# ID: svediakorp-gov1993
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 101,534
# sentences: 3,126
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


PB DT 0 £i OI.Ii
VID
Urtima Riksdagen i Stockholm,
Åren 1834 och 1835.
TIONDE SAMLINGEN.
1= HftJ elllin gen:
Expedition s-Utskottets Förslag till Ris Stis Underdåniga
Skrifvelser till Kongl. Majit., m. m. jemte
R iksdags-Beslulet.
s
: . V ■■
’ ";N '
-/ ref?
■ -a*5'
i;' sÄ -
& •
• wnlbif.K; V-05
F i^K. *
■ t
-
% l 3
•>«•• ;- • - : f ' • «* -
’ ■ ■ Ir‘, i -k
■ ') i . .'i < '
".s U‘pV -V V^v i:/tat!v>u!V*l$r£ >&V»'.
-* p>' * •
'
■
.
—
~ + ‘ ’K' >•"
N:o 297.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 23 Febr. 1835.
Preste-Ståndet den 23 — —
Borgare-Ståndet den 23 — —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i anledning af verkställd
granskning af Convoy-Cammissariatets förvaltning och räkenskaper
för åren i83i och i83z* (Stats-Utsk. JV:o
SgS.-)
S. A. K.
"V id förrättad granskning uti Rikets Ständers Stats-Utskott af ConvoyCommissariatets
Hufvudbok och öfrige räkenskaper för år 1831, hvilka
förut blifvit granskade af E. K. M:s och Rikets Kammar-Rätt
med några mindre betydliga anmärkningar, som i vanlig väg behandlas,
hnr Utskottet ansett sig böra ingå uti en närmare undersökning i hvad
nion de förändrade förhållanden, hvilka sedan sista Riksdag inträdt uti
Sveriges ställning med Barbaresk-Staterne, i det att alla ordinarie fredssumme-liqvider
med Algier, Tunis oeh Tripolis upphört, och sådan för
närvarande endast eger rum med Marocco, inverkat till besparing för Svenska
Stats-Verket. Och sedan Stats-Utskottet, tillvinnande af fullständiga upplysningar
i dessa ämnen, tillika granskat hufvudboken för år i83a roed dess
verilicationer, samt äfven underrättat sig om hvad vid Convoy-Commissariatets
förvaltning förefallit under år i833, för hvilket år ännu ej Hufvudbok
och redovisning äro upprättade, få Rikets Ständer nu, i anledning
af allt hvad i dessa hänseenden hos Stats-Utskottet förekommit, hos
E. K. M. i underdånighet andraga följande:
I afseende på 1831 och i832 årens räkenskaper, har Stats-Utskottet
funnit den använda bokförings-melhoden, eller tillämpningen af densamma,
ingalunda innefatta den fullständighet, redighet och lättfattlighet
£om utgöra de erforderliga och förnämsta egenskaperne af all bokföring*
Bifi. lill R. S(. Fröt. 1834 och 1835. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. t
1
Expeditions-Ulskotttls Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 557.
I stället för ordentlig hufvudbok och löpande journal, hvilka här varit
mest ändamålsenliga och lätt använde, har begagnats en så kallad resonerad
redogörelse method, men hvilken blifvit alltför mycket summarisk,
för att motsvara fordringarna afen hufvudbok, enär t. ex., i stället
att de påförde och afförde posterna bort finnas moliverade och utredde
på de reele utgifts- och inkoinst-conlo, sådant helt och hållet der
saknats, men deremot, endast till någon del, igenfunnits antingen i
Cassa-räkningen eller å de personele conto; vidare har förekommit: att
balancerne icke blifvit specificerade, hvarigenom i hufvudboken, för det
år som granskas, all upplysning saknas i hvad skick äldre fordringar befinnas,
om de äro säkra eller osäkra, stridiga eller ostridiga; att, vid
påföring och afföring, månad och datum för de fleste poster icke äro
vordne utsatte; att, uti räkningarne uti utländskt mynt med Consulerne
och flere personer å utrikes orter, saknas till och med column för,
och all uppsumering i Debet och Credit af det utländska myntet, hvilket
dock i sådane fall destohellre bort noga iakttagas, sorn det utländska
myntets reduction till Svenskt Banco endast utgjorde dess calculerade
belopp, och vore beroende af cursen; att, vid vexlars påförande och
afförande, saknas oftast all anteckning af vexelns datum, uso, trassent
och acceptant, och knappt å något ställe finnas alla dessa, dock så vigtiga
uppgifter hafva blifvit iakttagne; att i hufvudboken saknas vidare
all baiance, år ifrån år, öfver Verkets behållningar af effecter och varor
så väl här på stället som å utrikes orter; äfvensom någon serskild conto
för upphandlade effecter och deras disposition till afsändning eller
qvarliggande härstädes icke blifvit ford, mindre någon serskild bok för
effecter eller ens till copierande af facturor och inköpsräkningar; samt att
uti de utgående balancerne i hvarje års hufvudbok hafva vidare ej blifvit
observerade de, från det ena året till det andra, oliqviderade skulder
för obetalde fredssummor, eller inneslående arfvoden till Consuler
m. fl.; och nödig control och visshet om tillvaro eller icke af efterräkningar
har, vid en sådan bokföring och dess reviderande, alltså endast
kunnat vinnas derigenom, att, på sätt Stats-Utskottet iakttagit, granskning
egt rum af alla årens böcker för den tid, sorn förflutit alltsedan
sista liqviden med hvarje person.
Desse med flere mindre anmärkningsvärda, vid räkenskaperne förekomne
omständigheter hafva föranlåtit Stats-Utskottet att upprätta ett
omslut af balancen vid i83a års utgång, sådan den, efter en fullständig
granskning af skulder och tillgångar, befunnits rätteligen hafva bort
Expeditions-Utskottets Forslas, till tind. Skrifvelse N.o 2gj.
3
vara, äfvensom alt låla de General-sammandrag för åren 1831 och i832,
som Kamereraren vid Convoy-Commissariatet afgifvit, omarbetas ; hvarmedelst
blifvit utredt, ej allenast alt Verkets ställning vid slutet af år
1832, sorn samma års hufvudbok utvisar vara den, att Verket egde tillgångar,
öfverskjulande skulderna med ett belopp R:dr 84.836: 31, 3.,
tvärtom är sådan, alt skulderne med R:dr 4o,i39: 9, 5. öfverstiga tillgångarne,
utan bar det ock genom denna omarbetning blifvit närmare
och säkrare synbart hvad inkomst- och utgifts-beloppet tillhör hvarje
år för sig; och hvarförutan ett bedömande af Verkets förhållanden alltid
blifvit opålitligt.
Slats-Utskotlet bar af allt delta funnit sig föranlåtet afgifva det
yttrande, att ofvan anmätkte ofullständiga och opålitliga redovisningssätt
icke bort förmodas kunna få oförändradt fortfara en så
lång lid, sora här varit fallet, vid detta Verk, utan hade ConvoyCommissariatet
bort långt för detta hos E. K. M. i underdånighet
föreslå, icke allenast till besparing i kostnaden för detta redovisningsarbete,
utan ock lill en högst erforderlig förbättring deraf, atti
stället för de nu bestämda, icke obetydliga lönevilkoren till Kamererare
och Kammarskrifvare, bok- och räkenskaps-föringen fått uppdragas
åt någon annan med sådana göromål mera hemmastadd person, emot
ett mindre årligt arfvode af högst 2Öo å 3oo R:dr i ett för allt, och
med skyldighet att föra löpande bok, hvilken vid hvarje Commissariatels
sammanträde bade kunnat vara alt tillgå för ständig kännedom af
Verkets ställning, och som för hvarje år kunnat vara afslutad, senast i Februarii
eller Mars månad det påföljande året.
På grund af ofvan uppgifne förhållanden, få hos E. K. M. Rikets
Ständer i underd. anhålla om Nådigt förständigande till Convoy-Commissariatet,
att, enär 1833 års hufvudbok redan bör vara under afslutning
eller färdig, uti den för år 1834 de i omförmälde måtto af StatsTJtskottet
framställde anmärkningar lill rättelse iakttaga.
Stals-Utskoltet har serskildt fästat uppmärksamhet å den förlust fonden
fått vidkännas genom fallissementer af flere Handels-Bolag, till hvilka
Commissariatet adresserat sig i vexelaffuirer. Sålunda förekommer
uti i83o års hufvudbok afskrifning af 541 St. 1 sk. 10 pence hos
Tottie & Compton i London, utgörande återstoden af Convoy-Commissaiiatets
hos nämnde Handelsbolag egande, och, vid fallissementet är
4 Expeditions-Utskottets Förslag t ill und. Skrifvelse JV-o 297.
1819, till 795 P. St. 4 sk. 2 pence uppgående fordran. Uti Kådig Skrifvelse
den i3 Mars samma år, bade E. K. M. lemnat Convoy-Commissariatet
tillåtelse, att, i likhet med Handels-Bolagets öfrige creditorer, iugå
accord; och från massan bade efter hand utbekommits 254 P- St. 2
sk. 4 P-> sä att förstnämnde summa 541 P* St. 1 sk. 10 p. uLgjorde återstående
fordringsbeloppet, hvilket blifvit balanceradt i böckerne de senare
åren med 5,307 R:dr 8 sk. 1 r. Svenskt Banco, dem Gonvoy-Commissariatet
den 3i Jan. 1831 beslutat att uti hufvudboken för år i83o
låta afskrifva; och då de långsamt incasserade afbetalningarne åren 1820,
1822, 1824 och slutligen 1829, nogsamt ådagalägga, att det af E. Ii. M.
tuedgifna accords afslutande ej kommit i stånd, utan att i stället afbetalningarne
erhållits genom boets realisation för concursmassans räkuiug,
har Stats-Utskottet ansett Co nvoy »Cora missari a tet hafva bort om detta,
ej förr än år 1829 utvecklade slull. resultat hos E. K. M. i underd. göra
anmälan; hvartill kommer, att Convoy-Commiss. i denna afskrifningsfråga
icke ställt sig lill efterrättelse E. Ii. M:s Nådiga Förordning af d.
ti Dee. i83o, huru med afskrifningsmål bör förhållas, och hvilken Förordning
ej bort kunna vara okänd den 3i Jan. 1831.
En annan dylik fråga förekommer år i832 med en fordran hos
Handels-Bolaget Sillem & Comp. i Hamburg på 1,595 mark Hamburger
Banco. Af den i denna affaire förefallna skriftvexling har endast kunnat
inhemtas, att Convoy.Commiss, den 3o October i832 antagit, lika
med Sillem & Comp:s öfrige borgenärer, ett erbjudet accord af 4° procent,
hvaraf Karnereraren funnit sig befogad, utan att något ConvoyCommissariatets
beslut härom blifvit åberopadt, att i hufvudboken'de öfrige
60 procent med 954 mark Hamb. Banco eller 951 R:dr 44 sk< 8. r:st
Banco afskrifva; och har Stats-Utskottet ansett denna åtgärd oförenlig
så väl roed högstberörde Förordning af den n December i83o, sorn med
Commissariatets skyldighet att söka och afvakta E. K. M:s Kådiga beslut
i denna fråga; hvarförutan serskildt blifvit anmärkt, att de ofvannämnde
1,590 mark Hamb. B:co blifvit insatte hos Sillem & Comp., dels innan’
samma Handelsbolag ännu för någon accept eller utbetalning egt fordran
hos Convoy-Commiss., och dels nästan i samma stund som Bolaget var
färdigt att göra concurs.
En tredje fråga angår Couvoy-Comiss. fordran hos Handels-Bolaget
C. W. Rosner & Comp. i Christiania, som uppkommit derigenom, att
detta Bolag för Convoy-Commiss. räkning remitterat en Rösners egen vexel
af dea 24 Februarii 1802 2 månaders dato på Sillem & Comp. i
Expeditions-Utskollets Förslag till und Skrifvelse N.o 397.
5
Hamburg å 4<5oo Mark Hamb. B:co, hvilken ock af sistnämnde Bolag blifvit
antagen, men för dess mellankommande fallissement ej inlöst, utan bär
äfven för denna vexel genom accord erhållits endast 4o procent, med r,5i5
Mark Hamb. B-co, och gäller äfven om detta accords antagande den af
Utskottet härofvan framställde anmärkning.
Den förlust, som uppkommit å dessa båda skuldfordringssummor bos
Sillem & Corap. och Rosner & Comp., har synts egentligen härleda sig
ifrån det förhållande, hvilket, så lång tid tillbaka Stats-Utskottet haft tillgång
på Convoy-Commissariatets böcker och redogörelse, finnes hafva egt
rum, att nemi. Norrska Stats-Verkets bidrag till Commissariatet måuadtligen
blifvit hit öfversändt från Norrska Finance-Departementct, icke uti
vexlar på Hamburg eller London, som kunnat här begagnas, utan i Departementets
anvisningar på Zahl-cassan i Christiania, för incasseting af
hvilka anvisningar Convoy-Commissariatet ansett sig föranlåtet att hålla
Commissionair i Christiania, som, efter gjord lyftning i Zahl-cassan, för
beloppet köpt och remitterat vexlar till Convoy-Commissariatet, ibland
hvilka varit så väl Rösners å 4>5oo Mark ilamb. B:co, som en vexel, hvars
öfverskott blifvit insatt hos Sillem & Comp.; och Stats-Utskottet har funnit
en sådan omväg för uppbörden af Norrska Stals-Yerkets bidrag hafva
kunnat undvikas, enär samma Stats-Verk synes hafva egt ovilkorlig skyldighet
att till Convojr-Commissariatet leverera detta bidrag uti mynt,
som här kunnat realiseras, eller ock, örn fråga derom uppstått, det
icke bort vara omöjligt för Convoy-Commissariatet, att med Noirska Regeringen,
här eller i Christiania, bereda en sådan öfverenskommelse, att
Commissariatet härstädes kunde få lyfta beloppet i Svenskt mynt eller goda
vexlar, för hvilka Norrska Stats-Verket då ansvarade, i stället för att ej
mindre föra en. månadllig omständlig correspondence om dessa incasseriugar
och remitteringar, än äfven betala provision och courtage både i Norrige,
Hamburg och bär, samt slutligen invecklas i concurser och lida förluster
på dessa transactioner.
I följd af hvad sålunda af Stats-Utskottet blifvit utredt och anmärkt,
samt då tiden icke medgifvit att häröfver inbekomma vederbörandes förklaringar,
hvarförinnan något definitivt beslut i dessa delar af ConvoyCommissariatets
förvaltning icke kunnat meddelas, hafva R. St. ansett sig
föranlåtne att hos E. K. M. i und. anhålla, det E. K. M. i Nåder täcktes
vidtaga tjenliga åtgärder, hvarigenom, sedan vederbörande hörde blifvit,
tillförlitligen må utredas och bestämmas, huruvida ifrågavarande anrnäikningar
kunna föranleda till någon ersättnings- eller anjvars-påfefjd.
6
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse N:0 2 Q~]
Och hvad serskildt angår sättet att inbekomma Norrska Stals-Verkels
bidrag, så få R. St. i und. hemställa, del E. K. M. täcktes meddela elt
sådant förordnande om sättet alt leverera dessa medel till Svenska Statsverket,
att dermed icke vidare må blifva förenade sådana kostnader och
omgång, samt sådant äfventyr, som hittills egt rum.
I afseende på Con voy-Cassans förhållanden med Norrska Stats-Verket,
förekomma vidare följande omständigheter.
Enligt E. K. M:s Nådiga Bref till Convoy-Commissariatet den 3o Junii
i83a, hade E. K. M. redan den g April i8a5 uti Norrskt Stats*Råd förklarat,
att i de fall då Norrska Örlogs-farlyg deltogo med Svenska i Sjö
expeditioner
till handelns skyddande, och kostnaderna för de Svenska
skeppen af Convoy-Cassan bestriddes, samma Cassa äfven borde godtgöra
kostnaden för de Norrska Örlogsfarlygen, i föihållande till hvad Norrige
betalar för fredsverket med Barbaresk-Staterna. Det oaktadt tillerkändes
Norrska Stats-Verket, genom förstberörde Kongl. Bref, godtgörelse af Convoy-Commissariet
med ej mindre än Specie 3i,o46: 87^ sk , reducerade
till Svenskt Banco R:dr 68,816: ig. 4> för Norrska Stats-Verkets bekostande
af deltagandet med Fregatterna Laaland och Fredriksvaern uti expeditionen
år 1828; hvarvid likväl E. K. M. förklarade, dels att dermed alla anspråk
från Norrska sidan för den förflutna tiden skulle anses till fullo godtgjorda,
och dels att sådan godtgörelse framdeles, i lika beskaffade fall, endast
skulle tillkomma Norrska Stats-Verket med af den kostnad, som för
hvarje sådan expedition af Convoy-Cassan bestrides för de Svenska Örlogsfar
tygen.
Den kostnad, som Convoy-Commissariatet har bestrid t för Svenska
skeppens expedition år 1828, uppgår uti hufvud boken för år i83o
till
R:dr 186,174: 06. 7.
hvarjemte, uti 1831 års bok, finnes påförd gratification
till befäl och besättning på de Norrska fartygen . — 2,666: 24- —
som, med tillägg af ofvanstående — 68,816: 19, 4-
utgör en ersättning för Norriges deltagande i rustningen
för denna expedition af ej mindre än .... — 71,482: 43- 4*
eller nära ? emot kostnaden för Svenska Örlogs-fartygen. När dervid be
traktas,
alt Norrska Stats-Verkets bidrag till Convoy-Cassan under de år,
hvilkas räkenskaper Rikets Ständers Suts-Utskott 1111 varit i tillfälle att
granska, eller från och med år 1827 lill och med år i832, uppgått i medeltal
till 60,000 R:dr, hvaremot Sveriges bidragsbelopp i medeltal utgjort
297,000 R:dr, oGh alltså det förstnämnde, svarande till endast omkring | af det
Expeclitions-Ulskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.o 297.
7
sistnämnde, har Utskottet ej kunnat undgå anmärka ofvannämnde, ur allt
förhållande dermed stående, återbäring till Norrska Stats-Verket för dess
deltagande i expeditionen år 1828, som för Convoy-Commissariats-fonden
varit omkring 3G,ooo R;dr drygare, än den hort vara, enligt det genom
åberopade Kongl. Beslutet at år 1828 en gång stadgade förhållande; och få
R. St, i anledning af denna år i832 gjorda, och af Stats-Utskottet anmärkta
utbetalning, i underd. anhålla, att, i dylika frågor, hädanefter E. K. M.
täcktes icke medgifva Norrska Stats-Verket sådana fördelar på Sveriges
bekostnad.
Lika anmärkningsvärd! har det förekommit Stats-Utskottet, att det
årliga bidrag, som Norrska Stats-Verket iemnat Convoy-Cassan, och hvilket,
enligt hvad ofvannämnde årens räkenskaper utvisa, utgått för år 1827
och halfva året 1828 till 25,000 Specie Norrskt mynt för år, men från
den 1 Julii sistnämnde år till samma tid år i83o, efter 3o,ooo Sp., då
blifvit, såsom det heter, efter Norrska Stor-Tingets beslut, nedsatt till endast
25,ooo Sp. för år, hvilket fortfarit till den 3o Junii 1833, och alt
från denna tidpunkt, enligt hvad Utskottet försport, Norrska Stor-Tinget
skall åter hafva, utan känd anledning, nedsatt detta bidrag lill endast
15,000 Sp. för år, hvarigenom, sedan läste-afgiften under senare åren varit
eftergifven lika för den Norrska som för den Svenska Handelsflottan,
Norrska Stats-Verkets bidråg till Convoy-Commissariatet icke skulle göra
mera, än omkring j emot bidraget från Svenska handeln, •—• ett förhållande,
som synts Utskottet vara högst orättvist, vid jemförelse med det,
som finnes emellan Norrska och Svenska sjöfarten och skeppslästetalet,
hvilket kan med all säkerhet antagas vara, alt det för Medelhafsfarten begagnade
Norrska skeppslästetalet utgör fullt emot det för samma fart
begagnade Svenska skeppslästetalet; och det har synts Utskottet, som Norrska
Stor-Tinget desto mindre haft anledning till ofvannämnde nedsättning
af Norriges deltagande uti Gonvoy-Cassans kostnader, för så väl Norrska som
Svenska handelns skyddande, som från Convoy-Cassan, jemte kostnaderna
till fredsverkets underhållande med Barbaresk-Staterna och Consulernes
aflönande å dessa ställen, samt bidraget till underhållet af Beskickningen
hos Ottomanniska Porten, utgå aflöningar och arfvoden till Consulerne i
flera utländska aflägsna handelsplatser, till ett belopp årligen af 3y,5go
R:dr Hamb. B:co, hvilka, å i3a sk., göra omkring R:dr Sv. B:co io3,375:
när härtill lägges fredssumman till Marocco, 20,000 Piaster, circa 55,000:
extra utgifter å Barbaresk-platserna, som kunna antagas lill . . 3,600:
Transport i6i,gj5:
8
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 297.
Transport 161,975:
ett årligt anslag till Svenska kyrkan i London 100 P. St. . . i,25o:
anbefalld årlig afsättning till kostnader för sjö-expeditioner . . 45,000:
quarantaines-omkostnader vid Känsö, circa 3,000:
hittills varande aflöning till Convoy-Commissariatets Ledamöter
och Tjenstemän!, jemte skrif-materialier, hushyror och ved, postporto,
pensioner och vexel-courtage, in. m. . . * . . . . 9,370:
så uppgår hela årliga behofssumman till . . . „ . . R:dr 220,000,
sorn dock för närvarande är 33,000 R:dr mindre, i anseende till fem ännu
ej tillsatte, senast tillkomne Consuls-beställningar, och kan vidare minskas
nied omkostnaders indragning för Commissariatets aflöning och extra utgifter;
men deremot är bär ej upptaget, till bestridande af serskilda tillfälliga
kostnader vid llandels-tractaters afslutande, som flera gånger uppgått
till betydligt belopp och torde böra beräknas till minst 5 å 6,000
R:dr årligen.
Årsbehofvet lärer alltså kunna beräknas i medeltal till R:dr Brco
200,000 ä minst 180,000. Om Norrige härtill bidroge i förhållande af
sitt skeppslästetal, som synes billigt, så skulle, efter nuvarande proportion
i nämnde lästetal, utgörande för Norrige ~, Norrska Stats-Verkets bidrag
göra för år 77,000, eller minst 70,000 R:dr, och Svenska handelns och
sjöfartens bidrag 123,000, eller minst no.ooo R:dr Banco.
Hvadan det vill synas klart, att allt hvad Norrige bidrager med mindre
än 3o,ooo Norrska Species, utgörande hvad Norrska Stats-Verket förut
högst erlagt och motsvarande omkring 65,000 R:dr, skulle blifva alltför
litet, helst Norrska sjöfarten under senare åren synes hafva varit i ständigt
tilltagande, hvilket icke inträffat med den Svenska. Under de sista 6 å 7 åren
har det Svenska bidraget i convoy-och läst-afgifter uppgått årligen i medeltal
lill 270 a 290,000 R:dr och det Norrska till 60,000 R:dr; men sedan lästafgifterne
upphört, kan summan ej för någotdera antagas så högt. Skulle
åter Norrska Stats-Verket få undandraga sig att utgöra dess andel i rättvist
förhållande, och endast lemna i5,ooo D:r Sp, årligen, som Norrska StorTin^et
lärer erbjudit, så motsvarades derigenom ej mer än omkring halfva
Le loppet af hvad som borde utgöras. Och hafva R. St., med framställning af
dessa förhållanden, skolat hos E. K. M. i und. anhålla, att å desamma det
Nådiga afseende måtte fästas, att med Norrska Staten varder tillvägabringad en
sådan reglering om dess andel uti de samfällda kostnaderna för Svenska och
Norrska handelns skyddande, som med rättvisa och billighet öfverensstämmer.
Hvad
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse TU.-o 29;.
9
Hvad serskildt beträffar Svenska handelns afgifter till Convoy-Cassan,
så vore det visserligen af vigt för handeln, om en nedsättning uti dem i
allmänhet kunde ega rum; men så länge det ej torde få antagas, att de
nuvarande förhållandena med Barbaresk-Staterna äfven allt framgent blifva
säkert beståndande, eller att de nu hvilande fredsköps-anspråken från Algier,
Tunis och Tripolis ej åter väckas, lärer det icke heller vara rådligt,
att med någon större nedsättning af nämnde afgifter nu genast reducera
års-inkomsten för Convoy Cassan derhän, att den endast motsvarar de
närvarande, här ofvan uppgifne behofven.
Deremot och då, efter hvad ofvan berördt är, utgifterna från denna
Gassa mera hänföra sig till sådana föremål, som angå handeln och sjöfarten
i allmänhet, än till förhållandena med Barbaresk-Staterna enskildt, hafva
B. St. trott, att den hittills begagnade titeln af Convoy-medel vore mindre
lämplig, och som deras hufvudsaklig» föremål är handelns och sjöfartens
skyddande och befrämjande, hafva R. St. ansett afgifterna härföre lämpligast
kunna utgå under titel: Afgift till Handels- och Sjöfarts-fonden.
Med anledning häraf och lill lättnad för Svenska handeln, samt i
synnerhet till uppmuntran för export af Svenska producter, få R. St. hos
É. K. M. i und. anhålla, att Convoy-afgiften för alla utgående artiklar,
så snart E. K. M:s kungörande af Dess Nådiga bifall härtill hinner allmängöras,
må helt och hållet upphöra. Äfvensom att, i stället för den hittills
erlagde Convoy-afgift å inkommande varor, som utgått olika för olika varor,
eller med dels 5, dels 10 och dels i5 procent å tullen, denna afgift
hädanefter, under ofvannämnde benämning, måtte, till enhets och enkelhets
vinnande, blifva beräknad med 10 procent å alla import-artiklar.
Enär härigenom, efter den Tull-tariff, som R. St. upprättat, en årlig
hrutto-intrad bör kunna påräknas af minst R:dr 25o,ooo,
så skulle deraf följa, att, så länge förhållandena med BarbareskStaterna
äro desamma som för närvarande, och då till den
här ofvan calculerade behifssumman af nu utgående kostnader,
dock under förutsättning, att från Norrige fortfarande lemnäs
minst 3o,ooo Species, icke erfordras att Sverige bidrager årligen
med mera än 140,000 å 120,000.
ett årligt öfverskott kunde uppkomma af omkring R:dr 100,090 å 120,000.
I anledning hvaraf Rikets Ständer för sin del beslutat: att det uppkommande
öfverskotlet af bidraget från Sverige må afsättas och, efter
Bihang till R. St. Prof. 1834 och t83S. 10 SamL t Afd. 2 Bandet. 2
i® Expeditions-UiskotLets Förslag till und. Skrifvelse N-o iQf.
Eders Kongl. Maj:ls och Rikets Commerce-Collegii samt Handels-Societeternas
i Rikets större Sjö- och Handelsstäder hörande, användas för Svenska
handelns och sjöfartens utvidgande och befrämjande, så väl utom som.
inom Riket, och således äfven kunna disponeras för Fyr- och Båk-inrättningarnes
upphjelpande, så vida något ytterligare bidrag, utöfver hvad deri
redan blifvit i underd. tillstyrkt, kunde finnas erforderligt.
Af här ofvan utredde förhållanden och nu mera inträfFade förändrade
omständigheter, anse R. St. förvaltningen af denna hittills, under namn af
Convoy-afgift, samlade fond icke vidare påkalla ett serskildt Embetsverk,
utan synes förvaltningen fast hellre, och serdeles med hänseende till den
nu i und. föreslagne utsträckning i dispositionen af de inflytande medlen,
lämpligast kunna anförtros åt Commerce-Collegium, enär detta Embetsverk
i allt fall har sig ålagdt, att följa och bevaka Sveriges och Norriges handelsförhållanden,
så utom som inom Riket, samt i öfrigt eger öfverinseendet
öfver och således står i ständig beröring med alla Svenska och Norrska
Consuler.
Ur dessa skäl få R. St. hos E. K. M. i und. anhålla, alt det hittills
varande Convoy-Commissariatet måtte, så snart sig göra låter, blifva indraget,
och dess befattning, till besparing i de hiLtills dryga förvaltningsutgifterna,
i allo öfverflyttas på Commerce-Collegium, helst, örn nödigt
anses, att Norrska Regeringen, genom Ombud, hädanefter deltager i förvaltningen
af dessa medel, E. K. M. är oförhindrad sådant förordna, äfven
sedan den nu i und. föreslagna förändringen blifvit verkställd.
Och torde, i händelse af Nådigt bifall till berörde und. hemställan,
E. K. M. derjemte täckas anbefalla bemälde Collegium, att, öfver förvaltningen
af ifrågavarande, hädanefter såsom hittills, under E. K. M:s Nådiga disposition
stående fond, låta föra serskild Hufvudbok, samt alt, efter dess årliga
afslutande, till E. K. M. afgifva und. berättelse om fondens ställning. Anhållande
R. St. jemväl i und., att berörde berättelse måtte genom tryck
befordras till allmän kännedom, samt i öfiigt räkenskaperna för fonden,
likasom händelsen nu är med Convoy-Cassans, tillhandahållas Rikets Ständers
Revisorer och Stats-Utskott.
Hvilket allt Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 Februarii 1835.
Expeditions-Utskottet! Forsla” till und. Skri/velse N-o 398.
11
N:o 298
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den a3 Febr. i835.
Preste-Ståndet den 23 — —
Borgare-Ståndet den 23 — ——
Bonde-Ståndet den 23 — —
Pukets Ständers underd. Skrifvelse om bidrag frän Stats-Verket
för att bringa Trollhätte Canal och Sluss-Verk till lika dimensioner
med dem Götha Canal eger. (Stats-Utsk. N:o
4o4 )
S. A. K.
Jemte anförande af viglen och nyttan för fäderneslandet, att Trollhätte
Canal och Sluss-verk blefve bringad till lika dimensioner med
dem Götha Canal eger, samt att, enligt uppgjord calcul, för ifrågavarande
arbete skulle erfordras en million R:dr Banco, jemte bidrag från Götha
Canal; har framställning hos Rikets Ständer blifvit gjord derom, att, derest
Rikets Ständer under närvarande förhållanden icke skulle vilja bifalla ett
deremot svarande lån, Rikets Ständer för detta ändamål åtminstone måtte
anslå 5 procents årlig ränta å ett slikt lån, genom hvilket bidrag Trollhätte
Canal-Bolag skulle finna sig uppmanadt att tillskjuta de ännu ej inbetalde
45 procent på deras actier, eller i motsatt fall för desamma taga
billig lösen, i hvilken händelse ett nytt Bolag kunde bildas, som öfvertoge
det hela, samt utförde det efter uppgjord plan.
Vid öfvervägande häraf hafva Rikets Ständer, som ansett sig icke kunna
bevilja Trollhätte Canal och Slussverks Bolag ett räntefritt lån af en million
R;dr, dock funnit företaget, att bringa Trollhätte Canal till lika dimensioner
med dem Götha Canal eger, vara af ett stort nationelt iuteresse i afseende på
befrämjandet af Sveriges handel och sjöfart; och som Rikets Ständer uti
serskild nnderd. skrifvelse af denna dag, i anledning af verkställd granskning
af Convoy-Coromissariatets förvaltning och räkenskaper, i underd.
hemställt, att den, efter uppgjorda calculer, behofven öfverskjutande årliga
behållningen af de hittills under benämning af Convoy-medel utaf
Svenska handeln utgående afgifter måtte, efter E. K. M;s och Rikets
Commeree-Collegii samt Ilandels-Societeternas i Rikets större Sjö- och
Handels-städer hörande, användas för Svenska handelns och sjöfartens
utvidgande och befrämjande, så väl utom som inom Riket, samt det torde
kunna tagas för gifvet, att ifrågavarande ombyggnad af Trollhättan
är ett löreträdesvis vigtigt företag, i afseende på handels och sjöfartens
12 Expeclitions-TJtskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o ägg.
befrämjande inom Riket, hafva Rikets Ständer, utom den £. K. M. i
allmänhet medgifna dispositions-rätt af öfverskotlen å afgiften till handels-
och sjöfarts-fonden, ansett sig böra serskildt till E. K, M. i underd.
öfvelemna, att å dessa öfverskott anvisa medel för befrämjandet af Trollhätte
Cauals oell Slussverks bringande till lika dimensioner tned Götha
Canal, så vida E. K. M., efter ofvannämnde vederbörandes börande oell
efter verkställd pröfning och godkännande af plan och kostnads förslug
för arbetets utförande, skulle finna ett sådant bidrag från Statens sida
erforderligt och kunna meddelas, utan att lägga hinder i vägen för andra,
för handelns och sjöfartens betryggande, oundgängligen nödige
åtgärder.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 Februarii 1835.
N:o 2gg.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adela den i Mars i835.
Preste-Stdndet den 5 — —
Borgare-Ståndet den 5 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse_, i anledning af väckta frågor
om Folk-Skolors inrättande. (Stats- och Oecon.-Ulsk.
N:ris 34 och 4<>)
S. A. K.
Inom samtlige Riks-Stånden hafva framställningar blifvit gjorde,
angående angelägenheten af en förbättrad folk-undervisning på landet;
i hvilket afseende föreslagits, alt Folk-skolor, såsom snarast ledande
till ett sådant ändamål, mätte varda inrättade.
Under pröfning af detta vigtiga ärende, hafva Rikets Ständer fästat
uppmärksamhet, i främsta rummet, på frågan om nyttan och behofvet
af Folk-Skolor; hvarvid Rikets Ständer visserligen instämt med
Läroverks-Comiteen, om upprätthållandet af den grundsatis, att Religionsundervisningen
bör, genom föräldra-omsorgen, bibringas barnen, på det
att denna undervisning må gifva de intryck af lefvande Gudsfruktan,
hvilka ingenstädes kunna för barnen blifva så verksamma, sorn inom det
Expedit iöns-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N:0 igg.
i3
christliga hushållet; men då erfarenheten visat att föräldrar eller målsmän
understundom antingen försumma att förskaffa barnen denna undervisning,
eller ock befinnas oskickliga, ovilliga eller oförmögna dertill,
och då således densamma icke kan på alla ställen och för alla barn med
erforderlig säkerhet påräknas, utan af förefallande hinder och omständigheter
mer eller mindre åsidosattes, eller ock, om den icke uteblilver,
åtminstone icke verkställes med den omsorg, som vederbör, så hafva.
Rikets Sänder ansett nyttan af Folk-Skolor vara ostridig, ej för att uttränga
den husliga undervisningen af föräldrarna;, som ingalunda bör
åsidosättas, utan för alt., jemte densamma, der den finnes, på ett fullständigare
sätt leda till ändamålet. Det blifver nemligen en gifven följd
att, då barnen på della sätt kunna erhålla en sLörre och säkrare kunskap
och färdighet i de stycken, som för deras bildning äro nödige, så
bör detta återverka fördelaktigt äfven i afseende på den husliga undervisaingen
i framtiden, och således långt ifrån att Skolan skulle menligt
verka i afseende på föräldrarnes omsorg för deras barns christliga oell
sedliga bildning, tro Rikets Ständer fast hellre, att Skolan skall blifva,
det rätta och måhända enda medlet att återbringa denna omsorg till
mera verksamhet, der den förfallit.
För nödvändigheten af Skolorne talar dessutom, att i ett land, sådaDt
som Sverige, hvarest jordbrukaren, bergsmannen och handtverkaren
hafva en närmare andel i Statens offentliga värf, de, till allmänna
folkundervisningen utöfver Religionen hörande ämnen, der få en större
vigt genom sjelfva samhällsförfattningen, hvadan det ock för den, sorn.
skall deltaga i lagstiftning, lagskipning och beskattning, är ovedersägligen
bthöfligt att kunna skrifva och räkna, samt att någorlunda vara bekant
med Fäderneslandets och Brödrafolkets läge och alster, historia och
aamli ii! Is-författning.
Dessa kunskaper äro icke främmande för en sann religions-nndervisning,
ulan tvärtom stå med densamma i närmaste förening, och böra
derföre i folkskolan, jemte den egentliga christendoms-kunskapen, eller
rättare i sammanhang dermed, meddelas. Ty all folkbildning måste
stödja sig på en sann Christendoms kunskap, emedan denna innefattar
ej allenast den egentliga s»lighelsläran, utan äfven den osvikliga sedolära
och de moraliska begrepp, som äro rättesnöret för menniskans
handlingar, såsom enskild och medborgare. Religions-undervisningen
är således folkskolans främsta ochjj angelägnaste föremål; men Rikets
Ständer hafva funnit nödigt, alt lörenäimula elementarkunskaper derjem
-
>4
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrivelse N-o 259
te, och på denna grund bibringas, såsom medel, hvarigenom Christendoms-kunskapen
raå blifva mera fruktbärande och verksam i det medborgerliga
lifvel.
Rikets Ständer, som på dessa skäl funnit anläggandet af Folk-Skolor
vara icke blott nyttigt, utan äfven af behofvet påkallad t, hafva derjemte
ansett, att, då Staten ostridigt eger rätt, att af hvarje medborgare fordra
nödig kunskap, såsom vilkor för tillståndet att utöfva de rättigheter,
hvarpå samhällets bestånd och förkofran bero, det äfven bör vara Statens
pligt, att, såsom en vigtig National-angelägenhet, yrka och bevaka
det uppvexande slägtets sak, och med vaksam omsorg tillse, det ändamålsenliga
undervisningsanstalter, för inhemtande af en sådan kunskap,
inrättas på alla de ställen, der detta behöfves och ännu ej skett; men att
det deremot är ett åliggande för menigheterne, att tiil vägabringa och bekosta
dessa anstalter, enär undervisningen i Folk-Skolan egentligen icke
kan betraktas annorlunda, än såsom en ersättning för den undervisning
föräldrarne, antingen sjelfve eller genom andre, böra meddela.
Emot inrättandet af dessa Skolor på bekostnad af allmänna
medel förekommer dessutom: att föräldrarne skulle derigenom liksom
frånkännas en skyldighet i afseende på deras barns uppfostran och bildning,
som både natur och christendom föreskrifva, och hvars uppfyllande
utan tvifvel i allmänhet måste betraktas såsom en samvetssak; att
Sveriges upplysta allmoge eger tillräcklig känsla af sitt moraliska värde,
för att ej vilja undandraga sig ett åliggande af ifrågavarande beskaffenhet;
samt alt kostnaden för Folkskolor, bestridd af Staten, skulle blifva
ojemförligt större och drygare, än om det sker genom menigheternes egen
omtanka och bidrag, samt med begagnande af alla de locala fördelar,
som i sådant fall på hvarje serskildt ställe kunna erbjuda sig. Erfarenheten
synes ock hafva bestyrkt, alt en skol-inrättning, på sistnämnde
sätt verkställd, icke är så kostsam, som man vanligen föreställer sig,
och efter hvad till Rikets Ständers kännedom kommit, hafva sådana
Skolor redan på flere ställen, oberoende af allmänna medel, blifvit inrättade
genom menigheternes frivilliga omsorg, lifvad af Presterskapets
omtanka och af den enskilda välgörenhetens bidrag och bemödanden för
detta ändamål, som härvid blifvit understödde och uppmuntrade, dels
af E. K. M:s egne medel, dels af Kyrkors behållna tionde, och af andre
tillgångar, dels ock genom tjenste-årsbei åkning för Lärarne. Rikets
Ständer hafva derföre antagit, att Folkskolor på lika sätt och af samma
bevekelsegrund skola uppslå på öfrige ställen, der de behöfvas, så snart
Expeelilions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.O 099.
i5
nienigheterna hunnit tillräckligen upplysas om angelägenheten af dessa anställer,
och uppmärksamheten blifvit tillbörligen fästad på deras åliggande
i afseende på sältet för ändmålets vinnande; dock medgifva och inse Rikets
Ständer, att menigheterna på flera ställen kunna vara så medellösa,
att svårighet för Skolors inrättande hos dem kan möta, äfvensom alt örn
O
'
sländigheterna kunna mångenstädes vara sådana, att Staten, som sorgfälligt
hör vaka öfver verkställigheten, äfven bör mellankomma med bidrag, vid
de serskilda tillfällen, då ändamålet icke kan på annat sätt vinnas.
Under denna åsigt, eller att menighelerna i allmänhet äro pligtig»
att bekosta inrättandet af Folk-Skolor, finna R. St. likväl icke lämpligt, att
communerne genom en ordentlig Lag lillförbindas att uppfylla denna skyldighet.
Rikets Ständer betrakta visserligen densamma såsom ett både^christligt
och medborgerligt åliggande— men ett åliggande, som icke bör uppfyllas
genom yttre tvång, utan genom frivilliga öfverenskomraelser, till följd af
en erkänd och vunnen öfvertjrgelse om sakens nytta och behöflighet. Det
är med denna skyldighet, såsom med menniskans högre pligler i allmänhet;
— den bör betraktas som en helig samvetssak, hvilken ingen må
underlåta; och likasom ett folks religieusa bildning i allmänhet icke lämplipen
vinnes genom tvångsmedel, utan genom uppmaning och upplysning,
då folket sjelf tiliegnar sig densamma och fi i villigt åtager sig medlen för dess
ernående, så bör äfven Folk-Skolan på samma sätt uppstå; helst Folk-Skolan
i första rummet bör betraktas vara ett utvidgadt medel för religions-undervisningen,
såsom den grund, hvarpå all sann folkbildning till sin natur
måste hvila. På detta sätt torde ock saken lättast tillvägabringas. Folkskolan,
besörjd och bekostad af communerne sjelfve och hägnad af dem,
såsom ett verk af deras omtanka och frivilliga uppoffring, skall omfattas
med det interesse, hvarmed man i allmänhet vårdar allt, som man för ett
godt ändamål sjelf skapat eller kunnat åstadkomma; hvaremot inrättandet
deraf, föreskrifvet såsom en ovilkorlig lag, lättligen kunde komma alt
betraktas såsom en påtvungen beskattning eller ålagd börda.
Det mest magtpåliggande för denna angelägenhet finna R. St. derföre
vara, att, genom ett vaksamt nit å Regeringens sida, communerne uppmuntras
och uppmanas att besörja Folk-Skolors inrättande; och hafva R. St.
alltså velat inför E. K. M. i und. uttrycka deras öfvertygelse om nyttan
och behofvel af Folk-Skolors inrättande i alla de församlingar, der sådana
ännu saknas; hvarjemte R. St. ansett:
att kostnaden derföre icke bör bestridas genom beskattning eller allmänna
anslag;
16 Expeditions-Vtskotlcls Förslag till und. Skrifvelse ZY.o iQQ.
alt besörjandet af sådana undervisnings-anslalter ovilkorligen bör tillbomma
communerne, såsom ett både christligt och medborgerligt åliggande,
hvarifrån ingen må undandraga sig; men att, i afseende på sättet
och medlen att befordra dessa anstalter, communerne icke må tvingas genom
någon allmän lag eller föreskrift, utan alt delta må bero på deras frivilliga
öfverenskommelser och beslut, i följd af de locala omständigheter, som
på hvarje serskildt ställe kunna förefinnas, och erbjuda sig såsom lämpliga
för ändamålet;
att Biskoparne och Landshöfdingarne må anbefallas, att med verksamt
nit vaka öfver denna angelägenhet och, uti dertill utlysta sockenstämmor,
kraftigt uppmana församlingarne lill inrättande af Folk-Skolor, samt att
med dem samråda och öfverenskomma örn sättet och medlen, huru de
böra tillvägabringas; att härvid, bland andra utvägar, bör i öfvervägande
bomma, huruvida någon tillgång af kyrkornas fordna eller nu innehafvande
egendom kunde vara att påräkna, samt huruvida någon del kunde anslås
af de inkomster, som falla af lediga Pastors- och Comministers-besfällningar,
då tvister uppstå om deras återbesättande, äfvensom att en underd.
berättelse om allt hvad sålunda förekommit och afgjordt blifvit, bör till
E. K. M. i underd. insändas;
att Dom-Capitlen böra hvarje år till E K. M. i underd. afgifva en omständlig
berättelse om folkundervisnings-anstalternas fortgång, och de hinder,
som i detta afseende kunna, på ett eller annat ställe, möta; samt slutligen
att communerne må tillåtas, genom årliga collecter, bereda inkomster
till förmon för deras Skolor, och att E. K. M. för öfrigt täcktes i Nåder
vidtaga och begagna alla de åtgärder och utvägar, som kunna bidraga till
ifrågavarande ändamål och dertill finnas lämpliga.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Mars i835.
N:o 3oo.
c
Expeditions-Utskoltcts Förslag till und. Skrif 'velsi N.o Sool 17
N:o 3oo.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 2 Mars. i835.
Preste-Ståndet den 2 — —
Borgare-Ståndet den 2 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående medel för undsättningar
i svårare missväxtår. (Siats-Utsk. N:ris 355
& 406 )
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, uti underd. skrifvelse den ii September sistlidet
år, hos E. K. M. anmält, att Rikets Ständer funnit det vara angeläget,
alt serskilda medel ställdes till E. K. M;s disposition, för att vid
inträffande svårare missväxter bispringa de mest behöfvande, samt derföre
beslutat, att allt hvad som redan influtit eiler ytterligare inflöt å
det vid sista Riksdag på Riksgälds-Contoret anvisade och åren i83ooch
i83i lyftade crediliv af en million Riksdaler, må, under de i afseende
på nyssberörde creditiv stadgade vilkor och förbehåll, af E. K. M. för
ifrågavarande ändamål disponeras; så har E. K. M., genom aflåten Proposition
till Rikets Ständer af den 23 i samma månad, i Nåder behagat
tillkännagifva, att då förrberörde, vid sista Riksdag beviljade creditiv till
större delen vore nu och för en längre tid fästadt i Westerbottens och Norrbottens
Län, samt fråga jemväl blifvit af E. K. M. hos Rikets Ständer väckt
om eftergift och afskrifning af en del utaf dessa Läns skuldsummor för erhållne
undsättningar under flere på hvarandra följande missväxtår, hvarefter
återstoden endast successive skulle återgäldas, på sätt äfven vore
fallet nied undsättningsmedel 1 andra Län; funne E. K. M. Sig af omsorgen
för de behöfvandes väl uppmanad begära, att utöfver den af Rikets
Ständer redan beviljade anvisning å det förra credilivet, i moa
detsamma inflöt, ytterligare, med afseende å förenämnde tillgångars
till en del mindre disponibla beskaffenhet, en summa af 4°°.ooo
R;dr måtte af Rikets Ständer anvisas, för att, i händelse af behof,
och sedan influtne ereditiv-medel blifvit i första rummet använde,
vara för E. K. M. tillgänglig för undsättningars meddelande. Och
har E. K. M. i öfrigt funnit det sätt för understöds gifvande, som under
de föiflutna missväxlåren blifvit iakttaget, eller att penningeBih.
lill R. Sl. Prot. 1834 och i83S. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
i3
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Ski ifvrist N.o 3oo.
bidrag lemnals under invånarnes i hvarje Socken gemensamma ansvarighet
för det erhåline bidragets återbetalning på bestämda tider utan ränta,
med åliggande för Socknarne sjelfve, att, om anskaffande af säd oell
dess utdelning, efter omständigheterna, föranstalta, böra hädanefter företrädesvis
begagnas, samt att E. K. M.s Befallningshafvande, endast i nödfall
och då den förra utvägen icke möjligen kunde begagnas, borde laga
befattning med uppköp af spanmål till utsäde och brödföda för de medel,
som dertill af creditivet blefve anvisade, och med utborgning deraf
till enskilde personer emot säkerhet för återbetalning på de tider,
som serskildt af E. K, M. fastställdes.
Hvad E. K. M. sålunda behagat i Nåder framställa hafva Rikets
Ständer i öfvervägande tagit; och som af i83o års crediti v-undsältningsfond,
enligt de upplysningar Rikets Ständer genom deras Stats-Utskolt
erhållit, vid sisth November månads början, blott uti a:ne Län eller Westerbottens
och Norrbottens Län, inneslod icke mindre än 549,109 R:dr
39 sk, 4 r:st., hvarföre dels eftergift och afskrifning lili en tredjedel och
dels anstånd med återbetalningen af de öfrige f redan är vorden af
Rikets Ständer beviljad; så och då af nämnde fond innan nästa Riksdag
icke torde knnna påräknas större tillgång, än omkring 5oo,OooR:dr,
hafva Rikets Ständer funnit, att, vid inträffande mera allmänna och svårare
missväxter, den anvisade tillgången uti i83o års creditiv-medel
blifver mindre tillräcklig att dermed undsätta de mest behöfvande;
hvadan Rikets Ständer beslutat:
1:0 att på Riksgälds-Contoret anvisa ett creditiv af 400,000 R:dr B:eo
till E. K. M:s disposition i missväxtår, under vilkor, ait hvad sorn deraf
lyftes, skall af undsättningstagarne till fullo återbetalas;
2:0 att, i händelse E. K. M. i Nåder fastställer en oföränderlig tull å
inkommande spanmål, åtminstone för en tid af 5 år, all sådan inflytande
tull må, emot vanlig redovisning, öfverlemnas till E. K. M:s Nådiga disposition,
för meddelande af undsättningar i missväxtår; och
3:o att Rikets Ständer till E. K. M i underd. öfverlemna, att, i frågan
om sättet för undsättningars meddelande, vidtaga de åtgärder, som för
hvarje tillfälle pröfvas tjenligast oclt till ändamålet ledande; dock att, i
fall undsättningstagare erhålla af inflytande tullmedel understöd, utan återbetalningsskyldighet,
sådane understöd må, om möjligt, af dem med allmänt
nyttigt arbete återgäldas.
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse Nio 301. 19
Hvilket allt Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s högstberörde Nådiga
Proposition, skolat härmed i und. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Mars 1835.
N:o 3oi.
Uppläst oell godkänd hos Ridd. och Adeln den 2 Mars i835.
Preste-Ståndet den 2 — —
Borgare-Ståndet den 1 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrif velse, sä väl i anledning af
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse till Rikets Ständerj rörande
en uti staden Wenersborg inträffad eldsvåda, sorn Kongl.
Maj.ts sedermera till Rikets Ständer aflåtne Nådiga Proposition,
angående låneanslag till återuppbyggande af nämnde
stad. (Slats-Ulsk. N:ris 388 och 4°7)-
S. A. K.
Uti Nådig Skrifvelse af den 8 sisllidne October, har E K. M. behagst
Rikets Ständer meddela, det E. K. M . vid emottagandet af Dess Befäl
1 ni ngsh af vandes i Elfsborgs Län underd. rapport om den staden Wenersborg
nallen emellan den 4 och 5 i nämnde månad öfvergångne eldsvåda,
varit betänkt att, till de första och mest trängande behofvens afbjelpande,
förskjuta en summa af 5o,ooo R:dr Banco, att utgå intilldess
Rikets Ständer hunnit fatta deras beslut om sättet och vilkoren för det
biträde af allmänna medel, som lämpligt pröfvades; samt att, i afräkning på
nämnde summa, skulle genast till E. K. M:s Befallningshafvande öfversändas
20,000 R:dr Banco, att, emot säkerhet för återbetalningen, efter E. K.
M:s Nådiga föreskrift, användas, äfvensom, i sammanhang härmed, E. K.
i Nåder behagat tillkännagifva, att, sedan Dess Befallningshafvande inkommit
med de i Nåder infordrade utredningar och förslag, hvaraf förluster
och behof kunde till belopp och omfattning beräknas, E. K. M. ofördröjligen
derefter ville lemna Rikets Ständer del deraf, för att läggas till
grund för deras beslut öfver detta ömande föremål.
ae Expcditions-TJ tskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.O 3oi.
Sedermera har E. K. M., uti lii! Rikets Ständer aflåten P.oposiliort,
af den 29 sistlidne November, i Nåder behagat föreslå, att Rikets Ständer
må, i den ordning och af de medel, som dertill funnos lämplige, anvisa en
summa af löo.ooo R:dr, såsom låneunderstöd för återuppbyggandet af staden
Wenersborg, att, enligt E. K. M:s Befallningshafvandes förslag, fördelas
sålunda, att för återuppbyggande af Rådhus, Skolhus samt Boställen
för Kyrkoherden och Skot-Lärarne anslås R:dr 25,ooo
samt för enskilde tomtegare, sorn förbundo sig, att, i öfTerensstämmelse
med den blifvande byggnadsordningen, uppföra
nya hus och byggnader
: . . — ia5,ooo
och att detta låneunderstöd må utgå under följande hufvudsakliga vilkor,
nemligen:
1:0 "att för de lån, som utaf berörde anslag utlemnades, ränte- och
capital-afbe tal ning under de fem första åren icke korarne att erläggas;
grundande E. K. M. Dess Nådiga framställning i denna del å Wenersborgs
invånares i allmänhet redan före eldsvådan kända medellöshet, som genom
cholera-farsotens härjning ökats, samt deras närvarande fattigdom och
betryck;”
2:0 ”att, sedan lånen i fem år utestålt, låntagarne skulle från och med
sjette årets början och framgent, till dess skulden vore gulden, erlägga
fyra för hundradet om året i ränta och två för huudradet af primitiva
lånbeloppet såsom capital-afbetalning hvarje år;” samt
3:o ”att en hvar låntagare skulle förbinda sig att, efter fastställd plan
och ritning samt gällande byggnadsordning och inom den tid, som af vederbörande
bestämdes, låta af sten, kalkbruk eller annat tjenligt, icke eldfängdt
ämne uppföra den éller de byggnader, för hvilka lånet söktes; och
borde låntagaren för uppfyllandet af denna förbindelse, likasom för ränteoch
capital-afbetalning jemte öfrige vilkor, ställa sådan säkerhet, som Rikets
Ständer funno för godt bestämma, i enlighet med hvad i dylika fall förut
egt rum.” Hvarjemte E. K. M. serskildt föreslagit, alt Wenersborgs invånare
må, i anseende till den öfvergångna eldsvådan, förunnas lämplig lindring,
intill nästa Riksdag, i den allmänna bevillningen. Och har E. K.
M. i öfrigt, under förutsättning af Rikets Ständers bifall till låneunderstödet,
förklarat, att de medel, som i sådant afseende anvisades, borde i första
rummet användas till återbetalning af det förskott, stort 5o,ooo R:dr,
som E. K. M. redan för ifrågavarande ändamål meddelat.
Hvad E. K. M. sålunda i Nåder framställt hafva Rikets Ständer i
öfvervägande tagit; och beträffande först det föreslagna lånbiträdet; så och
Expediliont-V Iskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.o 3o r.
21
i betraktande af den allmänna eldsvåda, sorn öfvermått staden Wenersborg,
hafva Rikets Ständer ansett, att, vid ett så utomordentligt tillfälle,
Slaten ickejbör undandraga sig att, till Wenersborgs återuppbyggande, genom
låneunderstöd, bidraga ; äfvensom att ett sådant ändamål möjligen
kunde förfelas, om tomtegare under byggnadsåren skola erlägga ränta
för de Jåne-capital, hvilka till byggnaders uppförande uteslutande användas;
hvadan Rikets Ständer, till staden Wenersborgs återuppbyggande, anslagit
och på Riksgälds-Contoret anvisat ett låne-biträde af i5o,oooR:dr
Banco, emot följande vilkor, nemligen:
1:0 utaf hela lånesumman, etthundra femtiotusen £i5o,ooo) R:dr Banco
anslås tjugufem tusen (a5,ooo) R:dr till återuppbyggande af stadens Rådhus,
Skolbus, så väl tor Lärdorns-Skolan, som för folk-undervisningen,
samt Boställshus för Kyrkoherden och Skol-Lärarne;
2:0 denna sistnämnda lånsumma af 25,000 R:dr ställes under förvaltning
af Stadens Äldste, på hvilkas requisitioner eller fullmagter penningarne
komma att från Riksgälds-Contoret utgifvas; , u
requisitioner eller fullmagter böra vara underskrifue af minst eu
utöfver halfva antalet af stadens Äldste, så framt dessa requisitioner såsom
gällande skola kunna antagas;
3:o hvad, som utaf lån-biträdet af 25,000 R:dr icke är lyftadt inorn
den i Julii i84°» får derefter icke från Riksgälds-Contoret utgifvas;
4;o innan några penningar från Riksgälds-Contoret utbetalas, bör
lill Contoret vara aflemuad en af stadens Äldste undertecknad förskrifning
å 25,000 R:dr, hvarigenom de i stadens namn och å dess vägnar
förbinda sig, en för alla och alla för en, att ansvara för lånesummans
återbetalning, jemte ränta derå, på sätt och i den ordning uti nästpåföljande
punkt finnes stadgadt;
5: o under de första fem åren, räknadt från oell med den 1 Julii
1835, erlägges icke någon ränta elier capital-afbetalning, men från och
med den r Julii 18/fo beräknas fem proc, årlig ränta, hvilken inom den
3i December hvarje år till Riksgälds-Contoret liqvideras. Ifrån celi med
den 1 Julii i843 åter, inbetalas till Riksgälds-Contoret, inom hvarje års
slut, 8 proc., hvilka alltid beräknas på primitiva låncapitalet, hvaraf 5
proc. såsom ränta å det inneslående capitalet, och hvad som derefter
öfverbiifver afskrifves på capitalet, intilldes detsamma är lill fullo återguldel;
Ly
6:0 att hvad, som betalas bör, må insändas omedelbarligen från
stadens Äldste till Comroissarierne i Riksgälds-Contoret.
22 Expeditions-Ulskollels Förslag till und. Skrifvelse IV.o 3oi.
«
De utaf liela den beviljade lånsumraan återstående ett hundratjugufem
tusen (i25,ooo) E:dr utlånas åt euskilde personer emot vilkor:
1:0 att under de första fem åren, räknadt ifrån och med den 1 Julii
i835, erlägges icke någon ränta eller capital-afbetaining, men ifrån
och med den i Julii 1840 beräknas fem proc. årlig^funta, hvilken inom
den 3i December hvarje år lill Riksgälds-Contoret liqvideras. — Ifrån
och med den 1 Julii 1843 åter, inbetalas lill Riksgälds-Contoret, inom
hvarje års slut, åtta proc., hvilka alltid beräknas på primitiva capitalet,
hvaraf fem proc. såsom ränta å det innestående capitalet, och hvad, som
derefter öfverblifver, afskrifves på capitalet, intilldess detsamma är till
fullo åierguldet;
2:0 att alla, som yjlja erhålla lån utaf ofvannämnde summa 125,000
R:dr, skola ovilkorligt, enligt E. K. M:s Nådiga framställning, uppföra
byggnader af sten, kalkbruk, eller annat tjenligt icke eldfängdt ämne;
3:o vid lånemedlens fördelning, böra de tomtegare företrädesvis unk
derstödjas, som i synnerhet kunna vara i behof af lånebiträden utaf allmänna
medel;
4:o i afseende pä lånemedlens förvaltning, m. rn. utses en Comité,
under Landshöfdingens ordförande, på sätt stadens invånare finna
lämpligast.
Commilterade piöfva och bestämma storleken af den lånsumma, en
hvar lånsökande må tilldelas, samt beloppet, sorn, i afräkning derå,
hvarje gång får lyftas.
På Committerades req visitioner eller fullmagter, hvilka alltid måste
vara underskrifne af minst en utöfver halfva antalet af Comileens samtlige
Ledamöter, ullemnas penningarne från Riksgälds-Contoret; och i följd
hvaraf Commilterade komma, att för alla sådane lyftade summor ansvara,
samt redovisa i den orduing, som här redan finnes stadgad och föreskrifven;
<-
5:o då någon hos Committerade anmäler sig till erhållande af lån,
bör vid ansökningen fogas ritning och kostnadsförslag till den byggnad,
som skall uppföras, och innan något får lyftas i afräkning å ett af Comraitterade
beviljadt lån, skall lill dem aflemnas låntagarens till RiksgäldsContoret
ställda skuldebref å hela lånsumman, innefattande föi bindelse,
att de i irsta punkteTi stadgade vilkor, i afseende på ränte- ecb capitalafbela
lii ingen, i föreskrifveu ordning fullgöra; och till säkerhet derföre
skall lemnäs första inteckningen uti tomten och den byggnad, sorn
derå kommer alt uppföras; ■ - ;•
Expeditions-Ulskoltcts Forsing till lind. Skrifvelse JY.-o 3or.
6:0 de uti nästföregående punkt omförmälde skuldebref komma att
förblifva under Comrnitterades vård och redovisning, intilldess ett beviljadt
lån till fulla beloppet är utgifvet, men i den mon detta eger rum, och
byggnader blifvit brandförsäkrade, inskickas skuldebrefven till RiksgäldsContoret,
uti hvars räkenskaper hvarje låntagare då får sitt serskilda conto;
7:0 skulle, al förekomna skäl och anledningar, Commilterade vid något
tillfälle finna sig föranlåtne att inskränka den först beviljade lån-summan,
och det intecknade skuldebrefvet i följd häraf komma p.lt innehålla ett
större än det verkliga låne-beloppet, skall skilnaden afskrifvas på skuldebrefvet,
innan detsamma till Riksgäldskontoret inskickas;
8:0 senast efter fem års förlopp, räknadt från den 1 Julii 1835, skall
den byggnad, lill hvars uppförande lån erhållits, vara uti så fullbordadt
skick, att försäkring derå uti städernas allmänna Brandstods-Bolag, enligt de
för denna Inrättning gällande Författningar, må kunna vinnas, vid äfventyr,
alt lånet i annat fall varder genast, efter nämnde tids utgång, infordradt;
g:o så fort försäkring å en byggnad kan erhållas, bör den genom låntagarens
försorg och på dess bekostnad anskaffas för minst 3 år, samt till
Committerade aflemnas Brandförsäkringsbrefvet, jemte ett af BrandslodsBolagets
Direction utfärdadt bevis derom, att låntagarnö afsagt sig rättigheten
att Brnndslods-Bolaget frånträda, så länge någon del af lånet är
obelaldt, hvilka handlingar derefter, jemte låntagarens skuldebref å lånsuuiajan,
till Riksgälds-Coutoret insändas;
10:0 skulle en tomt, innan den blifvit bebygd, ombyta egare, må
den nya egaren inträda i den förres-rättigheter och skyldigheter;
11:0 hvad, som utaf den anslagna summan af etthundra tjugufemtusen
Riksdaler icke är inom den 1 Julii 1840 lyftadt, får derefter icke
från Riksgäldskontoret utbetalas;
12:0 senast den 1 Julii 184 * skola från Committerade vara insände till
Riksgäldskontoret vederbörande låntagares skuldebref å bela den i Riksgäldskontoret
lyflade summa; men derest något eller några v af dessa
skuldebref skulle efter denna bestämda yttersta terminen uteblifva, kommer
från Committerade i laglig ordning alt infordras ersättning för det belopp,
som icke genom insände skuldebref blifvit behörigen redovisadt,
jemte fem procents ränta å samma belopp, beräknad ifrån och med den 1
Julii 1840, och intilldess betalning följer;
i3:o sedan alla skuldebrefven inom den föreskrifna tiden blifvit till
Riksgälds-Contoret aflemnade, upprättas af Committerade en general-liquidation
in dupplo, och derest en sådan liquidation varder af Fullmägtige i
i4 Expeditions-Viskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.-o 3oi.
Riksgälds-Contoret godkänd, tecknas å det ena exemplaret Fullmägtiges
decharge för Committerade, i afseende på deras med uppbörden halda befattning;
i/(:o
med uppbörden af capital-afbetalningarna och räntorna å de till
Riksgälds-Contoret aflemnade låntagares skuldebref förhålles sålunda:
att hvarje år, inom November månads utgång, öfversändes från Riksgälds-Contoret
till E. K. M:s Befallningshafvande en fullständig förteckning
på hvad som af hvarje låntagare skall erläggas, hvilken förteckning derefter
från E. K. M:sj Befb:de remitteras till Magistraten, som det åligger
att, under enahanda redovisnings-ansvar, sorn för krono-uppbörden, medlen
indrifva och till Riksgälds-Contoret kostnadsfritt leverera;
r5:o skulle antingen förste låntagaren, eller den, som, genom köp,
arf eller testamente, kommer att inträda uti hans rättigheter och skyldigheter,
afstå sin egendom till borgenärers förnöjande, eller ock, i anledning
af års-proclama, fatalier skola bevakas, innan ännu det för lånet utgifne
skuldebref till Riksgälds-Contoret inkommit, böra Committerade opåminde,
vid ansvar, till Fuilmägtige uppgifva det uppå lånet ultagne belopp, som
skall bevakas;
16:0 hvarje gång en för Riksgälds-Contoreis räkning inlecknad tomt
ombyter egare, åligger det Magistraten, att till Commissarierne i Riksgälds-Contoret
uppgifva namnet på den nya egaren, på det anteckning
härom må kunna göras uti Riksgälds-Contoret, äfvensom skeende ombyten
bland stadens Äldste eller Committerade likaledes böra Commissarierne tillliännagifvas.
Slutligen och som E. K. M. i Nåder behagat tillkännagifva, att det
förskott, stort 5o,ooo R:dr, som E. K. M., enligt Dess förut åberopade
Nådiga Skrifvelse, redan för ifrågavarande ändamål meddelat, skall i första
rummet godlgöras utaf de låne-medel, hvilka blifva anvisade; så hafva
R. St, trott sig böra i und. hemställa, om icke lämpligast vore, att Landshöfdingen
öfver Elfsborgs Län, såsom utaf R. St. föreslagen Ordförande i
Byggnads-Comiteen, i Nåder finge sig uppdraget att tillse, det nyssberörde
förskott af 5o,ooo R:dr varder i första rummet utaf låne-medlen godtgjordt.
För öfrigt och hvad angår E. K. M:s Nådiga framställning, oin icke
Wenersborgs invånare må, i följd af den staden öfvergångna eldsvåda, intill
nästa Riksdag, förunnas lämplig lindring i allmänna bevillningen; så,
och då R. St., med bifall lill serskildt vackt motion, redan i detta ämne
fattat deras beslut, och detsamma, uti uuderd. skrifvelse af den 5 sisth
Januarii
Expeditions-Utskottcts Förslag till und. Skrifvelse If.o 3oi. a5
Januarii hos E. K. M. 1 underd. anmält, få R. St. samma und. skrifvelse
liu endast i underd. åberopa.
Hvilket allt Rikets Ständer skolat, till svar å E. K. M:s högstberörde
Nådiga Skrifvelse och Proposition, härigenom i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Mars i835.
N:o 3oa.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Mars i835.
Preste-Ståndet den 3 — =
Borgare-Ståndet den 3 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående utarbetande af
en allmän Boställs-, Byggnads- och Husesyns-Ordning.
(Lag- samt Allm. Besv. och Oecon.-Utsk. N:o 42>)
S. A. K.
Då till Rikets Ständers kunskap kommit, att en ny Militiae-BoställsOrdning
är under utarbetning, och R. St. ansett det vara nyttigt, om likstämmighet
i Författningarnes föreskrift, rörande byggnadsskyldighet å
boställen i allmänhet, vunnes, så vida en sådan, utan förnärmande af
enskild rätt, kunde tillvägahringas, hafva R. St. skolat i underd. anhålla,
det E. K. M-, sedan en förnyad Militiae- Boställs- och Husesyns-Ordning
blifvit utfärdad, och i händelse föreskrifterna deruti till större eller mindre
del pröfvas tillämpliga jemväl för andra boställen, samt ändringar i
allmänna Lagen af sådan orsak erfordras, i Nåder täcktes Proposition derom
till R. St. aflåta.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Mars i835.
Bih. till R. St. Prof. 1834 och i835. 10 Sanik 1 Afd. 2 Bandet.
4
Expedilions-Utskoltcts Förslag lill und. Skrifvelse N;o 3o3.
N:o 3o3
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 2 Mars 1835.
Preste-Ståndet den 1 — —
Borgare-Ståndet den 1 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående förklaring af 26
Cap. 2 §. Byggn. Balken (Xag- samt Allm. Besvärs- och
Oecou.-Utsk. N:o 47O
S. A. K.
Då, efter li vad Rikets Ständer erfarit, olika tillämpning af 26 Cap.
2 §. Byggn. Balken vid Domstolarne egt rum i så måtto, att en del Domare
ansett Kyrkoherdens skyldighet att bättra och underhålla de hus,
församlingen till honom färdiga öfverlemnat, icke böra utsträckas längre,
än till ersättningsskyldighet i händelse skada derå genom hans vållande
skett; hvaremot andre, med församlingens befrielse, ålagt Kyrkoherden,
eller hans rätts innehafvare, att ansvara för alla mindre bristfä i i i gheter,
som genom tidens åverkan, bristande eftersyn eller andra orsaker,
tillkommit, och det icke finnes genom några serskilda föreskrifter bestämdt,
i hvilka fall Kyrkoherde bör vidkännas kostnaderne för nödige
reparationer, och de händelser således icke heller äro utmärkte, då församlingens
skyldighet att bygga och bättra inträder; hafva Rikets
Ständer, till förekommande af de olägenheter en sådan brist i Lagskipningen
kan medföra, ansett sig böra hos E. K. M. i underd. anhålla,
att, genom utfärdande af allmän Författning, måtte stadgas:
att vid laga af- och tillträdes-hysesyn å Prestbol, samt vid de, enligt
Kongl. Kungörelsen den 28 Maji i83o, föreskrifna oeconomiska besigtningar,
skall, der icke angående byggnads-skyldigheten serskildt är
Vordet stadgadt, noga urskiljas och i serskilda columner utföras hvad,
euligt 26 Cap. 2 Byggn. Balken, bör hänföras till Socknemäns nybyggnads-skyldighet
at de sju laga husen, och hvad deraf tillhörer Kyrkoherde
att på egen bekostnad reparera och underhålla.
Till Socknemäns nybyggnads-skyldighet hörer:
Då hus genom ålder och bruk blifvit så bofälligt, att det måste ombyggas;
då röta å stock sig visar, eller rappning å vägg bör bättras samt
sådana förbättringar, hvilka af dessas verkställande blifva en följd; då
genom husets sättning eller annan tillfällighet, som Boslällshafvaren be*
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse No 3of..
27
visligen icke kunnat förekomma, rummens delar eller tillhörigheter varda
så skadade eller obrukbara, eller ock genom bruk och nötning under
en längre tidrymd så bristfälliga, ali de måste till det hela eller betydligaste
delen deraf ånyo göras; då någon eldstad, genom flere års bruk,
är så utbränd eller skadad, att den icke vidare genom reparation kan
brukbar göras utan måste omsättas eller ånyo uppmuras; då yttre taket
måste på en eller bägge sidor till större delen omläggas, eller annan sådan
skada derpå uppkommer, hvarigenom röta å väggar eller bjelkar
orsakas; då hus bchöfver rappas eller väggar och knutar brädfödras,
takrännor anläggas, eller vindskappor inrättas eller förbättras; då nytt
golf i rum eller bollstockar med trossbottnar skola inläggas, eller ny inredning
eller nytt tillde i loga, stall eller fähus skall göras.
Till Kyrkoherdes reparation och underhållnings-skyldighet räknas;
Husens fullständiga vård och renhållning i allmänhet, eldstädernas
vidmagthållande, så till kakel och murarbete, som till spjäll, pipor, dörrar
och luckor, samt sotning, rummens förstufvors och trappors inre
stånd och serdeles dörrar, dörrkarmar och foder, nycklar och lås samt
luckor med deras beslag; fönsterkarmar och bågar med deras glas och
beslag samt fönsterfoder och smygar; tak af gips eller kalkrappning,
taklistor, panelningar, golf och trösklar, tapeter, som rummen åtföljt,
samt hvitlimning och målning, stenfriser och kakelugns- eller spiselplaner,
skorstenar, samt trappsteg och ledstänger.”
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Mars i835.
N:o 3o4.
Uppläst och godkänd lios Ridd. och Adeln den 5 Mars 1835.
Preste-Ståndet den 5 — —
Borgare-Ståndet den 5 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underd. Skrif velse, angående upphäfvandé af
den medgifva tullfria inf ör sein från Norrige till Sverige af
bränvin, m. m. (T>ev.- samt Besv.- och Oecon.-Utsk. N:o 9.)
S. A. K.
Då Rikets Ständer, i anledning af gjorda framställningar, blifvit
förda på den öfvertygelse, att den uti E. K. M:s Nådiga Förorda, den
28
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse N-o 3oS.
^4 Maji 1825, angående Sveriges och Norriges ömsesidiga handels-och sjöfartsförhållanden,
medgifna rättighet till tullfri införsel af vissa varuartiklar
från Norrige till Sverige, långt ifrån att bereda båda dessa länders
ömsesidiga fördel, i stället icke obetydligen motverka de Författningar,
som kunua vidtagas i ändamål att skydda Sveriges näringar och oeconomiska
företag, hafva Rikets Ständer ansett sig böra i underd. fästa E.
K. M:s höga uppmärksamhet på vigten deraf, att, sedan Rikets Ständer
vid denna Riksdag beslutat förhöjning i bränvins-bevillningen samt
tullafgifterne å de flesta colonialvaror, införseln af sådana varor öfver
Norrige icke må befordras till men för Sverige och minskning i den beräknade
tullintraden; hvarjemte Rikets Ständer skolat till E. K. M. frambära
den underd. önskan, att qvantiteten af spirituosa, som tullfritt må
kunna på en gång från Norrige till Sverige införas, målte inskränkas tili
högst a:ne kannor.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Mars 1835-
N:o 3o5.
Uppfäst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 12 Mars i83>5.
Preste-Slåndet den 12 —■ —
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —-
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående väckt fråga
om upphörande af räntan för ödelagde Kronofisket Sollefteå
Kronoforss i Vesternorrlands Län. (Stats-Xltsk, N:o 4*40
S. A. K.
E. K. M. har, genom Nådig Remiss af den 24 nastlidné Januarii, behagat
till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna en af Riksdagsfullmägtigen
från Vesternorrlands Län Nils Strindlund gjord underdånig
ansökning, att egarne till de ofvanför® den så kallad® Sollefteå forss i
Sollefteå Socken af nämnde Län belägne Sågqvarnar måtte befrias från
vidare erläggande af den, enligt Jordebok, med 3| Lispund salt Lax årligen
utgående räntan för ett långt före detta ödelagdt kronofiske i Ångerman-elfveD,
kalladt Sollefteå Kronofors; och har Rikets Ständers
Expeditions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 3o6.
*9
Stats-Utskott, efter handlingarnes granskning, upplyst: att ifrågavarande
fiskelägenhet, såsom menlig för brädfiottningen i elfven, från och med
år 1773, enligt åberopad Resolution, varit ödeleranad; men att den
derå satte Jordeboksränta af 3f Lispund Lax dock fortfarande utgått
och blifvit erlagd af egarne till de ofvanföre forssen belägne skattlagde
Sågqvarnar, hvilka, i och för utflottningen af hräderne, haft nödigt att
begagna forssen.
Rikets Ständer hafva tagit delta ärende i öfvervägande; och då äw>
nu outredt är, huruvida ifrågavarande fiskelägenhet blifvit utdömd eller
utelemnad med det vilkor, att den derå bestämde ränta borde, det oaktadt,
till E. K. M. och Kronan utgöras, hafva Rikets Ständer funnit denna
fråga vara af sådan beskaffenhet, att densamma bör i rättsväg behandlas,
hvadan Rikets Ständer ansett sig icke kunna med detta mål
någon befattning taga; hvilket Rikets Ständer skolat, till svar å E. K.
M:s högslberörde Nådiga Remiss, härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Mars i835.
N:0 3o6.
Uppläst och godkänd bos Ridd. och Adeln den 13 Mars 1835.
Preste-Slåndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående serskildt artsvar
för förnyandet af förbrytelse, hvarföre bestraffning
ännu icke blifvit undergången m. m. (Lag-Utsk. N:ris
162 och 177*)
S. A. K.
Genom väckt motion, har Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fästad
derpå, att bestämd Lag ännu saknas och olika domslut i anledning
deraf blifvit meddelade, angående dels huruledes en person bör anses
och dömas, hvilken, redan tilltalad för en förbrytelse, hvarå böter
eller mindre ansvar än högsta kroppsplikt bör följa, förr Sn ett sådant
3o
Expeditions-Utskottets Forsla” till und. Skrifvelse N-0 3o6.
ansvar blifvit ådömdt eller verkstäldt, å nyo begår samma förbrytelse,
dels ock huruvida böter böra uttagas sedan den sak fä lide aflidit.
Beträffande den förra frågan; så enär det i allmänhet icke synes
vara förenligt med begreppet om rätt och hvarje samhällsmedlems anspråk
på skydd utaf Lagarne, att antaga, det en förbrytare, innan han
blifvit för sitt brott slutligen dömd och straffad, skulle kunna, utan serskildt
ansvar, och således strafflöst, förnya enahanda brottslighet; men det
likväl, på en annan sida, torde vara skäl, att, så vida brottets förnyande
skall medföra serskildt ansvar, den felande, före sitt återfall, åtminstone
genom anställdt åtal, skall hafva emottagit erinran om gerningens
straffbarhet, helst, i annat fall, åklagaren kunde finna sin räkning dervid
att låta förseelsen flere gånger förnyas innan åtal skedde; hafva
Rikets Ständer trott, att den, som, sedan åtal emot honom skett, och
han undfått del af anklagelsen, för sådan brottslighet, hvarå böter ega
rum, med undantag dock af olofligt tillgrepp, derom serskildt stadgadt
är, å nyo begår enahanda brott, skall för det senare vara förfallen till
serskildt ansvar; hvarigenom dock icke göres någon rubbning i hvad
Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, nionde punkten, innehåller
derom, att den förhöjning i ansvaret, som Lagen utsätter för iteration,
i vissa fall icke äger rum, med mindre bestraffningen för föregående
resan blifvit i alla delar fullbordad innan brottet å nyo begicks; och
då, hvad serskildt urbota brott vidkommer, ett skiljaktigt förhållande
med desamma inträffar, i thy att den för sådant brott tilltalade äfven
gemenligen blifvit häktad, synes något stadgande om bestraffning för
förnyande deraf, innan straffet för förra brottet blifvit verkställdt, icke
vara af behof påkalladt.
Vidare hafva Rikets Ständer ansett bötesstraff icke vara fullbordadt
genom den nedsättning af böter, som göres i ändamål af ändringssokande,
och således det förnyande af brottet, som sker efter sådan
nedsättning, men förr än slutligt utslag fallit, icke medföra serskildt,
äo mindre förhöjd t ansvar; hvadan deposition af böter icke kan betraktas
såsom verkställighet af straff, och således ej heller verka till ifrågavarande
förhöjning i straffet för ett sedermeia begånget brott.
Hvad åter angår den senare frågan, eller om böters utkräfvande efter
förbrytarens död, hafva Rikets Ständer, på den grund, att desse ostridigt
utgöra straff, och att bestraffningens ändamål icke kan uppfyllas genom en
verkställighelsåtgärd, sora sker efter förbrytarens död, ansett böter icke
Jjöra utur den sakfälldes sterbhus utsökas.
Expedilions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N:o hoj.
3i
I öfverensstämmelse med dessa åsigter, och då Rikets Ständer funnit
vissa bestämda föreskrifter i berörde ämnen vara behöfliga, till befrämjande
af enbet i lagskipningen, hafva Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i underd.
hemställa, om utfärdande af en Författning, hvarigenom stadgas:
i:o Då den, hvilken för öfverträdelse, hvarå peuningeböter följa, med
undantag likväl af olofligt tillgrepp, derom serskildt stadgadt är, blifvit
tilltalad och af ågången kallelse till Domstol erhållit behörig del, derefter
ånyo begår enahanda förbrytelse, förr, än ansvaret för den förra är
undergånget, bör på nytt samma ansvar för senare förbrytelsen ådömas;
2:0 Den svårare bestraffning, Lagen för återfall i vissa brott utsätter,
skall icke ådömas för förnyad förbrytelse, som begås medan förra målet
ankommer på Domarens pröfning, om än de deri ådömde böter blifvit för
talans fullföljd nedsatte, utan först då ega rum, när, på sätt Kongl. Förklaringen
den 23 Mars 1807 i g:de punkten innehåller, det för förra resan
ådragna straffet blifvit i alla delar fullbordadt, innan samma brottslighet
ånyo föröfvades;
3:o Böter skola ej uttagas ur den pliktfälldes sterbhus.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Mars i835.
N:o 307.
XTppIäst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 12 Mars i835.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående fardags åtnjutande
å sd kallad embetsjord i städerne. (Lag- och Oecon.
Utsk. N:o 48).
S. A. K.
Då något bestämdt stadgande icke finnes angående tiden, då jord, anslagen
till lön åt Embets- och Tjenstemän i städerne, efter Innehafvarnes
död eller afgång från tjensten, skall afträdas, helst 10 och i3 §§. af 16
Cap. Jorda-Balken icke synas vara till frågor härom lämplige; så och enär
3-2 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8
billighet fordrar, att bemälde Tjenstemän må i detta afseende njuta enahanda
förmon som Boställsinnehafvare å landet är vorden tillagd, hafva
Rikets Ständer ansett sig böra hos E. K. M. i underd. föreslå utfärdandet
af en Författning, hvarigenom stadgas:
att, när Embets- eller Tjensteman i stad, som af stadens Cassa undfår
aflöning, dör eller från tjensten eljest afgår, skola, derest icke annorlunda
finnes förordnadt, han eller hans rätts innehafvare vara berättigade,
att å till lön anslagne hemman, jord eller lägenheter njuta laga fardag på
enahanda sätt, som angående boställen å landet föreskrifvet är.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den ia Mars 1835.
N:o 3o8.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adelö den ra Mars i835.
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den la — —
Bonde-Ståndet den ta — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej med öfverlemnande af
Förslag till Taxa ä Stora Sjö-Tull-Bevillningen. (Bevilln.-  IJtsk. N:ris 29, 45» 49 och Stats-Utsk. N:o 4°<0-
S. A. K.
Då Rikets Ständer nu gå att till E. K. M:s Nådiga pröfning och fastställelse
i underd. öfverlemna närlagde förslag till Taxa å tullafgifterne för
inkommande och utgående varor, med dertill hörande tariff för creditupplaget
och för transitoafgiften, hafva Rikets St. tillika skolat i underd. anmäla, det
Rikets Ständer, vid uppgörandet af ifrågavarande TullTaxa, rådfrågat och till
största delen godkänt de tullafgifter, som blifvit uppgifne uti det förslag
till ändringar och jemkningar i nu gällande Taxa, som en of E. K. M. tillförordnad
Comité utarbetat, och hvilket Förslag, jemte dervid fogade Betänkande
och Protocoll, E. K. M„ enligt Dess tillkännagivande uti Nådig
Skrifvelse till Rikets Ständer af den 7 Maji i834» behagat låta till Rikets
Ständers Bevillnings-Utskott öfverlemna,
Vid
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse IV.o 3o8.
