# ID: svediakorp-gov1996
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 223,738
# sentences: 5,436
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
:Pil D'i‘ ÖÖ D-LIi
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År *834.
• •
FORSTA SAMLINGEN.
VN Kf t* elit tu gen:
Kongl. Majits Nådiga Propositioner och Skrif velser,
jemte Utdragen af de inför Kongl. Majit uti StatsRådet
i ämnet förde protocoll.
9?ät>iga
o Kition
till
sRitctS ©tdtikt,
angdenDe
åbtatstaertotö trtlståutr ocf) fcef)Xif:
©ifaen Stocholms Slott Den 22 Sanwartt 1834.
©soejtJ&Dean, 1834.
Xcpcft ()o6 <P. “21. Sftorftebt & ©otter, Äongl, 93oftrt>cfave.
Mon&L JWairts
9Mi>iga^)ropojitionttll tftitets ©tanber, angdcitbe ©tat&
SBerfetS tillftånt» od> beljDf: ©iftcen ©tocfbolmS ©lott
ben 22 januari 1834.
■^å StoiUp. 33?aj:t nu, tiU oftucrtiiggmtig om ett föremål af (jögfta wigt för
Svtfetö mål, fammanf allat Diifetö ©tanber tift Urtima Diiföbag, bör bermib, lif=
mätigt Diegeringö=fotmene 58 §., ©tatömerfetö tilljlånb i afta befj betar uppm^
faö för DiifetS ©tänberé ©tatö41tf¥ott; och ben berättelfe, forn, på .^ongl.
5Kaj:t6 nåbiga befattning, ©tatö;<Sontoiret afgifmit od) Äongl. aj:t därjemte
öfmerlemnar, innehåller i fammanbrag erforbcrtiga upptpsningar om ©tatömerfetö
infomfter och utgifter feban jefta Diiföbag, famt om befj närmaranbe ftåftning,
hwit fet aftt närmare utmecflaé af be för @tatö*Utf¥ottet tiftgängtiga, för be flfta
räfenffapösåren mera fuftftänbigt än tiftförene, afjlutabe £Kiféh«fw«bböcfer»
Diiföffufrnubbofen för år 1831 åbagatägger mät bet förut fänba fbrhåftanbe,
att ©tatömcrfet äger en behållning af nära Jern millioner Dtiföbaler, beftåenbe
hufwubfabtigaft i reftantier från föregåenbe år och utj¥plber för bet töpanbe året,
font förft året efter inflpta; men af ffmab ©tatö;(£ontoiret i befj unberbåniga be;
rättelfe pttrat om beffajfenheten af benna befattning, ffota Diifetö ©tänber fimta,
få mät att benfamnta är nöbmättbig för fortgången af ©tatömerfetö utbetalningar,
font ocf att, feban ben tillfälliga tiftgången af (tora öfmerffott på infomftaitlarne
genom befjaö förhöjba beräkning upphört, ©tatömerfet h«r 6e^of, att funna utv
ber loppet af hvarje år fuccefjioe bifponera hela ben tilt fpftnab i ©tatömtgifterne
af allmänna bemittningen för året anflagna futnma.
1
£>e på öfwer jTot tena anordnade utgifter, forn för åren 1820 tid och me b
1826, enligt bwab trid ftfta OJiföbng uppgafs, ftiga tid en fatntnanlagb funmta af
273,080 9f;br 42 f¥* 1 rft., utgöra, på fått en roib ©tats=£ontoirets underdånig
ga berättelfe bilagb förtecfning utwifar, för åren 1827 tid od) meb 1831 enbafr
41,538 Dt:br 33 f¥., ada af ben £>ef)faffenf)et, att Oitfcts ©tanber ej funna finna
någon betänfligfjet, att bent tid afdrifning upptaga.
@åfotn adman grunb för ©tats=utgifternas befiämntanbe antog Äongl. 5)laj:t
wib ftfla Dvifsbag, att mpntwärbet ffuÖe, genom Dufets ©tanberg åtgärber wib
famina Dtifsbag, bematas från ytterligare förfäntting: Och Äottgl. 2Ölaj:t grundat
nu utgifternas deraf ning på wijjfjeten beröm, att be wib ftfla SKifebag af ivongl.
9Jiaj:t och Dlifets ©tanber i förberörbe dåttfccnbe gemenfamt fattabo defTut fToia
wib benna Diifsdag bringas tid merfflädighet.
3 detraftanbe af be j¥äl, ©tatö=(Sontoiret i befj underdåniga berättelfe anfört,
förnpar ^fongl. €01aj:t ©itt förut gjorba förflag,att, få länge deräfning af fpanmål
unber penningclöncrna anfeS döra fortfara, ett från Dlifsbag.tid Däfsbag
oföränberligt medelpris berå, grunbabt på be naftföregåenbc tio arens Diifsntarfe?
gång, må befiäntmaS, ^warigenont ©taterneS föränderlighet emedan Dfifsbagarne
ffttde unbwifas.
Äongl. 93ia;:t wid äfwen wib benna Diifsdag framfläda en fudflänbig deraf'
ning få mål af ben fumnta, på farffilta fjufmubtitlar förbelab, font Äettgl. 5ftaj:t
anfer för ©tats^utgifterna crforbras, font ocf af tidgångarne för beras deflribanbe.
£f)uru Jfongl. 9Uaj:t föft forgfadigt unbwifa tidöfning i ©tatswcrfets årliga ut=
gifter, Ijafwa lifwät åtffidige förefommit af ben dcf¥affen()et, att £ongl. ?Olaj:t
icfe fan unbgå att äfira beras uppförande på ©tat; harwid Äongl. 50laj:t fa
inf¥ränft deras famfädta dclopp, att l;ela ©tate^cglertngen fan fullbor<
bas t noin reitan får ftanöen ivaranbe tillgångar, utan förhöjning eller
förändring i itu gållanbe grunder och be fia nini elfer får någon af be
— 3 -
utjfylber ©cl; afgiftft, forn till ©tatsvocrfet' eller Kifsgålds^Contod
ret ingå
©tatswerfets
färffilte utgiftstitlar fontina att förfi ftamfiädas od) regleras.
,iF ö t 0 t a fguftoulrtiteltt»
$ongl. j£>of*@taterne.
görjla ^tufwttbtitefns numaranbe anflag, enligt ben wib ftfla SKifsbag fafb
liädbe ©tatSreglcring är 719,263 Dt:br 45 d* 3 rjl. meb 317 tunnor unber pettningelöner
inbegripen fpantnål. Äongl. 9)laj:t föreflår att be på benna äpufwub s
titel nu uppförde anflag:
för 35rottningSf)olmS od> ©wartfjö ©lott . . Di:dr 16,000:
1,500:
5,494: 4o.
3,000:
1,801: 18. 8,
2,000:
©rips^olnts —
UlrifSba^lS •—
4?aga . —
©trötnlfoltttS oå) kungörs —
DioferSbergS —
29,796: to. 8."~
må, fåfom waranbe af enahanda bedaffettffet meb bet för underhållet af ©tocf*
holms ©lott redan på 8:de *£>ufwubtiteln upptagna attfTag, tid nämde ‘Xitel, bit be
egentligen fyöva, öfwerflpttas meb fortfarande lifa finnmor för hvarje af ofwan
uppräfnabe Suflflott; i följd hvaraf förfla äpufwubtitelns anflag nu upptages tid
mindadt belopp af Di:br 689,467. 34. 7.
a it t» t a Jluftountiteln.
©ibid och €c*nbé'@taterne.
Dluwaranbe anflag, enligt ftfla ©tatSreglcring, utgör Di:br 2,056,417: 29.7.
meb 46,108 tunnor unber penningelöner beräfnab fpanmål.
_ 4 -
$>« bettna fufmubtitel förefomtna belo åtffittiga tidof te utgifter, font £ongl.
?Dtaj:t funnit ounbgängligen af itöben, belo omflyttningar af attflag tid od) ifrån
anbra $uftwibtitlar, bctöocf fbränbringar i förflagewie Beräfnabe utgiftöfitmmor,
motfwarabe af tidöft infomft*
l:o 2Bib företagen reglering af löningojlaterne odj tjenfleBefattningarne inom
Sonett- tTTaj:te ^ufhtte^crnftone^-peömon, ©tats^£ji-peöittottcrnc
ocf öfrige till Songl. tllaj:t6 Canjli föranöe aföelntngar, far Äongl,
9ftaj:t, tneb gobfännanbe af be j¥äl, fårfTilte Sommifterabe anfört uti ett i ämnet
afgifmet unberbånigt utlåtanbe, font wather till ©tatö*ittffottef öfwerlentnabt,
funnit icfe Blott lämpligt, utan äfwen nöbwänbigt för benna regleringo änbamålo?
ettliga fullborban, att alla få fadabe fportler inom Sanjliet, meb unbantag enbajt
af löfen för be utaf fftegijtratorerne på weberBöranbeö Begäran mcbbelabe afj¥rifter
ocf biarii*Bennö, flfola uppföra, ocf att befje afgifter i fiället utgå till Bronan,
fafont Sparta ©igidata, fwilfen följaftligen flfude å be (Srpebitioner, berå ben re*
ban äger rum, meb motfwaranbe Belopp fötföjaö, famt å be öfrige tid fantma
Belopp fajtftädao.
Saligt mebelBeräfnittg utgöra nu fportlernc årligen för ^ufiiticsDteöiftoné=
Sjrpebition omfring ...... Ol:br 7,700:
od> för ©tato*Srpebitionerne od) öfrige afbelningar af ^ongl.
20taj:to Sanjli omfring ....... 29,650:
^idfammano 37,350:
meb ben för en riftig lönreglering finberliga ojemnhet i Beloppet för färffilta af*
betningar, att fportlerne mib .£rige*Sppebitionett uppgå tid ontfring 14,500 8i:bt
om året, men wib Jpanbelo* ocf ginance*Sjrpebitionen tid enbafi otnfring 1,700 9t:br.
®å genom fportlerneö förwanbling tid en Sfartas*@igidatce afgift ingen förluft eder
tidof t utgift för ©tatowerfet uppfommer, enär S^artae*©igidatae;infomflen meb
motfmaranbe Belopp förf>öjeö, ocf bå för*öfrigt fportlerneo afffaffanbe inom -Sfongl.
SDtaj:te Sanjli ffude icfe adenafl, på fätt efwan är anmärft, Befrämja töninge*
ftaferneö reglering, utan ocf i anbra fänfeenben mebföra förbefar; få förejTåt
5 —
Äongl. 9Raj:t att benna åtgärb må af SKifetö ©tänber Bifattae, unber iafttaganbe
af be milfor odj föreffrifter, forn Somntittetabee unberbåniga Betänfanbe röranbe
merffiädigfeten bcraf innefåder.
^ongl. 9Jlaj:t förejlår ber jemte, att be tidof ttingar, font, enligt utaf Sommit*
terabe uppgjorbe Beräfningar, wib ftaterneo reglering Befunnito af nöben utöfwer
reban bifponiBta tidgångar genom anjlag ocf fportler, nu må på fat uppförao,
utgöranbe: stlfswer SScmco
gör 3uftitie*tKeeifIono*S;rpebitionen . 4,651: 36* io.
meb unber lönerne inBegripna 1,637 tunnor
fpanmål.
gör ©tatO*Sppebitionerne ocf öfriga afbel*
ningar af Äongl* 9Jlaj:tö Sanjli . . . 11,830: 34. io.
meb lifalebeO inBegripna 3,868 tunnor fpanmål.
2:o 3 jfufitte*©toten0 attbel af £ag*
ntane* od) •^«pft&0föfbtnge*cantan erfor*
brae en tidöfning af . . . . . 1,000: —
motfwarab af en lifa tidöfning uti benna infomjt*
titelo Beräfning.
3:o 2Bib werfjtädb reglering af Sam*
mar-CoUegtt tjettjlemanna*perfonal ocf aftö*
ningo*flat far uppftått ett Befof Utöfwer förra
©taten af ...... 8,332: 31. 11.
meb 824 tunnor fpanmål.
4:o ^ongl. 9Dtaj:t far funnit att, meb
affeenbe å ben Betybliga tidöfning i ©täta*
Contotvete göromål, forn ägt rum feban bet*
ta wigtiga SmBetowerf år 1825 reglerabeo, en.
tidöfning i bejj perfonal af 1 Sebamot, 1 2lb*
‘Xranöpott 25,815: 7. 7.
transport 25,815: 7.
vocat=5ifcal, 1 Motarie od; 1 (Eanjlift är nöb;
mänbig, äfmenfom att färjHt mib Otiföbof^
flutö-Sontoiret, Ijmars göromål be febnare
åren tnpdet tillmäjrt, i S3ofl)ållare od) 1 .^ant;
marffrifmare ytterligare erforbras. Äongl. SDlaj:t
föreflår alltfå, att för befja tillöfta tjenflemän
löner, i Uffjet meb f>mab anbra tjenflemän i
famina gräber nu bejlås, må på flat upp;
föras, till ett famntanräfnabt belopp af . . 5,200: —
tneb 494 tunnor fpanmål.
Äongf. 9Jiaj:t finner äfmen lämpligt att,
feban regleringen af be för förmaltningen af
©tatens fpanniålsintraber fortfaranbe nöbiga
upplags; oelj utgiftsmiagafiner blifmit fullborbab,
aflöningen för be mib famma magaflner, äf;
menfom mib fronobagerierna anfiällbe tjenflemän
odj betjente, Ijmilfcn nu utgår af allmänna itu
bragningö;jlaten, öfmerfTpttas till 2:bra äjufmub;
titeln od) uppföres på ©tatS;£ontoiretS ©tat
meb .*»....♦ 7,458: i6‘.
Ijmarigenont en motfmaranbe minfdning på ali;
männa 3nbragningS;@taten uppfotnmer.
deremot anfer Äongl; ?Dlaj:t att, få län;
ge utrebningen af förra allmänna SDlagafTnö;fon;
ben od) åtgärberna i följb af mebbelabe unbfätt;
ningar af fpanmålS;crebitmet ide blifmit afflu;
tabe, afiöningen för tjenflemännen mib bet fär;
transport 38,473: a3.
— 7 -
transport 38,473: a3. 7.
f£‘ilta, tillsmibare meb ©tatS;(Eontoiret förena;
be, 2QlagajInS;contoiret bör fortfaranbe af ali;
männa 2i«^agningS;fiaten utgå; miljanbe .fongt.
9Jlaj:t fratnbeleS i nåber pröfma, ljuru ben bel
af jtjlnämba (Eontoirs göromål, forn egentligen
rörer förmaltningen af ©tatens fpanmålsintra;
ber,'må funna åt @tatS;(£ontoiret uppbragas.
5:o SEDib fullborbab reglering af 23ci:ge;
Collcgti tjenfiemanna;perfonal od) flat, i före;
ning meb np utfärbab 2>nflruction, fatnt regie;
ring af 93lpnt; od) <£ontroll;merfen, Ijar uppfommit
en brif! utöfmer förra anflagen af . . . 86: 33. 6.
men en befparing af 75 tunnor fpanmål.
6:0 £>en i .fongt. 9)laj:ts propofltion om
©tatS;merfets tillftånb od) beljof mib ftfla DlifS;
bag omförmälba reglering af Sammar=K«t;
tene tjenjlemanna;perfonal od) flat, Ijar äfmen
blifmit fullborbab i förening meb utfärbab np
2fnftruction. Sfjuru tjcnflemättnens antal blifmit
förminjTabt, fjär lifmäl benna reglering, i an;
feenbe till be förra lönernas erfänba otillrädlig;
f)et od) göromåtens öfabe rnängb, bels genom
färjdilt fattabe beflttt om föremålen för .fant;
mar;Diättens embetsdefattning, bels i följb af
injdränftare perfonal, förorfafat en betpblig till;
öfning utöfmer förra ©toten, Ijmilfcn tidof ning
nu förejTås till uppföranbe meb ..... 15,075: 28. 9.
ocf) berunber inbegripne 1,353 tunnor fpanmål.
transport 53,635: 37. 10.
8 -
transport 53,635: 37, 10.
7:o 5Bib regleringen af (frfvoer^nten*
fcent 0;^£mbctet0 tjenftemanna;perfonal ocf>
flat fjär uppfommit en brifl af .... . 36: 5. 4*
jemte 191 tunnor fpanmål; ocf) bör, feban arn
fTaget för iBittfeeum blifmit meb Öfroer;3ntenbcntS;
ämbetets anflag förenabt, förjinämbe anflag
fjitflpttas ifvan 5:te -fpufmubtiteln meb . . 1,050:
8:0 Ovifetö ©tänber anjlogo rnib jtfla Diifö;
bag en ftimma af 8,000 Df:br att anmänbaö till
fpllnab i lönebeloppet för alla be 2änömän,
forn icfe reban åtnjöto 100 9l:br årlig lön.
SQSib febertnera merfflätlb förbelning fjäraf fjär
för änbamålet utöfmer benna fntnma erforbratö 1,466: 33. 1.
forn alltfå bör beflåö, intillbefj 2anbö;©tater;
nes allmänna Cönereglering fan äga rum.
9:o CttUroerfets afTöntngö ocfj omfofl;
nabS;jlatet ctforbra en efter mevfliga förljållan;
bet lämpab beräfning, tillöft meb . . .130,000: — —
od) tuotfmarab af fjögre infomflberäfning.
10:o £ifalebes uppföras PofhverEets af*
töninge ocf) omfofTnabS;jlater till ett, meb
närmaranbe förfjåtlanbe enligt, tillöft belopp af 100,000: — —
forn jemroäl af tillöft infomflberäfning motfroaras.
©tunina tillöfning på 5(nbra Jjimfnmbtiteln 3l:br 55:co 286,188: 28. 3.
fjmilfen fumma beflår af egentliga tillöfta
utgifter ...... 47,680: 12. 3.
transport 47,680: 12. 3.
transport 47,680; 12. 3.
öfmerjipttabe från 5:te 4?ufnmbtitcln ocf? allmänna
tnbragningS;ftaten ..... 8,508: 16. —
tiHÖfningar i förfTagswis beräfnabe fumtnor, mot;
fmarabe af förfjöjbe infomfl;beräfningar . . 230,000:
286,188; 28.
2tfrån benna fumma afgå:
l:o <£n rnib <£ommerce;£oUegii npa orga;
ttifation uppfommeit befparing emot förra flaten
för betta Smbetsmerf af ... 3,526: 27. 4.
meb 283 tunnor fpanmål.
2:o befparing genom (£anj(i;@tnrelfcns in;
bragning ....... 2,852: 3o. 5.
meb 204 tunnor fpanmål.
3:o 3)e rnib regleringen af Äongl. 9Jiaj:ts
(£anjli uppf omne besparingar, imber förutfätt;
ning att Diifets ©tänber bemilja bet bertill fjär
ofroan uppförba anfTag: ntgöranbe närnbe befpa;
ringar tilsammans ..... 2,497: 14. 3.
meb berunbcr inbegripne 230 tunnor fpanmål.
4:o £>et på ©tmbf)etS;(£ollegii flat nu upp;
förba anfTag till ftnittfamma fjufbomars botanbe,
f>tt)ilfet, berefl Ovifets ©tänber finna bet böra
fafom en allmän utgift fortfara, Äongl. 9)laj:t
fbreflår till öfmerflpttning på 8:be Jjkfroubti;
teln, bit bet egentligen ljöter . . . 9,000:
Wong!. 55t«j:tä 9?ä». t>rop. till 31. 6t., * 1834.) 2
17,876: 24.
hvarefter tillöfningen på 2:bra Jjmfmubtiteln blir . . 268,312:
Dd) font kongl. 9Diaj:t finnér, att ben miD ffa ©tatö;
regleringen för Denna 4?ttfmubtitel uppförDa fumma . . 2,056,417: 29. 7,
tncD 46,108 tunnor fpaumål unDcr penningelönerne beräfnab
(fmilfen fumma innefattar äfven De cnbaf till Denna
Siifsbag bemiljabe farfFilDa attfag på @unbf)etS;£ollegii
flat meD tillfammans 4,810 9t:Dr).
ar fortfaranDe af nöDen; alltfå upptages nu nteD förberörDe till;
öfning af.
268,312: 4. 3.
Slnbra 4?ufvubtitelnS anflag till . . . t . .2,324,729: 33. 10.
meD 53,683 tunnor unDer penuingelöner beräfnaD fpanmål.
3 fatnmanf)ang meD 2:Dra Jpufwubtiteln föreflår kongl. 9Jiaj:t, att De på
©tat ffttills uppförDe löner od) arfmobett för tjeufemän, font genom De tuja re;
gleringarne af t3ergS;(£ollcgii, jemte SJtynt; od) (£ontroll=merfcns, (Tommerce;£ol;
legii od) kammarrättens perfonal od) fater blifvit öfmerföDige, od) fmilfa uti
©tatsdSontoirets unDerDåniga berättelfe äro uppräfnaDe, må på allmänna inbrag;
nittgs;flaten öfmcrfpttas meD tillfammans .... 8,123: 43: 3,
od) DerunDer inbegripna 759 tunnor fpanmål, unDer manliga
milfor af tjenfgöringö^ffplbigfet Då fåDant påfallas, famt af
minffning eller uppföranbe, Dcref annan infomfl af allmänna
meDel härefter crfålleS; famt, på lifa fått ocl) milfor, De
löner od) arfmoDen för tjeufemän miD f. D. (£an}li;@tt)rel;
fen, font icfe funna genaf inDragaS, utgöranbe för:
1 ^)rotO;D7otarii lön . 497: 8. —
fporte(;anDel på fat . . 112: 24. —
609: 32. —
1 Sanjlifdön . . . 264: 8. —
fporte(;anDcl på fat . . 90: — —
354: 8.
transport 963: 4°*
11
Q”-
transport 963: 4°. —
1 (Eopifdött .... 179: 24. —
fporteUanbel på fat . . 90: — — ^gg. 2 j
1 SKSaftmäfare  162: 24. —
1,395: 4o.
meD DerunDer inbegripna 114 tunnor fpanmål.
2ifaleDeS böra på allmänna inDragningS;
faten unDer manliga milfor uppföras följauDe
miD regleringen af kongl. 9JJaj:tS Gfanjli in;
Dragne löner, nemligen:
$ör cn anDrc ©ecreterare i dabinettet . 497: 8. —
Sn translator .... 497: 8. —
®n Dligifrator i 9iifS;2lrdjivet . 350: 46. 3.
<£n DlifS;äMforiogtapf) ... 699: — —
(£n tolf ..... 264: 8. —
£n Qfanjlipof .... 121: 24. —
Sn $?ofbinbarc .... 67: iO. —
2,497: 14. 3.
meD DerunDer ittbegripne 236- tunnor fpaumål.
Oteban miD förra DvifsDagen blef, efter Dtifets ©tänDerS gjorDa begäran, för;
fag till en allmän förbättrab lönereglering för lattDsfaterne till Dvifets ©tanber
öfmcrlemnaDt, futanDe fg meD en tidof t fumma af 153,123 91:Dr 32 fF. 11 rf.,
ftvaraf Dlifets ©tänDcr, till affjelpanbe af en Del ibtanö De angelägnafe brifer;
na, anfogo 26,000 01:Dr, men i öfrigt meD Denna reglering uppfFjöto. Stt mjtt
förbättrabt förfag till lanDSfaternes lönereglering, DermiD äfmcn möjliga inDrag;
ningar af kronofogDe od) Sänsntänstjenfer blifmit iafttagne, är feDermera, på
kongl. S9iaj:ts ttåDiga befallning, uppgjorDt, ocf> mifar fg Deraf, att Den ptterfi
gare erforDerliga fumman fan något neDfättas. Jjpos kongl. 9Kaj:t far äfven frå;
— 12 —
ga uppflått om förhöjning i <Prejfbenté:= och Oiåbölönerna wib SRifctt J&of»Dlätffr
od) Cfollegier, fm>itfen förhöjning Äongl. 93iaj:t funnit fätig odj af bef)ofwet på*
fatfab; men bå bifponiSIa tillgångar för Det närwaranbe fafnas för begge bcfja
betpbliga tillöfningar på 2:bra å?Mfwubtiteln, h«r Äongl. 9Jlaj:t fett ©ig nöbfafab
att nu uppf juta me b framftällning om beras uppföranbe på flat.
Cretrie H u f to u & 111 e l «♦
fO?tf ttairc= och $örfn>arén>erfet tilt £ a n t> é:
benita 35ufwubtitels anflag, enligt ben af
SKtfete ©tanber wib ftfla Dliföbag fafiftållba re?
gtering, utgör . . , £R:br 3,274,486: n. 7.
meb berttnber beräfnabe 32,457 tunnor fpanmåt
till petmingelönerna, od) 16,755 tunnor fpatt*
mål in natura; fjwartill bomma be för 2ltmeenS
materiel färf ilbt på öfwerf otten af @tats=wer*
fetö infomfter bewiljabe . . . 70,000: — —
3,344,486: 11, 7,
bentia anjlagöfumma innefattar egentligen be behof, font tillhöra unberhållet
af bet befintliga, få till perfonal, font till materiel, od) hwdfa fräfwa fovtgåem
öe årliga anflag. Stt getterelt förflag öfwer natttba behof, grunbabt på tttreb*
ttittgar och fpeeiaOflater, har blifwit ttppråttabt od) warber till @tatö*Utfottet
öfwerlemnabt. Shuru betta förfTag åbagalägger angelägenheten af flera tillöfningar
uti be årliga utgifternaö belopp, h«t Äongl. 9Dtaj:t liftval, meb affeenbe på beraö
(torre eller rninbre nöbmänbighet och möjligheten att utan tillöft befattning bern
— 13
tillwägabringa, metat infränfa ©ig, att af SKifetö ©tanber äfa enbafi ttebattfta--  enbe npa utgifterö uppföranbe på ©tat, ttnber förutfättning, att be wib ftfla Diifö*
bag färfilbt bewiljabe 70,000 Di:br fortfaranbe utgå; att bett bifpofttion af öf*
werf ottömebel, hvarom ^ongt* ?Dtaj:t härefter gör framfiätlning, tttebgifmeö, famt
att be för Sjrtra behof wib futet af benna 9)ropofttion upptagna fumntor warba
af Oiifetö ©tanber anwifabe.
l:o SSib 2$ttg0*£ollcgtt npa reglering och orgattifatiott h^ vtppfommit be?
hof utöfwer förra ©taten af 497 9v:br 3 f\ 2 r:jt, meb 163| tuttnor fpanmåt
unber penningelöner beräfnab; hwarjemte och bå någon $)refTbetttSlön i .^rigs=£o(*
legittm icfe för bet närwaranbe är attfTagen, en fåban bör upptagas meb 4,200
3t:br och berunber inbegripna 304 tunnor fpanmåt, och utföreö alltfå tillöfningen på
Ärigs*£ol(cgii ©tat nteb . 4,697: 3, 2.
2:o ©ettorn wibtagen reglering h^ bett
förut meb jtogemeutoCorpfcit förenabe gälö
mätningö*brigaben blifwit berifrån filib för att
utgöra en färf ilb corps på flat ttnber namn af
Copograftfa Corp feit, och benna reglering,
hwarwib en minfab fpatintålöberäfnittg af 80
tunnor uppfomntit, h<w beremot föranlebt en till*
öft contant utgift af .... 1,697: — —
3:o ©digt be för (Efaröes^egtmentet*
na faftftällba interimö*ftater, grunbabe på ben
förättbrabc organifation, ^ongl. 9)laj:t till be*
forbranbe af beraö tjenftbarljet funnit nöbigt wib*
taga, erforbraö, utöfwer be för bent wib ftfla
Otifsbag anwifla anflag, följanbe fumntor:
transport 6,394: 3, 2,
— i4
transport
göt 2if=®arbet till «f?äft . 6,835: 21*
— ©tvea 2if;©arbet . . 5,866: 27.
— 2lnbra Cif=@arbct . . 5,866: 27.
4:o $Bib np reglering eif ©faten för
2$ron*Prinfene •4>ufar>'Kegtmente fjät en
tiliöfning på bet fjela ägt rum af fjät upptagne
5:o t)å mib faftflällanbet af np ©tat för
iPevmlanöe 5«ltO^SarC5^eS*mente t’®#
gåttgarne icfe mcbgåfmo att f)öfa Stefens lött
till bet ffäliga beloppet af 2,500 0i:br; få fö;
reflås nu tili uppforanbe ffillnaben emellan be;
rorbe fumtna odj fymab Ifan nu åtnjuter meb .
famt befjutont 30 tunnor mera fpanmål unbet
lönen.
6:0 gör 2luttUeriet upptagen en af ©e;
ueral=gätttpgmäjTaren, uti afgifmet förfTag till
bifTniti» reglering bermcb, i fåbant affeenbean*
mälb nöbig tiliöfning af 74i tunnor fpanmål
in natura od) 21,085 Di:br 37 f¥. 6 r:ft i pett;
ningar, forn utföras meb tillfemmattö
7:o £>å iblanb uppfinningar inom Ärigs*
fonflens områbe färffilb uppniärffamf)ct i febna;
be tiber blifmit fäftab mib få fallabe frigöra*
feter, l)ar ^ongl. 9JTaj:t, efter beröm af me?
berböranbe ingifmet förfTag, låtit till en början
uppfatta en Kafét Corps af minbre flprfa,
transport
6,394: 3. 2.
-18,568: 27: 6.
1,321: 39. —
678: 16. —
21,458: 13. 6.
48,421: 3. 2,
15 —
transport 48,421: 3. 2.
meb begagnanbe af tillgångar, font funnat ber*
till anmänbas; nion enär fåbane icfe längre äro
att påräfna od) Eerpfett, för att uppfplla fttt
änbamål, bör bringas till en ftörre flprfa, få
äf¥ar .Kongl. 2Kaj:t af Dlifets ©tänber, att
bet, enligt uppgjorba beräfningar, därtill erfors
berliga årliga anflag matber uppförbt meb ♦ 16,260: 26. 6.
fitnnanbe fojlnaberna för EorpfenS uppfattning
befltibas utan färffilbt anflag, bcrigenont att
Eorpfen icfe genaff erhåller fin f)ela perfonal.
8:0 gpllnabsanfTag för löneregleringen mib
inbclta infanteriet ♦ 19,300: — >—
9:o gör befälet odj imber;befälet mib
(Sottlatibs nattonals^cvvåting fjär en
TöntiHöfning länge marit af befjofmet påfallab; odj
.Kongl. 9ttaj:t, font, efter pröfning af fratttffäll;
ba färflfilba förflag ej minbre Ijärorn, än om en
ättbamålsenligare organifation af förfmaret på
©ottlanb, låtit upprätta np flat för 33emäringen
berfläbeS, förefTår nu att på 3:bje äpufmitbtiteln
upptagas be utöfmer förra auflaget erforberliga 7,513: — —
©umma tiliöfning på 3:bje Jjufmubtiteln 91,494: 29. 8.
Sfrån benna fumma böra afgå . . 562: — —
mirtf¥abe på anflagcn för Eaoalleri; ocf) 2lrtil;
leri=f)äflars remontering, ffoning od) fourage;
ring. .Kongl. 9Kaj:t anfer berjemte bet nu på
3:bje djufmubtiteln uppförba auflaget för tranS;
port od) förbafning af fpanmål . . . 25,000: — —
transport 91,494: 29. 8.
— 16 —
‘Jranöport 91,494: 29. 8.
köra tid 8:be Jg>ufw>ufc>titetn öfmerflottas od>
bå befjc ...... 25,562: — —
afbragas från tidof ningöfumman, få återflå . . . 65,932: 29. 8.
Ijmilfa, jemte 3:bje Jpufmubtitelns hittills maranbe anflag . .3,344,486: u, 7*
eder tilsammans 3,410,418: 41. 3.
meb betunber inbegripna 32,928i tunnor fpanmål, utgöra ben fumma forn Äongt.
9)laj:t nu föreflår att å DiifS;@taten unbcr ‘Jrebje 4?ufmubtiteln uppföras.
3 famman^ang meb regleringen af 3:bje .fpttfmubtiteln föreflår Äongl, 9Jlaj:t,
att be uti ©tatö=£ontoiretS unberbåniga bcrättelfe omförtuålbe tjenflemätt i .ftrigs*
£0 deg tunt od) Ärigs^Jpofrätten, forn mib befja merfs förånbrabe organifation 6lif=
mit öfmerflöbige, må, imber manliga milfor, på allmänna 3nb<^3ningö=)laten öf=
merflyttas meb tillfammmans 9l:br 4,074, f. 32 odj berunter beräfnabe 239
tunnor fpanmål; famt att tifalebes från Sif^emäringenö ©tat 4,561 Di:br 18 f.,
meb berunber inbegripna 340 tunnor fpanmål, för qmarflåenbe pcrfoner af f. b.
l!if=brabant (Eorpsen, må på inbragnings=flatcn öfmergå, l)marigenom utmäg fude
bercbas tid en förbättrab reglering af £if*i5emätingens flat.
fDHHfaire» ocfj görfwarStoerfet till fjöS,
fPå benna Jfjufmubtitel, forn efter ftfla flatsreglerittg utgör 1,212,517 9t:br
7 f. 4 r:fl, meb inbcräfttabe 14/778 tunnor fpanmål unber pettningclönerna, od)
9,423 tunnor fpanmål in natura, förefommcr blott en tidof t utgift, ben för 2ot«=
befälets lönförbättring, forn uppföres meb 3,066: 32: —
od)
— 17
od> motfmatas af ett lifa tidöfning i beräfningen öfmer infomflen af 2ots= oé
$5åfmeblcn.
DJleb benna tidöfning fude fumman på 4:be ipufmubtO
teln blifma 1,215,583: 39. 4; men font Äongl. 9Jlaj:t,
på be af @tatS;(Eoutoiret i befi unberbåniga berättelfe anförba f äl,
anfcr 10,000 Ot:br utaf bet fjär tid foftnaber mib fpanmåls*
transport od) förbafning uppförba anflag, böra öfmerflpttas
tid 8:be dpttfmubtiteln, få upptages 4:be djmfmubtitelns utgifts^
fumma tid ett minfabt belopp af .... 1,205,583: 39. 4.
©åfom f)är ofman förmälbt är, ^ar .Svongl. 9)Jaj:t i möjligafle måtto in=
ffränft tidofningarne i 3:bje ocf> 4:be J£>ufmubtitlarneS årliga utgifter, fa att be,
äfmenfom öfriga tidöfta anflag å be anbra Jpufmubtitlarne, funna beflribas meb
nnmaranbe iitfomfler od) tidgångar, utan förhöjning i befattningen.
51 f be tidöfningar på 3:bje och 4:be ^»ufmubtitlarne, hvarom, enligt bilagbe
utbrag af ©tats^Diåbets protocod för £rigs=$renben, fråga blifmit mäeft, anfer
Äongl. 5)1 aj:t lifmäl följanbe fåfom mäfenbtliga för förfmarsmerfets upprätt?
hådanbe, nemligen:
£n, bels af förhöjba pris å förnöbcnljeter, i följb af pappersmtpntets förfäm?
ring, och bets af bemäringeus tidöfta antal föranlebb förflärfiting af bet årliga
attflaget för 5lrmeens materiel meb ... 91:br 90,000:
5lrmeens mapenöfningar ...... 85,000: — —
tidöfning i attflaget för S3emäringens mapenöfningar, för?
orfafab af 23emärings?manfapets tidöfta antal . . . 30,000: — —
@ycercitia?4£ompagnier och ©qmabroner . . . 56,000: — _
famt flottans cjrcercice ytterligare ..... 35,000:
©uttima 296,000: — —
Dd) på bet att be ounbgängligafte af befi utgifter må funna åtminflone
till någon bel beflribas, utan förf)öjb befattning, föreflår Äongl. ®laj:t till
SXifets ©tänber, att för benna gång af blifmanbe behådna öfmerfott på ©tats?
(Äongl. eDlflj:t« 9l(S&. <Prop. titt SÄ. ©t., Är 1834.) 3
i8 —
merfets infomflel-, få roal för åren 1832, 1833 od) 1834, febatt berå rebatt att*
mijTe utgifter utgått, font äfmen för påfötjanbe år till nafla Otifsbag, en tnapimi;
fumma af 233,333 SK:br 16 ff. årligen må öfmerlemnas till kongl. 9ftaj:ts
bifpofltien för ofmannämnba 6ef>of, fålunba, att h^ab å ett års öfmerffott fan i
berörbc marimi;futnma brifht får af be anbra årens öfmer|¥ottStnebcl betäcfas, få
mibt be bertill lemna tillgång. '
Jemte f^uftou&titein*
SÖ e t e n (I a p e c n a o c f) @ f ö n a Äonfterna.
2)enna Jj?ufwubtitel, utgöranbe enligt ftfta ©tatö=regleringen 27,085 9v:br 40 (1f\,
uppföres, i anfeenbe till förut föreflagen öfmerfTyttning till 2:bra Jpufmubtitcltt af be
för SJlufeeum anflagna 1,050 9i:br, nu till förminffabt belopp af 26,035: 4o. —
Niette $ u f to tt tr 111 e l u*
11> a ©tiftclfer.
Upptages nu till enaf>anba belopp, font mib ftfta @tats*regleringen meb 119,198: 2 r. —
Dm Dlifets ©tanber gilla ^rnab f)är neban om centonalens upp^öranbe före;
fiås, bör bet anflag, forn i (tället fan för SBabftena krigsmanshus fontina i frå*
ga, hår upptagas.
Siun»e ^uftou&titem*
^)enfioné © t a t e r n a.
SDIeb affeenbe å fortfatt behof af ben mib ftfta (Statsreglering till nafta
DiifSbag bemiljabe färjtilba tillöfning i anflaget till penftoner för SÖiilitaire Sm?
— 19 —
bets; och ^jenfiemäns enfor och barn, upptages benna Jjjufmubtitel till oför;
änbrabt belopp meb ........ 63,000. — —*
Éttontrc Huftoufrtftein*
21 Ilma it n a oc$(£ftra utgifter*'
3Bib ftfta Dvifsbag beräfnabes benna Jpufmubtitef till 678,657 9t:br 7 (¥.
8 rjt.; od) förefomma berå nu följanbe af behofmet påfallabe tillöfningar nemligen :
l:o 91 anflaget för fångars mårb och unberhåll m. m., hroarmeb be febnare
aren attflagena för (EorrectionS;inrättningarne i ©tocfholm od) Sanbsorterna marit
förenabe, hafn>a betybliga brifler ägt rum, härröranbe bels från byggnaber mib
(Sorrectionsnnrättningartte i Jérnfmubflaben, bets ocf föritämligaft af ett fortfaran*
be tillöft antal förbrytare mib GtorrectiotiS;inrättningarne för manfönet. kongl.
9)iaj:t föreflår nu att för befja föremål må på 8:be Jpufmttbtiteltt uppföras:
gör fångars mårb od) unberhåll m. tn. fa font förut . 160,000: — —
§ör (SorrectionS;inättningarne i ^ufmttbflaben . . 70,110: — —
©arnt för Sorrectionödnrättningarne i OTorrföpittg, ©ö;
theborg och iSBisby ....... 15,270: — —
245,380: — —
hmarigenom, enär ifrån befja fummor afbragas be förut på titeln uppförba an*
(Tagen för ©pinnhufen i ©tocf F)oltn od) lanbsorterne, en tillöfning uppf ottimer
af ........... 62,380 — —
©åfotu gruttb för befja bcräfningar åberopar kongl.
93t a j: t ©tyrelfens för gängelferne och SorrectionS-inrättningars
ne unberbåniga berättelfe om befj förmälning feban år 1826,
fatnt be af ©tyrelfen uppgjorba förjlag till (later för nätnnbe
inrättningar, hmilfa h«nblingar marba tift @tats4lt(¥ottct öf*
transport 62,380: — —
30
transport
merlemnabe: Dd) Äongl. 9DTaj:t föjrmäntar, att, feban etrfort>cc=
liga bpggnaber nu mera blifmit fullborbabe od) be fängfTigeS ar?
betsfört jenfT fyäbanefter, mera än förut, fan för bet löpanbe un?
berl)ållet anmänbas, fofTnabenta för fångars mårb od) transport
fatnt för (Sorrectionsinrättningarne icfe f¥ola framgent uppgå
till fa betpbligt belopp, font unber be febnare åren, f>etfl åt?
gärber, åfpftanbe minfTning i (SorrectionifTerneS antal, tillifa
blifmit mibtagne.
2:o fPå anflaget för allmänna bpggttaber od) reparationer
i (Stocholm uppföres en tillöfning af ....
affebb för unberf)ållet af ntagaftnsbpggnaber i «$ufmubfTaben.
!Denna fumtna är egentligen icfe en nt) utgift, enär fojTttaberna
för betta änbatnål förut brabbat bels magaftnsfonben, belsocf',
efter befi ftällanbe på utrebning, ©tatsmerfets infomfTer.
3:o 21 f famma anlebtting, forn i näft föregåenbe punft
är anförb, förejlås på anflaget för bpggnaber od) reparationer
i lanbsorterna en tillöfning af 8,000 £R:br till unberljåltet af
be magaftns?bt)ggnaber i orterna, forn för ©tatsmerfets fpanmåls?
rörelfe funnits af nöben, fywilfen fumtna ef eller utgör någon
nt) utgift: Dd) forn befjutom å ftfTnämnbe anfTag erforbras en
tillöfning af 800 Qi:br för unberf>ållet af ^Drottningholms
broar; få upptages fammmanlagba tillöfningen å anflaget meb
4:o göt Strömsholms ©tuteri föreflås ett tidof t anflag af
T)ärröranbe af upphörba bagsmerfen mib ängsbergning, och n,ot;
fmarabt af förlföjb infomfT?beräfning unber orbinarii räntan.
5:o Snligt f)mab ^ongl. SDtajrt f)ät ofmatt pttrat, fomina
några anfTag att meb oföränbrabt belopp till 8:be åjmfmubtiteln
öfmerfTpttaS, nemligen:
transport
62,380: —
2,000: —
8,800: —
2,118: i o
75,298: io
— 31 —
transport 75,298: io. i.
3från görfla $ufmubtiteln: anflagen för SufTfTotten meb till?
»ammans ......... 29,796: io. 8.
3från 2tnbra åjmfmubtiteln: anflaget för finittofamma
ffufbomars botattbe  9,000: — —
bereft fRifets ©tänber ftnna betfamma böra fåfom en allmän
utgift fortfara; famt ifrån Srebje och gjerbe åkfmubtitlarne:
SlnfTag för transport och förbafning af fpanmål meb tillfammans 35,000: — —
£ela tillöfningen på 8:be djufrnubtiteln utgör falebeS . 149,094: 20. g,
hwaraf 65,298: 10. 1. npa utgifter.
10,000: reban utgåenbe, men nu på ftat uppförbe;
famt 73,796: 10. 8. utgifter öfmerfTpttabe tid oförän?
brabt belopp ifrån anbra döufmubtitlar.
DTär till ofmanbetörbe tillöfning lägges bet mib ftfTa Stats?
reglering uppförbe anflag ...... 678,657: 7. 8.
få blir 8:be ^»ufmubtitelns anflagsfumma .... 827,751: 28.
Jtionse i&uftoutrtiteln.
äferBcufct, $anteIitoc{) 9Jä cingntn t.
Äongl. 2JTaj:t förefTår att benna h«fmubtitcl uppföres till famma belopp, font
mib ftfTa ©tatsregleringen meb . . . . . 134,348: 3o. 6.
® t 0 n tr e $ttftou&titeln.
(El e r e c i e och £ärott>ecfett.
£>å Äongl. 2)iaf:t anfer bet mib ftfTa Statsreglering farfTftlt till näfta
Stifsbag bemiljabe anfTag för Säromerfen af 60,000 5R:br årligen mara fram?
gent oundgängligen af nöden; få fbrcflac Äottgl. Söla j: t att, niet) bibef)ådanbe af
berörde attflag, ‘lionbé «Ottftt)Ubtiteln nu, lifafom wib ftfla Dlifsbag, upptages
titt . ♦ ♦ . .. . . . . , 544,307: 44* 3.
gör benna 4?ufnmbtite(3 föremål fyar äfwen fråga uppgått om åtf¥idiga
tidof ta utgifter, på fått bilagbe utbrag af ett i ©tats*9iåbet l)ådet protocod öfwer
(Sccleftaftif=s5renben tttwifar. 9)lcn Äottgl. 931aj: t f)ar, för att ttnbwifa förnöjd be*
fattning, icfe welat för bet närwarattbe föreflå bent tid upptaganbe på ©tat.
gör öfrigt föref ottimer fjärwib, att, enligt l)wab närmare ittwecflas af Ijanb*
lingar, font till ©tatöjUtflottct öfwerlemnas, £ o n g l. a j: t funnit bet leba till orb*
ning od) förenflittg i förwaltningen, att be till' Sccleftaflifwcrfet i Sappntarfen an*
flagna räntor ocf> anbra infotttfler till ©tatswerfet indragas oel) bet i Sccleftaflif*
wcrfets fonb famlabe capital af omfrittg 60,000 9v:br till 01ifögälbö*Sontoiret
öfwerlemnas, famt att beremot bc af Sccleftaflifwerfets mebel beflribba lotter på
diende Jpufwubtiteln uppföras, od) ben fttmnta, Ijwartid, efter af brag af löner*
ne, förberörbc räntor od) infotttfler jemte interefjet od) capitalet uppgå, farffift för
Sccleftaflifwerfets utgifter anflås: Del) ^ongt. ?Dlaj:t föreflår adtfå att benna re*
gfcring må wibtagaö.
^amanna Jnirtaöitinös-Staten.
kenttä, flänbiga föränbringar ttnberfaflabe, ©tat, derafnabeS wib ftfla ©tats*
regleringen tid 306,217 Dvrbr 2 1f. 10 rjl.
r£>å bet på allmänna 3nt)ragnings*fl:aten tid f. b. ^ongl. gamiljens ttnber*
f)åd uppförba anfTag 66,666 Dl:br 3a f¥. årligen, i följb af Oiifets ©tänbers
beflitt, od) Äongl. brefwett ben 20 ^anuarii od) 18 2tugufli 1824 anorbttats tid
^Banden i afdetaltting å ben tid liqtnbett mebf. b. Äongl. gamiljen förf¥jntna
fumma, 732,557 SK:br 5 f¥. 6 rfl., fantt tid od) tneb för ftfllibet år berå dlifwit
gobtgjorbe 625,925 9v:br 44 1T- 6 rfl.5 få utgör S5attfens forbran wib betta års
flut adenafl 39,964 Ot:bv 26 ff. t rfl., od) Äongl. 9)laj:t föreflår, att bettna
— 23
'återjfob ma färfBlt liqoiberas, Ijwarigenom 9iifs*©tatcn från 1835 ars "början
wunne ett årlig tidgång af 66,666 Df:br 32 flf.
Söted fjänftgt därtill od) bå befjutom en fumma af 7,458 Oi:br 16 f¥. till
afföningar för tnagaftnS*förwalfare ocf) detjettte, fjwilfen f)ittids utgått af admäutta
titbragningö*jlateti, nu fommer att på 2:bra J?ufwubtiteln öfwerjfpttas, attfer
^ongl. 9Jlaj:t nämnbe flat ttu funna, oaftabt be tid öfwerflpttning å benfamnta
föreflagne utgifter, i deräftting upptagas tid ett emot förra ©tatsregleringen för*
minjfabt belopp af  252,971: 25, 4,
Saligt fjwab Äongl. Söla j: t rörande Utgifts*titlarne fjär ofwan pttrat od)
föreflagit fommer ©tatsregleringen från od) tneb år 1835 tid nafla Dfifsbag
att innefatta följande futttnior:
görfla Jjjufwubtiteltt
. 689,467; 34.
7*
2lnbra —
.2,324,729: 33.
10.
tredje ~
. 3,410,418: 4i.
3.
gjerde —
.1,205,583; 39.
4*
gemte —.
26,035: 40.
©jette —
. 119,198: ai.
©junbe —
63,000: —
åttonde —
. 827,751: 28.
5.
Olionbe —
. 134,348: 3o.
6.
tionde — .
. 544,307: 44.
3.
2ldtnänna 3ndragnings*@taten
. 252,971: 25.
4*
©urnrna S5:co Stedt 9,597,814: 2.
6.
£Bib ftfla Oiifsbag defläntbes 9tifs*©tatens utgifter tid 9,136,200: — —
l)wartid -fomtuo be tid görfwarswerfet å öfwerf¥otten färfBlt
anwifle .......... 70,000: — —
forn nu dlifwit dlanb utgifterne under 3:dje Jpufwudtiteln deräfnabe
9,206,200: —'“
—. 34 —
2llltfå uppfomtuer en j¥illnab af 391,614: 2. 6., fjwarmeb fumrnan af
nu föreflagne utgifter öfmerftiger ben mib förra ©tatS;regleringen fafiftällba; men
fymilfett fMnab lifmäl, enligt nebanftåenbe beräfning af infomfterne, till fullo bttäcfes
utan förhöjning i nu gällattbe bef¥attningsgrunber.
2sfrån benna framfiällning af ©tatsbeljofmen, öfmergår ivongl. 9Jiaj:t till
beräPnittgen af ©tatsivevEets ordinarie od? ejctra;ot&tnarte inEomftev,
Ijmilfa oaftabt be, utan förhöjning i afgifternes belopp, mib ftjla Statsreglering
gen beräfnabeS betpbligt h^gre, än mib ben näfl föregåenbe, Itfmäl på bet
lemnat öfmerffott.
©tirtiiatie ellet Stäniriga åfnftyom0ter>
l:o (Dvötnarte väntan:
^nbelöt, att birecte utgå till mijja
perfoner, upptages i öfmerensjtämmetfe meb
beräPnittgen mibfTfia Diiföbag till * .1,389,172: 18. 6.
2Svonanbel;åUcn, har efter mebittmför
åren 1827 tuch 1831 mäl utgjort 487,524
£R:br 10 ft, äfmenfom i följt» af en i Olåber
bejlutab reglering tneb bagsmerfS;ffplbigheten
till kungsörs odj Strömsholms fttngsgårbar,
en färjBlb tillöfning i fronatts beljållne räntor
uppfommit af 2,118 9i:br, 10 j¥. 1
r:ft.; men forn be febnare årens rnarfe;
gåttgat i anlebning af mifjmärt marit högt
uppftegrabe, nebfätteé beräPnittgen till . 482,000:  ~
1,8/1,1/2: to, o.
2:o 2lfcat'0fpamnål 39,000 tunnor efter bet mib fifta
Dtiföbag antagne förfTagsmärbe, 5 9l:br tunnan . . . 195,000: — —
3:o ^ronottonbe fpanmål, tn<
t»elö 108,600 tunnor å 5 9v:br . . 543,000: — —
transport 543,000: — —2,066,172: 18. (i
'transport 543,000: 2,066,172: 18
Sveman behållen, 16,600 tunnor a 5 9t:br 83,000: ^ ^ _
4:o Svonotionbclofen efcev beftåmba pvifev, upp; ,
tages på grunb af tttebelberäfnitig för 5 år till . . . 4,500: —
5:o 2lvvenöemeöel af Songsgårbar och anbra
lägenheter, belo i penningar, belo i fpanmål, beräfnabeS mib
fifta Statsreglering till 80,000 9t:br; men upptagas fjär enligt
StatS;Qfontoirets förflag till  90,000: —
6:0 ©tlfiverttonbe, Hlyntarelon och ©lagffatt 2,625
9v:br ©ilfmer fpecie, å 128 f¥. cours .... 7,000: —
7:o Soppavvanta och ©lagftatt h^ öfmerjtigit beräf;
uitigett mib fifta Statsreglering, nten eafculcras till fattima be;
lopp, i följb af inträffabt ras i gätyfa grufma, eller till 375
Sk:U. ä 125 9i:br t 46,875: —-
8:0 2ln»efta koppar» od; tTTanufacturduU, lieb;
fättes af npfj anfövbe j¥ät ifrån 4,000 9i:br till . . . 3,000: —
9:o Ctonbe och 4<*wmavf?att0jevn.
‘Siottbe tacfjern 16,000 SkM å 9i:br 88,000: — —
<£ammarj¥atts, ©tång; och ämnesjern
förhöjes på gntnb af be febnare årenS erfa;
renhet ifrån 4,200 till 4,500 Sk.U, hmilfa
upptagas efter 16 SK:br SkMibet till . . 72,000:
160,000: —
10:o 2llunttonben, hac tillgmantiteten, men upp;
tages, i följb af fallna prifer, till famma belopp forn mib förra
ftatsregleringen ........ 4,000: —
ll:o ©mafrvelbvultettonbe, inbegripet Pictriol och töb;
färg, efter oföränbrab förflagsberäfning . . . . 1,000: —
transport 3,008,547: 18,
(Äottgl, SJajitÄ 9? 116. Prog. tid 3t. St., dr 1834.) 4
20
Stanspott 3,008,547: 18. 6.
12:o iTCantalepenmngarne, wib jtjla ©tats;teglering
upptagne tift 300,000 Di:br, anfeS nu funna påtäfnas att ut;
gora **■*■*■**■*■*■ 30a,000: —-
13:o ilag mane* od; •^afaös^öföinge^äntait.
©tatswerfets anbel, beräfriab wib förra ©tatsregl. tift 60,000
«R:ör, upptages enligt ©tatS;£ontoiretS förjlag tift 62,000 ■
3uflitiaes@tatens anbel öfas jemwäl ifrån 20,000
Oi:br tift 21,000: 83,000: — —
14:o (Setmtngeotrett af -^anötwetEare, bibehållna
tr>ib en beräfning af ♦ 1,700: —
15:o ©terbh«0;öfgtften b:o b:o ♦ * ♦. 10,000: — —-
3 följb af Dtifetö ©tänbers beflut wib jtjla Dlifsbag,.
hafina färjlfilba upplpSningar blifwit inforbrabe om orfafen,
hvarföre jläberne @tocPf>oIm od; ©ötfjeborg marit befriabe från
benna afgift: fommanbe Ijanblingarne i betta ämne att tift
©tatS;lttj¥ottet öfroerfemnas.
16:o 23oteemcöel, upptagas tift oföranbrabt belopp . 32,000: —
17:o Catualleft^egtmentevnes b«ft*>4cance;fpan;
mål, äfmen till oföranbrabt belopp 24,250 tunnor it 5 Di:bt 121,250: —
18:o ©tånbtga^ote;»acance;afgtfcct: rott) 0£ånj?a
jfnfantert;2\egimentenie, lifalebes till oföranbrabt belopp,,
eller 2,310 tunnor a 5 Dl:bt * ♦ . . - <- 11,550: —
19:o £tllfålltge Vacano od) ittötesafgiftet:, höja*
i beräfning från 5,000 Dv:br till ♦ »■ *• * 6,000:
20:o ^nedte^otefrthets^meöel, bibehållas mib för;
ut calculerabt belopp 1,000: —
transport 3,580,047: 18, 6„
— 27 —
transport 3,580,047: 18. 6.
21:o 25åtma»0O?acance;afgtft:en, lifalebes * . 25,000: — —
22:o 2fcut« od; ©alpete^färfåljntngsmebel, beräf;
nas, enligt ©taS;(EontoiretS förjlag, rneb en förhöjning af
5,000 Dt;br tift ....... 75,000: — —
23:o £ontvolI;jtåinpel;imöel, bibehållas rnib förra be;
räfningen .......... 8,000: — —
24:o Vlumnm-SLottttimtbtl, bibehållas äfwen mib
förra beräfningen efter
Olcttonnfomjl för ©tatsmerfet . ♦ 60,000: — —
£Rummer;£otterietS flat och utgifter » 50,000:
ilO,uuo: — —
25:o SåC* od; fLote*mtbtL ®enna infomfl, forn nrib
förra ©tatSregleringen beräfnas till 50,000 Dl:br, och tmber
be febnare åren berntöfmer lemnat öfmerjTott, upptages nu tift
ett belopp, fmaranbe mot ben för ilotsmerfet förejlagna ©tatS;
fumma: fommanbes h^ab berntöfmer inflpter att, enligt Dii;
fets ©tänbers mebgifmanbe, referoeras till birect amoänbanbe
för 2otS; och ^åfinrättningen ...... 53,066: 32. —
26:o f£t'fåttningar, berunbet inbegripna be få faftabe
35an|Tfa gptingsmeblen, beräfnas till famma belopp, forn tvib
förra ©tatsregleringen ....... 25,000: — —
27:o <Dbfen>attott0rnebel h^fma icfe uppgått tift bet
mib jtjla ©tatsregleringen calculerabe belopp af 10,000 Di:br$
och nebfättas nu till ........ 8,000: — —
28:o fcTteöel od; Uppbåröei*, forn förut beräf;
nabestift 17,000 Di:br, funna efter be jtjlförftutna årens me;
■bium ej upptagas högre än tift . . . . . . 14,000: — —
3,898,114: 2. 6. transport 3,898,114: 2. 6.
— 28 —
transport 3,898,114: 2. 6.
f£ptra*<Dt*t>marie ellet* ^eunllntntje/jfnFomfler*
29:o ©jåtulteme&el. s20ib ftfla ©tatöregleringen på*
väfnabeö: 9letto4ufomfl ♦ 1,750,000: —. —
^iitttwecfetö flat od) öfrige utgifter 450,000: *— —
2,200,000: — —
3 anledning af förlfållanbet meb ‘tullmerfetö ittfomjler od>
utgifter unber be febnare åren, föreflår .^ongl. 9Raj:t följan*
be beräfning:
Olettoinfomfl . 1,970,000: — —
Aflöning, omfoflnaber, reflitutiener od)
affortningar m. m. . . . * 580,000: — —
J
—2,550,000: — —
30:o 0alu*ac«9, beräfnaö till t*et tt>it> förra ©tatöregfe*
ringen nebfatta belopp af ...... 7,500: — —
31:o Poflme&len, Qwilla wib ftfla Dvifö&ag calculera*
t»eö till 350,000 Ol:br, beraf 100,000 Oi:br fåfom ©tatöwer*
fetö nettoinfctnfl, f>aftua febermera waritijeittnt fliganbe, od)
utgjorbe år 1831 466,177 Dl:br 42 f¥. 8 r:fl. 2> närmare
öfmerenöflätnmelfe f)ärmeb, odj meb bibef)åUanbe tillöwibare af
farnrna nettoberäfning, upptagaö:
©tatöwerfetö anbel . . . 100,000: — —
Q3ojlwerfetö flat od) öfrige utgifter 350,000: — — 4'0 000
32:o Cpavfae ©ttjillatae mehlen, wib förra ©tatrc*
gteringen beräfnabe till 300,000 Di:br, funna efter förffålfanbet
unber be påföljanbe åren od> meb tillämpning af fattima grum
ber för afgiftenö utgöranbe, calculeraö till . . . 320,000: — —
“Sranöport 7,225,614: 2, 6.
— 29 -
transport 7,225,614;
33:o Ståmvtnsafgtftente anfågoö wib ftfla ©tatöre*
gleringen böra, enligt be efter pantterpmben beflätttba minimi*
tarifferne, inbringa 460,000 SK:br, ^marutöfmer, genom beflu*
tet om 1 j¥. afgift för ffmarje tillwerfab fanna, en tillöfning
påräfnabeö af 85,000 9l:br, affebbe att till en bel betäcfa ben
genom ©alpetergärbenö inbtagning uppfomna minf¥ning i
©tatöitttraberna.
Dläntnbe, genom bränwinöbränningenö befattning, infTp*
tanbe afgifter upptagaö nu till fanttna belopp eller . . 545,000:
Dd) lära Dlifetö ©tänber af förra årenö erfarenhet finna nöb*
wänbiglfeten, att genom förl)öjba minimi*afgifter bereba fafetlfet
för bränwinöfattenö behöriga utgöranbe; h^arwib bet jernwät
fulle mara båbe öfmerenöflätnmanbe meb billighet och lebanbe
till räfenfapernaö förenfling, om ben nu efter jorbmärbet ut*
gåenbe afgiften upphörbe och erfatteö genom lf<Jte pannerpmbö*
afgifter.
Äongl. ?9laj:tö ämnar föröfrigt färfilt till SXifetö
©tänber frantflälla angelägenheten beraf i moralist och occo#
nontift hänfeenbe, att, genom lämpliga åtgärber, föfa tillwä*
gabrittga bränminetö förbptanbe och fålunba merfa till inf ränf*
ning af befj omåttliga bruf.
34:o Heflanttet*. «$äraf anfet Äongl. 9Jlaj:t lifa*
forn förut funna påräfitaö en ungefärlig infomfl af . . 100,000:
3,972,500:
©umma ©tatömerfetö orbinarie od) e,rtra orbinarie infomfler 7,870,614:
SBib ftfla ©tatöreglering beräfnabeö:
— 3 o —
Xe otbinarie infontfterna titt 3,867,644: 7. 6.
3>e ejrtra otbinarie jemte reftarttiec ♦ 3,417,355: 4°* 6.
2lttfTag af allmänna bevittningett titt ©tatsbehofvens fyllande 1,727,200: — —
hvarförutan på öfverfTotten anviftes:
Srfättning för ©alpetergärben
. 124,000: — —
‘Xiii 2lrmeenS materiel
. ♦ . . 70,000:
9,206,200: — —
(£nligt ben af £ongl. 5Kaj:t h«t ofvan föreftagne betalning af ©tatsverfets
inlomfter, fHutte be fontina att utgöra:
Drbittarie inlomfter . .3,898,114: 2. 6.
Sptra orbinarie inlomfter ..... i 3,972,500: — —
ellet meb tillägg af enafmn&a anflag till fpllnab i ©tatS;
bel)ofmen, font vib flfta fRilsbag af allmänna beunllntngen
anviftes ......... 1,727,200: — —
Dt:br 9,597,814: 2. 6.
Dd) upplommet i följb ^ätaf genom nu i Olabet föreftagne regleting af itt;
fotnft=titlatna, utan ut) ellet fötf)öjb befattning, ett ölab tillgång för ©tatswct;
fets utgifter af 391,614: 2. 6.: matanbe uti fötbetörbe berälning af ©tatsverfets
otbinarie od) ettra otbinarie inlomjlet inbegripne, fa väl be 124,000 Oi:br om
året, Qwilla vib ftfla Oiilöbag, fåfottt erfattning för falpetergärben, anftogos på
förmobab flotte inlomft af tulluppbörben od) btänwisf attén, font ocf be färfilt
till förfwaröwerfets materiel anwiftc 70,000 Ol:br årligen på öfwerffottena å ©tatS;
werfets ^inlomfter i allmänhet.
£>å vib ftfta Otifsbag fråga förevar om uppfjöranbe af be titt förmån för
tvifla inrättningar faflflällba afbrag och innel)åttningar å £mbetS; od) “Xjenftemäns
löner, funno fRifetS ©tänber någon änbring härutinnan tillo wibare icfc lunna äga
rum, men erlänbe imellertib änbamålöenligheten af en reglering, hvarigenom ©taten i
— 3i
frantttben lunbe unbmila att titt någon bel återtaga ellet inbraga bet för befi Sms
betS; och Ijenftemän beflätnba unberhåll.
Utan att nu pria en allmännare tillämpning af ftflnämbe grunbfats, anfer
Äongl. «9laj:t ©ig lilmäl titt ett början böra fäfta Otifets ©tänbets uppmärlfatithct
å ben omgång och bet befwär, forn ifpnnerf)et åtfölja uppbörben od) rebowiSni:«gen
af en blanb iftågawaranbe utgifter, ben få lattabe Centoitalen, utgåenbe enligt älbre
författningar meb 1 procent af löner och arfmoben, af hvida ben mib hvarje utbe;
tätning fätfilt innehålfcö. Uppbörben af benna afgift, font efter 10 åts nte;
bium utgör omlring 34,000 9i:br årligen, är befjutotn förenab meb icfe obetpblig
fojlnab, forn ifrån berörbe fumma måfle afräfnas; och & 0 n g l. SER a j: t föreflår ber;
före i Dtåber, att, berefl löntagarne icfe helt och hållet ffutte funna befrias från
centonal;afgiftens ertägganbe, benfamma må, i flället att fåforn hittills utgå ge;
nom birett innehåflning på lönerna, påföras beras innehafware i egenfap af för;
höjb bevillning till famnta belopp, emot bet att 3ulgälbS;£ontoitets bibrag till
©tatsbehofmens fpttanbe olas meb motfmaranbe fumma, od) fat*fTilt>t artflag å OvifS;
©tätens 6:te dpufwubtitel uppföres, att, fåfottt erfättning för centonalntteblen,
fotnma mebcrböranbe verf och ca^or titt gobo.
3 fantmanhang meb ©tatsregleringen mib ftfta Diifsbag begärbe ifongf.
?DZaj:t af Dvifets ©tänber ett utotttorbentligt anflag till görfwarsanftalternas iftånb;
fättanbe af 3,591,000 Dt:br. Otifets ©tanber beviljabe bå en fumma af 2,870,000
Dt:br, ben 25e funno utväg att på öfwetfotten af ©tatswerfets inlomfter od) an;
bra tillgängliga mebel anvifa, och t»ctta anflag mar fåfebcS 721,000 9t:br min;
bre, än bet af £ongl. 5)taj:t för bef)ofwen uppgifna belopp. (E'n futtftänbig re;
bogörelfe för be meb eptta anflagen till $örfwarswerfet, bels reban verfjtätlba, bels
beflutabe anfTaffttingat, femmer att till ©tatsUltfottet öfwetTemnas.
^ongl. DJtaj:t pttrabe mib ftfta Diifsbag t affeenbe på befja: utomorbetitliga
foftnaber: 2ltt 2\ifet8 fanna foröet od? fagerhet bjut>a, fåfem båfta
tneblet till unÖwtEan&e eller åtmtnftone milöranbe af fvtgete olycfor.
— 32
ett imber frebene lugn anffaffa od; iorbningfUUa be förråb, fomtrnb
intråffabt fvebsbvott blifiva af noben, od; bå, antingen allbelcs ide
eliev enbaft genom ftörve uppoffringar, funna erhållae; att en tvafenbt*
Itg ffillitab äger turn emellan fåbana Eoftnaber fot en gang od; be
ärligen löpanbe unberl;åll0* od; aflöninganitgifterna; att b a, i ett vrml
ovbnabt Samhälle, be febnave bora genom årliga utffylbcr befiribaa,
be fö c ve egentligen åfyftabe fvamtibens nytta od; fäferbet; att be öfra
fambällscapitalet famt att be fålunba rättnufligen ocl; lämpligen
funna afiven på fommaitbe flägtcn förbelaa. 93leb enaljanba åfTgter före*
fide kongl 9Jlaj:t till Dlifcts 0tätiber, att nu Oetoilja nebannäntnbe lifa DefTFafs
fabe ocf> af behofmet påfallabe anflag, aö angelägenhet, till bet för hvarje
föremål upptagna belopp, åbagalägges af be f>anblingar och utrebningar, font ffo;
la ©tatsdltffottet mebbelas, nemligen:
Siv 5örfvvat0iverfet till ilanba.
7 Dleferbbatterier ......
115,000
— —
24 kuflpjecer ......
50,000
— —
15,000 ©ewät . . .
300,000
Utrebningsförråben .....
139,000
(karlsborgs fäflnittg .....
300,000
— .—
(karlscronas befäfltting .....
200,000
— —
kongsholms bejlprfning .
100,000
— —
0tocfh°^mé aoenuer till lanbs och fjös
300,000
— —
(karljlens iflånbfättanbe .....
40,000
— •—
SJefj beflpcfning ......
30,000
— _
(älfsborgs ombpggttab .....
40,000
— —
SOlateriel för ^ngenieurS; och fPontonietS;(korpfcn
46,000
£Cirfe till (karlsborgs lanetage
23,000
— —
transport 1,683,000
— —
— 33 —
transport 1,683,000:
Uthus för 2:bra ©arbets fafern
28,000:
Uthus för ©arnifons fjuflfufet
> 35,000: *
^pghusbpggnab i (kfjriftianflab
36,000:
©umma 1,782,000:
Siv S<H*fwaren>erfet till Sjöö.
180 fl. 30=punbige fanoner
80,000:
40 fl. 24=punbige fanoner
15,000:
£>iuerfe fulor ....
60,000:
1,500 fanonlås ....
9,000:
2 sSngfartpg
200,000:
3ernscijlerner ....
10,000:
förbättring af (karlscrona 58arf
30,000:
4 ©fjul för kanomfTupar och jollar .
20,000:
hängmattor och S5efläbnaböförråb
31,000:
0ttmma 455,000:
famt befjutoni för JprbåfarS bpggnab och förbättring,
till båtnab för fjöfartett i allmänhet. .... 170,000:
©umma 625,000:
35efjutom upptagas här nebannäntnbe utgifter till anbra föremål äfwen för en gång.
Siv allmänna unberrotaningen.
SltfMiga anffaffningar för Upfala Unioerfltet . . 14,000:
©erfPilbt anflag åt Dlormabffolan för SÖJcrelunberroiSningen 1,500:
©umma 15,500:
£ör lättabe vvattemeommunicationec od; anbra allmänna arbeten.
100,OCK) SK:br om året i gern år, enligt beröm af @tor*2lmiralS;(kmbetet0 3:bje af=
betning afgifwet unberbånigt förflag, forn färffilt wather @tatS;Ut|T*ottet rnebbe*
labt, å6eropanbe kongl. Söla):t för öfrigt i affeenbe på grunberne för betta
(■ftonjl. ®«J:té 3?db. Projv tili SX. ©tv iir 1834.) 5
cm flagg anmänbattbe f>ivat> .Songl. 3Kaj:tö mit) fifia Oiifgbag i ämnet afTåtne Dlå*
biga ffrifmelfe innehållet ... ...
. 500,000:
©amitta titti*a$.
görfmarsmerfet ttll Sanbs .....
. 1,782,000: — —
görfmatsmerfet till ©jös jemte fprbåfars bpggnab
> 625,000:
Alllmänna unbermigningen
. 15,500:
2lllmänrat arbeten
. 500,000:
©utmtta 2,922,500:
SDå införanbet af ett mät ovbnabt gonbfpflettt icfe attenaft grtmbtägger möj*
ligbeten att, utan allt för (tora uppoffringar, bereba utmägar tilt Otifets förfmar,
i Ifänbetfe af frig, utan ocf innebär garanti emot tillfälliga tnifjbruf af Söanfens
erebit od) följafttigen fäfraft betrpggar mpntbeftämningetis beftånb; ja äjfar iv o n g t,
9Raj:t af Dlifets ©tänber, att titt förberörbe utgifter fKifögälbg;£ontoiretg obli=
gationer på “ire millioner 9i:br 53anco marba ftättbe tilt Äongl. SDlaj:ts bifpo*
jidon-, på bet fått, att bejja obligationer, ouppfägbare å långifmarneö flba od) tö?
panbc nteb 4 procent årlig ränta, forn fjmarje 6 månaber meb 2 procent crläggeg,
utfärbaö fitcccgftoe ifrån od) meb 1835 års början, meb 600,000 9t:br om t året,
fatttt att 2 procent af urfprungtiga capitalct årligen anflås, för att, jemte öfriga
befparingar od) öfmetfFott i Dvifsgälbs*0fontoiret, anmättbas tilt obligationernes
amortijjentent mcbelfi fucccfjioa inföp meb beräfnab od) tillagb ränta på ränta.
£ottgl. 9)laj:t ^ar af uppgjorb beräfning öfmer DtifsgälbS;(£ontoirets tillgångar od)
utgifter ifrån od) meb år 1835 inhämtat, att få mäl ränta, forn amortifjenteitt å
‘Zvc millioner Di:br i obligationer funna af DiifggälbS=(Eontoiret befiribas, utan att
nu gällanbe allmänna bemitlning eller anbre till DiifsgälbS;(Eontoiret ingåenbe af*
gifter befjöfma i någon mott förhöjas.
Äongl. 9ftaj:t förbtifmer Diifctö ©tänber meb all Äongl Dlåb ocl) fpnnefi: fläbfe
mät bemågen. £>atum ut fttpra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utfctäg af 5>rotocoÖet oftver #antiefé* ocf)
Sfttuwc^&enfcer, fjåftet infot
hörningen i ©fattf-Sftäöet, å
Stocholms (Blott D. aa San. 1834.
Dl är ma ratthe:
4jattS Srcellence, ^ujlitie^StatSsSÖliniftern, ^)err ©refme Rose.nblad,
3?anS S.rcetlence, ©tatS=?Dlimjlern för Utrifeö iSrcnbcrtte, ^»err ©refme af Wetterstedt
,
©tats=9iåbet: JjjtattS ©pcellence, å?err ©refme Mörner,
— — 3)anö ©pcetlence, å?crr ©refme Lagerbjei.ke ,
— — Jjbanö ©pcellence, 3?err ©refme Löwfnhjetm ,
— — Jjcrr ©refme Adelswärd,
— — Poppius,
— — griljcrre Åkerhjelm,
^opSatttjlern, grif)erre von Schulzenheim,
©tatö:@ecreterarcn Skogman.
©tat-S;©ecreterarcn Skogman förebrog i ttnberbånigfjet ©tatS=£ontoretS ben
19 jtfHibne december afgifne unberbåniga berättelfe om ©tatS;iH3erfets förmaltning
od) tillfiånb i alla bejj betar; fjmarefter ©tatSs@ecreterarcn, meb ålottgl. SÖtajns
DTåbiga tillåtelfe, i unberbånig^et uppläfte ett af Ijonom författabt förjlag till bett
Dlåbiga ^ropojitiott, angåenbe @tatg;5Ö3erfets tillfiånb odt beljof intill näfta Diifö=
bag, font nu borbe till Drifets ©tänber öfmerlemtiaS, Ijmilfet förjlag, f)maraf
©tatS=Diåbet färjTilt tagit fännebont, belg uutcfattabc åtjTilliga i ©tatS=£ontoretS
npfjnäntnbc unberbåniga berättelfe upptagne jetttfnittgar od) tillägg i affeettbe på
beräfitingen af ©tats=$£ercets utgifter od) infontflcr, belg grunbabe ftg på ivongl.
5)2aj:tö, genom mcberböranbe ©tatSsSrpcbitioner, mibtagne färjfilba öeflttt attgåem
be utgifterne unber Diifg;©tatenS 2:bra, 3:bje, 4:be, 8:be od) 10:be äpufmubÅtitlar,
äfmenfont beträffanbc mijja för en gång crforberliga anfTag till görfmars=merfet od)
attbra bd)of: maranbeg l)ärmib, på fatt i bet unberbåniga förflagct jetumäl finneg
uttrpeft, be årliga utgifternas famfälba belopp få infTränft, att fjela ©tatsreglc?
ringen fatt fullbcrbaS inom reban för hattben marattbe tillgångar utan förhöjning
— 36 —
edet- förän&rittg i nu gällande grunder odj deftämmelfer för någon af de utfFijlder
od) afgifter, forn titt ©tatstoerfet eder 9lifögä(dS=(£ontoret ingå.
Äongl. 5)laj:t deljagade, enligt ©tatS;9lådetö tidfitjrfande, tid ada delar i £Rå<
der gida @tats=©ecreteraten6 omförmälda underdåniga förfTag, fådant det ftnneö
9)rotocodet bilagdt, odj defadte att £>cjj Onadiga 9>ropofTfion om ©tats=verfets till;
(tand od) betjof fFulle i enlighet dermed under denna dag utfärdas: rödjande ^ongf.
931aj:t tvid DiifetS ©tänders fbrfta fammanfomjt på 9iifS;©alen Propofltionen tid
dem öfverlemna.
Ex Protocoll»
Å. F. Normelin.
Utfcrag af $)3rotocotfet öfwer itrig^^ren*
ber, bålfet inför #ané 5Jlaj:t
nungen i ©faté*9iåbei, ^©tocffyotmé
©tott ben 18 Sannart 1834.
förvarande:
dpané €pcellence Sutfitie^taté^mifteni, dperr ©refve Rosenblad.
«£)ané Spcellence ©tatö;$ftmigern för Utvifeé Ärenderne, «£)err ©refve af Wetterstedt.
£Deraö Spcellenfer, ©tad^fåden vfjerr ©refve Mörner.
$err ©refve Lagerbjelke.
«f)err ©refve Löwenhjelm.
©tatö;fåden >f)err ©refve Adelsvärd, Poppius ocfj
§df>erre Åkerhjelm.
*£)of£anj(eren ^ril>erre von Schulzenheim.
©tadé;©ecreteraren Grip.
©eban ©eneraWCbjutanten för 2lrmen od) JpattS Äongl. Jpögdet Ärom-prinfen, i Pe(j
cgenjTap af ©tor/Jlniiral, [)it>ar för pg, infommit meb utrebmngar odj förlag öfwer be bedof
imber ?rcbje od) Jjerbe .$ufwub--3:itlarne, för briita &dé npa, bets öfabe eller fortfatta andag
anfetté böra wib nn börjabe Urtima 9lifebag af iRifetS ©tanber äjfaé, famt 3?ottg(. 5ftaj:t nu för»
(Karat ©ig wilja i ett fammandang i öfwerwäganbe taga få weil befja fram(tällningar forn droab
för öfrigt rörbe bet Sörflag till m; reglering af bege titlar, l)wilfet SKifeté ©tanber förelägga!»
6orbe; få uppläjte ©tat»»@ecreteraren i unbcrbånigdet följanbe i ämnet författabe ffrifttiga
betänfanbe:
”2>å framfbällning till Sdifeté ©tänber nu (Tall göraé om bedofwen af anflag unber 3:bje
od) 4:be .£>ufmub;$it(arne eller för 3vifetS förfwar till lanbö od) fjöé, förmobar jag i unbcrbå;
nigdet, att Äottgl. Sftajit berwib lärer wilja följa famnia orbning, forn wib förra ©taté>reg(e»
ringen, af Äongl. S5Kaj:t fåforn grunbfaté framftällb, äfwen af dtifeté ©tänber bå antogé ocf)
följbeé, nemligen ben af bedofwené förbelning uti fåbane, font tilldöra unberdådet af bet begnt*
liga, få till perfonal font Materiel od) fåltmba, faftän tiH omwejelanbe belopp, fräfwa ftänbigt
fortgåenbe årliga andag, od) fåbane, för dmilfa mebel på en gång erforbraé.”
(Sil. till Ä. St. ttäb. 'Prfpofitiott t. 9t. ©t. ör t8340
1
”©eträffanbe fålebcS bc föremål, forn erforbra årliga utgifter/ (jroartill nu enligt 9ttfs<©tas
ten är anjlaget 3,274,486 9i:br 11 ff. 7 r:ft meb 32,457 tunnor fpanmål inbegripne unber
penningc-löncrnc a 6 9i:br tunnan, od) 16,755 tunnor fpantnål in natura, famt bejjutom af öf
roerff otten på ©taté*5BcrfetS infomfter 70,000 9c:br, tittfatnmané 3,344,486 31:br 11 ff. 7
r:ft, funna bc lämpligen förbclaS i frenne fiag, nemligen: l:o pcrfonalcnS aflöning famt Ifäffarö
rcmontcring, fouragcring od) ff otting m. ni. roib 3(rtillcrict od) bet roärfroabe (kavalleriet; 2:o
armené crcrcié od) roapenöfningar ocf) 3;o befläbnabS.* odj matericlS.-anjfaffning od) unber()Sll.”
”ktt gcncrclt förflag (järöfrocr, grunbabt på utrebningar od) fpeciaUftater, är af mig tipp*
rättabt; od) förefommcr i affeenbe å
i:o ^ecfonclla afföningar ni. m.
$?ib ben npa reglering od) organifation, ÄrigS--koltegium feban fifta 3iifS.-  bågen unbergåtf, är ©tatcn upptagen till fpantnål unber lönerne 1989| turn
nor od) contant 25,350 9c:br, [)roarigenom uppflått ett 6el)of af tillöft anflag
af 497 9t:br 3 ff. 2 r:ft i contant od) 163| tunnor fpantnål unber lönerne;
od) bå Staten icfe upptager någon ‘Prefibentéslön, tncn en fåban roib betta
tnaftpåligganbe rocrf icfe mer än roib anbra 9tifctS kollegier fan fafnaS, lä-*
rer Äongl. f9?aj:t i Slåbcr förefla 91ifetS ©tänber, att anflag bertill bcroilja
od) uppföra mcb 4,200 3t:br cd) 304 tunnor fpanntål bcrunber; od) 6liftoer
härefter tillöfningen för benna ©tat, fpantnål unber lönerne 4671 tunnor,
ocf) contant .
4,697: 3. 2.
årligen, font l)är upptagas, ct)uru uti ben till 2lrtillcrietS ©tat mcb 747
9l:br 24 ff. od) 35 tunnor fpantnål öfrocrflpttabe 2frd)lie.'©tatcn uppfom*
mit en befparing af 94 9c:br 16 ff. od) 42 tunnor, forn uti calcul fan fåfom
tillgång beräfnaS.”
”Uti ÄrigS^ofrättcnS, äfroenfom ©encralitctctS, ©encraWfbjutantenS od)
befi kppebitions, éfroercommcnbantSskppebitionenS i ©tocfl)olm, 2(rtillcrie;@ta-'
bens, konnnenbanoStntenö, ÄrigS-'2fcabemicnS cd) allmänna ©atnifonS.-fjuflju.'
fets ©fater föreflås ingen föränbring.”
”©eban genom roibtagen reglering ben förut mcb 3ngcnicur*korpfen förena-*
be Sältniätningö;23rigabcn berifrån blifroit ffiljb för att för fig utgöra en fär--  ffifb korps på ©tat, unber namn af £opografiffa-korpfen, l)ar ffngenieur.-korp--  fenS ©tat, 31,388 9l:br 8 ff., meb 2,132 tunnor fpanntål berunber, blifroit
minffab mcb 'Jopografiffa korpfenS berifrån flpttabe löner od) arfrooben, på
fätt be npa @pecial--©tatcrne uttoifa.”
”IJopografijfa korpfenS ©tat uppgår, meb tillägg af ett 9ienritarc-'arfroo-*
be af 150 9t:br meb 10 tunnor fpanntål berunber, forn af anflagct till korp-*
__transport 4,697: 3. T.
— 3
11,550 3l:br od) 676 tunnor fpanmål
ifuiiuuti oerunoer; hvaremot 2jngenicut-*kotp/
fett» ©tat upptager 21,535 9t:br 8 ff. mcb 1,376 tunnor fpanmål berunber;
od) tolfar fig fålebeé roib jemföring af 9iifö-'©tatcnS anflag för ingenieur*
korpfen meb befja funttnoré fammanflagna belopp, fpanmål uttber lönerne
2,052 tunnor od) contant 33,085
mål, forn roib ropa ©tatsn-cgleringen bör iafttagaS, men en tillöfning i con/
tant, font itu tilt befiåettbe uppföres af 9i:br. 1,697 —
”Sör 3ngenteur--korpfen är roäl för öfrigt färffilbt i unberbånigfjet an-*
mälbt ett bcl)of af tillöfuing i pcrfonalen af 2:nc anbre kapitencr, mcb 800
9i:br i lön l)roarbcra, od) tiUfatnmanS 120 tunnor fpanmål berunber; men
c£)ttru, i anfcenbe till korpfenS nu pågåenbe betpbligt utroibgabe arbeten, en
fåban tillöfning roifjerligett roore behöflig, lärer $ongl, 93iaj:t lifroäl nu betta
be&of, fåfom befjutom i fig fjelf tillfälligt, enbaft inom columncn låta anmäla.”
”■Qärroib förefommer bcrjentte, att bå ©rocnjfa armen allt dittills roarit
i fafnab af orbcntliga ©eni-*?rttpper eller Sappörer ocf) ‘Pontoniercr, meb ber*
till ljöranbe materiel, tnctt meb aff)jclpanbc af benna brifl icfe längre anfetts
böra anftå; fa t)ar förlag till organifation af fåbane trupper blifroit upprät-*
tabt; od) upptages bcrförc l)är bet bertill, uppförba årliga foffttaböbclopp af 15,000 —
”kfjuru inbclta armens lönereglering meb bet af 3iifeté ©tänber roib fifla
9tifsbag beroiljabe tillöfta anflag funnat i allmänhet på ett tillfrcbSflällanbc
fätt uppgöraS, l)afroa lifroäl tillgångarne icfe mebgifroit, att uppföra bet löne»
belopp för 9iegimcntS-Clroarterntäfiare, 3fnbre kapitencr od) gänbricfar roib
famtclige ^nfantcrOregimenternc od) för ©ubalterncrne roib be ©fånffa, forn
meb affeenbe å tjenfierncS bcffaffenl)et ocf) roebcrböranbeS utfomft jfäligett borbt
äga rum. ©en lömtillöfning, forn Äongl. 93laj:t, på fåban grunb, enligt för*
ut fattabt nåbigt beffut, funnit böra i fråga fotnnta, uppgår för
23 9fegimcntS*Clroartcrmäflare å 100
72 3lnbre kapitencr å 100
o «- * - * *
• 2300.
. 7200.
• 200.
• 8000.
. 400.
. 800.
. 400.
forn fSlebeé fjär utföras.” tillfammané 19,300
r v* lOU • • ♦
8 bito bito roib ©fånjfa SnfantcrOrcgimcnterne « 25
160 Sänbricfar å 50
16 bito roib ©fånffa Snfantcrnregimenternc å 25 . .
16 Sörfte fiieutcnantcr roib b:o bro ä 50
8 anbre bro bro å 50
transport 40,694 3. 2'
___ 4 -
transport 40,694 3. 2.
”3 fatttmanfjang ^ärmcb od) feban fKifetj 0tänbcr till bcrcbanbe af lifa
förmon för alla till pcnfioner berättigabe milftairc embcts? od> tjcnftcmäné en?
for ocf> barn, forn för Sivil?0tatené, eller åtnjutanbc af full penfion, mib för*
ra SKifsbagen, a penfionsauflaget för be förra beroiljat 7000 3l:br ärligen in?
till ben näfffommanbe; fa enär erfarenheten åbagalagt, att i roiga claier an?
talet af pcnfiono?runt icfc marit tillräcfligt, utan en bcl pcnfions?berättigabe en?
bad funnat af tillfälliga befparingar, forn icfe alltib äro att påräfna, tilläggas
emot penfionerne froaranbc gratificationcr, unber afroaftatt att penfioné?rum
för bern blcfroo lebige, famt någon tttinffning i betta penfioné?andag fa mycfet
minbrc bör fomma i fråga, font militaire enfor od) barn icfe tuera än be ci?
vila böta uteflutaé från pcnfionS åtnjutanbc af |taté?mcblen, bå be äro i torf?
fige omdänbighetcr (tabbe, berföre att pcnfioncn af ben fonb, f)twtrtill beraS
männer och faber bibragit, bern fatt tillf omma; lärer Äottgl. iÖcajtt i Ståber
milja föreda Svifeté 0tänbcr, att berörbc tillöfabe penjtoné?an|Tag, (jmilfct i
allt fall är nog fnappt, äftven framgent må beftåé.”
Stdigt för ©arbeé?regintentcrne faftftällbe 3ntcrint5?0tatcr, grunbabc på
ben föränbrabe organifation, ^ongl. ?Otaj:t för beforbranbet af bcroé tjenftbarhet
funnit nöbigt att nteb bent ivibtaga, crforbra» utöftver bet af SUfctö 0tänber
för bent tvib fifta Stifobag anroifabe andag:
$ör £tf*@art>et till f)äft.
Stilöfning t contant
7,462: 45. 6.
famt 290 tunnor fpanmål unber löncrne, h«>ar?
emot 0taten är minffab mcb 1251 tunnor fpan?
mål in natura å 5 3t:br -. . 627: 24.
åtcrftår tillöfning 6,835: 21. 6.
$ör 0tt>ca Sif?©cuE>c.
Stilöfning i contant  6,736: 27.
beremot tninjFaS fpanmålen unber lönerne meb 51
tunnor famt fpanmålen in natura nteb 174 tun?
nor a 5 SR:br
. . 870: —
fltcrftår tillöfning 5,866: 27. —
$ör 2(nt>ra Sif»©arDct.
Sttahanba förf)ållanbe  5,866: 27. —
få att en tillöfning i bet hota uppfommer af  18,568: 27. 6.
och 188 tunnor fpanmål unber lönerne, hvartill nytt anflag erforbraé.”
Sranéport 59,262: 30. 8.
Sranéport 59,262: 30. 8.
”2Bibfonimanbc i fammanhang härnteb bett af ©eneraWCbjutanteit för 2(r?
men i unbcrbånighet gjorba framfrällning om befjofroet af en öfab ©arnifon
i 0tocfho(m; få, ehuru ^ottgf. ®aj:t lärer finna betta behof mara fullftänbigt
åbagalagbt, torbo .fongt. ®aj:t, forn, enär en tillöfning i ©arbeS?3tegimenterneö
dyrfa, fåfom (cbanbe till alltför d°ra fofinabcr, icfe fyncS böra äga rum, ber?
före mcb Stab ig t bifall lärer omfatta bet fördag, att till ©arnifonenS fördärf?
ning tourrolS till hufmubdaben (Fulle commenberaé trupper af inbelta 2lrmen,
till antal af ett Svegimcntcé manliga dyria od) hvartill fodnaben ■ (Fulle upp?
gå till 65,800 3v:br, lifroäl, meb affeenbe å be för öfrigt förefomne ounb?
gängliga behof, hvartill öfabc andag erforbrao och font i jemförelfe till bet
ifrågamaranbe äro af natur och beffaffenhet att företräbeomi» böra fyllaé, l)>oar?
emot mcb ©arnifonö?ti(löfningen ännu någon tib möjligen (Fulle funna upp?
fFjuta», i SFåber finna ben bertill crforbcrliga fodnabett blott i anbra. rummet
od) inom coluntncn bera anmälas.”
”döib nt) reglering cd) organifation mcb f ron?'Pririfen$ J?ufar?9vcgimcntc har ett
tillöfning i 'Perfoneflå 0tatcit uppfommit af contant 2,661: 39. — hvaremot 268
tunnor fpanmål in natura blifmit befparba :'r 5 9l:br tunnan, 1,340: —• —
od) åtcrftår fåfebcé fjor tillöfning i bet l>'ta
1,321: 39. —
font Svifctö 0tänbcr nu lära anroifa.”
”Uti bett nt)a 0tat, font för SBcrmlanbS Sält?jägarc?9?egimente blifmit
fadftädb, mifar fig ett behof af tillöfning af 30 tunnor fpanmål imber lötterna,
forn falebc» mib ben nya 0tatS?regleringen böra iafttagaS.”
”Så tillgångarne för benna 0tat icfe ntebgifmit att ändå lön för £()cfcn
till bet belopp, forn (Fäligen fyncé honom böra tillfomma; få od) enär taffecn?
be å tjenftgöringen benna Sl)ef är närmad att jemföra meb Sljcfen för Sif?
5öemäringé?3lcgimcntct, (jutars lön fyncé böra bedämntas till 2,500 9t:br, torbe
Äongl. SDlajrt i SFåbcr milja föreda Svifct» 0tänbcr att, bå ben förre för bet
närmarattbe enbad åtnjuter lön, 1,488 9t:br 16 (F., hmartill fommer påräfnab
Sompagnirevenuc, 333 9t:br 16 (F., eller tillfantmané 1,821 9v:br 32 (F., bemilja
fyllnab häruti till 2,500 9t:br meb
678: 16. —
"Söv Tfrtidcrict upptagen en af @eneral?$ält?tygmädare, uti afgifroet fördag
till befinitiv reglering Bermeb, t fåbant affeenbe anntälb nöbig tillöfning af 741
tunner fpanmål in natura ocf) 21,085 9t:br 37 (F. 6 r:d, font tillfanimané
ntföreé nteb
21,458: 13. 6.
Stanéport 82,721: 3. 2
(©il. till £. SX. nät. ‘Proportion tili SX. @t. dt 1834.) 2
— 6
transport 82,721: 3, 2.
utom bc till benna ©tat öfwcrfhtftabe 747: 24. — från 2(rd)(i-@tatcn; Ijwar.'
emot i ftftnämbe ©tat befparaé bera uppförbe 77 tunnor fparanål unber lönernc,
famt befjutom i Tlrtillerieté getnenfamma ©tat tillfammané 47 tunnor.”
”^Derjemte och feban iblanb uppfinningar inom frigé/fonftené ornråbc fär=
(Tilb uppmärffamljct i febnare tiber blifwit fäffab wib fåfalfabc frigérafetcr,
fanit Äongl. SDJajit, efter beröm af roeberböranbe ingifwet förflag, låtit till en
början uppfatta en Slafct-Corpé af minbre ffyrfa, nteb 6cgagnanbe af bertill
hittills bisponibla tillgångar, men bejja icfe längre äro härtill att påräfna, famt
dorpfen bör, för att uppfylla fitt änbamål, bringaé tillen ftörre jfyrfa; lärer
Songl tOfajtt, efter proa b reban beröm blifnwt beflutit, nu i Slåbcr wilja äfTa be ber*
till nöbige mebel, forn, enligt utrebningar och upprättab ©tat, uppgå till en fumtna af 16,260: 26. 6.
utom förfta foftnabcrna för (£orpfcné compfetteranbe, h^tlfa bocf, utan
färjTilbt anflag, funna 6eftriöné mcb bc mebel, forn befparaé å årliga unberhållct,
bcrigenom att “Snippen icfe genaff erhåller jin hela ffyrfa efter ©tat.’’
”Tlnjlaget för ffaoallcrie och ^(rtilleriesljäfiaré remontcring, (Toning m.
m. fomtucr, igenom be mcb hif*@arbct till häft och Äron*'Prinfené Jjufar 9tc*
gimente träffabe regleringar, att minfTaé meb 4 3t:br 8 (T. för bet förra, och
92 9t:br för bet febnare.”
”Cifalcbcs bcfparcé i anjlaget för roärfwabe Qlauallcricté och Tfrtillcriet»
häffarS fouragcring, genom fifinämnbc reglering, 466 91:br.”
”33Ieb anflaget för 21'rtillcricté häftaré unbcrhåll af 3?ufll)ållarc wib affutne
€a»allcric-'3legimenten och af anbre enfFitbe förcflåé ingen föränbring.”
”Sör ©ottlanbé 9Tational*S5ewäringé ©efäl och Unberbefäl tjär cn töne*
tillöfning länge warit af behofwet påfallab; och (fyr Äongl. fDiaj:t, efter prof*
ning af bc färjTilba förjlag, tjmilfa icfe minbre härom, än om cn änbamålé*
cnligare organifation af förfwaret på ©ottlanb, till ^ongl. SDiaj:t blifwit i
unberbånigl;ct ingifne, låtit för benna Sewäring upprätta en np ©tat, bernts,
utöfwer ben nu gällanbe, upptageé cn tillöfning af  7,513: — —
hwarS anwifanbe fålunba crforbraé,”
”hif-Söewäringé SKegimcntcté ©tat upptager, mcb 1,466 tunnor fpattmål
berunber, 19,708:16. — Jpärå äro lifwäl anwifabe, utom 1,677 9v:br för 2:ne
£apitcn*l!ieutcnanter och 80 tunnor fpanmål berunber, forn torbe böra bibcl)ål*
laö, 4,561 3\:br 18 ff., mcb 340 tunnor fpanmål berunber, för ben öfriga
gmarftåenbe pcrfonalen af f. b. £if.-Sra6ant-'£orpfen.” „
”3)cen bå en lömtillöfning och anjlällanbe af ett ftörre antal Unbcnbcfäl
meb aflöning är af nöbeu, torbe Äongl. 5JJaj:t i 91åber wilja förejlå SHifcté
transport 106,494: 29~ a
7
transport 106,494: 29. 8.
©tänber att låta fiflberörbe belopp i penningar och fpanmål a Tfllmänna 2jn*
bragningé*|tatcn öfroerffytta, bå, efter infemne förflag och utrebningar och meb
någon beruti iafttagett möjlig jemfning, bet är att förmoba, att Slegimenteté
behof i bet närmare (Tola funna injTtänfaé inom nuwaranbe anflaget; jjmar*
före, unber förutfättning af berörbe öfwerffyttning, någon tillöfning bera nu
icfe lärer böra äfTaé.”
”§ör Jjallanbé Satailloné änbaniålécnliga organijation, meb öfabt befäl,
(>abe 5?ongl. SDiajlt, wib förra SRifébagen, äjTat ett tillöft anjlag af 2,506 9l:br
32 (T., hmilfet lifwäl bå icfe bewiljabeé. Så emeblertib betta öfabe anflag
är på bet h°g(la af nöben, torbe Äongl. 93iaj:t nu förnpa Sefj Slåbiga pro*
pofition om anwifanbet beraf, Ijwaban bet här utföreS meb  2,506: 32.
2:0 Armens epccrctce oel) wapenöfningai’.
”Utom ben tillgång, 3)töteé*pa(jev>otnnce*afgiftcn lemnar, äro för öfrigt
inga anbra mebel anwifabe till Snbclta TfrmenS cjcccrcice, än för ®rcercice-©q»a<
broner 22,000 9t:br årligen. Enligt af ®entral--2fbjutanten för 2(rmen för-'
fattab fullfiänbig utrebning och plan i affeenbe å Subelta Slegimenterneé wa*
penöfningar, (Tulle härtill crforbraé färfTilbta @taté*anjlag:
för Snbelta 2lrme'né allmänna wapenöfningar  85,000:
tillöfning i anflaget för Qfycetcice-'©qoabronerne  17,000:
för Qfjccercice-'(£ompagnier färjTilbt anflag till 100,292. — 68,194
dier 52,146.”
”.$mab ©rccrcicc*QLompagnierna angår, torbe, till berebanbc af
minjTning i foflnaben, <Jpcercice*tiben till en början möjligen funna
nebfättaé till twänne månaber, bå, meb bcräfning af be i allt fall
lifa march.-foftnabernc m. m., utgiften fan antagaé till 39,000
31:br, hroilfen, fåfom af ptterfta 6ehof påfallab, ^ongl. 3ttaj:f nu
lärer förejlå Slifetö ©tänber att anwifa, få miba icfe tillgångarne
(Tulle funna mcbgifwa beflåenbet af anflag för 3 månaberé ercercice,
ba cn tillöfning, hmilfcn emeblertib enbaft i anbra rummet och
inom columnen upptageé, uppfommer af 13,000 9?:br.”
”Set uppgifna erforberliga ©taté*an(laget för Snbelta 3fr<
mené allmänna wapenöfningar, äfwenfom ofwanberörbc tillöfning uti
©qoabroné/ercercice^anflaget, tåla beremot icfe någon nebfättning, få
wiba nöbig färbigljet och wana, få wäl wib roapené Ijanbteranbe, forn
wib hwab i öfrigt till fältlivet hörer, (Tall funna bibringaé ben inbelta
Sranépert 102,000: 109,001: 13. 8.
— S —
transport 102,000: — — 109,001: 13. 8.
folbateu ocf) IjoS benfanima unbcrfyållas; ocf> uppföra» fålcbc» bcpa
bcbof l)är, meb tillägg af oftvanbetörbe
39,000:
till beftåenbe, tncb fammanräfnabt belopp af  141,000: — —
”21njlaget för 25ctväringS»manjlapetS eyccrcice dr reban, genom ben årliga
tilltväjcten i befi flytta, otillräctligf, l>n>arförc ocf beit egentliga £anbt»&eivärin»
gen» vapenöfning till en bel majt efterfättaS; äftvenfom naftali ali epcercice
ineb beni af S&eiväringeit, font anmält ftg till fjötjenft, majt uteblifva. ©c»
ban Äongl. 9ftaj:t liftväl nu faftftätlt beit reglering, att, af be fcbitarc, be inom
1'äncn, font omgiftoa elier attgränfa Slottaué Stationer, fFola till fjös cpcerccra»,
hvarföre därtill i Äoitgl. 93iaj:tS Ståbiga 'Proportion ont 4:be d?ufivub»titeln
nöbtgc mebel (ära tomma att ä)Taé, erforbraS befjutom ytterligare anflag, få
rodi till öfning af be öfriga, font ival anmält ftg att tjenjfgöra till fjöS, mett
t)ivilfa, af bet ftäl, ltebattförc angifivcS, funnits böra bet oaftabt i frebStib till
lanbS exercera, font ocf till egentliga l!anbt»ben>äringcnS cpccrcicc. Uti utrcb»
ning f>ärom, grunbab på uti f\rigS»CLollegium uppgiorbc ©ilculer, ()ar ©enemi»
2(bjutantcn för 3(rmun, förutfccnbc att tillgångarne för närmaranbe icfe tncb
gåftvo
2:ne år» eyccrcice efter tnoarar.bra tittber 21. bygn, föreflagit 2:nc alternativ
för benna e.rccrcice, Ijtvaraf bet cita upptager en fojtnab af 291,798 9l:br
eller 231,798 3t:br utöfver bet nutpargnbe anflagct af 60,000 Dt:br, unber
förutfättning att toapenöfningar mcb förfta clapcnS 23civärtngö»tnanf?ap fFttllc
2:ttc år å rab äga rum, bet ena året 12 bagar od) bet anbra 17 j (jivaretuot
efter anbra afternatioet, beräfnabt på manjJapetS öfning cnbafl ett år, men
unber 21 bagar, famt att manftapet ytterligare påföljanbe åren ty i b tvijja be»
fämba 5tyrfo»parabcr fomine att. öfroaS i fällning, ivänbningar ocl> mardje»
ring, foftnaben (Julle i runö fumma uppgå till 145,000 9l:br årligen, eller
85,000 3t:br mera, än nutvaranbe anflag för betta änbamål. Oel) bå 23eivä»
ringS»manffapctö eyccrcice fyneS till en början ounbgängligcn böra efter fift»
berörbe alternativ regleras, få tviba betfantma i farans od)befjoftvetS ftunb
någorlunba (Jall funna uppfylla fitt änbamål, att t brebb meb ben Sinbelta ©ol»
båten funna bcltaga i Sanbets förftvar; lärer Äongl, SOfajst bcrföre i 91åber
äffa, att till SBeiväriitgSmanffapct» tvapettöfniugar ftfnämbe tillöfta anfag af 85,000: — —
af 9vifetS ©tanber nu må beftås.”
3:o. SScffätutab oc() Materiel.
:’5ör f?rigS»(Tollcgii ©cpartcmcnter anflogS ivib förra ©tafsreglcriitgeti till
ntatericla bcljof
626,000:
famt befjutom af öftverffotteit på 2intomft»titlarne . , . 70,000:
^illfammanS
696,000:
transport 335,001. 13. 8.
— 9 —
transport
utom inbelta räntor för 3lfcrS ÄruObtuf od) JjmSqtvarna @eivärö»Sactoti,
efter fönvanbling, 275: 19.7. ©iligt af tveberböranbc afgtfne fullftänbige ut»
rebniitgar erforbraS nu.
gör 2lrtilleric»3lfbe(ningen  197,865:
bcrutt inbegripttc 15,365 för fölariebctgS Särotverf.
gör UtrebningS»2tfbelningen
536,300:
gör gortificattonö»2lfbelningen  52,000:
tillfammanS 786,165:
fnvaban tillöfningen i runb fumma utgör
font nu l)är till beftåenbe upptages.”
”©etta belopp rnåfte boet nöbivänbigt öfaS t famma mott, be till utgifter
för en gång för $rigS»©tltegti. Utrebnings»2lfbe(ning l)är neban omnämnbc an»
flag för inttetvaranbe år, icfe (Julle till fullo anjlåS; läranbe Äongl, 93iaj:t
^ärtvib ivilja fäjta Slitets ©tänberS uppmärffamljet berpå, att ifragatvaranbe
tillöfningar l)afiva filt grunb i öfabe prifer, ett förfämrabt mynt od) beraf för»
anlcbba yögre papevolancc»anfpråf, famt t bet tillivärta antalet af SetväringS»
manftapet, för (jivarS bel)öriga befläbitab od) utruftnittg mebel l)ivarfen böra
eller funna fparaS, od) att fålebeS be uppgiftte utgiftö»fummorne icfe tåla nå»
gon ncbfättning.”
”Uti f)är ofivan berörbe utgifter är för öfrigt icfe beräfnab bett fumma
af 10,000 9l:br i runbt tal, forn förut, tncb 7,900 9t:br af anflagct för .trigS»
Cfotlegii ^Departementet, od), meb 2,100 af färjTilba anflagct till tveb od) lysningS»
ämnen för gäjtnings» od) ©atnifottS»orterna, årligen utgått i od) för .frigs»Co(<
(egit förut f)afba, men på gång»®tyrc(fert numera ÖfiPerflyttabe, befattning meb
gäflningö»fångarncS bcfläbnab, fängfläbcr, tveb od) lyS»l)ållning ttt. m., famt
meb byggnabcr od) reparationer af fättgclfcr för fåbane fångar; od) blifiver bet
fålebeS nöbigt att Slitets ©tänber låta förftberörbe belopp för betta änbamål å
9lifS»@tatenS 8:be Jjufivubtitcl till beftåenbe uppföra.”
”gör inbelbta 2frmettS Siftnunberittg torbe bibcl)ållaitbet af bet förra an»
Ilaget, 71,000 9t:br, i Slåber föreflås.”
”©ivab för öfrigt beträffar be på benna titel förefonttnanbe bivcrfe an|lag
till ©panmå(S»upp()anbling ocf) bagcri»foftnab ..... 25,000:
— SBeb ocf) ljus för gäftningS» od) @avnifonS»orterna . , 14,000:
— ©frifstnaterialtcr od) ©epenfer för ÄrigS»€ollegium . . 4,500:
— SSärfningS» od) SlccapitulationS»penningar .... 1,000;
— ©urcf)»mard)c»foftnaber  25,000:
— Slefe» ocf) 5ractamenS»penningav
6,666:32. —
transport
335,001: 13.
90,000; —
425,001: 13.
l o — .
transport 425,001: 13. 8.
till Oförutfebbe SMitaire behof  50,000:
— 5)iilitiae'2?oflällö*(!:aflanS 9tefen>4eramanS räntor, efter
förroanbling  12,620: 34. 4.
lora be utan föränbring böra bibehållas.”
425,001: 13. 8.
”Sen föreflagna tillökningen i arliga utgifterna unber benna titel uppgår, obcräfnabt be i
attbra rummet uppförbc utgifter, tillfammanS 80,400 3Ubr, efter afbrag af minpkabe poficr i
penningar, till ett fammanräknabt belopp af  427,679: 37. 8.
hroarifrån boet afgår roärbet af mmjfabe 667 tunnor fpan*
mål in natura a 5 9t:br
3,335:
bå fålcbeS återflår tillökning i bet (jeta
424,344: 37. 8.
hroarförutan 8 fpanmalen unber lönerne likalebeS uppkommer en tillökning af
4811 tunnor.”
”3 affeenbe på be utgifter unber 3:bje J?ufroub>titclit, hwilka erforbra anflag för en gång,
förekommer, att SKikctS ©tanber roib febnafte SiikSbag anmifat för egentliga SörfroarS.-roerket tiH
(anbS ocf> fjös en fammanlagb fumma af 2,820,000 9k:br, famt beputom färflilbe anflag för
allmänna ©arnifonS^SjukljuS.-Spggnaben i hufmub--flaben, äfroenfom för Anbra ©arbctsOiaflern.'
SBpggnab. Af förflnämbe anflag l)afnsa tillfammané 2,442,000 9t:br blifroit biöponerabe för
götfroarö*3Berkct till lanbS, nemligen:
Sill &rigS=<£ollegii Artillerie.-Afbelning:
— SBelägrittgS Artilleriet
. 50,000:
— gält.-Artilleriet . . .
— Anskaffning af ©eroär
— flMfloler . ... . . .
— ©ablar
324,000:
450,000:
30,000:
13,000:
867,000:
till UtrcbningS--Afbc(ningen:
— 15,000 munberingar för Söcroäringen  249,245: 6. —
— 15,000 (Eapotter ......  228,359: 18. —
— fmärre pcrfeblar ecb utrebning ........ 276,666: 32. —
— SältlagS^Srop
12,666: 32. —
— SortfkaffningS^Srop 9,820: —
— ©jukroårbSeffecter 6,250:
783,007: 40.
transport 1,650,007: 40. —
— it
transport 1,650,007: 40. —
till gortiflcationS*Afbclningen:
— SSanäS eller numera (farlsborgét
gäflningSbpggnab  400,000
— ÄungSl;olmS b:o  175,000
— Stockholms Anemier  100,000
Ö/O/UuU* —~ —
tillfammanS 2,325,007:40. —
hroartiH bör läggaS
116,992: 8. —
hwilka blifmit biSponerabe till betäcfanbe af en bel utaf be brifler i anflagen,
forn, genom mpntctS förfämring och ökabe roaruprifcr, utöfroer be förflagSmiS
beräknabe för wipa föremål uppkommit, och [>»varefter uppkommer ofroanflåenbe
Summa 57442,000: '
”Enligt be Slcboroiöningar berföre, forn till ©tatS/Utfkottet böra af roeberböranbe aflenmaS,
hafroa bcls flere af bepa anffaffningar oel) arbeten reban blifmit roerkflällbc, belé (Tontractcr om
wipa afflutabe; men forn tiben, förberebanbe åtgärber, emellankomne oförutfebbe l^änbclfer och
nöbreänbigbeten att icke, genom allt för hafiiga och bråbflörtabe reqoifltioncr och upp[>anblingar, bele
framkalla en berföre oförbelaktig conjunctur, genom prifenS öfroerbrifna flegring utöfmer bern, forn
för beräkningarne tagaS till grunb, bets föranlåta roarorneS och pcrfeblarneS förfämring genom
en för nrockct pafFpnbab och hap'3 tillmerkning, icke mebgifwit en flpnbfatnmarc gång härmeb, än
att åtffillige föremal ännu återflå; få kommer, tneb anmänbanbe af be ännu icke utgifne mehlen,
få mai ftäflningS.-bpggtraberna, forn be affebbe SörråbS/förflärkningarne, att, få roibt be efterflå,
efter flabgab plan fortfättaS, få flpnbfamt forn omflänbigheterna tillåta.”
”Allmänna ©arnifonS*©jukhufet och Anbra ©arbets Capermbtjggnab hafroa blifmit fullbor*
babe mcb be bertill roib (ifla 3vikSbag anmifabe mebel, för @arnifonö-©jukhufct lemnät
något ÖfmerfFott, men för (Tapern.'bt)ggnabcn en niinbrc brifl, forn af anbra niebel blifroit fpllb.”
”Uti be för bepa boggnaber upprättabe koflnabSflörflag hafroa likroäl icke några utgifter
blifmit beräknabe till nöbiga utljuS*bt)ggnabcr, fläitgfel m. m.; öd) font fålebcS mebel härtill fak;
naS, men bepa bpggnabSsförctag icke kunna unbmikaS, om hufmub.-bpggnaberna fkola kunna än?
bamålSenligen begagnas, är bet nöbigt, att fåbanc anmifaS. Enligt upprättabe ritningar och bertill
höranbe koflnabS-förflag, uppgar koflnaben för Anbra ©arbets QLaflcrnmthuS^bpggnaber,
flängfel nt. m. till 27,849 9\:br, ^>roitfcir fumma Äongl. 9Raj:t, forn anfett någon föränbring
i förflaget icke kunna mebgifmaS od) berföre icke ^eUcr en af Öfmer--3ntenbentS.-®mbetet förefla?
gen, hmilken, ehuru (ebanbc till minskning i koflnaben, icke kan förenäs mcb Skäligt affeenbe å
bpggitabcnS änbamålScnligljet od) maraktighet, nu i Sftåbcr lärer föreflå SiikctS ©tänber att
6cflS i runbt tal mcb
28,000:
transport 28,000:
12
Xrattéport
”^oftnaben för allmänna @arnifoné;©juf(jufeté utf)ité;bpggnabcr m. m. äc
uti upprättabe gör(Tag beräfttab till ......... 44,427 9v:br;
mett fern därtill af förra anflaget är att påräftta ontfring . 9,427 —
upptage» fålcbcé fjär tiH be(Tåcnbe för betta änbamål enbaft
”SBib förra Stiféöagen (jabe ^ongl. 93iaj:t till görfmar»;merfct» iflånb*
fättanbe af SUfet» ©tanber äffat ett cptra an|Iag för ett gång af 3,401,000
3i:br, font lifmäl af Svifeté ©tanber icfc bemiljabeé till mera än 2,820,000
9\:br, Ipmaraf, på fätt rebatt är nämnbt, 2,442,000 3l:br till §örfmaré;i»erfct
till lanbö fcbcrmcra blifmit af Åongl. 9)iaj:t förbclabe, 2>å lifroäl antagen
för be tina gaftningarncé anläggning ocf> anbrä befäftningtOarbeten omilforligen
böra fortgå till bejj bpggnabcrna od) arbetena blifroit efter plan fullborbabc,
cmeban i annat fall bett reban bcrpå ncblagba foftnab more tjclt od) hållet
fruftlöff anmänb; bå be årliga anflagen för Ärigé;(Eollegii gortificationé;afbel;
ning till nnbcrl)ållet af be älbrc gä|tningar, f)mi(fa, enligt görfroarö;planen, bö;
ra bibeljållaé, enbaft böra till bet årliga unberfjållet affcé, men icfc till fåbattc
(torre reparationer, förbättringar od) ombpggnaber, forn för bcraö förfättanbe
i fullftänbigt (lief crforbraé, enär bet ntcb en omtänffam ()i:é()ål[ning icfe är
förenligt, att få bejlaffabc arbeten på en (förre ntängb af år förbcla, bå foft;
naben härigenom i bet l)da ofelbart öfaé, utan att meb fäferl)ct fan förutfeé
när be, i ett i allt fall aflägfen franttib, funna roarba fttllborbabe, ocf) bå 9li<
fets ©tänbcr, utan anntärfning mib be uppgifne beljofroen i od) för refer»;
förråbett, mib förra SRifébagen förf larat ftg milja roib ben näftfomtnanbe be;
(Tuta ottt be ytterligare anflag utöfmer be bå bcroiljabe, forn till befja föremål
funbc crforbraé; lärer ^ottgl, 50?aj:t, meb iafttaganbe af ben tttöjligafte itt;
(fränfnittg till bet nöbmänbigafte, nu roilja för begå änbamål ä(fa be fortfatta
eller ttpa an|Tag, Ijmilfa, enligt uppgjorba utrebningar od) Ijroab ontjTänbigfjc;
terna i öfrigt påfalla, äro crforbcrligc, nemligen för”
St v i g é * (E o 11 e 9 i t 511* t i I (e r i * a f b e I it i n 9.
”itill anflaffning af 7 (T. SUfcrmbattcricr, nteb en bet
rebflapé-perfeblar, i (Tället för 8 före(Tag‘ne,  115,000:
att utgå från od) meb 1836, till od) meb 1839, meb J:bcl
otn året. '
till 24 .luftbatterier . .
50,000:
att utgå från od) meb 1835 till ocf) meb 1839 meb |:bel
otti året.
— 2ln*Taffnittg af 5,000 (T. geroär årligen, ttnbcr loppet af
åren 1837 tiH ocf) meb 1839 .... .... 300,000:
transport 465,000:
28,000
35,000
63,000
— i3 —
Xranéport 465,000: —
till Ontbpggnab af Xpgf)tté;bpggnaben i £(jri|Tian(Tab, i runb
fiimma.
36,000: —
att utgå unbcr 3 år, från ocf) meb bet ittntmaranbe . 501,000: —
Uti’eDntngé<2lfDe( ningen.
vitill uppfattning af 1,500 ttpa monbcrin;
gar för 95cmäringé;manflapct. . . 36,000:
— ötapottcr för jynbelta infanteri 9tegi;
menterneé gamla (Tam  32,400:
— 1,500 banboler, meb remmar, för 93e;
roäringé--man(lapet ...... 7,250:
— 1,500 ren(Iar, bär.-remmar, bricfeé;
flaffor, flaff;remntar odj torniftrar,
för Söemäringen  14,375:
— 657 (T. npa runba tält, lifalebeé . 36,792:
— <£n Xrofjbob af (Ten för norra ©fån;
(fa 3nf. Dveg:teté gamla (tam, od)
SBemäring . . . .  12,000:
att innemaranbe år utgå i runb funt;
tna meb tillfammané  139,000: —
, gottification^fDefiiingen.
”Xiii (Earléborgé gä(Tningé;23pggnab:
för 6efä(Tningé ar;
beten .... 50,000: — —
— SBpggnaberé uppfö;
tanbe .... 10,000:
att unbcr 5 år årli;
gen utgå  300,000:
"Xiii Klarléborgé beftpef;
ning  23,000:
att på 2:ne år utgå.
— Otarlofronaö befäft;
ning . . . ; . 40,000:
— att utgå i 5 år  200,000:
transport 523,000:  640,000: —"
<Stt. titt S\. SK. rmt>. tpropefttion t. St. @t. Är 1834,) 3
— 63,000
63,000:
— i4 —
titt ÄungspolmS
ning att utgå i 5 åt 20/000:
— ©tocfpolms aoenuer
titt lanbö od) fjöS
årligen .... 60,000:
— (£arl(fcnS iftånbfät*
tanbe, årligen . . 8,000:
— 2>cjj 6efn)cfning, år?
(igen ..... 6,000: — —
— älfsborgs ombpgg*
nab, årligen . . 8,000:
transport 523,000:  640,000: — — 63,000:
100,000:
— ingenieur* ocp 'Pontonnier
* CorpferneS
50iateriel,attpå2:ne
o , o
ar utgå ....
300,000:
40,000:
30,000:
40,000:
46,000: — — j A-yg 000*
1,079,000. 1,719,000: -•
”©e utgifter, [jn>arti(l eptra orbinaire anflag för en gång
erforbraS, utgöra fålebeS  1,782,000:
”Uti förflagen öfrecr be ejrtra bepofroen unbcr benna titel ()ar mai äfmen blifmit upptaget:
titt Sanböfrona pamnbefäffning 50,000 9l:br; men, e()utu roipcrfigen angeläget, torbe Jfbngl.
$3'aj:t, bå meb betta bepof möjligen fan tidé mibate anjfå, enbajt låta bet anmälas för ben pält*
belfe, att Sftfcté ©tänber äfmen för betfamma (Tulle funna utfinna mebel.”
”jjroab åter beträffar Sjcrbe Jjufmub-^tteln, för f)roilfcn, inbegripet anflag'et titt SotS* ©åtorp
fpringöroäfenbet, 9iifS*©taten nu upptager, 1,212,517 9i:br 7 (T. 4 r:(t., meb inberäfnan*
be af 14,778 tunnor fpanmål unbcr penningedönerna, ä 6 3t:br tunnan, od) 9,423 tunnor fpan*
mål in natura, lärer .^ongl. SJJajit i STtåbcr finna bepofroen i allmänhet funna meb ofroanftå*
enbc ©tatö*anjfag fpttaS. ©ocf förefommer l)ärroib följanbe:
”Snär ^ongl. ®iaj:t, meb affcenbe berå, att bå, efter flottans lipa reglering, fartpgenS
antal ocp arbetet roib ©tocfpolms ffatton bctpbligcn tillroäpt, l)milfct allt, jemte härigenom öfabe
göromål, mebfört ett motfmaranbe (förre anfmar för 3Öarfé=Cf>efcn berjfäbeS, i 3Tåbcr funnit
(Täligt öfa bennes bcrföre på ©tat förut åtnjutnc arfmobe meb 300 !H:br årligen; bå Äongl.
93iaj:t jemroäl funnit nöbigt, att en £ieutenant*33icd)anicuö på ©tat mib flottan an(tällbcS, för
att pafroa tittfpnen mib tittmcrfningen af bet för bctifamma bepöfliga jernfmibe od) gjutgobS, fann
att öfroermara be å lefmeratncr bcraf (Teenbe befigtningar, ()roarigenom Äongl, 93iaj:t pSTåbcr me-'
— 15 —
lat bereba (förre fäberget för grottan, i affcenbe å cffecterS bugtighet ocp maraftigf)et, ocp proilfen
©jenftemanö aflöning blifmit beftämb till 600 3i:br; bå Äongl. 5)iaj:t lifalebeS funnit (Tåligt,
att öfa ©feppS*goj;edärarncS mib ©tocfpolms ©tation aflöning meb 200 9t:br proarbera, od)
fatnmar-brängenS roib @enera(*2fbjutantö*©rpebitioncn för Slottan lön meb 60 3l:br fann 23 tun*
uor fpanmål imber lönen; få torbe Äongl, 20faj:t i STåber milja före(få StifctS ©tänber att famt»
lige bcf;a löntittöfningar i ben npa ©taten låta upptaga: fommanbe bocf härigenom någon för *
böjning i numaranbe anjfag för perfoitetta ©tatcrnc icfe att erforbraS, enär tillöfningen betäcfcS
genom ben minjlning i ejrtra ocf) erpejtancc-'(faterne, forn, genom afgång, bols reban inträffat, belé
roibare är att cmotfe.”
”Uti be, i fammanf)ang meb np reglering od) organifation af Sörroaltningen af ©jö*å'ren*
berne, meb bcrunber Ipbanbe Sotö*£ontor, faffjfättbe npa ©fater mifar ftg, mib jemföritig meb
3lifS*©tatcn, en minjTntng å £otS*©tatcn af 79 tunnor, od) tillöfning i Sörroaltningené af @jö*
2'trenbcrnc af 314 tunnor fpanmål unbcr löncrne, proilfa (Tittnaber StifetS ©tänber lära roib ben
npa ©tatö*31cglcringcn låta iafttaga.”
”Öfmanbcrörbe totala ©tats*fumma för 4:be Jpufroub*©iteln inbegriper ett färfftlbt anflag af
25,000 3f:br till flottans epcercice. Uti utrebning f)äröfmcr är beremot fullftänbigt utmecflabt,
purutebeS famma anjfag är långt ifrån att för bet merfliga bepofroet mara tillräcfligt,”
”©et ligger i flar bag, att att foffnab, anroänb titt (Tepp od) fartpg, är onpttigt förfpilb,
om icfc öfmabt befäl ocp manjTap finnes titt bcraS föranbe ocf> bemanning; äfrocnfom bet är
af l)ög(fa angclägenpct, att, genom proffeglingar, fartpgenS egenjTaper utrönas, få att meb någon
fäferpet må funna beftätnmaS pmab meb bein unber frrib, fcgling od) tnanömer fan mara att ut*
rätta. SOfen pmarfen bet etla eller anbra änbatnålct fan minnas, utan en efter bepofmet någor*
lunba lätnpab cpcctcicc på ©jö*£rpebittoncr; ocp torbe Äongl. ®aj:t bcrföre i 3Tåbcr roilja fäfra
SfifctS ©tänberS fpnnerliga uppmärffampet på angelägcnpcten ocp roigten bcraf, att ben tidof*
ning i epccrcice*nnflagct, forn efter förenämnbe utrebning erforbraS, roarber bcroitjab ocp anjfagen
till pär utförbt belopp af årligen  35,000:
”Qfpuru, på fätt af nebannämnbe utrebningar, röranbe £otl* od) ©åf*
mäfeitbct, inpämtaS, en tillöfning i unbcrpå(IS*foffnaben för Sprarne uppfom*
tncr i famina nion, npbpggnaber od) föränbringar pinna mcrfftällaS, lärer
$ong(. 33faj:t (ifroäl icfe pärtitt milja äjTa färjTilbtc mebel, utan enbaft, un*
ber förutfättning att färffilbt anjfag för npbpggnaber od) föränbringar nu an*
roifaS, förbehålla, att bet öfmcrjTott på £otS* ocp Såfdntraberne, forn, enligt
SfifctS ©tänberS bejftit mib förra Stifsbagen, fått titt fåbant ätibamål anroän*
baé, nu i bet (tallet må titt be ftnåningoni fig öfanbe unberpåttS--fo(tnaberncS
beffribanbe atiroifaS.”
”Sfäranbe utrebningar föremifa äfmen ett bepof af öfabe anflag för £oté*
pcrfonalenS aflöning; men bå Äongl. 3Raj:t reban marit i STåbcr betänft på
transport- 35,000:
— r6 —
transport 35,000: — —
atroägaré rotbtaganbe, Ijroarigenom, utan 0tats?rocrfets graocranbe, mebel fumaa
bcrebaé till förbättrab utfotng för fjelfroa Sotfarne, torbe .fongt, 9D?aj:tnu
icfc bertill äffa färffilbt anflag; fjroaremot bet blifrocr nöbigt, att till förbätt?
ring i Soté.-kapitcmernes od) Soté-Sieutenanterneé aflöning, forn uti en fåban
reglering icfe fan ingå, en bertill erfotberlig fumma af „ 3,060: 32. —
färffilbt angåé.”
”'På fatt ofroatt är attgifroet, [>ar, i brift af tillgångar, enbaft cn od)
annan gång, ocf) äfroctt bå mcb ett ntinbre antal, crcercice funnat äga runi
tncb ben bcl af 25eroäringcn, forn till tjenftgöring till fjöé fig anmält. Siv
ligt ben reglering, i affeenbe å betta manffaps?epccrcice,. .^ottgl. 93caj:t nu mera
begutat, fomnicr enbaft bet inom 0tocf[)olms @tab od) Sän, 9fyföpingé,
Uplanbé, kalmare, SMefinge famt @öt()cborgé od) 2>ol)us Jan att epcercera till
fjös, fjroaremot bet i be öfriga prooinferne, i anfcenbe till bcraé agägfenget
från någon af Slottané ©tationer, anfetté meb ben öfriga Sanbt-bcroäringen
böra unber frebstib epcercera till lanbé. §ör be febnare af ifrågatoaranbe man?
jfap är tillgång ofreanföre bcräfriab, men för bet förra, eller ben egentliga
©jö?beroäringen, lärer ^ongl. 33iaj:t, till unbrotfattbe af omgångar ocf) roib?
räfningar be förroaltanbc SEerfcn emellan, finna lämpligafr att erccrcice?fogna?
berna påföraé 4:be ()ufroub?titeln. Enligt calculer, uppgå begå foftnaber till
19.000 9l:br i runb fumma; men forn bcraf roiga utgifter, till ett belopp af
4.000 9t:br årligen, lilltjära allmänna cpcerciee?angage» od) fålebeé äro bcräf?
uabe uti ben beruti ny§ anmälba tiUöfning, utförcé fjär betta bcl)of enbaft mcb 15,000; — —
fjroarroib bocf bet reilfor torbe böra fägaé, att, enär inträffa fan, att bet till
fjö?tjeng påräfnabe 93eroäringé?manffap ena året blifroer roiba minbre till an?
talet än bet anbra, eller troertom, ()roarigenom, i förra fallet, tiUöfning i ut?
gifterna för £anbt?beroäringens epercice uppfomnter, od) i bet anbra uti ben för
©jö?beroärtngené, bet förroaltanbe SBetf, forn erhållit öfroerffott å anflagct,
ffall erfätta till bet anbra, för (jroilfet brift uppgått, efter för året afgutab
räfenffap, famma brift, få långt tillgången mebgifroer,”
”(tillöfningen för fåbane föremål å benna ‘Sitel, hvartill årliga an|tag
ffulle erforbraé, blifroer fålebeé tillfammané 9i:br 53,060: 32. —
”jjroab härefter angår be utgifter, Ijroartill mebel på cn gång erforbraé, l)ar .fongl. Sföajtt,
af bet roib förra Svifébagcu för görfroaré-rocrfets iftånbfättanbe beroiljabe ejetra anflag, för för
froaret till fjöé bifponerat en fumma af 378,000 9f:br; nemligen:
till Sfybyggnab af 2:ne ångfartpg  150,000: — —
— b:o af en fregatt . .
110,000: — —
transport 260,000;
transport 260,000:
till uppföp af eferoirfe
80,000:
— b:o af 36 ft, 24 &:gc kanoner, till kanon?jollar
15,000:
— bro 17 ft. 72 Sf:gc (Tammer mcb tillbehör *,  11,000:
— bro 12 ft. 12 E:.ge 2anbgigningé?canoner
5,000:
— bro 940. ft. ©ranater mcb branbrör j  7,000:
378/000*.
”knligt afgifroen utrebtting erforbraé lifroäl till förråbené ytterligare complettering:
för 180 ft. 30 7Z:gc dammer för ©fepp ocf) cn froår fregatt  80,000: —- —
— 40 ft. 24 U:.ge bito till 3kfero;gätgåcös?fartyg .. . 15,000:
— anjfaffning af biucrfe fulor
60,000:: — —
— 1,500 ft. kanotvlåfar -. 9,000:
— fftybyggnab af 2:nc ångfartyg meb iftacfjtncri
200,000: -—-
— bito af jern.-ciftcrncr
10,000:
— förbättring od) utroibgning af karlscrona roarf  30,000:
— 4 ft. kanon? (Tupé? od) canon?jollé?ffjul ............ 20,000. —- —
— [)ängmattor, mabragcr od) 25åtémané?bcfläbnab
31,000:
455,000:
”©egutotn erforbraé till 'Syr? od) S5åf?inrättningené förbättring . . 340,000:
od) lärer i affeenbe l)ärå, enligt Ijroab förut blifroit bejlutit, ^ongl. fD?aj:t roilja gifroa Sfifeté
©fäuber tillfänna, att $örrogltningen af ©jö?ärenberna, till följb af erhållen 91åbig befallning
att öfroer gyrbåfé? od) £ots?inrättnittgené i 91ifet förbättranbc fig i unberbånigljet yttra, meb
2:nc färjfilbe unbcrbåniga betänfanben unber ben 27 (December förlibet år infommit, af l)roilfa
Äongl. 33taj:t, l)roab nu l)är angår Syr?inrättningen, funnit utrebt od> upplyft, att benfamma,
oaftabt alla l)itti!lé roibtagne åtgärber, lifroäl ännu, i anfeenbe till bri|tanbe tillgångar å mebel
för roäfenbtligare förbättringaré åftabfommanbe, begnneé i bet ofullftänbiga od) brigfälfiga jficf,
att flagomål af få roäl 3n? forn Utlänbjfe ©jöfaranbe beraf roarit föranlebba, [jroabatt ocf åongl.
tÖtajit anfett af ftörfta roigt, att begå anftalter förfättaé i bet till(taub, att be må funna trop?
fylla fitt änbamål, ()anbelné ocf) fjöfartené fäberget od) (ättnab, famt förefommanbe i möjligage
måtto af be faror od) olycféljänbetfer, för tjroitfa ©jöfaranbe på 0roesigeS roibfträcfta, meb
flippor ocf) jfär omgifna, fuger äro, färbeles ben mörfa årstiben utfatte.’’
”öd) bå blanb be af Sörroaltningcn af ©jö?ärcnbcrna afgifnc alternativa Sörgag till få
roäl föränbringar font nybyggnab af Syroåfar, Songl. 2Kaj:t anfett bet, font antager begå 23å?
lavé inrättanbc till cn bel mcb fampsfyrar od) till en bet meb flutna gcnfols?fyrar, erforbran?
be en total foftnabé.-fumma af omfrtng 340,000 9v:br, roara fabant, att betfatnma, å ena ftban
närmaft motfroarar ^roarje billig forbran på tjenliga Syringé.-angaltcr, ocg å ben anbra för bet
allmänna icfe mebföt görre än be för bcf)ofroet nöbroänbigafte utgifter, til! följb Ijroaraf ocf bet?
-iS
-
ta görgng af Äongt. 9)?aj:t blifmit i STJabef gtllabt ocf> antaget; tuen begå bpggnabS; ocf> förbät.-  tringé^anftaltcr, till t>iv>ilfa tillgångar inom titeln icfe finnas od) ide eller på annat fatt än
genom färgilbt anflag lämpligen funna berebaS, i anfeenbe till bern» roibgräefthet, icfe möjligen
på en gång funna företagas, utan för beraS fullborban en tib af tio år fpittS lämptigag funna
begämmaS, lärer Äongl. 1Siaj:t nu enbaft i SRåbcr milja äga att galfroa beloppet af ofroanbe;
förbe fumma, från od) meb ben npa ©taté.-rcgleringcn rotb benna 9eifSbag, må ronrba anroifabt.”
”SDegutom l)afma roäl äfmen följanbc bel)of blifmit uppgifne; nemligen:
till uppf öp af äntcrvmärjor meb gehäng ...... . . 10,000;
— 600 ft. piftoler
6,000:
— 10 h 12 jerntåg  60,000:
ed) fullborbanbc af 2:nc bocfor i (EarlScrona  150,000:
tillfammanS 226,000: —
men font bege anjfaffntngar od) arbeten, djura ntan tmifmel nöbmänbige, lifrcäl möjligen till en
eller annan tib funna uppgjutaS, torbo ^ongl. 93iaj:t bcfamitia enbaft låta angifma: anfomntan»
be bet på Stifers ©tänbcr, att, i ben nion tillgångar funna berebaS, jernmäl för begå föremål
anroifa nöbige mebel, ()marigenom ©jö.-förfroareté fnarare fuHfomnanbe blifmer en gifmen od) be*
jtämb fcljb.”
"gör öfrigt cd) enär, feban kungsholms gägningS.-bpggnab bctpbligcn fortgribit, ange;
lägenheten forbrat, att göra början meb beg begpefning, i brebb meb fjelfma gäftningS.-arbetct,
har, bå någre färgtlbte mebel för betta arbete dittills icfe marit bemiljabe, l)är ofmgn, i fant;
manl)ang meb förflaget om 3:bje ()nfmub--titclnS reglering, blifmit i unberbånigljct , bet
StifetS ©tänbcr måtte i 3tåber föregå», att för betta behof, för hvars närmare utrebanbe nö;
bigc förberebanbe angaltcr rebatt äro anbefallbe, till en början angå en futnma af 100,000 9t;br,
hmilfett fålcbeé l)är icfe upptages,* od) blifmer berföre angaget till utgifter för en gång tjär in--
(fränft til! ofraanberörbe belopp  455,000: — —
broartill fommer för gpr-- och 23åf*inrättningcn
. 170,000:
tillfammanS 3t:br 625,000: — —
att, förbclabc på 5 år, utgå.”
”©c [)är åberopabe görgag, utrcbtiingar och betänfanben bera i behörig orbnitig till ©tates
Utgottct öfmcrlcmnaS.”
©tatS;9låbet, forn infåg angelägenheten od) ntittan af alla ofroatt uppräfnabc årliga utgifter,
Ijsmgällöe lifmäl, meb hänggt till kongl. 93iaj:tS pttrabe SJåbiga öngait att ©tatSrocglc;
ringen må mib nu föregåenbe Stifsbag funna uppgöras utan tillöfning i begattningen, bet
kongl. 93?aj:t täcftcS i SJåber förorbna, att enbaft följanbc tillöfta årliga utgifter nu gude,
imber förutfättanbc att bet reban af öfmergotten på infomgditlartte utgåenbe färgtlbta angag
för krigS;£ol(egii ©cpartetucntcr af 70,000 9i:br forfaranbe pnge utgå, fatnt att bet cjtrasor;
*9 —
binaric behof af 139,000 9t:br för en gång, forn, enligt ofmanberörbe åberopabe görgag, för
krigS.-dollegii utrebningSmfbelning för inneroaranbe år erforbrabeS, blefroe färgilbt betäcft, till
uppföranbe på ©tat unbcr trebje od) gjcrbe j?ufroub;tit(arne upptagas, nemligen:
2l trebje J?ufn>ub;titeln:
l:o gör krtgS;£ollegii och beg 'PregbentS agöning  4,697: 3. 2.
cd) 467| tunnor fpattntål unbcr lönerna.
2:o ingenieur; och topogragga Gforpfcrne  1,697:
emot mingning af 80 tunnor fpanmål unbcr lönerna.
3:o ©aröcS;9tegimenternc .
18,568:27. 6.
efter bcräfning af ofman upptagne mingning å fpanmålen in natura meb
473| tunnor, famt tillöfning af 188 tunnor fpanmål unbcr lönerna.
4:o kron;lPrinfenS Jjugar 9tegimcnte  1,321:39. —
efter mingning af 268 tunnor fpanmål in natura.
5:o Chefen för SBcrmlanbS gält-iägarc 9tegimentc  678:16. —
famt 30 tunnor fpanmål unbcr ben öfriga perfonalcné löner.
6:o 2frtillcric.'3tcgimenterna  21,458:13. 6.
emot befparing af 134 tunnor fpanmål unber lönerne, och meb inbegripna 741
tunnor fpanmål in natura.
7:o 9tafet;<£orpfen
16,260:26. 6.
8:o ©ottlanbS 92ationaf;©croäring
7,513:
9:o 2önc;ft)llnab för 9tegimcntS Clroartcrmägare, 2fnbre ©tpitener och ©u--  baltcrner mib inbelbta infanteriet
19,300:
hmarjemte @tatS;9tåbet i unberbånigfjet tillgprfte, att framgällning borbc till 9tifetS ©tänbcr
ge, få mäl om öfmergpttning på allmänna inbragningS;©taten af be på £if;©eroäringens ©tat
qroargåenbe löner för ofgeerare mib f. b. £if--©rabant dorpfen, till ett belopp af 4,561 3t:br 12
g. famt bcrunbcr inbegripne 340 tunnor fpanmål, hvarigenom utmäg gulle berebaS till en i
någon titon förbättrab reglering af £if;23eroäringS;9tegimentetS ©tat, font ocf om btbef)å(lanbe å
7:be d?ufroub;titeln af ben mib förra 9tifSbagen meb 7,000 9t:br bemiljabe tillöfning i angaget
för fOlilitaire enfors od) barns pcngoncranbe, fantt om öfmcrgpttning på 8:be djufroub.-titeln af
be 10,000 9t:br, forn hittills å 3:bje Jpufroub;titeln utgått till fägningS.-fångarS bcfläbnab,
fängfläber, meb od) (i)Sl)å(lning m. m.
2°l 4:be J?ufroub--titeln:
tillöfning i £otö;S5cfä(cts agöning 3,066: 32.
©å mibare be uppgifna beljofroen för krigö;(£ollegu ©epartenienter, inbelbta TfrmenS roa--  penöfningar, epcercice^mabroner och epccrcice;compagnier, famt tillöfning i angaget för glottanS
ejrcercice och för 93emäringS--mangapetS unberhåll unber möttgringar od) möten moro af högga
nöbmänbtghet, anfåg ©tatS*9tåbct anmälan beröm jernmäl böra till SlifetS ©tänber ge, meb in;
gränfning lifmäl, i affeenbe å ftgnämnbe tillöfning, till hvab forn, utan att förlängb roapen;
öfning för bet närmaranbe fomme i fråga, erforbrabeS, bå jemförelfe göres emellan ©eroäringS;
— 30 —
manffapctö nuwaranbe ftprfa od) bcjj antal, bå förra anflaget bcwiljabeé, od) forn fpnteé funna
antagaS till 30,000 9t:br årligen för Sanbt-- od) @jö.-P>cn>äringcn gemenfamt.
Söeträffanbe åter ofroanomförmälbte betjof för en gång ttnber 3:bje od) 4:be Jpufroub.-Pit--  larne, Jamt för ftpr-- od) ©åfinrättningen, inflämbc @tatö.-9iåbct i broab ©taté*©ecreteraren
förejlagit, t* ^emflallbe att framftällning beröm finge i öfroerensftriinmelfe bermeb tilt SRifets
©tanber göraö.
ÄongL SDiaj:t 6el)agabc, mcb Bifall till Ijroab ©taté-SHabct i ofn)an6crörbe måtto i ena od)
anbra belén unbcrbånigft bemjtällt od) tilljtpvft, i Sftåber tillåta, att utbrag af protocollet bärom,
innet)ållanbe tillita ©tats>@ecretcrarené unbcrbåniga betänfanbe i begå amnon, finge tid J?anbelé*
od) $inance-©rpebitioncn afgå, för att tjena till grunb roib författanbet af ^ongl. Piajtts
SHåbiga ‘Proportion om ©tat6*iH>cvfcto tillflånb od) bc^of, i [jmab ben fomine att röra nämnbc
2:ne Jjufnwbtitlar, [arnt benvib biläggaé; [)roarjemte ^ongl. Plajtt, uppå ©tatö-©ecreteraren»
od) ©tat^Siåbcts unberbåniga tillftprfan, förflarabe ©ig i 37åber wilja, uppå bemälbe (Eppebitiono
unbcrbåniga förebragning, befluta om ben framflällniitg, forn, i affeenbe å mebelé berebanbc till
ifrågawaranbo hellof, borbc till 3ufetö ©tanber göraö.
Ex Protocollo.
C. O. VOUGT.
Uti>ra$ af $>votocotfet öftwt ©cdeffafttf"
2ivcnt>et*, {fäkt infot ^ongf. 9ftaj:t
t ©tat^SKåbet, ben 18 1834/
i närvaro af:
J^anö ©pcellence, 2(uftitte @tatös?0liniftern, .fperr ©reppe Rosenblad,
Jpairé ©pcellence, @tatö = SDlituflern för tttrifeö ärenberne, Jperr ©reppe af
Wetterstedt ,
Jjpanö (Srcellence, @tatö=3låöet ^>crr ©reftt>c Mörner,
Jpattö ©pcetlence, ©tatö^Diåöet -Jperr ©refwc Lagerbjelke,
Jjanö ©pcellence, @tatö*9låt>et .Jperr ©reftpe Löwenhjelm,
©tat^Oiåöct Jj>err ©reftpe Adelsvärd,
©tatS*Dlåt>et Poppius,
@tat6*9iåt>et gri^errc Åkerhjelm,
dkpSanjleren Jrifyerre von Schulzenheim,
©tatö*@ecreterarett von Hartmansdorff.
©eban toeberböranbe cmbetötperF numera b*rar för ftg infommit meb uppgifter ocb
framftäliningar, angåenbe be bebof unber 2:bra, 6:te od) 10:be bufwubtitlarne, brcilfa anginge
6ccleftafcif=fönpaltningen, ocf) för brmlfa fortfatta, öfabe eller npa anflag anfettö böra vriö nu
inträffabe Urtima Siiföbag af 9tifct3 ©tänber begäraé; anböll @tat§*©ecreteraren i unberbå*
nigbet, att meb affeenbe båbe på berörbe framjiäUningar ocb på be pttranben angåenbe all*
manna Untenoiöningö*anf]aItcrna färffilbr, btrilfa £äroiPcrfö*Gomiten ocb ben febnajl förfam*
labé ©fol=3Rcoiftonen afgiftpit, få i ett fammanbang tmberfiäfla Äongl. SD?aj:té pröfning btnab
i förenämbe ämnen borbe 3iifeto ©tanber mebbelaö, ocb anförbe berefter i unberbånigbet
röranbe:
% n t) r a $ u f tv u t>1 i t e i tt.
1. <2>m anflag till underfall od? begagnande af en
%tUctvicittte;XTl<id?im.
På Äongl. SKajitö Siåbiga proportion mib förliben Sliföbag, anflogo ocb uppförde
fftifetö ©tanber å 2:bra bufmubtiteln till ©unbbetS*(Mlegii bifpofttion 600 9l:br årligen, för
unbcrbållet od) begagnanbet af en till kollegium för fattiga fjufaö Fojinaböfria betjenanbe bo*
flbtt. t. £. W. ndtL (Prop. «. 01. et. Är i83«. .
Hemb ©ectricitctbsmachine; liten font fftifcfb ©tanber anfågo betta anflag icfe böra fortfara
längre/ än intill befi ett fäfer erfarettbet ont befi gagnelighet hunnit förwärfwab; få betnilja*
beb an (Tage t blott till påföljande SRifbbag ttteb willor att ©tinbbetbsGolIrgium ffttlle fortfarans
be mafa öfwer inrättningen^ behöriga mibmafthållanbe och ättbamålbenliga anwättbnittg.
Uti tillbe ebån ig ffrifwelfe af ben 19 Stugu lii 1833, har ©unbbetbsGoKegium inbcrätent
hitrttlebcö tillfyn öfwer benita anjlalt blifwit hållen, och att bett ntcb itiganbe förtroende warit
af allniänhetcn tillitab; att ben i fyitncrhet wifat fig werffam mot fåbana fiuföomar, för hwil*
fa ben fattigare folMlajfen, genom beffaffenbeten af jttt arbete, fftt lefnabbfätt och fina bo=
fiäber finneg utfatt, och att 215 perfoner ttnber loppet af år 1832 mätit wiö elcetriffa curs
anfialtett entottagna och behandlade, af hmilfa 130 blifwit frilla, 38 förbättrabe, 36 oförbätts
rabe odh 11 öfwergåenbe till följande året. £>å electrilla FraftettS nytta mot flera fjufligheter
härigenom blifwit ytterligare befräftab, och bå betta botemedel, på annan wäg föft, icfe funbe
ernåb utan fwårighet, tibfpillan och foffnab, färbelcb för bett arbetanbe flaken; få fabe Sunds
hetbsGollegiutn anfett önffligt, att anflaget bertill måtte ytterligare få fortfara; hmilfet Stath*
©efreteraren i underdånighet tillfiyrfte.
©tatbs$)iåbctb öfrige mebleutmar ttnberfiöbbe benna unberbåniga hemilällan, och .ffongl.
£D?aj:t wille om fortfaranbe anflag till nälla Slifbbag af 600 91:br till förberörbe änbamål gös
ra Slåbig framftällnittg till Slifetb ©tänder, i fammanhang ntcb öfrige ©tatbswerfetb tilljlånb
och behof röranbe ämnen.
2. Ofnflacjet till fatfotev od; ftmttofamntc fjuE&omöt4, fantt
mcötcodcgalo beftgtiiingar.
©ont bet ätbrc anilaget 6000 91:br till farfoterb och fmittofamma fiuFbontarS botanbe
befatmb wib ftfta hfifbbag wara efter 4 årb medeltal 2,822 91:br minore än behofwet forbras
be; få bemiljabe Slifetb ©tanber en årlig förhöjning i anilaget af 3000 £R:br, bocf ettbafi till
påföljande Stirbbag. Ollen oaftabt Aongl. 9)laj:t unber ben 13 Suni 1831 mebbclat föreffrifs
ter till injlränfnittg och närmare fontrollcrattbe af bylifa foftnaber, hafwa be lifwäl, på fatt
©unbhetösöollegii unberbåniga framilällning af ben 29 ftfilibtte 3'mi närmare utreder, öfwers
ftigit bet öfabe anflaget ntcb 2,598 91:br i årligt medeltal, font måft af 2:brao hufmubtitelnb
befparingar fyllab. kollegium har berförc wifat behofwet* icfe allenafi att bibehålla ben blott
till benna fftifbtag bemiljabe tillöfitingen af 3000 5>l:br, utan äfwen att för famina änbamål
erhålla ytterligare 3000 91:br årligen, fårbete^ om bcraf fiola framgent befiribab be tift
bet prooiforiffa ©juFhufct på ©mebjegårben för fjttfa från ©tocfholmb flätt erforberliga
foftnaber.
Sill ttnbmifanbc af förnyabe framflältningar om öfabe anflag i bena hanfeenbett, ber
anfpråfen på bibrag ftänbigt tilltoge, och ber Fontröllén more fwår att hålla, få länge han ej
utöfwabcb inom hwarje £än, lifafoitt öfwer Gurhtibsnteblen; habe ©unbhetb-Gollegium wib filia
Slifbcag förcilagit, att, meö nnbantag af en wip funtuta, font ffttlle förbehålfab till foftnabers
na för be refor, ölong!. SDiajct funbe anbefalla Väfare, att för ltienniffos och frcnturb=fjnfto=
mar företaga, borbe hela anflaget till farfoterb och fmittofamma^ fjitfdomarö botanbe från
SOfebicinalilaten afförab, och Sanböhöföingarnc äga, att inom hwarje Hän låta af ttnber bärt5
— 3 —
ber hafwanbe mebel föriljuta bylifa foilnaber för bet löpanbc året emot erfättning bet påföls
janbo, genom taxering på Sänetb inmånare, efter berab bemillnmg. SOfen font Slifetb ©täns
ber ilie gillat bettna tttwäg, habe Gollegiitm nu anfett fig böra blott till wipa betar förnya
fattima förflag och falebro hemilällt:
l:o Sitt bet arfwobc, font ^rooincialsGbirttrgen i ©tocfholmb llän hittilfb
åtnjutit af anflaget till farfoterb och fmittofamma fjufboutarb botanbe och f>mi(s
fet framgent erforbrabeb, måtte berifrått afförab, och i ffället upptagab på Wcbidnalflaten
meb 9?:br 150: —
2:o Sitt fofinabenta för Säfared refor till 83encriffa fjufboutarb ttpptäcfans
be och förefomtitanbe borbe af Gurhubuteblen i hmarje Sätt befiribab, odh fålebeb
funna från förettämbe anflag flfförab ttteb berab årliga mebeltal af . . . 732: 16.
3’.o Sitt foftnabcrna för mebifainenter åt fattiga fjufa borbe tillhöra gafs
tigroårben iitont hmarje Sätt odh ©ocfen, fallit följaftligen jemmäl funna från
garfotbsanflaget afförab, ntcb berab årliga mebeltal  3,241: 27.
4:o Sitt betta anflag måtte befriab från fojlnaben för ©todfholmb Sänd
prooiforiffa Gurbttb, i fall bet fortfaranbe ffulle behöfmab, hmilfen enligt ©ttnbs
hetbsGollegii unberbåniga jlrifmelfe af ben 27 Suni 1833 i mebeltal för åren
1828—1832 utgjort  169: 28.
©minna 4,293: 23.
helff Sänct öefjutout inebtogc en fiörre anbel än något blanb be öfriga af bet famfälbta ans
flaget, nemligen ttnber åren 1824—1827 Si:br 1,212, och unber 1828—1832 9t:br 842 i
mebeltal. ©cnout aittlagetb befrianbe från bcrörbe årliga utgift 4,290 91;br llulle återjlobcn
räda till, att ide adeitaff bctäcfa ben förenäntba briflen af 3,000 91:br, utan äfwen atc bes
flriba foflmtberna för Säfared förorbnanbe från £ufmubilaben, att i. Sanbborterna förrätta les
tiga tjenjlcr, och att godtgöra ben förmobligett ftiganbc bripen på anflaget till mebicoslegata
befigtningar, hmilfen i mebeltal för åren 1828—1832 utgjort 341 91:br.
Uti häröfmer inforbrabt och ben 112>cc. 1833 afgifmet utlåtande, habe ©tatb*@ontoiret
i unbcrbånighet yttrat, att ont Äongl. SD2aj:t gillabe ©uubbetdsGollcgii förflag, hmaraf borbe
följa, att fjttfmårben inom ©todholntb Sätt befojladeö af bep egna tillgångar; få btefmc
9,000 91:brb anflag till farfoterb och fmittofamma fjufboutarb botanbe gattfla tillrädligt, odh
torbe tilläfwentyrb funna ncbfattaö till hmab bet tttgiorbe före ftffa 91if'bbag, elfer 6,000 9t:br,
cmebait möjligen ttppfoittutanbe brifl funbe fyllab af öfwerflotten på tlatbsinfontfierna, ont
ttnber fåbant wilfor betta anflag, äfmenfont bet till tnebicoslegala bejtgtningar 3,000 91:br,
hnge, i attfeenbe till berab obeftäinba od) för hwarje år oitimeplanbe belopp, föränbrab till förs
P(tgbsait|lag, emot bet att bcrå möjligen uppfottmtanbe befparingar åter ingittge till öfwers
ffotten.
©tatbs©ccreteraren hentflällbc i unbcrbånighet, att ©unbhctb-Gollegii förflag måtte i
91åber gillab, och be begge ifrågawaranbc anflagcn meb berab nuwaranbe belopp af 9,000
od) 3,000 91:br föränbrab till förflagbsauflag på fätt ©tatb*Gontoiret i itnberbånighet uppgiff
mit, och bepa föränbringar till 31ifetb ©tättberb pröfning och gobfännattbe öfwerleutnab; hmars
4
emot ©tatci*9tåbct fluffig beit flf ©unbbetö*Sollcgium föregagna påföring fi Bänen uf miga ut*
gifter, font förut flf bet gemenfflinuta angaget utgfitt, icfe mara antaglig, enicban bctybliga
foftnabcr bcrigenoiu fttnbc tidfädigtmis! brabba miga £än, unber bet att artbra berifrfin allbeleb
eder tilt fior bel befriabeg. ©tatö*9tfibet tillftyrfte berförc i ttnbcrbfinigbet, att ingen annan
föränbring mfittc boö 9tifetö ©tanber föregfiS, än att be ifrfigamargnbe aitflagen föranbrabeé,
imber be af ©tat3=Sontoirct uppgifna milfor, filt förgagö*angag, orfj mcb beraéi ntiroaranbc
belopp 9,000 ocb 3,000 9t:br öfmergyttabcö pfi 8:bc bufmubtitcln; bmarom fitongl. 3Jtaj:t mil*
le, pfi ttnbcrbfinig förebragning genom Seg fiöanbelO* od? ginance*Srpcbition, fatta Seg StS*
biga begnt
3.
0in cmflatj till ProvtndaI*£.«Pareivavt>cn.
3 anUbning af fitffidiga inom 9tifö=©tfinben giorba framftäffningar om angelägen!}**
ten af en förbättrab Bäfaremfirb pfi £anbet, jamt om bebofmet af nya ^rooincial * Bäfarebc*
ftältningaréi inrättanbe i miga Sanbéorter, babe SRifctS ©tanber ben 23 September 1829 an*
(Tagit 2,(X)0 9t:br till fitongl. SDiajitö bifpogtion intid pfiföljanbe Stifébag, pfi bet att tidgfin*
gar idfe mfitte fafnasi att, genom eptra ^ropincial*2äfare5 tittförorbnanbc pfi obejtämb tib, gif*
ma öfabt 2äfare*biträbe fit be orter, font beraf more i görga befof, intill beg en attmän re*
glering af 2äfa_reperfonalen funbe faggäda?, för bmilfet änbamfil Stifetö ©tanber anbfittit,
att Äongl. 9)taj:t mfitte, efter förutgfingna unberföfningar, Ifita upprätta ct£ för bela 9iifct
allmänt föyflag, bmilfet, efter ^meberböranbcö böranbe, funbe btifma 91 ifctö »sotänber mib näfta
lagtima Stifémöte till mibare fitgärb öfroerlcnntabt.
©eban berörbc anflag blifmit begagnabt till arfmoben af 250 9t:br bnjarbera fit 8
.va rttiOÄrtSrt i fSMtinobrtra. ©ölfmitsbora. SBärnamo i ©mfilanb, Sllingé*
milin.' uuiiuii ut-rciv fvi v*.*» «^.w v,***»» y v ^
igganbc ©ocfnarö brbof. — Uti fmaren pfi bet Girculaire, hvarigenom mmraii».™,,,
:fi fitongl. SOfaiitt? 9?fibiga befallning, anmobat 2anb*böfbingarnc, att, till följe af Stifetcl
Sftimhrtn. uwrtifwa bmab i bänfeenbe tillen förbättrab $)rooineial*2äfarc*
unbbetö*Sodegium,
igganbe
nya ffi
anflällba
ane mfitte förorbnaö
jfterfttnb
jeborg^ ocb Söobuö llän töruynt (tn rorttt gjoroa lmeemuugu munuutn, un
tfitte ffi ftationcraö pfi ©roug, eller anbra uppgifna, frfin nöbig Bäfarcmfirb, genom bcraö
*cn5!»:.^ _ : cti.u..a ox,.
äge, afgiljba orter i 23obuS 2än
-
öfter öfmermäganbe af bmab Banbéböfbingarne ffi mäl i begå forn öfriga ^3rox>inciat=
BäfaremSrbcn röranbe bänfeenbeit anfört, ecb ©unbbetö*Sodegium yttrat uti beröfmer afgifna
utlfitanben af ben 4 3uli ocb 21 Stooember 1833, b'töo filongl. SD?aj:t, imber ben 14 ©epteitt*
ber ocb 14 Secember 1833, begutit ocb fötflarat:
l:o Sitt, pfi bet be fiege 2än mfitte funna förfcS meb önfTabt antal ^3rooincial*S?äPare,
utan att Fognaben för beraS aflöning blcfme alltför betyblig, fifongl. SOTajit tilläte, att S8a*
taidonö*
taidoné*£äFare, font mille Staga gg eptra l})rooinciat*2äfarebefattnmg inom bet 2än, ber batt
more gationerab, gnge benfamma meb gn reban innebafmanbe begällning förena, ocb berförc
åtnjuta ett arfmobe af 250 9t:br 23anfo, forn, tillhopa meb 23ataidonS*2äfarelönen af famina
belopp, utgjorbe 500 3t:br årligen, ocb motfmarabe ordinarie 33roöincial=2äfarelön.
2to Sitt fitongl. 2?taj:t anffige be reban befintliga 8 93ro»incial*2äfarne böra pfi nyg*
nämnbe fätt bibebfidaö, meb be arfmoben af fauunanlagbe 2,000 9t:br, forn be för närmaranbe
innebafma, ocb ont bmilfaö förmanblanbe till gänbigt gate>*angag fitongl. SJtaj:t mille till 9ti*
fetö ©tänber göra Stfibig framftällning, genom Seg Jg>anfc>elö= ocb ginance*S,rpebifion.
3'.o Sitt -ffongl. SStajtt mäl funné nyttigt, om 7 nya eptra ^roöincial=£äfare, bntarbe5
ra mcb 250 9i:brö arfmobe, funbe tillfättaS i galföping, Äifa, Ulricebamn, Sljug, 9torra 2)ct*
larne, Slrmifa ocb ©roug, faint 2:ne ^ropinciflUSäfare meb 500 9ttbrS lön bmarbera t £ydfs
fele ocb Storebotten, ber gicfliga föfanbe eljcg fmfirligen torbe funna erbfillaöj men mille, i af=
feenbe fi bet bertill erforberliga öfabe angaget af 2,750 9t:br, fatta SDcg nfibiga begnt uppå
unberbfinig förebragning genom Seg Jpanbelö* ocb ginance=%pebition.
4‘.o Sitt ^ongl. 5D?aj:t ej anffige ännu en ^3ropincial=2äfare beböfmaö i ogerfunb,
bmareg en bylif reban funneö.
5:o Sitt pröfningen, af ett framgälbt förgag om en ^ropincial * £äfareö angädanbe
i Jpubmifömad, borbe uppgjutaö intill beg Äongl. jDtajit afgjort ben tidifa mäcfta frfigan
om ittmibgning tid £ajarett af bermaranbe (Surbuö, bwarout ©erapbimer'-Drbené*©idet blifmit
anbefalbt att, efter mcberböranbeé böranbe, gg utlåta.
6:o Sitt enabanba förberebanbe ätgärber borbe mibtagaö, i affeenbe pfi bet af 2anbö*
böfbingen i ^adanb gjorba förgaget, att i Skarberg inrätta Surbuö ocb 2ajarctt för Storrå
Jpadanbj ocb
7:o Sitt gationen för $J5rooincial=2äfaren i Storrå ^»adanb, feban ingen ©arnijonö^ä*
färe numera i SBarberg beböfbeö, ocb en 2äfare more mib bermaranbe baföbab angädb, gude,
pfi 2anbéböfbingenö tmberbfiniga tidgyrfan, föränbraé frfin SBarberg tid Åongébacfa, bmareg
ingen Säfare fitnnc^ famt att betta begnt borbe länba tid efterrättelfe frfin förg inträffanbe
lebigbet af ^3ropineiaU2äfflre, ffi miba ben numaranbe ej gude milja, för gn tjengetib, om*
byta gntion.
8:o Sitt, pfi fått 2anböböfbingen i Saimar föregagit, gationen för $Pro»incial*2äfaren
pfi olanb gude blifma i Slborölunba focfen, ber numaranbe ^3royincial*2äfarc bobe gn bogab,
eder ocf i någon af be norr om benfamma i föbra SJtotet belägna förfamlingar.
9:o Sitt begämutanbet af be nya fPropincial*2äfare=bigrift, forn blifmit föregagna, od)
af gationerna för be nya ^)roöincial=2äfarne i Sljug, Storrå Salarne, pfi Droug ocb i Storr*
botten, gulle, ffifom beroenbe pfi angagé*frvjganö afgöranbe, imeblertib uppgjutaö.
10:o Sitt Äongl. SSfajit icfe funnit Seg 23efadningébrtfc>anbeé förgag tid provincial*
Bäfaremfirbenö förbättranbe för närmaranbe föranlcba tid några ytterligare fitgärberj
(»it. t. Ä. tOl. nnO. Prey. t. K. ©t. Ät i834). o*
.£>milFct allt öfongl. 3Kaj:t, i anfeenbe tifl ben migt, SlifetS ©tanber fäflat mib betta
ärenbe, mide, reban mib betta Urtima SftifSmöte, låta fomma till Slifetö ©tanberg fännebom.
4. 0m anflag; till X>etermaifc»jfwrattningcn.
IDet roib 1823 årS Srtifébaej till S3eterinaire’2inrätt!tingen i Bufroubflaben bemiljabe an*
(lag, nemligen:
SLitl unbcrhåd för 8 Cleocr å 120 91:br . ....... 960: r
jppra för en beteshage tit fjufa Bäjlar  250:
Cptra utgifter af alla jlag . . . . -  1000: — —
©ttmma §R:br 2210: — —
blef, på be i ©tat6=UtfFottet6 Betänfanbe bX?:o 130, af ben 10 21 pr il 1829, närmare utrebba
ffäl, af -HifetS fi |1 förfamlabc ©tanber fortfatt, bocf enbafl till påföljanbe SlifSbag. ätten i
unberbånig ffrifmelfe, af ben 29 2»^ 1833, Bär ©unbBetö*eodcgium förmält, att betta anflag
bello minbre fitnbe mnbäraS för Smältningens mångfalbiga utgifter, font infomflen af Ben*
neS finebja, Bmilfen Bittillö leuntat betpblig bcbållning, fpntcS årligen aftaga, enteban ffjcflig*
Bet uti beflagSfonflen blifmit, genom inrättningens tidmaro, af be flefla .öofflagare i Jpufmub*
llaben förmärfmab. kollegium Bär berföre anhållit, att åfongi. 3ttaj:t matte BoS SlifetS ©tön*
ber begära betta anflagS fortfarande tidS widare j
#milFet öfongl. 2ttaj:t, efter ©tatS*ContoiretS Böranbe, och jemnlift @tatS*©ecrelcrarenS,-  famt ©tats*9låbets unberbåniga tidflprfan, i nåbcr biföll, ocB mille, genom £>e0 £anbelS* och
ginance*Cppebition, låta, i fammanBang meb ben öfriga ©tatS*regleringen, framjläda.
©jette $ ufwuDtttetn.
0m anflag till Sattigtvår&cn i Carlscrona.
Uti en från ganbsBöfbingen i 23lcfinge 2ön ingifmen unberbånig anföfiting, Bmilfen
Åongl. Sttaj:t till SKifetS ©tanberS ©tatS*lltffott mib ftfla SlifSbag remitterabe, anl;öll Ball
att bet årliga anflag af 3,000 9l:br, font alltfeban 1815 marit på flat, bodi enbafl. från ben
ena SlifSbagen till ben anbra, uppförbt till Carlscrona fattigmårb, måtte irfe blott förlängas,
utan äfmen meb 1,000 9l:br öfaé, adbenfltinb fattig*perfona!en tilltagit, ocB enligt bifogabe
räfcnffapS*utbrag beflobe enbafl till f*8 af fladén^ fattige, men till be öfrige || af glottanéUnöer--£>fficcrö*eorpö
och ©emcnfTap, jemte .Officerare^ ocB CioiOjlatenS enfor oeB barn. Cn*
ligt unberbånig ffrifmelfe, af ben 28 Dctober 1829, bemiljabe SRifetS ©tänber fortfaranbet, in*
till påföljanbe SlifSbag, af förflnämbe anflag 3,000 3i:br, men icfe ben begärba förBöjningcn,
enteban antalet af fattiga ej farbeleS tilltagit, eller flaben fått mibfännaS ett ben föfta tidof*
ningen motfroaranbe bibrag till bera? unberflöb. ©fter Baroni crBållen unberrättelfe, anBöllo
2?efälBafmanbe 2lmiralen ocB ganbsBöfbingen i Carlscrona, ben 4 Sttaj 1831, att ölongl.
3ttaj:t måtte, i affeenbe å otidröeftigheten af be för famina änbamål befintliga tillgångar,
— - 7 -
eBuru flabenS inmånare åtagit ftg att bertill utgöra ben betunganbe afgiften af II procent af
taperab infomfl, bemilja flaben ett eptra anflag af 1,000 5l:br årligen^ och BoS Fommanöe
©tänber föreflå beBöfligt anflagS bcmiljanbe för alltib, utan att bet för Bmarje SlifSbag more
äfroentpret af inbragning eller förminffning unberFafiabt. .Silen forn ölongl. 9ttaj:t, bå mebel
fafnabeö, icfe Funbe ben affabe förhöjningen bemilja: få Babe ganbsBöfbingen, ben 5 Cctober
1833, infommit uteb förnpab unberbånig framftädning i familia amne, innchådanbe, jeuilift
bifogabe Banblingar, att flaben meb en folfinängb af 11,624 inmånare, Babe år 1833 en fat*
tigperfonal af 1457 perfoner, Bmariblanb 360 ålberfligna odh till arbete oförmögna perfoner,
famt 725 minderåriga barn; att af Bela antalet 1457 Babe icfe cnö hälften, utan blott 665,
Bmariblanb 323 barn, befommit unberflöb, oagtabt utgifterna tid gattigmårben, utgöranbe i
mebeltal för 10 år, 12,180 9l:br, meb något mer an 1000 tR:br årligen öfmerfligit infom*
flernaS mebeltal 11,150 9?:br, ocB fåtebeS mebtagit ben fonb af 7,140 9l:br, Bmilfen ftaböbo*
erne år 1814 fammanffjutit tid ett arbetshus; att blanb 792 fattige, forn år 1833 behöft,
men icfe Fuitnat erl)åda unberflöb, befunnoS 402 ininberåriga barn; att flabenS inmånare more
öfmerBopabe af tiggare, och be enffilba admoforna lifa fanbara, forn bet egentliga fattigbibra*
get; att en i flaben? granffap befintlig ©egeibufé*fabrif, för BmarS .räfning flera Bunbrabe
aminnor erhållit fpånabö=arbctc, numera blifmit neblagb, Bmarigenom ett tid 3000 9t:br ^8:co
årligen beräfnabt bibrag gått förlorabt för gattigmårben; att flabcnS förfamlingar icfe more
förbtmbna att förför ja fattighjonen af ÄronanS tid Slmiralitetésförfamlingen Böranbe-uianffap,
Bmaré infattning meb Buflrur och barn be ej finge Binbra; att fråga marit mäcft om förfaui»
lingarneö ffiljanbe från Bmaranbra i Bänfcenbe tid be fattigas mårb, Bmarigenom II af beraS
antal ffude tillfalla 2lmiratitetS=förfamlingen, o dB, enär glottanS Officerare eder Sijenflemän
icfe torbe funna, framför bcraS meberlifar på anbra flationer, betungas meb ännu högre afgift
ter i betta Bänfeenbe, än bent be reban utgöra, fålebeS måda bronan miba ftörre gattigmårbS^
bibrag, än be, forn nu ifrågaflädbeS; att tid fattigmårbenS förbättring forbrabeS inrättningen
af ett arbetshus, Bmarefl be arbetsföra fattighjonen funbe erhållit fpflofättning och förtjenfl;
att ett fåbant, beräfnabt för 250 perfoner, ffude, meb inoentarier, arbets=rebffap och materia*
lier för förjla årets bearbetning, fofla, enligt bilagb ritning och förflag, 27,483 SJ:br 42 0. 4
rjt. 23:co, ont Bufet finge uppföras af timmer, men nara 12,000 3l:br mera, om bet ffude
uppföras af flen; att ben förut nämde arbetSBuS*fonben, fem ffabSboerne fammanffjutit och
för fattigroårben uppoffrat, borbe få räfnäs beni tid gobo, fåforn bibrag till benita inrättning,
och bå BeitneS bebrifmanbe utan årlig förlufl icfe funbe, åtmin|lone i början, pårafnaS: fåait*
Bode ganbSBöfbingen om Slåbig framflädning tid SlifetS ©tänber, att åt Carlscrona flabS
fattigmårb bemilja icfe blott ben fumma, forn för en gång erforbrabeS tid berörbc arbetshus,
utan äfmen att bet årliga anflag af 3,000 9t:or, forn Carlscrona fattigmårb reban åtnjuter,
måtte öfaS meb 2,000 Sl:br 23anco årligen, intill bej? arbctS-inrattningen hunnit tidmägabrin*
ga en föränbrab rigtning af fattigmårbenS merffantheU fallit flutligen att bet årliga anslag ,
forn SlifctS ©tänber torbe bemilja, måtte, för att afhjelpa ben förlägenhet, Bmari gattigmårbS*
ftprelfen ftg befinner, Benne i början af Bmarje år tidhanöaBådaS.
Sfter att Baröfmer Bafma hört ©tprelfcn öfmer gängelfer och 2lrbetS=inrättningar i
Slifct, mide Äongl. SJ?aj:t, jeuilift ©tatS=©ecreterarenS och ©tatS^SRlåbetS unberbånigtl pttrabe
mening, meb affeenbe å be för bibrag af ©tatSmerfct tid Carlscrona gattigmårb färffilbt fö*
refonmianöe ffäl, i Slåber föreflå SRifetS ©tänber, i fammanBang meb öfriga framftädningar
om ©tatSmcrfetS tidjlånb och behof, att tid ftänbigt anflag föränbra be 3,000 0l:br, forn hittills
marit för benna gattigmårb, blott ifrån ben ena SJifSbagen tid ben anbra, på flat uppför*
b«; men kongl. 93iaj:t anfäg ©ig för öfrigt, ocf bå gabenS rörelfe egentligen more grunbab på
glottanS gationcranbe berftäbeS, icfe böra, genom frantgädning om öfnbe ©tatsbibrag till ga*
bens gattigroårb, föranleba anbra orter till bylifa anfpräf på ©tatSroerFef, od; till afroifetfer
från ben allmänna grunbfatfen, att froarje ort bör förförja fina fattiga.
Si ont) c ut) ti teln.
1. 0m anftag till 2\elxgione* od; ^atnadtn&etwisningen i
U?mnlcnt>e Stnnmörfer.
$)å kongl. 9)?aj:tS Slåbiga frantgädning anflogo 9tifefS ©tanber roib ftfla SlifSbag:
$t en Sapedsprcbifant i be nya förfamlingarne pä äBermlanbS gimtgipgar, års
Itg lön • •«.»•».»».*• 333: 16. ~~~
$t 2:ne klotfare, tneb fFylbigfet att tidifa bejiriba ©Folniäfiare^tjenfl, 50
9i:br t>n?arbera
. . . . 100: —. —
©arnt i arfroobe ät klocfarne i £)gmarFS od; JjroitfanbS förfamlingar, för
©FolmägaresbefattningenS befiribanbe, 25 9Ubr froarbera . 50: — —
©minna 9i:br 483: 16. —
2Ulen forn 9lifetS ©tanber anfågo innebyggarne ä begå ginnmarfer fjclfroe böra, fåfom
pä anbra fiällen, unberfåda $)reg odf> klotfare, famt bibraga till froab 23arnasunberroiSningen
erforbrabe: fä blef förenämbe funnna enbafi till päföljanbe Sflifébag ä flat uppförb.
Uttber ben 23 december 1833 l;abe Gongftorittm i Sarlgab anmält, att ©ubStjer.gerS
bällanbe i bet ena Gapcdet börjats, att folfet roanbt ftg roib orbentlig Fyrfpgång, att Fyrfos
bifcipline ocf unberroiSning fommit pä jlabig fot, ocf att beraf bärgytanbe roerfningar tid
©ubSfrugtan, ibogbet ocf orbning roifat ftg; men att folfet roore, genom fattigbom ocf inif?=
roäpter, ttr flänb att befofla ifrågaroaranbe aflöning, froaban, utcb angagets inbragning, äfs
roen anflalterna ocf frufterna beraf fFude uppföra. Sonfiflorium angelie förbenfFitd, att fä
fäfla kongl. 201aj:tS 9?åbiga uppntärffamfet pä nöbroänbigfeten af anflagetS ytterligare forts
faranöe, froilfet kongl. SWaj:t, enligt ©tatSs©ecreterarenS ocf ©ta£S=31åbctö linberbaniga tills
jfyrfan, roille genom £)cg .ftanbelSs oct> ginance--Grpebition i 2tåber föreflå 31ifctS ©tanber
att tilis roibare beroilja.
2. 0m cttflag ttU allmänna 5oi^«n&ei*wi0ningcn.
©eban kongl. 9flaj:t, tinber ben 26 Slprit 1826, pä roiga roilfor upplåtit byggnaber*
na roib f, b. hariet kronobränneri pä ©öbermalnt, att af SöepelsUnberroiSningS^ ©äll|fapets
Slormal*
— 9
j)?ormals©fola begagnaS, od; unber ben 4 SWaj 1827 åt ©ädffapet anflagit 2,000 9F:br 23:co,
till inrebning af tjenliga rum för ben i ©folanS fiabgar föreffrifna unberroiSning i flöjber: få
fabe, i anlcbning af unberbånig anfållan, från ©ädtfapetS ©irection, om ett årligt angag af
2,000 9i;br, od; kongl. 3Kaj:tS på grtmb beraf gjorba Jftåbiga propofition, famt åtffillige
3fifSbagSmäuS motioner ont betybligare bibrag, SUFctS ftg förfamiabe ©fäuber anflagit till
9lormals©folan för 28epcl=UnberroiöningcnS befrämjanbe 2,000 9i:br årligen, bod enbad till
päföljanbe Sliföbag.
Uti unberbånig ffrifroclfe af ben 9 december 1833, far SBepelsUnberroiSningSsSälljfas
pets Sirection inberätfat, att för ben upplåtna egenbomenS reparation, famt för inrebning af
läfes, arbcfSs od; gynmaftifsfalar, af SärarneS rum ut. m. fabe ©ädffapet utbetalt 12,295
9t:br 20 g. 8 rft., eder, efter afbrag af be 2,000 3F:br, kongl. 2)Faj:t beroiljat, 10,295 3i:br
20 g. 8 rft. af egna mebel, od; att egenbomenS branbförfäfring följagtligen blifroit från 4,055
3i:br 26 g. 8 rft. föjb, år 1833, tid 16,055 3i:br 26 g. 8 rft.; botf fabe ©ädffapet nöbgatS,
till betädanbc af ben förföjba branbförfäfringSsafgiften, fätta ftg i en ffttlb af 1,000
3F:br 23anco.
3J?cb bet årliga angaget 2,000 9f:br 23anco, otf ©ädffapctS årSafgifter, uppgåenbe till
fögfl 500 3l:br årligen, fabe JDirectioiten bragit förforg om unberroiSning:
l:o 3 ?äfcs©folatt uti ada tid golf=©folor föranbe ämnen, FyrFofång beriblanb äfroett
inberäfnab, åt omFring 220 barn, froaraf ungefär 150 gogar ocf 70 flitfor.
2:o 3 ©ynntagif åt ada i ©folan inffrifna gogar, font ej af fjufligfet finbratS att i
begå öfningar bedaga.
3:0 2 2lrbetbs©fo!an åt alla flicforna, i be mefl förefomutanbe groittliga fanba=
göjber ut- m.
4:o 2 ©nitfare*, ©FomaFares, ©Fräbbares od; ©mebSsfanbtroerf, för 44 gogar, genom
begagnanbe af rocrFfläber tidföriga sarins GarlS Uppfogrit.gS=2lngalt för roanroårbabe barn,
emot bet att benna får i ©FolanS local begagna åtffidiga berroaranbe för ben febnare umbärs
liga rum.
5:o Oj SöcrelsUnberroiSningSsmetfoben åt 23 ©Foles2ärares©eocr, af froilFa en ftor
bel fått begagna fria boningsrum i bet åt ©folan upplåtna fufet.
SWen font ©folanS årliga utgifter, enligt fpeciftcerab beräfning, ginge tid 2,749 9f:br,
ocf borbe öfaS, belS tid gera ocf förbättrabe löner åt Uäraresperfonalcit, belS för att funna
meb ©folsiuaterialier biträba fattigare ©Fotar, belS för att lemna unbergöb odf unberroiSning
at ©fole=2ärarc=(5let'er, få att roib 9iormals©Folan Funbe bilbaS ett ©eminarium för bärare
at golfs©folorna, m. ut., od; bå ©FolanS inFomger ttppginge, meb bet reban begntliga ©tates
angaget, tid blott 2,500 91:br årligen: få anföde 2)irectionen om kongl. 2}?aj:tS 9?åbiga frams
Itällging tid SlifetS ©tanber, icfe blott om bibefådanbe af bet reban begntliga angaget 2,000
Sl;br, utan äfroen om en årlig tidöfning af lifa belopp; famt gutligen att en fttmma af
(®il. ». Ä. SS. nit. 1)iop. t. 3t. @t. lir 1834;. 3*
1/500 9f:br mätte blifma, för en gäng, tift ©ällfiapct öfmerlemnab, för att fåfom premier be*
gagnef tift framfadanbe af läfe=böcfcr för ben minbre bemedlade ocb funniga allmänheten; ett
ändamål, font ©allfiapet t>ittiffS uteb fina ringa tittgångar förgäfmeö bemöbat fig att minna.
©tat?i*@ecreterarcn lidfiyrfte i underdånighet, att ölongl. !J)?aj:t måtte boö Sfifetä
©tanber fcrefiå, belé att tid ftänbigt anflag förmanbla bet rebait Befintliga af 2,000 9f:br
årligen åt 2Sepel*Undermiöningö=@ädfiapctö 9?ormal*@foIa, belö att föröfa bet med cn lifa
ftnnma årligen, bets ocf att bemilja be för en gång äfiade 1,500 9f:br tift premier för fram*
fadanbe af läfeböcfer åt admogen.
3. (Dm cnflatj ät Öc öfriga Härotverfen.
%>
©eban ben af Äongt. S)?aj:t tid öfmerfeenbe af 9lifetö admämta tlnbermtéuingö*merf
år 1825 nebfatta Comité, uti unberbånigt betänfanbe af ben 20 December 1828, anmält be*
bofmet af öfabe ©taté*anflag till Slementar*2äromcrfcn .... 42,000:
Dill Upfala Slcabcmie  40,000: — —
Did Cttnbé Dito
34,000:
§ör Didäntpning3=©folorna .
41,000:
famt tid refe*fiipenbier, läro*böcfcré ocb lärba merfé utgifmanbe . . . 11,000:
©limma 9t:br 168,000:
ocb Äongl. 2>?aj:t, itti 9?åbig proportion tid SRifctS ©tanber, af ben 27 februari 1829, för*
flarat, att forn benna famina uppginge till ett fiörre belopp, än ©ratenö tillgångar torde mib
båmaranbe fftiföbag mcbgifma, Äongl. £D?ai:t infpränfte ©ig att för ögonblicfet förefiå berthil*
janbet af be i för fia rummet äffabe 42,000 9f:br, famt, för Unioerfifetcnö ocf) Didämpningö*
©folornaö fudfonmanbc, en ftnnma af 18,000 9f:br, eder tidfannnaö 60,000 Sft:br, under
förmodan- att, mcb befparingarne å betta ocb å 10:be Jpufmubtitelnö anflag, funna befiriba
fofinaberna för ben af Gomtten tidfiyrfta ocf) i Jpufmttbfiaben inrättabe ©fola efter SBcpel*
Unbcrmiöningö* ocf) äimteö=läöningö*metbob: få förflarabe ffiifetö ©tänber, genom unbcrbånig
ffrifmelfe af ben 12 S)?aré> 1830, att be, lifa mcb öfongl. 9Raj:t, funnit, att innan be af Sär.o*
mcrf?*Coiniten föreflagna fiörre, ocf) mera midt omfattanbe reformer gidabcö ocf) mibtogeö, bor*
be allmänna tänfefättet lenmaS tillfälle att fig närmare fiabga; men bå fRifetö ©tänder
imedertib anfett en af bögfia bidigbet påfadab förbättring i löne*roilforen för 2ärare*perföna*
len mib Clemcntar*2äromerfeu ocf) ©felorna böra, oberoenbe af bofia Säromerfö i affeenbc å
läro*mctf)obcrna framdeles ifrågafonnnanbe reorganisation, genafi af allmänna mebel bcmiljaö,
få framt bugliga Hörare fiude mib ©yinnafier ocf) ©foler funna, för en längre tib fäfiaö,
eder cnö för cn fortare mara att påräfna; famt ben af åfongl. Sfifajit för Unioérfttetettö ocb
Didäinpningö*@folorneö fudfomnaribe, ittnn. nffeenbe berå tid bmilfcn Jpufmubtitel be börbe,
förfiagömiS begärba nebfatta fuinina af .18,000 9f:br föanco ingalunba funnits för betydlig:
få befiöto StifetS ©tänber att intid påföljande SlifSbag öfa 10:be öjmfmubtiteln mcb 60,000
9f:br årligen, imber forbebåd, att be 6,800 9f:br, forn erfordrades tid unberl)åd af ben inom
opufmubfiaben på förföf inrättabe Glementar*©fola för ämneS*läöning, borbe af bet tidöfabe
anffaget oaffortabt utgå, ocb Således icfc btifma beroenbe af möjliga, men lifmälomifia, befpa*
ringar å benna öjmfmubtitelS tidgångar.
©ont bet ifrågamaranbe anfiaget bemiliabcS blott intid påföljanbe SlifSbag, hvadan
inga befiåenbe förbättringar, eder fiänbiga löner eder löne*tidöfningar funnat berå grunbaS:
få babe åfongl. 9}Jaj:t, i förmäntan på fiänbiga tillgångar, marit föranlåten uppffjuta prof*
ningen af förflagen tid be allmänna 2äro*merfenS reorganisation; ocf) font olifa oinfiänbigbe5
ter förefomme i gffeenbe på betta ©tatS*bibragS anmänbanbe till be 3me färffilbta flagen af
Unbermiöningö*mcrf, nemligen: A) ©lementar*2äromerf, 8) Unioerfitet ocf) C) DidäinpningS*
©folor: få mide ©tats*©ccretcraren framfiäda bitböranbe ämnen broart för fig.
A.
€fctnentrtr»2rtrowerf en.
Då anfiaget tid befia, nemligen 42,000 9f:br findé fördelas, befunnoS tidgångarnc ma*
ra minbre ocb bebofmen fiörre, än 2äromerfS=Gomite'n påräfnat, ocb efter fjiuilfaö inbördes
förbådanbe bcrörbe fttmma blifmit fåfom ft)dnab uppgifven, begärb odi) bemiljab. 33lanb till*
gångarne fafnabcS 2,100 tunnor ©panmål, påräfnab af JpelgonfiylbSjforn lii. ut. i Sundé
©tift, ocf) af 2BifingSö*fonben i fiöepiö ©tift. 33cbofmen moro beremot öfabe, enteban be nya
Särarnc, forn borbe tidfättaS mib be gamla Säromerfen, ocf) be nya ©folorna font reban blif*
mit utlofuvabe, eder anfågoS för oumbärliga, utgjorbe, innan några gamla 2ärare*befiädnin*
gar eder Säromerf funbe, tid följe af en föränbrab organifation odb perfonalenS afgång, in*
öragaS, ett fiörre antal af bäggebera, än för broilfet tillgångar blifmit af Coiniten beräfnabe,
ocfj af 3fifetS ©tänber anfiagna. $5å bet att änbautålet lifmäl icfe findé förfelaö, befiöt Äongl.
9J?aj:t, ben 22 December 1831, bereba befparingar, belö berigenom att löneförbättringen åt be
reban befintliga Härarne icfc fiulle taga fin början förr, än meb ben 1 9J?aj famina år, belö
genom uppfiof, tid ben 1 Sfifaj 1832, meb förorbnanbet af be nya Sararne, odb genom anfiånb,
rid obefiämb tib, meb fiiftanbet af be nya Säromerfen.
SBiö famina tidfäde mebbelabcö meberböranbc Confifiorier ocfi ©tatö*Contoiret förefirif*
ter om förbelningen af fbrberörbe 42,000 9l:ör, oifi om uppgöranbet, i öfmerenöfiämmelfe ber*
meb, af en ny 3sntrrimö*fiat för Clementar*2äromerfen, att i (tället för ben af år 1819 blif*
ma gädanbe, tid befi en fiänbig löningö*fiat funbe upprätta^. fDfcn forn bivarfen be reban
befintliga 2ärarneé> löne*förmoner, eder be tid förbättring beraf anmänbbara tillgångar i ©tif*
ten, moro få tillförlitligt fänba, forn mcberborbe, ofi) enär möjligbeten, att gifma få mångå
ocf) få fiora löner, font åfyftabeö, icfc funbe uteb fäferbet beböuunaö, innan en fåban fanne*
born blifmit ytterligare inbemtab: få findé Sonfifiorierna ocb ©tatö*Sontoirct äga att, mib ben
nya 3ntcrimö*fiatenö uppgöranbe, förefiå- be änbringar eder jeinnfningar bwartid omfiänbig*
beterna funbe föranleba. Då ben utredning af ämnet, ©tatö*Contoiret derefter gjorde, blefaf
flongl. S9?aj:t, ben 21 ©ept. famina år, i nåbcr pröfmab, ocb bå tidfättningen af nya Särare
infiädbeé, famt Clementar*Säromerfenö tillgångar ocb bebof beräfnabeö från ocb meb år 1830
tid ocb med år 1834: få befunnoö be tillgångar, bmilfa uppfommit genom äldre eller af
■Songl. SD?aj:t bå befiutabe befparingar, mara få betydliga, att meb bent odb be löpande anfia*
fien Junbe befiriba© icfe blott fiiftanbet ocb underhållet af nya Sleinentar*©folor i Cfiilötuna,
Smål, ^3bilipfiab ocf) .(haparanda, famt en ny Catbebrat=@fola i Sund, utan äfmen åt bela
ben nu befintliga 2ärare*perfonalen, mib be gamla @lemcntar*Säromerfen, tidbclaö, från ben 1
— 12
januari 1830/ ten lönestidöfning, font djeff, för briflanbe tillgångar, tefe ffotat tein tillfalla
förr än från ten 1 9J?ai 1831. ©e fater, font ©tatSgontoiret, enligt ÖTongl. 33refmet
ten 21 September 1833, borbt upprätta, cd) broaiigenom förbådantct niet tillgångarne ffotat
i roifia fall tilt jiffran närmare utrctaS, rotfre roäl ännu- ide till 9tåbig ffatfäftelfe inlemnabe;
inett tetta förfållante upplytkö lifroäl af te bcräfningar-, feni på grunt af ©tafSsCfontoirctS
uppgifter ten 1 ftftlibne Tiaj, cd) i öfroercnSjläiiimelfe niet ölongl, SD2aj:tS 9låtiga bcfltit, af
ten 21 påföljte September, blifmit uppgjorta.
gör möjligheten att fontina tid fåtana fTutföljbcr, hate ölongl; SOTajit lifroäl marit förantåten
flatga, ten 22 december 1831, att, niet untantag af 3lectorcrneS äinbetSsgårbar, el*
ler fria boningsrum, eller motfroaranbe bpreSmetel, ffude ada färffilta lönesförmoner af ^rets
bentespaftorat, sproebenbebemman, JpeimnanSräntor, åinbetSgårtar, FBoflädcn eder SBcberlag
terföre, tomter och Sortar, eder antra lägenheter, boningsrum, buSbyror od) enffilta anflag
m. fl. locala förtclar, forn ©pmnaftis och <SfoIc=H'ärare åtnjöte, fornilla att beräfnaS -innebafs
marne fåfoin infonifl, od) betaga telli, eller förminffa ten löneförbättring, fjmitfen förutan
tplifa förmoner borbt tillfalla ten:, ej mintre än tcraS meterlifar, bmilfa inga fåtane färffitbt
åtnjöte. Sif fatan anletning hate untertåniga framftädningar blifmit gjorta:
a.
i
grån Gonftflorium i SEBeflcråS, att enffilta bitrag, oel) af Gonftftorium j ©ötbeborg, alt
boflällSrunt od) buSbyreSmebel, t>roitfa ©pinnafti* och ©fotesgärare åtnjöte, måtte från beräfs
ningen af terås lönednfoinfler unbanfagaö; men Äoitgl. 2haj:t fann, ten 21 ftfllitne ©eps
tcinber, tello mintre ffäl att, emot ©tatSsgontoiretS untertåniga afflprfante, bifalla temia bes
gäran fnnat Snhrim^fluten beträffate, font tplifa anflag, utgörante, jcuinlift ©tatSs&mtois
rctS uppgifter, i meteltal för åren 1826—1830, inom ©:iftcn, 9t:tr 9,268: 33 ff. 10 rff,
och t ijufroutflaten 3,647 9l:tr 41 ff. 2 rff., eder tidfammané 12,916 9l:tr 27 ff. 23anco,
retan blifmit, mit upprättantet af 1819 årS Snhr<mSsflat, tagna i betalning, på ten grunt,
att en broar ffude, utan affeente på te fonter, af l)n>ilfa lönerna utginge, förhjelpa^ tid tet
faffffädta, efter tillgångarne beräfnate niinimi=bcloppet af löneinfomfl, od) forn afräfningen af
ifrågamarantc bitrag för broarje år ffelat, fåfom beräfningarnc utmifa, göra ten npa Sntej
rimSftatenö utförante omerffiädbarf.
1).
grån SBefteråé Gonfiflorium, och till en tel jemmät af ©onftfforium i ©ötbeborg,
att ©pmnaftis och ©folesgärareS behållning båte af ^Jrocbentespafforat och of ^r^bente-hems
manS affaftning, tillita måtte från SntcrimS=fiatcnö tillgångar aftragaS, fallit lönesförböjning,
utan affeente å beffa infomfter, tilltelaS innehafmarne, fåfom åt teraS niet ^»rbentespafforat
eller fPrcebenbesbemman ide förfette meterlifar. ©etta af ©tatSsGontoirct beffritta prfantc
funte ölongl. 9J?aj:t, af enahanta ffäl, forn t näffföregåente fråga finnes anförtt, ide bifalla.
— Sifroäl tå ten af ©fohSlcoifionen för Gfleinentarsliäromerfcn föreffagna flaten ffude, om
ada te påräfnate tidgångarne ingöte, och om åtffifliga uppgifna ©Color inffränftcS/ funna,
på fätt beräfningarne utreta, införaS antingen förr berörte enffiltta anflag eder $)3r;cbenbes
anfTagen, utgörante för fig, 15,810 9t:tr 28 fl. 2 rfl., men ide om bäggetera famfältt un»
tantogeS: få bote ölong!. 50?aj:t, ten 21 ffftlitne ©epteinber, bcflutit mettela 9lifetS ©tänter
båte förenämnte anfpråf och te från ©tatS=6ontoiret infomna uppgifter, på tet att hiifctS
©tänter
— 13 —
©tänter måtte äga tidfäde af t ftg teröfmer ptfra, i fantinanhong niet frågan om fortfarantef
af tet mit ftfla 9tifStag gleinentarsgäroroerfen beroiljate anflag 42,000
mante fläntiga flaten bemilja te förhöjningar i anfTagen, font möjligen behöfbeS, t ten nion
wntantag af förberörte tillgångar anfågeS böra äga runi.
c.
Sitt barnarps ^paflorat, broilfet är anfTaget 9lecfor mit SönföpingS ©fola, fåfom pras
bente, måtte, mit numarante innehafmarenS afgång, ffiljaS från 9lectoratet och återgå tid
©tiftet, hvaremot åt 9leetor borte, för bans teraf uppfommante förluft, tidtelaS erfättning,
forn förmotateS Funna af SBiftngSösfonten framteleS utgå} och bå ej mintre f?äroroerFSs@omi=
t,en än ©Foh9teoifionen föreflagit, att spraebentespaflorat, Soinininiflraturer och antra sprefls
fpSflor måtte, från ada 2ärare*beflädningar mit ©fotor, ffiljaS, antingen mit numarante in=
nehafmareS afgång, eder od genafl, om te mide mottaga ten löneförhöjning, forn i jlädet
ffttde tein tidfomma: få, och enär frågan örn S3r®bentenS afföntring rörte 4 § af ^3reflerffapetS
privilegier, hate Ötongl. 9T?aj:t, ben 21 fffllitne ©eptember, äfmen i betta hänfeente, ter frå=
ga tod entafl more om en ?)r»bentesaffaflning af 510 9t:br 45 fl. 11 rfl., forn ffude ©fo*
loma afhäntaS, melat inhemta 9lifetS ©tänterS befTttt.
d.
grån ©arlfiabS och tid en tel äfmen från JpernöfanbS ©onftflorium, att te ©pmnaftis
och ©Fole=2ärare=löner, hmilfa, i förening niet enffiltta anflag, sprcebentespajlorat och ^)r^ben*
teshemman, eller tefa oberäfnate, retan öfmerflege te i Äongl. 23refroet ten 22 ©eeeinber
183.1 utfatta belopp, ide måtte, mit innehafmarneS afgång, ncbfättaS tid te fuminor, npa
flaten, enligt famina ölongl. 23ref befläininer. ©etan ©tatSsgontoiret bejlritt äfmen tetta
påflåente, genom bifall bmartid te för @lementars£äroroerfcn påräfnate tidgångarne ffude
minbffaö, i ©tiften niet 3,068 9t:br 36 f. 11 rfl. och i öpufroubftaten, niet 697 9l:br 11 rfl.,
beflöt ölongl. 9S?aj:t, ten 21 fifllibne ©eptember, att tid 9lifetS ©tänter jentmäl öfmerlemna
betta anfpråf, för att öfmermägaS i faimnanhang niet frågorna 0111 te enffiltta anfTagenS och
sj3raebentcnaS untantagante från ten fläntiga lönesreglcringen, på tet att te ytterligare tids
öfningar i anfTagen, forn af en fåtan inintffning, t te påräfnate tidgångarne, ffude föranletaS,
måtte, 0111 ten anfågeS lämplig, äfmen marta beroiljate.
©nligt_©tatSs©ecreterarenS och @fatSs9tåbetS untertåniga tidflyrfan, bcfTöt ölongl.
9)?aj:t att, i faimnanhang niet ben öfriga flatSsregleringen, tid 91 i fets nu förfamlate ©tänter
göra 9låtig propofttion 0111 fläntigt anflag af te mit fitia 9tifSbag, entafl tid ten påföljante,
beroiljate 42,000 9l:tr, odf att termit foga föreflåente, unter a, b, c och d upptagna, frants
ftädningar.
>B.
Uniherfttetcn.
©etan 9TifctS ©tänter, på fätt förbemältt är, åt Uniöerfiteten och SidämpningSs
©folorna anflagit ten, unter bebofmet netfatta, finnman 18,000 9l:tr, upptrog Äongl- 9T?aj:t
(®il. t. Ä. 5R. n«6. ?)rop. t. 31. <5t. ir 1834). 4*
- ,4 ^
bert 29 Steril 1830, åt ö?. öb. Jj>. öbronprinfen, Unwergtetenés Canceller, att föregå fbrbelningen
orf) atimönbanbet af betta anflag. Gfter att bafma beröfmer inbeintat meber.böranbeö ut*
låtanbén orf) förgag, infom Jpanö ÄongL öjögbet imber ben 23 ftgl. SKoo., meb unberbåitig &em=
fiättan, att St Uniocrftteten, fåfom be migtigage af be högre gäromerfen måtte, enar en fS
ringa bel af beraé behof funbe meb ben erbåftna finnman tillfrebögättaö, bocf förunnas flbr=
fia beten af betta angag, etter 16,400 9?:br årligen, bmaraf Upfala Unmerfttet borbe befomina
8,850 3i:br orf) gimbö 7,550; att betta anftag måtte, för åren 1830, 1831 orf) 1832, arnt)örn
baé titt anffaffanbe af UnioerfitetenéS materietta förnöbenbeter, bbrfer, inftrumenter eib fatnlin*
gar; att 2lcabemiga S3ibliothefen måtte genaft er!)åtta beta beloppet af beraé ttnber 4 år be*
fparabe anflag, men fbrbclningen af befparingarneö återflob få, efter närmare forflag, imber*
gällas Äottgl. 3Waj:t3 9iåbiga pröfning, feban beraö total*belopp forft blifmit begämbt, famt
att tittöfningar af gamla och anftag af npa löner ej gutte, förr an meb år 1833, taga fin
början. Unber ben 14 december 1833, bär Öbongt. S9taj:t, meb ittåbigt gittanbe af boga ge*
menfamma forflag, bebagat färgilt i 3tåber förorbna, angåenbe
a. Upfala llturevfttet,
att af befi 8,850 0t:br fFulle årligen 6,250 anmönbaö tilt löner, orf) 2,600 S?;br tift Unioerfi*
tetetö materietta behof. S3efparingarne, från angagetés början tift flutet af år 1833, ficgo tift
30,000 0l:br, bmataf S?ibliotbefeté anbel utgjorbe 5,400 9l:br
b. Hunös UntocrfTtet,
att af beg 7,550 3b:br (lutte årligen 5,400 3i:br anmänbaé tit! löner, ocb 2,150 0l:br titt
Unmergtefetö materietta bebof. 23efparingarne, från anflagetS början titt flutet af år 1833,
(lego titt 26,950 0l:br, hvaraf 25ibIiotbefetb anbel utgjorbe 4,600 9t*.br.
