# ID: svediakorp-gov2000
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 101,989
# sentences: 2,409
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Rikets Högloft. Ständers Revisorers
Berättelse
angående den granskning af de under Kongl.
Majits och Rikets CommerceCollegium
ställde Fonder och Medel, sorn
blifvit förrättad år 1832;
jemte
' I
Kongl. CommerccCollegii i anledning’ deraf
till Kongl. Maj: t afgifna
Underdåniga Utlåtande.
STOCKHOLM.
Tryckt lios Johan Hörberg, 1835.
Rikets Höglofl. Ständers till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende valde Revisorers
Berättelse, angående den granskning
af de under Kongl. Maj:ts och Rikets CommerceCollegium
ställde Fonder och Medel,
som blifvit förrättad år 1882.
Under innevarande års Revision af Stats-, Banco- och Riksgälds-Ver
ken hafva undertecknade, af Rikets Höglofl. Ständer valde Revisorer,
i följd af gällande föreskrifter, äfven granskat redogörelsen och förvaltningen
af de Fonder och Medel, sorn äro ställde under Kongl. Maj:ts
och Rikets CommerceCollegium, nemligen ManufacturDiscont- och TJ1IDiscont-fonderne,
Manufactur-medlen samt de medel, hvilka hemälte
Kongl. Collegium från början af år i83o uppburit lill godtgörande af
Svenske och Norrske Consulernes utgifter i embetsärender samt för nödställde
Svenske Sjömäns hemförskaffande, och få Revisorerne nu, angående
denna granskning, till Rikets Höglofl. Ständer afgifva vördsam
Berättelse.
Då Rikets Ständers år i83o församlade Revisorer öfversett förvaltningen
af ManufacturDiscont- och UllDiscont-fonderne samt Manufacturmedlen
för åren 1828 och 1829, har den nu verkställda revisionen
omfattat åren i83o och 1831. *
Revisorerne hafva vid revisionsförrättningens början fått emottaga
såväl Kongl. CommerceCollegii berättelse för de ifrågavarande åren,
med tillhörande böcker, räkenskaper och handlingar, som de berättelser,
hvilka särskilde af Kongl. Maj:t i Nåder tillförordnade Revisorer i
underdånighet afgifvit, angående ManufacturDiscont- och UllDiscontr
fondernes förvaltning samma år, tillika med Kongl. CommerceCollegii
öfver bemälte Revisorers berättelse för år iS3o afgifna underdåniga
utlåtande.
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutne Riksdag hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhållit, alt de Revisorer, som emellan Riksdagarne
årligen samlas i och för BancoDiscont-Verkets granskning, jemväl måtte
( 4 )
få utsträcka revisionen till ManufacturDiscontens räkenskaper? Tiar Kongl.
Maj:t uti bref till Kongl. CommerceCollegium af den 23 Januarii
t83o behagat i Nåder förklara, att då, jemlikt det för Rikets Ständers
Bank utfärdade Reglemente, BancoDiscontens Revisorer sammanträda
den i Mars hvarje år, för att granska det nästföregående årets räkenskaper,
men ManufacturDiscontens räkenskaper deremot icke förr än
den i Maji hvarje år befinnas i det fullständiga skick, att de kunna
underkastas revision, hvartill komme, att sistnämnde räkenskaper, hvilka,
i anseende till fondens särskilda beskaffenhet, icke kunde till offentlig
granskning i KammarRätten öfverlemnas, ehuru de borde undergå den
speciella revision, som i afseende på redovisningen af andra allmänna
medel är föreskrifven, innan de blifva föremål för Rikets Ständers Revisorers
eller deras StatsUtskotts pröfning, Kongl. Majit i Nåder vill,
för hvarje års räkenskaper från och med dem för år i83o, uppdraga
åt särskilde i Nåder utsedde Revisorer att taga kännedom om fondens
förvaltning, och dervid, jemte räkenskapernas behöriga granskning,
pröfva och afgifva berättelse, huruvida fondens tillgångar blifvit enligt
fastställde grunder fördelade och förvaltade, hvilka berättelser Kongl.
Majit sedermera i Nåder vill till upplysning meddela Rikets Ständers
Revisorer eller deras Statsutskott.
ManufacturDiscont-fonden, hvars behållning vid 1829 års slut
utgjorde 772,794 R:dr 47 sk. 8 rist., bär, enligt de härjemte bilagde
Capitalslut, genom influfne räntor å utlånta capital, efter afdrag af
utgifter ne för förvaltningen, haft i inkomst:
Tillsammans 57,041: 33. 5.
Äf denna summa håfva likväl följande utbetalningar ägt rum,
nemligen:
1:0 för reparationer å Kongl. CommerceCollegii hus under begge
åren * ................ < 410: 1. 1.
2:0 till Technol. Institutet 2 års anslag å i4>ooo Ridr. 28,000.
3:o till Fabriksidkaren J. Ekenmark och hans systrar
för deras förtjenster i afseende på väfnädskonsten, enligt
Kongl. Brefvet den r3 Februarii i83o . . 5,000.
år i83o
„ 1831
. . 27,249: 2 4.10.
. . 29,792: 8. 7.
Transport 51,410: 1, 1.
( 5 )
Transport 31,410: i. i.
4:o beviljad afskrifning af resterande förfalloränta
å Fabriksidkarne M. L. och N. E. Ekelunds i Disconten
upptagne lån
■
275: 11. 8.
Tillsammans 51,685: i a. g.
Och då denna summa afdrages från ofvannämnda 57,041 R:dr 33
sk. 5 nst., har ManufacturDiscöntFondens tillväxt för åren i83o oell
i83r utgjort 25,358 R:dr ao sk. 8 r:st., och Fondens behållning således
vid i83i års slut uppgått till 798,153 R:dr ao sk. 4 r:st>
I sammanhang med redogörelsen för ManufacturDiscöntFondens
vinstmedel hafva Revisorerne bort anmäla, att Kongl. Maj:t, vid förändringen
af Dess och Rikets CommereeCollegii organisation, under
den 23 April i83i i Nåder fastställt en ny Stat å de aflöningar, sorn
från den 1 derpå följande Julii komme att bestridas af nämnde Fond,
och hvilkas sammanlagda belopp utgör 8,a5o R:dr Banco, derunder inbegripne
53a tunnor Spannmål.
Genom Nådigt Bref af den 23 Januarii i83o har Kongl. Maj:t, i
anledning af väckt fråga om förhöjning uti brandförsäkringen å Kongl.
CommereeCollegii hus i förhållande till dess värde i närvarande tid,
berättigat Kongl. Collegium att, på ManufacturDiscontens bekostnad,
vidtaga sådana åtgärder, som med Fondens fördel närmast öfverensstämde.
Enligt hvad Revisorerne härvid inhemtat, har brandförsäkringsvärdet
å egendomen, som är inköpt med ManufacturFondens medel
och således en Discontens tillhörighet, numera blifvit från ii,iii
R:dr 5 sk. 4 r:st- förhöjd till 60,000 R:dr; men enär å tomten äro
uppförde åtskilliga tillbyggnader af trä, kommer, jemlikt Stockholms
Stads BrandförsäkringsContoirs på grund af dess Reglemente gjorde förbehåll,
sistberörde ersättningssumma att nedsättas med 25 procent, i
händelse huset genom eldsvåda ödelägges.
Då ManufacturDiscontens tillgångar äro inskränkte inom ett visst
belopp och icke annorlunda ökas äir genom dess vinstmedel, hvaremot
en årligen stigande produetion inom fabriksnäringarne föranleder, att
Fonden mer och mer anlitas om lån, hvarigenom dividenden af lånerätten
derstädes under sednare åren betydligt nedfallit, anse Revisorerne,
att Fondens årliga vinstmedel måste hädanefter oafkortad! användas
till Fondens förstärkning, så vida icke lånerältigheten alltför
mycket skall inskränkas.
C 6 )
Rättighet att i ManufaeturDiscontFonden upptaga lån i vanlig
discont-väg har Kongl. Maj:t i Nåder beviljat åt följande personer,
nemligen:
1:0 under den 29 Maji i83o, åt Bryggaren Arenander för hans
i Stockholm anlagda Porterbryggeri, hvilken lånerätt dock tills vidare
icke får sträcka sig till högre belopp än i förhållande till det tillverkningsvärde
af 25,ooo R:dr, som för samma anläggning från början varit
beräknad; och
2:0 under den 23 April 1831 , åt Manufacturisten Victor Sjöberg
för de af honom åstadkoinne jern-, messings-, koppar- och plåt-arbeten
af svårare sammansättning.
I afseende på fördelningen af ManufacturDiscontFondens lånetillgångar,
hvilken, enligt nu gällande föreskrifter, bestämmes efter fabrikanternes
beedigade uppgifter å värdet af deras tillverkningar, hafva
Revisorerne fästat uppmärksamhet vid den betydliga skillnad, som förekommer
emellan åtskillige fabrikanters år i83o inlemnade värdesuppgifter,
då t. ex. tillverkningskostnaden å kläde af samma nummer
och finhet af den ene fabrikanten uppgifvits till 10 R:dr och af en annan
till 7 R:dr 3a sk.
Af förekomne anledningar hafva följande Kongl. Maj:ts Nådiga förordnanden
blifvit meddelade i afseende på redan erhållne lån utur
ManufacturDisconten, nemligen:
1:0 af den 2g April i83o, hvarigenom Manufacturisten Owen, till
lindring i den skuld af 20,536 R:dr, för hvilken han då hos DiscontFonden
häftade utöfver sin samma år ägande lånerätt, erhållit tillstånd
att, emot behörig säkerhet och vilkor att under tiden drifva sin jerntillverkning,
årligen under sex års tid afbetala en sjettedel af skuldbeloppet;
dock så, att de år, när hans disconträtt kan svara emot hans
då ägande skuld, någon afbetalning å ofvanberörde summa ej kommer
i fråga;
2:0 af den 2 September i83o, som tillåter Fabriksidkaren Rydell
att under sex års tid, med en sjettedel årligen, få återbetala sina
skulder till ManufacturDiscontFonden af io54 R:dr 3g sk. 3 r:st. och
lill UllDisconten af I2i5 R:dr 4 sk. 1 rist., samt att, vid fullgörandet
deraf, befrias från öfverräntas erläggande;
3:o af den 3o December i83o, att Handlanden i Götheborg A. R.
Lorent, utan afseende derå, att han år i83o vid sitt Porterbryggeri
( 7 )
icke kunnat åstadkomma så stor tillverkning, som berättigade honom att
påföljande året begagna den genom Kongl. Resolutionen af den 21 October
1827 honom beviljade lånrätt af 3o,ooo R:dr, likväl skulle äga att
äfven för år 1831 deraf förblifva i åtnjutande;
4:o af den 3o Julii i83i, att Fabriksidkarne Hulphers och C.
Lenning må få betala, den förre, såsom Bolagsman i förra Bolaget
Jederholm & Hulphers, sin skuld af 3,435 R:dr 21 sk. 6 r:st., på 6 år
med en sjettedel hvarje år, och den sednare, i egenskap af Curator i
samma Massas Concurs, 2,5o6 R:dr 28 sk. på 5 år med en femtedel
årligen, emot afgifvande af förbindelser, försedde med godkänd borgen;
5:o af den 6 Augusti 1831, som beviljar afskrifning af resterande
förfalloränta å Fabriksidkarne M. L. och N. E. Ekelunds i ManufacturDisconten
upptagne lån på 3:ne af framlidne Handlanden i Skara J. D.
Fagergren utgifne reverser, för hvilka såväl Capitalet, som ordinarie
och en del af förfalloräntan blifvit Fonden godlgjorde; och
6:0 af den i5 October 1831, att som, enligt fördelningen af de.
medel, hvilka genom en med Ryska Regeringen afslutad LiquidationsConvenlion
för Finska fordringar blifvit Svenska Kronan tillerkände,
någon ersättning icke kommer att äga rum för de af Kongl. CommerceCollegium
anmälde fordringsanspråk , deras i räkenskaperne balancerade
belopp komme att afskrifvas.
Hvad angår den af ManufacturDiscontFonden lill såkallade stående
förlagslån afsatta summa 200,000 R:dr, så utgjorde beloppet af dylika
lån, som vid 1829 års slut voro beviljade att utgå i den mån anslaget
lemnade tillgång, 222,619 R:dr 44 sk* 5 r:st.,hvaraf likväl vid nämnde
tid endast voro utassignerade R:dr 193,946: 28. 5.
Utom de lån, som i Rikets Högloft. Ständers sednast
församlade Revisorers afgifna berättelse omförmälas såsom
dels icke utbetalde, dels från UllDiscontFonden å
anslaget till förlagslån öfverflyttade, utgörande tillsammans
27,000:
har Kongl. Maj:t under åren i83o och 1831 ytterligare
i Nåder beviljat förlagslån under de för dylika lån genom
Kongl. Brefvet den 9 December 1818 bestämda
vilkor, eller på 6 års tid emot 4 procents årlig ränta
och återbetalningsskyldighet af en tredjedel af Capitalet
Transport 222,946:28. 5.
( 3 )
Transport 222,946: 28. 5,
nnder livartdera af de 3 sista åren, åt följande personer,
nemligen:
1:0 Fabriksidkarne Söderberg & Arosenius, för inköp
af en i England uppfunnen så kallad Clolbdressingmachine,
att användas vid deras Klädesfabrik i Norrköping,
enligt bref af den 19 Junii i83o ..... 7,000.
2:0 Gustafsbergs Porcelläinesfabriks Interessenter,
enligt bref af den 23 September i83o, till berörde fabriks
fullkomnande ett ytterligare lån å  20,000. —
3:o Pappersbruksidkare!! Sunnerdahl, till införskaffande
af åtskilliga i England uppfunna machiner för
papperstillverkning, ämnade att begagnas vid hans i
Christianstads Län belägna Pappersbruk Klippan, enligt
bref af den i3 November i83o 16,000. ——■
4:0 Mechanicus Ahlm, för inrättande i Norrköping
af ett Macliinbyggeri 1 större scala, enligt bref af den
23 April 183 r ....... . ...... . 8,000. — —
5:o Fabriksidkarne Mazer & C:o, till införskaffande
af sådana förbättrade machiner, som i Frankrike begagnas
till åstadkommande af blommerade och faconerade
siden väfnad er, enligt bref af den 3 o April 1831 . . . 18,000. — —
■6:0 Grossbandlanden C. F. Liljewalch, för en vid
Tegelviken här i staden efter Engelsk method i större
scala anlagd Såg-inrättning med Circulairesåg för tillverkning
af faner, jemte qvarnar för målning af färgstofter
och spannmål, drifna med ångmacliine, enligt
bref af den 6 Julii i83i .......... ,. 26,000. —■ —
7:0 Fabriksbolaget Wetterling & Vougt, för anläggning
i Norrköping af en Klädesfabrik efter en i de flesta
fall ny och härstädes förut okänd method, enligt bref
af den 5 November i83i .......... , 16,000. 1
Summa 550,946: 28. 5.
Af de äldre lånen hafva deremot under åren i83o
och i83j influtit..
59,751:44- 2-
Om
( 9 )
Om denna summa afdrages från ofvanstående 33o,p46 R:dr 28 sh
5 r:st., visar sig, att de vid 183f års slut å förlagsfonden anvisade
lånen utgjorde ett belopp af 271,214 R:dr 3a sk. 3 r:st., hvaraf vid
nämnde tid voro utassignerade 199,814 R:dr 32 sk. 3 r:st., och återstoden
71,400 R:dr skulle, i mån af skeende afbetalningar å äldre lån, till de
lånberä ttigade utassigneras.
Ibland de rörande äldre förlagslån meddelade Nådiga föreskrifter
förekomma Kongl. Brefven den i3 Mars i83o och den 18 Maji 1831,
hvarigenom följande ersättningar blifvit, på grund af föregången värdering,
tillagde aflidne Manufacturisten Cummings rättsinnehafvare, nemi.*
För af Cumming verkställda nybyggnader och förbättringar å Linne
-
blekeriet vid Frescati  2,305: 16. —
samt för gjorda förbättringar å den nämnde lägenhet
tillhörande jord . .
859: 24,. —-
Tillsammans R:dr 5,642: 40. —
hvilka ersättningar godtgöras på det sätt, att 600 R:dr af Manufacturmedlen
fortfarande utgå, tili dess förenämnde summa blifvit till fullo
liqviderad. Enligt den Revisorerne meddelade uppgift, utgjorde ManufacturDisconl-Fondens
fordran hos Cumming vid 1829 års slut med
ränta
R:dr 4,160. — —
och då derifrån afdragas ofvanberörde „ 5,642: \o. —.
återstå i capital R:dr 517: 8. —
oberäknadt räntan för 6 år, som komma att förflyta, innan ersättningssumman
hinner blifva inbetald, och hvilken återstod det åligger Borgesmannen
att erlägga eldigt afgifven skuldsedel.
Uppå underdåniga ansökningar af Fabriksidkare!! Pochet i afseende
på inbetalningen af hans utur ManufacturDiscontfonden uppburna förlagslån,
har Kongl. Maj:t medelst Nådiga skrifvelser af den 23 September
i83o och den 8 October i83i funnit godt dels tillåta Pochet att,
från och med år i83o, till Kongl. Maj:t och Kronan årligen lefverera
ett så stort quantum potatoesgryn, sorn svarar emot ett värde af 1000
R:dr Banco, med vilkor, att räntan å hans förlagslån deraf i första
rummet godtgöres, dels bevilja honom anstånd med första Capitalafbetalningen
å lånet till innevarande år, hvarförutan han erhållit försäkran
att till Kronan successive få lefverera 20,000 fg Potatoesgryn, hvaraf
( 10 )
en tredjedel afgår i afräkning å ifrågavarande skuld. Pochets skuld utgjorde
vid 1831 års slut i Capital R:dr 15,d00:
interesset till årets slut  896: 29. io.
Tillsammans R:d. 16,296: 29. 10.
hvarå innevarande år blifvit betaldt i Capital och ränta 1,851: 4°• n»
I afseende på tillräckligheten af det till slående förlagslån å ManufacturDiscontfonden
afsatta anslag, 200,000 R:dr, hafva Revisorerne inhemtat,
att summan af beviljade förlagslån, hvilka, i brist af tillgång,
icke kunnat utassigneras, i närvarande stund uppgår lill 129,666 R:dr
32 sk. Då dessa lån, jemlikt Kongl. Brefvet den 9 Decemher 1818,
meddelas på 6 års tid, emot 4 procents ränta samt förbindelse att under
de 3 sista åren på Capitalet årligen afbetala en tredjedel, skulle en
årlig lånetillgång af omkring 33,000 R:dr å fonden vara att påräkna;
men denna tillgång nedsätles ytterligare genom anstånd med capitalafbetalningar,
som icke sällan medgifvas låntagare, hvaraf åter blir en
följd, att utsigten för de nya låntagarne, att komma i åtnjutande af
dem beviljade förlagslån, allt mera inskränkes.
ManufacturDiscontfondens osäkra fordringar, som vid 1829 årsslut
utgjorde 181,785 R:dr j6 sk. 3 rst., blefvo väl år i83o ökade med
3,654 R‘dr 3a sk. 8 rst. och år i83i med 6,5ii R:dr 38 sk. 8 r:st.;
men då, medelst utdelningar i Concurser, samt derigenom att åtskilige
Cessionanter nödgats anskaffa borgensförbindelser för capitalskuldernes
successiva inbetalning på vissa terminer emot eftergift af förfalloräntan,
till fonden dels influtit, dels ingått bland säkra fordringar,
år i83o, 3,8oo R:dr 12 sk. 4 rst, och år i83i, 7,342 R:dr 9 sk. 3 rst.,
befanns summan af fondens osäkra fordringar vid slutet af sistnämnde
år nedsatt till 131,109 R:dr 18 sk. Om från denna summa afdrages
beloppet af osäkra fordringar vid 1827 års slut, 129,866 R:dr 20 sk.
2 rst., blir fondens förlust under de sistförflutna fyra åren 1,242 R:dr
45 sk. 10 rst., eller i medium för året något öfver 3oo R:dr, då deremot,
enligt den af Manufactur Discontens Ombudsman författade Promemoria,
som åtföljer Rikets Ständers år i83o församlade Revisorers
berättelse, fondens årliga förlust före 1827 ’per medium varit beräknad
till omkring 4°°o R:dr Banco.
De af Kongl. Maj:t lill granskning af Manufactur- och UllDiscontfondernes
förvaltning år i83o i Nåder utsedde Revisorer hafva, uti
deras deröfver afeifna underdåniea berättelse yttrat den förmodan, att
O v - 1/ '
en stor del betydliga Baiancer från längre tid tillbaka uppkommit deraf,
( » )
att i Reglementet icke finnes stadgadt något maximum, öfver hvilket
cn revers-utgifvare eller acceptant icke får häfta i Disconten, hvilket
åter så till vida är föreskrifvet för låntagaren eller fabrikanten, att han
äger lånrätt endast för vissa procent af sina fabrikaters tillverkningsvärde.
Men som Rikets Ständers Revisorer, i öfverensstämmelse med
hvad Kongl. CommerceCollegium uti häröfver afgifvet utlåtande i underdånighet
anfört, för deras del funnit, alt fabrikanterne vanligen afsätta
sina tillverkningar till Handlande, som gjort sig kände för noggrannhet
och förmåga att uppfylla sina förbindelser och hvilkas i Disconten
hypothicerade reverser, ehuru ofta utgörande en betydlig summa,
kunna anses för vida säkrare, än reverser af Handlande med mindre
rörelse, hafva Revisorerne trott närmast öfverensstämmande med det
genom inrättningen af ManufacturDisconten afsedda ändamål, att det
hädanefter som hittills får bero af Kongl. Commerce-Collegium att
pröfva, för hvad lånebelopp revers-utgifvare eller acceptant må i Disconten
häfta.
För att lemna en öfversigt af UllDiscontfondens tillstånd under
de arne år, som utgjort föremål för granskning, bifogas härjemte de för
samma år öfver denna fond författade Capitalslut, af hvilka inhemtas,
att dess vinst utgjort: år i83o. . . . R:dr 3145:6. 9.
i83i .... „ 2037: 3. ir. « ,00 „
5,182: io.8.
och då härifrån afdragas utgifterne för fondens förvaltning 574: 3a.
visar sig fondens inkomst för begge åren  4,607: 26. 8.
sorn sammanlagd med dess behållning vid 1829 årsslut 144,266: i5. 6
utgör en tillgångssumma af  148,873: l\i. 2.
hvaraf följande utgifter blifvit hestridde, nemligen:
I följd af de i sista Revisions-berättelsen omförrnälda
Kongl. Bref af den 10 April och den 10 December
1828, för inköp i Tyskland af Electoralfår, dessa
fårs transport så väl i Tyskland sorn i Sverige, samt
resekostnaden för Kongl. Secreterare!! Nathhorst, enl. dess
redogörelser, tillsammans . . 17,218: 6. 2.
Enligt Kgl. Brefvet afd. 16
Maji 1828, transportkostnaden
för de får, hvilka Hofmnr
-
Transport 17,218: 6,
148,875:42* 2.
( »2 )
Transport 17,218: 6. 2. —
skalken Grefve Barck särskildt
från Tyskland införskrifvit . 692: 10.—
samt assurance  8:12. — 1791g-03
Sedan Rikets sednast församlade Ständer,
i anledning af väckt fråga om anstalter
till Farskötselns och Ullproductionens förbättrande
i Riket, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
tillkännagifva deras beslut, att, till
bestridande af kostnaderne vid inrättandet
af så kallade UllContoir för sortering och
belåning, anvisa en summa af 200,000 R:dr
alt såsom lån till UllDiscontfondens förstärkning
i mån af behofvet utgå, samt till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemnat att bestämma
såväl de Reglementariska föreskrifterne
för UllDiscontfondens förvaltning och
de blifvande UllContoirens inrättande, som
de åtgärder, hvilka kunde finnas tjenliga i
afseende på trefnaden och kringspridandet
af de på Kronans bekostnad anskaffade Får
af ädlare racer, och Kongl. Maj:t, med Nådigt
afseende på denna Rikets Ständers
framställan, genom Nådig skrifvelse af den
22 April i83o anbefallt Dess och Rikets
Commerceflollegium att afgifva underdånigt
förslag till alla för verkställigheten nödiga
åtgärder och emedlertid gå i författning om
införskaffande af en skicklig Ullsorterare
från Preussen eller Sachsen, för att dervid
med råd och upplysningar tillhandagå, samt
sortera de partier ull, som under sommaren
kunde inlemnas; hvarjemte Kongl. Maj:t i
Nåder medgifvit enskilde personer tullfrihet
och kostnadsfri transport från inköps-orten
till Ystad för de finulliga Får, Hvilka af
dem, efter anmälan bos Kongl. Collegium,
från främmande länder införskaffades, samt,
148,873:42. 2.
*
Transport 17,918:28.2. 148,875:42.2.
( »3 )
Transport 17,918:28:2. 148,875:42-2
derest antalet af sådana Får nppginge till 3oo
stycken, äfven resekostnaden för den person,
som af Kongl. Collegium för Fårens
uppköp och transport utsåges, hvilka alla
kostnader på den redan varande UllDiscontfondens
medel anvisades; så hafva, såväl i
följd af detta Nådiga förordnande som nedannämnde
särskilta Kongl. Bref, följande
utgifter under åren i83o och i83i än vidare
blifvit bestridde, nemi.:
Till Kammarherren Friherre Hermelin, för
införskaffade Får, enligt Kongl.Brefvet d. 19
Mars i83i  5,535:29. 2.
Ullsorteraren Centner respenningar
och Ullsorteringsarfvode,
efter afdrag af de
derför influtne afgifter, år
1830 . . . 2,509: 8.—
1831 . . . 1.898.33.J. 4,407^, 4,
Arfvode år i83i förden från
Tyskland liitkomne SchäferiDirecteuren
Hofman, enligt
Kongl. Brefvet af den 15 Januarii
i83i 500:—• —
Aflöning med Centonal för
UUContoiret i Norrköping år
i83i ........ 555:16.—
Douceur till en person, benämd
Schulze, för uppsigten
öfver från Naz liitförde får 86:37.-—
Skrifmaterialier m. m. för
UUContoiret i Norrköping 53: 42*—
Ullsorteraren Centner, till
godtgörande af underhållskostnaden
för honom och
arne lärlingar under deras
vistande i Tyskland . . . 500:
Transport 9,198: 21. 6. 17>18:28. 2. 148,873:42-2-
( *4 )
Transport 9,195: 21. 6. 17,918: 28. 2. 148,873: 2.
Kgl. Secreteraren Nathhorst
respenningar till och från
Stockholm, likmätigt Kongl.
Brefvet af d. i5 Jan. 1801 „
-161,6~ 27o7,!: ,7. 8,
Efter afdrag af dessa utgifter, öfverblifver gamla UllDiscont-fondens
Capital-behållning vid 1831 års slut 121,593:24. 6.
Jemte det Kongl. Maj:t uti Nådigt bref af den ig Mars 1831 medgifvit,
att dåvarande innehafvare af Discontlån på denna gamla UllDiscontfond
må, på 3:ne terminer af g månader hvardera och med afbetalning
af en tredjedel af primitiva lånebeloppet hvarje termin, äga
att emot behörig säkerhet lånen omsätta, har Kongl. Maj:t under samma
dag i Nåder fastställt ett förnyadt Reglemente för UllDiscontfondens
förvaltning samt utfärdat allmän Kungörelse, angående inrättandet af
TJllContoir, uti hvilka Författningar följande ändringar och undantag sedermera
blifvit i Nåder medgifne, nemligen: genom Bref af den 3o Julii
i83i, att Ullproducent, som icke sjelf vill af sin lånrätt i UllDiscontfonden
sig begagna, må, sedan han till Ullmagasinet inlemnatden
den ull, som skall belånas, och från UilContoiret uttagit nödiga bevis
deröfver, genast, och utan att sjelf hafva uttagit lånet, kunna på den
fabrikant, som köpt den inlemnade ullen, skriftligen öfverlåta sin rättighet
till UllDiscontfondens begagnande, och genom Bref af den 1
Octoher 1831, att fabrikant för samma år skulle äga att, utan afseende
på tiden, då den ull, han åstundade belåna, till Ullmagasinet inkommit
och blifvit värderad, för den gången och utan rubbning för framtiden,
inom November månads slut anmäla sig till låns erhållande å
Svensk ull, som, på Magasinet inlemnad och värderad, blifvit af honom
inköpt, och hvarå lånerätten blifvit af Ullproducenten på fabrikanten
ofverlåten.
Utom dessa reglementariska föreskrifter och Kongl. Brefven af den
22 April i83o, samt den ig Februarii och den iq Mars 1831 , angående
åtgärders vidtagande till Fårskötselns och Ullproductionens befrämjande,
samt om anläggning af Schäferier och inrättande af en Fårherdeskola,
hafva följande Nådiga Förordnanden blifvit meddelade, nemi.:
af den 1 October i83i, enligt hvilket följande aflöning från i832 års
början fastställes, nemligen: för L. Centner, såsom Föreståndare för
Norrköpings UllGontoir, i arfvode 1,200 R:dr; för 2:ne hans med
-
( '5 )
hjelpare, den ene 4oo R:dr och den andre 3oo R:dr, samt för en
Bokhållare vid samma Contoir ett arfvode af 5oo R:dr; och
af den 17 December i83x, som bifaller, att ett hus i Norrköping må
till UllContoir och UllMagazin inköpas och inredas, hvartill gamla
UllDiscontFonden bidrager med halfva kostnaden, och den andra
hälften kommer att bestridas af FabriksSocieteten i Norrköping.
Det af Rikets Ständer lill UllDiscontFondens förstärkande anvisade
låneunderstöd har intill slutet af år 1831 icke behöft anlitas; men
Kongl. CommerceCollegium bar emedlertid derå till RiksgäldsContoret
afgifvit sin förbindelse, hvilken under den 29 Augusti sistlidet år blifvit
af Fullmägtige godkänd.
Sedan de af Majoren Bergi och Fabriksidkaren Andre' på UllDiscontFonden
uppburne lånen numera äro på ManufaclurDiscontens förJagsfond
öfverflyttade, finnes å förstnämnde fond icke något stående lån
annorlunda, än att det lån af 5ooo R:dr, som genom Kongl. Brefvet
den 20 November i83o beviljades Kongl. Seereteraren Nathhorst å
RiksStatens Nionde HufvudTitel, till uppbyggande och inrättande af
fårhus och tvättanstalter m. m. vid StamSchäferiet Näs, blifvit, till
följd af Kongl. Brefvet den 23 April i83i, af gamla UllDiscontFonden
utbetald t, emot ersättning från berörde HufvudTitel, i den mån tillgångarne
medgifva.
Revisorerne, som inliemtat, att de för Kronans räkning inköpte
får vårdas vid de Kronan tillhöriga StamSchäferier Näs, Mellingeholm,
Mälsåker, Ullawi, Bollerup. Bullmark och Tålsmark, till följd af derom
upprättade Contracler, hafva ansett upplysande och lämpligt, att
antalet af de vid nämnde Schäferier befintliga får i UllDiscontens räkenskaper
under särskildt Conto intages.
En Revisorerne meddelad Tabell öfver Ull-importen lill Riket under
åren 1829, i83o och i83i åtföljer denna Berättelse.
Af UllDiscontens osäkra fordringar, som vid 1829 års slut uppgingo
till 37,474 R-dr 3 sk. 2 r:st., hafva under åren i83o och i83r
influtit 5,149 R:dr 12 sk., hvaremot några nya så beskaffade fordringar
icke tillkommit.
Beträffande de å RiksStatens Nionde HufvudTitel anvisade Manufadur-medlen,
få Revisorerne åberopa det Utdrag af räkenskaperne
(ifver samma medel, som finnes denna berättelse bilagd t och hvaraf
upplyses, alt utgifterne å ifrågavarande anslag utgjort för år i83o,
10,162 R:dr 2 sk. 8 r:st. och för år i83i, 9,517 R:dr 16 sk. Föröfrigt
( 16 )
hafva Revisorerne inheralat, att viLkoren för de lån, som af Manufactur-medlen
blifvit i Nåder beviljade Enkan Forselius med 5oo R:dr,
för anläggning af en Väfskola i Linköping, samt Linneväfvaren Björkegren
med 600 R:dr, till understöd för hans i Nyköping anlagde Damastväfveri,
behörigen iakttagas.
Uti bref af den 18 September 1829 har Kongl. Maj:t i Nåder anvisat
Kongl. CommerceCollegium af Extra Utgifts-medlen från och
med i83oårs början en summa af 2000 R:dr årligen, af hvilken Kongl.
Gollegium äger att, utan föregången underdånig anmälan, emot redovisning,
i mån af behofvet godtgöra sådana af Svenske och Norrske
Consulerne anmälde utgifter för postporto i embetsväg, för hvilka de,
enligt författningar ne, äro till ersättning af Svenska Statsverket berättigade.
Till godtgörande af Consulernes förskott till nödställde Svenske
Sjömän, du Skeppsredare eller Sjömanshus derför vägra ersättning, eller
densamma icke utan omgång kan erhållas, har Kongl. Majrt, genom
Nådigt bref af den 18 Januarii i83o, af RiksStatens Nionde Hufvud--  Titel behagat anslå en årlig summa, ej öfverstigande 1800 R:dr, att, i
mån af behofvet, mot redovisning requireras; hvaremot allt hvad af
dylika, efter behörig pröfning, Consulerne på förhand ersatte fordringar
i laglig väg kan indrifvas, bör komma StatsVerket tillgodo; i hvilket
afseende Kongl. Collegium åligger tillse, att de åtgärder, som för
fordringarnes indrifvande äro af nöden, varda behörigen vidtagne samt
de inflytande medlen till Kongl. StatsContoret lefvererade.
Utdrag af räkningarne öfver de medel, som Kongl. CommerceCollegium,
på grund af högstberörde arne Nådiga bref, från Kongl. StatsContoret
requirerat, få Revisorerne härjemte bilägga.
Räkenskaperne öfver alla ofvannämnde fonder och medel äro förde
med utmärkt ordning och redighet, och vid deras granskning har, i
anseende till ziffran, någon anmärkning icke förekommit.
Den till Revisorerne aflemnade förteckning öfver fondernes till år
i832 balancerade fordringar, äfvensom det af fondernes Ombudsman
förda lagsökningsdiarium visa, att dessa fordringar blifvit noggrannt
bevakade och utsökningsä render ne med drift handhafde.
Som räkenskaperne öfver ManufacturDiscontFonden icke upplysa,
på hvad sätt det å nämnde fonds vinstmedel för Technologiska Institutet
anvisade årliga anslag, 14,000 R:dr Banco, användes, hafva Revisorerne
infordrat och granskat Institutets redovisningshandlingar för
åren i83o och z 831.
( T7 )
Enligt dessa handlingar äro för Institutet årligen anslagne:
1:0 från Kongl. CommerceCollegium 14,000.
2:0 å RiksStatens Nionde HufvudTitel till Median. Skolan 100.
3:o Stipendie-medel:
å Nionde HufvudTiteln till Median. Skolan 100.
från Kongl. CommerceCollegium .... 240.
Summa 14,440. — —
Aflöningarnes årliga Belopp under åren i83o och 1831 utgjorde
6,100 R:dr, samt Institutets contanta behållning vid i83i års slut omkring
10,000 R:dr.
Räkenskaperne äro ordentligen förde, och har dervid intet annat
förekommit, än att Cassaräkningar icke finnas desamma bifogade.
De särskilda meningar, som i anie ämnen blifvit af några bland
Revisorerne yttrade, innefattas i närlagde ProtocollsUtdrag.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin Instruction,
till Kongl. Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af denna
Berättelse. Stockholm den 14 December i832.
På Högloft. Ridderskapets och Adelns vägnar:
C. O. Palmstjerna. J. A. Kantzow. P. Lagerhjelm.
P. G. Cederschjöld. C. J. v. Schantz. TV. Hisinger.
På Högv. Pr,esteSiåndets vägnar:
31. Hasselrot. II. O. Holmström. P. G. Svedelius.
C. J. Heurlin. J. A. Engeström. J. C. Billingdahl.
På Vällofl. BorgareStåndets vägnar:
C. Norman. *•-; Carl Valley. A. II. Frich.
Gust. Lindeberg. And. li edberg. Jac. Linström.
På IJederv. BondeStåndets vägnar:
N. Håhansson. ’ Lars Persson. Joli. Svensson.
Botvid Jonson. Bengt Nilsson. O. Olsson.
M. G. von Schantz.
3
( >8 )
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rikets Höglofl. Ständers
Herrar Revisorer, vid granskning af de under
Kongl. CommerceCoIlegium ställde fonder och medel,
den 12 December i832.
S. D. I frå ga om brandförsäkringen af Kongl. CommerceCollegii
hus afgaf Herr Capitainen Linström följande från pluralitetens beslut
skiljaktiga yttrande:
”Då, enligt ordalydelsen af Kongl. Brefvet den 23 Januarii i83o,
Kongl. Commerce Collegium äger, i afseende på brandförsäkringen af
Kongl. Collegii bus, vidtaga sådana åtgärder, sorn med ManufacturDiscontfondens
fördel närmast öfverensstämma, och Kongl. Collegium
således icke är förhindradt att sjelf undanrödja eller aflägsna de anledningar
till eldsvåda och förlust för fonden, hvilka genom de å tomten
uppförda träbyggnader kunna uppkomma, anser jag, för min del, icke
lämpligt, att det ifrågavarande förhållandet uti Revisions-berättelsen intages,
helst, i sådant fäll, Herrar Revisorer skola synas gä Kongl. Collegium
i förväg.”
Med anledning af Herrar Revisorers beslut, rörande gjord anmärkning,
att det å ManufacturDiscontFonden afsatta anslag till Tecbnologiska
Institutet hvarje qvartal anticipationsvis uttagits, afgaf Herr Assessoren
Lagerhjelm följande reservation:
”Enär, enligt ManufacturDiseontens räkenskaper, Technologiska Institutet
under år 1831 , på sätt de af Kongl. Maj:t i Nåder utsedde
Revisorer bemärkt, till Fondens förlust anticipationsvis lyfta t sina hos
Fonden utfallande qvartaler, så att, exempelvis, redan i November i83i
blifvit utassigneradt första qvartalet för år i83a med 3,5oo R:dr Banco,
men Technologiska Institutet destomindre varit af en sådan anticipation
i behof, ~som Institutets egna räkenskaper för år 183r utvisa, att vid
samma års slut Institutet baft hos Banken innestående en contant summa
af öfver 10,000 R:dr. Banco; anser jag nödigt att å detta förhållande
äfven fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet, helst Herrar
Revisorer redan framställt behofvet, att ManufacturDiseontens vinstmedel
få oförryckte användas till Fondens förstärkning och således böra
befrias från utgifter af denna art.”
De särskilda meningar, som sålunda af Herr Capitainen Linström
och Herr Assessoren Lagerhjelm blifvit ;yttrade, skulle, enligt derom
gjord begäran, uti Protocolls Utdrag medfölja Herrar Revisorers Berättelse
till Rikets Ständer. Som ofvan. Ex Protocollo
M. G. von Schantz.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rikets Höglofl. Ständers
Herrar Revisorer, vid granskning af de under
Kongl. CommerceCollegium ställde fonder och medel,
den i4 December i832,
S. D. U err Professoren Doctor Engeström förklarade sig instämma
uti den af Herr Assessor Lagerhjelm anmälde reservation emot Herrar
Revisorers den 12 i denna månad, under Herr Professorns frånvaro,
lättade beslut i fråga om gjord anmärkning dervid, att det å ManuläcturDiscontF011
den afsatta anslag Lill Technologiska Institutet blifvit,
under sednare åren, hvarje qvartal anticipationsvis uttaget; hvarom
ProtocollsUtdrag skulle, enligt Herr Professorns begäran, biläggas Herrar
Revisorers Berättelse till Rikets Ständer. Som ofvan.
Ex Protocollo
M. G. von Schantz.
( 20 )
Capital-SIut öfver Manufactui*
Debet.
B a 1 a n c e från år 1829.
Skuld till Banken på Räkningen N:o 8. . . 89,101: 5.
D:o D:o på D:o N:o 5. . . 798,085: 44- 3.
Utelöpande Attester  4,971: 12.11.
892,156
14
6
B a 1 a n c e till år 183 r.
Fordringar hos säkra Låntagare l,i>60,l>91: 25. 1.
Cessionanter .... 151,659: 36. 7.
Inventarie-Contö  4o0: 12.
1,692,661
25
8
Summa R:dr
2,584,317|4oj
2
Stockholm af Manufactur-Discont
L. H. Willman.
( 21 )
Discont-Fonden för år 1830.
Credit.
B a 1 a n c e från år 1829.
Fordringar hos säkra Låntagare 1,512,255: 33. ii.
Cessionanter
151,785: 16. 3.
UllDiscontFonden .... 20,500:
Inventarie-Conto  450: 12. —
1,664,951
[4
2
Vinst- och Förlust-Conto.
Inkomsten:
Ordinarie Räntor  57,001: 1. 6.
Räntor från förfallodagen . . 5,854: 33. 8. ^ ?
Gravatio ner:
Interesse till Banken för Lånet
N:o 8. 2,675: 1. 6.
D:o D:o för D:o N:o 5. 25,591: 3o. 5.
Arfvoden  5,005: 16. 8.
Aflöning
4,484: 26. —
Extra Utgifter  1,785: 17. 5.
Centonal  68: i4- 4-
Kongl. Belöning  5,000: — —
Hus-reparationer  256: 8. —
Technologiska Institutet . . .14,000: ^2 842- ,8 ,/j
Vinsten år i83o
' 10,015
j 6
1 0
B a 1 a 11 c e till år 1831:
Skuld till Banken på Räkningen N:o 8. . . 89,101: 5. 4-
D:o D:o på D:o N:o 5. . . 805,941: 39.10.
Utelöpande Attester  16,810: 12.—
909,855
9
2
1 Summa R:dr
2,584,817
4o
2
Contoret den 20 April 1831.
E. F. Ström.
( 22 )
Capital-Slut öfver Manufactur
-
Debet.
Bal ance från år i83o.
Skuld till Banken på Räkningen N:o 8. . . 89,101: 5. 4•
D:o D:o på D:o N:o 5. . . 805,911: 3g. io.
Utelöpande Attester  16,810: ra.
909,855
9
a
B a 1 a n c e till år 183a.
Fordringar hos säkra Låntagare  1,650,857: a3. 6.
Cessionanter
151,109: 18.—
Inventarie-Conto
640: a8. —
1,762,607
ai
6
Summa R:dr j
2,672,460 |3o
8|
Stockholm af Manufactur-DiscontL.
H. TVillman.
( ^ )
Discont-Fonden för år 1831.
Credit.
B a 1 a n c e från år 183o.
Fordringar hos säkra Låntagare
1,560,591: 25. 1.
Cession anter
151,659:
36. 7.
Inventarie-Conto
450:
12. —
1,692,661
25
8
Vinst- och Förlust-Conto.
Inkomsten:
Ordinarie Räntor 60,544: 21.
9-
Räntor från förfallodagen . . 6,254: 38.
lm 66,779:
11.10.
Gravatio ner:
Interesse till Banken för Lånet
N:o 8. 2,675: 1.
6.
D:o D:o för D:o N:o 5. 24,074: 3o.
1.
Arfvoden ,. . 2,957: 4°>
5.
Aflöning
5,015:
2.
Afkortning  275: 11.
8.
Extra Utgifter  2,188: —
9-
Centonal
100: 22.
4-
Ilus-reparationer  175: /\i.
1.
Teclinologiska Institutet . . .14,000: —
“ 51,454:
8.—
Vinsten år 1831
1
15,545
3
10
Balance till år i832.
Skuld till Banken på Räkningen N:o 8. .
. 89,101:
5. 4-
D:o D:o på D:o N:o 5. .
. 848,416:
14.—
D:o till UllDiscont-Fonden
17,000.
f
Utelöpande Attester
. 9,956:
29.10.
964,454
1
2
■
Summa R:dr
2,672,460
3o
8
Contoret den 3o April i832.
E. F. Ström.
t =4 )
Capital-Slut öfver Ull
-
Debet.
B a 1 a 11 c e från år 1829.
Mannfaetiir-Disenntens fordran
,
20,300
Gravatio 11 er:
Kostnader för införskrifne Får afföras enl. Kongl. Collegii
Protocoll den 22 April i83o 17,218: 6. 2.
Trnnsnnrtknsf linder fifir TVn
708: m.—
Arfvoden
Centonal
Ull-sorterings-kostnader
281: 24.—
2: 40.
. 2,809: 8. —
20,718
4
2
B a 1 a n c e till år i83i.
Fordran hos säkra Låntagare
Cessionanter
Banken
. 90,090: 4°. 10.
. 56,276: 22. 2.
529: 3. 1.
126,696
18
1
Summa
| 167,911
22
3
Stockholm af Manufactur-DiscontL.
H. JVillman.
( *5 )
iscont-Fonden år 183 0.
B a 1 a 11 c e från år 1829.
Fordringar hos säkra Låntagare
Cessionanter . ,
Banken ....
124,920
57,474
2,572
10.
164,766
1 o
Influtne Räntor år i83o
Suni ma j 167,911 22
Contoret den 6 April 183 r.
E. F. Ström.
( )
Capital-Slut Öfver U11 -
Debet.
Gravationer.
Arfvoden
784: 24.—
Aflöning
550.
Centonal
6: 8.—
Extra Utgifter
120: 3i. —
Kostnaden för införskrifne Electoral-Får,
afförd enl. Kongl. CommerceCollegii Pro-
tocoll den 8 Nov. i83i
3,555: 29. 2.
Ersättnings-Conto
661: 16.—
Ullvärderings- och Sorterings-kostnader . . .
1,898: 33. 4.
7,134
45
6
Balan ce till år i832.
Fordringar hos säkre Låntagare
69,090: 21. 8.
Cessionanter
52,524: 39. 2.
Banken
3,695: 40.—
ManufacturDiscontFonden .
17,000.
Inventarier
244: 41. 2.
122,353
46
—
Summa
129,4901431 6
Stockholm af Manufactur-DiscontL.
H. fVillman.
( 37 )
Discont-Fonden år 1831.
Cr edit.
B a 1 a 11 c e från år 183o.
Fordringar hos säkre Låntagare 90,090: 4°« 10.
Cessionanter 36,276: 22. 2.
Banken  329: 3. 1.
126,696
18
1
Vinst- och Förlust-Conto.
Influtne Räntor under år 1831
2,037
3
11
B al ance till år i832.
Influtne medel för försålde Kronans Får . . . 307: 21. 6.
Utelöpande Attester 230.
' ■' ■
737
21
6
Summa
129,490|43| 6
Contoret den i5 Februarii 1802.
E. F. Ström.
Total Ull-import åren 1829, 1830 och 1831.
U11 - s 0 r t.
År 18 2 9.
År 18 3 0.
År 18 51.
Vigt
«
Värde
R:dr Bco
Vigt
«
Värde
R:dr B:co
Vigt
«
Värde
R:dr B:co
Okammad, gröfre ....
finare ....
Kammad
Skinte eller Kalk-ull . .
1,297,605
15,169
2,767
26,140
382,867
10,117
2,075
2,179
1,060,516
11,489
617
26,179
344,024
9,159
462
2,181
681,925
41,480
60,510
228,388
31,110
5,028
Summa 11,541,881
597,238]1,098,601
555,806| 786,715
261,416
Kia des-till verk n i ngen:
År 18.19 448,695 Alnar.
„ 183o 494,517 d:o.
„ 183  528,590 d:o.
C 29 )
Utdrag af 1880 och 1831 års Räkenskaper
för Manufactur-Medlen.
Behållningar och Fordringar från
år 1829
. . . 1,362: 29. 7.
afgår Skuld  29: 20.
Återstår
1,535
9
3
Inkomster år i83o 10,546: 32, 3.
„ 1831
9,785: 3o. u.
20,332
i5
2
Summa R:dr B:co
21,665
24
5
Utgifter år i83o 10,162: 2. 8.
„ i83i  9,517: 16. -
19,679
18
8
Behållningar och Fordringar vid 1831 års
slut 2,091: 8. 1.
afgå Skulder
105: 2.
Återstår
1,986
5
9
Summa R:dr B:co
21,665
=41 5
Stockholm den 16 Augusti 1882.
J. M. Härstedt.
( 3o )
Utdrag af Räkningarne öfver uppburna Medel
ska Consulers bestridda Post
-
Debet.
Af Kongl. StatsContoiret anordnade Medel i afräkning
på de 2,000 R:dr, som, enligt Kongl. Brefvet den 18
September 1829, blifvit anslagna för hvarje år, till
godtgörande af Svenska Consulers Post-porto och andra
Embets-utgifter, nemi.
År i83o .
1,300. — —
„ 1831 1,300.
2,800
Summa R:dr B:co 2,8001 —
Stockholm den
( 3, )
åren 1830 och 1831 till godtgörande af Sven
porto och andra Embets-utgifter.
Credit.
I stöd af Kongl. Brefvet den 29 April 1817 och Kongl.
Maj:ts förn jade Consuls-Stadga af den 9 Mars i83o
till Svenska Consuler utbetalta ersättningar för Post-  porto och andra Embets-utgifter, nemi.
År i83o  1,222: 21. 1.
„ i83i  1.029: 32. 4.
2,252
5
5
Balance till år i832.
Behållning af Contanta Medel i Rikets Ständers Bank .
547
vf
7
i /
/
Summa R:dr B:co
2,800
—i—
16 Augusti i832.
/. M. Härstedt.
( 32 )
Utdrag af Räkningar ne öfver uppburna Medel
gifter, Svenska Consuler å utrikes orter be
-
Debet.
Af Kongl. StatsContoret anordnade Medel, i afräkning
på de 1,800 R:dr, som för hvarje år blifvit anslagna
enligt Kongl. Brefvet den 3o Januarii i83o, till er-  sättande af de utgifter, Svenska Consuler å utrikes or-  ter bestridt för Svenskt Sjöfolk, nemi.
År i83o  800. — —
„ 183 z
800.
J,00Ö
/
1
Summa R:dr B:co
1,000
—
—
Stcckholm dea
( 33 )
åren 1830 och 1831 till godtgörande af de Utstridt
för heniförskaffande af Svenskt Sjöfolk.
Credit.
Afskrifn ingar.
Svenska Consuler godtgjorde utgifter för Svenskt Sjöfolk,
för hvilka någon ersättning af Rederier ej kunnat
erhållas, nemi.
År i83o  30: 47- 6.
„ 1831 432: 3i. 9.
463
3i
3
Kongl. StatsContoiret.
Till Kongl. Räntekammaren lefvererado Medel, som in-  flutit från Rederier såsom ersättning för lemnadt un-  derstöd till Svenskt Sjöfolk, hvarför Svenska Consu-  ler förskottsvis blifvit godtgjorda, nemi.
År i83o
57
a5
6
Balance till år 183a.
Till Consuler förskottsvis utbetalda ersättningar för be-  stridda omkostnader för Svenskt Sjöfolk, om hvilkas
utgörande af Rederier, AdvocatFiscalsContoiret fått sig
uppdraget att ombesörja  780: 39. 2.
Behållning af Contanta Medel i Rikets Stän-  ders Bank 318: — 1.
1,098
39
3
Summa R:dr B:co
1,600
-
—
16 Augusti i832.
J. M. Hällstedt.
5
( 35 )
Kongl. Commerce-Collegii underdåniga Utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse, angående den år i832 förrättade
granskning af de under Kongl. Collegium
ställde Fonders oell Medels förvaltning.
Sto rmägtigste All e rn a di g st e Konung l
IVIedelst Nådig Remiss liar Eder Kongl. Maj:t beliagat anbefalla Dess
och Rikets CommerceCollegium att inkomma med underdånigt utlåtande,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers afgifna Berättelse, angående
af dem verkställd granskning af Collegii förvaltning under åren
i83o och i83i af de under Collegium ställda fonder och medel.
Då Collegium, till underdånigt fullgörande af högstberörde Nådiga
befallning, tagit kännedom om förenämnde Revisions-Berättelses innehåll,
har Collegium dervid funnit Rikets Ständers Revisorer hafva fästat
uppmärksamhet vid arne omständigheter, hvilka utgöra föremål
för det anbefallda underdåniga utlåtandet, nemligen:
1:0 den betydliga skillnad, som skall förekomma emellan åtskilliga
Fabrikanters, till grund för deras lånrätt uti Manufactur-Disconten,
år i83o inlemnade uppgifter å värdet af deras tillverkningar det föregående
året, så att t. ex. tillverkningskostnaden å kläde af samma
nummer och finhet af ena Fabrikanten uppgifvits till 10 R:dr och af
en annan till 7 R:dr 3a sk.; samt
2:0 att, enligt Reyisorernes tanka, antalet af de vid Kronans StamSchäferier,
till följd af upprättade eontracter, befintliga Får borde
uti Ull-DiseontFondens räkenskaper under särskildt Conto intagas.
Och får Collegium, i afseende härpå, i underdånighet anmäla, att
de tilverkningar, för hvilka lånrätt i Manufactur-Discontfonden äger
rum, äro af dels ostämpelbar, dels stämpelbar beskaffenhet; att värdet
af de förra beedigas af tillverkaren, och inlemnas derom bevis till Collegium,
innan lånrätten bestämmes; att åter värdet på de stämpelbara
inför HallRätten vid afstämplingen bestämmes och sedermera till Collegium
uppgifves; varande Fabriksidkaren, enligt DiscontReglementet,
alltid skyldig att, när så fordras, uppgiftens rigtighet med ed styrka;
att ostämpelbara tillverkniagar i allmänhet, samt större delen stämpelhara
varor äro af så mångfaldiga slag och, i följd af deras beskaffenhet,
af så olika värden, att, efter Collegii tanka, någon viss tariff
svårligen kan uppgöras, hvarefter deras värden böra af HallRätterne
bestämmas, och att således, hvad dessa angår, någon säkrare controll
å värdet, än den redan fastställda, ej står att vinna, samt att det i
öfrigt mäste ankomma på Collegii uppmärksamhet att, så vidt ske kan,
tillse, att origtiga värden ej uppgifvas; men att deremot en och annan
af de stämpelbara tillverkningarne, och deribland hufvudsakligen kläde,
icke äro af flera slag, än att årliga värde-tariffer derå böra kunna uppgöras.
Och vid detta förhållande, samt enär det icke undfallit Collegium,
att vid HallRätterne skiljaktiga grunder hittills blifvit följda för
bestämmandet af värdet på afstämplade kläden, hvaraf följden varit,
att värdet på samma slags kläde blifvit i den ena Staden uppgifvet högre
eller lägre än i en annan, har Collegium, för att, så vidt ske kan,
förekomma, att värdet på samma slags stämpelbara tillverkningar, för
hvilka lån meddelas och som äro af den beskaffenhet, att tariffer å
deras värden årligen kunna upprättas, ej må till olika belopp uppgifvas,
redan före detta gått i författning att förskaffa sig de upplysningar,
som funnits erforderliga för att bedöma lämpligaste sättet för uppgörandet
af berörde tariffer; och förmodar Collegium sig innan kort
blifva i tillfälle att härom inkomma med underdånig hemställan.
Vidkommande Revisorernes framställning, rörande intagandet uti
Ull-Discontfondens räkenskaper af antalet å de vid Kronans Schäferier
befintliga Får, har Collegium ansett något hinder deremot ej förekomma.
samt förständiga t Manufactur-DisconlGontoiret att sådant för framtiden
iakttaga.
Den Nådiga Remissen återställes i underdånighet, och Collegium
framhärdar med djupiaste vördnad,
Stormägtigsté, Aliernådigste Konung!
Eder Kongl. Majrts
nnderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
GABR. POPPIUS.
tl. A. IjEYÖreHARCK.
Hofer.
Stockholm den 5 Februarii 1833.
J. N. Borelius.
Berättelse■
till
Rikets Högl. Ständer,
angående
Banco-V
mtxtts Statret* Hettat fteutsotet
År 1832.
— . . ■■«gaaE5fcBgjg—- —
STOCKHOLM, t 833.
T r rekt hos Hek a. Gust. Nordström.
Berättelse till Rikets Högloft. Ständer, om verkställd
Revision af Banco-Verkets afslutade Räkenskaper
för åren 1829 och i83o, den i sammanhang
härmed förrättade granskning af Styrelsen och
Förvaltningen vid detta Verk, från sednaste Revision
, samt Verkets befunna tillstånd. Gifven
Stockholm den 14 December 1882.
VT
J-»-ied stöd af Grundlagarnes stadganden, hafva undertecknade, för livardera
Riks-Ståndet i stadgad ordning valde till deltagande i i83o års Revisions-förrättning
öfver Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken samt de Fonder
och Räkenskaper, som i sammanhang dermed granskas, sammanträdt i
Banken den i5:de nästlidne September, och dervid först granskat de Fullmagter
och Autorisationer som en och hvar ägde att uppvisa till styrkande
af sin behörighet såsom Revisor.
Enligt Utdrag af Höglofl. Riddarhus-Directionens Protocoll för den
i4:de sistlidne Junii, hafva Herr Öfver-Directeuren C. D. af Uhr, Herr
Hof-Rätts-Rådet J. Berg von Linde oeh Herr Kammarherren E. v. Stockenström,
som den 8 Februarii i83o blifvit utsedde att i i832 års Revision
deltaga, afsagt sig samma befattning; i anledning hvaraf bemälde Direction
till Revisorer i deras ställe valt Grosshandlaren Herr Friherre J. A. Kantzow,
Herr Assessoren P. Lagerhjelm och Herr Professoren och Riddaren af Kongl.
Wasa-Orden P. G. Cederschjöld.
I stället för Herr Biskoppen m. m. Doctor P. Thyselius, som, för
Strengnäs Stift till Revisor vald, af sjukdom varit hindrad att uti RevisionsFörrättningen
deltaga, har den för nämnde Stift utsedde Suppleanten Herr
Domprosten Doctor H. O. Holmström såsom Revisor inträdt.
Då en af Vällofl. Borgare-Ståndets för Revisionen utsedde Ledamöter,
Handlanden i Halmstad, Rydberg, sig icke inställt och, enligt hvad hos Re
-
visorerne blifvit tillkännagifvet, afsagt sig det erhållna uppdraget, liar, uppå
gjord anmälan härom hos Vällofl. Borgare-Ståndets Cancelli - Direction,
Handlanden i Stockholm Herr Capitaine J. Lindström, under den 21 nasti.
September blifvit utsedd att den ledige Revisors-platsen intaga.
I allt hvad som rört Banco-Verket, hafva Revisorerne ägt till rättesnöre
den af Rikets Ständer vid sista Riksdag fastställda förnyade Instruction,
som genom Kongl. Maj:ls Nådiga Kungörelse af den 22 Aprill i83o blifvit
till allmän kännedom och efterrättelse meddelad, och sedan den uti i:sta
Puncten af samma Instruction föreskrifna Ed, efter det derstädes intagna
formulair, blifvit af Revisorerne lifligen aflagd och undertecknad, har Revisions-arbetet
företagits och blifvit besörjdt på följande sätt.
Bankens Hufvudböcker och Räkenskaper för åren 1829 och i83o, samt
Tumba Bruks Hufvudböcker för åren 1829, i83o och i83i äro med all
sorgfällighet genomgångna och mot Verificationerne jemnförde.
Tillika hafva Revisorerne, under fästad uppmärksamhet, på det af
Rikets Ständer vid sista Riksdag fastställda Reglemente för Banco-Verkets
Styrelse och Förvaltning, genomläst och till öfvervägande förehaft de serskilda
Berättelser, som till Revisorerne blifvit öfveriemnade, från BaneoFullmägtige,
angående de vid Banco-Verkets Öfver - Styrelse förekomna
hufvudsakligare ärenden och Tumba Bruks ensamt af Fullmägtige beroende,
Förvaltning; från Bankens Commissarier, öfver deras handhafvande af Banco-Verkets
speciela Administrations-grenar; från Revisions-Commissarien,
om den honom tillhörande befattning med Bankens Economie samt Räkenskapernes
granskning; och från Bankens Fiscals-Embete, angående utförandet
af Rättegångar och talan å Bankens vägnar uti Civile-, Ulsöknings-,
Brott- och Ordnings-mål.
Äfvenså hafva Revisorerne genomgått Banco-Fullmägtiges Protocoller
till och med den i5 sistlidne September; och Commissariernes Protocoller,
serskildt för de allmänna och serskildt för de med Fastighets- och Odlings- -  Lånens utgifvande och bevakning gemenskap ägande ärenderne, till och med
förlidne Julii månads slut, hafva blifvit rådfrågade i de ämnen, som funnits
påkalla någoir vidare uppmärksamhet.
Revisorerne hafva äfven inventerat Bankens Cassör och Förvaringsrum
för ädla metaller, färdigskrifne Sedlar, Lane- och Säkerhets-handlingar,
inlemnade Deposita m. m., genomsett Bankens Mynt- och MedailleCabinett,
besökt de egentliga Expeditions -Contoiren och i ögnasigte tagit
Bankens Brand-Anstalter,
f
Dels af Banco-Discont-Directionens berättelser, och dels uti de hos
Revisorerne företedde Protocoller och Berättelser om de genom serskildt utsedde
Rikets Ständers Ombud årligen förrättade Revisioner af Banco-Discontens,
Götheborgs och Malmö Låne-Contoirs Räkenskaper och Förvaltning,
hafva Revisorerne ägt tillfälle alt inhemta fullständige upplysningar
om Discont-Rörelsens gang, så vid Banco-Discont-Verket i Stockholm, som
de serskildte Province-Låne-Contoiren.
I afseende på Götha Canal-arbetets fortgång, har kännedom vunnits
af Banco-Fullmägtiges Protocoller och de deruti åberopade handlingar, rörande
årliga Inspections- och Revisions-Förrättningarna, hvaruti en Ledamot
å Bankens vägnar deltagit, äfvensom af Götha Canal-Directionens till
Rerisorerne ingifne Berättelse.
Till Rikets Ständers kännedom och ompröfning få Revisorerne härmed
framställa de under deras förenämnde granskning befunna förhållanden
och förekomne vigtigare frågor.
§. i.
Bankens Ställning.
Då de öfversigter af Bankens hela ställning vid 1829 och i83o års
slut, hvilka, lill följd af Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars
r83o blifvit efter Boksluten uppgjorda och med allmänna Tidningarne utdelade,
innehålla noggranna och detaillerade upplysningar, så väl i fråga
om skulder och tillgångar, som inkomster och utgifter, samt användandet
af de för hvardera året uppkomna öfverskott, och en dylik öfversigt för år
i85i innan kort kommer att utgifvas, anse Revisorerne sig icke behöfva
här upptaga mer än en kort sammanfattning af Rörelsens Hufvud-resultat
för hvardera af nämnda ar, nemligen:
År
Afförda fordringar, hvilka dock, enligt
Rikets Ständers beslut, tills
vidare komme att balanceras inom
Linien
Bankens Ut g ifter samt förminskningar
å dess Capital under
loppet af år 1829, nemligen:
Ränte-utgifter
Förvaltningskostnader 183,832:28.10.
Men deremot influten
återbäring å förra
förvaltnings-kostnader,
som afdrages
med  827:25. 6.
Tillfälliga anslag (enligt Ständers
beslut)
Capital-Förluster af bestämd egenskap
•
Capital-minskning genom förändringa
rné med de till årets slut beräknade
Ränte-fordringar och Rälrte-skulder
Till Riksgälds-Contoiret aflemnadt i
och för Statens behof ....
B a 1 a 11 c e till år 1 8 3 o:
Bankens Tillgångar utöfver dess Skulder
vid 1829 års slut ....
Enligt gran
-
R:dr Banco efter 128 skill,
för 1 it:dr Silfver Specie.
I 4,540,447
|
4-7
9
33,431:
1. 2.
183,oo5:
3. 4.
615:
4. 6.
6,45o:
i3. 11.
8,6t4:
18. 11.
23a,i 15:
4i. 10.
5-o, i-5.4:
46. 2.
282,270
4o
4,4oO,000
.—.
____
S
u m m a
19,222,718
39
9
1829'
skudt Bokslut.
Bal ance från år 1828.
Bankens Tillgångar utöfver dess Skulder
vid 1829 års början
Bankens Inkomster och Capita
1 fö r hö j n i 11 ga r under loppet
af år 1829, nemligen:
Ränte-Inkomster  634,3ao: 35. 11.
Capital - Vinster sojn contant ingått . 1,846: 7. 8.
Capital-tillväxt genom beräkningssättet
för under året utgångna Fastighets-Lån
mot återbetalning i
Silfver  90,734: 28. —
Summa
R:<,lr Banco efter 128 skill,
för 1 R:dr Silfver Specie.
l8,495,8l7 l6 2
726,901 23 7
19,222,718 39 9
8 —
HScfcet.
BankensUtgifter samt förminskningar
å dess Capital under
loppet af år i83o, nemligen:
Ränte-Utgifter . . .
Förvaltnings-kostnader 279,128:15.8.
Men deremot influten
återbäring å förra
förvaltnings-kostnader,
som afdrages
med * f 982:12.6.
Tillfälliga anslag (föranledda af Ständers
beslut) . , ......
Capital-Förluster af bestämd egenskap
«,•••••!
Utgifter, som ansetts böra omedelbart
drabba Capitalet
Till Riksgälds-Contoiret aflemnadt i
och för Statens behof . . . .
Balance till år i83i:
Bankens Tillgångar utöfver dess Skulder
vid i83o års slut ....
Ar
Enligt gran
-
R:dr Banco efter 128 sisill.
för z R:dr Silfver Specie.
35,t4o: 11. —
t
278,14c: 3. 2.
6,249: 16. —
4,459: 14. 8.
426: 27. 6.
124,421: 24. 4-
80,690: 27. 10.
4o5,i 12
4
2
4,879,528
2
4
Summa
5,284,640
6
6
— 9
i83°-
shult Bokslut.
R:dr Banco efter 128 skill,
för 1 R:dr Silfver Specie.
B a 1 a n c e från år 182g.
Bankens Tillgångar utöfver dess Skul-
der vid i83o års början
4,400,000
Bankens Inkomster samt förhöj-  ningar å dess Capital under
loppet af år i83o, nemligen:
Ränte-Inkomster 671,352: 8. 8.
Capital-Vinster, som contant ingått,
nemligen:
ak) Influtet i afbetal-
ning å fordringar
som förut varit för-
da inom linien . . g,i56:i3. —-
b) Smärre poster af
flerfaldig egenskap i32: 4.11. Q-288; ln
Capital-Tillvext: '
a) Genom beräkningssättet för under
året utgångna Fastighets-Lån mot
återbetalning i Silfver .... ic>6,o65: 23. 6.
b) Genom förändringarne med de
till årets slut beräknade Ränte-
fordringar och Ränte-skulder . . 7, 4- 5.
884,640
6
6
1 v "
Summa
5,284,640
6
6
B
Enligt uppgift af
0 etie t
R:dr Banco efter 128 skill.
Bankens Ut g i f t e r sam t f ö r mi n sk-
101 I 11:111 oilivi:*
eric*
ningar ä dess Capital under
loppet af år i83i,. nemligen:
Ränte-Utgifter ........ 35,787: 45. 10.
Förvaltnings-kostnader251,328: 33. 6.
Men deremot influten å~
terbäring ä Förvalt-
nings-kostnader som
afdrages med. • . 2,357:27.7.
a JJJ 248,971: 5. 11.
Capital-Förlust af bestämd egenskap:
Minskning å det under året utmyn-
tade Silfver, i jemförelse till dess
i Räkenskaperne förut upptagna
värde .... . . . . . • 2,918. 43. 7*
Utgift som omedelbart drabbat Capitalet:
Betalning utöfver 128 skill, för till
Banken under äret lefvereradtSilfver 87,032:: f\ 1.. 7.
Capital -nedsättning af tillfällig egenskap:
ct] Genom beslutad aflönag utur lin fm d-
Columnen, af Inventarie-värdet å de
Pappers-sorter sorn begagnas endast för
Bankens eget behof. . . 10,466:: — —
5) Genom fö ränd r ingar n e
med de till årets slut be-
räknade llän tefordringar
och Ränteskulder ..... r ,772:- 61 10. 12,238: 6. IO.
!•
336,94g: 1. 9.
Till Riksgälds-Contoiret att aflemna i
och för Statens behof ...... 138,291: 12. 6.
475,240
14
3
Balance till år i832:
Bankens Tillgångar utöfver dess Skul-
der vid 1831 års slut
5,137,622
28
9
Summa
5,612,862
43
— i
1831-
Boksluts-Commissarim,
Crcirtt.
Balance från år i83o.
Bankens Tillgångar utöfver dess Skulder
vid i83i års början , - .. ..
Bankens Inkomster och förhöjningar
å dess Capital under
loppet af år i83i, nemligen:
Bänte-Inkomster af årets Lånrörelse 692 ,849: 3a. 2.
Capital- Vinster, sorn contant ingått 16,846: 23. 6.
■Capital-Tillvext, genom beräkningssättet
för under året utgångna Fastighets-Lån
mot återbetalning i
Silfver
24,138: 33.
Summa
R:dr Banco efter 128 skill,
för 1 K:dr Silfver Specie.
4,879,528
733,334
5,61^,862
4o
43
A. Banco-Verkets Öfver-Styrelse.
Utaf Ilöglofl. Ridderskapets och Adelns vid sisla Riksdag valde Fullmäktige
i Banken, hafva tvenne frånträdt denna befattning, nemligen Herr
Stats-Secreteraren för Ecclesiastik-Ärenderne Aug. von Hartmansdorff den
28 April 1831, i följd af dess till nämnde Embete vunne befordran, och
Herr öfverste-Lieutenanten Gustaf Hjerta, som den 19 Julii 1802 afsagt sig
Fullmägtigskapet; och hafva de utsedde Suppleanterne Herr Kammarherren
B. Rosenblad och Herr Canzli-Rådet B. Hegardt i stället såsom Full ruag tige
uti Banco-Styrelsen inträdt.
Af Banco-Fullmägtiges Prolocoller hafva Revisorerne inhemtat, att
Herr Öfverste-Lieutenanten Hjerta äfven förut uti en till Herrar Fullmägtige
ingifven skrift af den 20 September i83i, som intagits uti Fullmägtiges
Prolocoll för den 22 i samma månad, på anförda skäl, förklarat att
lian ansåg sin pligt vara, att afsäga sig det förtroende Ridderskäpet och Adeln
behagat lemna honom att vara en bland Rikets Ständers Fullmäktige
i Banken. Då Ordföranden i Banco-Slyrelsen Herr Grefve von Schwerin
härvid anmält, att den närmast i ordningen varande Suppleanten, Herr
Canzlie-Rådet B. Hegardt, ifrån en företagen resa ofördröjligen återförväntades,
hafva Banco-Fuilmägtige uppskjutit att i Herr Öfverste-Lieutenanten
Hjertås ställe välja Ledamot i Banco-Discont-Directionen, äfvensom att tillsätta
den af honom jemväl innehafde befattning med speciella inseendet vid
Bänkens Pappers-Bruk Tumba; men sedan Fullmägtiges Pluralitet, vid nästföljande
Session den 29 Sept., beslutat att Justeringen af Protocollet för den
22 i samma månad skulle anslå till deras nästa sammankomst den 6 Octoher,
och Öfverste-Lieutenanten Hjerta dessförinnan uti en till Fullmägtiges
Expedition ingifven skrift, med anmälan, alt det skäl då mera upphört
som föranledt Öfverste-Lieutenanten till den gjorde afsägelsen, anhållit att
få densamma återtaga, har Pluraliteten af Fullmägtige beslutat att ÖfversteLieutenanten
Hjertås den 22 September föredragne, men innan Protocollets
Justering den 6 October återtagne afsägelse, äfvensom alla i sammanhang
dermed fattade beslut skulle till all kraft och verkan förfalla; i följd hvaraf
Öfverste-Lieutenanten Hjerta åter fått intaga det rum han i Banco-Styrelsen
förut innehaft. —
Emot hvilket beslut Grefve von Schwerin, Kammarherren Rosenblad
oeh Grosshandlaren Ekerman sig reserverat, samt Kammarherren Rosenblad
derjemte allemnat serskild protest till Riddarhus-Direktionen,
— ,3 —
DS den, till följd af Pluralitelens ofvannämnda beslut, i Banco-Styrelsen
åter inträdde Fullmäglig, såsom förut är nämndt, efter ånyo gjord afsägelse,
med denna sin befattning upphört, hafva Revisorerne funnit,
att något yttrande i fråga om beståndet af det på omförmäldta sätt
tillkomne beslut, väl ieke erfordras; men lill förekommande för framtiden
af djdikt mot god ordning stridande förfarande, och då dels stadganderne
i afseende på Fullmägtige i Banken synas böra bringas i öfverensstämmelse
med dem hvilka äro gällande för Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
i de fall då någon af Fullmägtige sättes ur författning
att med det honom lemnade förtroende fortfara, dels ock förhållanden
kunna inträffa, hvarigenom en af Rikets Ständer till Suppleant i någondera
af nämnde Styrelser vald person, förlorar de egenskaper som
utgöra vilkor för möjligheten af hans väljande till ett sådant förtroende,
men det icke kan förväntas alt Fullmägtige om sådane förhållanden
skola äga den närmare kännedom , som hvarje Stånds CancellieDireetion,
anse Revisorerne sig härmed böra till Rikets Ständer hemställa
:
huruvida icke, i öfverensstämmelse med 127 §. af Reglementet för
Riksgälds-Contoiret, må stadgas, alt, ”derest någon Banco-Fullmägtig
kommer i den författning att han icke kan vara Riksdagsman och
Ledamot af Utskottet, upphör genast hans Fullmägligskap och hans
rum anses ledigt,”
som ock:
alt då någon Fullmägtig ur Styrelsen afgår, Protocolls-Utdrag derom
genast bör expedieras till vederbörande Stånds Cancellie-Direction,
med anmodan att låta inkalla den Suppleant, som i den
afgångna Ledamotens ställe kommer alt i Styrelsen inträda.
B. Banco-Verkets Organisation.
I anledning af det uppdrag, Banco-Fullmägtige vid sednaste Riksdag
erhållit, att till nästkommande Ständers pröfning framlägga förslag till en
efter Sakernes nya ordning lämpad definilif reglering i afseende på BancoVerkets
Organisation 1 det hela, och sedan fråga om Verkställandet af detta
uppdrag vid flere tillfällen ifrågakommit, samt dels Committerade, som fått
sig uppdragit att behandla frågorne om erforderlige förändringar i följd af
Transport-Räkningens upphörande m. fin, gjort hemställan angående vissa i
samband dermed nödige eller lämpelige ansedde hufvudgrunder för BancoVerkets
allmänna organisation, dels ock en af Banco-Styrelscns Ledamöter,
Kammarherren Rosenblad, i början af innevarande år, afgifvit ett utlåtande,
till utredning af hvad sorn egenteligen bör förstås med en blifvande nj
ordning i Banken, och hvilka grånsorna aro för den definitiva regleringen i
afseende på Banco-Yerkets Organisation i det hela, hafva väl Banco-Fullmägtige
då beslutat, att öfverlemna åt omförmälte Committerade att, i öfverensstämmelse
med de uppgifna hufvudgrunderne, med åtskillige jeninkningar,
utarbeta fullständigt Förslag i berörde ämnen; men något så beskaffadt
Förslag har ännu icke blifvit uppgjordt eller för Fullmägtige framlagdt.
C. Angående T3anco-Discont-Verkets ‘Tjenstemän tillagd ärlig discretion.
På framställning af Banco-Discont-Directionen, hafva Banco-Fullmägtige
den 2 Junii i83i såsom dels ny dels tillökt discretion för Tjenstemännen
inom Contoiret vid nämnde Verk, tills vidare heviljat i/joo B:dr
Banco, att utan samband med deras å Stat innehafvande Löner, beräknas
ifrån och med x 831 års början och utgå efter den af Directionen tillstyrkte
fördelning nemligen till Kammereraren ny discretion 200 R:dr, i:ste,
ardre och 3:dje Bokhållaren, hvardera tillökt discretion 140 R:dr, /^:de
Bokhållaren ny discretion i/jo R:dr, Registratorn tillökt discretion i4oR:dr,
5:te Bokhållaren ny discretion 120 R:dr, 6:te och ^ide Bokhållaren hvardera
ny discretion 110 R:dr, samt dessutom j)ersonelt för nuvarande Registratorn
Ekecrantz 160 R:dr.
Oaktadt Revisorerne funnit det vara tvifvel underkastadt, huruvida Banoo-Fullmägtige,
på grund af Banco-Reglementets uti 4 Art. 5 Afd. 3
§. 8 mom. gifne stadgande: ”det ankommer på Fullmägtige att efter
behof antaga, constituera och med lämpeliga löner förse den för (Banco-Discont)
Verket nödiga Betjening,” måga vara berättigade, alt efter
eget godtfinnande bevilja nya tillökningar i de redan antagne Tjenste
männens
löneförmåner, hafva Revisorerne likväl, enär dylika tillökningar
redan före sistförflulne Riksdag blifvit visse Tjenstemän vid DiscontVerket
af Fullmägtige tillagde, utan att Rikets Ständer sjelfve dervid
gjort några erindringar, ansett Fullmägtiges i detta afseende nu
vidtagne åtgärd icke föranleda till någon egentlig anmärkning; men
Revisorerne kunna så mycket mindre undgå att å förhållandet fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet, som Banco-Fullmägtiges förenämnde
Beslut synes stå i strid med den af sammansatta Stats- och BancoXJtskolten
vid sednaste Riksdag uti Betänkandet ]V:o t 3 yttrade och af
Rikets Ständer godkände åsigt i fråga om förhöjde Löner för BanooOmbuden
samt öfrige vid Låne-Contoiren anställde Tjenstemän, (som
icke äro bättre lönte än Banco-Discont-Verkets Tjenstemän före Jen
beviljade Löne-Förbättringen varit); i hvilken fråga de sammansatte
Utskotten sig utlåtit, att, ”enär vid jemförelse af de lönevilkor TJenstemanna-personalen
inom Statens Verk i allmänhet, uti samma grader,
åtnjuter, de ifrågavarande Tjenstemännen, äfven om ej i beräkning tages
de tillfällen till enskildte förtjenster deras befattningar åt flere af
dem erbjuda, redan finnas äga en mindre bekymmersam utkomst vid
de Verk de äro anställde, än deras vederlikar, och i flere hänseenden
kunna anses framför dem aflönte med någorlunda billigt afseende på
behofven, samt hushållning bör iakttagas ej mindre vid förvaltningen af
Rikets Ständers egne, än Statens Verk,” ansågo Utskotten sig ej kunna
tillstyrka Rikets Ständer bifallandet af den härutinnan gjorde framställning.
.
§• 3-
A. Deposit-Räkningen.
Den sä kallade Deposit- Räkningen för insättning; af Silfver eller
Guld mot erhållande af Banco-Sedlar efter Mynlbestämnings-grunden, och
rättighet att det insatta efter samma grund när som hälst åter uttaga har
ej: varit serdeles begagnad.
De innestående behållningarne derå hafva utgjort::
Den 3i December r83oi Dukater 3oo. R:dr Silfver 6,190: —
— 3o Junii i83r — 1,190. —• 8,51'y: 3a.
— 3i December — ■— 1,970. — r3,767: 3a.
— 3o Junii x832 — <5y4- ~~ 17,867; 3a.
Uti afgift för Deposit-rättighetens? begagnande har inalles influtit (>
Dukater och 5a R:dr Silfver, utom 22: skill. 2 r:st sorn icke kunnat medi
myntadt Silfver godtgöras.-
B. Utvexling af Silf ver mynt.
Utvexling af Silfver-mynt från Bänken, efter den stadgade roynt-bestämningsgrunden,
har med stöd af Rikets Ständers särskildt gifne tillåtelse
ägt rum, till visse Academier, Collegier och Allmänna Inrättningar inom
Hufvudstaden efter utstakad fördelning, till ett sammanlagdt belopp af högst
2,240 R:dr årligen, år i83o med R:dr 2,027' och 1831 med 1513 R:dr, tillsammans
3,54o R:dr Silfver; Och har Banken för dessa utvexlingar erhållit
blotta numerairen R:dr 3,54o Banco-Sedlar, och af dess egen Oinkostnads
-
— t6 —
Räkning ersatt fyllnaden , till följd af Banco - Reglementets stadgande
pag. 170.
C. Reela Fondens förstärkning och hvad dermed äger samband.
Enligt sednaste Re visions-Berättelsen, hade under åren 1824 till och
med 1829 blifvit köpt och invexladt:
R:d Silfv.
För Statsanslag .... R:dr B:co 359,259: 12. 5. i3o,6o2: 32. 10.
För Ränte-revenner . — 1,600,000: — — 5qo,366: 24* 8.
För nya Banco-Sedlar — 2,829,472: 4^« 2. 1,061,059: 1.11.
Summa — 4*788,732: 7* 7’ 1,782,028: x 1. 5.
År i83o hlefvo inga Silfverköp verkställde; men i vexling enligt
Myntbestäranings-grunden har sistnämnde ur ingått R:d Silfv. 3,o6i: x5. —
Ar 1801 . . . . . * . • • • • • • • • 47- 02. ■—*
— i832 till närvarande tid — — — —
Summa R:dr 3,108: 47> —
hvaraf likväl endast 506 R:dr 36 skill, efter sednaste Revisions-Berättelsens
afgifvande.
De Fonder som jemnlikt Banco-Reglementets 4 Art. 1 Afdeln. §. g
Blifvit upplåtne till Banco-Fullmägliges disposition, för att, å de tider Full
mägtige
finna tjenligast, till Silfverköp efter möjligaste bästa pris användas,
voro:
1:0 Det år 1826 lyftade ocb enligt sednaste Revisions-Be
i’ättelsen
återbetaldta Spannemåls-Creditivets belopp R:d 1,000,000: — *—
2:0 Stats-anslag för 5 år (i83o — 1834) a 66,666R:d 333,333: 16. —
3:o Ränte-Revenuer för 5 år (i83o—1834) å 266,666R:d 1,333,333: 16. —
4:o Inbetalningarne åren i83o—1834» dels i Silfver, dels
i Sedlar, för de Fastighets-Lån, som, efter år 1823,
på serskildt utstakade grunder, blifvit utgifna, af Rikets
Ständer förslagsvis antagne till R:dr 5,000 Silfver eller
Transport: 2,666,666: 3a. —
— !7 —
Transport: 2,666,666: 32: —
13,333: 16 skill. Banco-Sedlar för året, för de 5 åren
66,666men som i sjelfva verket utgjort:
I Silfver. Motsvarande å 128
skill. I3:co R:dr.
År i83o .... 9,553: 46. — 25,477: 10. 8*
— 183r .... 11,762: 12. 7. 31,366: 1. 6.
— i832 till och med
ultimo Junii . . . 4d)58: 18. 3. 13,222: 16. 8.
26,274: 28. 10. 70,065: 28. 10.
Samt Banco - Sedlar
År i83o .... 1,704: 46- 2.
— 1831 .... 6,716: 44- 8.
— i832 ultimo Junii 5,815: 2. 8. 14 o36' 45 6
Och då härtill komma
a) Förfallne oerlagde betalningar vid 1831
års slut 10,666: 32. —
b') Inbetalningar att påräkna för 2-J år
R:dr Silfv. 89,000 104,000: — -—
kan denna tillgång med säkerhet antagas till 198,969: 10. 4.
Då Upphandlings-Fonden med inberäkning af Förskotts-An-
slag utgör
2,865,635: 42. 4.
Af dessa samfällle fonder hafva nedanomnämnde Silfver-upphandlingar
under åren i83o och 1831 och lill Junii månads slut 1882 blifvit besbi
idde:
Silfver Specie. Motsv. å 128 skill. Kostat
å i36 skill. å 140 skill.
Ar i83o Intet.
— 1831 17,800: — — 47,4^6: 3a. — 5o,433: 16.
— —• 181,979: 26. 7. 485,278: 38. 11. 53o,773: 33. 3.
— i832 1,400: — — 3,733: 16. — 3,966: 3a.
— — 7,o55: 46. 4* 18,815: 43. 7. 20,579: 43. 1.
Transp. 208,a35: 24* n. 555,294: 34- 6. 54,400: — 551,353: 28. 4.
6o5,753: 28. 4*
G
ma ofvannämnda
omedelbart
inlin t ne Sil 1‘ver
betalningar
. . 26,274: 2S> 10. ä 12S skill. .... 70,065: 28. 10.
T ills:s 234)01 o: 5. 9* ••••«•»• 675,019. 9* ;2.
Så att följakteligen af Totala Inköps-Fonden är obegagnadt 2,189,816: 33. 2.
Det af Rikets Ständer bestämda bogsta invexlings-pris för Guld af
5 R:dr 3a skill Banco för Ducaten liar fortfarande bibehållits, men några
Ducater hafva icke blifvit Banken till detta pris erbjudna; äfvensom någon
invexling af Utländska Myntsorter under ifrågavarande lid icke ägt rum.
De åtgärder som af Banco-Fullmägtige blifvit vidtagne, för att bringa
Reela Fonden lill det af Rikets Ständer bestämda förhållande af 5 till
8 mot Sedelstocken, få Revisorerne, efter de upplysningar som af Fullmägtiges
Berättelse och Protocoller inhemtats, härmed framställa:
På sätt Revisions-Berättelsen af år i83o innehåller, hade Banco-Fullmägtige
hos då församlade Revisorer framställt sine åsigter rörande de åtgärder,
som till den bristande Silfver-tillgångens anskaffande före 1831 års
slut vore alt vidtaga; nemligen:
a) Att utfärda en Kungörelse i allmänna Tidningarne, hvarigenom hugade
i Sverige bosatte Speculanter uppmanades, att, inom den i5 Februarii
1831, inkomma med Förslag och Anbud å minst 10,000 R:dr och jemna
Tusendetal derutöfver, eller deremot svarande rund summa antingen i
Ducater eller Riksdaler Hamburger Banco, lill lefverering vid medlet
af September månad samma år; samt
F) Att, om, såsom FuIImägtige befarade, den behöflige summan icke kunde
pä detta sätt sammanbringas, öfverenskommelse måtte å Banco-Styrelsens
vägnar uppgöras med ett eller flere Utländska Handelshus, att,
under loppet af är 1831, lill Bankens disposition lefverera den erforderliga
qvantiteten i Silfver, under vilkor, att derföre i mon af skeende
lefyerance erhålla ett motsvarande belopp i Svenska Banco-Sedlar
— i9 —
af den Fond, som till Silfver-upphandling finnes bestämd, med förbehåll
för Banken att efter hand, när omständigheterne sådant tilläte, under
åren i832, i833 och i834, uppgöra vidare liqvid.
Men Revisorerne, sorn ansågo den i sednare rummet antydde åtgärd
innefatta alla egenskaper af en Låne-operation, förklarade:
att de dertill ej kunde lemna deras samtycke, utan ansågo Fullmägtige, i
grund af Reglementet, pligtige att endast genom köp eller vexling anskaffa
det erforderliga Sin fet. —• Hvarvid Revisorerne bifogade den uttrycklige erindran,
att detta förklarande,.'härledt från Rikets Ständers i bestämda ordalag
meddelade beslut, innefattade en sådan föreskrift, som i Banco-Reglementets
4 och 5 §§. af i Art. ömnämnes. — Hvarjemte Revisorerne, i afseende
på den under Litt. a föreslagen åtgärd, tillkännagåfvo att, under
Coursens då varande höjd (i3p å 14o skill.), Revisorerne ej kunde tillstyrka
Banco - Fullmägtige att samma åtgärd vidtaga; men öfverlemnäde till
Fullmägtige att tillse huruvida icke framdeles sådana förhållanden kunde
inträffa, som borde föranleda att derom gå i författning, för hvilken
händelse Revisorerne fästade uppmärksamheten derå om ej den uppgifne
Minimi-Summan 10,000 R:dr kunde till ett lägre belopp nedsättas. —•
Efter erhållen del af hvad Revisorerne sålunda föreskrifvit och yttrat,
har Pluraliteten af Banco-Fullmägtige förklarat: att de deraf , i fråga om
Silf ver köp för Bankens räkning, icke ansågo sig begränsade i deras rätt _,
attt med iakttagande af hvad Rikets Ständer sjelfve i dessa afseenden
stadgat j ensamme besluta. —
Sedan Banco-Fullmägtige, enligt beslut af den 20 Januarii i83t, låtit-
uti Allmänna Tidningarne införa Kungörelse med uppmaning till i Sverige
bosatte män, att inom den 3i påföljande Mars inkomma med anbud
till lefverering af Silfver vid medlet af September månad samma år, i poster
af minst 5,000 R:dr, och ytterligare den 7 April beslutat, att Concurrencen
om Silfvers anskaffande äfven linge utsträckas till Utländske Orter,
och derom låtit utfärda annonce så väl i Inländska sorn ett af de allmännast
kringspridde Utländska Tidningsblad, samt anbud tid efter annan
inkommit å 20,000 Ducater i Guld, och inalles något öfver 240,000 R:dr
Silfver; så hafva Banco-Fullmägtige af anbuden å Silfver, hvilka, med undantag
af ett å i5o,ooo R:dr, voro å mindre betydeliga summor, under det
Vexel-Coursen denna tid varierat från i36 till 14^ skill, per R:dr Hamburger
Banco, antagit de flesta till ett pris af 136 k i4o skill, och sålunda
erhållit den summa af R:dr 208,235: 24 skill. 11 r:st. sorn här ofvan
blifvit uppgifven.
Då desse åtgärder alltså icke befunnits tillräcklige för att ernå det
önskade resultatet, hafva Banco-Fullmäglige under den 18 Augusti 183r
beslutat samt genast gått i; författning oin införande ej mindre i Stockholms
allmännast läste Tidningar, än äfven uti Abend-Zeitung der Beursen-Halle
af en annönce att Banken till den 20 October 183 r emottoge anbud för
Lefverance af Silfver motsvarande 700,000 R:dr Svenska Silfver-Specie,
efter 1664 års myntfot, mot vilkor:
Att Lefverancen skedde under loppet af år i832, 3 månader efter det tiden
dertill blifvit af Banco-Fullmägtige uppgifven. —
Att betalningen erlades, efter öfverenskommelse, antingen i Svenska BancoSedlar,
genast efter verkställd lefverering, eller i Hamburger Banco, i hvilket
sednare fall Banco-Styrelsen förbehöll sig högst 6 månaders tid till liqvidéns
verkställande; med anmaning derjemte till Utrikes vistande Speculanter
som gjorde anbud att uppgifva ett ombud med hvilket Banco-Styrelsen
finge aftala hvad som för öfrigt kunde linnas lämpeligt för transactionens
befrämjande.
I följd af denna annonce erhölls, inom den utsatte terminen, allenast
ett anbud af Grosshandlaren Severin Wigert, hvarigenom han velat utfästa
sig, att under innevarande år lefverera 700,000 R:dr Silfver efter 3 månaders
derom förut skedd tillsägelse, likväl så att bans skyldighet att lemna
Silfret inskränkte sig tili Junii, Julii eller Augusti månader. —
De öfrige vilkoren voro:
att för hvarje post som lefvererades, skulle lemnäs honom Banco-Stjmelsens
Obligationer till lika belopp i Hamburger Banco, ställde till Sedelhafvare!!
att sednast sex månader derefter infrias;
att han, om hail så funne för godt, dessutom skulle erhålla 128 skill. BancoSedlar
för hvarje Silfver - Riksdaler, att återlemnas då Obligationerne infriades
;
att skillnaden emellan Svenske Silfver-Riksdaler och Hamburger Banco, jemte
kostnaden för Silfrets införskaffande, skulle godtgöras honom med 6 skill.
Svenskt Banco för hvarje Riksdaler:
att dessutom honom förbehölles 5 procent såsom provision och till bestridande
af öfrige kostnader; och sluteligen, att om Banco-Styrelsen ej inom
elen 3o nästpåföljde Maji gifvit Wigert tillkänna att Silfret börtie Iefvereras,
Contractet ansågs för annulleradt och han erhölle såsom skade-ersättning 2
procent på den contralierade Summan.