33
Vid behandlingen af detta vigtiga ärende, hafva Rikets Ständer egnat
en noggrann pröfning åt dfen frågan, huruvida ett förbuds- eller skyddstullsystéme
borde företrädesvis antagas? hvarvid Rikets Ständer funnit: alt
de förhållanden, sorn föranledt E. K. M. att, fastän Rikets Ständer vid
1823 års samt 1829—i83o årens Riksdagar antagit principen af ett friare
tullsysteme, likväl vid Tull-Taxornes utfärdande bibehålla förbud emot
införsel af vissa varuarliklar, icke sedan sista Riksdag undergått sådan förändring,
att alia förbud nu skulle kunna lossas, utan ett högst menligt inflytande
på vissa näringar i landet; att i ett land med Sveriges vidsträckta
kuster, der en noggrann och tillförlitlig control möter nästan oöfvervinneliga
hinder, man icke kan med säkerhet antaga, att tullafgifter ensamt
förmå gifva nödigt skydd åt alla varuarliklar af den inhemska industrien,
samt att den, såsom följd af förbud, befarade olägenhet af lurendrägeri ofelbart
bör kunna lättare förekommas, än tullförsnillning, hvilket ock sannolikt
förorsakat, att i flere länder, oaktadt näringar och konstflit der hunnit
en vida högre grad af utveckling än i Sverige, och i hvilka länder finnes
en både bättre lönad och talrikare tullbevakningspersonal, förbud emot införsel
af flere varuarliklar likväl ännu fortfar; och hafva Rikets Ständer
alltså funnit nödigt, alt förbud bör i vissa fall bibehållas; i följd hvaraf
Rikets Ständer, såsom hufvudgi under för tullbeviliningens bestämmande,
för deras del antagit:
1:0 att, med erkännande af E. K. M:s rätt, i afseende på förhuds utfärdande
och upphäfvande emot in- och utförsel af varor, så väl som af
de E. IVL K. tillkommande rättigheter, i afseende på tractaters afslutande
nied främmande magter, alla varuartiklar, hvarmed i Sverige hindel kan
drifvas, böra i Tull-Taxan med derföre utsatt tull intagas; dock kommer i
de fall der Rikets Ständer beslutat, att förbud bör ega rum, detta förbud
att för sådana varuartiklar i förslaget utsättas;
2:0 att alla råämnen, hvarå erforderlig tillgång inom landet saknas,
och hvilka äro föremål för inhemsk förädling, må införas emot låg lullafgift;
3:o
att sådana råämnen, som äro föremål för landets egen produetion,
beläggas med en, relativt till de i föregående punkter omnämnde råämnen,
högre införseltull;
4;o att alla natur- och konstprodueter, som ej kunna innom landet
åstadkommas, men utgöra ett allmänt behof för consumtionen, underkastas
en i allmänhet, med hänseende till förhållandena, lindrig afgift;
Bih. tilt R. St. Fröt. i834 och 1835. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5
Expeditions-TJtskoltets Forslag till und. Skrifvelse N.o 3o8.
5:o att sådana natur- och konslproducter, sona i allmänhet inbegripas
under benämningen: öfverflödsartikiar, beläggas nied högre tullafgifter;
6:0 att natur- och konstproducter, sorn af inhemsk närings- och
konstflit kunna åstadkommas, åsättas en tullafgift, hvars belopp anses in
nebära
tillräckligt skydd för näringarnes bestånd och möjliga förkofran,
utan att motverka controlernas behöriga handhafvande och consnmtionens
fordringar;
7:o att alla för inhemska näringarne behöfliga råämnen och naturalster,
som ej lemna öfverskott till export, beläggas med en utförsel-tull,
sorn tillräckligt tryggar för varans utförande, till mehn för Staten, utan
att derföre möjligheten betages, att, vid förändrade förhållanden, utförsel
deraf må kunna ega rum;
8:0 att inhemska råämnen eller natur-alster, på hvilka öfverskott utöfver
landets behof ega rum, beläggas med så låg tull, att deraf ej blifver
hinder emot öfverskottets förmonliga användande genom export, om och
när sådant ske kan;
g:o att all product af inhemsk konstflit må kunna utföras antingen
tullfritt, eller emot den lägsta möjliga afgift;
10:0 att, vid de tillfällen, då en bättre vara kan förblandas med en
sämre af samma slag, eller då icke erforderlig eoutrol står att vinna, det
förtullningen svarar emot varans verkliga egenskap af finare eller gröfre,
en medeltull må bestämmas, som skyddar emot införsel af den gröfre varan,
och är lämplig för det slag, som behöfver införskrifvas;
11:0 att den fastställda tullprocenten utsattes lill bestämdt belopp uti
Riksdaler, skillingar och runstycken Bancosedlar, efter mått, mål och vigt,
så mycket som omständigheterna och varornas beskaffenhet kunna medgifva,
och blott i sådana fall, der större svårigheter sig i detta afseende
förete, förtulining af varan ske efter dess värde, tullen beräknad till viss
procent deraf;
12:0 att då R. St. uti ofvannämnda förslag till Tull-Taxa icke kunnat
bestämma annan tull å varor, än den, som, efter närvarande omständigheter,
bäst. försäkrar Statens inkomst och med dess interesse öfverensstämmer,
men det på E. K. M. ankommer, att, i afseende på utländska rnagter,
bereda en för Svenska handeln förmonlig reciprocite, hafva R. St. skolat
hos E. K. M. i und. anhålla, det E. K. M. i Nåder täcktes vidtaga
aila de mått och steg, som, i afseende härpå, med landets bästa äro förenliga,
samt, för befrämjande häraf, minska eller nedsätta den i TullTaxan
utsatta tull.
Exp idit i ons-Uls kottets Forsing till tind. Sk/ ifvclse N.o 3o8.
35
Då likväl en noggrann conlrol genom tullbevakningen väsendtligen
leder till skydd för inhemska industrien, äfvensom till förökande af Statens
inkomster genom indirect beskattning, hafva R. St. skolat hos E. K. M.
i und. anhålla, det Officerare och Manskap af E K. M:s Flotta hädanefter
å de tider af året, då sådant kai» låta sig göra, matte användas till kust»
bevakning å för ändamålet lämpliga, snällseglande fartyg; äfvensom att
E. K. M i Nåder läcktes, efter sig företeende behof och tillgångar, låta
sätta i sammanhang patrullerande controler, ej mindre till sjöss, än till
lands, hvilka ej allenast kunna upptäcka de lagbrott, som försökas, utan
än mer afskräcka från de tillämnade. Och hafva R. St. i öfrigt ansett,
att uti underrättelserna lill Tull-Taxan det stadgande borde meddelas!
att, der placat-stämpel nyttjas, å densamma bör antecknas efter hvad tullvärde
förtullningen skett, på det hvar och en må sättas i tillfälle att förvissa
sig derom, alt vederbörande Tulltjensteman vid tullvärderingen med
nit och redlighet deras åligganden fullgjort.
Sedan R. St. sålunda uppgifvit de hufvudgrunder, som R. St. vid
Tullbevillningens bestämmande antagit, utbedja R. St. sig att serskildt få
fasta E K. M:s höga uppmärksamhet pä ett ämne, som vid liera tillfällen
varit föremål för de båda Statsmagternas öfverläggningar, nemi. ordnandet
af en spanmålshandel inom landet, som beredde på en gång en säker spanmåls-lillgång
och nödigt skydd emot samma varas fallande i vanpris.
I afseende härpå hafva R. St., i likhet 'med hvad Tull-Comiteens
Betänkande i denna del innehåller, ansett, att, till förekommande af nöd
vid de tillfällen, då missväxt på spanmål eller mindre gynnande skörd af
denna förnödenhetsvara eger rum, en inom landet ordnad spanmålshandel
utgör det säkraste correctivet emot de olyckliga verkningar, som ett sådant
förhållande kan medföra; och då svårligen någon egentlig, nyttig och till
förenämnde ändamål ledande handel kan åstadkommas, så framt ett stadgande
i detta afseende finnes, som lätteligen omintetgör äfven de säkraste
beräkningar, samt således något fält icke finnes öppnadt för speculationen,
hafva R. St. åsyftat att meddela ett stadgande, som för kommande tider
och på ett enkelt sätt skulle bereda fördel för producenten derigenom,
att grunda ett mera stadigt varupris under de goda åren, samt derjemte
förvissa consumenten att kunna påräkna ett säkert fyllande af sina behof
till måttligt pris i de tider, då, vid mindre gynsam årsväxt, den bristande
tillgången å spanmål eljest antingen gör de stegrade prisen i dubbelt hän
-
3G
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8.
seende kännbara för den behöfvande, eller, till förekommande häraf, försätter
Styrelsen i den obehagliga ställning, att nödgas till det större antalet
behöfvande consumenters fördel vidtaga åtgärder, som betaga producenten
den vinst, som skulle ersätta det vanpris, hvaruti dess produetion
förut en tid befunnits; i följd hvaraf R. St. få hos E. K. M.i und. anhålla,
att å spanmål en, under en tidrymd af 5 år, oförändrad och stadigvarande
införseltull måtte sättas, beräknad så, att den å ena sidan utgör
tillräckligt skydd emot utländsk concurrence, och att^ den ä den andra,
under möjligen inträffande missväxtår eller mindre gynsamtna skördar,
ej så fördyrar spanmålen, att brist och nöd derigenom uppkomma, i
hvilket afseende Rikets Ständer trott, att inkommande tullen å spanmål
lämpligen kunde bestämmas, på sätt förslaget till Tull-Taxan närmare
innehåller; och då vid denna lullbestämmelse icke är afsedt
att inbringa någon större inkomst för Stats-Verket, hafva Rikets Ständer
ansett sig till E. K. M:s Nådiga disposition bora öfverlemna hvad
tullen för inkommande utländsk spanmåi inbringar, att endast och framför
andra medel användas till understöd i de orter aflandet, som, hårdast
tryckte af missväxt, i öfrigt befinnas vara i högsta behof af undsättning;
börandes hvad af dessa medel det ena året icke användes, till
filt annat år reserveras för enahanda behof.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Mars i835»
Bil. lill Expedit iöns-Uti kottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3oS. 37
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 12 Mars i835.
Preste-Ståndet den 12 — —
IWgare-Ständet den j2 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
F ö i* s i a g
till
Taxa
å
Tull-ajgifterne för inkommande och utgående varor j jemte Tariff' för
Credit-upplaget och Transito-afgiften.
Tull värde*
Qvantitet för
tu-llberäkningr
Införseltull.
Utförsel-
tull.
Agat:
40
—
oarbetad ,
t Skålp,
4
—
—
—
—
9
—
arbetad .
Alabaster:
* * •
*
1 Skålp.
1
16
—
F
ri.
5
—
oarbetad .
r • •
.
1 Skålp.
—
—
6
—
—
—
arbetad
t r f
100 R:dr v.
20
—
—
—
—
—
Alun:
—
48
—
—
Romersk .
17 Lisp.
12
—
—
•—
—
—
) 5
—
—
andra slag
.
17 Lisp.
7
24
—
—
20
—
to
—
—
Ambra . »
. .
r
1 Lod
1
—
—
—
—
—
10
—
Angelika . .
• • r
tr
1 Skålp.
—
2
—
■ —
—
j
to
—
Anis . . .
• * *
tr
1 Skålp.
—
2
—
—
—
1
Antimonium:
10
—
crudum eller spiesglans
•
1 Skålp.
—
—
6
—
—
1
3o
—
regulus.
1 Skålp.
•—
1
6
—
—
—
4
—
—
Apelsiner. .
i 00 St.
2
Aloe, se Gummi.
Anjovis, se Fisk.
38 Bil. lill Expeditions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8.
Tullvärdc.
Qvanlitet för
tullberäkning.
Införseltull.
U tförsel-  tull.
( 0
Apolheks varor i denna Taxa
ej specilierade:
enkla mediciualier .
Arsenik, till införsel af Apothe-  kare och, efter ei hållet ser-  skildt tillstånd af Commerce-  Collegium, för Fabriksim ält-
jod R:dr v.
ioo R:dr v.
i Skålp.
I 0
20
—
6
I
Fr
ia.
—
?n
Aska:
rå, af träd eller andra vege-  tabilier
i Lisp.
j
6
8
20
pott-, vallad eller oraffinerad
raffinerad och calcinerad
i Lisp.
—
i
■ 6
—
—
2
—
2
ifi
_
i Lisp.
—
—
F
ri.
4°
Askar och Dosor al sammansat-  te eller såsom arbetade ej
specificerade ämnen .
Assa foetida
ioo R:dr v.
i Skålp.
25
4
—
Fr
ia.
I
f 2
Balsam:
i Skålp.
6
—
—
—
—
I 2
___
X Skålp.
1
1 2
—
—
—=“
—
3
8
Peruviansk- och Tolu- .
( Skålp.
—
i b
—
—
—
—
i5
40
3o
Annan nativ balsam .
Batid:
Sammets, alla slag ....
Siden: Flors
t oo R:dr v.
i Skålp.
i Skålp.
IO
2
6
24
3a
—
| Fr
ia.
andra slag, utom Sam-  mets ......
I Skålp.
5
—
—
Arrac, se Bränvin af Ris.
Aska, Tenn- och Bly-, se Tennaska.
Auripigment, se Färger.
Balsam, Riga-, se Rigabalsam.
Bil. till Expe dit ion s-Ul sk o t tels Furslag till und Skrifvelse N'.o 3o8. 3;)
T ullvärde.
i 5
5
3
3
2
I
9
12
6
9
24
24
24
24
32
I 2
40
l6
I 2
36
4o
2/,
4o
Band:
Siden: Halfsiden- utom Sammets,
Bomulls- d:o
Ylle-
Linne-
Bark:
Ek
Björk, och andra löfträds
Gran, och andra barrträds
Barometrar och Termometrar
Bast och Bastrep ....
Bastmattor
till garnering och emballage
Beck :
i tunnor
i barkar ......
Beckolja
Ben:
Elfenben, oar betad t , .
arbetadt . .
Hvalfisk, oarbetadt el. Border
arbetadt .
Alla andra slag, oarbetade
arbetade
Bensvart, Benkol eller Bister
Berberis-Rötter
Bernsten;
rå och oarbetad . . .
arbetad ....
Bilder:
gjutne, huggne eller formade
Qvantitet för
tullbevakning*
Införseltull
Utförscl-
tull.
i Skålp.
t Skålp.
1 Skålp.
2
I
24
1 2
36
(fi-
.
Kl.
1 Skålp.
1 Tunna
1
6
24
ia.
1 Tunna
1 Tunna
6
6
—
| Fr
100 R:dr v.
1 Lisp.
1 dussin
25
6
12
—
k Fr
ia.
1 Tunna
Fi
3
ia.
_
12
1 Skepp.
4
—
„
18
_
48 Kannor
2
—
—
8
—
1 Skålp.
_
6
1 Skålp.
1
24
Fr
itt
1 Skålp.
—
3
—
4
1 Skålp.
—
12
Fr
itt
1 Lisp.
Fr
ia.
-
4
1 Skålp.
-
12
Fr
ia.
1 Lisp.
—
1 0
F.
itt
1 Lisp.
—
8
—
—
8
—
1 Skålp.
4
' ,
1 Skålp.
1
16
—
Fr
i.
100 R:dr v.
10
—
-
Fr
i. 1
Basin, se väfnad af Bomull.
Batist, se väfnad af Linne.
Battins, se Trädvaror.
4° l‘tt Expedit i o lis- Ur sko! tels Förslag lill und. Skrijvelse N-o 3o8.
Tullvärde.
Q van litel, för
tullberäkning.
In förse Hull.
U tfö r sa
tull.
!' I
Bilder:
förfärdigrde af Svenska Konst-
närer
Fr
ia.
\
Bildhuggeri-arbeten af träd och
j
arcliitecloniska arbeten . .
too R:dr v.
20
-
> Fr
Bin, lefvande i kupor . . .
Bleckslagare-arbelen, ej speci-
Fr
1 a
ia.
1 Cl
i
fierade
roo Frdr v
33
16
J
G
—
—
Blod, Ox- och andra kreaturs.
rjo Kannor
i4
ia.
'
3
Blodiglar
Fr
.5
Fr
Fr
ia.
ia
5o
—
—
Blommor, arlificiela ....
1 Skålp.
-
20
—
Blomster, torkade, ej specifice-
rade
1 Skålp.
. 2
2
Blomsterlökar ......
Fr
iÅ.
Fr
ia.
Bly:
1 1
4o
—:
—
oarbetadt i Tackor ....
1 Skepp.
2
24
—
■J-
24
5o
—
—
i Rullar ....
1 Skepp.
3
—
■ -
60
—
—
arbetadt, ej specificeradt . .
1 Skepp.
12
—
_
Fr
itt
2
32
—
Blyerts
1 Lisp.
—
32
——
1
3
4°
—
Blyertspennor
1 dussin
.
8
Fr
i a.
-
20
—
Blysocker
1 Skålp.
___
2
3o
—
Blår, Hamp- och Lin- . . .
1 Skepp.
IO
—
.
r 2
32
—
Bläckpulver eller Substance
t Skålp.
--
16
Ft
itt
Bokstafsstämplar samt Boktryck
32
—
eller Stilar .
i Skålp?-
3
Fr
ia
förslitne och
obrukbareel-
8
—
ler Stjlskrot.
1 Skålp.
—
1
—
—
1
—
Biscuit, se Porcellaine.
Bister, se Bensvart.
Blonder, se Spetsar.
Blyglete, se Glete.
Bokguld, se Guld.
Boksilfver, se Silfver.
Bokspån, se Spillning.
Bok
-
Bil. till Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse N.o 3oS. 41
Tull värde.
Qvantitet för
tuiiberäkning.
Införseltull.
Ulförsel-
tull.
24
Boksvärta
1 skalp.
r
4
F
ri
Bolus, hvit eller röd, samt Ter-
4
—
ra Sigiilata
1 Skålp.
i
3
—
—
—
16
—
Bomull
1 Skålp.
—
—
6
—
—
24
1 Skålp.
100 B:dr v.
2
6
„
Borstar
33
l6
Fr
i a
2
—
Bouillon de Poche
1 Skålp.
—
32
—
b'
ri
Broderier af Guld och Silfver:
2
4
—
äkta
1 Lod
—
3o
—
lFr
ia
I
20
oäkta
Broderduk, Marle och Stramaille
om högst ett qvarters bredd:
1 Lod
20
3o
—
af silke och bomull . . .
af bomull, lin eller hampa,
1 Aln
—
6
—
10
enkla eller blandade . .
För ölverskjutaude bredd
komma tullviirden och af-  gifter i proportion att ökas.
1 Aln
2
20
—
Brundier
1 Skålp.
—
2
—
—
—
—-
5
Brunsten
Bränvin och Sprit:
af Säd och Potatoes eller an-
1 Skepp.
1
3
6
dra Jordfrugler:
Genievre, Nederländsk
af lill och med 12 graders
Fr
2
—
—
styrka
1 Kanna
1
—
—
Ht
Bombasette, se Väfnader af Ull.
Bombasine, se Väfnader, Halfsiden.
Borst, se Hår.
Bouteiller, se Glas.
Bred- och Plattlisfe, se Fisk torr.
Bresilja, se Färger.
Bron/e, se Metall.
Brynstenar, se Sten.
Rik. till R. St. Prot. >834 och i83S. 10 SumL 1 Afd. 2 Bandet. 6
42 Bil. till Expeditions-Ut skottet! Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 3oS.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullbevakning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
Bränvin och Sprit:
af Säd och Potatoes eller an-
dra Jordfrukter:
Genievre, Nederländsk
2
—
deröfver
t Kanna
I
34
\
Alla andra slag, odistilleradt
eller distilleradt:
Fr
ilt
af till och med 12 graders
I
16
—
styrka
1 Kanna
I
—
—
2
-—
—
deröfver
t Kanna
I
3 4
—
/
af Frugt:
Cognac
af till och med ta graders
2
—
—
styrka
1 Kanna
I
—
—
3
—
—
deröfver
1 Kanna
]
24
—
2
andra slag
af Socker eller Rumin:
af till och med 12 graders
t Kanna
I
2
—
—
styrka
1 Kanna
I
—
—
>Fr
itt
3
—.
—.
deröfver
t Kanna
1
24
—
af Ris eller Arrac:
i
af till och med 12 graders
1
2
—
—•
styl ka •
1 Kanna
i
—
—
\
3
«—
—
deröfver ......
1 Kanna
I
24
—
)
Bröd:
4
—
af Hvete
I Skålp.
—
2
—
(Fr
ill
2
—
af Råg ........
1 Skålp.
—
1
—
v
>
i3
16
—
Bäfvergäll
.
1 Skålp.
1
16
—
—
—
Böcker:
på främmande språk samt
Chartor, Musikalier, Not- och
Ritböcker
Fr
ia.
Fr
ia.
på Svenska tryckte . . .
100 R:dr v.
20
—
—
Fr
ia.| .
Buldan, se Väfnader.
Bär, ej specificerade, se Frugter.
Bil. till Expedition t- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-0 3o8. 45
Tullvärdc.
Qvantitet för
Tullheräkning
Infot
sclt
ull.
Utförsel-
tull
a
i a
a 4
20
—
Böcker:
Biblar gifne till Svenska Bi-  bel-Sällskapet
med inbundet rent eller li-
nieradt papper
Bönor:
Hvita eller så kallade Turkiska
Trädgårds
Åkerbönor, af alla slag, lika
med Ärter.
Cacao
(oo R:dr v.
1 Skålp.
1 Lisp.
1 Skålp.
Fr
25
ia.
4
40
5
—
Fr
}F.
ia.
ia.
i a
.—
Caffe
1 Skålp.
—
4
—
—
—
ta
i a
—
brändt, och alla till Caffe-  surrogat användbara brända
växter.
Calmus
1 Skålp.
1 Skålp.
—
6
4
—
Fi
itt
i
1 2
Campher:
oraffinerad
1 Skålp.
_
6
—
—
—
i
3a
raffinerad
1 Skålp.
—
12
—
—
—
—
i
ia
Canel, Canelknopp och Cassia
Lignea
1 Skålp.
.—
8
—
3
8
Cbantharider eller si kallade
Spanska Flugor
1 Skålp.
—
! 5
—
—
—
—
4
—
Cantiller
1 Skålp.
1
—
b r
la.
i
.
Caoutschouc
1 Skålp.
—
2
—
—
—
—
a8
Capris
1 Skålp.
—
7
—
—
—
—
t
24
Cardemummor
1 Skålp.
—
8
—
—
—
po
I
Cassia Fislula
1 Skålp.
—•
3
—
—
—
■—
Camelhår, se HSr.
Camelotte, se Väfnader.
Canelknopp, se Canel.
Canoner, se Jern.
Carma), se Färger, ej speciGcerade.
Carotte, se Tobak.
Cassia Lignea, se Caoel.
< 44 RM- lili Expeditions-Utskottets Forsing till imd. Skrifvelse N-o 5oS.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullbevakning.
Införseltull.
Utförsel-  Tuli. |
8
Castanier
I
Skålp.
2
1
tö
—
Ca viar
I
Skalp.
tö
_
-
2
—
Chicorie-rot .
J
Skåip.
—
I
1
Cliiaabatk:
2
—
om alen
I
Skålp.
4
— -
- .
.
malen, till införsel al Apo-
3
—
thekare
t
Skålp.
■ _
24
--
_
_
7
-
Ghinarot
1
Skålp.
—
8
—
—
to
—
Chlorkalk
I
Skålp.
—
1
_
__
i
—
—
Chocolad
t
Skålp.
16
Fr
it t
t
—
—
Cider
I
Kanna
12
.
Fr
ir.i
3
—
—
Ciment
I
Tunna
36
.
- ..
Cirklar och Kortpassare .
I OO
R:dr v.
25
Fi
ia.
3
tÖ
—
Citroner ........
IOO
st vek.
I
-
-
- -
4°
—
Citronsaft
I
Kanna
4
-
Citronsalt eller crystalltserad
i
3 2
—
citronsyra
I
Skålp.
—
8
—=•.
Fr
itl
8
—
Citronskal, torra ....
1
Skålp.
I
ö
.
i
—
—
Cobeber
i
Skålp.
3
—
—
Gobolt, Malm ......
I
Skålp.
I
1
6
16
—
—
Metall ......
I
Skålp.
4
-1 r-
4
CoefFurer och Fruntimmershat-
tar, ej specificerade....
f 00
R:dr v.
5o
—~
Fr
ia.
Compasser
100
R:dr v.
25
Fr
ia.
i
—
--
1.
Skålp.
—
tö
Fr
ia.j
Cattun, se Väfnader af Bomull,
Chagrin-Skinn, se Läder.
Chartor, se Böcker.
Cheniller, se Fransar.
Ghrystal-Arheten, se Glas, ej specificerade,
Chrystalli-Tartari, se Vinsten, renad.
Cremor-Tarlari, se d:o d:o.
Cinders, se Stenkolsstybb.
Cocbenille, se Färger.
Cognac, se Bränvin.
O LT5
Bil. till Expeditions-Utskoltets Förslug till tind Skrifvelse N-0 3o8. l\ö
25
23
värde.
Qvantitet för
Tullbevakning.
Införseltull.
Utförsel-
tull
—
Copal
Coraller, äkta:
I
Skålp.
—
5
—
—
—
6
4°
—
oarbetade
I
Skålp.
■—
4
—
■—
-
—
arbetade .......
I
Skål p.
I
16
—
Fr
ia.
l 0
—
Coriander
1
Skålp.
—
2
—
—
—
—
I 2
—
Corinter
I
Skålp.
—
3
—
—
—
—
30
Dadlar
1
Skålp.
—
6
—
—
—
—
Decorationer, Plateauer med till-
behör, samt Ornamenter, ej
specificerade
100
R:dr v.
5o
—
—
Fr
ia.
36
—
Deglar
I
Lisp.
—
3
—
Fr
ia.
—
Dref
I
Skepp.
5
—
■—
.1
—
—
Drefmat, eller gammalt och i
stycken af högst 2 famnars
—
—
längd synderhugget tågvirke
I
Skepp.
5
—
—
1
—
—
Dricka, Porter, Öl och andra
24
slag
(Bouteillerne förtnllas ser-  skildt enligt Art. Glas.)
I
Kanna
I 2
Fr
iti
—
Dan, alla slag ......
I
Lisp.
3
16
—
—
24
—
—
—
Emad, i massa
I
Skålp.
—
24
—
—
—
—
—
Enbär
I
Tunna
—
3a
—
—
2
—
1 2
Enbärsmos
I
Skålp.
4
—
Fr
itl
Etuis med tillbehör af samman-
satte eller ej specificerade äm-
Fr
nen. . . . . . . , t
(00
R:dr v.
25
—
—
ia.
Corduan, te Läder.
Damast, se Väfnader.
Desman, se Muscus.
Doffel, se Väfnader.
Dosor, se Askar.
Drakblod, se Färger.
Dräll, se Väfnader.
Dyfvelsträck, se Assa Foetida.
Ekollon, se Knapergall.
Ekvirke, se Trädvaror.
Elfenben, se Ben.
Enbärs-Olja, se Olja.
Essence, se Olja. ^
Estamper, se Kopparstick.
Bil. lill Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8.
TullTärdc.
Fartyg:
Svenska, för utländsk räkning
köpte, med deras tillbehör
al tackeltäg, segel,
ankare och bestyckning.
Utländska med tillbehör:
när, i följd af serskilde omständigheter,
helfrihet för
sådane beviljas, eller när de
af Utländning till Svensk
hamn inbringas samt der
prisdömas och försäljas .
Tagna under krig af Svenskt
Örlogs- eller Kapare-Fartyg
och lagligen prisdömde . .
Strandade och säsom vrak
sålde .
Alla andre
Fenkol . .
Fernissa .
Fikon . . .
Filar . . .
Fingerborgar och Syringar
Fisk:
Färsk:
Dä den frän utrikes ort af
utrikes man införes lill stör-^
Qvantitet för
tullbevakning.
för hvarje, 100
R:dr af köpesumman.
I
för hvarje, IOo
R;dr af köpesumman.
Dito
Skålp.
i Skålp.
i Skålp.
i Skålp.
i Gross
Införseltull.
a5
Fr
;.o
a5
ta.
Fabriksvaror, ej specificerade, se Siojdevaror.
Fayance, se Porcellaine.
Fe Ib, se Väfnader, Siden och Ylle.
Fillar, se Väfnader.
Fiftrerstenar, se Slen.
Fiskben, se Ben.
Utförsel
tull.
Fr
ia.
Fr
Fr
F.
Fr
ia.
ia.
ri.
ia.
ia.
Bil lill Expedition*-Utskottets Förslag till und■ Skrifvelse N.o 3o8. 47
Tullvär
de.
Qvantitet för
tullberiikning.
Införsclt
ull.
Utförsel-
tull.
re quantitet än i tunna el-  ler i3 Lispund, bör derfö-  re i tull erläggas hälften af
hvad för samina sort fisk,
saltad, är bestämd.
Saltad eller Inlagd:
38
—
Anjovis
'i Skålp.
8
—
—
—
I 5
—
Kabeljou, Långor och Torsk
i Tunna
2
3 4
—
—
b
—
o o
—
—
Lax
i Tunna
6
3 2
—
1 2
—
1
32
Sill i | tunnor eller derunder
ttj Tunna
—
8
—
—
8
8
—
all annan
i Tunna
—
32
—
3
—
1 o
—
—
Ströming .......
i Tunna
I
—
—
—
4
—
i o
—
~
all annan
Torr eller Rökt:
i Tunna
2
——
8
1
16
—
Gråsidor eller Sey . . .
i Lisp.
1 0
—
—
—
8
6
Lax och Ål
Långor och Torsk med der-  under inbegripne Rotscher,
samt Klipp-, Stock- och
i Lisp.
2
3
8
i
32
—
Platt- eller Bred-Fisk . .
i Lisp.
16
—
—
—
3
16
—
andra slag . . , . .
Fiskskinn:
i Lisp.
20
—
i
6
2C
—
oberedd a
i Skålp.
2
—
—
—
—
3a
—
beredda
.
Fjäder:
i Skålp.
4
“
4
—
—
ospritad
t Lisp.
I
—
—
—
2
-
8
—
—
spritad
Fjädrar:
i Lisp.
2
—
*' "
4
I *
I 2
—
Ur-
.
andra slag, ej specifierade .
Fjäll, Hvalfisk- eller Ossa Sepiae
Flaskfoder, oberäknadt våtva»
roine .
I Skålp.
foo R:dr v.
c Skålp.
loo R:dr v.
4
33
33
16
i
16
Fr
Fr
Fr
ia.
ia.
ia.
Flaggduk, se Väfnader Ylle
-
48 Bil. till Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse N.o 1o8.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull-
I 2
Flintor, huggne, utom Agat .
T 00 St.
_
1
_
2
2
—
Flintsten
1 Tunna
—
10
—
I
2
3 2
—
Fläsk
1 Lisp.
I
.6
—
Fr
itt
13
16
—
Flätor lill hattar
1 Skålp.
3
16
—
Fr
in.
2 4
—
Fnöske, beredt
1 Skålp.
—
«
—
Fr
itt
Fogiar:
lefvande .......
too R:dr v.
2Ö
—
—
1
—
2 4
—
slagtade, matnyttige .
1 St.
6
—
*—
—
3
I
—
Folier, Tenn eller Stanniol
1 Skålp.
1—
12
—
—
—
--
Formar, Krukor och Potten för
i
—
Sockerbruken .....
t Skålp.
-—
—
2
Fi
i a.
Tryck och Pappers .
100 R:dr v.
1 0
—
Fi
ia.
Fransar, Galoner och Snören:
2
( 2
Guld, äkta
1 Lod
3o
1
1
2 4
oäkta
1 Lod
—
20
i
2
_
—
Silfver, äkta
1 Lod
—
24
Fr
ia.
1
tö
—
oäkta .....
1 Lod
16
20
—....
—
Silk es-
I Skålp.
6
32
4
—
Ylle-, Bomulls- och Linne-
1 Skålp
1
16
i
Frugter och Bär ej specifierade:
3
—
Friska, jord
1 Tunna
1
—
—.
i
6
—
träd
1 Tunna
2
—
—
36
—
Inlagde i bränvin eller ättika
1 Skålp.
—
12
Fi
ia.
2
24
—
Torra, jord
1 Lisp.
—
4 0
—
\
5
—
—■
träd
1 Lisp.
1
32
—
)
Frö:
6
—
Canarie
1 Skålp.
t Tunna
—
1
6
—
9
—
—
Hamp-, Lin- och Rof- . .
—
4
—
4
Flinsten, Agat, se Agat, arbetad.
Flor, se Väfnader.
Flugor, Spanska, se Cantarider.
Flädersaft, se Mos.
Fris, se Väfnader Ylle.
Fogel-lira, se Lira.
Frugter, insyltade, se Coufiturer. Fröt
Bil. till Expedit iöns-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse N.o 3oS. 49
Tullvärde.
Qvantitet för
tullbevakning.
Införseltull
U tförsel-
tufl..
2
Frö:
Ho*. . • • . . • • •
I
Lisp.
i
Fr
ill
20
—
Alla andra slag ej specificerade
I
Skålp.
2
—
Fr
ia.
40
Färger och Färgningsämuen:
4
—
Auripigment
I
Skölp.
—
—
—
■—
—
]
32
—
Bergblått
1
Skålp.
—
8
—
—
—
—
32
—
Berggrönt
I
Skålp.
—
4
—
—
—
—
1
1 2
—
Berliner- eller himmels-blålt
I
Skålp.
8
—
—
—
—
18
—
Biausel eller blå stärkelse .
I
Skålp.
—
6
Fr
i.
8
—
Blyhvitt
I
Skålp.
—
2
—
—
—
3
—
Bresilja, raspad eller malen
I
Skålp.
—
1
—
—
—
—
8
—
Brunocker
I
Skålp.
—
2
—
—
—
Chaux métallique eller arsenik
syrad.
l6
—
—
Cobolt-Oxid
I
Skålp.
4
—
—
—
8
—
2
4
—
Cinober
I
Skålp,
—
10
—
—-
—
—
6
—
Cochenille
I
Skålp.
—
16
—.
—
—
—
2
—
Drakblod
I
Skålp.
—
10
—
—
—
—
. 116
—
Fernbock, raspad och malen
I
Skålp.
—
4
—
—
—
—
6 32
—
Florentincr-lack ....
I
Skålp.
1
16
—
—
—
—
1
20
—
Grains d’Avignon ....
I
Skålp.
■—
2
—
—
—
—-
Gul- och Ljus-ocker, eller
2
—
Kyllerfärg samt Ockergälb
t
Skålp.
—
—
6
—
—
—
2
—
—
Gummigutta
I
Skålp.
—
*4
—
—
—
—
10
—
Gurkmeja eller Curcuma
I
Skålp.
•—
1
—
—
—
—
3
—
—
Indigo
I
Skålp.
•—
4
—
—
—
—
2
44
—
Kermes grana
I
Skålp.
—
l4
—
—
—
—
12
—
Krapp, Rothe eller Litzari
I
Skålp.
—
—
6
—
—
—
1
—
—
Kugellack
I
Skålp.
—
12
—
—
—
-
1
—
—
Königsgelb
I
Skålp.
—
12
—
—
—
-
20
Mengel eller Blygelb . . ,
I
Skålp.
—
5
—
—
—
Fallar, se Pälsverk.
Bilt. till R. St. Fröt. 1834 och i835. 10 Sami. 1 A/d, 2 Bandet. 7
5o Bil. till Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse IV.o 3o8.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
Färger:
1 Sk ål p.
8
—
Monja
—
I
—
—
—
!
1
—
—
Neapelgelb
I Skålp.
—
12
—
—
—
—
3o
—
Orleana .......
i Skålp.
—
3
—
—
—
36
—
Orseilie
1 Skålp.
—
6
—
—
—
5
—
Quercitron
1 Skålp.
—
—
6
•—
—
—
30
—
Rauschgelb ......
i Skålp.
—
2
—
—
—
—
5
[6
—
Rödfärg
1 Tunna
1
16
—
—
2
—
i
—
—
Safflor
I Skålp.
—
1
6
—
—
—
6
—
Sandel, malen
1 Skålp.
—
—
6
—
__
I 0
—
Sappan, malen
1 Skålp.
—
Q
—
—
—
—
j
32
—
Scheles-grönt .....
i Skålp.
—
20
—
Fr
ill
—
7
—
Schuttgelb ......
1 Skålp.
—
I
9
—
—
—
t6
—
Schifferhvitt
1 Skålp.
—
4
—
—
—
18
—
Smalls
1 Skålp.
—
3
—
F
ri
—
32
—
Spanskgröna
1 Skålp.
—
4
6
—
—
—
4
-
Sumack
i Skålp.
—
i
—
—
—
—
8
—
Todtenkopf ......
1 Skålp.
—
2
—
—
—
-
2
l 2
—
Tusch
1 Skålp.
—
16
—
—
—
—
7
—
Umbra
1 Skålp.
—
—
8
—
—
—
5
—
Wau eller Gaude ....
1 Skålp.
—
-
6
—
—
—
6
—
Weyde
1 Skålp.
—
—
8
—
—
—
36
—
Zaffer ...
1 Skålp.
—
9
—
Fr
itl
—
1
—
—
Ängskära
1 Lisp.
—
24
—
F
ri.
—
andra slag ej specificerade .
100 R:dr v.
15
—
—
Fr
ia.
—
I
r 2
—
Färgmossa, alla slag ....
1 Lisp.
—
6
—
—
—
8
Färgträd, oraspadt, alla slag .
100 R:dr v.
1
—
—
1
—
—
10
—
Galanga eller Galgo-rot. . .
1 Skålp.
—
1
—
—
—
—
28
—
Galläpplen
1 Skålp.
—
2
—
—
—
—
3
—
Gallmeja ........
Gardiner, Rull-, af raåiad bom-
1 Skålp.
”
——
2
——
40
—
ullsväfnad
1 Skålp.
——
10
F,
ia.
—
Galoner, se Fransar.
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skri/velse IV.-o 3o8. 51
Tullvärde.
Qvantitet för
tuitberäkning.
Införseltull
Utförsel-
tull.
Garn:
Bomulls:
Hvitt, alia slag under N:o 26
32
efter Engelsk beräkning
I
Skålp.
8
i i
N:o 26 och deröfver .
I
Skålp.
—
6
2
32
—
Färgadt, Turkiskt rödt . .
I
Skålp.
—
8
—
2
—
—
allt annat
.
I
Skålp.
—
12
Camél- ofärgadt, otvinnadt
1
32
.
och odubbleradt ....
I
Skålp.
4
—
färgadt, tvinnadt eller dub-
2
24
—
leradt
I
Skålp.
—
16
I
.6
—
Gorder- eller Sejler- .
I
Skålp.
—
12
____
Kamulls- eller Redgarn, 0-
färgadt, otvinnadt och 0-
)Fr
1
I 2
—
dubbleradt
I
Skålp.
—
6
ia.
färgadt, tvinnadt och dub-
2
24
bleradt
I
Skålp.
16
Kar dulls- otvinnadt eller 0-  dubbleradt eller så kalladt
,1
—
—
Klädmakaregarn ....
I
Skålp.
16
färgadt, tvinnadt och dub-
bleradt eller så kalladt Bro-
2
24
—
dergarn
1
Skålp.
16
—
32
—
Linne-, ofärgadt ....
I
Skålp.
8
I
16
—
färgadt
I
Skålp.
—
12
__
0 2
—
Segel- och Bind ....
I
Skålp.
8
—
8
—
Gentiana-Rot
I
Skålp.
—
10
.
Gevär,alla slag, eller delar deraf
100 R:dr v.
33
l6
Fr
ia.
i5
—
—
Gips .........
1
Skepp.
i
2/f
—
_
4
5
—
—
Gipssten
1
Skepp.
—
I 2
—
—
Garn, tvinnadt, se tråd.
Gaze, se väfnader.
Genievre, se Bränvin.
Ginghano, se väfnader.
5n Bil. till Expcditions-Utskoltets Forsla” till uncl. Skrifvelse IV-o 3o8.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförscl-
tull.
Gips-arbeten ......
100 R:dr v.
33
16
Fr
ia.
Glas:
Burkar, Flaskor och Bou-
teiller:
2
—
—
till och med |:dels kanna
100 St.
—
32
—.
)
7
.
deröfver till och med i
kanna . . a . . • .
100 St.
2
16
r
ia.
4
af större rymd ....
För bouteiller, burkar och
flaskor, uti hvilka Vin,
Bränvin, Likörer eller
Dricka inkomma, beräk-  nas tullen lika med de
här ofvan utsatte afgif-  terne.
100 St.
4
3a
.
Fr
ia.
Fr
ia.
4o
—
Fenster, grönt
120 Skifvor
6
32
—
éo
—
Ii vitt
20 Band
16
32
—
24
—
Ljuskron
1 Skålp.
—
4
—•
2
32
—
Optiska lösa och oinfattade
1 Skålp.
—
20
—
j
monterade glasögon och
33
l6
i
lorguetter
100 R:dr v.
—
[
andra slag
100 R:dr v.
10
(Fr
itt
Spegel- rå och oslipad eller
så kallade' glasämnen
100 R;dr v.
20
—
slipade, ofolierade .
100 R:dr v.
25
—J
folierade
100 R:dr v.
3o
Ur- ej öfverstigande 3 tums
24
6
—
-—
diameter .......
1 Gross
1
—
1
—
—
andra slag, ej specificerade
Glasflusser:
1 Skålp.
l6
—
/
1
24
—
oslipade
1 Skålp.
—
l8
—
—
3
—
—
slipade eller ritade . . .
1 Skålp.
—•
3G
—
—
—
7
_
Glasgalla
x Skålp.
—
—
8
i
—
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 308. 53
a Tuljvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Ulförsel-
tull.
Glasskärf eller Kras-glas . .
100 R:dr v.
I
_
5
7
.
Glete eller Glitt alla slag . .
1 Skålp.
—
1
—
—
—
—
Glober
•
100 R:dr v.
IO
—
—
Fr
ta.
I
8
Granat-äpplen
100 styck.
16
—
—
—
—
■ 6
Granat-äppleskal
1 Skålp.
.
i
6
—
—
—
7
Grifflar, af slen
1 Skålp.
■—
2
—
—
—
—
Gryn:
1 Skålp.
8
5
Risgryn
i
■—
—
alla andra slag, utom af span-
i Skålp.
6
—
mål ...•••»•
—
2
—
—
—
—
Gräs, ej specificeradt. . .
F.
itt
Fr
itt
1 Skepp.
4o
Gräsmattor och Gräsrcp . .
10
—
—
Fr
ia.
till garnering och emballage
Fr
i r»
Fr
ia.
»cl.
Guld, oarbetadt, (vigten anteck-
itt
itt
nas i Journalen} . . .
f
Fr
itt
Fr
t
20
-
.
arbetadt
1 Lod
2
—
—
Fr
B
4°
Bok-, äkta . . . . . .j
I Bok af q4
25 blad.
1-
10
—
—
—
-|
24
oäkta . .... .1
1 Bundt af
12 Böcker.
h
6
—
—
—
—I
2
—
—
Musiv-, Puder- eller Unsen
Gummi-Arabicum, Dragant, Se-
i Lod
24
1
~~
3o
negal och Kirsbärs- .
Gäss:
1 Skålp.
—
3
T
*
2
24
insyltade
TTg Tunna
—
40
Fr
ia.
36
—
rökta
1 stycke
—
12
Fr
ia.
Grains d’Avignon, se Färger.
Gryn andra slag än här ofvannätnnde, se Spanmål.
Guitarre, se Instrumenter, Musikaliska.
Guld, Spinn-, se Tråd.
Guldtyg, se Väfnader.
Gumm i-Elasticum, se Caoulschouck.
Gummi-Copal, se Copal.
Gummi-gutta, se Färger.
Gummi-Lacca, se Lacca.
Gummi, ej specificex'adt, se Apotlieks-varor.
54 Bil. till Expeditions-Utskoitels Förslag till und,. Skrifvelse IV.-o 3oS.
Tul
varde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
Tull.
Hackelse-Machiner ....
ioo R:dr v.
33
16
Fi
ta.
9
—
Hagel, alla slag . . . , .
i Skålp.
—
3
—
F.
ta.
2
4
—
Halm
i Skepp.
—
5
—
—
i
—
5o
—
—
Hampa ........
Handskar, af alla slag:
i Skepp.
4
—
—
24
—
I
32
16
—
korta
långa
i par
i par
6
I 2
1
}Fi
ta.
1
1 2
—
Hartz
Hattar:
i Lisp.
—
20
/
—
6
1 2
—,
Italienska strå-
I styck.
3
•—
V
3
—
—
andra strå- ......
i styck.
i
—
1
6
—
af Ull och Hår eller Silke.
i styck.
2
—
iFr
ia.
af Läder, Fiskben, Papper,
3
—
Träd eller Rötter, m. m. .
i styck.
1
—
9
—
Honung
Horn:
i Skålp.
1
4
F
ri.
6
—
oarbetad t, Ren-. ....
i Skålp.
—
I
—
i
—
16
—
andra slag. . .
i Skålp.
—
—
6
_
4
2 4
—
Plalter
ji Skålp.
2
—
—
2
—
i 6
—
—
arbetadt, genombrutet . .
i Skålp.
4
—
—
}Fr
itt
4
—
andra slag . . .
i Skålp.
i
—
—
Hudar och Skinn, som ej in-
begripas under Pälsverk:
16
—
oberedda, torra
i Skålp.
—
J
—
4
—
8
—
saltade och rå
i Skålp.
.—
—
6
2
5
—
—
Humla
i Lisp.
i
24
—
—
2
—
i
16
—
Hummer
i Tjog.
.—
24
—
2
—.
i
.6
—
Hvalraf eller Sperma-ceti . .
Hår:
i Skålp.
—
10
—
—
—
20
—
—
Borst . .
i Lisp.
3
—
—
I 0
—
Handtverkeri-varor, ej specificerade, se Slöjdevaror.
Hudar, beredda, se Läder.
Husbloss, se Lim.
Hollrot, se Apotheksvaror.
Bil. till Expeclitions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3o8. 55
T ullvante.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införselt
ull.
Utförsel-
tull-
Hår:
3o
—
Bäfver* eller Castor- . .
i Skålp.
—
24
—
2
24
—
2
—
Camél- och Angoriska Get-
i Skålp.
—
i
—
—
—
5
—
Har- och Kanin ....
i Skålp.
—
20
—
—
—
18
Häst- eller Tagel ....
i Skålp.
£
2
6
.—
—
2
1 8
16
Mennisko-
i Skålp.
i
I 2
—
4
—
4 o
Nöt
i Lisp.
—
6
—
4
alla andra slag, ej specifice-
20
—
rade
i Lisp.
3
—
—
10
Häcklor* Hakar och Hyskjor .
i oo R:dr v.
33
16
-
Fr
ia.
Hängslen
ioo R:dr v.
33
16
—
Fr
ia.
5
Hö
r Skepp.
—
1 2
—
—
2
6
8
Ingefära, torr
i Skålp
—
2
—
—
—
1
16
insyltad .....
i Skålp.
■—
2 I
4
—
—
Inslrumenter:
Fältskärs-
ioo R:dr v.
5
\
Mathematiska, Optiska, Phy-
\Fr
ia.
siska och Navigations- ej
specificerade
ioo R:dr v.
5
—
—
J
Musikaliska:
Fleuler, Oboer och Clari-
10
netter
i St.
i
16
—
\
|0
Guitarrer och Lutor . . .
Violer, Violonceller och Con-
I st.
3
16
—
|
16
’ —t
trabaser
i St.
5
i G
}Fr
ta.
20
Waldbom och Trompetter
I St.
6
02
1
24
Trummor och Pukor , . .
i Par
8
——
j
5o
Claver och Positiv . . .
i St.
.6
32
—
'
Hästar,
se Kreatur.
Höns, se Foglar.
Indigo, se Färger,
Insecter, se Naturalier.
Instrumenter, Handtverks, se Verktyg.
56 Bil. till Expeditions-Utskotlets Förslag till unct. Skrifvelse N.o 3 08.
Tu 11 varde.
Qvantitet för
Tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
Inslrumenter:
20
75
—
Ilai por
1 St.
—
—
f F1
200
—.
Fortepiano, Tafel- ....
1 St.
5o
—
—
ia.
400
Flygel- . . .
Ej specificerade förtullas lika
med sådane bland ofvan upp-  räknade, hvarmed de närmast
i St.
too
)
kunna jemföras.
Anm. Serskildt inkommande
tillbehör förtullas efter
värdet med lika procent,
som sjelfva Instrumen-
tet ne.
Inventarier, Skepps- bergade
från förolyckade utländske
för hvarje 100
fartyg |
R;dr af auc-
—
—
*
—
tionsbcloppet.
3
9
—
Ister, Svin- eller Gås- . . .
I Skålp.
3
—
Fr
itt
Jern :
Gjutet:
8
—
—
Tack- och Barlast- (Törb.
) 4
till utförsel} j
1 Skepp,
stäp. r.
—
—
4
—
—
Bomber och Kulor, Kanoner,
Stycken, Nickhakar och
Mörsare samt finare och
3a
—
—
gröfre Lavetter . . . .{
I Skepp,
stäp, v.
! 8
_
3 2
Kanoner, Stycken, Nickhakar
och Mörsare, oslämplade
och oborrade, samt Hällar
8
—
öfver ii tums tjocklek .
1 Skepp,
itap. v.
} 4
—
—
4
—
—
Ipecacuahna, se Apotheksvaror.
Jalapparot, se dilo dito
Jern, pläteradt, se Metall-arbeten ej specificerade. Gamla
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Ski/velse N.o 3o8. 5y
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberiikning.
Införseltull.
Utförse’
tull.
Jern:
Gjutet:
Gamla casserade Kanoner
IO
—
—
och Bomber . . . .
x Skepp.
stäp. v.
i 2
24
—
2
24
—
Grytor och Kittlar, Hällar
af ii tums tjocklek och der-
under, Kakelugnar, Lod och
Lödjor till vigter, Stolpar
till Gallerverk och Ledstän-
ger dertill, Gjutgods till
Machinerier och delar deraf
24
—
—
samt Slussportar -....{
I Skepp.
stäp. v.
} 8
—
—
—
24
—
Allt annat gjutet arbete, ej
33
specificeradt
100 R:dr v.
16
—
2
Smidt eller Valsadt:
5o
—
—
Ankare och Ankarflyn .
I Skepp.
stäp, y.
^12
)12
24
—
—
32
—
Draggar, Armbullar, Hamma-
re, Roderjern, Skeppsknän
och Smedjestäd, större eller
1 Skepp.
stäp. y.
I20
60
—
—
mindre |
—
—
32
—
Stång- piatt, §■ tum tjockt och
deröfver, under 12 tums
bredd, af större eller mindre
längd, fyrkant öfver § tum
1 Skepp.
stäp. v,
16
—
—
längre eller kortare . . .j
} 8
—
—
32
—
Band- och Platt- under f tum
tjockt, Bult och Galler- samt
Sänksmide, rundt eller kan-
tigt, Knip- och fyrkant- al
| tum och derunder, Skär-
och Klipp-jern, Saltpanne-
Jern-Malm, se Malm.
Jerntråd, se Tråd.
Bih. till R. St. Prot. i834 och i835. 10 Sami. 1 A/d. 2 Bandet. 8
58 Bil. till Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
LJ tförscl-  tull. f
Jern:
Smidt eller Valscidt:
plåtar | tum tjocka och der-
öfver samt af 12 tums bredd
20
—
—
och deröfver |
Plåtar, oförlente, under § tum
I Skepp.
stäp. y.
\ 10
—
—
10
8
tjocka till och med 6 Lisp:s
i Skepp.
stäp. v.
l
33
16
—
vigt, stycket *
Si,
5
4
-- .
>4
3
36
—
—
Öfver 6 Lisprs vigt, stycketj
i Skepp,
stnp. y.
$ I 0
—
.—
16
—
l OO
—
—
förtente ...... ..J'
I Skepp.
stäp. v.
—
—
Fr
ia.
5o
—
—•
Kettingar |
i Skepp.
stäp, v.
\l2
24
—
Fr
i a.
Plogbillsämnen samt Spik och
33
16
—
^ubb ...... . .|
I Skepp.
stäp. v.
i .6
32
.
'4
3
Allt Manufactur- och Handt-
33
16
—
verks-smide ej specificera^{
l Skepp.
stäp. v.
|*6
32
[4
3
8
—
—
Jernskrot, gjutet \
i Skepp.
stäp. v.
\ 4
4
_
8
—
—
smidt eller valsadt
I Skepp.
Stäp. v.
} 4
.
_____
4
—
—
6
—
Jord, Poler-
i Skålp.
___
3
—
Juveler, oinfattade eller infat-
tade
Fr
33
ia.
16
Fr
Fi
l a
Kakel, alla slag
ioo R:dr v.
t a .
ia.
Kalk:
3a
—
osläckt
i Tunna
.
12
6
3
16
—
släckt
i Läst.
i
.
2
1 0
—
Kalksten
i Skepp.
1
—
1
5
1 2
—
Kardborrar eller Stråkardor
iooo Sf.
—
2
—
—
—
—
Jordfrugter, se Frug ter.
Jufter, se Läder.
Kalkoner, se Foglar.
Kamis, se Snäckor.
Bil. lill Expeditions- Utskottets Förslåg till und. Skrifvelse N.-o 308. 5g
Tullvärde.
Qvantitet för
Tullberäkning
.Införseltull.
U tförsel-  t nl l.
Kardor:
öfver §§ lill Fabrikernes be-
I
hof
1 St.
‘—
10
—
•—
—
—
alla andra slag
too R:dr v.
33
16
—
Fr
ia.
100
Kedjor till innanverk i fickur .
1 Skåip.
5
—
—
—
—
—
33
16
Kimrök
ioo Skålp.
11
—
—
—
24
—
Kli, af andra ämnen än Span-
mål • ••••••.
Kläder, Gång-, Linne- ochSäng-
ej specificerade:
Lisp.
8
2
Nya, så väl Mans- som Frun-
5o
timmers-
100 R:dr v.
—
—
Fr
ia.
Anm. Värdet bestämmes efter
tygets, hvaraf persedeln
hufvudsakligen beslår,
med tillägg af a5 procent;
Spetsar och Blonder tull-
behandlas serskildt.
Gamla och synbart brukade:
som sjöfarande och resande
Fr
Fr
för egne behof medföra .
ia.
ia.
införde med annan lägenhet,
enär de pröfvas icke öfver-
100 R:dr v.
stiga egarens eget behof .
10
3o
3
16
Klöfvar
1 Lisp.
1 2
—
—
—
Knallhattar
ioo R:dr v.
33
16
—
Fr
ia.
—
Knapergall och Ek-ollon, malen
1 Skålp.
6
6
eller omalen
—
1
—
—
1
Kipert, se Väfnader af Bomull.
Kirsbär, se Frugter och Bär.
Kli af Spanmål, se Spanmål malen, mjöl.
Klinker, se Tegel.
Klippfisk, se Fisk, torr.
Kläden, se Väfnader, Ylle.
Bil. lill Expedit iöns - Ut skotte ts Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 3o8.
r»
lvärde.
Qrantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
Knappar, af ämnen ej specifice-
rade
roo R:dr v.
25
Fr
ia.
Knifvar:
i
16
Rak-
1 styck.
_____
16
't
3a
—
Penn- ,
1 styck.
8
L
andra slag, samt gafflar ej
\
ia.
16
specificerade .....
100 R:dr y.
33
16
3
Kol, träd-
Koppar;
1 Läst
1
—
1
—
—
75
—
—
Rå (
1 Skeppund
stäp. v.
1 10
—
—
37
24
_
ia5
Gå rad |
Smidd, valsad eller gjutén:.
Plåtar, myntade eller så kal-
1 Skeppund
stäp. v.
12 0
—
5
—
—
i Gu
lade Ungerska, samt gjut-  kakor. . . , # ^ ^
Bottnar, Bleck af hvad di-  mension sorn helst, Spansk-  grön-bottnar, blindmynt,
gjuten spik, så kallade Ne-  gros och gramelerad kop-  par, samt uppdjupade och
32
1 Skeppund
stäp. v.
}4°
5
166
3a
andra icke fullfärdig» arbe-
—
te11- • • * i
I Skeppund
4
12
24
—
^ Helfärdiga arbeten . ,
stäp. y.
1 Lisp.
> JU
* 4
4
Koppar-skrot eller gammal och
brukad koppar, samt kop-
t OO
par-aska
Kopparstick, Estamper och Li-
1 Skepp.
16
32
—
16
32
—
thographiska arbeten . .
too R:dr v.
5
—
—
F.
ia.
—
Knappnålar, se Nålar,
Knytningar, se Fransar.
Kopparrök, se Vitriol, Zink.
Koppartråd, se Tråd.
Bil. till Expedit io ns-Ufs kottet s Förslåg till und. Skrifvelse N.o 3oS. 6t
T ullvärde.
Qvantitet för
tullbevakning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
I
12
Kopparslicks-svärta . . . .
Korgar, af sammansatte eller så-
1 Skålp.
—
4
—
—
—
—
som arbetade ej specificera-
33
Fr
de ämnen
100 R:dr v.
16
—
ia.
Korgmakare-arbeten, ej specifi-
33
cerade
100 R:dr v.
16
—
Fr
ia.
1
! 2
—
Korkar, skurne
1 Skålp.
—
6
—
—
—
2
28
Korkträd «...
1 Lisp.
1 Gross
t
1
3
_____
33
.6
Kort, spel- • .
Anm. utifrån inkommande
spelkort stämplas och be-  tala enahanda stämpel-  afgifier, sora förSvenska
kort erläggas. ^
Kreatur, lefvande:
II
5
4
Fr
ia.
5o
—
—,
Hästar
1 stycke
12
—
—
)
Nötkreatur, större eller min-
jFr
ia.
20
—
dre
1 stycke
6
32
—
8
andra fyrfotade ....
Får och Baggar från alla
Tyska Stater samt intill Ve-
1 stycke
2
>
sterhafvet gränsandeländer
För andra lefvande kreatur,
Fr
13.
Fr
ia.
som med serskildt tillstånd
införas tili racers förbätt-
rande, erlägges | af den i
Taxan utsatte tull.
Krita, hvit, i stycken samt
2
—
Kritsten
1 Tunna
—
IO
—
—-
—
5
—
malen och slammad . . .
1 Tunna
—
24
—
—
—
4
röd och svart
1 Skålp.
—
1
—
—
3
—
Krokar till fiske
iooo St.
1
—
—
Fr
ia.
Korf, se Metvurst.
Kransögon, se Apothsksvaror.
62 Bil. till Expeditions-V (skot tets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
Krukmakare-arbeten, ej speci-
ficerade
too R:dr v.
33
iö
—
F.
ia.
25
Krut .........
i Centner
8
16
—
—
I 2
—
20
__
■
Kummin
i Tunna
2
—
—
.—
7
Käppar, alla slag . . • •
too R:dr v.
33
iti
—
Fi
ia.
20
,
i Tunna
ti
Ö2
—
—
4
3
16
torkadt eller rökt ....
i Lisp.
i
IÖ
—
—
i
4°
Lacca, Gummi-
i Skålp.
—
4
—
—
i
-
Lack
i Skålp.
■—
12
—
Fr
itt
Lackerade arbeten, af träd .
too R:dr v.
33
iö
—
|Fr
ia.
andra slag
too R:dr v.
33
tö
—
15
Lackmus ........
Lagerblad
i Skålp.
—
I
Ö
—
—
6
i Skålp.
—
I
Ö
—
—
7
Lagerbär
i Skålp.
—
I
—
.—
.6
Lakrits
i Skålp.
*—
3
—
•—
—
<!
7
Lakritsrot eller glycyrihiza .
Lampor, af sammansatte eller
såsom arbetade ej specifice-
i Skålp.
-
8
rade ämnen
too R:dr v.
33
tö
—
Fr
ia.
F
ri.
F
ri.
5
Likörer ........
i Kanna
2
24
—
Fr
ia.
12
Lim, drag-
i Skålp.
—
4
—
Fr
itt
3a
i Skålp.
—
ro
—
—
—
5
Husbloss-
i Skålp.
I
I 2
—
—
—
Lin:
4
obäckladt
i Lisp.
1
8
—
—
2
8
häckladt
i Lisp.
2
—
—
—
3
16
Linser
i Tunna
5
iö
—
—
8*
Lahn, oäkta, se Metaller, sammansatta.
Lampvekar, se vekar.
Limoner, friska, se Citroner.
Limoner, salta, se frugter inlagde.
Limonsaft, se Citronsaft.
Linön, se väfnader, Linne
-
Bil. till Expeditions-Utskotlets Förslag till lind. Skrifvelse N.o 3o8. 63
Tullvärdc.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull
Utförsel-
tull.
Ljus:
5
—
—
Talg
. . •
I
Lisp.
3
16
—
36
—
Stearin och margarin . .
1
Skålp.
12
—
VFr
ia.
4o
—
Vax- gula
I
Skålp.
—
16
-—
i
[ 2
—
hvita och spermaceti . . .
I
Skålp.
20
—
Fr
Ljuskronor .......
t 00
R:dr v.
33
16
—
ia.
Luktvatten, alla slag, (Gaskor-
Skålp.
Fr
t
—
nes vigt inbegripen) . .
I
—
12
—
itt
24
—
Lumpor
1
skålp.
Fr
ia.
—
—
1 2
8
—
Lunta
- .
I
Skålp.
—
2
—
—
1
Läder, mer eller mindre beredt
Carduanskinn och maroquin
samt andre färgade eller
3
—
—
tryckta skinn
I
Skålp.
—
42
—
'
i
—
Hvita skinn
Jufter eller sä kalladt Ryss-
I
Skålp.
1 2
3o
—
läder ........
I
Skålp.
—
9
—
24
—
Klippings-skinn ....
Mentade hudar och skinn,
I
Skålp.
r
G
samt smordt och passer-lä-
Skålp.
>Fi
itt
32
—
der ........
I
—
9
6
i
—
—
Sämskade hudar och skinn .
I
Skålp.
—
15
—
l
Barkade eller garfvade hu-
l
dar och skinn, säl- och
blankläder, samt kalf- och
1
andra skinn till öfverläder
3 2
—
här ej nämnde ....
I
Skålp.
—
8
—
J
i
—
—
Lök, alla slag, ej specificerade
I
Lisp.
—
16
—
—
—
6
Machinerier, ej specificerade .
100
R:dr v.
25
—
—
Fr
i a.
36
—
Magnesia .... ...
I
Skålp.
—
3
6
—
—
—
Magnetsten, oinfaltad . . .
Fr
i.
jr
r 1
t 1 •
10
—
—
Mais
I
Tunna 1
5
—
—
—
4
-
Magnetsten, infattad, se Instrumenter Physiska.
64 Bil. till Expedilions-Utskoitels Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3o§.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel’
tu 11—
Malm, rå oell osmält, Jern- .
ioo R:dr v.
F
ri.
5o
aila andra slag, ej nämnde
t oo R:dr v.
F
ri.
5o
—
MalmstufFer till Naturalie-sam-
lingar
Fr
ia.
Fr
ia.
[5
—
Mandel
i Skålp.
•—
3
—
—
—
—
r 2
•—
Marienglas
i Skålp.
—
3
—
—
—
—
Marmor, mer eller mindre ar-
betad
ioo R:dr v.
20
—
—
Fr
i.
t6
Masker . .
i St.
4
—
—
—
2
Mastix
i Skålp.
15
—
—
i
—
Mattor, Golf-, ej specificerade
2
——
af Ull
i qv. aln
.—
24
—
\
af Strå eller Rötter . . .
ioo R:dr v.
25
—
—
>Fr
ia.
af andra ämnen, lackerade
32
eller fernissade ....
i qv. aln
6
—
Medailler, af Guld och Silfver
af Tenn och annan oäkta
Fr
ia.
Fr
11
td.
2.4
—
metall .......
I Skålp
—
4
—
Fr
la.
Metaller, sammansatte:
Marin-metall
ioo R:dr v.
5
—
—
—
—
Messing, oarbetad, latun och
t66
32
—
trådband inbegripne . .
i Sk\ stäp. v.
5o
—-
—
t
32
—
i
12
—
arbetad, lahn, oäkta. . . .
i Skålp.
—
[2
■
)
andra slag, gjuten smidd el-
>Fr
ia.
i
—
—
ler prässad
z Skålp.
—
[6
r—
\
Manchester, se väfnader af Bomull.
Manna, se Apotheksvaror.
Manufactur-varor, ej spccif., se Slöjdvaror.
Markasit, se Vismut.
Marmor, arbetad i hilder, se Bilder.
Mattor, hast- se Bastmattor.
Mattor, gräs- se Gräsmattor.
Medicamenter, se Apotheks-varor.
Mercurius, se Qvicksilfver.
Messingstråd- se Tråd. Metaller:
Bil. till Expeditions-V'iskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3o8. 65
TuUvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
Tull.
Metaller, sammansatte:
Skrot, samt gammal och bru-
l6
r 00
—
—
kad messing
Bronz, pinschback, tomback
1 Sk. stäp. v.
32
l6
32
—
och andra ej specificerade
5o
6
200
—
oarbctade
1 Sk. stäp. v.
■—
—
—
—
6
—
Bronz-arbeten, förgyllda .
1 Skålp.
1
24
)
andra metallarbeten med el-
JFr
ia.
ler utan förgyllning, för-
1 Skålp.
24
3
—
silfring eller plätering . .
—
—
)
24
—.
Metvurst ........
1 Skålp.
—
8
—
F
ri.
t
—-
Mjöd . .
Mjöl af vegetabilier, som ej
1 Kanna
■»
16
Fr
itt
kunna inbegripas under
1 Skålp.
18
spanmål, ej specificeradt
Modeller till allehanda inrätt-  ningar och prof på redskap
samt andra förnödenheter
för näringarnes behof (in-  försel med Commerce-Col-
6
2
legii tillstånd) ....
Fr
ia.
Fr
■
1 Skålp.
1a.
I 2
—
Mos eller saft: fläder . . .
—
3
—
.—
—
1
4°
—
Mullbärs
1 Skålp.
—
4
—
—
—
—
Mosaik-arbelen
100 R:dr v.
20
—■
—
Fr
ia.
1
24
Munlack
1 Skålp.
—
24
—
Fr
ia.
24
!-
Murklor
1 Skålp.
—
8
—
—
—
3
Mikroskop, se Instruroenter, Optiska.
Mineralier för Naturalie-saml., se MalmsUiffer.
Mjöl af spanmål, se Spanmål.
Moll, se väfnader af Bomull.
Mossa, Berg- se Färgmossa.
Muffar, se Pelsverk, beredda.
Multum eller Molleton, se väfnader, YlleMursten,
se Tegel.
Bilt. till R. St. Prot. i834 0£h *835. to Sami. 1 Afd, 2 Bandel■
cl CO CO
66 Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse N.o 3o8.
Tullvärde.
»O
*2
20
16
32
Qvantitet för
tullbevakning.
Införseltull.
lltförsel-
tull.
Muskus eller desman . . .
i Lod
2 4
Muskött, insyltad .....
i Skålp.
20
—
—
—
—
torr
i Skålp.
8
—
—
—
Muskottblomma ......
i Skålp.
—
1 2
—
—
—
Musslor, friska
i Tunna
2
—
—
3
—
insyltade eller saltade • .
i Kanna
16
—
—
6
Mynt, guld-, silfver- och kop-
Fr
iti
F.
ill
Målningar, handteckningar och
ritningar, oinfattade och
infattade: af Svenska konst-
Fr
i a
Fr
ia.
n o r 6 r • • » • • • • •
1 a •
1 I
andre
ioo R:dr v.
5
—
1
—
—
Naturalier, till samlingar . .
Fr
i a.
Fr
ia.
Neglikor
.
i Skålp.
—
6
—
—
—
—
Nicht eller Tutia
i Skålp.
—
2
—
—
—
—
Nålar:
Sy- och Tambour- . . .
iooo St.
—
.6
—
)
Krås- eller Bröstnålar af o-
\Fr
(
ia.
äkta metall
ioo R:dr v.
33
16
—
andra slag
iooo St.
i
-
—
Näfver
.
i Lisp.
—
i
8
5
—
Nät af alla namn och slag .
ioo R:dr v.
33
16
—
Fr
la.
Nötter:
Cocos— . . . ....
i St.
—
i
—
—
—
—
Hassel-, Val-och andra slag
i Kanna
—
3
—
—
—
i
Musik a lier, se Böcker.
Musikaliska Instrumenten, se Instrumenten.
Musslin, se väfnader af Bomull.
Mynlkoppar, se Koppar.
Myrrha, se Apotheks-varor.
Nankin, se väfnader af Bomull.
Nopkin, se väfnader af Bomull.
Noter, se Böcker.
Nys- eller Prustrot, se Apothek*-varor.
Bil. till Expedilions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3oS. 67
Qvantitet för
fnförselttill
Utförsel-
TullvUrde.
tullheräkning.
tull.
I
32
—
Oljor:
Feta :
1 Kanna
1 2
—
—
—
—
I
2 4
Bom- eller af Oliver, i Fat.
1 Kanna
8
—
—
—
—
I flaskor, bouteiller eller kru-
16
3
——
kor
.
i Kanna
—
4—
—
—
36
—
1 Kanna
3
—
)
1
—
Litt- och Rol
I Kanna
8
)Fi
i a.
Flygtige eller Essencer, ej
too R:dr v.
specificerade .....
10
3
)
F.
ia.
I 2
—
Oljekakoi
1 Lisp.
■
~
Ost:
1 Skålp.
*4
1
Parmesan- och Rochefort- .
—
—
—,
2
24
—.
Surmjölks- alla slag. . . .
1 Lisp.
1
32
24
—
|>Fi
i.
5
—
—
Sötmjölks- alla slag . . •
Ostron:
1 Lisp.
2
5
6
.
_
Friska • •
1 Träd.
2
~
—
—
3
—
1
—
—
saltade eller insyltade . .
1 Kanna
—
16
—
—
—
6
Oxlungor:
1 Tunna
16
33
.6
—
saltade .......
IO
—
—
4
—
torkade eller rökte . . .
1 Lisp.
I
16
—
2
—
1
—
Pailltlter .......
1 Lod
—
12
—
(Fy
ia.
8
—
PaPP
1 Skålp.
2
•
5
Papper:
1 Ris
8
6
3 a
—
Blått eller brunt omslags- .
2
)
6
—
Cardus ..••«.«
1 Ris
2
—
—
>Fr
itl
3
16
Carlier- eller Kort* . , .
1 Ris
—
32
—
•*
0
—
—
Concept-
1 Ris
4o
Olja, Terpentin, se Terpentin-olja.
Vitriol-, se Vitriol-olja.
Oljestenar, se Sten.
Ollon, Ek-, se Knapergall.
Ornamenter, Architektoniska, se Bildhuggeri-arbeten.
andra slag, under ämnet ej specificerade, se Decorationer.
Ossa Sepia:, se Hvalfisk-fjäll.
68 Bil. till Expeditions-Utskottels Förslag till tind. Skrifvelse N.o 3 08.
Tullvärde.
3o
16
9
9
83
4
1
32
11
16
28
20
36
10
»4
24
36
12
45
16
8
28
25
36
Papper:
Förhydnings-
Grått och Maculatur-.
Imperial- och Regal- . . .
Median-
Olifant-
Post-
Press-
Skrif-
Tobaks
Tryck-, olimmadt och i pac
kor
Velin anses i värde och tull
5o procent högre än samma
sorter af vanlig tillverkning.
Guld-, Silfver-, Turkiskt och
allt annat tryckt, figureradt,
färgadt eller måladt, ej spe
cificeradt
Parapluer och Parasoller . .
Pelsverk eller Pelterier:
Oberedda:
Björnhudar
Bock- och Getskinn oklippta
Bäfverskinn
Får- och Lammskinn:
Krimska ........
andra slag, oklippta . . .
Genott- eller Kattskinn . .
Gråverk eller Ekorrskinn .
asas
Lisp.
1 Ris
1 Ris
Ris
Ris
Ris
Ris
Ris
Ris
Ris
1 Ris
100 R:dr v.
1 St.
1 St
1 St.
I St.
1 st.
1 St.
1 dussin
2
33
4o
24
24
20
9
20
10
4
3
3
Utförsel
tull.
Fi
F.
Fr
itt
20
Paradiskorn, se Apothels-varor.
Pastellkritor, se färger ej specificerade.
Pelsverk, oberedda: Bock- Get- Får- och Lamm-skinn.
iner eller mindre klippta, se Hudar och Skinn,
ro ro va
-
Bil, till Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.-o 3o8, 69
Tul
värde.
Qvantitet för
Införsel t. till.
Utförsel- K
tullberäkning.
tull.
Pelsverk och Pelterier:
Oberedda:
3o
—
Gräfsvinsskinn
I St.
3
—
.—
—
4
□4
—
Har-skinn
1 st.
2
4
.—
—
3
8
Hermelin eller Lekattskinn
1 St.
,
—
10
__
—
1
45
—
Hiller-skinn
1 St.
.
6
9
, - ,
—
5
24
—
Hund-skinn
1 St.
2
4
—
3
6
32
—
Jerf- eller Filfras-skinn . .
1 St.
32
—
—
3
—
[ 0
—
Kanin-skinn
1 St.
1
—
—
—
1
10
—
Lejon-hudar .
1 st.
2
—
—
—
—
r3
l6
—
Leopard-hudar
1 St.
2
32
—
—
—
_
6
32
—
Lo-skinn
1 St.
—
32
—.
_
3
—
3
24
—
Mård-skinn
1 St.
i—
24
—
—
1
8
2
36
—
Mårdsvansar
1 dussin
—
20
—
—
1
4
42
—
Nerts- eller Menecker-skinn
1 St.
—
6
—
—
—
5
1
24
—
Ren-skinn
1 St.
—
11
...
.
—
9
2
32
—
Räf-skinn
1 St.
—-
32
—
1
4
1
36
—
Sjupp-skinn
1 St.
—
13
—
—
1
—
—
Skäl-skinn
1 St.
—
6
9
—
—
6
i3
16
—
Sobel-skinn
1 St.
2
—
.—
—
—
7
24
—
Sobel-svansar
1 Dussin
I
6
—
—
—
1
34
—
Svan-skinn ...».,
1 St.
—
11
—
—
9
lO
—
—
Tiger-hudar
1 St.
2
—
—
_
—
6
32
—
Utter-skinn
1 St.
_
32
—
——
3
—
4
—
—
Varg-skinn
1 St.
28
—
—.
1
10
Ej speciiicerade
ioo R:dr v.
IO
—
—
I
—
—
I
Beredda mer eller mindre,
i
eller betade och hopsydda,
|
alla slag, införtullas med 5o
procents förhöjning uti den
för oberedda här ofvan utsatte
tull; vid utförsel frie.
Pennor, skrif:
5
—
oberedda .......
1 Bundt.
_
1
3
—
3
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-0 308.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberak ning.
Införselt
ull.
Utförsel-
tull.
Pennor, skrif:
^Fl
16
-
beredda
1 Bundt.
—
5
-
ia.
]
24
-
formerade
100 St.
■—
24
—
5
36
-
1 Dussin
12
—
Fr
ia.
18
Peppar, alla slag
1 Skål p.
—
3
—
—
—
—
I
32
Pergaments-skinn .....
Perlemor:
1 S'.
20
Fi
ia.
]
12
oarbetad .......
1 Skålp.
—
6
—
—
—
7
—
arbetad
1 Skålp.
1
16
—
F
ri.
Perlor:
Fr
Fr
äkta, oinfattade och infattade
oäkta, glas-
i a.
ia.
2
_
-
1 Skålp.
18
—
\Fi
ia.
20
andra slag ....
1 Lod
—
4
—
12
Persiko-kärnor
1 Skålp.
—
3
—
16
32
:
Perukmare-arbeten ....
1 Skålp.
2
24
—
Fi
ia.
5
Pimpsten ........
Piphufvuden:
af Sjöskum, omonterade . .
1 Skålp.
ioo R:dr v.
i5
6
)
monterade . .
100 R:dr v.
33
16
—
\Fi
ia.
andra slag
100 R:dr v.
33
,6
—
1
24
Pipor, Tobaks-, af lera . .
1 G,ross
—
24
—
Fr
ia.
1
■
Pistacier
1 Skålp.
—
12
—
—
—
—
Platina, arbetad eller oarbetad
Plommon, Cathrin- och Sviskon
F
r 1.
___
8
.
1 Skålp;
1
.9
—
—
—
Plymer:
100
af Struts
1 Skålp.
25
—
—
—
5o
andra slag ......
1 Skålp.
iC
0 2
Fr
ia.
Pennor, Blyerts, se Blyertspennor.
Perkal, se väfnader af Bomull.
Perlegryn, se Gryn.
Pique, se väfnader af Bomull.
Pistoler, se Gevär.
Plantor, se Träd.
Plateauer, se Decoralioner.
Pläter, se Metaller.
Bil. till Expeclitions-TJtskottets Förslag till unci. Skrifvelse N.-o 3o8. 71
T allvar
lie.
Qvantitet för
tullberukning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
2
16
1 Skål p.
28
Fr
il
3
16
—
Pomeranser
100 styck.
I
—
—
—
—
Pomerans-knoppar och skal,
8
torra
Porcellaine;
oäkta, Slen- eller Fayence:
hvitt, gulaktigt eller omåladt:
1 Skalp.
1
6
6
—
Fat och Talrikar. . • .
1 Skålp.
2
—
18
—
andra piecer
1 Skålp.
—
6
—
/
24
—
måladt eller tryckt . . .
1 Skålp.
—
8
—
Fr
itt
24
—
äkta, hvilt eller enfärgadt
1 Skålp.
—
8
—
förgyldt eller måladt i figurer
1
I
[6
eller med blommor . .
1 Skålp.
12
—
J
Portefeuiller, Taskböcker, Ri-
diculer och Nattsäckar
100 R:dr v.
25
—
—
F.
ia.
1
16
Potatoes , ^ *
1 Tunna
—
16
—
4
I
24
—
Potatesmjöl
1 Lisp.
Fr
24
—
>Fi
itl
i.
12
—
Puder
1 Skålp.
—
4
—
;
1
24
—
Qvicksilfver
1 Skålp.
—
7
—
—
—
—
Potlskap för åkerbruket, Fiske-
rien, Fabrikarne och
Handtverkerien . . .
100 R:dr v.
5
Rentungor, Renstek eller Ren-
3
—
—
kött
1 Lisp.
1
—
—
—
1
4
Rhabarber:
3
16
—
Rot
1 Skålp.
—
16
—
—
4
16
—
Pulver
1 Skålp.
—
32
—
•—
—
—
3
36
—
Piiga-balsam
.
1 Kanna
1
Pockenholtz, se Trädvaror.
Poldrjörd, se Jord.
Porphyr, se Sten , ej specificerad.
Pottaska, se aska.
Qvarnstenar, se Sten.
Quercitron, se Färger.
Rnkknifvar, se Knifvar.
Rask, se Väfnader, Ylle
Rutin,
se Väfnader, Ylle
Ravendnk,
se Väfnader af Lin och Hampa.
Risgryn , se Gryn.
Ritböcker, se Böcker.
71 Bil. till Expeditions-TJtskoltels Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullbcräkning
,Införselt
ull.
if
Utförsel-
tulL
7
Russin
I Skalp.
1
6
i
8
Russin-stjelkar
i Skålp.
4
■—
—
Rör:
till käppar eller så kallade
Spanska
ioo R:dr v.
10
Rottingar, Vass och andra
I
32
—
slag . . . . . . . .
i Lisp.
—
4
—
—
—
Rötter:
24
—
Sparris
för Apothekens behof, ej spe-
ioo St.
—
6
—
6
cificerade
ioo R:dr v.
IO
I
.
_ . .
ätbara alla slag, ej specifi-
I
—
—
cerade
Sadeimakare-arbeten, ej speci-
i Tunna
—
24
—
—
6
ficerade
ioo R:dr v.
33
16
—
Fr
ia.
i3
16
—
Saffran
i Skålp.
i
8
—
_
—
-
3o
—
Salmiac *
Salpeter:
I Skålp.
—
3
—
7
2 4
—
oraffinerad
i Lisp.
3
36
_ —
2
8
9
__
raffinerad ......
i Lisp.
4
24
4
G bi lisk Salpeter eller Sal-
4
—
—
petersyrad! Natron . .
i Lisp.
2
—
—
_
—.
Salt:
2
02
—
Kok-  • .
i Tunna
.
36
-
—
r._
—
I
16
—
Berg-
i Tunna
13
—
—
-1
Rosmarin, se Apotli.-varor.
Rotschel-, se Fisk, torr.
Rumm, se Bränvin af Socker.
Räfkakor eller Räfkryddor, se Apoth.-voror.
Rödfärg, se Färger.
Rothe, se Färger.
Sablar, se Gevär.
Saccarum Saturni, se Blysocker.'
Saffian, se Läder, färgadt.
Sagogryn, se Gryn. Salt:
Bil. till Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse N.O 3o8i 73
Tull värde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
1
Sall:
IO
—
—
Liineburger, raffioeradt
i Tunna
2
24
—
—
—
10
—
Medicinskt, naturligt . .
arlificielt . .
1 Skalp.
100 R:dr v.
IO
1
*—
—
—
6
—
Saltsyra
1 Skålp.
1
—
—
—
I
—
—
Sand, fin eller perlsand . .
1 Tunna
16
—
—
—
—
3a
—
Sandarak
1 Skålp.
■—
3
—
—
—
Saxar, Öfverskärare- . . .
too R:dr v.
5
—
—
jFr
ia.
andra slag ....
100 R:dr v.
33
16
--
Segel:
100 R:dr v.
33
nys ♦•••«• •
16
—
Fr
ia.
af utländsk tillverkning,
hvarmed Svenska fartyg
varit nödsakade att i be-
visligen förlorades stäl-
le sig förse, då de vid
hemkomsten befinnas:
obrukade
100 R:dr v.
25
till och med en fjer-
dedel slitne * . .
100 R:dr v.
10
—
—
.—
—
—
Senap:
6
—
omalen ....
1 Skålp.
—
3
6
—
—
1
24
—
malen och preparerad
1 Skålp.
—
8
—
Fr
i.
4°
—
Senetsblad .......
1 Skålp.
•—
4
—
—
—
—
Serpentin-sten:
1 2
12
oarbetad ....
1 Lisp.
—
I
—
—
—
—
1 3
16
—
arbetad ....
1 Lisp.
—
32
—
Fr
i.
Sammet, se Väfnader af Silke och Bomull.
Sammetsband, se Band.
Sandel, se Färger.
Sassafras, se Apotheks-varor.
Schelak , se Laccn.
Segel, bergade från främmande förolyckade fartyg, se Inventarier.
Segelduk, se Väfnader af Lin och Hampa.
Shawlar och Shawletter, se Väfnader.
Bih. till R. Sl. Prot. i834 och i83S. 10 Sami. 1 Afd. 2 Bandet. lo
Bil. till Expeditions-U (slottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3o8.
Tullvärde.
Qvantitet för I
tullbevakning.
Införseltull
U tförse
tull.
1-
I
32
I stycke
t
20
Fr
i;t.
.6
—
Siktduk
Silfver:
i Aln
■
4
—
Fr
i.