©å man, meb ben fumma af 74,000 0f:br, font gäromerfé*Goitiiten anfett för Unioer*
fitcten nöbig, jemförer ben af 16,400, forn be erbåttit, få beftnneé ben febnare enbaft utgöra
| af ben förra. ®tatb*@ecreteraren anfåge migerligen beta ben af Gomiten upptagna finn*
man mara för Uniocrfiteten behöflig, men bS ban befarabe, bet brifien more alltför betpbtig
att nu på en gång funna fpttaS, trobbe ban fig böra bemgätta, att fåbana tittöfningar i Uni*
»erfttetené anflag åtmingone gjorbeö, att begå gar omer fö närmanbe titt fitt mål, orf) tift jemn*
farlighet meb bptifa inrättningar i anbra tanber, bocf funbe någortcbeö minnaö. 3 fåbant bän*
feenbe pttrabe ®tatö=@ecreteraren, beträffanbe
a. Upfala Uiuueifitet.
£>en utrebning, öfmer titlffånbet af UnioerfftetetS ©rätfelmerf, bmilfen blifmit gjorb
meb bånfeenbe titt afdrifning af beg ffutb titt 0lifögalbö*Gontoiret, mifar, att bet af egna tia*
gångar fnappt fan begriba reban åtagba utgifter. fömarje förhöjning beri forbrar fålebeö gatö*
bibrag. SBib beraö förejlåenbe bär gäromerfS*Gomite'né tittgprfanben, i beg trpefta betänfanbe
af ben 20 december 1828, bnfmubfafligen blifmit följba, bocf meb betpbtiga förfnappningar,
få att enbag | af ^)rofegorerna, och ingen af Stbjimderna, för närmaranbe gnge bet lönebelopp,
forn Gomiten för bein utfatt. Seremot bafroa några Uttagare och Sgengemän, bmilfa Gomi*
ten förbigått, troligen imber förutfättning, att Stcabemien ffitae, af egna tillgångar, funna för*
bättra beraö mitfor i förbSttanbc titf be öfrigaö, blifmit, meb affeenbe å Stcabemienö oförmåga
bertill, upptagna att af gatö*bibrag erbåaa en ffälig löneförhöjning. 0bpa gärare*begäftnin*
gar bafma ej better funnat, titt bet antal, Gomiten beingättt, nu i unberbånigbet föregåö; men
be migtigage bafma, meb affeenbe jentmäl å Gonffgorii*2(cabemici unberbåniga framgättningar,
blifmit upptagna. o £>e, för materietta behof af Gomitrfn uppförba, angagöfuminor bafma bere*
mot anfeltS icfe tåla någon nebfättning, enär Gonftgoriitm Slcabemicitm meb infänb beräf*
ning mifat, att, utom bofförråbets bogg nöbiga öfanbe, och åtffittiga npa bpggnaberö uppföran*
be, erforbrabeö titt Säro*inrättningarneé igånbfättanbe, för en gång 44,350 0b:br och för be*
raö unberbåa 3,400 0t:br årligen, utöfmer reban begnttiga angag. Soebofmet för en gång
förmmffabeé möt genom ofmannämnbe, imber åren 1830 -1833 gjorba, befparingar å bet reban
erbåttna angaget, ilten en betpblig bel af ben erforberliga fumman återgobe Iifmät att gälba,
?)å fåbane grunber babe @taté*@ecreteraren uppgjort ett förgag, forn företebbeö, orfj enligt
bmilfet gutte, efter afbrag af be mib ftga 0bifébag erbåttna 8,850 3b:br, ptterligare erforbraf:
årliga anflag
för reban befintliga Särare och Sfjengemän g{:br 6,607: — —
för npa gärare*begättningar
6,870:
famt för bibliotbefet odf) anbra materietta förnöbenbeter .... 6,400:
©uttima 9b:br 19,877:
anflag för en gång.
©eban ifrån förberörbe behof  44,000:
afgått 4 åré befparingar meb  30,000:
få återgå att angaffa
, fR:br 14,000:
b. Hutlös Untverjttec.
3 affeenbe berå babe famina grunber blifmit följba, font npg för Upfala omförmätbeö,
orf) lönerna jentnfabe titt lifbet på bägge gätten, i atta be fatt, ber olifbet t befattning icfe
Toranlebbe bertill afmen i förmoner. ^öljben beraf babe marit, att bå Slbjunctödönerna i att*
mänhet blifmit något, orf) be lägre sprofegorörfönerna betpbligt förbättrabe, måge beremot be
högre g3roregoro=lönerna, i beräfningen för framtiben, nebfättaé titt fattima belopp af 300 tun*
tifil*. Affi Ftff i ^ C?.. _/Y ^ L mr  r. .
1 V.iefa hälften utgjorbeö af öborn; tp bolö böjbeé» prifet å löningö*fpanmålen genom bermib
Tannö forfelrätt, belé torbe 2(cabcmien genom bet årliga öfmergottet å fina infomger funna
1 s 3°trI£beé afhjelpa ojemnbeferna i bplifa loniitg?*förbå[taitben, intittbeg en begämb utrebning
• <-erar gett, och titträrfligare angag, motfmaraitbe bmab gäromerfö*Gomiten åt Unioerffteten fö*
f rerfagit, Funnat åt bein för en blifmanbe gättbig ftat bemiljaé.
Gfter ben beräfning, forn ©tatö*@ecreteraren fålebeö gjort, och framlabe, gutte, efter
; afbrag ar be mib ftga fgifébag erbåttna 7,550 SK:hr, ptterligare erforbraö
å r f t g a anflag
för reban befintliga Särare od) 2jenflemän  2,503:
för npa Särare=beflällningar  9,060:
famt för 3?ibliotbelct od) anbra materiella förnöbenöeter . 6,850:
för bpggtiabS»bebof
2,500:
9,350: — —
©tunina SHibr 20,913:
broartid bocf funneS ett öfroerflott af ........ . 4,445:
fä att bebofroet utgjorbc  16,468: — —
91ägot bibrag af ©tatöroerlet för en gäng fabe ej, för SunbS Qlcabeinie, blifroit förefla*
get, men beremot upptageS, enligt SäroroerFS*Gomite'nö bemflädan, bet ärliga bpggnabS*anflagct,
forn flere gänger motfroarabe räntan ä be 14,000 9?:br, forn för Upfala Slcabenii begärbeö.
c.
£>e flerfalbiga anföfningar om unberftöb till utrifeö refor, broarmeb bäbe SBitterbetS*
od) 3BetenflapS*ibfare till dlongt. SOTaj:t infoinniit, od) broartill inga anbra utroägar, än be
elftra utgiftS*meblen funneS, föranlebbe ©tatö*©ecreferaren att, för betta roigtiga änbamäl, Bn*
fia en tillräcfligare od) fäfrare tillgäng. Utan tillfälle för inbeitifla SSittcrbetS* od) SöetcnflapS*
ibfare att lomma i beröring ineb fäbana män, blanb anbra folf, ocf) att, genom befantflapett
ineb beraö frainfteg ocf) inrättningar, föranlebaö att föfa bär i f>?ifet äfiablomma tiägot mot*
froaranbe, Funbe man ide boppaö, att, fäfont ftg borbe, bålla fleg ineb ben admänna oblingenö
fortgång, Utan en wiff od) faler tillgäng att för fabant änbamäl päräfna, funbe man ej
belter förflaffa unberftöb ät be beraf mefi förtjente, emeban lebigbet frän tjenfieptigter eller
anbra göromål oftafl ltiäfie bein pä förbanb berebaS, od) anföfnittgarne om ttnberjlöb följagt*
ligen någon rpmligare tib förut afgöraö. 2 annat fall berobbe bet pä (lumpen, broilfen forn
more tidrebö att begära od) begagna unberftöb, när tillgäng bcrå möjligen funneS. derföre,
ocb bä roetenflapliga eller roittra arbetenö utgifroanbc ingalunba flude uteblifva, blott utniärl*
ta SöetenflapS* eller 2BitterbetS*ibFare more frainfaltabe, bä betta mebel till fraitifleg reban i
anbra förroaltningSgrenar nteb förbel begagnas, od) bä mittbre fatnbälfcn i betta bänfeenbe gö*
ra betpbliga foflnaber: fä föreflog ©tatö*©ecreteraren i unberbänigbet, att, af be 11,000 9J:br,
forn SäroroerFS*Goiniten upptagit till 9lefe=flipeiibier, SäroböderS ocb lärba weriö utgifroanbe,
Kongl. 9Jfaj:t mätte af SRifetS ©tänbcr afla 5,000 9l:br i ärligt anflag till 3lefe*jlipenbier
aflena, för fäbane äöetenflapS* eller &8ittcrbctö*ibfare, broilfa reban i nägotbera bänfeenbet fig
utmärff.
C.
Xftfåmpntngé * ©Sefonia,
a. CauoltnfTa HTe&tcodE^um-ejtfTa 3nflitutet.
Gnligt SäroroerFö--Gotiiiteng förflag, f?ude för Garolinfla 3nftitutet erforbraS en flat af
11,000 9l:br, od) en tillölning af 4,175 9i:br 2 0. 8 rfi. ärligen. Uti ben unberbäniga fram*
fiällning
- 17 -
ftällning, jg>. dt. jg>. dtroitprinfen ben 23 tift lihné Sbooember gjorbe om förbelniitgen af be roib
filia SlifSbag beroiljabe 18,000 3l:br, förefiogö, att 1.600 9t:br ffulle 3nj1itutet årligen tillfal*
la. SWeb gitlanbc beraf, beflöt Kongl. 3J?aj:t ben 14 december 1833, att beraf göra en fäban
förbelning, att bäbe ^rofeflorer od) Slbjuncter finge en proportionerab löneförlföjning, att en
färfTilb Söaftmäilare funbe antagaS för 2lnatomice*falen, att anflagen bäbe till benne od) till
bet GbetttifFa Saboratoriuut öfabeS, famt att utrpmme för uppffällningen af 3n|1itu£etS fandin*
glgar bcrebbeS. 3 brill på någon fumitia, att pä eli gäng anroänba till beraS iilänbfättanbe,
■befallte Kongl. fHtaht, att be perfonella anflagen frude bär, fäfont roib Unioerftteten, börja
■förfl nteb är 1833, ocb be emeblertib gjorba befparingarne anroänbaS till materiella förnöben*
IpeterS anfTaffanbe. 3 öfroereitSjlämmelfe nteb SäroroerfS=GontitenS förflag, ocb nteb affeenbe
jä ©unbbetö*Godegii ben 27 äJlaj 1830 i ämnet gjorba framflällning, babe ©tatS=©ecreteraren
j författat, ocb frantlaöe nu, ett förflag, broarigenoitt, nteb ett ytterligare anflag af 2,302 9t:ör
10 0. 8 rfi., famt mcb en fint, font i bet bela, ej uppgäenbe fä bögt font Gomieen berälnat,
lutan enbaji till 10,573 dt:br 16 $., 3nft>t!>tet lifroät ffulle btifroa fudflänbigt organiferabt,
: | fåbant font Gontiten äfpftabt.
b. namgattone>©t?olor.
©eban SlifctS ©tänber, ro ib 1823 ärS Sliföbag, till Kongl. SÄaj:t frantiläflt ttnberba*
■ nig öitffan, att ett ^anbelö* ocb SiayigationöfJaiUOtt mätte inrättaö, bebagabe Aongl. 5D?aj:t,
ButiSläbig propofttion till Siifetö ©tänber af ben 19 0?ooember 1828, öfverlemna be af G0111*
U nterce*Gollegiuin ocb Söfmaltningen af @jö*ärenberna i fäbant bänfeenbe uppgiorba förflag,
ocb, i brifl pä annan utroäg tiH foflnabernaö bejlribanbe, förflara, bet Äongl. SDiaj:t anfägc
ttöbigt, att mebel bertill anroifabes i fantiitanbang nteb ben flora regleringen af Unberroiönings*
lirerfen, berefl 9lifctö*©tänber ej (little finna lämpligt, att tillgäng för 91aoigationS*©folorna
berebbeö genom en färfTilb afgift ä Utrifeö gäenbe fartpg. Uti unberbänig flrifroelfc af ben
17 9)?arö 1830, pttrabe SfUfetö ©fäuber ftg finna betänfligt att förefTrifroa en fäban, för
^anbcln betuttganbe, afgift, od) öfroerlentnabe berföre tid Äongl. 3)Zaj:tS Släbiga pröfning, att
rplb fcrbelningen af be 18,000 9l:br, font ät Unioerftfeten ocb STilläntpningö*©folorna beroil*
iabeö, i Siäber befiäiitnta bururoiba ocb till broab belopp, något bibrag beraf mätte funna för
3?aöigationö*@foloré inrattanbe mebgifroaö. ©eban Äongl. 3liaj:t berefter, imber ben 5 9?o=
aoentber 1830ouppbragit ät ^». äf. J9. Äronprinfen att, i fammanbang ineb ben allmämta
förbetningg=frägan, utläta ©ig i betta ämne, fjabe ^>. Ä. ^». imber bett 23 9io»eittber 1833, i
unberbänigbet pttrat, att en för 9?aoigationen inrättab Genfral*unberroiöningö=anfialt roore lifa
angelägen för bet blifroanbe befälet? bilbttittg roib 6rlogö*gottart, font nöbig till bananbe af
llidliga Särare för ©jö*jiäbernaö egen 9?aoigatioué*unberroiéning. Slen bä Unioerfiteten od)
Garolinfla 3u!ditutct fafnabc anbra tillgångar, ätt bcraö blifroanbe anbelar af förenämttbe
(8,000 3t:br, fä babe oj. dl. d?. roarit ointänft, att tid ben ifrägaroaraitbe 91aoigationö*©fo*
lané inättanbe i Garlöcrona, uteb Äongl. £0?aj:tö Stäbiga tillätelfe, affatta 1,500 É:br ärligen,
imber fönttoban, att bettna ärliga tillgång, jemte be arfrooben, font beriläbcö för famina un*
öerroiötting manligen utgå, fTude i bet närnta|1e blifva för änbainålet tidrädliga, berefl dlongl.
)D?aj:t funné tjettligt tillåta, att ben fitdilänbigarc Glementar*©fota, font i Gartöcrona lomme
att inrättaö, organiferabeS nteb färflilbt affeenbe ä en fäbatt unberroiSning i fpräf ocb mathe»
matilia funjTaper, broilla för 91a»igationenS tidämpabe fiubiuut luttbe, fafout erforberlig un*
berbpggnab, pärälnaS, utan färflilba loflnaber för begå elementerS bibringanbe. llnber för*
hoppning att Äongl. SO?aj:t ffulle gida benna utroäg, b«be d?. Ä. ide förejlagit, att någon
(»il. t. X. cot. Itai», qjrnp. t. 3t. ©t. jr 1834). 5*
— i8 —
mibel af ifrågamaratibe angag mStte 9taöigationå4tnbermiåningen förbehålla#; ocfj font .fongt,
SWaiit ben 14 ftglibne december i Eliber gobfänt bmab Sj, Ä. Sj. fålunba bentgällt: få mille
•fgngt. SD?aj:t nit, bå fråga om förberörbe anflag åter ffuffe t)Oå SRifetå ©tanber förebomma,
mebbela bein betta förltåUanbe.
©tatås@ecreteraren bemgäflbe i tmberöånigbet, att icfe allenag gänbig fortfättning af
be anflag, font mib ftfta Stifsbag Mott till ben påfölianbe bemiliabeå för 23epel=Unbermiånin=
genå befrämianbe, faint lluioerfitetenå och Garolinffa ^ngitutetå futtfomnaiibe, nu måtto af
Stifetå ©tanber äjfaå, utan äfroen, att be nya änling, font, för begå Särorocrf, otf> till 9tefe=
ftipenbier för SBetenffap»- odf) SBittergetåubfare, blifmit af ©tatå=©ecreterare» i unberbånigl;et
föreflagna, belå årligen, belå för en gång, måtte berjemte begäraå, tillifa meb be 2,750 Stibr,
forn för nya $)3rooinciat=2äfare>begällningar erforbrabeå.
©tatåsSftåbeGfom erfänbe migten af tfrågamaranbe utgifter, bemftällbe tifmäl, meb
bänfcenbe till öfongl. SWa/ttå'pttrabe3iåbiga önffan, att ©tatå.-regleringen måtte, mib nu fö=
regåenbe 3tifåbag, funna uppgöraå, utan tillöfning i besättningen, bet åfongl. afta j: t täcfte#
af fRifetå ©tanber äffa enbafi ffänbig fortfättning af be reban till nygnämnbe föremål bernil
fabe årliga anflag, ocf) be finnmor, ©tatå=©ecreteraren uppgifvit fåfom för en gång befjögiga.
gfteb giffanbc af bmab ©fatå=9tåbet fålunba i unberbånigbet tilffiprft, mille .fongt.
Dftaiit i 5Råber tillåta, att utbrag af $)rotocoflet härom, intiefjållanbe tillifa ©tatå=@ceretera=
renå unberbåniga pttranbe i begå ämnen, finge till åpattbelå' od) ginance*@rpebitioiten afgå,
för att, i begå belar, tiena till grunb roib författanbet af .fongt- 9ftaj:tå Éåbiga proportion
om ©tatå=merfetå tillftånb od) bef)of, fallit bermib bilägga#; hvarförutan .fongl. 9ftai:t, en»
ligt @tatå-©ecreterarenå od) ©tatå=Sfåbetå unberbåniga tiltfiyrfan, förflarabe ©ig i 9fåber milia,
på_ ttnberbåtiig förebragning genom bemälba Gppebition, beguta om ben franiftällning, forn, i
affeenbe å ifrågamaranbe beföf, borbe till Sfifetå ©tätiber göraå, hvarefter be fjanblingar od)
beräfningar, på bmilfa ©taté=@ecreterarenå frantgällningar gg grunbabe, borbe till meberbör^
ligt Utffott otnebelbart öfmerlemnaå.
Ex Pxotocollo
GUST. BRANDEL. I
Inkom d. 3i De c. i833.
Stormäktigste Alleraådigste Konung!
lJd, genom Eder Kongl. Majtts öppna Nådiga Bref af den 23 nästlidne
November, Rikets Ständer äro kallade, att den i5 instundande
Januarii sammankomma, och dervid, likmätigt 58 och 5g §§,
i RegeringsFormen, samt 3o § i Riksdagsordningen, StatsVerkets tillstånd
i alla dess delar, till Inkomster och Utgifter, samt skulder och
fordringar, bör uppvisas för det Stats-Utskott, som Rikets Ständer ut
-
( 2 )
Välja, får Eder Kongl. Majrts och Rikets StatsContor härmedelst i underdånighet
anföra hvad som af StatsContoret anses kunna tjena till
ledning för nämnde Utskott, i afseende å dess åliggande, att granska,
utreda och till Rikets Ständer uppgifva StatsVerkets tillstånd, förvaltning
och behof.
Af Rikets Ständers Statsutskott vid sednaste, eller 1828, 182g
och i83o årens Riksdag, blefvo StatsVerkets Räkenskaper och Förvaltning
för År 1826 granskade. För åren 1827 och 1828 samt 182g och
i83o hafva enahanda granskningar blifvit verkställde af Rikets Ständers
åren i83o och i832 församlade Revisorer; och enär de, efter
fullbordade förrättningar, till Rikets Ständer anmält resultaten deraf,
hvilka alltså, i den ordning GrundLagarne bestämma, komma att utgöra
föremål för Rikets Ständers pröfning, bar StatsContoret ansett sig
icke böra här upprepa, hvad om desse fyra årens förvaltning är vordet
anfördt och utredt i de af Stats-Contoret till Revisorerne aflemnade
berättelser.
Deremot komma nu StatsVerkets Räkenskaper och förvaltning för
år 1831 att af det blifvande Stats-Utskottet undergå omedelbar granskning;
och ådagalägges uti samma års Riks-Hufvudbok, icke allenast förhållandet
emellan de uti Rikets Ständers Riks-Stat uppgjorde beräkningar
och verkliga utslaget af StatsVerkets Inkomster och Utgifter,
utan lemnäs äfven en fullständig Utredning om StatsVerkets tillstånd
vid årets slut, och visas i sammandrag resultaterne af StatsContorets
förvaltningsåtgärder. Desse åter redovisas specielt genom StatsContorets
Protocoller, Registratur, Special-Stater och Memorial-Böcker, genom
ankomne Eder Kongl. Majrts Nådiga Bref, de fastställde årliga RiksStaterne,
samt Räntekammarens Hufvudböcker med tillhörande Verificationer,
hvilka handlingar komma, alt lill StatsUtskottet öfverlemnas,
jemte hvad som dessutom, enligt 3o §. Riksdagsordningen, af
StatsUtskottet varder äskadt: börande StatsContoret härvid upplysa,
att Riks-Hufvudboken upptager hela Krono-uppbörden, och innebär
en sammanfattad Redogörelse icke allenast för StatsContorets egne
utan äfven för andre Verks och Embetens åtgärder vid förvaltningen
af allmänna Medel, så val hörande till Riks-Staten som anvisade till
föremål utom densamma, och att, i enlighet med den af Eder Kongl.
Majrt för Rikets Ständers Revisorer den 27 Februarii i83o i Nåder
utfärdade Instruction, uti Riks-Hufvud-boken blifvit intagne Räkenskaperne
för de Allmänna Cassör och Fonder, som förut icke blifvit
af Rikets Ständers Revisorer utan endast i KaminarRätten granskade.
( 3 )
Till följd af Rikets sednast församlade Ständers underdåniga
hemställan, samt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 5 Mars 1831
hafva serskildte General-Räkningar blifvit uti Riks-Hufvudboken upprättade,
så väl öfver till liqvid och redovisning utgångne förskotter,
som öfver g:de HufvudTitelns utestående fordringar; äfvensom, i anledning
af samma Ständers underdåniga framställning, hurusom de
Redogörelser oell Hufvudböcker, hvilka blifvit upprättade af åtskillige
så väl förvaltande som sådane Verk, hvilkas Inkomster bestå uti
Stats-anslag, i mer eller mindre mon saknade den fullständighet och de
upplysande egenskaper, som af desse redovisningar kunde förväntas,
och sedan Eder Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt StatsContoret, alt, enligt
de för Riks-Bokslutet gällande grunder, upprätta och Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning underställa tjenlige fonnulairer för desse Verks
Hufvudböcker, så beskaffade Omslut af ifrågavarande Redogörelser blifvit,
i öfverensstämmelse härmed, uti Riks-Hufvud-boken intagne i form
af General-Räkningar, som kunna tjena till ledning vid uppställningen
af berörde formulairer.
Derjemte har åt StatsContoret serskildt blifvit uppdraget: inseendet
öfver det med år 182g från KammarCollegii under StatsContorets
styrelse flyttade Chartas-Sigillatae-Verket, samt öfver Våg-staterne
i Fahlun och Awesta, äfvensom summariska controllen öfver indrifvandet
och lefverenngen af så väl löpande Krono-uppbörden för året
som reslantierne å densamma.
Den till StatsContoret år 182G öfverflyttade befattning med Allmänna
Magasins-Ärenderne, hvilken, sedan förra MagasinsFonden blifvit
ställd på utredning, från i83o års början varit med StatsVerksförvaltningen
förenad, redovises deremot icke uti Riks-Hufvudboken, utan
blifva, till följd af det stadgande, att MagasinsFonden oförryckt och
ulan sammanblandning med StatsVerkets Fonder bör förvaltas, serskildte,
denna redovisning innefattande, Räkenskaper och Handlingar
till Stats-Utskottet aflemnade, enligt den underdåniga Berättelse, som
af Stats-Contoret härom serskildt afgifves,
O
StatsVerkets Inkomster för Ar 1851
hafva, utöfver hvad RiksStaten påräknar, lemnat ett öfverskott af
44g,2i4 R;dr 33 sk. 1 r:st., uppkommet i synnerhet från förhöjning
å Spanmåls- och Perscdle-räntorne, genom för året gällande högre
markegångs-pris, från tillökning i Tull- och Chartae^Sigillatas-Intraderne,
samt från influtne medel å föregående årets betydliga restantiebelopp
i*
( 4 >
Hvad af nämnde Inkomster influtit eller utgått för uti Riks-Staten-
bestämde föremål, upptages såsom Riks-Staten behållet, men hvad
som efter tiden för Landt- och Stats-Räkenskapernes afslutning, eller
den 3i Augusti, året efter det, för hvilket redovisningen äger rum,
återstått till indrifning och redovisning, är öfverfördt till följande
året, för att då, i den mon det inflyter, beräknas bland indrifne restantier
och på denna väg komma öfverskotten till godo, för så vidt
beloppet deraf öfverskjuter den summa, som uti RiksStaten påräknas
såsom årlig behållen inkomst af Restantierne. Desse utgjorde den 31
Augusti i83i:
För år i83o  270,483: 35. i r.
1829 och föregående åren 119,612: 12. 9. 390,098:
8.
när derifrån afräknas
1831 års Afkortning derå . . 25,588: 16. 2.
„ AnordningutomStat 10,822:47- 4-
Den 1 September i832 utestående
Restantier .t  140,466: 42- 9-
äfvensom hvad Postverket samt
HufvudTithames besparingsmedel
af Restantierne tillkommit 6,895: 41- 4- 182,972: 3. 7.
utgör 207,125:45. 1.
det Restantie-belopp, som under Räkenskaps-året i83r
contant tillflutit StatsVerket; och då från detsamma
vidare afgår den Restantie-inkorast Riks-Staten beräknar
eller , ,
99,855: 4°-
Återstå 107,270: 4- 7-  som ökat StalsVerkets Inkomst-öfverskott för året, och inbegrepos uti
förenämnde summa af 449>2I4- 33. 1»
I afseende på Restantierne å Stats-Mcdlen, har StatsConloret ansett
sig böra anmäla, att desamma utgjort vid Räkenskaps-årens slut eller
d. 3i Aug. 5828, för år 1827  186,585. \i. -
1826 o. föreg, åren 99,235. 4- 3-283,036; 45. 3.
„ 1829. för år 1828  169,506: 4°- 4-
182^ o. föreg, åren 109,o75: 10. ,0-273 88^‘ 3 2
( 5 )
d. 3i Aug. i83o. för år 1829  168,734: 15. 5.
1828 o. föreg, åren 107,320: 16. 1-97^9^. 2, £
1831. för år i83o  270,485: 35.11.
1829 0. föreg, åren 119,612: 12. 9-son noa- _ g.
1832. för år 1831  227,383: 47. t.
1830 o. föreg, åren 140,466: 42- ,
0  1—_ 367,850: 41 • 10.
hvaraf synes, att Restantie-beloppen, hvilka vid de 3:ne förstnämnde
tidpunklerne varit uti successivt aftagande, vid de tvenne senare åter
betydligen ökat sig, hvilket härrörer från de under åren 1831 och i832
inträffade missväxter.
Sedan Eder Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 10 April
1828, förordnat, alt den löpande Controle öfver KronoUppbörden,
hvilken förut tillhört Kammar-Collegium, skulle besörjas af Stats-Con
toret,
som, till följd häraf, numera emottager de från Eder Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande inkommande Reslantie-relationer, och StatsContoret
sålunda är i tillfälle att äfven för denna del af Stats-Verksförvaltnin^en
redovisa, bör Stats-Contoret, i afseende på Restantierne
å Landt-uppbörden och deras beskaffenhet derjemte upplysa, att desamma,
enligt den särskildta utredning, som deröfver af Stats-Contoret
blifvit upprättad och till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet, öfverlemnad,
utgjorde i October månad år i832:
Stats-medel  258,034: 20. 3.
Riksgälds-medel  81,086: 29. 7.
Diverse Verks medel
255,091: 20. 8.
Annorstädes debiterade medel ....... 289,328: 34. 9.
Summa 828,511: 9. 3.
och befunnos Statsmedlen sålunda utestående r
Beroende på panters försäljning ....... 76.852: 4. 5.
Inhiberade, på Utslag beroende samt bevak. i concurser 92,808: r5. 5.
Beroende på handräckning m. m. ... . . . 21,637: 20. 6.
Proprie balancer .
42,178: ra. 3.
Summa 258,054: 20. 3.
börande Stats-Contoret härvid i underdånighet upplysa, att uti detta
belopp icke innefattas restantierne ä de förvaltande Verkens uppbörd.
( 6 )
Utom RiksStatenj och de, enligt gällande Stats-reglering, of Mikels
Ständers Riksgälds-Contor, till fyllande af Stats-Verkets Lehöf för
året lefyererade i,727,200 Riksdaler, har StatsContoret år i83i fått
emottaga af mindre Credilivet, till anskaffning af spanmål för nödlidande,
i följd af i83o och 1831 årens missväxter, enligt Eder Kongl
Maj:ts Nådiga Bref den 20 November och 4 Dec. i83osamtd. 12 Mars,
7 Maj och 3 Juli i83i, ett sammanräknadt belopp af 700,000 Riksdrr,
utom de 3oo,ooo R:dr, sorn år i83o för enahanda ändamål blifvit
lyftade, äfvensom af mindre Creditivet till bestridande af kostnaderne
för de utomordentliga Quarantaines- och Bevaknings-anstalterne, till
utestängande af farsoten Cholera Morbus, enligt Eder Kongl. Majrts
Nådiga Bref den 20 Augusti, 6 September, i5 October och 10 December
i83i, 200,000 Riksdaler; och skola, enligt Eder Kongl. Maj:ts
särskildt meddelade nådiga föreskrifter, de till spanmåls-undsättningar
sålunda an viste medel, i den mohn de åter inflyta, jemte derå
möjligen erhållande ränta, till RiksgäldsContoret lefvereras.
Ordinarie Afkortning under åtskilliga Titlar å Stats-medlen för
år 1831, sådan den genom äldre Författningar är bestämd, har utgjort:
Penningar R:dr 2,743:
Ordinarie Ränta i Kronovärde, 27,873 R:dr
2 sk. 6 r:st., och efter Markegång ... ,, 178,299: 25. 3.
KronoTionde-Spanmål, 3,094 T:r 20 k:pr
med Markegångsvärde „ 25,780: 1. 5.
Summa R:dr 208,822: 26. 8.
Extra-Ordinarie Afkortning har å Stals-Medlen år i83i ägt rum:
t-.. . Q, För i83o och
For ar i83r. fffreg åren Summa.
För 4 minderåriga Barn 21,193: 42. - 351: 4°• - 21,530: 34- -
„ Stenhusbyggnad . . . 10: 20.
, — - 10: 20. -
„ Döde personer, . . , 1,419; 1. 6, 499; 1. - 1,918: 2. 6.
„ Fattigdom
21,476: 17. 1. 1,583: 13. - 22,839: 3o. 1.
Eftergifne Böter ..... 7,861: 16. 6. 4,773:43. - 12,633: 11. 6.
Förvandlade d:o  30,236: 9. 7. 13,228:45* 4- 83,463: 6. u.
För bortflyttade och efter^.
lyste Personer . . . 61:46. - 1,296: 3g. 5, 1,538: 37. 5.
Transport 102,261: 8. 8.21,516:37. 9.123,777:46. 5,
( 7 )
Transport 102,261: 8. 8. 21,516: 37. 9.125,777: 46. 5.
bristande tillgång i
För
Sterbhus
,, oriktig debitering . .
„ dubbel d:o . . .
„ uppodlare o. nybyggare
Disputerliga räntor . . .
Enl. särskild te Resolutioner
Å Postverkets Uppbörd .
,, Chartae-Sig. Verkets d:o
„ TullVerkets d:o ....
„ Nummer-Lotteriets d:o,
vinster m. m.
„ Avesta BruksDirections
d.o ...........
„ Tackjerns-Bergslagernes
lånemedel
.
„ Krigsfonds-medlen . .
836: 40. 2.
6,038: 34. -  4,668: 20. 2.
«q.
2,238:32. 7.
2,107:44. 3.
2,313:46. -  132: 6. -  90,517: 20. -
96: 2. 8.
2,158: 26. 9.
254: 4. 3.
1,115: 4.
~3:%
. 172,328: 27.
2,523:16.
244: —
1: 45.
932: 42.10.
8,197: 12. 9.
4,922: 24. '5.
39:
- 2,238:32.
- 3,221: —
- 2,315:46.
9. 153:45.
- 90,517:20.
- 172,328: 27.
- 2,325: 16.
244: —
1:45.
7-
3.
9-
2. 411,216: 23. -
Summa R:dr 585,828: 6.10. 25,388: 16.
Anordningen utom Stat å Statsmedlen har, sedan, vid de 2:ne
senaste Slats-Regleringarne, å RiksSlaten blifvit uppförde de fleste utom
Stat förut afförde utgifter, allenast bestått uti:
Andelar i böter:
JustitiaeStatens .
Kyrkornes . .
Milda Stiftelsers
Städernes . . .
Målsegares . .
16,390: 36. ir.
2,040: 37. 1.
8,428: 44. -  5,584: i3. 4.
212,495:
Summa R:dr 242,937: 35. 4-  hvaraf för år 1831  252,414:36. -
i83o och föregående åren 10,522: 47- 4-
Efter RiksStaterne för 180g och föregående åren, hafva år 183 r
blifvit anordnade 194 R:dr 21 sk. 4 r:st., bestående uti äldre förskotter,
som efter verkställd anticipations-utredning blifvit formelt afförde
i Räkenskaperne.
i83i års Riks Stats-Utgifter , för hvilka anslagen varit bestämda
genom de på grund af Rikets Ständers Stats-reglering upprättade och
( 8 )
af Eder Kongl. Maj:i i Nåder fastställde Riks-Stat och Special-Stater
för året, hafva, under de Tio HufvudTitlarne samt Allmänna IndragningsStaten
utgjort:
Anordningar, som direcbe utgått 10,708,779 : 29. 8.
D:o, som i KronoTJppbörden, såsom
inkomst för Statsverket,
åter ingått .
257,896:4Q- 7 |0^0,870: 22. 3.
hvartill komma utgifter :
af de till i8i3 och 1814 åvens Krigs-skulders liqvi
derande
enligt 1816 års RiksStat anslagne medel 7,708: 16. -  af öfverskotterne å StatsVerkets Inkomster . . . 42,024: 22. 5.
Summa R:dr 10,996,409: 12. 8.
varande sådane, på nämnde öfverskott anviste utgifter, som icke ansetts
höra ovilkorligen och utan Rikets Ständers bifall å desamma
afföras, å en särskild härjemte i underdånighet bifogad Förteckning
upptagne, för att, jemte enahanda utgifter för de föregående åren, altifrån
år 1827 &c. till ett sammanräknadt belopp af 41 >538 R:dr 33
sk. lios Rikets Ständer till afskrifning anmälas; och blifva dessa utgifter
emedlertid uti de årliga Riks-Staterne balancerade, intilldess en sådan
afskrifning varder beviljad.
Då i83i års StatsUtgifter jemföras emot den gällande Stats-regleringen
befinnes att de utfallit med brister, uppkomne derigenom, att
utgifter, enligt allmänna Författningar utgående, men på förhand
omöjlige att bestämma, uppgått till belopp, som öfverskjuta de af Rikets
Ständer dertill anviste Förslags-anslag, hvilket i synnerhet är
fallet med anslaget till Fångars skjuts och underhåll, derå en brist
uppkommit af icke mindre än 2o3,53p R:dr 49 sk. 9 rst.; och böra sådana
Brister af Öfverskotten å Siats-Verkets Inkomster godtgöras, nemi.
å Andra Hufvud-Titeln:
Minister-Staten, kostnad till anskaffande
af Hamb. Banco utöfver
det å 128 sk. per R:dr dertill anviste
belopp R:dr 22,699: 4* 3*
StatsContorets Stat för Chartse-Sigillatas-Verkets
utgifter till Papper
m. m
9,262: 21. 8.
Transport 51,861: 25.10.
( 9 )
Skrifmaterialier och Expencer samt
Ted och Ljus för Collegierne
m. fl. Verk . . . . „ . „ 6,277: 3. 7.
Rese- och Tractaments-penningar för
Civile Embets- och Tjenstemän . 1,269: 14. 4*59 407• Å?> n
å Tredje Hufvud-Titeln:
Fourageringen af värfvade Cavalle
riets
och Artilleriets hästar . „ 5,259: 10. 8.
å Femte Hufvud-Titeln:
Fria Konsternas Academie, Coursdifference
å i Hamb. Banco utgående
Rese-understöd . . . „ 882: 29.
Ved och Ljuspenningar ,, 58: — 5.
Besparingarna, förut besparde men
nu utgångne lönings-medel . „ 60: — — 2g_
å Åttonde Hufvud-Titeln:
Lyshållning med flere utgifter för
Kronans hus i Stockholm . „ 870: 2. 9.
Fångars skjuts och underhåll m. m. 205,559: 4^. 9.
Remisslage „ 9,527: 19. 8.
Observations-och Upbörds-procenter 6,599: — 5.
Restitutioner
6,120: 36. 9.
S:r 226,657: 9. 4.
Hvarifrån dock afgå besparingar å
andre anslag under Titeln . „ 15,554: 9. 7*215,102: 47. 9.
å Tionde Hufvud-Titeln:
ClerecieStaten, Biskopens å Gottland
Lönemedel utgångne i Contant,
emot det att indelta Löneräntor i
stället till StatsVerkets Inkomster
ingå, enligt Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse den 5 Maj
1824  520: 32. 8.
Academie-, Gymnasii-, och SkolSlaten,
brist i hvad från Anord
-
Transport 520: 22. 8. 256,455:35.11.
( *® )
Transport 320: 22. 8. 236,433:35, 11.
ningen utom Stat vid Stats-regleringen
blifvit hitfördt; för förre året utgånget
å Titelns besparingar 434: 19.—
hvarifrån afgår upkomne besparingar
för året, å sam
1113
stät •••■• . 230: 25. 4. 203: 41. 8.
Å reservation utgången lön på ClerecieStaten
för föregående året, hvilket belopp,
såsom då ej utbetaldt, minskat
den brist som för år i83o blef uti lr
qviden
medRiksgäldsGontoret upptagen 13: 16.— 737: 32. 4.
Summa 237,195: 20. 3.
att fyllas af Öfverskotten å Inkomsterne.
Sedan Civile Embets- och Tjenstemäns Enkor3 och Barns pensionerande,
jemte anslagen dertill, blifvit öfverflyttade med 1827 års
början,
till CivilStatens PensionsCassa och vid 1828 års början ena
handa
anslag och bestyr med Staten för Militair-Enkor och Barn öfvertagits
af Armeens PensionsCassa; och enär Pensionärerne ägt rättighet
att inom 5 år uttaga sina innestående pensioner, hvilka det ålegat
StatsContoret att, för den tid som föregått nämnde öfverflyttningar,
anordna, oaktadt pensions-anslagen, genom nådegåfvors eiler
tredjedels pensioners utbetalning till pensions-berättigade men ej classificerade
Enkor och Barn, blifvit till någon del medtagne; har dymedelst,
utom den brist för år 1826, sorn, af enahanda orsak upkommen.
Rikets Ständer vid senaste Riksdag beviljade tili ersättning med
2,114 R:dr 16 sk. 6 r:st., hvilket belopp Fullmäktige i Rikets Ständers
RiksgäldsContor icke ansett sig böra utbetala, af den orsak att berörde
brist hos dem oafkortad! blifvit reqvirerad, uppkommit ytterligare
oersatt brist å Sjunde HufvudTiteln, nemligen:
För år 1827 .. .. . . . i,393: 10. 5.
1828
► • • 133:32.— 1,750:42,5.
hvaremot, genom1 åter-dehitering af anordnade men
ej uttagne, hithörande pensioner, ett öfverskott
uppkommit för år 1831 af . . . . . . . ......... 139: 3g. 1.
sorn ansetts böra afräkuas från nämnde brist.
Skillnaden, utgörande 1,391: 3.4-
t ")
kommer sålunda att hos Rikets Ständer till ersättning anmälas: kunnande,
sedan den för innestående pensioners uttagande bestämda tiden
numera förflutit, några så beskaffade brister icke vidare inträffa.
Af de Besparingar, som för i83i förekomma, har, i öfverensstämmelse
med Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 2 nästlidne November,
förenämnde å yföe HufvudTiteln uppkomne Besparing, 15g R:dr
3 9 sk. 1 r;st., blifvit, på anförde skäl, reserverad, äfvensom besparingen
å andra HufvudTiteln, 748 R:dr 10 sk. 5 rst., hvilken erfordrades
för att till någon del fylla de för Civile Embets Verkens aflöning
samt till lönefyllnad för Länsmännen anvisade medel, och besparingen
å 4;de HufvudTiteln, 8,85y: 33. 8., som skall användas till
afbetalning å det belopp, som Flottan bör godtgöra StatsVerket i
liqvid för erhållne utrednings- och proviantpersedlar; hvaremot besparingarne
å
Sjette HufvudTiteln  3: 42< 8*
Allmänna IndragningsStaten  738: 38. 3.
Summa 742: 32. 11.
ingått i liqviden med RiksgäldsGontoret; och utgöra i83i års till följande
året utgående Reservationer till vidare anordning af utgifter
som äro bestämde att framdeles bestridas, å
Första HufvudTiteln R:dr 14,336: i5. 3.
Andra D:o  103,829: 37. 3.
Tredje D:o  663,461:28. 10.
Fjerde D:o  437,323:45. —
Sjunde D:o
139:3g. 1.
Åttonde D:o  58,930:33. 3.
Nionde D:o  47,267: 2. 3.
Tionde D:o  105,900: — —
Allmänna IndragningsStaten  18,361: 14. n*
S:r 1,449,590:23. 10.
Af de till i S13 och 18 r \ årens Krigs-skul
ders
liqviderande anslagne medel . . . 1,189: 2. 2.
Summa 1,450,779: 26. —
Liqviden med Rikets Ständers RiksgäldsContor öfver i83i års
öfverskott och Besparingar har, i enlighet med Eder Kongl. Maj:ts
sist åberopade Nådiga Bref blifvit afslutad, och sedan från Öfverskot
2*
-
( 12 )
ten å StatsVerkets Inkomster för året  449,214:33. i.
samt Besparingarne å UtgiftsTitlarne  742:32. ii.
tillsammans R:dr 449,9137: 18. —
Llifvit afräknade:
Utgifter å Öfverskolten anviste . . 42,024: 22. 5.
1831 års Arrende för Drottningholmsbroarne,
hvilket, enligt Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 4
nästlidne Maj, bör tillgodoföras
Anslaget för Byggnader och Reparationer
å Kronans hus i Lands
orterne
1,013: 16. —
Brister i StatsAnslagen 2157,193:20. 3.-qq231- ro 8.
återslå 149,726: 7. 4.
Men som, på grund af Rikets Ständers för RiksgäldsContoret utfärdade
Reglemente, uti berörde liqvid derjemte hort ingå följande å ÖfverskoLten
gjorde dispositioner:
Skillnaden emellan 1831 års Riksmarkegångspris och det vid Statsregleringen
calculerade, för den under penninge-lönerne beräknade
spanmål som öfverstiger beloppet af StatsVerkets behållne SpanmålsInkomst
med 39,845 Tunnor 22^ kappar, utgörande å 1 R:dr 14 sk.
Tunnan  31,467: 17. 2.
Till kostnader för Salpeter-tillverkningen ansine
.
124,000:
För KrigsCollegii Departementer, till Försvarsverkets
Materiella behof, samt för Krultillverkningskostnadernes
bestridande  70,000:
Tillsammans 243,467: 17. 2.
och då förberörde återstod 149,726 R:dr 7 sk. 4 r;st. icke, för dessa
behof, lemnade full tillgång; har skillnaden 95,741 R:dr 9 sk. 10 r:st.
uti liqviden med RiksgäldsContoret blifvit upptagen såsom Brist och
StatsVerkets godtgjord.
De Andelar af StatsVerkets Öfverskotter och Besparingarj som,
enligt afslutade liqvider, RiksgäldsContoret erhållit, utgöra:
För åren 1816 med 1826  1,873,372:45. 5.
1827  253,041: 16. 6.
Transport 2,108,614: i3.11.
( »3 )
Transport 2,108,614: t3. ir.
år 1828 , . 264,820: 3i. 11.
1829
628,002: i3. i r.
I——b—C—■——bb—— —tagggcssan—111 nm m
Tillsammans 5,001,437: 11. 9.
Men då från Öfverskolsbeloppet, afdrages de brister
som enligt liqviderne uppkommit, nemi.:
För år i83o  21,198:47- 3.
i83i  93,741: 9. 10. 41(5 940; q, Xi
Återstår R:dr 2,884,497: 2. 8.
oberäknadt den af Norrska StatsVerket år 1824 lefvererade summa
af 60,000 R:dr Hamb. Banco, eller i Svenskt Banco 161,260 R:dr till
betäckande af en del af kostnnderne för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
utländska Resa och Höga Förmälning.
StatsVerkets ställning till skulder och fordringar visar sig, enligt
senast afslutade Riks-Hufvudbok, sålunda, vid i83i års slut:
Tillgångar.
Contante behållningar  1,037,708: 19. 11.
Behållning på Vågarne af Bergselfecter, med värde 54,705:36. 1.
af Fastigheter  123,017: 18. 10.
„ Inventarier  84,315: 3o. 1 r.
„ Spanmål och Proviant ..... 112,085:46. 4-
Fordringar  1,097,403: 19. 2.
Utlånte Medel  35,826: 22. 3.
Inneslående Kronouppbörd:
Lefvererad inom den 3o April 1832 2,563,258: 7. 8.
d:o „ den 3i Aug. s. å. 526,653:23. 3.
Restantier „ deni Sept. s. å. 567,830: 4 •• 1 °-3,039 724: 9
Förskotter till liqvid och redovisning  2,436,368: i4- 4
Anmärkte poster  9,426: i3. 1
Proprie Balancer  73,929: 23. 8
Summa R:dr 8,164,707: 29. 4
Då härifrån afgå:
Skulderne, utgörande:
ÖfverlefvereringafUppbördsmännen 53,123:38. 7.
Skulder till Diverse Verk . . . 815,893:15.—
Återstående^Utgifter enligt Stat . 402,995:45. 7.
Transport 1,272,013: 3. 2.
C *4 )
Transport 1,272,0115: 3. 2.
Reservation å StatsAnslagen . . 4,450,779: 26. —-
D:o å Extra Statsreglerings anslagen 375,775: 7. 4*3,296,567: 36. 6.
qvarblifver en behållning af R:dr 4,868,139: 40. x o.
I afseende å denna behållning bör StatsContoret i underdånighet
anmäla: att StatsVerkets Cassör alltid måste vara försedde med betydligare
Summor, för att kunna bestrida de utbetalningar som nästan
dageligen å desamma anvisas: att större delen af StatsVerkets såsom
tillgång för utgifterne beräknade Spanmålslnkomster blifva in natura
lefvererade, sedan räntegifvarne numera dertill erhållit optionsrätt:
att dessa Spanmålslntrader, hvilka förut upptogos i liqvid med Allmänna
Magazins-inrättningen, oftast icke utan svårighet och tidsutdrägt
kunna afyttras: att Credit vanligen lemnäs vid försäljning af
StatsVerkets Bergs-effecter: att RiksgäldsContoret har anstånd till den
1 Mars med utbetalning af medel å årets Bevillningsbidrag till fyllande
af StatsVerkets behof, äfvensom till i Mars följande året med
slutliga lefvereringar deraf: samt att ofvanberörde öfverskott eller behållning
lill betydlig del utgöres af Kronouppbörd, lefvererad långt
efter skalte-årets utgång; och då StatsVerkets utgifter alltid vidtaga
med årets ingång, eller x4 & *6 månader innan LandtUppbörden,
som för densammas bestridande af Rikets Ständer blifvit beräknad,
ingår, kan, under sådana förhållanden, ifrågavarande behållning icke
disponeras för andra ändamål.
StatsContofet anser sig derjemte böra anmäla behofvet deraf att,
i anledning af härförut uppgifne förhållanden och på det Statsverket
måtte obehindradt vara i tillfälle besörja de utbetalningar som Statsverket
åligga, StatsContoret må tilläggas rättighet att, då behofvet sådant
påkallar, genast, vid årets början, lyfta medel uti RiksgäldsContoret
å den så kallade Statsbrist-summan, äfvensom alt densammas
sluteliga belopp må kunna disponeras inom årets lopp.
Då berörde behållning närmare undersökes, så finnes, att uti
densamma innefattas såväl Restantier, Förskotter och Proprie-Balancer,
hvaraf en del är beroende på afskrifning, som ock behållningar,
fastighets-värden och Inventarier, tillhörande de förvaltande Verken
m. ra. Den summa som derutöfver må kunna calculeras, såsom behållen,
bör antagas belöpa till omkring 4,000,000 R:dr; hvaraf dock
en stor del ej utgör contante eller rörlige medel, att under följande
( »5 )
året begagnas till bestridande af utgifter, hvartill årets uppbörd blifvit
påräknad såsom tillgång.
Rikshufvud boken för år i83i visar så väl förhållandet vid samma
års slut, sorn fortgången af nämnde års Landt-uppbörds indrifvande
och redovisning-, intill den 1 September i832, då Specialräkningarne
böra afslutas. Den tid af tvåtredjedels år som sålunda är
beviljad af ett följande år för löpande årets uppbörds bestyr, erfordras
af de orsaker: att uträkningen och debiteringen af Landt-räntorne
först kan verkställas sedan årets markegångspris blifvit satte och faststälde,
hvilket i allmänhet äger rum i slutet af November eller början
af December månad samma år, för hvilket räntorne skola utgöras:
att uppbördens indrifvande och summariska redovisande upptager
tiden derefter från slutet af Februarii till slutet af April: och att
restantiernes indrifvande samt specialräkningarnes upprättande böra
för sig gå till den påföljande 1 September,, hvarefter en månads tid
är beviljad för de sednares complelterande och afgifvande. Efter det
specialräkningarne till StatsContoret inkommit, företages Riksbokslutsarbetet,
till hvilket 9 å 10 månader förut varit tillräcklige; men sedan
detsamma nu mera erhållit den vidsträcktare omfattning, som
föranledes af gällande Instruction för Rikets Ständers Revisorer, samt
Eder Kongl- Maj:ts Nådiga Bref den 5 Mars i.83o, i anledning af Rikets
Ständers underdåniga hemställanden i afseende å Bokslutningen,
Controllen. och redovisningen i allmänhet, har erfarenheten ådagalagt,
alt nämnde tid är alltför inskränkt för det vidlyftiga Riks-boksluts-arbetets
årliga fullbordande, äfven med det serskildta årliga bidrag
af 1000 Riksdaler till Extra Betjenings aflönande, som Eder
Kongl. Maj:t i Nåder beviljat för de sednare åren, i och för det tillökade
Riks-boksluls-arbetets obehindrade fortgång.
På sätt de föregående åren tillgått, hafva, i enlighet med Eder
Kongl. Maj:ts serskildta nådiga Förordnanden, Riks-IIufvudböckernes
för åren 1827, 1828, 1829 och x83o, CapitalRäkniugar, med dertill
hörande nödige Bilagor, blifvit tryckte och allmänggjprde; och är, till
följd af Eder Kong], Majlis Nådiga Bref den 2 i, nästlidne månad,,
enahanda tryckning- redan påbörjad för år 1831, så att samma års
Capital-Räkning med bilagor må kunna,, vid Riksdagens början, vara
tryckte och för: Rikets Ständer att tillgå.
För uppgifvande!; af StatsVerkets behof i och för regleringen
af den blifvande RiksStalen, är nödigt alt framställa de belopp, till
hvilka Stats-Iniomsterne.-anses kunna uti densamma beräknas- Stats
-
( i6 )
Contoret liar ansett, att grunden härföre bör sökas i de resultater,
som de sednast afslutade Riks-IIufvudböckerne utvisa; och får StatsContoret
alltså, i enlighet härmed, samt efter ordningen i sednast
fasts täkla Stats-reglering, följande beräkning af Statsverkets Intrader i
underdånighet föreslå:
Ordinarie eller stärulifje Inkomster.
1:0 Ordinarie Räntan, för den del deraf som är indeldt att directe
utgå till vissa personer, Stater och Inrättningar, bestämmes af
Sammandraget öfver Stats-Utgifterne. I det från äldre tider, å derunder
begripne persedlar, bibehållne kronovärdi, har denna del, enligt
Räkenskaperne för år 1821, utgjort 342,847 R*dr 4° sk- 5 r:st.,
ehuru den vid sednaste Stats-reglering blifvit upptagen till 353,020
R:dr 21 sk. 2 r:st. Värdet derå efter årliga Markegångspris, upptaget
af Rikets Ständer till 1,380,172 R:dr 18 sk. 6 r:st., bar utgjort
År 1827  1,766,243: 7. -
„ 1828  1,658,330: 4r-io.
„ 1829  1,738,042: i5. 6.
„ i83o  1,791,297: 3i. 9.
„ i83i  2,004,223: 12. -
Så länge desse indelningar äro oförändrade, verkar det derå satte
Värdet hvarken till öfverskott eller brist uti Statsberäkningen på det
hela, hvadan det för jemn summa utföres med . . 1,400,000: —
Den öfriga delen som är Stats-Verket behållen
och inflyter i penningar efter markegång, beräknades
vid sednaste Statsreglering till 497.000
och har utgjort:
År 1827  431,348:
,,1828  455,769: 47-6*
„ 1829
318,631: 3o. 7.
„ i83o  307,272: 4-6.
„ 1831  326,349: — 4*
Medium häraf utgör väl 4^7,524 R:dr 10 sk.,
men då de sista årens markegångar, i anledning
af missväxt varit högt upstegrade, synes beräkningen
böra nedsättas till
480,000: —
2:0 Ajrads-Spannemålen beräknades vid sista
Stats-Regleringen till 34,4°o Tunnor, och har för
år 1831 utgjort 40,367 Tunnor 5 kappar, men som
( ll )
y . Transport 1,880,000.
deri ingått 1167 Tunnor 5 kappar Hafra, hvaraf
beräknas 2 Tunnor på en Tunna Spannemål af Råg
och Korn, äfvensom 2 å 3oo Tunnor Mjöl, torde
böra upptagas 3c),ooo Tunnor, efter det vid sednaste
Riksdag antagne förslags-värde å 5 R:dr Tunnan,
hvilket synes böra bibehållas; och utföres således 193,000.
3:o Krono-Tionde-Sparinemålen är, lika med
ordinarie Räntan, dels indeldt till vissa personer,
Stater och Inrättningar, dels Stats-Verket behållen.
Den förstnämnde delen har, enligt i83i års räkenskaper,
utgjort 106,871 Tunnor 14 kappar med
markegångs-värde af 886,576 R:dr 7 sk., men utföres
här ungefär sådan den vid förra Stats-regleringen
upptogs, eller till jemnt 108,600 T:r å 5 R:dr 343,000.
Den öfriga Stats-Verket behållne delen af Kro110-Tionden,
beräknad vid senaste Stats-reglering
till 16,600 Tunnor, har år i83i utgjort 18,711
Tunnor 24 kappar, hvari dock ingår Blandsäd och
Hafra, så att allenast enahanda belopp som vid sista
Stats-regleringen eller 16,600 Tunnor torde böra
utföras, efter förslagspriset å 5 R:dr . . . 83,000. •
4-'o Krono-Tionde-Lösen efter bestämde priser,
har vid sista Stats-regleringen beräknats till 4.4f)4
R:dr 23 sk., men som densamma bland Inkomsterne
ingått:
för år 1827 . . i- . . R:dr 4,536: 8. 2.
1828 .... . „ 4.606: 13.10.
>829
4,846: 46. 2.
i83o
4,844: 19. 3.
J83i
4,828: 2. 3.
hvaraf medium utgör 4.782 R:dr 17 sk. 11 r:st., anses
den kunna upptagas med jemna  4,300. *■
5:o Arrende-medel af Kungsgårdar och andre
Krono-Lägenheter påräknades vid senaste Statsreglering
till 45,ooo R:dr i penningar och 7,000
Tunnor spannemål å 5 R:dr eller tillsammans 80,000
R:dr. Denna på Conlracter grundade Inkomst har
Transport 2,705,300. -
( >8 )
Transport 2,705,500
för år i83r utgjort i Spanraål p,5i5 tunnor 24
kappar samt i penningar 87,101 R:dr 39 sk; oell enär, i
anseende till Arrendatorer ofta inträffade oförmåga,
att vid förfallotiderne deras afgifter afbörda,
betydliga restantier härå ägt rum, äfvensom arrende-nedsättningar
medgifvits, anses icke med säkerhet
kunna påräknas mera än
Penningar 45,000.
Span mål 9000 tunnor å 5 R:dr 45,000.  90,000
6:0 Silfver-Tionde , Mjntare-lön och Slagskatt,
beräknade vid senaste Stats-reglering till 2 5oo R:dr
Specie å 128 sk. Cours till 6,666 R:dr 32 sk., hafva
utgjort uti Silfver
för år 1827
3,196: 6.-
1828 . ... . . . . 2,937: 38.-
1829 . . . . . . . . 2,733: 45.-
1830 ........ 2,373: 47.6.
1831 . ... . . . . . 3,484: 3o. 5.
torde böra upptagas till 2,625 R:dr och utföras efter
enahanda Cours med Svenskt Banco .... 7,000.
7:0 Koppar-Räntan och Slag-skatten upptogs vid
sista Stats-regleringen till 375 Sk® a 125 R:dr;
men har utgjort
för år 1827 Skar 373: 11. 17.
182
1829 ...... „ 412: 11. xo.
1830 ...... „ 380: 8. 2.
183
men, ehuru priset på Kopparen stigit, torde, i af
seende
på den skada, som i Fahlu Grufva inträffat,
denna inkomst ej kunna höjas öfver förra beräkningen
46,873
8:0 Awesta Koppar- och Maniljactur-Tull beräknades
vid senaste Stats-reglering till 4>o°o R:dr,
men har utgjort:
för år 1827 R:dr 3,272: 39. 9.
182
182
Transport 2,849,373.
( *9 )
-i Transport 12,849,375.
1830 ,, 2,394: — n.
183
och torde, af anförde skäl, i beräkningen böra nedsättas
tdl . . . , . . ... . , . ... 3,000:
9:0 Tionde- och Hainmar skatts-Jern.
Det förra eller Tionde-tackjernei beräknades
vid sista Stats-regleringen till 16,000 Sk# å 5 R:dr
24 sk., och har utgjort
. . Sk®
för år 1827
1828
1829
1830
1831
samt torde äfven nu, med afseende
heten af denna Intrad och prisen å Tack jernet, bö
ra upptagas allenast till 16,000 Sk®, och till samma
pris som förut, eller å 5j R:dr
Det senare eller Hammarskatts-, Stång- och Ämnes-Jernet
är vid senaste Stats-reglering upptaget
till 4,200 Sk® a 16 f R:dr, men har utgjort
19,775: 5.12.
19,654:, 16.12.
16,497:. 4.i5.
16,401: 7. 6.
17,286: 18. 5.
å föränderlig
-
för
ar
och
som
Sk#
4,472:
4,422:
4,438:
4,346:
4,397:
10.
ip
3.
12.
13.
18.
*9-
1.
18.
i3.
är underkastad någon
1827 . .
182
182
1830 . . . . .
183
denna intrad icke
betydlig nedsättning, torde beräkningen kunna förhöjas
med 3oo Sk®, eller till 4>5oo Sk®; hvaremot
och då Slångjernspriset de sednare åren snarare
varit i fallande än stigande, det anses ej kunna beräknas
högre än till 16 R:dr
10:0 Alun-Ttondén, påräknad vid sista Statsregleringen
till 25o tunnor å 16 R:dr, 4,000 Ridr,
har utgjort:
för år 1827 Tunnor 233: 1. 6.
182
182
183
1831 ...... „ 282:
9■ '9-  3. i3.
88,000.
72,000.
Transport 5,012,375. —
( 30 }
i Transport
mea torde, i anseende till den sedermera inträffade
trögare afsättning och d eraf härledde lägre priser,
ehuru qvautiteten öfvers tigit hvad vid förra Statsregleringen
upptogs, Likväl icke kunna utföras till
högre belopp än den förut beräknade förslags
suraman
. . . . ......
ii:o Svafvel-B ruks-Tionden, innefattande jemväl
Vitriol och Rödfärg, har efter effecternes försäljning
utgjort:
för år 1827
R:dr 1,348: 24.10.
1828 ...... „ 1,525: 2. 6.
182
183
183
synes kunna bibehållas vid den förslags-beräkning,
som vid sista Stats-regleringen ägde rum, med
12:0 Mantals-Penningarne , beräknade vid sista
Stats-regleringen till 3öo;Ooo R:dr, hafva utgjort
för år 1S27 ..... R:dr 303,493: 36. 9.
182
r829  „ 308,153: 27. 10.
r83o ..... „ 503,703: 35. 9.
1831 „ 306,865: 38.10.
och torde kunna påräknas till
i3:o Lagmans- och Häradshöf dinge-Räntan är
vid senaste Stats-regleringen påräknad att utgöra , för
Statsverket behållen . . ... R:dr 60,000. —- —
Och till JustitiseStaten directe
utgående . .  20,000. — -
Tillsammans 80,000. — -
Och bär utgjort:
för år 1827 „ . ... . R:d;r 82,803:21. 2,
r828
85,472: 12. 11.
1829 ........ 84,177:39. 4-
1830 ....... 82,671: 9, 8.
r83i .  86,056: 3o. 11.
hvaraf, får sistnämnde år, Justitue-Statens andel uppgått:
Transport
-
3,012,375.
4,000.
1,000.
303,000. — -
3,522,375.
( 31 )
Transport 3,322,375. — -
Uti Domsagor lydande under Svea HofRätts juris
diction
till .
8,263:45. 1.
D:o Götha D:o till 9,610: i3. 8.
D:o Skånska D:o till  3,487: 9. -
Tillsammans R:dr 21,361: 19. 9.
För JustitiasStaten erfordras således omkring 1000
R:dr mera årligen än vid senaste Stats-reglering beräknades,
så alt, för Svea HofRätts Domsagor, borde
anvisas . . R:dr 8,100. — —
Götha D:o „ 9,500. — -
Skånska D:o „ 3,400. — ~ 21 000* — -
Och torde StatsVerkets andel kunna
ökas till  62,000. — — ^ 000
—
ankommande det på blifvande reglering i sammanhang
med frågan om Rikets Ständers underdåniga
framställning, att hela KronoUppbörden borde till
Statsverket ingå och att vederbörande Verk och
Stater skulle från dess Cassör erhålla hvad' dem tillkommer,
huruvida särskildt Stats-anslag bör uppföras
för Justitiae-Statens andel i Lagmans- och Häradshöfding-ränlan.
i4:o Gerningsören af Handtverkare, påräknade
vid sista Stats-regleringen till 1,700 R:dr, hafva utgjort:
för år 1827 .... Ralr 1,841:24. -
1828
1,834: *6. -
1829 ...... 1,812: — ~
183
1831
1,762:16. -
Och torde böra bibehållas vid-  1,700. —- -
i5:o Sterbhus af giften är vid sista Statsregleringen
påräknad till 10,000- R:dr och har utgjort:
för år 1827 .... R:dr 16,379:16. 5.
182
1829
14,903:36. 1.
183
*83i
10,522:36.11.
men sorn den varit i jemnt aftagande torde ej någor»
förhöjning böra göras i förra beräkningen . . . 10,000. — -
Transport 5,417,073. — -
(
22
)
Transport 3,417,073.
16:0 BötesMedlen_, beräknade, vid senaste, likasom
vid i8a3 års Statsreglering till 82,000 R:dr,
hafva utgjort
iför år 1827 . .. . .. R:dr 40,109: 33. —
1828 .... „ 36,149: 11. 11.
1829 .... „ 39,978: 5. 10.
1830 . . . . „ 37,230: 8. 8.
1831 . . . . „ -57,074:46. 2.
och torde, såsom varande en Intrad af ganska obestämd
beskaffenhet, böra fortfarande upptagas med
allenast . -. .. . .« . .« . .. . .. .« .« -«
17:0 Cavalleri-Regementernes Häste-VacanceSpanmålj
beräknas till enahanda belopp och förslagspris
som vid senaste Stats-regleriugen, eller 24,a5o
Tunnor å 5 R:dr
... .. ... . - .
18:0 Ständige RoteVacance-afgifter vid Skånska
InfanteriRegementerne, beräknade, vid senaste
Statsreglering, till 2310 Tunnor, upptagas jemväl
nu till oförändradt belopp ä 5 R:dr
19:0 Tillfälliga Vacance- och Mötes-af gifter
hafva utgjort:
för år 1827 .... R:dr 6,266: l\o. 1.
1828 .... „ 6,018:43. 9.
1829 .... ,, 4,307: 4. 2.
1830 .... „ 11,276: i5. 9.
1S31 .... ,, 7,609: 1. 10.
och torde kunna höjas från 5,000 R:dr till . . .
20:0 Kneckte- Rotefrihets-medelj hafva utgjort:
för år 1827 ..... R:dr 1,334: 25. 1.
■ 1828  „ 1,313: 10. 11.
182
183
1831 . „ 923: 17. 3.
och synas kanna förblifva vid förra beräkningen .
21:0 Båtsmans Vacance-afgiften, har utgjort:
.för år 1827 ..... R:dr 28,307: 26.10.
11828 ...... 23,404: 7. 5.
32,000.
121,230. —
11,330.
6,000. —
1,000.
Transport 5,388,873. — -
( 23 )
— —>
1829 ....... 29,963: 17.11..
183
183
och enär denna Intrad är beroende af de årlige
markegångsprisen, torde densamma icke böra här beräknas
högre än vid senaste Stats-reglering,. eller 23,000. — -
22:0 Krut- och Saltpeter-försäljnings-medlen
blefvo, vid sista Stats-regleringen,. beräknade tili
70,000 R:dr, och hafva utgjort
för år 1827 R;dr 97,991:27- 3.
1828
87,423:— 11.
1829 ..... „ 110,021:— 10.
183
183
och synes denna Inkomst-titel kunna calculeras till
ett förhöjdt belopp af . . . .. . .. . . .. ., 73,000. — -
23:o Controll-stämpel-medlen finnas, uti sista Statsregleringen,
upptagne till 8,000 R:dr och hafva utgjort:
för år i827, då betydliga restantier utestodo,
R:dr 4,378: 33. 3.
1828' 8,983: 7. 8.
182
183
183
samt synas kunna bibehållas vid förra beräkningen 8,000. — —
24:0 Numer-Lotteri-Medlen beräknades vid sisla
Stats-regleringen till
Netto-inkomst för Stats-Verket 60,000. — —
Numer-Lotteriels stat och utgifter 30,000. — —
Tillsammans. 110,000:: — -
De hafva utgjortr
Nettoinkomst'. NmnerLotte- Summa',
riets otät.
för år 1827 .. . 87,518: 17. 3. -50,908: 43. 4- 105,227: 12. 7.
1828 . . 55.070: 6.i. 51,823: 16.6. 105,901:22. 7..
1829 .. 90,965: ao.- 56,185:42.2.. 155,159: .4. 2-  18 io . . 85,095: 33. 5. 55,280: 6. 6. 97.979: 39 1 r
i83i
.. 87,775: n. 8 58,200:36.3. 108,981: 9. t r.
och synas kunna här bibehållas vid ofvannämde - 110,000. — ~
Transport 5,806,873. — -
( 24 )
Transport 3,806,875. — -  a5:o 73ilk- och Lois-Medlen, beräknade vid senaste
Stats-reglevirrg till 5o,ooo R:dr, hafva utgjort:
49,886: 3o. 7.
61,427: 39. 9.
36,697: 3o. 5.
39,231: 3. 6.
37,332: 3. 8.
och Lots-Med
-
för år 1827
1828
1829
1830
i83r
och då de öfverskott, hvilka a Båklen
uppkomma utöfver 5o,ooo R:dr, som Riks-Staten
påräknar, enligt Rikets Ständers medgifvande,
få användas för Båk - och Lots-inrättningen, lärer
förra Calculations-summan böra oförändradt bibehållas
med «
26:0 Ersättningar hafva utgjort:
för år 1827  22,622:32.io.
1828 ....... 21,346: 4. g.
182
1830 ....... 17,303: 9.
183
hvartill komma de så kallade Danska FyringsMedlen,
35oo R:dr Hamb. Banco; och då ersättningarne,
med undantag af hvad från Convoy
CommisSariatet
inbetalas, äro obestämde och sålunda
underkastade mycken förändring, torde någon
förhöjning i beräkningen, som gjordes vid senaste
Statsreglering, icke böra äga rum, utan fortfarande
upptagas:
Ersättningar  13,666: 32. -
Danska Fyrings-Medel 35oo R:dr
Hamb. B:co å 128 sk. . . . 9,333: 16. —
27:0 Observations-Medel, beräknade vid sista
Stats-reglering till 10,000 R:dr, hafva utgjort:
för år 1827  8,895: 19.10
7,896: 6. 5
7,033: 18. 9
9,463: 42. 7
6,470: 9. 5
1828
1829
1830
1831
och synes beräkningen nu böra nedsättas till
30,000
23,000.
8,000. — -
Transport 3,889,873.
( )
Transport 3,889,873.
28:0 Extra Medel och Uppbörder, påräknade
vid sista Slats-regleringen till 17,000 R:dr, hafva
utgjort:
för år 1827 R:dr 13,276: i3. 8.
182
182
183
183
deruti de, under serskildt Titel förut upptagne,
Stubb-ören, jemväl ingå; och då denna Inkomst är
mycket obestämd, samt medium af behållne beloppet
af densamma för desse 5 år allenast uppgår
till 14.2 3g R:dr 4ö sk. 6 r:st.; synes beräkningen
böra inskränkas till  14,000.
29:0 Intresse-Medel, upptogos vid sista Statsreglering
med 1000 R:dr, såsom ingående å Tackjerns-Bergslagernes
låne-medel, och hafva utgjort:
för år 1827 R:dr 928: 6. 5.
182
182
183
183
men enär slutliga Capital-afbetalningarne å berörde
Låne-medel nu mera inträffat, och någon ränta å
desamma, hvilka till Riksgälds-Contoret aflemnas i
den mon de inflyta, icke vidare är att förvänta,
anser Stats-Contoret, att Intresse-medel kunna uteslutas
från beräkningen af StatsVerkets Inkomster.
Säger R:dr 3,903,873.
Extra-Ordinaric eller Bevillnings-Inkomster.
3o:o Sjö-Tulls-Medlen, påräknades vid senaste
Stats-reglering till:
Stats-Verkets Nettoinkomst
.... 1,730,000.
Tull-Verkets Stat
och Utgifter . . 430,000. OO00 000
Transport 2,200,000.  5,905,873.
( 26 )
Transport 2,200,000. •— - 3,903,076.
och hafva utgjort:
Netto-Inkomst. Utgifter. Summa,
för år 1827 2,023,610: a5. 11. -578,123:29.11. 2,305,736: 7.10.
1828 1728,203: ,8. to. 476,498: 16.10. 2,204 705: 55. 8.
1829 1,775 187: 37. 4- 481,476: 1. 4. 2,234,663: 38. 8.
i8io 1.864,730: 16. 6. 493118: 8. 6. 2,539,868:25. -
i83t 1,837,064: 4.7. 497,280:45.11. 2,554,343: 2.6.
samt torde kunna, med hänseende till de sednare
årens förhållanden, ökas med 100,000 R:dr sålunda:
Stats-Verkets Netto-Behållning 1,000,000. — -  Calculerade tillgångar för Tull
Verkets
Stat och omkostnader 600,000. 0 ~qq 000.
Härvid förekommer dock, att Rikets Ständer,
uti underdånig skrifvelse den i5 Mars i83o, angående
Saltpeter-gärdens upphörande, såsom ersättning
derföre anvisade en summa af 124,000 R:dr
årligen, alt utgå af de Siats-Verket, utaf Tull- och
Bränvins-Bcvillningen tillflytande tillgångar, utöfver
det belopp hvartill de uti Riks-Staten blifvit
beräknade.
31:0 Sala-Accis af Städerne, vid senaste Statsreglering
påräknad till 7,500 R:dr, bar utgjort
för år 1827 R:dr 11,791: 26. 7.
182
182
183
183
men sedan Eder Kongl. Maj:t, i anledning af Ri
kets
senast församlade Ständers framställning om
lindring i Salu-Accisens utgörande, genom nådig
Kungörelse den 22 December nästlidet år, täckts
förordna, att berörde lindring skulle äga rum för
20 städer, utom de 17 för hvilka sådan förmon
förut fanns beviljad, lärer den vid sista Stats-regleringen
gjorde beräkning af Salu-Accis-Medlen böra
fortfarande iakttagas med  7,600.
Transport 6,211,576.
( 27 )
Transport 6,211,576.
32:0 Post-Meillen påräknades vid sista Slatsregleringeu
till:
Stats-Verkets Netto-Inkomst . 100 000.
Post-Verkets Stat och Utgifter 2> OOO.-^qq^q
Dessa medel hafva utgjort:
Netto-inkomst. Sl^od^U tgUter. Summa.
år 1827.. 81 2!M3: 5.5. 292 987:46.7. 374.270: 4. -
1828 . . 140 437: 2. 2. 243,440: .6 7. 585,897: 18. 9.
1829 .. 141 840: 20 5. 247,977: 36. ir. 589818: 9.4.
1830 . . 100 080.  298 943: 11. 4. 598,943: ii 4.
»831 . • 160,000. — - 566,177: 4a. 8. 460,177:42. 8.
och bi föl lo Rikets Ständer, med hänseende till de
i och för Post-Inrättningens förbättring erforderlige
omkostnader, att, hvad af Post-Medlen kunde inflyta,
utöfver den för Stats-Verket i allmänhet beräknade
hehållne inträd af 100,000 R:dr, finge af Eder
Kongl. Maj:t, uti förenämnde ändamål disponeras.
Sedan Post-uppbörden nu mera, enligt 1831
års räkenskap, vunnit den tillökning att, för samma
år, icke mindre än omkring 366,000 R:dr eller
1 16,000 R:dr mera än Rikets Ständer lill PostVerkets
Stat och omkostnader upptogo, hafva dertill
kun nät användas, lärer det få bero på serskildt
pröfning huruvida någon större andel än förenämnde
100,000 R:dr må, af Post-Medlen, tillfalla Statsverket.
Emedlertid upptages här, i närmare öfverensstämmelse
med senare förhållanden:
Stats-Verkets andel såsom förut 100,000. — -  Post-Verkets Stat och Utgifter, 1
100,000 R:drs tillökning . . 560,000.
33:o ChartcE-Sigillatce-Medlenj som vid sista
Stats-reglering beräknades tili 3oo,ooo R:dr, hafva
utgjort:
460,000.
Transport 6,661,376. —
4*
( ^ )
Transport 6,661,573.
för år 1837 R:dr 321,444: 4°* 5.
1838
310,328:33. 2.
183g „ 500,826:26. 1.
i83o „ 341,977:45. 1.
x83i „ 522,460: 9. n.
och då denna Intrad är Leroende af den Taxa Rikets
Ständer vid hvarje Riksdag uppgöra, synes här,
under förmodan att berörde Taxa icke varder nedsatt,
kunna uppföras  320,000.
34:o Bränvins-Ajgiften, vid sista Stats-reglering
upptagen till 460,000 R:dr, har utgjort:
för år 1827 R:dr 440,743: 7. -
182
182
183
183
hvilken minskade inkomst väl till någon del härleder
sig från Bränvins-bränningens inställande, i anledning
af senare årens missväxter, men äfven från
den inskränkning i Bränvinspannornas antal som
var en följd af senast utfärdade BranvinsbränningsFörfattning.
Inkomsten, beroende i öfrigt af de åtgärder
Rikets Ständer i afseende härå kunna vidtaga,
torde imellertid här böra beräknas efter förhållandet
år 1831 och utföres således  430,000.
Säger 5,307,300.
35:o Restcintiernc, beräknade vid Slats-regleringen
att lemna en årlig inkomst af 9g,855: /jo. 6.,
hafva utgjort:
för år i83o R:dr 103,727: 33. 10.
i83i „ 207,123: 45. 1.
och ehuru desamma, genom i83o års missväxt,
samt deraf uppkommen oförmåga hos Landtmännen
att inom Räkenskaps-året afbörda deras utskylder,
Transport 7,411.573.
( 29 )
Transport 7,411,575. — -  åstadkommit en större uppbörd för år i83i, torde
likväl denna Inkomst-Titel böra, oberoende deraf,
upptagas till ungefär samma belopp som förut, eller
jemna  100,000. — —
■limm ni —al atmmmmmmmumm 1—— —■ ■ 1 —— i»bt iwmmbwbi—■mmbmi wmiwww—mbi
Summa Stats-Yerkets årliga tillgångar R:dr 7,511,573. — -
utom det ifrån Riksgälds-Contoiret, af Bevillnings-medlen, lemnade bidrag,
enligt RiksSlaten utgörande i,85i,2oo R:dr, hvilket belopp, till
följd af Rikets senast församlade Ständers, efter Riks-Statens fastställande,
fattade beslut, att det mot den indragne Salpeter-Gärden beviljade
anslag af 124,000 R:dr borde af öfverskollen å Tull- och Brän
vins-medlen
fyllas, nedsattes lill 1,727,200 R:dr.
Efter afdrag af de vid sista Stats-regleringen påräknade:
Ordinarie eller Ständige Inkomster
5,867,644: 7.6.
Extraordinarie eller
Bevillnings- D:o . . 3,517,500: — —
Restantier ....... 99,8t?3: 4o. 6*^ BOO
samt de å Öfverskotten anviste anslag:
Till Salpeter-Näringens upphjel
pande
124,000.
Till Försvars-Verket . . 70,000. nnr.
7.479.000.
återstår, vid blifvande Stats-regleringen,• en ökad tillgång
af .
32,375.
men enär uti den sålunda ökade Inkomst-Summan innefattas sådane
belopp sorn jemväl blifvit föreslagne att uppföras såsom tillkomne
utgifter för Stats-Verket, nemligen:
upptaget högre värde å indelta räntor  10,827: 29. 6.
och beräknade högre utgifts-anslag för Justiliae-Sla
tens
aflöning  1,000.
för Tull-Verket  50,000. — -
för Post-Verket  100,000.
Tillsammans 161,827: 29. 6.
visar det sig, att denna Inkomst-beräkning, till följd af de anvisningar,
Rikets Ständer vid senaste Riksdag gjorde å öfverskotten, utfaller
( 3o )
med en brist af 129,452 R:dr 29 sk. 6 r:st., för hvilken serskild tillgång
erfordras.
Att i afseende å Stats-Verkets utgifter för den kommande tiden
afgifva ett fullständigt förslag, är Stats-Gontoiret så mycket mindre
i tillfälle som Stats-Contoret saknar fullständig kännedom om alla de
förändringar som i denna del må kunna vara af behofvet påkallade,
och hvarom Eder Kongl. Maj:t lärer till Rikets Ständer nådig proposition
aflåta; men Slals-Gonloret tror sig dock böra här uppgifva de
fall och omständigheter uti hvilka Stats-Contoret anser rättelse erfordras
vid den blifvande regleringen af Stats-Verkets Utgifter; nemligen å:
Första Hufvud-Titeln.
Kongl, tiof- och Slotts-Staterne.
För Haga Lust-Slott och Park anvisade Rikets Ständer vid i8a3
års Riksdag en tillökning af 1,000 R:dr uti det förut till 2,000 R:dr
bestämde Stals-anslaget, hvilken tillökning dock allenast skulle utgå
till påföljande Riksdag; och som Rikets senast församlade Ständer
fortfarande, under enahanda villkor, å Staten uppförde berörde tillökning,
lärer framställning om densammas vidare upptagande å RiksStaten,
böra göras hos Rikets Ständer.
Andra Hufvud-Titeln.
Civile- och Lands-Staterne.
1:0 För Nedre Jusliliae-Rev isionen, Cancellie-Expedilionerne, Kammar-
och Sundhets-Collegierne, äfvensom för Lands-Staterne lärer Eder
Kongl. Maj:t i nåder vara betänkt på reglering af nya Stater, hvadan
Stats-Contoret anser det öfverflödigt, att här afgifva de af Stats-Contoret
kända speciella behof af tillökning å desse Stater.
2:0 Stats-Contorets Stat undergick år 1824 en efter dåvarande
behof lämpad reglering, lill hvilken förut befintlige tillgångar jemte
aflöningen för det, enligt Rikets Ständers föranledande, inrättade Conior
för Riks-Boksluts-Arbetets bestridande, voro i det närmaste tillräck
liige. Sedermera har dock, i sammanhang med de regleringar
som egt rum med åtskillige Embets-verk, äfvensom till följd så väl
af Eder Kongl. Majrts serskildte nådiga föreskrifter, som Rikets Ständers
gjorde framställningar, i afseende å åtgärders vidtagande till förenklande
af uppbörds- och redogörelse-verket, och till införande af
( 3' )
en större fullständighet och förbättrad form i åtskillige förvaltande
Verks redogörelser, till Stats-Contorets förvaltning blifvit öfverflyttade
mångfaldiga lill detta Embelsverks befattning förut icke hörande
ärender. De tillökade göromålen bestå hufvudsakligen uti:
1) Magazins-Ärenderne, hvilka år 1826 till SlatsContoret öfver
flyttades,
hvarigenom under den dag i hvarje vecka som egnas åt
desse ärenders föredragning derstädes, StalsContorets Ledamöter äro
hindrade från att sysselsätta sig med de göromål som tillhöra deras
detailler.
2)' Chartae-Sigillaloe-ärenderne, bestyret med Vågstaterne samt.
Myntverket i Awesta, äfvensom summariska controTlen öfver Uppbörds-
och Redogörelse-Verket i Riket, öfverflyttade från Kannnar
Collegium
enligt Eder Kongl. Majrts nådiga Kungörelse af den 10
April 1828.
3) Uppbörden och Redovisningen af Wadstena Krigsmanshus,
och Militiae-Boställs-Cassornas medel, öfverflyttad från KrigsCollegium
i sammanhang med detta Verks reglering, enligt Eder Kongl. Majrts
nådiga Bref den 17 December 1831.
4) Bestyret med MinisterStatens aflöning,, hvilken förut ålegat
Cabinetts-Cassan..
5) Räntekammare-Assignationernes underskrifvande och controllerande
af StalsContorets Ledamöter; hvarförutan tillkommit ett ansenligt
antal Kongl. Remisser och allmänna mål, äfvensom reglering
af Staterne för Civile-, Mil i la i re-, Clerecie- och Läroverken m. m.;
och då,, efter en, på sådant sätt, betydligen vidgad omfattning, samt
vid jemförelse med Ledamöters och Tjenstemäns antal och göromål
i andre Rikets Collegier, det icke med skäl kan fordras, alt StatsContorets
nuvarande Personal, med vederbörlig ordning och drift
skall medhinnai dess förra, tillika med förenämnde tillkomne åligganden,
anser Stats-Contoret sig pl ig tigt, att, med underdånig anmälan
härom,, lios Eder Kongl. Mäjrt i underdånighet hemställa om proposition
till Rikets Ständer i afseende å beviljandet af följande, utaf
behofvet oundgängeligen påkallade,, tillökningar i Stats-Contorets Stal:
1 Stats-Commissarie, utöfver de 3:ne som å nu gällande Stat bestås,
så att desse Embetsmäns antal, utom Föredraganden för Magasinsärenderne,
skulle utgöra 4 Härvid bör Slats-Cöntoiret i underdånighet
upplysa,, att StatsContoret före regleringen år 1824 hade
C 32 )
5 tjenstgörande Ledamöter: och att, ehuru deras antal då förminskades
till 3:ne, en 4^de Ledamots Lön likväl utgick af besparingarne
på 2:dra Hufvud-Titeln, intilldess genom framlidne vice Presidenten
och Riddaren Frödelii afskedstagande, i December månad
1820, nämnde 4‘de Lön bespardes.
Stats-Commissarie-Lönerne, förut utgående, jemte Stats-Commissions-arfvode,
med 1,426 R:dr 32 sk. hafva, vid berörde reglering,
blifvit ökade med 1^3 R:dr 16 sk. hvardera eller till 1,600
R:dr. Eder Kongl. Majit har dock, i anseende till de trägnare
göromål som åligga Stats-Contorets Ledamöter, genom nådigt Bref
den 16 nästlidne Februari, täckts förklara, att Stats-Commissarierne,
äfvensom föredragande Ledamoten för Magasins-ärenderne, skulle,
från innevarande års början, komma i åtnjutande af 4°o R:drs förhöjning
i deras förut innehafde Löner, hvarigenom enahanda löneförmoner,
som förut blifvit bestämde för Civile Ledaraöterne i
Krigs-Collegium och Förvaltningen af Sjö-ärenderne eller 2000 R:dr
årligen, tillerkänts Stats-Contorets Ledamöter, hvilka allt sedan år
1746, under namn af Stats-Commissions-arfvoden, uppburit 166
R:dr 3a sk. årligen mera än öfrige Råds-Ledamöter i Rikets HofRätter
och Collegier.
1 Advocat-Fiscal, sorn, till följd af Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref
den 17 December 1828 och 29 December 1829 redan är tillsatt,
och uppbär i aflöning, af aldra Hufvud-Titelns Besparingar, 1,200
R:dr med 114 Ttr Spanmål beräknade under Lönen. Denne tjensteman
har Stats-Contoret erhållit i och för dess uppsigt öfver
Krono-Uppbörds- och Redogörelse-Verket och befattning med Allmänna
Magasins-Ärenderne, och har i sammanhang med inrättandet
af denna tjenst blifvit i nåder förordnadt, att vice AdvocatFiscals-tjensten
i Kammar-Collegium skulle indragas.
1 Notarie, med lön 800 R:dr, och 76 T:r Spanmål derunder: Å
Stats-Contorets nuvarande Stat finnes allenast en Notarie upptagen;
men som det är nödigt att Notarien, som, under dea ena veckan
vid protocollet, eger ledighet att under den följande complettera
detsamma, har en ny Notarie-lön ansetts erforderlig, på sådant
sätt likväl, att, då desse Notarier äfven skulle åligga att föra Protocollen
uti Magasins-ärender, den Notarie-lön stor 600 R:dr med
57 Tunnor Spanmål derunder, som nu finnes uppförd å Allmänna
Magazins-Contoirets Stat, kunde besparas. ^ ^
1 Cancellist-lön, 400> R;dr med 38 Tunnor Spanmål derunder, för
bestridandet af de tillökade expeditions-göromål som blifvit en
följd af Ärendernes tillökning på det hela.
Uti Riks-Boksluts-Contoiret, hvarest, i anledning af de utaf Rikets
Ständer vid sista Riksdag vidtagne, på Riks-Boksluts-arbetet inverkande
åtgärder, tillökade göromål i betydlig molin inträffat, befmnes
den för detta arbete bestämda personal af 1 Kamererare, 1
Bokhållare och 4 Kammarskrifvare otillräcklig. Eder Kongl. Majit
har jemväl, i betraktande häraf, i och för det tillökta Riks-Bokslutsarbetets
fortskyndande, under de sedan sista Riksdag förflutne år,
i nåder anvisat af 2idra Hufvud-Titelns besparingar ett anslag af
1000 Ridr Bico om året, och Stats-Contoret anser sig böra föreslå,
att, i stället,
1 Bokhållare-Lön, med 76 Tunnor Spanmål under lönen 800
1 Kammarskrifvare-Lön, med 38 T:r Dlo D:o 400.
måtte för ifrågavarande tillökta behof, å Stats-Contorets Stat uppföras.
Allmänna 3Iagasins-Statens aflöning blef, enligt Rikets senast
församlade Ständers beslut, uppförd å Allmänna Indragnings-Staten;
men då Magazins-ärendernes närmare införlifvande med Slats-Contoret
lärer ifrågakomma vid instundande Riksdag, bör Stats-Contoret,
som anser lämpligast, att aflöningen för de Magasins-Departementet
tillhörande Embets- och Tjenstemän varder å Stats-Contorets
Stat uppförd, i afseende å denna aflöning föreslå:
att t. f. Kamereraren, som nu uppbär Kammarförvandts-Lönen i
Stats-Contoret med 800 Ridr samt 400 R-dr å Magasins-Contorels
Stat, måtte, såsom en för samma Contor oundgängelig Tjensteman,
upptagas till Kamererare-lön å nämnde Contors Stat med 1,200
Ridr och derunder beräknade 114 Tunnor Spanmål, hvaremot indragning
skulle ega rum af det serskildta arfvode, 4°° Ridr,
som, likmätigt Eder Kongl. Majits nådiga Bref den 27 Mars i83o,
blifvit anvist åt den person som förrättar Kammarförvandts-göromålen
i Stats-Contoret;
att den serskildte Revisors-Lön som, enligt Eder Kongl. Majits nådiga
Bref den 6 Juli i83i, blifvit beviljad i anledning af ökade göromål
i Magasins-Contoret, lill följd af senare årens Spanmåls-undsällnings-anstalter,
måtte å Allmänna Indragnings-Staten få qvarstå,
5
C 34 )
intilldess de göromål, för hvilka denne lön tillkommit, upphöra och
sålunda medgifva densammas besparande;
att den å Allmänna Magasins-Contorets Stat befintlige Cancellist-lön
öfverflyttas på Stats-Contorels Cancellie, hvarest de Cancellisten
tillhörande göromål skulle komma att bestridas;
att, i stället för å Magasins-Contorets nu gällande Stat upptagne
i Vaktmästare-lön, med i5 Tunnor Spanmål derunder 162:24- -  i Kammardrängs D:o med ii Tunnor D:o .... 121:24- -
måtte uppföras!
2:ne Kammardrängar med lika lön som för sådane å StatsContorets
Stat hestås, nemi. Lön, Penningar 25o R:dr med 23 Tunnor
Spanmål derunder hvardera; och
att aflöningen för den Magasins- och Bageri-betjening som kommer
att bibehållas, varder å StatsContorets Stat uppförd, men att den
till Indragning bestämda delen deraf måtte få å Allmänna Indrag
-
nings-Staten fortfarande upptagas.
Den tillökade utgift, som sålunda skulle uppkomma å Stats-Contorets
Stat utgör:
i Stats-Commissarie Lön 2,000. 7— —
tillökning för 3:tie Stats-Commissarier samt Ledamoten
för Magasins-ärender å 400 R:dr . . . 1,600. — -
1 Advocat-Fiscals Lön  1,200. — -
1 Notarie D:o  800. — -
i Cancellist D:o  400. — -
1 Bokhållare D:o  800. — -
1 Kammarskrifvare D:o  400. — -
1 Kamererare D:o i Allmänna Magasins-Conto
ret
- . 1,200.
Tillökning för 2:ne Kammardrängar i D:o 216. — - j
Tillsammans 8,616.
jemte Spanmål under Lönerne:
och då derifrån afräknas hvad förut utgår, nemligen:
Advocat-Fiscals-lönen  1,200. •— -
Notarie-lön i Allmänna Magasins-Contoret 600. — -
Transport 1,800.  8,616. — -
( 35 )
jLiauo|JUi t I,UW. — *— —— —
För Riks-Boksluts-Contoret  1,000.
Arfvode för Kammarförvandts göromål . 400. — - ^
Återstå 3,416.
ny utgift, oberäknadt den besparing af 800 R:dr som inträffar, då
förberörde extra Revisors-lön varder indragen.
3:o Bergs-Collegii Stat har, jemnlikt Eder Kongl. Maj:ts nådiga
Bref den 18 Maj innevarande år, blifvit reglerad sålunda:
Spanraäl un- ^
der Lönerne. ^ Penningar.
Nya Staten upptager för Bergs-Collegium 1,543. — lo,5oO.
för Mynt- och Controll
Verken
84o. — lo,833: 16. -
Tillsammans T:r 1,888. Rd. 51,583: 16. -
hvartill tillgångarne utgjorde:
Enligt Bergs-Collegii gamla Stat . . . 1,300. — 15,7o2: 6. 6.
Mynt-Verkets D:o .... 534. — 11,969: 16. -
Controll-Verkets, sorn blifvit fly t—
tadt från Commerce-Collegii till
Bergs-Collegii Stat, enligt Eder
Kongl. Maj:ts nådiga Bref den
cpde Februarii i833
309. — 5,0/0: 8. -
Tillsammans 1,965. — 31,296: 3o. 6.
och har altså utfallit med ett öfverskott af 78 Tunnor Spanmål under
lönerne, samt en brist i penningar af 86 R:dr 33 sk. 6 r:st., som
borde å Stat uppföras.
De vid berörde reglering öfverflödige blefnc personer äro:
Spanmål un- ^
^ ... Pennins ar.
der lonen. 3
ÖfverDirecteuren m. m. Schvartz med lön 100: — 1,030: — —-  Notarien Nordblad D:o . 2o:— 264: 8.—
• Penningeräknaren Broling D:o . 17: — 179: 24- —
Tillsammans 142: — 1,495: 32. —
hvilka lönebelopp torde höra å Allmänna Indragnings-staten uppföras.
5*
( 36 )
{:o CommerceCoIlegii Stat, har äfven blifvit reglerad, på sätt Eder
Kongl, Majrts Nådiga Bref den a3 April 1831 innehåller
Collegii gamla Stat, utom Controllverket,
Spanmål under
lön erne.
uppgick till 2,027: —
hvaremot nya Staten allenast upptager . . 1,744: —
Penningar.
21,926: 27. 4-  18,400:
och uppkommer således en besparing af 285:— 5,526: 27. 4-
soln vid den blifvande Stats-regleringen lärer böra observeras.
Genom denna reglering hafva åtskillige, i tjenst varande personer
blifvit öfverflödige, och deras löner emedlertid förflyttade å 2:dra
HufvudTitelns besparingar, nemligen:
CommerceRådet m. m. Zenius . .
Assessoren Örnberg
v. Adv. Fiscalen m. m. Peresvetoff Mc
Notarien Hägg
Actuarien Hultin
Bokhållaren Hjorth, lönefyllnad
Copisten Psilander 17:
— — — a a
CommerceDrängen
Span mai lin-
Penningar.
der lönen.
. 120: —
1,260: —
-
. 82: —
869: 3a.
-
h 57: —*
595: 2,-j.
-
. 55: —
450: 46.
5.
. o5: ■
550: 46.
5.
9: —i
97: 8.
—
. 17: —
179: 24.
-
. 11: —
121: 24.
-
Summa 542: — 5,725: 12.10.
hvarjemte vice Presidenten och Riddaren Qviding åtnjuter, enligt
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 9 Mars 1824, utaf nämnde Besparingar,
en Extra Lön af 2,000 R:dr; och synas desse löner böra å
Allmänna Indragnings-staten uppföras.
5:o För KammarRätten har jemväl, i enlighet med Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den i5 October 1831, en ny reglering blifvit faststäld,
sålunda, att
Penningar.
48,250:
55,174: 19. 3.
Nya Staten upptager
Gamla D:o D:o
Spanraal under
löncrne.
4,487: —
5,154: —
15,075: 28. 9.
Skillnaden 1,555: -  torde böra å Stat uppföras.
De vid KammarRättens reglering öfverflödige befunne personers
aflöning utgår af 2:dra HufvudTitelns besparingar, nemligen:
( 37 )
Spanmål un- penni
der lonell. ö
KammarRättsRådet Schierbeck .... 120: — 1,260: — —
Registrator Weste  55: — 550: 46. 5.
Commissarien Reinstedt  74: — 777: — -
Revisor Ferelius  57:— 595:24* -
Kammardrängen Lindblom 11: — 121: 24* -
Tillsammans 275: — 2,904: 46. 5.
och torde jemväl böra uppföras till utgående å Allmänna Indragnings-staten.
6:0 För öfverlntendentsEmbetet har jemväl, enligt Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 11 December i83o, en ny Stat blifvit fast
stäld,
upptagande, Spanmål, under lönerne T:r959: Pgr 10,100:
hvartill kommer det vid sista Riksdag beviljade
anslag till Musaff Taflor
500:
Summa 959: —• 10,600:
gamla Staten lemnar tillgång inberäknadt anslaget
lill Musaei taflor  768: — 10,565: 8.
hvadan ett ytterligare behof af 191:— 56: 5.4*
uppkommit, och hvilket lärer böra å Stat uppföras.
7:0 A SundhetsColIegii Stat är anslaget för farsoters och smiltosamma
sjukdomars botande 6,000 R:dr förliöjdt, enligt Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 23 Januari och 27 Februari iS3o med 3,000
R:dr att utgå till nästa Riksdag; och får StalsContoret härvid åberopa
dess den 11 i denne månad afgifne underdåniga utlåtande, i anledning
af SundhetsColIegii Berättelse om förhållande med berörde anslag.
Följande årliga anslag, beviljade att utgå allenast till nästa Riksdag,
finnas derjemte å SundhetsColIegii Stat upptagne.
Till Extra ProvincialLäkares aflönande enligt Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 23 Januari och 25 Juni i83o R:dr 2,000:—
För underhållandet och begagnandet af en Electricitets-machin
till fattiga sjukes kostnadsfria
betjenande, enligt Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 27 Februari och 6 Maj i83o . . . „ 600:
Transport 2,600: -
( 38 )
Transport R:dr 2,600. — -  För Veterinaire-inrättningen, enligt Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 23 Januari och 27 Februari
i83o.
till 8 Elevers underhåll . . . 960:
hyra för en hage till bete och
plantering af Medicinalier . 260.
extra utgifter 1,000.  2 210’
-
Tillsammans R:dr 4,610: — -
8:0 Vid sista Riksdag beviljades ett anslag af 8000 R:dr att in
till
nästa Riksdag användas, såsom lönetillökning för Länsmännen.
Vid den reglering, som med desses löner sedermera egt rum, har befunnits,
att det årliga behofvet för berörde ändamål, i enlighet med
de af Rikets Ständer beräknade lönebelopp för Länsmännen, uppgått
till 9,466 R:dr 33 sk. 1 r:st. Och lärer Eder Kongl. Maj:t, i sammanhang
med förestående reglering af LandsStaternes löner, för Rikets
Ständer i Nåder tillkännagifva de ytterligare behof, som i afseende å
Länsmännens aflönande måga uppslå.
9:0 Till bestridande af kostnaderne för tryckning af Eder Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes Embets-kungörelser beviljades af Rikets
Ständer vid senaste Riksdag ett anslag af 100 R:dr för hvarje Län,
eller tillsammans 2,400 R:dr att utgå intill nästa Riksdag; och då
detta anslag synes fortfarande vara behöflig!, vore lämpligt att detsamma
för framtiden finge utgå af 2:dra HufvudTitelns anslag till
Skrifmaterialier och Expenser samt ved- och ljuspenningar för Civile
Embets- verken.
10:0 Uti de till denna HufvudTitel hörande allmänna Förslagsanslag,
erfordras, enligt hvad Räkenskaperne utvisa, följande tillökningar,
nemligen:
Till Gliartae-SigillataeVerkets utgifter, omkring R:dr 16,000:
Skrifmaterialier och Expenser samt ved
och ljus för Collegierne m. fl. Verk . ,, 6,000:
Rese- och Tractaments-penningar för Civile
Embets- och Tjenstemän .... „ 1,000:
Tillsammans „ 22.000:
Och enär de å öfverskotten utgående kostnader för tryckning m. m.
af Rikets Ständers Revisorers berättelser samt Riks-hufvud-Bokens Ca
-
( 39 )
pital-Räkning, synas tillhöra berörde anslag till Skrifmaterialier och
Expenser m. m., vore det äfven i sin ordning, att ett, för dessa behof
lämpadt, belopp varder, vid blifvande Stats-reglering, å nämnde
anslag uppfördt.
Tredje Hufvud-Titeln.
Militairc- och Försvars-Verken till Lunds.
1:0 Krigs-Co/legii Stat, bar äfven blifvit, enligt Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 17 December 1831 och 7 Juli nästlidet år,
reglerad:
Och då från nya Statens belopp afgår l,989i— 26,560: — -
hvad Riks-staten anslår eller  1,826: — 24,862: 44*I0*
visar sig ett ökadt behof af T:r 165f ochR:dr 497: 3. 2.
hvilka torde å Hufvud-Titeln böra blifva uppförde.
De till den vid regleringen öfverblifne personalen utgående löner
och arfvoden hafva emedlertid blifvit anviste å 3:dje Hufvud-Titelns
besparingar, nemi.
Spanmål un- Penningar.
der loneu. D
Till Krigs-Rådet Hauffman, Kamererare-lön 74. . . . 777. — -
Canzlisten, Häradshöfding Widbom . . 26. . . . 264: 8. -
Adjutanten, Capitaine vonFieandt, arfvode — ... 240.
Intendenten, Major Bark, d:o — ... 660. — -
D:o Öfv.Lieut. Rosentvist, d:o — ... 660.
Tillsammans 99. . . . 2681: 8.
2:0 Krigs-IIofRättens Stat, som år 1825 reglerades, skulle successive,
i nion af afgång, inträda i de lönings-förhållanden, som nya
Staten bestämmer. Emedlertid och på det berörde hinder må varda
undanröjdt, har Eder Kongl. Maj:l|, genom nådigt Bref af den 3o
nästl. månad, förordnat, att nya Statens tillämpning i hela dess vidd
skulle med nästkommande års början vidtaga, och att hvad för den
öfverflödiga personalens aflönande erfordras, skulle utgå af 3:dje Hufvud-Titelns
Besparingar, nemi.:
Spanmål un- ^
der lönen. Penningar.
1 Krigs-Fiscals lön  66. . . . 699.
1 Notarie d:o  37. . . . 393.24- -
Transport 103. . . 1,094: 24. -
( 4° )
Transport 103. . . 1,094: 24. "
i Actuaries lön  37. . . 59o. 24. -
äfvensom det belopp, hvarmed Yäbels-lönen
å gamla Staten öfverskjuter den å nya . . — . . 3: 24. -
Tillsammans 140. . . 1,495: 24. -
och synes det lämpligt att så väl denna summa, som aflöningen för
Krigs-Collegii öfverflödiga personal varder å allmänna IndragningsStaten
upptagen.
Hvad denna Hufvud-Titel i öfrigt vidkommer, lärer nådig proposition
till Rikets Ständer blifva aflåten, hvadan Stats-Contoret icke
anser det vara beliöfligt, att här uppgifva de partiella rättelser och
förändringar, som kunna erfordras.
Fjerde H11 £ v u d - T i t e 1 n.
Militaire- och Försvars-Verken till Sjöss.
Alla till denna Hufvud-Titel hörande anslag anordnas, enligt
Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 2 November 1824 till Förvaltningens
af Sjö-ärenderna disposition och redovisning; till följd hvaraf
Stats-Contoret, sorn med detaillerne härvid icke har befattning, ej
eller är i tillfälle att känna, hvilka förändringar och rättelser, i afseende
härå, kunna af behofvet påkallas.
Femte H u f v u d-T i t e 1 n.
Sköna Konslerne.
k denna Hufvud-Titel finnes ett odisponeradt belopp af 10 R:dr,
hvilket, vid beräkningen af tillgångarne för Stats-regleringen, torde
böra observeras.
Sjette H u f v u d-T i t e 1 n.
Milda Stiftelser.
Det anslag, som, i anledning af Stats-Contorets serskildte hemställan
här nedanföre om Centonalens upphörande, må kunna anvisas,
borde å denna Hufvud-Titel blifva uppfördt.
Sjun
-
( 4i )
Sjunde Hufvud-Titel n,
Pensions-Staterne.
Enär denna Hufvud-Titels anslag disponeras af Directionerne
öfver Civil-Statens och Arméens Pensions-Cassor, beror det på dessa
Verk, att i underdånighet anmäla, hvad som tilläfventyrs må komma
i fråga att härutinnan iakttaga vid blifvande Stats-reglering.
I anledning af väckt fråga om Pensions-Cassornes rättighet att
bekomma begrafningshjelp efter de Embets- och Tjenstemän, som erhålla
afsked med Pension å Allmänna Indragnings-Staten, med rättighet
att af Stats-Medlen undfå begrafningshjelp, har Eder Kongl.
Maj:t, genom nådiga Bref den 11 Februarii nästlidet och den 16
November innevarande år, förklarat, att så beskaffad begrafningshjelp
tills vidare icke skulle Pensions - Cassorne tillkomma, men
att frågan derom borde till Rikets Ständers afgörande öfverlemnas;
och får Stats-Contoret, i afseende härå, åberopa dess uti ifrågavarande
ämne så väl afgifne underdåniga utlåtande af den 19 sistlidne September,
som aflåtne underdåniga skrifvelse af den 16 September i83o.
Eder Kongl. Maj:t har derjemte, genom Nådigt Bref den 20
Januarii nästlidet år, förklarat, alt Eder Kongl. Maj:t ville hos Rikets
Ständer göra nådig framställning om indragning utaf Vacance- och
liggetids- samt begrafningshjelps-besparing för Löner vid FörtroendeEmbeten,
äfvensom om bestämmande af den ersättning, som, i följd
deraf', må Civil-Statens Pensions-Cassae-Inrättning tillkomma.
Åttonde Hufvud-Titel n.
Allmänna och Extra Utgifter.
För år 1831 och föregående åren hafva å denna Hufvud-Titels
förslags-anslag uppkommit betydliga brister, hvilka blifvit uti de årliga
liqviderna med Rikets Ständers Riksgälds-Contor öfver StatsVerkets
öfverskotter och besparingar, godtgjorde; och skall, hvad
regleringen af anslagen å denna Hufvud-Titel beträffar, Stats-Contoret,
i hvad på detsamma ankommer, tillhandahålla Rikets Ständers
Stats-Utskott de utredningar och upplysningar, som kunna nödiga anses.
Den hufvndsakliga bristen å berörde Hufvud-Titel har inträffat
å anslaget till Fångars skjuts och underhåll m. m. oeli hafva kostna
-
( 42 )
Jerne för detta ändamål varit uti ett jemn t tilltagande, hvilket när
-
XUl VX-Ol/V».-
. f ^
mare synes vid jemförande af de anslag Rikets Ständer till detta behof
anvisat och de summor, hvartill utgifterne uppgått. Desse kost
-
år 1818
för året . .
. . 51,396:
39.
8.
förre åren . .
. . 159,715:
38.
9-
171,310.
3o.
5.
1819
för året . .
. . 8,661:
24.
11.
förre åren .
. . 219,459:
2,
223,100:
26.
11.
1820
för året . .
. . 17,861:
I.
8.
förre åren . .
. . 123,523:
4-
—
143,186:
K
5.
8.
1821
för året . .
. . 111,928:
6.
6.
förre åren .
. . 200,773:
3o.
8.
512,701.
37.
2.
1822
för året
. . 133,671:
43.
8.
förre åren . .
. . 23,981:
10.
7-
161,633:
6.
3.
1823
för året . -
2.
9-
förre åren .
. . 103,623:
7-
6.
239,837:
10.
3.
1824
för året . .
. . 133,931:
45.
10
förre åren .
. . 37,575:
*7-
—
191,303:
>4-
10.
1825
för året
. . 132,091
6.
4
förre åren . .
. . 7,665:
13.
8.
139,734:
20.
—
1826
för året . .
. . 250,749
3o.
3
förre åren . .
. . 1,233
13.
5
252,002:
43.
8.
1827
291,193.
272,870.
1.
2•
8.
n.
270,590
33.
7*
283,873
3.
5.
1831
• • s • •
• • • • •
•
563,359
45.
9-
äro vid Stats-regleringarne
dertill anviste
följande årliga
ansi
“g*
nemligen:
vid 1817 och 1818 årens Riksdag R:dr 73,000. — -
1823 års dito
120,000. — -
1828, 1829 och i83o årens d:o . . . . „ 160,000. — -
Uti ofvanstående utgifter innefattas dock icke hvad Rikets Ständer
serskildt anvisat till Arbets- och Correctionshus-hyggnad, men
( 43 )
val sådane utgifter, som för dessa Inrättningar 1 öfrigt förekommit;
och förmodar Slats-Contoret, att Styrelsen öfver Fängelser och Corrections-Inrättningar
i underdånighet afgifver fullständigt förslag Öfver
de behof, som till dess detailler höra.
Uppå Rikets Ständers underdåniga hemställan, har Eder Kongl.
Maj:t, uti skrifvelse den 2 Februarii 1819, förordnat, angående kostnaderne
till de emellan Hufvudsladen och Drottningholm varande
Bi oars och vägs underhållande, att desse kostnader borde bestridas
af de för dessa Broars begagnande ingående afgifter, hvilka genom
Broarnes utarrendering skulle bestämmas. Sedan likväl inkomsterne
af Broarne blifvit beräknade och upptagne bland öfrige till Statsverket
ingående' Arrende-Medel, samt utgifterne för Broarnes underhåll
bestridde af Stats-Anslaget för Publike Byggnader i Landsorterne,
har Eder Kongl. Majit, uppå derom af Kammar-Collegium
väckt fråga, genom Nådigt Bref den 4 Maj detta år, förklarat, att,
på det den årliga Bro-Inkomsten, efter hvad förordnadt blifvit, må
komma, att till Bro- och väg-underbållet användas, Eder Kongl.
Majit i Nåder godtfunnit, att Bro-Medlen väl fortfarande må bland
öfrige Stats-Verkets Arrende-Medel ingå, men från och med för år
1831 en mot den årliga Bro-inkomsten svarande summa af Öfverskotten
å Stats-Verkets Inkomster, årligen tillgödoföras och öka förenämnde
Allmänna Byggnads-Anslag, intilldess, vid nästa Riksdag,
samma Anslag kunde med det årliga beloppet af berörde Bro-inkomst
förhöjas och hvarom alltså anmälan hos Rikets Ständer borde
göras.
E. K. Majit har, genom nådigt Bref den 26 sisth October, i anledning
af Rikets Ständers vid sista Riksdag gjorde underdåniga
hemställan, förklarat, att den Krono- och Krono-Skatte hemmansägare
i Snefringe, Åkerbo och Fellingsbro Härader af Westmanlands och
Nerikes Län åliggande skyldighet, att årligen betala lösen efter markegång
för de af dem intill år 1810 utgjorde hjelpedagsverken lill Kungsöhrs
och Strömsholms kungsgårds-ängars afbergning, skall, från och med
nästa år och framgent', upphöja, emot det, att den såsom vederlag
för hvarje soldat-rote anslagne så kallade Dagsverks-Tunne-Spannemål,
eller derföre utgående lösen i penningar, icke vidare må af hemmans-ägarne
åtnjutas, utan från och med nämnde år till Stats-Verket
indragas. Och då den för berörde dagsverken till Strömsholms Stuteris
underhålls-kostnader anslagne inkomst, som i medeltal beräknad
6*
( 44 )
för tio är utgjort 2,118 R:Jr 10 sk. 1 r:st., sålunda upphörde, samt
det förut af Staten bestådda vederlag för hjelpdagsverkena, hvilket
derefter komme Staten till godo, vore att påräkna till Stuteriets ersättning,
fann Eder Kongl. Maj:t i nåder godt förordna, att, räknadt
från 1884 års början, berörde summa 2,118 R:dr 10 sk. 1 rist. Banco
för året skulle för ifrågavarande ändamål anordnas, att af öfverskotten
å StatsVerkets Inkomster utgå till Stuteriets ersättning, intill
dess motsvarande anslag, vid blifvande Stats-reglering, kunde blifva
å Stuteriets Stat uppfördt; och lärer sålunda anmälan härom bos Rikets
Ständer böra göras; börande Stats-Contoret dock härvid hemställa,
huruvida det icke vore lämpligast, att berörde ersättnings-summa
bestämdes i jemna Riksdaler.
Nionde Hufvud-Titeln.
o
sikori raket, Handeln och JSäringarne.
På grund af Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref till Kammar-Collegium
af den 10 Februarii 182.4, har det för nybyggarne i Rikets
Korra Landskap anslagne understöd af 8 Tunnor Spanmål hvardera,,
som med 3:ne Tunnor de 2:ne första åren och 2.*ne Tunnor det tredje
får åtnjutas, utgått, såsom af ålder, utom Stat, eller, medelst afdrag
å Statens behållne spanmåls-räntor, så länge sådane funnos i orten härtill
disponible; och har följakteligen något serskildt Stats-anslag för dessa
utgifter icke varit erforderligt. Men sedan, efter Rikets Ständers begifvande
och i följd af Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref den i3 Mars
i83o, Statens behållne spanmåls-räntor få lösas med penningar och
räntegifvare af en sådan rättighet sig begagna, har spanmål åt nybyggare,
på sätt Eder Kongl. Majit förordnat i nådiga skrifvelsen
den 16 April i83r, rörande dylike understöd i Gefleborgs Län och
den i5 nästl. Junii, beträffande spanmål åt Jemtlands Läns nybyggare,
måst upphandlas för Statens räkning och utgiften dertill afföras
på Kronans behållne Tionde Spanmåls-medel. Och som Eder Kongl.
Majit vid förenämnde förhållande, samt då, genom afviltringarnes
fortgång, desse utgifter uppgå lill betydligare belopp och följakteligen
minska Stats-Verkets ordinarie Inkomster utöfver hvad påräknadt varit,
har Eder Kongl. Majit, uti nådigt Bref till Stats-Contoret af den
6 Julii 1831 förklarat, att i afseende å utbetalningen af dessa understöd,
sådan åtgärd skulle vidtagas, alt denna, lika med andra utgifter
må blifva synlig under den IIufvud-Titel hvartill den, enligt sin
beskaffenhet, hörer.
( 45 ).
Till följd häraf, torde anmälan härom böra göras hos Rikets
Ständer, på det ett efter behofvet lämpadt anslag, må, för ifrågavarande
ändamål blifva uppfördt å ryde Hufvud-Titeln, hvars tillgångar
de senare åren varit så knappa-, att en del nödiga ansedde utgifter
måst år från år uppskjutas.
T i o n (1 e Huf v ud - Titeln.
Clcrccie- och Läroverken.
Eder Kongl. Majit har, i anledning af Rikets Ständers vid sista
Riksdag i underdånighet framställda önskan, att fullständiga Special-Stater
för Clereciet samt Gymnasii- och Skol-Slaternes anslag måtte af vederbörande
Embetsverk upprättas, genom nådigt Bref af den 10 December
i83o, anbefallt Kammar-Collegium och Stats-Contoret att vidtaga
de åtgärder, som för ändamålets vinnande voro erforderlige: och
lärer Eder Kongl. Majist till Rikets Ständer i nåder öfverlemna de
förslag till lönings-stater för Gymnasii- och Skol-Staterne, som emedlertid
blifvit upprättade: varandes af det anslag stort 60,000 Ridr
som vid sista Stats-regleringen uppfördes att årligen intill nästa Riksdag
utgå till förbättring i Lärarepersonalens lönevillkor, 42>000 R-dr
beräknade såsom tillgång uti förenämnde förslag till lönings-stater
för Elementar-Läroverken.
Allmänna Indragnfngs-State n.
Den besparing., som å denna Hufvud-Titel genom afgång upp*-  kommit, utgör för år 1831 738 Ridr 38 sk. 3 r:st.
Det å allmänna Indragnings-Staten till f. d. Kongl,- Famillens underhåll
varande anslag 66,666 Ridr 3a sk. årligen, har jemlikt Rikets
Ständers beslut och Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 20 Januarii
och 18 Augusti 1824, anordnats till Pukets Ständers Bank, i afbetalning
å den till liquiden med f. d. Kongl, famillen af Banken förskjutna
summan 732,557 Ridr 5 sk. 6 rist; och enär härå, lill och med
för innevarande år, blifvit afbetalda 625,928 Ridr 44 A. 5 rist, utgör
Bankens fordran vid 1834 å*'s sll,f allenast 39,964 Ridr 25 sk, 1 ristr
hvarigenom Riks-Staten, i fall serskilde medel anvisas för denna återstående
Utgift från i835 års början, vinner en årlig tillgång af 66,666
Ridr 32 sk.
Genom nådigt Bref lill Kammar-Collegium och Stats-Contoret af
den i5 Junii 1825 förordnades, att ersättning för de genom Extra.
( 46 )
Grufvehjelpens upphörande i Dalarne, försvunne Nämndemans-löner
och Gästgifveri-friheter skulle af Stats-Inkomsterne utgå till påföljande
Riksdag, då Staten i denna del kunde blifva reglerad: Berörde ersättning
har på enahanda sätt, och i anledning af Eder Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes requisitioner hittills utgått efter hvarje års markegång;
Och som denna utgift kommer att upphöra, då, efter slutade
jordransakningar, förslag till ersättning derföre kan uppgöras; så synes
denna utgift böra å allmänna Indragnings-staten uppföras med ett
efter de senare årens förhållande, lämpadt förslags-anslag af 116 R:dr.
Sedan, i sammanhang med Norrbottens Läns fördelning i 3:ne
fögderier, Eder Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 24 Augusti 1826
förordnat, att de 2:ne då befintlige Lappfogde-tjenster skulle indragas,
och den ene af desse fogdar numera med döden afgått, lärer den
qvarvarande Lappfogden, som å andra Hufvud-Titelns besparingar innehar
dess förre lön på Stat 2o3 R:dr 24 sk. med derunder beräknade
19 Tunnor Spanmål, böra förflyttas å Allmänna Indragnings-Staten.
I afseende å den vid senaste Riksdag väckta fråga om upphörande
af de afdrag och innehållningar å Embets- och Tjenstemäns-löner,
sorn till förmon för vissa inrättningar äga rum, yttrade väl Rikets
Ständer, att ehuru billigheten och ordningen talade derföre, att StatsVerkets
utgifter och inkomster sa afpassades och beräknades, att af
det underhåll Staten består sine Embets- och Tjenstemän, någon del
icke återtogs eller till Staten åter indrogs, ”de ifråga komne afgifter
och innehållningar af lönerne” likväl ”tills vidare äfven måste fortfara:”
men då Rikets Ständer vid samma Riksdag framställde angelägenheten
deraf, att mera enkelhet och bättre system infördes i
åtskillige Verks räkenskaper, bör StatsContoret, i fall den uti förena inde
hänseenden föreslagne men af Rikets Ständer tills vidare uppskjutne
reglering icke heller vid instundande Riksdag varder bifallen, fästa
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att företrädesvis den såkallade Centonalen varder afskaffad. Denna
afgift utgår till följd af Kongl. Majrts förnyade ordning och påbud
angående Wadstena Krigsmanshus-Cassas inkomster af den 3i December
1689, samt Eders Kongl. Majlis Nådiga Kungörelse den 23
Januari 1811 med en procent af löningar och arfvoden m. m. Innehållningen
af Centoual-medel verkställes vid hvarje lönebelopps utanordnande;
och beräknandet, uppbörden och redovisningen af denna afgift
åstadkommer ej allenast betydligt besvär för de fleste redogörare
( 47 )
utan äfven vidlyftighet i räkenskaperne och omgångar vid redovisningen,
hvarjemte icke obetydliga förvaltningskostnader äro med uppbörden
af desse medel förenade. Skulle emedlertid Centonalens upphörande
icke medgifvas, utan motsvarande minskning å lönerne, till förmon
för de verk och inrättningar, som hafva Centonal-medlen sig
tillslagne, anser sig StatsContoret, i afseende härå böra framställa det
förslag, att i stället för den hittills verkställda Centonal-innehållningen,
löntagarne skulle påföras, i sammanhang med Bevillning å lön, en
mot Centonalen svarande förhöjd afgift, hvilken skulle till RiksgäldsContoret
ingå emot det att RiksgäldsContorets bidrag till StatsVerkets
behof blefve ökadt med medel till det anslag, som å RiksStaten skulle
upplöras, för att såsom ersättning för Centonal-medlen komma vederbörande
Nerk och Cassör i behörig ordning till godo. Genom en så
beskaffad förenklingsåtgärds vidtagande, skulle vederbörande Embetsverk,
Autoriteter och redogörare befrias från den likaså oformliga,
som, i förhållande till det ringa belopp Centonal-medlen på det hela
utgöra, besvärliga omsorg, att å hvarje aflönings-utgift afräkna, innehålla
och serskildt redovisa en hundrade-del, hvilken derefter i sin
ordning skall fördelas mellan olika verk, då deremot uppbörden af
den till ersättning föreslagne afgiften kunde utan serskildt besvär
verkställas i förening med debitering, indrifning och redovisning för
allmänna Bevillningen.
Enligt den uppgift å Centonal-medels-uppbörden för 1821 med
i83o, eller för 10 år, som KrigsCollegium lemnat, gör densamma per
medium omkring 34,000 R:dr, derifrån dock bör afräknas de omkostnader,
som af denna uppbörd äro föranledde och kunde indragas.
Enär de årliga Riks- och Special-Stater, som på grund af Rikets Ständers
Stats-reglering böra upprättas, äro underkastade årliga förändringar
derigenom, att den i allmänhet under penninge-lönerne uppförde
Spanmål verkar tillökning i lön, då Riksmarkegångs-priset öfverstiger
6 R:dr per Tunna; och då en så beskaffad föränderlighet i de årliga
staterna måste medföra betydliga olägenheter vid desammas upprättande,
samt försvåra den controle som bör ega rum vid granskningen
af StatsVerkets räkenskaper, anser StatsContoret sig böra ånyo anmäla
angelägenheten deraf, att en Riksmarkegång vid hvarje Riksdag faststäldes,
som , oförändradt intill dess påföljande Statsreglering vidtog,
blefve gällande; och får StatsContoret, i afseende härå, underdånigst
( 43 )
åberopa dess uti, dea 16 October 1828 afgifven, Berättelse om StatsYerkets
förvaltning, tillstånd och behof, gjorde framställning i detta
ämne.
StatsContoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Storm äg tigste Aller nådigste Konung,
Eder Kongl. Maj;ts
underdanigste, tropligtigste
tjenare och undersåtcr
P. WESTERSTRAND.
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén. Isr. Tauvon.
Stockholm den 19 December i833. Th. Nyström. Joli. Th. Östman.
Till Kongl. underdånigst med Berättelse -om StatsVerkets förvaltning, till
stånd
och behof.
Stock Ii 0 la, tryckt hos J. Hörberg, 1834-
( 4.9 )
Förteckning- öfver de till 1831 års slut på Öfverskotten å Stats-Verkets
Inkomster anordnade Förskotts-Utgifter, att anmälas hos Rikets Ständer
till ersättning eller afskrifning.
För år 1827 och förra åren.
Återstoden af InköpsSumman för Biskops-Bostället i Götheborg, enligt
Kongl. Brefvet den x Mars 1820.
Utbetaldt samma år  6,000.
Afgå ersatte år 1825 2,271: 41• 4--; 70». p 9.
Till uppförande af en Stall-Byggnad för Veterinaire-Inrätt-  ningen åren 1821 och 1822, enligt Kongl. Brefvet den
23 Maj 1831  10,882: 16. 8.
afgå ersatte åren 1823, 1824, 1827
och 1828 2,164: 12. 1.
dito dito år i83o  318: 21. 2.
dito dito år x83i 1,306: /\i. 4- ~ onn r
ab. 7*^892: 38. ..
f
Roterings-jemnknings-kostnader, enligt Kongl. Brefven den
20 April 1824 samt den g Februarii, 1 Mars och 20
Junii 1827  2,677: i5. 4.
13,298
12
1
För år 182 8.
Förskott till Rese- och Tractaments-Penningar för Uppfostrings-  Comitens Ledamöter m. m., enligt Kongl. Brefvet den g Maj
1828  4 000
Roterings-jemnknings-kostnader, enligt Dito den 20 April
182.4 samt den g Februarii, 1 Mars och 20 Junii 1827 1,769.
j
Kostnader för Gränse-Regleringen med Ryssland, enligt
Dito den 5 Julii 18^6
2,434: 45. 5.
8,223
45
För år 18 29.
Kostnader i och för H. K. II. KronPrinsessans nedkomst, enligt Kongl.
Brefvet den 5 December 182g  6,354: — l\.
Transport 6,334: — j.
21,322
0
6
( 50 )
Transport G,354: — 4.
Till H. K. H. KronPrinsens Egen Höga Disposition, till
nödige utgifters bestridande för den till öfverseende af
Rikets Undervisnings-Verk i Nåder förordnade Comiten,
enligt Kongl. Brefvet den 22 Januarii 1 829 .. . 2,800.
Roterings-jemnknings-kostnader, enligt Dito den 20
April 1824 samt den 9 Febr., x Mars och 20 Junii
1827
974: 34. 2.
3o:de Penninge-afgift på Köpeskillingen för en år 1820
till Biskops-Hus i Götheborg inköpt Fastighet, enligt
Kongl. Brefvet den 16 Januarii 1829 . . . .
430.
Ersättning till Norrbottens Ränteri för förskjutne Räntemedel
å den bestämda Löseskillingen, som Svenska
Undersåtare, genom Fredsslutet med Ryssland, för bortniistade
Jordegor, blifvit tillerkänd, enligt Dito den 22
Januarii 1829
1,068: 26. 7.
För år 183 0.
Roterings-jemnknings-kostnader för åren 1827, 1828 och 1829, enligt
Kongl. Brefven den 20 April 1824, samt den 9 Februarii, 1 Mars
och 20 Junii 1827 ........ 2,928: 24. 8.
Öfver-Roterings-ersältning för år 1829, enligt Dito Dito 3,882: 24.—
För år 1831.
Öfver-Rotering i Malmöhus Län, enligt. Kongl. Brefven den 20 April
1824 samt den 9 Februarii, 1 Mars och 20 Junii 1827.
Summa
Tryck fel.'
Sid. i3 vad. J nedifrån star'. ()fvrrlcvereving iäs: ÖEverlefyereringar
» 1 i 1, 17 Dito ,, dpnsammas „ dosaminas
» >> ,, 21 Dito ,, lcfvcvcringar „ Icfverevingcn
3, 1 ■ > „ 8 Dilo „ allmänggjorde „ allni,angjorde
„ lii „ 11 uppifrån ,, år i8at „ år 1831
» t() „ io nedifrån ,, 5.18,fi31: 3o. 7. „ 518,<>81: 3o. 7.
21,822 9 6
11,327 i3 1
6,478— 8
2.211 9 9
41,838 33 —
Kongl. Majit! Nådiga Skrifvelse N:o a
-
1
N:o 2.
Ankom i afskrift tili Exp Utsk. d. 10 Febr, kl. 9 e. m.
KONGL. MAKTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer angående 63:dje och yn:dr*
$$:ne af Regerings-Formen y Gifven Stockholms Slott den $
Februarii i834-
Kongl. Maj:t, som ansett nyttigt och nödigt, att så väl Dess till Rikets
senast församlade Ständer den 14 Januarii i83o aflåtne Nådiga Proposition,
angående förändrad redaction af 63 §. Regerings-Formen, sora
äfven det af Rikets Ständers Constitutions-Utskott vid sista. Riksdag föreslagna
och till slutlig behandling vid denna Riksdag hvilande förslag till
ändrad redaction af 72 §. Regerings-Formen, må till slutligt afgörande, så
snart som möjligt, företagas, vill härmed i Nåder fästa Rikets Sländers
uppmärksamhet på detta angelägna föremål och föreslå Rikets Ständer
att, så skyndsamt som ske kan, taga under pröfning de tvänne ofvannämnda
Förslagen till ändring uti 63 och 72 §§:ne Regerings-Formen.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med ali Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN
D. v. Schulzénheim.
Stockholms Slott den 8 Februarii 18*4 ■
Protocoll, hållet inför Kongl. Maj.t i Stats-Rådet.
Närvarande:
Ha ns Excellence Justi tias Ståts-Ministern Herr Grefve Rosenblad. ,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af JFetter stedt ,
Stats-Råden:
Hans ExcellenGe Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Bihang till R, S. Vrot. i854* 1 Sami. t Af/tel, 2 Hoftet. t
2>.
Kongl. Mnj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 3.
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm.
Herr Grefve Adelsvärd/.
Friherre Åkerhjelm.
Poppius.
Underteknad Hof-Canceller.
Underteknad Hof-Canceller uppläste i underdånighet ett, på Nådigste
befallning, uppsatt Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer, angående 63 och 72 §§:ne af Regerfngs-Formen, hvilket Förslag,
sådant det vid detta Protocoll finnes bilagdt, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, af Kongl. Maj:t i Nåder gillades; och skulle, i enlighet
dermed, Nådig Skrifvelse, af underteknad conlrasignerad, till Rikets Ständer.
på vanligt sätt expedieras.. Ut supra..
In fidem
D. v. Schulzenheim.
N:o 3.
Antom i afskrift till Exp. Utsk. d. to Febr., kl, 9 e. m.
KONGL. MAKTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer _, angående Bankens öppnande
till utvexling af silfver; Gifven Stockholms Slott den 8
Februarii i834-
Genom Nådig Skrifvelse af denna dag har Kongl. Maj:t inbjudit Rikets
Ständer, att skyndsamt företaga den, sedan sista Riksdag, hvilande
Redactions-förändringen af Regerings-Formens gardia §; och Kongl. Maj:t
afbidar endast denna frågas afgörande,, för att till Rikets Ständer öfverlemna
Förslag till Lag för Banken. Emedlertid har Kongl. Maj:t ansett Sig
ej böra uppskjuta att fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å den väsendtliga
omständigheten: att de för Bankens räkning, under de senare åren,
verkställda silfverköp haft menligt inflytande på sedelmyntets värde; att de
sålunda motverkat det med Myntbestämnings-Lagen af den i:sta Mars i83o
åsyftade ändamål, samt att,, under närvarande förhållanden, ytterligare uppköp
af silfver för. Bankens; räkning: icke kunde aflöpa utan förlust för det
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N:o 3.
3
allmänna och för enskilde personer. Ha tillika i betraktande tages. att,
enligt hvad andra Länders erfarenhet ådagalagt, Bankens redan egande tillgång
i metallisk valuta är, under en klok förvaltning, tillräcklig att bestrida
invexling af dess sedlar med silfver efter mynthestämnings-grunden;
att, om de till silfveruppköp ytterligare bestämde Bancosedlar af mera än
två millioner Riksdaler icke utgifvas, endast omkring 160,000 R:dr Specie
erfordras för det vid sista Riksdag af Rikets Ständer antagna förhållande
emellan metalliska fonden och utelöpande sedelstocken; att sistnämnde summa
sannolikt är till fullo motsvarad af de Banco- och Riksgäldssedel’, som
under mera än 5o års förlopp genom tillfälliga händelser gått förlorade;
samt att Bankens löpande inkomster derutöfver verka till sedelstockens förminskning;
så vili Kongl. Maj:t härmed gifva Rikets Ständer Sin åsigt tillkänna:
att ytterligare silfverköp icke äro af nöden, för att sätta i verkställighet
Myntbestämnings-Lagen af den 1 Mars i83o, samt att således intet
hinder förekommer för uppfyllandet af den förbindelse, Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer genom samma Lag Sig högtidligen åtagit och för Bankens
öppnande till utvexling af silfver, senast den 1 nästkommande Julii, efter
det Lag för Banken fastställd blifvit.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 8 Februarii i834-
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke ,
4
Kongl. Majus ‘Nådiga Skrifvelse N;o 4.
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Poppius,
Frih orre Åkerhjelm,
llof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim ,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, uppi Kongl. Maj:ts förut
meddelade Nådiga befallning, uppsatt Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse till Tvikets Ständer, angående Bankens öppnande till utvexling
af silfaer.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, dell* Förslag, som finnes Protocollet bilagdt, i Nåder gilla;
ecb Kongl. Maj:t befallde, att Hess Nådiga Skrifvelse i ämnet skulle i enlighet
härmed till Rikets Ständer under denna dag expedieras. Ut supra.
Ex Protocotlo
S. G• Sch/berg.
N:o 4.
Ankom i afskr. till Exp. Utsk, d. 10 Febr, kl, 9 e. bl.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående grunderna för
Bränvinsbränningen, med hänsigt att förekomma bränvinets
omåttliga bruk; Gifven Stockholms Slott den 8 Februarii i834-
Alltsedan år 1809 till närvarande tid hafva grunderna för Bränvinsbränningens
utöfning, vid hvarje Riksdag, utgjort föremål för Riket*
Ständers öfverläggftingar, och Kongl. Maj:t,som förmodat, att föreskrifter
om en handtering, nu så allmänt och så nära förenad med Svenska åkerbruket,
skulle kunna med bästa sakkännedom uppgöras af Rikets Ständers
från alla landsorter församlade Medlemmar, har tid efter annan i ämnet
»tfärdat serskilda författningar, hufvudsakligen öfverensstämmande med de
af RikeU Ständer derom framställde förslag och grundade på deras, i af
-
Kangl, Majus Nådiga Skrifvelse Nio 4.
S
seende å beskattningen fattade beslut. Erfarenheten har likväl visat, att,
under en fortfarande strid emellan olika interessen eller olika meningar om
Bränvinsbränningens inskränkning eller utvidgning, sjelfva tillverkningen
ständigt ökats till både allmän]ighet och belopp, samt att öfverflöd på
bränvin, i förening med lågt pris derå, föranledt lill dess allmännare och
omåttligare bruk, af det menligaste inflytande på sedligheten, hebsotillståndet
och nationalvälmågan. De på Kongl. Majrts Nådiga befallning,
genom Herr Juslitiae Stats-Ministern, från samtliga Domstolarne i Riket infordrade
uppgifter ådagalägga ojäfaktigt, att de år, då bränvin varit i lågt
pris, förbrytelsernas antal tillväxt och att det deremot minskats de Sr, då
bränvinsprisen varit högre. Andra offentliga handlingar lemna derjemte
anledning till den lika bedröfliga slutsats, att genom bränvinets omåttligare
bruk folkets fysiska kraft och duglighet aftagit. Omsorgen för ordning
och sedlighet, för samtids och efterkommandes väl och trefnad, med
ett ord, alla bevekelsegrunder af förenad economisk och moralisk beskaffenhet
väcka hos Kongl. Maj:t den lifligaste önskan, alt bränvinets öfverdrifna
och skadliga bruk må genom lämpliga åtgärder kunna inskränkas.
Kongl. Maj:t, betänkt att dertill bidraga genom alla åtgärder, som
i denna hushållsgren af Kongl, Maj:t bero, har för afsigt att inskränka liden
för bränvinsbränningens utöfning i allmänhet till endast sex månader
af året, räknade från den i5 November det ena året till den i5 Maji
det påföljande, att meddela bestämdare stadganden emot missbruk vid
bränvinsredskapens form och sammansättning samt att utfärda förnyade
föreskrifter, angående minutförsäljning af bränvin; och Kongl. Maj:t, sou
redan fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten att genom
ökade minimi-afgifter betrygga den vid beräkningen af Stats-Verkets tillgångar
lill samma belopp, som vid sista Riksdag, upptagna inkomst af
bränvinsskatten, öfverlemnar nu till Rikets Ständer att, i hvad på dem.
ankommer, för deras del medverka till ofvanberörda önskvärda ändamål.
Kongl. Ma j:t forblifver Rikets Ständer med ali Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN,
C. D. Skagman.
(S
Kongl Majus Nådiga Skrifvelse N:o 4,
cUtdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden _, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms
Slott den 8 Februari i a834-
Närvarande:
Hans Excellence Justitia? Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt j
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner_,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm^
Herr Grefve Adelsvärd
Friherre Åkerhjelmj
Poppius _,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim j
Sta ts-Secr eter a ren . Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, uppå Kongl. Majrts förut
meddelade Nådiga befallning, uppsatt Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående grunderna för bran vinsbränningen, med
hänsigt att förekomma bränvinets omåttliga bruk.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, detta Förslag, som finnes Protocollet bilagdt, i Nåder gilla:
Och Kongl. Maj:t befallde, att Dess Nådiga Skrifvelse i ämnet skulle i enlighet
härmed till Rikets Ständer under denna dag expedieras. Ut supra.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N‘.o 5.
T
N:o 5.
Ankom i afskr. till Expeditions-Utskritet den 11 Februarii kl. 12;
KONGL. MALTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer j angående Curlius-afgiftens
fortfarande; Gifven Stockholms Slott desi 18 Januarii i83f.
I anledning af Kongl. Maj:ts den 19 November 1828 aflåtna Nådiga
Proposition, gåfvo Rikets Ständer, genom underdånig skrifvelse af den
9 Mars i83o, tillkänna deras beslut, att den till Veneriska smittans hämmande
bestämda afgift af minst 1 och högst 5 sk. B:co af hvarje person,
som betalar Mantalspenningar, skulle från och med år i83o till och med
det år, då påföljande Riksdag slutades, fortfarande utgöras; att denna afgift
skulle utgå, användas och redovisas, inom hvarje Län, serskildt, så att
den blefve alldeles skiljd från Hospitalens och Lazarettens fonder, samt
räkenskaperne deröfver , under förbehåll att de derigenom inflytande
medel icke begagnades till andra ändamål än Cur-anstalterna, med mindre
nämnde medel icke skulle för Veneriska smittans hämmande till fulla
beloppet åtgå, då öfverskottet finge, efter valda Committerades bestämmande
användas, under Lazaretts-Directionens inseende, till allmänna lielsovården
inom Länet, serdeles vid uppkommande farsoter; att nyssnämnde
Committerade borde årligen, intill påföljande Riksdag, icke allenast granska
räkenskaperne jemte styrelsen och förvaltningen af hvarje Läns Curhusinrättning,
utan ock derefter utsätta bidraget till Lazarettet af tilläfventyrs
varande öfverskott, samt för följande året bestämma den afgift, som kunde
erfordras; att de från Hospitals- och Lazarettsfonderna inom hvarje Län
således skiljda Curhusmedlen skulle användas af en, jemlikt Kongl. Instructionen
för Curlius- och Lazaretts vården af den 17 December 1817,
tillförordnad Direction, samt att räkenskaperne öfver Curhusmedlen borde
upprättas enligt uppgifvet formulaire, men icke afslutas förr än Committerade
bestämt det bidrag, som kunde lemnäs till den öfriga lielsovården
inom Länet; hvarefter Kongl. Maj:t den 9 Julii i83o utfärdat Nådig Kungörelse
om verkställigheten af detta Rikets Ständers Beslut.
Uti det underdåniga utlåtande öfver ämnet, hvarmed SerapliimerOrdens-Gillet
på Nådig befallning till Kongl. Maj:t inkom, hemställdes, om,
då Rikets Ständer syntes hafva åsyftat, att från Curliusens Styrelse och
Förvaltningen af deras medel alldeles afskilja Lazarettens, samtlige Lands—
8
Kongl. Mny.ts Nådiga Proposition N:o 5.
böfdingarne icke måtte anbefallas afgifva underdåniga förslag till Reglering
af Lazareltens framtida underhåll och styrelse, hvilken Gillet ansåge mest
förmonlig, om den blefve för Curhusen och Lazaretten gemensam. Med
bifall till denna hemställan, uppdrog Kongl. Maj;t jemväl, d. 9 Julii i83o,
åt hemälde Gille att'infordra och med eget underdånigt yttrande beledsaga
berörde förslag, hvilka sedermera blifvit tid efter annan aflemnade, och
hufvudsakligen instämt deri , att Lazaretten omöjligen kunna ega bestånd
utan understöd, samt alt för dem och Curhusen vore förmonligast,
om deras Styrelse blefve gemensam, utom på de ställen, hvarest deras afskiljda
läge fordrade, att den äfven åtskiljdes.
Under den 5 sisth October har Seraphimer-Ordens-Gillet uppgifvit,
att, enligt sammandrag af Länens Curhus- och Lazaretls-räkenskaper för år
i83o, hade Curhus-afgiften för samma år utgjort . . . 92,804: 15: 2:
samt öfrige inkomster vid Lazaretten .. .
28,524: 14; 1 *•
tillhopa R:dr 121,328: 3o. 1:
Hvaremot utgifterna för Curhus och Lazarett under samma år uppgått till
119,758 R:dr 44 sk- 11 r&t. Seraphimer-Ordens-Gillet har således ansett
Curlius-afgiflens fortfarande nödigt äfven för Lazareltens underhåll, hvartill
utväg genom bidrag af Hospitalsfonden för närvarande saknades.
Till närmare utredning af detta förhållande har Seraphimer-OrdensGillet
anfort: alt Lazaretten från början aldrig haft någon rättighet till understöd
af Hospitalsfonden; att Kongl. Maj:t den 10 October 1765 uttryckligen
stadgat, det Lazaretten skulle anläggas och underhållas på Länens
egen bekostnad, men då Lazarett sedermera blefvo på högst få ställen inrättade
och Hospitalsfonden hade nog betydliga tillgångar för att kunna
dermed understödja Lazaretten, så stadgades, genom Kongl. Jnstruclionen
den 28 April 1791, alt bidrag till dem borde från samma fond årligen
lemnäs, hvilket jemväl skett, så länge det varit möjligt, och under hvilken
tid Seraphimer-Ordens-Gillet, till Lazareltens byggande och underhåll,
gjort så betydliga utbetalningar, att de, jemlikt en redan år 1828 Rikets
Ständer meddelad uppgift, utgjort från och med år 1808 till och med 18a5
öfver 3a8,ooo R:dr, hvarigenom Hospitalsfondens capital under tiden minskats
med omkring i3o,ooo R:dr samma mynt; alt , sedan Hospitalen i flere
Län blifvit, till följd af Rikets Ständers yttrade önskan och Kongl.
Maj:ts Nådiga Befallning, indragne och Central-Hospilal på andra ställen
inrättade, kan med öfverskott s-m edel å Hospitals-fonden icke förstås den
behåU
-
Kongl. Maiur Nådiga Proposition N:o 5.
9
behållning, som vid ett eller annat Hospital serskildt uppkommer utan öfverskottet
i det hela, sedan samtlige Hospitalen erhållit deras förnödenheter;
att detta beräkningssätt vore desto billigare, som Hospitalens inkomster,
med undantag af några mindre betydliga enskilde donationer, hvilka
ej i något Län uppgingo till årliga underhållskostnaden för dess Hospitalshjon,
förnämligast bestodo i arrenden af fastigheter samt Kronotionde och
räntor, sorn framfarne Konungar åt Hospitalen donerat, och af hvilka Kronoräntorna
skolat, om också Hospitalen icke funnits, i alla fall utgå, samt,
om de ej varit dit gifna, bordt utgöras till Stats-Yerket, och således icke
kommit något Län enskildt, utan det allmänna till godo; att, i anseende
till de betydliga utgifter, som återstå för Cenlral-Hospitalens fullbordan,
serdeles den större nybyggnad, som i Upsala för sådant ändamål förehafves,
Hospitals-fonden icke eger några öfverskott att lill Lazareltens understöd
aflåta; att Kongl. Maj;t fördenskull behagat under den 29 October
1828 förklara, det Hospitalsfonden borde, för att kunna bestrida nödiga utgifter
till Hospitalens syftesenliga inrättning och vidmakthållande, tills vidare,
och så länge belrofvet fordrade, befrias från alia bidrag till LänsLazaretten,
undantagandes dem, som grundade sig på serskilde Nådiga förordnanden.
Enär Lazaretten således borde af Länens innevånare sjelfve underhållas
och ej kunde påräkna några understöd af Hospitalsfonden, samt de fleste
Läns Deputerade förklarat sig inse angelägenheten och förbindelsen att,
vid Curhus-afgiftens bestämmande, hafva afseende äfven på Lazarettens behof;
så har Seraphimer-Ordens-Gillet hemställt, alt Kongl. Maj:t måtte vid
denna Riksdag föreslå Rikets Ständer att fortsätta Curhus-afgiften till enahanda
belopp, som vid sista Riksdag bestämdes, och att den för hvarje
Län serskildt borde af dess Committerade årligen fastställas sålunda, att
både Lazaretten och Curhusen deraf linge full tillgång för deras utgifters
bestridande.
Hvad Lazarettens Styrelse beträffar, så, enär desse hafva samma ändamål
som Curhusen eller sjukas återställande till helsan, då bägge Inrättningarne
böra af Länen sjelfve underhållas och på de flesta ställen äfven
äro anlagde i ett och samma hus, samt enär ofelbart vore, att det skulle
medföra en betydlig tillökning i utgifterna, om dessa Inrättningar komme
att förses med serskilda tjenstemän och betjente, hvilka ej utan aflöning
kunna erhållas, och då det på somliga ställen torde blifva svårt att bilda
.tvänne serskilda Directioner; så har Seraphimer-Ordens-Gillet föreslagit,
Bihang till R. ö'. Prat. 133A. I Sami, 1 Afd, 2:dra Holfret- 5
10
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 5.
att Styrelsen af Lazarett och Curlius matte i hvarje Län blifva gemensam,
eler icke locala hinder eller andra orsaker deremot förekomme, såsom
i Stockholms, Östergöthlands, Södermanlands, Wermlands och Gefleborgs
Lån, dock att hvardera Inrättningens utgifter skulle noga urskiljas,
hvilket vunnes genom efterföljd af det formulaire, som redan är lill efterrättelse
för redovisningen meddeladt.
Efter att hafva öfver detta ämne hört Sundhets-Collegium, som den
31 sistlidne October biträdt Seraphimer-Ordens-Gillets underdåniga framställningar,
vill Kongl. Maj:t uppå de af dessa Verk anförda grunder, och
då hotandet af andra sjukdomar, än den veneriska, jeni väl är angeläget, härmed
hos Rikets Ständer föreslå följande beslut: a) att Curhus-afgiften fortfarande
skall utgöras intill utgången af det år, då nästa Riksdag slutas, och
inom hvarje Län af dess Committerade bestämmas till det belopp, att erforderlig
tillgång vinnes både för Lazarettens och Curhusens behof, samt b~)
alt Styrelsen och Förvaltningen af Lazaretten och Gurhusen, inom hvarje
Län, må, på sätt och med de förbehåll Seraphimer-Ordens-Gillet uppgifvit,
blifva gemensam.
De till detta mål hörande Handlingar skola lill vederbörande Utskott
serskildt varda öfverlemnade, och Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen. Gifven som ofvan.
CARL JOHAN.
Aug. von Hartmansdorff.
Transsumt af Protocollet, hållet inf ör Kongl. Maj.-t i Stats-Rådét
•vid Ecclesiastik-Expeditionens underdåniga föredragning pä
Stockholms Slott den 18 Jan. i83/p
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af /Vetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve -Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke ,•
Kongl. Maj\ts Nådiga Skrifvelse jV:o 6,
II
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärdj
Friherre Åkerhjelm ,
F. d. Presidenten Poppius,
Hof-Cancclleren Friherre von Schulzenheim ,
Stats-Secreteraren von Hartmansdorff ., |
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet till justering ett af honom,
på Kongl. Maj;ts höga befallning, författadt Förslag till Nådig Proposition
till Rikets Sländer, angående Curhus-afgifternas fortfarande samt deras
användande och förvaltning.
Kongl. Majit behagade, i öfverensstämmelse med Stats-Rådets enhällig»
underdåniga tillstyrkande, ofvanberörde Förslag, sådant det vid Protocollet
finnes bilagdt, i Nåder gilla, och befallde, att Nådig Proposition
skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer i vanlig ordning öfverlemnas.
Ex Protocollo.
Gust. Brandel.
N:o 6.
Ankom i afskrift till Exp. Ulsk. den 11 Febr, kl. 12.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer , angående afskrifning af
Upsala Academies återstående skuld till Rikets Ständers Riks
gälds-Contor
för ett erhållet lån, till fullbordande af det
nya Bibliothekshuset i Upsala. Gifven Stockholms Slott den
18 Januarii i83f.
Sedan bristen på utrymme flir Upsala Academies dyrbara bokförråd
föranledt uppförandet af en ny Bibliotheks-byggnad derstädes, och Kongl.
Majrt, till inredningen deraf, anslagit af Egna medel 3o,ooo R:dr, befunnos
likväl kostnaderna för detta företags fullbordan icke kunna af Academiens
tillgångar bestridas, utan afbrott i byggnaden och deraf följande stora
förluster. Till deras afböjande föreslog Kongl. Majrt den 4 Junii i8a3, up
på
Consistorii Academici,af Universitetets Canceller understödda ansökning,
att Pukets Ständer måtte åt Academien anordna ett lån af 5o,000 Rrdr emot
Kongl, Majus Kådiga Proposition N‘,o 6.
3 procents ränta och 2 procents årlig Capitalafbetalning, hvilket Rikets
Ständer under den 17 November samma år beviljade och af RiksgäldsContorets
medel anvisade
Under
fortgången af denna byggnad hafva dertill blifvit använda
från förberedelserna år 1813 intill slutet af i833 öfver 280,000 R:dr, räntan
å Riksgälds-Contorets lån deri oberäknad. Omkring 200,000 R:dr af
Academiens egna tillgångar hafva således dertill medtagits, under det Academien
likväl bestridt sina vanliga utgifter. Följden deraf har dock varit,
på sätt Consistorium Academicum uti skrifvelse lill Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen, Universitetets Canceller, den t3 sistl. November ådagalagt,
att det årliga öfverskott, sorn Academien, efter senast -fastställde stat, kunnat
påräkna, småningom minskats och nära nog så försvunnit, att Academien
icke blott saknade utväg för oförutsedda tillfälliga behof, utan ock äfventyrade,
alt förr eller senare komma i förlägenhet för sjelfva de till
visst belopp bestämda utgifternas bestridande. Under sådana förhållanden,
hvilka af bifogade räk-enskapsutdrag bestyrktes, har Consistorium Academicum
destomera i underdånighet anhållit om Nådig framställning lill Rikets
Ständer, att Academiens återstående skuld till Riksgälds-Contoret, utgörande
vid i833 års slut 43,oooR:dr, mätte få afskrifvas, som det äfven,
i händelse af Rikets Ständers bifall dertill, blefve Academien omöjligt att,
ulan serskildt understöd, kunna fullborda Bibliotheks-byggnadens återstående
inredning.
Uti underdånig skrifvelse af den 14 sisth December har Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen, såsom Universitetets Canceller, understödt Consistorii
underdåniga anhållan; och som Kongl. Maj:t funnit den vara af bebofvet
högeligen påkallad, så vill Kongl. Maj:t härigenom i Nåder föreslå Rikets
Ständer att, af fortfarande omvårdnad för Upsala Academie, låta hennes ifrågavarande
skuld, 43,000 Riksdaler Banco, afskrifva.
De till målet hörande handlingar och beräkningar skola vederbörligt
Utskott serskildt tillställas; och Kongl. Maj;t förblifver Rikets Ständer med.
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen. Gifven som ofvankil
Z JOHAN.
Au,g. v. Hartmansdorff.
Kongl. Majus Nådiga Tdrapositon N:o 6.
i3
Transsumt af Protocollet, hållet inför Kongl. Maj:t i Stats-Rudet
vid Ecclesiast i k-Expedit ionens underdåniga föredragning på
Stockholms Slott den 18 Januarii i83j.
Närvarande:
H ans Excellence Herr Juslitite Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af fVetter stedty.
Stats-Råden r
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,■
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielmj.
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,.
F. d. Presidenten Poppius,
Jlof-Cancelleren Friherre von Scluilzenheini,
Sta ts-Secre lera ren von Hartmansdorff.
Stats-Secreleraren uppläste i underdånighet till justering ett, jemlikt
Kongl. Maj:ts förut meddelade höga beslut, författadt Förslag till Nådig
Proposition till Rikets Ständer, rörande afskrifning af Upsala Academies
återstående skuld till Riksgälds-Contoret för ett erhållet lån, tili fullbordande
af den nya Bibliotheks-byggnaden i Upsala.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets enhälliga underdåniga tillstyrkande,
i Nåder gilla nämnde Förslag, sådant det vid Protocollet finnes
bilagdt, och befallde, att Nådig Proposition skulle, i enlighet dermed, till
Rikets Stander i vanlig ordning öfverlemnas.
Er ProtocoJio,
Gust. Brandel
Kongl- Maj\ts Nådiga Proposition N:o 7,
I\T:o 7.
Ankom i afskr. till Exp. Utsk. den n Febr. kl. 6 e. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer„ angående Generals- och
Amirals-Pensioners uppförande ä Allmänna Indra gnings-Staten;
Gifven Stockholms Slott den 9.5 Januarii i834-
Uppå Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition vid förra Riksdagen om nio
pensioners anslående för Generalitetet å Allmänna Indragnings-Staten, biföllo
Rikets Ständer då endast, alt arne Generalspersoner, lika med Landshöfdingar
och i enlighet med hvad Författningarne om afskedstagande Civile
Embetsmäns pensionerande föreskrifva, finge, efter erhållet afsked, till
pensions åtnjutande, för den öfriga lifstiden i berörde Stat uppföras. Då
det likväl i afseende å Armeens tjenstbarhet är lika nödvändigt, som det
är af rättvisa och billighet påkalladt, att de ålderstigne Befälhafvarne, med
bibehållen egen utkomst, må kunna lemna rum för yngre, sorn genom utmärkta
egenskaper förvärfvat förtroendet att dem efterträda, och hos hvilka
den verksamhet och drift, som åren neka de förre, ännu är att påräkna;
har Kongl. Maj:t"funnit Sig icke kunna undgå att fästa Rikets Ständers
synnerliga uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att ett ökadt antal
pensioner å Allmänna Indragningsstaten beviljas för de Generalspersoner,
sorn, i anseende till hög ålder, måste lemna tjensten; och föreslår
Kongl. Maj:t således nu Rikets Ständer, att, under redan stadgade vilkor i
afseende å lefnadsålder och pensionsbelopp, pensionerne för Generalspersoner
må, från t vänne* bestämmas åtminstone till sex; äfvensom, enär enahanda
skäl förekomma för afskedstagande Amiralspersonars med Arniralslöner
uppförande å Indragningsstaten, Kongl. Maj:t, som anser pensionsantalet för
dem kunna inskränkas till tvänne, till Rikets Ständer öfverlemna!- att härom
likaledes förordna.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Kongl. Mnj-.ts Nådiga Proposition Nio 7. ' i5
Utdrag af Pr otocollet öfver Krigs-Ärenden, hållet inför Hatis
Majst Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 20
Junnar ii i834-
Närvarande :
Hans Excellence Justitise Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad j
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Äiendena Herr Grefve
af Wetterstedt
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Gretve Adelsvärd ^
Friherre Åkerhielm
Poppius j
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheimj
Stats-Secreteraren Grip.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i enlighet med förut fattadt
beslut, upprättadt Förslag tid Kongl. Majrts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående Generals- och Amirals-pensioners uppförande å
Allmänna Indragningsstaten; och täcktes Kongl. Majrt, uppå Stats-Rådets
underdånigt tillstyrkande, berörde Förslag gilla och befalla, att Nådig
Proposition, i enlighet med detsamma, sådant det finnes vid delta Proto<■©11
bi lagdt, skulle till Rikets Ständer i vanlig ordning expedieras.
Ex Protocollo.
C. A. Sebell.
,g Kongl. Mjjjyr Aåjiiga 1’ropusition N o &.
Ankom i afskrift till Exp. Utsk. d. ti Febr. kl. 6 e. m.
N:o 8.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående afskrifning af
en i Sa!peter fondens Räkenskaper balancerad Summa j ut gifven
såsom lån till Carl Gustafs Stads Gevurs-Factorie; Gifven
Stockholms Slott den 2.5 Januarii i83/p
Sedan, i enlighet med Rikets Ständers vid sista Riksdag fattade heslut
och Kongl. Maj:ts under den 7 April i83o utfärdade Nådiga Kungörelse,
förra Salpetergärden med samma års slut upphört, samt, till utgifterne
för Salpeternäringens upprätthållande, af Rikets Ständer blifvit beviljadt
ett ökadt årligt Statsanslag, hvaraf följer, att den genom förrberörde
gärd uppkomna Salpeterfonden efter hand kommer att utredas; så har
bos Kongl. Maj:t härvid till öfvervägande förekommit, huru förhållas må
med en i denna fonds Räkenskaper, såsom förskott, ännu balancerad Summa
af 55,5oo R:dr, utgörande sammanräknade beloppet af tid efter annan
ifrån år 1813 till och med år 1820 leinnade räntek ia lån af Fonden lill
Carl Gustafs Stads Gevärsfactorie, på det detta nya Factorie måtte bunna
bringas lill fullbordan; och som berörde förskott, jemlikt Kongl. Majrts
Nådiga Bref af den i3 April i8i3,"bordt, i mon af de för Factoriet blifvande
tillgångar Salpeterfonden småningom ersättas, men sådant ej hittills
kunnat ske, och Factoriet hvarken nu eger eller framdeles kan påräkna
några tillgångar till återbetalning deraf, finnér Kongl. Majrt Sig föranlåten
att härigenom hos Rikets Ständer föreslå, det ifrågavarande balancerade
förskotts-summa, som måst användas till en för Rikets Försvarsverk vigtig
Inrättning, hvars drift i all händelse är beroende af de större eller mindre
anslag, som dertill bestås, må i Räkenskaperne afskrifvas.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Utdrag
Kongl. Ma,its Nådiga ¥ togo sition Nio 8, ij
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Ärenden , hullet inför Hans
Maj.t Konungen uti Stats-Rädet å Stockholms Slott den 25
|pv- . Januarii i834>
Närvarande:
Hans Excellence Justilia; Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt;
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner.,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm, 3
Poppius, , . ,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
Stats- Secreteraren Grip.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i enlighet med förut
fattadt beslut, upprättadt Förslag lill Kongl. Majrts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående afskrifning af en i Salpeterfondens räkenskaper,
balancerad summa, utgifven såsom lån till Carl Gustafs Stads Gevärsfactorie
och täcktes Kongl. Majrt, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, berörde
Förslag gilla, och befalla, att Nådig Proposition, i enlighet med detsamma,
sådant det finnes vid detta Protocoli bilagdt, skulle till Rikets
Ständer i vanlig ordning expedieras.
t
Ex Protocollo
C. A. Sebell. s
Bihang till R. S. Vrot. i83h * Sami. 1 Afåel. a Håftct.
3
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 9.
N:o. 9.
Antom i afskrift till Exp, Utsk, den 11 Febr. kl. 6 e. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer > angående förökadt anslag
för anläggande af en vattenledning till Carlskrona; Gifven
Stockholms Slott den z5 Januarii i834•
Sedan, i anledning af Kongl. Maj:ts aflåtna Nådiga Proposition, Rikets
senast församlade Ständer, med afseende å behofvet af en vattenledning
till Carlskrona, såsom egande ett oskiljaktigt sammanhang med Rikets
Sjöförsvar, beslutat, att ett vid i8a3 års Riksdag beviljadt, men sedermera
ohegagnadt anslag af 83,333 R:dr i(i sk. för denna Vdttenledningsanläggning
skulle till enahanda belopp fortfarande få utgå under fem års lid med en femtedel
årligen, emot vilkor, bland annat, att anslaget endast användes till materialiers
anskaffande och att arbetet, utan ersättning, genom Flottans försorg
verkställdes; så har Kongl. Maj:t, efter det upplyst blifvit, att denna
vattenledning säkrast och bäst kunde verkställas medelst anläggning af jernrör
från Lyckeby å, och Förvaltningen af Sjö-Ärendena derefter inkommit
med ett af Capitainen vid Flottans Conslructions-Corps Carlsund på grund
deraf upprättadt approximativt Förslag å detta arbete, upptagande, oberäknadt
dagsverkskostnaderne, en utgift af omkring 90,000 R:dr, icke allenast
förordnat om upphandling af de dertill efter Förslaget nödige jernrör, emot
erbjudet pris af 16 R:dr 3o sk. Skepprdet, utan ock anbefallt Förvaltningen
alt, efter föregången behörig och noggrann undersökning af den terrain,
hvarigenom vattenledningen komme att gå, låta uppgöra och till Kongl.
Maj:t inkomma med fullständiga Förslag å den kostnad, hvartill detta arbete
skulle komma att uppgå; och har Förvaltningen af Sjö-Ärendena, till
följd häraf, till Kongl. Maj:t öfverlemnat af Capitainen Carlsund författade
17 stycken Ritningar och 26 specifika Förslag öfver hela vattenledningen
så inom sorn utom Carlskrona Stads territorium, af hvilka senare inhemtas, att
totalkostnaden till hela arbetets utförande uppgår till en summa af 174*9
R:dr 24 sk. 9 r:st., men att, i fall derifrån afdrages det belopp, som erfordras
till serskilda, för innevånarnes större beqvämlighet foreslagne utgreningar
af vattenledningen till vissa qvarter inuti Staden, eller 16,111
R:dr 1 sk. 3 rist., det återstående kostnadsbeloppet skulle utgöra i58,8o2
R:dr a3. sk. 6 r:st., hvaraf skulle åtgå:.
Kongl. Majus Nådiga Proposition N‘.o 9. -jg
till material ier  106,785: 8. 10.
till dagsverken, tractamenten, instrumentalier m. m. . . 36,231: 25. 6.
samt till oförutsedda händelser
15,835: 37. 2.
158,802: 23. 6.
Då nu emellan det af Rikets Ständer till materielens anskaffande beviljade
anslag, 83,333 R:dr 16 sk., och det uti Förslaget till samma behof
uppförda belopp, 106,735 R:dr 8, sk. 10 rist., företer sig en skillnad af
23,4oi R:dr 4o sk. 10 r:st., eller om derifrån afdragas i förslaget uppförde
487 R:dr för jordersättningar, hvilka till materialkostnaderne icke kunna
hänföras, omkring 23,000 R:dr, men detta angelägna arbete, hvarå betydlig
kostnad redan blifvit använd, icke bör af brist på medel afstanna,
samt Flottans tillgångar, utan eftersättande af dess egna maktpåliggande
arbeten, icke kunna till förskotts meddelande i berörde afseende anlitas,
vill Kongl. Maj:t, som med ledsnad erfarit den betydliga skillnad i kostnadsberäkningarne,
som visat sig emellan förberörda approximativa Förslag
och det senast upprättade, till Rikets Ständer öfverlemna att anvisa de
medel, som erfordras till betäckande af den i förberörde måtto yppade brist.
De ofvan omförmälda definitiva Förslag med dertill hörande Ritningar
skola vederbörande Utskott tillställas; Och Kongl. Maj:t förblifver Rikets
Ständer med all Kongl Nåd och ynnest städse välbevågen. Datum
ut supra.
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs- År enden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 25
Januarii i834-
N ärvarande:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad^
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt >
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
ao
Kongl. Majlts Nådiga Proposition N:o 9.
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke j,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm*
Herr Grefve Adelsvärd ,
Friherre Åkerhjelmj
77 • ^ "' i
Poppius J _-1
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim y
Stats-Secreteraren Grip.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i enlighet metl förut
fattadt beslut, upprättadt Förslag till Kongl. Majrts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående förökadt anslag för anläggande af en Vattenledning
till Carlskrona; Och täcktes Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, berörde Förslag gilla, och befalla, att Nådig Proposition, i enlighet
med detsamma, sådant det finnes vid detta Protocoll biiugdt, skulle
till Rikets Ständer i vanlig ordning expedieras.
Ex Protocollo
5 C. A. Sehell.
N;o 10.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den 11 Febr. kl. 7 e. m. '
KONGL. MALTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer angående afskrifning af
några Stats-Verkets fordringar hos Hospital's-fonden och Veneriska
Curliusen i Södermanlands samt Götheborgs och Bohus
Län. Gifven Stockholms Slott den 18 Januarii tSJf.
I anledning af Stats-Utskottets till Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag
afgifna Berättelse, angående verkställd granskning af 1825 och 1826
årens räkenskaper öfver Hospitals- och Barnhusfonden samt af Lazaretts
och
Curhus-räkenskaperna för 1826, hafva Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse af den 19 April i83o, anmärkt, hurusom, alltsedan år 1804, va
-
Kongl. Majit Nådiga Proposition Nio 10.
21
rit bland berörde fonds skulder år fiån år, under rubrik: Konungens ensaks
bötesmedelj balanceradt ett capital af r 1,533 R:dr 16 sk., för hvilket
blifvit hvarje år påförda 692 R.dr såsom ränta, hvadan till år 1827 utbalancerats
Capital r i,533 R:dr 16 sk. och såsom ranta ic;,5i5 R:dr 36 sk.
n r:st., eller tillhopa en skuld af R:dr 31,049: 4: 11.,'hvaremot, å andra
sidan i samma räkning upptagits, såsom fondens fordran, R:dr 5oq: 27: 3.,
hvilka äfven ar från år lupit oförändrade. Någon fullständig upplysning
om förhållandet härmed hade väl icke vunnits; men då det syntes vara
utan ändamål alt låta i räkenskaperna år från år balancera skulder och
fordringar af sådan beskaffenhet, som de ifrågavarande; så anhöllo Rikets
Ständer, det Kongl. Maj:t täcktes låta till påföljande Riksdag fullständigt
utreda förhållandet, på det att då mätte under pröfning och afgörande
komma, antingen någon fordran skulle, efter skeende liquid, godtgöras Statsverket,
eller ock afskrifning anbefallas; hvilken framställning Rikets Ständers
sedermera församlade Revisorer förnyat år i83o, då berörde skuld
stigit tili R:dr 31,741: {'■ n, samt år i832, då de uti samma tillstyrkan
instämt.
Uti häröfver infordrade och afgifna underdåniga utlåtanden har
Kongl. Seraphimer-Ordens-Giliet upplyst, att, sedan Kongl. Maj:t, genom
Dess Nådiga Förordning den 20 Januarii 1779, föreskrifvit, att böterna i
Rättegångs-Balken, der ej annorledes stadgadt funnes, samt alla andra böter
och vitén, hvilka efter Allmänna Lagen och serskilda Författningar, Domare
och Embetsman såsom deras ensak tillhörde, skulle gå till Konungen, och
då Serapliimer-Giltet hemställt, om icke alla dessa böter och vitén, undantagne
de till Carlshamns Stads Barnhus disponerade, såsom ännu icke till
något visst Kronans behof anslagne, mätte få till Gillet inflyta, till någon
förstärkning uti den till Gillets disposition ställda Allmänna Hospitals-,
Lazaretts- och Barnhusfonden;-så hade Kongl. Maj:t, genom Nådigt svar af
den 9 December 1779 tillåtit Gillet, att få ifrågavarande böter och vitén
tills vidare uppbära och så länge förränta, intill dess Kongl. Maj:t om deras
användande framdeles i Nåder förordnade. Af de således till Gillets
redovisning influtne Ensaks- och Vitesböter hade till Allmänna Hospitalsocli
Barnhusfonden blifvit, vid förefallna behof under åren 1796, 1797,
1798, 1799 och 1800 lånade 17,300 R:dr R:gs, hvilka, förvandlade till
Banco, utgjort det ifrågavarande Capitalet 1 r,533 R:dr 16 sk., hvarå räntan,
vid 1826 års slut, utgjorde iq,5i5 R:dr 36 sk. 11 r:st., eller tillsammans
den skuldsumma, 81,049 R:dr 4 sk. 11 r,, scm Revisorerne omförmalt.
Den deremot balancerade allmänna Ilospitalsfondens fordran hade
■11
Kongl. Moj.ts Nådiga proposition N:o 10.
uppkommit derigenom, att den ii Mars 1786 inlöstes med berörde Fonds
medel, för Ensaks- och Vitesbötes-Cassans räkning, en Riksgälds-Contorets
Obligation å 5oo R:dr, med derå upplupen ränta 12 R:dr 16 sk. 3 r., hvilket
belopp år 1788, med en skillnad i ränteberäkning af 37 sk:r, ökades till 5i 2
R:dr 43 sk. 3 r:st; men år 1793, genom insättning på origtig Bancoräkning
af 3 R:dr 16 sk, minskades till de 509 R:dr 27 sk. 3 r. Banco, som
ännu oförändradt balanceras allmänna Hospitals- och Barnhusfonden till godo.
— Genom Kongl. Brefvet den 28 November 1797 förordnades, att årliga
uppbörden af Ensaks- och Yitesbötes-medlen skulle ingå till Slats-Verket,
hvarifrån de derå anvisade utgifter äfven sedermera utgått. Men om
dispositionen af den hos Seraphimer-Gillet innestående behållningen, hvilken
slutligen utgjorde n,533 R:dr 16 sk., förordnades icke; och denna
skuld, till hvars betalning Allmänna Hospitals- och Barnhusfonden ej kunnat
sammanspara någon tillgång, har blifvit i räkenskaperna balancerad med
årlig ränteberäkning derå, jemlikt Kongl. Brefvet den 9 December 1779,
sorn stadgade, att Ensaks- och Vitesbötes-medlen borde förräntas.
Seraphimer-Gillet erkänner visserligen, att Stats-Verket här vore den
rätta fordringsegaren, men då allmänna Hospitals-inrättningen utgör af Statsförvaltningen
en del, hvilken, ehuru bidrag af den enskilda välgörenheten
ingått i dess fonder, dock, lika med andra förvaltningsgrenar, kunnat göra
anspråk på sina behofs fyllande af Stats-Verket, och då Rikets Ständer vid
1809 och 181 o årens Riksdag förklarat, att alla emellan Kronans publika
Verk före år 1809 gjorda försträckningar borde afskrifvas, i följd hvaraf
flera sådane afskrifningar i Nåder heviljats, såsom till exempel den af StatsVerkets
skulder till Vadstena Krigsmanshus- och Militiae-Boslälls-Cassorna,
enligt Kongl. Brefvet den 25 Maji 1824; så har Seraphimer-Gillet hemställt,
om de i liquiden emellan Ensaks- och Vilesbötes-medlens samt Allmänna
Hospitals- och Barnhus-fonderna balancerade poster ej måtte ur Gillets räkenskaper
få afskrifvas.
Kongl. Majit, som härmed till Rikets Ständer öfverlemnar den åslundade
utredningen af ifrågavarande ämne, vill, jemlikt Seraphimer-Ordens-Gillets
underdåniga framställning, härmed i Nåder föreslå, att Rikets Ständer
måtte dessa poster, sådane de nu i Räkenskaperna balanceras, låta afskrifva.
Sedan Kongl. Maj:t i Nådig Proposition af.den 19 November 1829
öfverlemnat till Rikets Ständer att, i förhållande till Curhus-Inrättningarnes
ställning och de tillgångar, som dädanefter kunde påräknas, bestämma
antingen Curliusens i Stockholms, Gottlands, Elfsborgs, Jern ilands, Södermanlands
samt Götheborgs och Bohus Län skulder till Stats-Verket, utgö
-
Kongl. Majlis Nddigit Proposition No to. a3’
rande tillsammans 11,487 Rd:r 3r sk. 2 r:st för erhållna förskott', borde
af Curhusmedlen gäldas, samt, i sådant fall, huru dermed skulle förhållas,
eller om afskrifning mätte beviljas; och Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse
af den 1 1 November 1829, svarat, att, enär Curhusafgiften i de Län,
hvarest dessa skulder ännu icke blifvit godtgjorde, ej erlades till högsta beloppet,
5 sk., utan blott med 3 till 4i sk., samt ersättning för ifrågavarande
fordringar jemväl till någon del ingått, Rikets Ständer funnit sig
icke kunna afskrifningen bevilja, utan förnyat deras underdåniga anhållan
om berörde medels återgäldande; så hafva, efter vederbörandes förständigande
och Sundhets-Collegii påminnelser derom, dessa skulder blifvit till
fullo betalda, utom
u) af Curhus-Directionen i Nyköping .
6,689: 6, 8.
och 6) af Curhus-Directionen i Uddevalla  2,943: 10.
Tillsammans g,632: 16, 8.
som å nyo äro till afskrifning i underdånighet anmälda.
a.
Angående den förra af dessa skulder, upplysa handlingärne, att, sedan
Landshöfdingen i Nyköping den 28 Januarii 1819 öfverlemnat en från
Directionen öfver Länets Lazarett och Cur-anstalter aflåten skrift, rörande
behofvet af förskott till serskilda Curhus i vestra delen af Länet, hvarest
hela hushåll, som förmäldes hafva 20 till 3o år varit lemnade utan nppmäiksamhet,
fortplantat smittan, hvarmed flera hundrade personer, från
70-åriga till späda barn, då skulle vara behäftade, och hvilka förskott Directionen
borde, sedan sjukdomen aftagit, återgälda genom den årliga Cassabehållningen
af de från Länet inflytande medlen; så hade Kongl. Maj:t,
etter inhemtande af Sundhets-Collegii och Stats-Contorels underdåniga yttranden,
d. 27 Mars 1819 bifallit, att Directionen finge af Medicinal-fondens
besparingar, efter behofvet, hos Stats-Contoret utbekomma 7000 R:dr, emot
åliggande för Directionen att, så snart, utan ändamålets förfelande, ske
kunde, återbetala förskottet af de årligen inflytande medel, hvilka Directionen,
till Veneriska smittans botande egde under sin disposition. Utom
dessa 7000 R:dr, erhöll Directionen ytterligare till Medicamenter n3 R:dr
1 sk. 4 r:st., men som å skulden sedermera afbetaldes 43a R:dr 42 sk. 8
r:st. influtna Auctionsmedel för sjukhuspersedlar, sorn år 1821 blifvit i Hufvudstaden
försålda; så utgjorde Direclionens derefter återstående skuld till.
Medicinal-fonden endast förberörde R:dr668g: 6: 8. — Sedan Landshöfdin
-
Kongl. Mnj:ts Nådiga Proposition N:o 10.
gen, till följd af Rikets Ständers ofvan omförmälde Leslut, blifvit om denna
summas betalning förständigad, hade lian den i5 Februarii i83i, med
Deputerade af Länets innebyggare, hållit ett sammanträde å Lands-Cancelliet,
då desse enhälligt förklarat, att, som de hvarken blifvit hörde öfver
den ifrågavarande utgiften, eller fått tillfälle bedöma förskottets behöflighet,
eller tillse, huruvida det blifvit till sitt rätta ändamål användt; så och då
de flere år godvilligt underkastat sig Curhus-afgiftens högsta belopp, för
att bringa Curhuset i syftesenligt skick, bestridde de att nu, efter mera än
io års förlopp, sedan förskottet meddelades, åtaga sig en betalnings-skyidighet,
hvars ifrågas.tällande de icke egt anledning förmoda.
Efter att häröfver hafva hört Sundhets-Collegium och Stats-Contoret
samt emottagit Seraphimer-Ordens-GilJets underdåniga hemställan, att ifrågavarande
förskott, 6,68g R:dr 6 sk. 8 r:st., måtte afskrifvas, helst det dermed
i Hvithella af Julita Socken upprättade sjukhuset ej varit anlagdt för
hela Länet, utan för vissa socknar, då andra deremot på egen bekostnad
inrättat och underhållit ett serskildt Curhus i Eskilstuna, hvilket ännu
fortfar; vill Kongl. Maj:t härmedelst i Nåder föreslå Rikets Ständer att berörde
afskrifning bevilja.
b.
De 2,493 Rdr 10 sk., som Uddevalla Curhus är Medicinal-fonden
skyldigt, hafva äfven för flera år sedan blifvit förskjutna. Till svar å Sundhets-Collegii
påminnelse om betalning, har Landshöfdingen den 17 sistl.
Junii anfört, att, ehuru Curhus-afgiften inom Länet utginge med högsta beloppet,
eller 5 sk. af hvarje mantalsskrifven person; så vöre likväl utgifterne
så betydliga, att intet eller ringa öfverskott blefve, till betäckande
af Curhusets skuld, ej allenast till Sundhets-Collegium, utan äfven till
Stats-Verket för 1,468 R:dr 8 sk., förskjutna ur Götheborgs Landt-Ränteri,
och hvilka, enligt långt för detta erhållna föreskrifter, böra godtgöras i
den mon Curhus-cassans tillgångar det medgifva. Någon afbetalning kunde
följaktligen, derest Inrättningen skulle motsvara sitt ändamål, icke göras på
flera år, utan afskrifning har blifvit i underdånighet begärd.
Vederbörande Embetsverk hafva öfver denna anhållan yttrat sig lika
som öfver den föregående afskrifningsfrågan, och Kongl. Majit öfverlemnar
den till samma afseende och åtgärd hos Rikets Ständer.
De till dessa trenne mål hörande handlingar skola varda vederbörligt
Utskott
Kongl. May.ts Nådiga Proposition N:o 10. a5
Utskott tillställde; och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl,
Nåd och ynnest städse välbevågen. Gifven som ofvan.
CARL JOHAN.
Aug. von Hartmansdorff.
Transsumt af Protocollet, hållet inför Kongl. Maj.t i Stats-Rådef,
vid Ecclesiastik-Expeditionens underdåniga föredragning, å
Stockholms Slott den 18 Januarii 1834-
Närvarandei
Hans Excellence Justi tias Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af IVetter st tult ,
Stats-fiåden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm ,
Ilerr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
HoL-Cancelleren Friherre von Schulzenheim ,
Stats-Secreteraren von Hartmansdorff.
Slats-Seereteraren uppläste i underdånighet till justering ett af hanem,
på Kongl. Majits höga befallning, förfäitadt Förslag till Nådig Proposition
lill Rikets Ständer, angående afskrifning af Allmänna Hospitals- ooh
Rat »husfondens skuld till Stats-Verket för uppburna Konungens Ensaks®ch
Yitesbötes-medel, äfvensom af Veneriska Curhusens i Södermanlands
»arnt Götheborgs och Bolms Län erhållne, men oersatte förskott af Statsmedel
och af Medicinal-fonden.
Uppå Stats-Rådets härtill i underdånighet afgifna enhälliga tillstyrkande,
behagade Kongl. Majit ofvannämnde Förslag, sådant det finnes Proåihang
tilt R, S. Vret. i834. * Sami. 1 A fäel, 2 Häfta- 4
2 6
Kongl. Ninius Nådiga Skrifvelse N;o n.
tocollet vidfogadt, i Nåder gilla och befallde, att, i öfverensstämmelse
dermed, Nådig Proposition skulle till Rikets Ständer i vanlig ordning öfverlemnas.
Ex Protocollo
Gust. Brandel.
N:o ii.
Ankom i afskr. till Exp. CJtsk. d. 12 Febr, kl. 7 e. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer j om ytterligare Statsanslag
för Armeens Pensions-Gassa j om dispositionen af AccordsReglerings-anslaget,
och om beläningsrätt å Accordsf orulens
Obligationer. Gifven Stockholms Slott desi 25 Januarii i834-
Sedan^Armeens förlidet år församlade Fullmäktige, jemte faltadt beslut,
dels om en förhöjd Pensions-stat i allmänhet, dels om tillökning efter
vissa grunder i blesserade Militairers pensioner, i underdånighet anmält
ej allenast Cassans behof af ytterligare statsbidrag, för att inomen kortare
tid, än annars vore möjligt, uppnå det åsyftade ändamålet af pensionernes
bringande till lika belopp med lönerne, som äfven innefattar den säkraste
garanlie för Armeens tjenstbarhet, än ock alt cassans tillgångar icke medgifva
vidare anslag till pensioner för blesserade, och af sådan anledning i
underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t ville lill Rikets Ständer göra Nådig
Proposition om beviljande af lämpligt anslag i nämnde afseenden; så
har Kongl. Majit i Nåder velat dessa frågor till Rikets Ständers behjertande
öfverlemna, öfvertygad, att Rikets Ständer deråt gifva ali den upp- -  marksamhet sakens vigt fordrat ; ankommande det på Rikets Ständer, att,'
Hvad beträffar den senare frågan, ti vilken Kongl. Majit funnit inskränka
sig till beredande af nödige medel för så dané Militairers pensionerande,
som hädanefter varda i krig sårade, antingen förordna om uppförande på
Allmänna Indragningsslat.en af ett till detta ändamål lämpligt anslag, att
vid inträffande behof ställas till Directionens Öfver Arméens Pfensions-Cassa
disposition, eller ock öka det nuvarande anslaget å Indragningsstaten för
hlesserade^Officerare^ och. Under-Officerare till' ett sådant till Kongl. Majits
Kongl, Majus nådiga Skrifvelse Nio n,
27
omedelbara disposition ställdt belopp, alt pensioner deraf äfven må kunna
tilldelas Militair-personer, som vid inträffande krig hädanefter kunna varda
blesserade.— Arméens Fullmäktige hafva äfven, i sammanhang med afgifvet
förslag till accordens inom Arméen amortering, hvarom Kongl. Majit
jemväl serskildt i Nåder förordnat, gjort underdånig anhållan om framställning
till Rikets Ständer derom, dels att Accords-fondens Styrelse mätte
tillerkännas rättighet, antingen att, emot framdeles återbetalning, få på en
gång lyfta det anslag af 100,000 Ridr, som Rikets Ständer, i och för regleringen
af accorden, såsom Creditiv redan anvisat på Riksgälds-Contoret,
eller ock att, om sådant icke kunde medgifvas, årligen tillgodonjuta räntan
å denna summa, efter fem för hundradet räknad, dels ock att accordsfondens
Obligationer må få belänas så väl af Directionen öfver Arméens Pensions-Cassa,
som af enskilde lill enahanda belopp och lika ränta, som för
de med Rikets Ständers garantie utfärdade Obligationer redan blifvit fastställde
eller framdeles kunna bestämmas; och har Kongl. Majit, enär, för
befrämjandet af Accords-regleringen och den i sammanhang dermed stående
amorteringen, som äro grundade på Kongl. Majits och Rikets Ständers
gemensamma erkännande af rättvisan af utgifne och fastställde aecoi-ds
återbetalande, inga lämpliga medel eller utvägar böra åsidosättas, samt Staten
för öfrigt icke kommer att till accords-regleringen gifva annat bidrag
än det ofvannämnde, velat, med understödjande af Fullmäktiges anhållan i
ena och andra delen, till Rikets Ständer öfverlemna alt härom ändamålsenligen
besluta.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Ärenden , hållet inför Hans
Maj.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms blott den 20 Januarii
i834-
N ä r v a r a n d e:
Hans Excellence Justilia; Stals-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Kans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gretve
af Wetterstedt j
A
Kongl. Majas Nådiga Skrifvelse N;o 12.
Sta ts-R åden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner j
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm ,
Herr Gretve Adelsvärd ^
Friherre Åkerhielm ,
Poppins j
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim_,
Stats-Secreteraren Grip.
Stats-Secreteraren uppläste lill justering elt, i enlighet med förut
fattadt beslut, uppsatt Förslag till Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse Atil.
Rikets Ständer om ytterligare Statsanslag för Arméens Pensions-Gassa,' om
dispositionen af Accords-reglerings-anslaget och om hcläningsrätt å Aeeordsfonderts
Obligationer; och täcktes Kongl. Maj:t, uppå Stats.Rådets underdåniga
tillstyrkan , berörde Förslag gilla, och befalla, alt Nådig Skrifvelse,
i enlighet med det samma, sådant det finnes vid delta Protoeoll bilagdt,
skulle till Rikets Ständer i vanlig ordning expedieras.
Ex Protoeoll*
C. A. Sehell.
N:o 1 3.
Ankom i afskrift till Exp Utsk. d. 12 Febr, kl. 7 «. 1».
KONGL. MAJAS
Nödiga Skrifvelse till Rikets Ständer> om eftergift af ett Danaarf
till förmon för Piteå Stad. Gifven Stockholms Slott den
6' Februari i iSJ.f.
Eli en till Kongl. 'Maj:t ställd skrift hafva Piteå Stads Magistrat
jemte Stadens Äldste underdånigst anmält, huruledes staden, som redan &r
i83o begynt att, i stället för det förra, af vådeld förstörda, Rådhuset,
uppfeja en ny Rådhusbyggnad, likväl sedermera, i anseende tili deri ut ■
Kongl, Majits Nådiga Skrifveri K:o 12.
29
i83o och 1331 årens svåra missväxter och felslagna fiske, jemte vidtagna
anstalter för Cholerasmittans utestängande förorsakade brist på nödiga- tillgångar
hos stadens redan förut obe medlade invånare, måst inställa det påbegynda
byggnadsarbetet, sorn i den nion fortskridit, att ej allenast grund
blifvit lagd, utan ock sjelfva stommen af huset vore uppförd och med
skurtak försedd, hvadan och då det nya Rådhuset snarligen borde åtminstone
med golf, dörrar och fenster förses, för att kunna motstå verkningarna
af regn och snö, men erforderlige medel till bestridande af kostnadenie
härvid saknades, hvartill staden ej eller kunnat anskaffa något publikt låneunderstöd,
stadens Magistrat och Äldste, som erhållit kännedom derom,
att Kongl. Maj:t, genom Dom af den 8 November i83o, förklarat, det ali
den egendom, Tullförvaltaren Olof Grans efterlemnade Enka Margaretha
Christina Blomberg efterlemnat, skall såsom Dana-arf Kongl. Maj;l och Kronan
tillfalla, underdånigst anhållit, det berörde Dana-arf, som af Magistraten
skall blifvit realiserad t och uppginge till Trehundrade Riksdaler Hanes,
måtte åt nämnde stad, hvarest Enkan Gran lefvat och dött, såsom
cii Nådegåfva anslås, att tiil den nya Rådhusbyggnadens fullbordande användas;
hvilken underdåniga ansökning Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Norrbottens Län med sitt underdåniga förord jemväl understöda.
Kongl. Maj:t vill, i anledning häraf, till Rakets Ständer i Nåder öfverlemna,
huruvida, på de af Piteå Stads Magistrat och Äldste anförda samt
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vitsordade skäl, ofvanherörde ansökning
bifallas.
Kongl. Maj:f förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 8 Februarii i83,j.
Närvarande :
Hans Excellence Justitia: Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Äiendena Herr Grefve
af Wetterstedt, .
3a
Kongl. Majus Tidigt Proposition. Nio i3.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärdj
Friherre Åkerhjelm_,
F. d. Presidenten Poppius j
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim _,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreleraren uppläste till justering ett, uppå Kongl. Majits förut
meddelade Nådiga befallning, uppsatt Förslag till Kongl. Maj:ls Nådiga
Skrifvelse till Rikets Ständer, om eftergift af ett Dana-arf till förmon
för Piteå Stad.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkande,
detta Förslag, som finnes Protocollet bilagdt, i Nåder gilla, och
Kongl. Maj:t befallde, att Dess Nådiga Skrifvelse i ämnet skulle, i enlighet
härmed, till Rikets Ständer under denna dag expedieras. Ut supra*
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
N:o i3.
Ankom i afskrift till Exp. Ulsk. den i3 Febr. kl 10 f. ra.
KONGL. MAITS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer _, rörande beskattning af
Tull-qvarnar samt Walk- och Stampverk fö/- andras betjenande
A Städers områden, samt frihet lill Tull-qvarnars anläggning
derstädes j utan lunder af åberopad minskning i redan
varande Qvarnars inkomst. Gifven Stockholms Slott den
18 Januari i i8J/f.
Hos Kongl. Maj:t har Dess och Rikets Kammar-Collegium i underdånighet
framställt, hurusom Tull-mjölqvarnar å Städers områden, dels
esomoftast, ur den synpunkt, alt de allmänna föreskrifterne om Tullqvar
-
Kongl, Majus Nådiga proposition N:o i3. 3i
nars skattläggning endast hade afseende på Qvarnar å landet, fått, med
frihet från räntas utgörande till Kronan, anläggas, dels understundom blifvit,
efter berörde föreskrifter, sådan ränta åsatte, i anseende hvartill oell
då i öfrigt frågor om anläggning af dylika Qvarnar i siäderne behandlades
olika mot å Landet, bemälde Collegium ansett sig böra fästa Kongl. Maj:ts
Nådiga uppmärksamhet på behofvet af något allmänt stadgande, rörande så
väl Tullqvarnars i städerne beskattning, som ordningen för beviljandet af
dylika anläggningar derstädes, på det de olikheter, som vid sådane måls
behandling hittills egt rum, derigenom må komma att upphöra.
Kongl. Maj:t, som, vid pröfningen häraf, funnit någon serskild föreskrift
om Tullmjöl-qvarnars i siäderne skattläggning, eller om deras befrielse
derifrån, icke vara meddelad, har af hvad Kammar-Collegium anfört
och de upplysningar, som från Kongl. Majrts samtlige Befallningshafvande
blifvit infordrade, inhemtat, att dylika Qvarnar i flera Rikets Städer,
i följd af det allmänna stadgandet om räntas utgörande till Kronan
af sådane Verk, blifvit tid efter annan skattlagde, då deremot i andra Städer
räntefriheten vore i Städernes privilegier, eller genom serskilda Resolutioner
och Förordnanden stadgad, i några åter en sådan räntefrihet, utan
veterlig anledning dertill, ålnjötes, och äfven på vissa ställen, utan att
motsvarande afgift till Siäderne utgöres. Likaså vöre icke eller närmare
uttryckt och bestämdt, huruvida, vid frågor om Tull-qvarnars anläggningar
å Städernes område, de i allmänhet för tillåtelsen härtill gällande Författningar
skulle i allo tillämpas, så att äfven intrång i förmalningsrätten för
redan varande Tull-qvarnar, och behofvet af nya skulle härvid tagas i betraktande,
hvarföre ock olika härutinnan förfarits, då någorstädes full frihet
i anläggningsrätten idelina del varit medgifven. Vid sådane förhållanden,
har Kongl. Majit, på sätt Kammar-Collegium i underdånighet framställt,
funnit lämpligt och nödigt, att bestämda föreskrifter härutinnan, till
behörig rättelse för vederbörande, meddelades; och Kongl. Majit har härvid
ansett! 1:0 att då icke någon Författning från ränta till Kronan i allmänhet
befriar i Siäderne anlagde Tullmjöl-qvarnar, hvilka äfven på åtskillige
ställen betjena omkringliggande landet med dess säds förmälning, hvarföre
ock tid efter annan sådane qvarnar blifvit skattlagde, så borde ock desse
qvarnar underkastas skattläggning efter gällande Författningar, eller, hvad
som synes lämpligare, en förhöjd Bevillning, på sätt Rikets Ständer, angående
Beskattningen af Sågar samt Valk- och Stampverk, till afsalu eller för
andras betjenande, vid sista Riksdag förordnat, dock med undantag för de
Städer, der, på grund af serskilda privilegier, Kongl. Resolutioner elier
3*
KongU Majit i Nådiga Proposition N:o i3.
andra beliörige Förordnanden, befrielse derifrån kunde finnas böra ega
runi; och hvilket för hvarje Stad, vid dercra uppkommen fråga, på behörig
pröfning skulle bero; börande den föreskrift, som härom varder meddelad,
afven på redan i Städérne befintlige oskattlagde Tullmjöl-qvarnar,
gom efter förenämnde grund äro afgifter underkastade, tillämpas, enär den
omständigheten, alt desse qvarnar icke redan blifvit skallfogde, syntes icke
skäligen böra verka till ständig befrielse från en afgift till Kronan, som eljest
bordt dem åligga; och 2:0 att, enär anläggningsrätten af qvarnar i Städerne.
, då icke vatten-uppdämning eller annan deraf uppkommande skada
åstadkommits, på åtskillige ställen varit fri och förhållandet härutinnan,
hvad desse qvarnar angår, är skiljaktigt från det å landet, något hinder
för nya qvarnars anläggning för städernes behof i de städer, der ränta
till Kronan af qvarnarne bör utgöras, eller obehindrad frihet i anläggningen
hittills egt rum, icke må anses uppkomma af åberopadt intrång i de
redan befintlige qvarnarnes inkomst. Enär likväl förevarande ämne bade
egenskap af en beskattningsfråga, vill Kongl. Maj:t densamma härmedelst
till Rikets nu församlade Ständer öfverlemna, och derjemte, då frågan om
skattläggning af Tull-såg-qvarnar samt Valk- och Stampverk för andras betjenande
å städernes område i ett sammanhang härmed bör behandlas,
jemväl i Nåder föreslå, att de sådane bland desse Inrättningar, som antingen
redan finnas och äro oskattlagde, eller hädanefter anläggas, och, efter
de ofyanuppgifne grunderna rörande Mjöl-qvarnars skaltläggande böra
utgöra ränta till Kronan, skola, på sätt Rikets Sländer vid sistförflutne
Riksdag rörande nya Sågqvarnars samt Valk- och Stampveiks beskattning
i allmänhet beslutat och i Bev i i 1 nings-F ö rordn i nge n finnes upptaget, till
afgifter till Kronan beräknas.
Kongl. Maj:t, som låter de lill della mål hörande handlingar till
vederbörande biskutt öfve; lemna'-. föi blifver Rikets Ständer med ali Kongl.
Nåd osli ynnest välbevågen. Datum ut supra,
CARL JO HA1Y.
M. G. Danckwardt.
Utdrag
Kungl. Majus Nådiga Proposition N:o i3.
.33
Utdrag af Prolocollet öfver Kammar-Är enden, hullet inför Hani
Majit Konungen, uti Stats-RAdet A Stockholms Slott den 18
Januarii i834-
Närvarande:
Hans Excellence Justitias Stats-Ministem Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt,
Siats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Äkerlijelin ,
Poppius ,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
St a ts-Secr e te r a ren Danckwardt.
Stats-Secreteraren uppläsle i underdånighet till justering ett, till följd
af Kongl. Majrts förut meddelade Nådiga beslut, författadt Förslag till Kgl.
Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer, rörande beskattning af Tollef
varnar samt Valk- och Stampverk för andras betjenande å Städers områden,
samt frihet till Tullqvarnars anläggning derstädes, utan hinder af
åberopad minskning i redan varande qvarnars inkomst.
Kongl. Majit täcktes, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
berörde Förslag, sådant det finnes Protocollet bilagdt, i Nåder gilla, och
befallde, att Dess Nådiga Proposition tili Rikets Ständer skulle i öfverensstämmelse
dermed expedieras.
Ex ProtocoIIo
Knut von Troil.
Kiliana till R. S, Pi tt, r 334. I Sami, 1 Afd, sv.drn Hdfstt
-
5
n
Kongl, Majus Kddiga Skrifvelse Ar;o 14.
N:o 1.4,
Ankom i afskr. lid Exp. Ulsk. dén s3 Febr. kl. 10 f. m.
KONGL. MAJsTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer , angående frågan om Båtsmanshållets
jemnare fördelning Städerne emellan; Gifven
Stockholms Slott desi s5 Januari i i834-
Seclan Kongl. Majrt under elen 21 Februarif 1829 låtit meddela Rikets
då församlade Ständer ett upprsittadt project till rättvisare oell jemnare
fördelning af Städernes Båtsmanshåll, med bibehållande af dess närvarande
numeraire på det hela, samt Rikets Ständer, efter öfverläggningar
i ämnet, genom underdånig skrifvelse den 17 Mars i83o, dels framställt
deras åsigter om angelägenheten alt vidtaga åtskilliga för en sådan reglering
förberedande åtgärder, såsom ny uppmätning, refning och skattläggning af
all Städernes oroterade jord, dels uppgifvit de grunder, hvilka ansetts dervid
bora följas och af vederbörande iakttagas vid utarbetningen af ett förnyadt
underdånigt förslag lill fördelning af ifrågavarande Båtsrnanshållsskyldighet,
hvilket förslag Ständerna anhållit måtte varda vid blifvande
Riksmöte dem förelagdt, till den åtgärd Regeringsformens 80 §. föranleder,
li va remed ler tidj enligt Rikets Ständers tillika gjorda underdåniga hemställan,
en provisorisk jemkning och fördelning af delta städernes onus kunde,
till de mest betungades lindring, genast vidtagas; så har öfver samma underdåniga
skrifvelse, genom Nådig Remiss af den 29 Mars i83o, utlåtande
blifvit infordradt från Förvaltningen af Sjö-Ärendena samt Kammar- och
Commerce-Collegierne, hvilka Embetsverk lill följd häraf, uti gemensamt
underdånigt betänkande den 3o November i83a, icke allenast redogjort för
handläggningen af detta vigtiga, mål, ulan oek ådagalagt den betydliga tidsutdrägt
och kostnad, som de af Rikets Ständer föreslagna förberedande åtgärder
komrne att förorsaka, äfvensom de flere svårigheter ändamålets vinnande
på denna väg skulle möta; hvaremot Förvaltningen och Collegierne,
på andragne skäl, trott sig böra i underdånighet uppgifva en annan utväg
att afhjelpa ojemnhelen i förevarande beskattning, som, enligt billighet och
sakens natur, borde på en gång omfatta Städernes jord, deras hus och tomter
samt borgerliga näringen och rörelsen derstädes.
Denna utväg skulle beslå deruti, att fördela Städernes samfälda Båtsmanshåll
på deras innehafvande jord, på hus och tomter samt på borger
-
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse AT:o 14.
lig rörelse efter beviliningsgrund. Ifrån beloppet af den bevillning, beräknad
i medeltal från 1827 lill och med i83r, sorn nu af ali stadsjorden
i Riket erlägges, skulle då först afdragas den bevillning, som utgår så väl
af sådan oprivilegierad stadsjord, hvilken redan är till ordinarie Soldats-eller
Båtsmans-rotering på landet indelt!, som af den Kyrkor, Ecclesiastike och
Civile Fjenstemän samt Fromma Stiftelser anslagne, jemte annan privilegierad
jord, som är af natur och egenskap, att icke böra draga ordinarie utan
blott extra rotering, å hvilken jord, jemte derföre, enligt Taxerings-längderne,
påförda bevillnings-afgifter, serskilda förteckningar för hvarje stad
borde genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg upprättas samt till
Förvaltningen och Collegierne insändas.