Sedan detta anbud varit föremål för vidlyftiga öfverläggningar inom
Banco-Styrelsen, samt äfven åtskillige medlemmar af Stockholms HandelsCorps
blifvit i ämnet rådfrågade, blef detsamma omsider, den 17 derpå
följde November i dess då varande skick af samtelige Fullmägtige afslagit,
men derjemte öfverlemnades åt 5 Ledamöter bland Banco-Fullmägtige, att
uppgöra ett Contra-förslag för att lill Herr Wigert framställas. —
Det till följd häraf uppgjorda Contra-Förslag innefattade följande hufvud-momenler,
nemligen:
aj) Att lefvereringen af ofvan uppgifna belopp skulle verkställas kostnadsfritt
för Banken, sednast 4 månader från den dag, då Banco-Fullmägtige
derom underrättade Lefverantören;
F) Att i betalning skulle erläggas för hvarje Silfver-Specie härstädes lefvererad
1 B:dr skill. Hamburger Banco och 6 skill. Svenske BancoSedlar;
dock att, i händelse någon post skulle komma alt Iefvereras
under annan årstid än emellan den i5 Maj och i5 September, Lefveranlören
förbehölles en särskild ersättning för ökad Transport-kostnad
af 1 skill. Svenska Banco-Sedlar;
c) Att nämnde betalning skulle på det sätt erläggas, att så snart någon
lefverance blifvit fullgjord, skulle genast ulgifvas den derföre i Svenska
Banco-Sedlar utställde del af betalningen, 6 skill. Sv. Banco, för
hvarje lefvererad Riksdaler Svenskt Silfver Specie, äfvensom ersättningen
för ökad Transport-kostnad om den ifrågakomme, men att för återstoden
eller 1 R:dr 2-| skill. Hamburger Banco för hvarje lefvererad
Riksdaler Svenskt Silfver Specie, skulle, under samma dag någon
lefverering blifvit fullgjord, utgifvas en förbindelse, ställd i Rikets
Ständers Banks namn, till Lefverantören eller Ordres att sex månader
å dato betalas, såsom återstående liqvid för det samma gång lefvererade
Silfver.
(T) Att Lefverantören, om han åstundade, ägde, vid utfärdandet af omförmäldte
förbindelser, lyfta Banco-Sedlar till ett belopp af högst 96
skill, för hvarje Riksdaler Svenskt Specie, som blifvit lefvererad, under
vilkor att å förbindelserna antecknades beloppet af de lyftade Svenske
Banco-Sedlar, med förklaring alt de ovilkorligen skulle Banken Återgäldas
då förbindelserne infriades eller Valuta derföre till innehafvar.en
allemnades.
e) Att liqviderne i Hamburger Banco verkställdes med Växlar, utställde
eller endosserade af Banken oell betalbara i Hamburg, sednast å den
dag, förbindelserne förföllo; dock med åliggande för inneliafvaren att,
inom 67 dagar före förfailodagen, dem i Banken uppvisa, samt med
förbehåll att om Silfver-utvexlingen vidtoge innan förbindelserne förföllo,
Banco-Fullmägtige, derest de så för godt funne, kunde infria dem
efter i33 skilling. Svenska Banco-Sedlar för hvarje R:dr Hamburger
Banco. —
f') Att Banco-Ftdlmägtige skulle äga rättighet alt uppskjuta den öfverenskomna
Silfver-lefvereringen lill År i833, under vilkor att lefverantören
i sådan händelse derom sednast den 3o Junii i83a underrättades;
och att af Banken erlades till Lefverantören såsom ersättning, iF procent
af Lefvererings-summan med io,5oo B:dr, hvaraf liqviden, efter
Fullmägtiges options-rätt, finge verkställas med Hamburger Banco, R;dr
för Riksdaler. —
g~) Att i händelse Banco-Fullmägtige, inom den 3o Junii i83a, hvarken
tillsagt Lefverantören om någon lefverering för år i83a, eller underrättat
honom om lefvereringens uppskjutande till år i833, ansågs Contractet
förfallet; likaså om Banco-Fullmägtige, efter att hafva, på sätt
blifvit förbehållit, uppskjutit lefvereringen lill Ar i833, icke inom den
3o Junii i833 underrättat Lefverantören om lefvereringens verkställande;
skolande Banken erlägga såsom ersättning, i händelse Contractet
återginge år i832, a:ne procent af Lefvererings-Summan med i4jOOO
R:dr, eller om återgången inträffade Ar i833, 3 procent med 21,000
R:dr Svenskt Silfver Specie, i begge fallen med afdrag för hvad sora
redan kunde vara erlagdt i ersättning för lefvereringens uppskjutande
till år i833, och med förbehåll för Banco-Fullmägtige af Options-rätt
till denna ersättnings liqviderande med Hamburger Banco, Riksdaler för
Riksdaler; samt
70 Ätt Lefyerantören vid Contractets undertecknande skulle anskaffa antaglig
borgen lill Bankens säkerhet för 3 procent af Lefverance-Summan.
—
Innan förenämnde Contra-förslag hos Banco-Fullmägtige till slutlig
pröfning företogs, hade den 28 November i83i blifvit ådagalagdt, att så
väl uti de uppgifter öfver Vexel-Bankens ställning samt förhållandet emellan
den reela Fonden och utelöpande Sedelstocken, som den 3o Junii och
3i December i83o. och den 3o Junii i So i blifvit Allmänheten meddelade,
som ock uti en af Boksluts-Commissarien den i g nästföregång-ne October på
Fullmägtiges begäran lemnad uppgift om då varande förhållandet emellan
Hecla Fonden och Sedelstocken, det misstag ägt rum, att den såsom Lån
på Guld och Silfverpanter utevarande Summa, icke kommit att från Sedelstocken
afdraga», hvarigenom vid sistnämnde tid icke mindre än 3 24,64 o
R:dr 45 skill. Banco, utöfver hvad i Banco-Reglementet stadgadt är, blifvit
i den utelöpande Sedelstocken inberäknade.
De af Fullmägtige utsedde Committerades förslag till Contra-proposition
förekom sluteligen den 28 November 1831, då samma förslag, vid anställd
omröstning emellan 10 närvarande Fullmägtige, blef af 7 Ledamöter
afslagit, förnämligast på det skäl att dels värdet i Banco-Sedlar af Hamburger
Banco vid Liqvidations-tiden icke kunde på förhand bestämmas oell
fara således vore att de anvisade Fonderne kunde finnas otillräcklige, dels
ock, att det framställda förslaget icke vore annat än en Lane-operation timol
obilligt hög ränta, enär möjligheten att utan förlust verkställa den ifrågavarande
lefveräncen af Silfver helt och hållet berodde på en osäker
förutsättning att Kongl. Maj:t lomme att medgifva Silfverväxlingens början,
derom Banco-Fullmägtige, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga löfte, hade att förvänta
underrättelse minst 6 månader före den tid som dertill utsattes;
hvaremot och då vid den ofördelaktiga Idandels-Conjuncturen och Allmänna
ställningen, det ingalunda vore bestämdt afgjordt att Banken år i832 klefve
öppnad till Silfver-utvexling, följden skulle blifva, att om så icke skedde,
en ej obetydlig summa af Bankens metalliska tillgång bortskänktes. —
Tre ibland Fullmägtige, nemligen Grefve von Schwerin, Öfverste-Lieutenanten
Hjerta och Kammarherren Rosenblad hafva emot detta pluralitetens
beslut reserverat sig, och lemnat deras bifall till Contra-förslaget, såsom
då mera den enda återstående utvägen, alt, genom anskaffandet af det
i den stadgade proportionen bristande Silfret, kunna fullgöra det uti 9 §.
j Afdeln. 4 Art. af Banco-Reglementet gifne ovillkorliga bud, att BancoFullmägtige
skulle efter det alla förberedande åtgärder blifvit fullbordade,
sednast vid 1831 års slut, hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan om
utsättande af liden, då allmänna Silfver-utvexlingen skall taga sin början,
samt såmedelst uppfylla hvad Rikets Ständer, uti den af Konungen sanctionerade
Myntbestämnings-Lagen, Svenska Folket högtidligen lofvat och
försäkrat. —
Hvarjemte Grefve von Schwerin har serskildt till Fullmägtiges Protocoll
för den 2.9 December 1831 aflemnat en utförligare Reservation i detta
ämne, hvaraf dessutom en i Fullmägtiges Archiv nedlagd afskrift blifvit
Revisorerne, uppå Grefvens begäran, tillställd.—
Ett anbud lill lefverering af 5 ro,000 R:dr Silfver hade slutligen den
22 December 183 r blifvit hos Fullmägtige anmäldt, men till i5o skill,
pris och af sådan beskaffenhet i öfrigt att Fullmägtige, vid anställd omröstning,
genast förklarade sig ej kunna derå fästa något afseende. —
Öfverste-Lieutenanten Hjerta har emot detta beslut anmält sin reservation.
—
I och för en redigare öfversigt, hafva Revisorerne härmed i ett sammanhang
framställt de efter sednaste Banco-Revision beslutade och vidtagne
åtgärder lill Silfver-Fondens förstärkande genom uppköp, och hvad sålunda
blifvit ulrättadt. —
Revisorerne få nu likaledes i ett sammanhang framställa den helland
ö
ling,
andra med det sökta ändamålet gemenskap ägande frågor hos BancoFullmägtige
erhållit.
Redan efter utfärdandet af den första annoncen om Silfver-Anbuds
emottagande har Kongl. Maj:t uti Nådig skrifvelse af den 5 Martii i83i,
under tillkännagifvande af Dess Nådiga önskan, att Fullmägtige mätte söka,
i möjligaste måtto, undvika, att, genom förtidiga Silfverkqp, förordsaka förluster
för Staten, hvilka kunde leda till stegring i Yexel-Coursen, förklarat
så väl att Kongl. Maj:t skulle med nöje se, att Fullmägtige hos Kongl.
Maj: t anmälte de åtgärder i förberörde hänseende, som de redan vidtagit
eller ytterligare ämnade vidtaga, som ock, att Kongl. Majit vore i Nåder
benägen, alt, i hvad på Kongl. Majit ankomme, underlätta Fullmägtiges
bemödanden, att förskaffa sig det belopp i metall-valuta, som erfordrades
till förökande af Bankens redbara Fond, enligt Rikets Ständers beslut.
Med anledning häraf hafva Fullmägtige dels uti Skrifvelse af den 7
April 1831 , jemte anmälan ej mindre 0111 ordsakerne, hvarföre någre uppmaningar
från Fullmägtiges sida till anbuds ingifvande, ej, under år i83o,
ägt
ägt rum ocli om Beloppet af de anbud, som, efter skedd anonce, den 20 Januarii
i83i, lill Martii månads slut hade inkommit, än om hvad Fullmägtige deröfver
afgjort, samt då ytterligare ärnade företaga, i underdånighet förmält,
alt då Kongl. Maj:t försäkrat Fullmägtige om Dess Nådiga benägenhet, att
underlätta deras bemödanden, för alt anskaffa det felande Silfver-beloppet
(vid den tiden antaget till omkring 720,000 Ihdr Silfver Specie) Fullmägtige
ville, med all undersåtlig vördnad och tacksamhet emottaga och i enlighet
med Rikets Sländers föreskrifter begagna de meddelanden, Kongl. Maj:t
kunde finna för godt, att, i detta hänseende, göra; dels ock, uti underdånig
Skrifvelse af den 7 derpå följde Julii, med anmälan, att den uti andra
anoncen utsatta lid tilländalupit, utan att från utrikes ort någon lefverance
blifvit erbjuden, eller mera än ett enda anbud å 7 ä 8000. R:dr af de inom
Landet gjorde funnits antagligt, gifvit Kongl. Maj:t i underdånighet tillkänna,
att om Kongl. Maj:t skulle täckas försäkra Fullmägtige, att innan
Kongl. Majit, efter deras förutgående hemställan, utsatte tiden, då, enligt
2 §. i Myntbestämnings-Lagen af den 1 Martii i83o, Bankens skyldighet
skall vidtaga, att, vid anfordran, med Silfver, efter stadgad bestämningsgrund,
inlösa sine sedlar, Kongl. Maj:t ville, sednast sex månader förut,
låta derom Fullmägtige underrätta, så blefve Fullmägtige iståndsatte, alt
kunna afsluta örn lefverering af Silfver, som, efter viss förutgången tillsägelse,
nära den lid då allmänna Silfver-utvexlingen skulle taga sin början,
k örn me att äga rum, samt att Fullmägtige, i sådan händelse, förmodade sig
sednast vid årets slut kunna, enligt Rikets Ständers uttryckliga befallning,
hos Kongl. Maj:t anmäla, att alla förberedande åtgärder för denna allmänna
Silfver-utvexling blifvit vidtagne, utan att sättas i nödvändighet, alt,
under då varande Conjunctur, till mehn för Svenska näringarne, belasta
Börsen med uppköp af Vexlar, till så betydliga Silfver-qvantiteter, eller
alt vidtaga andra mera betungande utvägar.
Tili svar härå har Kongl. Maj:t,uti Skrifvelse af den 3o Julii i83i,
behagat Banco-Fullmäglige i Nåder meddela, att, då det vore af yttersta
vigt det lämpeligheten af den tidpunct, vid hvilken beslutet 0111 Bankens
åter öppnande till utvexling af Silfver skulle bringas till verkställighet,
bestämdes efter ett noggrant skärskådande af Rikets inre och yttre ställning,
samt af medlen att betrygga ulvexlingens varaktighet, Kongl. Majit vilie
till Fullmägtige hafva förklarat, att när Kongl. Majitansåge omständigheterne
vara gynnande för verkställigheten af Lagen om Myntbestämningen, såsom
Kongl. Maj:t stadfästat densamma på Riks-Salen den 1 Mars i83o, sådant
skulle tillkännagifvas Fullmägtige äfven före den tidpunct af 6 månader,
hvarom Fullmägtige uti deras underdåniga skrifvelse anhållit.
Hvarefter Banco-FuIImägtige,1 uti Skrifvelse åf elen 29 derpåföljde
December, i underdånighet tillkännagifvit, att, sedan FuIImägtige låtit ytterligare
uti Svenska och Hamburgska Tidningar kungöra, att Banken ernohtoge
anbud till lefvercring af Silfver, svarande' emot ' 700,000 R:dr Svenskt
Specie, hade, inom utsatt tid, blott ett anbud ingått, hvilket åter befunnits
af den egenskap, att detsamma ej kunnat antagas, och lika förhållande inträffat
med ett sedermera'gjordt anbud å 5i o,ooo R:dr Silfver, så att FuIImägtige,
oaktadt alla bemödanden, dittills icke förmått fullborda de för
Siifver-utvexlingen nödige ansedde, af Rikets Ständer anbefallde, förberedande
anstalter.
Vid denna underdåniga Skrifvelse blefvo sär sk ild te meningar bifogade
af Grefve Von Schwerin, Kammarherren Rosenblad och Öfvérsle-Lieutenanten
Hjerta, hvarigenom dessa Ledamöter af Banco-Styrelsen, på anförde
grunder, i underdånighet förklarat, att de för deras del trodde, det Banco-Fullmägtige
hade kunnat, inom utsatt tid, inkomma med den dem- ålagda
underdåniga hemställan.
Och har dessutom Grefve von Schwerin, uti en, den 17 Januarii innevarande
år, tili Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman ingifven skrift, dels
fästat Herr Juslitias-Ombudsmannens uppmärksamhet å den af Fullmägtiges
Pluralitet, uti Skrifvelsen af den 29 December 1831, lill Kongl. Maj:t i underdånighet
gjorde anmälan, dels framställt sin tanke derom, att denna
fråga, såsom möjligen varande icke blott Reglementarisk eller endast rörande
Principal oell dess Fullmägtig, skulle kunna höra under Lagskipande
magtens område, dels ock, med afseende, på Justitiae-Ombudsmannens åliggande,
att göra Rikets Ständer uppmärksamme på sådane gällande Lagar,
som icke äro nog bestämda eller stå i strid med hvarandra, anfört exempel
å den stora brist, som skulle finnas i de Lagar och Instructioner, hvilka
blifvit stiftade för de Auctoiiieter, som hafva med Banken att göra, derest
den uppgifne händelsen varit Lagarnes fel.
Af hvilken Skrift Justitise-Ombudsmannen lemnat FuIImägtige del,
och i anledning hvaraf Fullmägtiges protocoll i ämnet blifvit ulskrifne och
Justitife-Ombudsmånnen tillsände; utan att FuIImägtige sedermera, i anledning
häraf, erhållit något ytterligare meddelande från Justities-Ombudsmannens
sida.
Banco-Fullmägtige hafva vidare, den 17 Maji innevarande år, fått emottaga
en Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse af den 14 i samma månad,
— 27
deruti, med tillkännagifvande, alt, sedan vid öfvervägande af Banco-Fullmägliges
den 29 December 183t aflålne underdåniga Skrifvelse, Kongl.
Maj; t funnit, under så ofördelaktiga Cours-förliållanden■, att det, i den fastställda
• proportionen emellan Sedelstocken och den redbara Fonden, då ännu
bristande belopp af Silfver, icke kunde genom directa köpslut anskaffas
utan alt för stor uppoffring af Allmänna Medel, Kongl. Maj:t af sådan anledning,
och för att befrämja medlen till stadga i mynt-värdet, trott sig
böra fästa Ba nco- Ful 1 mäg ti ges uppmärksamhet å en utväg, att, utan någon
menlig inverkan på Vexel-Coursell och en onödig tillökning af kostnader,
erhålla det bristande Silfver-beloppet derigenom, att Fullmägtige å Bankens
yägnar underlättade det lån i Silfver, som Rikets Ständer vid sista Riksdag
uppdragit åt Fullmägtige i Riksgälds-Contoirét att upptaga lill hjelp
för Fastighetsägare, hvarvid Kongl. Maj:t i Nåder förmält Sigvara förvissad,
att så väl af Banco-Fullmägtige, som af Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
ali möda lemnades ospard, för att bringa till verkställighet Rikets Ständers
föreskrifter och beslut, under förklarande derjemte, att Kongl. Maj:t ville,
uppå af Banco-Fullmägtige eller Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret gjord underdånig
anmälan, understödja Fullmägtiges, i ena eller andra Verket, åtgärder
i hvad som på Kongl. Maj:.t ankomma kunde; att Kongl. Maj:t, genom
Nådig Skrifvelse af samma dag, gifvit Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
tillkänna, det Kongl. Maj:t ansåge sakernas allmänna ställning clå medgifva,
att åter öppna åtgärder för lånets upptagande antingen på en gång,
till det af Rikets Ständer autoriserade beloppet af 2,000,000 R:dr Specie,
eller suceessift i mindre summor; att ett ömsesidigt biträde emellan BancoFullmägtige
och Fullmägtige i. Riksgälds-Contoiret för Lane-Frågans uppgörande,
vore, under dåvarande omständigheter, den enda utvägen för framtgången
af en åtgärd, som skulle icke allenast medföra besparing i Bankens
utgifter för SillVerköp, utan ock bereda medel, att på förmonliga vilkor,
med lån biträda Fastighets-ägare; samt att Kongl. Maj:t vore i förväg öfvertygad,
att Banco-Fullmägtige, med uppfyllande af deras åligganden, skulle
göra allt, sorn kunde till dessa ändamål bidraga.
Efter emotlagandet af denna framställning från Kongl. Maj;t, och sedan
Banco-Fullmägtige till följd deraf ingått i communication med Fullmäglige
i Riksgälds-Contoiret, saint för sistnämnde Fullmägtige lillkännagifvit,
att lika som Banken, allt ifrån år 1825, underlättat införseln af de till
dess disposition erbjudna mynt-metaller, dymedelst att den betalt de kostnader,
som dertill erfordrades, utöfver sjelfva varans pris, drogo BancoFullmägtige
ej i betänkande, att på enahanda sätt, medelst införsels-kostnadens
ersättande, underlätta den lefverering i Silfver, Riksgälds-Contoiret, såsom
en följd af den ifrågavarande Låne-negociationen, kunde blifva i lill
-
fälle åstadkomma; under anhållan för öfrigt, att derest, vid Låne-anbudens
emottagande, någre svårigheter skulle uppstå, sorn hindrade Riksgälds-Contoirets
Fullmäktige att sluta om Lånet, varda derom underrättade , hvilket
Fullmäglige i Riksgälds-Contoiret å deras sida medgåfvo, hafva Banco-Fullmägtige
den 5 sisth Julii hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält hvad
sålunda blifvit vidgjordt, för att, på den af Kongl. Maj:t i Nåder anviste
väg, bereda den af Rikets Ständer föreskrifne förstärkning i Bankens Metalliska
fond; med tillkännagifvande derjemte att af blifvande Låne-anbudens
beskaffenhet komme att bero i hvilken molm Banco-Fullmägtige ytterligare,
eller utöfver Införsels-kostnadens godtgörande, skulle kunna underlätta
Lånets afslutande, hvarvid likväl alltid den betänklighet mötte, att,
derest Bankens öppnande till utvexling af Silfver en längre tid fördröjdes,
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret möjligen skulle kunna linna sig nödsakade,
för Ränte- och Capital-afbetalningar å Lånet, att antingen uttaga Silfver
från Deposit - Räkningen, eller genom Vexel-köp på Börsen medverka Lill
Coursens stegring; vid hvilket förhållande, och då tiden för Låne-anbudens
sluteliga pröfning vore ganska korrt, samt Kongl. Majit, jemte förnyadt förklarande
af Dess benägenhet att i allt hvad på Kongl. Majit ankomma kunde,
vilja verka derhän, att Rikets Ständers föreskrifter och beslut må bringas
till verkställighet, i Nåder tillåtit Banco-Fullmägtige att inkomma med
underdåniga anmälanden, Banco-Fullmägtige funno deras pligt fordra, att
för Kongl. Majit i underdånighet framställa ej mindre den öfvertygelse, att
Bankens utgift för anskaffandet af. det ännu felande Silfver - quantum, vare
sis: cenora Lånets underlättande eller genom directa afhandlingar om Silf
ö
o O o
ver-lefverance, blefve mindre i samma mohn, som, efter det Kongl. Majit emottagit
Banco-Fullmägtiges underdåniga hemställan om tidens utsättande
för Silfver-utvexlingens begynnande, deri för densamma bestämda tidpuncten
blefve mindre aflägsen, än ock de betänkligheter, hvilka på den nu öppnade
väg möjligtvis kunde möta.
Till svar hvarå Kongl. Majit den 19 sisth Julii, med åberopande af
ordalydelsen af Dess ofvanomförmäldle Skrifvelse!' af den 5 Martii och 3o
Julii 1S31 samt den 14 Maji innevarande år, angående anskaffningen af det
för Banken ännu bristande Silfverhelopp, i Nåder meddelat, det Kongl.
Majit, i händelse Lånet blefve afslutadt, och Banco-Fullmägtige, i följd deraf
till Kongl. Majit inkommo med underdånig anmälan, att de af Rikets
Ständer för växlingen beslutade åtgärder hunnit fullbordas, då skulle i öfverensstämmelse
med Kongl. Majits till Rikets Ständer å Riks-Salen den 1
Mars i83o, gifne förklarande, taga i öfvervägande frågan om tidpuncten för
Bankens öppnande, samt, att, om några hinder skulle mola att sätta 2 §. af
Myutbestämuings-Lagen i verkställighet, Kongl. Majit ville sammankalla lii
-
— 2Q —
kets Ständer, för att, i anledning af 7 §. uti Lagen för Rikets Ständers
Rank, med deni rådgöra om de stadgar och reglementen sorn profves af
nöden, till betryggande af Mynt-bestämningens framgena bestånd, enligt den i
1 §. lili Lagen af den 1 Marlii iS3o, fastställda grund, lill beredande för
framtiden al de i sådant afseende erforderliga föreskrifter för Banco-Styrelsen,
samt till ernående af alla de garantier för handeln, näringarna och
penninge-förhållanderne i allmänhet, som ofvannämnde Lagar åsyfta.
Under den 11 derpå följde Augusti hafva Banco-Fullmäglige, af Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, erhållit det meddelande, att inom elen, uti sistbemälte
Fullmägtiges den 8 förutgångne Junii utfärdade Kungörelse, angående
upptagande af ett Lån i Silfver af 3,000,000 R:dr, utsatte tiden, något anbud
icke inkommit, utan endast en af Stads-Mäklaren R. II. Weylandt undertecknad,
Banco-Fullmägtige i afskrift tillställd skrift af innehåll: att till Weylandt
blifvit aflemnadt 2:ne anbud, det ena till Herrar Fullmägtige i Rikets Ständers
Bank på 4^0,000 R:dr i Silfver, eller mera om det behöfdes, till ungefärligen
då gångbar Cours, med tillägg af införskrifnings-kostnaderne; det andra
till Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, innehållande anbud å det sökta
lånet emot t\ procents ränta och 92 procent för 2,000,000 R:dr Silfver
Specie; men att, då de öfriga af Långifvaren stipulerade vilkor fordrade II.
Maj:t Konungens Sanction, kommo dessa anbud först viii Hans Maj:ts återkomst
att aflemnas, och då således berörde anbud den dagen ej kunde komma
i medtäflan med öfrige möjligen inkommande anbud, ändamålet med
detta tillkännagifvande vore att begära Riksgälds-Contoirets Herrar Fullmägtiges
yttrande, huruvida en negociation 0111 lånet kunde vid Hans Majrts återkomst
öppnas, i händelse de den dagen inkommande anbuden ej funnos
antagligs, eller om Lånefrågan då korinne att förfalla; och sluteligen att, eliuru
anbudet å lefverancen af Silfver egenteligen hörde till Bankens afgörande,
man trott sig böra lemna Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret deraf del,
emedan dess antagande äfven utgjorde ett vilkor för lånet, samt alt de öfrige
i Låne-anbudet stipulerade vilkor ej medförde någon kostnad för Riksgälds-Contoiret.
Hvilket fölhållande Banco-Fullmäglige, i underdånig Skrifvelse af den
16 i nyssnämnde månad, hos Kongl. Maj:t anmält, med förklarande, att
Fullmägtige funnit det i omförmäldta Lane anbud uppgifna vilkor, att Banken
mätte, efter ungefärligen gångbar Cours, med tillägg af Införskrifningslostnaden,
af Långifvaren emottaga det Silfver-belopp, som lill förstärkande
af Bankens Metalliska Fond erfordras, då för närvarande icke kunna till något
utlåtande från Banco-Fullmägtiges sida föranleda.
Då ibland de uppdrag, sora Rikets Ständer vid sednaste Riksdag
lemnade Banco -> Fullmägtige, det vigtigaste utan tvifvel var att, före
1831 års slut hafva fullbordat de Silfver-vexlingen förberedande åtgärderne,
hvartill egentligast fordrades alt Silfvcr-tillgången i jemnförelse
till Sedelstocken, enligt de af Rikets Ständer utstakade grunder, beräknad,
borde dessförinnan blifva såsom 5 lili 8; och då Banco-Fullmägtiges
Pluralitet sett sig, oaktadt alla bemödanden, utur stånd satt att
detta uppdrag fullgöra, samt derom hos Kongl. Maj:t gjordt underdånig
anmälan; men 3:ne Ledamöter af Banco-Styrelsen tvärtom varit af
den motsatta mening, att detta önskade mål verkeligen hade kunnat ernås,
oell en sådan deras tanke, serskildt inför Konungen framlagt; så
hafva Revisorerne, hvilka det enligt aldra punkten i deras Instruelion
speciell tillhörer, alt, i afseende på de åtgärder, som enligt Rikets
Ständers beslut i och för Silfver-vexlingens förberedande åligga BaneoFullmägtige,
och sedermera rörande allt hvad som kan den beslutade
Realisationens fortgång och underhållande befrämja, aflemna sitt utlåtande
till Banco-Fullmägtige, låtit sig angeläget Vara ätt med noggrannaste
sorgfällighet granska och uti öfvervägande taga hvad Protocoll
och Handlingar i samband med detta ämne innefatta, och sorn till det
liufvudsakligaste finnes uti föregående Öfversigt upptaget.
Det har dervid ej kunnat undgå Revisorernes uppmärksamhet, att,
äfven efter upptäckandet af den oriktighet som ägt rum vid sammanfattandet
af 3:ne efter hvarandra till trycket befordrade hal fårs-uppgifter
angående Vexel-Bankens ställning, och hvilken åstadkommit förvillelse
i beräkningen af det belopp utelöpande Sedlar som lill jé skulle
med Silfver-tiilgång betäckas, Fullmägtige ännu den 17 November
i83i, vid afgörande af Grosshandlaren Wigerts anbud å den såsom
bristande då ansedde Silfver-Summan R:dr 700,000, och således ej
mera än 44 dagar före den tidpunkt då den stadgade proportionen
bordt vara tiilvägabragt, synas hafva saknat säker kännedom om Bankens
verkeliga Silfverbehof. — En noggrann beräkning deraf hade likväl
varit nödvändig för bedömmandet huruvida de till Silfverköp anvisade
medel voro för ändamålet tillräckliga, och hade väl desto
häldre bordt föregå åtminstone pröfningen af det i anledning af Herr
Wigerts anbud upprättade Contra-Förslag, som af detta Förslags antaglighet
då mera ansågs bero, huruvida Fullmägtige kunde uppfylla
Rikets Ständers föreskrift i afseende på tiden då de förberedande åtgärderne
till Silfver7utvexlingen skulle vara fullbordade.
Vidkommande de orsaker som vållat, alt proportionen emellan
Silfver och Sedlar icke genom de anvisade och begagnade Medlen blifvit
vid den af Idikets Ständer bestämda tid uppnådd, har hos Revisorerne
i betraktande kommit, att de förhållanden, sorn ägde rina då Rikets
Ständer härutinnan fattade deras beslut, sedermera i betydlig mohn förändrat
sig. Vexel-Coursen började redan under Riksdagen, och ännu
mera efter dess slut, märkeligen stiga, och denna stegring bar endast
med få afbrott allt hittills fortfarit, samt haft till omedelbar följd: att
för hvarje R:dr af de anvisade Fonderne . en mindre Silfver-quantitet
stod att erhålla, än påräknadt var; att, på de af Banco-Styrelsen flere
gånger förnyade Kungöranden, ganska få anbud ingingo, och ändteligen
alt det anbud, som mot slutet af år 1831 ingafs,nära uppgående
till den för Banken behöfliga Summa, så väl sora det i anledning deraf
uppgjorda Contra-Förslag, äfven om de flere deremot i andra hänseenden
förekomne betänkligheter blifvit undanröjde, likväl blott i och
för bristande tillgångar, icke bordt eller kunnat å Banco-Styrelsens sida
antagas. Revisorerne hafva nemligen vid anställde noggranna beräkningar
vunnit fullkomlig visshet derom, alt vid de tillfällen, då förenämnde
Contra-Förslag hos Fullmägtige till afgörande företogs, Bankens
till Silfverköp ägande tillgångar, jemväl med iakttagande af de
efter nu godkände beräknings-grunder medgifira afdrag-från Sedelstocken,
för i Ränlerierne liggande invexlings-medel, icke skulle hafva varit tillräcklige
att, under de i Contra-Förslaget upptagna vilkor, anskaffa det
i den stadgade proportionen då verkligen bristande Silfver-belopp. —
Och anse Revisorerne sig vid sådant förhållande, utan att behöfva ingå
i ett närmare bedömmande af merberörde Förslags serskildta vilkor
och förbehåll, äga full anledning att gilla Pluralitetens lill alsing derå
fattade beslut; och hafva Revisorerne alltså ansett fruktlösheten af de
bemödanden Fullmägtige användt, för att till verkställighet befordra
Rikets Ständers föreskrift i afseende på tiden inom hvilken reela Fonden
borde vara uppbringad till det af Rikets Ständer bestämda förhållandet
emot Sedelstocken, icke kunna Fullmägtige tillräknas såsom följd
af någon deras försummelse i det dem anförtrodda ansvarsfulla kall.
En annan utväg att bereda den emellan Sedelstocken och reela Fondan
stadgade proportion, har äfven, såsom af det föregående är upplyst,
hos Banco-Fuilmägtige varit ifrågasatt och till någon del förbe
-
— 3a —
redd, nemligen att, genom underlättande, å Bankens sida af det Lån i
Silfver, som Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret fått sig uppdraget att
upptaga till beredande af Låne-understöd för Jordbrukare, söka erhålla
det bristande Silfver-beloppet.
Revisorerne hafva ingått uti noggrann pröfning huruvida Rikets
Ständers i afseende å detta Lån tagne beslut och derom meddelade föreskrifter
föranleda dertill att Banken skulle till Låne-negociationens
befrämjande bidraga, oell om Revisorerne i följd häraf, med afseende
tillika å de fördelar eller betänkligheter Lånets upptagande kunde för
Banken medföra, borde en sådan åtgärds vidare fullföljande från Banco-Fullmägtiges
sida till- eller afstyrka.
Härvid har förekommit att Rikets Ständer icke lemnat Banco-Fullmägtige
någon föreskrift, hvarigenom de kunna anses förpligtade eller
berättigade att med Bankens medel till Länets uppgörande bidraga. —
Rikets Ständer hafva deremot uppdragit åt Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
alt, för Statens räkning upptaga detta lån, och dervid bestämdt
stadgat, att mellangift och provision för Lånets anskaffande
jemte kostnaden för Silfrets fria lefvererande i Banken, antingen
Transport och
Contoiret besörjesj ej må öfverstiga 8 Procent. Och för Revisorerne
har dét häraf velat synas, som vore Transport-kostnadens ersättande
eller annat bidrag af Banken, en ehuru indirect afvikelse från Rikets
Ständers beslut.
Silfver-lånet har för Öfrigt ej blifvit af Rikets Ständer satt i något
annat samband med Realisationen, än att, i händelse det blefve upptagit
och på Deposit-Räkningen insatt förr än Realisationen börjat, den
på samma Räkning då inneslående behållning i Silfver linge såsom
Bankens anses, och då det vid närvarande förhållanden är oafgjordt
huruvida, örn äfven Lånet upptages och Banco-Fullmägtige derigenom
sättas i tillfälle att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla det alla
Silfver-vexlingen förberedande åtgärder blifvit fullbordade, denna utvexling
kommer till verkställighet innan Rikets Ständer i delta afseende
blifvit hörde, hvadan Revisorerne ansett de af Banco-Fullmägtige
utur denna synpunkt till Kongl. Maj:t framställda farhågor väl grundade,
hafva Revisorerne, på dessa förenade skäl, funnit sig böra afstyrka
Banco-Fullmägtige, att, genom underlättande af det utaf Rikets Ständer
-
der vid sista Riksdag beslutade Silfver-lån, söka erhålla det i Bankens
reela Fond bristande Silfverbeloppet.
Yid nuvarande Cours-förhållanden inse väl Revisorerae knappast
någon möjlighet, att, med de till Silfverköp anvisade medel, anskaffa det
Silfver som erfordras för att bringa Reela Fonden till det bestämda
förhållandet af 5 till 8 mot utelöpande Sedelstocken, enär dessa medel
med hvarje framgående år blifva mot behofvet mindre svarande, i
det att den sä kallade Anticipations-Fonden eller de års anslag, som
få förskottsvis användas, utan att, i sådan händelse, Silfver-Fond för
dem erfordras, vid hvarje års slut minskas, och års-anslagets obegagnade
belopp du öfvergår till de Fonder, hvilka, om och enär de utgifvas,
måste med Silfver till X:delar betackas, hvarigenom Silfver-behofvet
med detsamma ökas. Men för den händelse emedlertid, att BancoFullmägtige
skulle finna tillfälle och anledning att vidare Silfverköp
afsluta, hafva Revisorerne ansett sig böra fästa Fullmägtiges uppmärksamhet
å angelägenheten af följande omständigheters iakttagande.
a) Att så stort företräde uppköp af hela Silfver-beloppet på en
gång skulle äga framför detsammas anskaffande medelst partiella Silfverköp,
i händelse, emot förmodan, tillfälle möjligen skulle sig yppa
att dylikt uppköp verkställa med de till ändamålet anvisade medel, så
angeläget är det att ihågkomma att användandet af alla Bankens tillgångar
på en gång till Silfverköp icke leder till målet, om de icke
räcka till hela behofvets fyllande, emedan, ehuru ringa den brist måtte
vara, som, efter tillgångarnes uttömmande, ännu kunde förefinnas
uti den stadgade proportionen, anmälan derom, att alla förberedande
åtgärder för Silfver-utvexlingens början blifvit fullbordade, likväl icke
kan ske så länge någon brist återstår.
b) Att om mindre Silfver-qvantiteter tid efter annan uppköpas,
medverkar detta i någon mohn till Vexel-Coursens bibehållande vid
en höjd, från hvilken den annars måhända hade benägenhet att falla.
c) Att om någon mindre Silfver-post uppköpes till högre pris än
det Banken vore i tillfälle gifva för hela bristande Silfver-beloppet,
måste de återstående tillgångarne blifva än otillräckligare lill behofvets
fyllande, samt det af Rikets Ständer afsedda ändamål, till följd deraf,
med än större säkerhet förfelas; och
cl) att således, enär fråga kan uppstå om uppköp af Silfver, det är
af högsta vigt att något köp icke afslutas innan så väl den noggrannaste
uträkning af hela behofvet, samt de för tillfället ägande tillgångar,
E
sora ock, en lika noggrann uträkning af huru långt dessa tillgångar efter
antagne beräknings-grunder förslå till det utrönta behofvets fyllande,
varda i behörig ordning upprättade, granskade, justerade och godkände.
—
Åtskillige Ledamöters vid behandlingen af dessa frågor yttrade serskilda
meningar, bifogas. (Se Bilag. JN:o i).
D. Angående af Banco-Fullmäktige vacht fråga om vissa afdrag från
Veocel-Banco-Skuldeiij och om ordningen för de till Silfverköp anvisade
f onders användande.
Sedan Banco-Fullraägtige tid efter annan verkställt de Silfver - upphandlingar
som uti nästföregående punkt äro omförmälde, och, vid deras,
korrt före Revisorernes sammanträdande, efter sednast kände ziffer-förhållanden
anställde beräkning å ena sidan, af de Fonder, som ytterligare voro
att använda lill Reela Fondens förstärkande, och, å den andra, af den
Summa i Silfver, som vidare beliöfde anskaffas, funnit att, med iakttagande
af dittills följde beräknings-grunder i calculen öfver Sedelstockens belopp ,
och efter det pris af i5o skill. Banco som hvarje Silfver-Specie-Riksdaler
vid då varande Texel-Cours kunde antagas komma att kosta, de af Rikets
Ständer anvisade Fonder ej blefvo tillräcklige, ulan att i nämnde fond företedde
sig en brist af något öfver 418,000 R:dr Banco, hafva Fullmägtige,
uti deras berättelse till Revisorerne, framställt och ådagalagt detta befunna
förhållande, med förmälan, att genom denna af Rikets Ständer ej föresedda
omständighet, och då Rikets Ständer uti ingressen till Banco-Reglementet
(pag. 4) förklarat att, på de af Rikets Ständer utsedde Fullmägtiges erfarna
rådighet, försigtiga omtanka och kraftfulla nit, vid föreskrifternes tillämpning,
stödjer sig tillförsigten att de välgörande påföljder, som med de
vidtagne Författningarne varit åsyftade, skola i verkligheten ernås, samt
af möjligen mötande svårigheter och tillfälliga oförsedde hinder, ej hämmas
eller omintetgöras, Banco-Fullmägtige funnit sig uppmanade tillse, huruvida
icke, genom en eller annan ytterligare afräkning på Sedelstockens
sammanlagda summa, härledd från likartade grunder med dem hvarpå Rikets
Ständers i detta afseende gifna uttryckliga föreskrifter sig stödja, densamma
kunde blifva åtminstone såvida nedsatt, att en dertill svarande Silfver-tillgång
verkeligen skulle kunna med de anvisade Fonderne beredas;
hvarom Fullmägtige följaktligen ingått i öfverläggning, men, då Banco
-
Reglementets i Art. 18 §. stadgar, att: ”Förekomma under påstående Riksdag
eller Banco-Revision sådane frågor af vigt, som i ett eller annat afseende
hafva inflytande på Bankens Credit, dess säkerhet eller forhållandet
emellan Reela Fonden och Sedelstocken, men hvaröfver klara föreskrifter
saknas, må Beslut derom ej af Fullmägtige fattas innan de först rådfört sig
med Banco-Utskottet eller Revisorerne”, ansett sig böra, öfver de vid denna
öfverläggning yttrade och inför Revisorerne framställde åsigter, begära Revisorernes
råd, före inhämtandet af hvilket Fullmägtige icke velat ingå i
slutligt afgörande af detta magtpåliggande ämne.
Revisorerne, som, med afseende på de gjorde framställningarnes serdeles
vigt, funnit sig böra desamma serskildt, och innan det egenteliga Revisions-arbetet
i Banken börjats, till pröfning upptaga, hafva, efter noggrannaste
jemnförelse och öfvervägande af så väl Rikets Ständers med de framställde
frågorne samband ägande beslut och föreskrifter, som de skäl och
grunder, hvilka för de olika åsigterne blifvit hos Fullmägtige å ena eller andra
sidan anförde, samt efter granskning af de beräkningar som inför BancoFullmägtige
blifvit uppgjorde, den 3o sisth October afgifvit sitt yttrande:
1:0 Ibland de Afdrags-Poster af något märkligare inflytande, sora
hos Fullmägtige blifvit ifråga satte, har i första rummet förekommit de förskott
i smärre Sedlar, sorn på Reqvisition blifva aflemnade till Läns-Styrelserne
för att användas lill invexling af förslitne småsedlar.
Enär dessa Förskotts-Suinmor, hvilka, såsom från Banken utgifne, finnas
inberäknade i den utelöpande Sedelstocken, i verkligheten utgöra ett
blott Depositum, som icke får utkomma i allmänna rörelsen under annat
vilkor än att en lika Summa af utelöpande förslitne Sedlar för dem invexlas
oell annulleras, hafva Fullmägtige på denna grund enhälligt ansett
sig kunna antaga:
alt det belopp af Förskotls-medel, i och för bristfällige Sedlars invexling,
som utestår vid hvarje tillfälle då Fullmägtiges beräkning
öfver förhållandet emellan Silfver-tillgång och Sedelstock skall uppgöras,
kan oell- bör afräknas ifrån Sedelstockens sammanlagde Summa.
Med godkännande af det utaf Fullmägtige anförda skäl, hafva
Revisorerne instämt uti denna åsigt, såsom till sin grund enlig
med de af Rikets Ständer om likartade afdrag gifne föreskrifter.
2:0 Ilos Fullmägtige har dernäst kommit i betraktande att, så vida
något af de anvisade Fonderne föiddifver obegagnadt, så att de ej behöfva
fullt utgå, den ordning i hvilken de användas, verkar till en högst betydande
olikhet i Silfver-behofvet, enär en del af Fonderne utgöres af Förskottsmedel,
hvilka, enligt Rikets Ständers uttryckeliga medgifvande, få ifrån
Sedelstocken afräknas, så att det Silfver som för dem erhålles, följakteligen
verkar i calculen, utan all inskränkning, att förbättra den förut varande
proportionen emellan metalliska tillgången och den beräknade Sedelmassan,
hvaremot en annan del består af redan influtne och amorterade Sedlar, hvilka,
vid deras utgifvande i och för Silfverköpet, medföra en ny ökning i
Sedelsumman, Sorn mäste till betäckas medelst ytterligare Silfverköp i beständig
progression för hvarje skedd upphandling, — Hvaröfver beräkningar
blifvit inför Fullmägtige uppgjorde och Revisorerne företedde, som lill
zilfran bestämdt ådagalägga den betydliga skillnad, som i följd häraf, serdeles
vid ett högre Silfverpris uppstår.
Fullmägtige, som ansett det vara sannolikt, att hvarken Rikets Ständer
eller deras Utskott ägt tid och rådrum, att för sig låta utreda dessa
nog invecklade förhållanden, hafva, på den grund att ingen föreskrift finnes
huruvida den ena eller andra Fonden skall i första rummet användas,
utan den omständigheten allena att det såkallade Spannemåls - Creditivets
belopp blifvit deribland främst i ordningen ställdt kan föranleda någon
tvekan i denna del,
ansett det kunna antagas, att de anvisade Förskotts-raedlen till och
med för året i834 få i första rummet begagnas; så att, efter dymedelst
åstadkommen inskränkning i Silfver-behofvet, endast hvad som
derefter kan finnas erforderligt lill bristens fyllande, upphandlas för
sådane anvisade medel, som genom deras inverkan på Calculen fordra,
att med ökade Silfverköp till £ beläckas.
Då Förskotts-medlens begagnande i första rummet medför en
betydlig besparing, och Rikets Ständers föreskrifter icke deremot
lägga några hinder, hafva Revisorerne äfven ansett sig böra instämma
uti den af Fullmägtige framställda åsigt i afseende på
ordningen för de till Silfverköp anslagne Fonders användande.
3:o Sedan Fullmägtige genom noggranna utdrag af Bankens Räkenskaper
inhemtat, att under den lid som från sednaste Riksdagen framflutit,
Depositionerne på Räkningen i Yexel-Banken städse vida öfverstigit den
Summa af 2,400,000 R:dr, hvilken Rikets Ständer, efter flere föregående års
jemnförde förhållanden, ansett sig böra antaga såsom fortfarande och med
- 37 -
säkerhet indragen ur allmänna rörelsen, och i följd deraf stadgat, ”att hvad
som öfverstiger detta belopp skall tilläggas summan af utelöpande Sedlar,
och hvad Depositionerne äro mindre, afgå på den Summa som i Sedlar beräknas
fordra inlösen;” samt med hemtadt stöd af de, uti Stats- och BancoUtskottens
af Rikets Ständer bifallne Betänkande!! N:s 2 och 14, gifne bestämmelser,
angående hvad som egentligen skall inbegripas under den Sedelstock
lill hvilken Silfver-Fonden bör bringas i en proportion af 5 lill 8,
har Pluraliteten af Fullmägtige, vid jemnförelse tillika af de beräkningar
och framställningar, hvarpå Rikets Ständers Beslut och den i Banco-Reglementet
intagne föreskrift sig grundat, trott sig böra med all säkerhet förutsätta,
att, i händelse Depositions-Räkningarne, under påstående Riksdag och
för de nästföregångne,åren, företett det förhållande, som nu under flera år
visat sig oafbrulit fortvara, Rikets Ständer tvifvelsutan ej skulle hafva såsom
stående Summa antagit 2,400,000 R:dr, utan ett vida högre belopp;
och att en sådan förändring med Yexel-Banco-Räkningarne, som sedermera
inträffat, icke varit af Rikets Ständer förutsedd eller påräknad, hvadan Fullmägtige
skulle anse sig illa motsvara Rikets Ständers till dem lijsta tillförsigt,
om de icke sökte, att, i hvad på dem beror, undanrödja ett mot verkställigheten
af Rikets Ständers beslut uppkommit oföresedt hinder, medelst
begagnande deremot af den oföresedda fördel , att, till minskning i verkeligen
utelöpande Sedlar, Depositions-Räkningarne i Vexel-Banken så betydligen
stigit.
Och har Pluraliteten ibland Fullmägtige af dessa skäl ansett: att,
å hvad Depositionerne i Vexel-Banken öfverskjuta den utaf Rikets
Ständer antagne Summan af 2,400,000 R:dr, äfven något afdrag i calculen
må kunna äga rum.
Det har icke kunnat undfalla Revisorerne att, af det sätt hvarpå
denna fråga konime att afgöras, vid närvarande förhållanden till en
hufvudsaklig del beror, huruvida de af Rikets Ständer till Silfverköp
anvisade medel blifva tillräckelige eller icke, och Revisorernb
hafva följakteligen vid pröfningen deraf på det sorgfälligasle undersökt
huruvida de af Rikets Ständer fattade Beslut och meddelade
föreskrifter eller grunderna derföre gifvit stöd åt de af Fullmägtige
i detta afseende yttrade åsigter. — Revisorerne hafva vid denna
pröfning erhållit en motsatt öfvertygelse af följande skäl:
Då Rikets Ständer uti Banco-Reglementet, \ Art., 1 Afd. 5
§. stadgat att ”proportionen af Bankens Reda fond lill Sedelstocken,
dertill räknadt Banco- och Riksgähls-Sedlarnes sammanlagda
belopp, efter ett afdrag motsvarande Banco - Lånen på Melall&r,
38 —
Exportable Effecter och Läne-Banco-Obligationer (samt med iakttagande
af hvad i 6 och 8 §§. stadgas), skall blifva såsom 5 till 8
innan allmänna Silfver-Utvexlingen får laga sin början,” och den
derpåföijande 6 §. föreskrifver, att vid beräkning af Sedelstocken
Summan af Depositioner i Vexel-Banken, vid den tidpunkt då anmälan
om utvexlingens verkställighet skall af Banco- F ullmägtige
ske, må antagas(eller såsom Bikets Ständers till Kongl. Maj:t,
angående Myntbestämningen, aflåtne skrifvelse, ännu bestämdare
säger: antages) till 2,400,000 R:dr, pä sådant sättj att hvad sorn
öfversliger detta belopp skall tilläggas Summan af utelöpande
Sedlar, och, hvad Depositionerne äro mindre, afgå på den Summa
som i Sedlar beräknas fordra inlösen,” hafva Revisorerne funnit
det härutaf vara klart att Rikets Ständer, vid bestämmandet af den
Sedelstock till hvilken Reela fonden borde bringas i förhållande af
5 till 8, i beräkning tagit den ökning deruti, som af Depositionerne
kunde uppkomma, och förutsett samt påräknat både möjligheten
och sannolikheten af de med dessa Depositioner sedermera
inträffade förändringar. — De hafva likväl, såsom Fullmägtige sjelfve
antydt, och Revisorerne äfven antagit, till grund för beräkningen,
bestämt berörde Afdrags-Summa, just af den orsak, att de,
efter flere års jemnförde förhållanden, ansågo densamma, såsom i
allmännhet fortvarande och med säkerhet på denna väg indragen;
men om det å ena sidan icke kan bestridas, att någon viss del af
Depositionerne kan anses blifva permanent, är det å den andra
sidan onekeligt, att ju högre de stiga, ju större är anledningen att
betvifla deras fortfarande qvarstående, och hafva Revisorne följakteligen
icke kunnat godkänna den af Fullmägtige antagne förutsättning,
att Rikets Ständer, i händelse Depositions-Räkningarne under
påstående Riksdag och för de näst föregångne åren företett
det förhållande som nu under flera år visat sig oafbrutet fortvara,
skulle hafva såsom stående Summa antagit ett vida högre belopp,
så mycket mindre som Rikets Ständer, just af de förhållanden
som då ägt och ägde rum, nemligen att Depositionerne allt ifrån
år i8a4 för hvarje år betydligen stigit, och serdeles åren 1827,
1828 och 1829 så ökat sig, att de, då Ständerne öfverlade till
och fattade sitt beslut, öfverstego det belopp hvartill Fullmägtige
nu tillstyrkt att de måtte beräknas, haft mer än tillräcklig
anledning att i betraktande taga möjligheten af dessa förhållandens
fortfarande, men likväl bestämdt utsatte den afdrags-summa sorn
fick beräknas, och stadgade att hvad derutöfver på Vexel -  Banco-Räkningarne innestår skall tilläggas Summan af utelöpande
Sedlar.
- 39
Revisorerne, som således hvarken af Rikets Ständers Stadgande»
kunnat draga de slutsatser sora Fullmäktige deraf hem tat eller
godkänna de af Fullmägtige i öfrigt för deras Förslag anförda
grunder, hafva dessutom, af upprättade Speciuca förteckningar öfver
de den 3o sistledne Junii inneslående Depositions - medel,
samt af uppgifter öfver Riksgälds - Contoirets, Stats - Contoirets,
Krigs-Collegii och Förvaltningens af Sjö-Ärenderne på deras serskilda
Räkningar den 12 September (829, och vid sistlidne October månads
början inneslående behållningar, funnit huru högst betydliga
förändringar Depositions-medlen varit och äro underkastade; och
att dessa förändringar vid e.n skeende Silfver-Utvexling blifva ännu
större lärer få tagas för gifvit, enär Depositionerne till en betydlig
del utgöras af medel tillhörande sådane under serskilda
Förvaltningar stående Verk, Bolag och Inrättningar samt enskilde,
hvilka däj, antingen af verkligt interesse eller för att i alla händelser
vara betryggade för möjliga vådor, kunna finna sig uppmanade,
att till Silfver omsätta desse sina lättast tillgängliga och i alla
fall lika användbare behållningar, och såmedelst genast skulle
rubba förhållandet och väcka ett misstroende, som serdeles vid företagets
början kan blifva af menligt inflytande, i hvilken händelse
Realisationens bestånd, det mål hvartill Rikets Ständer ytterst
syftat, komme att, genom antagandet af Herrar Fullrnägtiges förslag,
snarare undergräfvas än betryggas. —
Revisorerne, som, vid betraktande af alla dessa förenade omständigheter,
ansett de af Fullmägtige i denna del framställde åsigter
strida både mot ordalydelsen och andan af Rikets Ständers
föreskrifter, hafva således funnit sig föranlåtne att afstyrka 3:dje
Punkten af Fullrnägtiges framställningar, såsom afvikande från Rikets
Ständers åsigter och Stadganden i Banco-Reglemenlet.
4:o Då Rikets Ständer, efter att hafva godkändt de af Stats- och
Banco-Utskotten dem förelagde beräkningar öfver förhållandet emellan Reel
Fond och Sedelstock, genom ett af dera på inbjudning fattadt beslut, att,
utöfver hvad Banco-Utskottet tillstyrkt, med 6 månader förlänga tiden för
Inteckningars sökande för Banco-Lån mot återbetalning i Silfver, föranledt
en tillökning i Sedelstocken fullt tillräcklig att åstadkomma den brist i anvisade
Fonder, som nu blifvit ådagalagd, har äfven fråga hos Banco-Fullmägtige
förevarit, om icke den ökning i Sedelstocken, som på sådan väg tillkommit,
borde densamma vid Calculens uppgörande fråndragas; och i sam
-
4o —
manhang dermed, utaf de tili Sedelstocken tillagda Depositioner i VexeljBanken,
afdragas blott så stor summa, som funnes erforderlig för att bereda
den bestämda proportionen emellan Reel Fond och Sedelstock, med användande
af de medel som Anticipations-vis få begagnas; så att CreditivFonden,
hvars användande tydligen medförde en misshushållning, som i
en framtid skulle lända tili skada, finge oanvänd innestå. Och har Pluraliteten
af Fullmägtige ansett
något afdrag å Sedelstocken för det belopp hvarmed densamma, såsom
en följd af Intecknings-tidens förlängning för erhållande Lån
mot Silfver - betalning, från den 3i December 182g till den sista
Junii i83o, blifvit förökad, icke kunna eller böra äga rum. —
Då de Sedlar som uti dylika Lån utgifvits äro och under
en längre lid förblifva utelöpande, och således, jemnlikt Rikets
Ständers ultryckeliga föreskrift, en till |-:delar deremot svarande
Silfvertillgång måste anskaffas, hafva Revisorerne instämt uti den
af Fullmägtiges Pluralitet i denna fråga yttrade åsigt. —
5:o Hos Herrar Fullmägtige har sluteligen under öfvervägande kommit,
enligt hvad grund och till hvad belopp afdrag ansåges böra ske för
Depositionerne i Vexel-Banken utöfver 2,400,000; och vid betraktande af
det förhållande, att dessa Depositioner vid åtskilliga tillfällen med mera än
ii million, men vid intet enda tillfälle med mindre än 800,000 R:dr, öfverstigit
nyssnämnde i Reglementet antydda Summa; att Stats- och Banco
- Utskotten uttryckeligen tillkännagifvit, hurusom anledningen hvarföre
2.400.000 R:dr antogs såsom stående Depositions-Summa, var den att detta
litgjorde ungefärligen medeltalet af hvad Vexel-Banco-Räkningarna för flera
år utvisade, och att, om såsom Afdrags-Summa hädanefter finge antagas
3.200.000 R:dr, dermed endast skedde en jemnkning och rättelse uti beräkningarne,
hvilken Rikets Ständer sjelfve i fall de kunde höras, säkerligen
så mycket mindre skulle tveka att medgifva, som det deraf härrörande afdrag
å en ej verkelig ehuru hittills inberäknad Sedelstocks Summa, då icke
ens utgör ett medium för hela tiden utan till och med är något lägre än
den ringaste Öfverskotts-Summa som nu i flera år visat sig hafva på Depositions
- Räkningarne innestått; — har Pluraliteten af Fullmägtige ansett
att Summan af Depositioner i Vexel - Banken härefter bör antagas
till 3,200,000 R:dr, på sådant sätt, att hvad som ofverstiger detta
belopp
belopp skall tilläggas summan af utelöpande Sedlar, oell, hvad Depositionerne
äro mindre, afgå på åen Summa som i Sedlar beräknas fordra
inlösen.
Under åberopande af hvad Revisorerne här ofvan, i anledning af
Fullmägtigés uti 3:dje Puncten gjorde framställning, anfört, hafva
Revisorerne, såsom en följd deraf, funnit ofvanberörde uti 5:te
Puncten framställde åsigt icke föranleda till något serskildt yttrande
å Revisorernes sida.
Hvilket Revisorerne, i stöd af ardra Punkten uti den för Banco-Revisorerne
vid sista Riksdag fastställda Instruction till svar å Banco-Fullmägtiges
ofvanberörde framställningar, Fullmägtige meddelat.
Någre Ledamöters serskilda yttranden bifogas. (Se Bil. N:o 2,)
E. Mjntningen af Silfver har, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj.ts
Nådiga Förordning om Myntfoten af den 25 Junii i83o, fortgått efter hvad
å Kongl. Myntet mcdhunnits, och Fullmägtige hafva, i enlighet med MyntStyrelsens
Reqvisitioner, låtit aflemna gröfre Silfver- och Kopparmynt till
erforderlig loyering. Då Bankens förråd af nytt och gammalt Silfvermynt,
användbart till utvexling, vid början af Mars månad innevarande år uppgick
till ungefär 2,5oo,ooo R:dr, så hafva Fullmägtige då bestämt den derefter
blifvande utmyntningen till 5oo,ooo, deraf Fullmägtige medgifvit alt
i5o,ooo R:dr skulle få utmyntas i halfva, 25o,ooo R:dr i åttondedels och de
återstående 100,000 R:dr i tolftedels Riksdalrar. —
Vid den af Revisorerne den 11 dennes anställde Inventering befanns
Bankens Förråd af Silfvermynt uti General - Cassorne utgöra 3,o58,8i2
R:dr, hvaraf i,86o,i5o R:dr präglade efter den nya Myntfoten, nemligen
39,750 R:dr uti hela, 205,200 R:dr uti halfva, 904,400 R;dr uti fjerdedels,
571,650 R:dr uti åttondedels och 129,150 R:dr uti tolftedels Riksdalersstycken.
—
Inventeringar hos Kongl. Myntet, i öfvervaro af ett Bankens Ombud,
hafva i föreskrifven ordning blifvit förrättade i Januarii månad åren 1831
och i832.
F
I anledning af hvad förra Revisions-Berättelsen (jpag. 34) innehåller
angående af Revisorerne Banco-Fulimägtige då meddelad erindran, att gå i
författning derom att Banken måtte komma i åtnjutande af dess ,tillständiga
rätt för de 298 myntade Koppar-plåtar, hvilka Kongl. Myntet från Banken
utbekommit i och för anställande profvalsningar, få Revisorerne nämna: att
sedan Kongl. Myntet i November månad i83o visat att den ifrågavarande
Kopparen, utgörande 1843 mark Vict. vigt, blifvit använd till loyering af
det för Banken uppmyntade Silfver, har den Räkning, hvarå samma Kopparmynt
fanns Kongl. Myntet debiterad med R:dr Silfver 266: 1 skill., eller
Banco R:dr 709: 18. 8., blifvit afslutad, och beloppet, efter det i Banco-Reglementet
bestämda pris, påfördt en ny Räkning under titel: Allyst Kopparmynt,
lefvereradt lill Kongl. Myntet; äfvensom Bankens återstående förråd
af gamla Kopparplåtar, utgörande tillhopa 6,881 Daler 8 öre, blifvit i enahanda
ändamål, samt i och för de af Kongl. Maj:t i nåder anbefallda försök
med prägling af Kopparmynt, till Myntet öfverlemnadt och samma
Räkning påfördt.
F. Koppar-Skiljemyntet.
Bankens förråd deraf uti General-Cassan utgjorde vid förrättad Inyentering
den 11 i denna månad tillsammans Banco R:dr 71,133: 16.
Sedan dubbla Runstycken, efter i66| R:dr på ett Skepp. Koppar,
med åsatt värde af £ skill., men i öfrigt af lika prägel med de förut slagne
enkla Runstycken, blifvit till erforderlig myckenhet vid Afvestad präglade,
och Kongl. Maj:t genom Nådig Kungörelse af den 26 Mars i83i desamma
till allmän gångbarhet påbjudit, har utvexling deraf oafbrutit fortgått; hvaremot
utvexling af de vid Kongl. Myntet präglade och derifrån till Banken
lefvererade 17 fjerdingar i Skill., hvilka genom Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den 3i Mars detta år blifvit till gångbarhet påbjudne, ännu icke
från Banken ägt rum, enär Banco-Fullmägtige, som ansett nödigt att göra
Öfver-Styrelsen vid Mynt-Verket uppmärksam på de betänkligheter och den
våda som för både Banken och Allmänheten vore att befara genom dessa
i Skillingars förfalskning till likhet med Silfvermynt å yT- R:dr, hvarmed
de äga lika storlek och vigt, samt nära lika prägel på framsidan, anmodat
Commissariatet att först låta utvexla de ifrån Avestad inkomne £ Skillingsstycken,
innan de vid Myntet präglade utgifvas.
§• 4-
Sedel- Utgi/ningen.
Föi’beredande åtgärder för erhållande af det i sednaste Banco-Reglementet
föreskrifna nya Sedelmyntet hafva väl blifvit af Banco-Fullmägtige
vidtagne, men någon utgifning af sådant Sedelmynt kan icke äga rum förr
än det dertill erforderliga papper hunnit tillverkas, hvilket åter icke kan
ske förr än det i nya Verkhuset vid Tumba under uppsättning varande
Machineriet blifvit fulibordadt: då först kommer att visa sig huruvida den
nya Papperstillverkningen, hvarmed försök i mindre scala under tiden blifvit
gjorde, kommer att motsvara den betydliga kostnad och möda som derföre
blifvit nedlagde. Emellertid röjer sig allt mera beliofvet af ett förbättradt
Sedelmynt, enär efterapning och förfalskning af Bankens Sedlar mer
och mer tilltager, så att äfven Bankens Transport-Sedlar, hvilkas efterapning
förr varit högst sällsynt, på de sednare åren blifvit med färdighet eftergjorde.
— Bankens Fiscals-Embete har, efter afgifvandet af dess Berättelse
till förra Bevisionen, emottagit Remiss och afgifvit utlåtande i 26 serskilda
Ransakningsmål om efterapning och förfalskning af Bankens Sedlar
^amt utprångling eller innehafvande af falska Sedlar.
För att befordra gångbarheten af de för Riksgälds-Sedlarnes Realisation
åren i8o3 och 1804 tillverkade Sedlar å i4 och 10 skill. Kopparmynt
hafva åtgärder blifvit af Banco-Fullmägtige vidtagne, men, ehuru afsättningen
af dylika Sedlar är i tilltagande, uppgår doek ännu behållningen deraf
i Magazinet till den betydliga Summan af 525,5^5 R:dr Banco.
Till följd af Rikets Ständers uti Banco-Reglementets 4 Art. 2 Afd. 6
§. gifne förklarande att invexling af gamla mot nya Banco-Sedlar, från och
med 8 skill, till och med 3 Riksdalers valeur, får besörjas vid Låne-Contoiren
i Götheborg och Malmö, under förutsättande, att Directionerne å
hvardera stället, för en sådan vexlings-åtgärd, samt de dertill erforderliga
förskott från Banken, vill och är i tillfälle åtaga sig ansvar och redovisning,
hafva Låne-Contoirens Directioner redan i Junii månad i83o till
Banco-Fullmägtige ingifvit Förslag till Reglementariska stadganden i detta
afseende; men då Directionerne deruti utgått från sådane grunder som
Fullmägtige ej ansett med Banco-Reglementets stadganden förenliga, har
frågan om denna Vexlings-anstalt livilat intill dess Kongl. Majit, genom Remiss
af den 3i Mars innevarande år, infordrat Fullmägtiges underdåniga
utlåtande öfver ett från Kongl. Majits Befallningshafvande i Götheborgs och
Bohus Län underdånigst ingifvit Memorial, beträffande uteblefven verkställighet
af omförmälte Småsedels-Vexling vid Götheborgs Låne-Contoir, i anledning
hvaraf Fullmägtige åter med Låne-Contoirs-Directionerne öppnat communication
härom. — Sedermera hafva nya Förslag i detta ämne ingått ej
allenast från Götheborgs utan äfven från Malmö Låne-Contoirs-Direction,
hvilka hos Fullmägtige förevarit, men ännu icke kommit under slutelig
pröfning. —
Sedan en under Ordnings-Nummer 14,075 den 22 April 182(7 utgifven
och samma dag åter insatt Transportsedel å 100 R:dr under Expeditionen
i Vexel-Banken förkommit, utan att densamma oaktadt vidtagne åtgärder
kunnat tillrättafas, meri Bankens Fiscals-Embete ansett några sådane
omständigheter icke hafva förekommit, emot någon af dem hland Bankens
Embetsman och Betjente som med samma Sedel haft befattning, att ersättningstalan
kunnat anställas, hafva Banco-Fullraägtige den 3 Mars 1801, på
Commissariatets hemställan, beslutat att nämnde Summa lills vidare må balanceras
på en derföre i Lane-Banken öppnad 11 j Räkning under titel:
”Ersättning till Observations-Conto för en i Vexel-Banken förkommen Transport-Sedel
— hvilket beslut Revisorerne funnit sig böra gilla.
§. 5.
Bankens Förhållande till Staten och vissa Allmänna Inrättningar.
Stora Creditivet.
Rikets Ständers anordning å Stora Creditivet, Två Millioner Riksdaler,
är till förvar inlagd i Bankens Deposilions-hvalf, och har blifvit Revisorerne
under orubbad försegling förevisad.
Stats-Ferkets årliga utbetalning.
Så väl vid i83o som 1831 års slut hafva R:dr (16,666: 3a skillingar
från Stats-Verket influtit, i afräkning på de af Kongl. Maj:t åren 1818 och
1819 IjfRnle Piastrar, och sedan båda års-anslagen blifvit efter i/jo skillingars
pris använda till Silfverköp och inbringat Riksdaler Silfver 45,714: i3. 9.
utgör Bankens återstående fordran för samma Piastrar, (från början R:dr
Silfver 307,128: 29. 8.j) vid 1831 års slut, Riksdaler Silfver i3o,8ii: 3i. 1.
Riksgälds-Contoiret.
Den Förskotts-rättighet till högst En million R:dr som blifvit Riksgälds-Contoiret
förbehållen, från den i:sta September det ena året till den
sista Junii det påföljande, har blifvit begagnad:
den 3i Dec. i83o till belopp af R:dr 691,781: 26.
den 3i Dec. 1S31 — — — 784,164: 32. 2.
och hafva dessa Förskotter blifvit Banken före Junii månads slut 183 f och
iS32 godtgjorde.
Enligt Bankens af Revisorerne nu granskade Hufvudböcker för åren
1829 och i83o, samt de derutur sammanfattade öfversigter af Bankens hela
Ställning, liar Riksgälds -Contoiret, såsom andel i Bankens Räntevinst efter
afdrag af Förvaltnings-kostnader och Förluster, endast erhållit:
O O *
för år 1829 R:dr 5o,i54: 4^* 3- oc^
för år i83o R:dr 80,690: 27. 10.
Således för det förra året gg,845: 1. 10., och för det sednare 119,319: 20. 2.
mindre än rikets Ständer påräknat.
Detta förhållande, som i hög grad fästat Revisorernes uppmärksamhet,
har föranled t till en noggrann undersökning af de orsaker som verkat till
ett från Rikets Ständers beräkningar och afsigter så afvikande resultat, och
få Revisorerne härmed framlägga en utredning deraf:
Enligt hvad Stats- och Banco-Utskottens af Rikets Ständer bifallna
Betänkande N:o 22 (pag. 020) utvisar, påräknades vid sista Riksdag för
Riksgälds-Contoiret en årlig inkomst af R:dr 200,000, som, efter afdrag af
ej mindre förvaltnings-kostnader och förluster än af R:clr 266,666: 32 sk.,
deni Banken för hvardera året skulle äga att sjelf begagna till förstärkande
af sin Silfverfond, förmodades öfverblifva å de till Banken åren 1829—
1834 ingående Räntor; hvarvid likväl för året 1829 R:clr 5o,ooo ansågos
erforderlige att betäcka Capital - förluster på Discont-Utlåningen, så att
Riksgälds-Contoirets inkomst för det året nedsattes till R:dr i5o,ooo; äfvensom
Rikets Ständer för öfrigt (enligt Banco-Reglem. 4 Art. 3 Afd. pag. 79)
stadgade, att Banken väl, vid hvartdera af de påföljande årens slut, skulle
till Riksgälds-Contoiret aflemna R:dr 200,000, men efter Bokslutets fulländande
antingen återbekomma hvad behållne årsvinsten varit ringare, eller
ock tillskjuta hvad densamma varit högre än sålunda beräknadt blifvit.
Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Martii i83o stadgar uti
4 §.: ”Den Summa af 4>400>000 R-dr som Rikets Ständer vid denna Riksdag
till Banken anslagit, såsom återstod af Rikets Skuld för kostnaderne
vid 1808 års krig, skall, utan beräkning af Bankens fasta egendomar och
inventarier, utgöra en Bankens behållning utöfver de förbindelser för hvilka
Banken ansvarar, och användas endast till förstärkande af Bankens Metalliska
Fond, sedan Silfverutvexlingen börjat, så att möjligen inträffande Capitalförmiuskning
under året af vinsten ersättes.”
Året 182g inflöt till Banken:
Ränte — Inkomst .•..«««» 634-,020. 3t>. ii.
Återbäring å förra Förvaltnings-Utgifter . . . 827: 25. 6.
635,i48: i3. 5.
Dermed godtgjordes:
1829 års Ränte-Utgift . . . 33,431: 1. 2.
Förvaltnings-kostnader och tillfälliga Anslag 184,447: 33. l\. 2I^ g„g. 3^ g#
hvarefter behållna Räntevinsten uppgick till . . 417>26p: 26. 11.
Och,sedan Banken deraf fått för sig afsätta . . 266,666: 32. —
hade för Riksgälds-Contoiret kommit att återstå . i5o,6o2: 42* n.
eller något mera än som vid Riksdagen var heräknadt; men af anledning
som här nedanföre utredes, erhöll Riksgälds-Contoiret för det nämnda året
icke mera än R:dr 5o,i54: 46- 2. som var R:dr 99,845: 1. 10. mindre än
Rikets Ständer i rundt tal påräknadt, och R:dr ioo,447: 44’ 9’ mindre än
Öfverskotta på behållna Räntevinsten egenteligen utgjorde
Året i83o inflöt till Banken:
Ränte-Inkomst ....... 671,352: 8. 8.
Återbäring å förra Förvaltnings-Utgifter . . . 982: 12. 6.
672,334: 21. 2.
Dermed godtgjordes:
1830 års Ränte-Utgift . . . 35,i4o: ii. ■—
Förvaltnings-kostnader och tillfälliga Anslag 285,377: 3r. 8. 3t05,^- g.
hvarefter behållna Räntevinsten uppgick till . . 351,816: 26. 6.
Och sedan Banken deraf fått för sig afsätta . . 266,666: 3a. —
hade för Riksgälds-Contoiret kommit att återstå . 85,149: 42, 6.
utgörande R:dr ir4,85o: 5. 6. mindre än Rikets Ständer för det året i
rundt tal påräknadt; och blef Riksgälds-Contoirets andel, af orsak som här
nedanföre utredes, endast R:dr 80,690: 27. 10. som var R:dr 119,319: 20. 2.
mindre än Rikets Ständer påräknat, och R:dr 4*4^9: i4- 8. mindre än Öfverskottet
på behållna Räntevinsten egenteligen utgjorde.
Hvad nu först beträffar Rikets Ständers uppgjorde beräkningar angående
det belopp som skulle kunna öfverlåtas till Riksgälds-Contoiret, så,
enär, såsom ofvan är nämndt, för år 1829 det egenteliga Öfverskottet på
Bankens Räntevinst utgjordt i5o,6o2: 42- n» eller något mera än hvad
Rikets Ständer antogo, är deras beräkning i den delen genom erfarenheten
— 4? —
bekräftad. — Annorlunda är deremot förhållandet med beräkningen för år
i83o, och böra de omständigheter alltså utredas, hvilka i någon hufvudsakligare
mohn kunnat verka den betydliga nedsätlningen till R:dr 85,149:
42. 6. i stället för R:dr 200,000.
Sådana äro:
a) Serskilda tillökningar i Förvaltnings-kostnadens belopp, specielt för året
j83o uppgående till något mera än R:dr 64,000, utan att deribland räkna
samma års Revisions- och Riksdags-kostnacl R:dr 6,629: 22. 6.
Exempelvis må anföras:
Hvarjehanda belöningar m. ra. .... 6,249: 16. —
Liqvid för Brandanstalterne ..... 22,282: 18. 8.
Ny byggnadskostnad för Tumba .... 23,626: 21. 8.
Omsatt Årsföi lag för nämnde Bruk . . . 8,996: 9. 2.
Ersättning till Academier och Allmänna Inrättningar
för förlust vid utvexling af Silfvermynt . . 3,378: 16. —
64,482: 33. 6.
b) Tillökningen af 20 procent i Banco-Statens Löner, uppgående lill 18,000
R:dr, hvarom först efteråt beslutades.
c) Förmodade Ränte-Inkomsters uteblifvande, så väl genom förändringar
mot de af Banco-Ulskottet framställda Förslag i afseende på Räntefoten,
som genom Riksdagens förlängande och deraf förorsakadt uppskof
med beslutade Utlåningars och Ränte-förhöjningars verkställighet, och
genom den för Stockholms Stad (Af orsaker hvilka å sitt ställe omförmälas)
alldeles uteblefne verkställigheten af beslutad Utlåning på Tackjern.
Utan dessa förenade omständigheters samverkan hade Öfverskottet
på Bankens behållna Räntevinst för år i83o säkerligen icke allenast uppnått,
utan äfven något öfverstigit, det påräknade beloppet R:dr 200,000.
Härnäst förekommer att utreda huru det tillgått att Riksgälds-Conloiret
icke af Banken erhållit mera än
för år 1829 R:dr 5o,i54: 4& 2. i stället för r5o,6o2: 42. ir.
och för år i83o — 80,690: 27. 10. — — 85,149: 42* 6.
eller för båda åren R:dr 13o,845: 26. — i stället för 235,752: 37. 5.
hvartill öfverkotlen å Bankens behållna Räntevinst i verkligheten uppgått.
- 43 -
Detta härrör deraf:
1:0 Att Banco-Fullmägtige ansett Banco-Lagens (af den i Mars i83o)
ofvanintagne /j. §. böra redan vid 182g års slut tillämpas, och att följakteligen
Bankens Capital-Öfverskott på det hela genast vid denna tidpunkt måste
uppgå till den summa af R:dr 4>4°o>ooo, hvilken såsom grundfond blifvit
förklarad.
2:0 Att Banco-Fullmäktige ansett Ränteinkomsten böra lemna ersättning
för inträffad verkelig Ca pi'tal-fiÖ.r minsk ning, på sätt att dervid ej borde
afgå eller i beräkning tagas hvad Capitalet, genom verklig inkomst i annan
väg, under året kunnat vinna.
Då Rikets Ständers beräkningar uppgjordes efter en provisionel sammanfattning
af Bankens Tillgångar, Fordringar och Skulder vid slutet af
år 1828, före afslutningen af det årets General-Hufvudbok, visade sig Resultatet
på det hela sådant, att, sedan fordringar hos Staten till belopp af
R:dr 144)07,587: 3c). 8. blifvit från beräkning uteslutne, Skulderne öfverstego
Tillgångarne med R:dr 891,958: 3o. 11., hvaraf följde, att Grundfonden,
då utförd till 4>40l>432: i3. 2., lemnade, intill dess berörde brist
hunnit fyllas, i behåll egentligen endast R:dr 3,509,478: 3o. 3.
(Se Stats- och Banco-TJtskottens Betänkande N:o 3, pag. 92, och dertill
hörande Bilaga Tab. Litt. B).
Enligt 1828 års afslutade Hufvudbok fanns dock förhållandet emellan
Tillgångar och Skulder så vida förmånligare än beräknadt var, att, sedan
Grund-fbndens belopp blifvit antaget skola utgöra jemna 4>4°0>000 R:dr
i stället för R:dr-4>4OI»432: i3. 2. samt contant inbetalning af skillnaden
R:dr 1,43a: i3. 2., Banken försäkrades, ofvannämnde brist då inskränkte
sig till R:dr 5iij,yyo: 23. 6. samt ytterligare blef förminskad dymedelst
att den summa Rikets Ständer antagit skola inom Linien föras uppgick i
stället för 145607,587: 39. 8. till endast 14>54o,447: 47* 9*> hvilket var en
följd deraf att:
1:0 Banken hade fått sig tillagdt ett nytt Capital-värde i Riksgälds
Contoirets
Koppar-Polletter af  56,684: i5. 10.
hvarigenom en ibland afföringssummorne 4>°25,095: 39. —
reducerades till .... 3,968,411: 23. 2.
2:0 Förskotten till Filial-DiscontUtredningen
som vore beräknade till . 1,4-25,42 5: 4°* 5.
utgjorde vid afförningstiden blott . . x,410,793: 19. 6. 20. Ir<
Tillsammans 71,316: 36. 9.
Men
— 49 —
Transp. 71,316: 36. g.
Men då deremot, genom Rikets Ständers vilkorligt tagne
beslut om eftergift för Landshöfdingen af "Wingård, afföringarna
inom Linien blifvit ökade med .... 4>r7^: 44'
utgjorde skillnaden i dessa afföringar såsom antydt är på
det hela ......... 67,13g: 3g. 11.
Och såsom brist i Grund-Fonden, att med 182g och följande
årens tillgångar fylla, återstod, i likhet med tryckta Bokslutet, 444>63o: 3i. 7.
Enligt 182g års Bokslut fick Banken det året sig
till godo:
a) Capital-vinst contant influten . . 1,846: 7. 8.
b) Capital-tillväxt, härrörande endast från
beräkningssättet för under året utgångna
Fastighets-Lån mot återbetalning i Silfver,
å 77: 37. 4. för 100 R:dr . . . go,734: 28. —
g2,58o: 35. 8.
Med denna inkomst och tillväxt hafva BancoFullmägtige
godtgjort och qvittat följande
under år 182g tillkomne förluster och förminskningar
å Capitalet, nemligen:
1) Den af Rikets Ständer efterskänkte, från
en Bankens Extra Ordinarie uttagne, ersättning
för en bortkommen Banco-TransportSedel
.... 200: —■ —
2) Bankens uppoffring af 1:
3a. å hvarje till Kongl. Personer,
Academier och Inrättningar
utvexlad Silfver R:dr,
belöpande till . . 3,4gg: 43- IO.
3) Capital-minskning genom
ett lägre Saldo vid 182g än
vid 1828 års slut af Bankens
Räntefordringar, jemnförde
till dess Ränteskulder . 8,6r 4- 18. 11. x 2 3r 4- 14 q
Då öfverblef till gamla bristens betäckande . . . 80,266: 20. ir.
Och denna brist reducerade sig till . . . . 364>364: 10. 8.
G
Transp. 364,364: I0* 8.
Af Bankens behållna Räntevinst, hvilken, såsom ofvan är
nämndt, utgjorde för året 1829 . . 4i7>26q: 26. 11.
lick Banken sig till godo använda . 266,666: 32. —•
hvarigenom Bristen i Grund-Fonden också
nedsattes med . . . . . . . . 266,666: 02. —
till 97,697: 26. 8.
Med den då öfriga Räntevinsten . . i5o,6o2: 42-
godtgjordes sluteligen Bankens CapitalFörlust,
på ett till följd af Rikets Ständers
beslut afskrifvit Odlings-Lån, med 2,780: 18. 1.
och innehölls för den qvarstående bristen 97,697: 26. 8.
hvadan för Riksgälds-Contoiret ej mera
fanns att använda än . . . . 5o,i54: 46-
i5o,6o2: 42. 11.,
efter det att sålunda, medelst slutlig inneliållning af 97,697: 26. 8., Bankens
Capital-Öfverskott och Grund-Foncl vid 1829 års slut voro bragta till det
i Bank-Lagen utsatta belopp af 4,400»000 R-dr.
Enligt i83o års Bokslut fick Banken det året sig till godo:
Capital-vinst contant influten ..... 9,288: 17. 11.
Capital-tillväxt, härrörande:
a) Från beräkningssättet för under året utgifna FastighetsLån
mot återbetalning i Silfver . . 196,065: 28. 6.
b) Från ett lägre Saldo vid i83o än vid
1829 års slut, af Bankens Ränte-fordringar
jemnförde till dess Ränte-skulder . 7,984: 4- 8. 0- it
Tillsammans 213,287: 45- 10.
Med denna inkomst och tillväxt hafva Banco-Fullmägtige
godtgjordt och qvittat Capitalets år i83o lidna förlust, genom
den ersättning Rikets Ständer (Banco-Utskottets Memorial
N:o i3i) beviljat ägare af till 1829 års slut åt Banken
hemfallna Guld- och Silfver-Panter, utgörande . . ^26: 27. 6.
Och Capital-till växt för år i83o utöfver de till Silfverköp
afsatta R:dr 266,666: 32. har sålunda blifvit på det hela 212,861: 18. 4-
Af Bankens behållna Räntevinst, hvilken, såsom ofvan är
nämndt, utgjorde för år i83o ..... 85,149: 42* ö.
hafva deremot blifvit ersatte följande Capital-Förluster för
samma år nemligen:
1) På ett Odlings-Lån . . . . 612: 41* 5.
2) På upplåningen för handeln och den större
rörelsen ...... 284: 17. *—
(Åter tillgodo fördt år 1831):
3) På Fastighets - Lån, hvilka, såsom osäkra,
måst inom Linien förflyttas . . 3o. 5.
4) På utmyntningen af Bankens förråd i några
gamla myntsorter , 2,012: 21. 10. 4 45q* i \ 8
Och för Riksgälds-Conloiret fanns sålunda icke mera att
använda än ........ 80,090: 27. 10.
Det har icke undfallit Revisorerne att det öfverskott af tillhopa
R:dr 4>879>528: 2. 4- soni i83o års slut visar sig å Bankens Balancerade
Tillgångar, jemnförda lill dess Skulder, äfven inbegriper sådane
beräknade Fenninge- och Effect-värden, hvilkas realiserande i viss mohn
beror af tillfälliga, osäkerhet underkastade, framtida förhållanden. Det
■vöre således, efter Revisorernes tanka, ej mindre äfventyrligt, än lili sin
grund oriktigt, att såsom disponibel tillgång betrakta en sådan Capitalets
tillfälliga förhöjning, elier anse verkeliga inträffade Capital-förluster dermed
betäckta. — Å en annan sida deremot finna Revisorerne den åsigt
vara både med andan och ordalydelsen i Rikets Ständers beslut och föreskrifter
öfverensstämmande, att Capital-förlust må ersättas af Ränte-vinsten
för året endast i den mohn, som verkelig under samma år contant influten
Capital-vinst ej förslår att derföre lemna godtgörelse, äfvensom att
då Lagen för Rikets Ständers Bank ej blifvit stiftad förr än under den
r Marlii i83o, Banco-Fullmägtiges vidtagna åtgärd, alt redan vid afslutandet
af 1829 års Hufvudbok, genom innehållning af medel, som eljest
kunnat tillfalla Riksgälds-Contoiret, uppbringa Bankens Grund-fond och
Capital-öfverskott till en summa af R:dr 4,400,000, ehuru synbart vittnande
om deras nit för Banco-Verkets förkofran, dock ej då för tillfället
varit af någon ovillkorlig nödvändighet påkallad.
Och som vid tillämpning af denna Revisorernes
åsigt, det befinnes, att af Bankens verkeliga CapitalFörlust
för år 1829 utgörande .... 6,45o: i3. 11*
efter afdrag af Contant influten Capital-vinst . . 1,846: 7. 8.
liade återstått endast ...... 4,4o4: 6. 3.
Och Riksgälds-Contoiret efter sådan beräkning kunnat och
bordt för samma år undfå återstoden af behållna Räntevinstens
Öfverskott (i5o,6o2: 42, II-) nied . . 145,998: 36. 8.
men erhållit blott ...... 5o,i54: 46- 2.
' Och således för litet . .. ... 95,843.' 38. 6.
Samt att, enär den för året r83o contant influtna Capital-vinst R:dr
9,288: 17. 11., mer än väl förslog att belacka samma års verkeliga Capital-Förlust
R:dr 4>4^9: I4" 8., hvars inneliållning utaf Ränteviusten
sålunda ej påfordrades, Riksgälds-Contoiret kunnat och bordt för det året
oafkortadt undfå behållna Ränte vinstens Öfverskott med 83,149: 42* 6.
Men bekommit endast ...... 80,690: 27. 10.
Och alltså för litet .... . . 4>4^9: *4- 8.
så hafva Revisorerne, i stöd af 2 Puncten uti den för dem utfärdade
Instruction, anmodat Banco-Fullmäglige, att till Riksgälds-Contoiret låta
utbetala dessa båda för litet anordnade Summor med tillhopa R:dr
ioo,3o3: 5. 2. Banco.
De tillfälliga Creditiven.
Creditiven för Manufactur-Disconten och Jern-Contorret äro i vanlig
ordning, i mohn af behofvet, begagnade, men hvarken Stockholms Stads
Brandförsäkrings-Contoir, eller någon af Spar-Bankerne i Riket hafva anmält
sig att begagna den dem förbehållne tillfälliga Låne-rättighet.
Götha Canal- Cherli.
Sedan inspection af arbets-förvaltningen och granskning af Räkenskaperne
årligen föregått, och Banco-Fullmägtige hos Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
i anledning deraf, anmält att hinder emot utgifvandet af de utaf
Rikets Ständer till Canal-arbetets fullbordande beviljade Anslag icke mött,
efter det Bolaget fullgjort de föreskrifna insättningarna i Riksgälds-Contoiret,
hafva samma Anslag fått i stadgad ordning lyftas, icke allenast för åren
183r och i832, utan ock, på grund af det genom Revisionen för år i83t
vitsordade förhållande att Canalen innevarande år kunde blifva öppnad och
fullt segelfärdig till Östersjön, hela anslaget för år 1833; hvarefter ock
Canalen allt intill Östersjön blifvit den 27 sistledne September till genomfart
högtidligen öppnad.
Enligt Götha Canal-Directionens till Revisorerne ingifne Berättelse,
uppgår kostnaden för det efter innevarande års slut å Canalen återstående
arbete lill 20,o/p R:dr, hvaraf 15,565 R:dr för sådane arbeten som nästa
år kunna obehindradt verkställas, och 4>777 för arbeten beroende af låg
vattenhöjd i Sjöarne.
Hvarjemte Directionen tillkännagifvit att kostnaden för innevarande
års arbeten väl för närvarande icke kan bestämmas, men att, af de vid
årets början befinteliga contanta behållningar af 286,000 R:dr, återslå omkring
3g,000 R:dr Banco. Och ehuru Directionen förmodat denna Summa
icke vara tillräcklig för bestridandet af förut nämnde efter årets slut återstående
arbetskostnad, jemte obetaldte utgifter för innevarande år, har
Directionen likväl, då härtill äfven kan användas hvad som inflyter för
öfverblifne och obe hofi ige diverse Effecter, ansett sig kunna antaga, alt ArbetsCassans
behållningar blifva tiliräcldrge att betacka dess återstående utgifter.
$.61
Bankens egenteliga Låne-Börelse, emot Panty Hypothek och serskilda
Skuld - Förbindelser.
På controlleradt Guld och Silfver hafva Lån, i öfverensstämmelse med
de vid sista Riksdag stadgade helänings-grunder, blifvit meddelade.
År i83o, 9,88r st., till belopp af R:dr 383,800: i5. —i
— 1831, f),354 — — — 33i,o5^: — —
— i832 ultimo Julii 5,65i — 1— 184,689: — —
Sedan Kongl. Maj:t under den 14 Oclober i83o utfärdat Wådig Kungörelse
angående hvad iakttagas bör vid de af Rikets Ständer förordnade
Auctioner å förfallne Guld- och Silfver-Panter, hafva intill närvarande tid
nio sådana Auctioner blifvit förrättade.
Läne-Bankeus Obligationer,
dels för äldre insatta Capitaler, och dels för de, till understöd vid den är
1800 beslutade Realisation, upptagna Lån i Silfver, hafva blifvit belånade:
54 -
År i83o med . . . R:dr 237,907: 16: —
— 1831 — . . . — 135,37-5: — —
— i832 till och med ullimo Julii — 4t>S38: 32: —
Sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag till 5 procent förhöjde räntan
för dessa Lån, i stället att den förut utgått till samma procent, som för
Obligationerne var utfäst, har denna Låneutväg varit vida mindre än förr
bemannad.
O O
54 st. Låne-Banco-Obligationer, till ett sammanlagdt Capital-belopp af
27,519: 14. 10., hvarå Lånen med Ränta uppgått till eller öfverskjutit
Obligationernes Summa med deras Ränta, hafva, enär Låntagarne icke inom
föreskrifven lid infunnit sig till Liqvids uppgörande, blifvit afskrifne och
dödade.
Lånen på Jern, Koppar och Expor table Fffecler,
dels inom Stockholms, dels inom Götheborgs District, hafva, enligt hvad
Låne-Bankens Böcker utvisa, utgjort:
År j83o i Stockholm ..... R:dr 1,549,008: —• —
— — i Götheborg ..... —- '286,080: — —
— 183 r i Stockholm ..... — 1,911,880: — —■
— — i Götheborg ..... — 20i,o5o: — —
— i83a i Stockholm lill och med ultimo Julii — 981,934: -— —
— — i Götheborg till och med ultimo Junii — 182,660: —■ —
Till Fahlu Bergslag, emot Hypothek af dess Kopp ar-Se diar j liro
Län utgifna:
År i83o ........ R:dr 86,625: — —
— 183 r . . . . . . . . — 94,860: — —
— iS32 till och med sista Julii .... — — —
Af Banco-Fullmägtiges Berättelse hafva Revisorerne inhemtat alt, sedan
Piikets Ständers sist församlade Revisorer, på sätt Revisions-Berättelsen af
år i83o utvisar, förordnat, det Fullmägtige borde hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om meddelande af sådan nådig förklaring öfver Kongl.
Maj:ts under den i3 Marth i83o utfärdade Nådiga Kungörelse rörande belåning
å Tackjern, att den måtte bringas till enlighet med Rikets Ständers
uti Banco-Reglementet, angående Tackjerns belåningen i Stockholm, meddelade
bestämmelser, hafva Fullmägtige, i följd af detta Revisorernes förordnande,
dels beslutat alt tills vidare inställa belåning af Tackjern på
Stockholms Våg, och dels, uti skrifvelse af den 3o December i83o, hos
Kongl. Maj:t gjort underdånig- framställning i ämnet, till svar hvarå Kongl.
Maj:t den 26 Mars 1831 i nåder tillkännagifvit, att Kongl. Maj:t, i anledning
af Fullmägtiges underdåniga skrifvelse, och med åberopande af hvad
4 Art. 4 Afd. i5 §. i Banco-Reglementet innehåller, rörande ansvarigheten
vid belåning af å Stockholms Våg liggande Tackjern, väl låtit infordra
Drätsel-Commissionens yttrande, huruvida icke Kommissionen skulle vara
benägen att intill nästa Riksdag nämnde ansvarighet sig ikläda, men att
Gommissionen, i anseende till omöjligheten att collectivt kunna utöfva någon
bestämd controll å det under Inspectorens inseende och vård helinteliga
Tackjern, förklarat sig ej vilja hvarken nu eller för framtiden ikläda sig
någon gemensam ansvarighet för hvad af detta jern kan, mot Låns erhållande,
varda i Rikets Ständers Bank förpantadt, utan förbehållit sig aLt, på
sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af den 3o Mars iS3o innehåller, ansvarigheten
i detta fall måtte stanna på Våg-Inspecloren ensamt, och de
tvenne Ledamöter af Magistraten, hvilka kunna utses alt, tillika med
Inspectoren, Våg-Attesterne underteckna. Vid hvilket förhållande Kongl.