Fr
ut
Fr
ill
arbetadt, förgyldt eller oför-
I
I 2
—
gyldt ........
i Lod
—
0
—
(Fr
målare- mussiv- puder- el-
ill
I
24
—
ler unsen ......
i Lod
—
18
—
.6
—
Bok- äkta ^
I Bok af 24 å
25 blad.
—
4
—
—
—
—
I 2
—
oäkta ..... |
Silke:
1 Bundt af
12 Böcker.
—
3
—
—
—
—
12
—
rått, ofärgadt
1 Skålp.
—
6
—
—
—
färgadt, tvinnadt eller otvin-
20
—
—
nadt
Sirop:
1 Skålp.
2
—-
F.
itt
2 6
8
Capilair-
I Skålp.
—
3
—
—
—
4°
—
Mullbärs-, Rosen- och Viol-
1 Skålp.
.—
4
—
—
—
—
8
—
Socker-, brun eller hvit
I Skålp.
—
4
—
Fr
i.
•7
—
Skafgräs
1 Skålp.
—
1
8
—
—
2
30
—
Skedvatten eller Salpetersyra
Skomakare-arbeten:
1 Skålp.
—
3
—
Fr
itt
3
—
Skor
1 par
i
—
—
)
9
—
—
Slöflor
andra slag
1 pär
too R:dr v.
3
33
16
—
jF,
ia.
8
—
Skriftaflor
1 Skålp.
—
2
—
Fr
ia.
2
8
—
Skrubblor öfver §§....
1 styck.
—
20
—
Wr
ia.
36
—
andra slag . . .
1 styck.
—
12
—
r
Sidentyg, se Väfnader af Silke.
Silfverglitt, se Glete.
Sill, se Fisk.
Sjökort, se Böcker.
Skjätspäek, se Tran.
Skeppsinventarier, se Inveutarier.
Skilderier, se Målningar.
Skinn, soin ej inbegripas under Pelsverk:
rå och oberedda, se Hudar,
beredda, se Läder.
Skinto, se Ull.
Skirduk, se Väfnader.
Bil. till F.xpedilions-TJtskollcls Förslag till lind. Skif velse N.o 3o8. 75
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
25
Sköldpadd, oarbetad . . .
arbetad ....
Slöjdevaror eller Fabriks- ,
Handtverkeri- och Manufac-
I Skålp.
I
12
—
1
1 Skålp.
10
Fr
1
40
• •
turvaror, i Taxan ej speci-
33
Fr
ficerade
loo R:dr v.
16
—
ia
4
Smergel
1 Skålp.
15
—
2
—
Smink och Sminkflor . . .
100 R:dr v.
—
—
—
4
—
Smör
Snus:
1 Lisp.
2
24
—
F.
ilt
5
Spanskt
1 Skålp.
—
36
—
—
—
—
36
allt annat
Snäckor:
1 Skålp.
12
Fr
itt
till Naturalie-samlingar . .
.
Fi
i a.
Fi
i .
* ""
Karn is och andra slag . .
too R:dr v.
5
—
—
—
-
—
1
4
Snören, Tarm-, till Ur . .
1 dussin
—
16
—
Fi
a.
Socker:
Mascovad eller brunt Casso-  nad , Terres och Tetes, samt
8
hvitt puder-socker . .
Krossadt, Lump- och Ha-
1 Skålp
■■—
3
1 2
vanah-Terres .....
1 Skålp.
—
6
—
L
Topp-, Confect-, Candi- och
F‘
itt
20
fia k ........
1 Skålp.
—
18
—
)
Solfjäderspapper
too R:dr v.
20
—
—
]F,
itt
Solfjädrar « .
100 R:dr v.
25
.
i
1
32
—
Souda .
1 Lisp.
10
—
3
"“
Soya och Saucer
gpanmål:
omalen:
1 Kanna
36
5
—
Bob vele
1 Tunna
1
24
—
Fr
i.
Slipstenar, se Sten.
Snickare-arbeten, se Trädvaror, arbstade.
Spanska Flugor, se Cantarider.
76 Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3o8.
T ullvärde.
3
10
5
6
5
6
16
32
4°
32
5o
Spanmål:
omalen:
Hafre ....
Hvete
Korn
Råg
Vicker
Ärter
Anm.’. Malt förtullas efter
den afgift, som är gällande
för det sädesslag, hvaraf
maltet är tillverkadt, med
förhöjning af zS procent
malen :
Gryn och Mjöl:
Förtullas efter den afgift,
som är gällande för det sädesslag,
hvaraf grynet eller
mjölet är tillverkadt,
och så, att af Hvete, Råg,
Korn och Ärter anses 12
Lisp. mjöl svara emot en
tunna säd och af Hafra 8
Lisp. emot en tunna; samt
att 8 Lisp. Bohvete- och
Korngryn, och 6 Lisp. Hafregryn
svara emot en tunna
säd af nämnde slag.
Speglar och Lampetter . . .
Spetsar, Uddar och Blonder
alla slag
Spillning, Affall och Spån, ej
specificerade . . . . .
Qvantitet för
tullberäkning.
1 Tunna
1 Tunna
1 T«nna
1 Tunna
1 Tunna
1 Tunna
100 R:dr v.
1 Skålp.
roo R:dr v.
Införseltuir.
24
36
33
13
Fr
16
24
ia.
Utförscl
tull.
,Fr
1.
Fr ia
Fr
10
ta
Spelkort, se Kort.
Spermaceti, se Hvalraf.
Spermaceti-olja, se Olja.
Spiauter, se Zink.
Spiesglans, se Antimonium.
Spik och Nubb, se Jern.
Spiritus Vitrioli, se Vitriololja.
Spiritus Vini och annan Sprit, se Bränvin.
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse IV.o 308. 77
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel
tilli.
-
Sten:
3
a4
—
Bryn- och Olje- . . . .
Mergel- och Skiffer- till
100 St.
36
Fr
ia.
Stentryck
[oo R:dr v.
5
—
—
—
—
[ OO
—
—
Qvarn- Rhenska ....
1 stycke
1
—
—
—
—
All annan, ej specificerad,
oarbetad, tillhuggen ellar
arbetad
100 R:dr v.
25
—
—
Fr
i.
Eldfast sten för Manufactu-
rernes behof efter serskildt
tillstånd af Commerce-Col-
legium .......
F.
j
I
3a
—
Stenk»l . . . . . . » •
Stenkols-stybb eller Grus och
1 Tunna
——
t6
Wr
iti
32
Cinders samt Cokes . .
1 Tunna
—
.6
—
1
8
—
—
Stenkols-tjära ......
1 Tunna
—
36
—
—
—
Strumpor:
24
3
16
Silkes . . . . • . «
1 Par
—
—
)
1
_
Bomulls
i Par
—
16
—
F’
ia.
4°
—
Redgarns-
1 Par
—
r 0
—
24
Linne- och Ylle- ....
1 Par
—
8
—
)
Halfstrumpor draga hälf-  ten af den för hvart slag
här ofvan utsatta tull, och
beräknas till hälften af vär-  dena.
10
■
Strumpstickor af Stål . . .
Strängar:
Cantiller eller öfverspunne
1 Skålp.
1
Fr
ia.
5
—
baser ........
1 Skålp.
1
24
—
)
4©
Messings- och Stål- . . .
1 Skålp.
—
10
—
[Fr
ia.
i5
—
Tarm-
1 Skålp.
1
24;-
Sten, Gips-, se Gipssten.
Gjut-, se Gjutstenar.
Storax, se Apotheks-varor.
Strutsfjädrar, se Plymer.
Stråkardor, se Kardborrar.
78 Bil. till Expeditions-Utskoltets Forslag lill imd. Skrifvelse N.o 3o8.
Tullvärde.
Qvantitet för
tullbcräkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull-
Stål:
4°
—
—
Gjut-
100 Sk.)
4
—
—
16
—
15
—
—
Garf-
100 Sk.>stap, y
5
—
—
6
—
8
—
—
andra slag ......
100 Sk-)
4
—
—
4
—
Stålarbeten, ej specificerade .
100 R:dr v.
33
16
—
Fr
ia.
—
3
—
—
Stärkelse, hvit
1 Lisp.
t
—
—
F
ri.
—
1
—
Svafvel
1 Lisp.
—
24
—
.
1
—
10
—
Svafvelblomma
I Skålp.
—
1
—
—
1
2,
6
—
Svafvelsyra ......
Svampar: torra
1 Skålp.
6
F
1 i.
2
24
—
Sug— ........
1 Skålp.
—
12
—
—
—
1
—
andra slag, ej specificerade
1 Lisp.
—
5
—
—
—
Sågblad
too R:dr v
3o
—
—
Fr
ia.
3
—
—
Såpa .........
1 Lisp
t
—
—
F
ri.
36
Säckar, nya
tomma
med varor fyllde, såsom em-
1 St.
'
12
F,
ia.
balage .......
Ft
ia.
i
4
32
—
T' alg . . . . . . . . .
1 Lisp.
1
—
—
1
6
Tallkottar och Tallstrunt . .
100 R:dr v.
10
—
—
I
—
_
10
Tamarinder
1 Skålp.
—
1
—
—
—
Tapeter:
Gobelins
100 R:dr v
15
—
—
—
—
40
—
andra slag
1 Skålp.
—
10
—
Fr
ia.
1
—
—
Tapetborder
1 Skålp.
—
12
—
Fr
ia.
Tegel:
18
20
Eldfast
1000 St.
1000 St.
6
Fr
i ti
—
—
Klinker
5
—
—
—
Stylar, se BoktryckStärkelse,
blå, se Färger.
Substance, se Bläckpulver.
Svampar, matnyltige, se Frugter.
Svarfvade abeten, se Trädvaror, arbetade.
Sviskon, se Plommon, CatharinSvärta,
Bok- se Boksvärta.
Svärta, Kopparsticks, se Kopparstickssvärta.
Synålar, se Nålar.
Syringar, se Fingerborgar.
Sängkläder, se Kläder.
Tackjern, se Jern.
Tagel, se Hår.
Talgljus, se Ljus.
Bil till Expeditions-Utskottets Förslag till und. SkrifvelseN-o 3o8. 79
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
ttiU.
Tegel:
1000 St.
.5
—
—
Mursten .
5
—
—
^Fr
itt
33
16
—
Taksten
IOQO St.
10
—
■—
36
TennlikaT
Tenn:
oarbetad!, samt arbetadt
1 Skålp.
12
Fr
ia.
9
——
—
gammalt och sönderbrutet
1 Lisp.
—
22
—
—
4
—
arbetadt, nytt, olackeradt
36
—
eller omåladt •
1 Skålp.
—
12
—
Fr
itt
7
—
Tenn- och Bly-aska ....
1 Skålp.
—
2
—
—
1
—
Terpentin:
1 Skålp.
15
—
Venedisk
—
3
—
—
—
—
8
—
all annan
1 Skålp.
—
2
8
—
—
I
12
—
Terpentin-olja eller Spiritus .
Tester eller Krätz ....
1 Skålp.
—
2
—
—
—
—
Fi
iti
Fi
itt
X 1
1
16
The
1 Skålp.
■—
16
—
.
—
—_
4
16
—
Tobak:
x Tunna
1
■ 6
'
4
—
18
—
Blad, Marylands ....
1 Skålp.
—
6
—
—
—
2
8
—
andra slag . ... \> •
I Skålp.
—
6
—
—
—
2
3
—
—
Cigarrer
Karfvad:
100 St.
1
)
36
—
Cai duser ellef lös i fastager
1 Skålp.
—
12
—
^ F
ri.
a
—
—
Knaster
I Skålp.
—
32
—
/ r
16
—
Spunnen och Negerhead
1 Skålp.
—
8
—
1
_
—
Stänger och Carotter
1 Skålp.
•—
16
—
j
5
—
Stjelkar .......
1 Skålp.
—
3
—
—
1
2
3
16
—
Tonka-bönor
1 Skålp.
—
24
—
—
4o
—
Tran och Späck, alla slag
60 Kannor
2
24
-1
—
16
•—
Terra Sigillata, se Bofus.
Theriac, se Apolh.-varor, beredda.
Tb.ermomelrar, se Barometrar.
Tobak, malen eller lifven , se Snus.
Tobakspipor af lera, se Pipor.
Trapp, se Lera.
Bil. till Expedilions-Utskollets Förslag lill tind. Skrifvelse N.-o 3oS.
T-ullvärde.
Qvantitet för
tullbevakning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
3
Trippel ..«•••••
i Skålp.
—
—
5
—
-
3
—
i Skålp.
I
—
—
—
Tråd:
24
2
a4
—
Guld-, äkta »••...
i Lod
—
—
1
]
16
—
oäkta ••••••
i Lod
—
16
—
1
2
Silfver-, äkta
i Lod
20
I
I
oäkta
i Lod
—
12
1
18
Jern- och Stål-, ej specificerad
Koppar- och Messings-:
I Skålp. stäp. v.
6
lin- eller svärdfäjaretråd för-
\Fr
3
-
—
sil fräd eller oförsilfrad .
i Skålp.
I
—
i.
20
all annan
t Skålp. stäp, v.
—
8
/
Bomulls-, hvit eller färgad:
i Skålp.
L
2
32
nystad
i liärfvor
—
32
1
2
;
i Skålp.
—
24
1
1
32
Linne-, oblekt
i Skålp.
—
a4
1
3
16
___
blekt, hvit . . .
i Skålp.
I
—
1
2
—
färgad
i Skålp.
32
J
Träd, Buskar och Plantor, fri-  ska , alla slag
Fr
'
Fr
ia.
la*
Träd varor:
Virke, oarbeladt, sägadt el-
ler tillhugget:
ioo B:dr v.
Buxbom och Pockenholtz .
S
—
—
Mahogny, Ceder, Sockerkist
och andra utländska träd-
2
4
slag
i Cub.-fot
—
12
.
—
Alm, Ask, Bok, Björk och
andra inhemska, ej speci-
ioo R:dr v.
ficerade trädslag
i
—
13
—
—
Trumpeter ocli Trummor, se Instrumenter, Musikaliska.
Tråd, jern- och stål- till instrumentsträngar, se Strängar.
Trädfrugler, se Frugter.
Trädvaror:
Sil, till Expeditions-Ut skottets Forsta" till und. Skrifvelse N.o 3oS. 8r
Tullvarile.
s5 —
20
3o —
ai34 —
4| 8 —
1 3a —I
3 16 —
Bih. t,a
Träd varor:
Furu- och Grantimmer:
©tillhugget eller sågblockar
tillhugget, ej specificeradt ,
Bandstakar
Bjelkar och Sparrar, af Furu
och Gran:
af mindre tjocklek än 5 tum
midtpå
af 5 till och med 8 tum
midtpå
af 8 lill och med io turn
midtpå .......
deröfver
Ann i. Bjelkar och Sparrar
af furu och gran kunna utföras
både liksidig» och platta.
Dimensionen af deras fyrkant
bestämmes efter fjerdedelen
af deras total-omfång
midtpå; så att t. ex. en
bjelke, som på 3 motsatta
sidor innehåller 12 luins
tjocklek och på de öfriga
endast 8 tums, kommer att
vid tulldal ering behandlas
lika med en bjelke, hvars
alla 4 sidor, tvärt öfver, innehålla
hvardera 10 tum.
Bräder och Plankor, sågade:
af Furu och Gran:
under i| tums tjocklek .
af i~ till och med 2^ tums
tjocklek
R. St. Prot. i834 och 183S. 10 Sar
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull*
100 R:dr v.
5
33
16
too R:dr v.
10
—
—
10
—
—
100 St.
1
3
1
3
1 St.
—
1
—
—
3
l stycke
—
4
—
3
—
1 stycke
12
——
_
3
1 slycke
20
5
1 Tolft
8
1
1 Tolft
—
»61
—
—
4
—
!. 1 A/d, 2 Bandet. 11
8a Bil. till Expeditions-TJtskolteti Förslag till und. Skrifvelse IV-o 3o8.
Tullvärdc.
Qvantitet för
tullberäkning.
införseltull.
Ltförse
lull.
i-
Trädvaror:
32
8
6
32
deröfver
Anm. Af halfbräder eller
afsågade bräder om 4 alnars
längd och derunder, beräk-  nas vid förtullning två tolf-  ter för en.
Af Alm, Bok, Ek och andra
i Tolft
inhemska ej specificerade
roo R:dr v.
trädslag. .
5
—
10
Fanerskifvor
roo R:dr v.
25
—
1
i
12
Enträd och Enstafvar . .
ioo St.
—
6
—
I 2
2
24
Geväi sstocks-ämnen
t Dussin
—
12
—
—
I 2
r
32
Handspakar
i Dussin
—
1 2
4
4°
Handspaks-ämnen ....
Läkter:
i Dussin
—
4
~
4
4o
huggne eller täljde . . .
i Tolft
—
2
6
i3
4
4o
sågade
Master, Bogspröt och Spiror:
af 4° tums omkrets och
deröfver, io fot från stor-
i Tolft
5
2
20
andan .......
af 20 till och med 4° tums
omkrets, io fot från stor-
i St.
2
2
4
8
ändan . , , . « . .
i St.
—
20
—
3o
—
i
32
Pumpträd:
oborrade, se Master och
Spiror.
i St.
8
H
3
16
-—
borrade . . . ....
I St.
16
—
4
—
3
Ribbor, längre eller kortare
Anm. Vid export af Rib-  bor, bör behörigen styrkas,
att de äro fyrkantiga och
i Tolft.
18
1
9
Bil. till Expediti ons-Vtshotttts Förslug lill und. Skrifart** IV.» Z,,v.
| Tullvärde.
Qvantitet för
tullbci alt ning.
Införseltull.
Utförsel-
t.ill.
•>
0
16
Trädvaror:
förfärdigade genom sönder-  sågning af större timmer,
i hvilket afseende betyg
öfver nämnde förhåPande
skola vid Tuiljournalerue
bifogas.
Stäfver: Lagg- och Botten-  af lill och med verk-  tums längd å de förra och
högst 27 verktums längd å
de senare.
af Ek
120 St.
1
.6
8
3a
—
af Bok , Furu eller Gran
120 St.
10
—
-
1
6
10
_
derutöfver
af Ek
120 St.
3
16
24
5
—
—
af Bok, Furu eller Gran
120 St.
1
32
—
1 2
i
2
—
Tunnband
.
100 St.
_
6
F.
ia.
5
——
.
Ved:
Al-
1 Famn
.6
i
7
—
Björk-
1 Famn
24
—
2
16
,,,
1 0
—
—
Bok- och Ek-
1 Famn
_
36
—
3
16
—
4)
—
—
Gran-
I Famn
• 4
32
5
—
—
Tall
1 Famn
16
1
7
—
andra slag
1 Faran
_
24
2
:6
3o
Anm. Famnen beräknas
till 4 alnars längd, 3 alnars
höjd och 6 qvarters bredd.
Arträd eller ämnen lill åror
1 Par
1
6
6
1
Alla, ej specificerade, mer
eller mindre ar betade, Snic-
Tusch, se Färger.
Tutanego, se Zink.
Tutia, se Nicht.
§4 Bil. till Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse tir.o 3 oS.
Tuilvärde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
Trädvaror;
kare- och Svarfvare-arheten,
ej specificerade, derunder
inbegripne
ioo R;dr v.
33
16
—
Fr
ia.
Tvål:
1
—
—
parfymerad oeh savonetter .
i Skålp.
—
16
|Fr
.
9
—
sämre slag ......
I Skålp.
—
3
i.
Tågvirke:
4
nytt
.
sådant, hvarmed Svenska
fartyg varit nödsakade, att,
i stället för bevisligen för-  loradt, sig å utrikes ort
förse, då samma Tågvirke
vid hemkomsten finnes o-
I Lisp.
2
Fr
itt
4
brukadt
Tälgsten, oarbetad ellerarbetad
i Lisp.
ioo R:dr v.
_
2
33
16
Fr
i.
i
—
Ull, okammad eller kammad .
i Skålp.
—
2
Fr
i.
Ur:
4o
—
—
Fick-, med guldbocte . . .
i St.
4
)
10
andra slag •. . .
Vägg- och Studsare . .
Anni. Är fodret af Bronz,
Marmor, eller annat ser-  skildt i Taxan såsom ar-  betad! specificeradt ämne,
tullbehandlas detta efter
dervid bestämde grunder.
i St.
ioo R:dr v.
i
3o
(Fr
ia.
Delar af Ur, ej specificerade
too R:dr v.
10
Fi
ia.
.
Urband och Urkedjor, af sam-
Tyll, Spets-, se Spelsar.
Bomulls-, se väfnader nf Bomull.
Tå gvirke: af förolyckade främmande Fartyg, se Inventarier,
gammalt, sönderhugget, se Drefmat.
Bil. till Expeditions- Utskottets Förslag tilt und. Skrifvelse N.o 3o8. S5
Tullvärde.
Qvantitet för
tullbevakning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
mansattc, ej specificerade
-
Fr
ämnen » «»••••?
100 R:dr v.
33
16
—
ia.
3o
—
—
V a 11 i 1 le
.
1 Skålp.
4
—
,—
—
—
—
20
—
Violrot
1 Skålp.
2
—
—
—
2
—
—
Visitkort ........
^1 Skålp.
—
32
—
Fr
i a.
Vitriol:
10
—
Blå eller Koppar- ....
1 Skålp.
—
2
' —
—
—
1
1
—
Hvit eller Zink- ....
1 Skålp.
—
1
8
—
—
1
12
—
Grön eller Jern- ....
17 Lisp.
5
—
—
6
—
Wadd:
4
24
—
Bomulls- .......
I Skålp.
—
8
—
—
Silkes- ........
1 Skålp.
1
—
—
rit,
Wagnar och Åkdon;
Rese-, Kongl. Personers samt
Diplomaters .....
Fr
ia.
x
J
Enskildes, af dem sjelfve
\Ft
ia.
medförde ......
100 R:dr v.
10
—
____
Andra, nya eller brukade .
100 R:dr v.
33
16
\
Wantar, tullbehandlas lika med
balfstrumpor.
40
Watten: Mineral- eller Helso-  Anrn. Bouteilleme och
krusen förtullas serskildt,
enligt Ärt. Glas och Kruk-  makarearbeten.
t Kanna
4
Fi
itt
36
—
Wax: Gult .......
t Skålp.
—
4
—
I
t
—
—
Hvit!
1 Skålp.
—
12
—
Fr
ilt
i
8
—
Färgadt ......
1 Skålp.
—
l8
—
4°
—
Waxduk, alla slag ....
1 Skålp.
—
10
.
} F
ri.
1
Watten, Lukt-, se Luktvatten.
Wau , se Färger.
Waxbilder, se Bilder. ,,
Waxljus, se Ljus.
Urglas, se Glas.
Urfjädnar, se Fjädrar.
Viol-sirop, se Sirop.
Vitriol-olja, se Svafvelsyra.
"Walnotter. se Nötter.
8G Bil. till Expeditions*Vtskottets Förslag till rmd. Skrifvelse N.o 3o8.
Qvantitet för
Tn 1 lil 1 j
Utförsel- 1
Tul Warde.
tullberäkning.
l
Tull.
Wekar:
Lällip"
1
J
1
1
20
f
-1 • 1 ^
.
1
A
2
JSKäip»
^Fr
ia.
I
28
Ljus- «••••••■
Werk tyg för Slöjderne och
Handtverkerien, ej specifi-
I
Skålp.
24
cerade .
t OO
R:dr v.
20
—
jr,
ia.
Wigter, Lödjor och Wågskålar
100
R:dr v.
3o
—
Win, alla slag;
I
24
—
på fastager ......
I
Kanna
—
36
h
itt
4
—
på bouteiller
I
Kanna
t
24
Bouteillcrne förtullas ser-  skildt, enligt Art. Glas.
3
l6
Wfndruf
9°
Kannor
—
2 4
—
.—
—
24
—
Windrufvor .
1
Skålp.
—
6
—
—
3
Winsten:
5
—
rå .........
1
Lisp.
—
24
—
2
4
20
renad
1
Skålp.
■—
2
—
F
ri.
36
Winstenssalt ......
1
Skålp.
—
3
6
Fi
ill
32
Wismut
.
1
Skålp.
—
4
8
—
—
4
Wäfnader:
Helsiden:
Alngods:
Alla släta sidentyg, vare sig
enfärgade eller randiga och
rutiga eller flammiga, ge-
nom olika färgadt silke,
roen icke genom sjelfva
Skålp.
3a
—
—
väfnadssättet .....
1
10
32
_
Fr
ill
Alla genom sjelfva väfnads-
sättet på ett eller annat
32
—
—
vis fagonerade sidentyg .
1
Skålp.
6
—
—
)
20
_
—
Fel b och Peluche . . .
' 1
Skålp.
3
—
—
JFr
ia.
96
—*
—
Guld- och Sifvertyg, äkta
1
Skålp.
20
32
—
oäkta
1
Skålp.
6
24
) I
Wicter, se Spantni).
Bil. till Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8. 87
Tullvärde.
Qvantitet för
tullberäkning
Införseltull.
U tförsel-  tull.
Wäfnader:
36
—
—
Krusflor eller Crepe . .
1 Skålp.
6
24
—
3a
—
—
annat Flor eller Gaze .
i Skålp.
5
.6
—
Fr
ia.
28
—
—
Sammet
1 Skålp.
4
—
—
i
Shawlar, Shawletter och an-
dra dukar:
af Gaze eller annan gles
40
-—
—
väfnad .......
I Skålp.
8
—
24
—
—
af så kalladt Bourre de Soie
I Skålp.
6
32
—
genom tryckningeller press-
6
24
t
36
—
—
ning faeonerade ....
1 Skålp.
—
alla andra slag, ej mindre
släta och enfärgade, än
genom väfnadssättet eller
olika färgadt silke facone-
36
—
—
rade ........
1 Skålp.
12
—
—
Halfsiden, eller af Silke, med
iFr
blandning af Bomull, Lin
ia.
eller Ull;
10
—
—
Alngods, alla slag . . .
1 Skålp.
3
16
—
Shawlar, Shawletter och an-
dra Dukar:
af under 10 K:drs värde
stycket
.
1 00 R:dr v.
33
16
—
Anm. Värdet må ej be-
räknas under iB:dr stycket.
af 10 R:drs värde och der-
öfver stycket .....
ioo R:dr v.
30
—
Bomulls:
Alngods:
Hvita;
Cambric, blekt och glättadt,
A
samt andra lika beskaffade
Bomullstyger i finhet öf-
1
88 Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3o8.
Tallvärde.
. -.i ■' :
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Ulför jel-  in II.
Wäfnader:
ver 76 trådar på tummen
i ränningen af 6 tili och
1 Aln
z?
24
med 9 qvart, bredd . -
1
O
-**-
Corderoy och Cordet till
1 Aln
4°
4°
20
och med 4 qv* bredd
It
—
Dimity t. 0. m. 8 qv. bredd
F eib
Gaze, Halflinon, Musslin
eller Netlelduk och Moll,
1 Aln
1 Aln
v
8
4
—
3o
■
t. 0. m. 9 qv. bredd . .
1 Aln
—
5
—
Percale och Batist t. 0. m.
8
■i, j
5 qv. bredd
1 Aln
—
Sammet och Manchester t.
8
i
4°
-- ■
0. m. 4 bredd . .
1 Aln
—
—
Fr
/
ia.
Satin och Jean t. 0. m. 5
1 Aln
3o
qv. bredd - . • • •
6
—
Sticktyg eller Pique och
1 Aln
g
3o
Tricot t. 0. m. 5 qv. bredd
12
—
10
Tyll
1 Skålp.
2
—
—
Alla ej specificerade;
genom sjelfva väfnadssättet
släta, såsom Ca-1 teo, Bom-
6
iS
___
ullslärft m.
r Aln
—-
—
genom väfnadssättet facon-
4°
_
nerade t. 0. ni 8 qv. bredd
1 Aln
—
8
—
För ofvan uppräknade
Bomullstyger af större
bredd, än bär för hvarje
slag är utsatt, förhöjes vär-  det oell införseltullen i
förhållande till den större
bredden.
De väfnadsslag, hvilka,
i egenskap af Bomulls-aln-
Bil. till Expeditions-Vtskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8. $9
TullyUrdc.
V
24 —
I 12 —
Wäfnader:
gods, äro till införsel medgifva,
må, äfven i form af
Dukar, förtullas emot enahanda
afgift, som för hvarje
aln af samma väfnad är i
Taxan bestämd.
Färgade:
Corderoy, Cordet, Dimity,
Felb, Gaze, Halflinon,
Musslin eller Nettelduk
och Moll, Percale, Batist,
Sammet, Manchester, Satin,
Jean, Sticktyg eller
Piqué, Tricot och Tyll:
samma tullvärde och införseltull
för alnen, som
för hvarje slag Dvitt; till
utförsel fria
alla andra slag:
genom väfnadssättet släta
dito • faconerade
tryckte eller prässade . .
Shnwlar, Shawletter och andra
Dukar;
Släta, af färgadt garn, större
och mindre, samt tryckte
under 7 qv. fyrkant, fransarne
oberäknade .
Dock får tullvärdet å
dessa icke beräknas under
32 sk. stycket.
Faconerade, större och min
-
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull.
1 Aln
8
1 Aln
12
—
j
1 Aln
8
—
1
Wr
ia,
100 R:dr v.
33
.6
—
Bih. till R. Sl. Prot. t834 och i83S. 10 Sami. 1 d/d. 2 Bandet.
12
Bil. till Expeditions-XJIskottels Förslag till und. Skrifvelse N.o 3 08.
Tullvärde.
Qvantitet för |
tullberäkning.
Införseltull.
Utfbrscl-
tull.
Wäfnader:
dre, samt tryckté, af 7 qv.
fyrkant och deröfver, fran-
24
sarne oberäknade . .
1 qv. aln
—
8
—
Bomulls-, med blandning
af Lin:
1
Dräll och Damast . . .
Shirting och andra slag
tullbehandlas såsom lika
beskaffade tyger af bom-  ull allena.
Ylle:
Alngods:
af Kardull eller okammad
ull allena:
1 qv. aln
24
1
3
—
Boy
Fris, Frisad, Doffel och
1 Aln
16
3
Kalmuck
1 Aln
I
—
—
2
Filtar
1 Skålp.
—
2 4
—•
Fr
ia.
Kläde och Dråp samt Half-
kläde, eller så kalladt Dråp
de Zephir
100 R:dr v.
33
16
—
3
Ratin
1 Aln
i
—
—
36
Wadmal
afKardulls inslag och Kam-  ulls ränning:
1 Aln
12
Casimir t. 0. m. 6 qv. bredd:
24
3
.6
hvitt, svart, gult och rödt
1 Aln
—
—
3
16
af andra färger ....
1 Aln
—
4o
—
\o
—
Flanell
1 Aln
—
10
—
Bombasett eller Bombasin
20
till och med 5 qv. bredd
Camelotte, Caffa, Chalons,
Etamine och Rask till och
1 Aln
3
3o
—
med 6 qv. bredd . . .
1 Aln
4
—
/
Bil. till Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3e>8. 91
Tullvarde.
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförsel-
tull-
Wäfna Jer:
Felb och Peluche till oell
1
—
—
med 6 q v. bredd . . .
Flaggduk oeb Qvinette till
l Aln
- ' ~
6
]
12
—
oell med 3 qv. bredd .
Merino och Circassienne,
1 Aln
"1~
3
36
till och med g qv. bredd
1 Aln
6
—
36
Mot enos t. 0. m. 6 qv. bredd
1 Aln
—
6
—
36
'
Packing eller Prässduk
Satin, Schagg, samt Tames
eller Dames t. 0. m. 6 qv.
1 Aln
3
36
bredd
Halfylle: af Ull och Bomull
eller Lin:
Bombasin luslre t. 0. m. 6
1 Aln
6
28
qv. bredd ......
1 Aln
—
4
—
32
Flanell .......
1 Aln
—
(0
—
I
4o
andra slag t. 0. m. 6qv. bredd
1 Aln
—
8
—
JFr
För ofvan uppräknade yl-  leväfnader af större bredd,
än här för hvarje slag är
utsatt, förhöjes värdet och
införseltullen i proportio-  nerlig! förhållande till den
större bredden.
Dukar:
Shawlar och Shawletter
samt Halsdukar af Ull el-  ler Ull och Bomull till-  sammans
Dock får tull värdet å dessa
ej beräknas under 1 R:dr st.
Linne: och Hamp:
Alngods:
100 R:dr v
20
—
—
ia.
9
Blaggarn .
1 Aln
3
—
/
92 Bil. till Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3o8.
Tullvärde*
Qvantitet för
tullberäkning.
Införseltull.
Utförscl-
tull.
Wäfnader:
16
—
Bolstervar ......
x Aln
—
6
—
\
12
—
Buldan . .
i Aln
—
4
—
2
—
Dräll och Damast . . .
i q v. Aln
X
—
—
3
16
—
Kammarduk och Batist
x Aln
—
36
—
1
13
—
Kanfas .......
Linön .......
i Aln
i Aln
4
8
■
>Fr
ia*
3o
—
Lärft. . . * * . . ,
i Aln
|0
—
2 4
—
Segel- och Tältduk . . .
i Aln
8
—
36
—
D rikar.. . » . » » . .
x Aln
[2
—
36
—
i Aln
—
8
—
36
—
Ympvax ........
x Skålp.
7
—
Fr
itt
Zink, Tutanego och Spiauter:
3
—
oarbetad och i plåtar
i Skålp.
•—
—
2
—
i
I 2
—
arbetad .......
r Skålp.
3
Fr
i.
Ångnaachiner ......
Ångpannor .......
xoo R:dr v.
xoo R:dr v.
i5
25
.
iF'
ia.
18
—
Ägg ... . *
x Tjog
—
6
—
Fr
ia.
A
—
Ättika, alla slag .....
x Kanna
—
8
Fi
i.
Wärjor och Wärjklingor, se Gevär.
Zaffer, se Färger.
Zittra, se Instrunrenter, Musikaliska.
Ziverrot, se Apotheksvaror.
Ader- och Koppjern, se Instrumenter, Fältskärs-.
Ål, se Fisk.
Äpplen t se Frugter.
Bil. till Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 008. 93
Tariff för Credit-upplaget och Transilo-afgiften.
Miniroi-ijvan-
Qvantitet för
Transito-
titct för
Upplaget.
Transito-afgif-  tens beräkning.
afgiften.
750 Lisp.
1
Alon, Romersk
1 Lisp.
—
4
8
5oo Skålp.
Anis ^ *
.
•
1 Skålp.
—
—
1
5oo B:dr v.
Apotlieksvaror, enkla Medicinalier,
i
Taxan ej specificerade . .
•
•
100 R:dr v.
1
—
—
750 Lisp.
Aska, Pott-, rå, vallad eller oraffi
nera
d
1 Lisp.
—
—
2
200 Lisp.
calcinerad och rålli
nerad
1 Lisp.
—
1
—
a5 Skålp.
Band, Siden, Sammets- . . .
•
•
1 Skålp.
—
8
—
11\ Skålp.
andra slag . . .
•
•
1 Skålp.
—
16
—
200 Skålp.
Ben, Elfen- oarbetadt . . .
1 Skålp.
—
•
2
10 Skepp
Bly, oarbetadt
1 Skepp.
—
24
—
to Skepp.
Blår, Hamp- och Lin- . . ,
1 Skepp.
—
r 2
—
4oo Skålp.
Bomull .........
1 Skålp.
—
-
2
Bränvin:
i5o Kannor
Cognac, Geniévre, Rumm
«•
1 Kanna
—
1
—
80 Kannor
Ari
1 Kanna
—
1
—
100 Skålp.
1 Skålp.
—
—
9
5oo Skålp.
Caffe
1 Skålp.
—
—
2
100 Skålp.
Canel och Cassia Lignea . .
*
.
1 Skålp.
—
—
7
200 Skålp.
Corinter ........
1 Skålp.
—
—
j
5oo Skålp.
Tenkol .........
•
.•
1 Skålp.
—
—
1
Fisk:
5o Tunnor
saltad. Sill i tunnor . . .
m
v
1 Tunna
—
■ 3
—
4ooo Lisp.
torr, Gråsidor eller Sej . .
*
0-
1 Lisp.
—
—
8
Färger:
1 Skålp.
1000 Skålp.
Blyhvitt
•
•
—
—
1
20 Skålp.
Cochenille .......
1 Skålp.
—'
5
— i
100 Skålp.
Indigo ........
1 Skålp.
—
2
—
600 Skålp.
Gryn: Ris ........
1 Skålp.
—
—
T
2.
100 Skålp.
Sago .......
• • ■
.
1 Skålp.
—
—
>
i5 Skepp.
, Hampa
1 Skepp.
—
100 Lisp.
Humla
1 Lisp.
—
2
“I
100 Skålp.
Ingefära, torr ......
1 Skålp.
—
—
4
Bil. lill Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 3o8■
Minimi-qvan-
Qvantitet för
X ransito-
titet för
Transito-afgif-
a fa 1 f t n.
Upplaget.
teus beräkning
20 Tunnor
Kummin
1 Tunna
_
7
ioo Lisp.
Lin: ohäckladt
1 Lisp.
—
2
—
ioo Lisp.
häckladt
1 Lisp.
—
3
—
25 Lisp.
1 Lisp.
—
2
6
200 Skålp.
Vax- gula
1 Skålp.
—
—
5
200 Skålp.
hvita och spermaceti
1 Skålp.
—
—
8
5oo Skålp.
Mandel
1 Skålp.
—
—
11
5o Kannor
Oija: Bom- elier Oliver-, i fastager
1 Kanna
—
—
10
3o Kannor
i flaskor, bouteiller eller krukor
1 Kanna
—
1
2
5oo Kannor
Hamp-
1 Kanna
—
—
4
200 Skålp.
Peppar, alla slag
1 Skålp.
—
—
3
ioo R:dr v.
Piphufvuden af Sjöskum, omonterade
coo R:dr v.
1
—
—
3oo Skålp.
Plommon, Catharin-
ji Skålp.
—
—
1
3oo Skålp.
Pomerans-knoppar och skal . . .
1 Skålp.
—
—
1
3oo Skålp.
Russin, • . .. . . . . . , • •
1 Skålp.
—
—
1
3oo Tunnor
Salt, kok-
I Tunna
—
1
3
iooo Skålp.
Socker, rått .........
1 Skålp.
—
1
beredt, krossadt Lump och
iooo Skålp.
Havanali Terres ....
1 Skålp.
—
—
*1
200 Tunnor
Spanmål, omalen: Korn ....
1 Tunna
—
2
5oo Skålp.
1 Skålp.
—
—
1
2
5o Skålp.
The . .
1 Skålp.
‘ —
1
ioo Tunnor
1 Tunna
—
10
2000 Skålp.
Tobak: Blad .........
1 Skålp.
—
—
5co Skålp.
Knaster
1 Skålp.
—
—
9
Träd varor, Mahogany, oarbetadt, så-
1 Cub.-fot
iooo plattf.
gadt e41er tillhugget .....
—
1
5oo Skålp.
Ull, okammad och okardad
1 Skålp.
—
—
2
240 Kannor
Vin: på fastager
på bouteiller: Bourgogne och
1 Kanna
■—
—
6
33-| Kan:r
Champagne .
1 Kanna
—
1
6
i33| Kan:r
audra slag . .
I Kanna
—
1
6
Bil. till Expeditions-VIskottets Förslag till und. Skrifvelse N-'0 3o8. if>
Underrättelser
om hvad vid Taxans verkställighet iakttagas bör.
§' '•
Alla varor, med undantag af de med förbud belagde, må ifrSn utrikes
orter till Sverige införas, eller ifrån Sverige till utrikes orter utföras,
emot den i Tariffen stadgade tull.
§• 2-
Det varuvärde, hvarefter inkommande och utgående fullprocent, enligt
Taxan, erlägges, beräknas i Svenska Bancosedlar, med hvilka så väl
inkommande och utgående tull som nederlags-afgifter betalas.
Hvad vid tullclarering ej hinner lill half skilling, uteslutes, och räknas
deremot för en skilling hvad som stiger till och öfver en half.
§. 3.
Med de i Taxan förekommande vigtbestämmelser förstås viclualievigt,
der annan slags vigt icke serskildt är utsatt.
§• 4-
Alla inom Sveriges Rike byggda, eller i behörig ordning naturaliserade
fartyg, som bevisligen tillhöra Svenska undersåter, förunnas helfrihet,
håde vid inkommande och utgående, så att den i Taxan utsatta tullprocent
beräknas för alla varor, som med dessa fartyg till Riket införas eller
derifrån utföras, utan afseende eller skilnad, om inkommande varor hemtas
direcle från produclions-orten, eller utur andra handen, och med iakttagande
för öfrigt af den lindring i tull, sorn för handeln på vissa orter
är serskildt i Nåder beviljad.
§• 5.
För alla varor, som inkomma med främmande fartyg, förhöjes den
belöpande helfria tullen med 4° procent; och för alla varor, som med
dylika fartyg utföras, med 5o procent, utom i de fall, då, genom serskilda
afhandlingar med främmande Magter, undantag härutinnan blifvit öfverenskomne.
Tdl allmänhetens underrättelse utfärdar Kongl. Maj;ts och Rikets
Commerce-Collegium Kungörelse om dessa afhandlingar vid början' af
hvarje år.
q6 Bil. till Fxp e dit iöns - Utskottets Forslast till imri. Skrijvclse N'0 3o8.
§- C.
Lastpenningar till Kongl. Maj:t och Kronan betalas å hvarje Sjötullskammare
vid inkommande och utgående, för Svenska fartyg med tolf
skillingar Banco för hvarje läst, beräknad efter Svenskt mätarebref. För
främmande fartyg betalas, på enahanda sätt pch efter samma beräkning,
trettiosex skillingar Banco för hvarje läst, utom i de fall, då serskilde öfverenskommelser
äro i detta hänseende träffade. Härvid iakttages likväl,
alt då ett inhemskt, eller lika med inhemska behandladt utländskt fartyg,
under loppet af elt calender-år, gör flera resor på utrikes ort från och
lill samma Tallkanamare-disti ict, så betalas lastpenningar blott för inkommandet
hvarje gång fartyget, efter att hafva fulländat första resan, återkommer
lill hamn inom samma Tulikammare-district.
§• 7*
1:0 Å inkommande varor, som, enligt Taxan, förlulias efter vissa
procent af värdet, eller för hvilka olika tull efter olika värde eger rum,
hör godsegaren uppgifva inköps-priset, med tillägg af assurance, fragt och
all annan derå använd kostnad, intill dess de till lossningsorten anländt,
och å utgående varor deras partipris i lastningsorten. Godsegarens angifningsintaga
å inkommande sådane varor bör styrkas af Factura och Conjnoissement,
äfvensom assurance-räkning, då försäkring tagen är. Vid saknad
af Factura, förhålles enligt 3i §. af Seglations-Ordningen; och bör,
då placatstämpel å sådana varor begagnas, å denna stämpel antecknas efter
hvilket tull varde varan blifvit förtullad.
2:0 Tullkammare- eller Packhus-föreståndare vare berättigad att en
inkommen, efter värde tullbar vara, hel och hållen, så vidt den är af
samma beskaffenhet, emot det uppgifna värdet, med tillägg af 10 procent,
inlösa. Vill han det ej, och förekommer ej heller skäl att till mer än io
procent öka det uppgifna värdet, vare denna lösningsrättighet, med vilkor
att summan genast i Tullcassan för godsegarens disposition contant ned»
sättes, medgifven åt hvilken annan, som dertill sig först anmäler, för
hvilket ändamål om varans angifning, genast efter besigtningen, anslag å
Packhusdörren skall ske. Har inom 3:ne söcknedagar, angifningsdagen
inberäknad, ej någon till varans inlösande sig anmält, eller gitter godsegaren
vid angifningstillfället förete bevis, att han rigtigheten af det uppgifna
värdet, efter de i förestående i:sta mom. stadgade grunder, inför
Domstol
IM. til! Expcdilions-Vt slottets Förslag lill tind. Skrifvelse N.o 3o8,
Domstol edeligen fulltyga!, må han varan disponera, då vid tullberähniiigen
efter hans angifning kommer att hero; men eger inlösning eller väialesförhöjning
på förenämnde sätt rum, skola lullafgiflerna efter det derigenom
uppkomna högre varuvärdet beräknas.
§. 8.
På vederbörande Fabriks- och Handlverks-Societeter ankommer att
utse en eller flere personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, del de
till hvarje Societets yrke hörande varor blifva under rigtiga benämningar
förtullade, oell öfvervara alla stämplingar i Packhusen; dock må dessa
ombuds uteblifvande, sedan de blifvit bevisligen kallade, icke hindra
stämplingens företagande och fortgång.
§• 9'
Utländska varor, som bevisligen dragit inkommande lull, kunna lill
utrikes ort tullfritt åter utföras.
§• »o
Ålla,
så väl inkommande som utgående varor, hvilka kunna i Taxan
vara förbigångne, beläggas med tull af varuvärdet lill det belopp, soia
General-Tull-Styreisen , i öfverensstämmelse med det för varor af enahanda
slag eller beskaffenhet i Taxan utsatte, serskildt i hvarje inträffande fall
har att bestämma.
§. ii.
Vid uppkommande tvist om en varas rälta qvalitet och benämning,
må General-Tull-Styrelsen ega, att, sedan, der så fordras, sakkunnige Handlande
eller Fabrikanter hörde blifvit, afgöra frågan; kunnande öfver General-Tull-Styrelseiis
resolution besvär hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anföras.
§• 13.
Alla, både inkommande och utgående varor, ehvad de förtullas efter
bestämd afgift eller efter vissa proeent af värdet, skola angifvas och i
Tulljournalerne noga antecknas till namn, art oeh beskaffenhet, antal,
Svenskt mått, mål oell vigt, äfvensom värdet derå, samt på lika sätt i
Persedel-extracten upptagas. Om hvad i öfrigt, vid varors angifning oeh
förtullning, iakttagas bör, tjenar Seglations-Ordningen lill efterrättelse.
Bihang till R. St. Prot. i834 och rS35. so Sami. i Afd. 2 Bmckt. 13
<)8 Bil. till Expedilions-UtshoUeti Förslag till und. Skrifvelse N-0 3o8.
§• i3.
De varor, som ej om skeppsbord kunna genom Svenskt mått, mål
eller vigt, till quantiteleu bestämmas, transporteras, efter deras beskaffenhet
och värde, till Tullpackhuset eller Stadens Vågar, för att der vägas
eller mätas. Uppå ingifven inlaga till Tullkammaren, erhåller godsegaren
räkning å den för varorna belöpande tull, efter hvars erläggande han eger
desamma fritt disponera, på sätt och med vilkor i öfrigt, som SeglalionsOrdningen
och Nederlags-Förordnihgen bestämma.
§. l4.
Till handelns underlättande, kommer så kalladt Credit-upplag, eller
anstånd med Tullafgifternes betalning för alla i Tariffen i sådant afseende
utmärkta varor till der bestämde minimi-quanliteter, att tills vidare ega
rum uti städerna Slockholm, Götheborg, Gefle, Carlskrona, Carlshamn,
Malmö, Norrköping, Calmar, Wisby, Helsingborg, Westervik, Ystad och
Uddevalla, under iakttagande af följande vilkor:
att varorna uppläggas under Tullkammarens jemte egarens las och vård;
att egare af dessa varor få, emot utgörande af hela tullen, om de inom
landet försäljas, men endast emot transitotull, då de bevisligen åter utföras,
ifrån Credit-upplaget utlaga större och mindre partier, dock icke under
hälften af det minsta, som får uppläggas;
att Credit-upplaget icke får sträckas utöfver ett år ifrån den tid en vara
infördes, utan att densamma inom nämnde tid antingen åter utföres eller
till fullo förtullas efter den tull, som var gällande, då upplaget skedde,
vid påföljd, att varan i annat fall för go Isegarens räkning på auction
försäljes, då belöpande införselstull och omkostnader å auetionssumman
först afdragas och återstoden tillstädes godsegaren;
att, innan några varor å Credit-upplag emottagas, värdet å dem förut
bestämmes och tullen derefter, vid deras uttagande, erlägges, utan afseende
på de under tiden förefallna ändringar i priset å dylika varor;
att gods må kunna transporteras ifrån en stads Credit-upplag lill en annans,
dock med credit-tidens beräkning ifrån den dag, godset först upplades;
att varor må, efter anmälan hos General-Tull-Styrelsen, öfverflyttas ifrån
Credit-upplag på Nederlag, emot erläggande af så väl transilo-afgift, sorn
inkommande recognition;
samt att, genom Credit-upplaget, någon förändring icke sker i den Nederlagsfrihet,
som Kongl. Maj:t redan i Nåder förunnat vissa städer, eller
framdeles i Nåder förunnar andra.
Bil. lill Expeditions-Viskoltcts Förslag lill tind. Skrifvelse N.o 3u8.
§• »5.
Öfver förlullning af vagnar, som af lill Riket ankommande resande
nyttjas och för hvilka Convoy-afgift oell Stads-umgähler icke beräknas,
skall Tullkammaren meddela egarne bevis, innefattande e] allenast förtullningsbeloppet,
utan ock en kort beskrifning på åkdonet, hvarigenom detsamma
må igenkännas; börande tillika dylika vagnar af Tullkammaren förses
med stämpel. Derest åkdonet sedermera af samma person, sorn det
förtullat, inom natt och år, åter utföres, antingen ifrån ilen hamn, dit det
inkommit, eller ifrån hvilken annan som helst, der Sjötullskammare finnes,
må egaren å den ort, der utförseln sker, emot förtullningsbevisets aflemnande,
genast återfå den tull lian erlagl, så framt ej något emot beviset
är att anmärka, och den vid inkommandet åsatle stämpel är i behåll.
Svensk resande, som till Riket återkommer med vagn, hvilken han vid
afl esan härifrån bevisligen medfört, ege all densamma tullfritt disponera.
§• 16.
Den trettonde tunnan af hvarje läst salladt kött och fisk, af alla slag,
som bestås till packning, är fri från tull och afgifter till städerna.
§• '7*
Allt hvitt socker, ankommande från någon hamn i Europa, hvilket
icke är angifvet som krossadt Lump eller Havanah-Terres, skall underkastas
besigtning af ojäfvige personer i Tullkammare- eller Packhus-Inspeclions
föreståndares
närvaro. Yppas dervid olika meningar örn varans rätta be
skaffenhet,
hänsk jutes frågan till General-Tull-Styrelsen, då prof å sockret
jemväl bör bifogas.
§. 18.
Vid utförsel af följande inrikes tillverkade varor från stapelstad, der
fabrik för tillverkning af sådana varor eger rum, beviljas af tullmedlen:
för 1 Topp- och Candi-socker
. 3 sk. 6 rst,
—■ t tfe Cardus eller karfvad Tobak, äfvensom pressad och
rulind Tobak samt Snus . , 3 „ — „
i st. Segelduk af Hampa eller Lin till minst 5o alnars längd 32 „ — „
— 1 st. Packväf af Hampa eller Lin till minst 5o alnars längd 24 ,, — ,,
Hvarvid iakttages:
1:0 att, hvad Socker- och Tobaks-fabrikater angår, miust 100 # af
samma vara, och af Hamp- och Lin-väfnader, minst ro st., skola till export
afgifvas och på en gång afsändas;
ioo Bil■ till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N;0 3o8.
2:0 att, vid angifnings-inlagan alltid skall bifogas Magistratsbevis, att
tillverkaren eller afsändaren personligen inför Magistraten med ed fästat,
att varan är Svensk tillverkning, samt, då fråga är om Tobaksfabrikater,
Segelduk eller Packväf, att den är af utländskt råämne; kommande detta
bevis att biläggas Tullkammare-Journalen å den tullplats, hvarifrån varan
utföres;
3:o alt varan bör vara behörigen hallstämplad;
4:o att Svensk Consuls eller Vice-Consuls å lossnings-orten, eller, om
sådan Tjensteman der ej är anställd, annan Vederbörande Embetsmyndighets
intyg, att varan derstädes blifvit lossad, bör företes, för att komma
i åtnjutande af förrberörde tullrestitution.
Med certificerandet af dylika varor, afsönde från Stockholm lill Finland,
förhålles efter hvad serskildt är stadgadt.
§• »9-
Cobolt, rå eller malen, bör vid utförseln vara fördelad i paketer
och försedd med stämpel från det ställe, der den blifvit tagen, vid påföljd
af böter lill en fjerdedel af varans värde, och att export deraf ej tillätes.
§. 20
Fartyg, här i Riket byggde, sorn för utländsk räkning köpas och utföras,
njuta helfrihet för de varor, som med dem första gången utskeppas.
§• 2t.
Skeppare, inhemsk eller främmande, sorn, för trängande orsaker eller
till inhemtande af ordres för sin vidare resa, inlöper i Svensk hamn,
der Sjötullskamrnare finnes, må derstädes, utan skeppsumgälders erläggande,
intaga förfriskningar och anställa nödiga reparationer, samt jemväl, under
iakttagande af hvad Seglations-Ordningen föreskrifver, och efter att hafva
skriftligen uppgifvit beskaffenheten och n^ckenbeten af de till andra ineller
utrikes orter destinerade varor, lossa större eller mindre del deraf
och intaga fyllnad i sin last, utan att erlägga tull, eller annan afgift, för
mera, än som lossas eller lastas; men skeppstimgälder för fartyget skola
betalas till fullo, så snart lastning till större eller mindre del eger rum,
äfvensom då mera än en fjerdedel af lasten lossas, hvilket förhållande bör
af Tullbeljeningen vid lossningstillfället utrönas af den skeppshandling,
som utvisar fartygets drägtighet. Fartyg, inhemskt eller främmande, som
i Svensk hamn intagit en del af sin laddning, må i annan Svensk hamn,
Bil. Ull Expcclitions-Utikoltets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3oS. tor
der Sjötullskammare är, intaga fyllnad deri. På hvart och ett ställe erlägges
tull för hvad lastadt blifvit; men skeppsumgälderne betalas till
fullo endast på första inlastningsstället, derom bevis på passet meddelas.
§. 22.
Skeppare vare skyldig att, på sätt Seglalions-Ordningen stadgar, å
mäikrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel tili mängd och beskaffenhet,
vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, högstberörde Förordning
bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof till
begagnande om skeppsbord linnes nödigt, befrias från lull och andra afgifter
i utlastningsorten.
Till provision må under sådana vilkor jemväl kunna hänföras följande
qvantiteter Vin, Bränvin, Caffe och Risgryn, nemligen:
För fartyg, kommande från Östersjönj eller till någon hamn i Halland
samt Götheborgs- och Bohus Län från Nordsjö-orter samt Holland,
England och Franska Vestersjö-hamnarne: 3 kannor Vin, 2 kannor Bränvin,
3 skålprd Caffe och 3 skålprd Risgryn, läknadt på hvarje person af
besättningens och passagerarnes antal; samt
För fartyg, kommande från orter utom Östersjönj med undantag af
nyssnämnde fart till Halland och Bohus Län: 5 kannor Vin, 4 kannor
Bränvin, 4 skålprd Caffe och 6 skålp:d Risgryn på enahanda sätt beräknad
t.
Härvid bör för öfrigt iakttagas, alt Vin och Bränvin icke emot hvartannat
utbytes, så att den, som har mindre af den ena, ej får för sådan
brist njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att hvad af dessa och
öfriga nämnde Provisions-artiklar öfverstiger en skeppares ofvanföre bestämda
förråd i utlastningsorten ovilkorligen skall förtullas.
Hvad af inrikes producerade, enligt utgående Tullpasset, med fartyget
bevisligen utförda, provisionsvaror öfverblifvit, må vid återkomsten
tullfritt disponeras.
Hvad af det öfriga medgifna provisiöns-forrådet icke under vistandet
i Svensk hamn om bord användes, må, derest det ej till qvarblifvande
förtullas, med fartyget åter utföras.
§. 23.
Nödigt förråd af lifsmedel för skeppsbesättningar, antingen fartyget
inlöper i Svensk hamn eller fifsmedlen derifrån med skeppsbåt hemta»,
befrias från utförseRull och andra dermed förenade afgifter.
102 Bil. till Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 3o8.
Svenska fartyg få äfven till skeppsbebof tullfritt intaga öfrige förnödenheter,
som till skeppets behof, i reon af dess storlek, kunna anses
oundgänglige, hvartill äfven må räknas i famn Ved, i tunna Tjära, i
tunna Beck, 2 st. År- och 4 st. Spak-ämnen för hvarje 20 läster af fartygets
drägtighet och derunder.
Främmande fartyg må deremot ej heller till skeppsbehof intaga sådane
förnödenheter utan erläggande af derföre belöpande tull-afgitler.
§. 24.
På det skeppare och besättningar å Svenska Cravel-fartyg, större eller
mindre, må komma till säkert åtnjutande af den föring, som, uti
Kongl. Maj:ts år 1748 utfärdade Reglemente, dem till uppmuntran blifvit
tillagd, har Kongl. Majit i Nåder förordnat, att skeppare och besättning,
antingen något eller intet inkommande gods under föring varder
angifvet, skola vid den Sjötulls-Kammare, der lossning sker, af den tu!!,
som för fartygets medbragte last inflyter, emot behörigt qvitto erhålla
dess föring, utgörande vid fart ifrån Östersjön: för en Skeppare en R:dr
16 sk., för en Styrman 28 sk., och för de öfriga af besättningen, så väl
som gossar, hvardera ar sk.; ifrån Nordsjön och de i Qanalen belägna
orter, Holland, EnglandFrankrike samt Spanien och Portugal: för en
Skeppare sju R;dr 9 sk., för en Styrman tre R:dr 28 sk., och för det
öfriga skeppsfolket, hvarje person två R:drsk.; samt ifrån Medelhafvet
och Levanten: Skepparen nio R:dr, Styrmannen fyra R:dr 24 sk., och för
hvardera af den öfriga besättningen tre R:dr 28 sk., allt Svenskt Banco;
men när fartygen anlända antingen med Barlast, eller från Pommern och
Wismar, endast med Spanmål och Ull, bestås skeppare och besättning,
efter förra vanligheten, ej någon föring, från hvilken förmon äfven inhemska
på Klink byggde samt utländske fartyg äro uteslutne.
Skeppare, som kommer från Medelhafvet, men tillika intagit last uti
Vestersjöhamnar, njuter Meddelländsk föring, när tullen, för de från Medelhafvet
i Svenskt helfritt fartyg medbragta varor, stiger till en fjerdedel
af tullbeloppet för de varor, som annorstädes blifvit inlastade. Vid
ett annat förhållande bestås endast den mindre föringen.
§. 25.
För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada, må
ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill det
-
r
Bil. till Expeclitions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N'.o 3oS. j*r5
samma disponera. Anser godsegaren en förskämd vara icke kunna draga
den i Taxan utsatta tull, må han lagligen styrka dess förskämning
inför vederbörande Tull-Kammare, sorn då eger, efter föregången Kungörelse,
låta i behörig ordning försälja hvad iörskämdt är på öppen auction, i
hvilket fall tullen bestämmes för alla de varor, å hvilka tullvärde i Taxan
är utsatt, efter auctionspriset, jemfördt med samma värde, och för
andra varor, efter fastställd tullprocent å auctionspriset; kommande
godsegare att undfå skilnaden emellan behållna auctions-summaa och
på auctionspriset grundade tullbeloppet; försummar godsegare detta, ansvare
för tullafgifternes fulla erläggande, derest han icke vill, efter föregången
skriftlig anmälan hos Tull-Kammaren, afstå sin rätt till den
skadade varan, som då genom offentligt utrop för Kronans räkning af
Tull-Kammaren försäljes.
Vid förtullning af varor, bergade ifrån förolyckade skepp och farkrster,
länder till efterrättelse hvad serskildt derom är eller framdeles
blifver stadgadt.
26.
Med den serskilde afgift för kostnader till sjöfartens fredande, soni
under namn af Con voy-afgift erlägges, förhålles enligt hvad derom utfärdade
nu gällande Författningar stadga, eller Kongl. Maj:t framdeles
finner skäl i Nåder förordna.
§• a7*
Städernes tolag och andre dem på vissa varor beviljade afgifter
uppbäras genom deras egen försorg, och erläggas efter de för hvarje
stail gällande föreskrifter och fastställd procent, beräknad å det i denna
Taxa pä de fleste inkommande och utgående varor bestämda värde, eller
det enligt 7 §. å de öfriga utrönta värde; och iakttages dervid, att
alla varor, som enligt Taxan äro i allmänhet fi ia från införsel- eller
utförseltull, befrias från tolag vid inkommande eller utgående, äfvensom
de varor, hvilka i Taxan serskildt ifrån tolag befrias.
§. 28.
De undantag ifrån allmänna föreskrifter oro fartygs och varors tullbehandling,
som i serskilde fall, enligt derom meddelade Nådiga Förordnanden,
för vissa Städer och Orter, Verk och Inrättningar hittills egt
rum, skola äfven hädanefter tills vidare tjena till efterrättelse.
i<*4 AV. till Expcdilions-Ulskotiets Försteg lill und. Skrifvelse tf.o 3o8.
§• 39-
I afseende på Sveriges oell Norrige.? inbördes handels-förhålianden,
linder till efterrättelse Kongl. Maj:ls den 24 Maji i8a5 utfärdade Nådi*
ga Förordning.
§. 3o.
Svenska sjöfarten på aflägsnare orter njuter tills vidare följande förmo
ri e r af lindring i tull- och convoy-afgifter, nemligen:
af i5 procent för producter och tillverkningar af länder, belägne på
fasta landet af America, norr om a5 graden nordlig latitud, eller af någon
ibland de Vestindiska öarne vid direct införsel derifrån med Svenska
skepp samt för Svenska producter och tillverkningar, vid direct utförsel
till Vestindiska öarna;
af 25 procent för Svenska producter och tillverkningar, utförda i
Svenska skepp direcle till orter å östra kusten af Americas fasta land,
söder om 25 graden nordlig latitud eller till Goda Hopps Udden, och
för dessa länders producter och tillverkningar derifrån directe införde
till Sverige i Svenska skepp; och
af 33-§■ procent för Svenska producter och tillverkningar, sona i
Svenska skepp utföras directe lill orter på andra sidan Goda Hopps
Udden, äfvensom till hamnar å andra sidan Cap-Horn, samt för desse
orters producter och tillverkningar, som directe derifrån i Svenska skepp
inkomma.
§. 3r.
^ De serskilde Tractaler och Afhandlingar, som med främmande magier
blifvit angående handels-förhålianden afslutade, tjena till behörig efterlefnad
vid afgifters beräknande för fartyg och varor, under den tid
SäEätaa Tractater och Afhandlingar äro gälland®.
N;o 3o9.
Expeditions-Utskollels Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 309.
N:o 309.
Uppläst oell godkänd hos Ridd. och Adeln den ig Mars l835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, i fråga örn grunders bestämmande
för Hof-Stats-personalens pensionering. (StatsUtsk.
N:ris 172 och 4,20
S. A. K.
Sedan Rikets senast församlade Ständer, uti und. skrifvelse den 5 Mars
i83o, hos E. K. M. i und. anhållit, att, till ledning för R. St. i de fall,
då beviljandet af pension för Kongl. Personers Hof-Statspersonal kunde
ifrågakomma, ett förslag, upptagande de till Kongl. Hofven hörande Embets-
och Tjenstemän samt Hof-frunlitnmers och betjenings serskilda befattningar,
jemte de pensions-belopp, som ansågos lämpliga, måtte varda
upprättadt och till Rikets Ständers granskning vid detta Riksmöte öfverlemnadt;
så har E. K. M., efter det Dess Riksmarkalks-Embete, på Nådig
befallning, ett sådant förslag upprättat och dermed, jemte eget utlåtande,
till E. K. M. i und. inkommit, under den 12 April sisth år, i Nåder behagat
till Rikets Ständers Stats Utskott öfverlemna handlingarna i denna
fråga, för den åtgärd, hvartill samma handlingar kunde föranleda. Och
som R. St., vid öfvervägande af delta ärende, jemte hvad dervid förekommit,
icke funnit anledning alt för närvarande bestämma några grunder
för Hof-Stats-personalens pensionerande; hafva R. St. skolat sådant härmed
hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 Mars 1835.
Bih. lill fl, Sl. Fröt. 1834 och i835. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.
ti
io 6
Expcditions-Utskotlets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 3io.
N:o 31 o.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 19 Mars 1835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — ■—
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej om en närmare förklaring
af Författningarna rörande lönings-afgifterna till
Corn/ninistrar. (Stats-Utsk. N:o
S. A. K.
Hos E. K. M. har Preste-Ståndet vid innevarande Riksmöté, uli und.
skrifvelse den 5 Junii sisth år, anfört: att då den af E. K. M., i Dess
Nådiga Circulaire-bref den 3 Julii 1829, antydda afsigt att, förmedelst
tillvägabringande af frivilliga convenlioner om Capellanernes aflöning, afhjelpa
dessas lidande, genom den i senare tider tillkomna, ehuru, i Preste-Ståndets
tanka, icke med rättvisa och billighet förenliga tolkning af 5
§. i Kongl. Förordningen den 8 Februarii 1681, på de flesta ställen saknat
önskad framgång, hvaremot, under åberopande af Kongl. Brefvet
den 11 November 1766, samt Kammar-Collegii, i enlighet dermed, den 5
påfölide December utfärdade Circulaire, åboerne å de uti hela eller halfva
mantal inberäknade hemmansdelar icke kunnat förmås frånträda deras förmenta
rättighet till sammanskjutande af Capellans-skäppan, hvarigenom
Capellanen måst åtnöja sig med en vida mindre årlig aflöning från en sådan
hemmansdel, än han bort tillgodonjuta, om densamma, med icke
stöYre förmoner eller invånare-personal, utgjort en serskild lägenhet; samt
Preste-Ståndet, på grund häraf, jemte öfriga i den und. skrifvelsen upptagna
skäl, hemtat anledning till den öfvertygelse, att, enligt rätta meningen
af 1681 års Förordning, f tunna vore det minsta Capellans-målet,
Preste-Ståndet, som icke ville, med afseende å en häfdvunnen sed, föreslå
ett återförande till den gamla ordningen, ansett sig, utan någons förnärmande,
böra hos E. K. M. i underd. anhålla om en sådan förklaring af
meranämnde Kongl. Förordning, med alla de, i anledning deraf, ulkomne
senare Författningar; att, då stadgandet om Capellaners rättighet af hela,
halfva, fjerdedels och mindre skattlagda hemman, i det hela förblefve oförändradt,
det likväl måtte i Nåder förordnas, att Comminister af icke någon
hemmansegare eller åbo med matlag, under något vilkor, måtte aflönas
med mindre belopp, än det, som uti 1681 års Kongl. Förordning för
Expeditions-Utskottels Förslag till tind. Skrifvelse N.o 3it.
Klockares aflöning vore stadgadt; hvarigenom, efter Preste-Ståndets förmodan,
det obilliga motstånd, vid uppgörandet af conventioner om Capellans-rättigheterna
skulle, till ömsesidig belåtenhet, undanröjas; och har
E. K. M., efter det Kammar-Gollegium med infordradt underd. utlåtande
i ämnet inkommit, samt dervid, på anförde grunder, afstyrkt bifall till
Preste-Ståndets ifrågavarande underd. anhållan, genom Nådig remiss af den
7 nasti. Februarii, behagat till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna
detta ärende, för att deröfver inhemta Rikets Ständers mening.
Rikets Ständer hafva tagit denna fråga i öfvervägande, och funnit
densamma, i det skick hvari den nu till R. St. inkommit, icke utgöra föremål
för R. St:s behandling; förmodande R. St. i underd,, att, derest E.
K. M. i Nåder skulle finna förhållandena påkalla en förklaring af 1681 års
Författning, E. K. M. då i Nåder lärer, uti grundlagsenlig ordning, derom
till R. St. aflåta Nådig Proposition.
Hvilket Rikets Ständer skolat, till svar å den Nådiga Remissen,
härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 Mars i835.
N:o 3 r x.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln dén ig Mars i835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underd. Skrif veise* i anledning af vérkställd
granskning af de vid sista Riksdag beviljade Extra Statsanslag
för Försvarsverket till sjöSj samt Kungsholms och
Drottningskärs befästande. (Stats-Utsk. N:o
S. A. K.
Rikets Ständer, som uti underd. skrifvelse af den 7 sisth November
meddelat yttrande, i anledning af verkställd granskning af räkenskaperne
öfver det vid sista Riksdag beviljade Extra Stats-anslag för Försvars-verket
till lands samt lill fullföljande af Garnisons-sjukhuset och andra Lifgardets
Gasern-bjrggnad, hafva jemväl sedermera granskat vederbörandes afgifna
redogörelser, i afseende å de för Försvars-verket till sjös, äfvensom för
io8 Expedilions-Utskollels Förslag till tind. Skrifvelse N.o 31 2.
Kungsholms och Drotlningskärs befästning vid omförmälde Riksmöte anslagne
medel, hvarvid icke varit något att erinra.
Hvilket R. St. skolat härmed hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 2Z Mars 1S35.
N:o 312.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 19 Mars i835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående rättighet för
skogsinnehafvare, som ej tillika disponera betet å marken,
att, för skogsväxtens befrämjande, vexelvis inhägna någon
del af markens hela vidd. (Stats- och Oecon. Utsk.
N:ris 42 & 55.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord derom, att, då en
obegränsad betesrättighet utgjorde ett betydligt hinder emot skogens
tillväxt å sådan jord, der en person disponerar betet och en annan skogen,
angeläget vore, att, för ny skogs uppfredande, någon del af skogsmarkens
hela vidd vexelvis biefve inhägnad.
R. St. hafva funnit en förbättrad och mera ändamålsenlig skogshushållning
i berörde hänseende'vara utaf behof påkallad, hvarvid R. St. likväl
trott den föreslagne tillåtelsen till inhägnad icke böra beviljas så oinskränkt,
att på contract grundade rättigheter derigenom för nära träddes,
af hvilken anledning, hvad Kungsgårds- och Boställs-skogar beträffar, R. St.
ansett, att någon rubbning i nu tilläfventyrs gällande contract, hvarigenom
dispositionsrätt af betet kunde vara upplåten åt annan person, än den
som nyttjade skogen, icke borde ega rum; hvaremot, i afseende å recognitions-skogarne,
något hinder för inträdande af det föreslagna förhållandet
icke syntes möta, enär de’-, mulbetesrättighet, som å dessa skogars områden
af vissa jordegare eller boställs-innehafvare utöfvades, och dervid de,
genom Kongl. Kungörelsen den 4 Febr. 1811, blifvit bibehållne, äfven då
recognitions-skogarne tili skatte försåldes, endast grundade sig på gammalt
Éxpeditions-UtskoUels Forslas, till und. Skrifvelse N.-o 3i2-
bruk, deruti E, K. M. och R. St. vore obetaget att gora en inskränkning
af den ringa betydenhet, hvarom nu vore fråga; hvarvid dock borde tillses,
att något menligt inflytande derigenom ej uppstode för de hemman,
hvilkas mulbeles-tillgång endast eller hufvudsakligast grundades på ett sådant
begagnande af recognitions-skogarne. Och få R. St., på grund häraf,
hos E. K. M. i underd. anhålla, att, till iakttagande inom Rikets alla
Landskap, utom i Wermland och Dalarne samt Provincerna norr om
Dalelfven, i Nåder förordnas måtte, att den, som disponerar recognitionsskog,
under det betet derå af annan begagnas, må, ehvad skogen är till
skatte köpt eller ej, ega rättighet att, till ny skogs uppfredande, en tiondedel
af skogens hela område i sender inhägna; dock sålunda, alt endast
en tiondedel af skogen i sender får hållas instängd: att en sådan lott ej
må vara inhägnad längre än tio år, efter hvilkas förlopp densamma åter
bör utläggas: att hvarken mulbetes-egande hemmans fähode-ställen, eller
mera än en tiondedel af det, som å hela skogsområdet anses utgöra bästa
betet, må inbegripas i den trakt, som inslänges: alt inhägnaden så verkställes,
alt hemmanens fria tillträde till begagnande af de återstående nio
tiondedelar af skogen, och i synnerhet af deras fäbodeställen och vattentillgång
icke förhindras eller i större nion försvåras; samt att, i händelse
godvillig öfverenskommelse emellan skogs-disponenten och mulbetes-innehafvaren
icke kan träffas, Härads-Rätt, uppå anmälan, må ega att bestämma,
huru inhägnaden skall ske, sedan vederbörande blifvit hörde och undersökning
hållits, hvarföre kostnaden likväl ensamt bör drabba den, som
vill inhägnad verkställa; — äfvensom att, lill allmän efterlefnad, måtte
bestämmas, att, vid utarrenderande af Kungsgårds- och Boställs-skogar,
skogs-innehalvaren, när betet serskildt upplåtes, bör förbehållas rättighet
att, till nyskogs uppfredande, instänga en tiondedel af skogen i sender,
samt jemväl vara skyldig att en dylik inhägnad verkställa.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 Mars i835.
ilo Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.o 313.
N:o 3i3.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 19 Mars 1835.
Preste-Ståndet den ai — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den a3 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, rörande näringsfriheten.
(Lag- samt Oecon.-Ulsk. N:ris 33 & 5i.)
S. A. K.
Sedan E. K. M. uti Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer den 19 Febr.
1823 förklarat, att, fastän den för Rikets allmänna hushållning vigtiga frågan,
om en vidsträcktare frihet i utöfningen af handel och handtverk, såsom
af oeconomisk beskaffenhet, vore beroende af E. K. M:s eget Nådiga
afgörande, E. K. M. likväl, med tillämpning af Regeringsformens 89 §.,
ville till Rikets Ständer öfverlemna att, i likhet med hvad, angående lagfrågor
är vordet stadgadt, gemensamt med E. K. M. derom afgöra och besluta,
samt derföre till Rikets Ständers granskning hänskjutit de af en serskild
Comité utarbetade förslag till Författningar i ämnet, så hade Rikets Ständer,
vid 1823 års Riksdag, uti underd. skrifvelse den 12 December samma
år, till E. K. M:s Nådiga pröfning öfverlemnat förändrade förslag dels till
Förordning om handtverkerien, dels lill Författning om gerningsmäns antagande
på landet och dels till Handelsordning; men då, så vidt Rikets
Ständer hafva sig bekant, dessa omförmälde förslag ännu icke kommit under
E. K. M:s Nådiga pröfning, och enär orsaken dertill torde kunna härledas
derifrån, att Rikets Ständers vid i8a3 års Riksdag aflåtne underd.
skrifvelse icke blifvit så tidigt expedierad, alt, efter föregången pröfning hos
E. K, M., sedan Högsta Domstolen blifvit hörd, svar derå kunnat meddelas
i den ordning 87 §. Regeringsformen föreskrifver; hafva Rikets Ständer,
med anledning af inom Riks-Stånden nu gjorde framställningar i ämnet,
skolat hos E. K. M. i underd. anhålla, att de vid i8a3 års Riksdag
i underd. öfverlemnade förslag till Förordning om handtverkerien, till Författning
om gerningsmäns antagande på landet och till Handelsordning
måtte, efter föregången Nådig pröfning och sedan de rättelser och förändringar,
som uti berörde förslag kunna anses nödiga, blifvit verkställda,
varda före nästa Riksdag, såsom allmän Lag, till efterrättelse utfärdade.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den a3 Mars 1835.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-0 314* m
N:o 3i4.
Uppläst oell godkänd lios Ridd. och Adeln, med tillägg i irsta punkten af ordet forfallne
framför ordet skulder* den 26 Mars i835.
Preste-Ståndet, utan förändring, den 3o — —
Borgare- och Bonde-Stånden, med det af
Ridd. och Adeln gjorda tillägg den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående grunderne
för Bankens rörelse och förvaltning. (Banco-Utsk. N:ris
6, 16, 3o, 37, 48, 79. 80, 82, 98, och io5.)
S. A. K.
Sedan E. K. M. i Nådig Skrifvelse af den 27 sistl. Februarii gifvit
Rikets Ständer tillkänna, det E. K. M. ansett hinder för bestämmandet af
ett nytt system för Svenska myntets räkne-enhet, möta deraf, att Rikets
Ständer ännu icke meddelat deras vid innevarande Riksdag fattade beslut
om grunderne för Bankens rörelse och förvaltning; så få Rikets Ständer
dessa beslut nu i underd. anmäla, nemligen:
1:0 Såsom sedelstock komma hädanefter uti beräkningarne öfver Bankens
ställning att upptagas och anses alla dess förfallna skulder, och således:
yf)
Bankens egne utelöpande 6edlar;
Z?) den på serskild räkning i Wexel-Banken insatta Fond, motsvarande
beloppet af utelöpande Riksgäldssedlar jemte de från Riksgälds-Contoret
utgifne kopparskiljemyntspolletter;
C') depositioner i allmänhet, innefattande allmänna och enskilda
Verks eller Personers, för insatte medel på räkning i Wexel-Banken, derstädes
innestående behållningar; och
D') aviserade, men icke inlösta assignationer å beviljade Creditiv i
Banken.
Härifrån böra dock afdragas:
a) de förskott, som blifvit från Banken utlemnade, till förslitne smärre
sedlars invexling i landsorterne;
b~) sådane transportsedlar, hvilk?, såsom otydliga, icke kunnat under
sina numror afföras, utan i stället blifvit al Låne-Banken infriade;
c) metalliska värdet af ofvanberörde kopparskiljemyntspolletter.
Och bör likaledes från Sedelstocken, vid beräkningarne af densamma,
uteslutas upplupna, men outtagne räntor å de af Banken upp
-
1X2 Expeditions-TJtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 314-
lånta medel, äfvensom Låne-Bankens förfallna skulder, sedan, för inlösen
af den sistnämndes utelöpande invisningar och uppsagde samt till betalning’
förfallne äldre räntebärande skuldförbindelser, en viss lämplig
summa blifvit å serskild räkning i Vexel-Banken insatt, och på behöriga
räkningar derstädes öfverförde de till Banco-Fullinägtiges disposition
förut i Låne-Banken deponerade summor.
E') Ehuru innestående behållningar å beviljade Creditiv icke böra
uti Sedelstocken inberäknas till högre belopp, än som motsvarar derå
utställde, aviserade, men icke inlösta assignationer, skall dock vid de
tillfällen, då beviljandet af nya Cassa-Creditiv, eller utsträckning af lånerörelsen
kan, utan rubbning af det här nedan stadgade förhållandet
emellan den metalliska Cassan och Sedelstocken, komma i fråga, beloppet
af de outtagna behållningarne å de förut meddelade Creditiven noga
afses.
F) öfver de Creditiv, som blifvit vissa allmänna eller enskilda Verk
och Inrättningar anvisade, föras i Vexel-Banken serskilda räkningar, vid
hvilkas öppnande det beviljade Creditivet varder vederbörande Verk,
såsom ett saldo, tillgodofördt, hvilket saldo dock icke kommer att uti
beräkningen af den förfallna Vexel-Banco-skulden upptagas.
2:0 Bankens metalliska Gassa får icke bibehållas vid ett belopp,
som understiger 2 millioner Riksdaler Specie; och åligger det BancoStyrelsen
att, när behofvet så fordrar, för detta ändamål vidtaga förberedande
nödiga åtgärder så tidigt, att metalliska Cassan ej må qvarblifva
vid detta nedsatta belopp,
3:o Till förstärkande af metalliska Cassan, ega Banco-Fullmäglige,
att, i den nion behof deraf göres, och äfven med användande af de till
Bankens grundfond hörande Stats-obligationer, förskaffa sig å utrikes ort
credit eller creditiv till ett belopp, motsvarande högst 2,000,000 R:dr Silfver,
efter 1664 års förändrade myntfot.
4:o På det en härifrån uppkommande tillfällig skuldsättning utrikes
icke må iklädas natur af stående, åligger det Banco-Styrelsen. att-på den
erhållne erediten eller creditivet göra afbetalningar så fort som lämpligen
ske kan.
5:o Banco-Styrelsen må ega att, då den så tjenlig! finner, förstärka
Bankens metalliska Cassa medelst inköp från främmande länder af guld
och silfver; dock böra silfverköp för Bankens räkning icke ifrågakomma,
när cursen håller sig öfver pari.
6:0
Expeditions-Vtskoltets För dag, till und. Skrifvelse N-o 314- u3
6:0 DS cursen står vid eller under pari, må sådane köp Banco-Styrelsen
tillåtas, under förbehåll, att priset å det uppköpta silfret ej mer
får öfverstiga vexlingsgrunden, enligt Myntbestämnings-Lagen, än med.
hvad sorn motsvarar transporten af silfret från uppköps-orten till Banken,
samt att för öfrigt af Banco-Styrelsen dervid noggrann! tillses, det silfret
verkligen från utländsk ort inkommer.
7:0 Banco-Styrelsen berättigas att, då Bankens säkerhet det fordrar,
A') förpanta Bankens egande inteckningar i fastighet, under vilkor,
alt den i skuldföibindelserne Banken serskildt förbehållne uppsagningsrätt
för hela skuldbeloppet icke får af annan innehafvare begagnas;
B') försälja, till större eller mindre belopp, Bankens innehafvande
Stats-o bliga tioner;
C) upptaga lån emot räntebärande obligationer, ställde på viss tid
eller uppsägning; samt
Z?) derest sådant, emot förmodan, skulle af behof påkallas, minska
Bankens utlåningar.
8:0 Af alla de i föregående punkt tillåtne åtgärder, är lånerörelsens
förminskning den, som i sista rummet bör tillgripas, och det endast,
då Bankens säkerhet sådant ovilkorligen fordrar.
9:0 Bestämmandet af hvilken elier hvilka bland de öfrige för realisationens
vidmagthållande tillåtne medlen må för tillfället begagnas,
skall vara helt och hållet öfverlemnadt åt Banco-Styrelsen, sorn dervid
icke lärer underlåta att afse Bankens egen fördel, och det, som dermed
slår i nära samband, industriens ostörda förkofran.
10:0 Då den metalliska Cassan, hvaruti älven omyntadt silfver
och guld får inberäknas, ej öfverstiger |:deiar af Sedelstocken, må denna
sistnämnde i intet fall ökas.
11:0 Ora också metalliska Cassan någon tid skulle visa sig fortfarande
öfverstiga |:delar af Sedelstocken, må Banco-Styrelsen ej, på grund
häraf, vidtaga någon åtgärd till rörelse-capitalets ökande i annan väg,
Sn medelst belåning af guld, silfver, koppar, jern och öfrige effecler,
som finnas uppräknade i Banco-Reglementels 4 Alt. 4 Afd. §§. 10-—15,
förr, än ett år förflutit från Bankens öppnande till utvexling af silfver.
Depositions-Banken.