Sedan derefter sig visat till hvad värde den återstående oprivilegierade
jorden inom hvarje stad, som ännu är oroterad, blifvit till bevillningstaxering
uppskattad, jemte derföre belöpande Bevillning, och bevillningssumman
sålunda blifvit gifven, som i medeltal under nyssnämnde fern år
utgått af all den oroterade oprivilegierade stadsjorden, så skulle först den
för hela Riket fastställda Båtsmans-styrkan,. 886 man, fördelas på all Rikets
stadsjord, hus och stadstomter samt borgerlig rörelse och näring, i det
förhållande, som dessa, hvar för sig sammanräknadt, utgöra bevillning, och
derefter, hvad af nämnde Båtsmansstyrka efter den allmänna fördelningen
belöpte på stadsjorden, fördelas på hvarje stad i det förhållande, sorn dess
Bevillning af stadsjorden förhölle sig till alla städernes gemensamma bevillning
af deras oprivilegierade och oroterade jord, på hvilket sätt andelarne
i Båtsmanshållet för hus och tomter samt borgerlig rörelse äfven borde
uträknas och hvarje stad påföras;, dock med iakttagande, der brutna tal förekomme,
att de jemkades till rediga bråk, samt ovilkorligen för städerne
i ett och samma Län till helt rotetal; och finge det på städerne ankomma,
att vid hvarje Riksdag bos Rikets Ständer göra anmälan om den förändring,
hvartill städernes stigande eller sjunkande välstånd, eller andra
omständigheter kunde föranleda.
Hvad sålunda, i afseende på de'olika åsigterne om lämpligaste methoden
för tillvägabringandet af en snar reglering med Städernes Båtsmanshåll,
på ena och andra sidan förekommit, äfvensom hvad Stats-Conloret,
uti infordradt serskildt utlåtande den 26 sisth September, i underdånighet
andragit, rörande inflytandet på .Stats-Verkets intrader, i fall af en
provisionel lindring i vissa städers Båtsmanshåll, utan motsvarande tillökning
i en sådan tunga för andra städei , liar Kongl. Maj:t till noggrannt
öfvervägande! lörehaft, dervid det icke kunnat undfalla Kongl. Maj:t, huru
-
Kongl. Maits Nådiga Skrifvelse Nio 14.
ledes betänkliga hinder och svårigheter, ej mindre i afseende på vederbörandes
derunder beroende rätt, än å en oundviklig tidsutdrägt, nrötte den
af behofvet påkallade regleringen af städernes BåtsmasnshåU, om densamma
skulle företagas i den ordning och på det sätt, Rikets Ständer i underdånighet
föreslagit. Men då deremot det af de förvaltande Verken nu i
underdånighet härom framställda förslag, i Kongl. Majcts tanka, icke allenast
vore på naturlig billighet och rätt grundadt, ulan ock i verkställig^
heten lättare att utföra och således inom en kortare tid ledande till det
åsyftade resultatet, vill Kongl. Majit lill Rikets Ständer nu öfverlemna det
förnyade förslag till ifrågavarande reglering, de förvaltande Verken afgifvit,
med Nådigt lillkännagifvande, det Kongl .Majit, för sin del, finner detsamma
böra för regleringen tagas-till grund, och alt sålunda, i händelse
förslaget äfven vinner Rikets Ständers bifall, Kongl. Majit derom förväntar
deras underdåniga svar, för att sedermera verkställigheten deraf i Nåder
befordra.
Beträffande åter frågan om interimsreglering af städernes Båtsmanshåll,
anser Kongl. Majit densamma så mycket hellre för det närvarande
böra förfalla, som, enär den lindring vissa Städer i enlighet dermed kunde
komma att vederfaras, icke kan eller bör hvälfvas på andra städer, innan
fullständigt ulredt blifvit, hvad tillökning i nu dragande Båtsmanshåll
de kunna och böra vidkännas, densamma alltså icke kunde ega rum utan
förminskning i den såsom Sta tsintrad påräknade inkomsten af städernes vaoanceafg
ift, samt i allt fall, i händelse af Rikets Ständers antagande af Collegiernes
nu afgifna förslag till definitiv jemkning i städernes Båtsmanshåll, icke serdel
es på tiden kan utdraga, innan den hinner till slut befordras, och således
den lindring, som vissa städer derigenom berndes, kan deni tillgodokomma.
Do till målet hörande handlingar skola vederbörande Utskott varda
tillställde.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN..
C G. Grip.
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N'.o i5.
37
Utdrag af Prötocollet ofver Krigs-Ärendeny hållet inför Hans
Majit Konungen i Stats-Rädet ä {stockholms Slott den A>
Januarii i83f.
Närvarande:'
Hans ExcelTence Justil i ae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblads
Hans Excellence Stals-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt j
J i
Stäts-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner_,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielmj
Herr Grefve Adelsvärd
Fr i 11 e rre Jkerh jelin _,
Poppius_,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim_,
Stats-Secreteraren Gripj
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i enlighet med förut
falladt beslut, upprältadt Förslag till Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer angående frågan om Båtsmanshållets jemnare fördelning Städerne
emellan; och läcktes Kongl. Majit, uppå Sluts-Rådets underdåniga
tillstyrkande, berörde Förslag gilla, och befalla, att Nådig Skrifvelse, i enlighet
med detsamma, sådant det finnes vid detta Proloeoll bilagdt, skulle
till Rikets Ständer i vanlig ordning expedieras..
Ex Protöool!»
G. A. Sebell.
3*
Kongl. Mojas Nådiga Proposition Ar o i5.
N:o 15.
Ankom i afskrift till Exp. Utsk. d. i3 Febr. kl. le f. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående lindring i vi/koren
för begagnandet af det utaf Rikets Ständer till återuppbyggande
af Staden Rörås anslagJie låneunderstöd. Gif ven
Stockholms Slott den 8 'Februarii tSii.f.
Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift hafva innevånarne i staden
Borås underdånigst anmält, hurusom vilkoren för det af Rikets Ständer vid
sisla Riksdag lill återuppbyggande af nämnde stad anslagne låneunderstöd
icke vore lämpade efter stadens innevånares förmåga att desamma uppfylla.
Rikets Ständer hade nemligen anvist lill stadens nya planläggning och gatureglering
10,000 R:dr, och till uppförande af publika byggnader 15,00o
R.di , emot j piocenls ärlig ränta och frihet under 10 år, räknade från den
1 Januarii i83o till och med år i83p, för afbetalning å Capilalet, men
derefter åliggande 10 procents årlig afbetalning, jemte förut stadgad ränta,
så att hela länet skulle vara inbetaklt inom i84,Q års slut, samt lill uppförande
af privata byggnader 60,000 R:dr, emot 5 procents ränta och 5 års
afbelaJningsfrihet, men derefter. 10 procents årlig afbetalning, så . ali hela
länet blelve inom 1844 års slut inbetaldt. Stadens innevånare hafva, iförberörde
skritt, yttrat den farhåga, alt, derest enahanda vilkor komme att
foi tfaia, beiöidc lån, i stället för att underlätta stadens innevånares bemödanden
för dess uppkomst, tvärtom skall undergräfva sjelfva kraften,
att dessa bemödanden till innevånarnes framtida bergning använda.
lill ådagaläggande of stadens ännu fortfarande, beklagansvärda ställning
, oaktadt det erhållna låneunderstödet, hafva stadens innevånare, med
tillkännagivande, att, vid utdelningen af byggnadslånen, hälften emot hvaije
byggnads brandförsäkringssumma blifvit bestämd såsom maximum, tillika'
underdånigst anfört: att de nybyggde husen uppgå till tredubbel-.kostnad
emot hvad såsom lån dertill af allmänna medel beviljats, hvilket förhållande
förutsatte, att de för enskilda rörelsen erforderlige capital, oberäknade
betydliga, hos privata upptagna lån, äro använde på dessa egendomar;
att 12- J om ter ännu stå öde; att, då sådane understundom utmätningsvis
utbjudas till godtgörande af de för dem belöpande, obelalde utskylder,
försäljningsprisen sällan öfverstege 5 R:dr, men oftast köpare saknades, i
Kongl. Nadina Proposition No i5.
hvilken senare händelse de utbjudna tomterne t i 11 folie staden; a,tt- bidragen
till Slads-cassan, i anseende till dennas skuldsatta tillstånd, och deraf
föranledde räntebetalningar måst okas långt utöfver hvad tillförene egt
pum, hvilket åter haft den menligt verkan, att, under loppet af de tvänne
senare åren , liera af stadens betydligare skattdragande medlemmar uppsagt
deras burskapsrätt, samt antingen nedlagt sin rörelse eller aillyttat tili annan
ort, för att densamma der fortsätta.
I anledning af "stadens innevånares tillika gjorda underdåniga anhållan,
vill Kongl. Maj:t härmedelst till Rikets Ständers bepröfvande och till
det afseende, sorn af de. för staden förekommande, serdeles bevek liga omständigheter
påkallas, framställa de af sökanderne uppgifna medel, hvarigenom
staden, efter deras förmenande, skulle kunna räddas från befarad
upplösning, nemligen:
1:0. Eftergift och afskrifning af de 10,000 R:dr, hvilka utur Riksgälds-Contoret
blifvit åt staden långifne,-till fulländande af dess nya planläggning
ined gatureglering, hvars verkställighet Sökanderne ansågo leda icke
allenast till stadens betryggande för olyckor af så förstörande egenskap,
som de inträffade, utan ock till Statens fredande från äfventyret af de uppoffringar
och förluster, som deraf vanligen följde ;
2:0. Räntans nedsättning till 3 procent å det nya eller 5-procents
lånet, så väl för allmänna, som enskilda byggnader, allt i likhet med hvad
i afseende på clet äldre eller 3-procents lånet är gällande; och
3:o. Ytterligare förlängning af tiden för den lindring och befrielse,
som, enligt nu gällande Bevillnings-Förordning, eger rum för Borås stad,
eller ock stadens förflyttande i 4;de Classen, intill dess stadens iirnevånar#
hunnit inbetala sina allmänna lån.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Dalum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
4*
Kongl. Majas Nådiga Proposition N\o i5.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden _, hullet
inför Hans Majrt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 8 Februarii f834-
*
N ä r v a r a n d e:
%
Hans Excellence Justitia Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad j
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärenden? Herr Grefve
af 1Vetterstedt L,
Siats-Råden:
Hans'Excellence Herr Grefve Mörner.3
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm j
Herr Grefve Adelsvärds
Friherre Åkerhjelm j
Poppius j
Hof-Cancelleren Friherre v. Schulzenheim j
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, uppå Kongl. Majrts förut
meddelade Nådiga befallning, uppsatt Förslag till Kongl. Majlis Nådiga
''Proposition till Rikets Ständer, angående lindring i vilkoren för begagnandet
af det utaf Rikets Ständer till återuppbyggande af staden Borås anslagna
låneunderstöd m. m.
Kongl. Majrt täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkande,
detta Förslag, sorn finnes Protocollet hilagdt, i Nåder gilla; och
Kongl. Majrt befallde, att Dess Nådiga Proposition i ämnet skulle, i enlighet
härmed, till Rikets Ständer under denna dag expedieras. Ut supra,
Ex Protocolla
S. G. Schyberg.
STOCKHOLM, 1834; hos J. A, Wallbo*.
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 16,
N:o 16.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den i5 Febr. kl. 3 e. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Pr o/josi t ion till Rikets Ständers Stats-Utskott ^ angående
försäljning till skatte af de till Ekeplantering ansi agne Bispmotala
Kungsgård och tvänne under IVisingsborgs Kungsgård
lydande hemman samt inköp för Ekeplantering af jord «
Wisingsö. Gifven Stockholms Slott den 18 Janiuirii i834■
"V id sista Riksdag hade Rikets då församlade Ständer, i deras, med
anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition, rörande en förändrad disposition
af Ekeskogarne i Riket, den i<j Augusti 1829 aflåtne underdåniga
Skrifvelse, bland annat förklarat, att en lill arealen viss bestämd jordrymd,
helst i Rikets sydligare delar skulle för fiåmliden afses, att efterhand till
ekeplanteringars verkställande för Kronans räkning, för af Rikets Ständer
anslagne medel, användas, och att till en början sådane Kungsgårdar, Kronoparken’
och Krono-allmänningar, som funnos för ändamålet tjenlige, och
voro eller bletvo disponible, skulle härtill af Kongl. Majrt få begagnas, med
Kongl. Majrt dervid iemnad rättighet att, efter laglig uppskattning å ömse
sidor, utbyta större eller mindre del af den Kronan tillhörande och för
ekeplantering bestämda jord, emot annan joid, tillhörig enskild man, som
dertill samtyckte, då ett sådant utbyte vore nödigt, för att åt planteriugarne
gifva en sammanhängande sträcka och tjeniiga gränser.
Da Kongl. Maj.T, efter från vederbörande afgifne underdånige utlåtanden
och inhemlade närmare upplysningar i ämnet, den 28 October i83o
lill pröfning företog hagan, rörande den beslutna ekeplanteringens verkställande
för Kronans räkning, förordnade Kongl. Majrt, bland annat, att,
fastän Rikets Stander föreslagit ekeplanteringens påbörjande vid Bispmotala,
i Östergöthland belägne Kungsgård, såsom elen först arrendelediga Kronolägenheten,
böljan med ekeplantering likväl så mycket hellre borde göras
vid \ isingsborgs, dertill af Dirf deuren för Skogs-Institutet föreslagne Kungsgård,
hvilken till Kronans disposition Midfastan 1802 återfölle, som, jemte
del alt Rikets Ständer, hos hvilka denna lägenhet ej varit il rågaställd,
medgifvit oinskränkt val af local inom Rikets sydliga Landskap, till skäl
Bihang sill /’. T. Tro.'. 1834- 1 Sami. 1 Af dä. ±
3:dje Häftet.
a
Kongl. Mnj:ts Nådiga Proposition N:o 16;
derföre fbrekomme, att, enligt hvad bemälde Directenr om växtligheten på
"Wisingsö anfört, ekträdets mognad lili sköld derstädes vore att förvänta
20 till 3o år förr än i Östergöthland, samt alltså olägenheten af det mindre
betydliga dröjsmål i anläggningens början, sorn genom Wisingsborgs
senare tillträde, än BispmotalaS, uppkomme, af den tidigare skörden mångfaldigt
öfvervägdes; att således den Styrelse öfver ifrågavarande anstalt, som
Kongl. Majit jemväl under sistnämnde dag i Nåder utsett och tillförordnat,
borde i (örberörde afseende emottaga Wisingsborgs Kungsgård, då den om
våren 1882 lill Kronan afträddesj men att Bispmotala Kungsgård, hvars
afkastning, i följd al Rikets Ständers Beslut, komme att användas till understöd
för ekeplanterings-cassan, intill dess ekeplanteringen der vidtoge,
skulle af Styrelsen förvaltas, på sätt Kongl. Majit, efter Styrelsens afgifvande
Förslag, ville förordna.
Uti en till Kongl. Majit den 29 sistl. Oclober aflåten underdånig
skrifvelse, har Ekeplanterings-Styrelsen, bland annat, anmält, hurusom Styrelsen,
vid inhemtad närmare kännedom om beskaffenheten af jorden, så
väl å Wisingsö, sorn Bispmotala Kungsgård, funnit den förstnämnde, med
ganska få undantag, vara tjenlig till ekeplantering, då deremot på sistnämnde
ställe högst få fläckar dertill voro duglige; att vid Bispmotala de der
växande ekar visat spår lili innanröte vid tjo a 5o års ålder, och voro nästan
alla lopptorra innan de hunnit 80 till 90 år, jemte det alt växten vore
ganska trög; och att under Wisingsborgs Kungsgård, lydde 2ine på fasta
landet i Grenna socken belägne hemman, Lönnemålen och Eskemålen, om
£ mantal h vartdera, hvilka voro till ekeplantering alldeles otjenlige; i anledning
hvaraf, och då deremot sådan jord, sorn för ekeplantering är användbar,
till största delen funnes på Wisingsö, Styrelseh i underdånighet ansett,
att den påbörjade planteringen endast borde fortsättas på nämnde ö,
såsom egande alla de förmöner, hvilka för planteringens anläggning afsetts,
nemligen tjenlig jordmån, mildt klimat och närhet lill sjö, hvarigenom
transport kostnaden underlättades.
Enligt hvad Rikets Ständer medgifvit, skulle väl utbyten af den till
ekeplanlering anslagne jord få, emot annan enskild man tillhörig jord, verkställas;
men vid sådane utbyten mötte, enligt hvad Styrelsen anfört, de
svårigheter: att den jord, som skulle bortbytas, öfver- eller understege i
värde den, som skulle tillbytas, hvarvid således mellangift mäste ega rum,
©ch derpå Kronan merändels blefve lidande; att, Vid styckning af en
Kungsgård, den förlorade i värde, emot om den föryllrades i en klump;
att sällan lägenhet sig yppade att på en gång få så manga hemman på
Kongl Majus Nådiga Proposition Nio 16. 3
Wisingsö lediga, som svarade mot en Kungsgård; att då Kungsgården hade
åbyggnad för ett hushall, men skulle upplåtas till flere hemmansegare,
kostsamma nybyggnader måste göras för de öfrige; och att, da värderingar
och uppskattningar skulle egobytena föregå, detta förorsakade dels kostnader,
dels tidsutdrägt, hvarunder en annan köpare till den jord, sorn skulle
förvärfvas, kunde mellankomma. På dessa skäl har Styrelsen derföre i underdånighet
föreslagit:
1:0 alt ekeplanteringen finge uteslutande concenlreras på Wisingsö,
å den jord, som der kunde förvärfvas, men Bispmotala, såsom otjenlig,
icke dertill användas; 2:0 att hemmanen Lönnemålen och Eskemålen, såsom,
äfven härtill otjenlige, måtte genast lå försäljas, antingen emot det al åboerne.
å dessa hemman gjorde anbud af 5ooo R:dr R:gs, eller pa auction;
-3:oatt, likaledes till besparing i de contanta utgifterne, Bispmotala om ettårs
förlopp måtte få försäljas, efter skedd anmälan; och 4:0 att Styrelsen,
vid sig yppande lägenhet, mätte, dock likaledes efter skedd underdånig anmälan
och erhållen tillåtelse för hvarje gång, få köpa jord på Wisingsö för
de medel, som för de försålde hemmanen erhöllos, och i öfrigt för de medel,
som till ekeplanteringarne äro eller blifva anslagne.
Vid öfvervägande häraf har Kongl. Ma;jt, på grund af hvad Ekeplanterings-Styrelsen,
efter vunnen kännedom om förhållandet, i underdånighet
anfört, funnit Wisingsö, så väl i anseende till läge, som jordens beskaffenhet
och öfrige uppgifne förmoner, vara för ekeplantering en bland
de mest passande localer, som kan utväljas, och alt således angeläget är att
För detta ändamål söka efter hand bringa denna Ö under Kronans egande
rätt; men alt deremot Bispmotala Kungsgård, der Rikets Ständer ansett
början med denna plantering höra göras, såsom otjenlig, icke bör dertill
användas. Med anledning häraf och då, på sätt Ekeplanterings-Styrelsen
jemväl uppgifvit, nästan oöfvervinnehge svårigheter möta för verkställigheten
af de jorcl-utbyten emellan Kronan och enskilde, som Rikets Ständer, för
att vinna tjenlig jord till ekeplanteringen, medgifvit, så att föreses kan,
att ändamålet icke på sådant sätt kunde vinnas, utan att det enda lämpliga
vore, att Kronan försålde de för ekeplanteringen anslagne lägenheter,
sorn icke dertill lämpligen kunna användas, och deremot inköpte andra,
som fnnnos tjenlige, så vill Kongl. Maj:t, under den synpunkt, att eke.
planteringen för närvarande bör endast å Wisingsö fortsättas, hos Rikets
Ständer, genom deras Stats-Utskott, föreslå: 1:0 att Bispmotala Kungsgård,
sedan den blifvit behörigen skattlagd, likasom de under Wisingsborg
lydande, på fasta laudet belägne, äfven till ekeplanlering otjenlige hemmanen
4 Kongl. Majus "Nådiga Proposition Af:o 16.
Eskemälen och Lönnemålen, sedan Kronotionde blifvit dem åsatt, må
under skattemannarätt på öppen auction få försäljas till den, som derföre
erbjuder den högsta antagliga skatteköpeskilling, att med en sjettedel om
året på sex år erläggas; och 2:0, att för så väl de genom denna försäljning
inflytande skatteköpeskillingar, sorn de medel, hvilka i öfrigt för ekeplantermgenäro
eller blifva af Rikets Ständer anvisade, jord å Wisingsö må efter
band och i den mon den, efter afEkeplanterings-Styrelsen hos Kongl. Majit
skedd anmälan, emot lämpligt och billigt pris kan erhållas, af Kongl. Majit
inköpas, för att till ekeplanteringen användas.
Ekeplanterings-Styrelsens åberopade underdåniga skrifvelse varder till
närmare upplysning barbos bifogad; och Kongl. Majit förblifver Rikets
Ständers Stats-Utskott med all Kongl. Nåd och ynnest välbevågen. Datu**
ut supra.
CARL JOHAN.
M. G. Danckwardt.
Utdrag af Protocol/et öfver Kammar-Ärenden, hållet inför Hans
Majit Körningen uti Stats-Rädet ä Stockholms Slott deri it
Januarii >834-
Närvarande:
Hans Excellence Justitia» Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad ,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedt,
Stats-Rådeni
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Heri' Grefve Adelsvärd,
Kongl, Moj-Js Nådiga Skrifvelse Nio 17,
5
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Cancelleren Friherre vonschulzenheim,
Stals-Secreteraren Danckwardt.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet till justering ett, jemlikt
Kongl. Majits förut meddelade Nådiga beslut, författadt förslag till
Kongl. Majits Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stals-Utskott, angående
försäljning till skatte af de till ekeplantering anslagne Bispmotala Kungsgård
och tvänne under Wisingsborgs Kungsgård lydande hemman, samt
inköp för ekeplantering af jord å Wisingsö.
Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, behagade Kongl, Majrt
berörde förslag, sådant det finnes Protocollet bilagdt, i Nåder gilla, och
befallde att Dess Nådiga Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets
Ständers Stals-Utskott öfverlemnas.
Ex Protocollo
Knut von Troil.
Ankom i afskrift till E.xp. Utsk. d. 17 Febr. kl. 10 f. ni.
N:o 17.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Pakets Ständers Stats-Utskott, angående
uppförandet å Allmänna lndragnings-Staten af förre Conimendanten
i Warberg , Öfver ste-Lieutenanten Friherre J. K.
Bennets Commendants-arfvode ; Gifven Stockholms Slott den
2J Januarii i834-
Sedan Kongl. Majit i Nåder anbefallt demolition af Warbergs Fästning
och låtit lill andra ställen förflytta den derstädes förlagda garn izon
samt dervarande förråd, har det för Commendanlen å nämnde Fästning
= 6
Kongl. Mojas Nådiga Skrifvelse N-.o 17.
vidi sistförflutne Riksdag fastställde arfvode af Trehundrade Femtio R:dr,
jemte det för honom bestämda anslag tili skrifmaterialier, blifvit från Commendanls-Slaten
uteslutet. Meif som Kongl. Maj:t ansett Commendanten
i Warberg, Öfverste-Lieutenanten Friherre J. K. Bennet vara berättigad
att bibehålla berörde Cömmendants-arfvode äfvensom den elter Riksmarkegångspriset
belöpande tillökning deruti för de Tjugu Tunnor spanmål,
hvilka varit beräknade under den af honom förut innehafde Commendantslön;
så har Kongl. Maj:t, som deremot, efter Commcndants-tjenstens upphörande,
icke funnit skäl tillägga Friherre Bennet någon ersättning för dess
åtnjutna inqvartering oell anslaget till skrifmaterialier, i Nåder förordnat,
att ifrågavarande arfvode skulle, intilldess detsamma kunde å IndragningsStat
öfverflytt as, utgå af besparingarne å Riks-Statens Tredje Hufvudtitel;
och vill Kongl. Maj:t nu alltså till Rikets Ständer i Nåder öfverlemna, alt
detta arfvode, jemte omfönnälde tillökning för den under förra Comraendantslönen
beräknade spanmål, å allmänna Indragnings-Staten uppföra.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest välbevågen. Datum ut supra:
CJRL johan.
C. G. Gri/>.
Utdrag af Prntocollet ofver Krigs-Ärenden , hållet inför Hans
Majit Konungen i Stats-Rädet å Stockholms Slott den ä5 Januarii
1834.
Närvarande:
Hans Excellence Justitia' Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena] Herr Gretve
af IVotterstedt
Stats-Räden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke. ,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse N:o 18-
7
Herr Grefve Adelsvärd ,
Friherre Åkerhjelm ,
Poppius ,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim ,
Stats-Secreteraren Grip.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i enlighet med förut
fattadt beslut, uppsatt Förslag lill Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständers Siats-Utskott, angående uppförandet å Allmänna IndragningsStaten
af förre Commendanten ä Warberg, Öfverste-Lieutenanten Friherre
Bennets Commendanls-arfvode; och läcktes Kongl. Maj:t» uppå Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, berörde Förslag gilla, och befalla, att Nådig
Skrifvelse, i enlighet med detsamma, sådant det finnes vid detta ProtocolJ
bilagdt, skulle till Rikets Ständers Stats-Utskott i vanlig ordning expedieras.
Ex Protocollo
C. A. Sebell.
N:o 18.
Ankom i afskrift till Exp. Ulsk. den 17 Febr, kl. ro f. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Pakets Ständers Stats-Utskott, om uppförande
på Allmänna Indragnings-staten af en Capitainen vid
f. d. Regementet Royal Suedois, L. Stjernstam, beviljad löneersältning.
Gifven Stockholms Slolt den 25 Januarii 1884,
Sedan, i anledning af Rikets Ständers vid nästlidne Riksdag derom
gjorda underdåniga framställningar, Kongl. Maj:t, genom serskilda Nådiga
Bref af den 20 Januarii och den 7 April i83o, tillåtit, att Förste Majoren
vid f. d. Regementet Royal Suedois, Öfverste-Lieutenanten och Riddaren
de Mottoni samt Majoren vid nämnde Regemente Friherre C. G. Koskull
å Allmänna Indragnings-staten finge uppföras lili undfående af skillnaden
*
Kongl, Moje s N.ldiga Skrifvelse N:o 18.
emellan hvad Officerare af lika grad vid Kongl. Maj:ts f. d. Eget Värfvade
Regemente i lön innehaft, samt de expectance-arfvoden, hvaraf de Mottoni
och Koskull redan voro i åtnjutande, hvarigenom de erhållit lika löneformoner
med dem, de förut vid f. d. Regementet Royal Suedois uppburit;
har Kongl. Maj:t, uppå Capitainen och äldre Compagni-Chefen vid sistnämnde
Regemente Lars Stjernstams gjorda underdåniga ansökning em en
lika beskaffad löneersättning, beräknad från den tid utbetalningen af hans
löneförmonor vid Regementet upphörde, under den 2 Junii i83a, med tillämpning
ej mindre af de grunder, som blifvit följde vid den ÖfversteLientenanten
de Mottoni och Majoren Friherre Koskull i ofvanberörde måtto
tillerkände förmon, än af Kongl. Kungörelsen den 8 September 1824,
angående praeScriplionstid för anmälan af fordringar hos Stats-Verket, i
Kader tillagt Capitainen Stjernstam, Som, i egenskap af äldre CorapagniChef
vid Regementet Royal Suedois, uppburit Fyrahundrade Riksdaler årlig
lön på stat, den deremellan och ett expectance-arfvode af ett hundrade
femtio Riksdaler, hvaraf han, efter Regementets upplösning, kommit i åtnjutande,
belöpande skillnad, att med Tvåhundrade femtio Riksdaler! årligen,
från iSoc års början, af Allmänna Indragnings-statens besparingar
tills vidare utgå; och vill Kongl. Maj:t nu till Rikets Ständer i Nåder öfverlemna,
att denna löneersättning å nämnde Indragnings-stat upptaga.
Kongl. Maj:t förbli fver Rikets Ständers Siats-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest välbevågen. Datum ut Supra."
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Utdrag 'aj Protocollel öfver krigs-Ärenden, lull!el inför Hans
Majit Konungen i Stats-Radet a Stockholms Slolt den 25
Januarii iS3.j.
Närvarande:
Hans Excellence Justitia: Stals-Ministern Ilerr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stil Is-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af fVetterstedtj
Stals
-
Kongl. Mng.is N&lfga Proposition N',o rg. g
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörnerj
II ans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke_,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Gretve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm ,
Poppius j
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Grip.
Stats-Secreleraren upplöste lill justering ett, i enlighet med förut
fstladt beslut, uppsatt Förslag till Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till Rikets
Sländers Stals-Utskott om uppförande på Allmänna Indragnings-staten
af en Capitainen vid f. d. Regementet Royal Suedois L. Stjernstam beviljad
löneersättning; och täcktes Kongl. Majrt, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, berörde Förslag gilla, och befalla, att Nådig Skrifvelse, i
enlighet med detsamma, sådant det finnes vid della Protocoll bilagdt, skulle
till Rikets Ständers Stats-Ulskolt i vanlig ordning expedieras.
Ex Protocollo
C. A. Sebell.
N:o 19.
Antora i afstr. till Exp. Utsi. d. 17 Febr, bl. 10 f. m.
KONGL. MALPS
Nödiga Proposition till Rikets Ständers Stals-Utskott, angi vidi
Gommendanten å Carlshamns Castell, Capitainen Ren-ei.stjernas
efterleinnade Enka, Magdalena Hertzels! jernäs uppf tinande
till pension u Allmänna Jndragnings-staten. Gif ven StveJ*-  holms ilott den 25 Januarii t83/f.
Sedan, i anledning af den år 1817 vid Carlshamns Castell inträffaBihang
till R. S. Prot, ig?4. I Stimi, 1 Afl, ■ . 2
j.dje Häftet.
,o Kongl. Majts Nådiga Proposition N:o 19,
de olyckshändelse, att det af Commendanten derstädes, Capitainen Jesper
Benzelstjerna med dess hushall bebodda Commendantshuset, genom vådeld
afbrunnit och hvarigenom Commendanten, som sålunda blef i saknad af
boningsrum å Castellet och fördenskull nödgades bo i staden, fick vidkännas
ökade utgifter, Kongl. Majit under den 18 April 1821 i Nåder beviljat
honom personelt och såsom förbättring i dess sva»a lönevilkor, en summa
af Etthundrade femtio Riksdaler Banco årligen, frän och med sistnämnde
år och intill dess Commendantshuset å Carlshamns Castell blifvit åleruppbvggdt
; så och efter det Capitainen Benzelstjerna den 16 Augusti förlidet
år allidit, bar hos Kongl. Majit dess efterlemnade Enka, Magdalena
Benzelstjerna, uti en af General-Adjutanten för Armeen öfverlemnad och
med dess förord beledsagad ansökning, i underdånighet anhållit, att, enär
vid ofvannämnde olyckshändelse hela deras enskilda gemensamma förmögenhet
gått förlorad, under det mannens uppmärksamhet och omsorg varit
egnad åt räddandet af Kronans i ett närbeläget Kruthus förvarade betydliga
krutförråd och andra efFecter, hvilka genom hans rådighet undgått
förstörelse, Kongl. Majit, med Nådigt afseende så väl härå, som å den långa
tid af fyratiotre år, som mannen varit i tjenst, samt i anseende till sökandens
högst betryckta belägenhet med fem hemmavarande oförsörjda
barn och barnabarn, utan annan tillgång, än den för sex. personers underhåll
otillräckliga pension af Etthundrade Riksdaler, som sökanden hade att
förvänta från Armeens Pensions-Cassa, täcktes Nådigst tillåta, att de Etthundrade
femtio Riksdaler, hvilka år i8ar blifvit Capitainen Benzelstjerna
i lifstiden, såsom en årlig Iönforbättring, personelt tilldelade, och hvarå
således efterträdaren i tjensten icke kunde göra anspråk, än vidare lingö utgå
till den aflidnes Enka och Barn, såsom ersättning för det mannen i lifstiden
uppoffrat hela sin förmögenhet för att, såsom ofvan omför mäld t är,
rädda Kronans egendom.
Efter det Kongl. Majits och Rikets Stats-Contor underdånigt utlåtande
häröfver afgifvit, har Kongl. Majit denna underdåniga ansökning i
Nåder låtit sig föredragas, och vill, med fästadt afseende å de flerfaldig»
för sökanden förekommande bevekande skäl och omständigheter, lill Rikets
Ständers afgörande härmed hafva öfverlemnat, huruvida icke Enkan Benzelstjerna
må, lill erhållande af den utaf henne nu sökta pension, å Allmänna
Indragni ngss ta ten uppföras.
Den underdåniga ansökningen, jemte dit hörande handlingar, skola
till Rikets Ständers Slals-Utskott blifva öfverlemnade.
Kongl. Majas Nådiga Proposition N'.o 19. it
Kongl. Majit fbrblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med ali Kongl.
Nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Ärenden , lull let inför Hans
Maj:t Konungen uti Stals-Rådet å Stockholms Slott den s5 Januarii
i834-
Närvarandel
Hans Excellence Justitiae Ståts-Ministern Herr Grefve Rosenblad ,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Gretve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm ,
Poppius ,
Hol-Cancelleren Friherre v. Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Grip.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i enlighet med förut
fattad t beslut, uppsatt Förslag till Kongl. Majits Nådiga Proposition till Rikets
Ständers Stats-Utskott, angående Commendanten å Carlshamns Castell,
Capitainen Benzelstjerna® efterlemnade Enka, M. Benzelstjernas uppförande
till pension å Allmänna Indragnings-staten; och täcktes Kongl. Majit, uppå
Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, berörde Förslag gilla, och befalla,
alt Nådig Proposition, i enlighet med detsamma, sådant det finnes detta
Protocoll bilagdt, skulle till Rikets Ständers Stats-Utskott i vanlig ordning
expedieras.
Ex ProtocoIIo
C. A. Sebell.
STOCKHOLM, 1834; lias J. A. Walloch.
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition N.o 20.
N:o 20
1
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den 23 Febr. kl. 10 f. m.
KONGL. MAKTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer} angående förlängning i
ytterligare 10 år af de för en Pant-låne-inrättning i
hufvudsta den beviljade Jörmoner; Gifven Stockholms Slott
den 8 Februarii i834•
Sedan Rikets sist församlade Ständer beslutat, att den af GeneralAssistance-Contoret
i Hufvudstaden utöfvade låne-rörelse skulle år i832
upphöra att för Statens räkning bedrifvas, men tillika yttrat den önskan,
att denna lånerörelse måtte antingen af Stockholms Stads Styrelse,
eller af enskilde personer öfvertagas och fortsättas, i hvilket afseende
Rikets Ständer jemväl förordnat, alt en summa af Elthundradetusen
Riksdaler Banco skulle under vissa föreskrifna vilkor uti Riksgälds-Contoret
hållas Stadens Styrelse tillhanda, för att under en tid af 10 år,
räknad fränden 1 Junii i83a, räntefritt begagnas, samt Stockholms Stads
Drätsel-Commission hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält, att ifrågavarande
lånerörelse icke kunde, på hvad vilkor som helst, af Commissionen
förvaltas, men alt, i händelse densamma af enskild person öfvertoges,
Commisssionen erbjudit sig att, under 10 års tid, antingen lemna
ett visst hyresbidrag, motsvarande 5 procents årlig ränta å ett Capital
af 5o ä 60,000 R:dr Banco, eller ock hålla den blifvande Enlrepreneuren
någon passande local hyresfritt tillhanda; så har, uti en till Kongl.
Majit ingifven skrift, Secreteraren vid Öfver-Slåthållure-Embetet G. A.
Stridsberg i underdånighet förklarat sig villig att öfvertaga och bedrifva
ifrågakomne Pant-låne-inrättning', med den förbindelse och det syftemål,
som Rikets Ständer fästat vid anbudet af lånefonden, i hvilket
afseende Stridsberg i underdånighet framlagt, så väl ett förslag till Reglemente,
som en utveckling af planen för Inrättningen; hvarjemte han,
vid anbudet att öfvertaga och bedrifva meranämnde Låne-inrättning,
fästat det förbehåll, alt den egendom, som nu afGeneral-Assistance-Contoret
begagnas, skulle, med alla tillhörande byggnader, till honom för
ifrågavarande ändamål upplåtas.
Bihang till R. St. Prot. i834 1 Sami. 1 Afd. i
4-de Häftet.
2
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition N.-o 20.
I anledning häraf har Kongl. Maj:t infordrat Drälsel-Commissionens
utlåtande, dels huruvida Commissionen kunde, å Stadens vägnar, lemna
den garantie, hvilken Rikets Ständer fordrat, förden lill Pant-lånerörelsens
bedrifvande på 10 år räntefritt beviljade förlagsumman 100,000 Ridr
Banco, dels ock, oin icke det af Drätsel-Commissronen inköpte f. d.
Hessensteinska Huset kunde till Fullmäglige i Riksgälds-Contoret upplåtas
i utbyte mot det af General-Assistance-Contoret nu begagnade hus,
i händelse Fullmägtige på ett sådant utbyte inginge, och i detta fall,
den senare lägenheten få af Entreprerveuren för den nya Inrättningen
disponeras; hvarefter, sedan Drätsel-Commisionen, å Stadens vägnar, ingått
uppå alt lemna förrberörde garantie, samt, i afseende å frågan om
f. d. Hessensteinska husets utbyte emot det af General-Assistance-Contoret
nu innehafvande hus, för sin tiel förklarat sig finna ifrågavarande
utbyte så mycket mera angeläget, sorn sistnämnde hus vore för en större
Pant-låne-inrättning apteradt och i flera afseendcn för detta ändamål
tjenligast, Kongl. Majit, innan Stridsbergs anbud och det af honom
föreslagne Reglemente för den nya Pant-låne-inrätlningen till Nådig
pröfning företogs, till Fullmägtige framställt behofvet för nämnde Inrättning
att provisionell, till kommande Riksdag, få utbyta omförmälde
f. d. såkallade Hessensteinska huset emot General-Assistance-Contorets
nu begagnade local, samt derjemte äskat Fullmägtiges yttrande, huruvida
Fullmägtige funné sig kunna till berörde utbyte, emot tillika föreslagna
vilkor, samtycka; äfvensom Kongl. Majit, i sammanhang dermed, uppå
Stridsbergs derom gjorda underdåniga hemställan, till Fullmägtiges
öfvervägande och besvarande i Nåder hemställt åtskiflige af honom, i
afseende på verkställigheten af omförmälde Inrättning väckte frågor, i
följd hvaraf Fullmägtige, uti underdånigt utlåtande af den 7 Mars förlidet
år, förklarat sig kunna, på de af Fullmägtige tillika uppgifne vilkor,
samtycka till det af Drätsel-Commisionen, å Stadens vägnar, i underdånighet
tillstyrkta provisoriska utbytet af merbemälde egendomar,
äfvensom Fullmägtige, rörande de af Häradshöfdingen Stridsberg framställde
frågor, underdånigt yttrande meddelat.
Då Fullmägtige i Riksgälds-Contoret således, under vissa föreskrifne
vilkor, samtyckt till det föreslagne utbytet af Hessensteinska huset emot
gamla Assistance-Contorels hus, till provisionelt begagnande, intill förstblifvande
Riksdag, af Entrepreneuren för den nya Pantlåne-inrättningen,
och Kongl. Majit följaktligen icke funnit något hinder för ifrågavarande
Pantlåne-inrättuings trädande i verkställighet på de vilkor, somafStock
-
Kongl. Maj.-ls Nådiga Proposition No 20.
3
holms Stads Drätsel-Commision i sådant afseende blifvit bestämde, har
Kongl. Majit, under den aldra Junii förlidet år, i Nåder uppdragit åt
Secreteraren Stridsberg, alt på den af honom erbjudna säkerhet och enligt
uppgifne, af vederbörande godkände vilkor, tillvägabringa och under
Tio års tid bedrifva en, på det uppgjorda förslaget grundad Pantlåne-inrättning,
samt derjemte, under samma dag, i Nåder fastställt och
från trycket låtit utgifva serskildt Reglemente för denna Inrättning. Enär
likväl Stridsberg förmält sig ej kunna egna sin person, sin lid och sina
kralter åt en Inrättning af ifrågavarande beskaffenhet, utan att vara
försäkrad om dess fortfarande under längre tid, än blott ofvanberörde
Tio år, och Kongl. Majit, af Dess Öfver-Ståthållare-Embetes, den i3
sisth Januarii aflåtne underdåniga skrifvelse, inhemta!: att den nya
Pantlåne-inrättningen varit i oafbruten verksamhet sedan den öppnades
den i3 Augusti 1833; att den utmärker sig för ordnin g i fö rvaltningen
och fullkomligt uppfyller det dermed åsyftade ändamål; att icke blott
hela den af Rikets Ständer anslagna räntcfria fond, utan ock omkring
10,000 Ridr derutöfver, äro utlånta, samt alt denna, för hufvudstadens
fattigare innevånare oumbärliga inrättning ej kan ega bestånd, utan de
förmoner, densamma nu åtnjuter; alltså vill Kongl. Majit, enligt Secreteraren
Stridsbergs derom gjorda underdåniga anhållan, till Rikets Ständers
bifall härmed i Nåder framställa, att Entrepreneuren af merberörde|
Låne-inrältning må förklaras berättigad alt, under ytterligare Tio
års tid, räknad från den x Junii 1842, bibehålla den dertill redan anslagne
räntefria lånefond, med vilkor af inrättningens fortsatta bedrifvande,
enligt Reglementet, och af samma säkerhet för beloppet; äfvensom
att det provisoriskt ingångna husbytet må, såsom ömsesides förmånligt,
af Rikets Ständer gillas och bekräftas.
Kongl. Majit förblifver Hikels Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms
Slott den 8 Februarii 18S4•
4
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition N:0 ao.
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae-Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner.
Hans Excellence Herr Grefve Laget bjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhjelm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Poppius,
Friherre Åkerhjelm,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stas-Secreteraren uppläste till justering ett, uppå Kongl. Majrls förut
meddelade Nådiga befallning, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående förlängning i ytterligare ro år
af de för en Pantlåne-inrättning i hufvudstaden beviljade förraoner.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkande,
detta förslag, som finnes Protocollet bilagdt, i Nåder gilla;
och Kongl. Majit befallde, att Dess Nådiga Proposition i ämnet skulle,
i enlighet härmed, till Rikets Ständer under denna dag expedieras.
Ut supra.
Ex~ Protocollo
S. G. Schyberg.
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.o 71.
5
N:o ai.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den a3 Febr. kl. lo f. m.
KONGL MÅRTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående af Ständerne
i underdånighet tillstyrkt inställelse af all ny indelning till
ordinarie Knektehåll af oroterad jord; Gifven Stockholms
Slott den 18 Januarii i834-
Uti underdånig skrifvelse af den 28 October 1829 hafva Rikets
Ständer anhållit, dels att den af 1826 års Rolerings-Commissioner fÖreslagne
tillökning i ordinarie Knektehållet icke måtte till någon verkställighet
befordras, innan Ständerne, efter Kongl. Majlis Nådiga Proposition,
sig deröfver utlåtit, med den beslutande rätt, som genom 73 och
80 §§. i Regeringsformen vore Ständerne förbehållen, dels att, om sådan
verkställighet egt rum, den måtte genom Kortgl. Majrts Nådiga försorg
varda återkallad, äfvensom att jordegare icke måtte, genom underlåtenhet
att anföra besvär öfver Commissionernes åtgärder, alt ny ordinarie
rotering ålägga, anses hafva sådan rotering sig åtagit, eller förlorat
rättigheten att derifrån befrias, intill dess Ständerne sig i hufvudsaken
yttrat, samt att, derest kostnad eller förlust blifvit jordegarne
genom berörde roterings åläggande tillskyndad, tillfälle dem beredas
måtte alt i laga ordning göra deras rätt till ersättning derför gällande.
Kongl. Maj:t, som i Nåder öfvervägat denna Rikets Ständers underdåniga
anhållan, jemte den utredning i ämnet, som vederbörande i
underdånighet afgifvit, har inhemtat, hurusom Skatte- Krono-och Frälsejords
åliggande, att deltaga i ständiga Knekte- och Båtsmanshållen, redan
uti Riksdags-Beslutet den 3 Januarii i683 blifvit bestämdt och sedermera
af Rikets Ständer vid flere Riksdagar stadfästadt, hvadan ock så
beskaffad jord, då den icke varit till effectivt Knekte- eller Båtsmanshåll
indelad, presterat årlig rotefrihets-afgift, stadgad först genom Kungl.
Resolutionen den 29 November 1727 till belopp af 10 Daler Silfvermynt
årligen af helt hemman, men sedermera, tid efter annan och sist vid
1812 års Riksdag, förhöjd till 12 R:dr, hvarmed samma afgift ännu utgöres.
Såsom grund för denna afgift hafva äfven, vid sista Riksmöte,
Rikets Ständer i 25 § af i83o års Bevillnings-Stadga förklarat, att, en
-
6
Kongl.
ligt deras beslut, ali i Riket befintlig jord af ofvannämnde natur borde
vara i förrberörde måtto indelad; och då Sländerne tillika icke allenast uti
underdånig Skrifvelse af den 17 December 1823, anhållit alt, vid extraroterings-jemkningen,
måtte skiljas och derifrån uteslutas alla hemman
och lägenheter af Krono-, Skatte- och Frälse-nalur, såsom, enligt Författningarne,
ständig rotering underkastade, utan ock uti serskild underdånig
Skrifvelse af den 19 October 1829 anhållit, att, vid Nådig
pröfning af ifrågavarande föreslagna tillökning i ordinarie voteringen,
Kongl. Maj:t täcktes afse och till Ständerncs antagande uppgifva sådana
lämpliga utvägar, hvarigenom ännu roterade Capellans-boställen kunde
bomma i åtnjutande af roterings-frihet, för hvilket ändamål Sländerne,
såsom vederlag åt de Capellaner, hvilkas boställen måste i roteringen
qvarstå, sjelfve tillstyrkt motsvarande ersättning af den rotefrihets-afgift,
som borde erläggas af sådane förut oroterade mindre hemmansdelar,
hvilkas spridda läge förhindrade deras indelning i ordinarie rotar, så
var det med Rikets Ständers önskningar oeh beslut förenligt, all Kongl.
Maj:t, uti den, för Committerade till extra-roterings-jemkningens förrättande,
utfärdade Nådiga Instruclion, förordnade uteslutande från extrarotering
af den oprivilegierade jorden, och, genom serskildt Circulairebref
till Landshöfdingarne, anbefallde undersökning, hvar sådan jord funnes,
och dess föreslående till indelning i ordinarie Rotar efter de i förra
Roteringsverken och Committerades Inslruction stadgade grunder; men
då med desse af Kongl. Maj;t i Nåder förordnade åtgärder endast afsågs
ärendets ordentliga beredning, innan detsamma till Rikets Ständer öfverlemnades,
har någon verkställighet af den föreslagna tillökningen i
ordinarie roteringen ännu icke kunnat inträda. Commillerades underdåniga
förslag, enligt hvilka de nya ordinarie Rotarne skulle tillhopa
utgöra 319 Soldat- och 15^ Bålsmansnumer, eller tillsammans 476
nya Rotar, har Kongl. Maj:t funnit, i åtskilliga delar, fordra Commitlerades
förnyade handläggning; och innan sådan handläggning medhunnits,
kan de nya Rotarnes numeraire icke tillförlitligt bestämmas, och
Kongl. Majit alltså icke heller med sin Nådiga Proposition ärendet lill
Rikets Ständer nu öfverlemna. Då emedlertid, såsom nu är vordet upp1
yst, ingen verkställighet af Commilterades förrberörde förslag egt rum,
är icke heller någon sådan, såsom Sländerne anhållit, att återkalla. På
slik verkställighet, såsom beroende af Konungens och Sländernes gemensamma
beslut, kunna jordegares enskilda besvär, så vidt de angå
Roteringsskyldighetens tillvarelse, icke hafva någon inverkan, hvaraf
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N:0 il.
1
föijer, att underlåtenhet alt dylika besvär anföra icke heller kan till
sådan skyldighet förbinda; och då för öfrigt någon prestation af den
nya ständiga roteringen ännu icke är af Kongl. Majit i Nåder förordnad,
än mindre af jordegarne fullgjord, följer vidare häraf, att någon kostnad
eller förlust, genom den anstalt Kongl. Majit i nyssnämnde målto
vidtagit, icke kunnat jordegare tillskyndas. Att för dem bereda tillfälle
att göra ersättnings-anspråk för slik kostnad eller förlust gällande, finner
Kongl. Majit alltså icke behöfligt.
Detta allt har Kongl. Majit velat meddela Rikets Ständer lill Nådigt
svar, och förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CAEL JOHAN.
P. II. Landegren.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Ärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den t8
Januarii i83f.
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae-Stats-Ministern Herr Grefve Rosenbladj
Dans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedt,
Siats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Ha ns Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim, samt
t. f. Föredraganden, Lands-Kamereraren Landegren.
Lands-Kamereraren uppläste till justering ett, på grund af det inför
Kongl. Majit i Stats-Rådet, den 26 October sistlidet år, hällne Proto
-
8
Kongl■ Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.-o 22.
coll i Roterings-frågor, förfatladt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående af Ständerne i underdånighet tillstyrkt
inställelse af all ny indelning till ordinarie Knektehåll af oroterad
jord.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande af bifall till detta förslag,
såsom öfverensstämmande med Kongl. Majlis förut fattade beslut, täcktes
Kongl. Maj:t samma förslag, sådant det vid detta Protocoll finnes
bilagdt, i Nåder gilla; och befallde Kongl. Majit, att Skrifvelse i enlighet
dermed skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
C. O. Vougt,
N:o 22.
Antom i afslr. till Exp.-Utsk. den 23 Febr. kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständerj angående Roteringsjemkningen
vid Westerbottens Regemente; Gifven Stockholms
Slott den 18 Januarii i834-
Sedan Rikets år 1818 församlade Ständer i underdånighet anhållit,
att, till afhjelpande, dels af den olika fördelning af Roterings-besväret,
som finnes rotarne emellan vid Westerbottens Regemente, dels af den
olägenheten, att åtskilliga rotar äro vidt spridda ifrån hvarandra och
ifrån mötesplatsen, serskilde Gommitterade måtte i Nåder förordnas att,
enligt lör dem utfärdande Instruction, undersöka Regementets roteringsverk
och föreslå jemkning rotarne emellan, med afseende på alla hemman
inom hela Regementet, utan beräkning af Socknarne hvar för sig,
annorlunda än till mantalet och hemmanens förmonlighet, vid hvilken
jemkning Sländerne ansett de inom Socknarne befintlige skattlagde nyhemman
böra från extra Rotering befrias, och jemlikt 4:tle punkten i
Regementets
Kongl. Maj.ts Kådiga Skrifvtlsc K:o 22.
9
Regementets den 3o Mars 17G7 stadfästade Roterings-verk och Kongl.
Resolutionen den 9 September 1801 , i gamla ordinarie kneklehåliet indelas;
så har Kongl. Majit meddelat Pess och Rikets Krigs- cch Kammar-Collegier,
uti aflåten Nådig skrifvelse af den 3o November 1819,
att, som Kongl. Majit, under den 16 April 1818, förklarat, att, innan
de i senare tider upptagne nybyggen och odlingar undergått skattläggning,
med säkerhet icke kunde bestämmas i hvad större eller mindre
mon den till understöd i ordinarie roteringen sökta befrielse från extra
Roteringen kunde ega rum, äfvensom att, då redan förut, under
den 2 October 1806, blifvit i Nåder förordnadt, att alla rotar i
Westei botten, hvilka änsågo sig berättigade lill hjelp i ständiga Roteringen,
bort derom hos Landshöfdingen sig anmäla inom 1807 års utgång,
men att, emedan verkställigheten häraf icke medhanns innan extra roteringen
förrättades, Kongl. Majit i Nåder anbefallt Landshöfdingarne i
Westerbottens och Norrbottens Län, att ej mindre undersöka hvacf hjelp
i ordinarie roteringen, sorn slam-rotnrne skäligen kunde fordra af nyhemman
och lägenheter, samt huruvida dessa vore berättigade till befrielse
från extra rotering, än ock tillse, att skattläggningarna å alla
skattlagda lägenheter fullbordades, hvarefter undersöknings-inslrumentet
skulle insändas till Collegierne, som derefter borde i underdånighet hemställa,
huruvida någon jemkning i Länets extra rotering blefve nödig;
så och då de förberedande åtgärderne för den yrkade allmänna orterings-jemkningen
således redan blifvit föreskrifne, fann Kongl. Majit,
vid ett sådant förhållande, någon annan eller ytterligare åtgärd, innan
samma föreskrifter blifvit fullgjorda, då icke vara af nöden.
Derefter hafva Rikets år 1823 församlade Ständer, uti förnyad underdånig
skrifvelse i ämnet, förklarat, huruledes, efter deras åsigt, billighet
och rättvisa fordrade, att ortens lidande, genom roterings-besvärets
ojemna fördelning och saknaden af det för mer än ett halft århundrade
sedan lofvade biträde af i senare tider skattlagde lägenheter, icke
borde ökas genom den begärda jemkningens uppskjutande och det ifrågavarande
biträdets inskränkning, hvadan alltså Rikets Ständer, under
åberopande af fjerde punkten i >767 års Roterings-verk och 1801 års
Kongl. Resolution, i underdånighet yrkade, att icke blott någon viss del
af de sedan 1765 skattlagde nybyggen, utan alt alla sådana utan undantag
finge till ordinarie roteringens förstärkning användas; varande,
Bihang till R. St. Prot. 1834 1 Sami. 1 Afd. 2
4de Häftet.
IO
Kongl. Maj ds Näiliga Skrifvelse No 22.
efter Ständernes tanka, ali undersökning om rotarnes behof af understöd
från nyhemman öfverflödig, och jemkningens uppehåll af framdeles
skeende skattläggning å oskattlagda lägenheter icke heller af nöden, då
Ständernes önskan icke var annan än alt tillvägabringa anslag till rotarnes
understöd af de nyhemman, hvilkas frihels-år gått till ända och
redan blifvit skattlagde. Rikets Ständer anhöllo derföre ytterligare örn
jemkningens skyndsamma verkställande, enligt de uti deras underdåniga
skrifvelse af år 181S upptagne grunder, dock så, att de gamla hemmanens
deltagande i roteringen måtte bestämmas, icke efter skattetalet eller
i förhållande lill räntan, utan i nion af hvarje hemmans, genom behörig
u idersökning, utrönta godhet och förmoner, äfvensom att i senare
tider upptagne nyhemman och lägenheter, hvilkas frihels-år icke
tilländagått, måtte provisoriskt fördelas på gamla Roteringen, för alt, i
den mon de varda skattlagde, i nämnde Rotering ingå, samt att Roterings-Commissionen
måtte erhålla lika sammansättning med Extra Roleri
ngs-Comi lee rnes.
Uti häröfver,' under den 4 November 1829, afgifvet utlåtande hafva
bemälde Coliegier i underdånighet förmält, att, efter deras tanka,
fjerde § i 1767 års Roterings-verk och Kongl. Resolutionen 1801, uppfattade
i deras sammanhang, förutsätta de gamla rotarnes behof af understöd
, såsom vilkor för tilldelning af nyhemman till hjelp i roteiingsbesväret,
men att, utan noggrann undersökning 0111 de gamla rotarnes
beskaffenhet och förmoner, nämnde behof icke kunde utrönas; att Drottning
Christinas öppna Bref den 16 April 1649. angående ständiga Knektehållet
i Westerbotten, icke heller innehölle, alt provincen, emot uppsättande
af i,o56 soldater, blifvit från vidare roterings-skyldighet befriad,
ulan innefattade endast samma försäkran om frihet från utskrifning
som meddelades allmogen i rikets öfriga landskap vid ständiga Knektehållets
åtagande; och då, jemlikt 77 §. i Kongl. Resolutionen på allmogens
besvär, den 29 November 17756, endast de vid roteringen för
högt ansedde hemman skulle underhjelpa, funno Collegierne, med hemtadt
stöd jemväl af Kongl. Brefven den 2 October 1806, 16 April 18 iS
och 3o November 1819, sig icke tillständigt att någon afvikelse tillstyrka
från de i Nåder föreskrifna förberedande åtgärder, hvilka borde
jemkningen föregå, hvarvid Collegierne likväl underdånigst hemställt,
om icke vederbörande Lapdshöfdingar borde, utan vidare uppskof, företaga
de undersökningar och åtgärder Kongl. Majit år 1818 i Nåder
anbefallt, så att de rotar, som till understöd sig redan anmält eller
Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse N.-o 22.
inom viss ytterligare föreläggande lid vidare sig anmäla,' och befinnas af
understöd i behof, måtte dertill förhjelpas, genom provisionel tilldelning
af i skatt ingångne nyhemman, torp eller andra lägenheter, i det förhållande
dessa pröfvades böra i roleringsbesväret deltaga, emot befrielse sedermera
från extra rotering och rotefrihelsa fgif. , samt att således med allmänna
rotejemkningen, hvarom Collegierne ansett fråga hafva blifvit väckt i vidsträcktare
måtto, än ortens invånare sjelfva önskat, enär, enligt allmäningen
1806, endnst ett mindre antal rotar om understöd sig anmält, måtte
få anslå intill dess afvillringarne samt dervid skeende reglering och skattJäggning
af hemmanen åtminstone till det mesta försiggått, hvarefter, sedan
hemmanen, i mon af skatletalen, blifvit jemngoda sins emellan, skattetalet
sålunda, på sätt Kongl. Majlis Befallningshafvande i Norrbottens Län föreslagit,
kunde antagas såsom säkraste grunden för rotejemkningen.
Sedermera hafva Rikets Ständer, i skrifvelse af den 8 Mars i83o, i
underdånighet anmält, att hos dem klagan blifvit förd deröfver, att i förenämnde
Län skattlagde, oroterade hemman, i stället alt användas till de
gamla rotarnes förstärkning, erlade rolefi i hels-a fgift lill Statsverket. Ständerne
funno väl, lika med hvad Collegierne uti jemkningsfrågan tjllstyrkt,
att undersökning om rotarnes beskaffenhet och förmoner borde föregå tilldelningen
af <1 et understöd, genom nyhemmans inrotering, hvartill sva^a
rotar kunde finnas berättigade, men kunde icke instämma i Collegiernes
tolkning af 1767 års Roteringsverk och Kongl. Brefvet d. 9 September
1801, utan ansågo icke någon viss del af nybyggena, men alla sådana, utan
undanlag, böra användas till förstärkning af Westerbottens Regementes
ordinarie rotering. I denna öfvertygelse anhöllo Ständerne å nyo om
rotejemkningens skyndsamma företagande och om en Commissions "tillförordnande
och sammansättning af personer, hvaraf åtminstone hälften borde
utses bland ortens jordbrukare, att Commissionen måtte med Instruction
förses, och anbefallas alt verket med ordning och drift företaga, samt
alt Rotejemknirigs-förslaget, med vederbörandes utlåtanden, mätte derefter
Ständerna föreläggas, till den åtgärd Regeringsformens 8o:de §. föranleder.
För öfrigt funno Ständerne väl icke skäligt bifalla hos dem gjordt
yrkande, alt den till Statsverket redan influlne rolefrihets-afgiften måtte
Rotehållarne återställas, men ansågo billigt, alt vid det ytterligare uppehåll,
som med rotejemkningen inträffade, Rotehållarne icke lemnades i saknad af
allt understöd, och anslogo derföre den af nyhemman i Westerbottens och
Norrbottens Län under påföljande år inflytande rotefrihets-afgift, beräknad
enligt 1827 års räkenskaper, i Westerbottens län till 743 R:dr 1 sk.
y r:st. och i Norrbottens län till 954 R:dr 4 sk. 11 r.*st., eller tillhopa
12
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.o 22.
1697 R:dr 6 sk. 8 rist, att från i83o års början oell intill dess det nya
Rolejemkningsförslaget kunde binna upprättas, pröfvas och fastställas, varda
såsom understöd emellan stam-rotarne vid Westerbottens Regemente
fördelad, efter de grunder, som af Roteliållarne utsedde ombud, vid gemensam
öfverläggning med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i bägge länen,
bestämde, med ledning af en på localkännedom stödd uppskattning af hvarje
rotes behof af ett sådant understöd.
Öfver denna Rikets senast församlade Ständers underdåniga Skrifvelse
hafva Collegierne under den 3 Januarii i83o sig utlåtit, att, sedan Ständerne,
med ändring af deras förut yttrade mening, lika med Collegierne
ansett undersökning om stam-rotarnes beskaffenhet och förmoner böra föregå
tilldelningen af nyhemman, svaga rotar lill understöd, vore Ständernas
åsigt skild från Collegiernes, egentligen i afseende på sättet för ärendets
behandling. Då Rikets Ständer förklarat deras mening vara, att
endast de nyhemman nu borde lill understöd för de gamla rotarne anslås,
hvilkas frihets-år, när jemkningen företages, lilländagått, och hvilkas
skattläggning då redan egt rum, men dessa till jemkningen sålunda
användbara nyhemman vore lill antalet ganska få, i jemförelse med dem,
hvilka ännu icke i skatt ingått, och hvilka senares antal, dels i den mon
äldre nyhemmans frihetstid går till ända, dels genom hädanefter tillkommande
nybyggen årligen tilltager, samt många i skatt gångne, men oafviltrade
hemmans beskaffenhet lill egovidd och öfrige förmoner först vid
afvittringarne kunde slutligen bestämmas, emedan, enligt senare författningar,
större utrymme af mark kunde efter tillgång komma att dem vid nu
skeende afvittringar tilldelas, än som vid deras skattläggningstid, enligt då
gällande Författningar egde rum, så hafva Collegierne ansett en definitiv
rotejemkning nu icke blifva fullkomligt rättvis och billig, helst roledelen
då måste bestämmas antingen efter nu varande skattetal och ego-område,
som likväl är förändring underkastadt, eller det, som förmodas vid skeende
afvittring uppkomma, hvilket åter vore ovisst, utom det, att, i senare
fallet, bidrag till roteringen komme alt ega rum för ett ego-område, hvaraf
hemmansegaren än icke kommit i besittning, och derförutan en sådan,
nu genast tillvägabragt, slutlig rotejemkning skulle blifva ett hinder för en
förbättrad indelning af Compagnierne, hvilka nu, genom rotarnes spridda
läge, alltför vidsträckta, kunde och borde sammandragas, medelst tillkommande
nyhemmans successiva indelning; och på desse jemte de flere af
Collegierne förut åberopade skäl, hafva Collegierne underdånigst tillstyrkt,
att,l på lika sätt som Kongl. Majit redan i Nåder förordnat, i afseende på
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.o 22.
Jemtlands Regemente, för hvilket en provisionel rotejemkning, blifvit i
Nåder Bifallen, fastän de i samma province pågående afvittringar vida mer
än i Westerbotten framskridit, äfven i Westerbottens Regemente en sä
beskaffad provisionel rotejemkning måtte, så fort ske kunde, företagas, för
att till understöd för de gamla rotar, som deraf, efter skedd noggrann undersökning
om rotarnes beskaffenhet i allmänhet, finnes i största behof,
indela alla nu befintliga i skatt gångne nyhemman och lägenheter, i den
mon dessa anses kunna i roteringsbesväret deltaga, dock så, att denna provisionel
anstalt icke måtte hindra den allmänna rotejemkningen vid Regementet,
som borde framdeles ega rum, sedan med afvittringarne så långt
framskridit, att tillgången blefve tillräcklig på afvittrade och i skatt gångne
hemman, till understöd för alla de rotar, hvilka af förstärkning, genom
nyhemmans tilldelning, vore i behof, hvarefter Collegierne funnit alla sedermera
tillkommande nyhemman böra, i den mon de i skatt ingå, indelas
till nya soldat-rotar vid Regementet, hvars numerstyrka, vid landets
tilltagande odling och befolkning, Collegierna ansett icke rimligen kunna
eller böra förblifva inskränkt till det antal, ortens invånare för snart tvänne
sekler sedan uppsatte,, isynnerhet som någon befrielse från tillökad rotering
icke skall genom Kongl. Brefvet den 16 April 1649 hafva blifvit
medgifven, utan det, enligt gällande Grundlag, af Konung och Ständer beror
att, enär omständigheterna dertill föranleda, en ny och tillökad rotering
gemensamt förordna. Ehuru för öfrigt de undersökningar och förberedande
åtgärder, som Kongl. Majit redan före detta i Nåder anbefallt,
borde, efter Collegiernes tanka, af Kongl. Majits Befallningshafvande, hvar
inom sitt Län, ombesörjas till vägledning för den pvovisionela rotejemkliingen,
hafva Collegierne likväl i underdånighet tillstyrkt, att sjelfva Rotejemknings-förrättningen
måtte, efter Rikets Ständers önskan, uppdragas
åt en serskild tillförordnad Roterings-commission, med samma Ordförande
för bägge länen och med Ledamöter, till lika antal af Kongl. Majits
Befallningshafvande tillförordnade och inom länet af dess jordegande invånare
utsedde; men då den Instruction, sorn skulle lända Commissiolien
lill efterrättelse, måste lämpas efter förrättningens föremål och alltså
blifva olika, om jemkningen skall blifva definitiv eller endast provisionel,
funno Collegierne sig icke tillständigt, att, innan Kongl. Majit härom
fattat dess Nådiga beslut, någon sådan Instruction i underdånighet föreslå.
Härförutan och som Rikets Ständer beviljat serskildt statsanslag, svarande
emot den rotefrihetsafgift, som för närvarande till Statsverket ingår af 0-  roterade nyhemman, utgörande, enligt 1827 års räkenskaper, för bägge
»4
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse No 22.
länen, 1,697 R:dr 6 sk. 8 r:st. Banco, hafva Collegierne icke funnit hinder,
att dessa medel må fördelas emellan Regementets stam-rotar, efter
de grunder och på sätt Rikets Ständer i underdånighet föreslagit, dock att
ej utgå för längre tid, än till dess understödet in natura, genom rolejemkningen,
kommit de svaga rotarne till godo.
Hvad slutligen beträffade Rikets Ständers underdåniga begäran att
Commissionens Rotejemknings-förslag måtte varda dem lörelagdt till den
åtgärd, 80 §. i Regetings-Formen föreskiifver, så hafva Collegierne på de
af dem, uti likartad fråga, rörande rotejemkningen i Skåne, uti underdånig
skrifvelse af den 3 Junii i83o utvecklade skäl och grunder, sådant
destohellre i underdånighet afslyrkt, som fråga nu icke vore om ny
eller tillökad rotering, utan endast om oprivilegierad och roteskyldig jords
indelning i Knektehåll till understöd för gamla soldat-rotar, som deraf
vore i behof, hvilken åtgärd Collegierna funnit icke fordra någon ' Rikets
Ständers handläggning.
Hvad sålunda i ämnet förekommit har Kongl. Maj:t i Nådigt öfvervägande
tagit och i sammanhang dermed jemväl låtit Sig i underdånighet
föredragas en af Fullmägtigen af Bonde-Ståndet i Norrbotten, Rutberg, vid
l8a3 års Riksdag gjord underdåning ansökan om rotefrihet derstädes för
Post- ecb Gästgifveri-hemman, deröfver, sedan vederbörande blifvit hörde,
Collegierne uti serskild skrifvelse af den 4 November 1829 underdånigt
utlåtande afgifvit.
Beträffande alltså först den allmänna och definitiva rotejemkning vid
"Westerbottens Regemente, som Rikets Ständer i underdånighet äskat, så
finner Kongl. Maj:t, lika med Collegierne, att en sådan bör grunda sig på
hemmanens skattetal, sedan, i mon af dessa, både gamla hemman och nybyggen
vid afvittringarne undfått motsvarande ego-vidd, samt att, innan afvittringsverket
och verkställigheten af de förberedande åtgärder Kongl.
Maj:t redan föreskrifvit till det mesta medhunnits, en sådan rotejemkning
icke kan på tillförlitliga grunder uppgöras; hvaremot Kongl. Majit, i enlighet
med hvad Collegierne föreslagit, anser en provisionel rotejemkning vid
Regementet för det närvarande lämplig, i ändamål att, medelst tilldelning
af i skatt redan ingångne nyhemman och lägenheter, intill dess den definitiva
jemkningen kan försiggå och blifvit fastställd, i mon af tillgången,
understödja gamla ordinarie rotar, som, vid behörig noggrann undersökning,
befinnas vara af sådant understöd i behof. Såsom hufvudsaklig grund
vid denna provisionel jemkning bör afses, att svaga rotar, genom tilldelning
af understöd från nyhemman, försättas, Så ridt ske kan, i lika beskaf
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N;0 22. 16
fenhet med Regementets fullgoda rotar i allmänhet. Då likväl härvid torde
inträffa, alt åtskilliga svaga rotar, i anseende tiil deras belägenhet och
längre afstånd från nyhemmanen, icke allestädes kunna med effectivt understöd
af nyhemmanen förstärkas, anser Kongl. Majit, i sådana fall, i Nåder
skäligt, att dessa svaga rotar tilldelas årligt understöd af vacance-afgift lill
det belopp, som motsvarar den effectiva tilldelning hvaraf de finnas vara i
behof, och hvilken afgift bör, i stället för roterings-prasstation in natura,
af de aflägse nybyggena årligen betalas och vederbörande af Kronofogdarne
tillhandahållas inom uppbörds-årels utgång. Då tillfälligheten af
en del nyhemmans aflägsenhet från rotarne icke bör verka på roteringsskyldiglieten
annorlunda, an alt denna fullgöres roed penningar i stället
för effecliv praestation, bör penningebeloppet motsvara roterings-besväret
till fidio, och således icke, såsom hittills, utgöras blott med tolf R:dr
Banco för helt hemman, enligt 20 §. i i83o års Beviilnings-Stadga. Men
som tilläfventyrs flera i skatt redan ingångne nybyggen befinnas så svaga,
att de icke kunna roteringsbesväret genast lill fullo hvarken in natura eller
med penningar utgöra, har Kongl. Maj:t pröfvat rättvist, att, i slika'fall,
rote-andelarne för sådana svaga nybyggen tills vidare nedsättas till lägre
belopp efter omständigheterna. Och emedan roteiingskostnaden förhåller
sig olika efter omvexlande varu- och dagsverks-priser, bör denna kostnad
hädanefter vid markegångssättningarne uträknas och i årliga markegångstuxorna
utsättas.
Vidkommande åter frågan, huruvida alla nybyggen i Norr- och
Westerbotten, både de, som nu äro, och de, som i tilkomrnande tider
varda upptagne, böra Regementets gamla rotar tilldelas såsom förstärkning,
så finner Kongl. Maj:t, lika med Collegierne, att, jemlikt 77 §§.
i Kongl. Pvesolutionen på allmogens besvär den 29 November 175Ö, och
4 §. i 1767 års Roteringsverk, endast de nyhemman böra tiil sådan förstärkning
användas, hvilka befinnas vara för svaga rotar nödige och
behöfligej, men att deremot de öfriga så mycket hellre böra anses såsom
tillgång för indelning af nya soldat-rotar i en framtid, som hvarken
det åberopade Rotel ings-verket eller Kongl. Resolutionen den 9 September
1801 föranleda dertill, att Regementets gamla stam bör förstärkas
med alla de nybyggeu, som allt framgent under kommande tider
upptagas, och en sådan disposition dessutom vore både olämplig och
för Riket skadlig; olämplig, emedan rotarnes utvidgning derigenom,
utan afseende på behofvet, blefve obegränsad, så länge jord återstod alt
upptaga, och för Riket skadlig, då den förhindrade den tillväxt i Ri
-
Kongl. Maj.-Is Nådiga Skrifvelse No 22.
hels försvarsstyrka, som genom landets vidare uppodling fr af en fram*
tid att förvänta.
Till verkställande af ifrågavarande provisionel rotejemkning, anser
Kongl. Majit lämpligt förordna serskildt: Commissioner, hvilkas sammansättning-
bör blifva enahanda med de Commissioners, hvilka, jemlikt
Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction den 20 December 1820, förrättat 1326
års extra rotering; dock bör åtminstone hälften af Lcdamöterne utses
bland ortens jordbrukare.. Landshöfdingnrne komma alltså, hvar och
en för det Län honom är i Nåder anförtrodt, att vara Comilerades
Ordförande, men, till befordrande af enhet i Comiterndes åtgärder,
eger Regements-Chefen att sjelf inom hela Regementet i lörrättningarne
deltaga. I afseende på sättet för dessa förrättningars verkställighet, har
Kongl. Maj:t funnit godt förordna, att Dess Befallningshafvande böra,
dels genom tidiga kungörelser upplysa Rotehållarne om rotejemkningens
föremål och grunder, och dels före Comilerades sammanträden vidtaga
nödiga anstalter till befordrande af förrättningarnes ändamålsenliga
gång, efter samråd derom både med hvarandra och med RegementsChefen.
Då ändamålet med den provisionella jemkningen är att, intill
dessen definitiv reglering kan, efter hemmanens skattelal, verkställas,
under tiden, så vidt möjligt är, afhjelpa olikheten i roterings-besväret,
bättre och sämre rotar emellan, finnér Kongl. Majit af hufvudsaklig vigt,
att Comiterade om berörde olikhet inhemta fullständiga upplysningar.
Då likväl sådane, icke utan Rotehållarnes egen medverkan, kunna erhållas,
skall det åligga hvar och en rote, sorn anser sig vara till understöd
berättigad, att sjelf derom sig anmäla. För alt likväl i en så vidsträckt
och glest bebodd landsort underlätta de åtgärder, som på Rotehållarne
sjelfve beto, skall, till de förberedande anstalter, som Kongl.
Majits Befallningshafvande, före Comilerades sammanträden, ega vidtaga,
jemväl höra, att i socknarne utse och förordna erforderligt antal
förståndige och väl ansedde Gode Män, till hvilka Rotehållarne, utan
att på längre resor förspilla tid och kostnad, kunna i denna angelägenhet
sig vända, samt att bestämma lämplig tid, hvarinom all anmälan i
detta afseende bör göras. Kongl. Majlts Befallningshafvande tillhörer
det tillika, att för Gode Männen utfärda klar och omständlig föreskrift
om deras åligganden att undersöka och, enligt dem meddelade Forraulair,
uppgifva ej mindre hvarje till understöd anmäld rotes numer,
compagnie, namn, hemman, skattetal, mantal, ego vidd, så vidt den
kunnat
Kongl. Maj.-Is Nådiga Skrifvelse N:o 22. 17
kunnat utrönas, jordmon, utsäde, brukningssätt, afkastning, höskörd och
boskapsafvel, samt de serskilde locala omständigheter, som i betydligare
mon kunna förhindra jordens fruktbarhet på åtskilliga hemman, äfvensom
det understöd, hvaraf Gode Männen anse hvarje rote, efter ofvannämnde
grunder, vara i behof, samt huruvida näi beläget nybygge är
till sådant understöd att använda, eller, i brist deraf, föreslå motsvarande
vacanceafgift, såsom ock uppgifva den rote-andel, hvarföre hvarje i
Socknen befintligt i skatt redan ingånget nybygge nu anses kunna ansvara,
och böra Gode Männens så beskaffade undersöknings-inslrument
i vederbörlig ordning vid Sockenstämmor uppläsas, granskas och med
Sockenmännens utlåtande förses, för att derefter, inom viss stadgad lid,
till Kongl. Maj;ts Befallningshafvande insändas, och, efter i Landscontoret
anställd jemförelse med Jordeböcker och Roteringsverk, öfverlemnas
till JemkningS-Commissionernes åtgärd.
Hvad slutligen beträffar det anslag, som Rikets Ständer beviljat
stam-rotarne vid Westerbottens Regemente såsom understöd, intill dess
ifrågavarande jemkning hinner uppgöras och fastställas, anser Kongl.
Majit Rikets Ständers mening vara, att icke allenast stam-rotarne, utan
ock strö- eller utrotarne, skola, i mon af behofvet, åtnjuta detta understöd,
helst stam- och utrotar deltaga i Knektehåliet lika, utan
annan skillnad, än att stamrotarne merendels hafva soldat-torpen på
sina egor; men ehuru Rikets Ständer, lika med Collegierne, tillstyrkt
detta anslags fördelning, jemlikt de grunder, som af Rotehållarne utsedde
Ombud, vid gemensam öfverläggning med Kongl. Majlts Befallningshafvande
i begge Länen, bestämma, efter ledning af en på localkännedom
stödd uppskattning af hvarje rotes behof, finner Kongl. Majit dock i
Nåder samma fördelning kunna lämpligast fullgöras äf de Commissioner,
som verkställa den nu anbefallde roterings-jemkningen, emedan angeläget
är, att lika grunder iakttagas vid nämnde anslags fördelning, som
vid föreslåendet af rotarnes förstärkande.
Rolejemknings-Commissionernes åliggande blifver, i följd af allt detta,
att, med ledning af Gode Männens förberörde undersökningar och
uppgifter, föreslå dels det anslag af nyhemman, eller, i hvist af närbelägna
sådana, det understöd af vacance-afgift för vissrotedel, som hvarje
uppgifven svag rote vid Westerbottens Regemente skulle åtnjuta, intill
dess definitiv och allmän rotejemkning5 vid Regementet kan verk
Bih.
till R. Sl. Prot. 1834- 1 Sami. 1 Afd. 3
* 4'de Häftet.
i8
Kongl. Maj. ts Nådiga Skrifvelse N.-o 22.
ställas, och dels den rotehjelp, som för den förflutna tiden, frän ocTi
med år i83o och intill dess den provisionel jemkningen medhunnits och
blifvit i Nåder fastställd, bör de svaga rotarne årligen tillkomma. I
förstnämnde afseende skola alltså Comiterades förslag upptaga icke
allenast alla de såsom svaga uppgifne rotar, hvilka befinnas vara af un*
derstöd i behof, samt den rote-andel, hvarmed hvarje sådan rote skulle
understödjas, utan ock alla de nyhemman och lägenheter, som i sådant
ändamål äro att använda, den rotedel, hvarför hvarje nyhemman
och lägenhet genast kunde och borde ansvara, och huruvida prestationen
kan fullgöras af hvarje lägenhet, antingen med rotering in natura
till viss närbelägen rote, eller, i anseende till locala förhinder, endast
med roterings-besväret motsvarande vacance- eller rotefrihets-afgift. Skulle
vacance-afgifterne af de från rotarne a ilag sive ivy hemmanen icke förslå
till alla de svaga rotar, sorn med sådan afgift tilläfventyrs borde undsättas,
komma samma afgifter att repar!erns rotarne emellan, v förhållande
till allmänna behof vet, så länge och intill dess, af i skatt och
rotering vidare ingående nyhemman, den erforderliga vacance-afgiflen
lil ifver tillräcklig, så att alla undsättning behöfvande rotar kunna erhålla
dem tillkommande understöd lill fullo. Hvad deremot vidkommer
det beviljade Stats-anslagels fördelning, tillhör Comitera.le endast alt
bestämma den hvarje rote deraf tillfallande anpart, men Kongl. Majlis:
Befallningshafvande att, hvar för sitt Län, i Stats-Contoret reqvirera den
del af anslaget, som på Länet, efter berörde bestämmande, sig belöper,
för att genast, utan att derom afvakta vidare Nådig föreskrift, vederbörande
rotar tillställas; egande Coroiterade jemväl att under förrättningen,
enligt Författningarne, undersöka och pröfva frågan, huruvida
post- och gästgifveri-hemman böra åtnjuta större eller mindre rotefrihet.
I öfverensstämmelse med dessa hufvudgrunder, anbefaller Kongl. Majit
i Nåder ofvanbemälde Collegier att upprätta och till Kongl. Majit ofördröjligen
inkomma med underdånigt förslag till Instruction för Comiterade;
och vill Kongl. Majit, sedan sådan Instruction blifvit i Nåder
fastställd och utfärdad, meddela Stats-Conloret Nådig föreskrift om
anordnande, efter vederbörande Landshöfdingars reqvisition, af det anslag,
Rikets Ständer rotarne vid Westerbottens Regemente tills vidare
beviljat. Men, med afseende på den förändring i sättet för en del nyhemmans
prestation af roterings-besväret genom förhöjd rotefrihets-afgift,
sorn Kongl. Majit i ofvanberörde måtto funnit lämplig, vill Kongl.
Kongl Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.-O 22.
»9
Majit detsamma till Ständernes underdåniga yttrande öfverlemna; hvilket
allt Kongl. Majit under tiden velat i Nåder gifva Rikets Ständer
tillkänna; och förblifver Kongl. Majit Rikets Ständer med all Kongl. Nåd
och Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra
CARL JOHAN.
P. H. Landegren.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Ärenden j hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rddet ä Stockholms Slott den 18
Jänuarii i83f
Närvarandei
Hans Excellence Juslitias Stats-Ministern Herr Grefve Rosenbladj
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af fVetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielnij
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Akerhjelnij
Poppius _,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
t. f. Föredraganden, Lands-Kamereraren Landegren.
Lands-Kamereraren uppläste till justering ett, på grund af det inför
Kongl. Majit i Stats-Rådet den 2% October sistlidet år hällne Protocoll
i roterings-frågor, författadt förslag till Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående roterings-jemkningen vid Westerbottens
Regemente.
På Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande af bifall till detta förslag,
såsom öfverensstämmande med Kongl. Majits förut fattade beslut, täcktes
Kongl. Majit samma förslag, sådant det vid detta Protocoll tinnes bilagdt,
i Nåder gilla; och befallde Kongl. Majit, alt Skrifvelse, i enlighet
dermed, skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
C. O. Vbugt.
Kongl. Majas Nådiga Proposition N;0 z3.
N:o 23»
Ankom i
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer > angående utmyntningsgrunderne
för tillverkning aj Kopparskiljemynt och Ducater;
Gifven Stockholms Slott den 8 Februarii i834-  Sedan Kongl. Maj:t, efter det så väl Fahlu Bergslag, som ÖfverStyrelsen
för Myntverket samt Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contor
hörde blifvit, funnit giltiga skäl förekomma, att kopparmynts-tillverkningen
varder förflyttad från Avesta till Myntverket i Stockholm, och
för den skull i Nåder anbefallt nämnde Ölver-Styrelse att till Kongl.
Majrt i underdånighet inkomma med nödige uppgifter och förslag till
grund för framställning till Rikets Ständer om en sådan förminskning i
kopparmyntets vigt, att det, till intrinseca värdet, må bringas i någorlunda
jemförligt förhållande med andra Länders motsvarande skiljemynt,
samt att alla i och för dess tillverkning uppkommande kostnader varda
betäckte, dervid Kongl. Majrt tillika i Nåder förklarat, att, under
tiden samt intill dess Rikets Ständer i ämnet beslutat, kopparmyntningen
vid Myntverket i Stockholm skulle inskränkas, inom den, enligt
Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 20 Januarii och i/f Maji i832, anvisade
qvantitet af Stats-verkets räntekoppar; så har Öfverstyrelsen för Myntverket,
efter förrättad reduction af vigter och penningevärden, uti skrifvelse
under den 16 nästlidne September underdånigst anmält, ntt ett
skeppund koppar, Svensk Stapelstads-vigt, i nedanuppräknade Länder, för
närvarande, utmyntas till följande, uti runda tal utförde, belopp nemligen^
i Norrige till . . . t
020 R:dr
i Danmark till ........... 38o R:dr
i England till ............ 35o R:dr
i Preussen till .;..... 345 R:dr
i Holland och Nederländerna till ..... 355 R:dr
i Lombardiet och Österrike lill ..... . 38o R:dr
samt att i Frankrike myntfoten är bestämd till 320 Ridr;
ehuru ingen kopparmyntning i detta Iand skall skett, sedan Konung
Ludvig XVIis tid, hvarföre ock bristen på kopparmynt derstädes vöre
ganska kännbar; och har Öfverstyrelsen för Myntverket derjemte, till
följd af den erhållna Nådiga befallningen, underdånigt yttrande och förslag
i ämnet afgifvit.
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition N.o 23.
sr
Hvad i sådant afseende anfördt blifvit har Kongl. Majrt i Nådigt
öfvervägande tagit, och vill, på grund af ofvanuppgifne förhållanden
samt med afseende å dem, som för Svenska kopparmyntet hittills egt
rum, nu till Rikets Ständers antagande i Nåder föreslå, det utmyntningsgrunden
för kopparn sålunda jemkas, att hädanefter af ett skeppund
koppar komma att präglas Tvåhundrade Riksdaler Banco i sjettedels
eller fjerdedels sk. samt Tvåhundradefemtio Riksdaler i hela och halfva
skillingar; hvarförutan det visserligen vore lämpligt och för allmänheten
beqvämt, att bär, såsom i Norrige, präglades penningar af koppar
på två skillingar Banco, helst behofvet af småsedlar derigenom betydligen
minskades, hvilket sistnämnde kopparmynt altså kunde utmyntas
lill Trehundrade Riksdaler af Ett skeppund koppar.
Kongl, Majit har föreslagit ett drygare utmyntnings-förhållande för
det smärre myntet, fastän detta är kostsammare att tillverka, emedan det
eljest skulle blifva alltför litet och svårt att handtera. Dessutom utmyntas
alltid minsta beloppet i skillingarnes högre afdelningar, men ett vida betydligare
i half- och hel- samt dubbel-skillingar, hvadan utslaget i afseende på
kostnaden egentligen bör efter dessa beräknas. Kongl. Majit tvekar så mycket
mindre att, i afseende på dem, föreslå utmyntnings-förhållandena, 2Öo
till 3oo RidrBanco per skeppund Stapelstadsvigt, som möjligheten af att,
ulan olägenhet, använda detsamma, icke allenast vitsordas af de här ofvan
intagna, från andra Länder samlade, uppgifter om kopparmyntningen, utan
bestyrkes än ytterligare samt i högre grad af framgången med de under åren
1799 — 1802 här i Riket utgifne Riksgälds-Contorets polletter å
* och i skilling. Ett skeppund Stapelstads-vigt koppar utmyntades nemligen
till 25o Ridr Riksgäldsmynt, motsvarande 166 Rldr 3a sk. Bancosedlar,
redan på en tid, då detta sistnämnde belopp svarade emot lika
mångå Riksdaler Specie, d. v. s., efter nuvarande realisations-grund,
emot 444 Bldr Banco, således till vida högre belopp, än som nu är i
fråga. Sådant oaktadt har ingen, efterapning af detta skiljemynt blifvit
förspord, ehuru det gerna emottogs och ännu emottages i rörelsen, såsom
nästan bättre än Banco-skiljemyntet, Jämpadt till folkets i senare
tider mest öfliga beräknings-sätt, nemligen efter Riksgälds-sedlar.
Att en förändring i nu gällande utmyntningsgrund för kopparn är
oundgänglig, anser Kongl. Majit visa sig, om kopparens värde upptages
till förlidet års försäljningspris vid tionde-auctionerne, eller omkring
.149 B;dr Banco skeppundet, samt dertill lägges arbetslönerna, efter hittills
gällande taxa -för Avesta, då kostnaderna blifva för ett skeppundt:
27
Kongl. Maj. ts Nådiga Proposition N.-o 23.
Ilelskillingar . . . R:dr 169: 24
lialfskillingnr  174: 3a sk.
Fjerdedelsskillingar . „ 180: — *—
S jettedelssk i 11 i ngar . „ 194:
ehuru de alla till Banken aflemnas och der utgifvas efter 166 Ridr 3a sk.
per skeppund, så att en förlust af 2| till 27^ R:dr Banco på hvarje
skeppund uppkommer för Staten, utom den på tillverkningen bestådde
afbränning, som utgör 7-! procent af kopparvärdet.
Kongl. Maj:t anser dessa, i alla hänseenden ändamålslösa uppoffringar
kunna fullkomligen undvikas, och' ett kopparmynt, utan Statens belastande,
erhållas, till utseende motsvarande det nya silfvermyntet och jemför»
bart med i andra Länder bruklige skiljemynt, samt, ora de här ofvan
föreslagne utmyntningsgrunder å 200, a5o och 3oo R:dr B:co per skeppund
fastställas, möjligen till och med någon vinst å utmyntningen vara
att förvänta, ehuruväl sjelfva tillverknings-kostnaden naturligtvis måste ökas
i mon som myntfoten blir lättare, d. v. s., allt som stycketalet på skeppundet
ökas, hvilket för hel- och halfskillingar skulle ske med halfva nu
varande antalet och för fjerdedels- och sjettedels-skillingarne med femtedelen
af delta antal.
I afseende på den möjligen uppkommande besparingen vid kopparens
utmyntning, vill Kongl. Maj:t till Rikets Ständers ompröfvande öfverlemna,
huruvida icke densamma, sedan betalning för den använda kopparen, efter
gångbart pris, till Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contor utgått, mätte
få disponeras af Myntverket, som, enligt Kongl. Maj:ts den 9 Mars förlidet
år vidtagna Nådiga beslut, nu kommer att öfvertaga kopparmyntningen,
men hvars på Stat uppförda anslag för silfvermyntningens bedrifvande
icke förslår alt betacka kostnaderna dervid, hvilket är så mycket mera
©tvifvelaktigt, som detta, år 1776, till 7,5oo R:dr om året bestämda anslag
icke för närvarande motsvarar tre åttondedelar af sitt ursprungliga silfvervärde.
I sammanhang härmed och enär utmyntnings-grunden för Svenska
silfvermyntet först, genom Kongl. Majits och Rikets Ständers vid sista
Riksdag fattade beslut, blifvit försatt i ett enkelt, lättfattligt och vid beräkningen
beqvämt förhållande till Sveriges hufvud vigt, men desse fördelar
likväl icke igenfinnas uti 1664 års ännu gällande Stadganden för Ducaters
utmyntning,| hvadani Öfverstyrelsen af Myntverket, uti skrifvelse
under den 16 nästlidne September, underdånigst föreslagit en jemkning,
Kongl. Maj. ts Nådiga Proposition N.-o 0.3. 2 3
hvilken, på långt när, icke skulle uppgå till så mycket som den redan
skedda ändringen af | procent uti 1664 års myntfot för silfver, men dock
lika fullkomligt uppfylla sitt ändamål, har Kongl. Maj:t, hvad i sådant
afseende anfördt blifvit, i Nådigt öfvervägande tagit, och vill härmed
till Rikets Ständer öfverlemna, huruvida icke för framtiden må bestämmas,
att en Svensk Ducat skall innehålla åttatio tiotusendedels (th83%ö) skålpund
fint guld, hvarigenom ett skålpund v. v. sådant guld komme alt utmyntas
till jemt i2Ö Ducater, i stället för alt hittills deraf blifvit präglade
1 35t\Vö7ö ■ Ducater. Ett tusende tvåhundrade femtio nya Ducater
skulle, i sådan händelse, motsvara ett tusende tvåhundrade femtioen och
en half gamla Ducater, och således hvardera af de nya blifva litet öfver
| procent bättre än dessa senare. Något afseende på denna obetydliga
▼ärdesförhöjning anser Kongl. Maj:t så mycket mindre behöfva göras, som
den ligger långt inom det medgifna remedium på Ducaterne, hvilka således
nu redan kunna skilja långt mera från hvarannan.
Halten på Ducaterne finner Kongl. Maj,:t böra bibehållas i det närmaste
lika med den, som de hittills haft, så att 80 delar fint guld för
dessa loyeras med 2 delar koppar, då en Ducat kommer att väga åttatiotvå
tiotusendels (yö%\ö) skålpund v. v.; äfvensom Kongl. Majit föreslår:
Remedium i Halten till tre ett tusendedels (xö3öö) skålpund v. v. fint guld
öfver den lagliga halten på hvarje skålpund Ducater, samt
Remedium i Vigten till tre ett tusendedelar CtöW) öfver eller under
den, som egentligen följer af utmyntningsgrunden och den bestämda
finheten.
Sedan en afgift numera erlägges för silfvers för myntning, anser Kongl.
Majit guld så mycket mindre i framtiden böra kostnadsfritt för egaren
präglas lill Ducater, som dessa i Sverige icke utgöra något lagligt belalnings-medel,
utan snarare äro att anse som en handelsvara, och synes
myntskatten för Guld utan olägenhet kunna bestämmas till -j?- procent af
det som myntas, utom skedarlön, i fall det till förmyntning aflemnade
guldet är af lägre halt än Ducaten, hvilket ej kan anses för högt beräknadt,
enär afgifien till myntet utgör i Frankrike 10 Francs på ett värde
af 3,4495 Francs, i Preussen 1 sk. på 378 Thiir och i Österrike nära 2
Gulden på ett Värde af 367 Gulden. Den sålunda erhållna inkomsten
skulle väl icke helt och hållet betacka myntningskostnaden, men likväl i
någon mon minska de jemförelsevis betydliga utgifter, hvilka präglingen af
de här förekommande små guldqvanlileter, just i anseende till deras ringa
belopp, måste för Staten medföra.
24
Kongl. Maj.-u Nådiga Proposition N.-o 2 3.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Fin ance-Ar enden,
hållet inför Hans Maj.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 8 Februarii 18Z4.
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Siats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt}
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner.
Hans Excellence Herr Grefve Laget bjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Poppius,
Friherre Åkerhjelm,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning, uppsatt förslag lill Kongl. Majrts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer,.; angående utmyntnings-grunderne för tillverkning af
kopparskiljemynt och ducater.
Kongl. Majit täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkande,
detta förslag, som finnes Protocollet hilagdt, i Nåder gilla;
och Kongl. Majit befallde, att Dess Nådiga Proposition i ämnet skulle,
i enlighet härmed, till Rikets Ständer under denna dag expedieras.
Ut supra.
Ex Prolocollo
S. G. Schyberg.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i834-
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 24. 1
Nio 24.
Ankom i afskr. till Exp. CJtsk. d. a3 Febr, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående controllerneför
belåningen i Bankett af Tackjern på Stockholms Våg ; Gifven
Stockholms Slott den 8 Februarii i834-
Sedan Rikets Ständer genom Reglemente för Banco-Verkets Styrelse
®ch Förvaltning, utfärdadt den 18 Mars i83o, uti 4:cle Afdelningen och
i5 § förordnat, att tackjern, liggande på Stockholms Tackjerns-Våg, får af
Banken belänas med vilkor, bland annat, att våg-attesten skall vara underskrifveu
af Inspectoren vid Vågen, tillika med tvänne af Drätsel-Commissionen,
på dess ansvar, utsedde stadens Embets- och Tjenstemän, hvilka
alla tre derigenom, en för alla och alla för en, ikläda sig ansvarigheten,
att den i attesten uppgifna tackjerns-post oförryckt qvarhålles för Bankens
räkning, samt Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit,
dels om vissa förordnanden, till större controll och säkerhet, speciel t i hänseende
till tackjerns-beläningen i Stockholm, och dels om Nådig kungörelses
utfärdande, angående några iakttaganden, Evad i allmänhet beläning af
effecter å Stockholms och Götheborgs Vågar beträffade; så, och efter det
Stockholms Stads Drätsel-Coramission, hvars underdåniga utlåtande, i afseende
å de föreslagne controllerna, blifvit infordradt den 24 Januarii i83o,
afgifvit den underdåniga förklaring, att Commissionen icke kunde åtaga sig
ifrågaställde bestyr med beläningen af det å Stockholms våg, under en enda
persons vård och inseende befintliga tackjern och ansvarigheten derför,
enär Commissionens Ledamöter, bestående af fyra Magistratspersoner och
fem af Borgerskapets medlemmar , för hvarje år af Öfver-Ståthållaren och
Borgerskapet utses och förordnas, och således kunna årligen ombytas, samt
Drätsel-Commissionens Ledamöter bland Borgerskapet, hvilka icke kunna
förpligtas att med den, genom deras medbröders förtroende, dem uppdragna
befattning längre fortfara, än de sjelfva finna för godt, förklarat sig sinnade
afsäga sig Ledamotskapet i Drätsel-Gommissionen, så framt en sådan
ansvarighet, som Rikets Ständer föreslagit, varder Commissionen ålagd, ett
förhållande, som, efter Commissionens förmodan, skulle inträffa med andra
Bihang till R. S. Prat. 1834. 1 Sami. t Afd. 1
5:le Häftet.
Kongl. Majits Nådiga Proposition N:o 24.
Ledamöter af Borgerskapet, hvilka komme att till Commissions-Ledamöter
utses; hvarföre Drätsel-Commissionen underdånigst anhållit, det Kongl. Majit
i Nåder täcktes befria Drätsel-Commissionen från det af Rikets Ständer föreslagna
ifrågaställa bestyr, har Kongl. Majit uti tredje punkten af Dess
under den 13 Mars i83o utfärdade Nådiga Kungörelse förordnat: att attest
å sådant tackjern, liggande å Stockholms våg, som belänas i Banken, skall
Tara underskrifven af Inspectoren i vågen, tillika med tyänne af de Magistratsperson!',
som äro Ledamöter uti Drätsel-Commissionen, under dessa
Tjenstemäns gemensamma ansvarighet, en för alla och alla för en; att den
i attesten uppgifna tackjernspost oförryckt qvarhålles för Bankens räkning;
äfvensom Kongl Majit genom Nådig' skrifvelse, under samma dag, till Öfver-Ståthållaren
meddelat de föreskrifter till vederbörandes förständigande,
dels, att ingen skeppnings-attest öfver något slags inlastadt hulbart tackjern
må från Stockholms våg kunna utfärdas, som icke är försedd med underskrift
af ofvannämnde Irenne personer, dels ock att förpassning å sådant
tackjern icke får af vederbörande Embetsman vid Tullverket meddelas, med
mindre skeppnings-attesten befinnes vara på nyssnämnde sätt yerificerad.
Till underdånig åtlydnad af Kongl. Majits sålunda fattade Nådiga
Beslut och under den föreställning, att det personliga ansvar, sorn, jemlikt
nyssberörde Nådiga Förordning, borde hvila å Drätsel-Commissionens^vänne
Ledamöter, tillika med Vägaren i Tackjernsvågen, icke skulle .kunna inträda
lill påföljd i annan händelse, än då behörig tillsyn och uppmärksamhet
vid attestens utfärdande försummades, och att ersättnings-skyldighet skulle
drabba endast den försumlige, har ock Drätsel-Commissionen, under
den 21 April oftanämnde år, utsett dåvarande, men sedermera aflidne Borgmästaren
Weser, samt Rådmannen Spångberg, att besörja ofvanberörde controll
för besagde år, hvilken dock ej kommit till någon verkställighet i afseende
å låneatlester.
Då Fullmägtige uti Rikets Ständers Bank, uti skrifvelse till DrätselCommissionen,
den 28 Augusti samma år, begärt underrättelse, huruvida
tvänne Magistratspersoner bland Drätsel-Commissionens Ledamöter blifvit
utsedde, att på Drätsel-Commissionens ansvar, jemte Våg-Jnspectoren, underskrifva
attesterne för det tackjern, som å Stockholms Tackjerns-våg, till
beläning i Banken, under loppet af år r 831, nedsaltes, har Corn missionen
uti svar den 1 September i83o meddelat Fullmägtige, att, som, enligt innehållet
af Kongl. Majits högstberörde Nådiga Förordning, ansvar för ifrågakomne
vågaltester icke åligger Drätsel-Commissionen collectivt, samt Commissionen
hvarken ville eller kunde något sådant sig underkasta, utan an
-
Kongl. Mnjlts Nådiga Propositioti N’.o 24* 3
svaret i det fallet endast tillkomme dem, sorn attesterna underteckna, hade
Gommissionen jemväl, under sudane vilkor, utsett Borgmästaren Weser och
Rådmannen Spångberg att, jemte Vägaren, underteckna attesterna år i83o;
men att Commissionen, enär dess Ledamöter af Magistraten årligen till deras
befattningar af Öfver-Ståthållaren utnämnas, följaktligen icke varit i tillfälle
alt, till vågattesters undertecknande för påföljande år i83i, några
Ledamöter bland sig utse; hvilket Commissionens yttrande, så vidt det innefattade
undandragande af det föreslagna collectiva ansvaret, Gommissionen
förmenade hafva föranledt Banco-Fullmäglige lill den af dem den 3o
December i83o hos Kongl. Majit gjorda underdåniga hemställan, om förpligtande
för Drätsel-Commissionen att intill kommande Riksdag nämnde
ansvarighet sig ikläda, i anledning hvaraf Commissionen, deröfver i Nåder
hörd, i underdånighet förklarat, att Commissionen, i anseende lill omöjligheten
att collectivt utöfva någon bestämd controll å det under Inspectorens
eller Vägarens vård befintliga tackjern, i underdånighet undandroge
sig att då eller för framtiden ansvara för i Banken förpantad! tackjern,
©ch förbehållit sig, att, på sätt Kongl. Majlis Nådiga Förordning och Bref
af den i3 Mars 1800 innehåller, ansvarigheten i detta fall ensamt mätte
stanna på Vägaren, jemte de tvänne Magistratspersonrne, hvilka underteckna
vågattesterne; derefter Kongl. Majit under den 26 Mars iS3i i Nåder förklarat,
att Kongl. Majit, vid ofvanberörde förhållande, funnit någon vidare/
åtgärd i förevarande mål, i hvad på Kongl. Majit ankommer, icke kunna
vidtagas.
Drätsel-Commissionen har sedermera, uti underdånig skrifvelse af
den 6:te Februarii förlidet år, anmält, att ofvan omförmälde angelägenhet,
så vidt den berodde på någon handläggning af Drätsel-Commissionen, i
detta skick hvilat, intill dess Commissionen fått emottaga Banco-Fullmägtiges
skrifvelse af den 6 December 1882, innefattande tillkännagifvande ,
a.tt, jemlikt Banco-Styrelsens beslut, Banken med förlidet års början bomme
att utgifva lån emot pant af tackjern, stående på Stockholms våg, på
sätt och i enlighet med hvad i tredje punkten af Kongl. Majits Nådiga
Kungörelse af den i3 Mars tS3o finnes föreskrifvet, samt att Commissionen,
i anledning af detta tillkännagifvande, väl funnit ansvarige Contiolleurer
éfver tackjernsbeläningen böra, jemlikt Kongl. Majits Nådiga beslut, utses;
men att likväl dervid sådane betänkligheter uppstått, att Commissionen, i
den säkra öfvertygelse, att de förtjena Kongl. Majlis synnerliga Nådiga uppmärksamhet
och kunna föranleda tili bestämdare föreskrifter, än hittills
blifvit i Nåder meddelade, ansett sig böra göra framställning af de ämnen,
4 Kongl. Mnj.ts Nådiga Proposition Nio 24.
sora, under öfverläggning, angående berörde på allmän och enskild säkerhet
inverkande angelägenhet, förekommit, samt efter en sådan framställning,
på anförde skäl, föreslagit:
1:0 att den attest, som en låhsökande eger att utbekomma; från
taekjernsvågen, må utfärdas af Vägaren, 1 öfverensstämmelse med specialen *
och sålunda innehålla namnet å egaren till tackjernsposten, densammes, vigt,
tillverkningsstället, hyttstämpel och galtarnes eller styckenas antal, jemte
uppvägnings datum;
2:0 att denna attest sedermera förses med påskrift af de dertill utsedde
Magistrats-personer, innehållande betyg öfver attestens öfverensstämmelse
med vågspecialen;
3:o att ingen skeppnings-attest eller så kallad frisedel öfver något
slags till beläning i Hanken anmäldt tackjern får utfärdas förr än låneattesten
återlemnas;
4:0 att försummelse i ett eller annat fall, af hvad ofvan nämndt är,
anses såsom tjenstefel och medför skadeersättning för den eller dem, sorn
felat; samt
5:o att, då någon eller bägge af de till låneattesters underskrifvande
utsedde Ledamöter från Drätsel-Commissionen afgå, förteckning af honom
eller dem bör upprättas å alla såsom belänla i Banken antecknade tackjernsposter,
och denna förteckning tillställas efterträdaren eller efterträdarne,
hvilka böra, efter föregången inventering, densamma qvittera, från
hvilken stund deras ansvar för vården vidtager.
Uti det underdåniga utlåtande Fullmägtige i Rikets Ständers Bank,
till följd af erhållen Nådig remiss, under den i8.‘de nästlidne April, häröfver
afgifvit, hafva Fullmägtige underdånigst anfört, att, enär Drätsel-Commissionens
ofvanberörde framställning, efter Fullmägliges förmenande, vore
föranledd egentligen af det utaf Banco-Styrelsen afgifna och Drätsel-Commissionens
underdåniga skrifvelse vidfogade attest-formulaire, ansåge Fullmägtige
sig hufvudsakligen tillkomma:
1:0 att utreda, huruvida samma Formulaire är förenligt med högstberörde
Nådiga kungörelse af den i3 Mars i83o samt föreskriften i senaste
Baneo-Reglemente.
I sådant afseende hafva Fullmägtige yltrat, att det utaf Banco-Styrelsen
afgifna Formulaire till Våg-attest är upprältadt i ordagrann öfverensstämmelse
så väl med högstberörde Nådiga Kungörelse, såsom ock med 4
Art. 4 Afdeln., i5 §. 3 punkten i Banco-Reglementet af den 18 Mars i83o,
med det till följd af 2:dra punkten erforderliga tillägg, att något stamp-,
Kongl. Majits Nådiga Proposition N'.o 24. 5'
skrot- eller klotjern icke är inbegripet i den till beläning anmälde tackjerns-posten;
2:0
att yttra sig, huruvida Bankens säkerhet, i och för ifrågavarande
beläning, kan anses vederbörligen tryggad genom det af Drätsel-Commissionen
uppgjorde och här ofvan intagne Förslag.
I detta hänseende hafva Banco-Fullmägtige anmärkt, att, ehuru Drätsel-Commissionens
Ledamöter icke underteckna de från Stångjernsvågen i
Stockholm utfärdade våg-attester, dessa attester likväl blifva underskrifna af
irenne, dels Kronans, dels Stadens Tjenstemän, hvilka, en för alla och alla
för en, ansvara för rigtighöten deraf, samt att det belänta jernet skall till
Bankens säkerhet å vågen qvarhållas; och att våg-attesterne i Götheborg
undertecknas af fyra ansvarige Tjenstemän, nemligen tvänne å Kronans och
tvänne å stadens sida, samt å jernvågarne i de öfrige städerne af hela 3Vfagistraten,
med förbindelse att ansvara, det panten oförryckt skall hållas
Banken tillhanda och på intet sätt rubbas eller förskingras; —hvaremot Fullmägtige
ansåge första och andra punkterne af Drätsel-Commissionens ofvanuppgifne
Förslag förbinda Banken till lifgifvande af lån på tackjern,
jnot en enda persons ansvarighet, hvilket så mycket mindre vöre förenligt
med Bankens erforderliga säkerhet, som, enär Drätsel-Commissionens Ledamöter
befriades ifrån tillsyn derå, att det i attesten upptagne och beskrifne
tackjern verkligen fanns på vågen, Banken lutt kunde förledas att
utgifva lån på falska attester och fingerade panter.
Vid sådant förhållande och då Drätsel-Commissionens Förslag, i afseende
på tackjerns-beläningen i Stockholm, vore af den beskaffenhet, alt
detsamma ej allenast erbjuder en för Bankens erforderliga betryggande otillräcklig
borgen, utan ock i grunden afviker så väl från de i Kongl. Majrls
derom utfärdade, högstberörde Nådiga Kungörelse gifna föreskrifter, som ock
från hvad Rikets Ständer i detta afseende bestämdt stadgat, hafva Fullmägtige
ansett lån på tackjern icke kunna på de af Drätsel-Commissionen föreslagna
vilkor af Banken utgifvas.
Kongl. Maj:t, som, vid underdånig föredragning häraf, den fade nästlidnc
Maij, funnit detta ärende då ej föranleda till någon Dess åtgärd, vill
nu i Nåder lemna Rikets Ständer kännedom om de för verkställigheten af
tackjerns-beläningen i Stockholm sålunda uppkomna oför väntade hinder, på
det Rikets Ständer må blifva 1 tillfälle att vidtaga sådane åtgärder oeh beslut,
hvarigenom dessa hinder för framtiden kunna undanrödjas.
6 Kongl. Majus Nådiga 1'robos'tion N’o i\.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd oek ynnest
städse välbevågen. Dalum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Ilandets- och Fi nance-Åren den, hållet
inför Hans Majst Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 8 Februarii t834-
Närvarande:
Hans Excellence Justitia Stats-Ministérn Herr Grefve Rosenblad ,
Hans Excellence Siats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt,
Siats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm , .
Poppius ,
Hof-Cancelleren Friherre v. Schulzenheim ,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, uppå Kongl. Maj:ts förut
meddelade Nådiga befallning, uppsatt Förslag till Kongl. Majlis Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående controllerna för belåningen i Banken
af Tackjern på Stockholms Våg.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets’ Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, detta Förslag, som finnes Protocollet bilagdt, i Nåder gilla?
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o i5,
och Kongl. Majit befallde, att dess Nådiga Proposition i ämnet skulle, i
enlighet härmed, till Rikets Ständer under denna dag expedieras.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
N:o 25.
Ankom i afskrift till Exp. Ulsk. den 23 Febr, kl. lo f. m.
KONGL. MAJsTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående fortfarande anslag
till Ulldiscont-fondens förstärkning, samt Ullculturens
och Ullproductionens befrämjande i Riket; Gifven Stockholms
Slott den i5 Februarii i834<
Då Rikets vid sista Riksdag församlade Ständer, uppå Kongl. Majlis derom.'
gjorda Nådiga framställning, å Riksgälds-Contoiret anvisade en summa afTvå
hundrade Tusende Riksdaler Banco, alt användas såsom förstärkning uti
UJIdisconten, samt till Ullculturens och Ullproductionens befrämjande i
Riket, kunda frågan orri detta anslag icke grundas på andra beräkningar,
än hoppet om det allmännas gagn af en tillvägabringad Ullcultur. Den
uppmärksamhet Fikets Ständer, under sådane omständigheter, lemnade åt
detta ämne, och den beredvillighet de visade, att från deras sida medverka
till del uppgifna föremålet, ådagalade det förtroende de hyste till Kgl.
Majlis Nådiga a fs ig ter; och en redan vunnen allmännare erfarenhet visar,
att dessa afsigter blifvit på ett tillfredsställande sätt uppfyllde genom Ullproductionens
utvidgning och förbättring. Vid den omsättning af omkring
3oo,ooo R:dr, som egt rum vid Ullmarknaden i Norrköping, under några
dagar sisll. år, uppstod ej behof af lånbiträde utaf de till Ulldiscontens
förstärkning anvista anslag för mer än 40,000 R:dr, oaktadt håde köpare
och säljare funnits fullkomligen belåtne, hvilket måhända härrört dels af
bristande utrymme till emottagande af Ull uti tjenligt magasin, dels deraf
att Ullpartierne hvar för sig allmänneligen ännu varit af så ringa belopp,
att omgången genom magasinering och beläning ansetts inleda i besvär, sorti
vederbörande velat i möjligaste måtto undvika. Då det under byggnad
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 25.
varande magasinet blir fullfärdigt för sitt ändamål, hvilket förmodas inträffa
nästinstundande sommar, och Ullparlien i samma mon förstoras,
sorn Ullculturen sig utvecklar, så måste ock hehofvet af understöd utaf lån,
till bedrifvande af en ökad rörelse, göra sig allt mer och mer gällande.
I ett land, der brist på capital i allmänhet håller industrien tillbaka
från de kraftigare framsteg, hvaraf den eljest vore mägtig, är det
ej att förvänta, att fabrikanterne alltid skola kunna med contanta penningar
inlösa den ull, hvarå tillgång förmodas blifva i Norrköping, och hvartill
snart nog kan fordras ända till millioner R:dr. Ullproducentens belägenhet
är icke heller sådan, att han länge kan förblifva i saknad af betalning
för sin product, och hans väckta böjelse att söka fortgå på den bana han
för sig öppnat skulle sålunda komma alt möta svårigheter, dem han ej
förmådde besegra. Kongl. Maj:t anser det alltså vara af högsta vigt,
-atthen anstalt finnes, hvarigenom utvägar beredas till afböjande af en förlägenhet,
hvaraf följderna icke äro svåra att beräkna. Utan tvifvel skola
Rikets Ständer sjelfve inse, att här ej är fråga om användande af capital
med dess förlust till hufvudstod eller ränta, utan om understöd att, emot
full säkerhet i en allmänt begärlig vara, lemnäs till lifvande af inhemska
productionskraften; oell Kongl. Majit föreslår, att de Tvåhundrade Tusende
Riksdaler, Rikets Ständer till Ulldiscont-fondens förstärkning samt
till UlleuUturens och Ullproductionens befrämjande anvisat, må fortfarande
få dertill användas, och att, i fall så lyckligt vöre, att Ullculturen innan
»asta Riksdag hinner göra så stora framsteg, att desse 200,000 Rldr ej förelä
till upprätthållande af det med dem åsyftade ändamål, Rikets Ständera
Riksgulds-Contoir må bemyndigas att då emot lägsta möjliga ränta hålla
Ulldiseonten tillhanda hvad derutöfver kan erfordras.
Kongl. Majit öfverlemnar nu detta ärende till Rikets Ständers öfvervägande,
förvissad, att Rikets Ständer skola med beredvillighet utfinna och
»ti Kongl. Majits händer lemna medel att utföra eller utföra låta hvad
Kongl. Majit anser utgöra högsta målet för sina Konungsliga önskningar,
fäderneslandets förkofran genom utveckling af dess inneboende krafter.
Kongl. 'Majit förbi ifver ■ Rikets Ständer med afl Kongl. Nåd och ynjvest
städse välbevågen. Datum utsupra.
■CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
-Utdrag
Kongl Monts Nådiga Proposition N:o 25,
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden,
hållet inför Harits Majit Konungen i Stats-Rådet ä Stockholm?
Slott den i5 Februarii iS3f
Närvarande:
Ifans Excellence Justitia; Siats-Ministern Herr ©refve Rosenblads
Hans Excellence Stats-Mimstern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke ,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm *
Herr Grefve Adelsvärdj
Friherre Åkerhjelm>
Poppiusj
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim >
Sta ts-Secreteraren Skogman.
>
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i följd af Kongl. Majits
förut meddelade Nådiga befallning, uppsatt förslag till Kongl. Majits Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående fortfarande anslag till Ulldiseont-fondens
förstärkning samt Ullcullurens och Ullproductionens befrämjande
i Riket.
Enligt Stats-Rådels Ledamöters underdåniga tillstyrkan, behagade
Kongl. Majit delta förslag, sådant detsamma finnes Protocollet bilagdt, i
Nåder gilla, och befallde Kongl. Majit, att Dess Nådiga Proposition i ämnet
skulle i öfverensstämmelse dermed lill Rikets Ständer under denna dag
expedigras
Ex
Protocollo
, j S. G. Schyberg.
Rifning till R. St. Prot. i834» 1 Sami. 1 A fdel,
5:te Häftet.
2
IO
Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse Nio 26-
N:o 26.
Antom i afskr. tili Exp.-Utsk. den Febr. kl. 10.
KONGL. MJJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer angående Indelnings-jemkningen
i Blekinge; Gifven Stockholms Slott desi 18 Januarii i834-
Kongl. Maj:t, sorn i Nåder låtit Sig lill slutlig pröfning föredragas frågan
om Indelnings-jemkningen i Blekinge, har dervid inhemtat, hurusom RiksdagsFullmäglige
för allmogen i denna province först vid Riksdagen 1809 anhållit
om Båtsmansreserv- och öfverskottsräntornas ulgörande med sådane persedlar
och varor, som, enligt i685 års Contract, Indelnings-Båtsmännen
bestås, och sedermera vid Riksdagen 1810 yrkat sådane ändringar och förbättringar
i Länets Indelningsverk, sorn i allmänhet kunde nödige finnas; att
Länets Rusthållare, hörde öfver Fullmägtiges senare anhållan, enhälligt yttrat,
att de icke någon förändring i Båtsmans-indelningen önskade, ej helier ansåge
deruti kunna vidtagas sådane förbättringar, som ledde till mera jemlikhet
i rustningsbesväret, än som genom Indelningsverket redan vunnits,
och derföre underdånigst anhållit, alt samma Indelningsverk äfven
för framtiden måtte få förblifva beståndande; att, i frågan åter
om reserv- och öfverskottsräntornas utgörande, Kongl. Majit, uti Skrifvelse
till Förvaltningen af Sjöärendena och Kamraar-Collegium den 26 April iSiij,
i Nåder förklarat, att i denna del Kongl. Maj:t ansåg den sökta rättelsen i
Blekingska Indelningen vara af rättvisa påkallad, samt åsyfta en jemn fördelning
af rustningen, och att Kongl. Maj:t derföre var betänkt på sättet
att återföra Ortens Indelningsverk och Båtsmans-contract till deras hufvudgrunder
och rätta tillämpning, för hvilket ändamål och för att i nämnda
Indelning således återföra en jemnhet, hvarförutan Stamhemmannen snart
skulle råka i fullkomlig vanmagt, under det tillskoltsgifvande eller de, som
erlade reserv- eller öfverskottsräntor, njöto en, hvarken genom Privilegier,
Contract elier sakens beskaffenhet föranledd lindring, Kongl. Maj:t lann
lämpligast att, med iakttagande deraf, att, enligt 80 §. af Regeringsformen,
Indelningsverkets hufvudgrunder icke rubbades, utan antalet af Båtsmän, som
provincen egde utgöra, förblefve oförändradt, likasom Kronans dertill öfverlåtne
räntebelopp och hvad af Rusthållarne till Båtsmännen utgöras borde
, en Indelningsjemkning i Blekinge förrättades, hvarigenom sammansatte
rotedelars bidrag sinsemellan kunde närmare och rättvisare fastställas;
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N-.o 26.
att likväl, före den definitiva regleringen af denna jemkning, vice Talmannen
Jon Jonsson vid 1815 års Riksdag yrkat sådan allmän lindring i Blekingska
Bålsmansbållet, att af hemmans- och jordeboksräntorna målte tili
Båtsmannens lön och persedlar på hvart Rusthållsnumer anslås ett förhöjdt
räntebelopp af 24 daler Silfvermynt, i stället för det förra af 16 ä
21 daler, ehuru derigenom en minskning till i-5:ledel eller. 1-Gidel i Båtsmännens
antal inträffade; att, i anledning af detta Jon Jonssons yrkande,
Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 27 Julii 1815 tillstyrkt undersökning,
rörande Indelningen och Ro teringen i allmänhet, så väl i Blekinge,
som i öfrige provincerna, på det Kongl. Majit och Rikets Ständer derefter
måtte blifva i tillfälle att i ett sammanhang Sig yttra om och hvad
jemkningar, som derutinnan kunde nödige finnas; att sedermera vid Riksdagen
1817 och 1S18 Fullmägtige af Bonde-Ståndet i Blekinge anhållit om lindring
i Länets Båtsmanshåll, utan afbidan på den allmänna regleringen i
Riket, och att, med anledning af hvad sålunda i ärendet förekommit, Kgl.
Majit den i4 April 1818 aflutit Nådig Proposition till Rikets Ständers Statsutskott,
angående förändring i provincens Indelning, uti hvilken Proposition
förklarades, att, då Kongl. Majit funnit berörde Indelning vara ojemn
och tryckande, enär erfarenheten skulle hafva visat, att af de i,5oo Båtsmän,
Blekinge bort utgöra, ofta ett stort antal måst vara vacant, genom
en del Rusthållares oförmåga att dem uppsätta och utrusta, äfvensom att
den rättighet, författningarne vid uteblifven Båtsmansuppsättning lemnade,
att utskrifva de rustande sjelfve, ryckte den skattdragande jordbrukaren till
ett yi'ke, som deraf föga vunne; Kongl. Majit alltså hemlat anledning af
Ständernas underdåniga skrifvelse af den 27 Julii 1815, att ej aflägsna den
tidpunkt, då rättelse härutinnan kunde åstadkommas, på det att det antal
Båtsmän, provincen derefter ålades, verkligen måtte kumla utfordras och
påräknas, och författningarne behörigen handhafvas emot försummelse derutinnan,
hvadan Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med 80 §. af Regeringsformen,
framställde lill Ständernas bifall, att en ny Indelningsjemkning
i Blekinge förrättades, under förbehåll och vilkor, nemligen:
1:0 att flere hemman eller räntor, än som då voro, eller af ålder
varit till Indelningen anslagne, icke vid den nya Indelningens verkställighet
skulle beräknas, men att likväl de hemman och lägenheter, hvilkas räntor
varit från Indelningens början deruti inbegripne och icke genom laga
åtgärder eller behöriga anslag till annat ändamål och utbyten af onera frångått
denna bestämmelse, blefvo till Indelningen återförde och igenlagde;
12
Kong!. Majy? NiUign Skrifvelse N;o 26.
2:0 att som, redan 12 år efter Indelnings-contractet af den 37 April
i685, uppsatsen på hvad en Båtsman i provincen skulle hestås, utgjorde
a4 daler silfvermynt, och vid Indelningen i Södra Möre Härad i Calmar
Län äfven anslagits 24 daler behållen persedelränta på hvarje Båtsman,
skulle i Blekinge beräknas 24 daler silfvermynt öfver hufvud på hvarje helt
rustnijugsn umer eller rusthåll; mea
3:o att, om något hemman, med ett mindre räntebelopp ända till 20
daler silfvermynt, eller flera, hvilkas räntor, sammanlagdt, ieke uppginge
till mer än 20 daler, skulle befinnas af så god egenskap, att ensamt eller
sammansatte kunna, för 20 dalers behållen ränta, rusta Båtsman, borde de
dertill uppföras, utan fyllnad i räntorna från andra hemman;
4:o att, derest, vid genomgående af förra Indelnings-Verket, numer
befunnos hafva utöfver 24 daler till rustningen anslagne, det öfverskjutande
räntebeloppet borde frångå, för att antingen formera nya numer, eller
läggas till andra;
5:o att vid sammansättningen af de rusthållsnumer, hvilka komme
att bestå af flera hemmansdelar eller jned ränta belagde lägenheter, och
hvarvid hufvudsakligt afseende skulle fästas på närbelägenheten och ömsesidig
tillgänglighet, borde hvarje hemmans eller lägenhets skyldighet att
för räntan, lika med de öfrige, som utgjorde numret, deltaga uti ali kostnad
för Båtsmannens legning, utrustning oell årliga underhåll, noga bestämmas,
och på det sätt uti Indelningå-längden uppföras, alt hvarje rustandes
andel i Båtsmannens verkeliga kostnad skulle bestämmas efter dess
till rustningen anslagna räntas förhållande till de medrustandes räntedalertal,
dock att, der räntan befanns utsatt i ören och penningar, 16 öre oell
derutöfver skulle räknas för liel daler, och mindre belopp än 16 öre
försvinna, och detta för att undvika vidlyftig vidräkning emellan de sammanrustande
om en hvars proportionerlig» andel uti kostnaden för Båtsmannen
;
6:0 att, i fall Rikets Ständer härtill lemnade deras bifall, KongL
Maj:t ville, effei’ dessa allmänna grunder, utfärda Dess Rådiga Ins true tion
för den Comité' Kongl. Majit förordnade att den nya Indelningen förrätta,
till hvilken C°mite'Rusthållarne, lör upplysningars meddelande, borde
kallas; och skulle samma Comité' jemcäl få sig uppdraget, att, efter
förra föreskrifter, lämpade till närvarande tids billiga kraf, utstaka de rostandes
och Båtsmännens ömsesidiga skyldigheter och rättigheter; men i öfrigt
förbehöll sig Kongl. Maj:t, att i Instructioncn utstakade närmare föreskrifterne
i tillämpningen, äffönsom alt afgöra alla de frågor, sorn under eller
Kongl, Mojvts N tidiga Skrifvelse Nz> a5.
efter förrättningen kunde, i anledning af densamma, väckas; att, sedan denina
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition blifvit afStänderne vid Riksdagen 1318
bifallen, Nådig Ins true tion för Comiterade derefter blifvit, under den i3
November 1821, utfärdad, hvilken Instruction, öfverensstämmande med grunder
ne i Kongl. Maj:ts Proposition,, likväl innefattade en närmare utveckling
af dessa grunder, såsom att Comiterade skulle om hemmanens godhet och
beskaffenhet söka inhemta noggrann och säker underrättelse bland annat af
Chartaebeskvifningar, Skattläggnings- och Storskifteshandliugar m. m., hvarjemte
stadgades, att, der omständigheter inträffade, hvaröfver Kongl. Majrts
serskilda Nådiga Förordnande ansågs böra afvaktas, Comiterade då egde
att derom skyndsamligen göra underdånig anmälan.
Vidare har Kongl. Majrt inhemtat, att vid ifrågavarande jemknings
förrättning, som börjades år 1822 och afslutades påföljande året, Blekingska
Båtsmans-Indelningen, hvilken före jemkninggn uppgått till i5oo Rusthållsuumer,
efter densamma allenast utgjorde ia5r och således blifvit
med 249 numer förminskad; att, i stället för gamla anslaget af 16, 17,
till och med 20 å 21 daler till hvarje helt rusthåll,’ Comiterade anslagit
till hvardera af
27 Numer 20 daler
128 d:o 2r
371 d:o 22
3qi d:o a3
334 d:o 24; och alltså öfver hufvud 22 å 23 daler
på hvarje Rusthållsnumer, samt att, denna förminskning oaktadt, Rust-'
hällarne icke voro allmänneligen nöjde med Comiterades förrättning. Den
öfverklagades uti 4° serskilde besvärsskrifter af cirea 400 jordegare. Dessa
klagomål angingo egentligen, dels Indelningsgrundernas tillämpning, dejs
för hög rustning och dels olämplig Fusthållsåarnmansättning. De klagande
anmärkte, rörande indelningsgrundeme och den för höga ansedda rustningen
pä en del hemman: att Comiterade icke, enligt Instructionen, afsett
hemmanens godhet, utan blott hemmansräntan, hvilken senare-, då understundom
svagare hemman hafva större, men bättre hemman mindre ränta,
skulle vållat än större ojemnhet i rustningen, enär de förra hemmanen fåft
tyngre rustning, än de senare, hvarpå flere exempel uppgifvits; att, tili
beredande af rustningens rättvisare fördelning, hemmanen borde undergå ny
ref- och skattläggning, men att jemkningen aldrig yrkats af klaganderne,
hvilka, sedan de köpt sina hemman, i hopp 0111 rustningens bestånd, skulle
på deras köp blifva, genom rustnings-tillökningen, lidande; att Länets invå»-
>4
Kongl. Majit t Kådiga Skrifvelse Nio
iiare redan Sr 1812 enhälligt förklarat, hurusom de hellre SInöjdes med
den gamla rustningen, än blottställde sig för en ny, som kunde blifva meia
ojemn än den förra; all jemkningen, då den omhvälfde Indelningsverket,
äfven rubbade egandeiätten, äfvensom att den grund, som för jemkliingsanstalten
blifvit åberopad, nemligen vissa hemmans oförmögenhet att
rustningen utgöra, och deraf uppkomne vacancer innefattade en uppgift,
som icke skulle kunna styrkas; på hvilka skäl klaganderne anhöllo, att frågan
måtte försättas] i det skick, hvari den var innan Comiterade med den sig
befattade.
Beträffande Rusthålls-sammansättningen klagades, alt många hemmans
innehafvare finge hvardera att göra med 3, 4^5 Båtsmän i stället
för en, hvarigenom emellan Rusthållarne inbördes och dem och Båtsmännen
skulle uppkomma beständige strider och rättegångar och vållas oberäkneliga
svårigheter och oredor, hvarförutan anmärktes, att hemman anslagits
fjermare i stället för närmare Rusthåll, och att hemmanens belägenhet altså
icke blifvit behörigen afsedd.
Comiterade, som öfver dessa klagopunkter i underdånighet sig utlåtit,
hafva hufvudsakligen väl medgifvit, att någon ojemnhet i rustningen uppkommit,
och att vederbörande icke saknat skäl till deras klagan i den delen,
men för öfrigt sökt vederlägga anmärkningårne, samt försvara sina åtgärder,
såsom med Kongl. Majrts Nådiga Instruction öfverensstämmande.
Enligt samma Instruction hade Comiterade äfven föreslagit Rusthållarnes
inbördes rättigheter och skyldigheter, men äfven i denna fråga voro Rusthållarne,
isynnerhet beträffande beklädnaden, af skiljaktiga tankar.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena och Kammar-Collegium, i målet hörde,
inkommo derutinnan med deras underdåniga utlåtande den 7 November
1825. Äfven i delta utlåtande anmärktes åtskilligt emot Comiterades
åtgärder, såsom alt hemman af sämre beskaffenhet fått högre rustning än
hemman af större värde, att stamrotar blifvit, emot innehafvarnes begifvande,
förvandlade till hjelplicmman, och rotar sammansatte af långt från
hvarandra aflägsne hemman, ehuru närmare funnits att tillgå, samt att hemman
blifvit indelle uti flera, ända till och med 6 serskilda Båtsmansnumer.
Men, såsom serdeles anmärknings värdi, hafva Collegierne ansett den
genom jemkningen uppkomne förminskning i Länets gamla Bålsmähsstyrka,
hvilken förminskning Collegierne funnit stridande emot Kongl. Maj:ts Nådiga
Instruction, som, efter deras tanka, endast afsett rustningsbesvärets jemnare
fördelning hemmanen emellan.
KongI- Maj-.ts Nådiga Skrifvelse Nio 16. i5
I anledning af delta Collegiernes underdåniga utlåtande inkommo dels
underdåniga påminnelser af åtskillige Rusthållare, sorn klagat öfver jemkningsförrältningen,
men funnit deras klagan icke, efter deras önskan, af
Coliegierna nog understödd, dels underdåniga ansökningar af andra Rustliållare,
som voro med berörde förrättning belåtne, om delfående af Collegiernes
utlåtande, för att komma i tillfälle vederlägga hvad emot Comiterades
åtgärder i samma utlåtande förekommit. Kongl. Majrt fann derföre
lämpligt öfversända jemkningsförslaget med tillhörande handlingar till Dess
Befallningshafvande i Blekinge och tillåta Sockenstämmors hållande i hela
Länet, hvarvid de Rusthållare, som icke besvärat sig öfver Comiterades åtgärder,
egde utse ombud att sig yttra öfver hvad vid jemkningsförrättningen
förekommit, hvarefter Kongl. Majrts Befallningshafvande skulle återsända
handlingarne med eget underdånigt utlåtande 1 ämnets hela vidd,
utan hinder af hvad Kongl. Majrt redan i målet förordnat.
De Rusthållare, som önskade jemnkningens bestånd, begagnade denna
Nådiga tillåtelse. Uti ett af 44 Sockne-Ombud undertecknadt underdånigt
anförande anhöllo de, under bestridande af de emot jemkningsförslaget
inkomne anmärkningar och besvär, om Nådigt bifall lill Comiterades
åtgärder; medgifvande ombuden dock rättelser, der möjliga misstag
inträffat, likväl utan rubbning i det hela. Men detta anförande åtföljdes af
underdånig replik af Rusthållare, sorn besvärat sig öfver förslaget och hvilka,
åberopande de deremot anförde flera felaktigheter, fullföljde i underdånighet
yrkandet om förslagets ogillande.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som, öfverallt hvad sålunda i frågan
förekommit, sig underdånigst utlåtit den i5 October 182g, har ansett
klagomålet öfver Länets Båtsmansindelning föranledt mera af rustningens
ojemna fördelning, än af dess tyngd. Rustningsbördan vore nu mindre
svår, än förr, genom senare lider tillkommen odling och större folkmängd.
Svårare hade prasslationen åtminstone icke blifvit. Jemförelsevis med andra
provincers knektehåll, vore Länet icke till någon anmärkningsvärd höjd
genom Båtsmanshållet betungadt, synnerligen vid betraktande af den frihet
från Jordeboks- och Hemmantalsränta, som Länet för rustningsbesvärel
åtnjuter, och allenast i jemförelse med de orter, som hafva Båtsmanshåll,
skulle Blekingska provincen kunna anses vara till klagan befogad; men provincens
läge utmed hafvet, i grannskapet af Flottans hufvudslation, dess
folkrikhet och lättare tillfällen lill invånarnes bergning vore omständigheter,
hvilka förmodades hafva, liksom i den nästgränsande delen al Calmar
Län, föranledt den hårdare roteringen. Det borde dock, efter Kongl. Majrts
iiS
Kongl. Majit s Nådiga Skrivelse N:o sf>.
Befallningshaf.vandes åsigt, icke med något skäl kunna tefaras, att denna
rotering varit i någon yäsendtligare mon för orten tryckande eller för dess
]>esland liolande; ty omer än ett sekel hade den fortfarit oell folket derunder
varit välmående; och der i detta afseende förhållandet nu vore annorlunda,
ansåg Kongl. Maj:ts Befallningshafvande orsaken dertill höra sökas
i helt andra omständigheter , än i roteringsskyldigheten., såsom dermed egande
föga eller intet sammanhang. Deremot, ehuru således någon tvingande
nödvändighet att bereda ett minskadt rustningsbesvär icke varit för handen,
skulle haan haft så mycket mera fog att yrka rustningens jemnare fördelning;
ty öfverskottsräntorna, som i stället för effectiv rustning utgå contant,
efter 3 daler silfvermynt Ralm, motsvarade på intet sätt den verkliga
Båtsmansunderhållskoslnaden, hvaraf alltså följa skulle, att hemman,
som praestera Båtsmän, äro liårdt oeh orättvist betungade emot de hemman,
hvilka utgöra rustningen med penningar. Några gällande skäl, hvarföre
sistnämnde hemman skulle befrias från rustningsprasslationen in natura, kunde
svårligen framletas, då i allmänhet hemman med indelta räntor äro förbundne
att sådane afbörda, utan rättighet till deras lösen med penningar.
Dfverskottsräntornas förvandling till naturaprestation vore alltså en af rättvisa
och billighet påkallad fordran, nödvändig för de Rusthållare, som
egde att räntorne uppbära, ehuru tung för de rustande, som måste dem
erlägga.
Angående sedermera jemkningsförrättningens resultat, förminskningen
af n49 man, ansåg äfven Kongl. Maj:ts Befallningshafvande detta resultat
eftertänkligt, enär en sådan förlust af manskap nära Flottans hufvudstation
icke kunde blifva annat än ganska kännbar. Eftergiften af delta antal
Båtsm,än vore icke heller grundad på något verkligt behof, och kunde derföre
icke heller rättvisligen fordras, helst skälet lör denna fordran vore
Irdott en supposition om en del Rusthållares oförmåga att rustningen prestera.
Man hade väl föregifvit, att ett större antal Båtsmän ofta måst vara
vacant; men det var dock först sedan jem.kningsfrågan uppkommit,
sorn Kongl. Majit i Nåder tillåtit vacancerna, icke på grund af ortens oförmåga
att utgöra sina Båtsmän, utan till underlättande af jemkningens
verkställighet. Ganska få eller inga vacancer funnos förut, och svårighet
för rotarne att recrutera öfverklagades icke, om ej under påslående krig.
Med den Nådiga tillåtelse, som blifvit Kongl. Majrts Befallningshafvande
lemnad, att i ärendet sig utlåta, utan hinder af hvad Kongl. Majit
4^ulinnau redan förorduat, uttalade Kongl. Majrts Befallningshafvande öppet
den
Kongl Majus Nådiga Skrifvelse N'.o 26.
'17
den på ofvanutredda förhållanden grundade öfvertygelse, att genom jemkningsanstalten
hvarken rättvisa eller billighet skulle uppoffrats, om frågan
fått stanna vid Kongl. Majrts Nådiga Beslut den 24 April 1S14, sorn rörde
endast en indelnings jemkning, med föremål att lill jemlikliet de rustningsskyldige
emellan återföra deras gemensamma förbindelser, dock utan förändring
i antalet Båtsmän, som af provincen borde utgöras. Och visade
sig följderna af den sedermera beslutade nya Indelningen så betänkliga i
verkställigheten, att Kongl. Majrts Befallningshafvande icke tvekade ifrågaställa,
om ieke ali verkan af denna Indelning borde inställas och deremot
endast en sådan jemkning ega rum, som öfverensstämmer med 1814 års
Kongl. Beslut,
Sedan Kongl. Majrts Befallningshafvande i underdånighet yttrat dessa
sina äsigter, inkommo Rikets Ständer den 3o November 1829 med förnyad
underdånig skrifvelse i ämnet. Ständerne, sorn inhemtat de af Kongl.
Majit med Comiterades Jemknings-förslag och de deröfver i underdånighet
anförde besvär i Nåder vidtagne åtgärder, funno väl, att, då nämnde
besvär voro på Nådig pröfning beroende, Ständerne icke kunde frågan om
jemkningens verkställighet till slutlig handläggning företaga; men då Rikets
Ständer, mod erkännande af de ömmande förhållanden, sorn för en stor del
Rusthållare i Blekinge inträffade, och hvilka, af Kongl. Majit och Rikets
Ständer längesedan medgiihe, föranledt beslut, hvilkas verkställighet dock
än saknades, ansett detta ärende icke böra å deras sida lemnäs utan uppmärksamhet,
anhöllo Ständerne i underdånighet, att, så framt detta mål
icke redan vunnit den fullständiga utredning, att Nådig Proposition om det
upprättade Rotejemknings-förslagets fastställande kunde, under påstående
Riksmöte, varda till Ständerne aflåten, Kongl. Majit täcktes vid nästa Riksdag
Dess Nådiga framställning Rikets Ständer meddela, på det att Blekingska
provincen icke längre måtte, med äfventyrande af dess invånares trefnad
och bestånd, blifva i saknad af den lindring i den ojeinnt tryckande
reteringsbördan, sorn redan för n år sedan blifvit af båda Statsmagtenre
erkänd såsom rättvis och till verkställighet förordnad.
Utom denna Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, inkommo år 183o
serskilde underdåniga ansökningar i målet, dels af Riksdags-Fullmägtige af
Bonde-Ståndet från Blekinge samfälldt, dels af vice Talmannen Jon Jonsson
serskildt
Fullmägtige åberopade den påföljd, söm Blekinges h.åfda rustning ofBihang
till R. St. Preis, 1334. 1 Sami 1 Afd. 3
5:te fläftet.
Kongl. Nådiga Skrifvelse N:o 26.
tii skulle hafva medfört, att Rusthållare, som icke mägtat uppsätta sine
Råtsmän, blifvit ryckte från sitt åkerbruk, till föga vinst för BåtsmansCorpsen,
men stor förlust för Rusthållarne, deras hustrur och barn, hvilka
derigenom råkat i armod och elände, och med stöd både af Comiterades
Jemknings-förslag, i enlighet hvarmed Länets Båtsmansstyrka skulle
med a4p man förminskas, äfvensom af Kongl. Majrts Nådiga Bref den 17
Maji 1822, hvari, på den grund, att Länets bestånd på sådan förminskning
berodde, Kongl. Maj:t skulle tillåtit ett visst antal Båtsmansnumer att hållas
vacante, anhöllo underdånigst, att, till undvikande af pro vincens undergång,
Kongl. Majit täcktes vidtaga den nödiga ansedda utvägen med Båts-'
mansstyrkans nedsättning, oberoende af de åtgärder, hvilka i öfrigt, i afseende
på Länets Båtsmans-rustning voro ifrågasatte. Och som oförmågan
för de svaga rustliållen, alt Båtsmän utrusta, skulle gjort en mängd vacancer
nöd vänd ige, uppgående ofta till 200, hvilka vacancers fortfarande vöre
nödvändigt, till undvikande af Rustliållares ryckande från åkerbruket till
Båtsmanstjenst; så hemställde Fullmägtige underdånigst, om icke de svagaste
rotarne, till ett antal af 200, finge vara vacante, emot erläggande af
vanlig vacance-afgifl.
Vice Talmannen Jon Jonsson åter anhöll underdänigst om sådane
anstalters vidtagande, att Rusthållarne vid Blekinges irsta Indelnings-Compagnie,
hvilka icke i underdånighet besvärat sig öfver de grunder, hvarpå
Comiterades Jemknings-förslag hvilar, finge , utan att behöfva afvakta den
tid, då alla öfver Förslaget anförde besvär hunnit blifva afgjorde, komma i
åtnjutande af den genom samma Förslag åsyftade lindring; äfvensom att för
detta ändamål ny Indelnings-jemknings-Comite' för detta Compagnie i Nåder
förordnas mätte, samt att Compagniets öfverskotts-räntegifvare måtta
åläggas utgöra sina räntor med sådane persedlar och varor,, som IndelningsBåtsmännen
bestås, enligt 1697 års uträkning.
Slutligen och i följd af Nådig remiss, inkommo Förvaltningen af SjöÄrendena
och Kammar-Collegium i underdånighet med ytterligare utlåtande
i målet.
Collegierne hafva, enär Kongl. Majrts Befallningshafvande instämt i
dén åsigt af Comiterades förrättning, som Collegiernes förra underdåniga
utlåtande innefattade, oeh då Kongl. Maj:ts för Comiterade utfärdade Nådiga
Instruction beredt i Blekinges Båtsmanshåll en förlust af 249 man,
hvilken, derest Riksdagsfullmägtiges senare hemställan om vacance-förmon
för svaga rotar vunne Nådigt bifall, skulle blifva än större, ansett sig böra
ytterligare fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derå,, att ett sådant
Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse N:o 26.
*9
förhållande hvarken varit med rolejemkningen åsyftadt eller ens skulle vara
af behofvet påkalladt, helst Länet, jemförelsevis med andra, icke vöre
för strängt onereradt, isynnerhet då i krigstid all förbindelse för RuslhållarIie
att recrutera upphört, och manskaps legning dessutom, under senare
tider, i anseende tili folkmängdens förökning i provincen, der andra Corpser
äro förbudne att värfning anställa, icke heller kunde anses vara försvårad.
Collegierne underställde alltså till Nådig pröfning, huruvida 1821 års
Instruction skall i denna del anses förbindande, då den för riket medför
den känbaraste förlust af sjömän för flottans behof. Vice Talmannen Jon
Jonssons serskilda underdåniga hemställan kunde Collegierne alltså icke i annan
del understödja, än hvad angar hans begäran, att tillskottsgifvare måtte
åläggas lika tunga med Stamhemmans-åboerne , att deltaga i BåtsmanshålleC
men hvilket deltagande Collegierne i underdånighet tillstyrkte för liela
Länet; och för öfrigt åberopade Collegierne i underdånighet, hvad de i målet
redan förut yttrat.
Allt hvad sålunda, angående Blekingska Indelnings-jemkningen, förekommit,
har Kongl. Majrt 1 Nådigt öfvervägande tagit; och hvad först beträffar
frågan, huruvida Comiterades åtgärd, att föreslå en förminskning af
249 man i Länets Båtsmansstyrka, är föranledd af Kongl. Majrts för Comiterade
utfärdade Nådiga Instruction; så finner Kongl. Majrt väl, att, enär
gamla Indelningen är grundad på ett lägre dalertal af liemmansräntorna,
nemligen från 16 till och med 21 daler för helt rustningsnumer, men uti
Instructionens 4 §. deremot stadgas, att på helt numer skulle vid jemkningen
beräknas till och med 24 daler, och 20 blott då hemmanen voro af
bättre beskaffenhet, den följd hafva varit oundviklig, enär summariska beloppet
af primitiva ränteanslaget bibehölls oförändradt, att Länets förra
liumeraire af Båtsmän, i;5oo, skulle, förmedelst det i så måtto uppsatte
rustnings dalertalet, förminskas; men deremot finner Kongl. Maj;t beloppet
af denna förminskning hafva berott af Comiterades tillämpning af Instructionens
öfrige föreskrifter. Enär alltså, efter 2 §•, hemman skulle berustas
efter deras godhet och beskaffenhet, ankom det på Comiterade att behörigen
afse hemmanens olikhet, och derefter på hvarje hemman lämpa rustningsdalertalet
från och med 20 till och med 24 daler. Om, i stället för
att anslå till hvartdera af blott 27 rusthållsnumer 20 daler, och till 128
2t; men till 371 22, till 3pi 23 och till 334 numer 24 daler, Comiterade
anslagit de lägre dalertalen till de fleste och deremot de högre allenast till
några färre rusthåll, skulle, genom Comiterades förslag, Rikets förlust på
Båtsmän blifvit vida mindre. Den uppkomne betydligare förminskningen
Kongl. Mms Nådig(t Skrifvelse N:o 26.
af 24,9 man linner Kongl. Maj:t alltså vara Mott till en del föranledd af
ioreskrifterne i den Nådiga Iustructionen, men hufvudsakligen tiilkommen
af lnstructionens tillämpning och Comiterades opinion om Blekingska hemmanens
beskaffenhet och förmåga att bära rustningsbördan. Men då, i sina
följder på Rikets sjöförsvar, berörde tillämpning var af så mycken vigt,
hade Kongl. Maj:t väntat, att Comiterade, med begagnande af den rätt, Instructionens
c) §. dem medgaf, förut underställt densamma Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning, helst, enligt klara ordalydelsen i lnstructionens ingress,
den åsyftade lindringen i ortens Båtsmanshåll egentligen skulle tillvägabringa
s genom rustningsbesvärets jemnare fördelning rusthållare och räntegifvare
emellan.
Huruvida berörde förminskning, ehuru således icke bestämdt af Kgl.
Majit tillåten elier föreskrifven, tilläfventyrs kunnat vara af andra serskilda
omständigheter påkallad, har vidare utgjort föremål för Kongl. Majrts Nådiga
uppmärksamhet; och har Kongl. Maj:t alltså varit föranlåten å nyo
skärskåda de grunder, som för ifrågavarande förminskning vederbörande tid
efter annan i underdånighet anfört.
Det uppgafs nemligen såsom skäl till jemkning och lindring i ortens
Båtsmanshåll, att ett stort antal af Länets i5oo Indelnings-Båtsmän ofta
måst vara vacant, genom en del Rusthåilares oförmåga att manskap uppsätta
och utrusta, äfvensom att den rättighet Förfaltningarne medgifva, att
vid uteblifven recrutering utskrifva de rustande sjelfve, ryckte den skattdragande
jordbrukaren från sitt rätta yrke tili ett annat, som deraf föga
vunne, en uppgift, som af Riksdagsfullmäglige för Bonde-Ståndet i Blekinge.
förnyades uti deras i ämnet år i83o ingifne ytterligare underdåniga ansökan;
ty äfven deruti omförmäles, huru Rusthållare, som icke förmådd*
uppsätta Båtsmän, blifvit ryckte från sitt åkerbruk till föga vinst för Båtsjnans-corpsen,
men till stor förlust för Rusthållarne,. deras hustrur och
harn, hvilka derigenom skulle råkat i elände och armod; att Båtsmanastyikans
förminskning aliså erfordrades, till undvikande af provincens undergång,
samt att oförmågan för de svaga rusthållen att Båtsmän utrusta
gjort en mängd vacancer nödvändige, uppgående ofta till 200.
Om de inför Kongl. Majrt sålunda framställde förhållanden verkligen
varit eller äro för handen; om, genom inrättningen af Blekingska Bålsxnänshållet,
provincen hotas med undergång, jordbrukarne ryckas från åkerbruket
till Båtsmanstjenst, och deras familjer såmedelst blottställas för armod
och elände; och om de ruslandes oförmåga att bära rustningsbördan ofta
gjort lill och med 200 Yacancer nödvändige, skulle, i slikt fall, så vida å
Kongl. Maj\ts Nådiga Skrifvelse Nio 2Sv at
statens sida någon eftergift af ruslningsskyldigheten kunde från undergång
rädda denna för riket vigtiga province, eu sådan eftergift så mycket hellre
af Kongl. Majrt medgifvas, sorn derigenom ett större och vigtigare ändamål
befordrades. Men de rustande sjelfve hafva föranlcdt tvifvelsmål om verkliga
tillvarelsen af sådane ömande omständigheter, då, uti en af icke mindre
än 246 Rusthållare undertecknad, af Comiterades åtgärder föranledd underdånig
besvärsskrift, det påslås, att förberörde uppgifter icke skulle kunna
ledas i bevis. Också finner Kongl. Majit, att dessa uppgifter, såsom så
väsendtliga, bordt åtföljas af ofliciela intyganden och uppsatser, åtminstone
på någre af de oförmögne jordbrukare, sorn blifvit från sitt åkerbruk ryckte
till Båtsmanstjenst, och på de familjer, som sålunda råkat i elände; äfvensom
på de af hemmanens vanmagt uppkomne mångå vacancerna. Att sådane
menliga följder af Länets Båtsmanshåll icke inträffat, är deremot fullständigt
utredt i Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i målet afgifne, här ofvan
upptagne, underdåniga Betänkande; ty deruti förklaras bestämdt, att
eftergift af någon del Båtsmän för Länet icke vöre grundad i något verkligt
behof eller kunde af de rustande med strängare rättvisa fordras; atti
oförmågan att prasstera rustningen vore blott föregifven; att de tillåtne vacancerne
inträffat, sedan jemkningsfrågan uppkom, icke på grund af ortens
vanmagt att sitt fulla antal Båtsmän uppsätta, utan för att underlätta jemkniugens
verkställighet; att före jemkningen få eller inga vacancer funnos'
och svårighet för rotarne alt recrutera icke heller öfverklagats, om icke
under påstående krig; att Blekinge, jemfördt med andra provincer, ingalunda
vore lill någon anmärkningsvärd höjd betungaclt, samt att icke med
något skäl Bålsmansliållet kunde anses för Länets bestånd hotande, då detsamma
fortfarit under mer än ett sekel och folket derunder Yarit valma
endy.
Hvad Kongl. Majrts Befallningshafvande sålunda utredt och förklarat,
har befunnits öfverensstämmande med Rikets Tabell-verk, som utvisar,
att medeltalen af ett hemmans folkmängd, produetion, boskapsafvel och
taxeringsvärde äro i Blekinge högre än i Riket i allmänhet, och att Länets
Bålsmanhåll, ehuru något kostsammare, än i andra orter, likväl med betraktande
af befrielsen från jordeboks-och liemmantalsräntorne, sådäne desse
öfverhufvud utgöras, icke är mera tryckande, än soldathållet i provincer,
der berörde räntor med förvandling utgå. Yarandes dessutom Kgl. Maj:ts
Befallningshafvandes utredning af förhållandet med vacancerne förenlig med
Kongl. Brefvet den 17 Maji 1822 och tillika den uppgiften, att besväret af
Blekingska Båtsmanshållet icke med något skäl kunde anses vara för Länets
-
aa
Kong], Majus 'Nådiga Skrifvelse N‘,o a6.
.bestånd hotande, bestyrkt af authentika historiska anteckningar, upplysande,
hurusom Blekingska provincen varit i välmagt äfven krigsåren 1788,
1789 och 1790, då, oaktadt all afgång på manskap ersattes under kriget,
Båtsmanshåll^ icke ansågs lör ortens bestånd vådligt, utan tvärtom, alt
den tiden, med ett utvidgadt och tilltagande åkerbruk, en allmän förkofran,
till och med en måttlig rikedom tycktes utbreda sig.
Kongl. Maj:t anser alltså icke länkbart, alt de af Riksdagsfullmägtige
skildrade bedröfliga följder af ortens rustningsskyldighet, då de icke visat
sig under eller straxt efter nyssnämnde krigsår, oaktadt då inträffad
standig uppsättning af manskap, skulle förete sig nu mera, sedan recru,
teringen under krig upphört och Landet i mera än 4° tid vunnit ytterligare
förkofran i odling och population.
Väl Jiafva Rjksdagsftdlmägtige tillika anfört, att Båtsmansrustningen
i Blekinge icke skulle vara genom Contract åtagen, utan godtyckligt ålagd;
men detta anförande vederiägges dock af Kongl. Brefvet den 1 Augusti i683
och Conträdet .den 27 April i685. Den omständigheten, att, enligt i683
års Kongl. Bref till Amiral Klerck, allmogen blifvit till ständiga Båtsmansliållet
med tjenliga motiv förmanad och öfvertälad, bör för denna province
så myckel mindre i någon mon föranleda till Indelningens återgång,
som allmogen i Rikets öfriga provincer på enahanda sätt förmåddes att åtaga
sig ständiga knektehålfet genom tjenliga föreställningar om RoteringsVerkets
företräde framför de ständige utskrifningarne. Stöd af Malmö reoess
den 18 September 1662 för sådan återgång undanfaller äfven, då 3 §.
i denna recess innehåller, att Blekinge, likasom Skåne och Halland, underkastat
sig den praestation och de utskylder, sorn Rikets samtlige Ständer
på Riksdagarne samtycka och bevilja.
Vid Nådigt öfvervägande af allt delta, finnér Kongl. Maj:tden nedsättning
i antalet af Blekinges Båtsmän, som Comiterade föreslagit, icke heller
vara af serskdde omständigheter påkallad.
Följderna af denna nedsättning, om den i Nåder bifölls, anser Kgl.
Majrt dessutom eftertänklige. Förlusten så nära Flottans hufvudstation, af
24.9 sjövan? Båtsmän vöre väl, såsom både .Collegierne och Landshöfdingen
anmärkt, ganska kännbar, men derförutan skulle ofelbart inträffa, att, då, i
en af Rikets fruktbaraste provincer, sådan, nedsättning medgifvits, den jemväl
komme att yrkas för de öfrige proviucerne. På svagare grunder bifallen
för en mera bördig ort, bunde den rättvisligen icke förvägras Rikets
vanlottade bygder på giltigare skäl; men deraf skulle åter uppkomma -en
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 26.
23’
allmän rubbning i Rikets rotering, samt förminskning i Rikets försvarsstyr--  ka både till lands och sjös, samt Rikets säkerhet såmedelst försättas i våda.
De rustande, som önska jemkningsförslagets bestånd, hafva viii åberopat
helgden af Konungens och Ständernes i frågan redan vidtagne beslut;
men Kongl. Majrts Nådiga Beslut är vilkorligt, ärendet till sin natur underkastadt
förändrad behandling, efter tillkomne upplysningar och förändrade
omständigheter; och anser Kongl. Maj:t för öfrigt, vid bestämmandet af
allmänna besvär, allmän rättvisa och Rikets välfärd vara de föremål, sorn
framför andra fordra helgd.
Med anledning af alla dessa förhållanden och då i förberörde måtto
sig visat, att den förminskning i Blekingska Båtsmansliållet, som Jemkningscommissionen
föreslagit, icke har fullkomligt stöd af Comiterades inslruction
eller är vorden af Kongl. Majrt uttryckeligen bestämd och föreskrifven, enär
samma förminskning icke heller befunnits vara påkallad af andra serskilda
omständigheter och för öfrigt till sina följder befinnes så eftertänklig; har
Kongl. Majrt, begagnande det förbehåll, Dess Nådiga Proposition i ämnet
till Ständerne innehåller, och med afseende på den utveckling, ärendet under
tiden vunnit och på de deruti nu mera tillkomne flera väsendtliga upplysningar;
funnit, med ogillande och upphäfvande af Comiterades jemkningsförslag,
att ingen nedsättning eller förminskning i Blekingska båtsmansindelningen
bör ega rum, utan att provincen hädanefter, som tillförene, bör
sine i,5oo Indelnings-Båtsmän uppsätta och utrusta; i följd hvaraf ytterligare
begagnande af den förmon att hafva 46 numer vacante, som i Kongl.
Brefvet den 17 Maji 1822 de rustande tills vidare medgifvits, nu mera
kommer att upphöra , äfvensom Författningarne om Blekingska båtsmanshållet
böra, äfven i de under jemkningsförrättningen ifrågakomne serskilda
delar lända vederbörande till efterrättelse; hvarjemte ej mindre alla
öfver jemkningsåtgärderne anförde underdåniga besvär, än de serskilde
underdåniga framställningarne af Riksdagsfullmägtige för Bonde-Ståndet i
Blekinge samfälldt och af vice Talmannen Jon Jonsson enskildt vore såsom
förfallne att anse.
Enär i målets sålunda förändrade skick ingen jemkning med nedsättning
i båtsmanshållets numertal kunde af Kongl. Majrt medgifvas, komme
alltså all annan jemkning deruti att angå endast Rusthållarne sjelfve
och för dem medföra ömsom vinst och förlust sålunda, att det rustningsbesvär,
som tilläfventyrs för en del hemman minskas, verkar tillökning i
samma besvär för andra hemman. Men tillökning lärer dock ingen Rusthållare
godvilligt sig åtaga, hvarken på grund af nya ref- och skatllägg
-
Kongl. Majit s 'Nacligti Skrifvelse N:o 26.
ningar, livilia håde de rustande sjelfve och Läns-styrelsen funnit så bctänklige,
ej heller på grund af någon förändring med hemmanens rusluingsdalerlal;
och utan Euslhållarnes förnyade underdåniga ansökan om en
så beskaffad, på egnnderätten ännu mera inverkande jemkning vill Kgl.
Maj:t Nådigt utlåtande derom icke meddela.
Genom upphäfvande af jemkningsanstalten, sådan densamma af Corn
i tern de föreslagits, återstår alltså till Nådig pröfning endast frågan, om
sättet för öfverskottsräntornes prestation, derom Kongl. Maj:t redan under
den 26 April 1814 förklarat en reglering nödig, sorn återförde^ Indelningsverket
och Båtsmans-contractet till sine hufvudgrunder och rätta tillämpning.
För denna pröfning har hos Kongl. Maj:t i öfvervägande kommit,
huru med berörde räntor och deras licjuidation sig hittills förhållit. Blekingska
hemmanen deltaga nemligen i bålsmanshållet, i nion af deras grundräntor,
men för öfrigt efter hemmanens vid indehiingstiden befunna beskaffenhet
så, alt bättre hemman rusta för lägre , men sämre hemman för
högre ruslningsdalertal af hemmanens räntor. Dessa dalertal variera, såsom
ofvan är omförmäldt, emellan 16 och 31. Endast ett mindre antal hemman
hafva räntor, jemt motsvarande rustnings-dalertalen, hvilka hemman
alltså hvarken betala öfverskolts- eller erhållna tilJskotts-räntor. Men sådane
Kqvider inträffa deremot för de öfrige hemmanen sålunda, att, der räntan
utgör a4 daler, men rustningsdalertalet blott 18, praesterar hemmanet Båtsman
för dessa 18 daler, hvaremot ränteöf verskotte t 6 dale)' erlägges till
Uppbördsmannen. Der åter förhållandet är omvändt, så att räntan är mindre,
än rustnings-dalertalet, får hemmanet af Uppbördsmannen ett, differencen
grundräntan och rustningens dalertal emellan, jernnt motsvarande tillskott.
Det är här ofvan utredt, att rustningskostnaden för hel Båtsman utgjorde,
Indelningstiden, 24 daler, och att alltså, den liden, G daler svarade
jftot circa fjerdedelen af utgiften för hel bålsmansrustning; men genom försämradt
myntvärde inträffade sedermera andra förhållanden. Länge licjuiderades
emedlertid öfversko!tsräntorne efter den primitiva grunden. De
förhöjdes väl 177 6, men blott efter allmänna välva t ion en å 3 daler silfvermynt
R:drn, och utgöra alltså, under nu för tiden uppslegrade pris., allenast
en ringa del af verkliga rustningskostnaden.
Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet har .det icke undfallit, alt,
ehuru den förvandling och indelning till effectiv rustnings postation af ifrågavarande
räntor, sorn Jemknings-Commissionen föreslagit, skulle för egarnc
af de ränteöfverskottsgifvande hemmanen blifva mindre kännbar derigenom,
.Kongl- Majit s Nådiga Skrifvelse N:o 26. si5
nom, att äfven deras hemman förslagsvis fått delaktighet i den nedsättning
af Båtsmansnnmertalet, som Comiterade tillstyrkt, samma förvandling och
indelning likväl utgjort ett hufvudsakligt föremål för besvären öfver Comiterades
åtgärder; äfvensom alt, då nu mera berörde nedsättning icke finge
ega rum, en jemkning, som blott afser öfverskollsräntornas förvandling till
effectiv rustning, k om me för de räntegifvande Åboerne att medföra större
gravation än den, som, af Comiterade föreslagen, blifvit af Åboerne öfverklagad.
Och anser Kongl. Majrt, vid sådant förhållande, äfven denna del
af målet fordra varsam behandling.
Vid betraktande af förhållandet med ifrågavarande räntor, under Indelningstiden,
befinues, att ränta och rustningskostnad då voro hvarandra
nära motsvarande. Det var jordegaren då likgiltigt om han, i stället
att betala öfverskottsränta, presterade för denna ränta motsvarande effectiv
rustning. Också afsågs, nämnde tid, att all den till Bålsmanshållet an
slagne
jord skulle deltaga i rustningen lika. Då förutsågs icke det ojemna
förhållande emellan räntor och effectiv rustning, som i framtiden myntets
försämring skulle vålla. Äfven om frågan betraktas med inskränkning
blott till jorden, är ostridigt, att det ena hemmanet icke bör draga rustning
för det andra, mot en ringa och obetydlig ersättning, utan att rustningsbesvärets
fördelning bör för alla vara jemlik och rättvis. Men betraktas
frågan i sin helhet, så vidt den angår både jord och jordegare, visar
sig saken i det förändrade skick, att äfven eganderätten bör afses i följd
af jordens åtkomst och vilkoren dervid. Liksom, vid fastighetsköp i all
mänhet,
de fastigheterna åtföljande besvär inverka på köpeskillihgarne, så
har ock det olika förhållandet med de Blekingska hemmanens rustningsskyldiglret
inverkat på de köpevilkor, som för dessa hemman betingats. För
ett hemman med rustning öfver räntan afsågs besväret, som den tyngre
rustningen medförde, och det otillräckliga vederlaget af tillskottsränlan.
Köpesumman lämpades alltså derefter och nedsatles; men, för ett hemman
åter med lägre rustning än räntan, kom i betraktande förmonen att få
utgöra ränteåterstoden med en ringa penning, såsom öfverskott, och denna
förmon har alltså verkat köpeskillingens stegring. Skulle nu dessa skiljaktiga
förhållanden sättas å sido, och alla ifrågavarande hemman åläggas att
genast i rustningen deltaga lika, inträffade oundvikligen, att en del Åboer
utan vederlag åtkomme förmonen al en ränteförhöjning, som drabbade andre
Åboer, hvilka för samma förmon utgifvit lösen.
Bihang till R, St. Vrot. 1834- « Sami. 1 Af del, 4
Kongl. Majus Kådiga Skrifvelse I\!:o 3(j.
Den serskilda betänklighet förekommer här dessutom, att, efter hvad
handling,!! ne i målet tillförlitligen upplysa, en del räntegifvande hemman
lätt skatlläggningstideu så höga, hemmansegovälden nu för liden icke motsvarande
räntor sig åsatte, att desse räntor, förvandlade från ett ringa
penn ingebelopp till effectiv rustningskostnad, skulle tilläfventyrs kunna förorsaka
hemmanens ödesmål och undergång.
Kongl. Maj:t, sorn, efter denna öfversigt af förhållandet med öfverskottsräntorna,
finner dessa räntors förvandling, lill effectiv rustning eller
deremot svarande penningehelopp väl vara af Kongl. M;.j:t bifallen redan
den 26 April 1814, och sedermera uti Instruetionen, den i3 November
1821, i Nåder förordnad, såsom befordrande ludehtings-Jemkningens egentlig3
syftemål, jemlik rustning Rusthållare och Räntegifvare emellan, anser
likväl samma förvandling, så vidt den utan uppskof och utan undanlag
träffade nuvarande Åboer, icke vara fullkomligt rättvis. Det är tiden,
som successivt vållat missförhållandet emellan räntebeloppen och rustningskostnaden,
ech detta missförhållande bör, utan våldsam inverkan hvarken
på egande rätten eller på hemmanens bestånd, äfven af tiden botås.
Utgående från denna grundsalts, finner Kongl. Maj:t alltså, att Blekingska
öfverskottsräntorna väl böra till Räntetagarnes förmon framdeles utgöras
med förvandling efter årlig markegång å de till Båtsmansrustningen,
enligt i685 års contract, hörande praestationer, men icke egentligen under
nuvarande räntegifvande Hemmansegares åbolid. Och som under en tid
af 20 år åboombylen vanligen inträffa, och under sådan tid blifvande Aboer
kunna på räntornes förändrade liqvidationssätt förberedas, helst det tidelopp
af mer än a3 år, som nu mera förflutit, sedan frågan om Indelningsjemkningen
först väcktes, måst redan på köpeafhandlingarne om de räntebetalande
hemmanen hafva inverkat; så anser Kongl. Majit att, först efter
förloppet af 20 år, räknade från och med år 1834, öfverskotls- och reservräntorna
i Blekinge böra betalas efter ofvannämnde grund, med förhöjning
efter markegång. Räntebetalande Hemmansinnehafvare, hvilka, hellre än
att räntorna sålunda liqvidera, önska deltaga i effectiv rustning med närbelägne
rusthåll, som böra åtnjuta motsvarande rustningslillskott, vill Kongl.
Maj:t tillåta, att om slikt deltagande vända sig med ansökan till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, som, sedan vederbörande blifvit hörde, skulle
ega att sådane ansökningar bifalla, om hinder dervid icke mota. Egare åter
af hemman, som för svaghets skull och gamla räntans högre belopp, anses
icke tåla den stadgade förhöjningen, vill Kongl. Majit förunna att inom
viss lämplig, af Kongl. Majrts Befallningshafvande bestämd och kungjord.
Korsg/. Majus Nådiga Skrifvelse N:o 16.
tid, söka räntans nedsättning lill likhet med räntorne af andra lika beskaffade
hemman. Och skulle det åligga Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
att, på grund af efter skattläggningsgrunder på stället hållna undersökningar
och efter vederbörandes hörande, jemväl sådane ansökningar pröfva
och afgöra, hvarvid hufvudsakligen borde af.ses jemlikt deltagande i rustningsbesväret
jemngoda hemman emellan, äfvensom iakttagas borde, att,
derest räntan nedsaltes, utslagen Kammar-Collegium underställdes. Den
räntenedsättning, sorn sålunda genom förmedling erhölies, lomme dock
icke att tillgodonjutas förr än vid den tid, då räntornas förvandling till
effectiv rustning, eller deremot efter markegång svarande penningehelopp
skulle taga sin början.
Hemmans förmedlingar verka väl, enligt Författningarne, i allmänhet
icke på knektehållet, men med de räntebetalande hemmanen i Blekinge
visar sig ett skiljaktigt, till undantag ledande förhållande, då effectiv rustning
för dem hittills icke prassterats och följaktligen, innan skyldigheten°att
sådan rustning fullgöra inträder, densamma bör för svaga hemman,
som blifvit för högt skattlagde, jemkas, dock utan ali inverkan af sådan
jemkning för öfrigt på hemmantalen och i mon deraf utgående andre allmänna
besvär. _
I frågan om beläckandet af den brist, som genom så beskaffad räntenedsättning
inträffar för de räntetillskottstagande Ruslhallarne, har, i anledning
af vederbörandes förslag, hos Kongl. Majit vidare i Nådigt öfvervägande
kommit, att, jemte Kronans behållne indelningsöfverskotts-eller reserviäntor,
som hittills utgjort circa 5o R:dr, de i Blekinge, vid 1826 ars
extra roterings-jemkning tillkomne, nya ordinarie Båtsmansrotärne skulle
till detta ändamål kunna lämpligen användas. Väl kan hvarken berörde
brist nu bestämmas, innan alla frågor om ränlenedsätlningen förekommit
och hunnit vederbörligen- pröfvas, ej heller rätta antalet af de nya ordinarie
rotarne, hvilka 1826 års Comilerade uppgifvit lill a5, utrönas med säkerhet,
innan af Kongl. Maj:t förordnade rättelser i samma Comilerades åtgärder
hunnit fullgöras; men, efter hvad handlingarne föranleda, skall ifrågavarande
brist otvifvelaktigt af förrberörde räntor och nya orclinaiie lolai
betäckas, så vida från och med nästkommande år bägge finge komma gamla
Båtsmans-indelningen till godo, och för de nya rotarne erlades en efter
markegång rustningskostnaden motsvarande vacanceafgift. Desse anslag skulle
under Kongl. Majlis Befallningshafvandes och serskild af Rusthållare
sammansatt Directions vård osli förvaltning tillsvidare helt och hållet, och
i framtiden, så vidt anslagen erfordrades, disponeras och förräntas, såsom
Kongl. Majit.! Nådiga Skrifvelse No 26.
fond lill understöd för Blekingska Båtsmanshållet, efler Reglemente, som
Kongl. -Maj:ts Befallningshafvande borde i underdånighet föreslå. Och finner
Kongl. Majrt det för Blekingska Indelningen sålunda föreslagna understöd
desto mera billigt, sorn pro v in ceus Båtsmanshåll, ehuru icke mera tryckande,
än Soldathållet i allmänhet, likväl befinnes vara kostsammare, äu
Båtsmanshåll et annorstädes.
I sammanhang med förevarande fråga, har väl blifvit Kongl. Majrt
underställdt, huruvida vacance-afgiflen i Blekinge, för ledige Båtsmansnumer
ef gamla stammen, skall utöfver de 8 Rrdr, hvarmed sådan afgift hittills
utgått, hädanefter förhöjas; men sådan förhöjning, såsom ökande rustningshesvnret.
finnér Kongl. Majrl. ieke lämplig, minst innan de rustande kommit
af tillskottsränlornas förhöjning i åtnjutande.,
I följd af hvad Kongl. Maj:t sålunda i detta ämne för Sin del i Nåder
pröfvat skäligt, skulle Biket nu och framgent bibehålla de i5oo Indelnings-Båtsmän,
som Blekingska provincen hittills uppsatt; Indelnings-verket
till sina hufvudgrunder och dess rälta tillämpning återföras så, att tillskotlsräntetagare
framdeles komma i åtnjutande af sina räntor lill det belopp.,
som efter markegångsförvandling motsvarar den effectiva rustning, de för
räntorna prasstera, men öfverskottsgifvarne likväl undgå allt våldsamt ingrepp
i deras eganderält och derföre åtnjuta 20 års ytterligare anstånd med
ränteförhöjningen och derjemte skälig lindring i räntebeloppet, der hemman
befinnas deraf mera betungade, än andra med dem jemngoda i orten; oeh för
öfrigt anslag, utan Stats-Yerkets gravalion, inom provincen användas till
betäckande af den brist, som för räntetagare, förmedelst berörde lindring,
uppkommer, och till säkerhet för Blekingska Indelnings-verkels framtida
orubbade bestånd. Och finner Kongl. Maj:t, att denna reglering, som, med
afseende på allas rätt, afhjelper den öfverklagade ojemnheten i fördelningen
af ortens rustningsbesvar, utan förlust för riket i dess sjöförsvar och
utan rubbning af allmänna förhållandet med Knekte- och Båtsmans-praestantionerna,
Rikets provincer emelian, vara både i allmänt och enskildt
afseende rättvis och för Blekinge medföra all den förmon, sorn af Kongl.
Maj:ts, i frågan förut vidtagne, Nådiga Beslut skäligen bort hoppats.
För öfrigt har Kongl. Maj:t, vidkommande de rustandes och Båtsmännens
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, funnit, att, enär legning
af Båtsmän, likasom af soldater, beror på frivillig öfverenskommelse rotar
och manskap emellan, och bestämd föreskrift om de förmoner, hvarom vederbörande
finge contrahera, vöre emot naturen af frivilliga contraet stridande
-
Kongl, Majus Nådiga Skrifvelse N',o 3.6. 2.g
dande och sk dle för Buslhållarne försvåra den dem vid ansvar åliggande
recrulerings-sh yldigheten, helst Båtsmannens rättigheter måste lämpas, hvad
legan och lönen angar, efter ett omvexlande myntvärde, och hans öfriga
förmoner efter mångfaldigt olika, både locala och individueia förhållanden
och behof, som icke kunna ens förutses, än mindre Sill de i oändlighet
skiftande detailerne bestämmas, det alltså på Rusthållarne och Båtsmännen
sjelfve ankomma borde, att med hvarandra contrahera om sina inbördes
rättigheter och skyldigheter i allmänhet, men alt, beträffande de vilkor,
som antingen leda sin grund från Indelnings-verkets natur eller afse Båtsmannens
tjenstbarhet och angå torpet samt beklädnaden och utredningen,
de i dessa ämnen- redan utkomna Författningar borde äfven framgent lända
vederbörande till efterrättelse.
Kongl. Ma/ L meddelar alltså Rikets Ständer, att vid de förhållanden,
som i förrberörde måtto blifvit utredde, Kongl. Majrt, för Sin del, i
Nåder anser Blekinge Rans Båtsmanshåll böra vid dess ursprungliga numerairc
bibehållas och den deruti yrkade jemkning deremot tillvägabiingas,
endast genom en på ofvannämnde stitt förändrad liquidation af reserv- och
öfverskotts-räntorne; men vill Kongl. Majrt dock så väl h.äiöfver, sorn angående
dispositionen till understöd för samma Båtsmanshåll af de vid 1826
års extra Rote rings- jemkning 1 provincen tillkomne circa 2 5 nya Oidinarre
Båtsinansnumer, i Nåder inhemta Rikets Ständers underdåniga yttrande.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Är enden, hållet inför Hans
Maf:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den t8
Januarii 18 3 f,
Närvara ml er
Hans ExceUence Justitia» Stats-Ministern Herr Grefve Rosenbladr
Hans Excelience Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grafve
af Wetterstedtx %
Bihang till R. St. Prot. 1334. 1 Sml. r Af/t. B
h-tr tfrittet...
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N:« 38.
Sluts-Råden:
lians Excellence Herr Grefve Mörner
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve LöwenhielmA
Herr Grefve .Adelsvärdj
Friherre Åkerhjelm j
Popp ins j
Hei-Cancelleren Friherre v. Schulzenheim>
T. f. Föredraganden, Lands-Kamereraren Landegren.
Lands-Kamereraren uppläste till justering ett, på grund af det inför
Kongl. Maj:t i Stats-Rådet, den 26 October sistlidet Ar, hällne Prolocoll i
Roteringsfragor, förfatladt Förslag lill Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, angående Indelnings-jemkningen i Blekinge.
På Stats-Rädets underdåniga tillstyrkande af bifall till detta Förslag,
såsom öfverensstämmande med Kongl. Maj:ts förut fattade Beslut, täcktes
Kongl. Maj:t samma Förslag, sådant det vid detta Protocoll finnes bilagdt,
i Nåder gilla; och befallde Kongl. Maj;l, att skrifvelse, i enlighet dermed,
skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex Protocotlo
• C. O. P ou gj. t
STOCKHOLM, 1834; ho* E A. Walldé.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 27.
1
N:o 27.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den 24 Febr. kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott om
Civil-Stat ens Pensions-Cassas anspråk på Nådår s-besparing
af Pensioner å Allmänna Indragnings-Staten;
Gifven Stockholms Slott den 8 Fcbruarii i834-
Med anmälan huruledes, vid tillämpningen i vissa delar af Kongl.
Maj:ts för Civil-Slatens Pensions-Inrättning den i5 November 1826 utfärdade
Nådiga Reglemente, tvekan hos Kongl. Majits och Rikets Stals-Contor
uppstått om rätta förståndet af de stadganden och föreskrifter, samma Nådiga
Reglemente innehåller, rörande Pensions-Inrättningens rätt lili de Statsbidrag,
hvilka, under titel lönebesparing och begrafningshjelp, blifvit af
Kongl. Majit och Rikets Ständer Pensions-Inrättningen beviljade, har, uti
skrifvelse af den 16 September i83o, Stats-Contoret, bland annat, i underdånighet
väckt en fråga, som hvarken af de utaf Kongl. Majit lill Civila
Pensions-Inrättningens reglerande i Nåder förordnade Comiterade, uti deras
om Inrättningen afgifna underdåniga förslag, eller af Rikets Ständer, vid
beviljandet af de åt Pensions-Inrättningen anvisade serskilda anslag, blifvit
vidrörd och sålunda icke hittills varit föremål för Kongl. Majlis Nådiga
pröfning, den nemligen: ”huruvida Pensions-Inrättningens rättighet till begrafningshjelp
må anses oinskränkt, så att densamma vid alla tillfällen utan
undantag borde iakttagas?” Stats-Contoret har i afseende härå underdånigst
anfört: att efter de dika vilkor, hvarunder afskedstagande tjenstemän afgå,
desse kunde hänföras till 3:ne Classer, nemligen: de, hvilka utan något
anspråk på understöd af Staten träda utur tjenst; de, hvilka efter uppnådda,
i Författningarne föreskrifna ålders- och tjensteår, eller, i anseende till
tidigare inträffad obotlig sjuklighet, afgå med pension af Civila PensionsCassan;
och slnteligen de i tjensten till en högre ålder fortfarande, hvilka
afskedas med rättighet lill pension å Allmänna Indragnings-Staten; att, efter
de till de bägge första Glasserne hörande, Pensions-Inrättningen utan tvifvel
vore berättigad till den henne beviljade inkomst, alldenstund stadgadt vore,
att densamma må åtnjuta den begrafningshjelp, hvilken hittills i dylikt fall
kommit Stals-Verket tillgodo, samt en verklig besparing i den aftjenade be
Bihang
till R. St. Prot. i83/(.. I Sami. 1 Afd. I
6. te Häftet.
a Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 27.
grafningshjelpen Stats-Verket tillflutit efter de tjenstemän, hvilka afskedats
utan att å Stat erhålla Pension, enär förbindelsen att, vid tjenstemannens
dödsfall, nådår till Sterbhuset utbetala, genom det mellankomma afskedet
upphört; men att deremot, i afseende på de lill den tredje Classen hänförde,
Pensions-Inrättningens rättighet icke vore så alldeles gifven, enär
Staten äfven efter afskedet fortfor att till denna Classens Embets- och Tjenstemän
utbetala deras lill pensioner förvandlade löner, med derå belöpande
begrafningshjelp, när de sedermera genom döden afgå, hvilken utbetalning,
ehuru ej mera en gravation på andra hufvudtileln, likväl ur samma Statens
Cassa bestrides; att vid dylika tillfällen sålunda icke uppkommit någon
besparing, den Staten till Pensions-Inrättningen kunnat afstå, i följd hvaraf,
och derest Pensions-Inrältningen egde att omedelbart efter en sådan tjenslemans
erhållna afsked uppbära hans begrafningshjelp, Stats-Verket såmedelst
bomme alt tvänne gånger efter samma person utgifva ersättningen för en
besparing, som blott en gång till Stats-Verket ingått. Och har Stats-Contoret,
som ansett sig ej tillständigt att pröfva och bestämma rätta meningen
af det genom Kongl. Maj:ts samt Rikets Ständers gemensamma beslut tillkomna
stadgande i förevarande ämne, frågan derom till Kongl. Maj:ts Nådiga
afgörande i underdånighet öfverlemnat, dervid Stats-Contoret tillika
underdånigst yttrat, alt en sådan utsträckning af förenämnde PensionsInrättningen
tillerkända förmon, det den, utan afseende på de olika förhållanden,
hvarunder de civile Tjenstemännen undfå afsked, vidalia dylika
tillfällen skulle Pensions-Inrättuingen tillfalla, ej syntes hafva varit af
Rikets Ständer åsyftad, enär de, vid beviljandet af detta Stats-bidrag, antagit
och förutsatt, att den lönebesparing, som vid inträdet i tjenst innehålles
till Stats-Verket i ändamål, att begrafningshjelp vid löntagarens död må
kunna till dess Sterbhus utbetalas, förvandlat sig till Stats-inkomst, då
Embets- eller Tjenstemännen tager afsked och derigenom frångår rättigheten
till hegrafningshjelps utbekommande; hvilken satts icke gällde om dem, som
vid afskedet med sina löner öfverflytlas på Indragnings-Staten, emedan de
icke frångå utan bibehålla rättigheten till framtida begrafningshjelp, och den vid
deras lönetillträde iaktlagne nådårs-besparing alltså förr eller senare skall
deras Sterbhus godtgöras; hvadan Stats-Contoret, för sin del, underdånigst
afstyrkte utbetalning till Pensions-Inrättningen af den löne-innehållning,
som eger rum för de med pension å Indragnings-Staten afskedade Tjenstemäns
efterträdare.
I det utlåtande Direclionen af Civil-Statens Pensions-Inrättning, till
följd af erhållen Nådig befallning, under den 12 December i83i häröfver
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 27*
3
afgifvil, har Directionen underdånigst andragit, att alltifrån år 1812, då
Rikets Ständer beslöto, att Embets- och Tjenstemän, hvilka uppnått den
ålder, alt de efter Författningarne kunde taga afsked med lönens bibehållande,
borde öfverflyttas till Allmänna Indragnings-Staten, af hvilken fond
jemväl begrafningshjelp till deras Sterbhus utgår, sådane Embets- och Tjenstemäns
löner, förvandlade lill pensioner, med månaden efter afskedet utgått
af Allmänna Indragnings-Staten, hvarigenom, efter vacancetidens förlopp,
der sådan egt rum, samt efterträdarens tjenande'6 månader utan lön, uppkommit
en motsvarande besparing för samma tid på ordinarie lönings-staten;
att denna besparing på andra hufvudtiteln jemväl varit af Stats-Contoret,
enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, jemte öfrige besparingar, disponerad till
föremål, som med titeln haft gemenskap, tills Rikets Ständer år 1815 af
dessa besparingar anslogo en serskild inkomst-titel, benämnd dödsfalls- och
avancements-besparingar, stor jo.ooo R:dr, hvilken inkomst-titel fortvarat,
tills vid i8a3 års Riksdag fråga förekom om anslag till Pensions-Inrättningen
för Civil-Staten, då Rikels Ständer, efter fattadt beslut, att så väl den,
under förslags- och liggetiden vid lediga tjensters besättande, Statsverket tillfallna
lönbesparing, såsom ock den Nådårs-besparing, hvilken, för genom
afsked ur Rikels tjenst afgångne Embets- och Tjenstemän eger rum, genom
deras efterträdares tjenande 6 månader utan lön, borde tillfalla PensionsInrättningen,
förordnade, att berörde inkomst-titel skulle upphöra och från
1824 års Stats-inkomsler utgå; att det sålunda vore samma besparing, som
Stats-Verket förut gagnat, hvilken blifvit Pensions-Inrättningen upplåten,
och hvilken ej nu mera än förr kunde betraktas såsom en andra gången
utbetald begrafningshjelp, utan vore, sedan den förvandlat sig till Statsinkomst,
anslagen till Pensions-Inrättningens understöd, hvartill beräkningsgrunden
för detta understöd blott skulle vara hemtad från titeln begrafningshjelp,
hvarifrån besparingen uppkommit; och ändtligen att, då Stats-Verket
allt ifrån år 1812 till och med år 1823 utan all anmärkning haft afifrågayarande
begrafningshjelp samma inkomst, som ifrån år 1824 varit PensionsInrättningen
anslagen, Stats-Verket, sedan inkomst-titeln 10,000 R:dr, på
sä'tt ofvan är nämndt, med år 1823 upphört, då ock större delen af de utaf
besparingarne dittills utgångne löner m. m. blefvo på Stat uppförde, skulle,
derest Stats-Contorets underdåniga hemställan vunne Kongl. Maj:ts Nådiga
bifall, tillskyndas eft opåräknad inkomst, ifrån och med år 1824, af de
10,000 R:dr, som samma år upphörde att af titeln utgå och beräknas såsom
inkomst, samt Pensions-Inrättningen deremot gå miste om det af Rikets
Ständer anslagna årliga understöd; med anledning af hvilket allt, och
4 Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 27.
då Reglementet uti i §. 2 mom. Lit. D. icke innefattar något undantag, utan
alla de fall bestämdt och ovilkorligt deruti antydas, i hvilka begrafningshjelp
kan ega rum, och således äfven hvad angår de med pension å Allmänna
Indragnings-Stalen afgående Einbets- och Tjenstemän, hvilkas Sterbhus
åter å samma Stat begrafningshjelp undfå, Directionen underdånigst
anhållit, det Pensions-Inrältningen måtte bibehållas vid åtnjutande af de
fördelar, som vid dess stiftelse blifvit påräknade och åt densamma försäkrade.
Då Kongl. Majit af den vid 1815 års Riksdag vidtagna åtgärd att,
under benämning af dödsfalls» och avancements-besparingar, såsom Statsinkomst
uppföra en tillfällig, genom besparingar på anslag, ställda till
Kongl. Majits disposition, uppkommande tillgång, icke funnit sig hindrad
eller inskränkt i den Kongl. Maj:t tillerkända rätt, att för de hvarje hufvud»
titel tillhörande föremål använda titlarnes besparingsmedel; så har Kongl.
Majit, vid pröfningen af hvad Stats-Contoret och Directionen af CivilSlatens
Pensions-Inrätlning uti förevarande ämne underdånigst yttrat, under
den 1 1 Februarii förlidet år, med afseende å de af Stats-Contoret anförda
skäl, i Nåder förklarat Nådårs-besparing hädanefter och lills vidare ej böra
Pensions-Cassan tillkomma efter sådane Embets- och Tjenstemän, hvilka erhållit
afsked med pension å Rikets allmänna Indragnings-Stat. Enligt Dess
tillika fattade beslut, vill Kongl. Majit 1111 till Rikets Ständer öfverlemna
denna fråga, med den anmärkning, att Civil-Statens Pensions-Cassa, som
redan af Staten njuter betydliga bidrag, icke har oundgängligt behof af den
serskilda tillgång, hvarå anspråk blifvit väckt, att, på sätt Stats-Contoret
upplyst, en dubbel utgift skulle genom dess beviljande Stals-Verket tillskyndas;
samt alt, då Rikets Ständer vid 1828 års Riksdag medgåfvo och
Kongl. Majit under den 2 September samma år biföll anvisning till förmon
för Pensions-Cassan af hvad under vacance- och ligge-månader å Civile
Embets- och Tjenstemäns löner varder bespardt, skälet dertill uttryckligen
hemtades från Cassans åliggande att till delegare utbetala begrafningshjelp,
hvilket åliggande ej för Cassan eger rum i afseende på de Embets- och
Tjenstemän, sorn på allmänna Indragnings-Staten öfverflyttats.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers Slals-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest välbevågen.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 27. 5
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Financc-Jrenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rädet ä Stockholms
Slott de/i 8 Fehr. 1834-  Närvar a nde:
Hans Excellence Justitias Siats-Ministern Herr Grefve Rosenblad
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af 'Vetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner_,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke j
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm j
Herr Grefve Adelsvärd
Poppius,
Friherre Jk erli jehu
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim ,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreleraren Skogman uppläste till justering ett, jemlikt Kongl.
Majlis förut meddelade Nådiga beslut, uppsatt Förslag till Kongl. Majrts
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående Civil-Statens
Pensions-Cassas anspråk på Nådårs-besparing af pensioner å allmänna Indragnings-Staten.
Kongl. Majit täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkan,
berörde Förslag, sådant detsamma finnes Protocollet bilagdt, i Nåder
gilla; Och Kongl. Majit befallde, att Dess Nådiga Proposition i ämnet
skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständers Stats-Utskott under denna dag
expedieras.
Ex Protocoilo
S. G. Schyberg.
N:o 28.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den Febr. kl. to f. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
rättighet för förre Krono-Fogdcn., Assessoren
Hollstén, förre Landt-Ränt mästaren, Kongl. Räntmästaren
Ahlgren och Lands-Kärner er ar en, Kammar-Rådet
Hertzman, att såsom Pensioner få åtnjuta fulla belop
-
6 Kongl. Majit* Nådiga Proposition N:o 28.
pet af deras innehafda indelta löner; Gifven Stockholms
Slott deri 8 Februarii 1834-
Hos Kongl. Maj:t har förre Krono-Fogden i Strömsholms Fögderi af
Westmanlands Län, Assessoren Lars Gustaf Hollsten, som, efter uppnådd
ålder af 66 år, deraf han öfver 4o år innehaft Krono-Fogdetjensten, uppå
derom gjord underdånig ansökning, den 3o December i83o blifvit från
nämnda befattning i Nåder afskedad, med rättighet att å Rikets allmänna
Indragnings-Stat uppföras, för att derifrån i sin öfriga lifstid åtnjuta årlig
pension till det belopp, som med Kongl. Maj.*ts Nådiga Bref den 2.5 Junii
1818 samt Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Collegii derpå grundade Circulaire-Bref
af den ii October 1819 öfverensstämmer, underdånigst anhållit,
att, då den honom sålunda tillagda pension, när spanmålen, såsom nu,
endast gäller 6 R:dr Banco tunnan, icke utgör mer än 3g5i R:dr och således
är otillräcklig för honom att försörja sig och en svagsint hustru,
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder tilldela honom, såsom pension, hela hans
inneliafda Härads-Fogde-lön, att, till det belopp densamma efter uträkning
utgör, från afskedstagande honom tillgodokomma.
Derjemte har förre Landt-Ränlmäslaren i Jönköpings Län, Kongl.
Räntmästaren Johan Carl Ahlgren, hvilken uppå sin derom gjorda underdåniga
ansökning, efter att hafva uppuått sen ålder af 77 år och tjent i 59,
år, den 29 Junii 1831 blifvit från berörde Landt-Räntmästaretjenst entledigad,
med rättighet till pension å allmänna Indragnings-Staten, dock endast
till det belopp, som med grunderne i Kammar-Collegii ofvanberörde
Circulaire-Bref öfverensstämmer, hos Kongl. Maj:t underdånigst anhållit att,
i anseende till otillräckligheten af det honom sålunda Nådigst anslagna belopp,
få, under sin återstående lifstid, såsom pension, tillgodonjuta dess
tinder tjenstetiden- innehafde lön, som vid afskedstagandet utgjort SextioSex
Riksdaler indelt och Sexhundradefemtio Riksdaler contant, äfvensom
skillnaden emellan denna lön och den af honom efter afskedstagandet uppburna
pension.
Vidare har äfven Lands-Kamereraren i Östergöthlands Län, KammarRådet
Joh. O. Hertzman, till Kongl. Maj:t inkommit med underdånig ansökning,
att, då han, enligt ansökningen vidfogade behöriga betyg, nu uppnått
en ålder af nära 73 år, deraf han öfver 87 år varit i Rikets tjenst, samt
således snart nödgades lemna dess nu innehafvande trägna och ansvarsfulla
Lands-Kamererarebefattning, men dervid likväl förekomme ett svårt bekymmer
för hans egen, hans åldriga hustrus och flera oförsörjda anhörigas nödtorftiga
bergning under sökandens återstående lefnadsdagar, derest han icke
Kongl. Majlis Nådiga Proposition N:o 28.
7
finge tillgodonjuta lika Nåd, som vederfarits Lands-Kamereraren i Westmanlands
Län, Eklund, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den to September
1823, oell Lands-Kamereraren i Wester-Norrlands Län, Kammar-RättsRådet
Selling, genom Kongl. Brefvet den 22 Maji 1829, att de kommit i
åtnjutande af hela deras på Stat innehafde Lands-Kamererare-löner såsom *
pensioner för deras öfriga lifstid, Kongl. Maj:t alltså täcktes i Nåder förklara
sökanden berättigad att, efter afskedstagandet, såsom pension, till sin
död behålla hela dess indelta lön, jemte löningsjord.
Då Kongl. Maj:t, sorn låtit dessa ansökningsmål Sig föredragas, nu
till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna!- liandlingarne derom, vill
Kongl. Maj:t tillika i Nåder fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att
Sökanderne, enligt Kongl. Brefvet den i3 Mars 1770 och Kongl. Förordningen
den 24 Januarii 1778, hade varit berättigade att, så framt dessa
Författningar ännu vore gällande, vid afskedstagandet, efter uppnådda 70
års ålder, få för sin öfriga lifstid behålla hela lönen såsom pension, men
att, enär den förändring deruti, i afseende på Lands-Stalens med indelta
löner försedde Embets- och Tjenstemän, blifvit, uppå Rikets Ständers vid
1818 års Riksdag fattade beslut, genom Kongl. Brefvet den 25 Junii 'lamma
år samt Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Collegii derpå grundade Circulaire-Bref
af den 11 October 1819, vidtagen, att Lands-Kamererare och
Landt-Räntmästare, jemte Krono-Fogdar, som derefter erliölle afsked vid 70
års ålder och efter 3o års tjenstetid endast undfinge pension, de förstnämnde
lika med Kamererare, samt Landt-Räntmästare och Krono-Fogdar lika
med Kammar-förvandter i Kongl. Majrts och Rikets Collegier, till åtnjutande
hvaraf de borde uppföras på allmänna Indragnings-Staten, Sökanderne alltså,
med tillämpning häraf, skulle, i stället för innehafvande lön, erhålla I
pension mindre belopp, än hvartill deras löner uppgått.
Vid sådant förhållande och då Kongl. Majrt, på grund af Rikets Ständers
medgifvande, tillförene, genom högstberörde Nådiga Skrifvelse!- af den 10
September 1823 och den 22 Maji 182g, återgifvit tvänne, förr än berörde
Circulaire Bref utkommit, till sina tjenster utnämnde Embetsman vid LandsStaten
den genom samma Circulaire-Bref dem betagna rättighet att erhålla
pension lika med hela indelta lönen, öfverlemna!- Kongl. Majrt till Rikets
Ständer, huruvida, enär Hollsten, Ahlgren och Hertzman jemväl förr än
förenämnde Circulaire-Bref utfärdades, till sina tjenster utnämnts, samt med
afseende i öfrigt å de af Sökanderne anförda skäl och omständigheter, enahanda
förmon må från afskedstagandet medgifvas förbemälde Irenne Tjenstemän,
af hvilka likväl den ena, eller förre Krono-Fogden Hollsten, som
den 3o December i83q erhållit Nådigt afsked, icke förrän den aldra näst
-
A
B Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 28.
instundande December uppnått 70 år, men deremot vid förafskédandet
öfver 4o åi', samt således utöfver den för Pensions ernående föreskrifna
tiden, innehaft Krono-Fogdetjensten.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Financc-Ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 8 Februarii 1834.
Närvarande:
Hans Excellence Justi tias Stats-Minislern Herr Grefve Rosenblad
Hans Excellence.Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af kVatterstedt _,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbielke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm_,
Herr Grefve Adelsvärd
Poppius j
Friherre Åkerhjelm,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, jemlikt Kongl. Majrls förut
meddelade Nådiga Beslut, uppsatt förslag till Kongl. Majrts Nådiga Proposition
lill Rikets Ständers Stats-Utskott, angående rättighet för förre KronoFogden,
Assessoren Hollsten, förre Landt-Räntmäslaren, Kongl. Räntmästaren
Ahlgren och Lands-Kamereraren, Kammar-Rätts-Rådet Hertzman, att,
såsom Pension, få åtnjuta fulla beloppet af deras innehafde indelta löner.
Kongl. Majit täcktes, enligt Siats-Rådets underdåniga tillstyrkan, berörda
förslag, sådant detsamma finnes Protocollet bilagdt, i Nåder gilla; Och
Kongl. Majit befallte, att Dess Nådiga Proposition i ämnet skulle i enlighet
dermed till Rikets Ständers Stats-Utskott under denna dag expedieras.
Ex. Protocollo
S. G. Schjberg.
STOCKHOLM, H. G. Nordström, i834-
Kongl. Mny.ts Nådiga Proposition N:o 29-
1
Nio 29.
Ankom i afskrift till Exp. Utsk. den 24 Fehr, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJAS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott om förklaring
af stadgandet j röraiule\ Land shöfdingars Pensionsrätt ;
Gifven Stockholms blott den 8 Februarii tS34-
Uppå underdånig ansökning af Presidenten Friherre Berndt Wilhelm
Fock oin afsked från Landshöfdinge-Embetet i Upsala Län, med erhållande
af pension å Allmänna Indragnings-staten, till ett belopp, svarande
emot nuvarande Stats-Secreterare-lönen, har Kongl. Majit, under den r
Julii i83o, beviljat bemälde Friherre Nådigt afsked från berörde Embete,
samt derjemte, enär Friherre Fock, efter 51 års tjenstetid, vid då egande
66 års ålder, enligt behörigt Läkarebetyg, var till helsa och arbetsförmåga
försvagad, funnit honom, jemlikt Författningarne, berättigad att å Allmänna
Indragnings-staten uppföras, för att derifrån i sin återstående lifstid åtnjuta
pension. Beträffande åter pensionens belopp, så har, vid Nådig pröfning
deraf, Kongl. Majit väl å ena sidan funnit, att då, enligt Rikets Ständers
skrifvelse af den 10 Junii 1818 samt Kongl. Majits och Rikets Kammar-Collegii,
på Nådig befallning!, i anledning deraf utfärdade Circulairebref
af den ji October 1819, pensioner för afskedstagande Landshöfdingar
med indelta löner blifvit, under vissa vilkor, bestämde till ett belopp,
motsvarande Stats-Secreterare-lönerne på stat, och Rikets Ständer vid sista
Riksdag icke gjort något förbehåll, att den då beviljade förhöjningen i
Stats-Secreterare-lönerne icke skulle verka till högre pensionsrätt i likhet
dermed för Landshöfdingar med indelte löner Friherre Fock kunde ega
skälig anledning till den begäran att erhålla pension lika med nuvarande
förhöjda Stats-Secreterare-lönen; men å andra sidan förekom deremot, att
af Rikets Ständers ofvanåberopade underdåniga skrifvelse af den 10 Junii
i8i8ä icke kan anses bestämdt följa, att den tillökning i Stats-Secreterarelönerne,
Rikets Ständer vid sista Riksdag beviljade, utan att dervid omnämna
Landshöfdinge-pensionerne, skulle lända lill enahanda tillökning i
berörde pensioner, enär det icke tillika stadgats, att desamma, eller i allmänhet
de pensioner för civila Embetsman med indelte löner, hvilka biifBihang
till R, St. Yrot. 1834- 1 Samt. 1 A fdel. l
a Kong1. MnjUs Nådiga Proposition No 29.
vit bestämde efter visse deras vedeilikars contante löner, skola omedelbarligen
ökas i samma nion, som desse senare vinna tillökning.