Majit funnit någon vidare åtgärd, i hvad på Kongl. Majrt ankomme, icke
kunna vidtagas. — Och hafva Banco-Fullmägtige, i anledning af hvad sålunda
förekommit, ansett sig höra meddela Bankens Kommissariat, alt Tackjern,
liggande å Stockholms Våg, vid närvarande förhållanden, icke komrae att
af Banken belånas.
Vid öfvervägande häraf hafva Revisorerne väl funnit alt det uti
Banco-Reglementets ofvanåberopade 4 Art. 4 Afd. i5. §. förekommande
uttryck: ”tillika med tvänne af Drätsel-Kommissionen, på
dess ansvar utsedde Stadens Embets- och Tjenste-män,” gifvit anledning
till den tydning, att serskildt ansvarighet skulle Drätsel-Kommissionen
collectivt tillhöra, i afseende på vården af belånadt Tackjern å
Stockholms Våg; men då likväl, vid jemförelse af stadgandet i samma
§. att: ”Attest öfver Tackjern, liggande å Stockholms Våg, skall vara
underskrifven af Inspectoren vid Vågen, tillika med tvänne af DrätselKommissionen,
på dess ansvar utsedde Slädens Embets- och Tjenstemän,
” med ej mindre det i omedelbart sammanhang dermed gifna förklarande:
”Och skola dessa tre Personer derigenom, en för alla och alla
för en, ikläda sig ansvarigheten att den i Attesten uppgifna Tackjernspost
oförryckt må q var hål las för Bankens räkning,” än alla öfrige för Tackjernsbelåningen
i allmänhet bestämda grunder, hvarigenom denna belåning
blifvit ställd på enahanda fot med belåningen af Stångjern; det
synts Revisorerne kunna för afgjordt antagas, att Rikets Ständer icke
velat kräfva någon större eller ytterligare ansvarighet för på Våg liggande
belånadt Tackjern, an de ansett erforderligt för belånadt Stångjern,
för hvilket åter, då det till Banken pantsättes, Drätsel - Corn missionen
i Stockholm icke står uti något serskildt ansvar, hafva Revisorerne, i
öfverensstämmelse med Banco-Fidlmägliges till i83o års Revisorer
yttrade åsigt, funnit den omständighet, att Drätsel-Commissionen vägrat
att särskildt ansvarighet sig åtaga, icke böra hindra uppfyllandet af
Rikets Ständers afsigt med utsträckandet af belånings-rättigheten tili
Tackjernspant; i följd hvaraf Revisorerne ock anmodat Banco-Fullmägtige
att utan vidare uppehåll lill verkställighet befordra Rikets Ständers
beslut i afseende på Tackjerns-belåningen i Stockholm.
Lån till Städer och Corporationer.
De Capital-afbetalningar som, ifrån och med år 1829, till ett samman-,
räknadt belopp af 64,509: 38. 11. ingått å de till Uddevalla Stad, Uddevalla
Stads Kyrka, Götheborgs Stad, Landscrona Stad, samt Calmare Domcapitel
utgifna Lån, hafva, jemnlikt Rikets Ständers föreskrift, blifvit reserverade
att användas till Lån för Calmare Dom-Kyrka, Landscrona Stads
Kyrka, S:t Petri Kyrka i Malmö och Lunds Dom-Kyrka; och har af
dessa Lån utgått
Till Calmare Dom-Kyrka, af den medgifne Lane-Summan
R:dr 16,666 f, ....... 10,000: — —
Till Landscrona Stads Kyrka, hela Länet . . . 12,000: — —
Till S:t Petri Kyrka i Malmö, hela Länet . . . 8,000: — —
R:dr 3o,ooo: — —
så att af de influtne Capital-afbetalningarne ännu innestå R:dr 34,509: 38. ir.
Lån mot Inteckning i Fast Egendom.
Fastighets-Lån, utgifna mot vilkor att på 33i år i Silfver återbetalas
med 661 proc. af den i Sedlar utgifne Låne-Summan, hafva, på sätt Rikets
Ständer vid sista Riksdag förordnat, utgått endast till de Lånsökande som,
för erhållande deraf, låtit före den 3o Junii 1800 inteckna deras Fastigheter,
men hafva likväl uppgått till en betydligt större Summa än som på
förhand kunnat förmodas.
Enligt i83o års Revisions-Berättelse utgjorde de ifrån samma Utlånings
-
5 7 —
lånings början lill ultimo Augusti i83o utgifna Lån, 818 st. med en Summa
af ........ R:dr 684)046: — —
Sedermera liar utgifvits:
i83o, de 4 sista månaderne af året, 161 st. med 117,493: 36. —
1831 — — — — 42 — 31,800: — —•
i832, lill och med ultimo Julii, 6 — 3,o43: 36. — 150,337- 24
Så att inalles i denna Låneväg utgått . . 836,383: 24. —
Några Låne-Acter äro väl dessutom till Banken ingifne, hvarå Lån,
i anseende till handiingarnes ofullständighet, ännu icke kunnat heviljas, äfvensom
en och annan Lånsökande möjligen ännu kan anmäla sig, men i
alla fall blifver den Summa, som i denna väg hädanefter kan komma att
utlånas, ganska obetydlig.
De i sednaste Banco-Reglementet till ny utlåning pä Fastigheter anvisade,
till ett belopp af i5o å 200,000 R:dr årligen antagne, afbetalningar
å Bankens vid 1829 års slut ägande Capital-fordringar för intecknade äldre
Fastighets-Lån, hafva i nya Lån åter utgifvits:
År i83o . . . R:dr 208,702: 27. 6.
— i83i . . . ■— 270,939: 27. 7.
— i832, till ultimo Julii — 142,509: 42* 7.
Dessa Lån, mot 4 procents Ränta, sökas med mycken begärlighet, så
att ett större antal inlemnade Låne-Acter hos Banken förvaras, under afvaktan
på ytterligare inflytande Låne-tillgångar.
Utaf i4 st. uti Fiscals-Embetets till förra Revisionen afgifne Berättelse
balancerade Fastighets-Lån, lill indrifvande hvaraf Lagsökning måst anställas,
hafva 11 blifvit liqviderade, men sedan denna tid hafva ytterligare 35 Lagsökningar
blifvit ansLälide för dylika Lån, af hvilka 16 st. likväl redan äro
fullt betaldta.
Odlings-Lån.
Sådana Lån, beviljade innan Rikets Ständer vid sista Riksdag fattade
deras beslut om utlåning efter förändrade grunder, hafva utgått,
År i83o, ifrån Augusti månads början till
årets slut, uti förste andelar . . R:dr 600: — —
och sednare hälfter — i5,o54: — — 15 654:
H
År 1831 första hälfter och sednare andelar R:dr 4>°.q6: •—
sednare hälfter och andelar — i5,i68: —
IQ,264 —■—
. . 3,ioi — —
År i832, till den sista Julii, sednare hälfter och andelar. .
Enär de å förut utgifna Odlings-Län inflytande Capital-afbetalningar,
som, under iakttagande af Banco-Reglementets föreskrift, att Odlings-Lånens
sammanräknade belopp skulle nedsättas till 3oo,ooo R:dr, varit till utlåning
disponible, måst användas till fyllnad i de under åren 1826, 1827,
1828, och, enligt serskildt medgifvande, år 183o beviljade Odlings-Lån, har
någon tillgång till Lån, efter de af Rikets Ständer förändrade grunder, icke
förr än innevarande år funnits, och icke heller hafva mer än inalles fem
sökande för åren i83o och 1831 anmält sig till erhållande af sådana Lån,
hvilka likväl, dels i anseende till saknad. Låne-tillgång och dels för ofullständige
handlingar, icke kunnat beviljas.
Enligt Fiscals-Embetets uppgift hafva, utaf äldre Lagsökta OdlingsLån,
hvilka varit uti flere Fiscals-Embetets berättelser serskildt balancerade,
endast 3:ne blifvit till fullo liqviderade, men för de öfriga är föga hopp
om Bankens fulla godtgörelse; men af ig i Fiscals-Embetets till förra Revisionen
afgifne berättelse balancerade, på Lagsökning beroende Lån, hafva
12 blifvit betaldta och de öfriga 7 gifva ej anledning att befara någon serdeles
förlust. — Sedan förra Revisionen hafva ej mindre än 5g OdlingsLån
blifvit till Lagsökning utrernitterade, dock har Lagsöknings-åtgärden
för 8 Lån blifvit inhiberad, innan den hunnit vidtagas, och för 5 återkallad,
äfvensom 24 af de lagsökta Lånen blifvit liqviderade, så att 22 återstå
beroende på vidare handläggning.
Härvid må äfven, såsom upplysande i afseende på Bankens Lånerörelse,
nämnas, att, under de sist förflutne 2:ne åren, bevakningar för
Bankens Räkning blifvit anställde i 82 Concourser, hvarförutan efter årsstämning
45 Fordrings-anspråk äro anmäldta.
Till upplysning om beloppet af utgifna Odlings-Lån och deras fördelning
emellan Länen, ifrån denna utlånings början till och med Julii
månad innevarande år, bifogas ett Tabellariskt Sammandrag, (se Bil. N:o 3).
som Banco-Fullmägtige, i förhållande till Ilandels-Disconternes behof, funnit
Upplåning mot Låne-Bankeus Obligationer.
Denna upplåning- har blifvit verkställd på de tider och lill det belopp
nödigt bestämma. Och få Revisorerne hänvisa till bifogade Tableau (Bil.
N:o 4), såsom upplysande beloppet af upplånade medel på olika tider, samt
huru mycket deraf blifvit uppsagdt, förfallet och infriadt.
Genom på en gång skedt uttag af 400>°°o R:dr, på Upplåningsfiäkningen
insatte af Riksgälds-Contoiret, hafva Banco-Fullmägtige vid ett
tillfälle varit föranlåtne att, ehuru till föga betydligt belopp, begagna den
medgifne förskottsrättigheten af Låne-Banken, till infriande af uppsagde och
förfallne Obligationer, och har Förskotts-Summan ofördröjligen blifvit ersatt
af de först gjorde insättningar.
Sedan Kongl. Maj:t, i anledning af från Fullmägtige under den 17
Mars 1831 aflåten Skrifvelse, den a3:dje derpå följde April behagat i Nåder
tillkännagifva det Kongl. Maj:t funnit godt tillåta Beklädnads -Directionerne
att, i stället för Fenninge-insättning mot Ränta på Afskrifnings-Räkning,
enär Banken genom Handels-Disconten kunde göra upplånings-medlen fruktbara,
mot 3 proc. Ränta och 6 månaders uppsägningstid, uti Banken insätta
deras contanta medel, mot Låne-Bankens Obligationer af löpande egenskap,
ställde lill innehafvaren, hafva jemväl Fullmägtige ej allenast, den 29 Oct.
1831 och den 5 April innevarande år, ehuru någon upplåning i allmänhet
för Handels-Disconterne då icke ägt rum, tillåtit att de från tvenne Regementers
Beklädnads-Directioner insända medel, å tillsammans 8,000 R:dr B:co,
finge emottagas mot 3 procents ränta och 6 månaders uppsägning, utan ock
under den 2 sistl. Augusti, med tillåtelse för Wermelands Kongl. Reg:ts
Beklädnads-Direction att på Upplånings-Räkning insätta i3,ooo R:dr, beslutat
att de medel, som, intill den i3 derpå följde September, kunde af
Regementernes Beklädnads-Directioner erbjudas, skulle å samma räkning
emottagas, äfvensom en af Fullmägtige, Herr Grefve von Schwerin, åtagit
sig att under sistnämnde tid gå Beklädnads-Directionerne tillhanda med de
från dem ankommande medlens insättande, genom hvilka förenade åtgärder
denna rörelse blifvit på ett omtänksamt vis underlättad och befrämjad.
Utlåning genom Handels-Disconten.
Denna, lill följd af Rikets Ständers vid sednasle Riksdag fattade beslut,
öppnade Låne-Inrättning, i sin början föga anlitad, har efter hand, ehuru
periodiskt, betydligen ökat sin rörelse, hvartill förnämsta orsaken synes hafva
varit Fullmägtiges, med stöd af Banco-Reglementet, gifna Förordnande att
Räntan för de Lån som utgåfvos efter den 1 Julii 1831 finge nedsättas från
6 till 5 procent.
År i83o uppstod för Banken på Handels-Discont-Rörelsen en Förlust
af 284 R;dr 17 sk- B:co, hvilken Fullmägtige låtit godtgöra af den behållna
)
— Co —
Vinst som för år 1831 å samma Rörelse uppkommit, utgörande R:dr 11,616:
— 8. rst. och återstoden ii,33i: 3i. 8. har blifvit insatt på Låne-Bankens
Upplånings-Räkning, för att efter behof anordnas till begagnande i enahanda
Låneväg.
I hvad mohn de till denna särskildta Discont-Rörelses bedrifvande
af Banken upplånta medel efter hand blifvit af Fullmägtige till utlåning
anordnade, derefter återfordrade och betaldta, eller till Banco-Discontens
och Låne-Contoirens disposition innestå, upplyses af hosföljande Tableau
(Bil. N:o 5).
§. 8.
Bankens vanliga Discont-Rörelse.
De 5 serskilda Discont-Inrättningar, af hvilka denna rörelse bestrides,
äro hvardera underkastade sin egen Styrelse och redovisa inför serskilde
Revisorer.
i:o Banco-Discont-Verket i Stockholm, med en fond af 5 millioner R:dr,
för Lån på Reverser mot borgen.
2:0 Låne-Contoiret i' Götheborg, med fond för dylika Lån af 2 millioner
Riksdaler.
3:o Låne-Contoiret i Malmö, med en fond af 1 million Riksdaler.
4:0 Kongl. Commerce-Gollegii Discont, lill understöd för Manufacturister,
Fabrikanter och Näringsidkare, med en fond af högst 1,000,000 R:dr,
genom Assignerings-rättighet på Banken mot högst 3 proc. Ränta, och
5:o Jern-Contoirets Discont, till understöd för Idkare af Jern-handteringen,
med en fond bestående uti högst 600,000 R:drs Assignerings-rättighet på
Banken mot 3 procents Ränta.
Fördelningen af den serskildt till belåning af vissa Actier .och Publika
papper anslagna Fond af 5oo,ooo R:dr B:co, hvaraf vid pass ^ varit afsedde
för Disconten i Stockholm, ^ för Låne-Contoiret i Götheborg och J- för
Låne-Conloiret i Malmö, har, på sätt Banco-Reglementet medgifver, tid efter
annan blifvit af Banco-Fullmägtige jemnkad och förändrad, allt efter som
omständigheterna och behofvet på hvartdera stället dertill funnits föranleda.
Banco-Fullmägtige hafva, under den 2 Junii i83i, i enlighet med
Rikets Ständers beslut, bestämt att Götha Canal Adier må belånas med
20 procent, samt den g i samma månad beslutat alt sådane Riksgälds
-
Contoirets Förbindelser, som, till följd af Rikets sednast församlade Ständers
Beslut, redan äro eller blifva utfärdade, må tills vidare med 90 procent
belånas.
Den Spar-Bankerne i Riket medgifna rättighet att emot 3 procent
till bestämt belopp insätta medel, att användas till utlåning genom BancoDisconten
och Låne-Contoiren, har vid några tillfällen varit af Stockholms
Spar-Bank begagnad, så att, utom de i förra Revisions-Berättelsen omförmälde
R:dr 20,000, Spar-Banken insatt:
År i83o . . . R:dr 8,000: — —
— i83i . . . — 3o,ooo: — —
— 1882 till ultimo Julii — i5,ooo: — —
Hvaraf åter uttagits:
Är i83o . . . R:dr 20,000: — —
—■ i83r . . . — 36,000: — —
I likhet med hvad vid föregående Revisionen iakttagits få Revisorerne,
för att bereda en någorlunda fullständig öfversigt af Discont-Rörelsen på
det hela, bifoga Tabellariska sammanfattningar, rörande hvardera inrättningens
förhållanden, jemförelsevis uppställde för åren 1829, i83o och i83i
(se Bil. N:o 6).
v
Genom utredningen af f. d. Riks-Disconten har för de 2:ne sistförflutna
åren influtit inalles R:dr 777: 1. 8., nemligen:
# År i83o . * . R:dr 489: 17. 6.
— i83i ... — 287: 3i. 2.
Directionerne vid Banco-Discont-Yerket i Stockholm och Låne-Contoiret
i Götheborg hafva, sedan de förskrifne årliga Revisionerne af Räkenskaperne
och Förvaltningen föregått, erhållit fullkomlig Decharge för åren
i83o och i83r, äfvensom lika beskaffad Decharge för sistnämnde år blifvit
Directionen vid Malmö Låne-Gontoir meddelad.
Sedan den i förra Revisions-Berättelsen omförmälte undersökning i
målet mot då varande Kammereraren vid Malmö Låne-Contoir E. P. Lindstedt
blifvit slutad, och åtal mot honom blifvit anställdt för åtskillige af honom
föröfvade försnillnings- och förfalsknings-brott, äfvensom i sammanhang dermed
emot då varande Banco-Ombudet derstädes Casseuren J. A. Björkman,
bar detta mål blifvit vederbörligen fullföljdt, samt Lindstedt, genom Kongl.
Maj:ts Nådiga Utslag af deh 4 Februarii innevarande år, dömd att i ena
bot mista äran, stå 2:ne timmar i halsjern å Malmö Torg, böta 26 R:dr
32 sk., eller, vid saknad tillgång, plikta med 20 d; '[ars fängelse vid vatten
och bröd samt sedermera arbeta i3 år å Fästning, hvarförutan lian blifvit
förklarad ovärdig alt vidare nyttjas i Statens tjern ., och ersättnings-ansvar
blifvit honom ålagdt. — Hvad åter beträffar Björkman, så har Hof-Rätten,
som funnit åtalet mot honom innefatta 3:ne serskilda frågor, nemligen:
a) huruvida han kunde anses delaktig i Lindstedts brott; b) om han brustit
i den tillsyn, honom såsom Bankens Ombud ålegat, eller i öfrigt från erliållne
föreskrifter afvikit, och c) huru det kunde anses att han lid efter
annan gjort lån af Lindstedt, medan denne var Kamererare och Björkman
Bankens Ombud vid Låne-Contoiret, genom Utslag den 12 Julii i83i, förklarat
att, ehuru de, under ransakningen, mot Björkman inlupne besvärande
omständigheter, syntes utmärka att Björkman, på sätt Lindstedt angifvit,
haft kännedom om Lindstedts försnillnings- och förfalsknings-brott samt
hulpit sådant att dölja, han dock, emot sitt enständiga nekande icke kunde
derföre till Laga ansvar fällas; hvaremot de tvänne sistnämnde frågorne
blifvit hänskjutne att komma under pröfning i sammanhang med den talan
Rikets Ständers JuslitiEe Ombudsman, på Banco-Fullmägtiges anmälan, förordnat
Kongl. Hof-Rättens Advocat-Fiscal att anställa emot de af Rikets
Ständer valde Directeurer vid Malmö Låne-Contoir; öfver detta Hof-Rättens
Utslag hafva besvär hos Kongl. Maj:t blifvit af Bankens Fiscals-Embete anförde,
utan att annan ändring vunnits, än att vid den sednare pröfningen
äfven skall tagas i betraktande hvad i förstnämnde afseende legat Björkman
till last.
Emedlertid hvilar ännu hos Banco-Fullmägtige den af Ordinarii Revisionen,
för Malmö Låne-Contoirs Förvaltning år 1829, föreslagne Decharge,
och, vid öfverlemnandet till Directionen af Dechargen för år i83o, hafva
Banco-Fullmägtige uttryckeligen undantagit sådane frågor rörande åtal, ansvar
eller ersättning som emot llere eller färre af Directionens Ledamöter
blifvit eller blifva väckte i sammanhang med eller i följd af förre Kammereraren
Lindstedts bedrägerier.
§• 9-
Inre Detaille - Förhållanden.
För verkställighet af Rikets Ständers beslut, om prägling på Bankens
bekostnad af 2:ne Skådepenningar, den ena af ip:de storleken, i anledning
af Hennes Maj:t Drottningens Kröning, den andra af i5:de storleken, i anledning
af Deras Kongl. Högheter Hertigarnes af Skåne, Upland och Öster
-
göthland födelse, hafva Banco-Fullmägtige, sedan de af Kongl. VitterhctsAcademien
uppgjorda Förslag blifvit af Kongl. Maj:t gillade, den 28 sistlidne
April contraherat med Svenske Graveurerne Lundgren och Frumerie,
att inom ett år derefter förfärdiga och lefverera Medaille-stämplarne.
Vid verkställd collationering af Kongl. Ränte-Kammarens Räkningar
med Banken för år i83o, har en af Banken den 12 Januarii samma år inlöst
Assignation å 7,900 R:dr saknats i Kongl. Ränte-Kammarens Böcker.
Denna Assignation, försedd med Ordnings-N:o 25, daterad den 11 Januarii
i83o, undertecknad med namnen E. Westerstrand, J. L. Karström och
G. af Wåhlberg samt insatt af T. Alm, har af Kongl. Ränte-Kammarens
Tjenstemän förklarats vara falsk; i anledning hvaraf nogrann och vidlyftig
undersökning, hos Bankens Commissariat, blifvit anställd till upptäckande af
den person som Assignationen inlemnat, hvarvid ändamålet likväl icke kunnat
med säkerhet vinnas.
Då Kongl. Stats-Contoiret derefter hos Banco-Fullmäktige begärt rättelse
uti den af Stats-Contoiret oriktig ansedde påföring af 7,900 R:dr för
den inlöste Assignationen, men Fullmägtige härpå förklarat att någon afföring
af berörde summa från Kongl. Ränte-Kammarens Wexel-Banco-Räkning, så
mycket mindre kunde anbefallas, som sådant vore att på förhand afgöra
huruvida Bankens och dess Tjenstemäns åtgärd, att till inlösen godkänna
Assignationen varit riktig eller icke, har Kongl. Stats-Contoiret låtit instämma
Banco-Styrelsen lill Kongl. Svea Hof-Rätt, med påstående att, som ornförmälte
Assignation icke skall hafva blifvit af Kongl. Ränte-Kammaren utgifven,
Banken måtte anses skyldig vidkännas den genom Assignationens
inlösande uppkomne förlust, och sålunda å Kongl. Ränte-Kammarens Räkning
med Banken godtgöra beloppet 7,900 R:dr, hvilket inål för närvarande
beror på Hof-Rättens pröfning.
Till förekommande för framtiden af dylika händelser, Iemnar RänteKammaren
nu mera för hvarje dag uppgift till Bankens Kammererare ä
Ränte-Kammarens under dagen utfärdade Ässignationer..
De, till Banco-husens betryggande mot eldsfara, inrättade Brand-anstalter
hafva, vid den dermed i Revisorernes öfvervaro anställde probering,,
befunnits så väl och ändamålsenligt utförde och Brand-redsknperne i den
goda ordning hällne, att Revisorerne funnit sig äga all anledning att deröfver
förklara sin synnerliga tillfredsställelse.
Det uti förra Revisions-Berättelsen omförmäldta, af Banco-Fullmägtige
fastställda, Brand-Reglemente för Banken, har blifvit till trycket befordradt,
och till Bankens samtelige Embets- och Tjenste-män samt Betjente utdeladt.
/ ,
§• io.
Tumba Pappers - Bruk.
Uti den från Banco-Fullmägtige till Revisorerne afgifne Berättelse
angående Tumba Bruk, bar uppmärksamhet blifvit fästad a en i Januarii
månad innevarande år bos Fuilmägtige företedd Tableau för åren 1821 till
och med i83i, upptagande å ena sidan de från Banken årligen till Bruket
anordnade Förlags-summor och å andra sidan värdet, efter antagna pris, af
det papper som under hvardera året blifvit lillverkadt; hvarvid jemnförelsen
emellan dessa Ziffer-förhållanden så utfallit alt de 4 förstnämnda åren
Tillverkningsvärdet per medium för år öfverstigit Förskotts-Summorne med
11,000 R:dr, men deremot de 7 sednare åren Förskotts-Summorne utgjort
per medium för år 25,5oo R:dr mera än det tillverkade papperets värde.
Ehuru Fuilmägtige förmodade att liufvudorsaken lill dessa skiljaktiga
Resultat funnes uti de sednare årens betydligare Byggnads- och Reparationskostnader,
likväl, och då kostnader af detta slag äfven under föregående år
uppgått till ej ringa belopp, ansåge Fuilmägtige behof vet påkalla en åskådlig
utredning som för hvardera af de ifrågavarande åren visade i hvad mohn
de inverkande flerfaldiga förhållanden, hvart och ett för sig, kunnat bidraga
till det Resultat som sålunda framställt sig, och förmälde sig hafva för afsigt
att ofördröjligen gå i författning om en sådan utrednings uppgörande.
Då Revisorerne funnit en utredning af omförmäldte beskaffenhet vara
af högsta vigt för ett noggrannare bedömmande af Brukets tillstånd, drift
och förvaltning, hafva Revisorerne den iarte sistledne November beslutat
anmoda Banco-Fullmägtige att dermed till Revisorerne ju för ju heldre inkomma.
Revisorerne hafva med anledning deraf fått från Fuilmägtige i
dessa dagar emottaga en uppgjord Analys af Tumba Pappers-Bruks HufvudBöcker
för 3 af de ifrågavarande 11 åren, som, jemte hvad Revisorerne
sjelfve, vid genomgåendet af Hufvud-Böckerne för de 3:ne sednaste åren
1829, i83o och 183r, bemärkt och iakttagit, ådagalägger att, ehuruväl sjelfva
Pappers-tillverkningen, enligt de pris hvarefter de till Banken lefvererade
Pappers-sorterne blifva Bruket godtgjorde, och hvilka, fastän till det mesta
oför
-
oförändrade, alltsedan är 1811, synas ännu fullt motsvara, om icke öfverstiga,
vanliga gångbara försäljnings-värden, och, under förutsättning af Förlags-Summörnes
belt och hållet räntefria begagnande, merendels åt Bruket
lemna t någon behållning eller vinst, Banken likväl på det hela genom
Tumba Bruk måste vidkännas betydliga uppoffringar oell förluster för hvarje
år, enär Bankens oersatta fordran för lemnade Förskott, från och med
i8a5 till och med i83i, ökat sig med ej mindre belopp än R:dr 129,54g:
12. 2. som blott till 3o å 40,000 Rfdr motsvaras af effectivt ökade förråd
i Lump och Ved m. m., men för öfrigt åtgått dels och egenteligast lill
Byggnader och Reperalioner, dels under de sednare åren till anställde Rön
och Försök i och för 'Pappers-fabricationens bringande lill större fullkomlighet,
hvilket allt, med inberäkning af de för båda dessa ändamål utgifna arbets-löner
och legor, finnes balanceradt i Brukets Bok ibland tillgångarne,
men utgör till alldrastörsta delen en både ofruktbart nedlagd och till sitt
verkeliga värde icke beräknelig Capital-Summa. —•
Hvad sålunda är upplyst synes gifva anledning till den slutsats,
att, om Bankens Förlager icke till så betydlig del användes för Byggnads-
och Reparations-kostnader, Bruksdriften skulle bära sig, och tilläfventyrs
lemna något öfverskott, äfvensom att det motsatta förhållande,
hvilket under de 7 sista åren ägt rum, påkallar något förändradt
Hushållnings-system för Bruket; men då det icke lärer kunna anses
vara Revisorernes åliggande att afgifva något förslag till förändringar
uti Tumba Bruks Förvaltning, och tiden ej eller lemnat Revisorerne
rådrum alt fullständigt utreda orsakerne till de stora missförhållanden
som visa sig emellan sednare årens kostnader för Tumba och den deraf
lemnade afkastning, äro Revisorerne således icke i tillfälle att för
Rikets Ständer på ett fullt tillfredsställande och upplysande sätt framlägga
förhållanderne, men hafva likväl icke bordt underlåta att derå
fästa Rikets Ständers serskilda uppmärksamhet, äfvensom Revisorerne
till Fullmäglige öfverlemnat att med sorgfällig omtanka undersöka och
pröfva hvilka åtgärder må vidtagas för att undvika ytterligare förluster
af Tumba Bruk.
Sedan det Öfra Yerkhuset vid Tumba Pappers-Bruk i Junii månad år
1829 afbrunnit, inberättade Banco - Fullmägtige till Rikets då församlade
Ständers Banco-Ulskott, samt Utskottet till Rikets Ständer, den timade 0-  lyckan, och hvad vid anställd undersökning derom kunnat utrönas, äfven
I
-
som Utskottet förklarade sig, efter närmare upplysning om förhållanderne,
vilja deraf lemna Rikets Ständer del; men då Fullmäglige, vidderas sedermera
i Januarii månad i83o till Utskottet afgifne ytterligare relation och
uppgift af den förlust som kotnme att genom eldsvådan tillskyndas Banken,
icke gjort någon hemställan, fann Utskottet någon åtgärd i anledning
deraf icke vara att vidtaga. —
Emot slutet af nästpåföljande Mars månad förekom hos Fullmägtige
fråga om nödvändigheten att, för verkställighet af Rikets Ständers Beslut
om förändring af Sedelmyntet, uppföra en ny Yerkhus-Byggnad, hvilken
ock korrt derefter beslutades och sattes i verket. —
De af Banco-Fullnuigtige i afseende på denna Byggnad vidtagna Beslut
och åtgärder, samt derom i Fullmägtiges Protocoller förekommande uppgifter,
hafva blifvit af Revisorerne med sorgfällighet granskade, och hafva
Revisorerne dervid hufvudsakligen fästat deras uppmärksamhet å följande
förhållanden:
Att den nya Yerkhus-Byggnaden, som, utom kostnaden för sand, lera,
transporter och tillsyn, först beräknades att kosta 3p,488 R:dr B:co, och, enligt
hvad Herr Öfverste-Lieutenanten Hjerta till i83o års Revision yttrat,
tyntes aflöpa för ännu mindre, likväl redan vid början af detta år ansetts
komma att stå till något öfver 60,000 R.dr.
Att, ehuru denna Byggnad först antogs att blifva färdig till 1S3r års
slut och derefter kring medlet af innevarande år, den likväl ännu icke är
fullbordad. —
Att några fullständiga och detaillerade Ritningar, innan Byggnaden
företogs, icke synas hafva blifvit uppgjorde eller antagne lill efterföljd vid
utförandet. —•
Att icke eller någon beräkning af Bankens verkliga Pappers-behof synes
hafva föregått bestämmandet af Byggnadens omfattning. —
Att åtskillige förändringar, vittnande om bristande omtanka, blifvit verkställde,
medelst grundmurars omläggning, hvalfs och väggars nedrifning och
återuppförande eller omflyttning. —
Att serskilde personer anordnat, verkställt och uppsatt olika, på
hvarandra inverkande delar af Byggnaden med dess Inredning och Machineri,
utan att någon viss haft öfver-inseendet och ansvaret för det helas sammanhängande
och ändamålsenliga construction. —
Denna vigtiga Byggnad synes således hafva blifvit företagen och utförd
utan någon det hela omfattande plan, hvilken Revisorerne likväl ansett
hafva varit så mycket nödvändigare, som derförutan det ändamål, som
med samma Byggnad sannolikt varit åsyftadt, att nemligen, efter de mest
godkända nyare methoder och uppfinningar, åstadkomma den bästa Pappers-tillverkning,
lätteligen förfelas. —
I anledning af livad salunda förekommit hafva Revisorerne, som
funnit det vara anmärkningsvärdt att Fullinägtige icke uppdragit Byggnaden
åt en enda kunnig och skicklig person, som ägt ansvar för hela
Verkets ändamålsenliga fullbordande, varit föranlåtne att anmoda Banco
- Fullinägtige att så fort möjligen ske kan vidtaga tjenliga åtgärder
för att bringa Verket till en ändamålsenlig fullbordan, på det att
Rikets Ständers Beslut om utgifvande af nytt Sedelmynt, enligt Banco-Reglementels
4 Art. 2 Afd. 1 §. 4 Morn., må kunna sättas i verkställighet.
En Ledamots serskilda mening, i fråga om meddelandet af förnyad
Instruction för Bankens Revisions - Contoir, i afseende på dess föregående
granskning af Tumba Bruks Räkenskaper, bifogas. (Bilag. N:o 2. b.)
Revisorernes yttranden i följande frågor af mindre vigt och omfattning
hafva i öfrigt blifvit Banco - Styrelsen meddelade nemligen:
Angående uppställningen af Hufvudräkningen uti de Öfversigter af
Bankens hela ställning, hvilka Allmänheten meddelas.
Angående någre vid Besigtning af Bankens Brand-Anstalter förekomne
omständigheter, hvilka Revisorerne för närmare undersökning till Fullmägtige
öfverlemnat. —
Angående åtskillige vid granskningen af Tumba Bruks Räkenskaper
och Förvaltning, i afseende på Bokföringen och Hushållningen vid Bruket
gjorde anmärkningar. —
Angående Banco - Commissarien, Kammarherren Grefve F. Snoilskys
besvär deröfver att Banco-Fullmägtige, i förening med deras fattade Beslut
att transportera Advocat-Fiscalen Kruse till en ledigvarande Commissarie
- Beställning, förklarat att han dervid komme att bibehålla den tour,
han innan sitt utnämnande till Advocat-Fiscal ibland Commissarierne innehaft.
Angående äldste Revisoren A. W. Wäströms besvär deröfver att f.
d. Banco-Casseuren, Hof-Kammereraren G. J. Waldau framför honom blifvit
af Commissariatet föreslagen och af Fullmäktige utnämnd till en ledig
• vi O O O
Kammererare-Sysla i Vexel-Banken. —
Angående en af Cassa-Skrifvaren Z. A. Falkman, i anledning af fyra
Extra-Ordinariers före honom tid efter annan vunne befordran till Ordinarie
tjenst, gjord framställning i afseende på grunderna för Extra-Ordinarie
Tjenstemäns befordran inom Banco-Verket.
Banco-Fullmägtiges åtgärder och beslut, under den tid som varit föremål
för Revisorernes granskning, hafva vittnat om Fullmägtiges nitfulla be
-
— 68 —
mödanden och omsorg att uppfylla de dem af Rikets Ständer lemnade föreskrifter,
deras omtanka för Banco-Verkets bästa och ett sorgfälligt iakttagande
af enskildes rätt; Och få Revisorerne i följd häraf tillstyrka att decharge
må Banco-Fullmägtige meddelas för den tid som nu varit pröfning
underkasLad. —
Äfven kunna Revisorerne med tillfredsställelse vitsorda att Bankens
Commissariat, uti vården af Verkets Redbarheter, Administrationen inom Departementerne
och de flere på Commissariatet beroende befattningar, iakttagit
vederbörlig ordning och sorgfällig omtanka för Banco-Verkets säkerhet
och förmån, samt jemn uppmärksamhet på efterlefnaden af gifne Stadgar och
Föreskrifter; att Bankens Fiscals-Embete med drift och noggran het bevakat
och handhaft Banco-Verkets vidlyftiga Rältegångs-ärenden och den inre ordningen
inom Verket, samt att Bankens Tjenstemän i allmänhet, och blott
med få undantag, genom flit, pålitlighet och ordning funnits förljente af
Rikets Ständers ynnestfulla bifall.
Revisorerne hafva anmodat Banco-Fullmägtige att besörja det denna
Berättelse blifver till trycket befordrad, för att åtfölja Allmänna Tidningarne.
På Ridder skåpets och Adelns vägnar:
C. O. Palmstjerna. J.A. Kantzow. P. Lagerhjelni.
P. G. Ceder sch/ öld. C. J. v. Schantz. W. Elsinger.
På P reste-Ståndets vägnar:
M. Hasselrot. H. O. Holmström. P. G. Svedelius.
C. J. Heurlin. J. A. Engeström. J. C. Billingdahl.
C. Norman.
Gust. Lindeberg.
På Borgare-Ståndets vägnar:
Carl Valley. A. II. Frick.
p And. TVedberg. Jac. Linström.
På Bonde-Ståndets vägnar:
Lars Persson. Joh. Svensson.
Bengt Nilsson. O. Olsson.
N. Håkanson.
Botvid Jonsson.
— 6q —
Bil. N:o I. a.
Reservationer och Serskilda Yttranden:
Den U.J November i832.
Af Herr Friherre Palmstjerna, som hemställde huruvida icke, i Berättelsen
till Rikets Ständer, borde upplysningsvis omnämnas att fråga om antagandet
af ett serskildt Räkenskaps-Ombud för Banco-Fullmägtiges. Expedition
varit af Herr Grefve v. Schwerin väckt, men af Fullmägtiges Pluralitet
blifvit afslagen, hvilket Herr Friherren för sin del ansåg nödigt, dels för
att lemna rättvisa åt den, som insett att Herrar Fullmägtige icke ägde fullständig
insigt och kännedom om Reela Fondens och Sedelstockens rätta förhållanden,
dels emedan Grefve v. Schwerin uti en till Fullmägtiges Protoeoll
för den 29 December iS3i upptagen, till Revisorerne serskildt ingifven
skrift, såsom en af Hufvudorsakerne dertill, att de uppdrag Fullmägtige
af Rikets Ständer emottagit ieke blifvit verkställda, uppgifvit, att Fullmägtiges
Expedition icke blifvit organiserad såsom deras vidsträckta uppdrag
fordrade.
Då Herrar Revisorerne på Herr Friherren och Ordförandens proposition
härom icke funno behöfligt eller lämpeligt att i Berättelsen anföra
Grefve von Schwerins i detta afseende yttrade mening, förbehöll sig Herr
Friherren alt dess serskilde tanka, att Grefve von Schwerins berörde förslag
bordt i Berättelsen omnämnas, måtte samma Berättelse åtfölja.
Och instämde Herr Professoren Cederschjöld, Herr Dom-Prosten
Heurlin, Herr Häradshöfdingen Frick och Herr Borgmästaren Lindeberg
uti enahanda Reservation.
- 7° —
Bil. N:o I. b.
Den 10 December i83z.
Af Herr Friherre Palmstjerna, Herr Professoren Cederschjöld,
Herr Bruks-Patronen Hisinger, Herr Doctor Hasselroth, Herr DomProsten
Heurlin, Herr Professoren Engeström, Herr Prosten Billingdahl,
Herr Häradshöfdingen Frick och Herr Borgmästaren Lindeberg.
Yid det af Revisorerne nu fattade Beslut, att afstyrka Banko-Fullmäglige
från vidare åtgärd lill underlättande af det ifrågavarande Lånet i Silfver,
få vi reservera vår serskilda mening. — Yi anse detta afstyrkande inskränka
den uti Banco-Reglementets f\ Art. i Afd. 7 §. Banco-Fullmägtige
af Rikets Ständer lemnade rättighet, att å de tider Fullmägtige finna tjenligast
efter möjligaste bästa pris uppköpa Silfver. Vi anse, alt Kongl. Maj:ts
i detta ämne afgifne Nådiga Skrifvelser tillräckligt betrygga mot farhågan
att Lånet skulle till verkställighet kunna befordras utan i sammanhang med
en snar Silfver-utvexling.
I följd af desse åsigter, och med full tillförsigt till Kongl. Majlis i förenämnde
Skrifvelse uttryckte Nådiga afsigt att, efter af Fullmägtige skeende
anmälan om fullbordandet af de förberedande åtgärderne för Silfver-utyexlingen,
undanrödja hvarje hinder för desammas snara verkställighet, anse
vi Revisorerne hafva bordt tillstyrka, att, om tillfälle lill dylikt Låns
upptagande genom Riksgälds-Contoiret skulle sig yppa, Banco-Fullmäglige i
allt hvad på dem ankommer, kunna och måga denna upplåning underlätta,
såvida förenämnde af Rikets Ständer åsyftade hufvudändamål derigenom kan
vinnas.
Af Herr Dom-Prosten Holmström:
Uti enahanda Reservation instämmer jag så till vida, och med det tillägg,
alt jag anser något visst Maximum af den utgift, Banken kunde för
underlättande af det beslutade Silfverlånet sig åtaga — t. ex. högst 5 å 6
skill, transport-kostnad för hvarje i Bankens Silfver-behof bristande Riksdaler
i Silfver — hafva bordt af Revisorerne uppgifvas, äfvensom jag för min
del hade önskat den mening bestämdare uttryckt, att Lånets upptagande,
så vida de af en nog talrik Minoritet vid sednaste Riksdagen deraf befarade
vådor för framtiden skulle undvikas, bordt ställas i omedelbart sammanhang
med den af Rikets Ständer beslutade Realisationens verkställighet.
— 7I —
Af Herr Assessoren Lagerhjelm, som åberopade dess till Protocoll
för den 27 sistl. November afgifne yttrande:
”Ehuru jag vid sista Riksdag röstade emot det nu ifrågavarande Lånet,
är jag nu skyldig att handla i Ständernes anda. Ständerne hafva i afseende
på detta Lån ej för Banco-Fullmägtige gifvit någon annan föreskrift, än
som finnes intagen i Riksgälds-Contoirets Reglemente, (pag. 65) der det heter:
”vid beräkning af Silfver-Fondens förhållande till Sedelstocken, i afseende
på tiden för Realisationens verkställande, äga Råneo-Fullmägtige, i
händelse Silfver-Lånet blifvit upptagit och på Deposit-Räkning i Banken insatt,
förr än Realisationen börjat, att anse den på ifrågavarande Räkning då
innestående behållning i Silfver såsom Bankens;” deraf synes väl att, ifall
Lånet kommit till stånd och insättningen på Deposit-Räkningen blifvit
verkställd, Silfret, i kraft af Reglementet, är stående lill tjenst för Realisationen.
Yid detta förhållande, och då Fullmägtige mestadels, äfven före sista
Riksdag, vid inköp af Silfver, ersatt transport-kostnaderne, och Ständerne
gillat denna åtgärd, är jag böjd att tillstyrka att, så vida säkerhet vinnes
att Realisationen genom Lånet kommer lill verkställighet, och så framt
Bankens Silfverköps-tillgångar, som med hvarje år blifva olillräckligare,
förslå, Banco-Fullmägtige må underlätta Lånet medelst Transport-kostnadens
ersättande för det Silfver som, till den bestämda proportionens vinnande,
erfordras. A. en annan sida åter, och då Rikets Ständer (RiksgäldsContoirets
Reglemente pag. 60) föreskrifvit, att mellangift och provision för
Lånets anskaffande, jemte kostnaden för Silfrets fria lefvererancle i Banken,
ej må öfverstiga 8 Procent, samt Banco-Fullmägtige således icke under några
andra än ofvanuppgifna vilkor och bestämmelser synas äga rättighet att
underlätta Lånet, men Banco-Fullmägtige, i det af dem gjorda förklarande
att vilja ersätta Transport-kostnaden för hela Lånet och i öfvervägande taga
huruvida de derutöfver skulle kunna underlätta Lånets afslutande, efter
min öfvertygelse, tagit ett steg, hvartill de ej af någon föreskrift varit berättigade,
igenom hvilken egenmägliga handling något i Banco-Verkets Förvaltning
kommit i olag, som bör rättas, anser jag Revisorerne, i stöd af a:a
Puncten af deras Instruction, böra föreskrifva Fullmägtige, det de ej äga
att, till Lånets underlättande, af Bankens medel använda mera än som fordras
för att ersätta Transport-kostnaden för Bankens Silfver-behof.
Bil. N:o 2. a.
— 73
Den 3o October iS3a.
Af Herr Öfversten, Friherre Palmstjerna:
I afseende på den 3:dje utaf de framställningar hvaröfver Herrar Banco-Fullmägtige
begärt Rikets Ständers Revisorers råd, får jag afgifva en från
Pluralitetens beslut något skiljaktig mening.
Då fråga uppstått att bedomina huruvida Banco - Fullmägtige under
närvarande förhållanden böra stillatigande afvakta tidens och händelsernas
lopp, och bakom Reglementets bokstaf söka sig ett värn emot beskyllningen,
att icke hafva motsvarat den förväntan Rikets Ständer hyst, och det
hopp den ordnings-älskande Allmänheten fästat vid sednaste Banco-Lagar
och Banco-Reglemente; eiler huruvida Fullmägtige, för att kunna uppfylla
detta hopp och motsvara denna så lifligt uttryckta förväntan, böra våga att
beträda yttersta gränsen af deras verknings-krets, är jag icke tvéhogsen uti
mitt omdöme. JNTär hufvudgrunden för en maktpåliggande åtgärd, — en
åtgärd, hvilken är beräknad att sträcka sine välgörande verkningar mot en
hel framtid, — kommer uti strid med något af de underordnade vilkor,
som man uti sammanhang med denna åtgärg söker att få uppfyllda, så måste
klokheten åsidosätta hvad som är småsak, och oförvillad söka sig fram
till målet.
Ilufvudsaken, den stora liufvudgrund, hvarpå Samhället vill uppföra
den nya byggnaden af sitt stigande välstånd, är enligt Konungs och Ständers
beslut, snara stadgandet af ett fast Mynt, hvilket Landet saknat under
ett fjerdedels Sekel. Det har i detta afseende blifvit bestämdt att växlingsgrunden
skall blifva 128 sk. mot Riksdaler Specie, och att Banken till
denna utvexling skulle anmälas vara färdig vid 183 r års slut, då den borde
äga Silfver lill af den utelöpande Sedelstocken. Vidare hafva Rikets Ständer
allena lemnat sine Committerade, Herrar Banco-Fullmägtige, en Instruction
på hvad sätt förenämnde afsigter borde ernås, och deruti gifvit bestämde
föreskrifter i afseende på detaljerne, alla syftande att befordra förstnämnde
liufvudsakliga ändamål.
Emedlertid har, genom orsaker hvilkas utredande icke höra till denna
fråga, Banken ännu icke uppnått liela den af Rikets Ständer anbefallte
Silfver-Fond, och Coursens stegring har fört Fullmägtige derhän, att ej mer
än en enda utväg synts dem numera vara att taga, för att ännu kunna
rädda
räckla en möjlighet af hufvndsakens fullbordan. Men denna utväg korsar
en detalj-fvåga, hvaröfver Rikets Ständer uti deras speciela Instruction yttrat
sig, oell Fulimägtige hafva bordt förelägga Revisorerne en tafla af sakens
belägenhet och inhemta deras råd, innan de galt alt fullfölja deras yttrade
afsigt att befordra hufvudfrågan, med åsidosättande af en detalj, hvars iakttagande
skulle tillintetgöra allt hvad de båda Stats-magterne genom Myntbestämnings-Lagen
åsyftat.
Jag anser, att Revisorerne vid denna sakens beskaffenhet ej böra afskära
Herrav Fulimägtige den enda väg, hvarpå Realisationens fullbordan
synes dem kunna sökas. Jag anser, att Revisorerne borde fästa Herrar Fullmägtiges
uppmärksamhet uppå det nära samband som är emellan den åsyf-'
tade hufvudsaken och den ifrågavarande hinderlige omständigheten, men likväl
tillstyrka ett förbigående deraf, i den händelse det efter noggrannaste
pröfning befinnes att hufvudgrunderne icke härigenom i ringaste mohn rubbas.
Jag anser att Revisorerne borde varna Herrar Fulimägtige för vådorne
af en missräkning uti detta afseende, men hänskjuta anställandet af denna
beräkning Lill deras egen omtanka, på Hvilkas verksamhet ansvaret hvilar
för försummelse äfvenså väl som för öfverträdelse.
Det tillhör icke Revisorerne att bedomina huruvida de uti Banken befinlelige
Depositioner äro af den beskaffenhet att de troligen blott genom
närvarande omständigheters tvång stigit till ett så mycket högre belopp,
än hvad sednast församlade Rikets Ständer funnit de föregående årens medeltal
hafva utgjort; eller om de troligen såsom följd af ökad rörelse komma
att fortfarande för längre tid äga rum till ungefärligen lika belopp. —
Hos mängden af Revisorerne kan ej fordras, och svårligen finnas, den erfarenhet
och sakkännedom uti dylika invecklade förhållanden af den stora
penninge-rörelsen, sorn .bör ägas af Herrar Fulimägtige, hvilkas fleråriga
befattning lemnat dem mera tillfälle att för sig tydliggöra denna rörelses
gång, och äfven gjort detta till en bestämd pligt för dem. Revisorerne böra
derföre ock i min tanka, ej grunda något bestämdt omdöme på de beräkningar,
hvilka, i afseende på Depositionernes belopp, blifvit dem förelagde.
Min tanka är i följd häraf den, att Revisorerne, jemte en framställning
af vådan att, genom en för högt uppgjord beräkning öfver Depositionernes
medeltal, måhända just uti den för Bankens Credit mäst ömtåliga
tidpunkt, rubba Reela Fondens förhållande mot utelöpande Sedelstocken,
likväl yttrade sig finna, att Fullmägtiges förslag i afseende på något afdrag
i calculcn för hvad å Depositionerne i Växel-Banken kan öfverskjuta den af
Rikets Ständer antagne summan 2,400,000, icke strider mot motiverne
för och andan utaf Rikets Ständers beslut, i det fall, att denna Dspositionernes
ökning ej är en ögonblickets tillfällighet, utan med visshet kan anses
antyda ett förhållande, som fortfarande kan påräknas, så väl under närvarande
penningeslällning, som under den, hvilken blifver en följd af Silf
K
-
verutvexlingens verkställande. Jag anser att Revisorerne bordt tillstyrka
Herrar Fullmägtige: ”att något afdrag utöfver 2,400,000 R:dr må beräknas
blott i den händelse, att Banco-Fullmägtige efter noggrannaste pröfning finna
att Deposilionernes medeltal, under förloppet af en längre tid, enligt
största sannolikhet, fortfarande, så väl innan Silfver-ulvexlingens början,
som efter denna tid, kommer att utgöra ett högre belopp än hvad Rikets
Ständer i medeltal beräknat.”
Af Herr Dom-Prosten, Doctor C. J. Heurlin.
Då jag icke kunnat helt biträda Revisorernes beslut, anhåller jag att
min serskilte, om än i hufvudsaken föga afvikande mening må få åtfölja
Revisorernes Berättelse till Rikets Högloft. Ständer.
Herrar Fullmägtiges förslag, uti 3:dje och 5:te punkterne af deras
framställning, om ytterligare afdrag på summan af Depositioner i VexelBanken,
utöfver det belopp af 2,400,000 R:dr Rikets Ständer antagit, är
stridande mot ordalydelsen uti 6 §., 4 Art. 1 Afd. uti Banco-Reglementet.
Det synes mig äfven, utom i ett enda fall, vara stridande emot grunderne
för och andan af Rikets Ständers beslut. Men då jag icke kunnat komma
till stadgad visshet, huruvida detta enda fall antingen inträffat, eller möj
ligen
kan inträffa, har jag icke eller genom ett enkelt och ovilkorligt ogillande
velat afskära möjligheten för Herrar Fullmägtige, att derom ingå uti
ytterligare sorgfällig pröfning, utan önskat att Revisorerne, med framställning
af aila mötande betänkligheter, lemnat något utrymme åt den omtanka,
nit och rådighet, Rikets Ständer af sine Fullmägtige påräknat och de
sjelfve så ofta både åberopat och vitsordat, och det äfven ur det skäl, att
Herrar Fullmägtige bestämdt förklarat, det uppnåendet af proportionen af
Bankens Reela Fond till Sedelstocken, och således äfven den af Konung och
Rikets Ständer beslutade Realisationens verkställande, vore af denna beräkning
hufvudsakeligen beroende.
Till grund för den afdrags-summa, af Depositioner i Vexel - Banken,
Rikets Ständer antagit, låg utan tvifvel beräkningen af det medium på denna
räkning, hvilket under en längre tid visat sig permanent hafva ägt rum.
Om således detta medium visat sig större eller mindre är jag fullt öfvertygad,
att Rikets Ständer rättat ziffran efter det olika förhållandet. Å ena
sidan ville man icke genom onödiga Silfverköp, för en i verkligheten icke
utelöpande Sedelstock, försvåra Realisationens verkställande, olyckligtvis öfverlemnad
åt framtiden, men å andra sidan ville man ock, genom stadgad
proportion mellan Reel Fond och utelöpande Sedlar, bereda denna Fond en
nödig ansedd styrka. Sedan Rikets Ständer fattat sitt beslut, har en betydlig
tillökning på Depositionerne i Vexel-Banken uppkommit, och det är med
anledning häraf Herrar Fullmägtige ansett högre afdrag kunna medgifvas.
Detta förslag vore visserligen icke afvikande ifrån motiverne för och andan
af Rikets Ständers Beslut, så vida man ägde full visshet, att denna tillökning
komme att oafbrutet fortfara, icke blott under tiden emella'11 Herrar
Fullmägliges underdåniga hemställan om utsättande af tiden för Silfver-utvexlingens
början, utan äfven efter medgifven Silfver-utvexling.
Deremot, om man har anledning befara någon betydligare minskning
uti Depositionernes nuvarande högre belopp vid någondera af nämnde tider,
från hvilken farhåga jag icke alldeles kan skilja mig, vore det föreslagna
högre afdraget stridande både emot Realisationens hufvudgrunder och andan
af Rikets Ständers beslut. Inträffade denna rubbning under tiden emellan
hemställan och Silfver - utvexlingens början, skulle den i 5 §, af nämnde
Art. och Afd. stadgade proportion af Reel Fond till Sedelstock, hvarförutan
Silfver-utvexlingen icke får taga sin början, i och med detsamma rubhas.
Inträffade den åter genast eller korrt efter Silfver-utvexlingens början, inträdde
den i §. 11 Herrar Fullmägtige ålagda skyldighet, att genom nya
Silfverköp förstärka Reela Fonden, hvilket åtminstone vid öfvergångs-perioden
skulle på allmänna opinionen hafva ett högst menligt inflytande.
Genom de Revisorerne meddelade Utdrag af Depositionerne i VexelBanken,
har jag icke kunnat komma lill stadgad öfvertygelse om deras egenteliga
och säkra beskaffenhet, eller huruvida rubbning i närvarande förhållande
är att befara. Deremot äro Herrar Fullmägtige närmast i tillfälle
att derom ingå uti granskning och bedömande, och det är denna vigtiga åtgärd
jag velat öfverlemna åt deras omtanke, nit och rådighet, hvarvid jag
likväl skulle bifogat uttryckelig förklaring, alt det föreslagna högre afdraget
är stridande emot Banoo-Reglementets Bokstaf och ordalydelse, och derjemte
fästat Herrar Fullmägtiges uppmärksamhet på vådorna af missräkning och
antagandet af förhastade förhoppningar, eller på säker erfarenhet icke grundade
slutföljder. Den ansvarsfulla rättighet jag velat tillerkänna Herrar
Fullmägtige, alt fullständigt pröfva och besluta, tror jag i alla fall vara
dem i Banco-Reglementet förvarad, men då de ansett sig skyldige inhemta
Revisorernes yttrande, har jag trott Revisorerne hafva kunnat och bordt inskränka
sig att likasom varna för de vådor, hvilka med Herrar Fullmägliges
förslag synas förenade. Dem tillkommer att handla — och för sine
handlingar ansvara för Rikets Ständer. Denna Juridiska ansvarighet ville
jag ej se på Revisorerne öfverflyttad, eller af dem öfvertagen, och jäg önskade
äfven, alt de icke genom sine Beslut skulle gifva ringaste om än aflägsen
anledning till klagan, att hafva motverkat eller lagt hinder för den
af Konung och Ständer så högtidligt beslutade Realisationen.
Herr Professoren Cederschjöld har hufvudsakeligen instämt med
Herr Öfversten, Friherre Palmstjerna, äfvensom Herr Professoren, Doctor
Engeström och Herr Prosten Billingdahl hafva förenat sig med Herr
Öfversten, Friherre Palmstjerna och Herr Dom-Prosten Heurlin.
Bil. N:o 2. b.
Den i3 December i832.
Af Herr Assessoren Lagerhjelm.
Då Revisorernes Afdelning för granskningen af Tumba Bruks Hufvudböcker
och dertill hörande Verilieationer m. m, funnit anledning att anmärka
flere omständigheter, hvilka Afdelningen ansett icke hafva bordt undfalla
Bankens Revisions-Contoir vid dess af samma Räkenskaper förut verkställde
Revision, och Afdelningen i anledning häraf hört äldste Revisoren
A. W. "Wäström samt dervid anmodat honom att förete den Instruction,
hvarefter Revisions-Contoirets granskning verkställes, har han förmenat att,
i afseende på Revisionen af Tumba Bruks Räkenskaper, icke funnes någon
egentlig Instruction, utan att Revisions-Conloiret dervid rättade sig efter åtskillige
tid efter annan, genom Protocolls-Utdrag från Fullmägtige meddelade
förordnanden, äfvensom att Revisions-Contoiret icke skulle äga att, hvad
Tumba Räkenskaper beträffade, sträcka sin granskning längre än till ziffran,
för hvilken mening Revisorn velat hemta stöd af ett företedt, under den 12
November 1818 meddeladt, Protocolls-Utdrag, hvilket likväl endast afser
granskningen af de, enligt Fullmägtiges då fattade Beslut, ifrån Bruket inkommande
Månads-Extracter öfver Inkomster och Utgifter, jemte de vid
hvarje månads utgång, å Vexel-Banco-Räkningen och i Bruks-Cassan innestående
behållningar.
Af 16 §. uti Banco-Deputatiqnens under den 7 October 1 ^66 utfärdade
Reglemente, som föreskrifver att Brukets Räkenskaper skola äf Bankens
Revisions-Contoir granskas, och att Revisions-Contoiret derföre skall hafva
tillgång till de Författningar och Reglementen, hvarpå utgifterne sig grundat,
visar sig, hvad Afdelningen äfven ansett för en ändamålsenlig granskning,
alldeles nödvändigt, att nemligen Revisions-Contoirets gransknings-åtgärd
icke skall inskränka sig allenast till ziffran, utan ock sträcka sig derhän
alt tillse huruvida gällande Författningar och Reglementen samt de af
Fullmägtige fattade, och så väl Förvaltaren vid Bruket, som Revisions-Contoiret
meddelade beslut, blifvit vid Förvaltningen följde och iakttagne.
Af dessa skäl, och då jag icke varit i tillfälle att ingå uti en fullständig
undersökning rörande alla, i afseende på granskningen af Tumba Bruks
Räkenskaper, tid efter annan gifne stadganden, anser jag mig böra till Rikets
Höglofl. Ständers Banco-Utskotts pröfning hänskjuta, om ej en fullständig
och bestämd Instruction för Revisions-Contoiret bör uppgöras, hvarigenom
Contoiret i allmänhet får sig ålagdt att, jemte Räkenskapernes granskning
till ziffran, tillse, att gällande Författningar, Banco-Reglementets föreskrifter
och Fullmägtiges Beslut, blifvit vid utgifternes bestridande samt bokföring
och redovisning behörigen iakttagne och följde, eller ock , i händelse
så icke skett, dervid göra anmärkning till rättelse.
Bil. N:o 3-
Tabellariskt Sammandrag öfver Odlings-Lån, som uti Banken
blifvit lyftade, ifrån denna Utlånings början åri8i6
till oell med den 3i Julii i83o, och sedermera till
och med den sista Julii innevarande år i832.
Län.
Lyftade Odlings-Lån.
Upsala . . »
Stockholms . .
Skaraborgs . •
Kronobergs . .
Jönköpings . .
Westmanlands .
Östergöthlands .
Södermanlands .
Elfsborgs . . .
Calrnare . . •
Kopparbergs
Nerikes . . .
Wennelands
Gefleborgs . .
W ester-N orrla nds
Westerbottens .
Gottlands . .
Malmöhus
Christianstads .
Blekinge . . .
Hallands . . .
Götheborgs och Bohus
Jemtlands . .
Norrbottens . .
Summa
Från och med
i832 till och
tölö till oell med
den 1 Au
;. t83o
med den
31
den 31 Julii
i83o.
till och
med
Jnlii.
d.3i Dec. i83i.
20,464
3 a
'
-
52,335
34
—
—
—
—
—
“
282,616
4°
—
7,9.2
—
—
_
—-
"
7,288
—
—
2,000
—
—
——
”
43,835
28
4
i,4°7
—
—
—
4.687
2 4
—
—
—
_
78,372
• 4
—
1,037
—
—
_—
15,509
—
—
—
58.
186,264
45
2
4,468
—
—
8o,5o5
—
3,l67
—
—
2,5ao
i9,o3q
43,133
24
16
—
59°
- 3,698
—
—
—
—
—
181,939
28
—
I,442
—
—
——
2,000
—
—
—
—
-
66
24
—
—
13,o66
40
6
—
—
——
—
11,720
—
—
1,096
—
—
11
30,592
—
—
—
—
"
1
2,000
—
—
—
—
—
—
!2,5t8
—
—
2,200
—
—
—
3?,4 i 5
21
—
2,95l
—
—
—
42,i4o
12
—
2,950
—
—
—
57,658
—
—
—
—
2,372
—
—
—
—
—
1.227,499137! —
|34,9i8|-
1-
J3,ioi
I-
l~
Summa.
3a
24
4°
20,464
52,335
290,528
9,288
45,242
4,687 24
79’3°9
15,509
191,3i3
86,192
19,629
46,831
183,371
2.000
66
13,o66
11,720
31,688
2.000
14,778
4 o,366
45,ono
57,658
2,372
28
24
i4
45
24
,6
28
24
40
21
12
—j—ji,a§5,5i8j37j—
Bil. N:o 4.
Bankens Upplånings »Rör el se, från dess början den 28 Junii 18 3 o, till och med
den 12 September 1832.
Upplåoadt mot
Utställda Obligationer.
Infriadt
af Obligationerne.
Summa.
Utaf löpande
ä 3 Procent.
a 2 Proc.
å 3 Procent.
ä 2 Proc
Obligationer.
Obligationer.
på 6 må-  nader.
på 3
måna-  der.
på 3 må-  nader.
på 6 må-  nader.
på 3 må-  nader.
på 3 må-  nader.
Utställda.
Infriade.
Utelö-
pande.
Förfallne
men
Oinfriade.
Uppsagde
men
Oförfallne.
1830 Juni i
lill och med Decemb.
1831 ,, Mars
28
3o
3t
-
4^ -  O
O O
O O
C C
—
83,000
Co,000
1,000
30,5o6
—
6,750
42,5oo
500,000
7,75o
492,260
6,5oo
62,875
,, Junii
29
557,000
—
1 4 3, ° 0 0
15o,ooo
31,5 00
5,750
49,200
9,000
700,000
70,750
629,260
4,000
96,250
Sept.
28
557,000
—
293,000
100,000
37,250
34>5o°
3 8,2 5 0
6o,5oo
85o,ooo
85,5oo
764,500
6 r,i25
37,760
,, Decemb.
28
557,000
I 02,5oO
—
393,000
1 5o,ooo
TT, 75o
t3,875
_
1 18,760
20,1 25
960,000
170,600
779,500
5oo
43,875
i83a ,, April
25
659,5oo
207,000
—
543,000
1&, 12 5
to,75o
, - III
-i 3S,87 5
5oo
I ,202,5oO
204,000
998,500
1,000
5o,625
35 Maji
29
866,5 oo
I 20,500
—
543,000
T5>87 5
4,7 5o
-
139,375
1,409,000
2l5,25o
1,194,250
I,25o
488,375
,, Junii
27
987,000
96,125
543,000
80,625
39,5oo
- •
T3 9,37 5
400,000
i,53o,ooo
1,626,120
1,641.375
220,000
t,3to,ooo
6,000
486,2Ö0
,, Julii
11
15 0 8 3,1 2 5
15,a5o
—
543,000
*To, 12 5
i,375
—
539,3 7 5
649,500
650,875
976,625
6,000
194,250
, > Julii
18
».098,375
7,5oo
60,625
543,000
1 , , , 5 0 0
3o,ooo
—
5 39,3 7 5
990,000
5,200
194,375
,, Aug.
1
1,105,875
G 0, 6 2 5
543,000
I 4 1, 5 0 0
5,ia5
—
539,375
1,709,500
680,875
1,028,625
5,a5o
6,a5o
l64,375
1 59,250
>> Aug.
i5
1,105,875
13,ooo
60,625
543,000
140,625
1,000
5 3 9,3 7 5
1,709,500
686,000
i,o23,5oo
33 Aug.
29
Tji 1 8,3 7 5
8,5oo
60,62 5
543,000
147,625
—.
5 3 9,3 7 5
1,722,500
687,000
i,o35,5oo
5,25o
170,876
3 3 Sept.
12
1,127,375
Go,625
2 r,35o
543,000
147,620
2,000
—
5 3 9,3 7 5
1,731,000
687,000
1,044,000
6,260
173,125
Summa[ i,i27,375j8i,875|543,ooo
149,625 J —
1 539,375
i,752,25o
689,000
i,o63,25o
4,25o
172,1 25
/
Bil. N:o 5. A.
'l iiI ilrau öfver Anordningar till Handels-Discont-Rörelsen af de mot Obligationer å 3 och 2 procent upplånade medel.
De upplunade Medlens Belopp.
1831
1832
och
99
med Junii
September
3o
8
Ökning
261,375
215,625
99
December
8
Minskning
477,000
1,375
99
3o
Ökning
475,625
16,626
99
Mar ti i
3i
Ökning
492,250
187,000
99
April
i4
Minskning
629,250
1,875
99
Junii
2.9
Ökning
627,375
137,125
99
Julii
6
Minskning
764,500
60,000
99
Sepl ernber
28
Ökning
704,500
75,000
99
October
26
Minskning
779,500
125
99
November
2
Ökning
779»375
I 52,500
99
—
9
Minskning
931,875
1,000
99
—
23
Minskning
980,875
1,750
99
—
3o
Ökning
929,125
5o,ooo
99
December
7
Ökning
979,125
x,5oo
99
*4
Ökning
980,625
18,000
28
Minskning
998,625
_ I 23
99
Martii
8
Ökning
998,500
193,750
99
April
25
Ökning
1,192,260
2,000
99
Maji
29
Ökning
1,194,250
I I 5,760
99
Junii
i3
Ökning
1,310,000
2 1,000
99
20
Ökning
i,33r,ooo
18,626
99
—-
27
Minskning
t, 3 49,62 5
878,000
99
Julii
4
Ökning
976,625
2,875
99
11
Ökning
979,5oo
11,000
99
...
18
Ökning
990,5oo
38,i 25
99
Augusti
1
Minskning
1,028,625
5,125
99
—
i5
Ökning
1,028,800
12,000
99
—,
29
Ökning
i,o35,5oo
8,5 00
99
September
12
Ökning
!,044,000
19,250
1831 års behållna
räntevinst
r,068,260
11,33 r
1.074,581
3i
Beslutade A nordningar till Ilandels-Disconternc
i Stockholm.
i Götheborg.
i Malmö.
Summa.
Junii
3o
200,000
200,000
Septemb.
9
I 20,000
4o,000
l60,000
Decemb.
12
2 5 0,0 0 0
I 20,000
5o,ooo
40,000
4 10,000
5o,ooo
2 0 0,000
1 7 0,000
40,000
460,000
Martii
3i
5o,ooo
_
——
5o,ooo
April
28
3 0 0,0 0 0
5o,ooo
1 7 0,0 00
40,000
5 1 0,0 0 0
5o,ooo
3 5 0,0 0 0
1 7 0,00 0
40,000
560,000
Julii
i4
_
100,000
—
100,000
Septemb. 29
3 5 0., 0 0 0
80,000
270,000
40,0 00
660,000
80,000
October
27
4 3o,ooo
20,000
270,000
20,000
40,000
7 4^,000
4o,ooo
Novemb.
3
45o,ooo
80,000
290,000
40,000
40,000
780,000
r 20,000
—
10
5 3 0,0 0 0
3 3 0,0 0 0
20,000
40,00 0
(JOO)OOO
20,000
.—
24
5 3 0,0 0 ö
3 5 0,0 0 0
40,000
8,000
920,000
8,000
Decembei
■ 1
5 3 0, 0 0 0
t3-5 0,000
4 3,0 00
1 2,000
928,000
I 2,000
——
8
5 3 0, 0 0 0
16,000
3 5 0, 0 0 0
60,000
940,000
16,000
i5
540*000
40,000
3 5 0 ,0 0 0
60,00c
956,000
4«,000
5 8 6,ooo
3 5 0,0 0 0
60,000
996, 0 0 0
Martii
29
- ■ 1
5o,ooo
.
5o,ooo
Maji
10
5 8 6,ooo
5o,ooo
4 0 0,0 0 0
60,000
1,046,000
5o,ooo
Summa
• *
•
636,ooo
400,000
60,000
1,096,000
I
(Junii
14
60,000
—
60,000
_
20
5 76,000
4 0 0,000
3o,ooo
60,000
1, 0 3 6,0 0 0
3o,ooo
Influten
576,000
37 0,000
60,000
1,006,000
förordnad
återbäring
Julii
18
21,5oo
—
—
21,500
,Augusti
1
5 5 4,öoo
370,000
60,000
5,ooo
984,500
5,000
utestående anorcinadt
•
5 5 4,öoo
370,000
5 5,ooo
9 7 9,5oo
Förut anordnadt men återburet
8i,5oo
3o,ooo
5,000
I 16,5 00
Anordningarnes totala summa
•
636,000
4oo,ooo
60,000
1,096,000
Qvarvarande
att ytterligare
användas.
För mycket
anordnadt.
I 1,375
67,000
1 5,62 5
I If),25o
67,375
44>5oo
3(},5oo
3 i,25o
39,125
I 46,200
98,280
214.000
295.000
343,625
28,625
44.000
56.000
64,5 00
90,081
3i
628
i5,5oo
Bil. N:o 5. B.
Sammandrag öfver Handels - Disconternes Rörelse medelst Upplånade
och till dem anvisade Fonder.
1 :o Stockholms Ha 11 dels -Discont.
Skuld.
Till Rik. Ständ. Bank för åt Verket öfverlåtne upplånade medel
Tilig äng.
Utestående Lån ........
I Växel-Banken qvarstående ......
Inkomst: Räntor.
a) Innehållne vid utlåningen .....
h) Contant erlagde efter förfallotiden ....
Utgift.
Förvaltnings-kostnad
Vinst
Som blif vit
Lemnad till Bankens disposition med
Och är härutöfver år 1831 lefvereradt i afräkning
på blifvande Vinsten för år i83a
Tillhopa båda åren
2:0 Götheborgs Handels-Discont.
Skuld.
Utelöpande Obligationer å 3 procent .....
Upplupen Ränta vid i83o års sint .....
Till Låne-Banken för åt Contoiret öfverlåtne upplånade medel
— — — för Räntevinst som ej blifvit lefvererad inom året
Utelöpande Assignationer på Växel-Banken ....
Tillgång.
Cassa-Behållning ........
Utestående Lån ........
I yäxel-Banken qvarstående ......
Inkomst.
Influtne Räntor .......
Utgift.
Förvaltnings-kostnad och utbetalde Räntor
Som blifvit
a) Lemnad lill Bankens disposition med
b) Balancerad till följande år, med
Vinst
Tillhopa observerad Vinst vid 183x års slut 166: 22: 6.
3:o Malmö Handels-Discon t.
Skuld.
Utelöpande Obligationer å 3 procent .....
Ränta lill i83o års slut på år 183 r inlöste 875 R:dr
Till Låne-Banken för åt Contoiret öfverlåtne upplånade medel
Tillgång.
Cassa-Behållning ........
Utestående Lån
Hos Låne-Banken, för lefverering utöfver i83o års Vinstbelopp
I Vexel-Banken qvarstående ......
Inkomst.
Influtne Räntor .......
Utgift.
Förvaltnings-kostnad, utbetalde Räntor och Ränteskuld till
årets slut .......
Vinst
Som blifvit
Lemnad till Bankens disposition med .
Den
3i
D e c e m
Ii e
r
År i83o
•
År i83i.
200,000
—
—
586,ooo
—
—
i 33,100
522,000
116,900
—
—
64,000
—
—
200,000
1-
1-
586,ooo
1-
1-
3*997
18,244
28
15
28
9
561
35
4
4,012
28
9
18,806
i5
4
53
10
8
78
25
8
3,959! 18) 1
18,727
|3?| 8
2
2,687:
7: 9-
3,954| 12
—
18,782
431 9
22,687:
7: 9-
60:
9: 4-
2
2,752:
17: 1.
i,5oo
12,750
M
3o
—
—
—
—
170,000
—
—
35o,ooo
—
—
123
6
7
43
i5
11
47,400
—
35,5oo
—
—
2ig,o37|36
7|398,293
>5
2,094
20
7
14,793
15
I I
114,1 g3
16
312,700
—
102,750
—
—
70,800
—
219,007! 36
71398,290
,5
2,33o
8
—
1 i,o83
16
1
227
i
5
663
r9
5
2,1 o3
6
7
10,419|44
8
1,980
6
10,376
28
9
I 23
7
43
i5
11
2,1 o3
6
7
10,419
441
8
i,875
20,000
i5
15
6
—
4o,ooo
—
—
60,000
—
—
41,890
i5
6
80,000
-1
—
69
3
—
—
—
—
21,100
—
—
74,900
—
—
71
12
6
—
—
—
2 0,65o
—
—
5,100
—
—
4^
Oj
O
151
6|
80,000
—
—
422
—
—
2,887
19
3
106
12
6
272
36
....
3151351
6|
2,564! 31
3
2,
880:' '
18: 9.
387|
—1
— |
2,4931
j8|
9
2,
880:
!8: 9.
Bil. N:o 5- C.
Specification ä Förvaltnings-Kostnader för Handels-Disconterne.
1 Stockholm:
Diverse ........
I Götheborg:
Arfvoden för båda åren .....
Trycknings- och Stämplings-Kostnad
Papper till Obligationer, Formulairer och Böcker
Bokbindare-Arbete ......
Smärre Conloirs-Omkostnader ....
Porto ........
Upplupen Ränta till i83o års slut .
Ränta på infriade Obligationer ....
I Malmö:
Förvaltnings-Kostnad, Diverse ....
Upplupen Ränta till årets slut
Belald Ränta från i83o års slut till förfallodagen
å infriade Obligationer R:dr 8^5
S u m m a
År 183
0.
Su mm a.
År 1
83
i.
Summa.
53
10
8
53
10
8
78
25
8
78
25
8
ar.
592
28
5
OD
80
a3
5
—
62
16
—
—
—
—
—
—
—
8
26
—
4
28
—
23
18
—
(4
3o
—
—
—
—
—
—
227
1
5
38
43
—
663
IQ
5
9°
45
i5
i5
6
269
16
—
—
—
—
106
12
6
3
20
—
272
36
. . .
-
1-
1-
I 386|24| 7| -
1-
1-
i,oi4J33| 1
J
Bil. N:o 6- a.
Sammandrag öfver de i Banco-Discont-Verkets rörelse begagnade Bankens Fonder, Afkastningen
deraf, oell dess användande, för åren 1829, i83o och i83i.
Verkets Skuld till Växel-Banken (efter Discont-Räkenskaperne och så-  ledes nied inberäkning äfven af utelöpande Assignationer).
D e
n 31 D e c e
m
d e r
Är 18
29.
År 183o.
År i83i.
a) På Fonden för Lån mot Reverser och Borgen
4,c>4 2»^8C)
2 1
3
4,882,310
46
2
4,935,716
34
10
(Fondens totala belopp 5,000,000 R:dr).
Derå följaktligen i behåll vid årets slut
57,7 10
26
9
11 7,689
1
10
64,283
13
2
b) På Fonden för Lån å Publika Papper .
268,918
1 3
1
1 1 1,10]
2 3
1
r 16,67 1
40
6
Fondens Belopp R:dr 5oo,ooo oafkortadt till den 10 Juni 1800.
— — R:dr 200,000 lill den 10 Januarii 1831.
— •— R:dr 3 r 0,000 lill den 26 Maji 1831 och
— — R:dr 285,000 ifrån nämnde tid.
Derå följaktligen i behåll vid årets slut
• 23 1,08 1
34
11
148,868
2 4
1 1
168,828
7
6
Utestående Lån:
d) Mot Reverser och Borgen . . .
5,381,476
24
7
5,337,733
2 1
8
5,403,277
1 2
—
b) På Publika Papper .......
28 1,4 1 2
'7
1
j 20,853
33
1
I 2 2,2 36
44
6
Af Lagsökning beroende, vid Re visions tiden tillhopa
268,927
4
—
295,428
.3
6
287,662
2 5
4
Inkomst :
Räntor, innehållne:
a) Af Utlåningen mot ReVerser och Borgen . .
215,142
10
2 i3,473
28
—
22 1,823
4
—
b) Af Utlåningen på Publika Papper
J2,4 94
4
9>722
10
—
5,565
4
—
Contant erlagde:
c) För Lån af båda slagen, de der icke blifvit vid behörig tid
liqviderade . . . . . .
d) Ingånget, å förut afförda osäkra ansedda fordringar
56,4 10
46
1
5S, 14°
1 1
6
58,264
385
38
25
2
Summa Inkomst
Utgift:
284,047
12
1
281,336
1
6
286,o38
23
2
Förvaltnings-kostnader, enligt Specificatipn ....
2 5,98 3
2 5
6
28,67 1
—
5
3' 3979
8
• 9
Vinst
Som blifvit använd:
258, o63
34
7
252,665
j
1
254,059
*4
5
Ä. Till godtgörande af de, efter Revisorernes pröfning, på serskildt
Blad i Balance-Exlractet såsom osäkra afförde Capital-fordringar
B. Återstoden, till Bankens Disposition afsatt, och lefvererad. .
14,5o T
243,561
4«
41
4
3
8,591
244,073
•9
39
4
9
20,297
233,761
32
29
7
10
258,o63j 34
7
2 52,665
'
•
254,059! 141 5
(SummartfE gårtccEntng
öfwer
'• *'» ’ • - ‘ r-*f f .*>- f
(janblagbe ttriö ^ongf. $poltce^ammat*en t (Stocholm
Él* 1830.
brottmål, ^vcilfa blifvctt till ytterligare åtgårb öfverlemna*
be tili ©tabs* od? ilanbs*5Domftolaf.
görfalfFning af 23anfo* odj 0£ifögälbé*feblar .... 4
bito af Drlof&feblar, @f*ulbfeblar ocf> anbra ipanblingar i4
ta, lagbe å lön ..,....'. 2
23arn, mantpårbabe ocf) illa befjanblabe ..... 2
£>råp .....
Söafteré oclj fpatrullerå ofrebanbe
^angarö lööjläppanbe
@tölber
@natterier
1
8
3
829
i49
35ebrägerier ocf) orebligt förljållanbe af flerfalbig beffaffenbet 2
SönfMäge .......... 1
(Slagsmål
18
brottmål, f>n?tl£a anfiå t brift af bevisning od? i afvag=
tan af flere upplysningar.
5lngåenbe tit) efter annan inlemnade fal|?a SBanfofeblar . . 27
Ufalebeö inlemnade faljfa 0tiBgälbé*feblar .... 8
33arn, utlagbe i enjftlbaé IjuS/ utan att tnöbrarne eller be, forn
gerningen tnerffMt funnat upptäcFaö .... 1
Otpacffalftneri ......... 1
2lfgjorba Politie fcTCål.
Stolffer emellan ^anbtmerfare ocf) beraö arbetare famt fjuöbönber
ocf) tjenffefjjon
-892
Sranöport 962
Bil. N:o 6. c.
Sammandrag öfver de i Götheborgs Låne-Contoirs Rörelse begagnade Bankens
Fonder, Afkastningen deraf, oell dess användande för Åren 1829, 183o
och 1831.
Den 31 De
cemb
er
CO
*<i
29-
År i83o.
År i83i.
1,973,653
8
1,973,653
8
1,971,773
8
500
—
—
—-
—
79
33
11
99,012
24
8
93,741
18
10
94,306
31
2
2,073,165
02
8
2,067,394
26
10
2,066,159
25
1
14,789
8
10
■ 7,814
1
4
14,281
26
8
[2,057,708
21
4
2,058,962
4
8
2,044,048
42
10
—
—
■ —
—
6,943
36
11
368
33
1
104
24
j
—
—
—
299
*7
5
553
44
9
611
46
8
—
—
. —
273
16
—
2,073,165
32
8
2,067,434
26
10
2,066,159
25
1
25,846
4o
—
26,346
40
—
28,226
4o
—
80,155
47
4
112,813
3.9
11
133,288
40
10
112,690
i5
7
107,252
i5
6
108,378
26
4
13,677
38
11
13,510
44
8
14,071
43
2
99,012
24
8
93,741
18
10
94,306
31
2
< - -r y . . '
6,943
36
I I
99,012
24
8
93,741
18
10
87,362
42
3
99,012
24
8
93,741
18
10
94,306
3i
2
170,400
200,000
—
—
—
550
—
2,450
—
—
—
—
3,907
43
3
8,712
39
5
—
—
—
174,857
43
3
211,162
39
5
_
_
1,337
43
0
0
2,072
39
5
—
158,970
—
200,690
—
—
—
14,550
—
—
8,400
—
—
—
—
—
174,857143
3
• 211,162
39
5
_
—
4,004
21
11
9,033
3i
6
—
—
— |
—
—
5
42
—
—
4,004
21
11
9,039
25
6
—
—
96
26
8
326
34
1
—
—
3,907
43
0
0
8,712
39
5
—
3,907
43
3
8,712
39
5
1:0 Utlåning mot Reverser och Borgen:
Fond R:dr 2,000,000.
Skald.
Till Wexel-Banken för begagnadt Creditiv
Utelöpande Assignationer ......
Till Ombudsmannen för utlagda förskott vid lagsökningar
Till Riksens Ständ. Bank, balancerad Discont-vinst
Tillgång.
Cassa-Behållning ........
Utestående Lån ........
Osäkra ansedda Lån, särskildt balancerade . .
Behållna Expence medel hos Ombudsmannen
Fordran hos lagsökte Gäldenärer för Contoiret åhragta
Lagsöknings-kostnader . . . . .
—• hos en Gäldenär, enligt Dom .
Af Creditivet i behåll vid årets slut
Af Lagsökning beroende vid Revisions-tiden
Inkomst.
Inllutne Räntor . « , s $ .
Utgift.
Förvaltnings-kostnader enligt specification
Vinst
Sorn blifvit använd:
A Till godtgörande af de efter Revisorernes
pröfning på särskildt blad i Balance såsom
osäkre afförde Capital-Fordringar
B Till Bankens disposition afsatt och lefvererad
2:0 Utlåning på Publika Papper:
Af anslagen Fond: från den 10 Junii i83o R:dr 200,000.
— från d. 3 Januarii 183r R:dr 175,000.
— från den 26 Maji i83i R:dr 200,000.
1Skuld.
Till Banco-Disconten för aflemnade contante medel och
Discont-Reverser .......
Utelöpande Assignationer på Banken ....
Till Rikets Ständers Bank balancerad vinst .
Tillgång.
Cassa-behållning ........
Utestående Lån ........
Hos Wexel-Banken innestående vid årets slut
Inkomst.
Influtne Räntor ......
Ersatt Lagsöknings-kostnad ....
Utgift.
Förvaltnings-kostnader ....
Vinst
Som blifvit
Till Bankens Disposition afsatt och lefvererad
med
Bil, N:o 6 d.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken» af Götheborgs Låne-Conioirs
Utestående Fordringar mot Reverser och Borgen» enligt gjorde änteckningan
-
Utestående Lån . i
Derutaf:
Götheborgs Stad
Götheborgs och Bohus Län
Skaraborgs Län *
Elfsborgs Län »
Hallands Län . *
Näringar beli Yrken.
Bergsbrukande
Bönder . * *
Andre Jordbrukande
Handlande
Fabrikanter
Handtverkare
Militairer
Civile och Ecclesiastike Tjenstemän
Diverse personer .
Eller:
Landlmanna Näringar . *
Stadsmanna Dito . i .
Tjenstemän * . . * *
Diverse personer * * * *
Den 3i December
År 182 g.
År i83o.
År i83i.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
4,275
2,057,708
21
4
4,552
2,058,962
4
8
5,175
2,050,992
3i
9
6q2
457,819
7
10
685
426,136
i5
10
670
394,769
43
843
320,048
10
3
1.07g
377,282
i3
11
t,43o
412,584
10
10
1,014
418,685
3o
11
997
427,773
‘4
6
1,070
398,212
38
10
i,o54
567,674
33
.9
1,107
552,122
‘7
10
1,2.73
575,578
87
4
672.
293,480
34
7
684
280,647
38
7
732
269,846
45
.9
4,275
2,057,708
2 I
4
4,55a
2,058,962
4
8
5,175
2,050,992
3i
9
66
78,900
59
63,150
.
.
47
51,910
-
. -
1,626
397,364
37
iB94
466,605
7
5
2,568
558,213
9
6
448
316,138
42
9
420
306,569
3n
9
4i 0
287,326
38
5
5q5
567,305
10
4
6o5
544,647
46
4
6o3
531,915
38
4
54
36,055
8
—
75
44,091
16
—
80
46,473
18
1
296
106,030
—
—
3or
109,645
—
—
313
106,434
47
10
35o
175,578
16
10
35o
164,217
4°
10
3iq
153,541
18
1
56o
260,153
42
5
. 573
26$,779
35
4
555
245,167
—
i i
280
111,182
8
—
275
91,255
20
—
280
70,010
4
7
4,275
2,057,708
21
4
4,552
2,058,962
4
8
5,175
2,050,992
3i
9
2,140
792,403
3i
9
2,373
836,324
38
2
3,025
897,449
47
11
045
718,390
18
4
981
698,384
i4
4
996
684,824
8
3
910
435,732
11
0
0
92 3
432,997
28
874
398,708
*9
—
280
111,182
8
—•
275
91,255
20
—
280
70,010
4
1
4,275
2,057,708
21
4
4,552
2,058,962
4
8
5,175
2,050,992
3i
9
Bil. N:o 6. e.
Sammandrag öfver de i Malmö Låne-Contoirs Rörelse begagnade Bankens Fonder^
Afkastningen deraf, och dess användande för Aren 1829, j83ooch i83i.
1:0
2:0
Utlåning mot Reverser och Borgen:
Fond R:dr 1,000,000.
Skuld.
Till Wexel-Banken för begagiiadt Creditiv
Utelöpande Assignatiolier ......
Till Riksens Ständers Bank, balancerad Discont-vinst .
Tillgång.
Cassa-Behållning ........
Utestående Lån ........
Fordran hos f. d. Kamereraren Lindstedt» för Balance i
Å Creditivet 1 behåll, vid årets slut »
Af Lagsökning då beroende . . » . .
Inkomst.
Influtne Räntor
Utgift.
Förvaltnings-kostnad* enligt specification
Vinst
Sorn blifvit:
Till Bankens disposition afsatt och lefvererad
med
Utlåning på Publika Papper:
Af anslagen Fond: från den 10 Junii i83o R:dr 40,000.
— från d. 3 Januarii 1831 R:dr 15,000.
Skuld.
Till Banco-Disconten för aflemnade contanta medel och
Discont-Reverser .......
Till Rikets Ständers Bank» balancerad vinst .
Tillgång.
Cassa-behållning ........
Utestående Lån ........
Hos Wexel-Banken innestående vid årets slut
Inkomst.
Influtne Räntor . . . . , .
Utgift.
Förvaltnings-kostnad , . ,
Vinst
Som blifvit:
Till Bankens Disposition afsatt och lefvererad
med ......
Den 3( December
År 1839. j Är i83o.
962,442
4o
3
959,131
21
8
964,043
44
5
6,500
1,700
—
—
8,500
—
—
44,188
29
5
42,412
32
9
31,079
—
6
1,013,131
21
8
1,003,243
44
■5
1,003,622
44
11
9,426
8
10
3,598
37
2
1,907
20
1,003,705
12
10
997,805
*7
3
999,875
24
11
—
—
—
1,840
—
1,840
—
—
1,013,131
21
8
1,003,243
44
5
1,003,622
44
11
31,057
7
. 9
39,168
26
4
27,456
3
7
22,162
12
10
67,597
38
,7
57,166
2 I
—
53,365
—
9
52,466
36
6
51,080
35
2
9,176
i 9
4
10,054
13
„9
20,001
34
8
44,188
29
_ 5
42,412
22
9
31,079
—
6
44,188
29
5
42,412
22
9
31,079
—
6
23,300
15,000
—
—
—
61
_7
7
187
24
—
—
—
—
23,361
7
7
15,187
24
—
■-
—
961
7
7
387
24
_
—
—
—
2,400
—
—
5,100
—
—
—•
—
—
20,000
—
—
9,700
—
—
—
—
—
23,361
7
7
15,187
24
—
—
—
—
71
39
7
187
24
—
—
—
—
10
32
—
—
—
—
—
—
61
7
7
187
2 4
—
_
61
7
7
187
2 4
Är i83i.
Bil. N:o 6 f.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken, af Malmö Låne-Contoirs
Utestående Fordringar mot Reverser och Borgen, enligt gjorde anteckningar.
Den
3i Decemb
er
År 182 g.
År i83o.
År i83i.
Antal.
Sumraa.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Utestående Lån
•
2,927
1,003,705
12
I 0
2,945
997,805
*7
3
2,923
999,875
24
11
Derutaf:
Malmöhus Län
•
2,208
718,909
36
—
2,210
696,834
2 4
—
2,284
674,352
12
5
Christianstads Län .
•
254
132,845
4'
4
262
146,560
29
—
256
143,431
36
1
Blekinge Län ....
•
4G5
151,949
31
6
473
154,410
12
0
0
383
182,091
24
5
2,927
1,003,705
12
I 0
2,945
997,805
17
3
2,Q20
999,875
24
11
j-j clf ingar ctai j f r\.cfi •
Jordbrukande Ståndspersoner .
4o8
307,660
—
—
3g6
274,554
—
—
383
272,346
—
—
— Allmoge
c444
272,049
19
6
i,5o5
305,002
OI
3
i,6o5
310,438
12
5
Handlande ....
198
163,390
—
134
150,505
—
—
154
162,570
—
—
Fabrikanter ....
4*
35,210
—
—
23
15,030
—
—
34
23,450
—
—
Handtverkare
257
58,760
—
—
235
55,403
26
—
245
58,220
—
—
Militairer ....
207
70,375
4'
4
i97
68,680
—
—
226
70,430
—
—
Civile och Ecclesiastike Tjenstemän
372
96,260
455
128,630
8
—
276
102,421
12
6
2,927
1,003,705
12
10
2,945
997,805
ll
3
2,923
999,875
24
11
tiller •
Landtmanna Näringar . .
i,852
579,709
!9
6
t,got
579,556
3i
3
1,988
582,784
12
5
Stadsmanna Dito .
«
496
257,360
—•
3g2
220,938
26
—
433
244,240
—
—
Tjenstemän ....
•
579
166,635
4i
4
652
197,310
8
—
502
172,851
12
6
2,927
1,003,705
12
10.
2,945
997,805
*7
3
2,923
999,875
24
11
/
Bil. N:o 6. g.
Specificatiou å Förvaltningskostnader för Allmänna Discont-Rörelsen.
Bauco-Discont-Y erket.
För Utlåning mot Reverser och Borgen samt Publika
Papper samfäldt.
Löner ....
Disere tioner och Årfvoden
Ljuspenningar
Skrifmaterialier
Böckers Bindning
Tryckning af Reversalcr m. m
Porto ....
Lagsökningskostnad . .
Diverse ....
Be visionskos tnad
Götheborgs liäne-Coiiloir.
För Utlåning mot Reverser och Borgen:
Aflöning och Resepenningar ....
Discretioner och Årfvoden ....
Ljuspenningar .......
Hushyra oell Ved ......
Hvarjehanda Contoirs-omkostnader och Inventarier
Porto vid Contoiret i Stockholm
Lagsökningskostnad, hvarföre ej förräntas ersättning
Revisionskoslnad ......
Undersöknings-resa inom Districtet .
För Utlåning på Publika Papper:
Uppköp af Papper samt Bokbindart.arbete
Årfvoden för båda åren .....
Porto ........
Conloirs-Omkostnad .....
Malmo Låiie-Coutom
För Utlåning mot Reverser och Borgen:
Aflöning och Resepenningar
Discretioner och Årfvoden
Ljuspenningar
Hushyra och Ved .
Hvarjehanda Contoirs-Omkostnader
Inventarie-persedlars inköp
Porto vid Contoiret i Stockholm
Lagsöknings-kostnad, hvarföre ej förväntas
Revisions-kostnad . . •
Låne-Contoirets Hus och Byggnader
För Utlåning på Publika Papper
Förvaltnings-kostnad
ersättning
År 1820.
Summa.
14,300
2,785
38
941
25
— .