12:0 Banken må emottaga och å räkning föra Depositioner af:
a) Svenskt Silfvermynt eller Bancosedlar, under förbindelse för
Bihang till R. St. Fröt. 1834 och l83S. 10 Sami. 1 Afd, 3 Bandet. 15
114 Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse N;0 314-
Banken att tillhandahålla åt den person, för hvilkens räkning insättningen
blifvit gjord en dermed lika stor summa, och står det räkning-hafvaren
fritt att samma summa, antingen i Silfvermatt eller Bancosedlar,
uttaga;
b) Ducater, under förbindelse för Banken, att åt räkning-hafvaren
tillhandahålla ett lika stort antal, som insatt blifvit.
i3:o Banken må äfven, så vidt utrymme och lägenhet dertill inom
Banken gifves, emottaga till förvar, under försegling af insättaren, paketer
eller annan flyttbar egendom, utan att om innehållet undfå uppgift,
och utan ansvarighet å Bankens sida för oförvållad skada och tillfällig
olycka, med rättighet för Banken att, i förhållande till tiden och det
nedsatta godsets rymd, för sådan deposition uppbära en afgift, som i
Reglementet kommer att bestämmas.
i4:o Depositioner å så kallad löpande räkning få fortfarande, utan
afgift, hvarken vid insättning eller uttagning ega rum, för det slags insättare,
som icke någonsin utställa invisnirigar till större belopp, än deras
hos Banken insatta behållning utgör.
Till deponenter af denna dass räknas: alla Eders Kongl. Majrt och
Kronan eller Rikets Ständer underlydande allmänna Verk och Cassör;
de under Stockholms Stads Styrelse hörande Embetsverk och Cassör;
samt för öfrigt sådana allmänna Inrättningar, Välgörenhets-anstalter ra.
fl., om hvilka med tillförsigt kan förutsättas, att ingen öfverassignering
kommer i fråga.
i5:o Privata Assignerings-rätten i Banken må tills vidare fortfara,
emot en afgift af 4 R:dr Banco för hvarje folium om 4° räder af den
löpande räkningen, med förbehåll tillika, alt den minsta afgiften, som för
hvarje år beräknas, blifver 20 R;dr Banco, motsvarande 5 folier.
Låne-B anken.
A. Ldne-Bankens vanliga rörelsegrenar.
16:0 Följande Bankens utlåningar böra med oförändrad räntefot till
nästa Riksdag fortsättas, nemligen:
a') Creditiven till Manufactur-Disconten, Jern*Contoret och Fahlu
Bergslag;
Creditivet för Stockholms Stads Brandförsäkrings-Contor, bestämdt
till ett belopp af högst 33,333 i R:dr;
c) Creditiv för Spar-Banker till det stadgade beloppet af högst'
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 314- 115
5o,ooo R:dr för Stockholms, 20,000 R:dr för Götheborgs och 10,000 R:dr
för en hvar af de öfrige, som sig dertill anmäler;
d~) lån emot pant af guld och silfver, koppar, jern och öfriga effecter,
som finnas uppräknade i 4 Art. 4 Afd. §§. 10—15 af nuvarande
Banco-Reg lemen te;
e) lån till fulla capital-beloppet emot hypöthek af Bankens egna
Obligationer, härrörande från dess före år i83o gjorda upplåningar.
de så kallade Odlingslåuen, under den förändrade benämningen
af Skiftes- och OJlingslån;
g) Faslighets-lånen, med den enda förändring, att, i stället för det
af senaste Rikets Ständer såsom maximum antagne belopp, 4,770,939 R:dr
5 sk. 7 r:st., summan i rundt Lal antages till 4,j8o,ooo R;dr.
17:0 Banken får hädanefter ej till städer elier corporationer utgifva
några nya lån utöfver hvad Rikets sist församlade Ständer, enligt i83o
års Banco-Reglemente, medgifvit.
B. Läne-rörelse genom Banco-Disconten.
18:0 Ifrån Banco-Discontens nu egande låne-förlag af Banken, som,
med inberäkning af de dithörande, efter enahanda grunder förvaltade,
Province-Låne-Contorens förlags-capital, utgör en summa stor 8,000,000
R:dr, må årligen, från och m,ed år i836, 200,000 R:dr, motsvarande al
proc. af hela låne-förlaget, öfverflyttas till Cassa-crediti v åt HypotheksFöreningar,
i händelse dylike inrättningar uppstå och till Cassa-crediti v
sig anmäla, under de vilkor här nedanföre upptagas.
Sjelfva Disconl-rörelsen kommer för öfrigt att fortgå utan annan
förändring, än att Banco-Styrelsen, så vida förrberörde medel skulle kunna
öfverflyttas till Cassa-crediti v åt Hypotheks-Föreningar, må, då fråga
är om nytt låns utbekommande, efter eget ompröfvande och, i moa af
fondens användande i sistnämnde låneväg, kunna nedsätta det högsta
belopp, hvarföre en person, såsom låntagare, får häfta, först till 5,000
R;dr, och ytterligare till 4>000 Rtdr; men att, i händelse åter berörde
medel från Banco-Discontens låne-förlag ej skulle kunna till Cassa-creditiv
åt Hypotheks-Föreningar användas, samma medel skola i Discontväg hädanefter
såsom hittills utlånas.
C. Låne-understöd medelst Cassa-creditiv.
19:0 Cassa-creditiv må af Banco-Styrelsen kunna beviljas, dels åt
Associationer, som på större handelsplatser kunna sig bilda, för att,
Expeditions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3/4-
medelst upplag och belåning af Svensk spanmål, underlätta och befordra
exporten deraf genom spanmålens vårdande oeh beredande till afsättlig
handelsvara, sedan dylika Associationer visat, att de erhållit af
E. K. M i Nåder fastställde Reglementen, samt åt sådane Privat-Banker,
som i större scala vilja sig befatta med belåning af Svensk spanmål;
dels åt de Hypotheks-Föreningar, som kunna uppstå oeh hvilkas Reglementen
blifvit af E. K. M. i Nåder gillade;
under iakttagande:
a) att all nödig varsamhet användes, så alt det emellan metalliska
Cassan och sedelstocken bestämda förhållande af 2: 5 icke genom Cassacreditivs
beviljande rubbas; samt att Baneo-Styrelsen, vid hvarje år3
ingång uppgör beräkning af hvad sorn till Cassa-creditiv kan blifva för
året disponibelt;
b) att alla för Cassa-crediliv, enligt grunderne för Bankens förvaltning,
tillgängliga medel, med undantag af de uti i8:de punkten serskildt
omnämnde 300,000 R:dr af Bankens låneförlag till Disconten, skola i
första rummet användas till Cassa-creditiv åt de Associationer, som uteslutande,
samt de Privat-Banker, som i större scala befatta sig med belåning
af spanmål på sätt och i den ordning här ofvan finnes upptaget,
om ock när dylika Associationer och Privat-Banker till sådane Creditiv
kunna sig anmäla;
att de Hypotheks-Föreningar, som, till erhållande af Cassa-creditiv
i Banken sig anmäla, äro uteslutande berättigade till Creditiv af de
200,000 P»:dr, som i sådan händelse kunna från Banco-Discontens fonder
öfverflyttas; samt alt, af öfrige tillgänglige medel, Cassa-creditiv
böra dem beviljas näst efter ofvannämnde Associationer och de PrivatBanker,
som i större scala med spanmåls-belåning sig befatta; samt
att, i händelse flere, inom samma dass, till Cassa-creditiv, på en
gång och till större belopp, än Bankens tillgångar för året medgifva, alt
i sådan väg användas, sig anmäla, de tillgängliga medlen då, efter
Banco-Styrelsens ompröfvande, fördelas emellan dem, sorn samma dass
tillhöra;
c) att på Banco-Styrelsens ompröfvande beror, att, efter tagen kännedom
af de till Cassa-creditiv sig anmälande inrättningars omfång och
verksamhet, bestämma till hvad belopp en hvar af dem må Cassa-creditiv
erhålla; dock icke åt någon Association eller Privat-Bank i och för
spanmålsbelåning mera än i5o,ooo R:dr Bmco, samt ej åt någon Hypotheks-inrättning
mera än 3oo,ooo R:dr samma mynt;
Expcditions-ZJtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N-o 314* X17
dy att Cassa-creditiv beviljas uppå en tid af högst ett år åt de Associationer
oell Pri vat-Banker, som med spanmålsbelåning sig befa'tta;
samt från Riksdag till Riksdag åt Hypolheks-Föreningar;
e) att de Cassa-eredrli v, som inom ett år skola inbetalas, helst böra
beviljas på olika tider af året, så att, om möjligt är, hvarje månad
något eller några af dem må vara förfallna och, i händelse af behof,
kunna indragas;
fy alt Baneo-Slyrelsen bör, i möjligaste måtto, tillse, att Creditiven.
begagnas enligt deras egentliga bestämmelse, och icke till en utsträckt
assrgneringsiörelse för de dagliga och stundliga behofven, hvartill de
löpande räkningarne i Depositions-Banken, grundade på erforderliga medels
successiva insättning, äro hufvudsakligen ämnade.
20). Vidare skola, r afseende på de Gassa-crediti v, sora af BaneoSlyrelsen
beviljas, följande stadganden gälla:
dy för alla gemensamt;
att,, innan någon lyftning af Cassa-crediti v till större eller mindre
del får ega rum, skall den, som sådant Creditiv erhållit, för hela det
beviljade Creditivets belopp hafva till Banken aflemnat fullgod och af
Banco-Styreisen antagen säkerhet;
att första folium af den löpande räkningen erhålles utan foiii-afgift,
men för hvarje af de öfriga erlägges 1 R:dr Banco;
att för de å Creditivet dragne summor beräknas Banken 5 procent
till godo tills betalning sker;
att utassigneringar och afbetalningar få, i msn af behof och lägenhet,
verkställas å tal af jemna xoo R:dr;
att älla å Creditiven dragne assignationer skola med görligaste första
Banken aviseras, samt deras belopp inberäknas uti Baneosedelstocken,
så snart sådan avis ankommit; samt i öfrigt
by för Hypolheks-Föreningar:
att, om kommande Rikets Ständer skuHe Besluta npphörandet af de
Cassa-crediliv, som åt Hypolheks-Föreningar beviljas, det åligger den Hjrpotheksinrättning,
som Creditiv erhållit, att, 6 månader efter erhållen
del af Rikets Ständers beslut, hafva sin skuld till Banken inbetalt
;
att Banco-Styrelsen, i händelse densamma finner Bankens egen ställning
sådant fordra, eger att, äfven emellan Riksdagarne, Creditiven uppsäga,
med påföljd, att skulden då senast inom g månader derefter skall
varda i Banken liqviderad;
i :B Expeditions-Uiskottels Förslag till und. Skrijvelse N-o 314-
att Cassa-creditiven ej få begagnas såsom slående lån;
att, derest Banco-Styrelsen af det sätt, hvarpå dessa Creditiv begagnas,
funné anledning dertill, att desamma af någon Hypolheksföre
ning
begagnades såsom stående lån, Banco-Styrelsen skall deröfver infordra
förklaring af den Hypollieksföreniug, emot hvilken sådan anledning
förekommit, samt derefter ega att Creditivet genast uppsäga, så
vida förhållandet ej finnes nöjaktigt förklarad!;
att, då Creditiv af sistnämnde anledning uppsäges, detsamma skall
6 månader derefter till fullo inbetalas;
att den Hypotheks-Förening, som sålunda gjort sig af det beviljade
Creditivet förlustig, icke kan, utan Rikets Ständers ompröfvande, nytt
Creditiv beviljas;
c) för Associationer och Privat-Banker, som i större scala med belåning
af spanmål sig befatta;
alt desse till Banco-Styrelsen årligen ingifva vederbÖrlige intyg derom,
att de med belåning af spanmål verkligen sig befatta, på sätt och
i den ordning de för dem utfärdade Reglementen stadga;
att Banco-Styrelsen, derest den skulle finna anledning, att de åt
desse Inrättningar förunnade Creditiv icke användas i och för de dermed
afsedda ändamål, eger att, efter infordrad förklaring och så vida
densamma ej finues nöjaktig, ofördröjligen indraga det Creditiv, som på
sådant sätt blifvit förbrutet;
att i afgift lill Banken erlägges i procent af den beviljade summany
om den uppgår till 2000 R:dr eller derutöfver, men för Creditiv å alla
mindre summor 10 R:dr;
att af Banco-Styrelsen beror, att efter förloppet af den tid, uppå
hvilken Cassa-creditiv i allmänhet högst får beviljas, eller ett år, medgifva
förnyelse deraf;
att Banco-Styrelsen, om så nödigt pröfvas, jemväl eger rättighet att
uppsäga, större eller mindre del af desse Creditiv, hvaraf följden i slikt
fall blifver, att Creditivrättigheten 3 månader efter uppsägningen minskas
med en Jriel, och för hvar tredje månad ytterligare med |;del till
dess nödig nedsättning är vunnen, eller ock hela Creditivet är till inbetalning
förfallet, som alltid inträffar ett år efter dess beviljande.
D. Utlåning emot Hypotliek af Adier och Publike Papper.
21:0 Belåning af Actier och Publike Papper må ej allenast fortfara,
utan äfven, i moa af tillgång, utsträckas med iakttagande:
Expeditions-Utskoltcts Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3 14- >10
alt såsom hypothek må antagas och belånas:
t/) till fulla capitalbeloppet:
Riksgälds-Contorets före sistlidne Riksdag utfärdade Obligationer med
5 procents ränta samt de så kallade Lottsedlarne för Trollhätte Slussverk
;
6) till 90 procent af capitalbeloppet:
Riksgälds-Contorets efter sista Riksdag utgifne Obligationer med 5
procents årlig ränta, och försedde antingen med viss förfallotid eller uppsägbar
å fordringsegarnes sida;
c) till |:delar af vanliga försäljningspriset under de 3:ne näst före
belåningen lörflutne månaderne:
Riksgälds-Contorets Obligationer med lägre ränta än 5 procent om
året, eller utan viss förfallotid eller uppsägningsrätt å fordringsegarnes
sida; och Arméens Accords-amorteringsfonds Obligationer;
d) emot tillika ställd antaglig borgen för den brist i Verkets fordran,
som vid hypolhekens användande möjligen skulle kunna uppkomma
:
Adier i Södertelje Canal- oell Slussverks-Bolag lill 5o procent af
det ursprungligen tecknade Capitalet, belöpande sig till 10 procent af
Ren summa nuvarande actierne upptaga;
Adier i Götha Canal-Bolag till a5 procent å primitiva Actie-capitalet,
med iakttagande tillika, att inga andra af dessa adier få belånas,
än de, för hvilka den för åren i83o, 183r, i83a och i833 förfallna
actie-insättning, efter 2 och en half procent å gamla actierne, blifvit,
enligt Canal-Directionens bevis, fullgjord.
E. Lånerörelse genom Handels-Disconten.
22:0 Handels-Disconten, under benämning af Handels- och NäringsDiscont,
må fortsättas, med iakttagande endast af följande förändringar
och tillägg:
a) lån kunna beviljas på 6 eller mindre antal af månader;
b) räntan, hvilken för närvarande utgör 5 procent, bestämmes till 6
procent, som likväl af Banco-Styrelsen kan nedsättas lill förstnämnde belopp,
om så nödigt aktas;
c) vid de tillfällen, då lån ifrån allmänna Disconten icke genast
kunna utfalla, i anseende till större antal sökande, berättigas HandelsDiscont-Directionen
utgifva lån under den nuvarande minimi-summan,
1,000 R:dr, dock ej till lägre belopp än 5oo R:dr;
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skri/veke N.-o 3t^,.
d') uti högsta tillåtna skuldsättnings-beloppet, hvilket, likasom hittills,
Bibehålies vid 20,000 R:dr för låntagare, och tillhopa ej får öfverstiga
40,000 R:dr, under alla förhållanden, i hvilka en och samma person
ian blifva hos Inrättningen häftande, inbegripes icke hvad samma person
eljest må vara, antingen till Banco-Disconten eller Låne-Banken,
skyldig. Dock må Styrelsen icke underlåta att förskaffa sig alla de
upplysningar, 60m kunna inverka på omdömet om lånsökandens ställning
och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser;
ej så vida lånesumman ej öfverstiger 10,000 R:dr, må af Banco-Slyrelsen
bero, att, i stället för en revers med 2:00 namn, antaga, såsom
liypothek, lånesummans hela belopp motsvarande förbindelse med allenast
ett namn, hvilken förbindelse bör vara förfallen till discontlånets
förfallodag; skulle åter lånesumman stiga utöfver nämnde summa, må
Discont-Slyrelsen kunna, efter eget ompröfvande, antaga såsom hypotliek,
antingen en revers med 2:ne namn och en, lånesummans liela
Belopp motsvarande förbindelse, hvilken likväl då ej nödvändigt måste
vara förfallen inom förfallotiden af det sökta länet, eller ock allenast
en revers med 3:ne namn;
/) Discont-Slyrelsen ålägges att noggrannt tillse, det lånen verkligen
Blifva inbetaide, och ej genom omvägar af ett eller annat slag omsatta;
g) för Handels- och Närings-Disconten bestämmes ett Creditiv å LåneBanken
af 25o,ooo R:dr, att begagnas endast då Handels-Disconten nödgas
återbetala uppsagda lån, innan den, genom upptagande af nya, eller
indragning af egna fordringar, hunnit dertill anskaffa tillräckliga medel.
F. Creditiv för Riksgälds-Contoret, att till större eller mindre del
kunna begagnas från den 1 September hvarje dr till den 1 Julii
det nästpåjoljande.
23:o Den vid senaste Riksdag Riksgéfids-Contoret medgifna creditivsättighet,
hvilken i så måtto skiljer sig ifrån de förutnämnde Cassacreditiven,
att den är för Contoret kostnads- och räntefri, samt årligen
på förhand försäkrad, må bibehållas, dock med skyldighet för BancoStyrelsen,
att, i sista rummet och sedan andra utvägar blifvit begagnade,
äfven detta creditiv uppsäga, då Bankens egen ställning sådant fordrar.
i afseende på användandet af sådana till Banken ingående Capitalafbetalningar
, som, utom de medel, hvilka kunna från Discont-fonderne
öfverflyttas, icke blifvit afsedile att omedelbart pä lika vägar utgå,
iakttages följande:
24:0
Expeditions-TJtskollets Förslag till und. Skrifvelse Nio 314- tat
24:0 Den årligen ingående befalningen för lyftade Piastrar, jemte
eapital-betalningen å de så kallade silfver-fastighetslånen| och eapitalbetalningen
å de 4.400>000 R:dr, för hvilka Riksgälds-Contorets Obligationer
sisilidne Riksdag blifvit utfärdade, utgörande tillsammans ett
belopp af 199,666 R:dr 3a sk., hvilket dock sannolikt ett eller högst
2: ne år före nästa lagtima Riksdag, då Bankens Piasterfordran blifvit
godtgjord, nedsättes till i33,ooo R:dr, böra företrädesvis användas till
förstärkande af Bankens silfverförråd, så snart vexelcursen, enligt ofvanför
uppgifna grunder, sådant medgifver;
Bunco-Siyrelsen må äfven vara tillåtet att, till begagnande af en
för silfverköp synnerligen fördelaktig conjunctur, anticipera på det följande
årets inkomster;
Hvad som ej ett år kunnat användas, må reserveras till de följande;
men utan att under tiden inberäknas uti, eller, på annat sätt, gravera
Bankens utelöpande sedelstock; hvaraf följer, att sådana reserverade medel
äfven kunna, efter sig företeende förhållanden, och under vilkor,
endast alt proportionen emellan metalliska Cassan oell Sedelstocken
icke dymedelst öfverskrides, göras fruktbärande i sådan lånerörelse, som
medgifver deras snara återindragniog vid påkommande behof.
25:o Bankens vinst för år i835 och de följande åren må oafkortadt
förblifva under dess Styrelses disposition intill nästa Riksdag, då af
Rikets Ständer beror, att om användandet af derå i behåll varande öfverskott
förordna.
26:0 I stället för den uti 4 §• i83o års Banklag till ett belopp
af 4,400,ooo R:dr bestämda summa, som, utan beräkning af Bankens
fasta egendomar och inventarier, alltid kommer att utgöra en Bankens
behållning i säkra tillgångar och fordringar utöfver de förbindelser, för
hvilka Banken ansvarar, bestämmes en jemn summa qf 5 mill. R:dr.
27:0 Nämnde belopp af 5,000,000 R:dr skall städse i framtiden bibehållas
såsom en Bankens grundfond, dymedelst att möjligen inträffande
capitalförminskningar varda godtgjorde med de årligen ingående vinsterna.
28:0 Derest, efter verkställandet af anbefalld utredning i afseende
på Bankens fastighetslån emot återbetalning i silfver, från första utgifningsdagen
till och med i83a, det skulle visa sig, att något capitalÖfverskott
utöfver Bankens grundfondsbelopp, 5 millioner R:dr, finnes
disponibelt, må samma öfverskott då till Rikets Ständers RiksgäldsGontor
öfverlemnas.
Bihang-lill R. St. Prat. 1834 och 1835, 10 Sami. 1 A/d. 3 Bandet. 16
lil Expcditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse N.o 3>4>
39:0 Åt Banco-Styrelsens klokhet och omtanka öfverlemnas att begagna
de i Bankens vård från Riksdag till Riksdag qvarstående vinstmedel,
då tillfälle dertill gifves, till förökande så väl af silfverfond sorn
rörelse-capital.
Slutligen hafva Rikets Ständer, med stöd af86§. Regerings-Formen,
jemförd med 2 §. 4 morn. Tryckfrihets-Förordningen den 16 Junii 1812,
förklarat, att till ärenden, hvilka i Banco-Verket böra hemliga hållas,
skola räknas de beslut och åtgärder, Fullmägtige fatta och vidtaga i afseende
på den reela fondens vidmagthållande, så att Fullmägtiges öfverläggningar
och beslut härom ej få yppas innan desamma gått i full
verkställighet, samt att, till följd häraf, serskildt Protocoll öfver dessa
ärenden skall hållas, som, jemte alla dertill hörande handlingar, kommer
att under hemligt förvar förblifva, intill dess besluten i verkställighet
gått.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o Mars 1835.
N:o 315-
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 2 Aprif i835.
Preste-Slåndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers Förordnande för de till Tryckfrihet ens vård
Utsedde Comité rade, i afseende pä Grundlagarnes och Riksdags-beslutets
felfria tryckning. (Coust. Utsk. N:o 88.)
Vi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar, Friherrar, Biskopar,
Ridderskap och Adel, Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge, sorn
härstädes å urtima Riksdag församlade äro, gore veterligt: det bafve Vi
åt de af Oss under denna Riksdag till Tryckfrihetens vård utsedde
Gomiterade härmed velat uppdraga att vaka deröfver, det så väl Grundlagarna,
med de deruti vid denna Riksdag antagna förändringar, vid
skeende omtryckning af »amma Lagar, som ock Vårt förafskedande
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse Njo 3l6. Ii3
Riksdagsbeslut, varda felfritt tryckta; börandes bemälde Comiterade dervid
serskildt tillse, att ett uti i83o års upplaga af Riksdags-Ordningen
befintligt tryckfel vid början af 56 §., hvarest förekommer ordet Ståndens,
i stället för Ståndets, blifver behörigen rättadt.
Stockholm den 9 April i835.
N:o 316.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 6 April t835.
Presle-Standet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 6 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse om formulairers upprättande
för de förvaltande Verkens räkenskaper. (Stats-Utsk.
N:o 42a.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag och deras Revisorer funnit,
att åtskilliga af Rikets förvaltande Verks hufvudböcker och redogörelser,
i mer eller mindre raon, saknade den fullständighet och de upplysande
egenskaper, sorn af ett nu mera, uti flera delar, förbättradt bokföringssystem
kunde förväntas, och att dessa redogörelser jemväl till deras
uppställning innefattade en mångfald af olika, stundom ganska inveck
lade
och otydliga methoder; och Rikets Ständer, vid berörde Riksdag,
i anledning deraf hos E. K. M. i underd. anmält deras önskan, att, för
nämnde räkenskaper, tjenligt formulair, innefattande fullständighet, enkelhet,
säker control, så liten vidlyftighet som möjligt, samt lättfattlighet,
mätte upprättas i öfverensstämmelse med de för Riksboksluts-arbetet
gällande grunder; hvarefter E. K. M. behagat, genom Nådigt Bref af den 5
Mars 1831, uppdraga åt Dess och Rikets Stats-Contor, alt de sålunda nödiga
ansedda formulairen upprätta, samt E. K. M:s Nådiga pröfning underställa;
så har Rikets Ständers Stats-Utskott nu anmält, att någon åtgärd
för berörde formulairers upprättande ännu icke blifvit vidtagen,
hvartill orsaken skall varit, dels att det af Rikets Ständer jemväl vid
senaste Riksdag framställda och nu mera på E. K. M:s Nådiga pröfning
beroende förslag, att uppbörden af åtskilliga förvaltande Verks inkomster
'12^ Expeditions-Vtskoltets Förslag till uriel. Skrifvelse N-ö Sr6.
af Statg-Verket skulle öfvertagas, emot erläggande till de förvaltande Ver-'
ken af bestämda års-anslag, i flere delar egde sammanhang med förevarande
fråga, dels ock att Stats-Contoret, som i senare tider blifvit ålagdt
en myckenhet tillökade göromål och befattningar, hvilka vid dess år 182^.
verkställda reglering icke varit beräknade, hittills varit förhindradt att, i
denna del, sträcka sin verksamhet utöfver de delta Embetsverk tillhörande
ordinarie åligganden; och sorn Rikets Ständer befara, att Stats-Contoret
för det närvarande icke är i tillfälle att egna sig åt detta serskilda arbete,
hvilket, i Rikets Ständers tanka, uti flere fall erfordrar att på stället taga
närmare kännedom om beskaffenheten af bokföring3-sättet och de grunder,
hvarpå det sig stödjer; och enär således en längre tid ännu kunde komma
att förflyta, innan Rikets Ständers afsigt i denna del skulle kunna uppfyllas,
hafva Rikets Ständer skolat hos E. K. M i underd. anhålla, det
E. K. M., med fästadt Nådigt afseende på angelägenheten deraf, att tjenliga
formulairer för åtskilliga förvaltande Verks hufvudböcker varda utan
dröjsmål, och oberoende af frågan om de förvaltande Verkens förseende
med contanta stats-anslag, upprättade, i Nåder täcktes uppdraga åt en eller
flere sakkunnige personer att dermed gå i författning, och dervid jemväl
taga i öfvervägande: huruvida icke alla Statens serskilda Verks redogörelser
må kunna inrättas i möjligaste måtto efter en form; om för detta
ändamål må kunna införas användandet af hvad man kallar löpande hufvudbok
med journal, månad efter månad, som alltid vore uppe på när
maste
tid; och om icke alla förvaltande Verks hufvudböcker må, så vidt
sig göra låter, afslutas vid lika tid, samt af en så beskaffad räkenskapsform,
der den finnes tjenlig, vid formulairens upprättande, göra tillämpning;
äfvensom att E. K. M. måtte låta af Statsmedlen förskjuta de till
ändamålets vinnande erforderliga utgifter, för hvilka Rikets Ständer vid
nästa Riksdag icke lära underlåta att anvisa ersättning.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 6 April i835,
Expeditiöns-UlskoUels Förslag till und. Skrifvelse No 317.
N:o 317.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den i3 April. 1835.
Preste-StAndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, i fråga om pension för afl. Professoren
Doctor Rogbergs Enka och Barn. (Stats*Utsk.
N:o 431.)
S. A. K.
Sedan Preste-Ståndet, vid innevarande Riksmöte, uti underd. Skrifvelse
och på anförde skäl, hos E. K. M. i und. hemställt, att afl. Theologie
Professoren vid Upsala Universitet, Doctor Rogbergs efterlemnade
Enka och 4 minderårige barn, måtte, så länge sonen vore omyndig och
döttrarne oförsörjda, komma i åtnjutande af någon pension till understöd,
efter för handen varande tillgångar; har E. K. M., efter det H.
K. H. Kron-Prinsen såsom Academiens Canceller och öfrige vederbörande
blifvit deröfver hörde och und. Utlåtanden afgifvit, behagat genom.
Nådig Remiss handlingarne i målet till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna,
för alt till Rikets Ständers behjertande framställas.
Rikets Ständer hafva tagit denna fråga i öfvervägande; men som af
de i Nåder remitterade handlingarna icke kunnat inheratas i hvad tillstånd
boet sig befunnit vid Professoren Doctor Rogbergs timade död,
samt det förändrade förhållande inträffat, sedan Preste-Ståndets ofvanherörde
und. framställning afgafs, att Professoren Rogbergs efterlemnade
Enka med döden afgått; så och då Riks-Staten långt för detta blifvit
reglerad, samt E. K. M. torde vara i tillfälle att af extra-utgifts-medlen
åt Professoren, Doctor Rogbergs barn i Nåder förunna något lämpligt
understöd, i fall, efter vunnen upplysning om Sterbhusets tillstånd, omständigheterne
skulle sådant påkalla; hafva Rikets Ständer ansett sig icke
kunna till omförmälde framställning lemna bifall.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å högstberörde Nådiga Remiss, få
härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 April 1835.
c 26 Expeditions-Utskottets Fört lag lill und. Skrifvelse N.-o 318.
N:o 318.
/
/ - • ■
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den i3 April i835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Slåndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 31 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, rörande en if rågaställd löne-ersättning
till Protocolls-Secreteraren Roman. (Stats-Utsk. N:o
433>
S. A. K.
Sedan Lappska Ecclesiastik-Verkets fond blifvit till Rikets Ständers
Riksgälds-Contor öfverlemnad, samt Verkets inkomster och utgifter med
Stats-Verkets förenade, har E. K. M. behagat, till det afseende omständig
heterne
kunde påkalla, genom Nådig Remiss till Rikets Ständers Stats
utskott
öfverlemna en af Protocolls-Secreteraren A. Roman gjord underdånig
ansökning, att af uppgifven anledning fortfarande få åtnjuta den
Sökanden, i och för bestridandet af Ombudsmans- och Bokhållaretjensterne
vid omförmälde fond anslagna årliga aflöning 433 R:dr 16 sk., eller
ock att få samma aflöning såsom pension bibehålla; och har E. K. M.
uti högstberörde Remiss tillika i Nåder förklarat, att, genom EcclesiastikVerkets
inkomsters och utgifters förenande med Stats-Verkets, någon annan
indragningsstat än den allmänna ej för Sökanden funnes att tillgå.
Då Protocolls-Secreteraren Roman, som, enligt hvad handlingarne upplysa,
icke förr än år i83o blifvit innehafvare af de nu mera indragne Ombudsmans-
och Bokhållaretjensterne vid Lappmarks Ecclesiastique-Verk, å
dessa tjenster erhållit Constitutorial, samt elen derför anslagna aflöning
endast i form af arfvode uppburit, hafva Rikets Ständer ansett deraf följa,
att han, enligt hittills för pensionering å Rikets allmänna Indragnings>Stat
följda grunder, icke är berättigad att såsom pension få åtnjuta samma aflöning;
hvadan Rikets Ständer icke funnit skäl att till pension å allmänna
Indragnings-Staten upptaga Protocolls-Secreteraren A. Roman, i och för
dess innehafda befattning såsom Ombudsman och Bokhållare vid Lapp
-
Expeditions-Utfkottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 3ig. 127
marks Ecclesiastik-Verk; hvilket Rikets Ständer skolat, till svar å E. K.
M:s högstberörde Nådiga Remiss, härmed i und. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 April 1835.
N:o 319.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adela den i3 April i835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående så kallade UndantagS‘Contracts
intecknande. CL ag-Utsk. N:ris 119»
161, 1 ^5 & 183 )
S. A. K.
Rikets Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad å den klagan, sona
ej sällan skall föras öfver de betydliga förluster och olägenheter, som köpare
af fast egendom fått vidkännas derigenom, att densamma varit belastad med
undantag, samt förminskad lill värde och godhet genom jordafsöndringar
al hvarjehanda beskaffenhet, derom köpare, oaktadt han vidtagit alla möjliga
försigtighetsmått, likväl icke erhållit kännedom vid köpets afslutande,
utan först efter en längre tids förlopp derom fått kunskap, då säljaren ofta
varit urståndsatt att godtgöra de förluster, som genomså beskaffade gravationer
köparen tillskyndats; och som ej mindre fastighets-egarens än undantagsmannens
säkerhet synes fordra, det undantags-förmoner varda behörigen
intecknade och förnyade, hvilken åtgärd ej kan vara förenad med
större svårigheter i detta fall än då fråga är om vanlig skuldfordran; samt
den del af en egendom, som säljaren undantagit eller den afgäld af egendomen,
som han sig förbehållit, icke lärer kunna tilläggas sämre rätt än obetald
köpeskilling, enär, om undantaget icke varit, köpeskillingen i stället
blifvit förhöjd, hafva Rikets Ständer på dessa grunder ansett sig böra hos
E. K* M. i underd. anhålla, att, uti förevarande ämnen, förordnas måtte,
sorn följer;
19.8 Expeditions-Utskattels Förslag till und. Skrifvelse 2V.-o 319.
i:o På sätt, i Kongl. Förordningarne den i3 Junii 1800, angående städsel
och lego af jord på landet., samt den 19 December 1827, rörand?
grunderrie för hemmansklyfning samt afsöndring af jord eller andra lägenheter
flan hemman, redan är stadgadt, i afseende å arrende-afhandlingar
ingångne på viss lid, samt sådane afhandlingar om upplåtelse af viss lägenhet,
som med sistnämnde Kongl. Förordning öfverensstämma, skallock
ali annan, efter Lag tillåten upplåtelse af nyttjande-rätt till faslighet å landet,
härunder jemväl inbegripen lifstidsslädja, hvarom stadgandet i sista
punkten af i5 §. 16 Cap Jorda-Balken således upphäfves, hos HäradsRötten
intecknas och inteckningen behörigen förnyas, för att kunna emot
annans egande- eller intecknings-rält hafva bestånd.
2:0 Har den, som å annan öfverlåtit sin egande-rält till fast egendom
å landet, dervid förbehållit sig nyttjande-rätt till större eller mindre del
af samma egendom, eller afkomst deraf, på vissa år eller i sin lifstid; och
aro de betingade förmonerne, enligt 1 Cap. 2 §. Jorda-Balken, införde i
den afhandling, hvarigenom öfverlåtelsen skett; ege han säkerhet derföre i
den öfverlåtna egendomen, med den förmonsrätt allmänna Lagen, i 1 r Cap,
2 §. berörde Balk, obetald köpeskilling tillägger. Men försummar han
att, inom den i sistberörde Lagrum utsatta tid, afhandlingen, hvari förmonerne
betingade äro, för Härads-Rätten uppvisa och i Inteckningsprotocollet
intaga låta, njute sedan ej bättre rätt, än såsom för annat fordringsanspråk.
5
3:o I afseende å redan upprättad, men ej intecknad afhandling af ifrågavarande
beskaffenhet, vare, utan minskning af den rätt densamma efter
hittills gällande Lag kan medföra, tid att inteckning söka till i836 års slut.
4:o I det bevis, Rätten öfver inteckningens beviljande meddelar, skall
införas, att den inom hvart tionde år förnyas bör.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 April 1835.
Kxpeditions-Utskollets Förslag till tind. Skrifvelse N;o 320. nj
N:o 3ao.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 21 April i835.
Preste-Slåndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse> angående ändring i nu gällande
Lagj i afseende på behandling af frågor om oenighet emellan
makar. (Lag-Utsk. N:ris 42, i34& »72 samt Mern. 182.)
S. A. K.
I anledning af gjorda framställningar om förändrade stadganden i afseende
på de varningsgrader, hvilka böra föregå ägtenskaps-skilnad, hafva
Rikets Ständer funnit, att de böter, hvilka, enligt i4 Cap. 1 §. Giftermåls-Balken,
2:ne serskilda gånger böra ådömas den maka, som genom
fortfarande hat och bitterhet gjort sig brottslig, drabba båda makarne,
enär boet ännu är odeladt, och i öfrigt minska deras måhända förut nog
knappa tillgångar för eget och barns nödvändigaste behof; och dessutom
synas de upprepade anklagelser inför Domstol, den deraf uppkommande
Tanan att betrakta hvarandra såsom vederdeloman, och behofvet att uppspana
och begagna bevisning till hvaraudras pliktfällande, blott’ öka och
rotfästa bitterheten samt aflägsna all möjlighet till förening.
Vidare har förekommit såsom en brist i nuvarande lagstadganden rörande
detta ämne, att någon viss tid icke finnes bestämd, hvarigenom kan
förekommas ett brådstörtadt uppnående af den slutliga skilnads-resolutionen.
Och då erfarenheten dessutom ådagalagt, det makars beslut att åtskiljas
icke sällan å endera eller bägge sidor varit föranledt af önskan, att med
annan person ingå ägta förbindelse, har det synts Rikets Ständer vara af
vigt, att, till undanröjande af ett sådant lättsinnigt motiv, förlänga den
tid, som bör förflyta, innan oeniga makar, hvilka blifvit åtskiljda, må
träda i nytt gifte.
På dessa grunder, och då Rikets Ständer i öfrigt hysa den öfvertygelse,
att om ock en lagstiftning antages, som i någon mon minskar hindren
emot ägtenskaps-skilnad, deraf dock ingalunda är att befara något
förnärmande för ägtenskapets helgd, enär denna mest lider af de förargerliga
efterdömen, som oeniga makar gifva både sina barn, sitt husfolk
och andra, hvaremot det synes vara att hoppas, att den lättade möjlighet
att vinna skilnad bör hafva den välgörande påföljd, att mången, som nu
Bilt. till R. St. Prot. i834 och 1835. to Sami. 1 Afd. 2 Band, »7
13o Expedilions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N:0 321.
gäckar den andra makans tålamod, skulle finna nödigt att iakttaga ett mera
grannlaga uppförande, och ofta bägge blifva mera omtänkta att förekomma
misshälligbeter, och att genom hjertats band gifva styrka åt den lagliga
förbindelsen, hafva R. St. ansett sig böra hos E K. M. i underd. anhålla,
om utfärdande af en allmän Författning, hvarigenom, med ändring af
16 Cap. ii § Kyrko-Lagen och i4 Gap. i §. Giftermåls-Balken, förklaras,
att, då oenighet makar emellan varder rådande, det skall åligga Kyrkoherden
i Församlingen, att söka förmå dem till sämja genom tjenliga
föreställningar och förmaningar, hvilk» han meddelar först enskildt, och,
ora det ej hjelper, sedermera i närvaro af makarnes föräldrar eller andra
flander, eller, om sådana icke i orten finnas, i närvaro af några allmänt
aktade personer; alt, om makarne ej heller härigenom kunna till enighet
återföras, de skola inkallas till Dom-Capitlet alt der förmanas, och att,
derest, sedan så beskaffade varningar föregått, oenigheten ändock fortfar,
Domstolen må, uppå derom skeende ansökning, döma till skilnad tillsäng
och säte på viss tid, från sex månader till ett år, hvarefter, i händelse
makarne ej heller häraf låta sig rätta, utan endera eller bägge önska ägtenskapets
upplösning , frågan bör ankomma på Kongl. Majrts Nådiga afgörande,
i den ordning Kongl. Förordningen den 27 April 1810 innehåller;
dock skall den, som ägtenskaps-skilnad sålunda vunnit, icke ega ingå nytt
giftermål, förr än två år förflutit, sedan skilnadsbref af Dom-Capitlet utfärdades,
derest icke Kongl. Maj:t finnér lämpligt alt den tid förkorta.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den a3 April i835.
N:o 321.
Uppläst och godkänd lios Ridd. och Adeln den s3 April i835.
Preste-Slåndet den 24 — —
Borgare-Ståndet den 25 — —
Bonde-Ståndet den 25 — —
Rikets Ständers underd. Skrif veise, med anmälan om rättelse
af ett misstag uti Rikets Ständers underd. skrifvelse deri
27 October jörl. år, angående utmyntningsgrunderna för
kopparskiljemynt och ducater.
S. A. K.
Rikets Ständer hafva funnit, att, uti deras underdåniga skrifvelse af
Expeditions-Vlskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.-o 322. i3i
den 27 October sistl. år, angående utmyntningsgrunderna för kopparskiljeinynt
och ducater, det misstag sig insmugit, att, i afseende på kopparmyntet
200, 2öo och 3oo R:dr B:co, efter myntsorternas olika valeurer,
borde utpräglas af ett Skeppund victualievigtj i stället för ett Skeppund
stapelstadsvigt, hvilken sistnämnde vigt R. St. vid beslutet afsett; oell få
R. St. detta förhållande till rättelse hos E. K. M. i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den a5 April 1835.
N:o 322.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den i\ April i835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj.ts Nådiga Proposition, angående förändrad lydelse af
11 §• i 9 Cap. Handels-Balken. (Lag-Utsk. N:o 181.)
S. A- K.
Sedan, till svar å Rikets Ständers, uti skrifvelse den 24 April sisth
år i underdånighet framställda förslag till förändrad lydelse af 1 1 §. i 9
Cap. Handels-Balken, E. K. M., under den 21 nästlidne Mars, å Riks-Saien,
eifvit Rikets Ständer tillkänna de skål, som hindrat E. K. M. att Rikets
Ständers förslag bifalla; har E. K. M., som, lika med Rikets Ständer,
ansett ett tillägg böra göras uti omförmälde §., hvarmedelst det bedrägeri,
att neka sin hand och förskrifning, blifver belagdt med böter, efter samma
beräkningsgrund, som §:n stadgar för den, som fordrar hvad han vet
guldet vara, genom Nådig Proposition af sistnämnde dag, behagat, till Rikets
Ständers öfvervägande och antagande, föreslå följande förändrade redaction
af ifrågavarande §•:
”Fordrar någon den gäld, han vet gulden vara, eller nekar skuldenär
sin hand och förskrifning, och varder funnen med osanning; bote hälften
af det han fordrat eller vägrat att gälda, målsegandens ensak.”
Och som högstberörde förslag i hufvudsaken instämmer med den förändrade
lydelse af nämnde §, Rikets Ständer redan för sin det gillat;
i32 Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3a3.
alltså hafva Rikets Ständer funnit sig böra E. K, M:s högstberörde Nåd.
Proposition antaga.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M. härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 23 April 1835.
N:o 3a3.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 21 April i83§.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 —- —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, med öfverlemnande af förslag
till Lag för Inrikes och Utrikes Vexlar. (Xag-Utsk.
N:o 179.)
S. A. K.
I anledning af gjorde framställningar om inrikes vexelrätts införande,
och efter tagen kännedom, ej mindre om det på E. K. M:s Nådiga befallning
uti Skrifvelse till Commerce-Collegium den 12 Junii 1816 afbemälde
Collegium upprättade och den 11 Junii i833 tili E. K. M:s Handels- och
Finance-Expedition inkomna förslag till förnyad Vexel-Stadga, än äfven
om åtskillige, dels från Stockholms Börs, dels från andra städers HandelsCorpser,
till bemälde Expedition inlemnade yttranden, rörande fördelarne
af inrikes Vexlar, hafva Rikets Ständer tagit detta ämne i sorgfälligt öfvervägande,
ooh för sin del stadgat följande grunder derför:
a') att alla vexlar, antingen de komma under namn af inrikes eller
Utrikes, böra ställas under en och samma Vexel-Lag, utan annan skiljaktighet,
än att, i afseende på de förra, en viss minimisumma bestämmes;
b') att, i stället för åtskilliga af de till liden högst inskränkta fatalier,
hvarpå, enligt 1748 års Vexel-Stadga, vexel-innehafvarens hela belalningsrätt
emot vexelgifvare och öfverlåtare nu beror, andra mera enkla och
mera lätt iakttagna bevaknings-åtgärder böra föreskrifvas; och att följaktligen,
enär vexelgifvares och öfverlålares rätt kan bevaras derigenom: 1:0
att, då vexel är förfallen till betalning, sådan genast fordras; 3:0 att, när
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N:0 3a3.
133
vexeln är ställd att betalas vid eller efter uppvisandet, densamma varder
inom viss kort tid uppvist; och 3:o att innehafvare af protesterad vexel,
inom viss kort tid ifrån förfallodagen, gör sin återgångslalan gällande; -—
Lagens föreskrifter, angående hvad innehafvaren måste iakttaga, för att
emot vexelgifvare och öfverlåtare bibehålla sin rätt, alltså synas böra till
nyssnämnde åligganden inskränkas.
Härigenom besvaras ock, på ett fullt rättsenligt sätt, den fråga, som
redan länge utgjort ett tvisteämne emellan personer, hvilka idka vexelhandel,
nemligen huruvida vexelgifvaren eller vexellagaren skall hafva åliggandet
att afsända vexeln lill accept. Äfventyret blir vexeltagarens, derest
han försummar att presentera vexeln senast vid förfallotiden, när sådan är
bestämd, men eljest inom viss tid från utgifvandet; hvaremot det bitr vexelgifvarens
sak, att, i händelse lian för egen efterrättelse, i afseende på
Sin och godkännarens inbördes ställning, vill hafva vexeln förr presenterad,
derom sjelf draga försorg. Denna grundsats instämmer med Preussens,
Frankrikes, Nederländernas och Danmarks Yexel-Lagar, hvilka Rikets Ständer,
genom deras Lag-Utskott, så val i denna omständighet, som äfven 1
flere andra hänseenden, råd fört;
c) att den nuvarande höga vexelräntan bör nedsättas. Stadgandet om
12 procents ränta för protesterad vexel står i sammanhang med föreskrifterna
om densammas återskickande med omgående post, samt om skyldig»-  beten att, inom 24 timmar efter postens ankomst, fordra betalning. Så
snart åter tiden för vexelinnehafvarens rättighet, alt kräfva vexelgifvare
och öfverlåtare, fastställes efter annan grund, hvilken icke utesluter möjligheten
af några veckois eller månaders dröjsmål med den protesterade
vexelns uppvisande till betalning hos desse sistnämnde, tyckes billigheten
tala derföre, att, till förekommande af ocker, räntan bör blifva den vanliga.
Allmännaste bruket lärer också redan vara, att, för återgången vexel, ränta icke
debiteras högre än till 6 proc., ehuru Lagen berättigar till dubbelt belopp;
d) att fordringsegaren deremot bör åtnjuta full ersättning för alla sina
skäliga och bevisliga kostnader. I gamla Vexel-Stadgan finnes ersättningen
inskränkt inom ett visst maximum, och man har förmodligen ansett de
stundom överskjutande umgälderne betäckas af den höga räntan. Genom
en sådan beräkning kan emedlertid än den ena, än den andra parten,
blifva lidande eller obehörigt vinnande; och det rättaste måste ofelbart
vara, att ersättningen alltid utgår i ett afmätt förhållande till skadan;
att räntan bör beräknas, icke från vexelns ntgifningsdag, utan från
den dag, då den bort af godkänuaren betalas. Om man länker sig, att
i34 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse A.o 323.
cn för 3 månader sedan, från Götheborg på Stockholm dragen och i morgon
förfallen veseli dag köpes samt i morgon presenteras hos godkännareh
till inlösen, ännu utan något lagligt anspråk på ränta, men då icke genast
honoreras, så är det väl svårt att inse något giltigt skäl, hvarföre köparen
skall vara berättigad att i öfvermorgon af öfverlålaren utfordra, icke
blott hela capitalet, utan äfven 3 månaders ränta. Det origtiga häri visar
sig också derigenom, att, fastän borgenären emot godkännaren icke har rätt
till ränta för längre tid, än ifrån förfallodagen, han likväl emot vexelgifvare
och öfverlåtare skulle hafva bättre rätt, än emot den, som, sedan han
accepterat vexeln, brister i betalningen;
f') att, så snart den återgångna vexeln är ställd att betalas i utländskt
mynt, och liquiden här sker efter curs, det vill säga, icke med det mynt,
hvarå vexeln lyder, utan efter pris å ny vexel, betalbar efter någon tids
förlopp, så bör vexelinnehafvaren åtnjuta ränta under den nya vexelns
förfallotid, dock med afräkning af den tid, som för den protesterade vexeln,
efter dess lydelse, ännu kan återstå. En uppenbar förlust skulle
eljest tillskyndas vexel-innehafvaren; och just i denna omständighet bör
man förmodligen söka egentliga grunden dertill, att, enligt gamla YexelStadgan,
vexelinnehafvaren eger, när vexel med protest återkommit, af
öfverlåtare och utgifvare fordra ränta ända ifrån utgifningsdagen; men
rätteligen är det icke för den innan förfallodagen förflutna tiden, utanför
det uppehåll i betalningen, hvilket medföljer ny vexel, som ränta tillkommer
borgenären Yexel-Stadgans föreskrift i denna del är således, för det
slag af vexlar den egentligen angår, eller vexlar i utländskt mynt, mindre
rigtig; och den är, efter hvad det ofvan anförda exemplet utvisar, ännu
mindre tillämplig i afseende på inrikes vexlar;
g) att innehafvaren af återgången vexel bör ega rättighet att vända
sitt betalnings-anspråk, ej allenast emot vexelgifvaren och sista öfverlåtaren,
utan emot hvilken af öfverlåtarne honom godt synes. En inskränkning i
utsökningsrätten emot öfverlåtare derhän, att fordringsegaren skulle vara
pligtig, i främsta rummet, vända sig emot den, som öfverlåtit på honom
sjelf, samt först, om betalning der brister, få söka den nästföregående,
och så vidare i ordningen uppåt, synes icke gagna någondera parten, utan
tvärtom medföra Ömsesidiga olägenheter, såsom uppehåll i borgenärens liqviderande,
och ökade kostnader, hvilka slutligen drabba den äldre öfverlåtaren,
och som kunnat undvikas, om denne fått sökas direcle. En
sådan princip skulle nästan utesluta möjligheten af godvillig liqvid genom
äldre öfverlåtare, förr än turen kommit till honom; ty om vexelinnehafva
-
Eapeditions-TJ iskotlels Furslag till lind. Skrifvelse N-o 3a3.
135
ren försummat sig emot den senare öfverlåtare!!, så har han äfven förlorat
all rätt emot de föregående, och den ibland dessa, som erlade betalningen
i första hand, skulle i sådant fall förmodligen icke kunna göra någon talan
gällande emot dem, som äro Öfver honom. Principen komme ock att
möta svårigheter derutinnan, att man nödgades antingen följa vexelinnehafvarens
utsöknings-åtgärder, steg för steg, från den ene till den andre
öfverlåtaren, med föreläggande af nja fatalier, eller ock lemna hans anspråk
emot de äldre öfverlåtarne, obegränsad af annan praescriptionstid,
än den tioåriga.
I öfverensstämmelse med dessa grunder, har hosföljande förslag till
Yexel-Lag blifvit upprättadt och af Rikets Ständer godkändt; och få R. St.
detsamma nu till E. K. M:s Nådiga pröfning öfverlemna, samt derjemte i
underd. anhålla, att, med uppbäfvande af Kongl. Maj:ts förnyade Vexelstadga
den 21 Januarii 1748, Kongl. Förordningen den 12 Junii 1816,
angående vissa delar af vexelhandel, Kongl. Kungörelsen den 7 Augusti
1816, angående förhållandet med vexlar i Svenskt mynt, som å utrikes
ort äro dragne på i Riket vistande man, Kongl. Kungörelsen den 7 Maji
1817, angående hvad iakttagas bör i anseende lill vexlar och invisningar,
ställde alt betalas i Svenskt mynt för utländsk mans räkning, Kgl. Brefvet
d. 5 November 1817 och Commerce-Collegii derpå grundade Kungörelse den
24 i samma månad, angående hvad som bör iakttagas vid uppköp af vexelbref
genom syssloman, Kongl. Brefvet till Commerce-Collegium den 22
Mars 1821, angående förklaring af 9 §. i ofvanberörde Kongl. Förordning
den 12 Junii 1816, och Kongl. Kungörelsen den 27 Augusti 1828, angående
rätta förståndet af de uti 4 och 5 §§. af sistnämnde Kongl. Förordning
innefattade stadganden, E. K. M. täcktes omförmälde Lagförslag i
Nåder gilla och fastställa; skolande R. St., i händelse förslaget vinner
E. K. M:s Nådiga bifall, jemväl i und. uttrycka den önskan, att E. K. M.
täcktes, genom serskild Författning, som liktidigt med Vexel-Lagen kunde
promulgeras, meddela de reglementariska föreskrifter E. K. M. i Nåder
kan pröfva nödiga, i stället för sådana, till Börs- och Mäklare-Ordning
hörande Lagbestämmelser, som äro intagne uti de serskilde Författningar,
hvilka till upphäfvande nu blifvit föreslagne.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den a3 April i835.
$36 Bil. till Expeditions-Ulskottels Förslag till und. Skrivelse N-'o 323.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adéln den 21 April $835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgore-Ståndet den 31 — —
Bonde-Ståndet den s3 — —
Först a g till Vexel-La g.
1. Cap.
Om formen för vexel.
1. §•
Vexel bor innehålla: Orten och tiden, när samt hvarest den utfärdas;—
uttrycklig benämning af vexel; — om den är ensam, (sola,) eller,
derest flere exemplar utgifvas på en och samma penningesumma, hvilkendera
i ordningen den då är, såsom första, andra, tredje, fjerde,
(prima, secunda, tertia, cjuarta, j och så vidare; — den persons namn, till
hvilken vexeln utfärdas, kallad vexeltagare (Remittent); —■ viss penningesumma
att, pä grund af vexeln, uppbäras, i Svenskt eller utländskt
mynt, utsatt både med bokstäfver och siffror, och hvilken summa, hvad
angår sådane vexlar, som utgifvas i Sverige och dragas på Svensk ort,
ej må understiga a5 R:dr Silfver specie; — den persons namn, hvilken
i vexeln anmodas att densamma inlösa, kallad godkännare {Acceptant);
— orten, hvarest godkännaren bor eller vistas, och hvarest betalningen
ske skall; — betalningstiden, hvilken kan bestämmas: a) vid uppvisandet,
(anfordran, vista sigt); b) viss tid efter uppvisandet; och c) viss
tid efter utgifvandet (dato); •— samt vexelgifvarens (Trassentens) egenhändiga
underskrift.
2. §.
Äro flere exemplar af vexel utgifne och inlöses ettdera, vare de
Öfrige kraftlöse.
3. §.
Vexel kan vara dragen på en person, och betalbar hos en annan:
den kan vara ställd att betalas till vexelgifvaren sjelf: den kan vara
ställd att inlösas af vexelgifvaren sjelf på annan ort: den kan vara
utfärdad å annans vägnar, efter fullmagt, (j)rociira).
4- §•
Bil. lill Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 323. 13;
4- §•
Öfverlåtelse af vexel kan ske genom öfverlåtarens blotta namntecknirtg
(in blanco).
II. Gap.
Om Vcxelköp.
5. §.
Vexelköp kan afslutas med eller utan mäklares biträde.
6. §.
Vexelgifvare vare skyldig att, samma dag då vexelslutet skett,
hålla den betingade vexeln, i flere exemplar när så fordras, vexeltagaren
tillhanda, emot undfående af den för vexeln öfverenskomna betalning;
åliggande vexeltagaren att vexeln afhemta.
7- §•
År vexel aflemnad utan att vexeltagaren derföre erlagt öfverenskommen
betalning, och fullgör han den icke genast, då bör vexelgifvarén,
inom 8:de dagens utgång, protestera och, inom samma tid, jemväl
å vexelcagarsn taga stämning till den domstol, som i /jo sägs:
försummas det, håf ve då vexelgif varén ej bättre rätt, än i annat skuldfordringsmäl.
8. §.
Då tvänne eller flere exemplar af samma vexel utfärdas, vare det
andra i ordningen (secundaj, äfvensom hvart och ett af de följande,
uti vexeltagarens hand gällande såsom quitto å erlagd betalning till vexelgifvarén:
å betalning för ensam vexel, (sola vexelf erfordras serskildt
quitto.
9- §•
Hvar, sorn, i egenskap af syssloman, vexel upphandlar, och vill vara
fri frän ansvar för densammas inlösen, läte ställa vexeln på sin hufvudman,
och vare då endast i ansvar derföre, att valuta till vexelgifvarén
erlägges: låter deremot sysslomannen ställa vexeln på sig sjelf,
blifve då, sedan han densamma öfverlåtit, för inlösen af vexeln lika
ansvarig, som hade han upphandlat den för egen räkning.
Bih. till R. St. Prot. i834 och i835. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 18
i38 Bil till Expeditions-TJtskottels Förslag till und. Skrifvelse N-o 02$.
III. Cap.
Om vexels godkännande,
10. §.
Hvary som vexel om händer fått, att derå söka godkännande, vare,
om han en sådan förrättning sig påtagit, skyldig att, sä fort ske kan,
uppvisa vexeln för honom, på hvilken den är dragen, samt äska hans
uttryckliga förklarande, om han den godkänna vill eller ej: försummas
det, och förefaller emedlertid något till dens förfång, som vexeln Öfver»
sandt, vare den försumlige skyldig gifva skadestånd.
11. §.
Är vexel ställd att betalas & viss tid efter uppvisandet, dä bör
densamma till godkännande uppvisas inom tre månader från utgifningsdagen,
derest vexeln är utgifven i Sverige och dragen på Svensk ort,
men inom sex månader från samma tid, då vexeln är utgifven i något
annat land i Europa, samt inom ett år, derest vexeln - är utgifven i annan
verldsdel.
12. §.
Ben, som godkänner vexel, ikläder sig derigenom skyldighet att
densamma infria, och må efteråt ej kunna undandraga sig betalningen,
om än vexelgif varén skulle finnas hafva kommit i concurs-tillstånd, in~
nan accepten meddelades.
«3. §•
Godkännandet af vexel uttryckes medelst påskrift af ordet god*
kännes eller accepteras, samt namnets undertecknande. Accepten
bör, om vexeln är ställd på viss betalningstid efter uppvisandet, dateras,
vid påföljd, att eljest betalning för vexeln kan fordras å den deri
bestämda tid, räknad från utgifningsdagen.
.4- 5-
Brages Vexeln på tvåiine eller flere personer, såsom bolagsmän, då
bör godkännandet ske medelst bolagets namnteckning: gifves eljest vexel
på tvänne eller flere personer, att betalas af antingen den ena eller
andra, då är enderas godkännande lika gildt som hade vexeln pä honom
allena varit ställd.
Bil. till Expeditions-Ulskottels Förslag till und. Skrifvelse N.o 323. i3g
15. §.
‘Är vexel ställd att betalas å annan ortj än der godkännaren bor,
teckne dä han å vexeln, genom hvilken person i den andra orten betalningen
erlägges, och vare för densammas fullgörande sjelf ansvarig.
16. §.
Dä vexel till godkännande förevises, bör bestämdt svar, jakande
eller nekande, afgifvas inom 24 timmar derefter: sker det icke, anses
godkännaren hafva vägrat accepten.
17. §.
Varder vexeln ickej inom den i 16 •§. bestämda tid', godkänd, eller
sker godkännandet med vilkor, eller inskränkes till en del utaf vexelns
belopp, eller kan den ej anträffas, på hvilken vexeln är dragen, vare inneha
f v aren, sedan han deremot protesterat, berättigad till åter gängstalan,
på sätt i 3o $. sägs.
.8. §.
Derest vexelgifvare:!, pä den tid dä vexeln utgafs, egde godkännarens
ovilkorliga tillåtelse, att vexeln å honom draga, vare denne förbunden
att vexeln antaga och, om det ej sker, ansvarig för all deraf
uppkommande skada.
IV. c AP.
Om vexels betalning genom godkännaren.
*9- . §'
År vexels förfallotid bestämd till en eller flere månader, då skall
hvarje månad till 3o dagar räknas: är förfa Hot iden bestämd till en eller
flere uso, då svarar en uso emot 3o dagar, två uso emot 60 dagar,
och så vidare; varande i alla desse fall den dagen oräknad, dä
vexeln utgafs eller uppvisades.
Är vexel ställd att betalas midt i månaden, vare då femtonde dagen
rätter förfallodag.
20. §.
År vexel, som finnes ställd att betalas inom viss tid ef ter utgifvandst
eller Uppvisandet, till betalning förfallen, och har icke för vägrad
i4« Bil. till Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N-o 323.
accept redan blifvit protesteradt, å lig ge innehafvaren, att, af den person,
hos hvilken penningarne skulle uppbäras, fordra betalning, samt,
derest sådan icke erhålles, protestera, uti stad senast å första dagen,
och på landet senast å andra dagen efter rätta betalningsdagen: kan ej
denne anträffas, protester e dock innehafvar en som sagdt är: vill eller
förmår ej den förre erlägga mera än en del af vexelns belopp, ankomme
på innehafvarén att emottaga, eller icke emottaga, hvad honom erbjudes,
men protestere icke dess mindre för hvad sorn brister.
21. §.
År vexel ställd att betalas vid uppvisandet, vare, för dess uppvisande
till betalning, tid som i 11 sägs: erhålles ej betalning, eller kan
ej den person anträffas, hos hvilken penningarne uppbäras skulle, eller
vill eller förmår ej denne erlägga mera än en del af vexelns belopp,
pr otes ter e innehafvaren, efter thy i 20 §. föreskrifvet är.
22. §.
Är af vexelinnehafvaren försummadt hvad honom efter 11, 20 och
2) SÄ- åligger, håfve förlorat sin vexelrätt emot godkännaren, och
hålle sig till honom, såsom uti annat skuldfordningsmål: instämmes ej
godkännaren till den i 4° S- omförmälde domstol inom ett år efter vexelns
rätta betalningstid, vare lag samma.
23. §.
Ar vexel ställd att här i landet betalas uti något visst härstädes
gångbart myntslag, då bör den betalas i det mynt, hvarå den lyder: är
vexeln ställd å utländskt mynt, må betalningen i Svenskt mynt erläggas,
efter vexelcurs.
24. §.
Har godkännaren brustit i betalning, vare skyldig gälda vexelinnehafvaren
ränta till ~ för 100 i månaden, jemte full ersättning för honom
åbragte kostnader.
25. §.
Varder förfallen vexel icke på förfallodagen till betalning företedd,
ege innehafvaren ej rätt till ränta förr, än efter det han sedermera
fordrar, men ej får betalningen, och icke heller att, derest vexeln
lyder å utländskt mynt, åtnjuta betalning- efter högre curs, än den
Bil. til! Expcditions-Ut.skottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3a3. i4t
å fö rf al lodagen, eller nästföregående vexeldag noterade, om cursen sedan
stigit: har den fallit, vare innehafvar en skyldig åtnöjas med betalning
efter gångbar curs vid den tid dä han sig anmäler.
2 6. §.
Är vexel godkänd, och betalar godkännaren utan att återfå det exemplar,
hvarå godkännandet finnes tecknadt, vare ej fri frän betalningsskyldighet
till tredje man, hvilken samma exemplar innehar.
3 7* §•
Ilar vexel inom rätter tid blifvit protesterad, för bristande Betalning
af den, på hvilken vexeln varit dragen, staude annan person fritt,
att, med den rätt i 2g ,§. sägs, till heder antingen för vexelgifvaren eller
någon af öfverlåtarne, betalningen erlägga, och blif ve elen, till hvars
heder betalningen sker, i betalningsbeviset uttryckligen nämnd: innehafvar
ens protestkostnad bör då tillika ersättas.
28. %.
Erbjuda sig flere att vexel under protest betala; efter thy i nästföregående
§■ sägs, vare den närmast, som till heder för vexelgifvaren,
och dernäst den, som till heder för äldre öfverlåtaren, betalning erlägga
vill; men skulle emedlertid den, på hvilken vexeln är dragen, och
emot hvilken protest för bristande betalning skett, erbjuda sig att vexeln
inlösa, vare han dertill berättigad framför annan.
2g. §•
Hvar, som betalar till heder för vexelgifvare eller öfverlåtare, ege
att, med den sålunda godtgjorde innehaf varens rätt, söka sin ersättning
af vexelgifvaren, och jemväl, derest inlösen skett till öfverlåtares heder,
af ej mindre honom, än äfven dem, hvilka vexeln förut öfverlåtit, om
sådana finnas: håfve ock emot den, på hvilken vexeln varit dragen, lika
rätt med förre innehafvar en.
V. Gap.
Om återgångstalan.
3o. §.
Sedan vexel blifvit protesterad, vare sig för bristande accept eller
i4® Bil. till Expeditions-UtskoUcts Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3a3.
bristande betalning, ege innehafvaren genast fordra liquid af vexelgifvaren
och öfverlöt ar ne, en eller flere, såsom till honom ansvarige, en
för alla och alla för en; men är, genom någon med vexeln vidtagen
åtgärd, senare öfverlåtares rätt emot en föregående förverkad, då ege
innehafvaren emot den förre ej någon talan.
31. §•
Ilar den, som godkänt på honom dragen vexel, kommit i concurstillstånd
förr, än vexeln är till betalning förfallen, kan innehafvaren
jemväl, efter gjord protest, genast fordra betalningen af vexelgifvare
eller öfverlåtare, efter thy i 3o S- sägs.
32. §.
Vid betalning för återgången vexel, vare innehafvaren berättigad,
att af vexelgifvare och öfverlåtare fordra den hufvudstol, hvarå vexeln
lyder, ränta till ■§ för 100 i månaden, räknadt frän vexelns rätta
betalningstid, om denna är förfluten, och till dess liquid sker, jemte ersättning
för protest-omkostnader, postpenningar för a:ne bref, nemi. ett
fram och ett tillbaka, mäklarearfvode till | för 100, då mäklare blifvit
begagnad, provision till ■§ för 100, och mera, när provision på flere ställen
bevisligen blifvit betald, samt de skäliga umgälder, som dessutom för
innehafvaren bevisligen uppkomma.
Är vexeln ställd att betalas i utländskt mynt, bör, derest cursen
stigit, sedan vexelslutet skedde, betalningen erläggas efter den curs för
vexlar, på enahanda förfallotid med den förra vexelns, som är gällande
när liquid sker, men, om cursen emedlertid fallit, utgöras efter den
curs, hvartill vexeln blifvit köpt, eller som, i händelse curs-beräkning i
löpet ej ingått, eller $j kan till beskaffenheten visas, var vid köpetillfället
i allmänhet gällande: allt med förhöjning, motsvarande ränta till
i för 100 i månaden under omförmälde förfallotid, dock med afräkning
af den tid, som för den protesterade vexeln ännu kan återstå.
33. §.
Vexel-innehafvare ege rådrum, att, i saknad af godvillig betalning,
instämma vexelgifvare och öfverlåtare till den i 40 é'. omförmälde domstol
inom följande tid: är vexeln ställd att betalas i Sverige, stämmes
svaranden, om han bor eller vistas i samma Län, der betalningen ske
bort, eller i Länet nästintill, inom sex veckor, men eljest inom tre må
-
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 3i3J 143
nader: är vexeln icke ställd att betalas i Sverige, bör vexelgifvare eller
öfverlåtare, som i Sverige bor eller vistas, vara stämd inom sex månader
från rätta betalningstiden, derest betalningsorten är i Europa, eljest
inom ett år från nyssnämnde tid.
34- §•
Underlåter vexelinnehafvare att iakttaga hvad honom i 11, so, si
och 33 ålägges, håfve förlorat allt anspråk emot ej allenast öfverlåtare,
utan äfven vexelutgifvarén; har denne senare ej hos godkän
naren
ställt valuta till vexelns infriande, vare då ansvarig såsom uti
annat skuldfordringsmål.
35. §.
Öfverlåtare, som vexel inlöser, träder derigenom uti dens ställe,
från hvilken inlösningen sker, dock, hvad andra öfverlåtare af samma
vexel angår, endast emot den eller dem, hvars öfverlåtelse är äldre än
hans egen: föranlåtes han att, i saknad af godvillig betalning, till domstol
instämma föregående öfverlåtare eller vexelutgif vare, håfve tid
dertill inom tre månader, ifrån det han sjelf, inom föreskrifven tid,
blifvit stämd eller godvilligt betalt: stämmer han ej inom nyssnämnde tre
månader, gånge på sätt i 34 i$*. stadgas.
VI. Gap.
Om Protest.
36. §.
Protest skall verkställas emellan klockan g f. m. och kl. 7 e. m.,
i stad genom Notarius Publicus eller Magistrats-person, jemte ett tillkalladt
vittne, och å landet genom edsvuren Kronobetjent, jemte ett tillkalladt
vittne, eller af annän person, jemte u:ne tillkallade vittnen; och böra
de alla kunna skrifva.
ii. 5.
öfver protest skall skriftelig handling upprättas, innehållande: fullständig
afskrift af vexeln med hvad derå finnes tecknadt; — den sökandes
anhållan eller påstående} — det svar derå gifves; — det förbehåll,
som för sökanden af förrättningsmannen göres; — ort och tid,
i44 Bil. till Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrivelse N.-o 3l3.
hvarest och när protesten sker; — samt förrättningsmannens och vittnets
eller vittnenas egenhändiga underskrifter.
38. §.
Anträffas ej den, emot hvilken protesteras skall, bör protesten verkställas
vid hans bostad: i händelse underrättelse derom icke kan erhållas,
håfve sökanden ändock förvarat sin talan, derest hatt, så fort ske kan,
och senast inom 14 dagar, förhållandet anmäler hos Konungens Befallningshafvande
eller närmaste Rådstufva-Rätt.
39* §•
Vexelinnehafvare är ej befriad från skyldigheten att protestera derigenom,
att den, på hvilken vexeln är dragen, aflidit eller kommit i
concur stillstånd.
VII. Cap.
Om laga domstol och om rättegången i vexelmål.
4o. §.
Rätter domstol för vexelmål, deri vexelrätten icke är förlorad, vare
Rådstufva-Rätt i den stad der svaranden bor eller anträffas, men
om han å landet bor eller anträffas, Rådstuf vu-Rätten i närmast stad
.<derintill.
41 • §•
Stämning i vexelmål skall, när sökanden så äskar, meddelas till
samma dag, om Rätten då sitter och svaranden är så till hallds, att han
kan sig före rättegångstimmans slut infinna.
4*. §.
Derest Rätten ej finnér något förekomma, som fordringsanspråkets
giltighet förringa bör, döme då genast till betalning, och förordne tillika,
huruledes, i brist deraf, utmätning och by sättning straxt ske må;
dock skall, för vexel som med protest återkommit, utmätning eller bysättning
icke kunna emot vexelgifvare eller öfverlåtare verkställas förr
än 3 dagar förflutit, ifrån det han bevisligen blifvit krafd
43. $.
Expeditions-Vtskottets Förslag till urul. Skrifvelse JVo 145
43. 5.
Är målet af sådan beskaffenhet, att det ej kan eller bör å första
rättegångsdagen af göras, må likväl dermed ej fördröjas längre än högst
nödigt prof vas,
FlII. C ap.
Allmänna bestämmelser.
44. §•
Inträffar tid, att betalning fordra eller fullgöra, att protestera, eller
att /aigot annat iakttaga, å helgedag, då ege man det göra å nästa
söknedag derefter.
45. §.
Ar i annat land iakttaget hvad som å hvarje ort för sig kan vara
lag och sedvana likmätigt, då håfve det sin laga kraft.
Stockholm den a3 April i835.
N:o 324.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 27 April 1835.
Preste-Ståndet den 27 — —
Borgare-StAmiet den 27 — —
Bonde-Slåodet den 27 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, om ändring i stadgandet angående
Creditupplaget. (Bevilln.-UtsL N:o 59.)
S. A. K.
Då 15 §. af underrättelserne till den af Rikets Ständer vid denna
Riksdag antagne och till E. K. M. redan i underd. öfverlemnade TullTaxa
medgifver, det varor, inom ett år från den dag då de på creditupplag
uppläggas, fä förtullas efter den tull, som var gällande då upplaget
skedde, men Rikets Ständer sedermera kommit att fästa uppmärksamhet
dervid, att en minskning i de för nästkommande år påräknade
tullinkomster möjligen skulle kunna uppkomma derigenom, att de vaBihang
till R. St. Prot. 1834 och 1835. 10 Sami. 1 Af A. 2 Bandel. 19
T 46 Expeditions-Ut skot tets Förslag till und. Skrifvelse N.o 325.
ruartiklar, hvarå förhöjd tul 1 af«ift vid innevarande Riksdag blifvit beslutad,
äfven under loppet af år i836 kunde förtullas efter de lägre tullbeslämmelser,
som uti i83o års Tull-Taxa innefatt-as; hafva Rikets Ständer
till förekommande af den förlust i påräknade tullintrader, som deraf
kunde blifva en följd, skolat hos E. K. M. i underd. anhålla, att, med
ändring af hvad berörde underrättelser innehålla rörande crediI-upplaget,
stadgas måtte, att för alla varor, som vid nästkommande års början
finnas på credilupplag qvarliggande och derefter till förtullning i behörig
ordning uttagas, tullafgiften bör erläggas, enligt den Tull-Taxa,
som, i följd af Rikets Ständers vid innevarande Riksdag fattade beslut
kommer att utfärdas, och icke efter den tullbestämmelse, som var gällande
då upplaget skedde; äfvensom Rikets Ständer få i underd. hemställa,
alt Nådig Kungörelse härom, så fort ske kan, och utan afvaktan
af tiden för den nya Tulltariffens promulgerande, måtte utfärdas, på det
varureqvirenler i lid må erhålla kännedom om detta förändrade stadgande
i alseende å credit-upplaget.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 27 April i835.
N:o 325.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 27 April 1835.
Presle-Ståndet den 27 —•, —
Borgare-Ståndet den 27 — —
Bonde-Ståndet den 27 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående en friare assigneringsrätt
emellan enskilde personer. fLag-Utsk. N:ris
64 & 180.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer hafva framställningar blifvit gjorda om förändrade
stadganden i afseende på assigneringsi ättigheten man och man emellan, och
om denna rättighets återställande i det skick den var före 1818 års Riksdag;
och som det i allmänhet måste medgifvas, att den mindre bemedlade likasom
den förmögnare kan vara i behof af ifrågavarande creditmedel; och att, om
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse N.-o 3a5.
'47
än, i handelns och näringarnes yttersta utgreningar, omförmälde behof
mindre ofta kan uppstå för den enskilda, det likväl derstädes mångfalldigas
genom personernes större antal; alltså och då vid fördelarnes afvägande
af en fiiare assigneringsrätt, såsom befiämjande lättnad och
liflighet uti den allmänna rörelsen, emot de olägenheter, som någon gång
kunna uppstå af en sådan frihets missbruk, Rikets Ständer funnit skälen
vara öfvervägande för den mening att den uti Kongl, Förordningen den
i3 Julii 1818, angående utgifvande af handskrifue, på sedelhafvaren eller
på viss man och ordres ställde invisningar, stadgade inskränkning
uti rättigheten, att utgifva handskrifne invisningar bör försvinna; hafva
R. St. skolat hos E. K. M. i underd. anhålla: att högstberörde Förordning,
angående handskrifne, på sedelhafvaren eller på viss man och ordres ställde
invisningars eller så kallade assignationers belopp må varda upphäfven;
och att, såsom förklaring öfver 6 §. i 4 Cap. Utsöknings-Balken, stadgas
måtte, i afseende på formen för handskrifven invisning, alt densamma,
för att såsom gällande anses, bör, i enlighet med hvad om skuldebref förordnadt
är, antingen egenhändigt skrifvas och undertecknas af utgifvaren,
eller af endera, då flere skrifva den under, eller ock bestyrkas af tvänne
vittnen, hvilka på en gång varit tillstädes, och af hvilka det ena vittnet
skall hafva invisningen skrifvits äfvensom alt hvad Lag och Författningar
innehålla, rörande gäldenärs betalningsansvar för löpande och
för icke löpande skuldebref, skall vara gällande jemväl om invisning,
allt efter densaremas löpande eller icke löpande egenskap, såsom ulgifven
antingen till innehafvare!! eller till viss man och ordres, eller ock
endast till viss man, utan medgifvande att den må komma i annans
hand.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 27 April i835.
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse IV.-o 3i6.
N:o 320.
»
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adelrv den 3o April i835.
Preste-Ståndet den 3o — —
• Borgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående flere, till löneregleringen
vid Rikets Elementar'Läroverk hörande frågor.
(Stat-Utsk. N:o 435.)
S. A. K.
I anledning af Läroverks-Comileens och Skol-Revisionens sammanstämmande
tillstyrkande, att Prasbende-pastorat, Comministraturer och
andra Presl-sysslor måtte från alla Lärare-beställningar vid Skolor skiljas,
har E. K M., i sammanhang med Dess Nådiga Proposition om Stals*
Verkets tillstånd och behof den 32 Januarii 1834, behagat meddela Rikets
Ständer de af åtskillige Consistorier i sådant afseende gjorda framställningar,
nemligen:
«) af Consistorium i Westerås, att enskilda bidrag, och af Consistorium
i Götheborg, alt boställsrum och husbyresmedel, hvilka Gymnasii- och
Skole-Lärare åtnjöto, måtte från beräkningen af deras löne-inkomster undantagas;
men hvartill E. K. M. funnit desto mindre skäl lemna bifall,
som dylika anslag redan blifvit, vid upprättandet af 1819 års InterimsStat,
tagna i beräkning;
b') af Westerås Consistorium och till en del jemväl af Consistorium
i Götheborg, att Gj^mnasii- och Skole-Lärares behållning både af Prmbende-pastorat
och af Piasbende-hemmans afkastning tillika måtte från Interims-Statens
tillgångar afdragas, samt löne-förhöjning, utan afseende å
dessa inkomster, tilldelas innehafvarne, såsom åt deras med Praebendepaslorat
eller Piaebende-hemmnn icke försedde vederlikar; men hvilket af
Stats-Contoret bestridda yrkande E. K. M., af enahanda skäl som vid nästföregående
punkt, icke bifallit; dock ville E. K. M. meddela R. St. både
förenämnde anspråk och de från Stats-Contoret inkomne uppgifter, på det
att R. St. måtte ega tillfälle att deröfver sig yttra;
c) af Consistorium i Wexiö, gtt Barnarps Pastorat, hvilket vore anslaget
åt Rector vid Jönköpings Skola, såsom Prasbende, måtte, vid nu
varande innehafvareris afgång, skiljas från Recloratet och återgå till Stiftet,
hvaremot åt Rector borde, för hans deraf uppkommande förlust, tilldelas
Expcditions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 3a6-
»49
ersättning; hvaröfver E. K. M., enär frågor om Praebendens afsöndring
rörde Presterskapets privilegier, förklarat sig vilja inhemta Rikets Ständers
beslut;
rf) af Carlstads och till en del äfven af Hernösands Consistorium,
att de Gymnasii- och SkoIe-Lärare-löner, hvilka, i förening med enskilda
anslag, Praebende-pastorat och Praebende-lie roman, eller dessa oberäknade,
redan öfverstego de i E. K. M:s Nådiga Bref af den 22 Dec. 1831 utsatta
belopp, icke måtte, vid innehafvarnes afgång, nedsättas till de summor,
nya Staten, enligt samma Kongl. Bref, bestämde; hvilken fråga E. K. M,
jemväl beslutat skulle till R. St. öfverlemnas, för alt öfvervägas i sammanhang
med frågorna om de enskilda anslagens och praebendens undantagande
från den ständiga löneregleringen; och har E. K. M., enär Wexio
Consistorium sedermera i underd. anmält, att Barnarps Praebende-pastorat
under tiden blifvit ledigt, uti till Rikets Ständers Slals-Utskott aflaten
Nådig Skrifvelse den 7 sisth Februarii, fästat R. St:rs uppmärksamhet på
behofvet att besluta i afseende på den under punkten c omförmälde fråga,
rörande Skolpraebendens indragning, äfvensom E. K. M. tillkännagifvit Sig
förvänta Rikets Ständers yttrande om begagnandet, för den nya Iöne-regleringen
vid Elementar-Läroverken af vissa besparingar, som dervid kunde
göras, och hvarom pukterna a, b och d handlade.
Rikets Ständer hafva tagit detta ärende i öfvervägande; och hvad först
angår frågan, att Praebende-pastorat, Comministraturer och andra Prestsysslor
må från alla Lärare-beställningar vid Skolor skiljas, halva R. St.
inhemtat, att dylika lägenheter utgöra endast fyra stycken, nemi, Orlunda
Pastorat till Wadstena Skola, Ekers till Örebro Skola, Barnarps till Jönköpings
Skola, samt Hyllie och Bunkeflods Prasbende till Malmö Skola, hvilket
sistnämnde Praebende dock redan för everldeliga tider är vordet Malmö Skola
afhändt, ulan att den lill Skolan derifrån utgående årliga afgäld, i penningar
per medium beräknad till 22f> R:dr 3G sk., af behofvet påkallas
såsom löntillökning för Kyrkoherden vid berörde Pastorat. R. St. inse väl
rigligheten af den grundsats, hvarpå förslaget om indragning af SkoiPi
•aebenden livilar; roen så länge Skol-Staten icke kan , på annan lämpligare
väg, beredas några större tillgångar, hvilkas behöflighet ådagnlägges, bland
annat, deraf, att, enligt nu gällande lönings-stat, Rectorer vid högre Lärdoms-Skolor
i allmänhet icke åtnjuta högre lön än 720 R;dr, hafva R. St.,
för deras del, trott frånskiljandet af nämnde fyra Praebenden icke vara af
någon väsendtlig nytta, men väl medföra åtskilliga olägenheter; hvadan
och enär R, St. ansett tiden ännu icke vara inne för verkställigheten af
Expeditions-Utlot tels Förslug till ural Skrifvelse N.-o 326.
förslaget om Praebende-pastoratens skiljande från Skol-sysslor, R. St. skolat
liil E. K. M. i underd. hemställa, att, vid hvad derom nu är förordnadt
och gällande, må ännu tills vidare förblifva.
Beträffande sedermera de af Consistorierne i Westerås och Götheborg,
under Litt. a och b, upptagne framställningar; så hafva R. St. funnit den
gemensamma syftning deri innefattas, att Lärarne vid Elementar-Läi overkeu
skulle af Stats-Verket förses med det uti Interims-Staten för hvarje
beställning föreslagne löne belopp, oberäknadt de serskilda förmoner af
Praebende-pastorat, Praebende-hemman, hushyra, m. m., som dervid kunde
vara förenade; men utom det, att en sådan åtgärd skulle leda derhän,
att Lärare-beställningar, vid hvilka inkouisterne genom dylika serskilda
förmoner redan äro ganska betydliga och vida överskjutande hvad vid
Interims-Slatens uppgörande ansetts böra såsom lön skäligen bestämmas,
icke dessmindre skulle förses med ytterligare löne-anslag, eller skillnaden
emellan den hittills på lönen anvisade kronotionde-spanmål och det minimibelopp
deraf, som vid Interims-regleringens uppgörande blifvit fastställd t,
hafva R. St. tillika, af dem tillhandakomne handlingar, inhemtat: att,
vid de åren 1819 och i83i verkställda löne-regleringarne, omnämnde
serskilda förmoner tagits i beräkning; att de derigenom uppkommande besparingar
äro påräknade för aflönandet af ett icke ringa antal ännu ej
tillsatte Lärare vid Elementar-Läroverken, såsom Lärare i moderna språken,
gymnastik, m. m., och att, så vidt denna hufvudgrund för löneregleringen
rubbas, den i de fleste deiar redan verkställda organisationen
af Elementar-Llroverken icke kan bestå, utan så framt ett motsvarande
bidrag anvisas. Och som det vid sista Riksdag tills vidare beviljade och
nu vid denna Riksdag på Stal uppförda anslag af 42,000 R:dr, i och för
Elementar-Läroverkens reglering, skett under förutsättning, att denna releiing,
med ett så betydligt årligt bidrag, skulle kunna till vägabringas,
och att, genom en jemnare fördelning af tillgångarne, allas billiga anspråk
skulle blifva uppfyllde, hafva R. St., lika med E. K. M., funnit, det ofvanberörde,
af Consistorierne i Westerås och Götheborg, gjorda framställningar
bort ogillas; och få R. S'. i öfrigt, i afseende på detta ämne,
yttra den grundsats: att, vid bestämmandet af Gymnasii- och Skol-lärares
löner, böra i beräkning tagas alla serskilda löne-förmoner af Praebendepastorat,
Piaebende-hemman, hemmansräntor, embetsgårdar, boställen eller
vederlag, tomter och jordar, eller andra lägenheter, boningsrum, hushyror
och enskilJa anslag, m. m., dock med undantag af Rectorernes embets
-
Ejcpeditions-TJtskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 326. i5r
gårdar, fria boningsrum eller motsvarande byresmedel, hvilka icke heller
hädanefter böra i beräkningen ingå; äfvensom med enskilda donationer, i
händelse dSssa skulle vara så betydliga, att den donerade fondens afkastning
vore större än lönen å Stat, och alltså donations-gifvarens vilja tydligen
varit, alt åt en viss Lärare-befattning bereda en högre inkomst, bör
sålunda förhållas, att innehafvaren af en dylik donation väl icke må uppbära
den å Stal uppförda lön, men deremot icke vidkännas något afdrag
för det belopp, hvarmed donationen öfverskjuter samma lön; i sammanhang
hvarmed R. St. tillika ansett sig böra i underd. tillkännagifva, det
R. St. jemväl för sin del gilla Skol-Revisionens antagna grundsats: att för
lika befattningar inom Elementar-Läroverken öfver hela Riket bör vara
lika löner, dock så, att Lärarne inom hvarje tjenstegrad få, i lika förhållande,
de äldre större och de yngre mindre löner; med iakttagande likväl
äfven härvid, af ofvanomnämnde undantag, i afseende på Rectorernes boslälls-rurn
eller hushyror och enskilda donationer, hvilka gifva större afkastning
än lönen å Stat.