Då vid detta förhållande frågan var tvetydig, så bar, på salt bilngde
utdrag af det inför Hans Majit Konungen i Stats-Rådet den a5 Junii
,83o öfver Kammar-Ärenden förda Protocoll utvisar, Kongl. Majit tillagt
Friherre Fock pension, endast till det belopp, sorn svarar emot en StatsSecrelerare-lön,
efter hvad den före tillökningen derå vid sista Riksdag å
stat utgjorde, med beräkning af förhöjningen för derunder begripne spanmål.
Men Kongl. Majit, bar tillika, för att i en så beskaffad sak, sorn denna
, hvarpå enskildes rätt så hufvudsakligen beror, få all tvetydighet och
deraf uppkommande anledning till missförstånd undanröjd, velat lill Rikets
Ständer i Kader öfverlemna, att Öfver ofvannämiide deras underdåniga
skrifvelse meddela förklaring i det afseende, hvarom fråga 1111 uppstått; ankommande
det på Rikets Ständers i anledning deraf afgifvande yttrande,
huruvida beloppet af den vid sista Riksdagen beviljade tillökningen 1 SlatsSecreterare-löneli
kan komma att från afskedstagande Fiiherre Fock under
pensionen till godo beräknas.
Kongl. Majit förbli f ver Rikets Ständers Stats-Utskott med ali Kongl.
Nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ul supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finayice-Ar enden hål
let inför Hans Majst Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 8 Februari i i834-
Närvarande:
Hans Excellence Justitia; Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gretve
af Wetterstedt j.
Stats-Råden:'
Hans Excellence Herr Grefve Mörner
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Kongl. Mojas Nådiga Proposition N:o 3o.
3
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm ,
Herr Grefve Adelsvärd^
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hot-C anceileren Friherre von Schulzenheim,
Stals-Secreteraren Skogman.
•Stats-Seereteraren uppläste lill justering ett, med anledning af Kongl.
Majits den 25 Junii 183o meddelade Nådiga beslut, uppsatt Förslag till Kongl.
Majlis Nådiga Proposition lill Rikets Ständers Stats-Utskott om förklaring
af stadgandet, rörande Landshöfdiugars pensionsrält; i afseende hvarå Stats■
Rådets Ledamöter underdånigst åberopade deras till Protocollet öfver Ivarninar-Ärenden
berörde dag afgifne underdåniga yttrande.
Kongl, Majit täcktes detta Förslag, sådant detsamma finnes Prolocdllel
bi lagdt, i Nåder gilla; och Kongl. Majit befallde, att Dess Nådiga Proposition
i ämnet skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständers Stats-Utskott
.ynder delina dag expedieras.
Ex Piotocoilo
,S- Q. Sdiyberg.
N:o 3o.
Ankom i ofskr. till Exp. Utsk. d. 24 Febr, kl. 10 f fri.
KONGL. MAJsTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers .Stats-Utskott, angående
lån af allmänna medel till understöd, vid fullbordandet af en
brobyggnad vid Carlskrona; Gifven Stockholms Slott elen . S
Februarii iSd.j.
Uti lill Kongl. Majit aflåten underdånig skrifvelse af den 21 sistlidjne
Jutiii, har Kongl. Majits Befallningshafvnide i Blekinge Län -anmält,
att sedan, uppå underdånig anhållan af Carlskrona Stads Fullmägtige vid
1815 års Riksdag, Kongl. Majit, genom Nådig Skrifvelse till Dess bemäld®
Befallningshafvande ilen a3 Januarii 1816, bifallit, att under 20 års tid,
räknad från sistnämnde års början, bropenningar skulle af åkande och ri
-
4
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 3o,
ilande, som färdas öfver de till staden ledande broar, erläggas till understöd
vid uppbyggandet af den stenbro, som, enligt en den 4'Oclober i8i3
Nådigst fastställd ritning och med en till omkring 35,ooo Riksdaler beräknad
kostnad, skulle uppföras emellan Höglands park och det utanför staden
belägna Britas berg, men emedlertid, vid verkställigheten af denna brobyggnad,
redan år i83o sig visat, att, ehuru nära denna summa, eiler 34,53o
Riksdaler, genom broafgiften influtit, bron då likväl icke varit ens halffärdig
, utan ansetts erfordra ett anslag af ännu 34,000 Riksdaler för att göras
farbar, men 57,206 R:dr för att blifva fullfärdig , och hvilket missförhållande
emellan förslå gsk osth aden och den summa, hvartill arbetet vid nyssnämnde
tid uppgått, förmentes hufvudsakligen härröra af beskaffenheten utaf
den botten, hvarå bron är anlagd, hvadan ock Kongl. Maj:t, uppå ytterligare
gjord framställning, funnit skäligt, under den 24 Julii i83o, på
femton års lid, räknad från i835 års utgång, förlänga stadens rättighet
att uppbära ifrågavarande bropenningar, den händelse likväl inträffat, att
.Brobyggnads-Cassans skuld årligen vuxit, så att den redan i sistlidne Junii
månad uppgått tili 7,800 R:dr, utan att likväl brobyggnads-arbetet längre
framskridit, än att, på sätt ett upprättadt förslag utvisade, ännu fordrades,
för att sätta bron i farbart skick, ett anslag af 24,782 Riksdaler skillingar
5 r:st. Banco, men, för att få densamma alldeles färdig med trottoir
och ledräcken, 5i,23o R:dr 16 sk. samma mynt; vid hvilket förhållande,
och då desse belopp hvarken genom lån emot vanlig ränta, eller genom
bidrag- af stadens, till största delen obemedlade invånare, lämpligen kunde
fyllas, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till Nådigt bifall underställt
Comiterades för ifrågavarande brobyggnad underdåniga anhållan, det Kgl.
Maj:t läcktes lill Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition derom, att Carlskrona
stad må af Statsverket undfå ett räntefritt lån af Femtiotvå Tusende
Riksdaler Banco, att under 6, 8 å 10 års tid utgå till den nya stenbrons
försättande i full färdigt skick.
I anledning af hvad Kongl. Majrts Befallningshafvande i Blekinge sålunda
underdånigst anmält och föreslagit, vill Kongl. Majrt till Rikets Ständers
Stals-Utskott härmed i Nåder öfverlemna, huruvida och på hvad vilkor
lån af allmänna medel till understöd vid fullbordandet af ifrågavarande
brobyggnad må kunna beviljas.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest städse välbevågen. Dalum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Kongl. Majlis Nådiga Proposition Nio 3o.
5
Utdrag af Protocollet öfver Handels- oell Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Majit Konungen i Stats-Rxldet å Stockholms
Slott den S Februarii i834-
När varande r
Hans Excellence Justilia? Siats-Ministern Herr Grefve Rosenbladj
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm3
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm_,
Poppius j
Hof-Caneelleren Friherre von Schulzenheimj
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, jemlikt Kongl. Majrts
förut meddelade Nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl. Majrts Nådiga
Proposition till Rikets Ständers Stals-Utskott, angående lån af allmänna
medel till understöd för fullbordandet af en biobyggnad vid Carlskrona.
Kongl. Majrt täcktes, enligt Stats-Rådels Ledamöters underdåniga
tillstyrkan, berörde Förslag, sådant detsamma finnes Protocollet b i lagd t,
i Nåder gilla; och Kongl. Majrt befallde, att Dess Nådiga Proposition i ämnet
skulle, i enlighet dermed, lill Rikets Ständers Stats-Utskott under denna:
dag expedieras.
Ex Protocollo
S. G. Sche berg.
G
Kongl. Majus Nådig* Proposition N:o 3i.
N:o 3i.
Antom i afskr. till Exp -UIst. den 3.4 Febr. kl. 10. f m,
KONGL. MJJ.TS
.Nådiga Proposition till Jtikcts Ständers Stats-Utskolt om upphörande,
af Ligger/nitläders ocIl Begrafningshjelps-beräkning
■vid tillträde af vissa högre civila Embeten; Gifven Stockholms
Slott de/t 8 Februarii / S3 4-
‘Sedan, uppå förekommen anledning, Kongl. Majit i Nåder -anbefallt
Dess oell Rikets Slats-Conlor att afgifva underdånigt utlåtande, huruvida
det i allmänhet kan vara lämpligt, att beräkning af Liggemånader och Begrafningshjelp
ej .ina ega rum, i afseende på löner vid förti oende-embeten,
smit huru en sådan förändring -må, utan tillökad utgift för Statsverket,
kunna lill väga bringas., och Direetiorien af Civil-Statens Pensions-Inrältning,
efter .erhållen Nådig Remiss å Slats-Contorets till följd häraf afgifna' yttrau.-  de, deröfver i underdånighet sig .utlåtit för så vidt denna fråga kan anses
inverka på Pensions-Cassans nätt, så -har Kongl. Majit låtit .handlingarne ,i
deta ämne Sig föredragas.
Dervid bär förekommit: alt de så kallade Liggemånaderue, under
hvilka, vid blifvande vä cancer, lönebe&pai ing bör iakttagas i afseende på
tji lister af Tromansgrad, enligt Kongl. Förordningen af den 27 Februarii
i n3<). och Kongl. Förklaringen deröfver af den q Maji samma år , öto tvänne,
hvilken besparingstid J i t väl vid Armeen, enligt Kongl. Reglementet
för dess Pensions-Cassa af -den ii Julii 1827, är ökad till lyra månader
celi såsom sådan äfven bör iakttagas efter afgångne, i samma Gassa doläktige
Landshöfdingar, hvilka af Militairpersoner efterträdas; — att Begrafningshjelpen
deremot, enligt Kongl. Förordningen af den ro Februarii
1810, i allmänhet bör vid Enibets- och Tjenstemäns löne till träden imiehålias
för Sex månader; — alt, då Enibets-eller Tjensteman dör i tjensten,
tillj dess Sterbhus utbetalas den innehållna Begrafningsiijelpen, hvilken i
annan händelse, enligt Kongl. Reglementet den i5 November 1826, vid
Civil-Staten tillfaller dess Pensions-Cassa, men, jemlikt Kongl. Brefvet at
den 3o Januarii i83o, vid Militaire-Staterne uppbäras af Armeens Pensions-Csssa
och Amiralitels-Krigsmans-Cassan, hvarifrån dock, enligt Kongl.
Brefvet af den 6 sistl.Julii, är undantagen Begrafningsiijelpen efter afske
-
Kongl. Maits Nådiga Preposition N:o. 3i. 7
dadé Militaire-Landshöfdingar, hvilken ej tillfaller Ärmeens Pensions-Cassa;
beroende det på serskild pröfning, huruvida densamma skall Stats-Verket
eller Civil-Statens Pensions-Cassa tillgodokomma; — att Liggetidsbesparingen,
enligt högstberörde Reglementen, vid Civil-Staten och Armeen är till
deras Peiisions-Cassor öfverlålen, hvaremot Amiralitets-Ki igsmans-Cassan ej
åtnjuter någon sådan af de i densamma delaklige Embels- och Tjenste--  mäns löner.
Förbemälde lönebesparingar, som sålunda blifvit till Pensrons-Gas*
sorne öfverlåtne och hvilka tillträdande Enibets- och Tjenstemän mäste
vidkännas, så att de under besparingstiden antingen få tjena med sina
förra löner eller ulan lön, om de förut ej innehafva sådan, kunna egentligen
betraktas såsom en utgift till dessa Cassör, emot förmonen att dels
vid skeende afgång ur tjensten undfå pension, och dels såsom Pénsionaire
vid inträffande dödsfall erhålla begrafningshjelp. För de Embeten oell
Tjenster, hvilkas innehafvare är o i Pensions-Cassorne delaklige, anser Kgl.
Majit derföre, i följd af öfverlåtelse-vilkoren, desse lönebesparingar ej kunna
samma Cassör, utan motsvarande ersättning, fråntagas, och kan, vid sådant
förhållande, vid Armeen och Flottan, der intet undantag från PensionsCassadelaktigheten
eger rum, besparingstiden för högre eller lägre Embeten
icke skäligen afskaffas.
Vid inrättandet af Civil-Statens Pensions-Cassa, har deremot den
grundsatts blifvit följd, att de högre Embetsman nen, hvaribland de fleste
innehafva så kallade forti oende-embeten, från hvilka de, enligt 35 §. Regerings-Formen,
utan ransakning och dom* kunna af Kongl. Ma jt entledigas,
icke blifvit till pensions delaktighet upptagne; och äro, jemte alla de
i berörde Grundiags-paragraph nämnde Civila Embeten, jemväl Justitia:-  Stats-Ministern, Presidenterne i Hof-Rätterne, Jusliliae-Råden och Ordlörairden
i Sundhels-Gollegium från denna Cassas Pensions-Slat uteslutne, likasom
hela Tullverket, som har sin egen Pensions-Inrullning, och vid hvilket
Verk alla lönebesparingar vid tjeiistetillträden äro afskedade.
Vid 1820 års Riksdag medgåfvo väl Rikets Ständer, uti underdånigskrifvelse
af den 2 September samma år, och Kongl. Majit biföll i Nåder,
att hvad, under vacance- och liggemånaderne å civile Embels och Tjenstemäns
löner varder besparadt, må Pensions-Inrättningen tillfalla, samt att
den lönebesparing för 6 månader, hvilken, vid tillträdet af civila beställningar,
enligt Förfaltniiigarne, till Stats-Verket innehålles, i ändamål att begrafningshjelp
vid löntagarens död må kunna till dess Sterbhus utbetalas,
skulle, då Embels- eller Tjensteman täger afsked, i hvilket fall rättigheten*
8
Kongl. Majus Nådiga Proposition N\o 31.
lill begrafningshjelps utbekommande upphör och lönebesparingen Lill faller
Stais-Verket, Pensionsinrättningen, såsom orden lyda, ”desto hellre tillgodokomma,
sorn, vid en Pensionairs död, begrafningshjelp får af Sterbhuset
uppbäras från Inrättningen, hvilken alltså skäligen bör påräkna hvad i sådant
ändamål blifvit af lönerne innehållet.” Ehuru, enligt hittills gällande
föreskrifter, besparingar vid alla lönetillträden böra observeras, och PcnsionsCassan,
på sätt en serskild af Kongl. Majrt lill Rikets Ständer aflåten Proposition
utvisar, framställt anspråk på alla de besparingar, hvilka under
den bestämda tiden falla, synes likväl dess rättighet dertill böra stå i förhållande
till skyldigheten att gifva pensioner och begrafningshjelp. Vid
första inrättningen af Pensions-Cassan var det tillåtet äfven för högre Embetsman,
sorn förut innehaft lägre civila Ijenster, att för sina personer
blifva i densamma delaktige, hvaraf ock någre sig begagnat; och enligt 12
§. i 1826 års Reglemente få delegare i Pensions-Inrältningen, i fall de befordras
till sådane högre civila Embeten, som icke äro i classificationea
upptagne, blifva, om de det åstunda, vid sin delaktighet i Inrättningen bibehållne,
då de ega emot fortfarande afgifters erläggande att, efter uppnådd
behörig ålder och tjenstetid, vid afskedstagande!! tillträda pension i den
dass, hvartill de hört före sin befordran till högre Embeten; men desse
Tjenstemän hafva redan förut vid tillträden af t jens t er, som höra lill Pensions-lnrätlningen,
vidkänts löneinnehållning, och någon pensionsrätt tillkommer
ej deras efterträdare i högre Embeten, för hvilka ett sådant ytterligare
afdrag blir menligt, utan någon motsvarande förmon af PensionsCassan.
Kongl. Majrt anser det med rättvisa öfverensstämmande, att så väl
alla de civila Embets- och Tjenstemän, som, enligt Regerings-Formens 35
kunna, utan föregången ransakning och dom, af Kongl. Majrt entledigas,
sorn ock de öfrige högre civila Embetsman, hvilka, på sätt här ofvan förmäld
t är, blifvit uteslutne från delaktighet i Civil-Slatens Pensions-Cassa,
böra ifrån och med månaden efter deras utnämning tillträda alla embetet
eller tjensten åtföljande löningsförmoner, hvaremot vid deras dödsfall i
f jellsten, begrafningshjelp icke skulle deras Sterbhus lillgodokomma; och
Kongl. Majrt föreslår, att denna grund må ifrån, och med år 1835 vid utnämningar
lill förtroende-embetcn och Ijenster samt förberörde högre civila
Embeten tillämpas, under iakttagande likväl, att begrafningshjelp skall
i vanlig ordning af Andra linfvucl-Titelus besparingar utbetalas till Sterbliusen
efter nuvarande innehafvare af dylika embeten och tjenster, beräk
-
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 3i. 9
nåd till det belopp, som senast för dem blifvit i sådant ändamål innehållet.
Kongl. Majrt öfverlemnar derjemte lill Rikets Ständer, att, derest de
linna Civil-Statens Pensions-Cassa böra erhålla ersättning för den förlust i
tillfällig inkomst, sorn, genom upphörande af vacance - och liggelidsbesparing
samt begrafningshjelp, i ofvannämnde fåll kan för Cassan uppkomma, dertill
bevilja ett lämpligt anslag.
Kongl. Majrt förbi ifver Rikets Ständers Stals-Ulskott med ali Kongl.
Nåd och ynnest välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. S. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden., hållet
inför Hans Majrt Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 8 Februarii i834-
Närvarande :
lians Excellence Justitia Stats-Ministern Herr Grefve Roserd/lad j
lians Excellence Stats-Ministern för Utrikes Äiendena Herr Grefve
af Wetterstedt j
Stats-Råden r
Hans Excellence Herr Grefve Mörner_,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Gretve Adelsvärdj
Friherre Åkerhjelm ,
Poppius
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheimj
Stats-Secreteraren Skogmati.
Bihang till R. St. Prot. 1334. 1 Sami. 1 Afa.
yxle Häftet.
2
IO
Kongl. Majits Nådiga Proposition N;o 3i.
Stals-Secreleraren uppläste lill justering ett, jemlikt Kongl. Maj:ls
förut meddelade Nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts 'Nådiga
Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående upphörandet af
liggemånaders och begrafningsbjelps beräkning vid tillträde af visse högre
civile embeten.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stals-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkan,
berörde förslag, sådant detsamma finnes Protocollet biiagdt, i Nåder
gilla. Och Kongl. Maj:t befallde, att Dess Nådiga Proposition i ämnet
skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständers Stats-Utskott under denna dag
expedieras.
Ex Protocollo
S. G. Shyberg.
x
STOCKHOLM, 1834i hos J, A. Wallbo,
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse Jf.-o 32.
X
N:o 3a.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den 23 Febr. kl. i e. m.
KONGL. MAJAS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott j angående
låneunderstöd till Staden Falkenberg; Gifven Stockholms
Slott den 8 Februarii i834•
Hos Kongl. Maj:t hafva Borgerskapets Äldste i Staden Falkenberg, jemte
framställning om den olyckliga belägenhet, hvaruti Staden blifvit försatt
genom inträffade eldsvådor, 1S26 års missväxt och de 3:ne sistförflutna
årens misslyckade fiske, hvilka omständigheter nödgat Staden att, till
uppförande af oundviklige, nu mera fulländade, allmänna byggnader för
Staden, upptaga penningelån, hvarigenom Staden nu vore försatt i en skuld af
6,5oo R:dr Banco, deraf minst 5,000 R:dr borde utan uppskof betalas, eller
ock med betydliga kostnader omsättas, underdånigst anhållit, att då Sökändernas
bemödanden att utur någon publik Cassa eller ock hos enskilda erhålla
ett stående penningelån icke rönt framgång, hvadan Staden hotades
med en oundviklig undergång, derest Kongl. Maj:ts Nåd ej mellankomme,
ett låneunderstöd af Femtusende Riksdaler, på lämplig betalningstid och
emot nedsatt ränta, alltså måtte af Statens medel Staden Falkenberg beviljas,
emot af Stadens Äldste och vederbörande lifgifvande tjenlig förbindelse.
Kongl. Maj;t, som, vid föredragning af denna underdåniga ansökning
den 20 October i832, funnit Sig ej kunna använda några allmänna medel
för ifrågavarande ändamål, vill till Rikets Ständers Stats-Utskott härmed öfverlemna,
huruvida det sökta låneunderstödet må af Statens medel kunna
Staden Falkenberg beviljas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kong!.
Nåd och ynnest välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Bih. till R. St. Prot. iS3l[. 1 Sami. 1 Afd. t
8:de Häftet.
2.
Kongl. Maj.-ts Nådiga, Skrifvelse N.-o 3l.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Är enden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms
Slott den 8 Februarii i834•
Nä rvarande:
Hans Excellence Justitia Ståts-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Siats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke ,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Cuncelleren Friherre von Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, jemlikt Kongl. Maj:ts förut
meddelade Nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående låneunderstöd till Staden
Falkenberg.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkan,
berörde förslag, sådant detsamma finnes Protocollet bilagdt, i Nåder
gilla; och Kongl. Majit befallde, alt dess Nådiga Proposition i ämnet
skulle i enlighet dermed till Rikets Ständers Stats-Utskott under denna
dag expedieras.
Ex Prolocollo
S. G. Schyberg.
Kongl. Maj is Nådiga Proposition No 33.
3
N:o 33.
Ankom i afslr. till Exp.-Utsk. den 23 Febr. il. i e. m.
KONGL MÅJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
de f. d. Eskilstuna Fristads-Directeurerne, Öfverste-Lieutenant
Nordevall och Öf verste Palm anslagne Pensioners öfverjlyttande
på Allmän Indragningsstat; Gifven Stockholms
Slott den 8 Februarii t834'
Medelst Nådig skrifvelse af den 2 Mars förlidet år har Kongl. Majit
förordnat, dels att den allmänna tillsynen och vården i afseende på Eskilstuna
Fristads handel, manufactur-inrättningar och andra näringar, som tillhört
Direclionen af Carl Gustafs Stads Gevärsfactori och Eskilstuna Fristad,
skulle från och med den i Julii sistlidet år handhafvas af Kongl. Majits
och Rikets Commerce-Gollegium, dels ock att förvaltningen af extra Licentfonden,
hvarå hittils aflöningarne för Fristadens Embets- och Tjenstemän
hufvudsakligen utgått, och af hvilken fond åtskilliga andra utgifter blifvit bestridde,
komme att från nyssnämnde års början öfverlemnas till bemälde
Collegium, sorn ålåg att af berörde fonds tillgångar, så långt de medgifva,
bestrida de redan derå anvisade utgifter, samt, efter tagen kännedom af
fondens ställning och utgifternas beskaffenhet, afgifva underdånigt utlåtande
och förslag, i hvad moa dessa utgifter må kunna upphöra och till
hvad belopp serskildt anslag för deras betäckande må för framtiden vara
af nöden.
Till underdånig åtlydnad häraf har, uti skrifvelse af den i3 nästlidne
Augusti, Commerce-Collegium underdånigst upplyst, att de utgifter,
hvilka dittils bort af Extra Licentmedlen årligen bestridas, utgjort:
Lön och lön fyllnad för Ordningsmannen i Eskilstuna Fristad, enligt
Kongl. Brefven den 22 Februarii 1787 och den ji
Jann 1789 * ... *
R.dr 200. —
Lönebidrag till Fristads-Läkaren, enligt Kongl.
Brefvet den Maji i3i6.
— 2q5: 24 —
Lönebidrag till Fristadens Skol-Lärare, enligt
Kongl Brefvet den 26 Oetober 1827 . . . . . . — 66: 32. —
Lön och arfvode lill f. d. Fristads-Direcleuren,
4
Kongl. Ma/.-ts Nådiga Proposition No 33.
Öfversten och Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds Orden,
J. A. Palm, om hvars bibehållande han genom
Kongl. Brefvet den 17 Mars i832 blifvit försäkrad, så
länge han på Kronans stat ej erhållit annan tjenst med
motsvarande lön eller i egenskap af Factorislyresman
kan undfå löneförhöjning till samma belopp, . . . R:dr 900: — —»
Pension till förre Fristads-Directeuren, ÖfversteLieutenanten
och Riddaren af Kongl. Majrts Wasa
Orden, E. Nordevall, enligt Kongl. Brefvet den 26
October 1827 ....... i .  5oo;
Oafkortadt arfvode till Secreteraren och Kamereraren
hos Directionen af Carl Gustafs Stads Gevärsfactorie,
enligt Kongl, Brefven den 16 Februarii 182S
och 19 December 1827 , . .
5oo:
Anslag till diverse utgifter, såsom modeller m. m.
16: 32. ■
Tillsammans R:dr 2,828: 4°• —■
Derjemte har Commerce-Collegium tillkännagifvit, att den under namn
af Licent inflytande afgift, sorn, i Jernvågarne, af fremmande oprivilegierade
fartyg, med 2 sk. 8 r:st. Svenskt Banco för hvarje Skeppund intaget jern,
uppbäres, och hvilken afgift i förra tider, då få eller inga af de nationers
fartyg, hvilka hufvudsakligen besöka Sverige, egde att tillgodonjuta den sedermera
genom tractater dera tillerkände förmon att i afseende på afgifters
utgörande i Svenska hamnar behandlas såsom inhemska fartyg, årligen uppgick
till ett belopp, som ej allenast motsvarade de derå anvisade årliga utgifter
utan ock lemnade ett icke obetydligt öfverskott, hvaraf den så kallade
Extra Lieentfonden bildades, nu mera i anseende till förändrade
förhållanden är så obetydlig, att densamma ej kan upptagas högre,
antili 2 å 3oo R:dr om året, hvaraf äfven följt, att Extra Lieentfonden]
som, vid densammas öfverlemnande till Directionen för Carl Gustafs Stads*
Gevärsfactorie och Eskilstuna Fristad, år 1827 utgjorde 14,764 Rrdr o sk
blifvit, genom de derå tid efter annan anvisade'årliga utgifter, så medtagen*
att för bestridande af förlidet års utgifter ett serskildt anslag, af omkring
4oo Rrdr erfordrats.
Vid öfvervägande häraf och af hvad Commerce-Coneginm i sammanhang
härmed 1 öfrigt underdånigst anfört och yttrat, har Kongl, Majrt under
den 14 nästhdne September, för godt funnit i Nåder förordna, att den
summa af omkring 400 Rrdr, som utöfver behållningen 4 Extra Licentfon
-
Kongl. Ma/.-ts Nådiga Proposition No 33.
5
den för förlidet år erfordrats, till bestridande af de dittills å samma fond
anvisade utgifter, skall, så vida anslaget till manufacturernas befrämjande dertill
icke lemnar tillgång, af Manufactur-Discontens vinstmedel utgå, samt
att framgent må på enahanda sätt förhållas med utbetalningen af de 25oR:dr,
iotYå Ordningsmannen i fristaden såsom lön af Extra Licentmedlen uppOurit,
och genom Kongl, brefvet den 2 Mars förlidet år blifvit anslagne
såsom lönförbättring åt Borgmästaren i de till ett samhälle numera förenade
Eskilstuna Städer, äfvensom med de lönebidrag, Fristads-Läkaren och
Skol-Läraren, enligt samma Nådiga Bref, ega att fortfarande tillgodonjuta;
uppgående dessa utgifter till ett sammanlagdt belopp af Sexhundrade Tolf
R:dr 8 sk. Banco med derunder inbegripne 37 Tunnor Spanmål, hvilka
efter Riksmarkegång godtgöras. Kongl. Majrt, som tillika befallt, att de till
diverse utgifter, förut uppförde 16 Rrdr 16 sk. skola indragas och att erforderligt
arfvode för Secreteraren vid Carl Gustafs Stads Gevärsfactorie
skall af de för factoriet anslagne medel utgå, föreslår härmed till Rikets
Ständer att på allmänna Indragningsstaten uppföra så väl den, förre Fristads-Directeuren,
Öfverste-Lieutenanten Nordevall sedan längre tid tillagde
pension af 5oo R:dr om året, som expectance-arfvode med 900 R:dr årligen
åt sista Fristads-Directeuren, Öfverste Palm, att af honom med de
genom Kongl. Brefvet af den 17 Mars i832 bestämda vilkor åtnjutas.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständers Stals-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af ProtocoUet ofver Handels- och Finance-Jrenden,
hållet inför Hans Maj.t Konungen i Stats-Rådei å Stockholms
Slott den 8 Februarii i83/f.
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt.
6
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition N.-o 34-
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhjelm,,
Herr Grefve Adelsvärd,
Poppius,
Friherre Åkerhjelm,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
Stats-Secreterareu Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, jemlikt Kongl. Majits förut
meddelade Nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl. Majrts Nådiga Proposition
till Rikets Ständers Stats-Utskolt, angående de åt f. d. Eskilstuna
Fristads-Directeurerne, Öfverste-Lieutenant Nordevall och Öfverste Palm
anslagné pensioners öfverflyttande på allmän Indragningsstat.
Kongl. Majrt täcktes, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkan,
berörde förslag, sådant detsamma finnes Protoeollet bi lagd t, i Nåder
gilla. Och Kongl. Maj:t befallde, att dess Nådiga Proposition i ämnet
skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständers Stats-Utskott under denna
dag expedieras.
Ex Proiocollo
S. G. Schyberg.
Nio 34.
Antom i afskr. tili Exp.-Utsk. den 23 Fehr. kl. 1 e. m.
KONGL MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
grunden för liqviden af framlidne Pastorn vid Svenska
Förs amiingarne i Pensylvanien Doctor Collins hos Statsverket
innestående lön ej or dr an; Gifven Stockholms Slott
den 8 Februari i i834-
Hos Kongl. Majrt har 1111 mera aflidne Pastorn vid Svenska Försumliiigai
ue i Pensylvanien uti Norra America, Prosten Doctor Nils Gollin
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition N.-o 34.
7
i lifstiden underdånigst anhållit om ändring i Kongl. Majrts och Rikets
Stats-Contors förordnande af den 1 April 1824, till följd hvaraf hans
för nämnde befattning innestående lön 33§ Pund Sterling årligen skulle
i liqvid honom godtgöras i Svenskt Banco, efter den vid hvarje förfallotid
gällande curs, samt de af honom på lönen utgifne assignationer
honom påföras äfven i Svenskt Banco, så att hans fordran komme att i
samma mynt beräknas och anordnas; hemställande Sökanden underdånigst,
det Kongl. Majrt täcktes i Nåder tillåta, att hans å lönen för de
förflutna åren innestående saldo må honom tillgodo beräknas och utfalla
i Pund Sterling, utan Curs-skillnad till det vid skeende slutliqvid
fällande belopp eller efter då gällande curs.
Sedan Kongl. Majrt, vid Nådig pröfning af detta ärende, med afseende
å hvad Slats-Contoret, uti häröfver den 26 Maji i83o afgifvet underdånigt
utlåtande, anfört, vid målets pröfning icke funnit skäl medgifva
någon annan beräkningsgrund för liqviden af Doctor Collins hos
Statsverket egande lönefordran, än den Stats-Contoret föreskrifvit, och
framlidne Doctor Collins efterlemnade arfvingar, genom befullmägtigadt
Ombud, Kamereraren B. M. Kjellsson, nu mera hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållit om Nådig framställning till Rikets Ständer i förevarande
ämne; så vill Kongl. Majrt handlingarne derom till Rikets Ständers
Stats-Utskott nu öfverlemna.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN
C. D. Skogman.
Utdrag af Protoeollet öfver Handels- och Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Maj.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 8 Februarii i834-
Närvarander
Hans Excellence Justilia; Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt,
3
Kongl. Majdi Nådiga Proposition N.o 35.
N
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman uppläste till justering ett, jemlikt Kongl.
Maj:ts förut meddelade Nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Ulskott, angående grunderna
för liqviden af framlidne Pastorn vid Svenska församlingen i Pensylvanien,
Doctor Collins hos Stats-verket innestående lönefordran.
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Siats-Rådets Ledamöters underdåniga
tillstyrkan, berörde förslag, sådant det finnes Protocollet bilagdt, i Nåder
gilla; och Kongl. Maj:t befallde, att Dess Nådiga Proposition i ämnet
skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständers Stats-Utskott under
denna dag expedieras.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
N:o 35.
Ankom i Afskr. till Exp.-Utsk. den 24 Febr. kl. 7 e. ta.
KONGL. MAKTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående Rotefrihet
för Capellans-boställen samt ersättning eller vederlag åt de
Capellaner, hvilkas boställen än vidare komma att i roteringen
qvarstå, äfvensom__ rörande befrielse från öfver
roteringen
-
Kongl. Majds Nådiga Proposition N.-o 35.
9
roteringen för åtskilliga hemman i Jönkopings och Kronobergs
Län och, i sammanhang härmed, om Vacancc-afgift
för ordinarie rotering underkastad jord, som icke prcesterar
rotering in natura; Gifven Stockholms Slott den 18
Januarii i834•
Hos Kongl. Maj:t hafva Rikets vid sisla Riksdag församlade Ständer,
uti underdånig skrifvelse af den 19 October 1829, uppå anförde grunder,
anhållit, alt, vid pröfningen af den föreslagna jemkningen eller tillökningen
jemväl i den ordinarie roterings-skyldigheten, Kongl. Maj:t
täcktes i Nåder afse och till Ständernes antagande vid nästa Riksmöte
föreslå de utvägar, hvarigenom roterade Capellans-boställen, ej mindre i
Jönköpings Län, än i hela Riket, måtte, utan afseende på boställenas hemmantal,
befrias från roleringsbesväret, antingen genom delta besvärs
flyttning på andra hemman, eller ock, der närbelägna oroterade hemman
icke funnos, genom anslående åt Capellanerne af lämpligt vederlag
i penningar af den rotefrihets-afgift, som borde erläggas af sådane mindre
hemmansdelar inom provincen, hvilkas spridda läge utgjorde ett hinder,
att dem i ordinarie rotering indela; och hafva Rikets Ständer tillika
uti samma skrifvelse i underdånighet anhållit, att, vid granskning af
Jönköpings Läns Roterings-jeinknings-förslag, undersökas mätte befogenheten
af hos Ständerne förd klagan öfver åtskilliga hemmans öfverrotering
inämndeLänår 1811, samt att, derest denina klagan vore grundad, Nådigt
förslag med Propositionen, rörande den nya ordinarie roteringen i
allmänhet, måtte Ständerne meddelas, till klagomålets afhjelpande på
lämpligaste sätt, utan minskning i knektehållets numeraire.
Kongl. Maj:t, som nu mera i Nåder låtit Sig föredragas den på Rikets
Ständers tillstyrkan förrättade jemkning i 1811 års extra rotering,
jemte den, i sammanhang dermed, af Roterings-Commissionerne föreslagna
tillökning i ständiga knektehållet af hittills oroterad jord af skatte,
krono och frälse natur, har, efter det vederbörande erhållit nödiga
föreskrifter om de ytterligare åtgärder som böra vidtagas, innan Extra
roterings-verket kan af Kongl. Maj:t fastställas och förslaget å de nya
ständige rotarne till Ständerne öfverlemnas, uti de ämnen Rikets Ständer
i förberörde måtto framställt, af roteringsverken inhemtat den upplysning,
att circa 265 Capellansboställen blifvit i Roterings-Comite'erne
Bihang Ull R. St. Prot. i834 t Sami. 1 Afd. %
8:de Häftet.
Kongl. Maj.-ls Nådiga Proposition N.o 35.
anmälde såsom med ordinarie rotering ännu besvärade, samt alt från?
a39 af dessa boställen, roteringen, jemlikt Kongl. Majlis Nådiga Bref af den
g No v. 1826, blifvit, utan afseende å boställenas hemmantal, af Comiterade
förslagsvis flyttade på åtskilliga oroterade hemman,, hvarvid likväl
roteringen från 54 boställen transporterades på sådane hemmanr
hvilka, af ålder deltagande i ständig rotering för mindre hemmantal än
jordeböekerna utvisa, ansetts af Comiterade vara för vissa mindre delar
oroterade ? men att för vid pass 26 Capellans-boställen tjenliga hemman
för roteringsflyttningen saknades.
Vid Nådig pröfning af hvad sålunda förekommit, äfvensom af vederbörande
Collegiers underdåniga utlåtanden öfver Comiterades förrättningar,
har Kongl. Majit i Nåder funnit skäligt gilla och fastställa den
roteringsflyttning, sorn, enligt Författningarne,. blifvit till Capellanernes
förmon i förberörde måtto föreslagen, utom dels för några få boställen^
för hvilka flyttningen, såsom öfverklagad, beror på Kongl. Maj:ts ytterligare
Nådiga pröfning, och dels för de boställen,, sorn fått roteringen
flyttad på redan af ålder till fullo roterade hemman, hvilka Kongl.
Majit ansett icke böra med tillö-kt roterrngsbesvär betungas.
Det inträffar alltså, att, till undvikande af förminskning i ständiga
knektehållets nnmeraire, roteringsskyldigheten mäste än vidare fullgöras,
ej mindre af de Ca p el la n s b os t aile n> från hvilka roteringsflyttning
ej kunnat ega rum, 1 brist på närbelägne oroterade hemman, än af de
enahanda boställen, som fått berörde skyldighet transporterad på hemman,
de der redan äro fullt roterade af ålder- Men då likväl alla Capellaner
äro till lika förmon af rotefrihet berättigade, finner Kongl.
Majit, lika med hvad Rikets Ständer i underdånighet föreslagit, att de
i ständiga knektehållet sålunda än vidare qvarbfifvande Capel la nsboställen
böra åtnjuta ett vederlag, som är deras roteringskostnad motsvarande.
Rvad detta vederlag vidkommer, har Kongl. Majli:, efter Nådigt öfvervägande
af Rikets Ständers förslag om användande dertill af den rotefrihets-afgift,
sorn bör erläggas af roteringsskyldige smärre hemman
och lägenheter, hvilkas spridda läge förhindrar deras indelning i ordinarie
rotar, så mycket hellre i Nåder bifallit samma förslag, spm alla
Capellaner derigenom komma af lika eller motsvarande förmon i åtnjutande,
och denna anstalt hvarken vållar minskning i gamla knektehållet,
eller ådrageF Staten annan ny utgift, än sådan, som af serskild inkomst
beläckes, och för öfrigt till slut afhjelper alla roteringstvister för—
samlingarne och deras Lärare emellan.
Kongl. Maj ds Nådiga Proposition N.o 35.
Beträffande åter beloppet af den afgift, som erläggas bör af ordinarie
rotering underkastade, men i sådan rotering icke indelte hemman och lägenheter,
så,°enär de i knektehållet qvarstående Capellans-boställenas hela kostnad
för roteringsbesväret bör godtgöräs till fullo af hemman, sorn, för aflägsenhetens
skull eller af annan orsak, undslippa öfvertagandet in natura af
samma besvär, anser Kongl. Maj:t alla sådane hemman böra hädanefter,
icke som hittils, erlägga rotefrihetsbevillning blott med tolf Riksdaler för helt
hemman, som a5 §. i Bevillnings-Förordningen af år i83o föreskrifver,
utan sådan vacance-afgift, sorn motsvarar knektebesväret efter de i hvarje
Län gällande roteringsgrunder. Detta belopp, såsom Länen emellan olika
och föränderligt, borde vid marlegångssättningarne speciEceras och uträknas
samt i taxorna årligen utsättas. Och Enner Kongl. Majit, en sålunda;
förhöjd rotefrihets-afgift desto mera billig, som all jord af lika natur hör,
oansedt tillfälligheten af en olika belägenhet, draga lika besvär, samt Rikets
Ständer, uti underdånigt förslag till nyssnämnda Nådiga Förordning, förklarat,
att all i riket befintlig oroterad jord af krono, skatte och frälse natur
borde, enligt Ständernes beslut, vara till Knekte- och Båtsmans-håll
indelad.
Vidkommande sedermera klagomålet om den åtskilliga hemman i Jönköpings
Län år ]8n påförde öfverrotering, så är af vederbörande utredt,
att i berrörde Län hemmanen år 181 1 roterades mera efter mantalen, än
efter hemmanens beskaffenhet j äfvensom att, emedan i gamla roteringsverken
en mängd hemman funnos upptagne i rotar:, för mindre mantal, än.
jordeboken utvisade, desse hemman påfördes serskild extra rotering för
vissa orolerade ansedde delar. Delta förhållande hav af 1826 års Comiterade
blifvit med all noggrannhet undersökt och, enär de, både af gamla
roteringsverken och af haline besigtningar på hemmanen, funnit uppenbart,
att alfa af ålder roterade henrman voro fullt roterade, väl icke alltid efter
jordeboksmantalen, dock efter beskaffenheten, hafva, i följd deraf, sistnämnde
Comiterade uteslutit och från ytterligare rotering befriat sådane henrman,
som, ehuru deltagande i gamla knektehållet, år 1811 undergått serskild
extra rotering. Men af anledning, att alla sådane dubbelt roterade
hemman icke kunde af nämnde befrielse komma i åtnjutande, emedan
Kammar-Collegium under tiden, genom flere laga kraftvunne beslut, ålagt
en del af dem, att, i stället för den pålugde extra roteringen, öfvertaga
ständig rotering från 42' Capellans-boställen, äro egarne af berörde hemman
ännu med öfverrotering betungade, och är det häröfver, sorn hos Rikets
Ständer klagan blifvit framförd.
Kongl. Majas Nådiga Proposition N.-o 35.
Kongl. Maj:t, som, i anledning af förhållandet med ifrågavarande hemman,
funnit undersökning nödig, huruvida den tillökte rotering, dem blifvit
pålagd, icke kan förflyttas på andra oroterade och närbelägne hemman, anser,
om sådan flyttning icke är verkställbar, jordegarne böra, för öfverroteringen,
njuta enahanda vederlag af ofvannämnda vacance-afgift, som för
Capellaner föreslagits; och, som elt färre antal lägenheter äfven, i Kronobergs
Län, på, lika sätt blifvit med dubbel rotering belastade, finner Kongl.
Maj:t äfven dem berättigade till en lika förmon.
Då af skäl, som här ofvan omförmälas, Roterings-Commissionernes förslag
rörande tillökningen i ständiga Knekte- och Båtsmanshållen ännu icke
kunna lill Ständerne öfverlemnas, men vederbörande Capellaners och jordegares
lidande, de forre af fortfarande roteringsbesvär och de senare af
öfverrotering, bör, utan vidare uppskof, afhjelpas, framställer Kongl. Maj:t
till Rikets Ständers bifall, att ej mindre alla de Capellans-boställen i Riket,
som, antingen i brist af närbelägne oroterade hemman, måste qvarstå
i roteringen, eller som fått roleringen år 1826 orätt förflyttad på hemman,
som redan af ålder äro roterade till fullo, än ock de i gammal rotering
förut deltagande hemman i Jönköpings och Kronobergs Län, hvilka, genom
laga kraftvunne beslut, i senare tider fått en del Capellans-boställens rotering
på sig förflyttad, utan att denna rotering befinnes kunna af andra
oroterade hemman öfvertagas, måtte, med förbindelse att roterings-skyldigheterne
nu och framgent fullgöra, undfå roteringskostnaden motsvarande
ersättning eller vederlag af vacance-afgiften för jord, som, ehuru ordinarie
rotering underkastad, likväl icke presterar rotering in natura, samt att, för
all sådan jord, denna afgift måtte, i stället för den hittils bestämda bevillningen
för rotefriheten, erläggas till Rikets Försvarsverk med en vacanceafgift,
som är roteringsbesväret fullt motsvarande och vid markegångssättningarne,
efter i hvarje Län gällande roteringsgrunder, specificeras och i
taxorna årligen utsättas.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
P. H. Landegren.
Utdrag
Kongl. Maj. ts Nådiga Proposition N.o 35.
r3
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Är enden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 18
Januarii 18Z4.
N är va ra n de:
Hans Excellence Justitioe Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Ha ns Excellence Herr Grefve Löwenhielm,.
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
t. f. Föredraganden, Lands-Kamereraren Landegren.
Lands-Kamereraren uppläste till justering ett, på grund af det inför
Kongl. Maj:t i Stats-Rådet, den 26 October sistlidet år, hållna Protocoll
i roteringsfrågor, författadt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående rotefrihet för Capellans-boställen, samt
ersättning eller vederlag åt de Capellaner, hvilkas boställen än vidare
komma att i roteringen qvarstå, äfvensom rörande befrielse från öfverroterin®
för åtskilliga hemman i Jönköpings och Kronobergs Län oeh, i
sammanhang dermed, om vacance-afgift för ordinarie rotering underkastad
jord, sorn icke praesterar rotering in natura.
Pä Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande af bifall till delta förslag,
såsom öfverensstämmande med Kongl. Majrts förut fattade beslut, täcktes
Kongl. Maj:t samma förslag, sådant det vid detta Protocoll finnes hilagdt,
i Nåder gilla; och befallde Kongl. Maj:t, att Proposition i enlighet
dermed skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex Protoeollo
C, O. Vougt. *
Inh. till R. St. Prot. lSSjf- 1 Samt 1 dfd. >*
Sale Häftet.
STOCKHOLM, Ecksteisska Tryckeriet, i834*
Kongl. Maj.-Is Nådiga Skrifvelse N:o 36.
N:o 36.
i
Anleom i afskr, till Exp. -Utsk. den "6 Mars kl. 4 m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer_, med Förslag till Lag
för Banken tn. m.; Gifven Stockholms Slott den 3 Mars
i834.
Kongl. Maj:t har, genom Dess "Nådiga skrifvelse af den 8 sistlidne
Februarii, gifvit Rikets Ständer tillkänna, att Kongl. Maj:t endast afvaktade
det slutliga afgörande af det sedan sista Riksmöte hvilande Förslag
till förändrad redaction af Regeringsformens 72 §., för alt till Rikets
Ständer öfverlemna Dess Nådiga Föislag till Banco-Lag.
Enär nu detta Lagförslag, hvad dess juridiska del beträffar, blifvit i
Konungens Högsta Domstol granskad!; och då till Kongl. Maj:ts kunskap
kommit, att man torde önska kännedom af detsammas innehåll, för att
samtidigt med öfverläggningarne rörande Regeringsformens 72 §. behandlas,
har Kongl. Maj:t härmedelst i Nåder velat meddela Rikets Ständer
sagda Lagförslag och det med samma förtroende Kongl. Ma j:t af dem
emottog, då de vid senaste Riksmöte erbjödo Kongl. Majrt tillfälle att
med dem samverka till både folkets och enskildes betryggande emot
följderna af sedelmynlets allt mer fallande värde.
Då Kongl. Majit beslöt att åtaga sig denna moraliska ansvarighet,
samt att meddela Dess stadfästelse å Mynlbestämnings-Lagen af den t
Mars i83o, skedde sådant i afsigt att gå de Fyra Riks-Ståndens allmänt
uttryckta önskningar till möte.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med ali Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman,
Bih. lill R. St. Prot. 1834 t Sami. 1 dfd.
g:de Häjtet.
2
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N-o 36.
Förslag
till Lag för Banken, öfverlemnadt till Rikets Ständer jemte Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse af den 3 Mars 1834*
I. Cap.
Allmänna Stadganden.
§•- i
Rikets
Sländers Barik (^Sveriges Rikes Bank), för alltid skild från
Rikets Statsverk, vare under Konungs och Ständers gemensamma garantie,
men under Rikets Ständers egen vård, ostördt förvaltad af de Fullmägtige,
hvarje Stånd dertill förordnar efter de Lagar och Stadganden för
Banken och dess rörelse, hvilka nu äro gällande eller af Konungen och
Rikets Ständer varda stiftade; dock ege Rikets Ständer, som genom sina
Fullmägtige tillsätta Tjenstemännen inom Banken, att allena fastställa
Reglementen för Bankens inre förvaltning och arbetssätt, samt för dess
fTjenstemäns befordringar och aflöning.
. §. 2.
I öfverensstämmelse med åberopade Lagar och Stadganden ege Banken
allena rätt att, på sätt io §. af denna Lag innehåller, utgifva sedlar
eller myntförskrifningar, hvilka må lika med mynt i Riket erkännas och
skola af Banken med mynt efter deras lydelse inlösas.
$. 3.
Rikets Ständers Bank (^Sveriges Rikes Bank) fortfare såsom Depositions-
och Låne-Bank under noggrant iakttagande af hvad denna Lag
stadgar.
fe .
§• 4-
Alla i Banken insatta penningar eller fordringar hos densamma, inföddes
eller främmandes, af hvad namn och beskaffenhet som helst, må
ej, till förfång för innehafvare af löpande anvisning derå, på ett eller
annat sätt med qvarstad beläggas, och ej heller vid infallande krig med
främmande magt indragas.
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse h:o 36.
3- 5.
Bankens sedlar skola, efter åsatt värde, såsom mynt emottagas uti
alla betalningar till Kongl. Maj:t och Kronan, uti alla utbetalningar från
Statens Cassör, samt i liquider enskilde emellan, der ej genom uttryckligt
fördrag annorlunda förordnad t är.
§. 6.
Alla medel, tillhörande Statens Cassör i Hufvudstaden, skola på räkning
i Banken insättas och genom assignering derå disponeras.
§• 7 •
Af Bankens årliga inkomst godtgöres i första rummet omkostnader
och möjligen inträffande förluster. Öfver användandet af Bankens årligen
behållna vinstmedel ege Rikets Ständer att allena besluta, så framt
dessa medel icke lill bibehållande af Bankens grund-fond eller till dess
förstärkning af Konungen pröfvas erforderliga, på sätt Konungen vid
hvarje Riksdag derom till Rikets Ständer gör framställning.
§. 8.
Pen summa af 4>400>000 R;4r» sorn Rikets Ständer vid sista Riksdag
till Banken anslagit, skall, utan beräkning af Bankens fasta egendom och
inventarier, utgöra en Bankens behållning, utöfver dess förbindelser och
användas endast till styrka för uppfyllandet af Bankens^åliggande att vid
anfordran sina sedlar med mynt inlösa.
Hvad utaf grund-fondcn vid nugot tillfälle användes, skall derefter
af Bancovinsten ersättas, så att fonden, så fort ske kan, återbringas till
sitt ursprungliga belopp.
§■ 9-
Banken må ej ega annan faslighet än som för bedrifvandet af dess
rörelse oundgängligen fordras, på sätt derom vid hvarje Riksdag af Konung
och Rikets Ständer beslutas.
§• I0*
Alla beslut och instructiouer rörande Bankens redbara fond, ut giftandet
af dess sedlar, dess lånerörelse och öfrige förhållanden till allmänheten,
skola upprättas i noggrann öfverensstämmelse med de i denna
Lag stadgade grunder och af Konung och Ständer gemensamt fastställas.
4
Kongl: Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.o 36.
Stat för Bankens utgifter, med undantag af löningar oell arfvode»
för dess Tjenstemän , varde vid hvarje Riksdag, likaledes, af Konung och
Ständer bestämd.
§ it
För
hvarje qvartal skall, inom En månad efter förloppet deraf, en
uppgift om summan af de vid halfårets slut utelöpande Bancosediar och i
Banken på räkning innestående medel, genom Banco-Fullmägtiges försorg,,
tryckas och med Allmänna Tidningarna utdelas, samt efter hvarje års
bokslut, på lika sätt, en öfversigt, som visar Bankens hela. ställning för
det året..
Det Ombud, sorn af Konungen utses, erbålle, när så nödigt pröfvas,
uppgifter på beloppet af Bankens capita I-fond och fordringar, på penningar,
som der blifvit nedsatte, på utelöpande Bancosediar eller andra förbindelser
och ti fl hands varande metalliska tillgångar.
Finner Konungens Ombud nödigt att öfverlägga med Banco-Fullmägtige,
gifve han det tillkänna för Ordföranden ibland Fullmägtige, som det
åligge att dem genast för sådant ändamål sammankalla, äfvensom att Ombudet
tillkalla,, då frågor till öfverläggning förekomma, som röra förstärkning
af Bankens redbara fond, eller Lånrörelsens utvidgning eller inskränkning.
Konungens Ombud läte i Protocollet anteckna sina, under öfverläggningen
meddelade yttranden„ men öfvervaro icke besluten..
§. I2V
Hvad uti 6 §. af Lagen för Banken af den i Mars i83o är stadgadt,,
angående enskilda Bankinrättningar,, förblifva till kraft och. verkan gällande.
II. Cap..
Om Bankens rörelse■ såsom Depositions-Bank..
- §. i3..
Enskilde personer- eller Bolag må på räkning i Banken insätta Svenskt
Guld- eller Silfvermynt, eller Bancosediar, eller godkände anvisningar å
Banken och på beloppet assignera till utbetalning, vid anfordran, utan räntas
tillgodonjutande, och under iakttagande för öfrigt af de reglementariska
föreskrifter, sorn, till förekommande af missbruk, kunna finnas af
nöden.
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.-o 36.
5
§• i4-
Banken vare pligtig att till en hvar, som kostnadsfritt för Banken
der inlevererar silfver, utgifva motsvarande summa i Bancosediar, beräknad
efter 128 sk. för skålpund victualiefint silfver, utgörande, enligt
Kongl. Förordningen om Myntfoten af den 25 Junii i83o, En Riksdaler
Specie»
§• i5»
Bankens sedlar skola lyda på bestämda summor; börande sedlarnes
högsta och lägsta belopp, samt deras mellanafdelningar serskildt fastställas,
på sätt i 10 stadgadt är..
I sedelns text insättes Bankens förbindelse att densamma, vid anfordran,
inlösa, i öfverensstämmelse med 1 och 2 §§. uti Myntbestämningslagen
af den 1 Mars i83o, hvarjemte åberopas den Lag, som stadgar
straff för efterapning eller förfalskning af Bancosediar, samt för utprånglande
af falska eller efterapade sedlar, äfvensom belöningen för upptäckten
af dylika brott»
S- inifrån
den dag då Myntbestämnings-lage» af den 1 Mars i83o träder
i. verkställighet, enligt hvad serskildt derom förordnas, åligge det Banken
att, enär så påfordras, sina sedlar med Svenskt Silfvermynt inlösa,
elter 128 sk. i Bancosediar för hvarje Riksdaler Specie, af den vigt och
halt, sorn Kongl. Förordningen om Myntfoten af den. 25, Junii r83o be
stämmer.
5- «7-
Banken må ock, efter serskild öfverenskommelse, i utbyte mot Svenskt
silfvermynt, lemna guld och silfver i plansar, utländskt guld- eller silfvermynt,
eller vexlar på utländsk metallisk valuta, härrörande- från det credi
ti v å utrikes ort, som vid hvarje Riksdag för Bänken öppnas bör, genom
ett af Konungen och Rikets Stander fattadt beslut.
§• ' 8.
Föreskrifterna uti 2 och 3 §§. af Lagen för Banken af den 1 Mars
i83o om hvad iakttagas hör, i händelse af Bankens vägran att sedel vid
uppvisandet med fa st sta 1 c 11 belopp inlösa, förblilve till kraft och verkan
gällande, likasom vore de i denna Lag ordagrannt intagne.
6
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse No 36.
III. Cap. ,
Om Bankens rörelse såsom Låne-Bank.
§• W
Banken
må, i den ordning*och under de vilkor, som serskildt varda
uti Instructionen om Bankens förvaltning fastställda, bevilja Cassa-creditiver
åt Allmänna Verk, Corporationer, Föreningar och Bolag, att inom
bestämda maximi-summor på löpande räkning begagnas, under iakttagande
af full säkerhet för Banken och med förbehållen rättighet för Banco-Fullm
ägt i ge att, när uppfyllandet af Bankens egna förbindelser det fordrar,
minska eller indraga dessa Cassa-creditiver; börande formligt contract emellan
Banken och Creditiv-innehafvaren upprättas.
§. 20.
Vidare må Lån utgifvas emot ränta, icke öfverstigånde 5 för hundrade:
cl)
emot pant af guld och silfver till fulla värdet på 12 månaders
förfallotid och med omsättning utan inbetalning:
b) emot pant af koppar, stångjern och andra vdgförcla bruksejffecter,
samt tackjern, högst | af värdet, och ej för längre tid än 9 månader,
utan omsättning, dock så, att, efter skedd inbetalning, nytt lån å
samma pant må beviljas, derest omständigheterna det i öfrigt medgifva.
§• 2
Bankens nuvarande Discont-rörelse på namn och på publika papper
skall, vid den lid, i den ordning och på de vilkor, som, genom ett af
Konungen och Rikets Ständer gemensamt fattadt beslut, varda bestämde,
på Riksgälds-Contoret öfverflyttas.
§. 22.
Beloppet af de summor, som Banken vid 1833 års slut har fästade
uti Lån på lång tiel, nemi.
Lån emot underpant af Fastighet,
Lån till Studer, Kyrkor och Corporationer,
Lån till befordrande af Enskiften, må icke ökas.
Kongl. Majas Nådiga. Skrifvelse N.o 36.
§. 23.
Instructionen om Bankens förvaltning bestämmer räntefoten å hvarje
utlåning inom ett maximum af 5 för hundrade, och huruvida räntan skall
förskottsvis afdragas eller icke.
§. 24.
Uti annan Låne-rörelse, af hvad namn och beskaffenhet den vara må,
än denna Lag uttryckligen medgifver, må Banken sig ej inlåta.
IV. Cap.
Serskilde Bestämmelser.
§. 25.
Om ansvar å Rikets Ständers Fullmägtige i Banken för öfverträdelser
af denna Lag och andra rörande Bankens förvaltning meddelade föreskrifter,
varde genom serskild Lag stadgadt.
§. 26.
Denna Lag, hvarigenom äldre Lagar och Författningar, angående
grunderna för Bankens förvaltning, äro afskaffade, för så vidt de här ej åberopade
äro, må ej annorlunda ändras, än på sätt i Regeringsformens 87
om Allmän Civil-lag, stadgadt är, och ege, i afseende på verkställigheten,
samma kraft och verkan, som Rikets öfrige Lagar.
Utdrag af Protocollet, hållet inför Hans Maj.t Konungen uti
Stats-Rådet å Stockholms Slott den 3 Mars i83f, hvarvid
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen äfven var tillstädes,
Närvarande:
Hans Excellence Justitia* Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gretve
af Wetterstedt,
8
Kongl. Maj.-ts Nådiga. Skrifvelse N.-O 36.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Skogman.
Sedan Stats-Rådet, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, sammanträda
och Hans Maj:t intagit Sitt säte, yttrade Hans Mnj:t:
”Genom Nådig Skrifvelse af den 8 sistlidne FebruaTii, bar Jag gifvit
Rikets Stander tillkänna, att Jag endast afvaktade slutliga afgörande! af det
sedan sista Riksdag hvilande förslag lill förändrad redaction af Regeringsformens
72 §., för att till Rikets Ständer öfverlemna förslag till Banco-Lag.”
”Enär nu detta Lagförslag, hvad dess juridiska del beträlfar, blifvit
i Högsta Domstolen granskadi, och då till min kunskap kommit, att man
torde önska kännedom af detsammas innehåll, för att, samtidigt med öfverläggningarne
rörande Regerings-formens 72 behandlas, bar Jag beslutat
att meddela Rikets Ständer sagda Lagförslag, och det med samma
förtroende Jag af dem emottog, då de vid senaste Riksmöte erbjödo Mig
tillfälle att med dem samverka till både folkets och enskildas betryggande
emot följderna af Sedelmyntets allt mera fallande värde.”
”Då Jag beslöt att åtaga Mig denna moraliska ansvarighet, samt alt
meddela Min stadfästelse å Myntbestämnings-lagen af den 1 Mars i83o,
skedde sådant i afsigt att gå de Fyra Riks-Ståndens allmänt uttryckta önskan
till möte.”
Stats-Secreteraren oell Stats-Rådet ansågo Kongl. Majlis nu meddelade
Nådiga beslut innebära ett nytt bevis på Dess sorgfällighet att, i möjligaste
måtto, undanrödja alla anledningar till missförstånd i ett ämne af största
vigt, i allmänt och enskildt hänseende.
Kongl. Majit befallde, att Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer skulle,
1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majit här ofvan yttrat, under denna
dag, genom Stats-Secreteraren för Handels- och Finance-Ärendena, expedieras,
sådan den finnes Prolocollet bilagd; och Kongl. Majit förklarade
derjemte Sig nu vilja till slutlig pröfning företaga det af Stats-Secreteraren
författade förslag lill Lag för Banken. Stats
-
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.-o 36.
Stats-Secreteraren anmälde i underdånighet, att Högsta Domstolen,
enligt bilagde Utdrag af dess Protocoll, yttrat, att, så vidt ifrågavarande
Lagförslag innefattade ämnen af den beskaffenhet, att det tillkomme Högsta
Domstolen att utlåtande deröfver meddela, något mot samma förslag
icke vore alt erinra. =
Stats-Secreteraren utbad sig derjemte att få fästa Kongl. Majits uppmärksamhet
derå, dels att, sedan Kongl. Maj:t nu beslutat att, utan af~
vaktan af 72 §:s afgörande, meddela Rikets Ständer förslag till Lag för
Banken, redactionen af några §§. måste alternativt framställas, dels ock,
att han, vid närmare öfvervägande, iunnit några förändringar af nöden i
det uppgjorda förslaget, emot hvad den redaction deraf, som varit lill
Högsta Domstolens utlåtande öfverlemnad, innehöll; men att desse förändringar,
hvaribland den väsendtligaste vöre uteslutandet af t § , angående
förskott af Banken på allmänna taxerade be vil klingen, icke hade inflytande
på den juridiska delen af förslaget, hvilken Högsta Domstolen allena ansett
tillhöra dess yttrande. Stats-Secreteraren tillkännagaf för öfrigt, att
han, uti serskildt författade korta motiver, sökt redogöra för de grunder,^
hvarpå förslaget hvilade.
Vid ofvan anförda förhållanden fann Kongl. Majit något ytterligare
Högsta Domstolens hörande icke vara af nöden; och Kongl. Majit förordnade,
att förslaget till Lag för Banken, såsom till sitt hufvud-föremål helt
och hållet af financiel egenskap, skulle, genom Stats-Secreteraren för Handels-
och Finance-Ärendena, till Rikets Ständer öfverlemna*.
Härefter upplästes i underdånighet förslaget till Lag för Banken, §.
för §., jemte de af Stats-Secreteraren författade, Protocollet vidfo^ade motiver
till samma Lagförslag.
Och blef Lagförslaget, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
af Kongl. Majit i Nåder gilladt, sådant det är Protocollet biiagdt, med befallning,
att detsamma skulle åtfölja Kongl. Majits här ofvan beslutade
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer.
Kongl. Majit befallde tillika, att de af Stats-Secreteraren författade
motiver till Lagförslaget skulle biläggas det Protocolls-utdrag i ämnet, som
komme att, jemte den Nådiga Skrifvelseu, lill Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
Bihang lill R. St. Prot. 1834. t Sami. 7 A/d. F' N<3K'melm' ^
Q-de Häftet.
IO
Kongl. Maj a, Kådiga Skrifvelse IV.o 36.
Note utur Protocollet öfver Justities- Arondén, hållet uti Kongl.
Maj:ts Högsta Domstol Fredagen den 2/ Februarii 18 3 4-
Tillförordnade Föredraganden, Expeditions-Secreleraren Dahlström
5:o
Att sedan, enligt ifrän Handels- och Finance-Expeditionen ankommet
Utdrag af Stats-Råds-Protocollet den i5 innevarande månad, StatsSecreteraren
för Handels- och Finance-Årenden, till följd af Kongl. Maj:ts
förut gifna Nådiga befallning, författat förslag till en Lag för Banken,
åsyftande att bestämma grundvilkoren för Bankens framtida verksamhet
och att ordna dess lånerörelse samt öfriga förhållanden till allmänheten
på ett sätt, sorn försäkrade Bankens förmåga, att framgent uppfylla in■vexlinc’
af dess sedlar med silfver i Öfverensstämmelse med Myntbestämningslagen
af den 1 Mars i83o; samt derefter af Stats-Secreteraren i underdånighet
blefve hemställdt, huruvida icke, fastän redaclionen af detta
förslag till en del berodde utaf den omständigheten, i hvad måtto den
sedan sista Riksdag hvilande redactions-förändringen af Regeringsformens
•72 §. blefve antagen eller icke, Kongl. Majit likväl, till tidens vinnande,
skulle finna för godt att öfver berörde Lagförslag infordra Högsta Domstolens
underdåniga yttrande, på det Kongl. Majit derefter, må blifva i
tillfälle att företaga ämnet till pröfning oell afgörande i den ordning,
som Grundlagarne för behandling af Lagfrågor stadga; så hade Kongl.
Majit, som väl funnit, att redactionen af Lag för Banken berodde af frågan
om förändring af Regeringsformens 72 §, dock, enär pröfningen af
hvad i samma Lag vore af egentlig juridisk beskaffenhet icke deraf berodde,
förklarat Sig, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, nu vilia
till Högsta Domstolens underdåniga utlåtande öfverlemna det af StatsSecreteraren
författade, Protocollet bilagde, Förslag till Lag för Banken^
så lydande:
"I. Cap.
*’Allmänna stadganden.
§• f*
"Sveriges Rikes Bank, för alltid skild från Rikets Statsverk, vare
under Konungs och Ständers gemensamma garantie, men — —•
Kongl. Maj ds Kådiga Skrifvelse N-0 36. j 1
"II Cap.
Om Bankens rörelse såsom Depositions-Bank.
§. i3.
"III. Cap.
'Om Bankens rörelse såsom Låne-Bank.
§. 20.
"IV. Cap.
Serskilda bestämmelser.
§. 26.
§. 27.
"Denna Lag — — — — må ej annorlunda ändrås än pä sätt
i Regeringsformens 87 §. om allmän Civil-Lag stadgadt är, och ege i afseende
på verkställigheten samma kraft och verkan, som Rikets öfriga
Lagar.”
Högsta Domstolen fann, att, såvidt ifrågavarande Lagförslag innefattade
ämnen af den beskaffenhet, att det tillkomme Högsta Domstolen att
utlåtande deröfver meddela, något emot samma förslag icke var att erinra;
om hvilket Högsta Domstolens underdåniga yttrande Note utur Protocollet
skulle till Handels- och Finance-Expeditionen afgå*
Ex Protocolfo
Carl M. Schönmejer.
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.o 3(j.
Motiver till den föreslagna Lagen för Banken och upplysningar
rörande densamma..
Åfsiglen med denna Lag är, att genom bägge Statsmagternas gemensamma
stadfästelse gifva åt grundvalen för all eganderätt en ytterligare
säkerhet, och att, medelst organiska bestämmelser för Bankens rörelse och.
förvaltning, betrygga dess förmåga att alltid uppfylla sitt åliggande för
myntvärdets stadga, enligt Myntbestämnings-Lagen af den r Mars i83o.
Endast h ufv tid gr unde r n a för Bankens rörelse och förvaltning utgöra
föremål för denna Lagstiftning. Regie me nl a r isk a föreskrifter, sorn kunna
och böra efter omständigheterna förändras, tillböra ej dera organiska Lagen -  nödvändigt är dock,, att de icke stå i strid med densamma.
§•' r
Denna
§. är aldeles öfverensstämmande med den föreslagna förändrade
redaclionen af Regeringstormens 72 §. Om samma redaction blir antagen,
så behöfver denna 1 §. ej uti Bancofagen införas, utan blott i ingressen
åberopas. I annat fall åter bör den qvarstå endast med den förändring,
att, i stället för Sveriges. Rikes Bankx sättes Rikets Ständers Bank
§•
2.
Samma anmärkning, sorn vid t eger rum vid denna §-
§• 3,
I händelse nya redactionen af Regeringsformens 72- §. an ta ges,, blir
denna §. uti Banco-Lagen §. r.
Den uttrycker föremålen för Bankens functioner, att emottaga depositioner
och meddela lån under noggrannt uppfyllande af sina förbindelser.
Förvaltningen af en Bank, sorn endast emottager depositionen, är utan
tvifvel mera enkel, än den af en Bank, sorn derjemte utgifver sedlar och
meddelar lån? men en Bank af första slaget uppfyller ock blott en del af
samhällets behof, och lånerörelsen, rigtigt ställd och bedrifven, utgör en
rik källa, till allmän och enskild förkofran.
S 4.
Denna §, är enlig med den är r665 utfärdade Kongl. Försäkran för
Banken.
Dess införande £ organiska Lagen synes vara af vigt, för alt betrygga
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.-o 36.
deras rätt, som innehafva anvisningar på deponerade medel i Banken och
för att förvara Utlänningars rätt i händelse af krig.
Det är för öfrigt klart, att om en person, genom concurs eller annan
orsak, förlorar rättigheten att råda öfver sin egendom i allmänhet, han i
och med detsamma förlorar dispositionen öfver den behållning, sorn han
då ännu liar i Banken qvarstående och icke, medelst förut utgifven anvisning,
blifvit på annor man öfverlåten,
S"5'.
Denna §. är ett corollarium af Regeringsformens 72 §. efter dess både
gamla och nya redaction.
Föreskriften är af stor vigt, icke blott för omloppet af Bankens sedlar,
utan ock för lättnad vid alla Statens betalningar. Önskligt är i alla afseenden,
att, äfven efter Bänkens öppnnande till utvexling af silfver, Baucosedlar
måtte utgöra det liufvudsaliligaste rörelsemedlet, emedan papper,
hvilanda på metallisk grund, är för ändamålet beqvämare och fullkomligare
än metalliskt mynt,
\ \ §> *
Föreskriften i denna är enlig med hvad, sorn nu iakttages till' ömsesidig
förmon för Banken och det allmänna.
Bestyret med Statens medel utgör en af de förmoner, sorn beviljades;
Banken genom Kongl.. Försäkran af år 1668.
§• 7-
Denna §. är öfverensstämmande med så väl Lagen för Banken af dera
r Mars i83o, sorn den nya redactionen af Regeringsformens 72 §. Såsom
tillägg är föreslaget, att Konungens beslut om den del af Banco-vinsten, sorn
skall användas till bibehållande af Bankens grundfond eller till dess förstärkning,
bör Rikets Ständer vid hvarje Riksdag tillkäranagifvas,
§
Innehållet af denna §. är hufvudsakligen lika' med 4 §• i Lagen för
Bänken af den » Mars i83o, dock med tillägg, att hvad vid något tillfälle
af grundfonden användes bör utaf Bänco-vinsten ersättas.
Sättet, huru grundfonden skall bibehållas vid sitt ursprungliga belopp
eller dit återföras,-utgör föremål för stadgande i dera reglemerafiariska In--  structionen för Bankens; förvaltning.
>4
Kongl. Maj ds tfådiga Skrifvelse N.o 36.
Det synes ändamålsenligt att i Lagen för Banken förbjuda densamma
att ega annan fastighet, än som för dess rörelses bedrifvande
erfordras, enligt hvad derom vid hvarje Riksdag af Konung och Stanaer
Deslutas.
Banken bör ej kunna befatta sig hvarken med landlegendomars förvaltmng
eller med någon egentlig fabriksrörelse, såsom dels sannolikt medförande
förlust för Banken, dels menligt inverkande nå enskilda industriföretag
af samma art.
§• »o
Föreskrifterna
i denna §. härflyta klart ifrån grundsattsen ora Konungens
och Rikets Ständers gemensamma deltagande i Bankens Lagstiftning,
vare sig i följd af 72 §. i Regerings-forraen eller genom en Lag för Banken.
Delta deltagande kan ej annat än innebära en fullkomligare garantie
för Banken och allmänheten, än den beslutande rätt om Bankens angelägenheter,
sorn Rikets Ständer hittills allena utöfvat. Rikets Ständer äro
blott periodiskt församlade och ingen ansvarighet, moralisk eller juridisk,
eger rum för deras beslut eller följderna deraf. Konungen är alltid tillstädes,
Han har genom Sin ed och Regeringsformens 16 §. en stor moralisk
ansvarighet att uppfylla, och Hans Rådgifvare äro dessutom i constitutionel
ordning underkastade juridiskt ansvar. I alla fall uppstår genom den gemensamma
lagstiftningen för Banken den stora förmon, att, då Konung och
Ständer ej kunna förena sig örn ett beslut, redan gällande Stadgar blifva
beståndande och att ett ömsesidigt veto kan utöfvas. En sådan ömsesidigt
motvägande magt utgör den säkraste borgen emot förhastade beslut, byggde
på dagens farhågor eller förvillseler.
Att förslagsberäkningar och Stater för Bankens utgifter, för andra än*
damål, än Tjenstemäns aflöningar och arfvoden, hvilka uti den förändrade
redactionen af 73 §. äro uttryckligen undantagna, vid hvarje Riksdag,
af Konungen och Rikets Ständer fastställas, bör väl finnas så mycket-mindre
olämpligt, som endast större säkerhet derigenom beredes emot öfverdrifna
kostnader, hvilka eljest skulle kunna tillintetgöra den Konungen
tillerkända rätt att förordna om hvad af behållna Banco-vinsten bör minst
användas till grundfondens bibehållande eller förstärkning.
§. 11.
Publiciteten af Bankens tillstånd utgör visserligen en af garantierna
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.o 36.
15
för dess ändamålsenliga förvaltning. Man har trott, att Banco-sedelstockens
och de på räkning stående behållningarnes belopp borde hvar tredje månad
göras offentligt, meri att det icke vore af nöden alt förr, än efter räkenskapernas
afslutande för hvarje år, kungöra en fullständig berättelse om
Bankens hela ställning. Täta offentliggöranden af förändringarna med
Bankens metalliska fond eller dess grund-capital kunna möjligtvis leda till
olägenheter, mindre för Banken än för allmänheten, som icke alltid kan
genast inse alla omständigheter och lätt intages af Öfverdrifna farhågor.
Deremot är offentligheten af Bankens tillstånd vid bestämda tidpunkter,
oberoende af ögonblickets oro, alltid en nyttig controll.
Att Konungen genom Sitt Ombud, kan vid alla tillfällen erhålla kännedom
af Bankens hela ställning, är en nödvändig följd af Konungens
deltagande i Lagstiftningen för Banken. Fall kunna ock uppstå, då Konungens
meddefanden ega ett stort inflytande på Banco-styrelsens åtgärder,
och en laglig form för sådana meddelanden, hvilka ej alltid medgif
va
en skriftlig behandling, bör sålunda finnas.
§ 12-
Här åberopas blott § 6 i Lagen för Banken af den 1 Mars i83o>
och det är nödigt, alt, med undantag från Bankens uteslutande rätt,
tillåtelsen till enskilda Bankers stillande bibehålles.
Huru dessa skola ordnas för att uppfylla ett nyttigt rum i allmänna
rörelsen, utgör föremål för särskildt beslut.
§ i3.
Denna § uttrycker ett förhållande, som na eger rum och utgör
grunden för en Deposit-Bank.
Sättet och vilkoren för räknings öppnande med Banken och lör
utgifvande af anvisningar å densamma böra bestämmas i Reglementet
för Bankens förvaltning, så att missbruk- förekommas, utan att onödiga
band läggas på dispositionen af egande behållning i Banken.
§ >4.
Utgifvandet af sedlar emot silfver, kostnadsfritt leVcreradt enligt
niyntbestämningsgrunden, utgör på en gång det bästa sättet för Banken
att öka sin metalliska fond, och en Utväg att, under förmonliga cursförliållanden,
på vigtig grund utveckla sedelstocken och lifva allmänna
rörelsen, hvarigenom för näringsfliten helt andra förhållanden uppkomma,
än genom våra förra bemödanden:
i6
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse No 36.
1:0 att solia förbättra myntet genom en successiv förminskning af
sedelstocken;
2:0 att söka upprätthålla myntvärdet genom bestämmelser af sedelstockens
qvantitet.
5 15-
Att Bankens sedlay hädanefter utgifvas på bestämda summor, är
utan tvifvel en förbättring. Nödigt är ock, vid valetirernas bestämmande,
serdeles 1 början , att så liten förändring, som möjligt, sker i den dagliga
rörelsens nuvarande förhållanden.
§ 16.
Denna §. är enlig med Lagen för Banken af den r Mars i33o § 1.
Innehafvare af Bankens sedlar har, efter myntbestämningens verkställighet,
ovillkorlig rättighet att derför erhålla betalning i Svenskt
Silfvermynt,^ sådant det genom Kongl. Kungörelsen af den a5 Junii
iS3o blifvit betsämdt.
j 5 » 7-
Medgifvandet för Banken att, efter serskild öfverenskommelse, i utbyte
emot Svenskt Silfvermynt lemna omyntadt guld eller silfver, eller
främmande mynt eller vexlar, kan, då silfver erfordras till export, medföra
ömsesidiga fördelar genom besparing af myntningsomsältnings- eller
transportkostnader, en besparing, sorn alltid blir en allmän vinst.
$ «8.
Denna $ hänvisar till §§. 2 och 3 uti Lagen för Banken af dcn’i
Mais 183o, som handla om sättet att gå tillväga, derest Banken vägrar
att sedel vid uppvisandet inlösa med det belopp', som genom Lagen om
myntbestämningen fastställdt blifvit.
§ x9*
I afseende på Bankens framlida lånerörelse har syftemålet varit,
att å ena sidan de summor, sorn Banken nu har på serskilda sätt i låneväg
fästade, icke skola på det hela förminskas, innan andra utvägar till lån
blifvit beredde och öppnade; samt att i de fall, då en för Banken ändamålsvidrig
utlåning anses böra inskränkas eller upphöra, sådant sker
med
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.-o 36.
*7
med all varsamhet och utan minsta rubbning af låntagares bestämdt
uttryckta rätt eller tyst medgifna beräkningar; men att deremot, å andra
sidan, för det närvarande, lill dess Banken blifvit consoliderad 1
sitt nya skick och mera vana vunnits vid rättsenlige myntförhållanden,
Bankens lånerörelse i tillämpning äfven på rigtiga bankmässiga föremål,
ej borde erhålla all den utsträckning, sorn eljest med allmän nytta och
Bankens fördel vore öfverenstämmande. Man har trott, att, vid öfvergången
till en bättre ordning i penningverket, det vöre önskvärdt, att
så liten skakning eller rubbning som möjligt egde rum uti redan existerande
förhållanden och vanor, celi man har hoppats, att tidpunkten
ej skulle vara aflägsen, då alla de välgörande följderna af det återställda
rättstillståndet skulle i hela sin vidd utveckla sig. Såsom allmän grund
för Bankens lånerörelse måste likväl erkännas och antagas, att Banken
får gifva lån på vissa säkerheter, men att Banken ingalunda måste gifva
lån på hvad säkerhet som helst, och att således ordet läner ätt, med
hänsigt till Banken, måste helt och hållet försvinna. På en upplyst och
verksam Bancostyrelse beror det, alt Bankens rätt att vägra lån icke
blir menlig lör något samhälls-interesse.
Hvad 19 § beträffar, så föreslås der, att Banken må, under full
säkerhet, lemna Cassa-Creditiver åt allmänna Verk, Corporationer, Föreningar
och Bolag, inom bestämda Maximi-sumrnor och med rättighet
för Banken att, när uppfyllandet af dess egna förbindelser så kräfver,
dem minska eller indraga.
Det vore utan tvifvel för Banken nyttigt, om dess utlåning kunde
hufvudsakligen inskränkas till en sådan förlagsrörelse, och att bestyret
med utlåningen till enskilda personer öfvergick till serskilda inrättningar.
Fiamgången deraf beror väsendtligen af väl inrättade Hypotheks-föreningar
och Privatbanker.
Såsom fond för denna förlags-rörelse skulle användas:
hvad redan såsom Creditiv för Manufactur-Disconten, Jern-Contoret
m. m. är anvisadt, och således till största delen redan är utelöpande;
b~) hvad hädanefter i afbetalning å Bankens fastighets och enskifteslån
inflyter;
c) det belopp, hvarmed Discontrörelsen på namn emot borgen kan
årligen minskas;
Bihang lill R. St. Prot. l834 1 Sami. 1 Afd. 3
g:de Häftet.
i8
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.o 36.
(T) behållningen af Bankens vinstmedel utöfver hvad till grundfondens
bibehållande eller förstärkning erfordras.
Riksgälds-Contoret har hittills egt rätt att, i afräkning på det löpande
årets allmänna Bevillning, i Banken anticipationsvis lyfta en million
Riksdaler, hvilket förskott af först inflytande bevillningsmedel godtgjorts.
Erfarenheten har under de senare åren ådagalagt, att Statsverket, som
under loppet af kalenderåret måste bestrida utgifter, grundade på inkomster,
som till en betydlig del först året efter inflyta, har behof ieke
blott af nämnde förskott ifrån Riksgälds-Contoret, utan äfven af återstoden
å den så kallade Stuts-brist-summan för året. Ett sådant förskott,
utsträckt till hela beloppet af den allmänna taxerade bévillningen för ett år,
synes visserligen kunna af Banken utan olägenhet lemnäs, enär det blott
successive utgår och vid bestämd tid året derpå inbetalas, hvartill äfven
kommer, att under krono-uppbördens fortgång stora summor i Bancosedlar
äro dragne ur allmänna rörelsen och qvarliggande i Landtränterien
och andra Statens cassör, till dess de hinna åter utassigneras
eller till Stockholm remitteras; men då det strider emot grundsattsen för
Bankens framtida verksamhet, att ett tvunget Crediliv i hvad skepnad
som helst skulle kunna å densamma ställas; så har någon föreskrift härom
ej blifvit i förslaget lill Bancolag intagen.
Ett temporairt förskott till Riksgälds-Contoret hörer eljest inom cath
egor ien af den i 19 §. åsyftade lånerörelse, och vid discussionen om
Reglementet för Bankens förvaltning må det lämpligen tagas i öfvervägande,
om Banken kan tillåtas alt lemna ett sådant förskott, och på
hvad vilkor. Om det icke kan af Banken erhållas, så måste, i sammanhang
med Statsregleringen, annan utväg beredas för medel till Slatsutgifternes
bestridande under afvaktan af de dertill påräknade inkomster.
§. 20.
Att låna på pant af guld och silfver, är naturligtvis den enklaste
och säkraste delen af en Banks rörelse.
Föreskrifterne äro bibehållne lika med de nu gällande.
Lån emot pant af andra metalliska effecter till högst | af värdet
innefatta äfven en sådan säkerhet för Banken, att något maximum för
utlåningens belopp på det hela ej torde vara af nöden, helst Bancostyrelsen
har rätt både att nedsätta lånesumman i förhållande till värdet,
och att vägra lån: i betraktande hvaraf någon betänklighet ej heller
synes möta, att utsträcka lånetiden till 9 månader.
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.o 36.
>9
§• **•
Nuvarande så kallade Discontrörelse på namn, emot borgen och
med omsättning, är icke föremål för en väl ordnad Bank. Genom Hypolheks-fÖreningar
och Privat-banker torde behofvet af sådane försträckningar
ifrån Banken upphöra eller åtminstone småningom nedsättas.
Banco-Discont-rörelsens öfverflyttning till Riksgälds-Contoret bör kunna
verkställas på villkor, som äro för Banken förmonliga, utan att förorsaka
olägenheter för gäldenärerne. Men om öfverflytlningen ej antages,
skulle naturligtvis fråga kunna uppstå om Discont-rörelsens successiva indragning,
i den moa som andra utvägar till låns erhållande på längre
tid varda öppnade.
§. 22.
Att de nu fästade summor i lån på aflägsna återbetalnings-terminer
icke må ökas, öfverensstämmer med grunderna för en vigtig Banco-rörelse.
Derest Hypotheks-föreningar komma till stånd, så skola fastighetsegare
i dem erhålla en naturligare och ymnigare utväg till ouppsägbara
förlag, än hittills genom Banco-lån kunnat lemnäs.
§. 33.
Maximum för den ränta, Banken skulle beräkna, är föreslaget till
fern för hundrade, hvilket synes så mycket lämpligare, som, efter myntbestämningens
verkställighet, räntefoten torde snart nog i allmänhet falla
till detta belopp. Hvad ränta under fem för hundrade Banken må
taga, beror rätteligen på säkerheternas beskaffenhet, längre eller kortare
tid för återbetalningerne, tillgången på capital m. ra.
§• ^
Ju enklare och bestämdare förskrifterna om Bankens rörelse och
förvaltning äro, desto större blir ock säkerheten för deras behöriga handhafvande.
§. 25.
Ansvarighets-lag för Banco-Fullmäglige kan icke uppgöras förr än
Banco-lagen och Reglementet för Bankens förvaltning blifvit fastställde.
§. 26.
Sjelfva den organiska Lagen för Banken, bör ej kunna ändras eller
jo Kongl- Majlis Nådiga Skrifvelse N.o 36.
upphäfvas i annan form, än Regeringsformens 87 §. för sliftamle af
Allmän Civil-lag stadgar.
Reglementet för Bankens förvaltning och andra med tillämpning af
Lagen fattade beslut torde ej behöfva samma formaliteter, utan böra
behandlas på enahanda sätt, som för financiela, af Konungs och Ständers
medverkan beroende frågor hittills iakttagits.
STOCKHOLM, Ecksteinska. Trvckeriet, i834-
Kongl. Maj.-ls Nådiga Skrifvelse Nio 3j. t
N:o 37.
Ankom i afskr. till Exp.-TJtsk. den 6 Mars kl. 4 e. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående Bevillning af
Utdelningen å Trollhätte Canal- och Slussverks-Bolags Actie
r; Gifven Stockholms Slott den 22 Februarii 1834.
Sedan, i anledning af vederbörandes påstående, Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammar-Rätt, genom trenne serskilda Utslag af den i4 Februarii,
2 Augusti och 19 November i832, förklarat, att den i 2 Art. 6 §. 3 mom.
af i8a3 års, samt 2 Art. 39 §. af i83o års Bevillningsförordningar stadgade,
men för 1828, 1829, j83o och 1831 årens utdelning å Trollhätte
Canal- och Slussverks-Bolags Actier icke beräknade bevillning, borde
Kongl. Maj:t och Kronan tillgodokomma; så har Directionen öfver berörde
Canal och Slussverk, hos Kongl. Majtt i underdånighet öfverklagat
dessa beslut och derjemte anhållit, det Kongl. Maj:t måtte täckas, med
upphäfvande al desamma, i Nåder befria Canal- och Slussverks-Bolaget
från erläggande af den sålunda yrkade bevillningen.
Då vid pröfningen af dessa underdåniga besvär hos Kongl. Maj:t
förekommit, å ena sidan, att ofvanberörde Bevillningsförordningar val
ovilkorligen stadga, det bevillning skali, af alla Actie-Bolag, Societeter,
Verk och Allmänna Inrättningar erläggas med 5 procent af den utdelning,
sora icke öfverstiger sex för hundradet, samt med 10 procent för
hvad derutöfver utdelas; men åter å den andra, att Bolags-Directionen.
hufvudsakligen grundat sin underdåniga anhållan om befrielse från den
påstådda bevillningen dels derpå, att någon bevillning af Trollhätte Canal-
och Slussverks-Bolag aldrig skall blifvit erlagd, förrän den genom
nu ifrågavarande Utslag till betalande fastställdes, dels på det förmenande,
att delta Bolag icke vore af sådan egenskap, som Bevillningsförordningarne
afse med Bolag, för hvilka bevillning utgöras bör, alldenstund
Kongl. Maj:t och Kronan, enligt det för Bolaget den i3 Dec. 1793 i
Nåder utfärdade Privilegium, af Bolaget årligen erhåller en bestämd arrende-summa,
och dessutom tillgodonjuter den förmon, att dess fartyg,
varor och effecter utan afgift få begagna Canalen och Slussverket, hvarBih.
till R. St. Prot. l83j. 1 Sami. 1 Afd. t
io:de Häftet.
2
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N.o 3j.
igenom alltså, efter Directionens tanka, Slaten af Bolaget åtnjöte vida
större inkomst, än som möjligen kunde uppkomma genom omförmälde
Bevillnings-afgift; alltså, och då Kongl. Majit, vid sådant förhållande,
funnit frågan, huruvida bevillning för utdelningen å Trollhätte Canaloch
Slussverks-Bolags Actier bör ega rum, vara tvåtydig, vill Kongl.
Majit, enligt Dess uti Siats-Rådet fattade Nådiga beslut, till Rikets Ständer
härmed öfverlemna, att meddela förklaring öfver Bevillnings-förordningens
stadgande i detta afseende; och varda besvärshandlingarne i sådant
ändamål till Rikets Ständers Bevillnings-Utskott aflemnade.
Kongl. Majit förhlifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
Gust. Fredr. Bohm.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 22 Februarii i834•
Närvarande!
Hans Excellence Justitiae Stats-Minislern Herr Grefve Rosenblad,
flans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedt,
Stats-Råden I
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Gref se Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Cancellie-Rådet Bohm.
Cancellie-Rådet Bohm uppläste 1 underdånighet till justering ett af
honom, i öfverensstämmelse med Kongl. Majits förut fattade Nådiga beslut,
uppsatt forsla g t ill Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående
bevillning af utdelningen å Trollhätte Canal- och Slussverks-Bolags ,Actiey.
Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse N:o 38. 3
Kongl. Majit behagade, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
i Nåder gilla detta förslag, sådant det finnes Protocollet bilagdfi och befallde,
alt Dess Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer skulle, i enlighet dermed,
under denna dag expedieras.
Ex Prolocollo
A. F. Normelin.
Nio 38.
Antom i afskr. till Exp.-Utsk. den 10 Mars kl. 5 e. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående det vid sista.
Riksdag framställde Förslag till en ny Stängsel-förordning;
Gifven Stockholms Slott den 22 Februarii i83/j.
Med bifall till Rikets Ständers vid sista Riksdag, i anledning af
Kongl, Majits då aflåtne Nådiga Proposition angående en ny Stängselförordning,
uti underdånig skrifvelse af den 19 Augusti 1829 gjorda
anhållan, alt med pröfningen af det i berörde afseende gjorda Lagförslag,
hvilket af den jordbrukande allmänheten, hvars rätt derunder egentligen
berodde, icke kunnat blifva tillräckligen kändt, måtte till Rikets
Ständers näslpåföljande sammanträde få anstå, har Kongl.Majit, i anledning
af Rikets Ständers derom jemväl framställda begäran, låtit berörde
Lagförslag, jemte Högsta Domstolens deröfver afgifne utlåtande,
Lag-Comileens motiver till 5 Cap. ByggningawBalken i nya Lagförslaget
och Kongl. Majits i ämnet aflåtne Nådiga Proposition, på allmän'bekostnad
till trycket befordra, samt af desse handlingar till hvarje Län afsända 5o
exemplar, för alt lill upplyste och kunnige Landtman och Stadsboer inom
Länen utdelas; hvarjemte, till beredande af ännu ytterligare upplysningar
rörande ifrågavarande förslag i alla dess delar, Husbåils-sällskapen
i Länen och, der sådane ej finnas, Kongl. Majits Befallningshafvande
blifvit i Nåder anbefallde att, efter noga granskning af samma förslag,
med underdånige utlåtanden deröfver till Kongl. Majit inkomma.
Uti de till följd af berörde Nådiga föreskrift afgifne yttranden i förevarande
ämne hafva flere olika meningar blifvit framställde, hvaraf
ytterligare bestyrkes det kända förhållande, att ingen stängselgrund k,an
4 Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse N:0 38.
föreslås, som stall kunna förena alla olika interessen, vid de oändligt olika
beskaffade fall på skiljda localer, der den skall tillämpas; och att
det alltså icke kan väntas annat, än alt tankarne i delta ämne skola
finnas delade, synnerligen då fråga är om hufvudsaklig afvikelse från nu
gällande föreskrifter och återgång till de äldre, samt deraf följande rubbning
i närvarande förhållanden i denna del. Likväl har från de fleste,
och deribland de norra Länen, det af Kongl. Majit framställda förslaget
till ny Stängsel-förordning blifvit ansedt ega oslridigt företräde och i
förrberörde afseende medföra de minsta olägenheterna, samt derföre blifvit
tillstyrkt, dock från några Län med vissa jemkningar och tilläggningar;
och från de öfriga Länen har förslaget till någon del blifvit godkändt,
under nästa# allmänt medgifvande, alt i nuvarande Stängsel-författningar
rättelser och förbättringar äro af behofvet påkallade.
Då Kongl. Majit nu låter lill vederbörligt Utskott öfverlemna ofvannämnda
iukotofTä utlåtanden, till nödig upplysning vid frågans pröfning
och afgörande, har Kongl. Majit jemväl, vid företagen granskning
af de i berörde yttranden emot förslaget gjorde anmärkningar, ansett sig
till närmare undersökning och öfvervägande böra upptaga sådana bland
dem, i afseende hvarpå fråga synes kunna uppstå, huruvida jemknrngar
i förslaget må ega runa.
Dervid förekommer först den i 2 §. af förslaget förekommande föreskriften
om utmarks-egares skyldighet att stänga till | mot in-egor, hvarom
olika yttranden blifvit framställde. De fleste hafva väl ansett nuvarande
stadgande om fullkomlig befrielse för utmarks-egaren obilligt; mea
somlige hafva gillat det nya förslaget; andre, som bibehållit nuvarande allmänna
stängselgrunder, ansettdeltagandet böra ega rum efter hemmantal eljer
egovidd; flere yrkat, att endast inhägnade beteshagar borde deltaga, men
öfriga utmarken vara fri; och de öfrige, att utmarks-egare borde emot
in-egor hafva lindring i olika förhållanden till |, |, och äfven efter
utmarkens olika beskaffenhet. Vid öfvervägande af dessa serskilda förslag,
har Kongl. Majit, för Sin del, icke funnit giltigt skäl förekomma till
annan jemkning i hvad härutinnan blifvit föreslaget, än att, enär den
.skogs- eller betesmark, för hvilken deltagande i stängsel mot in-egor
skäligen må ega rum, bör löna kostnaden att hålla instängd, och således
icke ligga samfälld för flera skifteslag, nästföre de i 2 §. 1 mom.
och i sista punkten af samma §:s 2 mom. förekommande orden: ”Skogseller
Betesmark/’ ordet ”instängd” tillsättes. Men skulle Rikets Ständer
finna ytterligare jemkning i förslaget i denna omständighet böra
Kongl■ Majdi Kådiga Skrifvelse N:ö 38.
5
ega rum, synes något lämpligare icke då vara, än att, vid ifrågavarande §.,
det tillägg göres, ”att, om egaren af skogs- eller betesmark skulle af |?ägnaden
märkeligen betungas utan motsvarande nytta, stängselskyldigheten
derefter borde mätas; äfvensom att när i framtiden, genom förändradt bruk
af marken, utan att den till åker eller äng odlas, han funnes mera gagn
deraf vinna, stängselskyldigheten i samma mon skulle ökas.”
Emot den föreslagna nya allmänna stängselgrunden eller hälftenprincipen,
har af flere blifvit anmärkt, att mindre hemman skulle derigenom
blifva mycket betungade och de större deremot lindrade. Detta påslående,
som hufvudsakligen blifvit anfördt af dem, hvilka ogilla nämnde stängselgrund,
men till vederläggning hvaraf, å den motsatta sidan, flere skäl
blifvit uppgifne, eger visserligen i så måtto sin riktighet, att stängsel-skyldigheten
för mindre hemman i många fall derigenom skulle ökas; men
sådant härleder sig hufvudsakligen derifrån, att dea förmon, som de i
mindre delar utklufne hemmanen haft deraf, att de stängsel-lioier, hvilka
genom klyfningar uppkommit, fått ingå i allmän beräkning och fallit de
större hemmanen till last, samt ökat dessas hägnads-skyldigbet, nu skulle
försvinna, hvilket dock med rättvisa och billighet synes instämma, och i
allt fall, i mon af de större hemmanens skeende klyfning, med tiden skall
helt och hållet upphöra. I afseende p& stängseln uti In*egorniij kunna,
såsom ock i allmänhet i de afgifna yttranden blifvit medgifvet, mindre
hemmansdelar genom den nya stängselgrunden svårligen blifva lidande,
emedan deras i nämnde ego-slag vanligtvis inskränkta andel i allmänhet
vid skiften utlägges i ett eller högst tvänne skiften, hvilket förhållande,
då dessa skiften erhålla sådan form 12 Cap. 14 §. Skiftes-Stadgan föreskrifver,
måste föranleda dertill, att de icke kunna blifva besvärade med
någon tyngre hägnads-skyldigbet än som, i förhållande till ego-vidden, faller
på den större hemmansegaren, hvilken måste svara icke blott mot flere
smärre hemmansdelar, utan äfven för egna mellanhägnader. Deremot är,
hvad Ut-egorna angår, förhållandet ofta annorlunda; ty] skiftena i sådana
egor hafva, på det delegarne skulle få någorlunda jemn andel i den
sämre och bättre samt mer och mindre skogbevexta marken, ofta blifvit
utlagde tvärt öfver den, hela Skifteslaget tillhörige utmarks-trakten,
hvarigenom inträffat, att mindre hemmans utmarks-andelar blifvit långa
och smala, samt följaktligen nära lika kostsamma att instänga, sorn.
den större hemmansegarens. Tdl förekommande af det lidande, som för
egare af mindre hemman häraf skulle uppkomma, har, med anledning af
hvad nu gällande Stängsel-förordning innehåller, i det nya förslaget blif
-
6
Kongl. Maj.ts Nådiga Skri/velse N.o 38.
vit intaget, att lindring skulle få ega rum, då hägnadsslräcknn öfverslege
3ooo famnar och ena sidan icke hade serdeles nytta af markens frånskiljande;
men då denna bestämmelse, hvarvid anmärkning i flere af de inkomne
utlåtanden blifvit gjord, skäligen synes böra än närmare jemkas
och nedsättas, till lindring för enstaka hemman, som Skifleslag angränsa,
och vid fråga om stängsel emellan hemmansdelar i ett och samma skifteslag;
så öfverlemnar Kongl. Majit till Rikets .Ständer, om icke 3 §. i Förslaget
kunde erhålla följande förändrade lydelse:
"Utgör rffgångslinien, 2ine skifteslag eller enstaka hemman emellan,
lili skogs- eller betesmark så stor sträckning, att, efter den stadgade stängselgrunden,
på helt oförmedladt mantal belöper öfver 5oo famnar, och i
förhållande derefter för mindre hemmansdelar; inträffar derjemte, alt det
skifteslag eller enstaka hemman, hvars deltagande i sådan stängsel äskas,
skulle märkligen betungas utan motsvarande nytta; •— då bör senare skifteslaget,
eller enstaka hemmanet, en derefter jemkad skälig lindring i stängselskyldigheten
erhålla.”
Genom denna jemkning i förevarande stadgande kan egare af t. ex. |
mantal i ut-egor icke erhålla mer än 6famnars stängsel-sträckning, utan
alt han, der så skäligt funnes, blefve till lindring berättigad, hvarigenom
ett så billigt förhållande härutinnan synes uppkomma, att all anledning
befara något oskäligt betungande genom den föreslagne slängselgrundens
antagande i denna del blefve fullkomligt undanröjd.
I några Hushålls-sällskaps yttranden har framställning blifvit gjord
om tillägg i förslaget af ett, äfven i nuvarande Författningar saknadt, men
behöfligt stadgande, om hägnads-skyldigheten, då utfartsväg till betesmark,
eller så kallad fägata, måste för ett hemman eller skifteslag anläggas öfver
andras egor, med behof af hägnad å ömse sidor af denna gata. Ehuru
det synes klart, att den, som har rättighet till fädrift öfver andras egor,
sjelf måste hålla den stängsel, som han finnér erforderlig, för att, vid begagnandet
af denna rättighet, icke skada angränsande egor, synes likväl,
för fullständighetens skull, ett tillägg till 4 §• härom kunna lämpligen göras
af följande innehåll: ”Der skifteslag eller enstaka hemman har rätt lill
fädrift öfver annat skifteslags eller annat enstaka hemmans egor, böra delegarne
i förra skifteslaget eller enstaka hemmanet, hvar och en i man af
den nytta de deraf hafva, hålla den stängsel, som för begagnandet af fädriften
kan finnas nödig, så att skada icke å andra skifteslagets eller enstaka
hemmanets egor förorsakas. Möter på ena sidan af fädriften rågång,
galle om stängsel deri hvad här ofvan i allmänhet stadgadt är.” I följd
Kongl. Maj.ts Nådiga' Skrifvelse N.O 38.
7
häraf skulle, vid 5 §, tilläggas: ”1 afseende på stängsel för begagnande af
fädrift, gäfle härutinnan äfven hvad nästföregående §. innehåller.”
De i 7 §, och på åtskilliga ställen i io §. i mom. förekommande orden
”halfva”, ”till hälften", ”lika” och ”hälft” böra, på sätt rätteligen
anmärkt blifvit, förändras, såsom förorsakande tvätydighet vid de fall, då,
efter 2 och 3 §§., någondera sidans delegare icke skulle komma att i stängseln
till hälften deltaga; och ordet ”halfva” bör derföre i 7 §. utgå, och 10
§. i morn. erhålla följande jemkade redaction : ”Stängsel skall i sjelfva råsträngen
uppsattas och den jordrymd, som till stängseln, efter dess beskaffenhet,
åtgår, af hvardera sidans delegare till hälften tillsläppas. Går
rågång eller skillnadslinie i å eller ström, den der ej utan stängsel fred
gör, då skall hvar sin andel af stängseln på sin egen sida hålla; och tage
jemväl bägge sidorna lott i den stängsel, som deremellan Öfver ån eller
strömmen sättes. Lag samma vare, der egor genom allmän farväg åtskiljas.
Kan ej öfver å eller ström stängsel sältas, som fred gör emellan den hägnad,
som å hvardera sidan uppföras skall, efter hvad nn sagdt är, då &c/
Uti 11 §. af förslaget förekommer den föreskrift* att de nya stängselgrunderna,
när påstående af delegare derom väckes, skulle, utan afseende
på förut uppgjorda lagligen gällande stängsel-delningar, tillämpas. Skälet
lill denna föreskrift har varit, såsom Lag-Gomiteen äfven upptagit, att
den likhet i rättigheter och skyldigheter, sora med det nya förslaget åsyftades,
eljest skulle för många fall gå förlorad, hvarlill äfven bör läggas,
att i vissa händelser, då fråga om ny stängsel uppkommer, der stängseldelning
redan skett, tvätydighet om förslagets rätta tillämpning, och möjligen
äfven obillighet, vid den nya stängselns fördelning, i annat fall kunde
uppstå. Emot denna föreskrift hafva likväl anmärkningar från flere
Län, äfven af dem, som i allmänhet gillat förslaget, blifvit gjorde under
yrkande, att redan lagligen verkställde och godkände stängseldelningar
borde, till undvikande af olägenheter för delegarne, förklaras böra ega
bestånd; och då, serdeles sedan 1802 års Stängsel-förordning utkommit,
en mängd hägnader, efter nu gällande stängselgrunder, blifvit uppförda,
antingen i följd af förrättade fastställde hägnadsdeluingar eller Domstolarnes,
efter förde rättegångar, meddelade laga kraftvunne Utslag, synes defc
som en tillåtelse till rubbning häri, hvilken af dem, som trodde sig efter
de nya stängselgrunderna få mindre hägnads-skyldighet, säkert skulle no»
allmänt begagnas, vara mindre billig, såsom för många delegare ledande
till besvär och kostnader, och att det således vore lämpligare, att, der
hägnader på förenämnde sätt redan blifvit upprättade, den nya Stängsel
-
8
Kongl. Maj.-ts lYHdiga Skrifvelse -o 38.
lagen blott småningom, och under vilkor af ett allmännare medgifvande
af delegarne, infördes, hvarigenom anledningar till missnöjen dermed
säkrare skulle förebyggas, och densamma af dess tillämpning vid öfriga
fall, efter hand, vinna förtroende. ^Likaså och ehuru stadgandet i sisla
mom. af 11 §. ”att, vid ny stängseldelning, afträdd stängsel skulle, i dess
då varande skick, utan ersättning af annan, emottagas,” blifvit föreslaget,
för att lätta verkställigheten af den nya Stängsel-lagen, torde likväl, vid
närmare öfvervägande, på sätt åtskilliga yrkat, detta stadgande skäligen
böra förändras, enär skillnaden i bägnadernas godhet och beskaffenhet,
vid mångå tillfällen, icke är obetydlig. Med anledning häraf vill Kongl.
Majit således Lill Rikets Ständer "framställa följande förändrade lydelse af
ifrågavarande 11 §. i förslaget:
”Är stängsel, efter hittills gällande Författningar, upprättad antingen på
grund af fastställd stängseldelning, eller genom Domstols laga kraft-egande
beslut, då bör dervid förblifva, och de om stängselskyldigheten nu gifna
föreskrifter således icke derå tillämpas, så länge de fleste delegarne, efter
personernas antal räknadt, dermed åtnöjas, eller den redan varande stängseldelningen
icke genom laga skifte, eller lill betydligare förändringar ledande
ego-utbyten inom skifteslaget, varder rubbad. Vid ny skedd stängseldelning
, 'der stängsel förut finnes upprättad, bör iakttagas, att delegare,
så vidt ske kan, bibehålles vid de stängselsträckor, deri han stängsel uppfört
och densamma underhållit, och att den, sorn nödgas afstå förut innehafvaude
hägnader, skälig ersättning derför erhåller, derest ej annorlunda
vederbörande emellan åsämjes.”
Om denna förändring i i i §• antages, blifver deraf en följd, att i
punkten i i3 §. skulle undergå följande jemkning: ”Vill någon, då laga
skifte icke är under verkställighet, antingen erhålla rättelse i stängseldelnino,
sorn, efter hvad nu stadgadt dr, far rubbas eller jemkas, eller ock
ali ”ny stängsel, der den förut icke funnits, må upprättas, sage han angränsande
delegare derom till &c.”
Förslagets 12 §. innehåller, bland andra, det stadgande, att så kallade
risbag eller brottgård af sammnnhopade rishögar eller nedfällde oqvistade
trän, som på några orter i Riket såsom stängsel brukas, icke må för
Inhild anses,” ett stadgande, som blifvit ordagrannt återgifvet från Kongl.
Förordningen, huru laggild stängsel bör vara beskaffad, af den 3i Januarii
,815, och deri blifvit meddeladt, som orden lyda, af det skäl, attdenna
slaws stängsel svårligen kan göras nog tät, att den utestänger kreatur, åtminstone
-
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.o 38.
9
minstone ej utan en möda, kostnad och skogsöda, som öfverstiger den
af annan stängsel.’’ Emot detta stadgande hafva från många Län, serdeles
de Norra, anmärkning blifvit gjord, och yrkats, a!t rishag och
brottgård borde för laggild stängsel anses, dels i allmänhet, dels blott i
utegarna, dels endast i skogstrakterna. I anseende till de ofvan anförda
skälen, förekommer det tvätydigt, huruvida ändring i nuvarande stadgande
i denna omständighet bör medgifvas, helst, när ömsesides delegare
öfverenskomma om stängsel sig emelian af rishag eller brottgård, sådant
icke kan dem förvägras; men om detta stängselsätt skall för laga stängsel
godkännas, lärer det icke böra ske för annat än skogs- elier betesmark,
och med vilkor, att stängseln göres lika hög, som stängsel af träd,
och så fast och tät, att fullkomlig fred derigenom vinnes.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN,
M. G. Danckwardt.
Utdrag af Protocollet öfver Kammar-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott
den 22 Februarii i83f •
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Stats-Secreteraren Danckwardt.
Bihang till R. St. Prot, 1834- * Sami. 1 Afd. 2
io:de Häftet.
IO
Kongl, Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.o 38.
Stats-Secreteraren föredrog i underdånighet — — — .—,
De från Hushålls-sällskapen i Riket samt Landshöfdingarne i Stockholms,
Stora Kopparbergs och Norrbottens Län, till följd af Kongl.
Maj:ls Nådiga befallning, i Bref af den ii September 182g, afgifne underdåniga
utlåtanden, rörande det af Kongl. Maj;t vid sista Riksdag till
Rikets Ständer framställda förslag till en ny Stängsel-förordning, hvilket
förslags pröfning då blifvit, enligt Rikets Ständers underdåniga begäran,
lill denna Riksdag af Kongl. Maj:t uppskjuten.
I afseende på frågan ora deltagande i stängsel emellan inegor och
utegor yttrade Stals-Rådet Poppius i underdånighet: ”Ej någon rättighet
gifves, som icke medför motsvarande skyldighet. Den, som redan i natur-tillståndet
ville tillegna sig uteslutande besittning af någon jord,
blef, enligt natur-rättens oföränderliga lagar, skyldig att omhägna den,
om han ville vara fredad från intrång af andra. Med civilisationens
framsteg och utvecklad cultur af jord har nödvändigheten af egors omhägnande
blifvit af allt större vigt. Från skyldigheten för alla att stänga
omkring sin jord, ledde sig skyldigheten att, då tvänne grannar mola
hvarandra i mark, hvardera borde stänga för sin del, emedan hvardera
deraf hemtade fördelar. Enligt äldre stadgar äro tvänne grannar, hvilka
möta hvarandra i utmark, skyldiga alt stänga gemensamt. Igenom dea
tillfällighet, alt den ene ligger med odlad jord emot annans utmark,
skulle denna senare blifva afstängd utan ringaste deltagande af egoine.
Sådant vore, efter Stals-Rådetu begrepp, ej förenligt med allmänna oföränderliga
rättsgrunder, efter hvilka enskilde fall måste jemkas, ehvad de
någon gång kunde synas innefatta afvikelser derifrån. Det ytterst rälta
ligger alltid vid yttersta gränsen af det som är orätt. Stats-Rådet kunde
således för sin del icke uppfatta gällande skäl till ändring i hvad det
framställda förslaget till ny Stängsel-förordning i förenämnde omständighet
innehåller.”
Rörande nämnde fråga anförde Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern
i underdånighet, i likhet med hvad Hauf Excellence vid Laggranskningen
i Högsta Domstolen yttrat: ”att då hvarje jordegare, oberoende
af den angränsandes bruknings-sätt, måste vara berättigad att
begagna, vårda och bekosta sina egor, såsom honom godt synes, så länge
han icke gör intrång i grannens eganderätt; och den ena grannens enskilda
fördel ej kan utgöra något giltigt skäl att ålägga den andre dertill
bidraga, medelst deltagande i hägnads-besväretj så ansåg Hans Ex
-
Kongl. My ts Nådiga Skrifvelse N.o 38.
cellence detta besvär, i öfverensstämmelse med den grundsats, sorn varit
följd uti härom hittills gällande Författningar, böra fördelas förnämligast
efter den förmon, hvardera grannen hade alt af hägnaden påräkna;
hvarföre, och då i allmänhet det ej finnes vara något jemförligt förhållande
emellan den nytta, som genom hägnader beredes tvänne grannar,
af hvilka den enas tillstötande egor bestodo af skog eller utmark, men
den andres af odlade egor, hyste Hans Excellence den åsigt att, hädanefter
såsom hittills, egare af skog och utmark icke borde förpligta.? deltaga
i stängsel emot andra egor, än dem som voro af lika beskaffenhet.
Deremot fann Hans Excellence beteshagar och planteringar, hvilkas fredande
i de fleste fall vore nödvändigt och alltid nyttigt, böra, ehuru i mindre
mon, ansvara för hägnads-skyldigheten emot in-egor, samt tillstyrkte
derföre i underdånighet, att detta deltagande måtte bestämmas till en
tredjedel af skiljelinien. I enlighet härmed borde alltså, i Hans Excellences
tanka, 2 1 mom. i förslaget ändras, samt, 1 följd deraf, sista
punkten i 2:dra mom. af samma §. sålunda jemkas: att, om å skogs-eller
betesmark verkställd odling gränsar emot beteshage eller plantering,
innehafvare!! af skogs- eller betesmarken skall halla en tredjedel i stängseln,
hvarförutan borde tilläggas, att, om åker eller äng eller sådan verkställd
odling, som nämndt är, utlägges till skogs- eller betesmark, sådant
icke borde till förändring i stängsel-skyldigheten föranleda. Häraf
följer, att, sedan stängdt är emellan ut-egor, och å ena sidan sedan odlas,
ej förändring i stängseln uppkommer.”
Efter granskning af hvad Hushålls-sällskapen i Riket samt Landshöfdingarue
i Stockholms, Stora Kopparbergs och Norrbottens Län i
förevarande ämne i underdånighet yttrat, fann Kongl. Maj:t, enligt
Stats-Secreterarens och Stats-Rådets fleste Ledamöters underdåniga tillstyrkande,
i Nåder godt besluta, att en Nådig Skrifvelse till Rikets
Ständer i ämnet skulle, sådan der. finnes Protocollet bilagd, expedieias.
Ex Protocollo
C. G. Ulfsparre.
12
Kongl. Majas Nådiga Skrifvelse N.-o 39.
N:o 3g.
Ankom i afsk]'. till Exp.-Utsk. den io JYIars kl* 5 e* m.
KONGL. MAJ.-TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående frågan om lindring
uti den hemmansegarne i Jemtland åliggande Roterings-
och Rustnings-skyldighet; Gifven Stockholms Slott
den 22 Februarii i834-
Sedan, i följd af Kongl. Maj:ts, genom Nådigt Bref den 21 Junii 1825,
lemnade tillstånd, en provisionel rotejemkning inom Jemtlands Län blifvit
verkställd och sålunda utfallit, att Infanteri-Regementets numerstyrka blifvit
fi an r,ooo till 800 man förminskad, samt de derigenom uppkomne vacante
rotar, jemte förut oroterade hemman, anstagne till de qvarblifne stamlotaines
undeistöd, med ett bidrag af 8 ti:dr för tunnelandet, och det upprättade
interims-roteringsverket, med den dervid föreslagne afoift, under
vilkor af Regementets skyldighet till activ tjenstgöring, blifvit °af Kon"!.
Maj:t under den 21 November 1827 fastslälldt, att gälla från och med år
1828 intilldess, efter afvittringens afslutande i orten, en fullständigare och
på mera bestämda grunder byggd rotering i provineen kunde för sig gå;
så, och med anledning af Riksdags-Fullmägtiges från orten vid sistförflulna
Riksmöte gjorda framställning, det nämnde provisoriska anstalt icke
mediöide eiforderlig lindring, och att fördenskull en ny allmän rotejemkning
borde, utan afbidan å afvittringsförrättningarnes slut utföras till ytterligare
nedsättning af Regementets styrka, som dock sedermera kunde
tillökas genom framdeles tillkommande nyhemman, hafva Rikets Ständer i
underdånig skrifvelse af den 18 Februarii i83o, i afseende å de allmänna
grunder, hvarefter ifrågavarande rotejemkning skulle verkställas, innan den
grundlagsenlig! till Rikets Ständers pröfning förekom, yttrat : att, om Jemtlands
Regemente, efter Norriges förening med Sverige, skall kunna uppfylla
sitt ändamål, bidrag till Rikets Krigsmagt i det hela, så måste väl
det gamla vilkoret för ortens rotering, eller manskapets användande endast
inom Landskapet, upphäfvas, och Jemtlands Soldater följaktligen åläggas
samma skyldigheter, som Kronans indelta manskap i det öfriga Riket,&vare
sig i krig eller i hänseende till arbets-commenderingar under fredstid;
men att, enär således contraclet med Rotehållarne å Statens sida upphäfves,
någon annan billig grund för det nya förhållandet dem emellan icke syn
-
Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse N.o 3g.
i3
tes böra fastställas, än den redan i Kongl. Brefvet den 2 October 1806
uppgifna, eller jemlikhet med roteringen i det öfriga Riket, utan afseende
å den möjliga minskning sådant kunde verka i Regementets redan på förband
till 800 man Nådigst bestämda styrka; i öfverensstämmelse med hvilka
åsigter, i händelse desamma vunno Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, Rikets
Ständer anhållit, dels att Kongl. Maj:t täcktes, till efterrättelse vid den
skeende nya roteringen inom Jemtland, i Nåder förordna, det Jemtlands
Soldater åläggas samma skyldigheter, som öfriga indelta manskapet i Riket,
men att, utan fastställelse af den provisoriska regleringen af roteliållet derstädes
för längre tid än de 8 år, för hvilka densamma blifvit af Länetä
invånare antagen, roteringen derefter måtte, oberoende af den måhända
aflägsna tidpunkten för afvittringens fullbordan, jernnäs till likhet med
det öfriga Sveriges, sedan hemmanens godhet, grundräntan och öfriga utskylder
blifvit emellan Länen behörigen jemförde och tagne i beräkning,
hvarefter de i Jemtland tillkommande nyhemmanen borde öka den gamla
roteringen med ny; dels ock, att de sålunda tillstyrkte vilkor jemväl måtte
få sträckas till Jemtlands Häst-Jägare-Squadron, så att Rusthållarne dervid
finge åtnjuta all den lindring i deras skyldigheter, som antingen redan
blifvit eller framdeles kan varda Rotehållarne inom provineen beviljad.
Öfver hvad Rikets Ständer i ofvanberörde måtto hemställt, hafva
Krigs- och Kammar-Collegierne med dem affordradt underdånigt utlåtande
inkommit; och Kongl. Majit, som, i betraktande af de flere i nämnde utlåtande
framställde olägenheter, hvilka skulle uppstå af en före afvittringens
fullbordan företagen definitiv rotejemkning i Jemtland, icke kunnat
merbemälde hemställan bifalla, utan i Nåder pröfvat del så mycket hellre
böra emedlertid förblifva vid Kongl. Maj:ts den 21 November 1827, rörande
interims-roteringen derstädes, fattade beslut, som all anledning vore
att förvänta, det afvittringsverket hunne afslutas inom förberörde tid af 8
år, räknadt från och med 1828, har icke allenast, genom aflåtet Nådigt
Bref den 5 November 183r, anbefallt Landshöfdingen i Länet att, med
det år 1827 honom till afgifvande ålagda underdåniga förslag till ny ordinarie
rotering i Jemtland, så tidigt inkomma, att förslaget, efter Nådig
pröfning, kunde Rikets nu församlade Ständer till antagande föreläggas, på
det roleregleringen sedermera genast efter afvittringens slut kunde till verkställighet
befordras; utan ock, beträffande frågan om provincens ruslningsbesvär,
i hvilket ämne jemväl undersökningar föregått, under den rg:de i
sistnämnde månad och år, dels antydt Landshöfdingen att upprätta underdånigt
förslag till detta besvärs jemnande på enahanda grunder, som
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.o 3g.
för rotejemkningen blefve gällande, dels emedlertid tillagt Ruslhållarne i
rustningsbördan ett understöd till belopp af 1,000 R:dr ärligen, alt från
och med i832 till och med det innevarande, då Rikets Ständer simmanträdt,
af statsmedlen utbetalas och i mon af bördan vederbörande
tilldelas.
För fullgörandet af de sålunda gifna befallningar, äfvensom med
ledning al äldre i ämnet meddelade Nådiga föreskrifter, har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i underdåniga skrifvelser den 1 Februarii och
den i4 Augusti sistlidet år hemställt, att, vid omförmälde förslags
upprättande matte få hafvas afseende på hemmanens godhet, grundräntor
och utskylder, deraf hemmansvärdet säkrast utröntes, samt alt icke
allenast taxeringsvärdet, utan Härads-Rätlernes uppbudsförteckningar för
liera år, hvilka utvisa det pris, hvarföre hemmanen frivilligt såldes,
torde undersökas, då ett medium af det hemmansvärde, hvarföre en soldat
eller ryttare hålles i Rikets öfriga 23 Län, borde utgöra grunden
för roteringens bestämmande i Jemtland, så att en soldat eller ryttare
derefter borde, hållas för samma hemmansvärde, som det medeltal utgör,
hvarföre soldat hålles i Rikets öfrige provincer; men hvilka grunder
dock, med den tillämpning deraf Landshöfdingen framställt, skulle
leda till Fältjägare-regementets nedsättning med minst 4° procent af
primitiva styrkan 1,000 man; i sammanhang hvarmed Landshöfdingen
föreslagit, antingen förminskning i enahanda förhållande af Hästjägaresquadronens
numeraire, eller ock en deremot svarande lindring, medelst
contant ersättning af statsmedel lill de rustande;
Hvaremot Krigs- och Kammar-Collegierne, uti deras häröfver infordrade,
den i3 Maji och 21 October sistlidet år afgifne, underdåniga yttranden,
ådagalagt de skäl, på hvilka Collegierna ansett sig icke kunna dela
Landshöfdingens åsigter, hvarken i fråga om jordvärdet, såsom måttstock
för roterings- och rustningsbördan i Jemtland, jemförelsevis med
Rikets öfriga orter, enär icke antagas kan, alt rotar, som innefatta ett
större hemmansvärde i en ort, hafva större förmåga att draga roteringsbesväret,
än rotar af mindre hemmansvärde i en annan, hvartil komma
de flera skiljaktiga förhållanden i afseende på soldatens underhållssält.
sorn på mångfaldigt sätt verka till olika förmåga att roteringen
utgöra, ej heller i afseende på undantag från roteringsskyldighelen för
vissa lägenheter, såsom de till Landt-slaten anslagne boställen, de rusthållen
underlagda augmenter, det Häradshöfdingen i Norra Domsagan
tilldelade boställe samt de till Gustafs och Carlbergs Kopparverks betje—
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.o 3g. 15
nande med kol, ved och körslor underlagde hemman, hvilka alla, jemte
Inqvarterings-, Post- ochGästgifvare-hemman, äfvensom de redan afvittrade,
under odling och frihetstid upplåtne 66f J-^5 i;dels mantal, borde i beräkningen
ingå; varandes, på anförde skäl, af Collegierna hufvudsakligen i underdånighet
tillstyrkt,att, vid kommande roteringen, all dertill skyldig
jord, såvida icke densammas innehafvare förena sig om taxerings- och
försäljuings-värdenas antagande till rättelse vid rotejemkningen, bör efter
dess godhet och verkliga beskaffenhet uppskattas, och hvaraf resultatet
icke i någotdera fallet skall, med tillbörlig hänsigt å Länets förmåga,
i jemförelse till andra orter i Riket, kunna leda till försvarsstyrkans
minskning under hvad Kongl. Majit redan, med vilkor af Regementets
activa egenskap, i Nåder medgifvit; samt hvad rustningen angår, att
de, lill densammas uppehållande, af ålder anslagne <7i||:dels mantal Rusthållshemman,
som utgöra slammar för 100 nummer Hästjägare, till detta ändamål
bibehållas, med fortfarande rättighet att åtnjuta 40 Daler Silfvermynts
ränta till understöd för rustningsskyldighetens fullgörande vid hvarje numer,
på det sätt, att Rusthållarne förut må innehålla räntan afrustningsstammen,
och sedan uppbära ett emot den hittills innehafda augmentsränlart
svarande penningebelopp, utan förvandling, samt derefter undfå
ersättning för hvad som uti anordnade räntebeloppet för hvarje numer
brister af dertill indelta och med förvandling utgående hemmansräntor
i Medelpad; samt vidare alt, enär augmentshemman, hvilka hittills varit
från rotering befriade, hädanefter komma alt indelas till ordinarie rotering
vid Fältjägare-Regementet, och således lika med öfriga Skatte- och
Kronohemman i orten böra, till understöd i roteringstungan få innehafva
sin ordinarie ränta, den der icke vidare såsom augment till Rusthållen
kan utgå, de gamla rustningsstammarne deremot böra undfå ersättning
i andra anslag för de dem frångående augmentsräntor, hvilkas sammanlagda
belopp utgör 444 R'dr 42 sk« 2 rist. Banco, som kunde utgå,
antingen från Statsverket eller af Kronans behållne ordinarie räntor i
Wester-Norrlands Län; hvarförutan de rustande kunde, genom contant
understöd från Statsverket, beredas enahanda lindring i den till iooRldr
beräknade kostnaden för ryttarnes och numerhästarnes underhåll, som
Rotehållarne, genom Regementets nedsättning åtnjuta.
Efter Nådigt öfvervägande af hvad sålunda förekommit, vill Kongl.
Majit nu i Nåder hafva förklarat, att, enär de, af Landshöfdingen i Jemtland
för rotejemkningen i provincen föreslagna grunder skulle, i tillämpningen,
leda lill en ytterligare minskning i numerstyrkan, utöfver den
i6
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.-o 3g.
redan medgifna, hvilken minskning hvarken är förenlig med Kong!.
Nådiga omsorg om landets försvar, ej heller påkallad afprovincens
verkliga behof och ställning, då afseende icke allenast fästes å hemmanens
taxerings- eller försäljningsvärden, jemförde med hemmanens i andra
orter, utan äfven, på sätt skäligen bör, å de serskilda förhållanden,
hvarigenom tungan af roteringsskyldigheten i Jemtland utfaller vida lättare,
än annorstädes i allmänhet; så kan Kongl. Majit berörde grunder
icke i Nåder antaga, utan finner, med godkännande af Krigs- och Kammar-Collegiernes
härvid yttrade åsigter, att, vid Regementets till 800
man förut nedsatta styrka, bör tills vidare förblifva; hvaremot Landets
roteringsbörda bör lindras derigenom, att de förr roterade, men nu vacanta
hemman, så väl som all hittills oroterad, men ordinarie rotering
underkastad jord, vid den förestående rotejemkningen, indelas lill knektehållet,
hvartill komma de ytterligare bidrag af Statsverket, sorn till
roteringens vidare underlättande nedanföre omförmälas.
I afseende åter på verkställigheten, anser Kongl. Majrt, på sätt Collegierne
föreslagit, den enklaste, minst kostsamma och till ändamålet
snarast ledande utvägen vara, att hemmanens taxeringsvärden dervid
tagas till rättelse; uti hvilket fall, sedan, med undantag af Militaireboställen,
Ecclesiastik-statens boställen samt Säteri- och Bergs-frälsehemman,
hvilka, enligt Författningarne, icke äro ständig rotering underkastastade,
äfvensom af de till Gustafs och Carlbergs kopparverks betjenande
med kol, ved och körslor underlagde hemman, hvilka, så länge de
med dessa tjenstbarheter fortfara, icke kunna med sådan rotering besväras,
taxeringsvärdena å alla hemman och lägenheter inom Länet, efter
senaste försäljningsvärden behörigen jemkade och rättade, blifvit i en
summa sammanförde, genom Lands-Contoret bör uträknas, huru stort antal
soldatrotar på hvarje socken eller pastorat sig belöper, efter förhållandet
af den roteringsskyldiga jordens värde i samma pastorat till nämnde
summa, för hvilken, gemensamt, hela soldatstyrkan af 800 man bör utgöras;
hvarefter fördelningen af den på hvarje socken eller pastorat sålunda
belöpande roteringsskyldighet kan, efter hemmantal i 2 till 3 classer,
af Socknemännen sins emellan uppgöras, under ledning af Kronofogden
eller annan tillförordnad Tjensteman, med iakttagande likväl, dels
att till stamrotar först användas hemman med största ego-område och sådana,
å hvilkas egor soldattorp redan finnas, så vida vederbörande icke
i föreningsväg annorlunda härutinnan vilja sig emellan jemka, dels ock,
att
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrif uelse IV;o 3g.
»7
att hjelprolarna anslås så nära intill hufvudroten sorn möjligt, samt alt
intet hemman roteras högre än det för närvarande är; skolande de sålunda
Sockne- eller Paslorats-vis uppgjorda förslagen af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande och Regements-Chefen gemensamt granskas och, om
de finnas ändamålsenliga, Compagnie-indelningen derefter regleras, samt
ordentligt roteringsverk, för hela regementet, slutligen af Kongl. Majlis
Befallningshafvande upprättas och till Nådig fastställelse i underdånighet
insändas. Skulle inom någon socken vederbörande om fördelningen,
sig emellan, af det på socknen belöpande antal soldater sig icke förena,
må roteindelningen regleras af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som,
efter undersökning, dervid biträdd af Landskamereraren och Landtmätaren
samt 2:ne af socknen valde Gode Män, rotarnes sammansättning
bestämmer.
I den händelse åter, att den sålunda framställda grund för roteringsjemkningen
icke varder af Rikets Ständer antagen, finner Kongl. Majit,
lika med Krigs- och Kammar-Collegierna, någon annan utväg icke återstå,
än att, genom vanlig Roterings-C immission, låta roteringsjemkningen,
i den af Collegierna föreslagna ordning och i öfverensstämmelse
med Kongl. Majits Nådiga Instruction af den 20 December 1825, samt
med enahanda iakttagande, i afseende å indelning till stam- eller strö
rotar,
som ofvan är nämndt, verkställa.
Sedan sålunda, på ena eller andra sältet, roterings-skyldigheten
(ör hvarje hemman eller lägenhet blifvit bestämd, och hvarvid, på de
af Collegierna anförda skäl, undantag icke kan ega rum, hvarken för
Landlstats- och Häradshöfdinge-boställen, Augments- och Inqvarterings-hemman
eller de redan afviltrade under odling och frihetstid upplåtne
66 —8|I:dels mantal, bör deremot: 1:0 det af Statsverket förut till
voteringens understöd i Jemtland lemnade bidrag af 6,666 R:dr 32 sk.
fortfarande utgå, att emellan samtlige roteringsskyldige fördelas efter 8
R:dr 16 sk. för hel och proportionaliter för mindre roteandel; 2:0 serskild
ersättning från Statsverket, lill lika fördelning emellan de roterings
skyhlice,
utgifvas för den andel i roteringen, som efter förestående grunder
skulle belöpa å förberörde Gustafs och Carlbergs Bruk betjenande
hemman, men hvarifrån, så länge de med tjenstbarheterne fortfara, de
böra njuta befrielse; hvarförutan de posthemman, som pröfvas vara,
enligt Författningarne, till befrielse från rotering berättigade, de före år
Bih. till II. St. Prot. 1834. 1 Sami. 1 dfd. 3
lo:de Häftet.
Kongl. Maj.-Is Nådiga Skrifvelse N.o 3g.
1734 tillkomna Gästgifverierne samt nu varande inneliafvarne af Landtstals-
och Häradshöfdinge-boställen böra, för deras andel i voteringen, erhålla
serskild ersättning af Statsverket, lill fyllnad uti de 4» B-'dr årligen,
sorn skäligen kan anses utgöra kostnaden för en rote; äfvensom lika ersättning
under frihetstiden tilldelas de nyhemman, som nu, gemensamt med de
äldre, komma att i roteringen deltaga; hvaremot de rotar, som endast komma
alt bestå af nyhemman, böra nnder frihetstiden stå vacanta, hvarigenom
all utgift, för Statsverket, för dem undvikes.
Hvad åter rustningen vidkommer, så finnér väl Kongl. Majit någon
nedsättning deruti icke kunna medgifvas, eller någon förändring i sjelfva
indelningen böra ega rum; men som nedsättning i provincens rotering blifvit
med ?:del i Nåder bifallen, samt billigheten fordrar, att en motsvarande
lindring äfven i rustningen beredes, pröfvar Kongl. Maj:t skäligt nu
föreslå Rikets Ständer, att, utom ersättning för de 444 h:dr 42 sk. 2 r:st.,
som rusthållet) hittills i augmentsräntor utan förvandling uppburit, men
hvilka räntor, då augmentshemmanen komma att i roteringen deltaga, böra
af dem sjelfva få innehafvas, de rustande må, för hvarje numer, med
bibehållande för öfrigt af hittills varande rustningsunderstöd, tilldelas i
contant ett sammanlagdt årligt bidrag af 2,000 R:dr, att, såvida annan
frivillig förening, de rustande emellan, derom icke träffas, fördelas på det
sätt, att de sämre rusthållen af anslaget undfå större och de bättre mindre
andel, i förhållande till deras inbördes godhet, allt efter som Kongl.
Maj:ls Befallningshafvande, gemensamt med af de rustande utsedde ombud,
bör uppgöra.
Slutligen och då således fråga uppkommer om tillökade anslag till
Rust- och Rotehållares i Jemtland understöd, dels för all framtid, dels för
obestämd tid, vill Kongl. Majit till Rikets Ständer hafva öfverlemnat att
besluta, huruvida de erforderlige anslagen böra af Kronans i Wester-Norrlands
Län behållna räntor utgå, eller directe af Statsmedlen årligen anvisas;
i sammanhang hvarmed Kongl. Majit .nu ock föreslår Rikets Ständer,
att vidtaga det beslut, att de nyhemman, som hädanefter kunna i Jemtland
upptagas, böra, efter tilländalupen frihetstid, till Statsverket erlägga
årlig vacance-afgift för roteringen, beräknad efter 4° R:dr för hel rote, intilldess
Kongl. Majit med Rikets Ständer kan besluta om denna pi testations
utgörande med manskap.
De till målet hörande handlingar skola vederbörande Utskott tillstäl
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.o 3g. 19
las; och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och
ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rädet d Stockholms Slott den 22
Februarii t83f.
Närvarande:
Hans Excellence Justilice Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Slats-Secreteraren Grip.
Slats-Secreteraren uppläste till justering ett project till Kongl. Maj.ts
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående lindring i roterings- och
rustnings-skyldigheten i Jemtland; och som detta project fanns till alla delar
öfverensstämma med det af Kongl. Majit i ämnet förut fattade beslut,
täcktes Kongl. Majit, på Stats-Seereterarens och Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkan, samma project, sådant det vid detta Protocoll finnes bilagdt,
i Nåder gilla och tillåta, att Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer i enlighet dermed finge utfärdas. Ut supra.
Ex Protocollo
F. kV. Weste'e.
20
Kongl. Maj ils Näcliga. Skrifvelse N.o 4°'
N:o 40.
Antom i afskr. till Exp.-IJtsk. den ii Mars kl. i e. tn.
KONGL. MAKTS
Nådiga. Skrifvelse till Rikets Ständer, i anledning af väckt fråga
om inlösen af Egendomen Ekolsund, för att till H. K.
H. Hertigen af Upland föräras; Gifven Stockholms Slott
den 5 Mars i834•
Då vid sistförflutne Riksdag fråga inom Ridderskapet och Adeln uppkom
om anslående af en Faddergåfva åt Kongl. Maj:ts Ilögtälsklige Herr
Sonson, H. K. II. Hertigen af Östergöthland, lillkännagaf Kongl. Majit Rikets
Ständer Sin önskan, att den väckta motionen ej måtte få någon vidare
påföljd, under förklarande af Sin föresatts, att söka afböja alla sådana anledningar
lill ökade utgifter för Nationen, hvilka möjligen kunde hemtas af
de serskilda och närmare förhållanden, hvari Kongl. Majlts Tredje Sonson
belunne Sig till Rikets Ständer såsom Dess Faddrar.
I fullkomlig öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majit då yltrade,
anser Kongl. Maj:t Sig ega ännu större skäl att förklara Rikets Ständer Sin
önskan, det en vid detta Riksmöte äfvenledes hos Ridd. och Adeln väckt
motion om inlösen af Egendomen Ekolsund, för att af Rikets Ständer föräras
åt Kongl. Maj:ts andre Sonson, H. K. H Hertigen af Upland, måtte
likaledes få förfalla. Kongl. Majit värderar de tänkesätt, som legat till
grund för framställandet af ifrågavarande förslag, men då det samma nu
icke befinnes föranledt af så beskafFade serskilda omständigheter, som vid
senast förflutne Riksmöte hade inträffat, finner Kongl. Majit Sig så mycket
mera böra vid sin redan en gång fattade föresatts förblifva. Kongl. Majit
tror, att de band, som förena Ättlingarne af Dess Stam med Svenska Folkets
Ombud, aldrig kunna fastare tillknytas, fin genom de nära och dyrbara
förhållanden, hvaruti De sig redan till hvarannan befinna.
Kongl. Majit förblifvcr Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Dalum ut supra.
CARL JOHAN.
D. v. Schulzenheim.
Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse N:o 41. 21
Protocoll hållet inför Kongl. Majit i Stats-Rådet d Stockholms
Slott den 5 Mars 1834•
Närvarande:
Hans Excellence Justitia; Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gret
ve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Undertecknad Hof-Canceller.
Undertecknad Hof-Canceller uppläste i Underdånighet ett, på Nådigste
befallning, uppsatt förslag till Kongl. Majits Skrifvelse till Rikets Ständer,
i anledning af väckt fråga om inlösen af Egendomen Ekolsund, för att till
H. K. H. Hertigen af Upland föräras, hvilket förslag, sådant det vid detta
Protocoll finnes bilagdt, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, af
Kongl. Majit i Nåder gillades; och skulle, i enlighet dermed, Nådig Skrifvelse,
af undertecknad contrasignerad, till Rikets Ständer på vanligt sätt
expedieras, Ut supra.
A In fidem
D. v. Schulzenheim.
N:o 4r.
Ankom i Äfstr. lill Exp.-TJtsk. den ii Mars kl. i e. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Stunder om valet af ett\ Hemligt
Utskott; Gifven Stockholms Slott den 22 Februarii i834•
I öfverensstämmelse med 54 §• Regeringsformen och 28 §. Riksdagsordningen,
äskar Kongl. Majit af Rikets Ständer, att de utvälja det Hem
-
22 Kongl. Maj.ts Nädiga Skrifvelse N.o
liga Utskott, om hvars sammankallande Kongl. Majit i Sitt Tal vid Riksdagens
öppnande gaf Rikets Ständer Sin afsigt tillkänna.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Dalum ut supra.
CARL JOHAN.
D. v. Schulzenheim.
Protocoll hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å
Stochholms Slott den 22 Februarii 1834.
Närvarande:
Hans Excellence Justitia Stals-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Mimslern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedt;
Stals-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Undertecknad Hof-Canceller.
Undertecknad Hof-Canceller uppläste en, på Nådig befallning, författad
skrifvelse till Rikets Ständer om valet'af ett hemligt Utskott; och täcktes
Kongl. Majit, uppå Stals-Rådets underdåniga tillstyrkande, samma skrifvelse,
sådan den vid detta Protocoll finnes bilagd, i Nåder gilla, samt befalla,
att den, af undertecknad Hof-Canceller confrasignerad, skulle, på vanfi"t
sätt, till Rikets Ständer ofverlenrnas. Ut supra. 0
In fidem
D. v. Schulzenheim,
Kongl. Maj.-ts Nådiga. Proposition N.o 42'
Nio 42.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den i3 Mars kl. tr f. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
medel till Canal- och Sluss-Byggnaden vid Säffle i
Wermland; Gifven Stockholms Slott den 1 Mars i834-
Sedan Kongl. Majit, genom Nådig Skrifvelse till Dess Befallningshafvande
i Wermlands Län af den 23 Mars 1826, för segelledens uppbjelpande
på Byelfvens vattendrag, förmedelst en Canal- och Slussinrättning vid
Säffle, utaf Strömrensningsfonden anslagit en summa af 55,000 Ridr Banco,
och dervid tillika i Nåder förordnat, det ett Bolag skulle bildas, sorn, dels
med della anslag, dels med egne medel, borde befordra utförandet af detta,
för en betydlig del af Wermland, magtpåliggande och nyttiga företag,
deraf verkställigheten jemväl, enligt ett af Öfverste-Lieutenanlen Hällström
och Capitainen Cronstrand uppgjord t förslag, sedermera blifvit på entreprenad
upplåten åt Bruksegaren J. Norström, emot en öfverenskommen
betalning af 58,575 Ridr Banco; men Kongl. Majit, — efter det omförpaälda
förslag, vid den af Chefen för Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning,
framlidne Stats-Rådet m. m. Grefve v. Platen i lifstiden anställda granskning,
befunnits opålitligt, så alt kostnaden för ifrågavarande arbete ansetts
böra beräknas till en summa af 236,778 Ridr Banco, eller vida utöfver
den, hvarmed första förslaget sig slutade, — under den 26 Mars 1828 i Nåder
förordnat, att det beviljade anslaget skulle installas och Bolags-interessenterne
böras, huruvida de, i sakens sålunda förändrade skick, ville mera eller
mindre till anläggningens utförande bidraga, eller från de, i detta afseende
ingångna förbindelser befrias, i anledning hvaraf Bolagets Direction, efter
hållet sammanträde med delegarne, uti underdånig skrifvelse till Kongl.
Majit, af den 3o Augusti »828, tillkännagifva, att Bolagsinleressenterna medgifvit
inbetalning af dubbla beloppet för hvarje af de, till ett antal af 100
st., tecknade aclierne, eller 200 Ridr per actie, om arbetet, efter det senast
upprättade förslaget, kunde blifva ulfördt, men att Bolagsinteressenlerne
emedlertid — i anseende till det uteblifna statsanslaget, hvarigenom Bolaget
saknade tillgångar att fullgöra åtagne förbindelser till entrepreneuren,
och i följd af Kongl. Majits Nådiga förordnande om arbetets inställande, —
nödgats befria entrepreneuren från dess ingångne förbindelser; så har Bo
-
2j.
Kongl.
lagets Direclion, uli skrifvelse under den 27 nästlidne November, underdånigst
anmält, det Directionen under tiden skall, å Bolagets vägnar,
utfärdat sina skuldsedlar till strandegare på tillsammans i5,ooo R:dr
B:co, under beräkning att, under loppet af 5 år, med en femtedel oin
året, inlösas, men sedermera, efter anställd lagsökning, ådömts att
inbetala en del deraf, och till äfventyrs skulle nödsakats inbetala bela
summan, så framt icke Directionen, genom Stor-Amirals-Embetels tredje
Afdelnings skrifvelse af den 9 Maji i832, underrättats om Kongl. Maj:ts
den 23 föregångne Mars vidtagne Nådiga beslut, hvarmedelst Kongl.
Majit, lill utförande af den redan påbörjade, men afbrutna Canal- och
Sluss-inrättningen vid Säffle, grundad på det af Capitainen Eriksson senast
uppgjorda förslag, i Nåder anslagit en summa af 74,000 R:dr B:co,
hvartill likväl, i anseende till andra, för året redan fastställda arbeten,
medel icke skulle vara att påräkna förr än tilläfventyrs Ar 1833, och
hvarigenom Directionen alltså blifvit i tillfälle att med fordringsegare
Betinga anstånd med redan förfallna inbetalningar, alt utgå i den nion
anslaget erbölles, men att derefter nya bekymmer hos Directionen uppstått,
då Directionen af Stor-Amiruls-Embetets tredje Afdelning underrättats,
att hela r833 års anslag, utaf Slrömrensnings-fondens tillgångar,
Blifvit lill andra oförulsedde angelägne arbeten anordnadt, hvadan Direclionen
nödsakats uppskjuta det påbegynta Canal-arbetels fortsättning,
och dessutom vore blottställd för utmätning af hvad Directionen för Bolagets
räkning föi bundit sig utbetala.
Vid sådant förhållande, och då härtill kommer: att Näs Häradsboer,
hvilka påräknat och egt löfte om qvarnbyggnad vid Säffle i sammanhang
med Canal-byggnaden, men nu funne sig i sitt hopp bedragne, i
förening med Säffle nya egare begärt undersökning om anläggandet af
åtta par qvarnar, hvilken inrättning möjligtvis kunde blifva hinderlig
så väl för seglationen och canalbyggnaden, som ock i anseende till de
qvarnar, sorn Bolaget förbundit sig alt, i sammanhang med canal-byggnaden,
uppföra; att Directionen vore blottställd att undergå utmätning
för obetalda nrbets-kostnader och jord-ersättningar, till ett belopp af
mera än 12,000 R:dr B:co; att hvarje actie-egare, som å sina Adier bort
inbetala 70 procent, antingen undandroge sig inbetalningen, eller ock
saknade tillgångar att fullgöra sina förbindelser; att ett längre uppskof
med arbetets utförande skulle tillskynda ej mindre Directionen och aclieegarne,
än de trafikerande, de största svårigheter, bar Directionen underdånigst
-
Kongl. Majis Nit diga Proposition N.o 42 ■
derdånigst anhållit alt, med möjligaste första, utbekomma en del af det
bestämda anslaget; tillkännagifvande Directionen derjemte, att, derest
en tredjedel af det Nådigst anslagna beloppet, i början af detta år, utanordnades,
Directionen då kunde hoppas, att företaget åter skulle vinna
förtroende; och alt, sedan Canalen under innevarande år blifvit oi>
dentligen utstakad och grundlagd, qvarninrättningen, hvartill hus redan
skall finnas, under innevarande år till äfventyrs kunde sättas i gång,
hvarigenom ortens behof af qvarnar till betydlig del minskades.
Uli det underdåniga Utlåtande, som Stor-Amirals-Embetels tredje
Afdelning, till följd af erhållen Nådig befallning, häröfver afgifvit, har,
enär oförutsedda omständigheter vållat, att tillgångarna sistlidet år icke
medgifvil utbetalandet af de till ifrågavarande företag anslagns medel,
och Afdelningen, på det andre redan påbörjade anläggningar ej blefve
afbrulne, ansett sig föranlåten att af anslags-beloppet, 25,000 R:dr, som
för innevarande år är öfrigt, i underdånighet föreslå dispositionen till
dessa behof, så att, till företagandet af Slussbyggnaden vid Säffle, detta
år ingen annan utväg för medels anskaffande vore möjlig, än medelst
anticipalion på nästkommande års anslag, hvadan och då, enligt Afdeluingans
underdåniga tanke, denna anläggning vöre en af de vigligaste,
som blifvit påtänkte och föreslagne, samt derjemte vore att befara, det
Bolaget, som förbundit sig alt härtill bidraga med enskilda sammanskott
till omkring 20,000 Ridr, skulle, i händelse af längre uppskof med
utbekommande af det redan beviljade anslaget, upplösa sig, Afdelningen
alltså underdånigst tillstyrkt anticipation på anslags-summan för år r835,
såsom inberäknad uti den tillgång, hvarpå de uti Kongl. Brefven den
23 Mars 1882 och den 16 Februarii 1833 beräknade utgifter sig grunda,
helst Rikets Ständer, uli deras underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit,
af den i3 Mars i83o, rörande anslaget till strömsrensningar, autydt,
att den anvisade summan af 5o,ooo Ridr årligen skulle fortgå intill nästa
Slats-reglering, hvilken, enligt Ständernas bestämmelse af tiden till deras
nästa sammankomst, bort taga sin början med år 1826, på hvilken
grund ock Afdelningen underdånigst föreslagit samt Kongl. Majit, medelst
högstberörde Nådiga Skrivelser, gillat användandet af i835 års
aaslags-belopp.
Kongl. Majit hav hvad sålunda anfördt blifvit i Nådigt öfvervägande
tagit; och, ehuru Rikets Ständer vid sista Riksdag beräknat det årliga
anslaget till strömrensningen att utgå till och med Ar 1835, då, i bän
Bih.
till B- St. Prot. i834• 1 Sami. 1 /ifd.
to:de Häftet.
■y.6
Kongl. Maj.ls Kåiliga, Proposition N-o 42-
delse Rikets Ständer icke blifvit till urtima Riksdag sammankallade, ny
Stats-reglering hade vid lagtima Riksdag egt rum, vill Kongl. Maj:t likväl,
enär Rikets Ständer nu äro församlade, till deras Stats-Utsko'ts ompröfvande
och afgörande öfverlemna, huruvida något hinder förekommer
att, på sätt Stor-Amirals-Embetets tredje Afdelning föreslagit, fö> ofvannämnda
ändamål anticipera å strömrensnings-anslaget för år 1835.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Maj.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 1 Mars i834-
Närvarande;
Hans Excellence Justftice Stats-Minislern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedt,
Stats-Råden;
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreleraren uppläste till justering ett, i följd af Kongl. Maj:ts
förut fattade Nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständers Stats-Utskott , angående medel till Canal- och
Slussbyggnad vid Säffle i Wermland.
Kongl. Majrt behagade, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan,
i Nåder gilla berörde förslag, sådant del finnes Protocollet bilagdt; och
skulle, i enlighet dermed, Kongl. Majrts Nådiga Proposition till Rikets
Ständers Stats-Utskott under denna dag expedieras.
Ex Protocolfo
A. F. Normelin.
STOCKHOLM, Ecksteikska Tryckeriet, i834-
Kongt. Maj:ts NMiga Preposition N:o 43.
t
N:o 43.
Antom i afskr. till Exp. Utsi. d. 19 Mars kl. i e. na.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition lill Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
rättighet för Götha Canal-Bolag att i Riksgälds-Contoret lyfta
medel till anskaffande af Ångbogserings-Fartyg; Gifven
Stockholms Slott den 1 Mars i834-
Uti skrifvelse af den 29 sistl. Januarii har Götha Canal-Direction underdånigst
tillkännagifvit, det Götha Canal-Bolag, under förmenande, att
framgången och lifligheten af Canalfarten hufvudsakligen livilar på den
skyndsamhet, hvarmed de sjöfarande kunna af Caualvägen emellan bägge
håfven sig begagna, saint alt detta ändamål skulle verksammast befordras
genom Ångbogserings-farlyg på de i Canal-lederi varande insjöar, hvarigenom
Bolagets Direction blefve i tillfälle alt bestämma afgifterna för fartygs-bogseringen
, så att. desse icke, alltför högt uppstegrade, omintetgöra
de för Canalen, med hänsigt lill Sundska tullen i allmänhet fastställde beräkningar,
åt Direclionen uppdragit, att härom hos Kongl. Majrt göra underdånig
anmälan; hvadan Direclionen, enligt Bolagets derjemte hos Directionen
gjorda begäran, på Bolagets vägnar, underdånigst anhållit, det Kgl.
Majrt täcktes tili Rikets nu församlade Ständer aflåta Nådig Skrifvelse om
rättighet för Bolaget, alt till Ångbogserings-fartygs anskaffande lyfta så stor
del af den i Rikets Ständers Riksgälds-Contor nedsalta reparations-fond,
som för ändamålet erfordras, emot det alt femtusen Riksdaler årligen återgäldas
till denna fond, intilldess den uttagne summan blir till fullo åter
insatt. Och vill Kongl. Majrt till Rikets Ständers Stats-Utskott härmed i
Nåder öfverlemna förevarande underdåniga framställning för det afseende,
hvartill omständigheterna kunna finnas föranleda.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
Bih, till R, St. Vrot, j834. 1 Sami. i A fdel.
lide Häftet.
C. D. Skogman.
1
Kongl. Majit t Nådiga Proposition N;o 45.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden, hilli
let inför Hans Majit Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 1 Mars i834-
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner ,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering- ett, i följd af Kongl. Majrts
förut fattade Nådiga beslut, uppsatt Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition!
lill Rikets Ständers Stats-Utskott, angående rättighet för Götha
Canal-Bolag att i Riksgälds-Contoret lyfta medel till anskaffande af Ångbogserings-fartyg.
Kongl. Maj:t behagade, enligt Siats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
i Nåder gilla berörde Förslag, sådant det finnes Protocollet bilagdt; och
skulle, i enlighet dermed , Kongl. Majrts Nådiga Proposition till Rikets Ständers
Stats-Utskott under denna dag expedieras.
Ex ProtocolJo
A. F. Normelin.
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N‘.o 44*
N:o 44-
Ankom i afskrift till Exp.-Utsl. den a5 Mars kl. 7 cm,
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer\ angående ifrågaställd utvidgning
af Götheborgs Spinnhus; Gifven Stockholms Slott
den 22 Febr. i834•
Sedan vid sistförflutne Riksdag Fullmägtige för Götheborgs Stad,
af den anledning, att en derstädes, i förening med Stadens Fattigvårdsinrättning
organiserad Arbets- och Corrections-anstalt, vid tilllagande lättja,
sysslolöshet och sedeförderf inom den arbetande classen, icke blott saknade
nödigt utrymme för de personer, som deruti borde intagas, utan ock
.vore för stadens invånare högst kostsam, bos Rikets Ständer framställt begäran,
ali en arbets- och corrections-anstalt med tillräckligt utrymme måtte
så skyndsamt sorn möjligt, antingen uti Götheborgs Stad, eller dess grannskap,
blifva på Statens bekostnad inrättad; sa hafva Rikets Ständer, uti
skrifvelse den n Januarii i83o, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
alt Kongl. Maj:t i Nåder måtte låta undersöka lämpligheten af den utaf
nämnde stads Fullmägtige alternativt föreslagne utvidgning af stadens
spinnhus, i ändamål att derigenom erhålla ett efter ortens behof afpassadt
utrymme för en arbets- och corrections-anstalt för personer af mankönet,
samt resultatet afen sådan undersökning, tillika med uppgift å den med tillbyggnaden
förenade kostnad, vid nästderpåföljande Riksmöte Rikets Sländei
i Nåder meddela.
Uti häröfver infordradt utlåtande har Styrelsen öfver Fängelsen och
Arbets-Inrättningar i Riket i underdånighet andragit: att vidden tidpunkt,
då för Götheborgs Stad behofvet af en mera utsträckt tvångsarbetsanstalt,
till förekommande af liggeriet derstädes, föranledde framställningen om organisation
af en sådan Inrättning på Statens bekostnad, utrymme lör slike
fångar vid Långholms Corrections-Inrättning och vid Malmö Arbetsfängelse
ännu icke hunnit beredas till hvad de nu medgifva, nemligen förvarandet
af omkring 1000 personer vid hvarje, eller mera än dubbelt emot Corrections-Inrällniugarnes
förut varande utrymme förmankönet; att genom dessa
sålunda förändrade förhållanden samma tillfälle bade för Götheborgs stad
blifvit öppnadt, sora för öfrige orter i Riket, att blifva befriad irån de personer
af mankönet, hvilka, enligt Förfaltningarne, äro lörfaline till all
-
4
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N:o 44.
mänt arbete, hvilket tillfälle jemväl blifvit utan hinder begagnad t, ända
till dess, genom fångpersonalens öfverdrifna tillväxt vid Arbets- och Corrections-Inrättningarne,
den anstalt matté vidtagas, att de af vederbörande
myndigheter till allmänt arbete dömde personer skulle lills vidare i Länshäktena
qvarhållas och derstädes, så vult möjligt vore, med tjenlig sysselsättning
förses; att, genom denna utväg, den följd väl inträffat, att utrym»
met i Länshäktena blifvit mera än förut anlitadt, och någon gång helt och
hållet upptaget, men hvarigenom någon olägenhet dock icke uppkommit,
enär i sistnämnde fail, efter derom skedd anmälan af Kongl. Majrts Befallningshafvande,
Styrelsen genast föranstaltat om den öfverflödiga personalens
förminskning genom arbetsfångarnes försändande till någon af Corrections-Inrätillingarne,
hvilket serskildt inträffat vid Götheborgs Läns fängelse,
hvarifrån vid sistlidet års slut iö till allmänt arbete dömde manspersoner,
genom Styrelsens föranstaltande lill Malmö arbetsfängelse afsändes;
att det nu varande antalet af detta slags fångar i Götheborgs Länshäkte
icke utgjorde mera än fem, hvilket bäst bevisade, att någon svårighet
icke mött vederbörande Police-Autoriteter i Länet och Staden, att till
tvångsarbete döma dem, som dertill gjort sig förfallne; att, hvad åter beträffade
de från Götheborgs Stad och Län dömde fångar af qvinkönet, tillräckligt
utrymme oell jemn sysselsättning för dem vore beredd vid det så
kallade Spinnhuset utanför Sladen, sedan den förut derstädes jemväl förvarade
karlpersonalen blifvit derifrån afskiljd; samt att fångarnes antal vid
denna Inrättning för närvarande utgjorde 70 personer: egande Styrelsen anledning
hoppas, att, utan serskild utgift för Staten, kunna genonr en lämplig
tillbyggnad något öka det derstädes redan varande utrymme.
Kongl. Majit har tagit detta ämne i Nådigt öfvervägande och, på de
af Styrelsen öfver Fängelsena och Arbets-Inrältningarne uii nyssberörde
utlåtande andragne grunder, funnit någon utvidgning af Götheborgs Spinnhus
icke vara för närvarande af behofvet påkallad; hvilket Kongl. Maj:t velat
Rikets Ständer såsom svar härigenom 1 Nåder meddela.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
A. Thuring.
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N:o 44- 5
Utdrag af Protoco/let öfver Justitia;-Ärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen uii Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 22
Februarii i834-
Närvarande:
Hans Excellence Jusliliae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad ,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetter sted t,
Stats-Rå den:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielms
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm j
Poppius _,
Justitias-Råden Bredberg och
, von Lindecreutz ,
Juslitiae-Cancelleren Bergenschöld ,
Hof-Cancelleren Friherre v. Schulzenheim.
Revisions-Secreteraren Thuring anmälde i underdånighet:’
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 11 Januarii i83o, si
lydande:
”Af Fullmägtige för Götheborgs Stad vid innevarande Riksdag har
hos Rikets Ständer anmälan derom blifvit gjord, att, sedan den inom nämnde
stad, i förening med dess fattig vårds-inrättning, organiserade Arbetsoch
Corrections-anstalt, vid en tilltagande lättja, sysslolöshet och sedeförderf
inom den arbetande classen, icke blott skall sakna nödigt utrymme
förde personer, som deruti borde inlagas, utan ock vara för.stadens
invånare högst kostsam, enär lill denna Arbets- och Corrections-anstalts
vidmagthållande en stor del af de utgifter, stadens invånare sig för allmänna
fattigvården åtagit, måst användas, har af en inom staden nedsatt
Comité föreslaget blifvit, att berörde Arbets- och Corrections-Inrättning
måtte från stadens allmänna Fattigvärds-anstalt helt och hållet afskiljns,
dels emedan stadens invånare icke förmådde, att på en gång utgöra kost
-
6
Kongl. Moj-ts Nå/lig/1 Skrifvelse Nio 44
baderne för desse bägge Inrättningar, dels ock derföre, att det åsyftade ändamålet
med den förstnämnde icke kunde vinnas, då den icke på långt när
vöre, eller kunde vara svarande emot beiiofvet. Med anledning hvaiafofvanbennilde
Riksdags-Fullrnägtige, uppå flere jemväl anförde skäl, anhållit,
att en Arbets- oell Correclions-anstalt med tillräckligt utrymme måtte, så
skyndsamt som möjligt, antingen uti Götheborgs Stad, eller dess grannskap,
blifva på Statens bekostnad inrättad. Vid öfvervägande häraf, och då utaf
Styrelsens öfver Fängelsett och Arbets-Inrättningar Rikets Ständer lill -  handakomne skrifvelse af den 3o sistlidne Julii iuhemtats, att i den allmänna
planen för hädanefter blifvande Arbets- och Corrections-Inrätlningar
inom Riket jemväl i beräkning ingått, att inom Götheborgs Stad skall för
Staden och Länet finnas en sådan anstalt, hvilken hittills genom frivilliga,
men nu mera otillräckliga bidrag af Stadens invånare underhållits,
hafva Rikets Ständer ansett sig böra hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Eder Kongl. Maj:t läcktes i Nåder låta undersöka lämpligheten
af den utaf Götheborgs Stads Fullmäglige alternativt föreslagne utvidgning
af stadens Spinnhus, i ändamål att derigenom erhålla ett efter
ortens behof afpassadt utrymme för en Arbets- och Corrections-anstalt för
personer af mankönet, samt resultatet af en sådan undersökning, tillika med
uppgift å den med tillbyggnaden förenade kostnad , vid näslinfallande
Riksmöte Rikets Ständer i Nåder meddela.”
Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har Styrelsen öfver
Fängelsen och Arbets-Inrältningar i Riket andragit: alt vid den tidpunkt,
då för Götheborgs Stad behofvet af en mera utsträckt tvångsarbetsanstalt,
till förekommande af tiggeriet derstädes, föranledde framställningen om organisation
af en sådan Inrättning, på Statens bekostnad, hade då ännu icke
utrymme för slike fångar vid Långholms Corrections-Inrällning och vid
Malmö Arbetsfängelse hunnit beredas lill hvad de nu medgifva, nemligen
förvarandet af omkring 1000 personer vid hvarje, eller mera än dubbelt
emot Corrections-Inrällningarncs förut varande utrymme för mankönet; att
genom dessa sålunda förändrade förhållanden för Götheborgs Stad blifvit
öppnadt samma tillfälle, som för öfrige orter i Riket, att blifva befriad från
de personer af mankönet, hvilka, enligt Förfa tillingarne, voro förfallne till
allmänt arbete, och detta tillfälle hade jemväl utan hinder blifvit begagnadt,
ända till dess, genom fångpersonalens öfverdrifna tillväxt vid Arbelsoch
Correclions-Inrättningarne, Styrelsen nödsakades hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om vidtagande af den åtgärd, som äfven af Kongl. Maj:t
i Nåder anbefallts, att de af vederbörande myndigheter till allmänt arbete
Kongl. Majit! A tidiga Skrifvelse Nio 44 7
dömde personer skulle tills vidare i Länshäktena qvarhållas och derstädes,
så vidt möjligt vore, med tjenlig sysselsättning förses; att genom denna utväg
val den följd inträffat, alt utrymmena i Länshäktena blifvit mera än
förut anlitade, och någon gång helt och hållet upptagne, men någon olägenhet
hade derigenom icke uppkommit, enär i sistnämnde fall, efter derom
skedd anmälan af Kongl, Maj:ts Befallningshafvande, Styrelsen genast
föranstaltat oin den öfverflödiga personalens förminskning genom arbetsfångarnes
försändande tili någon af Correclions-Inrättningarne, och serskildt
hade detta inträffat vid Götheborgs Länsfängele, hvarifrån, vid sistlidet års
slut, i5 till allmänt arbete dömde manspersoner, genom Styrelsens föranstaltande
till Malmö Arbetsfängelse afsändes; alt det nu varande antalet af
detta slags fångar i Götheborgs Länshäkte utgjorde icke mera än 5, hvilket
bäst bevisade, att någon svårighet icke mött vederbörande Police-Autoriteter
i Länet och Staden , att till tvångsarbete döma dem, som dertill
gjort sig förfallne; att, hvad åter beträffade från Götheborgs Stad och Län
dömde fångar af q vinkönet, vore för dem tillräckligt utrymme och jemn
sysselsättning beredd vid det så kallade Spinnhuset utanför Staden, sedan
deli förut derstädes jemväl förvarade karlpersonalen blifvit, med Kongl.
Maj:ts Nådiga tillstånd, derifrån afskiljd; att för det närvarande fångarnes
antal vid denna Inrättning utgjorde 70 personer, och alt Styrelsen hade
anledning hoppas, att utan serskild utgift för Staten, genom en lämplig tillbyggnad,
kunna något öka det derstädes redan varande utrymmet; samt
slutligen att, i betraktande af alla dessa ofvananförde omständigheter, Styrelsen
förmodade, att nya eller utvidgade Corrections-anstalter i Götheborg
af ett närvarande behof icke voro påkallade.
Kongl. Maj:t behagade i Nåder förklara, alt, på de af Styrelsen öfver
Fängelsen och Arbets-Inrättningar i Riket, uti dess ofvanberörde utlåtande,
andragne grunder, Kongl. Majit icke fann någon utvidgning af Götheborgs
Spinnhus vara för närvarande af behofvet påkallad; derom Nådigt
svar skulle Rikets Ständer meddelas.
Ex ProtocoIIo
Lars Stjernstedt.
9
Kongl. Mnjtts Hildiga Skrifvelse N:o 45.
N:o 45.
Ankom i afskr. till Exp. Utsk. den 26 Mars kl. 11 f. ca.
KONGL. MAKTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer _, angående förhållandet med
Indelta Infanterie-Regementenas Beklädnails-medel ; Gifven
Stockholms Slolt den 8 Mars i834•
Sedan, uti skrifvelse af den 28 December 1829, Rikets då församlade
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att vid nästpåföljande
Riksdag en utredning öfver det då varande förhållandet med Indelta
Infanteri-Regementenas Beklädnadsmedel måtte Rikets Ständer meddelas;
har Kongl. Maj:t, för verkställigheten häraf, låtit vidtaga nödige åtgärder
genom Dess och Rikets Krigs-Gollegium, som af sådan anledning från samtlige
Beklädnads-Directionerne vid de indelta roterade Infanterie-Regementena
infordrat förslag öfver de af Directionerne i och för manskapets beklädande
uppburne och ulbelalde medel åren i83o, 1831, i83a och i833,
eller de fyra år, under hvilka, lill följd af Rikets Ständers, enligt ofvanberörde
skrifvelse, fattade och af Oss i Nåder gillade beslut, årliga Beklädnads-bidraget,
så väl från Stats-Werket som Rotehållarnes och Soldaternes
sida, blifvit från i-6:del till i-8:del af en munderings värde nedsatt; och
har genom upprättadt sammandrag af de förslag, som sålunda inkommit,
numera blifvit utredt:
att behållningen i Beklädnads-Directionernes Cassör den 1 Januarii,
i83o utgjort 399,935: 17, I.
Stats-Werkets bidrag under åren i83o
till och med i833  282,040: 4°> *•
Rotehållarnes och Soldaternes d;o . . 267,601: ^6, 8.
Extra inkomster af slilningspenningar,
auctionsmedel m. m. ..... 313,716: 3o, 11. 586359: 21 , 8.
eller sammanlägdt ll:dr 986,294-’ 38, 9.
att deremot för Rotar, som njuta befrielse från Beklädnads-afgiftens
erläggande , har blifvit afkortadt
........... 36,33o. 21, 9*
samt i och för manskapets beklädande
under
Kongl. Mny.ts Nå/liga Skrifvelse N:o 45-
S
under ofvannämnde 4 år, kostnader af
alla slag blifvit utbe ta Ide till belopp af 655,313: 2 4, 1. 691,6{3: /5, 10.
hvarefter en summa af R:dr 394,650: 40, 1 1.
utgör den behållning, som vid 1833 års slut i Beklädnads-Direclionernés
Cassör varit innestående och till bestridande af nya anskaffningar är påräknad
att användas.
För öfrigt har härvid vidare blifvit upplyst:
att sammanlagda behållningen hos Beklädnads-Directionerne, under
loppet af förutnämnde fyra år, hufvudsakligen i följd af de årliga anslagens
nedsättning, förminskats med io5,284 R:dr 24 sk. 2 r., eller något
mer än en fjerdedel af det belopp, hvartill denna behållning den 3i December
1829 var i räkenskaperne balancerad;
alt denna minskning i tillgångar är betydligast inom Uplands, Skaraborgs,
Kronobergs och Westmanlands Regementen; samt
att Beklädnads-Directionernes vid Helsinge- och Dahl-Regemenlena
samt Westerbottens Fältjägare-Regemente räkenskaper väl utvisa en vunnen
tillökning i de tillgångar, som den 1 Januarii iS3o i dessa Regementens
Beklädnads-Cassor förefunnos, men att dessa blott synbara öfverskott
ega rum i följd af uppskjutne anskaffningar, hvilka återstå att ofördröjligen
besörjas.
Vid ett sådant förhållande, och om också antagas må, att de förminskade
anslag för Bekläd nads-undei hållet, som från i83o års början de
indelta Infanterie-Regementena uppburit, åtminstone tills vidare och under
en fortfarande iakttagen omtänksam och ändamålsenlig hushållning å
vederbörande Directioners sida, icke behöfva ökas, samt att sålunda den
besparing i Stats-Werkets bidrag, som genom 1829 års reglering blifvit beredd,
än ytterligare kan Stats-Werket tillgodokomma, anser Kongl. Maj:t
dock hvarken någon ytterligare nedsättning i nu utgående anslag kunna
ega runi, eller någon inskränkning uti den Directionerne hittills medgifna
rättighet att, för de dem uppå obestämda lider åliggande anskaffningar, de
för närvarande befintlige tillgångar efter hellof använda, emedan endast på
Bikung till R. St. Prot. 13 3 4. 1 Smil. x Afl. 2
IO
Kongl. Moj:ts "Nådiga Skrifvelse N;o 45.
sådant sätt fortfarandet kan försäkras af den nyttiga anstalt, till följd hvaraf,
med undantag blott för Helsinge Regemente, der Rotehållarne icke äro
skyldige att till beklädnadens underhållande bidraga, de roterade indelte
lnfanterie-Regementena för närvarande äro försedde med en ny eller nära
liv mundering i Rotekislan och en brukbar mundering i Soldatens vård,
att i mindre tjenstgöring begagnas. Hvilket allt Kongl. Maj:t alltså härigenom
velat Rikets Ständer meddela.
Kongl. Maj.t förbliIver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Ärenden> hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rädet på Stockholms Slott den 8
Mars i834..
Närvarande:
& *
Hans Exeellence Justitite Stats-Ministern. Herr Grefve Rosenblad,
Stats-Råden:
Hans Exeellence Herr Grefve Mörnerj
Hans Exeellence Herr Grefve Lagerbjelke_,,
Hans Exeellence Herr Grefve Löwenhielm
Herr Grefve Adelsvärd_,.
Friherre Åkerhjelm
Stats-Secreteraren Grip..
Slutligen uppläste Stats-Secreteraren ett, på Nådig befallning författadt
föislag till Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till Rikets nu församlade
Ständer, angående förhållandet med indelta; Infantérie-Regementenas beklädnadsmedel;
och som detta förslag var öfverensstämmande med hvad Kgl.
Maj:t förut i frågan beslutat; alltså täcktes Kongl. Maj:t detsamma, sådant
det vid Protocollet finnes bilagdt, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan,
i Nåder gilla, och tillika befalla, att Skrifvelse, i enlighet dermed, skulle
till Rikets Ständer afgå,. Ut supra..
Ex Protocollo
L. A. Arnoldson..
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N:o 45.
N:o 46.
Ankom i Afskr. till Exp. Utsi, den 25 Mars kl. 11 f. m.
KONGL. MAJsTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständerrörande ettj på Rikets
Ständers begäran utarbetadt förslag till en Låneinrättning
till understöd för Bergsmansliandteringen i Riket. Gifven
Stockholms Slott den 8 Mars i834-
Uti skrifvelse af den 10 September 1829, bade Rikets då församlade
Ständer, i anledning af bos Rikets Ständer väckt fråga om tillvägabringande
af en Låneunderstöds-inrättning, till lättnad och understöd för Bergsmanna
yrket, i underdånighet anhållit, att Kongl. Majit täcktes låta utaibeta
ett förslag eller plan till en sådan inrättning, samt sedermera genom
vederbörande autoriteter lemna Bergsmännen tillfälle alt sig yttia, iöj ande
de ämnen, deröfver sådant kunde pröfvas nödigt, hvarefter förslaget,
sålunda fullkomligen förberedt och utarbetadt, kunde Rikets näst sammanträdande
Ständer i Nåder föreläggas.
I anledning häraf förordnade Kongl. Majit ock en Commite, till
utarbetande af det äskade förslaget i delta ämne; och sedan denna Comité
berörde förslag , åtföljdt af Comiterades underdåniga betänkande
med tillhörande handlingar, till Kongl. Majit afgifvit, och Kongl. Majit derefter
i Nåder anbefallt Dess och Rikets Bergs-Collegium, så väl att lata
trycka beliöfligt antal exemplar af samma förslag, med åtföljande betänkande
och nödige handlingar, för att till interessenterne i den föreslagne
inrättningen utdelas , som ock att, vid af Bergmästarne i orterne utlyste
sammanträden, interessenternes yttranden öfver förslaget borde inhemlas,
och om de uti den ifrågavarande inrättningen ville deltaga och de projecterade
afgifterna utgöra ; så har Bergs-Collegium med förrättnings-protocollen
häröfver och eget underdånigt yttrande i ämnet till Kongl. Majit inkommit;
och varder denna fråga, enligt Rikets Ständers begäran, härmed
till Rikets Ständer öfverlemnad; i följd hvaraf handlingarne skola bliiva
tillställde, det Rikets Ständers Utskott , som kommer att densamma behandla.
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse A'; o 46.
Kongl. Maj:t förblifver Rikels Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
M. G. Danckwardt.
Utdrag. af Prolocollet öfver Kammar-Ärendena hållet inför
Hans Maj.t Konungen uti Stats-Rådet pä Stockholms Slott
den 8 Mars 18Z4•
Närvarande:
Hans Excellence Justilia? Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad_,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedt >
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm ,
Herr Grefve Adelsvärdj
Friherre Åkerhjelm_,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim ,
Stats-Secreteraren Danckwardt.
Stats-Secreteraren föredrog i underdånighet Bergs-Collegii underdåniga
skrifvelse den 17 sisth Februarii, rörande det, enligt Rikets Ständers
begäran, pä Kongl. Majrts Nådiga befallning uppgjorda Förslag till en Låne-Inrättning
till understöd för Bergsmans-handteringen i Riket.
På sätt Stats-Secreteraren och Stats-Rådet i underdånighet tillstyrkte,
befallde Kongl. Maj:t, alt denna fråga skulle, enligt Rikets Ständers
begäran, till dem, genom en Nådig skrifvelse af denne dag, sådan den
linnes Protocollet bilagd, öfverlemnas.
Ex ProtocoIIo
A. G. Westberg.
STOCKHOLM, 1834; bos J. A. Wallbsk.
Kongl. Majit: Nådiga Skrifvelse N:o 4j.
N:o 47.
1
Ankom i afskr. till Exp. Utsk, den ag Mars kl. 8 e, m,
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott j an går jule
verkställd undersökning om den så kallade Preste-'/ 'areans
upprinnelse och beskaffenhet; Gifven Stockholms Slott t len i5
Mars )S34.
Sedan Kongl. Maj;t både genom Nådig Resolution den 26 November
1786, uppå Presterskapets besvär, och serskildt Utslag, den 3o Mars 1787,
öfver de besvär, som Presterskapet i Jönåkers och Rönö Härader i underdånighet
anfört öfver Kongl. Kammar-Pievisionens den 17 Mars 178(3 meddelade
Utslag, rörande Smör-taxans utgörande efter markegångspris, tillåtit
Presterskapet att, intill dess undersökning för sig gått i Rikets äldre handlingar
om upprinnelsen af Presternes Taxa, få lösa Taxesmöret med 1 R:dr
specie för Lisp., och Kongl. Maj:t, genom Nådig Skrifvelse af den 3o Mars
1787, derom förständigat Dess och Rikets Kammar-Collegium, med befallning,
att om en sådan undersökning besörja, samt derefter med utlåtande
till Kongl. Majit inkomma; i följd hvaraf Collegium den 11 Junii 1787 anbefallt
Archivi-Contoret utreda, huru Preste-Taxan ifrån första begynnelsen
tillkommit, och efter hvad grund den blifvit beräknad, med flera dithörande
omständigheter; men den undersökning, hvilken bemälde Contor anställt,
endast innefattat Upland samt någon del af Rikets öfrige Landskap,
och arbetet afslannat intill dess, på Kongl. Maj:ts den i3 Februarii iSa3
gifna Nådiga befallning, förnyad erinran blifvit år 1826 af Collegium dess
Archivi-Contor meddelad, och undersökningen ännu vid sistlidne Riksdag
befunnits ofullbordad; så hafva Rikets då församlade Ständer uti underdånig
skrifvelse den a3 October 1829 anhållit, alt Kammar-Collegium. måtte
fiirständigas om så verksamma åtgärders vidtagande i afseende på denna för
4a år sedan anbefallda undersökning, att den blefve skyndsamligen utförd
och till slut befordrad, på det resultatet deraf måtte kunna nästsara
manträdande
Rikets Ständer i Nåder meddelas.
Af sådan anledning har Kongl. Majit den 16 April i83o anbefallt
Dih, till R, Sr. Vrot. i834- x Sami. i Afdcl. 1
i %:te Häftet.
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N:o fy.
Kammar-Collegium draga försorg, att berörde undersökning, som till en
början måst, för ärendets vidlyftighets skull, inskränkas till Södermanlands
Län, biel ve inom i83a års slut behörigen fullbordad, samt, jemte Gollegii
underdåniga utlåtande i ämnet, lill Kongl. Maj:t insänd. Sedan Collegium
den 21 Maji i83o i underdånighet anmält de af detsamma vidtagna åtgärder
och nödvändigheten alt inskränka undersökningen lill Oppunda, Jönspers
och Rönö Härader, samt Kongl. Maj:t den 22 Junii i833 erinrat Collegium
om det infordrade utlåtandets skyndsamma afgifvande, har Collegium
den 24 sistlidne Januarii dermed inkommit, samt andragit: att, sorn Kongl.
Maj:t, sedan nyssberörde anmälan gjordes, icke anbefallt undersökningens
utsträckande utöfver ofvannämnde gränser, b vilket ej heller kunnat ské, utan
en med Kongl. Majrts Nådiga föreskiift oförenlig tidsutdrägt, hade undersökningen
fortgått och ådagalagt, —• att smörtaxan tillkommit såsom ersättning
för Presterskapets befrielse från skyldigheten att hålla så kalladt borgeläger,
eller att med husrum och föda förse det krigsfolk, som i orterne förlädes;
— att outredt vore, huruvida Presterskapet under Catholska]jtiden varit
besväradt med nyssberörde utskyld, hvilken likväl då ovedersägligen ålegat
klostren, som äfven kort efter Konung Gustaf I:s anträde till Regeringen
å nyo ålades att emottaga inqvartering; — att huruledes Presterskapet vid sistnämnde
tid jemväl ansetts pligtigt att med Städerna deltaga i borgeläger,
inhemtades af förhandlingarne vid 1527 års Riksdag i Westerås, som bade
till följd ordentliga contracts afslutande emellan Konungen och åtskilige
Capitel, om en viss taxa eller afgift i penningar af deras inkomster,
emot hvars erläggande de befriades från borgeläger; —att de sålunda förenihgsvis
tillkomne afgifter syntes hafva, under längre tid, blifvit genom
Presterskapets eget föranstaltande uppburne och levererade, emedan de i
Collegium förvarade äldre räkenskaper icke omförmäla någon Statens inkomst,
under namn af Preste-Taxa, förr än 1554» då den för första gången
synes hafva ingått i Kronans uppbörd, samt både för Uplands och Södermanlands
Län funnes upptagen i penningar; men att, redan uti iSöpårs
räkenskaper för Rönö och Jönåkers Härader, Presternes taxa vore utförd
både i smör och penningar, hvarmed den, efter då gångbart pris, löstes;,
äfvensom de följande årens handlingar, till och med i6o3, upplysa, att
samma taxa,: för de flesta åren, utgått med smör in natura, samt någon
gång i penningar efter gångbart eller enahanda pris, som Kronans öfrige
smörräntor, hvaremot af nämnde handlingar inhemtas, att, oberäknadt enskilda
benådningar, Presterskapet i Oppunda, Ronö och Jönåkers Härader
blifvit, för åren 1566,. 1586,. 1587, i588 samt i5<j3 till 1597, från dennai
_ 4
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N:o fy, "3
afgift dels till hälften., dels till hela beloppet befriadt, emot det att Presterne
hållit borgeläger; —att de åter från och med 1604 till och med 1619
varit i berörde Härader befriade från samina afgift, i början emedan de
erlagt krigsgärden, och sedermera för det de utgjort Elfsborgs lösen saint
andra gärder och pålagor; —alt för år 1620 taxan hel och hållen utgått af
Juleta och Österåkers Socknar, hvaremot för de öfriga socknarne är antecknadt,
”att Pxesterne hade den inne med sig tills vidare förklaring hos Höga
Öfverheten;” — att 1622 och 1624 arens handlingar för Rönö och Jönåkers
Härader antyda, det Presterskapet den tiden egt betala taxe.smöret med
en Riksdaler lispundet; och då räkenskaperne för desse och Oppunda Härad,
från nämnde tid till och med år i656, icke innehålla några förvandlings-uträkningar,
samt behållna räntorna följaktligen utgjorts utan förhöjning,
endast till kronovärde, som ifrån och med 1625 upptages lill 1 ± daler
eller 6 och en half mark, hvilka, efter Myntplacatet den 7 September 1619,
svarade emot en Riksdaler; så inhemtades deraf, att under denna tidpunkt,
Presternes taxesmör och Kronans behållna afrads-smör blifvit löst till lika
pris; — alt, enligt 1607 samt följande årens Landsböcker, taxe-smöret upptages
och redovisas för alla tre Häraden till och med år 1704, samt för
Jönåkers och Rönö Härader till och med 1706, endast efter kronovärde,
eller 1 5-8:dels daler lispundet, hvaremot jordeboks-smöret funnes somliga
af dessa år vara med gevinst redovisadt, och stundom, då det gångbara priset
med 3-8:delar öfverstigit kronovärdet, af de skattskyldige utgjorts med
2 daler; — att 1728 års Landsbok upptager Preste-taxan af ifrågavarande 3 :ne
Härad summariskt med prestgården och boskaps-penningarne; hvarefter
1730 års Lands- och Jordebok, i likhet med den af 1718, utsätter taxan
af Kyrkoberdarne endast i penningar; —att, enligt berörde års Jordeböcker,
jemförda med specificationen uti 1657 års Landsbok, taxan af de Pastorat,
hvilka varit Kronan behållna, funnes uträknad efter 1 5-8:dels daler per
lispund, eller 6 och en half mark, motsvarande, efter 1687 års myntvalvation,
1 Riksdaler, men af S:t Nicolai och Helgona socknar, som varit
förlänia, efler 2 daler lispundet, eller det gångbara priset; —alt, enligt
nämnde beräkning a 1 5-8:dels daler lispundet, Landsböckerna sedermera
fortfara alt, utan förvandling, endast i penningar redovisa Kronans behållna
Preste-taxa; men för Oppunda Härad syntes, af hvad uti 1716 och 1718
årens Jordböcker anfördt är , att taxan blifvit förhöjd i kronovärde till 2
daler för lispundet smör, till hvilket belopp densamma, utan att sjelfva
persedeln vidare omnämndes, är i 1730 års Jordeboks-extract upptagen samt
i detta och följande årens Landsböcker, utan ytterligare förhöjning, redovisad.
4
Kongl. May.ts Nådiga Skrifvelse N:o 47-1
Under åberopande af Kongl. Resolutionen på Presterskapets besvär,
den 27 Februarii 15g5, — och då Presternes taxa, under Konung Gustaf Irs
sista och Konung Joban IIl:s första regeringstid, på sätt ofvan utredt blifvit,
utgått antingen in natura eller i penningar, efter allmänt gångbart pris,
samt Kongl. Resolutionen på Presterskapets i Strengnäs Stift beäsvär, af den
17 Februarii 1640, i 2 §. jemväl bekräftar skyldigheten för Presterne att
utgöra Taxesmöret in natura, eller ock lösa det efter dess fulla värde; så,
och enär den omständighet, att Taxesmöret inom Oppunda, Rönö och Jönåkers
Härad under en senare tid lått med ett visst belopp i penningar
lösas, så mycket mindre syntes kunna föranleda dertill, att lösen för ifrågavarande
utskyld borde för framtiden, efter enahanda beräkningsgrund, utgöras,
som densamma, utan alt stödja sig på någon giltig föreskrift, stöde i
uppenbar strid emot stadgandet i 1640 års nyssberörde Kongl. Resolution; —
har Kammar-Collegium i underdånighet tillstyrkt, det Kongl. Maj:t måtte
i Nåder förordna, att Taxesmöret i meranämnde 3:ne Härad hädanefter
borde, likasom i Westerbottens Län, antingen utgöras in natura, eller ock
lösas efter markegångspris; med öppen leornad rättighet för den eller de
Kyrkoherdar, hvilkas inkomst, i följd häraf och genom föregången indragning
af behaglig tids förlänings-spanmål, tilläfventyrs kunde understiga det
belopp af 100 tunnor spanmål, hvilket Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref af
den 29 April 1812, ansett erfordras för en Kyrkoherdes anständiga berg-'
ning, att söka den restitution, hvartill anledning kunde förefinnas.
Till följd af Kongl. Majrts under den i5 Februarii innevarande år.
till Dess och Rikets Stats-Gonlor aflålne Nådiga befallning att i målet afgifva
underdånigt utlåtande, jemte uppgift huru mycket Preste-Taxan öfver
hela Riket utgjort i medeltal för de fem sista aren, för hvilka afslutade räkenskaper
inkommit, har Stats-Contoret den 26 i nyssnämnde månad sig
yttrat, att, enär detsamma icke egde tillgång till några handlingar, hvaraf
säkrare och fullständigare upplysningar, än dem, Kammar-Collegium meddelat,
kunde om PresteTaxans upprinnelse ocH* de förändringar den under
tidernas skiften undergått vinnas, så hade Stats-Contoret härutinnan ej något
alt i underdånighet anföra, utan inskränkte sig lill meddelande af en
på Krono-räkenskaperne grundad uppgift å hvilka orter, uti hvilka persedlar
och på hvilket olika sätt ifrågavarande Taxa nu utgöres, samt i sådant
ändamål bifogat en tabell, utvisande, att Preste-Taxan utginge i i«
Län, dels uti persedlar, som löstes antingen till oföränderligt pris eller, efter
ortens markegång, dels i penningar; men att denna uppbördstitel ej funnes
uti de öfriga 5, nemligen Wester-Norrlands, Gottlands, Malmöhus, Chr-i
-
Kongi. May.ts Nådiga Popresit ion Ni0 48
" Kongl, may.ts m. .c
stianstads och Jemtlands Län, samt att Taxan för de fem sista åren, ifrån och
med 1828 till och med i832, för hvilka räkenskaper ingått, i medeltal inbragt
6,067 Pi:dr u3 sk. 5 r:st., upptagne och redovisade under Stats-Wer
kets
inkomstitel: ordinarie ränta.
Till följd af Rikets sist församlade Ständers på förrbemälde sätt g jorda
underdåniga anhållan, har Kongl. Maj:t velat härigenom meddela Rikets
Ständers Stats-Utskott de förhållanden, som genom den verkställda undersökningen
blifvit utrönta i afseende å Preste-Taxans upphof och beskaffenhet,
samt derjemte bifoga dithörande handlingar, på det att målet må fullständigt
komma till Rikets Ständers kännedom.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständers Stals-Utskolt med all Kongl.
Nåd och ynnest städse välbevågen. Gifven som ofvan.
CARL JOHAN.
N:o 48.
Ankom i afskr. till Exp. Utsk. den 4 April kl, 3 e. ro,
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott _, angående
ätskillige omständigheter i afseende på levereringen och förvaltningen
af Kronans spanmäls-räntor; Gifven Stockholms
Slott den i5 Mars i834-
Uti underdånig berättelse om Magasins-ärendenas behandling sedan
sista Riksdag, hvilken berättelse varder till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnad,
har Kongl. Majrts och Rikets Stats-Contor bland annat i underdånighet
anmält de åtgärder, som, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
vid nämnde Riksdag fattade och af Kongl. Majrt i Nåder gillade be
-1-*
ui;f„4r ‘ m nnnbörden och förvaltningen af Kronans span
”
' 'NTS/Roa uDDinärk,’
Kong!. Majus Kådiga Proposition N'.o 48.
samhet å följande omständigheter, som med Statsverkets ständiga spanmå
Isrör else ega sammanhang, nemligen:
•1:0 behofvet af närmare, med räntegiTvärens oell räntetagarens ömsesidiga
rätt och säkerhet förenliga föreskrifter rörande beskaffenheten af
den säd, som, med hänsigt till hvarje orts olika climat, jordmon och brukningssätt,
må för levererings- eller afradsgild anses;
2:0 nyttan och behofvet af sådane åtgärder och föreskrifter, som leda
dertill, att Statsverkets sädes-intrader, då räntegifvarne vilja dem in
natura utgöra, blifva .levererade i liad och torkad spanmål, och derjemte
sprida en allmännare håg, alt, genom spanmålens torkning, åstadkomma en
förbättrad produclion och öka dess värde både i handeln och såsom föremål
iör egen consumtion; samt
3:o svårigheten att, sedan ränlegifVarne numera erhållit rättighet att
efter eget godtfinnande leverera sädesskatten in natura eller med penningar,
kunna lill ett på förhand stadgadt pris realisera den spanmål, som fpr
Statsverkets behof ej erfordras.
Kongl. Maj:t, som i Nåder gillat de af Stats-Contoret härvid i underdånighet
yttrade åsigter, öfverlemnar nu till Rikets Ständers pröfning
och bifall följande förslag, till afhjelpande af de olägenheter, som vid
spanmålsräntornas emottagning in natura kunna för Statsverket uppkomma:
1:0 alt vid de årliga markegångssätlningarne må, till rättelse för räntegifvare
och räntetagare, bestämmas minimi-vigten å hvarje spanmålssort,
samt tillika i Markegångs-Taxan utmärkas sädens öfriga beskaffenhet efter de
allmänna bedömanden, sorn legat till grund vid prisens bestämmande,} äfvensom
att räntegifvare må vara förbunden att från damm, stof och frön
rena sin säd, så vida densamma för afradsgild skall kunna anses;
2:0 att det uti 48 §. af Kongl. Resolutionen på allmogens besvär
den 2g Junii 1^52 stadgade afdrag af 4. lösa kappar per tunna, då liad
eller torkad säd af räntegifvare levereras, må förhöjas till ett belopp, som
motsvarar omkostnader och arbetslön vid spanmålens torkning, samt derutöfver
lemnar någon lämplig vinst åt producenten, och förordnandet härom
intagas i de årliga markegångs-taxorne, samt att, genom en allmän Författning
må stadgas ett visst förhållande emellan riad eller torkad och oriad säd
vid emotlagningar eller ullevereringar för Kronans räkning; och
3:o alt, under tillämpning i öfrigt af de vid sista Riksdag beslutade
och af Kongl. Maj:t i Nåder gillade grunder för dispositionen och förvaltningen
al Kronans spanmålsränlor, ej mindre den räntesäd, sorn för Statsverkets
årliga behol icke erfordras, än äfven häst-vacance-spanmålen, då
Kong!.■ Majus- Nådiga Proposition N'.o T
försäljning deraf finnes af nöden, må, till undvikande af ökade kostnader
genom magasins-utgifter, afskrifnings-procent m. nr., kunna, då omstämlig--  heterne sådant fordra, afyttra* älven till lägre pris än den för Hvarje ort
fastställda markegång, eller från* 12 till högst 24 sk. Banco per lunna derunder,
helst erfarenheten visat, att liden emellan de årliga markegångssättningarne
och terminen för räntespanmålens leverering den 20 Februarii
är alltför kort att, då anbud till markegångspris eller deröfver icke genast
erhållas å den till leverering in natura uppsagde räntesäden, derå kunna
förrätta förnyad auction och utfärda forsedel till levereringsorten, der
spanmålen bör af köparen emottagas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskolt med ali Kongl.
Nåd och ynnest välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN..
C. D. Skogman:
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Arenden _, hullet
inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott
den i5 Mars i834-
Nä rvarande:
Hans Excellence Justitia Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt ^
Stats-Råden:'
Hans Excellence Herr Grefve Mörner
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke 3.
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm
Herr Grefve Adelsvärd ,
Friherre Åkerhjelm,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim,.
Stats-Secreteraren Skogman.
Slats-Secreteraren uppläste till justering ett, i följd af Kongl! Majrts
förut meddelade Nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständers Siats-Utskott, angående åtskillige omständig
-
* Kongl, Majus Nådiga Proposition Nio 43.
heter i afseende på levereringen och förvaltningen af Kronans” spanmålsräator.
Och behagade Kongl. Majit, enligt Stats-Rådets Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, detta förslag, sådant detsamma finnes Protocollet bilagdt,
i Nåder gilla; kommande, i öfverensstämmelse dermed, Kongl. Majits
Rådiga Pi oposition i ämnet att till Rikets Ständers Stats-Utskott expedieras.
Ex Protoeollo
>§. G. Schy berg. ^
STOCKHOLM, 1834; ko* J. A. Wallbom,
' ■' •- '' ~ ’• : ' ' ' "T
Kongl, Majits Nådiga Proposition Nio 49• *
N:o 4g.
Antom i afskr. till Exp. Utsk. den 9 April kl, 3 t. m.
KONGL. MÅJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående ändring af Side,,
g:de och io:de §§:ne samt förklaring af 2 i 1J Capitlet
Ilandets-Balken; Gifven Stockholms Slott d. 1 Mars tSJf.
Kongl. Majit har funnit, det klagan blifvit förd öfver det misstroende
emot iiiteckningssäkerhet, sorn vållas af den förmonsrätt till betalning,
sorn Lagen i 17 Capitlet 8 §. Handels-Balken i vissa fall tillägger der
uppräknade fordringar framför de intecknade. En långifvare, som ej har
annan säkerhet att trygga sig vid, än erbjuden inteckning, och sorn icke
vill äfventyra alt se detta, måhända i och för sig sjelf väl beräknade liypothek
göras kraftlöst genom gäld, som låntagaren kan hafva ådragit sig i
egenskap af förmyndare, uppbördsman eller föreståndare vid en del allmänna
inrättningar, sättes, genom detta lagbud, i behof af underrättelse
och bevis, huruvida en lånesökande innehar eller innehaft någon sådan befattning,
om beloppet af de medel, hvarför han i dylikt fall bör ansvara,
samt om eller när samma ansvarighet, eller den deraf beroende förmonsrält
må hafva upphört, i händelse lånesökanden blifvit skiljd från den befattning,
hvarifrån densamma sig härledt. De för åtskilliga allmänna Cassör
utfärdade reglementen föreskrifva äfven ovilkorligen, att lån derutur ej
må lemnäs emot inteckning uti förmyndares, uppbördsmans och föreståndares
fastighet; men sällan är det för den lånsökande möjligt att härom
anskaffa tillförlitliga och fullständiga underrättelser.
Det vigtigaste motivet för ifrågavarande lagbud igenfinnes i Statens
skyldighet att tillse, de! omyndigas rätt, den de sjelfva icke äro i tillfälle
att bevaka, må blifva af andra med all möjlig omsorg vårdad. Detta lagstiftningens
syftemål är ostridigt lägligt och ädelt; men den utväg, sorn
blifvit vald, för att ernå det, öfverensslämmer föga med begreppet om sä»
kerhet i viss egendom och orsakar derföre i märklig nion lidande för andra,
ulan att ändamålsenligt skydda den omyndige, samt synes således
hvarken rättvis eller lämplig.
Den försvårar låneafhandlingar för fastighetsegare i allmänhet, genom
den mängd omvägar och dermed förknippade utgifter, som erfordras
Bill, till R, St, Vrot. 1834. I Sunil.' 1 d/del. 1
i3:de Häftet.
2
Kongl. Mayjs Nådiga Proposition A':o 4g*
för alt mer eller mindre tillförlitligt ådagalägga, det låntagaren icke, i egenskap
af förmyndare, står i redovisnings-ansvar, hvarom dock endast i få
fall kan erhållas någon sådan visshet, alt inteckningen hlifver hvad den
annars, och så vida fastighetens värde ej blifvit för högt beräknadt, kunde
vara: en säker anvisning på tillgång för återgäldandet af det lån, sorn sökes
och som, i sådan händelse, ofta utan svårighet skulle erhållas.
Den utestänger förmyndare från delaktighet i de gemenligen, såsom
de mest fördelaktiga ansedde lånen, eller dem, sorn lemnäs ur allmänna
Cassör och vanligen en längre tid hos låntagaren få innestå.
Den ruedgifver deremot, enligt en del Domares tydning af omformälda
lagrums nu egande ordalydelse, förmonsrätt endast för hvad, genom
arf, den omyndige tillfallit; för hvad omyndig genom gåfva, testamente eiler
annorledes förvärfvat och för egendom, tillhörig en till myndiga år
kommen, sedermera under förmyndare ställd person, skulle myudlingarne
således kunna anses icke hafva någon företrädesrätt hos förmyndare.
Den kan af förmyndare när som helst till intetgöras, då del mätte
stå honom fritt att afhända sig den fasta egendom, hvari Lagen gifvit förmonsrätt
åt den omyndige, utan att förmonsrätten i sådan händelse åtföljer
egendomen i den nya egarens hand.
Den motverkar i mer än ett fall just det ändamål, den skulle befrämja,
såsom då vederhäftige och redlige män måste undandraga sig förmyndare-befattning,
af orsak, att de äro i behof af lån emot inteckning,
eller då förmyndare emot sådan säkerhet i annans fastighet utlånar omyndigas
medel, men inteckningen, i anseende till någon okänd tyst förmonsrätt,
hos låntagaren icke medför den påräknade säkerheten.
Omsorgen för Kronans, Kyrkors och Allmänna Cassors säkerhet lör
fordringar hos uppbördsman och föreståndare, genom förmonsrätt i deras
fasta egendom, är deremot af underordnad vigt, enär den för deni erforderliga
säkerhet lämpligare bör kunna iakttagas och bevaras, genom borgens
afFordrande, en noga tillsyn samt andra försigtighetsmått, hvarmedelst åtminstone
större förluster kunna afvärjas.