1,011
—
583
33
-—
796
4o
6
2,348
22
6
2,491
22
6
664
36
60
—
6,833
16
1,808
21
8
370
—
475
—
1,142
26
3
1,122
32
—
1,028
18
—
752
44
—
144
25
—
■—
lilli
770
5,483
16
652
37
4
388
42
8
646
32
—
800
*9
8
686
5
6
88
22
2
429
36
—
_
25,983
25
13,677
Summa J3:co R:dr
9,176
48,837
38
11
4
35
År i83o.
Summa.
År i83i.
15,081
ta
17,240
2,962
2
—
3,203
4
941
25
—
824
7
8
345
—
—
981
379
7
—
566
20
1,037
27
—
940
3
4
1,610
2 9
—
2,294
[ 5
6
2,690
4[
5
3,175
8
7
575
2n
J
—
139
20
8
3.047
22
—
28,671
5
2,615
25
—
6.833
16
6,833
.6
1,113
42
8
876
18
8
421
20
8
421
20
8
736
32
—
1,178
16
——
1,391
'4
4
1,573-
4
8
1,271
26
—
1,348
37
993
2 9
—
1,141
28
2
749
8
—
698
46
——-
‘ '
■*
13,510
44
8
—
96
26
8
-m
—
—
—
314
3q
I
—
—
—
3
33
—
—
—
96
26
8
8
10
5,402
37
4
I
5,358
16
937
[0
8
797
10
8
409
20
2
420
4
2
643
l6
—
653
16
662
i3
2
1,048
10
2
145
32
—
lil
32
—
602
41
—
873
*4
831
27
5
222
23
8
419
8
—
517
4
_
—
—■
—
10,054
13
Q
10,000
—
10
32
___
10
32
52,343
21
~
Summa
31,979
14,071
3261
04
20,001
34
66,379|
Bil. N:o 6. h.
Sammandrag öfver de till Kongl. Commerce-Collegium, för Fabrikers oell Marni facturers understöd, upplåtne Bankens Fonder, tillhopa
Rtdr 1,000,000, och Alkastningen deraf för Åren 1829, i83o och i83i.
Den 3i
December
Ar
1829.
År i83o.
Ar
183 .
a) Stående Lån, R:dr 89,101: 5. fullt begagnadt ....
.—
—
—
—
89,101
5
4
—
—
—
—
89,101
5
4
—
—
—
—
89,101
5
4
b) Löpande Creditiv R:dr 910,898: 42- 8., hvaraf begagnadt vid årets slut
—
—
—
—
797,087
8
11
—
—
—
—
803,941
36
6
—
—
—
—
848,416
10
8
Å det sednare följakteligen i behåll att ytterligare begagna
—
—
—
—
113,811
33
0
—
—
—
—
106,957
6
2
—
—
—
—
62,482
32
—
Summa
1,000,000
—
—
1,000,000
—
1,000,000
Revenuen för Banken har utgjort:
a) Utaf stående Lånet ..........
för hela året
—
—
—
2,673
1
6
för hela året
—
—
—
2,673
1
6
för hela året
—
—
2,673
1
6
b) Utaf löpande Creditivet .........
förra halfåret
11,029
2
—
—-
förra halfåret
11,682
4
6
—
—
—
förra halfåret
11,770
IO
8
—
—
—
sednare d:o
11,909
a5
11
22,939
15
1
sednare d:o
12,304
U)
5
23,986
23
11
sednare d:o
12,359
45
9
24,130
8
5
25,612
16
_7
26,659
25
~5
26,803
9
11
Bil. N:o 6. i.
Sammandrag öfver de till Jern-Contoiret, för Jern-handteringens understöd, upplåtne Bankens Fonder, tillhopa R:dr 600,000,
och Afkastningen deraf för Åren 1829, i83o och i83r.
Löpande Creditiv, R:dr 600,000, hvaraf begagnadt vid årets sint
Följakteligen då i behåll att ytterligare begagna
Revenuen för Banken har utgjort ....
Ben 3 r December
Ar
1829.
År
183o.
Ar
1831.
—
—
—
—
446,0451 —
—
—
—
—
—
522,3201 —
—
—
502,370
.—
—
—
—
—
153,955
—
—
-—
—■
—
—
77,680
—
—
—
—
97,630
—
600,000
—
—•
600,000
—
—
600,000
förra halfåret
7,777
38
11
—
—
—
förra halfåret
7,858
10
4
-
—
förra halfåret
8,075
32
r 0
1
sednare d:o
7,467
25
5
15,245
16
4
sednare d:o
8,001
_9
15,859
4 0
1
sednare d:o
7,777
27
10
15,853
12
8
—
Bil. N:o 6 k.
Recapitulation eller General-Sammandrag öfver Hela Discont-Rörelsen för Åren 1829, i83o och i83i.
Fonder till:
Allmän Utlåning rBanco-Disconten .
mot Reverser < Götheborgs Låne-Contoir
och Borgen. fMalmö Låne-Co ntoir
Utlåning på pu- /^."co-Disconten .
blikå Papper I Gr0|heb°i gs Låne-Contoir
'-Malmo Låne-Contoir
Utlåning åt Han-rBanco-Disconten
deln och den J Götheborgs Låne-Contoir
Större Rörelsen. vMalinö Läne-Contoir
Utlåning åt Fabri-^
ker och / Manufacim-Disconten .
Manufakturer. '
Utlåning åt Jern-) T r . .
bandteringen. ] Jern-Contornet
Den 31 December
Disponibla.
Disponerade.
Odisponera
Je.
Afkastning.
År 182g.
År 18 Jo.
År i83
.
Ar 182g.
År i83o.
År 1831.
År 1829.
År i83o.
Är 1831.
Är 1829.
År i83o.
År i83i.
5,000,0fX>
5,000,000
5,000,000
4,942,289
21
3
4,882,310
46
2
4,935,716
34
10
57,710
26
9
117,689
1
10
64,283
i3
2
231,067
37
3
234,351
ig
9
228,196
25
10
2,000,000
—
2,000,000
—
—
2,000,000
—
1,974,153
8
—
1,973,653
8
—
1,971,773
8
—
25,846
4o
26,346
4o
28,226
40
—
99,012
24
8
93,741
18
10
87,362
42
3
1,000,000
—
—
1,000,000
—
—
1,000,000
—
968,942
4o
3
960,831
21
8
972,543
44
5
31,057
7
9
39,168
26
4
27,456
3
7
44,188
29
5
42,412
22
9
31,079
6
500,000
260,000
285,000
268,918
13
1
111,131
23
1
116,671
40
6
231,081
34
111
148,868
24
11
168,328
7
6
12,494
4
9,722
10
_
5,565
4
—
—
200,000
—
200,000
—
—
—
158,970
—
.—
200,000
—
—
—
41,030
—-
—
--
__
3,907
43
3
8,712
3g
5
—
—
—
40,000
—
—
15,000
—
—
—
—
2,400
—
—
5,100
—
—
—
—
—
37,600
—
9,900
—
—
—
—
—
61
7
7
187
24
—
.
_
250,000
586,000
—
—
—
133,100
j—
522,000
U-'
..
,
116,900
—
_
64,000
_
3,959
18
1
18,727
8
—
171,500
—
—
362,750
—
—
—
114,193
ib
—
312,700
—
—
—
—
—
57,306
32
50,050
—
—
—
2,103
6
7
10,419
44
8
—
—
41,875
—
—
80,000
—
—
—
—
—
21,100
—
7 4,900
—
—
—
—
—
20,775
—
-
5,100
—
—
—
—
315
35
6
2,564
3i
3
r 89,101
5
4
89,101
5
4
89,101
5
4
89,101
5
4
89,101
5
4
89,101
5
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,673
I
6
2,673
1
6
2,673
1
6
k 910,898
42
8
910,898
42
8
910,898
42
8
797,087
8
1 ■
803,941
36
6
848,416
10
8
113,811
33
9
106,957
6
2
62,482
32
—
22,939
i5
1
23,986
23
11
24,130
8
5
600,000
—
—
600,000
1
—
—
600,000
—
—
446,045
—
522,320
—
—
502,370
—
—
153,955
-
—
77,680
—
—
97,630
—
-
15,245
16
4
15,859
4o
r
15,853
12
8
10,100,000
—
—
10,563,375
—
—
11,128,750
—
9,486,537
—
10
9,773,053
12
9
10,551,292
47
9
613,462
47
2
790,321
35
i
J
577,457
—
3
427,620
32
3
433,094
7
10
435,472
32
2
Summa
Obs. Som Banco-Discont-Verkets Räkenskaper ej upptaga Öfver-Räntor och Förvaltnings-kostnader, hvardera för sig, å Låne-Rörelserne på Reverser mot Borgen och på Publika Papper, så är deraf en följd, att
hvardera rörelsens behållna Afkastning derstädes icke visar sig, ulan är sammanräknad för båda. Här har Publika Pappers-fondens afkastning, likasom i förra Tableauen skett, blifvit uppförd till det belopp
som vid Utlåningarne innehållits, hvaremot allmänna Disconl-Fondens ofvanupptagne Vinst-summa utgöres af dess innehållna Förskotts-Räntor, med tillägg af Öfver-rant orne och afdrag af Förvaltningskostnadcrne
för det hela•
Rättelser:
Pag. i3 rad. 21 står: TJtslottet läs, Utslott
— 33—8 ■— års anslag — års-anslag
— 36 — 35 — Ealtningen — Eätningar
— 47 — i3 — Omsatt — Oersatt
— 48 sista raden — Afförnings — AfFörings
— 63
72
9 — E. ‘Westerstrand — P. Westerstrand
11 — nogrann
17 — atgärg
— noggrann
— åtgärd
Bil. N:o 5 B. Götheborgs Handcls-Discont, sista raden, star: observerad läs: olcfvercrad
- r-j—■—
• ..V
v 31 t":. j *t . .\b '->si ~ 2c ."»“.T
'■ /■
1 ' ' al t ■ 'c - • ' : —
a) — il •— . —
.
»: tt"-. Irnit.x; Jiata 5^ä:f
-
CD —
.' a':; IC >' S •.»'
' v I
>. i! r — r i--■ -«- -7 /i —
; ; )'l' -r- _ r.aa;.,'’! - il — — ~*
/ -• i ' — : • — :
. ■ - • ' i) i a : Aili
" M
■
Rikets Höglo fl. Ständers3 är 1832, församlade
Revisorers af Stats- Banco- och RiksgäldsVer
ken Berättelse om förrättad granskning af Rtksgälds-
Contoir et ^ det derunder lydande General vissistance
Contoir samt Götha Canal Bolags och
O
Malmö f. d. Discont Inrättningar.
u O
Revisorerne hafva, vid sitt första sammanträde i Riksgälds-Contoiret,
fått af Herrar Fullmäglige emottaga de om ofvanberörde Verk och Inrättningar
till Revisorerne författade Berättelser. Och få Revisorerne nu,
efter fullbordad gransknings-förrättning i Riksgälds-Contoiret, denna Berättelse
härom afgifva.
Efter det Revisorerne utaf de, år i83o, församlade Rikets Ständers
Herrar Revisorers afgifne Berättelse, inhämtat, alt alla, [så väl hos Herrar Granskning
Fullmäktige, som hos Comrnissarierne vid Riksgälds-Contoiret och Öfver- af Protocoll
Comn-issariatet vid General Assistance-Contoiret till och med för 3:clje h°s Fullm.
Qvartalet, år i83o, förde Protocoll, vid berörde Revision granskning un- °dl C°mdergått,
hafva Revisorerne genomläst och granskat alla dylika Protocoll, fCksCVmt
hvilka derefter lill och med för 3:dje qvartalet innevarande år t832 blif- samthos Öfvit
förde hos Herrar Fullmäktige och Comrnissarierne i Riksgälds-Con- ver Comrnistoiret
samt lill och med för 2:dra qvartalet nyssnämnde år bos Öfver sar'latet vid
Comtnissariatet yid General Assistance-Contoiret.
Riksgälds- Verket.
Af Herrar Fullmäktiges Protocoll öfver de bit hörande ämnen, haf- Utta«rremeva
Revisorerne erfarit, hurusom den, till Spanmåls anskaffande i miss- del pä Crédi.
växt år, på Riksgälds-Contoiret anvisade Crediliv-Summa af En Million tivet för
Riksdaler Banco blifvit, efter Kongl. Maj:ts serskilla Nådiga anordningar,
till fulla beloppet lyftad och uttagen, nemligen ff Sf m/w.
genom Kongl. Brefvet den 6 Novemb. i83o .... R:dr 100,000: ° växt är.
den 4 Decenib. — .... —• 3oo,ooo:
den 12 Mars i83i — 200,000:
den 5 April — ..... — 200,000:
den 7 Maji — 100,000:
den 3 Juni — — 100,000:
99
99
99
Tillhopa R:dr 1,000,000:
1.
hvaraf, på sätt Räkenskaperna utvisa, 3oo,ooo R:dr utgått år i83o och
terstoden eiler 700,000 R:dr år i83i.
Sedan af den anledning, att, utaf berörde lyftade Creditiv-Summa
något icke var återguldet, Ilerrar Fullmäktige, uti aflåten Skrifvelse till
Kongl. Stats-Contoiret af den 2 Juli innevarande år, begärt underrättelse,
huruvida samt till hvad belopp utaf ifrågavarande Crediliv-medel till äf~
ventyrs ingått, äfvensom, så vidt möjligt vore, upgift på hvad som, efter
förslags beräkning, ytterligare kunde förväntas, jemte tiden, när desse
medel förmodades kunna komma, att till Kongl. Stats-Contoiret inflyta,
för att derifrån, i föreskrifven ordning, till Kiksgälds-Contoiret lefvereras;
så hade, till svar härå, Kongl. Stats-Contoiret, uti Skrifvelse den 24
derpåföijde Augusti, meddelat: att, sedan utaf återbetalte Creditiv-medel,
åtskillige spannmåls lefveranser blifvit liquiderade, komme då varande
contanta Behållningen af desse medel att utgöra R:dr 3>74o: 25. i»
samt att, jemnlikt Kongl’. Maj:ts Nådiga Förordnande, i
afseende på Liquidations-terminerne för återgäldandet af
de erhållne försträckningarne, skola desamma af Låntagarne
varda godtgjorde nemligen:
Inom j832 års utgång
„ . , . 628,335: 10. ir„
— i833 års dito ............ j <32,835: 46. 8.
— i834 års dito
i52,544" 6. 8.
— x835 års dito *. .......... . 22,544: 6. 8.
Summa R:dr 1,000,000: —■ —-
Dock torde, efter hvad Kongl. Stats-Contoiret tillagt, det komma att bero
af innevarande i832 års skörd, huruvida inbetalningarne inom desse terminer
och till ulfördt belopp kunna påräknas, att ingå eller icke.
K Mits An~ Genom Kongl. Maj:ls till Herrar Fullmäktige aflåtne 2:ne Nådiga
ordningarpä Skrifvelser, hvilka i afskrifter sub N:ris 1. & 2. bifogas, äro på det så
,lft S(l kallade kallade Lilla Creditivet summor apordnade nemi.
hlla ^tedltl“ Enligt Kongl. Brefvet den 20 Augusti i83i . . R:dr 200,000:
samt genom Kongl. Brefvet den 17 Mars i832 . — 100,000:
.
Tillhopa R:dr 3oo,ooo — —
utvisande 183f års Räkenskaper, att hela den samma år anornade summa
af 200,000 R:dr blifvit till fullo utbetald, men att, efter särskild erhållen
underrättelse, i afräkning på de innevarande år anordnade 100,000
R:dr blott 80,000 R:dr hittills äro uttagne; och upplysa Kongl. StatsContoirets
afgifne requisitioner, att ifrågavarande medel skolat användas
lill utomordentliga Quarantains- och Bevaknings-anstalter, som hafva till
föremål, att utestänga farsoten Cholera Morbus.
Uppå det till Kongl. Majrts och Rikets Commerce Collegii dispo- &editiyettill
sition anvisade Creditiv till ett belopp af högst 200,000 R:dr för får-Fomlen^fönskötselns
och ullproduclionens befrämjande, har, enligt vederbörandes i stärkande.
Riksgälds-Contoiret meddelade uplysning, något icke blifvit uttaget förr
än den 22 Augusti innevarande år, då 10,000 R:dr lyftades, men hvilken
summa den 29 derpåföljde November blifvit till fullo återgulden.
H. Full.
Uti Herrar Fullmäktiges till Revisorerne afgifne Berättelse, hafva ffmtuuian
Herrar Fullmäktige gjort hemställan, i afseende på 299 R:dr 38 sk. 3 rst., j afseende på
influtne köpeskillingar för försålde Krono Parker, hvilka, genom misstag, köpeskillings
från Upsala Läns LandtRänteri blifvit till Riksgälds-Contoiret, i stället medel för
för Kongl. Stats-Contoiret, under titel: Skatterättsmedel, remitterade, och
på sådan grund af Konungens Befallningshafvande återfordrade; men }lvu/,a se’
hvilka medel Herrar Fullmäktige, med hemtad anledning af 74 §> * i83o nom missårs
Reglemente för Riksgälds-Contoiret, .ansett böra tills vidare i Con- tåg, frän
toiret qvarstanna. Upsala Läns
Och hafva Revisorerne, på grund af inhämtade uplysningar, giwiMifcittUl
Herrar Fullmäktige tillkänna, det Revisorerne ansett ifrågavarande medeljRiksg. Conböra
lill Upsala Läns LandtRänteri restilueras. toiret, i stal
—_________
*et för Kgl
Stats-Coutoiret,
remitterade.
Ibland förvaltningsåtgärder hafva förekommit 2:ne af större vigt
©ch dem Revisorerne altså ansett sig böra serskilt anmäla.
De för Riksgälds-Contoirets behof under loppet af är 1831 vptag,
ne Län i Svenskt Banco Mynt.
^ , i.- . Deaf Riksg.
Revisorerne halva härvid ertarit att dessa uplånings operationer Contoiret up
varit
af en befallande nödvändighet påkallade, äfvensom att uplånings- tagne Län i
summan hvarje gång blifvit inskränkt till hvad det för handen varande Svenskt Ban
behofvet
oundgängligen erfordrat. co*
Upläningen af Tvä Millioner Riksdaler i Silfver. Länet af 2
Revisorerne hafva härvid inhämtat, att, sedan, uti skrifvelse af den jnksdaUr i
i4 Maji innevarande år, Kongl. Majit i Nåder behagat Herrar Fullmäk- Silfver.
tige tillkännagifva, det Kongl. Maj:t ansåge sakernas allmänna ställning
medgifva, att öppna åtgärder för uptagande af ifrågavarande Lån, antingen
på en gång till hela det af Rikets Ständer autoriserade belopp af
Två Millioner Riksdaler Specie eller sucessive i mindre summor; så hade
Herrar Fullmäktige låtit, under den 8 Juni, utfärda Kungörelse om förseglade
anbuds emottagande å Två Millioner Riksdaler i Silfver efter
1664 års myntfot, till och med den 11 påföljde Augusti, hvaraf den
ena Millionen skulle kunna få emottagas i Hamburg för Riksgälds-Contoirets
räkning, men den andra Millionen borde ovillkorligen lefvereras
i Stockholm. — Å den uti Kungörelsen bestämda dagen eller dessförinnan
hade något Låne-anbud icke inkommit, utan blott en af Stads Mäklaren
Weylandt ingifven skrift, så lydande:
”Till Herrar Fullmägtige i Rikets Höglofl. Ständers Riksgälds”Contoir.
”Till mig har blifvit aflcmnat Tvänne anbud, det ena till Herrar
”Fullmägtige i Rikets Ständers Bank, på 4^0,000 R:dr i Silfver, eller
”mera om det behöfves — till ungefärligen nu gångbar Cours med lii”lägg
af införskrifnings-kostnaderne; det andra lill Herrar Fullmägtige i
”Riksgälds-Contoiret innehåller anbud å det sökte Lånet emot 4 proCents
”ränta och 92 proCent för Två Millioner Riksdaler Silfver Specie, —
”men då de öfrige af Långifvaren stipulerade vilkor fordra Hans Maj:t
”Konungens sanction, komma desse anbud först vid Hans Maj:ts återkomst
att aflemnas, då således desse aubud i dag ej kunna komma i
”medtäflan med öfrige möjligen inkommande anbud, är ändamålet med
”detta tillkännagifvande, att begära' Herrar Fullmägtiges yttrande, huruvida
en negociation om Lånet kan vid Hans Maj:ls återkomst öpnas, i
”händelse de i dag inkommande Anbuden ej finnas autagiige, eller 0111
”Lånfrågan då kommer att förfalla.”
”1 öfrigt tillkännagifves, att ehuru Anbudet af lefverancen af silf”ret
egenteligen hör till Bankens afgörande, man äfven trott sig böra
”lemna Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret deraf del, emedan dess
”antagande äfven utgör ett vilkor för lånets.”
”Äfven lillkännnagifves, alt de öfriga i Låne-Anbudet stipulerade
”vilkoren ej medföra någon kostnad för Riksgälds-Contoiret.
Stockholm den 11 Augusti i83a,
/?. II. Weylandt
Herrar Fullmäktiges uti dessa arne mål vidtagne åtgärder hafva
Revisorerna ansett sig böra godkänna.
Revisorerne hafva granskat de öfver Riksgälds-Verket för åren i83o Verkställd
och 1831 afslntade Hufvud Böcker, hvarvid icke förekommit annan an- granskning
märkning, än den, som längre fram omförmäles, rörande Kostnaderne för
sistlidna Riksdag.
åren 1830 och
Uti de sednast, år i83o, församlade Rikets Högloft. Ständers Her- 1831.
rar Revisorers afgifne Berättelse om Riksgälds-Verket, utbalancerades, Förändring
den 3i December 1829, Riksgälds-Contoirets Tillgångar och Fordringar gar, som
till ett Skulderne Öfversligande belopp af . . R:dr 3,722,676: 8. 7. Riksgälds
hvaremot
bifogade Förteckning (Bil. N:o 3.) öfver 113'ss- Contoirets
nämnde Contoirs Skulder samt Tillgångar och Fordrin- rr-n ** °cL
• •ii 1 01-v i 00 i i • JLillgangar
gav, hvilka, den 3i December io3i, utbalanceras, utvx- underrätt ä
sar
det aldeles motsatta resultat, att nemligen Skul- ren 1.830 och
derne öfvers tigi t Tillgångarne med icke mindre än . 63a,8o3: A. 7. 1831.
^ _ * j
Och har följaktligen imellan den 1 Januari i83o och
samma dag år i832, Riksgälds-Contoirets ställning blifvit
försämrad med ett belopp eller en skuldtillökning af 4>355,479: i3. 2.
Detta förhållande utredes närmare sålunda:
Aren i83o och 183i äro
tillkomne följande nya Skulder, nemi.
De af Riksgålds-Contoiret till Rikets Ständers Bank utgifnc
Obligationer med 4 Procents
ränta
4>400>000: ~ —*>
Uptagne lån af Allmänheten:
mot 5 procents ränta R:dr 895,600:
— 4 dito ... — 4>4oo: „ ^
. h * 900,000: —
Götha Canal Bolags Insättningar emot
5 pr. ränta  140,889: — —»
Skuld till Vexel Banken för Assignering
på Creditivet, efter afdrag af
behållningarne af Riksgälds-Contoirets
enskilta medel på Räkningarne
N:o 3 och 5 i Vexel Banken . . 779,925:38. 7.
Af a:ne Låntagare för mycket betald
ränta
. 5: 9.. 8.
År i83o, med vederbörligt tillstånd,
begagnad försträckning utaf de till
Transport 2,260,820: —. %
Transport 2,260,820: — 3,
Försvars-Verkets iståndsättande särskildt
anslagne, i Riksgälds-Contoiret
innestående medel (Bil. N:o 4-) • 4°°>ooo: — —
Interesse Skuld, utbalancerad till högre
belopp den 3i December i83r,
än densamma utbalancerades den 3i
December 1829 . . .. . . . 14> 1 29- 5.
Summa af nya tillkomne Skulder
Men då härifrån afdragas nedannämnde förminskade
och försvunne Skulder, nemi.
Med Contant afbördade:
Inlöste Riksgähls-Contoirets Obligationer,
utgifne för äldre så kallade 5 procents
Lånet Gap. R:dr 2,600: — —
Dito obligationer hörande
lill det så kallade
3 pre. Lånet .. .. , 2,750:
Dito Dito utgifne till ersättning
af Svenske
Medborgares, genom
Skepps-upbringningar
lidne förluster . , 202,828: 3o. 8.
Vid 1831 års slut, på anslaget
till Statsbehofvens
fyllande, outtagen
en mindre summa,
än vid 1829 års
utgång , , . . . 897,800: — —-
Nya Bolaget för Skånska
Stenkois-Verket vid
Höganäs lyftat de för
dess räkning afsatte 67,400: — —
Godtgjort återstoden af
hvad sorn vid 1829 års
slut, var disponeradt
på 1823 års Creditiv
6,635,oi 4: 29. 8.
Transport 673,375: 3o. 8.
6,635,o i4-‘ 29. 8.
7
Transport 673,375: 3o: 8.
på Banken, i och för
uplåningen mot 3 pre.
ränta 11,792:11.7. 685,167:42. 3,
Enligt Rikets Ständers Beslut:
afskrifna och såmedelst försvunne
Skulder.
Återstoden af den så kallade gamla
Riksgälden . . . 191: 3.6.
Dito af f. d. Kongl. Krigs
Förvaltningens utgifne
och af RiksgäldsContoiret
accepterade
Invisningar . * . 106:12.— 297:15. 6.
Så visar sig en, under åren i83o och 1831, upkommen
tillökning i skulderna af R:dr
Under loppet af åren i83o och i83r, äro följande
Fordringar tillkomne: nemligen
Den, i och för Spannemåls undsättningar, på RiksgäldsContoiret
anvisade och derstädes lyftade Creditiv
summa af . . R:dr i,ooo,qoo
Från Riksgälds-Contoiret utgifne Lån:
Tili Staden Borås R:dr 168,45o:
— Dito Öregrund . 5,000:
•— Dito Jönköping 8,ooo: —•
— Ottenby Stuteri
Inrättning . , . 6,000:
187450'
-
Låne Byggnads Biträde till Götha Canal
Bolag
874,000: — —r
Förskott
till bestridande af de på Riksgälds-Contoiret
anvisade, så kallade
Extra Stats Utgifter, kvilket förskott
kommer att ersättas utaf de för nämnde
utgifter särskilt beräknade och
anslagne, framdeles inflytande medel
(Bilagan N:o 10.) . . . . . . . 3a6,3<)o: >o. 10.
Transport 2,087,840:10.1©»
6,635,oi4: 29. 8.
685,465: 9. 9,
5,949,549: 19. ir.
I —-
—^
8 —
Transport 2,087,840: 30. 10.
Förskottsvis bestridde omkostnader, i
och för nästa Riksdag, till tryckningen
af det antal exemplar af Rikets
Ständers år i83o, församlade Herrar
Revisorers samt Rikets Ständers
Justistiae Ombudsmans Berättelser,
hvilka skola intagas i Bihanget till
samma Riksdags Protocoll . . . i43:20. —
Förskjutne kostnader för inteckningen
af Götha Canal Bolags Förbindelse,
i afseende på det Bolaget vid sednaste
Riksdag beviljade Byggnads
Låne
Biträde  110:27. 9.
Töd 1831 års slut ulbalancerade Interesse
Fordringar lill större belopp,
än vid 1829 års utgång .... i5,20i:43. 10.
'Alskillige utgifne Förskott mot
redovisning.
Större förskott, vid 1831 års slut, alt af
Rikets Ständers Justitia3 Ombudsman
redovisas, än förhållandet härmed var,
vid 1829 års utgång R:dr 1,200: *
Enahanda förhållande med
förskottet till så kallade
Contoirs Expencer . . 172:41.—
Förskott till utgifter, i och
för nya inredningen i
Riksgälds-Contoirets hus 4,700: 602*4
Summa tillkomne fordringar, åren i83o och i83i, 2,109,368: 47* 5.
Men när härifrån afgå de, under nyssberörde 2ne
år, förminskade och försvunne Tillgångar och Fordrinr
gar nemligen
Genom Contant inbetalning.
Influten ytterligare utdelning ur aflidne Stads Mäklaren
Södermans Concours Massa . . . *»969: ro. 4*
Transport 1,969: 10. 4* 2,109,368: 47- 5,
— 9 —
Transport *>969: 1 °- 4-  Ersatte, förskottsvis betalde Brandförsäkrings
afgifler  433.'io.—
Capital-afbetalningar på följande från
Riksgälds-ContoiretutgifneLån, nemi:
På Lånet till Staden Ystad för Cassern
byggnad . . R:dr 770: — —
Dito dito för Hamnbyggnad
800:
Dito till Upsala Academie 2,000: — —
Dito till Staden Norrköping
5,787: 12. 10.
Äldre Lånet till Staden
Borås . . . . . 661: 4- ^ ,0,018:17. 4.
Vid 1831 års slut, mindre förskott, som,
utaf inflytande Bevillning, skall godtgöras,
än det, som, den 3i December
1829, ulbalancerades .... 84,6o3: 16. 7.
V.id 1829 års slut på Räkningen i Vexel
Banken innestående Behållning till
fullo använd till i83o års utgifter 368,766:45. 7.
Mindre förskott till omkostnader för
Chartae Sigillatae hvitstämplingen vid
1831 års slut, än ett dylikt utgjorde
vid 1829 års utgång ..... 76: 4- ,0-
465,867: 8. 8.
Genom afskrifning försvunne Fordringar.
Enligt Rikets Ständers Beslut, är en uti
Räkenskaperne balancerad Fordrings
Post under titel: Förskottsvis utbetaldte
medel lill inlösen af skadade
och förfalskade Credit Sedlar, pfskrifven
med . R:dr 2o3: 16.—
Försålde Actier i Södertelje
Canal samt Trollhätte
Sluss-Verk, hvar
-
Transport 2o3; 16.— 4^5,86y: 8. 8.
2.
2,109,368: 47
2,109,368: 47
— IO —
Transport 2o3: 16.— 4^5,867: 8. 8. 2,109,368: 47* 5,
före redovisas uti Liguiden
öfver anslagen
till Extra Stats Utgifgifter
Bil. N:o 9. . . i3,5a8: 16. —
Försålde Actier i Götha
Canal Bolag samt Obligationer
i Motala Verkstads
anläggning, hvarföre
äfven redovisas uti
nyss åberopade (Bil.N:o9.) 35,7oo: - -
så blir egenteliga summan af tillkomne Fordringar, å
ren
i83o och 1831 R:dr 1,594,070: 6. 9.
När nu desse tillkomne Fordringar R:dr 1,594,070: 6. 9. jemföras
med beloppet af de tillkomne Skulderne R:dr 5,949,549: «9- n.» visar sig
att Riksgälds-Contoirets ställning, under åren i83o och 1831, blifvit försämrad
med den förut uptagne Summan af R:dr 4*355,479* >3: 2. och
hvilken försämring hufvudsakligen blifvit förorsakad genom de till Rikets
Ständers Bank af Riksgälds-Contoiret utgifne Obligationer å ett sammanräknadt
belopp af R:dr 4>400'000,
Till uplysning om förhållandet med Riksgälds-Contoirets Cassa Inkomster
och Utgifter, åren i83o och 1831, är en Förteckning häröfver för
hvartdera året författad; hvilka förteckningar härjemte bifogas sub N:ris
4 och 5. Och inhämtas af desse Bilagor att, år i83o, Utgifterne öfver
stigit
inkomsterne med R:dr 1,406,783: i3. 3.
och år 1831 likaledes med 1,750,870: l4- 7.
och således Cassa brist för båda åren . . . 3,167,153: 27. 10.
Såsom härtill bidragande orsaker må nämnas de hufvudsakligaste,
nemligen:
1:0 De på Creditiven uttagne R:dr 1,200,000: 2:0 Utgifne Lån till
Städer och Corporalioner R:dr 187,450: 3:o Kostnader för sistledne Riksdag
R:dr 124,019: 29. 2. 4:o Det på Creditivet i Banken assignerade
och inom Juni månads slut år 1831 godtgjorde belopp (Bil. N:o 43 R-'dr
567,571: 39. 2. 5:o På Anslaget till Statsbehofvens fyllande, uttagne år
i83o, utöfver det vanliga beloppet för året, omkring R:dr 35o,000: 6:0 Utaf
medel, hvilka, år 1829, influtit, anordnadt till Försvars Verkets i ståndsättande,
samt till så kallade extra Stats Utgifter R:dr 335,o4i: 16. 6*
7:0 Förskott till bestridande af de på Riksgälds-Contoiret anvisade så
kallade Extra Stats Utgifter enl. Bilagan N:o 10, R:dr 320,3go: 10. 10.
Enligt den af Vederbörande i Riksgälds-Contoiret meddelade up- Allm. lielysning,
har, utaf Allmänna Bevillningen, hvilken, år i83i, efter sednastevt'M,i'nSen/°r
Bevillnings Stadgan af den 21 Februari i83o, blifvit uttaxerad, intill den ör 1831,
1 innevarande December Månad, med tillägg af sådan Bevillning, som
icke särskildt taxeras, på 5ooo R:dr nära influtit till det påräknade beloppet
af 2,270,600 R:dr; hvilken obetydliga brist med visshet kan påräknas
att inflyta från Ränterierne.
Öfver de, genom Riksgälds-Contoiret, bestridde kostnader för sist- 1828 1830
lidne Riksdag, hafva Revisorerne låtit uprätla ett General Sammandrag, arens Rikssom
bifogas sub. N:o 6; och hvaraf inhämtas, att den hittills från Riks- dags kostgälds-Conloiret
utbetalde summa bestiger sig till R:dr 4°5,795: 8. 5., el- n°der.
ler, efter afdrag af influten prenumerations afgift R:dr 472: 4°- 6. till
R:dr 4°5,322: i5. 11., hvilket sistnämnde belopp dock kommer att tillökas
med kostnaden för den ännu återstående tryckningen af Ridderskapets
och Adelns Protocoll, och hvilken kostnad, enligt ett af f. d. Riddarhus
Secreteraren, nu mera Herr Justitia? Rådet och Riddaren Lagerheim,
under den 17 sistlidne November, afgifvet provisionelt förslag, skall
upgå lill omkring 12,000 R:dr Banco.
På ofvanberörde så ganska betydliga koslnads-Summa och deraf
inlysande angelägenhet af minskning i Utgifterne för Riksdagarne, hafva
Revisorerne ansett sig böra särskildt fästa Rikets Höglojl. Ständers upmärksamhet.
Vid uprättandet af förrberörde General Sammandrag, har förekommit,
dels att Kongl. Stats-Contoiret requirerat och från Riksgälds-Contoiret
erhållit ersättning för något mera än Kongl. Stats-Contoiret, vid
Riksdagens början, förskjutit, och dels, att fullständig Redovisning ännu
saknas för några från Riksgälds-Contoiret till mindre utgifter ulbetalte
förskott: af hvilka sålunda förekomne anmärkningar Revisorerne lemnat
Herrar Fullmäktige del, med anmodan, att, i ena och andra hänseendet,
nödiga åtgärder vidtaga.
Öfver de till Försvars Verkets iståndsättande anslagne medel, äro Liquidatio
•
. TXtT tor (ir€lTL
särskilde Liquidationer för åren i83o och 1831 författade, hvilka bifogas 1830 oc/ä
183i ofver sub. N.*ris 7 och 8, och hvaraf inhämtas, att utaf f. d. Allmänna Magarfe
till För- zins Inrättningens Tillgångar, äro, intill i83i års slut, från Kongl. Stats
svars Verkas Contoiret till Riksgälds Contoiret lefvererade tillhopa 65o,ooo R:dr. —
1 standsät- j?fter särskild inhämtad up lysning, äro, under år i832, ytterligare lefve
tGTioc
str* 1 tv 1
skildt an- rerade R:cJr 100,000:
slagnemedel. _
Liquldatio■ Liquidationer öfver de till så kallade Extra Stats Utgifter an
ner/ö;-
åren slagne medel äro jemväl uprättade för åren i83o och 183 r, sär183löfverdes'kRcR
^ör hvartdera året, hvilka sub. N:ris 9 och 10 bifogas; Utvisande
till silkallade^esse Liquidationer, att de anslague medlen icke influtit till erforderligt
Extra Stats belopp, så att, till de förefallne utgifternas bestridande, Riksgälds-ConUtgifter
ser- toiret måst, utaf egne tillgångar, fylla bristerne; hvadan, vid i83r års slut,
skilt anslag. Rjksgälds-Contoirets förskotts fordran utgjorde R:dr 326,390: 10. 10.
Denna brist befinnes till största delen härröra derifrån, alt Banco
Piäntevinsten, som blifvit beräknad och anslagen till bestridande af Extra
Stats Utgifter samt lill Låne-byggnadsbiträde åt Götha Canal Bolag,
i stället för calculerade 35o,ooo Rrdr, åren i83o och 1831, upgått till
endast r3o,845 Rrdr 26 sk. tillhopa, hvarigenom i den påräknade summan
upkommit en brist af icke mindre än 219,154 R.*dr 22 sk.
Verkställde Revisorerne hafva inventerat, så val den så kallade General Cas
inventeringarsan
eller förrådet af Sedlar, hvilka skola hållas i beredskap för vexling,
af Cassan såsom ock båda Yexlings Cassorne, hvarvid någon anmärkning icke före
Z7s
HanTkomm[t~
lingar. Jemväl hafva Revisorerne genomgått de säkerhets-och dylika Hand
lingar,
hvilka dels förvaras hos Herrar Fullmäktige och dels hos Cornmissarierne;
och hafva desse Handlingar befunnits säkert vårdade, och i
god ordning.
Riksgälds-Contoirets fordna Utrikes gäld, som Kongl. Majit i Nåder
behagat åtaga Sig att låta liqnidera.
Riksgälds• Utaf Herrar Fullmäktiges Protocoll och afgifne Berättelse hafva
Contoirets Revisorerne, i afseende på det i Leipzig uptagne Lån, inhämtat, att de
fordna Utri-af Riksgälds-Contoiret utgifne 5 stycken Hufvud-förbindelser ellevi oblids
Gäld. gationer, hvardera på 3oo,ooo R:dr Sachsiskt Conventions Mynt, blifvit,
år i83x, jemte dertill hörande handlingar, genom Kongl. Maj:ts Kådiga
försorg, till Riksgälds-Contoiret återställde; äfvensom att, i stället för de
af vederbörande Bankierer för berörde Lån utfärdade Partial-Obligationer,
hvardera på 5oo R:dr Sachsiskt Conventions mynt, i3 st., hvilka,
enligt i83o års Revisorers Berättelse, återstodo, att, såsom inlöste och
annulerade, i Riksgälds-Contoiret företes, Kongl. Maj:t låtit till RiksgäldsContoiret
aflemna handlingar, som bestyrka, att desse felande i3 st. blifvit,
såsom förkomne, af Kongl. Maj:t liquiderade.
Utaf de för Lånen i Antverpen från Riksgälds-Contoiret utgifne
Partial Obligationer, hvardera på iooo Gulden Brah. Vexel Mynt, uterstodo,
enligt i83o års Revisorers Berättelse, att till Riksgälds-Contoiret
återställas, 73 stycken; hvaraf En sådan Obligation i November Månad
nyssberörde år blifvit lill Riksgälds-Contoiret aflemnad och antalet såmedelst
till 72 st. minskadt.
Med de för Lånen i Holland af vederbörande Bankierer utgifne
Partial-Obligationer, hvardera på 1000 Gulden Hollands Courant, har, sedan
i83o års Revision någon förändring icke ägt rum, så att antalet af
dylika Obligationer, hvilka ännu icke, såsom inlöste och annulerade, uti
Riksgälds-Contoiret blifvit företedde, utgör 234 stycken,
Skånska Stenkols Verket vid Höganäs.
Uti Rikets Höglofl. Ständers vid sistlidne Riksdag, i afseende på Återstående
detta Stenkols Verk, vidtagne Beslut, stadgas ibland annat, att den köpe- köpeskUlinskilling,
bestående i Statens fordringar hos framlidne Hans Exeellence g«n/o'r Sf-ea«
m. m. Grefve Ruuths Sterbhus, emot hvilka Stenkols Verket lomme att
af gamla Bolaget till ny^a Bolaget afträdas och med full ägande rättw” °Sa,u'
öfverlåtas, skulle uti Riksgälds-Contoiret innestå 4°>°°o R:dr. hvilka icke
finge till gamla Bolaget utlemnas, innan Rikets Ständers Revisorer af
Stats- Banco och Riksgälds Verken, efter granskning af Stenkols Verkets
Räkenskaper, gifvit Herrar Fullmäktige i nämnde Contoir tillkänna, att
utöfver de uti Stats Utskottets, af Rikets Höglofl. Ständer bifallne Betänkande
N:o 89 omförmälte, i och för sänkningen af Ryds Schachtél
samt Ler-Fabrikationer, redan utgifne 135,677 ^:c^r 29 s^-» minst ytterligare
64,322 R:dr 19 sk. blifvit till enahanda föremål använde.
Och som, utaf de vid Stenkols Verket för åren 1828, 1829 och
j83o, afslutade, lill Revisorerne öfverlemnade HufvudbÖcker, Revisorerne
inhämtat, att, oberäknade andre, efter år 1827, använde ganska betydlige
kostnader, i och för sänkningen af Ryds Schachtet samt Ler-Fa
-
— i4 —
hrikationer, Bruks Patronen Owen, enligt förevisadt Conlract af ilen 9
April 1829, om lefverering och upsättning vid Ryd af Ångmachiner, betingat
sig en sammanräknad Summa af 102,220 R:dr, hvaraf, inom i83o
års slut, blifvit, i afräkning, till Owen utbetalde och på Contract quitterade
tillhopa 62,000 R:dr samt ytterligare år i83a R:dr 14,000:, eller
tillhopa 76,000 Pi:dr; så, och enär de på meranämnde föremål använde
kostnader, vida öfverstiga den stipulerade summan af 200,000 R:dr, hafva
Revisorerne, uti afgången Skrifvelse, gifvit Herrar Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret
tillkänna, att återstoden af förenämnde, uti nyssbemäldte
Contoir qvarstående fordringar hos framlidne Hans Excellence m. m.
Grefve Ruuths Sterbhus af 4°,000 R-"dr Capital, jemte derå uplupne räntor,
får till gamla Bolagets disposition utlemnas.
General Assistance Contoir et.
Förvaltning Utaf Herrar Fullmäktiges Protocoll hafva Revisorerne inhämtat, alt
gen of Gea-sådane åtgärder blifvit af Herrar Fullmäktige vidtagne, att denna InrättAssistance
njngS fullkomliga uplösning kan äga rum inom den af Rikets Ständer
.onoite. bestämde tid; äfvensom att, till besparing i Verkets utgifter, re
dan
med nästlidne Juni Månads slut, Utlånings Departementen blifvit indragne
samt de på Ordinarie Staten derstädes tjenstgörande personer
placerade till tjenstgöring vid de återstående Departementen; och, genom
hvilken reglering, Löner för de sista sex Månaderne af detta år, blifvit
till ett sammanräknadt belopp af 3,o43 R:dr 22 sk. besparade.
Verkställd Revisorerne hafva granskat de öfver General Assistence Contoirels
granskning Lånerörelse uprättade och afslutade Hufvudböcker för åren i83o och
sistMnce Cari- !83i, hvilka befunnits ordentliga och hvaraf Revisorerne inhämtat förhållandet
med denna Inrättnings Inkomster och Utgifter.
^liren^sio Inkomster. Ar i83o. Ar 1831.
och 1831. julita och Provision för nya
Lån .
10,592:35. 9. 10,478: 8. 3.
Dito dito för renoverade . 4>$44: *5- 10. 4Ar]^>: 37. 2.
Serskilde afgifter för löste
Lån efter förfallo tiden . 1,288: 4* 2- 1,384: 36. r.
Hyra för Åkdon . . . . 131: 12. — 135: — —
Auctions Provision . . . 3,554." 5. 4* 3,o58:25. 6.
R:dr 20,i10:2~ 19,535: n. - 3^5. 36 f>
_ i5 —
Utgifter. År i83o. År i83r.
Aflöning och Pensioner . . 2Ö,o56: i. 7. 27,642:20.11.
Omkostnader, såsom Skrifmaterialier,
ved, ljus m. m. 2,549: 5. 1. 1,937:11. —
Stockholms Stads andel af
Ordinarie Auclions Provisionen
668:24. 1. 584.: 37. 5.
R:dr 29,273:3o. 9. 3o,i6^: fTJ. 5^33. 4
Vid jemförelse emellan Inkomster och Utgifter åren i83o och i83i,
visar sig att Utgifterne Öfverstigit Inkomsterne:
år i83o med ..... R:dr 9,163: 5.8.
„ 1831 „  10,629:10.4.
Summa R:dr 19,792: 16.—
Provisoriska utbytet af den för General Assistance Contoiret begagnade
Egendom mot den Stockholms Stad tillhörige Egendom
eller f. d. så kallade Hessensteinska Huset.
Sedan Secreteraren vid Öfverståthållare Embetet, G. A. Stridsberg, Provisoriskt
uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift, i underdånighet förklarat sig vil- utbyte af deri
lig, att i General Assistance Contoirets ställe, öfvertaga och bedrifva eUJörAssistanPant-Lån-Inrättning
här i Hufvudstaden, samt, i bland annat dervid fästat
det förbehåll, att den Egendom,, som af General Assistance Conloi- Egendom
ret begagnas, skulle med alla tillhörande Byggnader till honom för ifrå- mot den
gavarande ändamål uplåtas; Och Kongl. Maj:t, i anledning häraf, i Nåder Stockholms
godtfunuit infordra Stockholms Stads Drätsel Commissions utlåtande: Om
icke det af bemälte Commission inköpte f. d. så kallade Hessensteinska kalladeH^s
huset, kunde till Riksgälds-Conloiret uplåtas, i utbyte mot det af Gene- sensteinska"
ral Assistance Contoiret begagnade hus, och, i delta fall, sednare lägen- Egendomen,
heten få af Entrepreneuren för den nya Inrättningen begagnas; så, och
efter det Drätsel (kommissionen, i afseende på frågan om f. d. Hessensteinska
husets utbyte mot det af General Assistance Contoiret innehafvande
Hus,, i underdånighet förklarat sig finna ifrågavarande utbyte så mycket
mera angeläget, som sistnämnde eller General Assistance Contoirets
Hus är för en Pant-Låne-Inrättning apteradt och i flere afseenden för
detta ändamål tjenligast, hade Kongl. Majit, uti Skrifvelse af den 24
Mars innevarande år, i Nåder behagat för Herrar Fullmäktige framställa
behofvet för nämnde Inrättning, att provisionelt lill nästa Riksdag få
utbyta f. d. så kallade Hessensteinska Huset mot General Assistance C011-  toirets local samt äska Herrar Fullmäktiges yttrande: huruvida Herrar
Fullmäktige funno sig kunna samtycka till berörde utbyte emot de up~
gifne vilkoren.
Till detta föreslagna provisoriska Husbytet hafva Herrar Fullmäktige,
med hufvudsakligt instämmande uti hvad Kongl. Maj:t i Nåder behagat
framställa, samtyckt, under följande hufvudsakliga vilkor, nemi:
1:0 Att de besigtningar och värderingar å båda Egendomarne, som,
genom Öfver Intendents Embetet, komma att verkställas, ske, i närvaro
af Deputerade, så väl från Riksgälds-Contoiret, som från Drätsel Cominissionen,
å Stadens vägnar.
2:0 Att, derest de värden, hvilka, vid berörde förrättning, varda
Egendomarne åsatte, skulle af Rikets Ständer godkännas, det skall vara
åt Rikets Ständer förbehållet att besluta och afgöra, huruvida ett definitift
byte skall ske samt, i följd deraf, mellangiften eller öfverskjutande
skilnaden i värdet, som den ena eller andra Egendomen blifvit åsatt, fi<juideras.
3:o att, så länge det provisoriska bytet äger rum, alla utvändiga
reparationer, som å Husen kunna erfordras, ombesörjas af vederbörande
Egare, hvar för sitt Hus; hvaremot de förändringar, som kunna tarfvas
invändigt i husen, skola af de sammas innehafvare verkställas och bekostas,
samt följaktligen för det Hessensteinska Huset af Riksgälds-Contoiret
och för det nu af General Assistance Contoiret begagnade Hus, af
Drätsel Commissionen, å Stadens vägnar; dock med vilkor, att, i händelse
något slutligt utbyte ej kommer att ske, Husen afträdas och återlemnas
ömsesidigt i det skick, hvari de, vid det provisoriska emottagandet,
befunnits.
Efter det ofvanberörde, af Herrar Fullmäktige stadgade vilkor blifvit,
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse den 2 sistlidne Juni, gillade,
har ordentligt Contract, om ifrågavarande provisoriska husbyte, blifvit,
under den 8 påföljde Augusti, emellan Herrar Fullmäktige, å RiksgäldsContoirets
vägnar samt Drätsel Commissionen, å Stockholms Stads vägnar,
uprättadt och exemplaren utvexlade.
I saknad af Besigtnings Instrumenten, hvilka ännu icke kommit
Herrar Fullmäktige tillhanda, hafva Revisorerne icke kunnat något utlåtande
om desse Egendomars beskaffenhet meddela.
f. d. Filial Discont - Inrätt ning ar ne. z.nefurGö.
Vid läsningen af de öfver ärenden, rörande Götha Canal Bolags Bolags f. d.
f. d. Discont, hos Herrar Fullmäktige förde serskildle Protocoll, hafva Disconts
Revisorerne fästat upmärksamhet vid tvänne hos Konungens Befallnings- läkning i
hafvande i Skaraborgs Län anhängige gjorde Utsöknings mål, med hvilkas
afslutande ovanligt dröjsmål ägt rum; hvarom Skrifvelse från Revi-gi'ge UtsöTsorerne
till Herrar Fullmäktige algått. nings mål. •
Revisorerne hafva utan anmärkning granskat de vid dessa DiscontInrättningar
för åren i83o och 1831 afslutade Räkenskaper och deraf, i
afseende på
Götha Canal Bolags f. d. Discont Verk.
inhämtat:
i83o Ars Inkomster.
På de utestående Lånen influtit . R:dr 5,486: 45. ii.
(hvaraf, i följd af Accords Liquider,
R:dr 1,789: 17. 11.)
Öfver räntor 5o8: 20. 2.
2:ne års ränta å 3 procent å en Låne
Bankens Obligation stor 6,000 R:dr . 36o: — —
Summa Inkomster R:dr 6,355: 18.
i83o Ars Utgifter.
Ombudets Provison för Fordringarnes indrifning,
Arfvoden, Contoirs Expenser
och Lagsöknings-kostnader, tillsammans . , . R:dr 1,783: i5. n.
hvadan Behållning R:dr 4,572: 2. 2.
x 331 Års Inkomster.
På de återstående Lånen
influtit, Capital . R:dr 8,757: 27.9.
(hvaraf, genom Accords liquider,
R:dr4>352: 45. 4-)
Öfver räntor 2,166: 3o. x.
Ett års ränta å 3 procent
Transport 10,924: 9. 10. 4,572: 2. 2.
Granskning
of Götha
Canal Bolagsf.
d. Di.
scont Inrättnings
Räkenskaper
för tiren
1830 och
1831.
I.
— iS —
Transport 10,924: 9- 10. 4^72: 2. 2.
å en Låne Bankens Obligation,
stor 6,000 R:dr 180: — —
Summa Inkomster R:dr 11,104: 9- I0,
1831 Års Utgifter.
Ombudets Provision för Fordringarnes
indrifning, Arfvoden och Contoirs Expenser,
tillhopa R:dr 1,509: 3. 8.
.Behållning R:dr 9,Spö: 6. 2.
hvadan behållne Inkomsten för desse 2:ne åren utgjort Il:dr 14,167: 8. l\.
och med hvilket sistnämnde belopp Bankens lörskotts
Fordran,
som, den 3i December 1829, utgjorde R:dr 968,335: 28. 3.
blifvit förminskad och den 3i December i83i besteg
sig till R:dr 954,168: 19. 11.
Malmö f. d. Discont Verk.
i83o Års Inkomster.
af Malmö På de utestående Lånen influtit Capital R:dr 333: 22. 10.
f. <1. Discont öfver räntor
5oo: — —
Inrättnings satut å Björkmans, Ståhles, Kocks och
Räkenskaper ]\Ja]mr0S’ Gassa Skuld, Capital . . . 3,666:32. —>
och *1831. J. Ståhles enskilda Räkning inbetaide
och afsatte . . 25o: — —
Lagsöknings kostnader 200: — —•
En utelöpande Riksgälds-Contoirets Depositions
Attest  37: 18. 8.
Summa Inkomster R:dr 4.987: a5 6,
i83o Års Utgifter.
Ombudets provision för Fordringarnes indrifning,
Arfvoden och Contoirs Expenser,
tillsammans . . R:dr 370: 16.4.
Bestridde Lagsöknings kostnader 32'. 46. 4- ^3 ,/f g
Och således Behållning R:dr 4.584: ro. 10.
Transport 4.584: 10. 10.
A
— ‘9 —
Transport' 4.584: io. io.
1831 Ars Inkomster.
På de utestående Lånen influtit, Capital R:dr 1,807: 10. —
(hvaraf, genom Aceord, R:dr 110: 28.)
Öfver räntor 567:27. \.
A Björkmans, Ståldes, Kocks och Malmros’
Gassa Skuld
1,012: 29. r.
Summa Inkomster R:dr 3,387: 18. 5.
1831 Ars Utgifter.
Ombudets provision, Arfvoden och Con
toirs
Expenser
829:44- 8.
Behållning R:dr 2,557: 21. 9.
hvadan hehållne Inkomsten för desse 2:ne åren utgjort R:dr 7>'4j: 82. 7.
Och med hvilket sistnämnde belopp Bankens förskotts Fordran, som, den
3i December 1829, utgjorde • R:dr 442>457: 89. 3.
blifvit förminskad, och den 3i December 183f besteg
sig lill R:dr 4^5,316: 6. 8.
3;ne Besvärs Skrifter äro till Revisorerne inkomnne, nemi. Till Revisa
1:0
från t. f. Casseuren vid Riksgälds-Contoirets Credit Sedel Verk'^e^Besvär".
J. Zengerlein.
2:0 t. f. Kamereraren vid General Åssistance Contoiret Dahlgren.
3:o 2:ne tillsvidare tillförordnade samt ålskillige Extra Kammardrängar
vid Riksgälds-Conloiret, gemensamt;
Och hafva Revisorerne desse Besvär pröfvat och, efter beskaffenheten,
afgjort.
Slutligen och som vid Herrar Fullmäktiges Förvaltning någon an- Decharge
märkning icke blifvit af Revisorerne gjord, så hafva Revisorerne ansett-/^
Sjo- böra tillstyrka, att Herrar Fullmäktige meddelas frikallelse från all säMs-Con
tmret.
ansvarighet för deras af Revisorerne granskade förvaltning. Stockholm
den i4 December i832.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar
C. O. Palmstjerna. Kantzow. P. Lagerhjelm.
P. G. Cederschjöld. C. J. v. Schantz. W. IUsinger.
På Högvördige Preste-Ståndets vägnar
M. Hasselrot. H. O. Holmström. P. G. Svedelius.
C. J. Heurlin. J. A. Engeström. J. C. Billingdahl.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar
C. Korman. ■ Carl Vallej. A. H. Frick.
Gust. Lindeberg. And. Wedberg. Jac. Linström.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar
JV. Håkanson. Lars Persson. Joh. Svensson.
Botvid Jonsson. Bengt Nilsson. O. Olsson.
C. Sylvain
-
/
21
Reservationer.
Den 8 December i832.
Af Herr Assessoren Lagerhjelm: Jag anser mig skyldig, att ej al- Reservation
lenast fästa Rikets Ständers serskilda upmärksamhet på det betydliga ner.
belopp, som till kostnader för sistlidne Riksdag åtgått, utan äfven framställa
till närmare pröfning de åtgärder, hvilka synas mig verkställbar^’
och lämpliga för vinnande af detta ändamål, hvars vigt ökas deraf att
Riksdags-koslnaderne till en del bestridas äfven af sådane medborgare,
som hvarken äga rätt att välja Riksdagsmän eller att deltaga i Besluten.
Först ådrager sig representations-kostnadernes stora belopp upmärksamhet.
Ständernes sammankomster hämta sitt anseende från öfverläggningarnes
lugn, beslutens mognad och dep Stats-magts styrka,
hvars verksamhet påkallas vid verkställigheten. Grundlagarne tillerkänna
dem en helgd, som äfven i det yttre bör uppenbara sig. Hvad derutöfver
göres, är åtminstone ett öfverflöd. Sveriges inbyggare måste föra
ett tarfligt lefnadssätt och detta representeras icke af de Talemäns lafflar,
som uptaga största andelen i den bifogade tabellens första column R:dr
71,559: 24. 6.
Dernäst kunde väl Riksdagsmännens behof af samtal utom Protocoll
tillfredsställas af en enda klubb, kostande mindre än 12,000 R:dr
Banco, som ett enda RiksStånds klubb kostade under sista Riksdagen.
Följderne i öfrigt af gemensamhet i öfverläggningar, så högt formerna
medgifva, måste jag bär förbigå.
Ridare böra aflpningarne vid Utskotten upböra med goromålen och
rättas efter dem, och sluteligen kan tid och penningar sparas blott derigenom
att alla RiksSlånden så mycket möjligt är remittera samma ärende
lill samma Utskott och så litet som möjligt, ett mål till flere Utskott.
Uti denna reservation hade Herr Friherre Kantzow instämt.
Den 9 December i832.
Af Ordföranden, Herr Öfversten m. m. Friherre Palmstjerna: I
afseende på Herrar Fullmäktiges åtgärder för uptagandet af Lånet i
Silfver, kan det icke förbises, att de mera motarbetat, än befordrat detsamma.
Sedan Fullmäktige, genom en Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, blifvit
satte uti nödvändighet, att, efter nära 2:ne års förlopp, å nyo utfärda
Kungörelse om Lånets uptagande, och då det af hvar och en ansågs
föga tänkbart att inhemska Capitaler skulle kunna erbjuda dess fulla belopp,
utsatte Herrar Fullmäktige den korta tiden af arne Månader, inom
hvilken Anbuden borde ske. I stället alt lätta desse Anbud och befordra
en concurrence emellan flere Långifvare, kungjorde Herrar Fullmäktige
uptagandet af delta Låns högsta möjliga belopp på en gång, ulan
att till en början fördela det uti serskildte Anbud af hela eller halfva
millioner. Beloppets storlek öfversteg tillgången hos inländske Capitalister;
tidens korthet försvårade speculationen för de utländske.
När derefter intet Anbud på den utsatta dagen är inlemnadt, men
skriftlig anmälan sker att en Långifvare är sinnad göra Anbud, i enlighet
med de bestämda vilkoren, och anhåller om något j^tterligare rådrum af
tid, så göra Fullmäktige häruppå intet afseende. Den sig sålunda yppade
möjlighet, att bringa Rikets Ständers updrag till verkställighet, begagnas
på intet sätt; ingen ny dag till anbuds emottagande utsättes och
meddelandet, ehuru det enda som skedt, lemnäs utan all upmärksamhet.
Utgången af denna angelägenhet är i och för sig sjelf icke utan
sin vigt; men af långt större vigt är frågan om godkännandet af åtgärder,
sorn hafva en dylik syftning. I denna fråga innefattas: huruvida
man skall godkänna Herrar Fullmäktiges sätt att behandla de af Rikets
Ständer dem lemnade updrag; huruvida verkställigheten af dessa updrag
skall bero af den större eller mindre benägenhet, som för dem förefinnes
uti Herrar Fullmäktiges enskildta tänkesätt; och huruvida ieke
dessa tänkesätt böra böja sig under medvetandet af åtagna pligter. Denna
fråga kan blifva af allt för vigtiga och för en framtid inflytelserika
följder för att utan alfvarlig pröfning afgöras; Och på Revisorernes beslut
i detta afseende beror måhända mera, än vid första påseendet
skulle förmodas.
Godkännandet af Herrar Fullmäktiges åtgärder öfverensstämmer
ieke med allmänna fordringarne på elen kraft och verkan ett Rikets Ständers
Beslut bör äga, hälst inför Rikets Ständers egne Fullmäktige; Och
Revisorernes åliggande är, att förklara: det Fullmäktige väl hafva upfyllt
ordalydelsen af de föreskrifter Rikets Ständer dem gifvit, men likväl
icke befordrat Rikets Ständers afsigter med den nit och omtanka,
som af dem kunnat förväntas.
•Härmed hade sig förenat Herr Bruks Patronen Hisingerj Herr
Dom Prosten, Doctor Heurlin, Herr Professoren, Doctor Engeström samt
Herrar Rådmännen Frick och Lindeberg.
(Bil. N:o 1. till 1832 års Revisions-Berättelse om Riksgälds-Verket.)
Afskrift.
CARL JOHAN &c.
W år Ynnest &c. Som WI, sedan hela Stals Rådels tankar deröfver
blifvit inhämtade, på sätt det Protocolls Utdrag utvisar, som, genom
Wår Stats Secreterare för Handels- och Finance Ärenderna, Eder meddelas,
funnit oundvikligen nödigt att till andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, än utomordentliga anstalter för Rikets försvar, nu disponera
Två Hundrade Tusende Riksdaler af den, jemlikt Regerings-Formens
63 §., anvista mindre Creditiv-Summan; så gifve WI Eder härmed
Wår Nådiga vilja tillkänna, att J, enligt Rikets Ständers vid sista Riksdag
fattade och hos OSS i underdånighet anmäldta Beslut, tillhandahållen
förrberörde 300,000 R:dr, för att till Wårt och Rikets Stats Contoir,
uppå dess requisilioner, utbetalas. WI befalle Eder &c. Stockholms
Slott den 20 Augusti i83i.
GARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-Contoir, om disposition af
200,000 R:dr af mindre Creditiv-Summan.
vidimeras
C. Sjlvan.
Det uti ofvanafskrifne Nådiga Bref omförmäldte Protocolls Utdrag
lyder som följer:
Utdrag af Protocollet, hållet inför Hans Majrt
Konungen uti Stats Rådet på Stockholms Slott den
20 Augusti 1831.
Närvarande:
Deras Excellencer, Justitias Stals Ministern, Herr Grefve Rosenblad.
och Stats Ministern för Utrikes Ärenderna HerrGrefve af Wetterstedt,
Stats Råden: Herr Grefve Adelswärd.
Herr Friherre af Nordin.
Hof Canzlern Friherre von Schulzenheim.
Stats Secreterare!! Skogman.
Kongl. Maj:t behagade, enligt Stats Rådets närvarande Ledamöters
enhälliga underdåniga tillstyrkande, i Nåder förklara Sig finna oundvik
-
ligen nödigt, att. till andra högst vigtiga och angelägna ändamål, än utomordentliga
anstalter för Rikets försvar, nu disponera Två Hundrade
Tusende Riksdaler af Mindre Creditiv-Sumrnan: och Kongl. Maj:t befallte,
att Skrifvelse skulle under denna dag till Fullmäktige i Rikets
Ständers Riksgälds Contoir expedieras, med updrag, att, enligt Rikets
Ständers vid sista Riksdag fattade och hos Kongl. Maj:t anmäldte Beslut,
tillhandahålla och på Slats-Contoirets requisitioner utbetala förrberörde
200,000 R:dr.
Ex Protocollo
Fredr. E. Hebbe.
vidimera:
C. Sylvan.
(Bil. N:o 2. till 18-32 ars Revislons-Berätlerse om RiisgaMs-VexEe&J
Afskrift.
CARL JOHAN &c.
W. r Ynnest och Nådiga benägenhet &c. Som WI, sedan hela Stat*
Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, på sätt det Protoeolls Utdrag
utvisar, sorn, genom Wår Stats Secreterare för Handels- och Finance Ärenderne,
Eder meddelas, funnit oundvikligen nödigt, att till andra högst
vigtiga och angelägna ändamål, än utomordentliga anstalter för Rikets
försvar, nu disponera Ett Hundrade Tusende Riksdaler af den, jemlikt
Regerings Formens 63 §., anvista mindre Creditiv-Summa, så gifve WI
Eder härmed Wår Nådiga vilja tillkänna, alt J, enligt Rikets Ständers
vid sista Riksdag fattade och hos OSS i underdånighet anmäldta Beslut,,
tillhandahållen förrberörde 100,000 R:dr, för att till Wårt och Rikets--  Stats Contoir, uppå dess requisition, utbetalas. AVI befalle Eder &c;
Stockholms Slott den J7 Mars i832.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Till Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds Contoir, om tillhandahållande
af 100,000 Rdr till Stats Contoirels disposition,
vidimeras
C. Sjlvan~
Det i ofvanafskrifne Nådiga Bref omnämnde Protoeolls Utdrag;
lyder sorn följer:
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance
Ärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i
Stals Rådet å Stockholms Slott den 17 Mars i832-.
Närvarande:
H. E. Justrtiae Stats Ministern, Herr Grefve Rosenblad.
H. E. Stats Ministern för Utrikes Ärenderna, Herr Grefve af Weil
TERSFEDT.
Stats Råden: H. E. Herr Grefve Lagerbjelke.
H. E. Herr Gref ve Löfwenhjelm.
Herr Grefve Adelswärd.
Friherre Åkerhjelm.
Hof Ca nz ler a Friherre von Schö a zenk eim.
Stais Secreleraren Skogman.
II. E. Stats Rådet Herr Grefve Mörner hade, med Kongl. Majlis
Nådiga tillstånd, företagit en resa i enskilda angelägenheter.
Efter inhämtande af hela Stats Rådets tankar, förklarade Kongl.
Majit Sig finna oundgängligen nödigt, att till andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, än utomordentliga anstalter för Rikets försvar, nu disponera
ytterligare Ett Hundrade Tusende Riksdaler Banco af den, jemlikt
Regerings Formens 63 §., an vista mindre Creditiv-Summan: och Kongl.
Majit befallte, att Dess Nådiga Skrifvelse i ämnet skulle under denna
dag till Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds Contoir expedieras, samt
Utdrag af delta Protocoll derjemte Fullmäktige genom Stats Secreteraren
meddelas.
Ex ProtocoIIo
S. G. Saky berg.
vidimeras
C. Sylvan.
Utdrag ur Räkenskap crntt
sorn visar
(Bil. N:o 5 till i8>2 års Revisions-Berättelse om Riksgälds-Werket.)
förhållandet med Riksgälds- Contoirets enskilda Inkomster och Utgifter Ar 1831»
Inkomster.
Allmän Bevillning:
Lefvererad från Vederbörande för 1828 och föregående åren 5,091. 10, 10.
„ 1829 ........ ‘22,730. 17. -
„ 1830 . .
2,155,001. 47. 9,
„ 1831 . . 91,295. 14. 0.
s. å. af Testamenten . . 18,771. 28. 0.
Stärnpel-afgift för Spelkort
700.
110,767. 4. —
R:d'r 2,293,65a 31. 7.
Innehållen vid Riksgälds- Coritoiret utaf derstädes utbetaldte Interessen,
nemligen:
å Trollhätte Sluss-Verks Lottsedlar . . 1,070. — —
Lifränte-Lånet  16. 31. — ^
Summa Bevillning
Kongl. Kammar-Rättens Observations Medel
Skatte-Räits-Medel
Losen för Ekskog
2,294,737. 14. 7.
7,458. 10. 10.
5,772. 3. 5.
15,356. 8. 2.
R:dr 2,323,323. 37. —
Men när härifrån afgå följande Gravationer oell Restitutioner, hvilka omedelbarligen
blifvit med Contant godtgjorde, och uti Cassa-Räkningen afförde,
nemligen :
Anmärknings procent (ill Vederbörande i Kongl- Kammar-Rätten, sorn, efter
afdrag af Remisslage (15 R;d 5 sk), blifvit utbetald med 1,998. 26. 3,
Omkostnader för Taxeringen i Stockholms Stad till Bevillning
för år 1831  ...... 2,336. 16. 6.
Seraphi mer - O rdens - Lazarettets samt Fri murare-Barnhusets
Andelar i ofvan upptagne Stempel-afgift för Spelkort . . 320. 10. — 4 655 4 9
Återstår Behållning af ofvan specificerade Fonder
—  ——
Banco.
8,850. 35.
1,341. 32.
4.
5.
Tidnings-Stempel-Afgift, uppburen i Stockholm ....
hvarifrån afgå omkostnader .........
Lefvererad från Landsorterne ...........
Capital-afbetalningar och Räntor å sådane utgifne Lån, hvilka, enligt Reglementets 78 §., äro
beräknade ibland Tillgångarne för Riksgälds-Cöntoirets enskildte utgifter och behof.
7,509.
1,345.
2. 11.
1. 6.
2,318,668
8,854-
Utlånt fran f. d. Allmänna Hingstmedels-Cässan . * • •
Hit o fran f. d. Skånska Hingst proemii dito . . . •
Dito fran Kongl. Bergs-Collegii f. d. Gassa .
Till Staden Ystad för Hamnbyggnad ........
„ Dito Norrköping för Husbyggnader ......
„ Dito Borås ..... dito
.
,, Upsala Academi för Bibliotheks-Byggnaden . . .
Utdelning från afledne Stadsmäklaren Sodeinans Concurs.
Capital.
400. — —
2,887. 8. 10.
469. 24. -5.
1,000. — —
1,969. 10. 4.
x6,725. 43.
7.
Ränta.
917. 16. -  812. — —
301. 28. 10.
570. 25. 7.
5,074. 39, 2.
3,875. 30. 9.
1,350.
12,901. 44. T.
Betalning för försaldt så kalladt Stämpel-papper till Bankens Pappers-Bruk Tumba . . .
Hyra för det af Götheborgs Discont-Bolag begagnade Rum i Riksgälds-Contoirets Hus .
Ersättningar af förskjutne Brandförsäkrings-afgifter • • •
150. 47.
Dito Omkostnader för Charte-SigiHatEe Hvitstemplingen . . 1 504. 4.
Dito d:o för 1817—1818 Arens Riksdag ..... '4g. 32.
Större Utgift än Inkomst .......
hvilken skillnad eller Brist blifvit betäckt:
Genom Götha Canal Bolags Insättning mot
5 procents Ränta ...... R:d
af Allmänheten upplånte mot 5 procents
Ränta R:d 895,600.
D:o 4 procents d:o 4,400.
Summa Inkomster
R:dr
19,627
96
100
1,703
7349,050
,750.370
70,444. 24. —
900,000. — —
970,444. 24. —
Under loppet af de 4 sista Månaderne af År 1831.
pa Creditivet i Banken Assignerade R-d 784,403. 19. 8,
Men när härifrån afgå de Behållningar på
serskildte Räkningarne N:s 3 och ö‘i Vexel-Banken,
hvilka blifvit bildade genom
öfverföringar från Riksgälds-Contoirets
enskilda Räkning, såsom Förskott till bestridande
af de till nämnde serskilde Räk
,
ningar hörande utgifter  4 477. 29, 1.
-Återstå
, 779,925. 38.
7»
1,750,370, 14.
/>
32
39
11
Summa R:dr 4,099,420' 31 *—
U t gift dl\
Utbetaldte Anslag på Allmänna Bevillningen:
Till Statsbehofvens fyllande:
Den, vid 1830 års slut, på detta Anslag outtagne Summa R:d 500,000. — —
I afräkning på 1831 års anslag  1,225,000. — — | qqq.
Till Försvars- Verkets iståndsättande:
Försvars-Verket i allmänhet
210,000. — —
Allmänna Garnizons-Sjukhusets fullbordande .....
Ärliga Räntan till Hans Maj:t Konungen
Af betalningar på Skuld-Capital och Räntor:
På Riksgälds-Contoirets äldre Lån mot 5 procents ränta .
Dito Dito mot 3 procents dito .
Lifränte-Lånet
Trollhätte Slussverks Lottsedlar
Högstsalig H. M:t Konung Carl XIIRs Hemgifts-Capital
Riksgälds-Contoirets Obligationer, utan ränta, utgifne till
ersättning för Svenske Medborgares, genom Skeppsupp
bringningar,
lidna förluster
å Götha Canal-Bolags-Insättningar af 70,444. 24. — ...
å den till understöd för Södertelje Canal anvisade Summa
32,333. 16. —
242,333. 16.
1,967,333
200,000
Capital.
2000. —
375. —
92,898. 36.
Ränta,
437. 24.
24. 41.
332. 44.
4,280. —
5,000. —
3,522. 10. 10.
1,500. — —
S:
95,273. 36.
15,097. 23. 10.
5,414. 32.
Rikets Ständers Justities-Ombudsmans samt dess och Tryckfrihets-Committéens
Expeditioner:
Aflöning
Expenser samt förskott till Resekostnader . . : .
1,442. 9.
Pension till Rikets Ständers f. tl. Justitite.Ombudsman, Friherre Mannerheim ......
F örvaltn ingsom ko stn a der för Riksgälds-Contoiret:
Aflöning (med inberäknande af Herrar Fullmäktiges Honoraria 8,000 R:dr.)
Ljuspenningar
Arfvoden på Stat, nemligen: till Vederbörande Tjenstemän vid Post-Contoiret
i Stockholm R:dr 100, dito i Wexel-Banken R:dr 100, Kammereraren
samt Casseuren i Riksgälds-Contoiret för Hufvud-Räkenskapernes afslutande
200 R:dr, eller tillsammans
Gratificationer: Den pa Stat anslagne Summa
36,064. 21.
1,366. 37.
400. —
666. 32.
Utgifterj i och för Credit-Sedel-rörelsen, utom ajloningen:
4,292. —
462. —
216. 38.
1,221. 32,
Papper till Credit-Sedlar
....
Formulairers tryckning
Dito falsning och skäring
Dito H vitstämpling
Nummerering, datering, underskrifning samt inkomne för,
nötte sedlars granskning och annullering ......
Belöningar för Sedelförfalskares upptäckande
Diverse utgifter
* •
Post-Porto
^.
Smärre reparationer, Inköp af Inventarii-persedlar, Rättegångsutgifter samt
vanliga Contoirs-Expenser
BanCo.
4,772. 46. 11.
550.
67. 8. —
11,582. 28. 11.
1,560. — 6.
0700.
Pensioner . . .
, 716. 32. *—
Expectance-Löner
320. — —
Ytterligare utgifter för 1828—1830 Arens Riksdag
För ordnande och hopläggning af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll vid 1823 års Riksdag
Till Professor Ling för en Lärobok i Gymnastiken
Ersatt förlust på General-Assistance-Contoirets Lånerörelse, år 1830
Län till Städer och Korporationer:
Byggnadslån till Staden Boras >
Hamnbyggnadslån till Staden Jönköping .............
Lån till Ottenby Stuteri-Inrättning
Inom Juni Månads slut liqviderat Skulden till Vexel-Banken för derstädes begagnadt Creditiv,
hvilken, enligt Bilagan N-.o 4, vid 1830 års slut utgjorde
Cr edit i v- Anslag:
Återstoden af Creditivet för SpanmålsUndsättningar i missväxtår ....
I afräkning på det så kallade mindre Creditivet för anstalter till utestängande
af Cholera Morbus . . . ............... ,
Förskott:
Kostnader för nästa Riksdag . i .
Utgifter för Charta Sigillatas Hvitstämplingen
Inredningen af Riksgälds-Contoirets Hus
Kostnader för Inteckningen af Götha Canal Bolags Förbindelse ....
Till extra Statsutgifter, att ersättas utaf de härtill beräknade och framdeles
9,850. — —
8,000. — —
6,000. — —
700.000. — —
200.000. — —
inflytande Medel ......
Stockholm i December 1832.
143. 20. —
1,673. 19. 4.
3,200.
44. 11. —
243,155. 44. 7.
Summa R:dr
16
110,371
6,856
1,500
11
10
39
54,340
1,036
7,119
60
2,000
9,163
23,850
567,571
900,000
24 i
32
27
28
10
39
248,216
4,699,420
46 11
31,“
C, Sylvane
-1
iäflns*r
iit
las,
jtttsH J3f.;K "
t
(Bil. N:o 4 till 1832 års Revisions-Berättelse om Riksgälds-Werket.)
Utdrag ur Råken skap er ne, sorn visar förhållandet med Rlksgälds-Co7ltoirets enskilda Inkomster och Utgiftei* År 1830.
Inkomster.
Bevillning:
Allmän
Lefvererad frän
Vederbörande För 1827 och föregående åren
„ ,, 1828 ....••>•
,, i, 1829 •
,, ,, 1830 .....*>*
s. å. af Testamenten . . 46,843. 34. 1.
Stämpel-afgift för Spelkort 1,151. 47. —
4,539. 26. 9.
24,350. 14. 2.
2,148,236. 43. 6.
60,530. 7. 4.
47,995. 33. 1.
R:dr 2,285,652. 28.
Innehallen vid Riksgälds-Contoiret utaf derstädes utbetaldte Interessen
nemligen:
å Trollhätte Sluss-Verks Lottsedlar . . • 852. 24. —
Lifränte-Lånet 16. 31.
10.
869. 7. ~
Summa Bevillning.
2,286,521. 35. 10.
153. 37. 6-  322. 5. 10.
4,465. 20. 9.
5,886. 19. 3.
Lön och Betalnings-afgift ....
Krigsgärd
Kongl. Kammar-Rättens Observations-Medel
Skatte-Rätts-Medel .
. . .
Tillsammans R:dr 2,297,349, 23.
jMen när härifrån afgå följande gravationer och restitutiorier, hvilka omedelbart
blifvit uti Cassa-Räkningen afförde och således Contant godtgjorde,
nemligen:
Anmärknings-procent till vederbörande i Kongl- Kammar-Rätten, sorn, efter
afdrag af remisslage R:dr 10. 45, blifvit utbetald tned . 1,446. 42. 8,
Arfvode till Advocat-Fiscals-Embetet derstädes för indrifne
Balance-medel, hvartill, efter afdrag af Remisslaget R:dr
1. 9. 6. utbetalts 158. 27. 9,
Till Advocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Karnmar-Collegium,
Tertial af indrifven Testaments-Bevillning, som, efter afdrag
af R:dr 1. 28. 5. Remisslage, utbetalts med ..... 210. 35. 7,
Omkostnader för Taxeringen i Stockholms Stad till Bevillning
för år 1830
» 2,196. 45. U.
Seraphimer-Ordens-Lazarettets samt Frimurare-Barnhusets
andelar i ofvan inslutne Stempel-afgift för Spelkort , , . 380. 13. —
Äterstår, såsom behållning af ofvan uppräknade Fonder ........
Tidnings-Stempel-Afgift uppburen i Stockholm . .... • 8,389. 37.
hvarifrån afgå omkostnader
. 1,309. 41.
Lefvererad från Landsorterne . . . . ...... • ♦ ......
2.
4,393. 20. 11.
7,079. 44.
1,060. 5.
Af betalningar och Räntorå sådane utgifne Lån, hvilka, enligt Reglementets 78 §., äro beräknade
ibland Tillgångarne för Riksgälds-Contoirets enskildte utgifter och behof, nemligen:
Capital. Räntor.
Utlånt från f. d. Allmänna Hingstmedels-Cassan .....
Dito från f. d. Skånska Hingst proemii dito
Dito från Kongl. Bergs-Collegii f. d. Gassa ——
Enligt 1823 års Riksdags-Beslut, utlånt mot 3 procents ränta;
Till Staden Ystad för Hamnbyggnad
„ Dito Norrköping för Husbyggnader .
,, Dito Borås . ... . dito .
„ Upsala Academi för Bibliotheks-Byggnader ... •
Enligt 1828—1830 årens Riksdags-Beslut, nytt Lån till Borås
400.
2,900. 4. —
191. 28. 1,
1,000. — —
928. —
812. —
301. 28.
606. —
5,907. 44.
4*0. 19.
1,266. 24.
1,281. 21.
10.
.4,491. 32. 1, 11,583.
Från Rikets Ständers Bank återlefvererade de, år 1829, i afräkning å Stats-Verkets Skuld
till Banken orätt inbetalte
På den, år 1829, till Kröningskostnader förskjutne Summa af Rd. 31,500. ■
återlefvererade från Riks-Marskalks-Einbetet  566. 22. 7.
samt ersatte utaf de till extra Statsutgifter anslagne medel, (enligt Bil. N:o 9) 30,933. 25. 5.
Från Rikets Ständers Justitias-Ombudsman återstäldt Resekostnads-Förskott .
Förskjutne Brandförsäkrings-afgifter för till Contoirets säkerhet, intecknade Hus,— ersatte med
Omkostnader vid Chartas-Sigillata; Hvitstemplingeri, likaledes
Betalning för till Bankens Pappers-Bruk Tumba försåldt, så kalladt Stämpel.papper . . .
Bär prenumeration å tryckta Riksdagshandlingar influtit
Hyra för det af Götheborgs Discont-Bolag begagnade Rum
Summa Inkomster
Större Utgift än Inkomst
hvilken skillnad eller Brist blifvit betäckt:
Genom användandet af Behållningen, vid 1829 års slut, i
skilda Räkning i Wexel-Banken . .
Genom den Summa af 400,000 R:dr, som, enligt Protocollet
ilen 15 November 1830, med Högvederbörlig! tillstånd,
Riksgälds.Contoiret, Under stadgadt förbehåll, fått till sine
enskildte behof disponera utaf de till Försvars-Verkets
iståndsättande influtne Medel .
Genom Götha Canal Bolags Insättning mot 5 procents ränta
Genom disposition på Creditivet i Banken 692,463. 22, 10,
Men hvarifrån afgå de Behållningar på serskildte
Räkningarne N:s 3 och 5 i WexelBanken,
hvilka blifvit bildade genom öfverföringar
från Riksgälds-Contoirets enskilda
Räkning, såsom Förskott till bestridande
af de till nämnde serskilda Räknin
.
gar hörande utgifter
124,891. 31, 2.
Återstå
567 571. 39. 8
’ 1,406,783. 13
R;dr
Contoirets en
368,
766. 45. 7,
400,000.
7t 1,444. 24. —
Summa R;dr
2,501,265
1,406,783
3,903,048
36
Utgifter.
Utbetaldte Anslag på Allmänna Bevillningen :
Till Statsbehof vens fyllande.-  Den, vid 1829 årsslut, på detta Anslag outtagneSumma af R:d 900,000: — —
X afräkning på 1830 års anslag
Till Försvars- Verkets iståndsättande:
Försvars-Verket i allmänhet
Allmänna Garnizons-Sjukhusets fullbordande
Andra Lif-Gardets Casern-Byggnad . . »
. 1,227,200:
2,127,200:
210,000.
32,333. 16. —
55,000.
297,333. 16. —
Ärliga Räntan till Hans Maj:t Konungen
,
Till Försvars-Verketl i Allmänhet, ytterligare •
En del utaf Bankens, år 1829, till Riksgälds-Contoiret lefvererade Räntevinst för år 1828 .
Till Extra Stats-Utgifter.-
De, år 1829, från Kongl. Stats-Contoiret lefvererade Öfverskotts-medel på Stats-Verkets Förslagsvis
beräknade Inkomster för år 1827
Afbetalning på Skuld-Capital samt Räntor: Capital. Räntors
På Riksgälds-Contoirets äldre Lån mot 5 procents ränta . 600. — — 467. — —
Dito Dito mot 3 procents dito . 2,375. — — 154. 8. 6.
Lifränte-Lanet
—— —- 332. 44. "**
Trollhätte Slussverks Lottsedlar
— — 3,410. — —
Högst-Salig H. M:t Konung Carl XlILs Hemgifts-Capital
— — 5,000. — —
Riksgälds-Contoirets Obligationer, utan ränta utgifne till ersättning
förSvenske Medborgares, genom Skeppsuppbringningar,
lidna förluster
110,351. 42. 8.
413,326. 42. 8.
Rikets Ständers Banks Fordran för de på 1823 års Creditiv disponerade och,
vid 1829 års slut obetalte
Till nya Bolaget för Skånska Stenkohls-Verket den, år 1829, afsatte Summa ,
Rikets Ständers Justitice-Ombudsman samt dess och Tryckfrihets-Committe'ens
Expeditioner:
Aflöning
Expenser
.
Pension till Rikets Ständers f. d. Justitia;.Ombudsman, Friherre Mannerheim
Förvaltningsomkostnader för Riksgälds-Contoiret:
Aflöning (med inberäknande af Herrar Fullmäktiges Honoraria 8,000 R:dr.)
Ljuspenningar
_.
Arfvoden på Stat, nemligen, till Vederbörande Tjenstemän vid Post-Contoiret
i Stockholm R:dr 100, i Wexel-Banken R-dr 100, Kammereraren och
Casseuren i Riksgälds-Contoiret för Hufvud-Böckernes afslutande200, R:dr
tillsammans
Gratificationer, den härtill på Stat anslagne Summa
Nådegåfvor utaf den härtill anslagne Summa (150 R:dr.) .......
9,364. 28. 6.
5,091. 32. —
298. 34. —
36,085. 36. —
1,278. 29. 4.
400.
666. 32. —
66. 32. —
Utgifter, i och för Credit-SeJel-rörelsen, utom] aflöningen:
Papper till Credit-Sedlar
Formulairers tryckning
Dito falsning och skäring
Dito Stempling
Nummerering, datering, underskrifning s3mt inkomne för
slitne
sedlars granskning och annullering
För granskade och annullerade småsedlars förbränning , .
Diverie utgifter
Belöningar för upptäckte Sedel-förfalskningar
Smärre reparationer, Inköp af Inventarii-persedlar, Rättegångsutgifter samt
vanliga Coritoirs-Expenser
Post-Porto  L544.
38,497. 33. 4.
7,768. —
—
397. 40.
—•
319. 38.
6.
839. 28.
—
4,266. 10.
7.
217. 16.
—
56. 20.
—
1,100. —
—
14,965.
9.
1.
3,600.
_
716.
32.
—
320.
—
—
587. 24.
—
Pensioner
Expectance-Löner
Kostnader för sisthållne Riksdag
Dagtractamenten samtresekostnads-ersättning till Rikets Ständers Herrar Revisorer
Arfvoden till Betjeningen vid Revisionen
Ersatt förlust på General-Assistance-Contoirets Lånerörelse, år 1829 . . .
Förskott till omkostnader vid Chartte-Sigillatse Hvitstämplingen, att af Kongl. Stats-Contoiret
ersättas • .
Dito, emot framdeles redovisning, till inredning af Riksgälds-Contoirets Hus ......
Förskjutit till bestridande af de på Riksgälds-Contoiret an visade Extra Stats-Utgifter, emot
framdeles ersättning (Se Bilagan N:o 9.)
Dito lill kostnader för inteckningen af Götha Canal Bolags Förbindelse .
Lån till Städer och Corporationer:
Lån till Staden Borås .
. ... 158,600. 1— —
Dito till Öregrund
. 5,000. — —
Uppå Creditivet för Spannemåls-undsättningar i Missvextår lyftade . . •
Stockholm i December 1832.
Summa R-.dr
Banco.
2,424,533
200,000
100,000
235,041
122,691
11,792
67,400
5,390
1,500
16
16
18
58,607
22
1,036
32
117,282
41
5,368
46
7,499
12
1,504
4
1,500
—
83,234
14
66
16
163,600
300,000
3,908,048 36
C. Sylvan.
t
—
-* i
- •-« - • .» "r - f *
: UJCläSJ
. .. '*'• • -
i
i| ip hm nw iipi 111 j i PMLIII
- . > . G?-
r- ' .
:•
'.C . • .
TT.
,
**• "> • CwJv?.
*jS^. •
'.i
...
: ■ U ■
vi - - ■■ ’"■
- ' . .£ • a.
<- • •-.•••
■ ■
' ■■; : ■ • ». ‘ • : • -‘-i '
:: ■. . ... .i: ' ... a ■
■'
■
1 ■ * ’ ' 1
- 1
. • 1 .'i
............. T > . '
- ■ , ■ ■ ■ j •. . i ••
' <V
' ’
'
: i • ■ ■■ 'St ■ t' ’’
... ’ f ■ -
.
• • ' ‘3- ■' ■'' ' ■■ ' '
i - * •* ^ J -. ':
. : -
f,«ir
•
■ • .
yv»
,;.c;
V
(Bil. N:o 3 till 1832 års Revisions-Berättelse om Riksgälds-Verket.)
Förteckning öfver Riksgälds- Contoirets^ den 31 December 183utbaiancerade Skulder samt Tillgångar och Fordringar»
SKULDER.
Riksgälds-Conloirets
proc. ränta R:dr
löpande med ränta
Obligationer till innehafvaren:
med
Dito
Dito till Rikets Ständers
Bank med
Trollhätte Sluss-Verks Lottsedlar med
Högstsalig Hans Maj:t Konung Carl
XIII:s Hemgifts-Capital med . .
Lifränte-Lånet med
Götha-Canal Bolags Insättningar med
Capital.
Till
slut
R
1831 års
förfallen
anta.
dito
dito
dito
dito
dito
dito
qo5,65o:
4*4oo:
—- 510: 38. 1.
4,400,000: —
32,833: 16.
100,000: —
3,gi6: 32.
140,889: —
4,885:
3,835: 14. ii
-
5,587,689: — — 9,281: 5. —
7,597: 20. 6
Skuld-Capital, å hvilka ränte-b er ökning en, vid deras förfallotid, upphört, jemte
sädane, hvilka ursprungligen varit räntefria.
Till Första Classen höra :
Riksgälds-Contoirets Obligationer med 3 procents ränta, utgörande i
Capital R.‘dr 7,125: samt till förfaliodagen beräknad ränta R:dr
472: 20. 6. eller tillsammans
Dito utfärdade till ersättning af Svenska Medborgares bos Franska Regeringen
egande godkände fordringar, utgörande i Capital R:dr
383:21.4- samt till förfaliodagen upplupen ränta R:dr 175: 47-  — eller tillsammans  , . . 589: ao. 4-
Till Andra Classen höra:
Riksgälds-Contoirets Obligationer utan ränta, utfärdade till ersättning
af Svenske Medborgares, genom Skepps-uppbringningar, lidna förluster
3o,55q: 22.
Utelöpande Wexel-Banco-AHester  7°4- 12.
På Anslaget för år 1831 till Statsbehofvens fyllande, vid samma års
slut outtagne  502,200: —
På Credilivet i Banken assignerade R:dr 784,4°3: 19. ö.j men när härifrån
afgå behåliningarne, som, genom öfverföringar från Riksgälds-Contoirets
enskilda Räkning i Vexel-Banken blifvit bildade
på Räkningarue derstädes N:o 3 & 5 och hvilka behållningar
på sistnämnde a:ne Räkningar af Contoirets enskilte medel
utgöra R:dr 4.477 - 29- *•> återstå
779,925: 38.
Banco.
5,596,920
7-
10.
Under Deposition stående Medel.
Från Wasa Landt-Rä'nteri insände, utan Reversal
Dito f. d. Allmänna Brandförsäkrings-Verkets medel, hvarå Rän
teri-qviltence
icke blifvit företedt
Skatte-Köpe-Skillingar för Recognitions- samt Kronans öfrige disponible
Skogar, lefvererade före 1823 års Riksdag
Af a:ne Låntagare för mycket betaldt Interesse
Motstående Fordran hos nu mera framlidne Hans Exellence Grefve
Ruuth, hvilken Fordran, med derå inflytande Capital-afbetalnin‘gar
och räntor, skall, under stadgade vilkor, hållas gamla Bolaget
för Höganäs Stenkohls-Verk tillhanda
Inneslående Medel till Försvars-Verkets iståndsättande, enligt häröfver
upprättad Liqvidation Bilagan N:o 8
Samt dessutom beräknad Ränta på Låne-Bankens till denne Fond hörande
Obligationer, R:dr 53o,ooo
402:
385:
12.
9-
334:
25.
4-
5:
9-
8.
45,166:
3a.
_
i,i33,i6o:
16.
2.
6,348:
16.
4,oi4,852: 16. 3. tills vidare inora linien.
Credit-Sedlarne och Koppar-Skiljemynts-Polletterne, till hvilkas inlösen en motsvarande
ständig Fond är i Banken afsatt, voro, vid 1831 års slut, utelöpande till en summa
af R:dr 9,35i,588: 24- 9. svarande mot R:dr 6,234,392: 16. 6. Banco.
t,32i,546
18
46,293.3
1,139,808
Summa 18,104,268
32
10
9
TILLGÅNGAR och FORDRINGAR.
