital-fond af 666 R:dr 32 sk.,
samt årliga inkomster uti Stats-anslag, 5io R:dr, hyres-och intresse-medel
m. m., utgörande år i832 ett sammanräkuadt belopp af i,5g4 Ridr 42 sk.
8 r:st., hvaraf 81 personer undfingo dels ständigt, dels tillfälligt underhåll.
I afseende på nu varande förhållandet med de många öfriga i Hufstaden
befintliga Milda Stiftelser, samt Pensions- och Undeistöds-inrättningar,
får jag, enligt erhållna uppgifter, i underdånighet meddela följande
upplysningar.
I. Borgerskapets Gubbhus - Inrättning, med ett Fastighetsvärde af
23,333 R:dr 16 sk., egde år i83a en genom testamenten, årliga bidrag
samt besparade medel lill 86,780 Ridr 41 sk. uppgången Capital-fond.
Inkomsterna voro 6,44$ Ridr 1 sk. 2 r:st. och utgifterna 5,800 R:dr 2 sk.
6 rist., hvaraf i underhålls-kostnad för vanligen 4° stället vårdade
personer åtgick 4>412 Ridr ^4 sk. 2 rist., samt i följd af särskilt testamentarisk
föreskrift 34o R:dr.
II. Borgerskapets Enkhus-Inrättning, hvars fasta egendom upptages
1 värde till 25,000 Ridr, hade sistnämnde år en räntebärande Capitalfond,
stor 212,278 fildr 5 sk. 4 rist., och i årliga inkomster 19,745 Ridr
22 sk. 6 rist.; utgifterna, bestående i underhålls-kostnad för 66 personer
inom Flus, 6,45o Ridr 3 sk. 6 rist., samt understöd till 56 Pensionärer,
3g6i Ridr 18 sk. 8 rist. m. m., utgjorde tillsammars 11,969 Ridr 29 sk.
2 rist.
III. Grosshandels-Societetens Pensions-Inrättning eger no en ordinarie
Pensions-fond, genom Kongl. Resolutionen af den 23 Mars 1827 bestämd
till 4o>o°° Ridr, och 2I0 en till Pensions-cassan åren i83o och
1831 med 22,628 Ridr 16 sk. influten lestaments-andel; utgörande hela
Capital-fonden vid i832 års slut 64,628 Ridr 16 sk., inberäknadt ett Inrättningen
föräradt, men ännu ej räntegifvande Capital af 2,000 Ridr; årliga
intraderna uppgingo till 4,284 Ridr 8 sk., och utgifterna för 73 Pensions-tagare
till 3,65o Ridr.
IV. Under Bemedlings-Commissionen ställda Understöds- obh Pensions-Jonder:
Jemte de i Öfver-Stålhållare-Einbetets sista Femårs-Berätteise
upptagna 3ine Capital- och Donations-fonder, hafva vidare under Commissionens
förvaltning kommit! ilo ett af en okänd doneradt Capital af 1,000
Ridr, hvaraf årliga räntan utbetalas till en utan eget förvållande i torftighet
hragt Minuthandlare eller Borgare; 210 en, i följd af aflidne Stämpel
-
— 78
mästaren Åssessoren Törneboms Testaments-forordnande, under loppet af är
i83a aflemnad summa 6o,o5o R:dr, deraf årliga räntan skall användas till
pensioner för Enkor och Barn efter här i Staden aflidne Medlemmar afviska
Borgerskapets Glassér. — Af de å förstnämde Fyra Fonder, tillsammans
16o,3 22 R:dr 10 sk. 8 r:st. belöpande Räntor, som årligen uppgå till 9,34*
R:dr 26 sk. 8 r:st., hafva, utom de bestämda anslagen till Danviks Hospital
och Frimurare-Barnhuset, pensioner, gåfvor och understöd för omkring 216
serskilta underhållstagare blifvit under de förflutna åren ulbetalta, till ett
medelbelopp af 8,242 R:dr iC sk.
Y. Stadens Sjömanshus-Inrättning har en, år i83a, till 107,351 R:dr
4 sk. 7 r:sU, uppgifven Capital-Fond, fastighetsvärden inberäknade. Inkomsterna
utgjorde 9,585 R:dr 8 sk. 6 r:st., och utgifterna 7,238 R:dr 3 sk. 11
r;st., hvaraf till 351 Pensionärer och 61 serskilta understödstagare utbetaltes
inalles ,5,142 R:dr 38 sk. 11 r:st., samt till Navigations-Seholans underhållande
ett årligt bidrag af 266 R:dr 3a sk.; hvarförutan till en under Directionens
vård stående serskild så kallad National-Cassa, för att underlätta
Skeppsbrutne Besättningars hemförskaffande, ingår en viss lastställd afgift
per Läst, utgörande årligen 170 å 180 R:dr.
VI. Fabriks-Fattig Cassan: Å det i enlighet med Kongl. Resolutionen
den 29 December 1827 af Fabriks-Societeten anlagda Fattighus med ett
värde af 11,000 IV:dr, voro år i83u intagne och vårdade 88 personer, hvarjemte
utom hus n85 behöfvande njöto understöd. Cassans Capital-Fond,
som ifrån år 1827 blifvit minskad med nära 14.000 R:dr, utgjorde, efter en
tillkommen Donation af 2,000 R:dr, sistlidet år 72,658 R:dr 46 sk. 10 r:st.;
inkomsterne åter 8,732 R:dr 29 sk. 10 r:st., och utgifterne 7,837 R:dr4* sk.
VII. De under Stadens Ilandels-Collegium hörande Societeten och
Embetenmed undantag af Meubelhandels-, Vinskänks-, Sockerbagare- och
»Segelmakare-Societeterne samt Repslagare- och Krögare-Embetena, hafva för
välgörande ändamål bestämda tillgångar uti Fonder, Capitaler eller Cassör
till ett sammanräknad t belopp af circa 142,010 R:dr, hvaraf, jemte serskilta
bidrag, år i832 lill omkring i3o pensionärer och underhållstagare, samt såsom
Sjuk- och Begrafningshjelp, utgått circa 6,63o R:dr.
VIII. Af de under Politie-Embets- och Byggnings-CoIIegium lydande
Societeter och Embeten hafva de flesta icke någon egentlig Inrättning
för behöfvandes understödjande, eller dertill afsatte medel, utan vidtaga en
del, efter förekommande behof och omständigheter, tillfälliga sammanskott
eller afgifter; dock äro 21 Embeten uppgifne att för nämnde ändamål ega
särskilde Fonder, Capitaler eller Cafsa-tillgångar till ett samtnanräknadt be
-
— 79
lopp af omkring 5R:dr, oberäknad en Skomakare-Embetet tillhörig
Fastighet, värderad till 5o,ooo R:dr; och skola utgifterne för året jemte serskilt
lillskjutne medel tillhopa utgjort circa 7,070 R:dr; underhållstagarnes
antal har ej kunnat närmare bestämmas, än att ungefärligen 90 personer af
vissa Cassör njutit begrafningshjelp, sjukvård eller annat understöd,
IX. En under Handels-Collegii inseende och förvaltning ställd Pensions-Inrättning
för 12 fattiga Borgare-Döttrar, har i årliga inkomster per
medium 1,(75 R:dr 29 sk. 4 r:st., bestående i hyror af de år 1790 aflidne
Coopvserdie-Capitainen Ahlström testamenterade fasta Egendomar, till ett värde
af 8,000 R:dr. Af nämnde inkomster bestridas dels Pensionsbeloppen, hvilka
år 1882, blifvit ökade till 25 Rrdr, dels nödiga utgifter för Egendomarnes
reparationer och administrationskostnad, hvarförutan äfven af öfverskottssmedlen
600 R:dr blifvit aflemnade till Mariae Magdalenae Församlings Fattighus.
X. Framlidne Cantzli-Rådet Noreens, genom testamentariskt förordnande
af den 27 Dec. 1811 stiftade Pensions-Fond till förmon för Enkor och
Döttrar af Civil-, Militair- eller Borgare-Stånd, eger en Capital-Fond,
hvilken, ställd under vård och tillsyn af Jacobs och Johannis Församlings
Kyrko-Råd och Fattighus-Direction utgjorde år i832, 34,o3o R:dr i4 sk.;
inkomsterne för året äro uppgifne till 1,730 R:dr 28 sk. 2 r:st,, och utgiflerne
till *,879 R.'dr 28 sk. Utom 3;ne af Stiftaren nämnde lifstids-pensionairer,
åtnjuta af Ränte-inkomsten vanligen 92 personer hvardera ett årligt
pensionsbelopp af 16 R:dr, samt dessutom 20 personer, hvardera 8 R:dr.
XI. Den af Sadelmakare-Jldermannen Jacob Fagerberg genom Testamente
den 3o September i83o stiftade Pensions-Inrättning, med ett af
Eder Kongl. Mnj:t under den 17 November i832 i Nåder fastställdt Reglemente,
har till föremål, att, medelst afkastningen af donerade och anslagna
fasta Egendomar, till ett nu varande Taxeringsvärde af 84iO0o R:dr, jemte
bestämda Legater till Gubbhuset, Enkhuset, Sällskapet De Nödlidandes Vänner
och Sällskapet för Troget och dygdigt Tjenstefolks belönande, samt till
en af Testator nämnd pensions-tagare, bestrida och utdela årliga pensioner
och understöd dels åt Gudfruktiga, sedesamma och obemedlade Borgersman,
dels till obemedlade Borgersmäns Enkor och oförsörjda barn. Denna Välgövenhets-Inrättning,
hvars contanta behållning för afbetalning afEgendomarne
åtföljande skuld, Reparationer å desse Egendomar, samt den första pensionsutdelningen
utgjorde vid i832 års slut 5,o56 R:dr 32 sk. 6 rist., utom
en afsatt Reserv-Fond å 5oo R:dr, har den 1 April ii3Tssnämnde år tagit sin
början, samt med innevarande år kommit i full verksamhet, dervid Styrelsen,
8o —
bestående af 3:ne utaf Testator, under namn af Pensions-Inrättningens vårdare,
förordnade personer, bestämt pensioner för c)3 behöfvande, till ett
sammanräknadt belopp af 3,274 R;dr, samt dessutom tills vidare anslagit
776 R:dr såsom understöd till 29 personer för vård om 81 minderåriga barn.
XII. Strandbergska Läkare-Inrättningens Capital-Fonder bade vid
■ 832 års början uppgått till ett belopp af 66,700 R:dr genom enskilde gåfvor
och bidrag, hvaribland det i 1828 års Berättelse omnämde, utaf Brukspatron
Hebbe donerade Capital, 10,000 R:dr, som till inrättningen influtit.
Af sistnämnde Donations Räntemedel undfingo förstberörde år 9 personer en
pension af 65 R:dr 3a sk. hvardera; deremot räntan af de öfriga Fonderne
användes till anskaffande af Läkarevård, Medicamenter och Sjukspis åt 96
Pauvres Honteux inom Hufvudstaden, hvartill kostnaden för året utgjorde
1,666 R:dr 32 sk. Inrättningens hela års-inkomst var 4>93a R:dr 16 sk. 4
r:st.; utgiften åter 2,187 R;dr 4^ sk. 5 r:st.
XIII. Timmermans-Ordens Hospital lemnar 2 3 Hospitalshjon af Mankön
ständigt husrum och sjukvård, samt dessutom hvardera 3 R:dr i månaden
från den 1 November till den 1 Maj och under den öfriga tiden af året
2 R:dr månateligen, jemte beklädnadspersedlar och en serskild årlig gåfva.
Till skötsel och biträde för de mest orkeslösa äro ock tvänne qvinspersoner
antagne, med ett månadsunderhåll af 3 R:dr. Kostnaden för Hospitalshjonen
utgjorde år i83a, 985 R:dr 6 sk. 4 s:st*« och samtelige utgifterne
1,925 R:dr 4o sk. 1 r:st.
XIV. Sällskapets, De Nödlidandes Vänner, Understöds-Inrättning
med Capital-Fonder och Cassa-behållning till ett belopp af 41 »337 R:dr 3g
sk. 8 r:st., bade sistnämnde år 166 pensions- och underhållstagare. Inkomsterne
voro 3,163 R:dr 34 sk. 8 r:st.; utgifterne 3,127 R:dr i3 sk.
XV. Sällskapet för troget och dygdigt Tjenstefolks belönande, hvilket
stiftades år 1828, har, enligt dess af Kder Kongl. Maj:t den 27 Febr.
1829 i Nåder fastställda Stadgar, till föremål att genom uppmuntringar och
belöningar söka lifva och underhålla dygd, sedlighet, ordning och arbetsflit
hos tjenstefolk i Hufvudstaden. Sällskapet egde vid i83a års slut en genom
donationer och afgifter till 14,117 Rtdr 16 sk. ökad Capital-Fond. Inkomsterne,
med Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens gåfva, en influten donation
af 3,ooo R:dr, samt Räntemedel och vanliga afgifter, utgjorde under året
inalles 4-395 R:dr 40 sk.; och utbetaltes 1,294 R:dr såsom uppmuntran och
belöning eller understöd till 57 tjenare, af hvilka 44 erhöll0 hvardera a5
R:dr, och de öfriga ifrån 10 till och med 24 R:dr.
XVI.
XVI. Den sä kallade Nödhjelps-Cassan, stiftad år 175g och försedd
med Kongl. Maj:ts Nådiga Stadfästelse den 7 Juni 1768, har under loppet
af år 1882 till 202 personer utbetalt ett pensions-belopp af 4>901 R:dr 5
sk. 3 r:st. — Genom donationsmedel och nyligen influtne 60,000 R:dr afeu
under Directionens förvaltning med serskilte vilkor och föreskrifter ställd
testamentsfond, uppgick Cassans räntegifvande Capital vid samma års slut
lill 151,827 R:dr 37 sk. l\ r:st.
XVII. Soopiska Fattighuset egde år 1828 en Capital-Fond af 8,285
R:dr 2 sk. 10 r:st. och utgjorde utgifterne för 12 underhållstagare 3g5 R:dr
18 sk. 4 r:st. — I brist af Räkningar kan härom för de sednare åren någon
närmare underrättelse icke meddelas.
XVIII. Ulrica; Eleonora; Hospital eller Drottninghuset, hade år i832,
utom ett Fastighetsvärde af 25,000 R:dr, en behållen Capital-Fond af 39,750
R:dr 6 sk. 11 r:st. Inkomsterne, bestående af Stats-, Interesse-, Hyres- och
Qvarlåtenskaps-medel, utgjorde 4>99^ R:dr 24 sk. 6 r:st., och utgifterne 4>333
R:dr 3a sk. 11 r:st., deraf 2,705 R:dr i underhålls- och pensions-kostnad till
vanligen 90 personer. Under Directionens serskilta förvaltning befinnes den
så kallade Kniggeska Pensions-Fonden, med ett Capital af 16,666 R:dr 3a
sk., hvars årliga ränta utgår till 10, utom Hospitalet boende, obemedlade
personer af Qvinkönet.
XIX. Stockholms Stads Sparbanks-Inrättning har fortfarande blifvit
förvaltad i enlighet med dess bestämmelse och de af Kongl. Maj:t under den
4 Maji 1825 Nådigst fastställde Reglor. Antalet af deponenter, som per
medium af åren 1827—183r varit 5,060, steg år i832 till 6,125. — Enär
från insättningarne, utgörande under förutnämnde tid ett medelbelopp af
101,090 R:dr, och år i83a 100,990 R:dr \° sk. uti 8,569 poster, uttagne
medel afräknas, har sistnämnde år, efter en Capitaltillväxt af 26,974 R:dr
21 sk., deponenternes behållning blifvit ökad och vid årets slut uppgått till
en summa af 487,990 R:dr 3o sk. •— Ifrån och med i83o är Räntan å insatte
medel bestämd till 4 procent. Inrättningens egna Fond utgjorde vid
1832 års slut 19,180 R:dr 20 sk. 2 r:st.; och bär jemte begagnande af den
Sparbanken medgifna rättighet till medels insättande i Riksens Ständers Bank
mot 3 procent, betydligaste delen af de under Directionens förvaltning stälda
medel under föregående åren varit utlånta emot 5 å 6 procents Ränta
samt godkände hypotheker af Inteckningar i Landtegendomar och fastigheter
i Hufvndstaden.
XX. Under Stadens Justitice-Collegium ställde 14 Donations-Fonder,
ÖJ ver ståthållarens Femårsberättelse. i*
— 82 —
anslagne dels till Stipendier och Pensioner, dels till Fattigförsörjnings- och
Schol-Inrättningar, utgjorde år i832, ett Capital-belopp af 22,044 R-’dr 21
sk. 4 r'st-> °eh erhöllo af de härå utgående Räntor 22 personer understöd
och pensioner.
XXI. De under Kongl. Öfre Borg-Rättens förvaltning stående Donationer
och Capital-Fonder ad pios usus hafva icke undergått någon förändring.
Af 3:ne serskilta fonder, tillhopa 26,640 R:dr 16 sk. 5 rist., åtnjuta
35 inora Hufvudstaden boende pensionärer tillsammans årligen 361 Ridr
16 sk. De öfriga Räntemedlen utgå till stipendiater vid Upsala Academie
samt till Hof- och Stallbetjentes å landet boende Enkor och barn.
XXII. Jtskillige under Riddarhus-Directionens vård ställdej till
välgörande ändamål anvisade Fonder utgjorde år i83a tillsammans 438,85a
R:dr 4 inberäknad Wadstena Adeliga Jungfru-Stifts Gassa af 154,588
Ridr 43 s^* 3 r:s*-’ årliga inkomsterna, bestående egenteligen uti de utlånta
Capitalens räntor, till ett belopp af 26,608 R:dr 16 sk. 7 r:st., utbetaltes
stipendier, pensioner eller understöd till inalles 411 personer, hvaraf
83 inom Hufvudstaden.
XXIII. Allmänna Enke- och Pupill-Cassans Capital-Fond uppgick
år ]83a till 595,988 R:dr 43 sk. 8 r:st., utom egande fastig hets-värde,
i9,g54 R;dr 43 sk. 6 r:st. Inkomsterna voro 3.2,587 R:dr 17 sk. 9 rist.,
och utgifterna 15,961 R:dr 26 sk. 10 r:st., hvaraf i underhåll, pensioner och
understöd ulbetaltes 11,740 R:dr 24 sk till enkor och barn, bland hvilka
större delen vore boende utom Stockholm, der pensionärernas antal vanligen
utgöres af omkring 54 personer samt 12 å 14 sterbhus.
XXIV. Civil-Statens Pensions-Inrättning, med ett af Kongl. Majit den
3o Juni i832 i Nåder faststäldt förnyadt Reglemente, egde nyssnämnde år
uti Capital-fonder och Cassör tillsammans 794.4^6 R:dr 22 sk. Inberäknadt
årligt Stats-anslag 4°>000 R:dr, voro i83i års inkomster 105,961 R:dr 35
sk. 9 rist., och utgifterna för en personal af 596 pensionstagare 35,618 Ridr
27 sk. 1 rst., hvaraf de i Stockholm utbetalta pensions- och underhållsbeloppen
utgjorde; till 21 afskedade Embets- och Tjenstemän samt Betjente
4,788 Ridr 4 s^-» å Allmänna Enke- och Pupill-fonden till 288 personer
Ii,588 Ridr 2 sk. 8 rst., och å enskilta Dito till 25 underhållstagare 721
Ridr. Huru mångå af dessa pensionstagande varit i Hufvudstaden verkligen
boende, liar ej kunnat uppgifvas.
XXV. Från Kongl. Stats-Contoret hafva i Statsmedel år i83a utgått
Gratificationer, Nådegåfvor och Pensioner, med tillsammans 108,615 Ridr
— 83 —
20 sk. 8 rst. till 437 personer; men huru många af dessa tillhört Hufvudstaden,
kan ej bestämmas.
Kongl. Stats-Contoret har för öfrigt å Riks-Slaten nyssnämnde år för
Hufvudsladen utanordnat anslag till Barmhertighetsverk 12,457: 16.
till Sjuk vårds-inrättningar 37,819: 9. 4.
och till Und ervisnings-nnstalter 20,586: 27. 4.
Tillhopa R:dr 70,863." 4* 8.
XXVI. Vid Kong7. Convoy-Commissariatet år j832 till 7 personer
utbetalta pensioner hafva uppgått till ett belopp af 2,558 R:dr 4t sk.
XXVII. Konungens Hospital egde år i832 en Capital-fond af 114,659
R:dr 18 sk. 9 r:st.; årliga inkomster eller intresse-medel utgjorde 6,251
9 sk. 8 r:st. och utgifterna 2,584 R*’dr, hvaraf lill 89 pensionärer inom
Hufvudstaden 1,248 R:dr, och till 72 i Landsorterna 1,236 R:dr.
XXVIII. Konungens Militär Hospitals-Fond utgör j 35,883 R:dr 34
sk. 4 i:st., hvaraf årliga Räntebeloppet användes till pensioner, nådegåfvor
och förvaltningskostnad. Inom Hufvudstaden åtnjuta deraf 53 personer
tillsammans i understöd 2,i4p R;dr 32 sk.
XXIX. Af Wadstena Krigsmanshus-Inrättning är år i832 till 35o
Gratialister och pensionerade Krigsmän, vistande i Hufvudstaden, utbetaldt
i underhåll 3,83o R:dr; hvarjemte 6 personer af Gurnisons-Rt-gementerne
härstädes erhöllo tillfälliga gåfvor till ett belopp af 38 R;dr.
XXX. Arméens Pensions-Cassa samt Enke- och Pupill-Cassa: Den
förras Capital-fond, utom Fastighets-värde 3o,ooo R;dr, har år i832 uppgått
till 1,575,527 R:dr 11 sk 3 rst. Inkomsterna, inberäknadt Statsanslag
förslagsvis till 77.373 R:dr 34 sk. 3 rst., utgjorde 201,298 R;dr 1
sk. 3 rst., och utgifterna 141«5S3 R;dr 37 sk. 3 rst., deraf till 760 pensionstagare
utbetaltes !2t,4o3 R:dr 16 sk. — Enke- och Pupillcassan egde
i Capital i84 ,291 R:dr 44 sk* 4 r:st* Inkomsterna, med 5,000 R:dr intrese-medel
å den af Eder Kongl. Maj:t donerade Fond, voro 24,492 R:dr
34 sk. 6 r:st., och utgifterna 12,636 R:dr 43 sk. 11 r:st. Af omförmäldte
Donalions-medel utgick lill 61 personer i gratifikationer och pensioner ett
belopp af 4.45o R:dr 4° sk.; och erhöllo af Enke-cassan 96 pensionstagande
tillsammans 6,923 R;dr 36 sk. Huru stort antal af Cassornas Pensionärer
möjligen kan vara vistande i Hufvudstaden, har icke kunnat
upplysas.
XXXI. Enke- och Pupill-Cassan vid Stockholms Stads Verk_, inrättad
till förmån för enkor och oförsörjda barn efter Stadens Magistrats Leda
-
- 84 -
möter, oeh lill Stadens Verk hörande, på ordinarie Stat löntagande Embets-
och Tjenstemän, samt förvaltad enligt ett den i3 Februari 1816
utfärdadt Reglemente, hade vid i83a års slut en Capital-fond af 91,971
R:dr 4 sk* 2 rst* Inkomsterna, bestående uti årligt anslag af Stadens
medel, r,ooo R:dr, intressen och delägarnes bidrag, utgjorde för året
10,216 R:dr 3o sk. 1 rst.; utgifterna, med ett pensions-belopp af 6,319
R:dr 38 sk. 4 rst* till 60 personer, voro 6,587 42 sk*
XXXII. Den under Stadens Borgmästares Administration varande
Godiiska Pensions-Fonden, med ett oförändradt stående Capital af 6,111
R;dr 5 sk. 4 rst., har årligen af upplupne Räntan meddelat understöd åt
8 å 9 pensionärer, förutan af öfverskotts-raedel särskilt beviljade gåfvor
till ett lika antal.
XXXIII. En under Brand vakt s-Cassa;-Administrationen ställd Pensions-
och Understöds-Fond, hvilken från början blifvit samlad medelst
årliga, utaf Brandvats-Compagniets Underbefäl och Gemenskap gjorda,
men sedermera upphörda tillskott, hade vid i83a års slut ett i följd af
ökade utbetalningar och årligen uppkommen Cassabrist lill 2,493 R:dr 6
sk. 9 rst. förminskadt Capital. Cassans årliga inkomst utgjorde 125 R:dr,
och utgiften i pensioner till 5 underhållstagare 3o R:dr, samt i begrafningshjelp
ii5 R:dr.
XXXIV. Under Stadens Drätsel-Comission lydande Betjening och
Arbetsfolk, nemligen Jernbärare, Tackjernsbärare, Sillpackare, Salt- och
Spannemåls-mätare, Parmmätare samt Yågkarlarne vid Östra och Södra
Yictualievågarna, ega hvar för sig Sjuk- eller Begrafnings-cassa, samt
Tackjernsbärarne derjemte en Pensions-cassa; utgörande beloppet af dessa
Cassors Capital och tillgångar tillsammans circa 9,845 R:dr. Såsom understödstagare
år i832 från Jernbärarelagets Sjuk- och Begrafnings-Cassa
äro uppgifna 69 personer.
XXXV. Af Postmedlen utgående pensioner till aflidne Postbetjentes
Enkor och Barn hafva ifrån och med år 1828 för 4 Pensionärer härstädes
utgjort tillsammans 2,591 R:dr 32 sk.
XXXVI. Pensions-Inrättningen för Tulltjenstemäns Enkor och Barn,
egande en Capital-fond af 112,000 R:dr, hade år l83i uti inkomster
26,025 R:dr 26 sk. n rst., inberäknadt 6,726 R:dr 10 sk. 8 rst. Statsanslag,
hvilket från och med det följande året upphört. Utgifterna voro
20,i3q R:dr 3 sk. 9 rst., deraf i pensioner utgått 19,893 R:dr 43 sk. 9
rst. till 788 personer, bland hvilka 374 underhållstagare i Stockholms
Stad åtnjutit ett belopp af 8,266 R;dr 36 sk.
XXXVII. Banco-Statens Enke och Pupill-Cassa uppgick år iS32 till
en Capital-fond af ig4,i23 R:dr 45 sk.; årliga inkorasterna, bestående af
Bankens vanliga bidrag, i33 R:dr 16 sk., samt intressemedel och delägarnes
tillskott, utgjorde 24,811 R:dr 27 sk. 4 rst., och utgifterna 20,567
R:dr i3 sk. 3 rst. Häraf utbetaltes i pensioner 19,092 R:dr 17 sk. 4 rst.
till 78 Sterbhus oell 18 oförsörjda Döttrar öfver 5o år. Utaf tvenne under
Fullmäktiges i Rikets Ständers Bank ställda Depositions-räkningar Nrris r
& 2, åtnjöto dessutom å den förra 712 i Stockholm boende Gratialister
i,8o5 R:dr, och å den sednare, med årligen anslagne 3,000 R:dr af Bankens
räntevinst, har, utom anordnade i,5oo R:dr till Allmänna Fattigvården
och Frimurare-Barnhuset hvarje år, såsom understöd till 9 Sterbhus
härstädes, utgått 1,000 R:dr.
XXXVIII. Enke och Pitpill-Cassan vid Riksens Ständers RiksgäldsCantor
hade år i83u en Capital-fond af 23,410 R:dr 9 sk. 8 rst. Af inkomsterna,
utgörande uti intressen gåfvor och delegarnes sammanskott,
2,552 R:dr i5 sk., erhöllo 26 Pensionärer tillhopa 1,926 R:dr 12 sk.
XXXIX. f. d. General-Assistance-Contorets Enke- och Pupill-Cassas
Capital-fond utgjorde år i832, 28,903 R:dr 38 sk. 8 rst., inkomsterna 2,987
R:dr 20 sk. 8 rst. och utgifterna i pensioner till 5o underhållstagare 1,467
R:dr i5 sk.
XL. Kongl. Theaterns Pensions-Inrättning, som står under en särskild,
af Kongl. Maj:t förordnad Direclion, ägde år i832 uti Capital-Fond
128,498 R:dr 4° sk* 4 r:st„ och i årlige Intrader 9,814 R:dr 7 sk. 5 rist.;
Utgifterne, med ett pensions-helopp af 7,971 R:dr till 18 personer, uppg ingo
till 9,001 R;dr 43 s^*
XLI. En af Jern-Contorets Tjenstemän bildad Pensions-Inrätlfling,
till förmån för deras Enkor och Barn, har nu mera ett Capital af 8,194
R:dr 10 sk. 4 rist. Sorn, efter Inrättningens Stiftelse, ingen af Delegarne
med döden afgått, har derifrån någon utdelning af Pensioner hittills icke egt
rum. — Från Jern-Contorets Fonder utgå serskildt Pensioner, som blifvit
Tjenstemän och Betjente samt deras Enkor beviljade.
Vidare förekomma nedannämde Barnhus, Barnbördshus och Uppfostringsanstalter:
XLII.
Stockholms Allmänna Barnhus: Denna Inrättning, hvars fastigheter
upptagas till ett calculeradt värde af 133,666 Ridr 32 sk., egde år
i832 en Capital-Fond af 429**44 R;dr 31 4 rist., till största delen till
kommen
genom donationer. Inkomsterne, utom gåfvomedel 10,610 R:dr,
utgjorde samma år 97,733 R'*dr 4i sk., inberäknadt Statsanslag i Spannemål
och Contant 3t,323 R:dr 10 sk. 8 r:st., och bidrag af Statens medel 30,929
R:dr 18 sk. 6 r:st. Utgifterne voro c5,956 R:dr 1 sk., hvaraf i underhållskostnad
utgick för per medium 187 barn inom Barnhuset 24,533 R:dr 20
sk. 10 r:st., samt för 2,936 barn utom hus, på Landet eller i Staden, 49,725
R:dr 18 sk. 8 r:st., eller tillsammans 74,258 R:dr 3g sk. 6 r:st. För sistnämnde
underhållstagare, hvilkas antal ifrån år 1827 blifvit ökadt med 576
barn, utgör fosterlönen för det närvarande årligen högst, eller under första lefnadsåret
52 R:dr, och minst, eller från barnets 6:te år, 12 R;dr, utom för de
barn, som utlemnas till Linköpings och Hernösands Stift, samt till Gefleborgs
Län, för hvilkas underhåll betalas minst 20 R:dr årligen ifrån 6:te året. Beklädnadsutgiften
för uttingade barn är upptagen i Barnhusets underhållskostnad.
— I afseende på de donationer, som under ifrågavarande år blifvit
till Barnhuset gjorde, uppgående till ett belopp af j65,o39 R:dr 27 sk. 2
r:st., anmärkes, att de ännu icke kunnat till fullo inflyta uti Inrättningens
fruktbärande Capital-Fond, emedan flera Gifvare förbehållit sig eller andra
personer Intressen och Lif-Räntor af del donerade, hvilka ännu uppgå till
7,593 R:dr 25 sk., och räntevinsten först i den mohn deras rätt upphör, kan
komma Barnhuset till godo.
XLIII. Frimurare-Ordens Barnhus: k denna Yälgörenhets-Inrättning,
som har till föremål, dels att till vård och skötsel upptaga fattiga och värnlösa
barn, som uppnått 5 års ålder, och hvilka efter fyllda 10 k 12 år sättas
i lära eller tjenst, dels att bispringa torftiga föräldrar med understöd för
deras barns underhåll och uppfostran, äro intagne och vårdade 70 barn;
hvarförutan åt omkring 5oo barn utom hus meddelas uppfostringshjelp, hvilken
vanligen utgår med minst 12 sk. i veckan för hvarje barn, men efter
förekommande omständigheter stundom ökas till 16 å 24 sk. samt upphör
i allmänhet vid barnets fyllda 10 års års ålder, men först vid upphunne 14
år för dem, som blifvit försände att uppfostras i Norrland; och har sedan
Barnhusets stiftelse, år 1753, ett antal af S,43o barn åtnjutit omvårdnad
och understöd af denna Inrättning. Barnhusets Capital-Fond, utom en till
3,ooo R:dr brandförsäkrad fastighet, var år 1831 173,150 R:dr 38 -sk. S rtst.
Inkomsterna, med ett anslag af 666 R:dr 82 sk., jemte årligt bidrag ifrån
Rikets Ständers Bank, samt Gåfvomedel i,5oo R:dr, hafva i medelbelopp för
ifrågavarande år utgjort 16,558 R:dr 42 sk., samt utgifterne 15,912 R:dr 36
sk.; och utgick år i83i i underhållskostnad för 579 burn 12,016 R:dr 12
sk. 1 r:st.
XLIV. Sällskapets Pro Patria Barn- och Barnbördshus: År i832
egde Inrättningen, utom fastighet till ett värde af i5,ooo R:dr. en Capital
-
— s7 -
Fond af 17.761 R:dr 3i sk. 8 r:st. Inkomsteme, hufvudsakligen bestående
i räntemedel, sammanskott och enskild ta bidrag, voro 2,180 R:dr 29 sk. 6
r.'st.; ulgifterne åter 2,424 R-dr. 29 sk. 5 r:st., hvaraf i underhållskostnad
811 R:dr 17 sk. 4 r:st* Numera lemnäs från Inrättningen underhåll för ett
större antal barn, än förut, i följd deraf, att fosterlönen för barnen blifvit
nedsatt till lika belopp, som af allmänna Barnhuset erlägges. Antalet af
Barn, för hvilka fosterhjelp qvartaliter utdelas, uppgår vanligen till 20. —
Å Barnbördshuset hafva årligen 100 å 200 Barnföderskor blifvit vårdade,
hvaribland de i allmänna rummen, utan annan betalning än för födan;
hvarjemte under den förflutna tiden någre Barnföderskor för styrkt fattigdom,
undfått fri kost. — Enligt dertill år 1772 erhållit Nådigt tillstånd, bar
ock Säl Iska pat låtit under sednare åren utdela 80 större och 20 mindre Belönings-Medailler,
merendels för långvarig och trogen tjenst.
XLV. Allmänna Barnbördshuset, inrättadt år 1775. Det lyder i vetenskapligt
afseende under Kongl. Sundhets-Collegium, men i ekonomiskt
under en särskild Direction, och styres närmast af Artis Obstetriciae Professorn
vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, hvilken å stället håller
offentliga föreläsningar under 6 månader af året. — Oberäknadt fastighetsvärde
å 3o,ooo R:dr, hade Inrättningen år i832 en till 54,666 R:dr 32 sk.
uppgifven Capilal-Fond. Inkomsterne, med Statsanslag af 348 R:dr samt
hyres- och intresse-medel, utgjorde 7,073 R:dr 1 sk. 6 r:st.; utgifterne i underhållskostnad
och understöd för Barnföderskorne, till ett medeltal af 4o4
under hvarje år, voro 1591 R:dr 23 sk.; och öfrige omkostnader 4>Ji2R:dr
21 sk. Under de sista 6 åren hafva vid detta Barnbördshus 2i3 personer
erhållit undervisning i Barnmorske-yrket och blifvit såsom barnmorskor utexaminerade,
af hvilka årligen 12 på allmän bekostnad der undfått fritt husruin
och underhåll. Uti instrumentala Förlossningskonsten äro ock ^Barnmorskor
från Landsorterne särskilt undervisade; hvarförutan vid Inrättningen
8° yngre Läkare tjenstgjort för undergående af Chirurgiae Magister-Examen.
XLVI. Sällskapet för uppmuntran af öm oell sedlig Möllersvärd:
Under Hennes Kongl. Höghet Kron-Prinsessans Höga beskydd och styrelse,
har detta Sällskap, som stiftades den 3 Maji 1827, till föremål att understödja
sådane, med tvänne eller flera barn uti fattigdom stadda mödrar, gifta
eller enkor, hvilka gjort sig kända för öm och sedlig vård om barnen
samt för ordentlighet och snygghet jemte en i Gudsfruktan och dygder efterdömlig
uppfostran. Understödet, som är temporairt för hvarje gång, utdelas
två gånger om året, i Maji och December månader. — Sällskapets genom
frivilliga bidrag och sammanskott bildade primitiva Fond, 8,906 R:dr 16 sk.,
— 83
har vid 183a års slut uppgått till en Capital-Behållning af 15,927 R:dr 43
sk. 3 rist., som mot 6 procents ränta och behörig säkerhet äro utlånte. Inkomsterne,
bestående uti årliga gåfvor af Eder Kongl. Maj:t och det Kongl.
Huset, samt uti årsafgifter och intresse-medel, voro sistnämnde år 3,654 R;dr
21 sk. 11 rtst., och utgifterne 1,429 Rldr 6 sk. 10 rtst., deraf 1,314 B;dr
utgått såsom understöd till 178 Mödrar.
XLVII. Den under namn af Hans Kongl. Höghet Prins Carls Uppfostringsanstalt
nästlidet Ar organiserade Valgö renhets-Inrättning, hvars
ändamål är att upptaga, herbergera och försörja särdeles fattiga, vanvårdade
barn inom Hufvudstaden öfver 7 års ålder, osli att hos desse inplanta Gudsfruktan,
dygd, flit och ordentlighet, jemte bibringande af för Arbets- och
Tjenste-Classen gagneliga elementar-kunskaper, öfning och färdighet i hvarjehanda
slöjder, samt vana till nyttig sysselsättning, lämpad efter barnens
olika ålder och kön. Denna nyttiga Inrättning, öppnad den 1 December
i832 och ställd under förvaltning af en serskild Direction, är grundad endast
på enskilde personers frivilliga gåfvor och utfäste årliga bidrag, uppgående,
enligt Inrättningens till den i5 Mardi innevarande år afslutade Räkenskaper,
lill ett belopp af omkring 49,000 R:dr, jemte utlofvade framtida
Capitaler till en summa af 14,766 Rldr 3a sk. Till inköp af ett för Inrättningen
tjenligt hus, brandförsäkradt till 18,000 R.dr, samt islåndsättande
och inredning af behöflige rum och lägenheter har erfordrats en utgift af
tillsammans a6,o35 R:dr 7 sk. 11 r:st. För derstädes från inrättningens öppnande
intill den i5 sistlidne Martii intagne och vårdade barn, utgörande a3
Gossar och 18 Flickor, har Underhålls- och Beklädnadskostnaden utgjort
1,509 R:dr 17 sk. 1 r:st.; hvarjemte under denna tid utbetalts i aflöning
281 R:dr 16 sk., och för anskaffade Inventarier 719 R:dr 16 sk. 8 rist;
eller tillhopa 3,58a R:dr 1 sk. 9 rist. För det närvarande är de underhållne
barnens antal ökadt till 5o, nemligen 3i Gossar och 19 Flickor; och enligt
uppgjorde beräkningar uppgår årliga kostnaden för hvarje barn, i ett
för allt, till io3 Rldr, eller för sistnämnde antal tillsammans till 5,i5o Rldr
•— Barnen begagna tills vidare Växelundervisnings-Sällskapets Schola; hvaremot
en del af samma Schola tillhörande barn undervisas i handaslöjder uti
ifrågavarande Inrättnings verkstäder.
Till Fattigvårds-Inrättningarne höra äfven följande aine Arbetshus hvilka,
enligt hvad i Berättelsen af år 1828 finnes uppgifvet äro bestämda att
lemna alla fattiga, som deraf vilja sig begagna, tillfälle till förtjenst genom
arbetslöner
arbetslöner för varor, hvilka de derstädes till bearbetande, få emottaga,
nemligen:
XLVIII. Norra Frivilliga Arbetshuset. Med ett oförändradt fastighetsvärde
af 12,000 Rrdr, egde denna Inrättning, vid slutet af det uppgifna
sista Räkenskaps-året, eller den i September i832, ett räntebärande Capital
af 13,843 R:dr 9 sk. 10 rist., jemte tillverknings- och varu-lager samt redskaper
lill ett värde af ii,5io R:dr 10 sk. 5 r:st. — Inkomsterne, bestående
af Interesse- och Hyresmedel, utgjorde 1,000 R:dr 2 sk. 8 r:st., och utgifterne
1,538 R:dr 26 sk. 5 r:st. I arbetslöner bade blifvit utbetalde 4.355
Rrdr 43 sk. x r:st till 499 arbetshjon af Qvinkönet, hvilka per medium årligen
utgjort en personal af 482. Under sednare åren har Inrättningen erhållit
donationer till ett belopp af 11,000.
XLIX. Södra frivilliga Arbetshuset 3 inrätladt år 1773 och understödt
dels af allmänna medel, dels genom enskilda bidrag och donationer. Vid sista
förvaltningsårets slut, eller den 1 October i832 hade Inrättningen, jemte
fastighet till ett värde af 8,707 R:dr, en Capital-Fond af 8,268 R:dr a5 sk.
6 r:st. samt ett tillverknings- och varu-lager, värderadt till 20,915 R:dr 44
sk. 10 r:st. Inberäknad en erhållen donation af 1,000, uppgingo inkomsterna
under året till 3,207 R:dr 17 sk., ulgifterne åter till 5,026 Rrdr 35 sk.
2 r:st„ deruti inbegripen en tillverknings-förlust af 1,817 R:dr i5 sk. 10
r.'St. Till arbetspersonalen, utgörande ett årligt medeltal af 615 Qvinnor,
men åren 3831 —1832 endast 5g5, utbetaltes under 21 månader af sistnämnde
år tillsammans 11,794 R:dr 42 sk. 8 r:st., hvilken summa efter vanligheten
ingått i varulagrets värde.
Till hvardera af dessa begge arbetshus hafva af räntan å de 16,666 R:dr
32 sk. Banco, som Stadens Borgerskap år 1804 anslagit för en blifvande allmän
fatligvårdsanstalt, utgått 5oo Rrdr, för att genom förhöjda arbetslöner
användas till uppmuntran för flitiga och nödlidande arbetare vid berörde
Inrättningar.
Här torde ock vara stället att omnämna det Pant-Låne-Contor, som ,
med Eder Kongl. Majrts tillstånd, och enligt ett i Nåder faststäldt Reglemente,
i det upplösta General-Åssistance-Contoirets ställe, för den fattigare
folkklassens behof af lån blifvit inrättad t af en enskild Entrepreneur, med
begagnande af ett utaf Rikets Ständer dertill på 10 år anslaget räntefrift
Låne-Capital af 100,000 Rrdr jemte en af Staden utan hyra upplåten local.
En sådan Inrättning är för de fattiga här i Staden oumbärlig; och den ifrågavarande,
som öppnades sistlidet år, har hittills i alla afseenden uppfyllt
öfverstdthållarens Femårsberättelse. 11
9°
sitt ändamål. Icke blott nämnde Capital, utan äfven derutöfver omkring
10,000 Ridr äro utlånte.
Jemte det jag för öfrigt i underdånighet åberopar hvad i den till Eder
Kongl. Majit af öfver-Ståthållare-Embetet år 1828 afgifne Berättelse
blifvit vidare anfördt, rörande så väl härvarande välgörenhets- Pensions- och
Understöds-Inrättningars och Fonders stiftelse, tillgångar och föremål, som
de af deras stora antal och serskilda beskaffenhet uppkommande svårigheter
dels vid Faltigvårdsförvaltningen i det hela, dels för meddelandet af bestämda
uppgifter om dess verkliga omfattning och skick; får jag jemväl i underdånighet
anmärka, att inom Hufvudstaden finnas ännu flera af Testatorer
och Gifvare till de Fattigas understöd anslagne, under enskilde personers
vård och disposition ställde betydliga Capilal-Summor, om hvilkas nuvarande
belopp och bidrag jag ej är i tillfälle lemna närmare upplysning;
hvartill ytterligare komma Eder Kongl. Majits och det Kongl. Husets frikostiga
gåfvor, äfvensom de många inom Ordens-Sällskaper, åtskilliga HandelsSocieleter
och Handtverks-Embeten, samt vid andra serskilta tillfällen, till
fattiga och nödlidande skeende sammanskott och allmose-utdelningar, öfver
hvilkas belopp någon beräkning ej kan göras.
Enär de under ifrågavande år betydligt ökade tillgångarne för fattiges
understödjande i Hufvudstaden äro så ansenliga, som föregående framställning
ådagalägger; lärer det förhållande, att Fattigvårdsanstalten^ på det hela
likväl icke nöjaktigt uppfylla ändamålet, endast kunna tillskrifvas felaktigheter
i sättet för tillgångarnes användande och i controllerne öfver understödens
fördelning.
Den omständighet, att bland de mångfaldiga Inrättningar för välgörande
ändamål under serskilde styrelser, den ena Inrättningens underhållstagare
äro aldeles okände för den andra, föranleder en ganska ojemn fördelning af
underhållsmedlen, i det att ett stort antal personer lyckas att på flera ställen
skaffa sig understöd, som sammanlagdt utgör ett mer än skäligt belopp, hvarigenom
tillgångarne för de mera behöfvande obehörigt medtagas. För att
afhjelpa denna stora olägenhet, har jag hos Eder Kongl. Majit i underdånighet
anmält behofvet deraf, att, efter årligen infordrade uppgifter från Barmherlighels-Inrättningarne
inom Staden, ett Register eller en Liggare öfver
alla deras underhållstagare upprättas, hvaraf en hvar, som det åstundan, må
kunna inhämta upplysning, huruvida och till hvilket belopp en ifrågavarande
person njuter underhåll af någon sådan Inrättning; samt att för detta Registers
upprättande och tillhandahållande jemte begärda upplysningars meddelande
i berörde afseende, en Tjensteman måtte få antagas, emot arfvode
9l
ifrån Stadens Allmänna Fattig-Cassa, hvilket Cassans Direction ansett böra
beviljas.
Genom denna åtgärd, hvars vidtagande likväl ännu beror på Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning af min derom gjorda underdåniga hemställan,
äfvensom genom det af vederbörande Församlingar fattade och af Eder
Kongl. Maj:t den i6 sistlidne Juni i Nåder fastställdta beslut om Fattighusafgiftens
erläggande efter lika grunder inom alla Församlingarna, och om
de inflytande medlens fördelning och oförryckta användande för deras ändamål;
tror jag ett hittills saknadt samband emellan de särskilta Fattigvårds-anstalternas
verksamhet ock riktning kunna småningom beredas, jemte
en billigare och jemnare fördelning i afseende på så väl Fattigvårds-bidragen,
utgörande af Stadens innevånare, som tillgångarnas användande till de Fattigas
understödjande på ett sådant sätt, att de blifva mera tillräckliga än hittills.
I det sednare afseendet synes mig likväl förhållandet ej kunna blifva
tillfredsställande, så länge Församlingarnas Fattigvårds-Directioner äro sammansatta
af ett så iinga antal Ledamöter, att dessa omöjligen, oaktadt all
använd möda, kunna förskaffa sig tillräcklig kunskap om elier utöfva en
noggrann tillsyn öfver den utom Fattighusen befintliga fattig-personalens
ställning, tillfälle till arbetsförtjenst och verkliga behof. Jag skulle derföre
anse det behöfligt, att, jemte det flera tillfällen till arbets-förtjenst för underhållssökande
bereddes, för att utröna det verkliga behofvet, FattigvårdsDirectionerna
för behandlingen af sådana ärender, som endast angå den
yttre fattigförsörjningen, förstärktes till ett sådant antal i förhållande till
hvarje Församlings vidd och folkmängd, att Ledamöterne kunde, hvar och
en inom ett bestämdt district, taga noga kännedom om der boende fattiga
personer, och hafva uppsigt öfver underhållstagande.
Detta, med mera som till Fattigvårdens förbättring kan bidraga, torde
blifva föremål för de öfverläggningar, som snart med vederbörande förestå
i fråga om tillämpningen af grunderna för Församlingarnas delaktighet af
den gemensamma Fattigcassans årliga utdelningar.
C) Sjukvårds-Anstalter.
I Stockholm finnas 67 legitimerade Läkare. Utom en Förste och en
Andre Stads-läkare är, enligt Instructionen af den 26 Maj 1827, inom hvarje
af Stadens Åtta Terrilorial-Församliugar, en af Fattigvårdsmedlen aflönad
Läkare anställd, för att gratis biträda alla inom Församlingen boende fattige,
som vid sjukdoms-lillfällen honom påkalla; hvarjemte de på Fattigvårdens
bekostnad erhålla Medicamenter utan betalning.
Angående härvarande särskilta Inrättningar för Sjukvården anmärkes;
— 92 —
I. Stockholms Stads och Läns CurhuSj är, jemlikt Eder Kongl. Majlis
den 16 Mars 1826 utfärdade Nådiga Instruction, stäldt under en särskild
Direction, hvars räkenskaper och förvaltning, i hvad Hufvudstaden rörer,
årligen granskas i sammanhang med Redogörelsen för Allmänna Fattigcassan»
medel och utgifter. — För vårdande af derstädes intagne Veneriske sjuke,
tillhörande Hufvudstaden, hvilkas antal år i83a utgjort 4^0, samt under de
föregående åren högst 469 och minst 313, erhåller Inrättningen årligen i
Stats-anslag 1,000 Ridr, af Stats-cassans andel i Tolags-medlen 5,000 R:dr,
och de sedan år 182g med 5 Skillingar af hvarje i Staden mantalsskrifven
person utgående Curhus-afgiften, utgörande år i83a ett belopp af 4>9^4
R:dr 37 sk., och i medeltal för samma år, jemte de 5 nästförflutna åren,
45g3 R:dr 3i sk, 6 rist.; hvarjemte uppkommande årlig brist för utgifterna
ersättes af Allmänna Fattigcassans öfverskotts-medel. Utgifterna vid detta
Curhus för sistlidet år, förnå' aligast till aflöning, patienternas utspisning,
medicainenter, ved och inventarier, uppgingo inalles till i3,o57 R:dr 32 sk.,
hvari Stadens andel var 11,879 R:dr 9 sk. 11 rist., och Stockholms Läns
Curhus Cassas endast 1,178 Ridr 12 sk. j rist.
II. Danviks Hospital och Dårhus samt Enkhus-Lnrättning: Sedan
förra Berättelsen afgafs, har Dårhuset undergått en betydlig invändig reparation,
hvarigenom bättre utrymme, snygghet och beqvämlighet för patienterne
vunnits; äfven har vid Hospitalet en Schola blifvit inrättad för de
derstädes intagne vanföre och blinda barn; för öfrigt hafva dessa inrättningar
fortgått i deras vanliga skick. År 1831 egde de en contant Fond af
95,467 R:dr 23 sk. Inkomsterna utgjorde: af Statscassan 3,699 Ridr 24 sk,;
räntor af Hospitalets, till ett värde af 4o3,ooo Ridr uppskattade Hemman,
jemte arrenden och hyror, 16,205 Ridr 44 sk. 5 rist.; Intressemedel 4>9^7
Ridr 46 sk. 9 rist; samt i Underhållsafgifter och bidrag af enskilte m. m.
io,366 Ridr 14 sk. 1 rist.; eller tillsammans 35,229 Ridr 33 sk. 10 rist.;
deruti äfven inberäknadt värdet af i Stat årligen anslagne 241 | Tunnor
Krono-tionde-spannemål. Utgifterna voro: underhålls-kostnad 21,626 Ridr
34 sk. io rist., reparationer och onera 5,j5g Ridr 33 sk. 6 rist., aflöning
5,746 Ridr 7 rist., samt öfriga omkostnader 2,834 Ridr 6 sk., eller tillhopa
35,966 Ridr 27 sk. 1 rist. Antalet af de vid samma Inrättningar underhållna
och vårdade personer har per medium af åren 1827—i83o utgjort
335, och uppgick år 1831 lill 35o, hvaribland 142 karlar och 208 qvinnor.
III. Kongl. Serafimer-Ordens Lazarettet är stiftadt år 1782 och hufvudsakligen
grundadt på enskilta donationer. Dess bestämmelse är, att till
sjukvård emottaga in- eller utvärtes sjuka, ej blott ifrån hufvudstaden, utan
ock ifrån Stockholms Lån, hvilka icke anses obotliga, äfvensom sådana personer
från andra landsorter, som behöfva undergå större chirurgiska operationer.
— Sedan den genom Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnanden af
den 21 November 1827 och den 3 December 1828 anbefallda utvidgning
af Lazarettet, genom gamla husets tillbyggnad, numera blifvit fulländad,
har utrymme derstädes blifvit beredt för 3oo Sjukes emottagande och vårdande.
Medelst de till Lazaretts-Styrelsens disposition under nästföregående
6 år öfverlemnade Donationer och medel till ett belopp af 25,ooo Rldr,
uppgick Räntegifvande Capital-Fonden år i83a till 226,997 ^:c^r *6 sk.,
derifrån likväl komma att i följande årets Räkenskaper alFöras de i och för
Inrättningens utvidgande af Fonden använde a5,ooo R:dr. — Inkomsterna,
bestående af årligt Stats-anslag 5ooo R:dr, intresse-medel samt influten betalning
för lemnad sjukvård m. m., utgjorde tillsammans för året 27,194
R:dr 38 sk. 8 r:st.; utgifterna åter 26,g58 R:r 27 sk. 3 r:st., hvaraf underhållskostnaden
vid Lazarettet 17,914 R:dr 3o sk. 11 r:st. Dagliga SjukNummern
vid Lazarettet var per medium i3o.
IV. Det till följd af njss åberopade Nådiga Förordnanden för Hufvudstaden
anlagda Provisoriska Sjukhus > bar till ändamål att, vid inträffande
Epidemier och en mera utbredd sjuklighet, emottaga sjuke, hvilka ej
& de öfriga Sjukhus-anstalterna kunna inrymmas, eller der icke böra intagas,
i anseende till den smittande egenskapen af deras sjukdomar. — Denna
Inrättning, hvartill Eder Kongl. Majit under den 21 November 1827 i
Nåder upplåtit Catharina? f. d. Krono-Bränneri-Egendom, och till hvars iordningsättande
och underhåll Stadens Församlingar år 1828 beviljat och anslagit
leidel af då utgående allmänna Fattigvårds-afgiften, eller årligen en
Skilling å Riksdalern af 2:dra Bevillnings-Artikelns afgifter, har, under förvaltning
af en serskild Lazaretts-Byggnads-Direction till och med år i832,
i berörde anslag, jemte hyresmedel, uppburit tillsammans 18,167 R:dr 10
sk. 5 rist. Utgifterne till samma tid hafva varit: Byggnadskostnad 10,635
Rldr 3 sk. 4 rist,, för Inventarier och Sjukhus-persedlar 2,983 Ridr 28 sk.
10 rist. samt Administrationskostnad m. m. 1,44^ R:dr 44 ^ rist.; eller
inalles i5,oÖ2 Rldr 28 sk. 8 rist. Å detta Sjukhus, som öppnades den 22
Julii 1831, voro samma år intagne och vårdade 82 Patienter, och sistlidet
år 491» bil större delen koppsmittade, hvilkas underhåll hufvudsakligen blifvit
bestridt genom Directionen öfver Allmänna Fattig-Cassan.
Utom det af Stadens innevånare beviljade och med Allmänna Fattigafgiften
årligen ingående 2 skillings bidrag till Kongl. Lazarettet och Provisoriska
Sjukhusets iståndsättande och underhållande, hafva jemväl genom
Kongl. Maj:ts ofvanberörde Nådiga Skrifvelse af den 3 December 1828, en
summa af 10,000 R:dr årligen of de så kallade Finska Tolagsmedlen blifvit
anslagen, att af Lazaretts-Byggnads-Directiouen i förenämnde afseende och
för Sjukvården uppbäras och användas.
V. Allmänna Garnizons-Sjukhusct: Detta har nu mera vunnit den
fullbordan, att det, i händelse af behof, kan inrymma i Eldrum 58o sjuke
och derutöfver under Sommarmånaderne 260. År i832 egde Inrättningen,
med bestämdt Statsanslag af 3i,3ig R:dr 9 sk. 4 r:st. samt fyllnads-bidrag
af Statsmedel till ett belopp af 13,098 R:dr 36 sk. 2 r:st„ en sammanräknad
inkomst af 52,872 R:dr 29 sk. g r:st., svarande emot årliga utgiftssumman,
hvaraf kostnaden för de sjukas proviantering upptager 15,979 R:dr 26
sk. 8 r:st., samt för Byggnaders Reparationer och inredning 9,686 R:dr 46
sk. 6 r:st. — Efter den till följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
år 1S31 vidtagne förflyttning af Flottans härvarande Stations sjuke till Garnizons-Sjukhuset
och dess Sjukpersonals derigenom uppkomna förökning, har
medelantalet af sjuke per dag sedermera utgjort sistnämnde år 234» oc^ **-  ret derpå 222 personer.
Yl. Kongl. Flottans Stations Sjukhus d Castellholmen: För 853 sju
kes
vårdande derstädes i83o, erfordrades en kostnads-summa af 9,843 R:dr
44 sk. 5 r:st.. som genom årligt Statsanslag af 7,700 R:dr och andra intrader
blifvit bestridd. Sedan de sjuke härifrån den 24 Jnlii i83t blifvit förflyttade
till Allmänna Garnizons-Sjukhuset, har ifrågavarande Sjukhus blifvit
tills vidare öfverlåtet till disposition af den samma år i Hufvudstaden förordnade
Allmänna Sundhets-Commite, för att i fall af behof, der inrymma
Cholerapatienter. — Till begagnande af ofvannämnda Stations Manskap under
sommartiden, har år 1829 ett provisoriskt Sjukhus blifvit uppbyggdf,
med en kostnad af 1,572 R:dr 6 sk. 6 r:st.
För den olyckliga händelse, alt Cholera-sjukdomen skulle härstädes utbryta,
inrättades år 1831 genom bemälte Committes försorg, på Stadens bekostnad
åtskillige Sjukhus i serskilde delar af Staden för ett antal af öfver
5oo Patienter; och dessutom anskaffades erforderlige persedlar till ytterligare
omkring 190 Sjuksängar, att anbringas i dertill i beredskap varande Localer.
Då sedermera anledningarne att befara Cholerans hitkomst minskades,
har val en och annan af de till dessa piovisionella Sjukhus använde byggnader
blifvit till sitt förra ändamål åter upplåten; men de i berörde afseende
vidtagne sjukvårdsanstalterne fortfara dock på det hela.
Å Terrilorial-Församlingarnes Fattig- och Försörjningshus, äro för öf-,
rigt särskildte sjukrum inrättade, med tillhopa omkring 100 Sängar der fat
-
tige sjuke inom Församlingarna emottagas och vårdas. — Vid härvarande
Helsobrunnar erhålla jemväl, om sommaren, flera sjuka af Fattig-classen
kostnadsfritt läkarevård och underhåll. Sabbatsbergs Brunns-Lazarett, som
eger en samlad Fond af 6,355 R:dr 25 sk. 8 r:st., utbetalte år i832 i sådant
ändamål 283 R:dr 16 sk.
Sedan Professoren och Medicinse-Doctoren J. Åkerman härstädes stiftat
ett till någon del på Actie-bidrag grundadt Ortopedisk Institut, åsyftande
att hos lytta, vanskapliga och sjukliga barn och unga personer återställa
kroppsbildning, helsa och vextlighet, har ifrån år i83o ett årligt Statsanslag
af i,5oo R:dr varit anvisadt, för att sätta denna Inrättning i tillfälle
att emottaga och vårda några fattiga kostnadsfritt, eller några mindre bemedlade,
emot en efter deras omständigheter lämpad lägre afgift; men beklagligen
har SLiftaren sett sig vara ur stånd att fortsätta detta nyttiga företag,
och Institutet har numera upphört.
Ifrån nyssnämda år, har ock af allmänna medel utgått ett årligt anslag
af 600 R:dr, för att här i Staden tillhandahålla en Electricitets-appareil till
kostnadsfritt begagnanda af fattige sjuke, under en kunnig persons inseende.
Bland nödiga anstalter för helsovården, har Hufvudstaden länge saknat
beqväma och tillräckliga Badhus. Men denna brist är numera någorlunda
afhjelpt genom enskilta personers anläggningar. De förut omnämnda SimInrältningarna
äro tillika allmänna Badställen; och en rymlig samt prydlig
och beqväm Bad-Inrättmng är af Hattmakaren-Åldermannen, Capitainen
Lorentz med ospard kostnad anlagd i ett hus på gamla Norrbro.
D) Arbets- och Corrections-Inrättningar.
Sedan Eder Kongl. Maj:t den 21 April 1825 i Nåder anbefallt en nödig
ansedd förändring och utvidgning af det å Långholmen här vid Staden
då befintliga Krono-Spinnhuset, och dess ställande under den , samma år, i
Nåder förordnade Styrelsen för Fängelser och Arbets-Inrättningar i Riket;
har, till följd af Eder Kongl. Majrts Nådiga föreskrifter den 21 December
nämnde år samt den 9 Februari och 26 Maj 1826, berörde Inrättning erhållit
en förändrad organisation och blifvit fördelad i Norra och Södra
Allmänna Arbets- och Corrections-Inrättningarna: den förra för Qvinnor,
anlagd i en af Allmänna Barnhuset upplåten Egendom å Norrmalm, dit
förra Spinnhusets Qvinno-personal den i3 Juli 1827 förflyttades; och den
sednare, eller Södra Inrättningen, uppförd på Långholmen, i ändamål att
utgöra ett systematiskt correctionelt Fängelse för personer af Mankönet. Till
upplysningar om tillgångar, inkomster och utgifter vid dessa Inrättningar,
så väl för derstädes verkställda Byggnader, som för Inrättningarnas under
-
- 96
liålls-ocli ad ministration s-kostnader, äfvensom i afseende på den der underhållna
Fångpersonalens antal under ifrågavarande år, har jag ansett lämpligast,
att vid denna Berättelse i underdånighet bifoga de Tabeller, som deröfver
från Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar blifvit mig meddelade.
Någon vidare framställning om dessa Cörrections-Inrättningars tillstånd
och ändamålsenlighet, torde deslomindre här erfordras eller böra ega
rum, som bemälde Styrelse lärer derom till Eder Kongl. Maj:t nyligen afgifvit
en fullständig underdånig Berättelse.
För öfrigt finnes i Hufvudstaden ingen annan Tvångs-, Arbets- eller
Corrections-Inrättning, än Fabriks-Arbetshuset, hvilket, inrättadt i en Staden
tillhörig Egendom, är i 1828 års Berättelse uppgifvet till dess ändamål
och beskaffenhet. För hvarje derstädes bysatt arbetares underhåll erlägges
numera af Husbonden i allmänhet en afgift af 2 R:dr Banco i månaden till
Häll-Cassan. Arbetslönerna äro lämpade efter de vid Fabrikerna vanliga,
och användas till afbetalning å de bysaltes skulder till Husbönderna. År
i832 var desse bysatte Arbetares antal 3i; och administrations- samt aflönings-kostnaden
vid Inrättningen uppgick till 567 R:dr 82 sk. 10 rst.
5:o Stadens Inkomster och Utgifter, samt kostnad för Stadens Styrelse.
Den betydligaste Inkomsten är den afgift, som ingår, enligt Eder Kongl.
Majt:s Nådiga Bref den 20 April i8a5 och den 6 Maj 1826, under benämning
af Stockholms Stads Allmänna Tolag, och fördelas på det sätt, att
Stads-Cassan erhåller tsj°ö» Inqvarterings-Cassan T533-, Börs-Bro-och Hamnbyggnads-Fonden
T35°-, och Stockholms Allmänna Barnhus Tolagen
\itgöres med procent af Tull Värdet för inkommande, och ij procent af
det för utgående varor, med undantag af några artiklar, för hvilka särskilt
tolag erlägges, jemlikt det förstnämnda Nådiga Brefvet och Kongl. Commerce-Collegii
Skrifvelse den 25 Oclober i83o. För ifrågavarande tid, hvarunder
varuvärdet åren 1827, 1828, 1829 cch i83o varit bestämdt enligt
1826 års Tull-Taxa, samt åren j831 och i83a, enligt Tull-Taxan af år
i83o, har hela beloppet af Stadens Allmänna Tolag utgjort:
År 1827 183,070 Rrdr 4 3 sk- —
,, 1828 .....*• v k 180,198 ,, u(3 ,, ■
„ 1829 179,610 „ 45 n '—
„ i83o
* . 189,292 „ 37 „ —
„ 183r
. 173,021 „ 33 „ —•
,, 1802 .«••••••■ 184,9^4 ff ^ tf ““
och i medeltal för dessa år 182,519 R:dr \\ sk. 6 r:st. Bro.
A)
A) Stadskassan, som af Stadens Drätsel-Commission förvaltas, har haft följande inkomster: m
i:o Af handelsrörelse och sjöfart:
Andel i allmänna Tolagen . R:dr
Från Packhuset, Jern- och Metallsamt
Victualie-vågarnc . . .
Hamn-, Last-, Parm-, Bro-, Eldstads-,
Toig-, Renhållnings-,
Sluss- och Mätare-penningar
samt Ballast-medel
a;o Andra Intrader:
^ Af Stadens Tomter: tomtören,
trettionde-penning, samt lösen
för sådane tomter, som till fria
i upplåtas
J Af Stadens hus och lägenheter:
hyror . ,
Af Bok- och Stads-Auctions-kammaren,
jemta andel i provision
från Assistance-Contoirets Au
ctions-kammare
Af Burskaps-penningar, Saköresmcdcl,
Jude-afgift för Borgerlig
rättighet, höter för felaktigt
jern, med flere smärre inkomster
För Brännvins-Distilleriugs-rättig
Försålde fastigheter
Summa Inkomster B:o R:dr
Ar i
837
.
År 1828.
Ar 1829.
År i83o
Ar i83i.
År i832
Medelta:
97.637
3
98,772
3a
95,792
24
_
ioo,g56
4
7
92,378
I I
98,626
10
97,345
44
1
46,315
26
3
53,689
34
10
48,447
22
—
50,227
ao
6
54,378
! O
4
58,237
2J
11
51,864
i5
—
iS,533
21
3
18,211
16
3
16,383
4
3
16,617
43
IP
16,141
3o
9
17,876
i3
3
17,293
45
6
8,984
10
3
9.690
35
4
7,982
10
7
10,788
43
3
io,885
i5
5
ti,38o
4°
9
9.947
1
11
27.394
37
3
37,560
i3
3
28,897
i3
6
28,969
11
1
31,906
11
8
3i,8i3
9
6
29,423
*4
19,088
22
1
i8,314
4>
8
19,64 3
i5
4
20,707
8
7
i8,3o4
i3
6
31,455
28
10
19,585
21
8
5,753
16
10
5,373
11
7
4,069
38
6
7.567
1
1
5,636
»3
4
3,733
39
3
5,355
28
1
16,666
32
16,666
3 2
—
16,666
32
—
16,666
3a
—
16,666
32
—
16,666
3a
—
16,666
3,266
3a
32
—
17,100
■
■
257,374
12
.,1
248,379
24
u
24o,35i|i6i
3
25a,5oo
20
-1
246,196
42
-
259,780,
5
6I
250,7471
4
3
C/vcrslälhållarens Femårsberättelse.
Stads-Cassans utgifter, dels bestämde uti Nådigst fastställd Stat, dels af Extra-Ordinarie
behof påkallade, hafva varit:
Till Stadens allmänna inrättningar
Kur- och Sjukhuset . . . R;dr
Corrections- och Spinnhuset . .
Ben rs-, Bro- och Hamnbyggnadens
Sublevations- eller Amortisse
mcnts-Fond
Kongl* Police-kammarens hyra och
bidrag till aflöning
Stockholms Stads Undervisningsverk
Krono-Uppbörds-Verket för Stockholm
. . . . .
Till Brandväsendets underhåll, utöfver
af Stadens Brandförsäkrings-Contoir
anslagne i,5oo Rdr
för året .........
Till fromma Stiftelser;
Konungens Hospital
Frimurare-Barnhuset
Enke- och Pupill-kassan vid Stockholms
Stads Verk, samt Magistratens
enskildta disposition «
Till Clereciets aflöning;
3:ne Capelianer vid Storkyrkan .
Stadens öfriga utgifter:
Aflöning till Magistraten, dess
Tjenstemän och Betjente, samt
de under DrätSel-kommissionen
lydande Tjenstemän och Betjente
Publika Byggnader, hvarmed förstås
Nybyggnader och underhåll
af Stadens Hus, Hamnar, Broar,
Bryggor och Gator, äfvensom af
särskilda på Stadens omvårdnad
heroende lägenheter , . , , ,
År i827*
År 1828.
Ar 182g.
År i83o.
År i83t.
1 År i832.
Medeltal.
5,000
J
5,ooo
5,ooo
L
5,ooo
5,ooo
.
5,ooo
5,ooo
J,000
1,000
1,000
1,000
1,000
—
1,000
—
—
1,000
—
—
16,666
32
—
16,666
3 a
—
16,666
32
—
16,666
32
—
16,666
32
—
16,666
32
—
16,666
32
2,65 o
—
—
2,65 0
—
—
2,65o
—
—
2,65 0
—
—
2,65 0
—
—
2,65o
—
—
2,65o
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
13,648
I?
8
10,229
8
2
10,028
21
1
12,670
11
8
12,545
29
8
13,790
46
—
12,l52
6
5
I,l38
a4
i
1,345
4
4
891
2
4
7,383
3i
1
a,079
16
4
1,139
29
4
6o
—
—
60
—
—
60
—
60
60
_
60
60
6o
60
60
—
'
60
—
60
—
—
60
—
—
60
—
—
3,200
—
—
3,200
—
—
3,200
—
—
3,200
—
—
3,200
—
—
3,200
—
—
3,200
«r—
—
loo
-a-
100
—
—
100
—
—
100
—
—
100
—
—
57
3?
4
96
*4
3
56,o8o
44
—
55,96o
4
—
55,789
12
—
56,355
44
-
61,432
•4
8
6o,3gj
28
—
57,669
16
5
68,283
a5
i©
52,886
43
9
37.36o
27
10
68,963
1
10
63,023
i3
5
6o,311
6
11
58,471
35
11
År 182;
År 1828.
År 1S29.
År j83o.
År i83i.
År iS3a.
Medeltal.
Extra-ordinarie utgifter, såsom till
Gatu-lycktor med deras lysning,
ved och ljus, papper med liera
skrif-materialier så väl till Ma-  gistraten , som för uppbörden af
Stadens Intrader, till Inventarie-  persedlar, för Politie-liks be-  grafning m.
R:dr
31,078
32
9
31,296
12
I*
3i,459
12
n
36,5*5
43
8
88,742
27
I
34,807
4°
IO
33,goo
4
4
Fångförtäring samt andra utgifter
för Fångvården .
3,770
22
5
4,078
t
5
3,091
42
8
3,678
44
3
4,066
_
3
4,172,42
3
3,8o8
4i
7
Betalde hushyror ..... .
i,5i6
32
—
i,554
8
—
1,566
32
—
*,54*
32
—
1,541
62
1,538 42
8
1,543
18
6
Extra löner och begrafningshjelp .
1,157
7
4
2,484
8
—
1,918
2
8
2,434
[2
—
3,252
4
4,248
11,536
5
10
2,58i
22
8
Allmänna renhållningen ....
8,277
16
—
8,024
24
—
7,833
ab
6
9,289
14,649
40
6
10,709
4?
4*
8
9,27°
ib
5
Intressen å upptagna lån . . .. .
16,160
4°
2
*5,079
u
1
14,946
36
7
—
8
18,123
40
I
2o,585
28
—
l6,5go
43
1
Ersättning till intressenterne i det
indragna Eahne-fisket i Norr-  ström
1,200
l,o33
16
900
733
16
600
600
,
_
844
21
4
Pnemic-afgifter för Stadens Egen-  domar, Restitutioner och an-  märknings-belopp . . . . •
702
4
8
2,5o5
37
[0
3,634
□5
4
5,234
46
20
4
2>978
2,638
c
4
För inköpta Fastigheter . . , .
3,o5i
,6
3,6oo
—
28,161
19
2
3,000
—
—
65,000
—
—
6,ö66
32
—
18,246
17
2
Summa Utgifter R'-dr B;o
244,802
2g| 10/337,463!iöl a|a36,77a| 6
I
254,646|38
II
819,981
s( 7)261,923) 17
10
*57,589)42]
Jemfärelsen emellan Stads-Cassans sålunda upptagne inkomster och utgiftee för de ifrågavarande
sex åren visar:
Öfverskott för år 1827 . . . R:dr 12,571: 34: *•
1828 ... „ 20,816: 9: 9.
182g ... „ 3,57g: 10: 1.
Brist för år i83o . . . „ 2,146: 18: xi.
1831 ... „ 73,734: 9: 7-
1832
2,i43; 12: 4*
Stads-Cassans skuld, som var vid 1827 års början 827,200 R:dr 3g sk. 8 r:st., har blifvit
Ökad med 4i»°56 R:dr 34 sk, 11 r:st., så att den vid i83a års slut utgjorde 368.275
R:dr 26 sk. 7 r:st. Banco. Då likväl en jemförlig minskning ägt rum i Börs-, Bro- och
Hamnbyggnads-Fondens skuld, såsom längre fram skall uppgifvas, så var vid slutet af sist
-
— 100 —
lidet år Stadens skuld på det hela i nästan lika förhållande, 'sorn år 1827,
ehuru Staden under liden dels genom köp och dels genom nybyggnader
vunnit en betydlig tillökning i Fastigheter.
Bland de inköpta Fastigheterna, för hvilka köpeskillingarna äro i ofvanstående
Tableau upptagna, inbegripas de förut omnämnda Träbyggnaderna
vid Nybron och förfallna stenhusen vid Köpmanstorget, hvilka blifvit
nedrifna. De öfriga för Statens medel, af särskilta anledningar, inköpta Fastigheterna
äro: år 1827 en Saluhod med Vind oell Källare, närmast intill
Röda Slussen, Ar 1829 en vid Clara Södra Kyrkogata belägen Fastighet,
och år i83i Taubiska eller Hessensteinska huset på Riddareholmen, hvilket
derefter tili Riksgälds-Contorets begagnande blifvit upplåtet, emot den af
f. d. General-Assistance-Contoret nyttjade egendom derstädes, hvilken sednare
nu till det nya Pant-Låne-Contoret användes.
Vid slutet af år i832 var Staden egare af Fastigheter till ett brandförsäkrings-värde
af 488,466 R:dr 3a sk, Banco, jemte åtskilliga Tomter
och Lägenheter, utan åsatt värde.