För att afhjelpa de öfverklagade olägenheterna, utan att derjemte åsidosätta
en rättvis och ändamålsenlig vård om omyndiges, Kronans och allmänna
Cassors med Heres rätt och fördel, har Kongl. Maj:t funnit en lagförändring
nödig, hvarigenom intecknad fordran tillägges ovilkorlig företrädesrätt
till betalning, framför de i i^rde Cap. 8:de §. Handels-Balken omnämnde
fordringar, och omyndig lemnäs, näst efter inteckningsegare och
framför alla öfriga i berörde §. omförmälda kraf, förmonsrätt för all hos
Kongl. Mnj\ts tdtdiga Proposition N:o 49.' 5
föräldrar och förmyndare egande fordran; och vill Kongl. Maj:t fördenskull
föreslå Rikets Ständer att, med upphäfvande af 8;de, eyde och io:de §§:ne
i 17 Cap. Handels-Balken; i slället antaga nedanstående med n:te, iarte,
14:de och i5;de §§:ne i 22 Cap. Handels-Balken af Lag-Comiteens förslag
till Civii-Lag hufvudsakligen öfverensstämmande 1 igbnd.
'diar någon fått inteckning i gäldenärs fasta egendom, ege förmonsrätt
i samma egendom och i den afgäld, som under concurstiden deraf faller,
för hufvudstol, så ock för ränt* intill betalningsdagen; dock gälle förmonsrält
lill ränta, som före concursens början upplupen är, ej för längre
tid, än tre år. Är fast egendom intecknad för fleras fordringar och räcker
den ej lill för alia, bafve den, som äldre inteckning eger, företräde. Sedan
tages omyndigs fordran i hufvudstol och ränta lill betalningsdagen, hes
föräldrar och förmyndare ut. Äro förmynderskapen flera, egen de omyndige
sig emellan lika rätt. Derefter skola, utan förmonsrätt sig emellan,
gäldas: Kyrkors, Faltig-Cassoi s och Sockncmagasiners fordringar hos. deras
föi estån dare: Kronans, städers och allmänna af Konungen stadfästade cassors,
penningeverks och inrättningars fordringar hos de Tjenstemän, som äro sälte,
att deras inkomster uppbära, lör hvad af sådan uppbörd hos dem inneslår;
så ock enskildas fordringar hos Embels- eller Tjenstemän för egendom, sora
desse, i och för embete eller tjenst emottagit.”
Genom dessa föreskrifter skulle dessutom vinnas ett nödigt förtydligande
af lagbuden, angående inteckningsegares anspråk på fastighets afkastning,
samt om beskaffenheten af hvad, som under egenskap af uppbörd
må med förmonsrätt utgå; alt Sockne-magasin och alla allmänna af Kgl.
Maj:t stadfästade cassör, penningeverk och inrättningar skulle undfå samma
fördel, som flera lika beskaffade inrättningar redan åtnjuta, och att enskilde
skulle tillkomma förmonsrätt till betalning lika med och icke näst efter
Kronan, Kyrkor och Allmänna Inrättningar för egendom, som Embetsoeh
Tjenstemän, i och för embete eller tjenst, emottagit, utgöra tillägg och
ändringar uti nu gällande 8 §. af 17 Capitlet Handels-Balken, dem rättvisa
oell billighet synas påkalla; och då Ridderskapet och Adeln sjelf torde
anse den, frälseman tillagda företrädesrätt för fordran hos dess uppbördsman
för sig numera vara mindre nödig, än den måhända förut varit, lära
ytterligare skäl icke erfordras för uteslutande af denna, med andras billiga
anspråk på lika fördel i lika beskaffade fall, icke förenliga förmonsrätt,
helst det obestämda i sjelfva stadgandet gör tillämpningen deraf osäker,,
och det för långifvare esomoftast torde vara svårt, om icke omöjligt, att
nied säkerhet få veta till hvilka personer Frälsemän uppbörd anförtrott.
*
Kongl. Moy.ts Nådiga Proposition N;o 4g.
I händelse denna Kongl. Majrts Proposition af Rikets Ständer antages,
kommer den såmedelst beslutade Lagförändringen, att, genom utfärdande
allmän Förordning kungöras, dervid, såsom en följd af samma förändring,
till förtydligande af 2 /. uti 17 Cap. Handels-Balken, jemväl bör
förklaras, att livad detta lagrum innehåller om faddergåfva, som är förvandlad
och ej i behåll, icke må lämpas lill den händelse, då omyndig
för sådan faddergåfva eger fordran hos föräldrar eller förmyndare, i hvilket
fall, elter hvad ofvanför om omyndigs fordran i' allmänhet är sagdt,
skall förfaras; men på det öfverförmyndare och andra vederbörande må
ega erforderligt rådrum, att vidtaga de försigtighetsmått, som, med anledning
af denna lagförändring, kunna anses nödige, bör den dock icke blifra
gällande i de concurs- eller förmonsrätts-tvister, sorn'hos vederbörande Embetsverk
redan äro eller göras anhängige under loppet af första året, efter
det den nya Författningen blifvit kungjord.
Kongl. Maj.t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
R. Martin.
Protocoll öfver Justitia?-Ärenden _, hållet inför Hans Majst Konungen
i Siats-Rådet ä Stockholms Slott den 1 Mars i83j,
Närvarand e:
Hans Excellence Justitia; Stats-Ministern Herr Grefve Rosenbladj
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wellerstedt
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörnery
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke ,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm ,
Herr Grefve Adelsvärd„
Friherre Åkerhjelm j,
Poppius,
Kongl. Majit s Nådiga Proposition N',o 49» 5
Justitiae-Råden:
Stråle j
Isberg ,
Justitia;-Cancelleren Bergenschöld.
Tillförordnade Föredraganden, Hof-Rätts-Rådet Martin, anmälde i underdånighet,
alt, sedan vid föredragning af det utaf Hans Excellence Justilia;
Stats-Ministern afgifne Lagförslag till ändring af 8, 9 och 1 o §§. samt
förklaring af 2 §. 17 Cap. Handels-Balken i och för vinnande af större säkerhet
för inteckningar i fast egendom, Kongl. Majit d. 21 sisth December
i Nåder förordnat, det skulle, med anledning af 87 §. Regerings-formen,
Högsta Domstolens underdåniga utlåtande öfver della förslag inhemtas; så
hade, på sätt Högsta Domstolens Protocoll för den 22 nästl. Januarii utvisar,
ärendet hos Högsta Domstolen blifvit anmäldt, hvarvid Högsta Domstolens
fleste Ledamöter, Justitiae-Råden von Rosen, Isberg, Bredberg, von
Lindecreutz och Engelhart instämt i de åsigter, som ifrågavarande förslag
innefattar, och derföre tillstyrkt, att Proposition i enlighet dermed måtte
till Rikets Ständer öfverlemnas; äfvensom Justitiae-Rådet Stråle instämt med
ofvanbemälde Ledamöter deruti, att omständigheterne oundgängligen påkallade
den förändring i nu gällande Lag, att inteckning uti fast egendom,
borde medföra förmonsrätt framför barnagods och andre hittills prioriterade
medel; men då det vöre fråga om att borttaga en säkerhet, som fader-och
moderlösa barn hittills egt, och det vore Domarens pligt att tillse, om icke
uti annan väg någon anstalt kunde vidtagas, hvarigenom de omyndige
beredes en fördel, motsvarande den, som nu fråntoges dem, har JuslitiaeRådet,
i sådant afseende, i underdånighet föreslagit inrättande af Förmyndare-kammare
å landet och i de städer, der sådane ej redan finnas; hvarjemte
Justitiae-Rådet afgifvit ett vid Högsta Domstolens ofvannämnde Protocoll
b i lagd t förslag till instruetion för desse Förmyndare-kammare; Och
har Justitiae-Rådet, i afseende å det föreslagne antagandet af 11 §. i 22
Cap. Handels-Balken af Lag-Comitéens förslag till Civil Lag, tillstyrkt följande
tillägg till ifrågavarande §;
”För medel, som genom gåfva eller testamente tillfallit omyndig eller
denne sjelf kunnat förvärfva, under det fader och moder båda ännu
lefva, ege ej hos dem förmonsrätt rum, så vida icke anmälan derom hos
Domstolen skett och denne förordnat, alt medlen under Förmyndare-ansvar
emoltagas må.”
6
Kongl.
Jusliliae-Rådet Backman har deremot tillstyrk t, alt uti förevarande
linne föreskriften i 17 Cap. 8 §. Handels-Balken al 1734 års Lag må förblifva
oförändrad, åtminstone intilldess omyndigs egendom och Förmyndares
befattning dermed framdeles möjligen kunde blifva ställde under
vård och tillsyn af Förmyndare-kammare eller andra lika beskaffade
Inrättningar.
Juslitias-Cancelleren yttrade nu i underdånighet: ”Frågan om de tysta
förmons-rätternas lillbakasättande för den synliga, genom inteckning i
gäldenärsegendom, har till någon del varit behandlad vid de tvänne sistforflutne
Riksmöten. Rikets Ständer inkommo med skrifvelse!’ i ämnet den
3 December iSa3 oell den 11 Januarii i83o oell begärde, att den, i 17
Cap. S §. Handels-Balken, Kyrkor, Fattighus, Kronan eller Frälsemän för
fordringar lios deras upbördsmän tillugde vilkorliga förmonsrält framför
inteckningar måtte hädanefter upphöra; men i stället att minska den rätt,
Lagen tillägger barnaurf i Förmyndares egendom, begärde Ständerne, att i
tydliga ordalag måtte bestämmas, hvad Ständerne likväl funnit förut vara
tillämpad! i enlighet med åberopade Lagparagrapher, att den förmonsrält,
som tillägges barnaarf, måtte utsträckas till all en myndlings egendom, sorn
■tider en Förmyndares vård och förvaltning ställd är.
De skäl, hvilka föranledde Eder Kongl. Majit att åt detta Lag-förslag
vägra Dess Nådiga sanction, blefvo Rikets Ständer då meddelade i
Eder Kongl. Majrts svar på Riks-salen, och bestodo förnämligast deruti, att
förslaget i sin helhet saknade nödig fullständighet och tydlighet.
I det nu framställda, i hvad det angår samma ämne, skulle jag våga
anse de hinder undanröjda, hvilka föranläto Eder Kongl. Maj:t att afslå
Ständernas framställning, så att i den delen hos mig icke uppstår minsta
tvekan att tillstyrka bifall å förslaget; men i hvad samma förslag utsträcker
frågan till barnaarfs förmonsrätt hos Förmyndare, och hvilken
Ständerna hitintills sjelfve lemnat ovidrörd, anser jag ämnet af den mest
grannlaga beskaffenhet.
Jag inser och erkänner de olägenheter, hvilka uppstå för den Förmyndare,
som, utan annan stadgad credit, än den, inteckningssäkerheten
bjuder, behöfver upplåna penningar för att reda sig, och jag medgifver
också, att, då en Förmyndare icke är betagen rättigheten att afhända sig
sin fasta egendom, det skydd, Lagen velat lemna åt omyndigs gods, möjligen
kan gäckas.
Dessa förmenta olägenheter hafva likväl existerat i hundrade år, utan
att de ansetts så väsendtliga, att man å Ständernas sida föreslagit undan
-
Kongl. May.ts Nådiga Proposition N:o
7
rödjande deraf. Det kan icke nekas, att skuldsättningen är större än förr,
samt att äldre Cassör genom deras tillväxt, äfvensom i nya tider tillkomne
lemnat ökade lånetillgångar; men dels rörde dessa förhållanden mindre
den stora massan af Nationen , ty den idoge och trefne Bonden saknar icke
nödige lånetillgångar i den ort, der han är känd, och dels inverka de icke
på redan intecknade egendomar, hvilka dermed äro besvärade, då de ärfvas
eller köpas; och är det förmynderskap, som innehafves, betydligt, så
disponerar ju Förmyndaren de contante tillgångarne, hvilket både hjelper
och underlättar hans egen credit, och då talar ju också billighet för att
säkerhet skall finnas för de medel, han, efter det förtroende Lagen lagt i
hans hand, har att vårda. Vid öfvervägande af alla dessa betänkligheter
vågar jag för min del icke tillstyrka, att, utan i sammanhang med förslag
till inrättande af Förmyndare-kammare, till emottagande af barnaarf, från
Kongl. Maj:t utgår ett Lagförslag, som, ehuru rigtigt det än må vara, sedt
utur Stats-oeconomisk synpunkt, likväl har för ändamål att minska dera*
rätt, som icke kunna eller få sig och sitt gods sjelfve vårda.
Hvad slutligen beträffar tiden, för att det Lagstadgande, som, i anledning
af den Proposition, Eder Kongl. Majit later till Rikets nu församlade
Ständer afgå, kan komma att antagas, skall träda i verksamhet, så är
min tanke, alt det, efter kungörandet, bör tjena till rättelse vid bedömande
af alla de frågor, hvilka härleda sig från uppkomne förhållanden, efter
det Författningen utkom, men att det alldrig bör tillämpas på dem, hvilka
förut existerat, helst hvars och ens ansvarsförbindelse synes mig böra mätas
efler det skick, hvari den ingicks, och ett annat Lagtolkningssätt skulle
orättvist inverka på ingångne borgens-förbindelser för upbördsmän och
aila controlerande och i sådan egenskap för uppbördsman ansvarige myndigheter.
”
Justitias-Råden Stråle och Isberg åberopade i underdånighet hvad.
bemälde Justitiae-Råder uti förevarande ämne i Högsta Domstolen yttrat;
hvarvid Justitiae-Rådet Stråle i underdånighet hemställde, om icke Kongl.
Majit skulle täckas uti den Nådiga Propositionen lill Rikets Ständer, vid
hvilken Högsta Domstolens protocoll och det af Justitiae-Rådet upprättade
förslag lärer komma att biläggas, till Rikets Ständer yttra, att, i händelse
Rikets Ständer skulle finna samma förslag antagligt och verkställbart, Kongl.
Majit ville derefter taga ärendet i närmare öfvervägande.
Uppå Stals-Rådets öfrige Ledamöters underdåniga tillstyrkande, täcktes
Kongl. Majit i Nåder gilla ofvanom förmälde, af Hans Excellence Justilise
Stats-Minislein afgifne Lagförslag; Och befallde Kongl. Majit, att Pro
-
s Kongl. Majit Nådiga Proposition K:a 49.
position i ämnet skulle till Rikets Ständer afgä, sådan denna Proposition
finnes detta protocoll bilagd.
I öfrigt förordnade Kongl. Maj:t, att Högsta Domstolen skulle afgifva
yttrande öfver Justitiee-Rådet Stråles förslag till inrättande af Förmyndare-kammare;
om hvilket Kongl. M'aj:ts beslut Rikets Ständer skulle, jemte
den beslutade Nådiga Propositionen, erhålla kännedom.
Ex Protocollo
C. Limnell.
Protocoll öfver Justitice-Ärenden, hållet i Kongl. Maj.ts Högsta
Domstolj Onsdagen d. as Januarii i834-
Närvarande:
Justitiae-Råden von Roserij
Stråle,
Isbergj
Er edber g,
von Lindecreutz j
Engelhart j
Backman.
Sedan emellan Högsta Domstolens Ledamöter circulerat det bos
Kongl- Maj:t i underdånighet gjorda och till Högsta Domstolens underdåniga
utlåtande öfverlemnade, i Högsta Domstolen den i/j innevarande månad
föredragne förslag till Nådig Proposition till Rikets nu församlade Ständer,
angående ändring af 2, 8, 9 och 10 §§. i 17 Cap. Handels-Lalken,
företogs nu denna fråga till afgörande, och utlät sig Justitiae-Rådet Backman.
”Vid den granskning af förslaget till allmän Civil-Lag, deri jag ar 1827
såsom Ledamot i Götha Hof-Rält deltog, yttrade jag, på då anförde skäl,
den åsigt, att nu gällande Lag, i hvad den stadgar förmonsrätt till betalning
för barnaarf hos Föräldrar eller Förmyndare, icke borde undergå den
föreslagne förändringen; och då jag ännu har den öfvertygelse, att omyndigas
ställning än vidare påkallar enahanda fortfarande skydd och förmon,
Lagen hittills i berörde hänseende åt dem förvarat, — anser jag för min de!
mig böla i underdånighet tillstyrka, det må uti förevarande ämne Lagens
före
-
Koogh Mola t Nådiga Proposition A':» 49-
9
f&reskvift i 17 Cap. 8 §. Handels-Balken af 1784 Ars Lag förblifva oförändrad,
åtminstone intill dess omyndigs egendom och Förmyndares befattning
dermed framdeles möjligen kunna blifva ställda under vård och tillsyn
af Förmyndare-kamrar eller andra lika beskaffade inrättningar.
Justitiae-Råden Engelhart, von Lindecreutz, Bredberg och Isberg
instämde i de åsigler, som ifrågavarande förslag innefattar, och tillstyrkte
derföre, att Proposition i enlighet dermed måtte till Rikets Ständer öfverlemnäs.
Justitiae-Rådet Stråle uppläste följande skrifleligen författade mening:
Då jag med Högsta Domstolens öfriga Ledamöter instämmer deruti, att omständigheterna
oundgängeligen påkalla den förändring i nu gällande Lag,
att inteckning uti fast egendom bör medföra förmonsrätt framför barnagods
och andra hittills prioriterade medel, emedan ihy förutan det för landets
uppkomst nödiga förtroendet till inteckningssäkerhet ej kan i allmänhet tillvägabringas,
tror jag likväl, alt då det är fråga om alt borttaga en säkerhet,
som fader- och moderlösa barn hittills egt, det är Domarens pligt att
tillse, om icke uti annan väg någon anstalt kan vidtagas, hvarigenom da
•myndige beredes en fördel, motsvarande den, som nu från t ages dem.
Lagen tillägger väl närmaste fi änder lätt alt vaka öfver Förmyndares förvaltning,
men erfarenheten har visat, att denna rättighet sällan begagna»
eller medförer åsyftad verkan. Ofta finnes ej någon anhörig, som vill och
kan bekymra sig om den omyndige, eller äro de närmaste slägtingarna
aflägse boende; och dessutom blifver det alltid en obehaglig befattning att
opåkallad infinna sig och fordra redo af andre personer. Äfven Domstolens
åliggande, att såsom Öfverförmyndare vaka för de omyndiges bästa,
hvilket sällan föranleder till någon åtgärd, som icke är af Förmyndaren
eller annan person påkallad, kan icke uppfylla ändamålet, att på ett verksamt
sätt bevara de omyndige från förluster. Alt någon anstalt i detta
afseende erfordras, synes mig således vara påtagligt; och jag har för min
del trott, att det icke vore omöjligt, att bringa en sådan till verkställighet
medelst Häradsvis eller Socknevis samt i släderne inrättade Förmyndarekammare,
bestående af några få personer, hvilka, utan annan vedergällning
&n deras egen tillfredsställelse och andras aktning, ålogo sig denna omsorg.
Jag har svårt alt fö eställa mig Sveriges inbyggare så kallsinnige för
•myndige barns välfärd, att icke inom en större omkrets skulle finnas några
personer med nog religionskänsla och medborgerlighet för att anse det
Bihang till R. St, Fröt. 1834. 1 Sami. 1 A fdel. %
i3:de Häftet,
I
Kongl. Majus A'tidigs "Proposition Ai-.o 4g.
Tara en helig pligt* att, utan beräkning af egen fördel och möda, åtaga
sig en sådan befattning, hvilken egentligen icke erfordrar annan åtgärd,
ån att några gånger oin året sammanträda (troligen vid Kyrkan i Socknestugan
före eller efter Gudsljonsten) och, i enlighet med bestämda föreskrifter,
till förvar emottaga handlingar och vidtaga några enkla åtgärder
till betryggande af de omyndigas säkerhet. Jag hoppas tvärtom, att ett förslag
härutinnan skall i allmänhet nicitas med beredvillighet och att den enda
betänklighet, sorn dervid uppslår, är den ansvarsförbindelse för deras
befattning, hvartill Ledamöterne i Förmyndare-kammare böra vara förpligtade;
men då de göras uppmärksamma deruppå, att delta ansvar icke eger
ruin i annat fall, än om de oredligen förhålla sig eller med uppsåt underlåta
bevaka omyndigs rätt, eller försumma alt förnya meddelad inteckning,
hvarom åter påminnelse vid årliga inventeringar alltid eger rum, torde
de låta öfvertyga sig, alt denna ansvarsförbindelse ej bör medföra någon
farhåga.' Utgången må emedlertid blifva hvilken sorn helst, så jrr det dock
klart, att, om än förslaget misslyckas, de omyndige ej derigenom komma i
sämre belägenhet, än om detsamma aldrig egt rum, och elt försök tycke*
således åtminstone böra göras. Det är derföre jag vågat, i enlighet med
mina åsigler, upprätta bifogade förslag till Iustruction för Förmyndare-,
kammare på landet oeh i dé städer, der sådane ej äro inrättade. Detta
förslag grundar sig derpå, att Förmyndare-kammaren ej skulle hafva några
penningar att förvalta: att den deremot tager i förvar den omyndige tillhörige
skuldsedlar, hvarå Förmyndaren uppbär räntan, samt att, der Förmyndaren
sjelf låntager medlen, Förmyndare-kammaren besörjer, att inteckning
derföre uti Förmyndarens fasta egendom blifver tagen. I öfrigt skulle
alla i afseende på Förmyndare-förvaltningen uppkommande'tvifvelaktig»
frågor fortfara att såsom hittills hänskjuias till Domstols pröfning. De åtgärder,
sorn således komma att åligga Förmyndare-kamrarne synas mig så
enkla, att, der äfven ej tillgång funnes på någon ståndsperson att i Förmyndare-kammaren
deltaga, en skrifkunnig och upplyst Bonde alltförväl
skulle kunna desamma besörja. Domhafvande!! vöre dessutom, när han
ville, sjelfskrifven Ordförande, och jag föreställer mig, alt åtminstone vid
den första organisationen Dornhäfvanden borde vara tillstädes och tillse,
alt allt blefve ställdt på ordentlig fot. Pastor i Församlingen skulle
ock, när lian åstundade, vara sjelfskrifven Ledamot och alltid för-'
vara en nyckel till förvaringskisian. Controler synas • icke bör;- saknas
derå, att Förmyndare-kammaren uppfyller sin pligt. Hvad angår Förmyndare
för omyndige personer bland llidderskapet och Adeln, s&
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 4g- > *
skulle tvifvelsutan i Stockholms stad en serskild Förmyndare-kammare
för dem lätt vara inrättad; men i landsorterna torde, i anseende till
. aflägsenheten, sådant icke utan stora olägenheter låta sig verkställa;
utan lära sådane Förmyndare utom Stockholm böra lyda under ortens
Förmyndare-kammare, dock att uppkommande frågor hänskjutas lill vederbörande
Hof-Bätts afgörande.
Skulle Kongl. Maj:t finna detta förslag förtjena uppmärksamhet,
fcorde detsamma böra framläggas lill Rikets Ständers antagande; dock utan
att inflyta i de föreslagne Lagstadganden eller utgöra vilkor för desamma.
I händelse derefter någon författning i detta afseende kom me att utfärdas,
torde, i afseende på verkställigheten, lämpliga föreskrifter och formulairer
till anteckningsböcker in. m. böra till de mindre kunniges underrättelse
meddelas.
I afseende på den föreslagna 11 §. får jag, i enlighet med hvad jag
redan yttrat lill Högsta Domstolens Protocoll den 23 Februarii r83o, anmärka,
att det icke synes mig vara med rättvisa förenligt, att förmonsrätt,
såsom för barnagods, skulle tillkomma den fordran, sorn barn kan ega hos
sina föräldrar under det både fader och moder lefva. Något arf kan då
ännu icke hafva de omyndige tillfallit, och Lagens nuvarande stadgande om
barnarf har således, enligt min öfvertygelse, så mycket mindre kunnat lämpas
till hvad de omyndige under föräldrarnes lifstid genom gåfva eller testamente
erhållit, som 17 Gap. 2 §. Handels-Balken bestämdt stadgar, att
för faddergåfva, som förvandlad är, någon förmonsrätt ej eger rum, och
19 Cap. r §. Ärfda-Balken innehåller, att, om den omyndige kan något förvärfva,
må han sjelf deröfver råda sedan han i5 år gammal är. För ruin
del anser jag således det föreslagne Lagstadgandet innebära en förändring
uti nu gällande Lag.
Dervid torde det böra tagas i betraktande, att den, som i testamente
eller gåfva lemnar egendom till omyndig person, hvilkens fader eller
moder ännu lefva, lätteligen kan tillse, att den omyndiges säkerhet varder
genom Förmyndare-förordnande eller annorledes iakttagen, då deremot
en långifvare omöjligen kan förskaffa sig någon visshet derom, att ju låntagaren,
som har barn, icke för dem emottagit penningar, hvilka, utgående
med förmonsrätt, borttaga hela lösöretillgången och lemna andra borgenärer
utan all betalning. Ett sådant Lagstadgande skall ovilkorligen minska
den enskilda crediten och tilläfventyrs lemna tillfälle till bedrägeri och
underslef.
Kongl. Monts NJdig* Skrifvdst N:o 5o.
För nain del vågar jag således föreslå följande tillägg till ifråga?#-  rande §•
*’För medel, som genom gåfva eller testamente tillfallit omyndig, eller
denne sjelf kunnat förvärfva, under det fader eller moder båda ännu
lefva, ege ej bos dem förnionsrält rum, såvida icke anmälan derom hos
Domstolen skett och denna förordnat, att medlen under Förmyndare-ansvar
emottagas må.”
Justilice-Rådet von Rose‘n instämde uti hvad Högsta Domstolens flest#
Ledamöter yttrat.
Ex Piotocollo
C. P. A. Hallbäck.
Nio 5o.
Ankom i nfskr. till Exp. Utsk. den 9 April kl, 3 e. b.
KONGL. MAKTS
Nådiga Skrifvelse lill Rikets Ständer t angående tillökning af lånbidraget
till Manufactur-Discontfonden. Gifven Stockholms»
Slott den z5 Mars i834-
Kongl. Majit, som af Dess och Rikets Commerce-Collegii i underdånighet
afgifne berättelse om förvaltningen af Manufaclur-Discontfonden under
året i832, ibland annat inhemlat, att den efter lillverknings-värdet beräknade
lånerättigheten för sådane Fabriks-idkare, hvilkas låneräll ickje är
genom serskilda stadganden bestämd, under de senare åren betydligen nedgått
och komma att ytterligare förminskas, i den nion tillverkningen af
mantifacturer tilltager, har i della förhållande funnit en giltig anledning
att, i sammanhang med frågan om grunderne för Bankens framtida lånerörelse
, i öfvervägande skulle tagas, huruvida någon tillökning i den till
låneunderstöd för fabriksidkare nu anslagna summa må kunna beredas.
Sedan Kongl. Maj:t för sådant ändamål från Commerce-Collegium
infordrat fullständiga upplysningar, har bemälde Collegium, under den 28
fcisllidne Februarii, med underdånigt belänkande i detta ämne inkommit.
Efter gjord framställning af de utaf Rikets Ständer ifrån 1756 till närvarande
tid vidtagne beslut, sorn grundlagt och Yidmaglhållit Manufaclur
-
Kongt. Mojits Nddign Sbrifvtlst Nio 5o. l)
Discontfonden, samt af de vilkor, hvarunder Bankens Jånebidrag blifvit;
samma fond meddelade och till fabriksidkare i Discont väg utgått, har Commerce-Collegium
serskildt fästat Kongl. Majlis uppmärksamhet derå, att
Rikets år 1818 församlade Ständer, i då aflåten skrifvelse, tili svar å KgL
Majlis Nådiga Proposition, angående fabriksidkares behof af ytterligare understöd
och om fastställandet af en viss procent af tillverkningarnes värd#
såsom låneräll, underdånigst yttrat, att en bestämd summa af Manufacturdiscontfonden,
stor 200,000 R;dr, borde afsättas lill såkallade stående eller
förlagslån, för anläggningen af nya förut här i Riket okända uppfinningar
och inrättningar i fabriks- och slöjdeväg, på serskilda bestämda vilkor; att,
enär en alltid lika och oföränderlig låneandel af fabrikstillverkningen i allmänhet
vöre beroende af ett obegränsadt creditiv, hvilket, med bibehållande
af de säkra beräkningarne för Bankens credit, icke kunde lemnäs, oeh
dessutom i sina följder skulle strida emot de af Rikets Ständer erkända satser,
syftande till Fabrikernas framtida sjelfbestånd, Rikets Ständer, såsom
grund för bestämmandet af det belopp, fabrikerne till ytterligare understöd
påkallade, antagit hvad de i sin då varande ställning behöfde; och i betraktande
af huru stor låneandel Fabrikerne egt under åren näst före år
1816, hvilken låneandel då omvexlat emellan 26 och 20 procent för cattunstryckerien
och emellan 34 och 24 procent för öfrige fabriker, ansett
3l procent af sistnämnde fabrikers tillverkningsvärde och 12 procent för
Caltuns-tryckerien, allt beräknadt efter 1817 års tillverkningsvärde, utgöra
den ungefärliga låneandel, som erfordrades för att underhjelpa fabrikerne
och återföra dem lill deras förra ställning, samt att, hvad slutligen angick
den af Kongl. Majit till Rikets Ständers yttrande öfverlemnade fråga,
om icke lånerättigheten kunde till andra gagneliga handteringar och deribland
äfven glastillverkningen utsträckas, Rikets Ständer trott lämpligast
vara, att afsätta en bestämd summa af 100,000 Ridr till fördelning emellan
glasbruksidkarne intill nästpåföljande Riksdag, då Rikets Ständer k 1*1-  de blifva i tillfälle att erfara nämnde tillverknings rätta belopp, och i anledning
deraf bedöma, huruvida den borde i den allmänna fördelningen af
Mauufactur-Disconl-fonden ingå. Och hade Rikets Ständer, för fyllande af
alla bär ofvan uppgifne behof, anslagit en summa af tillsammans 508,713
Ridr 36 sk. 7 r. att af Banken i låneväg till Manufactur-Disconten utgå,
hvarigenom, med de förut i sådant ändamål af Banken utgående 49*»2bS
Bldr It sk. 5 r., Bankens hela bidrag lill Fabrikernes understöd komma
att utgöra en jemn summa af en million Riksdaler.
De af Rikets Ständer sålunda i underdånighet föreslagna förändr»-
*4
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N'.o 3o.
gar i Manufactur-Discontfondens förvaltning, liar Kongl. Majit derefter till
deras liufvudsukligaste delar, under den 9 December 1818, gillat och godkänt,
hvarförutan Kongl. Majit, i anledning al Rikets Ständers tillika gjorda
underdåniga framsl»Ilning om angelägenheten, att jern- och melalllorädlingen,
serdeles i Eskilstuna, hlefve framför andra inrättningar understödd
och uppmuntrad, uti Nådig skrifvelse af den 3 November i8rp förordnat,
»tt förläggare i Eskilstuna skulle, enär förlagssumman det föregående året
»tgjort 4°oo R.dr och derutöfver, ega rätt att upptaga lån i MannfacturDisconlfonden
lill r>-5:delar eller \o procent af l’öilagssumman, samt att
Fristads-Manufaclurister egde att åtnjuta lån i samma fond till i-3idjedel
eller 33 i-3:djedels procent af det värde, hvartill föregående årets tillverkning
uppgått, under iakttagande i öfrigt af de reglementarisk» föreskrifter,
högstberörde Kongl. Bref vidare innehåller.
Från Rikets Ständers sida hafva sedan år 18r8 några andra förändringar,
i afseende på Manufactur-Discontfondens förvaltning, icke blifvit
föreslagne, än alt Rikets Ständer vid 1829 års Riksdag- i underdånighet
hemställde, alt den lid af 6 år, sorn för innehafvare af förlagslån blifvit
uti Kongl. Brefvet af den 9 December 1818 fastställd, måtte utsträckas till
8 år, saint att fabriksidkare, hvilka, enligt Discout-Rcglementet, ålåge, att
såsom säkerhet för lån ur fonden hypolhicera endast forskrifningar för upphandlade
manufacturvaror, måtte tillåtas att, äfven emot godkänd borgen
eller andra skuldsedels-hypothck, sådane lån erhålla. Och har Kongl. Majit,
uti Kungörelse af den 7 November 1829, bifallit hvad Rikets Ständer i
sistnämnde afseende hemställt, samt uti Nådig skrifvelse af samma dag förklarat,
alt Kongl. Majit ville vid de tillfällen, då serskilde omständigheter
dertill föranledde, i Nåder medgifva förlängdt anstånd med afbetalningen
af förlagslån ur Manufactur-Discontfonden, på sätt Rikets Ständer hemställt.
Af de handlingar, hvilka ii ro vid Commercc-Collegii Betänkande bifogade,
inhemtas, att den allmänna låneprocenten, sorn i följd af Rikets
Ständers hemställan och Kongl. Majits ofvanåberopade Nådiga Skrifvelse af
den 9 December 1818, blifvit år 1819 upptagen och beräknad lill 3i procent
af tillverkningsvärdet, under de tio näst derefter följande åren småningom
och i ett mindre kännbart förhållande aftagit, så att densamma
år 1829 utgjorde 28 procent; att deremot under de fern år, sorn derefter
förflutit, låneprocenten så betydligen minskats, alt den för innevarande år
nedgått till allenast 20 och en half procent, samt att detta för fabrikornc
menliga förhållande egentligen härledt sig ifrån en, dessa senare åren, mer
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse Nio 5o.
fin vanligt ökad tillverkning af lunberältigade fabricat, men icke från ett
förhöjdt pris å samma varor.
I sådant afseende må bär endast åberopas: att klädestillverkningen,
som år 1818 utgjorde 392,008 alnar, år i832 uppgick lill 648,i85 alnar;
att bomulls- och linnefabricationen under samma lid stigit från 282,811 alnar
och 2870 diverse stycken till 609,406 alnar och 48,944 stycken, samt
att papperstillverkningen likaledes från 64,863 uppgått tili 196,601 ris.
Efter hvad sålunda upplyst blifvit, visar sig, alt fabriksnäringen, i
afseende på dess lånerätt i Manufactur-Discontfonden, nu kommit i nära
samma belägenhet, som 1818, då lånerätligheten inom några år nedgick
från 3o a 3a procent lill 20 procent af tillverkningsvärdet; ett förhållande,
som föranledde Rikets Ständers här ofvan omförmälda beslut, att meddela
ett så beskafladt ytterligare understöd, som kunde återbringa fabrik erne i
deras förra ställning. Om den åsigt Rikets Ständer vid samma tillfälle yttrade,
att nemligen låneunderstöd af Statens medel icke borde såsom ständigt
qvarslående betraktas, utan endast vore ett underlättande medel, hvarigenom
fabrikerne bereddes tillfälle, alt småningom och framdeles komma
i oberoende ställning, utan behof af allmänt understöd, äfven vore såsom
allmän grundsats antaglig och rigtig; så förutsätter tillämpningen häraf likväl
sådane förhållanden, som i afseende på inhemska nuringarne ännu icke
inträffat. I Sverige, der penningeräntan är hög och der capitalisten således
kan utan all möda upphem ta en större inkomst af sina i annan väg
utlånade penningar, än om man insätten eller använder dem i en näring,
hvilken åtminstone i början lemnar en mindre afkomst och alltid fordrar
hans noggranna uppmärksamhet på densammas fortgång, är fabrikanten i
saknad af nästan all tillgång på penningeförlag ifrån enskild hand. Den
möda och ansträngning, sorn i vår tid, då industrien i andra länder hunnit
den största utveckling, fordras, för att med fördel drifva fabråks-inrättningar,
föranleder äfven dertill, alt personer med betydligare förmögenhet
och egna större capital, sällan ingå i sådane företag. Behofvet för fabrikanter,
att vid sådane omständigheter erhålla allmänt förlagsbiträde, är så
mycket mera oundgängligt, sorn deras tillverkning, om den icke skall nfsätlas
med förlust, mäste .föryttras på flere månaders credit, och då fäbrikanlerne
från äldre tider haft att trygga sig vid det låncbiträde de frå*
Manufactur-Discontfonden egde att undfå, i förhållande till deras tillverkningar,
samt de, i följd deraf, egt anledning till förhoppning, att i den
mon de genom möda och flit uppdrifvit tillverkningen, ett högre förlagsbiträde
skulle komma dem tili godo, men de i stället fält erfara, att de»
Kongl. Majus Nådiga Skrifve 11 /V;o 5o
lånesumma, som dä stöde dem tillhanda, utgjorde ett vida mindie belopp,
Hn det de erhållit åren förut, dä de användt mindre bemödanden samt
produclionen och dess värde vida understigit de påföljande arens: så mäst#
sådant ovilkorligen leda derhän, att hägen för nyttig verksamhet hos dtu
idoge fabrikanten försvagas. Erfarenheten har också ådagalagt, att flere fabrikanter,
hvilka det ena året uttagit hela deras låneandel, men under detta
•amma år så ökat deras tillverkningar, alt de varit fullt förvissade att påfoljde
år erhålla en högre disconlrätt, än året förut, i det stället vid fördelningen
at fonden kommit i det förhållande, att de nödgals inbetala icks
obetydliga delar af föregående årets lån, innan någon ytterligare lånerätt
för dem kunde komma i fråga. Och olägenheten häraf för fabrikanten är
så mycket större, som han ej förut är i tillfälle att känna, hvilka Hers
lånsökande än föregående året sig anmält, eller till hvad högre på dep allmänna
fördelningen inverkande belopp.
Den grundsats, alt i samma mon fahriks-tillverkningarne ökas, det
allmänna lånebidraget borde minskas, kan således icke utan skada i afseende
på inhemska fabriksrörelsen i hela sin vidd tillämpas.
Låneprocentens nedsättning har emedlertid icke endast härledt sig
från en ökad tillverkning af de slags fabricat, för hvilka lånrätt egde begagnas
före år 1818, och för hvilka ensamt Rikets Ständer vid samma års
Riksdag beräknade det ytterligare belopp, som erfordradés för att bereda
den tillgång på lån efter 3i procent af tillverkningarnes värde; —dertill har
äfven bidragit, att, med anledning af Discont-Reglemenlets stadgande och
Rikets Ständers egen önskan, åtskillige andra allmänt gagneliga handteringar
sedermera blifvit i Nåder tillagde disconlrätt. Deribland må nämnas :
portertill verkningen, enligt Kongl. Brefvet den 22 Mars 1821; slilgjuteriet
i Stockholm, genom Kongl. Brefvet af den 27 Februarii 1822; aluntillverkningen,
jemlikt Kongl. Brefvet den 18 April 1824; mechaniska spinnerien,
hvilka förut hade en viss summa afsatt, men erhöllo allmän disconträtt i
följd af Kongl. Brefvet den 20 April 1827; oljeslagerien, efter Kongl.
Brefvet den 5 Mars 1828; Gustafsbergs poreellaines-fabrik, enligt Kongl,
Brefvet den 23 Januarii 1828; samt manufacturverken till AstadkominancU
af machinerier, gjutgods och redskap för näringarne, jemlikt Kongl. Brefven
af den 23 April i83i samt den 14 Januarii och 22 December i83a.
Och har sammantagna tillverkningsvärdet vid de sålunda lånberältigade
verk, hvilka innevarande år anmält sig till erhållande af lån, 1833 uppgått
till en summa af icke mindre än 770,000 R:dr, oberäknad! Loients
Porter
-
Kongl. May.ts Nådiga Skrifvilse N'.o Jo. 17
Porterfabrik vid Götheborg, hvarifrån sistlidet år någon tillverkning icke
blifvit uppgifven, men, i händelse densamma fortsättes, sannolikt skall främ
deles, likasom de föregående Aren, öka sistnämnde summa med omkring
100,000 R:dr. Härtill komma ytterligare de utsträckta låneförmoner, som,
i anledning af Rikets Ständers vid t 8 r 8 års Riksdag framställde uttryckliga
önskan, blifvit , genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 3 November 1819,
tillagde Eskilstuna Fristad, och hvilka Rikets Ständer ansett kunna utgå af
Manufactur-Disconlfondens årlig» vinst. Enär likväl denna årliga räntevinst
vanligen utgör 3o,ooo R:dr, deraf Kongl. Majit, enligt Rikets Ständers vid
1823 års Riksdag gjorde underdåniga hemställan, anslagit 14,000 R:dr, eller
nära hälften för underhållande af det i hufvudstaden inrättade Technologiska
Institutet; men Eskilstuna Fristads förläggares och manufacturisters
förlagssumma och tillverkningsvärde för sist lide t år uppgått tillsammans till
260,608 B;dr, med en lånerätt innevarande år af 94,jg$ R:dr; sa synes i
hvad högst ringa mon fondens årliga behållna vinst kunnat till detta ändamål
bidraga; hvarföre ock liela beloppet blifvit å fondens allmänna för
delningssumma
uppförd t.
Fabriksnäringens behof af ytterligare förlagsbiträde är, under sådane
omständigheter, obestridligt, och ett sådant understöd synes för det närvarande
så mycket hellre böra, i hvad möjligt är, medgifvas, som fabrikanterne
under de senare åren med berömligt nit för saken och med Betydliga
kostnader sökt och lyckats att tillegna sig och använda de nyare uppfinningar
och mechaniska inrättningar, som i andra länder blifvit begagnade
för fabricationens fullkomnande, hvarom äfven de sedermera åstadkomne
inhemska fabricaten lemna ojäfaktigt vittnesbörd. Och att denna hos
fabricanterna väckta drift och omtanka å det allmännas sida underhålles och
uppmuntras, är af så mycken större vigt, som under närvarande tidpunkt,
då en allmän täflan i industriväg uppstått, ett oupphörligt fortskridande och
begagnande af alla de nyare medel, som vetenskap och konst erbjuda, utgöra
de enda vilkor, hvarunder fahrikshandteringar kunna ega bestånd och
lemna en för det allmänna och enskilde påräknad nytta och fördel.
I fråga om'huru stort ytteiligare bidrag skulle erfordras, för att
sätta fabrikanterne i tillfälle alt fortgå 'på den bana de börjat och förekomma
eli eljest möjlig återgång af hvad de redan så verksamt åstadkommit,
anser Kongl. Majit det procentbelopp Rikets Ständer, på sätt förrberördt
är, vid 1818 års Riksdag bestämde, för att sätta fabrikerna i deras
Di/i, till R, St, Vrot, l834. 1 Sam!. 1 A fdel. 3
i3:de Häftet.
i8 Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse Nio 50'
förra ställning, eller 3i procent af tillverkningarncs värde, äfven för det
närvarande, då fabrikernes lånrätt på lika sätt nedgått, kunna 'för ändamålet
i allmänhet göra tillfyllest. Kongl. Maj:t föreslår alltså Rikets Ständer,
att, i sammanhang med reglering af den lånerörelse, som för allmän
räkning kommer att bedrifvas, taga i öfvervägande, att en så stor ti Hök t
summa till fabrikernes understöd må ytterligare kunna afsättas och anslås,
sorn erfordras för att, inberäknadt det förut af Banken utgående creditiv
och fondens egne disponible medel, uppgående vid sistlidet års slut till
omkring 640,000 R:dr, motsvara och utgöra 3i procent af i833 års lånberättigade
fabrikstillverkningai s värde. Den efter sådan grund erforderliga
ytterligare anslagssumma skulle, enär samma Ars tillverkningsvärde, med
undantag af det, som blifvit uppgifvet från Eskilstuna Fristads förläggare
och manufacturister samt Glasbruksegarne, hvilka för det närvarande redan
ega en lånerätt, qfverstigande 31 procent af tillverkningsvärdet, uppgått
till 5,p88,3i2 R:dr, komma att utgöra ett belopp af, i det närmaste beräknadt,
63o,ooo R:dr.
I förening med detta Nådiga förslag, vill Kongl. Maj:t fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på följande dermed gemenskap egande förhållande.
I fråga om hvilka flere, än förut lånberättigade fabriks-handtei ingar,
förtjente att af lånrätt komma i åtnjutande, hafva Rikets Ständer vid 1818
års Riksdag, med öfverlemnande till Kongl. Maj:t, att i allmänhet bedöma,
hvilka sådane handteringar för landet medförde den största nytta och sålunda
borde understödjas, endast företagit till granskning glasbrukshandteringen,
såsom den enda, hvilken bestämdt blifvit af Kongl. Majrt lill disconträtts
erhållande föreslagen; och då Rikets Ständer, i saknad af uppgift
om beloppet af dess tillverkningar, icke kunnat bestämma den summa,
som, i händelse glasbruksidkarne erhölie allmän disconträtt, skulle af fonden
medtagas, bade Rikets Ständer afsatt en summa af 100,000 R:dr till
fördelning emellan sistnämnde idkare, att utgå intill påföljande Riksdag, (fö
Rikets Ständer blefve i tillfälle pröfva, huruvida glasbrukshandteiingen borde
i den allmänna fördelningen af Manufactur-Discontfonden ingå. Efter
1818 Ars Riksdag bar likväl någon förändring i det sålunda bestämda anslaget
icke skett, och följden deraf bar varit, att glasbruksidkarnes lånerätt
år 1819 utgjort 4o procent, derefter uppgått år 1822 lill 45 procent, sedermera
omvexlat emellan 3i och /jo procent, och utgör för innevarande år 3q
och en half procent, under det att de öfrige i allmänhet lånberättigade fahriksidkares
disconträtt på samma tid nedgått från 3i till 20 och en half procent
af tillverkningsvärdet. Alt nu, sedan glasbruksegarne erhållit sådane vid
-
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse Nio 5o, 10
sträckta låneförmoner, samt på de senare åren ådagalagt verksamt nit och
användt betydliga kostnader för glastillverkningens, fullkomnande, nedsätta
deras låneprocent till likhet med de öfrigas, hvarigenom de blefve nödsakade
att återbetala nära hälften af det lånecapilaJ de undfått och i sin rörelse
nedlagt, skulle, ehuru de öfrige fabrikanterne i deras nu varande ställning
icke sakna skäl för ett slikt yrkande, dock svårligen blifva verkställbar!,
utan att leda till en högst menlig inverkan på näringens fortgång;
och Kongl. Majrt anser således för det närvarande någon annan åtgärd icke
lämpligen kunna vidtagas, än att, i händelse det föreslagna ytterligare bidraget
till Manufactur-Discontfonden beviljas, och öfrige lånberättigade fabrikanter
derigenom nästinstundande år komma i åtnjutande af 3i procent
af i833 års tillverkningsvärde, det för glasbruksidkarne nu afsatta anslag
förklaras böra till fondens allmänna fördelningssumma ingå och glasbruksidkare
ega att, lika med andra lånberättigade fabrikanter, i förhållande till
tillverkningens värde, ingå i den allmänna fördelningen af Manufactur
Discontens
tillgångar.
Det af Commerce-Collegium i förevarande ämne afgifnä underdåniga
betänkande, tillika med dervid fogade tabeller oall andra delta ärende rörande
uppgifter, skola aflemnas till del Rikets Ständers Utskott, dit denna
Nådiga Skrifvelse varder remitterad.
Kongl. Maj.t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocoflet öfver Handels- och Finance-Ärenden j hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 2.5 Mars i834-
Närvarande:
Hans Excellence Justi t i aa Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref*
ve af Wetterstedt,
ao
Kongl. Majus Nådiga Skrifvitst N.o 5o.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner_,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Herr Grefve Adelsvärd j
Friherre Åkerhielm
Hof-Cancelleren Friherre v. Schulzenheim.
Sta ts-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justerin» ett, i enlighet med Kongl.
Maj:ts Nådiga heslut den 8 innevarande månad, författadt förslag till Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående tillökning af lånebidragen
till Manufactur-Discontfonden.
Kongl. Maj:t behagade, uppå Stats-Rådéts underdåniga tillstjrkande,
delta förslag i Nåder gilla, sådant det finnes Protocollet hilagdt, och skulle,
i ölverensstämmelse dermed, Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer under denna dag expedieras.
Ex Protocollo
A. F. Normelin.
STOCKHOLM, i834> hos J. A. Walldc»,
Kongl. Majus Nådiga Proposition N'.o 5i.
N:o 5i.
Ankom i nfskr. till Exp. Utsk. den 23 April kl. 7 e, m.
KONGL. MALTS
Nådiga Proposition^ till Rikets Ständer, angående f. cl. Allmänna
Magasins-Fonden samt betalningsvilkoren för erhållna spanmäilsunderstöd.
Gifven Stockholms Slott den 12 Apell 18of.
Under åberopande af den berättelse, angående Magasinsärendenas behandling
sedan sisla Riksdag, som af Stats-Contoret blifvit i underdånighet
afgifven, och hvilken lill Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemnas, vill
Kongl. Maj:t härmed till Rikets Ständers kännedom och pröfning framställa
åtskilliga frågor och omständigheter, rörande dels f. d. Allmänna MagasinsFondens
slutliga utredning, dels ock liqviden af de äldre och senare årens
uridsättningsskulder.
Vid slutet af år 1829, då, enligt Rikets Ständers af Kongl. Maj:t
gillade beslut, Allmänna Magasins-Fonden befriades från alla kostnader vid
förvaltningen af Kronans span målsräntor, för att ej vidkännas andra utgifter,
andem, som erfordrades för vården af fondens spanmålslager och underhållet
af dess fastigheter, intilldess det ena och andra hunnit försäljas
eller disponeras, beslodo Magasins-Fondensegentliga redbarheter uti 282,759
R:dr a5 sk. 7 r:st., contant behållning, 72,749 tunnor spanmål, mjöl och
bröd samt de fastigheter och inventarier, som icke vidare voro af nöden
för Stats-Werkets eller andra allmänna behof, hvarjemte fonden, efter afdrag
af skulder, egde utestående fordringar för undsättningar m. m. till ett
sammanräknadt belopp af 518,783 R:dr 11 sk. 2 r:st., hvilka dock icke till
något väsendtligare belopp kunde bland fondens säkra tillgångar påräknas.
Sedan, år i83o, en summa af 173,588 R:dr 42 ^ r:s*:' blifvit af
fondens contanta behållning aflevererad, såsom fyllnad i ersättning för det
lill undsättning efter 1826 års missväxt disponerade creditiv , mot vilkor,
alt Magasins-Fonden för denna ersättningssumma skulle undfå betalning af
inflytande medel för Credilivfondens spanmålsförråd och utestående fordringar,
har försäljningen af Magasins-Fondens förenämnde tillgångar i spanmål,
mjöl och bröd sålunda fortgått, alt för det närvarande endast 569 tunnor
deraf återstå, hvilka hittills icke kunnat till antagliga pris afyttras; varan
Bihang
till R. St, Fröt. i3}4. 1 Sami. 1 A få. i,
i 4-de Häftet.
1
Kongl. Majit Nådiga Proposition K:o 5i.
de af nämnde tillgångar 28,930 tunnor allemnade till Stals-Werket för dess
Lehöf, efter gällande markegångspris, 2,018 tunnor till undsättningar efter
de sislförflutne fyra årens missväxter, emot ersättning af spanmålscreditivet
till enahanda pris, samt 1,061 tunnor lill Districtmagasinen inom Jemtlands
Län.
Magasins-Fondens alla fastigheter samt inventarii- och materialpersedlar
voro vid i83o års början i räkenskaperne upptagne i värde, de
förre till 3^72,115 R:dr 3 sk. 9 r:st., och de senare till 46,578 R:dr 3y sk.
2 r:st. Efter verkställda undersökningar, hesigtningar och värderingar i
orterne, så väl till utrönande af hvilka hus och inventarier behöfde för
Stats-Werkets ständiga spanmålsrÖrelse bibehållas, som ock hvilka kunde
umbäras, och till hvilka skäliga pris de samma efter mätismanna ordom
ansågos kunna afyttras, hafva, dels i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts
Nådiga förordnande om Magasinsregleringen af den 12 Maji i832, dels i
följd af serskilda Nådiga beslut, Magasins-Fondens fastigheter blifvit, på sätt
Stats-Contorets ofvan åberopade underdåniga berättelse närmare utvisar,
sålunda disponerade, att räkenskapsvärdet af de till Stats-Werket för ständiga
spanmålsrörelsen och till andra allmänna behof öfverlålne hus och
jordtomter uppgått till ............ 271,663: 45- 3.
samt värdet af de försålde till  . . 78,165: 16
349,829: i3. 3,
hvarvid skillnaden emot räkenskapsvärdet
utgjort å
öfverlåtelsen
8,485: 28. 4
Försäljningen , . . i3,8oo: 10.—
2 2,285: 38. 4.
hvilket resultat på det hela icke kan anses ofördelaktigt.
Hvad inventarii- och materialpersedlarne beträffar, hafva de, ehuru
till större delen gamla och förslitne, blifvit realiserade med en skillnad
emot det i räkenskaperna upptagna värde af endast 13,818 R;dr 5 sk., deraf
3,2to R:dr 5 sk. 4 r:st. beräknas å försäljningssumman 22,780 R:dr, och
10,607 R:dr 47 sk- 8 r:st' ‘l sådane persedlar, som blifvit till Stats-Werket
öfverlåtne.
Genom dessa försäljningar af spanmål, fastigheter, inventarier och
materialier samt afbetalningar å Magasins-Fondens undsältningsfordringar
och å försträckningarne efter 1826 års missväxt, äfvensom tiondedels afbetalningar
å spanmålslånen till Districtmagasinen i Jemtland, och den Maga
-
Kongl. Majits Nådiga Proposition N:0 St.
3
sins-Fonden tillkommande ersättning 48,710 R:dr 10 sk. 4 r:st., för dess
fordringar i Finland, hafva, under åren i83o, i83i, i832 och i833, sedan
utgifterne för vården och försäljningen af fondens spanmålslager och fastig
heter blifvit bestridde, influtit 900,4*8 R:dr 39 sk. 8 r:st., deraf, vid slulet
af förb år, voro till Riksgälds-Contoret levererade, i afräkning på den summa
af högst 1 million R:dr B:cp, sorn för försvarsverket af Magasins-Fondens
tillgångar påräknats , . .
85o,ooo
samt innestående i Banken såsom behållning 5o,4*8: 3g. 8.
Summa 900,418: 39.8,
och eger, enligt hvad Stats-Contoret i underdånighet
anmält, Magasins-Fonden ytterligare att påräkna
:
Fordringar hos Stats-Werket och Förvaltningen
af Sjö-Ärendena för aflemnad spanmål
omkring *74,079 — —
Fordran af nyare Creditivfonden
för lemnad spanmål till undsättningar
efter i83o och påföljande årens
missväxter, d:o  82,780 — —-
D:o för försåld spanmål, fastigheter
och inventarier, d:o . . . 18,000 — —
D:o för spanmålslån till Districtmagasinen,
förnämligast i Jemtland d:o 33,4o8 — —-  D:o för äldre årens undsättning
gar och försträckningarne efter 1826
års missväxt omkring 210,000 R:dr,
hvaraf likväl, enligt Stats-Contorets
förmenande, endast  46,000 — —
kunde påräknas att slutligen ingå.
Fordringar hos diverse Werk
och personer, hvarföre ej större belopp
ansetts vara att påräkna än
omkring  8,000 —. —
3i 2,267: — —
Blifvandes i följd häraf  1.212,685: 3g. 8,
den ungefärliga summa, hvartill, efter all anledning, Magasins-Fondön kan
komma att slutligen realiseras.
Kong'. Majits Nådiga Proposition Ar,,o St
-
Efter livad ofvan är nämndt och af Stats-Contorets underdåniga berättelse
vidare inhemtas, äro af Magasins-Fondens egentliga tillgångar endast
of»9 tunnor spanmål och några fastigheter ännu osålde. I detta afseende
skulle således all vidare räkenskap för Magasins-Fonden snart kunna
upphöra; men deremot erfordras en längre tid, ej mindre för utredningen
af fondens före år 1826 tillkomne balancer, hvilka handläggas af det
under Kammar-Rätten lydande Revisions-contor för Allmänna Magasinsärendenas
utredning, än för liqviden af de äldre undsältningsskulderna, hvilka
vid början af år i83o utgjorde för år 1826 och föregående åren tillsammans
5o8,56o R:dr 19 sk. 1 r:st., men ännu utestå till ett uppgifvet belopp
af 210,082 R:dr sk. 8 r:st., äfvensom för återbetalningen af försträckningarne
lill District-magasinen i Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs Län,
för hvilka senare redan utgått i4,47° tunnor spanmål, och ytterligare böra
tillhandahållas 5,53o tunnor. Dessutom förekommer, att i Magasins-Fondens
räkenskaper för det närvarande balanceras, dels 179,531 Ridr 34 sk.
4 r:st., utgörande slutliga skillnaden emellan bokförda värdet af och omkostnaderna
för den år 1821 till Italien exporterade spanmål, samt hvad i
betalning derför till Magasins-Fonden ingått, dels ock värdet af följande
bland de fastigheter, som tid efter annan frångått fonden, nemligen:
Det så kallade Brandelska Sockerbruket i Stockholm, som, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 1 Februarii och den 29 Mars 1825, är
tills vidare upplåtet åt Svea Artillerie-Regemente, att begagnas till matinrättning,
och finnes uppskaltadt lill 7,000 R:dr Banco;
Catharina f. d. Bränneri-egendom, år i8a3 värderad till i5,ooo R:dr,
och nu, i följd af Kongl. Majrts Nådiga förordnande den 21 November
1827 och 26 Mars 182S, aflemnad lill inrättande af ett provisionelt Sjukhus
för Ilufvudstaden; samt
Marias f. d. Bränneri-egendom, år 1828 värderad till 12,000 R:dr,
och, jemlikt Kongl. Brefvet den 26 April 1826, på 10 år upplåten till inrättande
af en Normal-Vexelundervisnings-skola.
Kongl. Maj:t, sorn anser utan ändamål, att den å spanmålsexporten
till Italien för Magasins-Fonden uppkomna förlust vidare i räkenskaperna
balanceras och nu jemväl i Nåder bifallit, att af ofvannämnde, MagasinsFonden
tillhöriga fastigheter, det så kallade Brandelska Sockerbruket må
till Svea Artillerie-Regemente definitivt upplåtasmed vilkor, att fonden befrias
från all kostnad för dess framtida underhåll, har tillika, enligt StatsContorets
underdåniga hemställan, såsom både ändamålsenligt och ledande
till ett skyndsammare slut med Magasinsfondens återstående utredning och
Kongl. Moy.ts Ka diga Proposition N:o St, 1
redovisning, funnit godt i Nåder förordna, att, sedan fondens qvarvarande
obetydliga tillgångar i spanmål och fastigheter hunnit afyltras, och liqyiderne
med de publika Werken blifvit afslutade, redogörelsen så väl för de
derefter qvarstående balancerne, som för äldre undsättningsskulderne och
för afbetalningane å Districtmagasins-spanmålen, skall af Revisions-Contoret
för Allmänna Magasinsärendenas utredning öfvertagas, samt i följd, deraf alla
anmärkningar och andra frågor, som uppkomma under utredningens fortgång,
af Kammar-Rätten upptagas och afgöras.
Beträffande indrifningen af Magasinsfondens äldre undsättningsfordringar
och hvad som är obetaklt af försträckningarne efter 1826 års missväxt,
vill Kongl. Maj:t, i första rummet, härmed till Rikets Ständers pröfning
och bifall öfverlemna, om icke, till lättnad för de restskyldige och
sannolikt äfven lill fördel för det allmänna, återstoden af dessa fordringar
och försträckningar, som, enligt hvad ofvan omförmäles, uppgår till en
summa af omkring 210,000 R:dr, men hvaraf knappast fjerdedelen ansetts
kunna påräknas att med säkerhet inflyta, må med spanmål in natura, tunna
för tunna, liqvideras på följande vilkor:
1:0 att sådan liqvid bör ovägerligen vara fullgjord under loppet af
3 år, räknade ifrån och med nästa år, med en tredjedel om året, så vida
ej missväxt inträffar, då anstånd med den till betalning förfallna tredjedelen
beviljas till det påföljande året;
2:0 alt med upphörande af hittills gällande betalningsgrunder för
ifrågavarande undsättningsskulder och gäldenärernes befrielse från ränta eller
annan uppgäld derå, tredjedels-afbetalningarne med spanmål in natura
lill Kronans magasin eller anvisande upplagsslällen, inom samma väglängd
belägna, böra vid afradsterminen, eller senast slutet af Februarii månad
hvarje år, af gäldenärerne verkställas efter erhållne forsedlar;
3:o alt spanmålen, som levereias, skall vara god och magasinsgikl,
samt af den vigt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inom hvarje Län, efter
sädesafkastningens olika förhållande, eger bestämma;
4:o alt den gäldenär eller den för honom betalnings-ansvarige gäldenär,
som kan, men ej gitter fullgöra levereringen, är underkastad utmätning
för hvad sorn levereras bort, spanmålen då i penningar beräknad efter
gällande markegång*pris ;
5:o att, der understöd i penningar blifvit lemnade mot antingen enskild
eller gemensamt af en socken åtagen ansvarighet, och skuld derå återstår,
sådan penningeskuld må beräknas till spanmål efter Länets marke
-
6
Kong!, Majus Nådiga Proposition N',o St,
gångspris det år, då penningeunderstödet erhölls, samt, efter en sådan be
räkning af spanmål in natnia, till i-3:djedel om året godtgöras;
6:0 att den del af ifrågavarande äldre undsättnings-skulder, för hvilken,
enligt derom redan hällne undersökningar, ingen tillgång är att påräkna,
skall af vederbörande Kongl. Majits Befallningshafvande ofördröjligen
till afkortning uppgifvas, så att derefter synas må, hvad som qvarblifver
till återgäldande med spanmål in natura; samt
7:0 att denna liqvidation skall allvarligen handhafvas, och, då missväxt
ej inträffar, ingen eftergift ega rum eller uppskof med indrifningen
beviljas.
Kongl. Majit framställer härefter lill Rikets Ständers pröfning följande
speciela frågor, hvilka med realisationen af Magasinsfondens tillgångar
ega gemenskap, nemligen:
1:0 En af Seraphimer-Ordens-Gillet i underdånighet gjord anhållan
om nedsättning i köpesumman för ett till Ordens-Gillet forsåldt Magasinshus
i Upsala.
I afseende på denna fråga förekommer, att, sedan Seraphimer-OrdensGillet,
för alt. kunna utvidga Upsala Hospital och derstädes anlägga en Central-inrättning
för vansinniga personer från norra delen af Riket, hos Kgl.
Majit anhållit, att det så kallade bränneri-magasinet i nämnde stad, beläget
intill derstädes förut varande hospital, måtte åt Seraphimer-Gillet upplåtas,
då Gillet ville, å den plats hvarpå Magasinet är anlagdt, låta uppföra
den tillämnade nya Hospitalsbyggnaden, och Kongl. Majit af sådan anledning
i Nåder förordnat, att auctioner å berörde magasinshus skulle i behörig
ordning anställas; så hade vid verkställigheten häraf, då ej mindre
byggnaden än äfven den dertill hörande tomtplats till försäljning utbjudits,
Seraphimer-Ordens-Gillet för nämnde lägenhet erbjudit en köpesumma af
3,200 Ridr, hvartill byggnaden varit i magasinsräkenskaperna i välde upptagen,
hvaremot af enskild man erhållits ett anhud af 5,38o Ridr. Uppå
Seraphi mer-Ordens-Gillets ytterligare underdåniga hemställan, biföll Kongl.
Maijt härefter i Nåder, att omförmälde magasinsbyggnad finge till OrdensGillet
mot sistnämnde köpesumma försäljas, att utgå på vissa terminer,
med förbindelse för Ordens-Gillet att ensamt vidkännas alla utgifter i och
för detta egendomsköp och lagfarten derå, hvarefter byggnaden jemväl blef
till Ordens-Gillets disposition öfverlemnad; men då Ordens-Gillet, som endast
varit i behof .af platsen, derå byggnaden är uppförd, och derföre gatt
i författning om byggnadens försäljning å offentlig auction, under vilkor af
Kongl. Majus "Nådiga Proposition N:o 51.
§
7
dess bortflyllning, under tiden vunnit den upplysning af eganderättshandlingarne,
som i Allmänna Magasins-Contoret efterfrågats, alt tomten icke
tillhört Magasinsfonden, utan utgjort en del af den derintill belägna Kronopark,
har Ordens-Gillet nu mera, med anmälan, hurusom vid Irenne å
merberörde magasinsbyggnad hällne auclioner högre anbud icke gjorts än
i,i85 Ridr, hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att ersättningen ellef
betalningen för densamma till Allmänna Magasinsfonden måtte varda till
sistnämnde summa nedsatt.
Vid öfvervägande häraf har Kongl. Majit funnit det af SeraphimerOrdens-Gillet
uppgifna serskilda förhållande innefatta giltig anledning till
den af Ordens-Gillet begärda nedsättning i köpeskillingen för ifrågavarande
Magasinshus, hvilken blifvit erbjuden under förutsättning, att sjelfva tomtplatsen
jemväl skulle till köparens fria disposition upplåtas och kunna för
dess räkning i behörig ordning lagfaras; och Kongl. Majit anser Sig destohellre
böra föreslå Rikets Ständer, att en sådan nedsättning medgifva, som
ändamålet med byggnadens inköp varit att uppfylla Rikets Ständers förut
yttrade önskan, angående inrättandet af ett Central-Hospital, äfvensom Kgl.
Majits derom gifna Nådiga befallning;
2:0 Herjeådalens invånares underdåniga ansökning att få betala den
till District-Magasinen försträckta spanmål, efter det för Herjeådalen bestämda
serskilda markegångspris.
Sedan, i anledning af Kongl. Majits Befallningshafvandes i Jemtlands
Län hos Kongl. Majits och Rikets Stats-Contor gjorda förfrågan, huruvida
återbetalningen af den till District-Magasins bildande i Herjeådalen af
förra Magasinsinrättningens tillgångar försträckta spanmål skulle, då liqviden
skedde med penningar, verkställas antingen efter Länets markegång,
eller efter den för Herjeådalen serskildt fastställda, Stats-Contoret till svar
meddelat, det sådane lånebidrag borde, i öfverensstämmelse med Kongl.
Majits under den 22 Januarii 1829 gifna Nådiga föreskrift, efter den för
Jemtlands Län satta markegång, återgäldas, och Kongl. Majit, uppå Afagasins-Interessenternas
häröfver anförde underdåniga besvär, förklarat deras
anhållan, alt få liqvidera de till District-Magasinens bildande använda spanmålslånen
efter Herjeådalens markegångspris, icke kunna i Nåder bifallas,
serdeles som den till delegarne i nämnde District-Magasin utlemnade spanmål
varit af fullgod beskaffenhet, så hafva bemälde Magasins-Interessenter
till Kongl. Majit inkommit med en serskild nådeansökning i samma ämne.
De hafva dervid i underdånighet anfort: alt Statens lidande genom det af
sökanderna föreslagna liqvidalionssätt icke motsvarade den förlust, som skulle
/
8
Kongl. Maj-ts Näcliga Proposition N:o Si.
hafva uppkommit genom bristande tillgångar hos större delen af de gäldskyldige,
i händelse Herjeådalens allmoge icke ingått gemensam borgen för
utestående undsättnings-skulder; att allmogen till denna borgens åtagande,
så val som lill District-Magasinens inrättande, blifvit föranledd af dess, på
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse oell Kongl. Majlis Bcfallningshafvancles
i Jemtland yttrande, grundade öfvertygelse, att den conlapta betalningen
af låneanslagen finge verkställas efter den för Herjeådalen satta markegång;
samt att ortens invånare, genom den nu föreslagna lindrigare liqvidationsgrunden,
komme i tillfälle att uthärda de förluster, sorn den gemensamma
borgen skulle medföra i afseende på fordringar, hvilka, för bristande
tillgång, icke kunde gäldas, hvaremot, derest berörde liqvidationsgrund
icke bifölles, de nödgades återkalla sina ingångne förbindelser, äfvensom
de redan skedde ålerkallelserne af flera inom orten tilltänkte magasins
inrättande komme att af andra dylika åtföljas, hvarigenom orten
alltså ginge i mistning af nödig spanmålsundsättning, då den deraf vore
i behof.
Uti häröfver afgifvet utlåtande har Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Jemtlands Län vitsordat District-Magasins-Interessenternas oförmåga
att, utan uppoffring af de för hemmansbruket nödige dragare och husgeråd
spersedlar, kunna, efter högre pris än Härjedalens markegång, återgälda
deras spanmålslån; och Kongl. Maj:t, som jemväl i ämnet hört Dess och
Rikets Stats-Contor, bar för öfrigt af handlingarne inhemtat; att vid Mars
månads utgång år 1826 eller den tid, då början gjordes med District-magasinens
organiserande i Herjeådalen, invånarnes skuld för erhållen undsättningsspanmål
utgjort ett sammanräknadt belopp af 20,842 R:dr 14 sk.
4 r., svarande mot 2138 tunnor kappar korn, af hvilken skuld Ma
gasins-delegarne
på gemensamt ansvar öfvertagit 17,533 R:dr 4° sk. 5 r:st.,
eller motsvarande 1799 tunnor 7kappar korn, så att endast 3,3o8 R:dr
22 sk. 1 r:st., eller deremot svarande 339 tunnor kappar korn varit
öfrige, hvilka bestått till en del af bestridda poster, men till största delen
af ostridige lån i de socknar, der första frågan om District-magasins-anläggningen
mötts af nekande svar; — att om ifrågavarande skulder, tillkomne
efter undsättningarne åren i8i3, 1817, 1818 och 1822, skolat af
gäldenärerne till Magasinsfonden i stadgad ordning betalas, sannolikt icke
mera än 4 af bela skuldbeloppet inom 1829 års slut kunnat indrifvas, men
af de återstående \ minst hälften, i brist på tillgång, mäst afkortas, samt
att, derest Herjeådalens invånare egt förmåga att till fullo betala erhållne
und
-
Kongl. Majus Nådiga Proposition AT;o 5r.
9
undsättningslån, men dervid före i83o års ingång begagnat sig af den dem
i Nåder medgifna rättighet att verkställa liqviden med spanmål, tunna för
tunna, och samma spanmål, i likhet med hvad om annan kronospanmåi
förordnats, blifvit nyssnämnde Sr å auction försåld, till då gångbart pris,
Allmänna Magasinsfonden icke destomindre derigenom kommit att förlora
omkring i- af hvad undsättnings-spanmålen efter undsättningspris kostat,
med en summa af 10,020 R:dr 14 sk. 6* r:st.
Enligt hvad Stats-Contoret i underdånighet upplyst, utgör deremot
skillnaden emellan betalningen för ifrågavarande spanmålslån, uträknad efter
Jemtlands och Herjeådalens serskilda markegångspris, endast 3368 R:dr
45 sk. 8 r:st.; och Kongl. Maj:t, som i Nåder tillåtit district-magasinsinteressenterne
i Herjeådalen att, med bibehållande i öfrigt af förut iakttagne
betalningsgrunder, uppgöra liqviden för dessa spanmålslån efter Herjeådalens
markegång, dock under vilkor, att delegarne tills vidare ansvara för
den härigenom uppkommande prisskillnad, öfverlemna!’ nu till Rikets Ständers
pröfning, huruvida afskrifning för beloppet deraf må medgifvas; viljande
Kongl. Maj:t härvid icke lemna obemäldt, att denna fråga egentligen
uppkommit genom det tvetydiga uttryck: örtens markegång, som i de
emellan Kronan och Interessenterne afslutade magasins-contract blifvit
hegagnadt, och hvaröfver Kongl. Maj:t funnit sig föranlåten att betyga vederbörande
sitt höga missnöje.
Under de sislförflutne fyra åren hafva allmännare missväxter inom
serskilda delar af Riket påkallat kraftiga och skyndsamma undsättningsåtgärder,
hvarvid behofvens afhjelpande, å ena, och Statens säkerhet för
lemnadt understöd å andra sidan, fordrat den mest noggranna pröfning,
så val af ställningen inom hvarje serskild ort, i följd af missväxtens mer
ecb mindre svåra beskaffenhet, som af sältet och vilkoren för undsättningens
meddelande, vare sig genom penningeförskott till uppköp af spanmål,
att af enskilde tillhandahållas, eller genom direct understöd i penningar eller
spanmål, som för creditivfondens läkning blifvit inköpt.
Sålunda blefvo, på sätt Stats-Contorets underdåniga berättelse utvisar,
följande summor, efter i83o års missväxt, af spanmåls-creditiven anslagne,
nemligen:
för Kronobergs Län ...... 4°>0OO. — —‘
Bihang till R, St. Vrot. 1834. 1 Sami. 1 Afd, 2
14-'de Häftet.
lO
Kongl. Majus 'Nådiga Proposition A’:a 5f
Christianstads Län
Hallands d:o
Götheborgs och Bohus
Elfsborgs d:o
Skaraborgs d:o
Carlstads d:o
Kopparbergs d:o
Wesler-Norrlands d:o
Westerbottens d:o
Norrbottens d:o
d:o
10.000.
67,6 3a:
r 35,ooo.
300.000.
350.000.
i 00,000.
44, 'C»5;
656:
45.000.
89,049:
20.
46.
32.
2 i,
5.
Tillsamman
en 1
g8r,534: 23, 5.
allmänhet erod
Större delen af Riket erhöll det påföljande året 1831
årsväxt; men i en del åter, såsom i Hallands, Kopparbergs, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens Län skadades grödan af
kall och otjenlig väderlek, så att dels till de nödvändigaste belrofvens afhjelpande
under sommaren, dels till understöd efter sedermera inträffad
missväxt, ytterligare anslag måste beviljas af de å föregående årets försträckningar
återbetalde creditivmedel, med tillsammans 298,097 R;dr 24 sk.
Med detta understöd, och genom den enskilda handelns medverkan, jemte
bränvinsbränningens inställande, afvärjdes behofven, och anledningar för en
god skörd år i832 gåfvo hopp, att Staten då icke skulle behöfva anlitas
om undsättning. Sådant blef ock förhållandet i alla Rikets provincer, med
undantag af de Norra Länen, hvarifrån underrättelser inlupo, att nattfroster
i Augusti månad förstört grödan, och att der redan under hösten var
brist på spanmål både lill brödföda och utsäde. I anseende till den sena
årstiden, måste skyndsamma anstalter vidtagas för spanmåls transporterande
till Norrbottens och Westerbottens Län, hvilkas invånare i annat fall blifvit
blottställde för hungersnöd under de förestående vintermånaderne, och
af disponible creditivfonds-medel anvistes å nyo för dessa Län, äfvensom
för Jemtlands och Kopparbergs Län en summa af i56,i5i R:dr 6 sk. 2 r.
Denna undsättning, jemte betydliga gåfvor af spanmål och penningar, insamlade
och öfversände från andra orter af Riket, mildrade i väsendtlig
mön de nödställdas svåra belägenhet; men då utsigterna för en god skörd
inom Norrbottens och Westerbottens Län äfven förlidet år tillintetgjordes
af tidiga nattfroster samt kall och regnig väderlek, uppstod för dessa orters
undsättning förnyade bekymmer af desto syårare beskaffenhet, som de
-
Kongl. Majit5 Nådiga ‘Proposition A':) 51. 11
ras invånare, genom föregående missväxter, voro blottade på alla egna tillgångar,
och redan förut häftade för högst betydliga undsätlningsskulder.
På grund af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uppgifter, om
oundgängligaste behofven, hafva berörde Läns invånare erhållit ytterligare
understöd i spanmål och penningar, uppgående, efter ungefärlig beräkning
af spanmålens värde, med tillägg af transport och öfrige omkostnader, till
ett sammanräknadt belopp af omkring i^/[.5oo B.dr; och utgör således summan
af de efter i83o, i83i, i832 och i833 årens missväxter meddelade
undsättningar  i,58o,283: 5, 9.
hvaraf, enligt Stats-Contorets underdåniga anmälan, till
den 3i October förlidet år blifvit återbetaldt endast 629,604: 34, n.
så att vid samma tid återstod
980,678: 18, 8.
elier nära hela beloppet af det till undsättning i missväxtår anslagna
creditiv.
Efter i83o års missväxt erhöll Skaraborgs Län undsättning till ett
belopp af 25»,000 R:dr. För samma Län anslogos ytterligare år 183a -  15,ooo R:dr, och ulsigterne för en snar återbetalning af de sålunda lemnade
förskotten voro desto osäkrare, som Länets invånare egde betydliga oliqviderade
skulder till Allmänna Magasinsfonden för äldre undsättgingslån»
Under sådane förhållanden biföll Kongl. Maj:t, uppå Dess Befallningshafvandes
underdåniga hemställan, att undsättningstagarne inom Skaraborgs Län
finge, till säkerhet för Statens fordringar, afleverera spanmål i Kronans magasin
af då inträffade ymniga skörd, efter bestämda pris, och med tillgodonjutande
af anstånd för slutliqviden till slutet af Mars månad i833.
Men då denna serskilda utväg till albördande af Länets stora undsättningsskuld
sedermera icke af invånarne begagnades, enär inträffad missväxt i
andra orter erbjöd dem tillfälle att afsätta sina spanmålstillgångar, emot
contant betalning och till pris, som närmade sig dem, hvarefter spanmålen
skulle i Kronans magasin emoltagas, blef ett förnj^adt förslag i ämnet af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framställdt, åsyftande att, genom rättighet
för undsättningstagarne alt på en gång liqvideia deras skulder med spanmål
in natura, förekomma tillgångarnes förskingring, utan omtanka för godtgörande
af Statens fordringar. Vid öfvervägande häraf, fann Kongl. Maj:t
det vara af största vigt om, äfven med någon uppoffring å Statens sida,
tillfälle kunde beredas för Westergötlands invånare, att på en gång afbörda
sig hela beloppet af deras genom undsättningen efter i83o års miss
-
Kongl. Majus Nådiga Proposition A’:o 5i,
Taxt ådragne skulder; och då den förlust för Staten, som kunde uppkomma
genom emottagning af spamnåi till något högre pris, än det gångbar*,
sannolikt icke skulle öfverstiga beloppet af blifvande afskrifningar vid skuldernas
slutliga indrifning, helst sista fjerdedelen deraf först vid 1834 års
slut var till gäldande förfallen, samt den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
föreslagna återbetalning in natura af undsätlningsskulderne inom
Skaraborgs Län icke allenast borde för Länets invånare medföra de mest
välgörande följder i oeconomiskt och moraliskt hänseende, utan ock skulle
billa Kgb Majits omsorger för span måls anskaffande åt de Norra Länen, sora
deraf då voro i behof, pröfvade Kgl. Majit skäligt, alt, under vissa vilkor, i Nåder
medgifva undsättningstagarne i Skaraborgs Län rältighet, att i liqvid för deras
skulder leverera magasinsgild och qvarntorr spanmål, efter följande pris, nemi.:
för råg 8 R:dr, för korn 6 R:dr 3a sk., och för blandkorn 3a Bane»
tunnan; hvarjemte Kongl. Majit i Nåder förklarade, att på Rikets Sländers
pröfning borde ankomma, huruvida ca sålunda verkställd leverering fiime
anses för slutlig betalning af vederbörandes nndsätlningsskulder, äfven i den
händelse alt försäljningen eller dispositionen af -spanmålen lill lägre pris
skulle förorsaka förlust för Staten; att gäldenärerna, i följd häraf, borde tillsvidare
för skillnaden ansvara, men att deremot, om spanmålen kunde till
högre pris försäljas eller användas, öfverskoltet skulle Gäldenärerne till,
godokomma.
Med anledning af detta, under den Oclober 183a meddelade, Nådiga
beslut, saint under tillämpning af hvad Kongl. Majit sedermera, i afseende
på betalningstidens förlängning, genom serskilda Nådiga Skrifvelse!'
förordnat, hafva undsättningstagarne inom Skaraborgs Län till den 3i Oct.
förb år, i afräkning på deras undsättningsskulder, levererat 17,677 tunnor
4 kapir spanmål, hvars värde blifvit ifrån skuldbeloppet afdraget med en
summa af 128,340 Ridr 17 sk., jemte 00,097 R:clr 32 s,il 8 rst-' som >id
samma tid contant influtit.
Kongl. Majit öfverlemnar nu i Nåder till Rikets Ständers pröfning
och afgörande, huruvida den leverering af säd in natura i liqvid om undsättningsskulder
i Skaraborgs Län, efter i83o och i83t årens missväxter,
som sålunda egt rum, skall anses såsom slutlig betalning, eller om undsättningstagarne,
som af det medgifna liqvidationssättet sig begagnat, bör
åligga att serskildt, efter det i Kongl. Brefvet af den \ Oclober 183a dervid
fästade vilkor, godtgöra den förlust, som vid skeende utredning kan finnas
hafva för Creditiv-fonden uppkommit genom samma liqvidationssält, i afseende
hvarå Kongl. Majit för öfrigt åberopar de bär ofvan anförde skäl, som
föranledde Kongl. Majit alt det bevilja.
Kongl. Majits Nådiga Proposition JV:o 5i, >3
Ett vida bekymmersammare förhållande eger rum i afseende på återbetalningen
af de undsättningsskulder, som invånarne i Norr- och Westerbottens
Län, genom fyra års på hvarandra följande svåra missväxter, sig ådragit.
Efter i83o års missväxt, sorn äfven, ehurq jemförelsevis i mindre
kännbar mon, träffade Norrbottens och Westerbottens Län, måste, till undsättningar
för Götheborgs* och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs folkrika
Län, af spanmålscreditivet användas icke mindre än 585,000 Ridr, men förhållandet
är nu så förändrädt, att ungefärligen samma summa är af creditivmedlen
fästad i förstnämnde bägge norra Län, hvilkas sammanlagda folkmängd
utgör endast omkring c)3,ooo personer.
Enligt hvad Stats-Contorets underdåniga berättelse utvisar, hafva
dessa Län, efter de serskilda missväxter, hvaraf de varit hemsökte, dels i
penningar, dels i säd erhållit understöd till följande belopp:
Norrbottens Län :
efter i83o års missväxt Ridr 89,049: 21. 5.
— i83i d:o  112,000: — —
— i83a d:o .
67,398: a3. 7.
— i833 d:o  81,800: — —
Summa 35o,242: 45. —
Westerbottens Län:
efter i83o års missväxt R:dr 45>ooo: — —
— i83r dio
74,547: ^4-
— i83a dro  74,121: 9. 1.
— 1833 d:o  57,700: — —
Summa a5i,368: 33. 1.
hvarå 11,090 Ridr blifvit återbetalde.
Dessa skuldsummor kunna väl, genom partiela återbetalningar, eller
oafslutade omkostnadsräkningar, till siffran undergå mindre betydliga förändringar:
det bedröflig» resultatet återstår dock alltid af cn skuldsättning,
i mångå fall öfverstigande gäldenärernes förmåga att sig afbörda, äfven på
de förlängda betalningsterminer, som Kongl. Majit, med afseende å de på
hvarandra följande missväxlerne, i Nåder beviljat.
Uti underdånig skrifvelse af den 26 sistl. Februarii, liar Landshöfdingen
i Norrbottens Län gjort framställning om omöjligheten för detta Läns
»4
Kong], Majus Nådiga Skrifvelse Ar:o 3i.
invånare aLt återgälda sina erhållne undsättningar, ulan eftergift af en tiel
deraf oell lindring i belalningsvilkoren för återstoden; i hvilket afseende
han i underdånighet föreslagit:
1:0 att afskrifning må beviljas icke allenast af de ig,63a R:dr 21
sk. 3 r:st., som utgöra skillnaden emellan Statens contanta bidrag och den
genom ett, efter gångbara pris, inom Länet lämpadt,högre undsättningspris
A anskaffad spanmål uppkomna större skuldsumma, utan ock utaf en tredjedel
af det derefter återstående beloppet, hvilken afskrifning, sedan en viss
andel deraf blifvit hvarje socken medgifven, i förhållande till hvad socknen
i undsättning åtnjutit, borde af vissa inom socknen utsedde eomiterade
lämpas, först till alla de undsättnings tagare, hvilka under tiden blifvit
alldeles oförmögne, alt sina skulder godtgöra, och derefter tillgodokomma
hvarje annan undsättningstagare inom socknen i förhållande lill
det qvantum spanmål, lian till låns undfått, beräknadt efter det pris,
som för hvarje år blifvit den låntagna spanmålen åsatt;
2:0 Att återstående skuldbeloppet, förvandladt lill spanmål, efter de
derå förut bestämda pris, må af undsättningstagarne få återgäldas med
spanmål, tunna för tunna, till en fjerdedel vid hvarje års uppbördsstämma,
att räkna ifrån och med den, som infaller vid början af nästa år; samt
0:0 att, såsom enda utvägen för Länet att i framliden möjligen kunna undvara
undsättningar af Staten, den spanmål, som af undsättningstagarne sålunda
återbetalas, 111a användas till bildande af sockne- eller distnct-magusin,
inrättade på grunder, sorn för det åsyftade ändamålet pröfvas tillfylleslgörande
och med återbetalning af de erhållne bidragen med en tiondedel åtligen,
antingen in natura eller efter hvarje års gällande markegång för Länet.
Lii serskilda underdåniga ansökningar, hafva Riksdagsfullmäglige
från Westerbottens Län anhållit om enahanda förmoner i afseende på återbetalningen
af detta Läns undsätlning.sskulder, under åberopande af hvad
Landshöfdingen i Norrbottens Län i förberörde hänseende yttrat och föreslagit.
I betraktande af det hårda och ovanliga öde, som drabbat Westerbottens
och Norrbottens Län, att hemsökas af fyra på hvarandra följande
missväxtår, och då en sträng iudrifning af meddelade undsättningar, efter
ordalydelsen af gäldenärernes åtagna förbindelser, skulle, dels bereda mångas
fullkomliga undergång, dels förorsaka förluster för Slaten, så finnér
Kongl. Maj:t sig ega ali anledning att hos Rikets Ständer understödja de
gjorda fram ställningar ne, 0111 afskrifning lill en del af dessa Läns skuldbelopp
och lindring vid betalningen af återstoden; inea Kongl. Maj:t önskar
Kongl. Majus Nådiga Proposition N'.o St,
«5
för Sin del att, vid sådan eftergift och lindring, det uttryckliga vilkor må
fästas, alt invånarne sjelfve skola medverka till anstalter, som på sätt här
nedan omförmälas, kunna betrygga Staten emot nödvändigheten att, vid
framdeles inträffande missväxter, tillhandagå med direcla undsättningar.
Kongl. Maj:t tinner lpcalförhållandena i Westerbottens och Norrbottens Län,
dit afsändningar af spanmål ifrån andra orter ej kunna under största delen af
året sjöledes verkställas, och der endast säd af ortens växt kan till utsäde användas,
serskildt påkalla inrättandet af sockne- eller district-magasin, oberoende
af hvad i andra, mera af naturen gynnade och förmonligare belägna delar
af Riket må anses af nöden. Med dessa åsigter, föreslår Kongl. Majit
till Rikets Ständer följande åtgärder och beslut i förberörde hänseenden:
1:0 att afskrifning må beviljas af en tredjedel utaf Westerbottens och Norrbottens
Läns skuldbelopp, för erhållna undsättningar efter i83o och påföljande
års missväxter, sådant det befanns vid sisth års slut, och med afdrag derjemte,
hvad Norrbottens Län belräffar, af den, genom högre pris å ulborgid spanmål,
uppkomna skillnad emellan Statens bidrag och Länets skuldsumma.
2:0 att denna afskrifning i hägge Länen varder emellan undsättningstagarne
fördelad på sätt af Landshöfdingen i Norrbottens Län här ofvan blifvit
föreslaget;
3:o att återstående skulden må förvandlas till spanmål efter de deri
förut i hvartdera Länet fastställda pris, med tillåtelse för undsättningstagarne
att med spanmål, tunna mot tunna, återgälda det sålunda uppkomna
beloppet med en fjerdedel årligen i fyra år, så att första inbetalningen' inträffar
vid första uppbördsstämma!! år i835;
4:o att af först skeende levereringar, 10,000 tunnor korn af ortens
växt, och till utsäde fullt tjenligt, varda i hvartdera /Länet använda till bildande
af sockne- eller districtmagasin, hufvudsakligen på de grunder,
som, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut vid i8a3 års Riksdag,
blifvit, genom Kongl. Brefvet af den 17 Mars 1824, fastställde, och med
återbetalningsskyldighet af erhållne bidrag med en tiondedel årligen in natura,
eller efter gällande markegångspris vid hvarje års inbetalning;
5:o att intilldess ofvanberörde för sockne- eller district-magasi»ens
bildande påräknade qvantum korn af ortens växt blifvit inlevereradt,
undsättningstagarne skola fullgöra sina afbetalningar i sådan till utsäde fullt
tjenlig säd, men derefter i samma sädesslag, sorn de i lån erhållit;
6:0 att fördelen af återbetalningen med spanmål in natura cj skall
tillgodokomma invånarne i de socknar, som vägra alt inrätta magasin,
Kongl, Mnj:ts Nådiga Proposition A';o 5i.
*lan elem åligga, att deras återstående skuld med penningar godtgöra, efter
de, å den långifna spanmålen, för hvarje år bestämda pris; samt
7:0 att enahanda påföljd skall ega rum för de gäldenärer, som ej i
behörig ordning fullgöra de dem årligen åliggande spanmålslevereringar.
Kongl. Majrt öfverlemnar slutligen till Rikets Ständers pröfning ea
af Dess Befallningshafvande i Elfsborgs Län gjord underdånig framställning,
att på Länets spanmålsskulder en eftergift af omkring 20,000 R:dr
skulle beviljas, med vilkor, alt detta belopp användes till förstärkande af
aockne-magasinsförråd, der de redan finnas, eller till inrättande af sådane
magasin, der de ännu saknas, hvilket senare är händelsen på de liesta
ställen inom Länet; och kunde, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande®
tanke, beloppet antingen fördelas i pracmier, lämpade efter folkmängden, för
att tillgodokomma Länets alla socknar, och deribland äfven de få, som icke
begagnat undsättning efter i83o års missväxt, eller ock tillfalla endast de
socknar, som upptagit undsättningslån, i mon af deras skuldsummor eller
annorledes.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CAR JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden luUlet
inför Hans Majit Konungen i Stats-Rådet, ä Stockholms
Slott den 12 April i834-
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gref
ve
af Wellerstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr
Kongl. Majas Nådigt Svar Nio 52.
i l7
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Stats-Secreterären S&gman.
Setfan Kongl. Maj.:t beslutit, att till Rikets nu församlade Stände1'
framställa Nådig Proposition, angående f. d. Allmänna- Magasins-Fonden,
samt betalningsvilkoren för erhållne spanmåis understöd, och Stats-Secreteraren
Skogman, uppå Nådig befallning samt, i enlighet med förenämnde
beslut, författat underdånigt förslag till berörde Nådiga Proposition, hvilket
Stats-Secreteraren nu till justering uppläste; täcktes Kongl. Maj:t härvid
gifva tillkänna, det Kgl. Majit ville tillsvidare uppskjuta pröfningeo af den,
i sammanhang med detta ärende, väckta frågan, om ett tillökt crediliv för
spanmålsundsättningar i missväxtår; och fann Kongl. Majrt, uppå Stats-Rådets
underdåniga hemställan, godt att, efter det förslaget till efvanomförmälde
Proposition blifvit i öfverensstämjnelse härmed jemkadt, detsamma
i Nåder gilla, sådant det är vid Protocollet bilagdt; kommande'den Nådiga
Propositionen att, i vanlig ordning, till Rikets Sländer affärdas.
Ex Prolocollo
Nils af Zellen.
N:o 5a.
Antom i afskr. till Exp-Utsk. den 33 April kl. 7 a. m.
KONGL. MAJ.TS
Nä/liga Svar, uppå Rikets Ständers underdåniga skrifvelse angående
Riksdagens förlängande; Gifvet Stockholms Slott den
H) April 183/f.
Då mängden och omfallnihgen af Riksdagsgöromålen omöjligen medgifva
deras afslutande inom. den uti Grundlagen för Riksdagen bestämda
lif! af Irenne månader ifrån den dag, elier dell 3ö sisth Januarii, da Kgl.
Majrts Nådiga Proposition, om Stals-Werkets tillstånd och behof, blifvit tiII
Rikets Ständer öfverlemnad, hafva Rikets Ständer, genom underdånig skritvelse
af den i5 i denna månad, hos Kongl. Majrt i underdånighet anhållit,
Di/t, till II, St, Vrot. i834. 1 Sami. 1 ål fihl. 3
i/gde Häftet, .
r8
Kongl. Maj\t Nådiga Svar K:o 5i.
att Riksdagen må på en månad, räknad från den 3o innevarande April,
varda förlängd.
Kongl. Maj:t liar, med stöd af stadgandet uti 109 §. Regeriilgs-Formen
och 80 §. Riksdags-Ordningen, till denna Rikets Ständers anhållan
härmedelst velat lemna Sitt Nådiga bifall; kommande sålunda Riksdagen,
att tili den 3o nästkommande Maji varda förlängd
Kongl.
Majit förhlifver Rikets Ständer med all Kongl.. Nåd och ynnest
städse välbevågen.. Datum ut supra..
CARL JOHAN.
' D. von Schulzenheim.
Protocollhållet inför Hans Maj.t Konungen i Stats-Rådet ä
Stockholms Slott den 19 ylpril i834-
Närvarande!
Hans Excellence Juslitise Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad _,
Hans Excellence Stats-Ministerfr för Utrikes- Ärendena Herr Gref
ve
af Wetterstedtj,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner_,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke_,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm ,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm
Undertecknad Hof-Canceller.
Sedan undertecknad Hof-Canceller uppläst ett, på Nådig: befallning,
författadt Svar på Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående Riksdagens
förlängande; täcktes Kongl. Majit, på Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
nämnde Svar , sådant det vid detta Protocoll finnes bilagdt, i
Nåder gilla, hvarjemte Kongl. Majit befallde, att detsamma, af undertecknad
Hof-Canceller contrasigneradt, skulle till' Rikets- Ständer, på vanligt
sätt, öfverlemnas.. Ut supra..
In (idem Protocolli
D. v. Schulzenheim.
STOCKHOLM, 1834; hos J. A. Walidcj*.
K'>ngl Maj:ts Nild. Proposition Ada 53,
I
Nio 53.
Ankom i afskr. till Exp. Ulsk. d. 9 Maji kf. i e. ht,
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer; angående serskild
vedergällning till Ijag-Comitcens arbetande Ledamöter
efter numera fulländadt uppdrag; Gifven Stockholms
Slott den 20 Mars 1834* *
Sedan den åt serskilde Comiterade uppdragne granskning af Sveriges
Civil- och Criminal-lagar numera blifvit fulländad, och nya Lagförslag i
detta hänseende utarbetade, har hos Kongl. Majit fråga blifvit väckt om.
fortfarande, lill större eller mindre del, af de arfvoden, LagComiteens arbetande
Ledamöter i och för deras befattning hittills uppburit.
Dessa arfvoden, sorn från början voro bestämde till 900 Rdr, ökades
för åren 1Sr4 och r8i5 till 1000 Rdr; men blefvo sedermera, i följd af
den vid x815 års Riksdag beviljade tillökning i Lag-Comiléens anslag, ytterligare
förhöjde lill deras nuvarande belopp 1,666 Rdr 3a sk. årligen
för hvarje Ledamot.
Om äfven en skälig ersättning härigenom blifvit Lag-Comitéehs Ledamöter
beredd för den under arbetets fortgång derå använde lid och
möda, återstår likväl en förbindelse för Staten att hålla dem skadeslöse förde
varaktigare fördelar i Statens tjenst, som de på annan väg möjligen
kunnat ernå. Ett serskildt uppdrag, som fordrat en lid af ao år, torde
dessutom i visst afseende kunna jemföras med en-ständig tjenstebefattning;
och Kongl. Majtt vill af sådan anledning nu till Rikets Ständer öfverlemna
att, för de 3:ne arbetande Ledamöterne i Lag-Comiteen, Commerce-Rådet
Zenius, Advocat-Fiscalen Staaf och Expeditions-Secreteraren Richert,
be vilja en fortfarande vedergällning, lämpad efter den möda, de under en
längre tid nedlagt å de nu mera fulländade förslagen till Civil- och Crixninal-Lag.
Kongl. Maj:t förhlifver Rikets Ständer med all Kongl, Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN,
C, D. Skogman.
Bilt. till R. St. Prot. 1834. 1 Sami. 1 Afdela. t.
i5:de Häftet,
t
Kongl. Maj ts Nåd. Proposition Nio 5 f,
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rädet
å Stockholms Slott den 25 Mars 1834*
Närvarande:
Hans Excellence Justiliag Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellene Stats-Ministern för Ulriltes Ärendena, Herr Grefve
af Wetter stedt,
Stats-RådenI
Hans Excellence Herr Grefve Mörner}
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke }
Herr Grefve Adelsvärd}
Friherre Åkerhjelm,
Hof-Cancellei en Friherre v. Schulzenheim} och
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i enlighet med Kongl.
Maj:ts Nådiga Beslut den irsta innevarande månad, författadt förslag tillKongl.
Majits Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående serskild
vedergällning till Lag-Comiteens arbetande Ledamöter elter nu mera fulländadt
uppdrag.
Kongl. Majit behagade, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
delta förslag i Nåder gilla, sådant det finnes Protocollet bilagdt; och skulle,
i öfverensstämmelse dermed, Kongl. Majits Nådiga Proposition till Rikets
Ständer under denna dag expedieras.
Ex Protocollo.
A, F, Normelin.
N:o 54.
Ånk. i afskr. till Exp. Utsi, d. g Maji kl, 1 e, m.
Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse tilt Rikets Ständermed
öfverlemnande af Lag-Comitéens förslag till Allmän
Civil-Lag; Gifven Stockholms Slott d, 12 April IÖ34-
Kongl, Majit underrättade Rikets Ständer vid sista Riksdag om de
Kongl. Majlis Nåd. Proposition Nio 54.
3
hinder, som motte slutlig granskning af Lag-Comite'ens förslag tifi ny Civil-Lag
och anförde dervid:
alt förslag lill ny Criminal-Lag då icke hunnit af Comiteen utarbetas,
hvarföre Lag-verket i allt fall icke kunnat i hela sitt sammanhang till Rikets
Ständer afgifvas;
att flere i den nu gällande Civil-Lagen utsatte straff eller ansvarsbestämmelser
i den föreslagne voro uteslutna, för att i S-raff-Lagen införas;
alt den Civila Lagen, om den ock då kunde komma under pröfning,
likväl på det hela hade saknat den fullständighet, att den kunnat till efterrättelse
antagas; och att Kongl. Majit derföre fann sig föranlåten att än
ytterligare uppskjuta med det nya Lag-verkets öfverlemnande till RiketsStänder;
hvarvid Kongl. Majit tilläde:
alt Kongl. Majit kände lifligt behofvet af en ny och förbättrad Lag,
äfvensom den rätt, Rikets Ständer och Svenska Folket egde, att snart få
hugna sig deraf, men att Kgl. Majit kände lika lifligt, huru stor försigtighet
en sådan förändring erfordrade, helst, oaktadt alla bemödanden, misstag
dock aldrig uteblefve, hvilka likväl kunde och borde rättas genom allt ytterligare
fortsatta granskningar, samt att Kongl. Majit hyste den öfvertygelse,
att en Nation är vida bättre belåten med ett långsamt och öfvervägadt,
än med ett förhastadt antagande af den Lag, som skall bestämma
hennes framtida rättsförhållanden.
Sedan den tiden har Lag-Comiteens förslag till Civil-Lagen blifvit af
Högste Domstolen, icke utan hinder i ärendenas vanliga gång, i hela sin
vidd granskadt; och har Högste Domstolen dess yttrande deröfver afgifvit.
Lag-Comiteen har fortsatt sitt arbete med Criminal-Lagen; och som
Kongl. Majit ansett nyttigt, om likhet i grundsattser kunde vinnas i de förenade
Rikenas Brottmåls-Lagar; så har Comiteen, enligt Kongl. Majits Nådiga
Förordnande, i sådant afseende härstädes haft sammanträden och öfverläggningar
med Ledamöter af Norrska Lag-Comiteen. Svenska LagComiteen
har derefter år 1831 i underdånighet öfverlemnat förslag till allmän
Criminal-Lag, indelt i två Balkar, Straff-Balk och Rättegångs-Balk,
samt år »832 inkommit med motiverne dertill. I likhet med hvad, som
forordnades om förslaget lill Civil-Lag, har Kongl. Majit i Nåder befallt,
att förslaget till Criminal-Lag med dess motiver skulle till trycket
befordras och allmängöras, med frihet för hvar och en att inom i832
års slut med anmärkningar dervid inkomma, samt med skyldighet för begge
Universitetens Juridiska Faculteter och Philosophice Professorer att öf
-
4
Kort"!. Maj is TTad. Proposition- X:o -54-
ver förslaget sig yttra. De i anledning häraf inkomne anmärkningar hafva
blifvit Lag-Comitcen tillställda, med föreskrift att inom sistlidet års slut
deröfver afgifva utlåtande, hvilket ock den 28 sistlidne December till Kgl.
Maj:t inkommit; och har Kongl. Majrt under den 20 nästlidne Januarii i
Nåder tillåtit, alt samma j'ttrande, innefattande några jemkningar i förra
förslaget, finge tryckas och, såsom tillförene skett, med sjelfva förslaget utdelas.
Nu, ehuru det nyss ankomna förslag till allmän CriminahLag icke
möjligen kunnat i Högsta Domstolen undergå granskning, och lika hinder
således för det närvarande, som vid sista Riksdag, förekommer emot detta
förslags öfverlemnande jemte förslaget till Civil-Lag till Rikets Ständer,
liar Kongl. Maj:t dock, då Rikets Ständer nu äro församlade, samt äfven
med anledning af Rikets Sänders skrifvelse af den 10 September 182g,
•\elat nyttja detta tillfälle att gifva Rikets Ständer del af förslaget till ny
Civil-Lag och af Högste Domstolens yttrande deröfver.
Kongl. Maj:t öfverlemnar härmedelst detta Lag-förslag att, till större
eller mindre del, i den mon tiden, medgifver, af Rikets Ständer granskas,
äfvensom till den ytterligare behandling å Rikets Ständers sida, den de
sjelfva, i hänsigt till ett så vigtigt föremål, kunna lämplig pröfva; och
vill Kgl. Majrt låta föranstalta, att icke allenast de Protocoll, som öfver granskningen
af Lag-förslaget hos Högste Domstolen blifvit hällne, varda tillställde
det Rikets Ständers Utskott, hvilket med förslaget får befattning, utan
ock att alla förslaget rörande handlingar skola för samma Utskott, uppå
derom skeende anmälan, vara att från Lag-Comiteen tillgå.
Öfver förslaget till Criminal-Lag infordrar Kongl. Majrt nu utlåtanden
från Presidenterne i Kgl. Majrts och Rikets Hof-Rätter, hvardera biträ ht
af 2 Ledamöter inom Hof-Rätten; hvarefter förslaget kommer att till Högsta
Domstolens yttrande öfverlemnas.
Kongl. Majrt föiblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
R, Martin ,
Kong!. Majus Nåd. Proposition N:o 5/J.
5
Utdrag af Protocollet öfver Justities-År enden } hållet inför
Hans Majit Konungen uti Stats-Rddet d Stockholms
Slott den 12 April i8'ö4}
Närvarande: ’
Håns Excellence Justitia Ståts-Ministern Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gretve
af Wetterstedt,
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner3
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke 3
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm:
Herr Grefve Adelsvärd}
Friherre Åkerhjelm5
Justitiae-Råden von Lindecreutz och Engelhart}
JusliliaE-Cancelleren Bergenschöld,
Hans Excellence Herr Grefven och Juslitiae Stats-Ministern anhöll,
att få fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på den framställning till
Rikets Ständer, hvilken, rörande det af Lag-Comiteen upprättade och af
Högste Domstolen granskade förslag till ny Civil-Lag, Kgl. Maj:t, uti Berättelsen
till Rikets Ständer, om hvad sig i Rikets Styrelse tilldragit sedan’sista
Riksdag, förklarat Sig vara sinnad afgifva; och förmälte Hans Excellence
vidare, att lian till sådan framställning upprättat ett project, hvilket,
efter Kongl. Majrts dertill lemnade Nådiga tillåtelse, Hans Excellence
i underdånighet uppläste.
Justitiae-Cancelleren yttrade i underdånighet, att lian så mycket hellre
tillstyrkte, att det utarbetade Lagprojectet meddelas Rikets Ständer, som
han ansåg denna utväg Vara den tjenligaste, för att bägge Stals-magterne
måtte kunna gröndlagsenligt besluta om sättet för Lagförslagets granskning;
men Justitiae-Cancelleren ville för sin del blott i underdånighet hafva anmärkt,
att han ansåg meddelandet af Lag-projeetet icke ske på grund af
87 §. Regerings-Formen, sorn föreskrifver annan form, då fråga om ny
Lag eller förändring af den gällande Lagen från Konungen framställes.
De närvarande Justitiae-Råden anförde, att, enär den af Hans Excellence
Herr Grefven och Justitia- Stats-Ministern gjorda underdåniga frana
-
6
Kongl, Majus JVid. Proposition JY:o 54-
stallning icke-angin'ge någon sådan Proposition lill Rikets Ständer, som i
87 §. af Regerings-formen omförmäles, utan egentligen åsyftade endast en
Communicalion eller underrättelse lill Sländerne, JustitiaeRåden ansågo detta
ämne icke vara föremål för deras vidare utlåtande.
Uppå Stals-Rådets Ledamöters underdåniga tillstyrkan, Behagade Kongl.
Majit bifalla hvad Herr Grefven och Justitias Stats-Ministern föreslagit; oell
befallde Kongl. Majrt, att, i öfverensstämmelse dermed, Nådig' Skrifvelse
skulle till Rikets Ständer expedieras, af sådan lydelse,- sorn den vid P10-  tocollet fogade bilaga i ämnet utvisar; hvarjemte Kongl. Majrt i Nåder
förordnade, att Bref skulle afgå till Presidenterne uti Kongl. Majrts och
Rikets Hof-Rätter, om granskning af Lag Comiteens förslag till CriminalLag
och yttrandes afgifvande deröfver, på enahanda sätt. som genom Kgl.
Majrts Beslut den 16 November 1826 varit deni aftbefalldt i afseende på
förslaget till Civil-Lag.
Ex Protocollo.
.F, Edelstam,
S TÖCKHOLM/ hos L u d v^ Wes t r. e f.r o ; 834.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse Nio 55.
Nro 55.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. J. 26 Maji,
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående ett af
serskilde i Nåder förordnade Comiterade uppgjordt
förslag till ändringar och jemkningar i nu gällande
Tull-Taxa. Gifven Stockholms Slott den 7 Maji 1834.
Sedan Kongl. Majrt af förekomne anledningar, vid Riksdagens början, förordnat
en serskild Comité, bestående af sakkunnige män utur alla samhällsclasser,
för att uppgöra och till Kongl. Majrt afgifva underdånigt förslag
till de förändringar i gällande Tull-Taxa och öfrige Tull-Verket rörande
Författningar, sorn kunde finnas af omständigheterne påkallade, hvarvid
d’e allmänna åsigler borde iakttagas, att å ena sidan inhemska näringar bibehållas
vid det skydd, hvaraf de ansågos vara i fortfarande behof och
den för Stals-Verket påräknade inkomst af Tullen betryggades, samt att å
andra sidan' all den lättnad och utvidgade frihet för inrikes och utrikes
handeln och sjöfarten bereddes, som med förenämnde angelägna syftemål
vore förenlige, så har Comiteen nu mera till Kongl. Majit inkommit med
underdånigt utlåtande och förslag i dessa ämnen.
Utan alt nu ingå i Dågon pröfning af Comite'ens underdåniga förslag
till ändringar och jemkningar i Tull-Taxan, vill Kongl. Majit, till tidens
vinnande, genast låta öfverlemna detsamma, med dertill hörande Protocoll
och handlingar, till Rikets Ständers Bevillnings-Utskott, för att tjena Utskottet
till upplysning vid dess öfverläggningar om den blifvande Tullbevillningen.
Kongl. Majit har velat härom underrätta Rikets Ständer, och Kongl.
Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Bihang till R. St. Prot. 1834. Esta Sami. 1 :sta "Afd. 1
16ide Häftet.
a
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 55.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och FinanceAr
enden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slott den 7 Maji 1834.
Narva rande:
Hans Excellence Herr Justitia Stats-Ministern Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Herr Siats-Ministern för Utrikes Ärendena Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lövenhjelm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm ,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim, och
Stats-Secreteraren Skogman.
Stals-Secreteraren anmälde i underdånighet, att den af Kongl. Maj:t
i Nåder förordnade Comité, till öfverseende af Tull-Taxan och andre TullVerket
rörande Författningar, nu inkommit med underdånigt utlåtande och
förslag i desse ämnen, och hemställde om icke, till tidens vinnande, Kongl.
Maj:t, utan alt nu ingå i någon pröfning deraf, skulle täckas vidtaga lämplig
åtgärd, för att förslaget lill förändringar i Tull-Taxan må genast varda
till Rikets Ständers Bevillnings-Ulskott öfverlemnadt; i hvilket afseende
Stats-Secreteraren i underdånighet uppläste förslag till en Nådig Skrifvelse
härom till Rikets Ständer.
Kongl. Maj:t, som, enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
gillade den af Stats-Secreteraren i underdånighet föreslagne åtgärd, befallde
att Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer, sådan den är Protocollet bilagd,
skulle under denna dag expedieras.
Ex Protocollo
Nils af Zelle’n.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
3
N:o 56.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsi. den 29 Maji.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående grunderna
för Markegångs-prisens bestämmande, räniepersedlarnes
omsättning och förenkling, indelte räntors
och tionde-anslags återingående till Kronan, samt andra
med grundskatternas utgörande gemenskap egande
ämnen. Gifven Stockholms Slott den 7 Maji 1834.
Kongl. Majit, som i ett sammanhang vill meddela Rikets Ständer silia
åsigter och förslag i de vigtiga frågorna om grunderna för Markegångsprisens
bestämmande, ränte-persedlarnes omsätlning och förenkling, indelta
räntors och tionde-anslags återingående till Kronan, samt andra med
grundskatternas utgörande gemenskap egande ämnen, återkallar dervid
först i minnet hvad vid sista Riksdag i förberörde hänseende förelupit.
Med anledning af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständers Stats-Utskott vid
sista Riksdag, aflåtne Nådiga skrifvelse, angående förändring och förenkling
af hemmans-räntorna i de Län, der desamma nu äro i ett större antal persedlar
utförde, tillkännagåfvo Rikets Ständer i underdånig skrifvelse af den
s5 Januarii i83o, det de väl ansett en sådan förändring leda till redighet
i synnerhet uti special-räkenskaperna öfver Statens inkomster, och till lätthet
för de skattdragande i öfversigten af utskyldernas rätta belopp, men
dock trott förändringen vara af omständigheterna mera påkallad uti en ort
än i en annan, och att, såsom ett vilkor för dess införande, de skattdragandes
lättnad och fördel alltid borde förutsättas, serdeles som den olikhet
i skattläggningen och den skiljaktiga tillämpning af skaltläggningsgrunderna,
hvilken, förnämligast hvad jordeboksräntan angår, förefinnes ej allenast i
serskilda landsorter, utan ock inom samma härader, socknar och byar, samt
enskilda hemmansegare emellan, gåfve åt detta arbete en så vidsträckt omfattning,
att något större ändamål, än blott beqvämlighet, medelst räntornas
utgörande i ett mindre antal persedlar, borde sökas. Ibland dessa
räknade Rikets Ständer ett föregående stadgande derom, att Markegångsprisen
å spanmål och de öfrige ränte-persedlarne i hvarje ort skulle bestämmas
efter ett medelpris för fem föregående år, och icke för år, utan
för ett visst tidskifte, såsom till exempel af fem år, med hänsigt ej mindre
till de skattskyldiges lindring, än till en säker beräkning af Statens inkom
-
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
ster. Ett sådant stadgande ansågo Rikets Ständer jemväl medföra den
rättvisa fördel för räntegifvaren, att missväxt och olyckor, som nedsätta
eller helt borttaga afkastningen af hans jord och frukten af hans arbete,
icke hädanefter, som hittills, blefve dubbelt tryckande eller förstörande,
derigenom, att hans skattebidrag ökades i samma nion, som olyckan drabbar
honom, och leda till bibehållandet af den jemnvigt i spanmålspris,
utan hvilken Statens inkomster underginge nästan ständiga förändringar,
men genom hvilken jemnvigt det vigtiga ändamål, till både Statens och de
skattdragandes fördel, snart kunde vinnas, att utskylderna hufvudsakligen
uti penningar skulle kunna utgöras; äfvensom markegångsprisen på sådant
sätt skulle lända till en rättelse äfven för de enskilde liqvider och rättsförhållanden,
vid hvilka de ofta hitintills måste tjena och hädanefter än oftare
torde tjena lill rättesnöre.
För alt likväl än vidare fullkomna ordnandet af Statens inkomster
och utgifter, hafva Rikets Ständer ansett det vara oundgängligt, alt alla
enskilda interessen skiljas från den inflytelse dessa icke sällan utöfvat, och
att markegångsprisen såmedelst återföras till deras rätta ändamål eller ett
riktigt beräknadt värde i penningar af jordskatterna, med tillagd rättighet
för de skattskyldige af en bestämd lösningsrätt; att de till Militaira och
Civila Staterne i Landet upplåtne Indelningar till Stateu indragas, samt
att löneanslagen till Embetsmanna-Staterne utgå i contant ifrån Statens
Gassa; förmenande Rikets Ständer att endast, med införande på samma
gång af desse begge hufvudsakliga förändringar, en reduction af runtepersedlarne
blefve af mera vidsträckt nyttiga följder.
På grund häraf hafva Rikets Ständer underdånigst hemställt, det
Kongl. Maj:t läcktes vid kommande Riksdag meddela Nådig Proposition ej
mindre om en förändrad method för markegångssättningarne, än om indragning
af de till Militaire- och Civil-Staterne samt lill Schole-Slaten och
andre allmänna ändamål indelte räntor, och att verkställigheten af räntepersedlarnes
reduction i allmänhet måtte emedlertid få hvila; anhållande
Rikets Ständer derjemte, att, derest Kongl. Maj:t skulle finna densamma
för någon ort så nödvändig, att denna reduction icke bör uppskjutas, verkställigheten
då icke annorlunda än efter de skattdragandes hörande, må
vidtagas, samt att, till vinnande af enhet och likstämmighet, hela åtgärden
öfverlemnas åt vissa af Kongl. Maj:t i Nåder utnämde Comiteradc.
Rikets Ständer hafva derjemte uti underdånig Skrifvelse af den 11
Mars i83o anmält, hurusom hos dem klagan blifvit förd öfver de olägenheter
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
5
och det betryck räntegifvare skola vidkännas genom det sätt, hvarpå Afrads-
och Kronotionde-spanmålen måste utgöras, till bevis hvarföre blifvit
åberopadt, alt den af hemmanen utgående skatt är högre under missväxtår än
vid vanliga skördar, och beräknas allt högre, ju kännbarare missväxten är,
då, i dess ställe, nedsättning af skatterne, under missväxtår, vore mera
enlig med Statens ändamål; och hafva Rikets Ständer, enär vinnandet af
denna fördel ansetts icke kunna förenas med nuvarande grunder för skatternas
utgörande, hvadan önskningarne inskränkt sig dertill, att den hemmanen
ålföljande grundskatt och Kronotionde mätte framgent komma att
utgöras på ett mindre tryckande sätt, alltså till Kongl. Maj:ts Nådiga bifall ..
och fastställelse underdånigst framlagt följande förslag till grunder för Lestämmande
af förhållandena emellan räntegifvare och räntetagare.
i:o Såsom grund vid utgörande af så väl Kronotionde- och Afradsspanmål,
som äfven alla andra å hemman och lägenheter indelte räntor,
då de icke in natura utgå, antages, att lösningen sker efter medium
af senaste fem årens markegångspris, sålunda uträknadt, att sedan årets
markegångspris blifvit satt, hopsummeras samma års markegångspris i Länet
med de nästföregående fyra årens markegångspris i samma Län; blifvande
femtedelen af denna summa det pris, hvarefter liqviden emellan räntegifvare
och räntetagare bör ske;
2:0 Vid de tillfällen, då löpande årets markegång inom Länet uppgår
till lika belopp eller öfverstiger det sålunda uträknade medium af de
senaste fem årens markegångspris i samma Län, får ingen uppsägning till
leverering in natura ega rum, utan skola räntorna ovilkorligen lösas med
contant efter den i ofvanberörde i:sta punkt stadgade grund;
3:o Då den händelse inträffar, att löpande årets markegångspris i
Länet understiger medium af senaste 5 årens markegångspris inom samma
Län, är det väl räntegifvaren öppet att, före Thomas-dag, tillsäga om han
vill utgöra praestationen in natura; men i det fallet åligger det honom,
att, vid levereringen, contant till räntetagaren betala skillnaden emellan
löpande årets lägre markegångspris inom Länet och det ofvan stadgade
fem års markegångspriset; samt
4:o Ehvad lösningen sker med contant, eller räntegifvare levererar
spanmålen in natura, skall han till räntetagaren erlägga sexton skillingav för
hvarje hel tunna råg och korn, samt tolf skillingar för hvarje hel tunna
hafre utöfver det stadgade lösningspriset, svarande mot forsellönen.
6
Kongl. Ma):is Nåd. Proposition N:o 56.
I sammanhang härmed hafva hos Kongl. Maj:t förekommit:
1:0 Preste-Ståndets uti serskild underdånig skrifvelse af den i5:de
Mars i83o framställde reservation emot Rikets Ständers nyss omförmälda
förslag, hvars antagande Preste.-Ståndet ansett skola medföra högst menliga
förhållanden, ej allenast för de fleste Militaire- och Civile-Tjenstemän, äfvensom
för samtlige Lärarne vid Rikets offentliga Undervisnings-Verk,
hvilkas löneinkomster hufvudsakligen utgöras af anslagen ränte-spanmål,
utan ock för en större del allmänna1 Inrättningar, fromma stiftelser, Rikets
samtliga hospital, m. m., oberäknadt att emot förslaget jemväl kunde åberopas,
dels att Rikets Ständer vid sistförflutne Riksdag stadgat, det Kongl.
Maj:ts och Kronans behållna Afrads- och Kronotionde-spanmål skall hädanefter
såsom hittills lösas, icke efter medium af feni års markegång, utan
efter löpande årets markegångspris, då således, efter Preste-Ståndets tanka,
olämpligt vore, att för en och samma prestations utgörande, stadga olika grunder,
dels ock att förslaget skulle medföra rubbning i Presterskapets genom
i4 §• 1 Regeringsformen tryggade Privilegier af år 1723, förmedelst borttagande
af den fria dispositionsrätt, som samma Privilegier, jemte Kongl.
Brefvet af den 22 December 1699, försäkra och förbehålla åt Kyrkor, Academi
ier, Gj^mnasier, Scholor och Ecclesiastik-Indelningshafvare, i afseende
på den dem nådigst förlänta Kronotionde, så att de densamma må oafkortad
och in natura utfå;
2:0 en till Kongl. Maj:t ingifven skrift åf fem Riksdagsfullmägtige
utaf Bonde-Ståndet från östergöthlands Län, innefattande den erinran
emot Rikets Ständers ofvannämnde förslag, att i sökandernes ort alltid kunde
anses för en förmon alt få leverera ränte-spanmålen in natura, och att',
om räntegifvaren, för att bereda penningetillgång till lösen deraf, nödgades
om hösten och vintern, då prisen ännu äro låga, afsätta mera spanmål
än hittills, sådant otvifvelaktig! skulle verka till de förut nog låga sädesprisens
ytterligare nedsättning: anhållande sökanderne derföre underdånigst,
att fortfarande få tillgodonjuta rättigheten ätt leverera spanmålen in
v natura, då tillgången det medgifver, samt att någon tillökning i nuvarande
skattebidrag ej må räntegifvarne åläggas genom forsel-löns utgifvande
för den spanmål, som in natura af dem levereras.
I anledning häraf har Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af den -29
Maji i83o , anbefallt Dess och Rikets Krigs- och Kammar-Collegier att, i
öfverensstämmelse med de uti Rikets Ständers ofvanberörde skrifvelse af
den 25 Januarii samma år uppgifne grunder, upprätta och lill Kongl.
Kongl. Majds Ndd. Proposition N:o 56.
7
Majit i underdånighet inkomma med utlåtande och förslag i den framställda
frågan, att, emot anvisning af behöriga summor på Stat, indraga de till
Militaire och Civile Staterne samt Schol-Staten och andra allmänna ändamål
indelte räntor och tionde-anslag, hvarförutan Kammar-Collegium borde
serskildt afgifva underdånigt utlåtande, rörande förändring i nu gällande
method för markegångssättningen; äfvensom Kongl. Majit i Nåder förständigat
Kammar-Collegium, att i underdånighet föreslå de verkställighetsåtgärder,
som vid skeende omsättning af räntepersedlarne till förminskadt
antal borde iakttagas. Kongl. Majit har derjemte, genom Nådig Remiss
af den 29 Maji i83o, infordrat Krigs- och Kamraar-Collegiernas underdåniga
utlåtande, rörande Rikets Ständers i ofvanberörde underdåniga skrifvelse
gjorda förslag om förändring i sättet för grundräntornas och kronotiondens
utgörande, så väl som öfver de af Preste-Standet och förbemälde
fem Riksdagsfullmäglige från Östergöthlands Län emot Rikets Ständers ofvanberörde
förslag anmälde reservationer och protester; hvarefter Kongl.
Majit serskildt, genom Nådigt Bref af den 1 Julii samma år, anbefallt bemälde
Collegier, att i sammanhang med sistberörde utlåtande inkomma
med underdånigt förslag till ett förändradt stadgande för framtiden, i afseende
på dispositionen af Kronans kappmål vid de tillfällen, då^ markegången
eller Kronans lösningspris i mer eller mindre mon understiger det i
orten gångbara eller tionde-tagarens bestämda lösningspris.
Till åtlydnad af Kongl. Maj:ts genom ofvanåberopade Nådiga Remisser
meddelade föreskrifter, har Kammar-Collegium serskildt under den 17
Junii i83o afgifvit underdånigt utlåtande och förslag till nödiga åtgärder
vid räntepersedlarnes omsättning och förenkling, samt under den 17 Junii
1831 inkommit med underdånigt yttrande, i fråga om förändring uti nu
gällande method för markegångssättningen i Riket; äfvensom Krigs- och
Karamar-Collegium gemensamt, under den 11 Maji i83i, öfverlemnat underdånigt
Betänkande, i afseende på öfrige här ofvan omförmälda ämnen.
Kongl. Majit har, vid öfvervägande af dessa, med hvarandra samband
egande, vigtiga frågor, funnit den om förändring i nu gällande method
för Markegångssättningen i Riket böra först behandlas, enär rättelse
härutinnan är af omständigheterna påkallad, oberoende af de beslut, som
må varda fattade om räntepersedlarnes förenkling och indelningarnes återingående
till Kronan. I öfverensstämmelse med hvad Kammar-Collegium
underdånigst yttrat, finner Kongl. Majit nuvarande förhållande med markegångssättningen
vara olämpligt, icke allenast derför, att den verkställes
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
om hösten, ieke långt efter slutad inbergning, innan ännu prisen å spaninål
och andra räntepersedlar äro stadgade, eller annan spanmålshandel
vanligen egt rum, än om de mindre (jvantiteter, som å städernas torg utbjudas
till salu; utan ock emedan på de Riks-Ståndens Deputerade, hvilka
ega bestämma markegångs-prisen, sådane enskilda interessen kunna inverka,
som det ena året, då ibland dem räntetagare och spanmålssäljare
hafva öfvervigten, föranleda till oskäligt höga, och åter, det andra, då tillfälligtvis
räntegifvare hafva öfvervigten, till alltför låga pris, hvaraf ock
bänder, alt de i början af November upprättade markegångsprisen sällan
svara mot de försäljningspris, som vid afradstiden i Februarii allmänt gå
och gälla, och hvilka rätteligen borde tjena till grund för liqviden, räntetagare
och räntegifvare emellan. Kongl. Måjrt anser alltså en förändrad
method i markegångssättningen böra införas; men då de i orten nu inverkande
local-interessen otvifvelaktigt skulle göra sig lika gällande, äfven om
sjelfva markegångssättningen ankomnie på andra i orten bosatte personer,
än som nu af Riks-Stånden väljas, och sjelfva markegångssättningen utgör
en del af den handläggning vid beskattningsväsendet, som Rikets Ständer
ensamme tillkommer, tinner Kongl. Majrt den enda säkra utvägen till vinnande
af rättelse härutinnan vara, att Rikets Ständer vid hvarje Riksdag
upprättade markegångstaxa, gällande till nästföljande Riksdag, eller under
fem års lid, icke allenast för hvarje serskildt Län i Riket, utan ock för
olika district inom samma Län, der skiljaktighet i markegångsprisen antingen
hittills befunnits nödig, eller hädanefter, till följd af anställd undersökning,
anses böra införas. Och vill Kongl. Maj:t, för den händelse
Rikets Ständer instämma i den af Kongl. Majrt sålunda framställda åsigt,
göra Nådig Proposition till beredande i stadgad ordning af en dermed enlig
förändring uti Regeringsformens ^5 §.
Till grund för markegångs-sättningen kunde Rikets Ständer, med
syftemål att söka befordra någorlunda jemna och stadgade pris, isynnerhet
å spanmålen, taga uppgifter å spanmålsprisen i orterna och deras medelbelopp,
infordrade, på sätt Kongl. Majrts under den i5 Januarii 1831 till
Kammar-Collegium aflåtne Nådiga Skrifvelse stadgar. I afseende på dessa
uppgifter har Kongl. Maj:t i högstberörde Skrifvelse förordnat, att Kongl.
Majrts Befallningshafvande, hvar för sitt Län, till Kammar-Collegium skola
insända, först vid årets slut, uppgift på de pris, sora under höstmånaderne
i handel enskilde emellan, så väl som å städernas torg, allmännast va^
rit gängse i olika trakter af Länet och hvad belopp rätteligen kan anses
hafya
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 56.
9
hafva varit allmännaste medelpriset för samma lid; och derefter, inom
Mars månads slut, förnyad uppgift å prisen under de Irenne vintermånaderne,
så väl å torgen som i synnerhet i enskilda contract emellan köpare
och säljare under vinlermarknaderne, eller vid i orten vanliga afsättningsslällen,
med afdrag af forlönen för hvad vid aflägse levereringsslällen
försäljningspriset anses genom en längre transport hafva öfverstigit det
rätta medelpriset, hvilket derföre bör bestämdt antydas; att Kongl. Majrts
Befallningshafvande sedermera böra för Pröfnings-Comitéen uppgifva dessa
sålunda hos Kammar-Collegium anmälda pris samt deröfver, äfvensom
angående förhållandet med prisen under vår- och sommarmanaderne, begära
Pröfnings-Comitéens utlåtande, med skyldighet för Comiteen att sedermera
bestämdt till Protocollet yttra dess tanka öfver Läns-Styrelsens
förberörde uppgifter, samt hvad rätteligen må anses hafva varit det allmänna
medelpriset vid afradstiden den 25 Februari; att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
derefter skola ega att inom September månads slut
dermed inkomma till KammarCollegium, som det sedermera aligger att
resultatet deraf hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla. I följd häraf
har ock Kammar-Collegium, uti skrifvelse af den 24 sistlidne Januarii,
till Kongl. Maj:t öfverlemnat fullständiga handlingar, rörande
prisförhållandena under de 3 åren i83i, i83a och i833, jemte sammandrag,
utvisande resultatet af uppgifterna för hvarje af dessa år, äfvensom
en serskildt för år i83i upprättad tabell, deri upptagas de medelpris å
spanmål och öfriga räntepersedlar, som Pröfnings-Comitéerna inom de Län,
der hvarje sådan persedel i markegångstaxan förekommer, ansett böra tagas
i beräkning vid en markegångssättning för fem år.
Vidkommande sedermera frågan om förändring och reduction af
hemmansräntorna, har Kongl. Majrt i Nåder inhemtat, att de åsigter, som
i omförmälde hänseende af Rikets Ständer vid sista Riksdag framställdes,
1 allo öfverensstämma med hvad som blifvit i underdånighet yttraclt af
Kammar-Collegium uti dess den 8 December 182g till Kongl. Maj.t i underdånighet
afgifna, och till Rikets Ständer öfverlemnade, samt af dem godkända
förslag till räntepersedlarnes omsättning.
Efter pröfning af hvad uti förevarande fråga anfördt blifvit, finner
Kongl. Majrt att räntepersedlarnes omsättning och förenkling skulle medföra
Biliam till R. St. Prof. 1834. 1‘.sta Sami. i\sta Afd. 2
16 'de Häftet.
to Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N'o 56.
flera lättnader vid kronoräntornas debitering och utgörande, samt kunna
utan förnärmande af någons rätt verkställas, och framställer derföre till
Rikets Ständers pröfning och bifall:
1:0 att räntepersedlarne må sammanslås och förenklas i öfverensstämmelse
med nyssnämnde, af Rikets Ständer vid sista Riksdag godkände Kammar-Collegii
förslag af den 8 December 1829 ;
2:0 att denna omsättning af räntepersedlarne verkställes på den allmänna
grund att ingen räntegifvare skulle erhålla högre eller mindre grundskatt
än förut, och att den räntegifvare, som anser sig på ett eller annat
sätt härutinnan förnärmad, må i behörig ordning deri söka ändring, hvilken
rättighet äfven Kronans Ombud förbebålles ;
3:o att åtgärderne för räntepersedlarnes förvandling må, efter fastställde
grunder, handhafvas af serskilde Comiterade i hvarje Län, under
Ordförande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, hvilka Comiterade skulle
ega att, efter ränlegifvares hörande, för hvarje hemman bestämma dess
blifvande förenklade grundskatt, med rättighet för så väl räntegifvare som
räntetagare, eller Kronans Ombud, att deruti hos Kammar-Collegium söka
ändring; och borde alla åtgärder för ränte-persedlarnes omsättning så skyndsamt
fullbordas, att Kronoräntorna för år 1887 må öfver hela Riket kunna
debiteras och utgå efter nya methoden.
I afseende på frågan om ett förändradt stadgande för framliden,
rörande dispositionen af Kronans kappmål vid de tillfällen, då markegången
eller Kronans lösningspris understiger det i orten gångbara eller
tiondetagarens bestämda lösningspris, så har Kongl. Maj:t inhemtat, att
Kronans behållna kappmål å Kronotionde, bestående, enligt Kongl. Förordningen
om mått, mål och vigt af den 29 Maji 1789, uti halfva rågan
eller 2 strukna kappar eller TTä:del af spanmålstunnans fastställda innehåll,
36 strukna kappar, eller 32 kappar i fast mål, vanligen blifvit på det sätt
disponeradt, att Kronofogden anvisat ett eller flera hemman med deras
hela Kronotionde till utgörande af den, hvarje indelningshafvare tillkommande
spanmålstionde, reducerad efter 3\ strukna kappar på tunnan, men
andra hemman åter att till Kronan leverera den deras hemman åsatte tionde
till ett emot Kronans kappmål å indelningsposten svarande belopp. Då
likväl dispositionen icke alltid kunnat så afpassas att tionden fått erläggas
på ett ställe,, antingen till indelningshafvaren eller till Kronan, så har för
det qvantum, hvarmed ett hemmans, eller flere hemmansdelars tionde öfverskjuta
sammanlagda kappmålet på den tionde-spanmål, som af alla till
Kongl. Maj:Is Nåd. Proposition Nio 56.
indelning anslagne hemman tillhopa skolat levereras, anvisning måst ske
dels till Kronan, dels till tiondetagaren; och ehuru detta senare alltid varit
för tiondegifvare!! mer eller mindre besvärligt, samt jemväl stridande
emot den i Kongl. Förordningarne af år i8o3 och 1815 lagda grund för
tiondens utgörande, nemligen att hvarje åbo bör anvisas till leverering af
hela sitt tiondebelopp på ett enda ställe, har likväl den förra dispositionen,
eller då hela kappmålsbeloppet å indelningen jemnt svarat emot ett eller
flera hemmansdelars tionde, så att desse endast dermed kunnat anvisas till
Kronans Magasin, verkat till olika utgift för de skattskyldige, vid det förhållande
att tiondetagaren, med begagnande af dess i Författningarne stadgade
rätt, låtit uppsäga säden till leverering in natura, men Kronan deremot
tillåtit räntegifvaren att lösa kappmålet efter årets markegång. Till afhjelpande
af de härigenom uppkommande olägenheter, intill dess ständiga tiondeanslag
hunnit införas eller annorlunda kan blifva förordnadt i anledning
af frågan om indelningarnes ingående till Kronan, anser Kongl. Majit
den lämpligaste utväg vara, att tiondegifvare skola hvar och en för sig af
det hemmanet eller hemmansdelen åsätta tiondebelopp utgöra till en indelningshafvare,
åt hvilken hemmanets tionde anslagen är, det qvantum i tunnor
eller kappar spanmål, som honom tillkommer, tunnan beräknad till 34
kappar, eller, då lösen eger rum, erlägga densamma med ^Jidelar af spanmålens
bestämda lösningspris, men deremot till Kronan utgifva lösen efter
årets markegång, utan tillägg af forsellön för den emot Kronans andel i
kappmålet svarande återstående ,'gidel af hemmanets tiondebelopp, så vida
ej tiondegifvare!! hellre vill till närmaste Krono-magazin i Länet leverera
berörde kappmål in natura och detta så mycket hellre, som Rikets Ständers
vid sista Riksdag fattade och genom Kongl. Majits Nådiga Bref till
Stats-Contoret af den i3 Mars i83o godkände Beslut, angående uppbörden
af Kronans spanmåls-iutrader, redan är stadgadt, att tiondegifvaren alltid
skall ega rättighet att efter markegångspris lösa sin spanmål, så vidt den
är Kronan förbehållen, utan tillägg af forsellön, hvaraf följer att Kronans
af indelningarne tillfallande kappmål bör på enahanda sätt liquidferas, hvarigenom
alla till samma indelning anslagne hemmansinnehafvare komma
i lika belägenhet och den ena icke kan på den andras bekostnad ensidigt
gynnas.
För så vidt i någon ort Kronans ursprungliga kappmål antingen helt
och hållet eller till något visst belopp kan vara vid eller efter indelningstiden
till serskilda behof anslaget, anser Kongl. Majit den sålunda föreslagna
lösningsrätt af samma kappmål efter markegångspris icke böra komma
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
i fråga, så länge nu gällande förhållanden fortfara, emedan löntagare, som
fått kappmålet sig tilldelt, innehar detsamma med lika rätt som indelningsbafvaren
af de 34 strukna kapparne utaf tionde-beloppet; men Kongl. Maj:t
finner rättvist att, i sådant fall, ordentligt tionde-anslag af vissa hemman
för den ena eller andra indelningshafvaren upprättas allestädes, der det icke
redan skett, så att håde den äldre och senare indelningshafvaren erhåller
hvad honom rätteligen tillkommer i nämnde hemmans fulla tionde-belopp
och hvarje hemman får med en, men icke flera räntetagare, att skaffa.
Hvad åter angår frågan om indragning till Kronan af de till Militaire-
och Civile-Staterna jemte Schol-Staten och andra allmänna ändamål
indelta, räntor och kronotionde-anslag_, emot anvisning af motsvarande
summor på Stat; så finner val Kongl. Maj:t, att, på sätt Kongl. Maj:t vid
sista Riksdag lill Rikets Ständer framställde, denna förändring skulle för
landet och jordbruket vara af serdeles nytta, att Rikets Ständer, instämmande
i denna åsigt, anhållit om Kongl. Majrts Nådiga Proposition derå
vid näslpåföljande Riksdag, samt att förändringen bör såsom grundsats lill
sin nytta erkännas och qvarstå; men Kongl. Maj:t anser, i afseende på
verkställigheten, äfven böra i betraktande tagas, att, då de här ofvanföreslagna
åtgärder med markegångs-sättningen, förenkling af räntepersedlarne
och dispositionen af Kronans kappmål äro till sin natur enkla och icke ledande
till väsendtlig förändring i närvarande förhållanden hvarken för
Staten eller indelningshafvare, beslutet om indelta räntors och tionde-anslags
återingående till Kronan deremot skulle medföra förbindelsen för
Stats-Verket att tillhandahålla vederbörande motsvarande belopp i penningar;
att emottagandet och förvaringen af en större mängd räntesäd fordrade
en tillökt tjenstemanna-personal vid Krono-magasinen; att försäljningen
af ingången spanmål ofta kunde förorsaka förlust genom ett lägre pris,
än det hvartill den blifvit indelningshafvare godtgjord, och i följd deraf
ökade utgifter för Statsverket; samt att för det närvarande, då, på sätt
Kongl. Majrts vid denna Riksdag till Rikets Ständer aflåtna Nådiga Proposition,
om Stats-Verkets tillstånd och behof, utvisar, alla dess inkomster
äro för angelägna utgifter erforderlige, tidpunkten ej synes vara för handen,
att vidtaga en förändring, som, ehuru i sig sjelf nyttig, kan verka till
rubbning af den föreslagna Statsregleringen.
Af alla dessa skäl vill Kongl. Majrt nu endast meddela Rikets Ständer
de ifrån vederbörande Enjbets-Yeyk i detta ämne inkomna underdåni
-
Kongl. Maj-.ls Nåd. Proposition N:o 56.
°a yttranden och till Rikets Ständer öfverlemna att pröfva, huruvida de
finna Stats-Verkets tillgångar medgifva förändringens utförande nu genast
utan åsidosättande af nödiga utgifter, eller anse dermed böra uppskjutas.
Beträffande slutligen Rikets Ständers vid sista Riksdag afgifne underdåniga
framställning rörande förändring i sättet för grundräntornes och
Kronotiondens utgörande, så finner Kongl. Majrt, i följd af dess liärofvan.
vttrade åsigt, att markegångsprisen böra ifrån Riksdag till Riksdag af Rikets
Ständer fastställas, hvarigenom Rikets Ständers förslag om räntepersedlarnes
uträkning i penningar efter det löpande årets markegång, med hänsigt
till medeltalet af de nästföregående fyra årens, komme att förfalla, det
nu vara mindre lämpligt, att under tiden påbjuda förändrade grunder för
räntornas utgörande, och Kongl. Majrt anser således Rikets Ständeis förrberörde
förslag icke böra vid sådant förhållande af Kongl. Majrt antagas.
Alla till dessa ämnen hörande handlingar skola till Rikets Ständers
Stats-Utskott öfverlemnas.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständer med all Kongl, ipiåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL J O B A &
V, P, Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och FinanceÅrenden,
hållet inför Hans Majit Konungen i Stats-.
Rådet å Stockholms Slott den 7 Maji 1834.
Närvarande:
Hans Excellence Justitia; Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrike? Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herf Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve &6vi§nhjelrg> j
Herr Grefve Adelsvärd,
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition IV'-o 56.
Friherre Åkerhjelm ,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim, och
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman föredrog i underdånighet:
Kammar-Collegii underdåniga Utlåtande i fråga om förändring i nu
gällande ordning för markegångssältuingen i Riket;
Krigs- och Kammar-Collegiernes underdåniga Utlåtanden och förslag
i anledning af Rikets Ständers hemställan om förändring och reduction af
liemmansräntorne och om indelta räntors och tionde-anslags ingående till
Kronan;
Krigs- och Kammar-Collegiernes underdåniga Utlåtande öfver den
vid sista Riksdag väckta fråga om förändring i sättet för grundräntornas
oqh Kronotiondens utgörande;
Krigs- och Kammar-Collegiernes underdåniga förslag till förändradt
stadgande i afseende på dispositionen af Kronans kappmål i vissa fall.
Yid öfvervägande af dessa, med hvarandra samband egande, vigtiga
frågor, ansåg Stats-Secreteraren i underdånighet den om förändring i nu
gällande method för markegångssättningen i Riket böra först behandlas,
enär rättelse härutinnan är af omständigheterne påkallad, oberoende af de
beslut, sorn må varda fattade om räntepersedlarnes förenkling och indelningarnes
återingående till Kronan.
I Öfverensstämmelse med hvad Kammar-Collegium underdånigst yttrat,
fann Stats-Secreteraren nuvarande förhållande med markegångssättningen
vara olämpligt, icke allenast derföre, att den verkställes om hösten, icke
långt efter slutad inbergning, innan ännu prisen å spanmål och andra räntepersedel-
äro stadgade, eker annan spanmålshandel, vanligen egt rum,
än om de mindre qvantiteter, som å städernas torg utbjudas till salu;
utan ock emedan på de Riks-Ståndens Deputerade, hvilka ega bestämma
markegångsprisen, sådana enskilda interessen kunna inverka, som det ena
året, då ibland dem räntetagare och span må Issäljare hafva öfvervigten,
föranleda till oskäligt höga, och åter det andra, då tillfälligtvis räntegifvare
hafva öfvervigten, till allt för låga pris, hvaraf ock händer, att de i
början af November upprättade markegångsprisen sällan svara möt de försäljningspris,
sorn vid afradstiden i Februarii allmänt gå och gälla, och
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N'o 56.
i5
hvilka rätteligen borde tjena till grund för liqvider räntetagare och räntegifvare
emellan.
Stats-Secreteraren ansåg alltså en förändrad method i markegångssättningen
böra införas; men då de i orten nu inverkande local-interessen otvifvelaktigt
skulle göra sig lika gällande, äfven om sjelfva markegångssättningen
ankomme på andra i orten bosatte personer, än som nu af Riks-Stånden
väljas; och sjelfva markegångssättningen utgör en del af den handläggning
vid beskattningsväsendet, som Rikets Ständer ensamma tillkommer,
syntes i Stats-Secreterarens underdåniga tanke den enda säkra utvägen
till vinnande af rättelse härutinnan vara, att, med ändring i behörig
ordning af hvad y5 §. Regerings-Formen stadgar, Rikets Ständer vid hvarje
Riksdag upprättade markegångs-taxor, gällande till nästföljande Riksdag
eller under 5 års tid, icke allenast för hvarje serskildt Län i Riket, utan
ock för olika district inom samma Län, der skiljaktighet i markegångsprisen
antingen hittills befunnits nödig, eller hädanefter, till följd af anställd
undersökning, anses böra införas.
Till grund för markegångs-sättningen kunde Rikets Ständer, med syftemål
att söka befordra någorlunda jemna och stadiga pris, isynnerhet å
spanmålen, taga uppgifter å spanmålsprisen i orterna och deras medelbelopp,
infordrade på sätt Kongl. Maj:ts under den i5 Januarii i83i till
Kammar-Collegium aflåtne Nådiga Skrifvelse stadgar. I afseende på dessa
uppgifter har Kongl. Maj:t i högstberörde skrifvelse förordnat, att Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, hvar för sitt Län, till Kammar-Collegium skola
insända, först vid årets slut, uppgift på de pris, som under höstmånaderne
i handel enskilde emellan, så väl som å städernas torg allmännast varit
gängse i olika trakter af Länet och hvad belopp rätteligen kan anses
hafva varit allmänna medelpriset för samma tid; och derefter inom Mars
månads slut förnyad uppgift på prisen under de trenne vintermånaderne,
så väl å torgen som isynnerhet i enskilda contract emellan köpare och
säljare under vintermarknaderna, eller vid de i orten vanliga afsättningsställen,
med afdrag af forlönen för hvad vid aflägse levererings-ställen försäljningspriset
anses genom en längre transport hafva öfverstigit det rätta
medelpriset, hvilket derföre bör bestämdt antydas; att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
sedermera böra för Pröfnings-Comiteen uppgifva dessa sålunda
hos Kammar-Collegium anmälde pris, samt deröfver, äfvensom angående
förhållandet med prisen under vår- och sommarmånaderna, begära
Pröfnings-Comiteens utlåtande, med skyldighet för Comiteen att sedermera
bestämdt till Protocollet yttra dess tanka öfver Läns-Styrelsens förbe
-
Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 56.
rörde upjrgifter samt livad rätteligen må anses hafva varit det allmänna
medelpriset vid afradstiden den 25 Februarii; — att Kongl. Majlis Befallningshafvande
derefter skola ega att inom September månads slut dermed
inkomma till Kammar-Collegium, som det sedermera åligger, att resultatet
deraf hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla. I följd häraf har ock
Kammar-Collegium, uti skrifvelse af den 24 sistlidne Januarii, till Kongl.
Majit öfverlemnat fullständiga handlingar rörande prisförhållandena under
de 3 åren i83i, i832 och 1833 jemte sammandrag, utvisande resultatet af
uppgifterna för hvarje af dessa år, äfvensom en serskildt för år 1831 upprättad
Tabell, deri upptages de medelpris å spanmål och öfrige räntepersedlar,
som Pröfnings-Comiteerne inom de Län, der hvarje sådan persedel
i markegångs-taxan förekommer, ansett böra tagas i beräkning vid en markegångssättning
för fem år.
Vidkommande sedermera frågan om förändring och reduction af hemmansräntorna,
samt om indragning af de till Militaire och Civile Staterne
jemte Scholstaten och andra allmänna ändamål indelta räntor oeh kronotionde-anslag,
emot anvisning af motsvarande summor på stat, så inhemtas
liärvid, att de åsigter, som i omförmälda hänseenden af Rikets Ständer
vid sista Riksdag framställdes, i allo öfverensstämma med hvad som blifvit
i underdånighet yttradt, dels af Kammar-Collegium uti dess den 8 December
1829 till Kongl. Majit i underdånighet afgifna och lill Rikets Ständer
öfverlemnade samt af dem godkända förslag till räntepersedlarnes omsättning,
dels ock af Kammar-Collegium och Stats-Contoret gemensamt uti
deras underdåniga Betänkande af den 20 Oclober 1828, angående en ny
löne-reglering för Landt-Stats-tjenstemännen,
Efter pröfning af hvad uti förevarande frågor anfördt blifvit, fann
Stats-Secreteraren, för sin underdåniga del, icke allenast att räntepersedlarlies
omsättning och förenkling skulle medföra flere lättnader vid Kronoräntornas
debitering och utgörande, samt. kunna utan förnärmande af någons
rätt verkställas; utan ock att de skäl, med afseende hvarå LandLtStats-indelningarnes
indragning föreslogs, äfven äro fullkomligt gällande och
tillämplige för Militair-staterne. Desse Stater äro nu aflönade dels med indelningar,
dels med penninge-anslag, och en ändamålsenlig lönereglering
inom dem är underkastad flere svårigheter, så vida ej de till dem hörande
indelningar, hvilka icke blott inom serskilda Regementen, utan ock inom
samma
Kongl. Maj:ts Käd. Proposition N:o 56.
*7
satnma corps äro för både högre och lägre befäl af en ännu mera anmärkningsvärd
olikhet, först till Staten åter indrogos, så att ifrån den gemensamma
'fonden en säkrare tillgång till förbättrade löneanslag kan påräknas:
En sådan indragning för de militaire indelningshafvarne, äfvensom för Ecclesiastike
Staterne verkar i mindre mon än för de Civila, lill förminskning
i löntagarnes inkomst, enär de förra merendels nödgas emot dryga
arfvoden begagna främmande biträde till deras räntors uträknande, uppsägning
och infordrande, dels ibland Krono-Betjeningen och Regementenas
Civila Tjenstemän, dels andra i orterne boende personer utan tjenst,
livilka icke sällan vid räntornas utgörande vidtaga åtgärder ledande till
förfång för hemmansegarne, utan att räntetagarne deraf hemta vinst eller
ökad löneinkomst. Det är dessutom i allmänhet af vigt för Militaire, Civile
och Ecclesiastike Embets- och Tjenstemän, att förhållanden till folket
upphöra, sorn i större eller mindre mon kunna minska den aktning och
det förtroende de böra åtnjuta.
Stals-Secreteraren föreslog 1 underdånighet på dessa skäl oeh grunder,
att Kongl. Majit må täckas till Rikets Ständers pröfning och bifall framställa:
o Att räntepersedlarne må sammanslås och förenklas i öfverensstämmelse
med det af Kammar-Collegium i dess underdåniga skrifvelse af
den 8:de December 1829 afgifna och af Rikets Ständer vid sista Riksdag
godkända förslag.
2:0 Att denna omsättning af räntepersedlarne verkställes på den allmänna
grund, att ingen räntegifvare skall erhålla högre eller mindre grundskatt
än förut, och att den räntegifvare, som anser sig på ett eller annat
sätt härutinnan förnärmad, må i behörig ordning deri söka ändring, hvilken
rättighet äfven Kronans Ombud förbehålles.
3io Att åtgärderne för räntepersedlarnes förvandling må, efter fastställde
grunder, ljandhafvas af serskilde Comiterade i hvarje Län, under
Ordförande af Kongl. Majits Befallningshafvande, hvilka Comiterade skulle
ega att, efter räntegifvares hörande, för hvarje hemman bestämma dess,
blifvande förenklade grundskatt, med rättighet för så väl räntegifvare som
räntetagare, eller Kronans Ombud, att deruti hos Kammar-Collegium söka
ändring; och borde alla åtgärder för räntepersedlarnes omsättning så skynd
Rihang
till R. St. Prot. 1834. i:sta Sami, 1 ista Afel. 3
16:de Häftet.
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
samt fullbordas, att Kronoräntorne för år 183n må öfver hela Riket kunna
debiteras och utgå efter nya methoden.
\:o Att indelta räntor och tiondeanslag för Militaire-, Civile- och
Ecclesiastik-Staterne samt andra allmänna behof till Kronan åter ingå, helst
detta är den enda utväg att bereda fullkomlig jemlikhet alla räntegifvare
emellan vid grundskatternes utgörande, och Rikets Ständer äfven vid sista
Riksdag fört klagan öfver det lidande, hvarför räntegifvare, i följd af det
indelta löuingssättet, äro blottställde, samt att deremot, med undanrödjande
af all skälig anledning till klagan, indelningstagare berättigas, att af
Kronan erhålla fullt för fullo, efter ömsesidigt skedd tillsägelse, antingen
uti sådane persedlar, som efter hvarje indelnings beskaffenhet kunna in
natura utgå, levererade till indelningstagares disposition på samma vilkor
sorn hittills, eller ock lösen med penningar efter gällande markegång.
5:o Att ehuru indelta räntors och tionde-anslags återingående till
Kronan icke är oskiljaktigt förenadt med åtgärden till räntepersedlarnes
förenkling, förstnämnde förändring likväl, i fall den senare åtgärden beslutas,
må samtidigt dermed bringas till verkställighet, men i annan händelse
vid den tidpunkt Rikets Ständer finna lämplig.
6:0 Att, hvad frälseräntor angår, de samma må hädanefter utgöras
lika som hittills; derest ej annorlunda emellan räntegifvare och räntans innehafvare
åsämjes.
Beträffande härefter Rikets Ständers underdåniga förslag rörande
förändring i sättet för grundräntornes och Kronotiondens utgörande så
har härvid förekommit, att Rikets Ständer, utan veterlig skiljaktighet i
åsigter och beslut Riks-Stånden emellan, genom underdånig Skrifvelse af
den 25 Januarii i83o, som således föregått deras nu ifrågavarande, den 1 r
påföljande Mars, fattade beslut om förändring i sättet för grundräntornes och
Kronotiondens utgörande, anmält deras underdåniga önskan om indelta
räntors och tiondeanslags återingående till Kronan, med anhållan, att Nådig
Proposition derom måtte af Kongl. Majit vid kommande Riksdag göras.
Om en sådan åtgärd, hvarigenom alla räntegifvare skulle komma i lika förhållande
vid sina skatters utgörande, varder af Kongl. Majit till Rikets
Ständer föreslagen, på den allmänna grund, att hvarje räntetagare skulle
af Kronan erhålla fullt för fullo emot hvad lian förut åtnjutit, och om
Rikets Ständer förblifva vid deras redan tillkännagifna åsigter och fattade
beslut i dessa ämnen, så att vid närvarande Riksdag endast kommer i
Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 56. 19
fråga, att på billiga grunder dem till verkställighet befordra, ansåg StatsSecreteraren
häraf följa, alt de anmärkningar förfalla, som, serdeles af
Preste-Ståndet, blifvit emot förslaget gjorde, med yrkande af räntetagares
rätt till orubbad disposition af dem beviljade liondeanslag och Kronoräntor.
Det bör för öfrigt märkas, att genom serskilda, tid efter annan, utfärdade
Författningar, flere förändringar blifvit i afseende på afrads- och
Kronotiondespanmålens samt andra räntors uppsägning, forsling, utgörande
och lösande vidtagne, utan hinder af åberopade Ståndsprivilegier, indelningar
eller förläningar; att sålunda, till exempel, åliggandet för räntegifvare
att föra räntesäd till den ort inom Lagsagan, som af räntetagare anvistes,
inskränkts till leverering inom visst kortare afstånd, samt att helt
annat är att föreskrifva sättet för räntornas utgörande efter tidernas förändrade
kraf, än alt upphäfva den förmon, som i 4;de punkten af PresteStåndets
privilegier blifvit der omnämnde Tjenstemän och inrättningar gifven,
att framgent tillgodonjuta hvad dem till underhåll och lön tillagdt
blifvit, ett upphäfvande, hvarom ej kan vara fråga genom ett förslag, sora
åsyftar att fortfarande tilldela hvarje räntetagare fulla beloppet af hvad honom
rätteligen tillkommer.
Stats-Secreteraren tillstyrkte alltså i underdånighet, att Kongl. Majit
måtte i Nåder gilla och fastställa ofvanberörde af Rikets Ständer föreslagne
hufvudgrunder för förhållandet mellan räntetagare och räntegifvare vid spanmålsränlors
utgörande, att tjena till efterrättelse intill dess, i anledning af
Kongl. Majits här ofvan gjorde framställning, beslut blifvit fattadt omoför.
änderligt markegångspris ifrån Riksdag till Riksdag.
Vidkommande slutligen frågan om ett förändradt stadgande För framtiden
i afseende på dispositionen af Kronans kappmäl vid de tillfällen, då
markegången eller Kronans lösningspris understiger det i orten gångbara
eller tionde-tagarnes bestämda lösningspris, så utvisade handlingarne, att
Kronans behållna kappmål å Kronotionde bestämde, enligt Kongl. Förordningen
om Mått, Mål och Vigt af den 29 Maji 1789, uti halfva rågar, eller
2 strukna kappar eller rVdel af spanmålstunnans fastställda innehåll, 36
strukna kappar eller 3a kappar i fast mål, vanligen blifvit på det sätt dusponeradt,
att Kronofogden anvisat ett eller flere hemman med deras hela
Kronotionde till utgörande af den hvarje indelningshafvare tillkommande
spanmålstionde, reducerad efter 34 strukna kappar på tunnan, men andi’a
20
Kongl, Majcts Nåd, Proposition JK:o 56.
hemman åter att till Kronan leverera den deras hemman åsätta tionde till
ett emot Kronans kappmål å indelningsposten svarande belopp. Då likväl
dispositionen icke alltid kunnat så afpassas, att tionden fått erläggas på ett
ställe, antingen till indelningshafvaren eller till Kronan, så har för det
qvantum, hvarmed ett hemmans eller flere hemmansdelars tionde öfverskjuta
sammanlagda kappmålet på den tionde-spanmål, som af alla till indelningen
anslagne hemman tillhopa skolat levereras, anvisning måst ske dels
lill Kronan, dels till tiondetagaren; och ehuru detta senare alltid varit för
tiondegifvaren mer och mindre besvärligt, samt jemväl stridande emot den
i Kongl. Förordningarne af år i8o3 och 1815 lagde grund för tiondens utgörande,
nemligen, att hvarje åho hör anvisas till leverering af hela sitt
tiondebelopp på ett enda ställe, har likväl den förra dispositionen, eller då
hela kappmålsbeloppet å indelningen jemväl svarat emot en eller flera hemmansdelars
tionde, så att desse endast dervid kunnat anvisas till Kronans
magasin, verkat till olika utgift för de skattskyldige, vid det förhållande
att tiondetagaren, med begagnande af dess i Förfaltningarne stadgade rätt,
låtit uppsäga säden till levei’ering in natura, men Kronan deremot tillåtit
räntegifvaren att lösa kappmålet efter årets markegång, lill afhjelpande af
de härigenom uppkommande olägenheter, intill dess ständiga tionde-anslag
hunnit införas eller annorlunda kan blifva förordnadt, i anledning af frågan
om indelningarnes ingående till Kronan, ansåg Stats-Secreteraren den lämpligaste
utväg vara, att tiondegifvarne skola hvar och en för sig af del hemmanet
eller liemmansdelen åsätta tiondebelopp utgöra till den indelningshafvare,
åt hvilken hemmanets tionde anslagen är, det qvantum i tunnor eller
kappar spanmål, som honom tillkommer, tunnan beräknad till 34 kappar,
eller då lösen eger rum, erlägga densamma med 4fidelar af spanmålens bestämda
lösningspris; men deremot till Kronan utgifva lösen efter årets markegång,
utan tillägg af forsel-lön för den emot Kronans andel i kappmålet
svarande återstående ygidel af hemmanets tiondehelopp, såvida ej tiondegifvaren
hellre vill till närmaste Kronomagasin i Länet leverera berörde kappmål
in natura, och detta så mycket hellre som i Rikets Ständers vid sista Riksdag fattade
och genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref till Stats-Contoret af den 13 Mars 183o
godkända beslut, angående uppbörden af Kronans spanmåls-intrader, redan
är stadgadt, att tiondegifvaren alltid skall ega rättighet att efter markegångspris
lösa sin spanmål, så vidt den är Kronan förbehållen, utan tillägg af
forsel-lön, hvaraf följer, att Kronans af indelningarne tillfallande kappmål
bör på enahanda sätt liqvideras, hvarigenom alla till samma indelning an
-
Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N-'o 56. t>.\
slagna hemmans-innehafvare komma i lika belägenhet och den ena icke kan
på den andras bekostnad ensidigt gynnas.
För så vidt åter inom någon ort Kronans ursprungliga kappmål antingen
helt och hållet eller till något visst belopp kan vara vid eller efter
indelningstiden till serskilda behof anslaget, fann Stats-Secreteraren den sålunda
föreslagna lösningsrätt af samma kappmål efter markegångsprfs icke
böra komma i fråga, så länge nu gällande förhållanden fortfara, emedan
löntagare, som fått kappmålet sig tilldeladt, innehar detsamma med lika rätt,
som indelningshafvaren af de 34 strukna kapparne utaf tionde-beloppet; men
Stats-Secreteraren ansåg rättvist att, i sådant fall, ordentligt tiondeanslag af
vissa hemman för den ena eller andra indelningshafvaren upprättas allestär
des, der det icke redan skett, så att både den äldre och senare indelningshafvaren
erhåller hvad honom rätteligen tillkommer i nämnde hemmans
fulla tiondebelopp och hvarje hemman får med en, men icke flere, räntetagare
att skaffa.
Stats-Secreteraren förklarade sig för sin del öfvertygad, att om de
härofvan föreslagna åtgärder att bestämma markegångspris från Riksdag lill
Riksdag, att förenkla räntepersedlarnes beräkning, samt att låta indelta räntor
och tiondeanslag till Kronan åter ingå, skulle serdeles i början verka
till någon minskning i Statens inkomst genom grundskatterna, denna tillfälliga
olägenhet öfverväges af de lättnader för räntegifvare, som förberörde
åtgärder medföra, och att Staten snart skall, genom de skattskyldiges ökade
välmåga, i annan väg vinna ersättning för den minskning i directa beskattningen,
som sålunda kan uppkomma.
Stats-Rådet instämde i underdånighet uti hvad Stats-Secreteraren underdånigst
anfört, föreslagit och hemställt, rörande frågan om markegångssättningen,
förenkling af räntepersecllarne och dispositionen af Kronans
kappmålj tillstyrkande Stats-Rådet i underdånighet att Nådig Proposition
derom må i öfverensstämmelse med Stats-Secreterarens yttrande till Rikets
Ständer afgå.
Hvad åter angick frågan om indragning till Kronan af de till Militaireoch
Civil-Staterne jemte Schole-Staten och andra allmänna ändamål indelte
räntor och Kronotionde-anslag, emot anvisning af motsvarande summor på Stal;
så fann väl Stats-Rådet, alt Kongl. Majit vid sista Riksdag framställt denna
förändring såsom varande för landet och jordbruket af serdeles nytta; att
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.
Rikets Ständer, instämmande i denna åsigt, anhållit om Kongl. Majrts Nådiga
Proposition derå vid nästpåföljunde Riksdag, samt att förändringen
barde såsom grundsats lill sin nytta erkännas och qvarstå; ni en Siats-Rådet
ansåg i afseende på verkställigheten äfven böra i betraktande tagas: att, då
de här ofvan i underdånighet tillstyrkte åtgärder med markegångssätlningen,
förenkling af räntepersedel ne och dispositionen af Kronans kappmål
äro till sin natur enkla och icke ledande till väsendtlig förändring i när*>
varande förhållanden hvarken för Slaten eller indelningshafvare, beslutet om
indelta räntors och liondeansiags återingående till Kronan derémot skulle
medföra förbindelsen för Stats-Verket alt tillhandahålla vederbörande motsvarande
belopp i penningar; att emottagande! och förvaringen af en större
mängd räntesäd fordrade en tillökt Tjeristemanna-personal vid Krono-magasinen,
att försäljningen af ingången spanmål ofta kunde förorsaka förlust
genom ett lägre pris än det, hvartill den blifvit indelningshafvare godtgjord,
och i följd deraf ökade utgifter för Stats-Verket; samt att, för det
närvarande, då, på sätt Kongl. Maj:ts vid denna Riksdag till Rikets Ständer
aflåtne Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof utvisar,
alla dess inkomster äro för angelägna utgifter erforderliga, tidpunkten ej
syntes vara för banden att vidtaga en förändring, sorn, ehuru i sig sjelf
nyttig, kan verka till rubbning i den föreslagna Stats-regleringen. På alla
dessa skäl tillstyrkte Stats-Rådet i underdånighet,', att Kongl. Maj:t mätte
nu endast meddela Rikets Ständer de ifrån vederbörande Embets-Verk i
detta ämne inkomne underdåniga yttranden och till Rikets Ständer öfverlemna
att pröfva, huruvida de finna Stats-Verkets tillgångar medgifva förändringens
utförande nu genast utan åsidosättande af nödige utgifter, eller
anse dermed böra uppskjutas; vid hvilket underdåniga tillstyrkande Ht E.
Herr Justilias Stals-Minislern gjorde det tillägg, att Hans Excellence fann
beslut, om återingående till Kronan af de för Ecclesiaslik-Staterne anslagna
indelta räntor och tiondebidrag, ej kunna fattas utan Presle-Ståndets
medgifvande.
Beträffande slutligen Rikets Ständers vid sista Riksdag afgifne underdåniga
förslag, rörande förändring i sättet för grundräntornes och Kronotiondens
utgörande, så fann Stats-Rådet, —i följd af desS härofvan afgifna
underdåniga tillstyrkande, att markegångsprisen skulle ifrån Riksdag till
Riksdag af Rikets Ständer fastställas, hvarigenom Rikets Ständers förslag
Kongl. Maj:Is Nåd. Proposition N:o 56. • 2 3
om räntepersedlarnes uträkning i penningar efter det löpande årets markegång,
med hänsigt till medeltalet af de nästföregående fyra årens, lomme
att förfalla, — det nu vara mindre lämpligt att under tiden påbjuda förändrade
grunder för räntornes utgörande, och tillstyrkte således i underdånighet,
att Rikets Ständers förberörde underdåniga förslag ej må vid sådant
förhållande vinna Kongl. Maj:ts Nådiga bifall.
Kongl. Maj:t fann skäl att till alla delar gilla Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande i desse frågor, och befallde, att Nådig Proposition till
Rikets Ständer skulle i öfverensstämmelse dermed expedieras, sådan den.
är Protocollet bilagd.
Ex Protocollo
Nils af Zellen.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Koktryckeiuct, i83..'
Kongl, Maj As Nådiga Skrifvelse N:o £7,
I
JNio 07.
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Julii.
KONGL, MAJ.-TS
Nådiga Skrifvelse till Rkcts Ständer, angående Städernes
Inqvarterings-besvär • Gifven Stockholms Slolt den 21 Junii
1834.
Uti skrifvelse, som under den i3 Februarii i83o till Kongl. Maj:t
inkommit, angående Städernes inqvarterings-besvär, liafva vid sista Riksdag
Rikets Ständer, med tillkännagifvande, det de af uppgifne anledningar
funnit oundvikligt att delta af Kongl. Maj:t till Ständernes handläggning
öfverlemnade vigliga ärendes slutliga pröfning och reglerande uppskjuta,
likväl för att omsider öppna en möjlighet för frågans betraktande
ur en allmän och rättvis synpunkt, samt derigenom undanrödja de mångsidiga
förklaringar och olika slutsatser, som af äldre tiders hvarannan
motsägande författningar hittils blifvit af skil jäktige interessen framställde
i fråga derom, huruvida och med hvilka förbindelser inqvarteringen uteslutande
åligger de städer, som hafva garnisoner, ansett sig böra till Kongl.
Maj:t i underdånighet hemställa, om icke den åsigt, sora vid 1809 års
Riksdag blifvit i förevarande ämne af Rikets Ständer yttrad, och genom
i8a3 års Ständers förklarande ytterligare bekräftad, må såsom grund för
inqv-arteringens framtida reglerande få antagas, och i öfverensstämmelse
dermed uttryckligen bestämmas: att Ständernes inqvarterings-skyldighet
till de i ständige garnisoner förlagde trupper for framtiden må inskränkas
till förbindelsen, att förse befäl och manskap med så kallad service,
eller sängkläder, ved och ljus; samt att caserner och nödige boställsrum,
i de garnisons-ortey, der sådane ej redan finnas Kronan tillhörige, alltså
må komma att för Kronans räkning inköpas eller uppföras, så fort Statens
tillgångar sådant medgifva, m. m. Hvarjemte Rikets Ständer, som
förbehållit sig att slutligen få pröfva och för sin del bestämma den ytterligare
lindring i servicens anskaffning och underhållande, sorn möjligen
kan komma alt beviljas de städer, hvilka hafva garnisoner, antingen ge«
Bih, till B, St, Prat. i834. 1 Sami, 1 Afd. ~ 1
l n:de Häftet,
*
Kongl: Maj:ls Kådiga Skrifvelse Nt» Sj
-
uörn tillökade lolagsmedel, genom andra städers bidrag eller genom allmän
11a bevillningen, i underdånigbet begärt:
att project till en efter nu varande lids fordringar lämpad Inqvarterings-ordniiig,
så väl för Stockholms stad, som öfrige städer i Riket , inom
hvilka garnisoner äro, eller kunna blifva förlagde, måtte varda utarbetad;
att från alla Rikets städer måtte infordras: 1:0 ett uppå titlar sum
mariskt
uppställdt sammandrag, öfver hvarje stads af Staten er hällne förläningar
och förmoner samt derföre bestämde vilkor och ändamål, utvisande
den verkliga behållningen på det hela under hvartdera af de sistföi
flutna fem åren, eller åren 1824 och 1828; 2:0 specifikt förslag, innefattande
en jemförelse emellan inqvarterings-tolagens belopp, å ena,, och
de i och för inqvarteringen bestridde utgifter, å den andra sidan, så väl
för hvartdera af berörde fern är serskildt, som i medeltal för dem alla;
och 3:o bestyrkte afskriften af sådane, ännu gällande contract eller öfverenskommelse!',
som emellan hvarje stad och dess. garnison blifvit träffade,
om sättet och vilkoren för inq varter ingens utgörande i penningar;
att vidare Kongl. Majit ville, genom vederbörande Dess Befallningshafvande
och Magisttaterne, låta undersöka, huruvida icke en eller annan
stad, i äldre elier senare Lider, fått, utom den så kallade tillöknings-tolagen,
några inkomster, donationer af jord eller andra förmoner sig tillagdt,
till lindring uti inqvarterings-besväret; samt ändtligen
att specifika uppgifter matte upprättas å garnisonens styrka till befäl
och manskap inom hvarje stad, derjemte upplysande sättet, huru garnisonen
nu vore inqvarterad; hvilka Kronan tillhörige byggnader inom hvarje
garnisons-ort redan finnas alt tillgå, eller oundvikligen derutöfver erfordras
för inrymmande af garnisonen tillhörige och till inqvartering berättigade
personer af alla grader m, m. Och hafva slutligen, i anledning af
Fullmägtiges för städerne Götheborg, Malmö och Ystad vid. Riksdagen
gjorda anbud till Stats-Verket af de uppå desse- städers enskilda bekostnad
uppförde caserner, stallbyggnader och magasins-hus, Rikets. Ständer, jemte
anmälan 0111 hvad af dem beslutadt blifvit, rörande befrielse tills vidare
för Malmö och Ystad från capital-afbetalning och räntas erläggande å ännu
oguldne summor af lån, som desse städer för omförmälde byggnaders
uppförande uppburit, i underdånighet anhållit, det Kongl. Majit täcktes
låta i laglig ordning besigtiga ifrågavarande byggnader och i sammanhang
dermed från vederbörande Äutorileter i förrberörde städer infordra bestämda
uppgifter å den summa, emot hvilken hvarje serskild byggnad kan
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o Sj,
3
till Staten öfverlåtas; hemställande Rikets Ständer, att en lika undersökning
och värdering jemväl måtte till de i Helsingborg, uppå stadens bekostnad,
tilläfventyrs uppförde stall och magasins-byggnader för den der
förlagde Husar-sqadron utsträckas.
Sedan, i anledning häraf, till följd af erhållen Nådig befallning, Kongl,
Majlis och Rikets Krigs-Collegium och Stats-Contor, efter det föregående
nödige åtgärder i afseende på upplysningars och uppgifters infordrande
m. m. blifvit vidtagne, under den 28 i sistlidne månad till Kongl. Majit
inkommit med gemensamt underdånigt Utlåtande öfver allt hvad förrberörde
Rikets Ständers aflåtne underdåniga skrifvelse innehåller, så vidt det
angår städerne utom Stockholm, samt härvid tillika bifogat upprättade
Sammandrag öfver: rio inqvarterings-tolagens belopp samt kostnaderne för
inqvartering och service; 2:0 garnisonens styrka i hvarje stad, sättet huru
den är inqvarterad samt inqvarterings-penningarnes beräknande; B'o städernes
bevillning för egendom och rörelse, äfvensom uppgifne formoner
och inkomster; och 4:o till inqvartering tjenlige byggnader, tillhörige Kronan,
städer eller enskilde; hvarförutan, i sammanhang härmed, förrbemälde
Embets-Verk ej allenast tillika afgifvit underdånigt Utlåtande öfver ett,,
enligt Kongl. Majlis Nådiga Förordnande, utarbetadt project till en ny
Inqvarterings-Ordning, likaledes för städerne utom Stockholm, utan ock i
samma Utlåtande serskildt sig i underdånighet yttrat rörande inqvarteringen
i sistnämnde stad; så och då Kongl. Majit nu låtit detta ärende i hela
dess vidd Sig föredragas, har Kongl. Majit, vid granskningen deraf,
ansett detsamma innefatta 3:ne hufvudsakliga delar: den första, angående
sättet för utgörandet af städernes inqvarterings-besvär; den andra, rörande
inqvarterings-tagarnes rättigheter, eller desammas bestämmande, i en serskild
Stadga för städerne i allmänhet utom Stochholm; och den 3:dje, angående
samma Stadgas tillämplighet jemväl för Stockholm.
Hvad första frågan beträffar, anser Kongl. Majit, genom Embets-Verkens
Utlåtande samt dermed åtföljande Bilagor, ämnet vara så fullständigt
utred t, att något vidare hinder för en ditinitiv reglering härom icke
bör kunna förekomma; hvarföre, och då Kongl. Majit, genom aflåten Nådig
Skrifvelse till Rikets senast församlade Ständer under deft 24 Februarii
182c), till Ständerne sjelfve öfverlåtit att bestämma grunderne för
inqvarterings-besvärets jemnare och rättvisare fördelning, än hittils, Kongl.
Majit vill ärendet i denna del, uti det skick detsamma för närvarande befinnes,
jemväl 1111 till Rikets Ständers egen pröfning i Nåder öfverlemna;
4
Kongl, Maj. ts Kådiga Skrif veise K'.o 5f,
hvarvid dock Kongl. Majrt, som uti nyssnämnde Skrifvelse redan jemväl i
Nåder låtit framställa de flere skäl, hvilka förekomma emot vidare nybyggnad
eller inköp för Kronans räkning af hus och lägenheter, alt begagna
för'garnisonernas inqvartering, och i anseende hvartill äfven upprättandet,
utöfver hvad åren 1837 och i8a8 redan skott, af ritningar och
kostnadsförslag lill sådane samt besigtningars och värderingars anställande
i anledning af de från flere släder inkornue värderings-iustrument, nu
ansetts icke vara af nöden, finner Sig böra, med åberopande af samma,
skäl, ånyo och ytterligare fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på olämpligheten
af en sådan åtgärds vidtagande i allmänhet; utan alt Kongl»
Ma jet likväl anser detta böra lägga hinder i vägen för Rikets Ständer att
pröfva, huruvida eller till hvad del afskrifning för de lån, hvilka till caserns-
samt stallars och fou: rage-magasins uppförande blifvit beviljade slä—
derne Malmö och Ystad, må få ega rum; äfvensom för dessa städer att
sådant, med eller utan tillskott, antaga, emot det att husen åt Kronan öfverlåtas,
för alt till afsedde ändamål användas.
Vidkommande åter ardra delen eller inqvarterings-tagarnes rättigheter,
hvilken fråga innefattas uti ofvnnberörde förslag lill ny Inqvarteringsordning
för sta de me utom Stockholm,, så enär denna fråga står i oskiljaktigt
sammanhang med, samt är beroende af den första, finnér Kongl.
Majrt, så vidt densamma rörer ständiga inqvarteringen, något annat Nådigt
meddelande till Rikets Ständer i afseende härpå icke vara af nöden, än
beträffande inqvarterings-tagarnes classificalion samt de hvarje dass tillkommande
inqarterings-förmoner , vare sig in natura eller i contant; och
enär den nu afsedde lindringen i inqvarterings-besväret hufvudsakligen synes
böra beredas snarare genom en mera lämplig reglering, i afseende å
yordelningen, än genom nedsättning i inqvarterings-beloppen, hvilka efter
tidens fordringar någorlunda böra rättas, samt inqvarteringen för Stockholms
stad, genom senare Författningar bestämd, jemväl synes för de öfrige
städerne böra härvid tagas till grund, med den nedsättning likväl till
omkring i/j af beloppet, hvartill de i allmänhet lägre hyror och varuprisen
i de öfrige städerne skäligen föranleda, föreslår Kongl. Maj:t alltså
Rikets Ständer, att inqvarteringen för desse städer, då den i contant utgår,
må bestämmas i 8 classer till följande belopp, utan skilnad eller afseende
på, om den inqvarterings-berättignde är gift eller ogift, nemligen t
1 :sta Classen r
Öfverstar och Commeudauter Rdr. 4.00, Servicen inberäknad till 20 Rdr».
Kongl. 3Iaj,ts Nådiga Skri/v cdsj N:o 57.
2:dra Classen v
Öfverste-Liculenanler Rdr. pG(>: 3a. Servicen inberäknad lill 3©:
3tdje Classen:
Majorer - — 200: -— - 20:
\:de Classen:
' Capitaine!’ med Vederlikar — 80: — - - - - 20;
5 te Classen:
Lieutenanter med Dito — 5o: — » - - - i6r
6:fe Clas en:
Und.-Oflicerare med Dito •— 24: — - - *• - gr
7 de Classen:
Corporaler med Dito — 8: — - - - - i r 8.
8:de Classen:
Manskap med Dito — 6: — - - - - i: 8-
Anseende Kongl. Majrt derjemte det stadgande böra vidtagas, att garnisonerande
inqvarterings-t^gare i de g lörsta Classérne, sorn icke i Kronans
hus kunna inrymmas, alltid böra emottaga inqvarteringen i contant, hvilka,
äfven för manskapet, ined options-rätt må uppbäras af Regements- elle!-
Cornpagnie-Cheferne, emot förbindelse att hålla manskapet med ruin,
men sota af staden böra in natura lemnäs, der sådant åtagande icke å de
förres sida eger rum, samt ersättningen för stallrum bestämmas till r Rdr
i månaden för hvarje häst, som för tjenstegj aden bör hållas»
I afseende på ständig inqvartering 111 natura finner Kongl. Majrt deremot
den vid förslaget till inqvarterings-ordning bifogade tariff, till det
antal rum och lägenheter m. m., sorn densamma för ogifte inqvarterings
tagavc
utsätter, kunna antagas; äfvensom Kongl. Majrt anser något icke
vara att erinra vid hvad omförmälde förslag, rörande tillfällig inqvartering,
innehåller; kommande för öfrigt, sedan hufvudgvunderne blifvit bestämda,
ifrågavarande nya Inqvarterings-ordning alt derefter lämpas,, med
iakttagande jemväl i öfrige delar af de tillägg och rättelser, som, med anledning
af hvad Krigs-Collegium och Stats-Contoret föreslagit, kunna nödige
pröfvas.
Hvad dernäst slutligen 3:dje frågan, rörande inqvarteringen i Stock
-
'6
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o
holin angår; så enär härom, genom senare Författningar, blifvit regleradt
ined afseende å här förekommande locala omständigheter och förhållanden,
hvaribland i främsta rummet uppstegrade pris å hyror och andra
behof, samt sedermera någre sådane förändringar härutinnan icke inträffat,
som nu skäligen kunna föranleda till en annan ordnings införande i
denna del, anser Kongl. Majit, att för det närvarande vid härom gällande
stadganden bör förblifva. Och finnér Kongl. Majit för öfrigt, att, ehvad
reglering, i afseende på inqvarteringens utgörande samt rättigheten till dess
åtnjutande, nu må kunna i allmänhet träffas, sådant dock icke bör leda
lill minskning i den rätt, som nuvarande inqvarterings-tagare, i följd af
förut gifne stadganden samt träffade öfverenskommelse!- eller contract, innehafva.
Alla till detta mål hörande handlingar låter Kongl. Majit nu till Rikets
Ständers Stats-Utskott öfverlemna; och Kongl. Majit förblifver Rikets
Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum
ut supra.
CARL JOHAN.
C. G. Grip.
Utdrag af Proiocollct öfver Krigs-Årenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott
den 21 Junii 1804,
Närvarande:
Ilans Excellence Justiliae-Stats-Minislern Herr Grefve Rosenblad}
Stats-Råden :
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke}
Herr Grefve Adelsvärd}
Friherre Åkerhjelm,
Stats-Secreteraren Grip,
Såsom förhinder för följande Stats-Rådets Ledamöter att i Slnts-Rådet
uppkomma anmäldes, att Hans Excellence Ståts-Ministern för Utrikes
Kongl. Majlis Nådiga. Skrifvelse N:o Sjf
7
Ärendena, Herr Grefve af Wetterstedt, Hans Excellence Stats-Rådet Herr
Grefve Mörner och Hans Excellence Stats-Rådet Herr Grefve Löwenhielm
vore med Nådigt tillstånd frånvarande,att Stats-Rådet Poppius vore
stadd på en Embetsresa, och att Hof Cancelleren, Friherre von Schulzenheim
voro al andra Embetsgöromål förhindrad,
Stats-Secreteraren föredrog i underdånighet Krigs-Collegii och SlatsContorels
gemensamma under den 21 sistlidne April afgifna underdåniga
Utlåtanden, dels i anledning af Rikets Ständers vid sistförflutne Riksdag
aflålna underdåniga skrifvelse om reglering och jemkning uti städernas
inqvarterings-besvär, dels ock öfver ett af Öfver-Direeteuren Rotzbeckx
efler Nådigt uppdrag, lörfatladt underdånigt förslag till ny Inqvarlerings-ordning
för städerne utom Stockholm, uti hvilket senare bemälde
Verk jemväl yttrat sig i afseende å inqvarteringen i sistnämnde stad.
Efter tagen kännedom af dessa Utlåtanden och de remitterade, nu
återställde handlingarne, åtföljde tillika ej mindre af sammandrag
öfver:
1:0 Inqvarterings-tolageils belopp samt kostnaderna för inqvarte,-  ring och service;
2:0 Garnisonernes styrka, sättet huru den är uiqvarterad, samt In—
qvai terings-penningarnes beräknande;
Sto Bevillning för egendom och rörelse, äfvensom uppgifne förmoner
celi inkomster;
4:o Till inqvartering tjenlige byggnader, än ock af flere andra upplysande
handlingar; samt efter öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit,
funno Stats-Secreteraren och Stats-Rådet detsamma innefatta 3:ne
hufvudsakliga delar, den loista, rörande sättet för utgörandet af städernes
inqvarterings-besvär; den andra, angående inqvarteringc-tagarnesjrätligheter,
eller desammes bestämmande i en serskild stadga för städerne i allmänhet
utom Stockholm, samt den tredje,, angående samma stadgas tillämplighet
äfven för sistnämnde stad,.
Hvad nu första frågan beträffade, ansågo Stats-Secreterare» och StatsRådet,
genom Embels-Verkens Utlåtande och dervid fogade bilagor, ämnet
så fullständigt utredt, som kunnat ske och nödigt varit, samt att således
nu något vidare hinder icke borde möta för en difinitiv reglering;
liärom; men enär Kongl, Majit uli Nådig Skrifvelse vid förra. Riksdagen
behagat lill Rikets Ständer sjelfve öfverlemna att bestämma grunderneför
inqvarlcrings-besvarels jemnare och rättvisare fördelning än. hitintills-;,,
5
Kongl. Moj:ts Nådiga, Skrifvelse N:o 57.
funno Stats-Secreteraren och Stats-Rådet något annat härvid nu icke heijel-
vara att a Kongl. Maj:ts sida tillgöra, än ali ärendet i denna del, i
det skick det nu befunnes, till Rikets Ständers pröfning blelVe i IVåder
öfverlemnadt, hvarvid Stats-Secreteraren och Stats-Rådet likväl tillstyrkte,
att, nied åberopande af de flera uti nyssnämnde Skrifvelse redan angifne
skäR som förekomma emot vidare nybyggnad eller inköp för Kronans
räkning af luis och byggnader i och för Garnisonernes inqvartering,
och i anseende hvartill, utöfver hvad åren 182-? och- 182S redan skett,
uppi ältande af ritningar och koslnads-förslag till sådane samt besiglningars
och värderingars anställande, i anledning af de från flere släder inkomne
värderings-instrument, nu ansetts icke böra ega rum, Kongl.
Majit ville ånyo och ytterligare låta fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på olämpligheten af en dylik åtgärds vidtagande i allmänhet; utan att sådant
likväl borde lägga hinder i vägen för Rikets Ständer att pröfva, huruvida
eller lill hvad delar afskrifning för de lån, hvilka för Stallars och
Four råge-magasin shus samt Caserns uppförande blifvit beviljade släderne
Malmö och Ystad, må få ega rum, samt för städerne att sådant med eller
utan tillskott antaga, emot det att busen åt Kronan öfverlemnades,
för att till afsedde ändamål begagnas.
Vidkommande åter den andra frågan, innefattad uti ofvanberÖrde förslag
till Inq varte rings-ordning för släderne utom Stockholm, så enär densamma
vore beroende af och stöde i oskiljaktigt sammanhang med den
första, ansågo Stats-Secreteraren och Stats-Rådet, sa vidt den rörde den
ständiga inqvarteringen, något annat meddelande i afseende derpå till Rikets
Ständer nu icke kunna ega rum, än i hvad angick classificalionen
och de hvarje dass tillkommande inqvarterings-förmoner, vare sig in natura
eller i contant; och enär den nu afsedde lindringen i inqvarteringsbesväret
syntes snarare böra beredas genom en mera lämplig reglering
i afseende å fördelningen, än genom nedsättning i inqvarterings-beloppen,
hvilka efter tidens fordringar någorlunda borde rättas; så och då inqvarteringen
uti Stockholms stad, genom senare Författningar bestämd, jemväl
syntes för de öfrige släderne härvid böra tagas till grund, med den
nedsättning likväl till omkring i-3:del af beloppet, hvartill de i allmänhet
lägre hyrorna i de öfrige städerne föranledde, funno Stats-Secreteraren
och Stats-Rådet sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Rikets Ständer, att inqvarteringen för dessa städer, då den
i can
-
KcnglA MafiS Nåd’’ge Skrifvelse N:o 57,
9
i contant utginge, må, utan afseende derpå, om den inqvarterings-berätligade
är gift eller ogift, bestämmas i 8 clusser till följande belopp, nemligen:
1
:sta Classen:
Öfversta]-, C( m mend anter Rdr. 4°o: Ser vicen inberäknad till ao Rdr
ssdra Classen:
Öfverste-Lieutenanter — 266: 3a
3 sdje Classen:
Majorer - - - ..— 200:
4:de Classen:
(Capitaine* med Vederlikar — 80:'
te Classen:
Lieutenanter med Dito — 5o: •—.
£:te Classen:
Under-Officerare med Dito —. 24: —
7-de Classen:
Corporaler med Dito •— 8: —
E:de Classen:
Manskap med Dito —. 6: —
Hvarjemte det stadgande borde vidtagas, att garnisonerande inqvarteringstagare
i de 6 första Classerne, som icke i Kronans hus kunna inrymmas,
alltid böra emottaga inqvarteringen i contant, hvilken äfven för manska
pet
med options-rält må uppbäras af Regements- eller Compagnie- Chefen,
emot förbindelse att hålla manskapet med rum, sorn deremot af staden
böra in natura lemnäs, der sådant åtagande å de örres sida icke
sker, samt ersättningen för stallrum bestämmas till j Rdr. i månaden
för hvarje häst som hållas bör.
I afseende å ständig inqvartering in natura tillstyrkte .'Stats-Secreteraren
och Stats-Rådet deremot antagandet af den projecterade tariffen till
det antal rum m. m., den för ogifte inqvarlerings-tagare utsätter; äfvensom
Stats-Secreteraren och Stats-Rådet icke funno något att erinra vid
Sih, till R. St. Prof. 18 34* I Sami. 1 Åfi, %
ij.de Hdftet.
30 —
20
2 0
16 —
8 —
1 — 8.—
x 8.—.
io Kongl. Ma,j:ts Kådiga Skri/velse N:o SS:
livad projeelet till Inqvarterings-Ordning innehöll, rörande tillfällig inqvartering;
hörandes, sedan liulvudgrimderne hlitvit bestämda, ifrågavarande
Stadga omai hetas, då de tillägg och rättelser, Em bets-Verken deruti
föreslagit, lätteligen kunde, der de nödiga funnes, iakttagas.
Hvad slutligen angick tredje frågan, eller den nya InqyarleringsOrdningens
tillämpning äfven på inqvarteriifgen i Slockholm, så enär
härom genom senare Författningar blifvit regleradt, med afseende å här
förekommande loenia omständigheter och förhållanden,hvaribland i främsta
rummet uppstegrade pris å hyror och andra behof, samt sedermera
några sådane förändringar härutinnan icke inträffat, sorn nu skäligen kunde
föranleda till en annan ordnings införande i denna del, ansågo StatsSecreteraren
och Stats-Rådet i underdånighet, att för det närvarande borde
vid härom gällande siadgauden förblifva, äfvensom Stats-Secre te raren
och Stats-Rådet funno, alt, ehvad reglering i afseende å inqvarteringens
utgörande och rättigheten till dess åtnjutande nu i allmänhet kunde träffas,
sådant icke borde leda till minskning i nuvarande Inqvarterings-tagares,
i följd af förut gifne stadganden, träffade öfverenskommelser eller
eontract, inuéhafvande rätt.
Kongl, Maj:t behagade till hvad Stats-Se,creterajen och Stats-Rådet
i ofvanberörde måtto i underdånighet anfört och hemställt lemna Kådigt
bifall; och upplästes härefter af Stats-Secreteraren förslag till Kongl. Maj:ts
Kådiga Skrifvelse i detta ärende, hvilken Skrifvelse, på närvarande Ledamöters
af Stats-Rådet underdåniga tillstyrkan, i Nåder godkändes, att,
sådan den finnes vid delta Prolocoll bilagd, lill Rikets Ständer afgå —
TT« ^ O *
Ut supra.
Ex Protocollo
F. V, JVestce.
N:o 58.
Änk. till Exp. Utsk den 19 Jnlii.
KONGLMAJ.-TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående upphörande
af de i Rikets Norra Län utgående sd kallade Räfstetings-penningarne;
Gifven Stockholms Slott den 5 Julii
1804.
Mecl anledning af en inom Riks-Stånden väckt motion, om upphö
-
Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse K;o 38.
il
randel af de i Gefleborgs, VesLer-Korr 1 ands, Jemtlands och Vesterbottens
Län af ålder utgående och Landshöfdingarne derstädes tillkommande så
kallade Räfstetings-penningar, halva Rikets nu församlade Ständer, som,
vid pröfningen af nämnde fråga, ibland annat, inhemtat, att förrberörde
Räfstetings-penningar utgöra en, i fortsättning af förra räfstelings-kostnadenj
med hänseende ti i 1 ofvanomförmälde landskaps vidsträckthet osh egna
beskaffenhet, serskildt beviljad afgift, till ersättning hvarför invånarne i
dessa landskap icke åtnjuta någon motsvarande lindring i Lagmans- och
Häradshöfd i 11 ge- räntan eller tingsgästnings-penningar, uti underdånig
skrifvelse af elen 3o sistlidne Maji gifvit tillkänna, att Rikets Ständer, vid
detta förhållande och då, genom lid efter annan skedd fördelning af de
Korra Länen, den förut gällande orsaken till räfste-tingsafgiften, eller dervarande
Landshöfdingars större resekostnader än i andra Län, försvunnit,
funnit berörde afgift numera vara mindre lämplig, såsom utgörande en
icke allmän beskattning för ett äfven upphördt behof, samt, på grund
deraf, för deras del, ansett invånarne i Gefleborgs, Vester-Korrlands, Jemtlands
och Vesterbottens Län böra befrias ifrån utgörandet af de så kallade
Räfstetingspcnningarne, hvilka, enligt hvad upplyst blifvit, för ar 18dr
utgjort tillsammans 1718 Rdr. 42 sk, 4 hvaremot, och enär Landshöf
dingarne
i oftanämnde Län voro herättigade till ersättning för denna at
deni hittills åtnjutne löneinkomst, Rikets Ständer hade för afsigt att vid
Siats-regleringen uppföra ett motsvarande anslag.
Vid öfvervägande af de utaf Rikets Ständer sålunda anförda omständigheter
har Kongl. Majit i Nåder bifallit, att invånarne i Gefleborgs,
Vester-Korrlands, Jemtlands och Vesterbottens Län må, under det af
Rikets Ständer uppgifne vilkor, frikallas från utgörandet af ifrågavarande
räfstetings-penningar, hvilket Kådiga Beslut till Rikets Ständers kännedom
nu meddelas.
Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C, Dt Skognian;
Kongl. MajUs Nådiga Skri/velse Nio S8.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Fj nance-År enden ,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rädet d Stockholms
Slott den 5 Julii i334.
Närvarande:
flans Excellence Jusliliae Stats-Minislern Herr Grefve,Rosenbladj
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Cancelieren Friherre von Schulzenheim och Slals-Secrelerareu
Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman uppläste till justering ett, i enlighet
med Kongl. Majlis under den 28 sistlidne Junii meddelade Nådiga Beslut,
författadt, vid detta Protocoll bilagdt förslag lill Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse till Rikets Ständer, angående upphörandet af de i Rikets Norra
Län utgående så kallade räfstelings-penningarne; hvilket förslag Kongl.
Maj:t, uppå Slats-Rådels underdåniga tillstyrkande, läcktes i Nåder gilla;
och skulle, i öfverensstämmelse dermed, Nådig Skrifvelse under denna dag
lill Rikets Ständer affärdas.
Ex Protocollo
Nils af Zellén.
STOCKHOLM, hos Ludv. Westerberg, 1834.
Kongl. Majus Nådiga. Siri/veise N:o 5g,
<
N:o 53.
Antom lill Exp. Utsk. den 3 Sept»
KONGL. M A J :T S
Nådiga Skrifvhe till Riket« S/änders Stat Utskott, angående
Presirättighete' nes u’görande på Gottland och dermed
sam nanhängande frågor, om en förändrad indelning
af dervarande Pa,turat, m. m., Gifven Stockholms Slott
den 12 Julii 8'4*
Tid efter annan har allmogen på Gottland yrkat nedsättning i tionden,
och andi ing i sältet alf. utgöra aflöningen till Preslerskapet, sota
deremot de ls rnedgifvit, dels hest ridt de i sådant hänseende uppgjorda förslag,
Målets upphof och utveckling lill sitt närvarande skick, har väsendtligen
varit följande:
Den 3q November 1811 inkommo f. d, Kammarskrifvaren L. F. Degen
och Bonden Johan Rosvall nied en underdånig skrift,*å egna och en
del Gottlands allmoges vägnar, hvaruti klagades öfver tyngden af Prestlättigheterne
derstädes, så i afseende på beloppet, sorn sältet alt dem utgöra,
och öfver åtskilliga missbruk, som Preslerskapet förmenades hafva
tillåtit sig vid tillämpningen af den för Presträltigheternes erläggande derstädes
ännu gällande if48 års Con venlionsstadga, och i underdånighet anhölls,
att, 0111 vänlig öfverenkommelse emellan Preslerskapet och allmogen
icke kunde tillvägabi ingas, Kongl, Maj:t måtte antingen upphäfva
nämnde stadga, eller deröfver utfärda en uttrycklig förklaring, allmogen
till lättnad och upprättelse.
Uti infordrad t och afgifvet underdånigt utlåtande från samtlige Kyrkoherdarna
på Gottland, besti idde desse tillvaron af de missbi uk, k laga liderne
angifvit, äfvensom riglighetén af deras anmärkningar mot sjelfva Convenlionssladgaii,
och åberdpade åtskilliga Kongl. Bref, hvarmedelst den,
allt intill närvarande tid, blifvit bekräftad. Kyrkoherdarne sökte visa sig
hafva uppburit mindre och ej mera än Forfaltningarne stadgade, samt alt
den tiondesättning, af a:ue tunnor mindre på hemmanet än de cg ie rätt
att t ord ra, hvilken de, med uppoffring af de fleste Gonventionsartiklar, erR.
h. t,II R. St. Prot. IÖ35. 1 Sunil. 1 U il 1
18 de Häftet.
* Kongl. Majus tidiga Skrifvelse N:o 5g.
ljudit si" att antaga; blifvit med sfi ringa anbud af allmogen besvarad,
atl Kyrkoherdarna ej kunnat deiaf, för Pastoratens litenhet, hafva deras
utkomst. D- yrkade fördenskull alt fä, enligt privilegier och Förfaltnii
g r, tillgodonjuta sina hiniiigsräiligheter; men ville dock-föl blifva vid
sina ledan gjorda anlind till frivilliga öfverenskommelse!’.
Ilen 17 Mars 1812 instämde Visby Consistorium i Kyikoherdarnes
yttrande, men tilläde, till det så mycket hellre önskade en viss tiondesätli
mg, sorn allmogen missbrukade sin valiätiigliet lili Paslmaiens upplåtande
ät den, sorn åninge de 1 ingaste lonevilkoien. Med dåvarande Pastorats
och Kyrkors anta! ansågs tionden icke kunna nedsättas under
Ps estel ska pel s anbud; men om, genom Kongl. Majlis bemedling, eller allmog!
ns lii,illiga begifvande, pastoraten hlefve, vid inhalande ledighet,
efter liand sammanslagna lil! hallien mindre antal och vahällighelen afskalfad.
s; så kunde allmogen få lindring, Piesteiskåpet hafva sin anständiga
I nigning, samt medel äfven vinnas att upphjelpa läro- och uppfosti
ingM er ken. ‘
Lamh hofdinge)! instämde den 2 A piil 1812 i Consisfoiii yttrande.
Å veu i händelse Kongl. Majli skulle tinna för godt Sjelf utlega badeKioliolhnde
och Tertialen, samt åt Presteiskåpet anslå, jemte 1 ostälicn, ett
visst I el >pp spanmål, voie nödigi alt sammanslå Gottlands l\.i Pastorat,
innehållande q a socknar, lill omkring 20 Pastoiat, med minst 5o mantal
i hvarldeie.
] egenskap af Gotlländska allmogens Fullmäglige vid 1812 års Riksdag,
hegärde Johan Rosvall och Johan Isums del af dessa handlingar,
och inkommo den sä Maji samma år med underdåniga påminnelser vid
K y.kclu rdainrs lork lin ing, samt anliöllo, atl Kongl. Majit läcktes låta föranstalta
undersökning på stället om löi hållandet, och bestämma en viss
taxa. h vai eller de kumle lä la sig. Degen ingal' äfven en set skild underram:
skult i samma ämne, hvilken af arne Gotlländska Prcslcisfcapets
Riks<'a2s'i 111mägtige, O. J. Fårens och M. Klintberg, besvarades.
Kongl. Mapt Ix fallde derefier den 20 Jnnii 1813 Landshöfdingen att
söka genom sammankomstei ( mellan Deputerade af Pi estel skåpet och alline:
cu, i när vai o al en Comis loi iVullmäglig, samiåda om hästa sättet
till e . l ilkig jemkning af alla stridigheter och om billiga grunder till
Prest alg elemes utgörande. ] sammanhang härmed skulle Landshöfding
ocii Consistorium ingifva undeidånigl förslag till jemkning och sam.