Fastigheter: Riksgälds-Contoirets Hus, efter inköpspris
General-Assistance-Contoirets dito samt tillbyggnad .
33,ooo: — —
35,696: 10. 1
Banco.
Interessen beräkräknade
till 1831
års slut.
3o4: — —
798: — _
11.
5 procents
ränta
44>ooo:
191,582:
98,952: 43.
84,85o: —
8,000: —
6,000: —
18,730: —
2.
6.
5,i66: 32.
351: 8.
608: 32.
1,069: 7.
4,494: 20.
26: 32.
i56: 32.
160: 47-
4-
9-
Fordringar löpande nied ränta. Capital.
Utlånt utaf f. d. Allmänna Hingst-'
medels-Cassan . . 16,000:
„ f. d. Skånska Hingst-( mot 6 procents
praemii dito . . .( årlig ränta. 14,000: -
„ Kongl. Bergs-Collegii
f. d. dito . • .J 5,200: •
Lån till nu mera frami. Hans Exellence Grefve
Ruuth mot 5 procents dito  4°>00°: ■
„ Staden Ystad för Hamn
byggnad. .
I 17,200: —
„ Upsala Akademi lill Bib-I mot 3 procents
liotheks-Byggnad. . . f ränta
„ Staden Norrköping . .
„ Dito Borås
„ Dito d:o .'
„ Dito Jönköping för upp
förande
af enl mot
Hamnbyggnad
„ Ottenby Stuteri-Inrättning
„ Staden Ystad till Casern
byggnad
mot  4 dito ....
Utaf motstående till Försvars-Verkets iståndsättande,
till redovisning innestående medel, äro till förräntande
i Läne-Banken insatte mot dess Obligationer
ooh hvilka äro upptagne i Liqvidationen
(Bil. N:o 8) nemligen:
med 3 procents ränta och 6 månaders
uppsägning i3o,ooo: — —
med 2 procents dito och 3 måna
ders
uppsägning 400,000: 53o 000. jf. _
1,074,515: 6. 8. 19,484: 35. 10.
Återstående fordran uti afl. Stads-Mäklaren Sodemans Concours
Lånbiträden utan ränta.
Till Staden Malmö
48,000: — _
Dito Öregrund
5,000: —
Götha Canal-Bolag (hvaraf 110 R:dr 27 sk. 9 rst. förskjutne In
teckningskostnader)
2,274,110: 27. 9.
Hjelmare Canal och Sluss-Verks Bolag 490,000: —
Fond lill Lombard-rörelsen i General-Assistance-Contoiret
Emot säkerhet beviljad förnyelse af förkomne Credit-Sedlar
Förskott, lill bestridde anslag till Statsbehofvens fyllande samt till årliga Räntan till Hans
Maj:t Konungen, hvilka förskott skola utaf den för år i83i ytterligare inflytande
Bevillning godtgöras
Dito att ersättas af Stats-Vsrket:
Credilivet till Spanmåls anskaffande 1,000,000
Omkostnader för Chartie-Sigiilatae Hvitstämplingen år 183 j
Dito emot framdeles redovisning:
Till Expenser vid Riksgälds-Contoiret
Dito vid Rikets Ständers Juslitias-Ombudsmans samt Tryck
frihets-Comilteens
Expeditioner
Till Resekostnader, lör JustitiEe-Ombudsmannen
Till kostnader för inredningen af Riksgälds-Conloirets Hus . . .
Dito för nästa Riksdag
Dito till bestridande af de på Riksgälds-Contoiret anvisade Extra Statsutgiller
m. m., att ersättas af härtill beräknade, framdeles inflytande
medel, upptagne i Liqvidationen (Bilagan N:o 10)
Behållning på Räkningen N:o 4 i Vexel-Banken utaf de lill FörsvarsVerkets
iståndsättande ansiagne medel, upptagen i Liqvidationen
(Bilagan N:o 8)
1,673: 19, 4.
242: 21. 4-
3oo: — ___
1,000: —.
4,700: — —
143: 20. —
326,3qo:
10. 10.
Större Skuld, an Tillgångar och Fordringar, den 3i December 183f
Stockholm i December i832.
C, Sylvan.
R:dr
Summa
68,696
1 o
‘»093,999
i»‘94
2,817,110
135,ooo
66
,817,788
1,001,673
332,776
2o3,t6o
7,471.465
632,8o3
8,104,268
42
6
6
10
27
3:
10
>9
4
4
35
4
39
«
(Bil. N:o 6 till 1832 Års Revisions-Bcrättelse om Riksgälds-Verket.)
General Sammandrag öfver kostnaderne för 1828—-1830 Årens Riksdag.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln
Högvörd. Preste-Ståndet
Vällofl. Borgare-Ståndet .
Hedervärda Bonde-Ståndet . .
Höglofl. Constitutions Utskottet
Hemliga
Stals
Banco
Lag
Bevillnings
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Allmänna Besvärs och Economie Dito
— Expeditions . . - Dito . . . .
Till disposition af Hans Excellence Juslitite Stats Ministern,
Riksmarskalks Embetet och Hof Canzlers Embetet . . .
Enligt Kongl. Majrts Nådiga Anordningar
Kongl. Majrts Befallningshafvandes fem Års Berättelser . . .
R:dr
Men då ifrån ofvanstående Utgifter afräknas de under Arén
1829 och 1830 för Bihanget till Rikets Ständers Protocoll influtne
Prasnumerations Medel R:dr 472: 40. 6.
samt af Kongl. Stats Contoiret för mycket erhållne . . 1,000:
tillsammans
Representations
kostnader.
Månads Arfvoden
och iDagtracta-  menten.
1 Trycknings och
Häftningskost-  nader.
Klubb
nade
tost
r.
Expenser och Di
verse Utgifter.
För Papper.
Hyra för
Rum.
34,169
24
6
33,209
24
—
l3,862
4'
—
613
24
—
3,66644
6
I,48l
24
,—
—
—
13,320
19,378
24
—
5,897
24
—
4,298
4 2
—
5a537
4
376
—
4
93°
—
—
—
—
18,694
24
—
5,6o4
20
4
2,899
2 1
8
i>498
24
4
368
32
220
—
—
i4,t5o
—
—
36,896
—
—
6,282 28
—
i2,83o
4
10
2,3 r 3
2
2
259
24
—
3,4oo
—
—
—
—
—
8,127
2
8
—
—
—
—
—
—
354
4
8
—
—
—
—
—
—
—
946
32
—
—-
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
23,947
21
4
9.9 5»
11
4
—
—
—
387
3o
225
—
—
—
—
—
37
4
—
—
—
7,482
—
—
—
—
—
—
—
—
219
21
—
1 27
16
—
—
—
—
—
—
13,154
37
4
—
—
—
—
—
—
775
—
—
277
2
—
1,066
32
—
—
—
15,644
26
8
.—
—
—
—
—
—
521
26
4
209
12
io
i,55o
—
—
—
1 o,885
18
8
30,189
43
6
. —
—
—
319
24
8
497
12
8
1,264
—
—
■ -
—
.
—
2,15p
44
8
—
—
—
6i3
36
—
33
—
_
—
—-
6,526
32
—
400
—
—
—
—
825
—
1
—
—
—
—
_
—
—
—
—
3,874
*7
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
71,559,24
6,200,1 34
40
—
78,222
37
10
20,641
44"
6
12,020
11
1
3,854
27
10
8,43o 32
—
För Ved och
Kohl.
2,596
7
17
68
241
16
24
2,980,30
blir Summan af hittills Lestridde Utgifter Banco R:dr
Summa B:co
R:dr sk. rst
89,600
44,733
39,205
76, r 31
8,48)
946
34,511
13,24*
7,828
18,290
17>993
43,397
2,806
7>75'
3,874
408,798
i.47
jo4>322
24
35
26
11
7
32
'4
37
37
28
33
2 7
32
32
11
8
4 o
i5
11
Anmärkning:
Enligt ett af f. d. Riddarhus Seereteraren, nu mera Herr Justitiae Rådet och Riddaren Lagerheim, under den 17 slstledne November,
afgifvet Förslag, skall återstående kostnaden för tryckningen af Ridderskapets och Adelns Protocoll, efter en ganska sannolik beräkning,
komma att bestiga sig till 12,000 R:dr Banco.
Tryckningen af Stats- samt de med detta Utskott sammansatta Utskottens Betänkanden är ombesörjd af Stats Utskottet; men de öfriga
Betänkanderne af Expeditions Utskottet,
Stockholm d. 7 December i832.
A, Biörck.
(Bil. N;o 7 till 1832 års Revisions-Berättelse om Riksgälds-Vcrkct.)
1830 Års Liqvidation öfver de till Försvars-Verkets iståndsättande anslagne Medel.
Banco
Bane».
DEBET.
R:dr
sk.
rst.
CREDIT.
R:dr
»k.
rst.
Från Kongl. Stats-Contoiret lefver er eidt:
Öfverskotts-Medel på Stats-Verkets förslagsvis beräk-  nade Inkomster:
För år 1828  264,820. 36. 11.
D:o d:o för år 1829, förskottsvis 325,179. 11. 1. 500 00f)
Finska Liqvidations-Medel  80,000.
I afräkning på Allmänna Magazins-Inrättningens
Tillgångar
4°°»000- —■ —
Efter Kongl. Stats-Contoirets reqvisitioner utbetaldt:
Till Försvars-Verket i allmänhet 243,731. 8. 4-
— Allmänna Garnizons-Sjukhusets fullbordande . 17,000. — —
Andra Lif-Gardets Casern-Byggnad  18,000. — —
278,73.
8
4
1,070,000
Balance till år 1831:
Behållning, innestående på Räkning i Vexel-Ban-
ken
788,602. 7. 8.
Dito i Riksgälds-Contoiret  400>000- — —
.,188,602
7
8
Från Riksgälds-Contoiret aflämnadt:
/
Utaf den, år 1829, till Riksgälds-Contoiret influtne Bankens behåll-  ne Räntevinst för år 1828 100,000. —
/
Utaf influten Bevillning:
/
Till Försvars-Verket i allmänhet 210,000. — —
I afräkning på Anslaget till All-  männa Garnizons - Sjukhusets
fullbordande  32,333. 16. —
Anslaget till Andra Lif-Gardets
Casern-Byggnad  55,000. — — l6 _
397,333
16
/
/
| Summa R:dr
1,467,333
.6|
—!
Summa R:dr
.,467,333
16
—
Stockholm 1 December .832,
C. Sjlvano
(Bil. N:o 8 till 183^ 5rs Revisions-Berältelse om Riksgälds-Verket.)
i8H Års Liqvidation öfver de till Försvars-Verkets iståndsättande anslagne Medel.
DEBET.
Banco.
R:dr
(k.
rst J
CREDIT.
Banco.
R:dr sk, rst.
Efter Kongl. Stats-Contoiret? reqvisitioner utbetal dt:
Till Kgl. Förvaltningens al Sjö-Ärenderne disposition R.d yn,000-
„ Kongl. Kiigs-Collegii-Artillerie-Departemenls d:o - .128,000
„ Dito Utrednings-Departements d:o . . 50,000- —
„ Fästnir.gs-Byggnader vid Wanås  164,166- 5. 1.
„ Dito Kungsholms vid Carlscrona .
40,60.9- 2. 5.
„ Allmänna Gar lii zons-S jukhus-By gg nåd en ...... 20,000.
„ 2:dra Lif-Gardels Casem-Byggnad  21,000- *
„ Försvars-Anstalterne i Stockholms Skärgård .... 40,000-  Stockholms Aveniiers befästande  9,000-
Balance frän är i83°-
Behållning., som utgjordes af Innestående Medel pä
Räkningen i Vexcl-Banken ......... R.dr 788,602- 7* *-•
Dito dito i Riksgälds-Contoiret  400 000- —
1831 ärs Uppbörd.
Frän Kongl. Stats-Contoiret lefvereradt:
Allmänna Magazins-Inrättningens Medel  250,000- —
1,183,602
, J
8
547,775
7
;
6
Från Riksgälds-Contoiret ajlämnadt:
Balance till är 1832.
Utaf Allmänna Bevillningen:
Till Försvars-Verkel i Allmänhet R;d 210,000- —
3:dra Tredjedelen utaf Anslaget till
Allmänna Garnisons - Sjukhusets
fullbordande  • 32,333- 16-
242,333- 16- —
492,333
16
Behållning, hvilken utgöres af
Medel innestående på Räkningen i
Vexel-Banken .
R:d 203,160 16-2-
Dito i Riksgälds-Contoiret 400,000 — 603.160. 16. 9.
Läne-Bankens Obligationerr
med 3 procents ränta och 6 månaders
uppsägning B;d 130.000-
„ 3 prpC. Dito och 3 månaders d:o .400 000- 530.000.
■ - . . -
/
1,133,160
16
2
/
Anmärkning:
Den å Lnne-Bankens Obligationer lill 1831 ars slut beräknade, men
icke influtne ränta, utgörande B:dr 6,348: 16. är icke upptagen uti den
utbalancerade behållningen.
Summa R:dr
1,680,935
23
8
Summa R:dr
1,680,935
23
8
Stockholm i December. i83a.
CL Sylvan„
(Bil. N:o p till 183^ Års Revisions-Berättelse om Riksgälds-Verket.)
1830 Års Liqvidation öfver de till så kallade Extra Stats-Utgifter samt till Låne-Biträde åt Götha Canal-Bolag anslagne Medel
DEBET.
Frän Riksgälds-Contoiret aflefvereradt:
De, år 1829, till Riksgälds-Contoiret influtne Öfverskotts-Medel på
Stats-Verkels förslagsvis beräknade Inkomster för året 1827 . .
Utaf de år 1830, till Riksgälds-Contoiret influtne och till denna
Räkning utassignerade medel:
Bankens behållne Räntevinst för år 182g  5o, 154- 4^- st.
Dito Dito för år i83o 200,000. — —
Capital-afbetalning och ränta å Lånet lill Staden Ystad tor Casern
byggnad
Utdelning å Adier i Trollhätte Sluss-Verk  2g. 21. 4•
Försäljnings-Provenii af nyssnämnde Adier 462. 3g. 7
Dito af Adier i SöderTelje Canal
i,5o8. 43. 3.
1,971.
35. 3.
D:o d:o, i Götha Canal samt Obligationer i Motala Verkstads anläggning
Från Banken lefvererad afbetalning på Tackjerns Bergslagets skuld
Balance: Det af Riksgälds-Contoiret förskjulne belopp
Summa R:dr
Banco.
2,001
10,070
586,2 56
CREDIT.
Utbetaldt:
Återstående ersättning till Riksgälds-Contoiret för förskjutne R:dr
3i,5oo till kostnader för Hennes Maj:t Drottningens Kröning, efter
afdrag af de från Riks-Marskalks-Embetet återlefvererade
566 R:dr 22 sk. 7 rst
Enligt Riks-Marskalks-Embetets reqvisition, i afräkning på Anslaget
till Lejonbackens ombyggnad
Till Kongl. Stats-Contoiret — ersättning för bestridde Extra Slats
Utgifter
181,700. 7. g.
samt Förskott till enahanda behof  1 1,975. 18. 2.
Afbetalning på Stats-Verkets Skuld till Banken
Betalning till vederbörande, relroactift beräknad, för granskade och
annullerade Smärre Credit-Sedlar
Byggnads-Låne-Biträde lill Götha-Canal-Bolag
i83o års anslag till Srömränsningar och lättade Valten-communicatåoners
befrämjande
Summa R:dr
Banco
R:är
ak.
rst.
3o,g33
25
5
9,000
—
—
193,675
25
11
1,432
I 2
2
1,21 5
10
6
3oo,ooo
—
5o,ooo
586,256
2;
—
Stockholm 1 December.
C. Sylvan■
(Bil. N:o io till 183Z Års Revisions-Berättelse om Riksgälds-Verket.]
831 Års Liqvidation öfver de till så kallade Extra Stats-Utgifter samt till Låne-Biträde åt Götha Canal-Bolag anslagne Medel.
Banco.
DEBET.
R:dr
sk.
rst.
Jnflutne, anslagne medel:
Capital-afbetaluing och ränta å Lånet till Staden Ystad för Casern-
Bygg‘‘ad  |53. 23. 7.
Bankens behållne räntevinst för år i83i, förskotts-  vis lefvererad den 3i December samma år . . 200,000.
200,1 53
23
7
Balance till år i83a, Kiksgälds-Contoirels förskotts Fordran
326,390
i 0
10
Summa Rrdr
526,543^34
5
CREDIT.
Balance från år i83o. Riksgälds-Contoirets förskolls-Fordran . . .
1831 Års Utgifter.
Utaf den, för är i83o, förskotts-vis lefvererade Bankens räntevinst
200,000 R:dr, äro restituerade iig,3og. 20. 2.
Byggnads-Låne-Biträde till Götha Canal-Bolag . .. 274*000. — —
183r års Anslag till Strömränsningar samt lättade
Vatten-communicationers hefrämjande ....... 5o,ooo. -— —
Summa R:dr
Banco.
443,3oQ
20 2
526,54
Stockholm i December i832\
C. Sylvan..
Revisorernes Berättelse med tillhörige 10' Bilagor. Stockliolm, tryckt hos Samuel Rumstedt, 1833,
9tifet8 •jpöglofl. ©tdntccé
.Justitie (Drafcuiismans
^mfoetsJkrättelee
fot åt 1831.
——
tvpcft fyoé $3. 5(. 9?orftet>t & @önct, 1832.
jag i ben febnaft ctfgifrra <£mbetö*S3erätteIfen pttrabe min metting om
npttan af fu(l(?änbiga 0tati|fi|?a uppgifter öfwer mijia förfjållanben i lag*
jfipningen och uppgaf be (jittber, hmilfa legat emot beinöbanbet, att företaga
en pålitlig utrebning öfwer lag|Tipningené tillftånb i Stifet, funbe
jag tillifa uttrpcfa ben förhoppning, att h^ab % mig icfe marit möjligt,
att åjtabfomma, änbocf |?ulle minna fullborban genom merfffälligfjeten af
Äongl. SDtajttö giftia S^åbiga befallning, att domare fFola, innan ben i
Slpril fjwarje år, till äpanö Qrpcellenö Jperr ^w^iti^^taté^iniflern in*
fänba liffor på alla bet föregåenbe året anfjängiga, få mäl brottmål, forn
anbra Stättegångö*ärenben. 0eban ben tiben har ocf 3?. 0 3?err ^ulfitia*
0tatö*?D?ini(}ern afgifmit unberbånig 33erättelfe, meb tillfjöranbe bilagor
om be mib ©omjfolarne år i83o förehafba brottmål och ctöila SHötte=
gångö-ärenben, hvaraf, iblanb annat infjämtaé: att af be 83,195 corn
curö* och |Mbforbringé*fafer [arnt anbra tmijfemål, forn mib Jg>ärabö-3tät*
terne föremarit, fwfroa 25,751 blifmit förlifta *), 47/774 beftnitiöt af*
gjorba och öfriga 9,43o uppffjutna: Sitt iblanb be afgjorba, ett an*
tal af 4/476 mäl blifmit genom mab braget unber högre Stätt, men icfe
flera än 2,85g mib £agmané*3tätterne fullföljba: **) Sitt af be 4/o53
jfulbforbringö* och tmtjlemål, forn mib Äämneré*Stätterna gått till £>omö,
feban 1,458 förfmunnit genom förlifningar ***) och 386 gmarjfått fåfom
uppjfjutna, hafroa 72° fåfom mäbjabe och wib 0tåbffufmu*Slätterne full*
följba, ingått i columnerna af ftjtnämnbe SDomjtolaré tabeller: Sitt Ståb*
*) Söve injiältclfen roib Somjtol 20,052 od) inför Slätta 5,699.
**) 3(fgjorba 2,630, uppjfjutna 229.
***) Söre infläUetfen roib 55omftol 1,057, inför Slätta, 401.
RiJ. St. 3u(l. ©mb:me lEmb.»23er. f&t «#3i. 1
ffufmu»3fätterne, utom bcjia 720 mäbjabe feifer, upptagit i för (fa
tieit 5,927 (Eoncurfer ocf) tmijfemål, fjmaraf blifmit förlifta 1,098, upp*
ffjunta 844 oel) afgjorba 4/6x5; äfmenfom bet mibare fig mifar, att utaf
be ifrån anbra ^mffantien mäbjabe 1,272 ©afer, nemligen ifrån £ag*
mané»9fätterne 860 ocf) ifrån 3tåbffufmu»3iätterne 412, Rafina enbaft
1,088 iitfommit till Jg>of»fKätterne, nemligen 472 till ©mea 5pof»9iätt,
45o till ©ötlja Jp)of^ått ocf) 166 till 3?of»éiätten öftoer ©fåne ocf>
Refinge, betta allt på bet (jögjfa taget, emeban berutt äfmen äro inbe=
räfnabe fåbane injfämbe ©afer, fjmilfa Jpof»3fätterne, fåfom förjfa ©om»
fiol, upptagit.
©åluttba är åbagalagbt, att af 51,827 tmijfemål, forn mib Jpärabö*
bätter ocf) $ämnerö»9fätter gått till ©ornö, fjafma ettbajf 3,579 blifmit
toib apellationé*©omjfol fullföljbe. 3 benna beräfning äro mål intagne
miitjf 16,569 jfulbforbringö*fafer, emeban antalet af anbra injfämba troi*
(fentål utgjort enba)f 35,258, iblanb frmilfa jemma! mifjerligen många för*
fmunnit genom förlifningar, få att rena j?ulbforbringé»fafer i beraö jfäl*
le ingått iblanb be afbömbeö antal; men beremot måjfe, efter manligt*
ten, mångå jMbforbringémål fjafma marit tmi|figa oel) genom mab bilf*
mit fullföljbe i anbra ^njfantien. ©et fan följaftligen antagaö, att änb*
ringö*föfanbet emot förjfa ^jnjfantienö ©omar i tmijfemål icfe jfräcft fig
längre än till en iblanb i4/ oel) färjfilt fjmab äpärabé»3vätterna angår, i
fall 4?ämneré»3ta'ttö»faferna afräfitaö, till en iblanb 16.
S0?eb en fåban SKättegångö=Drbning, forn mår, fjmilfen framför flera
anbra 9?ationerö fjär ett (fort företräbe i be få, men mäl afpafjabe for*
maliteter, forn äro nöbmänbiga för parterö fäberget emot öfmerilning ocf)
©omarenö egenmäftiga åtgärber, men i öfrigt göra ^rocepen få enfel,
att temligen inmecflabe tmijfemål funna af parterne fjelfma, utan egentlig
Sagfunffap utföraé, ocf» mib Unber*©omjfolarne i allmänhet jemmäl mar»
ba, meb få unbantag, fålunba utförba, måjfe bet ganjfa ofta inträfa,
att tnängc rättföfanbe, forn t fjelfma tt>erfet f>afma rätt, men icfe t lag*
lig orbntng föla, ellet- berni fa, eller förfmara benfamma, berföre tappa fjoé
Urtber'-Somaren, forn ej eger att för fannt odf) rätt antaga annat, än bet,
forn, pä fätt £agen förefFrifmer, blifmit bemifF mara fåbant Sä Unber*3fcät*
tenö lltflag i bejta fall egentligen utgör en unberrättelfe för garten om
(jrnab, font bör iafttagaé, för att bringa fafen till öfmerenéfFämmelfe rneb
ben fag, font (jan mill Ijafma tillämpab, fjmilfet äter ej annorluttba, än
genom mabö inlägganbe fan mib 2lpellationé'-Som(Folen äjFabfomntaé; ocf)
bä be mäbjabe fafernaö antal, bet oaftabt, ej är jemförelfemiö (Förre, än
font ofman förmälbt blifmit, fä utgör betta ett upplpfanbe ocf) tiHfrebé*
(Fällanbe moment i utrebningen af ben cioila £ag|Ftpningenö tilljFänb, om
fjmilfen jentmäl förbelaftigt mittnar bet ringa antalet af uppfFjutna fafer,
i jemförelfe rneb bent, font blifmit beftnitiot afgjot-ba, fjmilfet i allmänhet
ej utntärfer annan längfam&et i 3tättegangö=fnferö befjanbling ärt ben, forn
ifrån SomjFolö-inrättningen pä lanbet är ojFiljaftig.
Set l)ar för öfrigt blifmit rneb allt (Fäl fagbt, att be förlifta ntäfenö
antal, utgöranbe nära en trebjebel af bent, font blifmit ittfFämba, lemnar
ljuö i frägan om förlifningö^Sontftolar i @merige äro
nöbiga; ocf) rneb affeenbe pä bet, font jentmäl af mig blifmit beröm ptt*
rabt i (£mbetö'-35erättelfen för är 1825 pag. 86, anfer jag mitt äligganbe
mara, feban be bä fafnabe tabellerne blifmit upprättabe oclj fungjor*
be, att jofa bereba ett mera ffabgabt ombönte öfmer ben ofta mäcfta frå=
gan: ont 0$ fjurumiba märe tfnber^ätter, jemte beraé Somare--fall, tik
lifa uppfylla be äligganben, fjmilfa i Norrige tillböra $örlifrtingö=3cätter
od) i mfya anbra lättber $rebö’Somare.
50lan fjär, (jrnab 0tättegängé*äret i83o angär, ej allena(F erfarit, att
iblanb be till 3pärabö=3Fätter, ^ämnerö-0Fätter ocf) £fitäb(FufmU'-9iätter inftämbe
95,019 tmijfemäl ocf) (Fulbforbringö-fafer, Ijafma 28,307 blifmit
förlifta, utan ocf, att uti 48,248 afbömba fafer parterne låtit bero
n>it> Jjpärabö*fKätteré och $ämnerö*3iätterö utflag, fa att, iblanb 26 in*
flämta mai, tcfe flem än ett bdfmtt fudföljbt vib 2(pedationé*®omflol;
och man fjär anlebnittg till ben förmoban, att jemfördga förhådanbet,
meb få afmifelfer eder unbantag, länge marit enafjanba. Om nu betta
mifar flg lifa förbelaftigt, forn hvarje refultat af gördfningö*9?ämnberé>
eder $rebé*£>omareö bemöbanben i famina mäg uti atibra länber, få flad
jemförelfen emedan be olifa mägar, forn hår och annorfläbeé (eba tid farn*
ma mål, fäferdgen lemna ben upplåning, att förbelen är, äfmen beruti,
på mår ftba.
3 be £änber, fjvdfaö (£ioi(*£agar och 3tättegångéfätf i många fad
forbra rättélärbaö perfonliga biträbe mib ©omflolarna, tnåfle nöbmänbig*
(jeten af $rebö*£)omare, inför hvilfa parterne ffola träffaé och emottaga
förffag tid tmifligheterneö bilägganbe, Öfmermäga olägenheten beraf, att
genom benna ^nflitntion uppfommit en np ocfl tidoff ^nflantie, fjvareft
meb tiböförlufl och foflnab, be migtigafle angelägenheter marba, mib §ör*
dfningö'4Kätterna, inom tyfta börrar, utan controd bemeblabe och flunbom
neblagbe af 9?ämnber, utan anfmarighet, hvilfaö lebamöter, meb ben 6ä*
fla milja, ej adtib förena ben urflidning mib upplöfanbet af inmecflabe
rättsfrågor, forn erforbraé, om beffa ffola meb rättmifa och bidighet fum
na förlifaö. SÖten annorlunba är förhådanbet (jbö oty fjvareft ada fått*
föfanbe funna perfotiligen framträba mib förfla ®omflolen, forn flår öp*
pen meb bet åligganbe, att, feban fafen bdfmit offentligen hehanblab oty
fommit unber ffärffåbanbe, råba tid förlikning, på grunb af utrebbaför*
hådanben oty på ett fätt, forn af ben tidffäbeémaranbe 2ldmänf)eten fan
bebömaö, hvarigenom måban af öfmertlning och cufibighet åtminflone är
aflägönab. Om nu en fåban framflädntng tid parterne ffett förgäfmeö,
fädeé Utflaget af domaren på famma fläde och porten, fj<v hvarfen för*
lorat tib eder foflnab, men i många fad munnit berpå, att om ©orna*
ren mijffagit fig i utflaget, rättelfe fan minnaö, hvaremot hvarje mittag
i förlifning ar ohjelpligt. — ©et förhållanbe forn nu är unber betragtel4
fe, nemligen att, iblanb 28,307 förlifte fafer, enbafl 6,463 blifmit bet in=
för Slätta, men antalet af be afbömba mål, Ijwari man låtit bero mib
i?ärabé*S)iätterö och $ämneré*5Äätteré utflag, marit nära 8 gånger (förre,
mittnar ocffå om bet begrepp, forn i bejja ämnen är fjoö 0men(fa $ol*
fet råbanbe. 0eban ben rättsregeln blifmit, efter mpcfet motflånb och
fmårighet antagen, att man eger £ag och cf fag nteb anbrom ^aftt>a, har
öfmertpgelfen om £ag och ™tt gjort big få gällanbe, att många rättfö*
fanbe gå tiU Singet, för att få meta fjn>ab i fafen är rätt, i mebmetan*
be af, att berefter fjelfme funna och wilja bemebla Ijmab forn är billigt.
Slnnorlebeé, än att manga ©omflofarö bejlut blifmit genom förlifningar
mobiflerabe, later bet ftg fmårligen förflara, att tappanbe parter uti 48,248
fafer (fulle hofwa förblifmit ttöjbe meb Unber*9iätterneé ©omar och er*
bänt ftg Ijofma haft orätt, bå beremot be ntifmöjbeé antal, forn fullföljt
fina fafer mib 2lpelfationS©omflolarna, icfe marit flörre än 3,579. 3
alla fall fpneö bet mara factijft åbagalagbt, att änbamåfet meb inrätt*
ningen af görltfningé*9?ämnber är ^ra Unber*3vätter munntt; och
mer än fannolift är, att 0men(fa $olfet icfe jfulle hnna ftg belåtit meb
en nt), blott och bar, görlifningS^nflantie.
Jpmab brottmålSlagffipningen angår; få lär tiben, att beröfmer afgif*
ma ett utlåtanbe, på grunb af be till .£>. é. 3perr ^uffitiae 0tatS3)liniflern
infommattbe brottmålSliflor, förfl bå mara inne, när uppgifter för flera
än ett åt hunnit, att blifma fänbe och fliftuit attlebtting till be jemförd*
fer, forn (fola ingå i utrebningen af be ämnen, forn hit höra; hvarföre
ocf betta måfle till ett annat år upplfjutaö. (£mellertib fjor jag anfett
ben ifrån ^ongf. <Ofmer*0tåthållare»(£mbetet i politie*ärenben infomtte
fummarijfa förtecfning öfmer beh arbeten år i83o, böra åtfölja benna be*
rättelfe till upplåning om antalet af be mifjgerningar, förbrptelfer och
orbningöfel, forn inom Jjpufmubfloben blifmit angifna; fjwormib jag fogat
en tabell, uppgjorb efter be för 20 år infomna, lifa bejTajfabe förtet
ningar öfwer förfjållanbet meb ätfTiritga, boö $ottgl. J0fwer*@tåtfjå(lare*
(ämbetet t politie*ärenben, befjattblabe mål. ©enna lobell utmifar, iblattb
annat, forn (Tulle fplleriet warit mejt i ttlltaganbe imber be 6 år, forn
följbe nä|f efter 1813, bå ben (frängare (frafflagen emot brpcfenjTap ut*
forn, Ijwilfet bocf ej i flera Sanböorter warit förfjållanbet och troligen icfe
geller i 3pufwub(Taben. Orfafett till fpHeriutiålené (förre antal efter
an före år i8i3, torbe jtnnaé i fjelfwa ben ttpa fagené beffäntnielfer,
forn gpnna åflagareé bemöbanben, att bcwifa fylleri, Ijwilfet, enligt 1733
åré (fabga, war alltför obe(fämbt, ocl) belöna beraö nit meb en (förre ontel
i be förbubblabe böterna, deremot fan ej annorlunba än af egen er*
farenljet utrönaö, om fyllerumålenö fuceeéfma förminfTning, forn i betpblig
mou be fi(f förflutna åren egt rum, (får i förljållanbe till brpcfenjTapö*
lajfenö werfliga oftaganbe, eller tcfe.
Huber mina 0ubetö*refor be febnare åren fjär jag fjaft mer än ett
tillfälle att blifwa warfe, fjurulebeS inträffabe mifwärter blifwa för be
lanböorter, font af bern fjemföfaö, egentligen föröbanbe berigcnom, att på
be (Te(fa (fällen fafnaé antingen fjelt ocfj l)ållet, eller i allt för befybfig
mon fåbane binäringar, pwaraf inwånarne funna Ijämta fjjelp åtminffo*
ne mot fjungerönöben, font alltib fjotar blott ocf) bart fäbeöoblaitbe länber,
när (Torben (lår fullfoniligen fel. ©et är en gammal iafttagelfe fjär i
@wertge, att be Söergébrufanbe ocf) be (Togbewäpta (anbéffapen, be, fjwar*
e(f ibfaö fjanbafföjber, bo(Tapé(Tötfel eller lanbttjanbel, minbre liba afmify
wäpter, forn ber jemförelfewté förefomma ofta, än be rifa od; åferbrufam
be ^Jrobinferne af ett enbo mpcfet fwårt år, eller af twenne på fjwaran*
bra följanbc fnappa; odlj bet allmänna lär i bet Ijela Ijafwa gjort ntinbre
förlu(fer på be täta unbfättningar, font unber 4o till 5o årö tib lemnabeé
af förra 2Dfagafyiö*werfet åt be 0må(änb|Ta ocf) be norra länber famt
©afante, ärt på be febttare årenö förffräcfningar åt SEBejlergötfjlanb och
anbra tiff jorbmott ocf; flimat gpnnabe lanbéorter. Orfafen hertill är,
att be förra genom ftna binäringar ocf) ben inbuffri, forn beraé utöfning
giftoer ftna ibfare, ega utroägar att flafifa befolfningen ett tarfligt uppe*
fjäfle, famt funna fnart nog hämta fig ocf) bfifma i ffånb att betafa åfam*
fab ffulb tiff bronan för utfäbeö ocf) bröbforn, när bermeb rnåjl unb*
fattas.
Qctt faf af ben fförffa wigt more berföre utan tmifmef, att jlapa bi*
näringar i be orter, ber fäbana icfe ftnnaS, famt befrämja en fförre ut*
roecfling af reban befintliga, elfer åter upphjelpa bern, forn funna fjafrna
råfat i förfall. @om betta icfe fan, meb f)opp om roaraftigfjet, åfiab*
fommaö annorlunba, än i naturlig orbniug, icfe fonfiigt elfer målbfamt, i
fpnnerfjet ^oab införanbet af alfbefeö m;a näringar toibfommer; få torbe,
efter mitt förmenanbe, uppmärffamfjeten få mpcfet f)elfre böra företräbeö*
toiö toänbaö på möjligheten, att någorffäbeö upprätta förut bfomffranbe
ocf; riftanbe hanteringar, forn man af en äfbre erfarenhet har Qtltiga an*
febningar att hoppaö ett fnart och förmonfigt refultat.
(£n forbom betpblig, nu, meb få unbantag, förfallen näring i flera
fanböorter, är ft|?e. 3 fpnnerljet fjät faltfjöjtjfet i 23oljuélänb|?a ffärgår*
ben, forn för minbre än \ fefel tiffbafa ännu roar en för hela évifet totnjf*
gtfmanbe infomjWälla, fpribbe wälmåga i rnefira ocf; föbra ©merige, fär*
befeö inom fläberne på roefira fufien, hmilfa förlabe ftjferierne och eppor*
terabe beraö affallning, famt förfäfrabe 25ohuö £än emot afla mijjtoäpterneS
bebröjliga följber, råfat 1 bet fuflfomfigaffe förfall, ©etta är en allmänt
fänb faf; men om orfaferne bertill famt om fättet att återfinna bet för»
forabe, ttoiflaé ännu; och imber fåfäng toäntan på någon fåban jlabga i
åfigterna, forn funbe framfalla toäfgöranbe åtgärber för framtiben, aftager
ben, reban i bet närmafie, till blotta huöbefjofwet minjfabe, affafiningen i
en förmånanbe progreofton, och te utarmabe jfärgårbiMnwånarne arbe*
ta ofta för ernåenbet af ert ringa fångff, font be i förra, bättre tiber jful*
le pafma förfmått att bärga. Unber tiben par tt>äl mpcfett öbeliggattbe
jörb bltfmit båbe på faffa lanbet ocp be flörre fruftbara öarne i 23opu$
fän upptagen ocp gjorb fäbeöbäranbe, få att fänet i toanliga år jförbar
jttt fulla bepof ocf> något beröfmer; men bepa förbelar pafma icfe futtfom*
(igen gobtgjort förlupen af bet forbita förpåttanbet, bå orten, för märbet
af fin jttt, fin fijl ocp fin tran atttib funbe löpa ben fäb, forn be^öfbeö
ocp änbå pabe öfmerjfott, mare fig titt anffaffanbe af öfmerfob, etter titt
befparing åt framtiben. Om nu mera en mipmäpt inträffar i 23opu£
fän, få är attmän nöb för panben. ^jorbbrufaren bltfmer fjelf bepöfman*
be ocp rnåjfe anmättba fin crebit etter fina pppotpefer, för att anffaffa ut*
fäbe ocp titt en be( bröbföba; pan fan fålebeö icfe biträba fina grannar,
inbpggartte på be nafita flipporne i jlären, pmttfe, mtb fäbeitö mpcfet
5öjba priö, äro oförmögne, att af bet obetpbliga fijfet, om än naturfjtn*
ber beremot icfe förefontma, braga få (för affallning, forn fan förflå titt
bröbföbanö anjfajfaube. (Srebit pär jiffaren icfe nu mera, tp pan är (t*
fa fattig ben ena årétiben, forn ben anbra, bå patt beremot forbombagé
funbe meb lättpet borga pmab pan (förre beldt af året bepöfbe, t beräf*
ning af ben förmäntabe rifliga infomffen, få fitart fttten font i ffärgårben.
3)et är fålebeö flart, att, om unber mipmä^tår ocp poga fäbeöpriö inträf*
far en ffräng minter, forn pittbrar ffärgårböboen ifrån att fånga få mpcfet
ftff, att pan bernteb fan flitta fin ocp be finaö bagliga punger, få måjfe
pan, bereff pan icfe (fatt otnfomuta på ffättet, manbra ut, för att ligga
anbra, tittäfmentpré föga bättre belåtna, fampättömeblemmar titt (afl.
gorra minternS ocp mårenö bebvöfTtga merfningar i 23opuö fän äro
ännu i få frijft minne, att man fäferligen beruti fet* en bemiöning af be
attntättna reflexioner jag pär framffättt. 5lf fåban orfaf par jag anfett
ben närmaranbe tiben mara lämplig, att meb anlebtting af ffabganbeti 19
§ of
§ af Suffiti^Ombubömané^nffructionett, fäffa $ottgf. 3)taj:tö nåbiga
uppmärffamfjct på nöbmänbighctcn anflalteré [nara wibtaganbe, att t
någon mäfenbtlig mott återfalla (t|Terihanbtertngen t 23ohuö fän.
j?oitgl. ?0?aj:t ^at* reban för betta marit i ttåber betänft på bcfrätU'-  janbet af benna toigtiga angelägenhet; ocfj feban ^)rofe(toren ©. 9?il(ton,
på ttåbig befallning, afgifroit en nnberbånig berättelfe attgåenbe åtjTilliga,
uttber en refa i ©medge ocf) Norrige, af honom famlabe upplpéningar an*
gåettbe ft|?erierne; få fjw Äongl. SDtajtt uti (Tdfmelfe af ben i3 5>cent*
ber 1826 i nåber öfmerlemnat famma berättelfe tilt bejj ocfj fKtfeté Sommerce*CoUegium,
nteb ttåbig förejTrift berjemte, att, feban iTongl. 2)taj:té
jöefatlningéhafmanbe i ©ötfjeborgö och 25ofjuö Sätt blifmit hörb, i imber*
båtiighet förejlå be åtgärber till ft^erierneé förfofran, hertill ‘JJrofeftoren
Stfiljjonö uppgifter funbe föranteba.
$ongl. (Eommerce*£ollegium anmobabe, till ttnberbånigajfe följe hår*
af, uttber ben 16 januari 1827 Äottgl. SD?aj:té 23efallningéhafmanbe, att
till (kollegium infättba befi till ifongf. S9Faj:t (Mba unberbåniga utlåtan*
be i ämnet; hvarefter, bå någon merf Ihållighet hårå icfe följbe, .STottgl.
Colleginm, genom bref af ben 12 berpå följbe ©eptember, erinrabe $ongl*
2Diaj:té 33efallnittgéh<tftt>atibe om afgifmanbe af t fråga maranbc utlåtan*
be; till fmar htoarå $ong(. Sftajttö Sefallnittgöhafroanbe, uti ffrifmelfe
af bett 26 i famma ntånab, letttnabe, att fjmi, uti betta för hola 0tifet få
migttga ärettbe, funnit nöbigt communicera ftg meb flere uti gifTedfjattb*
teringen fmttiige perfotter i orten, och atd få fnart beraé pttranbe infom*
mit, ^ottgl. 2)?aj:tö Sefallningöhafmattbe, efter att $afh>a ffabgat ftttotn*
botne i alla belar af ämnet, icFe (Tulle bröja, att bet anbefalbta utlåtgnbet
afgtfma.
©eban i botta drettbe £anböhöfbitige*©mbetet t ©ödeborg blifmit,
genom aflåtna iterata, crinrabt om fullgöranbet af ben gifna förejTriften,
JUE. St, 3u(t, ®mb:me Cmb..'2>er. fic t83i.
2
{jabe frmböljöfbingen berjfäbeS, äperr ©eneraf*£ieutenanten nu nt. ©refme
21. o. Svofen, unber fttt mtjiattbe i fjufmub|faben ftffa SKifébag be*
gärt, att bet måtte jottom tillåtaö, i jfället för att afgifma ett ffriftetigt
pttranbe, att få i Äongl. £omnterce-€ollegium någon bag uppf omma, för
att bå muntligen rebogöra för fina åftgter i ämnet.
©meöertib ocfj forn Siifetö bå förfantlabe (Stänber, efter infjämtab
fännebom om ben genom trpcfet fttngjorba unberbåniga relation, forn “ipro*
feftor 3?il§on, unber ben i 50?arö 1828, afgifmit om förfoppet af be, utaf
fjonont på nåbig befallning, merfjfällbe ptterligare unberföfningar, röranbe
ftfferierne i SKifet, fjoö ^fongl. 59iaj:t i unberbånigfjet anhållit, bet $ottgl.
sjftaj;t täcfteé, efter nåbig pröfning af förenämbe unberbåntga relation,
mibtaga fåbana åtgärber, forn för ett änbamålöenligt bebrifmattbe af ftjfe*
rierna i Stifet, funbe i nåber ftnnaé erforberliga; få fjabe, ianlebning af
benna unberbåniga anhållan, $ongl. SDlajtt, genom nåbig jlrifmelfe af ben
10 2lpril 1829, täcfté anbefalla €ommerce*(Eollegium, att, febatt ej min*
bre ifongl. ®?aj:tö 23efallningöljafmanbe t ©ötfjeborgö ocf) S3ofjuö £än
bliftoit f)örb, ätt äfmeit alla i öfrigt erforberliga upplpönittgar i ämnet in*
fjämtaté, afgifma unberbånigt utlåtanbe öfmer t fråga maranbe ärenbe,
jemte förjlag till be åtgärber, fjmilfa i affeenbe Ijärå funbe bejntnaö lämpliga.
@ebatt benna nåbiga ffrifmelfe fontmit $ongl. (Eommerce*(£olIegium
ttllbanba, utfatte kollegium bag för Jg>err fanbéfjöfbingen ©refme bon
3tofenö fjöranbe t ämnet, nemligen ben 8 ^uli 1829, bå bemälte Jperr
©refme ocl) £anböljöfbinge förefom ocf), uppå frant{Mbe frågor lentnabe
fåbane fmar, forn antpbbe, att J^>err ©refmen, uti f>mab angicf orfafen
till ftllené afTägöttanbe från Sofjuötänbifa fujfen farnt t öfrigt angåenbe
ftllftffet, fFiljbe ftg för fin bel ifrån be fTcfle af g>rofe^or 9?il^on pttrabe
meningar, men beremot in|fämbe uti fjmab $)rofejtoren föreflagit till bet
få fallabe jiorjtjletö uppfjjelpanbe, famt allt Ijmab 9>tofe£oren pttrat an*
gåenbe lap ocf) fjummer*ftj?et.
3 afmaftan förmobligen af mibare erforberliga uppfinningar i arn*
net, fjär .fongl. <Eommerce'-£ollegium ännu icfe afgifmit fitt eget unber*
båniga utlåtande,
^ttnan jag egbe*fännebom af fjmab fålunba, genom $ongt. (Sommer--  ce*(Eollegium bliftoit, ttU följb af .fongt. 50taj:tö nåbiga föreffrifter, t fa*
fen ttögjorbt, Imbe jag, meb anlebtiing af ^mab ^>rofef5or ^iljjonö förrberörbe
treefta Relation innehåller, fjmtlfet förefom mig i fjöstfu måtto
migtigt och angeläget, att få tillförlitligen utrebt, föft, att unber refor i
23ohuö £än, genom famtal meb fmtniga perfoner och genom brefvexling
öfver fåbane belar af ämnet, forn forbrabe närmare uttberföfningar och
efterfragningar i orten, erhålla ett beftäntbt ombönte, om och h^ab, f°m
funbe åtgöraö, för att belö bereba ett fuccejnot återvänbanbe af egentlig
ga filljt|fet till bejj forbna betpbenfjet, och belö .till jfärgårböuntoånarneö
räbbning unber tiben ifrån elänbe, genom toibtaganbe af fm|ftgt verfanbe
anff atter till införanbe af fxffe på bjttpet af annat än filt och tängftfF, fjvil'-  fet, äfven om fillftfM en gång blefve fullfomligen återjMbt, funbe fortfara
fåforn en färjfilb, lönanbe och för Siifet vigtig fjanbtering.
igenom bejja föreningar hut* jag öfvertpgat mig, att be uti ^tbfejjor
^iljjonö trpefta 23erättelfe af ben i ättarö 1828 (pag. 29—3o)
framjMbe apfjoriémer befräftaé af förflånbiga mäné obfervationer ocher'-  farenhet, famt att tanbeté framtiba väl följaftligen forbrar, att frågorne
om botenteblen emot fiflerierneé aftaganbe och att mei)^ unvänba,
varba, ju förr bejfo fjelbre utrebbe, pröfmabe och ctfgjorbe. sif*
men i beha vigtiga och ^ufn>ubfafliga frågor, h^ erfarenheten inffämt
meb be fatfer, forn i ^rofefjoren 9?il§oné berättelfe blifvit af honom, på
naturhijfori|fa grunber uppfläUbe, få väl för nöbmänbigfjeten beraf, att
fillfiffet och ftorfiffet varba på i5 årö t i b förbjubna, forn
ocf för fanningen beraf, att något bättre fätt icfe funnat för närvaranbe
uppgifvas, att unber tiben hålla ft|Ieriubfarne flPabeélöfe, än be Itaga n*
— ia —
t>et i ftorfiffet »it 9?orrigeé fufter och i bet [tora fiffet p,ä
^élanbö, ©Ijetlanbé och ©cotlanbé banfar, hvaruti ware
ffärgärböfiffare ega uöbig erfarenhet och gerna ffulle ingå,
om fäbant af ©tatömerfet blefme befoftabt.
gör att göra fafen i fjela fttt fammanfjang rätt åjfäbltg, bör jag här
införa ofroan omförmälbte af ^örofejjor 3^iljäon uppjf ättbe aphorrömer,
Ijmilfa äro refultatet af bäbe hmtb fiubtum ocfj h^»^ famlabe erfarenhet,
fann, pä fätt jag nph ofmanföre anfort, blifmit befräftabe af be perfoneré
erfarenhet, forn jag i beha jfpcfen råbfrägat. ©e utgöra be grunber,
fjmarpä, efter ali anlebning, ntåjle bpggaö, i fall man jlatt funna fjoppaé,
att minna bet åfpftabe änbaniålet:
i:mo ”äpmarje bijfrict af fuften etter af banfarne i fmfaet fj<n *tt
”mifjt qoantum af ftjf, font ber är föbb, font berifrän utfpriber ftg pä
”bjupen, och font bit äter famlaö pä bejfäntb tib hvarje är, för att
”fortplanta ftg.”
2:0 ”©etta qoantum fan följaftltgeit utftjlaé, etter unber fortplanta
”ningétiben bortföra^, od> fälebeö ftjlet i ett traft förftöraö.”
3:o ”©eban ftffet i en traft är förftörbt, bertgenom att ftffen är
”bortjagab etter utftjfab, fan man ej män ta er fät t ning genom in*
”manbringar frän anbra trafter, utan blott fmäningom ge*
,;’nbm bet qmarlemnabe pngletö tiKmäpt och utmecfling.”
4:o ”©ä ftjfen mäper länge och förfl efter ett mi|?t antal är är till
”fortplantning mogen, fä more bä)fa meblet att äterjfätta ett förjlörbt ft*
”jfe, ful If om lig h^ila uttber ett eller annat becemtium.”
5:o ”$tmtnffone bör man bä framför allt jfona ben omogna ftjfett ocf)
”enbaff taga ben mogna.”
6:0 ”23ortjiffaö äfmen ben mogna, förfför man fä i grunb ftffet ten
”förut ftjfrtf traft, att bet albrig mer fan ber äterjfällaö.”
— i3 —
SDteb anledning af $>rofe(jor hilfon fålunba antagit fåfom
Ijufmubfatfer t läran om ftffenö fortplantning och ft(ferierneö Derpå grun*
babe mibmaltfjåttanbe, fjor jag uppflättt mifja frågor, å ^toilfa jag begärt
lunniga och erfarna perfonerö i ortenö ftoar, fjnulfa oclfå blifmit mebbe*
labe. 3^*9 torbe fjär få på ett (lätte rebogöra för få mäl frågorna forn
fummarifla innehållet af be berå mebbelabe fmaren.
i:fta frågan.
23ör ffllftjTet och (lorftjFet på mifj tib förbjubaö?
.©ivar.
0å mpcfet mifjare, forn bet är onefligt, att långft(1en unber minter*
månaberna ^oouari, gebruari och SÄortii, närmar ftg lanbet, för att på
grunbare matten lägga fin rom, Ijmilfet af ftlTarena fjelfma erfänneö: och
att ben få fattabe lott fillén, forn nu i ftörre och minbre mängb atta
mintrar fångaö, ej annat är än ungfttt (ej aflingöför). Om nu, forn
hitintills (lett, långben unber mintermånaberna fångaS och lottjttten ut*
öbeS, få förfminner möjligheten af ett återftättbt ft(le.
a:bra frågan.
gör huru många år (lutte förbubet gälla?
©ivar.
Sttinjl i5 fjög(t 20 år.
3:bje frågan.
$an fittfijlet förbjubaé och förbubet i merfjlälligfjeten göras gättanbe
rneb bibehållanbe af rättigheten, att i jlärgårbcn fånga anbra (lagö (tjlar?
©mar.
<£tt förbub mot ftUftffet är i intet affeenbe hiuberligt för fånganbet
af anbra (lagö ftjl i (lärgårben, tp bet febnare (laget af (tflfångfl bör
— i4 —
ffe, fåfom forbombagö, nteb fmå notar: atla fi'ttn>abat deremot förbjubaö;
ocfj på bet nu maranbe egare af fåbana mabar ej måtte äga någon hittig
anledning titt flagan öfmer förluffen af beraö märbe, more bet en fmåfaf,
att för @tatömerfetö rötning inlöfa bern efter mätiömanna orbom ocf) ber*
efter följa bern på auction, titt fmärre ftffnotarö inrättanbe.
4:be 5rågan.
@om ben numaranbe generationen af fijTerHbfare icfe får uppoffra^
för efterfommanbeö nptta; få, i f)änbelfe ftllftjfet ocf) florftjfet fan ocf) bör
förbjubaö, uppffår frågan om fattet, att unber tiben fjåfla befta ftjferMb*
färe jfabeölöfa. ©ifmeö mät bertill någon annan ocf) bättre utmäg ätt
bettaganbet i bet flora ftjfet på 3éfanb$, ©fjetlanbö ocf) ©cotlanbö barn
far ocf) fjmiffen more bå benna utmäg?
©roar.
’ SCtt utrujfa ftffarefartpg för ftjfe på nämbe banfar, är ocf) blifmer
en nöbmänbigfjet, få miba måra ffärgårböboer ocfj i fpnnerfjet beraö ef*
terfommanbe (fota funna lifnära ftg; tt) eitbaff ocf) affettaff berigenom fan
bet flora långfiffet frebaö ocf) återffälfaö i fitt förra flor. !D?en på bet
att måra ftjfare, font fjafma egna ffutor nteb rebffap, ttfffammanö om*
fring 25 fl., fjmaraf märbet rnittfl bör uppffattaö till 80 a 90,000 f)t:br
9t:g$, icfe måtte fomma att liba genom förbubet emot bet fjtttiflö öfTiga
ftjlet ocf) ffufornaö begagnanbe till fåbattt, enär befja jfutor ej äro arn
mänbbara mib banfftifet ocfj berföre ffältgen borbe mtb ben npa anjfaf*
tenö mibtaganbe, af ^tatömerfet inföfaö; få futtbe ett inbrägtigt torffft*
ffe inrättaö, fjelfl full tillgång å betta ftjleflag ftnneö mib 3?orrigeö fuffer,
i fpnnerfjet 10 a 12 mtl från fanbet. fDten betta ftjfe borbe ffe nteb fnö*
re ocf) en bel af ffutorne uteflutanbe inrebaö för ben fångabe ftjfenö emot.
tagning, anfanbe ocf) infattning, eller, nteb anbra orb, till jlptanbe, ftfffaf*
terier, förfebba nteb falt, tunnor, far, tunnbanb m. m., fjmaremot be öf*
— i5 —
tiga (fulle wara inrättare för fjelfma (i'(fanbet. Sitt (fpbb för (formar
ftnrtaé på Sfforrffa fuffen öfverallt goba famnar att anlöpa.
5:te frågan.
©fulle wät ft(feriubfarne funna förtnåö att beltaga i bet oftoannäm*
ba (fora (fffet på banfarna?
öwar.
£>å wåra fle(fe (t(fare äro fattige och äga föga annat än fina (fu*
tor och (tffbåtar meb bertill fjöranbe reb|fap, funna be, af bri(f på för*
lag ocf) utru(fningö''fo|fnab, icfe beltaga i ftffet på banfarne.
6:te Srågan.
€ga toåra (färgårb$(t(fare nöbig erfarenhet och funffap i fåbant
ft(fanbe.
©roar.
gi(fet på banfarna bebrifweö meb fnöre. £)etta är för en (tffare
lätt lärbt och be (Te(fe ega håri reban full erfarenhet, äro behutom tjenli*
ge att begagnaö forn fullgob befättning och fa P*> ftffenS (fötfef,
rengöring och infattning, få att ingen ting wibare erforbraö än en gob
naoigateur till fartygötyef, famt, i Ijånbelfe af benneé böböfall, en forn
någorlunba förffår naoigationen.
>
7:be frågan.
Styn betta ftjfe af bern annorlunba ibfaS, än meb biträbe af allmän*
na mebel till inf öp af fartyg och tebffap?
©roar.
gör närwaranbe fan fåbant (i(fe icfe bringaö i gång utan allmänt
unber(föb, icfe blott till inf öp af fartyg och wbffap, utan äfwert berutöf*
— i6 —
mer; ty om något Dugligt oty maraftigt fM i Denna Del gruitDläggaé,
få ntåffe ftjfarena, åtminfione i början, förljpraé fåfom till coopmarDi meD
foft om DorD famt färffitD månaDöpenning till uitDerfjåll för fjemmamaram
De f>u)frur oty Darit, benita månaDépenning funDe fålunDa Deräfnaé:
till fjmart ftfFarefartpg, forn jTall npttjaé till ftjfc på Danfarne ocfj unDer
Norrige, forDraé io fullgoDe män oty io jungmätt, eller fjalfTotta. ©e
fullgoDe jlulle erhålla mtnft 18 fjögjf 20 3t:Dr Danco oty jungmannen j o
0t:Dr Danco i månaDen famt fri fo(t oty förtäring om DorD.
8:be frågan.
ipuru flort antal faDane fartyg jMle mara Det fjögfta font för 23o*
fjué £änö jtjlare erforDraDeö?
©mar.
©enna fråga fan fmårligett DejfämDt Defmaraö, eitteDan fmaret Deror
af Det affeettDe, forn fäffeö å fjmaD i fmaret å fjerDe frågan Dlifmit före=
jlaget angåenDe inrättanDet af ett torffjtjfe, fjmilfet fullfomligt (Tulle löna
möDan, Ijelff ftjfeffutorne Dertill fttnDe meD förmon anmänDaö, äfmenfont
en Del ftfFDåtar, om Defta meD ringa fojfitaD DäcfaDeö. ©etta jTulle i ljög
graD miit|fa Det allmänna^ utgift i oty för utrujfningeit till ftfTe på Dam
farna, enär till ftjfet unDer Norrige, fartyg fålunDa moro genajf att till*
gå genom Dillig affjanDling meD fFut= ocf> Dåtegare ocf> till ftffet å Danfarna
erforDraDeö färre fartyg, men änDamålet (ifmäl till alla Delar mumteö.
9:Öe ^råtjan.
#uru mpcfet miD pajt funDe ett fåDant fartyg meD reDffap, i ett för
allt fjögjf fojta?
©mar.
(£tt fåDant fartyg, till jforlef oty tacfling lift De jg>ollänDfFa, Dör,
meD tiUDefjör af jtjfereDffap, t complett fiånD funna erfjållaé för fjögjf
6,000
— i7 —
6,000 banco, fjttwtifl fomnter foflnabett för proviant, falt, tunnor,
får ttt. m.
$ör öfrigt inffämmo otta uppgifter beruti, att b^öffo tiben är inne,
att mibtaga något fraftigt ffeg, få miba icfe, innan fort, allt ffffe ffall
i Sobuölänbffa ffärgårben af fig fjelf uppföra, fcbatt Penna fufl, förr få
utmärft i betta affeenbe, botaö meb en nära föreffåettbe brill på afla flagö
flff. ©jelfma bnmmerffffet, forn ännu ibfaé meb förbel i anfeenbe tifl
bummerttö goba affättning i (Snglanb, anfeé fnart nalfaS fltt flut, få framt
bet icfe förbjubeé tifl ibfanbe i Sluguffi ecb b# September månab, bå
hummern nalfab lanbet ganfFa nära, för att lägga fm rom. ©amma mer*
fan anfer man utöbanbet af fmå torf! odj i fpmterfjet fmå Smittling, på
gräfet om mårarne, fomma att ^afma tifl förflöränbe af befla ffffett.
©et bot marit af afla bejja anfebnittgar, forn ja g anfett min pligt
forbra, att tifl iFongl. 20?aj:té nåbiga öfmermäganbe, genom unberbånig
ffrifmelfe af ben 20 fffflibne ©ecember framffälla, bmab jag förmått att,
genom mina bemöbanbeit, få ttpplpff om förfjåflanbet meb flfferterna i So*
bttö Sätt, ocb be fannoltfa utmägarne tifl beraö räbbanbe uttbatt fullfottt*
lig förjtöring, innan bet blifmer för fent. gullffänbig utrebning af afla
bit boranbe ämnen famt fufl miflbtt om få mäl be rätta orfaferne tifl fl*
ffeté förfall, font fättet att bringa tifl merffläfligbet be fannolift enba bo*
temeblen beremot, fan enbail minnas genom, på .ftongl. 3)?aj:tö nåbiga
befallning, mtbtaganbe unberföfningar ocb anffalter.
©en gamla, af metenjFapömän forbom belabe, åftgten, att fillén ifrån
fttt förmenta ffambåll i norra Oceanen, ffall återfomma tifl mår mcflra
fufl ocb återfalla flfferierneé forbtta flor, gäller mifjerligen ännu boö många
mer ocfl minbre uppf pff a perfoner i orten, b^ilfe, på mifja i Norrige mar*
febliftta fenomen, grunba förboppttingen, att benna periob flad fnart in*
träffa; men ebmab affeenbe man ätt må fäfla mib benna folfmening, för*
2tiF. 0t. ^u(t. ©mt>:me i2mt>.»23ei\ f$v iS31. 3
— i8 —
btiftoer Den t>o<f eit blott fötmoban, fjtbarö toärbe eitbap tibeit fatt uttot*
fa ocfj hvarpå fåfebeé ett fortfarande omerffamfjet, eder förfumtigfjet t ©tatö*
huöt)ådningö*tjänfeenbe, icfe bör gruitbaé, tj# ett fudfomtigt utöbanbe af
atl ftfF i (Färgårbett funbe, unber toäntningötiben, bliftoa beraf ett föfjb;
b a beremot itäjfan rneb toifdjet fan antagaö, att, genom ett fnart utfär*
babt förbttb på to t fa år emot fidftjfe ocf; (ForftjFe, änbamålet (Fad loirn
itaé ocfj bet få mpefet fäfrare, font ett fåbant förbub fan i toerfjfädighe*
ten göraö gädattbe, utan ^ittbet* för utöftoanbet af rättigheten, att i ilar*
garben fånga aubra (lagö ftp. 2tten bertoib forbraé otoiiforiigen, att ftd>*
toabarne, fåfom unber förbubétiben oIofTtga tid faffning, toarba inlöpe och
ättbrabe tid fmärre ftjFnotar, tjtoilfa berefter, rneb någon förtujf, funna
fätjaö, för att tid annat än fidftffe atttoänbaö.
©åforn be oftoanföre intagne ftoaren å be af mig gjorba frågor ut*
toifa, mebför ett fåbant förbub tifatcbeö nöbtoänbigljeten, att inlöfa (Fär«
gårbéftjFarenaö egna (Fittor rneb tidfjöranbe rebfFap, tid ett uppgifwet arn
tat af omfrittg 25 jfpefen, f>toi(fa icfe funna aittoänbaé för bet tidernabe
nt)a ft|Tet på banfarne, famt befutotu, på fätt ftoaret i j:be frågan nöp*
mare uttotfar, att, få toiba betta npa och betpbliga fi(?e (Fatt funna forn*
tua tid utföranbe, be foda icfe btott anjFaffningett af be, bertid erforber*
tiga, nt)a fartyg nteb tidbetjör och ft|F«i*wbjfap, utan äftoen fjetftoa för*
taget tid ft(Feté bebriftoanbe. £)e omförmätte 25 (Futorne, fjtmtfaö toär*
be är upp(Fattabt tid 60,000 0v:br banco, putte, efter planen, feban arn
toänbaö tid bet förejlagna torfFftfFet toib egna och toib 9?orrtgeö fuper,
fåluttba, att några ittrebbeö tid fjetftoa fpanbet rneb fitöre och fln&ra titt
torpenö ränéning ocf; infattning, hurtid fatt, oct; tunnor nu m. (Inde
ftnnaé om borb.
©maret på 7:be frågan imtefjåder etementer tid beräfnanbe af be corn
tanta utgifter, fjmitfa beha nita pperier fomtna att i öfrigt mebföra. 29?an
har, toib mebbetanbe af ftoaren, förutfatt, att bet admämta (Fude förp ju*
— I9 —
ta be erforberliga meblett octj låta bet ttpa flora ftjlet brifmaé för befi räf*
ning. gör min bel infer jag mät be flerfatbiga fmårigtjeter, forn fiola flälta
fig emot antaganbet af en fäban ibé, iblanb (jimlfa ben ntinjla ej är bet
föreftältningö-fätt, forn i febnare tiber btifmit näflan allmänt, att ej i nå
got
fatt är lämpligt, att flaten befattar ftg meb inbuflrietta företag, fywiU
fa i flättet böra öfmertemnaö åt ben enffilta omtanfan; men jag fan icfe
getter unbgå att finna, att en mängb fåbana företag af flort omfång odj
attmän nptta, icfe enå funna påtänfaå i mårt tanb, ber penninge-capita*
ter enbafl på få fäuber finnaå och meb lätthet göraå fruftbäranbe, utan
behof för beraå egare, att inlåta ftg i mågfamma ocfj möbofamma företag,
få framt ej åtminfloite inputfen bertill ocf), i be ftefla fatt, unberflöb, mare
ftg i penningar etter förmåner, gifmaå af Regeringen, ©fulte, mcbetfl
be ptterligare unbecföfningar, bern .fongt. 59?aj:t torbe i nåbet* finna änv
uetå flora migt och påffpnbanbe egettflap fräfma, mifjfjet erhåtlaå beröm,
att hrnab tilt mig blifmit pttrabt ocf) föreflaget, eger grttttb och tåter utföra
ftg, berefl ntebet bertill funna anjlaffaå; få mitl bet fpnaå mig, att
bet behöftiga capitatet ej är flörre, än att, uppå af fongt. 5Ö?aj:t i nå*
ber bertill gifmen antebning, ett bolag af enffitta, gruttbabt på actier, tätt*
ligen (lulle funna åflabfommaå tilt inrättattbe af be nt;a frflerierna, hmar*
mtb fannotift betpblig minfl flulte funna påräfnaå för bettagarne, feban
inrättningen femmit i fult gång, få miba etjefl bermib btefme förfaret meb
ttöbig brift, orbttittg och faffuttflap. (£fter hmab jag inljemtat, tär ©mc*
rige äga en ifrån älbre tiber i tractater gruttbab rätt tilt ftjle på banfar*
na, hw‘^e,t torbe funna göraå gältanbe; och fFulle, för fliftanbet af ett
©otag till fåbant fifleå bebrifmanbe, erforbraé, jemte anbra unbertättan*
be åtgärber, något penniuge-unberflöb från ©taten, fåfom räntefritt lån
imber mifia år, elter i annan form; få mitl bet fpnaå mig, forn flulte
hmar fen tibetjmarfmetå åfigter af förmaltningåmrenben hafma beremot nå*
gon inmäubning, etter Rifetå ©täitber mara obenägne, bå be beröm titt*
20
fpörjaé, att bemilja mebel bertill, berejf tillgång af reban bemiljabe an*
flag ffulte fafitaö.
@om, efter Ijwab jag förmenar, bet angefägnafle i fjela ärenbet är,
att unbmifa tiböutbrägt, fannolift jfulle allbeleö förföra bet Iil
la,
forn återfår af ftjfe i Sooljuö £äitö jfärgårb, få (jar jag pttrat ben för*
^öppning, att $ongl. Sitta j:t, mib be uttberföfniitgar, forn antingen reban
äro, eller funna blifma anbefalbta, icfe lär i nåber tillåta, att fjmab nu
jfatl göraö, får bero af förjlagö utarbetanbe till Reglementen för Ijaféft*
jlet i en framtib, bå bet fan fjafma Ipcfätö, att återflälfa bet, utan, om
bet jfulle jfprfaé, att ett jfpnbfamt förbub emot filt* odfj jfor*jtjfe i jfär*
gårben är oumgängligen nöbmäubigt, anjfalter bå genaff mibtagaö till att
göra fåbartt förbub möjligt, mebelfl inrättanbe, på fatt ^ongl. Sitta j: t fan
finna fäfraff leba tilt änbamålet, af bet npa fiffel uttber Norrige oct) på
banfarne, bå bet uttber tiben icfe fotnmer att fafttaö råbrunt för utarbe*
tanbe af goba förflag för framttbett, Ijmilfa beremot jfulle blifma fruftlö*
fa, berell, unber utarbetningb*tiben, ftjfen allbeleö utrotabeö t jfärgårben.
Uti ett ben 6 Slttaj i83o tilt Rifetö @tänber$ Jjperrar ^uUmägttge
i Rifögälbö*£ontoiret ingifmit ocl) af bern, till min ©mbetö>åtgärb öf*
merlemnabt Memorial, Ijabe Ombubbmamten mib utrebningen af ©ötlja
QTanal*23olagö f. b. ©ifcontmerf, Pice Rotarten SI. darell anmält neban*
nämnbe, för £)ifcontmerfet, (joé konungens 23efallningöljafmanbe i @fa*
raborgö ftin, anfjättgiga gjorba utföfningö-ärenben, uti (jroitfa bemöbanbet,
att minna jlutligt refultat, eller rebomiöning, marit utan merfan, nemligen:
ito Slngåenbe erfättningötalan emot (£j;pebttionö*$rono*fogben bergin,
för felafttg utmätning (jo$ Majoren, grifjerre spojje, förljanS
erhållna lån, (fort 1,080 R:br förfallet ben 4 Suni 1819, i jjmtlfetmål,
feban jFriftmeylingen blifmit ben 27 Slttaré 1827 fullborbab, förfrågningar
om ben Ijanbläggning, forn egt rum, Ijoö konungens ^efallningöbafmam
be (Fett ben 12 9?opember 1827, beit 12 5D?aj 1828, ocfj beit 16 februari
1829, famt hoö £aitb&@eereteraren Sköller ben 21 fftopember ftff*
ttäntnbe nr, utan att något fmar bera följt:
2:0 33eträjfanbe prfab utmätning £anbtbrufaren 51. ©. Carlén,
tjmaront .^onungenö SBefaltningéhafmanbe unber ben 7 Uiooember 1822
titlfännagifmit, att lööören till belopp af i,658 5K:br, blifmit hoö ^onont
utmätta, titt gobtgöranbe af Carténö, utt berörbe SMfcontmerf upptagna
octj ben6 2(ugttfii 1821 förfallna tån å 1,000 9t:br, och t afräkning fjmarå,
tib efter annan, ifrån ^onungenö 23efattnirtgöhafmanbe infommit 290
0i:br 4i |T. 4 r:fF.; men bå oice Notarien Carell berefter genom färjlit*
ta jlrifmelfer tilI 4?onttngené SBefaltningéhafmanbe af ben 25 Stpril 1826,
ben 8 5D?aj 1826, ben 4 October 1827, ben 22 !$?aj ocfj ben 3o Oc*
tober 1828, famt ben 14 Slugttjit 1829, bets äfFat upptpéning om något
fjtnber mött för återfiobenö inbrtfmanbe, betö ocb forbrat liqotb och rebo*
miöning för bet utmätta gobfet, fjabe tebe något fmar beröm ingått: och
3:o SSÖibfommanbe en ben 4 SOiaj 1823 anjiättb fagföfning emot friherre
St. f. focb, för bejj borgen å en reoerö, jior 54o 3t:br, hppothife*
rab för friherrinnan £)ajjau’S erhållna och 4 februari 1819 förfall*
na lån 600 2K:br, hvarom luce Notarien Carell tjoö konungens S3efatt*
ningöfjafmattbe, unber ben 3o december 1825, bett 4 december 1826,
ben 29 9!)iarö och ben 6 ©eptember 1827 begärt, fajiän afltib förgäfmeS,
konungens 33efattningöhafmanbeö ffpnbfamma hanbläggtting mib ärenbet
och unberrättetfeö mebbetanbe om htPab, forn blifmit af konungens £3e*
fatlniugéhafmanbe mtbgjorbt, och i peb målet befunneé;oct) båben*
na begäran blifmit förnpab uti en febnare jfrifmelfe titt £anb$*Éecretera*
ren Götter ben 24 Slpril 1828, habe £anbö*@ecreteraren mät i bref ben
8 berpå fötjbe 5)?aj inberättat, bet utjlag bå fallit emot friherre focf
odtj btifmit titt merffiältigfjet utfänbt; men enär något mibare beröm ej
afhörtö och Pice Notarien Carell berföre, uti ptterligare jfrifmelfer ben 19,
22
Ramtam ocp beit 3o 2(ugu)ft 1829, ä|lat upplåning, puru meP titföfr
ningen ftg för^öCTe, od; om Petalning funPe påräfnaé, pape icfe »agot fwar
(erom ingått; od; fePait jag, genom aflåten fPrifmeifc Pen 14 Maj i83o
attmoPat £anPöpöfPinge'-Q:mPetet i MarieffaP, att uti afgiftoanPe förfla*
ring upplpfa Pe i omförmälPta Memorial angifna omftänPigpeter ocp or*
fafen till PerwiP inträjfaPe eftertänfliga Pröjömål, pwilfeit förklaring Por*
Pe, inom 3:ne wecfor efter erpållen Pef af Memorialet, wara tili mig itu
fäitP; men förf läring eller fwar ej, efter 6 mecforö förlopp ingått, fann
jag mig föranlåten, att unPer Pen 29 Suni l83° ^ 5lPPocatftfcalö*Cm'-  Petet i $ongl. Majttö ocf) Siifetö ©ötpa Jp)of^ätt remittera ocf» öfwer»
(emna panPUngarne i målet, meP anmoPan, att inför pögPemälte 5Congl.
JpofSvätt, emot wePerPörattPe ^oitungenö 23efallningépafmanPe, eller £anP$*
pöfPinge*CmPete, anfiälla od; utföra Pen anfwarigpetö* ocp erfättningé*ta*
(an, pwartill lag od) fafené Peffaffenpet funPe föranleda; pwarefter £an($*
pöfPinge*CmPetet unPer Pen 7 Sulu infommit meP ftoar, pmilfet af mig
Plifmit uti ffrifwelfe Pen 12 i famina rnånaP öfmerfönPt till 5lPoocatfv
fcalé*€mPetet, meP tillfännagifmanPe att, enligt oice Notarien CarelB in»
forPraPe od; poö mig gjorPe anmälan, pape roal ftffnämnPe Pag till po»
norn ifrån £anOépöfPinge=©mPetet infommit Pep, i målet röranPe ^Bergin,
På nyligen gtfna utfTag, emot pmilfet Pefwär i ^ongl. Jg>of=2>vätten (lulle
färjfilt Plifwa anförPe, få att frågan Perom i actionéuoäg, för Pet när>
toaranPe förföfle, men att, i pwaP forn anginge fagföfningarne emot Carlén
ocp griperre $ocf, icfe någon fåPan rePomiéuing Plifmit afgifwen, forn
funPe föranlePa till änPring i Pen åtgärP, ptoilfeit jag anmoPat SlPoocatjtfcaB'-CmPetet,
att wiPtaga.
@ePan PerörPe panPlirtgar, jemte 2(Poocatftécalö=CmPetetö till ^ongL
äpof^lätten ingifna anmärfningéunemoriaf, Plifmit conununiceraPe äperr
fanPépöfPingen od; CommenPeuren af ^ongl. 9?orPffjerne=DrPen, ©refwe
SlroiP ocp fanPö'-@ecreterare» ©, Möller, pwilfe uti afgifmen
förvaring Mifört, att rebomiåtting rörattbe Sifcontené forbraft Ijoé ©at*
lén blifmit beit 4 ^uli i83o lidfänb öice Notarien ©ared, enligt fjmilfen
rebogörelfe be fjoö farlén utmätta löåörett kbe lenuiat mibare tillgång, än
be auctionémebel, font £)ifcont*;Ombubåmannen reban långt tillförene emot»
tagit, farnt att lagföfningen emot friherre god5 blifmit genom utflag ben
9 i ftffnamnbe ntåitab afgjorb, och tifl meberbörattbe ^roitofogbe för merf*
ffädighet öfmerlemnab, ^toarmib ^err ©refmett och Sanbefjöfbittgett famt
£anbé*@eereteraren mäl mebgtfmit, att bröjétnål inträffat, nten förelnrrit,
att fåbant marit en följb af fmårigfjeteit, att blaitb mängben af forefaf*
lattbe ärenbeit, mib Ijmarje fär|?i(t fäfra all ben uppmärffamfjet, font er*
forbrabeé; få Ijabe Slbpocatftfcalen, #err lagmannen och SKibbaren af
5?ottgl. 9?orb|fjerne*;Otben, O. Jpebeuffjertta, uti flutltgt Memorial aitbra*
git, att fjätt attfåg bet icfe mara täufbart, att Jjperr £atibåfjöfbitigen ©ref*
me ^ofte, enå afmetat ben i affeenbe på ftjtomförmäfbta tmenne lagföf*
ntngåmål förelupita förfumntelfe, än mittbre, att fjan bertill marit i någon
måtto mållanbe, men att beremot må (fe antagaå, att felet (egat enbaff fjoS
£anbå*@ecreteraren flöder, font i fränt (fa rummet borbe attfmara för ©attfr*
li*ärenberttaå orbeittliga mårb ocf) eppebieranbe, famt att, bå närmaranbe
giltigheten ocf; bcffttffeitheten af be om|fänbigbeter, hmilfa f)Oé ^onungenå
28efadnittgåf)afmaiibe berebt uppehåll t pröfnittgen af £>ifcontenå forbrin*
gar, eller hinbert! för beraå utbefontmanbe, itfe futtbe frantffällaå till
$ongl. äpofrättenå pröfning, Jperr fagntannett och Slbwcatftfcalen attfåg
ftg egentligen böra fäffa befi uppmärffamfjet på bet förhållattbe, att, eiju*
ru nice Notarien ©arell, fåfont £)ifcoittmerfetå ombubåntan, egt äjfa och
åtnjuta fjmtbräfnittg i bet, font attgicf SDifcontettå rätt och förmon, fttttbå*
@ecreteraren ^foller ättbocf, uttber loppet af flera år förfummat ntebbela
honom be unberrättelfer, (jroilfa ©arell påforbrat, famt att bet berjentfe
lage £atibå*@ecreteraren färfFilt till laff, att fjätt, i SSfaj ntåitab 1828,
anmält fjoö Ontbubéntatttten, att utflag bå reban blifmit mebbelabt i må*
let emot friherre god5 och till merfffädigfjet affänbt, faffän benna upp*
— 24 —
gift mant beflo fäfrare ogrunbab, forn ^onuitgené SSefallttingéfjaftoanbeé
afgiftte förvaring innefjåller, att utjlag icfe fallit förr ärt beit 9 ^ulit
i83o, febait åtal rebatt jfett, IjtoarfÖre ocf j£>err £agmannen ocf) Slboocat*
jtfcalen prfat, bet £artbé*©ecreteraren SRöller, font tillförene åtjfilliga gån*
ge? bli fmtt för förfttmmelfe t tjenjiert artflagab ocf) ttff anfnoar fäll b, måt*
te, för fjtoab nu emot jottom förefomnrit, bömmaö, att böta 66 0t:br 32
jf„ äftoettfom öppen tafan förbehållits, rörattbe erfättning för be förfuffer,
fjtoilfa funna frambeleö twfaö f)aftoa brabbat ©ifconfen, genom £attbö*
©ecreterarené fatt, att befjattbla oftoattberörbe lagföfntitgöntål; fjtoaremot
£anbö'-@ecreteraren töffer, genom ptterftgare afgiftoett förvaring, allertaff
åberopat fjtoab af jottom förut bltftoit anförbt.
©ettom utflag urtber ben 8 Martti 1831 fjär Jfongl. hofrätten fun*
nit jfäligt låta bero toib 2lboocatjtfcalené frånträbanbe af anftoarétalan
emot Jperr Sanböfjöfbingen ©reftoe $>ope, mett attgåeitbe £attbö=©ecrete*
raven Sköller ftg utlåtit, att, enär f)art, på fätt oftoart är intagit, ej alfe*
»taff tolfat uppenbar toårbölöéljet ocf) förfumtneffe toib be af oiee Notari*
en ©arell pafalfabe ^anbräcfitingö-åtgärber, utan ocf t ©mbetöbref tift
©arell, ttoärt emot fanna förfjållanbet ttppgiftoit, att utflaget bå fallit
uti lagföfttittgöärenbet emot $rtfjerre §ocf, pröfmabe ifongl. hofrätten, i
anlebning af 1 ©ap. 12 § SttättegångSMfen rätttotfl, att, meb bifall till
Slboocatjtfcaleitö påflåenbe, bömnta £anbé*@ecreteraren 5D?öder, att böta 66
0v:br 32 j?v till 3 fftfteé; toeberböranbe öppet, att färffilt emot £anbö*
©ecreterarett toäcfa fråga om jlabejfånb, i fall befogenhet bertill finnes.
©ebart 3teotforerrte af £åite'-©ontoiretö i 59ia(ntö räfenffaper ocfj för*
toaltning för år 1829, fä|fän be toib förrättab reotftott iblattb annat funnit,
att miflräfniitgar fjuftoubfafligen i öftoerrärttor till förlttff för toerfet
af 200 till 3oo 3i;br egt rum: att toerfetö contanta cafia*beljållnitig toib
fluten
25
fluten af Partit, Slttgtiffi oep 3?sooemBet månaber nämnbe år, tift be t
ret>ifton6=protocoflet uppgifna Belopp, öfmerffigtt Ben i reglementet för lå*
ne*contoiret ffabgabe pögffa fumma 10,000 0t:t>r, font berffäbeö finge i
capan innepållaS: oep att flutBetalbte lån någon gång tillåtité ittneffå ut*
öfwer förejTrifwett tit) af 2,me månaber efter förfallobagen, utan att till
OmbubSmannenS åtgärb öfwerlemnaS, lifrnäl, enär npp&erörbe oep i öfrigt
förefomna omffättbigpeter, af anförbe orfafer ej anfågoS Böra föranleba
till attmärfttittg, uti frtftoelfe ben iG ?0?artii i83o till 0iifeté ©tärtberö
jfperrar gullmägtige i SSattfen infänbt, jemte bet wib 0teoiftonen förba
protocoll, en af reoiforerne Befltttab oep färjfilt författab béeparge för år
1829, att, få wiba kinber å 23anfo;ffprelfenö ftba icfe mötte, warba fåne
coittoiretö birection tillffällb; oep Bemälbe birection, efter att ben 23 i
famina SOtartii månab paftoa Bemitjat katttererarett toib låne-contotret,
^ältfamereraren (£ric getter Sinbfiebt 3 månaberö tjenfflebigpet, feber*
mera, uppå anmälan att £inbffebt unberlåtit bets utbetala åtfMiga af
pottorn, fåfont enfftlb commiSftonär, ur låite*contoiret uttagne oep qoitte*
rabe lån, belö merfffälla omfättningar oep inbetalningar, pwartill mebel
Blifwit pottorn (etttttabe oep, bå fråga ottt rebotoiétttng uppflått, förf larat
ftg uturfiånbfatt, att bepa förbinbelfer fullgöra famt ffrayt berefter ben 29
af ttppberörbe månab poS Sfåbffufwu^ätten i SDfalmö föft, att, mot åt*
itjutattbe af afträbeö*förmon, få fm egettbom till borgenärer på en gång
ctfffå, i anlebtttttg päraf, mebelff beflut näffpåföljbe bag, ffiljt finbffebt
ifrån panö ittnepafbe kamererare beffällttittg, fantt om wibtaganbet af ben*
na åtgärb, jemte eljeff nöbiga anfebba förftgtigpetömått, för att tillfrebö*
fälla oep Betrygga bern, font fuitbe paftoa liqoiber meb låne*contoiret, el*
ler berifrått öttfabe erpålla lån, genom ffriftoelfe ftffberörbe bag unberrät*
tat Svifeté ©täitberS äperrar gttllmägtige i Söattfen, meb tillfättnagiftoan*
be tillifa, att, på fätt ett bifogabt protocoll uttoifabe, någon förluff ge*
nom £inbffebtö obeffåttb icfe more tillflpnbab bet ttnber birectionenS toårb
JUf, St, 3uft. ©mb:m6 <£mtv»tr. fér i83t. 4
26
jfällba werf; få octj efter bet Jjperrar 23anfofullmägtige, hwilfe, enär af
be infomne fjanbltngarne jenttoäl inhämtaté, att åtjMige föfanbe af
lån ocf> omfattningar, (jo$ konungens SSefallningéljafmanbe protefterat mot
infrianbe af fina, till låne*contoiret utgifna, jfulbförbtnbelfer, anfelt wara
af färbeleé wigt, att utrebt blefwe, ^uruwiba något i förvaltningen, eller
förcffrifrta controller, fnnbe wara uraftlåtet, genom ffrifwelfe ben i3 2lpril
i83o anmobat äperr kammarherren % oon @etfj, fåfom ben främffe af
DtiféjHnbené för året utfebbe Steoiforer, att, berejf icfe reban, meb an*
lebnittg af 24 § i bet för låne*contoiret faffjfäflba reglemente, anflalt till
få fallab improoiforiff efterfpn blifwit fogab, i egenffap af Söanfofullniäg*
tigeé ombub en fåban efterfpn anfiälla, famt tillifa åt be för låne*cotttoi*
rené angelägenheter i SSattfen utnämnbe committergbe, 23anfo*€ontmifari*
erne ©. 21. Sörafel och äpelftngiué öfwerlemnat, att, på fätt årligen
llett, jemföra be i 9Ceoiftoné*berättelfen anmärfte finnmor meb 23attfené
räfettffaper; fjafwa ej allenaff npfbentälbe committerabe, uti Memorial
ben i5 näjlpåföljbe Sftaji tillfännagifwit, att utbräg ur låne=contoireté
cajtabof, forn månabtligen horbt infänbaé, för ^unii, (September, Octo*
ber, ‘tftooentber och december månaber förutgångna år, icfe till danfelt in*
fommit, och hwulebeé behållningen i capan, font, enligt reoijtoné*proto*
collet, wib SOtartii, ^untt och 5tugufli månaberé flut jlolat öfwerftiga ma*
yirnurn, uti £afa*räfningarna för bepe nppnäntnbe månaber, funnité upp*
tagen till mittbre belopp än mapimi*fumman, famt be i åtjf tlliga cafabofé*
utbrag, fåfom till infättning i Söanfen uppförba finnmor, icfe fyttet öf*
werenéjfämt meb be penninge*remijjer, hwilfa, jemlift birectionené ingång*
tta ffrifwelfer, unber tiben (fola egt rum; utan ocf ^>err kammarherren
poit Seth och meb*rePiforer, font bett 29 och 3o 2lprtl famt ben 1 22?ajt
förrättat improPiforijl reoifton af låne*contoret, uti ffrifwelfe, fjwilfen ben
7 i ftjfttämbe månab titt ferrat 23anfofullmägtige anfommit, infänbt bet
wib improoiforiffa reoiftonen (jå^na protocoll meb bilagor, af hroilfa
— 27 —
banbtingar är morbet upplpth att låne*contoireté inttebafba bebåttningar af
låne*reoerfer, contanta metref ocfj aéfignation&btanqoetter funntté futlfom»
ligen tigtiga efter be förflag oct) räfettfTaper, forn btifmit reöiforerna före*
miffa: ocb att, efter beraé öfmertpgeffe, birectionett ej åftbofatt något af
be i contoiretö reglemente ocf) arbetöorbning föreffrifna åiigganben ocb corn
trotter; men att beremot kamererare!! finbjlebt, ^mitfen imber tiben 6lif*
mit, fåfom bebrägtig gätbenär, inmanab i bäfte, inför improoiforifTa ret>t=
ftonen bufmubfaftigen mibgått, att bait tib efter annan, titt eget 6e^of gag*
nät octj anmänbt mebet, bern ban, bets? fåfom kammererare mib tåne*contoi*
ret, ocfj beté i egenfTap af en (Titta perfotterS commiöftonair, fått om bäti*
ber: titt förböljanbe af ben, fatunba ttppfomita ca(jabrijfen, uti be mib fö*
rebragning inför birectionen begagnabe liffor, b^itfa, jemte bå föremiffa
cafia*förflag ocb coitcept*cafjabof, å bmitfen åter rapporterne titt danfelt
grunbaté, marit rigtige, efter förebragningen gjort anbringar, utan birec=
tionenö, men nteb 23anfo*ombubetö i fattima birection, banfo*cafieuren ^a*
cob 2(ugu|f 23jörfmané metjTap: på betta fatt, i några förebragningétijfor
för 2fatiuarii ocb $ebruarii månaber 1839, ufflruftt 5 titt (Iutbetatning an*
ntätba lån, mib bwilfa 23jörfman febermera (Tätt tccfnat afjlag ocb, focc
itäff förutgångne reoifion, tilt lif bet meb be förättbrabe förebragningé=ti=
(forna, omfTrifmit lane-contoireté cafabof: famt att 33anfo*ombubet, 33an*
fo*£aöfeuren S3jörfman åter, b^itfm förnefat, alt mcbmetenbet af £inb=
(febté brottöliga företag, tifmät mebgifmit, bet bott fort före orbittaire re*
Piftonett af tåne*contoiret, förmärft räfettffaperna ^afma bfifmit ttttber åreté
topp ättbrabe ocb förfat|Tabe, men fåbant bmarfett rättat, etter uppenbarat,
utan fajfmera, enligt broa b birectionené orbföranbe .(perr Öfmerffen ocb
SKibbaren af kongt. S9?aj:tö ©märbéorben ©. af (Sätterholm, utan mot*
fägelfe gf 23anfo*€a(jeurett, uppgifmit, före orbittaire reoiftonen förfäfrat
jfperr £)fmer(fen, att merfetö räfettfTaper marit i fultffänbigt (Ticf: att
SBanfo^cafieuren 55jörfmatt i öfrigt more, ibtanb annat, befmärab bermeb,
att be i npfibeeörbe förebragnittgölijfor, för beruti öfmerforpabe 5 ffpcfen
— 28 —
jlutbetalbe lån, tecfuabe afling, befunnits fFrifne nteb cn flit lifnanbe
SBjörfmanS manliga hanbfHl, ocf) att ^afwa från 1827 på löpande räf*
ning, meb ilnbflebt haft många penniugetranSactioner, hvarom liqoib meb
£inb|IebtS concurSmafia, fort tit) innan rebiftonen, |M blifmit uppgjort»:
äfmenfom att reberö»behållningarne mit» 1828 och 1829 åreuS flut befutt»
nits olifa uppgifne i låne»contoiretS bofflut och t»e af Sinbflebt författabe
conccpter för mecfo»t*apporter ti il Spettar SBanfofullmägtige, ocf) att fFilj»
nftige uppgifter i t>ef?a concept»rapporter och i eafjaböcferne, i affeenbe på
npa lån och influtna capitabafbetalningar, för Ijmarje t»ag cgi>e rum; i arn
feenbe hvartill ocf) jemte bet spettar SBanfofullmägtige, belS mebbelt 23an*
fenö commijjariat nöbtge anfebbe förefFrifter, bele meb fäjlabt affeenbe på
23anfo»£aheut*en SBjörfmanS inför rebiftonen gjorba erfännaube, uppbragit
åt 33anfenö ftfcalS»embete, att emot ^Björlman, f)toilfen i ftöb af låttc»con»
toiretS reglemente^ 3 §, från fin befattning af SBanfenS ombub inom bi*
rectionen återfallabeS, ljoS .fongt. spof»9tätten, oberoenbe af ben unber*
föfning, forn i följb af £inb|tebtS brottslighet fomme att anftällaS, å 23an»
fenö magnar utföra ben talan, hvartill fafenS bejFaffenfjet funbe föranle»
ba, famt berjemte föranflalta om qmarflab å ?8anfo»£aheuren 23jörfmanS
egenbom, och bets uppå låne»contoiretS btrectionö»hem|Iälfan, h«fu meb åta»
let emot Sinbftebt borbe förfara^, förflanbigat birectionen om angelägen»
heten beraf, att betta uppbagabe brottmål genafl blefme till laga ranfaf»
ning mib £)om|Iol anhängig gjorbt; sperrar SBanfofulImägtige uti en till
mig ben 21 SDlaji i83o aflåten jFrifmelfe, jemte framjlällning af bejla för*
hållanben, öfmerlemnat hanblingarne i ämnet till mig, meb anhållan, att
målet, genom mitt embeteS åtgärb,måtte marba till laglig unberföfning be»
forbrabt; i följb hmaraf och låne*contoiretS birectton genom embetS»
bref ben 25 af ftjfnämnbe månab ljoS mig anmält, h«tufom birectionen
funnit ftg föranlåten, att fjbS konungens SBefallningSfjafmanbe t SSM»
möhus £än begära förorbnanbe för allmän åffagare, att till ben bel of»
manberörbe brottslighet anginge förre famererarett £inbffebt, mib weber*
— 29 —
börlig Somjbl lagligt åtal utföra, jag bett i näjipåföljbe ^tmii remitte*
vat ferrat 33anfofudmägtigeö npfjomförmälbe ffrifmelfe meb bifogabe Ijanb*
lingar till abbocat*ftfcalö*embetet i $ongl. SDfaj:tö ocf) Svifetö 0mea £of*
Stätt, att jemlift 5 § i anfmarigfjetölagen bett 8 Slprtl 1824, inför (jögbe*
malte 4kongf. äpof*3tätt, emot meberböranbe anfalla ocf) utföra Den talan,
Ijmartid lag ocfj fafen ö bejfaffenfjet föranlebbe; härefter, i ättledning af
mitt i remijjen jemtoäl gjorba förklarande, att, på erhållen unberrättelfe,
fjmilfen perjon $onungenö 23efadning$(jafmanbe funbe (jafroa förorbnat
till actor i (jmab målet ^ältfamereraren Sinbfiebt rörbe, gifma abbocatft=
fcalö*embetet fåbant tillfänna, jag uti en febttare ffrifmelfe ben 7 af ftff*
nämttbe måttab, mebbelt ben unberrättelfe, att 0taböftfcalen 0t)lban mai
bltfmit af 4?onungenö 33efadningöfjafmanbe anbefadb, att fåfom bictor mib
meberbörlig JDomfioI, npjntämnbe bet af målet Ijanblägga, men febermera,
af $ongl. 2ftaj:tö ^ujfitise.Can&lerö ämbete unbfått förjtänbiganbe, att
icke något berutinnan borbe af 0ploan tillgöra^, utan $ongl. ö?of*S£ät*
tenö föreffrtft afmaftaö.