Åtskilliga högst betydliga utgifter förestå för Stads-Cassan att bestrida,
hvartill utvägar för det närvarande till större delen saknas. Kännbar blifver
i synnerhet kostnaden för en nödvändig ombyggnad af Canalen och
Slussarna emellan Södermalm och Staden, eller för att, på sätt alternatift
blifvit föreslaget, i stället öppna en ny communication emellan Mälaren och
Saltsjön, genom Hammarby Sjö från Skansgrafven till den såkallade Dockan
vid Svingelsvik, i hvilket afseende beräkningar och cliartor äro under uppgörande
af Öfverste-Löjtnanten och Rfddaren Lagerheim.
B) Under benämning af Borgerskapets Ordinarie Contribulions-summa
till Staden, uttaxeras årligen på Borgerskapet det belopp, som för Berned*
lings-Commissionen, efter uppgjordt förslag, finnes erfordeligt för att bestrida
underhållet af så väl Militär-Compagniet, jemte den så kallade Separerade
Vakten, eller de i dess ställe numera antagna Vaktknektarna, som Stadens
Båtsmans-Compagnie, tillika med åtskilliga andra utgifter, hvaribland ett
årligt bidrag af 5,000 R:dr Banco till Börs- Bro- och Hamnbyggnads-Fonden.
De sex sistförflutna åren har den uttaxerade Contributions-summan,
enligt Bemedlings-Commissionens Räkenskaper, utgjort:
101
— y>
ty " yy
tt y y
År 1827 . * • . . . 34i318 R:dr —. sk.
„ 1828 33,916 „
„ 1829  33,84i
,, iS3o
33,996
» i83i • ••.«. 34,094 »> —- >>
„ i832 33,6oo „ — „
eller i medeltal 33,960 R:dr 4° sk. Banco,
Grunden för taxeringen har varit 5oo R:dr på hvar och en afBorgerskapets
Femtio Röster, hvarefter fyllnaden i det erforderliga beloppet blifvit
uttaxerad på sådana personer, som, ehuru ej i Borgerskapets classification
upptagna, dock anses idka borgerlig näring, såsom Contingent-borgare,
Mäklare, Skepps-clarerare, Skeppsvarfs-egare, med flere. Denna taxeringsgrund
måste föranleda en ganska ojemn (fördelning af berörde contribution,
i samma mohn, som Rösterna äro ojemnt fördelade bland Borgerskåpet.
De genom Bemedlings-Commissionen af ofvanberörde medel bestridda
kostnader för Stadens Båtsmans- och Militär-Compagniers underhåll, hafva,
efter hvad Magistraten till Öfver-Ståthållare-Embetet uppgifvit, i medeltal
för ifrågavarande sex år utgjort för Båtsmans-Compagniet 4»4$9
R:dr 2 sk. 10 r:st., och för Militär-Compagniet, jemte den Separerade
Vakten, 16,993 R:dr 4 sk. 6 rrst. årligen. Utom förutnämnda bidrag till
Börs- Bro- och Hamnbyggnads-Fonden, hvilket dock, i brist af tillgångar,
ej kunnat utbetalas för år 1828, hafva de öfriga utgifter, hvartill återstoden
af de uttaxerade medlen blifvit använda, hufvudsakligen bestått i
löner och arfvoden, douceurer och pensioner, inköp af skrifmaterialier, bidrag
till Borgerskapets Enkhus, kosnader för taxeringen och revision af
Stadens räkenskaper, äfvensom för Borgerskapets Cancellie, betalning för
en till Hans Kongl. Höghet Hertigen af Skåne öfverlemnad Siifver-servis,
samt boskaps- och åkerskattens erläggande för Staden.
G) Börs- Bro- och Hamnbyggnad3-Fonden, ställd under förvaltning
af Committerade, sorn deraf, på sätt i Öfver-Ståthållare-Embetets Berättelse
af år 1828 omförmäles, besörja byggnader, skiljda från dem, hvilka
tillhöra Drätsel-Commissionens befattning, har, efter hvad Committerades
räkenskaper utvisa, uppburit följande, dertill anslagna Inkomster, nemligen:
-
*
År 1837.
År 1828.
År 1829.
År 1830.
År 1831
År 1833.
Förutnämnde bandel i Sta-
j
dens Allmänna Tolag R;dr
37,042
36
—
35,7o5
3
4
34,9^6
46
4
37,009
35
4
34.981
32
4
35>?4t
40
4
Borgerskapets bidrag, årli-
gen intaxeradt i samman-
hang med den ordinarie
Contributions-Summanoch
beriiknadt till |:del deraf
8,454
18
—
8,109
36
—
8,480
34
—
8,374
36
—
8,301
—
—
8.331
—
—
Hyrestnedel för rum i Börs-
huset
[2,672
—
2,61 x
16
—
3,i3o
a4
—
2,259
32
—
2,723
—
—
2,955
—
Bemedlings- Commissionens
4 b 11 — t ♦ r
e .
5,ooo
p
tUlSK-Ott
Sublevations- eller Amor-
0,000
0,000
J ,00O
tissemcntsmedel från Stads-
Cassan ........
xa,5oo
20,833
16
—
iG,66G
—
I2,5oo
—
—
16,666
3*
—
20,833
l6
....
Öfver-Ståhållarens lmjrar-
teringspcnningar ....
100
—
109
—
—
100
—
—
533
16
533
iG
833
l6
—
Diverse intrader ....
<594
9
4
3io
26
—
7 36
4i
11
705
lIS
IO
2,049
1
—
1,830
39
6
Lån, upptagne mot Commit-
terades Obligationer . .
i,5oo
—
—
—
—
—
-
—
17,000
—
Summa Inkomster B:co R:dr
67.963|l5
4J 67,670
|.
4) Ö9,o5i|24
1 3! 66>38u
M 2
70,804133! 4 |o2,030(30] 10
Hvarvid till upplysning anmärkes, dels att i Tolagsinkomstens uppgifna
belopp ingått ej mindre hvad under denna rubrik från föregående år balancerats,
än den intrad, eller omförmälde —35°^:delar, eller, jidel af Stadens allmänna
Tolag, som, efter afdrag af uppbördsprovision, verkligen till Fonden
för hvardera året influtit, dels och att den olikhet i årligt belopp, hvartill
Sublevations- och Amortissementsmedlen äro utförde bland Stads-Cassans utgifter,
å ena, samt Börs-, Bro- och Hamnbyggnads-Fondens Inkomster, å andra
sidan, härleder sig derifrån, att desse medel på förra stället blifvit upptagne
sådane de äro i Stat för året bestämda, men på det sednare åter till
så stor del och i den mohn medlen i sjelfva verket hvarje år till Fonden
från Stads-Cassan blifvit utbetalte, hvilket dock icke verkar någon olikhet i
berörde medels sammanräknade belopp; utan har detsamma, så väl enligt
uppgifterne för Stads-Cassan, sorn enligt Räkenskaperne för nämnde Fond, utgjort
för all 6 åren 100,000 R:dr, eller i årligt medeltal den anslagne Summan
af 16,666 R:dr 3a sk. Banco.
— io3
Utbetalningarne af clemia Fond hafva varit :
År 1827.
År 1828-
År 1829.
År 1830.
År I83I-
År 1832.
Till inlösen af Committc-
rädcs ulgifne Obligatio-
16
17,666
ner  R;dr
4,066
32
—
6,700
—
—
10,000
—
—
17,333
—
7,716
32
—
32
—
Räntor på upptagne Lån .
29.943
45
5
32,067
35
8
30,225
44
8
29,594
8
—
28,812
44
6
28,084 32
—
Löner, Honorardcr, Arfvo-
;
dcn, Pensioner o. d. .
3.783
10
8
3-748
8
8
3,740
26
8
4,007
10
8
4,623
42
8
4,839
IO
8
Kostnader för Hamn- och
Bro-byggnads-arbeten .
29,492
37
4
20,186
6
—
16,168
30
6
17,574
39
3
20,240
21
2
25,567
2
3
Dito för Börs-hnset . .
1,122
26
4
1,318
41
2
1,258
6
2,465
7
1,482
26
10
1,546
18
6
Dito för Öfver-Ståthålla-
rc-tiusct
262
189
5?
4
142
i?
4
96
47
4
265
32
10
18,916
6
429 27
11
Dircrsc omkostnader .
20
7
24
r
Summa Utgifter B;co R.-dr 168,86i|i4l—164,183(1 a/xof6i,4g6l35| al 7i,24ojn| 418i»792l29l 4
Till Quaihyggnadens fullbordande vid Carl XIII:s Torg och fortsättning
vid Blasieholms-Hamnen har åtgått största delen af de såsom bestridde kostnader
för Bro- och Hamnbyggnadsarbelen i denna Utgifts-Tableau uppförde
Summor, utgörande för alla åren tillsammans 129,229 R:dr 4° s^* 6
r:st., eller i medeltal för hvarje år 2 1,538 R:dr 14 sk. 9 r:st.; hvaruti äfven
inbegripes kostnaden för den förut omnämnda anläggningen, åren i83i
och i832, at en Promenadplats på Östra halfrunden nedom Norrbro, hvilken
kostnad uppgått till 8,201 R:dr 10 sk. 1 r:st. Banco.
De för Börs-, Bro- och Hamnbyggnads-Fonden af Commiterade upptagne
Lån, hvilka, enligt Fondens ursprungliga ändamål, erfordrats och blifvit
använde tili de i Öfver-Ståthållare-Émbetets nyss åberopade Berättelse hufvudsakligen
uppräknade större byggnadsföretag jemte den sedermera fortsatta
Quaibyggnaden, men skola småningom medelst ofvanberörde, till Fonden
anslagne inkomster amorteras, utgjorde vid slutet af:
År 1827 R:dr 499,916: 16. —■
—- 1828
„ 49^,216: 32. —
1829  „ 483,2l6: 32. •—
— i83o  „ 465,833: 16. ■—•
—• 1831  „ 438,i66: 32. —
— i83a
457,000: — —
Och hafva Lånen således under loppet dessa år minskats med en Summa
af 4*»4xö R:dr 16 sk.
— 104 —
D) Brandvakts-Cassfe-Administrationen eger alt af Hufvudstadens
samtelige Husegare, i öfverensstämmelse med de grunder, som af Husegarnes
Deputerade hvart io:de är beslutäs ogIi af Kongl. Maj:t fastställas,
uttaxera afgift till Brandvakts-Compagniets underhållande, och förvalta
densamma, jemte Brandvakts-Inrättningens Capital-Fond, som småningom
uppkommit genom öfverskott af den influtna afgiften, seda» erforderlige
kostnader blifvit hestridde. Enligt den reglering som år 1822 egt rum
och af Eder Kongl. Majit den 6 November samma år i Nåder blifvit fastställd,
har Brandvakts-afgiften ifrågavarande Sex år utgått med 35 skillingar
per mille af antingen hvarje Egendoms Brandförsäkringsvärde, eller
det belopp, hvartill densamma årligen af Taxerings-Commitén för Allmänna
Bevillningen uppskattats, i händelse nämligen detta sednare värde
öfverstigit det förra. För Hus, sora 12 år och derutöfver varit brandförsäkrade,
har Brandvakts-afgiften, i följd af Stadens Brandförsäkrings-Contors
åtagne förbindelse, blifvit erlagd af Contoret i Husegarnes ställe.
Enahanda grunder för Brandvakts-afgiftens beräkning och erläggande gälla
äfven efter sista regleringen, som den 16 nästlidne Martil vunnit Eder
Kongl. Majlis Nådiga fastställelse.
Den Tableau Administrationen lemnar öfver Brandvakts-Cassans Inkomster
och Utgifter under nämnde år, utvisar:
Att intraderna utgjort:
Brandvakts-Afgift:
Af Kronans, Stadens och
andra Publika Hus och
Egendomar . . , R:dr
Af Privata Husegare . .
Af Brandförsäkrings-Ver
ket
Räntemedel af utlånade
Capitaler
Summa B:co R;dr
1S27.
802
9-19'
9-15°
718
19,866
436
23
1828.
7°8
9,082
9,830
969
20,590,
22;
1829.
674
8,776
10,569
1,170
21,191119
I830.
619
8,727
II,112
1,203
8|2I,662jl7
I83I
-
639
8,678
11,781
1,525
22,624
+2
1832.
592
9-634
12,122
1,670
24.
,018/27
Att
Att Utgifterna åter vatåt:
År 18S7.
År 1828-
År 1829.
År I830.
År 1831.
År 1832.
För Brandvakts-Compag-  niets aflöning, bekläd-  nad , sjnkvård, jemte
hyra för 2;ne Corps de
Gardes, Ved, Ljus och
Skrifmaterialier . R dr
ig,i56
3o
6
14,263
23
3
12,820
36
6
18,945
3/,
1
i6,j38
2
4
i9,8So
45
9
Administrationens Tjen-  stemäns aflöning jemte
några smärre utgifter .
i,i4>
'
1,342
34
1,282
1,272
28
2
i.4o2
34
1,467
36
Summa B:co R;dr
20,297(30] 6
r5,6o6
9
2
l4,io3
28
6
20,218
‘4
3
i7,53o
36
4(21,343
33
S
Samt att B randvakts-Cassans Capital-Fond vid nämnde års slut
utgjorde .... R:dr
Och den dertill hörende
Pensions- och Begrafr.
injshjelps-Cassans Behållning
......
År 1827.
År 1828.
År 1829.
År i83o.
År i83i.
År 1832.
25,248
i3
9
30,232
27
I
37,320
iS
3
38,764
21
6
43,858
27
10
46,528
21
10
‘4
9
2,704
>4
9
2,607
l4
9
2,542
3o
9
2,513
6
9
2,493
6
9
E) Stockholms Stad, som ifrån äldre tider varit forpligtad bestå nödiga
husrum åt elen Kongl. Hof-Stalen samt det till vakt och vård i Staden
förlagda Krigsfolk, har för en sådan inqvarteringsskyldighets utgörande
erhållit de första bestämda föreskrifter uti Kongl. Resolutionen den 2 Januari
i683, deruti, ibland annat finnes stadgadt, att Stadens Innevånare må
ega att välja antingen de vilja anskaffa Qvarter in natura, eller derföre utgifva
penninge-ersättning; hvilken Options-rätt å de inqvarteringsskyldiges
sida blifvit ytterligare stadfästad i Kongl. Förordningen den 21 Koverober
1721. Genom den ännu till sine grunder gällande Inqvarterings-Ordningen
den 6 Julii 1720, hafva desse Inqvarteringspenningar blifvit bestämda till
sine belopp, beräknade efter den tjenst med lön på Stat hvar och en af de
Inqvarterade innehar; men då en sådan penninge-ersättning, i följd af inträffade
förändringar i Rikets Myntväsende, funnits vara otillräcklig och ej
öfver ståthållarens Femårsberättelse 14
längre motsvarande de utgifter, som för boningsställens anskaffande tillskyndats
Inqvarteringstagarne, liar Kongl. Majit, efter hemställan af Rikets Ständer,
den i3 November 1766 förordnat, alt inqvarterings-ersättning till Garnizons-Regementerne
borde beräknas efter en för hvarje år af Kongl. Majit
fastställd cours; hvaremot Kongl. Majit funnit dess Hof-Stat ej höra af någon
Inqvarteringsförhöjning komma i åtnjutande; i följd hvaraf ]72oårsInqvarterings-Taxa
ännu är elen enda tillämpade beräkningsgrund för Kongl.
Hof-Staten. Deremot hafva Garnizons-Regementernes, med flere tid efter
annan till Inqvarterings åtnjutande berättigade Militair-Corpsers Inqvarterings-anspråk
blifvit alltmera' förhöjda, så att, för närvarande,- Enligt Eder
Kongl. Majits Nådiga beslut af den 23 Martii 1824 och den 1 Martii 1826,
Inqvarteringen sålunda beräknas, att till Officerare oell deras vederlikar utbetalas
de i 1720 års Inqvarterings-Taxa i Daler Kopparmynt bestämda belopp,
utsatte i Riksdaler Specie, med beräkning af Nio Daler för hvarje
Riksdaler, oell sedermera evalverade till Svenska Banco-Sedlar efter förutgångne
årets medeleours på Hamburg, samt att, utan tillämpning af ofvannämnde
Taxa, Under-Officerare erhålla en förhöjd årlig Inqvartering af 3o
Ridr, Corporaler af 10 Ridr och Soldater af 8 R;dr Banco-Sedlar, hvilka sednare
belopp likväl, genom Eder Kongl. Majits Nådiga Resolution den 25
Julii 1827, blifvit än ytterligare förhöjda på det sätt, att Under-Befälets och
Manskapets- Inqvarterings-penningar skola uträknas till Daler Kopparmynt,
med iakttagande af en i Nåder fastställd cours af 120 SkilTingar och sedermera
efter det föregångne årets medeleours å nyo till Banco-Sedlar evalveras.
De Regementer och Corpser, som nu åtnjuta en dylik förmon,- ärol
Kongl. Svea Lif-Garde, Kongl. Lif-Gardet till Häst, Kongl. Andra Lif-Gardet,
Kongl. Svea Artilleri-Regemente, f. d. Kongl. Drahant-Corpsen, hvars Inqvartering
utgår efter en år rSl 1 fastställd Taxa, Kongl. Ingenieur-Corpsen,-Kongl.
Topografiska Corpsen, Kongl. General-Adjutants-Expeditionen för Arméen,
Kongl. Artilleri-Staben, Kongl. Lif-Bevärings-Regimentet och Stadens Militaire-Compagnie.
•— Inspecteuren öfver Kongl. Lif-Brigaden har äfven af
Staden uppburit Inqvarterings-penningar; men sedan denna befattning, enligt
Eder Kongl. Majits Nådiga Beslut den 3o- Juni 1882 upphört den r
October samma år, har Inqvarterings-ersättningen ansetts icke vidare böra
utgå till Befattningens förre innehafvare; hvarom frågan doek är underställd
Eder Kongl. Majits Nådiga pröfning.
Vidare utbetalas af Inqvarterings-Verket hushyre-ersättning för ÖfverStåthållare-huset
och för Chefs-Boställsrummen i Castenhofshuset, äfvensom
— 107
Verket underhåller ett serskilt Boställshus för Chefen vid Kongl. Svea Artilleri-Regemente;
och för kommande och gående Truppers begagnande bär
Inqvarterings-Verket i beredskap tvänne Casserner med nödig Service.
De Inkomster hvarmed Inqvarterings-Commissionen har att bestrida ofvanberörde
Utbetalningar, härflyta dels ifrån förutnämnde T3?3^:delar af Stadens
allmänna Tolag, ursprungligen tillerkände Inqvarterings-Verket genom
Kongl. Maj:ts Beslut den 16 Julii 1688, dels ifrån de så kallade dubbla V'ågoch
Mätare-penningar, som tillfalla Verket, i följd af Kongl. Brefvet den 28
Maji 1717, dels genom afgifter, sorn erläggas, den ena hälften af Stadens
Husegare, och den andra af Borgerskapet. Enligt föreskrift i Kongl. Kungörelsen
den i3 November 1766, bör denna beskattning verkställas sålunda,
att på lius och Fastigheter årligen uttaxeras ett efter behofvet lämpadt belopp,
uträknadt i lika förhållande med den å hvarje särskild Egendom Belöpande
Brand vakts-afgift; hvarefter en lika stor Summa af Borgerskapet erlägges
till Inqvarterings-Cassan. •— För närvarande motsvaras hvarje Riksdaler
Brandvakts-afgift af Fyratio Skillingar Inqvarterings-afgift af fast egendom;
och den andel, som af Borgerskapet blifvit erlagd, har uttaxerats åren
1827 och i838 till jj, samt 182g, i83o, 1831 och i832 till hälften af hvardera
årets på Borgerskapet uttaxerade ordinarie Uontributions-Summa till
.Staden.
Inqvarterings-Verkets Intrader hafva varit:
Tolag »arnt dubbla Väg- och
Måtare-pennningar R:dr
Iiii(varterings-afgift af Hus
60I1 Borgerskap . . •
År 1827.
År 1828-
År 1829.
!År 1830.
År 1831-
År 1832.
43,319
34,739
3o
32
4
41,373
35,510
5
*0
2
2
;4o,465
3o,349
22
f4
11
42,833
30,962
28 10
26I 9
4o,33 7
3 r,635
5
38
I
4
4',7I3
33,663
47
36
1
Summa B:co R;dr 177,059)14) 4.) 76>337|'J4| 4b8,8i4|39
11)73,796
7I 7) 7I»972)43| 5l:7i>377i35| I
Utgifterna hafva deremot utgjort:
Jnqrarlcrings- penningar
och husby ror . . R:dr
Gassernhusens underhåll' .
Adaaiinstrations-kostnad .
År 1827.
År 1828.
År 1829.
År r83o.
År 1831-
Är i83a.
66,715
1,373
3,355
47
i3
29
3
9
3
64,261
1,358
3,46o
46
i4
43
9
l
58,83»
2,3o6
3,884
l4
35
6
4
.7
58,220 5
1,453 36
3,77.3 12
11
2
9
62,781
i,586
4,18b
i4
4d
9
9
11
171,824
1,057
4,227
4
33
45
11
3
Summa B;co R.dr
71.444^1 3
69,081) s] 2) 65,021| 7
ii)63,447| öjio
68,54S
31
«| 77,109
35
2
Totala inkomst-beloppet för dessa sex år uppgick således till 444*858
R:dr 17 sk. 8 r:st. och utgifterna till 4>4>^2 R:dr 26 sk. 5 r:st.; hvadan
Cassan för nämde år fått en behållning af 3o,2o5 R:dr 3g sk. 3 r:st. Banco,
ehuru taxeringen under hela tiden bibehållits oförändrad, och utgifterna det
sista året öfverstigit inkomsterna. Detta förmånliga resultat af Verkets förvaltning
de fem föregående åren, anses dock icke kunna påräknas under
innevarande och följande år, enär, utom den förhöjning af Inqvarteringsmedlen
till Kongl. Lif-Gardet till häst och Kongl. Svea Artilleri-Regemente,
hvilken blifvit en följd af dessa Regementers nyligen ökade Stat, coursens
ovanliga stegring kommer att ansenligt betunga Inqvarterings-verkets Cassa.
Vid i832 års slut bade Cassan en Capital-behållning af 48,333 R:dr 16 sk.
Råneo, som besparas till möjligtvis inträffande utomordentliga behof.
Otom de af Stads-C.assan bestridda aflöningsbelopp för Stadens Embetsoch
Tjenstemän samt Betjente, hafva, pä Eder Kongl. Majt:s och Kronans
Stat eller af Allmänna Ståts-medel^ årligen utgått de förut i 1828 års Berättelse
uppgifna löne- och underhålis-anslag, nemligen: till Öfver-StåtliålJaren
samt öfrige Embets- och Tjenstemän jemte Betjente vid Öfver-Ståt
hållare-Embetets
Cancellie och Policekammaren B;co R:dr 26,843: 26: 10.
till Krono-Uppbörds-Verket
7,648: — —*
samt till hushyra för Öfver-Ståthållare-Embetets Cancellie
och Slotts-Rätten för Stockholms Slott och Stad . . . 1,000: — —
Tillsammans B:co R:dr 35,491: 26; i0.
Tabell
innefattande, så vidt möjligt varit, de uppgifter, rörande Hufvudstaden,
hvilka i föreskrifven Tabell-form böra aflemnas, och uppgjord hufvudsakligen
efter enahanda grunder, som den Tabell, hvilken åtföljde Öfver-Ståthållar-Embetets
Berättelse, af år 1828, får jag härjemte i underdånighet
bifoga, hvarvid jag anser mig böra tillägga följande upplysningar:
1:0 Antalet af samtliga Hus och Tomter i Hufvudstaden, uppfördt i
Tabellens första column till 3,895, är uppgifvet enligt så väl sednast
upprättade Tomteböcker, som sistlidet år skedd reglering af hus och tomter,
jemte ny Tomt-numerering. Af detta antal äro 3,6ii för Bevillnings
erläggande till Eder Kongl. Majrt och Kronan uppskattade; och bland de
öfriga 284 tillhöra 60 hus och tomter Eder Kongl. Maj:t och Kronan; 98
egas af Allmänna Bolag, Stadens egendomar och Södra Ström-qvarnen
— 109 —
derunder inbegripne; 67, hvaribland 3 Qvarnar, äro Fromma Stiftelser
tillhöriga; 5 disponeras af Academi-staterna, och 5i innehafvas under
boställs-rätt. — Utom nyssnämnda 4 Qvarnar och Eldqvarnen vid Kungsholmsbron,
finnas i Hufvudstaden 3o, till större delen Yäderqvarnar, hörande
till Egendomar, hvilka i förutslående antal af hus och tomter äro
upptagna; hvadan dessa Qvarnar, likasom alla andra Fabriker, Verk och
Inrättningar, såsom härstädes nästan alltid sammanbyggda med och utgörande
delar af de uppgifna husen och tomterna, samt för öfrigt redan i
Berättelsen till antalet omnämnda, ansetts icke böra särskilt i Tabellen
uppföras.
2:0 Som den öppna jorden härstädes till en ganska obetydlig del,
under circulations-bruk, begagnas till åker för hvete, råg, korn och blandsäd,
men deremot till största delen användes för trädgårdar, med fruktträd,
tobaksplantering, potatoes, ärter, kål, samt åtskilliga andra trägårdsoch
jordfrukter, har det blifvit ansedt lämpligast, att i Tabellen upptaga
alla dessa omförmälda jordrymder under benämning af Aker, till det antal
Tunneland Stads-Ingeniören angifvit. Ängsmarken, äfvensom Skog och
Betesmark, äro till deras utförda belopp i Tunneland af honom uppgifna
dels efter chartor med tillhörande beskrifningar, dels, hvad ängen beträffar,
efter inhemtade särskilta underrättelser i afseende på det årliga
circulationsbruket. Uppgiften på Hemmantalet, innefattande alla inom
Hufvudstadens område befintliga jordegor, är äfven meddelad af Stadsingeniören,
efter chartor oeh andra handlingar, samt i öfverensstämmelse
med de i Kongl. Kammar-Collegii Skrifvelse den i5 November 1816 föreskrifna
grunder för Hemmantals beräkning. För öfrigt får jag härom i
underdånighet åberopa 3:dje puncten af upplysningarna vid 1828 års Tabell.
3:o Af skäl, som 4:de puncten af nyss åberopade upplysningar innehåller,
i afseende på de i Tabell-formuläret införda columner, dels för
utsäde af särskilta sädeslag, dels för medelafkastning deraf, sedan utsädet
afdragits, har i Tabellen endast kunnat uppgifvas medelafkastningen af
Potatoes och Tobak, och äfven detta blott aproximatift.
4:o Likaledes har det icke varit möjligt, att närmåre, än ungefärligen,
uppgifva antalet af de här i Staden underhållna kreatur, med ledning
af de underrättelser, sora vid detta års början genom Polisbetjeningens
efterfrågningar hos Stadens Innevånare inhemtats. Af Hästarnas antal
tillhöra 241 de Kongl. Hof-Stallen, samt 674 Garnizons-Trupperna och
Officers-corpserna; 295 egas af Hyrkuskar $amt Åkare, och de öfriga 2,oi3
af entita personer.
5:o Det i Tabellen utförda Uppskattningsvärdet innefattar ej blott
förutnämnde 3,6ii hus och tomter, utan äfven alla i Staden befintliga
Bruk, Fabriker, Manufacturier och Qvarnar, äfvensom Stadsjorden, emedan
berörde Inrättningar äro uppskattade i sammanhang med Egendomarna,
der de finnas anlagda, och ali jord, såsom indelad i qvarter och tomter,
samt tillhörande berörde egendomar, blifvit deribland uppskattad, så att
särskilt värde derå, på sätt Formuläret till Tabellen antyder, ej kunnat
uppgifvas. Omför mål ta Uppskattnings-värde, äfvensom hela Bevillningen,
upptages i Tabellen till medeltal för sex år ifrån och med år 1827.
6:0 Bevillningen af Gdfvor och Testamentenj har utgjort 16,643
R:dr 3 sk. 7 r:st.; och hvad derjemte i samma Tabell-column är uppfördt
under benämningen Vinstmedel och dylikt till en summa af 16,584 b-dr
28 sk. 7 r;st., är medelbeloppet så väl af den till Riksgälds-Contoret under
nyssberörda tid influtna Bevillning ifrån Nummer-Lotteriet, Dykeri-Uompagniet,
Sjöförsäkrings-JBolaget, Sjö-Assurans-Compagniet och Jern-Contoret,
som af Bevillningen å intressemedel, utbe t älta från Riksgälds-Contoret.
7:0 Under rubriken JBrännvinsbrännings-cifgift är i Tabellen införd
den årliga afgift, som för rättigheten att i Flufvudstaden distillera brännvin
erlägges till Stads-cassan af ett Bolag, på hvilket denna rättighet är
genom contract för vissa år öfver låt en; och någon annan afgift för branttvins-tillverkning
eger här icke rum.
8:0 Boskaps- och Äkerskaltens uppgifna belopp, sorn genom Bemedlings-Commissionen
af Borgerskapet betalas, är bestämdt genom ett emellan
Kongl. Cammar-Collegium och Staden den 26 October 1787 ingånget
och sednast den 24 October 1828 på Fem år förnyadt Contract, hvais ytterligare
prolongation nu är i fråga.
q: o Enär Sa It peter-afgift en, sorn för Hufvudstaden utgått med endast
9 R:dr i4 sk. 8 r:st. Banco om året, upphört vid i/83o års slut, har
den derför enligt Formuläret bestämda column blifvit ur Tabellen utesluten,
äfvensom cölumnen för Tionde och ständiga Räntor af Bruk> Verk
och Inrättningarj hvilket slags utskyider ej finnas härstädes.
10:0 Staden har ingen annan Rotering sig ålagd, än att, enligt
Kongl. Brefvet den 28 Februari 1678, underhålla 100 Båtsmän med befäl;
och årliga kostnaden dertill, hvilken, såsom förut är nämnd t, bestrides
af Borgerskapets ordinarie Contribulions-summa, är i Tabellen utförd
efter medeltal för de sex sislförflutna åren.
11:0 De uppgifna Arrende-medlen till Stats-verket för Kronans hus
och lägenheter här i Staden äro 750 R:dr för det så kallade Oldenburg
-
ska huset, G6 R:dr 32 sk. för en Lagerkällare under Kronobageri-huset
och i83 R:dr 16 sk. för Källare under Kongl. Slottet.
12:0 Kostnaden för Stadens Styrelse bär icke upptagits i Tabellen,
af skäl, sorn i i4:de puncten af 1828 års Tabell-upplysningar äro anförda;
hvaremot i Berättelsen ingått, hvad härom varit att framställa.
i3:o Uppgiften på kostnaden för Clere dets underhåll är gjord efter
samma grunder, sorn i Berättelsen af år 1828 finnas omförmälda. Tabellen
upptager således endast hvad Pastorer, Comministrar och Kyrkobetjening
vid Stadens 8 Territorial-FÖrsamlingar, samt Tyska och Finska Nationella
Församlingarna, i och för sina drevid innehafvande befattningar,
åtnjuta och uppbära af Församlingarnas innevånare; samt till de belopp,
hvartill dessa inkomster och löneförmåner antagits vid i832 års Be vi 11—
nings-taxering. Dessutom- utgå årligen ifrån Stats-Verket till aflöning för
nämnde Clerecie, jemte Stadens Consistorii-Notarie samt Pastor och Klockare,
vid Danviks Församling- tillhopa 1,086 R:dr 3a sk. och 65pjj Tunnor Spänne--  mål, hvilka sednare, efter lägsta riksmarkegångspriset af 6 R;dr för Tunnan,
utgöra i penningar 3,g5g Rrdr 40 sk., eller tillsammans med det contanta anslaget
en summa af 5,o46 R-'dr 24 sk.; hvarjemte af Stads-cassan tillsamma
ändamål betalas 100 R:dr årligen; När härtill lägges Stadens innevånares
ofvanberörde, i Tabellen utförda bidrag af 3o,43o R:dr 32 sk., uppgår
Clereciets årliga underhåll till 35,5^6 R;dr 24 sk., oberäknadt så väl underhållet
af hyresfria Boställen för de fleste bland Clereciet, som hvad
för öfrigt af Kongl. Hofvets och Statens medel erläggas till aflöning för
Clereciet vid Idof- och Garnisons-FÖrsamlingarna, äfvensom för Fångpredikanterna'
inom Hufvudstaden.
14Såsom Fattihjörsörjnings-medel äro upptagna, efter medeltal:
a) Allmänna Fattigförsörjnings-afgiften af Stadens Invånare 32,88x R:dr
43 sk. 8 r:st, hvilken ingår till Stadens Faltig-Cassa-Direclion och af
densamma disponeras: b) Böter för Krono-utskylders försummade betalning
2,3‘i<7' R'dr 7 sk. g r:st.,. som likaledes af samma Direction användas:
c) de inom hvarje Församling åtagne och utgående, samt af deras
särskilta Fattigvårds-Directioner disponerade Fattighus- Collect- och Armbösse-medel,
samt vanliga Fattig-afgifter vid bröllopp, barndop» och begrafningar
m. m., tillsammans omkring 22,000 R:drp och d). Curhus-afgiften
af Stadens Innevånare, l\5g3 R;d’r 3i sk. 6 r:st.
i5>:o I anseende till det förut omnämnda sätt, hvarpå Stadens Skjutsnings-skyldiglVet
full göres, är ingen Sljutshällnings-kostnad att i Tabellen
uppgifva.
i6:o Emedan Staden ej eger någon så kallad Stadsjord utom dess
område, har Staden ej eller utom samma område någon väghållning. Å.
Stadshagen, som af ålder varit benämd Stadens utjord, men numera, ehuru
Tullbommen icke är på Stadens yttersta gränslinea utflyttad, tillhör
Kungsholms-*malmen och fördenskull blifvit utmärkt med Qvarters namn,
likasom ock Lägenheterna derstädes äro med Tomt-nummer utmärkta, är
väghållningen ännu, i likhet med den på landet, indelad i vissa stycken,
som underhållas dels af Staden, dels af de öfriga1 jordegarne, i förhållande
till Tomternas areala vidd. Huru gator och vägar inom Staden för
öfrigt underhållas medelst stensättniug och grusning, är förut i Berättelsen
omförmäldt. Totala kostnaden härtill kan ej bestämmas, och följaktligen
är ingen uppgift derå införd i Tabellen.
17:0 I Tabellens column för diverse Onera äro till årligt belopp
efter medeltal för nästförflutna sex år, sammanlagde och beräknade aila
sådana, icke i de öfriga columnerna upptagna allmänna utskylder, afgifter
och onera af Stadens Innevånare till Eder Kongl. Maj:t och Kronan, Sta»*
dens Inrättningar eller andra Verk, om hvilkas belopp någon upplysning
kunnat vinnas, nemligen:
Salu-A.ccis
R:dr 7,500: *— —
Brännvins-Minuterings-afgift ...... 5,799: 28. —
Mantals-penningar
4öo: 3a. 4* ^ ^g0. I2 ^
Afgift till Riddarhus-Cassan  4,7: 4°* —
Dito till Wadstena Krigsmanshus (centonal af
Ecclesiastik-Statens Löner)  45: 10. 4* .
Gatulykthållnings-kostnad, upptagen, likasom i 1828 års
Tabell, till vid pass
20,000: — —
Kostnad för Gatu-renhållning, d:o d:o till omkring . . . 70,000: —* —
Afgifter af Territorial-Församlingarnas Innevånare till Kyrko-Cassorna
för reparationer å Kyrkorna och Clereciets
Boställen m. m., enligt Uppbörds-Commissariernes uppgifter
.................. r i,o58. " *—*
Borgerskapets tili Bemedlings-Commissionens disposition
ingående ordinarie Contributions-summa, efter afdrag af
de 4>489 R:dr 2 sk. 10 r:st., hvilka deraf förut äro i
Tabellen utförda såsom Roterings-kostnad  39-47i: 87. 2.
Särskilt
— 1(3 •—
Särskilt uttaxeradt bidrag af Borgerskapet till Börs- Bro
och
Hamnbyggnads-fonden 8,341: 43.—
Brandvakts-afgift af privata Husegare  9,oi5: 3i.—
samt Inqvarterings-afgift för bus och borgerlig rörelse . 3a,643: 27. 8.
Tillhopa 194*7^4 R:dr 9 6 r:sl., hvilken Summa Tabellen äfven inne
håller.
Som med denna underdåniga Berättelses afgifvande blifvit något fördröjdt,
anser jag mig slutligen böra hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla, det orsaken dertill varit, att en längre tid erfordrats, för att
af vederbörande Auloriteter, Inrättningar och Corporationer, lill ett antal
af 2 å 3oo, införskaffa alla för Berättelsen behöfliga uppgifter och upplysningar,
hvilka, detta oaktadt, hvad Undervisnings- Fattigvårds- och
Barmherlighets-Inrättningarna här i Staden beträffar, icke erhållits så nöjaktiga,
att Berättelsen i dessa delar kunnat gifvas den form och fullstänständighet,
som jag önskat.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar
Stormäkligste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Majlis
undcrdånigstc och tropligtigste
undersåte och tjenare,
J. W. SPRENGTPORTEN.
F. EDELSTAM.
Stockholm den 3o December 1833.
-• ' i • h Jg-ioC k Wir •!<’ *
u . - • ■
. . . , . . ' [ c •- - ’ ’ '
■
'
. •< •;: “ * * ■* r". ' ? •* f"v ■ i - :■ .■
‘ ■ > . • ' : K .. - ' ■ .
■. j| ' ’ t- '
, 1, . ■ ..o : ) i‘:u •! ai •: - i: • ; ' i
-rjQii ;; > . ■: . (>'■ i i: K u • s
-
j 100
;! > . i.! . •. .-A Surt t. i: lufi U , f, s: ii
,. ,,i' i • 17, ti- a! ■ > i ! -* ■ • • . ' ‘il? f
; i- ■ ;; j «,'< .. r« r3 ' '."r! sir.tfg» aU
.
; ii • -
i! i . • ' i ht - I
/■- -n r
.»l '
,
• . u? '> ■
i: és*>
i ,**.{
Tabellariskt Sammandrag
öfver Inkomst och Utgift i och för Byggnaderna vid Allmänna Arbets- och Correetions-Inrättningarne
i Stockholm uedannämnde år.
År 1827
„ 1828
„ 1829
„ i83o
„ 1831
„ i832
Summa
Tillskott af nppkomne
och blifvande
behållningar
å arbets-injkomsten
vid Correctionslnrättnin
garne
Summa
Inkomst
Anslag
till Byggnaderna vid Norra och
Södra Corrcctions-In rättningarna.
af
Statsmedel.
af
Räntor och afbe
talningar å till
byggnaderna an
6lagna Capitalfonder
*).
80,000
24,563
41,547
I 46,1 I o
23
9
7,338
6,000
16,060
34
29,398 37
Summa.
87,338
24,563
47>547
x 6,060
6 175,509
80,596
256,105,
23
34
13
21
Utgift
till
Byggnader och
Reparationer vid
Norra och Södra
Corrections-Inrättningarna.
94,37
66,08
38,746
20,418
22,468
13.5 r 5
9
544
l4
39
7
1
256,1 o5|2r j—
Anmärknin
-
gar.
*) Dessa Capital
Fonder härflyta
dels frän behållningar
å de anslag
Rikets Ständer år
1818 lemnade till
Krono- Spinnhusets
underhåll,
dels från ar 1825
varande Spinnhu
sets fordringar för
förrättade arbeten
; dels Irån sådana
der uppkomna
balancer, som
till en del blifvit
af förra Directionen
utredde, till
en del af nuvarande
Styrelse, och
slutligen från serskildte
af Kongl
Maj:t i Nåder anvisade
tillgångar.
Stockholm och Kongl. Styrelsens öfver Fängelser och Arbets-Inrättningar t Riket
K a m ra ar-Con t oi r den 25 Maj, i833.
C. W. RAAB.
Tabell för Stockholms Stad
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Ständiga Räntor.
Efter 2:dra Artikeln.
PJ
R:dr
|34 669!
sk.
143'-
= 2
r’ °
cn n
*1
*» •
3
O
o H
ET a,
*< B
3“ o
3*.
3 Ot
V 2
3
cu
R;dr
52,149|
R:dr
6167,098,
sk
sk.! r.
33,227
d
<
5*
wi
i
w
3
3
3*
<2
I
>
O?
C/)
c
3
5
v
R:dr
16,666
»k.| r. I R:dr
sk
32—1348,95033
O
o
o
I**
a>
s
D
5*
Ot}
03
R;dr sk
130
Rtdr
13.825|
Vi
c
B
3
o
R:dr
13.9551
W
O
Vi
3
03
C
-
O
3
OQ
R:dr
4,489'
Q
n>
3
c
-
o
Co
2?
►s
a
R:dr
999
sk.
R:dr |sk.
Clericiets Underhåll,
R:dr
17,445
sk.
n
5
3
3
S*
•<
n
w*
o
CT
to
3^
3*
CT5
«
3
CO
B
5
R:dr
—16,669
sk.
R;dr
6,3161
R:dr
>30,430;
03
03
O:
R:dr
61,792!
11
CO
JZ*.
'c'
R;dr
sk.
<!
3;
<*}
zr
3*
3
Oq
R:dr
sk.l
to
03
o
CO
c
B
B
00
CO
sr
Vi
I
w
El
03
OQ
R;dr
194.754J
kk.
9
R:dr
5|655,372
sk.
12
Stockholm den 30 December 1833.
J. W. SPRK NGT TOR TEN.
P. EDELSTAM.
och Tomter, Verk och Inrättningar.
26,075,71343
Jord.
Utsäde
af:
Kreatur.
Uppskattnings-värde.
Medelafkastning, sedan
Utsädet är afdraget.
st.
[3,223
St.
59
st.
1,017]
678
25,510|
Underhållne
jmitii. mamm
* . *
BEFALLNINGSHAFVANDE®
UTI
V p s al a Län
TILL
ALulDA.
/ UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÅRSBERÄTTELSE
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832,
——f J—Tjf~in-— BTm ni i» iimUHiw
& c # c m ?i> co a i»,
EGKSTfilNSKA BOKTRYCKERIET.
1833.
n:o Allmän beskaffenhet.
Uti den underdåniga Berättelse, sora af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
år 1828 blifvit afgifven, är Länets vidd och indelning efter Landets
beskaffenhet, i slätlbyggd eller skogs- och bergs-byggd, uppgifven, äfvensom
de betydligaste höjd-sträckningar, sjöar, åar samt jordmånens mer
eller mindre fruktbara beskaffenhet der omförmälas, hvarföre jag, för att
icke åter upprepa hvad i dessa oföränderliga omständigheter redan blifvit
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldt, tror mig, till undvikande af onödig
vidlöflighet, endast böra åberopa hvad samma Berättelse derom
innehåller.
Odlingar af kärr och mossar äro dels började, dels fortsatte, hvaraf
i synnerhet de vid Söderforss och Österby Bruk samt vid Söderby gård
i Näs Socken och Bredsjö gård i Järlåsa Socken, verkställda, förtjena uppmärksamhet;
och utgör nu vidden af den mark, sorn under de sista 5 åren
blifvit uppodlad, omkring i()3o Tunnland; dock finnas ännu många och
betydliga odlings-lägenheter obegagnade, i synnerhet i Örbyhus, Olands,
Norunda, Edlings, Rasbo och Ulleråkers Härader samt Leufsta och Dannemora
Tingslag; hvaremot Bro, Håbo, Trögds, Åsunda, Lagunda, Hagunda
och Waksala Härader lemna färre tillfällen dertill. Årliga rensningar hafva
skett i alla de, större och mindre, vattendrag, der sådant varit af nöden
och kunnat af ortens Innevånare sjelfva ombesörjas; hvarförutan Kongl Maj:l
Nådigst behagat bifalla dess Befallningshafvandes förnyade underdåniga hemställan
om allmänt understöd till upprensning af Enköpings å, som efter den
Staden, år 1799, öfvergångna svåra eldsvåda och i följe af den vanmakt
Staden, derigenom iråkat, blifvit, igengrundad och nästan alldeles ofarbar
för de Fartyg, hvarmed den förut kunnat beseglas; I sammanhang hvarmed
Kongl. Maj:t i Nåder behagat anslå 9,000 R:dr Banco af publika medel samt
be vill ja ett lån af 3,000 R:dr Banco, för samma ändamål, hvarjemte Enköpings
Stad förbundit sig att, af egna medel, bekosta 3,000 R:dr Banco och
inom tio år återbetala nyssnämnde lån. Genom Contract med Kongl. Maj:t
och Kronan samt Enköpings Stad» af den 20 Augusti stistT. ar Tiar Capitaine
Mechanicus M. Cronstrand derefter åtagit sig, att, emot erhållande af dessa
i5,ooo R:dr Banco och några dessutom af Staden utfästade förmåner, inom
nästkommande års slut, till erforderligt djup uppmuddra berörde vattudrag,
hvarigenom ganska betydligt gagn, måste tillskyndas icke blott Enköpings
Stad ulan äfven den deromkring belägna bördiga Landsort,, hvars prodheter
derigenom skok finna lättad och Ulligare afsättning..
* v,
2'to Innevånare'.
Enligt de af Presterskapet förda Nativitets- och Morta! itets-Ta heller utgjorde
befolkningen i Länets 0G Lands-Församlingar oell 2:ne Städer, vid
nästlidet års utgång, tillsammans 83,067 personer. Efter Mantalslängden!®
åter besteg Folkmängden sig blott till 81,343 personer, af hvilka voro:.
Mantalsskrifne
Mankön • , . . . 2r,83d
Qvinkön
2.3,23. 47,oöX
Mantalsfria.
Mankön . ... . r6,o8r
Qvh,kön ,8’Kk9 34,280.
Efter den förra uppgiften skulle Länet hafva, sedan år 1827, ökat sin
folkstock med 1774 personer , men enligt den sednare endast med 20. Visserligen
företer sig såsom ett ämne för alfvarligt bekymmer, den omständighet, hvarå
ock Kongl. Maj:ts Landsfaderliga Nådiga uppmärksamhet särskildt blifvit i
underdånighet fästad; alt dödligheten bland barn under ett års ålder, är
sä stor, att ungefär \:del af de föddas hela antal bortryckes innan de
uppnått nyssnämnde ålder, äfvensom numero af utflyttade och döde äldre
personer varit stor i irsta Fögderiet, som ligger närmast intill Stockholm,
samt 2:dra och 4;de Fögderierne, som utgöra slättbyggd; men deremot har
Folkmängden i andra Fögderier ej obetydligt till vext, och i ett enda, neni
-
figen det 6:Ee, som består af Olands Härad jemte Dannemora och Leufsta
Tingslag ölsats med p47 personer. Den förra uppgiften synes alltså vara
mest sannolik, särdeles som årsväxten under dessa 5 år i allmänhet varit
god, och Länet icke hemsökts af förödande farsoter.
Folkets bildning har ej undergått någon märklig förändring och svårligen
kan, på den inskränkta tiden af 5 år, någon sådan , åtminstone ej under
vanliga förhållanden, upptäckas. Under den korta tid, som Länets styrelse
varit mig i Nåder anförtrodd, har jag väl icke hunnit samla någon
särdeles vidsträckt egen erfarenhet om Innevånarnes lynne i allmänhet, men
tror mig icke fela i det omdöme jag vågar fälla, att folket i Gudsfruktan,
laglydnad, oskrymtad vördnad för Konungen och kärlek till Fäderneslandet,
säkert icke står efter sina Medborgare i andra Län. Det känner oeh upp>-  fyller villigt sina skyldigheter, men vet äfven sina rättigheter. Dess lynne
är alfvarsamt och föga tjenstagtigt; Mera trögt och overksamt på slättlandet,
men härdigt och arbetsamt i skogs-bygden. Vid sammankomster i
fråga om allmänna Economiska angelägenheter och förbättringar är
Allmogen lugn och uppmärksam, men fordrar klar framställning och
fri öfverläggning, hvarefter oftasE beslut fattas, hvilka ej allenast bereda
gagn och fördelar för närvarande tidpunkt, utan äfven med uppoffringar
för det närvarande, afse efterkommandes gagn och bästa. I allmänhet
saknar Uppländningen håg för binäringar och händighet i slögder.
Hans tid upptages mest af åkerbruk och körslor.. Önskligt vöre att större
uppmärksamhet egnades åt Ladugårds-produeters beredande, såsom smör,
talg, ost m. m. äfvensom att den ganska lönande salpeter-kokningen icke
försummades. En utvidgad Lin-odling skulle äfven lemna en nyttig och
fördelagtig sysslosättning under de långa Vintermånaderne. Grofva brott
gro väl sällsynta, men oredlighet och fylleri, innom den egentligen så kallade
arbetsklassen, ty värr! ej ovanliga. Till förekommande häraf har man
i de flesta Församligar, träffat öfverenskommelser om iagttagande af måttlighet
och nykterhet samt att i synnerhet vaka öfver det uppväxande slägtets
vanor i detta afseende. Den tidpunkt som begagnades till befrämjande af
dessa beslut var fördelagtig, då, genom förbud mot brännvins-bränning,
vahran blef mera sällsynt och följagteligen dyrare. Sedligheten vann dervid.
Sällan såg man då på landsbyggden någon öfverlastad persön, och äf
-
ven inom Städerne, vid marlaiader och större folksamlingar, hlef dryekenskaps-lasten
allt mer och mer sällsynt; Men Bränn vins-bränningen blef åter
tillåten, och med prisets fall sjönko äfven, till en stor del, de goda förhoppningarne
att sede-förbättringen skulle blifva .varagtig. 'Visserligen bör
egentligen bote-medlet emot detta onda sökas i en förbättrad Föräldravård
under de spädaste åren och en ömsorgsfullare undervisning och handledning
milder den näst derpå följande ålder, då sinnet är känsligt för uppfostrarens
omsorger; Men i afvaktan på en så lycklig, säkerligen ännu aflägsen
tidepunkt, anser jag, att, genom inskränkning i tiden till bränn vins-bränningen
från 8 till 4 månader om året samt genom förhöjd taxering å tillverkningen,
äfven nu varande Slägte kunde till sedlighet och nykterhet förbättras.
Vid de årliga Bevärings-mönstringarna är man bäst i tillfälle att
öfvertyga sig om bebofvet af förminskad förtäring af denna förderfliga
dryck, hvilken förvandlar de fordom resliga och kraftfulla nordbor till ett
dvärgslägte.
Allmogens näringsflit är uteslutande rigtad åt åkerbruket. Dess välmåga
är i ganska märkbart stigande, efter de flere gynsamma skördar, hvarmed
Försynen låtit landet välsignas. Då likväl alla tillgångar skola hämtas
nästan endast af åkerbrukets afkomst, och förutseende af framlida behof
hvarken är allmänt eller alfvarligt, är ett enda svårt missväxt-år nog, för
att åter nedsänka innevånarne i förlägenhet och brist. I de från Hufvudstaden
aflägsnare trakter är tillgången på duglige arbetare något bättre, men
äfven der svag, och synnerligen knapp är den i de närmare derintill belägna.
Äfven äro de Lagstadde Tjenstehjonen dyrlegde, mest i följd af begär
till allt för tidiga äktenskap och bosättningar på egen hand med svaga
tillgångar för lifsbergning, och ofta utan andra sådana, än de, som kunna
erhållas genom tillfällig arbetsförtjenst. Ett karl-dagsverke betalas numera
med 3a sk. Banco och ett qvinns-dagsverke med hälften deraf.
3:o Näringar..
Jordbruket, med hvilket icke någon annan Näring kan täfla, är, i denna
ort öfverallt, med ytterst få undantag, på det sätt inrättadt, att åkern
består utaf 2:ne lika stora afdelningar, eller så kallade år-vägar, hvaraf den
ena hälften årligen hvilar, eller såsom det heter, ligger i Träde, och, huf
-
— 7 ~
♦trdsakfigen genom plöjning 2:iie gånger med så kallad Trädstock, eller Årder,
men sällan med Plog, beredes till nästa års skörd, under det att den
andra hälften bär Höst-Råg, Korn och något Hvete. Det mest brukliga sädes-slaget
är Råg,- emedan den gifver de säkraste skördarne. Dernäst komma
Korn och Blandsäd, ehuru i senare åren' minskade, emedan erfarenheten
visat att Korn ofta slagit felt; Hvaremot Hvete, i synnerhet vid Berregårdarne
nu utsås mera än förr. Hafra, Blandsäd och något litet Vicker
sås egentligen blott på Nyplöjen; Men Ärter, Rofvor, Bönor samt stundom
äfven Potatoes, på Trädesåkern. Sädesslagens proportion lill hvarandra är
olika, allt efter jordmånens olika beskaffenhet. På den bördiga5 slattbyggden
liar åkern, vanligtvis, lera till botten. Man torde kunna antaga, att
der, nu mera utsås ||- Råg, || Korn och Blandsäd samt 52? Hvete. På
den svagare jorden sås, deremot, ännu mera Råg och mindre Korn. Af
Lin och Hampa odlas allt för litet. Ganska tjenlig jordmån dertill finnes
dock, särdeles i nordliga delen af Länet. Humleplanteringen' synes hafva
blifvit något ökad, men borde' visserligen ännu mera* utvidgas.- Fruktträdsodlingen
börjar blifva mera allmän. I följd af välgörande åtgärder utaf ägarne
tili Skoklosters Sätesgård, under hvilken hela Sko Socken lyder, har
denna Sockens Allmoge' sedan lång lid tillhakas utmärkt sig genom omtanka
och framgång; i sådane Träds plantering och skötsel.-
För Länets Innevånares behof till eget lifs uppehälle är Sädesproductionen
mer än tillräcklig. Det verkliga förhållandet med detta behof torde
man komma nära nog, om det antages: Att hvarje af de i Länet Skattskrifne
21,83a' Mänkonsumerar 6 kappar Hvete, 2" tunnor Råg, i| tunna
Korn och 2 kappar Arter; Att, af de skattskrifne 25,281 Qvinnor, hvardera
behöfva 4 kappar Hvete, if- tunna Råg, r tunna Korn och 2 kappar
Arter; Att af de mantalsfria 34.280 personer af begge konen, hvardera förtär
3 kappar Hvete, 1 tunna Råg, r tunna Korn och i| kappe Arter samt
att 12 kannor brännvin årligen förtäras af hvarje mantalsskrifven person,
hvilka 12’ kannor kunna erhållas af -f tunna Blandsäd och r tunna Potatoes.
Då nu af det i bägge'Tabellerna upptagna utsäde, 2,888~7ä tunnor Hvete,,
23,773f tunnor Råg, 22,179!' tunnor Korn,■ 2,8 17tunr.or Hafra, 4.829-^
tunnor Blandsäd, i>779y|- tunnor Arter och i5,8g5^-h tunnor Potatoes, afkastningen
upptages att vara 7:de kornet (eller det 6:te med afdrag af ut
-
sädet) utaf Hvete, Korn, Blandsäd och Potatoes samt 5:te hornet (sedan
utsädet afgått) af Råg, Hafra och Arter, och således uppgår till behållna
17,328 tunnor Hvete, 118,870 tunnor Råg, 133,074 tunnor Korn, i4,o85
tunnor Hafra, 28,970 tunnor Blandsäd, 8,899 tunnor Arter och 95,370 tunnor
Potatoes, och derifrån drages hvad, enligt ofvanstående calcul, åtgår
till brödföda, dricka och brännvin, nemi. 10,461 tunnor Hvete, 115,790
tunnor Råg, 92,289 tunnor Korn, 18,042 tunnor Blandsäd, 4*679 tunnor
Arter och 47>°63 tunnor Potatoes, vinner man approximativt, den upplys-'
ning, att Länet kan anses, utöfver hvad för dess Innevånare åtgår, in natura,
äga årligen 6,867 tunnor Hvete, 3,080 tunnor Råg, 40,815 tunnor
Korn, i4,o85 tunnor Hafra, 10,920 tunnor Blandsäd, /\,3n tunnor Ärter
och 48,807 tunnor Potatoes, af hvilken sistnämnde växt dock blott en ringa
qvantitet försäljes, emedan den dels consumeras af producenterne sjelfve
och dels användes till bidrag vid kreaturens utfodring, så vidt den icke nytjas
till bränn vins-bränning.
Åkerbruks-methoden och jordbruksredskapen, aro, utan förändring, sådane
som förfädren dem efter sig lemnat, Endast hos större possessionater
finnas Såningsmaschiner och några andra nya Inrättningar. Tröskmaschiner
(hvaraf en del drifvas af vatten) äro mera allmänna. Äfven de förmögnare
och driftigare bland Allmogen begagna nu Tröskmaschiner, särdeles af
den i Helsingland brukliga inrättning. Dessas antal är under de senaste åren
mycket förökadt. — För ett väl inrättadt åkerbruk bör Ängs- och Boskaps-skötseln
tjena till grundvall men förhållandet här är icke sådant. På
den fruktbara slättbygden begagnas nästan all jord tillåker oell denna blott till
sädesproduction, så att emellan foder-tillgången och den i bruk varande åker-vidden
inträffar oftast den mehnligaste disproportion. Hemmanens dragkreatur
lifnäres med halm, drank och något säd. Åkern får således ganska
sällan, och i ganska otillräcklig mohn, någon gödsel. Med den afkastning
jorden under en sådan, blott på ärfda bristfulla vanor bygd, behandling,
bitlils lemnat, är Allmogen likväl nöjd, och den höga grad af fullkomlighet,
som åkerbruket, under en nationel, och i allo välbetänkt, behandling
ernår, äfvensom det säkra välstånd jordbrukaren skulle genom det samma
vinna, äro ännu här okända förmåner. Ståndspersoner, med bättre upp
lysning
och förmåga, hämta väl vida afkomst af sin jord än Allmogen, men
sådane
— 9 ~
sådane exempel Lafva icke kunnat gifva all önskad efterföljd. Verkliga förbättringar
i Jordbruket ske visserligen, här och der, af tänkande Landtman.
För att göra dessa vigtiga förbättringar allmänna, har hvarken Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande eller Länets Landthushållnings-Sällskap sparat möda
och omtanka. Innan de kunna vinna framgång, måste dock Allmogens
rotfasta öfvertygelse om rigtigheten af dess hittills öfvade jordbrukssätt skakas
och rubbas. Derföre låter Landthushållnings-Sällskapet ett visst antal
af Allmogens, för drift, stadgadt uppförande och kärlek till yrket kände Söner
Sommartiden, på sällskapets bekostnad, vistas hos utmärkte Landtman
i stora Kopparbergs Län, för att, under deltagande uti det jordbruk, som
med så stor framgång idkas i trakterne af Fahlun och Hedemora, inhämta
fullkomlig kunskap derom och sedan kunna densamma i hemorten använda
och meddela. Detta försök, som år i83i börjades, och årligen, tills vidare
fortsältes, synes höra kunna leda till ändamålet och inom allmogen
sjelf bilda en ny Stam af mera kunnige och erfarne män, hvilkas råd och
efterdömen skola göra sig bättre gällande än de, sorn utgå från personer
med större arbetstillgångar och i annan ställning inom Samhället an Allmogens;
men dessa och öfriga bemödanden att bringa Landtbruket afkastning
i förbättrad öfverensstämmelse med jordens verkliga produclions-förmå"a
kunna cj med något skäl betraktas annorledes, än såsom ett utsäde,
hvaraf mognade frukter icke möjligen förr än efter en längre tids förlopp
kunna upphämtas.
I de trakter af Länet, der skog Finnes, är förhållandet emellan åker- och
iings-marken bättre; men ganska ofta händer, alt fodertillgångarne borrtsäl■as&
för att vinna den ögonblickliga förmonen af en kontant penning. Ängarnes
bördighet är, på slättlandet, ganska ringa, hvaremot man ock högst
sällan vidkännes annat besvär för deras skötsel, än det, som hägnandet
åstadkommer. Kreaturens betande på ängsmarkerne fortsattes intilldess
vinterkölden sådant hindrar, och hö-afkastningen lider derigenom än ytterligare
minskning. De förståndigare bland Allmogen hafva väl, likasom
Ståndspersonerne börjat rigta sin uppmärksamhet åt ängs-skötseln, så att
•ordens upplöjning och igenläggande med Thimotei-gräs, nu, mindre sällan
In förr, förekommer. Dock är en så nyttig förändring i hushålls-sältet icke
Landsh. 5-årsberättelse för Upsala Län. 2
IO —
allman.' Stallfodring ärr icke i orten bruklig.. Betesmarkerne äro i skogsbyggden
tillräckliga,, men deremot på slättmarken högst inskränkta, svaga
och ovårdade. Ali mann ingar ne' begagnas dertill, och många hemmans skattläggning
är, till en del, grundad å denna tillgång. Allmogens kreatur äro
små och svaga, i följe af ovigtig behandling samt alltför knapp, och alltför
litet omvexlande-, föda.. Hvad Hästafveln särskildt angår, har dock denna,
under de sednare åren, myeket förbättrats genom de af Kongl. Majit i Nå^
der anbefallt» anstalter dertill. Vid den i Länet förlåggdä del af Kongl.
Lif-Regementets Dragon-Corps äro- 5 Rusthålls Nummer vacante', för hvilka
ägarne hålla Esqua dron s-Hi ng st a r. På Upsala Universitets rid-stall äro ock
placerade några Beskällare frän Strömsholms Kongl. Stuteri, Äfven Allmogen
börjar nu, att villigt begagna dessa förmånliga tillfällen till vinnande
äfen förädlad och starkare Hästrace, sorn på sådant sätt årligen tillväxt
med 5 o ä 60 st. Föl,
För eget husbehof åtgår det mesta af Ladugärds-producter i Länet,
och blott i obetydliga qvantiteter införas mjölk och smör till Städerne. Större
kreatur afyttras ej till betydlig mängd, sä framt icke foderbrist dertill föranleder.
Hästar inköpas ännu årligen flere, än som försäljas. Kalfvar, Får,
Svin, Gäss, Kycklingar och ägg, äro således de enda väsendtliga.afsätlmngsproducter;
Och dä såsom säkert kan anses, att endast |det af Jordbrukarne
hafva sådane produeter att aflåta , och att de öfriga fdelar,hvaribland Ståndspersoner
förnämligast räknas, oftare sjelfve köpa än försälja sådane födoämnen,
torde man, approximativt, kunna antaga, att af de i Tabellen för
Landet om förmälda 15,4*4 ungboskaps-kreatur eller Kalfvar, å 6| R:dr,
60,270 st. Får *) å 3 R:dr, 31,964 st. svin å 6 R:dr och 2-03 Getter ä 2 Rrdr
24 sk., kan ?del föryttras eller 1712 Kalfvar, 6,696 st. Får, 3551 st. Svin
och 22 st. Getter, för tillsammans 52,8621 R:dr Banco. Gäss, Änkor, kycklingar
och ägg m. m. torde kunna gifva en inkomst-summa lör hela Länet
af omkring 12,000 Rrdr Banco, hvarigenom Ladugårds-afkastningens hela
försäljnings-summa, lika fördelad, blefve för hvarje Hemman i Länet, vid
pass i& R:dr Banco. Om man åter i penningar beräknar Landtmannens
*) Det uti 1828 års underdånig» Femårs-Berättelse uppgifna antal af 88,g49 Får
har tillkommit genom miss-summering och är origtigt.
■eget husbehofs-gagn af Ladugårdarne och antager afkomsten af en Ko, värd
16 R:dr, till 5o procent, af ett Får till 5o procent, af ett Svin till io
procent och af en Get till 25 procent, så uppkommer, enligt Tabellen för
Landet, en Summa af 345,333 R:dr $2 sk. Banco, sorn utskiftad lika på
Lånets 3545 f| mantal, utgör för hvarje, enär de derå anlagde Torp och
Lägenheter ock inbegripas, ett årligt värde-belopp af vid pass 97* R:dr
Banco. Vinsten af Hästar och Oxar måste föras till åkerbrukets afkastning
och deruti inbegripas. En svag och långsam förbättring i Ladugårds-skötseln
röjer sig. Den har naturlig, och följaktligen säker, grund i den lätta
och fördelaktiga afsättningen på Ladugårdarnes effecter. Ett ‘Schäfferi för
finulliga Får är i sednaste åren anlagdt å Hallqued Sätesgård i Fundbo Socken
och har redan uppnått betydlig storlek. Ett annat är under anläggning,
och i allmänhet är uppmärksamheten allvarligen rigtad åt Ullproduclionens
förkofran. Boskaps-sjuka har, under dessa år, icke varit gängse. Brännvinsbrännings-förbud
liar Tägt runi under åren 1829, 1831 och i832. Sådana
förbud anser Allmänheten, ehuru utan giltig grund, verka menligt på Ladugårdarnes
bestånd, då likväl detta ofelbart äfventyrar mera genom ett
fortsatt och ohejdadt bruk af den osunda näring, sorn dranken lemnar.
Deremot faller livar och en klart i ögonen huru välgörande dessa förbud
äro genom den derifrån uppkommande inskränkning i tillgången å den elddryck,
hvars öfverflödiga njutning förtär och i förderf störtar menniskan sjelf,
men hvilken dryck okunnigheten anser innehålla sädens ädlaste och näringsrikaste
kraft.
Skogar, under enskildt ägo, finnas väl egentligen i Bro, Håbo, Hagunda,
Ulleråkers, Bälings, Rasbo, Norunda, Örbyhus och Olands Härader samt
Leufsta och Dannemora Tingslag; dock äro de vidsträcktast i Örbyhus Härad
samt nyssnämnde 2:ne tingslag, der de flesta af Länets Jern-Bruk, jemte
Dannemora Grufvor, äro belägna. Dessa Skogar äro dock mycket medtagna.
Här, såsom öfverallt i Länet, bestå de till största delen af Tall och Gran.
Björk och Asp äro mera sällsynta. Eken trifves icke val. Antalet af dessa
Träd är derföre ringa. De flesta deribland finnas just i Ekens växt-gräns,
eller på de mangfalldiga Holmar, som Dahl-elfven bildar imellan Söderforss
och Öns Bruk, ofvanom det namnkunniga vattenfallet vid Elfkarleby. De
enskildta Skogarne äro, numera, mest storskiftade imellan delägarne. I ali
-
mänhet är vården derom högst bristfällig och origlig, ehuru uppmuntringar
till befordrande af Skogarnes återväxt tidt och ofta äro gifna. Af Bruksoch
Bergverks-ägarne besörjes skogshushållningen med klokhet och omtanka,
Skogsbrist äger redan rum, och den hotar att i framliden blifva ytterst
kännbar. Mogen skog, tjenlig till byggnad och sågtimmer blifver mer och
mer sällsynt. Yår allmänna Lag gifver icke fullkomlig helgd åt denna dyrbara
egendom. Opinionen om ett slags gemensamhet för alla i rättigheter
till skogstägt, qvarstår från fordna tider, men synes böra med alfvar
motarbetas, både af Lagstiftaren och af Uppfostraren. Ehuru ganska stora
slätter visa sig i denna ort och Landet är så bebygdt, att dess befolkning
utgör ungefär i85o personer på hvarje qvadratmil, är likväl skogsmarken,
eller åtminstone den ödeliggande marken, ännu i den grad öfvervägande,
att den odlade jord vidden kan anses förhålla sig till den obrukade blott
såsom i lill /f, emedan åkerjorden skäligen kan antagas till 7 och ängsmarken
till 41 qvadratmil, eller tillhopa ir| qvadratmil, hvaremot den 0-  uppodlade jordrymden är 34| qvadratmil, hvaraf berg och vatten icke upptaga
betydlig del. I Länet funnos tillförene 14 st. Krono-Parker, till största
delen spridda omkring Upsala Stad, utblottade på skog och innehållande
vid pass 48r4 Tunnland, hvartill kommer Tierps Norra Allmänning af 2161
Tunnlands vidtl, hvilken nyligen blifvit af Kongl. Majit i Nåder förklarad
äfven vara Krono-Park, Af förstnämnde Parker äro likväl numera, enligt
Kongl. Majits Nådiga Bref lill Dess och Rikets Kammar-Collegium af dea
16 Martil 1824, 8 st., nemi. Malma, Örlösan, Krisslinge, Råby, Hammarbyt
Berga, Hesselby och Flogsta Parker, dels a offentliga Auclioner försålda och
dels skattlagdt under vissa hemman, så att, för det närvarande, blott Parkerna
Åsen, Sunnersta, Lilla Djurgården, Ramningshult, Högskogen och Tierp,
äro för Kronans räkning bibehållna, utgörande tillsammans 5,ig3 Tunnlands
22 kapplands vidd. Dessa Kronoskogar, tillika med Härads-Allmänningarne
vårdas af t Öfver-Jägmästare, 1 Landt-Jägare samt 3o Krono-Jägare och
Skogvaktare, hvilka äro lönade, tillsammans, med 237 tunnor Spannmål
och vid pass 34o R:dr i Hemmans-räntor samt afkomsten af 27 st. små
Boställen elter Torp; hvarjemte Länets Innevånare i de flesta Härader, vid
ett den 12 September j83i inför Kongl. Majrts Befallningshafvande hållet
sammanträde, åtagit sig en afgift af 8 sk. Banco för hvarje å Härads Ali
-
13 —
männingarne utsyna dt lass virke, för att dermed, dels något förbättra de å
Härads-Allmänningarna anställde Krono Skogvaktares löner, dels ock bestrida
kostnader för åverkares upptäckt m. m. På Krono-Parkerne Åsen, Sunnersta
och Lilla Djurgården är af Öfver-Jägmäslaren, med'Jägeribetjeningen, indelning
till trakthuggning verkställd och sådan indelning å de större Kronoparkerne
Puamningshult, Tierp och Högskogen, dels äfven redan skedd, dels under
arbete till fulländning innevarande år, med kostnads-anslag från Skogsplanterings-Cassan
och biträde af en utexaminerad Elev från KongL Skogs-Institutet.
Genom trakthuggningen liar nämnde Cassa redan, för åren t832 och
1833, hittills vunnit en behållen inkomst af 1688 R:dr 32 sk. Banco för
Skogseffecler, som å offentliga Auetioner blifvit försållda, och hvilken inkomst
hädanefter kan betydligen förökas. I Länet finnas 17 st. Härads-AUmänningar,
hvilka alla, med undantag af en enda, nemi: Bälings Härads Allmännijng,
hvilken nu är under alfattning, som med innevarande år bör fulländas,
blifvit i sednare åren uppmätte och anses innehålla omkring 49,000
Tunnlands vidd. Å dessa Skogar hafva de i i8o5 års Kongl. Förordning
påbjudna Allmännings-ransakningar skett åren i8i3, 1814> 182-2 och i83o»
hvarefter de flesta Häraders Ombud, vid det till följe af Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 16 Martn 1824 och Kongl. Kammar-Collegii derå grundade
Circulaire, hällne ofvanberörde Sammanträde, förklarat sig vilja bibehålla sina
Allmänningar under allmän bevakning, men en del af Fullmäktige för Örbyhus,
Trögds, Bälings och Rasbo Härader deremot önskat att få Allmänningarne
delade eller öfvertagna till egen disposition. Bro, Håbo, Lagunda,
Hagunda, Ulleråkers, Norunda och Olands Ifäradsboer öfverenskommo ock»
uppå Kongl. Majrts Befallningshafvandes förslag, att på deras Allmänningar
skulle traktbuggnings-methoden införas med beräkning af 160 års återväxttid,
och förbundo sig alt bestrida de derföre uppkommande serskilda kostnader.
Början med indelningarne dertill skedde äfven samma Höst, och
skogsutsyningar hafva derefter verkställts till det af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
föreslagna och af Kongl. Maj:t och Rikets Kammar-Collegium
sedermera fastställda belopp, hvarigenom Häradsboerne, i stället för de förut
hvarje år utkrönta 800 st. byggnadstimmer, 4° ^ass gärdsel och 790 lass
ved, nu årligen erhålla 8760 lass virke från Bro, Håbo, Trögds, Lagunda,
Hagunda, Ulleråkers, Bälings, Norunda, Tierps södra och Olands Härads
Allmänningar; hvaremot Rasbo Allmänning är, efter Häradsboernas begäran,
tills vidare fridlyst. Under Recognition äro upplåtne: åt Söderforss
Ankar-Bruk en del af Tierps Vestra Allmänning, och åt Elfkarle-Öns Bruk
en del af Tierps Krono Allmänning, on del af Tierps Vestra Allmänning
samt Elfkarleby Vestra Allmänning, till ett område af 14,865 Tunnland,
odugliga mossar m. m. och skattlagda ägor dock inberäknade, emot afgift
af 12 R:dr 24 sk. för den förre och i3y R:dr 24 sk. för de itrenne sednare.
Dannemora Jernmalms-Grufvor innehafva ock orne skogstrakter i Rasbokihl,
Morkarla., Tegelsmora och Films Socknar, kallade södra, norra och
vestra Grufvu-Allmänningarne, samt innehållande tillhopa 6482 Tunnland,
men deraf blott 27845 Tunnland skogsmark; hvilka Allmänningar äro donerade
till Grufvorne och hafva hittills förmått underhålla dem med nödigt
storvirke för deras byggnader samt förmodas kunna det äfven framdeles,
med iakttagande af den hittills följda stränga hushållning; dock måste en
stor del utaf årliga behofvet af bräder och plank m. m. anskaffas genom
uppköp i orten. Sockne-Allmänningar innehafvas af Fundbo och Danmarks
Församlingar. Dessa äro sedan flera år tillbaka fördelade imellan Hemmanen;
Hvarförutan Kongl. Majit, innevarande år, i Nåder behagat förklara
det Vendels Allmänning bör såsom Sockne-Allmänning anses och är denna
Allmännings fördelning jemväl redan begärd. Behof att nyttja Bränntorf,
torde snart nog vara för handen, och lyckligtvis är, under de sednaste
åren, den upptäckt gjord, att 2:ne Mossar, den ena belägen invid Staden
Enköping, och benämnd Fanna-Mosse, samt den andra befintlig på
Söderby Gårds ägor i Näs Socken, ungefär 1 mil ifån Upsala, innehålla
Bränntorf af fullgod beskaffenhet. I Gamla Upsala Socken och derintill
närmast belägna trakter, samt vid Dannemora Grufvor, uppföras i synnerhet
uthusbyggnader, af Dera och af Gråsten. Taktäckning af Tegel börjar
i en del af Länet allmännare begagnas också af Allmogen. Der har man
likaledes för sådant ändamål gjort början med användande af det i sednaste
tider uppfunna Takpapper. Det fordna stängsel-sättet med gärdesgårdar, sammansatte
af liela småträd och sönderklufna större, bibehåller sig oförändradt.