Ren*!, Majus Rådiga Skrifvelse N:o 5g,
3
ifiansluende af Pastoraten på Gottland, hvartill ulvägarne borde, sfi vidt
möjligt, i förväg beredas.
Landshöfdingen liit då, under den sfi Julii 1810, uppi ätta förslag till
ny reglering af Pastoraten på Gottland, enligt hvilken de 4^ gamla, meri
ett medel-hem mantal af a5 .mantal, skulle inskränkas lill 24 Pastorat nied
ett medel-hemmantal af 45 mantal. Ingen Kyrka eller begrafningsplats
skulle ödeläggas, ej heller Lärarnas antal minskas. 1 hvarje sammanslaget
Pastoral hurde, vid inia äflande ledighet, blifva cn Kyrkoherde och en
'Capella 11, hvilken senare, såsom erhållande det ena Kyrkoherde-bostället,
ej skulle komma att på något sätt öka socknemännens utgifter; hvarje
Söndag skulle Gudstjenst hållas skiftevis uti en af de förut sammanhörande
Kyrkorue, då de andre socknarnes inbyggare egde sig derstädes inställa,
hvarigenom Gudstjensten allid kunde börjas i laglig lid. .Trängsel
i vissa Kyrkor kunde, medelst tillbyggnad al Läktare, lätteligen undanrödjas
o. r„ v. Vid de sammanträden, som angående detta förslag höll s,
yrkade Presterskapel högst 10 minst 7 tunnor, heikell råg och hälften
korn, af hvarje helt hemman, samt dessutom hela beloppet, eller större eller
mindre del af öfriga då utgående Pastoralier, hvaremot allmogen i olika
socknar erbjöd ifrån 3 till och med 7 tunnor af hvarje mantal, och största
delen, serdeles de, som bjudit öfver 4 tunnor, dessa i ett för allt. Pastoratens
sammanslagning beslriddes enhälligt af Presterskapel; och (dier flera
öfverläggning;!)-, dels på socknestämmor och dels infor Landsbo (lingen,
biet en af honom föreslagen tionde-sättning af 7 tunnor säd, 10 skalp,
smör, arne lam och \ mans- handedagsvei keil af mantalet, samt Prestegårdsbyggnad,
i ett för allt, antagen af 17 socknar, hemställd till Kongl.
Majrts afgörande af ri, besvarad med serskilda anbud af 2o, och utan
anbud förkastad af 24 Pastoratens sammanslagning antogs utan förbehåll
af 27 socknar, med förbehåll af 28 och bestruldes af 3q. \ ali ättighelens
för;;n bing medgafs bloll af eli enda socken, men förkastades af alla de
öfriga.
Den 27 Julii iS'4 yttrade Consistorium: att allmogens anbud vore
oantagliga; att en lika Lionde-sättning försvårades af olika näi ingar; att
allmänna sammankomster icke vore lämplige till dessa frågors afgörande,
hvadan Consistorium anhölle, att de matte få behandlas enligt Kongl,
Kungörelsen den 21 Sept. 1810; all Pastoratens sammanslagning, hvarigenom
Preslerskapet förminskades och Kyikoherdarnes halfva antal nediisties
tili Capelianer, samt Kyrkorne behöfde utvidgas, skulle, enär allum»
4
Kongl. Maj t» Nådiga Skrifvelse N:o 5g.
gen dervul såsom vilkor faslat liondens nedsättning lill 3 eller 4 Innnor»
med bibehållande af hittills brukliga Prestval, Inilkas anskaffande borde
vara ett hufvud vilkor for sammanslåendet, möta så stora svårigheter, att
Consistorium önskade, del frågan derom måtte förfalla.
Landshöfdingen deremot vidblef förslaget ocn sökte i sin underdåuiga
beiältelse, af den 18 Augusti i H14• ådagalägga; ail Kyrkorne icke beböfde
ombyggas; alt de Ordinarie Pteslemes antal endast förminskades med
3:ne; att PreSteil blott finge i predikan i stället för 2 att häfla på hvarje
Söndag och derigenom lättare medhunne p<ediko- och oalechismi-löi hörj
att tionde-sättningen voie grundad på landels hufvuiluäiing, åkerbruket,
och således antaglig. Landshöfdingen ingal derföre lill Nådig stadfästelse
ett förslag, hvarigenom både Presteiskåpet på Gottl.md och Skol Lärarne
i Visby skulle undfå erfordei lige löner, oaktadt allmogens sädestioude nedsattes
ti I G tunnor och smöret till 8 mälker af hvarje mantal.
Såsom ombud för G5 socknar på Gottland, inkom Assessor Dtihbe,
den 5 April iStö, med underdåniga påminnelser vid Gonsistorii oell
Landshöfdingens underdåniga yttranden, serdeles vid det löna, och yi kade
Pastoratens sammanslagning, samt ali Kongl. Majrt läcktes, med Convenlions-S
adgans upphäfvande, anbefalla en ordentlig tionde-sättning af
Kronans s/J. hvilka Presti rskapet af gunst och nåd ålnjöte tillika med
dess \ al hela tiotiden, samt alt deli, sedan Pastoratens antal blifvit
till hälften förin
alli öfriga Prest i älligheter med i tunna, eller tillhopa mel \ \J% tunnor i
ett lör idit, af hvarje mantal.
För de öfriga 27 socknarne på Gottland, ingåfvo Riksdagf-Fullmäglige
derifrån, Jaeol) Kinner och Luis Peinnarfve, den 8 April iSi5, en
underdånig skrift, inslämm;mde i Assessor Dubhes frams ä In ingar, och
med yrkande, Jill sockmiriic måtte vid deras vali ätt bibehållas. Jemte
åtskilliga missbruk, vid Presträttigheter nas uppbärande, öfver-k lagades äfven,
iitl Preslerna undandrogo sig ulgöia vin- och bvggnings-säden, som
borde utgå uif kyrkotionde!!, hvilken de, såsom förläning, åt njöte.
Emedlertid hade Biskop Eberstein begärt och erhållit del af Landshöfdingens
Beglerings-Föislug, samt, under den i5 Apiil ifiiö, undcrdåliigsl
anhållit, :itt detsamma, såsom förnärmande Presterskapets läll i allmänhet,
och betagande .less yngre medlemmar hopp 0111 belord ian, icke
måtte sältas i verkställighet, utan 2:11c års anstånd niedgifvas, lill försök
alt uppgöia tionde-sättningar.
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse N:o 59*
5
Den 10 Maji 1815, befallde Kongl. Majrt Landshöfdingen och Biskopen
på Gottland, att söka inom Pastoraten föranleda fiiviiliga öfverenskommelse!',
angående Preslrälligheternes utgörande, och alt, inom slutet
af Julii månad 1816, inkomma med bet är telse om framgången. —Men
sedan Biskopen inberätta!, det alla försök i delina väg varit fruktlösa,
förklaiade Kongl. Majrt, den 14 Äng. i8iG, alt all vidare åtgärd, i detta
hänseende, komme alt inskränkas till hvad Kungörelsen, af den 3 April
samma år, rörande dylika öfverenskommelse!', föresklifver.
Emedlertid hade jtne hvarandra lillgränsande Pastorat, Stenkumla
och Vall, blifvit ledigt!, och Landshöfdingen erhållit Nådigt tillstånd att,
öfver deras sammanslagning, höta soeknemännen, hvilk.'», enligt Laudshöfdingens
bertil telse, elen f) October 1817, enhälligt dertill samtyckt, beslutat
de flesta Prest bordens olai rendel-ing, öf verenskommit om etl nytt valsätt,
och, jemte anslag lill Kyrkoherden och hans Adjunct, förordnat om
bainaundei visniiigens bestridande, genom den senare, samt om Nådig stadfästelse
anhållit. — Den 14 i sistnämnde månad begärde Biskopen, att
med målets afgörande måtte hafvas anstånd, intill dess Consistorium fult
tillfälle deröfver afgifva sitt underdåniga yttrande, som skedde ilen 24
October 1817, och i hvilket Consisloiium beklagade sig Öfver det författningsvidrig;)
sä l, hvaruppå beslutet tillkommit, samt alstyrkte denna och
alla öfriga dylika sammanslagningar, såsom menliga för religion och sedlighet,
genom Gudsljensteis indragning, och ledande till oskälig nedsättning
i blifvande Kyrkoherdars inkomster. Meli om Kongl. Majrt ändock
skulle hifidla denna förening: så anhölle Consistorium, alt en dylik anstalt
ej mätte vidare utsträckas inom Wisby lilla S ift; hvarjemte de obefordrade
Piesterna på Gottland ingåfvo en underdånig framställning om
försvårade utsigter för deni, i'händelse Pastoraten sammansloges. —
Deiemot iukommo Gottläudska allmogens Fullmägtige vid dåvarande
Riksdag, Jaeob Kinner och Petter Myrungs, den 20 Dee. 1817, med en
underdånig anhållan, alf, sedan inga öfverenskommelse!* om Pastoratens
förening i allmänhet träffats, Kongl, Majst måtte afgöra denna tvist, sammanslå
de mindre, så fort de blt fve lediga, upphäfva Conventions-Stadgan
och annorledes bestämma Presterskapets aflöning.
Preste-S andel, sorn luiiöfver hördes, yttrade sig, den () April 1818,
hufvudsakligen instämma med Consistorium, afstyrkle alla förslag till Pastorats
eller Kyrkors indragning på Gottland, åberopade emot det nya
6
Kongl. Majus Nåd g<% Skrifvelse K-o 5$,
valsättet Kyrkohagen, och emot nflöningen Presterskapets privilegier, samt
hämisade lill enskilda ölverenskominelsers ingående.
Allmogens Biksdags-Fullmäglige förnyade derefter, den i Jtmii 18(8#
deras undeidäniga begäran, ali Kongl. Maj.T malit*, enligt Landshöfdingen#
förslag, minska Pastoratens antal tili 2 {, och, intill dess denna reglering
hunnit vti kslälias, nedsalta tionden till 6 tunnor på mantalet. Handlingaine
i målet, allliiiån begynnelsen, hänvisades då, den 12 Augusti Ikl8,
till Kammai-Collegium, med befallning alt utreda beskaffenheten af dea
Tertial och Krom •tionde, saint öfiiga rättigheter, hvilka, antingen genom
|648 års Conventions-Stadga eller Konung Carl XJ:s förläning, eller af
nuttal) grund, blifvit Gotliändska Presierskapet tillagda; i sammanhang
hvarmed Collegium äfven borde yttra sig om föreningen af Stenkumla
och Vall.
Den 2! Mars 1820 afgaf Kamrnnr-Collegiuin detta Utlåtande af innehåll,
att 0111 Tertialen på Gottland gällde detsamma, som i Sverige för
ö iigt. Dr 3/5, eller Kronans andel af tionden, hade deremot redan den
ad Junii iCpp blifvit, elier föiegången undersökning, tili Kronan indragen,
men, uppå Presterskapets anhållan och för Pastoratens ringhets skuld,
den st» Julii af gunst och nåd återgilven; dock med 'förbehåll, att
om allmogen framdeles idelie oförmögen att loise kyrhornc nied vin- och"
byggningssäd, så boule Presterne af kvrko-lionden sådant uppfylla. I
kraft af denna förläning och senare stadfästelse!), den sista af den 11
januari! t Boo, bade Goilhindska Pieslerskapet alltsedan varit i besittning
af Kronans tionde-andel, utan att ilen blifvit föivandlad till någon stäu*
dig rättighet; men så länge orsaken lili förläningen, Pastoratens ringhet,
flori före, boule den ej kunna indragas. IV agon förändring i den stad fästade
Conveiitions-Sladgan ansåg Collegium endast genom frivilliga öfverenskommelse!'
kunna göras; antalet af Kyrkor och Pastorat på Gottland jemförelsevis
lill andra landskap, borde till sammanslagningar föranleda. Mot
föreningen af S eufumia och. Vall förekomme intet hinder; utan anmärktes
blott, att Landshöfdingen ej gjort skillnad mellan Kronans tionde och
Presterskapets tertial. Om denna förening af Kongl. Majrt bifölles, ansuge
Collegium anstånd med tionde-regleringen böra hafvas, intilldess ordentliga
tionde-sättningar, hvilka afven för hela ön föreslogos, egt. rum, och
tillförlitliga uppgifter om Presterskapets ordinarie inkomster vunnits, hvarefter
bestämmas kunde, orri Kronans andel i tionden borde anslås till
Kyrkoherden, eiler till vin- och byggnings-säd, eller til! undervisningen,
Kongl. Majus Nådiga Skrifve!*: N:o $$>
7
eller ock indragas, sedan skälet till förläningen, Pastoratens ringhet, harle,
genom deras sammanslagning, förfallit.
Sedan nådåren i Stenkumla och Vall förflutit, och socknemännen deri
4 Augusti 1820 hegart tillstånd till deras återbesättande, antingen samfäldt
eller hvar for sig, medgat Kongl. Majit det senare, men befallde den
*) Maji »821 Consistorium upplysa, huru förbehållet om viii- och byggnings-sälen
dittills blifvit af Gottlan Iska Prés t erska pel uppfylld. Under
den ?! Julii samma år inbi rättade Consistorium, att densamma hvarken
af ålder eller 1111 för tiden erlades af Presteiskåpet, utan af allmogen; vitt
hvilket förhållande, oell med afseende å ordalagen i Kongl, lind vet den
82 Julii I 6)5, Kimrnar-Cöllegiiim den 28 Augusti 1821 och La nisl 1 ofri i ligell
den 1 > Junii 1822 ansågo denna säds utgörande icke kunna Presterskåpet
för tillfället aläggas.
1 anledning af hva l sålunda i detta .ärende förekommit, och da det
icke blifvit b< h indhult i den ordning, sorn Kongl. Kungörelsen d. 3 A pr. 1818,
angående föreningar om Prest rättigheter bestämmer; så anbefall de Kong!,
Majit, deu 2 ) April iS«3, Län Isliöfdinge och Consistorium i. Wisby, att
söka inom Församlingarna tillväg d>; inga fi i vi II ige. föreningar om Prest rätligheterne,
och alt, der sådana icke kumle t raff is, dermed förfara, på saft
nämnde Kungörelse bestämde. Inom slutet afar 1 v> \ borie verkstäl
ligheten
ega runi och underdånig berättelse derefter allerums, .med noggranna
uppgifter rörande beloppet af K vrkoherdai nes inkomster uti samtliga
Past i den på Gollhild. Emedlertid uppsköts utgörandet af d,e i
ämnet, väckte frågor och förslag.
För berörde ändamål Indius S ickenstämmor i församUngarne, i närvaro
af tillförordnade Krono- och Cöusistorii-Ombud, hvarefter, da dessa
öfverläggningar på de flesta slä leii fruktlöst' a Un po, samtlige Kyrkoherdarna
och Ombud från socknarna sammanträdde på Lan Is-C mcelliet inför
Landshöfdingen, Biskop och Consistorium. Följden deraf b!ef, afl frivilliga
öfverenskomruelser träffades endast i 5 Pastorat och i 3:ne till a-udra
sudane lydande socknar.
1 underdånig Berättelse af den iS Mars >825, uppgåf Landshöfdingen:
att 43 socknar hade från 3 f j lill io 'ffi eller mindre än n mantal;
att Pastoraten innefattade från 11 1/8 lill 38 mantal; alt medeltalet
i hvarje socken utgjorde 1 1 och i hvarje Pastorat ^4 mantal, med 3(15
personer 1 hvarje socken och 7.{<) i hvarje Pastorat. Efter 1717 års
Skattluggnings-Verk för Gottland, bifogade Landshöfdingen underdånigt
6
Kongl, ftlaj.ts Nåd ga. Skrifvelse N:o 5g.
Förslå" lill slön dig tionde-siiiliiing, enligt hvilken Presterskapets liela tionde
Ar 182:1 skoliil utgöra 5,72c) lunnuv i<) kaj par. Ulan en allmän
regiel ilig al Pastoraten och l'n sli ättiqhetmie pä lj,uland, ans?.g Landshöfdingen!
hvarken allmogen kunna lindias, eller missbruken vid Piestvalen
löi ekorn inas. Ilan afstyikle delfine stadfästelse a de lä öfverenskommelse)-,
som kunnat träffas, och loieslog, ali Presleiskapet mätte förebiggas
alne alternativ, antingen a^, ali lå sina rältigheler utgjorda eller
1648 års Convenlions-Sladga, men med indiagning af Kronans sf.\ i sädes-iionden,
eller b), att hehälla denna mot jemkningars medguvande i
de al Con ven t ions-Sl adgan och 1681 ais förordning heslämda löningsvilkor,
l händelse det senare an loges, holde en Comité hildas af eli lika
antal valde Prester och hemmanseegare, under ledning af en genom Kongl,
Majit utsedd Ordförande, hvilka skulle föreslå deli liva indelningen af Prestgäll,
heräknade ali i allmänhet utgöra 3 (‘lasser, med aflöning lör hvarje
Kyi koherde, i den esla af 35o, iden aldra af 3oo, och i deli 3ldje af
200 tunnor säd, utom qvicktionde och andra löningspersedlar, sorn lionie
hibehalias. Capellanerne skulle utom hoställen få 5o liiunor säl, och
hvarje Adjunct hilt underhåll hos Kyrkoherden samt 3o tunnor säd.
Upphörden af Presterskapets löner skulle göras geuotn Kronohetjeniugcn
och anordnas efter fastställd Stat.
Enligt Consisloi ii underdåniga Bertil telse, af den a3 Mars i8a5, hörde
Presterskapets sädes-tionde, jemlikt. Landshöfdingcns uppgifter å den
besådda åkerjorden, efter 5:le kornel, utgöra 11,858 Millnor. Deremot
uppginge Presterskapets dåvarande sädeslionde blot t lill 8.360 tunnor.
Kyi koherdarne hade erbjudit sig all ålnöjas med 8,061, eller 7 tunnor
22 kappar på hemmanet, uppskattade, jemte andra lönings ailiklar, lill
56,675 Rdr Banco. Församlingärue hade deremot endast velat gifva 5,°85
tunnor, eller 5 ■A. på hvarje hemman, uppskattade, jemte öfriga ai liklar,
tili 3j,47i Bur. Äfven Consistorium afstyrkte stadfästelse å de få öfverenskommelserna,
intill dess frågan kunde, i sin helhet, lagas under pröfning.
Pastoratens antal borde ej förminskas; men om linndén nedsatles,
såsom Consistorium föresloge, lili 7 tunnor på mantalet, så tomine den i
det hela att utgöra 7,263 3^3 tunnor. Om Pastoraten indelades i 5 classer,
så kunde Kyrkoherdarnes lön uppgå till aoo, töo, i3o, 110 och 1 >o
tunnor i hvardera, samt 3 vice Pastorer i Gymnasii-prasbendena och 8
CapeHaner erhålla 5o tunnor hvardera, oaktadt 623 tunnor öfverblefve
till skolmästare-löner, uppbörds- och förvarings-kostuader m. m. Consistorium
-
Kongl, Majus Nådiga Skrif veise K:o 5$.
9
riem önskade, att uppbörden mätte ske af Kronans netj:ute, och Pi esie.-  skåpet få henne af dem emottaga, att af de 12 Convenlions-arliklame, endast
4, hö, smör, lamb och byggnadsskyldighet måtte bibehållas; men för
öfrigt ansåg Consistorium Presterskapets' rättigheter vara af privilegier ecb
Kongl. Bref ultryckeligen försäkrade, samt besti idde Landshöfdingen*
förslag. .
Öfver nästföregående underdåniga framställningar nf Consistorium ock
Landshöfdingen på Gottland, ingfifvo åtskilliga medlemmar af dess Presterskap
underdåniga anmärkningar af den 3o Maji 1825, anseende förberörde
föi slag både vara olagliga och skadliga, .Kronotionde hade aldrig funnits
på Gottland, utan endast Kyrkotionde. Presterskapets rättigheter
vore uråldriga, och befästade genom Gottlands-Lagen, Christian IIl.s Recess
af 1538, Ribe artiklar, fréden i Brömsebro 1615, Conventions-Stadgau
af idjS, Presterskapets allmänna privilegier, flera tid eller annan åkomna
Kongl. Sanctioner, och nu gällande Grundlag, Tiondesättning, icke tionde
nedsättning, borda hafva varit åsyftad. Kamraar-Collegium hade, genom
sitt-underdåniga Utlåtande öfver Gollländska Presterskapets rättigheter,
vållat osämjan derom, och Sökanderne anhöllo, att Stiftets samtliga Presterskap
måtte höras öfver en i dess framlida bestånd så djupt ingripande fråga.
Sedan Kongl, Majit beviljat denna anhållan, inköra Presleiskapet den
*4 Julii 1826 med sine underdåniga skrifter, hvari de förra klagomålen
upprepades, celi hufvudsakligen yrkades, alt al samtliga Pastoraten på Gottland
måtte utgöras 8„43o tunnor 8 kappar, eller öfver hufvud 8 h’r 4 ^:Pr
hvarje hemman, samt derjemte af Convcntions-artiklarne 7, nemligen i:q
Lård vald sirö, i lass om 60 Lisp.; 2:0 råghalm, 4 häckar om 25 Lisp.; oio
ved, 1 kast, 6 qvarter lång, eller lösen efter markegång; 4"° ökedagsverke,
1 på tiondegifvarens egen kost, eller dess värde efter markegång; olo
qvicktionde, af lamb och gås, hvar tionde, men i stallet för kalf 8 markor
smör; 610 strömming, 4 hvalar af en hvar, sorn idkade saltsjöfiske; 7:o
fortfarande byggnads- och underhållsskyldighet af Prestgården jemte stängsel.
Deremot skulle jura stolse och alla öfriga afgifter försvinna; men
allmogen afsäga sig rättigheten alt välja Prest.
■Under den 10 och 27 Januarii 1827 upptogo, med Kongl. Majlis Nådiga
tillstånd, Consistorium och Landshöfdingen dessa anmärkningar till
vederläggning, sökande visa dels befogenheten af sina åtgärder, dels öfver»
Jiih. tili R, Sf. Prct. 1834. > Sami. » AJd. *
1 &de Häftei,
to
Kongl, Majus Nådiga Skrifvelse Nio $g.
driften i Gottländska Presterskapets anspråk, hvilka, enligt Landshöfdingen»
uti åkning, skulle, utom da 8 tunnor 4 kuppar sädestionde, utgöra, efter
io Ars medel markegång, för Convenlions-aiLiklarne. 3 tunnor 8 kappar,
eller tillsammans n tunnor 12 kappar af hvarje hemman; hvadan några
överenskommelser med allmogen på sådane grunder ansågos omöjliga, och
irågan öfveilemnades lill Kongl. Majlis bepröfvande. Landshöfdingen bifogade
derjemte uträkning och förslag till liondebeloppels bestämmande, i
likhet med förhållandet inom det öfriga Sverige.
Uppå förnyade framställningar af Gottländska allmogens Fullmägtige
vid Riksdagen åren 1828—l83o, anliöllo Rikets Ständer, under den 10
Februarii i83o, att Kongl. iMaj:t måtte besluta de åtgärder, som kunde anses
lämpliga, att, med bibehållande af Presterskapets och Bonde-Ståndets
fri-och rättigheter, bringa delta ärende tili önskadt slut; hvaremot PresteStåndet
serskildt, i underdånig skrifvelse af den 1 Mars samma år, ansåg
Pastoraten på Gottland vara, med ett undantag, lagom stora. Genom
deras sammanslående kunde Prestbrist förvållas, Gymnasium komma, för
uteblifvande lärjungar, alt indragas, den serskilda Stifts-Styrelsen varda
obehöflig, samt lärares och åhörares demoralisation föranledas. PresteSlåndet
trodde sig förutse, att allt skulle, genom öfverenskommelse!', kunna
biläggas, och anhöll, att Kongl. Maj:t mätte anbefalla Landshöfding och
Consistorium, att till skyndsam pröfning upptaga alla emellan Presterskapet
och församlingarne redan träffade överenskommelser, samt lill Kådig
stadfästelse anmäla dem, som, upprättade i grund af Conventions-Stadgan,
funnes till ömsesidig belåtenhet jemkade. Men på det alt ändamålet
skulle hastigare och allmännare vinnas, anhöll Preste-Ståndet, att Kongl,
Maj:t måtte, genom förnyad Kungörelse, uppmana sa väl församlingarne
som Presterskapat, att utan dröjsmål upprätta överenskommelser, på grund
af berörde Stadga, hvilken i laga ordning tillkommen, samt i Presle-Ståndets
privilegier försäkrad, måste tjena till efterrättelse, intilldess man kunde
annorlunda åsämjas.
Under den g Julii i83o, anbefallde Kongl. Majit Landshöfding och
Consistorium att, förr än målet till hufvudsaklig pröfning upploges, inkomma
med Utlåtande öfver redan ingångna och till Kådig stadfästelse
öfverlemnade föreningar om Preslrättigheterna i Fohle, Heinum», Vestkinde,
Martebo och Hablingbo, eller de 5 förut omförmälda Pastoraten.
Den 1 Junii i83l, svarade Consistorium, att de överenskommelser, som
vid sammankomsten i8a3 blifvit träffade i de 3 förstnämnde Pastoraten,
Kongl. Majits Nådiga Skrl/vslas N;o 5*1
upphört med dåvarande Kyrkoherdars död, och a'tt några serskilda original
deraf, utom de förteckningar, som lill Kongl. Majit ingått, icke funnits;
att afgiflerna vore för låga, utom i Heinum, der lionden närmade sig
hvad ‘Kyrkoherden borde kunna påräkna. Landshöfdingen yttrade den
28 Julii 1831 sig anse öfverenskommelsén i Hablingbo antaglig, och den
i Marlebo ofullständig; samt att han om de öfriga, hvilka ej blifvit honom
meddelade, följaktligen icke kunde Utlåtande meddela.
Den 17 September ig31, öfverlemnade Kongl. Majit till Dess och
Rikets Kammar-Coliegium aila till detta mål hörande handlingar, så väl
rörande den allmänna löneregleringen, som de serskilda föreningsfrågorna,
för stt sig deröfver, i ett sammanhang, utlåta; hvilket Collegium unner
den 21 Februarii i832 verkställde, och anförde hufvudsakligen 1
Att, under calholska tiden, Kyrkofonden på Gottland, såsom 1 andra
christna länder, innehades af Kyrkorna, Biskopen och de fattiga till 2f$:
delar, oell af Kyrkoherdarne till i/iidel; att vid reformationen förstnämnde
?J Jld clar väl ansågos böra återgå lill Kronan, men att Presterna, under
Danska styrelsen, förblefvo, vare sig genom tyst samtycke, eller Regeringens
beslut, i besittning af hela Kyrkotionden; att vid öns afträdande
till Sverige 1645 ingenting stadgades, angående Presterskapets privilegier
och rättigheter, om hvilkas bibehållande det ingen försäkran erhöll;
att Drottning Christina, ehuru privilegiernas egentliga innehåll först bort
henne föreläsas, icke desto mindre, emedan det då i hastighet ej kund
ske, den 16 April 1647 efterltit att hvad Preslernes rätta och välfångde
privilegier kunde innehålla, oell de dittills njutit hade, det skulle de ock
- dädanefter lill Kongl. Majlis vidare förordning, och så vida det utan Kronans
märkliga nackdel ske kunde, oqvaldt njuta och bruka; att efter en
föranstaltad undersökning på Goltland om Presterskapets rättigheter, afslutade
Kongl. Majit med Presterslapets och allmogens deputerade, dea
3o October 1648, den så kallade Convenlions-stadgan, som Presterskapet
förmenat sig med privilegiirätt böra till godo njuta; att hon icke var af
privilegii- natur, utan att anse blott som en provisorisk reglering intill
dess Svensk sed och ordning kunde på Gottland införas, syntes af ordalagen
i Kongl. Resolutionen på Presterskapets besvär år 1 CifjQ, genom hvilken
jemkningar och förklaringar också egde rum; alt Arffursten, sedan Konung
Carl X, sorn innehade Gottland i förläning, i6.52, i allmänna ordalag
bekräftade Drottning Christinas försäkran af i647? att dylika försäkringar
sedermera gåfvos, af Drottning Christina, som hade Gottland bland
ira
Kon*'.. MnJ.is Nåd, ga Skrifvelse 'Nio 5g,
sina underhålls-Iändcr, den 29 December 1G60, af Carl Xlites Förmyndare-Regering
tien 27 Sept. 1G68. och af samma Konung sjelf den 2 Oclobcr
iö-5, den 15 November 1680 oell den 27 October 1682; ali, det oaktadt,
den för Goll Iand föronlnade Skattlägguings-Commission, på befallning,
år 1690 veikstållde en undersökning om Kyrkotionde!], till utrönande
af Presterskapets åtkomst och behof deraf, hvarefter Kongl. Maj:t, uppå
Gom missionens och Kammar-Collegii tillstyrkan, den a3 Junii iGg4 förklarade,
att intet af hvad Prester'skåpet inlagt kunde betaga Kongl. Maj:t
dispositionen-öfver Kyrkotionde!] på Gottland, på lika sätt, som i Sverige
skedde, viljande Kongl. Maj;t äfven att Kyrkoherclarne på denna ö bekomme
\fS saint Kongl. Majit och Kronan de öfrige 9.J3; men om, efter
skeende refning, någon Prestgård skulle befinnas så ringa eller någon församling
så svag, att Prestön ej bunde tillbörligen underhållas, så ville Kongl.
Maj:t hellre lemna så da ne Prester ett visst spanmåls-understöd af Kyrkoherbergena,
än alt de för den orsaken skulle njuta hela Kyrkotionde»;
alt Kongl. Majit likväl sedan, uppå Presterskapets underdåniga ansökning,
oell ehuru den af Kummar-Collegium alstyrktes, den 22 Julii 1695, efterlät
Presterskapet på Gottland, af gunst och nåd, att behålla hela Kyrkotiontlen,
lill dess bättra utkomst, dock nied cl et förut nämnda förbehållet
om vin- och byggnadssädeiis utgörande; alt Kongl. Moj:t, genom Nådig
Skrifvelse af den 1 1 Augusti i5q5, befriade både allmogen och Presterskapet
från den dittills af allmogen erlagde recognition, men deremot borde
Bibeltrycks- och Proslelumian, jemte andra vanliga afkortningar, afdragas,
innan Preslcrne linge utlaga tionden; alt ytterligare försäkringar om
Presterskapets bibehållande vid sina inkomster gåfvos af Garl XII den
22 December 1697, af Drottning Ulrica Eleonora den 1 2 Maji 1719 och
cf Konung Fredric I den a3 Augusti !72o;alt, vid Riksdagen i y 131, Presterskapet
begärde och erhöll ytterligare hekiälielse å i64Rårs Conventions-stadga,
hvilken vid 1747 års Riksdag blef, i anledning af allmogens besvär och
bestridande att utgöra Goltländska Presterskapets lättigheter, den 3o Oct.
samma år, uppå Rikets Ständers tillstyrkan, då och för framtiden stadfästad;
att Konung Adolph Fredric, efter sitt anträde lill regeringen, den
28 September i yö *, bekräftade nämnde förening, äfvensom Presterskapets
andra välfångne privilegier och rättigheter, efter landels enskilda beskaffenhet
och urgamla bruk, samt förklarade den i3 Januarii 1 C70, alt GottJändska
Presterskapet egde, vid sina löningsrältigheters utfordrande, följa
gamla hemmantalet, utan afseende på senare skattläggningar; alt Konung
Kongl, Majlis Nådiga Skrifvelse- N:o 59. ]3
Gustaf lil den sG April 1773-, och Gustaf IV Adolph den 5 Junii 1798
lemnade Presterskapet lika a lfa Hade stadfästelse!-, sorn den af år 1702, i
följd hvaraf Kongl. Majit fm klarade Sig ej kunna göra afseende på några
bönders anhållan, att :68i års Förordning om Svenska Presterskapets rättigheter
äfven mätte på Gottland få, i stället för 1G48 års Convenlionsstadga,
lända lill efterrättelse; sam-t att sedermera inga ytterligare bekiäftelser
egt rum.
Utom anförde Kongl. Bref och Stadgande», rörande Goltländska Presterskapets
aflöning i allmänhet, hade, vid serskilda frågor och tvister i
afseende på vissa löningsai liklar, Kongl. Majit, genom Resolutioner af den
21 November 1786, den n Junii 1800 och 27 Junii 18 u> angående likstol,
samt af den 3 Julii 1829, om tionde-hö, närmare förklarat och bestämt
Förfa ttn i ilga ines mening.
Kammar-Collegium anmärker, att Presterskapet väl åberopat men aldrig
företedt de äldre privilegier, hvarå stadfäslelser sålunda blifvit begärda,
hvadan dessa privilegier aldrig kunnat af Kongl. Majit öfverses och
slutligen fastställas för alltid, eller -annorlunda än så vidt rättigheterna,
voro uppfattade i den på grund af sedvanor och bruk upprättade Gonventions-Stadgan;
att, hvad Kronans 2^3 ;af Kyrkotionde» angick, så vrar
det genom undersökning; utrönt, och i 169.4 °ch iC’95 årens Kongl. Bref
bestämdt, att den ingalunda med privilegiirätt, utan för Pastoratens
ringhet och Kyrkoberdarnes svaga inkomster, fått af dem iunehafvas-; hvilket
äfven syntes vara af Presterskapet medgifvet just derigenom, att dgt
funnit nödigt, vid hvarje ny Konungs tillträde och vid flera Riksdagar,
derå söka bekräftelse, sorn annars ej hade behöfls. Gollegiuui förblef således
vid sin redan 1820 yttrade mening, att endast leriial-lionden, som
genom 164$ års Stadga Goltländska Presterskapet tillädes, jenine öfriga uti
densamma nämnde löneförmåner, iunehafvas under privilegii-rätt, men
ott Kronobonden, för hvars åtnjutande icke kail åberopas annan rätt än
1695 års och påföljande resolutioner, icke kan anses vara upplåten för everldeliga
tider, eller längre och med annat vilkor, än så vidt de orsaker
fortfara, som till upplåtelsen föranleda
Att allmogen på Gottland, vid flera tillfällen före 1820, då KammarCollegium
yttrade sin öfvertygelse om Goltländska Kronoliondens egenskap
af förläning till Presterskapet på obestämd tid af gunst ocir nåd,
hyst samina mening, syntes i dess ingifne skrifter, hvadan, och då Presterskapet
i krono- och tertial-tionde sanimanlagdt finnes, enligt dess eg
-
Kongl,
Tia uppgifter, Öfver hufvud uppbära en inkomst af 8 tunnor på mantalet,
'hvilken, då de serskilda artiklarne efter Convenlions-sladgan dertill läggas,
vida öfversliger hvad Svenska Presterskapet i allmänhet, äfven inom de
bördigaste landskap, uppbär, det ingalunda varit att förvänta, det GottJändska
allmogen skolat frivilligt samtycka till afhandlingar, som hade bekräftat
Presterskapets rätt att everldeligen utkräfva hvad hittills blolt på
obestämd tid åtnjutits, och hvarvid Presterskapet, vare sig af missbruk eller
af missförstånd, skalf, i åtskilliga uppgifna händelser, ofverlrädt Författningar
nes föreskrift.
Då, efter mera än 20 års underhandlingar, alla försök lill föreningar varit
h ugtlösa; sa afslyt klc Kammar-Collegium all vidare hand läggning i orten
af detta mål, och hemställde, att Kongl, Maj:t matte, enligt Rikets Ständers
år x83o yttrade önskan, afgöra hufvudfi agan, innan ytterligare åtgärder i
JSåder anbefalldes; under hvilken förutsättning Collegium framställde sina
underdåniga förslag.
Hvad först angiuge Kronotiondens användande; så ansåge Collegiörn
den kunna indragas, när de orsaker upphöra, som till för fällingen
deraf föranledt, emedan ferläningsbrefvet bör, enligt 3 §. i Presterskapets
privilegier, efter dess lydelse tillämpas. Hvad dernäst vidkomme Kronotiondens
belopp; så funne Collegium detsamma Lora upplagas, jemlikt
Lands-Ccnlorets på iy4'7 ‘irs skattläggningsverk grundade uträkning, till
3 2^3 tunnor i medeltal, eller med inbegrepp af Fåhrö socken till 3,^k)6
tunnor 24 kappar. Presterskapets 1 ^3 af.tionden ansåge Collegium deremot
icke böra beräknas efter ett lika lågt förhållande, emedan den skulle
utgå efter åkerjordens nuvarande beskaffenhet och äfven af de sedan skaltläggningstiden
verkställda odlingar, hvaraf Kronan icke hurde tionde fordra.
Collegium trodde derföre, att Preslerskapets tionde borde, efter
Landshöfdingen* förslag 1814 och Consistorii yttrande den 23 Mars 1820,
beräknas till ij5 af 7 tunnar på hvarje mantal eller 2 tunnor i medeltal,
belöpande till 2,42*7 tunnor Q kappar, af r,o4o 3fö mantal, utom
Kungsgård a rive Roma och Visborg, samt med tillägg af lerdalen fi ån dem,
36 tunnor, tillsammans för hela Gotlland, till 2,463 tunnor 6 kappar.
Men då delta belopp, fördeladt på nuvarande få Pastorat, lernnade åt
Ivvartdera blott en' tillgång af 57 1J/\ tunnor; så, och fastän öfriga Inningsartiklar,
upptagna till 12 Rdis värde på helt hemman, jemte presfgårdarnes
afkastning, tillädes, ansåge Collegium Kyrkoherdarne i allmänhet
Kongl. Muj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 5g,
»5
icke blifva dermed belåtne, utan tills vidare behöfva att med Kronanstionde
understödjas.
Af sådan orsak hade så väl Socknarnes inbyggare, som allmogen»;
Riksdagsfullmägtige och Landshöfdingarne föreslagit Pastoratens sammanslående
såsom lämpligaste utvägen att bereda hemmansegarne lindring i
deras utgifter, utan att betaga Presterskapet tillständig utkomst; en åtgärd*
hvilken Collegium tillstyrkte, oaktadt de af Consistorium och Presterskapet
anförde motskäl, alt den vore stridande mot Preslerskapets rätt, skulle
betaga Stiftets yngre Prester utsigt till befordran, menligt verka på
Gudstjensten, religionsvården och undervisningen, samt leda till upplösning
af den nu bestående Stiftsinrättningen på Gottland. Ty lika som
dessa farhågor voro. främmande för Biskop och Consistorium, då dc, år
5 8v 2, utan erinran, instämde i Landshöldingens förslag att förminska Pa-i
storstens antal, lika så funne Collegium dem icke heller nu vara på antaglige
skäl grundade. Enligt stadgadt Kyrkobruk hölles hvarje Söndag
gudstjenst i alla de 92 Kyrkor, sorn finnas på’ Gottland, hvadan och enär
ejer blott äro få Kyrkoherdar, hvaraf flera boende i Visby, samt 8 Capellaner
och 3 vice Pastorer, eller tillsammans 54 ordinarie Lärare, och
minsta antalet Kyrkoherdar hålla Adjuncter; så måste Prestmännen ofta;
förrätta gudstjenst i 2:ne Kyrkor samma dag, och följakteligen, på sätt
allmogen öfverklagat, å annan tid än Kyrkolagen utsätter. Antoges deremot
Landshöldingens förslag, enligt hvilket 24 Kyrkoherdar, 34 Capellaner
och 3 vice Pastorer, eller tillsammans 5i tjenstförrättande Prester
skulle finnas och tourvis hålla gudstjenst endast i vissa af Kyrkorna, så jange
Församlingaine önskade bibehålla dem alla; så Liefve Presterliga vården
lättare, och åhörarne kunde hafva bättre råd att skaffa sig klockare, skicklige
till barna-undervisningén, gjordgummor och vaccinateurer samt underhålla
Kyrka, Prestgård och sockenmagasin m. m. Då Kongl. Maj:t äfven,
emot Consistoi iernes bestridande, beviljat Prestgälls sammanslående^ af
mindre talande skäl än på Gottland; så förmodade Collegium, att det ej
heller skulle allmogen derstädes förvägras.
För den nya Paslorats-indelningen hade Collegium uppgjort följande
löningsförslag:
Pastoraten indelas i 3:ne Classer, hvaraf
4 Kyrkoherdar i irsta Classen skulle få - - - r?5o T:r = 1000
8 Dito i ardra - - - - - - - - ibo - = J200
16
Kongl. Uaj.ts Nådiga. Skrifvelse N:o 5g.
12 Dito i 3:dje - -- -- -- - 120 T:r—i4l°
2 4 Capellaner a ---- --- - 30 - — 720
3 Vice Pastorer i P; sebende Pastoraten - - - 5o - — 15o
Summa 4>5to T:r
Dessutom skulle hvarje Kyrkoherde och Capelian få boställe, af de
liu befintliga, hvilka för behofvet vöre tillräckliga, samt borde af hemmansegarne
byggas och underhållas. Af hvarje hel gård skulle Kyrkoherden
i stället för smör, qvicktionde och dagsverken bekomma 4 Rdr
oä sk. B:co, hvarje torpare Och inhyseshjon skulle på egen kost utgöra
tili Kyrkoherden 1 dagsverke af man och r af qvinna, deremot jura stolee
oell alla artiklar i Convenlions-sladgan borde alldeles försvinna,
samt nämnde stadga till ali vidare kraft och verkan upphäfvas.
På detta sätt och då af Prestgårdarne på Gottland kunde öfverhufvud
antagas eu behållen inkomst af bo tunnor strid säd, ansåge
Collegiutn Kyrkoherdarne kunna påräkna, i irsla classens Pastorat
35o. i den aldra 200 och i den 3:dje 220 tunnors inkomst. För att ernå
det behöfliga spannrnåls-anslaget, föreslår Collegium, alt då tertial-liondeu
öfver hufvud lemnar blott en tillgång af - 2,463 Tlr 6 kpr ,,
så skulle af Kronobonden, 3,7q6 Tlr, Presterskapet
af nåd förlänas - 2,047
hvarigenom hela beloppet - 4>3io T:r uppfylldes.
Följden af denna, efter Kammar-Collegii tanka, för Presterskapet ganska
förmonliga reglering skulle för Kronan blifva ökade inkomster af nara
1,750 tunnor, som framdeles kunde komma Slals-Verket lill godo; och
för tioudegifvarne minskning i utskylderna, så att endast
Kronotionde 3 2f3 tunnor
Terlialtionde 2 i/3 —•
eller 6 tunnor,
hvaraf 2/3 råg och ifi korn, efter som säden nu i allmänhet utginge,
samt 4 hdr 3? sk. Btco hädanefter lomme att utgöras efter hvarje mantal,
i stället för alla de afgifler till Presterskapet, hvilka hittills egt rum.
Vid den fortfarande upplåtelsen till Presterskapets aflöning af före1
armide Kronotionde-belopp, ansåge .Kammar-Collegium följande förbehåll
böra å Statens sida fästas, nemligen: dels att tertialeu skulle till everdeliga
-
Kong'. Mtj.ta Nådiga. Skrifvelse N.0 5Q.
17
liga tider utgå med 2,463 tunnor, och tiondesättning i sådant ändamål
upprättas, rned jemkning och fördelning af beloppet elter hemmanens 0-  läka beskaffenhet, i sammanhang med den, som för Kronobonden, på grundt
af skailläggningsverket, borde uppgöras; dels ock att Prästerskapet, emot
ofvan stadgade penningeafgift, afslode från jura stolas och öfriga i Ccm
tentions-stadgan
upptagne löuearliklar.
Lika med Landshöfdingen, tillstyrker féammnr-CoHegium, att hela
tiondebeloppet må af Kronans Tjenstemän uppbäras; och i magasinen
vid Kyrkan och i Prestgården, eller i brist .deraf, i tionde-ladorna levereras
livad Kyrkoherden, enligt för Pastorat uppgjord stat tillkom ine, i
Krone- och Tertialtionde, Pastoratens dassi floa lion skulle sålunda icke
bero på det större eller mindre hemmantal, hvaraf hvarje gäll komme att
bestå, eller på det tiondebelopp, sorn hemmansegarne inom gällefc tili
Ki onouppbördsmännen levererade, utan på det spanmåls- och löneanslag,
Som för livar serskild Kyrkoherdelägenhet blefve fastställdt. Öfverskotlstlonden
bunde deremot å Kronomagasinen x Visby levereras, så vida
tioinlegifvarne ej ville begagna sin lösningsrätt, enligt Författning.')!ne.
På lika sitt borde äfven penningeafgiflen å hemmanen lill Kronouppbördsmännen
erläggas och Prestön sedermera utbekomma sin lätt af Fogden.
Derigenom finge hemmansegarne icke det ringaste att vidare med Prosten
liqvidera eller tvista 0111. .Anledningen till stridigheter dem emellan vore
undanröjd och allt behof att rubba den valrättighet hemmansegarne af
ålder utbfvat försvunne. För Kronobeljeningens besvär med uppbörden
och redovisningen af Presterskapets inkomster borde henne ett skäligt
arfvode af Kronans tionde-öfverskolt bestås,
Colleginm hade väl, på grund af ile i handlingarne förekomna uppgifter,
anlagil Prestgårdarnes behållna afkastning lill 5o tunnor strid säd öfverhufvud;
men som likväl en betydlig skillnad i godhet mellan dem egde
rum, så borde viii gällens classificalion denna skiljaktighet noga iakttagas,
så alt, der Prestgården gåfve större inkomst än 5o tunnor, tiondeanslaget
minskades, men der den gåfve mindre, sistnämnde anslag i moa
deraf ökades, hvadan alla inkomsterna i tionde, penningar och boställen
borde vid classificalionen alses och jemkningen verkställas förmedelst
tiondeanslaget.
Beträffande sättet och ordningen för den nya regleringens införande
Sthm till R. S. Prot-. 1 Sami. 1 Nfd. 3»
1 Pride Häftet
Kongl'. My ts Nadina. Skrifvelse N:o 5g.
hade Kammnr-Collegium föreslagit, alt elen borde ske efter liand således,
att, då en Kyrkoherde a-fginge uti ett af tle Pastorat, sorn skeda förenas
samt tjenste- och nådår förlidit, den andre Kyrkoherden skulle, om lian
med den nya regleringen åtnöjdes, vara sjelfskrifven Kyrkoherde i nya
Pastoratet, men o-m lian det icke ville, fa bibehålla hvad lian hade, oell
vice Pastor på lediga stället af Consistorium förordnas, emot Prestgårdens
begagnande samt tertial af socknens Kyrkotionde, jemte fyllnad af Krono
tiondeu
i Sex tunnor säd samt 4 R’dr 3a sk. i penningar af livaije belt
mantal»
Men icke blott i de gäll, sorn sålunda blefve lediga, ulan ock i alla
församlingar, hvarest icke, för nuvarande Kyrkoherdes lifstid, frivilliga
öfverenskommelse!: blifvit aflslutade, borde, efter Karnmar-Collcgii förmening,
den nya löneregleringen genast införas; hvadan det vöre nödigt, att
den för Gottlands samtliga hemman, utom Kungsgårdarne och Ecclesiastika
boställena, beräknade lerLialliondc, 2,427 tunnor 6 kappar,.skyndsamligen
fördelades först på socknarne och sedan på hemmanen inom hvarje
socken, efter deras skiljaktiga beskaffenhet.
Verkställigheten af en sådan classificalion trodde Collegium kunna
uppdragas åt en.. Cöln mission, beslående, under Landshöfdingens ordförande,
af Irenne Kyrkoherdar,, hvilka Consistorium ulsåge, en lian hvardera
tredingen, och Irenne af liondegifvarne efter samma grund valda ombud,
liv-ilka, sedan beloppet för en socken blifvit bestämdt, antingen sjelfve
fördelade det emellan hemmanen eiler ock föibehölle församlingens hemmansegare
att sig emellan en sådan fördelning uppgöra.
Den sålunda skeende liondesätlningem å lerlialen trodde Collegium
böra anmälas till Kongl. Majlis Nådiga stadfästelse,, i sammanhang
med den efter skattläggmngsvei ket redan uppgjorde Kronetiondesättuingen;
samt, enär livaije hemmans tiondebelöpp blifvit stadgadt, Presterskapets
aflöning derefter lättås i alla socknar, der icke frivilliga
föreningar blifvit träffade: dock så, alt nuvarande Kyrkoherdar, under
deras lifstid eller tills de moltoge • ett nytt sammanslaget gäll, finge,
r samma nion- lerlialen blefve af Comiterade för hvarje socken; bestämd,
uppbära Kionolionden med dubbla beloppet af lerlialen eller hela Kyrkolionden,
efter Comitératles uppskattning, utan. afseende på skallläggningsverket,
samt dessutom penningeinkomslen, 4 K dr. 3a sk. på mantalet:
mea alt* i den nion de nya sammanslagne gallen tillträddes, skulle nya
Ko .-t il Maid* Nåd'ga Skrifvelse N:o 5%
löpingssöttet belt och hållet införas, och Kyrkoherden få af Kronans uppbördsman
emottaga sin inkomst.
Samma Comiterade borde äfven, efter inhemtade upplysningar, bestämma
behållne afkastningens belopp för hvarje serskildt Kyrkoherdeoch
Ca peilat is- bos i ä ti e, till rättelse vid tiondeanslagets fördelning, äfven
som, i händelse en annan Pastoratens sammansättning yrkades, än flen
Landshöfdingen framställt, Comiterade börtie dertill uppgöra planen, sony
efter deröfver meddeladt utlåtande af Landshöfdingen och Consistorium,
skulle till Kongl. Majlis Nådiga pröfning öfverlernnas. Deremot borde
det tillkomma Consistorium, att, efter öfverläggning med Presterskapet, i
underdånighet föreslå hvilka Pastorat borde i den ena eller andra af de
3:ue dussenia uppföras.
Frågor, om Kyrkors indragning eller bibehållande, Kyrko- och Fat*
tig-Cassors fördelning eller sammanslående, underhåll af socknarnes hus,
fattigvårdens utgörande, klockares anställning och tjenstgöring m. m., hvilka
kunde uppstå i anledning af gällens sammanslående, borde, sedan Nådigt
beslut om deras förening först blifvit fatladt, serskildt behandlas inom
försa miingarne, ulan några otn sältet i förhand gifna föreskrifter.
Hvad åter anginge frågan om kronotionueanslag för barnan n d er v i s 11 i ogen;
så, enär Lärarne vid Visby Läroverk numera vunnit betydlig tillökning
i sina löner och icke sökt vidare förbättring, samt flere nya tillgångar
för detta ändamål torde inom socknarne vinnas genom Pastoratens förening,
ulan alt Statens bidrag dertill erfordrades, afstyrkte Kammar-Coilegium
ett sådant användande af Kionolionden, aldraminst utan Rikets
Ständers hörande och bifall.
Slutligen, och då fråga nu vore om en ny allmän reglering, vida
skild från de vanliga convenlionsfrågorna om Presträttigheter, ansåge Collegium
ali pröfning och stadfästelse af enskilda öfverenskommelse!- emellan
Presterskapet och Försam lingome på Gottland desto mera olämplig,
sorn denna nya reglering dymedelst skulle ännu mera försvåras och tiden
lill en förbättrad ordnings införande afliigsnas; af hvilket skäl Collegium
icke heller trott sig böra afgifva något serskildt utlåtande ötVer de föreningar,
som blifvit lill Kong!. Maj:t insända, och hvilka dessutom syntes
hafva legal vederbörande så litet om bjertat, att en del deraf icke utan
svårighet kunnat lillrättaskaffas.
Sedan Kongl. Maj:t, uppå derom gjord underdånig anhållan, den 15
ao
Kon"', Maj.ts Nadina Skrifvelse N:o 5g.
Maji iS32 beviljat Consistorium del af Knminnr-Collegii föreslående ull 5-  tande och tillåtit Consistorium att ined Gottlands Presterskap å Prestmöte
derom öfverlägga, tade Consistorium under den 21 December samma
år i underdånighet inkommit med Presterskapets y lii ande, och med eget
utlåtande af den 5 i sild nämde månad. Presterskåpet upprepar deri hvad
det tillförene hufrtulsakligeu iinfftit, nemligen: alt det från urminnes tid
innehall hela tiotiden på Gottland; alt delta förhållande ej förändrades
•vid öns afträdande lill Sverige; alt orden af gunst och näde i iS< 5 års
Iiongl. Bref vore en cui ialformel, som, begagnad af en enväldig Konung,
ingenting bevisade; att tiondens indragning vore, icke mindre iin Conventionsstadgans,
rubbning i pr i-vi i eg i i frågor; alt Pastoratens sammanslagning be~
Striddes ej mindre såsom overksläilbart och grundlagsvidrigt, än i manga
hänseenden skadligt» Till försvar för sitt klandrade löningsförslag af år
1826, anför Preste*skåpet, alt det varit beräknadt vida under hvad dea
verklig» spamnålsafkastningen medgåfve. Kammar-Collegii uppgifter örn
de missbruk Gottländska Preslerskapet skall, vid sina rättigheters uttagande,
hafva tillåtit sig, bestridas såsom sanningslösa sndidelser, för hvilka
Piesleiskåpet ämnade genom Pikets Ständers Justiliae-Ombiidsman yrka
laga åtal. Consistorium yttrade, all Pastoratens sammanslående och löjiingssältels
löiäudiing icke kunde förenas med Stiftets bestånd och skulle
verka lika menligt på själavården som på Presterskapets ställning; samt
föreslog slutligen» ali Kongl. Maj:t måtte fastställa en viss lid,, till exempel
af 10 år, under hvilken frivilliga öfverenskomineiser finge uppgöras
om Presträltighcleriia, enligt Kongl. Kungörelsen den 3 April 1816, utan
att nya klagoskrifter eller obehöriga förslag finge under tiden ingifvas.
Kongl, Maj:!, sorn i Räder finnér vigten deraf,, att icke allenast söka
för närvarande bilägga den söndring emellan Preslerskapet och allmogen
på Gottland, hvilken förenämnde allöningsfråga vållat, ulan äfven att för
framtiden förekomma dylika tvisters förnyande, men, vid det inträffade
förhållande, att hvarken Pi esterskapet eller allmogen velat antaga hvarandras
anbud till förening örn Presträttigheternes utgörande, och Prester
fckunpl.
l',«V» rrfc { « '*' 1 1 ---1 11
_ * ... uii, >111 utun arendes bringan
de
lill annat slut, än det, som domstolar och embetsverk i hvarje serskild
sak kunna åstadkomma, fordras åtgärder, sorn ej af Kongl. Mäjjt allena
bero; vill af sådan anledning öfyer de grunder, hvarpå Kammar-Coilegu
KonSl. Majus ISkdisa Proposition Nio Co.
förslag hvilaiv hafva i Nåder inhemtat Rikets nu församlade Ständers mening
; i hvilket ändamål alla ofvan uppräknade lill Kongl. Majit inkonaiM
skri!ter och handlingar härjemte i Nåder meddelas,,
Kong!. Majit förbi ifver Rikets Ständers Siats-Utskott, med ali Kongl.
Nåd och Ynnest sladse välbevågen. Gifven sorn ofvan.
CARL JOHAN,
Aug. von Hartmansdorff,
N:o Co
Ankom till Rxp. Utsk. den 4 Sepfi
KONGL, MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, om beviljandet af
ett creditiv för bestridandet af de kostnader, som genom,
farsoten Cholera föranledas i Gifven Stockholms Slott den
2 September i83 j.
Då anstalter till Cholera-farsotens afhållnnde från Riket behöfdes år
i83i, fanns, till dithörande kostnaders bestridande, ingen annan utväg,
än att begagna den hälft af mindre credilivet, eller \f% million Rdr,
hvilken Rikets sist församlade Ständer beviljat för andra angelägna ändamål,
än Rikets försvar. Af denna summa hade, vid detta Riksmötes början,
4oo,ooo Rdr blifvit i sådant ändamål använde. Sedan sjukdomen nu
mera inom Riket yppats, erfordras ytterligare att från Riksgälds-Gontoret
reqvirera So.ooo Rdr till ersättning af de summor, Stafs-Gontoret under
tiden, för samma ändamål, förskjutit, så att endast 50,000 Rdr nu mera
dertill återstå. Utom till de Slats utgifter, hvilka §. i Kongl, Kungö
relsen
af den 12 November »8.31 omförrnäier, nemligen lill Läkares reseoch
underhållskostnader utom station, läkemedel åt fattiga sjuke, hvilkas
oförmåga att dem sjelfve betala, varder, på det i Författninga rne redan
^ — — A 1» ,,ntnr<na t; Ifla
tagne quarantnines-anstalters kostnader utöfver quarnntai nes-afgifterne, samt
de militaire bevaknings-åtgärder lill sjös och lands, hvilka kunna erfoidras,
hafva från de orler, hvarest sjukdomen redan härjat, understöd af
allmänna medel blifvit •hegärde, för att upprätthålla icke blott sjukvården,
ulan äfven en vidsträcktare fattigvård, serdeles om en mängd bara,
hvilka genom sjukdomen blifvit beröfvade föräldrars och anhöiiges omsorg.
Kongl. Majit har förutsett, att dylika understöd skulle varda bchöilige,
och fördenskull i 43 §. af berörde Kongl. Kungörelse lofvat att,
vid serdeles Ömmande omständigheter, derom göra Nådig framställning
till Rikets Ständer.' Dessa omständigheter äro hittills blott lör få orter
kända, och deras vigt jemförelsevis, orterna emellan, ännu outredd. Men
behofvet att erhålla hastiga förskott har redan visat sig, och skall, örn
farsoten ytterligare framtränger och tilltager, utan tvifvel ökas. Kongl.
Majit innefattar således jemväl dessa understöd under den summa af
5qo,ooo Rdr Rico, hvarå Kongl. Majit härmedelst af Rikets Ständer äskar
eli Credit! v, ari t efter behofvet för Cholei a-farsoten begagnas, dels till
Stals-utgifter, emot vanlig redovisning, dels åt menigheter, såsom förskott,
hvilka de, efter sina tillgångar, torde böra återbetala innan nästa Riksdag,
då Rikets Ständer, i [»ändelse af veder hörandes oförmåga dertill, sjelfve
blifva i tillfälle alt pröfva, i hvad riton ytterligare anstånd eller afskrifning
må kiruna vissa orter beviljas.
Då denna Nådiga framställning till Rikets Ständer öfverlemnas, uppfyller
Kongl. Majit ett åliggande för Rikets lagbtmdne Konung, som Hider
Försynens beskydd vakar öfver dess öden, och sorn hoppas, att den
ifrågavarande landsplågan skall snart lindras. Emedlertid behofves hastig
hjelp, och Kongl. Majit förväntar af Rikets Ständers trogna medverkan ett
villigt och skyndsamt bistånd,.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Gifven som öfvarp
CARL JOHAN.
Aug, von Hartmansdorff,
Kongl. Majus Nåd-g* Proposition N.o 6o.
Utdrag af Protocollet öfver Ecclesiastik Ärenden} hållet in
för Hans Maj:t Konungen i Stats Rådet på Stockholms
Slott den 2 September
,ö34..
Närvä ra n d e :
Hans Excidlence JuslibaeSials-Minisfern Herr Grefve Ro enblady
H ins E xcellence Stals-Miuislerii för Utrikes Åi euderia, ilen Gretve
af /Vetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excel lence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbielke/■
Hei r Grefve Adelsvärd}
Friherre Åkerhjelm,
Poppius }
Hoi-l.ancelleren .Trdicrre von Schutzenheim y
Stats-Secreteraren von Hartmansdorff,
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet ett af honom, på Kongl”-  Majlis höga befallning,, lörfältadl förslag till Nådig Proposition till Rikets
Ständer, om beviljandet af ett creditiv för bestridandet af de kostnadefy
som genoirt farsoten Cholera föranledas.
Kongl. Majit behagade, i öfverensstämmelse med Stats-Rådets enhälliga
underdåniga tillstyrkande, berörde förslag, sådant det vid detta P10-  tocoll linnes bilagdt, i Nåder gilla, och bifalla, att Nådig Proposition skulle,
i enlighet dermed, tili Rikets Ständer i vanlig ordning öfverlemnas.
Ex protocollo.
C. A. Backman,
S FOCK HOLM, hos Ludv, Westerberg ?834
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 61.
1
N:o 61.
Antom i afätr. till Exp -Utsk. d«n a5 Sept.
KONGL. MALTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Ulskolt, ifråga
om län af allmänna medel, till segelfartens skyndsamma
förbättrande å Götha Elf och en hamnanläggning vid
Götheborg; Gifven Stockholms Slott den 6 September 1834.
Uti Skrifvelse af den 38 sistlidne Julii, har Directionen för segelfarten
emellan Wenern och hafvet, jemte öfverlemnande af ett genom Elf-fartsarbetenas
Mechanicus, Majoren N. Ericsson, upprättadl förslag öfver kostnaden
för de till nämnde segelfarts förbättrande ännu återstående anstalter i förening
med en hamnanläggning i Götheborg på ett lämpligare ställe och
efter en ändamålsenligare plan, än hittills varit i fråga, i underdånighet
anhållit, att, då för verkställigheten af alla dessa arbeten, fördelade på
sju år, af hvilka de tvänne sista likväl endast komme att upptagas af muddring
i Götheborgs riviere, erfordras en summa af 488,844 R:dr Banco, men
de redan Lestämde, årligen fortfarande och under Direclionens disposition
ställde tillgångar för samma tid inskränkte sig lill 310,000 R:dr, Kongl.
Majit täcktes, med afseende å angelägenheten af ifrågavarande arbetens
skyndsamma fullbordan, hos Rikets nu församlade Ständer göra Nådig framställning
om beviljande för detta ändamål af ett lån å 4°o,ooo R:dr Banco,
att, efter hand i mon af behofvet utgå, emot vilkor af 5 procents ränta under
byggnads-åren, samt, efter arbetstidens förlopp, emot samma ränta och
ett årligt amortissement af minst En procent; såsom säkerhet för hvilken
räntas och amorterings betalande, Directionen skulle hypotliicera de till
Elf-farts-förbättringen anslagne årliga inkomster, nemligen:
Afgiflen för seglationen å Götha Elf enligt den af Kongl.
Majit fastställda Taxa, utgörande minst . . . Ridr i3,5oo: — —
Rivieres- och Tolags-medel, som uppbäras i Götheborg iG,8oo: — —
Arrende af Götheborgs Stad för Edets Sluss ... 700: — —
Tillsammans Bico Ridr 3o,ooo: — —
anförande Directionen bland annat i underdånighet, att, då meningen vore
att detta lån skulle successive utgå, allt efter som arbetet, i enlighet med
Bih. till R. St. Prot. i834• 1 Sami. 1 Af A. a
Haft. IQ.
2
Kongl. Maj.-ts Nådiga Skrifvelse N.-o 6t.
de af Kongl. Majit hvarje år i Nåder fastställde arbetsplaner fordrade,
Directionen vågade hoppas, det Kongl. Majit så mycket hellre skulle täckas
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å nödvändigheten att på föreslaget
sätt bevilja medel till Elf-farts-förbättr.ingens och dermed sammanhang egande
arbetens oafbrutna fortsättning och fullbordan, sorn dessa arbeten voro i
ovilkorligt samband med Götha Canals ändamål och gagn, samt dröjsmål
eller uppskof med arbetet utöfver den beräknade tiden ökade kostnaden och
minskade tillgångarne för det hela, åtminstone genom nödvändigheten alt
länge bibehålla och aflöna den för desse arbeten och förråd m. m. oumbärliga
tjenstemanna-personal, samt att vidkännas andre utgifter, hvilka i
allmänhet voro ungefärligen lika betydlige vid ett mindre, sorn vid ett
större arbete af denna beskaffenhet, oberäknad! den, af ett utdragande på
tiden med arbetets fullbordan, äfven menliga omständighet, att derigenom i
betydlig mon aflägsnades det ändamål, som med Götha Canal varit afsedt
och för hvars fullkomliga uppnående derjemte ännu återstod att bringa
Trollhätte-Canal och Slussverk till lika dimensioner med Götha Canal: ett
arbete, hvars fortskyndande och verkställighet numera, efter framskridandet
af Segelleds-förbättringarne på Götha Eif och vid Wenersborg, syntes vara
af ökad nödvändighet.
Kongl. Majit, som i Nåder gillat de afElf-farts-Directionen yttrade åsigter,
rörande nyttan af ifrågavarande arbetens skyndsamma fullbordan, serdeles
med hänsigt till deras samband med Götha Canals ändamål och gagn,
har, med anledning häraf, velat lill Rikets nu församlade Ständers pröfning
och bifall öfverlemna Elf-farts-Direetionens underdåniga framställning om
Lån af allmänna medel, för att med minsta möjliga tidsutdrägt kunna,utan
någon egentlig uppoffring å Statens sida, bereda verkställighet åt det af Directionen
anmälda förslag, ej mindre till segelfartens iståndsättande å Götha
Elf, än till Staden Götheborgs förseende med en ändamålsenlig hamn-anläggning;
och varder i sådant afseende den af Directionen i ämnet aflåtne
underdåniga skrifvelse, med åtföljande kostnads-förslag och öfrige handlingar,
nu till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemuad.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl.
Nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogm an.
Kongl. Maj.-ts Niidiga Skrifvelse N.-o 61.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Majit Konungen i Stats-Hddet
å Stockholms Slott den 6 September 1834.
Närvarande:
lians Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af ^Vetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Herr Grefve Adelsvärd,
Herr Poppius,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim, och
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet till justering det, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts Nådiga beslut den 28 sistiidne Augusti uppsatte
förslag till Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers StatsUtskott,
i fråga om Lån af allmänna medel till segelfartens skyndsamma
förbättrande å Götha Elf och en hamn-anläggning vid Götheborg.
Kongl. Majit behagade, enligt Stats-Rådets tillstyrkande, i Nåder gilla
detta förslag, sådant det finnes Protocollet bilagdt, och befallde, att Nådig
Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott skulle, i öfverensstämmmelse dermed,
under denna dag expedieras.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
I
STOCKHOLM, 1834.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Kongl. Maj:Is Nåd. Skrifvelse N:o 6a.
I
N:o 6a.
Ankom 1 afskr. till Exp.-Utsk. d. i4 Oct.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående rättighet
för hemmansegare på Gottland, att få erlägga
penningelösen för deras räntetjära. Gifven Stockholms
Slott den 26 Juli i 1834.
Sedan hos Rikets Ständer fråga blifvit väckt om rättighet för räntegifvare
å Gottland, att efter markegångspris få erlägga penningelösen för den deras
hemman såsom grundskatt påförde räntetjära, hvilken, till följd af äldre
stadganden, hitintills blifvit in natura för Flottans behof levererad, och Rikets
Ständer härvid inliemtat, att, af Kronans behållne skattetjära på Gottland,
393i tunnor äro anvisade till Örlogsflottans behof, med afdrag af 12
tunnor, som till påfyllning ansetts afgå, äfvensom att denna räntepersedel
utgöres af en mängd skattegifvare uti smärre delar, samt att uppbörden deraf,
jemte magasinering och utleverering, är förenad med omgång och kostnader,
så väl för Kronan som för de skattskyldige; så hafva Rikets Ständer,
uti Skrifvelse af den 2 sistl. Junii, underdånigst förmält, att då anledningen
till Kongl. Påbudet af den 6 Julii i^Zo, om presterande årligen för
Amiralitetet i Carlskrona af 4°° tunnor god Gottlands-tjära, nemligen att
.annan tjära ej med samma nytta kunde användas, numera upphört, sedan
å ena sidan tjärutillverkning icke, såsom tillförene, utgör en hufvudnäring
på Gottland, utan denna vara understundom måst å auction upphandlas,
och å andra sidan tillfällen icke mera lära saknas till uppköp af tjära för
Flottans behof utaf lika god, om icke bättre beskaffenhet än förenämnde
skattetjära, ansågö Rikets Ständer det vara öfverensstämmande, icke allenast
med ömsesidig fördel, utan ock med den grundsats, Kongl. Maj:t och Rikets
Ständer gemensamt antagit, rörande Kronans spanmåls-intrader, — hvilka, jemlikt
Kongl. Brefvet den 3o Mars i83o, tills vidare höra så litet som möjligt
in natura levereras, utan de skattskyldige ega att spanmålen efter årets
markegång med penningar lösa, — att den hittills föreskrifna levereringen af
3p3i tunnor tjära in natura från Gottland hädanefter bör upphöra och ifrågavarande
räntetjära i stället få, efter hvarje års markegång, af de skatt
Bihang
till R. St. Prot. 1834. 1:sla Sami. 1 -Ma djd, %
20;de Håftet,
2
Kongl. Majlis IS åd. Skrifvelse JV:o 62.
skyldige lösas och såmedelst i den öfriga Kronouppbörden ingå; men då
Flottan icke borde sakna tillgång till den påräknade 1 järu-qvantiteten, hade
Rikets Ständer förklarat att, emot det lösen för skatte-tjäran ingår under
ordinarie räntan till Statsverket, Rikets Ständer till uppköp af ett lika qvau.
tum tjära, vid Stats-regleringen, å Fjerde Hufvud-Titeln skulle uppföra ett
erforderligt belopp, hvilket, efter ett medium af de senare årens markegångspris,
till omkring 3ooo R:dr kan bestämmas, motsvarande den påräknade
förhöjningen å ordinarie räntan; hvarjemte Rikets Ständer, såsom följd
af ifrågavarande förändrade uppbördssätt, och då, vid utgörandet af räntetjäran
på Gottland, den på Gottlands Länsstat upptagne så kallade tjäruskuraren,
hvars åliggande varit att biträda vid tjärans emottagning, hädanefter
således icke vidare erfordrades, förmält, att Rikets Ständer ansett den
för samma befattning anslagne lön af 80 R:dr 34 sk-» me^ derunder beräknade
7 tunnor spanmål, böra på allmänna Indragningsstaten uppföras, samt
efter nuvarande innehafvarens afgång indragas och besparas.
Kongl. Maj:t, som, i anledning af denna Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse, inhemtat Dess Förvaltnings af Sjöärendena utlåtande, har i
Nåder funnit godt bifalla Rikets Ständers förrberörde underdåniga framställning,
dels om rättighet för räntegifvare på Gottland, att, efter markegångspris,
erlägga penningelösen för den deras hemman som grundskatt påförde
räntetjära, dels om tjäruskurare-lönens uppförande på Indragningsstat, för
att, efter nuvarande innehafvarens afgång, indragas och besparas; hvilket
Nådiga beslut till Rikets Ständers kännedom nu meddelas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
; C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet ofver Handels- och FinanceÄrenden,
hållet inför Hans May.t Konungen uti StatsFådet
å Stockholms Slott den 26 Julii 1834.
( -
Närvarande:
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt.
Kongl. Majits Nåd. Skrifvelse Nio 63.
3
Stats-Råden: _
Hans Excellence Herr Grefve Mörner.
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke:
IIof-Gancelleren Friherre von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren föredrog i underdånighet:
11:0
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse af den 2 sistl. Junii, angående
rättighet för räntegifvare på Gottland, att med penningar lösa deras räntetjära;
hvaröfver Förvaltningen af Sjöärendena med infordradt uriderd. utlåtande
inkommit. — — — — — — —■ — —
Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Secreterarens och Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, i Nåder bifalla Rikets Ständers förrberörde underdåniga
framställning, dels om rättighet för räntegifvare på Gottland att, efter
markegångspris, erlägga penningelösen för den deras hemman såsom grundskatt
påförda räntetjära, dels om tjäruskurare-lönens uppförande på allmänna
Indragningsstaten, för att, efter nuvarande innehafvares afgång, indragas
och besparas; hvarom svar till Rikets Ständer skulle expedieras. — —»
Ex Protocollo
Fredr. E. Hebbe.
N:o 63.
Antom i afskr. till Exp.-Llnk. d. i/J Oet.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Skrifvelse till Fikets Ständer, angående upphörande
af de på Öland utgående, så kallade Borgholms
Garnisons Service-medel. Gifven Stockholms Slott den
6 September 1834.
Hos Kongl. Maj:t hafva Rikets Ständer, uti Skrifvelse den 11 sist]idne
Augusti, i underdånighet anmält, att, då den under benämning ”Borgholms
4
Kongl, Maj:ts Nåd. Skrifvelse IV:o 63.
Garnisons Service-medel,” af vissa hemman på Öland utgående afgift, hvilken,
enligt i83a års räkenskaper, uppgått till sammanräknadt i5 R:dr 19
sk. 9 r., endast drabbade en mindre del jordbrukare, och till beloppet vara
nog ringa, för att debiteras, uppbäras och redovisas, Rikets Ständer ansett
vederbörande hemmans-innehafvare böra derifrån befrias, och afgiften, i
följd deraf, ur Kronans räkenskaper försvinna.
Vid öfvervägande häraf har Kongl. Maj:t, uppå de af Rikets Ständer
anförde skäl, funnit godt i Nåder bifalla, att ofvannämnde under titel: Extra
Uppbörd, i Riks-Hufvud-Boken upptagne afgift må ifrån och med nästa
Stats-Reglering upphöra och ur Räkenskaperna uteslutas; hvarom Kongl.
Maj:t velat Rikets Ständer härmed underrätta. Och Kongl. Maj:t förblifver
Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum
ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet ofver Handels- och Finance~
Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i StatsJRådet
å Stockholms Slott den 6 September 1834.
Närvarande:
Hans Excellence Justitias Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner.
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke.
Herr Grefve Adelsvärd.
Herr Stats-Rådet Poppius.
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim.
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet till justering det, i Öfverensstämmelse
med Kongl: Maj:ts Nådiga Beslut den 28 sistl. Augusti, uppsatte
förslag tili Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angå
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N'o 6f.
ende upphörande af de på Öland utgående så kallade Borgholms Garnisons
Service-medel.
Kongl. Maj:t behagade, enligt Stats-Rådets tillstyrkande, i Nåder gilla
detta förslag, sådant det finnes Protocollet bilagdt, och befallde, att Nådig
Skrifvelse till Rikets Ständer skulle, i öfverensstämmelse dermed, under
denna dag expedieras.
, * Ex Protocollö
S. G. Schjberg.
N:o 64.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den uJOet.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående medel
för undsättningar vid inträffande svårare missväxter.
Gifven Stockholms Slott den 23 September
1834.
På sätt Rikets Ständer af Kongl. Maj:ts den 12 sisth April aflåtne Nådiga
Proposition inhemtat, har under de förflutna åren meddelande af understöd
vid inträffad missväxt ofta utgjort föremål för Kongl. Majrts omsorger
; och det af Rikets Ständer vid sista Riksdagen till Kongl. Majrts disposition
för sådant ändamål ställde creditiv på en million Riksdaler är ännu
till största delen utestående, i följd af undsättningar, som ej kunnat undvikas.
Såsom grundsats kan visserligen yrkas, att afhjelnandet af de förluster
och olyckor, som en missväxt förorsakar, bör öfverlemnas åt den enskilda
omtankan, utan annan medverkan å Statens sida, än en beredd fullkomlig
frihet i spanmålshandeln; men förhållanden kunna uppstå, serdeles innan
nämnde grundsats blifvit allmänligare erkänd och under en längre tid tilllämpad,
då, genom vägradt understöd af Staten, den behöfvande delen af
folket blefve underkastad svåra lidanden, och äfven Staten tillskyndades förlust,
medelst månge nyttige arbetares undergång. Under missväxt-år, då
dag- och forlöner vanligen nedsättas, härrör ofta nöden i en landsort mindre
af brist på säd, än på tillgångar att den inköpa. Den enskilda spanmålshandeln
kan ej vara serdeles verksam, der köpare med förmåga att betala
saknas, och Staten kommer i sådant'fall i samma belägenhet med en husbonde,
sorn af välvilja och till sin egen fordel lemnar hjelp åt underhafvande till
6 Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N'.o 6/[.
ulsäde och brödföda. Om bjelken kan meddelas genom beredd arbetsförtjenst,
är det utan tvifvel å ömse sidor förmonligast, men, då det icke låter
sig göra, måste undsättningen gifvas äfven utan visshet om återbetalning;
och dylika tillfälliga understöd åt behöfvande innebära ej samma hinder
för spanmålshandel, som härröra af en ständig magasins-anstalt för
Statens räkning.
Den betydliga tillväxt Svenska åkerbruket under de sistförflutna ao
åren vunnit, i förening med en allmännare potatoes-odling, gör det otvifvelaktig!,
att öfverskottet å sädes-afskastningen, äfven i medelmåttigt goda år,
skulle, rigtigt bevaradt och fördeladt, vara tillräckligt att fylla bristen under
ett missväxtår. I anledning häraf väcktes fråga att förvandla en sådan
omsorg för framtiden till ett lagligt åliggande för invånarne i hvarje Socken
af Piiket, och derigenom befria Staten från all mellankomst i undsättningsvtig
och från alla dermed förenade bekymmer och förluster. Sedan ett på
sådan grund uppgjordt förslag blifvit granskadt af en Comité, som Kongl.
Maj:t dertill förordnat, befallde Kongl. Maj:t, att invånarne i samtlige Länen
skulle, genom utsedde deputerade, i ämnet höras. På sätt de handlingar
utvisa, som serskildt skola till Stats-Utskottet öfverlemnas, hafva af
Länens deputerade flerfaldigt olika meningar blifvit yttrade, så väl om behofvet
af magasins-anstalter, som angående sättet att dem tillvägabringa:
och Kongl. Maj:t har derjemte, af infordrade uppgifter om redan anlagda
Socken-magasin i Riket, inhemtat, att i dem finnes eller borde finnas ett
qvantum säd af omkring 164,000 tunnor, samt dessutom vid serskilde magasins-inrättningar
en contant tillgång af något öfver 67,000 R:dr, så att desse
inrättningar, rigtigt organiserade och handhafda, skulle i väsendtlig inon afhjelpa
spanmålsbrist vid inträffad missväxt i de orter, der de finnas. Vid
detta förhållande och då i betraktande tages, att förbättringar i åkerbruket
och införandet af större mångfald och omvexling i dess alster böra allt mer
osh mer mildra följderna af Telslagpa sädesskördar, anser. Kongl. Maj:t för
det närvarande frågan om ett allmänt åliggande att inrätta Socken- eller
District-magasin kunna förfalla, och en sådan anstalt, på sätt Kongl. Maj:t
i Dess Nådiga Proposition af den 12 sisth April föreslagit, inskränkas till
Westerbottens och Norrbottens Län, der Socknc-magasin nu helt och hållet
saknas, och för hvilka i öfrigt alldeles serskilda omständigheter förekomma.
Till minskade bekymmer vid framtida missväxter kunde det likväl leda,
om magasins-inrällniagar på lämpligt sätt befrämjades i de Län, hvilkas
invånare förklarat sig benägne att på uppgifne vilkor derom sig förena.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6/p
TTti underdånig skrifvelse af den 11 innevarande månad hafva Rikets
Ständer hos Kongl. Maj:t anmält, att, som Rikets Ständer funnit det vara
angeläget, att serskilda medel ställas till Kongl. Majrts disposition, för att
vid inträffande svårare missväxter bispringa de mest behöfvande, Rikets Ständer
beslutat, alt allt hvad som redan influtit eller ytterligare inflyter å det
vid sista Riksdag på Riksgälds-Contoret anvisade och åren i83o och i83i
lyftade Creditiv af 1 million Riksdaler, må, under de i afseende på nyss berörde
Crediliv stadgade vilkor och förbehåll, af Kongl. Maj;t för ifrågavarande
ändamål disponeras; börande likväl dessa medel, i den nion desamma
till Siats-Contoret ingå, derifrån aflemnas till Riksgälds-Contoret, att derstädes
innestå intilldess behofvet kan påkalla deras användande.
Kongl. Maj:t har med Nådigt välbehag emotlagit detta prof af Rikets
Ständers omtanka, men då förrberörde vid sista Riksdag beviljade Creditiv
är nu för en längre tid till största delen fästadt i Westerbottens och Norrbottens
Län, samt fråga blifvit af Kongl. Maj:t hos Rikets Ständer väckt
om eftergift och afskrifning af en del utaf dessa Läns skuldsummor för erila
line undsättningar under flera på hvarandra följande missväxter, hvarefter
återstoden endast successive skulle återgäldas, på sätt äfven är fallet med
undsättningsmedel i andra Län; alltså finner Kongl. Maj:t omsorgen för behöfvandes
väl ålägga Kongl. Maj:t den pligt, att af Rikets Ständer begära
det, utöfver den af Rikets Ständer redan beviljade anvisning å det förra
Creditivet i nion detsamma inflyter, ytterligare, med afseende å förenämnde
tillgångars till en del mindre disponibla beskaffenhet, en summa af Fyra
Hundra Tusen Riksdaler må af Rikets Ständer anvisas, för att, i händelse
af behof, och sedan influtne Creditiv-medel blifvit i första rummet använda,
vara för Kongl. Maj:t tillgänglig för undsättningars meddelande.
Kongl. Maj:t anser erfarenheten under de förflutna missväxtåren hafva
ådagalagt fördelarne af det satt för understöds meddelande, att penningebidrag,
beviljade efter hvarje Sockens folkmängd och behof, lemnäs under
invånarnes i hvarje Socken gemensamma ansvarighet för det erhållna bidragets
återbetalning på bestämda tider, utan ränta, med åliggande för Soeknarne
sjelfve, att om anskaffande af säd och dess utdelning efter omständigheterna
föranstalta, och Kongl. Maj:f finnér denna utväg böra hädanefter
företrädesvis begagnas. Endast i nödfall och då densamma icke möjligen kart
tillvägabringas, skulle vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande taga
befattning med uppköp af spanmål, till utsäde och brödföda, för de medel,
8 Kongl. Maj:tt Nåd. Proposition N:o •
som dertill af Credilivet blefve anvisade, samt med ulborgning deraf till
enskilde personer emot säkerhet för återbetalningen på de tider, som serskildt
af Kongl. Majit fastställdes; men derigenom uppslår ock någon gång
en oundviklig nödvändighet att utborga säd i mindre qvantileter utan annan
säkerhet, än de nödlidandes personliga ansvar för återbetalning.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Dalum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogv an.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Financeärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slott den ‘23 Sept. 1834.
Närvarande:
Hans Excellence Juslitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefva
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner.
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke.
Hans Excellence Herr Grefve Lövenhjelm.
Herr Grefve Adelsvärd.
Friherre Åkerhjelm.
Herr Stats-Rådet Poppius;
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim och
Stats-Secreteraren Skogman.
Slats-Secreteraren Skogman föredrog i underdånighet:
En ifrån Rikets nu församlade Ständer den 11 i denna månad allsten
underdånig Skrifvelse med tillkännagifvande, alt som Rikets Ständer
funnit det vara angeläget, att serskilda medel ställas till Kongl. Majits Nådiga
disposition, för att, vid inträffande svårare missväxter, med spanmål bispringa
de mest behöfvande, Rikets Ständer alltså beslutit, att allt hvad
som redan influtit eller ytterligare inflyter i afräkning å det vid sistlidne
Riks
-
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N-o 6j•
9
Riksdag på Riksgälds-Contoret anvisade och åren i83o och 183r lyftade
Creditiv af en million R:dr Bico må, under de, i afseende på nyssnämnde
Creditiv stadgade vilkor och förbehåll, af Kongl. Majit för ifrågavarande
ändamål disponeras: börande likväl dessa medel, i den mon desamma tili
Stats-Contoret ingå, derifrån aflemnas till Riksgälds-Contoret, att derstädes
innestå intilldess behofvet påkallar deras användande.
Kongl. Majit förklarade Sig med Nådigt välbehag emottaga det prof af
Rikets Ständers omtanka, hvarom förevarande underdåniga skrifvelse bär
vittnesbörd; men då deri omförmälda, vid sista Riksdagen beviljade Creditiv
är nu för en längre tid till största delen fästadt i Westerbottens och
Norrbottens Län, samt fråga blifvit af Kongl. Majit hos Rikets Ständer
väckt om eftergift och afskrifning af en del utaf dessa Läns skuldsummor
för erhållna undsättningar under flere på hvarandra följde missväxtår, hvarefter
återstoden endast successive skulle återgäldas, på sätt äfven år fallet
med undsättningsmedel i andra Län; alltså fann Kongl. Majit, lika med
Stats-Secreteraren och Stats-Rådet, omsorgen för behöfvandes väl ålägga
Kongl. Majit den pligt, att af Rikets Ständer begära, alt utöfver den af
Rikets Ständer redan beviljade anvisning å det förra Greditivet, i mon detsamma
inflyter, ytterligare, med afseende å förenämnde tillgångars lill en
del mindre disponibla beskaffenhet, en summa af Fyrahundra Tusen (400,000)
Ridr Banco må af Rikets Ständer anvisas för att, i händelse af behof och
sedan Credilivmedel blifvit i första rummet använda, vara för Kongl. Majit
tillgänglig för undsättningars meddelande; och ville Kongl. Majit i sådant
afseende, enligt Stats-Secreterarens och Stats-Rådets till Protocollet förden
28 sistlidne AugusLi afgifne och nu förnyade underdåniga tillstyrkande, i
ämnet aflåta Nådig Proposition till Rikets Ständer, affatlad i de ordalag,
det vid ofvanberörde Protocoll bifogade förslag innehåller, med den förändring,
hvartill Rikets Ständers ifrågavarande underdåniga skrifvelse föranleder,
kommande denna Proposition, att så lydande, som det vid denna
dagens Protocoll bilagda förslag utvisar, till Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo
Nils af Zellen.
Bihang till R. St. Prot. 1834. Hesta Sami. lista Äjd. 1
2Q-.de
i o Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition IV:o 65.
N:o 65.
Ankom i afskr. till Exp—Utsk. den i/} Oct,
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående ändring
i 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken ; Gifven
Stockholms Slott den 23 September 1834.
Genom Nådig Skrifvelse, under den 5 Mars i8a3, uppmanade Kongl.
Maj:t Rikets då församlade Ständer, att till Kongl. Majrt inkomma med
underdånigt förslag till en förändring af i §. 5 Capitlet i MissgerningsBalken,
hvarigenom det nu stadgade dödsstraffet i detta fall skulle alldeles
upphäfvas; och KongL Maj:t förklarade dervid, att Kongl. Maj:t hade, i
kraft af 87 §. Regeringsformen, kunnat till Rikets Ständer låta öfverlemna
en formlig Proposition rörande detta ämne; men då frågan angick belgdert
af Dess Konunga värdighet och Majestät, hade Konungen hellre velat yttra
den önskan, att Rikets Ständer sjelfva afgåfvo det i sådant afseende nödiga
förslag. Rikets Ständers underdåniga svar härå af den 12 Julii samma år
innehöll, jemte anförde skäl, att Rikets Ständer icke trodde sig böra föreslå
en lindrigare bestraffning af de mindre förbrytelser, sorn, enligt 5 Capitlet
1 §. Missgernings-Balken, kunde åtalas, helst, i anseende till dessa,
det correctiv egde rum, att Kongl. Maj:t dels hade öppet att anbefalla åtalets
inställande, dels också vore i tillfälle att, genom mildring, af Nåd ersätta
Lagens ofullständighet.
Om Kongl. Maj:t, uti det ämne, hvarom ofvanberörde lagrum handlar,
alltid kunde följa sitt hjertås röst, så skulle, vid anmälan af så beskaffad
fråga, Konungen icke någonsin tillåta åtal för förbrytelser emot
Dess Egen person. Kongl. Maj:t har ock vanligen, då sådane fall blifvit
anmälde, der brottet tillkommit af okunnighet eller obetänksamhet, förordnat,
att saken borde nedläggas, men Konungens enskilda känslor äro
underordnade Dess pligter såsom Statens Öfverhufvud, och när i betraktande
tages, att ett brott, föröfvadt emot hvarje medborgare, utgör en förgripelse
emot hela Samhällets rättigheter, hvilkas bevarande fordrar den brottsliges
bestraffning, och att detta kraf varder ännu mera bjudande, när det
är Konungen, Drottningen eller Thronföljaren, som blifvit föremål för en
brottslig djerfhet, så är det uppenbart, att begagnandet af den oinskränkta
rätten att gifva nåd, utan noggrannt afvägande af Stals- och Samhällsordningens
alla fordringar, skulle med skäl blifva ansedt såsom en svaghet å
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposidon N:o 65. 11
Regeringens sida, och att Samhällets bestånd skulle dymedelst finnas hotadt
genom undergräfvande af dess grundvalar: ordning och vördnad för
Lagarne. Rikets Ständer hafva väl medgifvit, att ifrågavarande brott har
serskilde gradationer och att derföre tillämpningen af dödsstraffet kunde i
mångå fall komma att stå i strid nied andra gällande Lagstadganden; men
Rikets Ständer hafva icke dessmindre velat bibehålla alla dessa brotts hänförande
under ett straff, — förlusten af lifvet, förmenande alt correctivet
låge i Kongl. Maj:ts rätt att göra nåd. Det synes likväl hafva undfallit
Rikets Ständers uppmärksamhet, att det beror af den brottslige att såsom
nåd emottaga ådömde straffets förvandling, så alt det följaktligen icke fordras
mera, än att den anklagade eger kunskap om Konungens synnerliga
obenägenhet att tillämpa nu gällande Lag emot politiska brott, för att sätta
Kongl. Maj:t i nödvändighet, att antingen icke låta åtala brottet, eller ock
att icke låta verkställa den Dom, som i målet faller.
Kongl. Maj:t värderar, å ena sidan, Rikets Ständers omtanka, att upp•
rätlliålla helgden af Konungens Majestät, uttryckt i deras vägran till ofvanberörde
framställning, men, å andra sidan, föreställer Kongl. Maj:t Sig
äfven, att Rikets Ständer skola erkänna de skäl, som föranleda Kongl.
Maj:t att önska en förmildring i Lagens stadgande uti 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken;
och är det i sådan öfvertygelse, som Kongl. Maj:t anser
Sig, af Konungslig pligt, böra åter fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på vigten af hvad här förut blifvit anförd t; hvarföre Kongl. Maj:t, efter
att i ämnet hafva hört Dess Högsta Domstol och Stats-Råd, förnyar
sin Proposition och föreslår Rikets Ständer, att i Grundlagsenlig ordning
antaga följande redaclion af 1 §. uti 5 Capitlet Missgernings-Balken:
”Hvar som lasteliga talar eller skrifver något emot Konungen, Drottningen,
eller Den, som lill Efterträdare på thronen förklarad är, straffes
”med fängelse å fästning från två till tio år, med eller utan förlust af äran,
”allt efter brottet och omständigheterna dervid.”
De uti Siats-Rådet och hos Högsta Domstolen i frågan hällne Prolocoll
finnas härhos bilagde; förblifvande Kongl. Maj:t Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
it. Martin.
Kongl. Maj.ts Nach Proposition N:o 65.
Note ur Protocollet öfver Justitia;-Ärenden, hållet uti
Kongl. Maj:ts Mogsta Domstol Tisdagen den 16
September 1834.
Närvarande:
Justitia Stats-Ministern, Hans Excellence Herr Grefve Rosenblad.
Justitise-Råden:
Themptander j
Grefve Hårdj
Bredberg ,
von Lindecreutz,
Nybloms ,
Engelhart.
Enligt Protocollet för elen 5 innevarande månad hade emellan Högsta
Domstolens Ledamöter circulerat det till dess Utlåtande från Kongl. Maj:t
remitterade förslag till ändring af 5 Cap. i §. Missgernings-Balken, borttagande
af 2 §. i samma Capitei och, i följd deraf, förändring uti öfverskriften
på ..Capitlet; och blef nu detta ärende, sedan Juslitias-Rådet Lagerheim
aflidit, af Högsta Domstolens öfriga Ledamöter, som målet öfvervarit,
till pröfning företaget;
Dervid Högsta Domstolens flesta Ledamöter, hvad i §. i 5 Cap.
Missgernings-Balken angick, förklarade sig i underdånighet tillstyrka, att
Kongl. Majit täcktes låta Proposition tili Rikets Ständer afgå om ändring af
detta lagrum, i öfverensstämmelse med hvad förslaget derom innehåller.
Beträffande åter stadgandet uti 2 §. af berörde Capilel, så, enär detsamma
stod i sammanhang med andra Lagens rum såsom 8 Cap. 2 §. 6
mom. samt 3o Cap. i3 och i\ §§. Rättegångs-Balken, deruti förekomma
stadganden om laga domstol för åtal af förbrytelser emot Riksens Råd, om
föredragning af mål i Konungens Råd samt om ansvar för obehörigt jäfvande
af Riksens Råd, och dessa lagrum, sorn rörde ämnen, deruti föreskrifter
icke kunde undvaras, borde, vid förändring eller upphäfvande af
2 §. 5 Cap. Missgernings-Balken, undergå jemkning och ändring, men ifrågavarande
förslag någon framställning härom ej innehåller; ansågo dessa
Ledamöter sig icke böra tillstyrka, det Proposition rörande nyssnämnde 2 §.
må, i enlighet med förslaget, till Riksens Ständer öfverlemuas; i följd hvaraf
Kongl. Nöjds Nåd. Proposition N:o 65.
någon ändring af den öfverskrift, Capitlet för närvarande eger, nu icke
skulle erfordras.
Härifrån var Justitire-Rådet Grefve Hård skiljaktig och yttrade: ”Ehuru
det må medgifvas, att den förbrytelse, som i 1 §. af 5 Cap. Missgernings-Balken
omförmäles, borde lindrigare bestraffas, der den af öfverilning
eller lättsinnighet tillkommer, anser jag likväl den högsta bestraffning,
Lagen antager, böra tillämpas, der förbrytelsen sker med öfverläggning och
uppsåt, enär densamma, under sådant förhållande, efter min tanka, innefattar
icke blott ett förnärmande af Konungens person utan ett förringande
af Konunga värdighetens Majestät och således elt bemödande att undergräfva
en af de väsendtligaste grundvalarne för vårt samhällsskick' hvarföre
och då dödsstraff finnes i nu gällande Lag för flerehanda missgerningar bestämdt
och ännu icke fråga blifvit väckt om dess afskaffande i allmänhet,
jag anser detsamma äfven för ifrågavarande brott, med uppsåt begånget,
böra bibehållas.
Hvad vidare angår borttagandet af ofvannämnde Capitels 2 §.; så,
ehuru benämningen af Konungens och Riksens Råd upphört, qvarstår sjelfva
Embetet i flera dess väsendtliga delar, hvilket Embetes innehafvare
torde böra påräkna skydd af nu ifrågavarande Lagstadgande. Genom borttagande
deraf skulle det missförhållande uppkomma, att då, enligt 3o
Cap. 20 §. Rättegångs-Balken, den, som hos Kongl. Majit anklagar HofRält
att hafva vrångvisliga dömt, skall dömas till det straff, som är närmast
till dödsstraff, en lika beskyllning emot Konungens Högsta Domstol
eller, af jemförlig beskaffenhet, emot Ledamot af Konungens Stats-Råd endast
skulle beläggas med ansvar efter 18 Cap. 8 §. Missgernings-Balken eller
böter och afbön; och jag anser mig, vid sådant förhållande, icke böra
tillstyrka borttagandet af 2 §. i 5 Cap. Missgernings-Balken.”
In fidem protocolli
Axel Larsson.
Utdrag af Protocollet öfver Justitice-År enden, hållet
på Stockholms Slott Tisdagen den 23 September
1834 inför Hans Majit Konungen uti Ståts-Rådet,
i närvaro af
Justitia Stats-Ministern Hans Excellence Herr Grefve Rosenblad.
Kongl. Maj;ls Nåd. Proposition JV:o 65.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Hans Excellence Herr Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner?
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke 3
Hans Excellence Herr Grefve Lövenhjelm j
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm.
Justitiae-Råden: *
Themptander ,
von Lindecreutz ,
Justiliae-Cancelleren Bergenschöld_,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim.
Tillförordnade Föredraganden Hof-Rätts-Rådet Martin anmälde i underdånighet,
att— sedan Kongl. Maj:t till Högsta Domstolens Utlåtande remitterat
ett på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning upprättadt förslag till ändring
af 5:te Cap. Missgernings-Balken, borttagande af 2 §. i samma Capitel
och, i följd deraf, förändring uti ölverskriften på Capitlet, — så hade Högsta
Domstolens fleste Ledamöter, hvad i §. i 5 Cap. Missgernings-Balken
anginge, förklarat sig i underdånighet tillstyrka, att Kongl. Maj:t täcktes
låta Proposition till Rikets Ständer afgå om ändring af detta lagrum, i öfverensstämmelse
med hvad förslaget derom innehåller.
Beträffande åter stadgandet uti 2 §. af berörde Capitel, så enär detsamma
stod i sammanhang med andra Lagens rum, såsom 8 Cap. 2 §. 6
morn., samt 3o Cap. i3 och i4 §§. Rättegångs-Balken, deruti förekomma
stadganden om laga domstol för åtal af förbrytelser emot Riksens Råd, om
föredragning af mål i Konungens Råd, samt om ansvar för obehörigt jäfvande
af Riksens Råd, och desse lagrum, som rörde ämnen, deruti föreskrifter
icke kunde undvaras, borde vid förändring eller uppliäfvande af
2 §. 5 Cap. Missgernings-Balken, undergå jemkning och ändring, men ifrågavarande
förslag någon framställning härom ej innehölle; hafva desse Ledamöter
ansett sig icke böra tillstyrka, det Proposition rörande nyssnämnde
2 §. må, i enlighet med förslaget, till Rikets Ständer öfverlemnas, i följd
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition iVlo 65. l5
hvaraf någon ändring af den öfverskrift, Capitlet för närvarande eger, nu
icke skulle erfordras.
Härifrån har Justitiae-Rådet Grefve Hård varit skiljaktig och yttrat:
”Ehuru det må medgifvas, att den förbrytelse, som i i §. af 5 Cap. Missgernings-Balken
omförmäles, borde lindrigare bestraffas, der den af öfverilning
eller lättsinnighet tillkommer, anser jag likväl den högsta bestraffning,
Lagen antager, böra tillämpas, der förbrytelsen sker med öfverläggning
och uppsåt, enär densamma, under sådant förhållande, efter min tanka
innefattar icke blott ett förnärmande af Konungens person, utan ett förringande
af Konunga-värdighetens Majestät, och således ett bemödande att
undergräfva en af de väsendtligaste grundvalarne för vårt samhällsskick;
hvarföre och då dödsstraff finnes i nu gällande Lag för flerehanda missgerningar
bestämdt, och ännu icke fråga blifvit väckt om dess afskaffande i
allmänhet, jag anser detsamma äfven för ifrågavarande brott, med uppsåt
begånget, böra bibehållas.
Hvad vidare angår borttagandet af ofvannämnde Capitels 2 §., så
ehuru benämningen af Konungens och Riksens Råd upphört, qvarstår sjelfva
Embetet i flere dess väsendtliga delar, hvilket Embetes innehafvare torde
böra påräkna skydd af nu ifrågavarande Lagstadgande. Genom borttagande
deraf skulle det missförhållande uppkomma , alt då, enligt 3o Cap.
20 §. Rättegångs-Balken, den, som hos Kongl. Maj:t anklagar Hof-Rätt att
hafva vrångvisliga dömt, skall dömas till det straff, som närmast är till
dödsstraff, en lika beskyllning emot Konungens Högsta Domstol, eller, af
jemförlig beskaffenhet, emot Ledamot af Konungens Stats-Råd endast skulle
beläggas med ansvar efter 18 Cap. 8 §. Missgernings-Balken eller böter och
afbön; och jag anser mig, vid sådant förhållande, icke böra tillstyrka borttagandet
af 2 §. i 5 Cap. Missgernings-Balken.”
Uppå Stats-Rådets samtlige Ledamöters underdåniga tillstyrkan beslöt
Kongl. Majit, att Proposition om ändring i 5 Cap. i §. Missgernings-Balken
skulle till Rikets Ständer afgå i enlighet med hvad föreslaget blifvit, hvarjemte
Kongl. Majit förklarade, att frågan om 2 §;»; borttagande och förändring
af öfverskriften på Capitlet fick för närvarande förfalla, och blef Propositionen,
sådan den vid detta proloeoll finnes bilagd, af Kongl. Majit godkänd.
In fidem protocolli
A TrtrvsciTl
-
16 Kongl. 31aj:ts Nåd. Proposition N:o 65.
Utdrag ur Protocollet öfver Justitiae-År enden, hållet i
Konungens Högsta Domstol Fredagen den 5 September
1834.
Närvarande:
Justities Stats-Ministern m. m. Hans Excellence Herr Grefve Rosenblad.
Justitiee-Råden:
Themptander ,
Grefve Hård,
Bredberg ,
'von Lindecreutz,
Nyblceus ,
Lagerheim ,
Engelhart.
5:o
Tillförordnade Föredraganden Hof-Rätts-Rådet Martin anmälde i underdånighet,
att sedan, i följd af det förklarande, Kongl. Maj:t i Conseljen
den i4 sistlidne Augusti, af serskild anledning, täckts göra, Kongl.
Majit tillåtit uppläsning af ett, på Dess Nådiga befallning, upprättadt förslag
till förändrad redaction af 5 Capitlet t §. Missgernings-Balken; så hade
Kongl. Maj:t, enligt Note utur Protocollet öfver Justitias-Ärenden den
28 i nyssnämnde månad, befallt, att nedanstående förslag borde öfverlemnas
till Högsta Domstolen, för att deröfver afgifva underdånigt utlåtande i
den ordning 87 §. af Regerings-Formen bjuder:
”Hvar, som lasteliga talar eller skrifver något emot Konungen,
”Drottningen, eller Den, som till efterträdare på thronen förklarad är,
"straffes med fängelse å Fästning från två till tio år, med eller utan förlust
af äran, allt efter brottet och omsländigheterne dervid.”
”Då 2 §. i samma Capitel, hvilken utsätter straff för förbrytelse emot
"Konungens och Rikets Råd, redan är i sjelfva verket upphäfd, enär dessa
”Embetsman numera icke finnas sådane Lagen förutsätter, så syntes detta
”tillfälle nu också böra begagnas, för att föreslå bela paragrafens borttagande;
och såsom följd af hvad således är föreslaget borde också den närvarande
öfverskriften på detta Capitel.”
”Om
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 66. 17
”Om then som lasteliga talar å Konungen eller Thess och Rikets
'Råd.” sålunda ”förändras:”
”Om den som lasteliga talar eller skrifver emot Konungen, Drottningen
eller Thronföljaren.”
Handlingarne skulle emellan Högste Domstolens Ledamöter circulera.
Ex Protocollo
Carl Ant. Kock.
N:o 66.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den Oct.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, i anledning af
en uti staden Wenersborg inträffad eldsvåda. Gifven
Stockholms Slott den 8 October 1834.
Kongl. Majit har denna dag emottagit en underdånig rapport af Dess
Befallningshafvande i Elfsborgs Län, innehållande den bedröfliga tidning,
att staden Wenersborg, natten emellan den 4 ocb 5 October, blifvit af en
härjande eldsvåda nära helt och hållet ödelagd. Vidden af sjelfva olyckan,
otillräckligheten af de få återstående byggnaderne till hysandet af en talrik
befolkning samt den allt mer annalkande oblida årstiden> allt synes vid
detta tillfälle egnadt att öka bekymren och väcka deltagandet.
Kongl. Maj:ts första tanka vid erhållen kunskap om olyckan har varit,
att för ögonblicket utfinna medel lill dess mildrande samt till understöd
för den albrända stadens husvilla och nödställda invånare; Kongl.
Maj:ts andra tanka har bort vara att, med oinskränkt förtroende för Rikets
Ständer, till detn öfverlemna att bereda den hjelp, sorn Kongl. Majit finnér
Sig af omständigheterne påkallad att begära.
I förra hänseendet vill Kongl. Majit vara betänkt att till de första
och mest trängande behofvens afhjelpande förskjuta en summa af 5o,ooo
Ridr Bico, att utgå intilldess Rikets Ständer hunnit stadga deras beslut om
sättet och vilkoret!" för det biträde af allmänna medel, som lämpligt pröfvas;
och komme i afräkning på sagde summa att genast till Kongl. Majits
Befallningshafvande öfversändas 20,000 Ridr Bico, med Nådig föreskrift att,
Bihang till R. St. Fröt. 1834. 1 :sta Sami. lista, Afd, 3
20ide Håftet.
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N'.o 66.
emot den säkerhet för återbetalning, sorn Kongl. Majits Befallningshafvande
i samråd med stadens Magistrat och Äldste eger bereda, dessa förskottsmedel
till de mest oundgängliga behofven använda samt öfver användandet
med serskild underdånig berättelse och redovisning inkomma. Derjemte
har Kongl. Maj:t anbefallt vederbörande att skyndsamligen ur Kronans förråd
hålla Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillhanda de förnödenheter,
som af bemälde Dess Befallningshafvande nödiga pröfvas.
I senare hänseendet åter har Kongl. Maj:t anbefallt Dess Befallningshafvande
i Elfsborgs Län att, så fort sig göra låter och säker upplysning
kan vinnas, inkomma med de utredningar och förslag, hvaraf förluster
och behof kunna till belopp och omfattning beräknas; Viljande Kongl.
Maj:t ofördröjligen deraf lemna Rikets Ständer del, för att läggas till grund
för deras beslut öfver detta ömmande föremål. Kongl. Majit har emedlertid
icke velat fördröja med detta Dess första meddelande, öfvertygad, att
det genast blifver ett ämne för Rikets Ständers förberedande Öfverläggningar;
och Kongl. Majit gör Sig den förhoppning att i allt, hvad till tröst
och hjelp för lidande medborgare länder, finna fullkomlig enstämmighet
emellan Dess egna och Rikets Ständers tänkesätt.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARLJOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Financeärenden,
hållet inför Hans Majst Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slolt den 8 Oct. 1834.
Närvarande:
Hans Excellence Justitia Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt.
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 66.
l9
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius ,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim och
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman föredrog i underdånighet:;
Kongl. Majlis Befallningshafvandes i Elfsborgs Län underdåniga skrifvelse
af den 5 uti innevarande månad, innehållande den sorgliga underrättelse,
att staden Wenersborg, natten emellan den 4 och ^ i berörde månad,
blifvit af en härjande eldsvåda nära helt och hållet ödelagd.
Kongl. Majit förklarade Sig vilja till Rikets nu församlade Ständer öR
verlemna, att för de brandskadade i Wenersborg bereda den hjelp, som
Kongl. Majit finnér Sig af omständigheterna påkallad att begära, sedan närmare
uppgifter om förlusternas belopp Irån Kongl. Majits Befallningshafvande
inkommit, och Kongl. Majit beslöt, enligt Stats-Secrelerarens och StatsRådets
underdåniga tillstyrkande, att en Nådig Skrifvelse, uttryckande denna
Kongl. Majits afsigt, skulle, sådan den finnes Protocollet bilagd, under
denna dag till Rikets Ständer expedieras.
Ex Protocollo
Nils af Zellen.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktrygkeriet, i834>.
■lii 1
lirf
Ko'tgl. Maj-.ts Nådig* Skrifvelse N',o 67.
■
N:o 67.
Ankom i afskrift till Exp.-Utsk. den 9 Nor.
KONGL. MALTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående upptagande
af ett lån till befrämjande af Hypotheks föreningar; Gifven
Stockholms Slott den lj October i83f.
Då Kongl. Magt vid sista Riksdag understödde den väckta frågan om
upptagande af ett lån för Statens räkning, för att dermed biträda fastighetsegare,
och Kongl Muj:t sedermera biföll Rikets Ständers beslut om ett
sådant lån på två millioner R:dr Specie, skedde det af öfvertygelse, att
detta lånbiträde åt fastighetsegare skulle medföra allmän och enskild nytta,
enär derigenom, utan förlust eller utgift för Staten, en utväg bereddes
til! successiv förminskning af den betydliga skuld, hvas meri jordbruket är
besvärad t. Inträffade omständigheter vållade, alt det beslutade lånet icke
innan denna Riksdag kunde, på de af Rikets Ständer i förväg fastställda
vilkor, erhållas, och Rikets Ständer jyifva nu mera i underdånig skrifvelse
af den 18 sisllidne Aryusti lillkännagifvit, att de funnit di t vid sista
Riksdag fattade beslut om ifrågavarande låns upptagande böra förfalla, på,
de skäl, att ett utländskt lån sannolikt blefve så kostsamt, att de, lill hvilkas
förmon upplåningen skedde, svårligen skulle finna sin räkning alt anlita
de derigenom beredda tillgångar, derest Slaten skulle hållas skadeslös för
förlust pä iänoperalionen; att Statens skuldsättning, utrikes till förmon för
enskilda, icke syntes vara nyttig, utan skadlig och böra ifrågakomma, endast
då ett större ond t kunde dymedelst undvikas; samt alt Rikets allmänna
förhållanden under närvarande tidpunkt icke påkallade någon dylik
åtgärd.
Kongl. Maj:t finnér Sig i följd häraf pligtig meddela Rikets Ständer,
att Kongl. Maj:t icke kan för sin del erkänna giltigheten af de sålunda anförda
skäl, emedan de äro stridande mot de åsigter, som vid sista Riksdag
föranledde beslutet om ett lån, till förmon för fastighetsegare. Räntefoten,
nu i allmänhet sex för hundradel, faller i synnerhet tungt på mängden af
jordbrukare, hvilka, blottställda för missväxter och flera slags förluster, böB
i litti g till R. St. Prat. i834. 1 Sami. 1 Afd,
ar.sia Häjtet. 1
t
3 Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse N:o 67.
ra ega förhoppning att, genom hägge Slatsmagternas medverkan, utvägar må
för deni öppnas alt, medelst årlig betalning af G procent under en viss tidrymd,
deraf 2 procent såsom capital-afbetalning, kunna afbörda sig hela sitt
skuldbelopp och genom en sådan af klokheten föreskrifven åtgärd betrygga
deras familjers sjelfständighet, välstånd och inre lugn. Kongl. Maj:t anser
alltså jordegarne hafva grundad anledning alt förvänta verkställighet å
ett af Rikets Ständer faltadt och af Kongl. Majit gilladt beslut, serdeles i
en tidpunkt, då silfver-utvexlingen ger åt Nationen visshet, att värdet af
Bankens Sedlar skall framgent vidmagthållas. Kongl Majrt finner, att en
ytterligare säkerhet i lietta hänseende skall förvärfva?, om, enligt den vid
sista Riksdag antagna plan, Banken erhåller den metalliska valuta, som kan
inkomma genom ett lån, hvilket hvarken för Banken eller Staten medför
minsta uppoffring, samt att ett nytt kraftigt skäl för ett sådant biträdes meddelande
åt jordegare uppstått genom de hypotheks-foreningar dem emellan,
som nn bildas, hvilka bereda större säkerhet och enkelhet för den upplånade
summans användande och dem Kongl. Majrt anser för en pligt att befrämja
i allt hvad af Kongl. Majrt beror.
Hos Kongl. Majrt hafva nemligen åtskilliga jordegare dels i Skåne,
dels inom Elfsborgs Län anhållit om Nådig stadfästelse å dc deni emellan
serskildt upprätade hypotheks-foreningar, enligt de Reglementen, som blifvit
till Kongl. Majrts pröfning öfverlemnade, med underdånig begäran tillika
om Kongl. Majrts Nådiga medverkan till beredande af understöd från
Statens sida för dessa föreningar.
Vid öfvervägande af delta ämne har Kongl. Majrt funnit gemensam
ansvarighet jordegarne emellan, för ingångne förbindelsers uppfyllande, utgöra
grundvalen för hypotheks-foreningar.
Denna grundval innebär så mycken redbarhet, att dvlika förenrugar
kunna med skäl anses såsom en af de förnämsta förbättringar i ett Samhälle,
der jordbruket är lnifvudnäringen; Och Kongl. Majrt har med tillfredsställelse
inhemtat den början dertill, som i förrberörde måtto egt rum.
Ett nödvändigt vilkor för hypotbeks-föreningars uppkomst och bestånd
iir stadga i myntvärdet, som nu blifvit betryggad genom verkställighet af
Lagen om mynlbeslämningen af den 1 Mars i83o, enligt Kongl. Majrts den
10 sistlidne månad derom utfärdade Nådiga Kungörelse.
Delegares i hypotheks-förening gemensamma ansvarighet bör omfatta
betalning af både upplånade capital och räntor derå; men under en vigtig
organisation och förvaltning af dylika föreningar komme den i sjelfva
Kongl. Majit s Nådiga Skrfvcl c A’:o 67. 3
verket snart att inskränkas till omsorg endast för ordentligt fullgörande af
årligen åtagna betalningar lill ränta och capital-utsläckning. Denna ansvarighet
synes kunna sålunda tillämpas, alt den gäller såsom en af samtliga
delegare i Lypotheks-föreningen ingången laga borgen tili ytterligare säkerhet
för alla å Föreningens vägnar utgifna reverser, obligationer och andra
förbindelser, hvilka ursprungligen hvila på motsvarande belopp af inteckningar
uti jordegendom.
Hypotheks-Föreningar böra ej tillika vara JPvivat-Banker, både förderas
egen säkerhets skull och i anseende till de väsendtligen olika grunder,
hvarpå desse kvar för sig nyttiga inrättningar livila.
Om vid stadfästande af Hypotheks-Föreningar Statens första åliggande
är att tillse, det dé innefatta tillfyllestgörande garantier för ordning och
säkerhet; så bör Staten ock i andra rummet vaka deröfver, att Föreningarnes
credit-rövelse icke kan utöfva menligt inflytande på den allmänna penninge-rörelsen
och derigenom försvaga grundvalen för all förkofran i samhället,
myntvärdets stadga.
I detta hänseende bör det ej tillåtas Hypotheks-Föreningar att utgifva
andra förbindelser än sådane, som löpa med ränta och äro antingen ouppsägbare
eller ställda på viss ömsesidig uppsägningstid och på summor,
bestämda till ett visst minim i-belopp.
E11 ytterligare garantie för Hypolheks - Föreningars ändamålsenliga
verksamhet vinnes genom offentlighet af Förvaltningens redogörelse och
allmänt inseende öfver fastställda Reglementens behöriga iakttagande.
Kongl. Majit finner Hypotheks-Föreningar, inrättade på här ofvan anförde
grunder och inskränkande sina utgifna förbindelser inom maximum
af de till hvarje Förening öfverlemnade inteckningar , erbjuda fullkomlig
säkerhet för de förskott, som kunna dem meddelas; och Kongl. Maj:t, som
för det närvarande uppskjutit pröfningen af de för Hypotheks-Föreningarne
emellan Jordegare i Skåne och uti Elfsborgs Län föreslagna Reglementen,
vill härmed i Nåder fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på nyttan
och angelägenheten deraf, att befrämja Hypotheks-Föreningar i allmänhet,
genom verksammare understöd, än som synes kunna beredas i sammanhang
med besluten om Bankens låne-rörelse.
För detta ändamål framställer Kongl. Majit till Rikets Ständer angelägenheten
att fullfölja sitt vid förra Riksdagen fattade och af Kongl. Majit
gillade beslut om upptagande, till förmon för Fastighetsegare, af ett lån på
4 Kongl. Majit! Nådiga Skrifvelse Nio 67.
af Rikets Ständer vid sista Riksdag bestämda vilkor; och Kongl. IVfajrt föreslår,
att detta lån skall användas endast till biträde lör Hypolheks-Föreningar
på följande grunder:
1:0 att någon förlust för Staten i ett eller annat afseende icke skall
genom detta lån uppkomma;
2:0 att följaktligen alla kostnader för lånets upptagande, äfvensom
ansvaret för ränte- och capital-betalningars behöriga fullgörande, skola åligga
de Hypolheks-Förnun gar, som af lånet erhålla bidrag, och hvilka böra
ställa fullgod säkerhet, att på bestämda tider hvarje år, till Riksgälds-Contoret
inbetala 6 procent å primitiva beloppet af erhållne låne-hidrag, hvaraf
4 procent beräknas såsom ränta och 2 procent såsom eapital-afbetalning,
till dess, efter bestämd ainortissemeiits-plan, hela capitulet med omkostnader
blifvit återgäldadt.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Konglig Nåd och Ynnest
städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOIlAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i Stats-Rådet ., ä Stockholms
Slott den 4-'de Oct. tSÖf
Närvarande:
Hans
Excellence Juslitiae-Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad
Hans Excellence Stats-Miuistern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af IVetter stedt;
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Fri
-
Kongl. Mnj-js Nådiga Skrifvelse N:o 67.
1>
Friherre Åkerhjelm ,
Poppius,.
Hof-Ca reelle ren, Friherre von Schulzenheim
Sta ts-Secrete ra re n Skogman.
Stats-Seereteraren Skogman föredrog i underdånighet:
1:0
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 18 sist!. Augusti, med
tSllk*nnagifvandé, det de funnit deras vid sista Riksdag fattade beslut, om
upptagande för Statens räkning af ett lån å högst 2,000,000 R; Ir Svenskt
Specie till förmon för Fastighetsegare, böta förfalla på de skäl, alt sacimi
beslut ännu icke kommit till verkställighet, och alt med säkerhet kundeantagas,
det ett utländskt lån blefve så kostsamt, att de, till hvilkas förmon
upplåningen skedde, svårligen skulle finna deras räkning vid att anlita de
härigenom beredda tillgångar, derest Riksgälds-Contoret skulle hållas skadeslöst
för förlust på låne-operationen ; att Statens skuldsättning utrikes,
till förmon för enskilda, 1 allmänhet icke sjmtes vara nyttig, utan skadlig,
och endast böra ifrågakomma, då ett större ondt derigenom kunde undvikas,
samt att Rikets allmänna förhållanden under nuvarande tidpunkt dessutom
icke påkallade någon dylik åtgärd.
Yid öfvervägande häraf fann Kongl. Majit, enligt Stats-Secretérärens
och Stats-Rådens yttrade mening, Sig pligtig meddela Rikets Ständer, att
Kongl. Maj:t icke kan för Sin del erkänna giltigheten af de sålunda utaf
Rikets Ständer anförda skäl, emedan de vore stridande emot de åsigler ,
som vid sista Riksdag föranledde beslutet om ett lån till biträde för Fastighetsegare;
och då härtill lomme, att åtskilliga jordegare dels i Skåne,
dels inom Elfsborgs Län, hos Kongl. Majit anhållit om Nådig stadfästelse å
dem emellan serskildt upprättade Hypotheks-Föreningar, enligt dé Reglementen,
som blifvit till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlernnade, med underdånig
begäran tillika om Kongl. Majits Nådiga medverkan till beredande af understöd
från Statens sida för. dessa Föreningar, hvilka, grundade på gemensam,
ansvarighet jordegare emellan, ei bjödo större säkerhet och enkelhet lör den
upplånade summans användande, fann Kongl. Majit, så val häruti, som uti
den numera genom Myntbestämnings-Lagens verkställighet vanna trygghet,;
lii hang till R. St. Prct. iRj4. 1 Sorti. 1 Af A.
unsta Iiäftet; a
6 Kongl, Maj ".t Nådiga Skrifvelse A':.o 6y.
i afseende på Myntvärdets upprätthållande* eLt ytterligare kraftigt skäl
för full följden af Pikets Ständers vid förra Riksdagen fattade oell af Kongl..
Maj; t gillade beslut oni upptagande, lill förmon för Faslighets-egare, af ett
lån på^ 3,000,000 R:dr Specie, hvilket nu borde kunna erhållas, hufvudsakligen
på de af Rikets Stander vid berörde Riksdag bestämda vilkor;
_ Kongl. Maj;t befallde, alt Nådig Skrifvelse härom skulle , sådan
den linnes Protocollet bilagd, under denna dag till Rikets Ständer expedieras,
— —
Es ProlMoII»
A. F. Normelin.
S TOCK 1IOLM, i83j; hos J. A, Walldcit.
. . K
Kongl. Majas Nådiga Vroposition 2V;o 58.
1
N:o 33a.
Ankom i afskrift till Exp.-Utsk. den 4 D*6-
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer„ angående Ldne-anslag till
återuppbyggande af Staden Wenersborg. Gifven Stockholms
Slott den 2g Nov. i83f.
Genom Nådig Skrifvelse af den 8 sisth Oct., har Kongl. Maj:t meddelat
Rikets Ständer underrättelse om de åtgärder Kongl. Maj:t, efter erhållen
kunskap om den eldsvåda, som natten emellan den 4-'de och 5:le
i nämnde månad nära helt och hållet ödelagt staden Wenersborg, för ögonblicket
ansett sig böra vidtaga lill olyckans mildrande, samt lill understöd
för den afinanda stadens husville och nödställde invånare.
Ibland desse åtgärder var äfven den, alt anslå ett förskott af 5o.ooo
R:dr Banco, för att emot säkerhet användas till de första och mest trängande
behofvens afhjelpande, intilldess Rikets Ständer hunnit stadga deras
beslut om sättet och vilkoren för det biträde af allmänna medel, hvarom
Kongl. Maj:t förklarat Sig vara betänkt att till dem göra Nådig framställning,
så snart Kongl. Majrts Befallningshafvande i Elfsborgs Län , enligt
Nådig föreskrift och; efter vunnen säker upplysning, till Kongl. Maj:t inkommit
med dg; utredningar och förslag, hvaraf förluster och behof kunde
till belopp och-omfattning beräknas.
Sedan för sådant ändamål Wenersborgs stads, genom eldsvådan hilsville
invånare hunnit någorlunda allmänt lemna uppgifter om deras förluster
i fast och lös egendom vid berörde olyckstillfälle, har, efter föregången
noggrann pröfning och jemkning af desse uppgifter, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den S:de uti denna månad i ämnet aflåtit ett underdånigt
betänkande, hvaraf Kongl. Maj;t, bland annat, inhemtat, alt Ifrågavarande
förlusters sammanlagda värden uppgå till minst 210,000 R:dr, deraf å
försäkrade och oförsäkrade fastigheter 75,000 R:dr samt å lös-egendöm och
Yarulager 135,000 R:dr, oberäknadt värdet af de nedbrända egendomarnes
tomter, samt den sumni3, hvartill dessas åbyggnader äro brandförsäkrade,
Bi Åäng till R, St. rrot. 1834- r Sami. t Ajd. r
22:dra Häftet.
KongK Majas Nådiga Proposition N',o 68.
eller 200,o5o R:dr, samt att emedlertid en stor del af detta senare belopp
icke är för stadens invånare tillgängligt att vid stadens återuppbyggande
användas, emedan 5o till 55,ooo R:dr häraf afgå för intecknade skulder
till personer, som antingen ej tillhöra staden, eller icke ämna der bosätta
sig, så att följaktligen återstoden af brandförsäkririgs-medlen, i5o,ooo R:dr,
är det enda kända Capital, staden Wenersborg och dess invånare för
närvarande ega till disposition för uppförandet af nya boningar i de förstörda
busens ställe, helst invånarne, oaktadt den enskilda välgörenheten,
redan kraftigt bidragit att afhjelpa de ögonblickliga behofven, dock måste
företrädesvis uppbjuda alla krafter, för att genom upplåningar i enskild
väg kunna upprätta provisionela bostäder, åter anskaffa oumbärliga lösörepersedlar
och samla skingrade varulager, förlorade handtverks- och arbetsredskap
m. m.
Då, med ledning af desse förhållanden, kan såsom säkert antagas, att
de i Wenersborg nedbrände hus och byggnader, försäkrade och oförsäkrade,
varit varda minst ........ 2j5,ooo R:dr
skulle efter afdrag af den behållna tillgången i brandför
säkringsmedel
........ i5o,ooo R:dr
således ....... 125,ooo R:dr
brista vid stadens återuppbyggande, äfven om husen kunde uppföras lill lika
pris med de nedbrända; men som sådant icke är verkslälibart, derest
staden skall bebyggas efter en af dess invånare antagen förbättrad, men
kostsam plan, helst byggnads-materialier nu äro dyrare än tillförene, och
arbetslönerne vid ett sådant tillfälle nödvändigt skola ytterligare stegras;
Kii har Kongl. Majrts Befallningshafvande ansett bristen i byggnads-lillgångarne
kunna uppskattas åtminstone till i5o,ooo R:dr Banco, Kongl. Majrts
Befallningshafvande har, af sådan anledning, å Wenersborgs hilsville invånares
vägnar, anhållit om Kongl. Maj:ts Nådiga medverkan, till beredande
af ett emot sistnämnde summa svarande låne-underslöd åt staden , undin’
enahanda vilkor i afseende på ränte- och capilal-betalning, som för staden
Borås efter 1822 års eldsvåda beviljades, nemligen 3 procents ränteoch
3 procents capilal-afbetalning årligen, att börja efter 10 års förlopp;
och skulle, enligt Kongl. Majrts Befallningshafvandes åsigt, detta lånebidrag
sålunda fördelas, att deraf ansloges åt staden, för gemensamt behof, lill återuppförande
at' Rådhus, Skolehus, så val för dervarande Läidoms-Skola
som för Folkundervisningen samt Boställshus för Kyrkoherden och Skol
-
Kongl. Majits Nådiga Preposition Ni0 68.
3
Lärarne .......... 25,ooo R;Jr
samt för enskilde tomtegare, som förbinda sig att, i öfverensstämmelse
med den blifvande Byggnads-Ordningen, uppföra
nya hus och byggnader ...... laS.ooo Rrdr
att i öfrigt utgå efter enahanda reglementariska föreskrifter, sorn i afseende
på det åt staden Borås beviljade lån af allmänna medel tjenat lill efterrättelse.
Vid öfvervägande häraf och jemte det Kongl. Maj:t under denna dag
i Nåder fastställt ofvan omförmälde af Dess Befallningshafvande insände
nya plan till tomters, gators och öppna platsers reglering i staden Wenersborg,
åsyftande ej mindre prydlighet i byggnadeinefi anläggning, äu
möjligaste trygghet emot förödelser af eld, har Kongl. Majrt, som vill serskildt
tillse, huruvida af medel, som kunna dertill disponeras, något bidrag
må framdeles lemnäs för en efter planläggningen erforderlig quai-byggnad
vid Wenern, funnit Sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å v ig—
ten för det allmänna, att skyndsamt utur gruset uppresa stadeu Wenersborg,
hvars förträffliga läge numera, sedan Götha Canal är fullbordad, synes
berättiga till den förhoppning, att staden i en icke aflägsen framtid
skall såsom stapelort vinna en okad betydelse samt i stigande industri och
välmåga återgälda det understöd, samtiden nu lemnar den.
i sådant hänseende föreslår Kongl. Majrt härmed, att Rikets Ständer
må, i den ordning och af de medel, som dertill finnas lämplige, anvisa en
summa af Etthundrade Femtio Tusende Riksdaler, att, fördelad på sätt
Kongl. Majrts Befallningshafvande 'i Elfsborgs Län i underdånighet uppgifvit,
under ntdannämnde hufvud vilkor, utgå, såsom Låne-understöd för återuppbyggandet
at staden Wenersborg;
1:0. att ftr de ]äi5) Som af förrberörde anslag utlemnas, ränte ocheapital-afbetalning
p-nder de fem första åren icke kommer att erläggas;
grundande Kongl.^ Ma ja Dess Nådiga framställning i denna del å Wenersborgs
invånares i allmät>{iet redan före elds-olyckan kända medellöshet,
som genom Cholera-farsotens härjning ökats, samt deras närvarande fattigdom
och betryck;
2:0, att, sedan lånen i fem jr u test Alt, låntagarne skola från och
med sjette årets början och framgent ari dess skulden är gulden, erlägga
fyra för hundrade örn året i ränta, och 1,3 för hundrade af primitiva ‘lånebeloppet
såsom capltal-afbetalning hvarje åi> samt
3:o. att en hvar läntagare skall förbinda sig, alt, efter fastställd plan
4
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 6%.
och ritning samt gällande Byggnads-Ordning och inom den tid, som af vederbörande
bestämmes, låta af sten, kalkbruk, eller annat tjenligt, icke eldfängt
ämne, uppföra den eller de byggnader, för livi Ika lånet sökes; börande
låntagaren för uppfyllandet vf denna förbindelse, likasom för ränte- oell
capital-afbetalning, jemte öfriga vilkor, ställa sådan säkerhet, som Rikets
Ständer finna för godt bestämma, i enlighet med hvad i dylika fall förut
egt rum.
Med hemtad anledning af hvad Rikets Ständer för staden Borås beviljat,
får Kongl. Majit nu tillika hos Rikets Ständer framställa, om icke
Wenersborgs invånare må, i följd af den, staden öfvergångna eldsvåda,
intill nästa Riksdag förunnas lämplig lindring i allmänna Bevillningen.
För öfrigt, och under förutsättning, att Rikets Ständer finna skäligt
bifalla det låne-understöd, hvarom framställning nu blifvit gjord, finner
Kongl. Majit, att de medel, som i sådant afseende anvisas, böra i första
rummet användas till återbetalning af det förskott, stort 5o,ooo R:dr, sora
Kongl. Majit, enligt Dess Nådiga Skrifvelse af den 8 sistl. October, redan
för ifrågavarande ändamål meddelat.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. D. skogman,
Utdrag af Frotocollet ofver Handels- och Felice-Arenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i SWs-Rddet d Stockholms
Slott den ag November i83J.
Närv ara*de:
Hans Excellence Justitia; Statsministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Min^tern för Utrikes Ärendena Herr Grefve af
Wetterstedt,
Stats
-
Ko’'gK Monts Nådiga. Proposition R:i 68,
5
Slats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Poppius,
Friherre Åkerhjelm,
Hof-Cancelleren, Friherre von Schulzenheim,
Slats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett, i enlighet med Kongl.
Majits under den ^2idra innevarande manad fattade Beslut, uppsatt förslag
till Kongl. Majits Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående låneanslag
lill återuppbyggande af staden Wenersborg.
Och behagade Kongl. Majit, enligt Stals-Rådets Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, delta förslag, som finnes Protocollet hifogadt, i Nåder
gilla, samt befallde, att Nådig Proposition i ämnet skulle i enlighet dermed
till Rikets Ständer under denna dag expedieras.
Ex Piototollo
5. G. Schyberg.
hthang till R. St. Prot. rR3*. i Sami. i Afl
su.dra Häftet.
a
I
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 6g.
i
Nio 69.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den 16 Dcc.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-TJtskott,
angående Rikets Ständers begäran om en Militairpost
till bevakning vid Läne-Contorets Hus i Malmö;
Gifven Stockholms Slott den 6 December 1834,
Med anmälan, att Låne-Contorets i Malmö säkerhet, i synnerhet under
den mörka årstiden, lätdigen genom inbrott kan äfventyras, helst under senare
åren sig visat, att rymning af Correctionister egt rum från den på
stället varande Corrections-Inrättning, hafva Rikets Ständer, under förmenande,
att tillgång på Militaive-bevakning kunde beredas från den Garnison
af 3oo man, som i Malmö är förlagd och inqvarterad, uti skrifvelse^ af den
17 sistlidne September hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, det en
Militaire-post måtte i Nåder medgifvas till bevakning nattetid utanför Rikets
Ständers Låne-Contors Hus i förenämnde Stad, utan annan kostnad för Låne-Contoret,
än anskaffandet af Vakthus, och, om så erfordrades, Vaktpels
till en sådan Militair-post, på sätt förhållandet nu vore med de tvänne Militair-poster,
hvilka utgöra bevakningen af Rikets Ständers Banks här varande
bus.
Sedan Kongl. Majit, i anledning häraf, låtit infordra vederbörande
General-Befälhafvares underdåniga yttrande, jemte flere nödige upplysningar,
bar Kongl. Majit inhemlat, att den serskilda Militair-vakt utanför LåneContorets
hus i Malmö, som sålunda nu blifvit ifrågaställd, icke kan af de
till Garnison derstädes förlagde Sqvadroner af Kron-Prinsens Husar-Regemente
bestridas utan inkallandet af permitterad! manskap till ett antal af
12 man, som, enligt för Garnisons-tjenstgöringen stadgad ordning, erfordras
för utgörandet af en post, samt att derigenom dels i aflöning dels i ersättning
för beklädnads slitning, till följd af Regementets med Kronan ingångne
Passevolance-Contract, uppkomme i Stat opåräknad utgift af omkring 1000
Ridr Bico på året.
Bihang till R. S. Fröt. 1834. esta Sami. i ‘.sta Afd: 1
23'.eije Håftet.
STOCKHOLM, Korwi.. Ordf.ns-Boktryckeriet , 1834-
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o Jo. i
N:o 70.
Ankom i afskr. till Exp-Utsk. den i\ Jan. i835.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Svar på Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
af den 1? November, angående utsättande af
en viss dag till Riksdagens afslutande; gifvet Stockholms
Slott den 3 Januarii 1835.
iCongl. Majit, som i Nåder låtit Sig föredragas Rikets Ständers förrberörda
underdåniga Skrifvelse, skulle gerna instämma uti den af Rikets Ständer
yttrade och säkerligen af hela Svenska Folket delade önskan, att Riksdagen
så snart sorn möjligt må kunna slutas, äfven om dervid några mindre
vigtiga mål och ärenden skulle blifva efterliggande; men då flera bland de
angelägnaste frågorna, och deribland sådane, som angå de garantier, hvilka
Banken bör lemna Allmänheten, till betryggande af sedel-innehafvarnes
rätt, i enlighet med Lagen, angående Myntbestämningen af den 1 Mars
1800, samt Lagen för Rikets Ständers Bank af samma dag, ännu återslå
att afgöra; finner Kongl. Majit Sig med ledsnad föranlåten att ännu uppskjuta
med utsättandet af någon viss dag för Riksdagens afslutande.
I öfverensstämmelse med Piegeringsformens i09§., som åt Konungen
öfverlemna!’ rättigheten att åtskilja Rikets Ständer, efter fyra månaders förlopp,
räknadt från den dag, då Konungen låtit om Stats-Verkets tillstånd
och behof Rikets Ständer eller deras Stats-Ulskott underrätta, skall Kongl.
Majit bestämma dag för Riksdagens afslutande, när Kongl. Majit anser sådant
för det allmännas nytta erforderligt.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Yn
nest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
D. von Schulzenheim,
Bihang till /i. St. Prot. i834 och 1835. i.sta Sami. i:sta Afd. 1
24\de Häftet>
2 Kongl. ]\laj:ts Nåd Skrifvelse N.o jos
Utdrag af Protocollet, hållet inför II. M. Konungen
i Stats Håde t å Stochholms Slolt den 3 Januarii
1835.
Närvarande:
Justi tiae-Stats-Ministern* Hans Excellenee Herr Grefve Rosenblad *
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena* Hans Excellens» Herr Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellenee Herr Grefve Mörner ,
Hans Excellenee Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellenee Herr Grefve Löwenhielm „
Herr Grefve Adelsvärd *
Friherre Åkerhjelm x
Poppius
Undertecknad Hof-Canceller.
Undertecknad Hof-Cancellep uppläste ett* pä Kongl. Maj:ls Nådiga
Befallning* författad! Förslag lili Kongl. Maj:ls Nådiga Svar på Rikets Ständers
underdåniga Skrifvelse af den 17 sistlidne November , angående utsätlande
afen viss dag till Riksdagens afslutande, hvilket Förslag, sådant detsamma
vid detta Protocoll finnes bilagdt, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande* af Kongl. Majit i Nåder gillades'; och skulle, i öfverensstämmelse
dermed, Nådigt Svar, af undertecknad Iiof-Caneeller contrasigneradt,,
till Rikets Ständer pä vanligt sätt expedieras. Ut supra.
In fidem;
D\ von Schulzenheim.
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o JJ.
3
N:o 71.
Ankom i afskr. till Esp.-Utsk. d. 27 Felr,
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott,
angående afsöndring af Barnarps Preebende-Pastorat
från Rector s-best ällningen vid Jönköpings Schola,
och flere till löne regleringen vid Rikets ElementarLäroverk
hörande frågor ; gifven Stockholms Slott
den 7 Februarii 1835.
Uti anbefalldt yttrande till Kongl. Maj:ts och Rikets Stals-Conlor
•öfver 1 öne-regleriagen för Wexiö Slifts Läroverk , anmälde dess Consistorium
den *4 April i832, att, då inkomsterna af Barnarps, till Rectors-beställningen
i Jönköping anslagna, Praebende-Pastorat, uppgått i medeltal, efter
taxeringsvärde, till endast acjo R:dr 6 sk., och således, med afdrag af VicePastors
lön R:dr, lemnade en årlig behållning af blott 5o R:dr 6 sk.,
så ansåge Consistorium denna vinst icke motsvara olägenheten al bägge
Ijensternas förening, utan önskade, att Pastoratet mätte, vid dåvarande
innehafvares afgång, skiljas från Rectors-tjensten, i förmodan, alt Visingsö-fonden
skulle, då ledigheten yppades, lemna tillgång å ifrågavarande
lönefylluad.
Af sådan anledning och då ej mindre Läroverks-Comiteen, än sistförsamlade
Skol-revision föreslagit, (sid. 85 i den förres Betänkande af den
20 December 1828, och sid. 78 i den senares Berättelse af den i3 December
i83a) att Prasbende-Pastorat, Comministraturer och andra Prest-sysslor
måtte från alla Lärare-beställningar vid Scholor skiljas, antingen vid nuvarande
innehafvares afgång, eller ock genast, orade ville emottaga den lönförhöjning,
som i stället skulle dem tillkomma; så och enär Praebendeus
afsöndring rörde fAe §. af Presterskapets Privilegier, beslöt Kongl. Majit,
den 21 September 1833, att i detta hänseende, der fråga dock endast vore
att afhända Scholorna en inkomst af 5io R:dr 45 sk. 11 r., inhemta Rikets
Ständers beslut, äfvensom Kongl. Maj:t fann några andra, löneregleringen
vid Rikets Elementar-Läroverk beträffande frågor vara af den vigt,
att de borde till Rikets Ständers yttrande öfyerlemnas. Kongl. Majit meddelade
detta Beslut åt Consistorierna under samma dag, och åt Rikets Ständer
i sammanhang med Dess Nådiga Proposition om Stats-Yerkels tillstånd
,©ch behof den 22 Januarii i834, der, vid frågan om ständigt anslag af
41
Kongl. Mctj:ls Nåd. Skrifvelse N:o fl.
de blott till innevarande Riksdag beviljade 42*000 R:dr åt Elementar-Läroverken,
fogades ifrågavarande framställningar, upptagne under punkterim
a. b. c. och d. (sid. 12 oell 13) i det från Kongl. Maj:ts Ecclesiastik-Expedition
bilagda, och i Kongl. Majrts Proposition (sid. 22) åberopade Protocolls-utdråget
af den 18 Januarii 1834- Men sorn något Rikets Ständers
beslut, rörande Schol-Praebendena icke blifvit meddeladt; så har Wexiö
Consistorium numera, sedan Barnarps Pastorat, genom den sista innehafvarens
befordran, är vordet ledigt, under den 10 sist!. December, inkommit
med förfrågan, huru i detta hänseende förhållas bör, och hemställt, i händelse
Pastoratet finge från Rectors-besläliningen afsöndras, att den derigenom
uppkommande bristen i Rectors löne-anslag, omkiing 5o R:dr årligen,
måtte af tilläfventyrs blifvande besparingar få anvisas, emedan Wisingsöfonden
ej för närvarande lemnade några tillgångar dertill.
Då Kongl. Maj:t anser ifrågavarande, af Consistorium och öfrige vederbörande
tillstyrkta förändring blifva lika nyttig för Scholan som Församlingen;
så vill Kongl. Maj:t, af den anledning, som nu förekommit, ånyo
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på behofvet att i detta, under punkten
c. omförmälda, afseende besluta. Den af Consistorium uppgifna brist
på tillgång från Wisingsö-fonden å nödig ersättning till Rector i Jönköping
för 5o R:drs inkomst, som skulle gå förlorad genom Prasbendets afsöndring,
kan destomindre hindra densamma, som den ständiga löneregleringen
för Elementar-Läroverken ännu icke är uppgjord, och som indragningar
eller besparingar af andra löner utan tvifvel skola förslå att betacka
icke blott denna, utan hela den mindre betydliga summa af 5io R;dr
45 sk. 11 r., som ifrågavarande slags Praebenden tillsammans inbringa åt
Elementar-Läroverken. Och för alt dessutom inhemta Rikets Ständers
mening om begagnandet för den nya löneregleringen af vissa besparingar,
som dervid kunna göras, förväntar Kongl. Maj:t, att dess Nådiga framställningar
till Rikets Ständer i förberörde punkter a. b. och d. varda der*-  jemte besvarade.
De handlingar, som i detta mål tillkommit, utöfver dem, sorn redan
blifvit Rikets Sländers Stats-Utskott meddelade, bifogas härjemte och Kongl-.
Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Gifven som ofvan.
CARL JOHAN.
Aug. von Hartmansdorff.
Kongl. MajUs Nåd. Skrifvelse N:o ft.
5
Utdrag af Protocollet öfver Ecclesiastik ärenden, hållet
inför H. M. Konungen i Stats-Rådet på Stockholms
Slott den 7 Februarii 1835.
N är va rande :
Justitice-Stats-Ministern, Hans Excellence Herr Grefve Rosenblads
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Hans Excellence Herr Grefve
aj Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner _,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke *
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm_,
Herr Grefve Adelsvärd*
Friherre Åkerhjelm*
Poppius ,
Hof-Cancelleren, Friherre von Schulzenheim*
Stats-Seereteraren von Hartmansdorff.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett af honom, på KongJ.
Maj:ts Nådiga befallning, författadt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående afsöndring af Barnarps
Praebende-Pastorat från Rectors-beställningen vid Jönköpings Schola, med
flere till löneregleringen af Rikets Elementar-Läroverk hörande frågor.
Kongl. Maj:t behagade, uppå Stats-Rådets närvarande Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, i Nåder gilla nämnde förslag, sådant det vid detta
Protocoll finnes bilagdt, och befallde, att den Nådiga Skrifvelsen skulle, i
enlighet dermed, till Stats-Utskottet aflåtas,
Ex Protoeoll©
C, A. Backman.
Kongl, Maj:ts Nåd. Skrifvelse JS:0 72.
N:o 72.
Ankom j afskr. till Exp.-Utik. d. 10 Mara.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående djeknepenningarnes
upphörande samt den sä kallade Sterb
husafgiftens erläggande i städerna Stockholm och
Götheborg; gifven Stockholms Slott den 24 Januarii
1835.
Med gillande af Rikets Ständers, uti serskilda underdåniga skrif reiser,
anmälda beslut, dels om djeknepenniagarnes upphörande emot anvisad
ersättning af Statsmedlen, beräknad tili afgiftens medelbelopp under de sistförflutna
tio åren, dels i fråga om sterbhus-afgifters utgörande i städerne
Stockholm och Götheborg, bär Kongl. Majit, medelst denna dag utfärdade
Kungörelser, i Nåder förordnat, att förstnämnde afgift skall ifrån och med
innevarande år upphöra, och i följd deraf hädanefter ej vidare debiteras,
samt att den s. k. sterbhusafgifien, som grundar sig på ett från äldre tider
gällande allmänt beslut, men hvarifrån städerne Stockholm och Götheborg
hittills i så måtto varit befriade, att derstädes bosatte, icke fattige borgare
och ofrälse ståndspersoner, i stället för viss procent af behållningen i deras
sterbhus, till Stats-Verket erlagt årligen sk. på matlaget, hädanefter skall
i berörde tvänne städer påföras och utgå efter enahanda grund, som i detta
hänseende i öfrige städer och på landet eger tillämpning, hvaremot den
hittills utgående matlagsafgiflen komme att upphöra och ur räkenskaperna
försvinna.
Kongl Maj:t, som härmed velat af dessa Nådiga Beslut lemna Rikets
Ständer serskild del, förblifver Rikets Ständer med ali Kongl. Nåd och \njiest
.städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN,
C. D. Skogman.
Kongl. l\Iaj:ts Nåd» Sirif Veise N'.o 72,
1
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance~
ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slott den 24 Januarii 1835.
När varande;
Justiliae-Stats-Ministern, Hans Excellence Herr Grefve Rosenblad
Stats-Mrnistern för Utrikes Ärendena, Hans Excellence Herr Grefve
af !Vetterstedt.
Stats -Råden;
Hans ExcelTence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke s
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm r
Herr Grefve Adelsvärd ,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius ,
Hof-Cancelleren, Friherre von Schulzenheim 9
Stats-Secreteraren Skogman.
Kongl. Maj:E, sorn, enligt Stats-Secreterarens och Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, fann Rikets Ständer böra erhålla serskild del af Kongl.
Maj:ts ni* fattade Nådiga Beslut, i anledning af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse om Djeknepenningarnes upphörande samt Sterbhus-afgiftens erläggande
i Städerne Stockholm och Götheborg, befallde slutligen i Nåder, att
skrifvelse härom, sadan den finne» Protocollet bilägd, skulle under denna
dag tilli Rikets Ständer expedieras,
Ex ProtocoHö
A. F. Normelin,
8
Kongl. Maj.ts Nåd. Skrifvelse JV:o y3.
Nio 73.
Antom i afskr. till Exp.-Utsk. dpn io Mars.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, i anledning af deras
underdåniga skrifvelse af den 27 October sistlidet
år, angående ett nytt system för Rikets Silfvermynt;
gifven Stockholms Slott den 27 Februarii 1835.
Den af Rikets Sländer vid sista Riksdag antagna och af Kongl. Majit
den x Mars x83o sanctionerade Lag för Rikets Ständers Bank föreskrifver
i 7;de §., att alla Stadgar och Reglementen, angående Bankens rörelse och
förvaltning, skola upprättas i noggrann öfverensstämmelse med de i samma
Lag fastställde grunder. Genom detta lagbud, oberoende af den, vid förra
Riksdag beredda, men af nu församlade Rikets Ständer icke antagna förändrade
redactionen af Regerings-Formens 72 §., har Kongl. Majit fått Sig
ålagd en serskild pligt, utöfver den allmänna i 16 §. af Regerings-Formen,
att tillse, det de beslut om Bankens rörelse och förvaltning, som af Rikets
Ständer varda fattade, försäkra upprätthållandet af den mynlbestämning
Kongl. Majit och Rikets Ständer gemensamt fastställt. Kongi. Majit hade
förväntat, att Rikets Ständer skulle, för sådant ändamål, hos Kongl. Majit
göra underdånig anmälan om sina beslut angående Banken, och det är under
denna förväntan, som Kongl. Majit uppskjutit Sitt svar i anledning aF
Rikets Ständers den 27 sistlidne October aflåtna underdåniga skrifvelse om
ett nytt system för Svenska myDtets räkne-enhet m. m. Då någon sådan
underdånig anmälan ännu icke till Kongl. Majit inkommit; så anser Kongl.
Majit Sig böra härmed gifva Rikets Ständer tillkänna, att Kongl. Majit icke
vill till slutligt afgörande företaga frågan om en förändrad mynt- och
räkne-enhet, förr än, till följd af ofvanåberopade Lag af den 1 Mars i83o,
Kongl. Majit fran Rikets Ständer emottagit meddelande af deras vid denna
Riksdag fattade beslut om grunderne för Bankens rörelse och förvaltning.
Kongl. Majit förblifver Rikets Sländer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag
Kongl. Maj:ls Nåd. Skrifvelse N:o j3.
9
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Financeärenden,
hållet inför Hans May.t Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slolt den 22 November 1834.
Närvarande:
Justitias-Stats-Ministern, Hans Excellence Herr Grefve Rosenblad,
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Hans Excellence Herr Grefve
af Wetterstedt.
S tats- Rådén:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Haus Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius ,
Hof-Cancelleren, Friherre von Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman föredrog i underdånighet:
Rikets Ständers vid detta Protocoll bilagde underdåniga Skrifvelser
af den 1^’Ae sistlidne October, angåeude
1:0 grunderne för ett nytt system för Rikets räkne-enhet och Silfvermynt,
och
2:0 utmynlningsgrunderne för Kopparskiljemynt och Ducater.
Stats-Secreteraren och Stats-Rådet insågo fördelarne af räkne-enhetens
bestämmande till 1 Riksdaler Courant, svarande emot en fjerdedel Riksdaler
Specie, 32 skillingar Banco, eller 1 Riksdaler Riksgäldssedlar; men
funno derjemte, att denna förändring borde sättas i öfverensstämmelse med
1 §. i Myntbestämnings-Lagen af den 1 Mars i83o, och nödig varsamhet
iakttagas vid införandet af det nya räknesättet.
Stats-Secreteraren och Stats-Rådet tillstyrkte alltså i underdånighet
Nådigt bifall till Rikets Ständers beslut om räkne-enbetens bestämmande
till 1 Riksdaler Courant med följande tillägg och förbehåll, i afseende på
verkställigheten:
Bihang lill R- St. Trot. 1834 och 1835. i:sta Sami. Usta Afd. 2
24-de Häftet,
i o Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse JV:o j3.
1:0 Då det vore af största vigt alt under första tiden af Silfver-utvexlingen
sorgfälligt undvika alla rubbningar i förut varande förhållanden
emellan Staten och enskilde personer, eller enskilde sins
emellan, samt då Stats-Regleringen redan blifvit af Rikets Ständer
i Bancomynt fastställd; så borde debitering af alla Kronoutskylder
och andra allmänna afgifter till och med år i83q fortfarande
ske efter beräkning uti Bancomynt, dock så, alt ifrån och
med år i836 summariska beloppet af debetsedlar och räkningar,
serskildt för hvar och en, utsältes äfven i Riksdaler Courant; kommande
ifiån och med år 1840 all debitering och påföring af allmänna
afgifter att ske i Courant;
2:0 i följd häraf skulle alla Kronans räkenskaper, till och med dem
för år i83c), föras och afslutas i Bancomynt; äfvensom vexel-cours
på utrikes orter fortfarande i Bancomynt noteras;
3:o ifrån och med år i836 skulle i sådane Taxor, der afgifter eller
pris å persedlar hittills varit utförde i både Bancomynt och Riksgäldssedel’,
de samma utsättas i både Bancomynt och Courant;
4:o enskilde personer skulle ifrån och med år i836 vara obetaget
alt bålla räkning samt afsluta köp och andra afhandlingar, efter
eget godtfinnande, antingen i Bancomynt eller Courant;
5:o å Silfvermynt, som hädanefter präglas, skulle valeurerne utsättas
i både Specie och Courant, samt å Kopparmyntet i både
Banco och Courant;
6:0 uti Bankens sedlar borde hädanefter, jemte inlösningsvärdet efter
mvntbestämningsgrunden, i sjelfva contexten utsättas valeur, så väl
i Banco, som i Courant.
Stats-Secreteraren och Stats-Rådet tillstyrkte jemväl Nådigt gillande
så väl af Rikets Ständers beslut, i afseende på utmyntnings-grunderne för
Silfver- samt Guld- och Kopparmyntet, som ock af deras underdåniga
framställningar om formen samt öfver- och under-afdelningarne af Guld-,
Silfver- och Kopparmynten, endast med den förändring, hvad de sistnämnde
beträffade, alt 1 skillings Bancostycken, eller i| skilling Courant, icke
skulle tillverkas, såsom svåra att i storlek skilja från närmaste öfver- och
under-afdelningar, och för rörelsen mindre behöflige, samt med det tillägg,
att ingen må vara pligtig att i betalning på en gång emottaga Kopparskiljemynt
till större belopp, än som svarade emot 32 skillingar Banco, eller
3 Riksdaler Courant.
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o j3. 11
Stats-Secreteraren och Stats-Rådet hemställde slutligen i underdånighet,
alt, i händelse dessa underdåniga tillstyrkanden af Kongl. Maj:t gillades,
Kongl. Maj:t måtte genom Nådig Skrifvelse lemna Rikets Ständer del
af Sitt Beslut och äska deras medverkan i afseende på hvad 6:te punkten
om Bankens sedlar innehåller.
Kongl. Maj:t förklarade i Nåder Sig icke nu vilja fatta beslut i dessa
ämnen; utan skulle Rikets Ständers underdåniga skrifvelser å nyo anmälas,
när Kongl. Majit så befallde.
Ex Protocollo
A. F. Normelin.
Utdrag af Protocoltet, öfver Handels- och FinanceÅrenden,
hållet inför Hatts Maj:t Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slott den 27 Februarii 1835.
Närvarande:
Juslitirc-Stats-Mi nis tern, Hans Excellence Herr Grefve Rosenblad ^
Stats-Minislern för Utrikes Ärendena, Hans Excellence Herr Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm *
Herr Grefve Adelsvärdj
Friherre Åkerhjelm ,
Poppius _,
Hof-Cancelleren, Friherre von Schulzenheim,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren hemställde i underdånighet, om icke Kongl. Majit
skulle finna för godt att nu till afgörande företaga Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse af den 27 October sistlidet år, angående ett nytt system
för Rikets Silfvermynt m. m., i hvilket ämne Kongl. Maj:t, vid anmälan
derom den 22 November och i3 December förlidet år, uppskjutit att fatta
Sitt Nådiga beslut.
Kongl. Maj ds Nåd. Skrif velse N:o y3.
Stats-Rådet instämde i denna underdåniga hemställan, hvarefter StatsSecreteraren
och Stats-Rådet i underdånighet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t
måtte lemna Nådigt bifall till Rikets Ständers beslut om räkne-enhetens
bestämmande till x Riksdaler Courant, med de tillägg och förbehåll, i afseende
på verkställigheten, som Stals-Rådets till Protocollet för den 22
November sistlidet år afgifna underdåniga yttrande innehåller; åberopande
Stats-Secreteraren och Stats-Rådet äfven i öfriga delar samma underdåniga
yttrande.
Kongl. Maj:t förklarade Sig icke vilja till slutligt afgörande företaga
frågan om en förändrad mynt- och räkne-enhet förr än, till följd af Lagen
för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars i83o, Kongl. Maj:t från Rikets
Ständer emottagit meddelande af deras vid denna Riksdag fattade beslut
om grunderne för Bankens rörelse och förvaltning; och Kongl. Maj:t befallde,
att Nådig Skrifvelse härom, sådan den finnes Protocollet bilagd, skulle
under denna dag till Rikets Ständer expedieras.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryciceriet, i835.
Kongl, Majus Nådiga Proposition /Y:o 74*
N:o. 74.
Ankom i afskiift till Exp.-Utsk, den a3 Mars.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition lill Rikets Ständer, angående tillägg till
,9 Cap. 11 Handels-Balken; gif ven Stockholms Slott den
2/ Mars i835.
Hos Kongl. Maj:t hade Rikets Ständer, uti skrifvelse af den 24 April
sistlidne år, i underdjånighet hemställt om en sådan förändrad lydelse af 9
Cap. 11 §. Handels-Balken;
' Fordrar någon den gäld, han vet gulden vara eller nekar någon hos
Domaren eller Konungens Befallningshafvande sin underskrift å skuldebref
eller annat ford ringsbevis; bote hälften af den sålunda emot bättre vetande
fordrade eller förnekade summa, målsegandens ensak.”
Kongl. Maj:t har i dag å Riks-Saien gifvit Rikets Ständer tillkänna de
skäl, som hindrat Kongl. Maj:t att lemna bifall till Rikets Ständers berörde
förslag; men, då Kongl. Maj:t, lika med Rikets Ständer, anser ett tillägg
böra göras uti 9 Cap. 11 §. Handels-Balken, hvarmedelst det bedrägeri
att neka sin hand och förskrifning blifver belagdt med böter efter
samma beräkningsgrund, som §. stadgar för den, som fordrar hvad han vet
guldet vara; så vill Kongl. Maj:t härigenom till Rikets Ständers öfvervägande
och antagande föreslå sådan förändrad redaction af nämnde 9 Cap.
Ii §. Handels-Balken:
”Fordrar någor then gäld, lian vet gulden vara, eller nekar skuldenär
sin hand och förskrifning, och varder funnen med osanning, bote hälften
af thel, han fordrat eljer vägrat att gälda, målsegandens ensak/’
De uti Stats-Rådet och bos Högsta Domstolen, angående detta ämne,
förde Protocoll varda härhos bifogade, och Kongl. Maj:t förblifver Rikets
Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen.
Dalum ut supraV
CARL JOHAN.
R. Martin'
Sih. tili R. St, Vret, i834 *ch 1835. 1 Sami. t Afd,
så Häftet.
2 Kongl. Maj-.ts Nådiga Proposition N:o 74.
Utdrag af Protocoll öfver Justitice-ärenden, hållet uti
Kongl. Maj.ts Högsta Domstol, Thorsdagen den 20
Maji i834-
Närvarande:
Hans Exelenee Justilia? Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad.
Justi t i te-Råden Themptander,
Isberg,
Grefve Hård,
v. Lindecreutz,
Nyblaeus,
Lagerheim,
Backman,
Härefter företogs öfverläggning angående de, på sätt Högsta Domstolens
Protocoll den 12 innevarande månad upptager, då i underdånighet
föredragna Rikets Ständers nedan nämnde underdåniga skrifvelser, hvilka
emellan Högsta Domstolens Ledamöter cireulerat, nemligen :
3:o.
Af den 24 April detta år, rörande ett tillägg till g Capitlet r r §.
Handels-Balken, om ansvar för den, som förnekar veterlig gäld.
Att neka sin hand och förskrifning är utan tvifvel ett i alla afseenden
lika stort bedrägeri, sorn det att fordra hvad man vet guldet vara.
Högsta Domstolens flesta Ledamöter tillstyrkte derföre Nådigt bifall till
Rikets Ständers förslag, att, medelst ett tillägg uti Handels-Balkens 9 Capitel
11 det förstnämnde bedrägeriet måtte beläggas med böter efter samma
beräkningsgrund, som §:n stadgar för den senare förbrytelsen.
Men emot den i sådant ändamål föreslagne redaction af kunde
Högsta Domstolens fleste Ledamöter icke undgå att anmärka:
dels att ordet summa, hvilket icke är Svenskt, ieke helier förekommer
uti 1734 års Lag, dessutom kunde, enligt språkbruket, tillämpas endast
på försträckning i penningar. Likväl angår Capitlet, som öfverst riften utmärker,
äfven försträckningav i varor. De fleste innehålla föreskrifter,
Kongl Mnjzts Nådiga Proposition Nio 74.
3
sorn äro gemensamma för båda dessa arter af försträckning och till dessa
§§. hörer jemväl den här ifrågavarande 1 i:te;
dels att orden ”hos Domaren eller Konungens Befallningshafvande”
äro, elter Högsta Domstolens fleste Ledamöters tanka, öfverflödiga. Hvarken
det ena eller andra slaget af nämnde bedrägerier lärer kunna förr eller
oftare bestraffas, än det ulöfvas inför någon Embetsmyndighet. Om de
anmärkte orden skola bibehållas, så borde de så framflyttas, alt de omfatta
båda de förhållanden, hvilka §:n komme att innehålla. Fordrar någon
hos Domaren eller Konungens Befallningshafvande den gäld, han vet gulden
vara, eller nekar någon der sin underskrift å skuldebref eller annat
fordringsbevis; böle hälften af den sålunda, emot bättre vetande, fordrade
eller förnekade summa, målsegandens ensak.
I anledning häraf föreslås i underdånighet följande redaction: ”For
drar
någor then gäld, han vet gulden vara, eller nekar skuldenär sin hand
och förskrifning och varder funnen med osanning; bote hälften af thel han
fordrat eller vägrat alt gälda, målsegandens ensak.”
Justihae-Rådet Grefve Hård var ifrån denna mening skiljaktig och'
yttrade, att då lagstiftningen icke i allmänhet bestraffar en tvistande parts
förnekande af honom velerlige förhållanden, dem vederparten sedermera bevisar,
ehuru sådant förnekande i allmänhet medför enahanda olägenheter,
sorn gäldenärs förnekande af sitt namn å utgifven skuldförbindelse, ansåg
Grefven och Justiliae-Rådet den af Rikets Ständer anförda grund för det
ifrågavarande förslaget icke innefatta tillräckligt gällande skäl för dess antagande;
hvarföre och då, i händelse likväl, på annan grund , bestraffning
för detta fall skulle anses erforderlig, Domaren, på sätt Rikets Ständer anfört,
hittills icke saknat tillfälle, att, med ledning af Lagens bestämmelser
för likartade fall, sådant ådöma, Grefven och Justitiae-Rådet ansåg sig sakna
skäl att i underdånighet tillstyrka bifall till ifrågavarande förslag.
In fidem Protocolii,
F. Ridderstolpe.
Utdrag af Protocoll öfver Justities- är enden, hållet å
Stockholms Slott, Lördagen den 5:te Julii 1834,
inför H. M. Konungen uti Stats-Rådet
i närvaro af:
Hans Excellence Justitiae Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
4 KcngL Majus Kådiga Proportion Nio 74.
Siats-Råden:
Hins Exqcllcnce Herr Grefve Lagerbjelke,
Herr Grefve Adelsvärd,
F1 i herre Jkerhjehu
Poppius,
Justi lin'-Råden von Rusén.
Backman,
.1 usiii iac-Gancel loren Bergenschöld,
Hof-Caneelleren Friherre von Schulzenheim,
Till fö i-o idna de Revisions-Secreleraren, Hof-RäUs-Rådet Martin ariwålde
i underdånighet — —
—.
3!0.
Rikets Stunders underdåniga skrifvelse, af den sd sistl. April , så
lydande:
“Då genom gä Idenärs förnekande af sitt namn å utgifven skuld-förbindelse,
jemte andra olägenheter för fordringsegaren, äfven den uppkommer,
alt lian i sin ratt uppehälles, liar hos Rikets Ständer fråga uppstått
örn bestraffning för ett sådant gäldenärs förfarande; och ehuru Domare vanligen
hittills i mål, der ansvar blifvit yrkad t å gäldenär, för det lian nekat
till veterlig skuld, ansett honom förfallen till böter, svarande emot
halfva skuldbeloppet, och lill stöd för ett sådant beslut åberopat 9 Gap. ir
§. eller 11 Cap. 2 §. samt 13 Gap. 9 §. Handels-Bulken, likväl, och enär
bestämd Lag för ifrågavarande fall saknas, samt 11 §. i 9 Gap., hvilket
handlar om ansvar å den, som fordrar veterligen betald gäld, synes vara
det ställe, der ett stadgande uti förevarande ämne lämpligast kan införas;
så få hos Eders Kongl. Majrt Rikets Ständer härmed i underdånighet föreslå,
att 1 1 §. i 9 Cap. Ilandels-Balken måtte erhålla följande förändrade lydelse :
'‘Fordrar någon den gäld, han vet gulden vara, eller nekar någon hos
Domaren eller Konungens Befallningshafvande sin underskrift å skuldebref
eller annat ferdrings-bevis; bote hälften af den sålunda, emot bättre velande,
fordrade eller förnekade summa, målsegandens ensak.”
Dogsta Domstolens flesta Ledamöter, Hans Exeellence Justiliff.StaIsMinistern
Herr Gref ve Rosenblad samt JuSlilias-Råden ThemptanJnr, isberg,
Kotgh Mojas NlnHga Proposition 74. 5
von Lindecreutz, Nyblaeus^ Lagerheim och Backman hafva förenat sig t
följande yttrande:
Att neka sin hand och förskrifning är utan tvifvel ett i alia utseenden
lika stort bedrägeri, som det alt fordra hvad man vel guldet vara.
Desse Högsta Domstolens Ledamöter tillstyrkte derföre .Nådigt bifall tili Rikets
Ständers förslag, att, medelst ett tillägg uti Haridels-Balkens 9 Gap. ii
§., det förstnämnde bedrägeriet måtte beläggas med böter efter samma bej
äknings-grund , som §. stadgar för den senare förbrytelsen. Men emot;
den i sådant ändamål föreslagna redaktion af §:n kunde desse Ledamöter
icke undgå att anmärka:
dels att ordet summa, hvilket icke är Svenskt, icke heller förekommer
uti 1734 års Lag, dessutom kunde, enligt språkbruket, tillämpas endast
på försträckning i penningar. Likväl angår Capitlet, som öfverskriflen utmärker,
äfven försträckningar i varor. De fleste §§. innehålla föreskrifter,
som äro gemensamma för båda dessa arter af försträckning, och till dessa
hörer jemväl den här ifrågavarande 1 1 :te;
dels att orden '‘hos Domaren eller Konungens Befallningshafvande”
äro, efter dessa Högsta Domstolens Ledamöters tanka, öfverflödige. Hvarken
det ena eller andra slaget af nämnde bedrägerier lärer kunna förr eller
oftare bestraffas, än det utöfvas inför någon Embets-myndighet. Om de
anmärkta orden skola bibehållas, så borde de så framflyttas, att de omfatta
båda de förhållanden, hvilka §:n komme att innehålla. Fordrar någon
hos Domare eller Konungens Befallningshafvande den gäld, han vet gulden
vara, eller nekar någon der sin underskrift å skuldebref eller annat fordrings-bevis;
böle hälften af den sålunda, emot bättre vetande, fordrade eller
förnekade summa, målsegandens ensak.
I anledning häraf har föreslagits i underdånighet följande redaction:
"Fordrar någor then gäld, han vet gulden vara, eller nekar skuldenär sin
band och förskrifning, och varder funnen med osanning; bote hälften af
thet, han fordrat eller vägrat att gälda, målsegandens ensak.”
Härifrån har Justitiae-Rådet Grefve Hård varit skiljaktig och yttrat:
alt, då lagstiftningen icke i allmänhet bestraffar en tvistande parts förnekande
af honom veterlige förhållanden, dem vederparlen sedermera bevisar,
ehuru sådant förnekande i allmänhet medför enahanda olägenheter, sorn
gäldenärs förnekande af ,sitt namn A utgifven skuldförbindelse, ansåg Grefven
och Justitiae-Rådet den af Rikets Ständer anförda grund för det ifrågavarande
förslaget icke innefatta tUlräokligt gällande skäl fördess antagande,
6
Kongl. Majus Kådiga Proposition N’.o 7^.
hvarföre och då, i händelse likväl, på annan grund, bestraffning för della
fall skulle anses erforderlig, Domaren, på sätt Rikets Ständer anfört, hittills
icke saknat tillfälle, att, med ledning af Lagens bestämmelser för likartade
fall, sådant ådöma, Justiliae-Rådet ansåg sig sakna skäl att i underdånighet
tillstyrka bifall till ifrågavarande förslag.
Justitias-Cancelleren yttrade i underdånighet, att, då Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse tydligen innefattade, alt det föreslagna tilllägget
endast afser gjorde penninge-försträekningar, fann han de skäl, Högsta
Domstolen anfört, icke böra hindra förslagets antagande, utan tillstyrkte
sådant i underdånighet.
Uppå Slals-Rådets öfrige Ledamöters underdåniga tillstyrkande förklarade
Kongl. Majrt Sig i Nåder gilla hvad Högsta Domstolens (lesle Ledamöter
i underdånighet yttrat; och skulle Rikets Ständer å Riks-Salen underrättas,
att Kongl. Maj:t, på här förut anförde grunder, icke ville oförändjadt
antaga Rikets Ständers förslag; men att Kongl. M.ijrt derefter ville genom
serskild Nådig Proposition till Rikets Ständer öfverlemna förslag till
en förändrad redaction af ifrågavarande lagstadgande.
Ex Protocollo,
Lars Stjernstedt.
Utdrag af Protocollet öfver Justitice-ärenden, hållet på
Stockholms Slott, Lördagen den 21 Mars 1835, inför
Hans Majit Konungen uti Stats-Rädet i nävaro af:
Hans Excellence Justitiae-Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve af
fVetter sted t,
Stats-Råden; Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
F ri lier re Jkerh jelin,
Poppius,
Justitias-Råden: von Lindecreutz,
Backman,
Kongl. Mojas Kådiga Yroposition N;o y4*
7
Juslitise-Cancelleren Bergenschöld,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim.
Sedan Kongl. Majrt uti Dess denna dag å Riks-Salen meddelade Nådiga
Svar å åtskilige Rikets Ständers skrifvelser, rörande Lagfrågor, behagat
förklara Sig vilja föreslå Rikets Ständer en förändrad redaction af g Cap.
ji §. Handels-Balken, så fick Revisions-Secreteraren Martin nu i underdånighet
uppläsa ett förslag lill Kongl. Majrts Nådiga Proposition i ämnet ,
hvilket förslag, vid detta Protocoll bilagdt, uppå Stats-Rådets Ledamöters
underdåniga tillstyrkan, Kongl. Majrt täcktes godkänna, med Nådig befallning,
att Propositionen skulle till Rikets Ständer, i vanlig ordning, öfver*
lemnäs.
Ex Protocollo,
J. A. Torenstedt.
v>/i «.* fe
- .
STOCKH© LM, r835; hos J. A. W*u.b«k.
Kongl. Maj As Nåd. Skrifvelse N.o 7 5. 1
N:o 75.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den den 6 April.
KONGL. MAJ.TS
Nddiga Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskottj med upgifter
ä Clerecit- samt Skol-Staternes anslag och löneinkomster;
gifven Stockholms Slott den 27 Febr. i835.
Med anledning af Rikets Ständers, den 3 Mars i83o, aflåtna underdåniga
skrifvelse, angåeude verkställd reglering af Riks-Statens io:de
Hufvud-Titel, och i sammanhang dermed gjorda anhållan, det måtte vederbörande
Embetsverk i Nåder anbefallas att, intill nästpåföljande
Riksdag, uppgöra fullständiga Specialstater för Clereciets samt Gymnasiioch
Skol-Staternes anslag i kronotionde och penningar, samt meddela
uppgifter fi taxeringsvärdet af ecclesiaslika boställen, bär Kongl. Maj:t,
under den 24 Junii i83o, förständiga! Dess och Rikets Kammar-Collegium
samt Stats-Contor att, sedan nödiga upplysningar i ämnet blifvit
från vederbörande infordrade, gå i författning om uppgörandet af ifrågavarande
Specialstater, äfvensom meddelande af den begärda uppgiften
å boställenas taxeringsvärde. I följd häraf, hafva bemälde Collegier, genom
underdånig skrifvelse af den 3o November iS32, tilikännagifvit,
att de från Kongl. Majlis Befallningshafvande infordrade uppgifter å Clereciets
och förrberörde Staters löneförmoner, jemte serskildt lemnade
uppgifter å ecclesiastika boställens taxeringsvärden, då redan till Kammar-ColIegium
och Stats-Contoret inkommit; men att någon tid erfordrades,
innan, på grund af dessa inhemtade upplysningar, samt med
vägledning af de handlingar, som i StatsContoret vore att tillgå, de ifråvarande
Specialstaterne kunde i underdånighet afgifvas; hvarefter och
som ofvannämnde stater och uppgifter borde, enligt Rikets Ständers yttrade
önskan, inom nästpåföljande Riksdag vara uppgjorda och aflemnade,
Kamraar-Collegium och Stats-Contoret, genom Nådigt Bref af den
22 Junii i833, påmintes att med dessa stater och uppgifter satpt eget
utlåtande deröfver ofördröjligen inkomma.
Till åtlydnad af denna Nådiga befallning, hafva bemälde Embetsverk,
uti gemensam underdånig skrifvelse af den »4 November i834
Dih, Ull R. St. Prot. 1834 och 1835. 1 Sami. \ Afd. 1
a6:te Häftet.
2
Kongl. Maj.Is Nåd. Skrifvelse N-0 "]5.
anmält, att sedan de, medelst Circulaire af den 27 Augusti i83o, anmodat
Öfver-Ståthållaren och samtlige Landshördmgar alt skyndsamt
låta uppgöra och lill Kammar-Collegium samt Stats-Contoret insända
specifika förteckningar, ej mindre öfver de löner och andra förmoner,
som, enligt krouoräkenskaperne, af Clereciet samt Gymnasii- och SkolStaterna
innehades, än ock öfver de, från och med 1820 lill och med
1829, förflutne tio årens taxeringsvärden, å de Clereciet och Läroverken
anslagna boställen, stomhemman och andra lägenheter, så hade ifrågavarande
uppgifter väl efter hand från vederbörande ingått, men från många
Län befunnits vara ofullständiga och icke innefattande de äskade
upplysningarne, så att, från nyssnämnde Län, ytterligare uppgifter måst
infordras; hvarefter, och sedan jemväl dessa inkommit, Kammar-Collegium
och Stats-Contoret förordnat, att sammandrag öfver CK-. eciets inkomster
skulle för hvarje Stift upprättas och sedermera i ett Generalsammandrag
förenas; men att, vid della arbete, mött följande svårigheter,
ledande till en längre tidsutdrägt med utförandet, och möjligen äfven
till mindre tillförlitlighet i uppgifterna, nemligen att från de flesta
Län uträkning å medium af boställsvärdena, samt den derå till 4 proc.
uppgående afkaslningen, saknats, och derföre måst i Stats-Contoret uppgöras;
att, för åtskilliga fögderier, hemmansräntorna dels alldeles icke
blifvit uppgifna, utan måst eftersökas i Jordeböckerna, dels upptagits
utan markegångsförvandling, hvadan dessa räntor, i stället för en sådan
förvandling, och för att komma till ett sannolikt resultat, blifvit uppförde
till sex gånger kronovärdet, härifrån lik väl undantagne sjelfva prestgårdarne,
hvilka i allmänhet icke hade räntor sig åsatte; att värdet af
kronotionde spanmålen i allmänhet icke blifvit uträknadt i de från
Länen inkomna uppgifter, utan sådan uträkning jemväl måst i StatsContoret
verkställas, samt att denna kronotionde upptagits under den
allmänna benämningen spanmål, ehuru i några Län, bestående af tre
till fyra olika sädesslag, hvarå värdet vore uppfördt efter för hvartdera
sädesslaget i markegångstaxorna utsatta pris; men sedan arbetet omsider
hunnit fullbordas, öfverlemnade Kammar-Collegium och Stats-Contoret
underdånigst, ej allenast omförmälde uppgifter från Länen, utan
ock de, på grund deraf, lör hvarje Stift upprättade sammandrag, tillika
med det för hela Riket uppgjorda General-sammandraget, i hvilket sistnämnde
äfven Gymnasii- och Skol-Staternas inkomster voro summamariskt
upptagna, enligt de specifika uppgifter derå, Stats-Contoret, under
den 10 sisth September, afgifvit, i underdånigst insändt förslag till
Kongl. Majöls Nåd. Skrifvelse N.o 75.
3
Interims-Stater för Elementar-Läroverken, men hvaruti, äfvensom i de
öfver Clereciets inkomster insända uppgifter, icke funnes upplaget, hvad
Staten bidroge till Lärares aflöning vid pedagogierna, med undantag endast
för Irenne Pedagoger. Slutligen hafva Kammar-Collegium och
Stats-Contoret underdånigst anmält, att kronotionde!» på Gottland, som
icke vore, genom stadgad tiondesättning, till visst belopp bestämd, utan
af Kyrkoherdarne derstädes såsom förläning innehades, blifvit, i öfverensstämmelse
med Lands-Contorels i Wisby derå lemnade, på års
Skuttläggnings ver k för Gottland grundade uppgift, beräknad och å sammandraget
för Wisby Stift serskildt upptagen till 3,796! tunnor spanmål,
hälften råg och hälften korn, hvilket belopp ej mindre Kammar-Collegium,
i d.ss, rörande Presträttigheterna på Gottland, den 21 Februarii
iS32, afgifna underdåniga utlåtande, än ock Kongl. Maj;t, i Nådig Skrifvelse
till Rikets Ständers Stats-Ulskolt, af den 12 sistlidne Julii, förslagsvis
antagit. När medelvärdet af denna kronotionde, belöpande,
efter 1820 till och med 1829 årens markegång, till 20,178 R:dr 6
sk. ri rst., lägges till den summa af 341,199: 3. 5., hvilken det bifogade
General-sammandraget upptager såsom anslag lill samtlige Kyrkoherdarne
i Riket, utom Stockholm; så befinnes detta anslag utgöra 361,377
R:dr 10 sk. 4 r:sf
Slutföljden
af berörde General-sammandrag är, att Clereciets inkomster
af löningshemman, boställsräntor och kronotionde utgöra, öfver hela
Riket, 807,727 R;dr 27 sk. 7 r:st.; att taxeringsvärdet å berörde hemman,
hvarå 4 procents afkastning är i nämnde summa inbegripen, utgör
7,847,300 R;dr Banco; och alt samtlige Elementar-Läroverkens inkomster
af alla slag uppgå lill 207,451 R:dr 29 sk. 9.
Ehuru bland de till Kongl. Maj:t af Kammar-Collegium och StatsContoret
sålunda insända uppgifter saknas fullständig upplysning om de
anslag, Barnskolorna i Riket af Staten innehafva, vill Kongl. Majrt dessa
uppgifter, i det skick de nu befinnas, till Rikets Ständers Stats-Utskott
härjemte i Nåder öfverlemna, men har tillika anbefallt Kammar-Collegium
och Stats-Contoret att från vederbörande infordra och underdånigst
insända uppgift å de från Stats-Verket utgående bidrag till Barnskolorna,
för att kunna Rikets Ständer, vid nästkommande Riksmöte, meddelas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stals-Utskott, med ali Kongl,
nåd och ynnest städse välbevågen. Gifven sorn ofvan.
CARL JOHAN.
Aug. von Hartmansdorff'.
i
Kongl. Majlis Nåd. Skrifvelse N.-o 7S.
Utdrag af Protocollet, hållet inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet,
vid Ecclesiastik-Expeditionens underdåniga föredragning,
på Stockholms Slott den 27 Februarii i835.
Närvarande:
Hans Excellence Justitice-Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Gretve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Jk er hjelm,
F. d. Presidenten Poppius,
Hof-Cancelleren, Friherre von Schulzenheim,
Stals-Secreteraren von Hartmansdorff.
35.
Stats-Secreteraren uppläste till justering ett af honom, på Nådig
befallning, författadt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständers Stats-Ulskott, med infordrade uppgifter å Clerecie- samt
Skol-Staternes anslag och löne-inkomster.
Kongl. Majrt behagade, uppå Stats-Rådels enhälliga tillstyrkande, i
Nåder gilla berörde förslag, sådant det finnes detta Protocoll bi lagdt,
och befallde, att den Nådiga Skrifvelsen skulle, i öfverensstämmelse dermed,
till Stals-Utskottet aflåtas, jemte Protocolls-Utdrag,
Ex Protoeollo
Gust. Brandel, j
Kongl. Maj.is Nåd. Skrifvelse N.o >jS.
5
Stormägtigste Allernådigste KonungI
Sedan, med anledning af Rikets Ständers vid sistförflutne Riksdag
gjorda underdåniga anhållan, Eders Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den
a4 Junii i83o, anbefallt Kammar-Collegium och Stats-Contoret, att, efter
nödige upplysningars infordrande från vederbörande, till nästa Riksdag låta
upprätta fullständiga Special-Stater för Clereciets samt Gymnasii- ock
Skol-Staternes anslag i kronotionde och penningar, samt uppgifter
å taxeringsvärdet af ecclesiastike boställen; och Kammar-Collegium samt
Stats-Contoret, medelst Circulaire af den 27 Augusti samma år, anmodat
Öfver-Ståthållare-Embetet i Stockholm och Eders Kongl. Mnjits samtlige
Befallningshafvande i Länen, att skyndsamligen låta Lands-Contoren uppgöra
samt till Collegium och Stats-Contoret insända specifika förteckningar
öfver de löner och andra förmoner, som, enligt Kronouppbördsräkenskaperna,
af Clereciet samt Gymnasii- och Skol-Staterna innehafvas, och
öfver tio årens, från och med 1820 lill och med 1829, taxeringsvärden
å de Clereciet och Läro-Verken tillslagne boställen med stomhemman och
andre lägenheter; så hafva väl de äskade uppgifterne efter hand inkommit
från Eders Kongl. Majrts samtlige Befallningshafvande,; med undantag af
Öfver-Ståthållare-Embetet; men då dessa uppgifter från många Län funnos
vara ofullständiga och icke innefatta de äskade upplysningar, blef nödigt
att ytterligare uppgifter från dessa Län infordra.
Efter det dessa jemväl inkommit, förordnade Collegium och StatsContoret,
att sammandrag öfver Clereciets inkomster för hvarje Stift skulle
upprättas och dessa sedermera i ett generalsammandrag sammanföras;
men vid detta arbete mötte de svårigheter, ledande både till en längre
tidsutdrägt med utförandet deraf och möjligen äfven till mindre tillförlitlighet
deruti: att från de fleste Län uträkning å medium af boställs värden
samt den derå till fyra procent belöpande afkastning saknades, och derföre
måst i Stats-Contoret uppgöras; alt för åtskillige fögderier hemmansräntorna
dels alldeles icke blifvit uppgifne, utan måst sökas i Jordeböckerna,
dels upptagits utan markegångsförvandling, hvadan dessa i stället för
en sådan förvandling, och för att komma till ett sannolikt resultat, blifvit
uppförde till 6 gånger Kronovärdiet, härifrån likväl undantagne sjelfva
Prestgårdarne, hvilka i allmänhet icke hafva sig ränta åsalte; alt värdet
af kronotiondespanmålen i allmänhet icke blifvit uträknad i de från
Länen inkomna uppgifter, utan sedan uträkning jemväl måst i Stats-Contoret
verkställas, samt att denna kronotionde blifvit upptagen under den
6
Kongl. Maj.is Nåd. Skrifvelse No yS.
allmänna benämningen spanmål, ehuru, i en del Län, bestående af 3 till
och med 4 sädesslag, derå värdet är uppfördt efter för hvartdera i markegångstaxorne
utsatte pris. Men sedan arbetet nu omsider hunnit fulländas,
får Kammar-Collegium och Stats-Conloret barbos underdånigst öfverlemna
de på grund af uppgifterna från Länen, hvilka jemväl underdånigst
bifogas, upprättade sammandragen för hvarje Stift, tillika med det uppgjorde
generalsammandraget för hela Riket, i hvilket senare jemväl Gymnasii-
och Skol-Slaternes inkomster äro summariskt upptagne, enliot de
specifika uppgifter derå, som Stats-Contoret under den 10 sisllidne° September
till Eders Kongl. Majrt i underdånighet afgifvit uti de SpecialStater
för Elementar-Läroverken, som Stats-Contoret blifvit i Nåder befaldt att
låta upprätta och i underdånighet insända öfver dessa Verks interimslönereglering;
men hvaruti, äfvensom uti de öfver Clereciets inkomster inkomne
uppgifter, icke finnes upptaget hvad Staten bidrager till aflöning
vid Pedagogierne, med undantag allenast för 3:ne Pedagoger.
Härvid hafva likväl Kammar-Collegium och Stats-Contoret skolat i
underdånighet anmäla, att som å Gottland kronobonden icke blifvit genom
stadgad tiondesättning till visst belopp bestämd, utan Prest.rskapet
innehafver densamma såsom förläning, med rättighet alt densamma,
likasom tertialen, efter räkning på åkern uppbära} så har denna tionde
å sammandraget för Wisby Stift blifvit upptagen nedanföre de till belopJet
gifne löneförmonerne, samt beräknad att utgöra 37961 tunnor spanmål,
hälften råg och hälften korn, af den anledning, Ptt* Lands-Contoret
i Wisby, på grund af 1747 års skattläggningsverk för Gottland, livar
uti
hemmanens åkerjord och afkastningen deraf är utsatt, för samtlige
socknarne i Länet, ansett densamma kunna och böra till nyssnämnde belopp
uppskattas, hvilket ej mindre Kammar-Collegium i dess underdåniga utlåtande
d. 21 Februarii i832, angående Presträttigheterne på Gottland
än Eders Kongl. Maj:t i Dess Nådiga Skrifvelse, till Rikets Sländers Statsutskott,
af den 12 sistlidne Julii, förslagsvis, men visserligen icke för
högt, antagit. Och då medelvärdet af denna kronotionde, efter 1820 med
,829 års markegång, utgör R:dr 30,178: 6. 11., samt Kyrkoherdarne, såsom
innehafvare af hela Konungstionden på Gottland, allena åtnjuta
ifrågavarande tiondebelopp; så bestiga sig Kyrkolierdarnes på Gottland
löneförmoner af Staten till R:dr 27,374: 5. 2., och samtlige Kyrkoherdarnes
i Riket af Staten innehafvande anslag, i stället för 341,ion-3 5
sora generalsammandraget antyder, rätteligen, med tillägg af nyssnämnde
20,178: 6. 11., till R:dr 361,377: 10. 4.
Kongl. Majis Nåd. Skrifvelse N.-o yS.
7
Slutligen har Stats-Contoret skolat i underdånighet fästa Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derpå, att, då Stats-Contorets ordinarie
tjenstemannapersonal, i anseende till ökade göromål, icke kunnat
egna någon tid till upprättandet af nu ingående sammandrag, sådant
måst utföras genom extra ordinarie Tjenstemän, hvilka uf nämnde arbete
eu längre tid varit betagne allt tillfälle, att annorstädes kunna bereda
sig någon biförtjenst, hvarföre Stats-Contoret finner sig föranlåtet i underdånighet
hemställa, om icke Eders Kongl. Maj:t skulle i Nåder täckas
för detta arbete bevilja eli arfvode af 3oo R:dr Banco, att utgå af
besparängarne å Riks-Statens Tionde Hufvud-Titel och af Stats-Contoret
disponeras till dem, som arbetet verkställt.
Kammar-Collegium och Stats-Contoret framhärda med djupaste undersåtliga
vördnad, nit och trohet
Slormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
På Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegii vägnar
Jacob Cederström.
E. Fägersten. Leon. Cassel.
Referent
C. Nyblaeus.
På Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contors vägnar
P. TV esterstrand.
G. E. af Tuneld. L. C. af Sillen. Isr. Tauvon. Th. Nyström.
L. S. L. C.
C. E. Muller. J. P. Carlmark.
Stockholm den i4 November 1834-
g Kongl. Maj.ts Nåd. Skrifvelse No j5.
Sammandrag öfver de löning s-för möner, som enligt
Eislopen i Upsala Stift
Dito Linköpings dito
Dito Skara dito .
Dito Stregnäs dito
Dito Westerås dito .
Dito Wexiö dito .
Dito Lands dito
Dito Götheborgs dito
Dito Calmar dito
Dito Carlstads dito
Dito Hernösands dito
Dito Wisby dito .
Domprosten i Upsala . .
Dito Linköping
Dito Skara .
Dito Stregnäs
Dito Westerås
Dito Wexiö .
Dito Lund .
Dito Götheborg
B
* s
cr
C— re
* B
ag-  ra 1
3 v
s »
p 0
P B
1
>■3
►s
re
crq
►1
Q-
P
n
p
►O
ST
B
M
D-
O
►n
P-
Hemmanens
taxerings-värde.
Hemmanen» afkast-  ning, beräknad till
4 procent af taxe-  ringsvärdet.
H
3
121
2
3
38655
39,992
62,105
22,353
29,323'
34,085 Jb
76,694
27,529
5,402
15,000
8,500
7,520
1,546
1,599
2,484
894
1,172
1,363
3,067
1.101
216
600
340
300
3
1
2i
2
2-9
9
3a
9
5
44
•9
36
8
3
58
8
7
9
g
51
mi
77
' a
Ot
I 6
2
1
1
1
1
6
4
10
4
Summa
55 2 s
48
18 is
367,158 &
14,686
16
4
t
2,920
9,600
3,142
4,230
10,750
7,412
6,000
116
384
125
169
430
296
240
38
32
y
ii
1
1
1
8
2'
1^-
X4
9
23
/
0 • • • •
1
Summa f 6|
1*1
1—
44,054
1,762
7
9
8,080
4,379
4,630
3,716
5,877
4,206
5,823
3.239
2,556
2 944
1,777
2,066
6,035
4,697
28,576 1
5 49,298
Kongl. Maj.ts Nåd. Skrifvelse N:0 j5. <
Krono-Räkens kaper ne åtnjutas af Clereciet i Riket.
6/10,923/ 4! 9
1
'15
141 2611 oj 832| 20 | 6/1,318}
Bih till R. St. Prot. i834 och t83S.
a6:te
—j—|l,333|2o^?
1 Sami. 1 Afd.
Häftet.
8,328/41
Boställs-Räntor samt
Prestgård och Taxa.
- o- :
0 cg-j
C/5
*3 C/5
i 3
& B
►— p
Krono-Tionde-Spanmål.
835
1
I 8
378
23j
222
20 $
401
.not
1 ö'©
680
23 is
326
>3f
693
26^
318
6
333
1' >V
318
189
5ä9J?
5,518
2,388
1,350
2.822
4,356
2,304
2,543
1,698
2,192
2,279
1,122
i8~
a_447
X o o 3 o
1 3
231
24i
7
8\U
41
261
6
lo
Kongl. Maj.-ts Kael. Skrifvelse N.-o 75.
Contracts-P.ostarne
i Upsala
Stift
Dito
Linköpings
dito
Dito
Skara
dito
Dito
Strengnäs
dito
Dito
Westerås
dito
Dito
Wexiö
dito
Dito
Lund
dito
Dito
Götheborg
dito
Dito
Calmar
dito
Dito
Carlstad
dito
Dito
Hernösand
dito
1,175
Summa
X
Kyrkoh erdarne'
i Upsala
Stift
H
195
1
Dito
Linköping
dito
10!
137!
Dito
Skara
dito
96i
1024
Dito
Strengnäs
dito
14
99 A
1
Q
Dito
Westerås
dito
3
51/g
Dito
Wexiö
dito
604
86|
Dito
Lunds
dito
96!!
180 j 5;
Dito
Götheborgs dito
73!
82--  12-
14
D i to
Calmar
dito
16|
44-
Dito
Carlstads
dito
20}!
31*
Dito
Hernösands dito •
51 X 78 3 1
8 2 3 6 8
Dito
Wisby
dito
27 !
13!
1,175
926.0l7|.
694^809-  761,4l8i
479,392|
382,086
317,681
1,275,565|
395,3271
177,7151
367,995^
231,851?
131,353"
47
47
37,041 4
27,792
30,456
19,175
15,283
12,707
51,022
15,813
7,108
14,719
9,274
5,254
Summa |«1| ll,074f}f|}[ 2i|(6J141,213|{245,649|3i| 6f
Kongl. Maj.-ts Nåd. Skrifvelse N.-O 75.
ir
171
a5
17
a5
195
200
141
142
58
179
9J
27
57
118
93
3« i
16
24
134
16
28
1,312
'9
iq
5
1,312
‘9
5
1,245
3
1.245
3q
3
864
23
—
864
23
__
902
*4
9
902
•4
9
303
20
1
303
20
1
1,213
3o
3
1.213
3o
3
365
9
10
429
34
10
160
'4
10
160
'4
r 0
406
54
6
406
34
. 1
6
738
. 1
9
738
9
597
lo
597
40
17 25
277
607
879.
378
158
1,073
2,322
919
612
146
454
410
17 25
2,160
3,882
6,702
1,996
816
8,772
2,322
3,362
3,809
1,132
2,701
1,941 4.
114
243
3
185
4*
167
9
573
24!
102
9!
1,131
3 °i
112
4s
54
2715/:-
1,209
967
1,486
683
277
495
132
382
5
158
192
4_3 7
1 1440
2 3 tVV
.4
.5|f
611 å
*4*
»A*
3%
3 5-
J24
43
16
1
74
149
26
29
73
10
33
30
8,24o|.6| 2|39,600| ij i|2,684|i7?? |5,989|*o| (489
1,305
JOa
4
20 9
28
7 . * 1
36
284
12
i
9
7}
8,110
1,367
1,226
1,673
925
1,000
624
1,293
567
15
191
277
M 5 _
20 I 3 8 6
2*1 8 é
2o!f
ISO
II35-
1*36
IO;5,-
1 i
*4V
41
22,
5_
2 4
o 3 3 3 7
2 36 0
9,002
7,437
10,211
5,848
6,517
4,179
6,192
3 204
107
1,284
1,963
t7if|9,163|24f?
'7
8
8,174
42
8
3o
4
48,204
l7
3
22
4
39,111
11
,5
8
47.370
5
11
.5
27,020
20
1
1
7
22,616
26
2
32
2
25,659
}7
6
45
3
59,537
29
8
.8
8
22,379
j.ö
—
4°
i
11,026
10
5
20
2
17,137
to
3
1 2
7
13,939
6
—
7,195
46
3
,8|
toj 341,199) 3;
5
12
Kongl. Maj.ts Nåd. Skrifvelse S-o j5.
inistrarne
i Upsala
Stift
Dito
Linköping
dito
Dito
Skara
dito
Dito
Strengnäs
dito
Dito
Westerås
dito
Dito
Wexiö
dito
Dito
Lunds
dito
Dito
Götheborgs
dito
Dito
Calmar
dito
Dito
Carlstads
dito
Dito
Hernösands
dito
Dito
Wisby
dito
Summa
Domkyrko-Sysslomannen i Linköping
Dito Skara
Dito Strengnäs ,
Dito Westerås ,
4.2. 5
Summa
DomprasUns Adjunct i Upsala
60 *01is.
I 3 44-0
.*-7-
^ I 2 O
57 *
37 !|
16J-I
45 A
3113
16 = |
20||
4*
3471 «z 7.3
* I3440
253,936}
215,889’
202,479}
134,318i
90,474
100,460
12.370
79,502 SV
55,697
96,180}
20,9721
14.370
1,276,650,45
5,650
3,054’
10,157
8,635
8,099
5,372
3,618
4,018
494
3,180
2,227
3,847
838
574
1
5
10
3
6
5
3
10
3
7
4
51,065 47
8
8,704}
2,997
348 8
1194a
Kongl. Maj. Is iVad. Skrifvelse N.o ~S.
i3
4,344
3,244
2,803
1,851
916
2,518
228
532
510
449
288
194
330
20
118 33
10
10
>1
1,261
697
468
121
179
188
119
2,767
18,437
103
157 2411
70,486 ta
982
10
361
279
323
472
361
505
323
677
a 2
10
10
232 i3| 1,436
1,867
232
152
272
Kongl. Maj.Is Nåd. Skrifvelse N.-o 75.
212|j3
Presterskapets på Gottland Krono-tionde-Spanmål
Kyrkoherden i St. Nicolai Församling i Stockholm
Dito St. Clar* dito
Dito St. Jacobi dito
Dito St. Mariae dito
Dito Ulric* Eleonor* dito
Dito Finska dito
Capellanernes i St. Nicolai dito
Dito St. Clar* dito
Dito St. Jacobi dito
Dito St. Mari* dito
Dito St. Catharinas dito
Capelianen i Ulrica Eleonor* dito
Dito Finska dito
Kyrkoherden i Skartofta (Malmöhus Län) . .. -  Dito Fagerhult ( — dito) . . .
Adjuncten på Adelsön (Stockholms Län) .. .. .
Siotts-Predikanten på Drottningholm (dito)
Capell-Predikanten i Djurbäck (Skaraborgs Län)
Summa | j {| || 5,317^
Anm..- Som Stockolms Presterskap ej kunnat påföras något nf Stiften, hafva de här
blifvit upptagne.
Enär hela Malmöhus Län hörer under Lunds Stift, enligt Bergrens Stifts-Matrickel,
men Skartofta och Fagerhults Pastorat ej der finnas uppnämnde,
kafva desse serskildt blifvit här uppförde.
Tillkommer:
Kongl. Majöls- Nåd. Skrifvelse N.-o 75’.
3,796
4
'••t
3,796
■%A
20,478
I I
20,178
1,559
11
187
1,559
8
2 4
0
U
8
24
fi-7
4-4.1
*9
IO
•i
100
100
1
9a
100
190
250
340
i Aq'}
‘9
10
28
3oi
28
190
7
3
250
340
250
340
<J
218
I O 1
1
218
1 4Q3
8
Q
40
40
40
40
60
170
4
r.
40
40
40
40
66
170
4
12 5
l2S
40
40
40
4.0
66
170
33
il
6
»4
6
2
10
12
51
39
24
»4
O
4 1
24
5
1 1
7
1**U
53
84
12
27}
12
24
i
84
»4
c
t)
24
2'/s
O
30
jo
1
'9'
•9}
13/
10
‘Å‘2
70
7
13/
121
ri
17
7
JJ
j
1,283
4?
-
2,686
.,1
2
4,060
29iV
10| 1
9l!
9}
4,162| 6f
22,607
i| 5|25,505|45
2
Kongl. Maj.ts Nåd. Skrifvelse IV.-o "]5.
General-Sammandrag.
Biskoparne ....
Domprostnrne ...
Gontracts-Prostarne .
Kyrkoherdarne
Comministrarne- . .
Do mkyrko-Syss lomän nen
Domprostens Adjunct i Upsala
Tillkommer
55>;
6+
I
[4211
2
1
18 h
41
1 074181^■
4
2'7
3471 1 7 7 3
a *' 13 + 40
Summa Summarum )491}’|l, 102fiHé(d51T
I I o o
3 + 4 c
367,158 8Ö
44,054
1,175
6,141,2435
1,276,650 -*T
8,704}
2.997
5,317}
14,686
16
4
1,762
7
9
47
245,649
31
6
51,065
47
348
8
4
119
42
3
212
a
7
7,847,300 313,89l)4i| 6,
Hit/Öres Summariskt.- de, Ldrarne vid Elementar- Läroverken i Riket
September 1834 j J nderdänighet afgifne Förslag
Förut innehafde löne-inkomster
Tillökning: Af besparad Krono-Tionde å 6 R:dr Tunnan
Af odisponerad ranta å samtnanlagde Allmänna medel . . .