Vidkommande den under Litt. d. upptagna, från Carlstads och till
en del äfven från Hernösands Consistorium gjorda und. framställning, så
få Rikets Ständer, i afseende på den del deraf, som afser grunden för
lönernes bestämmande, endast 1 und. åberopa deras här ofvan, i anledning
af punklerne a och b, afgifna yttranden; och hvad angår liden, då lönerne
skola bringas i öfverensstämmelse med den fastställda Staten, samt
besparingarne alltså skola taga sin början, och hvilken bemälde Consistoriel'
i und. hemställt icke malte vidtaga vid nuvarande innehafvares afgång; så
kunna R. St. icke underslödia denna hemställan, såsom hinderlig för verkställigheten
af den beslutade organis»!ionen, utan hafva R. St. ansett, att
de löner, hvilka, i förening med enskilda anslag, Praebende-pastorat och
Praebende-hemman, m. m., eller dessa oberäknade, redan öfverstiga det
löne-belopp, sorn för befattningen bestämmes, böra, vid först inträffande
vacance, till sådant belopp nedsättas.
Slutligen, och då vid en så allmän reglering, som den nu ifrågavarande,
händelser tvifvelsutan skola inträffa, då antagne allmänna grunder
icke till alla delar kunna tillämpas, utan der förekommande serskilda förhållanden
göra ett undantag eller en modification nödvändig, få Rikets
Ständer härmed till E. K. M. i underd. öfverlemna att, efter det vederbörande
Stifts-Styrelser blifvit hörde, låta uppgöra och definitivt fastställa
Staten för Elementar-Läroverkens personal.
IJ2
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse K.-o 3-if.
Hvilket allt Rikets Ständer, i anledning of E. K, M.‘s högslberörde
Nådiga Skrifvelse, skolat härmed i underdånighet anmäla,
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o April i835.
N:o 327.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 3o April i835.
Presie-Ståndet den 3o — —
Borgare-Slåndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående af KammarRätts-Rådet
S. Lindberg och Häradsskrifvarén A. Halldin
sökt eftergift df dem ålagd betalningsskyldighet för förre
Kronofogden /. H. Hoflings uppbörds-brist. TStats-Utsk.
N:o 439)
S, A. K.
Sedan forre Landskamereraren i Hallands Län, numera Landskamereraren
i Wermland, Kammar-Rätts-Rådet S. Lindberg och Häradsskrifvaren i
Halmstads Fögderi A. Halldin, hvar för sig, hos E. K. M. i underd. anhållit,
att af Nåd njuta eftergift af dem ålagd betalnings-skyldighet för
förre Kronofogden J. H. Iloflings uppbördsbrist, bar E. K. M. behagat de
ingifne ansökningarne, jemte vederbörandes underd. Utlåtanden deröfver,
genom Nådig Remiss af den 21 nasti. Mars, till Rikets Stånders Statsutskott
öfverlemna, till det afseende Rikets Ständer kunde finna de dervid
förekomne skäl och omständigheter föranleda.
Af berörde handlingar inhemtas, det Eder Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-Rätt, i anseende till Lindbergs och Halldins uraktlåtenhet att
iakttaga nödig conlrol å numera aflidne Kronofogden i Halmstads Fögderi
J. H. Hoflings redovisningsåligganden, genom Utslag af den 23 Augusti
i832, förklarat den förre, eller Lindberg, skjddig alt för bemälde Hoflings,
under utöfningen af Kronofogde-beställningen, åsamkade oeh behörigen
fastställde balance, bestående af i8i3, 1Sr4 ocb iSi5 årens diverse uppbörds-medel,
3,6o4 R:dr 17 sk. 1 r:st., samt af 4>9$9 R;dr 35 sk. ix rst.,
sem voro oredo viste af ett den 5 Julii 1814 utur Landt-Ränteriet uppburet
förskott
Expeditions-Utskoltets Förslag till tind. Skrifvelse N.-o 3ij. \ 33
förskott till durchtågs-kostnader, eller tillUopa 8,564 R:dr 5 sk., stanna
i ersättning lill E. K. M. och Kronan, och den senare, eller Halldin,
att med 7,733 R:dr 35 sk. 7 r:st. gälda den brist, som, i afseende pä
de, efter uppgift, Hofling år 1816 frånstulne uppbördsmedel >2,466 R;dr
3a sk., i Kronans fulla ersättning uppstode, sedan Hoflings alla tillgångar
blifvit dertill använde; uti hvilket Kammar-Rättens Utslag, E. K.
M., i anledning af Lindbergs och Halldins deröfver anförde underd. besvär,
icke funnit skäl göra annan ändring, än att hvad hos Hoflings löftesmän
komme att utgå icke borde afräknas allenast på den summa, hvarföre
Halldin blifvit ålagd ansvarighet, utan skulle fördelas på de serskilda
belopp, sorn kläganderne, hvar för sig, borde ersätta, i mon af hvardera
summans förhållande lill hela den efter Hofling nu befintliga kronomedels-
och uppbördsbrist; och hafva Lindberg och Halldin uti ofvanomförmälcla
underdåniga ansökningar, lill stöd för deras underd. anhållan
om eftergift och befrielse från det dem ådömde ersättnings-ansvar,
hufvudsakligen anfört: det de endast egde obetydlig tillgång till gäldande af
ersättningsbeloppet; att denna tillgångs användande dertill skulle försätta
dem uti utblottadt tillstånd, hvilket blefve destomera tryckande, som
Lindberg egde hustru och flera barn, samt tillika nödgades bidraga till
någre ålderstigne anhöriges bergning, och Halldin, vid 6a års ålder, hade
hustru och g barn att försörja; att uraktlåtenheten alt, vid de tillfällen
då Hoflings balancer uppkommit, icke hafva iakttagit föreskrifne
formaliteter i afseende på controlen af hans uppbörd, blifvit föranledd,
af öfverhopade göromål vid deras trägna tjenstebefaltningar, samt att
bägge njöto tillfredsställelsen, att hafva oegennyttigt sökt uppfylla sina
tjenstepligter, med hvilka de hoppades ännu kunna vara det allmänna
och sine medborgare till gagn; i hvilket hänseende Halldin ock vid
sin ansökning bilagt ett intyg af åtskillige ståndspersoner i orten, hvilka,
jemte underdånig förbön om Halldins förskonande från ersättnings-beloppets
gäldande, vitsordat dess drift, oegennytta och noggrannhet
vid fullgörandet af sina tjenste-åligganden, äfvensom i öfrigt
utmärkta välförhållande. Uti hvilken förbön för Halldin, Riksdagsfullmägtige
från Falkenbergs Stad och Halldins Häradsskrifvare-district, uti
serskild till E. K. M. ingifven och den Nådiga Remissen bilagd underd.
skrift, likaledes instämt; hvarförutan Lindberg serskildt i underd. anhållit,
att, derest han icke helt och hållet erhölle förskoning från erläggan.
de af den honom ådömde summan, med vissa undantag af lös och fast
Bi/i. till R. St. Prot. 1834 och 1835. 10 Sami. 1 Afd. a Band. 10
l54 Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse N.o 827.
egendom, få godtgöra sin skuld, så långt de afstådde tillgångarne medgåfvo.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit och handlingarne i
öfrigt innehålla, hafva Rikets Ständer, hvad först beträffar KammarRätts-Rådet
Lindberg, väl funnit hans förseelse, att icke iakttaga nödig
uppmärksamhet och gällande föreskrifter i afseende på controlen af lo 1 re
Kronofogden Hoflings uppbörd och redovisning, vara af svårare art än
Häradsskrifvare!! Halldins försummelse; men Rikets Ständer hafva ock
trott sig böra taga i betraktande Lindbergs ringa tillgångar till denna
skulds liqviderande, jemte öfrige för honom förekommande ömande omständigheter;
och hafva Rikets Ständer derföre funnit godt bifalla, att
Kammar-Rätts-Rådet Lindberg, emot det, att han, inom fyra år, räknadt
från och med det innevarande, erlägger hälften af den honom ådömde
summan, med en fjerdedel af beloppet hvartdera året, må från vidare kraf
eller ersättningsanspråk härutinnan befrias.
Vidkommande Häradsskrifvaren Halldin; så och då upplyst blifvit,
att han endast genom underlåtenhet att, i föreskrifven tid, afgifva rapport
öfver de medel, som influtit vid den uppbördsstämma, sorn hållits
näst före den tid stölden från Hofling skall föröfvats, blifvit ålagd ersättnings-ansvar,
hafva Rikets Ständer ansett skäl förekomma för beviljandet
af större lindring för honom, än här ofvan för Lindberg är vordet
medgifvet; hvadan, och med afseende tillika å de för Halldin serskildt
talande omständigheter, Rikets Ständer velat tillåta Häradsskrifvaren
Halldin, att med en fjerdedel, deraf minst hälften bör erläggas inom
slutet af detta år och återstoden inom nästa års utgång, godtgöra det honom
ådömda ersättningsbelopp.
Hvilket allt Rikets Ständer, till svar å E. K. M.'s högslberörde Nådiga
Remiss, få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o April i835.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3aS.
155
N:o 328.
Uppläst och godkänd hos RidJ. och Adeln den 3o April 1835-
Preste-Ståndet den 3o — —
Dorgare-Ståndet den 3o — —
Bonde-Ståndet den 3o — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse> rörande uppsigten och controlen
öfver vården aj Götha Canal-Verk. (Stats- och
Banco-Utsk. N:o 6o.)
S. A. K.
Då Rikets Ständer, i anledning af gemensamt gjord framställning
från deras Stats- och Banco-Utskott, funnit Götha Canals framtida vidmagthållande,
fastän de i och för Canalens anläggning och fullbordan
från så väl Stats-Verket sora Banken lemnade lån redan blifvit af Rikets
Ständer afskrifne, destohellre vara af vigt, sora, enligt pri vilegierne för
Götha Canal-Bolag, Stats-Verket eger uppbära en del af Canal-inkomsterne,
då dessa öfverstiga ett visst belopp, samt Götha Canal-actier, hvilkas
värde beror på Canal-inkomsterne, få, i följd af Rikets Ständers Actieegarne
gifna löfte, uti Banken belånas; hafva Rikets Ständer beslutat,
att, för framtida uppsigten och controlen öfver Götha Canals vidmagthållande,
Fullmägtige i Banken och Rfksgälds-Contoret må berättigas gemensamt
utse och välja dels ett Ombud, som eger, att, i egenskap af Ledamot,
å Stats-Verkets samt Bankens vägnar, uti Götha Carial-Directiou
deltaga, dels ock ett Ombud vid de årliga revisionerne af Cunal-Verkets
räkenskaper.
Hvilket Rikets Ständer härmed skolat hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 3o April i835.
156
Expeditions-Utskoltets Förslug till uncl. Skrifvelse N-o 32g.
N:o 329.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 4 Maj* 1835.
Pieste-Ståndet den 4 — —
Borgare-Ståndet den 4 — —
Bonde-Ståndet den 5 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående en uppkommande
brist i Stats-Ferkets tillgångar för år i835 genom
Rikets Ständers beräkning af Tull- och Bränvins-inkomsterne.
(Stats-Utsk. N:o 45°0
S. A. K.
Sedan E. K. M:s och Rikets Stats-Contor hos E. K. M. i underd.
anmält, att Rikets Ständers Stats-Utskott, i Förslag till Reglemente för
Riksgälds-Contoret, upptagit den så kallade statsfyllnadssumman, eller det
belopp af allmänna bevillningen, som intill nästa Riksdag borde till
Stats-Verket årligen utgå, ifrån och med innevarande år i835, till i,i45,i 9°
R:dr Banco och således 720,000 h.dr om året mindre, än den summa af
1,865,190 R:dr, som Stats-Ulskottet, på grund af hvad de senare åren för
sådant ändamål erfordrats, förut beräknat vid den af Utskottet uppgjorda
Stats-reglering, hvilken, hvad utgifterna beträffade, enligt Rikets Ständers
beslut, ifrån och med detta år trädt i verkställighet; så och ehuru
den vid denna Riksdag antagna beräkning af tullinkomsten med 4oo,ooo
R:dr och af bränvinsskatten med 320,000 R:dr, eller tillsammans 720,000
R:dr mera än Stats-Utskotlet först upptagit, vore till siffran rigtig och äfven
i verkligheten från och med år i836; men de nya Författningar om lulloch
bränvins-afgifterne, hvarpå den beräknade tillökningen i Stats-Verkets
tillgångar grundade sig, icke kommo att vinna tillämpning förr, än ifrån och
med nästa år, hvarigenom för innevarande år en brist nppstode i Stats-Verkets
tillgångar, svarande mot beloppet af berörde tillökning eller 720,000 R;dr;
har E. K. M., genom till Stats-Utskotlet aflåten Nådig Skrifvelse den 11
sisth April, fästat Utskottets synnerliga uppmärksamhet på angelägenheten
deraf, att Riksgälds-Contoret varder ålagdt och försatt i tillfälle att,
i mon af behofvet, inom detta årsslut, tillhandahålla Stats-Verket denna,
af en missräkning i tillgångarne för året härflytande, tillfälliga brist, för
så vidt den ej kan af tilläfventyrs ingående behållna öfverskottsmedel
3 Stats-Verkets inkomster godtgöras.
Hvad E. K. M. sålunda behagat i Nåder framställa hafva Rikets
Ständer i öfvervägande tagit; hvarvid Rikets Ständer, på grund af de
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 329.
upplysningar deras Stats-Utskott meddelat, inhemta!: att bruttobehållningen
af Stora Sjö-Tullsbevillningen år 1833 utgjort 2,786,34a R;dr i3
sk. 4 r:st* oc^ alt densamma år 1834 med omkring 20,000 R:<lr understigit
nämnde belopp; alt tullinkomsten blifvit vid denna Riksdag i
Riks-Staten upptagen till R:dr 2,950,000: — —
och om tullmedel innevarande år 1835 inflyta till
omkring lika belopp som år i833, och delta
belopp afdrages ifrån ofvanstående i Riks-Staten
upptagne summa med — 2,786,342: i3. 4*
så uppkommer en brist af
. — 163,657: 34- 8-
eller, när till denna brist, i rundt tal beräknad till — i63,ooo: —
lägges hvad 1834 års tullinkomst understigit nästföregångne
årets eller omkring — 20,000: —
en brist af — 183,000: — —
men hvilken, till förebyggande af all våda och 0-  säkerhet vid beräkningen, autages uppgå i rundt
tal till — 25o,ooo: — —
och då härtill kommer skilnaden emellan hvad
bränvinsbeskaltningen , efter ännu gällande Författning,
af så väl Rikets Ständer som af E. K.
M. i dess högstberörde Nådiga Skrifvelse ansetts
böra inbringa, eller 43o,ooo R:dr, och hvad Rikets
Ständer, på grund af den vid innevarande
Riksdag åtagne beskattning, ansett densamma
framdeles böra uppgå till, eller 750,000 ... — 320,000: — *—
så utgör den genom förhöjda beräkningar af tulloch
bränvins-bevillningen uppkommande brist i
Stats-Verkets tillgångar för år i835 .... — 570,000: — —
men hviken brist likväl kommer att minskas i den mon i835 års Tullinkomst
skulle öfverstiga det af Rikets Ständer beräknade belopp.
Då Rikets Ständer, lika med E. K. M., anse det vara af största vigt
och angelägenhet, att Stals-Verket icke saknar erforderlige tillgångar, att
dermed i behörig ordning bestrida de uti Riks-Staten bestämda utgifter,
och fråga nu endast är om ett förskott, som af Riksgälds-Contoret skulle
komma att meddelas, intilldess 1835 års Hufvudbok mot slutet af år 1837
Expeditions-ZJtshollets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 33o.
hinner afslutas och samma års extra Statsbrist utrönas, då Stats*Veikct, i
händelse den extra Statsbristen skulle befinnas uppgå till mindre belopp, än
hvartill den nu är vorden af Rikets Ständer beräknad, är skyldigt att densamma
till större eller mindre del återbetala, hafva Rikets Ständer beslutat
att under benämning: "förskott å förmodad extra Statsbrist för år i835f
på Riksgälds-Contoret anvisa högst 5no,ooo R:dr Banco till Stats-Contorets
disposition, att utgå till ena hälften, eller 285,ooo R:dr, i Januarii månad,
och andra hälften i Februarii månad nästkommande år i836, hvilka medel
böra af Riksgälds-Contoret, i händelse annan tillgång icke skulle förefinnas,
genom upplåning anskaffas, och för hvilken tillfälliga upplåning tillräcklig
ränte- och amortissementsfond redan är beredd genom den summa,
som blifvit Riksgälds-Contoret årligen tillslagen för betäckande af Contorets
ränte- och amortissements-utgifter.
Hvilket Rikets Ständer, till svar å E. K. M:s högstberörde Nådiga
Skrifvelse, få härmed i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 5 Maji 1835,
N:o 33o.
Uppläst ocli godkänd hos Ridd. och Adeln den 7 Maji i835.
Preste-Ståndet den 7 — —
Borgare-Slåndet den 7 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående förändrade
föreskrifter i afseende på jernbelåningen i Stockholm och
Götheborg. (Banco-Utsk. N:o 119.)
S. A. K.
I afseende på nu gällande föreskrifter, rörande Bankens belåning af
jern- och våg-effecter i Stockholm och Götheborg, hafva Rikets Ständer, i
anledning afgjord framställning och efter Banco-Utskottels tillstyrkande,
beslutat den förändring, att pantegare i nämnde städer må vara fritagne
från det åliggande, att vid reqvisition, lill erhållande af våg-attest, specificera
panten till stämplar, dimensioner, stång- och stycketal, äfvensom från
Expcditions-V t skottets Förslag till und. Skrifvelse N.O 33o.
skyldigheten, att dylik specificalion, jemte våg-attesten, till Banken eller
Låne-Contoret aflemna; samt att intet slag af vågförde effecter får i Banken
eller Götheborgs Låne-Contor belånas, som icke under loppet af senast förflutne
tio år undergått uppvägning och dervid blifvit, enligt Författningarne,
till sin fullgoda beskaffenhet granskadt och pröfvadt, hvarom vågattesten
skall innefatta bestämdt intyg.
I sammanhang härmed, hafva Rikets Ständer fästat uppmärksamhet
derå, att Formulairen för de ännu bruklige skuldförbindelserne för lån å
vågförde effecter utsätta betalningstiden till October månads slut påföljande
året, men att E. K. M:s Nådiga Kungörelse af den i3 Februarii i83o,
utfärdad, i enlighet med Rikets sist församlade Ständers beslut, innehåller
föreskrift för gäldenär, alt årligen föranstalta, det alla hos Banken i Stockholm
eller Låne-Contoret i Götheborg qvarliggande våg-attester, som äro
utfärdade till och med den i5 November, då all skeppning från vågarne
gemenligen upphört, blifva, under samma löpande år, inom den t December,
omsatta och förnyade, sålunda, att Banken eller Låne-Contoret tillställes
ett af vågbetjeningen utfärdadt ytterligare bevis, sorn, med åberopande
af förra våg-attestens numer och datum, styrker, att samma panter
äro qvarliggande.
Och emedan omförmälde skilnad af femton dagar emellan lånens vanliga
betalningstid och afslutningen lör skeppningen medför den olägenhet,
att en gäldenär, som inom föreskrifven tid fullgjort sin liqvid med Banken
eller Låne-Contoret, men genast vill uttaga våg-attest till ny belåning
af den qvarliggande panten, nödsakas att, inom årets utgång och således
blott efter omkring 2tne månaders förlopp, åter anskaffa och förete sådant
förnyelsebevis, som ofvan nämndt är., hafva Rikets Ständer, till afhjelpande
af nämnde olägenhet, beslutat, att betalningstiden, för lån emot pant
af effecter å Stockholms och Götheborgs vågar, må utsättas, i stället folden
sista October, till den i5 November näslpåföljande året; äfvensom
Rikets Ständer förordnat, det skuldförbindelserne för belåning af dvlike
effecter i nämnde städer böra erhålla ett tillägg, hvarigenom låntagaren
utfäster sig, vid påföljd af lånets utsökning, att iakttaga den i Kongl. Kungörelsen
den i3 Februarii i83o, punkten 5, meddelade föreskrift om inlemnande
af förnyelsebevis.
Hvilket allt Rikets Ständer skolat lios E. K. M. i underd. tillkänna
-
c, . ., -
160 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N-'0 33t.
gifva, jemte underd. anhållan, det E. K. M. läcktes, till vederbörandes efterrättelse,
Kungörelse härom i Nåder låta utfärda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Maji i835.
N:o 331.
fl
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 9 Maji 1835.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —-
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående Stats-Verkets inkomster
för år i835 och följande år, intilldess den vid nästa
Riksdag skeende Stats-Reglcring blifver gällande. (StatsUtsk.
N:ris 45 och 2o5, samt Bevilln.-Utsk. N:o 56.)
S. A. K.
Efter öfvervägande af hvad E. K. M:s till Rikets Ständer aflåtne Nådiga
Proposition, om Stats-Verkets tillstånd och behof, samt Stats-Contorets
i samma ämne afgifne underd. Berättelse innehåller, rörande StatsVerkets
inkomster, hafva Rikets Ständer nu antagit desamma, till beräkning
i Riks-Staten för år i835 och följande år. intill dess den vid nästa Riksdag
skeende Stats-Reglering blifver gällande, att utgöra:
Ordinarie inkomster och restantier
4>°38,5oo.
Extra Ordinarie eller Bevillningsinkomster:
1:0 Tullmedlen:
Stats-Verkets påräknade netto-inkomst. 2,388,000:
Tull-Verkets Stat och utgifter . . . ^^2>ooo:3)r)5o)ooo:
2:0 Salu-Accis-afgift af Städerne  7,500:
3:o Postmedlen:
Stats-Verkets påräknade netto-inkomst , . 100,000:
Till Post-Verkets Stat och utgifter . . . 35mooo:^50>000.
Transport 3,4o7,5oo:4»°38,5oo.
Charl*
Expeditions-Ulskoltels Förslag till und. Skrifvelse N.o 3 j2. i6t
Transport 3,407,500: 4>o38,5oo.
4:0 Chartae-Sigillatae-medlen 357,000:
5:o Bränvins-medlen 7^0,ooo:4 5i4 5oo
tillsammans R:dr Banco 8,553,000.
härvid dock oberäknadt den till Statsbehofvens f3'llande serskildt af
Rikets Ständer anvisade andel af allmänna Bevillningen; och äro, i anseende
dertill, att de uti förestående summor inbegripne förhöjda tull- och
bränvins-inkomster icke komma att inflyta för år 1835, berörde års tullmedel
påräknade till allenast 2,700,000 — och bränvinsmedel till 43o,ooo
R:dr, eller 570,000 R:dr mindre än för i836 och följande år, hvilken skilnad
kommer att serskildt ersättas på sätt Rikets Ständers underd. skrifvelse
af den 5 dennes närmare innehåller; hvadan Statsfyllnadssumman, som
för år 1835 utgör 1,715,190 R:dr, blifvit för i836 och följande åren bestämd
till 1,145,190 R:dr Banco årligen.
I öfrigt hafva Rikets Ständer skolat i underd. anmäla, att, vid beräkningen
af Stats-Verkets ordinarie intrader, någon på beloppet mera inverkande
förändring icke egt rum; och, i afseende på de extra ordinarie inkomsterne,
få Rikets Ständer i underd. åberopa deras om hvarje inkomsttitel
serskildt under loppet af detta Riksmöte till E. K. M. aflålne underd.
skrifvelser.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Maji i835.
N:o 332.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 9 Maji 1835.
Preste-Slåndet den g — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelsej angående medels anvisande
å 8:de Hufvud-Titeln för Arbets-Compagniens på Kungsholmen
användande vid fästningsbyggnads-arbet et i Carlskrona.
(Stats-Utsk. N:ris 429, 453, 461 och 466.)
S. A. K.
Genom underd. skrifvelse af den 22 sisth Januarii hafva väl Rikets
Bih. lill R. St. Prot. 1834 och l83S. 10 Sami. 1 Afd. 2 Bandet. 21
162 Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse N.o 333.
Sländer, i anledning af E. K. M:s Nådiga Proposition om ett extra Statsanslag
af 3 millioner R:dr Banco, till Försvars-Verkets iståndsättande m. m.,
bland annat i underd. anmält, det Rikets Ständer icke kunde anslå några
medel för Carlskronas befästande, hvartill hörde Kungsholms fäslningsbyggnads
fullbordande; likväl och då Rikets Ständer, efter gjord enskild motion,
icke kunnat undgå inse nödvändigheten deraf, att de å Kungsholms
fästning förlagde Arbets-Compagnier, af too man hvartdera, varda på ett
lämpligt sätt sysselsatte, och då Rikets Ständer tillika fästat uppmärksamhet
derå, att, af hvad i denna fråga blifvit åtgjord t, den slutsats möjligen skulle
kunna dragas, som vore E. K. M. förhindrad, alt af 8:de Hufvud-Titelns
anslag för fångars vård och underhåll m. m. disponera erforderliga medel
för Arbetsknrls-Compagniens förfarande användande vid fästningsbyggnadsarbetet,
i fall denna sysselsättning skulle finnas vara den mest ändamålsenliga;
hafva Rikets Ständer ansett sig böra härmed undanröja anledningen
till en sådan misstydning, roen tillika bos E. K. M. i underd. tillkännagifva,
alt, i händelse fångarne blifva använde vid fästningsarbetet,
kostnaderne för de i och för detta arbetes utförande erforderlige instrumentalier
och inventarier äro utgifter, hvilka Rikets Ständer funnit icke
tillhöra 8:de Hufvud-Titeln, utan böra af andra disponibla medel bestridas,
och att således kostnaden för fästningsbyggnaden, beräknad till högst
34f.ooo R:dr årligen, bör förminskas med åtminstone så stort belopp, som
motsvarar hvad årligen åtgår till inköp och underhåll af nyssnämnde effecter.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Maji i835.
N:o 333.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den g Maji 1835.
Presle-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med förtydligande af
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, rörande årligt anslag
för utgifvande af Svenskt Diplomatarium. (Stats-Utsk.
N:o 459.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, uti Skrifvelse den 3o October sistlidet år, hos
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 334-
i63
E. K. M. i underd. anmält, att ett årligt anslag af 600 R:dr blifvit intill
nästa Riksdag å Stat uppfördt till understöd för utgifvandet af så kalladt
Svenskt Diplomatarium, emot det att 128 exemplar öfverlemnades till E. K.
M:s Nådiga disposition; hafva Rikets Ständer, af förekommen anledning, trott
sig böra serskildt i underd. tillkännagifva, att, då Rikets Ständer å allmänna
Indragnings-Staten intill nästa Riksdag beviljat omförmälde anslag, Rikets
Ständer dervid haft för afsigt, att 125 exemplar af detta arbete så väl af
dess redan utkomne 2tne band, som de följande, i mon som de intill nästa
Riksdag från trycket utkomma, skola inköpas, för att användas på sätt
E. K. M. funne godt i Nåder förordna.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Maji i835.
N:o 334.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den g Maji i835.
Preste-Ståndet den q — —
Borgare-Slåndet den g — —
Bonde-Ståndet den g — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående tiden för revision
af Stats-, Banco- och Rtksgälds-Perkens räkenskaper och
förvaltning. (Stats-Utsk. N:o 460.)
S. A. K.
Enligt 68 §. Riksdags-Ordningen, åligger det Rikets Ständer att utsätta
tiden för den revision af Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens räkenskaper,
hvilken näst efter Rikdag skall ega rum, och lill hvilken förrättning
de af Rikets Ständer utvalde Revisorer torde af E. K. M. kallas;
och då, hvad Stats-Verket beträffar, 1831 års räkenskaper äro de sista som
undergått granskning, och afslutade räkenskaper för åren i83a och j833
blifva nästinstundande höst att tillgå, hafva Rikets Ständer bestämt tiden
för deras Revisorers nästa sammanträde, till granskning af ofvannämnde
Verks tillstånd, styrelse och förvaltning, till den i5 September innevarande
år; hvilket Rikets Ständer få bos E. K. M. härmed i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Maji 1835.
i64
Expeditions-Utskottets Förslag till and. Skrifvelse N:0 33-j.
N:o 335.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den g Maji i835.
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej angående bibehållande
af 65 och 66 §§. samt förändring af 6y och io3 §§. uti
i83o års Reglemente för Riksgälds-Contoret. (Stats-Utsk.
Nrris 365, 445 & 462.)
S. A. K.
I likhet med hvad det vid sista Riksdag för Riksgälds-Contoret utfärdade
Reglemente innehåller, hafva Rikets Ständer beslutat:
1:0 (65 § ) alt, i händelse Riksinarkegångspriset för den under lönerne
inberäknade spanmåi något år skulle öfverstiga Sex R:dr Banco tunnan,
skall den härigenom uppkommande brist för den del af berörde spanmåi,
som öfverskjuter Kronans bebållne spanmåi, af Riksgälds-Contoret Statsverket
ersättas;
2:0 (66 §/) »tt den brist i anslaget till fourragering af värfvade
Cavalleriets och Artilleriets hästar, hvilken, genom förhöjning i priset på
fourrageringspersedlar, något år kan uppkomma, skall Stats-Verket af Riksgälds-Contoret
ersättas, emot det att den besparing, som, genom låga pris,
ett annat år kan ega rum, till Riksgälds-Contoret ingår;
3:o (67 §.) att, som legan för Kronoskjuts nu mera erlägges till lika
belopp med hvad för Gästgifvar esk juts betalas, eller efter 16 sk. Banco milen,
skall den brist, som i och för Kronoskjutslegans förhöjning något år kan
komma alt uppstå i anslaget af aS.ooo R:dr lill durchmarche-kostnader å
Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titel, efter Stats-Contorets requisitioner, utaf
Riksgälds-Contoret Stats-Verket ersättas och godtgöras, emot det att den
behållning, som å anslaget möjligtvis kan ett annat år ega rum, blifver
för ifrågavarande behof reserverad.
Beträffande åter hvad hittills stadgadt varit uti io3 §., hafva Rikets
Ständer, till förekommande af den händelse, att Riksgälds-Contoret möjligen
skulle kunna sättas ur stånd att sina förbindelser behörigen fullgöra,
i fall något år extra Statsbristen skulle komma att uppgå till ett betydligare
belopp, såsom händelsen varit med 1832 års Statsbrist-summa, och
densamma skullepå en gång utfordras, beslutat följande förändrade stadgande:
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 335.
i65
Derest, efter upprättadt bokslut, skulle finnas, att Stats-Verkets utgifter
något år öfverstigit inkomsterne, och att anledningen dertill,
enligt af Stats-Contoret meddelad uppgift, varit, antingen alt StatsVerkets
sammanräknade inkomster för året ej uppgått till det af Rikets
Ständer beräknade belopp, eller ock att ett eller flere af de utaf Rikets
Ständer beviljade förslags-anslag befunnits för sina ändamål otillräckliga,
då skall den sålunda uppkomne extra Statsbrist från Riksgälds-Contoret
till Siats-Verket utbetalas; hvarvid Contoret dock må få begagna ett anstånd
af 3:ne månader, räknade från den dag Stats-Contorets reqvisition
å ersätlnings-summan ankommit. Af de vid innevarande Riksdag beviljade
anslag äro följande, för hvilka icke serskilda stadganden redan i
Reglementet för Riksgälds-Contoret finnas bestämde, alt anse såsom förslagsanslag,
nemligen:
A 2: cl ra Hujvuil-Titeln.
Curs-difference å Minister-Statens anslag.
Papper och omkostnader till Charta Sigillata.
Anslaget till Medico Legala besigtningar.
Dito till farsoters och scnittosamnia sjukdomars hämmande.
Ved, ljuspenningar samt skrifmaterialier och expenser för denna
Hufvud-Titel,
Rese- och tractamenls-penningar för civilé Embets- och Tjenstemän.
A 5:te Hufvucl-Titeln.
Curs-differenee å den del af anslaget till Fria Konsternas Academie,
som utgår i Hamburger Banco.
Anslag till ved och ljuspenningar för denna Hufvud-Titel.
Å 8:de Hufvucl-Titeln.
Lyshållning, med flera utgifter för Kronans hus i Stockholm.
Fångars skjuts, underhåll, medicamenter, rn. ra,
Remisslage.
Observations- och Uppbörds-procenter,
Man ta Isskrifuings-pro vision.
Restitutioner.
Städers friheter.
Förluster genom Canal-anläggningar,
Indelnings-brister.
)
166 Expeditions-Ulskotlcts Förslag till tind. Skrifvelse jV/O 336.
Transport-kostnader för Siats-Verkets Bergs-effecter,
Odlingshjelp m. m. för Krononybyggare.
A io:de Iiufvud-Titeln.
Anslaget till Lappmarks Ecclesiastik-Verk.
Allmänna Indragnings-Staten.
Kommande dessa serskilda stadganden, uti det af Rikets Ständer
•vid innevarande Riksdag fastställande Reglemente för Riksgälds-Contoret,
att på sina behöriga ställen införas.
Hvilket allt Rikets Ständer skolat hos E. K. M. härmed i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 9 Maji 1835.
N:o 336.
Uppläst och godkänd tios Ridd. oell Adeln den g Maji 1835.
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den g — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande fattigvårdsanstalterne.
(Lag- samt Allm. Besvärs- och Oecon.-Utsk.
N:ris 54, 56 & 58.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer hafva framställningar blifvit gjorde, åsyftande
ändring och tillägg uti Kongl. Kungörelsen af den 5 December 1788:
dels i afseende på deri förekommande stadgande, angående skyldighet
för den socken, der fattighjon egt hemman, att om detsamma draga försorg;
dels att tillåtelsen för hushåll, att från annan socken inflyt ta, matte
inskränkas; och dels att församlingens fattade beslut, med vägran för
inhyseshjon, alt sig inom socknen nedsätta, borde vid mantalsskrifning
tjena vederbörande till efterrättelse; och ehuru, beträffande förstnämnda
omständighet, det å ena sidan bör medgifvas, att samma stadgande, såsom
hvilande på förutsättning, att den fattige anvähdt sin veiksammaste tid
der han haft eget hemman, i många fall utgör en billig grund för för
-
Expeditions-Ulskotlels Forslag till und. Skrifvelse N'0 33G. 167
delning af faltigförsörjnings-skyldigheten socknar emellan, det likväl, å
andra sidan, icke bör föibises, alt berörde vilkor ofta icke inträffar, samt
att en ganska stor obillighet uppkommer, när en person, hvilken i barndomen
eller ungdomen ärft en obetydlig hemmansdel i en församling,
der han tilläfventyrs aldrig vistats, på ålderdomen eller vid inträffande
sjuklighet anses berättigad, att af en sådan församling njuta försörjning,
hvaremot någon annan grund för dylika frågors bedömande icke erfordras,
än sista mantalsskrifningsorten; då, i afseende åter på frågan
om inskränkning i jordbrukares rättighet, att från främmande socknar
antaga stat-torpare, del otvifvelaktig! är af vigt att förekomma, det en
invånare i en församling icke må ega tillfälle att, till den allmänna fattig-försörjningens
betungande, och således till de öfriges skada, utan deras
medgifvande, i församlingen emottaga meddellösa personer, hvilka
framdeles kunna falla fattigvården till last — ett förhållande, hvilket lika
lätt kan inträffa med stat-torpare, som med åtskilliga andra personer
af arbets-classen, och dertill kommer, att missbruk med förenämnde rättighet
lemnar lättade utvägar för obemedlade personer att ingå giftermål,
wtan annan garantie för deras och barnens underhåll än fattig vai den, och
alt, om obetänksamheten i detta hänseende icke i tid motarbetas, landet
sannolikt kommer att uppfyllas af en mennisko-elass, som helt och hållet
saknar egendom och sjelfbestånd; samt då, hvad slutligen angår verkan
afjförsamlingens bestridande af obehöriga personers inflyttande i församlingen,
ett sådant å allmän sockenstämma futtadt beslut synes böra
lända Mantalsskrifvare!! till rättelse intill dess detsamma blifvit af behörig
embetsmyndighet ogilladt; hafva Rikets Ständer ansett sig böra hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, att en allmän författning måtte utfärdas,
hvarigenom förordnas:
i;o att, då fråga församlingar emellan uppstår, angående skyldigheten
att underhålla de från den ena till den andra församlingen inflyttande
personer, skall den fattige, ehvad han haft eget hemman eller
icke, alltid anses tillhöra den Församling, der han sist varit mantalsoch
skattskrifven;
3:0 att tjenstehjon med minderåriga barn, antingen dessa tjenstehjon
är o i husbondens bröd eller af honom njuta underhåll såsom statfolk,
statdrängar eller stattorpare, ej må i församlingen inflytta, innan församlingen
öfver deras inflyttning blifvit å allmän sockenstämma hörd;
varande det då församlingens rättighet, alt denna inflyttning vägra, så
vida ej den, som vill dem inlaga, ställer full säkerhet för den kostnad,
t 68
Expedilions-Vtskoltets Förslag till tind. Skrifvelse N.-o 337.
socknens fattigvård kan få vidkännas för framtida underhållet af dessa
tjenstehjon och deras barn, intill dess barnen fyllt femton år; och
3:o att då församling å allmän sockenstämma vägrat sådane personer,
öfver hvilkas inflyttning församlingen eger yttra sig, att i socknen
inflytta, skola vederbörande vid mantalsskrifning ställa sig till efterrättelse
församlingens sålunda fattade beslut.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den g Maji 1835.
N;o 337.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 9 Maji i835.
Pieste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den g — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers Underdåniga Skrifvelse, angående upptagande
af ett lån till befrämjande af Hypotheks- Föreningar.
(Stats-Utsk. N:ris 366, 367, 4o5, 424 och 447)-
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, under den 18 Augusti förlidet år, hos E. K.
M. i underd. tillkännagifvit, hurusom de, på anförde skäl, upphäfvit det
vid sista Riksdag fattade beslut om upptagande, för Statens räkning, af
ett lån på två millioner R:dr Specie, för att dermed biträda fastighetsegare,
och hvilket lån icke kunnat, på de af Rikets Ständer fastställda
vilkor, erhållas, har E. K. M., uti Skrifvelse den 4 derpåföljde October,
behagat i Nåder meddela Rikets Ständer, att E. K. M. icke kunnat, för
sin del, erkänna giltigheten af hvad Rikets Ständer, till stöd för deras
uti förevarande ämne sålunda förändrade åsigter, i underd. andragit, helst,
utom andra af E. K. M. uppgifne förhållanden, som påkallade ett sådant
biträdes meddelande åt jordegare, ett nytt kraftigt skäl dertill uppkommit
genom de Ilypotheks-Föreningar, hvilka nu bildas, och hvilka, inrättade
efter de af E. K. M. jemväl framställde grunder, och inskränkande
deras uthändigade förbindelser inom maximum af de till hvarje Förening
öfverlemnade inteckningar, E. K. M. ansett erbjuda fullkomlig säkerhet
-
Expeditions-Ulskottets Förslag till tind. Skrifvelse A7.-o 3?>~].
kerhet för den upplånade summans användande; och då åtskilliga
jordegare, dels i Skåne och dels i Elfsborgs Län, anhållit om Nådig stadfästelse
å de dem emellan serskildt upprättade Hypotheks-Föreningar,
och tillika underdånigst begärt E. K. M;s Nådiga medverkan till beredande
af understöd från Statens sida för dessa Föreningar, har E. K.
M., sora för närvarande uppskjutit pröfningen af de för Hypolheks-Föreningarne,
i Skåne och Elfsborgs Län föreslagne Reglementen i Nåder velat
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på nyttan och angelägenheten
deraf, att befrämja Hypotheks-Föreningar i allmänhet, genom verksammare
understöd, än som syntes kunna beredas i sammanhang med besluten
om Bankens låne-rörelse; i hvilket afseende E. K. M. föreslagit
fullföljandet af Rikets Ständers vid förra Riksdagen fattade och af E. K.
M. i Nåder gillade beslut om upptagande, till förmon för fastighels-egare,
af ett lån på 2,000,000 R.-dr Specie, hvilket borde kunna erhållas,
hufvudsakligen på de af Rikets Ständer vid sisla Riksdag bestämda vilkor;
samt att detta lån skulle användas endast till biträde för Hypotheks-Föreningar,
på följande grunder;
1:0 att någon förlust för Staten i ett eller annat afseende icke genom
detta lån uppkomme; och
2:0 alt följaktligen alla kostnader för lånets upptagande, äfvensom
ansvaret för ränte- och capital-betalningars behöriga fullgörande, skulle
åligga de Hypotheks-Föreningar, som af lånet erhöllo bidrag, och hvilka
borde ställa fullgod säkerhet, alt, på bestämda tider hvarje år, till
Riksgälds-Contoret inbetala 6 procent å primitiva beloppet af erhåline
lånebidrag, hvaraf 4 procent beräknades såsom ränta och 2 proc.
såsom capital-afbetalning, till dess, efter bestämd amortissemenls-plan,
hela capitalet med omkostnader blifvit återguldet.
Vid öfvervägande af hvad E. K. M. sålunda i Nåder framställt, hafva
Rikets Ständer väl funnit sådana betänkligheter fortfarande ega rum
emot Rikets skuldsättning, till fördel för medborgare af en serskild näringsclasss,
att Rikets Ständer icke kunnat antaga hvad E. K. M. uti högstberörde
Nådiga Skrifvelse föreslagit, rörande upptagande utaf ett lån af
två millioner R:dr Silfver-Specie, för Hypotheks-Föreningar; men då Rikets
Ständer anse jordegare vara i behof af låne-bitjäden på lindrigare
vilkor, än hittills kunnat erhållas, hafva Rikets Ständer velat i så måtto
gå E. K. M;s yttrade Nådiga önskan till mötes, alt Riksgälds-Contoret
berättigas, att å Rikets Ständers vägnar meddela Hypotheks-Inrättnin
Bih.
till R. St. Prot. 1834 och 1835. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. aa
170
Expeditions-Vtskottels Förslag till und. Skrifvelse N-o 337.
garna garantie för de lån, till visst belopp bestämda, som de sjelfva finna
med deras fördel vara öfverensstämmande alt upptaga; och under
en sådan åsigt af ämnet hafva Rikets Ständer funnit godt besluta, som
följer, nemligen;
1:0 att åt Fullmägtige i Riksgälds-Contoret uppdrages, att i Rikets
Ständers namn och å deras vägnar garantera fullgörandet af skuldförbindelser,
som ulgifvas af Hypotheks-Föreningar, hvilka äro organiserade,
enligt af Rikets Ständer vid innevarande Riksmöte stadgade hufvudgrunder;
dock att sammanräknade beloppet af lånet, som Riksgälds-Contoret
får garantera för alla Hypotheks-Föreningar, tillsammans ej må öfverstiga
2,000,000 R:dr Siifver-Specie, eller 5,333,3331 R:dr Banco;
2:0 alt, innan denna garantie meddelas, Hypolheks-Föreningens Styrelse
bör till Riksgälds-Contoret aflemna en dess förbindelse, hvaruti
samma Styrelse, å egna och samtlige delegares uti Föreningen vägnar,
förklarar sig skyldig, att gemensamt ansvara Riksgälds-Contoret för all
den förlust, som möjligen kan uppkomma genom uraktlåtenhet alt fullgöra
den garanterade skuldförbindelsens innehåll.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer jemväl fastställt följaude:
IIlifvudgrunder för Hypotheks-Föreningar, hvilkas skuldförbindelser
kunna i Rikets Ständers namn garanteras genom Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret:
1:0 Hypotheks-Förening skall hafva till föremål, att, för gemensam
räkning, upplåna penningar emot obligationer, ställde antingen på viss
förfallotid eller på viss uppsägningstid, men aldrig betalbara vid anfordran,
samt att de sålunda upplånade medlen utlåna endast emot inteckning
i jordegendom, som i Hypotheks-Föreningen eger delaktighet.
2:0 Hvarje Hypolheks-Forening måste omfatta ett district, bestående
af ett eller flere bela Län, hvilket dislrict-oniråde, likasom HypotheksFöreningens
Reglemente bör vara af Kongl. M-*j:t i Nåder fastställd t, för
alt tjena till efterrättelse.
3;o För att kunna vinna delaktighet i en Hypotheks-Förening erfordras,
att, inom densammas district, under full egande-rält, innehafva
jord af frälse- eller skalte-natur, eller stadsjord, uppgående till ett värde
af minst 5oo R:dr Siifver-Specie eller 2,000 R:dr_Riksgälds-sedlar; äfvensom
att, vid meddelandet af den Hypotheks-Föreningen, enligt nästföljande
punkt, tillkommande inteckning, ej vara Förmyndare eller
stå i ansvar för barna-arf, uppbörd eller andra förmonsrält egande me
-
Expedilions-Utskollets Förslag till tind. Skrifvelse <V.o 337. 171
del. Att efter vunnen delaktighet i Hypotheks-Förening emottaga förmynderskap?
eller uppbörd, är icke förbjudet.
4;o Den, som söker delaktighet i en Hypotheks-Förening, måste,
jemte fullständigt tillstyrkande af sin behörighet, enligt föregående punkt,
till Ilypotheks-Föieningen lemna inteckning i sin egendom till ett belopp,
som icke öfverskjutcr hälften af egendomens värde, och i Hvilket
belopp inberäknas alla inteckningar, som ega förmonsrält eller lika
rätt med inteckningen till Hypotheks-Föreningen; börande derjemte
denna hälft af egendomen icke vara besvärad med inteckning af något
arrende eller undantags-contract, som förminskar egendomens värde.
5:o Vid hvarje utbetalning af faslighets-lån, åligger det förvaltande
Dircctionen att innehålla fem procent af den till utbetalning anordnade
summa, samt alt dessa fem procent genast till Riksgälds-Contoret aflemna,
emot Conlorets vilkorliga förbindelse, alt, efter 8 år, beloppet återgälda,
så vida icke Contoret under tiden måste i och för Föreningen
vidkännas någon utbetalning; och kommer, så länge sådant icke inträffat,
innehafvaren att af Riksgälds-Contoret årligen uppbära 5 procent å det
sålunda insatte capitalet. Denna Riksgälds-Conlorets förbindelse bör förvaltande
Directionen, genast efter inhändigandet, låta fastighets-låntagaren
tillställas, såsom ersättning för de vid lånets utbetalning afdragne
5 procent; dock må ej Hypotheks-Förening åläggas betalning af 5 proc.
för större summa, än Riksgälds-Contoret till Föreningen förskjutit.
6:0 I mon af tillgång eger delegare, alt hos Föreningen belåna hela
beloppet af den beviljade inteckningen, men om, på sätt i 4:de punkten
är nämndt, i panten finnas andra inteckningar med förmonsrätt
framför Hypolheks-Föreningens, skall denna, då delegare sådant önskar,
eller då sådane äldre inteckningar utsökas, inlösa desamma, så fort,
som sig göra låter.
7:0 Egendomsvärdet bestämmes efter de grunder, hvarje HypotheksFöreniag
serskildt för sig uppgör, och som, vid pröfningen af Reglementet,
E. K. M., sedan Fullmägtige i Riksgälds-Contoret i denna del
blifvit, hörde, finner för godt att till efterrättelse i Nåder stadga.
8:0 Hypotheks-Förening må ej träda i verksamhet förr, än de egendomar,
som i densamma sökt delaktighet, uppgå till ett värde af minst
5oo,ooo R:dr Silfver, eller 2,000,000 R:dr Rgs.
rpo Hvarje Hypotheks-Förening bör så förvaltas, att den eger intecknade
fordringar, som, jemte Cassabehållningen, fullt motsvara Föreningens
samtliga skulder; och bör derföre i sina räkenskaper emot hvar
-
172 Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse N-o 33 j.
je skuldbelopp balancera vissa specifikt uppräknade tillgångar. OraHvpotheks-Föreningen
upptagit elt lån på lång förfallotid emot låg ränta
och capital-afdrag, behöfver detta likväl ej motsvaras af till samma 110-  minal-belopp uppgående fordringar, allenast den ränta och det amortissement,
sorn för dessa sistnämnde inflyta, bevisligen äro tillräckliga, att,
inom föreskrifven tid, till ränta och capital infria den motsvarande
skulden. Härtill fordras, att de emot en sådan skuld svarande fordringar
af Hypotbeks-Föreniogens gäldenärer ej, utan serskildt medgifvande
af Hypollieks-Föreningen, få inbetalas i annan ordning, än medelst den
föreskrifna amorteringsprocenLen.
10:0 De lån, hvarföre Riksgälds-Contorets garantie kan erhållas, få
ej ställas på längre förfallotid än 38 år, ej vara förskrifne med högre
Tänta än 5 procent, och böra vara uppsägbara å Hypotheks-Föreningens,
men ej å fordringsegarnes sida.
11:0 De till Hypollieks-Föreningen ingående räntor och capitalafbetalningar
(^amorlissement), som icke inom en månad från förfallodagen
äro inbetaide, böra, utan uppehåll, lagligen indrifvas; och heror det af
Directionen att ålägga den gäldenär, som sålunda 3:ne gånger varit försumlig,
att verkställa större och tidigare capital-afbetalningar, än hani
annat fall varit skyldig fullgöra.
12:0 Hypotheks-Förening må ej utfärda obligationer å mindre valeurer,
än 100 R:dr Silfver Specie, eller 4°o R:dr Riksgälds.
i3:o Hypotheks-Föreningens böcker och räkenskaper höra, när så
påfordras, vara tillgänglige så väl för Riksgälds-Contorets Ombud, som
för Föreningens egne medlemmar; och skall årligen en fullständig granskning
af räkenskaper och förvaltning verkställas genom af HypotheksFöreningen
utsedde Revisorer, jemte en af Riksgälds-Contorct utsedd
Revisor, för hvilken kostnaden dock af Hypollieks-Föreningen ersätles.
14:0 Skulle Hypotheks-Förening ej uppfylla de förbindelser, hvilka
i dessa hufvudgrunder densamma åläggas, samt Riksgälds-Contorets Styrelse
för Contorets säkerhet skulle finna nödvändigt, att någon del af
den meddelade garantien återtaga, eger Riksgälds-Contoret ålägga Hypotheks-Föreningen
att större eller mindre del af garanterade lånen betala,
och alt, för den händelse sådant på annat sätt icke låter sig verkställa,
härtill använda af de, enligt 5:te punkten till Contoret inbetaide
medel; och kommer ifrån samma tid all vidare räntebetalning å de utgifne
förbindelserne att upphöra.
i5:o Vill någon delegare uti Hypotheks-Förening skilja sig derifrån,
Exp editions- Ut skottets Förslag till wul. Skrifvelse N.o ZZj. 173
så åligger honom alt, i den ordning här förut föreskrifves, betala alla
de skulder, hvarföre han hos ITypotheks-Föreningen häftar, samt derefter
i fem år fortfarande ansvara för alla de förluster, Hypotkeks-Föreningen
under nämnde tid kan få vidkännas; oell skall det alltså åligga
den afgående, att härföre ställa nöjaktig säkerhet, innan afgåendet utur
Hypotheks-Inrältningen får bifallas; och
16:0 Då så många egendomar blifvit anmälde lill afskiljande från
Hypotheks-Förcning, all de återståendes sammanräknade värde icke uppgår
till |:delar af det i 8:de punkten utsatte minimibelopp för Hypotheks-Förenings
trädande i verksamhet, anses Föreningen vara under utredning,
och bör, så fort utan skada ske kan, afsluta alla liqvider och
derefter upplösas.
Beträffande slutligen den grund, hvarefter ofvanomförmälde, under
Rikets Ständers garantie, upptagande lånebelopp bör emellan de serskilda
Hypotheks-Föreningarne fördelas, hafva Rikets Ständer beslutat alt:
1:0 Ingen Hypotheks-Förening må erhålla garantie för högre skuldbelopp,
än motsvarande |:del af de uti Ilypolheks-Föreningen ingångne
egendomars sammanlagda vården, beräknade efter medium af de senaste
10 årens taxeringar.
2:0 Med iakttagande af nyssnämnde inskränkning, ega de Hypotheks-Föreningar,
som blifvit, enligt de af Rikets Ständer stadgade hufvudgrunder,
organiserade, alt, i den ordning de sig hos Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret derom anmäla, erhålla garantie, intilldess RiksgäldsContoret
lemnat sådan garantie å obligationer, uppgående till ett sammanräknadt
belopp af 2,000,000 R:dr Silfver Specie elier 8,000,000 R:dr
Riksgäldssedel-.
3:o Riksgälds-Contoret garanterar ej skuldförbindelser å mindre belopp,
än som motsvara 25,000 R:dr Silfver Specie, eller 100,000 R:dr
Riksgäldssedlar; och
4:o Anmälan om garanties erhållande bör vara gjord senast före
slutet af år 1839. Sådan ansökning, som senare till Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret inkommer, upptages ej till pröfning.
Hvilket allt Rikets Ständer skolat, tili svar å E. K. M:s högslberörda
Nådiga Skrifvelse, härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Maji i835.
• 74
Expeclitions-Utikollets Förslag lill und. Skrifvelse No 3^8.
N:o 338.
Upplöst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 9 Maji l835.
Preste-Ståndet den g — —
Borgare-Ståndet den y — —
Bonde-Slåndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med öfverlemnande af
förslag till ny Författning, angående bränvinsbränningsrättigheten.
(Bev. samt Allm. Besv. och Oecon. Utsk.
N:ris 3, 5, 7, Bev., Lag samt Allm. Besv. och Oecon. Utsk.
N:ris 6, 8, i3 & 16, samt förstäikta Stats-Utsk. N;ris 363
& 443.)
S. A. K.
Redan vid början af detta Riksmöte behagade E. K. M., genom Nådig
Skrifvelse den 8 Februarii i834> gifva R. St. tillkänna, det omsorgen för
ordning och sedlighet, för samtids och efterkommandes väl och trefnad,
med ett ord, alla bevekelsegrunder af förenad oeconomisk och moralisk
beskaffenhet, uppmanade E. K. M att genom lämpliga åtgärder, såsom:
inskränkning i tiden för bränvinsbränningens utöfning lill endast 6 månader
af året, bestämdare stadganden emot missbruk vid bränvinsredskapens
form och sammansättning, samt förnyade föreskrifter angående minutförsäljning
af bränvin, söka inskränka dess öfverdrifna och skadliga bruk;
och öfverlemnade E. K. M. åt R. St. att, i hvad på dem ankomme, medverka
till nämnde önskvärda ändamål.
Rikets Ständer, som i E. K. M:s omförmalde Nådiga framställning
tacksamt erkänna E. K. M:s visa och faderliga omvårdnad örn Svenska
Folket, och tillika inse vigten deraf, att, genom tjenliga åtgärders vidtagande,
serdeles i beskattningsväg, minska den alltför slöra tillgången på
bränvin och deraf följande missbruk, hvilka redan på ett eftertånkligt sätt
baft inflytande på Nationens sedlighet och välmåga, hafva sorgfälligt öfvervägat
detta grannlaga ämne, och få nu bäijemte i underd öfverlemna
ett af dem, med ledning af de åsigter E. K. M. behagat i Nåder yttra,
upprättadt förslag till Författning angående vilkoren för bränvinsbränningens
utöfning och afgifterne derföre, samt om hvad vid försäljning af bränvin
och beskattning deraf iakttagas bör; och hvilket förslag, med ändring i vissa
delar af hvad förut finnes föreskrifvet, hufvudsakligen hvilar på följande
grunder, nemligen:
Expeclitions-Utskottels Förslag lill und. Skrifvelse N-o 338. ' 17?
1:0 Alt rättigheten till bran vinsbränning skall pä landet åtfölja
hemman och hemmansdelar med Ssatt mantal efter jordeboken, bebyggda,
med serskild åbo försedde utjordar ecb andra lägenheter, hvilka uti ordinarie
eller extra-ordinarie roteringijdellaga eller rotefrihets- nu mera vacanceafgift
utgöra, äfvensom icke roterade, men med serskild ränta till E. K. M.
och Kronan , eller till innehafvare af Kronans rätt belagde torplägenheter,
samt, i städerne, den lill hvarje stads område hörande jord; dock med
den inskränkning, att bränvinsbränning ej må utöfvas för jord å landet
eller i städerna, som i taxeringsvärde icke uppgår till 3oo R:dr B:co, under
annat vilkor, än att innehafvare af sådan jord, efter sammanslående af deras
jord värden, som då böra uppgå till berörde belopp och deröfver, vilja
förena sig om gemensam redskap att begagnas, på sätt härefter stadgas.
2:0 Att bränvinsbränning må, hädanefter såsom hittills, utöfvas med
alla slags konstapparat.
3:o Att pannan får vara af hvad form sorn helst, men alt hela dess
cubik-innehåll mätes till öfversta kant eller lekande brädd; att hatten,
hvartill äfven räknas dess faslsiltande ångrör af minst 6 tums längd, ej
får innehålla öfver två tredjedelar af pannans rymd; att om hatten är
försedd med lucka elier öppning, skall hatten vid uppmätningen påsättas
och redskapen mätas till öfversta luckans eller öppningens nedre kant, eller
lill så stor del, som mäsk derintill kan fyllas; och alt mäsk värmare
må användas endast för tillmäskningens uppvärmande, och icke öfverstiga
pannans rymd med mera, än en femtedel, samt icke vara inmurad, ej
heller af eld eller ånga vidröras.
4:o Att en panna om nittio kannor må utgöra det högsta, som af jordegare
på en bolstad, hvarmed förstås egendom, som nyttjas under eget
biuk, må till bränvinsbränning begagnas; men om någon vill uti flera
smärre pannor inom samma verk, ehvad de brukas till drankning eller
klarning, fördela den på det hela belöpande pannerymden, sådant icke
må vara förvägradt; dock utan förändring i den efter pannornas sammanräknade
rymd utgående skatten; samt att egare eller brukare af t vänne
eller flere egendomar, eller bebyggda och lill bränvinsbränning berättigade
hemmansdelar med ladugårdar, der utfodring sker, må vara öppet lemnadt,
att på hvardera af dessa idka bränvinsbränning, eller sammanräkna taxeringsvärdet
å egendomar inom en mils afstånd till brävinsnbrännings utöfvamle
i ett bränneri.
5:o Att af de fleste röstägande invånare i hvarje stad, der jorden tillhör
studen, må bero, alt i den ordning, som uti hvaije stad för beslut
Fxpcdit iöns-tit slottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 338.
or» stadens inkomst eller utgift iakttages, bestämma, huruvida den brännvinsbränning,
hvartill staden, efter värde af de scrskilde jordlolterne, är
berättigad, skall åt dessas innehafvare upplåtas, eller för stadens gemensamma
räkning utöfvas, och om bränvinsbränningen skall ske med serskilde
pannor efter hvarje jordlotts värde, eller ock i ett eller flere sammansatta
Verk, efter alla eller flere jordlotters sammanslagna värde; men
att åter i cfc städer, der jorden är med egande rätt fördelad på stadens
invånare, det må ankomma på det beslut, som ibland dem af pluralileten,
beräknad i mon af jordvärdet, fattas, samt att, i händelse förhållandet är
blandadt, enahanda grunder skola följas, under förbehåll likväl, att, derest
Eder Kongl. Maj:t ej, i betraktande af serskilde omständigheter, annorlunda
redan förordnat eller framdeles förordnar, stadgandet om högsta panneryrnden
skall för sådane föreningar tjena till efterrättelse; men bränningsrättigheten
för jord å landet och i städerna må icke i något fall förenas,
eller efter sammanräknadt taxeringsvärde å ett ställe utöfvas; börande för
öfrigt, vid utöfningen af städernas bränvinsbränningsrättighet, iakttagas,
alt de brännerier, som hädanefter anläggas, varda utom stadens staket,
på lämpligt afstånd ifrån andra byggnader, uppförda.
6:0 Att i det egendomsvärde, hvarföre bränvinsbränning får utöfvas,
hvarken någon öfverflödsbyggnad, eller den nödiga byggnaden, må beräknas
högre än till en fjerdedel af jordens taxeringsvärde.
7:0 Att den pannerymd, som får nyttjas, må bestämmas efter 1834
års taxeringsvärde å jord, i enlighet med den i 3 §. af i83o års Förordn.
om bränvinsbränningen intagne Tariff; kommande likväl, i anledning af
det utaf R. St. antagne minimivärde å jord, hvarunder bränvisbränning
för jorden ej må utöfvas, pannerymds-tarilfen att, i enlighet dermed,
förändras på följande sätt:
för hemman, lägenhet eller stadsjord, som i värde uppgår ifrån och med
3oo till och med 5oo R:dr, får begagnas en pannerymd af 20 kannor,
för ett värde öfver 5oo R:dr till och med ^öo R:dr a5 —
— •— —- 7Öo „ — — 1,000 „ 3o —
&c. &c. &c.
— — 14,000 ,, — — 15,000 „ 90 —
8:0 Att mäskvärmare må nyltjas utan förminskning i pannerymden,
men emot serskild af R. St. fastställd beskattning.
9’°
Expcditiont-Viskollets Förslag till lind. Skrifvelse N.~o 338. 177
9:0 Att tiden för bränvinsbränningens utöfvande inskränkes till 6 månader
af året och indelas i a:ne terminer, hvaraf den ena utgöres utaf
Januarii, Februarii och Mars månader, samt den andra af April, November
och December; hvar och en till bränvinsbränning berättigad likväl
öppet lemnadt, att vid mantalsskrifningen uppgifva antingen lian vill begagna
hela eller halfva denna termin, eller den första eller den senare
hälften deraf, med skyldighet, i händelse första hälften af terminen blott
begagnas, att för den återstående delen af terminen hafva redskapen förseglad;
och kommer afgiften för bränvinsbränningen att i förhållande till
tidell beräknas.
10:0 Att afgiften för bränvinsbränningen, beräknad efter den afverk11
ing, som kan åstadkommas, med billigt afseende å den vinst i sparad
arbetskostnad och bränsle, som en större panna lemnar mera, än en mindre,
fästes endast vid pannerymden; alt, med antagande af en enkel pannas
afvcrkningsförmåga i månaden lill sex gånger pannans innehåll, afgiften
för en /\5 kannors panna, som under sex månader afverkar 1,620 kannor
bränvin, beräknas, efter nio £9) runstycken för hvarje kanna bränvin,
lill 25 R:dr i5 sk.; alt, för pannor öfver /;5 till och med 90 kannor, a/-  giften ökas med ett tredjedels Q) runstycke för hvarje kanna tillverkadt
bränvin; att, för pannor under till och med 25 kannor, afgiften minskas
med ett fjerdedels Q) runstycke för hvarje kanna bränvin, som kan
tillverkas, med uteslutande af runstycken i Tariffen, som häröfver är upprättad
och förslaget bifogad; att, för pannor under 25 till och med 17
kannor, afgiften, med beräkning af sex (6) R:dr för en 24 kannors pann»,
minskas med 24 sk. på kannerummet; att afgiften för pannor under 17
kannor utgår efter sex ([6~) sk. på kannerummet; och att denna afgift för
enkel panna må, då mäskvärmare begagnas till sådan redskap, ökas med
femtio (5o) procent. — Beträffande beskattningen å konstapparater, hafva
Rikets Ständer, till grund derföre, antagit, att desamma böra beskattas i
mon af påskyndad afverkning och fördelen af en större production, hvarvid
enkel reclificator, i hvilken benämning äfven inbegripes den vanliga
klarkulan eller klarblåsan, ansetts till 75 procent, dubbel rectificator till
100 proc., enkel rectificator jemte mäskvärmare till 175 proc., och dubbel
reclificator jemte mäskvärmare till 200 proc., bidraga till afverkningens
skyndsamhet, hurusomhelst dessa apparater till den enkla redskapen må
appliceras; samt den dubbla pisloriska pannan med 5oo proc. öka afverkBih.
till R. St. Prot. i834 och i835. 10 Sami. 1 Afd. 2 Bandet. 23
I
178
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 338.
ningsförmågan; och hafva R. St., 1 afseende på beskattning af konstapparater,,
fastställt, alt afgiften för de enkla pannorna bör ökas med två (2) sk. för
hvarje kanna bränvin, som, med begagnande af dessa apparater, efter ofvan
antagne grunder, anses kunna tillverkas med hvarje sammansatt apparat,
utöfver det afverkningsbelopp, som blifvit fästadt vid den enkla redskapen,
hvilken tillökning i afgiften beräknas lika förde mindre och större
pannorna; äfvensom Rikets Ständer, i afseende på de konstapparater, sorn
icke kunna hänföras under någon af ofvannämnde sorter, och hvilkas tillverkning
öfverstiger den för dubbla pistoriska pannorna antagna, samt
hittills fått begagnas under de vilkor sista momentet af i3 §. i i83o års
Förordn. föreskrifver, funnit godt bestämma en beskattning af två (^2) sk.
på hvarje kanna bränvin, som med sådan bränvinsredskap kan tillverkas.
ir:o Att då egare, brukare elter innehafvare af jord icke sjelf vill
utöfva sin rättighet till bränvinsbränning, bonom ej må vara tillåtet, att
denna rättighet på annan person öfverlåta; att då flera åboer å samma
hemman, eller å serskilde hemman inom samma byalag, förena sig om
gemensam utöfning af deras bränvinsbränningsrättighet med gemensam
panna, bränvinsbränningen bör på viss uppgifven lägenhet inom hemmanets
eller byalagets område verkställas; skolandes jemväl i de fall, då innehafvare
af jord till mindre värde än 3oo R:dr sammanslå sina jord värdenr
till gemensam bränvinsbränning, bestämdt uppgifvas den lägenhet, hvarest
bränvinsbränning kommer att ega rum.
Och få Rikets Ständer i anderd, anhålla,, det E. K. M., med gillande
af omförmälde förslag, i Nåder täcktes Författning, i likhet dermed, till
allmän efterrättelse, låta utfärda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i4 Maji 1835..
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skri/veise JV.-o 338.
Uppläst och godkändt iios Ridd. oell Adeln den 9 Maji i835.
Presle-Ståndet den g —
Borgare-Ståndet den 9 —~ —
Bonde-Ståndet den 14 —
F ö r s 1 a g
till
Förordning, angående vilkoren för bräm vin skrän n ingens
utöfning och af gift erne derföre, samt om
hvad vid försäljning af bränvin och beskattning
deraf iakttagas bör.
Första Artikeln.
Om bränvinsbränningsrätligheten.
.. §.
Bränvinsbränning, af hvad tjenligt ämne eller vext som helst, skall,
med den pannerymd samt emot de afgifter och öfriga vilkor, här nedan
förejkrifvas, vara tillåten under sex månader af året, nemligen Januarii
Fehruarii, Mars, April, November och December, så framt icke högst vigtiga
omständigheter föranleda inställande af denna tillverkning.
Bränvinsdistillering vare under nämnde tid tillåten; men endast för
dem, sorn till bränvinsbränning äro berättigade.
5'
Rättigheten lill bränvinsbränning skall, på landet, åtfölja hemman
och hemmansdelar, med åsatt mantal efter jordeboken, bebyggda, med
serskild åbo försedda utjordar och andra lägenheter, hvilka uti ordinarie
eller exlra-ordinarie rotering deltaga, eller rotefrihets- nu mera vacanee
afgift utgöra, äfvensom icke roterade, men med serskild ränta till Kongl.
Moj:t och Kronan, eller till innehafvare af dess rätt belagde torplägenheter,
samt, i släderne, den till hvarje stads område hörande jord; dock tillkommer
denna rättighet icke den jord, som i taxeringsvärde ej uppgår
lill Trehundrade R:dr B:co, utom i de händelser 6 och 7 §§. upptaga.
180 Bil. till Expeditions-Utskottets Forslag till lind. Skrifvelse F.o 338.
3.
§•
Den bränvins-pannerymd, hvarmed tillåtes alt bränna, skall beräknas
och till och med nästa Riksdag bestämmas efter hemmanets, hemmansdelens,
lägenhetens eller stadsjordens värde vid 1834 års taxeringar, under
iakttagande, alt, såsom grund för bränvinsbränningsrättigheten, värdet af
åbyggnaden ej får i taxationen ingå till högre belopp, än som motsvarar
högst en fjerdedel af jordens taxeringsvärde.
För hemman, lägenhet eller stadsjord i värde från och med 3oo R:dr
& ? 11 . -I. 1 r T), i T).
o * * a . 1 . . . Jt I
af .
20
kannor
för ett
värde öfver 5oo
till och
med
i5o
R:dr
25
—
—
—
—
•j5o
—
—-
1,000
—
3o
—
—
—
—
1,000
—
—
2,000
—
35
—
—
—
—
2,000
—
—
3,ooo
—
4o
—
—
—
—
S.ooo
•—
—
4,000
—i
45
—
—
—
—
4,000
—
—
5,ooo
—
5o
—-
—
—
—
5,000
—
—
6,000
•—
55
—
—
—
—
6,000
—
—
7,000
—
60
—
—
—
—
7,000
—
—
b.ooo
—
65
—
—
—
—
8,000
—
—
g,000
—
70
—
—
—
—
g,000
—
—
10,000
—
7 5
—
—
—
—
10,000
—
—
11,000
—
78
—
■—
—
•—
I 1,000
—
—
12,000
—
81
—
--
—
—
12,000
—
—
13,ooo
-—
84
—
—
—
—
13,ooo
•—
—
14,000
—
87
—
•—■
—
.—,
14»°oo
—
—
15,ooo
—
9°
—
4-
S
-
Mer än en bränvinspanna af go kannors rymd, eller flera pannor»
hvilkas sammanslagna rymd öfversliger go kannor, kckrumrnet oberäknadt,
må icke uti ett verk eller å samma egendom eller hemmansdel nyttjas.
Vid brännerier af annan än vanlig beskaffenhet, eller så kallade konstbrännerier,
får sammanräknade kannetalet af alla dit hörande pennor,
mäsk värmaren oberäknad, icke öfverstiga den högsta pannerymd, hvarmed
bränvinsbränning med enkla parmor är tillåten.
Såsom kokrum får beräknas två kannor för hvarje bränvinspanna o o»
4o kannors rymd och derunder, samt tre kannor, då pannerymden öfverstiger
4° kannor.
Vil. till Expeditions-V IskoUcts Förslag till tind. Skrifvelse N-o 338. 181
Inga vid älliksfabriker varande pannor må, under något vilkor, till
bränvinsbränning begagnas.
5. §.
Innehafvare eller brukare af tvänne eller flera hemman, hemmansdelar
eller lågenheter, som till bränvinsbränning berättigade äro och af innehafvarens
folk och dragare skötas, vare öppet lemnadt, att, så vida hernnet,
hemmansdelen eller lägenheten är lörsedd med egen ladugård, der
utfodring sker, på hvardera af dessa egendomar idka bränvinsbränning med
så stor panna, som emot jordvärdet svarar. Skulle åter innehafvare eller
brukare af flera till bränvinsbränning berättigade hemman, hemmansdelar
eller lägenheter vilja på ett ställe utöfva bränvinstillverkningen för deras
sammanslagna värde, vare sådant tillåtet under vilkor, att ifrågavarande
egendomar äro belägna inom en mils afstånd, ifrån åbyggnad lill åbyggnad
räknadt, ifrån det ställe, der bran vinsbränningen utöfvas, samt stt
pannerymden i intet fall får öfverstiga den i 4 §• bestämda höjd.
Bränvinsbrännings-rättighet för jord å landet må icke i något fall
förenas med bränvinsbrännings rättighet för jord i städerne, eller efter
sammanräknadt taxeringsvärde på ett ställe utöfvas.
6. §.
På landet vare tvänne eller flere åboer å samma hemman eller åserskilda
hemmansdelar eller lägenheter inom samma byelag obetaget alt, emot
samfälldt erläggande af den på gemensamma brän vinsredskapen belöpande
bränvinsbrännings-afgiften och behörig anmälan vid mantals- och
skattskrifningen, deras bränvinsbrännings-rättighet utöfva med en gemensam
panna på en viss uppgifven lägenhet inom hemmanets eller byelagets
område, hvilken panna dock aldrig må öfverstiga högsta tillåtna pannerymden.
Åboer å sådana hemman, hemmansdelar eller lägenheter på landet,
som icke uppgå till Trehundra Riksdaler i taxeringsvärde, men i öfrigt
hafva de egenskaper, som, enligt 2 §., erfordras för rättigheten att utöfva
bränvinsbränning, åtnjute äfven samma förmon, med vilkor, att det sammanslagna
jord värdet uppgår till minst Trehundra Påksdaler.
Bränvinsbrännings-rälltighet må ej å annor man öfverlåtas, utan i
sammanhang med jorden.
7- §•
Af de fleste röstegande invånare i hvarje Stad, der jorden tillhör Sta
-
x3-2 Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse IV.o 338.
den, må det bero att, i den ordning, som uti hvarje Stad för beslut om
Stadens inkomst eller utgift iakttages, bestämma, huruvida den bränvinshränning,
hvartill Staden, efter värdet af de serskilda jordlotterna är berättigad,
skall åt dessas innehafvare upplåtas, eller för Stadens gemensamma
räkning utöfvas, och om branvinsbränningen skall ske med serskilda
pannor efter hvarje jordlotts värde, eller ock i ett eller flere sammansatte
verk efter alla eller flera jordlotters sammanslagna värde; men i de Städer,
der jorden är med eganderätt fördelad på Stadens invånare, må det
ankomma på det beslut, som ibland dem af plurali.eten, beräknad i nion
af jordvärdet, fattas; och i den händelse förhållandet är blandadt, skola
enahanda grunder följas; likväl under förbehåll att, derest Kongl. Maj:t
ej, i betraktande af serskilda omständigheter, annorlunda redan förordnat
eller framdeles förordnar, 4 §* denna Förordning skall tjena till efterrättelse,
i afseende på den högsta pannerymd, som af sådana föreningar
må begagnas; börande för öfrigt, vid utöfningen af Städernas bränvinsbränningsrättighet,
iakttagas, alt de brännerier, som hädanefter anläggas,
varda utom Stadens staket på lämpligt afstånd ifrån andra byggnader
uppförde.
8. §.
Vid de årliga mantalsskrifningarne uppgifves så väl stället, hvarest,
som ock det eller de hemman, hemmansdelar eller lägenheter, för hvilka
bran vinsbränningen skall utöfvas, äfvensom pannerymden, enligt hela det
af justeraren åsätta kannetal, med utsättande af den dass, hvartill pannan
liänföres; och vare det en hvar till bränvinsbränning berättigad obetaget,
att anmäla sig till brön vinsbränningens utöfvande, antingen för hela eller
hälften af den tillåtna tiden; skolande i senare fallet bestämdt uppgifvas,
hvilkendera termin, antingen Januarii, Februarii och Mars eller April November
och December dertill begagnas; och kommer afgiften för bränvinsbränningen
att, i förhållande derefter, beräknas. Ej vare skattskyldig förbunden,
att vid mantalsskrifningen uppvisa stämplingsattest, icke heller
mätningsbelyg, undantagande å östämplade tackjernspannor; och ege
han dessutom rätt att hänvisa till den förra året uppgifna pannerymden,
med åliggande, att för uppgiftens rigtighet ansvara; dock bör i den skattskyldigas
debetsedel för hvarje år af vederbörande införas, så väl beloppet
af den pannerymd, hvartill han sig anmält, som ock det fastighetsvärde,
hvarefter bränvinsbränning får ega rum, till upplysning om dea pannerymd,
som i grund deraf får begagnas.
Bil. till Expeditions-Vt skot tets Forslag lill und. Skrifvelse N.o 338.
10}
Den, mantalsskrifningen förrättar, vare skyldig att, med afdrag, enligt
4 af kokrummet, afgiften i behörig ordning påföra, ehvad pannorna
äio inmurade eller lösa, med uteslutande af bråk i beräkningen.
9- §■
Alla de pannor, sorn af någon tilt brännvinsbränning' berättigad begagnas,
vare sig å en tomt eller i en byggnad, eller under samma tak eller å
samma egendom, hemmansdel elier lägenhet, skola väl, för nödig säkerhets
vinnande, lill rymden serskildt uppgifvas; men vid debiteringen bör deras
rymd ovilkorligen sammanslås, och denna grund jemväl följas vid redogörelsen,
i afseende på pannerymden, så val ifrån Taxerings-Comiléerne
och Konungens Befallningshafvande, som ifrån Kongl. Maj:ts och Rikets
Stats-Contor; dock må den sålunda sammanslagna pannerymden aldrig
öfverstiga det i 4 §- bestämda maximi-belopp,
rö, §.
Mantals- och Skattskrifvare åligge det, att inom Januarii månads utgång,
eldigt Mantals- och Skattskrifnings-handlingarne, socknevis upprätta
förteckningar på de till bränvinsbränning berättigade personer, som antingen
afsagt sig utöfningen af denna rätt eller någon pannerymd till afgift»
beräknande vid mantalsskrifningen icke uppgifvit, eller ock uppgifvit en
mindre pannerymd, än den hvaraf de ega rättighet att sig begagna, äfvensom
å dem, hvilka anmält sig till bran vinsbränning endast under hälften
af den tillåt ne tiden, med utsättande af hvilken termin dertill användes;
börande å dessa förteckningar upptagas de hemman, hemmansdelar och
lägenheter, å hvilka antingen ingen eller en inskräktare bränvinsbränning
utöfvas. Dessa förteckningar insändas till Konungens Befallningshafvande,
sorn ega att deraf lemna vederbörande del för control och eftersyn. Mantals-
och Skattskrifvare vare dessutom skyldige, att inom ofvan utsatte tid
till vederbörande Kronobetjent insända socknevis upprättade förteckningar
å alla dem, sorn inom socknen sig till bränvinsbränning anmält; börande
sistnämnde förteckningar, som i församl igens' sockenstuga eller å annat
lämpligt ställe skola anslås, upptaga så väl pannerymd, sorn den dass,
hvartill redskapen hörer, och äfven den tid, hvartill hvar och en sjg anmält,
l r. §.
Den sorn, berättigad till bränvinsbränning, sig dertill vid mantalsskrifningen
antingen icke angifvit, eller ock anmält sig lill mindre
184
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till wid. Skrifvelse N.v 338.
pannerymd, än hvartill han egt rätt, må, om lian sedermera åslundar
brärivinsbränning för en del eller hela värdet utöfva, antingen under
hela den tillåtna tiden, eller under någon af de i 8 § omförmälde terminer,
anmäla sig derom hos Konungens Befallningshafvande, som eger
att det sökta tillståndet meddela, så vida sökanden styrker sig hafva behörigen
till Krono-uppbördsmannen erlagt belöpaude pannerymds-afgift,
beräknad i förhållande efter ofvannämnde tid.
Andra Artikeln.
Om bränvins-redskapen.
12. §.
För att undanröja alla anledningar lill tvister om bränvinspannors
beskaffenhet, och ej motverka en loflig industri, som, genom förbättringar
i redskapens sammansättning, söker besparing af bränsle, tid elier
arbetskostnad, skola hädanefter pannor eller kittlar, och öfrige för bränvinsbränning
nödige redskap, vara lillålne af hvad metall eller annat
tjerdigt ämne sorn helst, under lika vilkor för alla, att panneryraden
bestämmes endast efter jordvärdet.
i3. §.
Bränvinsbrännings-redskapen indelas i sju classer:
usta Classen.
Enkel redskap.
Härtill räknas panna, som drifves omedelbart af eld, af hvad form
som helst, med fast eller löst bröst, der sådant finnes, halt eller slängsel-skifva
och ångrör samt afkylnings-redskap.
Hatten, som endast får innesluta ett tomt rum, och hvartill räknas
ett fastsittande ångrör, hvaraf 6 tum närmast hatten ingå i uppmätningen,
i sammanhang med densamma, må ej innehålla mer än två tredjedelar
af pannans rymd.
Intet ångrör, som till bränvinsredsltap begagnas, får i diameter
hålin öfver 8 turn.
2 sdra
Bil. till Expeditions-Utskottcls Förslag till tind. Skrifvelse IV-O 338. i85
s:dra Classen.
Enkel redskap med mäskvärmare.
Mäskvärmare vare tillåten af hvad forin eller ämne som helst; men
får ej innehålla mer än en femtedel utöfver pannans rymd och endast
användas för tillmäskningens uppvärmande genom den från pannan utgående
ånga.
3:dje Classen.
Enkel redskap med enkel rectificator.
Enkel rectificator eller klarkula eller klarblåsa, hvarhelst den till
redskapen appliceras, är en sådan apparat, som innehåller blott ett enda
tomt rum, och hvari ångorna omkokas, för alt derifrån utgå såsom
sprit eller bränvin, utan att denna apparat vidröres af eld eller ånga.
4:de Classen.
Enkel redskap med dubbel"rectificator.
Med dubbel rectificator förstås en sådan apparat, hvarhelst den till
redskapen appliceras, hvari ångorna uti flera rum omkokas, för att derifrån
utgå såsom sprit eller bränvin, utan att apparaten vidröres af eld
eller ånga.
5:te Classen.
Enkel redskap med mäskvärmare och enkel rectificator.
6:te Classen.
Enkel redskap med mäskvärmare och dubbel rectificator.
y.de Classen.
Den så kallade dubbla pistoriska apparaten,
hvarmed förslås tvänne pannor, så förenade, att ånga går ur den ena i
den andra, och till hvilka äro applicerade dubbel eller enkel rictificator
och mäskvärmare.