Detta hägnadssätt, sorn erfordrar och föröder en ofantlig mängd af Skog,
är visserligen högst olämpligt på en skoglös ort, men stengärdes-gårdar äro
alltför kostsamma och finnas derföre blott på ganska få ställen. Lefvande
fläckar, vatten-grafvar och jordvallar brukas icke. Tilläfventyrs äro de ej
heller tjenliga under ett så kallt luftstreck, och måhända skulle äfven
deras underhåll fordra en större arbets-styrka än det egentliga jordbruket
bär kan umbära,
Bergsrörelse drifves endast i Länets norra och östliga delar. Dannemora
Jernmalms-fält är den grund , hvarpå hela denna rörelse inom Länet
hvilar. Dessa rikhaltiga, och för sällsynta egenskaper berömda och namnkunniga
, Grufvor indelas uti 1:0 Norra fältet,, som innehåller 28 särskildta
Grufvu-öppningar och såkallade skärpningar, med sina åtskilliga namn;' 2:0
Mellan-fältet med ir st. Grufvu-öppningar och 3:o Södra Fältet med 3i st.
Grufvor och skärpningar. Hela antalet af öppna och ödelaggda Grufvor och
Skärpningar vid Dannemora uppgår till 70 st., af hvilka de nu med arbetebelagda
äro 16 st., ehuru de serskildta arbetsrummen i dessa Grufvor äro
23, utaf hvilka 18 st. arbetas för Malm-tägt, hvaremot de öfriga 5 endast
bedrifvas för beredandet af Grufvornes framtida bestånd i afseende pä anfart,
valten-uppfödring och luftvexling. Under dc senast förflutna 5 åren
är detta dyrbara malmfält bearbetadt med ali drift och omtanka, utan att
några kostnader blifvit sparade för Grufvornes bibehållande i användbart
skick åt efterkommande, eller att några betydligare olyckor och oförutsedda
händelser lagt hinder i vägen för arbetets jemna bedrifvande. Den år
1828 påbörjade anläggning af en stor och dyrbar Sten-dara på den sä kallade
Jord-Grufvans vestra dagklyft, uppå hvilkens fullkomliga säkerhet bryt_
ningen i hela det största Grufvo-fältet berodde, fullbordades år 1831 och
lyckades fullkomligt. Dessutom har den gamla, åren 179(0—1801 uppförda»
Stendammen, som börjat taga betydliga läckor, blifvit försedd med en ny,
Allt-vägg och derigenom vunnit fullkomlig täthet. Flere andra, mindre betydliga,
arbeten för vattnets afhållande från Grufvorne hafva ock blifvit
verkställde, hvarigenom man ändteligen upphunnit det, allt sedan år i"g6r
ifrigt och beständigt, eftersträfvade mål, att få Grufvorne i alla 3:ne fälten
med säkra och varaktiga Stendammar fredade från inbrott af den nära
intill och högt öfver de flesta Grufvornes dagklyft, belägna Sjön. Derigenom
har man ock kommit derhän, att snart skall ingen annan åtgärd,
än den så kallade konstkraften, vara behöflig för vatten-uppfordring från
Grufvornes botten, hvilket resultat är af så mycket större vigt för framtiden,
som Grufvornes efterhand tilltagande djup i annat fall snart nog
skulle lägga oöfvervinn örliga hinder emot deras bearbetande, sedan uppfordringen
af både vatten och malm, med Häst- eller Ångmaschins-kraft, blifvit
så dyrbar, alt Grufvu-arbetet- ej bure sig; men hvilket resultat tillika,
under de sista Z1] årens tid ensamt medtagit en sammanräknad förlagskostnad
af vid pass 270,000 R:dr Riksgälds-Sedlar i Capital, enligt förda Bokslut.
Ehuru malmtillgången i Grufvorne nu visserligen är ringare, och äfven
mindre lätt åtkomlig, än den i fordna tider varit, helst de mäktigaste
och rikaste lagren redan blifvit, för det mesta, utbrutne, skulle dock
brytningen ännu kunna drifvas högre än som sker, om icke behofvet af
malm för Gruf-ägarne inskränktes af den årligen mer och mer aftagande
skogs- eller kohl-lillgången för dess tillgodogörande — en omständighet, hvarigenom
Grufvorna aldrasäkrast skulle blifva skyddade från förtidig uttömning,
så vida ej de, under senare åren, af några de största Grufvu-ägarne
verkställda inköp af Allodial-Bruk uti de på skogstillgångar öfverflödande
Norra Länen, nu började verka i motsatt rigtning. Imellertid är den synliga
tillgången på återstående malm 1 dessa Grufvor, ännu så stor, att icke
någon lärer tilltro sig förmåga att bestämma huru många Tio- eller Femtiotal
af år, den, lika anlitad som nu, skall räcka, ehuru betydlig den malmmassa
ock är, som årligen lösbrytes och uppfordras ur berget. Således äro
på de sednast förflutna 5 åren, icke mindre än 608,829 tunnor, eller
14.093^ Cubik-famnar löst berg, här upptagne, utgörande, per medium5
ungefär 2,818 Cubik-famnar för året, hvilket svarar emot 1,622 Cubik-famnar
fast klyft. Utaf denna brytning hafva erhållits tillsammans 175,826
Lass, eller 027,478 Skeppund malm, således 100,596 Skeppund malm per
medium för året; Och då 1 Cubik-aln lösbruten malm, i medeltal, väger 3
Skeppund, så synes deraf, att blott 4^> 2 procent af den brutna och uppfordrade
bergmassan, i volume, varit, hvad man kallar, fyndig. Brott-uppfordringen
bestrides med 33 pär Hästar uti 18 st. Vindar, utom ett uppfordringsspel
för Ångmasehins-kraft, hvilket likväl, af brist på bränsle, fått hvila största
delen af året. Arbets-slyrkan, som vid 1828 års början utgjorde 286 personer,
uppgick vid 1833 års början till 321 och har således blifvit ökad med 35
personer. Enligt Mantals-Längderne var hela Summan af de vid Verket boende
och underhållne personer, år 1828, 114^, och är nu 1,200, hvilket
utvisar en tillökning på de sista 5 åren af 54 personer i hela Folkmängden,
samt
~ !7 —
sami att arbetarnes antal utgör blott 26, 75 procent af liela personalen
Genom bibehållande af det från ålder stadgade aflönings-sättet för Grufvans
arbetare, att nemi. vid pass hälften af deras förtjenst utbetalas i contanta
penningar och den andra hälften godtgöres med spannmål, så att detta senare
uttag lämpas efter hushållens olika storlek och behof: Genom Enkors
och Barns samt Orkeslöse arbetares underhållande med en till 7 å 8,000
R:dr årligen uppgående GraLials-Stat, och derigenom, att hvarje Hushåll
har sitt särskildta lilla Boställe med nödiga Potaloesland och tillfälle att
kunna föda en Ko samt nagla Far, bibehålles trefnad och förnöjsamhet
bland folket, utan att uppsägningar eller afflyttningar behöfva begagnas för
upprätthållande af ordning och arbetsflit, äfvensom allt tiggeri af Grufvans
folk härigenom är förekommit, så att Jordbruket i orten på intet sätt lider
af Bergsbruket, utan tvärt om, deraf drager en högst betydlig fördel, så
väl i afseende på de förtjenster Bönderna i kringliggande Socknar göra sig
af körslor vid Grufvan, sorn pa lättheten att lå afsättning å Landtmanna
producter, hvarjemte tillgången på Drängar och Pigor af Grufvu-arbetarnes
barn, hvilka alla ej kunna användas vid Verket, derigenom lättas. Hela
sammanräknade Grufvu-förslaget under dessa 5 år, har utgjort i contanta
penningar 363,548 R:dr 32 sk. 3 rst., i den förbrukade spannmålens värde
168,291 R:dr 45 sk. 2 rst. samt i materialier, levererade in natura 17,245
R:dr 6 sk., elier tillhopa 549.o85 R:dr 35 sk. 3 rst. Riksgälds-Sedlar, hvilken
Summa, fördelad emellan de förutnämnde, på samma tid erhållne
527,478 Skeppund malm; gifver 1 R:dr 2 sk. såsom brytnings-kostnad per
Skeppund malm, hvilkens absoluta värde ingår uti Jern-tillverkningen vid
Bruken. Följagteligen kan ock Grufvu-brytningens årliga provenue ej här
uppgifvas. Spannmåls-consumtionen på året. har, per medium, uppgått till
3,576 tunnor, hälften Råg och hälften Korn, in natura lefvererade från Bi uken.
Landtbruket vid Grufvan är ej af betydenhet, mert har dock, under
de senare åren, vunnit ansenlig tillväxt, dels genom inköpta nya Hemman
och dels genom fortsatta ängsodlingar på mossar och kärr inom Grsfvu Allmänniugarnes
områden.
O
Under sist förflutna året har en ödelagd Jern-Grufva, kallad Ilammalins
Grufva och belägen å Olands Härads Allmänning i Alunda Socken,
Lundsli. 5-årsberättelse för Upsala Län. 3
blifvit äter upptagen af Bruks-Patronen P. C. Retlig, hvilken derutur redan
hämtat Femhundrade Skeppund malm. En annan derinvid belägen Grufvu-öppning,
kallad Ramhälls Grufva, är af Dannemora Bergslags Interressenter
inmutad, men ännu icke med arbete belagd. Andra Grufvu-arbeten
inom Länet hafva icke under dessa år förevarit.
Tackjernsbläsning sker vid i i Masugnar, nemligen Österby, Tobo?
Wessland, Hillebola, Carlholm, Strömsberg, Ullforss, Gimo, Söderforss»
Hyttö och Harnäs, hvilkas sammanräknade Tuckjerns-tillverkning utgjorde:
År 1828 — 30,710 Skeppund 12 Lispund 3 Skålpund, år 1829 — 18,91 2 Skeppd.
25Lpd.,år i83o'—24>5or Skeppd. i3Lpd. 5Skålpd.,år 1831 — 19,861 Skeppd.
15 Lpd. 5 Skålpd., och år 18^2— 16,408 Skeppd. 1 0 Lpd; Hvarvid anmärkes
att det vid Harnäs tillverkade Tackjern begagnas vid Forssmarks Bruk i
Stockholms Län, hvaremot Wattholma Bruk här i Länet betjenas af Tackjerns-blåsning
vid Länna Masugn i Stockholms Län.
Stängjerns-S/nide verkställes vid 9 Bruk, nemi. Österby, Leufsta
Carlholm, Strömsberg, Ullfors, Gimo, Wattholma, Söderforss och Elfkarleö.
Tillverknings-beloppet var, sistlidet år, vid Österby 2,709 Skeppd. 8 Lpd. 5>
Skålpd., vid Leufsta, med Carlholm 5,3q4 Skeppd. 10 Lpd., vid Strömsberg
1,890 Skeppd. 5 Lpd., vid Ullforss i,5o3 Skeppd. i5 Lpd., vid Gimo, 1,498
Skeppd. 5 Lpd. 9 Skålpd., vid Wattholma 1,454 Skeppd., vid Söderforss 3,889
Skeppd. 10 Skålpd. och vid Elfkarleö i,3o8 Skeppd. i5 Lpd. Vid alla sammanräknade
utgjorde det, år 1828— 19,844 Skeppd. 2 Lpd. 12 Skålpd., år
1829— 19,499 Skeppd. 17 Lpd. 9 Skålpd., år iS3o— 19>525S keppd. ro Lpd. r
Skålpd., år 183r — 1 7,820 Skeppd. 9 Lpd. och år r832 — 19,647 Skepnd. 19
Lpd. 4 Skålpd. ^
Manufactur-tillverkning. 1:0 Spik-Hammare finnas vid Wessland och
Elfkarleö, hvarest samma smide utgjorde, å förra stället 1828, minst 88
Skeppd. 3 Lpd. och år i832 högsta beloppet r©4 Skeppd. 2 Lpd. 10 Skålpd.,
samt, å det senare, minsta beloppet 33 Skeppd. 12 Lpd. r Skålpd. sistlidet
år, och det högsta år 1831 med 44 Skeppd. ri Lpd. 5 Skålpd.; 2:0Ståla™-  nar äro anlagde vid Österby, Åkerby, och Elfkarleö; och utgjorde sammanräknade
Ståltillverkningen å dessa ställen, år 1828—294 Skeppd. r Lpd. 18
Skålpd. är 1S29 — 379 Skeppd. 10 Skålpd., år 1800—517 Skeppd, 1 Lpd. 2
Skålpd., år 1831 — 53o Skeppd. 7 Lpd. 3 Skålpd. och år i83a — 3oi Skeppd. 6
Lpd., samt 3:o Jakare- cch Grofsmide sker vid Söderforss, hvarest lillverknings-heloppet
deraf var, år 1828— 347 Skeppd. '7 Lpd. i5 Skålpd., år 1829,
— 232 Skeppd. ii Skålpd., 183 — 2Ö3o Skeppd. 14 Lpd. 10 Skålpd., år 1 83 1,
— 261 Skeppd. 4 Lpd. 1ajSkålpd. och år 183a — 283 Skeppd. 15 Lpd. 5 Skålpd.
Hela Folkmängden vid Bruken och Bergverken i Länet utgjorde sistlidet
år, 13,118 personer, bestående af Bruksbetjening, Hammar-Smeder, Masugnsarbetare,
diverse Bruksarbetare och Manufactur-Smeder, Grufvu-arbelare,
Skogvaktare och Kohlare, Frälse- och Landt-Bönder, Dagverkare och
Torpare samt Gratialister, uti 2,575 Hushåll, eller, då de med Jordbruk
jemväl hufvudsakligen sysslosatte 1,343 Hushåll afra k nas, af i,232 Hushåll
och 5,392 personer egentligen tillhörande Bruken och Bergverken
Värdet af de årliga tillverkningarne vid Bruken inom Länet, nemligen af
exportabla effecter, kan icke annorledes än förslagsvis beräknas. Den bästa
grunden för en sådan beräkning torde, hvad Stång-jernet beträffar, vara de
årligen fastställda Hammar-skatts-prisen, hvilka under sednare åren blifvit
betydligen förhöjde och förmodas kunna någorlunda öfverensstämma med
försäljnings-prisen. Om denna grund följes, uppkommer, med tillägg af den
mindre betydliga Manufactur-tillverkningens ungefärliga belopp, följande vården
af Brukens exportabla tillverkningar, nemi. för år 1828 — 480 å 490,000
R:dr Banco, för år 1829 — 58o å 590,000, förar i83o — 5qo å 600,000 R:dr>
för år 1831 — 58o å 690,000 R:dr och för år i832 — 6a5 å 63o,ooo R:dr
Banco.
Den årliga consumlionen af Kohl, vid Bruken och Masugnarne, är, naturligtvis
olika i förhållande till större eller mindre tillverkningar. Högre än
ii Läst p:r Skeppd. Tackjern och 2:ne Läster Kohl p:r Skeppd. Stångjern, bör
icke i allmänhet beräknas vid dessa Verk. Med antagande häraf skulle den
årliga kohl-consumtionen, under de sista 5 åren, hafva utgjort, per medium,
för Tackjerns-blåsningen 29,487 Läster och för Stångjerns-smidet samt Jern.
Manufacturen 36,617 Läster, eller tillsammans för hvarje år 69,054 Läster,
I alla framställningar öfver delta ämne yttras bekymmer rörande den årligen
tilltagande bristen på Skogs- och Kohl-tillgångar; hvarvid likväl den
anmärkning bör göras, att då, under flere förulgångne Decennier, Bruksägarnes,
ej mindre än Bergs-Tjenstemännens, alla bemödanden och specu
-
Jationer gått ut på Jern-tillverkningens förökning i qvantitet, med besparing
af tid och rudimatier, nu deremot, under de sistförflutna åren, all möjlig
omtanka användes på productens förädling och bringande till ett förökadt
inre värde, älven med uppoffring af tid, arbetskraft och rudimaterier vid
tillverkningen. Såsom redan förut nämnt är, hafva flere Bruks-ägare skaffat
sig tillfälle till Tackjerns-blåsning af Dannemora Malm, i de skogrikare
Norra Provincerne, såsom nu sker vid Hilleviks Masugn i Gestrikland för
Hargs Bruks räkning, vid Movike Masugn i Norra Helsingland för Österby
Bruks räkning samt snart lärer komma att ske vid Utansjö Bruk i Ångermanland
för Leufsta Verkens räkning.
Efter sina privilegier äro de flesta Bruken funderade på ett visst qvantum
Jern som årligen» skall utsmidas, och för hvilket måste betalas Hammarskatt
efter Smidels qvantitet å i procent, ehvad delta qvantum utsmides
eller icke. Det årliga smide, hvarefter denna Skatt beräknas, är: vid Leufsta med
Carlholm, 2,000 Skeppd, vid Österby i,5oo; vid Gimo 376; vid Strömsberg i,65o;
vid Ullforss i,45o; vid Söderforss 1,600; vid Wattholma 700 och vid Elfkarleö
i,85o Skepd. hvarföre Hammarskatts-afgiften, enligt Taxa, under sist—
lidet år, utgjordes, af Leufsta jemte Carlholm, med 65o Rdr, af Österby
med 487 R:dr 24 sk., af Gimo med 121 R:dr sk. af Strömsberg med
4y5 R:dr, af Ullforss med 435 R:dr, af Söderforss med 48o Rrdr, af Wattholma
med 169 R:dr och af Elfkarleö med 370 Rrdr Banco. För de 5 sisla
åren sammanräknade, utgjorde denna ordinarie Skatt af alla ofvannämnde
Bruk i4>938 Rrdr 42 sk. Banco. Dessutom skola Recognitions-Verken
Leufsta, Österby och Gimo betala, för fritt smide, utöfver Hammarskatten»
årligen 1,200 Rrdr Banco tillsammans, hvaraf Lufsta och Österby Bruk erlägga
hvardera 533 Rrdr 16 sk. och Gimo jemte Rånäs Bruk i Stockholms
Län 266 Rrdr 32 sk., eller hvardera i33 Rrdr 16 sk. Banco. Söderforss Bruk
betalar för Ankar-Smide 1 procent af årliga tillverkningen, hvilken för de
sistförflutne 5 åren utgjorde 228 Rrdr 7 sk. io| rrst. Utaf Masugnarne erlägges
Tionde-Tackjern när de äro i gång, med 1 Skeppd. i dygnet, med
undantag af Harnäs Masugn, som icke betalar mer än | Skeppd., hvilken af.
gift under de 5 åren 1828-1832, utgjort för Söderforss Masugn io,o5i Rrdr
44 sk., 8 rrst, för Österby 5,126 Rrdr 32 sk. 2 rrst, för Wesslands 3,789 Rrdr
12 sk., för Hyttö 4,069 Rrdr 5 sk., för Gimo 2036 Rrdr 37 sk. 4 rrst, för Tobo
2727 R^dr 3a sk., för Ullforss 2,167 ® s^’» Strömsbergs 2,026 R:dr
36 sk., för Carlholms 2,807 R:dr 16 sk., för Ililleboda 1,615 R:dr 18 sk. 8
rst. och för Harnäs 8,794 R:dr 11 sk, 3 r:st, således tillhopa 40.212 R:dr
ii sk. 1 r:st eller årligen per medium 8,042 R:dr2i sk. 5 r:st Banco. Här
utöfver
betalas ännu allmän Bevillning^ till det belopp Tabellen upptager*
Öjrige Näringarne å Landsbygden äro i3 st, Tegel-Bruk, 1 Stamp-Yerk
och ett Pappers-Bruk. Årliga tillverkningen vid Tegel-Bruken har varit
omkring 700,000 st. Mur- och Tak-Tegel, hvilka mest försäljas i Stockholm
och Upsala samt förbrukas å Landet, Tillverknings-beloppet af Pappers
Bruket,
Lingonbacka, är uppgifvet till 1,990 Ris papper af olika slag. Vid
Tegel-Bruken skola tillsammans i3 ständige arbetare och vid Pappersbruket 10
sådane, utom Lumpsamlare, sysslosättas. De öfriga förut i Länet befintliga,
mindre betydliga, Fabriker, äro nedlagda.
Såsom Bi-Näringar må nämnas; 1:0 10 st. Kalkugnar i värde upptagne
tillsammans till 0,935 R:dr Banco, hvilkas afkastning .är obestämd och icke
kan vara betydlig samt vinner afsättning innom Länet. 2:0 Saltpeter-tillverkningen,
till hvars bedrifvande, för det närvarande, i Länet finnas 2Öo st.
större och mindre Plant-Lador jemte 73 jordsamlingar i Log-golf. Denna
tillverkning har gifvit, år 1828—1800 Lpd. 6 Skålpd., år 1829—i488Lpd.
16 Skålpd., år 183o — 1,584 Lpd. 13 Skålpd., år 1831 — 1,495 Lpd. 1 o Skålpd.
och sistlidet år 1629 Lpd. eller tillhopa 7,998 Lpd. 5 Skålpd. och sålades
ungefärligen 1,600 Lpd. godkänd Salpeter årligen i medeltal, hvarföre, efter
7 R:dr 24 sk. för Lispundet, vunnits en contant inkomst af 12,000 R:dr
Banko årligen. Denna vigtiga bi-näring, som svårligen förr än Allmänheten
hunnit öfvertygas om möjligheten att dertill begagna ortens tillgångar på
bränntorf, kan med vinst drifvas på den skoglösa slättbyggden, borde deremot
kunna, med stor förmån, idkas öfverallt der materialier för sjudningen
äro att tillgå utan särdeles kostnad. Den är, på de flesta ställen, i bestämdt
aftynande sedan Jordbrukqrne vid sist hällne Riksdag blefvo från
Salpeter-skattens utgörande in natura, befriade. På andra trakter åter har
hågen för denna näringsgren stigit; Allt i mohn som den blifvit med mera
eller mindre omtanka vårdad, och det torde kunna vara att hoppas, att
det Saltjoeter-belopp Länet kan afyttra, åter höjer sig, om Kronans inköpspris
derföre förblifver oförändradt; 3:o Linne- och Ylle-väfnader tillverkas
af Allmogens Qvinnor, för husbehof, men icke derutöfver; Likväl hafva väfnaderne
af Engelskt Bomullsgarn utaf de lägre numren under de senare -åren
betydligen höjt sig i värde och mängd; 4;o Fiske, egentligen af Strömming
idkas i Elfkarleby, Wesslands, Leufsta och Hållnäs Socknars Skärgård, från
medlet af Maji till medlet af September månad, sysslosätler ungefär 280
personer med i4o st. tvårodds-, såkallade, Sköt-båtar, och hvilkas fångst
blifvit ansedd vara omkring 5oo tunnor sallt Strömming, hvarutöfver en ej
obetydlig mängd af samma slags Fisk försäljes färsk här i Staden och annorstädes
i orten. Den saltade Strömmingen bortbytes till största delen på
marknader i Elfkarleby och Skefthammar, emot spannmål, eller säljes emot
16, 18 å 20 R:dr Riksgälds-Sedlar för tunnan. I Strömmar och Forssar invid
Bottniska viken idkas äfven fiske af Neijonögon, hvaraf ock en obestämd
qvantitet, dels rökt och dels inlagd i kaggar, försäljes. I Elfkarleby Socken
finnes ett Krono-Laxfiske, sora, jemte en tillydande liten Kongsgård
och ett Sågverk, är utarrenderadt för en årlig afgift af 21 o Lpd. 11 Skålpd.
sallt Lax, att betalas med penningar efter Markegång. För öfrigt är fisket
i Länet icke af betydenhet, ehuru sådant visserligen af mångå personer idkas
i Mälaren och de mindre Insjöar; 5:o Tjäru-bränning i skogstrakterne
bedrifves knappt till dessa orters eget behof; 6:0 Koldning, Körslor vid Bruken
och Bergverken samt forsling af malm och jern äro deremot, för Innevånarne
i de Socknar, som omgifva Bruken, vigtiga sysslosättningar. Penninge-inkomsten
för dessa forslingar och körslor kan väl icke med visshet
uppgifvas, men understiger troligen icke 4>ooo R:dr Banco för hvardera af
de 2tne Fögderier, hvaruti Bruken äro belägne. Priset på Kohl har så höjt
sig, att Bruksägarne numera lära betala 1 R:dr 3a sk. Banco för Stigen;
rj‘.o Forslande af Spannmål, Tobaksblad, Norrlands smör och Fågel, är ock
en vigtig inkömstgren för Allmogen i de Norra Socknarne och särdeles i
Tierp. Jagt idkas blott för nöjes skull. Biskötseln är försummad af Allmogen,
hvaremot ålskillige Ståndspersoner på Landet och i Städerne idka
den med förmån. För Brukens räkning finnas \ Lastage-plalser, i Hållnäs,
Leufsta, Wesslands och Elfkarleby Socknar, kallade Ängskär, Löten, Snatrabodarne
och Skutskär, derifrån Leufsta, Carlholms, Åkerby, Hillebola,
Wesslands, Strömsbergs, Ullforss, Söderforss och Elfkarleö Bruks effekter
transporteras lill Slockholm; Men annan och vidsträcktare sjöfart idkas icke
-
Angående Näringarne, med undantag af Jordbraket, hvarom ofvan är
utförligare handladt, må slutligen anmärkas; Att alla Hemman i detta Län kunna
icke blifva sjelfständiga 1 afseende på sin skogs tillgång, ty ganska många
hafva så inskränkt ägo-område, att utrymme för Skogväxt saknas, och de
visa sig vara af naturen sjelf egnade åt åkerbruket ock ängs-culluren; (Varande
Hemmanens ägo-vidd i den grad olika, att bela mantal finnas med
blott 20 å 3o tunnland jord, då andra äga till och med 1000 tunnland och
derutöfver; och bör såsom exempel af olikhet i utsäde, nämnas, att en del,
dock högst få, hela hemman eller mantal, äga sådant blott till 4^5 tunnland
, då andra hafva 3o, 4° & 60) att Bergsrörelsen är, såsom det ofvan
anförda visar, af största vigt, och verkar fördelaktigt så val på jordbruket
som på åtskilliga binäringar, hvaribland en del just genom Bergsrörelsen
äga sin tillvarelse; att alla de öfriga Näringarne äfven äro naturliga för orten
och hvila på jordbruket, samt att på en bördig slättbyggd, der skog och
sjö saknas, erbjuda sig mindre lätt tillfällen till Binäringar och att således
Inevånarens omtanka der vill uteslutande, rigta sig på den egentliga åkerskötseln
och hvad dermed äger oskiljaktig gemenskap. Då behofven i och för hvad
som med jordbruket äger oskiljaktigt sammanhang, blifvit försedda, varseblifver
man inga andra föremål för gagnelig verksamhet. Den öfriga tiden
borrlgår obegagnad af Allmogens söner och drängar, ehuru den borde kunna
lemna rum för många nyttiga arbeten och äfven, ofelbart skulle göra, det,
om barnens uppfostran vore rigtad dit åt genom deras vänjande från spädare
åren vid kärlek till sysslosättning.
Den Handelsorn å Landet äger rum, består hufvudsakligen deruti att
Allmogen vid årsmarknaderna i närliggande Städer, äfvensom i Stockholm, uppköper
sina hushållsbehof af främmande varu-artiklär, samt, till stor del Hösttiden,
försäljer sin spannmål jemte brännvin, något Hö och några Ladugårds-producter.
De flesta, för Landimannens eget behof umbärliga, alster
af hans Näringar föryttras i Stockholm och en del deraf här i StadenSina
behof af skogs-efFecter måste slätt-landets Innevånare fylla genom uppköp,
Lill större delen från angränsande skogrikare trakter f Westmanland*
De behöfliga Linnevarorne anskaffas på Distings-Marknad, som årligen, i
Februari Månad, sedan urminnes tider, hålles i Upsala och då talrikt besökes
af säljare från Ångermanland, Jemtland, Medelpad och HelsinglandJemte
llufvudstaden äro Gefle, Westerås och Sala Städer samt Bergslags-or
-
- 34 -
terne i Falu, Westmanlands och Gefleborgs Län de betydligaste afsältningspunkter
för Landets hufvud-produkt. Sådane långväga resor företagas alltid
om Yintren och för att kunna verkställa dem, äfvensom för att kunna
förrätta skjuttsningar och de långa skogskörslorne, hafva ortens jordbrukare
behof af det stora antal Hästar, som nu underhålles, då eljest Oxar
skulle kunna, med mindre kostnad och större gagn för åkerbruket, underhållas,
Långa transporter ined Spannmålen ända till 16 å 20 mil
fram och åter måste företagas till vinnande af en någorlunda fördelaktig
afsättning derå. Ganska obetydliga uppköp af Spannmål ske hemma
i Landet, och då åkerbrukaren således måste icke blott sjelf borrtforssla
sin vara, utan äfven söka att bereda sig afsättnings-tillfällen som ofta
blifva osäkra eller slå sig ut till hans skada, följer deraf, att brännvins-bränningen
tillgripes såsom ett hjelpmedel, det der drifves vida utöfver
ett skäligt husbehof och förvandlar sig till ett förstörande ondt, derigenom,
att ett lätt och för lågt pris, tillgängligt öfverflöd af den farliga produkten
uppkommer.
Sjön Mälaren gifver hela södra och vestra delen af Länet en lätt communication
med Stockholm och andra orter. Landscommunicationerne i det
inre af detta fran urminnes tider odlade och bebodde Län, äro goda, beqväma
och lör behofvet tillräckliga; dock hafva 2tne nya Härads-vägar af
betydlig längd under de sednare åren blifvit anlagda, nemi. den ena från
Skuttunge By genom Skuttunge och Bälinge Socknar till den så kallade vestra
Landsvägen, och den andra från Walla By i Wesslands Socken tili norra
Landsvägen emellan Mehede och Elfkarleby Gästgifvaregårdar. Uti den
inre Handeln har någon annan märkbar förändring under de sist förflutna
åren icke skett, än att de tilllörene tillåtna arne Årsmarknader i Elfkarleby
Socken, hvilka befunnits öfverflödiga och skadliga, numera, enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga beslut, upphört, och inskränkts till ett sådant utbyte af Skärgårds-prodncter
och Landtmanna varor, som jemväl vid Skefthammars Kyrka
samt på åtskilliga ställen vid Mälarens stränder, såsom Flottsund i Bondkyrko
Socken, Öisunds bio 1 Girista Socken, ni. fl-, ä^er rum och hvilka
sedan fordna tider ännu talrikt besökas, vid Midsommaren och Michelsmässan
af Skärgånls-boer och Landtman, hvilka senare då, emot spannmål
för
förskaffa sig saltade fiskvaror. Numera finnes således blolt en enda marknads-plats
å Landet, nemligen vid Skefthammar Kyrka, der Marknader årligen
hållas i Junii och October Månader.
4:o Politisk Författning.
De under sednare åren förefallna Jordeboks-förändringar bestå deruti;
att, genom skedda Skattläggningar i Länet, Mantal Krono tillkommit
samt alt 7 st. Odlingar, 1 Torp, 5 Ängar, 2:ne Vatten-Mjöl-Oqarnar, 1
Vatten-Såg-Qvarn och 49 st. å Krono Parker uppodlade Lägenheter, blifvit
skattlagde; Hvarjemte J Mantal frångått Kronan genom Skatteköp och
blifvit under S k a t te-titel upptagna.
Af öde upptagne, eller i ödesmål fallne Hemman finnas icke. Å enskildta
ägor upptagas väl, lid efter annan, nya Odlings-Lägenheter och Nybyggen,
men i den trakt af Länet, der mesta utrymme dertill gifves, förekomma
de dock mera sällan, i följe af Jordägarnes uppmärksamma omtanka,
att emot intrång och tillgrepp freda de för Bruken och Bergverken
så dyrbara skogarne. I följe af arf eller andra Laga fång inträffa hem.
mans-klyfningar rätt ofta, dock icke i mindre delar än sådana, hvarå Åbo
kan vara besuten. De fordna samhälligheterne i åker och äng försvinna mer
och mer med hvarje år, och af de i Länet anställde 12 Landtmätare äro
de flesta i beständig verksamhet och sysslosättning, äfven med de i Kongl.
Maj:ts Nådiga Stadga den 4 ^aj *827 omförmäldta Laga Skiften, hvilka
väl ännu sällan kunna fullbordas utan tvister vid Ägodelnings Rätterna m.
m., men allt mera inses vara för Landthusliållningen välgörande och vigtiga
samt derföre årligen tilltaga i antal. På slättbygden, der dessa förrättningar
äro mest nödvändiga, mötas de dock af ett ganska svårt hinder
i den mycket betungande stängsel-kostnaden.
Antalet af sjelfägande Jordbrukare samt af Arrendatorer eller Brukare
är ungefär lika stort, med någon öfvervigt å de förres sida.
I Länet finnas i5| mantal Posthemman samt 27 Gästgifvare gårdar.
Sådane till serskildta ändamål änslagne och donerade Hemman och lägenheter,
som icke kunna i Tabellen upptagas under rubriken: ad pios usuSj finnas
ej i Länet.
Lundsli. 5-årsberättelse för Upsala Lein. 4
— a 6
Läget af Åbyggeby Qvarn i Wendels Socken', OdensforsS Qvarn i Tierps
Socken och Lingonbacka Fappers-Bruk i Farlåsa Socken, har vållat att skada
genom öfversvämningar stundom tillskyndats ofvanliggande jordägor, men
genom de årligen skeende Å-rensningar hafva dessa olagenheter blifvit till
största delen afhulpne. Sådane vattu-dämningar förorsakas ock af Karlbolms
Bruk i Wesslands Socken, af Dannemora Bergslag för Grufve-driften
samt af Gimo och andra Bruk i Bergslags-orten r men dels är denna uppdämning
företagen å egna ägor, och dels ersättes den derigenom vållade
skada, antingen genom öfverenskommelse med Bruks- och Bergverks-ägarne eller
ock genom de indirecla förmåner Bruks-rörelsen tillskyndar det omkring
liggandelandet, sä att verkningarna af dessa oundvikligt nödvändiga vattudämningar
icke kunna sägas vara för jordbruket menliga.
För Moder-Näringen äro de i Tabellen omförmäldta Stats-bidrag, utan
tvifvel, directe tryckande, emedan de öfverhufvud tagne, uppgå till 7A procent
af uppskattade värdet utaf Krono- och 7ttt procent af Skattc-Hemman ,
som utgör ungefärligen hälften af ali jord å Landet. För Frälse-jorden uppgå
Skatterna till vid pass 3| procent och för Säteri-jorden till i| procent;
dock måste härvid anmärkas, att en högst betydlig del af de, uti Tabellen
till penningevärdet, efter uppgift från fögderierna, utförda Stats-bidrag, bestå
uti sådana allmänna bördor, t. ex. Skjutts, Väghållning, Skallgång m. m.
som utgöras in natura, oftast på en lid af året, som är för Landtmannens
öfriga omsorger mindre dyrbar och följaktligen icke alltid medföra uppoffringar
i Ekonomiskt hänseende. I alla fall äro utskylderne af Jordbruket så betydliga,
att de uppställa starka hinder emot den allmänna välmågans skyndsammare
tillvext, helst myntvärden och varu-pris ständigt vackla och göra
Landtmannens hushålls-beräkningar i hög grad osäkra.
För de skattskyldiga är det allmänna uppbördssätt alldeles icke betungande.
Krono-Tionde- och Afrads-Spannmålens utforsling sker antingen sjöledes,
eller ock på en för Landtbruket mindre angelägen årstid, dels till SloltsMagasinet
i Stockholm och dels till Krono-Mägasinet härstädes; och har
under de sednare åren, icke försports någon klagan öfver olägenhet dervid.
Håbo, Bro, Trögds och Åsunda Härader äro mest tryckte af Kronoskjuttser
och inqvartering, äfvensom af Håll- och Reserve-skjutsen, emedan
dessa Härader genomskäras af stora stråkvägen imellan Stockhom och Göthe
-
— 27 —
torg. Minst besvärade af dessa bördor äro deremot Olands ocb Rasbo Härader
samt Leufstads och Dannemora Tingslag. Gästgifveri-skjuttsnings-skyldigheten
är, öfverallt, der den af allmogen sjelf bestrides, ganska menlig
för Jordbrukaren, synnerligen i moraliskt afseende. I Olands ocb Rasbo
Härader samt Dannemora och Leufsta Tingslag jemte en del af Norunda
Härad är dock skjuttsnings-skyldigheten på Entreprenad öfverlagen af Gäst.
gifvarne. Vid de mera talrikt besökta Gästgifverier hafva deremot alla hittills
gjorda försök att öfverlåta skjuttsningen på Entreprenade åt viss person,
misslyckats; dels derföre att Allmogen sjelf ännu icke inser den förmon,
sorn genom befrielse från denna skyldighets fullgörande in natura,
mäste vinnas, och dels derföre, att personer, som med böjelse förenat verklig
förmåga att ensamma, på säkert sätt, ombesörja all skjutts vid dessa
Gästgifvaregårdar, ej äro att tillgå. Un inrättning, att med Forvagn ombesörja
Resandes och Paketers förskaffande imellan Stockholm och Upsala,
är, på de sednare åren, af enskild person tillvägabragt och bibehåller sig
med understöd af årliga afgifter utaf några bland de Hemmans-innehafvare,
hvilkas Ilållskjuts-skyldighet utaf Forvagnens ägare är, med Kongl. Maj:ts
Nådiga bifall, tills vidare, öfvertagen. En lika beskaffad inrättning för resande
imellan Upsala och Gefle har blifvit försökt, men icke kunnat bära
de dermed förenade kostnader, och alltså mäst öfvergifvas. På vestra Landsvägen
genom Länet, Öfver Tibble, Grans, Litslena och Enköpings Gästgifvaregårdar
är ock en Forvagn i gång imellan 'Stockholm och Westerås
m. m., men skjuttsnings-skyldigheten är derigenom, hittills, i allt för ringa
mon underlättad. Vida betydligare lindring har den vunnit genom den af
Ångfartygen underhållna beqväma sjö-communication med Hufvudstaden.
dock fortfar den ännu att vara betungande, och det visar sig, att de resandes
antal stiger i samma mon, som transportmedlen mågfaldigas och lättas.
Äfven väghållningen är en lung börda för jordbruket. Skyldigheten att den
uppfylla får aldrig eftersättas, och genom dess noggranna uppfyllande förspilles
af hvarje Hemman en mängd dagsverken med folk och dragare. Men
äfven delta onus är mer och mindre tryckande, allt efter väglolternas och
väggrusets aflägsenhet från hemmanen. Länet är tungt roteradt. Rustningsskyldigheten,
som varit särdeles besvärande, börjar dock nu att vinna lättnad,
dels genom bättre tillgång å infödda Remonter och dels genom arne
af de Rustande detta år vidtagne och af Kongl. Maj:ts Nådigst fastställda
beslut, enligt hvilka Remonlerings-kostnäden framdeles kommer att bestridas
utur en gemensam Cassa, hvartill sammanskott lemnäs från och med
nästkommande år, samt en Direction blifvit inrättad, hvilken, emot viss årlig
afgift af de Rustande, ombesörjer afskaffande och lagning: af beklädnads»
och monderings-persedlarne m. m. för den har i Länet förlagda del af
Kongl. Lif-Regementets Dragon-Corps. Religions-Lärarnes aflöning börjar,
allt mer och mer, kännas besvärande, särdeles i anseende till det sätt, hvarpå
den utgöres. Fasta öfverenskommelse!' om Pastoraliernes godtgörande för
en viss större tidelängd, finnas ännu blott i 5 Pastorater,1 nemi. i Åkerby
och Jumkihls, Viksta, Fundbo, Upsala-Näs samt Öfver- och Ytter-Gran,
hvilka vunnit Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse; dock äro flerestädes tillfälliga
Contracter derom imellan Församlingarne och deras Pastorer träffade.
Faltig-underhållet är föga kännbart och utgöres, på många ställen, fastän
origtigt, af Magazins-fonder, som ursprungligen varit bestämda för annat ändamål.
Stundom rätt betydliga, men tillfälligare, afgifter medföra KyrkoPrestgårds-
och Tingshus-byggnader, Skallgång, Jagtredskaps- och Broars
underhåll, m. m.
Till beräknande af värdet för de i Tabellen anförda onera och allmänna
Besvär har en och samma method icke kunnat säljas, ty dessa äro alltför
olika i olika trakter. De från Fögderierna inkomma, mycket skiljaktiga
uppgifter hafva alltså måst läggas till grund derföre. Man hår skattat Solldat-underhållet
från 100 till 120 R:dr, Ruslnings-kostnaden för hvarje Nummer
från 12S R:dr till i65 R:dr, Pastors-aflöning från 16 R:dr lill 20 R:dr
per mantal, Comministers till 3 R:dr, Kyrkobetjeningens från 2 till 3 R;dr,
Fattig-Försörjningen från 1 till 2 R:dr, Skjutsningen från 1 till 25 R:dr
Väghållningen från i5 lill 20 R:dr samt de under rubriken ”diverse afgifter,
onera och besvär” upptagna kostnader från 5 till 8 R:dr, allt Banco.
Den vanliga års-afgiften för Vacante Rotar har i sednare Contracter
blifvit betingad till 83 R:dr 16 sk. Banco. Medelpriset för en Soldats och
en Rote-Bålsmans årliga underhåll, med 6 Tunnor Spannmål, 2:ne lass Hö
1 a 2 tjog Halm, 2 å 3 Famnar \ed, ett visst qvantum af Arter, Rofvor
och Agnar, årligt byggnads-underhåll vid Torpet och täppor derstädes, sommar-bete
för en Ko och några Får, beklädnad, peuninge-lön, Mötes-Passe
-
~ 29 —
Volance- och Enöres-medel, tillsammans, efter de sista 5 årens Marfeegångspris,
synes hafva varit ungefär 83 R:dr 16 Banco eller för hvarje roteradt
mantal vid pass 3o R:dr, hvarigenom uppkommer en sammsnräknad kostnads-summa
af 84>538 R:dr 16 sk, Banco för de i Länet befintliga 987 Soldat-Rotar
och 58 Båtsmans-Rotar.
I och för Rustningen kan kostnaden beräknas, i anseende lill Dragonen
likasom för Soldaten, med afdrag af Mötes-Passevolancen-7 R:dr, till
76 R:dr 16 sk. Banco hvartill kommer värdet af
243 Lispund Hö å 10 sk. för Nummer-Hästen 5o: 3o. —.
halmen anses godtgjord genom spillningen
7 tunnor 19 kappar Ilafra 4°- I0>
Mötes- och Trosspassevolancen  17: i5, 8.
Dragon-Hästens inköps-pris, 200 R:dr, fördeladt på 12 år . 16: 3a. —
2:ne karl-monderingar och 1 lläst-mondering, tillhopa värde
ungefär 200 R:dr, för hvilka betalningen, enär årliga
underhålls-koslnaden inberäknas, skäligen kan fördelas på
sex ar 3o. 16, —
Inköp af kreatur och sängkläder, handpenningar m. m.
vid pass
4: '6. —
Tillhopa Banco R:dr i4”: 16. 6.
hvilket tillsammans med Dragonernes underhåll å 76 R:dr 16 sk. skulle för
hvarje Rustnings-Nummer utgöra 223 R:dr 32 sk. 6 rst. Banco och tillhopa
för det i Länet inroterade 279 Rustnings-Nummer, Ö2,4o5 R:dr 43 sk. 6 rst.;
Dock afgå derifrån Augments-afgiften och Rusthållsstammarnes ränte-frihet
hvilka förmåner på hvarje helt Rusthåll kunna antagas till ungefär i3o R:dr
Banco i spannmål och penningar sammanräknade; Och som dessa till Rustningens
bestridande anslagna räntor, förvandlade i penningar, enligt Tabellen
utgjort 36,23 1 R:dr 34 sk. 6 rst. årligen, befinnes det, att Rusthållarnes
egen kostnad i det hela bestått af 26,174 R;dr 8 sk. och således för
hvarje Nummer, per medium, varit 94 R:dr Banco; Hvilket kostnads-belopp
likväl för framtiden bör i icke obetydlig mohn förminskas genom det af
Rusthållarne detta år vidtagna, ofvanomförmäldta, beslut rörande sättet
att hädanefter besörja oin Corpsens beklädnads- och monderings-anskaffande
och underhåll.
Beloppet af Knekte-rotefrihets-medel för oroterade Hemman argo R:dr
36 sk., hvilka utgöras af 45 Hemmans-delar och Lägenheter, tillhopa ansedde
lill 7 || mantal.
Enligt Tabellen, skulle afgifterne af hvarje helt mantal hafva varit: Till
Pastor 19: 25. 7. till Comminister 3: 3o. 3., Till Kyrkobetjeningen 2: 47-»
till Fattigförsörjningen 4: 4^- 9. för Kongs- Krono- och Hållskjuts samt inqvartering
9: 47- 9-> för väghållning 18 R:dr 3i sk. 11 rst. för diverse utgifter
5 R:dr 23 sk. 8 rst., allt Banco. I anseende till hvilken beräkning
dock, på sätt ofvan nämndt är, måste anmärkas, att skjutsning och väghållning
blott indirecle tillskynda Landtmannen uppoffringar, hufvudsakligen medelst
förlust af tid, den lian icke alltid synnerligen högt uppskattar. <
I Länet äro, till vårdande af allmänna ordningen m. m., anställde 6
Krono-Fogdar, 1 Landsfiscal, 17 Länsmän och i hvarje Socken 1 Fjerdingsman:
Sedlighetens vård är genom höga Författningarne anförtrodd åt Församlingarnes
Pastorer och Ivyrko-Råd. En af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 20 November 1820 utfärdad och till antagande föreslagen ByOrdning,
enligt hvilken de till Jordbrukets förbättring och till yttre ordnings
vidmakthållande inom Bylag ledande åtgärder, af Allmogen sjelf bevakas
genom vissa dertill valde personer, är nu frivilligt antagen till efterföljd
i 25 hela Socknar och vissa districter af några andra. År 1828 funnos
i Länet 12 Vexel-undervisnings-scholor. Nu mera är deras antal förökadt.
Dessutom finnas 6 Sockne-Scholor, der undervisningen skall ske efter
gamla Läro-methoden. I de öfriga Församlingarne ombesörjes barnens undervisning
i innanläsning och de första Religions-begreppen af Klockaren
eller Orgelnisten, aller af andra personer under omkringvandring i Gårdarne.
Undervisningsverk i nyttiga slöjder saknas alldeles. Hälso-vården skötes
af 2:ne Provincial-Läkare, stationerade den ene i Upsala och den andre
i Enköping; hvarjemte en extra Provincial-Läkare för Bro och Håbo Härader
af detta Län, är placerad i Sigtuna. Vid Dannemora Grufvor samt
Leufsta, Söderforss och Wesslands Bruk hålla dessa Verks ägare särskildte
Läkare, hvaraf ortens öfrige Innevånare ock kunna biträdas. Dessutom är
en särskilt med enskildte sammanskott aflönad Läkare i Håbo Härad boende,
för att med ännu närmare omsorg gå den ortens Innevånare tillhanda.
Barnmorskor äro antagna och aflönade i de flesta Socknar. 2:ne Djur-Lä
-
— 3i —
kare, nemi. en för hvardera Provincial-Läkare-districtet, och nu mera, antagne
och af Länets Innevånare, tills vidare, försedde med lön jemte det
Iilla arfvode, som på Stat bestås. Fattigförsörjningen bestrides af hvarje
Församling för sig särskilt, och någorlunda oklanderligt, så att de fattiges
utvandring till andra Socknar är, i det närmaste, förebygdt. För Länets
behof finnas r Hospital och i Lazarett vid Upsala; äfvensom i Weckholms
Socken ett Hospital är inrättadt på- grund af enskild donation. Ett Central-IIospital
för detta och flere Län är, på välbelägen platts nära Upsala,
under byggnad på Entreprenad, emot en kostnads-summa af 22,5oo R:dr
Banco och blifver år i835 färdig,t, Öfver efterlefnaden af Kongl. Majrts Nådiga
Författningar angående Gästgifverierne, hålles alfvarlig hand. Uti ^5
Församlingar finnas Sockne- och Fattig-Magaziner,. hvilkas fonder tillsammantagne
utgöra 2r,836 tunnor i5 kappar spannmål, hälften Råg och hälften
Korn. För förvaltningen deraf har Kongl. Majrts Befallningshafvande
föreslagit förbättrade Reglementen, hvilka ock redan, med Kongl. Maj:ts
Nådiga bifall och stadfästelse, äro af några Församlingar antagne. Tillåtna
Krogar å Landet äro 18 st., hvaraf dock ro äro anlagde för Bruks och större
Herregårdars behof. Till Rofdjurens utrotande anställes årligen Skall,
med temmelig god framgång, hvarjemte 18 st. Varggårdar äro anlagde. Till
underdånig åtlydnad af Kongl. Majrts Nådiga Bref den 19 Junii i83o blefvo
Länets Innevånare, den 2 September samma år, inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
hörde huruvida de ville befrias från Skallgångar saint
Varggårdars och Varggropars underhåll, emot utfästande i stället af vissa
belöningar för Rofdjurs fångande. I anledning deraf beslöto de flesta Häraders
Ombud, att förhöja de i Kongl, Maj:ts Stadga om Jagt och Djurfång
den r3 April 1808 omförmäldta skottpenningar till 12 R:dr för dödande af
en Björn, 9 Rrdr för en Varg, 6 Rrdr för en Lo och 3 R:dr 16 sk., allt
Banco, för en Räf, att fördelas uppå och utgå af hvarje matlag å Landet
sorn har kreatur. Fyra Härader beslöto deremot, alt, tills vidare, ej utbetala
sådane belöningar, utan 1 stället bibehålla de af dem anlagda Varggårdar
intill dess den tid af 10 år förflutit, uppå hvilken Häraderne förut åtagit
sig sådant underhåll; Hvarförutan arne Härader beslöto att ej allenast
utbetala premier, utan ock underhålla Varggårdar. Dessa beslut hafva vunnit
Kongl. Majrts Nådiga stadfästelse. Skallgångar hafva dock, under loppet
af sistl. Vinter, med önskad framgång, skett inom Trögds och Ulleråkers
Härader, på Innevånarnes särskildta begäran; Varande, under de sist förflutna
5 åren, i Länet fångade 127 Vargar, 39 Loar och 497 Räfvar, deraf
på Skall 28 Vargar, i Varggårdarne 67 Vargar, 26 Loar och i5a Räfvar,
samt af Jägeri-Staten och enskildte personer, emot belöningar fällde 3a Vargar,
i3 Loar och 345 Räfvar.
Härförutan anser Kongl. Majlis Befallningshafvande sig höra i underdånighet
här tillkännagifva: att, med Kongl, Majrts Nådiga bifall, och genom
Dess Befallningshafvandes försorg, ett Bolag af enskildte personer, år
1829 börjat samt sistlidet år fulländat byggnaden af en, alltför länge saknad
och högst behöflig, 138 alnar lång och på säkra stenkistor hvilande,
Trädbro öfver Flottsund, i gränsen emot Stockholms Län , hvarigenom landcommunicationen
orterna emellan blifvit mycket lättad och de där ofta inträffade
olyckshändelser för framtiden afböjde, utan att segelfarten genom
Sundet dymedelst försvårats; Varande lil! detta ändamål 12,875 R:dr Banco
sammanskjutne af Actie-ägarne, som deremot blifvit i Nåder berättigade att
uppbära en viss, ernot räntan å Actie-Capilal dock ingalunda svarande, afgift
för öfverfart å Bron, hvilken, med Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse, benämnes
Prins Gustafs Bro; Att, genom ny, af Kongl, Majit i Nåder gillad,
Organisation af Länets Rotehållares vid Uplands Infanteri-Regemente, så
kallade Enöres-Cassa, Roteliållarne blifvit i det närmaste befriade från de
med Recruteringen följande kostnader, hvilka nu af Cassan godtgöras, hvarjemte
en särskilt Gratifications-fond blifvit med denna Cassa förenad, från
hvilken fond afskedade välförtjente Soldater samt sådanes nödlidande Enkor
och barn årligen åtnjuta underhålls-medel till ett belopp af ungefär 600
R:dr Banco; Att inrättning af ett Bolag till vinnande af ersättning för den
skada å lösegendom, som eldsvådor å Landet åstadkomma, blifvit Länets
Innevånare af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagen, men hvilket ärende
dock icke ännu hunnit att till slutligt afgörande bringas; Att Länets
Landlhushållnings-Sällskap årligen, från och med 183f , kostnadsfritt utdelar
omkring 200 st. Fruktträd, till Torpare, Soldater, Dragoner m. fl. dylika 0-  bemedlade innehafvare af små jordlägenheter, för att dymedelst söka befrämja
en allmännare odling af Fruktträd och grundlägga Trädgårdsskötsel å Landet,
hvarjemte Sällskapet årligen, emot inköps-priset, tillhandahåller Länets
Inne
-
Innevånare, en viss qvantitet of foder-växt-frön och på allt sätt söker uppmuntra
Trädplanteringar och en förbättrad vård om skogarne; Alt, dels
från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och dels från LandthushållningsSällskapet,
utgått uppmaningar och råd lill dryckenskaps-lastens hämmande
och unge personers afhållande från brännvins-njutande, åtminstone lills de
fyllt 21 års ålder, samt att nyssnämnde Sällskap, dels genom utfästelse af
en belöning, stor Boo R:dr Banco, söker uppmuntra till författande af en
fullgod, för Allmogen egenteligen bestämd, bok, som innehåller säkra upplysningar
i åtskilliga Moraliska och Ekonomiska ämnen, äfvensom Sällskapet
ock eljest sökt, att, genom kostnadsfri utdelning af åtskilliga lämpliga små
Afhandlingar, uttränga de, råhet och vidskepelse underhållande skrifter, sorn
ännu äro bland de med kropps-arbeten sysslosatte Folkklasser i omlopp,
samt att befrämja en sund och vigtig barn-uppfostran under den spädaste'
åldern och förekomma den öfver all höfva starka dödlighet, hvarigenom
mennisko-lif bortryckas, innan ännu i:sta årets ålder är uppnådd. Dessu.
tom torde böra nämnas, att vid Söderforss Ankar-Bruk är för arbets-folket
inrättad en Spar-Bank, hvars fond utgör omkring 5,ooo R:dr Banco, och
hvilken visat mycken nytta.
Staden Upsala har, sedan år 1828, genom inflyttningar Ökat sin Folkmängd
med i5g personer, och har nu tillsammans 4,658 Innevånare, oberäknad
den ungdom, som tidtals hitkommer för att vid Universitetet och
Cathedral-Scholan idka studier och hvars antal uppgår till ungefär 1,000
personer. Af Stadens Innevånare äro:
Mantalsskrifne, Mankön .... lj2gi
Qvinkön . . . . 1,8x0,
~3,i 10
Mantalsfrie, Mankön .... (,96
Qvinkön .... 85a r/c>
— .1,548
Den allmänna bildningen består uti någorlunda kunskap i Religionen
och Samfunds-pligterne samt någon färdighet i skrifning och räknekonst,
hvilken inhämtas dels i Cathedral-Scholans Apologist-Class och dels i Hans
Landth. 5-årsberättelse för Upsala Lån. i~
Kongl. Höghets Hertigens af Upland Folk-Schola. Förbrytelser af grof beskaffenhet
äro icke allmänna. Man kan icke heller sanningsenligt säga, att
sedligheten är i aftagande, men öfverväger man de omständigheter, att ett
ganska stort antal oäkta barn här årligen framfödas samt att en del af den
arbetande klassen visar sig allt för böjd för sysslolöshet och vara okunnig om
faran af starka dryckers öfverflödiga njutning, så befinnes det, att denna har
behof af de nitfulla arbeten, som egnas åt dess förbättring, hvilken ock icke
kan uteblifva. Konst- och Näringsfliten är i synbart stigande och flere säkra
tecken röja, att allmänna välmågan årligen höjer sig.
Handtverkerier, minuthandel, som här är klassificerad samt Åkerbruk,
utgöra Stadens Näringsfång. Academie-Statens och de talrika Studerandes
härvaro bidraga ock, i väsendtlig mohn, till Stadens bestånd. Berörde handel
drifves nu af 3:ne Bokhandlare, 3:ne Jernhandlare, 3:ne Klädeskramliandlare,
i3 Kryddkramhandlare, 6 Läderhandlare och i3 Victualiehandlare,
med ii Handelsbetjenter och 45 Handels-lärlingår. Fabriksrörelse skötes
af en Tobaks-Fabrikör med 2:ne arbetare och 4 lärlingar till ett uppgifvet
tillverknings-belopp af 2,213 R:dr Banco årligen. Handtverksrörelse
idkas af 7 Bokbindare, 3 Bläckslagare, 3 Garfvare, 5 Karduansmakare, 1
Gälbgjutare, 4 Glasmästare, 4 Guldsmeder, 2 Hattmakare, 2 Handskmakare,
1 Kammakare, 4 Kakelugnsmakare, 1 Bundtmakare, 4 Klensmeder, 5 Kopparslagare,
3 Murmästare, 5 Målare, 5 Sadelmakare, 2 Sejlare, 10 Skräddare, 14 Skomakare,
7 Snickare, 1 Sockerbagare, 4 Svarfvare, 1 Sämskmakare, 1 Tenngjutare,
2 Tunnbindare, 4 Vagnmakare, 7 Bagare, 7 Slagtare, 1 Pastejbagare, 1
Skorstensfejare, 3 Urmakare, 6 Skeppare, 5 Färgare, 1 Distillator, 1 Perukmakare,
1 Strumpväfvare och en Åkare, med 147 Gesäller och 217 Lärlingar.
Källare- Tracteurs- Spisqvarters- och Krognäringarne drifvas af 3 Källarmästare,
10 Tracteurer, g Spisqvarters- och Gårdköks-idkare samt 28
Krögare, med 4 Kypare och 8 Lärlingar; Hvarjemte delta år i Staden blifvit
inrättad en mathållning utan spirituosa. Dessutom finnas i Staden 2:ne
Apothekare med 4 Provisorer och 5 Lärlingar samt 2.*ne Boktryckerier med
17 Gesäller och 7 Lärlingar. Binäringar, som lemna afsättning utom Länet,
finnas ej.
Upsala Stad har att påräkna den mästa tillförseln af Landets producter
ifrån de omkringliggande Socknarne i detta och Westmanlands Län, men
synnérligen ifrån delta Läns Norra del, på 2 till 6 å 7 mils afstånd. Största
delen af Stadens Handelsvaror och tillverkningar blifva ock dit afsats,
Härvarande Handlande hämta, hufvudsakligen, sina varor från Stockholm,
med hvilken Stad denna ort nu har obehindradt och beqväm sjö-kommunication
på Mälaren, sedan Upsala å samt åtskilliga ställen i den öfriga
farleden blifvit, efter Kongl. Majrts Nådiga befallning, upprensade på allmän
bekostnad.
Till den lyckliga omständighet, att Handeln och Näringarne befinna
sig i stigande, verkar, utan tvifvel, den omgifvande Landsortens innevånares
ekonomiska ställning, som under de sednare åren, betydligen förbättrats
och föranleder dertill att Stadsmanna-tillverkningar och de Hendlandes varor
lifligare eftersökas. Staden börjar ock nu utöfva en bättre inflytelse på
Landets jordbruk än förr ägt rum. Stadens egna, ovanligt stora och bördiga
åkerfält, hvilka med undantag af några få Tobaks- och Jordfrukts-plantager,
uteslutande användas till Sädesproduction, gifva väl en så betydlig
afkastning, att de till stor del förse Stadens eget spannmålsbeliof, hvadan
handeln med denna nödvändighetsvara och icke här äger särdeles liflighet;
men Landtmännens ladugårds-producter samt råa och arbetade skogs-efFetter
finna alltid rätt förmånlig afsättning. Tillgången på skickliga och pålitliga
arbetare är knapp. Dagsverksprisen uppgå till 3a å 4° Banco.
Med Rikets öfriga Städer delar Upsala förmonen af de prohibitia stadganden,
som i Skrå-författningar, Handels-Reglementen och de flere till
Handelns och Handtverkeriernes förmon, tid efter annan, i Nåder utfärdade
Författningar innefattas.
En egen padagog samt en så kallad Läse- oell Arbets-Skola har, för
fattiga barns räkning, länge underhållits. Denna inrättning är likväl alltför
inskränkt och ingalunda svarande emot det årligen ökade behofvet. Glädjen
öfver Hans Kongl. Höghet Hertigens af Upland födelse sökte sig ett värdigt
uttryck och fann det, derigenom, att åtskillige aktningsvärde personer
bland Stadens Borgerskap, den 18 Juni 1828 beslöto att till denna Skolinrättnings
utvidgande bidraga med betydliga sammanskott, hvaribland den
gåfva af 10,000 R:dr Banco, som med varm hand lemnades af nu aflidne
Handlanden och Riddaren af Kongl. Majrts Wasa-Orden, Olof Forsslund, i
synnerhet förtjenar att i det tacksammaste och mest aktningsfulla minne
förvaras. Med biträde af dessa anslag samt en till Inrättningen donerad,
och, genom Länets fordna Höfdinges nitfulla verksamhet utbekommen, betydlig
kronofordran, har Hertigens af Upland Folkskola sedermera vunnit
slutlig organisation, invigdes för sitt välgörande ändamål den 26 Januarii
sistlidet år och är nu årligen begagnad af omkring 3oo* fattiga barn af begge
könen, hvilka i den, dels af en skicklig Lärare njuta undervisning 1 läsning
och skrifkonst efter vexel-undervisnings-method, dels oek, hvad det
andra könet angår, bibringas kunskap i nyttiga handeslöjder af en vid Inrättningen
anställd Lärarinna, Sjukvården i Staden ombesörjes af en StadsPhysicus,
som Staden lönar, äfvensom Borgerskapet underhåller 2:ne sjuksängar
i Akademiens Nosocomium samt består de fattiga fria läkemedel, hvarförutan
särskildta Fattighus för ålderstigna och orkeslösa fattiga hittills
varit af Staden och Academien underhållna. Dessa anstalter, hvartill Stadens
Innevånare lemnat årliga bidrag, beräknade efter a5 procent af Bevillningen
enligt andra Artikeln i Bevillnings-Stadgan, och hvilka medel förvaltas
cch till de behöfvande utdelas af en, i sådant afseende, utaf Stadens
och Academiens medlemmar sammansatt Direction, motsvara sitt ändamål.
Stadens Fattigvård är ock nu mera (sedan de begge Stater, af hvilka Upsala
Domkyrko-Församling består på efterföljansvärdt sätt förenat sig om en
gemensam Fattigförsörjning,) å nyo organiserad; och till herbergerande af
nödlidande fattige börjades, sistlidet år, enligt församlingens beslut, byggnad
af ett passande stenhus, hvarföre kostnaden är beräknad till ii,5oo R:dr
Banco, som betäckas dels genom lån, med årlig, på 5o år utställd, afbetalning,
dels genom frivilliga gåfvor lill ett belopp af 1000 R:dr Banco, som
några större possesionaler Staden förärat; och bör denna nödvändiga byggnad
nästkommande år vara färdig. För Församlingens Fattighjon är ock,
under de sednare åren, en Soppkoknings-anstalt tillvägabragt. Länets och
Stadens Corrections- och Arbetshus är ock å Stadens område beläget samt
begagnas för sitt nyttiga ändamål, så vidsträckt, som denna Inrättnings utrymme
och tillgångar möjligen kunna medgifva. Ett å Stadens ägor befintligt
Tegelbruk har blifvit nedlagdt. Stadens Gatu-upplysning sker nu med
Argandska Lampor.
Med de under Rubriken ”diverse afgifter, onera och besvär” i Tabellen
utförda allmänna afgifter afses: Stadens Lyckthållning, Brandvakters och
Tornväktares aflöning, IiVqvarterings-perinirigar och underhåll af Gator, Torg,
Åmurar, Broar, Dom-Prost- och Rector-Skolse-Boställen, Stadens Fattigförsörjning
och Skol-Inrättning. Stadens Borgerskap ansvarar och för all Reserve-skjulls
vid Gästgifveriet härstädes.
Stads-Cassalis inkomster hesta uti: afrad och arrenden af åkerjorden,
Tomtören, Hyror, Ståndplats-penningar, Betes-afgift och öfriga, tillfälliga
mindre afgifter, som sammanräknade, elter sednast afslutade Räkenskaper,
uppgå lill 7813 R:dr sk. 10 r:st. Banco, hvaraf minst 1000 R:dr utgått
till allmänna byggnaders, Gators, Broars och Vägars underhåll, utgörande
dessa sistnämnda en längd af 21,498 alnar. Hamn- och Grund-penningar
för hit inkommande och härifrån afgående Fartyg utgjorde för senaste redovisnings-året,
1069 R:dr 16 sk. 8 r:st Banco, emot hvilka medels erhållande
det åligger Stadens Borgerskap, att ombesörja åns uppmuddring imellan
Upsala och Flottsund samt vidmagthålla Stadens Hamnbrygga.
Den >8 Juni 1828 stiftades här i Staden, en Spar-Bank, som nu är i
verksamhet, jemväl för den omgifvande Landsorten, och viii i832 års slut
hade 266 delägare med en insättnings-Snmma af 4°7^ 4 sk> Banco
samt en hjelpfond af 950 R:dr samma mynt.
Härförutan bör i underdånighet upplysas, att Upsala Stad, under de
sistförflutna 5 åren, på ett mycket hedrande sätt utmärkt sig genom den, redan
under min Företrädares omsorgsfulla förvaltning af Landshöfdinge-Embetet
väckta, böjelse för befordrande af allmän ordning, försköning och förbättrande
Inrättningar, så att denna gamla och minnesrika Stad, till hvars
prydande de på Kongl. Maj:ts och Kronans samt på Universitetets bekostnad
verkställda byggnader och anläggningar mycket och hufvudsakligen verkat»
snart kan, i detta afseande, uthålla täflan med de vackraste bland Rikets
Städer af samma storlek.
Staden Enköping med< tillsammans 1224 personers Folkmängd, deraf
Mantalsskrifne Mankön .... 374
Qvinkön .... _47°844
Mantalsfrie Mankön , . . . 189
Qvinkön .... I9I3g0
Folket ar, i allmänhet, lättsinnigt, uppfyller villigt sina Medborgerliga
pligter samt är böjdt för det rätta och goda, driftigt i sina näringar och
sparsamt i sin hushållning. Innevånarne äro väl ej i besittning af stor förmögenhet,
men äga tarflig utkomst. På arbetare är någorlunda tillgång.
Ett karl-dagsverke betalas med 16 sk. samt ett qvins-dagsyerke med io
sk. 8 rst. Banco, jemte kost för dagen, Gröfre förbrytelser spörjas ytterst
sällan.
Från ganska lång tid tillbaka har Staden grundat sitt bestånd i synnerhet
på Jordfrukters och finare Köksvexters odling, hvaraf producterne
afsättas utom Länet och, för det mästa, transporteras sjöledes till Stockholm
Hösttiden. Handeln är här icke classificerad: Den består, hufvudsakligen,
deruti, att Staden och Landsorten förses med behöfliga varor, sorn från
Stockholm införskrifvas och har, i saknad af öfverskotts-producter från Landsorten,
hvilka till största delen directe afsättas på Hufvudstaden, icke kunnat
drifvas till synnerlig höjd. Från Landet införes till Staden föga andra varor
än Ved, Kohl, Bräder, färskt Kött, Brännvin, något Hö och Halm samt
Ägg och Trädfrukter för Innevånarnés eget behof. Sjö-communicationen med
Stockholm och öfrige vid Mälaren belägna Städer har varit ganska mycket
försvårad genom uppgrundning af den från Staden ned i Mälaren utflytande
Å, hvilken dock nu, på sätt här ofvan redan är i underdånighet omförmäldt
blifver försatt i segelbart skick. För det närvarande kan Staden icke
utöfva något märkligt inflytande på Landets kultur, näringar och konstflit.
En Läderfabrik och en Urfabrik äro i Staden inrättade; Och finnas der i
Apothek, i5 Handlande med ii Handelsbetjenter, samt 6g Handtverkare i
särskildta Skrän med 3g Gesäller och 3^ Lärgossar. Dessa HandtVerksidkare
hämta i allmänhet, sitt mästa arbete från andra Städer och Landsorter
och kunna icke, på eget förlag, drifva verkstäder med någon särdeles förkofran
eller behållning. De begagna derföre Jordbruk och planterings-arbeten
till Binäring. I Staden finnas ock 5 Burskap ägande Skeppare med
g Fartyg. Till Stadens förmon gälla samma prohibitiva föreskrifter, som i
berättelsen angående Upsala äro nämnda.
Till ofvannämnde odling af finare köks-vexter användas årligen Tunnland
jord, som med mycken omsorg skötas och hvaraf årliga inkomsten
skattas till vid pass 2000 R:dr Banco. Den öfriga öppna jorden brukas till
Sades- och Potatoes-odling, emedan den i anseende till sin sämre beskaffenhet,
icke kan användas till producerande af mera granlaga vexter.
Staden har en Skola, hvarest Yexel-undervisnings-metliod är införd.
Läraren lönas af Staden; men till Skol-Husets vidmakthållande är, genom
donation af enskilt person, räntan af Hagby Hemman i Tillinge Socken anslagen.
För öfrigt finnes icke någon undervisnings-anstalt. Sjukvården ombesörjes
af en Stads-Chirnrg, hvilken kostnadsfritt bistår de fattiga, som derjemte
af Stads-Cassan erhålla Läkemedel. Fattigvården ombesörjes af en
Direction, hvilken till bestridande af de erforderliga underhålls-kostnaderne
liar att disponera dels årliga arrendet af 6i Tunnland jord, inköpta för en
summa af 600 R:dr Banco, den Hans Maj:t Konungen i Nåder behagat Staden
förära och af hvilken åker 7 Tunnor Råg årligen erläggas, dels åtskilliga
af private personer donerade medel, hvarföre jord äfven blifvit inköpt
och hvaraf 3 Tunnor Råg samt 3 Tunnor Potatoes årligen utgöras, dels och
årligen till Fattig-Cassan ingående boupptecknings-procent, Sakörers-medel,
sammanskott vid Bröllop och andra frivilliga gåfvor, hvilka inkomster äro
upptagna till vid pass 166 R:dr 32 sk. Banco: varande hela det belopp som
för Fattigförsörjningen årligen användes skattadt till något öfver 5oo R:dr
Banco. Staden har och inköpt ett särskildt hus till herbergerande af bräckliga
och ålderstigna fattiga.
De, under Rubriken ”diverse onera, afgifter och besvär” uppförda kostnader
äro underkastade årliga förändringar och bestå hufvudsakligen af:
Djekne-penningar, Krigsmanshus-afgifter, Curhusmedel, allmänna Broars,
Torgs, Gators och Byggnaders underhåll, Sotares och Brandvakters aflöning
Gångleds- Snöskottnings och inqvarterings-besvär, Spinnhus-medel och Sa?
lu-accis, äfvensom Riksdagsmans-arfvode är hiträknad.
De ständiga inkomsterne för Stads-Cassan bestå af: Tomtören, Vretoch
Afrads-penningar, Brand-Cassae-medel, Sotare-afgift, Gärdesvaktare-löner
hvilka intrader äro öfver hufvud upptagna till 475 R:dF, hvarförutan årligen
till Stads-Cassan, under hvarjehanda benämningar, inflyta: Burskaps
afgifter,
Stånd- och Luck-penningar vid marknaderne, Saköres-medel samt
afgifter af Auctions-Verket till ett, saramanräknadt belopp af 220 R;dr
Banco,
Staden njuter icke andra immunileter ari Hamn- oell Grund-penningar,
som af Båtförare erläggas, hvilkas belopp efter en ny taxa icke ännu kunnat
utrönas, men tillförene utgjort blott io R:dr Banco årligen. Hållskjutts
bestrides under -|del af året med 18 Hästar i Hvarje dygn. Sladen underhåller
ock en väglängd af 15,433 alnar. Staden har i Källare, 6 st. tillåtna
Krogar och 7 Traklörs-ställen, hvilkas antal dock tid efter annan minskas.
För öfrigt bör ock, i underdånighet, omförmälas, att, äfven i Staden
Enköping, sinnet för ordning och försköning är väckt och visat sig genom
åtskilliga i sednare åren bekostade vackra Trädplanteringar och anläggningar,
hvilka, i den mohn tillgångarne sådant medgifva, utan tvifvel komma att i
framtiden utvidgas.
Upsala Lands-Cancellie den 3o November i833.
R. von KR ./EM ER.
JOH. A. CARLSON. A. WISTRAND.
1 »m mm*-
Tabell
utvisande Allmänna Arbets- och Corrections-Inrättningarnes i Stockholm tillstånd och förhållande i
Statistiskt och Oeconomiskt hänseende nedannämnde år.
Norra Inrättningen.
Inkomst
Utgift
■Personalen
per medium
Årliga anslag till Underhåll, Ad-  ministrations-kostnad och Diverse
Utgifter.
Brutto-Inkomst
af Arbetsrcrelsen
vid Inrättningen
Summa.
För Correctioni-  sternes nnderhåll,
Sjukvård, Admi-  nistrations och Be-  vakningskostnad
ved och lysnings-  ämnen, hyror och
arrendeafgift samt
diverse utgifter.
Premier
för
Arbete.
Summa,
Anmärkningar.
af
Man-
kön.
af
Qvin-
kön.
af
Statsmedel.
af
Staden.
År 1827 från d. i4 Juli
,, 1828 . i *
x 820
——
276
274
287
29°
298
284
4,000
8,000
8,000
—
—
2,5o6
4,225
5,492
42
32
25
7
9
3,885
11,329
I 2,233
3o
26
12
4
3
7
10,392
23,555
25,725
24
11
37
I I
7
l6,4gi
2 r,315
23,20 I
47
5
44
11
6
7
511
i,431
1,740
1,786
1,934
2,362
.8
32
4
9
2
11
17,003
22,746
2 4,94 2
29,143
29-787
27,190
18
37
1
8
8
6
,, 1 u -.y
„ i83o
—.—
20,800
21,1 l5
45
—
5,433
4>316
37
36
10
i
12,835
i3,245
3i
8
2
3g,068
38,678
38
16
6
3
27,356
27,853
24.828
27
6
4
9
32
35
1
11
4i
4
10
Från och med år 1830
beräknades och utgick
„ i83a
21,1 l5
45
—
5,444
33
7
13,944
44
6
4o,5o5
27
1
3o
6
—
3
3o
9
anslaget för en bestämd
personal.