Af de vid 1828, 182g och i83o årens Riksdag anslagne 42,090
Stockholms Gymnasium och Skolar, enligt till Kongl. Maj:t ingifvet SamNya
Skolorna:
Förut innehafvände löne-inkomster ..... .....
Tillökning
Tillkommer.-
Till förestående
Anslaget till Nya Eleraentar-Skolan i Stockholm
Odisponeradt af Anslaget 42,000 R:dr . . . .
Framdeles tillgångar af Wisingsö-Fonden . . .
Efter afdrag af ofvan förut upptagne
Kongl. Maj.-ts Nåd. Skrifvelse N.o 73. if
969
31
9
6,035
24
I I
4,697
O 8 4 4 7
1 O 1 0 O g 0
74
141
7.6
10
832
20
6
1,318
igiVö
15
17
7.5
17
25
—
1,305
5
6
8,240
16
2.
39,600
1
1
2684
17 x f
5,989
2,767
i5
IO
18,437
36
—
103
21*
21
13
24
8
83
8
11
232
t3|
19
27
11
152
2?
8
1,283
42
—
2.686
I O
2
4,060
29 1 o"
10
13,453| 18
20f
2/7
489
33
91
2)07,8451 «| 3|l4,402|25 (6,109)28 |613|
17
4,771
3~-7JL?JL
28,576
3i
5
1,333
20 r Ig
8 328
24
6
1,305
5.
8,110
17
8
9,163
24'37o
55,949
18
10
157
24H-
982
24
9
232
■3|
1,436
1
3
4,162
6f
22,607
1
5
21,126116 ) 125,990
49,298;
10,923]
8,174
341 199!
70,486|
1,867
272|
25,505
6
t I
2
2$ 10
507,727
tillkommande löneinkomster, enligt till Kongl. Maj.tj under den 10
till Interims-Stat för berörde Läroverk; nemligen .-
128,100: 39. 5.
R:dr
. 4,142: 8. 2.
200: - -
. 24,169: 20. 1 r.
28,511: 29- .*'-11+6,619: 20. 6.
mandrag  20,691: 20. 2.
2,119: 22. 8.
7,510: 23. 4- 9 630; ^ _
Tillsammans B:co R:dr
186,933: 40. 8.
6,800: i
11.030: 27. '..,TS3n. 27<
2,687: io. — 20,517: 87. i.
Summa 207,451: 29. 9.
..... 186,933: 40. 8.
Utgör tillkomsten ———
27
186,933
4o
694,661
20,517
20
37
Oih. till R. St. Fröt. i83/f och i83S. t Sami. 1 Afd.
26:te Häftet.
Summa Summarum |< 15,1/9! g
3
i8
Kongl. Majus Nåd. Skrifvelse N.-o j6.
Nio 76.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. den den 9 April.
KONGL MAJ: T S
Nådiga Svar till Rikets Ständer på deras underdåniga skrifvelse
af den 27 October i834, angående räkne-enhetens bestämmande
till en Riksdaler courant; Gifvet Stockholms
Slott den 6 April i835.
Sedan, i anledning af Kongl. Maj:ls den 37 sist!. Februarii till Rikets
Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse, Rikets Ständer under den 3o i
nästförlidne månad hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält deras, vid
innevarande Riksdag, fattade beslut om grunderne för Bankens rörelse
och förvaltning, så vill Kongl. Maj:t ej dröja att nu meddela Rikets
Ständer Sitt beslut i frågan om mynt-enheten, som utgör föremål för Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse af den 27 October förlidet år. Detta
meddelande, gifvet genast efter emotlagandet af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse af den 3o sisth Mars, ådagalägger Kongl. Majits afsigt
att, så vidt på Kongl. Maj:t beror, påskynda fullbordandet af Reglementena
för Banken, och att sluta denna Riksdag.
Kongl. Majit är öfvertygad, att, vid en tidpunkt, då ett lands penninge-verk,
länge underkastadt en föränderlighet, skadlig för det allmänna
välståndet, åtrrvinner en genom Lag försäkrad stadga, det är af
större vigt, än vid hvarje annat tillfälle, att icke vidtaga åtgärder, som,
i mer eller mindre mon, kunna förorsaka rubbning eller oreda i förut
varande förhållanden och begrepp. Sveriges financiela system företer sedan
100 år endast ständiga omvexlingar och försämringar af pappersmyntet.
Lagen af den 1 Mars i83o bar satt en gräns för detta förstörande onda.
Den är lugnande för folket, emedan den stadgar, att myntförsämring
icke mer skall kunna ega rum; men den lyckliga verkan, som den
fram bragt, skulle förminskas, om, genom nya invecklade förhållanden, Rikets
räkenskaps-ordning förändrades. Då nu Rikets Ständer fortfarit till
närvarande lid att fastställa beräkningarne af Statens utgifter och inkomster
uti den, sedan år 1804 brukliga räkne-enheten, nemligen Riksdaler
Banco, och då en hastig förändring i detta hänseende skulle åstadkomma
oreda i enskilde afhandlingar, hvaremot bibehållandet af det, sorn
redan finnes och genom bruket är befästad!, icke kan på något sätt der
-
Kongl. Ålaj.ts Nåd. Skrifvelse N.o 7 6.
>9
till föranleda; så anser Kongl. Majit tiden ej vara inne att afgöra en
fråga, som vidrörer så många interessen, och som egentligen är iedel.
Kongl. Majit vägrar alltså för det närvarande Sitt bifall till Rikets Ständers
begäran om räkne-enhetens bestämmande i såkallade Riksdaler courant,
och bibehåller det gamla räknesättet i Riksdaler Banco.
Den enda åtgärd, Kongl. Majit finner nu böra vidtagas, för att komma
till det mål, som Rikets Ständer synas åsyfta, är alt fastställa Silfvermyntets
afdelningar och Bancosedlarnes valeurer på ett sätt, som
lättar bruket att räkna i Riksgälds-sedlar, förmedelst deras sammanfattande,
uti lämpliga summor, med sistnämnde räknesätt. Kongl. Majit anser
det för sådant ändamål vara nyttigt att hafva i omlopp sedlar på 3n
skiliingar Banco, svarande emot den förra Riksdalern Riksgäldssediar,
och så vidare.
För öfrigt vill Kongl. Majit, likmätigt 79 §. i Regeringsformen,
förordna, att de serskilda silfvermynten skola utmyntas som följer 1
1 å en Riksdaler Specie.
1 å en half Riksdaler Specie.
1 å en fjerdedels Riksdaler Specie,
x å en åttondedels Riksdaler Specie.
1 å en sextondedels Riksdaler Specie.
Kongl. Majit förblifver Rikets Stäuder med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- oc/it Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 6 April i835.
Närvarande:
Hans Excellence Justitiae-Stats-Ministern Herr Grefve Rosenblad,
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve
af Wetterstedt.
2?
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.-o 76.
Stats-Råden:
Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke,
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Gaucelleren Friherre von Schulzenheim,
och Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren tillkännagaf i underdånighet, alt Rikets Ständer
numera, i anledning af Kongl. Maj:ts den 27 sisth Februarii till dem af
låtna
Skrifvelse, i fråga oin mynt-enhetens bestämmande, uti skrifvelse af
den 3o nasti, månad i underdånighet anmält deras, vid innevarande Riksdag,
fattade beslut om grc.nderne för Bankens rörelse och förvaltning.
Efter tagen kännedom af sistberörde underd. skrifvelse, som nu upplästes,
behagade Kongl. Maj:t i Nåder förklara, att Rikets Ständers deruti
anmälde beslut om Bankens rörelse och förvaltning borde blifva föremål
för serskild öfverläggning; men att Kongl. Majit emedlertid ej längre
ville dröja att meddela Rikets Ständer Sitt Nådiga Beslut i frågan 0111
mynt-enheten, som utgjorde föremål för Rikets Ständers underd. skrifvelse
af den 27 October förl. år, samt derigenom ådagalägga Sin Nådiga afsigt
att, så vidt på Kongl. Maj:t berodde, påskynda fullbordandet af Reglementena
för Banken, och att sluta denna Riksdag.
Då frågan om mynt-enheten nu på Kongl. Majlis Nådiga Befallning
till ytterligare pröfning förekom, åberopade Stats-Secreteraren och StatsRådet,
för deras del, det underdåniga yttrande, som de till Protocollet
för den 22 November 1834 afgifvit.
Kongl. Majit yttrade härefter, att Kongl. Majit vore öfvertygad, att
vid en tidpunkt, då ett lands penningeverk, länge underkastadt en föränderlighet,
skadlig för det allmänna välståndet, återvunne en genom Lag
försäkrad stadga, det vore af större vigt, än vid hvarje annat tillfälle, att
icke vidtaga åtgärder, som i mer eller mindre mon kunde förorsaka rubbning,
eller oreda i förutvarande förhållanden och begrepp. Sveriges linanciela
system företedde sedan 100 år endast ständiga omvexlingar och försämringar
af pappersmyntet. Lagen af den 1 Mars i83o hade satt en
gräns för detta förstörande onda. Den vöre lugnande för folket, emedan
den
Kongl. Maf.-ts Nådiga Skrifvelse N.-o j&. 91
den stadgade, att myutförsämring icke mera skulle kunna tga mm; men
den lyckliga verkan, som den frambragt, skulle förminskas, om, genom
nya invecklade förhållanden, Rikets räkenskaps-ordning förändrades. Då
nu Rikets Ständer fortfarit till närvarande tid att fastställa beräkningarna
af Statens utgifter och inkomster uti den sedan år 1804 brukliga räkneenheten,
nemligen Riksdaler Banco, och då en hastig förändring i detta
hänseende skulle åstadkomma oreda i enskilde afhandlingar, hvaremot bibehållandet
af det, som redan funnes och genom bruket vore bestämdt,
icke kunde på något sätt dertill föranleda; så ansåg Kongl. Majit tiden ej
vara inne att afgöra en fråga, som vidrörde så många interessen och som
egentligen vore ideel. Kongl. Majit vägrade alltså, för det närvarande,
Sitt bifall tili Rikets Ständers begäran om räkne-enhetens bestämmande i så
kallade Riksdaler courant, och bibehöll det gamla räknesättet i Riksdaler
Banco,
Den enda åtgärd Kongl. Majit fann nu böra vidtagas för »tt komma
till det mål, som Rikets Ständer syntes åsyfta, vore att fastställa Siifvermyntets
afdelningar och Bancosedlarnes valeurer på ett sätt, som lättade
bruket att räkna i Riksgäldssedlar, förmedelst deras sammanfattande uti
lämpliga summor med sistnämnde räknesätt. Och Kongl. Majit ansåg det
för sådant ändamål vara nyttigt att hafva i omlopp sedlar på 32 sk. Bico,
svarande mot den förra Riksdalern Riksgäldssedlar, och så vidare.
För öfrigt ville Kongl. Majit, likmätigt 79 §. Regeringsformen, i Nåder
förordna, alt de serskilda silfverroynten skola utmyntas som följer:
1 å en Riksdaler Specie.
1 å en half Riksdaler Specie.
1 å en fjerdedels Riksdaler Specie,
1 å en åttondedels Riksdaler Specie.
1 å en sextondedels Riksdaler Specie,
Kongl. Majit befallde slutligen, alt, i öfverensstämmelse härmed, Nådigt
Svar till Rikets Stander skulle under denna dag expedieras.
Ex Piolocollo,
A. F. Normelin.
Bihang till B St- troi. tt.fjf och t#35. t Sami, 1 4fil..
26:te floftet.
i
—
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i835.
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N'o 77.
t
N:o 77.
Ankom till Exp.-Utak. d. i5 April.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Skrifvelse till llikets Ständers Stats-Utskott,
angående en uppkommande brist i Stats-Verkets tillgångar
för år 1835, genom Rikets Ständers beräkning
af Tull- och Sränvins-inkomsterne; GifvenStockholms
Slott den 11 April 1835.
Hos Kongl. Maj:t liar blifvit i underdånighet anmäldt, att Rikets Ständers
Stals-Utskott, i Förslag till Reglemente för Rikets Ständers Riksgälds-Contor,
upptagit den så kallade Stutsfyll 11ads-snmman, eller det belopp af allmänna
Bevillningen, som intill nästa Riksdag bör till Stats-Verket årligen
utgå, ifrån och med innevarande år 1835, till 1,140,190 R:dr Banco, och
således 720,000 R:dr om året mindre, än den summa af 1,860,190 R:dr,
sorn Stats-Utskoltet, på grund af hvad de senare åren för sådant ändamål
erfordrats, förut beräknat vid den af Utskottet uppgjorda Statsreglering,
hvilken, hvad utgifterna beträffar, enligt Rikets Ständers beslut, ifrån och
med detta år trädt i verkställighet. Denna skiljaktighet i beräkning, härrörande
deraf, att Rikets Ständer vid denna Riksdag antagit förhöjda beräkningar
af Tull-inkomsten med 4°o>ogo R:dr och af Bränvins-skatten med
3:10,000 R:dr,. eller tillsammans 720,000 R:dr mera än Stats-Utskottel först
upptog, är väl till siffran rigtig och äfven i verkligheten (rån och med år
i836. Men som de nya Författningar om Tull- och Bränvins-afgiflerna,
hvarpå den beräknade tillökningen i Stats-Verkets tillgångar grundar sig,
icke komma att vinna tillämpning förr än ifrån och med nästa år, så uppstår
derigenom uppenbarligen för innevarande år en verklig brist i
Stats-Verkets tillgångar, svarande emot beloppet af ”berörde tillökning eller
720,000 R:dr. Vid detta förhållande, och då, genom saknad af denna
summa, svårigheter i Stats-Verkets utbetalningar, ledande till betänkliga
följder, skulle uppkomma, på satt Kongl. Maj:ls och Rikets Stals-Contor, i
dess bilagde underdåniga skrifvelse, anfört., kan Kongl. Maj:t ej undgå att
fästa Stats-Ulskottels synnerliga uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
Bihang till R. St. Prot. 1834 och 1835. Usta Sami, i.sta Afd.
17-.de
Kongl. Maj.ts Ndd. Skrif velseN.o yy.
att Riksgälds-Contoret varder ålagdt och försatt i tillfälle att, i raon afbehofvet,
inom detta års slut tillhandahålla Stals-Verket denna, af en missräkning
i tillgångarne för året härflytande, tillfälliga hrist, för så vidt den
ej kan af tilläfventyrs ingående behållna öfverskoltsmedel å Stats-Yerkets
inkomster godtgöras.
Kongl. Maj:t förblifver Stats-Utskotlet med Kongl. Nåd och Ynnest
välbevågen* Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och FinanceÄrenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i
Stats-Rådet å Stockholms Slott den 11 April 1835.
Närvarande:
Justitiae-Stats-Minrstern, Hans Exeellence Herr Grefve Rosenblad,
Stats-Minislern för Utrikes Ärendena, Hans Exeellence Herr Grefve
af Wetterstedt*
Stats -Råden:
Hans Exeellence Herr Grefve Mörnerr
Hans Exeellence Herr Grefve Lagerbjelke
Hans Exeellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd
Friherre Åkerhjelm,
Poppius _,
Stats-Secreteraren Skogman.
Stats-Secreteraren Skogman föredrog i underdånighet:
Stats-Contorets underdåniga skrifvelse den 7 innevarande månad, rörande
en, i följd af Rikets Ständers beräkning utaf Tull- och Bränvinsintraderne,
uppkommande brist i i835 års tillgångar för Stats-Yerkets
utgifter.
Med föranledande häraf täcktes Kongl. Majit, enligt Statsf-Secreterarens
och Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i Nåder besluta, att om
Kongl. MajUs Nåd. Skrifvelse iVVo yy.
5
förevarande ämne en Nådig framställning skulle till Rikets Ständers Statsutskott
aflåtas; kommande Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse härom, sådan
densamma befinnes detta Protocoll bifogad, att, åtföljd af Stats-Contorets
underdåniga skrifvelse i ämnet, till Rikets Ständers Stats-Utskott uikler
denna dag expedieras.
Ex Protocollo
S. G. Schyberg.
Stormägtrgste Ållernådigste Konung!
Hos Stats-Contoret har den af dess Ledamöter, hvilken, till följd af
Eders Kongl. Majits Nådiga Förordnande, Rikets nu församlade Sländers
Stats-Utskott med upplysningar lillhandagår, anmält, att Stats-Utskotlet, i
anledning af genom Riks-Stånden nyligen fattade beslut, angående beräkningen
af Tull- och Bränvins-intraderne, vid denna dag verkställd justering
af förslaget lill Reglemente för Rikets Ständers Riksgälds-Contor, upptagit
den så kallade Statsfyllnads-summan, eller det belopp, hvarmed allmänna
Bevillningen bör, från och med för år i835 intill nästa Riksdag, årligen
bidraga till fyllande af Stats-Verkets behof, till 1,145,190 R:dr B:co , och
således 720,000 Ridr mindre än den summa af 1,865,190 R:dr, som StatsUtskottet,
på grund al förhållandena de senare åren, beräknat vid den af
Utskottet uppgjorda Statsreglering för t835 och följande år intill nästa
Riksdag.
Följande beräkningar
af Tull- och Bränyinsmedlen
hafva egt rum.
Tullmedel . .
Bränvinsmedef
Beräkning vid
1830 års
Riksdag.
Stats-Utskot-  tets försl ags-  beråkning vid
innevarande
Riksdag.
'Bevillnings-  utskottets af
Rikets Stän-  der godkända
beräkning.
Förhöjning'
utöfver hvad
StatsUtskottet
upptog.
2,200,000
460,000
2,55o,ooo
430,000
2,950,000
750,000
400.000
320.000
hvilka utvisa förenämnde förhöjning, utöfver St.-Utsk:scalcul, af Ridr 720,000.
Då nu emedlertid denna af Rikets Ständer påräknade förhöjda inkomst
grundar sig på de af Rikets Ständer beslutade nya Författningar för
Tull- och Bränvins-Bevillningarnes utgörande, men dessa Författningar icke
3kola tillämpas förr än från och med år 1836, så kunna de förhöjda afgifterna
icke heller påräknas att inflyta för år 1835; och enär, det oaktadt, de
sålunda förhöjda inkomsterna blifvit äfven för år i835 i Riks-Staten be
-
4
Kongl. Maj.ts Nåd. Skrifvelse N’.0 JJ.
räknade såsom tillgång, Föl jer deraf, att, för samma år, Stats-regleringcn
utfaller med en brist för Stats-Verket af enahanda belopp, eller 720,000
R:dr, hvilken, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnande om
Bränvins-bränningeus inställande från och med den 1 uti innevarande
månad, och deraf härflytande ytterligare förminskning i Bränvins-afgiften
för år 1835, sannolikt torde komma att betydligt öka sig.
Enär i835 års öfverskott och brister å Stats-Verkets inkomster icke
kunna blifva kände förr än berörde års Rikshufvud-bok afslutas , eller omkring
September månad år 183y , skulle Stats-Contoret, som det emedlertid
åligger ali, utan afbrott, årligen verkställa de i Riks-Staten anvisade utbetalningar,
intill dess blifva i saknad af berörde 720,000 R:dr, hvaremot
Riksgähls-Contoret under tiden disponerade beloppet, eller den summa,
hvarmed Statsfyllnads-bidraget blifvit för år iS35 förminskadt, utan att
någon ersättning derföre är vorden af Rikets Ständer åt Stats-Verket anvisadt,
och som sådant skulle, intill hösten år 1837, då Riksgälds-Contorets åliggande
att bristen godtgöra i alla fall inträdde, kunna försätta Stats-Conloict
i den förlägenhet, att Eders Kongl. Majit för densammas afhjelpande
må hända blefve satt i nödvändighet att Rikets Ständer lill Urtima Riksdag
sammankalla, anser sig Stats-Contoret böra skynda att hos Eders Kgl.
Majit i underdånighet anmäla detta förhållande, med hemställan, huruvida
icke Eders Kongl. Majit må i Nåder finna erforderligt, att den åtgärd af
nu församlade Rikets-Ständer vidtages uti ifrågavarande, med den ordinarie
Stals-regleringen gemenskap egande ämne, att Stats-Verket, i mon af behofvet,
må, under innevarande år, förses med medel till fyllande af
nämnde brist.
Stats-Contoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormägligsle Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Majlis
undcrdånigste, tropl igtigsifc
tjenare och undcrsåter.
P. Westerstrand.
C. E. af Tuneld. L. G. af Sillén. Isr. Tauvon. Th. Nyström.
L. S.
C. Andersson. Joli. Th. östman.
Stockholm den 7 April 1835.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet , i835.
Kongl, Maj:ts Kådiga Skrifvelse N:o 78.
Nio 78,
Ankom i afskrift till Exp.-Utsk. den 16 Maji.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Skrifvelse lill Rikets Ständers Stats-Utskotta angående ån
S:t Barthelemy.
Kongl. Majit har under den 20 Nov. 1829 i Nåder meddelat Rikets
då församlade Ständers Stats-Utskott underrättelse om handels-ställ ningen i
Colonien S:t Barthelemy och de deraf beroende inkomster, om de af Kongl.
Majit vidtagne åtgärder för deras vidmagthållande och förbättring, om de
betydliga utgifter Kongl. Majit haft att för Colonien vidkännas under nästföregående
ofördelaktiga tidskifte, samt om de förhoppningar, som kunde
grundas på den, genom Engelska West-Indiska Coloniernas stängande för
Nord-Americanska Staternas handel, tillvägabragte conjunctur , till förmon
för de neutrala handels-platserne i samma Archipelag.
Dessa förhoppningar blefvo likväl snart tillintetgjorda, i följd af de emelian
England och Nord-Americanska Förenta Staterne träffade handelsöfverenskommelser;
och denna förändring i Engelska West-Indiens af ålder
antagna handels-system, under hvilket ej allenast Sit Barthelemy, men ännu
betydligare Handels-Colonier grundades och lill välstånd uppblomstrade,
har alltsedan egt bestånd, och synes numera så mycket tillhöra sakernas
nya ordning i denna verldsdel, att någon återgång i detta afseende icke är
att förmoda.
En annan ännu mera genomgripande förändring har äfven för Westindien
uppstått genom Engelska Regeringens välgörande beslut, att upphäfva
lifegenskapen för Negrerne i sina Colonier. I afseende på de öfriga,
skulle derigenom en jemförelse beredas, som påkallar deras Regeringars allvarliga
och faderliga uppmärksamhet.
Den ringa inkomst, Colonien under sådane omständigheter lemnat och
fortfar att lemna, har, oaktadt skedd indragning af flere angelägna tjenster
vid dess förvaltning och lönernas möjligaste nedsättning för de återstående,
ej kunnat lemna något öfverskott till bestridande af de , å Bartlielemyska
Cassan, härstädes anvisade utgifter, eller ens göra tillfyllest för Styrelsens
Bihang till R. St. Fröt. iRt4 och i835, 1 Sami, 1 Af deln.
28.de
2
Kongl. Majit s Nådiga Proposition N:o jg.
och Garnisonens aflönande på stället, utan liar Kongl. Maj:t allt hittills, af
egna medel, förskjutit de betydliga summor, hvilka dels här i Riket oafbrutet
erfordras, dels måste till Colonien remitteras.
För att emedlertid, i hvad på Kongl. Majit kunnat ankomma, befrämja
Coloniens trefnad och tillfredsställa dess invånares med billighet instämmande
anspråk, har Kongl. Maj:t under den 3i Mars i83i upphäft den
skillnad i borgerliga rättigheter, som i vissa delar ännu egde rum emellan
de hvita och de så kallade frie couleurte, eller af blandad Europeisk och
Africansk härkomst, på ön bosatte invånare.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Stockholms Slott den 6 April 1835.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt.
Nio 79.
Ankom i afskrift till Exp.-Utsk. den 16 Maji.
KONGL. MAJ-.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående Lag för Inrikes
Vecclar\ Gifven Stockholms Slott den 12 Maji i835.
Då Kongl. Majit, af skäl, som förut i dag å Riks-Salen blifvit Rikets
Ständer meddelade, funnit Sig hindrad att lemna Dess Nådiga samtycke till
Rikets Ständers i underdånighet, jemte skrifvelse af den 23 sistl. April, insända
förslag lill Vexel-Lag; men Kongl. Majit, som, till den inhemska industriens
ytterligare upplifvande och förkofran, länge önskat se en sådan
lagstiftning om inrikes Vexlar införd, sorn den Rikets Ständer nu åsyftat,
jemväl förklarat Sig i Nåder vilja, genom Contra-Proposition, föreslå Rikets
Ständer en Lig för inrikes Yexlar, .af enahanda lydelse med Rikets Ständers
eget förslag, utom att från detsamma blefve uteslutet hvad som kunde
hafva tillämpning på Yexlar, dragne emellan Sverige och utrikes ort; så
Kongl. Majits Nådiga Proposition N:o 79.
3
varder den på nyssherörde sätt sammanfattade Lag för inrikes Yexlar, hvaröfver
Siats-Rådet och Högsta Domstolen, jemlikt bifogade Protocolls-Utdrag,
yltranden afgifvit, härhos till Rikets Ständers antagande öfverlemnad; och
enär Kongl. Majit fästat den synnerliga uppmärksamhet vid Rikets Ständers
förslag, att, fastän det icke ifrån Rikets Ständer inkommit, förr än den sisla
dagen i förra månaden, Kongl. Majit likväl redan kunnat, i grundlagsenlig
ordning, meddela Dess Svar deiå och Proposition i ämnet, samt denna
icke innefattar annat än hvad Rikets Ständer sjelfve förut framställt,
förväntar Kongl. Majit äfven, alt Rikets Ständer egna åt frågan den skyndsamma
åtgärd, hvarförutan det icke blifver möjligt, alt Rikets Ständer kunna
fatta deras beslut, innan den tid tilländalupit hvartill Kongl. Majit önskat
Riksdaes-jöromålen slutade.
O H
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
R. Martin.
Utdrag af Protocollet öfver Justitice-ÄrendeHj hållet i
Konungens Högsta DomstolMåndagen den uste
Maji i835.
Närvarande:
Hans Excellence Jystitiae-Stats-Ministern Herr Grefve Rosenbladj
Justitias-Råden: von Rosen,
Themptanderj
Strålej
Bredbergj
Nyblaus,
Engelhart,
Nordenstolpe.
Revisions-Secreteraren Martin föredrog i underdånighet en Nole utur
Slats-Rads-Pi olocollet öfver Justitice-ärenden för den 9 innevarande månad,
enligt hvilken Kongl. Majli, vid underdånig anmälan af Rikets Ständers
4
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 79.
skrifvelse under den a3 sistlidne April, med förslag till Vexel-Lag, hvaröfver
Högsta Domstolen, på sätt dess Protoeoll för den 6 Maji innehåller ,
yttrande afgifvit, funnit Sig hindrad att lemna Dess Nådiga samtycke till
Rikets Ständers förslag, på sådant sätt det blifvit framställd!, men tillika
förklarat Sig vilja genom Contra-Proposition föreslå Rikets Ständer, att för
inrikes Vexlar antaga en Lag af enahanda lydelse med Rikets Ständers eget
förslag, utom att ifrån detsamma blefve uteslutet hvad som kunde hafva
tillämpning endast å Vexlar, dragne emellan Sverige och utrikes ort;
hvarföre Kongl. Majit i Nåder befallt, att Högsta Domstolens yttrande borde
infordras öfver förslag till Contra-Propositionen, sålunda sammanfattadt,
som det vid ofvannämnde Note af Stats-Råds-Protocollet funnes bilagd t.
Högsta Domstolen, som den 6 i denna månad, enligt 87 §. RegeringsFormen,
yttrat sig öfver de uti Rikets Ständers förslag till Vexel-Lag, i
ett sammanhang för ut- och inrikes Vexlar förekommande stadganden, fann
emot nu ifrågavarande förslag, innehållande enahanda stadganden, så vidt
de rörde Vexlar, dragne i Sverige, att å Svensk ort betalas, något uti juridiskt
hänseende icke vara att erinra.
Ex Protoeollo,
Carl Ant. Koek.
Protoeoll öfver Justitia?-Ärende, hållet å Stockholms
Slott, Tisdagen den 12 Maji i835, inför HANS
MAJ:T KONUNGEN i Dess Stats-Råd,
i närvaro af:
Justitiae Stats-Ministern, Hans Excellence Herr Gveive\Rosenbladj
Ståts-Ministern för Utrikes Ärendena Hans Excellence Herr Grefve af
Wetterstedt,
Stats-Råden: Hans Excellence Herr Grefve Mörner,
Hans Excellence Herr Grefve Lagerbjelke, ’
Hans Excellence Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,
Poppius,
Hof-Cancelleren Friherre von Schulzenheim.
Justiliai-Råden von Rosén,
Themptander,
Justitiae-Cancelleren Bergenschöld.
Kongl. Majas Nådiga Proposition Nio 79.
5
Revisions - Secreleraren Martin anmälde i underdånighet, att, sedan
Kongl. Maj.t, på sätt Protocollet för den 9 i denna månad utvisar,
förklarat Sig vilja, genom Contra-Proposition, föreslå Rikets Ständer att för
inrikes Vexlar antaga en Lag af enahanda lydelse med Rikets Ständers eget
förslag tili Vexel-Lag, utom att ifrån detsamma blefve uteslutet hvad som
kunde hafva tillämpning endast å Vexlar, dragne emellan Sverige och utrikes
ort; och Kongl. Majit äfven i Nåder befallt, alt Högsta Domstolens
yttrande borde infordras öfver förslaget till Contra-Proposition , sålunda
sammanfattadt, som det vid nämnde Protoeoll funnes bilagdt; så hade Högsta
Domstolen, enligt dess Protoeoll för nästlidne dag, meddelat det utlåtande,
att Högsta Domstolen, sorn den 6 i denna månad, enligt 87 §. Regeringsformen,
yttrat sig öfver de, uti Rikets Ständers förslag till VexelLag,
i ett sammanhang för ut- och inrikes Vexlar förekommande stadganden,
fann emot nu ifrågavarande förslag, innehållande enahanda stadganden,
så vidt de rörde Vexlar, dragne i Sverige att å Svensk ort betalas, något
uti juridiskt hänseende icke vara att erinra.
Uppå Stats-Rådets samtlige Ledamöters underdåniga tillstyrkan, täcktes
Kongl. Majit bifalla, att Proposition med föreslagne Lagen för inrikes
Vexlar till Rikets Ständer skulle afgå i sådan lydelse, som desamma äro
detta Protoeoll vidfogade.
In fidem
Ascel Larsson.
LAG
för Inrikes Vexlar*
I. Cap.
Om formen för Vexel.
1 §•
Vexel bör innehålla: orten och tiden, hvarest samt när den utfärdas;
— uttrycklig benämning af vexel; om den är ensam, (sola) eller,
derest flere exemplar utgifras på en och samma penninge-summa, hvilken
-
6
Kongl. Majus Nådiga Proposition N'.o 79.
dera i ordningen den då är, såsom första, andra, tredje, fjerde, (prima, secunda,
tertia, qvarta), och så vidare; — den persons namn, lill hvilken
vexeln utfärdas, kallad Vexeltagare (Remittent); viss penningesumma att,
på grund af Vexeln, uppbäras, utsatt både med boksläfver och siffror, och
hvilken summa ej må understiga 25 R:dr Silfver Specie; — den persons
namn, hvilken i Vexeln anmodas att densamma inlösa, kallad Godkännare,
(Acceptant); — orten hvarest Godkännaren bor eller vistas, och hvarest
betalningen ske skall; — betalningstiden, hvilken kan bestämmas; <z) vid
uppvisandet (anfordran, vista, sigt) b') viss tid efter uppvisandet; och c)
viss tid efter utgifvandet (dato) samt Vexelgifvarens (Trassentens) egenhändiga
underskrift.
2 §<
Äro flere exemplar af en Vexel utgifne och inlöses ettdera, vare de
öfrige kraftlösa.
3 §.
Vexel kan vara dragen på en person, öch betalbar hos en annan
den kan vara ställd att betalas till Vexelgifvaren sjelf: den kan vara ställd
att inlösas af Vexelgifvaren sjelf på annan ort: den kan vara utfärdad å
annans vägnar, efter fullmagt (procura).
4 §.
Öfverlåtelse af Vexel kan ske genom Öfverlåtarens blotta namnteck
ning
(in blanco).
II. Cap.
Om Vexel-köp.
5 §.
Vexelköp kan afslutas med eller utan Mäklares biträde.
6 §•
Vexelgifvare vare skyldig att, samma dag, då vexelslutet skett, hålla
den betingade vexeln, i flere exemplar när så fordras, Vexeltagaren tillhanda,
emot undfående af den för Vexeln öfverenskomna betalning; ålig
gande
Vexeltagaren att Vexeln afhemta.
Kongl. Mnj;ts Nddign Proposition Nio 79.
7
7 §•
Är Vexel aflemnad, utan alt Vexeltagaren derföre erlagt öfverenskommen
betalning, och fullgör lian den icke genast, då bör Vexelgifvaren,
inom 8:de dagens utgång, protestera och, inom samma tid, jemväl å Vexeltagaren
taga stämning till den Domstol, som i 4° §• sägs: föl summas det,
liatve då Vexelgifvaren ej bättre rätt, än i annat skuldlordiingsmål.
8 §.
Då tvänne eller flere exemplar af samma Vexel utfärdas, vare det
andra i ordningen (secunda), äfvensom hvart och ett af de följande, uti
Vexeltagarens hand gällande såsom qvitto å erlagd betalning till Vexelgifvaren:
å betalning för ensam vexel (sola vexel) erfordras serskildt qvitto.
9 §•
Hvar, som i egenskap af Syssloman Vexel upphandlar, och vili vara
fri från ansvar för densammas inlösen, läte ställa Vexeln på sin hufvudman,
och vare då endast i ansvar derföre, att valuta till Vexelgifvaren
erlägges: låter deremot Sysslomannen ställa Vexeln på sig sjelf, blifve då,
sedan han densamma öfverlåtit, för inlösen af Vexeln lika ansvarig, sorn
haele han upphandlat den för egen räkning.
lil. Cap.
Om Vexehis godkännande.
10. §.
Hvar, som Vexel om bänder fått, alt derå söka godkännande, vare,
om lian en sådan förrättning sig påtagit, skyldig att, så fort ske kan, uppvisa
Vexeln för honom, på hvilken den är dragen, samt äska hans uttryckliga
förklarande, om han den godkänna vill, elier ej: försummas det, och
förefaller emedlertid något lill dens förfång, som Vexeln öfversända vare
den försumlige skyldig gifva skadestånd.
11 §.
Är Vexel ställd att betalas å viss tid efter uppvisandet, då bör densamma
lill godkännande uppvisas, inom tre månader från utgifning5-  dagen.
8
Kongl. Nådiga Proposition Nio 79.
12 §.
Den, sorn godkänner Vexel, ikläder sig derigenom skyldighet att densamma
infria; och må efteråt ej kunna undandraga sig betalningen, om än
Vexelgifvaren skulle finaas hafva kommit i concurs-tiilstånd, innan accepten
meddelades,
*3 §.
Godkännandet af Vexel utlryckes medelst påskrift af ordet godkännes
elier accepteras, samt namnets undertecknande. Accepten bör, oin Vexeln
är ställd på viss betalningstid efter uppvisandet, dateras, vid påföljd, att
eljest betalning för Vexelu kan fordras, å den deri bestämda lid, räknad
från ulgifningsdagen.
*4 §•
Drages Vexel på tvänne eller flere personer, såsom Bolagsmän, då
bör godkännandet ske medelst Bolagets namnteckning: gifves eljest Vexel
pa tvänne eller flere personer, att betalas af antingen den ena eller andra,
då är enderas godkännande lika gildt, sorn bade Vexeln på honom allena
varit ställd.
15 §.
Är Vexel ställd att betalas å annan ort, än der godkännaren bor,
teckne då han å Vexeln, genom hvilken person i den andra orten betalningen
erlägges, och vare för densammas fullgörande sjelf ansvarig.
16 §.
Då Vexel lill godkännande förevises, bör bestämdt svar, jakande eller
nekande, afgifvas inom 24 timmar’ derefter: sker det icke, anses Godkännaren
hafva vägrat accepten.
17 §•
Varder Vexeln icke, inom den i 16 §. bestämda tid, godkund, eller
sker godkännandet med vilkor, eller inskränkes till en del utaf Vexelns
belopp, eller kari den ej anti äflas, på hvilken Vexeln är dragen, vare innehafvaren,
sedan han deremot protesterat, berättigad till återgångs-talan på
sätt i 3o §. stigs.
§. 18.
Kongl. MaJ:t 1 Nidiga Proposition N:o 79. 9
iS §.
Derest Vexelgifvaren, på den tid då Vexeln utgafs, egde Godkännarens
ovilkorliga tillåtelse, att Vexeln å honom draga, vare denne förbunden
att Vexeln antaga, och, om det ej sker, ansvarig för all deraf uppkommande
skada.
IV. Cap.
Örn Vexelns betalning genom Godkännaren.
*9 §•
År Vexeis förfallotid bestämd till en eller flere månader, då skall
hvarje månad till 3o dagar räknas, den dagen oräknad, då Vexeln utgafs
eller uppvisades.
Är Vexel ställd att betalas midt i månaden, vare då femtonde dagen
rätter förfallodag.
30 §.
Är Vexel’, som finnes ställd att betalas inom viss tid, efter utgifvandel
eller uppvisandet, lill betalning förfallen, och har icke för vägrad accept
redan blifvit protesterad t, åligge Innehafvaren, att, af den person, hos
hvilken penningarne skulle uppbäras, fordra betalning, samt, derest sådan
icke erhålles, protestera, uti stad senast å första dagen, och på landet senast
å andra dagen efter rätta betalningsdagen: kan ej denna anträffas,
protestere dock Innehafvaren sorn sagdt är: vill eller förmår ej den förre
erlägga mera än en del af Vexelns belopp, ankomme på Innehalvaren att
emottaga, eller icke emottaga, hvad honom erbjudes, men protestere icke
dess mindre för hvad som brister.
21 §.
Är Vexel ställd att betalas vid uppvisandet, vare, för dess uppvisande
till betalning, tid, sorn i 1 t §. sägs: erhålles ej betalning, eller kan ej
den person anträffas, hos hvilken penniugarne uppbäras skulle, eller vill
eller förmår ej denne erlägga mera än en del af Vexelns belopp, protestere
Innehafvaren, efter thy i 20 §. föreskrifvet är.
Bihang till R. St. Prot. i834 och i635. 1 Sami. 1 Afi.
28:de Häftet.
2
1 o
Kongl M
22 §.
Är af Vexel-innehafvaren försummadt hvad honom efter 1i, 20 och 21 §^.
åligger, håfve förlorat sin vexelrätt emot Godkänncren, och hålle sig till
honom, såsom uti annat skuldfordringsmål: instämmes ej Godkännaren till
den i 4° 5 omförmälde Domstol, inom ett år efter Vexelns rätta betalningstid,
vare Lag samma.
23 §.
Är Vexel ställd att betalas uti något visst i landet gångbart myntslag,
då bör den betalas i det mynt, hvarå den lyder: är Vexein ställd å
utländskt mynt, må betalningen i Svenskt mynt erläggas efter Vexel-curs.
24 §.
Har Godkännaren brustit i betalning, vare skyldig gälda Vexel-irmehafvaren
ränta till 1/2 för 100 i månaden, jemte lull ersättning för honom
åbragfe kostnader.
25 §.
Varder förfallen Vexel icke på förfallodagen till betalning företedel,
ege Innehafvare» ej räll lill ränta förr, än efter det han sedermera fordrar,
men ej får betalningen, och icke heller alt, derest Vexein lyder å
utländskt mynt, åtnjuta betalning efter högre curs, än den & förfallodagen
eller nästföregående vexeldag noterade, örn cursen sedan stigit: har den
fallit, vare Innehafvaren skyldig åtnöja» med betalning efter gångbar curs,
vid den tid, då han sig anmäler.
26 §.
Är Vexel godkänd, och betalar God kännaren, »tan att återfå det
exemplar, hvarå godkännandet finnes tecknad t, vare ej fri från betalningsskyldighet
till tredje man, hvilken samma exemplar innehåller.
27 §*
Har Vexel inom rätter tid blifvit protesterad, för bristande betalning
af den, på hvilken Vexein varit dragen, stånde annan person fritt, att, med
den rätt i »q §. sägs, till heder antingen för Vexelgifvare» eller någon af
Öfverlåtärne, betalningen erlägga, och blifve den, till hvars heder betalningen
sker, i b talnings-beviset uttryckligen nämnd: Innehafvare»» protestkostnad
bör då tillika ersätta».
Kongl M jV< Rådiga Proposition ti:o 79.
28 g.
Erbjuda sig flere, att Vexel under protest betala, efter tby i nästföregående
§. sägs, vare den närmast, som till heder för Vexelgifvare», och
dernäst den, sorn till heder för äldre Öfverlåtare» betalning erlägga vill ;
men skulle emedlertid den, på hvilken Vexein är dragen, och emot hvilken
protest för bristande betalning skett, erbjuda sig alt Vexein inlösa, vare
han dertill berättigad framför annan.
Hvar, som betalar lill heder för Vexelgifvare eller Öfverlåtare, ege
att, med den sålunda godtgjorde Innehafvare»» rätt, söka sin ersättning af
Vexelgifvare», och jemväl, derest inlösen skett till Öfverlåtare»» heder, af
ej mindre honom, än äfven dem, hvilka Vexein fö ut öfverlåtrt, om sådane
finnas: håfve ock emot den, på hvilken Vexein varit dragen, lika lätt med
förre Innehafvaren.
V. Cap.
Ont ätergångstalan.
30 §.
Sedan Vexel blifvit protesterad, vare sig för bristande accept eller
bristande betalning, ege Innehafvaren genast fordra liqvid af Vexelgifvare»
och Öfverlåtarne, en eller flere, såsom till honom ansvarige, en för alla och
alla för en; men är, genom någon roed Vexein vidtagen åtgärd, senare
öfverlåtares rätt emot en föregående förverkad, då ege Innehafvaren emot
den förre ej någon talan.
31 §.
Hav den, som godkänt pS honora dragen Vexel, kommit i concurstillstånd
förr, än Vexein 5r till betalning förfallen, kan Innehafvaren jemväl,
efter gjord protest, genast fordra betalningen af Vexelgifvare elter Öfverlåtare,
efter thy i 3o> säg».
3a
Vid betalning af återgången Vexel, vare Innehafvaren berättigad, att
af Vexelgifvare och öfverlåtare fordra den hufvudstol, hvarå Vexein lyder,
i
Kongl l&ijitt NAdita Proposition Nio 79,
ränta till 1/2 för 100 i månaden, räknadt från Vexelns rätta betalningstid,
om denna är förfluten, och till dess liqvid sker, jemte ersättning för protestomkostnader,
postpenningar för arne bref, nemligen ett fram och ett
tillbaka, inäklare-arfvode till 1/8 för 100, då Mäklare blifvit begagnad, provision
till r/a för ioo och mera, när provision på flere ställen bevisligen
blifvit betald, samt de skäliga umgälder, som dessutom för Innehafvaren bevisligen
uppkomma.
År Vexeln ställd att betalas i utländskt mynt, bör, derest cursen stigit,
sedan vexelslutet skedde, betalningen erläggas efter den curs för Vexlar,
på enahanda förfallotid med den förra Vexeln, som är gällande när
liqvid sker, men, om cursen emedlertid fallit, utgöres efter den curs, hvartill
Vexeln blifvit köpt, eller som, i händelse cursberäkning i köpet ej ingått,
eller ej kan till beskaffenheten visas, var vid köpe-tillfället i allmänhet
gällande: allt med förhöjning, motsvarande ränta till \fi för 100 i månaden
under omförmälde förfallotid, dock med afräkning af den tid, sorn för dea
protesterade Vexeln ännu kan återstå.
33 §.
Vexel-innehafvare ege rådrum att, i saknad af godvillig betalning, instämma
Vexelgifvare och Öfverlåtare till den i 4o §. omförmälde Domstol,
inom 6 veckor, om Svaranden bor eller vistas i samma Län, der betalningen
ske bort, elier i Länet näst intill, men eljest inom 3 månader.
34 §. ■
Underlåter Vexel-innehafvare att iakttaga hvad honom i 11, 30, 21
och 33 §§. ålägges, håfve förlorat allt anspråk emot ej allenast Öfverlåtare,
utan äfven Vexelutgifvaren: liar den senare ej hos Godkännaren ställt valuta
till Vexelns infriande, vare då ansvarig såsom uti annat skuldfordringsmål.
35 §.
Öfverlåtare, som Vexel inlöser, träder derigenom uti dens ställe,
från hvilken inlösningen sker, dock hvad andra Öfverlåtare af samma Vexel
angår, endast emot den eller dem, hvars öfverlåtelse är äldre än hans egen;
föranlåtes han att, i saknad af godvillig betalning, till Domstol instämma
föregående Öfverlåtare eller Vexelutgifvare, bafve tid dertill inom tre månader,
ifrån det han sjelf, inom föreskrifven tid, blifvit stämd eller godvilligt
betalt: stämmer han ej inom nyssnämnde tre månader, gånge på sätt i
34 §• stadgas.
VII. Cap.
t Kongl Mny.ts tMdigo Pr&fc.ittta N;o 79.
VI. Cap.
Om Protest.
36 §.
Protest skall verkställas emellan kl. g f. m. och kl. 7 e. m., i stad
genom Notarius Publicus eller Magistrats-person, jemte ett tillkalladt vittne,
och å landet genom edsvuren Ki onobeljeut, jemte ett tillkalladt vittne, eller
af annan person, jemte a:ne tillkallade vittnen; och böra de alla kunna
skrifva.
3? §.
Öfver protest skall skriftlig handling upprättas, innehållande: fullständig
afskrift af Vexeln med hvad derå finnes tecknadt; — den sökandea
anhållan eller påstående; — det svar derå gifves; — det förbehåll, som lör
sökanden af förrättningsmannen göres; — ort och tid, hvarest och när protesten
sker; samt förrältningsmannens och vittnets eller vittnenas egenhändiea
underskrifter.
38 §.
Anträffas ej den, emot hvilken protesteras skall, bör protesten verkställas
vid hans bostad: i händelse underrättelse derom icke kan erhållas,
bafve Sökanden ändock förvarat sin talan, derest han, så fort ske kan, och
senast inom 14 dagar, förhållandet anmäler hos Konungens Befallningshafvande
eller närmaste Rrådstufvu-Rält.
Vexel-innehafvare är ej befriad från skyldigheten all protestera derigenom,
att den, på hvilken Vexeln är dragen, aflidit eller kommit i concurs-tillstånd.
VII. Cap.
Om laga Domstol och om rättegången i
Vexel mål.
4° §.
Rätter Domstol för Vexelmål, deri vexelrätten icke är förlorad, vara
Rådstufvu-Rätt i den stad, der Svaranden bor eller anträffas, men om han
å landet bor, eller anträffas, Rådstnfvu-Rätten i närmaste stad derintill/
llihopg till R. år. Vrot. 1834 oel> 1835. 1 Sami. t Afd.
z8:de Häftet. 3
*4
Kongl. Mops Nådiga Proposition Nio 79.
4* §■
Stämning i Vexelmål skall, när Sökanden så äskar, meddelas till samma
dag, om Rätten då sitter och Svaranden är så till hands, alt han kan
sig före rättegångstimmans slut infinna»
42 §•
Derest Rätten ej, finner något förekomma, som fordrings-anspråkels
giltighet förringa hör, döme då genast till betalning, oeh förordne tillika ,
huruledes, i brist deraf, utmätning och besättning straxt ske må; dock skall
för Vexel, sorn nied protest återkommit, utmätning eller hysältning icke
kunna, emot Vexelgifvare eller Öfverlåtare, verkställas förr, än d dagar förflutit,
ifrån det han bevisligen blifvit krafd»
43
Är målet af sådan beskaffenhet, att det cj kan eller bör å första rättegångsdagen
afgöras, må likväl dermed ej fördröjas längre än högst nödigt
pröfvas,
VIII. Cap.
Allmän bestämmelse■»
44 §•
Inträffar tid, att betalning fordra eller fullgöra, att protestera, eller
att något annat iakttaga, å helgedag; då ege man det göra nästa söcknedag
derefter»
STOCKHOL M , i; 835 ; hos J» A.. Wul o es»
Kongl. Maj.-ls Nådiga Skri/velse N.-o 80.
I
N:o 80.
Ankom i afskr. den 21 Julii i835.
KONGL. M A J: T S
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående Banco-Regle
mentets
öfverlemnande, i anledning af Banco-Lagen af
den 1 Mars iS3o, m. m. Gifven Stockholms Slott den a5
Maji i835.
Med fäst»dt afseende på de, inom Riks-Stånden fattade, stridiga beslut
om sältet, att till Kongl. Majit öfverlemna Reglementet för Bankens rörelse
och förvaltning, vill Kongl. Majit, för att icke lemna någon tvätydighet
om sina åsigter i detta afseende, gifva Rikets Ständer, innan de åtskiljas,
tillkänna, huru Kongl. Majit anser detta ärendes behandling.
Mjmtbestämnings- och Bank-Lagarne, af den 1 Mars i83o, blefvo af
Rikets Ständer till Kongl. Majlis Nådiga sanction vid sista Riksdag öfverlemnade.
Kongl. Majit hade aldrig eftersträfvat och ville ej heller eftersträfva
någon serskild delaktighet i Lagstiftningen för Rikets Ständers Bank;
men Rikets Ständer ansågo den nödig, till förekommande af framtida vådor
för Realisationens bestånd, om grunderne för dess verkställighet lemnades
åt blott den ena af Statmagterne.
De bägge Lagarne blefvo, på Talmännens och Rikets Ständers förnyade
framställningar, sanctionerade. Bägge Siatsmagterne inträdde såsom löftesmän
och ansvarige inför Svenska folket, att den stadga, som återinfördes
i Rikets myntväsende, skulle, genom ändamålsenliga och orubbliga beslut,
emot alla framtida skiften befästas; men ifrån denna stund inträder äfven
både Kongl. Majits pligt, att serskildt vaka öfver dessa Lagars handhafvande,
och Rikets Ständers, att ställa sig deras stagandtn till elterrättelse.
Detta ömsesidiga åliggande har ännu mera vid denna Riksdag blifvit
förstärkt af en ny anledning, i den verkställighet Myntbestämnings-Lagen
vunnit, genom Bankens öppnande lill silfverutvexling allt sedanden 1 sist—
lidne October. Vigten af stadgandet i 7 §. i Bank-Lagen borde derföre
för bägge Statsmagterne blifva så mycket större. Det är med stöd af denna
Lagparagraf och af 16 §. Regerings-Formen, som Kongl. Majit förväntade
och egde rätt att vänta, att det blifvande Banco-Reglementet skull»
Bilt. till R. St. Trot. 1834 och 1835. 1 Sami. 1 Afd.
2g Häftet.
Kongl. Maj.ts Nådiga. Skrifvelse N.-o 80.
af Rikets Ständer till Kongl. Majits kännedom öfverlemnas, för att sätta
Kongl. Maj:t i tillfälle, att å Sin sida uppfylla, hvad nämnde §§. de båda
Statsmagterne ålägga. Det är Kongl. Maj:ts pligt att försäkra Sig derom ,
att de af Rikets Ständer beslutade Stadgar och Reglementen, angående
Bankens rörelse och förvaltning, äro upprättade i noggrann öfverensstämmelse
med de i Bank-Lagen af den 1 Mars i83o lagde grunder; att, i följe deraf,
till allmän tillämpning och verkställighet kungöra de af dessa stadganden,
som äro af denna allmänna egenskap och som förenämnde vilkor
uppfylla, men deremot förvägra Sin kungörelse till sådana, som möjligen
kunde vara, emot ofvan åberopade grunder, stridande.
Banco-Reglementets öfverlemnande af Fullmägtige lill Kongl. Majit
låter icke förena sig hvarken med form, eller med denna Lags uppställning,
enär, såsom vid denna Riksdag varit förhållandet, Rikets Ständer,
under detta långa Riksmöte, sjelfve hade bort detta åliggande uppfylla,
helst det är med Rikets Ständer och ej med deras Fullmägtige, som Kongl.
Maj:t stiftat Bank-Lagen af den 1 Mars i83o. De förre ega ensamme laglig
rätt att, i händelse Kongl. Maj:t i deras beslut rörande Banken skulle
linna något, som möjligen vore stridande emot de i Bank-Lagen lagde
grunder, närmare förklara dessa beslut och äfven dem förändra; de senare,
eller Fullmägtige, åter ega endast, att orubbligen följa de dem af Rikets
Ständer gifna föreskrifter.
Då detta åliggande, å Rikets Ständers sida, likväl icke blifvit uppfylldt,
hade Kongl. Majit egt anledning, att derå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet;
men då Kongl. Majit icke vill fördröja Riksdagens afslutande, och
då Rikets Ständer, redan 3:ne gånger, genom deras Talmän nödgats begära
Riksdagens förlängande, sedan de flere månader förut, utan beräkning af
då oafgjorda vigtiga ärenden, förklarat sig vara färdiga med Riksdags-ärendena;
så har Kongl. Majit icke velat, å sin sida, lemna något skäl till
den klagan, som allmänt yttras öfver Riksdagens långvarighet.
Med stöd således af 7 §. i Bank-Lagen af den 1 Mars i83o och af de
förbindelser, densamma Kongl. Majit ålägger, och hvars noggranna iakttagande
Kongl. Majit endast, till folkets betryggande och i dess sanna interesse,
påkallar, vill Kongl. Majit härmedelst hafva Rikets Ständer förklarat,
att som Kongl. Majit ifrån Rikets Ständer icke emottagit annat meddelande,
i afseende på grunderna för Bankens förvaltning, än som innefattas
i deras underdåniga skrifvelse af den 3o sisllidne Mars, så skall Kongl.
Majit fortsätta granskningen af de punkter, samma skrifvelse innehåller,
och anbefalla kungörandet, af hvad Kongl. Majit finner vara öfverens
-
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse N.-o 8o.
3
stämmande med de i Lagen för Banken af den 1 Mars i83o lagde
grunder.
Hvad åter angår Kongl. Majlis medverkan i upptagandet af utrikes Creditiv,
till förstärkande af Bankens metalliska fond, hvarom Rikets Ständer, i
deras underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit af denna 22 i denna månad,
gjort anhållan, har Kongl. Majit ej velat dröja att gifva Rikets Ständer
tillkänna, att Kongl. Majit, med stöd af Grundlagens anda, af aldrig öfverträdd
häfd och af Svenska folkets rätt, anser en dylik åtgärd ej lagligen
kunna till vägabringas, utan de bägge Statsmagternas samverkan, samt
att, i följe deraf, Kongl. Majits biträde i sådant fall kommer att bero af ea
föregången pröfning af behofvet och lämpligheten af en dylik åtgärd, äfvensom
af naturen utaf de vilkor, som dervid blifva fästade.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och önnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och Finance-Ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stock
holms
Slott den 25 Maji i835.
Närvarande:
Justiliae-Stats-Minislern, Hans Excellence, Herr Grefve Rosenblad,
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Hans Excellence, Herr Grefve
af Wetterstedt.
Stats-Råden:
Hans Excellence, Herr Grefve Mörnerj
Hans Excellence, Herr Grefve Lagerbjelke ,
Hans Excellence, Herr Grefve Löwenhielm,
Herr Grefve Adelsvärd,
Friherre Åkerhjelm,,
Poppius ,
Hof-Cancelleren, Friherre von Schulzenheimj
och Stats-Secreteraren Skogman.
4
Kongl. Maj.-ts 'Nådiga Skrifvelse N;o 80.
Stats-Secreteraren Skogman föredrog i underdånighet:
Rikets Ständers, den 22 innevarande månad aflåtna, nnderdåniga skrifvelse,
angående ett utrikes Creditiv till förstärkande af Bankens sillverfond.
Efter tagen kännedom af denna underdåniga skrifvelse och af det
skick, hvari frågan, om Bunco-Reglementets öfverlemnande till Kongl. Maj:t
af Rikets Ständer, sig nu belinner, samt med hänsigt till Riksdagens skyndsamma
afslutande, behagade Kongl. Maj:t, enligt Stats-Secreterarens och
Stats-Rådets underdåniga tillstyrkanden, i Nåder förordna, attea Skrifvelse
i detta ämne, lydande såsom den Protocollet bilagde och nu justerade,
skulle till Rikets S;änder afgå och under denna dag i vanlig ordning expedieras.
Ex Protocollo,
A. F. Normelin.
STOCKHOLM, Ecksteikska. Tryckeriet, 1835-
Register
öfver de till Rikets Ständer vid Urtima Riksdagen i Stockholm är en i834
och i835 från Kongl. Maj:t i Nåder aflåtna Skrifvelser och Propositioner,
under serskilda N:r intagna i P.sta Samlingen l:sta Af del.
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll vid berörde Riksdag.
A.
Numer.
Accords-Anslagets disposition . . . . . „ , j It
Accords-Fondens Obligationer: Belåningsrätt derå . . . n.
Adier, Trollhätte Canals och Sluss-Verks Bolags; Bevillning af
utdelningen derå . . . , . . . . 37.
Afskrifning af Upsala Academies återstående skuld lill RiksgäldsConloret
för ett erhållet lån, till fullbordande af det
nya Bibliothekshuset ..... 6.
— af en i Saltpeter-Fondens räkenskaper balancerad
summa, utgifven såsom lån till Carl Gustafs Stads
Gevärs-Factori ....... 8.
— af några Stats-Verkets fordringar hos Hospitals-Fon
den
och Veneriska Curhusen i Södermanlands
samt Götheborgs- och Bohus-Län . . . ro.
Ahlgren> Landt-Räntniästare: rättighet för honom, att få åtnjuta
fulla beloppet af sin innehafda indelade lön . . . 28.
Armeens Pensions-Cassa: Ytterligare Stats-Anslag derför . . 11.
Anslag för anläggande af en vattenledning vid Carlskrona . . 9.
— till Ulldiscont-Fondens förstärkning samt UU-cullturens
oeh UU-productionens befrämjande .... 25.
— Låne- till staden Wennersborg; se Låne-Anslag.
Anslaget låne-understöd till staden Borås; se Låne-Understöd.
Allmänna Jndragnings-Staten: Generals- och Amirals-Pensioners
upförande derå ........ 7.
*—i Civill-Statens Pensions-Cassas anspråk på Nådårs-bespa
ring
af Pensioner derå ...... 27.
Allmänna Magasins-Fenden, f. d., angående . . . . 5x.
Hi/i, till R. St. Vrot. i834 och i835, t Sami 1 Afd.
B.
Bankett: Belåning derstädes af Tackjern på Stockholms våg . 3^.
— Förslag till Lag för densamma ..... 36.
Bankens öppnande till utvexling af Silfver .... 3.
Barnarps Praebende-pastorals afsöndring från Rectors-beställningen
vid Jönköpings skola . . • • . • , • 71'
Barthelemyj S.t.j angående ....... 78.
Begrafningshjelps beräkning, se Embeten.
Beklädnads-medel: förhållandet med de indelta Infanteri-Regementenas
. . . . • • • • • • • 45*
Bennet, f. d. Commendant i Warberg: uppförandet af dess Com
mendants-arfvode
å Allmänna Indragnings-Staten . . 17.
Benzelstjernaj Commendant å Carlshamns Castell: dess efterlemnade
Enkas uppförande lill pension å Allmänna Indragnings
Staten ...... . 19.
jBergsmans-hanteringen i Riket: Förslag till Låne-Inrättning till
understöd för densamma ...... ^o.
Beskattning af Tull-qvarnar samt Valk- och Stamp-verk, för andras
betjenande å städernas områden . • • i3.
Bevillning af utdelningen å Trollhätte-Canal och Sluss-Verks-Bo
lags
Adier ......... 3j.
Bibliotliekshuset i Upsala: Lån till fullbordandet af detsamma;
se AJ skrifning.
Bispmotala Kungsgårds försäljande till Skatte . . . . 16.
Blekinge: Indelnings-jemkningen derstädes, angående . . 36.
Borgholms Garnisons Service-medels upphörande . . . 63.
Borås: anslaget låne-understöd till denna stad; se Låne-understöd.
Brist i Stats-Verkets tillgångar för år 1835. .... 77.
Brobyggnad vid Carlscrona: Lån till en sådan; se Län.
Bränvinsbränningen: grunderna för densamma,, med hänsigt alt
förekomma bränvinels omålthga bruk , 4*
Båtsmanshållets jemnare fördelning ...... 14-
C.
Capelians-boställens rolefrihet, samt ersättning eller vederlag åt de
Capelianer, hvilkas boställen än vidare komma alt i Roteringen
qvarstå .
35.
Carlscrona: Anslag till en Vattenledning vid denna stad; se Anslag.
Cholera: Beviljandet af ett Crediliv för bestridandet af de kostnader,
som genom denna farsot föranledas . . .
Civil-Statens Pensions-Cassas anspråk på Nådårsbesparing af pensioner
å Allmänna Indragnings Staten ....
Clerecie- samt Schol-Staternas anslag och löneinkomster,angående
Collin, framlidne pastoren vid svenska församlingen i Pensylvanien:
Grunderna för liqviden af dess hos Stals-Verket inneståen-.
de löneforaran ..... ,
CttrAtts-afgiftens fortfarande .......
D. ,
Dana-arf: om eftergift af ett sådant lill Piteå stads förmån
J9/cÅ«e-penningarnes upphörande ......
Ducater; se Utmyntning.
E.
Eke-plantering: inköp af jord derför å Wisingö
Ekolsund: fråga om inlösen af denna egendom, för att tili H. K. H.
Hertigen af Upland föräras ......
Elementar-Läroverken: flere till Löne-regleringen vid desamma
hörande frågor . .......
Embeten: Liggemånaders och Begrafningslrjelps beräkning vid tillträde
af vissa högre sådane ......
F.
Fallkenberg: Låne-understöd till denna stad; se Låne-understöd.
Förslag till Allmän Civil Lag .......
G.
Generals- och Amirals-Pensioner; se Allmänna Indragnings-Staten.
Gevärs-Factor i, Carl Gustafs Stads: lån till detsamma; se Af
skrifning.
Gottland: presträttigheternas utgörande derstädes och dermed sammanhängande
frågor, om en förändrad indelning af dervarande
Pastorat m. m. ..... .
Gottland: rättighet för Hemmans-egare derstädes, att fä erlägga
penninge-lösen för deras ränteljära . .
Grundskatternas utgörande, och dermed gemenskapsegaade ämnen
Götha-Canal-Bolag: rättighet för detsamma, att i Rigsgälds-Contoret
lyfta medel till anskaffande af Ångbogserings-fartyg
Götha-Elf: lån till segelfartens befordrande derå; se Län.
Götheborg: lån tilt en hamn-anläggning vid denna stad; se Lån.
H.
Hamn-anläggning vid Götheborg: angående lån till en sådan; se Län.
Handels-Balken: ändring af dess 8, 9 och ro §§., samt förklaring
af 2 1 r Gap* . • . . .
— tillägg till 9 Cap. * f §• deri .
Hemligt Utskott: angående val af ett sådant .
Hertzman» Landskamrerare: rättighet för honom att få åtnjuta fulla
beloppet af sin innehafda indelade lön ,
Hollstén, Kronofogde: rättighet för honom att fä åtnjuta fulla beloppet
af sin innehafda indelade lön .
Hospitals-fonden: afskrifning af några Stals-Verkels fordringar
hos denna Fond; se Afskrifning.
Hypotheks-Föreningar: upptagandet af ett lån till dessas befrämjande
I.
Indelnings-jemkningen i Blekinge, angående; se Blekinge.
.//zt/e/te-lnfanleriel; se Beklädnad.
— Räntor; se Räntor.
Jnqvarterjngs-besvär.» städernas
J.
Jemtland: lindring i hemmansegares derstädes roterings- och rustnings-sbyldigket
.........
K.
Knecktehållet, ordinarie: inställelse af all indelning till detsamma1
af oroterad jord .........
Korpar-skiljemynt: se Utmyntning.
Kronans Spanmåls-räntor: åtskilliga omständigheter i afseende på
levereringen och förvaltningen deraf ,
Kronan: indelta räntors jemte tionde-anslags återingående till densamma
. .
L.
Lag-Comiteens arbetande Ledamöter: serskild vedergällning till
dem efter nu mera fulländadt uppdrag .
Lagj Allmän Civil-: Förslag dertill ......
Lag-Förslag för Banken ......
Lag för inrikes vexlar, angående . . .
Landshöfdin gars pensions-rätt: förklaring af stadgandet derom
Lig ge-m å n a ders beräkning; se Embeten.
Låne-anslag till Wenersborgs återuppbyggande .
Lån aj Allmänna medel till understöd vid fullbordandet af en
brobyggnad vid Carlskrona .....
— till segelfartens skyndsamma förbättrande å Götha Elf och
en Hamn-anläggning vid Götheborg ...
Lån: om upptagandet af ett sådant till Hypotheks-föreningars befrämjande
. • ......
Låne-bidrag till Manufactur- Discont-Fonden
— understöd till staden Falkenberg . .
— anslaget till staden Borås för dess återuppbyggande: angå
ende
lindring i vilkoren för begagnandet deraf
Låne-Contorets hus i Malmö: angående en Militaire-post till bevakning
vid detsamma .....
Låne-inrättning; se Pant-Läne-lnrättnit:g.
Löne-reglenng vid Eiementar-Lär över ken; se Elementar- Läroverken.
M.
Manufactur-Hiscoid-Fonden: tillökning af läne-bidraget till denna
Fond ........
Markegångs-prisens bestämmande, angående . .
Militäire-post; se Låne-Contorets hus i Malmö.
Missgernings-Balken: ändring i dess 5 Cap. 1 §.
Missväxter: angående medel för undsättningar dervid
Myntning; se Utmyntning.
Nordenvall, Öfverste-Lieutenant: den honom anslagna pensions öfverflyttande
pä Allmänna Indragnings-Staten
JSådårs-besparing: se Allmänna Indragnings-Staten.
O.
Obligationer', se Accords-Fonden.
Oroterad jord', se Knecktehället.
P.
Palm, Öfverste: den honom anslagna pensions öfverflyltande å
Allmänna Indragnings-Staten ......
Pant-Läne-inrUllning i Hufvudstaden: förlängning i ytterligare 10
år af de för densamma beviljade förmoner
Pensionerj Generals- och Amirals--, se Allmänna IndragningsStaten.
Pensionsrätt, Landshöldingars; se Landshöjdingar.
Piteå.: om eftergift af ett Daua-arf till stadens förmån
Preste-Taxan, angående ........
Presträttigheterna å Gottland; se Gottland.
Q
Qvarnar;
se T ull-qvarnar.
R.
■ffege/vngs-Formen: angående dess 63 och 72 §§. ...
Riksdagens förlängande, angående ......
— afslutande: utsättande af en viss dag derför
Riksgä/ds-Contoret: Upsala Academies skuld till detsamma; se Afskrifning.
— — rättighet för Götha-Canal-Bolag att derstädes
lyfta medel; se Götheborgs Canal-Bolag.
Rotefriket; se Capellans-boställen.
itofe/wg^-jemkningen vid Westerbottens Regemente, angående
Roterings- och Rustnings-skyldighel: lindring i den hemmansegarne
i Jemtland åliggande . . . . .
Rotering, ordinarie, underkastad jord, som icke praesterar rotering
in natura: om Vacance-afgift för densamma
— öfver-: befrielse derfrån för ålskillige hemman i Jönköpings
och Kronobergs Län ......
ibi/Vfe-TYftgs-penningarnes upphörande i Rikets Norra Län .
ihiÄne-enhetens bestämmande lill en Riksdaler Courant
Räntor, indelta-: dessas åleringående till Kronan .
ibmfe-persedlarnes omsättning och förenkling .
Ränte tjära', se Gottland.
S.
Sal tpeter-fondens räkenskaper: afskrifning af en deri balancerad
summa . . . . . . . . . . *
Segelfartens förbättrande å Götha eif; se Lån.
Silfverutvexling: Bankens öppnande dertill .....
Silfver-mynt, Rikets: angående ett nytt system för detsamma
Skatte: försäljning dertill; se Bispmotala och Wisingsborg.
Spanmåls-räntor, Kronans; se Kronan.
Spanmål’s-understöd: betalnings-vilkoren härför .
Spinnhuset i Götheborg: ifrågaställd utvidgning af detsamma
Stats-Kerkels tillgångar för år 1835: angående en uppkommande
brist deri . .......
— tillstånd och behof, angående .
— några fordringar; se Afskrifning.
Sterbhusafgiftens erläggande i Stockholm och Götheborg
Stjerstamj f. d. Capitain: uppförandet å Allmänna Indragnings
Staten
af en honom beviljad löne-ersättning ....
Ständernas Inqvarterings-besvär: se Inqvarterings-besvär,
Stängsel-förordning: angående vid sista Riksdag framstäld förslag
lill en ny sådan .....
Säffle i Wermland: angående mede! lill Canal- och Sluss-byggnuden
derstädes . . . . • - - - -
T.
Tackjern} belåning derå; se Banken.
Tionde-anslags åter ingående till Kronan; se Kronan.
Trollhätte Canal- och Sluss-verks Bolags-actier; se Adier.
Tullqvaniars anläggning å städers områden, angående . . . i3.
— beskattning ,3.
Tulltaxa: ett uppgjordt förslag till ändringar i den nu gällande . 55.
/> U.
V 11-Discont-fonden: anslag dertill . , . . . . a5.
Utmyntnings-grunderne för Koppar-skiljemynt och ducater . . a3.
V.
Vacance-afgift; se Rotering.
Valk- och Stamp-verk: beskattning derå ..... i3.
Vattenledning vid Carlskrona; se Anslag.
Vederlag; se Capellans-boställen.
Veneriska Curhusens i Södermanlands samt Götheborgs och Bohus
Län skuld till Stats-Verket; se Afskrifning.
Wenersborg: i anledning af en derstädes inträffad eldsvåda . . 66.
— angående Låne-anslag för dess återuppbyggande . 68.
Westerbottens Regemente; se Roteringsjemkning.
Vexlarj inrikes: angående lag för sådane ..... 79,
Wisingsborgs Kungsgård: angående försäljning till Skatte af tvänne
under densamma lydande hemman . . 16.
Wisingsö: angående inköp för ekplantering af jord derå . . 16.
A.
Angbogserings-f artyg •, se Götha Canal-Bolag.
Ö.
Öfver-rotering; se Rotering.
STOCKHOLM, i835, hos J. A. Walloch.
B J H A N G
TILL
MS
i'ii DT D £1 DilL
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1834.
FORSTA SAMLINGEN.
2®^ H f U11 it i n g 111:
Berättelse om hvad sig i Rikets Styrelse tilldragit,
sedan nästföregående Riksdag, jemte de af Kongl.
Majit uppå Riks-Salen hållna tal samt Kongl. Majlis
nådiga svar uppå de af Rikets Ständer gjorda underdåniga
framställningar och förslag.
tili
fuffens
pd 3ttN"©rt[en, »ib SKtNbagené oppnanbe,
ben 30 januari 1834.
©S0<S5?Jg>Dg«IR, 1834. 9). 21. 0?orftciH & Söner,
Äcngl. ^oftrncfarc.
SÖdlbonte, 2lble ocb SBdlborbtöe, SEÖåtMge, 58d(*
lärbo åreborno gorftdnbtgo ^Ödtaftabe, #ebmv>drbe ocb
SXebeltge,
©otre iletrat oel) Jftän!
Cber ftfta fammamoaro ^aftoa flavfa polttifla jfafningar upprört
Europa, görfpnen fjär roärbat ftg om baba be förenabe 3lifenaö lugn,
utiber ffpgb af lagar, bemarattbe affmän orbning ocb rätt.
®e ©tpranbeS förutfeenbe bor ^itttflé äterbättit flera befarabe ut*
brott, od) mcnnijlobfob bor bfifmit fparabt. £ätont D£ fjoppaö, att en
oflörb freb allt mera flätt fammanbinba 9frttionernaö interefjen; bon er»
bjuber för flor utmergling ät attaö merfningöförmäga, att böra fättaS
pä mägfpef, oef) menjlligbetenö rätt bräfmer jemlabe äftgter, förenabe
tänfefätt.
Sbägra ^Jroöinfer, bufmubfafligafl be Skorra, bofma fibtt genom felflag*
na (Förbar. Slttmämta roäfgörenfjeten bär unberflöbt SXegertngenö bemöban*
ben ocb btbragtt att afhjelpa be mefl trpcfanbe bebofmen. 23efpmmer af
benna maftpäfigganbe art böra bocb tebe föntpaé; odj bebofmet af mi£a
förefeenbe ätgärber lärer fäfert päfatta Cber uppmärlfambet, lifafom bet
fortfar att fäfla 5D?tn egem
garfoten Cholera ftttorbuö bor botat betta SKtfe, men af ben
jpögfieö flpbbanbe 9läb blifmit afmänb. Cf>mab mening&ffriber marit för»
ba om benna lanböplägaö fmittfamma etter icFe fmittfamma egenjlap,
bär ^og anfett tmtflet tillräckligt för att anbefalla ocb i merfet (lätta
nöbtga förfigtigbetömätt.
- 4 -
©en ffilbring af fjtt>ab fig i Sftfetö 0tprelfe tidbragit, forn marber
<£ba förefagb, uppfpfer om be grunbfatfer fjmilfa beftätnt 0tprelfené tiftning
och gång. ©et äpentfiga UtjFott 3^3 år ftmtab att fammanfada,
bftfmer t tidfäde att närmare inhämta befia grunbfatferö merffamnta tidämp*
ning imber be elifa tib|?iften Sföt genomgått.
Jjpmarje tilltänft förbättring i SÖårt famf)ådsr-|Ticf måffe, för att blifma
fannffpfbigt npttig, uttberfajfaö en (ugn pröfning ocfj utgå från erfarenfjetertö
(äror. ©runblagarne föreffrifma be bermib tili iafttaganbe former;
befia böra tjena tid rättefnöre för baba be gemenfamt lagffiftanbe
0tatö*mafterna. 0je(froa belia gruub(agar erinra Ofi att 0toerige ftår
i förbinbelfe (joö be fpra 9vifé'-0tånben för 0in bibetjådna tidmareffe ocf)
för beftånbet af 0itt namn. 0men|Farne fjafroa fina uatton(iga egenheter
ocf) maner; men bet more orättmiff att tro bein (ifnöjba för anbra
$olfé mare ftg bifad eder (pcfa, änffönt be icfc antaga ada beraö (äror.
0menffa foffet f>ar reban uppnått en grab af admän ob(ing, hvaruti få
Nationer torbe tidmäta fig företräbet. ©emta oblittgö förbelar äro fpribba
tid ada famfjådeté f(alier. 0men|?a friheten är (tfa urgammal forn $onunga'-£fjronen.
iiöåra ärorifa'minnen infördfma fig meb fornttbeité natt.
3)?en benna ära, fri(jeteité fföb, fan iefe biöefjådaö utan pttre f;e(fffän=
bighet; benna åter (får i närmare fambanb meb attmänbanbe afbeitmaft,
forn tidminner aftning åt oberoenbet.
9fda tiberö erfarenhet bemittuar, att äfmett be mejt frigmanba fo(f
tröttna mib frigetö ntöbor. !0?en 0tater, bern mapen-fraft grunbat, funna
ej bejtå, få framt beraö ittmånare, erinranbe fig fitt urfprung, iefe
äro adttb berebbe att åter tidgripa mapiten. SB3år frigöhär, font utgår
från foffet/ ocf) forn meb SBemäringettö fern ffajier utgör öfmer 100,000
man, fatt ej annat ätt tngifma förtroenbe, tt) ben (efmer bfattb fina med
-
borgare. ©e|ia (töbja fig babe på fjårené tänfefätt och mebmetett
het
af eget ittferejie.
tylin propofttiott om 0taté-3Berfetö tidflånb och keh°f fomnter tttt
att tid <£ber afgifmaö. ©e eptraorbinarie atijlagett äro af|ifi(bc från
9iifé--0tatenö orbinarie utgifter, ^ag har föft itt|Tränfa bern ada inom
gränfortta af reban maranbe tillgångar, Qfmermägen fammetégrant behof*
met af be|ia aitjlag, få ttöbmänbiga för Sfifetö framtiba fäferhet och
ftånb. ©et är uuber frebenö (ugn font en jXcgerittg bör tid $o(f*etö Olivbub
oförbef)ådet fram|iäda mibbett af beraö åliggaitbett. ©efia |To(a för
©ber, ©obe Jperrar och 0men|le ?0iätt, blifma (ättabe genom måra jttnw’
eero (pcfliga tidjtåub.
‘Diegeringarneö och ^olf^eprefeittationernaö förjta pligt är, att för*
fäfra hvarje ntebborgare om frebdgt åtnjutanbe af fina rättigheter od)
oftörbt begagnanbe af fitt cgettbont. 2((ft fafnar trefnab, bå bet repre*
fcutatioa mpntet iefe äger ett (Tabgabt märbe. 0fpnbont berföre, att åt
bent font äga, (entita fäferhet för bibefjådaubet af hn>ab be förmärfmar.
öppnottt ttpa utfigter åt ibogheteu, merffamhetett och fparfamheten. 23e*
rebont åt ada (ojfiga näringar uppmuntran och unberjtöb. ©rfänttom ben
fattning, att ett gobt $tnanee*0pjtem är en af hitfmubgruttbertta för 0ta*
terö bejtåitb. ^örbättrom ocf; ttnberjtöbjotn åferbrufet och näringöjTiteit.
2Öi (Me bå, t utbpte emot måra egna alfter, tillegna Dfi betti, font frambrittgaö
på anbra ftbatt om höfwen, ©et eitffdta intere|iet bör hår farn*
mangjuta fig meb bet admättna. Stföbmänbigfjeten bjttber ocf, att 0tateåfigterna
och $tnance'-0p|temet må tid ett fpfte fatnmerfa. ^pntbeffämutitgö-fagett
af bett 1 SQfarö i83o utgör mår (ebttittg; ben utffafar måra
ömfefibiga för bit t be (fer. $ör|Iag tid (agar om Rattfelt och om be|i gud*
mäftigeö attfmarighet fotttma att ©ber förelägga^. görgåtom ej att
danfelt ett’ Statens» att golfet är DerättigaDt att fanna
af ten pröfningörätt font lemttaö åt förmaftartte af ett capital, gruttDett
för Den utelöpauDe feDelftocfeité märDe; farnt flutltgcn, att 33anfené fa=
gar, reglementen ocf) paDgar Döra mara tpDfiga, enfla, lätt merfiMDa»
ra, ocf) Derföre äfmert oDemefliga.
58i uppfplfe alDrig Dättre 58åra pltgter emot op fjel fina, än Då ?löi
erinre op att efterfomntanDe pola jförDa fntfterna af måra DemöDattDen.
Sen euffilta menitipattö jorDtffa mål är DöDen. ^ortfafanbe
lif mätttar Deremot Nationerna. Så fålePeé menniffan arDetar för fig,
arDetar pott ätt mera för Det 0ampä(le pott tillhörer.
®å 2fag för fttart ett fjcrDeDelé årfjunDraDe tillDafa Defmor (£Dra
0runDlagar, pttraDe ^ag tilt Stifetö 0täuDer: att Det icfe enfamt mar
miDDen af en 0tat, forn utgjorDe Dep pprfa ocp Dep fjelfpäitDigpet, utan
ocf Dep lagar, Dep pattDel, Dep arDetépit, ocp framför allt Dep National»
anDa. upprepar nu för (£Der Depa fanttingar.
-Öfmerenöpämmelfett emellan btitta ocp €Dra åftgter par åt gäDer»
neölattDet DereDt Det DiDepålfna lugn ocf) Den oftörDa orDnittg, pmarö fruf*
ter Det unDer mera än £må od; £jugu år fFörDat. 0jelfpänDigpet,
freD ocp mänjfapliga förDinDelfer i Det pttre; jftlfpet ocf) laglpDnaD i Det
inre; fåDan är Dett tafla, font De ^örettaDe Nilena 0merige ocf) Norrige
nu för Europa frampälfa.
^jag neDfalfar öfmer (£Dra arbeten Den $llfömägttgeö mälffgiteffe, ocf)
^ag förDlifmer (£Der, 0oDe herrar ocf) 0men(fe SNän, alfe fantteli»
gen ocfj pmar ocp en i fpttnerpet, nteD alf -fottgl. NåD ocp pntteff ffäD*
fe mäfDemågett.
4Jeit tiPerpmP af nära fpra år, forn förflutit febart SRifeté ©tänPeré
|7jfa fantmanroaro, (jar i allmänhet warit utmärft af tidPragelfer, lifa
Pjupt ingripanPe uti flera (£uropei|fa ©taterö inre famfjädöfFicf, forn i
(förre eder minore mati inwerfanOe på adaö pttre politi|Ta förhådanOen.
UitPer Penna Iformiga tiP fjär görfpnen jfräcft ©in wårOanPe (jano öfwer
Pe PåPa förenaPe ©canöinaoijfa folfen, forn meP PiPefjådet lugn, ocfj 6c*
fäffaPt ömfeffPigt förtroenPe, ettPaff på afffåttP åfctt fjwaO forn timat
utom Peraé grönför. fOfåttgfalOiga (jafwa fåleOeö wäcfefferne Port wara
tid tacffamfjet mot Pen £ög(Te SeParen af ada famfjädené öPen, och
lifa mångfalPiga Pe anfeOningar, forn tiOefjwarfwetö pnPelfer åt Pe PåPa
folfeit erPuPit, att infe och wärPera Peraé jfädntng.
Äongf. fDtajit fjär föft att meP ada fremmanPe Sdagter PiPefjåda ett
ofiörPt wänfFapligt förhådanOe; ocfj Pet af^ongf. Sitta j:t antagna ©pffern,
för lePningen af Utrifeö $renOerne, fjär warit grunPaPt på politi(f reOlig*
het, på en fullfomlig pttre oafhängighet, och på en admän grunPfate af
PiPehådett Pe|fåeitPe orPtting.
Äottgl. S9Ja;:t har anfett rePligfjeten, i Pe§ tidämpning på ©taterneé
i)ttre förhadanPen, wara förejlrifwen lifa mpcfet af pligt, forn af ettwäl
förjfåot interefje; tp tid ära och tro äro ada Nationer förpligtaPe, och er*
(9iif$t>a9$<SBerÄttelfe, 1834.) 1
farenfjeten mifar nog farn t, att en flingranbe ©tatöfonif ettbaft fan bereba
omt^a förbelar, bå berentot uppriftigfjet ocfj fajt^et emellan Stegeringarne
fnpter en pålitlig ocf> maraftig mänjfap. SKebligljeten, fålunba utöfmab
ocf) förjfåbb, jfänfer ocffå tnotfmarattbe anfpråf, tp hmarje ©tat, font troget
uppfpllcr fina förbinbelfcr, fjär en naturlig rätt att af anbra förmält*
ta ocf» forbra betfamma. Orbniitgeué bibefjållanbe fjär ater jfäbfe utgjort
ett af folfené förjfa behof, få mpcfet mera font beraö fjelfffänbigljet ocf»
oberoenbe af hmarje fremmanbe cnflptelfe ptterjf troila på ©amljällö*
orbnittgenö beftånb ocf» på beraö pligt att benfantnta upprätthålla.
£>å $ottgl. 3ttaj:t uttalar beha grunbfatfer, tttmecflar $oitgl. SD?aj:t
ocffå berigenom hela fin regeringö*lära, unber hänmiötiing till hmarenba
af ©ina offentliga fjanblingar. £>e bära afla famina (iämpel, tp be utgå
afla från familia oföräitberliga åftgter; och Sti^té förfjållanbett till frem*
ittanbe iljfagter Ijäfma fålunba unber olifa jliftett utbilbat fig på gritttb af
rättmifa ocf» af ömfeftbigt afmägba interefien.
©rfännanbe ocf» begagttanbe beraé IpcfUga geograpfjiffa belägenhet, funna
©merige ocf» Norrige i lugn rigta beraö uppmärffatnhet på Jpanbelué ocf»
©jöfartené befrämjattbc; faint i öfrigt möta upprigtigljet nteb upprigtigfjet,
ocf» förtroenbe tneb förtroenbe. bibehållen oafhängighet; freb ochmäuffap
nteb alla; förfinar af ©gtta rättigheter och agtning för anbraö; fabana äro
gruttberna för $ottgl. SD?aj:tö ©tatofonfT, fåbana |lola be ocf alltib förblifma.
SKeban före SXifeté ©tänberö ftjfa famntanfomjf tnoro nteb flere
fäuber, fåfom ©tglattb, £)anntarf, $)reuhen, ^tpfjlanb, Sfceberlänbente, och
be förenta ©taterne i 3?orra Slmerifa, förmånlige, famt efter tibeljmarf*
metö föränbrabe behof och förfjållanbett läntpabe, #anbefé*£ractater och öf*
merenöfommelfer afjlutabe. £)en friare hättbelö*gemen|Fap nteb fremmanbe
3
fäuber, font häraf marit ett följb, fjär feberntera fortfarit att liftna na*
tionalunbuffrien och öfa föremålen för bejt merffamfjet, unber bet $ongl.
Sttajtt omfattat hmarje tillfälle att för ©mett|?a #anbeln och Sjöfarten på
utrifeö orter bereba ytterligare förbefar.
©>å ©men|?a fartpg och labbnittgar år 1828 tillerfättbeö ettahanba
förmåner i D^eberläitbfFa hamnar, forn infjemffa, föranlebbe lifmäl några i
ben SfceberlänbfFa larifen införba inffränfanbe ffabganben, i affeenbe på
©menjFa honbeln, till en färffilb framfiällning å $ongf. SDtajtté ftba,
åfpftanbe att bereba lifa tullbehanbling af Sräbmaror, forn till 9?eberlän*
berne utförbeé ifrån ©menjFa hämnar tnib 9?orbfjön, tneb bern forn forn*
c
mo ifrån Oiferfjöfjamnartte. ©enom fortfatt unberhanbling i betta ämne
har, emot nebfättning i bullett å några arttflar, font utgöra föremål för
ffteberlänbfFa (jättbeln på ©toerige, ben i omförmälbta fjättfeenbe åfpftabe
lifheten i afgifter bliftoit mebgiftnen.
©fter be i 3?eberlänberne febttajl ittträffabe politiffa hmälfnittgar,
lät $ongl. 50?aj:t, få fttart omffänbtgfjetente ntcbgåftno, inforbra uttberrät*
telfe, hucutniba någon förättbring härigenom ägt rum i befjanblingen af
©mettfFa fartpg och labbnittgar i 23elgiffa hämnar; och bå ^ongl. 2JJaj:t
bermib inhämtat, att motfroaranbe förmotter äro för ©menjla ^anbeln t
belgien ntebgifne, här ^ongf. SD?aj:t i 0tåber förflarat, att 23e(gi|Fa får*
tpg nteb beruti intagne labbnittgar icfe i ©menffa farmatten och hämnar
(lola mara uttberfaffabe anbra eller högre afgifter af hmab befFajfettfjet
font fj#, än ©menlFa helfriä fartpg och labbnittgar.
©eban be förfjållanbett, forn förbröjt merfjlälligfjeten af ben meb Otto*
ntanijfa porten år 1828 af|Tutabe ©onoention, upphört, Ijäfma ©menjFa
od; 9?orr|?a fartpg, rebatt unber loppet af år 183o, fommtt i åtnjutanbe af
4
rättigheten att, utan erläggande af någon afgift, in- ocfj utpaficra titt och
ifrån ©varta jg>afroet.
©enom ömfeftdig SRinifleriel £)eclaration (jafva, emot medgifveit reciprocitet,
©venfFa och RorrfFa fartyg famt deras laddningar erhållit farn*
ma rättigheter i öflerriBijfa hamnar, forn in hernia fartyg och varor i
dem intagna, få väl i affeende på Suden forn öfriga umgälder.
Äongl. SRajit fjär jemtoäl föBt att i fOtinijlericl väg Bereda fådana
reciprocitet&förfjådanden med ©panten, hvarigenom några derfiädeS påBud=
ne, för ©venfFa handeln Betungande, afgifter Bunde för framtiden upphöra,
men något Befiämdt refultat af denna underhandling har ännu icfe n>un*.
nitö i annat hänfeende, än att afgifterne på trädvaror Blifvit Betydligen
nedfatte.
2D?ed $ongl. S)anfFa Regeringen är år i83a en ny ^3off«cont>ention
afflutad, hvarigenom den år 1814 öfverenSBomna Blifvit uti åtjMiga
delar förändrad.
©enom träffad öfverenSBommelfe, har den fåfadade .lus Detractus
Blifvit öntfefidigt upphäfd emedan ©verige och $ onungarifet SffittrtemBerg.
^ongf. 2)?aj:t går nu att för RiBetS ©tänder närmare utvecBfa de
åtgärder, forn t den inre ©tyrelfenS färjfdda grenar Blifvit vidtagne.
Religionens vård har fortfarande utgjort ett af de främfia
föremålen för .fongl. 5J?aj:tS otnforger.
Sm?m ^ni)er ^eBöfverfättningenS fortgång hafva 23iBcB£ommiSftonenS
ledamöter, fedan de ftg emedan fördelat granfFningen
af ©amia SefiamentetS BöcBer, påräBnat att, innan den tid år
1835 utfatta lagtima RiBSdagett, Bunna lemna dem trpcBta tid
admänheten. (£n Betydlig del af öfverfättningen är färdig, och
trycBningen fördröjd cndajl i förväntan på införfFrifna jlifar.
Under itongl. ?D?aj:tS BefFydd, hafva få vät det admätuta
forn ©tiftenS (ärfFilta 33iBeB©ällfFap fortfarit i deras nitijla Bemödanden,
att fprida den heliga ©Brift, dervid Biträdda af några
nya 23iBel-©ä(lfFap, forn under tiden Blifvit (liftade.
Sunån den nya 23iBeBöfverfättningen utBommit och blifvit Sen noa
gillad, hafva domiterade tid granfFning af den föreflagua nya
©partgelinBoBen anfett ftg icBe Bunna fullända deras uppdrag.
S öfverenS(lämntelfe med SäroverBo-domiténö förflag, famt tpreftbitbs
9lrBe=23ifFopenS och öfrige vederBörandeS underdåniga fram(läd* mnsen’
nitigar, har ^ongl. SRajit tid ^3re|IBildningeuS förBättrande, vid
llniPerfiteten år i83i vidtagit åtjlidiga förändringar uti derom
hittidö gädande författningar, ffegrat fordringarne af dem, font
fiola epamiueraS, och öBat Sheofogiae^rofe§orerna i £und tid
liBa antal med dem, forn redan i Upfala Befunnits.
ipuru förfjåflaS Bör med preflerS fjenflgöring t hvarjehanda jprt^riig
hättfeenden och öeraS tjen(larSBeräBning, dels under det att Sréberäfnrncj
de (Indera vid Uniperfitetett, för högre Sheologijla BunfFaperS för= t"°r*las*
värfvande, dels under oicarierande, har ^oitgf. 59?aj:t, på föreBonnia
anledningar förordnat. ©dSformulärcn för prefler vid
deras invigning och emottagande af färfFilta tjcnflcgrader m. m.,
pre(lerfFapetS Befattning vid dödSfåugarS utförande, erfättning
för refor i fådant ändamål, famt tjenflårSBeräBning för JpofpitalSoch
$ång--prediBanter hafva Blifvit Beflätuda. äpvad iaBttagaS
6
bör, bå förpg tiU prefllägenfjeter ej, för briff på föfaitbe, bdfma
fulltaliga, fjät -STongl. 5ttaj:t färjMt i nåber förorbnat.
Sfubetfejier. Smenne tarffägelfe-fcflec Ijafma 6liftDtt ftrabe, ben ena år
i83o, tid erinran om Cljtipnbonienö iitföranbe, ben Slugöbur*
gi|Ta befännelfertö aflemnanbe ocfj 0merigeö beltaganbe i pibeit
för 5kotepnti|Ta färanö upprätthådanbe: ben anbra år 1832, tid
åminnelfe af ben flore ©upf Slbolfé feger och bob för Sutfjet*
ffa befännelfenö befäpnbe.
SSffinS ^ere Utr^eé ortec hofwa £ut(jerfFa förfamlittgar fjoS
mmtbefrwn. <fä>ngl. SJlajit an^ådit om unberflöb af beraé troéförmanbter i
6er' 0mertge; men $ongl. 2Kaj:t fjät adenaft åt en fåban, imber
0tpenjft beffpbb pftab förfamltng i 58adachiet, mebbelat tidflånb
att anlita fina 0men|?a mebbröberö mälgörenfjet.
uSSnin* tltöfmer religioné*unbermiéningen$ mårb i adntänfjet, fjät
tKfaiSiB^ongl. 5Pj:t äftoeit flräcft 0iti omfotg i betta fjänfeertbe tid
upprattanbe. ^era gCnom j,ei.ag apgéna belägenhet toanlottabe orter i SKifet.
löen förut befTutabe anläggningen af 2:ne fprfor på $inn(Fo*
garne medan SBermlanb och Norrige hat ägt rum. ©ubétjen*
flernaé fjådanbe berpbeé har börjat och tidfreböftädanbe imber*
rättelfer oni barnanmbermiöningeti inlupit. Sldmänna mebel tid
inföp af preftegårb fjafrna blifmit bemiljabe. $örpg tid anlägg*
ning af en 3:bje fprfa på bepa gränéjfogar, inom ©unnarjlogé
0ocfen i 58ermlanb, är unber meberböraitbeé hanbläggtting. 58ib
58. 5iamfjö i £jtt8bal8 0ocfen af 5?orra äpelfingfanb anläggeé ett
nptt kapell; och fot att belé efterfe religioné*unbermiöningenö nu*
maranbe tidflånb i gappntarferna, belé för att ingifma förpg
*
tid tjendgap fättet att benfantnta rnårba, hat $ongl. fOlajit
förorbnat en för betta änbamål nitiff och faff motig preflntan att
frtppmarferna genomrefa.
3?ågra paprat fjafma blifmit belö fammanpgna, bclö filif*SMim-inaar
na, och 11 fprfor fammanbpggba. Sid npbpggnab af 3i ochf^amnngar'
tid onibpggitab af 5 fprfor och ©aped fjafma ritningar blifmit m. m.'
pbfäpbe.
58ijja fjemmanö förlägganbe från ben ena tid ben anbra
föramlingen har bliftoit mebgifioet, och ripa begrafningöplatferö
inrättanbe pbfäpbt.
^nom Upfala och ©fara flift har np elafipation af pa*
praten bdfioit företagen och i rtåber gidab.
$>å be ffefla pilen, ^toarefl npa fprfor blifmit bpggba, eoiiccter.
haftoa Ä'1prfo*caprnaö belopp marit få ringa, att ^ongl. 5Pj:t,
efter meberböranbeö mitöorb om förfamlittgarneé oförmåga att af
egna mebel adena attjlap be bripttbe tidgångarne, marit för*
anfebb bemilja bent ttdflåitb att genom kollert och ©tanibof föfa
uttberpb.
3 åtpdiga paprat, färbeleö inom äpernöfanbö 0tift, haf5^ gijjg.
ma ^prfoherbarne, meb berömlig förfafelfe, affrått annexhemman iug;,6os
tid bopdeit åt fina (Eontminipar, och enffilte äfmen i anbra
orter, genom fjemmanöbpten, förffapt ©apedatterne tjenfigare bo*
pden, fpdfa föränbringar $ongl. 2D?aj:t meb nåbigt mäfbehag
pbfäpt.
Setnmäl åt en af be i <£arlpbé 0tift beptlige 0ocftte*
Slbjuneter har bopde blifmit anpget.
kongl. 3ttuj:t hur, i anlebning af 0lifeB 0tänberéun*
berbätiiga franifMningar, beB af färfFtlt för ef om na anlebningar,
t näber förorbnat om Bcfigtningar ä pre(te ecfj flocfareborb, om
fri^etéår för uppoblingar bera, om preflerflapeB aflöning odj
gobtgörelfe i fjvarjefjanba hunfeenben, och om förmaltningen af
be£ pä lön anflagna Remman. Sif 44 öfmerenöfonunelfer om
prefträttigfjeter, Ijmilfa marit kongl. 5D?aj:B pröfning unberfläff*
ba, fjafma be flefte blifmit i näber giUabe.
Wöefff uf SXifeté ftft förfamfabe 0tänber begärba 0pecial--0tater
*fl3SKa öfmer Slerecietö od) 0foImerfené anflag, famt uppgifter å tare=
ringémärbet af (Sccleftafiifa bofMen, hufma, oaftabt päminnelfe,
ännu icfe infommit, i anfeenbe till ofullftänbiga uppgifter fran
lanböorterna. Slrbetet torbe bocf, imber loppet af iunemaranbe
Stifobag, funna till 3vifeB 0tänber öfmerlemnaé.
pmaSS debatt kongl. 5Dtaj:t, pä $>reffe-0tänbeB ttuberbäniga anhållan
mib ftjälibne Dviföbag, förlängt ben utfatta tiben till
grundning af bet frän meberböranbe Comiterabe är 1828 afgifne
förjlag till np kprfolag, fjafma frän GBnftjforierna ocfj ^Jre*
fterjfapen i 0tiftett en mängb anmärfningar beremot infont*
mit. SLÖib beraé öfmerlemnanbe till (Eomiterabeé pröfning, ljur
kongl. !9taj:t anbefallt bern, beB att göra en fullfiänbig farn*
ling af be föreffrifter, hvarigenom kprfolagenö jtabganben blifmit
änbrabe, uppfjäfna eller tillöfabe, beB att, mib ben npa rebactio»
nen af författningarne om fprfomäfenbet, frän ben egentliga
kprfolagen tid en färflilt kprfo-ftabga affönbra be reglementariffa
och öfriga före|?rifter, Ijmilfa ej egentligen böra höra till ben
förjtnämba, fXifeW
0
DvifeB 0tänberé unberbäniga framfMning om upphöran*pnfiränfni«§
bet af 4fi)rfo=3täbé rättighet att äbömma 0tocf|trajf, ljur kongl.' rättigheter.
3)?aj:t i näber bifallit.
^öreffrift, huru i mi^a fall förljäUaé bör mib klocfareför* Stotfarc.-for--  flagö upprättanbe, hur äfmen blifmit mebbelab.
3 fråga om allmänna $olfunbervBningen, hur Éäromerfé*
Somitén, är 1828, äfmenfom QTonfijforierna afgifmit unberbäniga
utlätanben. 33len forn be till benfammaé förbättring erfor*
berliga anflag fafnaö, hufma enbaff fäbana åtgärber funnat mib=
tagaö, hmilfa marit af betpbligare allmänna bibrag oberoenbe.
(SnfFilba perfonerö frifofftgfjet och bemöbanben för betta äubamäl
hufma blifmit unberflöbba och uppmuntrabe beB af kongl. fDlajité
egna mebel, beB af kprfotB behållna tionbe, och af anbra ttllgängar,
beB ocf genom tjenffäréberäfning för fiärarne. (£n mängb
npa £3arm0folor hufma blifmit inrättabe, förfebba meb npa
0folljiB och SKeglemvnten, hmaraf åtffifliga marit kongl. !0laj:tö
näbiga frabfäjlelfe unberftällba.
9Öerelunbermiöningö'-0folorna, Ijvilfa mib flutet af är 1828 sa3erexuiibe»f
rutsninss
utgjorbe
183, meb 12,711 barn, uppgingo, mib flutet af ar ©wörna.
u332,, till 294 meb 17,341 barn, hvaraf ungefär l flufor. SLBib
ätffilliga 0folor är meb ben bofliga unbermBningen förenab
unbermBning i Ijanbtmerf för gökarne, od; i gminnoarbeten för
flicforna.
$8cpelunbermBningö-0älljfapeté 0irection hur, af 0äH*8Bejretm«)«*
ffapeté egna mebel, inrebt bet ät 0ällfFapet upplåtna fOlariä
f. b. kronobränneri uti fjufvubffaben, till en 9?ormal-0fola, @fola
43lift30ajSé<S&erÄttetfe,
1834.) 2
fjwareft, met> be af ^vifetö ©tanber bettnljabe anflag, ocl) meb
biträbe af en annan wälgöranbe Uppfoffringöanflalt, inom ljuf*
wubffaben, 220 barn unberwifaö belö t förberörbe ämnen, belö
i fång ocl) gpmnaffif, ocl) ber äfwen eleber bilbaö till blifwanbe
©fole=£ärare. ^refter fFapetö ntebfemmar fjafwa blifwit färjfttt
uppmuntrabe att förffaffa ftg fFicfligfjet t wepelunberwiöningö;
metfjoben.
Cttftiiba an= gtera eu|Fitba perfoner, äfwen bfanb allmogen, fiafwa gif=-
Sas till tene; _ , 0
förbattriusar.mtt anflag till toneforbattrmg at ©fole-Särare.
€tcnicHtats öfwer be af £ärowerfö:(£omitén föreflagna förbättringar af
förbättring, ©cmentar*£ärowerfett hafwa ej minbre (£onftftorierna än ali
0(t>
[önettU' „
S]?r mänbeten odf) flutligen ben ar i832 förfamtabe ©fobSicmffonen
fått tillfälle att ftg pttra; men forn be åt befäa Särowerf af SKi=
fetö ©tänber febnaft bewiljabe anflag fortfara blott till benna
0tiföbag, Ijwaban inga beftåettbe förbättringar eller flänbiga löner
eller löne-tillöfningar funnat bera grunbaé: få fjär ^ongl.
3)taj:t warit föranlåten att meb betta wigtiga äreitbcö pröfning
uppflytta intill beli be flänbigt påräfneliga tillgångarneö belopp
blifwit af fXifetö ©tänber beftämbt Qrmeblertib pär ^ongL
S9?aj:t, meb ljufwubfaFligt gillanbe af be lönebelopp, forn £ärowerfö^omitén
föreflagit, ocf) bwarpå Svifetö ©tänber grunbat
beraö anflag, befallt utbetalning till rebait beftnteliga Särare af
be på bern, från början af år i83o belöpanbe lönetillöfningar.
^t>aftemen= ©e befparingar, forn imber tiben funnat göraö, berigenom
'"juft." att be föreflagna npa Särare^befMningarne icfe blifwit, för ofä=
fermetet! om anflagetö fortfaranbe, tillfatta, fjär ^'ongl. 9)laj:t
begagnat, för att, oberoenbe beraf, flifta npa ©lementar'-©folor
i ©flilötuna, åmål, ^pfjilipflab oelj Jfpaparanba. 3 Sunb fjär
upprättanbet af en (Eatfjebrab©fola, grunbab på be inom ©tifc
tet beftnteliga, ocfj af SKifeté ©tänber påräfnabe, tillgångar,
blifwit bcwtljabt. Qctt nptt ©pmnafiu ocfj ©folljuö pär blif*
wit uppbpgbt i ©fara, famt npa ©folefjuö i Örebro ocfj
(Efjri|?ianflab.
ipuru unberwiöningen i be gamla 0ementar*£ärowerfen, ocfj unberai*
i bett till förföf af npa metljober inrättabe ©ementar=©folan i fläng uti files
o mcntarsCäro-*
fjufwubftaben, unber tiben fortgått, är reban fänbt genom ©fol* werfenSKebiftoncnö
trpefta ocfj utbefabe berättelfe.
5 anlebnittg af Särowerfö-Comiténö förjlag, fyw en flrän*wnfo*ri»ttra.
gare ©tubent-©pamen blifwit införb wib Unioerfiteten, på bet
att ben ber fluberattbe ungbomen ej måtte fafna erforberlig un*
berbpggnab för att meb weberbörlig nptta begagna ben 2leabe*
ntifFa unberwiéningen; äfwenfom $ongl. SOfajrt, i affeenbe på
^^ilofopbine-^anbibat-epamina, tillåtit föränbringar, åfpftanbe
fförte grunbligbet i fhtbierna.
©om be 18,000 0t;br, fjwilfa 3tifetö ©tänber wib ftffa Slnrcaitbiiiv
SÄifébag anwifabe till Uniberfttetenö oeft £illämpningö-©folor* Uniocrftteteti
. otb Xillämp*
naö fullfomnanbe, enbafl intill betta SKifömöte bewiljabeö: fa uiugs^gfo=
fjafwa, till beraö uppfjjelpanbe, anflag blott för en gång elletiabe anfkatillö
wibare funnat göraö. ®å anflaget t bet fjela icfe uppgicf
till i af Ijwab £ärowerfö--(£omitén anfelt erforberligt för Uniberftteten
allena, fjafwa befia fåforn be wigtigaffe blanb ljögre
färoanffalter unbfått bet meffa, nemligen Upfala 8,85o Dfrbr,
] 2
ocp gunt) 7,55o 3t:br, fantt CEarolittjfa fÖfebtco*(EpirurgijTsa
fhtutet aterftobeit 1,600 SK:t>t* ärligen. SManb ofulJfontligpeter*
na toib befja Särotoerf utgör briken på materiella förnöbenpetcr
af böcfer, famfingar ocp tuffrumenter m. m. en af be toäfenbtli*
ga (te. 5töngl. 3)taj:t par berföre i iiåber förortmat, att berörbe
an|Tagé*fummor (fola, för arén i83o, i83i, i83a, nteb några
uitbantag, begagttaé till bplifa förnöbettpetcrö anfPaffanbe, ocp
att ben prooiforijfct löneförbättringen åt tjcnj!entanrta*perfonalen
ufe i allmänhet (Mat taga fm början förr än nteb år i833'.
»iMiortew* ©ett noa £3tbfiotpefö*bt)gttaben i Upfala är uttoänbigt nä*
Bpgqnabeit t
upfaia. fean fttllborbab od) till en bel äftoen ittrebb.
3tpa sprofcBi-- Utom till årliga löneförbättringar ocf) materiella förnöbenpe*
scbjuuctiirer.ter, paftoa attflagett åt Uniöerftteten bliftoit påräfnabe, t Upfala
för en ttt) ^c°fe^on i ntobcrn litteratur ocf) Sfytpetif, t Suttb för
en ^uvibtfF ocf) en 3JIat(jcniatijF iprofeöftött, ttföfioer be pittiflö
beftnteliga. Sif färffilta mebel, par ifongf. 5D?aj;t roelat tidé
toibare bereba erforberlig tillgång för en np ^uribijl iprofeöftött
äftoen i Upfala, ber en itp Slbjunctnr toib ©fpttcanfFa §>rofeé*
ftonett bliftoit förlibet år af bifljörattbe fottber, utan ©tateno
elfer Unioerfttetetö btbrag, upprättab. Oaftabt befa uttoägarö
begagttanbe, paftoa liftoäl några Slcabemijla Särare ntåjt fortfa*
ranbe cfTöttaö meb ^riebenbc^aftorat.
gnbiflciiöK. Enligt £ärotoerfö=€omiténé förflcrg och l&reftc*@tånbetö un*
rätten^ iit-- 0 0f
iiränfnina. bcrbantga attpalfän, par bett ittjfränfning t bepörigpet tifl an*
föfttingar ont Set tora t, font pärrört af ^nbigenatörättctt, nu ttte*
ra bliftoit ttpppäfb för $lcabemue*Slbjuitcter ocf) ©ocenter.
9?ågra @tipenbii*författningar paftoa Bliftoit (fabfä|!abeeffer ©tipfiibii--  jetttnfabe, ocp be för £n>itfelbtj?a ©tipenbindmratorerna gallan* fwfa‘mmflflr‘
be förejlrifter närmare beffämba.
göränbrabe forntufairer, jemtoäf för toifja (iber, font to:b Sönsnbrabe
®bb,fonnti--
Uniöerftteten böra affäggab, paftoa bliftoit i Skaber utfärbabe.lairerr.n,ibUnis
1 oerftteten.
Unberjlöb för åtjlillige toetenflapöibfare att företaga utrifeö
refor, paftoa tib efter annan bliftoitbetotljabe, ocp fantlingar paftoa|Sbo«5"&
bliftoit tnföpta belö för 5fongI. S3ibliotpefet, beld för 9tif$*35lufe*°*
tutt, belo för att öfa be forttfemningar, font uttber itongl. 88it=
terpetö*, Jg)i|?oriae5 ocp Sfntiqoitetö=Slcabenuenö toårb förtoaraö.
felena enjTifba perfotter paftoa till Sibliotpef ocp 50?uféer
giftoit förärittgar, ptoariblanb färbefeö utmärfa ffg fratttlibne
9tifö*2D?ar(Falfen Jgterr ©reftoe gletningö Saoffamfing till Upfala
UniPerfitct od) ©rill^a Slrftoingarneö SoologijFa famfingar tilf
3vifö*5Phtfeum.
gör arbetené utgiftoanbe af fofrerfänbfft toärbe od) toiqt,unberfs>btiti
0 Sittewira or*
fafom mebeftibené panblingar i ©toenjPt ©ipfomatariunt, £3erät* ' 6rte1'*
teifer ur 0tocnffa piff orien, ocp ©melbö ©eograppie uti tillöft
ocp förbättrab upplaga, par &ongl. Sttajtt betoiljat upberjföb af
allmänna mebel.
görättbrtttgar paftoa, på toeberböranbeö nnberbåniga fram*eamfwbfot
ftädnitigar, bliftoit gjorba i (fabgarne för ^ongl. S®efen|Fapé* ämSS^S
od; SDlufffölijFa Slcabemtertta, för Slöeten|?apö*@ocieteten i Upfala,
ocp attbra lärba elfer toiftra fantfuttb. $tjf illiga ttpa föreningar
för roetenffap ocp bonit ttt. ttt. fafom Sitteratur-göremn*
gett i Upfala, ^on(?*görettittgen t puftoub(bbett, m. ff. paftoa
»4
begutom, genom enffift>aé Bemöbanben uppfommit, odj niet» Be*
römlig merffamBet gagnat t»et allmän na.
göttiflroSrten. .^ongf. 2)laj:t Bär, met» anledning af te uti Bufmttbffaben
unter Banbläggntng maranbe åtgärber till fattigmårbené orbnan*
be, från lanbéorterna inforbrat uppgifter i ämnet, ^rotffa, eBu*
ru upplpfattbe för färffilba belar af 9vifet, lifmäl gifmit Befräftel*
fe på fmårigfjeten att i betta Ijänfeenbe närmare Befiäntma be
allmänna författningarne. kmeblertib Bär $ongl. 9J?aj:t uti 0eji
nåbiga ^örorbtttng, Burit förBållaé Bör meb förfmarélöfe perfoiter,
om B«>ilfen Bär neban förmäleé, äfmeu marit Betänft på (tab*
gattben, röranbe be bernieb fammanBänganbe fattigmårbé*ärenber.
8att<fl»arM« $öt färffilba orter Bnfma ^attigrDårbé^reglententen Blifmit,
efter meberBöranbeé Brwftållan, i nåber ffabfäjtabe. knffilba
perfoiter Bafma nu fåforn tillförene, ocB färbeleé till ^enftonéin*
rättningar, gjort fromma (tiftelfer, BwariBlanb 0abelmafare*ål*
bermattnen fagerbergs, 0tämpelmä(faren Slfiefioren SörneBoBmS
ocB ©roBBaitblaren 58ennerqmi|tS, atla inom Bufmubjtaben, B^fJ
ma marit ganffa Betpbliga. derjemte B^fma flera korporation
ner för beraS ålber(tigna meblemmar, enfor ocB fattiga Barn (lif*
tat 93enftonSinrättningar, forn ^ongf. SDlajit i nåber faftjMt,
eller på meberBöranbeS unbcrbåniga Begäran änbrat.
Sereninaar £ill fattigbomS ocB lajterS förefotnmanbe genom arBetfattt*
^rt^Ä^Bet, måttligBet, unbermiSning ocB febtigBet, B^fwa, genom en*
fftlbaS Bemöbatibett, 0ällffap ocfj inrättningar Blifmit i B«fs
»ubffaben fiiftabe, för örn ocB feblig moberSmårb, för manmår*
babe Barns uppfoftran, för arBetfamBetenS uppmuntran, för tro*
i5
get ocB bpgbigt tjenjlefolfS Belönande, ocB för npfterBetenö Be*
främjanbe. £)e ftjtnämbe Bafma, äfmen till följe af 5Fongl.
Slttaj:tS uppmaningar, fpribt ftg titt lanbSorterna, B^areft åtffit*
lige mebBorgare af alla ffånb täflat meb beraS föregångare i Buf*
mub(taben att i betta Bänfeenbe gagna fäberneSlanbet. inrätt*
ningen för manmårbabe Banté uppfoftran i Buftoubftaben Bär, af
bejt mälgörattbe tnmåttare, erBåUit få Betpbliga anflag, att
ben funnat inlöpa eget BuS, ber inrätta merfffäber, ocB upplåta
beraS Begagitanbe äfmeit åt öfriga färjungar mib mepelunber*
miSttingettS 9?ormal*0fofa, ber inrättningens Barn beremot åtnju*
ta Boflig unbermiSning.
kentral*^)ofpitalen i SDlalmö ocB Söabftena äro fullBorbabe.
ktt trebje af bplif BefFajfen&et är unber anläggning i Upfala.
kn enffilb inrättning för ftnneSfmaga perfotterS Botanbe Bnr asom <»*
93rotocollé*0ecreteraren 23org, unber namn af fribom, (liftat njngfcanffiilt
på $ongl. ©jurgårbctt, mib Bufmubjtaben, ocB font Ban, enligt
faf*futtnige perfonerS intpg, benfamma meb utmärft fficfligBet
ocB framgång föreftår, Bär .fongt. 3ttaj:t tillåtit Bonont att, ge*
nom 0tamBof, infamla mebel till inrättningens fullfomnanbe.
för att göra anmänbanbet af be till allmänna Belfomårben$eiromar&e«.
anflagna mebel fpfteSenligare, $ar iFongl. 2)toj:t närmare Bejtämt ^roDinckils'
föreffriftenta om Btuab iafttagaS Bör, belö mib läfemebelS utbel* ffr«ctfont".
ning åt fattiga fjufa, belS mib g>robincial*£äfareS emBetSrefor
ocB berföre Belöpattbe fo|tnabS*erfättniugar.
©enom be 2,000 0l:br, forn SKifetS 0tänber för grobin* erfra.***
cial>£äfare*mårbenS förBättranbe Bemiljat, ifrån ftjta SvifSbag eÄ
i6
intid beit nu iitträffabe, fjät kongl 2Dlaj:t ^aft tidfäde att, i
fåbane otter, forn förut på närmare fjäll fafttat £äfaremårb, för*
orbita 8 ertra 95ropinciaI*£äfare, meb a5o 0i:brö arfmobe fjtparbera,
nemligen: i öpefftngborg, 0öIfmttöborg, Söäritamo 10må*
fanb, Sfltngöåé, 0igtuna, £juöbal i 3?orra öpefftngfanb, öper*
nöfanb, otfj £pcffele i SSeflerbotten. 3)ien forn ingen föfaitbe
tid ben ftflnäntba beflädningen fig anmäft, bär kongl 3)?aj:t
i jlället bemifjat betta arfmobe åt en, mib Söeffra Söingåferé
kptfa i 0öbermanfanb, för n fringliggattbe förfamliitgar, an*
jfäflb ertra ^prooincial*£äfare.
sr«a i»ofarc= (£n itp 0tabö*£äfare''tjen|l i Sbriltianttab, ocb en SMflrict*
befallningar 7 ' , ' ' ' ' .. w ' .
äiift"fre?a &tfäre*beffällniitg i ^ngeffiabé ocb ^erreflabö öparaber t (Ef)ri--  ftianflabö £än bäfma, genom befja otterö eitjlilta btbrag, 6lif*
mit fliftabe.
SörönfeMbe g>rooincial*£äfare*£Mflricten i Upfafa £än bafroa, efter ti d*
vfr«e'bifWct fomften af ben ertra Q3robinciaf'£äfaren i 0tgtuna, bfifmit öfa*
o* jtofioner. ' c „ „
be fran 2 tift 3; ocf) flationeit för <jprootncial£afarett t Skorra
jfpadanb meb mifta miffor föränbrab från Storberg, f)mareft arn
bra £äfare ftnnaö, tifl kongébacba, ^mareft £äfare adbefeö
falnatö.
Ät^ärber i 0erapbimer*£)rbenö £a;arett i 0tocff)ofm f)ar bfifmit arn
pänfcenbe till „ , v r.. , ,
maretty fenltgen utmtbgabt ocb ttdbpgbt, for att funna tnrpmnta om
Cnrljit».
_
friitg 3oo fjufa, ocf) utgöra ett £entraM)uff)Uö för fjufmubjfaben,
ocb tiff någon bel äfmen för 0tocfbofntö £ätt. Sid pro&iforijft
fjuf^uö, för att begagttaö mib farfoter, eder en mera utbrebb
fjällighet i bufaubffaben, f)ar kongl 20?a;;t upplåtit f. b. <£a>
teanna
tbarinä kronobränneri. SXtfetö 0tänberö unberbåniga fram*
ffädning, om inrättanbet af ett från fiufmårben t ©effe affött*
brabt (Eurbuö i 0öberfjamn, bär kongl. 50?aj:t btfnHit; ocb ett
£a&arett är meb bet npa ©urbufet förenabt. gorimt för uppta*
ganbet af anmärfningar mib £a&arettenö ocb ©urbufenö rafén*
ffaper bär kongl. 20fäj:t beffämt; ocb för 0af)fgrenffa fjuf^u*
fet i ©ödeborg bär förnpabt Reglemente bfifmit utfärbabt.
Slnjfälterna tid VeneriflFa fjufbomenö botanbe fiafma baft
^ r o or-* fmitiani bo
ben framgång, att ba fjufitumtnernö mebeftaf, för 5 år, upp* *«"*•
gicf, enligt ©unb(jet$*©>degii berätteffe för år 1828, tid 3,529,
bär betta mebeftaf för 5 år, enligt enafjanba berätteffe för år
i832, min flatö tid 2,866; att recibio numera, bå biet*cur be*
gagnaö, fädfpntare inträffa, ocfj att fjufbomen få aftagit 13emt*
fanb, att förhoppning är om befi utrotanbe berffäbeö.
£>å fmittfoppor, oaftabt Vaccinationen marit på manligt »accinattw
° . . r „ nené iBib*
fatt marbab 09 uppmuntrab, Itfmäf unbet* be fcbnare aren pp* ntagtbål--  patö på mångå orter i Rtfet: få bafma befö författningarne om
Vaccinationen bfifmit flärpta, befö bär 0unbbetö*(Eodegium
bragit förforg om pmpningömmnetö förnpeffe, mib beit i bufmub*
(laben maranbe Veterinaire*3nrättningen.
Varnförfofmingö^onflen bär genom nu maranbe Sirectornö ^arnfovioB.
. « « ninfl^fenjkn.
mtb Allmänna Varnbörbö*bufet unbermiöntng o^i nit bunnit ben
utmecbling, att fåbana operationer funnat åt Varnmorflor meb
framgång anförtroö, broiffa förut marit metenflapfigt bifbabe
ifööagöfS&erÄttetfe^ i834.) 3
i8
Sätare allena förfefådna. öfwer 900 33arnmorjfor funnoö i
Sälten år i833.
iDiurffltartg ©etan SXifetö ©tänter, unter ftfia SKifötag, anjlagtt arf»
aiii.aua.i&f. ^ g0 ^ 2;ne ©jupjgäfare t f marje fän, far 3?ongl.
SOZajrt för terås tidfättante ocf tjentfe-utöfning mettelat fö»
rejFrifter. 3 några Sän, förnämtigajt på ©ottlant, fafwa in*
månarne fejlutit att genom enjFilta fitrag gifroa löne»för»
bättring.
23eteriitai«-' ©Atom upplåtelfen af Satugårtölantö f. t. $rono»33räit»
sg?Ä“/neri, ocf genom tet penntnge-anflag, font fÄtfetö ftfl förfamlate
f5fratt’ ©tänter fewiljate åt 33eterinaire»3nrättningen t fufmutjlaten,
famt genom te metel, ^ongl. !9taj:t tejjutom anmifat, far ten»
famma nu tlifmit förfett met erforterliga rum tåte för unter»
winningen, SMtliotfefet, Sdufeum, Slpotfefet ocf ©(eterna. Xrä»
garten, innefådante öfwer 1000 wäptarter, fafnar få pharma*
cettiffa eller foterwäpter, forn förtraga luftjFrecfet, ocf motfma*
rar fm teflämmelfe, tåte för unterwtöntngenö ocf Slpotfefetö
te^of. ©leoernaö antal, forn år 1828 mar 36, utgjorte 41, år
i832. Så antalet af fjälar ocf forn»to|Fap, forn år 1828 fFöt»
teö inom inrättningen, ocf utom fenne af ©(eterna, utgjorte
3,o54, jieg famma antal, för år 1882, tid 4,436. 3)?en, font
trifien på får inom fufwut|taten tetager ©(eterna nötig öfning
ocf mana mit får»fjuftomarö tefantdng: få far ^ongf. ^aj:t,
met affeente på går»|Fötfelnö migt, temiljat refenmterfiöt åt
©(eter för att funna tegifma fig till ©cfäferi-ägare i lanté»
orterna, fwilfa för längre tit åfiunta teraö biträte. i fän*
19
feente till ten utmitgning ^?eterinaire»inrättningen fåletcö mun»
nit, fjär -Sfoitgf. 2Dtaj:t antefallt ©untfetö»©odegium, att met
förflag till np injiruction för fenne infomtna.
©n 33eterinaire»iBfarmacopée tar tlifmit af metertörante motm?
roäfenbet.
utartetat, ocf jfatfäfFat af .SFongf. 2>?ai:t, forn till uppgörante
af ett fudftäntigt Slpotfefare-SDveglemente ocf en np SDlettcinaf»
Sapa förortnat en ©omité, fwarö arfete oförtröjeligen inför»
mäntaé. äpwat iafttagaé för mit ©ifteré ocf antra häftigt
merfante metelö mårtante å Slpotfefen, ocf utlemnante ter»
ifrån, far iFongl. fldajtt förortnat; ocf för en ©ocietetö inrättning,
tid 9åfm’macePti)?a weten|Fapenö fefrämjante, fafma flat*
gar tlifmit af $ongl. 2D?aj:t flatfäflate.
Svifetö ©tänterö untertåniga anfådan om $röfrpcFetö upp» ©roen)! fför*
förante, ocf ©menjl görfattningö»©amlingö utgifmante i tep ettSå?
fläde, far tlifmit fifadett, ocf är met innemarante årö förjait
t merfet fädt.
Set af £ag»©omitén upprättate förflag tid itp ©iPd»£ag caafor*
är af äpögflc Somjlolen granjlatt; ocf är iFottgl. SDlajtt ftnnat, ‘3e"*
att färfFilt 0Såtig framjiädning i tetta migtiga ämne tid 3tifetö
©tänter afgifma.
förflag tid np ©riminal»£ag far af £ag»©omitén öfmett
tlifmit författatt ocf tid trpcFet tefortratt. Se termit gjorta
anmärtningar äro £ag»©omitén mettelate. Sep fetermera ut»
arfetate förflag är få npligen tid ^ongl. Sdlajit öfmerlemnatt,
att tet ännu kFe funnat granfFaö.
20
Sot-fattning öf clt färgilb Comité uppgjorba ftörgag fia Itp $ör*
per fonér.
fattning om fpglolöfe perfoiter par i äpögge ©omgolen unbergått
grangning; härefter kongl. 9flaj:t unt>er 3g ^uni l833
attmän görorbning t betta angelägna ämne i fftåber utfärbat.
guditz. kongl. 5Dtoj:t pär i flere affeenben anfett npttigt, att er*
^ÄOåaa fäber fungap om brott och förbrptelfer äro t tia* elfer af*
taganbe, famt om förpåttanbet meb Cioile §ÄättegSngl*ärenberne
vib afla ©omgolarne i fftittt, ocp par i 9?åber anbefallt ©eg
3ugitiä»0>tatb»SD?iniger, att, efter af Söeberböranbe tnforbrabe
upplpbningar, unberbånig Serättelfe beröm årligen afgifva. pa*
nen titt betta toibfpftiga 0tatigiga arbete äftoenfom utföran*
bet inpemtåb af 3ugitiä=0tatb»Sirrtnigern$ unberbåniga Serättel*
fer för åren i83o, i83i ocp i83a. i83o ocp i83i åren* Se»
rätteffer äro reban genom trpefet Slttmänpeten mebbefabe, famt
i832 årb Serätteffe fagb imber prägett ocp varhet meb bet
förgå libalebeb attmängjorb.
bpvab forn i begå Serättelfer förtjenar färgilb uppmärf*
färnat är ©ompafvanberneb ttägan attmänna Hagan öfver fpf*
ferietb fiUtaganbe, ofta föranlebanbe tiff grofva brott ocp mett*
nigolifb förfpittanbe. ©å bet reban gärpta graffet icfe funnits
titträcbligt att pämma utbrottet af en lag, forn itnbergräftoer me*
nige rnanb febltgpet, arbetsförmåga ocp völgånb, är kongl.
SÖ?aj:t finnab att föregå verbfammare ocp af erfarenpefen be*
gprfta mebef tia betta önbamålb entåenbe, öfvertpgab, att ber*
uti tmbergööjab af 0tibctS 0tänberb omtanfe för mebborga*
reS väl.
kongl. 5D?aji:t par trott, att vigtiga uppfinningar i 0tatb*
economigt affeenbe funbe vinnab genom fännebom om be in*
teebningar, pvarmeb fag egenbom på ftmbet är befvätab, om
©ayeringb*värbe't å atta £anbt»fagigpeter, famt om be om fåban
egenbom gutna föp, förgift frivittigt, förgift genom eyecutionb*
tvång. 0eban ^jugitiä'0tatS»!Otinigern pärom låtit unberföfa
uti äpärabbr a tterneb, i äpofrättewe förtoarabe, ^ntecfningS*
gjrotocoa, ocp uti be ti(f kammarrätten infoutna ©iperingb*
längber, par 3ugitiä»0tatö*5D?inigern Hff kongl. 5Ö?aj:t i un*
berbånigpet öfverlemnat fin unberbåniga Seröttelfe, befebfagab
meb ©Vetter, uppfpfanbe förpåaanbet i pela Eribet, i pvarje
ftin, ocp i ptoarje ©omfaga, famt inom ptoarje af be tre ClaS*
ferne, SXibbcrgap ocp Slbel, 0tånbS»perfoner ocp 5lttmoge. Ht»
brag beraf äro i attmänna ©bningarne tnförba. Serättelfen
ocp ©ibetterne toitt kongf. SD?aj:t låta öfverlemna åt veberbö*
tanbe Htgott.
^ öfverenbgämntelfe meb SltfetS 0tänberb unberbåniga
pemgättatt par kongl. 50?aj:t, efter föregången grangning, år i83i ««a«-  låtit på trpebet utgifva fortfättniug af be åren 1807 ocp 1819
utbomna fttg*0antlingar.
SvifetS 0tänbec lära genom ©erab 3u|fitm»0mbubSman
ttnbfå unberrättelfe om be fttg»förbfaringar, forn feban figa
Siibbbag blifvit af kongf. 50toj:t meb ©eg äpögge ©omgol
ntebbclabe.
^orbbrufet ocp ftmbbpubpåttningen pafva afkongl. 3Äaj:t
meb fortfaranbe pägn ocp omforg blifvit omfattabe. ©et ange*
fägna ÉgobelnittgS* od) 2lfmittringS*merfet intager fjärtmb fränt*
fta rummet. SDZet) anlebning af be f;oé NifetS ftft förfantlabe
©fäuber ocb färjfilbt Ijoé Sötigt. 5Dlaj:t af åtfFillige SKtf6bagé=
gullmägtige af 23onbe*©tånbet gjorbe framfMningar, att beit
år 1827 ittfärbabe ©fifteS*©tabgan jfulle mara ntinbre lämplig
för ©ottlanb, äfmeitfom för be Skorra f ätten, ber CnflifteS*
författningen förut icfe marit gällanbe, ^ar .^ongl. Sftajrt låtit,
genom tillförorbttabe Comitéer, unberföfa, om od) i fcmilfa ye*
lar berörbe författning funbe, i affeettbe på berörba fän, tarf=
ma jemfniitgar ocfj tillägg, för att blifma för bern närmare til*
lämplig; orf) bejla fättö*ComitéerS utlåtanbeit ^afma fcbait blif*
mit granfFabe af en färfFilb af .ffongl. fO?a;:t utfcbb Comité,
forn jemmäl fått ftg uppbraget, att befS yttra ftg öfmcr be af
NifetS ©tänber äfmettlebeS begärbe änbringar i benna författning,
be(S, efter inforbrattbe af ytterligare upplysningar i örn*
net, i allmänhet unberföfa odj förejlå, l>mab änbringar eller
tiUäggttittgar ber uti funbe finnas mara af befjofmet påfallabe.
Söib ilutliga pröfntngen bäraf f>ar ^oitgl. NJaj:t i Skaber be*
fTutat be minbre mäfenbtliga jemfningar ocb förflaringar i fant*
itta författning, font upptagas i ben beront utgifne »tämta
Nåbiga $ungörelfen. $ongl. Nlaj:t bär Itfmäl meb tillfrebS*
ftällelfe funnit, att i be norra orterne, lifafom i be fiefte öfriga
betar af 3tifet, jorbbrufare mera allmänt börjat infe nyttan af
benna författning, bå antalet af förrättabe ägo*ffiftett årligen
betybligen öfatS, ocb ännu flere blifmit begärbe, än font funnat
merfjiällaS; ocb ^ottgl. Sttajtt gör ftg bäraf förmtflab, att be
mälgöraitbe merfnittgar för lanbetS economijia förfofratt, $ongl.
^läj:t, uttber beit jemnt jliganbe oblingS-bågen boS folfet, af
benna författning, i förening meb bet af NifetS ©tänber mib
filia NifSbag anllagtte uitberflöb för utflyttningar mib ägoffif*
ten, förmänfat, iife fiola utcbltfma. — 2lfmittringS*merfet i
^emtlanbS, &8ejlertiorrlanbS, SBejler* ocb Norrbottens Sätt bär
i oafbruten orbtttng fortgått; ocb b^fva fö* ftftnämnbe frenne
fänett, till nöbig förettfling ocb forffFyttbanbe af afmittringar*
tteS gång, flere färfFilbe förefFrifter blifmit ntebbelabe, äfmenfom
be förut bemiljabe anjlageit till någon bel öfabe. ©eban afmitt*
ringarneS början, äro i ^enttlattbS fän, ber en minbre betyblig
bel af afmittringS*göromåfeit återfia, 35 ©ocfnar afmittrabe meb
773 mantal ocb ct* ägorymb af 2,192,395 Sunttlattb, utom
610,209 Sunnlanb i 4 af bejla ©ocfnar, font blott hunnit eif*
mätaS; hvarförutan i 6 attbra ©ocfnar 1,810,621 Suttnlanb
blifmit afttiätte; ocb bufma i alla bejla ©ocfnar 56 nya tyda
mantal uppfommit. 3 28ejfer*NorrfanbS, SSejler* ocb Norrbot*
tenS fält bnfma från ocb mei> år 1828 till ftfilibet årS början
796,242 Sutittlanb mati blifmit afmätte, famt 487 Ny*byggen,
utom $rono*torp, blifmit tili anläggning bemiljabe; utgöranbe
betta, meb be från afmittringenS igång-bringattbe i bejla fän
1824 afmätte mar f er, 1,221,847 Sttnnlanb, famt 756 jiyefen
bemiljabe Nybyggen, ©ärjlilbt äro i öpärjeåbafett, feban 1828,
259,459 Sun ula it b afmätte fantt 2:ne ©ocfnar till afmittring
berebbe, bermib nära 4 §d<x nya mantal uppfontmtf. — ©tov*
fFtfteS* ocb afmittringS*merfet i Salartte fortfätteS årligen på lifa
fot, forn förut, odj pågår nu i 0iättvibé ©ocbeit; äfvenfom t>et
angelägna ^orPebob&arbetet för Pe fborffiftaPe ©oebnarne libale*
Peö fortgår, — Sif närmare erpållne uppgifter om förhåöanPet
meP Pen återjHenPe afvittringen inom ©efTeborgö fän ^ar 5?ongl.
5D?aj:t, för att bringa Penna afvittring till fFynPfamt flut, fun*
nit nöPigt låta på ^ronanö bebofbnaP afvittra få väl Pe i #el*
ftngfanP närntafb ^emtlanPö och S8efler*9?orrlanPö fän belägna
viPfträcbta fjuöPalö, färila och JpogPalö ©oebnar, Per icbe o5etypliga
öfverlopp&marfer för nya ^emmané anlägganPe attfeS
bronan tillfalla och folfet är minPre förmöget, forn ocb Pe $ro*
nan i fänet tillhöriga rePan tillförene utbrutne allmänningar;
ocf) pär Penna afvittring, för heiden nöPtga föreffrifter blifvit
utfärPaPe, meP år i832 tagit fin början, fatnt färffilPe mePef,
af Pe utaf SDvifeté ©tänPer för afvittringarne i Pe norra fänett
anflagne, Pertill blifvit anorPnaPe. ©ålunPa är nu Pet åter*
ftåenPe afvittringé*verbet i gång för alla Pe 6 norra fäneit,
tmPerfföPt af Pe ©tatené tillgångar, forn för närvaranPe Pertill
funna anvifaö, men fjvilfa tillgångar icbe ännu mePgifvit, att,
fåfom SÄifeté ©tänPer begärt, afvittringen färfbilPt i fuleå £app*
marf (bulle företaga^; och ^ongl. 5D?aj:t hoppaö, att, ttnPer ve*
Perbörltg tillfyn å £än*©tyrelferneé ftPa, Petta för Sitbet i ali'-  mänhet octj Pepa $>robinfer ifynncrhet få vigtiga arbete fball nå
ett önfFaPt flut.
S)en reoifton af nya £anPtmäteri*tayan, $ongf. fOIajjf viP
t»i<xajran. pep ntfärPanPe förorPuat, för att Peri berePa Pe jembningar,
erfaren*
erfarenheten nnPer Pep tillämpning funPe vifa vara bcljöfltga,
är unPer verbfMigfjet, och färffilP ©omité ntfePP för ant*
neté ytterligare granffning.
Sill Äongl. förordningen af Pen 19 ^December 1827, an* sMäsa tia
gåenPe hemmansklyfning och affönPring från hemman, har crbtiliiflot!
$ongf. 3J?aj:t, på 23onPe*©tånPeté unPerPåniga fram(Mning,
gjort ett tillägg, åfyftanPe att berePa ytterligare tillfälle till från'
hemman aflägsna ägorö affönPranPe och npplåtanPe åt Pe hem*
mansägare, fjn>aré ägovälPe Pe angränfa.
3 anlePning af förebommen fråga om befjofvet af närmare
föreffrifter, för att förebomma mipbrub viP tillämpningen af
Penna författning, hnfwn nyligen Comitéer blifvit förorPnaPe i
famteltga fänen, meP unPantag af dalarne, proilbe äga att full*
fiänPigt upplyfa i h^aP mån och På h^aP fött hemmanSklyfnin*
gar och jorP*affönPringar, efter i fråga varanPe förorPningS
utgifvanPe, blifvit verffbättPe, jemförelfeviö meP h^aP Pepför*
innan ägt rum, äfvenfom Pe förmoPaPe verfningarne af Pepa
flyfningår och affönPringar, m. fl. PithöranPe ämnen; äganPe
©omitéerne jemväl att förejlå Pe ytterligare fJaPganPen, fommöj*
ligtviö funPe anfeö erforPerlige till förebommanPe af öfverträ*
Peifer i Pepa Pelar.
3 Pet angelägna änPamål att genom jlörre vattevaftePnin*
gar å ©baraborgS £äné jlättbyggP för framtiPen föba förebomma ©faralovgs
fbaPa af regn å åberfälten, i våta år mer och minPre ?a'
<3eiföbflgés!E>er<rtteIfe/ 1834.) t
förorfafat mijjmäpter od) Deraf följanbe obeffånb od; fatrigbom
ljoS jorbbrufare i Delia orter, Dem Staten, till Deli förluff, meb
unbfättningar mafl bifpringa, fjär $ongl. 5Dlaj;t, enär jorb*ägar=
ne marit oförmögna att fjelftoa befo|fa Detta arbete, och Detfamma
funnita mara af Den (förre economiffa omfattning, att Det förtjente
ett allmänt unDer|töD, till famma migtiga arbeteS företaganDe ocf)
full bor Dan ttnDer arén i83i och i83a, Då äfmen angeläget ma*
rit att bereDa arbetS*förtjen(f åt örtens, genom föregåenbe årets
högd betpDKga mijjmäyt, utblottaDe iitmånare, i S^åDer bernil*
jat färj! ilbe anfIagS*fummor från SSionbe äpufmub*titeln; ocl) Ijaf*
ma De|ia mattemaffeDningar, fjmilfaö framtiDa unberfjåaanbe för
hemmansegarne utgör en jfplbigfjet, öfmer fjwarS uppfpllanDe
Äongl. SJlajitS £3efaUningShafmanbe bör hålla fjanb, reDait mi*
fat DeraS npttiga merfatt för gröDanS bemaranbe från Den jfaba
af mäta, Derför Den, genom lanbetS låglänDta belfaffenfjet, ma*
rit utfatt.
uphmtf* 3 W af ©tönbetS, Äongl. SftajitS ffcabiga
rinsar* framffällning, mib ftffa SKtfSbag fattabo be(Iut, har för kronans
räfning ekplantering blifmit påbörjab å ben i fåbant änbamål
utfeDDa, bertia ganffa lämpliga SBiftngSborgS ^ungS*laDugårb,
äfmenfom affaltningen af SMfpmotala ifrmgSgårb, till bibrag för
foffnaberne härtitl, blifmit anmifab, famt SöiftngSö Jfronoporf
lifalebeS för änbamålet an|Iagen. iöfmerinfcenbet mib utföran*
Det af Denna plantering är uppbraget åt en färffilbt bertia förorD*
nab perfon. UnDer åren i83i, 1882 och 1833 äro reban 56,5oo
efplantor och G8,5oo milba träb, tid |fi;bb för De förra, på en
n;mb af 80 tunnlanb planterabe och lofroa gob framgång. —
Sen förorbnabe regleringen af kronans parfer och allmänningar
i SKifet har årligen fortgått och börjar liba till (Int. Sif 60
fh;cfen fåbana (fogar äro 55 (fpcfett reban reglerabe, Deraf De
för kronans räfntng bibefjållne, h^arå en orbentlig mårb och
|logé*huShållning blifmit införb, börja att lemna nptttga efter»
bömen för euffilbe mib (fogarneS beljanbling och åbagalägga npt*
tan af Denna reglering. Sif De åt enffilbe menigljeterS begagnan*
De ttpplatne allmänningar l;afma några få, på meberböranbeS an*
hållan, blifmit Dels till Delning upplåtne, Dels, fåfom inbelabe
till ffattlagbe hemman, unber mifia milfor tia förfäljning anbe*
fadbe. Sif De öfriga ^afrna flere blifmit reglerabe och ert fö^s
bättrab |fogS*mårb Derå förorbnab. — Set af ifongl. WlajU
inrättabe @fogS*in|titut har blifmit nipcfet begagnabt, och hafs
ma årligen (lere en|ftlbe Der låtit befofta unbermiSniitg åt Dit*
fätibe Sieber. — Sen practi|fa lärobok i |f ogödjuSfjådningen,
£anbtbrufö*Slcabemten erhållit nåbig befallning att fammanfatta,
har af en be(j febamot blifmit utarbetab od; ett exemplar Deraf
på Statens befoftnab inföpt för hvarje ^atforat i 0ltfet, att
Der förmaraS, för att på begäran utlånaS åt jorbbrukare inom
9>a|toratet, till lebniitg och efterföljb i affeenbe på en förbättrab
hushållning meb DeraS (fogar. Så lifmäl Denna afhanDUng t
admänhet icke futtbe af Den minbre upplp|fe flafjen jorbbrukare
fomma att begagnas, och angeläget är, att äfmen åt beha bibrtngabeS
fännebom af De ljttfmubfakliga(le grunberne för en flof ffogSljuö»
bådning, har £anbtbrufS*Slcabemien Derjemte fått befaUning ut*
28
a5ei'gä.'baiit)s
terhijen.
arbeta och till $ougl. Sttajtt ittfänba görflag till eu unber få*
birn fpnpunft uppjfällb fort od) lättfattlig (Brift i ämnet, för
att af nämttbe flaf? jorbbrufare till råb och uppfinning
begagnaö.
Sen för Oiifet migtiga berg&banbteriugen f)ar ^ongf. 50taj;t
unber be febnare åren få mpcfet mera bort följa meb fm upp*
märffambet, font unber benna tib prtfen på SftfetS bttfaubfafli*
ga erporttvara, jernet, icfe obetpbligt nebfallit, få att conjunc*
turen för benna ^anbtering marit miitbre förmånlig än förut.
Set fptteb mara fatt utom all tmifmel, att orfafeit härtill i be*
tpbltg mån bör föfaé beruti, att unber bet mängbcn af be
©menjBa jermtdlmerfarne, i förlitanbe på ntalmerneö erfänba
gobbet, förblifmtt mib bet gamla tillmerfning&fättet, eller bet få
fallabe tp|B*fmibef, b<m mait på utlänbjB ort, färbeleö i ©tglanb,
bemöbat ftg ocb äfmett Ipcfatö att, genom förbättrabe arbets*
metbober, ocb oaftabt bermaraitbe malmeré tninbre goba befBaffen*
bet, uppbringa jermtillmercningeu i flere affeenbeit till (tfa gob*
bet, font bett ©menfBa, bmilfet naturligtmiö genom eu (Torre
concurrence (fulle på ©menfBa jerm-banbeln fjafma menligt tu*
flptanbe. Setta förbållattbe bär ocffå mäcft ©menjfa jern*till*
merfarenS omtanfa att tillägna ftg be utlänbffa förbättrabe ar*
betömtetboberne, ocb berigenom föfa åt bet ©menffa jernet be*
mara bet företräbe, font betfamma tillfontnter. ^blaub bejja ar*
betémtetbober b<m ett i ^nglaitb uppfunnet fmibe$*fätt i täcfta
bärbar, eller bet få fallabe Sancafbire-fmibet, ifpnnerbet fäffupp*
märffambeten fåfont bår i lanbet aumänbbart; od; flere
brukägare bermeb gjort förföf, bmaraf anledning ftg mtfar, att
bettna arbetémetbob (fulle förmånligt utfalla ocb ’ följb beraf
mera allmänt blifma boö ojj antagen. Så benfamma i flere mä*
fenbtliga omffänbigbeter, förnämliga}! genom en bafligare jernet^
nebfmältntttg ocb möjligbeten alltfå af en (förre årétilfmerfning,
(Biljer ftg från beit nu i allmänhet brufliga tpfBfmibeö*procefjen,
blifma ocf, meb befi antaganbe, mifja jemfningar i numarattbe
fmibeSförfattningar nöbige; ocb, i aitlebning af 23ergö=£oflegii i
ämnet gjorbe framffädning, &ar ^ongl. SÄaj:t, bå befta änbrin*
gar icfe lämpligen nu gettaff funna mibtagaS, till ett början i
ttåber tillåtit, att bet till 1835 åré flut, unber mifja ffabgabe
milfor, må mara inttebafmare af (tång jerns* ocb ämneébamrar
öppet, att, utan binber af gällanbe fmibeöförfattningar, antaga
ocb förföfa ben ofmannäntbe engel)Ba fmibeémetboben meb täcfta
bärbar, eller ocf bmilfet annat tillmerfningéfätt be åffunbabe, ocb
att bet (lulle åligga 53ergé-©ollegtum, att fran alla meberböranbe
unber tiben ittforbra nöbiga upplpéningar ocb uppgifter, röranbe
fåmäl bet ofmanomförmäfbe ©igelfFa fmibeéfättet, forn anbra ifrå*
gafomtte fmibe$met(jober, (arnt (eban beraf lemna 33ruféfocieteteu
bel, för att i betta migtiga ämne ftg pttra, bmarefter Megt»
um borbe infomma meb unberbånigt förflag odb tttlåtanbe röranbe
be allmänna föreffrifter, forn för framttbett beröm fpnteö böra
mtbtagaö. gör att, belö meb affeenbe å betta ämne, befS
ocf till grunb för ntarbetanbet af en np ©mibeS*©tabga, bereba
en fitllftänbig fännebom af jern-bgnbteringen i alla belar ocb på
alla localer i 3iifet, meb befi merfliga behof och briffer, odj ber*
tblanb äfmen minna fäfrare uppgifter, än hittills, om rätta beloppet
af tacfjernö'-probnctionen i SKifet och utmägarne att ben
unberfjålla od) utmibga, ttTI lehning för bebömanbet af frågor
om npa ffångjernS'-fmibenS prioifegieranbe på föpe*tacffern, fjär
kongl. 2Dlaj:t, på 33ergé'-£ollegii unberbåniga IjemfMan, i nåber
bifaffit, att unberföfningar ma i bergflagSmrterne od) be frör=
re brufö-bifhäcten, mib utfatte fammanträben rneb roeberböranbe
brukägare od) 23ergmäffare, af en 23ergS'-(£ommijjion merfftällaS,
fjmilben reban tagit fin början. — ©eban be af kongl,
29laj:t förorbnabe perfoiter, forn fått fig nppbraget att utarbeta
görflag tiff änbringar od) förbättringar i 83ergé-författningarne,
rneb beraé unberbåniga görflag infommit, f>ar kongl. 2D?aj:t,
enär betta Sörjlag inneljölle åtfFiöige migtiga ocfj betpbliga för=
änbringar i affeenbe på 23ergS=hanbteringenS bebrifmanbe, fjmilfa,
innan något befTut beröm fattabeS, fpnteé böra fomrna till
ben allmänhets fännebom, forn frågan på ett eller annat fätt rör»
be, få att be£ tanfar od) öfmertpgelfe om lämpligheten och npttan
beraf måtte funna ftabga fig, i nåber förorbnat, att famma
görflag borbe af trpcfet utgifmaS ocf; exemplar beraf tiff S3ergé©tatenS
tjenjiemän utbelaS, för att få mälafbem, forn af 23rufé*
ibfare, protffa önjTabe beraf taga fännebom, begagnaS. — Sfteb
affeenbe å angelägenheten Seraf, att jfog&tillgångarne för tacfjernö-blåöningen
i be egentliga bergSlagerne ej må genom infattning
af fmiben berfläbeS förminffaS, har närmare före|Trift blih
mit gifmen, röranbe rättigheten tiff fjårbarS och fmibenS inflpttning
i bergSlagSmrterne. — £ill afhjefpanbe af ben för ©mein
|Ta jfångjern^hanbefn menligt merfanbe omffänbigbet, att bet i
allmänhet minbre goba bergSmanS-jernct, forn på mågarne ocffå
äger minbre pris, ofta epporteraö gemenfamt och inblanbabt rneb
bet bättre flångjernet, forn beraf fölle i mijjcrebit, fj<m kongl.
2}faj:t, rneb mipa lämpliga unbantag, förorbnat, att bergsmans*
jernet ffaff rneb färffilb ffämpel märfaS. — £>å belägartte i 8Bån*
ga bergslag i Ö|lergötfjlanb fydt ^ (Ät affagt fig bergS*bru*
fet, enär betfamma icfe mibare funbe rneb någon fövbel af bern
bebrifmaS; hai‘ kongl. 2ttaj:t förflarat famma bergslag i få*
ban egenjfap böra upphöra och till lanbSfag föränbras, farn t
att be förmåner, bcnfamma i och för fin bergshantering
af bronan åtnjutit, »Tulle inbragaS. SifalebeS fjät becgSfrälfefriheten
i npa kopparbergs bergslag i örebro fän, feban loppar»
hanteringen, hmarför famma frihet blifmit mebbelab, näftan allbeleS
upphört och ärten hlifmit förmanblab till en merflig jerm
bergslag, blifmit till kronan intagen, och orten unbergåttfFatt=
läggning och mantalsfättning, för att utgöra be bermeb efter
författningarne förfnippabe utjfplber och onera. — ©eban ben,
enligt febnafle fjänbelStractater emellan ©merige och 3tpjjlanb,
bemiljabe rättighet för ginjTabrufägare, att i ©merige upplöpa
od; utföra nära 10,000 ©f:« tacfjern, upphört,har en motfma*
ranbe tacfjernstillgång, att berpå grunba npa fmiben, uppfommit;
ocffå hafma, oaftabt ben minbre förmånliga jernmonjuncturen, fe*
ban 1829 årS början 16,400 ©f;«nptt ffångjernSfmibe, famt
2,25o©f;ä ämneSfmibe, till jtörffa belen på föpetacfjern, blifmit
bemiljabe, äfmenfom 2:ne npa masugnar anlagbe. 3 anfeenbe till
32
met> flät förb flugan Öfwer fafnaP offattning af tackjern, fjor
^ongl. fO?a;:t, på förföf för eti tit> of 5 or, tillåtit ©rottgärPed
bergdmän i S8effer*bergdlagett, ott årligen få afyttra fpgfl io,ooo
©f:& tackjern till (jwtlfo brufd*ägare forn piff, fomf fålePed
utan affeenbe på ott Pc£ fmtPe är på egen tacfjernö*tillwerfning
grunPaPt; ocb fommer Petto tillflånP ott t fin man wifa werfningorne
of Pen ptterligore frihet t pttPeln of tacfjern, forn un*
Per fePnore tiPer of flere warit påprfaP, men of onPro bcflriPP.
Organifation ©ett ongelägtto frogott ont ett förbättrab orgonifotion of
of öe -Siban* 0
Énfena ©tprelfe*38erf fjor efter (jonP erhållit wtPore otgörP.
@ålunPo ^or Canjli*@tprelfen blifwit tnProgett, ocf> Pe till Pejt
befattning böranPe örenPen blifwit emellan ottPro ©mbetdmän od)
publique 5Berf förPeloPe, hvarigenom någon befparing äfwenle*
Ped blifwit för fromtiPen berePP.
C huru .fongt. SDtaj;t icfe funnit lämpligt ott bifalla Pet för*
flög, font blifwit wäcFt, ott Pe .frigö*ColIegii 5D?ilitiä*inPelningd*
ecb ipufefpnd* fornt SöoPjieno <frigdmandbud*Contoir oligganPe
göromål måtte (Tiljoö från betnälte kollegium ocb på onPro ©m*
betd*werf öfwerflyttad, f>ar .fongt. ?3iaj:t lifwäl onfett frigd*
kollegium ööra erhålla en itp, mera föreitfloP ocf) efter nuwaran*
Pe förbållanPen lätttpaP, orgonifotion, enligt hvilfelt kollegium
nu beffår of 2jne ©epartementer nteP 3 afPelntngar tutPer hvart*
Pero; ocf) fjor icbe olfenofl flörre enbet, orPning och Prift wiPbe*
banPlingen of Pe Collega befattning tillf)öranPe ärenPen prige*
nom ölifwit åjioPfommen, utön ocf ett tebe obetpPligt antal tjen*
fler
fier blifwit tnProgno fomt fåmePelft, nära utan öfoPt j!atd*an*
flög, tillgång berePP tia en of befjofwet påfadaP förbättring of
Collega ©mbetd* och £jenjlemänd lönewilfor.
Cn np aflöning$*ffat ^or blifwit fa|lfMP för ^örmaftnin*
gen of @jö*ärenPerna orfj PerunPer IpPonPe £otd*©ontor, hvari*
genom £jenftemännen uti Petto ©mbetdmerf fommit iotnjutonPe
of famina löneförmoner, forn beråd wePerltfor i f rigd*Collegi*
uin; woronPe äfwen wiP Penna reglering, mePelff flera tjenfferd
inProgntng, febe offettoji tillgång berePP till Pen förbättraPe ofTö*
ningen, utan ocf någon befporittg munnen.
35ergd*Collegium, PerunPer fOlpntet ocb Controll*werfet jfo*
lo böra, pt erhållit en np ^nffruetion och ©tat, PerwiP en be*
tpPlig inProgtting i förra perfonofeit ägt rum.
S)e of färjlilPo ©omiteraPe hvar för ftg uppgforPe
förflog till' föränProP orgonifotion of Commerce kollegium
fornt lommar-Jätten b^ft^a, tutPer loppet of or 1831, blifwit
of fongt. SOlojti i DiåPer pröfwoPe ocb ofgforPe, fornt itpo 3n*
firuetioner ocb ©t^ter för Pep ©mbetd*werf utfärboPe. SöiP
regleringen of ©ommerce*Collegii ©tat b<v tjenfiemonno*perfono*
lend antal få fumtat inffränfod, ott någon egentlig tiUöfning i
Pet förra @totd*onfIoget icfe warit of nöPen; men för dammar*
Dvätten, till bvard bonPläggning fåfom £)fwer*i©omj?ol Pe oPtni*
nifirotibo werfend onmärfningd*mål blifwit öfwerflpttoPe, bm*,
få wäl i följt» bärof forn i onfeenPe till räfenfTopernod i fePnore
tiber öfoPe mängb ocb röttegångd*örenbernod tillväxt, Pet i gam*
<3tifS&«9é?a>erÄtteIf<f, i834.) 5
fa ©tafelt uppförda andag Pefunnité otiflräcfligt: maranPeS
Pen tift fpdnaP t ©taté»anflaget erforPerliga fumtna anmifaP att
tift påföljattPe StiféPag utcjå af 23efparingarue å Stifé»©tatené
SlnPra JpufmuP»titel.
©unPpeté»£odegii förnpaPe organifatton, t fammanpang meP
Pe öfvicja ©tprelfe»$Berfené, fjär pmilat i anfeenPe tid förPinPel*
fen medan Pctta ämne ocp organifationen af Pet (Sodegium pit»
tidé unPerorPnaPe (farolinjfa ^nlfitutet, pmaré infattning flåt i
famPanP meP Pe anPfa tifaftaPe läro=merfené, ocp föf pmd»
fa famteliga öfaPe anjTag enPaff intid Penna StiféPag Plifmit
PemiljaPe.
Örn tit) reglering af £jenffemanua>©taten tt>iP <Öfmer»3nten»
OeKté^mPetet par Pdfmit företagen, ocp ilo neji. SDiufeum, forn
utgjorPe ett färjlilPt merf, PermeP Pdfmit förenaPt, pmarmiP äf»
men perfonalen Plifmit förminjfaP; ocp äro genom PåPa Pepa
organifationer inga öfaPe utgifter för ©taten ttdfomne, men
tjenjfemännené löner lämpligen öfaPe. — Uti <Ö|ferfunPé jfaP
pär ett ^uffitiariat, eder ©taPé»Svätt, Plifmit inrättaPt, tid
utöfmanPe af Pen emPeté»Pefattning ocf) Pe åligganPen, forn titt=
pöra SDtagijfrat eder StåPffufmu»Siätt i f?at>/ pmareff Äämneré»
Stätt ej ftnneé. — 3 nägra ©täPer par $ämneré»Stätterneé
upppöranPe Plifroit förorPnaPt, ocp Peraé göromål på StåPpué»
Stätt öfmerflpttaPe. — Så åfottgf. SD?aj:t tiP efter annan nteP
mipnöje erfarit, att, oaftaPt Pe fTcrc Peremot, äfmett af ^ongd
fDtajät, gifne admarfamma förPuP, tjenfteföp ännu på många
[fäder» miP flere £anPffaté»tjcndcr ägPe rum, par ifoitgf. SU?a;:t,
35
för att förefomma Petta i ada affeenPen jfaPdga mipPruf, fåmäl
uppfifroat förenämPe förPuP ocp anPefadt Se£ Sefadningé»
pafmanPe, på pmilfa Pet pufmuPfafdgen anfommer, att på adt
fätt motmerfa ocp pinPra Pepa tjenffeföp, forn ocf mePPefat åt»
ffidiga närmare förepfrifter ocp jfaPganPcit, Pem $ongf. SDtajtt
förmärft rePan pafma mePfört åfpftaP merfan.
Sen, rörauPe förpådanPet meP folfmängPen i Stifct för Solfelt.
fePuafte qöinqöemtium, eder från ocp nteP 1826 tid ocp meP
i83o, från StPefddommijnonen infomne Perättelfe, pmilfen, till
trpefet PeforPraP, Pommer att Stifeté ©tänPer mePPelaé, epuru
ej lemnanPe få omanfiga refultater forn Pen förcgåeuPe, toifar
dfmäl, att popufationen är i en fortfaranPe tidmäpt. Så för
förra qöinqoennium, eder från ocp meP 1821 tid ocp meP 1825,
folfmängPen öfat fig meP 186,502 perfotter, eder för pmarje år
per mePiunt ungefär 37,312, utgjorPe tidöfningen för Pet på»
följanPe qpinqoennium Plott n6,83o, eder 23,366 per mePiunt
för pmarje år. Orfafen tid Petta förpådanPe Pör tidffrifmaé ej
adenaff en i Pe jTefte Stifeté ^rooinfer unPer Pepa år inträffaP
(förre PöPligpet, utan ocf Pen år 1826 Pe ftejfe lanPéorter öf»
mergångtte, PetpPliga mipmäpt. SS3iP i83o åré flut utgjorPe
©merigeé pela folfmättgP 2,888,082 perfotter, ocp fan i närma»
rattPe ffunP meP fäferpet Peräfitaé mara 2,960,000.
$ör pä|?»afmelué PefrämjanPe par, fåmiPt tidgångarne meP» ©tuferiente.
gifmit, Plifmit förjPt. ©trömépolmé ffuteri, pmaré förmälning
fortgått efter en, år 1825 af $ongl. 50?aj:t i SHPer gidaP, förän»
PraP plan, par fåmäl Perigenom, forn genom en nitij? ocp flof
Stprelfe, blifmit författ i ett utmärkt ikick, och ben, enligt farn*
ma plan, mib betta Stuteri införbe anhalt, mebeli ett flörre
antal fjmöflarS kringföring till betäckning i 33rooinferne, pär
mifat en ganfka fördelaktig inmerkan pä häfl;afmelnS uppkomfl;
fjmarföre ock en bplif anflalt mib gliinge Stuteri fötr (Skäne
och angeänfanbe $3rooinfec blifmit anbefalla Seban SviketS Stäm
bet* mib fi|ta StikSbag anfTagit 7000 St:br 23:co ärligen till
hä|l*afmelné uppfjjelpanbe i Sviket och färfkilbt till anläggning
af ett Stuteri toib Ottenbp-SfrtngSgärb ä £)lanb, enär arrenbet
beraf kuttbe upphöra, och genom en af ikongl. fDlajtt förorbnab
unberfökning blifmit beflprkt, att, förmebeljt en Stuteriunrätt*
ning pä benna ort, fäfom i alla affeettben bertill tjenlig och äf
toen forbom härtill begagnab, häfcafmeln pä ett förbelaktigt fätt
fkuHe beforbraS, har $ongl. 20laj:t beflutit, att, meb upphörattbe
af arrettbet af Ottenbp SkungSgärb, ett Stuteri berfläbeS fkulle
anlägga^; htoarefter ^ongl. 20laj:t faftftällt planen till betta Stm
terré erganifation, jlprelfe och förtoaltning i alla belar, och
ligt hvilken plan Stuteriet, bä bet bleftoe fullt uppfatt, fkulle
komma att beflä af 200 älbre och 9W hällar. Daktabt be
ringa tillgängar, font för Stuteriets organifation marit att till*
gä, häbe reban toib ftfllibite ärS flut häfi-antafet uppgätt till
85 fl. Se fätoäl för betta forn för Strömsholms Stuteri i83i
inköpte ©ngclfka fullblobS^äjlar, äftoenfom Stuteriets öfriga päflar
haftoa trifmitS toäl. 5lf floen pär en flor bel gätt ute om mim
c
tern, fä att bet här och ä pela Olattb för häflar begagnabe fä
kallabe utgängS-fpflemet fpneS meb framgättg kunna antoättbaS.
Schäferiet mib ^ungS=gärben fjär blifmit betpbligen tillökabt
och päbe toib fifliioct åtré flut 655 får. Sälunba lofmar betta
Stuteri, unber en nitifk och omtänkfam Stprelfe, att, i män
forn bet hinner fm utmeckling, blifma af mpeken nptta, färbeleS
mib beräkning af be indränkta anflag, fjmarmeb bet är förfebt. —
3 be 3 norbltgafle £änen af SKtfet äro fjingjlar utflällbe på
kronans beko|lttab. 3 h^a Sliket ttnberhäller bronan omkring
147 bejkällare, hmilka ärligen betäckt ungefär 4,5oo flon, berefter
beräknats falla omkring i5oo föl. — Enligt be tillfrebS*
flällanbe unberrättelfer, forn till $ongl. S)laj:t ingått, här pä be
febttare åren en ökab omtanka för häfl-culturen i be fTefle SliketS
^3rooinfer allt mer och nter börjat mtfa ftg; patriotifka för»
ettingar häfma bifbat ftg till hä|l'äfmelnS befräntjanbe i lanbet,
och flere perfoner häfma begpnt meb anlägganbet af minbre
Stuterier, fjmarmib icke obetpbltga koflnaber blifmit anmänbe till
anjlaffanbe af tjenliga afmeisemnen. $fmett allmogens likgil*
tighet i benna bel här i någon män börjat förfminna. ©enom
ben häraf lifmabe bäsen, att mera allmänt förfe ftg meb inföbba
Smenfka häflär, här ock be febnafle åren importen af Sanjka
hällar minfkatS.
SDleb affeenbe ä fjtdab SliketS Stänber mib ftfla SlikSbag,
röranbe utmägar till ben för hemmansegarne, färbeleS pä milla
orter, betunganbe häll;fkjutfenS förmittfkanbe eller affkaffanbe, i
unberbänighet pttrat, här ibongl. S0?aj:t, ehuru flere förefkrtfter
beröm förut blifmit tnebbelabe, lifmäl ptterligare erinrat famtlige
SanbSfjöfbittgarne i be £än, ber häll^jutS ännu utgöres, att
38
mibtaga be åtgärber, forn i berörbe änbamål ätittu funna mara
nöbige, odj att fålebeé, ber fåbant af ffjutö*(fplbige prfa$, el*
ler Äongl. 2Waj:té 23efaduingö*ljaftt>anbe fjelfme funne locala
förhållanben bertill föranleba, låta i behörig orbning noga un*
berföfa ocfj utreba, (jurumtba ben (fjuté, forn meb fjålbfjäjfar be*
förjeé, möjligen funbe fjel och fållen eller till någon bel af gä(f*
gifmare* od^ referodagen, meb eller utan be febnareö förvärfning
af fjåd* eller anbra bertill lämpliga hemman, utan offälig tunga
för be ffjuté*(fplbiga, eller kinber för (fjutfetm bekriga be(iri*
banbe, öfmertagaö ocfj utgöraö, och i fåbant fall om merfffädig*
Ijeten beraf förorbna. derjemte fjär .S^ongl. 20?aj:t, i anlebnittg
af 23onbe*0tånbetö unberbåniga begäran, funnit jfäligt, belS i
itåber bemilja en lämplig förhöjning i ben icfe i febnarc tiber
öfabe afgiften för begagnanbet af ben jfjutfanbeS eget åfbon,
belö närmare bejfämma ben tpngb, refanbe få å åfbon mebföra.
Ä«ito«»ref# 20?eb anlebning af ^tifetö 0tänber8 unberbåniga fram(iäd*
feäringm»
ning, röranbe åtjfidiga förefFrifter i affeenbe på $ronobref*bä*
ringen i ^ifet, har $ongl. 2ttaj:t, till närmare orbning och corn
troll nrib benna bref=bäringö begagnanbe, i nåber förorbnat, att
benfamma i be fän, ber ben enligt görfattniugarne åligger (jent*
manö*ägarne och af bern utgöreö, må fjögV 2me gånger i mee»
fan, på be bagar, $ongl. 59?aj:tö 23efadningé*hafmanbe, efter
meberböranbeé fjoranbe, berför böra utfätta, äga rum, fåmiba
icfe ärenbetö mig t och angelägenhet, i mijia uppgifne fall, gjorbe
unbantag berifrån ounbgängdgen nöbigt, bå (ifmäl innehållet af
brefmen borbe af meberböranbe tjen(?eman, forn befamma afläte,
mib anfmar fåfom för tjenffefel, i forthet utanpå befamma
antecfnaö.
£)å bet more af migt, att för böbanbet utom (Mgång af
be rofbjur, huatTFa l;är i lanbet egentligen förorfafa betpblig lfa*
ba, nemligen björn, marg och lo, höger (forpenningar än nu ef*
ter allmänna (agen och 3agt*ffabgan utginge, blefme befiämbe,
enär berigenont fnarajf funbe bereba$ ben allmännare frimilliga
mebmerfan af enffilbe, hvarpå möjligheten af beha rof*bjuré ut*
öbanbe ljufmubfafligen berobbe; men en fåbatt förhöjning t jfott*
penningarne icfe meb numaranbe tillgångar och fa(fjiädbe afgif*
ter funbe mebbelaö, har Ä^ongf. 3)Jaj:t, meb anlebning jemmäl
af SvifetS 0tänberé unberbåniga pttranbe om förfjöjba premier
för rofbjuré utöbanbe, genom €trculär*öref anbefallt $ongd
50?aj:té 33efa(lniitg$*hcifnaanbe i alla fän, utom ©ottlanbS och
9Jfalmöhuö, att jemte uppmaning till 3agt*cahorS bifbanbe, ber
(abana icfe reban funneS, mebel(f årliga afgifteré erlägganbe, på
fätt 3«9t"ftabgan innehåller, höra fänenö inmånare, hurumiba,
tid berebanbe af betta för beraS egen förbel migtiga änbamål,
be antingen mille erlägga högre afgift på mantalet till 3agt*
cahan, än 2fa9t*(fabgan före(frifmer, få att be (fabgabe ffott*
penningarne för beha rof*bjur funbe förfjöjaö, eller ocf åtaga fig
bi(frictmiö, genom famman(fott af fjmarje matlag, forn har frea*
tur, att för böbabe fåbana rofdjur inom biffrictet erlägga pre*
mier till förhöjbt belopp; och (jafma i följb häraf näjfan i ada
fän föreningar om förhöjbe afgifterö utbetalanbe för böbabe rof*
bjur blifmit träjfabe, bern $ongd 20?aj[:t tid efterrättelfe fa(f(iädf*
4o
gffleftabgan. ©eban en för6ättrat> författning, b11™ meb förfaarölöfe
perfoner förbådaö Dör, Olifant utgifaen, ^ar Äongl. ?D?aj:t, i an*
ledning Deraf odj btnab iDtifetö ©tänber t unberbåntgbet Degärt,
lätit, i öfwerenöftämmelfe meb De grunber, hvarpå Denfamnta
blifait bpggb, omarbeta £ego-jfabgan för b»£bönber ocf; tjenfle*
ocb en förnpab fåban ©tabga utfärDat, jemte Det eit fårflilb
upplaga Deraf, förfeDD meD utDrag af De i Denfamma åbe»
ropaDe (agrum ocb författningar, blifait trpcft, för att admän*
beten tildjanbabådaS.
^Dng(. 2D?a;:t, font, i anlebning af SKifeté ©tänbero un--  DerDåniga ^emfTäUart om nöDiga änDrtngar ocb jemfningar i nu
gädanbe ©ppebitionö-tapa, ocb b^ab aeDerböranDe DeratD baft
att anDraga, funnit lämpligt, att famina Sapa blefae i åtto öf=
aerfeDD, ocb en np Sapa för all jlagö löfen ocb afeiftet b^é
Äongl. !»}?aj:t, aib Öfaer-Scätter famt SKifeté (Megier, Huber*
©omjfolarne, Conftfforierne m. fl. SBSerf utfärDaD, fyw Derföre
förorDnat ett komité, forn äger att, efter granffning af alla föreffrifter
i ämnet odb DeratD förellagne änDringar, famt inforDranDe
från aeDerböranDe aerf af De upplpöningar, forn funna aa*
ra nöDige, ett fudffänbigt förjlag tid en Dplif Sapa utarbeta
ocb $ongl. 29laj:té nåDiga pröfning unberjfäda.
SåtjgioSrb ©e t ifongl. S9?aj:té NåDiga Söerättelfe tid SXifetö ©tätt*
cd) Gomes
nonius, per aiD fffla 0viféDag omnämDe Sorrectionbbuö'- ocb Strbetl*
fängelfe*bpggnaber i ©toefbolm orfj SJlalmö, åt btoilfa forjhtäm*
De SKifetö ©tanber Då äfaen beailjaDe förffilbte mebel, äro nu
mera
mera fudborbabe, få att jemaäl Söarbergö fäffning&fängelfe
funnat upphöra; hvarjemte 3?orrföpingö ocb ©ötbeborgé©pina
buö erhållit förbättrabe inrebningar, äfaenfom bela aDminijiratiouen
af befja inrättningar blifait i orbning bragt, Derigenom
fålcbeö beraö npa organifation nu fan anfeö aara aerfftällD.
©enom ada Dejja attffalter äro, oberäfnaDt Den inrättabe ^Monnier*
Horpfen aiD Carlöborgö fänning, föraaringö-rum bercDDe för
omfring 3ooo fångar odb Sorrectionijfer, brotlfa meD jferfalbiga
flagS arbeten fpfjelfättaö. ©efja inrättningar bafwa fåltmDa,
urtber en flof ocb nitiff ©tprelfe, blifait bragte i ett betpbligen
förbättrabt jficf; ocb fontina 3Hfetb ©tänDer att inhemta
närmare uppfpöningar Derom, äfaenfom röranbe Det bufs
aubfafliga af föraaftningen, af Den 33erättelfe, ©tprelfen af
fängelfer odb Slrbetö-inrättningar npligeit till .fongl. 5Ötaj:t afgifait
ocb bwilfen blifaer tid SKifetD ©tänberé ©tat$4ItfFott
öfaerlemnab. ©enna ©tprelfe bär numera äfaeit öfaertagit
Den Del af fäjfning&fängelferneé efotwmtfFa föraaltning, forn
förut tidbört Äongl. !0?aj:tö ocb SKifetö 5?rigö'-(£odegium. 5dteD
befpmmer bär 5?ongl. S9taj:t erfarit, burulebeé fång*perfonalen t
9vifet tib efter annan få betpbligt öfat fig, att Då Den 1813
utgjorbe ett antal af 1,774 perfoner, meD ett förbådanbe till
folfmängbeit forn 1 tid 1,392, uppgicf ben 1833 tid4,5oo, meD
ett förbådanbe tid folfmängben forn 1 tid 652. i följb af
föränbrabe ffaDganben i Denutgifne npa £ööbrifaeri=förorbningen
famt Den förnpabe Sjenj?ebjon$*j?abgan, hoppad $ongl. 3ttaj:t, att
OJitabagésS&erdtWlfe, i83« 6
4a
fångsantalet (fall efter hand funna nedfättaö; men ytterligare merf*
famma anflalter, ^marpa .fongt. fD?aj:t äfmenmäl marit betänft,
äro erfotderlige, t>elé att för itärmarattde finna utrymme och fyö*
felfåttning för Pen fang^perfonal, ^milfen, oanfedt Pet mera
än förPuPPlaPc utrymmet i De (Eorrectionella Slrbetösfängelferne,
nu må|4e förmaraö i £änösfängelfertte, Pelé att för framtiden ^amma
$ångsperfottalenö alltjemt fortfarande tillmäpt. (£tt under*
Pånigt förflag, befrämjande defja ändamål, är af ©tyrelfen af
gängelfer ocf) 2lrbetö*inrättntngar, på fongt. S0?aj:tö nådiga
befallning, uppgjorPt och afgifmet, fann nu under handläggning.
Söcfittat^ £)å fongl. 2Dfaj:t alltid anfett ändamålöenliga och ^rafts
mäiiDet. fulla förfmarösanffalter mara det förfht milforet för 3vifetö framti*
da fjelfdefrånd, och merffammafte medlet till uumaraude fredö'-  lugnö oflörda bibehållande, fjät utbildandet oclj fullfomnaudet af
Dvifetö förfmarö*merf utgjort ett af de Ijufmudfafligafle förernå*
len för fougt. 3)taj:tö 3Fegertngö*ontforger. £>et ät* ocffå med
tillfredötfällelfe fongl. fD?aj:t nu fan för ^vifetö ©tänder an»
mäla, att migtiga förbättringar uti denna del af adminiffratio*
nen blifmit, under de fiflförflutna åren, delö merfffällda, delö
förderedda.
fSSnÄ ©enom de, uppå fongl. 3Jtaj:tö derom gjorda framffäll*
loänbante. njn^ u)id ftffa Srifödag demiljade eptra anflag till åt|Tilliga
utomordentliga dehof för förfmarö*m&rfetö iflåndfättande, hafton
de^ före famma 0ftfödag pådörjade, migtiga befäjlniitgö*arbetena
mid Sföanäö och (Earlöcrona funnat med drift och framgång
fortfättaö, famt derutom förfmarö*anflaltee till h»f'dudjtadenö
\
betryggande påbörjaö. 2ffmentedeö f>n härigenom en, af 6ehof=
met h^öt påfallad, mäfendtlig tillöfning af Slrméenö och Slot.
tanö Slrtilleris, 23emärtngö* och Utredningé*forråO funnat andefallaé
och litt en del, få midt tid och omffändigheter det medgift
mit, redan dlifmit åfladfommeu.
^emte det fongl. 2)faj:t deflämt ej mindre de fär(Filta fös
remålen, för fjtuilfa ifrågamarande eptra anflag dorde anmändaé,
ätt ocf de delopp, forn för hvarje dehof fommo att deraf årligen
utgå, fjät fongl. 2D?aj:t förordnat, att färfFilda Jjpufmud=böcfer
och @peciafs9väfen(Faper (Tofa föraö öfmer de medel, forn å farns
ma anflag från 0tifetö ©tänderö 3tifögäldö*€ontor erhållaö,
famt att de perfedlar, font för defie medel marda anfFaffade och
äro af den beffaffeitfjet att de funna i förråden förmaraö, fiola
färflildt uppläggaö, på det att en alldeleö afjfild redomiöning,
icfe allenaff för attflagösfummorne, utan, få mid möjligt är, jern»
mäl för materielen, må funna tillmägadrtngaö.
gäf?ningö«arbetetta mid Slöanäö tjäfva lemnat ^ongl. 3J?aj:t 0^at^l01f|
tillfälle att funna, under den i meflra delarne af fXifet, mårén w,n«noch
fommaren år 1831, genom föregående åretö mifjmäyt, föror*
fafade driff, bereda en eljeft fafnad ardetö-förtjenff för en flor
mängd befjöfmattde Mntoge från defia trafter. Slrbetena mid
både ftffnämde och f ungöfjotmö $ä)fningösbyggnader hafma för
öfrigt blifmit merfflällda, med iakttagande af all nödig befpa*
ring, och derjemte utförda med en noggranljtt och fficfltgfjet,
font fullFomtigen motfmarat fongl. 50?aj:tö förmäntatt. SDåden
mid SÖanäö, till en icfe obetydlig del redan uppförda $äffnittg
Dliftoit eif $ottg(. 5Dfaj:t grunDlagD, Dar 5fongl. S9?aj:t, titt min*
ite fa mäl Däraf, font af ©eg oafDrutna omforget för Detta
toigtiga arDeteS fortgång, åt Denna häftning gifmit namnet
©arBDorg.
®«* ©e, reDan för flere år feDatt, Där t DufmuDffaDen påDör*
fj{|j'jfl&e DpggttaDcr titt Saferiter för $ongf. S9faj:B 2lnDra £if*©ar*
pc ocD tid 0jufDuö för fjärtparanDe ©arnilon Dafma Dliftoit
t Det ttärmaffe futtänDaDe.
©apatia» ät mapemtillmerfningenS förDättranDe Dar Äoitgl. 50?af:t
iveiftungui. ^ pen omtanfa, font Detta toigtiga föremål påfattat, ©e*
nom föritpaDe Reglementen för öefigtmngarite å kanoner farnt
©emar ocf) öfriga Söemäring&perfeDlar, Dar en (förre noggranfjet
ocD omforg toiD tittmerfningen Dliftoit förejliifmen, fåfont tollfer
för Deraö emottaganDe å ^örråDen. 2lrtittert*RegementermB ma*
pen*merf|fä0er Dafma äftoentoäl Dliftoit utmiDgaDe ocD förfeDDa
meD förDättraDe majtner ocD merftpg. ©e(httont pär ett mera
enfelt famt efter en gentenfant princip för allt 0men(lt od)
Rorrjlt Slrtitteri itppgjorDt (£aliDer*fp(fem Dliftoit, titt efterrättel*
fe toiD (lecttDe tittmerfningar af Slrtitteropiecer ocD ^projectiler,
fa(f(fä(Dt.
©atpetcr-' 0eDatt till anjlaffanDe af $örfmarS*toerfeB årliga DeDof af
ningen.' falpeter, famt titt Den för toijta Delar af Rifct färDeleö toigtiga
falpetermäringettö upprättDåttanDe, ett färjlilDt, falpeter*gärDe»t
motftoaranDe, anflag Dliftoit af Rifeté 0tättDer antoifaDt, Dar
Denna gärD ttppfjört nteD år 1830, ^toaront ^oitgl. SRaj:t låtit
utfärDa allmän $ungörclfe, SOfen på Det 0alpeterfjuDert-ägarne
icfe (lutte Deraf Dämta anleDiting att Defara DrtjfanDe affättning,
Dar .fongt. ?D?aj;t Derjemte låtit tittfänuagiftoa, att Den inom
Rifet DemBligen titttoerfaDe falpetern fomine att fortfarattDe,
på lifa fatt forn förut, för allmän räfnittg tnlöfaS. ©å efter
©ärDettö upppöranDe, åtjlitttge röranDe falpeter-toerfet Dejjföritt*
nan gällauDe jfaDganDeit icfe toiDare tooro tillämpliga, Dar ett
nptt Reglemente för 0alpeter*ärenDermB förtoaltning Dliftoit
utfärDaDt. 3 fammauDang DärmeD Dar ifongl. !Ofaj:t, titt å(faD*
fontmattDe af en mera lifffätnmig panDläggttittg af Dega ärenDer
famt Defparing i förtoaltningö*fo(fnaDerne, Deflutif, att De Sätt,
Dmare(f 0alpeterfjuDeri*0taterne icfe förut Dliftoit iitDragtta,
(lola i (förre 0juDningö*©i(fricter inDelaö.
görnpaDe ©ontract om frut=titttoerfningen pafma Dliftoit njggjj*
afflutaDe, ptoartoiD, i anfeenDe titt Den (förre omforgen toiD titt=
toerfningen, Derigenom ett Dättre frut erpåttité, famt De i feD*
»tare tiDer (fegraDe maruprB ocD arDetölötter, en lämplig förpöjitiitg
i Detalningen Dliftoit toeDerDöranDe titterfänD. ©eremot Dar
^fottgf. föfajtt, font attfer prifett å Det frut, proilfet från förra*
Derne förfäljeö, Döra DejfämmaS efter De fojfttaDer bronan för
DetfammaD tilltoerfniitg må(f toiDfänttaö, förorDnat, att De re*
Dan förut, i förpåttauDe Därtill, alltför låga frut*förfä(jtting$*pri*
fen (lola fmåntngom pöjaé titt ett, titttoerfningé*fo(fnaDerne mot*
ftoaraitDe, Delopp.
0å toäl ^nDelta Slrntéen, font 23etoäringé*manjlapet, Daftoa
årligen, få toiDt tittgåttgarne Det meDgiftoit, marit titt De toanli*
ga toapemöfningarne famntanfallaDe, utom i De fall, Då en mera
fnapp tittgång på tifömebef ocf> omättligt ficgrabe prié föranfe&t
Äongt. S0?aj:t att, ett eller annat år, titt unt>totfant>e eif be men*
liga fötjber font £rupperö fammanbragning unber fåbane för*
^aCfanben funnat för ben ntinbre bcmeblabe beten af 2lttmänpe*
ten ntebföra, inom mipa 93rcminfer injiätta 6åbe ^legemcntö* ocp
33emäringé*mötena. itongt. 9)?aj:t fjär bocf merenbelé bå tilt bet
pafötjanbe åretö mapenöfnittgar låtit fammanfatta ben cfaft af
25emäringö*manj?apet, font af berörbe orfaf icfe fontmit att ttnber
bet föregåettbe året öfmaö i mapen. gör att mebbeta ej minbre
Söefal än manffap ben öfning i fttt prfe famt ben mana mib
marcher ocp fätttefnab, font ttnber frebétib enbafl genom ftörre
öfningötäger fan erpåttaö, par ^ongt. 3)laj:t beputom, få mibt
fåbant nteb begagttattbe af pärtitt biöponibla mebel funnat f?e,
låtit titt fåbana täger faittmanbraga afbetningar 6åbe af ben flå*
enbe Arméen ocp af 23emäringé*man|?apet. £ifalebeö par $ong(.
3)laj:t, nuber be febnare åren, tåtit en bet af be 23emärtng&
pnglingar, forn matt att tjena tid fjöft, eperceraö på bertill utrn*
(fabe ©färgårböfartpg; men epurtt Äongf. fOlajåé afftgt marit,
att låta atta be pnglingar, forn mib Semäringémtönffringarne an*
mäta ftg titt fjötjenfl, årligen, i lifpet meb £anbt*23emäringen,
öfmaö i mapen, par fåbant (ifmät ännu icfe funnat mera allmänt
merffiättaö, enär några mebel för betta änbamål befiominbre ma*
rit att tillgå, forn anflaget för 23emäringö*man|?apetö mapenöf*
ntngar nu mera, fåfom en naturlig fötjb af folfmängbenö bet#b=
tiga tittmäpt, icfe en gång är titträeftigt titt befiribanbe af be
meb 23emäringömötena titt lanbé förenabe fofittaber.
47
gör beförjanbet af ^nbetta Strméenö unberf)ått mib möten,
mönjiringar ocf) marcher, unber ben tib, font ben af 0vifetö ©tätt*
ber mib fiiftför flutna 0tifébag fajifiätlba 5tftöteépafiePolance*afgift
fommer att af Strméenö 0lujl* ocp Svotepåttare utgöraö, par ^‘ongt.
fttlajtt utfärbat ett ftteglemente, beruti fåbane föreffrifter btifmit
mebbetabe, forn böra betrpgga 0vufi* ocp SKotepåttarne, i affeettbe
å få mät manffapetö titträeftiga förplägning ocp beraö päfiarö be*
Röriga mårb, forn ^apebo(ance*afgiftenö änbamatöentiga anmätt*
battbe. £>er jemte par $ongt. 3ftaj:t, röranbe uppöörben ocp re*
bomiöntngen af Sftöteö* ocp Sroppapeoolaucemteblen, uti en fär*
jfitbt utfärbab .fungörelfe, mebbetat erforbertiga jiabganben. £itt
fötjb af be förättbrabe förejlrifterne i affeenbe på unberpåttetö be*
förjattbe mib ^nbetta ^legementernaö mapenöfningar, pär ben,
^ajtePotance-Sommijtariaterne förut åtigganbe, befattning upppört,
ocp befamma t fötjb beraf btifmit upptöfle.
©om ifougl. SDtaj;t funnit Slrméené inbefning uti 3nfpcc*9t«n^in<
tioner ocp 33rigaber, mib nttmaranbe föränbrabe förpåttanben, icfe
mibare mara lämplig, par beufatnma upppört, pmaremot Stifet
btifmit inbelabt i 6 2D?ilitär*Sijlrict, etter enapanba antal, forn
be mib ft fia 3tiföbag attflagna görbelnittgö ©eneralö*Iönerne, ocp
fommer inom pmartbera af befta bijlrict en ©eneralöperfon att
föra pögjla befälet öfmer atta berfiäbeö befintliga jiriböfrafter titt
lanbö, ocp fötjafttigen öfmer få mät be ^nbetta ocp StBärfmabe
Xruppertte forn allmänna £3emäringö*man|fapet.
SBerffMigpeten af ben lönereglering för ^nbetta ^trnéenégea^suv
befäl, pmarö nöbmänbigpet, titt afpjelpanbe af fterfalbiga unber
48
tibettS lättgb inträffade mi^för^åCTandcn, redan länge af ^ottgf.
3)?aj:t warit infedd, od; jemwäl af Svifeté ©tanber dtifmit er*
fätib, l)ar utgjort ett af t»e wigtigare föremålen för ^ongl. 3)laj:té
omtanfa. 3 hållet för bet tid benna lönereglering, imber för*
utfättning af tnbelntngéräntornaé ingående tid ©tatéwerfef, upp*
gjorba förjTag, font toib fijfförffutna 0viföbag blifwit tid fKifeté
©tanber öfwerleitwabt, men af bent icfe antaget, l;ar ^ottgl.
?D?aj:t låtit tid benfantmaé werfjlädanbe, utarbeta ett nptt för*
flag, fjufwubfafdgen öfwerenéjfämntaitbe meb be af SDvifetö ©tätt*
ber t betta affeenbe framjfädba grunber; ocO feban weberböranbe
©nbetöwerf ftg beröftoer pttrat, famt be tid löneförbättringar för
^nbelta Slrntéett attwifabe od; öfriga förtid attwänbbara mebel
bliftoit unber tiben, fåfom interimé*löne*tidöfning för Owarjc år,
blattb ben, i ^änfeenbe till fina löite*förfjådanben, rnäfl wanlottabe
perfonalen utbelabc, Oar ^ongl. SD?aj:t betta maftpåligganbe ärenbe
afgjort, ocO ©itt beflut Oärutinnan, unber ben 2 gebruarii fiftlibet
år, tid weberböranbe^ efterrättelfe mebbelat. ©å 4?ongl. 50?aj:t,
i affeenbe på infanteriet, belat ben af Dvifetö ©tänber pttrabe
åfigt, att lönerne böra inom O^arje grab wara lifa, Oar Äotigl.
!0laj:t beftämt enaOanba lönebelopp för ada Sjenftemäti af fantma
gräber wib Oda infanteriet, meb unbantag af Slnbra £if*©re*
nabier*3tegementet, ber ett öfwerffott af tidgångarne fått tidö
wibare emedan (£ompagnie*£)fftcerarne förbclaS, ocO ©fånfFa in*
fanteri*3vegementerna, O^arefi lönerne, på ben grunb, att några
accorber ber icfe äga rum, blifwit faffjfädba tid lägre belopp äit
wib
wib ben öfriga beten af inbelta Slrméen. 58ib beffämmanbet af lö*
tterne för befälet wib <£aoaderi*5)tegementerne, Oar 5?ongd 50faj:t
beremot anfett. ©ig icfe funna unbgå att fäffa affeenbe å ben
otifa foflttab, font Offtccrarne wib be fäejlilbta Sfegementerne
od; Sorpferne rnåjfe för anjlaffanbet ocO unberOådet af beraS
tjenjfe*Oäjfar wibfänttaé; i förOådattbe Owartid, ocO meb tafttagan*
be af lifOet inom graberne wib fattima Regemente eder €orpé,
lönerne för betta 33efäl adtfå blifwit af ^ottgl. SOfajtt fajljrädbe.
Äongl. Sftajtt, font reban en längre tib meb beft;mnter er*
farit olägenOeterne af be inom Slrméett admänt gängfe accorben,
ocO, meb uppoffring af ©ej? eitflilta mebel, wib flera tiOfädett
bibragit tid befammaé afOjelpanbe, 0»u* anfett ben accorbé*regle*
ring, å Owarö nöbwänbigOet ^fongl. fO?ajt:t wib fiffa SXifébag
fäffabe SXifctö ©tänberé uppmärffamOet, nu wara af beOofwet
demontera påfadab, forn accorbenS fortfaranbe ojemnOet od; om*
wepling findé näffan Odt ocO Oådet rubba ben nteb löne*regleritt*
gen inom Strméen åfpftabe lifOet i löne*förOådanben. ^ongf.
S0?aj:t Oar förbenflud, i fammanOang nteb bettna reglering, äf*
wentebeé låtit reglera accorben för ada be beffädnittgar, OwilfaS
ittneOafware fttnnitö wara tid erfättning för tttgifna accorb ber ätti*
gabe. Jfpärwib fyw ^ottgl. ?0?aj:t utgått från ben, jemwät af
Stifeté ©tänber, genom anwifanbet af färjlilbta mebel tid aceorbl*
erfättnittgar, fåfom billig ocO rättwik erfänba grunbfaté, att ada
i tjettfl waranbe Officerare fiola, utan afbrag, erfättaS för Owab
be, fåfom accorb, bewiödgen utgifwit, ocO Owilfett grtwbfaté
Otilé&figésSerÄttelfe, 1834), ^
49
Slccofbé--
Regleringen
I
dongl. SDlöj:t anfett äfwen tora ti (lämpa 3 a bern, forn, i följb af
oftaberörbe lönereglering, icFe femma att ersatta några eftertraf
bäre, famt följaftligen tcfe funna, utan ©tatenö tnebmerfan, för
fina utgifna aecorb förnöja^. 3 öfroerenéflämmelfe färttteb, f>ar
dongl. SOfajtt afftfa beffämt beloppen af be accorb&erfättningar,
beraf bemätte Officerare böra fomrna i åtnjutanbe; äfmenfom
dongl. 50?aj:t, genom utfärbabe tariffer, fa|f(fädt be accorbé*fum*
mor, forn wtb beforbringar ()äbanefter (Iola för f marje grab er*
läggaö mib ada be Stegementer ocf korpfer af få wäl 3nbe(ta
font Söärftoabe Slrmécn, inom fmilfa aecorb fitintids? ägt rum.
Sid unberlättanbe af accorbö*liquiberne ocf berebanbe af
accorbenö fudfomliga uppföranbe i framtiben, får dongl. S9?aj:t
befnttom, meb antaganbe af bet af 2lrméettö näfflibet år förfam*
labé §udmäftige, i affeenbe på accorbené tnlöfen ocf» amortering,
uppgjorba för(Iag, förorbitat, att för betta änbamal flad, genom
S)irectionenö öfwer Slrméenö ^penftonö=kafa förforg, en färjftlb
fonb, mebelfl upplåning, bilbaö, af fmilfett fmarje Officer är be*
rättigab att, t föreffriftpett orbning, utbefomma fonont tider*
fäitb accorbö*erfättning, emot bet att 6 procent af bet för er*
fättmng&tagarneé inncfafwanbe beffäduing fa)fffädba accorbö*
belopp årligen, intill befi ada fonbettö flttlber blifwit liquiberabe,
för benfammaö räfning tnnefådaé utaf ben meb berörbe befläd*
ning förenabe lön; fommanbe på betta fätt, inom förloppet af
4o år, (fela accorbö*jfulben wib Slrméen att mara tid fudo be*
talb, od) är följaftligen en, räntan å benna flulb motfmaranbe,
löneförbättring, utan öfabe @taté*anffag, för framtiben berebb.
S)e förmaltningeit ocf) utarrenberingen af Slnttéenö SBoftäl*
len rörattbe ärenben, forn bet förut ålegat drigö* ocf) dammar*
kollegium att gemenfantt f)anblägga, fafwa emedan bemälte kollegier
blifmit förbelabe; f)marmib dammat*kodegiunt erfådit be*
fattningen meb ada Sdiilitiä*23ofiäden, fmdfaö affafining nu me*
ra fielt ocf fallet till ©tat$*88erfet ingår, deremot far drigö*
kollegium fått ftg alagbt öfmerinfeenbet öfwer be SSofläden, forn,
i fammattfang meb ben werffiädba löneregleringen, blifwit an*
tingen anflagna tid bofiäber för be Sjenffentän, font meb fåbana
böra förfeö, eder befräntba till utarrenbering för mcberböranbe
Sicgementeré ocf) korpfcré räfning; bocf far ben närmare wår*
beit ocf tidfpncn öfwer befa Söoftäden blifwit uppbragett åt fär*
fftlba, inom £änen, för fwarje berffäbeé förlagbt fttegementeö
SBofräden, tidfatta S)irectioner, be ber jentwäl fomrna att, i öf*
werenöfiäntmelfe meb bet för bent utfärbabe Reglemente, beförja
S3o(fädenaö utarrenbering.
dongl. 20faj:t far i Råbet* pröfwat ej nttitbre beit år 1826
i Rifet förrättabe allmänna kptra SKotcring&jemfnittg, än me*
berböranbe kommifioneré upprättabe $örjlag till indelning i tina
orbittarie Rotar af fittidö oroterab jörb af oprioifegierab natur;
ocf jemte bet dongl. 59?aj:t färwib i Råber förorbnat fwab
berörbe kommisioner, belö i åtffidige belar af kptra Roteringé*
jemfningett fafwa att än wibare fullgöra, innan fängberne i ben*
na Rotering funna af dottgl. 20?aj:t faftjlädaö, belo fwab be
böra iafttaga i affeenbe på för(Tageit tid ben noa orbittarie fKo*
teringen, innan befa förjlag funna tid Rifetö ©tänberö prof*
ttfarrenbe*
ringen af
SIrntéens
25oflaiteu.
Stoteriitgs*
roerfet.
ning öfwerlemnaö, pr $ottgf. 2ttaj:t, i fammanpng meb benna
ftfåbiga pröfning, jemwäl förepft åt(?illtga fran Siifetö ©tanber
tnfomna, 9lotcringö*werfet röranbe, färjfilbta unberbåittga fram*
(fällningar; fåfom om föft roteringö*befrtelfe för alla meb orbt*
narte rotering befwärabe £ape(lanö*öoffällcn, fornt om erfättning
eller weberlag af rote*friptö afgift för be af bep boffäflcn, fjwil*
fa fomnta att i Sioteringö*werfet än toibare qwarffå; om öfwer*
flagab öfwerrotering i ^önföpingö £ätt; om jemfning i Elefin*
ge Sånö ffänbiga 28åtömanö*fjåll, ocfj om jemfning i £8efferbot*
tenö Sfegementeö (fänbiga $necfte*f;åll; ocf> (fola .fongt. 50?aj:tö
prom fattabe Sfåbiga S5eflut färffilbt bliftoa fKifeté ©fäuber
mebbelabe. ©efjutom pr fongt. SDfajit, i anlebning af Siifetö
©tänberé unberbåniga ptnffällan wib febttajfe Sviföbag omjeinf»
ning i Stoteringen ocf) Stufrningen i ^emtlanb, anbefallt wtber*
bäniga förjlagö upprättanbe, fjwilfa nu äro på fongt. Sftajitö
Sfåbiga pröfning beroenbe ocf) fjwarom bereftcr, unbcr Siiföba*
geitö lopp, mebbelanben fontina att göraö till Stifetö ©fäuber.
?D?eb ben jemfning af flänbiga f necfte^ållet i ©fane, fjwarotu
Stifetö ©tänber jemwäl wib ftfla Stiföbagen gjort unberbånig
framffällning, pr ännu någon åtgärb icfe funitat wibtagaö, enär
regleringen prom är beroenbe af eptra Svoteringenö i grobin»
fen afjlutanbe; warattbeö cmebtertib ali jfpnbfampt weberböraitbe
anbefallb, meb be i ftffnämnbe affeenbe itöbige åtgärbente. ©et
förflag angåeitbe jemfning i ©täbernaö Söåtömanöqpll, Stifetö
©tänber jemwäl wib fiftförffutne Stiföbag afgifwit, pr fongl.
2Waj:t, feban efter wiblpftiga i Orterne ffebbe unberföfniitgac
weberböraitbe (£möetö=werf ftg beröfwer t unberbåntgpt utlåtit,
till jlutelig Sfåbig pröfning förepft; ocf» (Tall färplb Siåbig
(frtfwelfe prom till Stifetö ©tänber rnarba ajfåten.
©å fongl. SDtajit anfett en föröfab €aoalleri*ffprfa wara
bepflig i norra belarne af Stifet, fjär en itp ©quabron ö?ä(f'-3ä5
gare af 100 man blifwit uppfatt i ^emtlattb, feban roteringö*
jfplbige för berörbe antal Stotemuminer, genom ingångna con*
tract, förbunbit ftg att, i (fället för jägare, pila be för benna
©quabron erforberliga pflar.
©en föränbrabe organifation af Artilleriet, Ijwarö föremål 0^Jn?fatSn.
ocf; befFaffen^et wib ft(fa Stiföbag för Stifetö ©tänber tillfänna»
gafö, f;ar blifwit werfflätlb, ocfj rebatt wifat ftg äga wäfenbtliga
förbefar, genom berebanbet af en (torre tjenffbarpt ocf) öfning
pö benna wigttga bel af ©menjfa Arméen, $ör att bringa
Artilleriet till en efter Svifetö öfriga förfwarö*frafter lämpab (fpr*
fa, pr, få wibt prtill aitwifle mebel fåbant mebgifwit, ben wib
betta wapen anftällba perfonal blifwit titlöfab ocf) fomtner att
ytterligare öfaö, få fnart be, genom Äongl. SDlajitö (£get 38ärf*
wabe Stegementeö upplöönittg, till Artillerietö förflärfattbe be*
rebba tillgångar blifwa för bet affebba föremålet bifponibta. Dm
be ni;a, af föränbrabe förpllanbcn påfallabe an(Tag, font för betta
wapenö fullfomliga i*orb»ing*bringanbe crforbraö, men wib upp*
göranbet af ben för|fa planen icfe warit eller funnat wara be»
räftiabe, fomtner frant|fällning att göraö till Stifetö ©tänber.