£td fullgörattbe af bet utaf öperrar gudmägtige i danfelt, gifcalö*
(£mbetet berfiäbeö gifna uppbrag, att färjfilt tilltala 23anfo*£af3euren
S3jörfman, fjabe, uti ett tid $ongl. Jg>of-€Hätten rebatt ben 29?0faj i83o
tngifmit memorial, Slboocatftfcaleu broome, jemte bet (jan anmält, att em
ligt 23anfofullmägtigeö förejfrift, qmarjtab å 23anfo-€ajjeuren 23jörfmanö
egenbom more fjoö konungens Söefadningöljafmanbe t SOJalmöljuö £än be*
gärb, ocf) förbefjådit ftg rättighet, att af tidbragelferna mib unberföfnin*
gen aitgåenbe $ältfamereraren £inb|febt föfa möjliga ffäl till utjiräcfning
af talan, anfört be, enligt fjmab ofman berörbt är, mib improoiforiffa re*
ftijtonen af låne*contoiret, emot björkman tnlupna omjfänbigfjeter, Arnart*
genom Slboocatftfcalen anfett björlman fjafma, ej adenaft kränkt adrnän
€mbetömanna*pligt, att mara maffarn, öppen ocf> rättråbig, meb lagenö an*
ba ocfj kraft, utan ocf i fpnnerfjet fmtftt 23anfenö förtroende, famt berfö*
— 3o —
re å björkman v>vfat anfmar för förtiganbe af låite*contoiretö räfenffaperö
förfalfknirrg ocp fjmab ponom, i egenjfap af 33ankenö omPub mib låne*con*
toiret, efjeft funbe ligga tilt (afl, jemte erfättning af pottorn för pmab fram*
beleö fumteö mara af £inbflebt, faforn låne*contoiretö kamererare förjfing*
vabt, fa att gobtgöreife beraf funbe braPPa 2knfo*merfet famt för 23an*
fenö rättegångö* ocp ranfafntngö^fojfitaber; äfmenfom abboeatfifcalen för*
Pepålltt ftg, att efter förrättab närmare unberföfittng af målet, antingen
inför ^ottgl. äpof*9vätten, eiler mib någon Somffol i fDlalmö, ber öfmer*
träbeiferne, efter felen timat, få å emPetetö magnar talan fortfätta; pmar*
jemte Slbpocatftfcalen i $ongf. ä?of*0vätten Carl henric pfeifer, forn af
2(boocatftfcalen broomeé npfPerörbe jfrift meb bilagor unbfått ber, uti
emPetö*mcmorial ben n 3unii i83o, meb öfmerlemnanbe af be till 2lb*
oocatfifcalöÄPetet remitterabe, till målet fjöranbe panblingar, anhållit, att
enär af Äamereraren Sinbffebtö ocp 23anko*(£apeuren Sjörfutanö mib im*
probiforijfa repifionen afgiftta erfännanbeit, famt öfriga bermtb utrebba om*
flänbigpeter, more åbagalagbt, att mib låne*contoiret i SDfalmö, en längre tib
egt rum oorbnittgar ocp Pebrägerier, äfmenfom mittglert meb jfatenö ocp
enfftltaö mebel, röranbe pmilka förPrptelfer få till Pejfaffenpet ocp mibb,
font be beruti belaftige ocf> bertill i ett eller annat pättfeenbe mållanbe
perfoner, fulljfänbig fännebom icke Pltfmit munnen, j?ongl. j^of*9tätten,
utan affeenbe bcrå, att be reotforer, forn förrättat ben tmprooiforijfa re*
piftonen mib låne*contoiret, lemnat birectionen beraf bet mitéorb, att icke
pafma åftbofatt något af be, benfamma förejfrifna åligganben ocp control*
ler, mille fororbna, bet unbcrföfnittg måtte, i närmaro af bet allmänna om*
pub, $ongl. 5Sttaj:tö ^ujlitiaj^anjleré^mPete torbe anntobaö utfe, oför*
bröjligen förefagaö mib SDomffol i orten, till utrönanbe af förpålfanbet
meb i frågakomne, å allmän ocfj enjlilb rätt ocp fäkerpet inmerfanbe mål,
meb allt pmab bermeb egbe, eller funbe få gemenffap; maranbe berjemte
förPepållet, att bereft $ongl. äpof*3fätten Pifölle pemfMan om unberföf*
ning, efter ben fammaö fullPorbanbe ocp feban protocollet tiU ^ongf.
— 3i —
ä?of*0lätten infommit, trnbfå t>et af ranfafning&fjanblingarna, för att, t
fjänbelfe birectionen af låne*contoiret, ellet någon af befi ledamöter, (lulle
fjafma unberlåtit, öfmerffribit, eller afmifit ifrån meberbörligen mebbelbta
förejlrifter ocl) (labganben, fora ben talan, ^marttil funbe ftnnaö fog; od)
fjär $oitgf. äpof*3iätten, i anlebiting af be(ta Ijemflällanben, mebelfi refo*
lution ben i5 i ftffnämttbe rnånab, öfmerlemnat till SKåb(fufmu*rätten i
SUfalmö, att, i närmaro af bet allmänna ombub, forn $ongl. Jg>of-3tätten
mille anmoba ^uffiti^anjlerö^mbetet, att förorbna, i laga orbning an*
(lalla unberföfntug om fjwab emot 33anfenS förre ombub mtb låne*contoi*
ret t fOlalmö, 33anfo*(Ea(teuren 25jörfman ocf) förre ^amererarett berffä*
beö, gältfamererarett finbflebt är morbet anmärft, eller unber fortgången
af ranfafttingen, i fammanfjang bernteb, mibare funbe förefomma, famt,
efter bet unberföfningen blifmit till (lut bragt, protocollet beröfmer till
Äongl. äpof*0iätteit infänba.
3 aitlebning fjäraf ocf) feban ^3U(lttiae*(£an^feré*Cm5etet uti (frifmelfe
ben 5 näffpåföljbe 3-uIii/ förorbnat 3lmiralttetö*9lubiteuren €rif ^ufe, att,
i egenjlap af allmänt ombub, ben af 5tongl. äpof*3tätten fålunba föreflrif*
na unberföfntng öfmermara, famt i fåbant änbamål, meb anlebning af 6
§ uti beit för !Dvifetö ©tänberö ^ujtttiae Ombuböman utfärbabe ^n»
llructioit, f)ot> mig begära ocf) ftg till efterrättelfe (fälla be före(lrifter, bern
jag meb föranlebanbe af unberföfningen, funbe finna mig befogab, att meb*
bela; ocfj uppå Slubiteuren ^pufeö berefter fjoS 9våbffufmu*rätten (friftli*
gen gjorba anhållan, att mitt bag till ranfafningenö företaganbe måtte mar*
ba utfatt oclj 23anfo*(£a(teuren 23jörfman bertill behörigen fallab, 3fåb(luf*
mu*rätten$ (fänbige Orbföranbe, äperr £agmannen ocf) Svibbaren af^ongl.
Sftorbff jerne Orbén, äp. 31. Ralfman, ben 12 ^wlii utfärbat fallelfe å
(Ea(teuren 33jörfmait, att ben 3 3lugu(ti, ^milfen bag till ärenbeté ^anb*
läggning be(!ämbe$, fjoS 3tåbffufmu*rätten perfonligen till(läbeéfomma, för
att i målet (joras, Oar, unber förorbnab fär(?ilb orbföranbe, ftfcalen uti
— 3a —
Gottsi. S)laj:té ocfj f>vxfef6 jgjof*S?ätt öfwer ©fåne ocf) SMefittge, btceJjöä*
rabSfjöfbingen Stuguff $alf, Ståbffufmwrätten, efter bet i närwaro af Stil*
biteuren g>ufe i uppgifwen egenfPap, jemte Sanfené eif äperrar 23anfo*
fullmägtige titlförorbnabe Ombub, Söanfoftfcalen aftefjoren £. % (£arf=
qoiff odj låne*contoireté Ontbubéman Stubiteuren ®. i?nocf) å låne*contot*
reté magnar, $ä(tfamereraren fmbfiebt blifhnt för Stätten inffättb ocf)
S3anfodEafteuren SSjörftnan jemwäl fig infunnit, berörbe bag ben 3 Stugu*
fH uti inåtet börjat odj roibare emot flutet af October månab x83o fort*
fatt unberföfning; unber foppet af bmilfen unberföfning, ben jag till en
bet jemwäl perfonltgen öfwerwarit, ej allenaff ^ältfamereraren £inb(lebt
ocf) 33anfo*(£afjeuren- Sjörfman äro worbne fjörbe, utan äfweit be af Sti*
feté ©tanber för låne*contoirct utfebbe birecteurer afgifwit pttranben, rö*
ranbe be af improoifortjfa efterfpnen föranlebbe ocf) unber ranfafningené
fortgång närmare utmecflabe anmärfningar: att nemligen oorbningar ocfj
bebrägerier famt wingleri nteb ©tatenS ocf) enffilbeé mebel en längre tib
ffolat toib låne*contoiret i SMrnö förelupit: att till förfjemliganbe Deraf,
författningar af werfetö räfenflaper ocf) banblingar ffola egt rum: famt
att förtuffer berigenom blifwit tillflpnbabe ©taten ocf) enflilte perfoner;
fjwilfet allt, få mai forn be i befta ämnen mebbelta förffaringar ocf) upp*
IpSniugar, be t)ållna wiblpftiga unberföfning3*protocollen, meb bertill fjö*
ranbe fjanblingar, närmare utmifa.
©eban befja ranfafningSfjanblingar till ^ongt. ä?of*Sfätten infommit
od) blifwit tiajfällbe få n>äl ipofrättS Slboocatftfcalen ^feffer, font 83an*
bo*Slboocatftfcalen broome, Qwille, i anlebningaf ben ftjfnämnbeö framffäll*
ba fråga om behörigheten, att actoratet i betta mål emot £3anfo*£afteu*
ren björlman utföra, ingifwit färfFilta ffrifter, öfwer h^ftfa jag, ett in*
forbrabt utlåtanbe till ^ongl. isofSvätten ben 3o december 183o affåtit;
ocf) wittneO förhör berefter inför $ongf, #of*Siätten ben 16 Sftarö jtff*
libet
— 33 —
(töet år i it>et>ef6öcanbeé närwaro för ftg gått, fafwa 33anfo»2lbbocatffca*
(en broome ben 18 ^anuarii ocf 2lboocatffcalen pfeifer ben 3o Martti afs
gifwit futpåfåenbett, öfwer fwilfa $ältfamereraren £inbfebt ocf SBanfo*
€af euren SSjörfntan blifwit förbe ocf ftg förf larat; härefter kongl. Jpof*
Stätten, genom utfag unber ben 12 ^u(u i83i, ftg utlåtit: att allben»
futtb gältfamereraren (£rif getter Stnbflebt friwilligt erfättt ocf wibfåf*
lit, att, itnber be år fan warit anfäflb fåfom kamererare wib bet Sti*
fetö ©tänberö 23anf unberlpbanbe låne»contoir t fJJtalmö, £inbfebt till ett
början år 1825, ocf febermera framgent, ej allenaf tillegnat ftg ocf till eg*
na befof, famt till förfräcfningar åt 23anfo»(£afeuren 23jörftnan ocf an*
bra perfotter, attwättbt mebel, bern £inbfebt, antingen genom utqoitteranbe
af npa lått, å ettfilba perfonerö wägnar, foö låne*eontoiret uppburit, cl»
ler till omfattning ocf inbetalning af berfäbeé förut bewiljabe lån emot*
tagit, berwib £inbfebt förfarit på bet fatt, att fatt tib efter annan gobt*
gjort låne*contoiret oclj be perfoner, forn egt älbre anfpråf, meb pettnin*
gar, forn af famma anlebningar fommit fonorn till fanba, ättba till bef
£inbfebt, genom betta förfaranbe bragbt på obef ånb, blifwit alli>eleö utur»
fånbfatt, att göra rätt för ftg ocf warit föranlåten, att fin egenbom till
borgenärer afträba, fwarefter £inbfebt befunnits fäfta foö låne»contoiret
för cajjabrif af 1,840 St:br banfo, ocf foö ett fort antal enfilba ifulb
för mebel till fammanräfnabt betpbligt belopp, forn Ijan på omförmälbe
fätt åtfommit ocf förjfingrat, utan ocf, till förböljanbe af befja åfgärber,
ocf berigenom åfamfab cafa»balance, brufat be fwef, att £inbfebt, belö ef*
ter bet fan obeförigen ocf enligt uppgift, meb 23anfo*€af?euren S3jörf*
utanö wetfup ocf biträbe, berebt ftg tillgång till reöerfaler för lått, fwil*
fa foö £inbfebt blifwit attmälba till inbetalning, fjelf befållit be fonom
bertill lemnabe penningar, utan att låtten å förebragningölifa uppföra, än*
bocf fan rcöerfalen till weberböranbe låntagare återfällt, belö utur be li*
for, fwarefter låneärenberwe blifwit inför birectionen förebragtte, utefutit
ttif. ©t. 3u(t, ©tnfcims £mt>,*23ei\ f$c i83i.
- 34 -
indetalde fan, od) i fåbant ändamål unberffunbom, birectionen ometanbe,
låtit förebragnittgölijlorna omjfrifmaö, ellet* förändrat lånen från |Iutdetal=
ningar till afflagna omfättmngar, härigenom finbflebt ocf medel åtforn*
mit: i följd deraf tcfe meddelt directioiten full|länbiga, med merfliga för*
fållandet öfmerenéflämmattbe uppgifter öfmer de till låne-contoiret influtna
medel: författat och låtit till ferrat* SSanfofulfmägtige infända mot tåne*
contoireté cafjadöcfer flridiga mecforapporter ocf) månadtliga cafjaräfttingö*
utdrag, famt jemroäl af uppfåt underlåtit, att få de|faffabe utdrag för ffe*
ra månader aflemna: fal jf ligen omjfrifmit låne*contoireté cafja=döcfer, änbs
rat dej? lånedöefer od) lånedof&eptract, efter förut förfasade föredragning^
li|lor, od) federmera förflört concept=ca(?adöcferna, famt för att godtgöra låne^contoiret
de öfmer*räntor, ^indfledt marit nödfafad, att, till fine före»
tagö förfjemligaitbe, deräfna och fjelf erlägga på lått, fjmilfa faljfligett dlif*
mit öfmet*Ppttade från tidigare till fednare föredragnittgöli|lor, jemmäl i
digtadt namn för låne contoiret föranflaltat penningeunfätttting i 23attfen,
och då annan utmäg till detäcfanbe af cafnvdalancett ide marit, att tilt*
gå, hemligen utur låne-contoiretö Periftcation&fjattblingat för år 1826 ut*
tagit 2:ne attefler, öfmer tillhopa 1,840 3i:dr depofttiott i SBattfeit för lå*
ne*contoiretö räfning, derefter famina attefler, medelfl förändring af årtal
od) nummer, förfalffat od; fåfom redomiönittg dilagt låne-contoiretö caö*
fameriftcationer för näflförjlutna år; fördenjhtld od) font £tnb|lebt, ljmar$
omförmälde defänttelfe dlifmit af den hållna underföfnittgett till rigtigfjeten
flprft, fålunda more lagligen förmunnett, att i fin befattning fåfom färne*
rerare mid låne-contoiret jjafma gripit till medel, dem fjätt i tjiettflcn för
låne*contoiretö räfttiitg emottagit ocf) contoiret oflridigt tillhört, till delopp
af 1,840 3t:dr danfo, famt till fördöljande af fitt fmeffuKa förhållande få
i affeende håt'å, font till åtfontflen af de öfriga pentttngefuttttttor, hatt, en*
ligt hmad ofmattderördt är, fig tillägnat, fört origtiga räfettfFaper, eller för*
ändrat fådana, forn redan dlifmit upprättade, förflört cafja*böcferua och
ffrifmit andra i (fället, famt förfal^at tmentte äldre banfo*attef?er, för att
— 35 —
funna bern, fåfom oerificationer till febttare räfenffaper begagna, (j^ar*
förutan £inbffebt genom !Diåbffufmu*rättené i SDfalmö ben 28 ^ebruarit
ftjflibet år mebbelbta bom t concuré*måfet emellan £inbffebt ocf) (jané famt=
lige borgenärer, blifmit, för bebrägligt förljåttanbe mot fine enfTilbe borge*
närer, anfebb fafer titt attfmar enligt 4 oclj 5 §§ i 3 (Eap. af eoncurétta*
gen ben i3 ^julii 1818; att tfa pröfmabe kongl. 3pof*3f ätten, i förmåga
af 8 €ap. 3 § oclj 45 £ap. 2 § Sttfijigerningébalfen, betta ftffnämttbe lag*
rum jemförbt meb kongl. $örorbningen ben 29 Sfooember 1823 famt
ben af 0fåb|fufmu*rätten åberopabe 5 § i 3 (£ap. af concuréttagen ben
i3 ^julii 1818, rättmi(f/ bet £inbffebt, ^miffen reban blifmit från filt
tjenff fåfom kamererare mib (åne*contoiret föraf|fabab ocfj gjort ftg ffpl*
big, att för förfalflningébrott i (£möeté*ärenber, mijfa äran oclj böta 80
baier filfmermpnt meb 26 sft:br 32 if. banfo, för tittgrepp af 1,840 0t:br
famma mpnt, forn låite*contoiret tillhörige, (jan i ocl) för fin tjenff titt re*
bomiéning emottagit, mara omärbig, att i ikifeté tjenff mibare npttjaé
famt ffraffaé web fängelfe oclj tjenligt arbete i 8 år, ocf) för bebrägligt
förfjåttanbe mot fina borgenärer ffällaé för en påle i fjkéjertt på torg, att
ffämmaé i 2:ne timmar, ocf) berefter ffraffaé meb arbete mib någon fro*
nané fäffning i 5 år, (Tutte, i ena bot, miffa äran, ffättaé i ^aléfeutt för
en påle å SJMtnö torg, att fTämmaé 2:ne timmar, för förfaffTningébrottet
böta 26 3i:br 32 fp., etter, om £inbffebt bertill fafnabe tittgång, i jfättet
plifta meb 20 bagaré fängelfe mtb matten od) brob, famt febermera färn
baé titt €fjri|fian)fabé fäffning, att berffäbeé i3 år titt tjenligt arbete bål*
laé, fåfom ocf Sinbjfebt more omärbig, att mibare i Stifeté tjenff, etter
allmän förrättning npttjaé, etter taga bel i mai, font mebborgerltgt förtro*
enbe utmärfa, ettjer bermib fjelf Tomma unber omröffiting, etter på hörfelt ftg
mifa; ocl) lomme £inbffebt, att erfätta låne*contoiret be tillgripna 1,840
3i:br banfo meb 6 af fjuttbrabe i ränta; äfmenfont, i anlebning af beröm
mib uttberföfningen i målet mäcfta frågor, kongl. ipof*3tätten förflarat,
att, få miba låne*contoiret (Tulle funna marba i laga orbning fänbt {Tpl*
— 36 —
bigt, att fjåffa en, efter flere af befi låntagare fbabeélöfe för mebel, bern
tillhöriga, forn Stnbftebt i lane^coittoiret åtbommit och fotjftngrat, £inb*
jtebt alage, att gobtgöra låne=contoiret broab i fåban pnbeffe bomme, att
utgifmaé; t fråga broarom .Sfongf. .tpof*!Diätten anfett ftg tcFe funna pttran=
be mebbefa, libafom beftämmanbet af Éinbjlebté 6etalntngö-f?plbighet tift
ftita enffilba borgenärer tebe utgjorbe föremål för $ongh j£)of*3tätten$
pröfning.
23eträffanbe åter ^anfo=Ca^euren ^aeob Stuguff björlman; få erne*
ban, broab utaf Slboocatftfcalerna ^3feffcr ocb broome bltfrott 23jörbman
tift (afl lagbt, more att hänföra, belé till förfummetfer t fuftgöranbet af
hanö åftgganben fåforn 23anfenö ombub mib låne-contoxret t Sftalmö, i
bmilben egcnfFap bott, jemlibt 3 § t bet af 0ltbeté ©tanber mtb Siifö*
bagen år 1823, faftfMba reglemente för låne*contoiretö förmälning, jern*
förb meb 4 § 1 anfmartgbetöfagen för btrecteurerne mtb berörbe contoir
ben 8 Slpril 1824, marit att anfe för en febamot af birectionen mib lå«
ne*contoiref, belö tift bafb färjlilt bänttebom om ocb £inbfbebt temnabt bi*
träbe mib be af honom merb|Mba fmebfufta åtgärber ocb förfaffTningar af
låne*contoiretö räbenjbaper; men, efter bmab Stbbocatftfcafen ^feffer infot
jfottgf. 3?of*0tätten tiftbännagifmit, jag, meb anfebntng af Jjperrar SSanbo*
fuflmägttgeé beröm gjorbe begäran, till 2lbPocatfxfcalö*cmbetet t ifottgl. Jpof*
Stätten öfmerfemnat, att mot be af StifetS ©tänber malba febamöter i
birectionen af låne=contoxretö förmälning utföra arrfmarl* ocb erfättningé*
talan för unberlåten ttllfpn å ftantereraren £inbftebtö tjen|ieutöfning ocb
afmibelfe i öfrigt, från erhållen föreffrtft; t föl/b bmaraf tilltal emot bemäl*
be birecteurer bomme att ega rum; och ^ongf. jjpof*3tätten mib fabant
förbållanbe, famt bå bemälbe, af Elibeth ©tänber ttllförorbnabe birecteurer,
jemte 23anbo*€abeuren genteitfamt utgjort ben birection, forn baft ftg upp*
bragen lånemontoiretö förmaltning, anfett ftg lagligen tebe böra, utan t farn*
manbang, pröfma i broab mon be, broar för ftg, eller tillhopa, roå bafroa
felat, efter unberlåtit bert/ birectionen aligganbe, ftöfprt ocfj wårt) i affeenbe
pa coittoiretö forwaltmng od) uppftgt öfwer tjenjtemannen berjtäbeé; tp
farm .ftöttgl, Jjbo f=0iattert ftg icfe böra tilltalet mot 23 järf matt för närma*
ranbe, i wibffracftate måtto/ tift profning upptaga/ än Ijwab angiuge an*
gifmcifert, att (jon (fulle, warit belaftig i £inb(febtö brottéligfjet; ocf) eljuru,
i ttämttbe f)ättfecnbc/ unber ranfafitiitgeu emot 23jörfman förefommit: att
fjätt, enligt be af (jottom, meb finbftebt förba od) inför färffilte SiKåbffuf*
wtträtten företebba räfntngar, ifrån ©eptember månab år 1825 tift fort
tib före £ittbffebté jfiljanbe fran ^atnereraredjettffen mib £åne*contoiret, af
benne efom oftafl emottagit pennittge^förfträcfningar tift fammanräfnabt be*
lopp af omfring 12,000 9t:br: att 23jÖrfman, efter att wib improt>iforif?a9
rptxifionen år i83o, femlift bet berwib förba protocoft, fjafwa erfänt, bet
fjätt fort före ttä|f förutgångne orbittarie reoifton af låne*contoireté rä*
fenjfaper, förtttärft förebragtiittgå*li|fortta wara imber åretö lopp änbrabe
ocf) förfalfFabe, wib utiberföfitiitgett inför färftilta ^våbftufwurätten, jemte
bet 23jörfntatt genom jfäbfe förättbrabe uppgifter om fina inför improoifo*
rida reoiftonett begagttabe orbalag, åbagalagt bemöbattbe, att göra berörbe
erfättnattbe för ftg få litet menligt, forn möjligt, tcfe gittat förttefa, bet
(jan uti låne*contöireté förebragningölijfor åtmin|fone warfeblifmtt oorbent*
ligfjeter ocj) flttbbitingar, utan att fjafwa fåbant för birectiottenö Öfriga le*
bamöter uppenbarat, efter beraf tagit ftg anlebttittg, att närmare granffa
räfenffaperneO be|fa(fenfjet: att åtjfillige i låne*contoiretö förebragniitgödt*
(for för år 1829 tecfnabe afffag för inbetalbe lått, forn falffligeti blifwit
förättbrabe tift afflagna omfattningar, befunnité, enligt 2:tte i målet ftörbe
wittnenö fammanftämmattbc intpganben, ega lif^et meb 23jörfmattö wani i*
ga fjanbfftl ocf), jemlift Ijwab inför 9fåbffufmu*rätten blifwit iafttaget, ic*
fe röja märfbar ffilfaftig^et mot be i lijfortta friftta rigtiga afjlag för
bagar, bå 23jörfntan warit tjenffgöranbe od) antecfningarne beröm werf*
(fällt: att 23jörfman, uppmattab att utwifa någon i förebragttingélifforne
af f)onom inför birectionen egenf)änbigt gjorb antecfning om afjlag å föft
— 38 —
omfattning af lått, fåbant beflämt mägrat, fjmilfet ej fttttbe anfeé fjafnxt
^äcrört af annat, än farfjåga för jemförelferé anjlädanbe emellan rigttga
oef) falffligen tecfnabe afffag: att, oaftabt Sjörfmait förffarat, bettan,
feban förebragningéliflorne bltfmit mib förebragntngeit inför birectionen begagnabe,
icfe ffad meb bern tagit någon befattning oef), i anfeenbe bertill,
föreburit ftg Jjafma marit ofunnig om beraö förfalffabe belfaffenljet, rnaffc
mälaren Söebberg, fåfom rnittne i målet ^örb, intpgat, att (jan före re*
biftonen år i83o, ej adenafl fett Sjörfman uti låne*contoiret bruf a 182g
årö förebragningö(i|lor roib författanbet af ben tableau öfwer lånerörelfen,
font febermera blifroit rebiforerne företrä)!, utan äftoen burit (jent tiil 33jörf*
man be fielie förebragningölijlor för ftjlnämnbe år: att, tiil fiprfa för
£inb|lebté uppgift, bet 33joffman fPuiie (jafwa föranjlaltat ben infattning
af 2,000 0t:br i Sanfen för låne=contotreté räfniitg, font uti Saron Sar=
nefom’3 namn, tid betäcfanbe af caftabrtfl, blifmit af bofljådarett i Sam
fen €. 33. Slplanber ben 19 $ebruarii i83o merf|lädb, ftg företett, belö,
att enligt ^pojlinfpectorenö i Våiniö embeteö betpg, några bagar berförim
nan, biifmit tid pojlcontoiret berfläbeö af en perfon, roib namn Sjörfman,
tnlemnabt ett tid bemäite Svanber abrefterabt bref, font uttber recotm
menbation nteb pofien (jit tid (laben afgått, belö att Svanber, font mib
fantnta tib (jär|läbeö emottagit ett recommenberabt bref från SDlalmö, ebeitgen
i målet (jörb, förflarat, bet (jan icfe (lått i brefmeplittg meb någon
perfon meb namnet Sjörfman, utom (Eafteuren, fa (län 9?planber nu mera
icfe funbe utreba, eder (jode troligt, att (jan ftjlnämnbe fttntma från Sam
fo-äEafjeuren Sjörfman erhållit: att efjuru, på fatt finbftebt uppgifvit,
odfljet emedan be af jottom (jwarje feéftonébag för birectionen förenkla
ealculer öfroer influtna capitalafbetalningar, å ena, fantt förebragningéfc
(lorné, å anbra ftban, finnbom egt rum, Sjörfman, forn unber förebrå^
ningen, efter liftorne, gjort öfwetfag öfwer beruti uppförbe inbetalningar,
oef) fålebeö icfe funnat uitbgå finna (fdjaftigfjeterna emedan berörbe Ijanb'
Ungar, Ufwäl oftajl lemnat fåbant utan anmärfning oef), bå (jan några
- 39 _
gånger bermib gjort erljinbran, nöjtö åt £inbffebtö forflaring, att, feban
liftan ocf) calculcn blifmit författabe, inbetalning af mebel fbett å fjelfma
feöftonébagen, famt att ^Björlman, fjwilben före reoiftonen af 1829 årö
räfenjfaper, till controlleranbe af ränteberäfningarne, genomgått låntaga*
reö anmälningö*feblar, bermib bet icfe jfäligeit borbt unbfaUa pnom, att
räntor marit å flere lån, för fjmilfa lagföftting icfe fFett, beräfnabe för längre
tib än ttoenne månaber efter beraö förfallobagar, ocf) att fålebeö meb li*
qoib af famma lån icfe orbentligen tillgått, fåbant oaftabt, fjmarfen efter*
forjfat rätta förfjållanbet, eller prom gjort anmärkning; f>wilUt allt,
fammanlagbt meb be äfmett i öfrigt unber ranfafningeit inlupna befmä*
ranbe omjMnbigfjeter, fpnteö utmärfa, att SBjörfman, Silfen oafbrutet be
4 ftfta åren af fttt ombuböntan|?ap utaf £inbjbebt tagit penningelån, ber*
till benne färmält ftg fjafma anmänbt i låne*contoiret åtfomna mebel, merf*
Itgen, på fätt £inbffebt angifroit, fjaft fännebont om £inbftebtö förfnill*
ningö*åtgärber ocl) förfaljTningébrott, ocf) pfpit fåbant att bölja; libmäl
ocfj enär Ijmab fålebeö förefommit, faftän innefattanbe binbanbe lifnelfer
ocf) omflänbigpter, icbe, emot 23jörbntånö beftänbiga nefanbe till brottö*
Ugfjet, utgjorbe laga bemiö, fann $ong(. j(pof*3tätten, bet björlman, få*
font icfe lagligen förmuntten om belaftigfjet, eller mebmetenljet af £inbftebtö
brott, ej eller bunbe till anftoar berföre fällaö; ocl) mille $ongl. ä?of*3tät*
ten, ba, efter Ijmab ofmanberörbt är, i fammartfjang meb uttberföbningen
röranbe be af 9tibetö ©täuber malbe lebamöter i låne*contoiretö birection,
utlåtanbe bomme, att mebbelaö öfmer åtalet emot cajteuren björlman, för
unberlåtet fullgöraitbe af fjanö åligganbe fåfont lebamot i famma birection,
äfmen pröfma prbanbet om attfmar å Söjörfman, för bet pn tagit lån af
£ittbtfebt, nteban pn warit 33jörbmanö unberf)afmanbe, uppbörböman ocfj
rebogörare.
(Slutligen blef $ältbamereraren £inbffebt förpltgtab, att gälba icbe al*
lenajb $ongl. ?9Zaj:t ocf) bronan, färjbilt tillförorbnabe orbföranbenö i 9£åb*
— 4o —
jfufn>u*rättett refe= ocp bagtractamente titt £>et 5cfopp, font efter väfning eif
toeberböranbe roarpet* fajlflät&t, få ocf af 0tatéioerfet förffjutne foffnabé*
erfättningar, 84 0t:br bauf o för bet jfpofSKötttttaufcuttanterne ‘■p. g. $jett*
frönt ocp SÄ. Seberfcpötb, ben förre fåforn tittfaHab tebamot ocp ben feb*
nare i egettjTap af protocott&föranbe, »ib SÄåbfluftou*r<itten biträbt, utan
äftoett Svifetö ©tänberé 23attf, för danfelt, genom unberföf ningen af må*
tet tittjfpnbabe utgifter, enligt tngiftoen väfning, nteb 673 SÄ:br 45 f.
berörbe mpnt.
Uti ett titt mig ben 10 SSftaji i83oc ittgiftoen ffrift pabe $änbricfen
Sart % 23ergfebt ftagat beröftoer, att ,Öfioer*0totpåttare<Smbeteté Satt^
tie, ptoaref SSergjtebt btiftoit tagföft för af ponottt teefttab proprie borgen
å en, utaf £ieutenanten S. ©. palmgren ben 23 ^ulii 1828, titt febett
paftoarett, å 66 9v:br 3a fp. banfo utgiftoeit ffutbfebet, flättb att betataé
3 månaber berefter, t) a be, faflän 33ergftebt ej fTatt btiftoit för famnta borgen
toeberbörligett föft, inom 12 ntåttaber ifrån fPutbfcbefné författobag,
genom utjlag ben 25 ^attuarii i83o, förpliktigat pottorn, att utgiftoa berörbe
fMbfebelé ittnepåU, jemte ränta ocp erfättning för lagföfiting&foft*
ttaben, i attfeettbe titt ptoiffet, efter 23ergj?ebtö förmenanbe, origtiga för*
faranbe, patt prfat, att, enär utjlaget toitttnit taga fraft ocp patt fåfebeé
more ttöbfafab gättba ptoab ponont berigenom btiftoit åbömbt, £>ftoer=0tåt*
påttare*Smbeteté Sannie måtte, genom mitt Smbetö pattbräefttittg förntåé
gobtgöra 23ergj?ebt ptoab patt, i fötjb af nämttbe utjlag, funbe fontina att
utbetala; ocp febatt jag öftoer benna ftago|Trift inforbrat £)ftoer*0tåtpått
lare-Smbetetö Sattfieé förvaring, fanit berefter, uti ffriftoelje titt Sibbo*
catftfcatö*Smbetet i Äottgtt S9?aj:t$ ocp SÄifeté 0toea JöofSÄätt af ben 11
Suttit i83o, nteb bifoganbe af be rnåtet röranbe panbtingar, anbragif, att
epuru jag, toib grattjfning af panbtingarnä funnit, att ptoab £)ftoer*0tåt*
påttare
— 41 —
bållore-Smbeteté Satt&lie i be£ afgifna utlåtanbe anfört beröm, forn (bulle
gänbricfen 35ergffebt för i frågawaranbe löpanbe fördrifning, iefe beböft
föfaö, ber bon (jabe fitt bo od) ^etntotft, warit i tillämpningen a betta
mål rtgtigt, få wtba bent i 0tocf(jo[m blifwit träffab ocb fallab, att för*
flara ftg öfwer bet referoationö-fraf, font emot fjoiiom, inför öfwer 0tåt«
bållare*Smbetetö San&lie ben 22 Sftajt 1829, af unberwaftmäjiaren %
SKofengren anmälte^;,men att, enär beremot förefomme, att, om en få»
ban fallelfe å 33ergffebt warit äffab ocb utfärbab, ^wiifet ej funbe im
(jemtaö af ett utaf Öfwer*0tåtbållare=Smbeteö Sannie infänbt protocollö*
utbrag för jtjlnämnbe bag, af epecutionö-betjenterne Sinbffål odj Sngjlröm
änbocf blifwit intpgabt, att 33erg|febt, wib ben tiben, iefe wiftabeö bår i
jlaben, eiier funnat meb faUeffe anträffa^, famt bejjutom upplpff wore,
att $3ergftebt, för år 1829 warit inom 0ollentuna $ärab fPattflrifwen,
od) att lagföfning emot bouoin boö weberböranbe ^öefadningöbafwanbe eller
Sontare inom 12 månaber, ifrån författobagen ben 24 Ocfober 1828,
iefe fFett, ^waraf jag anfett följa, att ofwanberörbe, ben 22 ! 829
anfMbe referoationöfraf iefe warit få beffaffabt, att forbringéegaren berigenom,
enligt .fongl. förftaringen af ben 29 ^ulii 1812, funnat anfeé
bafrna rättligen iafttagit od) fullgjort bwab bo nom emot löfteemannen åle*
gat, jag funnit mig iefe böra unberlåta, att tid 2lboocatftfcalö'-Smbetet
remittera bonblingarna i fafen, meb anmoban, att, enligt lag ocb fafenö
bejfaffenbet, emot Öfwer--0tåtbå(lare'-Smbetetö Can^lie anrätta ben er--  fättningötalan, forn gänbricfen 23ergftebt prfat; få fyat Slboocatftfcalen
Sarl henric ^3fcfter, uti memorial af ben 18 Slugujfi i83o, unber åberopanbe
af min npjjberörba ffrifwelfe, till $ongI. äpofcSKätten öfwerlemnat
pröfningen af bet erfättning&anfpråf, forn gänbricfen 23ergftebt, uti fin
ofwanomförmälbe flagoffrift wäcft; bwaremot öfwer=0tåtbålfare»Smbetetö
Sannie, uti beröfwer inforbrab ocb till $ongl. Jjpof^tättcn afgifwen för*
f(äring, meb åberopanbe af bejj förrberörbe utlåtanbe, bufwubfafligen anfört:
Uif. 6c. 3ufi. a>mb:me föt i83i. 6
— 4 a —
att, el)uru i ,Öfmer*@tåtfjållare*Q:mbetet6 (San^tieé protocofl för ben 22
3Q?aji 1829, på ett minbre tpbligt fatt blifmit uttrpeft, att bå maranbe
intteljafroaren af ben meb gänbricfen SBergjiebtö borgen förfebbe fMbfe*
bein ä(Tat fallelfe å ^ergftebt, od; att fåban blifmit utfårbab, uppenbart
more, att ärenbet berförutan icfe funnat fjoö Ofmer*@tåtfjållare*Q!:mbeteté
(Eanjlie förefomma, eller eyecutionö-betjenterne lemna bet mebbelbta intpgan*
bet: att, enligt fjmab <öfmer*@tåtfjållare*<2l:mbetetö Can^lieé protocofl för
25 ^anuarit i83o utmifabe, gänbrtcfett 23erg|iebt bå, långt ifrån att an*
mäla något fjinber för ,öfmer*@tåtfjållare*(2i:möeteö Canjli, att meb målet
taga befattning, eller, på fatt (jan Ijoö mig föreburit, uppgifna, att Ijan
för år 1829 mar jlattffrifmen på lanbet, tmertom fagbt, att fran famma
år marit Ijär i (tabén boenbe od) bermib jentmäl, efter fjmab 0fmer*@tåt*
fjåöare^mbetetö San&lie ftg erljinbrabe, fjaft bet uttrpcf, att eyecutioitö*
betjenterne £inbftåf;lé od; (Sngftrömö uppgift, bet SSergftebt till ben 22
SDtaji 1829, icfe funnat meb fallelfen anträffa^, marit bejiomer ofann,
forn 23erg)tebt icfe fallit fig unban, utan alltib (Tulle Ijafma marit till*
gänglig: od; att öfmer*©tåtljå(lare*@:mbeteté €anjli fålebeö icfe egt nå*
gon anlebning, att fätta i fråga, fjmarfen fin bef)örigfjet, att målet uppta*
ga, eller att öfmer*@tåtljållare*@:mbeteté Sanjli båbe för referoationéfraf*
met od; måleté (Iutliga afgöranbe, mar meberböranbe 23efallningéljafmanbe:
famt (Iutligen, att å eyecutiouö*betjenterne £inb(Tåljlö od) <£ng|Trömi? ben
22 Sftaji mebbelbta intpganbe, bet $änbricfett 23erg|?ebt bå icfe mifrabeé i
fiaben, befromittbre funnat fäfiaé bet affeenbe, Ijmilfet af mig (Tall blifmit
åfpftabt, font £jfmer*©tåtfjållare Qrmbeteté Can&li anfåge änbamåfet meb
$ongl. görflaringen ben 29 ^ulii 1812 mara, att förefomma, bet for*
brtngé»egare genom löfteömanö tillfälliga frånmaro, eller uppfåtliga unban*
f)ållanbe, icfe (Tall emot (jottom förlora fin talan; meb anlebning af Ijmtl*
fet allt öfmer*0tåt(jåUare (Smbetcté £an&li fjemjiällt fjmab affeenbe $än*
bricfett 83erg(iebtö ifrågamarattbe flagan funbe förtjena.
- 43 -
©eröfwer bot .Stongl. 3?of;0vätten, genom utjlag ben 18 ^anuarii
jTfdibet år 1831 fig utlåtit: att, emeban Öfwer'-<0tåtbådare'-Q:mbeteté
(Eait&lieé protocoll för ben 2 5 ^anuarii i83o tnne^åUer, att $änbricfen
23ergjtebt, i attlebning af epecutioné-betjenten 21. äpaglunbé emot bpnorn,
för ofwanberörbe borgen anftällbe lagföfning, nämnbe bag inför öfwer*
0tåtbådare*(£ml>eteé Canell perfonligett tiUfläbeé, emot ipaglunbé påffåenbe
gjort beti inwänbning, att 23ergjfebt, fom år 1829 warit (jär i fta--  beit boenbe ort) mantaléjlrifwen, farat funnat träjfaé, icfe blifwit för omförmälba
borgen frafb förr än omfring 3:ne wecfor före berörbe ben 25
januari! ocb falebeé, efter bet längre tib än ett år från jfulbebrefweté
förfadobag förflutit, på Ijwiifen grunb SkrgjFebt från frafwet prfat befrielfe;
häremot 23ergfiebt uti fin tid mig ingifna (Frift förmält, bet bon
flad wib berörbe ttdfäde, bo3 Öfwer-@tåtbådare-(£mbetetö €anj(i gjort
ben uppgift, att bon för år 1829 warit mantaléflrifwen wib Érlefunba
hemman inom (£b0 focfen af 0tocfbolmö fän, ocb att bon berjemte, för
anflaffanbe af bewté om ett fåbant förbådanbe, begärt juftering af Öfc
wer*@tåtbådare*€mbeteté protocod, fom blifwit benoni wägrab; men å
^wilfen Soergfiebté ftfinämnbe förmälan ej funbe bofwaé något affeenbe,
enär benfamma motfabeé af protocodet, b^oré rigtigbet öfwer-@tåtbåda--  re-^mbeteté (Ean^li, uti fina i målet afgifna utiåtanben tid ada befar
witéorbat; tp ocb ^0 £öerg(febt fåfunba, genom en uppgift angåenbe fin
wiffeffeort år 1829, flribanbe emot b^ob af bonom febermera blifwit dprft,
fjeff förbådit Öfwer-0tåtbådare-(SmbetetO £an&li ben upplpéning i ämnet,
forn funnat werfa tid en annan utgång af förrberörbe fagföfning^
mål; anfåg $ongl. Jg>of-£)iätten Öfwer'-0tåtbådare=(£mbeteté Sannie, i
bet jlicf famina mål war, bå bet afgjorbeé, ocb eftcl’ uppfpéningar
beri blifwit af parterne (emnabe, bofwa bermeb rätteligen förfarit; b^ar^
före ben, i anlebntng af gänbricfen 23ergjfebt0 omförmälbta flagan, mot
Öfwer-0tåtbodare-émbeteté €anjli wäcfta talan, ogidabeé.
- 44 -
(Sfter af mig gjorb anmärkning bermib, att maitöperfonen SlttbreaS
^ofjanfon, t följ b af Sane äpärab&Dcätté tmeitne färfPilta förmanblingé*
utjlag, uti ©ötljeborgé £än$(jäfte unbergått 22 bagars? fängelfe för miteé*
odj lönjfaläge&böter, tillfammané 6 3t;br 32 fp., f)abe £anbéhöfbinge*©m*
betet uti ©ötfjeborgé* odj S3ofjuä £än, uti afgifmen förklaring anbragit, att
bå 53 (£ap. 3 § Sttijjgerningébalken innejjuller farffilt förmanbling af bö*
tet* för lönffaläge och berföre utfätter 14 bagarö häfte, famt fålunba här*
utinnan gör unbantag från lagenö allmänna förmanbling&grunb, fpnteé
£anbéljöfbinge*©mbetet någon felaktighet icke h^f^a egt rum berigenom,
att Slnbreaö 2sof)an£on, hvilken jemmät marit bönib till 3 0i:br 16 jf»
miteéböter, blifmit för bern och Iön(Falägeé*pfiften fjällen 22 bagar i häfte;
men bå jag icke kunnat gobfänna npfjnämnbe, för ben mibtagna åtgärben
anförba |4äl, emeban bet efter min tanka, ålegat £anbghöfbinge*©mbetet,
enligt itongl. SBrefmet af ben 26 SDfaji 1827, att om bet ifrågamaranbe
förhållanbet a fg i fröa berättelfe till .Spong!. äpof*3iätten, forn enfam egt, att
angåenbe böteéförmanblingen od; Slnbreaö ^bfjanjrnné fängelfetib bcfluta,
har jag, bå fåbant icke (fett, för att beforbra framtiba iafttaganbet ber*
af, anfelt mig icke böra unberlåta, att uti fkrifmelfe af ben 3o ^junii i83o
remittera od) öfroerlemna till 21bbocatftfcaB*©mbetet i ipongl. 5Ö?aj:té och
SDvtketö ©otha äpof*3tätt, att, emot £anb$höfbinge*©mbetet i ©ötljeborgS
£än anftälla ben talan, hvartill lag och fakené beskaffenhet kunbe föranle*
ba; i följb h^oraf 5lboocatftfealö*©mbetet, uti afgifmet memorial fjemfMt,
om någon mibare påföljb för unberlåtenheten, att i öfmerensftämmelfe meb
$ongl. ©ötlja J>?of*3tätté Sirculairebref af ben 19 ^wfii 1827, fjoö .SPongl.
jg>of=3iätten anmäla Sane ^ärabö^vättö förberörbe färffilta förmanbling$*ut*
flag, kunbe ega rum, än att £anbéhöfbmge*€mbetet om benna unberlåteit*
het, till rättelfe för framtiben, erfjinbrabeS.
©eban ftrnbéfamereraren O. ^olmgren od; äpäraböljöfbingen ©.
% Engelblom, hvilken ftjfnämnbe marit tiHförorbnab ftwböfecreterare i
— 45 -
K ©ötpeborgé* ocp 23opuö fän, mib bet tillfälle, bå ben anmärfta åtgärben
mibtogö, blifmit pörbe ocp ftg förflarat, pär .fongf. fO?cij:tö ocp SRifeté
©ötpa äpof* Siätt, genom tttflag imber ben 7 ^ebruarii i83i, beröfmer ftg
utlåtit: att epuru fanböpöfbinge*©mbetetö i frågajtättbe åtgärb, pmarigenom
fane äpärabö*Siättö arne färjfilta utjlag, attgåenbe förmanbling af 5lnbrea$
^opattjjon åbömbe böter, blifmit, utan föregången pemjtättan poö ^ongt,
jP>of'fXätten titt merfjtättigpet på en gång beforbrabe, marit jiribanbe emot
förejfriften i .Sfongtt 23refmet af ben 26 SOiaji 1827, om (Tptbigpet för
epecutorn, att i bpltft fatt anmäla förpåttanbet poö meberböranbe äpof*
Siätt, ocp bep beflut om förmanbttngen afmagta; boch forn, mib pär ofman
upptagne ocp af fanböpöfbinge*©mbetet åberopabe föremetanbe, beftnneö,
att Slnbreaö ^opanj^on, genom åtalabe åtgärben, tebe unbergått längre fän*
gelfe|iraff, än meberborbt, fann $ongl. ä?of*Stätten, meb bifall titt pmab
Stböocatfi'fcalö*©mbetet pent|iättt, någon annan påföljb ej böra ega rum,
än att fanbéfatnereraren ^olmgren ocp äpäraböpöfbingen Engelblom, pmit*
fe utgjort fanböpöfbinge*(fmbetet i ©ötpeborgö fän, bå i fråga fomne
åtgärb mibtogö, erpiitbrabeö, att frambeleé (tätta ftg ofmanberörbe ^ongl.
S3ref ocp ^ongl. e£)of*Siättenö på grunb beraf utfärbabe (Eirculaire af ben
19 ^ulii 1827, titt noggrann efterrättelfe.
3 anlebning af ben anteckning i Sllingéåö fronopäcfteö fånglifta för
SOiaré månab 183o, att brängen ©ujtaf Slnberpoit, i följb af 23oråö 0tabö
$ämnerö*Siätté utflag unber ben 24 gebruarit famma år, unbergått 12
bagarö fängelfe mib matten oep brob, för tjufmaböter 24 Si:br, pabe jag,
enär fåbant böteö belopp förutfatte, att bet jtulnaö märbe uppgått enbafi
titt 8 Si:br, ocp att orätt förmanbling egt rum, inforbrat i frågamaranbe
utjlag, pmilfet mäl utmifabe, fom)tuttebetaf@n(iaf2lnberponftulnagobfet
marit märbt 8 St:br 16 (t.; men bå förmanblingöjtraffet änbocf borbt
jianna mib 8 bagarö fängelfe mib matten ocp brob, få att orätt bom i
— 46 —
ödet fad bfifmit af Äämneré*3lätten fäflb, öfmerlemnanbe jag, uti fPrifmel*
fe af ben 24 Snlii i83o, tid 2lboocatftfcalö*©mbetet i ftongl. 2)?aj:t3 och
SXifetö ©otha äpof*!Dlätt, att i laglig orbniitg fabant beifra, få att anfma*
rigbetö* och erfättningötafan emot meberböranbe blefrne anflällb och utförb
och feban bemälte 2(boocatjtfca(é=©mbete gjort fabant åtal anpngigt emot
Orbföraitben i 23oråé @tabö $ämner.&Dtätt, Korgmakaren @. 21. ©af)!*
bom ocf) £ebamö terne, Äämnärerne % fy. 23a<fer och 21. 23jörflunb,
Ijmilfe beröfmer blifmit fjörbe ocf) ftg förflarat; få bär ifongl. !9?aj:té och
éfifetö ©otha £of*9tatt, genom utjlag ben 25 ftebruarii ftffltbet år i83i,
ftg utlåtit: att adbenfhtnb $ämneré*2Rätten, toib måleté afgöranbe, orig*
tigt förfarit, enär uppenbart more, att ffölbbeloppet 8 £R:br 16 fp. borbt,
jemdft 5 ©ap. 4 § @traff=balfen förmanblaé, icfe på fatt forn fpett, tid
12 bagaré fängelfe toib matten och brob, utan tid 8 bagaré jlift fängelfe*
jfraff, och Äämnerö=3tätten jentmäl uraftlatit, att för tjufnabébrottet åläg*
ga ©uffaf 2lttberfott offentlig jfrift och aflöpning, forn omilforligett borbt
ega rum, oattfebt, enligt broab $ämneré*9tätten tid jin ttrfägt anfört,
©uffaf 2lnberfjon ej begått ben heliga fftattmarben; förbenfPud pröfmabe
Äottgf. .£>of*£Rätten, t förntågo af 1 ©ap. 12 § fKättegangé=5affen rätt*
rniff, att, för beke 5fämneré*!)vätten till lajl förba felaftigbeter, pliftfäda
Drbföranben, 23orgmäffareit ©ahlbom tid 16 0i:br 3a fp., famt fämne*
rertte haefer ocf> 23jörflmtb, f;n>arbera tid 8 £R:br 16 fp. tid trefPifteé;
bmarjemte be ffttde, ©ahlborn till hälften och begge fämttärcrna meb *
bmarbera, erfätta åtongl. 2)faj:t och fronatt be 28 fp. banco, ^tt>iffa, em
ligt meberböranbeö uppgift, åtgått tid ©uffaf 2lnberkoitö utrberbåd unber
be 4 bagar bart utöfmer behörig tib, båditö i fängelfe; och bå ©uffaf
2lnberkonö miffelfeort icfe more fäitb, lemnabeé bet honom öppet, att fram*
beleé emot $ämnerö*9iättenö Orbföranbe och lebamöter mäcfa anfpråf på
jfabeffånb, för bet libanbe honom fåluuba öfmergått.
— 47 —
^5 anlebning af be i SDtarieflabé fronoljäfteé fänglifTor för Slpril ocf)
3untt mdnaber dr i83o befintliga antecfningar, att fmeb&gefällen 0meit
Slnber(jon för fylleribrott förffa ocf> anbra gången, famt brängen Sinberg
Olofson pd Orrefäter för lönjfaläger, unbergdit fängelfeffraff mib matten
ocf) brob, Slnberjjon i 12 bagar ocf) Olofson i 4 bagar, fjabe jag begärt
ocf) erhållit bel af be öfmer bemätte perfoner affagba utflagen, Ijmilfa dba*
galagt be anniärfningémärba förfaranben af SXdbffufmmDfätten i 0fara,
ef allenajf, att bemälte Slnberjjon blifmit ben n Sttaji 1829 bomb för
anbra refan fylleri, innan merfjfälligfjet följt d bet utflag unber ben 16
gebruarii famma dr, Varigenom fjan förfta gången till fylleriböter fäll*
beé, ocf) att bejja fammanlagba böter äro ben 5 Slpril i83o till motfma*
ranbe froppéplift, efter fulla beloppet, förmanbfabe morbne, utan ocf, att
Oloffjon fatt umgälla enfel lönjfalägeöbot meb annat ocf) fmdrare förmanb*
lingöjfraff, än lagen, i 53 (£ap. 3 § SRfygerningöbalfen fiabgar;ocl) feban
jag uti ffrtfmelfe af ben 11 ^anuarii 1831 öfmerlemnat till Slboocat*
ft'fcalé=Smbetet i $ongl. S9laj:té ocf) Siifeté ©ötfja Jjpof-Svätt, att emot
“jKäbjlufrnurätten i 0fara anffäHa ben anfmarigf)et& ofy erfättningotalan,
fjmartill berörbe dtgärber, Ijmar för ftg, efter lag ocf) fafené beffaffenfjet
funbe föranleba, fjär Slboocatftfealen, äperr lagmannen ocf) Svtbbarcn af
^ongf. 9?orbjfjerne orbén O. ipebenftjerna uti memorial af ben 17 i farn»
ina mdnab, emot orbföranbcn ocf) lebamöterne i 0fara Stdbffufmmrätt,
S3orgwäjfaren ©. SI. Sttellbin famt Stabmännen % 9?. 0cl)ougf) ocf) %
Jpolmqmijf, fdfom felaftigt anmärft:
i:mo Sitt 9täbffufmmrätten, tmärt emot orbafybelfen af lagené bub i
53 (Eap. 3 § SDffygerningébalfen ocf) tmärtemot ben tolfning beraf, forn
innefattabeé jufy uti bet af 9tdbffufmmrättcn dberopabe 5?öngl. S3refmet
af ben 14 Sluguffi 1784, förtoanblat lägerömalö»böterna till fängelfe mib
matten ocf) brob i (fället för enfelt fängelfe: ocf)
2:0 att ‘Dvdbjfufmmrätten, emot all fuitb lagtolfning famt emot be<
ffämba föreffriften i 9 § af ^ongl. förflaringen ben 23 Partit 1807 börnt
- 48 -
gefädeit Slnberfon till t>u56(ci 6öter för itererab fr>deri*förfeelfe, innan ban
ännu unbergått ben beffraffntng, font för famina förfeelfe, förjta gången
åtalab, blifmit ffabgab, få att gefällen 2lnberfjon, forn fafnat tillgång till
böternaö gälbattbe, fått mtbfännaé bubbelt bögce anfmar än författningar
ne mebgifma.
Uti Ijäröfroer till .fong!. ?Dfaj:t ocb Siifetö ®ötba JjpofSlätt afgif*
toen förftacing ^abe SSorgmäffaren Mellbin famt Slåbmännen 0d;ougb ocb
cjpolmqmiff be anmärfte mittagen erfänt; äfmenfom brängen 2lnberö Olof*
fon ocf) gefällen Slnberfjon uti inforbrabe utlåtanben affagt ftg allt arn
fpråf på erfättning ocf) upprättelfe; hvarefter og)err £agmanttett ipebenff jerna,'
uti flutligt memorial af ben 21 Siprtl ftjflibet år, öfmer ^milfet bemätte 33org*
mäffare ocf) Ståbmän äfmen blifmit börbe ocf) ftg förflarat, prfat, att be£e,
bmdfa uti be anmärfta åtgärberna beftagit, måtte, enligt grunberna i 1
<£ap. 12 § Slättegång&balfen, bömmäö, att böta, 23orgmäffaren 16 SH:br
32 fp. ocf) Ijwarbera af bemäfte Slåbmän 8 0t:br 16 fp.; ocf> betr Äongl.
löfslätten, enligt befi ben 26 Slugufi ffjffibet år i målet gifna utflag,
funnit, att -Slåbifufmurättené i fråga maranbe Orbföranbe ocf) lebamöter,
på fätt anmärft ocb mebgtfmit more, förfarit emot Plar od; beftämb lag
famt mållat, att Slttberé Olofson ocb gefällen Slnberfon fått mibfännaö
barbare beflrajfning än meberborbt; ^toarföre ocf ifongl. löfslätten, meb
bifall till äperr Sagmantten Jjpebenjfjernaö prfanbe, pröfmat rättmiff föda
Soorgmäfiaren Mellbin famt Slåbmannen 0d)ougb ocb äpolmqmiff, att för
åtalabe felafttga åtgärberna, böta, ben förre 16 Sfcbr 32 fp. famt b^arbe*
ra Slåbmännen 8 Sl:br 16 fp. till 3 fpifteö; ocb forn Slnberé Oloffon ocb
0men Slttberfon förflarat ftg tcfe bafma något anfpråf på erfättning el*
ler upprättelfe, more något utlåtanbe beröfmer ej erforberligt.
SlåbffufmmSlätten i 0unbömad, fjmilfen genom utflag ben 7 £)e=
cember 1829 fädt ftfperfbrängen Slnberd Sttagnuö SSpflröm för anbra re*
[ fan
— 49 —
fan brpcfenjfap, att plifta fep 9i:br 32 jl*> famt mebeli utflag ben 20
^annani i83o ålagt tjonom, att för förfta refatt (tötb tift belopp af 17
9t:br, böta famma fumma trebubbeft octj uppenbar fprfopligt unbergå, tja*
be uti ftfinåmnbe utflag förmaubfat bejia böter fammantagbe titt 28 bagarö
fäugetfe mib matten octj brob, fjmilfeti öefFrajfning 23t) (frönt jemmät ber*
efter i 0unbömattö ffabötjäfte utffått; tjmaraf jag funnit mig förantåten,
att uti (Frifmetfe ben 34 ^anuarii 1831 atuuoba 2tböocatft'fcaté'€mbetet i
5t’ongt. 50?a;:té ocf) Stifeté 0mea jg)of=0vätt, att emot !Dtåbffufmu*rätten
för berörbe förmanbting anffätta tatan om aitfmar ocf) erföttuingefter tåg;
i antebning hvaraf Slboocatftfeaten 0 ^åfeffer uti afgifmet embetömte*
moriat af ben i:fla berpå fötjibe gebruarii fig utlåtit: att, bå tagen i 4«
(£ap. 1 § fDtijigerningödaffen förmåbbe, att ben, forn ej or fa be utgifma
åbömba tjufmaböter, |Futte plifta meb froppen, bocf ej fjögre än efter (föl*
benö märbe, famt 10 § af $ongt. förordningen ben 24 Stugujti 1813
ftabgabe uti i:ffa moni., att böter, enligt famma 4?ongt. författning åbom*
ba, (Fulte, mib briffanbe tittgång, förmanbfaö till fängetfe mib matten octj
brob, enligt ben i 5 €ap. 4 § 0traff*batfen fajtffätfbe beräfning ocfj mi*
bäre i fif?a momentet, att om, förutom fylleri, anbra brott btifmit föröfmabe
ocf) förmanbting af böter (Fulte ffe, bå borbe förfjåtlaé efter be grun--  ber, forn uti urte punften af Motigt, förf turingen ben 23 SOlaré 1807 ut*
frafabeö, fötjbe beraf, att när Söpffröm gjort fig fafer titt förfäa refait tjuf*
nab tilt märbe af 17 0t:br octj att plifta för anbra refan fylleri 6 3J:br
32 (F., men Sfyftröm ej förmått gälba befia jemte tjufmaböterna, €)tåbfluf=
mmrätten borbt beffämma froppöftraff för Sfyffröm efter bet fammattlagba
befoppet af ftjfnämbe 2:ne fummor ocf) fötjaftligen, bå befia titttjopa ttpp=
gått tilt enbaff 23 3frt>r 32 (F. banco, etter 71 bater fitfmermpnt, t)afma,
jemlift 5 Cap. 4 § 0traff*batfen, börnt 23t)jfröm, att för ofmannämnbe
förbrptelfer firaffaé, icfe fåfom (Fett meb 28 utan meb enbaff 20 ba*
gårö fängetfe mib matten ocfj brob; fjmaban ^fejfer för betta origtiga
RIS. Sr. 3«(1. ©mb:me £mb.=»er. fir i83i. 7
bontfTut, obeftribligcit tillfommet genom uppenbar mårbölöéfjet ocfj briftam
be eftertanfa a 5ttåbjtufmmrättcnö ftba, fjmarigenom 33t>ftröm fommit, att
unbergå fa beffaffabt fängelfe 8 bagar längre än meberborbt, pågått, att
Sttåbftufmmrättené i bejlutet beltaganbe lebamöter matte fätlaé, att till fa m*
maitö (jota 100 baier filfmerntpnt meb 33 9i:br 16 ff. famt åläggaé, att
ej allenaft godtgöra 23i)ffröm för bet fjonom bertgenont tillffpnbabe liban*
be, utan ocf erfätta Äongl. 3ttaj:t ocf) fronatt befi, genom matten od)
bröböftraffetö olagliga förlänganbe, orfafabe förluft; od) babe Svåbftufmu*
rättené uti förenämnbe beflut beltaganbe lebamöter, tjenftförrättanbe 23org*
mäftaren, Söergmäftaren boljan fontän famt Ståbmänuen 2l6ral;anr ©raf*
ftröm, boljan Svanber 2MU, Sinberg Sanberg, Sfjontaö £ttönf)olnt ocf>
‘gjefjr Sätherberg uti fär|fi(ta afgifna förflaringar, jemte anmälan, att .fongt.
Sttajit ocf) frottan icfe fommit att mibfäitnaö någon förluft, cmeban bet
brob, forn åtgått till Spftrömé afftraffanbe, är morbet af ©tabén liqoi*
berabt, bönfallit om försoning från bet prfabe anfmaret, enär bet förf>aftabe
SomfTutet enbaft fjärrört af confufton, men ej af uppfåt, famt 23t)*
ftröm, enligt bifogabt, af fjonont i aine mittnenö närmaro utgifmet bemiö,
förflarat, att f)att ej forbrabe någon erfättning för ben förlängba beftraffningen;
fjmaröfmer jfongl. 2ttaj:té od) Siifetö ©mea äpof*!Dtätt, genom
utflag imber ben ufta fttooentber fiftlibet år 1831, fig utlåtit, att font
%åbftufmu4Kätten i ©unbémall, genom beft, efter fjmab ofman berörbt
är, ben 3o ^anuarii i83o ntebbclbta utfZag, i fjället att, i enlighet itteb
Sagen6 ftabganbe i 4o (£ap. i § ‘ättiftgerning^balfen, ifongl. förorbnin*
gen bett 24 Slugtifti 1813, ifoitgl. förflaringen ben 23 ‘ättarö 1807 ocf)
5 £ap. 4 § ©traff-balfen förmanbla be brängen Slnberé Sttagnttö Söp*
ftröm åbömba böter, för förfta refan, till belopp af 17 3t:br, begången
ftölb, 5i SDv:br od) för anbra refan brpcfenffap 6 3v:br 32 ff., till 20
bagaré fängelfe mib matten od) brob, orätt börnt SSpftröm, att, t brift af
tillgång till böter, ftraffaö nteb 28 bagarö få bejfaffabt fängelfe; fjmil»
fen beftraffning 23pfirönt jentmäl unbergått; aUtfå pröfmabe Äongl. Jpof*
— 5i —
stätten, jemlibt i £ap. 12 § fKättegång&balben, rättmiff, bet (fulle
flufrDU-rättené oftoannämnbe Orbföranbe ocf) Sebatnöter gemenfamt 6öta ettIjttnbrabe
balec ftlfroermpnt meb trettiotre Sfobr 16 ff. banco; men bå23p*
jfröm förflarat fig tebe för fttt Ubanbe forbra någon upprättelfe famt bet
brob, forn åtgått till fjanå be|fraffning, bltfmit gobtgjorbt tebe af ^ongL
?0baj:t ocf) bronan, utan af ©tabén, jfude Stboocatftfcafené påjfåenben t
begå belar förfalla.
©tocbfjolm ben 3o Slprtl i832.
CAHL TÖRNEBLADH.
Carl af Georgij.
©uramartff S&ttecfntng
öftt>cr
5ö^df banblagöe tutt) $ongl. 5pQ(tce*J$am.marcn t ©tocf&olm,
$r 1830.
brottmål, fn^ilfa bltfxvtt till ytterligare åtgått» åfroetlemna*
t»e ttU Stabs* odj» llanÖs^Domflolar.
$örfal|lntng af 23anfo* ocl) SKifögälb&feblar .... 4
bito af Orlof&febfar, ©fulbfeblar ocb anbra ipanblingat i4
23arn, lagbe å lött
2
23arn, tpanwårbabe ocl) illa befjanblabe ..... 3
£>råp
1
Söafterö ocb JJatruderb ofrebaitbe ...... 8
^angarö löépppanbe  3
©tölber .......... 829
©natterier .......... 149
33ebrägerier ocfj orebligt förljåtlanbe af fTerfalbig bejfaffenfjet 3
l^önfPaläge ..*...«.«. 1
©lagömål
18
brottmål, betita anftå i brtft af bevvisntng ocb t aftvaga
tan af flere upplysningar.
Slngåenbe tib efter annan ittlemnabe fal|?a 23anfofeblar . . 27
lifalebeö ittlemnabe faljfa 3vifögälbé=feblat .... 8
33arn, ittlagbe i enjTilbaö fj«3/ utan att tuöbrarne eller be, forn
gerningen merfflällt funnat upptäcfaö .... 1
•dtpacbfalfmeri ......... 1
2lfgjotba Politie inål.
£tpi|fer emellan btmbtmerfare ocl) beraö arbetare famt Ijtrébönber
ocl) tjentsehjon ....... 392
£ranöport 962
— 53 —
Sranöport
&mi|fer emellan 3fa6rifé--2|ttfare ocf) beraö arbetare .
— — @feppare ocf) fjöfolb ....
— — Allmogen 0$ böpare om tnnejbåenbe bopeffilltn
gar för förfålbe maror
Stöärfningömål
Oloflig utminutering af bränmin
Ofoflige fpel på frogar .
— — i enllilbaö ipuö
— — på gator .
@lagömål . .
0umma
364.
49*
Oljub .
♦
♦
♦
♦ ♦
$pHe<
1 isitfl
2.
3.
4. 5.
6.
7.
8.
rie.
\ 9;en
9-
9.
9- 9-
9.
9.
9*
af |
• ■ T t ‘
1
59tam ,
-3o5.
36.
12.
6. 2.
X.
I.
I.
fön. .
Omin']
bön. J
32.
8.
5.
1. 1.
—
X.
I.
0abbatöbrott
Olaga fbänfning ocf) gäftning famt olaga nattfamqmäm . .
jfrögerjtoré unberlåtenfjet att å fine ^äringö-jMen mara för=
febbe meb ?0?ånabé''£ayan ocfj be för brogrörelfen utfärbabe
författningar ......
Sönfrögeri .......
33agareé förbrptelfe mot Sttånabö^ayorne
Olofligt hembageri .....
— jjSemflagt .....
jfjprfuffaré ocf) $fareö förbrptelfer meb Sayorö öfmerffribanbe
famt mägrab ocfj förfummab förfel ....'.
3tobber|Toré öfmerträbelfer af £ayan famt trebfba ocl) förfummelfe
att meb robb betjena allmänheten
963
*9
i5
9
21
22
8
7
5
184
195
4i3
: 55
91
15
16
78
3
3
. 36
i5
£ranöport 2172
- 54 -
XranSport 2172
SflfmogenS unberlåtenfjet att, mib förfäljningeit af fine maror,
erlägga be ©tabén tifffomntanbe gfgifter .... 1
JpuömärbarS förfummelfe, att fjo$ Ofmer ©tåtfjålfare=(f:mbetet
anmäla ljit till ©tabén anlänbe refanbe .... 23
ippéning af anbraö 3ijenffehJon, förrpmbe eller löffe perfoner no
görfummeffer att bernina Catec^eé-för^ör ^ . . . . 2
§örf«mmab Vaccination
23
görbrptelfer emot ^antalé^örorbningen, fafotn för felaftige görteckningar
ocf) otfämpfabe contracter ..... io5
Utbrujlne ©fbémåbor, allmänt tilfkännagifne genom fkott ocf)
flämtning
3
Utbrufhte dlbemåbor bämpabe utan larm .... 2
©ofelbar  78
$örfummab tjenffgöring mib (Slbömåbor ..... 21
©forjtenéfejareö förfummelfe mib fotning .... 5
£ornmäktare3 unberlatenfjet af tibig flämtning mib ©Ibömåbor
och annan förfummelfe i tjenjten ..... 20
SfBårbölöfl förfaranbe meb 0b genom tobaksrökning på förbub*
ne ftällen, ocfj begagnanbe af bart brinnanbe ljus i käöare,
utfjuö ocf) anbra elböfarliga ftällen famt på fartpg i Ijamnarne 60
©feppareö förfeelfer meb fartpgö fäftanbe i ©tabenS påfmerk
mib Ijamnarne ocfj på anbra otilfåtne platfer ... 6
OlofTtga upplag af maror i Ijamnarne  i3
Vri|tfäfligljeter anmärkte mib årltge branbfpner . . . 3o6
^örfummab £pckttänbning 6g5
— ©aturenfjåffning . . . . . . . 715
görfummeffer ocf) felaktigheter ^oö ©ntrepreneuren för afträbeö
o renhållningen ocf) befi arbetsfolk
82
$ ©tabenS gator löéfläppta hunbar ocfj anbra freatur . . 86
— — utfatte åkbon och 9umfa meubler m. m. . 7
jjpårbt och öfmerbåbigt föranbe i4o
^örbubet färbanbe öfmer fmaga ifar  2
transport 4677
/
— 55 -
transport 4677
Xiggerier, bnmrför.e pcrfoner af begge folten blifmit upptagne
ocf) till anfmar ftällba . . . ♦ . . . no
^elaftige migter ocf) målfärl  36
Olaga (janbel och olofligt mångleri på torg od) gator i hamnar
od) bmö
81
— banbel met> gobö, forn af mijjtänft perfon blifmit utbubet
^anbel meb jfämba ätliga lanbtmanna*maror .... 7
§ör|?ingring af anförtrobt gobö  16
SÖtöbrarS flagomål emot ftna £äger$män för roägrait att bibraga
tid barnens unberbåd ....... i 5
Xiiiatna $gten|?ap för perfoner af @tocfbolmö ©arnilon . i3
Xidåten bergsprängning ....... x4
— upptagning af ^ofätfare^ö efter förepfrifne förjtgtig»
hetémått  3g
Anmälan om bär i (tabén inrättabt föoftrpcPeri ... 1
©olbater af ©tocfbolmé ©arnilon, utftrufne od) affänbe tid
äÖanäé Vältning att uttjena återftåenbe capitulationöttb:
§tf 4fongl. @mea £if=©arbeö Regemente . . i3
— $ongl. £if;@arbet tid äpäft 4
— Äongl. 3lnbra £if-@arbe$ Regementet ... 6
— ftongl. ©mea Slrtiderie Regemente .... 2
— Jfongl. fOtaj:tö flotta ...... 3
perfoner utom SOtilttairen, belö efter bärftäbeö unber*
gangne bejtråffningar för brott och manart, belö ocf få* •
forn l)ör i fafnab af tjenjf eder arbete, famt begtfne på lättja
od) marnart, icfe funnat tvdåtaö qmarjtanna ederlemnaS
på fri fot att afrefa från (tabén, utan blifmit meb fångffjutö
förbe tid be orter, bmare|t be trott ftg finna näringsfång . 53
perfoner af fötilitairen lifalebeS feban be blifmit utur nummer
och rudor utjtrufne.
Jtongl. Slnbra £if^©arbet 1
Äongl. ©mea Strtiderie . . . . . 2
transport 5og©
28
— 56 -
Ståndört Sogo
93erfoner upptagne för fpfttolöft fringftrpfanbe nattetib a gatorne
etter uteligganbe i pamnarne ocf) på attbra allmänna platfer 15o
— ifrån Utlänbjf ort ijitfomne utan tittftånb elier mot förbub
att refa i SKifet oc§ Derföre återförbe öfroer Cftifeté grané i
$)fanépcrfoner förfänbe titt fjärmaranbe @öbra Correctioné^né
för fpjttolöéfiet, tiggeri ocf) förnpab manart . . . 107
dminéperfoner af famina aniebning infatte på Ijärmaranbe Skorra
(Sorrectioné-fjufet . 68
93erfoner af begge fönen remitterabe titt '©tabené $urfjué^n'
rättning på Jfungéfjolmen för att botaé för 33enerijf fjufbom 66
SDöbe perfotter på gatan af fjufbom ..... 17
““ af oé ........ 2
— — genom fatt från bpggnabé^ättningar . . 1
— — genom fatt från taf ...... 2
— — genom fatt i trappa ..... 3
— — genom fatt från en maji ..... 1
— — genom lögning
2
— — ©rutifnabe ....... 68
©jelfmorb: genom hängning .
4
— — jfott ....... 3
— — {färning i fjalfen ..... 2
— — bränfning ....... 2
törföf titt fjelfmorb, forn blifmit fjinbrabe . 3
miftemål, fjmilfa unber oriftige rubcifer 6liftt>tt fjoé Öfmer»
©tåtljåttare=(£mbetet anmälba ocf> antingen förlifta etter lern*
nabe att af ^>arterne mtb meberbörlige £)om(Mar ntföraé . 142
©umma 6734
Cancettie i£ppeöitioner från (Dfxver 0tåtbåttare*£mbetet för
Politi 2å[renber.
Unberbåniga utlåtanben, förflaringar ocfj ffrifmelfer titt i^ongl.
; " SD?af;t ..........
42
§> K?
Sfanéport 42
~ 5 7 —
brandport 4a
2(nmäfanben tid Jperr @tatd'-S9?iniflern för utrtfcö ärenberne cm
ittfänbfFe refanbe ........ 289
S3ref, jfrifmeffer, fmar, förf faringar ocf) utlåtanben tid .ftongf.
jp)of'0tätterne, (£odegierne, Äongf. 33efadningdfjaf»
manbe famt attbra Söetf ccfj @möetdmän . 493
gudmagter, Sffjfeb, Söittnedöörb ocf) Drbred för £jenjfemän
ocf) betjening ......... 6
$ungörelfer ocf) efterfpöningar ...... 3a
0temi0er tid ©irectionen öfmer Sfdmänna 23arnfjud43nrättnin*
gen angåenbe Skrnd tntagcinöe berftäbed . 3o
— Sid förfamfingarned gattigförförjningd*£)irectioner om fat*
tiged förför janhe, famt fjufe perfonerd mårbanbe . 16
— tid SMrecttonen öfmer Sanmifd ipofpitafet, angående fattiged
intaganbe på fjofpitafet * 47
tid b:o om manfinmged förmarattbe på ©årfjufet . . 49
— tid totocföofmd jfabd ®rätfeö(Eommidfton om reparation
ner å ffabend öroar ocf) örpggor, pumpar ocf) mattentrum'-
mor m. m. ........ 40
— tid 23pggningd* ocfj G:möetd--<£odegium om gatord tjlånb*
fättanbe * ******** 10
^3a0 tid perfonet antingen af mittöre got> fräjö eder fjmiffa, i
örifi af orbentdgt näringdfång, på föreffädningar öfmergtf*
mit fjufrnubjfabeit ........ 122
.^ungöreffer om anmälbte dufher ocfj fnatterier öegångne inom
jfpufmubjfaben . . . . . . . * 4.11
— £ifafebed i Sanödorterne * * * * * $3
— .^prfofföfber å fanbet ...... 3
$örrpmbe perfoner från -jpufmubjfaben . . . .520
— — från £anbdorterne . . . .137
-507
-657
brandport 2340
m ©t. 3ujt. 0mb:m6 ffimb.>»er. för i83i. 8
— 58 —
*
(transport 2340
Äongl. Poltce*2$ammflrett0 åtgårb, i unberbånig fäljb af
2Songl. tTIaj:t0 Håbtga 5<k*orbnmtj bett 22 (Dctober i8o5,
meb tjenft* od? arbetofofanbe perfoner forn ttd -^ufvoub;
(tabén anlåitbt:
Stnmätbe tjenft* ocf) arbetSföfanbe perfoner fvåri ©todfjolm:
SOtanöperfoner 7
;Q.minöperfoner ...... 28
grån ftmböorternet
SOtanöperfoner ...... 3
£lminöperfoner ...... 7
-35
10
2tf bejje roeterligen förfebbe meb tjenjter
fOZartöperfoner ...... 8
<0.tt>tnéperfonep ...... 8
-45
16
2tnmälba ipuöfjåd, forn (jitfommit från orterna, men fått tid=
jtånb att qmarblifroa emot borgen, att fjär ej fada gattig^»5
rättntngarne tid lajl
20
— — forn äfmen fjitfommit från Ianbet, men blifroit afroijta
från (tabén för fafnab utmäg, att ftg fjär förförja . 5
Stnmäfbe tjenfHebiga perfoner för fjufbom ocf) fåfom fjafmanbe
meb barn . . . . .... .  66
@umma 2476
2fnmålbe Kefanbe 2fr »83o.
$rån ^nrifeö orter.
^tibberjfap ocfj Stbel (arnt CiPite ocfj SJtditaire ©nbetS* 0$
(tjenjtemän ......♦•♦ »3i7
jprefter|lap ocfj (tuberanbe ....... 297
23orgerffap ocf) (janbel^betjening n6o
23önber, Strrenbatorer ocfj ^nfpectorer . . .  ♦ ^692
(transport 6,666
59
@jömän ocf) Sirfcetéfolf
(£nfor ocfj ogifta £ltoimtor
3puffrur
|>tgor ♦
$rån utrtfe£ orter*
©wettle unfcerfåtare . • ♦ .
Uttänfcffe unfcerfåtare af färjfilte Nationer
transport 5666
3112
♦ . 524
357
♦ . 263
n8
289
@imma 9/2a9
©tocftjolm t>en 3i £)ecem6er i83o.
J. W. SPRENGTPORTEN.
J. Kihlstedt.
S a B e I 1/
forn utroifar f6t*f)å(Iant)et af åffMtga fa# ;Öfroa**©tåtf)åttat‘e*
ämbetet t $Pottce*åt‘cnt>et* éeftanMabe mål fot* ao åt*.
il 1810
il 1811
il’ 1812
il- 1813
il* 1814
il’ 1815
il- 1816
il 1817
il 1818
il 1819
©
o;
a
©
»
Cif)
«
O
It 2.-JS
S ö ä
-o ^ s.
3 « r§
S! S-
»1 § 2’
B £
♦-{
3. o '
» o 3
r* 3 <y
g. o
3 §
S
g5 3
3 §'
ro 3
o ru
t-t-
5' "
g» »=
"ST 3
ST
p
ö
3
w
5
o-
o
- rt*
©
rs.’
7?
o
♦-t
415
404
438
362
324
398
351
527
375
465
150
170
116
133
153
94
105
256
197
215
305
448
285
534
992
1331
1237
1166
1145
953
270
220
310
342
920
1249
691
516
394
339
142
103
81
84
75
128
105
114
84
79
150
170
206
218
250
274
249
419
298
319
57
76
77
84
70
73
75
78
63
82
10
12
14
10
10
10
12
16
16
14
@umma föi 10 ål*
4059
1589
8396
5251
995
2553
735
124
il 1820
462
169
1122
249
49
213
66
20
il 1821
278
151
921
257
57
303
82
17
il 1822
306
106
675
330
49
301
83
13
il 1823
390
110
761
349
42
368
68
18
il 1824
323
95
769
261
88
220
85
24
il 1825
277
77
822
183
35
218
80
12
il 1826
348
164
608
199
47
290
87
18
il 1827
300
164
689
259
86
235
79
12
il 1828
243
131
723
219
55
205
82
12
il 1829
196
149
453 |
125
31
207
57
24
©timma föi io åv |
3123
1316 1
7543 |
2391 |
539
2560 |
769
170
BIHANG
TILL
Pii Dl' Dt! OiL
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
ÄNDRA SAMLINGEN.
1?£| %fueluiugen:
Rikets Ständers Revisorers samt Justitice-Ombudsmans
m. flis till Rikets Ständer afgifna Berättelser.
Vördsamt Memorial!
IVtilt åliggande, att till Rikets Höglofl. Ständer aflemna en allmän redodogörelse
för förvaltningen af det mig anförtrodda Justitiae-OmbudsmansEmbetet,
oell att deruti utreda Lagskipningens tillstånd, söker jag nu att
uppfylla genom ingifvande af mina tryckta Embets-berättelser för åren
i33o och i83i, samt genom omförmälandet, i denna, af sådana Actions-åtgårder,
som under de sistförflutnä åren i832 och i833 blifvit slutligen afgjordt,
med hvad mera af Embetsgöroraålen, som kan förtjena uppmärksamhet.
Vid öfversigten deraf visar det sig, alt de af Domare och andre Embetsmyndigheter
begångna fel och försummelser, som lill min kunskap
kommit, både till antal och beskaffenhet varit ringare än under någon föregående
femårig period, sedan vår gällande grundlag stiftades. Men
jag har icke bordt låta bero vid de underrättelser derom, hvilka i mitt
Emhetes Archiv äro att tillgå, och derföre ifrån Advocat-Fiscalerne i Kongl.
Maj:ts och Rikets Hof-Rätter infordrat uppgifter på de aetioner, som blifvit
anställda och genom utslag afgjorda emot Domare och andra under
Hof-Ratterne lydande Embetsman.
De deröfver inkomna förteckningar ådagalägga, att sedan år 1815 bar
mängden af sådana åtal varit i ett successivt aftagande, hvilket skulle under
de sista åren hafva blifvit större, om icke brist på uppmärksamhet
och. drift, i vissa fall, uppenbarat sig, så att en stor del af åtalen, under
denna period, varit föranledda, dels af försummelser, att till Hof-Ratterne
insända Fång-listor, Domböcker, Intecknings- och Lagfarls-protocoll samt
Brottmåls-ransakningar m. m., dels af tröghet att till parter utgifva Protocoll
och Utslag, dels af missräkningar vid förvandling af penninge-böter
och i åtecknad lösen för Expeditioner, dels ock af bristande tillsyn öfver
biträdande Renskrifvare, som vårdslöst utdragit handlingar med gles stil
o. s. v. Sådana förseelser hafva intagit rummet efter de Embetsbrott af
svårare, beskaffenhet, hvilka, i allmänhet utmärkande okunnighet om Lagarnes
föreskrifter och felaktiga begrepp om deras rätta mening och tillämpning,
eller ock grof försumlighet, i senare åren sällan förekommit.
Hvad serskildt angår Lagskipningen i Tvistemål, så har genom den till
Kongl. Maj:t af Hans Excellence Justitiae-Statsministcrn i underdånighet afFih.
till R. St. Prat- i834• 2 Sami. 1 Afd. 3 Band. i
i:sta Häftet.
2
R. St. Juat.-Omb. Emb.-Ber. d. i5 Jammrii iSS4-
gifna och genom tryck kungjorda Berättelsen, angående de vid Domstolarne
år r83i förebufde Rättegångsärenden, sig visat fortfarande enahanda
förhållanden, som af mig, nti Embets-berättelsen för berörde år r83f,
blifvit omförmälde. Det är sålunda upplyst; att., af 53,4o3 Tvistemål, som
vid Härads-Rätter och Kämners-Rälter sistnämnde år blifvit definitivt afgjordt,
hafva till Lagmans- och Rådstufvu-Rätterne ingått endast 3,762,
utgörande öfver hufvud livar 14:de, eller från Härads-Rätterne serskildt hvar
i6:de sak; alt, ifrån ofvannämnde Appellations-Domstolar hafva 1,089 vädjade
saker blifvit i de Kongl, Hof-Rätterne fullföljde, ibland hvilka befinnas
många Co n cour ser, Arfs-saker och andra Tvistemål, hvilka RådstufvuRätterne,
såsom forsta Domstol upptagit, så att med visshet kan Beräknas,
att, utaf de vid första Domstolärne på Landet och i Släderne afdömda Tvistemålen,
icke mer än .ett af 53 blifvit under Hof-Rätterne draget; samt
alt de förlikta och uppskjutna sakernas antal, i förhållande till de instämdas,
varit i det närmaste lika som år rS3o,
Jemte dessa nu antydda omständigheter, sorn tjena lill vägledning för
0 n dom et öfver Lagskipningens tillstånd, innefattas myeket annat i de af
Hans Excel len ce, Justitiae-Statsministern afgifna underdåniga Berättelser för
åren iS3o och i83r, hvilket allt är af den vigt, att det för RiketsTIöglofL
Ständer, i egenskap af Lagstiftande magt, borde framläggas; men resultaten
af de upplysningar, som de omförmälde Berättelserne meddela', måste, efter
min tanka, i detta afseende samlas genom jemförelser emellan flera än de
arne år, som hittrnlills kommit i fråga, och göras åskådliga genom sammandragna
Tabeller, hvilka tillika kunde meddela en fortgående öfversigt
af Fängelse-Statistiken, sorn bör vara att tillgå vid behandlingen af frågor
1 Criminal-Lagstiftningen. Då nu, för detta ändamål, en sådan öfversigt
emedlertid icke bör saknas; har jag på hitintills vanligt sätt uppgjort
ett sammandrag af de inkomna Fånglistorna för Januarii månad 1833,
hvilket vördsamligen öfverlämnäs, med åberopande af det lika beskaffade
sammandrag för år i83oy hvilket finnes bifogadt min Embetsberättelse för
det året,
Lagskipmngen i Tryckfrihetsmål förtjenar ostridigt att till serskild utredning
varda framställd, så väl för sin vigt, sorn för det egna handlingssättet,
afvikande i flera afseenden från det vanliga. För att inleda en
sådan utredning, torde några hufvudmoment af den hithörande Laghistorien
i minnet böra återföras, och deribland i främsta rummet r att den i
86 §. af Regeringsformen nedlagda grundsatsen om tryckfrihet blifvit uti
©amtnanfcrag af fce tilt 3uftitie'^m6ut)émané*(£ypcMtionen iitfontna fdngltftor fot* januari rnåttab år 1833.
Stirern
^öflnitig^ od^> fdngelfet’ fornt
Covcectionénntättntngat:.
Söran
gelfe
ttttber
gttbs--
tjettff.
Safleligt
tat,
upplopp*
gaif!
mpnt'
ning,
&ebrä'
geti,
förfall?*
ning.
tStorb,
banta--
morb,
förgift-
ning,
brSp.
SÖiorb--
branb.
28ålb
emot
göräl*
brar.
m\,
röfveri,
fiölb,
fnatteri*
Sillman--  na me--  bels
för--  ftmgrmg.
SSBSlb-'
tägt,
blob=
(farn,
ttoägifte,
bor.
£ibelag.
SbSöreS:
brott,
toSlb,
flags;
mai.
gånge-
fpiUntttg*
©uBor*
bina*
tionS-
Brott.
9tpm=
ning,
krono;
perfeb*
lars för-'
(ting--  ring.
SpHeri,
roanart,
tiggeri.
Sön
ftoarS«
löshet.
brägeri,
taufon
fniUtting,
©egla--  tions*
ocf) Cnta-'
rantains-'
brott.
35rott
emot
SErpif.'
fribetS--
lagen.
SBöterS
förtoanb*
ling.
betan:
nelfe
infatte.
©ttmma.
SOBdrbolntS fällning
—
—
3
—
—
—
i
—
—
—
—
—
i
10
c
—
22
41
—
2
29
122
gartSirona bro
i
—
4
—
66
—
—■
■
14
©öt&eborgs bro
—
—
—
—
—
—
—
9
0
87
9?t) elfborgs b:o
—
6
7
'
—
73
—
—
1
131
6a rlftenS bro ....
eSriftianftabS bro ....
SanbScrotta b:o .. ..
SOialmc ©tora 6orrectiotielta arbetS-'fangelfe
—
—
3
13
7
11
17
4
21
.18
4
3
1
i
i
4
100
37
120
241
3
1
i
3
3
1
46
1
5
3
—
i
i
410
400
876
4
1
—
—
109
157
693
400
6arlScrona: 3trbetö-'6ompagnter
♦ •
—
-o.
—
—
—
—
—
—
82
95
7
965
©totfbolms ©obra 6orrectionS-'3nrattntng
—
—
—
—
—
—
—
—*
■
■
—
4
299
2>ito Skorra
bito
btto dtotttnor
—
2 ,
39
—
—
80
—
—
—
*
79
74
60
151
QflorrEöpmgg
©ötbeborgs
bito
bito
btto
bito
btto
bito
—
1
' 35
4
4
38
17
.
—
.—
—
—
5
—
—
—
—
87
©ttmma
l
46
149
12
6
773
3
1
7
48
—
19
15
184
1962
5
2
—
11
3244
Säné
Räften.
9
2
121
28
©totfbolms ©tabé Sätten
—
19
—
—
—
80
—
—
—
iO
—
—■
—
3
4
—
*-
—
Upfata Säns
©totfbolms Satts
b:o
b:o
_
2
5
2
1
Z
21
42
—
—
1
1
3
r\
•—
—
11
-i
X
10
f
25
20
fi
—
—
3
55
—
92
119
©faraborgs
b:o
1
—
4
3
—
—
16
—
y
X
13
43
gronobergS
Söntöpings
SöciintanlanbS
b:o
-—
— ■
1
—
—
21
—
1
r
o
4
2
17
13
1
37
b:o
b:o
,
2
2
2
1
1
22
12
—
1
—
5
1
l
—
2
3
H
o
—
14
—
23
79
r&fiergötSlanbS
bro
—
3
2.
—
—
26
— \
—
6
—
/
4
■C
4
36
©öbermanlanbS
bro
—
—
.—
—
—
17
—
•
1
—
X
4
15
15
o
98
elfborgs
6almar
bro
bro
—
6
10
10
6
_
40
32
1
1
5
20
—
—
1
11
4
3
7
8
10
8
8
1
—
—
98
38
©tora kopparbergs
orebro
bro
bro
i
l
1
4
1
3
■
.
19
22
z
3
2
—
—
—
—
.
Z
i
o
—
48
38
SBermelanbS
bro
—
1
3
—
—
20
—
—
—
■—
—
*
11
h
O
o
31
©ekeborgs
bro
—
—
4
1
—
19
—
—
—
1
1—
4
o
Z
36
SBeitenStorrlanbS
bro
- s
—
1
6
—
—
17
—
—
1
2
—
y
15
SBeflerbottens
bro
—
—
—
1
—
—
14
—
—
—
—
4
15
©ottlanbS .
SftalmöbuS
bro
bro
—
—
3
7
3
.
7
34
z
—
—
2
—
2
1
1
6
22
—
—
5
A
6
84
39
94
6Sri|lian(tabS
SSletinge
bro
bro
—
3
5
3
4
2
—
27
32
1
z
3
2
—
—
6
1
26
1
—
1
16
—
JpallanbS
(götheborgs: cå) SSoljttS
bro
bro
—
—
1
5
3
11
2
_
26
76
i
2
1
—
5
15
3
—
1
22
15
24
—
—
2
2
—
60
157
f*r
SenttlanbS
bro
—
—
—
—
—
2
i
—
—
—
—
—
1
1
2
3
7
■Norrbottens
bro
— ,
—
2
—
—
16
—
—
—
3
—
—
—
3
1— -
—
27
©limma ©ummarum
1
3
123
227
19
6
1433
5
7
11
147
4
21
39
| 269
2199
l 9
0
| 165
17
j 4707
t
©£D6k££>S2R, 5)3. 21. SRorftebt & ©öner, 1834.