Summa
83,o31
42
27,420
t5
10
67,474
1
6
177,926
[ |
4
t4l,047
18
7
9,766
27
15o,813
45
9
Tillkommer värdet vid
i832 års slut af Inrätt-  ningens Husgeråd och
Verktyg, samt i Förrå-  den varande Klädes-  persedlar och Materia-
5,960
Öfverskott
33,072
. 2
Summa
'
100,880
1 1
4
|
183,886
11
4
i
'ödra
Inr ä 11 ni n
gen.
Inkomst
Utgift
Personalen
per medium.
Årliga Anslag till Underhåll, Ad-  ministrations-kostnad och Diverse
Utgifter.
Brutto-Inkomst
af Arhetsrörelsen
vid Inrättningen.
Summa.
För Correctioni-  sternes underhåll,
Sjukvård, Admi-  nistrationsjoch Be-  vakningskostnad ,
ved och lysnings-
Premier
för
Arbete.
Summa.
Anmärkningar.
af
Man-
kön.
af
Qvin-
kön.
af
Stats-anslag.
af
Stade
n»
ämnen, hyror och
arrendeafgift samt
diverse utgifter.
År 1827 Första halfåret
Andra Dito
„ 1828
.. 1820
190
372
512
584
6o3
280
|47»5oo
60.000
57.000
56.447
76.447
81.447
—
2*947
1,393
i,43o
1,412
I>419
1,426
24
16
2 2
7
9
6
4,726
2,o3i
7-488
11,871
13,555
20,667
'9
5
2Ö
6
4
5
55,173
63,424
65,919
69,731
91,423
1 o3,54i
44
21
1
1
4
2
5o,3o3
5i,554
57,629
5 g,0 i 0
71,19°
84,684
4
12
*9
2
8
1
6
i,632
828
5,837
29
18
.6
2
51,935
5a, 882
63,466
69,892
83,3oo
33
3o
35
1 c
1
e
, 183o
43
43
43
10
10
4
43
11
37
>7
12
7
4
37
8
11
5
10,882
4 2
46
[7
44
5
Från och med år i83o
,, 1831 • • • • ♦ • •
7°7
885
9
6
r 1
28
3
12,109
11
27
2
beräknades och utgick
anslaget för en bestämd
personal. >
„ i832
10
21
4
10
5
19,628
3
1 o4,3i 2
27
8
Summa
378,843
35
6
10,029
29
1
60,340
22
2
449,213
38
9
874,371
29
4
50,919
25
4
425,291
6
8
Tillkommer värdet vid
i832 års slut af Inrätt-  ningens Husgeråd och
Verktyg, samt i Förrå-  den varande Klädes-  persedlar och Materia-
Öf versko 11
-
6,047
25
8
20,070
0
0
Summa
455,261 j
,6
5
455,261
16
;/
Cj
Som nybyggnader för Södra Corrections-Inrättningens behof, med innevarande år upphöra, kommer såsom en följd deraf, arbets-premierne derstädes,
alt från nämnde tid betydligen förminskas.
Stockholm och Kongl. Styrelsens öfver Fängelserna och Arbets-Inrättningar i Riket Kammar-Contoir den 25 Maj 1833.
C. W. RAAB.
—
.
' l&ii .$%> : i >.Dr:r. iioJJirmI-?aoiJ?‘)*n O iloo •bloc/ifc $ati§hi!fA bbnnsbJo
• ;"i ;I: r)•)?'.«ri':f{ JitaintOnooaQ floo
1
. :■ \ \ \ \i -\ \\ l: '< U U
, ,' ■ •:> J '11.• u«*ifs» T. -,«||«É»-||1
M*Mtw«aan'
Jy.' ■'.« * naim*
■ : '=•'• ..... :
1
»t-j.gaiuJ
■ <
n» 13...
■ - V :"Uti w
h -
,
f;
«» :.T,
X v'
-
.
'V- •
■
•
'
* #■;t i \t !
- . . , . . •
.-
.'
imL'i'ij.» I’ qr
*
• * * •
. 1
' ' l||
1». _  *-*
i
MMMPbiiK v- i« « - ensäter*» i3Bs.a
' miniiff miii|jri i?réiii jirauar
- .
■ • *
; * 1 i V Vi»?'
, *i i> it-«- tSE:.1
r. '
■
■
i
!■ * - ■ - -  •• • ‘
•\U - - - v • V Jiht’■/ j
...
.
■V, ;• 3<vr ■;», p1 a jy : t f." \\ ■.'t i ,t ■ w .« i;. '■ . . , "> '*.«
. ■ . ■■ -
9-"f. . :>
I
L‘ - H J
t f
- •
* * — t C v* ■ l
.
-
i r. ;
.
.
‘
• ■: • ;■/; ....
I
r
■
.
-,'.T ’
SÖa
-. - i.. I .. r.> :■ - »«.; - .) • : '
W . .- • • ■ . • * » , . • X"' r. • ■•.
, j y
-
,
Tabell för Städerne inom Upsala Län.
Medelafkastning, sedan
Utsädet är afdragit.
Jord
Utsäde af
Bidrag,
Un der håll ne Kreatur.
Uppskattadt Värde.
Stats
-
Clericie-Statens Underhåll,
Ständiga Räntor,
Bevillning efter i83o Års Förordning,
Efter *2:dra Artikeln.
Cä
zn
c
-
o!
cn
03
OQ
O;
a
cn
03
e
-
ÖS
cr
03
03
o:
*: 2
EL
P"*
03
03
03
03
03
03'
R:dr sk. r. R:dr sk.
T:d
T:d
T:d
T:d
r. R:dr sk.'
T:r
T:r
R;dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
sk. r.
R:dr
r.
sk.
T:r
£>t. St. St. R:dr sk
T;r
Rjdr
sk.
sk.
T:r
St.
R:dr
St.
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
sk.
sk.
R:dr sk.
sk.; r.
R:dr [skT
R:dr
r.
R:dr
R:dr
sk.
r. R:dr sk'
r.
Upsala Stad och Kongl. Academien
Hus och Tomter
487
28,059
1,800
2,518
6,098 37
1,057
9 1,774
239
1,064
264
203
1,065,010
777
4,211
1,109
164
160
3,187
2,130
297
1,065,010
148,670
54,100
6,200
1,900
Jord
4,035
399
424
260
426
1,000
500
280 192 2,556 3,192 160 144
401,120
148,670
Qvarnar
108
54,100
6,200
108
Boktryckerier
Tobak s-Fabrik
12 19
1,800
32,235
Summa
42|
426 399
1,000
2,518
39
500
1,057
1,774
160 144 40 1,120 1601
4 6,098
280 192
2,556 3,192
1,064
2,167
203
'77 2'
264
1,065,010
148,670
1,150
16446
60,300
2,547
,207
7 4,211
1,273,981
Enkoping Stad
S,778 28
768
696 4001,526
1,700
198
500
530
1,490
130
100
1,050
522
900
100 24 3,14C
425
650
200
262
108,405
150
203
lil
106,055
282?
2,333
336
232
216,793
194
88 30
962
493
538
Upsala Slott i Lands-Contoiret den 30 November 1833.
R. von KRAEMER.
JOH. A. CARLSON.
A. WISTRAND.
Tabell för Landet
mom
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdraget.
Underhållne Kreatur
Utsäde af
Hemmantal,
Ständige Räntor
Clerecie-Statens Underhåll.
Uppskatta (lt
Värde.
Efter 2:dra Art,
7,30139 5
Klings- och Kungs-Ladugårdar I
der under lydande eller eljest Kronan särskildt!
förbehållna och för dess räkning utarrende-|
rade eller disponerade hemman I
Dito andra Lägenheter, såsom Stallängar . . I -
Fisken I -
Kroao-Sätericr . . I
F rälse-Säterier I
Säteri-Rusthåll
I
Rå- och Rörshemman I
Frälse-Hemman » . . I
Frälse Skattehemman
I
Kronohemman I
Krono Nybyggen med Frihetsår I
Krono Rusthåll  I
Dito Augmentshcmman
I
Krono Skattehemman ]
Dito särskildt under Bruk skatteköpte, derå I
åboerne hafva besittningsrätt  I
Krono Skatte Rusthåll I
Dito Auginentshemman
I
Militiae-Boställen 1
Civile Boställen  |
Ecclesiastique Boställen I
Academie-IIemman, Frälse  I
Dito Skatte ...... .
I
Dito Krono I
Hospitals- och Barnhushemman, Frälse ...... I
Dito Skatte
I
Dito Krono
« . - I
Kyrko-IIemman, Frälse
I
Skattlagde bebygde Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl. I
Lägenheter utan Mantal, som ej under nå- I
got hemmans ränta äro inbegripne, Frälse I
Dito hkatte ........ .........I
Dito Krono  J
Dito obebyggde |
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldate- I
k och Båtsmans-Torp I
I Kronotorp med Frihetsår
I Backstugor 1
I Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman
I under ständig ägande rätt
I Dito på viss tid eller lifstid
I Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskildte I
I slag, som ej under något hemmans rän
I
ta äro inbegripne, Frälse ......
I Dito Krono .
j
I Tull-Mjölqvarnar med 216 par Stenar |
I Tull-Sågqvarnar, Grofbladiga
I IIusbehofs-Mjölqvarnar, deraf 1 st. med särskildt
I i Jordboken uppförd ränta
I Ilusbehofs-Sågqvarnar
I Stampar
I Stångjerns-Verk
I Ämneshammare
I Mas-Ugnar
I .Tern-Manufactur-Verk af särskildte slag
I Pappers-Bruk
• . r
I Tegelbruk .
I Jern-Grufva
I Kalk-Ugnar
I Krono-Parker och Allmänningar, sorn tillhöra KroI
nan af 5193 Tunnelands rymd utom odlingar
I Lands- och Härads-Allmänningar af 49,459 Tunn
I
lands rymd
I Grufve-Skogar af 6,482 Tunnlands rymd ....
I Diverse Personer, som ej höra till viss näring . .
I Capitaler, Vinstmedel samt åtskilliga Societetei',
I Cassör och Verk m. m
I Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
19,585 —
47,656 32
12,000-  2,33316
1,865,789 32
673,106 32
206,273 16
3,609,602 28
1,101,84432
71,371 32
748 —
38,915 —
28,120 —
2,923,783 16
1,06034
4,64418
70142
81 3 il
27,60727 2;
31,910 6 2
13,35246 5
3,21118 1
5,429 3910
2,746 26 4
1,153 28 2
20,08041 5
1,76314 1
515 36 1
1,860 9 5
1218 7
121
6,642 36
1,05216
37746
92 3
34439
16512
42 28
728 37
71 -  24 _
55 42
124
168 3511
72,53314 5
57,327 4411
20,985 1211
5,46616 7
14,312441(1
4,617 29 -  2 51636 8
34,835 8 6
4,64019 81
1.238(39 lil
3,20621 8l
102i 2 a
24,785
27,119
34,495
83,532
12,509 210
45928 -j
2,03813101
5123-  18025 9\
1.0731911
11,41 9
46*20 91
21616
1722 ?
1.984123 6
3,006!20i 4| 46,969f26| 3|‘2,000|.3G 4> 13,553|44111192,152| 13| i o|70,777|l8|lo|54,754(311 9|l39,474!44|ll(l0,679( I (2,5611-!-| lOljlöf (3,5l2fl0[.
Upsala Slott i Lan ds-Cont oiret den 30 November 1833.
R. von KRAEMER.
18,133(6,479l29^453h5,414(60,270(3l,964|203jl8,661,034l3i
Summa
JOH. A. CARLSON
A. WISTRAND
fc »tittet W U|l£*
I—;<» jiit
ft IllldCt.Si; 111} ■:•' 1
Ut SXpJc.U! --jiii,: *>.-  iti * }ö4Mi ■;.’ ^ «Vn. f w.
!«• |C jne«.8si;nfp ses* |
• i < t n L
rt». H:;i -
tik ;i -----
.-•'Ii ‘t
tk
i? ’’s
-
i—j«".|OC
i VvS—V
-
l/l
ii C i—i-’*'-■• ■-■
i— -1 " !—fcr:rR
i—i'4-'-M 'f ~ ; « t
“fe
Gi*fe
l«
;j i
fj j
lil M IfS
;! JVl
:> !»■'• !
WBitf I
j')
ffoej: !
;Hp’i 1 K
i "*** *(
: .*•• r • » «j—r'< <; i >
‘i--.. -- . . I . ~ . -.•--:•» i - •.
-J-lfefc) - - 1^*4-*$ i Vif >' f pff
kr. LJ -pip
pjU- .Mf
* i. ! —| : i-i-j
i j~: -j* j—jvijftf* j~ |f>. .i’" j-~
~;v:M ;|- I-’*»#
■JF
! 4,f v
, i -H* J
f.
'•
i-r- i»( “\> *"»»*<• ; . , i- I *
»‘•!W* ‘ r' *• ' t
i- 11-
V!,i
fe i":'4gt^
, „ i .i.
!•• tt<>|
v
i i
i ! :
triiva
-(*■•£ I ?** —
<;P'/ 1
pgf ■—
-brtvcvt t f
! •;; • VtÉ.ft t£
I - :'-V U-i
-Mt*
0
<^£
j‘.A ifr,d
F fot
. V»
• i *
teiw
H?lt:w)V j—T—1 —- \— '*r V l
h-fe-KKv - 2?' |~
RSUji- ;—t»-!*
.;;*fcv*l,£ i-1 t
—IGCH4R
U
~lr ii-.wt j— ru’.i>
-•i* j Mki H;t*
,, U'i' k C 1 ittr
• • • 1
•■“td i W:.i ! - ' *
V i.‘-  .;Cijycv,g
,:;-U} j—jo-,! H* i*
: • • :rv «• - L-XT.j^v:
,: i—r - i-.
Jc..4X k‘S
l-ffip*.
to WIK
lapLj
:_li! f
, - ... f
Iti!. 30 a
1 ,...
—kli
h ,:y'
ii t |
i:f.i i ti:o
, O» — i
* *
;rrr>*|^cU p-.;
iiiwjicr.» i -h'
• G l '
Srtfevi ti{o !.:*i;n,o/; - —i- -1
‘ ! j : : : •
—-i ; ; ■
- >ijii :.;• K j -r -i • f
. hva. ; :#;iTl.V» • • : ~ ■ •' ,
■ j-i I ijfi ±'VA' “• ■"
-i-!^ M ;•••- ! !- ’ ■ - ■ : :
:>X-\o/F
W.jr
r m
— K':i.
> if-fea»»
ii.1!, o?
{£?!'ut »&*.?• '
f~i
|i:
ctTct * LJ_
- r, i'
•• . kojas-,<
• * | \
i a. i i
1- -i kt.iiVi
[ j : . : »vOt
1 tc
i;TT.:)8
i ■
l-J r- - *
i 1 i' :
•I r
-ivti
i»* f-ljr ^
C i-i ■ •
Hit
ty i -« l*i ■ **
*- | \ 4-ff - ’
-:Tr
•17
• ' t
-
! I- i
L ; -;i ’ i
if- i» .t t•♦*.«*
!,- ptU
A j; ( J? |V. r.
! •*! •./ t
ii
-jw .'v
-irii
»- IV*- •
.«'*•
- 0 i -
r*
*r
t.
■ rv j .-■
- :
L..*a U
!:, |
lili -
K ;.l
it:- i i- i- ’■
:.*. ;-v I .
• : - k . k.; -
i |€ .'ii.- i
i,E„r" i
i !i I itilia
ii i'i*E ; - -
'. i ..
-i-, Ipitif ju ii
! :
* )>\ i m
k fo c i ?
' i , ■ i n ^ K
, Mini T
!.-■ pn ; ;
t j *•» w - •» • -
- v. «^ltfVv
\r'Å- 1 ' V. \,)
. A->>'>v . •• : v V■
V ‘ .1 T *, It- •. ... *' \-, * '
V yl >-• v- ■ ■■
t*
i—1‘»
*n»hn
i>'Z
»♦.♦t i - ■ * f-r
i <1
i * f■“ r
i—ii i-iwrt
avor
Jv-l » » > *
»—.-i t
-
i—fajffi t
-
i- 1-fflH
' Ij
i-i
c-'' -
• !l |«-
-i-< • 'i *
.t- j-*-*•
; Wfri
fil ;iir i
4 i i*. 7^
k |<iv‘
t p;.m
h h i
i ■;,
't , ’ rU ■ x V
fe
(H<\
j" ! ; o
rf t to.i
! !...
r
; ;;.v;
"m ;t
i
! »;<
1 r-, »
;• i.i:
kli'»lif v
Ml ‘
. IV
Px* '
v;hrt ** i
i
r - ■ ■ > r -V .
*#1T>
f f t
i -
*. t.-
t IX
'■t i H
: - " ;
1 - •»
K.
5 . |
};
• t k-r,
it.tkMiu
a- t •;
' ! •
— i* * P11-,
. »■ «it
— I p
— j.1 ii i
- » ...
i
» i ’
- - -
r I
-teli'-' £
»r; >- i
■ i r
. i
r
: ......i
i fr
t
’v
-Jun- ■.-■
.volt
.
' X *■ ‘ ' I ‘ i'. * '•
' j >i.* 1 ; { ! -i ’■ »
i...! . .T . *».-> ' .
<«f.
. ... (
us
‘ — '
»
. — . 1
'.il*
' ' ■■-"*
' P
/ O C fc-  ;;;• >
' ’ '
: r>o
' :: : j
- •' 1 : • !
/; :
ivu
: ‘
• , . * 1.
•
4,1 - -> v;
i -< - ^ r- *
LX.:
! ■-
1 *j
■ - - |
Co-.
.. <
mo>anQ&» iBAjr*«s
BEFALLNINGSHAFV ANDES
UTI
StiKh^oltns Hän
TILI.
kongl piaj:t
1 underdJnighet afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
TRYCKT HOS P. A. BORSTEDT & SÖNER,
STORMÄKTIGSTE ALLERNÅD1GSTE KONUNG!
lifter förloppet af nya feni år från och med 1828, har Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande att, för Stockholms Län, i underdånighet afgifva
den i Eders Kongl. iMajrts nådiga Cirkulär-Bref den 17 April 1821
anbefallda Berättelse.
För en ort, som är bland landets först och jemnast bebyggda, och der
följaktligen lefnadssätt, seder, näringar och öfriga förhållanden redan länge
varit i ett mera stadgadt skick; kan denna berättelse icke omförmäla
några, under en så inskränkt tidrymd uppstådda, betydligare och genomgripande
förändringar från det tillstånd, hvari orten, då den sednaste berättelsen
afgafs, sig befann. Samhällsutvecklingens vanliga fortgång och
riktningar deraf i särskilta delar lemna dock städse anledning till iakttagelser,
hvilka, jemte de närmare kunskaper om orten och dess angelägenheter,
som genom fortsatt uppmärksamhet kunnat vinnas, alltså måste utgöra
berättelsens egentliga ämne.
I afseende å
Länets allmänna beskaffenhet, kan efter hvad jag sålunda haft nåden
erinra annat icke anföras, än åberopande af den derom tillförene underdånigst
afgifne beskrifning. Inga företag eller naturhändelser af mera stark,
och märkbar verkan hafva i detta hänseende vållat några förändringar,
så vidt man ej dit ville hänföra den sammantagne inflytelsen på landets
utseende och bördighet, som åstadkommes genom fortsatta odlingar inom
enskilta ägorymder, hvarföre närmare redogörelse skall, längre fram å sitt
ställe, i underdånighet meddelas.
Invånare.
Folknummern steg enligt sistlidne års uppgifter till 104,986. Personella
afgifter erlades af 29,696 mankön och 32,826 qvinkön, befriade 20,566
af man- och 21,898 af qvinnokönet. Den under detta qvinqvennium tillkomna
förökningen visar sig således betydligt mindre än under det föreLandsh.
Femärs-Berlittelse för Stockholms Län. (■
gående. Inora Länets särskilta delar har förhållandet varit sålunda, att i
Frösåkers och Närdinghundra längst norrut belägna fögderi, tillökningen
utgör 928, på en folkmängd af 18,168., i Långsemming och Erlinghundra
häraders fögderi 880 på en folkmängd af 14,596; i Lyhundra och Sjuhundra
häraders samt Bro och Wäddö Skepplagers fögderi 810, påi5,224;
och i Wermdö, Åkers och Frötuna Skeppslagers fögderi 260 på i4,o32.
I det närmast hufvudstaden i norr liggande fögderiet äfvensom Sotholms
fögderi i Södertorn, har åter tillväxten varit högst obetydlig, och deremot
minskats, i Färentuna fögderi med 61, samt i Svartlösa och Öknebo Häraders,
närmast söder om Stockholm liggande fögderi med 87. Såsom orsaker
till detta förhållande äro väl bland annat, af orternes tjenstemän
uppgifue, dels, hvad angår Färentuna fögderi, tillfälligtvis talrikare dödsfall
bland äldre personer, och dels tjenslehjons flyttning till hufvudstaden;
och denna sednare omständighet, länge anmärkt såsom för Länet menlig,
har ock visserligen i sin mohn varit verkande till det nu omnämnda resultatet.
Man inser likväl lätt, att dertill FiTåtte erfordras flere starkare och
mera djupt liggande anledningar.
Då befolkningens tillväxt är beroende af större eller mindre tillfällen
till odlingar, nybyggen, yppade nya näringsgrenar m. m. och följaktligen
visar sig mindre betydlig, allt eftersom en ort blifvit, mera allmänt odlad
och bebyggd, och der varande bergnings-utvägar upptagne och begagnade;
måste, redan af delta skäl, en sådan tillväxt blifva mindre märkbar inom
detta Län, än i flere andra delar af Riket. Emellertid är tvifvelsutan äfven
här utrymmet för idogheten tillräckligt för en vida större folknummer,
än den befintliga, och dennas förökning i starkare progression möjlig.
Hindren deremot äro åter, efter hvad jag trott mig inse, följande.
I sättet för de större jordpossesionernas brukande har en förändring
blifvit allt mer och iner gällande, sorn. i berörde hänseende visat en alltför
synlig inverkan. De voro förr upplåtne åt landtbonden mot afrad och arbets-skyldighet
och en afpassad mindre del deraf brukad under Hulvudgården,
till det mesta genom såkallade jordtorpare, hvilkas vilkor vanligen
voro sådane, att de för sig och familj hade nödtorftig bergning. I sednare
tider åter hafva landbohemmanén till stor del och så vidt sig göra lå-'
tit, blifvit afhyste och lagde under hufvudgårdarne; och i häraderne närmast
hufvudstaden, der detta system starkast utvecklat sig och der herregodsen
äro talrikast, hafva ock verkningarne häraf blifvit mest synbara,
lien i andra orter egentliga befolkningen, eller allmogen, är der ansenligen
förminskad, vid jemförelse med förra tider, och i några socknar, såsom
3 -r
Lofö, Solna, Bromma, Danderyd, Lidingö, Brännkyrka och Huddinge nästan
utgången. Under allt detta har dock jördens afkastning i det hela
blifvit ökad genom icke obetydliga odlingar, hvilka måhända, utan ett sådant
jordpossessionernes samlande på färre händer med större förmögenhet,
icke blifvit verkställde. Då syftemålet med dessa odlingar, likt andra
enskildas näringsföretag, varit förhöjd inkomst för ägarne, har dea, såsom
det eljest vill synas, naturliga följden deraf, eller ökad trefnad för ett ökadt
antal invånare, ännu icke inträffat. Man torde emedlertid böra finna någon ersättning
i den obestridliga fördel för det allmänna, landels stigande uppodling,
medförer, samt förvänta, att en lyckligare verkan deraf, äfven i förevarande
afseende, skall, i sin ordning och i sin tid, framkomma.
Vidare upplyses orsaken till det anmärkta förhållandet med populationen
genom betraktande af de arbetares vilkor och belägenhet, som, i
landsböndernes och de tili stor del äfven försvunne jordtorparnes ställe,
nyttjas vid jordbruket. Dessa äro gemenligen drängar, stadde på årstjenst
mot lön och så kallad stat. Såsom lefvande med egen hushållning, ingå
de vanligen äktenskap, och sålunda tillkommer väl en mängd hjonelag,
men till föga båtnad, så för dem sjelfve som för populationen. Barn saknas
sällan i dessa familjer, men föräldrarnes fattigdom och deraf följande oförmåga
och sorglöshet för deras vård och uppfostran förorsaka, att de till
större delen i spädare år dö, eller komma fattigförsörjningarne till last,
eller på flerahanda sätt förspridas, så att ett högst ringa antal af dem vid
den uppvuxna åldern igenfinnes i födelse-bygden och der hafva utkomst.
Öfvertygande bevis härom träffas vid de årliga bevärings-mönstringarne, då
från dessa trakter alltid ganska få bevärings-ynglingar inställas, och från
Danderyds socken år i83a icke en enda.
Utan att Länets allmoge kan i allmänhet rättvisligen beskyllas för
misshushållning och öfverflöd, hafva dock hufvudstadens och de bildade
klassernas ständigt för ägaren varande exempel ej kunnat undgå att väcka
llya behof och inleda i lefnads-utgifter, som, måhända i sin mohn, äfven
motverkat en allmännare förkofran och talrikare bosättningar.
För öfrigt hafva Länets invånare icke haft känning af de missväxter,
sorn träffat åtskilliga andra provinser, utan skördarne varit nöjaktige och
äfven i83a, oaktadt detta års otjenliga bergnings-väderlek icke under medelmåttan.
Äfvensom smittosamma sjukdomar kunna sägas hafva uteblifvit, då de
fall af koppsjukdom, som i åtskilliga delar af Länet årligen inträffa, mindre
ofta äro dödliga och alltid väcka så tidig uppmärksamhet, att smittans
utbredande motverkas.
i fråga olli invånarnes bildning i sedligt och intellektuell hänseende,
torde vara svårt, att, genom jemförelse med en så nära förfluten tid,
komma till något bestämdt omdöme. Tjenstemännen och i synnerhet
Presteme, hvilkas iakttagelser i detta ämne måste mest tillitas, yttra sig
derom olika, allt eftersom de, hvar i sin ort, finna undervisningen oell
den moraliska ordningen befrämjad eller hindrad genom mer eller mindre
goda skol-inrättniugar, genom invånarnes från förra lider ärfda lynne
och lefnadssätt, genom orternas läge och granskap m, na. I allmänhet laget,
saknas dock ej tecken Lill ett visst stigande. Skolorna blifva lid efter
annan lill antalet ökade eller lämpade efter bättre läro-metoder, och
om än flerstädes deras allmännare begagnande inskränkes af lokala hinder
och föräldrars medellöshet, synes dock öfvertygelse!! om undervisningens
nytta göra sig mer gällande; äfvensom förmågan hos allmogen att i skrift
och räkning nödtorftligen hjelpreda sig, börjar blifva mindre sällsynt.
Hugnande verkan i framtiden har man ock anledning förvänta af en under
sednare åren vaknad uppmärksamhet på sede-föi bättringen och deraf föranledda
bemödanden alt hämma de hufvudsakliga upphofven till immoralitelen.
Här likasom annorstädes, anföres, i första rummet bland dessa, dryekenskapsbegäret.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga omsorg och aumaniugar till
detsammas motverkande hafva blifvit mottagne på ett sätt, som omisskänligen
visar, att en stor mängd bättre tänkande inser vigten häraf. 1
tjugusju särskilta Församlingar hafva, enligt presterskapets uppgifter, i sådant
ändamål öfverenskommelser blifvit ingångne, med mer och mindre
bestämda föreskrifter om nyckterhet, måttlighet och ungdomens nfhållande
från starka dryckers bruk. Dessa åtgärder, ehuru lefvande och berömvärda,
skola dock såsom egentligt beroende på hederskänslan oell den fria
viljan hos en hvar, sannolikt ej medföra den verkan, man önskar ,se åstadkommen,
och nitet för den goda saken förlamas, örn den ej vinner understöd
genom yttre förhållanden, såsom inskränkning i lättheten att förvärfva
och tillfällena att åtkomma den frestande varan. Vigten deraf, ehuru
af mångå emotsagd, har jag trott mig finna bekräftad genom den nogsamma
iakttagelse, att dryckenskapen bland allmogen stått i ett bestämdt
förhållande lill bränvinspriserna. Dessas betydliga fallande förlidet år var
åtföljdt af några icke omärkliga tecken till ett ånyo gryende fylleri-öfvecdåd
, som under nästföregående tiden synts aftagandc och mera sällspordt.
Den starkare trafik, sorn genom flere delar af detta Län äger rum, och de
flere landsvägar, som genomlöpa det, hafva ock föranledt lill ett betyd ii
-
gare antal bräll vins-försäljningsställen; och måhända har raan i förra tider,
utan att för ögonen äga de menliga följder, som efterkommande deraf erfara,
mindre sparsamt, än som vederbort, beviljat dylika rättigheter; ty
ofelbart skulle krogarnes antal, med afseende å det verkliga behofvet, kunna
minskas. Denna olägenhet har vid åtskilliga tillfallen varit ämne för
presterskapets anmärkningar, och några Församlingar hafva till och med,
vid deras måtllighets-föreningar, beslutit anhålla om krogars afskaffande.
Den rättelse, som häraf påkallas, lärer dock endast småningom kunna och
böra försiggå; när i behörig ordning tillkomna bränvins-försäljnings-rättigheter
ej kunna, annorlunda ani mohn af afgång bland innehafvarne, indragas,
samt äfven vid en sådan indragning måste förfaras med mycken varsamhet,
för alt icke, genom elt allt för häftigt anfall på en gammal väna,
innan den genom tiden och en bättre upplysning hunnit till någon del afnötas,
befordra ett, måhända större onöt, lönnkrögeriet, hvilket tvifvelsutan
redan utöfvar en skadlig inflytelse och, så länge det gynnas af ett inbilladt
behof eller en böjelse hos allmänheten, icke blifver åtkomligt
för den strängaste vaksamhet; särdeles då det täger en så hemlig väg,
attj hvad understundom inträffar, husbönder lemna bränvin åt sina drängar
i afskrifning på lön.
En annan för moraliteten menlig omständighet är verkan af de exempel
af lyx och hvarjehanda sjelfsvåld, som från hufvudstaden utsprides,
dels genom allmogens tätare besök derstädes, och dels genom derifrån skeende
utflyttningar vanligen af sådane personer, som i hufvudstaden förspill
sin välfärd, och, sökande en nödtvungen tillflykt i landsorten, dit
medföra sin bedröfliga efterdömelse. Enda medlet mot detta; af sakens
natur härflutna onda ligger i den reaktion, lagskipningen, själavården och
ordnings-polisen kunna åstadkomma. t
En tredje omständighet, i synnerhet fruktbar, om man följer listan af
inom Länet begågna, vid domstolarne åtalade förbrytelser, äro de i Stockholm
befintlige korrektions-iurättningar. Brist på arbetare i orterna och
den ymniga tillgången att på nämnde ställen erhålla dem på lindriga vilkor,
hafva infedt, särdeles den torftigare allmogen och medellöse jordbrukaren
i allmänhet, till begagnande af detta tillfälle. Dessa försök utfalla dock
ofta högst olyckligt. Någon gång gör måhända bonden ett otjenligt val och
lager en sämre för en bättre; och sådant är ganska förklarligt bland den
stora mängd af dessa varelser, som, hit församlade från alla orter af Riket
och skilda från de naturliga afnämarne, deras anhöriga och bekanta
i hemorterna., nu se möjligheten till frihetens återvinnande bero på slum
-
pen eller den förbättring de under en föregående tid kunnat ådagalägga»
men som, beklagligen, ofta visar sig föga allvarlig» Efter hvad jag trott
mig erfara under daglig behandling af dylika personer, finnas ock många
bland dem, hos hvilka en långvarig och hopplös frihets-förlust, stundom
föranledd af icke så grofva vanarter, i förening med ett förderfvadt umgänge,
alstrat en hårdnad i lynnet, en fiendtlighet mot sam hälls-ordningen,
som sedermera svårligen förmildras, och vid ringa anledning eller
frestelse utbryter i nya» gröfre brott. Utom den omedelbara verkningen
häraf påj säkerheten och ordningen, måste oftare återkommande exempel
af förbrytelser, naturligen, äfven hos de oförderfvade minska det afskyvärda
deri, och vanan att se och umgås med stämplade förbrytare menligt
verka på den moraliska känslan. Detta har emedlertid, såsom det synes,
minskat hågen för begagnande af ifrågavarande utväg, och, med afseende
å ortens bästa, kan jag ej annat än anse det för en lycka, ehuru
det strider emot korrektions-inrättningarnes ändamål och deras behof att
försprida de der insatte i den mohn nya inkomma. Utan att tillåta mig
bedömmande af de högre» allmännare grunder, som, vid nämnde inrättningars
organisation härstädes, kunnat föranleda eders Kongl. Maj:ts nådiga
beslut i ett för samhället viktigt ämne, deruti eders Kongl. Maj:ts städse
erfarna omsorg för sina undersåtares väl af dem tacksamt erkännes;
har jag ansett för en ovilkorlig pligt, att icke undandölja, hvad jag härutinnan
erfarit om förhållandet i det Län, hvars angelägenheter mig nådigst
blifvit ombetrodt alt vårda.
Alla dessa förenade orsaker hafva visserligen den följd, att granskningen
af sedlighetens tillstånd i Länet icke lemnar någon oblandad tillfredsställelse.
Men om man icke vill förbise, att anledningarne till större
delen äro af yttre och lokal natur; och om man, för sig afskild betraktar
den egentliga och infödda befolkningen; så gäller derom det ovedersägliga
omdöme, alt goda seder och laglydnad med färre undantag, än man under
sådane förhållanden hade anspråk att förvänta, hållas i helgd.
Det ekonomiska tillståndet fortfar att vara nöjaktigt: behållet hos mängden,
och förmöget hos några. Talande bevis derom äro kronoutskyldernas
i allmänhet jemna inflytande, minskadt antal lagsökningar, så hos Landshöfdingen
som vid domstolarne, och lid efter annan skeende egendoms köp
af personer bland allmogen. Hemmansbrukare, med tunga landlbo-kontrakter,
och en mängd statdrängar med deras familjer göra dock, i synnerhet.
närmare hufvudstaden, undantag. I den icke utan skäl öfverklagade
bristen på arbetare, och de i följd häraf uppstegrade dagsverks-prisen och
tjenstehjons-lönerna ligger ock ett hinder för den allmännare och hastigare
förkofran, som jemna skördar af en gynsam jordmon, goda afsättningslillfällen
och binäringar ined flera, under ostördt lugn åtnjutna förmoner,
i annat fall, skulle bort åstadkomma. Upphofvet dertill igenfinnes åter
dels i inflyttningar till hufvudstaden, der en mängd af landels mest arbetsföra
ungdom frestas att försöka sin lycka; och dels i den förr omnämnda
förändring, som föregått vid jordegendomarnes brukande. På den tid,
då vissa delar af deni vore afsatte till underhåll för arbelarne vid hufvudgodsen,
var behofvet af daglönare mindre, och dessa arbetares familjer
lemnade en säker tillgång på öfvade, vid ordentligt arbete uppvuxne tjenstehjon.
Nu har deremot det omvända förhålländet inträdt, att det, genom
hemmans och torps afbysande samt genom odlingar, utvidgade jordbruket
vid egendomarne kräfver ökad arbetsstyrka, som måste bestridas mot dagspenning
eller genom statdrängar, hvilkas hushåll icke egentligen lemna mer
än en arbetsnyttig person och derjemte äro uturståndsatta alt uppföda några
ämnen till dugliga arbetare, Härtill kommer ett hos arbets-klassen förmärkt,
missförstådt begär efter sjelfbestånd och egen bosättning, hvars
första anledning och väckelse, träffas just i det nämnda bruket af gifta statdrängar,
och derigenom arbetarne undandragas den noggrannare husbondetillsynen,
utan att derigenom deras egna vilkor i verkljgheten förbättras.
Detta okloka sträfvande går understundom derhän, att tjenster antagas på
half stat eller mindre, och alt hushåll, under hvarjehanda förevändningar
af ett lönlöst försvar, nedsätta sig, för att sedermera taga sin utkomst,
hvar och på hvad sätt de kunna. De såmedelst ökade tjenstehjons-lönerna
medföra likväl för Ijenarne föga annan båtnad än frestelse till lyx
och inbillade behof, för hvilkas fyllande de framdeles, sig sjelfve lemnade,
sakna utväg. Och daglönernas förhöjning visar sig städse i ett vexelverkande
förhållande till arbetarnes håg att njuta sin frihet, allt efter som
några dagars förtjenst blir tillräcklig för lefnadsbehofven under några påföljande:
spanmåls-prisernes fall förorsaka dagsverks-prisernes stigande,
och tvertom.
Det är väl att förmoda, att dessa olägenheter, för hvilkas afhjelpande
styrelsen kail föga uträtta, skola, komne till sin höjd, genom behof och
vunnen erfarenhet återföras lill en bättre afpassad jemvigt; och det är icke
utan att flere kloka jordägare börja inse, att det fordna sältet för egendomarnes
brukande, genom egna, försvarligt underhållna arbetare, är, om äfven
med någon minskning i de för en kortare lid uppdrifna årsinkomsterna,
i det hela pålitligare. Det närvarande förhållandet måste emedlertid, i
— 8 —
följd af sakens natur, kännbarast drabba den mindre bemedlade jordbrukaren.
Arbetslönernas pris, olika under olika tider af året och i särskilta delar
af Länet, omvexla, efter allmännaste beräkningen, mellan 32 och 4°
sk. Banko för ett mansdagsverke på egen kost — under sommartiderna
ända till 44 san,t för qvinsdagsverke it>—20 ä 24 sk. Banko. En dränglön
med inberäknade klädespersedlar uppgår till omkring 100 R:dr Banko.
Näringar.
Jordbruketj som af ålder varit och ännu är denna orts hufvudsakliga
näring, fortfar att, i allmänhet, idkas efter enahanda metod: det vill säga
med åkerjorden till ena hälften besådd, den andra liggande i träde,
samt med ständiga ängar och betesmarker. Hvad som kan anmärkas såso.n
skiljaktigt från förra tider, är dock en, äfven hos allmogen, tilltagande håg
för odling och rödjning, samt omtanka att genom noggrannare brukning och
dikning öka jordens bördighet. Vexelbruk träffas väl på ett och annat
ställe i trakterna omkring hufvudstaden, der bättre tillgång på gödsel-ämnen
sådant föranledi; men på få ställen i Länets öfriga delar, hvartill den
kortare arbetstid, klimatet medgifver, höga dagsverks-priser, och en allt
mer och iner tilltagande brist på stängselvirke i de trakter, der jordbruket
är invånarnes egentliga yrke, äro de verkande orsakerna.
Produktionen af råg, hvete och vårsäd slår i samma inbördes förhållande
som förut; så att råg-sädet utgör det hufvudsakliga. Efter nedsatt
beräkning på de grunder, som i delta ämne stå att finna, utgör årliga utsädet
af hvete 3,790^ tunnor, råg 29,120^? t:r, korn 14>47§^g t:r> ^ia^ra
4,971^ t:r, blandsäd 3,o53A t:r, ärter 2,918V t:r. Odlingen af potates
har märkbart tilltaget, äfvensom konsumtionen deraf, såmedelst att potäterna
allmännare användas till boskaps gödande. Att med något sken af
sannolikhet bestämma utsädesqvantiteten, är likväl föga verkställbar^ i anseende
till det stora antalet af mindre jordrymder, hvilka, utom hemmansägorne,
vid torp och backstugor, dertill användas. Linodlingen, ehuru den
ännu icke utgör något hufvudsakligt näringsfång, har betydligen utvidgats,
i synnerhet bland allmogen och innehafvarne af mindre jordlägenheter, till
verklig vinst för odlarne, som dock till större delen sakna den färdighet
och kunskap, som erfordras till linets beredning, och hvilka, då de en
9 -
gång hunnit allmännare förvärfvas, synas lätt kunna föröka detta slags
kultur till iner, än hvad den nu är, knappt tillräcklig för husbehofvet.
Deremot synes odling af hampa och humla snarare minskas än ökas.
Endast i Färentuna härad märkes denna sednare växt i någon molin vara
ämne för jordbrukarens omsorg.
Då skördarne under ifrågavarande fem åren varit dels goda, dels fullt
medelmåttiga, hafva de ock lemnat betydliga öfverskott öfver egna behof,
hvaraf hvete och en del råg oförvandlad afyttras i Hufvudstaden, men en
annan icke obetydlig del hitkommer i form af bränvin från åtskilliga större
egendomar.
Sådane för ortens jordbruk gynsamma förhållanden hafva ej kunnat
förfela alt underhålla och lifva hågen för odlingar, hvilka, i mohn af utrymme
och tillgångar, årligen uppväxa, och hvaraf några äro af ansenligt
omfång.
Kammar-Rådet och Riddaren af Eders Kongl. Maj:ts Wasa-orden N
Dufva, har å säterierna Lina, Hanstavik och Tvetaberg, samt frälsehemmanen
Meltveta och Mörby i Öknebo Härad anställt odlingar tillen sammantagen
rymd af 3ii tunne- 20 kappland, dels genom rothuggning, plöjning
och bränning af odugliga ängar och träsk, och dels genom uppbrukning
till åkergärden af odugliga beleshagar. Kammar-Rådet, äfven i Eders
Kongl. Majrts Befallningshafvandes förra berättelse nämd såsom verksam
odlare, har till en stor del beredt sig utrymme dertill genom förut skedde
och nu ytterligare företagne vattensänkningar och dambyggnader i fyra
sjöar, hvilkas utlopp han ägt disponera, och är för närvarande sysselsatt
med ett ännu ofulländadt företag, att, genom uppbrytning och murning
af en igenramlad mina, som upptäckts hafva fordom varit ledd från malmsjön
i säteriet Ånstads ägor under en hög stenbacke, framskaffa vatten tio
alnar under sjöns yta, till öfversilning af Lina säteris lägre liggande ängar
och till förbättrad drift af Lina qvarnar.
Öfversten och Riddaren af Eders Kongl. Majrts Svärds-orden P. J.
Hagelstam, hvars vidsträckta odlingar och vatten-afledningar å egendomen
Lisma i Huddinge socken äfven omnämnes i förra berättelsen, har under
den sednare tiden förökat dem med omkring 120 tunneland, samt betydligt
fördjupat och utvidgat kanalen. Öfversten, som för bestridande af
sitt jordbruk följer det äldre sättet, att, genom anläggning af jordtorp bereda
sig arbetare i mohn af odlingarnes tillväxt, har, utom den mängd
byggnader dertill erfodrats, äfven utfört flere mekaniska anläggningar, såLandsh.
Femårs-Bcrattelse för Stockholms Lön. 2
IO —
som nya såg- mjöl- och gryn-qvarnar, sorn lemna ulmärkt god tillverkning,
och hvaraf mjölqvarnen är med dubbelverk af jern, samt ett linberedningsmachineri
af sällsjmt fördelaktig sammansättning.
Utom betydliga odlingar vid Udby och Råcksta gårdar i Thyresö
socken tillhörige Viktualie-handlanden C. Abrahamsen, bar sedan Udby
qvarnar år j831 nedbrunnit, ägaren uppfört ny rymlig qvarnbyggnad af
sten och 3 våningars höjd, der 10 par stenar för olika mäld drifvas genom
förträffligt inrättad mekanik med dubbel utvexling, hvarmed hissnings-machineri
och slipverk jemväl är förenadt; och hvilket för orten och hufvudstaden
nyttiga qvarnverk, med skäl anses utmärkt genom föreningen
af gagnliga och beqväma anstalter, som vid dylika inrättningar kunna
användas.
Vid Sturehof i Botkyrka socken, tillhörigt en af Rikets Herrar m. m.
Herr Grefve C. C. Piper, hafva 70 tunnland jord blifvit uppodlade. Vid
säteriet Djursholm i Danderyds socken med underlydande, tillhörigt Herr
Stats-Rådet m. m. Grefve Wirsens Enkefru, Grefvinnan Wirsen, 264
tunnland, dels ofruktbar ängsmark, dels kärr och mossar; vid Rydboholm
i Ryds* socken, tillhörigt en af Rikets Herrar, Herr Grefve M. Brahes Enkefru,
Grefvinnan A< Brahe, 86 tunnland; af Kaptenen Bring, Arrendator
af Ancarcronska familjens fidei-komiss-egendom Runea i Eds socken, 8<
tunnland; vid egendomen Jacobsberg i Jerfälla socken, tillhörig KontraktsProsten
Grefve B. von Schwerin och Öfversten Grefve Ph. von Schwerin,
samt vid Öfverste-bostället Risne, arrenderadt af Fabrikören Bennet, å
hvardera stället 35 tunnland; och af Majoren Trafvenfeldt vid Sundsta,
Husby Skederids socken, 3o tunnland. En mängd godsägare hafva dessutom
anställt odlingar å mindre rynider än de nu nämnda; och få egendomar
finnas, der icke något sådant arbete hafves för handen., i mohn af
tillgångar och utrymme, hvilket sednare likväl, i vissa trakter och förnämligast
i Färentuna härad, nu mera föga är att tillgå. Den förökning produktionen
af jordens alsler sålunda måste hafva vunnit, ådagalägges än
ytterligare, örn man härtill lägger de mindre rödjningar och brytningar,
som, efler godsägarnes exempel, af allmogen företagas, och hvilka, hvar
för sig inskränkta, dock sammantagne blifva af någon betydelse. I Akers
fögderi och nordliga delarne af Länet visar sig denna håg synbarast; så
hafva till exempel Åsätra och Ruggsätra byalag i Åkers socken af kärr och
mossor uppodlat icke mindre än 4° tunnland.
Genom frivillig öfverenskommelse hafva en mängd hemmansägare i
Knutby församling sistlidet år inlöst Björkö qvarn i vattendraget emellan
sjöarne Kärfven och Ginningen, för att medelst undanrödjande af den
derigenom orsakade uppdämning förbättra sina ängsmarker. För enahanda
ändamål har vattendraget mellan sjöarne Floden och Långsjön i Allmunge
socken, till följd af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande laga
kraft vunne utslag, skolat under sommaren sistlidet år upprånsas, ehuru
detta arbete, i anseende till det då fallna, ymniga regn, endast till den
mindre, oundgängligaste delen kunnat verkställas. Öfver uppdämning,
som skall af Kolerncora qvarn förorsakas i sjön Wellen, är af ägaren till
Rungarns säteri i Bladåkers socken klagan väckt med påstående om qvarnens
utöfning, hvilken tvist dock ännu icke är vid första domstol afdömd.
Boskapsskötseln kan svårligen anses hafva ernått någon förkofran.
Allmogen har från äldre tider ärft vanan, att till åkerbruk och körslor
nyttja hästar, och betjenar sig icke utan motvilja af oxar. Då betesmarkerna
derjemte i allmänhet äro inskränkta, men deremot afsättningen till
hufvudstaden af mjölk och andra ladugårds-produkter jemn, och i synnerhet
för de närmast boende indrägtig, är den gifna följden deraf, att boskap
sällan uppfödes, utan kalfvarne helt späda afyttras till hufvudstadens
slagtare. Ladugårds-hushållningen är derföre riktad derhän, att, utan syn
nerligt afseende på annan dermed förenlig industri, genom understöd af
drank, framskaffa den största mjölk-afkastning. Racernes beskaffenhet kommer
således föga i fråga, och de större ladugårdarne bestå mera sällan
af egen afvel. I sammanhang härmed har ock spanmålens afsättlighet
och lättheten alt genom bränvins-bränning vända den till penningar, bragt
åkerbruket något öfver dess naturliga gräns, så att understundom arbete
derå nedlägges och odlingar anställas på ängs- och betesmarkens bekostnad.
Dock, bör ej förtigas, att, under sednare åren, kulturen af foderväxten
börjat tillvinna sig en större uppmärksamhet, som måhända framdeles
verkar ett annat förhållande.
Snarast är en förbättring att vänta i fårafveln, som redan hämtat
märkbar uppmuntran och fördel af sistförflutna årens förhöjda ullpriser.
Det å General-Majoren m. m. Friherre Hjertås egendom Mellingeholm i
Frötuna socken förlagda, staten tillhöriga stam-schäferi, lofvar i detta afseende
en nyttig inflytelse, genom tillgången på en god får-rac, och genom
den gagnande föresyn, schäferiets med uppmärksamhet och insigt
besörjda vård lemnar. Några betydligare schäferier hafva ännu ej af enskilde
hunnit bildas; men orten har dertill flere inbjudande lägenheter,
hvilkas ägare äro sysselsatte med sådane anläggningar.
12
Såsom undantag från boskapsskötselns tillstånd i allmänhet, måste
nämnas den tydliga förkofran, som visar sig i häst-kulturen, dels framkallad
af en mera stadgad välmåga hos hondén, hvarom den städse utgör
ett bland de tillförlitligaste bevis, och dels närmare förorsakad genom tillfällen
till stobetäckning af sqvadronsbeskällare och från Strömsholms stuteri
utsände hingstar. I de trakter af Länet der allmogen mera sysselsättes genom
skjutsning, är väl racen ännu småväxt, men i andra delar och den
egentliga Roslagen, träffas allmänt goda och starka arbetshästar. Och vid
remonteringar för den i Länet förlagde del af Lif-Regementets DragonCorps,
har, under de sista åren, alltid tillgång varit till val bland uppviste
remonter af provinsens egen afvel.
Skogar. Desse intaga väl en icke obetydlig areal af Länet, som innehåller
fyra härads-allmänningar, nemligen Sollentuna samt Erlinghundra,
Långhundra och Semminghundra häraders; utom några Socken-allmänningar,
samt enskilta skogar af större omfång i Huddinge, Vesterhanninge
och Sorunda socknar af Södertörn, samt skärgårds-socknarne och bergshruks-orterna
i Roslagen. Men den lockande afsättningen till hufvudstaden,
fyllandet af jernverkens jemna behof, ångfartygens och bränneriernas
konsumtion, öka åtgången synbarligen öfver den naturliga återväxten, sorn
på få ställen af enskille understödes genom plantering och beräknad afverkning.
Det tillkommer framtiden att utvisa, hvad verkan i detta hänseende,
kan följa på exemplet af den klokare, systematiska hushållning, som iakttages
med allmännings-skogarne. Å. Sollentuna och Semminghundra allmänningar
har trakthuggning, redan vid förra berättelsens afgifvande beredd,
sedermera iakttagits med den ytterligare sparsamhet, behofven tillåtit; och
fortgången häraf skall ofelbart bringa dessa skogar derhän, att de för orten
blifva ett beräkneligt förråd af verkligt värde. Sedan Eders Kongl.
Maj:t i nådig skrifvelse till Kammar-Kollegium den 3o:de November sistlidet
år behagat tillåta, att äfven Långhundra och Erlinghundra Härads-allmänningar
må än vidare under allmän vård förblifva, hafva under detta
års sommar, förberedande åtgärder blifvit vidtagne, att å dem införa enahanda
afverknings-melod, och hvaraf samma nyttiga påföljd synes kunna
beräknas, åtminstone å de af nämnde skogar, som genom sitt läge göra
en pålitlig bevakning och vård möjlig.
Sammantagna averkningen å alla dessa allmännings-skogar, till sitt
omfång beskrifna i den sista underdåniga berättelsen, har under desse fem
— i3 -
åren uppgått till 2,49° stycken timmer, i,354 ^ass gärdsel, 566 lass stör
och 2,17g lass vec^
I Öknebo härad finnes tre sockne-allmänningar, hvaraf dock tvenne
äro delade. Thuringe socken-allmänning delades åren 1806 och 1807,
på det sätt, att skoglöse hemman erhöllo dubbel lott. Skogen, som är
växtlig, vårdas af hvarje ägare särskilt, men besväras af åverkan från skoglöse
grannar. Värdige allmänning delades 1809 e^tei’ oförmedladt mantal,
utan afseende på hemmanens bättre eller sämre skogstillgång, och vårdas
nu af gemensamt underhållen vaktare. Den tredje allmänningen, tillhörig
Öfver- och Ylter-Jerna socknar, och ännu odeladj har genom försummad
v“ård och skogseldar lidit mycken skada.
Byggnads- och stängsel-sättet är lika föga skonande för skogstillgångarne,
som förut, med några färre undanlag å större egendomar, samt
vid jernverk och hyttor, der sten, samt ler- och slagg-tegel till byggnader
användas.
På Hagelstena egendom i Alsike socken är en bränntorfs-måsse upptagen.
Bergsrörelsen. De flere i Länet befintliga jernverk och masugnar,
hvilkas lägen och lillverkningsbelopp jemväl tillförene blifvit i underdånighet
uppgifne, hafva med oafbruten drift fortgått. Då de, med få undantag,
äro grundade på Dannemora bergslags för sin utmärkta godhet
eftersökta malmer, hafva priserna hållit sig oberoende af de konjunkturförändringar,
hvaraf andra orters bergsbruk baft känning. I följd häraf
befinner sig så väl bergsrörelsen för sig, som det närings-understöd, allmogen
och arbetsklassen derifrån hämta, i oförändradt, nöjaktigt tillstånd.
Den enda betänklighet, som härvid framställer sig, ehuru den ännu endast
rörer framtiden, är att bristande skogstillgång kunde komma att göra inskränkning
i rörelsen nödvändig. Åtskillige bruksägares under sednare åren
röjda omtanka, att, genom inköp af skogshemman och införande afenplanenlig
skogshushållning, betrygga sina behof, lemnar dock rum för den
förhoppning, att åtminstone några vidsträcktare verkningar af en sådan
olägenhet skola kunna förekommas, dertill, lyckligtvis tiden ej ännu kan
anses vara försuten.
Vid Herrängs grufvor, hvilka i sednaste berättelsen anmäldes såsom
af nyo upptagne, fortgår brytningen och är uti jemt tilltagande. Malmen
transporteras för det mesta till vissa bruk i Norrland. Utom arbetsförtjensten
i orten, har denna gruf-brytning således öppnat tillfälle för allmogen
till en indrägtig fraktvinst. Af enskille personer utom Dannemora
bergslag äro derjemte brytningar företagne å den så kallade gruf-skogen i
— i4 —
Wahlö socken, samt Roddarne hemman i Hökhufvuds socken, äfvensom
några äldre jernskärpningar vid Koxut i Börstels socken blifvit upptagne.
Ännu är dock outrönt, i hvad mohn dessa företag, i anseende till de drygare
brytnings- och transport-kostnaderna, kunna blifva lönande. Å Jerna
sockne-allmänning i Öknebo härad har likaledes en gammal jerngrufva blifvit
af ett bolag under de tre sista åren ånyo bearbetad, i ändamål att använda
malmen, som skall vara af god halt, vid gjuterier i Östergöthland
och Södermanland; hvilket likväl i anseende till inträffade barvintrar och
grufvans aflägsenhet från laslage-platsen vid saltsjön, hittills mött hinder.
Det oaktadt fortsattes brytningen driftigt med fjorton ständiga arbetare.
I Wårdinge Socken af nyssnämnde härad finnes åtskillige kalkbrott
med 5 ugnar, hvilkas tillverkning fyller ortens behof och skulle kunna
uppdrifvas vida derutöfver, om afsättningen vore starkare och transporten
till Stockholm mindre obeqväm. Af mera betydenhet är ett kalkbrott i
Sorunda socken Sotholms härad, tillhörigt Öfversten och Riddaren Frih.
C. H. Anckarswärd. Tretton arbetare äro der dagligen sysselsatte, och
transporten bestrides genom ett af ägaren dertill inrättadt ångfartyg.
Andre bruk, fabriker och näringar. Utom mjöl- och såg-qvarnar för
orternas behof, samt tegel-tillverkningen, hvilken derutöfver, likasom förut,
har förmonligt afsättnings-tillfälle i Stockholm, äro, bland de mekaniska inrättningar
och fabriker af ädlare art, som i Länet finnas, några andre icke af större
och anmärkningsvärd vigt, än Gustafsbergs porcellains- och vaxljus-fabrik,
Kummelnäs fabrik för ättika, skedvatten, färger och åtskilliga syror, samt
Tumba pappersbruk, belägna, de tvenne förstnämnde å Wermdön och det
sednare i Svartlösa härad Botkyrka socken. Vid Gustafsberg, der arbetet
besörjes med mycken drift och årligen undergår förbättring och förädling,
äro 162 arbetare sysselsatte, hvaribland 42 lärlingar, till större delen tagne
bland ortens barn, och flere med utmärkt fallenhet för yrket, så att
för den egentliga fabrikationen utländska arbetare icke mera behöfva antagas.
Dessas antal är ock minskadt till 6, hvilka, i den mohn de afgå,
skola fullkomligen kunna ersättas af fabrikens egna lärlingar. Då, i anseende
till vattenbrist under sommartiderna, längre afbrott ägt rum i
driften af de för massa-beredningen inrättade qvarnar, dertill vattnet från en
ofvan liggande insjö genom underjordisk rörläggning framledes, och i en
nästan lodrätt pumpstock uppreses öfver ett hjul af 32 fots diameter,
har fabriksbolaget nödgats anskaffa en mindre ångmachin af q hästkrafter,
beräknad att, när så behöfves, draga, icke blott nämnde qvarn med sina
3i pär stenar eller så kallade kypar, utan ock, på samma gång, en stor
I
- i5 —
kross-anstalt och nio andra massa-kypar, hvilka förr drifvits med oxar. Och
först härefter kan denna fabrik, hvars anläggning och fortgång varit underkastad
stora och mångfaldiga svårigheter, samt påfordrat dryga uppoffringar
och mycken ihärdighet, anses till byggnader och inrättningar fullt
färdig. Porcellaios-tillverkningen, sorn varit i jemt stigande, uppskattas för
sista året till 82,570 R:dr, och vaxljus-till verkningen till 14,100 R:dr. Hufvudsakliga
tillverkningen vid Kummelnäs fabrik är ättika, som der beredas
af utmärkt, erkänd godhet, och efter en särskilt metod, som skall vara denna
fabrik ensamt förbehållen. Men de öfriga beredningarne hafva under
sednare åren ej kunnat med fördel fullföljas i större skala, sedan lättad införsel
utifrån nedsatt värdet derå. Vid Tumba hafva likaledes nya mekaniska
inrättningar med ångkraft och af ypperlig, för ändamålet tjenlig
sammansättning, blifvit anbragte. Tillverkningsvärdet är uppgifvit till
35,552 R:dr Banko. Vid Nyforss pappersbruk i Thyresö socken lärer
deremot rörelsen både till vidd och förmonlighet hafva minskats i anseende
till den förändring, brukets förvaltning genom ombyte af arrendator
undergått.
Fabriksinrättningar, utom de i förra underdåniga berättelserna nämnda,
äro en af Grosshandlaren Daevel på Äppelviken i Bromma, enligt särskilt
privilegium gjord anledning för beredande af lakeradt läder och förfärdigande
af hvarjehanda munderiugs-persedlar, dervid tillverkningen, som
fortgått endast under sistlidet år, är uppgifven till 4°o R:dr Banko; ett
af Åldermanen Wolffram vid Sundbyberg i samma socken inrättadt vaxblekeri,
der tillverkningen under sistlidet år uppgått till 3,862 R:dr 24 sk.
Bauko; samt ett garfveri vid Liljeholmen, med årlig tillverkning af io,5oo
skålp. sålläder.
Bland förut varande fabriker, som vunnit märkbar förkofran , kunna
nämnas kimröks- och beckbruket vid Hermansdahl och Finnboda å Sicklaön,
den vid Charlottendahl i Brännkyrka socken varande fabrik för gröfre
kläden, samt kattuns-tryckeriet och bomulls-väfveriet vid Wargtorpet i Solna
socken, der väfstolarnes antal blifvit ökadt från 3 till 6, och ett kemiskt
blekeri inrättadt. De öfrige, till största delen i hufvudstadens granskap,
anlagde fabriks-inrättningar befinnes, utan synnerlig förändring, på
samma grad af obetydlighet. Entreprenörer med större kapital synas ännu
för dylika företag föredraga sjelfva hufvudstaden, hvars lokala förmoner
i afseende å transport och afsättning sannolikt öfverväga den besparing
i hushyra och andre lefnads-omkostningar, landsorten erbjuder.
— i6 —
Den vid stärkelse-bruket å Kongl. Djurgården inrättade tvål- och såpfabrik,
äfvensom ättike-bryggeriet vid Liljeholmen i Brännkyrka socken,
hafva upphört.
Norrtelje gevärs-faktori har, för fullgörande af de årliga lefveranserna,
varit i verksamhet. Arbets-styrkan, som år 1828 var 151 personer, hade
i832 minskats till 127. Årliga tillverkningen har uppgått till omkring
2,000 nya infanteri-gevär, hvilket antal äfven lefvererats, utom sistlidet år,
då icke mer än i,5oo sådane gevär blifvit lemnade. Såsom orsak härtill,
derom eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande likväl ej nu kan med tillförsigt
sig yttra, är af förvaltaren uppgifvit, att arbetarne, genom den
stränghet vid besigtningen, som under sednare åren ägt rum, fått vidkännas
kassalioner och omarbetningar, hvilka de ansett, utan skada eller vanprydnad
för gevären, kunna undvikas, och hvilket förhållande skall ofördelaktigt
inverkat på arbelarnes utkomst, och bland dem vållat skuldsättning
och håglöshet.
Andre af invånarne begagnade bergnings-utvägar äro fiske, sjöfart,
samt kolning och forsling för bergsrörelsens behof, hvilka dock i vissa
trakter mera egentligen äro att anse såsom moder-näringar.
Fisket, i synnerhet idkadt i Singö, Wählö, Rådmansö, Blidö, Åker
och Wermdö socknar samt Sotholms skärgård, och hufvudsakligen rikladt
på strömmingsfångst, har, utan att visa sig särdeles ymnigt, fortfarit att
lemna nöjaktig utkomst åt dem, som dermed sysselsatt sig. Undantag
härifrån gör likväl den ovanligt lyckliga fångst af mellan 2 och 3,000 skälar,
som är 1831 om vintern inträffade i yttre Roslags skärgården.
Sjöfarten, som för skärgårdsboen utgör ett kärt och, i förhållande till
hans inskränkta behof, indrägtigt yrke, har bibehållit sitt förra lif och äfven
i någon mohn tillväxt. Fartyg från omkring 70 till 10 ä 5 lästers
drägt, till ett känt antal af 241, hafva dertill varit begagnade. Då de
för afhållande af farsoten Cholera påbudne, nådiga författningar först utkommo,
syntes någon stagnation i denna rörelse vara att befara, emedan
de stränga visitationerna och nödvändigheten att noggrant uttaga och uppvisa
pass, i början injagade rädsla hos allmogen; men det nyttiga ändamålet
med dessa försigtighetsmått dröjde ej länge att blifva begripligt; och
den vunna öfvertygelsen härom i förening med den genom sednaste förpassnings-stadga
medgifne lättnad för skärgårdsfarten, hafva ej förfelat att
bibehålla den i en ostörd verksamhet, än mera lifvad genom den förmonliga
re
af
-
— *7
re afsättning de vanliga frakterna af ved, kol, fisk och hö vunnit medelst
försvårande af medtäflan från Finland.
Föryttringen af skogseffekter och mjölk i hufvudstaden är derefter,
nied afseende å antalet af de personer, sorn deraf hämta deras hufvudsakliga
bergning, att nämna bland Länets vigtigare näringsgrenar. Icke allenast
jordägarne sjelfve, inom ett afstånd af 2 till 3 mil från Stockholm, draga
en betydlig inkomst af sina ladugårdar; genom dessas brukliga utarrenderande
uppkommer äfven tillfälle till försörjning för en mängd familjer,
hvilka, oaktadt den dryga afgiften af 3o till 75 R:dr Banko årligen för
hvarje kokreatur, hafva nog öfrigt för deras uppehälle.
Hvad angår afsättningen äf skogs-produkter, hafva, efter hvad jag redan
haft nåden anföra, de lockande höga prisen i hufvudstaden bragt densamma
till en höjd, som på flere ställen är mindre förenlig med skogarnes
framtida bestånd.
Salpeter-tillverkningen förhåller sig i det närmaste lika som tillförene.
Den utgör sammanlagdt för de i ifrågavarande fem åren 3,68a LU.\ eller
706 LU. 8 ii. årligen. Plantladornas antal är 61; hvarförutan finnas ^3 så
kallade jordgolf, der jordsamlingar för nämnde ändamål beredas.
Tvenne inkomst-källor af hufvudsaklig vigt för flere delar af Länet,
ehuru nyttan af deras oinskränkta begagnande med skäl anses tvifvel underkastad,
äro skjutsning och bränvins-bränning.
Skjutsningen på allmänna landsvägarne till hufvudstaden har väl, under
de sednare åren, genom ångfartygen minskats, i synnerhet åt norr och
vester. Följande calcul öfver skjutsningen vid Fittja, Pihlkrog och Kumla
gästgifverier i Svartlösa och Öknebo härader, der trafiken är starkast,
visar dock hvilken betydlig penninge-inkomst dermed inbringas.
Pihlkrog
för sistförflutna
fern år,
hafva för
resande utgått hästar
antal: vid
Gästgifvare.
Håll.
Reserv.
Beting.
Summa.
37,039
15,938
63,253
. . 3,424
23,io4
7,240
33,732
13,735
4,13o
—,.—
2 1,269
17,104
73,878
11,370
15,938
I 28,254
Liifidsh. Femårs-Beriitlelse för Stockholms Län,
- 18 -
Vid Fittja.
af Gästg. häst.
5,r 38 st.
för
2 mil avi6 sk.
3,42 5
16 —
Banko.
5,i 38 —
—
0
O
•H ICS
2,569
— —
af Håll-häst.
18,520 —
—
2 d:o å d:o
12,346 32 —
18,519 —
—
ii d:o å d:o
9,259
24 —
mot beting
7,969 —
—
2 d:o å 24 sk.
7.969
7>969 ~
1 i d:o å d:o
5,976 36 —
41,54Ö 12
Vid Pihlkrog.
af Gästg. häst.
1,712 st.
för
2 mil. å 16 sk.
1,14 •
16 —
1,712 —
—
1 i d:o å d:o
856
— —
af Håll-häst.
1 1,552 >—
—
2 d:o h d:o
7>7°'
16 —
1 i,552 —
—
11 d:o å d:o
5,776
— —
af reserv-häst.
3,620 —
—
2 d;o å d:o
2,413
16 —
i - ' > '
3,620 —
_
d d:o å d;o
1,810
2
19,698 —
*
Vid Kumla.
tillsamm. häst.
21,269
för
ig mil å 16 sk.
.
•
10,634 24
Efter approximativ, låg beräkning, har dessutom
allmogen årligen skjutsat från Stockholm
till Fittja med 3,ooo hästar årligen, sorn på
5 år, för i| mil å 32 sk. gör .... i5,ooo — —
Och från Södertelje med 3,ooo hästar årligen eller
tillhopa 15,ooo, hvaraf 7,5oo för 2 mil 024 sk. 7,5oo — —
7,5oo —iid:oå d:o 5,625 — —
hvartill kommer för Kungs- krono- och fångskjuts,
samt lega af hållskjuts-skyldige ulhä
radsboer
och andra, minst ..... . 10,375 — — 38,5oo — —
B:ko R:dr 110,370 36 —
Femtedelen häraf gör således ett årligt belopp af 22,075 R:dr 34 sk.,
hvilket, med afseende å de låga beräknings-grunder, sorn antagits för skjutsningen
mot beting m. m. säkerligen kan förhöjas till 25,000 R:dr årligen.
En stor del af allmogens penninge-utgifter för krono-utskylder och enskilta
behof kunna derföre bestridas med detta slags inkomst, men deraf lärer ej
få anses följa, att, härtill åtgående tid och arbete skulle kunna i ekonomiskt
och moraliskt hänseende nyttigare användas.
Bräll vins-bränningen har under de ifrågavarande åren varit åtskillige
gånger inställd och produktionen i följd deraf något minskad. Högre pri
-
— '9
ser hafva dock tvifvelsutan ersalt denna minskning, så att afkomsten af det
hela kan anses i det närmaste enahanda. Det är i synnerhet i trakterna
omkring hufvudstaden denna handtering blifvit bragt till betydligare utvidgning,
genom lätthet till afsättning och genom jordens högre värde, som bereder
tillfälle alt å mindre fastigheter anlägga stora bränneri-vérk. Så hafva,
jemförelsevis, år 183r minimi-afgifterna af pannerymder i Sollentuna
fögderi utgjort 7,207 R:dr 3 sk. 3 r:st och i Svartlösa fögderi 4>435 R:dr
24 sk.; men i Frösåkers fögderi endast 2,455 R:dr 44 sk* 9 r:st, ehuru
folknurnmeru i de begge förstnämnda fögderierna är mellan 11, och 12,000,
och omkring 18,000 i det sednare, som tillika innehåller flera större egendomar
och bruk. Samma förhållande visar sig i afseende å minuferingsafgifterna,
som för nämnde år, varit i Sollentuna fögderi 680 R:dr, i Svartlösa
fögderi 4^5 R:dr, och i Frösåkers fögderi io3 R:dr. En summarisk
uppgift öfver bränvins-brännings-afgifterna torde närmast upplysa beloppet
af denna tillverkning, under de sednare 5 åren, och den inkomst, som
kan anses derigenom hafva orten tillflutit:
Efter Jord-  värdet.
Minimi-afgift
af pannerymden.
Förhöjning öfver
minimi-afgift.
Minuterings-
afgift.
Summa.
För år 1832
3,131
44
11
8,974
43
7
5,682
42
11
2,485
20,274
35
5
1831
3,259
38
5
26,903
43
10
731
46
8
2,365
33,260
32
11
1830
3,303
7
2
26,822
25
2
—
2,226
8
32,351
40
4
1829
3,292
22
8
29,377
40
2
—
2,156
32
34,826
46
10
1828
3,278
36
3
30,117
22
4
—
2,120
10
35,516
20
7
Vid hvilka uppgifter, för deras riktiga uppfattning, likväl bör nämnas,
alt, då den förhöjning af bevillnings-beloppet, efter minimi-tarifFen, som
vid tillämpning af nu gällande brällvins-brännings-förordning uppkommer,
ej kan för hvarje år inflyta förr än i det påföljande årets debitering, således
den för år i832 utförda förhöjning 5,682 R:dr sk. 11 r:st, rätteligen
bör läggas till bevillnings-summan för 183r.
De gynsamma kommunicationer, hvarmed Länet, dels af naturen, dels
genom menniskoarbete, är försedt, så till lands som sjöss, hafva blifvit
förbättrade genom åtskilliga anstalter af betydenhet.
För upptagande af farled mellan Djurgårds-viken och saltsjö-viken
Värtan är kanalgräfning med anslag af strömrensningsfonden börjad, men
icke år i832 afslutad. Flera skärgårdsboer, som i mindre farkoster tillfö
-
ra hufvudstaden dess (lagliga behof, komma att af denna kortare och
tryggare passage åtnjuta mycken fördel.
Dels genom dagsverks-biträde afinvånarne och dels genom i nåder bevil
jadt bidrag af strömrensnings-fonden till ett belopp af 3,ooo R:dr Banko
har likaledes en fordom begagnad, men sedermera uppgrundad segelled,
genom Lillström mellan Vermdön och Fogelbrolandet under sistlidet års
sommar blifvit gjord farbar, tili stor fördel för invåuarne i Djurshamns
och Möjå Kapell-församlingar ni. fl. samt Sandhamns lotsar, hvilka alla
härigenom vunnit en vida kortare och tryggare väg till hufvudstaden.
Den vid förra underdåniga berättelsens afgifvande under förberedning
varande brobyggnad öfver Skuru-sund, mellan Vermdön och fasta landet,
har blifvit, af det dertill ingångna bolag fulländad och, vid derå anställd
besigtning den i5 Mars sistlidet år, befunnits utförd med en noggranhet,
styrka och varaktighet, som, med afseende å dess längd och för vinden
blottade läge, äro lika nödiga som svåra att åstadkomma. Bron är 2Öo
alnar lång, med säkra, murade landfästen, och hvilande vid hvardera stranden
på der uppförda hvalf, samt til! med lersta delen flytande på vattnet.
För fartygs genomfart har denna medlerst» del en sluss eller skjutbrygga
på ip alnars djupt vatten, och å hvardera sidan försedd med stenpelare.
Till understöd vid denna byggnad, har bolaget af allmänna medel uppburit
12,000 R:dr Banko, mot fyra procents ränta och 2 procents årlig
afbetalning.
Genom fullbordandet af de i 1828 års berättelse omnämnde väg-anläggningar,
som, ti il följd af Eders Kongl. Maj:ts derom meddelte nådiga
beslut, bordt ske inom Huddinge socken, har kommunicationcn genom en
del af Svartlösa härad blifvit väsendtligen förbättrad. Likaledes har, sedan
Sollentuna härads tingställe numera blifvit stadigt förlagd t vid Barkarby
gästgifvaregård, häradsvägarnes underhåll, som, i anseende till ombyten
af tingstad, under flera föregående år i åtskilliga delar varit obestämdhet,
och till Kongl. Maj:t fullföljda, men för tillkomna omständigheter
återförvista rättegångar underkastadt, blifvit, genom Eders Kongl. Majrls
Befallningshafvandes utslag den 27 Februari i832, regleradt, så att, medelst
upptagande å några ställen af förut varande, mindre vägar, häradsväg
kommer att från häradets södra ända fortgå genom de delar af Häradet,
der landsväg ej framlöper.
Södertelje kanal, öppnad örn hösten 1819 med obehindrad passage för
12 fot djupgående fartyg, har sedan varit begagnad så af in- som utrikes
2 I
seglande, äfvensom af utländska fartyg. Under de sednast förflutna fem
åren har kanal-farten lemnat följande resultat:
År 1828, då farten börjats den 26 April och slutats den 18 December.
g4o fartyg
3,254 32 8
=48 båtar  57 24 — o
3,312 8 8
År 1829, då farten börjats den 14 Maj och slutats den i3 November.
896 fartyg 3,oi4 n 4
235 båtar  53 12 —
3,067 23 4
År i83o, då farten börjats den 25 April och slutats den 2 December.
