# ID: svediakorp-gov1964
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 56,687
# sentences: 1,251
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


PMMPtNiMPIMMRHi
BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Frotocoll,
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm,
åren 1828, 1829 och r83o.
Sjette Samlingen,
innehållande
Banco-Utskottets Memorial, Utlåtanden
och Betänkande!!.
Tredje Bandet.
Forsta Häftet.
Éancö-Utskottets Memorial N.-o go.
3
N:o gen
Antom till Exp.-Utsk. cl. a3 Dec. iSag.
Memorial, med förslag angående vissa
förändringar af Bankens
Sedlar _, till deras
Text, Format m. m. Garantierna
mot missbruk och förfalskningar
j samt Ordningarne
inom Banken för olika Sedelsorters
utbyte och förvexling.
I likhet med hvad Banco-tJtskottets d. ro
Junii innevarande år, under N:o 46, a flå ttia
Berättelse, uti hufvudmomentet Litt. G,
28:de och 2p:de Punkterna, omnämner, får
Utskottet härigenom till Rikets Ständer afgifva
'vördsamt yttrande, i fråga dels om
vidtagna anstalter till förbättring i Papperstillverkningen
och beredande af ett bättre
Sedelmynt än det nuvarande, hvilket ämne
blifvit lill Rikets Ständer framställdt,
uti i8a5 års Revisionsberättelse, pag. 37,
1827 års Revisions Berättelse, pag. 54> samt
den vid Banco-Utskottets Memorial N:o 3
4 B aneo-Ut skottets Memorial N.-o go.
bilagda Berättelse af Banco-Fullmägtige,
pag. 17, oell dels angående de lill BancoStyrelsen
ingifna förslag om Expeditionsoch
Bokförings-sättets förenklande i VexelBanken,
hvarom förmäles uli 1826 års Revisions-Berättelse,
pag 36, 1827 års Revisions-Berättelse,
pag. 53, och Banco-Fullmägliges
nyssomnärnnda Berättelse, pag. i5.
Dessa båda ämnen, såsom med hval"
annan stående i den närmaste gemenskap,
bar Utskottet ansett böra på en gång och
i ett sammanhang till Rikets Ständers pröfning
och afgörande anmälas.
Vid 1823 års Riksdag hade Rikets Ständers
Banco-Utskott ötverlemnat till BancoFullmägtige,
jemte Protocolls-utdrag af den
24 Julii, ett anförande af Utskottets dåvarande
Ledamot, Herr Cancellie-Rådet
G. A. Bruncrona, uti hvilket åtskilliga underrättelser
funnos meddelade angående ett
af rå Hampa förfärdigadt, ganska tunnt,
men tillika segt och uthålligt Papper, som
till Ryska Rubel-Sedlar begagnas, derå
prof jemväl åtföljde; äfvensom några beräkningar
öfver dyrheten af sådant Papper,
i förhållande till kostnaderne för Bankens
nu brukliga Sedel-papper, enligt frun
Boksluts-Commissarien inhemtade uppgifter.
Bunco-Fullmägtige erhöllo, i samman
-
BancöWiskottets Memorial N.-o Qo. 1
Iiang härmed, det uppdrag, alt, rörande
tillverknings,-sättet, söka förskaffa alla de
upplysningar, som möjligen kunde stå alt
vinna, neli att, efter inhemtad säker kännedom
i ämnet, samt noggrann beräkning
af alla på Papperets tillverknings-kostnad
och beskaffenhet inverkande omständigheter,
inberätta tili näst påföljande BancoRevision
, resultaten af denna undersökning.
Sedan vidare, under samma Riksdag,
åtskilliga Motioner och Yttranden äfven
inom Riks-Stånden afgåfvos, i frågan
orri tjenligare inrättning af Bankens Sedlar
till Yaleurer, Text och Format in. m., nemligen
hos Vällofl. Borgaie-Slåndet af Herrar
J. Lindström, J. Hagander och J. Nore'us
(jProt den 3 Martii), samt Herrar limdström,
Ullberg, leffler, Cederborg, Aspelin,
Langenberg och Santesson ("Prot. den
3 Junii), och hos Ilöglofl. Ridderskape.t
och Adeln af Herr B. Rosenblad (dProt. d.