Lösa halsar må icke till någon redskap begagnas och i följd deraf
icke eller oförseglade innehafyas.
i4- §.
Då bränvinsredskap förfärdigas på Bruk, i Stad, Köping eller på
Bill- lill k. St. Fröt. i83f och i83S. 10 Sami. 1 Afd 2 Bandet.
186 Bil. lill Expeditions-U t skottets Förslag till und. Skrifvelse N-'o 333.
Laud er, vare den, sorn redskapen tillverkat, vid bot af trettiotre Riksdaler
16 sk. Banco, skyldig, innan han bran vinsredskapen ifrån sig lemnar,
ej mindre alt förse panna och hatt, äfvensom då lnst bröst, F££-  tificator eller mask värmare tillhöra redskapen, desse sistnämnde apparater
med stämpel af sitt namn, hemvist och årtalet, då den förfärdigats,
än ock, att besörja, det de varda uppmätte och stämplade af dertill förordnade
Landtmätare eller Justerare.
Då förändring af brån vinsredskap, genom nja bottnars eller aftappningsrörs
insättande, hattens ändring till form eller rymd, anbringande
af mäskvärmare eller rectificator, eller annorledes vidtages, skall redskapen
å nyo af Justeraren mätas, och, om rymden undergått förändring,
å nyo stämplas, och den förra stämpeln utplånas, samt nytt mätningsoch
slämplings-bevis uttagas; och vare den, som ändringen verkställt,
skyldig att, på sätt och vid ansvar, som i i mom. stadgas, om uppmätningen
och stämplingen föranstalta.
Å bran vinspannor af tackjern, som hädanefter gjutas, bör pannerymden
och bruks-stämpeln jemte årtalet utsättas i pannans öfre kant, vid
ansvar för bruksegaren* som ofvan stadgadt är.
.5. §.
Till uppmätning och stämpling af nya eller förändrade eller förut
ej uppmätta och stämplade bränvinsredskap, förordne Konungens Befäl 1-  ningshafvande ett behöfligt antal af Landtmätare eller Justerare i Länen
och Städerne, och tilldele dem vissa district, lämpade efter hvars
och ens hemvist; och vare för denna förrättning Landtmätare eller Justerare
lika ansvarig, som för målkärils justering i allmänhet.
Uti de Städer, hvarest eller i hvilkas granskap någon Landtmätare
icke är boende, må till Justerare för bran vinsredskapens mätning och
stämpling en Magistratsperson kunna antagas.
16 §.
Bränvinspannor skola vid mätningen vara försedde med löst bröst,
då sådant finnes, och med hatt eller stängselskifva och rör, samt öfrige
tillbehör, som, enligt nästföljande §•, äro underkastade stämpling. Pannans
hela cubik-innehåll mätes med vatten eller annat flytande ämne
till öfversta kant eller lekande brädd. Om hatten är försedd med en
eller flera luckor eller någon annan öppning än ångröret, skall den vid
Bil. lill Expcdilions-Utskollels Förslag till und. Shrifaelse N.-o 338.
mätningen påsättas, och redskapen uppmätas lill öfversta luckans eller
öppningens nedra kaut, till så stor höj i, som mäsk deri kaninrymmas
Hatten, med fastsittande ångrör, skall äfven tili he|a sitt cubikinnehåll
uppmätas, och, om den innehåller mer än två tredjedelar af
pannans rymd, öfverskoltet ingå i pannerymdsberäkningen.
Likaså uppmätes mäsk värmare, der sådan finnes, lill hela sinrymd,
med afdrag af derigenom gående lör.
Då panna, som är försedd med aftappningsrör, uppmätes, skall tappen
eller vndhanen isättas, och intet afdrag för rörets innehåll ega rum.
•7 §•
Med undantag af tackjernspannor, skall på alla andra pannor och
dertill hörande hatt eller slängselskifva, lösa pannebröst, rectificalorer
och mäskvärmare, ehvad desse senare äro af metall eller träd Landtmätaren
eller Justeraren å hvarje af dessa deiar med stämplar utmärka initial-bokstäfveme
af sitt namn och årtalet, då uppmätningen skett samt
derjemte å pannan, redskapens uträknade pannerymd. Slämpelri på pan
na sättes å halsen eller dess öfversta del; på de öfrige ofvanuppräknade
delarne å de stäIlen der den blir väl synlig, utan att skada redskapen.
I den händelse Landtmätaren eller Justeraren finner, att redskapen
ej hörer till någon af de i ,3 §. nämnde classer, vare han skyldig att
derom genast inlemna skriftlig anmälan hos Konungens Befallnin°shaf
vande, sorn eger att föranstalta en lika undersökning och vidare förfara
sorn uli 29 §. föreskrifves. 9
.8. §.
Landtmätare eller Justerare, hvilka, för att mäta och stämpla bränvinsredskap,
kallas från sitt hemvist af enskild man, åtnjute derföre af
denne sistnämnde resekostnads-ersättning och arfvode, såsom för andra
embetsförrättningar. Kallas han åter till uppmätning och stämpling af
flere redskap på ett och samma ställe eller till en by eller socken, der
flere redskap vid ett och samma tillfälle af honom kunna mätas’ och
stämplas, tillkommer honom resekostnads-ersättning och arfvode, endast
såsom för en resa, jemte den serskilda betalning, som han bör’ erhålla
då mätning och. stämpling sker i hans hemvist. Sker mätningen och justeringen
å det ställe, der Landtmätare eller Justerare bor och vistas
uppbäre lian sex runstycken för hvarje kanna, som den mätna och stämplade
redskapen innehåller. Erforderligt handtlangare-biträde vid förrätt
-
i88 Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 338.
ningen må Landtmätare eller Justerare kunna af panne-egaren åska; men
med behörigen justerade och krönta målkärl bör han sjelf sig förse.
Utan serskild betalning skall Justerare meddela skriftligt betyg,
enligt bifogadt formulaire, så väl öfver mätning som stämpling; skolande
betyget upptaga en noggrann beskrifning på redskapens beståndsdelar
och deras dimensioner, med utsättande af den dass, hvartill redskapen
hörer; och skall han jemväl af hvarje sådant betyg inånadtligen lill
Konungens Befallningshafvande lemna fullständig del.
*9- §•
Ej må, under något vilkor, annan del af bränvinsredskapen än panna
inmuras, hvarvid iakttages, att stämplingen alltid skall vara synlig,
ej heller må panna och hatt med hvarandra sammanfogas genom nägling
eller lödning.
20. §.
Innehafvare af bränvinsredskap vare ifrån allt åtal i afseende på
dess beskaffenhet fri, derest den finnes i oförändrad enlighet med Justerarens
betyg och i sådant skick icke öfverstiger den pannerymd, till
hvars begagnande innehafvaren är berättigad och sig vederbörligen anmält.
Enär kannerymden i en bränvinsredskap befinnes större, än den
uppgifvits, men öfverskottet ej öfverstiger en femtondel af den rymd,
hvartill pannan är anmäld och stämplad, och detta med skäl kan anses
hafva tillkommit genom pannans nyttjande eller eldens verkan, vare redskapen
ej derföre underkastad beslag, utan må, vid derom yppad fråga,
egaren debiteras för det löpande året med den högre skatt, hvartill pannans
ökade rymd föranleder, och redskapen genom egarens försorg å nyo
mätas och stämplas innan påföljande år, på sätt och under det ansvar,
som uti i4 § af denna Art. ulslakas.
21. §.
Beträdes Justerare att hafva orätt stämplat bränvinspanna, skall
han, utom det ansvar, som, följande på ett behörigen verkställdt beslag,
bort drabba egaren, om denne låtit förändra eller omgöra redan stämplad
bränvinsredskap, utan att iakttaga hvad i4 §• i sådan händelse föreskrifver,
dömas tjensten förlustig eller på längre eller kortare tid ifrån
_utöfningen deraf skiljas, allt efter Domarens pröfning, huruvida förseelsen
härrört af uppsåt eller af större eller mindre vårdslöshet.
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till uria. Skrifvelse N.o 338. i8()
Den, som tillverkar bran vinsredskap of större rymd, än den nu tillåtna,
ulan att kunna styrka, det redskapen är ämnad till export eller
beställd till inhemskt bruk, på grund af Kongl. Mnj:ts serskildt gifna Nådiga
tillstånd, bote första gången Trettiotre Riksdaler sexton skillingar,
andra gången Sextiosex Riksdaler trettiotvå skillingar och tredje gången
Etthundrade Riksdaler, allt Banco.
22. §.
Distilleringspannor, som af Apothekare få för pharmaceutiska behof
begagnas, böra angifvas och upptecknas vid mantals- och skattskrifning,
samt mätas och stämplas i likhet med hvad om bränvinspannor i allmänhet
stadgadt är och under enahanda ansvar.
23. §.
Ifrån och med den i Maji till och med den 3i October hvarje år,
äfvensom, då bränvinsbränning af någon utöfvas endast under hälften af
den tillåtna tiden, vid hvarje termins slut, nemligen vid Mars och Decembers
månaders utgång, samt under den eller de öfrige månader af året,
då tilläfventyrs Kongl. Muj:t i Nåder skulle finna för godt att bränvinsbränning
inställa eller förbjuda, skall all bränvinsredskap antingen inlemnas
å allmänna förvaringsrum, eller, om den befinnes i enskildt förvar,
förseglas.
24. §.
Äfven under den för bränvinsbränning lofgifne tid, må icke egare af
bränvinsredskap, som till bränvinsbränning sig icke anmält, eller icke vederbörligt
tillstånd erhållit, på sätt 11 §. omförmäler, innehafva oförseglad
bränvinsredskap, utan anmäle hos vederbörande kronobetjent sådan redskap
lill försegling å första söcknedag, som hans rättighet att densamma begagna
upphörer.
Stadgandet i denna och nästföregående §. må likvisst ej tillämpas på
ny redskap, som är i tillverkarens vård, eller på gammal redskap, som är
under arbete på kopparslagares verkstad.
25. §.
Den, som förskaffar sig flere, större eller annorlunda beskaffade bränvinsbränningsredskap,
ån dem, till hvars begagnande han berättigad är
K)0 Bil. till Expedit ions-Utskoltels Förslag till und. Skrifvelse .V.o 33S.
är eller sig anmält, vare skyldig att, inom 8 dagar i stad och \/\ dagar
på landet, elier det han egare deraf blifvit, sådant hos Magistraten i stad,
eller hos närmaste Kronobetjent på landet anmäla, och dessa redskap antingen
försegla låta, eller ock till förvar å allmänt ställe aflemna.
Astundar någon att, i stället för den redskap, som han innehar och
är berättigad att bruka, få begagna annan redskap, som hansig förskaffat,
vare detta tillåtet, så vida hans uppgift till mantalsskrifningen berättigaF
honom att sådan redskap få begagna, eller han hos Konungens Befallningshafvande
dertill erhållit tillstånd; åliggande honom dock, innan lian får
begagna den senare redskapen, att låta försegla eller under allmänt förvar
ställa den redskap, som han förut innehaft, eller också inför Magistraten
eller kronobetjeningen styrka, att densamma blifvit till bränvinsbränning
obrukbar gjord, eller till annan person öfverlåten.
Då någon tillhand lat sig nya eller förut brukade bran vinsredskap, och
dem afhemtar eller afhemta låter, bör han, för att icke, genom innehafvandet
af sådana redskap, åtal och ansvar underkastas, derå taga forsedel
af sälj iren, samt, när bränvinsbränningen är förbjuden, tillika under
transporten hafva berörde bränningsredskap behörigen förseglade.
26. §.
Försegling skall sålunda verkställas, att allenast pannor med fast bröst,
hattar, lösa pannebröst, slang eller andra afkylningsredskap sättas ur stånd
att nyttjas, så att egaren må kunna begagna de pannor, hvilka ej hafva
fast bröst, till andra hushåilsförnödenheter. De i smärre brännerier till
ångornas afkylning begagnade pipor vare från försegling frie.
Om förseglingen å landet ege Konungens Befallningshafvande att antyda
vederbörande kronobetjente, sora bestämma tid och ställe dertill
inom hvarje församling i förut utfärdade kungörelser, likväl så, att försegling
af inmurade pannor med bröst och dithörande redskap alltid (ör
sig går på hvarje ställe, der de äro uppgifne att finnas. 1 städerna, hvarest
nyssnämnde redskap, med undantag af inmurade pannor, böra i allmänt
förvaringsrum insättas, vare detta allt Magistratens åliggande.
Förseglingen skall ske med messingstråd, på det sätt, att densamma
trädes uti borrade eller stampade fina hål, och sedan hopknytes genom
en linne- eller blångarnslapp, samt förseglas på båda ändarne med deras
sigill, hvilka det blifvit anbefaldt att denna förrättning verkställa.
Bil. lill Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 338. 191
Den till förseglinger. åtgående kostnad kommer att af Kronans medel
från L»s4t=Räfilerien förskjutas, och ersättning derför att i vanlig ordning
*f Kongl. Majrts och Rikets Stats-Contor meddelas, emot behörig redo
och räkning i Landsboken; dock må, vid dessa tillfällen, rese- och tractaments-penningar
af kronobetjeningen icke beräknas.
27. §.
De personer, som, enligt 6 Art. 58 § , ega att, i afseende på bränvinsbränning,
visitationer och beslag göra, vare berättigade, enär de, för
Kongl. Maj:ts och Kronans rätt och till control emot underslef, anse sådant
nödigt, att i stad eller på landet låta å nyo uppmäta förut uppmätt
och stämplad bränvinspann». Finnes dervid annat innehåll, än stämpel
och betyg utmärka, ans vare Justeraren, såsom ofvan i i5och 21 §§. sagdt
är, och vare egaren saklös, så framt han icke i unöerslefvet bevisligen
deltagit.
Tredje Artikeln.
Örn Bevillnings-afgijterne.
28. §.
Beskattningen för bränvinsbränningen kommer att utgå endast efter
pannerymden, i enlighet med nedanstående Tariff, som bestämmer den
afgilt, hvilken för sex månaders bränningstid skall erläggas för hvarje serskild
dass af bränvinsbrännings-redskap.
f9a
*
Bil. till Expeditions-Ulskottets Fersing till unci. Skrifvelse N-o 338.
Tariff på pannerymds-afgiften.
►a
a»
3
3
n
1
B
Oi
Afgift för
lista
classens
bränvins-
brännings-
redskap.
Afgift för
aldra
classens
briiuvins-  brännings-  redskap.
K;r
R;dr
sk.
r.
R;dr
sk.
r.
10
1
12
—
1
42
—
11
1
18
—
2
3
—
12
1
24
—
2
1 2
—
13
1
3o
—
2
21
—
14
1
36
—
2
3o
—
15
1
42
—
2
39
—
16
2
—
3
—
—
17
2
24
—
3
36
—
18
3
—
—
4
24
—
19
3
24
—
5
12
—
20
4
—
6
—
—
21
4
24
—
6
36
—
22
5
—
7
24
—
23
5
24
—
8
c 2
—
24
6
—
9
—
—
25
6
12
—
9
18
—
26
6
43
—
10
16
—
27
7
28
—
11
18
—
28
8
i5
—
12
22
—
29
9
3
—
13
28
—
30
9
4°
—
14
36
—
31
10
31
—
15
46
—
32
11
24
—
17
12
—
33
12
18
—
18
—
34
13
13
—
19
V
—
35
14
to
—
21
i5
—
36
15
9
—
22
3?
—
37
16
9
—
24
13
—
38
17
10
—
25
*9
—
3q
18
13
—
27
*9
—
40
19
18
—
29
3
—
41
20
24
—
30
»6
—
42
21
3,
—
32
22
—
43
22
4o
—
34
12
—
44
24
3
—
36
3
—
Afgift för
3:dje
classens
bränvinsbränningsredskap.
R;dr sk. r.
26
28
29
31
33
34
36
37
39
41
43
45
47
49
51
53 28
55
57
59
62
64
66
68
71
73
Afgift för
classens
bränvins-
brännings-
redskap.
Afgift för
5: te
classens
bränvins-  brännings-  redskap.
Afgift för
6;te
classens
bränvins-  brännings-  redskap.
Afgift för
7lde
classens
bränvins-  brännings-  redskap.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk
r.
B;dr
sk.
r.
34
56
14
64
154
36
—
59
5o
67
24
—
162
—
38
62
36
71
170
40
—
65
\i
74
24
—
178
—
42
—
69
78
—
—
186
—
43
16
—
71
4 2
81
1 2
—
193
56
—
45
43
—
75
7
—
84
43
—
201
43
—
48
4
78
22
—
88
28
—
210
4
—
50
15
—
81
>9
—
92
<5
—
218
t5
—
52
27
—
85
9
—
96
3
—
226
27
—
54
4°
—
88
28
—
99
4o
—
234
4°
—
57
7
—
92
1
—
103
3.
—
243
7
—
59
24
—
95
24
—
107
24
—
251
24
—
61
42
—
99
—
lil
18
—
259
42
—
64
1 3
—
* 102
25
—
115
r3
—
268
.3
—
66
34
—
106
4
—
119
10
—
276
34
—
69
9
—
109
53
—
123
9
—
285
9
—
71
53
—
113
15
—
127
9
—
293
53
—
74
10
—
116
46
—
131
10
—
302
10
—
7C
>7
—
120
3i
—
135
t3
—
310
57
79
18
—
124
18
—
139
.8
—
319
18
82
—
—
128
6
—
143
24
—
328
84
ii
—
131
P
—
147
5,
—
336
3t
87
,6
—
135
54
—
151
4o
345
t6
90
3
_
139
'7
—
156
3
—
354
3I
Bil. till Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N'.o 338.
45
25
i5
37
46
—-
75
15
92
y9
143
21
160
i5
362
39
40
46
26
'—
40
12
—
78
28
95
4-
—
147
28
—
164
4o
371
47
28
■9
—
42
28
—
81
r 3
98
P
—
151
37
—
16q
'9
—
380
43
48
30
—
—
45
—
—
84
—
—
102
—
—
156
—
174
390
49
3.1
31
—
47
22
—
86
37
105
7
160
13
178
31
399
7
50
33
16
—
50
—
—
89!28
—
108
16
164
28
183
16
—
408
/
16
51
35
3
—
52
28
—
92
■21
lil
27
168
45
188
3
417
3
52
36
—
55
12
—
95
16
—
114
4°
—
173
16
192
4o
—
426
4°
53
38
ii
—
57
46
—
98
13
—-
118
7
177
37
I 2
197
31
—
436
7
54
40
24
—
60
36
—
101
12
—
121
24
—
182
202
24
.—
445
55
42
>9
—
63
28
—
104
13
124
43
186
37
16
207
■9
—
454
43
.6
56
44
16
—
66
24
—
107
16
128
.6
—
191
—
212
10
—
464
57
46
(5
—
69
22
—
110
21
—
131
39
—
195
45
28
217
15
—
473
3q
. .
58
48
16
—
72
24
—
11328
135
16
200
—
222
16
.—
483
16
_
59
50
*9
—
75
28
—
11637
138
43
—
205
i3
227
‘9
—
492
43
60
52
24
—
78
36
—
120
123
—
—
142
2 4
210
232
24
—
502
24
61
54
3i
—
81
46
—
13
146
7
214
37
28
237
3!
—
512
7
62
56
40
—
85
12
—
12628
149
4°
219
—
242
4°
—
521
4°
63
59
3
—
88
28
—
I2945
153
27
224
21
—
248
3
—
531
27
64
61
16
—
92
—
—
133
—
157
16
229
16
—
253
I ö
—
541
16
65
63
ii
—
95
22
—
136 3?
161
7
234
i3
258
31
551
7
66
66
—
—
99
—
—
140
12
165
239
12
—
264
.—
561
67
68
'9
—
102
28
—
143 37
168
43
—
244
i3
—
269
'9
—
570
43
68
70
4°
—
106
12
—
147 16
—
172
40
—
249
16
—
274
40
—
580
4o
69
73
i5
—
109
46
—
15045
176
3g
—
254
21
—
280
15
—
590
*9
4°
70
75
4°
—
113
36
—
15428
180
40
—
259
28
—
285
4°
—
600
71
78
■9
—
117
28
—
158' [3
184
43
.—
264
ir
—
291
1!
—
610
43
72
81
—
—
121
24
—
162
—
189
—
—
270
/
—
297
621
73
83
31
—
125
22
—
165 37
—
193
7
—
275
i3
—
302
3 1
—
631
7
74
86
16
—
129
24
—
169 28
197
16
—
280
28
—
308
16
—
641
16
z
75
89
3
—
133
28
—
173
2 f
201
27
—
285
45
~
314
3
—
651
27
4°
76
91
40
—
137
36
—
177
16
205
4°
—
291
16
—
319
4°
—
661
77
94
31
—
141
46
—
181
13
210
7
—
296
37
—
325
31
—
672
7
78
97
24
—
146
12
-
185
1 2
214
24
—
302
/
I 2
—
331
24
—
682
24
79
100
■9
—
150
28
—
189
,3
218
43
—
307
37
—
337
19
—
692
43
80
103
ib
—
155
—
—
193
.6
—
223
16
—
313
l6
—
343
16
—
703
16
81
106
i5
—
159
22
—•
197
21
227
39
—
318
45
—
349
i5
—
713
3g
16
82
109
16
—
164
—
—
201
28
232
16
—
324
28
—
355
16
—
724
83
112
'9
—
168
28
—
205
J7
236
43
—
330
1 3
—
361
19
-—
734
43
‘
84
115
24
—
173
12
—
210
241
24
—
336
—
367
2.4
—
745
24
85
118
ii
—
177
4.6
—
214
13
246
7
—
341
37
—
373
3 j
—
756
7
86
121
4°
—
182
36
—
218
28
250
4o
—
347
28
—
379
4o
—
766
4o
87
125
3
—
187
28
—
222
255
27
—
353
2 1
—
386
3
777
27
16
88
128
16
—
192
24
—
227
16
260
16
—
359
16
—
392
16
___
788
89
131
31
—
197
22
—
231
>7
265
7
—
365
0
1 j
—
398
3.
799
7
90
135
i
202
24
—
236
12
—
270
—
371
12
—
405
—
810
—
Bill. till R. St. Fröt.
18:
4 och 1835. 10
Sa
ml. 1 A/d. 2
Band.
25
J§4 Bil. till Expedition s-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse iV.-o 338.
För pannor under tio kannor skattas äfven efter 6 sk. kanneruromet.
För dem, som anmäla sig alt endast under trenne månader utöfva
bränvinsbränning, blifver den i Tariffen utförda afgift till hälften förminskad.
2 9- §•
Vill någon begagna sig af annorlunda beskaffad bränvinsredskap, än
som bestämdt kan hänföras till de i i3 § beskrifne classer, såsom t. ex.
redskap, hvilka drifvas med ånga, eller åsyfta oafbruten afvel kning, o. s. v.,
upprätte han en fullständig ritning å redskapen och anmäle sig hos Konungens
Befallningshafvande, som eger att, så fort ske kan, på egarens bekostnad,
inhemta noggrann upplysning om redskapens sammansättning,
dess enlighet med den inlemnade ritningen, dess rymd, m. m., och, om
så nödigt pröfvas, låta verkställa en profbränning, vid hvilken egaren samt
tvänne af honom tillkallade vittnen må närvara och jemväl underteckna
protocollet.
Efter sålunda inhemlad kännedom om den nya redskapen, ege Konungens
Befallningshafvande, att, med afseende å redskapens afverkningsförmåga,
i förhållande till de i Tariffen upptagne bränvinsredskap, föreslå
beskattningen med 2 sk. för hvarje kanna, som med densamma kan till»
verkas under sex månader af året, och derefter till Kongl. Maj:t insända
så väl alla till målet hörande handlingar, som dess eget beskattningsförslag;
beroende sedermera på Kongl. Majrts Nådiga pröfning till hvad
storlek och emot hvilka afgifter bruket deraf må vara tillåtet, dock att
dessa icke understiga den för pistoriska pannor af samma rymd bestämda
afgift.
De af detta slag redan befintliga redskap böra på ofvan föreskrifne
sätt undersökas och beskattas. Med så väl dessa, som de redskap, hvilka
hädanefter anmälas, må likväl, sedan undersökningen blifvit verkställd,
bränvinsbränning utöfvas, under afvaktan på Kongl. Maj:ts Nådiga Utlåtande,
emot det att afgiften beräknas från början af den termin, under
hvilken bränvinsbränningen vidtog.
3o. §.
Skulle Kongl. Maj:t, med anledning af stadgandet i 7 §. af denna
Författning, för en eller flere städer Nådigst tillåta större panneiymd än
90 kannor, förhålles med beskattning af en sådan bränvinsredskap, såsom
i ofvanstående §. stadgadt är.
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 338. ig5
3,. §.
Den till bränvinsbränning berättigade, som ej åstundar utöfva den i
i Art. 3 §. bestämda rättighet med så stor pannerynad, Tariffen efter
egendomsvärdet tillåter, betale panne-afgift endast i mon af den pannerymd
lian nyttjar.
3a. §.
Vill någon uti flere smärre pannor inom samma verk, ehvad de brukas
till drankning eller klarning, fördela den på det hela belöpande pannerymden,
vare sådant oförvägradt, dock utan förändring i den fastställde,
efter pannornas sammanräknade rymd utgående afgiften; och hvarvid iakttages,
att tillökning för mäsk värmare eller rectificator, eller anbringandet
af båda delarne, beräknas endast för den panna, hvartill dylika apparater
begagnas; dock må denna medgifna rättighet ingalunda tydas till förvexling
med de i 7:de Classen afsedda redskap.
33. §.
I de händelser, då Kongl, Maj:t skulle i Nåder finna nödigt, att för
längre eller kertare tid påbjuda bränvinsbränningens inställande, skall
pannerymds-afgiften förminskas med en sjettedel för hvarje månad ett slikt
förbud varar.
34. §•
Distilleringspannor af högst sex kannors rymd, kokrummet inbegripet,
må, utan serskild afgift och beräkning, nyttjas på de vilkor och för
den tid, som 1 §. omförmäler. Apothekare i Riket tillätes att, utan serskild
afgift, betjena sig af distillerings-pannor till högst tjugu kannors
rymd, och der Apolheksrörelsen gör bruket af flere pannor af nöden, må
likväl ej öfver två sådane nyttjas, nemligen en på tjugu och och en på
tolf kannor, utan allt afdrag för kokrummet.
35. §.
För salu af bränvin kopima gästgifverier att, utom den vanliga Bevillningen,
erlägga ifrån Sex till och med Femtio R:dr B:co, samt tillålne
krogar och värdshus, med flere ställen, der spirituösa drycker utminuteras,
ifrån och med Tjugu till och med Etthundrade R:dr samma mynt,
efter deras mer och mindre förmonliga rörelse, enligt pröfning af Taxeringsmännen,
hvilka icke allenast må, utan äfven böra, bestämma en
högre afgift, än den här i allmänhet stadgade, då afsätlningen anses vara
196 Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.-o 338.
af den utmärkta betydenhet, att den, jemförelsevis med andra krogar och
.värdshus, skäligen fordrar en sådan förhöjning.
De gästgifveriet hvilka anses endast såsom skjuls-orubytnings-ställen,
och, på sådan grund, äro från bevillning, efter 2 Art. i BevillniugsStadgan
, fi ia, erlägga minst Tre R:dr, med rättighet för Taxeringsmännen,
att denna afgift förhöja.
Den, som vid marknader, regementsmöten, auetioner och andra sammankomster
utöfvar bränvinsminutering med vederbörligt tillstånd, äfvensom
marketentare i garnisons-orter, bör vid Berednings- oell TaxeringsComiteerne
åläggas lämplig bevillnings-afgift, i mor. af sin rörelse; och
skola, lil! upplysning i berörde afseende, de Autoriteler, sorn lemnat tillståndet,
meddela vederbörande skattskrifvare underrättelse om de personer,
som erhållit tillåtelse att rörelse af ifrågavarande beskaffenhet utöfva.
36. §.
En procent af den summa, som genom bränvinsbevillningen inflyter,
skall innehållas och till Kongl. Majlis och Rikets Stats-Contor ingå, för
att, enligt hvad af Kongl. Majit, efter Pröfnings-Comileens underdåniga
förslag, för hvarje Län fastställes, användas till ersättning för det ökade
besvär och de kostnader, hvilka med debiteringen och redovisandet af
denna bevillning äro förenade.
Fjerde Artikeln.
Otti ansvaret för öfverträdelser af hvad, rörande bränvinsbränningenj
förordnats.
37. §.
Örn någon till bränvinsbränning berättigad bränner eller dist!lierar
bränvin med större eller annorlunda beskaffad redskap, än hvartill han
eger rätt och stämplingsbeviset innehåller, eller under tillverkningen, genom
hvad medel som helst, anbringar mäskning i redskapen utöfver det
lannetal, hvartill den är stämplad och anmäld, eller begagnar andra utvägar
till bränvinsbränning, än hail vederbörligen uppgifvit, bote han,
ehvad redskapen är hans egen eller andras, hvarje gång trefaldt det belopp,
hvartill afgiften för den dervid olofligen brukade bränvinsredskap
efter behörig mätning skolat uppgå, om den lofligen varit nyttjad; dock
när, elter sådan beräkning, böterne icke stiga lill Trettiotre R:dr sexton
sk. Banco, pliktfälles förbrytaren lill detta minsta belopp.
Bil. till Expcditions-UIskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 338. 197
Beträdes någon, som till bran vinsbränning ej är berälligad, eller icke
behörigen dertill sig anmält, alt hafva tillverkning eller distillering af
bränvin anställt eller anställa låtit, bote han såsom här ofvan är stadgadt;
men om, efter sådan beräkning, bölerne icke uppgå till Femtio R:dr,
pliklfälles förbrytaren till detta sistnämnde belopp. Befinnes någon nyttja
en eller flere bran vinspannor, som hvardera eller gemensamt innehålla
öfver den högsta tillåtna pannerymd, beräknas böterne till tre gånger afgiften
för den högsta pannerymden, på sätt förut är stadgadt, och dessutom
till Femton R:dr för hvarje överskjutande kannerum.
Då, enligt 3 Art. 34 §•» distilleringspannor af högst sex kannors rymd
få af de till bränvinsbränning berättigade obehindradt brukas ifrån den 1
Januarii till påföljande April månads slut, samt vidare från den 1 November
till årets slut, må icke, äfven om bränvinsbränningen inställes,
distillering under den eljest lofgifne tiden, med sådana pannor anses oloflig
eller leda till ansvar.
38. §.
Verkställes bränvinsbränning, då den förbjuden är, af någon, ehvad
han dertill eljest vore berättigad eller icke, bote han fem gånger beloppet
af den afgift, som för den dervid nyttjade bränvinsredskap, om den lofligen
varit brukad, skolat erläggas, efter samma beräkningsgrund, som i
nästföregående §. säges, likväl så, att böterne ej må understiga Femtio
R:dr B:co. Begår han sådan förbrytelse tredje resan, blifve han dessutom
för två år förlustig rättigheten att bränvin tillverka.
Nyttjar någon till bränvinsbränning, när den inställd är, redskap af
större rymd, än den högst tillåtne, straffes han serskildt derför, såsom i
3^ §. säges.
Beträdes någon till bränvinsbränning berättigad och antecknad att
densamma utöfva med ostämplad brävinnsbrännings redskap, bote han
derföre Tjugu R:dr B:eo.
Uti alla i denna och nästföregående §. omförmälde fall, vare dc
vid förseelsen nyttjade redskap och det i bränneriet vid beslags-tillfället
befintliga bränvinet, jemte de kärl, hvaruti det förvaras, förbrutne; den
händelse undantagen, i afseende på redskapen, att egaren gitter bevisa,
att de blifvit från honom stulne.
39. §.
Skulle den hemmansegare eller brukare, hvilken, jemlikt r Art. 5 §.,
är berättigad att på ett enda ställe utöfva bränvinstillverkning för flera
igS Bil. till Expcditions-Vtskoltets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 338.
nära hvarandra belägna, honora tillhörande hemman och lägenheter, beträdas
att tillverka bränvin på annat ställe, än det af honom bestämdt
uppgifna, bote han lika med den, som, utan lof och rättighet, bränvinsbräoning
idkar.
40. §•
I alla de fall, då oloflig bränvinslillverkning å Sön- och Helgedagar
föröfvas, plikle den brottslige jemväl för sabbatsbrott.
41. §.
Egare af ätliksfabrik vare ej berättigad att bränvinsbränning utöfva,
så vida han ej är innehafvare åfjord, för hvilken en sådan rättighet honom
tillkommer; börande, i sådan händelse, bränvinsbränningen verkställas
i någon från ättiksfabiiken afskiljd byggnad. Beträdes egare af ältiksfabrik
att hafva inom de byggnader, som för ätliksberedningen äro inrättade,
eller ined de pannor, som dertill begagnas, tillverkat bränvin eller
afyttrat för-bränna, eller så kallad lank, skall han icke allenast vara underkastad
här ofvan stadgadt ansvar för oloflig bränvinsbränning, hvarvid
bötesbeloppet derutöfver tredubblas, utan ock förlora rättigheten att ättiksberedningen
såsom fabriksnäring bedrifva.
Apothekare, som nyttjar distilleringspannor till större rymd eller antal,
än tillåtet är, eller för andra än pharmaceutiska behof, skall vara sitt
privilegium förlustig, och för hvarje olofligen nyttjad panna böta såsom
för oloflig bränvinsbränning.
42. §.
Den innehafvare af brän vinsredskap, som öfverlräder hvad i i3 och
J9 §§■ är föreskrifvet, med undantag, på grund af 16 §., af hvad om
baltens rymd bestämmes, bote, hvarje gång han dermed beträdes, Sexton
R:dr trettiotvå sk. B:co. Lag samma vare för öfverträdelse af hvad i a4
§. stadgadt är; men sker sistnämnde förbrytelse under den tid af året, då
bränvinsbränning förbjuden eller inställd är, böle dubbelt. Vare ock i alla
©fvanberörde fall bränvinsredskapen förbruten.
43. §.
När åtal sker för olofligt innehafvande af bränvinsredskap, eller för
oloflig bränvinstillverkning eller försäljning, ansvare mannen för hustruns
åtgärd, änskönt hon förebära skulle, att iörbrytelsen utan hans vilja och
vetskap tillkommit; husbonde vare ock ansvarig för förbrytelser emot
Bil. till Expeclitions-Ulskottets Forsing till und. Skrijveise N.-o 338. 199
denna Författning-, med undantag af förseglings biytande å bränvinsredskap
eller oloflig bränvinsförsäljning, så vida visas kan, att sådant skett
å den tid, då han vistats å annan ort. Är i slikt fall husbonde oskyldig,
behålle han den honom tillhöriga redskap, hvars värde förbrytaren
betala bör.
Femte Artikeln.
Om bran vi n s-försälja ing.
44- §•
Försäljning af bränvin å landet vare i allmänhet icke lofgifven under
en kannas belopp å andra ställen, än gästgifvaregårdarne, och, om
gästgifverihållningen är emellan flere åboer fördelad, endast hos den åbo,
hvilken efter tour densamma besörjer. Jordbrukare må dock obehindradt
lunna lill underhafvande och sådune personer, som hos dem förrätta arbete,
försälja ett ringare qvantum, men icke under en fjerdedels kanna
ål en hvar.
Konungens Befallningshafvande ega dessutom att sparsamt och efter
noga ompröfvande, sedan Pastor och Socknemän blifvit hörde, tillåta
försäljning af bränvin i minut, å ett eller annat stalie vid segelled
samt vid sommar- och vintervägar, som, utan att vara landsvägar, allmänt
begagnas, äfven ock, der behofvet för forslande det synnerligen
fordrar, vid allmänna lands- och farvägar, samt jemväl, der sådant ske
kan, omflytta eller indraga öfverflödiga krogar. Pastor på landet vare
pligtig, att hvarje år vid Valborgsmessa Sockenstämma inhemta Socknemännens
yttrande, huruvida någon krog inom Socken bör indragas och
anmälan derom ske hos Konungens Befallningshafvande.
Vid kyrkor på landet, och inom en fjerdedels mil deromkring, må
krogar ej lå anläggas, så vida ej serskilde omständigheter föranleda Konungens
Befallningshafvande, att, efter Pastors och Socknemännens hörande,
från detta stadgande göra undantag.
Så väl i Stockholm, som i Rikets öfrige Städer, må icke å andra,
än lagligen tillåtna minuterings-ställen försäljas bränvin i mindre partie
än en kanna; dock, hvad Stockholm beträffar, utan rubbning af den försäljningsrätt,
Distillerings-boiaget enligt contract tillkommer.
45. §.
Den, som i minut försäljer bränvin, utan att dertill vara berättigad,
200 Bil. lill Expeditions-Ulskottels Förslag till lind. Skrifvelse N.o 33S.
bote första gången 10 R:dr Bro. Beträdes lian, under den tid han är
under tilltal för oloflig bränvinsförsäljning, med fortsättning af denna förbrytelse,
skall han för hvarje gång plikta ofvannämnde belopp. Skeisådan
förbrytelse å nyo, sedan ansvaret för förra öfverträdelsen är undergånget,
skall han för hvarje gång plikta tjugu Brdr Brco. Är oloflig
bränvins-minutering af art och beskaffenhet, att kunna hänföras till krogrörelse,
bote som sagdt är, och vare det å försäljningsstället befintliga
bränvin, jemte de käril, hvaruti det finnes förv3radt, beslag underka
stadt
och förverkadt, till enahanda fördelning med bölerne, på sätt härefter
skils.
Då öfverträdelse af 46, 47’ 48 och 49 §§- eger rum, skall ansvaret
efter enahanda grunder bestämmas.
46. §.
Ali försäljning af bränvin på öppna farvägar vare förbjuden, och
må utdelning eller mätning deraf icke ske på torg, i hamn eller på öppen
gata inom Stad, icke heller under marknad å landet, vid det ställe,
der stånd eller bodar för sjelfva marknaden äro uppsatte, utan bör säljaren
föra bränvinet, i stad, tili köparens hemvist, eller eljest inom hus
och gård, samt vid marknad å landet, på serskildt dertill af Kronobetjeningen
anvisadt ställe, för alt till köparen uppmäta hvad han till minst
en kanna åstundan Den häremot bryter, bote som i nästföregående §,
stadgadt är, och blifve derjemte, vid hvarje slik händelse, förlustig det
bränvin, han å sådant olofligt ställe medfört.
47- §•
Uti öppna salubodar, bodkamrar eller på apothek må icke bränvin,
med eller utan droguer eller andra tillsatser, emot eller utan betalning,
i minut utdelas eller annorlunda tillhandahållas, vid ansvar, som för oloflig
bränvinsminutering i 45 §. stadgas; och vare Borgare, då han för
tredje gången med sådan minutering beträdes, dessutom sitt burskap
förlustig.
Den, som vid bruk och herregårdar, efter serskildt aftal med egaren
lemnar spisning åt hans husfolk eller åt till egaren ankommande
resande och deras betjening, bote tjugu R:dr B:co, om lian vid andra
tillfällen än under måltiderne, eller till andra personer än ofvannämnde,
utminuterar bränvin. Förbryter han sig oftare, böle fyratio B;dr,
och
Bil. till Expedit iöns-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 338. 201
och håfve icke vidare frihet, änskönt lian derom med gårdsegaren öfverenskommit,
att mat och dricka till förtäring på stället afyttra.
Om, vid grufvor, större bruk och manufaclurier, värdshus för resande
erfordras, skall tillstånd för inrättandet deraf sökas hos Konungens
Befallningshafvande, som, efter Pastors och Socknemäns hörande, derom
förordnar; och böra sådana värdshus beskattas på sätt i 35 §. stadgas.
48. §.
Under Sön- och Helgedagar må på landet bränvin ej försäljas, hvarken
i parti, af hvem det vara må, eller i minut på gästgifvaregårdar
och andra minuleringsställen, utom vid måltider till resande och vägfarande.
Bryter någon häremot, plikte första gången tjugu R:dr B:co;
sker sådan förbrytelse andra gången eller oftare, bote förbrytaren fyratio
R:dr hvarje gång; och vare, med undantag af gästgifvare, hvar och
en annan, som tredje gången återkommer, näringsrättigheten för alltid
förlustig.
Vid enahanda ansvar, vare i städerna all bränvinsförsäljning i parti
å Sön- och Helgedagar, samt utminutering under Gudstjensterne förbjuden.
49* §*
Försäljer någon, utan vederbörligt tillstånd, bränvin i minut till en
eller flere personer af den menighet, sora å landet är samlad vid ting,
uppbördsstämmor, mantalsskrifning, mönstringar, husförhör, auetioner, kronoskjutsningar,
skallgångar och andra sådana till större sammankomster
ledande förrättningar och anstalter, bote han första gången tjugu R:dr B:co
och sedan dubbelt. Vid enahanda ansvar må ej heller, under marknader,
bränvin i minut försäljas hos andra, än dem, som antingen ega rättighet
att på stället bränvin utminutera, eller ock fått Konungens Befallningshafvandes
serskilda tillståndsbref att der, under marknader, spisqvarters
näring idka, och hvilkas antal alltid bör blifva så inskränkt, som behofvet
möjligen medgifver.
5o. §,
Beträffande rättighet till försäljning af bränvin i minut i Städerna,
utom Stockholm, hvarom är serskildt förordnadt, ege Konungens Befallningshafvande
att, efter Magistratens och Stadens äldstes hörande, bestämma
det antal af värdshus, källare och näringsställen, som för hvarje
Bih. till R. St. Brot. j834 *ch 1835. 10 Sami. i A/d. 2 Band. 26
302 Bil till' Expeditions- Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 338.
Stad kan finnas oumbärligt, hvilket antal bör vara så inskränkt, sorn
möjligt är; skolande Magistraten noga tillse, att endast ordentlige och,
enligt Pastors-erabetets betyg, so rn bör infordras, väl frejdade personer,
sorn antingen ställa borgen för skattens utgörande eller i förskott erlägga
densamma, få uti Städerna bränvin utminutera. Vill någon på annaa
person öfverlåta innehafvande krogrättighet, anmäle sådant hos Magistraten,
sorn eger att dermed efter nyssberörde stadgande förfara.
Burskap å krogrörelse må ej beviljas.
5«. §.
Å aila näringsställen i Städerne skall, då utminutering af bränvin
der är tillåten, dörren icke vara läst; och må vid ansvar, som för oloflig
bränvinsförsäljning, utminutei ingen icke annorstädes än i krogrummet
företagas.
52. §.
Den, sorn bevisligen försäljer bränvin till en person, hvilken redan;
är synbarligen öfverlästad, böle serskildt derföre såsom för oloflig bränvins-minuterrng.
53. §.
Ingen, sora. utminuterar bränvin, ege rätt till utbekommande af fordringar
för det bränvin, han utlemna t på räkning eller credit.
54- §•
Hvad tfll förekommande af oloflig bränvins-försäljning är förordnad'!:,
må icke lämpas på den, sora under påstående tåg med vederbörande Befälbafvares
eller Kronobetjeningens vetskap och tillåtelse utgifver i minut
bränvin åt dem af manskapet, hvilka blifvit hos honom inqvarterade,
55. §.
Ej må köpare till vittne åberopas eller för ojäfvig antagas i fråga
om försäljning af det bränvin, ban sjelf sig tillhandlat; hvaremot köpare,
derest ban i öfrigt finnes ojäfvig, niå vittna derom, alt bränvin blifvit
till andra personer vid samma tillfälle försåld!..
56, §.
Till förekommande af utländskt bränvins insmygande, bör å bränvin,
då det sändes ifrån Stad med fartyg, sorn passerat saltsjö, tagas för
-
Bil. till Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 338. io~i
passning, hvilken icke skall kunna af Tullkammaren utfärdas, innan försändaren
aflemnat tillverkarens under edlig förpligtelse utgifne till verkningsbevis;
äfvensom, när bränvin föres ifrån skärgård sjöledes, slikt
tillverkningsbevis bör varan åtfölja. Äfven bör, då bränvin föres landvägen,
till större partie än 60 kannor, detsamma åtföljas af ett lika beskaffadt
tillverkningsbevis.
Uraktlåter någon hvad sålunda föreskrifvet är, hvarunder dock skeppsbesättningens
förråd, räknadt till fyra kannor på man, ej inbegripes, vare
det utan bevis förda bränvinet förbrutet, derest egaren ej gitter med
tillverkningsbevis eller annorledes tillförlitligen styrka, att detsamma är
af inhemsk tillverkning. Finnes detsamma vara å utländsk ort till verkadt,
straffes förbrytaren såsom för oloflig införsel.
57. §.
Allt hvad i denna Författning finnes stadgadt om utminutering af
bränvin, gälle äfven för andra spirituösa drycker, som i mindre qvantitet
än en fjerdedels kanna försäljas.
Sjette Artikeln.
Föreskrifter i afseende på Författningens verkställighet.
58. §.
Konungens Befallningshafvande böra öfver efterlefnaden af allt hvad
i denna Författning stadgadt blifvit hålla allvarlig hand; och skall det
ovilkorligen åligga Krono- Stads- och Police-beljente samt andra vederbörligen
förordnade personer, att förbrytelser deremot på det allvarsammaste
beifra; egande derförutan alle och en hvar rättighet, alt förbrytelser
emot denna Författning angifva och åtala, undantagande harn emot
föiäldrar, samt tjenstehjon, under den tid de i tjensten äro, emot husbondefolk;
men endast Kronofogdar, Lands- och Stads-Fiscaler, Länsmän
samt andra personer, hvilka antingen äro eller framdeles kunna
blifva dertill af Justitbe-Cancelleren eller Konungens Befallningshafvande
förordnade, vare berättigade att, så i städerne, som på landet, anställa
visitation och göra beslag. Denna rättighet tillkommer äfven Policeoch
Stads-betjente inom städerne samt Kronofjerdingsmän på landet,
hvar och en inom sitt district.
Då beslag göres, skall det ske 1 två tillkallade vittnens närvaro och
204 Bil. lill Expeditions-TJtskoltels Förilag till und. Skrifvelse N.-o 338.
efter det bränvins-redskapens egare eller dennes på stället varande ombud
blifvit tillsagdt; åliggande det nämnde publike betjente att, enär
förbrytelser bos dem af andra angifvas, målen lagligen instämma och
utföra; dock på angifvarens äfventyr och ansvar, om angifvelsensaknar
grund eller anledning, eller diktad är.
De fall undantagne, då bränvinsredskap finnas antingen ostämplade
eller stämplade till större innehåll än egaren får dem bruka, och hvartill
han sig anmält, eller mera än en femtondedel större än stämpeln
utvisar, må, vid skeende beslag hos någon till bränvinsbränning berättigad
och i behörig ordning antecknad, hvarken pannan utbrytas och
jemte tillhörande redskap egaren fråntagas, eller rättigheten till brännvinstillverkning
honom förmenas, inrcn, efter föregånget laga åtal, förste
domstol i målet förklarat redskapen förbruten, såvida egaren för redskap
och böter gitter ställa tvänne hemmansegares borgen eller annan säkerhet,
hvarmed beslagaren sig åtnöjer. Skulle egaren ej gitta eller ej vilja
ställa den ofvannämnde borgen eller nöjaktig säkerhet, då må den,
som beslaget gjort, låta utbryta pannan och henne med tillhörande redshap
i taka händer sätta; åliggande det beslagaren att, vid slika confiscations-lillfällen,
låta i ojäfviga vittnens närvaro verkställa pannans uppmätning
och märka redskapen medelst påslående af tjenlig stämpel,
59- §•
Undersökning eller visitation i afseende på öfverträdelser af det,
som i denna Författning är stadgadt, så väl om bränvins-tillverkning,
som om bränvins-redskapens innehafvande och försegling, må alla tider på
dygnet anställas uti brännerier, kök, brygg- och bageri-stugor, ättiksfabriker
och andra rum eller byggnader, hvilka för bränvins-tillverkning
kunna begagnas. Beslagarne, så framt de vilja tillgodonjuta del beskydd,
dem lagligen tillkommer, böra vid dylika tillfällen, synbart på sig bära
deras brickor eller andra för dem påbjudna tecken, eller, i brist deraf,
deras fullmagter eller förordnanden, hvilka alltid, innan visitation eller
beslag göras, skola på stället uppvisas; vare iikväl ordinarie, i orten kände
och boende Krono- och Stadsbetjeute fri ku i lade ifrån skyldigheten att
deras behörighet till sådana förrättningar styrka.
Ingen må, vid Trettiotre R:dr r6 sk. B;co bot, vägra beslagare att på
ofvanberörde ställen visitation företaga; desse vare icke heller något ansvar
för densamma underkastade, oansedt någon förbrytelse ej upptäckes, så vida
icke visitationen företages emellan kl. io om aftonen och kl. 4 om morgonen,
Bil. till Expedilions-TJtskottets Förslag lill und. Skrifvelse N-o 338. -2o5
då, i händelse någon förbrytelse icke skulle finnas vara begången, beslagaren
böter Trettiotre R:dr iG sk. B;co, egarens ensak.
Våldföres, vid dessa och dylika tillfällen, Krono-eller Stadsbetjente,
eller andre tillförordnade beslagare, eller sker våld i anledning af redaa
gjordt beslag, eller föröfva beslagare sjelfva våld i oträngdt mål, gånge
dermed såsom allmänna Lagen i 18 Cap. 8 och 9 §§. Missgcrnings-Ballen,
jemförda med Kongl. Förordningen den 20 Januarii 1779» för slika
fall utstakar.
Skulle, under den tid bränvinsbränning är tillåten, beslagare vilja
anställa undersökning om pannerymden, vare han skyldig, om pannan
nyttjas, när han sig i detta ändamål infinner, att afbida tiden, då den
afrunnit, så att undersökningen icke må för panne-egaren medföra olägenhet
eller skada.
G°. §.
Om någon af de betjente, som böra vaka öfver efterlefnaden af denna
Författning, sjelf bryter deremot, förmedelst olofligt innehafvande af
Lränvinsredskap, bränvinstillverkning eller försäljning, vare han förfallen
till dubbla böter, och miste tjensten.
61. §.
Beträdas de i 58 §. omförmälde betjente, eller de, som fflrordnas.
att bränvius-redskap under försegling ställa, med vårdslöshet och försummelse
i deras skyldigheter och i den tillsyn dem åligger öfver hörsammandet
af hvad här föreskrifves, må de, efter omständigheterna, alldeles
eller på viss lid af vederbörande ifrån tjensten skiljas, eller ock varda
belagde med det i 1 Cap. 7 §. Utsöknings-Balken utsatta ansvar.
62. §.
Alla i denna Förordning utsatta böter fördelas sålunda, att socknens
fattiga tillfaller en tredjedel, och målsegnnden, der han saken vid Domstol
sjelf utförer, två tredjedelar. Varda förbrytelserna hos Fiscaler eller
Kronobeljente eller andra för tillsynen behörigen tillförordnade personer
angifne, samt målen af dem, på sätt 58 §. innehåller, instämda
och utförda, då skall målseganderätten, eller två tredjedelar af böterna,
till hälften emellan angifvaren och åklagaren fördelas.
Bränvinsredskap eller bränvin, som jemte de kärl, deruti bränvinet
förvaras, förbrutits, skall fördelas på enahanda sätt; börande så väl redskapen,
som bränvinet och kärlen på offentlig auction försäljas, och be
-
20Ö Bil. (ill Expeditions-Utskollets Förslag till und. Skri/velse IV.-o 3j8.
loppet i saköres-längden redovisas; hvadan ock vigten af kopparen eller
den metall, hvaraf annars redskapen bestär, skall med auctionsprolocoli
bestyrkas.
Till redskap, som förbrutna anses, räknas bränvinspanna eller kittel,
pannebröst, hatt, pipor, slang och annan afkylningsredskap, roäskvärmare
och rectificator, samt hvad konstredskap som helst, dock ej till
större del, än som olofligen nyttjas eller innehafves.
63. §.
Böter skola gäldas af den pliktfälldes egendom i löst och fast, si
långt den räcker, med förvandling endast af bristen; börande de fattiges
rätt icke förr utgå, än målsegande sin andel njutit.
Vid böters förvandling, som skall ske till fängelse, svare emot böter
af till och med 10 R:dr Banco
vecka
ifrån 10 till och med a5 R:dr 3 Yeckor
—. a5 — «— — 5o —  . . 3 veckor
— 5o —. — — 100 — 1 månad
Gå de öfver 100 R:dr, ökes straffet med en månads fängelse för det öf
▼erskjutande
beloppet till och med nästa hundradetal, så att två månaders
fängelse svarar emot böter från 100 till och med 200 R:dr, tre månaders
fängelse emot böter från 200 till och med 3oo R:dr o. s. v. —■ Ej må
dock någon för bristande bötestillgång mer än ett år i fängelse bållås,
ehvad belopp böterne må utgöra.
Under fängelsetiden bör fången till arbete bållås.
64. $.
Besvär, rörande debitering och taxering af de för tillverkning eller
försäljning af bränvin bestämda afgifter, fullföljas i den ordning, som för
behandling af frågor om debitering eller taxering af allmänna bevillninningen
är föreskrifven.
Förbrytelser emot denna Förordning böra, så i stad, som på landet,
vid allmänna Domstolarne åtalas och afdömas, med undanlag af frågor
om oloflig bränvins-försäljning i de städer, der Police-inrättning finnes,
och i hvilka dylika frågor uti hittills vanlig ordning behandlas.
Då den tilltalade skriftligen anmäler sitt erkännande af förbrytelsen,
må personlig inställelse undvikas. Åklagare, som besvärar med oskäligt
åtal, vare skyldig gälda kostnad och skada.
Bil. till Expeditioni-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 338, 507
65. §••
Af denna Förordning bör alltid ett exemplar finnas å hvarje roinuteringsställe
i försäljningsr ummet uppspikadt, vid böter Tio R;dr B;co,
Tor mulaire
tili
Mätnings- och StämpUngs-bévis ä bränvinsredskapen N:o
Ämnet, hvaraf redskapen
är förfärdigad.
Mynningens diameter.
Bottnens diameter.
Höjd från midten af bott-  nen till mynningen*
Luckor och öppningar
på hatten.
Tillverkarens namn
och hemvists
| Reparerad*
Tillverkad.
| Kopparslagarens stämpel.j
n
s
tr
??
1
5*
B
n
S~
no
n
tT
OJ
fot
tuna
fot
turn
fot
tum
ar
ar
Pl . v fa*1),
„ > panna /med löst /bröst r , .
Dubbel) * ju(an )
Koppai
00
00
00
00
I st, oval
af 6 t. diam.
1
Cylindrisk) “e
•
J reel i fi ca tor.
Dubbel) 1
ci 001 imus- tiiifjs wj
fästad vid hatten.
!
1 st, rund
af 1 t. diam.
t
att sättas emellan
pannan och afkyl-  nin gs-redska pen.
Mäskvärmare . . .
)hals 1
Redskapens pannerymd äF stämplad å Puniians^öfversta del)— 00
Pi panna, batt, mäskvärmare och rectifieator åsatt min namnstämpel S. S. iS35«
N. N. dea »83-
(Justerarens namn.)
2t»8
Expeditions-U tskoltets Förslag till und. Skrifvelse iV/o 3?g.
N:o 33c).
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den g Maji J835.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den g —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med öfverlemnande af
Bevillnings-Förordningen. (Bev. Utsk. N:ris 38, 53, 5y,
61 & 62.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, efter granskning af Stats-Verkets behof och
brister, lill deras fyllande vid denna Riksdag åtagit sig en årlig beskattning,
att, i egenskap af allmän bevillning för år i836 och de påföljande,
intill slutet af det år, då en förnyad Bevillnings-Stadga varder af Rikets
Ständer antagen, utgå med Två millioner Tre hundrade Ett tusende Sex
lrundradenittio R:dr B:co, oberäknadt dels den hittills under benämning
af centonal-afgift å vissa löner skedda inneliållning af 1 procent, hvilken
hädanefter kommer att, i sammanhang med bevillningen, uppbäras till ett
calculeradt belopp af 39,000 R:dr, dels ock Tidnings- samt Kort-stämpelafgifterna,
beräknade, den förra, till 10,000 R:dr, och den senare, i afseende
på Statens andel, lill 3,5oo R:dr, allt B:co; få Rikets Ständer härjemte
i underd. öfverlemna den af dem gjorda och samtyckta Författning
om den allmänna Bevillningens utgörande under omförmälde tid hvarvid
R. St. tillika skolat i underd. anmäla, det R. S. i allmänhet bibehållit
de grunder, som i den sista Bevillnings-Förordningen af den 21 Febr.
li83o äro följde, med tillägg af en serskild Artikel, eller den 3:dje, om
bevillning för caracters-fullmagter, hvilka hädanefter meddelas, hvaremot
den, jemte bevillningen, hittills uppburne rotefrihets-afgift, blifvit utur
Bevillnings-Författningen utesluten, sedan R. St., med bifall till E. K. M:s
Nådiga Proposition, beslutat, att för all, ordinarie rotering underkastad
jord, som icke prassterar rotering in natura, hör, i stället för nämnde afgift,
erläggas en, roteringsbesväret motsvarande vacance-afgift, som kommer
att till Stats-Verket ingå.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i4 Maji i835.
*) Finnes tryckt efter underdåniga Skrifvelserna i detta Band.
N:o 34o.
Expeditions-Vlskollets Förslag till und. Skrifvelse N.o 34». 209
N:o 34o.
Uppläst och godhänd hos Ridd. och Adeln den 12 Maji i835.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelsej med formulaire dels
för den förbindelse} som skall af Hjpotheks-Förening afgifvas
till Riksgälds-Contoret, och dels för den garantie
sistnämnde Contor eger meddela dylik Förening. (StatsUtsk.
N:ris 42^ & 44^0
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer uppdragit åt deras Fullmägtige i RiksgäldsContoret
alt, under vissa vilkor, å Rikets Ständers vägnar, meddela Hypotheks-Inrättningar
garantie för de lån till visst belopp, som de sjelfva
finna med deras fördel öfverensstämmande att upptaga; hafva R. St. låtit
upprätta och nu fastställt formulaire, så väl till den förbindelse, som af
Ilypolheks-Föreningarne böra till Riksgälds-Contorets säkerhet afgifvas, som
ock för den påskrift om garantie, som Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
ega att å Ilypotheks-Föreningarnes utfärdande skuldförbindelser medddela;
varandes dessa formulaire af följande lydelse:
1:0
”Enligt N. N. Hypotheks-Förenings, vid allmänt sammanträde, oss lemnade
fullmagt, förbinde vi oss härmedelst, i hela Hypotheks-Föreningens
namn och å dess vägnar, att noggrant ställa oss till efterrättelse följande
af Rikets Ständer stadgade hufvudgrunder för Hypotheks-Föreningar:
(införes)
Skulle så oförmodadt inträffa, att Rikets Ständers Riksgälds-Contor,
genom vår uraktlåtenhet i någon mon att punctuelt fullgöra våra, genom
Riksgälds-Contoret garanterade skuldförbindelser, blefve tillskyndadt någon
utgift, af hvad slag den vara må; förbinde vi oss, en för alla och alla
för en, att, vid anfordran, fullt utbetala, till så väl capital som ränta,
allt hvad Riksgälds-Contoret, genom dess oss meddelade garantie, blifvit
nödsakadt utbetala, och alt 3:ne månader efter derom erhållen föreskrift,
Bih. till R. St. Prat. i83/f och i83S. 10 Sami. 1 Afd. 2 Bandet. 3 j
a jo Expeditions-Utskotlets Förslag lill md. Skrifvelse Al.-o t.
verkställa de ytterligare afbetalningar, Riksgälds-Contoret, i stöd af i4:de
hufvudgrunden, kan finna sig befogadt att oss ålägga. N. N. den (datum).”
På N. N. Hypotheks-Förenings vägnar
(Underskrifter.)
Härjemte bör vara bilagd t Hypotheks-Föreningens, vid allmänt sammanträde,
utfärdade fullmagt för Directionen, att ofvanstående förbindelse,,
i Föreningens namn och å dess vägnar, utfärda.
2:0
”Enligt Sveriges Rikes Ständers, vid allmän Riksdag, oss, deras Fullroägtige
i Riksgälds-Contoret, lemnade uppdrag och fullmagt, garantera vi
härmedelst, i Rikets Ständers namn och å deras vägnar, fullgörandet af
förestående, af N. N. Hypotheks-Förening utfärdade skuldförbindelse å 00
(capital), löpande med 00 ränta och förfallen till full betalning den (datum).”'
På Sveriges Rikets Ständers vägnar
(Underskrifter.)
Hvilket Rikets Ständer skolat hos E. K. M. i uuderd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Maji 1835.
Nio 34i.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den Ti Maji >835.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den ja — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående förklaring af /
Cap. 2 $'■ Straff-Balken samt Kongl. Brefvet den 2S September
1777. (Lag-Utsk, N;ris 178 & >84)
S. A. K.
Ilos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord om ett sådant förtydligande
af Kongl. Brefvet den 25 September 1777, att ej någon för
brott emot 5 Cap. x §. Missgernings-Balken anklagad må kunna i häkte
inmanas förr, än Kongl. Majit, efter erhållen kännedom om första ransakningsprotocollet,
utlåtit Sig, huruvida saken må nedläggas, eller ransak
-
Expecli(ions~TJiskottcts Förslag till und. Skrifvelse N-o 342. 211
ringen vidare fortsättas; och som R. St. ansett den uti ofvanberörde Kongl.
Bref uttryckta afsigt endast ofullständigt kunna vinnas, derest en för ifrågavarande
brott angifven person kunde i häkte insättas, förr än Konungens
svar om åtalets fullföljande ankommit; samt det dessutom icke synes med
rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Domaren, eller annan underordnad
myndighet, skulle kunna, oaktadt Kongl. Maj:t ensam förbehållit
Sig pröfningen, huruvida mål af ifrågavarande beskaffenhet må nedläggas
eller fullföljas, likväl låta i fängelse inmana den, som derföre blifvit angifven,
och således liksom gå Kongl. Maj;ts höga pröfningsrätt i förväg;
alltså, och då dertill kommer att, om någon blifvit på angifvelse för ofvannämnde
brott sin frihet beröfvad, men, på Kongl. Majrts förklarande,
att ransakning icke finge ega rum, från häktet lösgifven, det icke lärer
kunna betagas honom rättighet att anställa den reconventionstalan, hvartill
han, i händelse af angifvelsens obehörighet, kunde finna sig föranlåten,
hvarigenom Domaren åter sättes i villrådighet, huruvida han egde ingå
i undersökning öfver tillvaron af, och omständigheterna vid en förbrytelse,
hvilken Kongl. Maj:t velat åt glömskan öfverlemna; hafva R. St. för
sin del beslutit en så beskaffad förklaring af 1 Cap. 2 §. Straff-Balken
samt Kongl. Brefvet den 25 September 1777» alt ej någon må häktas för
brott emot 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken förr, än efter det Konungen
förklarat undersökningen böra fortgå.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 12 Maji i835.
N:o 342.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adelö den 14 Maji 1835.
Presle-Ståndet den i/j — —
Borgare-Slåndet den i4 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående RiksgäldsContorets
behof ifrån och med i835 till och mecl i83yl
(Stats-Utsk. N:ris 204, 4J7< 444 & 4^40
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer låtit för sig utreda Riksgälds-Contorets behof
till nästa lagtima Riksdag, samt serskildt förordnat angående betalning af
212 Expedilions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelse N-o Z^i.
Riksgälds-Contorets skuld vid 1834 års slut, för af allmänheten upptagne
lån; hafva R. St. nu bestämt samma Contors behof, ifrån och med år 1835
till och med år 183$, sålunda, att Riksgälds-Contorets enskilda utgifter
under nämnde tidrymd, efter afdrag af dess inkomster, blifvit beräknade
att uppgå lill 4i625,i22 R:dr i4 sk. 6 rst,, häruti inbegripne 200,000 R:dr
till årlig ränta och aruortissement för den upplåning af 2,000,000 R:dr,
som till i834 års slut egt rum, hvilken förstnämnde summa, fördelad på
5 år, erfordrar ett årligt anslag af 922,000: — —
hvilket belopp jemväl innefattar ett serskildt anslag af
200,000 R:dr årligen lill ränta och amortissement för den
upplåning, som hädanefter kan komma att af RiksgäldsContoret
verkställas.
Derjemte behöfves, för den af R. St, verkställde extra
Statsreglering, ett sammanräknadt belopp af R:dr 800,000
hvartill kommer det vid sista Riksdag till
Rotehållarne vid Westerbottens Regemente
gjorda anslag af omkring i,6oo
R:dr årligen, men hvilket ännu icke
blifvit uttaget, och som detsamma intill
nästa Riksdag fortfarande kommer alt
utgå, beräknas det för 10 år med . . — 16,000
R:dr 816,000
hvilken summa, fördelad på 5 år, fordrar ett årligt anslag
af
163,200: — —-
då Riksgälds-Contorets årliga behof blifver i,o85,20o: — —
Men då R. St. ansett denna summa böra beräknas så, att tillgång till
någon oförmodad mindre utgift icke kommer att saknas, samt derjemte
i rundt tal bestämmas, hafva R. St. beslulit, att, i och för RiksgäldsContorets
behof, intill nästa Riksdag anvisa och anslå en årlig summa af
En Million Tvåhundrade Tusen (1,200,000) R:dr B:co; hvarvid R. St. tillika,
i afseende på fyllandet af Riksgälds-Contorets öfriga behof, öfverlemnat
åt deras Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, alt, efter sig företeende
omständigheter, emot Obligationer i Svenskt mynt, upptaga större eller
mindre lån, alt betalas vid anfordran, efter uppsägning eller på bestämd
förfallotid, dock att förfallotiden ej blifver längre, än femton år från
Obligationernes utfärdande, och att räntan ej bestämmes högre, än till feax
proc.; men Fullmägtige skola företrädesvis begagna de förstnämnde lån§-
Expeditions-Ulskoticts Förslag till und. Skrifvelse N:0 343» 1t3
sätten, sora erbjuda förmonen af en lägre ränta; äfvensom att någon upplåning
emot capital-rabatt icke under något vilkor må ega rum.
Hvilket allt Rikets Ständer skolat bos E. K. M. i underd. anmäla*
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den i\ Maji i835.
tf:o 343.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 14 Maji i835.
Preste-Ståndet den i4 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Ständers tinderd. Skrijvelsej med öfverlemnande af den
upprättade Riks-Staten. (Stats-Utsk, N:ris 365 & 4^90
S. A. K.
Till E. K. M. få Rikets Ständer härjemte i underd. öfverlemna den af
R. St. upprättade och fastställde Riks-Stat för år i835 och följande år 9\
intilldess den vid nästkommande Riksdag skeende Statsreglering vidtager;
hvarvid R. St. tillika skolat i und. anmäla:
1:0 att, ehuru, i afseende på inkomst-beräkningen, den olikhet för innevarande
år emot de följande eger rum, alt Tullmedlen, i allmänhet upptagne
till 2 900,000 R:dr årligen, och Bränvinsbrännings-afgiften till 750,000
R:dr, icke kunnat för år 1835 beräknas högre, än, de förre till 2,700,000
R:dr, och den senare till 43o,ooo R:dr, hafva likväl, —enär en extra Statsbrist-summa
af 870,000 R:dr blifvit af R. St. på Riksgälds-Contoret anvisad,
att för innevarande år hållas Stats-Verket tillhanda, — Tullmedlen och
Bränvinsbrännings-afgiften jemväl för detta år blifvit upptagne till det
högre beloppet, äfvensom den årliga Statsfyllnadssumman från RiksgäldsContoret
är vorden, till följd deraf, beräknad lill det bestämda beloppet
af 1,145,190 R:dr; och har det ansetts göra tillfyllest, att endast genoni
anmärkning inom linien å Riks-Staten omnämna och utreda förhållandet
med denna tillfälliga skiljaktighet för år i835; samt
') Finnes tryckt efter Bevillnings-Förordningen i slutet af detta Band.
al4 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse IV.o 344-
2:0 att då, genom den af R. St. beviljade tillökning i E. K. M:s Justitise-Revisions
samt Cancellies lönings-anslag, 2:dra Hufvud-Titelns totalsumma
kommit uti Rikets Ständers underd. skrifvelse af den 3o October
förb år att upptagas, i ojemnt tal, till 2,354.474 R;dr 9 sk. 7 rst., men
R. St. ansett, att Hufvud-Titlarnes anslagssummor böra, der det låter sig
göra, jernnäs, har å Lands-Staten ett jemkningsbelopp blifvit uppfördt af
5 R:dr 38 sk. 5 rst., hvarigenom 2:dra Hufvud-Titeln i Riks-Staten slutar
sig med 2,354.43° R;dr B:co.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 14 Maji i835.
N:o 344*
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 16 Maji 1835.
Preste-Ståndet den 16 — —
Borgare-Slåndet den 16 — —
Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående grunderne för
markegångs-prisens bestämmande, räntepersedlarnes omsättning
och förenkling, samt andre med grUndskatternes utgörande
gemenskap egande frågor. (Stats-Utsk. N;ris 273,
393 &C 457^
S. A. K.
Genom Nådig Proposition af den 7 Maji förlidet år, bar E. K. M.
behagat meddela R. St. Dess åsigter och förslag i de vigtiga frågorna om
grunderna för markegångs-prisens bestämmande, räntepersedlarnes omsättning
och förenkling, indelta räntors och tionde-anslags återingående till
Kronan, samt andra med grundskatternes utgörande gemenskap egande ämnen,
hvarvid E. K. M , med öfverlemnande af vederbörande Embets-Verks
härutinnan afgifne und. Utlåtanden och efter framställd öfversigt af hvad
R. St. vid sista Riksdag i förrberörde hänseende i und. yttrat och föreslagit,
i Nåder anfört, att, hvad angick frågan om förändring i nu gällande
method för markegångssättningen i Riket, E. K. M. funnit nuvarande förhållande
med markegångssättningen vara olämpligt, icke allenast derföre,
att den verkställes om hösten, icke långt efter slutad inbergning, innan
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 344* a 15
ännu prisen å spanmål och andra räntepersedlar äro stadgade, eller annan
spanmålshandel vanligen egt rum, än om de mindre qvantiteter, som $
Städernes torg utbjudas till salu, ulan ock emedan på de Riks-StåmJens
Deputerade, hvilka ega bestämma markegångsprisen, sådana enskilde interessen
kunde inverka, som det ena året, då ibland dem räntetagare och
spanmålssäljare hafva öfverviglen, föranledde till oskäligt höga, och åter,
det andra, då tillfälligtvis räntegifvare hade öfvervigten, till alltför låga
pris, hvaraf ock inträffade, att de i början af November upprättade markegångs-prisen
sällan svarade emot de försäljningspris, som vid afradstiden
i Februarii allmänt gingo och gällde, och hvilka rätteligen borde tjena till
grund för liqviden räntetagare och räntegifvare emellan. E. K. M. ansåg
alltså en förändrad method i markegångs-sättningen böra införas; men då
de i orten nu inverkande local-interessen otvifvelaktig! skulle göra sig lika
gällande, äfven om sjelfva markegångssättningen ankomme på andra i orten
bosatte personer, än som nu af Riks-Stånden väljas, och sjelfva markegångssättningen
utgjorde en del af den handläggning vid beskaltningsväsendet,
sorn R. St. ensamme lillkomme, funne E. K. M. den enda säkra
utvägen, lill vinnande ef rättelse härutinnan, vara, alt R. St. vid hvarje
Riksdag upprättade markegångstaxa, gällande till nästföljande Riksdag,
eller under fem års tid, icke allenast för hvarje serskildt Län i Riket, utan
ock för olika district inom samma Län, der skiljaktighet i markegångsprisen
antingen hittills befunnits nödig, eller hädanefter, till följd af anställd
undersökning, ansåges böra införas; och ville E. K. M., för den
händelse R. St. instämde i den af E. K. M. sålunda framställda åsigt,
göra Nådig Proposition lill beredande i stadgad ordning af en dermed enlig
förändring uti ^5 §. Regerings-Formen.
Vidkommande sedermera frågan om förändring och reduclion af liernmansränlorna,
hade E. K. M. i Nåder inbemtat, alt de åsigter, som i
omförmälde hänseende af R. St. vid sista Riksdag framställdes, i alloöfverensslämde
med hvad som blifvit i underd. yttradt af E. K. M:s och Rikets
Kammar—Collegium, uti dess den 8 December 1829 lill E. K. M. i und.
afgifna och till R. St. öfverlemnade, samt af dem godkända förslag till
räntepersedlarnes orasättning.
Efter pröfning af hvad uti förevarande fråga anfördt blifvit, hade
E. K. M. funnit, att räntepersedlarnes omsättning och förenkling skulle
medföra flera lättnader vid kronoräntornes debitering och utgörande, samt
kunna, ulan förnärmande af någons rätt, verkställas, hvadan E. K. M. i
Nåder framställt lill Rikets Ständers pröfning och bifall;
* ro Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N o 344-
t;o att räntepersedlarne måtte sammanslås och förenklas i öfverensstämmelse
med nyssnämnde af Rikets Ständer vid sista Riksdag godkände
Kammar-Collegii förslag af den 8 December 1829;
2:0 att denna omsättning af räntepersedlarne verkställdes på den
allmänna grund, att ingen räntegifvare skulle erhålla högre eller mindre
grundskatt ari förut, och att den räntegifvare, som ansåg sig på ett eller
annat sätt härutinnan förnärmad, finge i behörig ordning deri söka
ändring, hvilken rättighet äfven Kronans Ombud förbehölles; och
3:o att åtgärderna för räntepersedlarnas förvandling måtte, efter fastställde
grunder, handhafva af serskilde Comiterade i hvarje Län, under
Ordförande af E. K. M;s Befallningshafvande, hvilka Comiterade skulle
ega att, efter räntegifvares hörande, för hvarje hemman bestämma dess
blifvande förenklade grundskatt, med rättighet för så väl räntegifvare
som räntetagare, eller Kronans Ombud, alt deruti hos Kammar-Collegium
söka ändring; och borde alla åtgärder för ränlepersedlarnes omsättning
så skyndsamt fullbordas, att Kronoi äntorne för år 1837 kunde öfver
hela Riket debiteras och utgå efter den, nya methoden.
I afseende på väckt fråga om ett förändradt stadgande för framtiden,
rörande dispositionen af Kronans kappmål vid de tillfällen, då markegången
eller Kronans lösningspris understiger det i orten gångbara, eller
tiondetagarens bestämda lösningspris, så hade E. K. M. inhemtat, att
Kronans behållna kappmål å kronotionde, bestående, enligt Kongl. Förordningen
om mått, mål och vigt af den 29 Maji 1739, uti halfva rågan,
eller 2 strukna kappar, eller f:del af spanmålslunnans fastställda innehåll,
36 strukna kappar, eller 32 kappar i fast mål, vanligen blifvit på
det sätt disponeradf, att Kronofogden anvisat ett eller flere hemman med
deras hela kronotionde till utgörande af den, hvarje indelningshafvare
tillkommande spanmålstionde, reducerad efter 34 strukna kappar på tunnan,
men andra hemman åter att till Kronan leverera den deras hemman
åsalte tionde, till ett emot Kronans kappmål å indelningsposten
svarande belopp. Då likväl dispositionen icke alltid kunnat så afpassas,
att tionden fått erläggas på ett ställe antingen till indelningshafvaren eller
till Kronan, så hade för det quantum, hvarmed ett hemmans, eller flere
hemmansdelars tionde öfverskjutit sammanlagda kappmålet på den tiondespanmål,
som af alla till indelning anslagne hemman tillhopa skolat levereras,
anvisning måst ske, dels till Kronan, dels till tiondelagaren; o«h
ehuru detta senare alltid skall varit för tiondegifvaren mer eller mindre
-
Eap:cl:lions-Uti kol tets Forslag till und. Skrifvelse N:0 344
dre besvärligt, samt jemväl stridande emot den i Kongl. Förordningarne
af år i8o3 och 181 5 lagda grund för tiondens utgörande, nemligen
att hvarje åbo bör anvisas till leverering af bela sitt tiondebelopp
på ett enda ställe, hade likväl den förra dispositionen, eller då bela
kapp måls-beloppet å indelningen jemnt svarat emot en eller flere hemmansdelars
tionde, så alt dessa endast dermed kunnat anvisas till Kronans
magasin, verkat till olika utgift för de skatlskyldige, vid det förhållande,
att tiondetagaren, med begagnande af dess i Författiiingarne
stadgade rätt, låtit uppsäga säden till leverering in natura, men Kronan
deremot tillåtit räntegifvaren alt lösa kappmålet efter årets markegång.
Till albjelpande af de härigenom uppkommande olägenheter, intilldess
ständiga tionde-anslag hunnit införas eller annorlunda kunde blifva förordnadt,
i anledning af frågan om indelningarnes ingående till Kronan,
ansåg E. K. M. den lämpligaste utväg vara, att tiondegifvare skulle hvar
och en för sig af det hemmanet eller hemmansdelen åsätta tiondebelopp
utgöra till en indelningshafvare, åt hvilken hemmanets tionde vore anslagen,
det qvantum i tunnor eller kappar spanmål, som honom tillkomme,
tunnan beräknad till 34 kappar, eller, då lösen egde rum, erlägga
densamma med -indelar af spanmålens bestämda iösningspris, men
deremot lill Kronan utgifva lösen efter årefs markegång, utan tillägg af
forsellön för den emot Kronans andel i kappmålet svarande återstående
idel af hemmanets tiondebelopp, så vida ej tiondegifvaren hellre ville
till närmaste Kronomagasin i Länet leverera berörde kappmål in natura,
och detta så myckel hellre, sorni Rikets Ständers vid sista Riksdag fattade
och genom E. K. M:s Nådiga Bref lill Stats-Contoret den i3 Mars i83o
godkända beslut, angående uppbörden af Kronans spanmåls-intrader, redan
vore stadgadt, alt tiondegifvaren alltid skulle ega rättighet att efter
markegångspris lösa sin spanmål, så vidt den vore Kronan förbehållen,
utan tillägg af forsellön, hvaraf följde, att Kronans af indelningarne tillfallande
kappmål borde på enahanda sätt liqvideras, hvarigenom alia
till samma indelning anslagne hemmansinnehafvare kommo i lika belägenhet,
och den ena icke kunde på den andras bekostnad ensidigt
gynnas. — För så vidt i någon ort Kronans ursprungliga kappmål antingen
belt och hållet eller till något visst belopp kunde vara, vid eller
efter indelningstiden, till serskilda behof anslaget, ansåg E. K. M. den
sålunda föreslagna lösningsrätt af samma kappmål efter markegångspris
icke böra komma i fråga, så länge nu gällande förhållanden foi tforo, eBih.
till R. St, Prot, t834 och t83S. to Sami. i Afd a Bandet. a8
Expeditions-ZJtskoltets Förslag till und. Skrifvelse N-'0 344-
medan löntagare, som fått kappmålet sig tilldeladt, innehade detsamma
med lika rätt sora indelningshafvare» af de 34 strukna kapparne utaf
tionde-beloppet; men E. K. M. har tillika funnit rättvist, att, i sådant
fall, ordentligt tionde-anslag af vissa hemman för dea ena eller andra
indelningshafvare!! upprättades allestädes, der det icke redan skett, så
att både den äldre och senare indelningshafvare!! erhölle hvad honom
rätteligen tillkomme i nämnde hemmans fulla tiondebelopp och hvarje
heraman finge med en, men icke med flere räntetagare, att skaffa.
Hvad åter angick frågan om indragning till Kronan af de till M i 1 i -  taire- och Civil-Staterne jemte Scholai-Staten och andra allmänna ändamål
indelta räntor och kronotionde-anslag, emot anvisning af motsvarande
summor på Stal; så hade E. K. M. väl funnit, att, på sätt E. K. M.
vid sista Riksdag till Rikets Ständer i Nåder framställt, denna förändring
skulle för landet och jordbruket vara af serdeles nytta, att Rikets Ständer,
instämmande i denna åsigt, anhållit om E. K. M:s Nådiga Proposition
derå vid nästpåföljande Riksdag, samt att förändringen borde såsom
grundsatts till sin nytta erkännas och qvarstå; men E. K. M. hade,
i afseende på verkställigheten, ansett äfven böra i betraktande tagas,
att, då de här ofvan Nådigst föreslagna åtgärder med markegångssättningen,
förenkling af räntepersedlarne och dispositionen af Kronans kappmål
voro till sin natur enkla och icke ledande till väsendtlig förändring
i närvarande förhållanden hvarken för Staten eller indelningshafvare, beslutet
om indelta räntors och tionde-anslags återingående till Kronan
deremot skulle medföra förbindelsen för Stats-Verket, alt tillhandahålla
vederbörande motsvarande belopp i penningar; att emottagandet och
förvaringen af en större mängd räntesäd fordrade en tillökt tjenstemannapersonal
vid Kronomagasinen; alt försäljningen af ingången spanmål ofta
kunde förorsaka förlust genom ett lägre pris, än det hvartill den blifvit
indelningshafvare godtgjord, och i följd deraf ökade utgifter för StatsVerket;
samt att, för det närvarande, då, på sätt E. K. M:s vid denna
Riksdag till Rikets Ständer aflåtna Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof utvisade, alla dess inkomster voro för angelägna utgifter
erforderlige, tidpunkten ej syntes vara för handen alt vidtaga en
förändring, som, ehuru i sig sjelf nyttig, kunde verka till rubbning af
den föreslagna Statsregleringen. — Af alla dessa skäl ville E. K. M. nu
endast meddela Rikets Ständer de ifrån vederbörande Embetsverk i detta
ämne inkomna underd. yttranden och till Rikets Ständer öfverlemna att
pröfva, huruvida de funno Stats-Verkets tillgångar medgifva förändrin
-
Expeditions-Utskotlels Förslag lill tind. Skrifvelse N.o 344- 21g
gens utförande nu genast, utan åsidosättande af nödige utgifter, eller ansågo
dermed böra uppskjutas.
Beträffande slutligen Rikets Ständers vid sista Riksdag afgifna förslag
rörande förändring i sättet för grundräntornes och kronotiondens
utgörande; så hade E. K. M., till följd af Dess här ofvan yttrade åsigt,
att markegångsprisen borde ifrån Riksdag till Riksdag af Rikets Ständer
fastställas, hvarigenom Rikets Ständers förslag om räntepersedlarnes uträkning
i penningar efter det löpande årets markegång, med hänsigt till
medeltalet af de nästföregående fyra årens, komme att förfalla, funnit det
nu vara mindre lämpligt att under tiden påbjuda förändrade grunder för
räntornes utgörande, hvadan E. K. M. ansett Rikets Ständers förrberörde
förslag icke böra, vid sådant förhållande, af E. K. M. i Nåder antagas.
Rikets Ständer, som noggrannt öfvervägat, ej mindre hvad E. K.
M. sålunda föreslagit och framställt, än äfven åtskillige Ledamöters inom
Riks-Slånden, uti förevarande magtpåliggande ämne, afgifna motioner, hafva
ansett lämpligast, att afgifva deras Utlåtande öfver ämnets flera delar,
uti följande ordning, nemligen:
1:0 Angående att Rikets Ständer skulle upprätta markegångstaxa
för kommande fem år.