969 fartyg 3,310 28 —
284 båtar  56 6 —
3,366 34 —
År 183 r, då farten börjats den 1 Maj och slutats den 27 November
1,166 fartyg
4>586 4° 3
427 båtar  102 6 —
‘
4,688 46 8
År 1882, då farten börjats den 9 April och slutats den 29 December.
i,351 fartyg 6,389 17 —
4»4 båtar  92 12 — c /t)
5,48i 29 —
hvaraf synes att farten är i tilltagande och troligen än mera ökas, efter
öppnandet af Götha-kanal, då redan flera fartyg, som passerat denna sednare,
äfven gått förbi Södertelje.
I farleden vid Almare stäk, hvars genom muddring och sprängning
åstadkomna förbättring befinnes i vidmakthållet tillstånd, har äfven beqväm
och liflig båtfart ägt rum.
På Åkers kanal har, enligt meddelande från Stor-Amirals-Embetets
tredje afdelning, transport-rörelsen, hvars hufvudsakliga föremål varit ved
och några andra skogs-produkter, tegel, mjöl, hö och halm, visat sig i följande
förhållande, beräknadt efter antalet af der passerade fartyg:
År 1828
1829
1830
1831
1832
102 fartyg
x 08 —
115 —
85 —
88 —
22
Politisk Författning.
Kammarverk. Jordeboks förändringar i Länet sedan 1828 äro: Danviks
frälsehemmanen Herresta N:o 3 Skeptuna socken från | mantal till ±
mantal, Snättersta N:ris 1 & 2. Markins socken, hvardera från 1 mantal
till i| mantal, eller tillsammans förhöjning |:dels mantal. 2:ne qvarnar,
hvardera med ett par stenar, skattlägde, nemligen Nysätra qvarn i Wätö
socken och Westerlisa qvarn i Länna socken å frälsegrund; samt tvenne
lägenheter, Mählbomahr och Nygärdet i Börstils socken, hvilka ej kunnat
hemmantal åsättas: en qvarn, N:o 6 i Waxholm, jemlikt Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 22 Juli 1828, nedrifven: räntan af Rinkeby N:o
4, l mantal Krono i Danderyds socken afskrifven, såsom i arrendet inbegripen:
räntan af ~ mantal frälse Klingsta Danderyds socken, hvilket blifvit
omfördt till Säteri, utesluten; samt frälsehemmanet Lilltorp Frötuna
socken omfördt från ~ till t mantal.
4 8
Enligt utdrag af arbets-berättelserna från de, under ifrågakomne fem
år, i Länet tjenstgörande Landtmätare, hvilkas antal utgjort 12 Lill 14,
med biträde af 4 611 6 medhjelpare, hafva genom afslutade förrättningar
204 mantal blifvit skiftade, med en sammantagen ägorymd af 6,185 tunland
åker 8,15S tunnland äng, 2,702 tunnland uppodlingsmark, 89,402
tunnland afrösningsjord och 2,202 tunnland impedimenter, utgörande tillhopa
en areal af 58,656 tunnland, hvarvid 5i delägare från byalag utflyttat
och 267 blifvit qvarboende. Dessutom äro skiftesförrättningar å en
sammanräknad rymd, fullt motsvarande tredjedelen af den nyssnämnde,
ännu under handläggning, såsom dels icke afslutade, dels beroende på
domstols pröfning.
Vid jemförelse mellan fastigheter, innehafde af sjelfägande jordbrukare,
arrendatorer och brukare, visar sig förhållandet sålunda:
I Sollentuna Fögderi, som utgöres af 4^0tö mantal, bruka ägarne sjelf—
ve 167 g i mantal; boställen äro 3o-S| mantal, samt åt arrendatorer och
landtbonde!- upplåtne 20211 mantal.
I Långhundra fögderi, bestående al' 75mantal, bruka ägarne sjelfve
38i?3g mantal; 43| mantal äro boställen och 327 mantal åt brukare upplåtne.
1 Frösåkers fögderi, bestående af 570T mantal, brukas 33o mantal
af ägarne sjelfve, af Embets- och Tjenstemän innehafvas såsom boställen
24{| mantal och 2i5 mantal af arrendatorer och brukare.
I Lyhundra Fögderi innehållande 720^ mantal, brukas 4^92 af ägare,
boställen 421 mantal och åt arrendatorer och brukare upplåtne i88| mantal.
23
I Åkers fögderi, beslående af 572A mantal, innehafvas 3611 mantal af
ägarne sjelfve, i5^ äro boställen och ig5 äro upplåtne åt brukare och arrendatorer.
I Sotholms fögderi, som innefattar 377? mantal, bruka ägarne sjelfve
171? mantal, 6 mantal äro boställen, 200 mantal åt andra personer upplåtne.
I Svartlösa fögderi, bestående af 400iä mantal, brukas 179/5 mantal
af ägarne, 17?! äro boställen och 203/5 innehafde af arrendatorer och
brukare.
I Färentuna fögderi, som beslår af 1 y5i mantal, bruka ägarne sjelfva
joi| mantal; boställen äro 3i mantal, och åt brukare och arrendatorer upplåtne
90 mantal.
Sammantaget för hela Länet, som, utom 10 preste-boslällen i Sotholms
och Färentuna härader, hvilka icke äro satte till visst Jordeboksmantal,
men anses lika med helt hemman, består af 4’0^9i^o mantal,
brukas således 2,189/55 mantal af ägarne sjelfve, lgOj?! äro boställen, och
1,669/55 mantal äro upplåtne åt arrendatorer och brukare.
Medelvärdet af ett mantal efter sista årets uppskattning är 4*732, af
1 mantal frälseränta 1,948 R:dr, af lägenhet 2,191 R:dr, af bergverk
111,282, af manufakturier 7,625 R:dr, af mjöl- och såg-qvarnar 2,527 R:dr
Banko.
Jordeboks- och mantals-räntorna af Rusthålls-stammarne tillsammans
33oA mantal, förmedlade till 298—, uppgå till 10,682 R:dr i3 sk. 11 r:st;
och Lill 14,961 Ridr 46 sk. 11 rist. banko för augmenterna, som tillhopa
utgöra 3o9|g mantal, förmedlade till 279H mantal.
För 37^5 mantal, samt 8 lägenheter i Åkers fögderi, ansedde lill 2|J
mantal, betalas rotefrihets-afgift med tillhopa 481 R:dr 36 sk. banko.
Stats-Bidrag. Af livad förut blifvit i underdånighet yttradt om den
förmonligare afsättning och de tillfällen till biförtjenster, som tillskyndas
orten af dess läge omkring bufvudstaden, följer ock, att penni nge-förlägenhet
der, sannolikt mindre än i någon annan del af landet, är rådande, och
alt de skattskyldige mera sällan sakna utväg till statsbidragens afbördande.
I allmänhet taget, inflyta äfven desse jemt och ordentligt, ulan att näringarne,
jemförelsevis med andra orter af landet, synas deraf tryckte och
återhållne. Jordbruket har utvidgats och förkofrats och bergsrörelsen fortgått
med oförminskad liflighet, samt de härtill erforderlige ansträngningar
åtminstone icke ökat skuldsättningen, så vidt man kan komma till något
omdöme i ett ämne, hvilket, för att tillförlitligt beräknas, fordrar en mera
speciel kännedom om enskildes förhållande än som kan vinnas. Från Ri
-
— 24 —
kets Ständers B;ink, der Länet vid 1827 års slut häftade för 10 odlingslån,
8 Banko-lån mot 5 procents ränta, (23 landtegendomslån mot 4 procent
och 4 brukslån, tillsammans 379,947 Rldr 21 sk. 10 r:st banko, — ulestodo,
vid i832 års slut, 119 st. landtegendomslån å tillhopa 226,622 R:dr
3o sk. 9 r:st, — 5 brukslån utgörande 44>°79 Rtdr 3 sk. 5 r:st, 6 Bankolån
mot 5 procents ränta up[)gående till 26,864 R:dr 21 sk. 1 1 r:st och
3 Odlingslån till 10,265 R:dr, tillsammans 307,831 R:dr 8 sk. 1 r;st banko.
Undantag från ofvan anmärkta förhållande göra i någon mån slättbygderna
af Långhundra fögderi. Spanmålen är den enda tillgången; och
bristen på binäringar samt en viss af allmogens häraf följande lefnadssätt
och ekonomiska ställning, alstrad tröghet och liknöjdhet, förorsaka äfven
någon svårighet vid krono-uppbörden, såmedelst, att densamma, till icke
obetydlig del, vanligen kommer på restlängd, men dock slutligen godtgöres,
utan att utmätnings-försäljning dervid behöfver användas.
En betydlig lättnad i utgifterna för roterings-skyldighelen har blifvit
tillvägabragt derigenom, att den fond, som tid efter annan samlats medelst
en, enligt 1725 års kneckle-kontrakt, erlagd så kallad enöres-afgift, utgången
med ett öre silfvermynt af hvarje öresland, nu mera användes lill lego-hjelp
för vacante soldat-rotar. Enligt Eders Kongl. Majit under den
17 December 1831 i nåder fastställda Reglemente för Länets enöres-kassa,
då förkofrad till en summa af [ 1,000 R:dr Banko, åtnjuter hvarje ledig
blefven rote 16 R:dr 32 sk. banko lill legandc af ny karl, samt 10 Rldr
banko, till bestridande af de i konlrakterna utfäste, mindre förmoner till
soldaterne. De tillgångar, kassans räntor och den fortgående enöres-afgiften,
som för hela Länet årligen utgör 65 R:dr 24 sk. 7 rist banko, derutöfver
lemna, äro afsatte till en särskilt fond, med Eders Kongl. Majits
nådiga tillstånd benämnd Haris Kongl. Höghet Hertigens af Upland
gratifikation s-inrätt ning för afskedade valf ört jente soldater vid Uplands
regemente saint dessas i behof stadde enkor och oförsörjda barn; och
hvarifrån gratifikationer till belopp af högst 26 R:dr 32 sk. och minst 5
R:dr banko åt dertill behöriga personer utdelas.
Efter medeltal af de beräkningar, sorn i särskilta trakter af Länet,
efter deras särskilta förhållanden, blifvit gjorde uppgå årliga utgifterna
för ett nummer af Lif-regements Dragon-corps till 175 å 200 Rldr banko,
för en soldat-rote omkring 80 R:dr; för en båtsman omkring 70 Rldr; samt
årliga bidragen lill klerieiets underhåll till omkring 20 Rldr af helt mantal.
Att väghållning, skjutsning och inqvartering skola, i de delar af Länet,
der de stora farvägarne lill hufvudstadcn framgå, falla ojemförligt tyngre
25
än annorstädes är gifvet. I följd häraf är ock uppskattningsvärdet å dessa
skyldigheter mycket omvexlande. Så beräknas skjutsningen i några fögderier
till 40 å 5o R:dr och i andra till 5 R:dr för mantalet: kostnaderna
för väghållning variera mellan 8 R:dr och 5o R:dr: för diverse onera och
besvär mellan 4 R:dr och 16 R:dr.
För Kronobrefbäringens jemna och ändamålsenliga fördelande möta
esomoftast stora svårigheter. Mängden af handräcknings- och polis-ärender
vid denna Läns-styrelse göra en ständig och trägen korrespondans med
kronobetjeningen oundviklig, hvaraf följer, att den skjutsfrihet, som för
kronohref-föringen bestås, på ganska få ställen anses motsvarig, äfven med
den noggrannaste tillsyn mot missbruk. Och detta missförhållande måste
visa sig ännu mera synbart i de orter, som mindre besväras af skjutsning.
Innehafvarne af hemman med bref-bärings-skyldighet sträfva derföre att
derifrån befrias; och regleringen af sådane ärender blir understundom nog
brydsam och måste någon gång, då äldre bref-bäringshemmans anspråk sådant
oundgängligen fordra, stanna vid sådana flyttningar, som för en skyndsam
och ordentlig postgång icke äro de mest tjenliga.
Politie.
Länets belägenhet, som gör, att ej mindre arbetare, löst folk och äfventyrare,
hvilka från Rikets öfriga delar, talrikt besöka hufvudstaden,
under vägen dit passera genom och uppehålla sig uti Länet, än ock en
mängd vanartige personer, som af nödtvång eller ostadighet lemna hufvudstaden,
i orten deromkring söka den första tillflykten och utrymmet försina
oordningar, har ock medfört den gifna följd, att handhafvandet af
allmänna ordningen samt uppsigten öfver laglydnad och sedlighet, här förorsaka
ojemförligt större möda och omtanka, än i andra orter af landet.
Läns-styrelsen och domstolarne i hufvudstadens omgifning nödgas derföre
åt dithörande ämnen ägna en god del af deras tid; och hos krono-betjeningen
erfordras, såsom en hufvudsaklig egenskap, förmågan att med vaksamhet
och urskilning märka och beifra hvad i sådant hänseende förefaller.
Då större förbrytelser högst sällan undgå att upptäckas och af bestraffning
påföljas, samt brottslingar och misstänklige personer städse med sorgfällighet
anhållas, vitsordar sådant ock fördelaktigt kronobe!jeningens förhållande.
Dess bemödanden skulle dock sannolikt blifva otillräckliga, om
Landth. Femårs-Bcrältelse för (Stockholms Län. 4
2 6 —
de ej hade en stödjepunkt i det allvarliga nit, hvarmed brottmålen, oansedt
deras stundom besvärliga mängd och invecklade beskaffenhet, vid domstolarne
behandlas; och om de ej beredvilligt underhjelptes af allmogen och
andre enskilte, som af vana och omsorg för egen säkerhet, hafva ögonen
riktade på händelser, och personer, som störa eller hota den allmänna
ordningen. På sådant sätt har det, oaktadt de svårigheter, hvilkas tillvaro
ej kan förbises, varit verkställbart att uppehålla lagarnes helgd, samt
att genom ofelbarheten af deras påföljd i möjligaste måtto aflägsna brotten
och hos de verkliga invånarne nära föreställningen om deras vådlighet och
olycksförande verkningar.
Ett verksamt bidragande härtill kan ej heller frånkännas så väl presterskapets
bemödanden i allmänhet, som dess vaksamhet uti den pastoralvården
tillhörande del af sede-polisen, och hvilken uti en mängd socknar
ofta förekommer mödosam och bekymrande. Såsom vidtagna anstalter
af offentlig egenskap, för ifrågavarande ändamål, böra ihågkommas de
nyckterhets- och måttlighets-föreningar, som, efter hvad redan blifvit i underdånighet
anmält, inom flera församlingar äro lillvägabragte. Undervisningen
besörjes i sockne-skolor, som i de flesta församlingar redan förut
blifvit grundade, dels genom gemensamma bidrag och dels genom enskiltes
frikostighet. Sådane, under sistförflutne åren ytterligare tillkomne
anstalter äro följande.
I Ryds socken, der allt ifrån år 1772 insamling skett lill en skolfond,
har denna fond, sedan den uppgått till emellan 2 och 3ooo R:dr
Banko, blifvit ökad med 1,000 R:dr samma mynt, såsom gåfva af Högvälborne
fru Grefvinnan Aurora Brahe, som derförutan låtit på enskilt bekostnad
bredvid kyrkan på Rydboholms jord år i83o uppföra ett vackert
och rymligt skolhus, hvilket numera äfven blifvit inredt, och hvarest undervisning
efter vexelmetod kommer att besörjas af en lärare, som tillika
är tjenstgörande prest och kallas af ägaren till Rydboholm, församlingens
patronus. Genom ytterligare bidrag af församlingen och Pastor erhåller
läraren skälig lön; och denna ändamålsenligt inrättade skola, hvilken
sålunda är till sitt bestånd för framtiden betryggad, har redan vunnit
mycket förtroende, så alt, oaktadt afstånden inom socknens temligen
vidsträckta, af saltsjövikar genomskurna läge, barnens antal uppgår till
omkring 5o.
I Solna socken har Åldermannen Wibom under sistlidet år uppfört
och till församlingen skänkt en prydlig stenbyggnad, ämnad att, jemte andra,
nyttiga och välgörande ändamål, tjena till skolhus och boställe för läraren.
— 27 -
År i83o är i Täby socken, skola inrättad i en af församlingen uppförd
byggnad, dertill platsen med gårdsrum och en täppa blifvit skänkt
af En af Rikets Herrar m. m. Herr Grefve Carl Mörners Enkefru, Charlotta
Mörner, född Arfvidson.
Af framlidne Hofmarskalken yon Francken stiftades år 1828 en skola,
egentligen till förmon för barnen å Wasa och Sigridsholms gods i Lunda
socken, men ock med tillåtelse för andre socknens barn att, i mån af utrymme,
der intagas.
Utom den vid Söderby sockens kyrka förut varande Lankaster-skola,
är för socknens allägsnare byar, en ny skola år 1831 inrättad, hufvudsakligen
bekostad af bruspatronen Arvid Arfvidson, sorn åt skol-läraren,
utom husrum, årligen lemnar 4 tunnor spanmål och 20 R:dr i penningar,
andre bidrag oberäknade.
I Lohärads socken är den förut genom klockaren bestridda undervisningen
utvidgad till ordentlig, af Prestman handhafd skol-inrättning, dertill
första anledningen uppstått genom Friherrinnan G. Oxenst jernäs, född
Sparre, dertill lemnade gåfva, 1,066 R:dr 32 sk. Banko, hvilken genom
andra personers bidrag ökats lill 1,780 R:dr, hvarefter församlingen lill
lärarens aflönande ytterligare anslagit fem tunnor spanmål årligen, samt
lill boningsrum och lärosal uppfört hus, der undervisningen 1831 börjats.
Genom Eders Kongl. Maj:ts under den 3 December 1829 nådigst meddelde
Donation till Wåldö församling af Enke-pastorskan C. Hörners såsom
Dana-arf kronan hemfallne qvarlåtenskap, är en skola i nämnde församling
grundad och i832 öppnad. I anseende till Socknens omkrets och folkmängd,
har den blifvit delad i en Central-skola vid kyrkan, der undervisning
efter vexel-metod meddelas af en prestman, sorn derföre åtnjuter
i4 tunnor spanmål, 133 R:dr 16 sk. Banko och trenne årliga kollekter,
samt i tvenne ambulatoriska under-afdelningar, hvilkas lärare erhålla mindre
löne-bidrag efter Cassans tillgångar, samt ~ tunna spanmål årligen.
Inom Knutby församling är öfverenskommelse om skolas inrättande
lillvägabragt och byggnad dertill redan uppförd.
Allt detta, jemte de förbättringar af mindre omfång, hvarpå flere församlingar
varit betänkte, i fråga om deras undervisniugs-anstalter, utvisa,
att detta ämne under närvarande tid omfattas med hugnande omtanka
och öfvertygelse om dess vigt.
De i Länet varande sockne-magasins-fonder, utvisas af följande, enligt
pppgifter vid sistlidet års slut, upprättade förteckning, hvilken tillika, med
— 2‘S -
den fullständighet som kunnat erhållas, upptager antalet af Interessenlerue
och Socknarnas folknummer:
Härad.
Socken.
Capital
panmäl.
Capital
penningar
g,. 1 Iutc-  ' ■,? rcsscn-
Folk-
nängd.
Långhundra
Husby
Tr. kr
196 8
R:dr|s
1861;
k
11
:t
rr.
8
ir
16
57
953
Gottröra
128 —
—
3
—
930
Närtuna
177 9
—
11
—
845
Kårsta
109 23
8
8
—
686
Lagga
648 4
—
24
—
62
869
Östuna
227
—■
6
—
32
735
Garn
136
275
40
—
8
—
69
739
Semminghundra
Skeptuna
201 24
—
—
—
4
—
53
847
Frösunda
112 2(
—
—
—
8
16
58
620
Widbo
102 1<
) —
—
—
7.
-
33
545
Skånella
155 1
2 1,302
—
—
15
—
50
691
Markim & Årkesta
183 2
4 —
—
—
7
—
49
751
Erlinghundra
Ahlsike
204 2
5 517
—
—
26
—
36
595
Knifsta
188 1
S —
—
—
19
16
73
610
Odensala
300 2
8 —
—
—
9
—
100
973
Husby
275 2
6 —
—
—
5
16
68
597
Wassunda
312 1
6 —
—
—
5
—
37
683
Wermdö
Ingarö
26 1
0 624
—
—
—
—
—
—
Frötuna skpl.
Frötuna
183
9 —
—
—
3
—
210
1,456'
Länna
112
5 —
—
—
6
—
154
1,480
Åkers skpl.
Riala
92
9 —
—
6
—
98
847
Åker
84
2 1,973
3
16
84
1,466
Frösåker
Börstil
234
- —
10
—
272
2,756
Hargs
306
_ —
15
115
1,902
Edebo
400
4 —
e
—
133
1,740
Hökhufvud
178
- 161
24
5
13"
1,070
Wahlö
119
£
—
13(
1,653
Närdinghundra.
Allmunge
167
4 12
3£
-
61
1,742
Knutby
69
r
94
1,414
Fa ringa
102
2 —
7C
766
Ununge
56
11
55
1,151
Härad.
Socken.
Capital
spanmål.
Capital
penningar.
Årlig
utgift.
lute-
ressen-
ter.
Folk-
mängd.
Närdinghundra
Edsbro
Tr.
174
kr
25
R:dr
sk
r;t
Tr.
kr
96
1,200
Öknebo
Wårdinge
106
10
—
—
—
—
—
120
1,030
Thuringe
128
—
■—
—
—
11
17
44
1,217
Öfver & Ytter-Jerna
1G0
—
—
—
—
.—
—
64
1,400
Wester Telje
ISO
—
—
—
—
13
—
56
1,281
Färentuna
Adelsö
210
29
—
—
—
22
—
45
542
Färentuna
235
—
—
—
—
11
8
34
556
Sjuhundra
Rimbo
152
23
—
—
—
1
—
—
995
Rö
57
2G
—
—
—
—
16
—
547
Fasterna
213
—
—
—
—
11
—
—
1,412
Bro Skpl.
Bro
; 240
—
—
—
—
14
16
—
1,882
Wätö
lil
2
—
—
—
1
—
—
1,464
Wäddö
Wäddö
207
6
—
—
—
2
—
—
2,198
Sjuhundra
Skedevid
114
16
—
—
—
2
—
56
565
Husby
157
11
—
—
—1
6
16
—
691
Lyhundra
Mahlsta
56
29
;—
—
—
1
—
30
317
Lohärad
247
—
—
—
—
15
24
88
764
Estuna
153
9
—
—
—
11
—
12S
1,185
Söderby Carl
182
30
—
—
—
7
149
1,566
Sollentuna
Spånga & Jerfälla
4G8
4
—
—
—
31
—
—
1,735
Wallentuna
Fresta
165
—
—
—
—
7
—
27
440
Hammarby
141
17
—
—
—
10
—
21
535
Wallentuna
322
—
—
—
—
28
24
66
1,071.
Örby
88
18
130
24
—
6
—
26
295
Danderyd
Täby
306
2
—
—
—
11
—
55
950
Summa
10,34211215,183
13
"I
477|l7
3,501
57,950
Sammanlagda fonden af magasins-spanmål ulgör således omkring io,35o
tunnor råg och korn, samt, å åtskilliga ställen, något potates; hvarförutan
vissa socknar hafva kontante tillgångar till sammanräknadt belopp af 5,183
R:dr i3 sk. Banko. Räntan, som af undsättningstagare erlägges, omvexlar
mellan i och 4 kappar på hvarje tunna.
Tvifvelsutan kunna dessa lånefonder för den mindre bemedlade, och
vid inträffande missväxter, vara af god nytta, men behofvet deraf är i den
-
— 3o —
lia ort mindre än i de flesta andra. Sädes-prodLililionen är. nemligen bragt
till den höjd, att skördarne, örn de ej lida af större och allmännare olyckor,
ej allenast fylla, utan öfverstiga invånnrnes behof. Bördiga sädesbygder
i Upland, Westmanland och Södermanland finnas derjemte i granskapet,
att i nödens stund anlita; äfvensom hufvudstaden, der handels-spekulationen
vanligen lämpar tillförseln efter åtgången, erbjuder landtmannen
tillfälle, att, då blist uppstår, erhålla spanmål, oftast till billigare vilkor,
än magasins-reglementerne medgifva. Om af sådana orsaker, magasinerne
i många socknar mindre för behof, tillitas, anses de dock i allmänhet gagaeliga,
äfven derigenom att åtskilliga kommunal-aflöningar, till Skollärare,
Barnmorskor, Fjerdingsman &e., kunna med ränte-afkastningen beqvämligen
och mindre känbart bestridas.
I afseende å helsovården, är, till följd af Eders Kongl. Majrts nådiga
skrifvelse den 26 April 1882, Länet hindehult i Irenne provincial-läkaredistrikter,
nemligen Stockholms, Norra och Sigtuna distrikt, hvilket sistnämndes
läkare äfven äger betjena en del af Upsala län. Derjemte finnes
en provincial-kirurg, med skyldighet att besörja sjukvården å länshäktet.
Enligt träffad öfverenskommelse med LazareLts-direktionen, har antalet af
de för Länets räkning å Serafimer-lazaretlet bestämda sjuksängar erhållit
en esomoftast högst behöflig förökning från 20 till 3o, hvartill de ökade
kostnaderne komma att tills vidare godlgöras genom årligt bidrag af
1,000 R:dr Banko, som utgå af öfverskotten å kurhusmedlen; men hvilken
anstalt, på sätt direktionens skrifvelse den 9 Oktober i83a omförmäler,
dock ej tagit sin början förr än med nu löpande år. Och då, derförutan,
Länsstyrelsen esomoftast varit i bekymrande förlägenhet för beredande af
nödig läkarevård dels åt personer af arbetsklassen, sorn med pass försedde
ämna sig till Stockholm, men i närheten af staden angripas af sjukdomar,
innan de hunnit förskaffa sig arbete eller ständigt tillhåll, dels åt löse
personer, som under hvarjehanda förevändningar vilja begifva sig til! Stockholm,
men inom Länets område insjukna och måste botas, innan de kunna
till sina hemorter återsändas, och dels åt sådane fattige, ofta utan stadigt
hem varande Länets innevånare, sorn för brist på utrymme eller sjufedomarnes
beskaffenhet ej kunna å Serafimer-lazarettet intagas; behagade
Eders Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig hemställan, i nådigt
bref den 27 Februari i83o tillåta,'att sådane sjuke fingo utrett dertill
inredt rum å Smedjegårdshäktet intagas till vård af häktets läkare och
hvarvid underhållskostnaderna skulle, der så ske kunde, af de sjuke eller
— 3i —
vederbörande församlingar utkräfvas, men livad sålunda ej kunde ersättas,
af Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-Kollegium, uppå anslaget tili smittosamraa
sjukdomars botande, utbetalas. Många sjuklingar, som, efter all sannolikhet,
eljest skolat förgås i hjelplöst elände, hafva erhållit undsättning
genom denna anstalt, som derföre är högst välgörande och behöflig, och
ofta för Läns-styrelsen utgör enda möjliga utvägen att undvika den hårda
nödvändigheten, att utan hjelp afvisa eller låta afföra nödställda uslingar;
men denna fördel är ock åtföljd af svårigheter och tidsutdragande besvär
vid indrifning af sjukvårdskostnaden hos personer, hvilkas tillgångar här
ofta äro föga kände, — sorn, då de en gång utkommit från sjukrummet,
svårligen anträffas, — och hvilkas hembygds-församlingar, då de kunna
utrönas, ovilligt ingå i ansvar för så beskaffade utgifter å en främmande
ort.
Å Länets i förra krono-bränneriet å Kungsholmen, gemensamt med
Stockholms stad, inrättade kurhus hafva veneriske sjuke blifvit vårdade,
år 1828. ......... 167.
år 1829. ......... 152.
eller 164 mindre än under föregående qvinqvennium. Man äger således
någon anledning att hoppas, genom fortfarande uppmärksamhet, kunna
aflägsna denna förderfliga sjukdom, som egentligen endast träffas i några
vissa socknar, der den genom sedelöse, från Stockholm utvandrade personer,
såsom Westgötha-handlande, slagtar-drängar m. fl. som i särskilte
ärender genomfara orten, primitivt uppkommit, och sedermera, genom allmogens
af sorglöshet och blygsel härflytande försummelse att söka läkarehjelp,
fått tillfälle inrota sig.
Strödda fall af koppsjukdom hafva i flera socknar, i synnerhet inom
Stockholms distrikt, förekommit. Hos äldre, ovaccinerade personer, har
understundom döden följt, hvaremot iäkarne icke omnämna någon sådan
händelse med vaccinerade, hos hvilka sjukdomen modifieras och antager
en mildare karakter. Vaccinens utspridande har derföre med omsorg befrämjats,
och, år efter annat, hafva uti de flesta socknar inom nämnde
distrikt utlyste vaccinations-sammanträden hållits, med uppmaning till
dem, som behöfde mot smittan betryggas, att der infinna sig.
år i83o.
år 1831.
år i832.
198.
236.
186.
Tillsammans 939 personer
För barnförlossningen finnas undervista barnmorskor inom hvarje socken
af Länet, med några färre undantag, egentligen härledande sig från
tillfälle att i närheten erhålla biträde från Slockholm eller andra städer.
För öfrigt har Länet icke varit hemsökt af några svårare farsoter eller
andra sjukdomar, än sådane, som af vissa årstider eller tillfälliga anledningar
framkallas, men genom tidig tillsyn hindras från vidare kringgripande.
Då farsoten cholera utbröt i Ryssland och Finland och nödvändigheten
fordrade, att, i förening med de af Eders Kongl. Majit, i nåder
påbjudna karantäns-anläggningar vid Gisslingö och Hasslö-Flate, jemte
militär-posteringar å Singön och vid Södertelje, föranstalta om särskilt
bevakning genom utsedde karantäns-uppsyningsmän i Länets vidsträckta
skärgård; röntes härvid den största beredvillighet af skärgårdsallmogen,
som med undantag af några, hvilka, i anseende till den mäst trägna upppassning,
under fyra månader från den i3 Sept. i83t, åtnjöto arfvode
efter io R:dr Rgs i månaden, utan ersättning hvar i sin ort tjenstgjort
med yttersta drift och hörsamhet. Samma förhållande har äfven försports
i fråga om förberedande anstalter, för den händelse att choleran skulle i
riket inkomma; så att de flesta socknar, dels utsett lämpliga lokaler för
sjukhus i större byar vid bruk och fiskelägen, samt dels anskaffat sjuksängar
och andra förnödenheter, och dels ingått sådane öfverenskommelser,
att, vid farsotens annalkande, sjukvårds-anstalterna genast må kunna sättas
i verkställighet.
Hvad fattigförsörjningen beträffar, skulle, vid betraktande af de icke
obetydliga bidrag, som dertill utgå dels från ständige, genom fromma stiftelser
tillkomna fonder, dels genom årliga sammanskott eller anslag från
sockne-magasinerne, densamma kunna anses grundad på goda tillgångar;
men desse blifva dock på flere ställen otillräckliga. Yerkningarne af det
ofvan omnämnda förhållandet med en del af arbets-klassens ekonomiska
ställning och sedlighet visa sig här i en olycksfull mognad. I hvarje församling,
der egendomar med stat-drängar samt en eller annan krog finnes,
är alltid de fattigas antal brydsamt stort och ofta större än att alla
kunna nödtorftigen hjelpas, oaktadt bidragen härtill båldt nog drabba
mindre jordägare, som icke hafva egentlig del i upphofvet till missförhållandet.
Huru tydligt orsak och följd i detta hänseende äro förenade,
inhämtas, exempelvis, af Gottröra och Närtuna, till samma pastorat hörande,
bredvid hvarandra belägna socknar i Långhundra härad; af hvilka
den
- 33 -
den förra, af inga andra anledningar än de nyssnämnda, har omkring tredubbelt
flera fattiga än den sednare, som dock är 12 mantal större,’men
hvarest egendomar med statfolk samt bränvins-försäljnings-ställen saknas.
I de från hufvudstaden mera aflägsna orter, hvilka tillsammans utgöra
den ojemförligt större delen af Länet, är likväl en belåten utkomst
så allmän, att det ringare antalet fattige, utan synnerlig ansträngning,
nöjaktigt försörjas.
Utom de vanliga skall-jagterna, som med mer och mindre framgång, allt
efter som vintrarne varit dertill tjenlige, årligen hållits, hafva några allmänna
anstalter för rofdjurs utdödande icke ägt rum; sedan Länets invånare,
då de i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, i skrifvelse
den ig Juni i83o hördes i fråga om inrättande af Jagt-kassa eller
erläggande af bidrag till högre skott-premier, stannat i sådana stridigheter
och skilda åsigter som ej kunnat till samfäld öfverenskommelse förenas.
I afseende å gästgifverierna och skjutsningen har inflytelsen varit märkbar
af de till Norrköping, Upsala och vesterut i Mälaren gående ångfartyg,
samt de från Stockholm gående deligenser. Genom den häraf följande
minskning af resande, som nyttja gästgifveri-skjuts, jemte den verkan på
hästarnes godhet, som en stigande förkofran hos allmogen kunnat medföra,
är tillgången på dugliga hästar mot skälig betalning å de stora farvägarna
till hufvudstaden så tillräcklig, att klagan Öfver olägenhet i detta hänseende
nu mera sällan förspörjes. Den till Upsala gående deligens, hvars
ägare, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 3o December i83i,
åtnjuter rättighet att med hållskjuts-skyldige vid gästgifvaregårdarne uppgöra
kontrakt om skjutsens utgörande med deligensen för 6 hållhästar,
har ordentligt och oafbrulit fortgått. Utom gästgifverihållningen å dessa,
mera befarne vägar, äro å de flere vägar, som genomlöpa Länets östliga
delar, äfvensom på några ställen i skärgården för resandes förskaffande
genom båtar, gästgifverier inrättade, måhända till större antal än som
skulle hafva uppstått under nu varande förhållanden, och om ej i förra
tider en jemnare kommunikation åt andra sidan Bottniska viken erfordrats.
Då de emedlertid en gång tillkommit, och allmänheten, genom vanan af
deras begagnande, bragts att anse dem såsom nödige, kunna de svårligen
inskränkas; äfvensom de fleste af dem böra anses i sin mohn nyttigt verka
lill kommunikationens lättande och icke medföra annan märklig olägenhet,
än att de öka antalet af bränvinsförsäljnings-ställen.
Detta sistnämnda utgör på landet 111 utom 3^ värdshus. I städerna
finnas sammanlagdt a3 krogar och 7 värdshus.
Lundsli. Femårs-Berättelse för Stockholms Län. 5
- 34 -
Städer.
Södertelje: Dess egentliga näringsfång fortfara att vara handel, handtverk,
krogrörelse, skjutsning och tegeltillverkning, utan synnerlig förändring
i förhållandet under den näst förflutna tiden. Handeln är till det mesta
inskränkt till invånarnes och den närmast liggande landsbyggnadens behof,
med undantag af en och annan bland forsslande allmoge, som besöka hufvudstaden,
men icke förr än på återvägen i Södertelje förse sig med sina
förnödenheter, för att undvika deras transporterande en längre väg. Den
stapelfrihet, staden i nåder förunnats, har således ej ännu i märkbar mån
kunnat motväga den återhållande inverkan på dess förkofran, som hufvudstadens
granskap utöfvar. Endast tvenne fartyg finnas för närvarande, tillsammans
innehållande 33 läster och egentligen begagnade till resor på
Mälaren; och med undantag af några sill-laster från Norrige, hafva icke
från Utrikes ort kommande varor der blifvit förtullade. Likväl och så
obetydlig ortens rörelse än må vara, kan den dock antagas hafva gjort ett
steg framåt. De af stadens handlande, till antalet 5, årligen omsatte summor,
anses hafva uppgått till omkring 120,000 R:dr årligen. En spanmålshandlande
finnes äfven, men hvilken ännu ej idkat någon betydlig rörelse;
och hvad utrikes handeln beträffar, äro nu varande handlande, såsom vane
att hämta sina förråder från Stockholm, dermed obekante; en spekulant
med mera omtanka och tillgångar, som förstod att begagna ortens inbjudande
läge, saknas således ännu, för att genom exemplet leda uppmärksamheten
ditåt. En och annan fabrikant och handtverkare med mera utvidgad
rörelse hafva under sednare åren uppstått, och de beqväma transporterna
samt jemförelsevis med hufvudstaden, billiga prisen på lifsförnödenheter,
arbetslöner och husby tor, synas i sanning uppmuntrande för, så
beskaffad rörelse; likväl är denna börjande förkofran, som egentligen formärkts
i Strumpväfvare, Färgare, Hofslagare, Kopparslagare, Garfvare och
Vagnmakare-yrkena, ännu för svag, att för framtiden derpå grunda någon
pålitlig beräkning.
Folkmängden utgjorde vid sistlidet års slut 451 mankön, 570 qvinkön,
tillsammans 1,021 personer, deraf 657 voro mantals-skrifne. Personella
utskylderna för samma år uppgingo saramanlagdt till 6o5 R:dr 37 sk.,
deraf bevillning 399 R:dr 10 sk., manlals-penningar i65 R:dr 12 sk. och
kurhus-afgift 4‘ R:dr i5 sk. Borgarnas antal är 48* Talrikare och mindre
vällottade äro de stadens invånare, hvilka, utan att vara borgare, der
äga fastighet, samt lefva af jordbruk och skjutsning. En tredje klass af
invånarne utgöres af endast fattigt folk, hvilka, under benämning af arbetskarlar,
statsdrängar, lotsar och slussdrängar m. m. nedsätta sig i staden,
ofta med talrika familjer, hvarigenom fattigförsörjningen ansenligen betungas.
Att emedlertid en icke så vanlig idoghet och industri inom detta
samhälle måste äga rum, kan slutas deraf, att de jemförelsevis ganska dryga
utskylderna ordentligen utgöras. Dessa bestå, efter ungefärlig beräkning,
uti: krono-utskylder 1,896 R:dr; stads-utskylder, vacans-afgift för 10 båtsmän
inberäknad, 1,600 R:dr; tertial-tionde till Pastor enligt kontrakt
266 R:dr 3a sk., Påskpengar samt komministers- och orgelnisten 133 R:dr
16 sk. Härtill komma ännu skjutsskyldighet, lill det mesta utgjord in natura
och uppskattad till 2,916 R:dr 82 sk., samt väghållning och inqvartering
af de ofta talrika trupper, som passera derigenom, hvilket besvär,
sedan befälet blifvit fördeladt på de förmögnare, med bättre bostäder försedda
invånare och manskapet följaktligen tillfallit de mindre bemedlade,
vanligen funnits så öfverstiga dessas förråd och tillgångar, att särsk il te anstalter
för uppköp och tillhandahållande af proviant blifvit nödige.
I afseende å undervisning, fattig-försörjning och läkarevård är förhållandet
oförändradt.
Waxholm, med en folkmängd, efter 183a års uppgift, af 388 mankön,
4i6 .qvinkön, tillhopa 804, deraf 45o erlagt personella afgifter, fortfar i sin
förra obetydenhet, och torde, vid betraktande af den inträffade minskningen
i folknummer och ett ökadt antal fattige, måhända hafva än ytterligare
sjunkit i välmåga. Någon allmoge, som ger afsättning och lif åt handel
och handtverkerier, finnes icke deromkring, utom förbifarande skärgårdsboer,
sorn dock till större delen hämta sina förnödenheter i Stockholm. Derförutan
har fisket, som utgör den ringare folkklassens hufvudsakliga näringsfång,
under de sednare åren varit föga lönande. Ett undantag från detta
mindre fördelaktiga tillstånd gör dock den utvidgning, som förmärkes i sjöfarten,
bestående till det mesta deri, att stadsboer lill Stockholm sjöledes
transportera ved, som de i skärgården upphandlat. Antalet af dertill nyttjade
jakter är 17, med tillsammans 206 lästers drägtighet. I staden finnas
7 köpmän af hvilka fem idka minuthandel i öppna bodar, men några åter
större rörelse med icke obetydligt kapital, hvilken egentligen är att anse
såsom en utgrening af hufvudstadens handel, föranledd genom ortens läge
vid inloppet. Fabriks- eller manufaktur-inrättningar saknas. Handtverkerierne
anlitas föga utöfver invånarnes behof. Undervisningen och fattigvården
besörjs på enahanda sätt, sorn förut; äfvensom nödigt läkare-biträde
erhålles genom den vid fästningen anställda läkare.
I
Till förbättrande af den olägliga kommunikationen med fasta landet,
som måste ske genom båtfart öfver så kallade Pålsundet, lära åtskilliga invånare
vara betänkte att anbringa en färga öfver nämnde passage. Fråga
är dock, om en sådan anstalt kan i enskilt väg åstadkommas och genom
den blifvande trafiken underhållas.
Norrtelje> hvars rörelse och välstånd närmare grundas på utbyte af
varor och arbete med den kringliggande landsbygden, har ock erfarit gynsam
inverkan af den jemnare välmåga, som der tillkommit genom lyckliga
skördar och ostörda afsättnings-konjunkturer. Folkmängden utgjorde sistlidet
år 1,106, hvaraf 546 man- och 56o qvinkön; endast 5 männer och 25
qvinnor voro, såsom öfverårige, vanföre eller medellöse, från personella utgifter
befriade; underårige 146 af mankön och i38 af qvinkön.
I staden finnas en Victualie-handlande, i3 Diverse-handlande, till en
del behållne och någre kände för förmögenhet. Handtverkerier drifvas af
alla slag genom ett ökadt antal idkare, och tillverknings-värdet för de betydligare
bland dem är beräknadt för Garfvare- och Karduansmakare-yrket
till i2,5oo R:dr, för Kopparslagare-yrket till 6,160 R:dr, för Guldsmedsprofessionen
till 3,202 R:dr 3a sk., för Skomakare-handtverket lill 2,595,
för Färgerier till 2,5oo, för Hattmakare till 1,600 samt för Skräddare-arbeten
i,o5o R:dr. Utom Gevärs-faktoriet som med sina arbetare, väl är
inom staden förlagdt, men icke så egentligen hörer till dess näringar eller
står under stads-styrelsens inseende, har sistlidet år en klädes-fabrik blifvit
inrättad, hvars tillverkningsvärde för detta år dock ej uppgick till mer
än 490 R:dr Banko. Fabriken, som sysselsätter i3 mantalsskrifne arbetare,
består af 2 väfstolar, med dertill hörande färgeri, valk verk, skrubbeloch
kardnings-machin, en mekanisk spinnrock, samt öfverskäreri- och dekaterings-inrättning.
Fisket, egentligen bestående af strömmingsfångst, utgör bufvudnäring
för 11 fiskare, med ett ungefär lika antal biträdande arbetare. Tio till
elfva skötbåtar jemte några mindre jullar nyttjas dervid. Men då fångsten
efter medel-beräkning icke uppgår lill mer än 80 å 90 tunnor salt strömming
årligen och således hvarken förser idkarne med nödig bergning eller
sysselsätter dem under hela året, nödgas de söka annan arbets-förtjenst,
deraf likväl på sednare åren föga annat än timring varit, såsom för dem
tjenlig, att påräkna.
Stadens jord brukas på lika sätt som förut. Spanmålsbehofvet upptages
till 3,ooo tunnor årligen. Bränvin har under sistförflutne tid icke tillverkats
-
- 37
verkats i staden utan från landsorten blifvit uppköpt. Årliga försäljningsbeloppet
beräknas på stads-källaren och 4 inom, samt en å stadens ägor
belägen krog, till 1,800 kannor.
Sjöfarten har vanligen bestått i fraktfart till Stockholm och afhämtning
af varor derifrån till de handlandes behof, och endast idkats med 4 fartyg
af tillsammans 55 lästers drägt.
En betydlig reparation å stadens kyrka, en ny brobyggnad med murade
stenkistor inne i staden, och en, verkställd gemensamt med angränsande
landtboer utanför staden, samt en till betydlig del ny, genom stensättning
anlagd väg till stadshamnen, äro dessutom företag, sora, utförda
med de mindre betydliga tillgångar ett så inskränkt samhälle kan erbjuda,
väl icke för sig sjelfva äro särdeles märkbara, med dock samfäldt röja ett
visst sträfvande till trefnad och förkofran. I sådant afseende må äfven omnämnas
ett af några enskilta personer först öfverenskommet, men sedan
af de fleste stadsboer biträdt gräfningsarbete i inloppet till staden. Omkring
700 dränge- och 75 ökedagsverken, 100 R:dr Banko i penningar och
en mängd pålningsvirke, taget af stadens utmark, hafva dervid blifvit använde.
Genom den märkliga ihärdighet, hvarmed detta företag blifvit understödt,
har ock så mycket vunnits, att inloppet till staden, som förut
gått i flera krökningar och så grundt, att, då sjövattnet icke ägt ovanlig
höjd, inga andra farkoster än ökstockar eller mindre båtar, bärande 4 a
5 personer, kunnat der uppkomma, nu deremot är rakt, i allmänhet 4 till
5 famnar bredt, samt, vid medelmåttigt sjövatten, äfven på grundare ställen
nog djupt för sköt-båtar, lastade till 2 å 3 fot. För fullbordandet
och beståndet af detta arbete återstår likväl ännu mycket. Dertill erfordras
i synnerhet muddrings-machin, med sakkunnige personer till densammas
skötande, tjenligt virke till kanal-bräddarnes pålning och en förbyggnad,
som hindrade kanalens framtida igengrundning från sjösidan. Anskaffandet
deraf öfverskrider visserligen hvad genom stadens eller någre dess
enskilte invånares tillgångar skulle, utan alltför dryg känning, kunna åstadkommas,
ehuru, å andra sidan, den sällsynta ifver, som sjelfkraft ledt enskilte
att härvid använde så betydliga ansträngningar, synes visa att ett
verkligt behof är för handen, och att, om ändamålet en gång vunnes, ortens
rörelse skulle deraf hämta lif och styrka.
Undervisning, fattigförsörjning och sjukvård bestridas såsom tillförene.
Öregrund. Folknummern för i832 utgjorde 254 mankön och 346
qvinkön, tillsammans 600, hvaraf 409 erlagt personella afgifter. Fem köp
-
män med obetydlig handel finnas i staden, men ingen fabrikant; och få
handtverkare kunna der vinna sin utkomst. Skeppsfarten har under sednare
åren allt mer och mer aftagit, så att den för stadens räkning 1111 bedrifves
med endast två större båtar eller galeaser, den ena om 3p och den
andra om läster; hvaraf följt, att ortens rörelse och välmåga, som tillförene
hufvudsakligen grundats på sjöfart, betydligen förminskats. Verkningarne
af den år 1829 staden öfvergångna eldsvåda kunna, oaktadt det
understöd invånarne åtnjutit, ännu ej vara undanröjda; och den tynande
ställningen bär än vidare qvarhållits på samma punkt genom den för ortens
tillgångar dryga tyngden af vacans-afgift för nio båtsmän, deruti likväl
lindring skulle ske enligt det under sednasle Riksmöte tillkomna beslut
om jemkning af båtsmanshållet städerna emellan; ehuru detta beslut ännu
ej hunnit gå i fullbordan.
Den i sednaste berättelsen omförmälte, af Grosshandlaren Lindskog
företagna skeppsvarfs-anläggning fortsattes ännu, utan att dock hafva kommit
till stadga och märkbar utvidgning.
I öfrigt har någon förändring i stadens närings- och politie-förhållanden
ej föregått.
Östhammarj sorn har gemensam Borgmästare med nyssnämnde stad,
kan likaledes icke sägas vara af särdeles betydenhet för orten, eller å rörelsen
derstädes utöfva verksam inflytelse. Jemförelsevis med Öregrund,
torde likväl ställningen här hafva något förbättrats. De handlandes antal
är för närvarande sex, och bland handtverkare förmärkes någon tillväxt i
trefnad och välmåga, i förening med omsorg om ett ordentligt lefnadssätt.
Sjöfarten, endast idkad med tvenne fartyg om tillhopa 6o~ läster, fortfar
emedlertid att vara ringa, likasom fisket, hvilket äfven varit bland stadens
egentliga bergningsutvägar, i sednare tider aftagit och lemnar liten behållning.
Folkmängden är, efter sednaste uppgift 5o2 personer, 233 man- och
26g qvinkön; hvaraf 368 betalt personella utskylder.
Sigtuna. Denna stads närings-utvägar består eller hafva bestått i:
Båtfart på Mälaren medelst frakttande samt för handel med mjöl
och spanmål, men hvilken nu så afstannat, att endast en borgare äger en
båt om 12 lästers drägt, hvaremot landtmän och possessionater vanligen
med egna fartyg besörja sina transporter;
Handtverkerier, som dock äfven så förfallit, att de för 20 mästare med
11 gesäller och g lärlingar endast lemna en knapp utkomst;
Minuthandel, hvilken äfven är ganska inskränkt, och dertill orsaken till
någon del torde träffas i stadens till större delen vattenomflutna läge, hvar
-
— 3c) —
igenom den närboende allmogen har mera obeqvämt att der hämta sine
förnödenheter;
Åkerbruk och någon boskapsafvel, som, med en till staden hörande,
icke oansenlig jordrymd af 5| mantal, väl hufvudsakligen lemnar näring
åt invånarne, men dock såsom till största delen kommet i några få förmögnares
händer, ger föga båtnad för den fattigare mängden och derjemte
drifvas på ett för statsmanna-näringarne alldeles främmande sätt; samt
Fiske, tillförene indrägtigt, men nu äfven mycket försämradt genom
den starkare strömsättningen, som förorsakas af den vid Stäke anlagda bro
och hindrar fiskens uppstigande, samt genom den ständiga ångbåtsfarten
mellan Stockholm och Upsala.
I följd af allt detta är stadens välmåga i ett sjunkande tillstånd och
har redan länge varit sådant. Dess läge midt emellan Upsala och Stockholm,
hvilka genom flera öfvervägande fördelar draga till sig trafiken från
kringliggande orter, gifva härtill naturlig anledning; och någon synnerlig
grad af förkofran lärer derföre icke i Sigtuna vara att förvänta. Synbart
är emedlertid, att dess- vanmakt än mera näres genom nödvändigheten att
med sina knappa tillgångar underhålla en särskilt stads-styrelse och genom
de bristfälligheter, hvarmed denna styrelse, såsom en naturlig verkan
häraf, är behäftad.
Folknummern utgör 377 personer 16a man- och ai5 qvinkön, hvaraf
247 erlagdt personliga afgifter.
För helsovården har staden biträde att tillgå hos den der boende
provincial-läkaren i Sigtuna distriktet.
Föreskrifne tabeller för landet och städerne bifogas i underdånighet
Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste Allerliådigste Konung,
EDERS KONGL. MAJrTS
Underdånigste och Tropligtigste
Tjenare och Undersåte,
C. RÅLAMB.
G. M. GYLLENHOFF. G. E. SUNDSTRÖM.
Stockholm å Lands-Canzliet den a5 November 1833.
Jord.
2281
192-7A
128
170|
64i y
2.5 6
2,070
8027
W37«S»
594
2742
Utsäde
af
K
S*
K
2
c”
O
n
eF
3
’
i£:
n
p
w"
6
85
20
40
12
3
|
160
10
64
30
6
6
4
40
10
70
36
• 6
8
5
80
—
—
—
—
—
—
28
—
2
5
—
—
—
15
3
10
5
4
—
1
. 6
Medel-afkastning sedan utsädet
är afdraget.
22
201 16
1,000
8
810
140
90
36
UnderhäLlne kreatur.
92,447
115,545
48,283 16
39,526
26,497
57.403 24
Tabell för Städer ne inom Stockholms Län.
Uppskattadt Värde.
50,500
24,351
12,440
26,497
10.150! —
14,000
22,750
1,550
1,000
v
2.400
Stats
-
Bevillning efter 1823 och i83o årens förordningar.
Efter 2:dra Art.
156,947
162,646
62,273
40,526
52,994
69.953 24
793 85
760IU
3,045 4,879/5
291
29
231
96|ö6 26 j 121! 329< 112189913431205 {93 50 2,0841166146|40812812511388j — | 379,702124 —J 123,938 —! —! 41,70o[ I I 545,340 24
472 26
151
205
252 26
279 6
1,765'10
ö
« c/j
c/q
a
313
—
325
15
2
114
11
10
81
2
7
105
47
6
139
45
9
1,079
26
10
301
469
180
196 24
236 -  270 24
1,653
24
331
6 552
Ständiga Räntor.
55
24
6
1,167 [47
Stockholm å Lands Contoiret den 25 November 1833.
G. W. GYLLENHOFF.
54
40 6
309
29
Bidrag.
1,518 411 4 j 1,948
32
Clereciets' underhåll.
366
368
15
25
60
413
1,248
60
201
1
66
43
[372
14
56
120
23'44
33 16
11
313 12
8
1,933
Summa
Statsbidrag.
1,122 23
2.288 29!
35 7 513 21| 4 2,968 161— 1,820
32
2,187
20,567
11
Södertelje .
^Norrtelje .
Sigtuna . .
Östhammar • .
öregrund . .
Waxholm .
Summa
* i
■
»gägra yre? im
Lustslott med dertill hörande Hemman
Kongs- och Kongs-Ladugårdar
Oeninder lydande eller eljest Kronan s
Dito andre lägenheter
Dito lägenheter
, såsom Stallänga
lägenhete
utan Mantal
Fisken
Qvarnar ......
Krono-Säterier .....
Frälse-Säterier och Ladugårdar
Ska t te-Säterier .....
Säteri-Rusthåll .....
Rå och Rörs Hemman ....
Frälsehemman .....
Frälse-Skatte-Hemman ....
Krono-Hemman .....
Krono-Rusthåll .....
Dito Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman ....
Krono-Skatte Rusthåll ....
Dito Augments-Hemman
Militiae Boställen .....
Civile Boställen .....
Ecclesiastique Boställen
Academie-Hemman Frälse
Dito Skatte .....
Dito Krono .....
Hospitals- och Barnhus-Hemman Frälse
Dito Skatte .....
Dito Krono . .
Dito Dito Lägenhet
Kri gsmanshus-Hemman-Skatte
Lots-Hemman-Skatte ....
Dito Krono ....
Dito Frälse ....
Posthemman Skatte ....
Recognitions-Skogs-Hemman
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar m. f
inbegripne, Frälse ....
Dito Skatte .....
Dito Krono .....
Dito Obebyggde . .
Oskattiagde bebyggde Dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsma
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman unde
Dito på viss tid eller lifstid ...
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskiltc
Dito Krono . / . .
Dito Frälse ....
Oskattiagde Dito Frälse .
Tullmjölqvarnar med 5ii par stenar
Tullsågqvarnar, Grofbladiga .
Dito Finbladiga .
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf 37 stycken med särskil
Husbehofs-Sågqvarnar
Brädgårdar .
Stampar
Stång jerns-Verk ....
Ämneshammare . . . ■ .
Masugnar, (deraf 3 stycken öde) .
Jern-Manufak tur verk af särskille slag
Jerngrnfvor (deraf \ ödq)
Pappersbruk
Tegelbruk
Oljeslagerier .....
Garfverier .....
Blankläders-Fabrik
Klädes-Fabriker ....
Färgerier
Kalkugnar 1
Potlaskebruk . . . . ' .
Ättike-Fabrik
Fartyg
Fyrbåk ......
Djurgårdar . . . . ' .
Teater ......
Kronoparker och Allmänningar soiia tillhöra Kronan
Lands- och Härads-Allmänningar af i,goo tunnclands rymd
Diverse personer som ej höra lill viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfv or och Fidei-Commisser
A n martn. TJti hemmantalet 4o43/*g Mantal är inbegripet 4 stycken Prestegårdar
Jordehoks Mantal, men i allmänhet ansedde till 1 Mantal hvardera.
■skil
förbe 1
e och för dess
ständi
Jo
eJ
lebo
stor
ande
ider
m upj
5 u
ätt
nas
n/ö
äkn
st
Hc
som
ken
mai
ta
•enderad
ej u
Ränta
der
ellei
ago
inhe
dis
aspon
henmia ns
lerade Hemman
pne
e S
ränta aro
atte
Hemmantal.
81
421
24//5
O
ct
3
81
461
29 f
18
20? §
568?|
593??
5
7
85/
90;
62;
661
1,218;*
1,372/
360H
396//
7/
19 3
X6
9|
13
6!
10
843??
978/
204/
227/
273/
2991|
48*
62!;
24?
311
109;;|
120??!
41
4?
A 8
5
5 i
581
75?
331
50|
1*
3
5
7
i
3
1
53
6!
3
6
2|
9
1
1
3!
33
°8
£ •
■’ A
O
O
Utsäde af:
35
4
4
156
179
75
139
5,365
752
97
33
9
8
2
2
345
72
1
162
53
2
10
5
1
8
5
13
2
22
1
1
1
3
0
8
6
1
95
1
2
1
3
4
99
66
48
2
35
757
51
991
59§
1,0121
223|
61
8
41
6821
175/
220
41
28
H9|
4
4
55
291
1
5
2’’-
V
2
1 -
**- 'A
1
1*
1
6|
49
1
2
33
217
183
6
32
124
4,857;
49
5851
406
8,125/
2,4201
37
54
37
5,5491
1,3611
1,833
306
137
837
16
31
258
145|
6
20
3
27
15
11|
5
26
14
m
1
39
1,106
19
61
50
24
125
84
5
18
66
2,140|
36
301|
169
3,549/
1,265 f
23|
271
17 J
2,994|
768*
1,087
185
92
439
12
23
197
99
4
15
2
11 i
6
4*
2
20
16
6|
48§
534
15
25
20
Su mina |4,043 5y5l 4,558||| 7,7991 3,771/, | 29,086|| | 14,484*;)
8
49
22
43
1,318*
12
1475
106*
1,202/
348|
6J
6
3
715
2081
264
44
31
145
4
7
59
33*
1
1
5
8
2
10
129
55
33
7
18
421
13
79.’.
36/
766/
293 *
5;
5
2
579*
166?
218»
41
17*
90
4
7
60
29»
1
3
2»
^ 2
1
5
lä
6|
42
18
5
71
374|
4
56'/
551
783»
274»»
3}
5
3
5691
144/
195
26
.151
83»
1
4
19|
8|
21
1!
1*
1
1?
8
81
199
7
8
6
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdraget.
33
138
184
30
35
136
4,664»
65
577»
4201
7,102/
2,505 f
32
51
18
6,0671
1,252|
1,705
229
153
698
12
37
216
102*
4
15
2
40
21
15|
7
36
27
17!
1
57
1,739
90
35»
27-
56
.120
40
522
396
18
258
5,565 *
36
663»
441
7,453*
1,477»
34»
49
30
4,558!
1,052* S
1,288
239
204
818
20
20»
276
154;
5
25
4
20
10*
oä
10
qr 5
JI6
30!
340
6
11
90
165
1,333
1,198
42
192
30,863*
294
3,471*
2,559»
50,179
13,468
195
301
218
31,391!
7,690|
10,114
1,684
1,055
4,999
80
.178
1,328
768
30
100
18
162
90
67*
30
156
7.9
66
5
314
6,718
114
360
' 289
210
36
96
710
588
35
126
330
12,135»
246
1,719*
1,031
21,139;
7,772
118
155
100*
17,710
4,476»
6,158'
1,069
335
2,627
48
141
904
447
16
60
14
69
36
27
12
140
102
36*
4
241
3,141
90
156
lil
120
32
32
8
321
361
118
169
244
82
49
4
24
35
172
6,048f
82
742*
486|
6,401/
1,987|
30
36
12
4,039
1,199|
1,534
266
152
793
16
41
259
154*
4
, 20
27
5
35
52
8
54
646
30
Sotholms Härad, hvilka icke hafva sig åsalle
■95211
3,053*»| 2,9.17»
87
36
2,464
1,826|
88
19
447»*
265»
213?
141|
4,389/
4,316
1,852
1,388
28
141
26
28
8
18
3,494
2,9251
953|
886”
1,262
938
242
130
96
84
520
431»
16
4
42
17
265
80
127
A
41*
LX
20
4
4
4
34*
17*
18
9
13*
6|
6
3
35
12
4
12
4!
11*
25»
38|
224
1:193
35
134
46
28
30
30
25
159
2,136
1,288
210
2.45
1,034
35,296*
455
4,109*
3,203
51,455|
17,688?
180
249
108
40,391*
8,115
10,895
1,407
1,110
4,757
48
248
1,038
496
16
67
14
320
168
126
56
252
178
113
4
312
11,529
720
248
178
400
64
840
28,782!i! 26,200**) 173,940* | 84,592? | 25.883?? I
17,892?
I5,285f 1201,927/)
I
k
Tabel! för Landet inom Stockholms Län.
Underliållne Kreatur.
Stats
-
Bevillning efter 1823 oell 1830 årens Förordningar.
Efter 2:dra Art.
1 §. i i8i3 års,
fr. o. m. 2 t. o.
m. 8 §. i i83o
års.
3, 4,n 5 §§. i
1823 ars, fr. o.
m. 21 t. o. m.
36 §§. i i83o
års.
6, 7 §§. i i8a3
års, fr. o. ni.
87 t., o. 111. 4°
§§. i i83o års.
cn
Ständige Räntor.
t*
O
927
12
1,147
30
2,764
24
6
3,210
12
—
21
—
—
1
36
2,162
37'
6
1,868
35
3
91
8
—
6,196
9
10
21U
39
—
15,705
27
6
7,753
15
8
783
10
8
463
41
3
441
15
6
95,620
20
9
14,411
44
11
25,413
39
9
4,028
10
9
2,051
17
9
3,666
32
2
66
....
—
601
30
9
7,149
45
5'
1,736
12
2
172
—
601
—
4
—
80
12
445
30
358
13
3
35
32
6
107
3
7
311
27
8
474
14
10
839
35
8
178
95
8
1,480
33
2,772
39
—
73
40
—
109
28
—
34
36
184 18
7
77
32
—
1,793
12
'T
/
.108
12
i 0
8
100
—
3
12
30
10
8
693
44
24
—
—
60
—
55
36
100
12
i —
54
24
'*
31
12
|
.
24
_
36
—
11
24
—
3
36
—
38
—
—
36
97
12
—
• 10
—
—
992
12
\
211,047
6
1 9
15
183
5,797
74
750
573
.10,496
3,182
52
62
42
7,258
1,703
2,063
361
217
970
28
55
437
230
11
35
20
34
224
8,041
90
1,126
816
17,495
6,256
lil
117
56
16,018
3,534
5,502
757
379
1,831
48
82
763
370
18
60
90
18
1,903
136
15
10
135
69,950
251,050
196.300
118.300
128,000
1,100
33,400
— I 113,050
30 i 4,378,368
36,500
504,800
249,866
6,124,698
1,230,740
24,750
42,670
26,160
3,156,655
1,035,610
1,059,700
221,490
99,012
525,135
19,550
16,150
194,840
170,350
6,325
16'
32
18,180
200
5,000
19,950
6,025
23,475
5,500
7,750
55,200
41,800
10,990
66,260
175,610
387,300
23,700
1,900
2,650
350
1,450
561,900
59,350
5,400
7,500
40,000
25,050
1,477,275
25,000
106,850
94,750
7,500
78,375 j
5,000 j
3,000'
2,000
2,500 -
10,000
16,600
381,400
1,600
i-l
68 40
—
124
22
272
22
19
34
——
40
—
4
28
124
22
42
3,576
32
7
65
20
432
42
21
361
40
7,388
4
3
2,837
26
—
46
10
—
38
—
-i—
6,408
28
64
1,338
12
1,914
14
303
38
149
18
392
700
26
2,236
26
—
38
6
367
10
196
44
16
31
—
—.—
—
—
4
6
54
34
55
14
44
32
;
2
36
aT
557
24
290
24
108
32
.—
5,389
38
119
30
196
28
67
12
—
291
46
—
20
8
—
44
—
10
26
—
. 5
46
J
, .
17
20
82
24
—.
4
62
12
—
134
18
—
130
12
—
214
20
—
87
26
,—
65
8
—
1
40
___
t118
:—
20
8
7
38
—
124
46
—
1
18
—
——
176
44
230
15
28
1,712
14
808 1
61
3310
4
59
1,601
191
82
5,069
20
24
__
3
7
45
7
9
7
40
—
38
3
19
3
2
5
17
11
31
1
28
9
33
7
43
2
37
10
33
6
32
7
1
33
T
20
2
37
7
19
2
14
3
33
6
19
2
46
8
14
10
23
7
21
6
°1
25
7
31
8
38
5
40
10
14
9
24
2
13
—
2
4
38
5
36
5
43
2
47
5
6
9
38
5
—
—
8
_
4
9
18
4
—
33
7
20
3
8
—
41
8
36
20
4
10
10
—
26
9
7
42
10
9
—
17
1
—
—
.18
62
14
43
28
14
248
38
40
—
—
228
14
11
400
47
8
32
27
6
50
—
—
32
11
358
1,270
36
22,2781 6.970 39>220111 ’963! 69,260\ 25,4891 326123,798,8601—|—| 37,0121401 — [ 3,808147| 4| 64,212|39|lo| 358114) 9| 26,379|38| 5
170
12
520
12
11
800
25
3
110
11
1
129
—
—
'2
9
7
23
20
—
495
14
9
21,299
13
6
154
36
6
2,267
1
10
1,142
37
6
32,086
35
10
7,739
31
—
122
23
7
178
5
2
114
45
10
17,117
47
10
4,584
36
5
5,473
7
9
659
2
—
731
41
11
3,497
35
11
91
—
99
41
10
1,079
37
3
439
45
6
25
—
—
58
—
—
19
2
6
46
—
236
9
1
180
28
10
206
32
7
17
23
6
15
24
—
853
38
7
494
6
7
163
22
5
149
40
10
6,301
4
9
163
30
—
1,160
36
.2
126
25
18
0
4
26
38
5
1
36
5
2
43
2
1,893
45
5
181
14
9
13
34
5
25
26
—
113
6
—
91
24
9
3,337
18
3
62
12
—
184
18
—
1,484
45
7
560
40
3
167
34
—
257
1
8
12
—
—
20
28
—
7
18
—
102
28
—
31
38
—
15
4
10
475
8
—
20
—
—
664
26
—
35
27
7
1,384
26
10
178
37
—
8,860
22
1
248
38
4
131,7721361 4
287
350
2,435
3,200
1,360
6
4,073
1,028
1,316
315
159
161
59,189
6,449
14,790
1,206
973
1,243
4
336
2,578
1,262
44
170
4
21
254
249
1
71
170
511
59
1,148
42
22
25
547
94
33
12
10
218
55
16
10
10,274
2,531
54
60
7,175
2,018
2,496
357
282
94
40
41
541
325
14
47
106,4021401 2127,493
23
45
594
720
729
1,883
2,143
383
180
198
25,501
5,061
6,887
2,273
701
1,946
31
34
13
196
3,763
31
108
360
26
100
1,126
52
39
29
2
12
51 36
4
24
108 24
o
12
8
—
1
36
17
—
4
—
1
36
z
55
12
—
—
1,466
24
—
—
22
—
—
—
158
12
—
—
-147
36
—
23
—
2,837
—
—
773
—
1,125
36
—
296
—
17
—
—
3
36
17
12
—
3
36
14
—
—
2
36
2,41.6
12
—
740
14
526
36
—
162
36
756
—
—
234
—
122
24
—
26
12
64
12
—
12
—
295
—
—
3
36
11
—
—
2
15
24
—
2
36
121
36
—
40
36
72
—
—
24
24
3
—
1
13
—
—
2
—
1
24
_
12
35
12
—
13
36
21
12
—
fy
l
36
18
24
—
6
12
1
—
—
24
218
24
102
12
112
43
J.o
—
31
3
12
3 6
2,130
24
—
362
24
55
12
—
18
12
84
36
—
19
36
28
12
—
6
24
101
\
—
19
—
6
—
—
12
12
—
—
3
36
—
2
—
2
12
1
6
24
—
1
24
32
^—
—
195
12
24
—
—
—'—
—
60
—
53
—
2
36
82
36
—
17
24
39
12
—
15
12
26
24
—
4
36
24
24
—
12
8
—
—*
3
24
2
36
—
1
—
36
36
—
1
12
24
—
12
72 24
24
36
6
12
—
3
36
670
12
—
247
—
14,479
-
3,482
38
32
32
16
75
lil
18
18
—
—
402
11
3
1
24
—
80
42
9
40
3
—
792
18
4
340
29
3
9
5
19
6
5
597
43
6
193
3
9
248
37
6
41
o
6
18
23
—
.83
Q
13
3
y
8
42
104
21
52
27
—
2
—
9
—
466 32
32 — 3,1251351 3| 466
32
11,724
8,499
6,809
4,320
3
838
370
30 (j
19
12 35 —
417
48
11,091
229
31,342
10,829
227
1,365
150
28,188
34,676
9,706
177
172
207
187
2,309
1,330
67
205
40
8,1
11
— 1.
297j 17
149 22
6| 9| 32,727j21! 101134,007134
65
Stockholm å Lands-Contoret den 25 November 1833.
G. M. GYLLENHOFF.
)
r
;'v
-”■”f
■
'
■
i. ■'
ti/
»
' *
I ■
— <
i <l:
'
>
■
Tabell lör Landet inom Stockholms Län.
Utsäde af:
24
125
84
5
18
66
2,14GJ
36
301|
169
3,549
1,265?
23 5
27f
17;
2,994;
768»
1,087
185
92
439
12
23
197
99
4
15
2
lil
6
4»
1 2
2
20
16
_ 61
48»
534
15
25
20
8
49
43
1,318»
12
147;
106»
1,202 ärä
•348»
6
3
715
208|
264
44
31
145
4
7
59
33»
l
5
1
5
8
2
10
129
8
55
33
7
18
421
13
79,%
36*
766,»,
293|
53
5
2
579»
166?
218*
41
17»,
90
4
7
60
29»
1
5
53
3
2*
2
1
5
6J
42
18
5
2
17
11
7*
374;
4
56**
55;
783|
274»;
3|
5
3
569|
144*
195
26
.151
83*
1
4
19;
81
2;
n
i»
i
ii
»I
199
7
8
6
Medelafkastning, sedan Utsädet är afdraget.
33
138
184
30
35
136
4,6641
65
577*
420»
7,102 *
2,5051
32
51
18'
6,067»
1,252|
1,705
229
153
698
12
37
216
102;
4
15
2
40
21
15|
7
36
27
171
1
57
1,739
90
351
2>
56
P*
O
D
K
a
120
40
522
396
18
258
5,565»
36
663*
441
7,453;
1,477;
34»
49
30
4,558;
1,052H
1,288
239
204
818
20
20;
276
.154;
5
25
4
20
10*
71
3;
10
015
16
301
340
6
11
90
165
96
32
1,333
710
321
1,198
588
169
42
35
192
126
24
30,863;
294
3,471»
2,559*
50,179
13,468
195
301
218
31,391;
7,690;
10,114
1,684
1.055
4,999
80
178
1,328
768
30
.100
18
162
90
67»
30
156
79
66
5
314
6,718
114
360
289
210
3.30
12,1351
246
1,719*
1,031
21,139?
7,772
118
155
100*
17,710
4,476;
6,158
1,069
335
2,627
48
141
904
447
.16
60
36
14
69
36
27
12
140
102
36;
4
241
3,141
90
156
lil
120
172
6,048 f
82
742»
486?
6,401 j5,
1,987;
30
32
361
244
49
87
2,464
88
447»;
213?
4,389*
1,852
30
28
36
26
12
8
4,039
3,494
1,199|
9531
1,534
1,262
266
242
152
96
793
520
16
16
41
42
259
265
154;
127
4
4-
, 20
20
27
4
34*
18
13*
5
6
35
35
52
4
8
41
54
25»
646
224
134
4
28
30
8
118
82
4
35
36
1,826;
19
265»
141;
4,316
1,388
14;
28
18
2,925;
886;
938
130
84
431»
4
17
80
41»
17»
9
6f
3
12
12
lil
38;
.193
' 35
46
30
25
Underltållne Kreatur.
159
2,136
1,288
210
245
1,034
35,2.96»
455“
4,109*
3,203
51,455;
17,688;
180
24 9
108
40,391*
8,115
10,895
1,407
1,110
4,757
48
248
1,038
496
16
67
14
320
168
126
56
252
178
113
4
312
11,529
720
248
178
400
64
840
23
176
94
6
35
50
1,979
39
272
274
5,546
2,113
38
34
24
5,301
1,194
1,733
226
127
492
22
33
301
158
8
27
2
20
12
8
4
22
21
16
2
2
1,757
41
28
15
o
161
108
74
2
76
2,684
• 22
310
58
2,095
212
2
22
8
470
248
153
62
50
205
2
19
20
70
351
.145
15
60
C
B
40
183
5,797
74
750
573
10,496
3,182
52
62
42
7,258
1,703
2,063
361
217
970
28
55
437
230
11
35
4
50
36
18
10
37
34
31
6
74
3,421
30
79
57
59
20
34
8
75
20
5
38
1,356
29
177
171
3,307
1,293
16
10
4
2.778
559
702
94
68
343
8
17
126
59
3
10
15
12
6
3
17
590
2
17
14
80
302
178
15
55
224
8,041
90
1,126
816
17,495
6,256
lil
117
56
16,018
3,534
5,502
757
379
1,831
48
82
763
370
18
60
5
56
39
25
12
72
46
44
8
86
4,160
88
lil
76
90
— 1
18
d
<T>
Stats
-
Bevillning efter 1823 och 1830 årens Förordningar.
en
Efter Elcira Art.
1 §. i i8i3 års,
fr. o. m. 2 t. o.
m. 8 §• i i83o
ars.
3, 4,^ 5 §§. i
1823 ars, (r. o.
ra. 21 t. o. m.
36 §§. i i83o
års.
6, 7 §§. i 1823
års, fr. o. ni.
87 t. (1. tu. 40
§§. i i83o års.
32
170
140
10
. 70
93
3,314
23
382
399
6,973
2,128
34
43
29
5,003
1,125
1,716
.191
134
619
16
21
231
135
6
60
4
23
18
7
5
14
37
27
3
44
1,903
62
71
33
30
96
39
136
15
10
135
16!—
32
69.950
251.050
196.300
118.300
128,000
1,100
33,400
113.050
4,378,368
36,500
504,800
249,866
6,124,698
1,230,740
°4,750
42,670
26,160
3,156,655
1,035,610
1,059,700
221,490
99,012
525,135
19,550
16,150
194,840
170,350
6,325
18,180
200
5,000
19.950
6,025
23,475
5,500
7,750
55,200
41,800
10,990
66,260
175,610
387,300
23,700
1,900
2,650
350
1,450
561,900
59,350
5,400
7,500
40.000
25,050
1,477,275
25.000
106,850
94,750
7,500
78,375
5.000
3.000
2,000'
2,500!