3o September), blef af Rikets Ständer, efter
Banco-Ulskottets tillstyrkande, beslutadt,
att dessa förslag och framställningar
skulle öfverlemnas till Banco-Fullmägtige,
med anmodan att, till en början, under
tidrymden intill nuvarande Riksmöte, söka
bereda erforderlig tillgång på sådana Pappers-sotter,
sorn i anseende till finhet och
samn ansättning skiljde sig från alla öfriga
i Riket brukliga, och sålunda vore tjenli
-
6 puncQ-UiskoKets Memorial N:-a go
-
ga att till Banco-Sedlar begagnas, samt
medgåfve dessas inrättning på ett sätt,
hvarigenom någon besparing i tillverknings-»
kostnaden kunde förenas med svårigheten
för förfalskning och eftergöring, vighet i
rörelsen och nödig styrka för en längre lids
utelöpande bland Allmänheten; då, efter
sådana förberedande ansta 1 ter, Fullmägtige
bomme i närmare tillfälle utlåta sig om
nyttan och anlagligheten af de hvarjehanda
förändringar, sotn i berörde hänseenden
blifvit föreslagna och ifrågasatta.
Serskildt' lemnades Bauco-Fullmägtige,
till följe af Rikets Ständers beslut, genom
Prolocolls-Utdrag från Banco-Utskottet af
den 5 December i823, den autorisation, att
Utsätta och offentligen kungöra ett praemiuin
af200o R:dr B:o, attafBankens medel tilldelas
den, som, före 1826 års slut, uppgåfve eit
förslag, hvilket, i afseende på arbetssättet och
Bokföringen i Vexei-Banco-Contpiret, skulle
kunna i alla delar antagas och godkännas,
och hyars begagnande medförde mindre
omgångar pcb arbete yid Expedition och
Bokföring än nu erfordras, samt i följd
deraf medgåfye en minskning i Tjenstemanna-rperspnalen,
utan alt, å andra sidan,
något gingö förloradt af den controll öch
säkerhet, som nuvarande method ovedersägligen
funnes innebära, och ptan att de
Banes-Vtskollets Memorial No Qo. 7
för Allmänhetens dagliga och skyndsamma
betjenande nödiga anstalter eftersattes. Och
hade Rikets Ständer, i sammanhang dermed,
äfven förordnat, all, jemte de erinringar
och utlåtanden, hvartill de inkommande
förslagen kunde föranleda, ämnet skulle, i
hela dess vidd, öfverlemnas till nuvarande
Banco-Utskotts vidare pröfning och bedömande,
samt på Rikets Ständers slutliga
afgörande hero, huruvida något förslag
antingen kuncle i allo antagas, och, i följd
deraf, den bestämda belöningen till fullt
belopp derföre utgå, eller ock, om, med
afseende på uppgifne förändringar,§om i vissa
detaijer pröfvades nyttiga och användbara,
någon afpassad mindre belöning borde en
eller annan författare tillerkännas. (Se Bill,
till R. St. Prot., 6 Sämb, 2 Band,, pag,
jo3—213.}
De sedan i8a3 års Riksdag vidtagna
flerahanda åtgärder, dels i afseende på pappers-tillverkningens
förbättrande i allmänhet,
och dels speciejt i och för det sökta
ändamålet,att ett vigare,ulhålligareoch emot
förfalsknings-försök bättre förvaradt Sedelmynt,
än det hittills brukliga, måtte kunna
jnföras, äro i korthet att inhemta utur de
härvid biIagde serskilda Berättelser, af Hr
(jfyei ste-Lieulenanten J. Q. Hjerta} Professuren
G. p, Pasch och ftlynl-JPi obefaren G,
\
8 Banco-Utskoltets Memorial N.- 90.
Ä. Broling', ehuruväl flera slags prof och ritningar,
hvilka till Bauco-Utskottet åtföljt,
icke här kunnat med dessa handlingar bifogas.
Men för att dock någorlunda ersätta
denna brist, har Banco-Utskotlet uti serskildt
häfte låtit aflemna till hvartdera RiksStåndet
Prof-aflryck, ämnade att, såsom
Modeller för Banco-Sedeltill verkning med
eller utan förändringar, fastställas, utaf ej
mindre i Kopparpress afdragen nedsänkt
gravyr å Stålplåt, än i Boktryckare-press
afdragen upphöjd gravyr å Messingsplåt,
Båda slagen utförda förmedelst den af Hr
Broling inrättade, Banken tillhöriga Konstsvarfstol;
och är till dessa proftryck begagnadt,
dels coloreradt och dels hvitt
papper, med anbragta ljusare och mörkare
Vattenmärken af flera olika slag, enligt de
af Professoreu Pasch införda nyare methoder,
både med och utan sammanfogning
af flerdubbla pappersblad eller så kallade
Lameller.