R. St. JuU.-0/iti. Emb.-Ber. den tS Januarii 1834- 8
den sedermera fastställda Tryckfrihets-Förordningen af den g Mars i8i#
§. a mom. i sålunda utvecklad, att icke något ämne, som är eller kan
blifva föremål för mensklig kunskap, skulle vara undantaget ifrån offentlig
undersökning och afhandling i allmänt tryck. Emedlertid hade man tillika
insett, att denna vidsträckta frihet skulle blifva utsatt för missbruk, och
att emot dessa borde motvigter inläggas. Ehuruväl, för att sluta från den
stadgade principen, det kunnat förmodas, att Tryckfrihetsförordningen, i
öfrigt, endast skulle innehålla föreskrifter i afseende å form och sätt för
den offentliga yttrande-rätten, inträffade dock, att åtskilliga ämnen, hvilka
desto hellre kunna blifva föremål för mensklig kunskap, sorn de ligga inom
det practiska lifvets område, hlefvo de facto undantagne genom lagdä hinder
för möjligheten att derom vinna kännedom. Om, å ena sidan, får medgifvas,
att dessa undantag voro påkallade af nödvändigheten af det Monarkiska
Regeringssättets natur i allmänhet och af Sveriges Statsförhållanden
i synnerhet; så är deremot, å andra sidan, klart, att sålunda var ifrån
början den olägenhet gifven, att, emellan den organiska lagen och dess erkända
princip, ett missförhållande egde rum deruti, att den senare lofvar
mera, än den förra kan uppfylla. Då nu i hvarje sådan organisation
den sanning måste uppenbara sig, att innehåll och form äro på det närmaste
förenade och ömsesidigt betinga hvarandra, så har det också händt,
att mer än en gång, isynnerhet i senare tider, principen blifvit, äfven
i andra afseenden, än de nyssnämnda, åberopad af Svarande parter i Tryckfrihetsmål,
emot åklagarens tydning af bestämmelserna i Lagen.
En annan olägenhet var den, att, då man öfverskådade hela vidden af
det fält, som blifvit öppnadt genom den uppställda principen, och förmodligen
mer anade än kunde fatta, huru mycket både godt och öndt som
deruppå kunde utsås, så ansågs det vara nödigt att, genom upptagande i
Lagen af så många serskilda missbruk, som, utan ledning af erfarenheten,
kunde ingå i föreställningen, sätta gränser för tillämpningen af en i sig
sjelf obegränsad sats och, genom controller på sättet för frihetens utöfning,
tvinga denna att icke förirra sig inpå de många sig; erbjudande afvägarne.
Häremot bär blifvit påmindi: att lefvande krafter icke kunna i längden
ellef med säkerhet hämmas genom förelagda hinder; att det är
omöjligt att förutse alla de sätt, hvaruppå en sådan kraft kan verka; att
lagskipningen ifrån äldsta tider ådagalagt omöjligheten att stifta lagstadganden
emot alla förbrytelser; att en mängd bestämmelser belasta en
Lag och göra den, i anseende till allt flera inträffande modificationer, i de
4 R. Sl. Just.-Ornb. Emb.-Ber. d. i5 Januarii. 1834.
supponerade fallen svår alt tillämpa; samt slutligen, att den med fintlighet
begåfvade kan, ulan svårighet, eludera en Lag, sota är rigtad emot
tankens brottslighet, men har inga andra bevisningsmedel än ordställningarna.
Detta är i korthet det hufvudsakliga, som ifrån motsatta sidor blifvit
anmärkt emot Tryckfrihetslagen i allmänhet. Under det man från den ena
hör klagan deröfver, att förebyggandet af Tryckfrihetens missbruk, eller
dessas befordrande till straff blifver allt svårare och, i vissa fall, nästan o»
möjligt, i anseende till Lagens otillräcklighet och ofullkomlighet, så erfar
man, ifrån den andra, lika bittra klagomål deröfver: att, likaledes i anseende
till Lagens brister, någon säkerhet för Författare icke gifves: att dessa,
äfven med bästa vilja, icke kunna undandraga sig straff-påföljder för
hvad de i tillåtna ämnen yttra: att denna våda isynnerhet visar sig för
utgifvare af periodiska skrifter, så att den frågan väl kunde göras: Huru
vida
i Sverige verklig Tryckfrihet finnes?
Tillvarelsen af så rakt motsatta påståenden berättigar genast att antaga,
det öfverdrift dervid eger rum; men den gifver ock säker anledning,
sedan afdrag skett för öfverdriften, att Lagen måtte vara bristfällig.
Under den tid af nära ett fjerdedels sekel, som förflutit, sedan våra
gällande Grundlagar först stiftades, har Tryckfrihetsförordningen undergått
flera ändringar. Med den mig åliggande skyldigheten att fästa uppmärksamhet
vid dess tillämpning, har jag utur tillgängliga handlingar tagit kännedom
af de Tryckfrihetsmål, som vid Domstolarne förevarit, och anser
en kort framställning af hvad jag funnit anmärkningsvärdt vid jemförelsen
emellan flera sådana måls behandling icke vara utan nytta för öfversigten
af Lagskipningens tillstånd och vid öfvervägande af de skiijaktiga meningarne
angående Tryckfrihetslagen och dess tillämpnings-sätt, samt vid profningen
af dessa meningars halt och värde.
Den vid i8i5 års Riksdag införda ändring i Rättegångs-sättet, att
lagligheten af åtalade tryckta skrifters innehåll skall pröfvas af en Jury
eller Nämnd, bildar en naturlig epok, sorn anvisar lämpligheten att serskildt
betrakta de före och efter densamma förflutna perioderna.
Under den första hade man flera tillfällen att tidigt inse följderna af
åtskilliga uti i8jo års Tryckfrihets-Förordning innehållna stadgande!».
Ibland dessa förekomma 5:le och 7:de punkterna i i §. samt 5 §. angående
Namnsedels aflemnande till Boktryckaren och dennes frihet från ansvar
för hvarje bos honom tryckt skrift, när han vore försedd med sådan
sedel, hvilken likväl icke fick öppnas annorlunda, än inför Svea.Hof*
R. St, Just.'Omb, Emb.-Bcr, d. i5 Januarii i834>
5
Rätt, ofcb endast i de fall, att målet vore urbota, eller Boktryckaren icke
vederhäftig för böter, öfverstigande 16 R:dr 3a sk. Dessa föreskrifter voro
väl beräknade att trygga författarens anonymitet och undanrödja Boktryckare-censuren,
hvars verkningar, under den förflutna tiden, allt sedan
författningen derom den 6 Maj 1780 utfärdades, hade öfverflödigt blifvit
kända, då Boktryckares farhåga för olägenheten gick såsom hämmande
kraft i bredd med den offentliga magten. — Men det skulle ock snart visa
sig, att antingen var strafflöshet gifven för alla ej urbota Tryckfrihetsbrott,
eller ock måste Boktryckaren ansvara för de i Lag stadgade böterna.
Sålunda blef raan af Domare-magtens stadgade exempel på vådan att
ställa Boktryckare i borgen för obetänksamma Författare öfvertygad om
nödvändigheten af den Lagförändring, som gjordes genom 8:de punkten i
1 §. af Tryckfriliets-Förordningen under den 1G Julii 1812, hvilken ännu
är gällande.
En annan öfverklagad olägenhet blef uti sistnämnde TryckfrihelsFörordning
likaledes undanröjd, genom upphäfvande af det moment i
primitiva Rättegångs-ordningen, att Svea Ilof-Rätt var den enda ÖfverDomstol,
dit alla Tryckfrihetsmål skulle, genom underställning, ingå, men
som ej egde att deröfver döma förr, än Tryckfrihets-Committén afgifvit Betänkande,
hvilket borde innehålla motiveradt och bestämdt utlåtande: om
ansvar för skriftens titgifvande egde rum: om upplagan borde seqvestreras
och till utgifvande förbjudas: och huruvida uppgift af Författarens
namn borde kunna Boktryckaren åläggas: att serskildt yttrande öfver
Skrifter i theologiska ämnen borde af Ilof-Rätten infordras ifrån vederbörande
Dom-Capitel, och att, derest Hof-Rättens Dom skiljde sig ifrån
Committéns yttrande, skulle den icke gå i verkställighet, utan hänskjuta*
till Högsta Domstolen.
Erfarenheten hade visserligen ådagalagt till hvilka vidlyfligheter allt
detta förde; men, ehuru afvikande ifrån vår allmänna rättegångs-ordnmg
Tryckfrihets-Comraitténs omförmälde befattning med alla Tryckfrihetsmål
än må förekomma, så kan det likväl ej undfalla, att Lagstiftaren dermed
hade åsyftat samma fördelar, som sedermera ville vinnas genom Juryinrättningen,
så att antagas kan, att sistnämnde Inrättning var, ehuru i
cratveckladt skick, nedlagd i föreskrifterna om Tryckfrihets-Committens
hörande och verkningarne på saken af dess utlåtande. Det torde äfven
kunna förmodas, att, derest dessa föreskrifter varit annorlunda fattade
och Committéns afgifna bestämda yttrande fått ovilkorligen ligga till
grund för friande eller fällande, hade de sökta garantierna vunnits genom
«
i?. St. Just.-Onib. Emb.-Ber. d. iS Junnar ii j834•
en sålunda på förhand, och för alla under tiden emellan tvänne Riksdagar
förekommande fall, af Rikets Höglofl. Ständer sjelfva vald och af
sakkunniga personer sammansatt Nämnd.
Den caractére, sorn i allmänhet utmärkte de under denna första pari
o den uppkomna Tryckfrihetsmålen, torde kunna bedömas sålunda:
att de till antalet vore färre, i jemförelse med den senare perioden;
att de merendels rörde, antingen sådana Sveriges politiska förhållanden
till främmande Magter, som voro ,af ömtålig beskaffenhet, och i an*
ledning af hvilka dessa Magiers Ministrar inkommit till vår Regering med
klagomål öfver de i den tryckta skriften innehållna reflexioner, eller oek
sådana vågade omdömen öfver inrikes ärenden eller händelser, att de ansågos
strida emot Samhälls-ordningens grundvalar;
att det vill synas, sorn hade nästan alla de åtalade förseelserna beskaffenheten
af enstaka fall, utan sammanhang med någon fortsatt plan
att bereda vissa politiska-ideer eller åsigter af samhällslifvets gång hos
allmänheten, samt att djerfheten i uttryck och vådligheten af några reflexioner,
med ett och annat undantag, får mera tillskrifvas ovanan vid
begagnandet af den nyss vunna friheten eller ock mindre skicklighet l as
författaren, i förening med begäret att väcka uppseende hos läsaren, än
någon afsigt att göra skada, eller undergräfva bestående förhållanden;
äfvensom:
att uti målens afgörande visar sig en tydlig consequens och ett förfarande
efter principer, serdeles under den tid, som det vigtiga inflytandet
på sakerna i fråga om brottslighet eller oskuld tillkom en ständig*
af alla vederbörande oafhängig opinions-myndighet, nemligen TryckfrihetsCom
mitten.
Under de t Vän ne första åren efter den år 1815 med rättegångs-sättet
i Tryckfrihetsmål vidtagna förändringen, blef icke någon åtalad skrift förklarad
af Nämnden för brottslig. Det var under loppet af dessa år, sora
actioner anställdes emot en Prestman för af honom utgifna theologiska skrifter,
hvilka på den tiden gjorde mycket uppseende, och af hvilket slag
flera derefter följde på hvarandra; de ansågos af Hof-Caftcelieren för stridande
emot vår rena Evangeliska Läras tros-satser, men Juryn* förklarade
dem alla, den ena efter den andra, för icke brottsliga. Detta inträffade
till och med emot slutet af år 1826, med en af samma författare utgifve«
lika beskaffad skrift, fastän han 7 år tillförene blifvit dömd Prestembetet
förlustig, för innehållet af ett då utkommet theologiskt arbete, hvarföre
han redan var af Jury frikänd.
K. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. tS Januarii 1S34-
T
Denna consequens af si många serskilda Tryckfrihets-Nämnder, under
liela 10 års tid; utmärker en allmänt antagen föreställning, att det, enligt
Tryckfrihetslagens mening, icke vöre förbjudet att trycka undersökningar om
Tios-lärornas grund och innehåll, äfven om dessa undersökningar skulle
leda till upphäfvande af de i vår Kyrkas symboliska böcker stadgade lärosatser,
så vida eljest framställnings-sättet icke vore smädligt, och att således 3:dje
§. 3 mom. i Tryckfrihetsförordningen icke borde på sådana undersökningar
lämpas.
Deremot-visade sig tidigt en allmän benägenhet hos TryckfrihetsNämnderna
att fälla, då fråga var om skrifter, antingen innehållände sådant,
som sårade blygsamhet och ändra goda seder, eller sådana, deruti enskilde
personer, Embetsman eller andra till deras existimation angrepos.. Det
senare visade sig i den stränghet Juryn utöfvade emot Författarne till
flera år i8f8 utkomna skrifter om Policen i Hufvudstaden.
Först sedan 5 år förflutit efter Juryns införande, nemi. år 1830, förekom
ånyo ett Tryckfrihetsmål af politisk egenskap, angående en i Tidningen
Nya Extra-Fcsten införd artikel under rubriken: ”Bref från Finland
af en resande Svensk,” hvars innehåll ansågs förgripligt mot den regerande
och andra personer i det landet, och blef åklagad. Utgifvaren fälldes
af Jury och dömdes till sex månaders fängelse på fästning,, samt tidningsbladet
att conflsceras.
Sedermera förmärktes en allt mer tilltagande skiljaktighet emellan
Nämndernas sätt alt afgöra frågor af nästan enahanda beskaffenhet. Undanlag
härifrån kan egentligen endast göras för blygsamheten sårande skrifter,
hvilka alltid blifvit förklarade brottsliga, samt för theoreliska undersökningar
af nästan hvilken rigtning som helst, så vida framställnings-sället
varit värdigt och falska uppgifter dervid ej förekommit, emedan den
tidigt antagna grundsatsen, alt resultatet af en sådan undersökning icke
kunde göra ett i sig sjelf lofligt företag till olofligt, fortfarande synes hafva
ledt Jury-männen, och förmått dem att i alla sådana mål frisäga Författaren.
Sorn i flera märkvärdiga fall frisägelser inträffat, der förbrytelsen legat
för ett vanligt omdöme klart i dagen; så återstår endast att derföre
antaga den förklaringsgrund, att Nämndens medlidande ingått såsom motiv,
då den måhända funnit ett missförhållande ega rum emellan förbrytelsen
och det derföre yrkade dryga ansvaret, hvilket missförhållande åter faller
sjelfva Lagen till last, emot hvilken med skäl kan anmärkas, att den för
hela classer af förbrytelser icke har mer än ett slags straff, utan afseende
8
R. St. Jast.-OmbJEml,- Ber, d. 15 Januarii 1834-
på de mångfalldiga modificationer i brottsligheten, som nödvändigt fnåste
inträffa med ord och meningar i en tryckt skrift.
Då Tryckfrihetsförordningen uti 3 §. 4 morn. endast upptager ett slog
af förbrytelser, begångna vid othförmälande af den regerande Konungens
Person och gerningar, och derföre bestämmer det svåra straff, som 5 Gap.
1 §. Missgerningsbalken utsätter; så är uppenbart, att då de fall måste
sällan inträffa, uti hvilka denna straffbestämmelse vore, efter vår tids bildningsgrad
oell begrepp om Majestätsbrott, rättvis och billig, blir Nämnden
ofta försatt i det svåra alternativ, att antingen ålägga ett jemförelsevis för
båldt straff, eller alldeles frikänna, i brist af något billigt lagbud att tillämpa,
hvarigenom tvekan i valet icke gerna inträffar. Emedlertid är det
ej underkastad t tvifvelsmål, att utväg borde finnas att bestraffa sådana om
Konungen och hans gerningar vanvördliga uttryck, som väl icke kunna benämnas
lasteligt tal, men likväl äro oförenliga med det anseende och den
vyrdning hvari Statens Öfverhufvud bör hållas, i Synnerhet uti vart land,
hvarest menigheten af ålder hyst och ännu hyser så vördnadsfull begrepp
om Konungens person.
Erfarenheten har visat hvilka olägenheter, som häraf uppkommit. Så
vida llof-Cancellers-Embetet icke ville lemna sådana förbrytelser utan åtal,
till hvilkas bestraffande, under deras rätt» namn, det på förhand kunde
veta, att Jury icke skulle lemna sitt biträde af skäl, som redan äro angifna,
måste det på en omväg gå till målet. Detta kan ske och har skett
på t värme serskilda sätt; det ena, medelst en anklagelse för lögnaktiga uppgifter
ocli vrängda framställningar, och det andra, medelst utöfvande af den
Hof-Cancelleren medgifna Indvagningsmagten. Det voré önskvärdt, att ingendera
hade behÖft anlitas, emedan bägge måste, förr eller senare, leda
till ett undergräfvande af sjelfva Tryckfriheten. Lagstadgandet om vrängda
framställningar är så mångtydigt, och kan erhålla en sådan utsträckning
i tillämpningen, att, derest en gång den lagtolkningsmethod hinner stadga
sig, det är användbart i alla de fall, då något annat ej är att tillgå; så
gifves i sjelfva verket ej mer någon säkerhet för skriftställare, äfven med
vedliga afsigter. Hvad åter angår Indragningsmagten, som, efter hvad bekant
är, tillkommit af behofvet att afhjelpa bristen i Tryckfrihetslagen på
tillräckliga motvigter emot den periodiska pressens förmåga att, genom
vanställande af vigtiga politiska förhållanden eller händelser, i någon viss
tidpunkt, förvilla sinnena; så kan den, under tillämpning af de i öfrigt
ulöfningen stadgade grunder, lemna sådant rum åt godtycket, att In
-
dragnings
-
R. St. Just.-Omb. Emb.-Btr. d. i5 Januarii tS34.
9
dragningsmagten blifver en verklig censur och Tryckfriheten försättes, i
afseende på periodiska skrifter, i ett afgjordt beroende af Regerings-magtens
större eller mindre undseende för tidell varfvets och allmänna tänkesättets
fordringar.
I lagbudet angående lögnagtiga uppgifter och vrängda framställningar,
bar, genom Tryckfrihetsförordningen af år 1812, ett stadgande, med bestämmandet
af böterna blifvit tillagdt med de orden: ”eller motsvarande
”kroppsplikt, efter brottets beskaffenhet, böterna förvandlade enligt 5
9 mom. af denna Lag, och skriften confisqueras." Derigenom har detta
ia:te moment i 3:dje §. blifvit ytterligare besväradt med både en otydlighet
och en origtighet. Det otydliga ligger i ordet: ”kroppsplikt,” som pä
detta ställe anses ega dubbel mening: den ena alt emot böterna, hvilka
skola mätas efter Tryckfrihetslagen, icke svarar annat straff, än fängelse på
fästning, och den andra, att sådant fängelse, såsom icke varande corporelt
straff, ej heller utgör kroppsplikt, så att i detta fall, der det ankommer
på Domaren, alt efter brottets gröfre beskaffenhet, då det icke får försonas
med böter, om hvilkas förvandlande således icke är fråga, bestämma
deremot svarande kroppsplikt, gifves dertill ingen annan grund, än den,
som i Allmänna Lagen, 5 Cap. Straff-Balken, är lagd. Såsom en origtighet
qvarstår citationen af 9 mom. i 5:te §., sedan detta moment genom de
af Lagstiftande Magten vid 1815 års Riksdag gjorde tillägg i 5 §. blifvit
det i5:de, så att tillämpning efter ordalydelsen af förstnämnde grundlagsmoment
gifver oväntadt resultat.
En incongruitet ligger i föreskriften om ovilkorlig underställning och
handlingars insändande till Hof-Rält i alla Tryckfrihetsmål: i de ordalag,
hvarmed den blifvit alfaltad; och i upprepandet deraf uti 2:ne serskilda
moment, det ^:de och det 9:de af 5:te §. uti Tryckfrihets-Förordningen,
Så länge Tryckfrihets-Commiteens befattning med dessa mål qvarstod i hela
sin vidd, och dess utlåtande öfver handlingarne skulle, före utslagets
fällande, inhemtas, var det i sin ordning, alt detta skedde genom HofRätten.
Men sedan hufvudfrågan om skyldig eller oskyldig blifvit af Jury
vid Under-Rätt afgjord, och denna senare, på grund deraf, fällt utslag,
synes det vara en onödig omgång, att utslaget skall, i alla händelser, underställas
IIof-Rätten, enär i detta slags mål af mindre vigt, såväl som i
andra ringa saker, det alltid vore öppet för den missnöjde, som anser fel
i formen eller Lag-tillämpningen vara begångna, att i Besvärsväg draga
målet under Hof-Rätts pröfning.
J]ih, till R. St. Prot. 1834• 2 Sami, 1 Afd. 3 Band. a
i:sta Häftet.
10
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. tS Januarii i834<
Det har varit senare tider förbehållet att erfara, huru en och samma
skrift eller Tidnings-artikel blifvit af den ena Juryn förklarad brottslig
och af den andra oskyldig, sedan skriften eller artikeln blifvit på annat
ställe eftertrycka Sådant har väl till en del kunnaf följa af Nämndens
föreställning, att det borde mindre tillräknas att meddela hvad som
redan blifvit af en annan tryckt, än att i första hand utsprida något straffvärdt;
men dessa händelser, om de ofta inträffa, skola nödvändigt skada
både Tryckfrihets-Lagens anseende i allmänhet och Jury-Inrättningens i
synnerhet.
Redan i början af denna artikel har jag angifvit, hvarföre denna tidpunkt,
efter min tanka, vore lämplig, att genom en öfversigt af det vigtigaste
erfarenheten gifvit vid handen i afseende på Lagskipningens tillstånd
i Tryckfrihetsmål, under de bägge perioderne före och efter Juryns införande,
gifva ledning för bedömandet af de anmärkningar, som kunna göras
emot Tryckfrihets-Förordningen och huruvida den uppfyller eller motverkar
sitt eget ändamål. Att det vid Jurjms införande icke lyckats att gifva
åt denna en sådan organisation, hvarigenom den alltid skulle ega anseendet
af en opartisk Skydds-magt, det är min enskilda öfvertygelse; och
jag tror felet ligger i det sätt, hvarpå dess Ledamöter väljas. Vöre Jury
på förhand af en ojäfvig samfundsmagt tillsatt för en längre tid; så vore
väl ock en hufvudsaklig egenskap hos denna Institution vunnen. De omdömen,
hvilka nu som oftast läsas i tryck öfver Jury-valen och Nämndens
åtgärder, synas hänvisa på nödvändigheten att undanrödja anledningarne
dertill; och som Tryckfrihets-Förordningen, efter hvad jag sökt visa, jemväl
i andra falt är behäftad med brister; så må det vara en oförgripligen
yttrad önskan, att nödiga rättelser i denna Lag måtte beredas, på det yttrande-rätten
skall blifva befästad och Tryckfriheten motsvara sitt ändamål,
att utgöra en alla andra friheters sjelfbeståndande garantie.
Hvad jag redan haft äran anföra till upplysning om Lagskipningens
och Administrationens oförvitlighet, har vunnit bekräftelse under anställda
Embetsresor de sistforflutna åren genom Stockholms, Upsala och Gefleborgs
Län, Jemtland, Wester-Norrland, Westerbotten, Norrbotten, Södermanland,
Nerike och Wermland, hvarest Dom-Capitfens, LandsböfdingeEmbetenas
och Stads-Domstolarnes förhandlingar för det löpande året
blifvit granskade och icke gifvit anledning till annat omdöme, än att sakerna
varit i allmänhet med oväld afgjorda samt med ordning och flit utar
-
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii i834•
11
Betade; hvadan ock inom alla ofvannämnda Län icke flera än ett grundadt
klagomål, och det endast mot en tillförordnad Länsman egt rum;
varande Härads-Rätters Protocoll och Domböcker på alla de ställen, hvarest
Archiven funnits tillgängliga, jemväl af mig genomsedde och i ordning
befunne.
Sjukvårds-anstalterne i berörde Län hafva under de senare åren
vunnit de förbättringar: att i Piteå är, genom besparingar å Curhusmedlen,
ett Lazarett och Curhus vordet uppfördt, och, sedan den i i Maji
1827, färdigt till patienters emottagande i goda och tillräckliga rum med
9 sjuksängar och fullständig attirail; att i Carlstad den förra Hospitalsbyggnaden
af sten blifvit till Curhus köpt och inrättad med utrymme
för 3i sjuksängar, till hvilka kostnaders bestridande den indragna Arbets-
och Correctionshus-fondpn är vorden använd; och att i Örebro, sedan
Seraphimer-Ordens-Gillet till Länets Lasaretts-Direction afslått och
för 4-0°° R;dr Banco sålt den fordna Hospitalsgården, med tomt och
alla åbyggnader, ibland hvilka de bägge stenhusen då voro mycket förfallna,
så hade dessa under de 2:ne sista åren blifvit försatte i fullt färdigt
skick, med rymliga och sunda sjuksalar, samt mindre rum, försedde
med nödig attirail för Lazaretts- och Curhus-patienternes behof.
Allmänna Fängelsena hafva befunnits försvarligt underhållna; dock
saknas all verkställighet af de före sista Riksdag beslutade, högst nödvändiga
tillbyggnader å Länshäktena i Carlstad och Gefle, hvaraf jag
funnit mig föranlåten att åter upptaga den uti skrifvelse under den 10
Julii i83o till Konungens Befallningshafvande i Gefleborgs Län uppgifna
oeh i Embetsberättelsen för det året omförmälda frågan, om anläggandet
af ett serskildt Krono- eller Landsfängelse i Hudiksvall, och att
i detta ämne inhemta nödiga underrättelser, hvilka, uti en till Kongl.
Maj:t den 3i December i832 i underdånighet ingifven skrifvelse, blifvit
af mig framställda till det afseende, som Kongl. Maj:t, vid pröfning
af frågan om Länshäktets utvidgande i Gefleborgs Län, i Nåder kan finna
för godt, att dervid fästa.
Ifrån dessa ämnen får jag nu öfvergå till Berättelsen om sådana directa
Embetsåtgärder, som, under loppet af de tvänne sistförflutna åren,
blifvit hufvudsakligen afgjorda.
Efter af mig till Advocat-Fiscals-Embelet i Kongl, Maj:ts och Rikets
Svea Hof-Rätt, den 4;de Julii i83i, för laga åtal utfärdade Remiss
12
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. cl. tS Januarii iS3/f.
af Brunflo Tingslags Härads-Rätls, å Urtima Ting, under Herr Lands»
Secreteraren Claes Georg Winters ordförande, den 10 Junii i83o meddelade
Utslag öfver Pigan Kjerstin Ersdotter, hvarigenom hon, vid bristande
tillgång att gälda henne, för första resan stöld, till ett värde af
li R:dr 32 sk. B:o, ålagda böter, blifvit dömd att, jemte uppenbar
kyrkoplikt, undergå 24 dagars fängelse vid vatten och bröd, bade Herr
Advocat-Fiscalen Carl Henric Pfeifer, uti afgifvet Embetsmemorial den
I2:le i förstnämnde månad, andragit, att då uti 4o;de Gap. 2 §, Missgernings-Balken
stadgades, att den, som första gången belrädes med
stöld, skall böta det stulnas 3-dubbla belopp, eller, i brist af tillgång
dertill, plikta med kroppen, dock ej högre, än efter stöldens värde,
samt enligt berörde lagrum, jemförd! med 5 Cap. 4 §• Straff-Balke»,
Pigan Kjerstin Ersdotter för första resan stöld, till ett värde af 11 R:dr
32 sk. B:o eller 35 Daler Silfvermynt, bort, i saknad af tillgång till
de 3-dubbla böternas gäldande, dömas till 12 Hagars fängelse vid vatten
och bröd, Advocat-Fiscalen ansåge Brunflo Tings-Rätt uppenbarligen
hafva felat emot bestämd Lag, genom förvandling af ofvannämnda
Kjerstin Ersdotter ådömda böter, till 24 dagars fängelse vid vatten och
bröd, hvarigenom Kjerstin Ersdotter kommit att undergå 12 dagars så
beskaffade fängelse, utöfver hvad å hennes gerning följa bort, derföre
ock Advocat-Fiscalen yrkat, att Herr Lands-Secreteraren Winter, sona
varit Domhafvande vid Härads-Rätten, då omförmälde lagstridiga utslag
meddelades, måtte, med stöd afl Gap, 12 §, Rättegångs-Balken , för nyssnämnda,
genom oeftertänksamhet och vårdslöshet tillkomna, orätta Dom,
fällas att böta 100 Daler Silfvermynt, samt ersätta Kongl. Maj:t och
Kronan den förlust, som orsakats genom Kjerstin Ersdotlers hållande i
fängelse vid vatten och bröd, längre än vederbort, äfvensom i öfrigt
förpligtas, att gifva Kjerstin Ersdotter upprättelse för det lidande benne
i ofvanberörde måtto blifvit tillskyndadt; i afseende hvarå AdvocatFiscalen
anhållit, att, genom Konungens Befallningshafvandes i Jemtland
försorg, Kjerstin Ersdotters skriftliga yttrande om beloppet »f den
ersättning hon äskade måtte benne affordras och till Kongl. Hof-Rätten
insändas; hvaremot Herr Lands-Secreteraren Winter, uti afgifven förklaring,
hufvudsakligen anfört, alt då Brunflo Härads-Rätts ifrågavarande
utslag blifvit af mig till åtal remitteradt, Ilr Lands-Secreteraren väl borde
förmoda, alt hans åtgärd vore origlig, men att densamma lik väl icke härled
t sig från vårdslöshet, utan från olika förstånd orri Lagens mening uti 4»
Cap. 1 §. Missgernings-Ralken, jemförd med 5 Cap, 4 § Straff-Balken, hvilk
R. St. Jutt.-Omb. Emb.-Ber. d. iS Januarii iS34-
13
la Herr Lands-Secreteraren förmente i denna del tåla närmare förklaring; i
anseende hvartill Herr Lands-Secreteraren anhållit att varda befriad ifrån,
del å honom yrkade ansvar, samt, under bestridande af all ersättnings utgifvande
till Kongl. Maj:t och Kronan , enär Kjerstin Ersdotter i allt fall
skolat, såsom försvarslös och vådlig för allmänna säkerheten, hållas i
häkte, intill dess hon erhölle laga försvar, i öfrigt till Kongl. HofRättens
pröfning öfverlemnat att bestämma den upprättelse Kjerstin
Ersdotter kunde tillkomma, dervid Herr Lands-Secreteraren dock hemställde,
om icke han, som, jemlikt hvad ett af tjenstförrättande StadsPredikanten
i östersund P. Nordenson den 19 Aug. i83i utfärdadt betyg
utvisade, upptagit och försörjer ett Kjerstin Ersdotter tillhörigt barn,
jemväl kunde anses derigenom hafva guldit den ersättning, som modren
skäligen kunde fordra.
Sedan Kongl. Hof-Rätten, efter inhemtad underrättelse, att Kjerstin
Ersdotter ännu på Corrections-Inrätlningen förvarades, fogat anstalt om
hennes inställande till muntligt förhör, hvarvid hon förklarat sig, af
anförde orsaker, afstå från allt yrkande om ersättning; så har Kongl.
Hof-Rätten, genom Utslag af den 2 Februarii 183a, i målet sig utlåtit:
att som 4° Cap. 1 §. Missgernings-Balken uttryckligen förmår, alt vid
bristande tillgång till böter bos den, som med första resan stöld beträdes,
högre kroppsplikt icke må åläggas än efter stöldens värde, samt
det således af delta lagbud, jemfördt med 5 Cap. 4 §• Straff-Bal ten, är
uppenbart, att Pigan Kjerstin Ersdotter, hvilken för första resan stöld,
till ett värde af 11 R:dr 3a sk. B:o , gjort sig skyldig till laga bestraffning,
bort, då hon saknat tillgång till böter och derföre skolat undergå
kroppsstraff, umgälla sin förbrytelse, efter stöldens värde 35 Daler
Sillvermynt, med endast 13 dagars fängelse vid vatten och bröd;
men, efter hvad ofvanberördt är, Kjerstin Ersdotter blifvit genom Brunflo
Urtima Tings-Rätts, den 10 Junii i83o, meddelade Utslag, dömd , att
i brist af böter, hållas till sådant fängelse i 24 dagar, hvilken bestraffning
hon, enligt hvad Fånglistorna ifrån Östersunds Läns-häkte för Julli
och Augusti månader nämnde år utvisa, äfven utstått och således undergått
en bestraffning af 12 dagars fängelse vid vatten och bröd, utöfver
hvad å hennes gerning följa bort; alltså pröfvade Kongl. Hof-Rätten
rättvist, det skulle Herr Lands-Secreteraren Winter, för berörde af
Brunflo Härads-Rätt, under hans ordförande, meddelade orätta Dorn och
Hr Lands-Secreterarens derigenom ådagalagda vårdslöshet vid DomareErnbetels
utöfning, böta, jemlikt 1 Cap. 12 §. Rältegångs-Balken, 100
14 R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. r5 Januarii i834-
Daler Silfvermynt med 33 R:dr 16 sk. Bro, till 3-skiftes emellan Kongl.
Majrt och Kronan, Advocat-Fiscals-Embetet vid Kongl. Hof-Rätten samt
Jemtlands Läns Lazarett; och att derförutan ersätta Kongl. Majrt och
Kronan den kostnad, som för Kjerstin Ersdotters hållande i fängelse vid
vatten och bröd de senaste 12 dagarne åtgått, och hvars belopp Konungens
Befallningshafvande egde utsätta; men då Kjerstin Ersdotter förklarat
sig icke yrka ersättning af Herr Lands-Secreteraren Winter för
det henne i omförmälde måtto öfvergångna lidande, låt Hof-Rätten dervid
bero.
Sedan jag, efter Fånglistans föranledande, infordrat och erhållit del
af Bergs-Tiugs-Rättens med Bruken och Bergverken i Södermanland, å
Lagtima Tingen åren 1827 och 1828, hållna ransakning, och den 14
Junii sistnämnde år afsagde Utslag, i ett af Bruks-Inspectoren C. Schager,
emot Mästersvennen Johan Maxe instämdt mål, angående å den senare
yrkadt ansvar för det han skulle emot Schager, vid tillfälle då han
varit i husbondes ställe förordnad, fällt vanvördliga utlåtelser, och tilldelat
honom ett slag, deraf blodsår, lyte och annan skada följt, och i
anledning deraf, uti ett den 14 Mars 183f, till Herr Bergmästaren, Secreteraren
Anders Ludvig Palm och Geschwornern Erik Tobias Geisler
aflåtet Embelsmemorial anmärkt: 1:0 alt Bergs-Tings-Rätten, under Geislers
ordförande, uti berörde mål tillåtit sig ej allenast att i Maxes frånvaro
höra vittnen förr än han blifvit öfver angifvelsen hörd, eller med
honom varit så förfaret, som Lagen i 11 Cap. 10 §. Rättegångs-Balken
föreskrifver, utan ock att, genom uppskofs-utslag den 7 Junii 1827, med
ytterligare åsidosättande af nyssnämnde lagstadgande, förelägga den anklagade
Maxe, att vid nästa Bergs-Ting tillstädeskomma, så vida han sin
talan i målet tillgodonjuta ville; 2:0 att Bergs-Tings-Rätten vidare, under
ordförande af Herr Secreteraren Palm, å 1828 års Ting, oansedt
Maxe äfven då uteblifvit, ransakningen, genom flera vittnens afhörande,
fullföljt och, utan att Maxe fått sig förklara ocb anföra hvad han emot
vittnen och deras utsagor, såsom jäf eller annorledes kunnat hafva att
påminna, i målet slutligen dömt; samt 3:o att vid bestämmande af ansvaret
för den Maxe till last lagda förbrytelsen, att under hot och vanvördnad
emot sin förman, Bruks-Inspectoren Schager, hafva med en afbruten
käpp slagit honom öfver ansigtet så, att ett betydligt sår, men
icke lyte, deraf uppkommit, Bergs-Tings-Rätten origtigt tillämpat 34
Cap. 1 §. Missgernings-Balken, hvaraf inträffat, att Maxe, som är vorden
fälld att böta de i nämnde §. för huggsår i ansigtet stadgade bö»
K, St. Just.-Omb. Enil.-Ber. d. i5 Januarii i83j£~
15
ter 3o Daler SilfVermynt, fyradubbelt, eller att, vid bristande tillgång
dertill, undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, såsom
till böternas gäldande oförmögen, kommit att utstå nämnde
kropps-straff, i stället för så beskaffad! fängelse i 8 dagar, hvarmed
lian bort straffas, derest han icke mägtat gälda de böter, som,
efter mitt begrepp om rigtig tillämpning af 35 Gap. 2 §. samt
i5 Cap. 6 och 7 §§. Missgernings-Balken, å hans förbrytelse skolat följa;
äfvensom Bergs-Tings-Rätten åsidosatt hvad Lagen i g §. af sist åheropade
Capitel och Balk stadgade om offentlig afböns ådömande i
så beskaffadi mål, som det ifrågavarande; öfver hvilket anmärkningsmemorial
Herr Secreteraren Palm och Geschwornern Geisler inkommit
med förklaringar, hvarvid jag ansett mig icke kunna låta bero, men genom
remiss af den 7 Maji 1831 öfverlemnat handtingarne i målet till
Advocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Iiof-Rätt, med
anmodan, alt inför Kongl. Hof-Rälten anställa emot forbemälde BergsDomhafvande
den ansvars- och ersättningstalan, hvartill Lag och sakens
beskaffenhet kunde föranleda; så har Herr Advocat-Fiscalen Pfeffer, uti
Embetsmemorial den 28 i sistnämnde månad och år, till närmare utveckling
af de omständigheter, hvilka af mig blifvit såsom origtiga i
ofvan anförda måtto anmärkte, och med anledning af hvad Secreteraren
Palm och Geschwornern Geisler, uti deras afgifne förklaringar, framställt,
andragit ibland annat: att, hvad först anginge Bergs-Tings-Rättens åtgärd,
att hafva vid 1827 års Bergs-Ting, i Maxes frånvaro, afhört vittnen
och, genom uppskofs-utslag, förelagt honom, vid talans förlust, alt tillstädeskomma
å 1828 års lagtima Bergs-Ting, till försvar hvarföre Geschwornern
Geisler åberopat, att kostnad och tidspillan genom flere mils
Tings-resor blifvit vittnena tillskyndad; alt käranden kunnat genom
uppskofvet med deras hörande beröfvas de bevis, hvaraf han ernat sig
begagna; att 17 Cap. 23 §. Rättegångs-Balken, i vissa fall, medgåfve
vittnesmål i dens frånvaro, som saken anginge; att Maxe vistats utom
Länet, på i3 eller 14 mils afstånd från Tingsstället, hvarföre hans hemtande
till Domstolen under Tinget icke medhunnits; att kostnaden för
hemtningen skulle, enär han varit medellös, drabbat Kongl. Maj:t och
Kronan, och att samma olägenheter skulle inträffat vid 1828 års Ting,
i händelse Maxe då äfven tredskats att sig infinna: Herr Advocat-Fiscalen
ansåg alla dessa skäl till Bergs-Tings-Rättens anmärkta förfarande
komma att förfalla, enär genom den i 11 Cap. ro §. Rättegångs-Balken
gilna föreskrift, att den, som i brottmål käres till, men ej å Rättens
16
R. St. Jusi.-Oml. Emi.-Ber. d. iS Januarii i834>
bud genast till svars kommer, bör till Rätten hemtas, äfvensom äf stadgandena
i 12 Cap. samma Balk, deri Domaren medgifves rättighet att
döma i mål, der Svaranden ej kommer tillstädes, tydligen syntes, dels
att Lagstiftarens mening varit att förordna, det brottmål icke borde till
handläggning företagas i den tilltalades frånvaro, dels ock att sistnämnde
Capitel af Rällegångs-Balken endast hade afseende på tvistemål, hvaraf
otvunget följde, att i brottmål vittnen icke lagligen kunde höras i
dens frånvaro, som brottet föröfvat, hvilket ock, utom det att sådant
läge i sakens natur, efter som frågan vore om någon viss persons handling,
Lagen i i^rde Cap. i6:de §. Rättegångs-Balken, icke otydligen utmärkte,
då den förordnade, att vittnen skulle aflägga vittnes-eden i
Bägge delo-männens eller deras ombudsmäns frånvaro, och i i5 Cap. 1
§. samma Balk vore den för brott anklagade förbjudet, att genom Ombud
svara; hvaremot och då sjelfva ordalydelsen af 23 §. i i^rde Cap. RättegångsBalken
utmärkte, att der endast vore fråga om civila tvisteämnen och dertill
endast sådana, derom rättegång ännu icke uppstått, detta af Geschworner!!
Geisler åberopade lagrum för ingen del varit tillämpligt till ifrågavarande
af Inspectoren Schager, emot Mäster-svennen Maxe, redan vid Domstol
anhängigt gjorda mål, som vore af brottmåls egenskap, hvarförutan
det blifvit Maxes skyldighet att hålla de till vittnen åberopade personer
skadeslösa för den fruktlösa Tingsresan, och käranden egt alt äska
Urtima Ting, om han genom målets uppskjutande till nästa Lagtima
Ting fruktat att beröfvas de bevis, hvaraf han velat sig begagna: att i
afseende å Bergs-Tings-Rättens vid 1828 års Bergs-Ting ådagalagda förfarande,
hvilket Herr Secreteråren Palm sökt att grunda på Domstolens
laga kraftvunne beslut af den 7 Junii 1827, det icke bort kunna undfalla
Herr Secreteraron, att detta beslut var stridande emot vedertagen
och på Lag grundad Rättegångs-ordning i brottmål, hvarföre ock det
Bort vara Herr Secreterarens första omsorg att få samma beslut i vederbörlig
ordning hafvet och målet åter försatt i lagligt skick, innan något
vidare deruti tillgjordes, men då Bergs-Tings-Rätten , i stället tillåtit
sig ej allenast enahanda olaglighet, som vid förra Tinget egde rum,
nemligen att i Maxes frånvaro fullfölja ransakningen och afhöra vittnen,
utan ock att meddela slutligt utslag i målet, ehuru Maxe deri ej
Blifvit hörd, hade Bergs-Tings-Rätten begått verklig Dom-villa; och att,
beträffande slutliga utslaget, så, under förutsättning dels alt målet varit
i det skick, att detsamma lagligen kunnat af Domstolen till hufvudsaklig
-
7?. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. i5 Januarii 1834•
17
saklig pröfning upptagas vid det tillfälle, då Utslaget meddelades, hvilket
likväl icke inträffat, dels ock, att de emot Maxe angifna förbrytelser varit
lagligen bevisade, hvilket äfven borde kunna ifrågasättas, återstode ändock,
såsom föremål värde uppmärksamhet, att Bergs-Tings-Rätten, vid bestämmandet
af böterna för de förbrytelser, hvartill Maxe ansetts saker, ehuru
upplyst var, att lyte icke blifvit Inspectoren Schager tillskyndadt, likväl
tillämpat 34 Cap. i §. Missgernings-Balken, den der, enligt Herr Advoeat-Fiscalens
tanka, då fråga vore om såramål, aldrig borde eller lagligen kunde
tillämpas vid andra händelser, än då, genom såramålet verkligt och så svårt
lyte åstadkommits, att för detsamma den lytesbot egde rum, som i nämnde
§. vore bestämd, samt att, genom berörde origtiga tillämpning, Maxe,
hvilken bort antingen bedömas efter 35 Cap. 2 §. jemförd med i5 Cap.
6:te och 7:de §§. Missgernings-Balken, eller, vid betraktande af åkommans
beskaffenhet, beläggas med ansvar jemlikt 35 Cap. i:a §. och nyssnämnda
§§. i i5 Caj). Missgernings-Balken, af Bergs-Tings-Rätten blifvit ålagd vida
svårare straff, än å hans gerning lagligen följa bort, och, då han låtit
Utslaget vinna laga kraft, i saknad af tillgång till de ådömda böterna, kommit
att undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället för så
beskaffadt fängelse i färre dagar. I anseende till hvilket allt, och då härtill
komme, att Bergs-Tings-Rätten uraktlåtit, att, jemlikt 9 §. i i5 Cap.
Missgernings-Balken, förpligta Maxe alt i målet göra offentlig afbön,
Herr Advocat-Fiscalen Pfeffer, å Hmbetes vägnar, yrkade, att Herr Bergmästaren,
Secreteraren Palm och Geschwornern Geisler, för Bergs-TingsRättens
ofvan omförmälde felaktiga förfarande, under deras Ordförandeskap,
måtte, i stöd af i:a Cap. 12 §, Rältegångs-Balken, fällas att böta, Herr Secreteraren
Palm 100 Daler Silfvermynt och Geschwornern Geisler 5o Daler
Silfvermynt; och öfverlemnade Herr Advocat-Fiscalen till Kongl. HofRätlens
pröfning, huruvida i detta mål, der Mästersvennen Maxe låtit sig
nöja med Under-Rättens Utslag, hvarigenom han i ett afseende väl blifvit
hårdare bestraffad, än som vederbort, men i ett annat åter är vorden lindrigare
ansedd än Lag föreskrifver, samt dessutom hesparad åtskilliga kostnader,
Maxe måtte anses berättigad lill ersättning af Domaren för tillskyndadt
lidande.
Öfver detta Memorial, sorn blifvit Herr Secreteraren Palm och Geschworner!)
Geisler communiceradt, hafva de, hvar för sig, med förklaringar
inkommit, deruti, utom hvad här ofvan är omnämndt, ytterligare är
Pih. till R. St. Prot. iS34- 2 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3
vsta Häftet.
18
R St. Just.-Onib. Emb.-Bcr. d. 15 Januarii tSSif.
vordet andraget: af Geschwornern Geisler» alt hail, enär hvarken målsegaren
elier åklagaren yrkat Maxes hemtande till Tinget, ansett det tillkomma
Domstolen att undersöka, huruvida målets beskaffenhet medgaf
den anklagades berat nio g och, då sådant ej kunnat tillförlitligen utrönas,
utan vittnens afliörande, trott sig, med stöd af Lag, kunna dertill
lenina bifall, saint att, efter vunnen upplysning, att målet ej var af urbota
egenskap, Maxe,, enligt Geislers förmenande, ej kunnat åläggas inställelse
inför rälta, vid annat äfventyr,, än det, hvilket uti Bergs-TingsP,
ättens uppskofsutsläg af den 9 Junii 1827 finnes föreskrifvet; och af
Herr Secreteraren Palm, att Maxe ej skulle kunna anses vara ohörd
dömd, då lian haft del såväl a£ den ågångne stämningen, som Bergs
ill
ngs-Rä t tens vid 1827 års Ting i målet hållna protocoll, samt följaktligen
varit i tillfälle att öfver angifvelsen och vittnesmålen sig förklara,
om lian så för godt funnit: att Herr Advocalfiscalen Pfeifer med tystnad
förbigått Lagens stadgande i 17 Cap. 20 § Rättegångsbalken, der det
bette, att, om endera parten vore borta och: ej visade laga förfall, den,
som när är, egde låta vittnen afhöra, om lian ville och domaren ej
funné dem jäfaktige vara, hvilken § icke skulle vara till endast civila mål inskränkt:
att, efter Hr S^creterareris tanka, det vore både oformligt och lagstridigt,
om en Domstol skulle lemna åsido, eller söka undanrödja de åtgärder
och beslut, som förut blifvit af samma domstol, fastän under an
nan
Ordförande, vidtagna: och att Herr Secreteraren väl lika med Herr
Ad vokalfiscaien funne, det lytesbot ej borde ådömas, utan i förening
med såramåls-böter, men icke delade Ad vocatfiscalens åsigt, alt såramåls-böter
icke kunde ega rum. i annat fall, än då tillika dömdes till
lytesbot.
Efter sålunda fulländad skriftvexling, har Kongl. Huf-Räitten deröfver,
genom Utslag den 22 Maji sistlidet år i832 sig utlåtit: att sorn BergsTings-Rältens
med Bruken och Bergverken inom Södermanland,, uti derstädes
å, Lagtima Tingen åren 1827 och 1828 föreh.ifd-e mål,, emellan
Bruks-Inspectoren Schager och Master-Svennen Maxe hållna protocoll
upplysa, att bemälde Rätt, dels å förstnämnde Ting, då Geschwornern
Geisler varit Rättens Ordförande, sedan Schager, enligt utverkad stämning,
fullföljt sitt påslående om ansvar emot Maxe för det han skall
Schager, sorn varit i husbondes ställe satt, våldsamt behandlat, mea
Maxe icke tillstädeskommit och således ej blifvit öfver angifvelsen hörd,
oaktadt hans frånvaro låtit vittnena emot Maxe- afl»öras, och derefter
för Maxes inställande- å 1828 års Bergs-Ting „ hvartill målet uppskjöls,
IL St. Jiut.-Omb. Emb.-Ber. d. iS Januarii i834•
19
stadgat det äfventyr, att han skulle i händelse af bortovaro, »II talan
i målet förlora, dels ock vid sistberörde Ting, under Bergsmästare!),
Secreteraren Palms ordförande, ehuru Maxe då jemväl uteblifvit, likväl
fortsatt ransakningen medelst flera vittnens allrörande, samt äfven målet
till slutlig pröfning företagit och Utslag afkuunat, dervid Maxe, som ansågs
förvunnen att hafva med en käpp tilldelat sin förman, Inspectoren
Schager, ett våldsamt slag öfver munnen, hvaraf ett betydligt sår
uppkommit, men lyte icke bevisligen följt, med åberopande af 34 Cap.
i §. och i5 Cap. 6 § Missgernings-Balken, jemförde med 27 § i 1823 års
Kongl. Hammarsmeds-ordning, fälldes att böta fyradubbla såraböter, 120
daler silfvermynt med 4» R:dr Banco, eller, i brist deraf, straffas med 28
dagars fängelse vid vatten och bröd, samt dessutom ersätta Schager för sveda
och värk, läkarelön, tidspillan jemte åbragt rättegångskostnad, med 56 R:dr
Banco; alltså och emedan Bergs-Tings-Rätlen icke allenast genom berörde,
onder Rättegången vidtagna åtgärder åsidosatt hvad i 11 Cap. 10 § Rättegångs-balken
stadgas, atti Brottmål den, som käres till, men ej, å Rättens
bud, till svarskommer, må, genom Kronans eller Rättens Betjente, till Rätten,
bemtas, och hvaraf följer, såväl att den tilltalade skall öfver den honom
gjorda angifvelsen personligen sig förklara, som alt vittnesförhör derutinnan,
i hans frånvaro, ej lagligen kan ega rum, sorn ock å ena sidan, genom
ett origtigt användande af 34 Cap, 1 § Missgerningsbalken, hvilket lagrum,
enär lyte ej blifvit Inspectoren Schager tillfogadt, uti förenämnde
mål ej varit tillämpligt, vållat, att Maxe, i brist af tillgång till de honom
ådömde böter, kommit att undergå en vida svårare bestraffning,
än den, hvarmed han, i enlighet med 35 Cap. 1 § och i5 Cap. 6 §.
Missgerningsbalken, rätteligen bort sin förbrytelse, om han dertill varit
saker, umgälla, men å andra sidan, med förbigående af g § i siståberopade
Capitel, befriat Maxe från den offentliga afbön, han i målet bort
aflägga : ty och då emot Bergs-Tings-Rätlens Ordförande, hvilka för omförmälda
olagliga åtgärder äro ansvarige, anledning icke förekommit att
hafva desamma annorledes än af förhastande och orätt fattadt förstånd
vidtagit, pröfvade Kongl. Hof-Rätten, i förmåga af 1 Cap. 12 § Rättegångs-Balken,
rättvist, det skulle Secreteraren Palm och Geschwornem
Geisler böta , den förre 100 Daler Silfvermynt, med 33 R:dr )6 sk. och den
senare 5o Daler Silfvermynt, med 16 R*:dr 32 sk. Banco; men, enär Mäster-Svenneu
Maxe, som låtit Bergs-Tings-Rättens Utslag emotsig vinna laga
kraft, icke väckt påstående om ersättning för det lidande honom derigenom
öfvergått, ansåg Kongl. Hof-Rätten något yttrande deromej ega rum.
20 R. St. Jast.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii i834•
I skrifvelse till Consistorium i Wisby af den i3 November »82g,
liar jag tillkännagifva, att, i sammanhang med en vid Gothlauds södra
Härads-Rätt hållen och till Kongl. Majrts och Rikets Svea Hof-Rätts pröfning
insänd ransakning, angående aflidne Båtsmannen Jacob Alfwedes
Enka Elisabeth Catharina Mentzer, hvilken af Härads-Rätten till ansvar
fälld för vållande till 2tne hennes minderåriga barns den 3;dje Junii
182g timade död, är vorden af Kongl. Hof-Rälten från ansvar frikänd,
min uppmärksamhet blifvit fästad dervid, att, uti ett af Kyrkoherden i
Eskelems Församling, Magister Mathias Köhler, den 23 Junii 182g, angående
Enkan Alfwede meddeladt, under ransakningen vid Härads-Rätten
dit ingifvet betyg, som först innehåller, det något emot bemälde Enkas
lefverne ej blifvit Kyrkoherden på oflicielt sätt meddeladt, Kyrkoherden
sedermera låtit inflyta, att Enkan Aifvvede ofta saknat det lugna och
ordningsfulla, som sanna och rediga begrepp i Christendomens heliga
sanningar förmå åstadkomma, och att anledningarne till detta yttrande
vore, alt hon under sin mans sista sjukdom varit nog kall för hans lidande,
så att hon öfvergifvit hemmet, lemnat sin med döden kämpande
man och deras 2.‘ne barn i fremmande vård, och ej återkommit förr än
omkring 8 dagar efter mannens död, samt att hennes barn troligen saknat
i hennes hjerta det öma, som mödrar för dem vanligen hysa,
emedan lion icke på annat sätt vårdat sig om dem, än att de blifvit instängde
i rum, der eld funnits, och deraf de omkommit; och att, då genom
ransakningen i målet vore utredt, att Enkan Alfwede, under minnens
sjukdom, med ali möjlig ömhet skölt och bemött honom, och ej
annorlunda begifvit sig bort, än då hans helsa syntes förbättrad, samt,
i följd af mannens tillsägelse att, genom försäljning af hennes tillverkade
handarbeten, skaffa man och barn uppehälle, hvarunder Alfwede aflidit
3:ne dagar före hennes återkomst, samt Kongl. Hof-Rätten, genom
dess Utslag, frikännt Enkan från angifvelsen att hafva vållat barnens död,
och i betyget följaktligen 2tne tillmälen af svårare beskaffenhet blifvit
henne gjorda, sorn befunnits ogrundade, jag ansett mig böra, till en början,
till Consistorium öfverlemna att, för hvad emot Köhler i berörde
afseende förekommit, ined honom vidtaga sådana åtgärder, som å Consistorii
embetspligt och myndighet ankomma; och som Consistorium,
efter infordran af Härads-Rättens ransaknings-prolocoll samt 2:ne serskilda
förklaringar från Kyrkoherden Köhler, lill svar å min skrifvelse
tillkännagilvil, alt, då Köhler i sina förklaringar påstått det utfärdade
betyget vara med sanning och dess Prest-embeles pligt instämmande och
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. /5 Januarii 1834•
21
derjemte yrkat en ytterligare noggrann pröfning af målet, Consistorium
ej kunnat finna Köhler till något tjenstefel förfallen, innan till äfventyrs
närmare ulredt blifvit, om och i hvad moa betyget finnes i någon
del från sanningen afvikande; så har jag, uti en till Kongl. Hof-Rätten
den 28 Maji i83o ingifven skrift, anmält detta förhållande, samt på anförde
grunder hemställt, det ärendet måtte varda till Consistorium återförvisadt,
med föreläggande för Consistorium, alt, utan hinder af dess förra
utlåtande, och ulan föregående utredning, vidtaga den åtgärd, sorn
jag i min skrifvelse begärt; hvarefter Kongl. Hof-Rätten, sedan Consistorii
yttrande samt Köhlers förklaring blifvit infordrade, medelst beslut
af den 23 December i83o förklarat, att då Consistorium, i anledning
af min först omförmälde skrifvelse, bort, efter Köhlers hörande,
meddela ordentligt Utslag, och icke, på sätt som skett, allenast uti bref
till mig utlåtande i ämnet meddela, Consistorium egde att, ulan hinder
af dess förra åtgärd, Utslag i laga ordning utfärda och deraf lemna mig
behörig del; till följd hvaraf Consistorium, genom Utslag den 1 Junii
3 831 sig yttrat, alt när Köhler, uti flera honom affordrade förklaringar
påstått, att uti ifrågavarande Prestbetyg icke något blifvit infördt, emot
sanning och rätta förhållandet stridande, och derjemte underkastat sig
allt det ansvar, som lagligen kunde följa, i händelse det befunnes annorlunda
vid derom serskildt anställande behörig undersökning, den
Köhler ock påfordrat, och hvilken undersökning Consistorium, för sin
del ej ansåge i någon måtto oförenlig med Kongl. Hof-Rätlens gifna utslag
i hufvudsakcn, som anginge Enkan Alfwedes mer eller mindre vållande
till hemus 2:ne barns innebrännande, funné Consistorium, att,
så länge sådan undersökning icke skett, och Köhler följaktligen då ännu
icke vore alt anses såsom lagligen förvunnen alt i Preslbetyget hafva
gjort Enkan Allwede ogrundade angifvelse!', något ansvar ej kunde Kyrkoherden
Köhler i detta mål åläggas.
Sedan jag, efter erhållen del af detta Utslag, remitterat detsamma
till Advocal-Fisculs-Embetet i Kongl. Svea Hof-Rält, med anmodan att
ändring deri söka, och nuvarande Assessoren Hr C. F. Ungberg, å Advocat-Fiscals-Embetels
vägnar, deröfver anfört besvär, öfver hvilka Kyrkoherden
Köhler sig förklarat; så hav högbeinälde Kongl. Hof-Rätt, genom
Utslag under den 19 Junii i832, sig sålunda utlåtit: att alldenstund
i afseende på de bevis, hvilka det åligger Presterskapet att meddela,
angående för brott tilltalade personer, Kongl. Förordningen af den 11
Julii 1753 förmår, att samma bevis böra upptaga intygande om den
23
R. St. JusL-Omb. Emb.-Ber. d. l5 Januarii t83/j..
tilltalades kunskap i Christendomen, samt huru hans lefverne och förhållande
varit, och för att i sistnämnde ämne lemna presterskapet tillförlitlig
kännedom, vidare är vordet, 'genom Kongl. Kungörelsen den 27 Augusti
i8a3, påbudet, att förteckningar öfver dem, sorn blifvit för grofva brott
dömde böra meddelas presterskapet i de församlingar, der de sakfälble
hafva deras hemvist, hvarefter det åligger presterskapet att hålla och förvara
noggranna anteckningar öfver de underrättelser, som till dem blifvit,
i följd af högstberörde Kongl. Kungörelse, aflemnade, af hvilka serskilda
stadganden följer, att dylika prestbevis, såsom ämnade att hos Domstol i
förekommande brottmål uppvisas och begagnas, böra, i hvad de röra intygandet
om den angifnes frejd och förhållande i samhället, inrättas i enlighet
med de tillförlitliga upplysningar sorn i ofvanberörde hänseende
kommit presterskapet tillhanda; fördenskull och sorn det vitsord, hvilket
3ylika betyg lagligen bör tillkomma, äfventyrades, om deruti skulle upptagas
lösa rykten och deraf härledda slutsattser öfver tilltalade personers
enskilda lefverne samt lynne och sinnelag; hvaremot de vittnesbörd härom,
hvilka, på grund af prestmans befattning och förhållande lill sina
sockneboer, kunna för tillbörliga anses, böra, enligt *9 Cap. 22 § af 1686
års Kyrkolag, med försigtighet afgifvas, så ali icke den, hvilken betyget
rörer, må ega skäl till klagan, att han derigenom blifvit lili heder och anseende
skadad eller förnärmad; alltså och emedan, hvad förevarande mål
angår, Kyrkoherden Köhler uti sitt om Enkan Alfwede meddelade betyg, ehuru,
efter hvad detsamma innehåller, emot Enkan Alfwedes lefverne ieka
något på officielt sätt blifvit Kyrkoherden meddeladt, likväl, såsom ofvanherördt
är, inlåtit sig i omdömen och slutsattser, de der, jemte det de varit
för betygets ändamål främmande och obehöriga, ej heller blifvit genom
den i målet hållna ransakning styrkte och bekräftade, utan snarare derigenom
äro vordne vederlagde; ty fann Kongl. Hof-Rätten, som, vid sådant
förhållande, icke kunde till Kyrkoherden Kölders yrkande om undersökning
för ådagaläggande af betygets sannfärdighet lemna bifall, skäligt, med
ändring af Consistorii öfverklagade beslut, förklara, det Kyrkoherden Köhler,
vid utfärdande af ifrågavarande betyg, orätt förfarit, samt att han borde
derom inför Consistorium erhålla tjenlig föreställning.
Enligt min uppgift i Embets-berättelsen för år i83o, hade, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Registraturet, eller Concepls-Resolutionsboken
i Örebro Läns Lands-Cancellie, att deruti saknades ej allenast de
R. St. Jutt.-Omb. Enib.-Ber. d. 1S Januarii iS34-
23
Utslag, sorn blifvit utfärdade i alla erkända skuldfordringsmål, utan ock afteckning
om tid och sätt för hvarje sådant måls afgörande; att i utsökningsärenden
den förklarande parten måst lösa Utslag, ej endast då sökandes
påstående blifvit ogilladt och han förpligtad att lagsökningskostnaden
ersätta, utan ock i de flere fall, då betalningsskyldighet är vorden förklaranden
ålagd, eller målet, såsom tvistigt, till domstol förvisadt; att tillfören»
utlösta handlingar, såsom Härads-Rätters och Konungens Befallningshafvandes
egna Utslag, blifvit, då nytt beslut derpå är vordet grundadt, afskrifna
och utgående expeditionerna bifogade samt parter med deras lösen ånyo
besvärade; att, såsom det velat synas, Actor publicus måst uti police-mål
för Utslag erlägga lösen, den der några gånger äfven blifvit den anklagade
påförd; och att af ett utfärdadt Utslag i enskiftes mål, som blifvit till egodelnings-rält
förvisadt, 6 serskilda exemplar varit expedierade att af vederbörande
lösas, jag, uti en till Advocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Maj:ts oell
Rikets Svea HofRält den 24 November 1829 aflåten skrifvelse, anmodat
Advocat-Fiseals-Embetet att emot Konungens Befallningshafvande i Örebro
Län, Herr Landshöfdingen, Hofmarskalken, General-Majoren, CapilaineLieutenanten
vid Kongl. Lif-Drabant-Corpsen, Ståthållaren på Örebro Slott,
Commendeuren med Stora Korset af Kongl. Maj:ts Svärds Orden, Riddaren
af Kongl. Maj:ts Svärds Orden med Stora Korset, ardra Classen, Commendeuren
af S:t Johannis af Jerusalem Orden och af Storhertigliga Badenska
Orden Fidelitas, Grefve Nils Gyldenstolpe samt Lands-Secreteraren i
berörde Län, Häradshöfdingen Albert Nyberg anställa den talan, hvartill
de anmärkte olägligheternas beskaffenhet kunde, på de af mig uppgifna
skäl och grunder, föranleda, och sedan Herr Ad vocat-Fiscalen C. H. Pfeffer,
uppå hvars begäran högbemälde Kongl. Hof-Rätt. infordrat Konungens
Befallningshafvandes förklaring öfver mina ofvan omförmälda anmärkningar,-  efter erhållen del af den inkomna förklaringen, uti afgifvet memorial den
2'3 Junii 1831 påstått, att då,, efter hvad upplyst vöre; sådana felaktigheter
vid expeditionssättet i Örebro Lands-Cancellie begås, som jag anmärkt', men
af hvilka felaktigheter endast underlåtenheten, att hålla vederbörligt Registratur,
eller ordentlig Dombok, vore, enligt Advocat-Fiscalens tänka, förtjent
af ansvar, det måtte, för denna underlåtenhet, Konungens Befallningshafvande,
1 anledning af 1 Gap: 12 §. Rättegångs-Balken böta 16 R:dr Zr
sk.; hvarjemte Ad vocat-Fiscalen anhållit, att, lill förekommande för framtiden
af ej allenast nyssnämnde lagstridiga' förfarande, utan ock fortsättningen
af de till tunga för vederbörande parter begagnade utvägar,, alt obehörigon
föröka' sportlarne; vid bemäldc Cancellie, Kongl. IIof-Rätten ville;
24
JR. St. Just.-Omb. Emb.-Bcr. d. l5 Januarii l834•
meddela dess förordnande, hvilket desto hellre syntes af nödvändigheten
vara påkalladt, som Lands-Secreteraren Nyberg låtit i sin skrift till mig
förmärka sig icke vilja för sin del derifrån afstå; så är, uti de serskilda
förklaringar, hvilka blifvit i målet afgifna, såsom försvar för de klandrade
åtgärderna, hufvudsakligen vordet anfördt: att orsaken, hvarföre Utslag i
erkända skuldfordringsmål uti Concept-resolulions-boken ej infördes, härleder
sig derifrån, alt sådane mål expedieras efter upprättadt Resolutionsformulaire,
som hvarje Cancellist, efter \/\ dagars tjenstgöring vid Verket,
egde inpregladt i sitt minne, samt att, när alltid är vordet iakttaget, det
ränteberäkning, expenser och dagen då målet afgjordes, å sjelfva lagsöknings-acten
blifvit antecknade, någon osäkerhet för parter, genom slikt
med urskiljning begagnadt expeditions-sält, icke vore att. befara; att LandsSecreteraren
aldrig aiFordrat förklarande parter lösen för andra Utslag än dem ,
som blifvit begärde; men väl att i mål, der, af delsammas beskaffenhet,
anledning vore att förmoda, det förklaranden skulle lill utlösen begära
Utslaget, ett exemplar deraf blifvit åt honom på förhand utskrifvet; att då
Kongl. Brefvet den i3 Mars 1751 stadgade, det Konungens Befallningshafvande
borde i Utslag angående skuldfordringsmål införa ord ifrån ord
sjelfva skuldebrefvet, eller hufvud-documentet, hvarpå Utslaget grundades,
eller ock låta detsamma bakefter Utslaget afskrifvas, helt och hållet eller
den del deraf, som vore till grund tagen, det icke kunde inses, huru anmärkning
vid Konungens Befallningshafvandes expeditions-sätt derutinnan
möjligen kunnat tillkomma; att utslags-lösen icke blifvit allmän åklagare
affordrad vid andra tillfällen, än då ersättning för besvär och kostnad blifvit
honom tillerkänd, hvilket Konungens Befallningshafvande ansåg vara
lagligt; och att när, i frågan om de uti ett enskiftesmål utfärdade flere
exemplar af det deruti af Konungens Befallningshafvande meddelade Utslag,
sex serskilda besvär blifvit af serskilda personer i samma mål anförda, det
skall varit Lands-Secreterarens både skyldighet och rättighet att, på sätt
sorn skett, sex exemplar af nämnde Utslag expediera.
Efter fullbordad skriftvexling har Kongl. Hof-Rätten, genom utslag
den 12 Julii i832, sig utlåtit: att ehuru, hvad anginge det emot Konungens
Befallningshafvande, såsom felaktigt anmärkta förfarande, att, iutsöknings-ärenden,
förklarande parter måst utlösa expeditioner, dem de icke
varit pligtige att lösa, Lands-Secreteraren Nybergs erkännande, att, i vissa
af honom till beskaffenheten uppgifna mål, exemplar af Utslaget blifvit åt
förklaranden, i förmodan att han behöfde detsamma, på förhand utskrifvet,
gifven
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. iS Januarii 1S34-
25
gifver all anledning, att lösen varder den sistnämnde orättmätigt affordrad,
helst Expeditionshafvanden, om lian ej trodde sig ega rätt ätt jemväl af
förklarande parten fordra lösen, säkert icke vidtoge den med besvär och
kostnad förenade åtgärd att låta den af förklaranden icke begärda expeditionen
på förhand utskrifvas, fann likväl Kongl. Hof-Rätten, att, då Konungens
Befallningshafvande bestridt, det Utslag blifvit förklarande parter,
för att af dem lösas, påtrugade och bevis, att så skall hafva skett, ej är
vordet af Advocat-Fiscalen förebragt, åtalet i denna del måtte förfalla;
äfvensom i afseende på anmärkningen, att tillförene, utlösta handlingar eller
Utslag, då nytt beslut derpå grundades, varda, till hela deras innehåll,
afskrifna och utgående expeditionerna bifogade, samt parterne sålunda
med lösen derföre å nyo besvärade, enär Konungens Befallningshafvande
påstått, det stadgandet i förenämnde Kongl. Bref den l3 Mars
att vid de tillfällen då, i utsökningsmål, förskrifningen eller hufvud-documentet,
som i Utslaget lades till grund, ej vore af den korthet,
att det beqvämligen kunde i Utslaget ord från ord införas, Konungens
Befallningshafvande skulle låta det bak efter Utslaget afskrifvas, antingen
helt och hållet eller, i fall vidlyftigheten det hindrade, eller ej allt hörde
till saken, det som deraf toges till grund, alltid skall blifvit af Konungens
Befallningshafvande iakttaget, och Advocat-Fiscalen något motsatt
förfarande ej styrkte, Kongl. Hofrätten ansåg åtalet jemväl härutinnan icke
kunna till någon ansvarighet för Konungens Befallningshafvande föranleda;
men emedan upplyst och af Konungens Befallningshafvande medgifvet
vöre, dels att i sådana skuldfordringsmål, hvaruti krafvet blifvit af den
förklarande parten erkändt eller, då lian uteblifvit, tredsko-utslag meddeladt,
concept till dessa expeditioner, uppå de af Konungens Befallningshafvande
här ofvan andragne orsaker, icke varda i Registraturet eller Concept-Resolutionsboken
införde, och dels, att lösen för Utslag blifvit allmän
åklagare påförd och affordrad i police-mål, som af honom, å tjenstens vägnar,
hos Konungens Befallningshafvande utfördes, hvilken lösen skulle
honom af den tilltalade ersättas; ty och då uti 43:dje §. af Landshöfdinge-Instructionen
den 4 November 1734 stadgas, att i Landshöfdingens
skriftliga resolutioner, angående executions-mål, skola införas sökandens
begäran, med de skäl och omständigheter han i sin skrift anfört, så ock
de i Förordningarne grundade skäl, för hvilka ansökningen beviljas elier
afslås, hvaröfver Registratur och Resolutions-böcker borde hållas, och det
Bill, till R. St. Fröt. 1834• 2 Sami. 1 Afd. 3 Band. 4
i:sta Häftet.
20
R. St. Jast.-Ornl. Emb.-Ber. d. l5 Januarii i834<
således icke varit Konungens Befallningshafvande tillständigt, att i någon
moa vika ifrån berörde stadgande och, på sätt som skett, för Lands-Secreterarens
eller Expedilionshafvandens beqvämlighet, vidtaga ett annat, med
föreskriften i nämnde §, icke förenligt expeditionssätt, hvilket Konungens
Befallningshafvande icke destomindre sökt försvara, och dervid begagnat
ett skrifsätt, som, i synnerhet när den gjorda anmärkningen emot sådant
företag stödde sig på åberopad Lag, varit alldeles otillbörligt, såsom bland
annat, att tiden för mig att lemna Herr Landshöfdingen Grefve Gyldenstolpe
erinringar om hvad till hans Embete hörde icke skulle inträffa
förr, än då något deraf blifvit åsidosatt, och att Lands-Secreteraren Nyberg
för sin del icke kunde undgå att gifva det klandrade expeditionssättet
företräde framför det, som i den åberopade §. i LandshöfdingeInstructionen
sig erbjöde, likasom det stod i hans magt, alt i en gifven
författning göra ändring, samt det jemväl erkända tilltaget, att af allmän
åklagare fordra lösen för Utslag i police-mål, och derföre tillägga honom
lösen af den tilltalade, på intet sätt kan, efter hvad Konungens Befallningshafvande
förment, anses för lofligt, utan endast vittnar om ett sätt,
att orättmätigt öka Expeditionshafvandes sportlar, pröfvade Kongl. HofRätten
skäligt förklara, att Konungens bemälde Befallningshafvande skulle
för berörde lagstridiga förfarande böta, i anledning af i Cap. 12 §. Rättegångs-Balken,
Etthundrade Daler Silfvermynt med 33 R:dr 16 sk. B:co.
Beträffande slutligen den af Advocat-Fiscalen gjorde anmärkning, att,
af ett uti enskiftesmål utaf Konungens Befallningshafvande den 17 Mars
1828 gifvet Utslag, sex exemplar blifvit expedierade att af vederbörande
lösas; så, enär Konungens Befallningshafvande, medelst ett Utslag, afgjort
de besvär, som emot berörde enskifte sex serskilda personer, hvar för sig,
anfört, fann Kongl. Hof-Rätten väl, att, i fall besvären endast haft till
föremål ett och samma klagoämne, lika många eller sex exemplar af Utslaget
icke bort, utan att sådant blifvit begärdt, expedieras och lösen derföre
fordras, hvarigenom skulle inträffa, att en hvar af klaganderne måst
lösa Utslag äfven öfver de fem öfriges serskilda besvär; men då någon afskrift
af expeditionen icke blifvit till Kongl. Hof-Rätten ingifven, för att
deraf kunna inhemtas, huruvida mer än ett för dem alla gemensamt Utslag
behöft meddelas, samt om detsamma, genom .det anmärkta sältet,
blifvit till vidden i någon mera betydlig måtto, än blott uppräknandet af
samtlige klagandernes namn, ökadt, fann Kongl. Hof-Rätten skäligt låta
bero vid Advocat-Fiscalens yrkande, att Konungens Befallningshafvande blefve
erinrad att icke betunga parter med expeditionslösen , der den icke lag
-
R. St. Just.-Omb. Eml>.~Ber. den i5 Januarii iS34• 27
ligen eger rum, samt Koungens Befallningshafvande tillika påmint, att för framtiden
rätta hvad dessutan härofvan blifvit, såsom felaktigt, anmärkt och ansedt.
I anledning af det förhållande, som fånglistorna för Calmar Slottshäkte
under den 8:de November 1831 utvisa, att Jon Pehrson den yngre
från Rugstorp, uti ett åverkansmål, blifvit af Norra Möre Härads TingsRätt
sakfälld, jemte böter efter Lag, till serskildt vite 66 R:dr 3a sk., hade
jag derom infordrat och erhållit den upplysning, att besagde vitesbot,
för det Jon Pehrsson olofligen å Profoss-bostället Näfversjö egor fällt fem
stycken tallar, uppskattade i värde till i R:dr 32 sk., blifvit honom af
Härads-Rätten, genom Utslag den 26 April i83j, ådömd, i åberopad följd
af Konungens Befallningshafvandes i Calmar den 27 Maji i83o till Kronofogden
Wejdling aflåtna och behörigen kungjorda skrifvelse, hvarigenom
Konungens bemälde Befallningshafvande, i anledning af Kongl. Krigs-Collegii
skrifvelse under den 10 Mars och Chefs-Embetets vid Kongl. Calmar
Regemente memorial af den ig:de April sistnämnde år, stadgat ett vite
af i3 R:dr 16 sk. B:co, hvartill, utom böter efter Kongl. Skogs-ordningen,
hvar och en, för hvarje träd, som han å Näfversjö, eller Högbytorp, eller
Bjershult, eller Wirsta Boställes egor fällde eller derifrån bortförde,
skulle vara förfallen; och som jag vid den sålunda vidtagne författningen
anmärkt, att Konungens Befallningshafvande, som, enligt i8o5 års Kongl.
Skogs-ordning, endast eger att fridlysa allmänning, och skogshygge derå, vid
vite, förbjuda, men ingalunda genom denna Kongl. Förordning, eller annan
laga stadga fått sig uppdraget hvad som, enligt 10 Cap. 5 § Byggninga-Balken,
tillkommer Domare utan undantag för militia3-boställen, att
emot skogs-åverkan förelägga vite, i öfrigt, vid bestämmandet af den ifrågavarande
vites-boten, öfverskridit den gräns, hvilken, genom Kongl. Förordningen
af den 3o September 1801 är stadgad emellan 3 R:dr 16 sk.
och 2Ö R:dr såsom det högsta belopp, hvarutöfver vites-bot icke får, i dylika
fall, sträckas; så ansåg jag mig böra fästa Kongl. Majrts och Rikets Götha
Hof-Rätts uppmärksamhet å denna både orätt och af icke behörig Embetsmyndighet
behandlade rättsfråga; hvarföre ock Advocat-Fisculs-Embetet,
på min derom gjorda anmodan hos högbemälde Kongl. Hof-Rätt, genom
ingifvet memorial hemställt, det måtte Landshöfdinge^Embetets, genom dess
ofvanberörde skrifvelse utfärdade vites-förbud emot åverkan å förutnämnde
Boställens egor, varda, till all vidare kraft och verkan, upphäfvet, med
rättighet för vederbörande att, i händelse föreläggande af serskildt vite vore
28
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. )5 Januarii iS3.f.
af nöden, dermed efter Lag förfara, samt förständigande för Konungens
Befallningshafvande att utfärda kungörelse om upphäfyande af ifrågavarande
vites-förbud.
Sedan Landshöfdinge-Embetet och Chefs-Embetet af berörde memorial
fått del och med utlåtande deröfver inkommit, har Kongl. Hof-Rätten,
genom Utslag den 29 sistlidne April, sig utlåtit: alt, ehuru det, på
sätt Landshöfdinge-Embetet anmärkt, enligt Kongl. Brefvet af den 17
Februarii 1775» tillkomme Konungens Befallningshafvande att, gemensamt
med vederbörande Regements-Chefer, hafva tillsyn å Kronans till militiasboställen
anslagne hemman, fann Kongl. Hot-Rätten likväl berörde stadgande
icke kunna sträckas derhän, som skulle Konungens Befallningshafvande
vara behörig att emot skogs-åverkan å slike hemmansegor utfärda
vites-förbud, hvilket, jemlikt 10 Cap. 5 §. Byggninga-Balken, bör sökas
bos Domaren; i följd hvaraf Kongl. Hof-Rätten ogillade och upphäfde det
beslut, hvarigenom Landshöfdinge-Embetet stadgat ifrågavarande vite emot
skogs-åverkan å boställena Högbytorp, Bjershult, Wärsta och Näfversjö
egor, vederbörande dock obetaget att, om så nödigt finnes, vid behörig
Domstol göra framställning om slikt vites bestämmande, i enlighet med
Lag; och skulle kungörelse om förberörde vites återkallande af Konungens
Befallningshafvande blifva utfärdad.
Sedan Kämners-Rälten i Calmar, genom Utslag den 18 Oclober i83i,
förklarat, att Drängen Johan Magnus Rosengren från Tomteby, genom frivilligt
erkännande, vore förvunnen att Onsdagen den i2:te i samma månad
från Enke-Prostinnan A. Lindbäck hafva stulit ett saltkar af silfver,
värderadt till 7 R:dr, och Käqaners-Rätten derföre, jemlikt 4° Cap. 1 §,
Missgernings-Balken och Kongl, Förklaringen af den 28 Mars 1807, dömt
Rosengren att böta det tillgripnas tredubbla värde med 21 R:dr, eller, i
brist af bötes-tillgång, afstraffas med 16 dagars fängelse vid vatten och
bröd i Länshäktet, samt att derefter undergå uppenbar kyrkoplikt i Calmar
Domkyrka, med hvilket Utslag Rosengren förklarat sig nöjd, så alt
verkställighet derå följt; hvarefter jag, under den 20 Augusti i832, förordnat,
att Kämners-Rättens förfarande skulle vederbörligen inför Kongl.
Majrts och Rikets Götha Hof-Rätt åtalas, så har Advocat-Fiscals-Embetet
derstädes, i följd deraf, emot de Kämners-Rättens Ledamöter, hvilka till
nämnde beslut bidragit, den 25:te i sistberörde månad afgifvit memorial,
hvilket ibland annat innefattat anmärkning, huruledes nämnde förvänd
-
R. St. Just.*0mb. Emb.-Ber. d. i5 Januarii i834.
29
lingsstraff varit dubbelt högre, än det sorn Rasengren enligt Lag bordt
undergå, hvaröfver, jemte det Konungens Befallningshafvande i Calmar
till Kongl. Hof-Rätten inkommit med infordrad uppgift på kostnaden,
som åtgått lill Rosengrens underhåll i häktet under loppet af 8 dagar,
och beinälde Rosengren genom ingifven skrift gjort anspråk, att i upprättelse
för sitt lidande erhålla minst 3o R:dr Bro, Kämners-Rättens
Ordförande, Lands-Secreteraren G. Engzell och Kämnererne J. Stork
samt N. Mallberg afgifvit förklaring, med anförande, att Rosengren, då
han stölden begeck, var dräng hos Enke-Prostinnan Lindbäck, men att,
vid början af Utslagets uppsättning, sorn skedde dictando från Domstolen
till Notarien, brottets qualificerade egenskap undfallit Ordförandens
besinning, ehuru, innan Utslagets afkunnande, rätta bedömandet af brottet
infunnit sig, och kroppsstraffet således blifvit ådömdt dubbelt, såsom,
i 42 Cap. 1 §. Missgernings-Balken och Kongl. Brefvet den 20 December
1737 stadgas, och hade dessutom Lands-Secreteraren Engzell förklarat,
att lian till denna oordentlighet och påföljden deraf ensam anser sig
skyldig; varande Kämners-Rättens förklaring åtföljd af deri åberopade
Kämners-Rättens Protocoll för den 18:de October 1831 samt arne af EnkeProstinnan
Lindbäck och Stads-Fiscalen, Krono-Fogden Liedholm utgifne
betyg, hvilka handlingar innehålla, att Rosengren, under den tid
stölden föröfvades, varit uti bemälda Enke-Prostinnas tjenst.
I memorial af den i4 sistlidne Mars, hvaröfver endast Lands-Secreteraren
Engzell blifvit hörd och sig förklarat, hade AdvocalfiscallEmbetet
ansett det, såväl genom Kämners-Rättens afgifna förklaring,
som ock genom dess åberopade protocoll samt Enke-Prostinnan Lindhäcks
och åklagarens, Stadsfiscalen Liedholms omförmälde betyg hafva
blifvit utredt, att drängen Rosengren den 12 October i83r, då lian stölden
begick, varit tjenande hos bemälde Enka; vid hvilket förhållande
och då, enligt 42 ^aP- 1 § Missgerningsbalken, jemförd med 4° C^P *
§ samma balk samt 5 Cap. 5 § Straffbalken, Rosengren för hustjufnad
blifvit rätteligen dömd till 16 dagars fängelse vid vatten och bröd, Advocalfiscals-Embetet
afslått från fullföljd af talan rörande för hög bestraffning;
men som Kämners-Rättens Ord förande, Lands-Secreteraren Engzell,
hvars åliggande det varit att gifva Rättens beslut en laglig och
behörig form, underlåtit både att i Utslaget antyda ofvannämnde, högst
väsendtliga omständighet, och att utsätta det Lagrum, 42 Cap. 1 § Missgerningsbalken,
hvarå den dubbla ansvarsbestämmelsen grundades, så har
Advocalfiscals-Embetet funnit sig föranlåtet hemställa, om icke slik vårds
-
30
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. i5 Januarii 183/$..
löshet i Embets-utöfningen borde Lands-Secreleraren tjenligen förehållas,
hvilket Kongl. HofRätten, genom Utslag den i5 sistlidne Maji, bifallit,
så att, jemte det att ali vidare fråga om ersättning för kostnaden till
drängen Rosengrens underhåll i häktet, samt för dennes qvarhållande
derstädes, komme alt förfalla, enär derigenom något obehörigt lidande
honom ej öfvergått, Kongl. HofRätten, för den gången, lät bero vid den
varning till LandsSecreteraren Engzell, att han hädanefter med mera
ordentlighet och noggrannhet, ari nu sig visat, borde vid Domare-Embetets
utöfning de dermed förenade pligier iakttaga.
Vid granskning af de till mig insända Fånglistor ifrån Nyköpings Län
för andra qvartalet år i83i, hade jag anmärkt det förhållande: att Smideshandlanden
H. Malmquist och hans son Axel Malmquist, efter det de den i April
samma år blifvit af Oppunda Härads-Rätt dömde för tjufnadsbrott, att böta
eller hvar för sig straffas med 23 par spö och undergå uppenbar kyrkoplikt,
emot hvilket Domslut de anmält missnöje till ändrings sökande, rnåst i
Länsfängelset, utöfver laga tid, afbida delaktighet af Härads-Rättens Utslag,
hvilket, efter förnyade påminnelser, icke förr än den 16 derpåföljande
Junii ifrån Domhafvanden, Häradshöfdingen Fredrik Magnus Lund, inkommit,
då Axel Malmqvist emedlertid den 3dje i sistnämnde månad
aflidit, samt hans fader låtit vid Härads-Rättens Utslag bero och det
ådömda straffet å sig verkställas; att afskedade Soldaten Pehr Syren,
hvilken för andra resan stöld med inbrott, af Oppunda Härads-Rätt
dömd till straff af 2/; pär spö och 2 års arbete å fästning jemte uppenbar
kyrkoplikt, den 1 April lill Länshäktet inkommit oeh förklarat sig
vilja anföra besvär, till ändrings vinnande i Härads-Rättens Utslag, icke
fått samma Utslag förr än den 22 Maji i fängelset sig tillstählt; att Anders
Stedt, oafsedt 2:ne påminnelser till bemälde Häradshöfding afgått
om insändande af Rönö Härads-Rälls Utslag den 10 Maji, i följd hvarafStedt
såsom saknande tillgång till honom för stöld ådömde böter, skulle straffas,
med 7 par spö och undergå uppenbar kyrkoplikt, ej inom Junii månads
utgång fått del af samma Utslag; och att enahanda förhållande, som
med Stedt, äfvenledes egt rum i afseende på Bondesonen Eric Andersson,
hvilken jemväl blifvit af Rönö Härads-Rätt den 10 Maji dömd att
för andra resan stöld straffas med 4o pär spö och att uppenbar kyrkoplikt
undergå, och då Herr Häradshöfdingen Lund, uti häröfver infordrad
förklaring, icke bestridt det anmärkta förhållandet i afseende på
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. iS Januarii i834~
31
dröjsmålet med Tings-expeditionens aflemnande till förenämnde häktade
personer, såsom orsak till hvilket dröjsmål Herr Häradshöfdingen dervid
anfört, dels att han, kort efter hemkomsten ifrån i83r års VinterTing
med Oppunda Härad, skall blifvit angripen af fross-sjukdom, dels
att Sommar-Tingen i Domsagan genast derefter börjats, samt att Herr
Häradshöfdingen varit nödsakad sysselsätta sig ej mindre med utarbetandet
af de dervid förekomne mål, än ock med expedierande af åtskilliga
äldre, vidlyftiga, som skulle vid det då tillstundande LagmansTinget
fullföljas, så att det icke skall stålt i Herr Häradshöfdingens förmåga
att fortare, än hvad som skett, fullgöra sitt åliggande i berörde
hänseende, med mindre andras rätt, genom dröjsmålet, skulle blifvit förnärmad,
så har jag, som icke kunnat vid denna förklaring låta bero,
remitterat den hos mig förde skriftvexlingen till Ad vocatfiscals-Embetet
i Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt, för att emot Herr Häradshöfdingen
Lund, för omförmälde försumlighet, laga åtal anställa; i anledning
hvaraf Herr Ad vocat-Fiscalen C. H. Pfeifer, uti memorial af den
7 sistlidne Februarii, anfört, alt hvad Häradshöfdingen Lund sålunda
andragit, efter Herr Ad vocat-Fiscalens förmenande, destomindre kunde
lända honom till ursäkt, som Domaren företrädesvis borde egna sin uppmärksamhet
åt de mål, somrörde häktade personer, och vederbörande autoriteter
voro anbefallde alt tillse, det dylika personers rättegångsförmoner
ej blefvo förnärmade, samt i detta afseende Kongl. Förklaringen den 23
Mars 1807 uttryckligen bestämde Domarens skyldighet, hvadan och när,
tvärtemot föreskriften i samma Kongl. Förklaring, Häradshöfdingen Lund,
hvad beträffade Smideshandlanden Malmqvist och hans son Axel Malmqvist,
Soldaten Syrén, Anders Stedt samt Bondesonen Eric Andersson, af hvilka de
2:ne förstnämnde förklarat sig vilja anföra besvär öfver Oppunda Härads-Rätls
d. 1 April 1831 fällde Utslag, oaktadt Häradshöfdingen blifvit påmint om
angelägenheten att ransakningshandlingarne omförmälde häktade personer
tillställdes, icke förr än 5G dagar efter det tiden för ändrings-sökandet
gått till ända, aQemnat ransakningen och Utslaget angående Malmqvist
och hans son, samt dröjt med insändandet till Konungens Befallningshafvande
af Utslagen rörande Syrén i 33 dagar och angående Anders
Stedt och Eric Andersson i 31 dagar, efter futalie-tidens utgång,
Advocat-Fiscalen, som ansåg Häradshöfdingen, genom denna försumlighet,
hafva ej allenast ådagalagt’ vårdslöshet i embetet, utan ock vållat,
dels att de af ofvannämnde sakfällde, hvilka tiilkänuagifvit sig vilja
uti Kongl. Hof-Rätten söka ändring i Härads - Rätterues Utslag,
32
R. St, Just.-Omb. Emh-Ber. d. 15 Januarii r834-
måst derifrån afstå, och dels att Kongl. Majit och Kronan en längre tid,
än som vederbort, fått vidkännas kostnaden i och för de häktades underhåll
i fängelset, yrkat, med åberopande af i Cap. 12 §. RättegångsBalken
och Kongl. Brefvet den 11 December 1766, det Häradshöfdingen
Lund malte derföre dömas att böta ia5 Daler Silfvermynt, med4t R:dr
3a sk. B:co,samt alt gifva Kronan ersättning för fångtractåmentet åt H.
Malmqvist i 56 dagar, åt Axel Malmqvist, som den 3 Junii 1831 i fängelset
afled, i 42 dagar, åt Pehr Syren i 33 dagar, samt åt Anders
Stedt och Eric Anderssou i 3i dagar.
Uti afgifven förklaring å detta memorial, har Häradshöfdingen Lund,
under åberopande af innehållet utaf hans till mig aflemnade förklaring,
hufvudsakligen, hvad anginge det yrkade ansvaret, bestridt tillämpligheten
af 1 Cap. 12 §. Rättegångs-Balken, då Häradshöfdingen icke fällt
origtig dom öfver ofvannämnde häktade personer, eller derföre vore tilltalad
, äfvensom Häradshöfdingen ansett 5 §. af 24 Cap. nämnde Balk
ej hit hörande, emedan detta lagrum endast skulle handla derom, att
enskild part ej inom föreskrifven tid af Domaren utbekomme sin Tingsexpedition,
och hvilket lagrum Häradshöfdingen förmente vara upphäfvet
genom senaste Expeditions-taxa, der svårare påföljd för Domarens
försumlighet i delta hänseende bestämdes; i anseende hvartill Häradshöfdingen
till Kongl. Hof-Rätten hemställt, hvad afseende den af Advocal-Fiscalen
gjorda jemförelse emellan viglen af skyndsamhet i häktade
personers och andra parters expeditioners ulgifvande förtjente, då dessa
pligter koramo i strid med hvarandra; hvarjemte Häradshöfdingen, beträffande
slutligen den fordrade ersättningen af Fång-tractamentet, till
Kongl. IIof-Rättens pröfning öfverlemnat, om sådan ersättning kunde honom
åläggas för Syren, hvilken i allt fall, efter utstånden annan bestraffning,
skolat till fästning afsändas och der jemväl på Kronans bekostnad förplägas;
och har slutligen Ad vocat-Fiscalen Pfeffer, vid muntligt förhör
inför Kongl. Hof-Rätten den 18 sistlidne April, på gifven anledning,
förklarat, att då skäl vore till den förmodan, att Smideshandlanden
Malmqvist och hans son genom ett och samma Utslag blifvit sakfällde,
så alt den af Häradshöfdingen Lund öfver dem hållna ransakning utgjort
blott en enda expedition, Ad vocat-Fiscalen inskränkte sitt emot
Häradshöfdingen gjorda påstående i afseende på böternas belopp, till 100
Daler Silfvermynt. Hvaröfver Kongl. Hof-Rätten, genom Utslag den 7 sistlidne
Junii, sig utlåtit: att som, jemlikt föreskriften i 38. punkten af Kongl.