10,000
16,600
381,400
1,600
68 40
124; 22
272122
19
40
34
4
124
3,576
65
432
361
7,388
2,837
44
46
38
6,408
1,338
1,914
303
149
700
26
38
367
196
16
31
4
54
55
44
2
557
290
108
5,389
119
196
67
28
22
32
20
42
40
4
26
10
28
12
14
38
18
26
6
10
44
291
46
20
8
44
10
26
s 5
46
17
20
82
24
62
12
134
18
130
12
214
20
87
26
65
8
1
40
1' 18
20
8
7
38
124
46
1
176
15
1,712
34
14,484*11 4,952;;
3,053**1
2,917» I 28,782|;| 26,200**1173,940* 1 84,592f | 25,883ff| 17,892; 1 15,285f 1201,927*| 22,278|
6,970
39.220
11,963) 69,26o) 25,489) 326123,798,8601 — | —| 37,012)40
42
7
21
3
64
392
2,236
33' 10
4
9| 7
230
— 808
19,
61
167
127
57
39
2
18
204
10,451
72
1,146
616
18,108
3,180
54
90
52
6,808
2,263
2,417
138
114
102
44
39
478
• 93
0
2
2
142
73
151
13
15
290
160
52
146
799
44
957
59
18
26
1
2
1,601
.161
12
15
107
74
3,222
20
—
24
—
3
7
45
7
9
7
40
—
38
3
19
3
2
5
17
11
3j
1
28
9
33
7
43
2
37
10
33
6
32
7
1
33
-r-
20
2
37
7
19
2
14
3
33
6
18
50
1,354
346
80
1.91
12
18
6
82
24
15
350
20
'664
34
618
163
5,069
19
2
46
8
14
10
23
7
21
6
24
—
25
7
31
8
38
5
40
10
14
9
24
2
13
—
2
4
38
5
36
5
43
2
47
5
6
9
38
5
62
14
43
«!-  4j 9
18 4
17
33
7
20
3
8
—
41
8
36
—
20
—
4
10
10
—
26
9
7
42
10
0
28
14
1
- 248 38
a
Ständige Räntor.
KS
o c.
p3 g.
sa B o
a
K>
40
228
400
32
50
123
7,263
17
(348
164
6,587
1,721
23
41
24
3,836
982
1,141
216
75
395
21
22
234
149
7
25
45
44
16
39
27
24
38
8
24
39
41
27
17
20
16
13
16
38
52
10
1
5
42
2
3
112
40
24
25
14
.32
358
1,270
36
11
170
12
—
520
12
11
800
25
3
110
11
1
129
—
—
'2
9
7
23
20
—
495
14
9
21,299
13
6
154
36
6
2,267
1
10
1,142
37
6
32,086
35
10
7,739
31
—
122
23
7
178
5
2
114
45
10
17,117
47
10
4,584
36
5
5,473
7
9
659
2
—
731
41
11
3,497
35
11
91
—
—
99
41
10
1,079
37
3
439
45
6
25
—
—
58
—
—
6
236
180
206
17
15
853
494
163
149
6,301
163
1,160
126
18
26
1
2
1,893
181
13
25
113
91
3,337
62
184
1,484
560
167
257
12
20
7
102
31
15
475
20
664
35
1,384
178
8,860
19
46
9
28
32
23
24
38
6
22
40
4
30
36
25
2
38
36
43
45
14
34
26
6
24
18
12
.18
45
40
34
1
28
18
28
38
4
8
26
27
26
37
22
1
10
I
7
7-
5
10
9
.2
4
5
5
2
5
9
5
248'38
10
287
350
2,435
3,200
1,360
6
4,073
1,028
1,316
315
159
161
59,189
6,449
14,790
1,206
973
1,243
4
336
2,578
1,262
44
170
4
21
254
249
1
71
170
511
59
1,148
184
77
25
32
20
23
16
7
5
5
1
36
41
44
7
35
18
34
6
32
11
33
547
94
42
m a
C» 5
— -n 1
ST £“. o
. s CL
C/q Zr
O
n
b‘
OQ
9:
n>
a
»3
3.0 o a~
3 2.9 ^ O
5 E aa
cz>
218
16
22
10
l-l—
55
10,274
2,531
54
98
60
7,175
2,018
2,496
357
282
94
40
41
541
325
14
47
8
5
11
6
6
35
149
129
51
110
247
594
720
729
1,883
2,143
383
180
198
25,501
5,061
6,887
2,273
701
1,946
196
3,763
31
34
‘>Q
51'36
108 24
108
360
48
.130
64
26
100
56
Q1
221
1,126
7
— 52
17
1
55
1,466
22
158
147
2,837
1,125
17
17
14
2,416
526
756
122
64
295
11
. 15
121
72
3
13
1
35
21
18
1
218
112
43
2,130
55
84
28
101
6
36
12
24
12
36
36
12
12
36
24
12
2
12
4
24
2
12
1
36
4
—
2
6
32
24
60
53
82
39
26
2
36
-~|24
72 24
6 12
670
106,4021401 2! 27,493|45| 2| 55,4841241 2| 14,479 —| —| 3,482|38
12
23
—
773
—
296
—
3
36
3
36
2
36
740
14
162
36
234
—
26
12
12
—
3
36
2
—
2
36
40
36
24
24
1
—
0
13
i
6
102
31
3
362
18
19
6
19
1
1
195
2
17
15
4
24
3
247
12
12
32
32
16
15
21
18
402
7
80
40
792
340
9
5
5
597
193
248
41
18
75
18123
1 83(13
9
8
104
52
2
9
6
22
6
3
18
—
2
25
6
1
6
—
6
15
8
lil 32 — 3,125
466
32
35 3 466 32
927
12
1,147
30
— .
2,764
24
6
3,210
12
—
21
—
—
1
36
2,162
37'
6
1,868
35
3
91
8
—
6,196
.9
10
210
39
—
15,705
27
6
7,753
15
8
783
10
8
463
41
3
441
15
6
95,620
20
9
14,411
44
11
25,413
39
9
4,028
10
9
2,051
17
9
3,666
32
2
66
—
601
30
9
7,149
45
5
1,736
12
2
172
—
—
601
/t
—
—
‘i
80
12
445
30
358
13
3
35
32
6
107
3
7
311
27
8
474
14
10
839
35
8
178
25
K
1,480
33
2,772
39
—
73
40
—
.109
28
—
34
36
—
184.18
7
77
32
—
1,793
12
7
108
12
8
12
—
a
- sa
a
-
B C
Bidrag.
Clerecie Statens Underhåll.
100
3
30
693
24
60
55
100
54
31
11
3
38
97
10
99 2
[ 211,047
12
11,724
8,4.99
6,809
4,320
3
55
17
6 9
838 19
12
35
370
297117
149 22
32,727
21
30
417
48
11,091
229
31,342
10,829
227
1,365
150
28,188
34,676
9,706
177
172
' 207
187
2,309
1,330
67
205
9
136
71
53
40
75
202
28
92
44
45
28
45
21
10
2
2
38
8
14
28
4
4
40
11
*
v
n
rr
c.
er
C/l
g
B
103
687
446
10
17
27
24
314
8,686
71
1,175
820
16,1691
4,063'
94
143
94
10.948
2)845
3,525
683
355
9,730
57
57
836
425
19
62
8
38
20
15
6
43
154
76
40
99
1,354
84
168
8
35
146
45
2
41
10
32
20
42
4
24'
40
37
11
401
24'
8
16
32
16)24
5 16
460 40
32
36
8
44
60
66
33
189
32
48
33
59
1,839
18
312
214
4,206
1,409
28
34
24
3,121
762
1,064
175
95
2,567
20
22
258
141
7
23
1
23
12
9
4
15
69
21
16
4
7
23
24
1
30
28
40
41
43
36
44
16
10
21
6
17
157
103
1
36
23
12
9
4
18
12
36
12 j—
185
79
213 16
16
15
32
41
1,142
-14
176
104
2,493
742
12
22
17
2,027
446
613
106
58
9
10
117
74
3
10
1
11
6
4
2
7
17
6
3
100
29
12
46
1
32
21
32
16
18
28
16
18
21
33
36
44
36
24
24
28
16
20
lo| 134,007j341 4 65,402]401 2) 17,314) 19
8,724
155
991
594
13
17
25
24
415
1
1
11,668 17
9
103
34
1
1,664
5
6
1,139
23
1
22,869
10
6
6,215
10
8
135
10
47
200
136
16,098
4,053
5,204
966
510
12,297
86
90
1.212
640
29
95
11
73
38
28
12
66
240
105
55
99
1,640
84
277
9
8
16
5
674
16
98
61
1
40
28
6
25
4
16
29
16
18
31
26
40
15
12
33
36
34
36
4
44
24
16
8
32
24
16
18 9
1411
33
1,315
22
210
169
2,908
1,063
16
19
13
2,128
554
693
122
61
315
9
15
130
68
3
10
1
11
6
4
2
15
63
17
10
182
51
24
12
24
24
36
12
32
Cfi
sr
40
4
24,223
4,223
194
298
289
11,211
5,118
5,966
6
28
3
84
i -
32
66 32 —
50
189
32
48
91,522
10
11
166
97
2,074
1,262
60
200
26
13
32
24
214
1,043
799
427
12,426
133
2,142
1,102
27,014
6,215
161
266
269
14,034
5,316
6,307
1,318
501
2,484
120
120
1,487
972
39
130
25
101
10
B >
B”!
C 5
ftt JT
a-'5
27
12
—
28
118
34
6
8
—
159
30
2
—
—
2
1
6
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
12
—
38
—
51
37
6
46
—
1,919
1
6
16
—
54
10
6
24
—
320
28
—
28
—
319
14
6
15
—
9,936
13
—
29
—
3,166
18
—
8
—
49
3
6
—
78
12
—
36
—
70
30
—
36
—
6,989
29
6
12
—
2,478
44
—
—
—
3,070
21
—
—
—
264
6
—
28
—
140,13
6
8
—
269 36
—
—
—
28
—
—
—
—
66
19
6
—
—
440
—
—
—
—
277
31
6
—
—
9
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
20
19
6
—
—
26
21
—
—
—
14
25
6
.—
11
18
.—
—
-—
4
15
6
12
—
50
—
—
—.
155
30
—
>—
—
105
28
36
—
—
—
56
—
—
—
—
—
—
—
1,281
36
—
—
39
45
—
—
—
65
46
—
—
—
12
6
—
—
—
—
—
—
z
—
—
—
—
—
-
—
1,222
.—
—
i ‘
—
100
24
—
—
—
—
—
45
.
61
14
20
7
S?
» C/l
? =
aE
0- 3
2 t
os
18
1
126
10,424|45j 4 55,476)20)—
85,182
33,775
6
33
1,509
15,644
14,090
10,145
4,503
5
25
3,641
50,914
625
23.892
4,318
166,086
47,206
1,689
2,869
1,485
191,388
71,194
61,834
8,202
4,174
22,703
773
1,278
15,882
6,727
'404
1,331
4
181
929
668
340
143
614
36
19
1
21
10
42
10
7
—
19
2
20
—
28
2
35
6
7
4
19
10
41
—
37
4
26
—
33
3
22
5
44
4
45
5
23
4
36
10
5
10
7
36
10
12
1
40
2
43
o
19
17
•*1
131
8
30
37
23
34
36
1,863
1,774
491
1,821)25
12,178)47
361|43
1,665 18
182 39
2x1
133
33
33
5,583
390
13
4
33
4
43
18
3
46
126 23
116
121
4,177
101
244
1,628
718
411
288
12
21
8
114
35
15
513
20
664
36
1,829
190
149
10,027
248
18 —
14 7
26
22
22
10
26
15
14
16
22
19 1
38* 4
24) 21 785,936 143) 8
G. M. GYLLENHOFF.
/
KONGL. M A J: TS
BeF^LLNINGSH^FT^NDES
k . / y'. ' ( , , i
UTI
SKARABORGS LÄN
■ v ’ . ' " *.
TILL
KONGL. M A J : T
I UNDERDÅNIGHET AFGIFNE
FEMÄRS-BERÄTTELSE,
Fö/J ÅREN 1828, 1829, 1850, 1851 OCH 1852.
Ä€<S> CBfUOli i®,
TRYCKT HOS BERNH. M. BREDBERG,
I 8 34.
I
t:o Länets Allmänna beskaffenhet.
.Inom gränsorne af Sjöarne Wenern och Wettern, samt en tiel betydligare
höjder, såsom mot Nerike, Bergsåsen , Tiveden och mot Elfsborgs Län
Halle- och Hunneberg intill Wenern är landet mera jemt än bergaktigt
och genomskuret af flere större vattendrag. Af de anmärkte gränshöjderne,
upptager Tiveden hela gränsen mot Nerike, genom Undenäs och Finnerödja
Socknar mellan Sjöarne Wettern och Skagen i Wadsbo Härad, men
Halle och Hunneberg tillgränsa Åse Härad och sträcka sig endast ungefärligen
i mil från Wenern, hvarförutan inom Landet anmärkes följande
berg, såsom mer och mindre betydande, nemligen Billingen, som utgör
en sammanhängande Ås af skiljaktig höjd från Södra delen af Wadsbo
Härad genom Kåkinds, Walle och Gudhems Härader, till nära Wartofta
Härads gräns, Kongslena berg och åsar, Hvarfs och Gisseberget i Wartofta
Härad samt Högstena berg i Gudhems Härad, hvilka alla genom belägenheten
anvisa ett sammanhang med Billingen, men äro så väl derifrån,
som sinsemellan skiljde genom mellanliggande lägre sträckor; Borgunda
berg i Gudhems Härad, Mösseberg i Gudhems och Wilske Härader, Olleberg
i Wartofta Härad och Kinnekulle i Kinne och Kinnefjerdings Härader.
De betydligaste af desse bergshöjder äro utom Billingen, hvars
sträckning vedan är uppgifven, —• Kinnekulle, sorn upptager Öster-Plana,
Medel- och Wester-Plana, samt Huseby och en del af Klefva Socknar
samt Mösseberg, som innehåller 3,481 Tunneland, men de öfrige äro hvar
för sig föga vidsträckte. De betydligaste Strömdragen inom Länet äro Tidan,
som utgår från sjön Stråken i Wartofta Härad vid gränsen mot Jönköpings
Län samt löper genom Wartofta, Kåkinds och Wadsbo Härad till
Mariestad, der den faller ut i Wenern, Lidan, som från Elfsborgs Län utgör
gränsen emellan Laske, Barne och Kållands Härader å den ena sidan
4
samt Wilske, Skånings ocii Kinnefjerdings Härader å den andra och vid
Lidköping faller ut i Wenern, Skofteby eller Lillån, som från Hornborga
sjön i Gudhems Härad, går genom Skånings och Kinnefjerdings Härader
samt vid Skofteby, ungefärligen en balf mil från Lidköping, förenar sig med
Lidan, samt Norsån, som från Elfsborgs Läns gräns genomlöper Barne,
Wiste och Åse Härader och nära Nyböle By af Ås Socken faller ut i en
vik af Wenern, kallad Dettern. I alla dessa Strömmar finnas flerfaldige fall
med dels begagnade dels obegagnade lägenheter för Vattenverk och endast Lidan
kan från Lidköping till Torpudden, 23,000 alnar, göras segelbar genom
uppränsning. Länets största Sjöar äro: Unden, Wiken, Ymsen, Osten, Lången
och Ärlan i Wadsbo Härad samt Hornborga sjön i Gudhems Härad. Från
Unden och Wiken lemnäs vatten-tillgången för Götha Canal, i hvars sträckning
sjön Wiken jemväl är belägen. Härförutan finnes, i synnerhet inom
Walle Härad', en mängd mindre sjöar och gölar, hvilka tillsammans upptaga
en icke obetydlig yta, men livar för sig icke äro af den betydenhet,
att de förtjena särskilt anmärkas. Landet Öster och Norr om Tidan, Billingsberget,
trakten emellan detta Berg och Tidan inom Kåkinds Härad,
Södra delen af Wiste Härad omkring ån Norsån, Kållandsö i Kållands Härad
och Thorsö i Wadsbo, jemte Tandhems Pastorat, Bjurbecks och Wistorps
Socknar i Wartofta Härad samt Götheneds och Forshems Pastorater
i Kinne Härad äro Länets skogrikaste bygder; men den öfriga delen
af Länet måste, då fråga är om ett allmänt omdöme, anses som slättbygd,
ehuru äfven der finnas särskildte ställen- med skog för husbehof och kanske
äfven till afsalu. Man kan således antaga att 1,470 hela hemman,
med en befolkning af 56,000 personer och enligt upplysningar, som blifvit
hämtade dels af Chartor, så vidt sådane varit tillgänglige, och för öfrigt af
hemmansegarncs uppgifter, en ägovidd af 44^,585 tunneland hafva tillräcklig
skog samt att 3,224 hemman, med en ungefärlig ägovidd af 4^3,961 tunneland
och befolkning af io5,200 personer kunna anses för slättland. Häraf
visar sig att befolkningen i skogsbygden väl vid jemförelse med hemmantalet
till och med öfverstiger slättbygdens befolkning, men är ungefärligen
hälften mindre när man beräknar, ägovidden; hvartill orsaken
lätt igenfinnes deri, att hemmanens områden måste vara vidsträcktare, der*
de inbegripa skogstrakterne. Jordmånen i de orter, der Skog finnes, är för
det mesta sandig, men med högst få undantag är den å hela slättlandet
af utmärkt god beskaffenhet. På den så kallade Falbygden i trakten omkring
Falköping i en sträckning af 1 å jl mil derifrån linnes ^ k 5 qvar
-
\
5
ters djup svartmylla, och den öfriga slätten består af lera, ofta kalkblandad
och alltid bördig, så vidt den icke utmagras och försämras genom dålig
brukning. Förre Krono-Parken Hillet i Barne Härad, som för flere år sedan
blifvit till största delen upplåten till odling och nybyggen, är dock,
ehuru hörande till slättbygden, sandig och steril, Åtskilligc större måssar
finnas, livilka efter en kostsam vattenafledning kunde odlas och göras
fruktbare, och nyttan af en sådan anstalt är visserligen obestridlig, särdeles
med afseende å dess verkan och klimatets förbättring, men de upplaga
ingen betydlig vidd i jemförelse med Länets hela område och deras
verkan på klimatet är icke heller så besvärande, att mera kostsamma anstalter
för förbättringen påskyndas af något särdeles behof, derföre sådanc
anstalter, der de varit för vidsträckte att af enskilte kunna bekostas,
hittills måst lemnäs åsido, för den nödvändiga medverkan lill förbättring
af den redan uppodlade, men vanhäfdade jordens skötsel å Länets slättbygd,
hvartill betyd lige understöd af Allmänna medel måst sökas och af
Kongl. Maj:t blifvit i Nåder lemnade, på sätt som närmare skall uppgifvas,
vid Redogörelsen för jordbrukets tillstånd.
2:0 Innevånare.
Folkmängden för bela Länet är enligt sednaste Mantals-Längderne
i6r,35o personer, deraf 88,3c>5 Mantalsskrifne och ya,c)55 Mantalsfria»
Hetta antal öfvcrstiger folkmängden år 1828 med 6,087 personer och folkökningen
har således under de sednaste fem åren, ehuru i sig sjelf betydlig,
varit ungefärligen t mindre än den var, under den femårs-period, som
den år 1828 afgifne Berättelsen om Länet omfattar. Till största delen
torde man igenfinna orsaken härtill uti det minskade tillfället till bosättningar
i Länets vidsträckta Kronoskogar, efter de förändrade Regleringarne
af dessa skogar, hvaraf verkningarne först under de sednare åren kunnat
visa sig; men i någon mån har troligen äfven härtill bidragit den väckelse
lill varsamhet vid giftermåls ingående och bosättningar utan förberedt
försörjnings-tillfälle, som förlägenheten efter 1826 och iS3o årens missväxter
föranled t; hvaremot missväxterne visserligen icke på annat sätt verkat
till minskning af Länets folkmängd, ty ehuru många efter dessa missväxter
utvandrat till aflägsna orter för att för tillfället söka arbetsförtjenst,
hafva de med få undantag alla återkommit och sedermera qvarstannat i
orten och inga härjande farsoter hafva varit följder af missväxterne.
6
Folkets lynne är i allmänhet stilla och fredligt, och vid hvarje utbrott
af våldsamheter, finner man nästan alltid att dryckenskapslasten
dertill föranledt. Böjelsen för denna last är ungefärligen enahanda här,
som i de fleste andre orter af Riket, I afseende på anlaget för verksamhet
och närings-omtanka, röjer sig en märkbar skillnad i folklynnet på
skogs- och slättbygden. Då slättbyggdens hela sysslosättning, genom bristande
tillfälle till binäringar, inskränker sig till jordbruket samt afsättningen
och beredningen af dess alster, måste han en stor del af året vara
sysslolös och af brist på tillräcklig skogstillgång för byggnad och vedbrand,
måste han fördraga inskränkta och illa ordnade bostäder, hvaraf
foijer osnygghet, som visserligen kunde vara mindre än man allmännast
träffar den; men genom vanan vid den nödvändiga bristen på en treflig
omgifning har omtankan för hyfsning så småningom allt mer och mer
blifvit qväfd. Härifrån härleder sig uppenbarligen den slöghet och liknöjdhet,
som utmärker Slättbygdens innevånare vid jemförelse med Skogsbonden,
hvars mera trefsamma bostad och mera mångfaldiga föremål för
närigsomtankan gör honom liflig, gladlynt och verksam. Derföre träffas också
välmågan mera allmänt hos Skogsboen, ehuru det torde synas som om
slättbygdens vidsträcktare och af Naturen bördigare åkerfält borde vara en
rikare källa för välstånd, än de förtjenster Skogsbonden är i tillfälle att
bereda sig. Verkningarne af de sednare årens svaga skördar, samt de svåra
missväxterne åren 1826 och i83o hafva också hufvudsakligast drabbat
slättbygden, såsom mest blottställd för inflytandet af den missgynnsamma
väderleken och mest beroende af jordbrukets afkastning. Ehuru Länets
skuld till Staten för den i anseende lill 1826 års missväxt lemnade undsättningen,
uppgående till 321,976 R:dr Banco, genom Kongl. Maj:ts och
Rikets Ständers begifvande att den erhållne Spannemålen fick lösas efter
Markegångspris, blifvit minskad med 115,700 R:dr, återstod ännu en betydlig
del af denna skuld, då den ytterligare missväxten år i83o inträffade
och föranledde en ytterligare skuldsättning till Staten till belopp af
25o,ooo R:dr Banco.
Oaktadt all den varsamhet som varit föreskrifven och blifvit iakttagen
vid indrifvandet af dessa skulder, har man icke utan den största
farhåga föresett svårigheten för de gäldskyldige att afbörda dem, då
Spannemåls-productionen utgjort den enda redbara betalningslillgången,
som varit att påräkna, och Spannemålsprisen vid den i allmänhet syaga
afsättningen, nödvändigt skulle falla oerhördt, i samma man tillgången å
7
denna vara, efter en ymnigare skörd, varit rikare och afsätlningen för
skuldernes betalande måst forceras; men Kongl. Maj:t har genom sin visa
omvårdnad afvändt delta bekymmer och tillåtit att, i afbetalning* å skulderne,
Spannemål in natura fått lefvereras i Krono-Magazinen efter priser,
som fullt motsvarat hvad de Gäldskyldige skäligen kunnat påräkna för sin
vara. Denna anstalt har haft den verkan, atl icke allenast 125,251 R:dr
Banco aro under nästlidet år på detta sätt afbelalte å förberörde skulder,
utan äfven Spannemålsprisen i den enskilta handeln hindrats från det för
orten äfventyrliga fallande, som härförutan säkert inträffat. För öfrigt
hafva genom contanta inbetalningar godtgörelse af den efter i83o års
missväxt erhållne undsättningen skett, så att af skulder derföre, då sistlidet
års Räkningar vid nästlidne Maji månads utgång afslutades, återstoden
utgjorde endast 82,047 R:dr 28 sk. 11 rist. Vid samma tid utgjorde
resten af skulden för den, efter 1826 års missväxt, Länet lemnade undsättningen
6,013 R:dr 5 sk. 5 r:st Banco, till hvilket belopp den genom lid
efter annan verkställde afbetalningar blifvit nedsatt.
3:o JVäringarne.
Jordbruket är Landets Iiufvudnäring. Enligt det äldre och anna
allmännast bibehållne Brukningssältet indelas Åkerjorden i två Gärden,
deraf det ena besås och det andra trädes, utom någon mindre del deraf,
som begagnas till utsäde. De åkerfält, som sålunda brukas, äro vanligtvis
i förhållande till fodertillgången så vidsträckta, att endast omkring |:del
af såningsgärdet kan gödas och sås med höstsäd, derföre den öfriga delen
deraf bär vårsäd; meri pä den egentliga slättbygden sträcker sig ändock
detta brukningssätt icke längre än till den så kallade Hemjorden eller den
som närmast omgifver bostäderne. Den mera aflägsne jorden besås endast
med hafre, utan att någonsin gödas. På en del ställen trädes väl äfven
denna jord hvartannat år, men det är lika vanligt att hafresådden oafbrutet
fortsattes årligen, tills jördens fruktbarhet är alldeles uttärd, då marken
utlägges till bete. Detta gäller likväl egentligen endast om Allmogens
hemman,. Vid de Egendomar, som tillhöra Ståndspersoner, äro nästan öfverallt
inrättade Circulalionsbruk med flere gärden, som vexelvis bära säd
och foderväxter, äfvensom åtskillige orter, särdeles i Wadsbo och Kåkinds
Härader, flere af Allmogen redan för längre tider tillbaka antagit samma
brukningssätt och med fördel fortsatt det. Under de sednare åren har
\
8
man i synnerhet bemödat sig att tillvägabringa en sådan förändring af
Allmogens jordbruk på slättbygden, för alt återställa ett riktigt förhållande
emellan Spannemåls- och Foderproduclionen samt i följd deraf en bättre
beredning af Åkerjorden. Dessa bemödanden hafva också ingalunda
varit fruktlösa, ehuru man mött svårigheter icke allenast af Allmogens obenägenhet
att afvika från gamla vanor, hvilken likväl visat sig mindre svår
alt öfvervinna, än man tilläfventyrs väntat, utan synnerligast i folkets oförmåga
att bekosta förändringen och afbida tiden, då förbättringen kan gifva
frukt. För undanrödjande af detta binder äro understöd lemnade af allmänna
medel, till följd af Kongl. Majrts Nådiga tillåtelse att för den, efter
Laga Skifte utflyttande hemmansegare, som vill vid sitt hemman införa
ett förbältradt Jordbruk, må utflyttningshjelpen förhöjas ända till dubbelt
emot hvad annars varit bestämdt. Ostridigt är det denna anstalt,
sorn hufvudsakligast verkat till förbättringen icke allenast direct, i följd af
de förbindelser Hemmansegarne iklädt sig såsom vilkor för understödets
åtnjutande, utan äfven indirect genom den väckelse exemplet åstadkommit
åt andra, som understöd icke kunnat tilldelas. Beloppet af de för utflyttningar
och Jordbruks-förbättringar, efter verkställde Laga Skiften under de
sistförflutne Fem åren, utbetalte understöd af Allmänna medel uppgår till
35,287 R:dr 27 sk. 7 r:st. Banco. E11 annan lika vigtig anstalt för Länets
Ekonomiska förkofran är tillvägabragt genom Kongl. Maj:ts Nådiga
Anslag af Allmänna medel för kostnaden till upptagande af större afloppsdiken
å Länets slättbygd, dels för att bereda arbetsförtjenst åt dein af ortens
befolkning, som genom i83o års svåra missväxt voro ställde i förlägenhet
för sysslosättning och näringstillfälle, dels för att afvärja den olägenhet
af vattuflöden, som besvärat orten utan att dess Innevånare egde
förmåga att på egen bekostnad afhjelpa den. Dessa anslag uppgå till sammanräknade
24,470 R:dr i5 sk. Banco och vattu-afledningarne, som äro
spridde i nästan alla riktningar af Läckö och Skara Fögderier samt Frökinds
Härad af "Wartofta Fögderi, upptaga tillsammans 256,190 famnar eller
ungefärligen 4\ mil. Alla Hemmansegare och Innehafvare inom hvar
och en Socken äro, till följd af ingångne särskilta förbindelser, en för alla
och alla för en ansvarige för dessa vatten-afledningars framtida underhållande
och verkan af denna anstalt, som redan visat sig högst förmonlig,
skall nödvändigt i en framtid visa ännu vigtigare resultater genom det
tillfälle till ett bättre vårdadt jordbruk, som derigenom blifvit beredt.
En
9
En af ortens kunnige ocli nitiske Possessionaten Edvard Nonnen
ämnar vid sin Egendom Degeberg ordna ett Institut för unga Jordbrukares
praktiska och theoretiska undervisning i Jordbruket och har genom
meddelanden i Allmänna Tidningarne tillkännagifvit vilkoren för Elevers
emottagande och de bestämmelser i Öfrigt, hvarpå Inrättningen kommer
att grundas. Nonnen, som jemte flere andre undervisnings-ar.stalter bevistat
Stats-Rådet Thatrs namnkunniga Jordbruks-Institut vid Mogelin i
Preussen, bar genom de vidsträckta förbättringar lian tillvägabragt vid sin
ofvanberörde egendom under de få år lian varit ägare deraf, framvisat de
ovedersägligaste vittnesbörd om den grundliga kännedom af sitt yrke och
det varma nit, hvarpå man med säkerhet kan bygga de mest tillfredsställande
förhoppningar om vigten och gagnligheten af hans tilltänkta undervisnings-anslalt,
så vida den af Allmänheten omfattas med den välvilja
den otvifvelaktigt förtjenar.
Sädesslagen, som odlas inom Länet, äro Hvete, Råg, Korn, blandkorn,
hafre, ärter, böner och vicker i olika proportion på olika ortei*.
Korn odlas föga i Norra delen af Länet, men deremot mera än Råg på
svartmyllan å den så kallade Falbygden. Potatoes-odlingen inskränkes
merändeis till husbehof och kan icke med förmån idkas å Slättbygdens
lerjord, hvilket i betydlig mån bidrager att göra missväxten å andra säden
på denna ort så mycket mera tryckande. Lin utgör en hufvudsaklig
produetion i Länets Norra och Östra delar, men Hampa odlas på få ställen.
"Väl vårdade trägårdar finnas vid alla större Egendomar, men afsättningen
af deras produeter är icke förmånlig, helst den hufvudsakligen
borde påräknas i Städerna, hvarest likväl allmänt finnas trädgårdar i det
närmaste motsvarande innevånarnes behof.
Boskapsskötseln. Som fodertillgången på de fleste ställen icke svarar
emot den till sädesodling brukade åkerjorden, kan boskapsskötseln icke vara
i något fördelaktigt skick. Stallfodring under hela året nyttjas sällan,
ehuru betestillgången på de fleste orter är svag. Många hemman hafva
ingen annan betesmark än de angränsande Ki onoparkerne och Allmänningarne
och på Slättb}rgden består den egentliga betestillgången i trädet och
sådan mark, som, efter många års hafreskördar utan gödning, icke ens kan
gifva den ringa afkastning man af den så kallade hafrejorden kräfver och
derföre, liksom öfvergifven, begagnas lill bete, hvilket likväl der är ganska
svagt. Den boskap, som man vanligast finner hos Allmogen, är väl icke af nå
2
-
IO
got särdeles godt slag, men likväl jemförlig med Allmogens kreatur i andra
Provinser. På Slättbygden uro kreaturen allmännast mycket små, men
detta härrörer icke af sämre race, utan af dålig fodring oell ännu sämre
sommarbete, hvilket synes deraf att ungkreaturen, som Skogsbonden om
hösten köper från Slättbygden, blifva vanligen efter ett års vistande i Skogsbygden
större och vackrare än de som der äro uppfödde.
flästafvelrij har under sednare tider betydligt förbättrats genom de
på Statens bekostnad i orten anställde Hingstarne af bättre slag, och goda
Remonter för de i orten förlagde Cavalleri-Sqvadroner erhållas utan svårighet
för ganska låga pris. Denna afvel skulle troligen sorgfälligare vårdas
och utgöra en lör Landet vigtig inkomstkälla, om ett vidsträcktare tillfälle
till en förmånlig afsättning af de bättre hästarna kunde beredas.
Skolarne. Inom Länet finnes både Kronoparker, Kr ono-Allmänningar,
Recognitions-skogar till Forsviks, Årås, Stora och Lilla Lassåna, Aspa
och Åboholms bruk samt enskilte skogar. För alla Kronoparkerne med
undantag af Edsmären och Billingen äro förändrade regleringar efter de i
Kongl. Kammar-CoJIegii Bref den i/f April 1824 bestämde grunder uppgjorde
och fastställde. Efter dessa Regleringar äro af Parkerne bibehåline
för Kronans räkning tillsammans 8,154 Tunneland, samt öfverskottet
dels upplåtit lill skogs- och betesmark för angränsande hemman, dels försåldt
under Skattemanna-rätt. För Kronoallmänningen Tiveden är en
enahanda reglering verkstäld och derigenom 1000 Tunneland för Kronans
räkning bibehållne samt Allmänningen i öfrigt upplåten till angränsande
hemman, äfvensom förslag till Reglering af Parkerne Edsmären och Billingen
samt Allmänningen Klyfta moen äro uppgjorde och för närvarande
beroende på Kongl. Kammar-Gollegii pröfning. För de fleste af de öfrige
Allmänningarne äro frågor dels om reglering efter förberörde grunder,
dels om väckte eganderätts-anspråk för närvarande anhängige vid Domstolarne.
De enligt fastställde regleringar för Kronans räkning bibehållne
områden af Kronoparkerne äro behörigen afrösade, instängde och indelte till
plantering, hedning och hygge traktvis efter det såkallade Forstsystemet,
hvilket redan flere år varit med förmån iakttaget. De åtgärder med Recognitions-skogarne,
som genom Kongl. Kungörelsen den 4 Februarii 181 x blifvit
föreskrifne i afseende på bestämmande af anslag till derå belägne stubbe-
och Röjselsrätts hemman och lägenheter samt Brukens behof af skogarne,
äro längesedan fulländade, äfvensom Skattläggningar derefter skett,
11
men för närvarande hero på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning efter anförde
underdånige Besvär öfver Kammar-Collegii i ämnet gifne Utslag.
De enskilte skogarne äro merändels skiftade emellan de hemman de
tillhöra och de begagnas åtminstone af Allmogen i allmänhet utan egentlig
beräkning på framtida bestånd. I de orter, der tillgången är någorlunda
rik, beräknar Bonden vid afsalu sällan något värde af sjelfva skogen,
utan anser sig belåten, då han får det å skogseffecterne använde arbetet
contant hetahlt. Således säljas skogseffecter på Torgen i Skara och
Falköping, som likväl omgifvas af en skoglös ort, för ett pris, som endast
motsvarar transporten och upphuggnings-kostnaden. Hägnader af stenmur
och jordvall användas väl tämmeligen vidsträckt, men man har ännu ingalunda
allmänt antagit den varsamhet vid jordvalls-anläggningar, som är
nödvändig för dess varaktighet. Till besparing af skogselfecter begagnas
också byggnader af lera och ©brändt Tegel, fastän det sednare mera sällan,
sedan detta Byggnadsämne visats vara mindre varaktigt, sådant det
hittills varit beredt. Mera användbart blifver otvifvelaktigt ett annat slag
af obrändt Tegel, beredt af lera och sågspån, för hvars tillverkande en
Tegelstamp är nyligen anlagd vid Trollhättan, derifrån man nästa vår
väntar upplag vid Lidköping för ortens behof.
Bergsrörelsen. Ingen grufva finnes inom Länet.
Jernbruk.
I Wadsbo Härad:
Skagersholm med 1,199) ^k® Smide, i3 arbetare och 19,184 Ihdrs
tillverkning.
Sätra, med arne hamrar, 1,100 Sk® smide, 10 arbetare och 17,600 R:drs
tillverkning.
Forssvik, med 1 hammar, 928 Sk® smide, 18 arbetare och 14,848 R:drs
tillverkning.
Åboholm, med 1 hammar, 800 Sk® smide, 14 arbetare och 12,800 R:drs
tillverkning.
Lagersfors, med 1 hammar, 867? Sk® smide, 9 arbetare och i3,88o R:drs
tillverkning.
Ribbingsfors med 1 hammar, 4^o Sk® smide, 8 arbetare och 6,880
R:drs tillverkning.
I Wartofta Härad:
Tidaholm, med 6 arbetare och en tillverkning af 2,000 R:drs värde.
Ryfors, med 23 arbetare och en tillverkning af 6,000 R:dr.
I Kåkinds Härad:
Åreberg, med i ämneshammare, 6oo SkM smide och 10,800 R:drs
tillverkning;,
Man ufactu r-Verk.
I Wartofta Härad:
An näsfors, 2 Knip-, 3 Spik- och 1 Räckhammare med 7 arbetare
och 6,000 R:drs tillverkning.
Källefall, j Kopparhammare med 4 arbetare och t,000 R:drs tillverkning.
Tunarp, 1 Kniphammare med 2 arbetare och 3oo R:drs tillverkning.
Slättäng, 1 Kniphammare med 3 arbetare och 5oo R:drs tillverkning.
Kjellebeeken, 1 Knipkammare med 2 arbetare och 3oo R:drs tillverkning.
Alunbruk.
I Kåkinds Härad:
Melltorp, med 76 arbetare och 8,900 R:drs tillverkning.
I Kinne Härad:
Hönsäter, med 62 arbetare och 10,800 R:drs tillverkning.
I Wadsbo Härad:
Carlsfors, med 125 arbetare och 19,800 R:drs tillverkning.
I Wartofta Härad:
Kaflås, med 80 arbetare och i4,400 R-drs tillverkning-.
Glasbruk.
I Wadsbo Härad:
Bromö, med 36 arbetare och 40,000 R:drs tillverkning.
Jernbrnken drifvas till största delen med egen skogstillgång och har
icke saknat tillgång på köpkohl i den ringa man behofvet hittills påkallat
dem, inell den långväga forslingen så väl af rudimaterier som tillverkningen,
inskränker den behållna revenuen betydligt. Conjuncturen för afsättning
af Alun och Glas, bar under de sednare åren varit mindre fördelaktig.
O
Bruk och Fabrikersom icke tillhöra Bergsrörelsen> äro;
Pappersbruk.
Vid Mariestad:
Cathrinefors, med 7 arbetare och 4>6oo R:drs tillverkning.
Carlsfors, med 8 arbetare och 6,5oo R:drs tillverkning.
i3
I Kåkinds Härad:
Gustafsbruk, med 2 arbetare och 35o R:drs tillverkning.
I Wartofta Härad:
Belteberga, med 20 arbetare och 6,000 R:drs tillverkning.
Bomulls-Spinneri.
I Wadsbo Härad:
Tidadald, med i5 arbetare och 1,200 R:drs tillverkning.
G arfve lier, (med beredning på Engelska sättet.)
I Wadsbo Härad:
Nyrud, med 5 arbetare och 3oo R:drs tillverkning.
I Skånings Härad:
Blombacka, med 7 arbetare och 5oo R:drs tillverkning.
Pappersbrukens tillverkning afsättes till största delen i ortens Städer
och i Götheborg. Bomulls-Spinneriet är hufvudsakligen riktadt på
Parcums-lillverkning af Bomullsgarnet, hvilket mindre än Parcum kan afsättas.
Tillverkningen vid Läder-Garfverierne sträcker sig föga till afsättning
å aflägsnare orter, utan är egentligen inskränkt till de omgifvande
orternes behof.
Binäringar. Fiske idkas med förmån af innevänarne å de i Wenern
belägne öarne Thorsö och Kållandsö samt vid en del af stränderne
vid denna sjö, så väl som viel sjöarne Wettern och Ymsen. Länets öfrige
mångfaldige sjöar äro föga fiskrike och fångsten der kan icke anses
öfvas vidsträcktare än till husbehof.
I nästan alla Länets Skogsbygder beredes Beck och Tjära, som likväl
endast till någon mindre del afsättes utom Länet, men för öfrigt inom
Länet användes. Kohlning utgör också en binäring i dessa bygder,
som inskränker sig till behofvet för Länets Städer samt Bruk och smedjor
i orten. Stenhuggning och Kalkbränning idkas af innevänarne på Kinnekulle
och bidrager betydligt till deras bättre bergning. Äfven på Billingen,
Mösseberg och Hunneberg idkas detta yrke, fastän i ringare mån.
V d Lugnås i Kinne Härad och Timmersdala i Wadsbo Härad finnes Qvarnstensbrott,
af hvilka det förra är ganska betydligt och ehuru det icke bedrifves
med fullkomlig skicklighet, är för Ortens innevånare en vigtig näringsgren.
Värdet af Qvarnstenar, som här årligen utbrytas, kan beräknas till
6 å 7,000 Rrdr årligen och afsättning saknas aldrig. Qvarnstensbrottet
vid Timmersdala är deremot af föga värde och gifver på sin höjd 2 å
i4
3oo R:drs inkomst. Salpeter-tillverkningen utgjorde sistlidet år endast
44o Lispund och således föga iner än hälften af hvad den var år
Denna minskning har man kunnat förutse, då vinsten af tillverkningen hufvudsakligen
varit beräknad af den fria vedtillgängen medelst utsyning från
Kröno-skogarne och sådan utsyning upphört efter den förändrade regleringen
af dessa skogar.
Linneväfnader tillverkas och afsättas till betydlig mängd af Skogsbygdens
innevånare, särdeles i Norra och Östra delen af Länet. Ylleväfnader
deremot tillverkas föga mer än för husbehof. Förtjenster med föror
af Köpmannagods och Brukseffecter fortfara ännu i den män alt de
kunna räknas till binäringarne, ehuru de minskats genom ökadt begagnande
af Sjötransporter. För öfrigt hörer till Länets binäringar förfärdigandet
af flere slags redskap, åkdon och kärl af träd, dermed Skogsbygdens
innevånare till afsättning å Slättbygden sysselsätta sig, synnerligast
vintertiden. Endast för Qvarnstensbrottet vid Lugnås är inkomsten genom
afsättning till andra Län möjlig att i någon mån beräkna. Denna afsättning
utgör med säkerhet ?:delar af tillverkningen och kan således antagas
till åtminstone 4>ooo R:dr Banco. De öfrige binäringarne äro antingen
mindre betydlige, eller ock delade på så mångfaldiga händer, att hvarje
försök till beräkning af afsättningens belopp på särskilta orter skulle
vara förgäfves.
Handeln3 inom Landet idkas med Spannemål, kreatur och andra
Landtmanna producter, som införas, dels tili Städerne, särdeles vid Marknaderne,
dels till Landtmarknaderne, äfvensom vanligen hvarje Lördag,
vid Undenäs och Hofva Kyrkor, spannemål Hålles till salu för desse begge
Församlingars behof. Skogseffecter, så väl till ved som byggnadsvirke,
säljes jemväl i Städerne nästan dagligen. Afsättuings-orterne för Länets
Spannemåls-production utöfver hvad som inom dess gränsor användes,
fortfara att vara Wermland, Småland, Elfsborgs Län och Götheborg, äfvensom
sedan segelfarten å Götha Canal sistlidet år öppnades, flere laster
af Spannemål och andra Landtmannavaror blifvit sände directe till Stockholm.
Enskilte Spannemåls-handlare finnas få i orten och inga med rörelse
af betydlig vidsträckthet, derföre de betydligaste köpsluten för den
aflägsnare afsättningen ske genom omedelbar communication emellan Producenter
och Consumenter. Dessa sednare verkställa till stor del upphandlingarne
vid Marknaderne inom Länet eller genom Commissionairer
å Torgdagarne i Städerne. Utom marknaderne i Länets Städer, hållas så
-
l
i5
dane vid Rödesund och Hofva i Wadsbo Härad, vid Kjedum i Barne Härad
och vid Högesten i Åse Härad 2:ne gånger samt vid Slättäng i Wartofta
Härad 3:ne gånger om året.
Såsom menlige för näringarne i allmänhet och serdeles för jordbruket,
. höra anmärkas de talrika Bosättningar, som ske utan beräkning på an»
nät näringsfång än den arbetsförtjenst, som för dagen betingas. — Den un
der
de Heste åren tillräckliga tillgången å sådan arbetsförtjenst, föranleder
till dessa, vanligen med giftermål förenade Bosättningar, och man skulle
kunna föreställa sig dem såsom gagneliga för Landets förkofran genom den
ökade arbetsflit och sparsamhet, sorn borde vara en följd, dels af det ökade
behofvet för hustrus och barns försörjning, dels af den efter arbetets
mängd rättade belöningen, hvilken hos det lagstadda Tjenstehjonet föga
kan komma i beräkning; men vid denna föreställning måste man då antaga
att hos den sålunda sjelfrådige arbetaren alltid finnes en riklig omtanka
för framtida bergning, hvilket tyvärr ingalunda är förhållandet, utan
inskränker sig vanligtvis hans närings-omsorg lill dagens behof, hvaraf
följer alt, då befolkningen ingalunda är starkare än att allas verksamhet af
behofvet påkallas, uppslegras dagspenningen under de mera fruktbara åren
till ett pris, som lemnar tillgång för uppehälle under flere dagar, som
tillbringas i lättja. Jordbrukaren beröfvas härigenom det nödiga arbetsbiträdet
och de dagsverken, som lemnäs honom, mäste han betala lill ett
belopp, som står i det uppenbaraste missförhållande till värdet af hans production.
Deremot, under år med knappare skördar och deraf följande
höga priser å födoämnen, är denna folkklass, i följd af försummad besparing
under de bättre åren, alldeles oförmögen alt bereda sitt uppehälle och
jordbrukaren måste då, af förbarmande eller samhällspligt, draga tungan
af dess försörjning till råga på bekymret för egen utkomst af den ringa
afkastning jorden gifvit. Detta är dock icke 'den enda olyckan, som häraf
uppkommer. Den mindre ordentliga lefnaden, som vid anförde förhållandet
följer af dagsverksarbetaren försörjningssätt, föranleder att arbetsförmågan
tidigt aftager och ofta upphör hos Föräldrarne, innan barnen ännu
hunnit den ålder att de kunna något väsendtligen bidraga till sin bergning,
och barnens uppfostran blifver ofta vanvårdad. Det är derföre af
denna Folkclass i synnerhet, som Socknarnes Fattigvårdsanstalter betungas
med Fattighjon af så väl äldre personer, som värnlösa barn, och det är för
dess försörjning, som största bekymret yppar sig när missväxter inträffa.
16
4-'0 Politisk Författning.
4
Kammarverket. Under dc senast förflutne Feni åren, a ro skattlagde
Nyhemman tiJl i| mantal samt 684 stycken andra å Kronans Skogar upptagne
Lägenheter, sorn icke kunnat åsättas hemmantal, /\2 Qvarnar och 12
Sågar. Hemrnansklyfningar hafva icke under denna tid i någon märkbar
mån till- eller aftagit. Af Kongl. Förordningen den iq December
1827 om Hemrnansklyfningar och Jords afsöndringar från hemman, ha förgå
verkan förmärkts, hvartill orsaken sannolikt igenfinnes i bristande omtanka
på de förmåner för framliden, som dermed åsyftas, under det tillfället
att afhjelpa ögonblickets behof af Bosättning, utan de deri föreskrifue
iakttagelserne, är obegränsad. Sjelfägande Jordbrukare äro 14,870
samt Arrendatorer och Brukare 6,736. Rusthålls-Stammars och Augmenters
till rustningen anordnade räntor utgöra efter förvandling 64,753
R:dr 6 sk. 7 rst. och från hela Länet erlägges 38o R:dr 1 1 sk. 3 rst. KneckteRotefrihetsmedel
af 3ii?| oroterade hemman; dock är förslag uppgjordt
till dessa hemmans rotering. Till Postföring äro anslagne 3o| hemman och
7g Gästgifvargårdar finnas, utgörande tillsammans 55| mantal.
Statsbidragen äro väl icke högre än att de, med afseende å Landets
beskaffenhet, under någorlunda förmånlig conjunctur borde kunna utgå
med lätthet, men i anseende till de nyligen inträffade svåra missväxterna
och de vanligen laga prisen å Spannmål efter de bättre skördarne, hafva
Krono-Utskylderne icke utan förlägenhet och ansträngning kunnat utgöras.
Hvad Bevillningen beträffar har man ännu icke, för att uppnå det
för Fastigheterne fastställde total-beloppet för hela Länet, behöft uppskatta
någon Fastighet öfver dess rätta värde. Det har väl handt att Fa•
• 1 • • • 1 *11
stigheter vid executiva eller annars tvungna försäljningar icke uppgått till
det vid Bevillnings-Taxeringen åsatte värdet, men oberäknadt den tilltal Liga
förlägenheten som föranledt en sådan försäljning, har härtill oftast bidragit
att Fastigheten af den af sig komne ägaren varit vanhäfdad. Bland
Statsbidragen äro för Jordbrukarne mest betungande de till Låntagare anordnade
Persedel-Räntorne i anseende till sättet för deras utgörande. I
spannmålsräntorne äro oftast indelte Sädesslag, som icke produceras å de
orter, hvarifrån de böra utgå och genom locala förhållanden så val i detta
afseende, som för forslingen möta ofta för natura-praestationen sådane
hinder, att Räntegifvarne, hellre än att underkasta sig dem och äfven af
farhåga
/
*7
farhåga för svårigheten att undgå klander å den till lefverering erbjudne
varans beskaffenhet, ingå på att erlägga lösen till vida högre belopp än
markegången och de i orten gångbara prisen, ehuru de annars skulle så
mycket heldre föredraga lefvereringen in natura, som de icke annorlunda
än genom Spannmålsförsäljning kunna åstadkomma penningar till denna
Lösen och afsättningstillfället merendels är inskränkt.
Bland Kostnaderne för rustning och rotering är Hästvacance-afgiflen
för Westgötha Regemente med afseende på Länet på det hela synnerligen
tryckande, ehuru den icke lärer öfverstiga hvad det verkligen skulle kosta
att tillhandahålla Rustningshästar, derföre också hvarje Rusthållare enskilt,
när lian beräknar den directe verkan, snarare lärer finna vinst än förlust
för sig; men det betydliga penningebelopp, som genom denna beskattning
årligen utgår från Länet under en tid då afsättningen af Länets producter
är så högst svår, skall nödvändigt bidraga till penninge-förlägenheter,
då ingen motsvarande anledning till inkomst är för handen. Denna svårighet
är likväl i betydlig mån minskad genom den af Kongl. Majit i
Nåder vid tagne anstalten, att flere Rusthållare få emot befrielse från hästvacance-afgiften
tillhandahålla Artilleri-hästar.
Skjutsnings-skyldigheten har sedan år 1822 varit på flere ställen öfvertagen
af entrepreneurer emot en viss årlig afgift af hvarje skjuts-skyldigt
hemman; men sedan tiden för de härom först afslutade Contracten
tilländalupit, hafva liemmansägarne på de fleste ställen återtagit Skjutsningsbestyret,
då de funnit afgiften tryckande i anseende till den knappa
Penningelillgången. Erfarenhet visade också att det med denna anstalt åsyftade
hufvudändamålet, Jordb-ukets oberoende af den obestämbara skjutsnings-skyldigheten
och Allmogens afhållande från de anledningar till osedlighet,
som Gästgifverilefnaden gifvit, nära nog förfelats, ty ingen Entrepreneur
har hållit egna hästar till det erforderliga antalet, utan har Skjutsningen
till största delen blifvit bestridd genom beting med angränsande
hemmansägare, merendels desamma, som annars varit skyldige att skjutsa
och förhållandet bar således i förberörde afseenden varit i det närmaste
oförändradt. Under de senaste åren har en Diligence-fart genom Länet
varit ordnad på vägen emellan Stockholm och Götheborg. Äfven denna
skjutsning har inom detta Län öfverallt blifvit bestridd af hemmansägarne
i orten, efter Beting med Diligence-Bolaget, men anstalten har åtminstone varit
förenad med den fördelen att skjutsnings-skyldigheten berott af frivilligt
åtagande i stället för den annars utgör en vid Jordbruket onaturligt
i8
fästad börda, livars tillvaro endast kan försvaras af dess oumbärlighet.
Dessutom är det uppenbart att de vanlige skjutsanstallerne blifvit i följd
af Diligence-farterne mindre anlitade, då Diligencerne merendels varit upptagne
af hela det antal Resande, som deri kunnat rymmas; men om denna
Inrättning skall hinna den fulländning, som det dermed åsyftade välgörande
ändamålet förutsätter, är det visserligen i första rummet nödigt
att legan för Gästgifvare-skjuts betydligt höjes, likasom i andra Länder resan
med så kallad Extra Post är betydligt dyrare än med Diligencer, och
billigheten af en sådan förhöjning lärer alltid vara ovedersäglig, så länge
äcke legan fullt motsvarar Skjutsningsbesväret, det den för närvarande icke
lärer kunna anses göra, då ingen kan förmås alt frivilligt åtaga sig ett sådant
besvär, utan betydligt tillskott utöfver Skjutslegan. Under innevarande
och nästlidet år hafva undersökningar inom hela Länet blifvit anställde
för att tillse huruvida den vid Gästgifverierne indelte hållskjutsen
bunde minskas eller indragas, och i den män undersökningarne fulländats,
äro dessa frågor pröfvade, derigenom hållskjutsen vid i\ Gästgifvargardär
är antingen helt och hållet indragen, eller minskad med ett antal af Sextiosju
hästar dagligen. Om man beräknar de härigenom besparade dagsverken
till En ILdr Banco om dagen för hvarje par hästar med åtföljande
Skjutskarl, hvartill de skäligen torde kunna uppskattas, utöfver den inkomst
som genom Skjutslegan kunnat inbringas, uppgår värdet af denna besparing
till omkring 12,000 Ralr Banco om året. Yid förberörde undersökningar
hafva dock de hållskjuls-skyldige sjelfve ingalunda visat den ifver
för den ifrågasatte befrielsen, som man kunnat vänta i anledning af kännedomen
om tungan af detta besvär. Många hafva helt och hållet stillatigande
låtit utgången bero på andras utredning af förhållanderne och en
del hafva till och med, i stallet att påslå befrielse, uttryckligen yrkat att
den gällande Skjuts-regleringen måtte bibehållas. Jag kan dock föga föreställa
mig att allmogen sjelf anser sig hafva någon fördel af delta Skjutsningsbestyr,
utan bör jag snarare såsom orsak lill den anmärkte företeelsen,
antaga någon af missförstånd tillkommen farhåga att befrielsen skulle föranleda
till påhördande af något annat besvär, som till äfventyrs kunde vara
mera tryckande än det närvarande.
Yäghållnings-skyldighelen är icke allenast i allmänhet ganska kännbar,
utan äfven högst olika tryckande på olika orter i mån af vägarnes 0-  lika mängd, den olika tillgången å lagningsämnen och vägarnes, med afseende
å läget och jordmånen, olika svårighet alt underhålla. Likväl måste
5 9
vägla goingen alltid Llifva ofullkomlig så länge den utgör ett vid Jordbruket
fästadt besvär och af denna anledning mindre tjenliga tider för dess
verkställande måste väljas, på det icke Jordbrukets vård må alltför mycket
deraf hindras.
Policen, handhafves af Krono-Betjeningen med biträde af de för hvarje
Bygdelag valde Ordningsmän, hvarjemte inom flere Församlingar särskilte
öfverenskommelse!’ äro vid Socknestämmor träffade och egentligen
handhafvas af Kyrko-Råden till förebyggande af mindre oordningar och
osedlighet, särdeles bland ungdomen. För Barn-undervisningen finnas inom
Wadsbo Härad 17 Folk-Scholor efter Lancasterska methoden, bland
hvilka utmärka sig för Inrättningens fullständighet och vidsträckthet en i
Undenäs Församling, på enskild bekostnad anlagd af Professor Norder, sorn
jemväl skänkt fond till årlig Lön åt Läraren, 2:ne i Fredsbergs Församling,
deraf den ena är bekostad af Nådegåfvor, som Kongl. Majit vid resor
genom Församlingen täckts lemna för detta ändamål, samt en i Bellefors
Församling, på enskild bekostnad anlagd och försedd med Lön för
Läraren af Öfversten och Riddaren Friherre Sture. Sådane Scholor finnas
för öfrigt vid Mariedal i Huseby Församling af Kinnefjerdings Härad,
vid Traneberg af Otterstads Församling och Kållands Härad, i Eggby af
Warnhems Församling och Walle Harad, i Tådeneds Församling af Kållands
Härad, i Häreneds Församling af Kinnefjerdings Härad, i Kyrkofalla
Församling af Kåkinds Härad och i Daretorps Församling af Wartofta Härad.
He tvenne förstnämnde äro stiftade genom enskilt frikostighet, den
vid Mariedal af Majoren, Commendeuren och Riddaren Grefve Piper och
den vid Traneberg af nu mera aflidne Lagmannen Carl von Becker. Begge
dessa äro lika vidsträckte och väl ordnade som de jag förut anmärkt
för dessa egenskaper. Kostnaden till Schole-Inrättningen i Warnhems Församling
är till större delen bestridd af framlidne Biskoppen och Commendeuren
Doctor Weideman. I Tådened är Schole-Inrättningen tillvägabragt
genom användande af äldre Testaments-Fonder för Barnundervisningen
med betydligt bidrag af nu aflidne Grosshandlaren Kjellberg, men för
öfrigt äro Inrättningarne af Församlingarne bekostade. Der sådane Inrättningar
icke finnas, besörjes Barnundervisningen efter vanliga methoden,
merendels af Klockarne eller kringvandrande Scholemästare, men på flere
ställen uti serskilt uppförde Scholehus.
Hälsovården handhafves af Församlingarnes Kyrko-Råd eiler Sundhets-Nämnder,
under inseende af Länets 2:ne Provincial-Läkare och efter
20
deras särskilta föreskrifter, för tillfällen, då de af behofvet påkallas. Yppade
farsoter hafva vanligen snart blifvit hämmade och förödelsen deraf
liar aldrig varit betydlig. Fattigförsörjningen bestrides af Socknarne, dels
genom de mest torftiges inrymmande i dertill inrättade Fattigstugor, dels
genom bestämde understöd åt dem, som, ehuru oförmögne att helt och hållet
sörja för sin bergning, äga mera förmåga att dertill bidraga. Efter
missväxtåren hafva dessa anstalter fordrat utomordentliga ansträngningar,
hvilka likväl blifvit betydligt underlättade genom det tillfälle till arbetsförtjenst,
som den på bekostnad af Allmänna medel företagne gräfningen
af afloppsdiken lemnat. Emedlertid hafva i allmänhet Fattigvårds-anstalterne
under de senare åren allt mer och mer blifvit anlitade i följd af de
talrika Bosättningarne af medellöst folk, som sakna annan näringstutyäg än
dagsverksförtjensten.
För Rofdjurs utödande finnes ett år i8a3 anskaffadt jagttyg, med
hvars begagnande skallgångar årligen anställas, hvarjemte för Rofdjur, som
fångas vid andra tillfällen, gifvas belöningar af Länets Innevånare efter
serskilte öfverenskommelser inom olika Districter.
I Mariestad finnes en Spar-Bank som är stiftad år 1822, och hvars
närvarande fond utgör 26,861 R:dr. Denna fond är under de senaste förflutne
fem åren ökad med 13,782 R:dr. För öfrigt finnas särskilte SparBanker
för arbetarne vid de Commerce-Rådet, Commendeuren och Riddaren
Santesson tillhörige Carlsfors Alunbruk och Bromö Glasbruk, hvilkas
fonder utgöra vid Carlsfors 3,000 R:dr och vid Bromö 11,362 R:dr ig sk.
g rst. allt Banko. Såsom anmärkningsvärd! torde böra uppgifvas, att af
arbetarne vid Bromö äger en —1,543 R:dr, en annan — R:dr, och flera
hvardera omkring 3oo R:dr innestående i Spar-Banken.
Sockne-Magaziner finnas inom i5i särskilta Socknar af Länet med
Fonder, som tillsammans uppgå till omkring 1 1,000 tunnor Spannmål.
De äro likväl alla med högst få undantag riktade på årlig utlåning mot
högre ränta, utan afseende å det af Skördens beskaffenhet beroende större
eller mindre behofvet, så att de ingalunda lemna något värn mot förlägenheten
efter missväxten, då ingen Spannmåls-tillgång finnes för utlåning
för än de äldre Lånen blifvit af den svaga skörden inlefvererade. Inkomsterne
af Räntorne användas väl till en del för Fondernes successiva ökande,
men för det mesta till understöd för Fattigvården och andra sådane
anstalter, sorn det tillkommer Socknarne att gemensamt bekosta. Då genom
dessa anstalter således ingalunda bildas några upplag från de bättre
skör
-
21
skördarne för afhjelpande af förlägenheten då skörden misslyckas, torde det
synas, sorn om omtankan borde framkalla annorlunda ordnade Inrättningar
för detta ändamål, särdeles efter det de senare årens olyckor dertill
gifvit så allvarsam väckelse; men så väl vid Socknestämmor, sorn i detta
ämne blifvit på mili uppmaning hällne inom alla Länets Socknar, som
vid den lill underdånigste följd af Kongl, Maj:ts särskilta Nådiga Föreskrift
hällne öfverläggning med Deputerade från alia orter af Länet, har man
yttrat sig obenägen för sådane Inrättningar, derlill ett giltigt skäl igenfinnes
i den billiga farhågan att i samma mån Jordägarne, hvilka uteslutande
måste bilda sådane besparings-upplag, derigenom sökte på förhand afvärja
bekymret för de svårare åren, måste lättsinnigheten ökas hos den ohesutne
delen af befolkningen, för hvilken dessa bekymmer utgör den enda
hufvudsakliga väckelsen till omtanka och varsamhet.
Inga Krogar för vägfarandes behof äro anlagde, emedan de ansetts icke
behöflige, då inga mera allmänt besökte vägar finnas, sorn icke äro försedde
med Gästgifvaregårdar, der mat och bränvin bör hållas till salu.
Inom hela Länet finnes således i Landet endast trenne särskilt tillålne
krogar, nemligen en vid Dalaholm, nära Lunds brunn, egentligen med afseende
å Värdshushållningen för deras Betjening, som besöka Brunnen, och
2:ne vid Rödesund, der Götha Canal utfaller i Wettern och dessutom a:ne
större marknader om året hållas, så att den der förefallande större trafiken
gjort krogarne nödige.
% 5:o Städer.
Mariestad med 1,387 innevånare, deraf 960 skattskrifne.
Skara med i,492 innevånare, deraf 875 skattskrifne.
Sköfde med 604 innevånare, deraf 36j skattskrifne.
Fahlköping med 477 innevånare, deraf 3o2 skattskrifne.
Lidköping med 1,820 innevånare, deraf 1,197 skattskrifne.
Hjo med 5a5 innevånare, deraf 3a r skattskrifne.
De stadsmanna-näringar, som idkas i dessa Städer, bestå af handtverkerier
och handel till någon del med ortens prodricter, men väsendtligen
med Sill, Salt, Specerier och Kram varor, som från Götheborg och nu
mera, sedan segelfarten å Gölha Canal är öppnad, äfven i någon mon från
Stockholm hilföras och till ortens Innevånare försäljas. Jordbruk idkas
äfven i betydlig nion i alla Städerne och utgör för Falköping till och med
22
dess liufvudsakligaste näring. Dels härigenom, dels emedan ingen af Städerne
är så folkrik, att consumtionen af Landtmanna-Producter der kan
vara betydlig, och då för öfrigt Köpmännen föga befatta sig med Spannemålshandel,
kunna Städerne icke anses hafva något vigtigt inflytande på
Landets cultur och näringar. Stadsmanna-rörelsen är deremot helt och
hållet beroende af Landtmannens vilkor i den angränsande orten, då vidsträcktare
tillfälle för afsättning af handels- och handtverksvaror sällan gifves.
Denna rörelse har således lidit, i den mån Landtmannens tillgångar
varit förknappade ömsom genom missväxter och oerhördt låga Spanmålsvilkor.
I alla Städerne finnes Läkare, utom i Fahlköping och Hjo, på hvilket
sistnämnde ställe likväl är Station för en Bataillons-Läkare vid Skaraborgs
Regemente, men Tjensten är för närvarande ledig.
Af undervisningsverk finnas i Skara jemte Gymnasium en högre Lärdoms-Schola,
i Mariestad en lägre Trivial-Schola, i Lidköping en StadsSchola
samt i Sköfde, Hjo och Fahlköping, Paedagogier, allt på Statens bekostnad,
dock att Städerne underhålla Byggnaderne, utom i Skara, der endast
Bostad för Rector Scholae af Staten bekostas, äfvensom Mariestad med
33 R:dr 16 sk. Banco årligen bidrager till aflöning för en Collega. Dessutom
äro Vexelundervisnings-Scholor efter Bell-Lancaster-methoden inrättade
i Lidköping och Mariestad genom Städernes Innevånares föranstaltande,
sedan Kongl. Maj:t, vid resor genom Städerne, täckts dertill gifva
bidrag och göra årliga anslag till Lärarnes aflöning. I Skara är jemväl en
sådan Schola organiserad af Stadens Innevånare, som också bekosta Lärarens
aflöning.
I hvarje Stad finnes Fattighus, der de mest orkeslöse Fattighjonen
inrymmas och så väl till deras som öfrige Fattighjonens försörjning lemna
Städernes Innevånare årliga bidrag, hvilka vanligen fördelas efter hvars
och ens taxation till Bevillning för näring och rörelse.
Inga Prohibitiva Författningar finnas till förmon för någon särskilt
af Länets Städer, och endast i Mariestad och Lidköping uppbäras Bro- och
Hamnpenningar till belopp af 116 R:dr 32 sk. för den förra och 60 R:dr
för den senare Staden.
Marieholm i Lands-Cancelliet d. 23 Dec. i833.
CARL GYLLENHAAL.
G. P. Möller. F. G. L. Funch.
\
st.
tu.
Markestad: Hus och Tomter under ägande rätt
Dito som innehafves såsom Ecclesiastique Boställen
Dito till Fattig- och Lazaretts-Inrättningar .....
Jord under ägande rätt
Tull-m jölqvarnar
Pappersbruk
Boktryckeri
%byggei*
Utjordar
200
Summa i do
200
Lidköping: Hus och Tomter under ägande rätt
Dito sorn innehafves af Ecclesiastique Personer
Fattig- och Barnhus
Jord som innehafves under ägande rätt . . .
D:o d:o under Ecclesiastique Boställen ....
D:o D:o Civile Boställen
Husbehofs Wäder-mjölqvarnar
Dito Sågqvarnar
Stampverk
439
Skara:
Hus och Tomter
Jord
Boktryckeri. . . .
Summa 1 11
Falköping: Hus och Tomter med jord under ägande rätt
Civile Boställen
Ecclesiastique Boställen
Hus utan Jord . .
• •••••••••
5So
Summa
512
Sköfde:
Hus, Tomter och Jord under ägande rätt
Ecclesiastique Boställen
Allmänna och Fattighus samt jord tillhörig Staden
gemensamt
Jord tillhörig Kyrkan
Dito Civile Boställen .
e
för Stader
e
tu
raborgs
Län.
Jord.
Utsäde af
Medelafkastning sedan ulsädet är afdraget.
Tid.
4o5
oa
tel
Tid.
Tid.
1,077
1,68:
St. T ii
Tr.
5o
Tr.
6
w
p
>■
o
O-
oT
p
S-
•
0>
cn
Tr.
70
Tr.
4 0
Tr.
Tr. Tr. Tr. Tr,
4° 3oo 3o
Tr.
280
Tr.
200
4o5
435
077 1,882 3 | 8 5o 6 70 /[O 3
1,200
2,074
1,200
1,682
60
3o
3Jo
40 000 3o 280 200
— i 25
720 180
i,4oo
Tr.
Tr.
400
l5 4°°
I 2
80
3o
9
1,682
,780
340 I —
4 00
3o
12
3o
20
1,73 1
49-311
r-i o ^
1,066
i‘°t96
20-
I 2
5o
280
120
i 0
Summa
67
32 1 v
Hjo:
Hus och Tomter under ägande rätt, med jord . . .
Dito som innehafves såsom Ecclesiastique Boställen
Tullqvarn som drifves af vatten . . .
Hammarsmedja. . . . ,
Stampverk.......
• • •
517
6i5§§
*•45411
2
72
670
1
60
8
—
—
2
*
—■
—
•—•
—"
—
21
28
180
45
1,400
2,000
120
12
240
80
9
400
3o
12
3o
28
56o
45
2,000
x 20
72
240
43
>1
1
2
48
1
2
238
10
2
113
5
2
7*
1
5
'9
1
1
—
129
41
•å
144
41
714
3o
6
33p
15
6
3
a
114
6
6
13o
i5o
780
286!
1-,
—. 113
i5
8 15
Summa 83
126
Underhållne -kreatur.
Uppskaltadt värde.
Stats-Bidrag.
St.
61
] 00
St.
38
38
10
st.
i63
i63
200
: St.
20
St.
26
St.
Rdr.
160
191,223
600
l4,000
4,4°°
Rdr.
sk.
43,174
Bevillning*
Efter 2:dra Art*
Rdr.
sk.: r.
Rdr. sk. r
191,223
600
1 2.000
10,685
200
20 26 160
36
100 10 200
48 36 148
18
43,174
56,200
1,023
65o
2 2,885
276,282
310,101
56,280
,6 -
Rdr. sk. i
569
Rdi
36
6
5 69 13
sk
-
JO
40
CK)
te
Rdr.
752
sk.
37
Rdr, sk. r. Rdr.
- 34--
i65
sk. r.
Ständige Räntor.
Rdr,
sk. r
2,336 32
Rdr. sk. r.
6 2
Rdr. sk.
3a1-
233
Rdr.
262 4l
226 24
552
735
[ I
2 1
I 1
752137
88;
34
1 i65 27 — 2,336 32 6 2 32 — 233
8.9
180
i5
2,798
11
18 i5o
48 60
310,101
126,524
24
1.683
200
40 —i 684
81,384
200
226
399
?35
499
21
11
180
127
15
5 2,798
2,096
11
r i
36 148
58 48 60 —
46 46
89 32
102
36o
6
389
122
5o
124
76
21
i3
24
480
01
151
140
253
290
683
124
OD
92
—
100
0
60
—
0
1
—•
—■
T
—
—
—
—■
126,524
8,384
2001
1,004
4 —
i3
6
34,566
53,635
32,227
4,15o
3<>o
34,566
32,227
4,i5o
176
!> 215
53,635 4 — 86,677 4
36,ooo
3oo
21,000
120
i,5oo
333
16
90,3x2
57,000
420
x,5oo
333
16
42
p5
38
196
18
22
10
128
228
53
16
4 2
47
53
6 6
41 7
45o 40 6
844
10
2x5
225
38 4
9
196
16
02
10 228
3io
16
89
42
22
53
45
41 7
12
9
844
10
3:
5| 3o8 | 6 J 342 | 64j i3|| 25o 3x| 3oj 102 34
xo3[ 6xj •— | 36,3ooj—|—[ 21,120) — j —
I
i,833 16
59,253 i6j
225124
6)17! 9| , ,9]—|—( 3*o
24I
89I22J 3J 43
12 9
796 4
278
16 —
sk.
Rdr.
2 35
sk. r.
32 -
Rdr. sk. r
3l0 44
235 3a
280
—I 3io 44
16
70
36
87 36
86 —
8| | 86 _|
3 06
306! 18
220
! 2
89
200
4'-
183
4°
16
89
— x83 40
— i58 —
93I24I
-
1581
Summa för atla Släden» i Länet |65o| Z ~ ~| 5,525f|| icvMH ,5i|”8| 300] 97 a,38a | ~| 5,., 1 | 768[3o2|] i.fotf' W7| iBÖ| éä3| ,07! 4651 5,31 ~ 1 77,>ö49l2»IH =4»,a8o| 4|-| äs|—| .,o38,aäi ,ö|- a,3go]ao|-| W4|a7| 7| =.>7314'l Jll 2,68a) 2|-| 40*14=1 3| 6i9|s5| 5| >4|i«| *7l=°l sl 961 36|— 5|,6|-| S84|3o| 8| ,,ä7S| (j
Mariaeholm i Lands-Contoiret den 23 December x833.
CARL GYLLENHAAL.
F. G. L, FUKCH.
gggggTE
Medelafkastning sedan utsädet är a
Underhållne kreatur.
Uppskaltadt värde,
Bevillning
Ständige Räntor,
Clereciets Underhåll,
43,174
1 2,000
io,685
200
14,000
4,4° o
12.000
1 o,685
200
14,000
4,4oo
200
5oo
2,000
200
7,000
420
i,5oo
333
Mariaeholm i Lands-Contoiret den 23 December i833.
CARL GYLLENHAAL.
F. G. t, FUNCH.
Tabell lör Landet inom Skaraborgs Län.
Kongs- och Kongs-Ladugårdar
Derunder lydande eller eljest Kronan särskilt
förbehållne och för dess räkningi utarrenderade
eller disponerade Hemman , . , . ,
Dito andra Lägenheter, såsom Stallängar , .
Ki ono-Säterier..
Frälse Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå och Rörs Hemman ....
Fräl se-Hem man
Frälse Skatte-Hemman ....
Krono-Hemman
„ Nybyggen med frihetsår
„ Rusthåll
„ Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman . . . , ,
Dito Rusthåll
i»
Dito Augments-Hemman
Militise-Boställen
Civile Boställen
Ecclesiastique Boställen
Domkyrko-Hemman, Frälse
Dito Skatte , , ........ .
Dito Krono
.
Gymnäsii- och Scholse-Hemman, Krono . , . .
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Skatte ....
Dito Dito Krono ....
Kyrko-Hemman, Krono
Krigsmänshus-Hemman, Skatte
Dito Krono
Lots-Hemman
Recognitions-skogs-Heinman
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar
med flere Lägenheter utan Mantal, som ej
under någon Hemmans Räxxta ävo LnK eg villie
j Frälse ♦*♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦•♦♦♦♦♦♦
Dito Skatte ♦
Dito Krono
Dito Obebyggde
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare- och
’ Soldat-torp
. • •
Krono-Torp med frihetsår
Backstugor
Bebyggde LägenLeter, afsöndrade från Hemman
under ständig äganderätt.........
Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fisklägenheter af särskildte
slag, som ej under någon Hemmans
ränta äro inbegripne, Frälse
. , .
Dito Skatte
. .
Dito Krono .........
Tullmjölqvarnar med 5j4 par stenar
Sågqvarnar, grofLladige ...........
Dito linbladige ............
flusbehofsmjölqvarnar
Sagqvarnai .......... ........
Stampar
.......
Stångjei-nsverk
Masugnar .
Jern-Manufactur-Verk af särskilte slag , . . . .
Glasbruk ......................
Pappersbruk . •
. , ,
Hemmantal.
O:
n>
O
sT
cu
-
St.
12
2|
>41
>41
386
394111
52j
59 i s
>311
> 46 ié
2441
i,532|
6 >/g
65>1
t? — X 4 3 7
J / I 6 8 O
K/l 8 6 S
Tr x 2 ö
i58f
>7l
776III
7,5fVB
6i5l
>9 7
43 i
3 3
.5X3
'720
4
I
57-
° 8<
1
41
3
3
31
41
Tegelbruk
Alunverk , ,
Oljeslageriet
Gai
fverier .....................
Bomullsspinnerier
Kalkugnar
Brunstens- och Qvarnstens-brått
Krono-Parker och Allmänningar som tillhöra
Kronan af ao,654 Tunnlands, 4 kapplands
rymd
• . .
Lands- och Härads - Allmänninga
Tunnelands 24 kapplands rymd
Grufveskogar af 4,263 Tunnelands 26 kapplands
rymd
Ki ■ono-Skogar, Ädlare Verk, upplåtne mot afgift
af Tunnelands rymd ...... ...
Diverse Personer, som ej höra till viss näring .
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Comznisser
af 22,199
Summa § 4,692//j
O
g!
3
fi>
g
HT
o
-
St.
12
ori(a ? 2 Z
-ZUU 3 6 5
26??
97
>4_I 61
6 7 2 0
»43.IJS
809!i|
264
6 3||
248|
•i
1
7f
411
1
411
>1
41
b
2
Cfi
O
s ja:
ca: <*t>
c-t- 3
B tr
B. fö
r* <
St.
88
o
D
2
Utsäde af
Tr.
tö
p»
cm
15
299
3q
81
76 i
28
>9
62
16
397
383
36 a
116
25
170
5 ij
81!
7631
858J
4,° io|
161
2,625|
9°|
5381
i|
41
i3g
35oi
io4|
98 3|
4°|
18g
91
ö Sy
OH
2
2|
16!
5
I
3
1
18
2
12
8
5,746111 1 11,7$i
Tr.
5i
6
3
61
2,617
363
5i5
5,98
468
339
26
800
74
4,^65
4,434
3,225
9114
267
i,3oo
6
3o
10
16
2
33
5
10
i5
i3
>97
35
936
5
t6
77
2,826
3o
3
27,222
Korn.
1
| " -
Hafra.
1
Blandsäd.
Ärter.
Tr.
Tr.
Tr.
Tr.
21
44
23
5
3
20
9
2
8
8
59
3i3
97
23
i,i3o
6,642
2,045
467
111
821
220
54
278
i,516
53g
120
4,o45
20,146
6,108
1,434
118
708
361
5g
121
49'
206
35
8
129
12
3
441
2,563
49'
2i5
46
2 99
81
>,577
12,339
3,994
847
1,63o
10,128
3,528
806
1,628
8,948
2,935
65o
374
3,oo3
928
273
85
564
200
55
4 77
2,g3o
g56
240
3
26
8
2
5
119
12
3
1
9
8
1
i3
59
>4
4
2
I I
2
1
9
51
20
4
2
7
4
1
10
4
28
8
2
4
28
7
1
28
35q
38
5
83
36
49
28
2
20
170
5o
5
44
321
80
16
79
o
r-f
P
O
Tr.
4
4
106
3,34°
355
758
6,867
334
309
52
939
102
4,°99
3,373
3,133
1,154
214
1,276
7
4'
4
31
3
z5
8
30
58|
45|
49'»I
5öl
2,3g n
lii!
Medelafkastning sedan utsädet är afdraget
49
118,
10
a
Tr.
25
80
1,515
204
325
3,866
126
9>
3o8
73
i,685
2,194
1,621
563
119
875
12
2
8
3
4
4
97
4
43
fö
p.
09
Tr.
280
24
20
367
12,566
1.823
2,272
29,387
1,892
1,084
129
3,728
334
18,279
i9,o5i
19,801
4.824
1,25 I
6,067
37
i34
38
82
8
134
>9
4o
54
54
816
123
3,957
i3
76
329
5o
i5
12,827j 74,68a| 23,o4t[ 5,38i | 30,0541^3^9 129,188] 50,89
o
Tr.
84
295
4,902
48i
1,106
15,646
493
564
3o
2,026
223
6,162
7,204
6,33o
i,658
37o
2,078
i5
24
2
57
5
36
5
i5
17
112
167
84
170
a
B
Tr.
132
60
34
793
17,603
2,55g
4,183
55,687
2,320
1,486
336
7,o63
820
35,238
3o,57o
25,542
8,461
1,808
8,755
80
358
34
117
26
172
21
4o
88
86
1,145
147
5,6io
8
38o
829
9°
9
S
B
a
a.
Tr.
io3
32
32
291
7,42.3
745
i,85o
22,816
t,442
80 5
49
i,83c
3o8
14,113
i3,35i
io,799
3,2o5
74'
3,692
82
25
143
i85
i65
a35
Tr.
24
115
2,o4i
23 I
49'
6,o35
242
142
i3
918
76
3,595
3,3o3
2,655
,104
289
I3o4o
42
11
46
16
32
4
53
>9
n
/
3
81
i5
>4
2
6
5
23
112
21
60
o
o
o
Underliållne
Tr.
n4
24
24
544
20,546
2,066
4,48
39,182
1,517
1,142
322
5j73
5y4
- 2I,35o
18,819
>7/'
56,
6,796
1,361
7,298
l58I
58*
16S
16°S
2o|
1 '9*
46
""80
2q5
229'
2,682!
4o6|
13,7281
a97|
1 i I
020
5o
O
IOO
2,358
2.48
63g
7,i69
310
203
i3
1,029
98
4,355
3,980
3,564
1,006
224
1,131
46
38
4
>4
10
I 10
i3fi
3,402
4,796
371
552
567
1,040
7,778
io,833
44°
56o
233
35o
3
52
872.
1,675
125
212
4,192
7,t57
4,106
6,143
2,932
5,388
1,206
>,977
280
465
1,323
2,345
8
18
4°
49
8
8
20
37
1
8
29
38
4
8
—
6
3o
Stats
-
Kreatur*
Clerecic
Kostnad för Rustning och Rotering
Bevillning efter 1823 och t83o årens Förordningai
Ständige Ptäntoi
S. §-J ® §
S ^ ® S5'
2 r td 2
tw ^<5 J
2 „ g
.* O B sT p:
Efter 2:dra Art.
(S. w - —,
^ co Lr
^ to
00
OJ o
££ - C75 to co4
u to
056 U5 to to OJ-C
Cn
• OJ to to
OOeJ
C- w 4^
S5« O
2. 5sS
Rdr. sk. 1
Rdr. sk. r
sk. r.
Rdr. sk. r
Rdr. sk. r
sk. r.
Rdr. sk. r.
Rdr. sk. r.
sk. r.
Rdr. sk. r.
20
3
365
9,874
1.334
2,424
27,383
1.335
720
20
2,755
366
6,760
5oo
56,452
2,386,799
228,805
413,670
5,498,735
316,942
i66,5i5
26123 3
617 i 11111
4
74
3,944
078
628
5.027
287
110
461
14,4x4
1,677
4,'72
30,371
1,84.0
896
>79
3,196
375
17,493
15,88o
i4,332
3,638
i,i 18
5,63g
1,01 o
i3o
5,49
89
44,539
',99°
1,638
i3o
3o
89
44,539
>,99°
i,638
10,709
4'4
310
48
i.i53
169
4,485
3,629
3,593
194
296
1,468
739
io3
3,24i
3,202
2,53g
83 a
200
686
608,26-/
63,386
3,625,000
3,o88,6o5
2,685,776
894,785
1,813
249
9,433
8,999
7,457
2,3o3
627
1,256
607
25,192
3,870
24,99°
89
747
2,5g
002
!7,729
i5,423
12,969
4,267
952
2,910
29,401
53,96
4.7,762
i4,5i3
3,6i 4
13,082
25,8i 3
24,633
7,609
1,986
7,37'
24,99°
933 46
35
>,797
658
1,29.4
3,5oo
2,102
1,120
485
2,685
928,893
2,4oO
5,65o
23,54o
5.700
19,920
i,685
18.11 o
2.700
1,200
64 — —
z^\-\
58m —
61118
60 12
13.200
100,170
34,295
1,382
4
973
5,oo6
110
1,000
45o
1,925
44g,95o
37,668
5oo
2,049
2,49°
265,389
25,032
87,900
q,200
11,400
93,975
3,000
2,625
7,000
3.010
26,3341 4 6jj
8
10
8
6
65
4o
2
2
74
2 5
^12,7501 04,7071 22,0311 170,783 36,788j 28,2A|6j 4.8,840j 31,026)1 79,6611 35,769! 6g4| 22,550,1841—|— l5a,oi8|i4|—j 4,353]4ij 6| 5o,i49[3i| ä| iy3| 16 3j 19,608)4.5) 7
49,9621 2) 4j 55,399(261 a) 2o,5o8ji6j 9) 6,061(21
Mariaeholm i Lands-Contoiret den 24 December i833.
9l28j g| 7,36i
3,072(42) 5) 258,187134| 4 3,365 | 6(io|9o,73i| 3| 4| ioö,i56Ji0|—| 198,887(21(48 102,9841 io|—| 19,563)
CARL GYLLENHAAL.
t
■' v/.. :::M '■ j.;
•.■wr
•> — U *- ■ - .
«
~ T
!• . r  ■* ' - • ■
fi"r. :V; '• . y"; ;
j ■ i ■ : r>:
—
V:' ' . ■ :P •• •
\
l';
||M|
'■"7
Underliållne Kreatur.
Clerecie-Statens underhåll,
Kostnad för Rustning och Rotering.
Bevillning efter 1823 och i83o årens Förordningar
5,491
89
44,539
i)99°
i,638
608,267
63,386
3,625,000
3,o88,6o5
2,685,776
894,785
i84,i5o
928,893
2,910
2,519
2,264
591
1,200
2
0,oob
1,000
25,032
87,900
q,200
11,400
93,975
3.000
2,625
7.000
3,oio
21,943 44J—j .26,890! 14 —| 4o.874|32l—1 37,181
ledelafkastning sedan utsädet är afdrageL
54
54
8l6
123
3,957
i3
CJJ
Korn,
Tr.
Tr.
280
84
24
«5
20
367
295
12,566
4,902
1,823
481
2,272
i,i 06
29,387
15,646
1,892
492
1,084
564
129
3o
3,728
2,026
334
223
18,279
6,162
19,05 i
7,204
19,831
6,3 3o
4,824
i,658
1,25 I
370
6,067
2,078
37
i5
134
24
38
2
82
57
8
5
134
36
»9
5
4°
76
329
i5
'7
167
170
Tr.
i32
60
34
793
17,603
2,55g
4,i 83
55,687
2,320
1,486
336
7,o63
820
35,238
3o,57o
25,542
8,461
1,808
8,755
80
358
34
117
26
172
21
4o
88
86
1,145
147
5,6io
8
3 80
829
w
3
a
-
9°
9
82
25
143
185
i65
235
Tr.
Tr.
io3
2 4
32
10
32
29[
n5
7,423
2,o4 I
745
23 I
i,85o
491
22,816
6,o35
t,442
242
8o5
142
49
i3
i,83o
9j8
3o8
76
i4,n3
3,595
13,351
3,3o3
IO>799
2,655
3,2o5
1,104
74 i
289
3,692
I,o4o
42
11
46
16
32
4
53
19
7
3
81
i5
>4
2
6
5
23
112
21
60
o
Tr.
I>4
24
24
544
20,546
2,066
4,487
39,182
i,517
1,142
322
5,7*1
594
2 i,35o
18,819
17,561
6,79ö
1,261
7>398
i58
58
16!
160
20,
ll9\
46|
80!
295
229
2,68'
4o6;
13,728
599
297
i,3o 1
520
5o
K
St.
10
100
2,358
248
63g
7769
310
203
i3
rj029
98
4,355
3,980
3,564
1,006
224
1,131
8
26
4
23
5
*7
4
8
8
65
2
74
16
60
10
1
29,188) 60,391 | 212,75o| 84,737! 22,63l I 170,182
26,7881
Mariaeholm i Lands-Gontoiret den 24 December i833.
CARL GYLLENHAAL.
F. G. L. FUNCH.
KONGL. MAJ:TS
Befallnings h eif v ci näes
n l i
KRONOBERGS LÄN
tili
KONGL. MAJ:T
i underdånighet afgifne
FEM-ÅRS-BERÄTTELSE
för Åren 182T, 1828, 1829, 1830 och 1831.
Tryckt hos H. G. Nordström, 1833.
i:o. Landets Allmänna beskaffenhet.
H ironi åberopas, hvad den år 1828 afgifne underdåniga berättelse hufv-u
dsak ligen innehåller, med det tillägg, att odlingshågen, särdeles inom
vissa trakter af Länet, betydligen tilltagit. Flera smärre Sjöar och
Mossar hafva blifvit på enskild bekostnad uttappade och odlade. Länets
Kongl. Hushållnings-Sällskap har hvarje år haft tillfälle utdela många belöningar
åt Torpare och Soldater för berömlig odlingsflit, stenbrytning och
trädplantering.
Sedan Länets Kongl. Hushållnings-Sällskap beslutat undersökning om
Sjön Asnens afvägning och sänkning till oberäknelig nytta för omkringliggande
Socknar, hvilkas ägor skulle derigenom blifva odlingsbara till hundradelals
Tunneland, härpå min begäran, hos Stor-Amiral-Embetets Tredje
Afdelning om förordnande för en Vetenskapsman till denna undersöknings
verkställighet, Capitainen och Riddaren von Sydow dertill blifvit utsedd,
och under Sommaren går i befattning med detta uppdrag.
Landet erbjuder icke synnerliga naturförmåner, men genom en förbättrad
brukning af den svaga jorden samt i följd af den idoghet och sparsamhet,
som i allmänhet utmärker Småländningen, bör ännu mycket vara,
att hoppas för denna Landsorts förkofran.
2:0. Innevånare.
Enligt i832 års Manlals-Längder utgör Länets Folkmängd 107,207
personer, deraf 80,224 äro mantals-skrifne och 86,983 manlals-frie.
Vid jemförelse af Mantals-längderne för år 1826 visar sig, alt folkmängden
de sex. sista åren ökat sig med 6,132 personer. Förnämsta
orsaken till denna betydliga folkökning ligger otvifvelaktig! uti de med
giftermål förenade bosättningar, som ske utan beräkning på annat näringsfång,
iin den för dagen betingade arbets-förtjenst. Denna saknas aldrig,
men lättheten att i goda år försörja sig, i förening med sädesprisens så
fallna värde, stegrar den arbetande klassens anspråk på dagspenning och
verkar till obenägenhet för arbete, när uppehället derförutan kan erhållas.
4
I missväxtår, då prisen på alla födoämnen äro höga, förfaller denna folkklass
i elände och blir högst betungande för Socknarnes fattigvårds-anstalter,
äfvensom för jordbrukaren, som ofta nödgas draga tungan af dess
försörjning till råga på bekymret för egen utkomst af den ringa afkastning
jorden gifvit.
En tilltagande mängd af Inhyses- och Backstugu-Sittare ökar mest
bekymret för uppehället under missvextår och mot deras vidare utbredande
fordras directa åtgärder. Om det anförda sjelfsvåldet hos obesutne arbetsföre
skall kunna förekommas, synes skärpning i författningarne om laga försvar
vara nödig; ty så länge det får vara en hvar obetaget alt gifta och
bosätta sig utan annat näringsfång, än sin arbetskraft, blir folkökningen
onyttig och en tärande klass i Samhället uppkommer, som, genom bristande
utvägar till arbete och föda, slutligen kan blifva vådlig för allmän
och enskild säkerhet.
Folklynnet är eljest i allmänhet Löjd t för laglydnad, sedlighet och
idoghet, så vidt den ymniga tillgången på bränvin och dess omåttliga bruk
icke verka i motsatt rigtning. På sednare lider hafva de fleste brott varit
en följd af omåttlig bränvius-förtäring., och ehuru flere missvextår inträffat,
har förlägenheten för lifsuppehälle, hvilken på flere trakter varit sådan,
alt onaturlige födoämnen måst tillgripas, icke föranledt lill stölder eller
andra brott; ett förhållande, som talar till folkets fördel i moraliskt afseende.
Då Staten lemnade understöd efter i83o års svaga skörd, hvilket
utgjorde Fyratio Tusende Riksdaler, utom den skuldsättning, som skedde
hos privata till betydligt och nu guldet belopp, hade Folket ännu känning
af i’82.6 års svåra missväxt, och det oaktadt återstår nu endast till återbetalning
inom årets slut ungefär Sex Tusende Riksdaler. Den yttersta
ansträngning för den förfallne skuldens afbördande har också egt rum,
men de executiva åtgärderne för indrifningen deraf hafva varit så inskränk
ö
t l
ta, som möjligt. Genom de täta missväxterne har likväl fattigdomen mycket
tilltagit och i följd deraf äfven tiggeriet, som blifvit en sådan vana, att
man ofta får höra den tankan yttras bland så väl barn, sorn arbetsföre personer,
att det lönar bättre mödan att tigga, än söka förtjena genom arbete.
Såsom correcliv häremot torde slutligen arbetsinrättningar så i Stad, som på
Landet böra tillvägabringas.
3;o. Näringar. '
Jordbruket: Åkerjorden har i anseende lill sin beskaffenhet och bruk
ningssätt
icke undergått någon förändring sedan den år 1828 afgifne under
-
5
däniga berättelsen. På sätt förut omnämndt blifvit, bar odlingshågen snarare
lill-' än af-tagit, ehuru vexel-bruket ännu icke allmänt antagits. Genom
fodertillgångarnes missförhållande lill åkerns vidd, bristande arbetsstyrka
och gödningsämnen, kan Odlaren således icke draga den fördel af sin jord,
som eljest skulle deraf skördas, om goda eflerdömen och uppmuntran till
ett annat brukningssätt följdes. Efter 1826 års missvext har Allmogen insett
nyttan af att så höst-låg, och som denna äfven efter i83o års svaga
skörd gifvit bättre afkastning än vår-rågen, har detta nyttiga säde blifvit
allt iner gagnadt och antaget.
Genom stenbrytning och vattensjuka trakters uttappning har sädesproductiouen
snarare ökats än minskats under de fem sistförflutne åren, och
man bör hoppas, att Allmogen mera allmänt skall snarare inse verkliga nyttan
af att tillvägabringa ett rigligt förhållande emellan höst- och vår-sädet
samt foder-productionen, då flere possessionaten i detta fall föregått med
berömvärdt efterdöme. Det så kallade ensädet brukas i allmänhet hos Allmogen,
och sädesslagen, som mest odlas inom Länet äro höst- och vår-råg,
korn, blandsäd och hafre. Potatis planteras i myckenhet öfver allt och bidrager
i betydlig mån, att göra missvexten å andra säden mindre trvckande.
Lin sås öfverallt och utgör en vigtig handels-artikel. Ärter sås någorlunda
allmänt, men foder-växter endast på herregårdar och humble blott i vissa
trakter inom Länet.
Boskapsskötseln: Fodertillgången är, enligt hvad jag förut yttrat, i
allmänhet icke svarande mot den i bruk varande åkervidden och betesmarken,
ehuru inskränkt, är i allmänhet mager och stenbunden. Till Ladugårds-skötseln
bidrager, olyckligt nog, ej i ringa mån, bränvinsbränningen,
och dess inställelse till husbehof skulle sätta jordbrukaren i förlägenhet,
åtminstone intill dess han insett, att Ladugårdarnes bestånd och förkofran
ändamålsenligare beredas genom ökad fodertillgång. Om någon förhoppning
för Landtmannen yppas, alt äfven i goda år få förmånlig afsättning på
sin spannemål, torde man snart finna, att Ladugårdarne kunna väl umbära
den skadliga dranken, hvilken foderväxter mångfalldigt surrogera. Kreaturshandeln
är för denna Landsort af största vigt och om afsättning på
Stockholm eller Norra orterne kommer att försvinna, skulle sådant högst
menligt inflyta på Länets välstånd och trefnad. Kreaturen äro, hvad kor
beträffar, små, och å bondhemman skulle, i deras närvarande skick, icke
kunna födas Boskap af större race.
Fårafvelen har aftagit på sednare åren inom Länet. Man har ej insett
fördelen att underhålla utländska får och de trifvas ej väl här. Endast
6
å de stora Gimgfälten inora Sunnerbo Härad finner man ännu större fårhjordar.
Den eljest inskränkta ägovidden oell behofvet af dess uppodling synes
vara förnämsta orsaken till minskningen uti fårhjordarne.
Getter hafva äfven fordom underhållits i mängd, men sedan Landet
blifvit mera odladt, hafva desse, såsom benägne att göra skada, egentligen
å den uppvexande skogen, äfven aftagit.
Ladugårds-afkaslningen är, af förut antydde skäl, ieke så betydlig
som den kunde och borde vara; men den är vigtig för denna landsort,
hvarifrån ost och smör under sommaren och hösten säljes i myckenhet åt
närmaste sjö-städer.
Farsoter hafva lyckligtvis icke visat sig på lång lid bland kreaturen.
Skogar: Fordom var denna province, i anseende till skogens växtlighet
och öfverflöd derpå, att jemföra med de Norra Länen, men snart
börjar dugligt byggnadsvirke att med möda kunna erhållas. I de orter der
tillgången ännu är någorlunda rik derpå afyttras till Sjöstäderne Calmar,
Carlskrona, Carlshamn och Halmstad samt Ronneby Köping en mängd
timmer och vilke, som derifrån utskeppas, och denna försäljning inbringar
betydliga penningesummor. Då alla byggnader och hägnader i allmänhet
uppföras af träd, uppkommer icke eller derigenom besparing af
skogs-effecter. Endast på några få herregårdar finner man byggnader
uppförde af sten — det enda skogsbesparande ämne, som här med fördel
kan begagnas. Genom omättligt svedjande och Backstugors anläggning
medtages skogen årligen i betydlig målin.
Till hämmande af flygsanden vid Ljungby inom Sunnerbo Härad, bar,
genom det synnerliga hägn, hvarmed Kongl. Majit täckts i Nåder omfatta
denna vigtiga angelägenhet, åtgärder kunnat vidtagas, hvarigenom den, på
ett fält af Etthundrade Tjugo Tunneland befinteliga Flygsanden, blifvit så
dämpad, att den nu mera ej förorsakar skada, och på en del af fältet finnes
redan små-skog.
Sisla Femtedelen af de genom Kongl. Majits nådiga bref af den 11
Febr. i8a3 dertill anordnade Två Tusende Femhundrade Riksdaler blef i
början af år 1829 lyftad och använd under samma års lopp, så att vid
dess slut endast återstod Sju R:dr azj Skill. 2 rist. Banco. Då vid den af
Plantören Bruun år 1828 å Sandfältet hällne besigtning och undersökning
de ytterligare åtgärder blifvit nppgifne, hvarigenom ftygsandens härjningar
skulle för framtiden kunna förekommas, gjordes, efter upprättadt kostnadsförslag,
underdånig anmälan hos Kongl. Majit om eli ytterligare anslag för
della ändamål. Genom Nådig skrifvelse den 19 Febr. 1831 beviljades
7
Femhundrade Riksdaler Banco, att årligen utgå i Sex års tid från sistlidet
års början, med Nådigt tillstånd, att, om så tjenligt pröfvades, bespara flere
års anslag, för att sedan under ett eller två år låta arbetet utföras. År
1831 blef sandfältet afmätt oeh på Charta lagdt, år i83a uppfördes en
tredjedel af stängseln kring fältet, då ny skid-gärdesgård uppsattes, i stället
för den gamla förruttnade, af stolpar och plankor och innevarande år
kommer det öfriga af hägnaden att uppsättas å nyo. Under förflutna våren
är en högst betydlig dei af sandfältet dels besådt med frön, dels äfven
betäckt med 1200 lass ris, och örn möjligt är, skall den återstående ristäckningen
och besåendet med tallfrön verkställas till nästa år. En nitisk
Tjensteman, Commissions-Landtmätaren Lindqvist, som bor nära sandfältet,
liar åtagit sig inseendet och bestyret dermed, samt, enligt hvad jag nyligen
haft tillfälle på stället inhämta, kan jag ej annat än vitsorda dess
oegennyttiga verksamhet. För de utgifter, som under förflutne åren blifvit
bestridde, hvilka af Länets Hushällnings-Sällskaps Cassa förskjutits, och
till dem, som i år förestå, hafva, uppå requisition hos Kongl. Stats-Contoiret,
Ett Tusende Fem hundrade R:rlr blifvit lyftade.
Inom Länet finnas Fem Härads-Allmänningar. I afseende på Horjemo
och Möcklehult har förändrad reglering, enligt de i Kongl. Kammar-Coilegii
Circulaire den 14 April 1824 bestämde grunder, blifvit uppgjord, men, i
anseende till ännu på Domstolarnes åtgärd beroende frågor om mulbetesrält,
icke fastställd. Efter denna reglering, skulle Allmänningen Horjemo,
såsom varande den största och utgörande omkring Två Tusende Tvåhundrade
Tunneland, bibehållas till ungefär hälften såsom Allmänning i anseende
till skogens växtlighet och det öfriga deraf indelas i hemmantal och
försäljas. Deremot borde Möcklehult, såsom af ett ringare omfång med
god och odlingsbar jordmån, derå mest löfskog växer, skattläggas och säljas.
Allmänningarne Ideberg och Allgunnen äro, ehuru inskränkta, väl
vårdade och med tät barrskog försedde, hvarföre desse blifvit i sitt nu varande
skick bibehållne. Med Hössön har ingen åtgärd kunnat vidtagas,
emedan denna Allmanning blifvit till Ekplanterings-park föreslagen.
Bergsrörelse: Inom Länet finnas, enligt hvad min sista underdåniga
berättelse upptager; Ellofva större och mindre Stångjernsverk. Tillverkningen
af Stång- och Ämnes-jern kan under dessa åren antagas hafva uppgått
lill lika belopp med det vid Bruken tillåtna årliga smide, eller Tjugo Tusende
Tjugo Feni Skeppund och till ett värde af ungefär Trehundrade Sextio
Tusende Fyrahundrade Femtio R:dr Banco.
Jernmanufäctur-lillverkningen åter, bestående hufvudsakligen af spik,
4
8
hillar, spadar, hottslänger, vagnsaxlar, yxor, hästskor och söm samt jeriipi
a tar, kail upptagas till ISio Tusende Tvåhundrade Femtiofyra Skeppund
och lill värde af Tvåhundrade Fyratio Tusende Sexhundrade Fyra Riksdaler
Banco samt Kopparsmidet vid Lessebo Kopparhammar lill Femhundrade
Sextioett Skeppund och värdet lill Etthundrade Två Tusende Åttahundrade
Femtio Riksdaler Banco.
Utom förenämnde Ellofva previlegierade jernmanufactur-verk finnas
inom Länet följande, som från Bruken inköpa erforderligt ämnesjern, nemligen:
Thimsfors, Rundfors, Åcke, Oshult och Gåaryd, hvilka håda sistnämnde
erhållit previlegier 1S29.
Vid ofvannämnde Verk äro anställde Sextio Hammar-Smeder, Etthundrade
Manufactur-Smeder samt fyra Koppar-Smeder.
Tillverkningen vid Elmtaryds Ståltrådsdrageri har i anseende lill bristande
afsättning under de sista Fern åren varit ohetydlig.
Genom Masugnsegares noggranna tillsyn och omsorg har de sednare
åren tackjernet på de flesta ställen blifvit af vida bättre beskaffenhet än
förut, äfvensom tillverkningsbeloppet för dygn ökats. Vid ett och annat
Bruk är väl kohltillgången knapp, serdeles i de trakter, der Allmogen kan
med mera förmån afyttra sina kohl åt andra håll; men på intet ställe bör
Bruksrörelsen komma i fråga, att ännu nedläggas för bristande kohltillgång.
Likväl har Bruksrörelsen, i synnerhet de sista trenne åren, i saknad af
tjenligt väglag för Malmforslingen drifvits med mindre förmån, äfvensom
Manufactursmidet icke funnit någon större afsättning, så att betydliga qvantiteter
deraf befinnas oförsålde, så väl vid Bruken, som å Calmar Metallvåg,
genom hvilket allt försäljningspriset betydligen fallit.
Bruk och Fabriker, som ej höra till Bergsrörelsen: Dertill räknas
Kostads Glasbruk med Trettiofem Arbetare och ett tillverkningsvärde af
Tjugosju Tusende Tvåhundrade Riksdaler. Glaset finner afsättning äfven på
Utrikes ort och Allmogen deromkring bergar sig väl, i anseende till aldrig
bristande arbetsförtjenst.
Vid de inom Länet befmlelige Tretton Pappersbruk sysselsättas Etthundrade
Sjuttiosex Arbetare och värdet af tillverkningen uppgår till
Sjuttiofem Tusende Etthundrade Tjugosju Riksdaler.
I öfrigt finnas å Landet Fem Färgerier med Sju Arbetare och Ett
Tusende Sjuhundrade Åttatiofem Riksdalers tillverkning: Tjugosju Garfverier
med beredning efter Engelska sältet med Sextioen Arbetare och
Tjugofyra Tusende Tvåhundrade Ellofva R:drs tillverkning samt Fem 01-
jeslagerier
9
jeslagerier med Sju arbetare och Niohundrade Fyratiofyra R:drs tillverkning
och dessutom diverse smärre Fabriker och Manufactur-Verk, hvilkas tillverkningsvärde
kan upptagas sammanlagdt till Fyra Tusende Niohundrade
Nittiotre Riksdaler lbco.
Klädes-Fabriken på Gransholm i Kinnevalls Härad, äfvensom Linförädlings-Institutet
på Gårdsby i Norrvidinge Härad, hafva upphört.
Binäringar: Fiske idkas med förmån i de flera större sjöar, sorn
finnas inom Landet, ehuru afsättningen derå förnämligast kan påräknas i
Wexiö Stad. I nästan alla Länets skogsbygder beredes beck och tjära,
derå afsättning icke saknas. Kohlning utgör också en väsentlig binäring
och ett vigtigt bidrag till skatternes utgörande af dem, som äro i tillfälle,
att förtjena penningar genom denna utväg.
Saltpeters-beredningen fortfar att vara lönande och af synnerlig vigt
för detta Läns Allmoge. Leveransen uppgick för sistlidet år till öfver
Två Tusende Femhundrade Tjugo Fyra LM., som betaltes med Aderton
Tusende Niohundrade Trettioen R:dr 22 Skill. 3 r:st Banco.
Ylleväfnader tillverkas föga mer än till husbehof, men gröfre Linneväfnader
afyttras till myckenhet. Då Lin odlas öfverallt, och äfven denna
vara finnes till afsalu på alla marknader om hösten, borde Linneväfnader
inom denna Provincc kunna stiga till den fullkomlighet, som i Norra Orterne;
Men då hvarken utlofvade premier dertill uppmuntrat, ej eller det
goda tillfälle till undervisning i den finare väfnaden med fördel begagnats,
som Gårdsby Linförädlings-Institut erbjöd, synes tiden ännu icke vara inne
för denna orts Allmoge, att rigtigt uppfatta fördelarne af ett förbättradt
Linförädlingssätt och väfnadens finhet. Locala omständigheter torde äfven
till någon del förhindra utvecklingen af denna nyttiga handtering, emedan
hvarje Linodlare merendels äfven är åkerbrukare och måste så uteslutande
sysselsätta sig och sitt tjenstfolk med bruket af sin steniga och magra jord,
att han oftast ej hinner egna den tid åt Linhandteringen, som erfordras för
att täfla med Norrlänningen, hvilken åter gör denna till sitt hufvudyrke.
I Markaryds Pastorat af Sunnerbo Härad fortfar tillverkningen af
Väfskedar, som afsättas i mängd både inom och utom Riket.
Så väl i Sunnerbo, som i Allbo Härader tillverkas en mängd gräsliar,
som afyttras i synnerhet på Öland och i Skåne.
Förtjensten med foror af Köpmansgods och Bruks-effecter kunna med
skäl räknas till binärihgarne; och ehuru desse icke hafva fördelaktigt inflytande
på jordbruket, måste tillfället för Landtmannen med benägenhet
IO
omfattas, att derigenom bereda sig en contant inkomst för de nödvändige
utgifternes bestridande.
I öfrigt hörer lill binäringarne förfärdigandet af hvarjehanda redskap
och käril af träd.
Handeln inom landet idkas med spännemål, kreatur och andra Landtmatina-producter.
— Den ytterliga tarflighet, som i hvardagslifvet råder
hos Småländhingen och dess böjelse i allmänhet att göra rätt för sig, föranleda
dertill, att denna orts innevånare afyttra allt hvad som icke oundgängligen
erfordras för uppehället.
Länet, såsom på lieie sidor omgifvet af sädesrika provincer, kan icke
påräkna afsättnings-ort för spannemåls-productionen, örn icke lill Halland
och en del af Wassbo Härad i Jönköpings Län. Enskddta speculationer
hafva hittills så mycket mindre kunnat riglas åt detta yrke, som Statens
mellankomst under missväxtår gjort en sådan handel osäker och nästan
omöjlig, att bedrifva. Ehuru denna Province visserligen icke kan räknas
bland de sädesrike, har likväl productionen stigit derhän, att om äfven
Staten undandrager sig, att i missvexlår komma till hjelp, bör genom
inrättande af Sockne-förvarings-Magaziner, spannemålshrist icke kunna befaras;
äfven som den enskildte spannemålshandlaren i sådant fall lackas
att i goda år samla förråder med eller utan biträde å Statens sida.
Vid de allmänna Marknaderne är oftast liflig handel med kreatur och
Landlmanna-producter, särdeles om hösten.
Till stor lycka för Landet har den så kallade Gårdfarihandeln börjat
aftaga.
Politisk Författ nili g.
Kammarverket: Ali ödejord i Länet bär under de sednare åren
efter hällne undersökningar antingen kommit i bruk eller med Kongl. Kammar-Collegii
tillstånd blifvit ur Jordebokeli afförd.
Ägodelnings-rätterne äro fullt sysselsatte med de Laga skiften, som i
allmänhet förekomma. Verkan af den Kongl. Förordningen härom har ännu
icke hunnit visa sig. — Hemmans-klyfningar och jords-afsöndringar
från hemman bidraga visserligen till odlingarnes förökande, men i en så
mager och stenbunden ort, som denna, är jordens styckning i smärre lotter
icke fördelaktig, särdeles när dermed ofta är förenadt vilkoret af ett ganska
drygt lifstidsundantag åt föräldrar, som vanligen öfverlåta tidigt sin egendom
till barnen.
Sjelfegancle jordbrukare liro Nio Tusende Sexhundrade Femtionio
samt Arrendatorer och Brukare Ett Tusende Niohundrade Femtioåtta.
Till Postföring äro anslagne Tjugotre Hemman oell vid Lands- samt
Härads-vägar finnas Sextiofyra Gästgifvaregårdar. I sednare tider hafva
flera nya Postgångar blifvit inrättade till mycken fördel för Landet. Paquette-Posten
går genom en del af Länet och för dess förskaffande är särskildt
beting upprättadt med Kongl. Öfver-Post-Directeurs-Embetet, som
hetalar från 29 Skill. 4 r:st. till och med 32 Skill, milen för hvarje häst.
Denna skjutsning inbringar en icke obetydlig inkomst för entrepreneurerne
af hästhållningen.
Statsbidrag: Hemmanens olika natur och godhet gör de deraf utgående
onera mer eller mindre tryckande. På sätt förra berättelsen upptager,
hörer roteringen till det svåraste. Krono-utskylderne utgå icke utan
ansträngning, men det förtjenar nämnas såsom bevis på folkets vilja alt
göra rätt för sig, att, ehuru täta missvexter i senare åren inträffat, hafva
vid räkenskaps-årets slut reslerne alltid varit obetydliga.
Kostnaden för enskilta Soldaten är på år enahanda, med hvad i förra
berättelsen finnes upptaget, eller Fyratio Riksdaler Banco per hemman.
Rustnings- och Röterings-kostnaderne samt Rusthålls-stammars och Augments-räntor
finnas i Tabellen uppförde. De hemman som utgifva Knektrotefrihetsmedel
äro nu mera endast 1 ~i<? Mantal, sedan Capellanerne i Länet
fått roteringen från sine Boställen transjrorterad på öfrige år 1826 oroterade
hemman. Grunden för bevillningen är hämtad af 1802 års Taxerings-Längder,
och för de ständige räntorne af medium för de sista fem
årens Markegångspris.
Utom roteringsbördan har jordbrukaren stor olägenhet af spannemålsräntornes
leverering in natura, egentligen i svåra år, då Markegångspriset, i
händelse af lemnad rättighet att lösa spannemålen med penningar, vanligen
icke följes, emedan den godtyckliga uppstegringen af lösen, som man
dermed velat förekomma, är lika obehindrad. Såsom någon motvigt härutinnan,
skulle en tillökning i forsel-lönen så mycket heldre kunna agrum,
som den till sitt närvarande belopp icke motsvarar forsel-skyldigheten,
i synnerhet som vid forslings-tiden väglaget i sednare åren vanligen
varit svårt.
Deremot är den af Kongl. Maj:t i Nåder vidtagne anstalten, hvarigenom
Rusthållare vid afsutne delen af Smålands Kongl. Hussar-Regemente
blifyit tillåtit, att emot befrielse af liäst-vacance-afgiften hålla hästar för
12
Artilleriets behof, af den west välgörande verkan för Länet och vore önskelig!,
att denna förmån linge vidsträcktare än nu begagnas.
Bland diverse onera och allmänna besvär kan väghållningen med
O o
skäl omnämnas och är olika tryckande i mån af vägarnes mängd, olika tillgång
å lagningsämnen och de väghållningsskyldiges mer och mindre aflägsenhet
från sine vägstycken. — Om tiden för väglagningen kunde allmänt
förändras till höst- eller vårtiden i stället för sommaren, vore sådant i
flere fall tjenligt. — På mitt förslag om ändring i väglagningstiden, hafva
Sunnerbo Härads Bronings-skyldige innevånare förenat sig derom, att i October
månads slut iståndsätta sine vägstycken samt att örn våren tidigt
igenfylla gropar och utskärningar, med yttrad önskan, att vägsynerne förrättas
i början af Maji månad. Jag afbidar öfrige Häradernes yttrande i
ämnet, innan någon allmän föreskrift kan till efterrättelse meddelas.
Skjutsningsbesväret är väl den svårare årstiden å de allmänna vägarne
betungande, men då endast reserve-skjuts utgöres här i Länet, anses denna
såsom en inkomstkälla, den Allmogen för ingen del vill sakna. Hvarje
Fjerdingsbonde eger sin häst, med hvilken han vill förtjena allt hvad förtjenas
kan. — För Småland, der endast smärre hästar kunna, i anseende
till det magra betet, underhållas, är den så kallade reserv-skjutsningen för
resandes fortkomst den lämpligaste och dess bibehållande af Allmogen önskad.
Politie-. Ordningens vidmakthållande beror på Kronobetjeningens
mer eller mindre drift och duglighet, och policen handhafves förnämligast
af Krono-Länsmännen, hvilkas i sednare tider ökade göromål och directa
beröring med folket fordrar en urskiljning och pålitlighet, hvarå man svårligen
kan göra anspråk, när man besinnar de fleste af desse Tjenstemäns.
svaga Lönevilkor.
För Barnundervisningen finnes, utom den i förre berättelsen omförmäldta,
af framlidne General-Majoren Hederstjerna organiserade Schola till
förmån för Soldatbarn, äfven en och annan Schola efter Bell-Lancasterska
Methoden, men i allmänhet besörja Pastorerne hvar i sin Församling
harna under visningen.
Hälsovården handhafves af Vederbörande Provincial-Läkare, biträdde
af de i orten stationerade Regements- och Bataillons-Läkare; varande en
särskild Provincial-Läkare för Sunnerbo Härad, boende vid Ljungby Köping.
Denna vård försvåras af Allmogens obenägenhet att iakttaga gifne föreskrifter;
ett förhållande, som synnerligen är olyckligt vid sig yppande farsoter,
deraf orten likväl lyckligtvis sällan liemsökes, ehuru koppor i år varit allmänt
gängse och många deraf dödt; Men Allmogens fördom mot barnmorskor och
i3
deras antagande är af svårare inflytande oell har till följd årliga dödsfall
bland barn-föderskor. Då Statens tillgångar ej medgifva underhåll af barnmorskor
på Landet, kan detta olyckliga förhållande ej ändras förr än fördomen
af en eller annan orsak bry tes.
Fattigförsörjningen bestrides af Församlingarne dels genom de mest
torftiges inrymmande i fattigstugor och dels genom bestämdt understöd åt
sådane, sorn, ehuru utfattige, likväl ega förmåga att sjelfva nugot bidraga
till deras bergning. I missvext-är fordras utomordentliga ansträngningar
för att lindra nöden, och fatlig-cassorne medtagas då vanligen till inköp af
spannemål. Om, på sätt i underdånighet blifvit föreslaget af deputerade
inom Länet, Sockne-Magaziner öfver allt komma att inrättas, skall fattigförsörjningen
icke mera blifva så betungande, som den nu i allmänhet är.
Sockne-Magaziner finnas på flera ställen i Länet, men efter den grund
de förvaltas, förfelas ändamålet; ty hvarje år vid vårtiden och innan den
blifvande skörden kan beräknas, utiånas ofta hela fonden stundom till sådane
personer, som, derest årets skörd misslyckas, icke kunna hvarken med
penningar eller in natura återbetala sitt lån och som öka sin förlägenhet
genom ålvungen ny skuldsättning. Om Magazinernes rätta bestämmelse
skall uppnäs, bör utlåningen icke ske oftare än då en missgynnande skörd
inträffar och dessemellan endast utbyte af säd göras till förekommande af
onödig skyfflingskostnad och förskämning.
Den i Wexiö inrättade Sparbank för Länet har vunnit förtroende och
framgång. Fonden utgjorde år 1828, då Sparbanken stiftades, 600 R:dr
Banco och vid i832 års slut uppgick insättarnes Saldo till 19,402 R:dr
3i Skill. 6 r:sl Banco.
Sedan den för Länet antagne Djur-Läkare med arfvode af Hushållningssällskapets
Gassa icke motsvarar hvarken behofvet eller Allmänhetens önskan,
har, enligt Sällskapets beslut, en dylik tjenst blifvit i Tidningarne
kungjord såsom ledig, med tillkännagifvande, alt, utom Lön på stat, hade
Djur-Läkaren att påräkna Etthundrade Trettiotre R:dr 16 Skill, årligen af
Hushållnings-Sällskapets medel; men ännu har ingen skicklig Sökande sig
till tjensten anmält, Hvilket synes utmärka brist på ämnen till dylika befattningar.
För rofdjurs utödande anställas Skallgångar, och för sådane, som
fångas vid andra tillfällen, utdelas belöningar efter den grund, som finnes
bestämd uti Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 28 December sistlidet år;
Varande, i följd af samma Nådiga Bref, vid Socknestämmor föreslaget och
af mig faststäldt, huru med uppbörd och redovisning af så beskaffade me
-
*4
del bör tillgå. Till förekommande af Lagbrott och förseelser mot Kongl.
Stadgan om Jagt och Djurfång bar inom Länet ett Jagtförbund bildat sig,
och ehuru dess verksamhet endast fortfarit sedan för'lidet år, har den
olofliga jagten blifvit till betydlig del hämmad. Under förbuden lid har
Vildt icke fått köpas, hvaremot och sedan den lofgifne nu inträdt, en
myckenhet deraf till försäljning utbjudes.
Vägra få tillåtna krogar finnas på Landet, men med oloflig brän
vins-minutering
beträdes mången, ehuru Kronobetjeningen söker att upptäcka
och lagföra förbrytarne.
Wexiö Stad.
Innevånarnes antal utgjorde enligt Mantals-längden sistlidet år 3,020
personer, deraf 716 voro Mautals-frie. De Stadsroanna-näringår, som idkas,
bestå förnämligast af handtverkerier och handel med sill och salt, specerier
och kramvaror. Jordbruk idkas i betydlig mån och utgör en väsentlig näring.
Köpmännen handla likväl icke i allmänhet med spannemål, hvar
igenom
staden icke har något vigtigt inflytande- på Landets odling och näringar;
dock är tillförseln på alla Landtmanna-varor betydlig.
Stadens i äretal uppförda Borgerskap utgör för närvarande i3a personer,
deraf i3 Handlande och 119 Handtverkare med 8 handels- och 73
handtverks-besjenter.
Stadsmanna-rörelsen och Varu-afsättningen är i synbart aflagande, och
anledningen härtill torde böra sökas dels i mängden af åtskillige handtverksman
å landet, och dels i den mindre varsamma hushållning och vanvård
om sin näring, som hos många förefmnas. Lägger man nu härtill
Handt verkarens olyckliga! beroende af sina Gesäller, hvilkas obeständighet
och benägenhet att vandra från Stad till Stad, utgör ett svårt hinder för
liandtverkeriernes jemna bedrifvande, så igenfinnes äfven deri en orsak till
den mindre Stadsborgarens förlägenhet.
Den 1824 här anlagde Klädesfabrik har genom ägarens drift och ordning
vunnit betydlig förkofran. Den drifves med Fem Stolar, har Spinnoch
Kard-Machin, Vulf- samt öfverskäreri af fyra Saxar och de personers
antal, som dagligen dervid sysselsättas, utgör Trettiotre, deraf någre barn.
Tillverkningen utgjorde förlidet år, enligt stämpel-journalen 6,727 ^ alnar
kläde i värde upptagne till 18,072 R:dr 36 Skill. Banco.
Borgerliga rörelsen underhåller Åtta Ordinarie Båtsmän, för hvilka
betalas i årlig Vacance-afgift omkring Tjuguåtta R:dr efter Markegångs
-
uträkning för hvardera. Fundations-jorden är skattad lill 3 Mantal; och
Donations-jorden till Sju Mantal, Bäckaslöf.
Af Undervisnings-Verk finnes inom Stadeii £lt Gymnasium, med
Sex Lectorer, En Adjunct, En Lärare i moderna sprakén, En Lärare i
Naturalhistorien och en i Gymnastiken; En högre Lärdoms-Schola med
Rector, Conrector, fyra Colleger och tvänne Apologister samt en skola för
fattiga harn, der omkring Sjuttio större delen af äret njuta fri undervisning
efter Bell-Lancasterska Melhoden, och hvarest harn af qvinnokönet
jemväl lära hvarjehanda handarbeten.
För sjukvården finnes utom Provincial-Läkaren jemväl Lazaretts-Läkare,
hvilken .sednare icke blott sköter Länets Curhus, der äfven andra
än med Venerisk smitta behäftade få i mån af utrymme, njuta vård, utan
ock Länets Hospital, som genom Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillets öma
omsorg och fortfarande nit för denna välgörande inrättning, blifvit i sednare
tider betydligt utvidgadt, och kan i afseende på localen räknas bland
de vackraste Hospitaler i Riket.
Fattighuset är på Stadens bekostnad förlidet år ombygdt med tvänne
rymliga våningar, deraf den nedra är upplåten åt orkeslösa fatiighjon, hvilka
på Fattig-Directionens föranstaltande undfå daglig kost af en antagen på
stället boende Marketentare. Öfra Våningen af berörde Fattighus är för
närvarande obegagnad, men skulle med lätthet kunna användas för en arbetsinrättning,
hvaraf Staden med sina många tiggare och sysslolösa personer
vore i stort behof. Uti affordradt underdånigt utlåtande rörande Fattigvården,
har jag vågat fästa Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten
häraf, och med något tillskott å Statens sida skall en så beskaffad
nyttig inrättning utan svårighet kunna tillvägabringas.
Inga prohibitiva Författningar finnas till förmån för Staden.
Wexiö Lands-Cancellie den io Augusti 1833.
Carl Mörner.
J\T. J. Lång.
C. G. Lecuider.
Stad
Medel-afkaslning sedan
utsädet är afdrasret.
Utsäde af
Undeiliållnc Kreatur.
Uppskattadt Värde
Qvarnar,
Fabriker m. m
Summa.
Hus och Tomter
Hus och Tomter
Jord
Klädes-Fabrik
Såg-Qvarn, Grofbladig
Skattlagde obebygde Lägenheter utan mantal
324.200
38,72 6
024,200
302/-
2,000
1,666
1,200
1,200
12
324,20013
34 166
rama
88,726
368,298
5,360
Efter lista Art,
Bevillning efter i83o Års Förordning.
Efter-2:dra Alt.
Jord, Hus
och Tomter,
Verk och
Inrättningar.
648
77
5
3
23
18
16
l736i29
Borgerlig
Näring.
1,219
I 0
1,229
16
Efter 4° §•
2 12
212
Personer ej
tillhörande
viss näring.
762
764
16
Bränvins
Brännings
Afgift.
2 I O
63
3o
8
Summa.
3,826
7
141
1
21
20
7
3o
2
r 9
3,998
29
Ständige Mäntor,
Boskaps
och Åkerskatt.
00
00
61 8
Mantals
penningar.
2 4
24
36
325j30j —
Sum ma.
32 2
24
5o
6
2
24
—
36
—
—
0 f-
070
42
Kostnad
för Ii o tering.
a83
Kostnad
för Stadens
Styrelse.
T,l8o
4l I,I80
Clericiets Underhal
Pastorers.
934
116
4
32
1,1 00136
Commi
nistrars.
—
100
—
—
70
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
70
—
O
r
Cd
3
era
Summa.
t,i 54
116
1,270
05
08
O:
un
o:
"3*
OQ
4
986
4°
340
—
—
3oo
32
—
—
060
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
36
986
4o
—
9°°
—
—
3oo
C/o
W.
03
63=>
D*
53: O
r
3
p:
3
B
S3
1,280
I,28l
3o
3o
21
k 5
cl 3
9>673
i4
7
867
40
2
24
26
—
8
27
—
2
*9
2
0,576
3o
I I
Wexiö Lands-Contor den 3i Julii 1833.
CARL MÖRNER.
N. J. Lang.
Kongs-Fiske
Frälse-Säterier .....
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman ....
Frälse-Hemman .....
Frälse-Skatte-Hemman ....
Krono-Ilemnian .....
Erono-Rusthåll
Krono-Augments-Hemman
Krono-Skalte-Hemman ....
Krono-S k atte-Rust håll ....
Krono-Skatte-Augments-Hemman . .
Mili t iae—Bos tallen .....
Civile Boställen
Ecclesiastique Boställen ....
Gymnasii och Schola-Hemman, Skatte
Dito Krono
Hospitals och Barnhus-Hemman, Skatte
Dito Krono
Krigsmanshus-Hemman Skatte
Dito Krono
Skattlagde bebygde Torp, Utjordar, Urfjellar m.
Lägenheter, utan mantal, som ej tinder nås
Hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Dito obebygde . . .
Oskattlagde, Bebygde dito, deraf Ryttare- oc
Soldate-Torp 1,548 st. .
Krono-Torp med Frihets-ir .
Backstugor
Bebygde Lägenheter, afsöndrade från Hemma
på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter, af säl
skilde slag, som ej under något Hemmans rän
ta äro inbegripne, Skatte
Dito Krono
Dito Frälse
Tull-mjölqvarnar med 531 par stenar
Tull-Sågqvarnar, Grofhladige
Husbehofs Mjölqvarnar .
Husbehofs Sågqvarnar . .
Stampar ....
Kopparhammare
Stångjerns-Verk . .
Ämnes-Hammare . . ,
Masugnar ....
Jern-manufactur-verk af serskilde
Glas-Bruk ....
Pappers-Bruk
Tegel-Bruk ....
Olje-Slagerier
Garfveriet1 ....
Klädes-Fabrik . . ,
Tobaks-Fabrik ...
Pottaske-Bruk .
Slip-Verk ....
Färgerier ....
Lack, Harts och Kimröks-Fabriker
Lands- och Härads-Allmänningar af 4,926 Tunnlands
l| kapplands rymd ....
Diverse Personer, som ej hafva viss näring (in
beräknade
Civile Ernbets— och Tjenstemän,
sora ej äro skattskrifne vid sine boställen, samt
257 Gerningsmän på landet) ....
Sterbhus, Testamenten Gåfvor och Fideicommisset
-
lag
Hemmantal.
C:
3
o
p
-
i65|
186J
17§
22|
4 7l
73
47^12
7l83
»°9i
i 56*
3-*|
4H
8*
>2i4
i
8
I
8
l , I 5 !
1,962
Sin
57i
4641
1,022
Utsäde af
477
51
K)
3ioij
4"!
2Öi
R3
cc
83
i4'-å
85211
ii
1,3 2 Of
95 v
154
7 i
l7ii
26-f
2
3a
rama | 2,807!3,985ä|9,510 |i7Sj] i4,368J 2o,i56« 4,536
370
20
25
m
$Tz
7011
«7l*
i1
144
i55§
3414
45|
<53
'•j
*44
885
106
28 i
2,55 il
556f
■81
441
6,2934
1,2471
1,661
62 04
78“
4765
'1
i4
44
8
44°
7
7 T
111
1,83g
I
G'
844
Tabell för Landet
Medel-afkastning sedan utsädet är afdraget.
7:>1
41
“i
9”1
141
A
S.i.1
3 z<
2 1 I
37i
43
16J
4o
7,269! 4133?! 17,249.
JiZ
ss
öo
crq
2,260
3<> 3
518
6,35ol
C99°a
5oi
9'i
3
16,812.3
3,264
4,5471
1,711
1 - 55
1 /Jp
i,483
I :
52.
20
28
h7ll
3,255
I ;
I 02-.
55oli 44,6721
3,59 J
43 5
%7
I 0,265-  2,843
80-1
i56
4
25,620
5,078
7:'97
2,587
276
2,227
3
60
24
36
2,024
32
2
3 i
' '!
'9a
4
263
341
6
21
32
4
5,oi6
I :
i53
','361
8ai
297l
3,264^,
3 3 J |
i3|
6811
6,997
1,2461
' ,856 J648
82
572
4
4
1
8
128
2
-
80
68,6951| i 6,83g!
a
B.
7
8
7
810
80
',33813
%§
425
4,008!
484å
,8a2
7 9x2
1.51
i8*2
.61
2b7f
84!
I 7
4/2
9,' l 5a
II
1,748-J
T 4
I 4") 12
2,2661
176#
832i
67I
i°5-5
7-A
65oi
631
41
5
8
3
r§
6
3I
128
9°
2
ii
12
6,021
687
1,84g
17,1,20
4,°3o
110
314.
. 7
42,916
8,644-|
I I,J2 3
4,2 1 5
5 27
3,29>
12
100
32
60
3,080
49
4
42
56
61
U;6o2
I
628
22,2,6^1 1,76611
117,284;
498
59
I 5 2
',4°5
862
IO
23
3,379
678
966
338
36
290
j
4
2
4
225
3
1
4
10
113
34
8,577
Underhållne Kreatur.
O
*
99 V
106
287!
2,854
65g
23
52
6,906
1,349
1,878
742
77
831
I
12
4
6
44o
6
2,543
272
7°7]
7,060
1,546
59
"7
3
17,346
3,'397.
4,737
1,662
192
i,453
4
28
I O
I 2
948
12
22
23
5i
6,89
218
17,244
49,358
P*-
U
►3
1,533
i5o
4,527
1,167
3o
74
3
10,66
2,227
3,233
18
1 o3
1,000
i
26
ic
1 o
820
12
12
8
44
2,6.4
1
99
3,576
3q2
g58
10.295
2,579
80
i65
25,777
4.973
6,802
2,37c
20 I
2,15g
5
6
'4
20
1,69
28
5
2
3 a
20
IO,2o5
2
372
29,784. 73,060
949
102
7.54
2,661
658
20
46
6,875
i,314
i,7°3
7' 4
75
62.5
1
i5
6
8
5o4
8
1
1 o
8
2
2,923
106
160
19,778
O
261
7
111
981
117
6
20
2,360;
4' 7
558
i65
16
i5g
2
6
2
20
206
Uppskättadt
Värde.
pi
5,520
4oo
697,681
76,70.4
118,14°
i,4g4,o°3
424,358
i3,655
27,9!0
220
3,278,572
8a5, I OO
94°,910
333,690
43,2oo
229,99°
igo
6,5o°
1,65o
2,000
a43,1;
2,480
6,400
11,048
29,625
1,100
100
284.971
41,115
1,000
300
520
9,5o2,568
634
Ö0
186
3,295
861
3g
58
g,8i5
i,88o
2,58i
6o5
77
54g
I 1
4
4
720
6
1 18
18
i5
5,748
44g
207.
8
24
'4
10
21
10
4
151
19
i3
it
34
18
i3q
38
44
14
137
42
—
2
'4
34
4°
6
20
1
18
2
■ 4
1
18
2
36
J,479
—J3l,223{ 2
Bevillning, e,
Clereci-Statcns underhåll,
Ständige Räntor
Summa.
Summa,
amma,
I IO 02
1,06526
262 7
11,020
3.000
i3,234|29 1(69,475 ig 7 87,502)28
Wexiö Lands-Conlor, flen 3o Julii i833.
Carl Mörner.
N. J. Lått".
BEFALLNINGSIIAFVANDES
UTI
i
Jonköpings Län
TILL
BOSTOOt» MAcMP
i underdånighet afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE,
för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832.
S C <D € tt ?l! <0 Ti jil,
ECKSTEINSKA BOKTRYCKERIET.
1 ett Iand, der folklynne och klimat föga omvexla med åren, af hvilka
det ena merendels är det andra likt, der inga Revolutioner i naturen
förändra, knapt skaka, sällan öfversvämma jordytan, och der ett, i
decennier oförändradt Stats-skiek lemnat alla Näringar åt sin fria utveckling;
der är det i sanning svårt att en gång hvart Femte år säga
något nytt i Oeconomiskt och Statistiskt afseende.
Att åberopa hvad redan blifvit sagdt, torde dock icke alltjemt passa.
Denna inledning, måtte den i någon mån ursäkta det ringa värde
den Berättelse må äga, som i följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Circulaire-Bref
den 7 April 1821, Eder Kongl. Majrts Befallningshafvande i
Jönköpings Län nu i Underdånighet aflemnar om Länets tillstånd i förenämnde
afseenden.
De anbefallda Tabeller, som, i Lands-Contoret upprättade, böra Berättelsen
åtfölja, bifogas, Deras innehåll berättigar sjelfva Berättelsen
att icke belastas med ZifFror och Columner. För den äro dock föreskrifne
serskilde rubriker, som böra iakttagas, hvaraf
1:0 Länets Allmänna Beskaffenhet.
Jönkopings Lun3 som utgör Norra delen af Småland, gränsar i Norr
till Östergöthland, i Öster till Calmar Län, i Söder till Cronobergs Län
och Halland, i Väster till Elfsborgs- och Skaraborgs Län. Det är sexton
mil långt och åtta mil bredt. Dess areala vidd utgör något öfver
100 quadratmil, som innesluta nio Härader och tre Städer. Länets Oeconomie,
Polis och Uppbörd, förvaltas, under Landshöfdingen, af 6
Kronofogdar, 6 Häradsskrifvare och 22 Länsmän. Lagarne handhafvas
af 5 Häradshöfd ingär, 3 Rådstufvu-Rätter och en Kämners-Rätt. Fem
Härader lyda under Lagmannen i Calmar Läns och Ölands, men fyra
under Lagmannens i tio Häraders Lagsaga. Göta Rikes Hof-Rätt har
sitt säte i Länets Residens-Stad. I Ecclesiastike mål lyder Länet under
tre Biskoppar, ty sex Härader höra till TVexiö, två till Linköpings och
ett till Skara stift. Bergväsendet vårdas af Bergmästaren i Söderman
-
lands och östergöthlands Bergslag, bi trädd, af en Bergsfogde. En mindre
del af Länet hörer dock under Skåne och Cronobergs Bergmästare»
döme. Femton Landtmätare besörja Ägoskiften oell tre provincial-Läkare
förestå Hälsovården. Af Länets Krigsfolk är hela Jönköpings Regemente,
i Länet indeldt och större delar af Calmare Regemente, Smålands
Husar-Regemente och Smålands Grenadier-Bataillon utgöras äfven från
detta Län, som förthy anses hårdare Roteradt än de flleste Provincer
i Riket. Alla ofvannämnda Trouppers Befälhafvare äro för närvarande
inom Länet bosatte.
Länets Jordyta är mycket bruten. Berg och Dalar, Sjöar och Strömmar,
Träsk och Moras, Mossar och Kjärr, Stenrösen och Ljunghedar, bättre
och sämre Skogsmarker, Löf- och Barrskog omväxla beständigt under samma
synkrets och större bördiga slättmarker äro sällsynta. De små Landen,
hvilka här och der småningom mellan bergen och vattnen blifvit odlade,
hafva troligen åt hela provincen gifvit namnet Småland, hvars trenne
Län dock numera icke utgöra ett små-land utan ett af Rikets större
afdelningar.
De största sjöar inom Jönköpings Län, äro TVettern och Bolmen;
de största Strömmar Nissa och Laga-å och de märkligaste Berg Taberg
i Månsarp Socken samt Lujveberget och Almåskulle i Åsenhöga SockenEn
längre bergskedja börjar vid Östgötha gränsen,, sträcker sig förbi
Grenna Stad och vidare inåt Länet.
Men den allmänna beskaffenheten af ett så ojemt och brutit Land
kan svårligen uppfattas utan en mera detaljerad beskrifning öfver dess
delar. Man tror sig derföre bäst uppfylla afsigten med deu nu förevavande
rubriken att fullkomna den med en korrt relation örn hvarje
Härad.
Tveta Härad omgifver Länets Residens och gränsar till sjön Wettern
på ömse sidor om Jönköping, på hvars Torg aldrig saknas afsättning
för det omgifvande Landets production.. De märkvärdiga, från höga
klippor nedstörtande vattenfallen vid Husqvarna, drifva det der befintliga
betydliga Gevärs-Factorie, som nu varande ägaren iståndsalt och
förbättrat, så att Factoriet oafbrutit är sysselsatt med de Gevärsbeställningar,
som af Eder Kongl.. MajMs Krigs-Collegium här årligen göras.
Jordmånen i detta Härad består hufvudsakligen af bättre och sämre
mulljord, mycket sandblandad. Med stark gödning och täta rägnskurar gifver
den. vacker, men thy förutan svag gröda
-
Häradets största land tegendomar äro Fidei-Com misserna Ramsjöhol m
©eli Ulfsnäs, det förra i Adlerbethska, det sednare i Ribbingska slägten.
"Vidare Stensholm och de så kallade Theeliska godsen och derjemte Riddersberg,
Strömsholm, Björneberg, m. fl. Egendomen Rosenlund och säteriet
Ingsberg hafva under de sista 3o å 4° åren blifvit, den förra från
intet och den senare från nära ödesmål, odlade och bebyggda till ortens
prydnad. Ingsbergs odlares, Post-direktören och Riddaren af Wasa-Orden
Sjölins uppoffringar på en steril lokal och föga tacksam jord bära vittne,
att odlingslusten i sin höjd icke afser ögonblickets, utan kommande åldrars
vinst och fromma.
Taberg är märkvärdigt af sin jernmalm, som brytes icke i grufva,
utan i dagen och af sin tvärbranta lodrätta höjd, 200 alnar öfver jordytan.
Det synes sorn ett natur-fenomen vidt omkring landet och har
skänkt sitt namn åt hela den omgifvande Bergslagen.
Tabergs Bergslag ligger inom Barnarps, Rogberga, Månsarps, Sandseryd
och Byarums Socknar. Den är indelad i fern så kallade Hyttelag,
hvilkas tackjerns-tillverkning egentligen varit anslagen vissa bruk, mot
hvilkas ägare Bergsmännen likväl nu anställt rättegång att få tillgodonjuta
författningarna om en fri tackjerns-handel.
Nissa och Laga å upprinna i närheten af Taberg: den förra flyter
ur Kissa kärr på Hackelsebo ägor i Månsarp Socken, och, tagande sitt
lopp åt Mo Härad, under det den alltjemt ökas af mötande vattendrag,
drifver den der Nissafors jernbruk, hvarefter denna dystra flod, alltjemt
åtföljd af den så kallade Nissastigen, landsvägen åt Halland, öppnar sin
fåra genom de mörka skogarne i det ödsliga Wassbo och faller slutligen
i hafvet vid Halmstad, 14 mil från sitt ursprung.
Laga å åter flyter ur en mosse på Tahe ägor äfven i Månsarp Socken;
vidare leder den sig in åt Össbo Härad, och snart förvandlad tillen
bred ström, flyter den förbi Wernamo och vidare genom mera leende
trakter till Laholm, der den efter 18 mils lopp valtrar sig i hafvet.
Voro dessa floder segelbara, skulle mycken skog, som nu svedjas eller
ruttnar på deras stränder,, kunna blifva en vinstgifvande export-artikel
för orten.
Wista Härad är till arealen det minsta, men till bördigheten det
främsta i Länet. Det består allenast af 4 Socknar, men dessa äro uppskattade
tre och en half gånger högre än Mo Härads 8 och mera än hälften
af Wassbo Härads 27 Socknar. Dess befolkning är en tredjedel större
än Mo Härads.. Här finner man. Länets största Herregods, det bördiga
Lyckås i Jönköpings Kornbod, som, nära en mans ålder val vårdadt inom
Adelsvärdska familjen, fortfar att vara landels prydnad; Gyllensvanska
Fidei-Com misset Wästanå, förr stort och präktigt, nu styckad t och bortarrenderadt;
Östanå, väl underhållit af en erfaren Landthushållare, Länets
äldste Possessionat, Majoren och Riddaren af Eder Kongl. Maj:ts WasaQrden
Frejtag; Wretaholm och Ärenäs med flera lägenheter som utmärka
delta Härad, hvilket gränsar till Östergöthland, hvars lerjord och åkerbruk
sträcka sig in i blott denna lilla del af Småland; Grenna, obetydlig som
stad, men utmärkt för sina körsbärslundar och sin sköna local; den gent
emot liggande ljufliga Wisingsö, flytande på Wetterns oroliga vågor, med
sina fornminnen och konunga-grafvar; Ruinerna Wisingsborg och Brahehus,
vittnande om Rikets första Grefve-älts fordna storhet och rikedom,—■
allt detta utgör en tafla, hvars prakt få ställen i Riket hafva att uppvisa.
Hela Häradet, med flere Kyrkosocknar i andra Härader, äfven utom
Länet, utgjorde fordom ett Grefskap för Grefvarne Brahe till Wisingsborg,
som här uti fattigförsörjnings- och undervisnings-anstalter samt andra
fromma stiftelser qvarlemnat mångå minnen af ädelmod och menniskokärlek.
Utom sjön Wetlern, som gränsar till Häradets alla tre Socknar, förekomma
sjöarna Bunn, Ören och Landsjön. Den största ström är den som
drifver Röttle Qvarnar och Pappersbruk.
Norra Wedbo Härad är stort och folkrikt. Skogen Holaveden, der
Carl Knutsson segrade öfver Danskarne år f452, är Häradets allmänning
och utgör dess Norra del på Östgötha gränsen. Trakten omkring Säby
Kyrka utmärker sig här för sin fägring. Der omkring ligger ock ortens
största gods, Friherre Söderling Hermelins Fidekommiss Gripenberg med
sitt antika hus och sina fvra lorn. Längre fram i Häradet förekommer
^ ö ...
ett annat Fidekommiss Bordsjö med flera underlydande Säterier i Grefliga
Bondeska Familjen, — vidare Patronat-godset Herrestad och sedan de val
odlade och bebyggde Sätesgårdarne Nobynäs, Wirdaholm, Göberg, Näs,
Södraholm, Aneby med flera.
Sjön Kalängen är märkvärdig af sin Flottholme, sorn någon gång uppstiger
från djupet och ligger i dagen en liten tid. Anteckningarne om
denna Flottholme i Marbecks Kyrkobok, börjas med år 1696. Konung
Gustaf III besökte den 1773. Sist var den synlig 182S. Ortens största
ström är Svartån, som uppväller ur en källa å Äskhults ägor i Solberga
Socken af Södra Wedbo Härad och rinner genom Halängen samt Säbysjön
till Somen, hvarifrån den följer med Östgötha vattnen till hafvet. Jord
-
arten i Häradet är allmänneligen lergrus, sand- och svartmylla. Säd produceras
här vida öfver husbehof och af serdeles god beskaffenhet. Den
efterfrågas derföre begärligt. Boskapshandel är här liflig. Närheten till
Skenninge och dervarande stora Oxmarknad befordrar den. Norra Wedbo
Härads Allmoge är kanske den mäst behållna i Länet, De sprängda
frälsegodsen hafva kommit i dess händer.
Södra fVedbo Härad är något svagare än det sistnämnde till Jordmån.
Det producerar dock nog af spannemål för sitt behof. De största
Sjöar här äro Möcklafloen och Soljen. De största Strömmar Brusa-ån
och Wärno-ström. Den förra drifver Brusaholms Jernbruk, löper in i Calmar
Län och faller i hafvet omkring Westervik. Nämde Bruk hade af
en ung och i Bergsvetenskapen kunnig ägare blifvit från yttersta lägervall
upprättadt, då i83r om sommaren en våldsam regnflod förderfvade och
omstörtade hans verk; men den verksamme mannen förlorade ej modet.
Allt är åter uppbygdt och bragt till högsta fullkomlighet. Folket i orten
finner här daglig förtjenst medelst kohlning, forsling, malmhämtning ur
sjöarne m. m.
Den bär belägna lilla Staden Eksjö sprider mera lif och rörelse i orten
än man af dess trånga gator och oansenliga hus kunde förmoda; men
den är en samlingsplats för ortens Militairer, hvilkas Chefer alltid bott i
eller omkring Staden, på hvars grund ock ligger Ränneslätt, de Småländska
Husar- och Grenadier-Corpsernes campements-plats, som bidrager att
leda penningar till Staden och dess omgifning.
Häradets förnämsta Säterier äro Rynningsholm, Edshult, Östraby, Sjögle,
Ryssebo och Hamnaryd. Ingatorps marknad är här för linhandeln högst
betydlig.
Östra Härad gränsar i Öster till Calmar och i Söder till Kronobergs
Län. Dess rådande jordmån är svartmylla. Bland Häradets många Sjöar
äro Hämmen i Björkö och Soljen i Stenberga Socken de största. Emäns
som på kusten af Calmar Län faller i hafvet, flyter genom detta härad
ai mil. Alsheda moderförsamling med sina annexer Skede och Öckna,
utgöra Länets största Pastorat till hemmantalet. Rikets enda Geldgrufya
Ädelfors ligger inom nämnde församling. Den, med sina tillhörande verk
och inrättningar fästade starkt i förra seklet administrationens uppmärksamhet.
Den drefs då med kraft och framgång af kunnige och nitiske
män. Guldmalmen minskades dock efter hand och arbetet drefs med förlust.
Nu är grufvan öde och nedlagd, samt dess tillhörigheter för Statsverkets
räkning antingen försållda eller till andra ändamål använda och
det prydliga Stenhuset, förvaltnings-personalens bostad, af vådeld förtärdt.
Hwetlanda Gästgifvaregård här i häradet, är en af Länets större
samlingsplatser: der fem stora landsvägar sammanstöta, der Ting och
Marknader hållas, der trupper sammandragas och öfvas och der Apothek
samt Post-Contoir finnas. Lannaskede Hälsobrunn samlar bär under
sommartiden fremlingar till orten.
Jordbruket i Östra Härad står på en hög ståndpunkt, ty Häradet
har från längre tider tillbaka haft Possesionater, de der utmärkt sig såsom
stora Odlare och Landthushållare. Derigenom befinna sig flera
Landtegendoroar myckel väl cultiverade och såsom sådana, eller eljest
af mera betydenhet, må nämnas Trollebo, Farstorp, Salshult, Gölberga,
Trishult, Hellinge, Bjädesjö och Flishult. Någon egentelig Bruksegendom
finnes här icke.
Västra Härad har svagare jordmån i allmänhet än något af de förut
beskrifne, Härifrån gör dock Nydala Socken ett undantag, hvarföre ock
Medeltidens Munkar, hvilka i trakten icke kunde finna en mera fruktbar
lokal, till bostad, här byggde Nydala Kloster i Konung Sverker den
äldres tid år 1444» Ännu är Nydala Säteri med sina underlydande
hemman, Häradets största gods och ett bland de större i Länet, prydligt
bebyggdt och med omsorg underhållit af ägaren Ryttmästaren Silfversparre.
Här förekomma derjemte två andra i fordom tid märkvärdiga
Herre-Säten Eksjö Hofgård eli af de ädle Sturarnes och Lundholmen,
Gyllenstjernornes stamgods. De underlydande Hemmanen äro länge sedan
undansålde till Bönder, men Sätesgårdarne ännu oslyckade, och, lyckligtvis,
i sådana händer som omsorgsfullt bibehålla en viss qvarlefva af
deras fordna storhet. Hok med Lindefors Bruk och underlydande flere
Hemman pryda Häradets norradel, och Winsjö, Fredricsdahl, Prinsnäs,
Hubberstad, Thorarp, Björnskog, och Nordanskog äro för öfrigt att anse
bland Häradets mera utmärkte possessioner. Olis Bruk, som befinner sig
i en uti Bergs-vetenskapen bildad ung mans band, är, i Häradets Södra
del, alt jemföra med det, som nyss blifvit nämndt som en prydnad för
den Norra.
Össbo Härad utgjorde, jemte Wassbo och det i Cronobergs Län
belägna Sunnerbo, det från Sago-åldren bekanta Kämpa Landet Finnved.
Jordarten Norr i Häradet är mycket svag, men i Söder något bättre.