Xiii erpållaitbe af bet för Artillerietö wapemöfningar, un*
ber e£eeciö*månaberne, erforberliga föröfabe antal p(far, pfwa
54
SKafet;
(torpfelt.
(Sontract om crerciö#(tarö tillpmbafjåltanbe föt‘ 2lrti(teri»0tege=
menternaö väfning, emot befrielfe från hä|t'-öacattce*afgtften$ ut=
görattbe, etter motfmaranbe erfättning af yl tunnor fpanmåt, btiftint
afjlutabe meb 0vu(ftjåttare mib affutne Caoatleriet oct) arn
bra enjlitba perfotter, i bett mån inträffab minffning uti fpanmåt^befjofmet
för .fongt. SVajttö f. b. (£get SBärftoabe Stege*
mente, och ben, titt bep pjtaré anjfaffattbe, för öfrigt tolö ftfta
©tat&regtering anmijfa fpanmåt, partitt temnat tittgång. £ifafe*
beö ^aftva meb be ägare af eptra kvotering uitberfafiab jörb,
pmitfa förffarat ftg miltige att, mib inträffanbe frig, för Strméené
väfning titttjanbafjålta fjåtar i (tättet för manjfap, Sontract ^ärom
btifmit upprättabe. Oct) bå i allmänhet inom be £än, ber
framftättning prom hittittö ägt rum, en (torre bet af (ptra Sto*
te^åltarne, ittfeenbe bett båbe attmänna ocf) enjfitbta förbet, forn
betta föränbrabe fätt för (£ptra-roteringö4Tplbigptenö futtgöranbe
fommer att mcbföra, berpå ingått, famt ett lifa refultat äfmen
inom be öfriga Sätten är att förmän ta, (fatt fåtunba i bepfmetö
ffuub härigenom mittnaö tittgång på ett betpbltgt .antal Vrtitteru
oct; Srofpäftar.
Huber be ftffa åren pr en förut pr i Stifet fafnab fättnebom
murtititö om bet pö mip främmanbe Stationer reban
meb framgång begagttabe, förbättrabe fätt att tttlmerfa och an*
mättha f rigö-Stafeter. ^ anfeettbe titt be i pg grab tillfrebö»
(iättanbe refultat, font mib anfiättba förföf meb be på betta fätt
förfärbtgabe fKafeter erpttitö, famt ben uttber febnare frigen
åbagataggba npttatt oct) merffampten af betta mapen, pr fongt.
SVaj:t atttfå beflutit, att i ©menjFa Strméen införa brufet af
frigö=5iafeter, famt, för beraö titlmerfning ocf) anmänbanbe, tå*
tit uppfätta en färffitb, å Svarteberg förtagb, Stafet=<£orpö.
Slrtilferietö Säromerf mib -Vaneberg pr erhållit en betpbtig
utmibgiting, ocf) tillfälle berffäbeö jentmät btifmit berebt för rie6e«*
pngre Officerare af anbra mapen, att förjlaffa ftg cit grunbtiga=
re fämtebom och (torre erfarenhet uti fttt prfe, famt på ett me*
ra fpffematijTt fätt utbitba fina förut förmärfmabe futtffaper i
mititaira ämnen, ©ett begärlighet tparmeb Strméenö pngre Sefät
begagnat ftg fjåraf, utgör ett hebranbe b emtö på betfammaö
önffan oct) bemöbanbe att funna ntotfmara tibenö allt mer och
mer märattbe forbringar på högre metenfPaptig bilbtting.
©eptom h^fma åtjMtge Officerare, pmitfa åbagatagt fficf» 3?eR--im=
tighet och (jo 9 för fttt prfe, btifmit, genom titlbelabe unberjföb, eM0,
fatta i titlfätte att refa utrtfeö och på (fättet inhämta fättnebom
om f rigö-metentlapené framffeg i attbra tänber, famt om be,
inom främmanbe Vrméer, i febnare tiber ittförba förbättringar.
gör att åt topografi(¥a prfet gtfma en efter bet>ofmet mera sorosrafifra
tämpab utbilbiting oah inom Strméen mera allmänt fpriba fun*
ffapett berutt, har ben meb 3n9^nteur-€orpfen förut förenabe
gältmätning&Srigaben crhåttit en np orgauifation, fp^iöwom
benfamma, (litb från bett- förra, btifmit införtifmab meb Vrméettö
©enerab@tab, fåfom en fär(fi(b afbetuing, uttber benämning af
£opografijla Corpfen; hvarjemte Officerare af Slrméett fått mib
benna £orpé tjenfigöra. härigenom hofwa recognofcertngar och
triangel-mätningar, meb (lera arbeten för bet ©meitffa mititair*
cprtä*verfeté fullborbanbe efter faffjMb platt, funnat meb öfab
verffamfjet fortfättaé.
sifvart»* £if*@arbeé*Regementerna till fot (jäfva lifalebeö erhållit ett
föränbrab, i militairi)ft fjättfeenbe mera lämplig ocfj meb ^nbelta
S^lifr^nfanterieté fammanfättning öfveretiéjtämmanbe organifatioit; aforfia'
venfom £if*@arbet till äpäfl blifvit tillöfabt meb 25 o5erit>-  ne ©arbijier, få att betta Regementes ffprfa itu mera utgör
4oo man.
©n nt) och förbättrab organifation af .Stron^prinfenS äpttS*
far*Regemente, fjär jemväl blifvit verfjlällb.
@tat för ÖfvenlebeS fjär ^otigf. 3ftaj:t, forn gobfänt be af RifetS
^jägorf.5 ©tanber vib fTffa RifSbag föreflagng grunber för förbelningett
af ben bå bemiljabe tiööfning i anjlaget för SÖermelanbS $ält=
^ägare^egemente, låtit, meb iafttaganbe beraf, uppgöra ocf> ut*
färba en np ©tat för fanttna Regemente.
Hrmfent tippa .ftongl. 3ttaj:tS fallelfe, (jäfva ArméenS gullmäfttge
fiimmanträbe. fifilibet år pr i jfjufvubjfaben fammanträbt, för att öfverlägga
om åtjfilliga för ArméenS <penjTonS*(Eaj?a vigtiga angelägenheter.
(Stiligt be af gullmäftige bertill afgifna förflag, äro ttpa
Reglementen för ©tprelfett och förvaltningen af ArméenS
fion 3* famt 0tfe* och ^upiff^afior utfärbabe, äfvettfom ett får*
ffilbt Reglemente för utlåningen af berörbe CajjorS fottber fajf*
ftälbt. @åfom en omfänbigfjet ben ber ofelbart fommer att
äga ett förbelaftigt infptanbe på ArméenS tjen|ibarl)et, anfer
^ongf. 5D?aj:t ben penfion3'-fprhöjning, fj^äraf ArméenS till pen*
fion
fion berättigabe £jenfemätt, efter beraS afffebStaganbe, nu mera
funna fomrna i åtnjutanbe.
©en vib ftffa RifSbag beviljabe tillöfnittg i anflaget för
penfionerittgen af SDfilitaire ©mbets* och SjcnjfemänS i fattigbom
efterlentnabe ©ttfor och 23arn, ^ar, meb affeenbe å (jvarbera ©ta*
tens behof, blifvit förbelab emellan 93enftonö=©taterne för £)fft*
cerareS odh UnbeuOjficerareS meb veberlifarS ©ttfor och 33artt.
hvarjemte ^ongl. SDtajtt låtit utfärba ett förnpabt Reglemente
för bemälta ©nforS och ^Bärnö pettftotteranbe famt be bertill an*
flagna rnebelS anvättbanbe.
©eban RifetS ©tanber vib jtffförflutne RifSbag förflarat
frågan, om ben vib faffigfjetS*föp utgåenbe, få fallabe ©n per
mille*afgiftenS förbeftting emellan SKkbjfena ÄrigSmanShuS*€ajja
och Amiralitets ^rigSntanSsQuijiait, icfe utgöra föremål för Ri*
fetS ©tänberS pröfning, här Äottgf. lRaj:t, i förhåflanbe till avtalet
af barbera (EajjanS ©ratialiffer, fålunba förbelat ifråga*
varattbe afgift emellan befa begge (£a(?or, att AmiralitetS^rigö*
manS*©apan erhåller ©tt åttonbebel af behållna infomffen utaf
benna afgift, h^^n fortfaranbe af Söabjfena ^rigSmanSfjuö*
©afa till hela fttt belopp ttppbäreS.
©å $oitgl. ?Dtaj:t anfett bet vara af vigt få väl för Ar*
titéett, font för Rufl* och R o te* h å II a r it e, att 3'tbelta ©olbateit,
genom en fortare tjenffetib än 3o år, fan bereba ftg rättighet
till unberfjåfl af $rigSmanShuS*©ahan, här .fongt. Sttajtt, efter
infjemtanbe af nöbiga upplpSttingar röranbe ©apttS förmåga att
(5XiféE>(igS;S&er(ItteIfe, i834.) &
5;
SjJenjtoitS*
SBcrfft
ni. ni.
58
en fålunda bfab penftoneringS*jfyldigfet utföra, förorbnat, att
manfap af indelta Slrméen, forn, efter en tjenfetid af 2 5 ar,
förafffedaS, är derättigadt, att 5 år Derefter, mid fpöDa 5o [ef
itadSår, fontma i åtnjutande af underfåd. Sparande derutom,
tued affeende å fejare tjenfgöringenS [arhilda def afenfet i 3?å*
der förordnadt, att manfapet mib SöefetdottenS ocf ^emtlanbS
galt*3ägare*SRegementer [Tota, efter tidryggalagde 25 tjenfe*år,
genaf tid underlåd, efter erfadet affed, funna förfjelpaS.
slottan 11?.- Slöid flottans? trenne ©tationer äro åtf idiga itydyggnader
scEi^lleparn: ocf reparationer af fartyg ocf fuS merPfädda. £iuic*feppet ©ut,
0in' ftaf den ©tore, fregatten af Chapman, ©fonertarne gaif
ocf l’2ligle, 2:ne 5D?örfare*gartyg, 3 däcfade ocf 3g öppna ©Pär*
gårdéfartpcj, famt 2:ne £fef*fartyg efter ny conf ruetion äro fuddor*
dadé. £inie*©Peppet © fandin adien, gregatten ^ofepfine,
(koroetten Najaden ocf tmemte ångfartyg Oden ocf ©ylfe äro
tid fråfmeit färdiga. $jugu*åtta öppna ©PärgårdS-.fartyg ocf 60
©anonS*gregatten Sefirée äro Rättfärdiga, famt £inie*feppet
©tocff)o(m pådörjadt. ångfartyget Oden är Rit tid ©tocf*
folm uppfommet för att intaga def fär defädda macRtnert; ocf
fpad ångfartyget ©ylfe näffa mår afgå tid ©ödcrföping ocf
2)}em, för att emottaga fitt mid Motala Stöerffad förfärdigade
macRtneri.
gördyggde äro öiniegteppet fäderneslandet; ©fonerten
Slmpf ion, 16 öppna ocf 8 däcfade ©färgårdö-fartyg; fmarjemte
förre ocf mindre reparationer tid fartygens jemna underfådanöe
dlifmit företagna.
5öid (karlscrona ©tation far gamla 3teparationS*Socfan,
genom detydlig fprängning, nymuring af def ingång, jemte nya
portar, dlifmit få utmidgad, att de förfa £inie*|1eppen nu mera
äfmen deruti funna intagaS. ©tt nytt JtrutRuS är pådörjadt,
font detta år fuddordaS ocf fan inrymma nära 8000 (kent*
ner frut, fmarigenom fela frutdefofmet för den feglande glo t*
tan jemte ©arlScronaS defäfning fan på fädet förmaraS; ocf
tid förefommande af eldenS fpridande tid $rono*marfmet ifrån
©taden, i fändelfe afeldSmåda derfädeS, äfmen forn tid en fäfer
infägnad af detta dyrdara etadlifement, far en fenmur af 8 al*
nars Röjd omfring detfamma dlifmit pådörjad ocf tid nära
sidefarS längd eder 1690 alnar utförd.
5Öid ©tocffolmS ©tation är en ©afermdyggnad uppförd
för glottanS 3?andtmerfS*©tat, famt tid fälfteu inredd; ocf far
af famma orfaf font i karlscrona en fenmur fring ©alér*5öarf*
met dlifmit pådörjad, ocf tid något mera ätt i:del eder 320 al
nar
utförd; fmarjemte it'yrfo*dyggttaden å ©feppSfölmen tid
det yttre dlifmit fuddordad.
Söid ©ötfedorgS ©tation är fpjut*dyggna0en för fartyg,
forn få på land, fortfatt få midt det närmarande defofmet påfadat.
Se i ocf för fjöfartenS fäferfet företagna fydrograffa mät*
ningarne ocf uitderföfningarne fafma dels fortgått i ©tocffolmS
Skorra ©Pärgård, tid fudfomlig Pännedom derom, dels dlifmit
fräcPta tid födra delen deraf famt tid SftyPöpingS ©färgård,
äfmenfom de fednare trenne åren tid ©ottlandS Pufer, fmilPaS
uppmätning detta år anfeS funna fuddordaS.
S.ybrogra*
fifta mätningar.
(5o
9ot<<e<& Grbttru bet icbe tmmt unbfatta Äongf. 5D?aj:tå uppmät
sSerf!? färnat, att mefänbteliga förbättringar i £otå* ocb gyrbåfå*att(fal*
terne eeforbraå, bafma lifmät betybligare åtgärder i betta affeett*
be, t bri(f af tittgångar, tebe fumtat mibtagaå. (£mettertib bofma
bocb på Sftbtngen å åpallanbå ftt(f, i (fättet för ben förut f>ög(l
ofuHfomtiga fprning^anffatten, btifmit uppförba aine gyrtont,
bmitfa i år blifma färbtga; bmarjemte $oråö gyrbåf i ©tocf*
botmå ©färgåeb btifmit titt bronan inböpt, famt titt förföfå an*
(fällattbe för blifmattbe fyr*anläggningar, belå en få fattab £ett*
titte från granfdfe tnförjlriftnen, belå en ©iberat tampa efter
ritning f)är förfärbigab, briita fynaå tofma gyttnanbe refuttat,
om gränte bermeb förfeå. .föänning^båfar, fjöntärfen, utfif* ocb
maft*ffugor, famt $oråö £otåbåtar §afma befmtom betå blifmit
nybyggbe, befå reparerabe, famt 91 bergringar å nyo infatta.
sBatfuieb* tofter föregångne unberföbningar i affeenbe å ben (änge på*
ningen n>iö „ , ,
(tardeuna. täitbte, af bebofmet pafattabe, antäggntngen af en mattenlebmug,
titt Sarfåcrona (fabå förfeettbe rneb fött matten, bor Pion för
betta arbeteå utföranbe blifmit uppgjorb ocb faff(fälb, famt, titt
anfbajfanbe af bertitt nöbiga jernrör, (börre beten af ben åStifé*
gä(bå*£ontoiret för anfägguiitgen anmifabe fttmma tyftab, febait
(Earfåcrona (fab afgifmit fin förbittbelfe att årligen rneb i,5oo
SHifåbaler bibraga titt mattenlebningcnå unberbåtlanbe; men forn
mib ytterligare företagne förberebanbe anfbatter tilt arbetetå utfö*
tanbe befunnitå, att bet bertitt bemiljabe attjlag blifmer otitträcf*
tigt, fommer bet att på 0vifetå ©täitber bero, att uppå bett
färffitta Sbåbiga proportion, forn .fongt. 20faj:t bårom mitt af*
61
tåta, anmifa be ytterligare- tittgångar, forn titt betfammaå futt*
borbanbe äro af nöben.
£ttl berebattbe af en boå gtottanå båbe 23efäf ocb SDfanffap, Syerc!«sffv
få miba förfmaråanfbatterue titt fjöå (lota uppfatta fttt änbamåt,
ounbgängligett erforbertig mana mib fjöliftvet ocb öfning uti tjenfb*
görittgen om borb, bofma, få mtbt be fnappa tittgångarne bet
mebgifmit, epcerciåeppebitioner meb få mät Örtogå* forn ©fär*
gårbåfartyg blifmit anfbättba. gör öfrigt bär, genom få baltab
bammepcercié mib ©tationerne ocb cafernering om borb å ett
för betta änbamåt mib Qutrlåcrona utlagt £inief?epp, för ben titt
tjenjbgöring uppforbrabe S3åtåmau)byrban, få mibt om(fänbtgbe*
terne mebgifmit, titt fätte btifmit temnabt titt öfning uti fOHti*
tair*tjen(fen ocb ti® förmärfmanbe af mana mib tefnabåfättet
tilt fjöå.
©eban erfarenbeten åbagatagt otämptigbeten af ©jö^trtitte*
ri*<£orpfenå förbetning på 3:ne ©tationer ocb benfammaå ofören*
ligbet meb (Eorpfettå egentliga beftämntetfe, att mara en bilb*
ningåanjfatt för jlicfetiga ämnen tilt S(rtitteri*tlnber*Officerare
mib glottau, bor fongt. 59?aj:t, meb affeenbe jemmät å bebof*
met af ett öfab bemanning mib ©arlåcrona ©tation, 1 fötjb af
be imber febnare åren bcr|fäbeå meif(fätlba betybligare byggtta*
ber, låtit tift ttämnbe ffafion förflytta be i ©toebbolm ocb ®ö*
tbeborg förut förlagba Contpagnier af benna (£orpå, font, i famman*
bang bärmeb, erbåttit en föränbrab orgattifatiott. deremot baf*
ma i jMer bör i ©toefbolm ajne Compagnier ©jö©anottierer
btifmit orgattiferabe, meb beffämmetfe att mib inträffanbe (förre
ruvningar tjenflgöra fäforn SSefäfdafmare öfmer minbre ©färgärbé*
fartpg, fann befjemellan, jemte Sätéman&Sontmenberingen, beltana
i bemafningett ocf; maftgöritigett mib därmaranbe Station, ocd
meb rättighet att mib benfantmaé 2snformationémerf njuta um
bermiétting. SÖaranbe bejjutom bet mib ftjfnämnbe ©tation för*
lagba ©feppgo(je*€ompagnie öfabt till en förbubblab jfprfa.
3 öfmerené|?äntntelfe meb dmab Rifeté ©tanber mib ftffa
Rifsbag bejjutit, dae tillfälle blifmit berebt för ägare af $ro*
noffattedemman, beruftabe ©äterier oed fTabéjorb af ^ronofFatte*
natur, att, genom erläggatibe af ben utaf Rifeté ©tanber ftab*
gabe löfen, förmärfma ftg fri bifpofttionérätt, ej minbre öfmcr
c-H å beraé jörb frambeleé märattbe Sf|?og, än ocf öfmer afta
berfläbeé reban befintliga, men för gottan icfe anmänbbara Sfar.
derjemte d<m $ongl. 5D?aj:t, pä bet att meberbörattbe jorbäga*
re, fä fnart forn möjligt, må fomma i ätnjutanbe af oinjfränft
bifpofttionérätt öfmer Sf (logen, beflämt en mift tib, inom fytoiU
fen alfa ä berörbe jörb mäpattbe ocd för glottané räfning ffämp*
fabe Sfar böra mara fäffba ocd apterabe; äfmenfom jfongl. SD?aj:t
fätit uti be fän, dmare(f oftanämnbe träbflag mera affmänt
mäper ocd fäbana uttberföfningar icfe förut ägt rum, tutberföfa
SffFogené beflaffen^et ocd (fämpfa be Sfar, forn för bpggttabewe
mib flottan äro tjetiliga.
gör att, genom Sfplanterittgé|logaré anläggattbe, för fram*
tiben bereba en af be enjltlbaé ffogar oberoettbe tiffgäng pä Sf*
mirfe för kronans bedof, dnfma ätjliffige anffalter blifmit bris
förberebba, belé tillmägabragta.
63
Snär, t föfjb af föränbrabe omflänbig&eter, betar i8o5fa(f*
jläffba ©jö*5lfIöningé*Reg[emente reban en längre tib befunnits 5=
uti flera fjänfeenbett olämpligt, dar ett förnpabt Reglemente för nu"tft’
afTöttingett mib fjö*eypebittoner blifvit utfärbabt, för att bermib
tjena till efterrättelfe frän början af innemarattbe är ocfj intill
befj bet möjliga befjofmet af ytterligare beffämmelfcr oct) föränb*
ringar berutinnan gunnit, genom erfarenfjcten ocd jemförelfett meb
bet tfrägamaranbe npa gäft*afföningé*Reglementet, äbagaläggaé.
fifalebeé f>tr glottané bäbe märfmabe ocd iitbelta manjfap ■Sriflsmaiu»
erfjällit rättighet till ttnberdäll af 5lmiraliteté*^rigémané*Sa^an " öpan’
efter tillrpggalagb fortare lefnabéälber, än ben ditintills (labgabe.
^ affeenbe pä förf)ällanbet meb ©tatémerfeté infomfier oed
utgifter febatt ftffa Rifébag, fommer 5?ongl. 5Dfaj:té Släbiga,eW
93ropofttion om ©tatémerfeté tiöffänb ocd be^of, meb bertill
fjöranbe bilagor odj> uträfningar, att lemna en fullffänbig öf*
merjtgt.
$ongl. SDfajtt mill där enbafl i fortdet omnämna i dmab
mon ©tatémerfeté ittfom(fer lemnat öfmerjlott, tillräcflige för
berä anmijfe utgifter äfmenfom till fpllattbe af uppfomne briffer
å utgiftétitlarne.
98ib Rifeté ©tättberé förra fammanfom|t beräfnabcé af
©taté*Ut|lottet Öfmerflottené netto belopp för ärett 1827, 1828
oef) ^29 ett fammatträfttab förflagéfumtna af 824,966 R:br
3o (I, 2 r(f., dmaraf 690,000 R:br anmtfabeé till görfmarémer*
fet ocd 234,939 R:br 14 fl. 3 rft till anbrabedof. ©amma öf*
merfkott bafwa likmäl febermera, enligt uppgjorbe ligoibcr, fontmit
Rikögälbö=(£ontoiret tittgobo nteb följande belopp, nemligen
för år 1827 .... R:br 235,o4i: 16. 6.
— 1828 ..... 264,820: 3i. 11.
odj år 1829 ..... 628,002: i3. 11.
etter ttllfammanö R:br 1,127,864: 14. 4.
ocfj fåfun£>a öfmerfkjutit (jmat> 0tatö''tltj?ottet på förflag beräknat
meb 302,907 R:br 32 (?, 2 rfh
gör år i83o (jafnxt .Öfmerffott odj SBefparingar utgjort
257,938 R:br 19 fk. 6rjh, men bå derifrån afgått briffer i0tatö*
anflagen odj utgifter, forn af £)fmerjkotten borbt beffribaö, mct>
tittfatnmanö 209,137 R:br 18 ff. 9 rf!./ få bat, titt fpttnab i be
70,000 S>v:br, forn för år i83o ocb föijanbe år blifmit anmifte
att årligen utgå för ^rigö^ottegii ©epartementer titt görfn>ar$*
merketö materietta bebof famt för kruMittmerkning^kofknaber,
en fumma af 21,198 R:br 47 ^ 3 rff. måfb af Rikögälbö*
(Eontoiret 0tatömerket tiUbaubabåttaö.
gör år 1831, bå bruttobeloppet af iÖfroerffotten ocb 23e*
fpariitgarne utgjort .... 449,957: 18. —
Ijar likalebeö, efter afbrag af briger i anjlagen
famt anmiöningar å JÖfmerfkotten nteb titt^
fammanö ..... 3oo,23i: 10. 8.
återjfoben R:br 149,726: 9. 4.
marit otillräcklig för beflribanbe af föijanbe, enligt Reglementet
för Rik$gälb$*(Eontoiret, å £)fmerfkotteu gjorba bifpofitioner,
nem
-
nemligen: titt gobtgöranbe af fkittnaben emellan 0taté= odjRiké*
markegång&prifet å ^enningettöntagareöaflöning^fpanmål, 51,467
R:br 17 |k. 2 r:fk, titt kofknaber för 0alpeter=tillmerkningen, t
följ b af 0alpeter»gärbenö uppböranbe, 124,000 R:br, famt titt
görfmar&merketö materiel 70,000 R:br, etter tittfammanö 245,467
R:bt 17 fk. 2 r:|k.
©en fumma af tittfammanö 116,940 R:br 9 fk. 1 r:)k,
forn Rifögätbö'€ontoiret fåtunba för åren i83o ocb i83i bort
0tatö=merfet gobtgöra, unber|ktger lifmäl beloppet för ett enba
år af ben genom 0alpeter*gärben$ uppböranbe uppkomna årliga
minfktting i 0taMnfomfkerna, ocb bat i atta fatt blifmit nära
trebubbelt erfatt genom be för åren 1827, 1828 ocb 1829 titt
Rikögälbé-Contoiret lefmererabe öfmerfkotfémebel utöfmer bbab
toib ftjka 0tat&reglering påräknabt mar.
gör öfrigt äger 0fat&merket, på fätt Rikébufmubböckerna
närmare utreba, en ifrån föregåenbe år tipplagb tillgång af otm
kring 5 millioner R:br, befkåenbe bufroubfakligafk af utjkplber,
forn förjk ett påföljanbe år inflyta, ocb nöbmänbig för att, utan
kofffamma odj befmärliga anticipationer, kunna beftriba bet lö=
panbe åretö utgifter.
jf>mab färjkilbt beträffar £uttinkomfkerna, få bafma be unber Su^"(jr<v
åren i83o, 1831 ^ 1832 marit i jemnt fktgaube, ocb förbåttam
bet är eitabanba för år 1833, bmarö rebogörelfe ännu icke är
afflutab.
(9tiEét>«9$*SBer4tteIfe, i8340 «
6G
OaftaPt i tPifta fatt bemifjaPe nebfättntitgar i afgifternaS
belopp, bär, genom bemafningenb förflärfta roerffambet i förening
mei> öfaP confunttion af mäfenPtligare artiflar, tuttuppbörben, enligt
afflutaPe räfenflaper, utgjort
åt i33o . * » . . 0t:Pr 2,533,933: 17. 4*
— 1831 «.«,„*'* — 2,641,687: 25. 8.
— i832 * — 2,796,344^ 5. g.
ocb fålePeb betpPligen öfmerfligit icbe allena# Pen tt)it> 0tatb*
regleringen antagna beräfningen af 2,200,000 0t:t>r, utan od
Pen fePermera, meP affeenPe å några beflutaPe tutt-förböjningar,
förflagbmib uppgifna af 2,411,000 0t:Pr.
JSSSS* beforPranPe af ptterligare orPning ocb enfelbet i rePo*
t(tr toibningen för attmäntta mePel, bur kongl. 3)?aj:t, enligt 0vifetb
0tänPerib Perom gjorbe anhållan, i 9?åPer förorPnat, att rafén»
flaperna för Pe allmänna ©afjor ocb $onPer, bmilfa förut ej blifvit
af Dvifetb 0tänPerb 3veoiforer, utan enPafl i kammarrätten
granjfaPe, fiola uti årlig 0vifb'bufmuPbof, från ocb meP
Pett för åt 1829, ingå; att en färflilP ©enerabStäfning öftoet
förflott af 0tatbmePlen flätt upprätcab, ocb ^ab belopp blifma
fpnligt i 0tifb=bufmuPbofenb <£a pita l*9täf ning; famt att för|fott
ettet lån af 9ftonPe 3?ufmuP*£itelnb tillgångar fiola i 0vifb»
jf?ufmuP*bofen intaga^ utan fammanbfanPning meP år&anflagen.
Ocb bur* kongl* 2D?aj:t Perjemte i råPet anbefallt ©taté*(£on*
toiret att gå t författning om npa formulairerb upprättanPe föt
Pe färflilPa 03erfb rebogörelfer, forn enligt bwaP oftuan omför*
maleb, böra uti 0tifb*bufmuPbofen inflpta, äfmenfom att t farn*
tåp meP mePerböranPe S53erf ocb $luctoriteter tittfe, att nämnPe
rePogörelfer må funna afflutab ocb bliftoa tillgänglige inom Pen
tiP, forn för rifb'-bof(Iutet erforbrab.
©nligt fKifetb 0tänPerb i fantmanbang meP beräfningen
af 0tatb-merfetb infontfler för år i83o ocb påföljattPe år an*
mälPa beflut, bär kongl. 0?taj:t t råPet förorPnat, att Pe fär*
flilPa £anbbböder, forn förut blifmit öfroer 5lttmänna 33ett>ittnin=
gen uppgjorPa, fiola, fåfom ide lePanPe titt någon nptta, fePan
en toth form för kronomppbörPb-rePomibningen blifmit flaPgaP
ocb ctt ärligt 0vifb*bofflut införPt, upphöra ifrån ocb w&o*
götelfen för i83o årb Slllmänna 23emittning; hvarförutan kongl.
50?aj:t, jemte faffffättanPe af nt)a räfenflap&formulairer för Char*
tä 0igittatämppbörPen, uppå 0tatb-€ontoiretb förfTag, i 0låPet
mePPelat åtflitttga föreflrifter titt minnanPe af öfaP rePigbet ocb
fäferbet miP rePovibningen af nämnPe uppbörP,
0åfom en titt regleringen af rePogörelfe*tt>erfet böranPe åt*
gärp, må äfmen omnämnab Pet rePan n>iP flutet af år 1828
mePPelaPe ffaPganPe, att Pepofittoner i £anPt;0länterierna, forn
På gmarffått i 10 år ocb Peröfmer, etter forn Perefter blefmo 10
år gamla, borPe uppfagab titt återlpftning inom natt ocb år,
famt att bvaP forn efter Penna tiP ej i behörig orPning uttogeb,
fomine att på färflilP räfning infättab i danfelt, för att feber*
mera Pifponerab etter omfättab titt 0tatbmePel på fatt kongl.
29laj:t mitte fratuPeleb i SlåPer förorPna.
68
3 attfebning af 3tifet§ ©tanber unberbåniga jfrifvelfe af
beit 7 december 1829, angåettbe ett författning om afjfrifniv
gar i ©taterté räfenffapec, fjär Rottal. SD?aji:t låtit beröm ut»
förba ett adrnän förorbttittg, ocfj berjentte i Skaber anbefallt
.^rig&Codegiunt, förvaltningen af ©jö*$renbertta ocfj ©taté*
(Eontoiret, att tid $ongf. ?Dlaj:t nilomina ttteb färffilbt utlåtan*
be ocfj förjlag tid bejlämbare förejfrifter röran be gruttberna för
afjfrifningar ur .frottanö räfenflaper, mare ftg i penningar eder
perfeblar, på bet 5?ongf. SDtajrt måtte bliftoa t tidfäde att fjär»
om tid Stifeté ©tanber göra nåbtg framjåädning.
I“uet Stöib ftjla ^eiföbag framfaöeö för Stifetö ©tanber ett på
swenHina. Sftajdö 3?åbiga befaduing utarbetabt förjlag tid förena
ling oelj rebuetiott af hcmntaitöräutorne i be fån, ber be ftnnaé
i ett tttängb perfeblar utförbe. Sfteb gobfättnanbe af berörbe
förjlag, fåfom lebanbe tid reba och enfeldt i fpnnerhet i be fpeciedare
rafén jTaper na öfver ©tatenö itttraber, fantt lätthet för be
jfattffplbige t öfverjtgtett af utjfplbernaS rätta belopp, attfågo
SJWfeté ©tanber lifväl verfflädigljeten beraf böra, för åjrabfotv
rnanbe af en förre nptta än blott beqvämlighet vib jfatternaS
utgörattbe, föregåö eder åtföljas, befö af ett föränbrabt fåabgattbe
röranbe ntarfegång&fättniitgen i fpattntål och öfrige ränteperfebfar,
hvarigenom lööntngöprifett bejfämbeS för ett vijit längre
tibjfifte efter mebiurn af 5 föregåettbe år$ gångbara prifer å
hvarje ort, belö af be inbelbta räntornaö inbragtting tid ©fats*
SBerfet emot bet att löne*anjlagett för få väl Mitaire* forn
CiPile* och ©fob©taterna utgittge i contant från ©tatö=<£ajtan;
> -
oelj hemfåädbe Stilett ©tänber på grttttb häraf t unberbåttig*
het, att 9?åbig ^Jropofttion t bejta ämnen måtte vib ttäjåa THiH'
bag tid bein ajTåtaö, famt frågan om hemman &räntorne$ re=
buction och förenflittg emedertib attfeö fjvilattbe. 5?ongl. SDJajtt,
forn i 9?åber inforbrat åtYigtd och ifammar^odegierttaö uttberg
båttiga utlåtanbe attgåettbe ben fålunba föreflagne inbragtting af
be tid (Embete och £jenjfcmäné aflöning och attbra admäntta
föremål inbelbta räntor, och derjemte t S^åber anbefadt $am*
ntar-dodegtuttt att pttra ftg i fråga om en föränbrab methob
för marfcgång&fötttiingcn, är ttu ftttttab att, få vät härom, font
angåettbe hcmman&räntorneé fammattjlåenbe och förenflittg, tid
Dtifetö ©tänber göra nåbig framjMnittg, åtföljb af inforbrabe
årliga uppgifter om fpanmål&priferna i hvarje ort från och ve b
år 183i; och fomtner i famtttanhattg härmeb ett närmare utvetfling
att äga rum af bet färpFilbta förjlag angåettbe föränbring t
fättet för grunbräntorneö och fronotionbenö utgörattbe, font, obe*
roettbe af bet om ränteperfeblarneö förenflittg, blifvit af tH\-  fetö ©fäuber, uti jfrifvelfe bett n S9?arb i83o, tid ivongf.
2Dlaj:tö nåbiga pröfning öfverlemnabf.
debatt genom ^ottgl. förorbningen angåettbe Slfrabö* och »imm*
Ärono-tionbe-fpanmåleitö utgörattbe, forjlanbe och löfanbe, af ben 9ia‘“0,mi
22 ^julii i8o3, påbjöbö tid lättnab för be jfattjfplbige en ald
mätt reglering af fionbe-biöpofttioiterna tid färjfilba ©fater och
inrättningar; mett, enligt hvab ^antmar-Sodegium vib jlutet
af år x83o i uttberbånigljet anmält, habe, i attfeettbe tid ute*
bliftta upplpöttittgar från flere fält, något befwitift förjlag tid
70
ett fåban reglering öfver fyfo Stifet bå ännu tcPe funnat utorbe*
tuö, härföre €odegium i unberbånigbet bemfiädbe om icfe, i
af ten numera väcbta frågan om be inbefta räntonteö och
fronotionbe=fpanmålenö tnbragning tid ©tatS*5Ber!et, meb nu
arbetanbet af omförmäfbta förflag finge tidö vibare anfiå»
^ongf. 2Dlaj:t, forn meb mifjnöje erfarit bet bröjömåf, forn få*
(unba ägt rum meb verffMigbeten af en från längre tib tid&a*
fa anbefadb, be frattbraganbeö förbel åft)ftanbe åfgärb, ^ar emel'
lertib i S^åber anbefadt ^ammar-Codegium att, meb lehning af
rebatt från ifongf. SDtajitö Befadningöhafvanbe infomne ocfj
frambeleö infommanbe uppfinningar i ämnet, ffpnbfamt utarbeta
och tid $ong(. SDJajitö nåbiga pröfning afgifva unberbånigt
förflag tid fåbane förefFrifter, hvarigenom be niijjbruf ocfj ofä*
genbeter, forn genom årfiga tionbe-bifpofitioner förorfafaö, må
funna förfjitibraö.
eomUén..för 3 brebb meb befa förflag och regleringar i affeenbe på be
»Dt»ettan* nutparanbe fFattebibragenö utgöranbe, bär ^ongf. 3Jlaj:t, för
att meb fommanbe ©tänber funna öfverlägga om ett förbättrabt
23eftattningö = fpftem, i S^åber anbefadt en färfMbunberföf*
ning genom bertid utfebbe Comiterabe tid utrebanbe af frågan
i fjvcib nion och på fjvab fätt be utflplber, forn ftnnaö
mejt trpcfanbe eder ojemnajt förbefabe, må funna jernnaö, niin*
jlaö eder mot anbra utbptaö.
Enligt f)toab Dvifeté febnaff förfamlabe ©tanber, i bufvub*
4j3“fet’ faffig öfverenö|tämmelfe meb .fongf. 3)taj:tö DZåbiga framftäd*
uing i ämnet, beflöto, ^ar, vib 1829 årö flut, fiqotb emedan
©tatö-Söerfet och f. b» Sidmänna 50?aga^in^-fonbert blifvit upps
gjorb, och förvaltningen af kronans fpanmåföräntor ifrån farn*
ma tib af ©tatö«3£erfet öfvertagen, enligt be admänna grun*
ber för ttämnbe förvaltning, forn vib ftfta SXiföbag bfefvo af
Äongf* 2f)iaj:t föreflagne, och febermera, i anfebuing af 0tifetö
©tänberö beflut, tid efterrättelfe fafiftädbe.
^nffränfning af ^rono^agapenö antal jemte be öfver*
fföbige 3ttaga&inö*bpggnabernaö förfäfjning, äfvenfom en förnpab
reglering af maga&inö*betjeningenö aflöning/ äro åtgärber, forn
bäntteb äga fammanbang, och b viff a föranfebtö af ben för fpait»
ntåfö*räntornaö uppbörb ocf> förvaltning antagne admänna grunb*
fatö, att få litet forn möjligt af befja räntor borbe emottagaö
in natura ocf> beremot fpdnaben i ©tatö^SBerfetö behof af fäb
aitffaffaö genom uppbanbdng* Daftabt erfarenheten åbagafagt
förbefarne för ©tatö*28erfet af benna föränbrabe uppbörbö* och
förvaftning&metfjob, hufva fifväf åtffidiga fvårtgbeter mött vib
tidämpningen af be beröm mebbefabe förefFrifter / bviffaö jemf*
ning ^ongf. 50?aj:t adtfå ämnar att fjoö SKifetö ©tänber föreflå.
v
€n af ©tatö*(Eontoiret afgifven fudjtänbig berätteffe angåenbe
S)?agajinö=ärenbernaö bebanbfing, forn färfFift fommer tid 3tifetÖ
©tä.tberö fännebom, uppfpfer få väf refuftatet af förra 5(dmänna
59faga&tnö*fonbenö flutfiga utrebning, mebeljt inbdfvanbe af befi
forbringar och förfäfjning af befi återffåenbe fpanmåfö*öebådnm*
gar och öfrige tidl;örigheter, forn huru (iqpiben af äfbre och npare unb*
fättningö*fFufber fortgått* SXeban hoeaf!d?agajutö»fonbenötidgån'-  gar en fumrna af 85o,ooo 3t;br funnat tid Dtifögälbö*£ontoiret fef*
©panmäfö*
linöfätt:
ningar.
mereraé i afräfttittd midion 0tiföPaler 23anco, forn toib ftflf*
förflutna SftföPag för görfmarömerfet attmifaPeö od) pmaraf en*
baft 750^00 5v:0r trobbeé met) fäfer^et funna af 5Dlagajiné*fon*
beit utgå, ocp enligt uppgjorPa beräfningor, ät ad anledning
att förmoda, bet ttämnPe fonP ffad funna flutligen reafiferaö meP
en fumma af omfting 1,200,000 £>t:pr.
©ePan för^ådanbet meP i83o årö fförb i mida Pelar af
0vifet ocp färbele^ inom Pe mef?ra od) norra ^rootnferne påfal*
lat färflilPa unPfättningö*anffalter af Pett miPfträcfta omfattning,
att pela bet tid fpanmålö*an|Taffntng i midmärt*år anflagna
(ErcPitiö måff Pegagnaö, pafma förnpaPe mijjmäyter inom Peda
fePnare iproötnfer äfmett unPer Pe trenne ftflförffutna åren gif*
mit anlePning tid ytterligare Pefpmmer. Äongl. ?D?aj:t, forn,
unPerjlöPP af enjfilPaö mälgörenpet, lemuat Pe nöPliPanPe eidt
Pet PijfånP, forn miP fåPane förpådanPen funnat åfhPfommaö,
Pelö mePelfl penninge*förfTott tid uppföp af fpanmål, att unPer
mida miifor tidpanPapådaö emot contant betalning eder på era*
Pit, Petö genom Pirect nePfättning i penningar eder fpanmål,
forn för (ErePttiofonPené räftttng Plifmit inföpt, par tidifa fcft
att i möjligaffe måtto PerePa fälerpet för återbetalningen af Pe
fåfunPa tid unPfättning PifponeraPe mePel, pmilfet Pocf i Pe or*
ter, forn liPit af flere på pmarattPra följanPe midmäpter, icfe
utan fmårigpet funnat åjfaPfommaö. ©å CrePitiomePlen, i Pen
mon Pe influtit, ntåfl tid npa unPfättningar anmättPaö, par nå*
gon återlefmerering tid 3ftfögä(Pö*(Eontoiret af Ppdfa mePel ännu
icfe funnat äga rum; utgöranPe fumman af Pe i följP af i83o
ocp
ocp påföljanPe arend midmäpter mePPelaPe unPfättningar i,58o,283
3t:Pr 5 ff. 7 r:fh ©et par emedertiö unPer Peda omforger ma*
rit för $ottgl. !9?aj:t en fpnnerlig tidfreöéffädelfe, att åcémäpter*
ne inom Svifet på Pet pela marit få förmondge, att unPfättnin*
gar funnat Pe nöPdPanPe orterne af aitOra otterö öfmerffott meP*
Pelaö, utan någon PetpPligare införfel af fpanmål från utri*
fed orter, Pit tmertom inpemjf fäP Plifmit unPer Pe 2;ne fifra
åren utförP.
3 affeenPe på s33ofimerfet pafma, fePan SKifetö ©tänPerö
fida fammanfomff, flera mäfenPtliga regleringar Plifmit miPtag*
ne, af pmdfa en Pel På utgiorPe föremål för Stifetö ©tättPerö
öfmerläggningar.
^emte Pet Äottgl. $0?aj:t, meP gidanPe af pmab 9tifetö
©tänPer i unPerPånigpet pemjfädt rörattPe fättet för pofterneö
fortffaffanPe od) poffleganö Peräfning, mePPelat fåPatte ffaPgan*
Pen, pmarigenom flädg linPring i poffföringö=Pefmäret Plifmit
mePerPöranPe poflförare PerePP, par ifongl. Sftajrt, font genom
Pen af 0vifetd ©tänPer mePgifita Pifpojttion af öfmerffottet å
pofMnfomfferita, fePatt 100,000 3v:Pr årligen för ©tatdmerfetd
Pepof afgått, Plifmit i tillfälle att fuccedioe afpfelpa öfmerflagaPe
pinPer för Prefmepliitgeu od) miPtaga aitffalter tid PeforPranPe
af ffpnPfammare communicationer inrifeé orter emedan, tid Sjåpig
pröfning förepaft Pet af Öfmer*^ofc©irecteurö*Q:mPetet un*
Per ftflförflutne SviföPag afgtftta förfTag tid föntpaP allmän regie*
ring af pofigången i 0vifet, pmarmiP $ongf. ?D?aj:t tid en bör*
(SKifSbagésScrÄttelfe, 1834).
10
jent föft cxf^jefpa te mäfl ögonflenliga triflfälligfjeter t tetfa fyin*
feente, famt terjemte upptragit åt iÖfmer^ofbSirecteur&km*
tetet att, i ten utön refultaterne praf gunnit uttoecFIa fig, niet
letning af termit munnen erfarenhet, t untertånighet fö re fia te
ptterligare anflalter, forn af omtläntxg^cterne påfallaö och $>ofl*
kafiané tillgångar metgifma.
3 anletning af Rifeté 0tänterö untertåniga framflällning
angåente tiltante af en pafet= och formagnö-inrättning, pr för*
fof termet tlifmit anfMtt emellan 0tocfljölm och fam*
emellan tenna flat och utflillige af 0fåneö öfriga flater, utan
att lifmäl ännu fjufrou lemnat tdlräcflig erfarenhet för ett fäfert
tetömmante af frågan, fjurumita npttan af tetta Communications*
metel motfmarar ten termet förenate foflnat.
fOlet tillämpning af te mit ftjla Rifötag teflämta allmänna
grun ter rörante porto=afgiftené teräfning för ^nrifeö 6refmerlingen,
hofwa förnpate ^ofl^Sapor för temia trefmepling 6lif=
mit utartetate och till efterrättelfe ifrån och 1 3<inuari
1831 i Råter faflflällte; äfmenfom .ffongl. 59laj:t, i följt af
föräntrate mpntförfjållanten od; inträffate föräntringar i utlåtit'-  fia $pofl*Saporne, enligt Öfmer*^ofl'-S)irecteurö--kmhetetö förflag
låtit utfärta, telé en förnpat Sapa, härefter ^3ofl'-porto och
löfen för afgåente och anfommante tref till och från kontinenten
famt knglant flad upphärad, telt en tplif Sapa för tref,
font inlemna^ på 0menfla od; Rorrfla ^°M£°ntoiret i äpara*
turg för att afgå till 0merige, Norrige, ginlant och ^pfdatit.
0etan te Ijufmubfafliga regleringarne för inrifeé poflgån*
genö förbättring tlifmit fulltortate, hofwa, i ten nion tillöfta
öfmerflott å ^ofl-infomflen fåtant metgifmit, itpa £öningö=0ta*
ter tlifmit i Stäter faflflällte, få mäl för $pofl-merfetö öfmer*
0tprelfe, font för 5>ofl-merfetö öfrige tjenflemän od; tetjening,
hmarmit 5Pongf. ?Dlaj:t, fåfont ett milfor för ^oflmäflarneö för*
hojta aflöning odj för att, ntet hånfigt till tejja tjenflemäné
nöttorftiga tergning od; SWmänfjetenö tilliga fortringar, tillmägatringa
någon mifi grunt för teräfningen af te ^Joflntäflare*
tjenflerne manligen åtföljante färflilta infontfter, i Råter för*
ortnat att, i te fall tå ^ofltnäflare terom icfe niet korrefpon*
tenterne gotmilligt öfmerenéfomnta, öfmer-^3ofl-S)irecteurö-km=
tetet må äga att, efter faflflällta grunter, teflämma teloppet af
terörte tjenflemänö arfmoten för få fallate löömäflor och
räfninge fjollante. $ör öfrigt {joe ^ottgl. fD?aj:t, i fammanhaitg
met flatgantet om te inrifeö pofbcommunicationerne, i Råter
antefallt upprättante af färflilta förflag till ^nflructioner och
Reglementen för ^ofl-Sffierfetö öfmer-0tprelfe och unterlptan*
te tjenflemän; till ett Reglemente, forn noga teflämmer ^oflit
joiterö och ^3o)lförareö ömfefitiga rättigheter och flpltigheter, famt
till förnpat författning om fritrefö-rättighetem
0etan 59lpnMnachineriet tlifmit utmitgatt och för tätt ra 11, a»pnt«n«re r».
har ftlfmer-mpntningen ifrån 5lugufli månat i83o till 1833 åro
flut fortgått met tentrift, att unter temia tit omfring 2,214,000
R:tr 0pecie tlifmit präglate uti mer än 12 millioner färflilta
ntput«ffp<fen, fa att äfmen i betta fjättfeenbe intet f)inbei‘ mötet
för SanfettS öppnanbe tid utmepliitg af ftlfmer. Serjetnte fjär,
genom ontbpggnab af ett på ?Jttpnt»hufetS fjögårb beläget förfallet
merffjuS, öfabt utrymme för Ä^ongl. SDtpntetS mcrffläber
erhållits, färfftlbt meb Ijänftgt till foppar»mpntitittgenS fjitflptt»
ning, ocfj möjlighet fjär tillifa blifmit berebb att i flora "»Dtpnt»
f)ufet tnrpmma <£ontroll»merfet, forn, enligt ^ongl. SDtajJtS i forn*
manning meb frågan om 0tprelfe»merfenS organifation fattabo
9?åbiga beflut, numera är meb SOtpntmerfet förenabt.
Unber bet penftoneringen af be till (£ioil»0tatenS ^cnftottS»
fions»ff«ga. inrättning fjöraitbe fonber ifrån i83o årS början fortgått, fjät
bejla fonberg årliga tillmäpt lemnat en fäfer borgen för inrättningens
framtiba beffånb. ©ålunba fjär ^enftonö-CEafkmo fonb,
forn mib i83o årS flut utgjorbe 611,069 0?:br 4 fl. 5 r:fl, imber
be 2,me påföljanbe åren, efter utbetalning af penftöner och
öfriga utgifter, öfat ftg meb en behållning af icle minbre än
i37,83o 3t:br-4i fl. 8 r:ft, hvartill be enflilbe belägarne unber
famma tib bibragit meb enbafl 31,818 0t:br 4 fl. ior:)l. Sen
enflilba <£nfe» och ^Jupilb-fonben hat för åren 1831 och i83a
blifmit mer än förbubblab, få att behållningen berå mib ftftnämn»
be årS flut uppgått till 67,499 SK:br 14 fl. 5 r:ft, häruti lif»
mäl inberäfnab en färflilb bonation af 20,000 Sfcbr.
ssanfen. Offetttlige hanblingar åbagalägga, att danfelt, meb en i
omlopp maranbe 0ebelftocl af omfring 3o millioner DUfSbaler
Sattco, SKifSgälbS»feblarne berunber inbegripne, äger en tttetallijl
tillgång af nära 6,600,000 0t:br 0pecie, och fålebeS 2 millioner
9v;br 0pecie mer än år 1823, famt berjemte 3iänte»bäranbe
forbringar till ett belopp af mer än 18 millioner 9t:br Santo
od) befhitom 3UISgälbS»(£ontoiretö obligationer för en fumma af
4,400,000 3v:br Sattco; att SattfenS årliga infontfl genom rätt*
tor uppgått till omfring 690,000 SK:br, famt att, i följb af al*
la beha förhållanben, intet tmtfmeföntål bör fläligen funna äga
rum om befi mer än tillräcfliga förmåga att uppfylla be, enligt
gällanbe £ag»beftämmelfer, benfamma åligganbe förbinbelfer.
3Öib anmänbanbet af be till jorbbrufetS och närittgartteS gtaingarne
befrämjanbe famt till unberflöb för allmänt npttiga inrättningar1 flUmön6et*
anmtfle mebef, fjär ftöttgl. S0laj:t tagit i öfmermäganbe hvarje
föremåls ftörre eller minbre migt, od) fjurumiba ett af allmänna
mebel bertill lemnabt bibrag, mare ftg font lån eller gåfma, funbe
för framtiben bereba någon maraftig nptta.
Slanb be i fåbant hänfeettbe fattabe beflut, font unber ett sjsr^otfem.
upplpft och merffatn lebning af merf|lällighetS»åtgärberne, meb*
fört flpnbfamtna od) tillfrebSftädanbe refultater, torbe i förfta
rummet böra nämnaS attfialtcrne till ull-culturenS befrämjanbe t
öfmerettSflämntelfe ttteb bet af (lomnterce»(Eollegium upprättabe
od) OiifetS 0tänber mib beraS ftjla fammanfontfl mebbelabe förflag.
^etnte bet %av af äbel race blifmit från £pjllanb och
granfrife ptterligare för allmän räfttittg ittförflaffabe till bil»
battbe af 0tatm0d)äferier i färflilba orter af fKifet, hafma ett»
flilbeS tidtaganbe bentöbanbett för får»afmelnS förbättring erhållit
en fraftig uppmuntran få mäl genom inrättningen af ett Ull»
Contoir i !E£orrföping, titt beläning af infemfF forterab ull, fmar*
till utmäg blifmit 5ecet>t> genom bet af Dvtfeté ©tanber till Uti£>ifcont*pnben$
förvärfning attfTagne Crebitio af 200,000 0v:br,
font mebel)! bemiljab erfättning af allmänna mebel för transport
ocf refefojfnaber mib införfel af utlänbfla ftttulliga får, famt in*
förffaffanbe af en i fårfFötfel ocf uöfortering funnig perfon, för
att meb upplpSningar tillfanbagå färmaranbe ©ef äfert*ägare, m. m.
därtill förer äfmett bet på $ongf. 20laj:té 0?åbiga befallning
anftällba förföf meb bilbanbet af en prferbe*|Ma toib 9?äö i
^önföpiugS £äit, famt bejlufet om en utlmarfnabö fållartbe i
SForrföping, fmareff reban betpbliga partier ull af bä|!a qualitet
bfifmit af ©cfäfert*ägare förfålbe till prifer, forn lemna ben
fäfrafte öfmertpgelfe om förbelarne af benna lanbtmannmnäring,
llnbcr loppet af åren i83i, i832 ocf i833 äro från utri*
fes orter, förnämliga)! £p)flanb, infomna 3,238 får afföräbfabe
raeer, fmaraf 277 f!pcfen för kronans ©tam*fcfäferier ocf 2, 961
ftpcfen för enffitbeS räfning, uppgåenbe tranöport*fo|!naben för
befa ftftnämnba, forn af tl(l*bi)conten3 mebel blifmit be)!ribb,
till eti fumma af omfring 24,000 3t:br 33anco.
pr att på ett änbamålSenligt fätt befrämja ben gröfre ull*
probuctionen, far $ongl, SDlajtt jemmäl i 3*?åber anbefallt för*
npanbe af be på kronans befoftnab i ^emtlanbö, SS3e)!er*9?orr*
lanbé ocf> SÖefterbottenS £än förut anlagbe grofuöiga ©cfäfe*
rier; äfmenfom Sötigt. ?0taj;t i 9?åber förorbnat om inrättanbe
af ett bplift ©cfäferi i meblerfta belen af Oiifet till lanbtracens
förbättring, ^ongl. SJftajtt gör ftg förmifab, att genom bet an*
tal får af föräblabe raeer, forn reban till EUifet infommit, ocf
i följb af bet nit, fmarnteb ull*probuctionen blifmit af flera lanbt*
män omfattab, äfmenfom mebel)! allmännare fpribb funjlap i får*
jfötfeln, benna näringsgren blifmit få befäflab, att mäfenbtliga
förbelar för åferbrufet ocl) flöjberne beraf fnart funna upphem*
taS: böranbe fåluitba be för betta änbamål anmänbe fojfnaber
af allmänna mebel betraftaS fåfom ett utfäbe, fmaraf mångfal*
big affallning är att förmänta.
©eban unberfiöb blifmit lemnabt af allmänna mebel för me* Sifterfmie.
tenjFapliga unberföfningar om ftjleriernaS ttppfjelpanbe, fmilfet
ämne äfmeit utgjort ett blanb föremålen för SvifetS ©tänberé
öfmerläggningar mib beras ftjla fammanfoinjl, (jar åtongl. 93?aj:t,
meb anlebning af be i betta fänfeettbe gjorbe framflällningar ocl;
enligt fmab Commerce*Collegium uti afgifmet betänfanbe i un*
berbånigfet fem)!ä(lt, låtit genom färffilbe Comiterabe närma*
re ttnberföfa förfallandet meb ft|?crierue i 23ofuölänj?a fFärgar*
ben, fufmubfafliga)! i änbamål att erfalla tillförlitlig fännebom
om orfaferne till ©illft|fetS aftaganbe, fmarom ffiljaftiga me*
ntngar föft göra ftg gällanbe; men bå ben öfmertpgelfe färom i
allmänfet blifmit pttrab, att ©iflftjletö periobijFa pmnigfet ocl)
uppförattbe fannolift more en föfjb af ofättba natur*förfåffan*
ben, ocf att ftllpngletS fparanbe icfc i någon mäfenbtlig mon
funbe bibraga till betta ftjFeS förfofran, fjafma några omebelba*
ra anflalter för berörbe änbamål icfe lämpligen ocl) meb fjopp
om framgång funnat mibtagaS, Cmellertib far tfrågamaranbe
unberföfning jemte öfriga i ämnet muttna upplpöttingar gifmit
anledning tift flere färfFifba förejfrifter tift ftjlerierneö defrämjan*
de, fafont angående förjlagö upprättande tift förttpad $ijferi*
(Stadan; om åtgärder tift förekommande af uppgrundningar toid
wattendragettö utlopp, oel) tift ernående af ett föröättradt falt'
ningöfätt roid 0torfi'(Teté dedrifwande, fatnr odeptdrad rättighet
att fjwar forn piff upptaga det pr tift erforderliga agn; om för*
dud mot pmmertt|?e under en roif? tid Ijwarje år, fann om läng*
re tidö deftämmande för utarrendering af ifronoftfken m. m.
sabriferne. £)e af Sotttnterce-SoÖegiunt årligen afgifne ocf) aftmänpten
genom trpefet meddelade underdåniga derättelfer om fadrikerneö
ocfj manufacturerneé tiftftånd, lemna t allmänhet fiftfredpäUan*
de upplpöningar om dep näringaré fortfarande tiftwäpt dåde i
ttUmerknittgartteö mängd oelj dcffaffeitfjet. 0åluttda pr ifrån år
1828 tift i832 tiftwerkningeit af fläde ökatö ifrån 441,000 ad
nar tift G44,i85; af ftden*mäfnader från 101,061 . alnar tift
139,556; af papper från 92,671 0iiö tift 196,651; af fäder från
583,202 u. tift 761,572 u. 0. f. to. få att pia toärdet af tift*
toerfningarne toid de egentliga fadrifertte, uppgifwet efter famina
grunder, ftigit ifrån 7,916,089 SX:dr för år 1828 tift 10,169,396
0v:dr för år i832. £>eptoitt pr tiUtoerfning af toäfnader få*
forn pé*jlöjd, färdeleö idfattd 2lftmogeit i Stfödorgö fän, få tift*
tagit, att mängden af derifrån, efter föregången ffämpling, för*
papde domuftö*wäfnaöer, font år i83o utgjorde i,348,23o al*
nar, år i832 uppgicf tift 2,04o,255 alnar, oel) att fummatt af
derifrån förpapde toäfnader af afta jlag ffigit ifrån 2,897,796
alnar för i83o tift 3,697,689 alnar för 1862.
Edland toigttga induj!ri*företag må färjHdt nämnaö de fTe*
ra 23omullö*fpinnerier i ftörre afa, font under de fednare åren
dliftoit anlagda, fedan en förut pttrad farhåga för utländjl med*
täflan, genom uttoidgad import »rättigpt af domuftögarn, defumtitö
ogrundad, Spru tifttoerfttingett af domuftögarn toid de {uppvika
fadriferna under de ftjlförflufttg 10 åren ökat ftg ifrån 60,000
tift nära 200,000 u. årligen, uppfpfter den fiftoäl ännu dlott ett
ringa del af wäfnadö*indujlrienö depf, fjwftket förhållande de*
jkprkeö på ett ojäfaftigt fätt genom införfeln af dontitft och putt
domuftögarn, forn år 1824 utgjorde omkring 264,000 u. af dett
förre och 290,000 u af det fednare, men år i832 uppgick tift
83o,ooo u. dontuft ocfj tift något öfwer 1,000,000 u. dom*
uftögarn.
Äottgl. 2Dfaj:t, font efter det frågatt ont dideptftande för |^ma
i^ronattö räkning af Sarl ©ujfafö 0tadö ©ewärö*$actort dlif*
wit jTutligeit afgjord, i fftåder deflutit att Sfkilétuna gamla 0tad
oelj $rtffad (Fola förettaö tift ett fatnplle under en getnenfant
fiprelfe, pr för den ttpa grifkaden låtit utfärda ett färjkildt 9teg*
lemeitte jemte ajTöntngé*frat för dejt tjenjfemän, att tillämpad
ifrån och met) den 1 3uli 1833; i fammanpng fjwarmed $ottgl.
59taj:t i Skådet* förordnat, att den åt SMrectioneit öfwer Sjftlö*
tuna $rijkad ocl) Sarl ©u|kafö 0tadö ®ewärö*$actori uppdrag*
ne defattning dorde, få widt dett rörde grifkdett, från famina tid
upppra, od) den aftntättna tiftfpnett ocfj wårdén i affeende på
fiadenö pudel, manufactur-inrättniitgar ocfj andra näringar der*
efter af So.mmerce*Softegiunt pndpfwaö.
(3tifé6«9$*£er<Ittelfe, 1834). 11
82
Pjtmg&p ©ftev förrättat) uttPevföfning om tjenligaffe platfeit för eit
Äcp"'9' jtabé anlägganPc antingen mit» £juttgPi) eliev 23evga inom 58epiö
£än, l>ar 5fongI. 50laj:t i RåPev Ptfaflit att en köping mä a
fövjlnämnPe fläde atdäggaé, met» rättighet för t»e t»ev Pofatte att,
oöevocitPe af flat», it»fa invifeé ^ant»el od) IjanPtmevf, hmaveftev
Reglemente föv ten npa köpingen Plifioit unPev Pett 28 Sdlavé
1829 i RåPev fa|ljfädPt.
E«jnoiogiffa Uppå gjovP fvamftädning om Pefjofmet af nävmare od) me*
va PefläntPa fövefFviftev vövanPe Secfmologtffa 3'ijfttuteté föve*
mål od) omfattning i metenilapligt eliev pvactifft fjänfeenPe, fjär
$ongt. 50?aj:t uppPvagit åt fävjlilPe ©omitevaPe att, eftev
tagen fännePom af unPevtoiéningené gång totP näntnPe ^njlitut
od) Penna invättningé nu mavanPe tidflånP, i unPevPånigljet fö*
veflå få roal 5e|fämPa jlaPganPeit om unPevmiéningéfättet, font
Pe fövänPvittgav i ^njlitutetö gvunPveglov, lävavepevfoital od; ut*
gifté*f?at, ^mavtill omftänPigljetevne futtPe fövanlePa.
^ögmia?. £td unPcvfföP föv fortfatt PePvifwaitPe af .jpöganäé @ten>
folémevf, ^av .^ongl. 2D?aj:t unPev mijja mdfov öetuiljat SIctie*
ägavnc vänte-evfättning af 9:Pe #ufmuP*SiteIn föv ett tid om*
fövmälPte änPantål upptagit lån af 120,000 R:Pv.
lamft. ©ePatt toilfoven föv Pet tid fovtfättning af ©ötfja ©anal*
PpggnaP miP ftfta RiféPag PemiljaPe pttevligave anjlag Plifmit
af ©anal*bolaget antagne, fjär avPetet, enligt fajlftädP plan,
fovtgått meP Pen Pvift och jfpttOfamljet, att Petta flova fövetag
unPev loppet af åv i832 nått fin fudöovPan. $ovt föve ©ana*
lené öppnanPe tid genomfavt fjöjfetiPen famina åv, Inföll ^ongf.
3ttaj:t, att tid en Pövjan ©ötlja*©anal S)ivection, Svodljätte*
©anal SMvection famt S5ivectionen öftoev fegelfavten medan SSe*
nevtt ocl) äpafmet ftnge Ijmav föv fitt Piflviet uppvätta ^ntcvimé*
Säpo v, meP milfov att afgiftevneé fammanlagPa Pelopp icfe
öftoevffeg afgiftcit föv favten genom Övefunö; ^maveftev, ocl) fe*
Palt Pe Pevtid uppvättaPe fövflag gunnit unPevgå nävmave gvaitjT*
ning, fävjftlPe @eglationé*Sapov Pliftoit t RåPcv faflflädPe, ej
minPve föv favten å Pen egentliga ©ötfja*©aital*linien famt å
©ötfja eif odj Svodljätte ©anal, att på fövföf gäda unPev lop*
pet af fem åv, ätt äfrcen å afgifteit föv mavov, fjrcilfa fövaé ge*
nom Ijela ©anal*liniett emedan RovPfjön ocl) .Öflevfjön utan lojr
ning eliev laflning inom ©analené jTutpunffev, fommattöe Penna
fePnave Sapa att tidé miPave tjena tid eftevvättelfe, meP ålig*
ganPe föv få mäl mePevPövanPe ©anal*S)ivectionev, font ©om*
mevce*©odegium, att Pcvutt föveflå Pe äitPviitgav, fjmavtid evfa*
venijeten unPev tiPen fan gifioa anlePning. ^einte Pet 5fongI.
2Uaj:t i fantmanfjang IjärmeP Pefläntt gvunPevne föv fövPelningett
af Pe enligt Saran föv tvanfito*favten inflptanöc afgiftev, fjor
$ongI. 9Jlaj:t tidifa, meP affeenPe å angelägenheten att Pvinga
Svodfjätte ©anal ocl; flujäav tid famina Pimenfionev nteP ©ötf)a
©analé fTupav, i RåPev uppPvagit åt Svodljätte ©ana(*S)ivec*
tion att, eftev Söolageté I)övanPe, infontma meP uitPevPånigt
pttvanPe om od; på JjroaP milfov bolaget mide åtaga fig att
utföva Pe (jävtid evfovPevdga av&eten, ett pttvanPe, font nu äfmen
infommit, men icfe föv Pet nävmavaitPe funnat fövanlePa tid nå*
gon åtgävP. $-öv öfrigt ävo unPev loppet af åv 1833 npa Reg*
84
fot* för ©ötfja ©anal*23olag utfärbate; äfmenfom ^ottgl. R?aj:t
i Skaber faffftäflt ett i famntanbang meb ©eglattonö*Xapan före*
fTaget Reglemente för farten å nämnbe ©anal, bmarö anlägg*
ntng marit föreitab meb få betybliga uppoffringar af ©tatenö
odj enfftlbaö mebel, men bmarö allmänna nytta, utan att nu
funna blifma föremål för uppgjorba &iffer*beräfningar, ffall i
framtiben fäfraff åbagaläggaö genom en liggare bmtbelörörelfe
od) tilltaganbe maruprobuction.
SR? Huber bet ©ötlja ©auabbyggnab fåltmba fortffribit od)
nått fin fullborban, ^afma i mon af tillgångarne merffamma an*
ffalter blifroit mibtagne till ytterligare befrämjanbe af fegelfarten
å ©ötba eif, beffåenbe förnäraligajt i anjFaffanbet af ett bogfe*
ringö*ångfartyg i ftäflet för ben tiflämnabe fojffammare anlägg*
ningen af bragmägar, upptaganbe af en ©anal förbi ffrömbragen
mib ©tallbacfa, uppmubbring af ©ötbeborgö reoier, odj åtflil*
liga minbre arbeten i 58eneröborgö baum, m. m.
Almare.- begagnanbet af hjelmare ©anal* ocb ©lufjmerf, bmorö
ennai.. om&pggna& nu flutcfigen fullborbab, fyat ifongl. iRaj:t
mib början af åt i83o i Råbet faftffätlt få mät ©eglationö*
£apa font Reglemente, grunbabe på ©anal*23olagetö afgifne, af
färfTtlbe ©omiterabe ocb ©tor*2lmiralö*©mbetetö 3:bje Slfbel*
ning granjfabe förflag; bmarjemte ftöngl* R?aj:t, meb beftäm*
manbe af tiben för Xapanö tillämpning till fem år, i Råbet
anbefallt ©anoldDireetiouen, att inom flutet af benna tib in*
fomma meb unberbåuigt yttranbe om ocb i bmab mon jemfnin*
gar eller tillägg i berörbe £apa funbe erforbraö, ©efhttom äro
färffilba reglementariffa föreffrifter mebbefabe i affeenbe på fram*
liba ffyrelfen ocb formaltningen af hjelmare ©lufjmerfö ange*
lägenheter*
93å|lynbabt genom upptagne lån, till bmarö fucceöfioa ■Oelftngbortj*
återbetalning en rnifä fumrna årligen är å Rifö*©tatenö 9:be
3pufmub*Sttel anmifab, b<m imber loppet af år 1832 ännu ett
af be meb bibrag af allmänna mebel utförba bP^totecbniffa arbeten,
äpelftngborgö bäntnbyggttabö iffånbfättanbe, blifmit full*
borbabt efter en plan, font lemnar öfab fäferbet för arbetetö
fortfaranbe beffånb; ocb $ongl. 50?aj:t, genom änbamålöen*
liga fiabganben angåenbe bamnbyggnabenö framtiba mårb odj
uttberbåll, föft att förebomma allt ytterligare bebof af allmänt
unberftöb i betta bånfeenbe.
©et mib fiffa (Statsreglering till ett nebfatt belopp ofetrsmmu*
5o,ooo R:br årligen beftämba atiflag till ©trömrenöningar odj
lättabc communicatioiter b^t, meb möjligaffe inffränfniitg t för*
maltningödoftnaben, od) imber iafttaganbe af bermib fäffabe
milfor, blifmit anmäubt t närmaffe öfmerenöffämmelfe meb en
för förbelntngen af bda anflaget uppgjorb allmän plan, bmarmib
lifmäl tillgångarne icfe mebgifmit befi utffräcfning till anbra än
be rnäff angelägna af förut beflutabe eller påbörjabe företag,
©ålunba bär, febait af älbre ffrömrenöningöarbeteu uppmubbrin*
gen af tlpfala å ocb ömicffunbet i Rlälareit blifmit unber lop*
pet af åren 1828 ocb l8a9 fullborbab, bet nya anflaget från
ocb meb år i83o till ocb meb år i833, eller be fyra fötfra åren,
lemnat tillgång för fortfättningen af Sföäbbö ©anal i Roslagen
86
famt kanalen a .fongt. ^Djurgården mc Hatt £DjurgårdStvifen och
©altfjön, jemte ett af färfPilda omf?äudigheter föranlett didrag
till upprenSning af farlebeit genom ©nföpingS=å, hvarförutan
en fumma af 100,000 0t:t>r utgått od) dltftvit antvänd till fjö*
fartenS förbättrande å ©offja ©If. .fongt. SD?aj:t dlir för öfrigt
i ttUfäUe att mit nu ingångne Dttfödag fäjla NifetS ©tänderS
uppmärffamljet på angelägenheten och nyttan af fortfarande an*
flag titt lättade communicationerS befrämjande, i hvilfct affeen*
de .fongt. !9?aj:t ifrån ©tor*2lmirafö*©mdetetS 3:dje afdelning
infordrat, få tväl en fullj?än0ig uppgift om defPaffenheteit af och
Fojlttaden för de, fedan NifetS ©tänderS förra fammanfomfl, under
SlfdelningenS öftverittfeende tverff?ällda hpdrote^nijFa ardeten,
forn förflag rörande de lifattade', ännu itfe påbörjade eller full*
dordade företag, om htollda dehörig underföfrting genom Slfdel*
ningenS föranf?altande ägt rum, jemte uppgift om de andra få
defPaffade företag, om fjtvilfaS utförande attföfningar infommit.
ypaabeia 04 fjondelnS och fjöfartenS förfofran fj<v fongt. 59?aj:t
tojofattm. oa^vuten omjovg^ 0fh pertvid med jemna men tvär*
famina fteg fortfatt öftvergåttgett från ett af prohiditioa författningar
degränfadt till ett friare ^andelé-fpflem, fjvarö fördelad*
tiga inflytande på den allmänna tvälmågatt och a^n af landeté
defPaffenljet gynnade productioa yrfen fedttare tiderS erfarenhet
och lägande upplysning allt mer och mei‘ ådagalagt.
3 reciprocitetötväg medgifna förmoner för främmande Nationers
fartyg och laddningar i ©tvenfPa hägnar, fucceSftv ned*
fättntng af tulbafgifterne å infommattde och utgående tvaror,
ehuru med didehållande tiHS tvtdare af en del in= och utförfeis*
fördud, fjvilfa attfeS lättare (mttdhafda än de dejlätnmelfer af en
hög fPyddStull, forn förefomma i den af NifetS ©tänder fednaf?
upprättade £ulb£ariff, famt i allmänhet förenflade men fäfra
och kraftigt tverfattde controffer tvid Sulbförfattningarneö hanö;
haftvande, äro åtgärder, hvarigenom fongt. ?9?aj:t föft att åt
NifetS handel och ftöfart dereda all den frihet och utmecfliitg,
font funnat flå ttllfammanS med den inhemfPa producttonenS och
fonfljTitenS dilliga anfpråf på flydd mot utländfp medtäflan under
en tideptutft, då äldre författningar qtvarflå, forn ännu i
tvijäa delar hindra en fri täflan inom landet.
Ur denna fynpunft fjär regleringen af tullafgifterne fordrat
noggranna öftverläggningar i htvarje färfPildt fall, oderäfitadt det
affeende, forn tillifa dort fäffaS å högre eller lägre tulbafgifterS
inflytande på ©tatS-infomflen, möjligheten af deraS erläggande
utan alltför flor retelfe till tullförfttillning m. m.; och NifetS
©tänder fPola uti det förflag till förnyad £ulb£apa, forn, efter
öftverläggningar uti ett för detta ändamål färfPildt förordnad
©ontité af faffunnige män, under NifSdagenS lopp fomnter att
till dem öftverlemnaS, återfinna refultatet af den fedan ftjla NifS*
dag härutinnan famlade erfarenhet.
©huru .fongt. 59laj:t, tvid utfärdandet af i83o årS £ulb
Saya, funnit den förut medgifna lindring i tull* och conooy*afgifter
för tvaror, font i ©tvenfPa fPepp utföraS till eller införaS
ifrån orter detägna på andra ftdatt ©oda 3poppS*Udden, Störj?*
indtfPa öarne famt Norra och ©ödra Slmerica döra fuccefjive
87
Stutt™.
mitt|Taé ocf; efter en mift tib aftbeteé itpp^öret, bär Motigt. 5D?aj:t
tibmät febermera, af förebomne anlebningar och uppå beröm af
jfpanbel$*@ocieteterna i @tocbbotm, ©ödeborg och ©efie gjorbe
unberbåniga anföbningar, i 9?åber bifaKit att benna titt batthell*
communtcationerneé beforbranbe meb aflägsna tanber bemttjabe
partietta tu(t*nebfättning finge titta trnbare fortfara: hvarjemte
^ottgl. iD?aj:t t Skaber förbtarat, att be fjäruti frambeteé fleettbe
jembningar etter anbringar bomme att minji ett år före ttffäntp*
ningen bungöraS. Så ^tongf. 3)?aj:t anfett bet teba båbe titt
fiabga i priferna å infjemj? fpanmåt och titt fäberget för banbeln
meb benna nöbmänbigfjetbroara, attattmänna grunber fajl|Mbe$
för beräbitingen af ben tnförfeté* och utförfetö*tult, hälben i för*
båltanbe titt åréroäptenä obiba öefbaffenfjet bomme att äga rum
för fpanmåt, meb bättftgt å ena ftban att unber goba år lemna
erforbertigt fppbb åt intjemfba fpanmåté*probueenten, och å ben
anbra mib bnappare jförb etter miftmäpt bereba tiftgang på ut*
tänbfb fäb, fyav ^ongt, f9?aj:t, efter att i ämnet ^afma nitjern*
tat unberbånigt pttranbe af fabbunnige män, titttjöranbe atta
meböorgare*ctajier, unber beit 20 februari i83o i Skaber utfär*
bat en allmän författning om fättet för fpanmåt&tuttcné regte*
ranbe efter be förfjåttanben årémäptené otiba bejbaffenbet föror*
fabar. Äongt. ?0?aj:t, forn härigenom på förbanb gått 0vibeta
©tänberé, uti ttnberbånig jbriftvelfe af beit 3 SDiaré famma år,
pttrabe önjbningar titt möteö, bär febermera, fåfont Seft 3?å*
biga ^ungöretfe af ben 1 October i83i innebåtter, funnit åt*
fFittiga
jMige ättbringar af bebofmet påbattabe t fättet att utröna be
mebetpriö, font (Tota tjena titt grunb för fpanmåt&tuttenS be*
väfning.
3 ^ufnaubfabticj öfmerenöftämmelfe meb be af SKibeta 0tän*( ©tabgaubftt
ber pttrabe åftgter ocf) meb tebning af bertill på nåbig befatt*nen m< mning
upprättabe förjlag, bttfma förnpabe ©tabganbeit btifmit meb*
betabe angaenbc fegtationen, farnt titt förebommanbe af toaroro
ofoftiga införfet odt) utförfef, åfpftanbe att nteb mitt fia möjliga
olägenhet för be trajtberanbe förena ett merbfam contrott mot öf*
roerträbelfe af Stttförfattmngarne, ocb b^ .fongt. fO?a;:t, för
att af erfarenheten bunna närmare bebömmä merbatt af ben meb*
gifna SSifttationérätten t bttö och bobar, tnforbrat färflitba upp*
gifter om be rnib bptiba titlfätteu gjorbe beflag.
^5 fammattbang bäntteb, bär fTörtgL 3ttaj:t jemmäl tåtit ut* ptebeUafl,
färba förttt)abe förorbningar om neberfag [arnt om iitribeö tutt*cTiSr
r . . , - . wättling.
förpantng ocf; bemabittng, b^armtb linbrigare coutroffer t affeett*
be på marmtranöporteit inribeé orter emelton btifmit beftämba
meb bånfigt tift en förfiärbt tuttbemabning mib bufierna. Så
fongt. 5Dbaj:t unber tittämpningen häraf inhämtat, (jurufom,
oabtabt bet färjlitbta binber för bnnbetéfjöfarten, font be febnare
årett uppfommit genom quarantaine&anfiatterne mot cbotera*fjub*
bomené införanbe i Eribet, maruförtultningen Ubmät unber fant*
ma tib i betpbttg titon fbigit, braket för^åttattbe utmifabe ej
mittbre att quarantatneö*bemabningett merbfamt bibragtt tilt före*
bomntanbe af tuttförfttittning od) oloflig maru*tnför[el, än äfmett
(SSifébagésSSerÄttelfe, 1834.)
tuttPewafuingen i ocp för ftg fjelf warit för ättPamålet otiUräcflig,
fjär .f ongl. SDZaj:t, meP gillande af ett utaf ©eneral'-£uH(fy*
relfett upprättaPt förjlag till ytterligare utwiPgaP ocp efter locala
förpållanPen lämpat) fujIPewafning, i 9?åPer förorPnat, att ben*
famma PorPe få fort |fe fan unPer loppet af förliPet år Pringaé
till werfpälligfjet, famt Perjemte anPefallt ©eneraPSullpyrelfett
att framPeleS i unPerPånigpet föreflå Pe (ättnaPer för warutrapfeit
ittrifeé orter emellan PaPe lattPwägen ocp fjölePeö, meP
utpräcfning äfwcit till ©altfjön, forn af fupPewafningenö förPättraPe
organifatioit funPe Plifwa en följP, (£niellerti0 par ^ongl.
59la;:t anfett Pen återjlåenPe tullPontåPewafningen i 9?orrföping
famt i gcänfepäPerne mot Norrige funna utait olägenhet gcnap
uppföra, Äongl. ?D?aj:t pyfer Pen förhoppning, att fopttaPen
för fupPewafningené ntmiPganPe ocp förpärfuing (fall ifTerfalPig
mon erfättaé genom Peraf förorfafaP tillöfning i tullinfomffen,
utan ruPPniitg i Pet förpållanPe, font pittillö ägt runt emellan
£ullwerfeté utgifter och tulluppPörPenö Pefopp*
vce ^ernte Pet $ongl. SDtajit i SfåPer fappälft en förnyaP
' ©portePSäya för £ullwerfetö tjenpemäit, PerutiA till lättnaP för
tnrifeé fjöfarten, eppePitton^afgiften för alla inrifeé gåenPe fartyg
Pfifmit nePfatt och Pefriclfe från famma afgift i wipa fall
mePgifwen, nu mv pwilfen Sapa fontmer att tjena till efterrätt
telfe till 1835 åré flut, par Äottgl. 2ttaj:t förflarat 0ig wilja
inom Penna tiP pröfwa, puruwiPa förättPraPe omjfänPigfjeter må
tillåta att minffa eller pelt och hållet afffaffa Pe för Sullwerfeté
Sjenpentän PefiämPa fportelunfomffer.
0ePait Pe tiP efter annan gifna ffaPganPen angåenPe pap'-sp«g^anwn=
panPlingar för fartyg, forn till fjöfart på utrifeö orter Pegagnaö, 9ar'
Plifwit uti en år 1829 utfärPaP allmän författning fammanPragne
famt i åtffilliga Pelar jentfaPe och föränPraPe, pär Jfongl.
xO^ajit, af förefomne anlePningar ocp på grunP afSHifeté ©tän*
Perö i Petta ämne gjorPa framjfällttiitg, unPer Pen 26 OctoPer
i833 t SRåPer förorPnat, att ffaPgauPet om Peräfning af ofria
ffeppér- ocp tullumgälPer för ©wenjfa fartyg, pwilfa wiP utgående
fran eller anfomjlen till ©wenff pannt äro i fafnaP af gilltigt
friPref, (fall till fraft ocp werfan upppöra. 0är(fi(Pt är
i 9?åPer ffaPgaPt, att i allmänhet ©wen(fa PäcfaPe eller öppna
fartyg ocp Påtar af 10 läper ocp PerunPer icfe Pepöfwa wiP
fart till ntrifeö ort wara meP friPref förfePPe.
5?ongl. 2)?aj:t, forn unPer tutwaranPe förpållanPen mePeont^aw*
23arPare(f-0taterna funnat till lättnaP för 0wen)fa panPel$*fjö*‘eu*ÄaU
farten i SfåPer mePgifwa upppöranPe ifrån ocp meP år i83i
ocp tillöwiPare af Pen läjfe-afgift å fartyg, font tillförene af
(Eoitooy-Qutpait uppPurité, par äfwett warit i tillfälle att efter
panP ncPfätta (Eonooynifgiftcn å utgåenPe waror, i förening meP
Pepa afgifteré förenflaPe Peräfning ocp Peraö PepämntanPe i alla
fall till en wip procent af tufl^Peloppen. Sill PetrygganPe af CEonooy»
(Sapanö änPamåléenliga förwaltning, är Perjemte ny ©tat ocp
Snffruction för ©oiwoy^ommipariatet utfärPaP,
©enom £)yfern€ompagniet$ upppöranPe, par frihet ffliftoitopfaMtom»
fjöfarattPe lernnaP att fjelfwe wiP alla pranPning&tillfallen PeförjaP1^S!ps
om Pergning af ffepp ocp goPS meP PiträPe ttf fujHoerne, pwil
-
92
SonfulS*
©tobgcin.
Äujlfarten.
fe, uti en af fongt. S0?aj:t utfärtat f uttgörelfe, ttifmit upp*
manate att mettela f?eppé5nttue att Pett fjjetp, forn menfF*
tigfjeten påfattar. Unter te ftffförfTutna åren fjär icfe antet*
ning förefommit, att temta frihet föranlett tilt några menliga
fötjter.
(Efter merfffättt granffning af 1793 åré 0tatga angåente
Sonfut&fpfHor i attmäntjet jemte te tit efter annan genom S?å*
tiga tref oct) färffitta förortnanten mettelate före|frifter om
Sonfuteré tjeitfteåligganten, fjär fongt. Sftajrt funnit gott i
Slåter faftfiätta oct) utfärta en förnpat 0tatga för 0mettffa
oct) !t?orr|?a Sonfutcr på utetfeö orter; äfmenfom fongt. 3Raj:t,
efter mittagne förteretante åtgärter, i Slåter teffämt förteltiiit*
gen af Sonfufé*!£)iffrictertte t/£eoanten octj troarefi ttpa Sottfu*
ter fomrna att titt fattat, jemte tefoppet af tepa Sonfuteré aftö*
ning oct) ten afgift te äga att af tjmarje 0men|?t fartpg upp*
tära. 0etnarc pär en ptterligare altman reglering af Soitfutat*
afgifterne för 0menf?a fartpg t uttäntfPa tamnar ttifmit i Slå*
ter teflutat, att tjena titt efterrättelfe från innemaraute årt
törjan.
Unter tet fongt. S)?aj:t fåtunta tegagnat fjwarje tttmäg
att tefrämja octj untertätta fjanteln på utrifet orter, fjär fongt.
Sftajtt äfmett egnat färffift uppmärffamfjet åt fuflfartetté utmit»
gante. 3 tetta pänfeente tjär fongt. Sftaj:t, genom en utför»
tat författning rörante £anttmanna*0eglationen, temitjat 9lttmo*
gen mit Svifetö fuffer oct) iitfjöar i attmäntjet fattima frihet tift
fjöfartö itfante, forn af åtter marit tnnemånarne i mifta tant*
flPap äfmenfom 0äteri»ägare förunnat, fjmarmit fongt. SSfajtt
äfmett tagit i tetraftante tjurufom en utmitgat fujtfart i mä*
fenttlig mott tor titraga tid tittante af fjöfotf tåte för ten
afläggare fjantet&fjöfarteu octj för ;ÖrIogS*frottan.
. 0etan StifetS 0tänterö ftffa fammanfomft, tar en atfmätt* stjnoat^an*
nare uppmärffamfjet ttifmit fäfrat å fåtane prioata inrättning
gar oct) Sljjociationer, forn åfpfta att tereta fförre liflighet i pen*
ningeröretfen. (Efter tet fongt. Sftajtt, uppå gjort untertånig
attföfniitg, i Slåter temitjat ett cnfliltt 33otag 10 årö prioile*
gium på ett låneinrättning i S)flat, unter namn af 0fånf?a
ipriöat*23anfen, famt i Sutter gittat octj faffjlädt te i fåtant af*
feente upprättate bolagsreglor oct) UttåningSSfegtemente, tern
Motigt. 50?aj:t funnit öfmerenéffämntaitte niet te för tptifa batt*
fer i fongt. futtgörelfen af ten 14 ^anuarii 1824 lagte grun*
ter, tjär en tptif inrättning äfmett ttifmit tittat i StÖermtant
octj niet" privilegier förfett. £ifateteé fjär, unter loppet af förti*
tet år, SDiréctionen för ett titt brufSägareö förmon teflutat
äpppottefö Safia*inräftttttig t untertånigf)et anfjåtlit om Slåtig
faftfiädetfe af tet för famina Safia upprättate Stegtemente, fjmit*
fet .fongt. 59?aj:t, efter Behörig granfftting, i Stäter gittat; octj
fråga tjär tttt, efter fjmat fongt. S)?aj:t inf)cmtat, i flere orter
ttifmit mäcft om försitta föreningar i äntamåt att åt faffigfjetS
ägare tereta lättat utmäg tilt capitateré ertjåtlante på tittiga
mitfor. (Efter munnen ffatga i mpntmärtet fiola företag af
tentia teffaffenfjet otmifmelafttgt erhålla ett pttertigare utmecfting
ocf) utöfma ett mätgörante infTptante på atta protuctioa prfcn.
91
@paivSSatt<
fer.
(Föotera
äÄor&uS.
intalet af 0parbanfer t 0lifet ^ar want i ffänbigt tilltr
ganbe, ocfj fumman af be berntti infatte mebel tjat* imber fpra
år, räfnabt fran octj meb 1828 tift och meb år 1831, öfat ftg
ifrån 600,000 tid omfring 1,000,000 0t:br S3:co.
IXnber be trenne (TflförfTutiie åren ^ar ben tid näflatt ada
främmanbe tanber inom inropa och äfmett tid anbra »erlb&
belar utbrebba farfoten, ©jotera Stttorbuö, gifmtt anlebning
tid öfabe 3tegerinj}8*omforger. 0fpbbabt af görfpttené Jjanb,
befinner ftg 0merige ännu fritt från benna fanböptåga, font flere
gånger närmat ftg befi gränfor, och Äotigl. Stftaj:t fjemtar beraf
anlebning tid ben förhoppning att fjufbomen, forn efter ett
förnpabt utbrott i Norrige nu åter berfläbeé aftagit, flad äfmett
häbanefter, genom fortfatt »affamhet och änbamåtéenliga quarau'-  tatneé-anflafter, funna uteffängaé. gör att unbmifa fjöfartené
betunganbe meb adtför höga afgifter, hat Äongt. SSftajtt
marit nöbfafab att tid quarantaine&fofhtaberneé beffribanbe
begagna ftörre beten af bet tid anbra tjögfi migtiga änbamåt,
än utomorbentliga förfmaréanffatter, anflagna (Erebitio; och bå
ifongt. 59?aj:t ^ärroib föft iafttaga ad möjlig befparing i utgifterne,
förmäntar Äongt. Wlajit att Svifetö 0tänber fiola beta
Sefj öfmertpgetfe om npttan af ett uppoffring af allmänna mc*
bet, forn tugnat menigheten^ farhåga för fjttfbomenö tnföranbe
tid f>vifet, och/ måfjänba äfmen bertgenont, unber oförminflab
»erffamfjet i fj^aré och enö »antiga fpfetfättningar, bibragitatt
tid benna ffunb befria 0vifeté innebpggare från en förut inom
tanbet ofänb farfotS höjningar.
Motigt. !0taj:t gör 0ig förmiftab, att Stifeté nu förfamta*
be 0tänber, »ib behanbtingen af be »igtiga ärenber, forn forn*
ma att blifma föremål för Seraö öfmertäggningar, flota enigt
och fraftfudt mebmerfa tid gäberneétanbeté bäffa, och bpmebetfl
gå Motigt. 2ftaj:tö tanböfabertiga afftgter tid möteé, farnt rätt*
»tfa få »ät Sefj forn 0»enfla goffeté förmäntatt. Saturn ut
0upra.
CARL JOHAN.
D. v. Schulzenheim.
1834.
‘Xrrjcft f)oo $>. $1. fftorftebt & @öner, Äongl. s35eftrt)cFat:c.
Kongl. Maj:ls Nåd. Svar å Rihsscilen.
l
N:o 3.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Svar, i anledning af åtskilliga utaf Rikets
Ständer, vid innevarande Riksdag, antagne Grundlagsförändringar;
gifvet Stockholms Slott å Rikssalen
den 21 Mars 1835.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde,
Äreborne, Förståndige och Välaktade, Hedervärde och Redlige
Gode Herrar och Svenske Män!
.Till vinnande af Mitt Nådiga bifall, håfven J, gode Herrar och Svenske
Män, öfverlenmat de lagligen beredda, från sistförflutne Riksdag hvilande,
samt vid innevarande Riksmöte af Eder gillade och antagne förslag till ändringar
i Rikets Grundlagar; och liar Jag, efter inhemtande af Mitt StatsRåds
underdåniga tankar deröfver, stannat i följande beslut:
Jag har gillat och antagit de af Eder, gode Herrar och Svenske
Män, föreslagne förändringar:
uti i:a perioden af i5 §. Riksdags-Ordningen;
uti 2:a perioden af i5 §. Riksdags-Ordningen, samt den vid slutet
af samma §. föreslagna nya punkt; äfvensom
de af Eder föreslagna förändringar uti 52 §.,
och i:a inom. 2:a perioden af 57 §. Riksdags-Ordningen.
Beträffande deremot den af Eder, gode Herrar och Svenske Män,
föreslagna förändrade redaction af i:a perioden i 55 §. Regerings-Formen,
äfvensom det i sammanhang dermed föreslagna uteslutandet af sisla meningen
i i:a mom. 27 §. Riksdags-Ordningen, har Jag icke funnit tillräckliga
skäl vara för handen att dessa förslag antaga, enär desamma icke afse någon
egentlig redactions-förbättring, utan endast hafva till ändamål, att i
en enda §. sammanföra tvänne serskilda redan tillfyllest bestämda Grundlagsstadganden.
Den af Eder, gode Herrar och Svenske Män, vidare föreslagna förändrade
redaction af 11 §. Riksdags-Ordningen åsyftar hufvudsakligen att
Bihang till R. St. Fröt. 1834 och 1835. lista Sami. 2-dra Afd. 1
2 '.dra Håftet,
Kongl. Dlaj.ts Näcl. Svar å Rikssalen.
åt Rikets Ständer öfverlemna, att vid hvarje Riksdag för tillfället, och utan
ledning af något bestämdt Grundlagsbud, utsätta tiden till de nästkommande
lagtima Riksdagsmanna-valens början och slut, hvarigenom det blefve
åtminstone möjligt, — å ena sidan, att valen någon gång kunde blifva så
sent utsatta, att nödig lid icke vore lemnad åt de valde, att sig vid Riksdagens
början infinna, samt för de väljande eller under omröstning komne,
“ att utföra de besvär, hvartill de kunde finna sig föranlåtne, ■— och å den
andra sidan, att samma val kunde utsättas så långt före den påföljande
Riksdagen, att nja val kunde behöfva anställas efter under mellantiden med
döden afgångne eller sådane, som kunde hafva blifvit obehörige att Riksdagsmannakallet
utöfva, ett förhållande, som oftare skulle komma att inträffa
i samma mon, som tidrymden blefve större emellan de förrättade valen
och Riksdagens sammanträde. Förmedelst en utsträckt tillämpning af
de i Grundlagarne stadgade Riksdagsmanna-immunitelerne på en sålunda på
föihand vald personal, kunde dessutom en class medborgare komma alt
uppstå i samhället, hvilken, under en längre och fullkomligen obegränsad
tid, vore i åtskilliga fall undandragen den allmänna Lagens stadganden.
På dessa förenade skäl, har Jag funnit Mig böra afslå den af Eder
föreslagna förändringen af 11 §. Riksdags-Ordningen, i det skick, hvaruti
den nu blifvit framställd.
Då Jag alltid ansett tjenligast, att Propositionen om Stats-Verkets tillstånd
och behof, ifrån hvars emottagande Riksdagens början räknas, blefve
till Rikets Ständer vid deras förstad sammanträde å Rikssalen öfverlemnad;
men då sådant likväl möjligen kan, genom under mellantiden efter Riksdagens
kungörande nppkomne oförutsedda omständigheter, fördröjas en eller
annan dag utöfver det nu föreslagna bestämda antalet af åtta j har Jag icke
funnit skäl alt antaga den af Eder, gode Herrar och Svenske Män, föreslagna
nya redaction af ira perioden af 26 §. Riksdags-Ordningen.
Hvad slutligen vidkommer den af Eder föreslagna förändrade redaetion
af ira perioden af 28 §. Riksdags-Ordningen, har Jag funnit, att då
förslaget innehåller, det tiden för Utskottsvalens förrättande skulle komma
att heräknas, icke såsom hittills ifrån Riksdagens öppnandej utan ifrån densammas
kungörande, jemlikt q3 <$‘. Riksdagsordningen„ står detta förslag
i uppenbar strid med ordalydelsen i 53 §. Regerings-Formen, hvaruti likväl
nu ingen ändring varit af Rikets Ständer föreslagen, och som innehåller,
att Utskotten skola tillsättas, ”sedan Riksdagen blifvit öppnad.” Af
detta skäl har Jag funnit Mig föranlåten att detta Edert förslag afslå.
Kongl. Maj:ls Nåd. Svar ä Rikssalen. 3
Jag förblifver Eder, gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
N:o 4.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Svar, i anledning af åtskilliga af Rikets Ständer
föreslagna Lagförändringar; gifvet Stockholms
Slott å Rikssalen den 21 Mars 1835.
Yälborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde,
Äreborne, Förståndige och Välaktade, Hedervärde och Redlige
Gode Herrar och Svenske Män!
Uti underdånig Skrifvelse af den 27 October sistlidet år, håfven J,
gode Herrar och Svenske Män, anhållit om utfärdande af en Författning,
hvarutinnan skulle stadgas:
”Äro efter Lag och serskilda Författningar böter ådömde, som, vid
bristande tillgång hos den sakfällde, böra till spö- eller ris-straff eller fängelse
vid vatten och bröd förvandlas; då skola, i alla andra än den händelse,
der ansvar såsom för andra resan stöld eger rum, sådane böter alltid
till fängelse vid vatten och bröd förvandlas, efter de grunder, 5 Cap.
4 §• StrafF-Balken innehåller; dock är härigenom icke någon ändring gjord
i hvad uti 11 punkten af Kongl. Förklaringen den a3 Mars 1807 stad
gas,
angående uträkning och förvandling af olika bestraffningar till ett
slags straff.”
Efter att hafva hört Stats-Rådet och Högsta Domstolen i ämnet, har
Jag tagit frågan i öfvervägande, dervid Jag funnit så mycket mindre något
att anmärka emot det föreslagna allmänna stadgandet, som detsamma af
mensklighet och upplysning högt påkallas; men, i afseende på undantaget,
har Jag fästat uppmärksamhet derpå, att allmänna Lagen, som utsätter,
för första resan enkel stöld, böter till tre gånger så mycket som det stulna
värdt är, och för andra resan sådan stöld, böter af tjufnadens fyradubbla
värde, derjemte, rörande qvalificerade stölder eller sådane, sorn äro
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
förenade med serskilda försvårande omständigheter, stadgar, fastän den sakfällde
icke förut blifvit för tjufnadsbrott dömd, för en del, lika böter som
för andra resan stöld, och för en del dubbla tjufvaböler, eller sex gånger
så mycket som det stulnas värde.
Att nu lemna Lagen oförändrad deruti, att icke allenast andra resan
stöld, utan ock det uti 4* Cap. 2 §. Missgermngs-Balken omnämnde tjufnadsbrott,
första resan föröfvadt, skulle, då den brottslige icke förmår utgifva
ådömda böter, bestraffas med spö eller ris, såsom hårdare än fängelse
vid vatten och bröd, men påbjuda användande af denna lindrigare art af
straff, vid bristande tillgång på böter för öfrige tjufnadsbrott, hvilka Lagen
ansett dels lika svåra, dels ännu svårare; sådant skulle nog mycket störa
den öfverensstämmelse, som bör finnas mellan Lagens serskilda bud; och
på sådan grund anser Jag Mig icke kunna antaga det af Eder aflemnade
Lagförslag, emot hvars uppställning i öfrigt förekommer, att det skulle
kunna föranleda sådan misstydning, att äfven, i tjufnadsmål, böter skulle
till kroppsstraff förvandlas, hvilket dock är emot 4° Cap. MissgerningsBalken
stridande.
Eder underdåniga Skrifvelse /af den 3o October sistlidet år innehåller
förslag, att rådbråkningsstraffet måtte afskaffas, och att den, som dödar
någon, som skeppsbrott lidit, i stället må mista högra hand och halshuggas,
samt mannen steglas och qvinnan å båle brännas; såsom följd hvaraf
2i Cap. 3 §. Missgernings-Balken skulle erhålla följande förändrade lydelse:
”Gör man våld å den, sora skeppsbrott lidit, och dödar någon, miste
högre hand och halshugges, mannen vaxde steglad och qvinnan å båle
bränd, håfve ock förverkat allt sitt lösa gods. Sårar man dem och illa
handterar, miste lifvet och af lösören hans tage halft Konungen och halft
målseganden,”
Häröfver har Jag inhemtat Stats-Rådets och Högsta Domstolens yttranden,
hvarefter Jag tagit frågan under öfvervägande.
Då en brottsling gjort sig förtjent att till lifvet straffas, fordrar närvarande
tids bildning, att enkelt dödsstraff är det enda att tillämpa. Edert
förslag åsyftar dock att afskaffa ett straff, hvilket, ehuru endast qvarstående
uti brottsmålslagen för ett enda, lyckligtvis nästan oerhördt, brott, eller
dråp å skeppsbruten person, likväl bi behåller minnet af en grym lagstiftning,
hvaraf man bör önska att utplåna alla spår. Jag har derföre funnit
godt att bifalla detta förslag, destohellre, som Jag genom benådningsrätten
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
5
alltid är i tillfälle att vid hvarje tillämpning af en möjligtvis alltför sträng
Lag införa den mildring Jag anser nödig.
Lagförändringen skall genom Författning kungöras.
Uti underdånig Skrifvelse af den 19 sisth November, håfven J, gode
Herrar och Svenske Män, af anförde skäl, föreslagit, att en allmän Författning
måtte utfärdas, af innehåll: ”Med upphäfvande af Kongl. Förordningen
”den 5 Mars 1746 samt Kongl. Brefven den a3 April 1752 och den 10
"Augusti 1784, stadgas och förordnas, att den, som olofligen bryter upp
”andras bref, och derutur täger penningar eller penningevärde, mycket el"ler
litet, skall straffas såsom för inbrottsstöld, arbete ock dertill vid Kronans
slott eller fästning, ett eller flera år, efter som brottet är till. Åliggande
allmänna Domstolen i den ort, der gerningen gjord är, öfver så”dane
broLt ransaka och döma, oaktadt den brottslige, efter serskilde Förordningar,
skulle under annan Domstol höra.”
Efter inhemtande af Stats-Rådets och Högsta Domstolens yttranden
häröfver, har Jag funnit godt alt till Edert ifrågavarande förslag lemna
bifall; och kommer serskild Förordning att i ämnet utfärdas.
I håfven vidare, gode Herrar och Svenske Män, genom underdånig
Skrifvelse af den 19 sisth November, dels hemställt, icke allenast att, med
ändring af hvad Vår Nådiga Förordning den 18 December 1823 i 2:a mom.
innehåller om skyldighet för Magistrater och Kronofogdar, att, då utslag
till verkställighet af dem emottagas, deröfver utan belalning afgifva hevis
åt fordringsegaren, det måtte förordnas, att omförmälde bevis bör utfärdas
emot den lösen, som serskildt komme att bestämmas, utan äfven att i Nåder
kunde stadgas, att när utmätning skall ske, till följd af sådant utslag,
som, enligt Vår Nådiga Förordning den 18 December 1823, rörande verkställighet
af Väre Befallningshafvandes beslut i vissa utsökningsmål, må,
utan binder af gäldenärens besvär, gå i fullbordan, Under-executorn, så
vida fordringsegaren till honom öfverlemnat serskildt exemplar af utslaget i
bestyrkt afskrift, för att få detsamma med gäldenären communiceradt, skall
vara skyldig, att, utan rätt till arfvode eller ersättning, utöfver hvad han
för utmätningsförrättningen åtnjuter, sådan communication fullgöra, samt
bevis derom fordringsegaren meddela, dels ock föreslagit, att, med ändring
af Kongl. Förordningen den ii December 1766, angående Kronofogdars
6
Kongl. ]Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
skyldighet och ansvar i utmätningsmål, Kongl. Brefvet den i3 Julii 1775,
om Magistraternes åliggande vid domars och utslags verkställande, och
Kongl. Förordningen den 4 Mars 1752, angående försäljning af gäldbunden
fast egendom, måtte varda stadgadt:
1:0.
Å landet skall Kronofogde, inom tre månader från den dag, då dom
eller utslag, hvarå utmätning följa bör, till honom aflemnas, ej allenast
hafva fullgjort sin skyldighet, medelst utmätning, utan ock, då lös egendom,
som bör säljas, är i mät tagen, hafva verkställt försäljningen deraf, samt af
försäljningssumman, så långt den förslår, borgenärens fordran betala, derest
borgenär om utbekommande af betalningen sig anmäler.
2:0.
I städerne, med undanlag af Stockholm, åligger det Magisfraterne att,
inom sex veckor från det domen eller utslaget af dem emoltages, i afseende
å utmätning samt lösörens försäljande, och redovisningen af köpeskillingen
derför, fullgöra hvad i förra momentet är för Kronofogde föreskrifvet.
3:o.
År fast egendom utmätt, då skall, med iakttagande deraf, att första
auctionen, om egendom å landet ligger, minst två månader före auctionsförrättningen,
men, om den är i stad belägen, minst en månad förut, på
redan stadgadt sätt, kungöras, och att i öfrigt förfares enligt i:a och 2:a
punkterne i Kongl. Förordningen den 18 December 1828, angående verkställigheten
af auctioner å utmätt fast egendom, det åligger vederbörande
Under-execulorer att foga nödiga anstalter till försäljningen så skyndsamt,
att, der mer än en auctionj blifver af nöden, äfven den andra auctionen
må kunna för sig gå inom sex månader å landet, samt fyra månader i stad,
räknade från det domen eller utslaget till Kronofogden eller Magistraten i
omförmälda ändamål aflemnas; och besörje de, att hvad af köpeskillingen
borgenär tillkommer hålles honom tillhanda sist fjorton dagar efter köpeskillingens
förfallotid, hvilken ej, utan vederbörandes samtycke, må utställas
längre fram än en månad efter försäljningsdagen.
r 4:°-
Försummar Magistrat eller Kronofogde något af hvad nu föreskrifvet
är, och kan ej visa, alt borgenär lemnat anstånd med betalningen, eller att,
oaktadt vidtagne lagliga åtgärder till utmätning och försäljning samt köpeskillingens
inUrifvande, sådana hinder dervid mött, som af Magistraten eller
Kronofogden ej förekommas kunnat, svaie då för det, hvarföre utmätning
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
7
sökt är, och vare Konungens Befallningshafvande skyldig, att emot Magistraten
eller Kronofogden lemna borgenär skyndsam handräckning. Möter
sådant hinder, som ofvan omförmäles, bör detsamma, vid äfventyr att det
eljest icke må till ursäkt räknas, genast fullständigt antecknas i det Diarium,
som Magistrat eller Kronofogde, enligt Kongl. Förordningen den 28 Junii
1798, böra hålla och till Konungens Befallningshafvande hvar tredje månad
insända; och skall tillika skriftligt besked, i enlighet med samma anteckning,
på borgenärens begäran, honom meddelas.
5:o.
Vill gäldenär klaga] öfver utmätning, som hos honom är verkställd,
åligge honom, alt inom fjorton dagar ifrån den dag, då utmätoingen skedde,
till Konungens Befallningshafvande sin klagoskrift ingifva, vid äfventyr att
hans klagan eljest, så vidt den åsyftar att vinna rättelse i utmätningsåtgärden,
icke lill pröfning upptages; dock skall dylik klagan ej hindra utmätningsåtgärdens
fullbordan, eliev egendomens försäljning, derest ej Konungens
Befallningshafvande förordnar, att den inställas må. Är utmätningssökande
missnöjd med förrättningen, håfve till klagoskrifts ingifvande hos Konungens
Befallningshafvande lika tid, räknad från det Sökanden af UtmätningsInstrumentet
erhållit del, med enahanda äfventyr, som i afseende å gäldenär
sagdt är.
6:0.
Det Diarium, som ofvan i 4^de mom. omförmäles, bör, utöfver hvad
redan är föreskrifvet, innehålla Ivaline uppsumerade columner, utvisande,
den ena, alla de fordringar, hvarföre ulmätningsverkställighet blifvit äskad,
under den tid, som Diarium omfattar, och den andra, allt hvad som på
samma tid blifvit redovisadt, med ingående och utgående balancer.
Sedan Jag hört Högsta Domstolen och Stats-Rådet i ämnet, har Jag
tagit det under öfverläggning, och ehuru Jag funnit utsättandet af viss tid,
inom hvilken Underexecutor, sedan han till verkställighet emoltagit dom
eller utslag, borde hafva fullgjort sjelfva utmätningen, vara, till betryggande
af fordririgsegarens rätt, af serdeles vigt, men Edert förslag derifrån afviker;
likväl, och då detsamma i öfrigt länder till fyllande af den brist
uti bestämda föreskrifter, hvilken uti nu gällande stadganden rörande utmätning
förefinnes, samt ofvananmärkta omständighet kan komma nnder
närmare öfvervägande vid granskningen af förslaget lill ny Civil-Lag; så har
Jag till alla delar bifallit Edert förslag i förevarande ämne; skolandes i
serskild Författning allmängöras hvad sålunda beslutadt blifvit, med undan
-
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
tag af förändringen af a:dra Momentet uti Förordningen den 18 December
i8a3, hvarom Kungörelse, i sammanhang med den blifvande nya Expeditions-Taxan,
kommer att utfärdas.
Under förmälan, uti underdånig Skrifvelse från Eder, gode Ilerrar
och Svenske Män, af den 1 December sistlidet år, att J ej insågen något
behof deraf, att i allmänna Lagen förordnades om extrajudiciel bestraffning
för af Profoss begånget sådant tjenstefel, som omnämnes i 5 Cap. 3 §. StraffBalken,
samt att det syntes Eder olämpligt, att de personer, hvilka äro tillsatte
att öfver spö- och risstraff hafva tillsyn, skola ega magt att, efter deras
enskilda ompröfvande, använda spöstraff eller fängelse såsom näpst för
Profossens flathet, håfven J ansett Eder böra hos Oss i underdånighet föreslå,
att senare momentet i 3:dje §. 5 Cap. Straff-Balken, så lydande:
”Agen the ock makt att genast näpsa then med spö eller fängelse, som straffet
med flathet verkställer” mätte upphäfvas. Hvartill Jag, efter Stats-Rådets
och Högsta Domstolens hörande i ämnet, funnit godt att lemna bifall,
hvarom Kungörelse således kommer att utfärdas.
Jag förblifver Eder, gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
N:o 5.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Svar, i anledning af åtskilliga af Rikets Ständer
föreslagna Lagförändringar; gifvet Stockholms
Slott å Rikssalen den 21 Mars 1835.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige, Vällärde,
Äreborne, Förståndige, Välaktade, Hedervärde och Redlige
Gode Herrar och Svenske Män!
Uti underdånig Skrifvelse af den 24 sisllidne April, håfven J, gode
Herrar och Svenske Män, förmält, alt då genom gäldenärs förnekande af
sitt namn å utgifven skuldförbindelse, jemte andra olägenheter för fordrings
egaren
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar d Rikssalen.
9
egaren, äfven den uppkomme, att han i sin rätt uppehälles, men en bestämd
Lag om bestraffning för ett sådant gäldenärs förfarande saknas, J fingen föreslå,
att 11 §. i 9 Cap. Handels-Balken, som handlar om ansvar å den,
som fordrar veterligen betald gäld, och hvilket lagrum syntes vara det ställe,
der ett stadgande uti förevarande ämne lämpligast kunde införas, måLte
erhålla en sådan förändrad lydelse: ”fordrar någon den gäld han vet gulden
vara, eller nekar någon hos Domaren, eller Konungens Befallningshafvande,
sin underskrift å skuldebref eller annat fordringsbevis, bote hälften af den
sålunda emot bättre vetande fordrade eller förnekade summa, målsegandens
ensak”.
Vid granskning af denna fråga, deruti Jag inhemtat Högsta Domstolens
och Stats-Rådets yttranden, har Jag funnit det vara elt i alia afseenden lika
stort bedrägeri att neka sin hand oell förskrifning, som att fordra hvad
man vet guldet vara; och Jag har derföre, lika med Eder, ansett ett tillägg
böra göras uti 9 Cap. 11 §. Handels-Balken, så alt förstnämnde bedrägeri
blifver belagdt med böter efter samma beräkningsgrund, som §. stadgar
för den senare förbrytelsen. Då likväl emot den af Eler i detta afseende
framställda redaction förekommer, dels att ordet summa, utom det att samma
ord icke är Svenskt, eller förut blifvit an vändt i 1784 års Lag, kan,
efter språkbruket, tillämpas endast på försträckning i penniugar, fastän förenämnde
9 Cap. Handels-Balken, såsom öfverskriften utmärker, angår äfven
försträckningar i varor, och de flesta §§. deruti innehålla föreskrifter,
gemensamma för båda arterna af försträckning, samt dels att orden: ”hos
Domaren, eller Konungens Befallningshafvande”, synas öfverflödige, enär
hvarken det ena eller andra slaget af bedrägeri lärer kunna förr eller oftare
bestraffas, än det utöfvas inför någon Embetsmyndighet; så finnér Jag
Mig icke kunna godkänna ifrågavarande tillägg, sådant det af Eder blifvit
föreslaget, men Jag vill, genom serskild Proposition, föreslå Eder en förändrad
redaction af omförmälde Lagstadgande,
Uti Skrifvelse af den sistlidne April håfven J, Gode Herrar och
Svenske Män, äfvenväl i underdånighet föreslagit, att Kongl. Brefvet till
Hof- och Öfver-Rätter af den 2 November 1786, angående ändring i allmänna
Lagens stadgande om straff för Vaktkarl, som af försummelse eller
vangömmo släpper fånge lös, måtte förklaras hafva upphört att vara gällande.
Bihang till Jl. St. Prot. 1S34 och 1835. 1-sta Sami. aldra Ajd. 3
2,dra Håflet.
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Ri lss alen.
Efter det Jag häröfver hört Högsta Domstolen och Stats-Rådet, har Jag
funnit godt att till Edert berörde förslag lemna bifall, hvarom allmän
Kungörelse kommer att utfärdas.
J håfven vidare, Gode Herrar och Svenske Män, uti underdånig skrifvelse
af den 5 sistlidne Maji, uppå anförde skäl, föreslagit, att, med ändring
af sista momentet i 3 Cap. af Sjöskade-Balken, Sjö-Lagen, må stadgas: att
då tvist uppstår om bergarelön för gods, hvars värde öfversLigerj Tvåhundradefyratio
Daler, Domaren bör taga i betraktande, ej mindre godsets värde,
än äfven den möda och omtanka, som den bergande användt, samt den
fara dermed varit förbunden, och, i man af allt detta, vedergällningen bestämma.
Efter Högsta Domstolens och Siats-Rådets hörande i ämnet, har Jag
funnit godt att till detta Edert förslag lemna bifall; skolandes Kungörelse
om Lagförändringen blifva utfärdad.
Sedan Jag inhemtat Högsta Domstolens och Stats-Rådets underdåniga
yttranden öfver det förslag J, gode Herrar och Svenske Män, framställt, i
underdånig skrifvelse af de 5 sistlidne Maji, att den, enligt 25 Cap. 5 §.
Rättegångs-Balken, Under-Rätt ålagde skyldighet, att i grofvare brottmål
sända sin ransakning och dom till Hof-Rätten, för att der vidare
pröfvas och skärskådas, lomme hädanefter att upphöra, i afseende på sådan
liidingstjufnad, hvarom handlas i 42 Cap. 3, 4 °ch 5 §§. Missgernings-Balken;
så har Jag Edert berörde förslag gillat och antagit, hvilket kommer
att i allmän Författning kungöras.
J håfven derjemte, gode Herrar och Svenske Män, uti skrifvelse af den
3o sistlidne Julii, i underdånighet hemställt om utfärdandet af allmänt påbud,
att hvad i Kongl. Förordningen den i3 Junii 1800 stadgas derom, att
den, som häfver fordran hos annan i gods, penningar eller hvad det är,
men ej kräfver den skriftligen eller muntligen, och ej heller gifver den an
inför Rätta, eller hos Väre Befallningshafvande, inom Tio år, derå sedan
icke eger någon talan, äfven bör tillämpas å sådane fordringar, sora genom
Dom eller Utslag blifvit fastställde.
Sedan Jag häröfver inhemtat Högsta Domstolens och Stats-Rådets underdåniga
yttranden, har Jag till hemställan lemnat bifall, och anbefallt
kungörandet derom i allmän Författning.
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar d Rikssalen.
Uppå af Eder, gode Herrar och Svenske Män, uti underdånig skrifvelse
af den 3o sistlidne Julii, andragne skäl, har Jag, efter Högsta Domstolens
och Stats-Rådets hörande, bifallit utfärdandet afen Kungörelse, hvarigenom,
med ändring af förra stadganden i fråga om förnyelse af äktenskap emellan
frånskiljda makar, blifver förordnadt, att, då frånskiljda makar vilja med
hvarannan å nyo träda i äktenskap, bör iakttagas hvad angående lysning
och vigsel i allmänhet är genom Lag föreskrifvet.
Till hvad J, gode Herrar och Svenske Män, uti skrifvelse af den 3o
sistlidne Julii, i underdånighet hemställt derom, att i Nåder måtte allmänneligen
påbjudas: att då frälseränta säljes utom börd, hembud deraf skall
göras den, som skattejorden eger, inom tre månader ifrån första uppbudet
och jordegaren vara berättigad att samma ränta till sig lösa, inom den tid
och i den ordning, som bördeman iakttaga bör, derest han vill sin börderält
begagna, har Jag, efter det Högsta Domstolen och Stats-Rådet blifvit i
ämnet hörde, lemnat bifall, hvilket skall i allmän Författning kungöras.
Enär den, som aflagt falskt vittnesmål, detta oaktadt, af anledning att
18 §. i 17 Cap. Rättegångs-Balken, rörande nämnde brott, icke, likasom 19
§. af samma Capitel, angående annan menedare, stadgar ärans förlust, utan
Lagen på förra stället endast bjuder, att den, som bär jalskt 'vittnesbörd,
skall böta fyratio Daler, och aldrig vara vittnesbär, möjligen skulle kunna
göra ap språk på rättigheten att deltaga i val, som utmärka medborgerligt
förtroende, och alt dervid sjelf komma under omröstning, hvartill en
sådan person likväl gjort sig i högsta målto ovärdig, håfven J, gode Herrar
och Svenske Män, som funnit ett bestämdt påbud om förlust af medborgerligt
förtroende för nämnde förbrytelse böra meddelas, uti skrifvelse den 24
sistlidne April, i underdånighet föreslagit det tillägg lill 17 Cap. 18 §. 2
mom. Rättegångs-Balken, att, efter slutorden: och vare aldrig vittnesbär,
måtte införas: ej heller berättigad att deltaga i val eller väljas till sådane
förrättningar, sorn medborgerligt förtroende utmärka.
Sedan Högsta Domstolens och Stats-Rådets yttranden häröfver blifvit
inhemtade, har Jag tagit frågan i öfvervägande. Det är på goda skäl, som
den, hvilken burit falskt vittnesbörd, anses hafva förverkat rättigheten att
deltaga i val eller väljas lill sådane förrättningar, sorn utmärka medborgerligt
förtroende; men det tillägg af sådant innehåll, hvilket J föreslagit, till
intagande i 17 Cap. 18 §. Rättegångs-Balken, finner Jag icke vara af behofvet
påkalladt.
13
Kongl. Majlis Nåd. Svar å Rikssalen.
Den, som Lär falskt vittnesbörd, är i religiöst och moraliskt hänseende
lika djupt fallen, som den, hvilken, med öfvert! ädande af ig §. i nämnde
Capitel, gör mened i annat fall, då Domaren liflig eller skriftlig ed
honom ålagt. Följderne af förra brottet kunna blifva lika vådliga för Samhället,
lika hårda för enskilde, som följderne af det senare. Båda brotten
hafva det gemensamt, alt bedrägeriet blifvit ulfördt, med tillhjelp af
falsk ed. Med allmänhetens tänkesätt lärer det ock instämma, att ilen aldrig
vittnesbäre, den, hvars ord icke förtjena det ringaste afseende, äfven
om han erbjuder sig att med högtidlig edgång bekräfta dem, ådragit sig
samma vanfrejd, som ingår i bestraffningen af flere arter af groft bedrägeri.
Genom antagande af Edert förrberörde förslag, skulle man deremot
föras på den tanken, alt den aldrig vittnesbäre måtte, efter §:ns nuvarande
lydelse, vara berättigad alt deltaga i val och väljas lill befattningar, som
utmärka medborgerligt förtroende, samt följaktligen de orden: ”aldrig vittr.
esbär” endast utmärka uteslutande från den enda rättighet att anses såsom
skickligt vittne inför Domstol; och den föreslagna redaclionen, som åsyftar
en skärpning, skulle tvärtom medföra en nedsättning i straffet; åtminstone
kunde delade tankar sedermera uppstå, huruvida det kunde förmenas den
till ansvar för falskt vittnesbörd dömde att, utan hinder deraf, förordnas
lill förmyndare, utses till god map tvistande parter emellan, eller emottaga
annan dylik på enskildt förtroende ankommande befattning, hvarifrån den
ieke vittnesbäre, lika med den ärelöse, hittills varit ovilkorligt utesluten.
På grund häraf har Jag icke antagit Edert ifrågavarande förslag.
Uti underdånig skrifvelse af den 20 sistlidne Junii håfven J, gode
Herrar och Svenske Män, med förmälan, huru som anmärkt blifvit, det vid
Domslolarne skulle olika förfaras med förvandling af sådane böter, hvilka
voro målsegandes eller angifvares ensak, ansett Eder, i betraktande deraf,
att Konungens ensaks böter, jemlikt 10 Cap. UlsÖknings-Balken och 32 Cap.
3 §. Rättegångs-Balken, vid bristande tillgång hos den sakfällde, ej förvandlas
lill svårare bestraffning, än fängelse, och i allmänhet de förbrytelser,
hvarå Lagen stadgat böter, med förklarande tillika, att de utgöra målseganöens
ensak, voro af lindrigare art än de brott, hvilka beläggas med böter,
som gå till delning, böra föreslå, det förordnas må: ”att alla ensaksböter
”böra, då den brottslige lill deras gäldande saknar tillgång, förvandlas till
”fängelse, efter de grunder 10 Cap. 1 §. Utsöknings-Balken samt 8 punktep
”af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807 innefatta, derest ej för serskilda
”fall annorlunda stadgadt finnes”.
Kongl. Maj.ts Nåd. Svar å Rikssalen
Uli detta ämne har Jag inhemtat Högsta Domstolens och Siats-Rådets
yttranden; och som mot Edert förslag förekommer, dels alt de fall, i
hvilka böter blifvit förklarade att vara målsegandens ensak, röra i allmänhet
öfverträdelser af sådane stadganden, som afse upprätthållandet af allmän
och enskild fred och säkerhet till person och egendom, då deremot de
böter, som, jemlikt 3a Cap. 1 §. Rättegångs-Balken och Förordningen den
20 Januarii 1770» l'll Konungen, och hvarom till jemförelse blifvit fråga,
finnas stadgade egentligen lill befordrande af Lagskipningens jemna och
ordentliga gång, och dels att, genom förslagets antagande, ett strängare förvandlingssätt
komme att ega rum för likartade och jemväl mindre förbrytelser,
då, för exempel, den, som nekat till lånadt eller förtrodt gods , ådömdes
fängelse vid valten och bröd, men den, som fordrat den gäld han vetat
vara gulden, skolk' endast åläggas fängelse; och åverkan i Konungens
Parker och Djurgårdar, bärande träds nedhuggande och svedjande derstädes,
samt olofligt liskaude i Konungens enskilda fisken, kunde försonas med
fängelse, men enahanda förbrytelser å enskilda personers egor borde umgällas
med fängelse vid vatten och bröd; alltså har Jag icke funnit godt
att förslaget godkänna.
Den af Eder, gode Herrar och Svenske Män, uti skrifvelse den 25
sistlidne Augusti gjorde hemställan, att genom Författning måtte stadgas,
att vid alla Under-Rätter, så ock vid Police-Kamrar, när sådane mål der
förehafvas, i hvilka Police-Kammare domsrätt utöfvar, skall rättegång offentligen
hållas, jemte de i afseende derå af Eder nödiga ansedde föreskrifter,
har Jag låtit hos Mig komma i öfvervägande, sedan Stats-Rådet och
Högsta Domstolen deröfver blifvit hörde.
Redan vid 1S23 års Riksdag, till Nådigt svar å af Rikets Ständer då
skedd framställning om offentlighet vid Domstolar och Police-Kamrar, har
Jag, den 2g November nämnde år, dels med tillkännagifvande, huru det
icke undfallit Min uppmärksamhet, att rättegången vid Under-Rätterne allt
dittills varit oflentlig, dels hvad angick Police-Kamrar, om hvilka Jag inhemtat,
att tillträde der icke blifvit vägradt, så vida rummet och målens
beskaffenhet sådant medgifvit, med anförande af de betänkligheter, som
Jag ansåg möta för stadgandet af offentlighet derstädes, vägrat Mitt bifall
till Rikets Ständers hemställan och förklarat, att med målens behandling
vid Domstolarne skulle som dittills förhållas; hvarefter Jag vid sistförflutne
Riksdag , för fortsatt vägran lill Rikets Ständers då framställde förslag
till en Författning, angående offentlighet vid alla Under-Rätter, samt vid
Kongl. Maj:ts IVdd. Svar d Rikssalen.
Police-Kamrar i städerna, då sådane mål der förehades, i hvilka PoliceKamrarne
utöfvade domsrätt, åberopat Mitt förra svar.
Eder nu förnyade anhållan i nyssnämnde ämne gifver anledning lill
förmodan, att det urgamla bruket af offentlighet vid Under-Rätter någorstädes
blifvit åsidosatt. Jag vill derföre, och då Jag icke linner godt att
anbefalla större offentlighet vid Police-Kamrarne, än hittills varit medgifvet,
och således icke heller nu kan bifalla Edert förslag i detta ämne, genom
Circulaire, hvilket kommer att i Författnings-Samlingen intagas, låta
vederbörande erinras, att det urgamla bruket af offentlighet vid UnderRätter
vidmaglhålla.
Med anförande, att olika åsigter hos Domare skola ega rum, i frågan
om tiden, när omyndiges besparda räntemedel böra förvandlas till hufvudstol,
och ny ränta derå beräknas, håfven J, gode Herrar och Svenske Män,
uti skrifvelse den 29 sistl. September, föreslagit, att, såsom förklaring öfver
22 Cap. 4 §• Ärfda-Dalken, måtte stadgas: ”att förmyndare är skyldig
ansvara för ränta å hvad af den omyndiges årliga inkomster till dess underhåll
och uppfostran samt öfrige nödige utgifter icke tarfvas, dock ej
förr än efter trenne månader ifrån slutet af det år, hvarunder medlen influtit,
derest ej visas, att de blifvit^före ofvannämnde tids utgång utlånade,
eller annorledes fruktbara gjorde.”
Jag har, efter inhemlande af Högsta Domstolens och Siats-Rådets
yttranden, tagit frågan i öfvervägande, och väl, lika med Eder, funnit,
att det enda stadgande, sorn Lagen lemnar om förmyndares pligt att förskaffa
omyndig ränta å dess penninge-tillgångar, och hvilket igenfinnes i
22 Cap. 4 §• Ärfda-Balken, af lydelse: ”alt förmyndare skall den omyndiges
redbara penningar så förränta och förkofra, som bäst och säkrast
pröfvas,” saknar nödig fullständighet och bestämdhet; men emedan Eder
skrifvelse endast afser förmyndares skyldighet att ansvara för ränta å omyndigs
årliga inkomster och nyss anmärkte brister således skulle komma att
qvarstå i den mera magtpåliggande delen af frågan, eller den, sorn angår
omyndigs i hufvudstol egande contanta medel; ty och då dessutom tiden,
inom hvilken den årliga inkomsten skulle förräntas, blifvit för kort tilltagen,
samt föreskriften derom ej bör göras så ovilkorlig, att icke förmyndaren,
genom anmälan hos Domaren af de hinder, som för en säker utlåning
kunde möta, egde freda sig från ett oförskyldt lidande, ser Jag Mig
nödsakad att Edert förslag förkasta.
Kongl. Maj:ts dV ad. Svar å Rikssalen.
15
Sedan Rikets Ständer, vid senaste Riksmöte, gjort framställning om
sådan förändring af i5 Gap.. 5 §. Ärfda-Balken, att föreskrift hlefve meddelad
om sättet, huru arfsfallet borde kungöras en frånvarande inländsk
arfvinge, och dess rätt emedlertid skulle vårdas, och att praescriptionstiden
för arfsanspråket hlefve inskränkt; men Jag, af orsak att Rikets Ständers
förslag äfven innehöll stadgande, att laga förfall icke finge gälla för den
frånvarande arfvinge, hvilken icke inom den föreskrifna tiden sig infunne,
funnit Mig höra vägra bifall lill förslaget; så håfven J, gode Herrar och
Svenske Män, nu, i underdånig skrifvelse af den 20 nästförflutne October,
med tillkännagifvande, att J ansågen, i likhet med hvad Jag yttrat, att
rättigheten för arfvinge att tillgodonjuta förfall, i den händelse, som uti
berörde lagrum omtalas, icke lämpligen eller utan söndring af den enhet,
som bör finnas emellan lagstadganden, hvilka utgå ifrån en grund, kan upphäfvas,
så länge en slik rättighet uti andra likartade, i samma Capitel omförmälde
fall qvarstår, föreslagit, att 5 §. i i5 Cap. Ärfda-Balken måtte
erhålla följande förändrade lydelse:
”JNTu vet man bans inländske arfvinge, men ej hvar han är, låte då
”Domaren i allmänna Tidningarne tre gånger, minst en månad emellan
”hvarje gång, och första gången sist inom tre månader från den dag, då
”Bouppteckningen till Rätten ingifven är, kungöras, att arf fallit honom
”till. Vilja fjermare det arf lyfta, vare det tillåtet, der de för arfvet och
”dess afkomst ställa borgen, som af Rällen godkännes. Begagna de ej lyft”ningsrätten,
förord ne Domaren god man, som arfvet vårdar och förvaltar,
”till dess den frånvarande arfvingen sin rätt bevakar, eller tiden dertill
”ute är. Kommer ej den frånvarande arfvingen inom tio år från den dag,,
"då Kungörelsen tredje gången i Tidningarne infördes, vare från arfvet
”skiljd, der lian ej laga förfall visar.”
Häröfver har Jag inhemtat Stats-Rådels och Högsta Domstolens yttranden;
och finner Jag, på de grunder J till ifrågavarande Lagförändring
anfört, samt enär hvad med laga förfall i allmänhet förstås finnes uti 12
Cap, 1 §. Rättegångs-Balken uttryckt, godt att till Edert förslag lemna bifall;
kommandes således Lagförändringen att uti allmän Författning kungöras.
Uti underdånig skrifvelse den a-5 sistlidne Augusti, är af Eder, gode
Herrar och Svenske Män, föreslaget,, alt i:a morn. 17 Cap» 3i §» RättegångsBalken
måtte ändras och erhålla, sådan lydelse:
6
Kongl. Majit N^Uga Skr ifve!: e Kia 6j.
i afseende på Kipalvärdets upprätthållande* ett ytterligare kraftigt skäl
för fullföljden af llikets Ständers vid förra Riksdagen fattade och af Kongl..
Maj:t gillade beslut om upptagande, lill förmon för Faslighets-egare, af ett
lån på 2,000,000 R:dr Specie, hvilket nu borde kunna erhållas, hufvudsakligen
på de af Rikets Ständer vid berörde Riksdag bestämda vilkor;
Och Kongl. Maj:t befallde, alt Nådig Skrifvelse härom skulle, sådan
den finues Protoeollet bilagd , under denna dag till Rikets Ständer expe
-
E* Prolo«oll»
A. F. Normelin.
STOCKHOLM, i83j; hos J. A.. Walldcit.
• • vH
Kongl. Majus Nådiga Proposition N:o 58.
i
N:o 332.
Ankom i afskrift till Exp.-Utsk. den 4 B«c.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Propositio/i till Rikets Ständer, angående Läne-anslag till
återuppbyggande af Staden Wenersborg. Gifven Stockholms
Slott den 29 Nov. 1834•
Genom Nådig Skrifvelse af den 8 sisth Oct., liar Kongl. Maj:t meddelat
Rikets Ständer underrättelse om de åtgärder Kongl. Maj:t, efter erhållen
kunskap om den eldsvåda, som natten emellan den 4;de och 5:te
i nämnde månad nära helt och hållet ödelagt staden Wenersborg, för ögonblicket
ansett sig böra vidtaga lill olyckans mildrande, samt till understöd
för den afinanda stadens husville och nödställde invånare.
Ibland desse åtgärder var äfven den, alt anslå ett förskott af 5o,ooo
R:dr Banco, för att emot säkerhet användas till de första och mest trängande
behofvens afhjelpande, intilldess Rikets Ständer hunnit stadga deras
beslut om sättet och vilkoren för det biträde af allmänna medel, hvarom
Kongl. Maj:t förklarat Sig vara betänkt att till dem göra Nådig framställning,
så snart Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs Län , enligt
Nådig föreskrift och efter vunnen säker upplysning, till Kongl. Maj:t inkommit
med dg utredningar och förslag, hvaraf förluster och behof kunde
lill belopp och'omfattning beräknas.
Sedan för sådant ändamål Wenersborgs stads, genom eldsvådan husville
invånare hunnit någorlunda allmänt lemna uppgifter om deras förluster
i fast och lös egendom vid berörde olyckstillfälle, har, efter föregången
noggrann pröfning och jemkning af desse uppgifter, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 8:de uti denna månad i ämnet aflåtit ett underdånigt
betänkande, hvaraf Kongl. Majit, bland annat, inhemlat, att Ifrågavarande
förlusters sammanlagda värden uppgå lill minst 210,000 R:dr, deraf å
försäkrade och oförsäkrade fastigheter 75,000 R:dr samt å lös-egendöm och
Yarulager 135,000 R:dr, oberäknadt värdet af de nedbrända egendomarnes
tomter, samt den summa, hvartill dessas åbyggnader äro brandförsäkrade,
Bihang till R. St. Fröt. «834. r Sami. t Ajd. 1
22:dra Häftet.
2 Kongl. Maj:ts Hilliga Proposition N’,o 68.
eller 2o5,o5o Rulf, samt att emedlertid en stor del af detta senare belopp
icke är för stadens invånare tillgängligt att vid stadens återuppbyggande
användas, emedan 5o lill 55,ooo R:dr häraf afgå för intecknade skulder
till personer, som antingen ej tillhöra staden, eller icke ämna der bosätta
sig, så alt följaktligen återstoden af brandförsäkriiigs-medlen, i5o,ooo R:dr,
är det enda kända Capital , staden Wenersborg och dess invånare för
närvarande ega till disposition för uppförandet al nya boningar i de förstörda
busens ställe, helst invånarne, oaktadt den enskilda välgörenheten,
redan kraftigt bidragit att afhjelpa de ögonblickliga behofven, dock måste
företrädesvis uppbjuda alla krafter, för alt genom upplåningar i enskild,
väg kunna upprätta provisionel bostäder, åter anskaffa oumbärliga lösörepersedlar
och samla skingrade varulager, förlorade handtverks- och ai betsredskap
m. tn.
Då, med ledning af desse förhållanden, kan såsom säkert antagas, att
de i Wenersborg nedbrände hus och byggnader, försäkrade och o försa k i ad g,
varit värda minst 270,000 .dr
skulle efter afdrag af den behållna tillgången i brandför
säkringsmedel
....•••• i5o,ooo '.dr
således 125,000 R:dr
brista vid stadens återuppbyggande, äfven om husen kunde uppföras tn* lika
pris med de nedbrända; men som sådant icke är verkställbar!, derest
staden skall bebyggas efter en af dess invånare antagen förbättrad, men
kostsam plan, helst byggnads-materialier 1111 äro dyrare än tillförene , och
arbetslönerne vid ett sådant tillfälle nödvändigt skola ytterligare stegras;
så har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett bristen i byggnads-ldlgångarne
kunna uppskattas åtminstone lill i5o,ooo R:dr Banco. Kongl- Majrts
Befallningshafvande har, af sådan anledning, å Wenersborgs hilsville invånares
vägnar, anhållit om Kongl. Maj:ts Nådiga medverkan, till beredande
af ett emot sistnämnde summa svarande låne-underslöd åt staden , undin-
enahanda vilkor i afseende på ränte- och capital-betalning, som för staden
Borås efter 1822 års eldsvåda beviljades, nemligen 3 procents ränteoch
3 procents capilal-afbetalning årligen, alt börja efter 10 års förlopp;
och skulle, enligt Kongl. Majrts Befallningshafvande åsigt, delta Iå nefi drag
sålunda fördelas, alt deraf ansloges åt staden, för gemensamt behof, till återuppförande
af Rådhus, Skolehus, så väl för dervarande Läidoms-Skola
som för Folkundervisningen samt Boställshus för Kyrkoherden och Skol
-
Kongl. Maj:ts Hilliga Proposition HlO 68.
3
Lärarne .......... 25,ooo R;dr
samt för enskilde tomtegare, som förbinda sig att, i öfverensstämmelse
med den blifvande Byggnads-Ordniugen, uppföra
nja hus och byggnader ...... 125,000 Rrdr
att i öfrigt utgå efter enahanda reglementariska föreskrifter, sorn i afseende
pn det ål staden Borås beviljade lån af allmänna medel tjenal lill efterrättelse.
Vid öfvervägande häraf och jemte det Kongl. Maj:t under denna dag
i Nåder fastställt ofvan omförmälde af Dess Befallningshafvande insände
nya plan till tomters, gators och Öppna platsers reglering i staden Wenersborg,
åsyftande ej mindre prydlighet i byggnadeineS anläggning, än
möjligaste trygghet emot förödelser af eld, har Kongl. Maj:t, sorn vill serskildt
tillse, huruvida af medel, som kunna deriill disponeras, något bidrag
må framdeles lemnäs för en efter planläggningen erforderlig quai-byggnad
vid Wenern, funnit Sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å vigten
för det allmänna, att skyndsamt utur gruset uppresa stadeu Wenersborg,
hvars förträffliga läge numera, sedan Götha Canal är fullbordad, synes
berättiga till den förhoppning, att staden i en icke aflägsen framtid
skall såsom stapelort vinna en okad betydelse samt i stigande industri och
välmåga återgälda det understöd, samtiden nu lemnar den.
1 sådant hänseende föreslår Kongl. Maj:t härmed, alt Rikets Ständer
må, i den ordning och af de medel, sorn dertill finnas lämplige, anvisa en
summa af Etthundrade Femtio Tusende Riksdaler, att, fördelad på sätt
Kongl. Majrts Befallningshafvande 'i Elfsborgs Län i underdånighet uppgifvit,
under ncdannumnde ],ufVud vilkor, utgå, såsom Låne-underslöd för återuppbyggandet
al‘ staden Wenersborg;
1:0. alt för (je Jän, sorn af förrberörde anslag utlemnas, ränte ochcapital-afbetalning
'oder de fem första åren icke kommer att erläggas;
grundande Kongl. Maj.* Dess Nådiga fram stal in nig i denna del å Wenersborgs
invånares i allmänhet redan före elds-olyckan kända medellöshet,
som genom Cholera-farsotens härjning ökats, samt deras närvarande fattigdom
och betryck;
2:0. alt, sedan lånen i fem utestått, låntagarne skola från och
med sjette årets början och framgent *ju dess skulden är gulden, erlägga
fyra för hundrade om året i ränta, och 1.* för hundrade af primitiva lå
nebeloppet
såsom capital-afbetalning hvarje åt, samt
3:o. alt en hvar låntagare skall förbinda sig, att, efter fastställd plan
Kongl. Maj.-ls Nåd. Saar å Rikssalen.
att deras återställande utan olägenhet kan ega rum, heior det på vederbörandes
pröfning, i hvarje serskild fråga, att sådant medgifva. En hvar är
oek obetaget, att antingen sjelf afskrifva eller afskrifva låta, eller emot lösen
utbekomma afskrifter af handlingarne, så att dessa för parterne alltid
äro tillgängliga. På dessa skäl och då någon grundad klagan icke försports
öfver hvad hittills för ifrågavarande fall egt rum, anser Jag icke nödigt,
att nu utfärda något stadgande om vidsträcktare rätt för parter i det ämne
Eder skrifvelse angår, utan kan detsamma komma under öfverläggning
vid granskningen af förslaget till ny Lag.
Under förmälan, att bysättning icke kunde betraktas annorledes, än
såsom endast ett tvångsmedel att förmå gäldenär, att, så vidt möjligt är,
utan uppehåll göra rätt för sig, men att detta skäl för bysättnings användande
upphörde; så snart gäldenärens egendom blefve genom concurs afträdd
till borgenärerne, och bouppteckningens rigtighet af honom blifvit med
ed fästad, samt på i öfrigt andragne grunder, uti underdånig skrifvelse af
den 19 November sistlidne år, håfven J, gode Herrar och Svenske Män,
föreslagit, att, med upphäfvande af 5o §. i Concurs-Lagen, följande stadgande
malte meddelas:
"Sitter gäldenär vid concursens början i bysättningshäkte, varde, sedan
han besvuriL bouppteckningen, utur detsamma lösgifven”.
Jag har hört Stats-Rådet och Högsta Domstolen i ämnet, och sedermera
låtit detsamma komma under öfvervägande, dervid, enär det, enligt
ifrågavarande 5o §., jemförd med 54 §. Concurs-Lagen, beror på Domaren
att från bysättningshäkte befria gäldenär, som, efter det han sin egendom,
till borgenärer afträdt, gitter visa, att hans obestånd endast af olyckor tillkommit,
samt skälig anledning derutöfver till förändring i bysättningstvånget,
emot den borgenärs bestridande, hvilken sådant å gäldenären utverkat,
ej kan anses hafva genom concursen inträffat, Jag icke funnit godt att till
Edert förslag lemna bifall.
Som erfarenheten skall ådagalagt, att gäldenär företagit sig, alt, genom
diglade köpe-afhandlingar om deras lösöre-egendom, söka undandraga densamma
utmätning för ostridiga och fastställda skulder; så håfven J, god€
Herrar och Svenske Män, i ändamål att förebygga dylika svekfulla tillställningar
till borgenärs förfördelande, medelst underdånig skrifvelse den 19
November sistlidne år, föreslagit, att i Nåder måtte stadgas:
Kongl. MajUs Nåd. Saar å Rikssalen.
5
”Alt den, som tillhandlar sig lösören och tillåter, att desamma få i
säljarens vård qvarblifva, bör, så vida de skola fredas från utmätning för
säljarens skuld, upprätta skriftlig afhandling om köpet, med förteckning ä
de köpte persedlarne och vittnens underskrift, samt berörde handling, om
egendomen finnes i stad, uppvisa inom åtta dagar derefter, i Stockholm hos
Öfver-Ståthållare-Embetets Cancellie, och i Rikets Öfriga Städer, inför Rådstufvu-Rätt,
för att i dess Protocoll intagas, samt om egendomen finnes å
landet, ej allenast inom berörde tid för Kronofogden i orten uppvisa och i
bestyrkt afskrift honom tillställa, utan ock, senast vid det lagtima Ting,
som näst efter en månad infaller, inför Härads-Rätten till intagande i dess
Protocoll förete”.
Till hvad J sålunda i underdånighet föreslagit, har Jag, efter inhemtande
af Stats-Rådets och Högsta Domstolens yttranden, funnit skäligt att
lemna bifall; och kommer serskild Kungörelse att i ämnet utfärdas.
Uti underdånig skrifvelse af den 19 November sistlidne år, håfven J,
gode Herrar och Svenske Män, andragit, hurusom, då utmätning lagligen
kunde ega rum, till verkställighet af Domar och Utslag, fastän klagan emot
desarnma ännu vore gäldenären öppen, J ej insågen något skäl hvarföre icke
sådan utmätning skulle medföra lika säkerhet med utmätning, till följd af
laga kraftvunnet beslut, helst enahanda åtgärder med godsets upptecknande,
värdering och försegling, eller skiljande ifrån gäldenärens bo, måste vidtagas,
samt, vid ofvanberörde förhållande, borgenären ej får det utmätta godset
lyfta, utan emot borgen, så att, om hans fordran sedermera ogillas, och
utmätningen följaktligen till all verkan förfaller, någon skada af den möjligen
skedda lyftningen icke kan uppkomma; hvadan J ansett Eder böra i
underdånighet föreslå, att de i 2:dra punkten af 3o §. Concurs-Lagen den
12 Mars i83o förekommande orden: "efter Utslag, som vunnit laga kraft”
måtte utgå, och i stället införas orden: "i laga ordning", så att §:n erhölle
följande förändrade lydelse:
"Under anslagstiden må betalning lyftas för de fordringar, som, efter
3, 4 oc;b 5 §§. i 17 Cap. Handels-Balken, med förmonsrätt utgå böra, så
ock för gäldenärs utskylder till Kronan sista året. Har för någon borgenärs
fordran lös egendom blifvit i laga ordning i mät tagen och satt i allmänt
förvar, eller under utmätningsmans försegling; njute ock han rätt till betalning
utur den utmätta egendomen, ändå att den ej före concursens början
6
Kongl. Maj:Is Nåd, Spar å Rikssalen.
hunnit säljas, eller ur gäldenärs ho uttagas. Har under anslagstiden fast
egendom blifvit såld, efter thy i 16 §. sägs; håfve ock inteckningsegare rätt
*tt sin fordran lyfta”.
Jag har, efter inhemtade yttranden från Stats-Rådet och Högsta Domstolen,
bifallit Edert nämnde förslag; och Jag låter, i öfverensstämmelse dermed,
serskild allmän Kungörelse utgå.
Af Eder, gode Herrar och Svenske Män, är uti underdånig skrifvelse
af den 17 November sistlidne år anfördt, att J inheratat, huruledes, uppå
lagsökningsinlagor, af Konungens Befallningshafvande stundom påskrifvas resolutioner,
innehållande, att kronobetjent förständigas, att, i händelse den
uppgifne gäldenären icke bestrider rigligheten af krafvet, eller deremot något
invänder, uttaga beloppet, jemte af Konungens Befallningshafvande bestämd
kostnadsersättning, samt sökanden detta tillhandahålla; men att, i annat
fall), ansökningen communiceras bemälde gäldenär, som har alt deröfver
inom viss förelagd tid sig förklara; och som detta, endast i afseende å ringa
fordringsanspråk vedertagna bruk, ehuru hittils i Lagen ej uttryckligen
medgifvet, dock icke syntes Eder hafva oskäl med sig, utan tvärtom vore
fördelaktigt så väl för borgenären^ genom den ökade skyndsamheten, som
äfven för gäldenären, i anseende till minskade utsökningsumgälder, så ansågen
J Eder destomindre hafva orsak att ogilla omförmälde behandlingssätt,
som detsamma hittills, efter hvad erfarenheten visat, högst sällan gifvit anledning
till, klagan; men för att likväl ytterligare afvärja all sådan, i afseende
på ovisshet i frågan, huruvida gäldenären verkligen lemnat krafvet utan
invändning, trodden J Eder böra föreslå det stadgande:
'Att innan utmätning, jemlikt utaf Konungens Befallningshafvande
meddelad resolution af ifrågavarande beskaffenhet, må verkställas, det åligger
utmälningsförrältaren att taga skriftligt bevis, det gäldenären emot krafvet
icke gör invändning, antingen af gäldenären sjelf, eller, derest han ej
är skrifkunnig, eller ej vill beviset meddela, af tvänne ojäfvige män; och
att omförmälde behandlingssätt icke i något fall och således ej heller i den
händelse, alt gäldenär emot krafvet gör invändning och målet förthy kommer
att fortgå, på sätt eljest är i allmänhet föreskrifvet, må för gäldenären
medföra någon ökad kostnad utöfver den, som skolat uppslå, derest ofvanberörde
ulmälnings-resolution icke varit gifven”.
Delta allt, hvaröfver Stats-Rådet och Högsta Domstolen aflemnat ileras
utlåtanden, har Jag tagit i betraktande; men då någon förändring i s:a
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
7
Capitlet 1 och 2 §§. Utsöknings-Balken, sådane de lyda i Förordningen den
29 November 1823, hvarken sedermera egt rum, eller nu blifvit af Eder
föreslagen,, och det ifrågavarande lagstadgandet endast afen sådan föregången
förändring kan blifva en följd, har Jag funnit mig icke böra Edert förslag
antaga. Vid granskningen af förslaget till ny Civil-Lag kan likväl åter
komma under öfvervägande, huruvida det nu ifiågaslällde sättet för ulsökningsärendens
behandling må vara lämpligt.
Jag har, efter Stats-Rådets och Högsta Domstolens' föregångna hörande,
öfvervägat det af Eder, gode Herrar och Svenske Män, medelst skrifvelse
den 5 sistlidne Januarii, på deruti upptagne grunder, i underdånighet
framställda förslag, att uti slutet af 3 §:n, 14 Cap. Missgernings-Balken, skulle
göras följande tillägg: ”Ej må i de mål, hvarom i denna §. skiljes, annan
kära, än rätter målsegande, så vida ej brottet skett å tid och ort, som fridlyst
är”.
Det svårare straff, som blifvit utsatt för brott af den beskaffenhet,
hvarom rämnde lagrum handlar, eger sin grund hufvudsakligen i samhällets
behof att upprätthålla vördnaden emellan föräldrar och barn, hvars förringande
ej kan undgå att i allmänhet på sedlighet och ordningens bibehållande
hafva ett menligt inflytande; men den förolämpade skulle ofta, af medlidande
för den brottslige, kunna hänföras att förbise samhällets fordran.
Af dessa skäl, och då, under öfverläggning om en ny Brottmålslag, lämpligaste
tillfälle blifver att bedöma, huruvida någon inskränkning i den rätt
till talan, som för närvarande finnes lemnad åt allmän åklagare, bör ega
rum, har Jag icke velat den föreslagna Lagförändringen antaga.
J håfven gode Herrar och Svenske Män, genom underdånig skrifvelse
af den 5 sistlidne Januarii, hemställt om 2:dra §:ns af 16 Cap, Ärfda-Balken
förändring till följande lydelse:
”Man eller qvinna, som ej fyllt 21 år, må ej göra testamente, der ej
han eller hon är eller förut varit gift. Den, som fyllt i5 år, må dock genom
testamente bortgifva sådan egendom, den han eller hon genom eget
arbete sig för värfva t”.
Sedan Jag inhemlat Stats-Rådets och Högsta Domstolens yttranden
häröfver, har Jag bifallit Lagförändringen, hvilken således kommer att genom
Författning allmängöra?,.
8
Kongl. Maj:tu J\ cal. Svar å. Rikssalen.
Sedan Jag, under den 23 September nästförflulna år, genom Nådig
Proposition, föreslagit Eder, gode Herrar och Svenske Män, att antaga en
sådan förändrad redaction af i §. 5 Cap. Missgernings-Balken: ”Hvar, som
lasteligen talar eller skrifver något emot Konungen, Drottningen eller den,
som lill efterträdare på Thronen förklarad är, straffes med fängelse å fästning
från två till tio år, med eller utan förlust af äran, allt efter brottet
och omständigheterna dervid:” så håfven J, uti underdånig skrifvelse af
den i5 sisllidne Januarii, med anförande af de orsaker, som hindrat Eder
att utan förändring antaga propositionen, jemväl förmält, att då J insett,
»It dödsstraffets bibehållande, såsom enda påföljden af det brott, hvarom
5 Cap. i §. Missgernings-Balken handlar, och således äfven för de lindrigaste
graderne deraf, stöde i strid med den mildare anda, som i senare
tiders brotlmåls-lagstiftningar allmänneligen blifvit rådande, och serdeles i
vår Criminal-Lag, samt det således måste medgifvas, att förändring i samma
lagrum påkallas, haden J, med anledning af serskild väckt motion, för
Eder del antagit ett förändradt förslag till lagbestämmelse i b'.'rörde afseende,
innefattande, jemte dödsstraff för de svåraste förbrytelser af detta
slag, tillika de gradationer, Min Nådiga Proposition upptoge, men med
uteslutande af ärans förlust; och fingen J, som ansågen Lagförslaget böra
bringas i öfverensstämmelse med Tryckfrihets-Förordningens 3 §. 4 mom.,
derföre hemställa, att i §. 5 Cap. Missgernings-Balken måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
”Hvar, sorn lasteligen talar eller skrifver något om Konungens person
eller gerningar, om Drottningen, eller om den, som till efterträdare på
Thronen förklarad är, varde halshuggen, eller straffes med fängelse å fästning
från två till tio år, allt efter brottet och omständigheterna dervid.”
Jag har inhemtät Stats-Rådels och Högsta Domstolens yttranden, och
derefter tagit Edert förslag i öfvervägande. Jag hade önskat, att detta förslag
till ändring i 5 Cap. i §: Missgernings-Balken, hvarmed J inkommit
till svar på Min i samma anine till Eder aflåtne Proposition förnämligast
utgått från samma grundsats, sorn Propositionen, eller afskaffande af dödsstraff.
Jag sätLer likväl värde på Eder goda afsigt att vilja bibehålla det
Kongl. Majestätet i helgd, då J, med dödsstraffets bibehållande, derjemte
antagit serskilde gradationer, så i brottet, som i lagtillämpningen derföre.
Det är äfven att både önska och tro, att, genom den pröfningsrätt, som
lemnäs Domaren att taga brottets natur i betraktande, ulan att, såsom hittills,
Kongl. Maj:ts Kael. Svar d Rilssalen
9
tills vara nödsakad alt hänföra alla brott under ett enda slags straff, eller
det af lifvets förlust, Domstolarne skola sällan döma till döden för brott af
detta slag, i hvilket fall Konungen är i tillfälle att mellankomma genom
Dess höga rätt att mildra straffet. Jag har derföre lemnat Mitt bifall till
Edert förslag, och antagit såsom Lag den föreslagna nya uppställningen af
ofvannämnde Capitel och paragraph, hvarom Kungörelse i allmän Författning
skall ske.
Uti underdånig skrifvelse af den a5 Augusti sistlidet år, håfven J,
Gode Herrar och Svenske Män, hemställt om utfärdandet af en förordning,
hvari skulle stadgas:
j:o att alla Kämners-Rätler, med undantag af Kämners-Rätterne i
Stockholm, ifrån och med den i Januari i836 upphörde, och sådane mål
och ärenden, som, enligt Lag och särskilde Författninger, nu hörde till
Kämners-Rätt, derefter omedelbarligen upptogos af Rådstufvu-Rält, på sätt
för närvarande sker i de städer, der Kämners-Rätt ej är, äfvensom de mål,
hvilka intill nämnde dag blifvit hos Kämners-Rätt anhängige gjorde, men
då ännu icke voro afslutade, öfverlemnades till vederbörande Rådstufvu-Rätt,
att der vidare handläggas;
2:0 alt likaledes alla Lagmans-Rätter upphörde, på det sätt, att vad,
som emot Ilärads-Rätts beslut erlades eller anmältes ifrån och med den 1
Januari 1836, borde fullföljas i vederbörande Hof-Rätt, samt de saker, hvilka
från den dagen vädjades under Lagmans-Rält, och ej å detta års Lagtima
Lagmans-Ting blefvo afgjorde, skulle till vederbörande Hof-Rätts handläggning
öfverlemnas; och
3:o att Riddare-Syne-R tten äfven afskaffades, så att vad, som emot
Härads-Syne-Rätls beslut i jordatvister erlades eller anmältes ifrån och med
den 1 Januari i836, fullföljdes i vederbörande Hof-Rätt, derifrån den, som
med beslutet ej nöjdes, finge i vanlig ordning draga saken under Konungen
i Dess Högsta Domstol; hvarjemte J, uti sammanhang dermed, afgifvit förslag,
dels till upphäfvande eller ändring af åtskillige lagrum, och dels till
deraf nödige ansedde föreskrifter; äfvensom J öfverlemnat till Mig, att, i
händelse omförmälde indragning, ansåges icke kunna verkställas å den i förslaget
utsatte tid, bestämma annan, då indragningen lämpligen kunde för sig
Bihang till R. St. Prot. 1834 och 1835. 1 '.sta Sami. 2-dra Afd. 2
3;dje Håltet.
10 Kongl. Maj.ts Käd. Svar ä Rikssalen.
på, samt att, i öfverensstämmelse med grunden för den af Eder föreslagne
1'orfattning, att nemligen endast en Underrätt skulle finnas, så i städerne
som på landet, vidtaga de anstalter och åtgärder, och stadga samt till efterrättelse
kungöra de reglementarisk» föreskrifter, som pröfvades lämplige
för organiserandet och ordnandet af Rådslufvu-Rätlerne i städerne utom
Stockholm.
Sedan Stats-Rådet och Högsta Domstolen afgifvit deras utlåtanden,
tiar Jag tagit Edert förslag i öfvervägande. Lagmans-Rätterne räkna deras
tillvaro ifrån den tidpunkt, då lagstiftning först antogs i Sverige. Deraf
böjer att frågan, om dessa Domstolar skola bibehållas sådane de äro och
under sekler varit, eller skola afskaffas, är af stort inflytande och kommer
att mycket inverka på Lagen och närvarande Rättegångsordning, hvaraf
dessa Domstolar hitintills utgjort en sammanhängande beståndsdel. Uti Förslaget
till ny Civil-Lag äro Lagmans-Rätler icke bibehållne, men, utgående
från denna grund eller deras afskaffande, hafva deraf nödige blefne förändringar,
. så väl i afseende på det som rörer Rättegångs-ordningen, som Domslohirne
sjelfve, blifvit föreslagne. Della förslag kommer snart under pröf11
nig. Jag har derföre icke funnit tillräckliga skäl alt nu, oberoende af det
nya Lagförslaget i sin helhet, företaga en särskild pröfning af detta ämne,
och har således för närvarande vägrat sanetion på hvad J föreslagit, så val
om Lagmans-Rätternes afskaffande, sorn ock, i sammanhang dermed, rörande
Riddare-Syne-Rätter och Kämners-Rätter.
För den händelse, att det af Eder, Gode Herrar och Svenske Män,
framställde Förslag angående Lagmans- och Kämners-Rälternes upphörande,
icke skulle i Nåder godkännas, håfven J, uti ändamål att ändock utröna den
verkan till minskning i Rättegångar vid andra Instantien, som af föreskriflerné
om Doms fullgörande, såsom vilkor för ändringssökandet, må vara alt
påräkna, genom underdånig skrifvelse af den 25 Augusti sistlidet år, föreslagit
utfärdandet af en Författning, hvarigenom stadgades:
i :o att öfverskriften till 26 Cap. Rättegångs-Balken förändrades lill
denna lydelse: J Huru borgert skall ställas och det som Aömdt är utgifvas
innan laga vad fultf ötlfessamt 1 §. 1 punkten, 2 §., 3 §. 3 punkten och
f> §.. af samma Capitel erhöllo förändrad redaction, i likhet med hvad Edert
förslag äfven upptoge;.
2:0 att del derigenom stadgade åliggandet, att ställa borgen för kostnad
och skada samt fullgöra. Dom, borde i vadebevisen upptagas utförligt
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
och fullständigt, på sätt i Kongl. Brefvet den 6 December 1 y3p är föreskrifvet;
och
3:o att Författningen skulle tillämpas i de mål, deri förslå UmhrRättens
Dom eller Utslag meddelas, efter det Författningen blifvit kungjo: d.
Häröfver har Jag hört Stals-Rådet och Högsta Domstolen, hvarefier
Jag tagit Förslaget i öfvervägande, och, med hänsigt till dess inverkan på
möjligheten för den faLlige och medellöse rättsökande att i behörig tid och
ordning fullfölja sin talan från första Domstol, funnit betänkligt ait föreskrifva
Doms fullgörande, såsom vilkor för ändringssökande emot första
Domstols beslut; hvadan Jag icke kunnat till Edert Förslag lemna samtycke.
J håfven, Gode Herrar och Svenske Män, medelst underdånig skrifvelse
den 22 December näslförflulet år, anhållit, att hvad 4:de punkten i Kongl.
Brefvet den 22 Mars i8o3 innehåller derom, att när skäl förekomma att
straffet utöfver Lagen skärpa, äfvensom när på gerningen ej någon beskrifven
Lag finnes, Öfver-Domaren må slika mål hos Konungen i underdånighet
referera, och Dess Nådiga yttrande afvakta, måtte förklaras hafva upphört
att vara gällande.
Efter att hafva i ämnet hört Stats-Rådet och Högsta Domstolen, har
Jag tagit det i Öfvervägande, och funnit godt att lemna bifall till Eder
skrifvelse, så vidt densamma afser upphörandet af hemställan till Konungen
rörande skärpning af straff’ utöfver Lag; men hvad angår den härmed icke
sammanhang ägande frågan om underställning då beskrifven Lag på brott
saknas, så leder föreskriften derom, hvilken redan varit meddelad ej långt
efter det 1734 års Lag blef gällande, så väl till betryggande af den tillialades
rätt, som till uppfyllande af samhällets fordran, att den tilltalade ej
må behandlas annorlunda, än som kan vara öfverensstämmande med Lagens
grund och mening. Frågan om bestämmande af ansvar å förbrytelse, derom
beskrifven Lag icke finnes, närmar sig för öfrigt lill egenskap af lagförklaring,
och det bör ej heller förbises, alt en åtgärd, sorn Stiftarne af ännu
gällande Brottmåls-Lagar ansett af den vigt, att den borde anförtros endast
ål Domaremagien i sisla Instantien, icke, så länge samma Lagar förblifva
oförändrade till sina hufvudgrunder, kan förflyttas på Domstolarne i de
lägre Instantierne, utan alt derigenom skulle uppkomma olika behandling af
likartade ärenden och osäkerhet i La gar nes tillämpning. Jag bar al dessa
skäl ansett betänkligt alt antaga Edert Förslag i sislomförmälde del. hvartill
Jag således icke velat meddela samtycke.
i 2 Kongl. ]\laj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
Uti särskild Författning låter Jag kungöra den ändring som skett i
Kongl. Brefvet den 22 Mars i8o3.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl.
Nåd och Yunest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
N:o 7.
Ankom i afskr. till Exp.-Utsk. d. 16 Maji.
KONGL. MAJ: TS
Nådiga Svar, i anledning af åtskilliga af Rikets Ständer
föreslagna Lagförändringar; gifvet Stockholms
Slott å Rikssalen den 12 Maji 1835.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Värdige och Vällärde,
Äreborne, Förståndige och Välaktade, Hedervärde och Redlige,
Gode Herrar och Svenske Män!
Af orsaker, anförde i underdånig skrifvelse ifrån Eder, Gode Herrar
och Svenske Män, af den 12 Januarii innevarande år, håfven J hemställt,
om sådan förklaring öfver 4 Gap. 1 och 2 §§. samt 5 Cap. x §. JordaBalken,
med dithörande Författningar:
”Att Domstol ej må vägra sökt lagfart å köp, skifte eller gåfva, derföre
att föregående öfverlåtelse icke blifvit serskildt lagfaren, men att Domstolen
bör i Uppbuden och Fastebrefven intaga livad som till upplysning
om föxdoppet kan behöfva anmärkas;” hvarjemte J anhållit, alt, med ändring
af hvad Förordningen den 3o Junii 1800 stadgar derom, att de,
för försummelse att inom rätter tid laga uppbud, i Förordningen bestämde
böter, motsvarande värdet af det stämplade papper, hvarmed köpebrefvet
bör förses, äro socknens fattiges ensak, i stället måtte förordnas, det sam
-
Kongl. Maj:L Nådiga Svar å Rikssalen
ma böter skola fördelas lill tveskiftes emellan åklagaren och socknens
fattige.
Jag har hört Stats-Rådet och Högsta Damstolen i ämnet, och derefter
tagit detsamma i öfvervägande. Ifrågavarande Förklaring öfverensstämmer
icke med den uti 5 Cap. 1 §. Jorda-Balken stadgade grund, hvaraf
Rikets Ständer vid en föregående Riksdag, enligt Deras skrifvelse den 21
December 1823, ansett följa, att köpare till fastighet, fastän han densamma
sedermera bortsålt, borde, för att kunna styrka sin åtkomst, erhålla
tre uppbud. Af sådant skäl, och då den princip, sorn, genom bifall till
hvad nu af Eder blifvit föreslaget, skulle godkännas, icke heller linnes uttryckt
uti projectet till ny Civil-Lag, har Jag ansett Mig böra vägra sanction
å nämnde Förklaring; låtandes så ämnet derför, som hvad J för öfrigt
uti förevarande skrifvelse hemställt, ankomma på närmare granskning i
sammanhang med nya Civil-Lagen.
J håfven, Gode Herrar och Svenske Män, uti underdånig skrifvelse af
den 21 Februarii detta år, föreslagit:
1:0 att, med upphäfvande af 4 ocb 5 §§• i *7 Cap. Ärfda-Balken,
samt Förordningen den 1 g Augusti 1762, angående utvidgad Testamentsfrihet
efter Stads-Rätt, nyssnämnde två paragrapher måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
zf 1 morn.: ”Ali aflinge-jord och ärfda eller förvärfda lösören
må man, efter Lands-rätt, gifva testamente till hvem man vill, skyld eller
oskyld.”
2 mom.: ”Efter Stadsrätt må ej någor af ärfdt eller förvärfdt, rörligt
eller orörligt gods, gifva i testamente mera, än hälften, der bröstarfvinge
lefver efter. Har man ej bröstarfvinge, då må man alltsammans i
testamente e:ifva. Vilja barn orh inländska arfvingar till sig lösa hus, tomt,
gård eller jord, stånde det dem fritt inom natt och år. Samma rätt äga
utländska arfvingar, om de i landet inflytta, och der bygga och bo. Vilja
de göra testamente, sorn till Preste-Ståndet höra, örn den egendom, deri
de giftorätt hafva efter Stadsrätt, som i 10 Cap. 4 §• Giftermåls-Balken
sägs, vare då lag samma, som här stadgadt är, ehvad de bo å landet eller
i staden: med arfvejord deras å landel och den som före ägtenskapet der
aflad är, gånge i thy fall efter Landsrätt.”
»4
Kongl. MajUs Tvåd. Svar å Rikssalen.
5 : ”Lemnar testamentsgifvare!! efter sig omyndigt barn, och kan
det ej af sitt arf njuta föda och uppfostran; då skall af egendom, som i
testamente gifven är, så mycket afsältas, som Rätten pröfvar barnet, efter
stånd och vilkor, nödigt hafva, till dess det sig sjelf nära kan, dock ej för
längre tid, än lill dess barnet uppnått 21 år. Är barn ofärdigt, med svår
sjukdom behäfladt, eller litet vetande, då skall ock afsättas, hvad till barnets
underhåll tarfvas, der dess arf ej dertill förslår, och gånge det understöd
ut så länge behofvet fortfar: kommer barnet till helsan, eller varda
dess vilkor eljest så förbättrade, att det sig sjelf försörja kan, upphöre då
nnderstödel. Nu har man genom testamente anslagit viss årlig inkomst till
sitt omyndiga barns föda och uppfostran, eller till underhåll för sitt barn,
som är ofärdigt, med svår sjukdom behäftadt, eller litet vetande; kan ej
det barn, som omyndigt är, af eget arf njuta föda och uppfostran, eller
det som ofärdigt, sjukt, eiler litet vetande är, med eget arf underhållas,
då må det testamente gälla, för tid som bär ofvan sägs, ändå att arfvejord
eller bröstarfvingars lott dermed belastas skulle.”
2:0 att 8 Gap. 3 §. i mom. Jorda-Balken måtte erhålla följand»
förändrade lydelse:
”Eger man jord, hus eller tomt i staden, bafve våld bortgifva hälften
deraf, ehvad det är ärfdt eller afladt.”
Stats-Rådet och Högsta Domstolen äro vordne häröfver hörde; hvarefter
Jag tagit Förslaget i öfvervägande, och funnit ifrågavarande förändring
serdeles ingripa uti Arfs-och Teslaments-lagen. Af sådan orsak, och då det
icke företett sig något på uppgifna olägenheter grundadt behof, att, medelst
serskildt bestämmande uti ämnet, skilja detsamma från den allmänna granskning
af Civi I-Lagen i sin helhet, hvilken förestår, har Jag icke velat upptaga
Lagförslaget Lill vidare pröfning, utan vägrar Milt bifall derå.
Uti underdånig skrifvelse af den 5 nästförflutne Mars, håfven J, Gode
Herrar och Svenske Män, andragit, att olika tillämpning af 26 Cap. 3
§. Ii vgguinga-il riken viri Domstolarne skall egt rum, i så måtto, att en del
Domare ansett Kvrkoherdens skyldighet att bättra och underhålla de hus,
Församlingen till honom färdiga öfverlemnat, icke böra utsträckas längre,
än lill ersätluings-skyldighet, i händelse skada derå genom hans vållande
skett; hvaremot andre, med Församlingens befrielse, ålagt Kyrkoherden
eller hans rätts innehafvare, att ansvara för alla mindre bristfällighetér,
sorn genom tidens åverkan, bristande eftersyn eller andra orsaker tdlkom
-
Kongl. MajUs Nåd. Svar å Rikssalen.
i5
mit; i anseende hvartill, och då det icke funnes genom några serskilda
föreskrifter bestämdt, i hvilka fall Kyrkoherde borde vidkännas kostnaderne
lör nödiga reparationer, och de händelser således icke heller voro utmärkte,
då Församlingens skyldighet att bygga och bättra intrader, J, till
förekommande af de olägenheter, en sådan brist i Lagskipningen kunde
medföra, trott Eder böra i underdånighet anhålla 0111 utfärdande af en allmän
Författning, hvaruti skulle stadgas hvad både till Socknemäns nybyggnad
s-skyldighet hörer, och till Kyrkoherdens reparations- och underhållsskyldighet
räknas, derom Eder skrifvelse jemväl ett utförligt Förslag iunehölle.
Delta har Jag tagit i öfvervägande, sedan Stats-Rådet och Högsta
Domstolen deras utlåtanden afgifvit. De föreskrifter, som nu gällande Lag,
26 Cap. 2 §. Byggninga-Balken, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med äldre
städganden, innefatta derom, att de sä kallade laga husen vid Prestegård
å landet skola lärdige med tak och innanrede af Socknemannei ne
antvardas Kyrkoherden, hvilken sedan är skyldig hålla deni vid magt med
egen kostnad, men att, när de af ålder och bruk. och ej af Prestön vanryckt,
föl-lolla, Socknemännerne skola dem bygga och bättra på deras kostnad,
utstaka i enkla och tydliga ordalag så bestämda gränsor emellan Församlingarnes
och Kyrkoherdarnes byggnads- och underhålls-skyldighet, att,
i hvarje förekommande lall, pröfningen icke bör blifva svår eller invecklad.
Att i Lagen införa ytterligare bestämmelser och omständligt uppräkna hvilka
serskilda delar al underhålls- och byggnads-hestyret bör åligga den ena
eller andre, befarar Jag kunna, genom omöjligheten att vid elt sådant uppräknande
undvika ali tvetydighet eller ofullständighel, snarare föranleda än
afvärja tvistigheter; och Jag anser Mig derföre böra vägra bifall till hvad
af Eder härutinnan blifvit föreslagit.
■I öfverensstämmelse med af Eder, Gode Herrar och Svenske Män,
framställde åsigler, och under anförande hurusom J funnit bestämda föreskrifter
i nedannämnde ämnen vara betiöllige, lill befrämjande af enhet i
lagskipningen, håfven J, medelst Skrifvelse af den 12 sistförflutne Mars föreslagit
ut lär dande af en Författning, hvarigenom stadgades:
1:0 Då flen, hvilken för öfverti ä leise, hvarå penningehöter (olja. med
undantag likväl al olofligt tillgrepp, derom serskildt stadgadt är, blifvit tilltalad
och al ågången kallelse lill Domstol ei hållit behörig del , derefter å
j6
Kongl. Maj:ls JVäd. Svar ä Rikssalen.
nyo begår enahanda förbrytelse förr än ansvaret för den förra är undergånget,
bör på nytt samma ansvar för senare förbrytelsen ådömas;
3:0 Den svårare bestraffning, Lagen, för återfall i vissa brott, utsätter,
skall icke ådömas för förnyad föi bry telse, som begås medan förra målet
ankommer på Domarens pröfning, om än de deri ådömde böter blifvit
för talans fullföljd nedsatte, utan först då ega rum, när, på sätt Kongl. Förklaringen
den 23 Mars 1807 i (yde punkten innehåller, det för förra resan
ådragne straffet blifvit till alla delar fullbordadt, innan samma brottslighet
å nyo föröfvades;
3:o Böter skola ej utlagas ur den pliktfälldes sterbhus.
Jag har häröfver inhämtat Stats-Rådets och Högsta Domstolens yttranden;
hvarefter Edert Förslag kommit under öfvervägande. Detta Förslag
innefattar tre särskilda ämnen af ringa samband sig emellan. Delande
Eder åsigt i den första frågan, att ansvaret bör blifva högre när en åtalad
förbrytelse finnes hafva blifvit af den felande begången flere resor, än om
det skett endast vid ett tillfälle, har Jag likväl, då Förslaget inskränker
tillämpnirgen af denna regel till blott de öfverträdelse!', hvarå penningeböter
följa och till de fall att gerningen begås sedan förbrytaren redan är
för sin enahanda gerning tilltalad och af kallelse till Domstol erhållit del,
ansett dessa inskränkningar vara af större omfattning, än med Strajf-Lagarnes
ändamål är förenligt. Hvad den andra frågan vidkommer, mäste, vid
behörig uppmärksamhet på skillnaden emellan ett slutligt Utslags verkställighet,
genom böters erläggande eller uttagande, och den disposition, som
under vilkorligen förbehållen rätt till ålerlyftning, endast såsom ett prestandum
i Rättegången fullgöras, stadgandet i 9:de punkten af 1807 års Förklaring
vara så tydligt och bestämdt, att vidare förklaring i denna del icke
erfordras; och ehuru den i tredje frågan yttrade satts, att böter ej skola
uttagas ur den pliktfälldes sterbhus, är såsom allmän antaglig, bör likväl
derifrån undantagas den händelse, då förbrytaren före sin död blifvit, genom
slutlig Dom lill böterne fälld. Förutsättningen alt han, om döden icke
mellankommit, skulle kunnat rättfärdiga sig hos Domstolen, eger i detta fall,
då beslutet vunnit laga kraft, eller blifvit i högsta Instantien meddeladt,
icke rum, utan de ådömde böterne äro en förverkad del af hans egendom,
hvartill hans arfvingar ej kunna ega bättre rätt än honom sjelf i lifstiden
tillhörde, och bötesbeloppet, såsom en samhället tillkommande upprättelse,
måste således, derest icke, uppå arfvingarnes ansökning, Konungens Nåd
mellan
-
Kongl. Maj:ts JYdcl. Svar a Rikssalen. 17
mellankomme, i föreskrifven ordning utgå, innan rättighet att tillträda arf
bl ifver i fråga.
Af dessa skäl har Jag funnit ifrågavarande Lagförslag icke kunna
antagas.
Ett Förslag till Vexel-Lag, håfven J, Gode Herrar och Svenske Män,
uti underdånig skrifvelse af den 23 nysslidne April insändt, under anhållan,
att, — med upphäfvande af Kongl. Vexel-Stadgan den 21 Januarii 1740,
Förordningen den 12 Junii 1816, angående vissa delar af Vexel-handeln,
Kongl. Kungörelsen den 7 Augusti 1816, angående förhållandet med vexlar
i Svenskt mynt, som å utrikes ort äro dragne på i Riket vistande man,
Kongl. Kungörelsen den 7 Maji 1817, angående hvad iakttagas bör i anseende
till vexlar och invisningar, ställde att betalas i Svenskt mynt för utländsk
mans räkning, Kongl. Brefvet af den 5 November 1817 och CommerceCollegii
derpå grundade Kungörelse den 24 i samma månad, angående hvad
som bör iakttagas vid uppköp af Vexel-bref genom Syssloman, Kongl. Brefvet
till Commerce-Collegium den 22 Mars 1821, angående förklaring af 9
§. i ofvanberörde Förordning den 12 Junii 1816, och Kongl. Kungörelsen
den 27 Augusti 1828, angående rätta förståndet af de uti 4 °ch 5 §§. af
sistnämnde Förordning innefattade stadganden, —- omförmälte Lagförslag
kunde i Nåder vinnas och fastställas; hvarförutan J, för den händelse
att förslaget vunne bifall, uttryckt den önskan, att Jag måtte, genom serskild
Författning, som, liktidigt med Yexel-Lagen, kunde promulgeras,
meddela de reglementariska föreskrifter, som kunde pröfvas nödige, i stället
för sådane till Börs- och Mäklare-ordning hörande lagbestämmelser,
hvilka äro intagne uti de särskilda till upphäfvande nu föreslagna Författningar.
Edert Förslag, som Jag, efter Stats-Rådets och Högsta Domstolens
hörande, tagit i öfvervägande, innefattar icke allenast stadganden, i afseende
på inrikes vexlar, hvilka ännu icke här äro antagne, utan ock upphäfvande
af nu gällande Författningar och andra föreskrifters meddelande,
angående vexelrörelsen häremellan och utrikes orter. Förra frågan, eller
den om inrikes vexlar, utgör en lagstiftning, hörande lill allmän Civil-Lag,
till rättelse endast för medborgare inom landet, utan allt beroende af hvad
Bihang till R. St. Prot. 1834 och 1835. i 'sta Sami. 2-dra Afd. 3
3;dje Häftet.
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
uti samma ämne i andra länder kan vara stadgadt. Att den senare
frågan åter, som rörer utrikes vexlar, icke är att hänföra till allmän CivilLag,
står att inhämta deraf, att det Lagrum i 1734 års Lag, eller 17 Cap.
i4 §. Handels-Balken, som bestämmer en numera upphörd förmonsrätt i
gäldbundet bo för vexelfordran, i öfrigt lemnar hänvisning till hvad serskildt
om Vexel stadgadt är; hvarföre ock Rikets Ständer tillförene, vid
i8i5 års Riksdag, endast önskningsvis hos Konungen gjort framställning,
att Författningarne om utrikes vexlar kunde öfverses, samt Konungen derefter,
med lemnad uppmärksamhet åt Rikets Ständers önskan, utfärdat Förordningen
den 12 Junii 1816, angående vissa delar af vexel-handeln, jemte
flera senare föreskrifter i ämnet. Och det ligger dessutom i sakens natur,
att förhållandena här med vexlar, dragne emellan Sverige och främmande
ort, måste vara underkastade påföljd af utländske gällande stadganden, så
att inträffande förändringar deruti kunna föranleda till behof här af skyndsamma
åtgärder för handels-interesset. Då J likväl nu, uti ett Förslag tilt
Lag, sammanfört gemensamma stadganden för både inrikes och utrikes vexlar,
och Jag således icke kunnat lemna bifall till detsamma, utan att på
en gång godkänna föreskrifter i ett ämne, som, efter hvad anfördt är, icke
fordrar behandling i öfverensstämmelse med 87 §. Eegerings-Formen; sä
bar Jag funnit Mig hindrad att lemna Mitt samtycke till Edert Förslag i den
omfattning och form detsamma blifvit framställdt. Likväl, sedan länge
hysande den önskan, till den inhemska industrieus ytterligare upplifvande
och förkofran, att se en sådan lagstiftning om inrikes vexlar införd, som
den J åsyftat, vill Jag, genom Contra-proposition, föreslå Eder, att för inrikes
vexlar antaga en Lag af enahanda lydelse med Edert eget Förslag,
utom att ifrån detsamma blifver uteslutet hvad som kunnat hafva tillämpning
endast å vexlar, dragne emellan Sverige och utrikes ort. Vid den
pröfning, som Jag är sinnad att, så fort sig göra låter, anställa om ändring
i Författningarne, rörande utrikes vexlar, kommer Jag i tillfälle att taga i
betraktande hvad Edert Förslag derom upptager.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN,
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen.
l9
N:o 8.
Antom i afskr. till Exp.-Utsk. d. a3 Maji.
KONGL. MAJ: T S
Nådiga Svar, i anledning af åtskillige utaf Rikets
Ständer föreslagne Lagförändringar; gifvet Stockholms
Slott å Rikssalen den 20 Maji i835.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde,
Äreborne, Förståndige och Välaktade, Hedervärde och Redlige,
Gode Herrar och Svenske Män!
Uti underdånig skrifvelse af den 23 sisth April, håfven J, Gode Herrar
och Svenske Män, på grund af uppgifven anledning till förändrade stadganden
, i afseende på de varningsgrader, hvilka böra föregå ågtenskapsskilnad,
begärt utfärdande af en allmän Författning, hvarigenom, men ändring
af 16 Cap. 11 §. Kyrko-Lagen och 14 Caj). 1 §. Giftermåls-Balken, förklaras:
Att, då oenighet makar emellan varder rådande, det skall åligga Kyrkoherden
i församlingen, att söka förmå dem till sämja genom tjenliga
föreställningar och förmaningar, hvilka han meddelar först enskildt, och,
om det ej hjelper, sedermera i närvaro af makarnes föräldrar eller andra
fränder, eller om sådane icke i orten finnas, i närvaro af några allmänt
aktade personer; Att, om Makarne ej heller härigenom kunna' till enighet
återföras, de skola inkallas till Dom-Capitlet att der förmanas, och att,
derest, sedan så beskaffade varningar föregått, oenigheten ändock fortfar,
Domstol må, uppå derom skeende ansökning, döma till skilnad till säng
och säle på viss tid, ifrån sex månader till ett år, hvarefter, i händelse
Makarne ej heller häraf låta sig rätta, utan endera eller bägge önska ägtenskapets
upplösning, frågan bör ankomma på Konungens Nådiga afgörande,
i den ordning Förordningen den 27 April 181 o innehåller, dock skall den,
som ägtenskaps skilnad sålnnda vunnit, icke ega ingå nytt giftermål förr, än
två år förflutit sedan skilnadsbref af Dom-Capitlet utfärdades, derest icke
Konungen finnér lämpligt att den tid förkorta.
Häröfver har Jag hört Stats-Rådet och Högsta Domstolen, hvarefter
Jag tagit frågan i öfvervägande. Det är att befara att, genom bifall till
20
Kongl. Magts Nåd. Svar å Rikssalen.
Edert Förslag, en lättare utväg skulle beredas till erhållande af ägtenskapsskilnad
, än med iakttagande af de föreskrifter, som nu tillämpas, enär, för
att vinna ägtenskapsskilnad, enligt Edert förslag, blott erfordrades, att de
oenige Makarne infinno sig bos Presterskapet i församlingen två gånger,
samt sedermera inför vederbörande Dom-Capitel, och derefter lill Domstolen
ingåfve ansökning om skilnad till säng och säle, då deremot, efter gällande
stadganden, oenige Makar, innan skilnad lill säng och säte kan ega
rum, skola två gånger hafva varit tilltalade vid Domstolen och fällde till
böter, hvarvid undersökning måste förutgå, huruvida endera eller bägge
Makarne vållat den uppkomne oenigheten, hvilken undersökning är så mycket
nödvändigare, som det förhållande, hvilket derigenom utredes, icke allenast
komme att ligga till grund för Konungens beslut, uppå skeende ansökning
om ägtenskapsskilnad, samt vid tillämpning af den, genom Edert
Förslag, Konungen lemnade rätt att bevilja förkortning af den, för ingående
af nytt gifte, bestämda tid, utan ock inverkade på Domarens pröfning,
hvilken af Makarne borde emottaga boet till förvaltning, samt hafva barnen
under sin vård.
På dessa skäl har Jag funnit Mig icke kunna antaga Edert förevarande
Förslag.
J håfven, Gode Herrar och Svenske Män, genom underdånig skrifvelse
af deri 27 näslförflutne April, med hänsigt till fördelarne af en friare
assigneringsrätt, anhållit alt förordningen den i3 Julii 1818, angående handskrifna
på sedelhafvaren eller på viss man och ordres ställde Invisningars
eller så kallade Assignationers belopp må varda upnhäfven; hvarjemte J
hemställt att, såsom förklaring öfver 6 §. i 4 Cap. Utsöknings-Balken, stadgas
måtte, i afseende på formen för handskrifven Invisning, att densamma,
för att såsom gällande anses, bör, i enlighet mud hvad om skuldebref förordnadt
är, antingen egenhändigt skrifvas och undertecknas af utgifvaren,
eller af endera, då flere skrifva den under, eller ock bestyrkas af tvänne
vittnen, hvilka på en gång varit tillstädes, och af hvilka det ena vittnet
skall hafva Invisningen skrifvit; äfvensom att hvad Lag och Författningar
innehålla, rörande gäldenärs betalningsansvar för löpande och för icke löpande
Skuldebref, skall vara gällande jemväl om Invisning, allt efter densammas
löpande eller icke löpande egenskap, såsom utgifven antingen till innehafvaren,
eller till viss man och ordres, eller och endast till viss man, ulan
medgifvande att den må komma i annans hand.
Kongl. MajUs Nåd. Svar å Rikssalen
2 t
Efter Stats-Rådets och Högsta Domstolens hörande öfver Edert Förslag,
har Jag tagit detsamma i öfvervägande, dervid, i anseende till de missbruk,
som äro att befara, om handskrifne Invisningar, af löpande egenskap,
fingo utgifvas på mindre summa än 100 Rdr Banco, Jag icke funnit godt
att samtycka till Edert Förslag i den delen, eller upphäfvande af ofvannämnde
Förordning under den i3 Juli 1818; men Jag har lemnat bifall lill det
af Eder föreslagna tillägg vid 6 §. i 4 Cap. Utsöknings-Balken, och låter
Allmän Kungörelse derom utgå.
I betragtande af de olägenheter och förluster, som skola nppkommit
derigenom, att fast egendom varit belastad med undantag' samt förminskad
till värde och godhet genom jordafsöndringar af hvarjehanda beskaffenhet,
0111 hvilka köpare till egendomen, fastän han vidtagit alla möjliga försigtighetsmått,
icke fått kunskap förr, än längre tid efter köpet, håfven J, Gode
Herrar och Svenske Män, uti skrifvalse den 21 sistlidne April i underdånighet
anhållit att förordnas måtte:
1:0 ”På sätt i Förordningarne den i3 Juni 1800, angående städsel och
lego af jord på landet, samt den 19 December 1827, rörande grunderne för
Hemmansklyfning samt afsöndring af jord eller andra lägenheter från hemman,
redan är stadgadt, i afseende å arrende-afhandlingar, ingångne på viss
tid, samt sådane afhandlingar om upplåtelse af viss lägenhet, som med sistnämnde
Kongl. Förordning öfverensstämma, skall ock ali annan, efter Lag
tillåten upplåtelse af nyttjande rätt till fastighet å landet, härunder jemväl
inbegripen lifstidsstädja, hvarom stadgandet i sista punkten af 15 § 16 Cap.
Jorda-Balken således upphäfves, hos Härads-Rätten intecknas och inteckningen
behörigen förnyas för att kunna mot annans egande- eller inteckningsrätt
hafva bestånd’.
2:0 ”Har den, som å annan ölverlålit sin eganderätt till fast egendom
å landet, dervid förbehållit sig nyttjanderätt till större eller mindre del af
samma egendom, eller afkomst deraf på vissa år eller i sin lifstid; och äro
de betingade förmonerua, enligt 1 Cap. 2 §. Jorda-Balken, införde i den
afhandling, hvarigenom öfverlåtelsen skett; ege han säkerhet derföre i den
öfverlåtna egendomen med den förmonsrätt Allmänna Lagen i 11 Cap. 2
berörde Balk obetald köpeskilling tillägger. Men försummar han att, inom
den i sistberörde Lagrum utsatta tid, afhandlingen, hvari förmonerne betingade
äro, för Härads-Rätten uppvisa och i Intecknings-Protokollet intaga låta,
njute sedan ej bättre rätt, än såsom för annat ford rings-anspråk”.
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Svar å Rikssalen
3:o ”1 afseende å redan upprättad, men ej intecknad afhandling af
ifrågavarande beskaffenhet, vare, utan minskning af den rätt densamma, efter
hittills gällande Lag, kan medföra, tid att inteckning söka till i836
års slut”.
4:o ”1 det bevis Rätten öfver inteckningens beviljande meddelar, skall
införas, att den inom hvart io:de år förnyas bör”.
Sedan Jag i frågan hört Stats-Rådet och Högsta Domstolen, har Jag
tagit densamma i öfvervägande. Hvad J föreslagit, innefattar ämnen, hvaruti
den mindre bemedlade delen af Allmogen har de mest talrika och för densamma
vigtigaste interessen; och den säkerhet, som skulle beredas köpare
och låntagare, kan möjligtvis väcka osäkerhet, i afseende på andra medborgares
likväl grundade rättigheter. De betänkligheter, hvilka sålunda visa sig,
anser Jag destomera förtjena afseende, som den osäkerhet vid köp- och lånafhandlingar
man i detta fall velat förekomma, är af vida mindre betydenhet,
än den, som genom de tysta förmonsrätternas fortfarande vid flere
och mera omfattande tillfällen beredas; men den förbättrade ordning Jag
deruti sökt införa, har icke af Eder blifvit anlagen. Jag har derför icke
för det närvarande funnit Mig böra till ifrågavarande Förslag lemna bifall.
Medelst underdånig skrifvelse af den 12 Januarii innevarande år, håfven
J, Gode Herrar och Svenske Män, föreslagit:
1:0 Att 1 morn: af 16 §. uti Förordningen den i3 Juli 1818, angående
inteckning i fast egendom, måtte erhålla följande förändrade lydelse:
”Inteckning, som faststäld varder, galle för borgenär med förmonsrätt,
som i 17 Cap. ldandels-Balken skiljs, ifrån det Ting å landet, samt den dag
i staden, han inteckningen vid laga Domstol sökt”.
2:0 Att till 18 § i nämnde Förordning måtte göras följande tillägg:
”Äro fastigheterna uti serskilde egares händer, må ej eller Borgenär,
som har den gemensamma inteckningen, låta densamma i någondera fastigheten
serskildt dödas eller förfalla, utan samtycke af den öfrige fastighetens
egare; sker det, njute ej Borgenären rätt till någon betalning utur sistberörde
fastighet, med mindre egaren deraf sjelf gjort skulden eller densamma
å sig tagit”.
3:o Att föreskriften i 19 §. äfven af förr sagde Förordning väl må
tillämpas, då en enda del af den gemensamt intecknade panten är med serskild,
å samma tid eller sedan tillkommen inteckning besvärad, och den öf
-
Kcngl. Maj:t Nådiga Svar å Rikssalen
riga delen finnes uti sådan egares hand, hvilken sjelf gjort skulden eller
densamma å sig tagit, men ej i frågor om den serskilde inteckningens rätt,
då sådan del af panten, som dermed icke är besvärad, finnes i annor egares
hand, än nu sagdt är, eller om hvilken rätt flere, i serskilde af den
omförmälde pantens delar, å samma tid eller sedan tillkomna inteckningar
ega ; i hvilka afseenden, äfvensom hvad beträffar den andel serskilde egare
af fastigheter, som gemensamt äro för skuld intecknade, böra uti densammas
gäldande livar för sig taga, skulle meddelas sådane stadganden, som J uti
fyra serskildte momenter omständligt upptagit; och håfven J derjemte anhållit,
att, derest skulle pröfvas, att ett eller flere af de föreslagne stadgandena
icke borde antagas, men andra åter kunde godkännas, Min Nådiga
Sanction måtte gifvas åt de sednare, så vidt ett nödigt sammanhang derigenom
icke rubbas.
Jag har häröfver inhemlat Stats-Rådets och Högsta Domstolens yttranden,
hvarefter Jag tagit Förslaget i öfvervägande och funnit godt att dertill
lemna mitt samtycke, så vidt fråga är om 16 och 18 §§. i 1818 års
Intecknings-Förordning. Förslaget i öfrigt är alt hänföra till reglsmenlariske
föreskrifter, i afseende på verkställigheten af en på godkände grunder
hvilande Allmän Lag. Tillämpningen af denna Lag måste bero af pröfning
efter förekommande omständigheter i hvarje serskildt fall, och bemödandet
att genom omständliga föreskrifter, i förväg söka utveckla allt hvad
under sig företeende olika förhållande kati och bör vara att iakttaga, föranleder
endast till vidlyftighet, utan att såmedelst beredes större fullständighet,
emedan alla möjligen inträffande händelser ändock ej kunna förutses eller
blifva föremål för bestämda föreskrifter i Lagen. J betragtande häraf, har
Jag icke velat bifalla hvad Edert Förslag rörande 19 §. i ofvannämnde
Förordning innehåller. Genom serskild Kungörelse, skall den beslutade
ändring i 16 och 18 §§ af Intecknings-Förordningen komma till allmän
kännedom och efterrättelse.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl.
Nåd och Ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
24
Kongl. Maj:ls Tal å Rikssalen.
N:o 9.
KONGL. MJJ.TS
Tal till Rilccts Ständer, på Rikssalen, vid Riksdgens
slut den 27 Maji 1835.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde,
Äreborne, Förslåndige och Välaktade, Hedervärde och Redlige,
Gode Herrar och Svenske Män!
Mer än sexton månader hafva förflutit sedan Edert sammanträde.
Grundlagen bestämmer endast fyra månader för Riksdagens längd. Ett år
utöfver denna tid borde hafva varit tillräckligt alt föreslå förbättringar samt
alt begrunda dem, som blifvit Eder meddelade. Denna tids förlust kunde
föranlåta Mig att, långt före den tid Grundlagen utstakar, sammankalla en
ny Riksdag, roen i sådant fall vore det icke Jag, som hade att förebrå
Mig de ökade kostnader, som dymedelst skulle de skattdragande tillskyndas.
Lagen rörande Silfver-vexlingen har blifvit satt i verkställighet.
Vårt sedelmynts vanvärde har funnUTén gräns. Bankens Stadgar och Reglementen
böra ega den bestämdhet och klarhet, som erfordias för att
skydda eganderälten och bibehålla våra borgerliga och politiska fri- och
rättigheter.
Det tillkommer Mig att försäkra noggranna verkställigheten af Lagarna
af den 1 Mars i83o. Dessa utgöra delar af allmänna Civil-Lagstiftningen
, och kunna ej annorlunda, än i den af Grundlagen föreskrifna form,
afskaffas. Nationen väntar af Eder medverkan den stadga i myntväsendet,
som, sedan ett århundrade, icke kunnat tillförlitligen införas eller bibehållas.
Denna stadga, återställd genom nyssnämnde Lagar, utgör det föremål,
åt hvilket Edra omsorger i främsta rummet bordt egnas.
Bankens egande metalliska fond är vida mer än tillräcklig, för alt
underhålla in- och utvexlingen af de i omlopp varande 3a millioner Bancosedlar,
och våra tillgångar Ökas dessutom genom Bankens årliga samt betydliga
vinst. Då härtill läggas Stadgar och Reglementen, öfverensstämmande
med de i Lagarna af den 1 Mars i83o fastställda grunder, så kan
ingen
Kongl., MajUs Tal d Rikssalen.
23'
ingen inrättning af detta slag, både för det närvarande och för framtiden,
eibjuda större säkerhet, än den vi ega. De båda Stalsmagternas förening
är grundlagsenligen oundgänglig, för att förvissa sig, om Bankens Stadgar
och Reglementen äro upprättade i noggrann öfverensstämmelse
med de i Bank-Lagen lagda grunder, på sätt dess 'jie §. uttryckligen
föreskri I ver.
J velen, Gode Herrar och Svenske Män, att diet endast var uppå
Rikets Ständers enständiga begäran, som Jag beslöt att gifva Min stadfästelse
åt ofvan åberopade Lagar.
Jag skulle hafva önskat, att Provincial-Bankerna och Hypolheksföreningarna
af Eder rönt mera uppmuntran samt njutit kraftigare understöd.
Mina förhoppningar i detta afseende voro grundade på jordbrukets och nälingarnes
alltmer ökade behof. De vid senaste Riksdag fattade beslut berättigade
Mig äfven att hysa denna öfvertygelse.
Flera förslag till förändring af vår Representation hafva varit i omlopp.
Vi hafva alla hört yrkanden om dess bristfällighet. Den är menniskors
verk och tillvägabragt af män, som i värde voro jemngode med oss;
men kan möjligen behöfva förbättringar och jemkningar. Långt ifrån att
vilja motverka sådana, som pröfvas vara nyttiga, skall nationen alltid linna
Mig villig att underlätta deras införande, i följd af Min öfvertygelse och af
den makt Grundlagen Mig tillägger.
Allt hvad denna medgifver, allt hvad nödvändigheten kräfver, skall
införas, dock endast på den väg våra Lagar utstakar, och'icke tili följe af
ögonblickets hänförelse.
Samhällets bestånd och trefnad fordra ordning, fosterlandskänsla och
samdrägt; de hvila ytterst på rättvisan, som, sjelf stödjande sig vid förnuftets
kraft, jemnar och ordnar allt.
Då Jag nu. förklarar, att Riksdagen från denna stund är afslutad, nedkallar
Jag Försynens välsignelse öfver Eder, bedjande Henne att städse ingifva
Eder kärlek till Fäderneslandet, samt vördnad för dess Lagar.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, alle samlligenoch
hvar och. en isynnerhet,, med all Kongl. Nåd och Ynnest städse väl*
bevågen.
CARL JOHAN.
Bihang till R. Sl. Prot. 1834 och 1835. ista Sami, %dra Afd. 4
3’dje Håfteti
REGISTER
öfver
Kongl. Mitj :ts Tal och Näcl. Svar å Rikssalen vid Urtima Riksdagen
18.34 °Ui i835.
N.O 1. Kongl.. Maj:ts, J al till Rikets Stander vid Riksdagens öppnande.
» 2- >» Berättelse Qm hvad sig i Rikets Styrelse tilldragit,
sedan 1828—i83o årens Riksdag.
» 3. JNådiga Svar, gifvet den i\ Mars 1835, i anled
ning
af åtskilliga utaf Rikets Ständer, vid innevarande
Riksdag, antagne Grundlagsförändringar.
.
” 4 & 3. ,, Nådiga Svar, gifvet den 21 Mars i835». i anled
ning
utaf åtskilliga af Rikets Ständer föreslagna
Lagförändringar.
” 6* „ Nådiga Svar, gifvet den 9 Maji i835, i anledning
af dito dito,
” 7; » Nådiga Svar, gifvet den 12 Maji 1835, i anledning
af dito dito.
” 8' ” Nådiga Svar, gifvet den 20 Maji i835, i anledning
af dito dito. ö
” 9' »». 3]al till Rikets Ständer vid Riksdagens slut den 2"
Maji i835.
STOCKHOLM', Kongl. Ordens-Boktryckeriet, i 835.