Härvid har det synts Rikets Ständer:
att då en markegångssättning för fem kommande år grundades på
de pris, som varit gällande under fem förflutna år, kunde alltför betyd
liga
skillnader emellan de för året gångbara och markegångsprisen uppkomma
vid de tillfällen, då t. ex. 4 eller 5 på hvarandra följande svåra
års pris komma att bestämma markegången för 5 derpå följande till äfventyrs
goda år, eller tvärtom;
alt representanten icke alltid kan ega den närmare kännedom om
local-förhållandena, som är nödig för en dylik prisbestämning; och att,
om äfven en sådan kännedom hos en eller annan förefanns, densamma
likväl icke kunde påräknas hos den pluralitet, som, i all fall, bestämde
besluten;
att tvisteämne dymedelst kunde uppkomma emellan serskilde orters
Fullmägtige, hvarigenom äfven de numera i allmänhet nog långvariga
Riksdagarne än ytterligare torde komma att förlängas; och
att något definitivt beslut härom icke skulle kunna fattas förr än, i
grundlagsenlig ordning, 75 §. Regerings-Formen blefve ändrad. Och som
berörde omständigheter, efter Rikets Ständers öfvertygelse, innefatta vå
-
120
Expedit ions-Utskoltets Furslag till und. Skrifvelse N-o 344-
sendlliga olägenheter, hafva Rikets Ständer ansett sig icke böra med markegångssättningen
laga omedelbar befattning.
2:0 Angående, huruvida årets markegångeller ett medeltal af sistförflutne
10 eller 5 årens markegångar bör tagas till grund för utgörandet
af sä väl kronotionde och afrads-spanmål, sorn äfven alla andra,
hemman och lägenheter åsatte räntor.
I likhet med hvad E. K. M. behagat i Nåder yttra, anse Rikets Ständer
en förändring, ledande till ett förbättradt förhållande härutinnan, vara
erforderlig; och som Rikets Ständer trott, att ett medium af 10 år i
stället för 5 år vore att föredraga, enär ytleriigheterne af höga och låga
markegångspris härigenom än mera skulle komma att inskränkas, hvilket
är hufvudsyftemålet, icke allenast för befrämjande af räntegifvares fördel,
utan äfven för att vinna en sådan stadga uti prisen å räntepet sed larne,
alt det måtte blifva möjligt, i en framtid, att alla räntor ingå tillStats-Yerkef,
som då omedelbarligen skulle komma att aflöna nuvarande indelningshafvare,
hafva Rikets Ständer för sin del härom stannat i följande beslut:
af att, såsom grund för utgörandet af så väl kronotionde- och afrads-spanmål,
som äfven andra af hemman och lägenheter utgående räntor,
anlages medium af senaste 10 årens markegångspris, sålunda uträknadt,
att, sedan årets markegångspris blifvit fastställdt, detsamma hopsumer3S
med de nästföregående 9 årens markegångspris i samma Län eiler
District; blifvande tiondedelen af denna summa, uti jemna skillingtal,
det för årets skatter gällande markegångspris; och
by att början härmed sker år >835, då, efter upprättad markegångssättning
för året, 1835 års markegång tillägges dem för åren >834. >833,
i832, i83i, i83o, 1829, 1828, 1827 och 1826, hvaraf medium, eller T*-:del
blifver, jemnad till skillingtal, gällande markegången för 1835 års skatter,
3:o Om en förändrad method för markegångssättningen.
Den egentliga orsaken till de nu brukliga årliga markegångssättningarnes
mindre tillförlitlighet är, utan tvifvel, att taxan upprättas vid en tid,
då spanmålen icke ännu i allmänhet är uttröskad, och således innan något
stadgadt pris derå genom en allmännare försäljning kunnat utrönas.
Då en sådan afyltringsperiod måste antagas såsom rätta tiden för bestämmandet
af markegårigspriset, följer deraf, att de pris-uppgifter, hvilka,
enligt nu gällande föreskrifter, meddelas från fögderier och städer, för
att ligga till grund för markegångs-taxan, icke kunna antagas för så beskaffade
stadgade spanmålspris, hvaruppå liqvider emellan räntetagare
och räntegifvare skäligen böra sig grunda; och Rikets Ständer, som så
-
Expeditions-UlskotUls Förslag till lind. Skrifvelse N.O 344 221
lunda insett angelägenheten deraf, att nu varande missförhållanden vid
upprättandet af de årliga markegångsprisen varda undanröjde, hvilket, i
R. Sirs tanka, synes kunna tillvägabringas utan ändring af §. Regerings-Formen,
halva fördenskull ansett:
a) att så beskaffade pris-uppgifler, sorn de hittills aflemuade, innehållande
de, under den ifrån början af hösten framflutna tiden, gångbara pris
på markegångspersedlar, böra från hvarje fögderi och stad så tidigt insändas,
att de kunna vara E. K M:s vederbörande Befallningshafvande tilihandakomne
inom December månads slut hvarje år;
b') att Riks-Ståndens Deputerade, hvilka derefter sammanträda den 8
nästpåföljande Januarii, då hvarje års markegång hädanefter bör sättas,
skola taga medium af nämnde uppgifter lill hufvudsaklig ledning vid markegångs-sättningen,
med iakttagande, att markegångspris alltid, der sådant
erfordras, jernnäs till skillingtal; äfvensom att, då någon afvikelse ifrån
medelpriset anses nödig, skälen dertill i prolocollet noga antecknas; börandes
genast, efter sålunda verkställd prisbestämning, noarkegångs-taxari
lill trycket befordras samt, i vanlig ordning, till kännedom och efterrättelse,
kungöras och utdelas; och bör, i afseende på tryckningen, iakttagas,
att markegångs-lnxan uti en column till venster upptager årets markegängs-pris,
och till höger det för skatternas debiterande fastställda, af io
års medium uppkomne, gällande markegångs-priset ;
c) besvär öfver markegångssättningen skola, inom i4 thagar eber dea
dag, då markegångs-taxan blifvit kungjord i Länets alla kyrkor, och som
bör ske på en och samma helgedag, ingifvas till E. K. M:s Befhrde, sorn
med näst derpå afgående post insänder dem, jemte eget utlåtande, till
Kammar-Collegii afgörande;
cl') sedan Kammar-Collegium meddelat dess beslut i ämnet, hvilket
bör ske utan uppskof, och senast åtta dagar efter det besvären dit inkommit,
bör E. K. M:s vederbörande Befh:de om samma beslut underrättas; och
e) i afseende på den ändring uti priset å någon markegångs-persedel,
som, i följd af besvär, kan utaf Kammar-Collegium meddelas, galle hvad
Författningarne för närvarande derom stadga
/po
Angående indragning till Kronan af de till Militaire- och CivilStaterne,
jemte Scholce-Staterne och andra allmänna ändamål indelte
räntor och kronotionde-ansia g, emot anvisning af motsvarande summor
på Stat.
Ehuru Rikets Ständer finna, att till vägabringan Jet af en så beskaffad
reglering utgör ett hufvudsakligt medel för bibringandet af större enhet
m Ejrpecliiions-Ulskotlets Forsing till unel. Skrifvelse N.o ’>4f
-
med hänseende så väl till Statens inkomster och utgifter, som löningsförhållandena
för indelningshafvare, anse R. St. likväl nödigt att, innan
ifrågavarande reglering definitivt företages, det bör utrönas hvad inflytande
det föreslagna antagandet af ett årligt medium af io års markegångspris,
räntepersedlarnes förenkling, äfvensom den vid innevarande Riksdag beslutade
myntbestämningen, må komma att utöfva å spanmåls- och varuprisen
samt å förhållandena för räntegifvare i allmänhet. På dessa och
de flere skäl, som uti E. K. M:s Nådiga Proposition äro upptagne, finna
R. St. frågan om berörde indelningars indragning till Kronan böra tills
vidare hvila.
5:o Angående de vilkor, hvarunder den Jöreslagne markegångsberäkningen
i allmänhet bör tjena till grund för bestämmandet af lösnings-
och leverer in gs-för hållandena emellan räntegifvare och räntetagare.
Emot det beslut, R. St. härutinnan fattade vid sista Riksdag, har väl
Preste-Ståndet, uti serskild und. skrifvelse, hos E K. M. anmält Ståndets
reservation, bland annat, på den grund, att förslaget skulle medföra rubbning
i Presterskapets, genom \i\ §. Regerings-Forraen, tryggade Privilegier
afår 1723, förmedelst borttagandet af den fria dispositionsrätt, som samma
Privilegier, jemte Kongl. Rrefvet den 22 December 1699, försäkrade och
förbehöllo åt Kyrkor, Academier, Gymnasier, Skolor och Ecclesiastike Indelningshafvare,
i afseende på den dem Nådigst förlänte kronotionde, så
att de densamma må oafkortad och in natura utfå; äfvensom fem Riksdagsfullmägtige
af Bonde-Ståndet från Östergöthlands Län dervid gjort
underd. erinringar; men då de deremot af Krigs-och Kammar-Collegierne,
uti deras R. St. lillhandakomne underd. Betänkande af den ir Maji iS3r,
andragne skäl innebära en tillfyllestgörände vederläggning af hvad emot
förslaget i berörde afseende blifvit anfördt, hafva R. St. hufvudsakligen
vidblifvit de grunder, som innefattas uti Rikets Ständers, vid sistlidne Riksdag,
i detta ämne till E. K. M. aQåtna underd. skrifvelse af den 1 1 Mars
j83o, med de rättelser och tillägg, som blifva en följd utaf här ofvan i
underd. afgifne förslag; i hvilket afseende R. St. för sin del beslutat:
aj) att, vid de tillfällen, då det bestämda årsprisel inom Länet eller
Districtet uppgår till lika belopp, eller öfverstiger det uträknade medium
af de senaste 10 årens markegångspris i samma Län eller District, uppsägning
till leverering in natura af räntegifvare får ega rum, men då sådan
uppsägning ej sker, skola räntepersedlarne lösas efter medium af sistförflutne
10 årens markegång;
F) att, då berörde årspris understiger medium af senaste 10 årens
Expeditions-Utskotlels Förslag lill und. Skrifvelse N-o 344- 223
markegSngspris inom samma Län eller District, är det väl räntegifvare
öppet, innan Januarii månads utgång, på hittills vanligt sätt, tillsäga, örn
han vill utgöra prasstationen in natura; men i det tället åligger det honom,
att, vid levereringen, contant till ränletagaren betala skillnaden emellan
löpande årets lägre pris och det stadgade io års markegångspriset;
c) att, då leverering in natura icke sker, forsel-lön, på sätt hittills egt
rum, af räntegifvare erlägges, samt att, då räntegifvare uppsagt lill leverance
in natura, han jemväl för hvarje tunna råg eller korn betalar 16
sk. samt för hvarje lunna hafre 12 sk., allt Banco, till räntetag3ren, såsom
ersättning derför, att dennes uppsägnings-rätt, i följd af föregående bestämmanden,
hädanefter upphör. — För de räntor, sorn äro Kronan behållna,
erlägges icke någon forsel-lön;
d~) att, vid tillfälle af leverering in natura, gäller, i afseende på levererings-ställe
och ort, hvad nuvarande Författningar derom bestämma,
med det tillägg, alt räntetagare icke må ega rätt anvisa ränta från socken
eller enskild räntegifvare på mera än ett ställe; och
e) förenämnde stadganden böra likväl icke lägga hinder i vägen' för
träffandet af serskilda öfverenskommelser emellan räntegifvare och räntetagare,
då de derom ömsesidigt åsämjas.
6:0 Om förändring af reduction af hemmansräntorneUnder
flere föregående Riksdagar har det fästat R. Str:s uppmärksamhet,
huruledes, genom hemmansräntornes reduction till färre persedlar,
åt Kronans räkenskaper och controlen öfver kronouppbörden skulle kunna
beredas större enkelhet, reda och säkerhet, äfvensom lättnad i göromålen
för dem, som med kronoskatternes debitering och uppbörd hafva befattning;
hvarjemte det derigenom för de skattskyldige gjordes möjligt, att
sjelfve närmare bedöma debiteringen och beloppet af deras ulskylder.
Det förslag, som uti ifrågavarande afseende af Kammar-Collegium
blifvit uppg jordt, och af E K. M. i Nåder öfverlemnades vid senast förflutna
Riksdag till R. Sl:s pröfning, hvilar hufvudsakligen på följande grunder:
alt, i stället för de hittills bruklige flerfa lid ige ränte-artiklar, nya persedlar
blifvit, efter orlernes serskilda förhållanden, till minsta möjliga antal
uppförda, på sätt de under samma Riksdag tryckte och Stats-Utskottets
Betänkande N:o 323 bilagde sammandrag närmare utvisa; att hvarken ökeeller
dränge-dagsverken, hvilkas utgörande innebär en för jordbruket tryckande
tjenstbarhet, eller hö och halm, som vid de flesta hemman icke
utan afsaknad kan umbäras, eller skogsproducter, hvilkas forslande faller
sig allt för kostsamt, blifvit bibehållne, utan dessa persedlar i stället för
-
n%i Expcditions-Ulshotlets Förslag lill und. Skri/velse JY.o 3/£4-
vand lats, dels i spanmål, dels i ladugårds-producler; att, vid hemmansräntornes
omsättning, skillnad icke blifvit gjord emellan jordeboks- oell
hemmantals-räntor, utan dessas kronovärdie och förvandlings-belopp sammanräknats,
efter hvarje orts serskild, undervisning och gällande författningar.
Och då berörde förslag synes väl beräknadt, och sålunda
motsvarande det dermed åsyftade ändamål: förenkling och lättnad vid
räntepersedlarnes debitering och utgörande, utan förnärmande af någons
rätt, hafva, i likhet med hvad Rikets Ständer vid förra Riksdagen tillkännagifva,
jemväl Rikets nu församlade Ständer funnit, att ifiågavarande
reglering eller förenkling bör befordras till verkställighet.
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i detta afseende innefattar
hufvudsakligen de bestämmelser, hvilka härvid böra iakttagas; men Rikets
Ständer anse likväl, att det närmaste bedömandet utaf de för hvarje
ort mest lämpliga räntepersedlar bör i någon vidsträcktare mon öfverlemnas
åt Länens invånare, som skola desamma utgöra, äfvensom att
något förtydligande uti vissa föreskrifter blifver nödigt, och hafva, i afseende
härpå, Rikets Ständer trott sig böra föreslå några tillägg lill hvad
Eder Kongl. Majlis Nådiga Proposition i ämnet innehåller. Derjemte
har det ej undfallit Rikets Ständers uppmärksamhet, att, ehuru Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Förslag allenast åsyftar förenkling och sålunda icke
någon förändring i hvarken beloppet af utskylder eller sättet för deras
utgörande, — likväl, då andre räntepersedlar komma att utbytas emot
spanmål, kunde Siats-Verket genom leverering af ett större qvantum
spanmål, än hittills fått in natura utgöras, blifva i förlägenhet för
dess emottagande och användande, hvilket äfven sannolikt skulle leda
till förluster vid tillfälle af den för Stats-Verket öfverflödiga spanmålens
försäljning.
Till förekommande häraf, hafva Rikets Ständer ansett nödiga några
bestämmelser, hvilka, i enlighet med de grunder hvarpå hela förslaget i
allmänhet hvilar, icke föranleda tili några olägenheter för räntegifvare,
men dock betrygga ej mindre Stats-Verket, än räntegifvaren för äfventyr
och förluster.
Rikets Ständer hafva alltså för sin del beslutat;
a~) att räntepersedlarne må sammanslås och, i afseende å sättet, förenklas
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kammar-Collegii, af Rikets
Ständer vid sislförflutne Riksdag godkände förslag af den 8 December
1829;
9
Expeilitians-Utskoltets Förslag tili und. Skrifvelse N.-o 344- 2*5
K) alt omsättning af räntepersedlarne verkställes på den allmänna
grund, att ingen räntegifvare derigenom erhåller högre eller mindre
grundskatt än förut, och att den räntegifvare, som kan komma att på
ett eller annat sätt härutinnan anse sig förnärmad, må ega att i behörig
ordning deri söka ändring, hvilken rättighet äfven förbehålles Kronans
Ombud;
c) att åtgärderne för räntepersedlarnes förvandling må, efier fastställda
grunder, obehindradt vidtagas och bandhafvas af serskilde Comi*
terade i hvarje Län, under Ordförande af Eders Kongl, R^ajrs Befallningshafvande,
hvilka Comiterade ega att, efter räntegifvames hörande, genom
deputerade, valde söcknevis, för hvarje hemman bestämma dess blifvande
förenklade grundskatt uti sådana ränlepersedlar, som Comiterade anse
vara de lämpligaste; men hvilka dock för hvarje Härad eller Socken
böra inskränkas inom ett antal af högst fem olika slag. Comiterade iakttaga
äfven härvid, att det belopp af grundskatt, som hittills för hvarje
hemman utgått utan förvandling eller efter kronovärdie, bör, till lika
belopp, förvandlas uti penningar;
rf) att alla erforderliga åtgärder för räntepersedlarnes omsättning
höra så skyndsamt vidtagas och fullbordas, att krono-räntorne, så vidt
* görligt är, för år må öfver hela Riket kunna debiteras och utgå
efter den nya methoden; och
e') att rättigheten, att in natura leverera ränle-spanmål till Kronan,
icke må sträcka sig till den, genom ifrågavarande förenkling i utbyte
mot andra persedlar, tillökade spanmåls-skatt, utan att densamma, lika
med öfrige hemmans-räntor, alltid bör lösas med contant efter gällande
io års markegångspriset. Dock, som det skulle blifva vidlyftigt och i
en framlid medföra olägenheter, att för hvarje hemman serskildt hafva
bestämt skillnaden emellan den gamla och den nya spanmåls-skatlen,
ega Comiterade på det sätt bestämma, huru stor del af den senare, lika
för hela Länet, eller till det minsta för hvarje fögderi, bör, i förhållande
till gamla spanmåls-skatten, ovilkorligen lösas med penningar, att den
del, hvilken får in natura levereras, bör, för. helt hemman räknad, jernnäs
till fulla kapptal och till det närmaste blifva motsvarande en tiondedel,
en åttondedel, en sjettedel, en femtedel, en fjerdedel, en tredjedel,
en half, två tredjedelar, tre fjerdedelar eller sju åttondedelar.
>7:0. Örn ett förändradt stadgande för framtiden, rörande dispositionen
af Kronans behållna kappmål.
Bih. till R. St. Prat. 1834 och t835. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 39
2i6 Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse IV.-o 34S.
Hvad Eders Kongl. Maj:t rörande detta ämne i Nåder föreslagit och
här ofvan blifvit omförmäldt hafva Rikets Ständer funnit godt antaga»
endast med den förändring, att lösen för den emot Kronans andel i
kappmålet svarande en adertonde-del (yj) af hemmanstiondens belopp
erlägges efter medeltalet af Tio års markegångspris, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers ofvan upptagna förslag i andra punkten.
Slutligen hafva Rikets Ständer jemväl till pröfning förehaft en serskildt
väckt fråga om granskning af nu gällande skattläggnings-methoder; hvarvid
Rikets Ständer, på det en säker ledning för framtida reglering af skattläggningsförhållandena
må befrämjas, och med afseende derå, att den- na
föreslagne förenkling af räntepersedlarne gör en förändring i blifvande
skattläggningar å nya hemman erforderlig, hafva Rikets Ständer skolat, i
underdånighet anhålla, det E. K. M., efter vederbörandes hörande, täcktes
i Nåder låta öfverse och granska Författningarne angående skattläggningar,
samt till Rikets Ständer vid deras nästa sammankomst framlägga det förslag
till de rättelser derutinnan, hvartill förenklingen af räntepersedlarne
jemte öfrige omständigheter kunna föranleda.
Hvilket allt Rikets Ständer, såsom svar å E. K. M:s högstberörde Nådiga
Proposition, få härmed i und. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 17 Maji i835.
N:o 345.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 16 Maji i835.
Preste-Ståndet den 16 — —
Borgare-Ståndet den 16 — —
< Bonde-Ståndet den 17 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelseangående förändring i
tiden sä väl för uppbärds-stämmornas hållande som för
utgifvande af redovisning öfver Kronans uppbörd. (StatsUtsk.
N:o 458.)
S. A. K.
Efter det Rikets Ständer pröfvat frågan om förändring i tiden för
årliga markegångssättningen och hvad, i anledning deraf, förekommit,
hafva Rikets Ständer jemväl tagit i öfvervägande en serskildt gjord fram
-
Expeditions-Vlskoltets Förslag till uriel. Skrifvelse N--0 345.
117
ställning, att den i nu gällande Författningar bestämda tid, så väl för
uppbörds-stämmornes hållande, som för redovisnings afgifvande för
Kronans uppbörd, måtte varda framflyttad; i hvilket afseende är vordet
föreslaget, att första stämman för Krono-uppbördens emottagande borde
hållas uti Januarii månad, och att uppbörden sedan kunde fortgå under
loppet af vintermånaderna, så alt sista uppbördsstämman börjades den
1 Mars, och allestädes, der det kunde ske, afslutades under samma månad,
eller ovilkorligen inom den 5 April, hvarefter Uppbördsmännen
egde att, under återstoden af April samt Maji månader, indrifva hvad vid
ordinarie uppbördsstämmorne icke inflöt, så att den redovisning för uppbörden,
som nu aflägges, första dag i Maji månad, i stället bunde af
Uppbördsmännen fullgöras den 1 Junii.
Rikets Ständer hafva, i afseende härå, funnit: alt en framflyttning
i tiden för upptagandet af Kronans uppbörd skulle för Rikets inbyggare
i allmänhet bereda lättnad vid skatternas utgörande; att tillförlitligheten
af delta omdöme visades deraf, dels att den nu till i November
utsatta första uppbördsstämman på mångå ställen i sjelfva verket
hålles senare, och dels att, delta oaktadt, uppbördsbeloppet vid samma
stämma utgör en, jemförelsevis till uppbörden på det hela, högst ringa
summa; att skalterne, som nu till hufvudsakligaste delen afbördas vid
en eller den såkallade andra uppbördsstämman, skulle, om den första
framflyttades lill nära den tid, då den andra nu hålles, och då de skattskyldige
anses ega mesta tillgången, med mera beqvämlighet kunna utgöras
och lill jetnnare fördelning på bägge Uppbördsstämmorne ingå;
att den control, som af Häradsskrifvaren vid uppbörds ti 11 fäl 1 et bör utöfvas,
med mera noggrannhet, än som nu låter sig göra, kunde verkställas;
och att, om tiden för redogörelsers upprättande och aflemnande
blefve något inskränktare än hittills, denna olägenhet motvägdes deraf,
att restantierne tvifvelsutan komme att minskas, och besväret med dessa
medels utsökande och serskilda redovisande att förenklas och inskränkas.
I betraktande af dessa väsendtliga fördelar, och då en eller annan
månads uppskof med ingåendet af det vid första uppbördsstämman inflytande
ringare belopp icke för Stats-Yerket kan medföra någon olägenhet,
hafva Rikets Sländer ansett ifrågavarande förslag vara förtjent
af uppmärksamhet; men med afseende derjemte å ämnets vigt och omfattning,
och då elt fullständigt förslag i allt fall ej kan uppgöras, ulan
att vederbörande Embetsverk blifva hörde, på det att de modificalioner,
som i en ejler annan del kunna erfordras, må varda iakttagne,
aa8
Expeditions-U (skottets Förslag till und. Skrif velse IV.-o 346.
hafva Rikets Ständer, jemte anmälan det Rikets Ständer för sin del anse
förslagets antagande vara gagneligt, trott sig böra till E, K. M. i
underdånighet öfverlemna, att, efter det vederbörande blifvit hörde,
och ämnet fullständigt utredt, i Nåder bestämma den förändrade lid för
uppbördsstämmornes hållande och för redovisningens afgifvande för
Kronans uppbörd, som E. K. M. pröfvar lämplig.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 17 Maji 1835-
N:o 346
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 17 Maji 1835.
Preste-.St ände t dert 17 — —
Borgare-Ståndet den 18 —■
Bonde-Ståndet den t8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velse, angående granskning
af de i Stats-Rådet förda Protocoll. (Const.-Utsk. Ntris 11
23 och 65.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, genom deras Constftutions-Ulskott, låtit gransk*
de i Stats-Rådet förda och till Utskottet, jemlikt lo5 §. Regerings-Formen:
och 29 §. Riksdags-Ordningen, öfverlemnade Protocoll; samt ConstitntionsUtskottet,
under Riksdagens lopp, efter anmäld anmärknings-anledning, ansett
sig föranlåtet, att, på grund af 106 § Regerings-Formen, ställa samtlige
Stats-Rådels Ledamöter, med undantag af En, under tilltal af Rikets
Ständers Justitiae-Ombudsman inför Riks-Rätt, i afseende på den af E.
K. M. uti Skrifvelse till Rikets Ständer af den 4 Oclober 1834 gjorda framställning
om upptagande åfelt lån stort två millioner R:dr silfver, till befrämjande
af Hypotheks-Föreningar, enär Rikets Ständer förut onder innevarande
Riksdag funnit det af Rikets Ständer år i83j fattade beslut, ömt
anskaffande af ett lån lill lika belopp för Statens räkning för att emot
inteckning i jordegendom utlemnas, böra till all kraft och verkan upphöra;
men Riks-Rälten, genom dom den 17 sistl. Januarii, förklarat laga anledning
tilt anställande af ifrågavarande åtal icke hafva förekommit, i följd
hvaraf Justitiae-Ombudsmannens gjorda ansvarspåstående lill alla delar
ogillats; så få bos E. K. M. Rikets Ständer härmed i underdånighet tillkännagifva,
att, med stöd af 76 § Riksdags-Ordningen, Stats-Rådels Leda
-
Expcditions^Utskoilets Förslag till and. Skrifvelse N.-o S4l
-
Moters och Föredragandes ansvarighet för sina rådslag och för Utöfningen
af sina Embeten intill den dag då innevarande Riksmöte tagit sin början,
fullkomligen upphört, samt att under denna frikallelse jemväl inbegripas
E« K* M:s Rådgifvare i Commando-mål för Arméen och för Flottan.*
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 18 Maji i835.
Nio 347.
Uppfäst och godkänd hos Ridd. och Adeln den (9 Maji 183.5.
Preste-Slåndet den 19 — -
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Mikels Ståndets underdåniga Skrifvelse, i anledning af Edets
Kongl. Maj.ts Nådiga PtopositioHj angående Lag för inrikes
vexlar, (Lag-Utsk. Bet. N:o 185.)
S, A. K.
Sedan E. K. M., lill svar å Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af
den a3 ftästlidne April, med öfverlemnande af förslag till ny VeXel-Lag,
den 12 dennes å Riks-Salen meddelat Rikets Ständer de skäl, hvarföre E.
K. M. funnit sig hindrad alt lemna Nådigt bifall till berörde förslag} har
E. K. M., med förklarande, det E. E. M. till den inhemska industriens
upplifvande och förkofran länge önskat en sådan lagstiftning om inrikes
vexlar införd, sora den Rikets Ständer åsyftat, behagat, genom contraproposition
, föreslå Rikets Stander en Lag för inrikes vexlar} sådan
den härhos finnes bilagd} och som delta lagförslag är lika lydande med
det af Rikets Ständer förut godkända till Vexel-Lag, så vidt detsamma kart
på inrikes vexlar tillatnpsS, hafva Rikets Stander ansett sig böra den af
E K. M. föreslagna Lag för inrikes vexlar, antaga.
Hvilket Rikets Ständer få härmed i anderd, anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den r$ Maji i8>35.
a3o Expeditions-Vtskottets Forslag till und. Skrifvelse N.O 3^8.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den ig Maji i835.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den ig — — j
Bonde-Ståndet den ig — — ’”J1
Förslag till Lag
för
Inrikes V exlar.
(Detta Lagförslag igenfinnes uti i Sami. i Afd. 28 Häftet, samt uti
Sara. 1 Afd. i3 Häft.)
N:o 348.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den ig Maji 1835.
Preste-Ståndet den ig — —
Borgare-Ståndet den ig — —
Bonde-Ståndet den ig — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, med öfverlemnande af
förslag till Lag för enskilde Banker. (Banco- och LagUtsk.
Betra Nrris 2, 4» 6, 7 och 8.)
S. A. K.
Med anledning af flera inom Riks-Stånden gjorda framställningar om
beliofvet och nyttan af en Lagstiftning för enskilda Banker, hafva Rikets
Ständer tagit detta grannlaga ärende i öfvervägande, hvarvid Rikets
Ständer väl kommit till den öfvertygelse, att bildandet af ett Bolag till
Bankrörelses bedrifvande med egna tryckta eller graverade creditsedlar,
såsom medel alt småningom tillvägabringa ett fullkomnadt Bank-system,
skulle för landet och näringarne medföra väsendtliga fördelar, men tillika
nogsamt funnit angelägenheten deraf, att för dessa Bolag meddela sådana
Lagbestämmelser, hvilka lemnade allmänheten all den trygghet
hvarpå den kunde ega anspråk, utan att dock betaga Bolagets Bankrörelse
den frihet, som för industriens utveckling erfordrades.
Rikets Ständer, som icke förbisett de svårigheter, hvilka, för tillfredsställandet
af dessa olika fordringar, måste uppstå vid författandet af en
Lag i detta ämne, hafva dock trott sig nalkas det mål, sora åsyftas ge
-
Bil. till Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 348. 231
norn antagandet för deras del af en sådan Lag för enskilda Banker, sora.
uti närlagde förslag innefattas, oell hvilket Rikets Ständer härmed få till
E. K. M. i underd. öfverlemna, med underd. anhållan, att, efter Nådig
pröfning deraf, E. K. M. täcktes derå meddela dess höga stadfästelse.
Rikets Ständer framhärda &c.
Slockholm den 19 Maji i835.
Förslag
till
Lag för Enskilda Banker.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den ig Maji i835.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
I. C AP.
Allmänna bestämmelser.
1. §.
Bankrörelse med rättighet att utfärda tryckta eller graverade creditsedlar
må utaf enskilde personer, endast i förening till Bolag, bedrifvas,
efter derå af Kongl. Majit meddeladt privilegium; börande, vid ansökningen
härom, till granskning och stadfästelse bifogas, ej mindre de för
Bankbolaget uppgjorde grundreglor och ullånings-reglemente, än äfven
prolblanketter till creditsedlar; och ankomme på Kongl. Majit att, efter
pröfning, huruvida Bank-inrättningen kan vara för landet fördelaktig eller
menlig, det sökta privilegium bevilja eller förvägra.
Ej må privilegium för sådan enskild Bank förunnas på längre tid,
än högst 20 år; Bolaget likväl obetaget att, minst 18 månader före privilegii-tidens
utgång, söka hos Kongl. Majit förlängande deraf.
I hvarje Bank-privilegium kommer att intagas det uttryckliga förklarande,
att Banken ingalunda mera än andra enskilda företag må kunna
påräkna understöd af allmänna medel, eller alt Staten på något sätt
skall bidraga till Bankens upprätthållande eller utredning.
ctlz Bil. lill Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 348.
2. §■
Grundas Bank-inrättningen å delegarnes ansvarighet endast för beloppet
af deras tecknade actie-summa, kallas den Actiebank; grundas den
på delegarnes ansvarigliet, en för alla och alla för en, för fulla beloppet
af Bankens förbindelser, kallas den Solidarisk Bauk.
Är Banken af det senare slaget, vare Bolaget dock obetaget att med
sig förena serskilda, endast i mon af gjord teckning, ansvarige Actie-,
delegare,
3. §.
Delegarne i Bolaget böra inom sig utse en ansvarig och, efter Bolagets
godfinnande, afsättlig Direction, för att, enligt kungjord instruction,
och under sådan control af offentlig myndighet, som i denna Lag
stadgas, Banken förvalta, samt i alla mål för Bolaget lagligen tala och svara,
4- §• ,
Enskild Bank får endast i Stad inrättas; och skall Bolaget inför
dervarande Rådstufvu-Rätt, före Bankens öppnande, förevisa, så väl det
af Kongl. Maj:t utfärdade privilegium, som ock Bolags-contractet, för att
i intecknings-protocollet ordagrannt intagas.
Rätten läte sedermera ofördröjligen, på Bolagets bekostnad, i allmänna
Tidningarne införa Kungörelse oro det ingångna Bolaget.
5. §.
Såsom grundfond för enskild Bank må begagnas ej allenast reda penningar
samt controleradt guld och silfver, utan äfven sådane fastighetsinteckningar,
actier eller allmänna Verks och Inrättningars räntebärande
obligationer, som för sådant ändamål äro i Bolagsreglorne godkände;
Bankens egna och andra Bankers actiebref få aldrig såsom grundfond
användas.
Ej må insatt grundfond genom utdelning minskas, så länge Bankens
rörelse farfar,
6. §.
Utom invisningar på Rikets Ständers Bank, må ej af enskild Bank
utfärdas andra, tryckta eller graverade förbindelser, än creditsedlar, ställde
till innehafvaren, att af den enskilda Banken, vid anfordran, utan
ränta inlösas, och hvilka ej må lyda å mindre belopp, än som motsvarar
i R:dr Silfver Specie.
Om
-
Bil. lill ExpeJitions-Ulskottets Förslag till tind. Skrifvelse N.o 348. a33
Omförmälde invisningar och creditsedlar böra egenhändigt underskrifvas
af minst 3 Directeurer och en Inrättningens Tjensteman.
Genom Bankbolagets försorg skall, före Bankens öppnande, uppgift
å de personer, som komma att underskrifterne meddela, ej allenast tillställas
Konungens Befallningshafvande i Länet, utan äfven i allmänna
Tidningarne kungöras; och åligger det Bolaget, att på enahanda sätt
tillkännagifva, då, genom ombyte af personer, någon förändring med underskrifvandet
inträffar.
7- §•
Ej må enskild Bank utgifva creditsedlar och invisningar å Rikets
Ständers Bank till större sammanlaget belopp, än som motsvaras af: i:o
behållningen i dess egna Cassör af Rikets gångbara mynt i silfver eller
sedlar; 3:0 återstoden af deposition i Rikets Ständers Bank; och 3:o sådane
Bolagets odisponerade tillgångar i guld och silfver samt hypothek,
som i 5 §. omnämnas; Bankens egne fånehandlingar sålunda icke härvid
inberäknade.
Derest, genom vexling eller annan orsak, det sålunda bestämda förhållandet
emellan Bankens tillgångar samt beloppet af dess creditsedlar och
invisningar skulle komma att rubbas, åligge det Banken alt inskränka
sin utlånings-rörelse och, inom en månad, hafva återställt det rubbade
förhållandet.
8. §.
Upplåning, vare sig i form af försträckning, deposition eller crediliv,
må ej af enskild Bank ske, till ett belopp, som öfverstiger hälften
af hvad å tecknad och inbetald grundfond finnes uti Banken innestående.
Alla för dylik upplåning lifgifvande fordringsbevis, äfvensom depositionsbevis,
skola ställas lill viss person eller Bank, samt uttryckligen
innehålla, att öfverlåtelse deraf ej må ske utan till viss man och efter
föregången anmälan i Banken.
I händelse af concurs, ege innehafvare af dylika fordringsbevis, derföre
pant ieke blifvit ställd, ej rätt till betalning förr, än sedan, under
Bankens utredning, alla, inom nedan stadgad praescriptionstid, anmälde
creditsedlar och invisningar å Rikets Ständers Bank blifvit inlöste; men
lyftning', emot ställd säkerhet, kan af Rätten, efter omständigheterne, beviljas.
Hill. till R. St. 1’rot. 1834 0sh i835. io Sami. 1 Afd. a Band. 3*
234 Bil. till Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse N.o 34S.
9- §•
Derest ej Banken med Rikets metalliska mynt, eller med sådane sedlar,
som lika med mynt i Riket gälla, vid anfordran inlöser sina tryckta
eller graverade creditsedlar, äfvensom, derest af densamma utfärdad
invisning på Rikets Ständers Bank, vid uppvisandet derstädes, ej inlöses,
åtnjute borgenären ränta af den enskilda Banken, efter 6 för ioo om
året, ifrån den dag, då inlösen sålunda vägrad blifvit.
10. §.
Har Banken brustit i betalning af någon ostridig skuld, af hvad
namn den vara må, ege borgenären genast, för hela beloppet, lagsöka en
eller flere af Directionens Ledamöter, med samma rätt, att använda utmätnings-
och bysättningstvång, som Lag i allmänhet emot gäldenär
medger; börande härvid Bankens tryckta eller graverade invisningar och
creditsedlar anses i likhet med skuldebref, hvilka lyda å bestämd förfallotid,
och jemväl i öfrigt äro af den mest executiva beskaffenhet.
Vare det ock, när Banken brustit, i betalning, hvar och en af Bankens
borgenärer obetaget att väcka fråga om Bankens försättande i concurs-tillstånd,
derom anmälan bör ske hos Konungens Befallningshafvande,
som genast undersöker Bankens hela ställning: gitter Directionen då icke
visa, att den inträffade oförmågan härrört af en skyndsamt öfvergående
tillfällighet, och att Banken alla sina borgenärer förnöja kan, åligge det
Konungens Befallningshafvande att låta inställa Bankrörelsen och öfverlemna
målet till Domstol, som beslutar, att Banken till concurs skall afträdas.
Den rättighet, som i punkten af denna §. tillerkänner borgenär, emot
Directionens Ledamöter, skall i allmänhet ej ega rum, sedan dessas förvaltning
upphört, vare sig genom dödsfall, eller att de i behörig ordning
afgått från Directionen, eller att Banken blifvit försatt i concurs-lillstånd;
dock vare, i sistnämnde fall, de Directeurer, under hvilkas förvaltning
concursen inträffat, i fortfarande ansvar med egendom och personer för alla
Bankens utgifna tryckta eller graverade creditsedlar och invisningar; är
lagsökning börjad emot Directions-Ledamot, innan dess ifrågavarande förvaltning
upphört, må krafvet i laga ordning fortgå.
11. §.
Den genom Kongl. Förordningen den i3 Junii 1800, för bevakning
af fordringar i allmänhet, stadgade praescriptionstid af io år ege ej rum,
Bil. till Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N.o 3^.8. 235
i afseende på Bankens tryckta eller graverade creditsedlar och' invisningar;
ej heller skall bevakning deraf, uti sådan ordning som Concurs-Lagen föreskrifver,
erfordras i Bankens concurs, eller i anledning af årsstärnning,
som, vid Bolagets upplösande, utfärdas å dess borgenärer; hvaremot, när
Bolaget upplöses, vare sig i följd deraf, att tiden för privilegium tillända»
lupit, eller alt detsamma af annan orsak upphört, hvilket Konungens Befallningshafvande
bör, utan dröjsmål, till Kongl. Majit inberätta, Kongl.
Majit låter utgå Nådig Kungörelse derom, med föreläggande för en hvar,
som någon så beskaffad förbindelse af Banken innehafver, att, vid förlust
af all betalningsrätt, förbindelsen till inlösen uppvisa i Banken inom 3 år
ifrån den dag, hvarunder Kungörelsen utfärdas; börande under tiden
samma Kungörelse årligen från predikstolarne uppläsas.
Kan inlösen ej ske, i anseende till af Banken iråkadt concurslillstånd,
vare ändock förbindelsens innehafvare skyldig att, inom sagde tid, till
bokföring och erhållande af påskrift derom, uppvisa förbindelsen inför
den eller dem, Rätten i sådant afseende förordnar.
13. §.
För upptagande och behandling af concursmålet, äfvensom för meddelande
af årsstärnning å B Hens andre borgenärer, än innehafvare af
tryckta eller graverade credi ,-dlar och invisningar, vare behörig Domstol
den Rätt, som i 4 §• omförm-l*..'.
i3. §.
Adier eller lottbref må icke belånas i den Bank, der de äro utgifne.
Med undantag för Cassa-crediliv, må lån icke beviljas på längre tid
än g månader.
Är räntan för lån, som Banken meddelar, ej utfäst högre, än till 5
för 100 om året, ege Banken, vid lånets utgifvande, afdraga räntan för
bela lånetiden, och vare jemväl, derest låntagaren ej betalar å förfallodagen,
berättigad derefter såsom straffränta sig tillgodo beräkna \ procent i
månaden utöfver förenämnde ränta; dock att Banken, så vida den afsistberörde
förmon sig begagna vill, är skyldig föranstalta, det lagsökning till
lånets indrifvande, sist inom en månad efter förfallotiden, varder anställd,
och, i allt hvad på Banken kan ankomma, skyndsamligen utförd.
Varor, som i Banken belånas, kunna, derest desamma icke inlösas
vid förfallotiden, genast derefter, utan föregången hembjudning eller uppbud,
genom offentlig auction, föryttras.
236 Bil. till Expedilions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse N.-o 34$.
,4. §•
Banken ege ej att drifva handel med annat än guld och silfver, men
vare oförhindrad att inropa pantsatt eller utmätt egendom, sorn på auction,
för Bankens räkning, utbjudes, dock med iakttagande deraf, att sådan egendom
åter varder försåld, så snart det utan förlust för Banken ske kan,,
15. §.
Vid fordringars indrifvande, njute Banken enahanda handräckning,
som för Rikets Ständers Banks Discont-Verk nu är eller framdeles varder
beviljad.
16. §.
En gång hvarje år skall ordinarie Bolagsstämma hållas, dervid Ledamöter
i Directionen och Revisorer utses, samt beslut fattas om Bolagets
angelägenheter.
17. §.
Före ordinarie Bolagsstämma böra Revisorerne, jemte ett af Kongl.
Majit utsedt allmänt Ombud, sammanträda, för att taga kännedom om
Bankens hela ställning, samt granska ej mindre Bankens förvaltning i aila
dess delar, än äfven dess säkerhetshandlingar.
Öfver den sålunda verkställda revisionen afgifves berättelse, hvilken,
sedan den vid ordinarie Bolagsstämman undergått Bolagets granskning,
genast, efter samma Bolagsstämmas slut, bör till Kongl. Majit insändas
och, på Directionens föranstaltande, genom trycket till allmänhetens kännedom
befordras.
18. s
Directionen
vare skyldig, så väl alt, inom 8 dagar efter hvarje månads
slut, till Kongl. Majit insända en öfversigt af Bankens ställning, likväl
utan att dervid yppa enskildes förhållanden, som ock att ofördröjligen
meddela alla de upplysningar i ämnet, hvilka Kongl. Majit låter infordrat
Ställe sig ock Directionen samt Bolaget noga till efterrättelse allt hvad
i denna Lag föreskrifyes; och beror det i annat fall af Kongl. Majit, att,
genom vite i penningar, tillhålla Bolaget att det felaktiga rätta, eller ock
privilegiet upphäfva.
Bil. till Expediuom-Ulskotlels Furslag lill und. Skrifvelse N.o 34<!. 237
II. C AP.
Om Actiebank.
J9- §•
För Actiebanks stiftande fordras, att den af delegarne tecknade summa
uppgår till minst 5oo,ooo R:dr Silfver Specie.
20. §.
Actiebank tillåles ej träda i verksamhet förr, än Bolaget, utom den
contantia inbetalning, som för rörelsens början pröfvas nödig, insatt uti
sådana hypothek, sorn 1 Cap. 5 §. omförmäler, ett belopp, motsvarande
minst en fjerdedel af bela det tecknade actie-capitalet eller grundfonden,
hvilken insats skall, till allmänhetens säkerhet, uti Landt-Ränleriet, eller
annat allmänt förvaringsrum, nedläggas i en Cassakista, med 2:ne lås,
hvartill Konungens Befallningshafvande fötvarar den ena nyckeln och
Bank-Diiectionen deri andra.
Finnes, vid den i 17 §. stadgade revision, att någon af förenämnde
säkerhetsliandlingar blifvit till dess värde försämrad, åligge Bolaget att, i
utbyte deremot, annan fullgod säkerhet genast aflemna.
Öfver det sålunda nedsatta får Bolaget ej annorlunda disponera, medan
Bankrörelsen fortsättes, än alt hypotheken må utbytas emot andra,
hvilka, efter pröfning i ofvan stadgade ordning, anses jemngode med dena,
som uttagas; men, vid Bankens upplösning och utredning, må delegarne
åter lyfta hypotheken, i den mon ådagaläggas kan, att desamma öfverstiga
beloppet af Bankens utelöpande och gällande förbindelser af alla slag.
Skulle Banken komma i concurs-tillstånd, för hålles med det till säkerhet
nedsalta beloppet efter allmän Lag,
31. §.
Delegare i Actiebank vare ock pligtige, så väl att, inom ett år från
Bankens öppnande, dit contant inbetala minst en fjerdedel af det tecknade
aetiecapitalet, å de terminer Bolaget bestämmer, som äfven att den återstående
hälften inbetala, i den mon Bolaget sådant föreskrifver, vid äfventyr
för den delegare, som någondera af dessa inbetalningar uraktlåter, att
varda förlustig dess actierätt samt förut gjorda insats, hvilken hemfaller
till Bolaget; börande, i nämnde händelse, den förverkade actien, till dess
numer och beskaffenhet, uppgifvas i allmänna Tidniiigarne.
2 38 Bil. till Expcditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse iV.-o 34$.
III. C AP.
Om Solidarisk Bank.
22. §.
Solidarisk Bank må ej stiftas med mindre teckningssumma än 25o,ooo
R:dr Silfver Specie; och må ej antalet af delegare med solidariskt ansvar
understiga 5o.
2 3. §.
Delegare i solidarisk Bank, actie-delegare likväl undantagne, ansvara,
med egendom och personer, för uppfyllande af alla Bankens förbindelser,
i sådan ordning, att, derest, vid anställda utmätningsförsök hos Directiouens
Ledamöter, tillgäng i lösören saknas för betalning af fordran, den
någon hos Banken eger, borgenären är berättigad, för bristen, vända sig
emot den eller de delegare honom godt synes.
Har Banken kommit i concurstillstånd, ege borgenären, emot hvardera
delegaren, den rätt nu sagd är, änskönt försök lill utmätning hos Directionens
Ledamöter icke föregått.
24* §•
Delegare med solidarisk ansvarighet, eller dess arfvinge eller sterbhusdelegare,
vare ej berättigad att, före privilegiitidens slut, frånträda
Bolaget, med mindre Bolaget härtill samtycker, och det i 22 §. stadgade
minsta antal af delegare derigenom icke understiges; fortfare ock i ansvarighet
till Bankens borgenärer under ett år från det underrättelse om den
timade förändringen blifvit till Rätten aflemnad och i allmänna Tidningarne
kungjord.
Är nyssnämnde tid tilländalupen, vare den afgångne sedan ej ansvarig
för annan Bankens skuld, än den, hvarföre han derförinnan blifvit lagsökt,
med mindre Bank-Bolaget under tiden kommit i concurs-tillstånd, i
hvilket fall hans ansvarighet till borgenärerne skall än vidare fortfara, lika
nied deras, som i Bolaget qvarstå.
a5. §.
Händer del , alt antalet af delegare med solidariskt ansvar så minskas,
alt det ej uppgår till 5o, och kan ej Bolaget, inom ett år efter härom erhållen
kunskap, med sig förena andra lika ansvarige delegare till det erforderliga
antalet; pröfve Kongl. Maj:t, huruvida privilegium, vid sådant
förhållande, må fortfara eller icke.
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse N.O 34g. a 3g
26. §.
Förr än solidarisk Bank öppnas, äfvensom sedermera inom hvarje års
slut, skall uppgift på alla med solidariskt ansvar i Bolaget varande delegare
till Rätten aflemnas, för att varda uti iutecknings-protocollet intagen,
och, på sätt i 4 §. sagdt är, kungjord.
27. §.
Solidarisk Bank må ej uti verksamhet träda förr, än delegarne, uti
sådane säkerheter, som i 5 §• beskrifvas, tillskjutit ett belopp, som motsvarar
minst en fjerdedel af liela teckningssumman, hvilket belopp, sedan
alla dithörande handlingar blifvit af Konungens Befallningshafvande, gemensamt
np&é-. Bolaget, till säkerheten pröfvade och af bägge godkände,
skall sättas 1 säkert förvar, till Bolagets disposition.
När och till hvad belopp contanta insatser uti sådan Bank göras skola,
ankomme på delegarne sjelfve att bestämma.
Stockholm den 19 Maji 1835.
N:o 349*
Uppläst ocb godkänd hos Ridd. och Adeln den tg Majt i835.
Preste-Slåndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 19 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående Instructionför
Rikets Ständers Revisorer öfver Banco-Ver ket. (B^ncoUtsk.
Nrris 84» 109 & 121, samt förstärkta Banco-Utsk.
N:o 146.)
S. A. K.
tili den Instruclion, som Rikets Ständer, vid »83o års Riksdag, för
deras Revisorer öfver Bmco-Verket uppgjort, och hvilken, genom E. K.
M:s Nådiga Kungörelse al den 22 April samma år, uppå Rikets Ständers
underd. anhållan, blifvit till allmän kännedom och efterrättelse meddelad,
hafva några tillägg och förändringar af R St. ansetts behöflige, hufvud
-
Expeditions-Ulskotlels Förslag till und. Skrifvelse N.-o 349.
sakligen åsyftande att närmare bestämma, ej mindre Banco-Verkels Revisorers
skyldighet att tyst och förtegadt hålla hvad de i vissa frågor rörande
Banco-förvaltningen kunna erfara, än äfven de åtgärder, som af Revisorerne
må vidtagas, i händelse de finna något rörande Banco-Verkets förvaltning
vara försummadt eller eljest kräfva rättelse; och hafva R. St., af sådan
anledning, nu antagit följande, af deras Banco-Ulskott föreslagna,
Instruction för Rikets Ständers Revisorer öfver Banco-Verket.
§.
Revisorerne, utsedde och förordnade på det sätt och till det antal
Riksdags-Ordningen uti 6S och 70 §§. stadgar, skola 3 den i förslberörde
§. bestämda tid i Banken sammanträda, och, sedan de sin behörighet
styrkt, lifligen aflägga, samt med sina namn underteckna följande Ed:
”Jag N. N., utsedd och förordnad att granska Banco-Verkets räkenskaper,
tillstånd, styrelse och förvaltning, förpligtar mig härmedelst, att doldt
och förtegadt hålla hvad som rörer enskilde personers förhållanden lill
Banken, eller för öfrigt, i afseende på detta Verks förvaltning, enligt
Rikets Ständers Beslut, tyst vara bör, så sannt mig Gud hjelpe tili lif
och själ,"
§• 2*
Revisorerne ega att, vid deras sammanträde, emottaga följande berättelser,
nemligen:
1:0 af Banco-Fullroägtige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet, dels ock om förvaltningen af Tumba Pappersbruk;
2:0 af Directionerne för Discont-Verket i Stockholm, samt Låne-Contoren
i Götheborg och Malmö, om dessa Discont-Inrättningars rörelse;
3:o af Coramissariatet eller Bankens Understyrelse, om den, samma
Styrelse, äfvensom Departemental-Styrelserna, åliggande förvaltning;
4:o af Revisions-Commissarien eller Chefen för Revisions-Afdelningen; och
5:o af Bankens Fiscals-Embele, om de till hvartderas befattning hörande
ämnen.
§. 3.
Revisorernes åliggande bestå deruti:
a) att granska Banco-Verkets tillstånd i alla dess delar och huru detsamma,
efter den tid, som senast församlade Banco-Utskotts eller Revisorers
granskning omfattat, blifvit styrdt och förvaltadt;
b)
Exptditions-TJIskottets Förslag till lind. Skrifvelse 7V-o 3/Jg.
6) att härvid noga tillse, huruvida så väl Fullmägtige som Bankens
samtlige F.mbets- och Tjenstemän ställt sig de för detta Verk gällande
Lagar, Ordningar och Reglementen till efterrättelse, samt behörigen iakttagit
och vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;
c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest kräfva
rättelse, härå fästa Fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte hos Rikets
Ständer förhållandet anmäla samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande
af behörig verkställighet eller rättelse, härutinnan anses böra vidtagas;
d~) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade
förseelser af Fullmägtige eller Bankens Embets- och Tjenstemän,
att Revisorerne anse åtal, i anledning deraf, böra ofördröjligen anställas;
e) att öfver sådane frågor, derom Fullmägtige kunna vilja med Revisorerne
rådgöra, sina åsigter och utlåtanden Fullmägtige meddela;
f) att pröfva och afgöra besvär, som af Bankens Embets-och Tjenstemän
eller betjente blifvit uti befordrings- eller andra dem rörande
mål hos Revisorerne i föreskrifven ordning anförde; dock kan, genom
Revisorernes i följd häraf fattade beslut, någon befordran icke återgå;
och
g) att, der anledning dertill skulle förefinnas, äfven utan anförda
klagomål, göra erinringar vid åtgärder och beslut, som, i frågor rörande
befordringar, samt tillökningar i sysslor, löner eller pensioner, blifvit af
vederbörande Styrelser vidtagna.
§. 4-
För öfrigt bör3 Revisorerne vid deras förrättning noggrant iakttaga,
ej mindre hvad Riksdags-Ordningen, i afseende på dem, innehåller,
än ock hvad den för Banco-Fullrnäglige, under den ia Mars i83o, utfärdade
Ansvarighels-lag stadgar och förmår.
§. 5.
Revisorerne vare det förbjudet, alt, med undantag af de uti 8 och
r, §§. af denna Instruction omförmälda arfvoden och ersättningar, ingå
i någon slags disposition af Bankens medel, under hvad titel eller till
hvad behof det vara må; Revisorerne ega icke heller att på annat sätt,
än i ofvanstående 3 §. stadgadt är, befatta sig med befordrings-ärenden
eller frågor om tillökningar i sysslor, löner eller pensioner.
Bih. till R. St. Prot. iS3^. och iS3S. lo Sami. 1 Afd. 2 Bandet.
31
Fxpeditions-Utskottets Furslag till! lind. Skrifvelse No 3 49'.
§. 6,
Till befordrande af Revisions-förrättningensskyndsammare gång, kunna
Revisorerna sammanträda på Afdelniogar, för ärendenas beredning,
men alla frågor om anmärkningar och. anmälanden skola slutligen in
pleno föredragas och afgöras.. Uppstår vid Revisorer nesöfveriäggningar skiljaktighet
i ra en ingar ne,. böra de lill protoeollet afgifva sina röster, hvilka,
enligt Riksdags-Ordningens 66beräknas per capita, med afgörande
röst för Ordföranden, då rösterna äro. lika^ hvarje Ledamot dess reservationsrätt
dock förbehållen.
§■ 7-
Efter fulländad Förrättning låta Revisorerne deröfver författa Berättelse
lill Rikets näst sammanträdande Ständer, uti hvilken Berättelse skall
meddelas fullständig: underrättelse om Bänco-Verkets tillstånd, samt huruvida
anledningar till anmärkning vid någon del af förvaltningen, under
Förrättningen,, förekommit.
Af Revisorernes Berättelse* hvartill det justerade conceptet bland revisions-handlingarne
förvaras», skola 2:ne exemplar utskrifva» och af Revisorerne
undertecknas,, det ena för att, under försegling,, genast till Riddarhus-Ärchivet
aflemna», och det andra för att, enligt Revisorernes föranstaltande»
befordras till trycket, och, så fort sig göra låter,, till allmänhetens
kännedom,, med olEciela Tidningarne utdelas..
§■ S
Jemle
det Revisorerne bestås skjuts efter fyra; (4) hästar till och
ifrån Stockholm, komma samtlige Revisorerne att uppbära- traetamente
af tre (3) Rrdr Banco om dagen» hvilket traetamente utgår så väl under
den för Revisions-förrättningen bestämda tid,, som under resan lill
och ifrån Stockholm,, då 8 mil beräknas för dagen;: börande hälften af
dessa revisions-omkostnader», efter hvad förut vanligt varit, af Banken
utgifva».
§■ 9*
Lämplige’ arfvoden åt den i och för Revisions-förrättningenvid Banco-Verket
anställde Cancelli»- och Yaktbetjening ega Revisorerne att,
i moa af arbetets vidd och beskaffenhet, bestämma samt anordnandet
deraf åt Fullmägtige uppdraga.
Expeditions-Utskottets Förslag, till und. Skrifvelse N.-o 3 5o.. »4$
Hos E. K. M. få Rikets Ständer i underd. anhålla, det E* K. M:. £
Nåder täcktes låta Nådig Kungörelse härom, till vederbörande» efterrättelse,,
utfärda..
Rikets Ständer framhärda & c.
Stockholm den- 19 Maji i835-
N:o= 3 5 o-.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Adeln den 21 Maji i83'J.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 —■ —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse^ angående iakttagelser till
förekommande af omtryckning, af vissa till Bihanget hörande
Handlingar.
S. A. K.
Rikets Ständer få härmed till E. K. M. i underdånighet frambära ders.'
anhållan,, alt, vid alla de tillfällen, då, på allmän bekostnad, tryckas Handlingar
af den beskaffenhet,. att de kunna ifrågakomma till intagande uti
Bihanget lill Riks-Ståndens Protocoll vid denna eller nästinstundande
Riksdag, sådant måtte, genom vederbörande,, sorn få sig uppdraget denna
trycknings, ombesörjande, varda Rikets Ständers Fullmägtige i RiksgäldsContoret
tillkännagifvet, på det tillfälle må beredas, att, på samma
gång sorn tryckningen af berörde slags Handlingar verkställes, deraf låta
afdraga och för ofvanberörde- Bihang aptera det af Rikets Ständer för så—
dant ändamål bestämda antal af 1,200 exemplar, och hvilken tryckningskostnad
kommer att af Riksgälds-Contoret serskildt belalasRikets
Ständer framhärda &c.
Stockholm, den 22- Maji 1835.
Expeditions-Utskottets Förslag till tind Skrifve Iser N.o 3”i.
N:o 35 r.
Uppläst ocli godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Maji 1835.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underd. Skrifvelse, angående Kongl. Rlaj.ts
Nådiga bemedling för upptagande af ett utrikes Creditiv,
till förstärkande af Bankens Silfver fond. (Banco-Utsk.
Bet. N;ris i3i, 142, 147 & i5o.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, på sätt deras underd. skrifvelse af den 3o sistl.
Mars uti 3:dje punkten innehåller, förordnat, att deras Banco-Fullmäglige
ega, att, i den mon behof göres till förstärkande af den metalliska Cassan,
å utrikes ort upptaga Credit eller Creditiv till ett belopp, motsvarande
högst Två Millioner R:dr Silfver; så få R. St. i underd. anhålla, att, derest
Fullmägtige kunde blifva i bel\of af E. K. M:s bemedling, i ministeriel
eller annan väg, för alt, till realisationens upprätthållande, bereda Banken
Credit eller Creditiv å utländsk ort, samt Fullmägtige derom göra underd.
anmälan, E. K. M. då täcktes en sådan bemedling i Nåder meddela.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Maji 1835.
N:o 352.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och. Adeln den iS Maji i835.
Preste-Ståndet den 25 — —
Borgare-Ståndet den 26 — —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Förslag till den handling, hvarigenom Herr Landtmarskalken
samt Herrar Talmän, å Rikets Ständers vägnar, berättiga
Fullmägtige i Banken att af sluta Credit eller Creditiv å
utrikes ort, till ett belopp af högst 2 millioner R:dr Specie.
(Banco-Utsk. Bet. Nrris 112 & 126.)
Sora Sveriges Rikes Ständer funnit godt, vid innevarande Riksdag, besluta,
det må Fullmägtige i Rikets Ständers Bank, tili förstärkande af
Bankens
Expeditions-Uiskottels Forsla" till und. Skrifvelse JV.-o 353.
Bankens metalliska Gassa, i elen nion Lehöf deraf gores, förskaffa sig å
utrikes ort Credit eller Crediliv till ett belopp, motsvarande högst Två
millioner R:dr Silfver, efter 1664 års Myntfot, med den, genom Kongl.
Mynt-Ordningen af år i83o, deruti fastställde förändring; alltså, och i Öfverensstämmelse
med Rikets Ständers beslut och i Svenska Folkets namn,
håfve vi, undertecknade, Sveriges Rikes Ständers Talmän, härmed velat
berättiga och befullmägtiga Rikets Ständers Fullmägtige i Banken att,
omedelbart eller genom i behörig ordning befuilmägligadt Ombud, aftala och
afsluta Credit eller Creditiv 3 utrikes ort, till ofvannämnde belopp; och
förklare vi, å Sveriges Rikets Ständers vägnar, att hvad Fullmägtige i Banken,
i omförmälde afseende, öfverenskomma, afhandla och afsluta, skall
af SverigesRikets Ständer godkannas och, såsom fullkomligen giltigt, vara
för dem bjudande, som försäkras.
Stockholm den 26 Maji iS35.
Ä Sveriges Rikets Ständer vägnar:
(Herr Landtmarskalkens samt Ilerrar Talmäns underskrifter
och Riks-Ståndens Sigill.)
N:o 353.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 26 Maji r835.
Preste-Ståndet den 26 — —
Borgare-StånJet den 26 — —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrif velseangående' hankens
Sedelutgifning. (Banco-Utsk. Bet. N:ris 107, 135 & 144 )
S. A. K.
I afseende på Bankens Sedelutgifning hafva Rikets Ständer meddelat
deras Fullmägtige följande föreskrifter:
1:0 att utgifningen af Sedlar å den så kallade transportsedelräkningen
genast upphörer, så snart ett till vexlingens underhållande erforderligt
antal Sedlar å högre valeurer blifvit förfärdigade, och öfriga, i samband
med transportsedelräkningens upphörande stående, nödvändiga föränd^ngar
inom Banken hunnit verkställas;
Bill. till R. St, fröt. i834 och i835. 10 Sami. 1 Afd 2 Bandet. 32
2 jt> Expeditions-Utskoltets Förslag till unri. Skri/velse JV.o 353.
2:0 att de Sedlar, sorn framdeles af Banken utgifvas, med undantag
af* de nuvarande skillingssedlarne, erhålla en förändrad form och lydelse,
hvarom erforderliga föreskrifter äro Banco-Fullmägtige meddelade;
3:o att Bankens nya Sedlar, ehuru de fortfarande komma att lyda å
B:dr Banco, utställas till inlösen med deremot, enligt Myntbestämningslagen,
svarande belopp i Silfverspeciemynt;
4:0 att Bunkens nya Sedlar utgifvas å sådana valeurer, som jemt svara
emot R:dr Riksgälds och dess multipler;
5:o alt vissa af dessa Sedlar varda utställda å samma belopp, somen
del af de hittills i allmänna rörelsen begagnade Riksgäldssedlarne;
6:0 alt de nya Sedlarnes värde, enligt Riksgälds-beräkningen, varda å
tjenligt ställe i samma Sedlar på ett i ögonen fallande sätt utmärkt;
7:0 att, till en början, Sedlar, enligt nya formulairen, må utfärdas
endast å följande 7 valeurer, nemligen:
a — — 32 sk. B:co att inlösas med £ R:dr Silv. Sp., motsvarande 1 R:dr Rgds
2 R:dr — — — — — | — — — 3 —
10
- 16 — 32 — — — — 6 ^ — — — 25 —
-100 — — — — — — 3 — — — 15 o —
- 5oo — — — — — — 1875 — — — 7^0 —
Hvarvid Fullmägtige i Banken berättigas, att, derest, utom desse sedelvaleurer,
någon annan skulle finnas vara för allmänna rörelsen serdeles
nyttig och nödvändig, låta, enligt ofvan stadgade grunder, utgifva en,
högst 2:ne andra valeurer, emellan 2 och 100 R:dr B:co;
8:0 alt lill alla de Sedlar, som, i följd af Rikets Ständers vid denna
Riksdag fattade beslut, komma att erhålla en förändrad lydelse, användes
färgadt så kalladt lamelleradt papper, enligt de för R. St. företedde prof;
varande Banco-Fullmägtige dock obetaget, att, före sedelutgifningens början,
låta detta papper erhålla den förbättring, hvartill jdterligare vunna
insigter kunna föranleda; och hafva R. St. åt deras Banco-Fullmägtige
unplragit, att, innan någon af de nya sedelsorterne från Banken utgifvas,
derom göra underd. anmälan hos E K. M , med anhållan, att, till allmänhetens
underrättelse, Kungörelse om formen och beskaffenheten af det
nya Sedelmyntet måtte varda på vanligt sätt i Nåder utfärdad.
Hvilket allt Rikets Ständer, med hemtad serskild anledning af E. K.
M:s Nådiga Skrifvelse af den 6 sisth April, få härmed i underd. anmäla.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 26 Muji i835.
STOCKHOLM, Ecksteinska Tryckeriet, i835.
Reg ister.
Öfver de af Rikets Höglojlige Ständers Expeditions-Utskott,
under iS34 och i835 årens Riksdag, afgifne jörslag till
Rikets Ständers Underdåniga Skrifvelse!' till Kongl.
Maj:t, m. m.
J\':o
1. Underd. Skrifvelsej med uppgift å utsedde Ledamöter till det af
Hans Majit äskade Hemliga Utskott.
2. — angående utgifternes för innevarande Riksdag omedelbara be
stridande
genom Riksgälds-Contoret.
3. — i fråga om Bankens rätttighet, att erhålla liqvid för aine på
densamma öfverlålne äldre Kronofordringar.
4» —• angående Arrendatorernes af Klabböle Krono-laxfiske underd.
ansökning om eftergift i i83o års arrende.
5. — angående f. d. Kammererarens vid Strömsholms Stuteri-Intätt
ning,
Assessoren Lundströms underd. ansökning, om afskrifning
af dess skuld till Stuteri-cassan.
& — angående Kamereraren Krutmeyers ansökning om befrielse
från arrendet af Kronohemmanet Rinkeby i Stockholms
Län.
— angående enkan Sahlmans ansökning om befrielse från
skyldigheten att ansvara för arrendet af Lotten Nio 5i af
Upsala Hof-stall-äng.
8. — i fråga om eftergift af ett dana-arf till Piteå Stad.
q. — i fråga om sökt eftergift af Öfver-Inspectoren Borghs sterbhus
delegare
ådömde anmärkningsmedel.
10. underd. Tacksägelse-adress till Hans Majit Konungen, i anledning
af Hans Majits Nådiga omsorg för Cholera-Sjukdomens utestängande
från Riket.
11. underd. Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om anläggning af en
stad vid Lysekihl i Bohus Län.
12. — i anledning af Öfver-Commissarien Öyers ansökning, att vid af
skedstagande
få å Allmänna Indragnings-Staten såsom pension
uppbära sin nu innehafvande lön.
Bih. till fl. St. Fröt. 1884 och i83S. 10 Sami. 1 A/d. t
y.o
i3.
»4-
15.
16.
17.
18.
*9*
20.
21.
23.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
underd. Skrifvelse, angående grunden för liqviden af framlidne
Pastorn Doctor Collins hos Stats-Verket innestående lön.
— med tillkännagifvande af verkställdt nytt val lill Ledamot i
Hemliga Utskottet efter med döden afgångne Conlracts-Prosten
Svedelius.
— rörande Riksdagens förlängande på en månad.
— angå,ende eLt tillägg uti 17 Cap. 18 §. Rältegångs-Balken.
— angående ändring i bestraffningen för missgerningsmans lös*
släppande.
— rörande ett tillägg i g Cap, 1 r §. Handels-Balken, om ansvar
för den, som förnekar veterlig skuld.
— i anledning af gjorda motioner om Landsfiscals-tjensternes upp
hörande.
— angående väckt fråga om uppförande af en bro öfver Dahl
elfven
i trakten af Gysinge bruk.
— rörande behofvet af ett sammandrag af gällande författningar
angående Kneklehåliet.
•— angående tillägg i föresksiften rörande permittering af värfvadt
manskap.
— angående indragning af Vexel-Gontrolörs-befatlningarne.
—• angående beviljad afskrifning af några Stats-Verkets fordringar
hos Allmänna Hospitalfonden, äfvensom Curhus-inrättningarne
i Södermanlands samt Götheborgs och Bohus Län.
—• angående ändring i 3 Cap. Sjöskade-Balken Sjölagen.
— i anledning af väckt fråga, att mål angående den nidings-tjuf
nad,
hvarom 3, 4 och 5 §§. 42 Gap. Missgernings-Balken
omförmäla, må upphöra alt vara af underställnings egenskap.
— angående upphäfvande af eller ändring uti föreskrifterna om
tiden för begrafningar.
—• om utvidgad frihet för Presterskapet att få Embetsbref till
Kongl. Majrts Befallningshafvande, genom Kronobetjeningens
försorg, fortställde.
— angående de arbeten, som för Kongl. Flottans i Carlscrona be
hof
verkställas.
— angående det af Civil-Statens Pensions-Cassa väckta anspråk på
nådårs besparingar af pensioner å Allmanna Indragnings Staten.
— angående skyldighet för Båtsmän, att vid återkomst från cora
mendering
varda försedde med Prtstbevis.
N:o
32. underd. Skrifvelse, rörande af Kongl M*j:t i Nåder föreslagne och
af Rikets Ständer antagne förändringar i Rikets Grundlagar.
33. — angående de af Kongl. Maj:t vid sistförflutne Riksdag föreslagne
förändringar uti rg:de, ai:sta och 88:de§§ af Regerings-Formen.
34.
angående inom Constitutions-Ulskottet vid nästlidne Riksdag
väckta och af Rikets Ständer nu godkända förslag till ändringar
i Rikets Grundlagar.
35. — angående frihets-år för Jernverk inom Norrbottens och Vester
bottens
Län.
36. — angående hegardt låneunderstöd af allmänna medel för fullbor
dandet
af en brobyggnad vid Carlscrona.
37. — angående undersökning i afseende å Kungsådran i Dahlelfven
vid Elfkarleby.
38. — rörande frälsehemmans-skyldighet att utgöra Kronobrefbäringen.
3g. — angående upphörande af de i Norra Länen af Riket utgående
så kallade Räfste-Tings-penningarne.
4o, — angående de af Kongl. Maj:t vid sistförflutna Riksdag föreslag
na
ändringar uti ig:de, 2i:sta och 88:de §§. af RegeringsFormen.
— i fråga om rättighet för hemmansegare på Gottland att få erlägga
penningelösen för deras ränte-tjära.
4a. — i anledning af väckt fråga om afskaffande af accord till Lands*
höfdinge-Embeteri.
43. — angående väckt fråga om ett förändradt användande af den
*:dels procent, som af sterbhus inom Wermland erläggas.
44.
angående afskrifning af den summa, som af Lilla Credilivel blif
vit
lyftad, i anledning af återgången handel om några försålde
Ki igs-skepp.
45. — i anledning af Kongl Majlis Nådiga remiss uppå Sala Bergslags
underdåniga ansökning om förändring af beräknings-sättet
för afgifterne å Bergslagets till förmynlning inlemnade
silfver.
46. — angående rättighet för Nybygges-sökande, alt emot borgen lyf
ta
odlings-understödet, så snart genom bevis styrkes, att odlingen
blifvit verkställd
47. — angående Tullen å fiån Finland inkommande varor.
48. ■— angående Bevillning af utdelningen vid Trollhätte Canal och
SIuss-Verks-Bolags adier.
4
N:o
49-
50.
51.
5a.
53.
54-
55
56.
57.
58.
59
60.
61.
6a.
63.
64.
65.
underd. Skrifvelse, angående verkställd omröstning öfver Högsta
Domstolens Ledamöter.
— angående en Lagförklaring rörande förvandling af sådane böter,
som äro målsegandens eller angifvarens ensak.
— angående angelägenbeten af förbättring oeh utvidgning af nå
gra
Länshäkten.
— angående åtskilige af Kongl. Majit utfärdade Lagförklaringar.
— i fråga om Förste Lifmedicus af Pontins bibehållande vid ett
pensionsanslag.
— i fråga om upphörande af Liggemånaders och Begrafningshjelp*
beräkning vid tillträde af vissa högre civila Embeten.
— angående ett anslag å Flottans Expectance-Stat för Capitaine
Sjöbohm och Lieutenant Hård.
— angående Arieplougs och Arfvidgsjaurs Lappmarkers förläggande
under Norrbottens Län, samt om en ny administrativ indelning
i vissa delar af Riket.
— med anmälan om de hinder, som mott för silfvervexlingens
början å den af Kongl. Majit i Nåder föreslagna dag, den i
Julii i834-
— i anledning af verkställd undersökning om den så kallade Pre
ste-taxans
upprinnelse och beskaffenhet.
— angående nedsättning i lösen för dagsverken till Wisingsborg»
Kungsgård,
— angående sammanfattandet af beskrifningar öfver anläggning
och skötsel af Rior eller Tork-inrättningar för spanmål.
— angående den så kallade Trolliska Slipendii-fonden och rän
tan
derå.
— rörande beskattning af Tull-, Mjöl- oeh Sågqvarnar samt Valk- och
Stampverk för andras betjenande å städers område.
— i anledning af väckt fråga, att de från Hernösands Stift till Up
sala
Domkyrka årligen utgående så kallade Domkyrko-tunnor
hädanefter må tillfalla Hernösands Kj^rka.
— i anledning af väckt motion om ändring i Jude-Reglementet till
beredande af rättighet för medlemmar af Judiska Nationen
att besöka och njuta undervisning vid allmänna Läroverk.
— om ändring af 3 §. t Art. och 16 §. a Art. i Kongl. Förord
ningen
den 16 Maji 1827, angående Lots- och Bak-Inrättnin
gen
i Riket.
5
F»
66. underd. Skrifvelse, angående rättighet till enkel tjenstårsberäkning
för Prestman, som lill Lärare vid Laneaster-Skola antages.
67. — angående upphörande af Ridderskapets och Adelns rättighet
att å Frälse-egor anlägga krogar.
68. — angående rättighet för Adjuncter och Docenter inom Juridiska
och Medicinska Faculteterne, att beräkna Academisk tjenst»
göring vid fråga örn befordringar utom Academien.
69. — angående afvittringarne inom Herjeådalen.
■jo. — i fråga om ersättning till Städernes Borgerskap, då de till be
sigtningar,
m. m. för Kronans räkning blifva kallade.
ni. — angående af Rikets Ständer till Stats-, Banco- och Riksgälds
Yerkens
öfverseende oell granskning år 183a församlade
Revisorer gjord anmärkning, i afseende på beviljad t anstånd
med Capital-afbetalningarne och de så kallade Förslagslånen
ifrån Manufaetur-Disconten.
n-2. angående reglering af löne-vilkoren för Pastorernes Adjuncter.
73. — rörande ett utarbetadt Förslag till en Låne-Inrättning, till un
derstöd
för Bergsraanna-handteringen i Riket.
■j4- — angående utarbetandet af Förslag till de ändringar oell för
bättringar
i Catechesen, hvilka kunna finnas nödiga.
<y5. — angående utfärdandet af en ny Författning, rörande Privile
gia
Exclusiva.
76. — angående inställelse af vidare utgifning af Riksgälds-sedlar.
n7. — angående låne-understöd till staden Falkenberg.
78. — i fråga om förlängning i ytterligare Tio år af de för en pant
låne-inrättning i Hufvudstaden beviljade förmåner.
79. — angående portions- och rations-värdels för tågande trupper
och hästar bestämmande i rund summa vid de årliga ruarkegångs-taxor
nes upprättande,
80. — i anledning af väckt fråga om utarbetandet af Förslag lill all
män
Communal- och Municipal-författning.
81. — angående lysning och vigsel, då frånskiljde makar å nyo vil
ja
tiäda i äktenskap med hvarandra.
82. — angående rättighet för egare af Skatte- Frälsediemraan att Lö
sa
frälseränlan, när densamma utom börd säljes.
83. — angående praescriptions-lid för Domfäste fordringar.
84. — angående ändring i sisla mom. 5 §., samt it mom. 7 17
Cap. Eandels-Balken..
6
N'o
85. undeid. Skrifvelse derom, att de Lagstadganden, som vid inneva
rande
Riksmöte beslutas, af sådan beskaffenhet, allde tillböra
allmän Civil- och Criminal-Lag må, så vidt ske kan,
varda i en enda författning kungjorde.
86. — angående upphäfvande af Skrå-förfatlningarne i Murmästare-,
Timmermans- och Byggmästare-Handlverken.
87. — i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Proposition om Curhus
afgiftens
fortfarande.
86. — angående väckt fråga om försäljning till Skalle af de till Ek
plantering
anslagne Bispmotala Kungsgård och 2ine under
Wisingsborgs Kungsgård lyd inde hemman, samt om inköp
för Ekplariteiing af j<»rd å Wisingö.
Qg. — angående alskaffandet af Borgholms Garnisons service-medel
po. — i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående lindring i vilkoren för begagnandet af
def, utaf Rikets Ständer till åter uppbyggande af staden
Borås, anslagne Låne-understöd, äfvensom eftergift af den
staden åliggande Bevillning,
qj, — rörande ändring i nu gällande stadgande om Öfver-Domstol
i Tullmål.
q2. — angående lediga tjensters vid Post-Verket kungörande i Allmänna
Tidningarne, samt att, vid återbesättandet af såda
ne
tjenster, afseende måtte fästas å långvarig och pålitlig
tjenstgöring vid samma Verk.
q3.
angående forsling af Kronans spanmål och mjölförråd för vis
sa
garnisons-orter.
q^,
angående väckt fråga om undersökning rörande den utmarken
på Öland åsätta räota.
q5, — angående fortfarande nedsättning i Alun-tionden för Lofvers
Bruk.
p6. — angående nedsättning i afgifterne å Svenska Alun-tillverk
ningen
i allmänhet,
angående upphörande till kraft och verkan af det vid sista
Riksdag fattade beslut om upplagande, för Statens räkning,
af ett lån af 2 Millioner Svenskt Specie.
q8
angående reglerings uppgörande om Kionobrefbäringen.
qq — angående nya Provincial-Läkares tillsättande i åtskilliga de
lar
af Riket.
97-
N:o
ioo.
101.
102.
io3.
I o/(.
io5.
T 06.
I 07.
t 08.
IO9.
I I O.
1 t I .
I I 2.
I I 3.
I l4.
I I 5.
I l6.
7
undderd. Skrifvelse, i anledning af Rikets Ständers Revisorers är
l83o oell i83a afgihia Berättelser, om samma är verkställd
granskning af Stats-Verkets med dertill hörande allmänna
tonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1837, 1828
1829 och i83o.
— angående Båtsmäns och Krono-efFecters transporterande sjöledes.
— angående Bankens öppnande till utvexling af silfver.
— angående upphäfvancie af Kämners-Rätter, Lagmans-Rätter och
Riddare-Syne-Rä! ter.
— angående borgens ställande och doms fullgörande vid full
följd
af vad frän Under-Rätt.
— om upphäfvande af en del enskilde Domstolar eller så kalla
de
Fora Privilegiata.
— angående ändring i 7 Cap., 3i §. RättegångsBalken.
— angående offentlighet vid Under-Domstolar och Polis-Kamrar.
— angående Commendanten å Carlshamns Castell, Capitaineu
Benzels!jernäs eftetlemnade Enka, M. Benzelstjernäs uppförande
till pension å Allmänna Indragnings-Slaten.
— angående uppförande å Allmänna Indraguings-Staten af förre
Commendanten i Warberg, Öfverste-Lieutnanten Friherre
J. K. Bennets Commendants-ai fvode.
—i angående uppförande å Allmänna Indragnings-Stalen af en
Capitaineu vid f. d. Regementet Roijal Suedois, L. Stjernstam
beviljtd löne-ersättning.
— i fråga om Generals- och Amirals-Pensionernes uppförande å
Allmänna Indragnings-Stalen.
— angående Lands-Kamereraren Bergströms uppförande till pen
sion
å Allmänna Inriragnings-Staten.
— angående f. d. Lieutenanten Rotkirchs uppförande å Allmän
na
Indragnings-Staten.
— angående bestämmande af prtescriptionstid för uppvisande i
Banken af utelöpande invisningar och insättningsbevis, som
i Räkenskaperne balanceras.
— angående upphörande af Städernes skyldighet alt hålla upp
lag
af spanmål.
— angående, upphörande af den städerne Borås och Ulricehamn
roedgifna gårdfarihandels-rättighet.
8
N:o
U7-
118.
119.
I 20.
121.
122.
1 23.
I 24.
I 25.
126.
127.
128.
12 9*
sdo.
underti. Skrifvelse, angående forre Krono-Fogden, Åssessoren Kölistens,
förre Landt-Räntmästaren, Kongl. Räntmästaren Ahlgrens
och Lands-Kamereraren, Kammar-Rådet Hertzman*
underdåniga ansökningar, att, såsom pension, få åtnjuta fulla
beloppet af deras innehafda lön.
— angående de af f. d. Directeurerne vid Eskilstuna Fristad,
Öfverste Palm och Öfverste-Lieutenanten Nordwall tillagde
pensioners öfverflyttande på Allmänna Indragnings-Staleri.
— angående framlidne Stats-Commissarien E. Widegrens 2:ne
oförsörjda döttrars underdåniga ansökning, att till oafkortad!
belopp få åtnjuta den sökanderne, gemensamt med deras
nu mera gifta syster, tillagda pension.
— i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
ytterligare anslag för anläggandet af en vattenledning till
Carlscrona.
— angående medels anskaffande till Canal-och Sluss-byggnad vid
Säffle i Wermland.
— om upplåtande af jord utaf Wisingsborgs Kungsladugårds
egor till ökadt utrymme för Wisingös kyrkogård.
— om anvisande på Riksgälds-Contoret af ett Creditiv för span
målsundsätlningar
vid inträffande svårare missväxter.
—• om utfärdandet af en förnyad Taxa på arfvode för Landtmäteri-förrättningar.
— angående upphäfvande af spärrnings-anstalterna mot Cholera
farsoten.
•— angående anskaffande af en Militair-pöst till bevakning vid
Malmö Låne-Contor.
— i fråga om ändring i Kongl. Förordningen den 19 Decem
ber
1827, angående grunderne och vilkoren för hemmansklyfning
samt afsöndring af jord eller andrå lagenheter
från hemman.
— angående inrättande af en Skola i staden Borgholm å Ö
land.
— angående Löfås Silfver-verk.
— angående Öfverste-Lieutenant Nordencreutz’* Enkas underd. an
sökning
att vara bibehållen vid de löneinkomster, mannen i
lifstiden innehaft
9
N:o
131. underd. Skrifvelse, i fråga om rättighet för Götha Canal-Bolag, att i
Riksgälds-Contoret lyfta medel till anskaffande af Ångboxerings-fartyg.
132. — angående tillsättandet af Justitiae-Ombudsmans-Embetet.
133. Förordnande för Hof-Rälts-Rådet C.. L. Lundin att vara Ri
kets
Sländers Justitiae-Ombudsman.
134. underd. Skrifvelse, angående ett fortfarande anslag för indelta In
fanteriets
lifmundering, till lika belopp, som vid sista Riksdag
bestämdes.
135.
angående ytterligare åtgärder i afseende å förslitne Banco-sed
lars
utbyte i Landsorterne.
136. — i fråga om meddelandet af beslämd föreskrift, huruledes för
myndare
bör ansvara för ränta å myndlings capital.
i3^. — angående väckt fråga om upphäfvande af dubbla tjensteårs-bc
räkningar
vid befordringar till Ecclesiastika Embeten och
Tjenster.