Förklaringen
R. St. Just.-Oml. Emi.-Ber, cl. iS Januarii i834-
SS
Förklaringen elen 23 Mars 1807, Domaren åligger .att uti mål, der den
tilltalade, som blifvit dömd för sådant brott, att lian derföre hålles i
{'ängsligt förvar, begär del af ransnkningen oell Domen, men densamma
ej kan lill honom ullemnas, innan lian afföres lill det allmänna fängelset,
öfversända samma ransakning oell Dom till.Konungens Befallningshafvande
så tidigt, att den sakfällde kan, innan bes.värstiden gått tillända,
deraf erhålla del och till Konungens Befallningshafvande inlemna
sina besvär, för alt sedermera lill vederbörande ÖfrerRätt insär«das; men
Häradshöfdingen Lund, under hvilkens ordförande Smideshandlande!!
11. Malmqvist och hans son Axel Malmqvist samt afskedade Soldaten
Syren, Anders Stedt och Eric Andersson blifvit af Oppunda och Rönö
HäradsRälter dömde för urbota brott, derföre de lill Lands-fängelset affördes,
uraktlåtit att, inom den sålunda stadgade tid, till Konungens Befallningshafvande
insända bemälde Domstolars öfver de sakfällde hällne ransakning
och meddelade Uslag, oaktadt påminnelser i sådant afseende lill
Häradshöfdingen ingått, genom hvilket förfarande inträffat, att de tilltalade
längre tid, än som vederbort, måst i häktet qvarhållas, derunder
Kongl. Maj:t och Kronan fått vidkännas kostnaden för deras underhåll;
alltså pröfvade, med tillämpning af nyssnämnde Kong!. Förklaring, jemförd
med 24 Cap. 5 § Rättegångs-Balken samt Kongl. Brefvet den n
December 1766, Kongl. Hof-Rätlen rättvist, det skulle Häradshöfdingen
Lund, för berörde försummelse i Embetet, böta 100 Daler silfvermynt
med 33 R:dr 16 sk. Banco, samt derjemte ersätta Kongl. Majrt och Kronan
den kostnad, hvartill de sakfälldes underhåll å Länshäktet, under
sistnämnde tid, efter behöriga förteckningar derå, funnes hafva uppgått,
beräknadt för H. Malmqvist under 56 dagar, Axel Malmqvist Syren
samt Stedt och Eric Andersson hvardera 3i dagar.
I anledning af den utaf mig gjorda anmärkning vid Södra Wedbo
Härads Tings-Rätts förvandlings-utslag af den q Maji i83i, att det beslut,
hvarigenom Drängen Petter Andersson i Naskarp blifvit ålagd, för
lägersmåls- och sabbatsbrotts-böter 6 R:dr 32 sk., sitta 8 dagar i fängelse
vid valten och bröd, icke står tillsammans med den af IläradsRätten
till grund derför åberopade Kongl. Förklaringen af den 23 Mars
1807, enligt hvars stadgande i 11 punkten, det i 53 Cap. 3 § MissgerEih,
tili R. St. Fröt. 1834- 2 Sami. 1 Afd. 3 Band. 5
i.sta Häftet,
34
R. St. Just.-Omb. Emb.-Bcr. d. i5 Januarii i834-
nings-Balken bestämda fängelse i i4 dagar bort åläggas, jemte det serskilda
förvandlingsslraffet för sabbatsbrotts-höterna, hade Domhafvanden,
vice Häradshöfdingen Th. Gradman, i afgifven förklaring, anfört, att då
Jägersmåls-böter icke vore ett vite eller ensaksböter, hvilka endast blifvit
i ofvanåberopade Kongl. Förklaring undantagne ifrån den stadgade allmänna
principen, att icke flera än ett straff borde ega rum, fastän olika
brott blifvit föröfvade, å hvilka enskilda bestraffningar äro i Lag utsatte,
hade Tings-Rätten ansett sig böra sä förfara, sorn det anmärkta Utslaget
innehåller; men som jag funnit Lagens stadgande i 53 Cap. 3 § Missgernings-Balken,
alt den man, som gjort lönskaläge, men ej orkar
böta, skall plikta första gången med i4 dagars fängelse, eller arbeta vid
Kyrka, Slott eller Fästning, såsom varande ovillkorligt och innefattande
ett bestämdt undantag ifrån de allmänna förvandlings-grunder, hvilka i
5 Cap. 2 och 4 §§ Straff-Balken äro lagde, desto mindre hafva blifvit
ändradt genom ii punkten i 1807 års Kongl. Förklaring, som deruti finnes
uttryckligen förordnadt,. att evalvation eger rum allenast af fängelse
vid vatten och bröd, eller ock spö, eller ris, men under dessa kroppsstraff
icke borde kunna hänföras hvad som med enkelt fängelse förstås;
så hade jag, till förekommande af sådan orätt Lag-tillämpning, funnit
mig föranlåten anmoda Ad vocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Maj:ts och Rikets
Götha HofRält, att hos Kongl, HofRätten begära sådan pröfning af
Södra Wedbo HäradsTings-Rätts förfarande, genom ifrågavarande Ulslag
af den 9 M ji 1831, att det måtte varda vice Häradshöfdingen Gradman
förständigadt, det han i den saken bort ställa sig; Lagens föreskrift i 53
Cap. 3 §. Missgernings-Balken till efterrättelse.
Öfver de i detta ämne vexlade skrifter emellan Advocalfiscalen,
Herr Lagmannen och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden O. Hedenstjerna,
ä den ena, och vice Häradshöfdingen Gradman, å den andra sidan,
har Kongl. HofRätten, genom Utslag den ir sistlidne Junis sig utlåtit,
att HäradsRättens ofvannämnde förvandlingsåtgärd varit ovigtig,
hvadan ock, till förekommande af dylik tillämpning för framtiden, vice
Häradshöfdingen Gradman om sitt misstag erinrades.
Med fästad uppmärksamhet derå, att Bergs-Tings-Rätten i Lekebergs
Bergslag, genom Utslag den 29 September iS32, förvandlat de
Koldrängen Carl Jernberg, för hustjufnad af Stångjern, till ett värde af
5 R:dr 9 sk. 7 r:st Banco ådömde böter, 3l Rtdr 9 sk 6 ra t sam ma
R. St. Just.-Omb. Erni.-Ber. d. 15 Januarii 1834-
35
mynt, till 24 dagars fängelse vid vatten och bröd, hvilken bestraffning
Jernberg, vid saknad tillgång till böternas gäldande, undergått, äfvensom
att Bergs-Tings-Rätten i Lindes och Ramsbergs Bergslag, genom Utslag
den 11 April berörde år, dömt Hjelpsmeden vid Sundbo Bruk, Herman
Nyström, för det han vid ett tillfälle i Hammarsmedjan så våldsamt
slagit Hammarsmeds-mäslaren vid samma Bruk Anders Hägerström, att
dennes venstra armpipa blifvit bräckt, att, jemlikt Kongl. Majrts förnyade
Hammarsmeds-ordning den 26 Augusti 1823, jemförd med i5 Cap. 2 §
och 34 Cap. 3 § Missgernings-Balken, straffas, för slaget å den såsom
Husbonde ansedde Hammarsmeds-mästaren, med 16 dagars fängelse vid
vatten och bröd, samt att för såramålet böta 20 Daler Silfvermynt,
eller alt i ena hot umgälla sina berörde förbrytelser med 24 dagars
fängelse vid vatten och bröd, har jag, i anledning deraf, infordrat förklaring
af Geschworner!! Lars Zachrisson, som vid bägge dessa tillfällen
varit Ordförande i Bergs-Tings-Rätterna, och i hvilken förklaring Geschwornen
väl erkänt, att, i fråga om förvandling af de Koldrängen Jernberg
ådomde böter, det misstag blifvit af Bergs-Tings-Rätten begånget,
att, emot stadgandena i 4o Cap. 1 § Missgernings-Balken och Kongl.
Brefvet den 20 December 1737, bötesbeloppet, i stället för det stulnas
dubbla värde, laggts till grund för bestämmelsen af kroppsstraffet, men
deremot, i afseende på den Hjelpsmeden Nyström ådömde bestraffning,
sökt försvara Bergs-Tings-Rättens åsigt, att Hammarsmeds-mästaren Hägerström,
vid det tillfälle då våldet emot honom af Nyström föröfvades,
varit alt anse såsom dennes husbonde; men som jag funnit mig
icke bora låta bero vid den sålunda afgifna förklaringen, och derföre,
genom remiss af den i5 sistlidne Julii, uppdragit åt Advocat-Fiscals-Embetel
i Kongl. Majlis och Rikets Svea HofRätt att, för Bergs-Tings-Rättens
i Leke Bergslagen ofvanberörde origtiga Dom, emot Gesclnvornern
Zachrisson anställa och ulföra talan om ansvar och ersättning enligt
Lag, samt, i afseende på Bergs-Tings-Rättens i Lindes och Ramsbergs
Bergslag förenämnde Utslag, angående Nyström, förklarat, alt, ehuru jag
icke kunde godkänna de af Geschwornern Zachrisson anförda grunder till
dess gjorda förutsättning, att Hägerström vid slagsmålet varit Nyströms
husbonde, enär medgifvet vore, att vid ifrågavarande tillfälle hvarken
Nyström, såsom Hägerströms enskilde tjenare, för kost och lön arbetat,
eller att Hägerström företrädt Bruks-egarens ställe vid Sundbo, och
Bergs-Tings-Rättens Utslag således vöre felaktigt både deruti, att straffbestämmelsen
af 24 dagars fängelse vid vatten och bröd utgått från orig
-
R. Sl. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. iS Januarii i83/j..
lig grund, och äfven derföre, att Bergs-Tings-Rätlen åsidosatt föreskriften
i i5 Cap. 9 § Missgernings-Balken om offentlig afbön, jag ändock,
vid det förhållande, att Nyström, hvilken i ett fall, för det lian slagit
sin förman, så att ben blifvit bräckt, bort, likmätigt 34 Cap. 3§Missgernings-Bidken,
jemförd med i5 Cap. 6 och 9 §§ samma Balk, plikta
8o Daler Silfvermynt, eller, i brist deraf, straffas med 20 dagars fängelse
vid valten och bröd samt göra offentlig afbön, sålunda blifvit i ett
hänseende lindrigare, fastän i annat hårdare ansedd, än Lag förmår, icke
ville, genom Advocat-Fiscals-Embetels åtgärd , i annat afseende fasta Kongl.
HofRällens uppmärksamhet å Bergs-Tings-Rättens förfarande, angående
Nyström, än att det begångna misstaget, sorn Bergs-Doinhafvanden icke
velat vidkännas, kunde varda honom förehållet; så har Hr Advocal-Fiscalen
C. II. Pfeiffer, uti memorial af den 3o i sisllidne Julii månad,
anfört, alt som ovedersägligt och af Gesclnvornern Zachrisson äfven
medgifvet vore, att Bergs-Tings-Rätten i Lekebergs Bergslag, under hans
Ordförande, förfarit emot bestämd Lag 4° Cap. 1 § MissgerningsBulken
och Kongl. Brefvet den 20 December 17^7, enär Bergs-Tings-Rätlen,
genom ofvanberörde dess Utslag deri 29 September i832, förordnat, det
Koldrängen Jernberg borde, i brist af tillgång till de honom för hustjufnad,
till värde af 5 R:dr 9 sk. 7 r:st B:co, ådömde böter, undergå
2 4 dagars fängelse vid vallen och bröd, i stöllet för så beskaffadi fängelse
i 12 dagar, hvartill böterne rätteligen bort förvandlas, samt BergsTings-Rältens
origtiga Dom, hvarigenom den skada äfven skett, att Jernberg
kommit alt hållas i fängelse vid vatten och bröd 12 dagar längre, än
Lagen såsom straff för hans brott stadgade,- ej annat kunde än anses hafva
uppkommit af uppenbar vårdslöshet å Domhat'vandens sida, så mycket
mindre ursäktlig, som Jernbergs förbrytelse vöre en af de vanligaste,
sorn vid broltmåls-domstolarne lörekommo, och i afseende å hvilken den
af Bergs-Tings-Rätten åberopade Lagparagraf, 4° Cap. 1 §. MissgerningsDalken,
lemnat all den upplysning om grunden för bötesförvandlingen,
som varit erforderlig, vore Advocat-Fiscalen föranlåten påstå, det Geschwornern
Zachrisson för omförmälde, af Bergs-Tings-Rätten, under
bans ordförande, meddelade origtiga Dom, malte, jemlikt 1 Cap 12 §.
Rättegångs-B dken, fällas att böla 100 Daler Silfvermynt med 33 lt:dr
j6 sk. B:co, samt förpligtas att godtgöra Koldrängen Jernberg det honom
derigenom tillskyndade lidande, äfvensom att ersätta Kongl. Majit och
Kronan kostnaden för Jernbergs bespisande med vatten och bröd i 12 dagar;
och alt, hvad beträffade Bergs-Tings-Rättens i Lindes och Ramsbergs
R. St. Jusl.-Omb Etnb.-Eer, d. 15 Januarii iS34‘
Bergslager felaktiga förfarande genom förberörde Utslags angående Hjelpsmeden
Nyström, att, vid bestämmandet af lians bestraffning för väldet
å Hammarsmedsmästaren Hägerström, hafva dels utgått från origtig
grund, i det att Bergs-Tings-Rätten ansett honom såsom Nyströms husbonde,
då han endast varit dennes förman, och i följd deraf origtigt
tillämpat i5 Cap. 2 §• Missgernings-Balken, i stället för 6 §. i samma
Cap., dels ock uraktlåtit döma Nyström att, jemlikt g §. i sistnämnde
Capitel och Balk, göra offentlig afbön, Advocat-Fiscalen, under åberopande
af min ofvanberörde remiss, anhöll, det Kongl. Hof-Rätten mätte
förklara sitt ogillande af Bergs-Tings-Rättens omförmälda förfarande i
målet rörande Nyström, samt förehålla Geschwornern Zachrisson de deri
begångna misstag.
Uti häröfver afgifven förklaring har Geschworner!! Zachrisson, med
bifogande af ett utaf Koldrängen Jernberg den 3o sisllidne Augusti undertecknadt
skriftligt förklarande, alt han af Geschwornern blifvit fullkomligen
förnöjd för det lidande honom tillskyndats derigenom, att han,
lill följd af Lekebergslags Bergs-Tings-Rätts ofvanberörde Utslag, undergått
högre straff, än honom rätteligen bort ådömas, så att Jernberg allt
vidare anspråk på ersättning derföre sig afsade, andragit, att, ehuru Geschwornern
icke kunde vederlägga de grunder, på hvilka Advocat-Fiscalen
ansett Jernberg hafva bort, vid saknad tillgång till böternas gäldande,
försona sin förbrytelse med 12 dagars fängelse vid valten och
bröd, i stället för så beskaffadt fängelse i 24 dagar, hvartill böterna blifvit
af Bergs-Tings-Rätten förvandlade, Geschwornern, örn han följaktligen
äfven måste erkänna det af Bergs-Tings-Rätten i berörde afseende
begångna misstag, likväl trodde, det Kongl. Hof-Rätten, vid bedömandet
af förseelsen, i stället att, lika med Advocat-Fiscalen, härleda den origtiga
Domen från uppenbar vårdslöshet, måtte fästa ett billigt afseende
på möjligheten deraf, att villrådighet vid Lagens tillämpning hos den
vid brottmålsbehandling föga erfarne Domaren dertill kunnat vara vållande;
med hänseende hvartill, och då Jernberg, enligt sitt ofvannämnde
förklarande, blifvit för sitt lidande till fullo förnöjd, samt Geschwornern
lika beredvillig att jemväl ersätta Kongl. Maj:t och Kronan det
som, utöfver hvad vederbort, åtgått till fång-utspisningen, Geschwornern
hemställt, huruvida den åtalade förseelsen vore af den svåra beskaffenhet,
alt den kunde anses med det af Advocat-Fiscalen yrkade
bötesbelopp, samt att, hvad angick de emot Lindes och Ramsbergs Bergslags
Bergs-Tings-Rätts Utslag angående Nyström gjorda anmärkningar,
1 - ■' " N -
38
it. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. i5 Januarii iS3-f•
Geschwornern likaledes medgåfve, att Bergs-Tings-Rälten origtigt förfarit,
du den uraktlåtit tillämpa i5 Gap. 9 §. Missgernings-Balken, enligt
hvilket Lagrum Nyström bort åläggas att göra Mästaren Hägerström
offentlig afbön, men att Geschwornern till Kongl, Hof-Rältens pröfning
öfverlemnade, huruvida misstag af Bergs-Tings-Rätten äfven vore bogånget
deruti, att den ansett Hägerström för Nyströms husbonde, hvilken
Bergs-Tings-Rättens åsigt skulle grundat sig derpå, att slagsmålet
emellan Hägerström och Nyström skett under pågående arbete i hammarsmedjan,
der ordningens vidmakthållande uteslutande berodde af det
eftertryck, hvarmed Mästaren kunde göra sina befallningar gällande och
den aktning, han för detta ändamål borde åtnjuta af honom underlydande
Mästersven och Smedsdräng.
Deröfver har Kongl. Hof-Rätten, genom Utslag under den a5 sisth Nov.,
sig utlåtit, att som, enligt 42 Cap. 1 §. Missgernings-Balken och 5 Cap. 4 §•
Straff-Balken, jemförde med 4o Cap. 1 §. förenämnde Balk samt Kongl. Brefvet
den 20 Dec. 1737, de Koldrängen Jernberg, för hustjufnad, till ett
värde af 5 R:dr 9 sk. 7 r:st B:co ådömde böter, 31 R:dr_9 sk. 6 r:st,
bort, för-den händelse, att tillgång till deras gäldande saknades, förvandlas,
efter stöldens dubbla värde, till 12 dagars fängelse vid vatten
gcIi bröd; men Lekebergs Bergs-Tings-Rätt, genom dess ofvanberörde
Utslag, istället förordnat, att Jernberg, om han icke kunde böterna erlägga,
skulle straffas med så beskaffadt fängelse i 24 dagar, hvarigenom
Jernberg, som icke egt tillgång till böterna, fått undergå delta svårare
straff i 12 dagar längre, än som för hans förbrytelse i Lag stadgades;
samt hvad beträffade Hjelpsmeden Nyström, hvilken, för det han tillfogat
Hammarsmedsmästaren Hägerström ett slag, deraf ben å denne senare
blifvit bräckt, bort, enär Nyström icke varit Hägerströms enskilde
tjenare, utan endast stått i förhållande till honom såsom hans Mästare,
jemlikt Hammarsmeds-ordningen den 26 Aug. 1823, samt i5 Cap. 6 och 9
§§. Missgernings-Balken, jemförde med 34 Cap. 3 §. samma Balk, dömas
att plikta 80 Daler Silfvermynt, eller, i brist af tillgång dertill, enligt
5 Cap. 4 §• Straff-Balken, undergå 20 dagars fängelse vid vatten
och bröd och göra Hägerström offentlig afbön; Lindes och Ramsbergs
Bergslagers Bergs-Tings-Rätt, medelst dess ofvan omförmälde Utslag,
dömt Nyström för nämnde förbrytelse, såsom hade den varit emot husbonde
föröfvad, att, jemlikt 2 §. i åberopade i5 Cap. samt 34 Cap. 3
§. Missgernings-Balken, för slaget straffas med 16 dagars fängelse vid
vatten och bröd, samt för såramålet böta uo Daler Silfvermynt, eller,
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii i834-
3»
att i ena bot umgälla sitt brott med 24 dagars fängelse vid vatten oell
bröd, hvarigenom Nyström dels fått sig ådömd urbota bestraffning af
24 dagars fängelse vid vatten och bröd, i stället för penningeböter, hvilka,
derest tillgång till dem saknades, skojat förvandlas endast lill 20
dagars sådant fängelse, dels ock undgått att, på sätt .Lagen i alla de
mål, hvarom handlas i i5 Gap. Missgernings-Balken, stadgar, göra offentlig
afbön; alltså fann Kongl. Hof-Rätten skäligt fälla Geschwornern
Zachrisson, hvilken varit Domhafvande i omförmälde Bergs-Tings-Rätter,
då dessa felaktiga beslut, de der måste antagas hafva tillkommit af vårdslöshet
samt origtig tillämpning af Lag, vidlogos, alt, i anledning af 1
Cap. 12 §. Rältegångs-Balken, derföre böta 100 Daler Silfvermynt med
33 B:dr 16 sk. B:co, samt dessutom ersätta Kongl. Majit och Kronan
den kostnad, hvartill Jernbergs hållande i häkte vid valten och bröd i
12 dagar finnes, efter behörig räkning derå, hafva uppgått; men enär,
efter hvad Jernberg hos Kongl. Hof-Rätten anmält, han blifvit för det
honom, genom den origtiga Domen, tillskyndade lidande, af Geschwornern
Zachrisson till fullo förnöjd, i anseende hvartill Jernberg allt vidare
anspråk på ersättning i nämnde måtto sig afsagt, lät Kongl. HofRätten
dervid bero.
I anledning af den anteckning i Götheborgs och Bohus Läns Fånglista
för Julii månad 1829, alt Lane Härads-Rätt, under då sist hällne
Vinter-Ting, dömt Olof Åndersson från Kärra, för uteblifvande, att erlägga
försutet vite 6 R:dr 3a sk., eller undergå 12 dagars fängelse, hade
jag, genom anställd skriftvexling med Landshöfdinge-Embetet i nämnde
Län, inherntat, att berörde origtiga bötesförvandling icke varit af Domstol
stadgad, men blifvit, i följd af Länsmannen J. E. Samuelssons egenmägtigt
utfärdade förpassning, verkställd, utan alt Landshöfdinge-Embetet
infordrat, antingen förvandlings-utslag, eller behörigen styrkt utdrag
af saköres-längden, eller någon annan sådan handling, hvarå verkställighets-åtgärden
kunnat lagligen grundas; och då jag, i skrifvelse af den
8 April i83o, anmodat Advocal-Fiscals-Embetet i Kongl. Majrts och Rikets
Götha Hof-Rätt alt emot Landshöfdinge-Embetet i Götheborg för
sådan vårdslöshet anställa och utföra ansvarighetslalan efter Lag, hade
jag, i sammanhang dermed, fästat Advocat-Fiscals-Embetets uppmärksamhet
på den omständigheten, som förekom i Lane Härads-Tings-Rätts
den 4 April 1829, angående bemälde Olof Andersson afsagde Utslag,
40
R. St. Jasi.-Onib. Emb.-Ber. d. 15 Januarii l83/j.
att Härads-Rätten, i afseende pä hans och flera andras i elt brottmål
tilltalade personers inställelse, stadgat den dubbla påföljden, af både
vitesbot och hemtnings-äfventyr; i följd hvaraf Ad vocal-Fiscalen, Herr
Lagmannen och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, O. Hedenstjerna,
uti elt den ga April x83o lili Kongl. Götha Hof-Rält ingifvet memorial,
hafva fört Landshöfdinge-Embetet i ofvannämnde Län lill last, att, till
grund för verkställighels-åtgärden, antagit Länsmannen Samuelssons egcnmägligt
utfärdade förpassning, i stället för behörig Domstols förvandlingsbeslut,
som varit den enda i-thy fall gällande handling, hvilket förfarande
jemväl haft den följd, att verkställda fängelsestraffet icke ens svarat
emot böternas belopp; äfvensom Herr Lagmannen och Advocat-Fiscalen,
vid jemförelse af ii Cap. io §., 16 Gap. 6 §., 17 Gap. 5 §. ocb
24 Cap. 1 Rättegångs-Balken, ansett Lagen icke hafva inedgifvit Domaren
att använda eller förena bägge påföljderna af hemtning och vite,
för att förmå en och samma part, eller ett och samma vittne lill inställelse
och fullgörande af gifna förelägganden, samt att Lane IläradsRätt
sålunda, under Herr Lagmannen och Riddaren A. Westerdahls
ordförande, härutinnan origtigt förfarit, hvadan Herr Lagmannen och
Advocat-Fiscalen, fastän olägenhet af detta beslut veterligen icke inträffat,
och detsamma således icke kunde läggas Domstolen till last såsom
fel of ansvarig påföljd, likväl hemställt, om icke Herr Lagmannen Westerdahl
borde, till förekommande af slika misstag för framtiden, erinras
om Lagens rätta förstånd och tillämpning i ofvan anmärkte omständighet.
Sedan Landskamererare!! O. A. Holmgren och Häradshöfdingen Carl
Engelblom, å Landshöfdinge-Embetets vägnar, samt Häradshöfdingen, Herr
Lagmannen Westerdahl blifvit hörde och förklaringar afgifvit, har Kongl.
Hof-Rätlen, genom Utslag nnder den 23 Julii 183o, förklarat, det Holmgren
och Engelblom gjort sig skyldige till det embets-fel, Advocat-Fiscalen fört
Landshöfdinge-Embetet till last, och derföre, med åberopande af x Cap.
12 §. Rättegångs-Balken, dömt dem, att hvardera böta 10 R:dr B:co, till
treskiftes; och vidkommande åtalet emot Herr Lagmannen, Häradshöfdingen
Westerdahl, så, emedan de åsigter, Advocat-Fiscals-Embetet på förenämnde
sätt framställt, med Lagens bud vore öfverensstämmande, hvaraf
följde, att Herr Lagmannen Westerdahl misstagit sig, då han för inställelse
vid Ting, på en gång föreskrifvit både vite och hemtnings-påföljd, ville
Kongl. Hof-Rätten, med bifall till Advocal-Fiscals-Embetets i den delen
gjorda
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii 1834• 41
gjorda hemställan, hafva erinrat Herr Lagmannen Westerdahl om origtiglieten
i denna Domare-åtgärd.
Sedan vederbörande i Högsta Domstolen föredragande, under den |5
och 2o:de October 1829, låtit mig tillställas Kongl. Maj:ts utfärdade Nådiga
Circulairebref af den JI och 18 September berörde år, det ena om iakttagande
deraf, att personer, dömde till allmänt arbete, böra försändas
till de Corrections-Inrättningar, dit de med afseende på deras kön rätteligen
höra, och det andra angående bötfälld persons inställande till enskildt
arbete för böters aftjenande; så har Kongl. Maj:ts Justitiae-Cancellers-Embete,
uti en, sistlidne gårdag ankommen skrifvelse, gifvit mig tillkänna, att,
utom ofvannämnde lagförklaringar, ifrån Kongl. Maj:ls Justitiae-Revision
blifvit expedierade 2:ne Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser till PIof-Rätterne,
den ena af den 8 October i83i, angående stället, hvarest enskild skrift i
vissa fall bör undergås, och den andra af den 17 November i832, innefattande
förklaring öfver Kongl. Förordningen den 19 Julii 1815, om hvad
som iakttagas bör vid underdåniga besvärs anförande hos Kongl. Maj:t i
brottmål.
Dessa Kongl. Circulairebref och Rescript skola blifva aflemnade till
Rikets Höglofl. Ständers Lag-Utskott, dit jemväl mina Embets-Diarier och
Registratur till vederbörlig granskning komma att ingifvas.
De ifrån Justitiae-Revisionen och Stats-Expeditionerna i Kongl. Maj:ts
Cancellie erhållna förteckningar, hvilka härhos öfverlemnas, innefatta upp-1
gifter på de af Rikets Höglofl. Ständer vid sistförflutne Riksmöte fattade
beslut och gjorda framställningar, hvilka af Kongl. Maj:t blifvit antingen
gillade, utfärdade och i verket ställde, eller ock utan afseende lemnade; och
då det åligger mig att i sammanhang dermed serskildt upptaga dem af Rikets
Höglofl. Ständers beslut och framställningar, sorn icke blifvit i underdånighet
föredragne eller i Nåder afgjorde, får jag i sådant afseende härmed
anmäla, att, enligt berörde förteckningars föranledande:
ibland Justities- Ärenden
hafva Rikets Ständers underdåniga skrifvelser af den 10 September 1829
Bih. till R. St. Prot. 1834• 2 Sami. 1 Äfd. 3 Band. 6
testa Häftet,
42
Ti. St. Just.-Omb. Erni/ - Bi r. d tS Junnarii rSd.f.
N:o i45, angående förfallandet af en allmän öfversigt af Lag-Comrtéens
förslag lill Civil-Lag, saint af detta förslags grunder och skiljakligheler från
jin gällande Lag: af den 11 Januarii iS3o, N:o Sno, angående utvidgning
af Götheborgs Stads Spinnhus: af den 29 Januarii i83o N:o 334, angående
Fångförteckningars insändande från alla häkten till vederbörande Öfver-Rätter:
om öfverseende af de nu gällande Krigs-Lagames föreskrifter i
afseende på rättigheten till klagomåls anförande och huruvida de ega fullkomlig
öfverensstämmelse med Grundlagarne: samt angående undersökning,
hvilka påbud och stadgar numera böra uli Kyrkorna och vid Härads-Tiingen
till menigheters underrättelse årligen uppläsas, icke blifvit föredragne
eller handlagde: att underdåniga skrifvelserna af deli 26 Febr. i83o, N:o
3q5, med förslag till förklaring öfver förfaltningarne om Bankens forum i
concursmål: oell af den t Mars i83o, N:o 4°5, med förslag lill ändring i
Kongl. Förordningen den 24 Augusti i8i3 emot fylleri och dryckenskap,
blifvit utan vidare åtgärder lagde lill handlingarne: att, i anledning
af underdåniga skrifvelse!), N:o 438, under den 11 Mars j83o, angående
upphäfvande af vissa serskilda Domstolar eller Fora Privilegiata,
nio serskilda utlåtanden blifvit i nåder infordrade och 8 deraf i underdånighet
afgifne, men att frågan icke förekommit till afgörande: alt Rikets
Ständers underdåniga skrifvelser, N:o 384 ocb 385, af den 18 Februarii
iS3o, med svar på 2:ne Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner, lära icke hafva
tarfvat någon åtgärd, som ej eller blifvit vidtagen. Och att underdåniga
skrifvelserna af den q Mars i83o, N:o 43i, angående utfärdande af
en författning om lagförande af undantags-contract, och af den n Mars
i83o, N:o 43q, om indragning af Lagmans- och Kämners-Rätter blifvit lagde
till handlingarne, såsom förmodligen inkomne så sent, att de, innan
Riksdagens slut, icke kunnat i Grundlagsenlig ordning blifva behandlade:
alt
ibland Krigs-Årenden
hafva Rikets Ständers underdåniga skrifvelser af den 24 April 1S29, N:o
5a, angående ifrågaställde förändringar lill beredande af lindring vid Beväringssk
vldigbelens utgörande: af den 3o November 1829, N:o 255, angående
tågande Truppers inqvartering och provianteriug under fredstid: af den 20
Januarii i83o, N:o 3a 1, angående dispositionen af åtskilliga byggnader i
Landskrona: af den 5 Januarii i83o, N:o 3'\a, angående Städcrnes inqvarterings-besvär:
af den 22 December 1829, N:o 289, angående vissa Socknars
skyldighet att utgöra tjenslbnrheter m. m. till Dylta Svafvelbruk, och
al den 7 December 1829, N:o 268, om öfverlemnande till nästkommande
R. St. Just.-Omb. Eml.-Ber. den iS Januarii t834•
43
Sländers pröfning och afgörande af ett förslag till allmän stadga om afskrifningar
i Statens Fiäkenskaper, efter skedda underdåniga föredragningar,
blifvit i Nåder, dels remitterade till förberedande åtgärder af vederbörande,
dels ock uppskjutne till framdeles afgörande.
I anledning af den från Krigs-Expeditionen afgifne förteckningen bör
jag serskildt fasta Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet å de förhållanden,
som af berörde förteckning inhemtas, dels alt Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, N:o 343, af den 5 Februarii i83o, angående tillåtelse för
Regementenas Beklädnads-Direetioner, att emot ränta, uti Banken, på så
kallad afskrifnings-räkning, insätta deras contanta medel, icke vara öfverensstämmande
med Rikets Ständers i detta ämne fattade beslut, hvarföre
Kongl. Majit ansett malt »och steg böra tagas,' hvarigenom för vederbörande,
som med expedierandet af Rikets Ständers beslut hafva befattning, ansvar
för försumlighet och oordentlighet dervid stadgades: dels ock att uti
underdåniga skrifvelsen af den i Mars i83o, N:o 4°4> angående laga undersökning
lill utrönande deraf, genom hvars förvållande, vid skedd försäljning
af de arne Krigs-Skeppen Tapperheten och af Chapman, olikhet
uppkommit i Köparens och Säljarens contract, förelupit sådana irringar,
alt sistberörde namn influtit i stället för Linie-Skeppet Föi sigiigheten samt
Frcgalterne Camilla och Eurydice: och att Rikets Ständers beslut om underdånig
anhållan rörande nödiga åtgärders vidtagande lill utbekommande
af de återstående köpeskillings-beloppen, för Skeppet Tapperheten g,ooo
II:dr Hamburger Banco och för Fregatten af Chapman i,ooo pund Sterling,
icke blifvit i skrifvelsen intaget eller anmäldt: alt
ibland Inrikes Civil-Ärenden
hafva Rikets Ständers underdåniga skrifvelser af den 25 Maji 1829, N:o
79, om jemkning och rättelse i 1827 års Landtmäteri-Taxa: af den 12 Junii
1829, N:o 86, angående förberedande åtgärder för sänkning af sjön Wenern:
af den 10 September 1829, N:o 149» om öfverseende af ExpeditionsTaxan:
af den 10 September 1829, N:o 148, om inrättande af en låne-anstalt
för Tackjerns-tillverkare: af den 3o November 182g, N:o 252, om upphörand»
af Skinskattebergs Bergslags privilegier: af den 11 December 1829, N:o 277,
om afgifter till Släderne för Kronans egendomar: af den 8 Februarii i83o,
N:o 352, angående utarbetande af en fullständig författning rörande Civila
befordringar: och af den 26 Februarii i33o, N:o 391, angående Löfås
Silfververk, val blifvit i underdånighet föredragna, men ej i Nåder afgjorda,
emedan vederbörande ej ännu afgifyit de af dem i dessa ämnen in
-
44
R. St. Just.-Omb. Eml>,-Ber. cl. i5 Januarii i834•
fordrade underdåniga utlåtanden t samt att, af samma orsak, icke eller blifvit
utfärdade, hvarken den nya löne-reglering för Landlmäterfstaten eller
den förnyade löningsslat för Lands-Staterne, med dermed i sammanhang
varande frågor om förändrad indelning af Länsmans-districten och om förhållandet
med kostnaden för tryckningen af Landshöfdingarnes EmbetsKungörelser,
hvilka Kongl. Maj: t, i anledning af 22 och 26 punkterna i Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse af den 4 Januarii i83o, N:o 292,angående
reglering af Riks-Statens andra llufvud-titel, till förberedande åtgärder af
Kammar-Collcgium och Slats-Conloret, i Nåder remitterat; att
ibland Handels-och Fin ance-Arén den
hafva Rikets Ständers underdåniga framställningar uti skrifvelserne, N:o
i56, af den 10 September 1829, rörande liqviden om de i6,485R:dr34
sk. 2 r:st., hvilka ibland Post-Verkets äldre fordringar balanceras Norrska
Postverket till last: N:o 181, af den 19 October 1829, angående arfvoden
för Vexel-Controleurs-befattningarne och deras erläggande af extra
utgifts-fonden: N:o 244» den November 1829, rörande understöd
till beredande^ af coromunicationer medelst ångfartyg emellan Slockholm:
och Städerne vid Bottniska viken: N:o 257, den 3o November 1829,0m
de förändrade föreskrifter, hvilka för undsättningslån komma att tjena
till efterlefnad: N:o 268, den 7 December 1829, om förslags upprättande
till bestämdare föreskrifter rörande grunder för afskrifningar ur
Statens räkenskaper: N:o 327, den 2b Januarii i83o, rörande reduclion
af hemmans-räntor och förändring i sättet för grund-räntornes och Kronotiondens
utgörande: N:o 33g, dea 1 Februarii i83o, angående föreslagen
stadga om Rikets mått, mål och vigt: N:o 42,« den 5 Mars i83o,
angående framlida reglering af Hofstats-pensioner: den 26 Februarii i83o,
om uppdragande åt Stats-Contoret, att uppbära åtskilliga förvaltande Verks
inkomster: N:o 4^2> den 17 Mars >83o, angående moderation i postporto
för bref af mera än 8 lods vigt: och N:o 477» den 18 Mars i83o, angående
orsakerne till den af Städerna Stockholm och Götheborg åtnjutna
befrielse ifrån sterbhus-afgift, väl blifvit i underdånighet föredragne,
men icke förekommit till slutligt afgörande, såsom beroende, dels på vederbörandes
angifvande upplysningar och underdåniga utlåtanden, som
blifvit infordrade, dels på Kongl. Maj:ts tillernade Nådiga Propositioner
till Rikets Ständer vid detta Riksmöte; och att
ibland Ecclesiastik-Å renden
är frågan om reglering af tionde-conventioner på Gottland, enligt Rikets
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 1S Januarii
4&
Ständers underdåniga skrifvelse, N:o 366, af den ii Februarii i83o, hvaröfver
Kammar-Collegium och Presterskapet af Wisby Stift inkommit med
infordrade utlåtanden, beroende på underdånig föredragning till slutligt
afgörande: alt underdåniga skrifvelserna af den ii Februarii i83o, N:o
3y3, med förslag till ny Prestvals-förordning : af den n Mars i83o, N:o
436, angående Academiernes Jurisdiction: och af den 3 Mars i83o, N:o
4o6, om Special-Staters uppgörande för Clereciets samt Gymnasii- och
Scholae-Slalernes anslag i kronotionde och penningar, samt om uppgifter
å taxeringsvärdet af Ecclesiastik-boslällen, ännu hvila oafgjorda, under
afbidande af de upplysningar och underdåniga utlåtanden, som ifrån vederbörande
blifvit infordrade.
Dessutom innehåller den ifrån Ecclesiastik-Expeditionen insända förteckningen,
alt underdåniga skrifvelsen N:o 346 af den 5 Februarii i83o, innefattande
förslag till ett stadgande rörande fattig-försörjningen, skall blifvit
öfverlemnad till Justitiaj-Revisions-Expeditionens underdåniga föredragning,
men hvarom underrättelse saknas i sistbemälde Expeditions afgifne
förteckning; och som, vid anställd controlerande jemförelse emellan ofvanberörde
förteckningar och tionde samlingen af Bihanget till RiksStåndens
Prolocoll vid sista Riksdag, upplysning icke kunnat vinnas
om Rikets Ständers underdåniga skrifvelser: N:o 126, af den 19 Augusti
1829, angående Tynderö Sockens befriande från ordinarie rotering: JNT:o
176, den 28 September 1829, i anledning af verkställd granskning af
räkenskaperna och förvaltningen utaf de till allmänna Garnisons-sjukhusets
underhåll anslagna medel: N:o 260, den 3o November 1829, angående
indelnings-jemkning i båtsmans-hållet inom Blekinge Län: N:o 378,
den 26 Februarii i83o, angående yrkad jemkning i den provincen Skäneålagde
ordinarie rotering: N:o 4*6, den 5 Mars i83o, i fråganöm yrkad
jemkning af roterings-besväret vid Westerbottens Regemente, och N:o
457, den 17 Mars i83o, omförändrade grunder för fördelningen af båtsmanshållet
emellan städerne i Riket, hvilka underdåniga skrifvelser icke
finnas i någon förteckning upptagne; så har jag i Krigs-Expeditionen
sökt och funnit underrättelse derom, att frågan om Tynderö Sockens rotering
blifvit den 26 October i833_ i Nåder afgjord, så att Socknen från
Ordinarie rotering befriades: alt underdåniga skrifvelsen, N:o 176, i anledning
af verkställd granskning af räkenskaperne för Garnisons-sjukhuset
blifvit den i3 Februarii i83o i underdånighet föredragen, efter att
Directionen afgifvit utlåtande, och funnits icke föranleda till vidare åtgärd:
att, angående Indelnings-jemkningen i båtsmanshållet i Blekinge,
46
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. »5 Januarii 183^.
tömmer serskild Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer att afgå: ätt den
vrkade jemkningen i Skånska roteringen beror på extra roteringens afslutande
inom provincen, enligt hvad i Berättelsen till Rikets Ständer
kommer att om förmälas: att, i frågan om 1 oteringsbesväret vid "Westerbottens
Regemente, bar Kongl. Maj:t i Nåder förordnat om en provisionel
jemkning, intill dess afvittringsverket inom orten försiggått, hvarom
Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer iir alt förvänta: och att, angående
förändrade grunder för fördelningen af Båtsmansbållet emellan Städerna
i Riket, kommer Kongl. Maj:ts Nådiga beslut att Rikets Ständer i
Nådig Skrifvelse meddelas.
Beträffande slutligen de Jusliliae-Årenden, vid hvilka, enligt den
deröfver afgifna förteckningen, på sätt ofvanförmäldt är, någon handläggning
icke varit synlig, så har i Justiliae-Revisions-Expeditionen upplysningsvis
blifvit meddeladt: alt ej ännu skall hafva inträffat den tidpunkt,
då Rikets Sländers begäran i underdåniga skrifvelse!! af den 10
September 1829, angående författande af en allmän öfversigt af EagComiteens
förslag till Civil-Lag, kunnat i verket sättas: att underdåniga
skrifvelsen, af den 11 Januarii i83o, angående utvidgning af Götheborgs
Stads Spinnhus blifvit till Fångstyrelsrus afgifvande utlåtande remitterad:
att de i underdåniga Skrifvelsen, N:o 334, den 39 Januarii
i83o framställda frågor om fångförteckningars insändande från alla häkten,
och om öfverseende af Krigs-Lagarnes föreskrifter, i ett visst
uppgifvet fall blifvit remitterade, den förra lill Justitiae-Cancellers-Embetet,
och den senare till Krigs-IIof-Rätlen, och alt frågan 0111 anställande
undersökning, hvilka påbud och stadgar böra numera årligen uppläsas,
är vorden till slutlig handläggning föredragen; att det skall hafva varit
enligt Slals-Råds-ProlocoHet för den 3 Junii i83i, som underdåniga
skrifvelserna, N:o 395, af den 26 Februarii i83o, angående förklaring öfver
förfaltningarne om Bankens forum i Coricurs-mål, och N:o 4°5, af
den 1 Mars i83o, med förslag lill ändring i Kongl. Förordningen den
24 Augusti 1813, blifvit lagde till hand lingome, och alt underdåniga
skrifvelsen , N:o 346, af den 5 Februarii i83o, innehållande förslag till
ett stadgande, rörande fattigvården, blifvit till Ecclesiastik-Expeilitionen
återremitterad, såsom egande sammanhang med den allmänna stadga
i detta ämne, hvilken skall vara under utarbetning.
R. St. Just.-Omb. Emb.-Ber. d. 15 Januarii t83£.
47
Under sitslidet år hafva följande Kongl. Majrts Nådiga Resolutioner öfver
vid sista Riksdag gjorda underdåniga ansökningar blifvit till mig aflemnade:
1:0
Uppå Riksdags-Fullinägligen Lars Larssons m. fl. underdåniga ansökning
om stapelstads-rält för Döderhultviks Köping, af den aq April
j83o;
2:0 Dito Bergmans underdåniga ansökning om understöd till åtskilliga
brandskadade i Jerfsjö Socken, af samma dag;
3:o Dito Riksdags-Fullmägtiges A. Hanssons och A. Anderssons underdåniga
ansökning om 2 marknaders hållande å så kallade Witteneds högar,
af den 6 Maji i83o;
4:o Dito Riksdags-Fullmägtigen Strind lunds underdåniga ansökning om
rättighet för Nylands hemmansinnehafvare, att af ditkommande fartyg uppbära
en viss afgift, af samma dag;
5:o Dito Riksdags-Fullmägtiges N. Insulins, O. Söderströms och E.
Erssons underdåniga ansökning, om ersättning åt postförare för transport
af bref och yäskor, af samma dag.
6:0 Dito Riksdags-Fullmägtigen Johan Ericssons, i Folkare, underdåniga
ansökning, om tillåtelse för Häradsallmogen att blott till en Uppbördsman
få betala sina utskylder, af den g Julii i83o;
7:0 Uppå Riksdags-Fullmägtigens Anders Svensons, i Halland, underdåniga
ansökning om eftergift, för Hemmans-åboerne Anders Pehrsson och
Christian Andersson i Risarp, af deras skuld för undsättnings-spanmål, daterad
den ig Julli i83o;
8:0 Dito Dito Gustaf Larssons underdåniga ansökning, om en marknads
hållande vid Brottby Gästgifvaregård, af den 3i Julii i83o;
9:0 Dito Dito P. Anderssons, m. fl, underdåniga, ansökning, om lätt—
ning vid forslingen af Öster- och AVester-liek arnes afra ds- och kronotionde,
af den 3o December i83o;
io:de Dito Dito Gustaf Perssons underdåniga besvär, rörande mjölnare-bevillningen,
af den 2g Januarii 1831.
n:o Dito Dito Strindlunds underdåniga besvär, rörande så gare-be vinningen,
af den 29 Januarii i83r;
12:0 Dito Dito Svanbergs, om anslag af medel lill Slitö hamns upprensning,
af samma dag;
r3:o Dito Bonde-Ståndets underdåniga ansökning, rörande inskränkning
i gårdfartshandeln, af den 23 April r831;
x4:o Riksdags-Fullmägtigen Botvid Jonssons na. fl, underdåniga ansöka
48
R. St. Just.-Omb. Emi).-Ber. d. iS Januarii 1834.
ning, om betalningstiden och uppbördssättet för häst-vacance-afgiflen vid
f. d. Östgötha Cavalleri-Regemente, af den io Junii i83i; samt
l5:o Dito L. Bygdens i underdånighet förda klagan öfver sättet för
‘dagsverkspenningarnes utgörande m. m., af den 24 September 1832;
Hvilka resolutioner blifvit till Hedervärda Bonde-Ståndets Cancellie afsände.
Stockholm den i5 Januarii 1834-
C. TÖRNEBLADH.
Carl af Georgii.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i834-
Bil, till R. Ft. Just. Omh, Emi. Ber, d. i5 Febr. 1834
För teckning
-På de mål och ärenden, hvilka, i anledning af Rikets Ständers vid 1828,
1829 och i83o arens Riksdag aflåtne underdåniga skrifvelse!’ eller gjorda
underdåniga hemställanden, blifvit Kongl. Maj:t genom Dess Krigs-Expedition
i underdånighet föredragna, jemte uppgift å de i dessa ämnen fattade
Nådiga Beslut eller vidtagne åtgärder.
*•0 Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 2ij Februarii
1829, angående den af Öfversten C. Silfverskjöld ytterligare sökta
ersättning för accord m. m.
1829 den 28 Mars föredragen och lagd till Handlingarne.
2.0 (]en ,^ April 1829 med hemställan, huruvida understöd
af 3:dje Hufvud-Titelns besparingar lämpligen kunna anslås för
skicklige Officerare, som, till vinnande af insigter i sitt yrke, vöre
hugade att bivista krig utrikes.
1829 ^ea 22 Maj. föredragen; och förklarade Kongl. Maj:t, att de nu
varande inskränkta anslagen inom 3:dje Hufvud-Titeln icke medgåfve någon
ökad kostnad af beskaffenhet, sorn den ifrågaställde.
o.
0*0 Af den 14 April 1829,, angående ifrågasatt inköp af Korsö,
och Landsorts Fyrbåkar.
1829 den 22 Maj föredragen; och då Rikets Ständer icke beviljat den
för berörde fyrbåkar bestämda lösen, ansågs någon åtgärd dervid för tillfället
icke kunna vidtagas; men har sedermera, enligt Kongl. Majlis Nådiga
Beslut den i5 Junii innevarande år, Korsö Fyrbåk blifvit till Kongl.
Majrt och Kronan inköpt. . •
4 ° Af den 21\ April 1829, angående ifrågaställde förändringar,
till beredande af lindring vid Beväringsskyldighelens fullgörande,
medelst utseende af sådane Exercice-platser, hvarest de Beväringsskyldige
från hvarje ort kunde med minsta besvär och kostnad fullgöra
de erfordeliga vapenöfnhagarne.
Bihang till R. S. Brot. 1834. a Sami. 1 Af del, 3 Band- 2
testa Häftei.
i
Bil. till Ji. St. Just. Ombudsm. Emi/. Ber. tl. i5 Fehr, i834*
1829 elen 22 Maj föredragen; och Krigs-Collegium i Nåder anbefaldt,
ali,\ sedan samtlige Kongl. Majrts Befallningshafvande och Regements-Cheier
hörde blifvit, med deras och eget underdånigt utlåtande lill Kongl.
Maj:t inkomma.
Af den 12 Junii 1829, angående förhöjning i Rotehjelpen
för svaga Rotar inom Kronobergs och Calmar Län.
1829 den i5 Augusti föredragen, sedan Landshöfdingarne i förenämnde
Län, till följd af Nådig befallning, afgifvit underdånigt utlåtande om
lämpligaste sättet för utbetalning af den ifrågasatte Rotehjelpen; och det af
bemälde Landshöfdingar i berörde afseende framställde förslag, såsom både
enkelt och ledande tili Rotehållarnes beqvämlighet, till efterrättelse i Nåder
faststäldt, och vederbörande derom förständigade.
^ O Af den 3 Julii 1829, angående ett förändradt sätt för Salpeters
transporterande.
1829 d. 21 November föredragen; och då de Södra Krutbrukens belägenhet
gjorde land-transport af Salpeter för deras behof oundviklig, fann
Kongl. Maj:t någon förändring i sättet för densammas transporterande icke
kunna ega ruin ; äfvensom Kongl. Maj:t, hvad angick dea i Wester-Norrlands
och Gefleborgs Län tillverkade Salpeters forslande till Husby Klosters
Krutbruk i Dalarne, ansåg något förändradt sätt derföre icke vara
lämpligt.
Deremot skulle Salpetern från Jemtland få transporteras genom
Herjeådalen oell Norra Helsingland directe lill Klosters Krutbruk, i stället
för den förut begagnade omvägen genom Sundsvall. Och jemte det Kongl.
Maj:t i Nåder biföll, att Salpeteruppbörden för år i83o uti Wester- och
Norrbotten finge ske äfven under Mars månad, ville Kongl. Maj:t i Nåder
tillåta, att försök berörde år finge anställas med att föra den i sistnämnde
provinser producerade Salpeter land vägen till Umeå, derifrån sjöledes
till Gefle, samt vidare landvågen till Klosters Krutbruk, till utrönande huruvida
svårigheterne eller fördelarne dervid vore öfvervägande; om utgången
hvaraf Comiterade för Salpeter-ärendena anbefalldes med berättelse
till Kongl. Majrt i underdånighet inkomma.
Till minskning af det till Salpeters forslande behöfliga hästantal skulle
skjutslegan få förhöjas i förhållande till den större tyngd, som den skjutsskyldige
frivilligt åtog sig att föra, utöfver hvad honom, enligt gällande
författningar, ålåg.
Bil. lill R. St, Just, Omludsm. Emb. Ber. den i5 Febr, 1834.
3
7:0 Af den i3 Julii 1829, angående förändring lili stadgandet,
att Rotehållarne skola personligen infinna sig vid General-mönstringar
med Båtsmans-districten.
182c) den 15 Augusti föredragen; och har Kongl. Maj:t, af förekommen
anledning, uti Nådigt bref af d. i6:de Maj 1827, redan förklarat, att den
Bust- eller Rotehållare, sorn genom befullmägligadt ombud vid Generalmönstringar
sig infinner, icke skall vara underkastad de i författningarne
stadgade böter för uleblifvande vid mönstringar, så framt det befullmägtigade
Ombudet förmår gifva bestämdt besked om allt hvad emellan Båtsmannen
och Roten kan ifrågakomma, eller af General-Möns ter herren till
afgörande framslälles; hvilket Nådiga Beslut innefattade den af Ständerne
uti deras skrifvelse föreslagna åtgärd.
8.0 Af den i3 Julii 1829, angående öfverlåtande af en Kronan
tillhörig Tomt i Landskrona till Oelreichska Enkhus-Inrättningen
derstädes.
1S29 den i5 Augusti föredragen; och då ifrågavarande Tomt vore för
Kronan oumbärlig, fann Kongl. Maj:t ej skäl att den sålunda gjorde underdåniga
hemställan bifalla.
Q.O Af den 3o Julii 182c), med framställning om åtgärders vidtagande
lill befrämjande af hjelp-rotars utbyten.
i83o den 27 Februarii föredragen; och skulle i denna del förblifva vid
hvad genom Kongl. Circulaire-Brefvet af den 3o Maj 1826 redan vore stadgadt,
nemligen: att alla ansökningar om utbyten af från stamrotar afiägsne
hjelprotar, samt om roteflytlningar i allmänhet, höra ske hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Länet, hvilken, efter alt så väl den Rotehållare, med
hvilken utflyttningen är i fråga, sorn äfven Soldaten eller Båtsmannen, - då
någondera nummern icke är vacant, hörde blifvit, samt vederbörande Regements-
eller Corps-Chef jemväl i ämnet yttrande afgifvit, eger alt, efter
förekommande omständigheter och gällande författningar, utslag i anledning
t i eraf meddela, hvilket utslag dock bör Kammar-Coilegii pröfning underställas.
IO:o Af den 3o Julii 1829, angående tillåtelse för Rusthållarne
vid samtlige indelle Cavalleri-Regementen att förfärdiga Ryttarens
beklädnad af vadmal.
1829 den 3 October föredragen; och i likhet med hvad förut blifvit
Bil, till R. St, Just, Omh.. Emh. Ber, den i5 Fehr. i834-
Rustliållarne vid Skånska Cavalleri-R eg emen tena och Bohus Läns Regementes
Södra BataiJion beviljädt, ville Kongl. Majrt i Wäder tillåta äfven
de öfrige Ca valleri-Regemen,lenas Rusthållare att till beklädnad för Ryttare
nyttja vadmal, med vilkor likväl,, att skiljaktighet i detta hänseende inom
hvarje Regemente för sig icke må finnas, samt att vadmaln till färg och
godhet, enligt fastställande modeller, vid besigtningen finnes antaglig,
I I ‘O Af den 3o Julli 18:19, angäendeSalpetergärdens upphörande.
1829 d. 11 September föredragen; och Nådig Skrifvelse lill Rikets
Ständer angående vilkoren för Salpetergärdens upphörande aflåten.
12:0 Af d. 19 Augusti 1829, angående tillhandahållande vid
hvarje indelt Sqvadron af ett modell-exemplar å munderingsper
sedlar.
1800 d. 6 Februarii föredragen; och förordnade Kongl. Majrt att å alla
de munderingspersedlar, hvilka, enligt författningarna, icke genom allmän beställning,
utan af Rustliållarne sjelfve anskaffades, ett behörigen stämpladt
exemplar må, genom Krigs-Collegii försorg, för Rustliållarne vid hvarje
Sqvadron, af alla Rusthåll, Regementen och Corpser, uppå Rusthållarnes
bekostnad anskaffas och dem genom vederbörande Sqvadrons-Chef tillhandahållas,
när till erhållande deraf de i Collegium vederbörligen sig anmäla.
I 3:0 Af den 19 October 1829, angående befrielse från rotering
för CapellanS-boställen samt örn lindring deruti för vissa hemman
uti Jönköpings Län. >
1829 d. 14 November föredragen; och skulle frågan derom förekomma
i elt sammanhang med de flera på Kongl. Majrts pröfning beroende
maij, angående extra-i oteriflgsjemkningen i Riket. Hvarefter Kongl. Maj:t
under den 2 November innevarande åi' härom beslutat, enligt de meddelanden,
som till Rikets Ständer komma att serskildt göras.
t
I 4:o Af d en ix) October 1829, angående åtgärders vidtagande
till befordrande af den inhemska Häst-culturen samt till lättnad för.
Remonterings-skyldighetens fullgörande.
1829 d. 21 November föredragen; och frågan, i afseende å den begärda
tillåtelsen om öfverförande å Ångpaqueten från Greifswald tili Ystad
af Race-bästar från Norra Tyska orterna, Öfverlemnad till Handels- och.
Tinauce-Expeditionens underdåniga föredragning.
Bil. till R. ä. Just. Emb. Bet. äcu i5 Febr. i834-
3
I anledning af Rikets Ständers underdåniga hemställan om Svenska
Remonters antagande företrädesvis vid Cavallerie-Regementena , ansåg Kongl.
Maj:t någon vidare åtgärd icke vara behöflig, enär Kongl. Majrt sådant till
vederbörandes iakttagande redan anbefallt; äfvensom Kongl.,Majit, till hvad
om fyraåriga undermåliga Remonters antagande i underdånighet hemstaldt
blifvit, icke fann för godt lemna Nådigt- bifall.
10.0 Af den 28 Oetober 182c), angående inställande af all indelning
till ordinarie rotering af dittills oroterad jord.
1829 d. 28 November föredragen; och skulle till pröfning förekomma i
sammanhang med frågan om extra-roteringsjemkningen. EnligtNådigt Beslut
den 2 November innevarande år kommer serskild skrifvelse till Rikets
Ständer att i ämnet afgå.
16.0 Af den 18 November 1829, angående Directionens för
Dykeri- och Bergnings-Compagniet uppgifne vilkor för vidare fortsättning
af Compagniets befattning med Dykeri- och Bergningsan
^
stalterne i Riket.
1829 d. 18 December föredragen; och vederbörande om Rikets Ständers
beslut underrättade; hvarjemte Kongl. Majrt förordnade, att alla Dykeriväsendet
rörande mål borde, från och med i83o års början, genom Handels-
och Finance-Expeditionen i underdånighet föredragas.
I JlO Af den 3o November 1829, angående beviljandet af serskildt
anslag till Försvars-verkets iståndsättandé.
1830 den i3 Februarii Iöredragen; och öfverlemnade Kongl. Majrt åt
en serskild Comité' att utarbeta Förslag till fördelning af ifrågavarande
anslag, samt att uppgöra plan för de anskaffningar och arbeten, sorn borde
med detsamma årligen åstadkommas.
Det af samma Comité uppgjorde underdåniga förslag i ämnet har
Kongl. Majrt under den 17 September samma år hufvudsakligen i Nåder
gillat,
lStO Af den 3o November 1829, angående tågande truppers
inqvartering och proviantering under fredstid,
Sedan Krigs-Cojlegium deröfver afgifvil utlåtande, hafva handlingarne i
målet, under den 12 Mars i83i, blifvit öfverlemnade till Comiterade för
utarbetandet af förslag till ny Tåg-ordning, för att med yttrande deröfver
till Kongl, Majrt i underdånighet inkomma*
6 Bil- till R. St. Just, 0 inhild sm. Emi. Ber, ilen i5 Fehr, i834.
IQ'O Af den 3c? November 1829, angående Öfverste-Lieutenanten
de Mottoni tillagde löneersättnings-förmoner.
i83o den 23 Januarii föredragen; och, hvad beträffade det de Mottoni
af Rikets Ständer beviljade årliga förhöjda expectance-arfvode, Rikets Ständers
hemställan i Nåder bifallen, på det sätt, alt detsamma lills vidar»
skulle af honom få uppbäras.
20.0 Af den 27 December 182g, angående liqvid emellan
Förvaltningen af Sjö-Ärendena och Allmänna Magazins-Inrättningen,
för det lill Flottans behof i Landskrona befintliga proviant-lager.
i83o den 9 Julii föredragen; samt öfverlemnad till Handels, och Finanee-Expeditionens
underdåniga föredragning.
21 O Af den 5 Februarii i83o, angående Städernes Inqvarle3
ingsbesvär.
l83o den 23 Februarii remitterad till Krigs-Collegium och Stats-Conloiret.
22 0 Af den 10 Februarii i83o, angående verkställd granskning
af 1826 års redogörelse för Invalid-Inrättningen.
i83o den 6 Mars föredragen; och, såsom till någon åtgärd ej föranledande,
lagd till handlingarne.
23 O Af den 28 December 1829, angående regleringen afRiksSlatens
Tredje Hufvud-Titel.
i83o den i3 Februarii föredragen; och frågorna om Indelta Armeens
lön- och accords-reglering, samt 0111 nya Stater för Gardes-Regementena
öfverlemnade till serskilde Gomiterade.
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder förordna, att fourragerings-året för värfvade
Cavalleriet borde beräknas flan den 1 Januarii till den sista December;
äfvensom att statsbidraget till Indelta Armeens beklädnad lomme hädanefter
att utgå contant endast för elfectiva styrkan, hvarjemte Stats-Contoret
anbefalldes inkomma med underdånigt utlåtande i fråga, huruvida det kunde
vara för Kronan fördelaktigt, 0111 brödbakningen i Krono-Bagerierna i
stället öfverlemnades åt enskilda speculationen.
Öfriga ämnen i Rikets Ständers skrifvelse blefvo vederbörande Verk
till verkställighet meddelade.
Bil, till R, Sc, Just. Ombuds tu. Ettil), Ber, den i5 Febr. i834*
7
24:0 Af dea ii Februarii i83o, angående det å Riks-Statens
3:dje Hufvud-Titel uppförde anslag till durchmarche-kostnader.
i83o den j3 Mars föredragen och skulle hvila intill dess Krigs-Collegium
inkommit med infordradt utlåtande i fråga om Kronoskjutsens förhöjning.
i83o den 6 Maj föredragen i sammanhang med Rikets Stunders underdåniga
skrifvelse om ändringar i Kronoskjuls-väsendet, och Stats-Contoiret
underrältadt om den ersättning, som blifvit Stats-Verket beviljad, lill betäckande
af den genom den ökade Kronoskjuts-legan möjligen uppkommande
brist i förrberörde anslag.
25- O Af den 8 Februarii i83o, angående anslag för Garnizöns.
Sjukhus- och Andra Lif-Gardets Casern-byggnader.
i83o den i3 Mars föredragen; och anbefalldes vederbörande Directioner
alt låta upprätta och till Kongl. Majrt i underdånighet inkomma med
förslag till ifrågavarande byggnaders fortsättning och fullbordande. Hvarjemte
Direclionen för Andra Lif-Gardets Casern byggnad förständigades afgifva
underdånig förklaring, huruvida de af Directionen, till ledning för
Rikets Ständer vid byggnads-anslagets beviljande, meddelade uppgifter och
kostnadsförslag varit tillräckligen noggranna och säkra för alt lemna visshet,
att Kongl. Majrt icke blef satt i nödvändighet att, vid Rikets Ständers nästa
sammankomst, till denna byggnad äska nytt anslag. — Kongl. Majrt har
sedermera under den 22 April samma år, uppå Directionens för Andra
Lif-Gardets Casernbyggnad underdåniga anhållan alt få ingå Contract med
Conducteuren Carlberg om berörde byggnads fullbordande, i Nåder bifallit
Conträdets afslutande emot 68,000 Rrdr i ett för allt.
26 O Af den 4 Januarii i83o, angående ökadt anslag å 7:de
IIufvud-Titeln för Mililaire Enkors och Barns pensionerande m. m.
i83o den 3o Mars föredragen; och fördelades det ökade anslaget, 7,000
Rrdr, emellan Armeens Pensions-Cassas serskilda fonder, så att 45oo Rrdr
anslogos till Pensions-staten för Officerares, och det öfriga, eller a5oo Rrdr,
lill den för Under-Officerares och deras vederlikars Enkor och Barn; hvarjemte
Kongl. Majrt i Nåder täcktes förklara Sin höga tillfredsställelse, att
Rikets Ständer erkännt den af Amiralitets-Staterne ifrågaställde rättighet för
Amiralitels-Krigsmans-Cassan, att få tillgodonjuta den en per mille afgift,
vid köp af roterade Båtsmanshemman i Riket samt husköp i Carlskrona,
•8 Bil. till R. St. Just. Ombud sin. Etnb. Ber. d. 15 Fehr. i834.
sorn hittills till Wadstena Krigsmanshus-Cassa ingått, vara föremål, icke
för lagstiftande, utan för verkställande magtens pröfning.
37:o Af den i December 182c), med hemställanden i afseende
på infordrade uppgifter rörande Kronans hus och byggnader i Hufvudsladen
och i landsorten.
^83o den 16 Januarii föredragen genom Kammar-Expeditionen; och
frågan, hvad den rörde de miiitaire byggnaderne, öfverlemnad till KrigsExpeditionens
underdåniga föredragning.
i83o den Jo Mars föredrogs genom Krigs-Expedilionen; och skulle,
hvad Kongl. Maj:t, uppå Kammar-Expeditionens föredragning, i Nåder förordnat,
rörande såväl tiden för redogörelsens afgifvande öfver verkstälde
byggnads- och reparationsarbeten å Kronans hus och byggnader, sorn ock
berättelsers aflemnande om verkställigheten af de anbefallde sådane arbeten,
jemväl i afseende på de militaira byggnaderne, tjena till efterrättelse; i
följd hvaraf ej mindre underdåniga utlåtanden från Krigs-Colfeginm och
Förvaltningen af Sjö-Ärendena infordrades, i afseende på tiden för ifrågavarande
redogörelsers aflemnande för de Kronans publika hus och byggnader,
som stå under berörde Embets-Yerks inseende, utan ock nämnde Verk,
tillika med Directionerne öfver Allmänna Garnizons-Sjukhus-och Andra LifGärdets
.Casernbyggnadel’ förståndigades att, vid samma tid, som förslag
afgifvas till användande af årsanslagen, då äfven, livar och en, för de under
dess inseende ställde byggnader, aflemna fullständig berättelse, i hvad mon
de för det föregående året anbefallde byggnads- och reparations-arbcten
blifvit verkställde.
Sedan Krigs-Collegium och Förvaltningen af Sjö-Ärendena med de infordrade
underdåniga utlåtandena inkommit, fann Kongl. Maj:t det, böra förblifva
vid hvad redan vöre stadgadt, i afseende på tiden för redogörelsernas
afgifvande för de under dessa Verks inseende stående byggnader.
28:0 Af den 20 Januarii i83o, angående dispositionen af åtskilliga
byggnader i Landskrona.
i83o den 27 Mars föredragen; och frågan uppskjuten tills det hunnit
utredas, hvilka Kronans hus och byggnader i berörde stad äro för defer.-  sionen behöflige,'
29:o
Bil. till R. Sr. Just, Ombud un. Emb, Ber, d. i5 Febr. 1834-
9
29:0 Af tien 29 December 1829, med anhållan, att export af
krut malte öfverlåtas åt den enskilda speculationen.
i83o den 27 Mars föredragen: och fann Kongl. Maj:t ingen åtgärd
kunna beviljas till inskränkning i Kongl. Maj:ts höga rätt, alt efter sig för
tillfallet företeende omständigheter besluta om sättet för öfverflödigt kruts
lory! traiule.
Beträffande Rikets Ständers underdåniga anhållan om nedsättning i
krutpriset vid inrikes försäljning och inskränkning i Kronans inlösens skyldighet,
samt alt, i stället för krut, salpeter må i förråd uppläggas, skulle
denna del af Rikets Ständers skrifvelse komma i Nådigt öfvervägande, när
de med krutbrnks-egarne ingångne Contract tiiländalupit.
Vid fastställelse sedermera, under den 26 Mars i83i , af iyga sådane
Contract, har Kongl- Maj:t funnit dessa hemställanden förfalla; hvarjemte
Kongl. Majit, under den 26 November 1831, i Nåder förordnat, alt krutförsäljningspriset
borde successivt höjas, så att det motsvarade tillverkningskostnaden.
3o .O Af den 7 December 1829, angående Mötes-Passevolanceafgiften
för Indelta Armeen.
i83o den 27 Mars föredragen; och har, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers beslut samt med några nödiga befunne tillägg, allmän Kungörelse
derom blifvit utfärdad. Krigs-Collegium, som, jemte Stats-Contoret,
af Kongl. Majlis Beslut erhöll serskild del, anbefalldes att för uppbörden
af den nya Passevolance-afgiften inrätta en serskild, af den förra
Passevolance-fonden oberoende Räkenskap och Hufvudbok, som komme att
af Rikets Ständers Revisorer, lika med statens öfrige räkenskaper, granskas;
att till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till Reglemente för Passevolancemedlens
utlåning och hvad till förrättningen i öfrigt kunde höra, samt att
afgifva underdånigt utlåtande, huru borde förfaras med lön-vilkoren för personalen
vid Armeens Commissariat, sedan deras tillförne hafde befattning
upphört,
1 sammanhang med denna Rikets Ständers skrifvelse, hafva blifvit i
underdånighet anmälde a:ne af åtskilliga Riksdags-Fullmägtige utaf BondeStå!
wiet, vid senast förflutne Riksdag, till Kongl. Majjt i underdånighet ingilne
skrifter, undertecknade den ena af Talmannen Joli. Oison Longberg
Bihang till R. St. Fröt. 1334. 2 Sami. 1 Afä. 3
irsta Häftet.
10
Bil. till R. S. Jin t, Ombudsm. Emb. Ber, den i5 Febr. 1834-
med flera, samt den andra af Casp. Wijkman, Anders Danielsson, Joh.
Jac. Rulberg m. fl., innefattande båda protest emot Rikets Ständers i denna
fråga meddelade beslut; och hvad först angick de uti dessa Skrifter dels
gjorde anmärkningar emot lagligheten af detta måls behandling, hvilken
ansetts strida emot rätta meningen af 80 §. Regeringsformen, samt att då frågan
vöre af Bevillnings^-egenskap, beslutet ej medförde gällande kraft, enär
ej alla fyra Stånden sammanstämmande deruti deltagit, dels ock väckta påstående
0111 Rust- och Rolehållares serskilda hörande öfver Rikets Ständers
beslut, innan detsamma till verkställighet befordrades; så emedan ofvan
åberopade 80 §. Regeringsformen bestämdt innehölle, att Konung och Rikets
Stander ega att samfälld t vidtaga beslut i sådana ämnen, som angå de med
Landet och Städerne i afseende på Krigsmagten upprättade Contract oell
Indelnings-Verk, samt att deruti göra ändring, om så skulle nödigt pröfvas;
men någon den minsta anledning af samma §. icke igenfunnes tillden
i samma Skrifter framställda tydning, som skulle i så beskaffade ämnen
äfven Rust- och Rolehållares serskilda börande för giltigheten af beslutet
erfordras, hvilken tydning fastmera stod i uppenbar motsägelse med den
oinskränkta beslutande rätt, som uti berörde ämnen blifvit de båda Statsmagterne
samfälldt tillerkänd; lliy och enär ^5 §, Riksdags-Ordningen, som
bestämdt upptager de Riksdagsärender), för hvilkas afgörande alla RiksStåndens
sammanstämmande beslut erfordras, icke bland dessa undantag
upptagit ofvannämnde i 80 §, Regeringsformen omförmälde ärenden, hvilka
således äro att anse lika med alla öfriga mål, der 3:ne Stånds mening gäller,
har Kongl. Maj;t, uppå alla dessa skäl, funnit ofvanberörde, genom ovigtig
tydning af Grundlagarne tillkomne anmärkningar något vidare afseende icke
förtjena; likasom Kongl. Majit icke heller bifallit den uti ifrågavarande skrifter
begärda nedsättning i de af Kongl. Majit äskade och af Rikets Ständer
beviljade Passevolance-afgifterna, hvilka, genom minskning emot hvad förut
egt rum , redan undergått all den nedsättning, sorn med det åsyftade ändamålet
af tillräcklig vapenöfning för Trupperne stod att förena; och har Kongl. Majit,
hvars uppmärksamhet blifvit fästad å det på-åtskilliga ställen obehöriga och
emot Rikets Ständers Beslut förnärmande skrifsätt, sorn uti den senare af
ofvanberörde Skrifter blifvit nyttjadt, förklarat sitt ogillande deraf.
Ett af Kongl. Collegium i .underdånighet, ingifvet project tili Reglemente'för
Passevolance-Verkets förvaltning m.,m. har, efter granskning under
den i3 Aug. i83.i, blifvit till Gollegium återställd t för att utarbetas, i enlighet
med några deruti af Kongl. Majit gjorda ändringar; hvarefter pro»
jéetet skulle lill Kongl, Majits Nådiga fastställelse åter insändas.
Bit, till R, St, Just. Ombudsm , Emli. Ber, den i5 Febr. 1834*
Sedan bemälde Collegium, till underdånig följd häraf, inkommit
med förnyadt project till Reglemente för besörjandet af underhållet,
ej mindre för de Indelta Regementena till Häst och Fot samt Beväringsmanskapet
under möten och mönstringar, än ock för Indelta Cavalleriels
Exercice-Sqvadroner, äfvensom med serskildt underdånigt project
till kungörelse rörande uppbörden och redovisningen af Mötes- och
Trosspassevolancemedlen; har Kongl. Majrt, under den 20 Januarii i83a,
dessa project i Nåder gillat och fastställt, sådane desamma blifvit från
trycket till vederbörandes efterrättelse utgifne.
3i;0 Af den 5 Februarii i83o, angående tillåtelse för Regemen
tenas Beklädnads-Directioner, att emot ränta, uti Ranken, på så kallad
afskrifningsräkning insätta deras contanta medel.
i83o den 7 April föredragen; och Krigs-Collegium anbefalldt, att, efter
vederbörandes hörande, med underdånigt utlåtande inkomma, hvarefter
Kongl. Maj;t, uppå ytterligare anmälan under den 19 Januarii 1831, i Nåder
biföll Rikets Ständers gjorda hemställan; derom Nådigt Bref till Fullmägtige
i Rikets Ständers Bank jemväl utfärdades.
1831 den 3 April ånyo föredragen: Sedan Banco-Fullmägtige i anledning
häraf i underdånighet upplyst, att den Rikets Ständers Skrifvelse,
sorn föranledt Kongl. Maj:ts ifrågavarande beslut, icke stod i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers, i fråga om medels insättning i Banken på afskrifningsräkning,
endast vilkorligen fattade beslut, genom hvilket, efter
det Banco-Utskottets hemställan om penningars upplåning af Banken, emot
obligationer ställde på Innehafvaren, blifvit af Rikets Ständer bifallna, den
i sammanhang dermed alternativt väckte fråga om penningars emottagande
på afskrifningsräkning kommit att förfalla; Och då Fullmägtige således icke
ansett sig vara i tillfälle att Beklädnads-Directionernas medel å sådan räkning
emottaga, har Kongl. Maj:t, med återkallande af hvad härom i Nåder
förordnad!blifvit, tillåtit bemäldeDirectioner att, emot 3 procents ränta och
6 månaders uppsägningstid, uti Banken insätta deras contanta medel, och
derföre undfå Låne-Bankens obligationer af löpande egenskap, ställde tili
Innehafvaren.
Jemte det Kongl. Maj:t förklarat sin förundran öfver den oordning,
som vid detta tillfälle egt rum, och som föranledt den ena af de hägge
Stats-Magterne att vidtaga ett beslut, grundadt på ett officielt meddelande
från den andra, hvilket sedermera funnits sakna gällande grund, har Kongl.
12
Bil. till JR. Se Just. Ombud sm. Emb. Ber. d. x5 Febr. 1834-
Maj:t ansett mått och steg böra tagas, hvarigenom för vederbörande, sorn
med expedierandet af Rikets Ständers. Beslut hafva befattning, ansvar för
försumlighet och. oordentlighet dervid stadgades, svarande emot det, sorn
Kronans Emhets- och Tjenstemän i dylika fall icke kunna undgå. Och har
Kongl. Maj:t förmodat, att Rikets Ständer icke mindre af förevarande, af
Kongl. Maj:t i Nåder anmärkte förhållande, än äfven med anledning deraf,
att vid sista Riksdag jemväl i andra frågor inträffat, att Rikets Ständers
Beslut blifvit dels ofullständigt, dels origtigt, dels ock alldeles icke expedierade,
skola föranlåtas vidtaga nödiga åtgärder till förebyggande för framtiden
af så beskaffade händelser och deraf följande oredor.
• O Af den r Mars 1.83b, angående ersättning till Majoren,
Friherre Koskull för förlorade löningsformoner.
i83o d. rj April föredragen: Och täcktes Kongl. Majit i Nåder tillåta,
att Friherre Koskull finge från och med år 1828- och tills vidare på all
männa
Indragnings-Sta ten uppbära de honom af Rikets Ständer, utöfver
dess förut innehafvande expectancelöa, beviljade a5o R:dr årligen.
33 • O Af den 1 Mars i83o, angående Skeppet Tapperhelen och;
Fregatten af Chapman.
t 83 o d. 7 April föredragen och remitterad till Justitise-Cancellerens
handläggning.
Sedan Justitias-Cancelleren, i anledning häraf, i underdånighet anmält,
att uti Rikets Ständers Skrifvelse den irring förelupit, att, i stället för
Linieskeppet Försigtigheten och Fregatterna Camilla och Euridice, influtit
namnen Tapperheten och af Chapman, hvaraf åter följde, att den i C011-  tractet om förenämnde tvä ane fartyg förefunna olikhet icke, såsom Rikets
Ständers skrifvelse antyder, hade afseende på skeppet Tapperheten och Fregatten
af Chapman, har Kongl. Maj:t, enär på sätt Riksdagsprotocollen
jemväl utvisade, Rikets, Ständers afsigt med deras skrifvelse varit att få utredt,
hvem sorn vållat den i Contracten om de senast försålde tvänne
fartygen förefunne olikhet, för att, i händelse förlust för-Kronan derigenom
uppstått, anspråk måtte i behörig ordning kunna göras, under den 26 Mars
i83i i Nåder anbefallt Justitiae-Cancelleren, att 1 underdånighet inkomma
med bestämdt yttrande, om någon förlust genom den förelupna origtigheten
Kongl. Maj:t och Kronan tillskyndats, och laglig anledning, i följd deraf,
kunde vara till ersättningstalans anställan emot vederbörande.
Bil. till R. Jt. Just. Omhudsm. Émb. Ber. den 15 Febr. 1834*
iS3i d. 21 Maji ytterligare föredragen, hvarvid Kongl. Maj:t, sedan
Justitiaj-Cancelleren bestämdt upplyst, att, genom den uppgifna olikheten
i köparens och säljarens exemplar af Contractet om ifrågavarande handel,
någon förlust för Kongl. Majrt och Kronan icke uppstått,, ansett den af
Rikets Ständer väckta fråga om anställande af ersättningstalan derföre komma
att förfalla.
Hos Kongl. Maj:t har vidare blifvit i underdånighet anmäld en, af
4 Ledamöter uti Expeditions-Utskottet vid sista Riksdag, ingifven underdånig
skrifvelse med tillkännagifvande, att, vid expedierandet af Rikets Ständers
ifrågavarande skrifvelse, åtskilliga felaktigheter förelupit, och att Rikets
Ständer bland annat beslutat hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla om
nödiga åtgärders vidtagande till utbekommande af de återstående köpeskillingsbeloppen
för Skeppet Tapperheten: 9,000 Rrdr Hamburger-Brco och
Fregatten af Chapman 1,000 Pund St. Och ehuru detta Rikets Ständers
beslut sålunda icke blifvit i grundlagsenlig ordning anmäldt, har Kongl.
Majrt, enär den åtgärd, hvarom Rikets Ständer beslutat anhålla, varit af beskaffenhet
att kunna af Kongl. Majrt, utan en sådan anhållan, företagas,
funnit sig af hvad i afseende på formen af detta ärendes behandling föiekommit,
icke vara förhindrad att till pröfning upptaga sjelfva frågan örn
och hvilken åtgärd i förevarande ämne borde ega rum, med hvilket förhållande
Kongl. Majrt under den ri December i83o handlingarna i målet
till Justitias-Cancelleren i Nåder öfverlemnat, för att i anseende till den
olikhet, som visade sig emellan hvad till Kronan blifvit betaldt för Skeppet
Tapperheten och Fregatten af Chapman, samt hvad i Contracten finnes
bestämdt, emot vederbörande vid behörig Domstol utföra talan om den
ersättning, hvartill Kronan kunde pröfvas lagligen vara berättigad.
ii
34.10 Af den 5 Mars i83o, angående fortskyndande af det, Co
-
miterade till granskning af Författningarna rörande Rustnings- och
Roteringsförbindelserne uppdragna arbete.
i83o d. 7 April föredragen^ och Comiterade anbefallde fortskynda arbetet
och i underdånighet inberätta, huru långt det fortgått samt huru lång
tid kan åtgå för dess fullbordande, och har Kongl. Majrt vidare i detta
afseende försäkrat den Ledamot i Comiteen, sorn af densamma utses till
arbetets slutliga iordningsställande och författande, om en oafkortad gralin
fication af 1000 R:dr.
ts4 Bi/, lill R, Se. Just. Ombudsm. Emh. Ber. dtu i5 Febr. i834.
,n -
<Jb'.0 AF den 3o Julii 1829, med hemställan om ett sammandrag
af Författningar rörande Syner å Soldat-Torp 111. m.
i83o d. 7 April föredragen och remitterades till Comilerade för granskande
och samlande af Författningarne i afseende på Rustnings- och Roteringsförbindelserna.
36 'O Af den i5 Mars i83o, angående Salpetergärdens upphörande
och ett Stats-anslag af 124,000 R:dr till Salpeters inlösen.
i83o d. 7 April föredragen; och har allmän kungörelse om Salpetergärdens
upphörande blifvit utfärdad, med Nådig försäkran om Salpeters
.fortfarande inlösen.
37:0 Af den 7 December 182g, angående verkställd revision
af Wadstena Krigsmanshus-Cassas Räkenskaper för år i8a5 och Militias-Boslälls-Cassan
för år 1826.
i83o d. 7 April föredragen; och Rikets Ständers hemställan, att de a fskrifningar,
som af Kongl. Majrt tillåtas, måtte i Räkenskaperna upptagas
för det år, då de blifvit beviljade, i Nåder bifallen.
38 iO Af den 11 Februarii j83o, med anhållan om ersättning
till Rotar, Soldater och Båtsmän för skador, tillfogade manskap,1 under
arbelscommenderingar hos enskilde.
i83o den 7 April föredragen och bifallen, hvarom allmän Kungörelse
i Nåder utfärdad blifvit.
3c):0 Af den 1 Mars i83o, angående Krigsfondens förvaltning
och Svenska Kronans återstående fordringar i Norrige.
i83o d. 7 April föredragen; och befattningen med dessa fordringars
indrifvande åt Stats-Rådet Holst uppdragen, med förständigande att till
Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva fullständig utredning öfver deras återstående
belopp samt tiden då de kunna påräknas vara indrifne.
Hvad åter vidkom Rikets Ständers underdåniga anhållan, alt någon
förminskning af Stats-Verkets utestående fordringar hos enskilde personer
Bil. till R. St. Just. Ombudsm. Emh. Ber, cl. i5 Febr. 1834.
eller corporationer ej genom accorder matie äfventyras, ansåg Kongl. Majit
endast böra bero på dess eget Nådiga ompröfvande att derutinnan vidtaga
den åtgärd, som vore för Statsverket förmonligast.
4c>:0 Af den 17 Mars l83o, angående förnyad reglering af RiksStatens
3:dje Hufvud-Titel.
i83o d. 29 April föredragen; och hafva Krigs-Collegium och Stals-Contoret
deraf erhållit del.
4-1:0 (jen 2 Januarii och 17 Mars i83o, om anvisning af
70,000 R:dr för Krigs-Collegii f. d. Departementers materiela behof
och kruttillverkningskostnader.
i83o d. 29 April föredragen; och Stats-Contoret om Rikets Ständers
beslut försländigadt.
4^:0 Af den 17 Mars i83o, angående anslagne medel för en
Vattenlednings anläggande vid Carlskrona.
i83o d. 29 April föredragen; och Förvaltningen af Sjö-Ärendena om
Rikets Ständers beslut underrättad.
Sedan Förvaltningen derefter till Kongl. Majit inkommit med underdånig
framställning om de i detta afseende vidtagna förberedande anstalter
och gjorda undersökningar, har Kongl. Majit under den 22 December i83i
funnit ändamålet, eller Stadens förseende med sött vatten, säkrast och bäst
kunna vinnas genom en vattenledning med jernrör från Lyckeby-å till
Staden och uppförandet af en vatten-reservoir derstädes, hvarom Förvaltningen
erhållit vidare förordnande.
43 • O Af den 22 December 1829, med hemställan i afseende på
den, vissa Socknar åliggande skyldigheten att utgöra tjenstbar heter
111. m. till Dylta Svafvelbruk.
i83o d. 29 April föredragen; och en Comité förordnad att i ämnet
sig utlåta.
Denna Comites sedermera afgifna underdåniga utlåtande har, under
den 4 Mars 1831, blifvit till Krigs-Kammar- och Bergs-Collegierne remittera
dt.
»6 Bil. till R. St. Ju.t. Ombud sm, Etub. Ber. den i5 Febr. iS34-
44 ° Angående den i Rikets Ständers Skrifvelse, rörande regleringen
af Riks-Statens Andra Hufvud-Titel gjorde anmälan i afseende
på arfvodets beräknande för Krigs-Hof-Rättens MiJilaire Ledamöter.
i83o den a3 Januarii föredragen genom Handels- och Finance-Expcditionen,
och frågan öfverlemnad till Krigs-Expeditionens underdåniga iöredragning.
1800 den 29 April, vid underdånig anmälan härom, genom KrigsExpeditionen,
förklarade Kongl. Maj:t Sig, emot Kongl. Brefvet äf den 19
December 1826, icke kunna bifalla den af Rikets Ständer föreslagne minskning
i arfvodet för de Ledamöter inom Krigs-Hof-Rätten, sorn i Stockholm
äro stationerade.
45:o R ikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 28 December
1829, i anledning af verkställd granskning utaf de till Allmänna
Garnisons-Sjukhus-byggnaden anslagne medels förvaltning.
i83o den 29 April föredragen; och den af Comiterade för berörde
byggnad afgifne förklaring i ämnet antagen, såsom fullständig och nöjaktig;
hvarvid Kongl. Majrt tillika yttrade den öfvertygelse, att Comiterade icke
gifvil anledning till de anmärkningar, Rikets Ständer emot deras förvaltning
framställt; i följd hvaraf dessa anmärkningar icke heller kunde till någon
vidare åtgärd föranleda.
46:0 Af den 17 Mars i83o, angående de till Försvars-Verket*
iståndsättande anslagne medels förräntande i Banken.
i83o den 22 April föredragen och bifölls.
4.7:° Af den 11 November 1829, angående föreslagne förändringar
i Kronoskjuts-väsendet.
i83o den 6 Maji föredragen; och. bar, i öfverensstämmelse med hvad
Rikets Ständer föreslagit, allmän Förordning härom i Nåder blifvit utfärdad.
48 :0 Af den 7 December 1829, angående lindring uti skyldigheten
att fortskaffa Kronans ekevirkes-transporter.
i83o den 6 Maji föredragen; och, med bifall till Rikets Ständers förslå?,
Bil. till R. St. Just. Ofnludtm. Emli, Ber. cl. i'5 Fehr. i834-
l7
slag, förordnade Kongl. Maj: t, att betalningen för den Kronoskjuts, sorn lill
transport af eke virke komme alt begagnas, skall erläggas med a sk. milen
lör hvarje cubikfot virke , vagnslegan deruti inberäknad , men ulan afdrag
när fordon af Kronan bestås, dock med vilkor, att, så vida menföre ej inträffar,
mindre än 16 cubikfot virke ej må lassas elter ett par hästar, samt
att den förut medgifne progressiva förhöjningen i forsel-lön för större ekevirkespiecer
försvinner, hvaremot de vid samma piecers forslande bestådde
så kallade handspikskarlar äfven fortfarande få beräknas.
Det af Rikets Ständer begärde stadgande, att ekevirke, innan kronoskjuts
till dess vidare framskaffande finge begagnas, borde vara till farbar
väg framförd t, bar Kongl. Maj:t, enär hvad Rikets Ständer i detta afseende
å sy fia t redan, så vidt ske kan, i sjelfva verket egde rum, deremot fun
nit
ieke vara af nöden.
Kongl. Maj:t biföll Rikets Ständers hemställan om entreprenad-auctions
anställande å Lands-Cancellierne, till utrönande, huruvida icke transporter
af virke, då hygget blifvit af enskilde verkställdt, kunde genom beting
tillvägabringas för ringare pris, än hvad den skjutsskyldige allmogen
tillkom, hvaremot denna åtgärd, då hygget skett directe på Kronans bekostnad,
icke ansågs lämplig.
4g:o Af den 19 Augusti 1829, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition i afseende på ekeskogarne i Riket.
i83o den 6 Maji föredragen, samt utlåtanden i anledning deraf från
vederbörande infordrade.
i83o den 38 October ånyo föredragen, då Kongl. Maj:t, i afseende
på anstalten med ekeplanterings-hagars inrättande och styrelsen deröfver,
fattade serskildt Nådigt beslut; och har Kongl. Maj:t sedermera i Nåder
förordnat, att alla ärenden, rörande förvaltningen och hushållningen med
Kronans planterhagar, vården derom samt hyggen, hvilka derstädes kunna
komma i fråga, äfvensom om sjelfva planteringarne böra genom KammarExpeditionen
i underdånighet anmälas; dock utan att någon förändring derigenom
skett uti gällande föreskrifter i afseende på hyggen för Flottans l äkning,
samt utsyningar af ekar å Kronohemman och Boställen.
Beträffande frågan om upplåtande åt Kronoskatte-jordsegare af fri
disposition olver den å deras egor 1111 och framdeles växande ekeskog samt
Bikung till R, St. 1'rot. i834. 2 Sami. 1 Af del. 3:cljc Band, 3
.testa
i8 Bil. till R. St, Just, Ombudsm. Emb, Ber. den i5 Febr. 1834-
mäste- och storverksträd; så, ehuru Kongl. Maj:t fortfor att vara af den uti
dess Nådiga Proposition i ämnet yttrade öfvertygelse, att ifrågavarande fria
dispositionsrätt hort vederbörande utan lösen tillerkännas, uti hvilken öfvertygelse
Kongl. Maj:t blifvit ytterligare stärkt genom de förekomne Svårigheterna
för verkställandet af hvad Rikets Ständer i denna del beslutat,
har Kongl. Maj:t likväl, på det det länge förberedde och af jordegarne förräntade
beslutet om ekeskogars frögifvande, om nyttan hvaraf meningarne
varit odelade, icke längre skulle uppehållas, låtit, på sätt Rikets Ständer
derom stadgat, Nådig Förordning utgå.
I- afseende på tiden för afhemtningen af de ekar, sorn blifvit för
Kronans räkning stämplade och såsom sådane från lösen undantagne, har
Kongl. Majrt, under den 7 Maji 183 r, i Nåder bestämt,; att dessa ekar
skola, enligt uppgjordt förslag, till fördelning Länen emellan under g år
fällas och apteras.
Öfver den af Rikets Ständer gjorda underdåniga anhållan, det premier
mätte utdelas för ekeplanteringar samt för utmärkt vård om redan
uppvuxen ung ekeskog, äfvensom att gratifieationer måtte beviljas för dem,
sorn till Kronan öfverlemna stora och rara ekepiecer, har Kongl. Majrt i
Nåder infordrat Styrelsens öfver ekeplanteringarne underdåniga utlåtande.
Hvad slutligen vidkom Rikets Ständers framställning om inrättandet
af upplagsplatser, hvarest enskilda med beqvämlighet kunde få afyttra för
Flottans behof användbart ekevirke, har Kongl. Maj:t i Nåder stadgat, att
i de Län, der ekehyggen inträffa, Förrättnings-männen må anbefallas, att
emot bestämd betalning emottaga det mindre antal ekepiecer, som en nära
hygget boende Kronoskattehemmans-åbo kan hafva att aflåta, samt att, vid
enskilda anbud af ekevirkes-leverancer R ån Krono- och Skattehemman, Förvaltningen
af Sjö-Ärendena eger meddela förordnanden i afseende på virkets
forslande till lastageplats samt dess vårdande derstädes och afhemtning
derifrån.
Under den 9 Junii 1831 har Kongl. Majrt, i anledning af anmälda
svårigheter vid tillämpningen af förenämnde Nådiga Förordning, anbefallt
Förvaltningen af Sjöärendena och Kammar-Collegium alt, till förekommande
af den osäkerhet, som hos vederbörande om Författningens rätta förstånd
och tillämpning uppstått, på föreskrifvet sätt kungörelse utfärda.
5 0:0 Af den 3 Februarii 1829, angående den Nybyggarne i Lappmarkerne,
eller så kallade lappska Allmogen, åliggande Beväringsskyldighet.
i83o den i3 Maji föredragen, då Kongl. Majrt, efter det Landshöfdinge
-