Man vill här Lafva anmärkt, att, mot vanliga förhållandet, högder och
backar äro mera bördiga, än dalar af sidländta marker, hvilka här mer
ändels
-
andels beslå af mjäll sand, tjenlig blott för Skogsväxt, Också bar Häradet
varit Skogrikt och är det jemförelsevis till en del ännu. Derföre
finnas ock här flera Bruk, än i hela det öfriga Länet. Bland dem märkes
främst det ståtliga Hörle med sitt ansenliga Stenhus, som jemte flera
tillhörande Jernverk och Masugnar, under namn af Hörelska Verken,
utgöra Länets största Bruksegendom. Dernäst Göthafors som med Sätesgården
Bratteborg utgöra Grefvarne von Sets Fidekommiss och vidare
Eckersholm, samt Göthaström och slutligen det nya Åminneett varaktigt
minne af anläggaren, som det med stora uppoffringar och mycket
arbete från grunden byggt med Gjuteri och Masugn, hvilket allt
inom några få år kommit i full gång. Af Landtegendomar äro Hindse•
kind, Näsbyholm,, Herrestadj det vackra och smakfulla bygdå Källunda>
en del af Yxkulisunds-godset, Fideicommisserne Lundboholm och Wallersta,
det förra i Liljecreutzska, det sednare i Liljenbergska slägten, Gärahof
och det på fornminnen rika fordna Trolle-godset Edli, de ansenligaste.
Sjöarne Fur och Flå, Widöstern och Hindsen jemte Laga å,
som, sedan hon genomskurit Häradets norra del, söder om Wernamo
faller i Widöstern, äro Häradets största vattenmassor.
Wärnamo i detta Härad, är den st örsta Gästgifvaregård i Länet.
Stora Lnndsvägarne från Stockholm till Helsingborg och från Götheborg
till Cuilskrona, korssa bär hvarandra. Här hållas Lagmans- och HäradsTing.
Här finnes Postcontor och Apothek, Handelsbodar och Handtverks-mäslare.
Stället är alt anse för en Köping och Wärnamo marknad
har för sig ett stort Småländskt rykte. Skillingaryd, Jönköpings
Regementes Campements-plats, är, de tider här hålles läger, ett förmonligt
afsättningsslälle för den omgifvaude svaga Lands-orlen.
Wissbo Härad är ett mycket vanlottadt Land. Naturen bar nekat
det all delaktighet af sina yppiga håfvor, men deremot i rikt mått til 1-  delt det Ljunghedar, mossar och nakna berg, samt Stora ödeskogar, som
genomskäras af den förr nämnda Nissa-å, hvilken flyter från öster till
vester i Häradet, som dessutom vattnas af en mängd andra strömmar
och sjöar, hvaribland Bolmen, en af de största sjöar i södra Sverige,
omflyter en hel Kyrko-Socken Bolmö, som förmenas fordom hafva varit
ett säte för Fylkis Konungar och för de i Ilervara-Sagan omtalte
Kämparne Arngrim Berserk och Angantyr, med flere. Allmänna jordorten
i hela Häradet är sand- och grusmylla, som i allmänhet blott bär
Landth. 5-årsberättelse ofver Jönköpings Lån. i
hafre, oaktadt allmogen bär, mer än annorstädes, söker att med gödselsamlingar
och jordblandningar förbättra sitt svaga åkerbruk.
Ljungfälten gifva kreaturen ett svagt bete och de såkallade ängarna
sorn omgifva vattendragen, hembära mest starrfoder. Likväl lefver bär
ett lyckligt och idogt folk,, sorn aflägsnadt tio å tolf mil från alla Städer
och följaktligen mindre smittadt af luxe och flärd, gör Staten och
hvar raan rätt. Man finner här icke större fattigdom än i bördigare
trakter och de vanliga tvister socknar emellan om fattiges försörjning
äro härifrån sällsamma. Häradet är uppfylldt af en mängd små Säterier,
lemnrngar från Fylkes-tiden. En och annan af desses fordne adlige
ägare logo sjelfve till plogen och slagan och under Generationernas
lopp hafva Ättemännen, väl kännande sin bÖFd, och bärande dess namn,
likväl antagit Bondens drägt, språk och seder samt slutligen helt och
hållit införlifvat sig med Häradets allmoge. Icke längesedan funnos här
välborna Bönder Roos kanske af samma Stam, sorn den högättade Roos,
hvilken måste afstå Brud till Gustaf Wasa. Gyllenfors Bruk, det enda
i Häradet var länge i lägervall och utan nytta för orten; men är nu i
ståndsatt och vårdas med omsorg. De bättre Landtägendomarne äro
Dannäs, Stora Gåjie, Segerstad; slägten Hårdhs fordna Stamgods, Håkantorp
^ Anneberg, Schedingsnäs, Källeryd och det i Bönders liand
na Patrongodset Svaneholm,
Mo Härad är likt det nyssnämnde Wassbo. Jordmånen består af
mager örjord' och sandmylla? också är åkerbruket i Mo Härad blott att
anse sorn en binäring. Skogsbruk och varu-transporten äro- här att anse
för hufvudnäringar. För Jönköping utgör detta fordom skogrika , ännu icke
skoglösa Härad, både vedbod celi material-magazin , ty stadens mesta
bränsle och byggnadsämnen hämtas härifrån. Genom Häradet löper stöda
landsvägen mellan Jönköping och Götheborg. Foror dessa begge
Städer emellan tryta aldrig och utgöra för ortens allmoge en inkomstkälla,
hvaraf ännu blott en ringa del flutit till Götha Canal, Så länge
Jönköping saknar egna farkoster och Wettern Ångfartyg, får väl Mo
Härad behålla sin frakt-förljenst. Den lifvas ock af det här belägna
Nissafors, det andra i ordningen af Länets Jernbruk och Löfvensköldska
Famillens Fideieommiss, hvars liflig» rörelse fordrar biträde ieke blott
af dess betydliga gods, utan ock af den kringboende allmogen. Häradets
största Herresäte Gundläberg med underlydande hemman, possederas
nu mera af Bönder. Qvarsebo Postcontor är här inrättad t för Nissafors
Bruks samt detta och Wassbo Härads beqvämlighet. Utom de» sto
-
ra Nissan, sora drifver Nissafors och flera grenar från nämnde å, genomskäres
Häradet af en mängd mindre strömdrag, der qvarnverk, i synnerhet
mångfaldiga Sågar, finnas öfverallt inrättade,
)
3:0 Invånarne.
I Jönköpings Län iiro, såsom Smålänningarne i allmänhet, ett
lättstyrt folk. Beror det på dem sjelfva att jaka eller neka, besvaras
väl tillgörande propositioner oftast med nej; men allmänna påbud och
kungörelser lydas utan knot och gensägelse. Smålänningen är till lynnet
lätt och liflig, höflig och tjenstfärdig. Mera trög och maklig är
han i den del af landet, som gränsar till Östergöthlands Slättbyggd.
Han älskar icke tunga Landtrnanna-arbeten och hans lätta jord fordrar
dem icke heller. Han är nog böjd för handel och vandel, särdeles i
den del af Wästbo, som gränsar till den handlande Westgölha allmogens
bostad.
Folkets moraliska och religieusa bildning beror mycket af Presterskapet.
Der det är nitiskt, exemplariskt och sedligt, såsom det i allmänhet
lyckligtvis är, der röja sig ock omisskänneliga tecken af en bättre
ordning, en lugnare tidsanda: Till allmänhetens bildning finnas dessutom
Städernes Skolor och på Landtbygden äro särskilda Skol-inrättningar
i tjugofem men saknas i sjuttiofem församlingar. Att likväl sedesförderfvet
är, tyvärr, i tiilvext, föranleder, bland annat, den årligen vexande
Fång-personalen. De vanliga Fång- och Correctionshusen förslå
rättnu icke att inrymma den. Till detta Läns häkte inkomma månatligen
omkring femtio personer att antingen befordras till ransakning
för gröfre brott, eller ställas till Cancellie-förhör såsom lösdrifvare, eller
undergå ådömdt fängelse.
Folkmängden: genom Tabell-vérket, som ingår från de Ecklesiastika
Auctoriteterna och Tabell-Commisionen, upplyses säkrast förhållandet
härmed, men så vidt den kan beräknas af mantalslängderne, utgör Länets
nuvarande folkmängd i36,883 personer af håda könen, hvaraf 65,060
äro Mantalsskrifne och 71,823 Mantalsfrie. Enligt 1828 års Femårs-Berältelse
utgjorde folkstocken då 129,876 personer. Den har således under
de sistförflutna fem åren ökat sig med 7,007 personer.
Bör denna stora tiilvext af folkmassan glädja eller bekymra? Denna
fråga är icke lätt besvarad. Det börjar nemligen visa sig att närings
-
medlen icke lill vexa i samma mon som folkmängden och mara tror att
en nog mycket lättad delning af jorden, jemte minskade anspråk på besutenhet
och laga försvar äro orsaker till en ökad både folkmängd och
fattigdom. "Med biträde af freden, vaccinen och potäterne har man
också i hög grad lyckats att stegra folkmängden, men ock att öfverfylla
Landet med Backstugor.” I ett enda fögderi, Norra och Södra Wedbo
Härader, finnas l34p sådana och i många af dem flera än ett hushåll.
Man föreställe sig dessa hushåll, utan annan förinögcnhet än sin arbetskraft
och deras öde när denna antingen tryter eller af grannarne icke
tillitas. Desse Backstufvu-sittare äge sällan ett lefvande kreatur, om icke
en gris, och hela afkastningen af deras egna jordbruk är några tunnor
potäter, skördade i den sandiga mark, der de fått uppsätta sina nästen.
"På detta sätt har folkmängden stigit och stiger årligen, men i
samma förhållande och i ett vida högre, stiger äfven armodet, och Tabell-verket
förvandlas efter hand till en Fattiglista.” Men icke må detta
beklagliga förhållande mycket tillskrifvas författningnrne om jordaskiften
och besutenhet. De utkommo 1827 och hafva icke kunnat verka på
ett tillstånd, somärlångt äldre: De angå ock blott den sjelf-ägande jorden,
hvars innehafvare af allmogen befinna sig, som man nedanföre
skall söka visa, i tämmeligt välstånd. Den theoretiske Stats-Oeconomen
må emedlertid beprisa folkökningen huru myacket som helst: det må
dock förlåtas den practiske, om han, med hoppet att krig och farsoter
uteblifva, förenar en viss fruktan, då han, om än för närvarande blott
i perspectiv, ser en öfverbefolkning som, arbets-och näringslös, i kommande
sekler står färdig lill folkvandringar och emigrationer.
Man skall, sorn nyss nämndes, söka visa alt den jordägande allmogen
är tämmeligen behållen.
År i83o innehade, såsom Taxeringslängderne upplysa, Länets Ridderskap
och Adel ett jordvärde uppskaltadt till 2,417.710 R:dr, som, enligt
samma års Intecknings-protocoller, var behältadt med skuld för
1,102,786 R:dr eller 4^, procent af värdet. Ståndspersonerne i Länet
ägde, berörde år, jord, uppskattad till i,3i5,6g4 Rtdr, belastad med en
intecknad skuld stor 631,775 R;dr, eller 47! procent af värdet, hvaremot
Länets allmoge, med en jordmassa, värderad till 6,856,095 R:dr var,
enligt nämnde års inteckningsprotocoller, skuldsatt för endast 905,491
R:dr eller blott i3| procent af jordvärdet.
De serskilda folkklassernas ointecknade skulder, kunna naturligtvis
hvarken uppfattas eller controlleras, men troligt är att de slå i lika
förhållande som de inlecknade och då lill det ofvannämnda kommer alf»
sedan adelns uteslutande rä Ilig het alt besitta Säterier upphörde, fyratio
sju stycken bebyggda Herregods och Sätesgårdar i länet, utgörande
sextio hela mantal, kommit i allmogens händer, efter det de underlydande
Frälsehemmanen, förut och sedermera gått samma väg; så är det
icke längre ett problem, utan snarare ett axiom, att Länets besutna allmoge
eller Bonde-Ståud lyckligtvis befinner sig, sorn ofvan är sagdt»
i lämmeligt välstånd. Delta aftar deremot dageligen och synbarligen i
desåkallade högre Stånden, bland hvilka, med undantag af ännu qvarvarande
verkelige godsägare, det högre Presterskap^ och löntagande
Embetsmän, röjer sig mycken förlägenhet, särdeles has ur tjenst gangne
Militair- och Civil-Embetsmän samt andia Ståndspersoner å Landet»
som med tjenstehjon måste bruka sina små, oftast skuldsatta, gårdar och
icke vant sig alt lefva som allmogen en utväg som dock sluleligen måste
vidtagas om de icke skola aldeles gå under.
Man har i det föregående med citations-lecken utmärkt några lånta
tankar ur det underdåniga betänkande Wexiö Consistorium afgifvit angående
Fattigvården. Utom de orsaker som verka utifrån att ©ka tiggarehopen
både på Landet och i Städerna, nemligen det obegrä~nsade tillståndet
för utfattige hjon alt bygga obetänkta äktenskap och för jordägare
alt etablera Backstufvusittare, de liberala åsigterne i frågor ©m laga
försvar och behandling af lättingar, hvilka, emot den, nu först ej mera
gällande Kongl. Förordningen af den 3t Augusti i8tg, icke kunde tvingas
till arbete om de icke tillika vore öfverbevista tjufvar eller tiggare»
de der ändock icke ulan mångå och invecklade omgångar kunde förflyttas
ur samhället till arbetshusen, hvilket allt måhända ägde sin goda
guund i obestridliga theorier, fastän det motverkade administrationen af
det practiska lifvet, antager berörde betänkande, med 1»vilket Lans-Styrelsen
nu för andra gången sig förenar, ”äfven andra och inre orsaker,
som bidraga till fattigdomen och som måste sökas i sederne och lefnadssättet.
Dit räknas väsentligen Öfverflöd, Lättja och Dryckenskap/*
I tillämpningen häraf lör detta mig nådigst anförtrodde Län, låten
jag Betänkandet fortfara, ty det kan icke läsas för ofta.
"1:0 Öfverflöd och Vällefnad, kunna icke med skäl tillvitas Småländska
allmogen. Han äter tarfligt och befinner sig väl af en kost, som i
mången annan Landsort skulle anses som en nödfallshjelp. Han kläder
dg i allmänhet utan flärd oell af egen tillverkning; Och på många ställen
bibehålla sig i detta afseende fädernes seder oförändrade sedan år
-
hundraden. Hans enda, men också så myckel förderfligare ofveiflöd är
bränvinet. Deremot finner man ofta ett helt annai förhållande hos
Handtverkare och Näringsidkare. Ingen Näringsidkare i Europa tyckes hafva
så litet sinne, som den Svenska, för den stilla, småningom stigande
borgerliga förkofran, som grundar sig på måttlig men besparad vinst och
går med långsamma, men säkra steg, lill välmakt och rikedom. Svenske
Näringsidkare deremot, äfven handlanden, vill icke blott vinna hastigt
oell öf'verdi'dfvit, utan äfven genast omsätta sin vinst i njutning och
vällefnad. Han vill blifva rik för att lefva yppigt, och förmögen för
att lefva väl: och långt innan han är någotdera, ställer han sig som
lian vore det. Det är icke heller nog, att han sällan tänker på alt bespara
något af dagens vinst, utan han antieiperar äfven på den väntande
förtjensten och lefver i allmänhet utöfver sina tillgångar. Det obestånd,
som härigenom ofta yppar sig i de högre Borgare-Clnsserne, för
väl sällan personligen lill fattighuset: det skickar endast Creditorerne dit;
men i de lägre, leder ett sådant öfverdrifvet lefnadssätt slutligen icke
blott till armod, utan äfven till fattigvård, som i städerne lill betydlig
del betungas af Handlverkares Barn. Grunden lill denna förvillelse ligger
dels i bristen på hushållpanda, dels äfven i fåfängan, eller kanske
rättare i afundsjukan, som från uråldriga tider blifvit ansedd som ett
stående drag i Svenska National-lynnet. Denna tål ingen öfverlägsenhet
och den lägre Samhälls-Classen vill ej vara sämre än den, som står
närmast öfver honom. Då nu afdelningarne, enligt vårt Statsskick, äro
mångå, så uppkommer en mångfaldig täflan om hvem som först skall
ruinera sig. Detta onda häfves måhända mindre genom öfverflödsförordningar
och förmaningar, än genom eflerdömen af ett tarfligt och
flärdfritt lefnadssätt, Deraf kunde man vänta sig det bästa, men det är
möjligt, att man ämiH torde få vänta någon lid.
2:0 Lättja och Sysslolöshet höra ingalunda lill massan af folket i
Jönköpings Län. Tvärtom torde på få ställen i Riket finnas en mera
idog och sträfsam allmoge. Ett icke ovanligt undantag härifrån utgöra
likväl de redan omtalte Backstufvu-sittarne, hvilkas antal årligen tilltager.
Hos dessft finner man ofta en oerhörd lättja. Orsaken är lätt att
finna. Den som är utkastad på samhällets yttersta gräns och vet förut,
att lian ingen behållning kan förvärfva, förlorar snart lusten att göra
försök dertill. Socknen måste i alla fall slutligen försörja honom, och
han finnér likgiltigt om det sker några år förr eller sednare. Derföre
är det icke sällsynt, att en sådan vägrar erbjuden arbetsförtjenst, nem
-
ligen då Potäterna lyckats för året. Han förtjenar då genom en dags
arbete hvad han och hans hushåll kunna lefva på i tre eller fyra: och
att bespara något för framtiden, anser han af nyssnämnde skäl för onödigt:
derföre är det hans grundsalts att sofva i maklighet, så mycket
han kan i de goda, och tigga så snart han får i de svåra åren. — Man
klagar äfven här, som annorstädes, öfver tilltagande lättja hos tjenstefolket:
dock torde väl detta mest gälla för Stäclerne och den nästgränsande
trakt af Landsbygden, som de hunnit förgifta. Men vill man se
lättjan i sin vederstyggligaste, ehuru visserligen privilegierade skepnad,
så bör man endast betrakta skarorna af våra dagligen kringströfvande Gesäller.
Hos dem mötes hvarje anbud af arbete med undanflykter och
hvarje vägran af understöd med otidigheter. Botemedlet emot detta
oskick vore lätt funnit, om det endast finge begagnas. Det bestode deruti,
att hela denna lösa svärm sattes, icke på tukthusen, som i allt fall
icke kunde rymma dem, ulan under t jensteh jons-stadgan. Della har också
vid flera Riksdagar varit yrkadt, men blifvit med tapperhet afslaget,
såsom ett ingrepp i Städernas välfångna privilegier. — Desse, den Svenska
näringsflitens irrande Riddare, stryka derförr ännu alltjemt omkring,
obehindrade och förpassade. Från stad till stad, från krog till krog
kringföra de i all maklighet sin arbetsföra lättja och sin vämjeliga liderlighet,
och föreställa på sitt vis en del af den lagstiftande makten,
väl icke vid Riksdagen, men på landsvägarne imellan Torneå och Ystad.
Det är redan anmärkt, att författningarne emot andra lösdrifvare,
som ej hafva den lyckan att vara Gesäller, blifvit, i senare tider, mycket
mildrade. Till följe deraf är behofvet af laga försvar ganska inskränkt:
och det är numera svårt att förklara någon för lösdrifvare, när
han endast iakttagit vissa formaliteter, som väl förändra sakens juridiska,
men ingalunda personens moraliska beskaffenhet. Följderna häraf
visa sig öfver allt. Lösdrifveriet är förbjudet till namnet, men finnes
mer än någonsin i verkligheten. Correetionshusen hafva ej rum att
emottaga lättingarne och Krono-Betjeningen saknar tid att anmäla och
lagföra dem.
3:o Hvad slutligen angår Dryckenskapen, sä är det en beklaglig
sanning, att den i detta Län är likaså allmän bland allmogen, sora annorstädes,
och att denna last är i hög gFad gängse. Utan att deltaga i
de nu på en tid vanliga declamationerna häremot, som åtminstone ingenting
uträtta, är Läns-Styrefsen pä det fastaste öfvertygad om fylleriets
förderfliga inflytande både på nationens fysik oeh moral, och der
-
jemte på dess ceconomiska välstånd, som i sanning ej har någon farligare
fiende i landet. Om allt detta är och har egentligen aldrig varit
någon fråga bland tänkande män. Frågan är endast den, huru delta
onda skall motarbetas. Dryckenskapslasten har visserligen i vårt land
mångå tillfälliga anledningar, men den har derjemte en, som är grundad
i menniskans medfödda behof af förströelser och vederqveekelser,
hälst under vår polhöjd, med ett strängt arbete och bekymmersamma
vilkor. Delta behof kan icke tillintetgöras, men väl kan och bör det
ledas i en annan riktning och derigenom förädlas. •— Det har fordrats
mansåldrar för alt vänja Svenska Allmogen lill bränvinsrusen och göra
dem till en herrskande national-last. Man kan icke med skäl hoppas,
att det onda på en gång skall upphöra. Nykterhets-föreningarne åsyfta
otvifvelaktigt ett godt ändamål, men så vidt de söka afskaffa allt bruk
af bränvin, är det fara värdt, alt de åstadkomma detsamma, som införselförbud
i handeln, nemligen lurendrägeri. — Så länge ännu husbehofsbränningen
får fortfara, och Statsverket deraf årligen påräknar en betydlig
inkomst, så länge allmogen icke lärt sig att sjelf bereda eller har
tillgång på en annan mindre skadlig dryck: så länge tänkesättet fortfar
attavara så obildadt, att mängden ej har sinne för någon annan njutning
än den rent materiella: —■ så länge allt delta förblifver oförändradt,
är det fruktan värdt, att dryckenskapen icke kan utrotas. Under sådana
omständigheter lärer man också kunna hoppas mesta framgången af
det bemödande, som användes för att rädda åtminstone det uppvexande
Slägtet från förderfvet.
Utom det redan antydda, torde det äfven finnas ett och annat,
som verkar ofördelaktigt på förmögenheten. Exempelvis kan nämnas en
viss benägenhet för Rättegångar, som, i synnerhet på vissa orter är öfverdrifven;
dock är inflytandet häraf och af några andra likartade omständigheter
ingalunda jemförligt med de förut uppräknade.”
Till Länets invånares Karakteristik hör slutligen att Smålänningen
anses vara en särdeles god Soldat, «— en egenskap som gått i arf från
förfäderna, hvilka, såsom historien vittnar, i forntiden ofta tappert och
modigt försvarade sitt dåvarande gränsland mot fienden. Sjelfva qvinnorna
togo lill vapen, och Amazonen Blendafich. Qvinnorna i fVärendj och i
en senare tid Dacke-Fägden; och i en ännu senare Smålands Rytterij
anfördt af Pehr Brahe och Fredric Stenbock under Gustaf Adolphs krig,
i spetsen för hvilket den store( Konungen slutligen blef skjuten, ■—äro historiska
-
— *7 —
storislo minnen af Smålänningarnes krigiska anda. Den förgås icke heller
under ett befäl, som vet att upplifva och begagna den.
3:o Näringar.
Åkerbruket utgjorde icke fordom en hufvudnäring i Länet, men Boskapshjordarne
hafva småningom blifvit utträngda af Potates-landen och
mjölkbyttan har fått gifva vika för brännvins-pannan. Det lider således
intet tvifvel, alt ju för närvarande åkerbruket, äfven i detta magra Län,
utgör en af Landtmannens hufvudnäringar. Att den kalkulerade vinsten
på brännvins - fabrikationen, hvars hufvudsakliga rudimateria är säd
och nu mera äfven potäter, dertill mycket bidragit, kan icke betviflas.
Emedlertid har Länet blifvit cultiveradt i den mohn, att det, som, älven
i goda år, fordom aldrig kunde försörja sig af egen sädesproduktion,
numera blott i missvext-år behöfver hemta sitt bröd från de seminanta
provinserna och anlita Administrationen om undsättnings-spannmål. —
Allt detta kan tillskrifvas ett väl vårdadt åkerbruk, och om brännvinsbränningen
blott vore måttlig, om den inskränktes till de fyra vintermånaderne,
hvarunder hvarje omtänksam hushållare ägde tillräckligt utrymme
att tillverka sitt husbehof af den numera för oumbärlig ansedda
drycken; så skulle Jönköpings Län äga ett årligt öfverskott af spaunmål
att magasinera och af potäter att använda på sin göde-boskap; och viktualiehandel»
skulle få ett större inflytande i landthushållningen och
den för folkets moralité så äfventyrliga brännvins-rörelsen måhända
småningom förminskas. Åkerbruks-redskapen vill Allmogen icke gerna
förändra. Den beslår af krok eller årder, vändplog, pinnharf och gåsliarf.
De mera invecklade redskapen linnas på Hushållnings-Sällskapets
modellkammare obegagnade och rättnu äfven obesedda. En och annan
Possessionat använder dock nyare tiders uppfinning af redskap, alltsom
lokal och jordmån dertill föranleda.
De allmänna Sädes-slagen äro, i de Härader som gränsa åt Östergöthland
och Calmar Län, Råg och Korn; i alla de öfriga Blandsäd
och Hafra. Med Blandsäd förslås här vår-råg och bafra sammanblandade.
Hvete och Ärter produceras blott i Wista Härad allmänt, och på några
herregårdar i andra delar af Länet, endast till husbehof. Enligt Tabellen
skulle Länets medel-afkastning i Säd årligen utgöra allenast
371,549 Tunnor af alla slag, som, fördelade på folkmängden 136,883
Landsh. 5-årsberättelse ofver Jonköpings Lön. 3
personer, lemnade icke fyllest två tunnor åt hvarje person. Det är således
de enligt Tabellen producerade 173,564 Tunnor Potäter, som värja
från hungersnöd — den fordna följden af årlig sädesbrist. Icke kan
denna tabellariska redovisning för utsäde, afkastning oell krealurs-födsel
i ett belt Län vara fullt tillförlitlig; men, vid jemförelsen af det ena
med det andra, finnér dock den, som är bekant med lokalen, att berörde
redovisning innefattar en åtminstone approximatif visshet om förhållandet
i det hela.
Boskapsskötseln, som af ålder varit Länets hufvudnäring, fortfar
ännu att äga ett stort värde hos Allmogen. Smålands oxar äro nu, sorn
förr, lika begärliga i hufvudstadens slagtarhus och oxhandeln liflig på
Länets och omgifvande provinsers marknader; men denna handel drefs
fordom mera i stort, ty oxhandeln var då i de Småländska städerna,
särdeles i Eksjö, en borgerlig rörelse, som sysselsatte särskilta näringsidkare,
hvilka derå vunnit burskap, och merendels bragt sig upp till
förmögenhet. Sådana oxhandlare finnas nu icke mera. Oxhandeln bedrifves
1111 endast å landel af Uppköpare eller Kommissionärer från Hufvudstadens
Slagtare och från Possessionater i de öfre Länen, som i senare
tider mycket lagt sig på att goda, eller, som det heter, stalla de
Småländska oxarna och sedan sälja dem med avance i Stockholm. Således
qvarblifver icke nu, som förr, hela vinsten af oxhandeln i provinsen.
— Denna rörelse består hufvudsakligen deri, att hvarje omtänksam
bonde och torpare äger eller köper tidigt på våren en eller två
unga oxar, då af foderbrist merendels magra och utsvultna. Dessa gå
vanligen stilla hela sommaren i bondens bästa beten. Om hösten äro
de feta och utvexta, då de vanligen säljas med en avance af omkring
10 R:dr på stycket. — Tabellen antager, att Länet underhåller 22,727
oxar. Man afdrage hälften såsom dragoxar, de der gå mindre i handel,
så skulle likväl den andra hälften, hvarmed oxhandeln egentligen bedrifves,
efter ofvanstående kåikul, bringa ii3,63o R:dr Banco i rörelsen.
Af Boskaps-skötseln föl jer vidare produktion af viktualier, hvarmed egentligen
förslås smör, ost och talg. Handeln i Länet med dessa varor år
ganska liflig och afsättningen alltid säker. Val händer, att spannmålslassen
stå osålda på torg och marknader, och mäste slutligen nedsättas
eller hemföras; men victualielassen äro merändels toma inom några timmar.
Länets större afsättnings-ställen för denna produkt äro, utom dess
egna städer, Götheborg, Carlscrona och Westervik. — Tabellen för Landet
antager, att i Länet underhållas 52,397 kor. Två pund smör och två
pund ost af hvarje ko ur ganska ringa beräknadt. Åfkastningen, smöret
tagit till 4 och osten lill 2 R:dr pundet, skulle således för 52,397 ^or
utgöra 628,764 R-'Jr Banco.
Boskaps-skölseln, denna gamla, från de äldsta tiderna ur herdell
fv et utgångna näring, är alltså, som man ser, Länets, om icke hufvudnäring,
dock moder-näring, ty den har sin grund i Ängsodlingens och,
enligt ett gammal ordspråk, är ängen åkerns moder. Den sysselsätter
ock den stora massan af Folket. På herregårdarna, med undantag af de
större, der Holländeri eller kreatur af stor race finnas, och der viktualie-produktionen
drifves med ost-tryckeri, såsom på Lyckås i stor skala
och på några andra ställen i mindre, är för öfrigt boskaps-skötseln mera
ett husbehof, ty smöret och osten förtäras merändels på stället. •—■
Så icke på Bond-landet. Smöret får föga ingå i bondens matredning,
utom vid Jul och Gästabud. Det mesta säljes, och denna vara är olvifvelaktigt
Smålands-bondens reelaste afsättnings-artikel.
Oaktadt allt detta, har man dock liten eller ingen omsorg för Boskaps-afvelns
näringskällor, nemligen Ängar och Betesmarker. Den vilda
naturen hushållar der efter behag. Då de blifva för mycket igenvexta,
hugger man borit träd och buskar. Annan ängskötsel än den;
och att om våren sammanrafsa och förbränna löf och qvistar, anses icke
behöflig. Ängsvattning är hos Allmogen okänd till sjelfva namnet och
ingen tänker på alt göra ängarna stenfria. Det skulle ock i de flesta
fall öfverstiga den enskifta kraften. — En fremling, som bereser Småland
och hört omtalas dess oxar och ostar, skulle väl här tro sig öfverallt
finna yppiga, grönskande betes vallar; stora, frodiga boskapshjordar;
men af detta allt finner han intet. Beteshagarna likna mest den öfriga
skogsmarken, och ängarna, fullvexta af löfskog, äro i allmänhet ingen
ting mindre än gräsrika. Boskapen, liten och knutvext, kringspridd
och undangömd mellan berg och buskar, finner dock här ett mustigt
bete, och sjelfva ljungen är tidigt på våren ett för kreaturen smakligt
föd-ätnne. Det är emedlertid ett fenomen i naturen, att en så steril
landsort kan vara det rätta hemmet för Rikets boskapsafvel.
Det må dock icke förbigås, alt odlingen af fodervexter, såsom Klöfver
och Timotheii samt Ludlåtel de senare åren mycket tilltagit samt
ökat höborden, och att äfven Allmogen börjat här och der blifva uppmärksam
på denna odling, som dock ännu icke åstadkommit någon egentlig
stallfordring i allmänhet, utan är det förnämligast sommarbetet, som
kreaturens hull och fetma kan tillräknas. Den nu så oumbärlig ansedda
ulfordringen med drank lär till sin verkan vara mycket problematisk.
Wången anser den blott lifnära, icke föda kreaturen; och att den skadar
samt i förtid fäller deras tänder, lär erfarenheten hafva tillräckligt bestyrkt.
Det är emedlertid otvifvelaktig!, att den ökat ladugårdarna och
med detsamma gödsel-tillgångarna, samt, såsom förr är nämdt, bidragit
till det högt uppdrifna åkerbruket. Sjelf har jag i denna punkt ingen erfarenhet,
ty i min landthushållning har brännvins-bränningen aldrig fått
utgöra någon beståndsdel. Den enskilta vinsten deraf lär dock vara ovedersäglig.
Måhända vore likväl nyttigast förvisa dranken från ladugården,
der den kanske skadar, till svinstigan, der den göder. Svinet är den fattiges
enda slagt och intet djur ökar så hastigt sitt värde. Eu månads
gammal gris köpes ena hösten för i R:dr, födes öfver vintern med husets
afskräden: får han något agnar och drank, så mycket bättre. Med några
tunnor potäter osli hafremjöt såsom gödnings-ämne, är lian nästa höst ett
fullgödt svin med 10 ä 12 Lisptd fläsk och värd 25 a 3o R:dr. Det vore
måhända kåikul att låta ett så produktivt djur ensam behålla drankspisen.
Till Boskapsskötseln hör slutligen Häst- och Får-afveln.
Hästafvebi i Länet är af ingen betydenhet. Smålänningen är i allmänhet
icke Hästvän. Han sköter och ryktar detta kreatur merändels illa
och vill icke bestå åt hästen bättre utfodring än åt oxen. Den förre är,
sora man vet, dermed icke belåten. Han åtnöjes icke blott med strå-foder,
lian vill äfven hafva säd lill daglig spis och daglig rykt af menniskohanden,
om han skall hålla hull och glans. Säd kan föga bestås åt kreaturen
i en sädes-fattig provins, och till rykten fordras verktyg, skrapor och borstar
m. m., som Smålandsbonden hvarken vill bestå eller lära att rätt
handtera. Derföre är ock hans häst merändels mager, ruggig och modstulen;
och i en provinsmed sådan natur och sådant lynne mot häst-afveln,
är likväl ett helt Regemente Cavallen från början indeldt! Remonter
till detta Regemente hafva ock alltid måst köpas från herregårdarna eller
från andra provinser, eller ock från Danska Länderna. Emedlertid måste
dock hästar underhållas, icke så mycket för jordbruket, men för allmänna
skjutsningar, der dock bonden, i brist på häst, ofta infinner sig med oxar,
äfvensom det icke är ovanligt, särdeles i Mo och Wassbo, att finna kor
spända för plogen. Emedlertid har Stuteri-styrelsen all omsorg för bäst»
arveius förbättring, och för sådant ändamål äro hingstar af god race placerade
på flere ställen i Länet, äfvensom sådane från Strömsholm och
Flyinge Stuterier blifvit hitskickade att på goda vilkor begagnas nästan
alla de sistförflutna åren på kortare terminer. Det är således till förmo
-
dande, alt pä goda föl blir ingen brist; men bristen i deras vård och underhåll
torde vålla, att häst-afvelns förädling i Länet ännu länge torde
blott blifva en from önskan.
Furafveln bar de sist förflutna åren i hög grad fästat Possessionaternes
uppmärksamhet. Stamschäferiet på Näs, årligen besökt och inspekteradt
af Presidenten i Eder Kongl. Maj:ls Commerce-Collegio, och der
varande Herde-skola, begge väl styrda och vårdade af Kongl. Sekreteraren
Nathorst, som nästan helt och hållit ägnar sin verksamhet och sina kunskaper
åt denna näringsgren, äro nya inrättningar i Länet, som således
är i närmaste tillfälle att upphemta den upplysning, som derifrån sig sprider
i en vigtig afdelning af landthushållningen. De nya Ullmarknaderna
i Norrköping hafva ock sträckt sin nyttiga verkan till detta Län, som lär
baft hedern af att der leverera den finaste ullen, som ock var att vänta
från sjelfva Stamschäferiet. Dernäst utmärker sig Kammarherren Friherre
Hermelin på Gripenberg såsom en stor ullproducent, den der de sista
åren personligen besökt de Saxiska Schäferierna, och derifrån med kostnad
och besvär till sin egendom hemtat stora fårhjordar med herdar och
vallhundar. Också har Friherrns ullpartier både för sin finhet och myckenhet
gjort uppseende i ullmarknaden, der ock de stora ullpartierna från
Lyckås och de mindre fiån nästan hvarje Possessionat i Norra Wedbo och
från somliga i andra delar af Länet, bevittnat att denna näring börjar
åter upplefva i Länet, som belt och hållet kan tillskrifvas Norrköpings
ullmarknader, ty före dem var den inhemska ullen i sådant vanpris och
säljirne blefvo så missbjudna, att de fleste Possessionater beslutat nedlägga
den rörelsen.
Allmogens får-afvel och ullproduktion sträcka sig dock ännu endast
till husbehof. De finulliga fåren fordra ock bättre hus uch foder samt
mera omsorg, än Allmogen kan åstadkomma: också vilja Bönderna gerna
se resultaten af Ilerrarnes försök och ansträngningar, innan de börja med
sina. Emedlertid äro Getterna, Smålänningarnes fordna sköte-djur och
ortens urfödingar, nästan utträngda, och kunna knappt numera upptagas i
ortens kreaturs-afvel. Blott i Wassbo får man ännu se en och annan Getahjord
med sina hornblåsande vallpojkar. Get-ragg och Bock-skinn ingå
ock der såsom beståndsdelar i folkets beklädnad. Med odlings-lusten har
get-afveln aftagit, ty, som man vet, skyr icke djuret något stängsel och
kan icke utan vallgång hållas i styr eller utestängas.
Skolarne utgöra ett ömt föremål för hvarje eftertänksam medborgares
uppmärksamhet. Öfver ett halft sekel har man klagat öfver deras miss
-
22
våld — man beklagar sig deröfver ännu i dag och denna klagan är icke
ogrundad, ty den gamle finnér öfver allt inom horizonten en vidgad synkrets,
der den i hans ungdom skymdes af täta skogar, och man motser
med fasa en total skogsbrist i ett land, hvars hårda klimat måste
utdrifva dess innebyggare i samma stund skog skulle saknas till
hrännsle och husbyggnad. Så fruktar kanske en sjuk inbillning i sin öfverdrift,
ty med den verkliga misshushållning, som ägt rum med skattemanna-skogarne,
sedan de lossades från allmän uppsigt, skulle det befarade
förhållandet redan inträffat, om icke våra skogsmarker vore serdeles
produetiva och återväxten skyndsam, serdeles då de fällde och svedjade
skogsparkerne några år hållas instängda och fredade från boskapsbett.
Men lyckligtvis fortfar ännu skogsbruket att vara en vigtig näringsgren i
åtskilliga delar i detta Län, ehuru svedjande och skogseldar gjort stora och
täta förödelser i skogarna. Det är förr nämndt att Mo Härad nästan helt
och hållet fournerar Jönköpings Stad med byggnads-materialier och bränsle
samt Nissafors Bruk med kol. Hörleska Narken och de öfriga Bruken i
Östbo Härad hämta derifrån sina stora kohlbehofver och Tabergs Bergslag
i Tveta Härad finnér ännu kolved inom Bergsmanshemmanens omiådé.
Dessa tre Härader, serdeles de två förstnämnde, räkna alltså ännu skogsbruket
för sin hufvudnäring och skulle thy förutan föga kunna bestå.
Måtte derföre den milda naturen aldrig tröttna alt ur sitt fruktsamma
sköte reproducera de skogar, som den otyglade menniskohanden år
från år våldför och förstör. Det tillhör icke denna berättelse, att föreslå
medel till återupprättande af förhållanden som luta; det tillhör den blott
att antyda bristerna, och här är en uppenbar — den nemligen: att i ingen
del af Länets oekonoinie råder så stort slöseri, som i skogshushållningen.
Jönköpings Län har ägt Två Krono-Parker: Kjersaberget i Tveta och
Wisingsö i Wista Härad samt en Härads-allmänning: Holaveden i Norra
Wedbo; dessa hafva undergått den reglering, som Eder Kongl. Maj:t i Nåder
befallt genom Kongl. Kammar-Collegii kungörelse den 24 April 1824.
Kronoparken Kjersaberget, liten och obetydlig är, enligt Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga föreskrift försålld, men Wisingsö kronopark bibehållen och
ställd under Ekplanterings-Styrelsens vård och inseende. Sistnämnde kronopark
är en verkelig fägring bland skogsparker. Den växer på grönskande
vall och, genomskuren af en mängd små vägar och gångstigar, utgör
den en skuggrik promenad på denna eljest skoglösa ö. I hvad skick
den för öfrigt, hvad sjelfva skogen angår, blifvit öiverlemnad af Länssty
-
reisen till Ekplanterings-styrelsen, derom vittnar den, år 1828, af vederbörande
hållna och till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnade
undersökning och besigtning, som föranledt parkens bibehållande under Eder
Kongl. Maj:ts och Kronans fortfarande ägande rätt.
Allmänningen Holaveden kommer ock, enligt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
beslut den l\ nästlidne Maji, att förblifva ostyckad. Fastän härjarl
af skogseldar och blottställd för åverkan, såsom i Norr gränsande lill ett
slättland, äger dock denna stora allmänning ännu qvar både mycken och
god skog, då skattehemmanen vid dess fot lida skogsbrist. Att allmänningarne
dock ännu äga någon, men skattehemmanen liten eller ingen skog,
torde likväl vara en förtjenst hos den klandrade och missaktade skogsbete
ni »gen.
Deri nya Ekplanteringen pä Wisingsö ligger naturligtvis ännu i sin
linda. Flere Tusende Eketelningar växa emedlertid redan i raka linier å
de bördiga åkergärden som höra lill Wisingsborg, det fordna Braheska
Grefskapets residens. Att denna plantering skall gå till sitt mål, hörman
hoppas, då i spetsen för densamma står en man, hvilken, såsom vetenskapligt
bildad skogslmshållare, är främst i landet. Den fägnaden att af dessa
unga plantor få se en mognad Ekskog på Wisingsö, är dock förbehållen
ett annat Tidehvarf, Åttatio år efter vårt. Måtte den då ersätta de spridda
Ekskogar i Länet, som nyligen blifvit af Staten, emot lösen, öfverlemnade
lill enskilde jordegares fria disposition.
Löfskogen i allmänhet, såsom Björk, Ask, Asp, Ahl och Lönn, trifves
väl i denna ort och tyckes njuta någon bättre omvårdnad än barrskogen.
Löfved och foderlöf samt vagn- och redskaps-virke äro, serdeles omkring
Städerne, Löfskogens afsättnings-artiklar. Bokskogarne tryta i Össbo,
der vid det täcka Edli, bokskogen ännu utgör en renderande Herrlighet.
Längre i Norr trifvas blott spridda träd af detta ädla slag.
Slutligen må nämnas att alla skogseffecter, såsom Timmer, Plankor
och Bruder, Ved och Kol, år ifrån år stiga i pris. Också ett bevis att
sjelfva råämnet årligen minskas.
Bränvinsbränningen har ock, beklagligtvis, äfven i detta Län blifvit
en hufvudnäring och en bland de betydligare i anseende till mängden som
idkar den och qvantiteten al de råämnen, Säd och Potäter, som dertill
förbrukas. Få Possessionater utöfva den numera blott till husbehof. Lättheten
att transportera och afsätta denna produet gör näringen begärlig.
Också måtte den vara mjmket lönande efter som den fortfarit redan länge
utan att aftaga, ehnru redskapen och inrättningarne äro kostsamma och
— 24 —
fastän ingen näring finnes, som så jemt följes af controller, beskattningar
och policemesurer, de der åtminstone hvarje Riksdag utgöra föremål för
Lagstiftningens uppmärksamhet. En och annan Possessionat i Länet har
dock ledsnat vid de täta förändiingarne i föreskriflerne om Bränvinsbränningen
med hvad dermed gemenskap äger i afseende på bränvinspannornes
construction och mätning m. m. och förthy nedlagt rörelsen, samt försållt
pannor, kar och kärl; men de fleste fortfara ännu att drifva näringen i
större och mindre scala. Allmogen nyttjar ännu mest sina lyftpannor. De mera
invecklade Bränvinsbrännings-apparaterne tillhöra blott de stora fabrikerne
och sedan Chemiska ock Technologiska kunskaper börjat ingå i Bränvinsliandteringen;
så, med all nitälskan för allmogens upplysning, vore denna
dock kanske mindre önskiig. Bränvinsfloden, som strömmar från de konstmässige
verken, är redan stor nog.
I det föregående är taladt om det moraliska förderf bränvinet medför.
Att tillgången deraf förminskas och fördyras, synes vära det rätta correotivet
och ett värdigt föremål för Lagstiftningen. Njutningsmedel i fluide
form torde dock icke kunna umbäras. Forntiden hade Porss-Öl och Mjöd;
Nutiden Bränvin och Portvin. Begge delarna, omättligt brukade, föranleda
till fylleri. Emedlertid anser man detta egenteligen beherrska den ringare
folkklassen; men det är mycket problematiskt, om arbetaren, i proportion
förtär mera bränvin än hans herre. Få Bönder supa bränvin dagligen:
De hafva dertill ingalunda råd och lägenhet; men i allmänhet taga
ju Herremännen två så kallade apetits-supar hvarje dag. Det är således
troligt alt vid årets slut Bonden förtärt mindre bränvin än hans granne i
herregården; men olyckan består deri, att den förre på en fridag vid marknader,
auctioner och andra folksamlingar täger flera supar än han tål, och
som sådana äro många och frestelserne der likaså; så blifva ock rusen
många. Vana och smak taga sluteligen öfverhand samt öfvergå till en ohjelpelig
liderlighet.
Häraf får man dock icke sluta till Bondens hemlif. Der nyttjas bränvinet
i allmänhet blott till husbehof och, som nyss är nämdt, icke ens
dageligen. Kunde det utestängas från de ofvannämnde folksamlingrana eller
der blott minskas; så vore ett stort steg gjordt; men så länge de stora
Brännerierna fournera alla Krogar och Gästgifvaregårdar med bränvin för
godt köp, är ingen hjelp att vänta. Rusen måste blifva dyrköpta, för att
blifva få. Så länge de fås för mindre än en Tolfskilling, slipper man icke
se dem.
Bergs
-
Bergs- och Bruks-rörelscn är en näring, som sammanhänger med
Skogsbruket och beror af det och af Pytronernes penninge-styrka. Allmogen
och smeder behöfva icke blott kontant betalning, utan ock förlag.
De fleste af Länets större Bruksegendomar befinna sig för' närvarande i
goda händer, ty de ägas: Hörle, af Majoren Grefve Jacob Hamilton; Nissaforss,
af En af Rikets Herrar, Presidenten m. m. Baron Säl. Löfvenskjöld;
Lindeforss, af Hof-Rätts-Rådet Gyllenskepp; Olis, af Brukspatron Aschan;
Bruzaholm, af Bergmästaren Sjögren; Eckersholm, af Grefve John Hamilton;
Göthaström, af Bergsfogden Assessor Sjögrens arfvingar; Åminne,
uf Lagman Danckwardt, och Gyllenfors, af Brukspatron Åbjörnsson. De
fleste af desse Patroner bebo och styra sjelfve sina Bruksegendomar. Göthafors,
ett af de större Bruken, är bortarrenderadt till en verksam oell
driftig man. Flera af dessa Bruk hafva underlydande hemman och egna
skogar. Hörle och öfriga Bruk i Össbo Härad, består af 5 Stångjernshamrar
med 2,335 Skeppunds smide, 2 Ämneshamrar med goo dito, 4
Manufakturverk med 10 Hamrar, 5 Masugnar och 2 Ståltråds-dragerier.
Vid de fleste öfriga Bruk finnas Manufakturverk, och vid somliga, såsom
Olis, Åminne och Bruzaholm, tillverkas Gjutgods. Smidet utgör vid Lindefors
5^5, vid Olis 5oo och vid Bruzaholm 400 Skepp;d. Vid Gyllenfors
tillverkas Skepp:d Stång- och Ämnesjern, och vid detta Bruk, ett af
de ringare, hade tillverkningsvärdet förlidet år uppgått till 9,870 R:dr.
De Småländska Bruken hafva det för sig, att deras tillverkning säljes
för det mesta på Bruksbacken till ortens invånare och Skåningar, söm
härifrån hemta sitt husbehofsjern. Det är blott från Hörle och Nissafors,
sorn en del af jernet vågföres till Götheborg och Halmstad. Hörle-jernet
går landvägen till Jönköping och sedan öfver Wettern genom Götha Kanal
och Trollhättan tili Götheborg.
Smärre Manufakturverk och Spik-smedjor finnas vid Prinsfors, Hellinge,
Aneby, Herrestad, Tranås, Qvill och Marianelund, Deras årliga
tillverkningsvärde anses till 7 å 8000 R:dr B:co. Länets Bruksrörelse anses
sysselsätta 2 å 3oo personer dagligen, oberäknad Tackjernshandteringen
i Tabergs Bergslag, som drifves med fördel af Bergs-allmogen, hvars
hufvudnäring den utgör; ty Jordbruket der är svagt, så att det är allena
från Tackjerns-tillvei kningen, som folket hem tar penningar till skatter och
sädesköp.
Linskötseln är i vissa delar af Länet så betydlig, att den icke kan
anses för en blott binäring. Dermed utmärka sig i synnerhet Socknarna
Lundsli, 5-årsberättelse ofver Jönkopings Län. 4
20 —
Ingatorp, Bellö, Hult, Edshult, Kroxhult och Hessleby i Södra "Wedbo
Härad, hvarest linodlingen är folkets förnämsta födkrok. Derifrån afsättns
ansenliga linpartier, och till den förr omnämnda Ingatorps marknad strömma
köpare från aflägsna orter. Nämnde marknad bestämmer ock vanligen
årets linpris. Produktionen i orten är dock så stark, att allt lin icke kan
säljas der, utan föras stora linpartier sedermera till aflägsnare afsätlningsplatser,
äfven till sjöstäderna, och af hvad som sedan blifver öfrigt, tillverkas
lärft och andra väfnader, äfven utöfver ortens husbehof, så att
denna vara, serdeles säljbar och efterfrågad, både såsom råämne och förädlad,
inbringar stora penningesummor till den ofvannämnde orten med
så mycket större vinst, som den icke borttager någon jord för årets sädesproduktion,
emedan Allmogen mest nyttjar trädesjorden till linsäde.
Ehuru Staten gjort mycket för linslöjdens förkofran här i orten, ty
unga qvinnor härifrån hafva på Statsverkets bekostnad varit uppsända till
Ångermanland, att der fullkomnas i nämnde slöjd, och sedan har Länet
flere år fått elever anställda vid Gårdsby Linförädlings-institut, förmärkes
dock icke några allmänna, utan blott partiella resultater af dessa anstalter:
att genom så kallad sjörötning på Norrländska sättet bereda linet, försöktes
några år allmänt nog; men man har nu nästan alldeles öfvergifvit
det, och de Småländska Qvinnorna fortfara att stå långt efter de Norrländska
i lärftsväfnader och annan väfkonst. Folket anser troligen bråksamma
anstalter icke löna mödan, då det thv förutan får sitt, efter förfädernes
sätt, beredda lin väl betaldt, vida öfver produktions-kostnaden.
4:o Fabriker och Binäringar.
Jönköpings Län äger många Binäringar. Också skulle utom elem folket
aldrig kunna berga sig, ty med alla ansträngningar vid åkerbruket,
laborerar dock det med en svag jordmån, som utan mjmket regn och mycken
gödsel sällan gifver full äring. — De i näst föregående artikel afhandlade
näringar tillhöra egentligen de mera bemedlade Folk-klasserna och
den besutne Allmogen; binäringarna åter, den obesutna och andra Folkklasser,
utan jordbruk eller borgerlig rörelse. Naturen har nekat Små
länningen
näringsmedel i stort, men unnat honom litet af hvarje. När
säden slår felt för hans granne östgöthen, har denne föga något att lita
till; men Smålänningen har sina många smånäringar, som icke alla på en
gång kunna slå felt.
Bland Länets Fabriks-inrättningar räknas i främsta rummet:
Husqvarna Gevursfactori i Hakarps socken, hvarest omkring två
— 27 —
hundrade personer ii ro sysselsatta; och uppgår årliga Gevärslillverkningen
till ett värde af omkring 28,000 R:dr Banco. Factoriet liar dessutom
colonier af arbetare, hosatle och kringspridde bär och der i Länet
samt äfven i Skaraborgs Län. En hel Socken, Bankeryd, består nästan
helt och hållit af Factori-arbetare. Hvarje Gevärsdel ulföres af
ett serskilt mästerskap och således fordras för att fullkomna hvarje gevär,
Pipsmed, Låssmed, Stockmakare, Bijonettsmed och Baljmakare.
Factoriet har egen Fattig-Cassa och Vexelundervisnings-Schola. För dessa
Inrättningar har det att tacka nuvarande ägaren, Öfversten och Riddaren
Baron Sture, sorn jemväl i allt öfrigt bringat factoriet i ett för ändamålet
fullständigt skick.
Pappers-Bruk finnas öfverallt i Länet. Deribland må nämnas Stensholm
med Ellofva arbetare och 3,000 R:drs tillverkningsvärde. Röttle
med sju arbetare och ett tillverkningsvärde af omkring 2,800 R:dr. Brunaholm
och Blohmshohn med tolf arbetare och ^'joo R:dr tillverkningsvärde.
Skerfvete och Qvill, med tillhopa tolf arbetare och ett tillverkningsvärde
af 3,485 R:dr. Nyholm och Strömslund, med tolf arbetare vid
det förra och två vid det sednare. Tillverkningsvärdet har uppgått vid
Nyholm till 4,249: och vid Strömslund till 690 R:dr. Strömsholm och
Höljeryd, hvarldera med fyra arbetare och något öfver 2,000 R:drs tillverkning
och sluteligen ett nytt Pappersbruk, Weka, på Halländska gränsen,
hvars tillverkningsvärde blifvit uppgifvet till 13,889 R:dr.
Landt-Garfverier äro: Gislaved, Nyarp, Ölmestad, Elgebo, Högafors,
Wernamo, Bohl, Komstad, Wahre, Bo, Wrigstad, Åhult, Hellinge,
Bexheda, Christiansholm, Hellaryd, Hollsby, Pukabo, Mölarp, Tranås,
Fagerhult, Mowenta, Qvill och Marianelund, hvilka alla sysselsätta
fyratiofyra arbetare; och är förlidet års tillverkningsvärde uppgifvet lill
20,391 R:dr.
Färgerier och Vadmahstampar finnas vid Bosaryd, Edesqvarna,
Strömslund, Åsvalhult, Marianelund, Bjelkerum, Skervete, Åhult, Skoga,
Gassbo och Kråxås, vid hvilka arbeta tjugutvå personer och är förra
årets tillverkningsvärde uppgifvit till 3,860 R:dr.
Oljeslagerier: Paddingetorp, Flugeby, Åhult, Bjelkerum; Höghult,
Yxanshult, Östra Oroen, Qvill, Marianelund och Ulfsnäs, vid hvilka
II arbetare pressa Linolja, värderad förlidet år till 2,467 R:dr.
Flera andra Fabriksnäringar utöfvas i Länet, hvarom de så kallade
Närlngs-Tabcllerne, som till Eder Kongl. Majlis Commerce-Collegium årligen
ingå, lemna närmare upplysning.
28
De egentliga och dagliga Binäringar, sora icke fordra handaslöjd eller
konstfärdighet äro Jagt och isynnerhet Fiske_, hvilket sednare inbringar
sina Idkare en icke ringa förtjenst, särdeles omkring Städerna. Vid Värne
och Bolstra i Södra Vedbo äro större Ål-fisken. Laxfisket i Wetten! är
temmeligen lönande. Eljest är fisket i denna stora sjö här i Länet obetydligt,
ty den består här af grusbotten med öppna Stränder utan vikar
och skär. Bolmen är fiskrik äfvenså Solgen, Lundsjön, och Rusken eller
Nydala-sjön. Ett enda Ivrono-Laxfiske Thurefors i Emån, är af ringa värde.
Jagten aftager i samma mån som Skogarna; men ännu saknas icke
villebråd och fogel vildt serdeles i Mo och Wässbo Härader och såsom en
afsättningsarlikel af denna näring, må nämnas Warg- och Räf-skinn.
Tegelbruk och Kalkugnar finnas flere, nästan i hvarje Härad och des*
sas pruducter sakna aldrig afsättning, serdeles, sedan så kallade Kalk-komposter
börjat användas lill gödning.
Kakelugnar och Stenkärl tillverkas vid Adelöf och Hammarsberg i
Norra Wedbo Härad.
Klefvaj. ett Rödfärgs-Biuk i Alsheda Socken, syselsätter sju å åtta
arbetare om sommartiden, hvilka tillverka 200 å 2a5 Tunnor Rödfärg,
som betalas med fyra R:dr Banco Tunnan.
I åtskilliga Socknar af Össbo Härad förfärdigas i parti Wagnar och
Skrindor, som afsättas med betydlig vinst på Skåne,
I nämnde Härad uppköper en del af allmogen sjelf Stångjern vid
Bruken, forslar det till Sjö-Släderne eller Skåne och köper der i stället
stora partier så kallade Sännor, en steri-art, hvarmed liar göras skarpa,
dessutom Spannemål eller Köpmansvaror samt utsprider och säljer sedan
slikt gods med fördel i hemorten.
Körslor med Köpmansvaror från Sjöstäderne oeh jerns dittransporterande
från Bruken, äro, jemte kohl-transporterne från Skogarne till BergVerken,
en vigtig näringsgren och sjelfva den öfverklagade Gästgifveriskjutsningen
är, med närvarande höga skjutslega, snarare en näring, än
ett onus. Då Diligencer för några år sedan inrättades och fortforo någon
tid att fortskaffa resande imellan Stockholm och Jönköping, voro de
skjutsskyldige allsintet hugade afstå skjutsen till Diligence-Bolaget än
mindre betala något för att slippa den. Detta bevisar, att skjutsningsbesväret,
sådant förekommer i detta Län, som är befriadt från hållskjuts,
med skäl kan upptagas bland Binäringar; ty då Bonden med ett par hästar
på 2 mils håll under sju timmar kan förtjena 2 R:dr Riksgäldssedi
-
— 29
lar, är han väl belald. Det medgifves dock, att i andra Län, der ett
tungt åkerbruk jemnt behöfver Bondens okar, är förhållandet olika.
Saltpeter-tillverkningen utgör en icke obetydlig binäring i Länet.
Biskötseln icke heller. Honung, är en begärlig vara och Wax utgår
i stora partier från Länet, äfven till Hufvudstaden.
Stältråds-tillverkning har många Idkare och i Kulltorp och Gnosjö
Socknar finnas en mängd Ståltrådsdragerier anlagde vid de små vattenfallen.
I sistnämnde Socken förfärdigar allmogen äfven Sigtar och Såll],
samt afsätter dem i aflägsnare provrncer. Förfärdigandet af Kar och
Baljor samt allahanda Laggkärlhvilka sedan föras till Städerne och
slältbyggden, utgör oek en af allmogens födkrokar.
Somliga barka hudar och skinn och bereda såkalladt B ark-läder,
med hvilket arbete allmogen egentligen blott tjenar den ene den andre
mot någon tjenstbarhet tillhaka. Ändra hafva lärt att göra Wäfskedar:
Med stora bördor deraf vandrar Smålänningen lill aflägsna bygg
der
att sälja dem; och man skulle knappt tro, att personer finnas, som
berga sig blott med att förfärdiga och sälja Trådskor.
Qvinnjolken i Wassbo uppköpa i andra orter mycken grof ull och
förfärdiga deraf Wadmal. Der tillverkas ock af hår, hästtäcken och ryor,
Som allt borrttransporteras och säljes å andra orter. Denna vadmalstillverkning
är en af de betydligare binäringar.
Simpla Wägg-Ur göras oek bland allmogen, samt säljas med fördel.
Humle-plantering är ock en vinstgifvande binäring. De stora foror
af Humle, sorn exporteras från detta lill andra Län, bära derom vittne.
Men det skulle nedgå till minutier att uppräkna alla föremål för den
förslagne Smålänningens industri. Det ofvan antydda torde göra tillfyllest
för att gifva ett begrepp om ortens närings-utvägar och hågen att
begagna dem.
5:o Politisk Författning.
Kammar-Verk: Länets äldsta Jordebok är af år 1620: Den är nu
mera obrukbar, men utgör dock en intressant antiqvarisk Bok i Länets
Cameral-Verk. Några1 betydliga Jordeboks-förändringar under de sist
förflutna fern åren äro icke att anmäla. Sjelfägande jordägare förhålla
sig till arrendatorer och brukare sorn två och tre till ett.
I Länet utgöra Posthemmanen 38§ och Gästgifvaregårdarna 4^1
Mantal. De förre äro försedda med mångå friheter och förmoner, spe
-
■— 3o —-
cifierade i Kongl. Kungörelsen den 19 Augusti 1S01. Man anser dock
Postföringen mindre besvärlig äro annan skjuttsning. Skjutsningstiden
är bestämd, lassen merändels lätta och på de flesta vägar får post-bonden
sjelf rida eller köra sin bäst, ty Postillioner medfölja endast emellan
de större Post-stationerna. Poslcommunicalionerna hafva de ifrågavaran
de åren blifvit äfven i detta Län ökade, kanske öfver behofvet; ty en ny
sådan Postcouis, för att bereda direct communicalion emellan Jönköping
och Boxholms Poslcontoir i Östergöthland, som ansågs leda lill
mycken beqvämlighet för orten, bl ef så litet begagnad och förlusten för
Post-Verket så betydlig, att den, efter två års tillvarelse, måste, enligt
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga beslut indragas och upphöra. Den nya Paketposten
imellan Stockholm ock Ystad passerar hela längden af Länet
en gång hvarje vecka. Denna nya inrättning lär ock laborera med förlust;
men dess fortfarande bestånd önskas högeligen, såsom utgörande
ett Communications-n adel af stort värde för de folkrika Provinser, hvilka
af Paketposten befai s. Ett annat Kommunikationsmedel, Diligence,
försöktes af ett enss ldt Bolag för Resandes förskaffande emellan
Stockholm och Jönköping, men det bar sig icke ett år, förr än Diligencen
upphörde och de Skjuts-skyldige ville häldre hafva än gifva ersättning,
om Bolaget skulle öfvertaga hela skjuts-bestyret.
Gästgifveri-Skjutsen handhafves efter de derom gällande författninjiingar
och den särskilta instruktion Länsstyrelsen funnit nödig för deras
tillämpning och verkställighet att låta dagböckerna åtfölja. Denna
skjutsning kan, såsom förr är nämdt, mer anses som näring än onus.
Exceptioner i detta omdöme äro dock att göra beroende af locala förhållanden,
såsom till exempel vid Gästgifvaregårdar omkring Campementsplatser,
Hälsobrunnar och större Marknadsställen, hvarest händer,
att allmogen under brådaste tiden mäste öfvergifva sitt jordbruk för att
blott skjutsa resande.
Krono Skjutsningen är under fredstider mera sällsam, med undantag
af den som reqvireras för förskaffande af Flottans och Götha Canals
materialier och effeeter. Den, äfven för Krono-Skjutsen förhöjda legan
gör dock att detta allmänna besvär anses såsom ganska drägligt.
lnc/varteringen åter, är ett svårt och ojemnt fallande onus. Allmogen
ersattes väl efter Markegångs-Taxan för Tågande Trouppers underhåll,
men, utom detatt Husvärdarna sällan hafva större provisioner än
för egna hushåll, sakna de ersättning för besvär och kostnad att anskaffa
provisionerne jemte sängkläder eller lägerhalm, ved och ljus ni. m.
Då också Dureh-tågen följa samma vägar och årligen inträffa å dem, sorn
leda lill Regementernes mötesställen , anses detta onus mycket betungande,
särdeles omkring Ränneslätt, der Husarernes Hästar i qvarteren äfven
skola fourageras under en årstid då foderbristen är mest kännbar.
Krono Brefbäringen verkställes af dertill anslagne hemman, utan anran
ersättning, än frihet från allmänna skjutsningar, men denria frihet
ersätter på intet vis den nog trägna Krono-brefbäringen, som är lönlös,
då deremot för skjutsningarne full betalning erhålles.
Fång-Skjutsen utgör numera icke något onus för Allmogen, sedan
den blifvit flyttad lill Gästgifvaregårdarna och bevaknings-ansvaret öfverlemnadt
till särskilde Gevaldiger. För Stats-Verket är dock kostnaden
för fångars skjuts och underhåll ganska kännbar. Den har den
sistförflutna tiden uppgått, ett år lill 5,3o5 R:dr 5 sk. 3 r:st och elt annat
till 5,848 R:dr 17 sk. 2 r:st Banco.
Fattigförsörjningen i Länet är, såsom den bör vara, ett municipalbeslyr
innom hvarje Socken. Den utgöres genom dels sammanskott i
säd och sofvelvaror, som föras lill fattighuset, dels contanla, mest tillfälliga
och frivilliga bidrag till faltig-cassan.
I Artikeln om Invänarne är anfördt om faltig-klassens tillvext och
de förmodade orsakerne dertill. Här må ur det der åberopade Betänkandet
tilläggas: ”att förhållandet emellan fattighjon och folkmängd är
i medeltal som r lill 54: att bland Länets roo församlingar saknas fattighus
i 12, och finnas, utan att begagnas, i flere, hälst i Wassbo,” der
dock folket anses mest fattigt, men likväl behöfver minst anlita fattigvården:
att hvarken en rik natur eller rika donationer synas minska
bekymret för de fattiges underhåll, ty det är märkvärdigt att just i de
två enda församlingar i Länet, Wrigstad och Wisingsö , som hafva serskilde
donationer till sina fattiga, i den förra af framlidne Kongl. Rådet
Göran Gyllenstjerna och i den sednare af Riks-Drotzet Grefve Pehr
Brahe, der klagar man mest öfver fattigdom och der är antalet af dem,
som åtnjuta fattighjelp, reia tift lill folkmängden, störst; och i Skärstads
församling, den bördigaste i Länet, der är förhållandet emellan folkmängd
och fattighjon så bedröfligt, att af 23 personer anses en vara
fattighjon. De rika håfvorna af natur och välgörare, synas fast häldre
öka än minska de hjelpsökandes antal. Pluraliteten af fattighjon utgöres
ock icke, såsom man kunde vänta, afspäda barn, utlefvade, vanföra
och sjuka: Den består, ty värr! förnämligast af utfattige, men arbetsföre
personers hushåll. Deras rätta fattigförsörjning vore arbete, men
32 —
exemplet alt inrätta arbetshus, är icke lockande från andra Län, der
de stå tomma, förmodligen af den orsak, att,* utom i högst få fall, ingen
kan,, mot sin vilja tvingas att arbeta. ”Det rälta arbetshuset på
Landet är åker och äng, skog och sjö,’'’ och den fattige, som icke der
vill nedlägga sin verksamhet och jemväl saknar framgång i försöket att
tigga, den måste sluteligen blifva tjuf, hvarföre ock lättjan kan anses såsom
grund till sedeförderfvet och fång-personalens årliga tillvext.
Hälsovården har under de sistförflutna 5 åren blifvit förstärkt
med en i Wernamo anställd provincial-Läkare , och en Djur-Läkare
på Stat har under samma tid tillkommit. Allmogen synes mera än
förr anlita och rådfråga Läkare. Det är till förmodande, alt qvacksaifvare
och under Curer efter hand försvinna. Presterskapet begagnar
idkeligen sin rättighet att vid minsta anledning till sjuklighet i sina
Socknar, requirera till sig Provincial-Läkare, som ofta finnér anledningen
obetydlig. Så begäras ock icke sällan allmänna besigtningar till upptäckande
af veneriskt smittade personer och när bela Socknens personal
blifvit beskådad af Läkaren, händer, att ingen ting upptäckes. Då resorne
ske på Statens bekostnad synes det som man icke vore så nogräknad
med requisitionerne. Sundhets-Collegium ersätter rese-räkniugarna
och Medicinal-Fonden lär af sådana dagligen tillitas. Emedlertid
äro Provineial-Läkarne mera i rörelse än fordom, utan alt sägas kan;
det farsoter och sjukdomar hemsöka menniskoslägtet nu mera än förr,
Läkarnes enskilda practik sträcker sig dock föga utom StåndspersonsClassen.
Bonden vill i den puneten föga bestå. Inga propositioner
hafva så ofta blifvit negatift besvarade som dem om bidrag till Läkares
och Barnmorskors bosättning i de från Städerne aflägsne Landsbygder.
Allmogen tycker kanske att konsten är något oviss, då den ser huru
Herrarnes Barnsängsfi uar icke sällan omkomma i händerne på både examinerade
accoucheurer och jordegummor. Det är ock icke att önska, det
menighetens qvinnor vore allt för ömtåliga vid en händelse, der naturen
lyckligtvis merändels hjelper sig sjelf utan konstens biträde. Regeringen,
alltid huld och ömsint för den lidande menskligheten, har
emedlertid sörjt allt hvad någonsin på den kunnat ankomma för al la grenar
af hälsovården, och då man finner huru Provincial-Läkarne under sina
tillfälliga resor i Landet, nu mera omringas af enskilte patienter af
allmogen, som söka råd och recepter samt fått vana att erhålla dem
merändels kostnadsfritt, är det ett godt tecken, att den äkta Läkarekonsten
-
sten börjat vinna förtroende bos folkmassan. Länets Lazarett är i «odt
skick. Den så kallade tre-skillings-afgiften till det samma fortfar, så att
dess fond är för behofvet tillräcklig. För den fruktade Choleran ansträngde
man sig en tid, då dess befarade ankomst injagade allmän förskräckelse.
Ingen Socken underlät att förbereda de sjukes vård ett serskildt Cholera-Sjukhus
uppreparerades och inreddes bär vid Staden, der det ännu
slår, lyckligtvis tomt och obegagnadt, men fallfärdigt och tillreds att emottaga
den objudna gästen.
Sockne-Magaziner finnas i 4° men saknas ännu i 60 Socknar. Så,
som de fleste af dessa inrättningar nu förvaltas, äro de intet annat än räntegifvande
Cassör, men ingalunda undsättningsanstalter i missvextår; ty så
vidt sig göra låter, utlånas bela fonden årligen mot dryg ränta, och då
nöd inträffar, bar magazinet föga säd, men väl fordringar, hvilka skola incasseras
af Gäldenärer, som då sjelfve behöfva spannemål. Också användes
räntevinsten merändels till Socknens allmänna utgifter eller till etablerande
af nyttiga, men för magazinets egentlige bestämmelse, främmande inrättningar.
Förrän magazinens lånerörelse upphör eller åtminstone inskränkas
så, att ett visst qvantum säd, beräknadt efter behofvet för den del af
Socknens folkmängd, som vanligen söker undsättning vid missvext-år, alltid
finnes i magazinet upplagdt, är nyttan af dessa inrättningar blott partiel
och inskränkt.
Rofdjurs ut ödande är ock ett vigtigt föremål för administrationen.
Allmänna Lagen och 1808 års Stadga om Jagt och Djurfång söker man i
möjligaste måtto befordra till verkställighet. Länets Jagt-Cassa njuter sin
två-skillings-afgift af hvarje helt hemman och utbetalar de nyligen förhöjda
skottpenningar till lyckliga skyttar, hvilkas enskilda skytteri fälla flera
rofdjur än de besvärlige skallgångarne <—. dessa bullersamma folksamlingar,
der tusendetals dagsverken förspillas, ofta i sus och dus, under det rofdjuren
blottt skrämmas, sällan fällas,
Fvlh-Scliolor äro, som förr är nämndt, få. Sochne-Scholor hafva det
emot sig, alt de ieke utan kostnad och besvär kunna begagnas afbarnfrån
de byar, som ligga aflägse ifrån scholan. Derföre äro ock i Städerne så
nytlige vexelundervisnings-scholorne föga användbara på landsbygden. Der
man ändock inrättat dem, förblifva de mäst obesökta utom vid bruk och
större gods, der många barn äro samlade på en inskränkt local. Kanske
bör man icke heller afvänja föräldrar från den gamla husfaderliga seden
att sjelfva börja med barnens första undervisning. Sedan begagnar allmo
Landsh.
5-årsberättelse öfver Jönkopings Län. 5
gen mycket ambulatoriska Scholmästare, hvilka» då deras kunskaper och
seder blifvit undersökte och godkände af Presterskåpet, böra bibringa bar-t
nen all den undervisning, som erfordras för alt kunna blifva nyttiga och
lyckliga Bönder. Och en högre bildning —• den nemligen, som kunde locka
bondgossen från det närande till det tärande samfundslifvet —■ månne
är den så önskvärd ?
Sparbank stiftades i Jönköping för Staden och Länet den 28 Januarii
i83i. Ingen ny institution har tagit åt sig så hastig faveur, som denna.
Ett tusende trettioen motböeker äro utgifne på mindre än tre år och i
8,032 poster äro under nämnde tid i sparbanken insatte 35,601 R:dr 1 sk.,
en summa, den få sparbanker i Riket, utom i Stockholm och Götheborg,
fått på lika korrt tid mottaga. Af ofvannämnde antal motböeker hafva
blott 44 blifvit återstälde och uti 445 poster äro endast 8,23o R:dr 3a sk.
Banco ur sparbanken uttagna. Förvaltningskostnaden, som blott består i
Bokförandens och Waktmästarens aflöning, skrifmaterialier, ved och ljus,
Tryckningskostnad och Bokbindare-räkningar hafva tills dato uppgått till
656 R:dr 12 sk.
Sparbankens utlånta räntebärande Capita
ler
uppgå denna dag till R:dr B:co 29,997: — —
och behållningen i Cassan .
■— — 198: 12. r.
Summa R:dr Bxrn 30,195: 12. 1»
Landshöfdingen är Ordförande i Sparbankens Direction, som för öfrigt
består af en Vice Ordförande och 12 Ledamöter, alla antingen jurister,
näringsidkare eller affairsmän. Utom de förändringar, som timat genom
dödsfall eller flyttningar, har blott en enda Ledamot lemnat Styrelsen
sedan dess första organisation.
Policen i Länet handhafves af Kran obet jeni ngen och i främsta rummet
af Krono-Länsmännen. Två i Länet anställde Landsfiscaler utöfva
det egentliga åklagarekallet; men på Länsmännen, desse svagt lönte och
ofta missaktade tjenstemän, beror i yttersta punkten nästan allt hvad som
skall uträttas hos folket, till vidmakthållande af ordning och all rätts fullbordan
på landsbygden. Länsmannens dagliga beröring med allmogen fordrar
en urskiljning och en grannlagenhet, ett nit och ett allvar, som böra
finna sin grund i en förutgående bildning, men personer som fatt en sådan
söka icke gerna en tjenst, hvars årliga lön, vid fråga om dess tinghet,
icke kunnat ökas på andra vilkor än att den understeg 100 R:dr. Att
Länsmännen således måste bero af folkets välvilja, antager man för en tros
-