138. — om upphäfvande af det i skolordningen stadgade ansvar för
lärjunge, som underlåter att göra anmälan om slutad skolgång.
139. — angående förändrade stadganden i afseende på skeppsegares å
liggande
att utlaga Fribref och Turkiska pass.
j4o. — angående förrättadt val af Justitiae-Ombudsmannens suppleant.
14x Förordnande för Häradshöfdingen J. J. Bergström alt vara Rikets
Ständers Justitiae-Ombudsmans suppleant.
142. Förordnande för de utsedde Ledamöternei Comiteen för Tryckfrihe
tens
vård. (6 till antalet)
i43 underd. Skrifvelse, i anledning af Arrendatorns utaf Svartsjö Kungs
gård,
f. d. Grosshandlaren Weners ansökning om nedsättning
i arrendet.
144* 1— angående rätta förståndet af den, utaf Rikets Ständer vid sista Riksdag,
Landshöfdingen af Wingård förunnade befrielse från ersättnings-skyldighet
af åtskillige utaf förre Lands-Seccreteraren
Kleman tillgripne och förskingrade mede).
143. — i anledning af Kongl. Maj:t Nådiga Proposition, angående än
dring
af 8, 9 och 10 §§. samt förklaring af a §. i 17 Cap.
Handels-Balken.
146. — angående förklaring af stagdandet rörande Landshöfdingars
pensionsrätt.
Bih. till R. St, Prgt, i83/f och i83S, 10 Sami. 1 Afd, a
JV:o
147. underd. Skrifvelse, angående viss tid, sorn Landshöfding skall innehaft
sitt Embete, innan han kan erhålla Landshöfdinge-pension.
148. — angående serskild vedergällning till Lag-Comiteens arbetande Lel
damöter efter nu mera fullandadt uppdrag.
i4,9- — angående Canalanläggningen vid Åker.
150. —- angående någre med Stats-regleringen gemenskap egande ali
manna
frågor.
151. — med tillkännagivande af verkställdt nytt val till Ledamot i
Heinlige Utskottet efter med döden afgångne Hof-Marskalken
Friherre Reuterskjöld.
152. Förordnande för Häradshöfdingen J. J. Bergström att vara Rikets
Ständers Jnslitise-Ombudsmans Suppleant (jemför N:o 141
och se Utskottets Memorial N:o 17.)
153. underd. Skrifvelse, i anledning af väckt fråga om afskrifning utaf
Enke Friherrinnan Eneschölds skuld till Wadstena Krigsmanshus
Cassa.
154- — i afseende å förslag till ändring i 5 § i5 Cap. Ärfda Balken.
155. — angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Första
Hufvud-titel.
156. — angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Fjerde
Hufvud-titel.
157 — angående reglering af utgifterne under Riks-Statens Femte Hufvud-tilel.
i58. —• angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Sjette
hufvud-titel.
i5p — angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Sjunde
Hufvud-titel.
160. — angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Nionde
Hufvud-titel.
161. — i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition om afskrifning
af en i Saltpeter-Fondens räkenskaper balancerad summa,
ulgifven såsom lån till Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori.
162. — i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition om afskrifning
af Upsala Academies skuld till Riksgälds-Conloret för ett erhållet
lån till fullbordande af det nya Bibliothekshuset i
Upsala.
i63 — angående att, af de från Länen inkommande Statistiska tabeller lill
11
JV;rj
de sä kallade Femårs-Berältelserne, endast ett sammandrag må
tiil trycket befordras.
,64- underd. Skrifvelse, angående porto-afgiften för Inrikes iBrefvexlingen
jg5# — i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående controlerne
för belåning af Tackjern på Stockholms Väg.
j66, — i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående ulmyntningsgrunderne for Koppar-skiljemynt
och Ducater.
,67. — angående grunderne för ett nytt system för Rikets silfvermynt.
j(33. — om upphörande af spö- och ris-straff för vissa brott.
j6q. — rörande underhållet af den på Statens bekostnad genom en
del af Dalarne, Helsingland och Jemtland under anläggning
varande väg.
,«0 —. angående reglering af utgifterne under Riks-Statens Andra
Hulvud-titel.
angående reglering af Allmänna Indragnings-Staten.
lrj2. — i fråga om jorde-böckers granskning.
j-^3. — i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående åtskilliga
omständigheter i afseende på levereringen och förvaltningen
af Kronans spanmålsrantor.
174. — om föreskrift till Kongl. M«j:ts Befallningshafvande, att, sedan
u'.flyttningsmedlen för Länet äro bestämde, meddela vederbörande
hemmans-innehafvare underrättelse om tiden, när
samma medel utfalla.
it5. — o:n förklaring öfver 4 §• i Kongl. Förordningen den 20 Januari
1824. angående ändring eller utrifning af vattenverk,
som genom uppdämning skada jord eller hindra dess odling.
176. — med lillkännagifvande af verkställdt nytt val till Ledamöter i
Hemliga Utskottet efter Grosshandlaren J. U. Winberg och
Lagmannen J. H. Ekstrand.
177. — angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens Tionde
Hufvud-Titel.
178. — i fråga om försäljning till Skatte af Kungsgårdar och en del
andra Kronolägenheter.
179. — angående skyndsam handläggning af mål rörande Recognitions
och
Kronoskogar.
180. — angående upphörandet af den vissa Collegier, Academier och
Allmänna Inrättningar tillagda rättighet att undfå ersättning
Ifra
af Banken för den förlust, sora de, till följd af förändradt
vexlingspris, fått vidkännas vid silfverutvexling.
181. underd. Skrifvelse, om afskaffande af det i Lagen stadgade döds
straff
genom rådbråkning.
182. — om meddelandet af nådig föreskrift, att förhör uti Grundla
garne
böra ingå i alla de Academiska examina, som berättiga
till inträde i Statens tjenst.
183. — om skyldighet för dem, som undergå Prest-Examen, att åda
galägga
kunskap uti vexelundervisnings-methoden, samt
angående rättighet för Lancaster-Lärare att prestvigas,
J84* — angående regleringen af utgifterne under Riks Statens Tredje
Hufvud-Titel.
185. — angående den innevarande Riksdag verkställda revision af
de under Commerce-Collegium ställda fonder och medel.
186. — i anledning af sökt everldelig skattemannarätt å det under
Ulricsdahls Kungsgård förr lydande Klefvinge hemman
med dertill hörande utjord.
187. — i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
fortfarande anslag till Ull-Discont-Fondens förstärkning,samt
Ull-culturens och Ull-productionens befrämjande i Riket.
188. •— angående förändrade grunder för fördelningen af Båtsmans
hållet.
Rikets städer emellan.
189. — i fråga om priset å det krut, som från Kronans förråd ut
lemnas.
J90. — i anledning af verkställd granskning af de vid sisla Riksdag
beviljade Extra anslag för FörsvarsVerket till lands, samt
till fullföljande af Garnisons-sjukhus-och Andra Lif-Gardets
Cassern-byggnader.
191. — i anledning af väckt fråga om rättighet för slädernes Em
bets-
och Tjenstemän att deltaga uti Civil-Statens PensionInrättning.
192. — i fråga om åbo- och besittnings-rätlen af Kyrkohemmanen i
Halland.
198. — i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, angående rotefrihet
för Capellans-bostälien, befrielse från öfver-rotering
för en del hemman inom Jönköpings och Kronobergs
Län, samt Vacance-afgift för icke preesterad rotering in
natura.
N:o
*94-
jg5.
io6.
!97*
198.
»99-
200.
201.
202.
203.
204-
ao5.
206.
207.
208.
209.
2 10.
21 I.
212.
i3
underd. Skrifvelse, angående beviljandet af ett Creditiv för be*»
stridandet af de kostnader, sorn genom Cholera-farsoten
föranledas.
— angående åtskillige ändringar i Kongl. Förordningen den 24
Augustii 1813, om fylleri och dryckenskap.
■—. angående utsättande af viss dag till Riksdagens afslutande.
— angående rättighet för parter att återbekomma deras till Dom
stol
ingifna handlingar.
— i fråga om tiden för uppsägning af räntehö inom Söderman
lands
Län, att in natura levereras.
—. angående förbud emot utmätnings verkställande af annan
Länsman, än den, som är anställd i det district, hvarest
utmätningen sker.
■— angående vilkorliga utmätnings-resolutioner.
— angående fördelning af försä!jnings-provision för utmätt fa
stighet.
— angående bestämmande af viss tid för fullföljd af hos Kongl.
Majrts Befallningshafvande skedd lagsökning emot löftesman,
som borgat såsom för egen skuld,
i— angående stadgande till förekommande deraf, att gäldenär, me
delst
dictade köpe-afhandiingar, undanhåller sina tilgångar
från utmätning.
— om ändring i 3o §. i Concurs-Lagen.
angående bysatt gäldenärs lösgifvande, sedan han sin egendom
till borgenärernc afstått.
angående förhöjning i underhållet för bysatt gäldenär,
om kungörande af 8 §. i det för Götha Canal-Bolag den 16
Mars 1833 utfärdade Nådiga Reglemente,
om upphäfvande af Kongl. Förordningen den 5 Mars 1746,
hvarigenom dödsstraff är utsatt för stöld ur bref.
angående åtskilliga föreslagne förändrade stadganden rörande
utmätning.
angående förmedling af sådane inom Jemtlands Län befintlige
hemman, hvilka vid afvittring befunnits brista i egor.
i anledning af åtskilliga föreslagne åtgärder till lindring i
Rustnings- och Roterings-besväret.
angående reglering af utgifterne under Riks-Statens Åttonde
Hufvud-Titel.
>4
N:o
213. underd. Skrifvelse, i anledning af sä väl Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående f. d. Allmänna Magazins-Fonden, samt betalningsvilkoren
för erhållne spanmåls-underslöd, som åtskilige
i sistnämnde ämne väckte motioner.
214* — i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse med öfverlem
nande
af Lag-Comitéens förslag lill Allmän Civil-Lag.
215. — i fråga om städerne Stockholms och Götheborgs befrielse ifrån
erläggandet af sterbhus-afgift.
216. — i fråga om lån af allmänna medel till segelfartens skyndsam
ma
förbättrande å Götha Elf och en hamnanläggning vid
Götheborg.
217. — i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse, angående
Presträltighelernes utgörande på Gottland och dermed sammanhängande
frågor om en förändrad indelning af dervarande
Pastorat, m. m.
218. — angående iiträttandet af Förmyndarekamrar.
219- — angående upphäfvande af senare mom. i 3§ af 5 Cap. Straflf
Balken.
220. — angående liquiderande af Riksgälds-Contorets skuld vid 1834
års slut för af allmänheten upptagne lån.
221. — angående tiden ifrån hvilken Stats-Regleringen skall taga
sin början.
222. — angående verkställd granskning af Tullverkets räkenskaper.
223. — angående verkställd granskning af Post-Verkets förvaltning
för år 1831.
224. — angående verkställd revision af Sundhets-Collegii räkenskaper.
220. — angående verkställd granskning af Invalidhus-Fondens räkenskaper.
226. — angående verkställd granskning af Saltpeter-Fonden.
'227. — rörande granskningen af Lappmarks Ecclesiastik-Vei kets Fond
för år i83r.
228. — angående granskning af Styrelsens öfver Fängelserne och Ar
bets-Inrättningarne
i Riket redogörelse för år i83i.
229. 1— angående rättighet att, utan föregången syn på stället, få an
lägga
husbehofs-mjölqvarnar.
230. — angående verkställd granskning af Krigs-Academiens räken
skaper.
231. — angående verkställd revision af Numer-Lotteriets räkenskaper.
i5
N:o
a32. underd. Skrifvelse, angående verkställd granskning af Control-Verkets
räkenskaper.
233. — angående verkställd revision af Civil-Statens Pensions-Cassas
räkenskaper.
234* — angående verkställd granskning af Armeens Pensions-Cassas rä
kenskaper
för år 183 i.
235. — angående verkställd granskning af redogörelsen för anslaget till
Stockholms Stora Barnhus.
236. — i anledning af väckt motion om handtlangnings-understöd för
Nybyggare i de norra orterne.
— angående verkställd granskning af anslaget för Allmänna Garnisons-Sjukhuset
i Stockholm.
238. — angående verkställd revision af Öfver-Intendents-Embelets rä
kenskaper.
23g. — angående verkställd revision af Stuteri-Öfver-Styrelsens räken
skaper
för år 1831.
24°* — angående de så kallade Stora och Lilla Crediliven.
241. — angående verkställd granskning dels af Stats-Contorels förvalt
ning
och räkenskaper för år iS3i, dels af redogörelsen för
anslagen till H. M. Drottningens Kröning, till Högstsalig H.
K. H. Prinsessan Sophia Albertinas begrafning och till Lejonbackens
ombyggnad, och dels af redogörelsen öfver Finska
ersättningsmedlen.
242. — angående verkställd granskning dels af Krigs-Collegii med der
under
lydande Cassors redogörelser, och dels af räkenskaperne
öfver Carl Gustafs Stads Gevärs-Faclorie för år 183 r.
243. — angående verkställd granskning af Förvaltningens af Sjö-Ärendena,
Kongl Maj:ts Flottas, m. fl. Departements räkenskaper för
år 1831.
344* — angående granskning af Quarantaines-Commissionens i Stock
.
holm räkenskaper för år i83r.
245. —■ angående verkställd revision af Lazaretts- och Curhus-Fondernes
räkenskaper.
246. — angående förhöjning i Skjuts-legan vid extra postföring samt
tillökning i den spanmåls-ersättning, som de roterade Posthemmanen
i Skåne åtnjuta.
247. — angående till afskrifning eller ersättning anmälde utgifter å öf
verskolten
af Stats-Verkets inkomster under åren 1827—i83r.
,6
N:o
a4S- underd, Skrifvelse, angående närmare bestämmande af soldaters
skyldighet att deltaga i kyrkobyggnad.
249. —• i anledning af väckt motion om upphäfvande till vissa delar af
4:de punkten i Kongl. Brefvet den 22 Mars i8o3.
250. — om censur å de stycken, hvilka på enskilda Theatrar uppföras.
251. — angående Roterings-jemkningen vid Westerbottens Regemente.
382. — angående Indelnings-jemkning i Blekinge.
253. —- angående undersökning om tillkomsten och användandet dels
af den till Stapelstäderna utgående tolag och dels af de så
kallade stadsandelarne i uppstäderne.
254* — angående väckt fråga om indragning af tjenster vid Skogs- och
Jägeri-Staterne.
255. —• i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse om ytterligare
Stats-anslag för Arméens Pensions-Cassa, m. m.
a56. — i anledning af Kongl. Maj:ts Mådiga Remiss å ålskillige Alun
verksegares
underdåniga anhållan, örn upphäfvande eller
nedsättning af utförsels-tull å alun.
257. — angående lindring i Bevillningen för invånarne i staden We
nersborg.
258. — angående ett af Kongl. Maj:t i Nåder öfverlemnadt Förslag till
Lag för Banken.
259. — angående förändring i 2 §. 16 Cap. i Ärfda Balken.
260. — angående inskränkning i Åklagares rätt att anställa åtal å be
gångne
förbrytelser emot Föräldrar samt Stjuf- och SvärFöräldrar.
361. — angående rättighet för Kongl. Maj:t att, i saknad af tillräckligt
årligt anslag till beväringens beklädnad, för detta ändamål
använda Reserv-förråden.
262. — i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Remiss å Landshöfdingens
i Wexiö underdåniga anhållan om understöd till Åsa socknemän
för liden skada genom hagel.
203. — i anledning af förehafd granskning af Hufvudboken öfver Kro
nans
Hus och Byggnader.
264. — angående utbytet af den utaf f. d. General-Assistance-Contoret
begagnade egendom emot den Stockholms stad tillhörige, så
kallade Hessensteinska egendomen.
265.
*7
N:o
a65. underd. Skrifvelse, rörande sältet för Directionen öfver Hjelmare Canal-
och Slussverk alt fullgöra det beslut, Rikets Ständer
vid sislförflutne Riksdag fattat, om afsältande af en reparations-fond,
såsom vilkor för erhållande af afskrifning af Canal-Bolagets
skulder lill Banken och Riksgälds-Contoret.
266. -- angående förändring af 4 och 5 §§. i 17 C»p. Ärfda-Balken och
af 3 § 8 Cap. Jorda-Balken samt om upphäfvande af Kongl.
Förordningen den 19 Augusti 1762.
267. — i håga om lindring uti den hemmansegarne i Jemtland ålig
gande
Roterings- och Rustnings-skyldighet.
268. — angående ändring af 16, 18 och 19 §§. i Kongl. Förordningen
den 13 Julii 1818, om inteckning i fast egendom.
369. — angående dels en närmare förklaring öfver 4 Cap. 1 och 3 §§
Jorda-Balken och dels ändring uti Kongl. Förordningen den
i3 Juni 1800, om lagfart och börd af jord på landet.
2r-0.
om utfärdande af ett allmänt stadgande, angående val till Organist.
1,
i anledning af väckt fråga om afskaffandet af handklofvar.
2rj2.
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propositition om ändring i
5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken.
2n3,
i anledning af Kongl. Mnj:ts Nådiga Skrifvelse om tillökning af
lånebidraget till Manufaclur-Discont-fonden.
274.
angående praescriptionslid, inom hvilken de från Riksgälds
Contoret
utgifne Creditsedlar böra till inlösen företes.
3^5, .  angående verkställd revision af Mynt-Verkets räkenskaper för
år 1831.
2ng.
angående sättet för utgörandet af städernes inqvarteringsbesvär
samt om en jemnare och rättvisare fördelning deraf.
2--.
angående förslag till Inqvarterings-Ordning för städerne, utom
Slockholm.
2-8.
angående ett af Kongl. Majit äskadt Extra Stats-anslag af 3 mil
lioner
R:dr till Försvars-Verkets iståndsättande, allmänna
arbeten, m. m.
anledning af väckt fråga om förändring af den förut stadgade
tid, inom hvilken den till Statsbehofvens fyllande utaf allmänna
Bevillningen anslagna summa skall uti RiksgäldsContoret
hvarje år förskottsvis hållas Stats-Contoret tillhanda.
379. -
Bih. till fl. St rrot. i834 och i83S. 10 Smml. 1 Afd.
3
»8
TS:o
280.
281.
282.
283.
284-
285.
286.
287.
288.
289.
290.
291.
292.
2ö3.
294-
395-
underd. Skrifvelse, angående dels ett närmare bestämmande af lösen
för gravations-bevis öfver stadsegendom och dels befrielse
för fatligvårds-inrättningar från erläggande af expeditionslösen.
— om utvidgad sågningsrält å skattlagde Sågqvarnar.
— angående stämpling af Spelkort.
— angående upphörandet af Sportlerne inom Kongl. Majrts Can
cellie
och desammas utgående i stället såsom Charlas Sigilla
tae-afg i ft.
— angående Instruction för Rikets Ständers Revisorer öfver Banco
Discont-Verket,
jemte f. d. Riks-Discontens utredning samt
Province-Låne-Contoren i Götheborg och Malmö.
— om arfvode åt den person, hvilken, såsom adjungerad Ledamot,
biträder Svea Hof-Rätt i Justitiae-Ombudsrnannen C. L. Landius
ställe.
— om utarbetande af förslag till Författning, angående Sockenstäm
mor
och Kyrko-Råd i städerne och å landet.
— med anmälan om ett misstag, som inträffat vid expedierandet
af Rikets Ständers underd. Skrifvelse af den 5 sisth Januarii,
rörande ändring af 4 och 5 §§. i 17 Cap. Xrfda-Balken och
3 §. 8 Cap. Jorda-Balken, samt om upphäfvande af Kongl.
Förordningen den 19 Augusti 1762.
— i fråga 0111, afskrifning af ett Professor S. Åg^en beviljadt lån.
— angående rättighet för Styrelserne öfver nya Passevolance- och
Arméens Tross-Passevolance-Cassa, att insätta sina obehöfliga
fonder på Låne-Bankens upplåningsräkning för HandelsDisconterne.
— angående Myntverkets ställande under Bergs-Collegii Öfver
styrelse.
— angående städernes Salu-accis.
— i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående det
vid sista Riksdag framställde förslag till ny Stängsel-förordning.
— angående forvagns-inrättningar, m. m.
— angående ändringar i författningarne rörande Bergs- och Jern
handteringen.
— i anledning af åtskillige f d. Tjenstemäns vid förra General
Assistance-Contoret
underdåniga ansökning om Kongl. Majrts
Nådiga förord till erhållande af något lämpligt årligt understöd.
!V:o
arjö. underd. Skrifvelse, med öfverlemnande af förslag till förnyad Författning
om slämplade pappers-afgiften.
397. ■— i anledning af verkställd granskning af Convoy-Commissariatets
förvaltning och räkenskaper för åren 1831 och i832.
398. ■— om bidrag från Stats-Verket, för att bringa Trollhätte Canal
och
Sluss-Verk till lika dimensioner med dem Götha Canal eger.
299. — i anledning af väckta frågor om Folkskolors inrättande.
300. — i anledning af Kongl. M• j:ts Nådiga Proposition, angående me
del
för undsättningar i svårare missväxt-år.
3oj. — i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse till Rikets Stän
der,
rörande en uti staden Wenersborg inträffad eldsvåda,
samt Kongl. Majits sedermera lill Rikets Ständer aflåtna Nådiga
Proposition, angående låne-anslag till återuppbyggande
af nämnde stad.
3oa. *— angående utarbetande af en allmän Boställs-, Byggnads- och
Husesyns-Ordning.
3o3. — angående förklaring af 26 Cap. 3 §. Byggninga-Balken.
3o/|. — angående upphäfvande af den tnedgifna tullfria införseln från
Norrige lill Sverige af bränvin och colonialvaror, m. m.
305. — angående väckt fråga om upphörande af räntan för ödelagd®
kronolisket Sollefteå Kronoforss i Westernorrlands Län.
306. — angående serskildt ansvar för förnyandet af förbrytelse, hvarföre
bestraffning ännu icke blifvit undergången.
307. _ angående fardags åtnjutande å så kallad embetsjord i städerne.
308. — med öfverlemnande af förslag till Taxa å Stora Sjötu 1 ls-bevin
ningen.
3og. —- i fråga om grunders bestämmande för Hof-Stats-personalens
pensionering.
3[0. — om en närmare förklaring af Författningarna rörande lönings
afgifterne
lill Comminislrar.
31 1. — i anledning af verkstäld granskning af de vid sista Riksdag be
viljade
Extra Stats-anslag för Försvars-Verket till sjös samt
Kungsholms och Drottningskärs befästande.
312 *— angående rättighet för skogsinnehafvare, som ej tillika disponera
betet å marken, att, för skogsväxtens befrämjande, vexelvis
inhägna någon del af markens hela vidd.
313. — rörande näringsfriheten.
314* —* angående grunderna för Bankens rörelse och förvaltning.
*20
N:o
315. Förordnande för de till Tryckfrihetens vård utsedde Comiterade, i af
seende
på Grundlagarnes och Riksdags-Beslulets felfria tryckning.
316. underd. Skrifvelse, om formuluirers upprättande för de förvaltande
Verkens räkenskaper.
317. — i anledning af Kongl, Majrts Nådiga Remiss, ifråga om pension
för aflidne Professoren Doctor Rogbergs enka och harn.
318.
i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Remiss, rörande en ifråga
ställd
löne-ersättning till Protocolls-Secreteraren Roman.
3 ig, — angående så kallade Undantags-contracters intecknande.
820. — angående ändring i nu gällande Lag, i afseende på behandling
om oenighet emellan makar.
32 1. — med anmälan om rättelse af ett misstag uti Rikets Ständers
underd. skrifvelse den 27 October 1834» angående ulmyntniogsgrunderne
för kopparskiljemynt och ducater.
322. — i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Proposition, angående för
ändrad
lydelse af 11 § i 9 Cap. Ilandels-Balken.
323. — med öfverlemnande af förslag till Lag för inrikes och utrikes
vexlar.
324. — om ändring i stadgandet angående Credit-upplaget.
325. — angående en friare assigneringsrätt emellan enskilde personer.
326. — angående flere till löneregleringen vid Rikets Elementar-Läroverk
hörande frågor.
327. •— angående af Kammar-Rätts-Rådet S. Lindberg och Häradsskrif
varen
A. Haldin sökt eftergift af dem ålagd betalnings-skyl
dighet
för förre Kronofogden J. H. Hoflings uppbördsbrist.
328. — rörande uppsigten och controleu öfver vården af Götha Canal
Verk.
329. •— angående en uppkommande brist i Stats-Verkets tillgångar för
åri835, genom Rikets Ständers beräkning af Tull-och Bränvins-inkomslerne.
330.
angående förändrade föreskrifter i afseende på jernbelåningen i
Slockholm och Götheborg.
33 It — angående Stats-Verkels inkomster för år 1835 och följande år,
intilldess den vid nästa Riksdag skeende Statsreglering blifver
gällande.
33a. ■— angående medels anvisande å 8:de Hufvud-Titeln för Arbets
compagniens
på Kungsholmen användande vid fästnings-arbetet
i Carlskrona.
333.
Jfco
333.
334.
335.
336.
337.
338.
339.
340.
34*.
342.
343.
344.
345.
346.
347.
348.
349-
35o.
underd. Skrifvelse, med förtydligande af Rikets Sländers underd.
Skrifvelse, rörande ärligt anslag för utgifvande af Svenskt
Diplomatarium.
— angående tiden för revision af Stats- Banco- och Riksgälds
Verkens
räkenskaper och förvaltning.
— angående bibehållande af 65, och 66 §§. samt förändring af
67 och io3 §§. uti i83o års Reglemente för RiksgäldsContoret.
— rörande Fattigvårds-anstalterne.
— angående upptagande af ett län till befrämjande af Hypotheks
Föreningar.
—. med öfverlemnande af förslag till ny Författning, angående
bränvins-brännings-rättigheten.
— med öfverlemnande af Bevillnings-Förordningen.
— med formulaire, dels för den förbindelse, som skall af Hypo
theks-Förening
afgifvas lill Riksgälds-Contoret och dels för
den garanti sistnämnde Conior eger meddela dylik Förening.
— angående förklaring af 1 Gap. 2 §. Stralf-Balken samt Kongl.
Brefvet den 25:te September 1777.
— angående Riksgälds-Contorets behof ifrån och med 1835 till
och med 1839.
— med öfverlemnande af den upprättade Riks-Stalen.
—. angående grunderne för markegångsprisens bestämmande, räntepersedlarnes
omsättning och förenkling samt andre, med
Grundskatternes utgörande gemenskap egande, frågor.
— angående förändring i tiden så väl för Uppbörds-stämmornes
hållande, som för afgifvandet af redovisning öfver Kronans
uppbörd.
— angående granskning af de i Stats-Rådet förda Prolocoll.
—. i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående Lag
för inrikes vexlar.
— med öfverlemnande af förslag lill Lag för enskilde Banker.
— angående Instruction för Rikets Ständers Revisorer öfver Banco
Verket.
— angående iakttagelsen, till förekommande af omtryckning af
vissa till Bihanget hörande Handlingar.
Bih. till R. St. Prot. 1834 och i83S. 10 Sami, 1 Afd.
32
N:o
35 r. underd. Skrifvelse, angående Kongl. Maj:ts Nådiga bemedling för
upptagande af ett utrikes Creditiv till förstärkande af Bankens
Silfver-fond.
35a. Förslag till Handling, hvarigenom Herr Landlmarskalken samt Herrar
Talmän, å Rikets Ständers vägnar, berättiga Fullmägtige
i Banken alt afsluta Credit eller Creditiv å utrikes ort,
till ett belopp af högst a millioner Riksdaler Specie
353.
underd, Skrifvelse, angående Bankens Sedelutgifning
-
Rättelser i s: dr a Bandell
Sid. r. stiir: läs:
.126 12 uppifr, hafva Rikets Ständer skelat skolat
— 6 nedifr. lifgifvande afgifvand®
228 1 & 2 uppifr. anse ansett
229 8 nedifr. veslar; vexlar,.
a3» It — ett Bolag Bolag
STOCKHOLM, Ecxsteinska Tryckeriet, j835v
0n>ea SUfeé 01 d n I> e r £
Si t? Ian il tit ii s
fot* åt* 1836 od; De påfoljanDe tnttfX flutet af Det år, Då ett fot*"
m;aD ^enndntngsStaDga af SWfeté ©tånDer toarDet* antagen;
©jot*D od; famtt;dt twD Urtima DttféDagen t ©todf;o(m
Den 14 sjjjajt 1835.
9OTB till allman Uttima KiBfcaa [arnman*
fallak od) |)dt4 i (Stocholm fotfamlabe ©tånfcet, göte
veterlig t; att, feDan 38t, jemldt SiegeringSformené förejfrifter, gram
jfat StatSSÖerfetö tillftånD od; Drifier, anflagit färjfilDa fummor tid Defjof*
mené fpllauDe oclj åtagit Of? ett Deremot fmarattDe SBemillning af Små
$Ät(ltoner Sre £mnDraDe Stt SufenDe ©et* #unDta0e Nittio Sftféoa*
ler 23anco, oöeräfnaDt få mai Den nu mera t fammanfjang meD £8emiilningen
utgåenDe kentonal"2lfgiften, font De till (Statskontoret inftytanDe ^Berntil"
ningénteDlett, nemligen: Sjö"£ulISafgiften, Ijmilfen efter färjlilD författning
fomrner att utgå, SalU"2lccifen af Dtifeté StäDer, g^oU-meDlen, Stamp"
laDe ^opperSafgifteit ocf) ^ränmtnSDränttingémeDlen, 5öi, för utgöram
Det af Den Alllmänna SSemtllttingen, öfmerenéfommit om följanDe jtaDganDen:
5815. tia 91. ©t. spröt. 1834 & 1835. 10:be ©ami. 1 2tfb. 2 25anbet. 1
Semianingösgijrorbnin^en.
Beto tinning.
Ätt i.
$>erfon(tg <3fi;t>fcéafgtft
§. i.
(Srläggeé af alla inom @vertges> 0ufe i Sftantalöläugö (FattjFrifne perfo^
ner , utan affeenöe på (Fånö ellef förmögenhet:
Sif hrcwje manöperfon, från od> met> fpUöa 17 till och meö
fpllöa 60 år * — 44 (F.
Sif hvarje qvinna, från och meö fpllöa 17 till och meö fpllöa
60 år - 22 -
Senna Slfgift fortfar att årligen utgå äfven efter fpllöa 60 år af alla
öern, hvilfa utaf tjenffc eller rörelfe, eller genom unöantagöbeting viö afhanö*
lingar om öfverlåtelfe af egenöom, ega en årlig infomft: af 100 9v:ör; äfven*
forn af öern, ^vr>tlfa efter 2;öra Slrt. utgöra bevillning för fajt egenöom af öfver
100 £K:öré väröe, rörelfe eller lön.
%tt II.
Afgift af 2bn, ©gettöom ocf) SKoreffe, m. m.
2lf €mbets- oel) tjenftcman famt önjente in. fl.
§. 2.
Silla (Smbetö* odh £jen(Femän famt betjente af <£)of, ©pil#, SKinifter*,
Sflilitatre* och ©clefiajFique-'0taterne, äfvenfom viö öfrige Slllmänna ^Berf,
prtPilegieraöe $5olag odh inrättningar, af hvaö bejFajfenljet öe vara må, i
0täöerne odh på Sanöet, (Fola för öen fammanräfnaöe Sön öe af en eller flere
tjenfter åtnjuta, antingen i penningar, utan affeenöe öerpå, att öen fonö, hvav*
af anflaget (Fett, Funöe vara meö 33evillningöafgift träffaö, ^ronotionöe, 0pan#
3
mål från kronans SSftagajiner, inöelte bewmanöräntor, anjlagen åFer od) äng,
eller aiiDra fåDana Sägenljeter, erlägga:
af alla loner från 200 9l:Dr till odj meö 300 9fcDr, en afgift af 2 9f:Dr.
_ _ _ 400 —
3
—• — — 1,000 —
21
_ _ _ 1,100 —
—
—
—
—
- 26 -
1
1
I
i-i.
lo
0
0
1
—•
—
—
—
— 32 —
fann af alla löner, Derutöfver, Sre för $unDraDe: fommanDe Den lön, forn
är itiDelt eller utgår i fpanmål eller anDre perfeDlar, att fötvanDlaS i penningar,
efter Den näft före Saperingen fatte iSiarFegång.
*3öiD beräFning af bevillning för löntagares beftämba tnFomfl, måga
inga anDra afDrag äga rum, ätt De, forn finnas upptagne t 163 §. af Denna
göroröning; äfvenfom en CmbetS* od) SjenftemanS ^ela påräFnaDe infomft för
året fFall till bevillning taper aS, faflän nämnbe inFomjt till någon Del unDer
året icFe utfallit; DocF få, att rejtitution må i laga orDnittg föFaS för Den Del
af ett lönebelopp, font fyonont feDermera FunDe frångå.
2lf alla löner, af bwilFa Centonal dittills utgått, erlägges en för lumbra*
De, motfvaranDe Den dittills, unDer benämning af Centonalafgtft, på löner fFeD*
Da innebållning.
§. 3.
Sill föreFommanDe af mittag odj på Det ©tatenS trFomft må meö fäFcr*
bet Funna påräFnaS, må ingen Ordinarie Cntbets* eller Sjenfteman från fina
inFomfter afräFna t>voaD ban till ^icarie eller $fteDI)jelpare utgifvet, utan oaf*
4
fortabt erlägga bemiUning för all Dplif infomjl; häremot befe QMcarierö eller
SVebljjelpareé löneförmåner njuta befrielfe från all bevillning.
§• 4.
Vinber lön förflåö all ben infomjl, font genom tjenflett unber loppet af
året blifvit förvärfvab. beloppet beraf jfall på bet fatt uppgifva^, att bmab
efter ©tat utgår, bertfrån i-cfe unbantagne löner, penftonet och arfmoben å
59linifler>@taten, eller af €onoot)*£ajjan, ehmab bit fmranbe Sntbctömän
miftaö in* eller utrifeö, äfmenfom §ing6gäftningé*pennittgar, uppföras fåfom
Drbinarie infomft, men huöhpror ocf> varhet af fria husrum i ©täberne, in*
qoarteringé*penningar, ejftra arfmoben, tractamenten för tillfällige förrättningar
på manliga tjenjVgötingSorter, £ompagnie*reoenuer, procenter, remiflage, eppebi»
tionölöfen, permittering&erfättntng och anbra fportlar, ^vilFa unber färjfilba tu*
brifer fummarifft uppgifmaö, famntanföraö unber titel: ”hjetta Drbinarie in*
fomjV,” f>vilFen febnare betäfnaö efter bet belopp, ^vartill ben året förut
uppgått.
$ör all ben infotnfl, font uppbäreé af §jenftemän, i följb af enjftlba
uppbrag, utan att omebelbart mara föranlebb af ©tat, €ppebitionö*$aj:a eliev
färjfilb beflämmelfe, eller t omilförlig följb af iitnehafmanbe tjenjVebefattiting,
utgöres bemillning efter famina beräfningégrunb, font i 9 §. finnes bejlämb.
§. 5.
§öt alla ScclefiafVique^mbetS* ocf» ^jenftemän beräfnas £ajcerings*året
fran ben l Sftaji bet år tapetingen jfer, till famnta tib påföljanbe år.
§. 6.
SSojlällen ocf) på lön anjlagne $(nnep*menfal* ocb ftombemntan, famt be
unber <2ccleftafttque* ©Pile* ocf» $Mtatte*boflällen Ipbanbe hemman och lägenhe*
ter jfola, lifa meb anbre hemman, till betås märbett uppjf attaS, och ben ber»
eif till fi>va procent beräknade inkomft tilläggas inneljafvatenö öfrige Söningö*
förmåner, odj bevillning efter redan jtadgad grund påföraö, med iakttagande:
l:o Sitt, då Q3evillningen utgått af $3oflällövärdet, den indelte bojtällö*
räntan från Söneberäkningen förfwtnner.
2:o Sitt Söne^evillningen för ©nbetö* och Sjenjtemän icke förändras
genom afgiften för deras enjkilda egendom.
§. T.
Dfvanftående Q5ewillningSgtunder gälla fåtedes äfven:
l:o §ör <5cclefiajtique*©taten odj dertill Iförande betjente, örganiftet
od) klockare på Sandet odj i ©fäderne, i anfeende till tionde od) öfrige rättigheter
af ^örfamlingarne, Söner od) SöningötiHökningar i penningar eller hentmanSräm
tor, vederlag, förläningar od) andre inkomfter, forn i och för tjenjten verkligen
åtnjutas, hvarunder äfven begripen för Sapellaner den inkomft de, efter jlutad
och behörigen faftflälld öfwerenSkommelfe, njuta af ^pekoherdarne, hwilka ftft*
nämnde derföre äga att berörde utgift från fina egne inkomflet afdraga;
2:o $ör 2lcademte«, ©pmnafm och ©kole>©taterne, £5omkt)tko>©i)SjIo«
män, ilprko^nfpectorer, m. fl.
3:o §ör ©täderneS 'SKagijtrater faiut öfrige $jenjtemän och betjente;
4:o §ör dem, forn åtnjuta ^enfioner, ©ratialer och ^Senådningar, hwilka
utgå efter ©tat, eller af allmänna medel;
5:o $ör kvinna, forn njuter Sött eller annan inkomft, få ock ^ettfton,
©ratial eller Nådegåfva af allmänna medel, med de undantag för defja ftfta
tvänne punkter, forn i 1G3 §. intagne äro.
§. 8.
^attoni Sccleftarum i ©kane, falland och Q5ohuS Sätt, font njuta fpam
nemål af $rono> eller ^prkotionde, betala 5 procent af fpannemålené wärde,
uträknadt efter den näft före ^apetittgen fatte Markegång. Sika afgift erläg*
6
geö ocf af ben ^prforne i befa orter tiIlf;övanC>e tionde, forn ej är på fou
eller till anbre beftämbe Ordinarie utgifter anjlagen, ocf) uträfnaé »arbet på
npjjnämnbe fatt; äfmenfom af ©omfprforna i DviFet, för beraé infomfter i
fpannemål eller Ijemmanöräntor, feban berifrån blifvit afräfnabe enbaft fåbane,
efter färjfilb ©tat utgåenbe Söner, för I^votlFa innef>af»arne efter benna Slrttfelö
of»an(tåenbe till bet belopp förut ftabgabt är, 53e»illning erlägga.
25etmllning af ©tåöcnte.
§. 9.
Jpanblanbe, ©feppö>E)vebare, egare af ©fepps?»arf odj gabrifer, $anbt<
»erfare od) borgare taperaö ocf) utgöra S5e»illning i förfjållanbe till beraö
»ilfor od) rörelfe, meb §cm för dpunbrabe af ben tnfomft, be unber nä(F<
föregåenbe året njutit. Snbaji aflöning för »erflige arbetare odj arbetofoft*
nab, famt be»iölige förlufter i ocf) för fjelf»a Dvörelfen eller åpanbteringen,
få berå afräfnaö.
§. 10.
§ör ftngfartpg betalaö 33e»iUning efter §em för dpunbrabet af behållna
itifomjfen, inberäfnab Säjletal^afgiften, men för reftaurationen eller näringen
utgöres? ©fatt efter be f)är»ib i allmänhet gällanbe grunber.
§• ll
^å £aperingömännen allena beror pröfningen af be ©FattjFplbiges? upp<
gifter. £)e (Fola berföre o»ilforligen meb fträngafte rättwifa, efter cb od)
famwcte, pröf»a bern, famt betämma f)»arje ©fattfFplbigs? afgift. Silla nöbt*
ga upplpöntngar (Fola för betta änbamål noggrant föfaö, utfFeppningen, import
ten, (Feppöfarten, afftämplingen, Ijanbelérörelfen m. m. tagaö i betraftanbe;
äf»cnfom, jemte allt betta, en fpnbart pppigare lefnaböfoftnab, »ib bebömanbet
af infom(lerneé belopp, (FaU tjena Sapertngömännen till »äglebning.
7
3)e ega Derutom, att, få mtDt De 0fattfft)lDigeö uppgifter fyafroa något
fammanbang nteD f}>ublique <28erfö befattning, oroägerligen af Dem unDfå De
upplpéningar, forn funna erforDraé. 0f ulle, efter xnf>emtanDe Deraf, någon
anleDning wara till troifwelömål om rifttgbeten, antingen af fjelfroa uppgiften
eller af De gjorDe afDragen, ege £aperingömännen att fpeciftque uppgifter i
bägge Dclarne Den 0fattjft)lDige affordra.
§. 12.
Sfter Denna Slrtifel må S3en>illntng tcfe påfocasS «£)anblanDe, 0feppöre*
Dare, egare af 0fepp6roarf od) ^abrifer meD flere, unDer neDanflåenDe belopp,
nemligen:
3 ©torfbolm od) (Botbeborg:
©rofbauDlare, täflare, 0fepp'öclarerare od) Slpotbefare . Dv.Dv 30: —
SlnDre $anDlanDe — 20: —
€gare af 0feppöroarf, §abrifet ocb SSlanufacturier . . — 15: —
0feppéreDare, för tharje cganDe täft — — 8.
3 Sorfta Clarens ©tåber:
åpanDlanDe, täflare, 0feppéclarerare od) Slpotljef ate . . — 20: —
€gare af 0feppön>arf, $abtifer od) iS^anufacturier . . — 15: —
0feppéreDare, för hvarje eganDe lajl . . . . . — — 7.
3 2lnbra Clarens ©taber:
äpanDlanDe, täflare, 0feppöclarerare od) 2lpotl>efare . . — 16: 32.
(Egare af 0feppövr>arf, ^abrtfer ocb 'Slanufacturter . . — 13: 16.
0feppöreDare, för f>vx>arje eganDe lajl — — 6.
3 Ctebje Clarens ©taber:
3panblanbe, täflare, 0feppöclarerare ocb 2lpotf)efare . . — 15: —
(Egare af 0feppöroarf, §abrifer ocb SJlanufacturier . . — 12: —
0feppöreDare, för bw<W eganDe lajl
_ 6.
3 ^jerbe Clarens Qtåöer:
#anblanbe, täflare, ©feppöclarerare od) Stpotf>cfarc . . 9v:br 13: 16.
(Egare af @feppöwarf, $abrtfer od) Sftanufacturier . . — 10: —
©feppörebare, för fjvoavje eganbe läft — — 5.
3 5emte Clajjena ©taber:
äpanblanbe, täflare, ©feppöclarerare od) Slpot^cfarc . . —10: —
(Egare af ©feppöwarf, ^abrifer odj SÖianufacturier . . — 8: —
©feppörebare, för hwarje eganbe (äft — — 5.
Od) alla anbra $artpg, bäcfabe eller obäcfabe, af gent
froåra källerö brägtighet od) beröfwer, tillhörige köpingar, Sa<
flageplatfer eller Sanbtmän för hvarje läft . . — — 4.
SDå ©fepporebare uppgifvit od) blifvit taperab för behållen infomft
utaf fitt ©feppéreberi, utöfwer hwnb ben hår intagne 2äjle>afgiften utgör,
erlägger hån ej ben färjfilbt flabgabe 2äft»afgiften.
(Ega flere bel uti ©fepp, påföreé ben för betfamma fig belöpanbe Söewill*
ningéafgift åpufwub* eller (EorreöponbenofKebaten.
intill bef uppmätning af fartpg hunnit werfjlällaé, böra fåbane, forn
äro ouppmätte, af £aperingömännen anfeö till ben brägtighet, i Säfletal beräf*
nab, forn efter egarens uppgift, jemförb meb be upplpéningar, hwilfa berjenite
funna erhålla^, fan beftämmas.
.Om uppgift öfwer egaitbe $artpg, fe §■ 86.
§. 13.
$3rpggare, äpanbtmerfare od) anbre förut icfe uppräfnabe SSorgerömän
(fola, meb bibchållanbe af ben i allmänhet faftftällbe grunb, till gern procent
af infomjfen taperaé, meb lehning af nebanjfåenbe till närmare rättelfe fajlfläll»
ba (Elajjification, nemligen:
3 ©tocf=
3 ©torholm oof> (Sotbeboag;.
9
gottfia
Slaten .
gjovton Slaget::
. £K:bt’ 350:
Sfnbra
btto .
—
250:
§cebje
bito .
—
200:
Niette
btto .
—
150:
genne
bito .
—
120:
Sjette
bito .
—
100:
Sjttnbe
bito .
—
75;
QCttonDe
bito .
—
60:
5lionbe
bito .
—
45:
Stonöe
bito .
—
35:
(Ellofte
bito .
—
25:
tolfte
bito .
—
20:
§*ettonbe Dito .
—
15:
gjovtonbe Dito .
—
10:
gövjta
€ labett .
3 ©tåöetme af gorjla Clafen.
Solf €(afjer:
. 9fcb* 150:
Sfnbra
bito •
—
125:
§t:ebje
bito .
—
100:
gjerbe
btto .
—
85:
genne
bito .
—■
70:
Sjette
bito .
—
60:
Sjunbe
bito .
—
50:
mtonbe
bito .
—
40:
5Bi&. tia afl. ©t. $rot. 1834 & 1835. 10:te ©attil. 1 2tfi>. 2 »anbet.
33ewianing§'prort>ninflen.
2
IO
9iionDe
Claren .
i .... .
3v.Dr
Stonöe
Dito .
♦
4
(£Uofte
Dito .
.
—
tolfte
Dito .
2 ©tå&enie af Sinbra Clafen.
Sto Slaf er:
görfta
Claren .
9i:Dr
SinDta
Dito .
—
SreDje
Dito .
—
$jerDe
Dito .
—
§emte
Dito .
—
©jette
Dito .
—
©jitnDe
Dito .
—
“HttonDe
Dito .
—
Stonöe
Dito .
—
Stonöe
Dito .
j ©tåberne af ICrcbje Oafen.
Sto Slafer:
görfta
Claren .
♦
9i:Dr
Stora
Dito .
.......
—
SreDje
Dito .
.....
—
§jeröe
Dito .
.
$emte
Dito .
.
—
©jette
Dito .
.
©junDe
Dito .
.
. .
ilttonDe
Dito .
. . . . ,
SftonDe
Dito .
......
30
20
15
10
80
60
45
35
25
20
15
10
8
80
65
50
40
30
20
12
9
7
11
$ötfta
Slafen
SlnDra
Dito
§teDje
Dito
$jetDe
Dito
gemte
Dito
©jette
Dito
©junDe
Dito
ittonDe
Dito
IttonDe
Dito
$örfta
Slafen
SlnDra
Dito
§teDje
Dito
$jerDe
Dito
$emte
Dito
©jette
Dito
©junDe
Dito
ittonDe
Dito
3 ©tåöetne af SjerDe Claren.
SRio Slaf et:
91: Dt
3 ©tåöeime af 5emte Claren,
itta Slaf er:
60
50
40
30
20
13
9
7
6
9W)t 45
— 30
— 20
— 15
. — 10
— 7
— 5
— 4
16.
24.
24.
§• 14.
Saperingémännen ega Dorf rättighet uppföra Den perfon till 23ewillmng få
wäl öfwer Den ljögjta, forn emellan twänne af De flaDgaDe Slaf erne, fnotlfen
De pröfwa icfe lämpeligen funna påföraé afgift efter någon af fantma Slaf er,
äfwenfom att infatta en ringare mintmuafgift för alla i 12. ocl) 13. §.§. nämnDe
pcrfoner, bå be, itta» att wara allbeleé utfattiga och på fåban gtunb fot af»
gift feta, lifroäl cj mäfta ben faffällba minfta afgiftcn inom beraé €(afj er»
lägga, ©etta febnate förhållanbe fall bocf, meb beroté af «£)anbclé»©ocietcten,
ellet äpanbntxtfetierneé 2tlbetmän och Söiftttare, ellet, bet be icfe ftnnaé, af
©tabenö SSfagtftat befprft, i $3totocollct amecfnaé och Sapetingémännené åt»
gätb t>ättt>ib/ genom Utbtag af kaperi ngölängbett, ^3töfning6»€ommittcen un»
berfällaö.
§. 15-
©en, forn brifmet färfilba $anbtettngar odj Dvötelfct, ctlägge £3en>ill»
ning af beraö fammanräfnabe tnfomf, halfelt bocf för fwarje f>anbtcting fät»
ffilbt upptagen och tapetaé. ®Jeb ^apertngémännené pröfning af befe upp»
giftet förhålleö, fåfom förut ftabgabt ät.
§. 16.
borgare, forn ej i laga orbning odj inom ©ep månabet före Uppbörbö»
åteté ingång uppfagt Q3utjfap, erlägge cnteblettib afgift i egenjfap af borgare,
fafän f)an täting ellet ^anbtmerf icfe ibfat. äpit höta ocf £oiitmgent»Q3or»
gate, fymilfa, bå be ibfa ©årbfariljanbel, få framt benna hänbel f ottimer att
fortfara, bejiutom betföt taperaé lifa meb ©fåb^eflgötljar, od; påföreé bent
$3emtllning i ben ©tab ellet ©oden, bet be äto mantalöjfttfne.
Q3orgare»enfa, forn tbfat fpanbel odj rörelfe, ellet icfe inom förenämnbe
tib affagt ftg rättigheten bertill, anfeö lifa meb borgare; men hett hon i beffö»
tig tib och orbning uppfagt £5ttv|fap, och tbfat et någon borgerlig täting,
påföteé frenne icfe någon fåban afgift, utan anfeé (jon efter omfänbigheterne,
på fätt i öfrigt ät förorbnabt.
©e af Dvibbetjfapet och bibeln, famt SÖiagtfratö och anbre perfonct, font
i någon ©tab hafton fåban hänbtering od; tötelfe, att be, i anfeenbe bertill,
funna räfnaé blanb ©ro£» ellet anbre £anb(anbe och Sbfate af borgerlig
bäring, el;uru De SSurffap icfc antagit, ffofa, e&waD De äro löntagare eller ej,
färffilDt taperaö i förl;ållanDe till Deraö rörelfe, lifa nteD borgerjfapet.
§. 17.
$ör öfrige till ©täDerne IjöranDe perfoner, ffall afgiften onrilforltgen be>
flämmaö till $ent procent af infomffen, Då Den Derigenom uppfommanDe afgift
anfeö öfmerffiga Den, forn uti fjär neDan upptagne fjögffa Clajjer är utförD; ocf>
erlägga fålitnDa:
2fbvocater od; ©afforare, forn DtträDa meD utföranDet af attDraö talan, i fem
€lafer:
§örfta ©äfen 0v:Dr 75: —
SlnDra Dito — 50: —
SreDje Dito — 30: —
$jcrDe Dito . — 20: —
gcinte Dito — 10: —
2lcteurer od; 2fctrtcer, HTuficaitter, ©ångare, ©ångcrffor, IDanamåftarc
m. fl., forn tillböra De ^ongl. ©pectaclerneé ©tat, taperaö, Då De njuta
infomfl; af information, t fpra ©after:
§örfta €lafen 3v:Dr 25:
SlnDra Dito . . — 15
£reDje Dito
— 8
$jerDc Dito — 5:
Del; för löneförmonerne färffilDt, efter förut ftaDgaD grunD.
21cteurer od; 2lctrtcer, fHuficanter, ©ångare, ©ångcrftor, iDanamåftarc
m. fl., font tillböra öfrige ©pectacledroupper, taperaö i fpra ©after:
görffa €laften 9v:Dr 25
SlnDra Dito — 15
£reDje Dito ........ —'8
§jerDe Dito
— 5
>4
21tbct6fol£ i ©täDevne, forn icfe ävo lagftaDDe od) ej eliev njuta ftänDig åv&
lön, utan avbeta föv Dagspenning, eliev eftev fävjftlD öfroevenöfommelfe
odj beting:
tTIanEon:
3 ©tod?I?olm od? (Sofieborg:
Ogifte odj ©iflingav, fann gifte utan minDevåviga bavn .
Dfcbv
1: 24.
©ifte, faun €nflingav meD minDevåviga $3avn
—
— 24.
3 De öfrige ©taberne:
©e fövve .
SX:Dv
1: 8.
£De feDnave
—
— 16.
(DnotnCon:
Ogifta eliev <£nfov utan minDevåviga S3avn:
3 ©tocffolnt ocft ©ötljebovg ....
—
— 24.
3 De öfvige ©täDevne
—
— 16.
2lrtifter, i åtta ©afe v:
göv|ta ©afen
£K:Dv IOO: —
SlnDva Dito
—
75: —
TveDje Dito • .
—
55: —
gjévDe Dito
—
45: —
genne t)tto
—
35: —
©jette Dito .......
—
25: —
©junDe Dito .......
—
15: —
ifttonDe Dito .......
■—-
5: -
Sönefövmonev, om De åtnjutas, eftev ofroan antagne
gvunD, favjfilDt beväfnaDe.
2luctions^etjente, fe ©täDevnes betjente, 7 §.
Setjeitter, Guffar eliev Haquayer, i lagflaDD tjenft.
göv en eliev troå, f>n>avDeva
— Den tveDje '
2:
4:
i5
Söt Den fjeröe
?e:Dt 6
— Den femte — 8
— Den fjette, ocfj ^>voar od) en Derutöfver . . — 16
SÖicD betjent fötfäö äpofmäftate, kammartjenare, (Ijvtlfa bägge Deln
utom betala Den fjär neDanföre jlaDgaDe afgift), £affeltäcfate, Sägare, fann
alle anDre manépetfoner, font till ttppafmtng npttjaé; meD unDantag af minDer^
ärtge tjenfgofat. Sill fäDan betjening i ett fjuéfjåll fall famntantäfnaé, fä
att, för Stu eller minDerårige barn, nägon färftlD betjening ej mä uppgifva^
od) Den fötl/öjDa afgiften Derigenom ntinfaé.
^yi^llaquayer 9v:Dr 4-: —
btllatb^egare: Söv fjwarje billatb, Der fä fallabe partie^penningar betalaö, i
tvenne Slafer:
j ©tod’f?olm od) (Botfjebovg:
Sörfa (Elafjen £)t:Dr 150: —
SlnDra Dito — 100: —
§reDje Dito ........ — 66: 32.
j öfrige ©tåöerne:
Sörfta Slafen — 100
StnDra Dito — 75
SiteDje Dito — 50:
Sör btllarDet pä inrättaDe ©ällfap eller klubbar, betalaö:
3 @tocff>olm od) ©ötfjeborg — 50: —
3 öfrige ©täDerne — 33: 16.
23tUatber viD äpelfobrunnat od) forn enDaf begagnaé imber
brunétetminerne, erlägga — 25: —
?9len, Då infomften Deraf tillfaller btun&£al3an eller De fattige, erläg*
geö ide nägon bevillning.
23ofbanblavc, lifa meD äöanDlanbe.
boftnydate, lifa meD Sftanufacturifer.
16
2: 16.
2: —
40
30
20
15
10
^oftfycirm^onftfonvaiiöter/i troå (Elafcr:
görfa €(a£en . 3e:Dr
SlnDra Dito —
åftare, ©Feppa* i ©täDerne, i fern (Stater:
görjta Claren .
SlnDra t>ito
SreDje Dito
gjerDe Dito
gemte Dito
öfrige Q3pggmäfare, (tfa meD #anbmerfare.
Cfpirurger, meD practique, famt $3aDare od) De, forn fålla
Slaffugor, i gern Claier:
^örfta QElajjett — 30
SlnDra Dito
— 20
Dito 10
Dito
— 5
Dito — 3
erlägga 33erotllning af Deras infomft i (ifa förfållanDe, forn för
oi$ §jenfemän är faffälDt, od) (Fall beloppet af Den för Det
SreDje
gjerDe
gemte
Collecteuret*
€mbets*
föregåenDe året uppburne proöifton, genom bernis från Sotterieté d)ufrouD«
kontor, fprfaö.
€n fwar, forn befattar fg meD författning af UtlänDjfa (ottfeDlar, fall Derför
erlägga SBeroillning meD gern procent af förfaljningöånf omfen; Docf må
Denna afgift icfe unDerfiga 9v:Dr 50.
iDirecteurer, £l?eatre*, toiD anDra än konungens ©pectacler, erlägga år*
(igen 3i:Dr 25: -
Cd) Defutom för froarje Dveprefentation, i @tocf*
fotm odf ©ödeborg
— 4; —
famt i alla öfrige ©täDer o<$ orter .... — 2: —
Gn
Sn lifa afgift ffall evläggaö af refanbe Utlantningav, fywilfa met fevjfilbt
tillftånt) gifva reprefentationer af ^edjanijfa fonfter, SintanSning, fonftvitning
m. m., eliev fåC>ana forn fvingföva ocf> voifa fvammante tjuv m. m., torf af
giften bevafnat föv fyvavje tåg, tå tplifa vepvefentationev jfe; åliggante alla
fövenåmnte, att innan te fvån ©tabén eliev ovten afvefa, eliev paf tern met*
telaö, met beviö af ^vonanb Uppbövböman ftpvfa, att vepvefentation&afgiften
blifvit evlagt; od) (fall qvitto bevå, jemte betpg, att Q3evoillningen föv löpante
åvet blifvit gutten, eliev fafev(>et tevföv ftdllt, ovilfovligen fcveteö å ten ovt,
tit te fig begifva, innan någon vepvefentation tev får uppfövaö.
Slfvefev fåtan pevfon ifrån ovten, utan att F>afvoa tenna bevillning ev»
lagt, anfvave tevföv ten, forn pajj till vefan mettelat eliev föv vefané fort»
fattning tetfamma återfnat.
£>octorer, tnetridnå* eliev Hatare, met pvactiquc utom tjenften, tapevaö till
4 pvocent af tevaé infomjt; torf ej untev 10 fK:tv.
l£nti‘epeneurer, Ken^åUmnga» oel) Hyfttånömnga», i $pva Slafev:
<5övfta Slaten
SK:tv 20
Sintra tito — 10
^vetje tito
§jevbe tito
^iffare, efyvat te ävo
$övjta Slaten
Slntva tito
£vebje tito
$jevbe tito
$etnte tito
©jette tito
©junte tito
S3ip. tilt St. ©t
-
33ovgave eliev
j, i ©ju Slaf ev:
1834 & 1835. I0:be Sami. 1 8fb. 2 23ant>et,
Seroillning^gövortmincjett.
5
2
20
15
12
10
8
5
2
3
24.
i8
Sruntimmet, forn löfö fldDfönt meD en ellet flera mebhjifperjfor, jemföra*
meD #dnDtwerfare, och Deta* mebhjelperjfor meD ^)anDtroet^©efdUer;
Docf må ej på fåDan werfftaD, forn enDajt bejlåt utaf perfoner af £lroinno>
fönet, någon anfe* lifa meD <3Setf^@cfdlI.
Sotfåljetjfot, få faHaDe SBröDjungfrur, fann alla öfriga perfonet af &roinno#
fönet, forn föreftå forfdljning i $5oDar eller på Sidtingéjiallen för anDra*
tätning, i ^pra ©ajjer:
görfta ©äfen 3e:Dr 10: -
SlnDra Dito ........ — 8: —
£reDje Dito — 5: —
$jerDe Dito — 2: —
(Befaller, XPerf>(Befall, ellet Den §ötjte på QSerfflab, Der
minfl $pra finna* . . . , . . . _ 3: —
Der nitoff §te finna* ....... — 2: 16.
Silla öfrige åpanDtwetf** — 1: 32.
^>å <£nfa* 9H3etfjlaD, om Der äfroen finne* blott
en ©efäll, eller i fall af flere, anfe* Den §örfte forn
<28erf*©efäU, meD  — 2: 16.
men Då De äro $pra .
— 3: —
<Boux>etitauter, ocl) 3nformation*»Stuntimmer i prioata $u* — 1:24.
fruntimmer, forn hemma F>o* fig hålla ^enfion*>3ntättnmgar eller ©folor,
betala i faDan egenjfap ingen afgift efter Denna Sittifel.
(Båftgtfivare, lifa forn på SanDet.
^anöel6>f£jrpeöitet odj Commifjtonairet, forn icfe äro borgare, Cafjeuret,
lofhållare och betjente famt jfitfpectorer od) Sactoret, meD flera
miD ©täDerne* SStuf, SOlanufacturiet och Q3oftrpcfcrier, jemte Slpothe*
Satea* och 5åltffåte<(Befållet i ©tocfholm och lötheborg famt Sörfta
Clarens ©taber, i Hitta ©afjer:
görfla ©afen ........ 9e:Dr 50: —
SlnDra Dito
. . — 25: —
*9
SreDje (Elafjen
f jerDe Dito
femte Dito
©jette Dito
©junDe Dito
ÅttonDe Dito
förfa Slaten
AnDra Dito
3 öe åfricja ©tåöerne;
£reDje
f jerDe
femte
©jette
Dito
Dito
Dito
Dito
t ©ep Claier
5X:Dr 16
— 12
— 8
— 6
_ 4
— 3
— 15
— 10
— 7
— 5
— 3
— 2
32.
£>dj fall Den, forn antingen efter §apering&€ommittéenö fänneDotu
ftg rneD €ommi^ionö^anDel befattar, eller ocf feif uppgifter ftg wilja
blifwa för få befaffaD fjanDel befattaD, owilforligen taperaö fåfotn €om*
mifjionair, utan att §apering&€ommitteen må ega ingå i pröfning, ont
Den fattfplöige är till Hommifjion&ljanDefö tDfanDe berättigaD.
4ant>twevfare, ^ronanö wiD Amiralitetet, Artilleriet ocf) fortificationen ni.
fl. ©tater, betala efter Deraö lönewilfor ifrån 2 £X:Dr till 24 f.
•£ant>twer£are af alla jlag wiD >&ofwet ocf) De Äongl. ©pectaclerne taperaö
för Sött, lifa mcD £jenftemän.
2111a förenämnDe äpanöt werf are, fjwilfa Drifwa ferfilD rörelfe, fola
Derutom Derföre taperaö, lifa ttteD borgare.
•^ofmåftave fjoö priöate
<S>u0f?ålferffor — 1: 24.
-^ueprcDifanter, fofn i weDerbörlig orDning Dertill blifwit
fallaDe ^:Dr 33: 16.
so
^prfu|¥ar, fe åpattbtmerfare.
<3«rfrtfenyer, utom ^erufmafat^Smbetet, efwaD förfvoar
De fafroa
. 3t:Dr 2: —
•&«(lfyant>lare, ellet fåbatte, forn tefa att falja ocf bpta Ijäjtar, et lagga, utan
åtffillttab på fufroubman ellet följejlagate, f marje per fou, forn ftg meD få»
Dan fanbtering befattat 3t:br 25: —
Dd; jM meD meberböranDe UppbörbémänS qwttence jtprfaS, att £3e»
millning&afgiften fot löpanDe åtet blifvit riftigt ertagD, eller fäferfet Det»
fot ftällb, innan konungens SBefallningéfafmanDe ellet meberböranDe ^a»
giftiat meDDelat Dem paf, fmilfet paf böt uttrpcfeligen innehålla, att De
till en fåban fanbel äto berättigabe.
UtiDet fåDatt [>äft^>anDel begripen icfe Den förfåljning af fäfat, forn
en Sanbbegenbomö innefafmate i ocf för fin cgenDom iDfar.
Jnformatoter, foö enjfilbte, i Små Slafet:
$örfia <£lajjett
2lnDra Dito — 1: —
Jnfoparc fot De .Svongl. åpofmen, jemföraö meD ^anDlanDe.
Jubar od; Utlänningar, forn tefa omfting i (anDet ocf, efter ellet utan meD»
fafmanbe prof, fot egen väfning ellet fåfom utjftcfabe för anDra, tttbjitDa
ellet futa fanbel om UtlanDfa maror, ellet eljef Drifma fanbel, erlägga
mtnf 50 9v:Dr, forn betalaö i gränfe»orten, Det De erfålla fbtfa tefepafet.
$ör att unDgå anfmar fåfom för oloflig fanDel i allmänfet, böra få»
Dane perfonet alltiD mata fötfcDDe meD meberböranDe ©mettjf mpbtgfettf
refepaf, forn upptaget nät ocf fmaref bevötDe afgift för året ät betalD.
jiubar ocf Utlänningar, font i ©täberne Dtifma fanDel ocf 9vörelfe, anfeö
i mon Deraf till aEDeleö lifa afgift meD ^anDlattDe i fattima ©täber.
Jernbärare, miD ©tång» ocf £acfjernö»mågar, lifa meD Arbetare.
dammar» Jungfrur 9bbt 3: —
2^ammar»tjenare _5;_
ZUdömåflavc od) ÄUDmåfrerffot:, forn Ijålla £3oDar, t ©cp Slaget:
3örjta Glafjen ....
St:Dr 50
SlttDra Dito ....
— 40
£rebje Dito ....
. . . — 30
3jerDe Dito ....
- 20
$emtc Dito ....
— 10
©jette Dito ....
— 5
ZSodr, Ijoö prioate ....
— 10
©feppatoci:, fe ©joman.
Ztrågare, Z^totjetfbot: famt De, forn l)ålla Utbotbammate, ©ptaqvoav*
tera* od) WdvDa^ue^ö^are famt tEracteum, oberäbttaD £3emillning
fot bränmin&minutering, Då Den tillåtet; 3 ©torholm odj ©örneborg,
minft St:Dr 15: —
3 öfriga ©täDct rninft . . — 10: —
©om Detta ät en afgift, fymflben icfe fat afbortaö, få åligget Det
Den, font meDDetat tilljtånDöbref, att genom atttaganDe borgen för fabr a
itronan om afgiftenö utgöranDe. €n fåDan fäberget bör årligen förnpaé,
mtD paföljD af tillflånbetö förluft. ©e reDatt antagne StäringöiDbare af
Denna (Elaj;, mate ftg borgare ellet anDte, åligget enal)anDa jbplDtgfyet i
affeenDe på S3orgenö ftällanDe od) Dej; årliga förttpanDe, få miDa rättigfye*
ten mill bibef)ållaö. ©en, font mill ttnDgå Q3orgenö ftällanDe för året,
mate jbplDig att fötjbottömtö betala afgiften få fnatt ^apeving för ftg gått.
Silla itrögare, itrögerjbor, ©piöqmarterö* odj 'SöätDöl^S^te
famt ^tacteutev, fymilba fyafroa en bättre odj förntonltgare rörelfe, äit De
mtnft tapetaDe krögare, jbola tapetaö till §em för l)ttnDtaDe af Den in*
fomjt, De anfeö fyafma af Störelfen, ©enna afgift erläggeé äfmenaffjmat
0$ en annan, forn, meD bel/örigt tilljtånD, t minut förföljer brättmin; od)
taperaö fåDane perfotter ferjbilDt, oanfeDt De utgöra 33emtllning för Söör*
gerlig Störelfe.
22
2typate, i gern Slager:
görfta Slagen
SH.tr
Sintra Dito .......
- 8: —
Sretje tito ........
- 4: -
gjerte Dito .......
— 3: —
gemte Wto
.
— 2: -
ticznäattt tTCet>tcin&, met practique, utom tjenjten,
fe ©octorer.
£otfar odj £.ot0i>r&ngar, t gern Slager:
görfta €(agcn .......
SH:tr 4: —
Sintra Wto
— 2: —
§retje Dito
— 1: —
gjerte tito .......
— - 32.
gemte tito
— — 24.
mjolnare, fe £w>arnar.
tTTo&ef ramare oel) tTCotcframcrfftor af alla (lag, lifa met -panWante.
tT7åitejterl?or af alla jlag, i S^io dager:
görjta Slagen
9l:tr 50: —
Sintra tito
— 40: —
Sretje tito .......
— 30: —
gjerte tito . . .
— 20: —
gemte tito
- 12: —
©jette tito
- 8: -
©junte tito
- ö: -
itttonte tito
. ' - 4: —
lionté tito
- 2: —
målare mit ©ocferbruf, iSJJanufacturier oc& gafaifet
i geni Slager:
görfta Slagen . . .
SK:tr 25: -
Sintra tito -
— 15: —
Sretje tiito ..... .
— 10: —
a3
$jevbe Slajjen £K:bc
$emte bito  4: —
mäfterfroenner od) (SefäUer roib Wto, i £roä Q-lajjer:
^örfta QElafjen  4: —
Slnbva Dito •,.  2: —
Arbetare roib bejje 9Berf, lifa meb 2lrbetéfolf i ©täbevne, utan af#
feenbe på £ön od) ©täbja.
mätare, Packare, tPinbragare, lin#, 4amp#, ILjäru# ocf> 23räbwräEare,
padtyuo* od) VDågEavlar, i £roå ©ager:
^5'piefla Slaten ^:
Stnbra bilo
parmmätare, i ©ep Claier:
$örfia Slaten .
Slnbra bito
^tebje bito
$jerbe bito
genne bito
©jette bito
_ 2: -
— 40
— 30
— 20
- 12
— 6
— 3
Ptotnforer, ©ttbjecter odj <0efäUer pa 51potf>ef, fe dpanbelé#£3ofl)ållare;
©jomän, Styrmän, i troel Claret:
görfta Slaten . .
£K:br 4:
Stnbra bito - 2: t
Unber#©tyrmän
od) Conftaplar, famt ITTatrofer od) Cm#
ta — 1- 24
merman m. fl •' • ♦ ' • • • • •
»odar od) jjungmän
— 1: —
Sjeppare, CoopwEi-bte*,. lifa meb fyanbtroerfave i ben ©tab, bit gavtpget
l)ör er.
efiit# od) 23åtjbeppare, forn icfe äro borgare, i gern Claier:
görfta Slaten ....•••• 20: ■
2 i
SlnDra Slaten 12
$reDje Dito
— 8
gjerDe Dito — 5
getnte Dito
. — 2: 24.
(5ga flere Del i ©futa ener Q3åt, anfeé enDaft en af Dem fåfom ©fep«
pare od) påföreö i fåDan egenjfap förenämnDe afgift.
©pteq warteig, XPdrba^ua* oclj Dplife ^äringédDfare, fe krögare.
©panmåte^anDlanDe, forn ide äro borgare, tajceraé, efter Deraö rörelfe,
lifa tneD ©täDerneé öfrige #anDlanDe.
©pråfmåftare, oberäfnaD Sött på ©tat, taperaö rneD affeenDe på Deraö m
fomjt af information; Död ej unDer * fK:Dr 2: —
©taöetjenate eller Poliabetjente, fe ©täDerneé betjente, 7 §.
©pjtmgftuv (jo* SftipperfjanDlare, $attjtofferare, $3unDtmafare, ©fräDDare odj
anDre äpanDtwerfare, lifa mcD ©efäller.
Citmmga^ftrifware, taperaé till SSeroiUmng efter $em procent af Den infomft
De njuta.
Zimmtv* od) 23tdbl)anblanöe, fe *f)anD(anDe.
Cimmets od) tT7ut*(BefålJer, lifa meD <2öerf^efäller.
Zimmm od) idan.-fårlår, fe 2lrbetéfolf i ©täDerne.
ICobafeplanterate odj Plantageägare, taperaö till afgift efter Deraé 3orD*
lägenf>eter<5 wärDen.
Cracteurer, fe krögare,
tCrdbgårbomaffare, forn ej äro borgare, t $em ©afler:
§örfta €(afen ......
SlnDra
^reDje
$jerbe
Semte
Dito
Dito
Dito
Dito
9l:Dr 15: —
— 10: —
— 5: -
— 3: —
— 1: 24.
Iflfare,
y
forn ej äro borgare, i fem 0afjer:
3 ©tocfbolm od? (B6tf>eborg:
förfta Slaten
2lnDra Dito
$rebje Dito
f jeröe Dito
femte Dito
3
förjk Slaten
2lnDra Dito
$reDje Dito
fjerDe Dito
be 6frige ©tåbetne, i fyra Ctager:
Di:Dt 20
- 15
— 10
— 5
— 3
— 10
- 6
— 4
— 2
32.
§. 18.
för fafligfyeter i ©täöecne, ©årbar, fabriföbpggnaDer, <3Bcrf o<$
3nrättningar, tomter, Sorö, 0fog od) Sftarf, erlägges 33eroillning efter
warhet, nteD §wå £R:Dr af broar jc £ufenbe, od) i enabanDa förbållanDe meD
minDce fumma.
§. 19-
0täDerneö öfrige inneroånare, f>voilfa bär ide blifroit nämnbe, tajcetaö ef
ter Den i f>roarje ferjfilDt fall förejfrtfne grunD för afgiftené beräfnanDe.
§• 20.
för öfrigt utgöres Den af fftifctS 0tänDer utgåenDe 0alu»acciS efter Den
roio Denna författning fogaDe £arif od> på fatt, ferjfilDt af ifongl. 3ftaj:t ut»
färDaD, SRåDtg ^ungörelfe Derom förejfrifroer.
»6. tiK SR. ©t. ^3rot. 1834 & 1835. 10:be ©ami. 1 Stfb. 2 S3anbet. 4
23eroiflning3;görerbningcn.
a 6
25cttrillntmj af jfott>bvu£er;.
§• 21. '
5if alla Remman odj Cägenfjetcr, forn meb eganbe»vätt inneljaftpaö, åpofpi»
taléfyentman icfe unbantagne, be må wara jfattlagbe eliev icfe, eliev gvaoevabe
meb föv ©pav»$3atifevö väfning intecfnab jfulb, evläggeé, utan affeettbe på be?
vaö ttatuv, fSemillntng tneb §roå SK:bv föv Ijroavje Sufenbe 3l:bv af bet upp?
ffattabe wävbet, odj i famina fövljållanbe föv roävbe bevtittbev, utan att inne»
fyafroavenö pevfonliga ©fatt eliev ^SetniUning fov annan infomft bevuti tnbeväfnaö.
§• 22.
§öv iCvonoIjemman., famt alla anbva Remman odj Sägenbetev, Ijmtlfa in»
mfyafrcaö meb Äbovätt, böva itboevne evlägga cnaljanba Söerotllning, font mo»
ve be fjelfroe egave; men af alla fåbana Sinnev» SJftenfal» odj ©toml>emman,
famt be unbev Sccleftajtique» €totle» od> SJitlitaive ^ojtällen (pbanbe Remman
oc^ Sägenfyetev, föv f>mlfa 3nbelningéf;afmaven evläggev SSemillning på fatt 6
§. ftabgav, betale Åboevne 25etv>illning i lif Ijet meb Slvvenbatovev odj SSvttfave.
itboev, forn befitta Remman meb lifötiböfläbja, evlägga SSewillning få»
forn egave.
§. 23.
Utom benna SSewitlning eftev Sgenbomömävbet, fontina nebattnämnbe föv»
ut evlagbe Utjfplbev, fåfom af ©vunbjfattö natuv, att föv Sovbegave fovtfa»
ra, nemligen:
5v'ålfe»l£genöomav:
£io jfillingav föv fjvoavje 3Utjttjenft»mavf, eftev ingifmen odj vtftig be»
funnen 3lufltjenfb£ängb od) Sovbebof i bet Sän, be v Sgenbomeit äv belägen.
©enna afgift uppfföv tiH hälften, bå SKuftningen uppfätteé, odj egev icfe
vunt föv ©äteö» od; Sabugåvbav famt be till ©anroifö djofpital f/övanbe $väi»
fefjemman.
27
£>e $välfef)emman, forn icFe utgöra vänta t 9tujltjenjfcpevfeblav, eliev icfe
ävo i ^ufltjenjl^ängben uppfövbe, anfeö rotb SSewtUningenö beväfnanbe (tfa
nteb anbre nävmaft belägne gvälfefjemmatt, nteb l)milfa be funna jemföra*.,
men föv Utfocfne 5välfef)emman betala*: i-©fåne, £ve 0\:bv Sjugufep ffiHim
gav; i QMefinge £ve 9l:bv ©epton jfiUtngav fatnt i hallanb od) 35ol>ué 2än,
§ve 9l:bv ©loftoa jftllingav, ant efter f>elt mantal od) i lifa föv^åUanbe föv
minbve f>emman*belav.
§öv SKå odj SRörs fann infocfne Remman, evläggeé hälften emot bet,
forn föv Utfocfne flabgabt äv, bövanbe, i f)änbelfe af SKuftningenö uppfättanbe,
ej minbve föv SRå od) SRövé, än infocfne Remman, famma afbvag ega vutn,
forn för §välfel>emman äv faffftällbt; odj iafttage* föv öfrigt, att fövejtåenbe
afgiftev, eftev fövmeblabt hemmantal, beväfna*.
§. 24.
göv be ^oft* od) Schernman, font ävo fvifallabe från dotering od) .ftvo*
nojfjutö, betala* fdvjfilbt, eftev hemmantalet, £roå SK:bt föv ^voavje f>elt Sftan*
tal od) i lifa fövbållanbe föv be minbve; men för bern, fjtötlfa enbaft njuta fri*
l>et från ^vonojfjutö, förfwinne-v afgiften.
§• 25.
5(vrenbatovev betala geut procent af ben infomjt be ega, feban Slvveube#
finnman blifrait afbvagen, f>voilfcn afgift bod ej må bern påföra* till minbve be*
lopp, än en åttonbebel af 5afUgl)et*>$8ewillningen od> icfe till fjögve belopp, ätt
ben £3eroillntng, egaren fjelf evläggev föv €genbomen* mävbe.
Sanbtbönbev, hdlftenbvufave od) be, font bvufa avvettbevab jörb, erlägga
Söemillning till hälften emot ben, forn blifvit 5lvvenbatovn påfövb, eliev rninjt
en feptonbebel af egaren*.
§öv avvettbe af Sabttgåvbav eliev anbva fövmonev betala^ gent procent af
bett bel)ållna ittfomflett.
28
§. 26-
3 öfrigt betala efter Senna Slrtifel:
2lrbct0folE 01$ 2lrbetöföre 25acfftuguftttare, font, utan flanDtg årötjenp ocb
lön, arbeta för Dagspenning:
HTanBn, ogifte famt gifte odj €nflingar utan minberäriga
33artt v 9ubr 1: —
Öifte, famt Snflingat meD minDeråriga Q3arn — — lf>.
(kwtnfén, ogifta, eller €nfor utan mtnSerariga
93arn — — 12.
2löt>ocater od> ©afférare, font biträda meD utföranbet af attbras talan, i
Spra £(at?er:
Sörpa €la§en
2lnt>ra Dito — 30: —
Srebje bito — 20: —
SjerDe Dito
— 10: —
^etjenter, Muffat eller Haqtiayer pci SanDet, 3^Sare Caffeltacfare
m. p., lifa meD Dem t ©täDcrne.
23ptjgm«Pat:e, Håtie* eller <Z>åvat)0>, i ^em Öaper
Sörpa Clafen
SlnDra Dito
9febr 20
— 15
— 10
- 8
£rebje Dito
SierDe Dito
Sernte bito
Sdrjefarlar, lifa ttteö Slrbetsfarlar.
färjeman, forn pafwa egna båtar, lifa meD ©fttt* od) 35åtjfeppare.
(Serntntjomån o<$ ©ocfnebanötroevfare på SanDet, af f>«>aD) banDtroeif, forn
belp, famt -^anbfåtjare, ©tampare ocb ©ocfctv^psgmåpare i £re
Claier:
29
$örga Slaten mct) öfwer £re sötantatégrifna Arbetare 3\:Dr 5
?lnDra Dito mcD 2 k 3 Dito Dito — 3
$reDjc Dito mcD en eller ingen .... — 2
<£>las* od) ]3orceUainc«f6rfaljarc, bofatte od; gaDigt wtganDe på wige, till f&
Dan förfdljmng af .^onungcné 33cfalIningél;afwanDe utfeDDe, (tällén, i £wå
Glader:
$örga Slagen
. 3t:Dr 10: —
SfnDra Dito -—5: —
(Såggifvocviev på SanDet utgöra £3ewillning efter wärDet, lifa meD öfrige
Remman od; £ägenf>eter, men taperaé för bäring od; Diörelfe efter bela*
genf>eten, utom bränwiné*minutering$*afgift,
§örga Slagen
SlnDra Dito
Dito
Dito
Dito
Dito . .
£reDje
$jerDe
$emte
©jette
©junDe Dito
ilttonDe Dito
?Ctta Slager:
9i:Dr 30:
— 20:
15: -  10: —
5: -
2: —
1: 16.
$å De (tallen, Der ©äggifweriet emellan gere ar förDelDt, Delaé äfwen
ofwangåenDe afgifter emellan Dem alla, efter Den anDel De i ©äggifweriet
ega. £Se ©äggifwaregårDar, forn icfe fyafwa någon förtjeng af ftn ©äg>
gifwernrörelfe, utan enDag funna anfeö fåfom (fjutéombptning&gällen, ega
Saperingfcmännen, om De få gnna gäligt, att befria från aU afgift för
näring ocf> rörelfe.
femmans* od; Sogallsnnttebafware fatnt öfrige SorD-egare, betala efter
Denna 2lrtifc(, fåfom reDan gaDgaDt är.
vjofnmgave, |
4uel?åUer(tou, J 1
lifa meD Dem i ©täDerne.
3 o
4u0'Pi‘ebtfattut, fe bern i ©täberne.
^åjtbanblare, fe afgift od) controll för betti t ©täberne.
^nfpectoret*, grålfe* odj ©ått&e*, fann (Eafjeurer, 23o£l?ållate, gogöar,
gactorer odj ©brifwace i privat tjenfi på SanDet, taperaé efter betpbcn^
f>eten af Den egenDom De föregå, famt Den befattning ocl) lön De f>afvoa, i
tätta €lafer:
görfta ©afen .
.
9*:br 40
—
2lnDra Dito
*
- 30
—
§rebje Dito
•
... — 20
—
gjerDe Dito
•
- 15
—
genne Dito
•
- 11
—
©jette Dito
•
. . . . - 6
—
©jttnDe Dito
♦
. . * . - 3
—
ittonDe Dito
•
.... - 2
—
©en, forn voiD annans? (Egenbom eller fattbtbrul f>ar närmare tillfptt
eller ©tprelfen ftg anförtroDD, taperaö efter perfonettö länDa merlliga
tjenftgörtng, utan l)inDer af en annorleDes? fleDD uppgift, fafont bättare, Då
(EgenDomen beflår af 2 till 4 mantal; odj Derutöfmer fåfom gogbe eller
3nfpector.
5111 annan betjening af SSttan* eller Clotnfön boé emli ID te, anfeö ef
ter bejlajfenbeten af Deraö göromål, utan f>tnber af Den benämning, forn
De i uppgiften erhållit.
©lulle lifmäl någon af ©tatenö (Embete od> £jenftemän tilltfa t>af
ma infomft för befattning meD ettflilD mané egenDom, bör Denna infomfl,
miD bemillningé beräfnanDe, tele fammanjlåö meD Den DrDinarte eller (Ema
DrDittarie gött, batt af ©taten erhåller, utan (Tall batt Då för fin prtoata
tjenjl efter ofmatmämnbe gritnD fer|Ti(Dt taperaö.
©e Sorb* eller £imarmegare, font fjclfme brula jorDen eller flöta
qwatnen, ocl) fåleDeö tele bafma f>oö fig anftällDe bättare eller Mjölnare,
fiola ifrån Den, för bättare eller Mjölnare ftaDgaDe, bemillning mara befriaDe.