Rikets Ständer torde således finna sig
i tillfälle att någorlunda fullständigt bedöma
hvad, af en redan vunnen ej ringa
konstfärdighet i omförmälda hänseenden,
för en framtid må vara att påräkna.
Vidkommande åter frågan om förändrhrgar
af Expeditions- och Bokförings
-
Banco-TJtskottcts Memorial N.-o go.
9
sättet inom Vexel-Banco - Departementet,
hvarvid, såsom hufvudsakligt vilkor, bör tagas
i betraktande den säkerhet emot svek,
Bedrägeri ocii förfalskning, sorn man haft
för afsigt att' genom en förbättrad inrättning
af sjelfva Sedelmyntet åstadkomma,
så hafva, i följd af de Knn görelser, hvilka
under loppet af åren 1824, i8a5 och
1826 varit införda i allmänna Bladen, om
det af Rikets Ständer utsatta Pras minni för
ett antagligt förslag i ämnet, Banco-Fullmägtige
fått emottaga:
1:0 Den s3 Febr. 1826: En Skrifvelse,
undertecknad Lars Segerman, f. d.
Qvartermästare å Ost-Indien etc., Logis
Nygränden N:o 3, saint vidare: Ordfor
ord af Segerman sjelf componerad
och skrif ven af Joban Rosell, HandelsBetjent.
2:0 Den 8 December 182.6: En Skrift, med
titel: Provisionel förslag till förenklande
af Expeditions-sättet och Bokföringen
i Vexel-Banken , med nödig
controll och säkerhet. Åtföljd af ett
försegladt papper, med påteckning:
Om hosföljande Förslag skulle blifva
ogilladt, anhellles , att denna Namnsedel
ej måtte öppnas ; Och
10
Eanco-L't skottets Memorial N:o go.
3:o Den n December 1826: Ett Convolut,
ställdt till Herrar Bauco-Fullmägtige,
hvaruti fanns en Skrift, med motto:
Laiulamus vetereSj nostris tamen utiniur
annis j jemte vidhänga lide lörsegladt
Couvert, med påteckning: Namnsedel.
På det blefve för vidlyftigt all här
ordagrannt upptaga iunehållet af hvardera
Utaf dessa Slwifter, med de serskilda yttranden,
sorn öfver dem blifvit afgifna från
Commissarierne i Yexel-Banco-Departementel,
Commissarieu öfver General Bokslutsoch
Conrroll-Cpntoiren, Bankens Commjssariat
samfälldt, fyra utsedde Deputerade at
Banco-Fullmägtige, en bland dessa Deputerade,
Ö(verste-Lieutenanten J. G. Hjerta enskildt,
och slutligen Banco-Fullmägtiges Ordförande,
Grefve F. B. Schwerin; allt band*
lingar, hvilka svårligen kunna i kort utdrag
uppfattas, utan böra ostympade och i ett
sammanhang läsas; sä får Ulskoltet i dettq
afseende åberopa tväune serskildt tryckta ,
till Riksstånden aflemnade häften , det
ena med titel : Betänkande af utsedde Ledamot
v r ibland Banco-Fullmäktige j jemte
yttranden, enskildt afgifna, b anledning ajf
de] till B an co-Styrelsen i nkotnne förslag A
förande Fexel-Banco- Departementets Ep*
pedilion och Lj.kjöring; och det andia:
Banco- Utskottet» Memorial N.-o g o. j i
Bilagor j tillhörande de till Banco-TJt-,
Skottet afgifnayttranden från Banco-Fullpiägtige
öfver inkomna förslag, rörande
Vexel - Banco - Departementets Expedition
och Bokföring. Och inskränker sig Utskottet
här till blotta hufvudgrundernas
utveckling, så mvcket hellie sorn, vid ämnets
behandling på det hela, Utskottet derutinnan
ansett sig ej kunna eller böra gå
längre, än att' hos Rikets Ständer föreslå
några allmänna Sfadganden till införande
af ett i vissa hänseenden förändradt Ex-,
peditions-sätt, under hemställan tillika, att
allt hvad som rörer Tjenstemanna-personalen
och dess fördelning, Bokförings-göjomålen,
Controllerne, med ett ord: detailerne
vid sjelfva verkställigheten, måtte,
utan några bindande föreskrifter, öfverlemnäs
lill Banco-Fullmägtiges egen omsorg
och uppmärksamhet.
I afseende på de båda först inkomna
Täflings-skrifterna har Banco-Utskoltet, efter
genomgående af desamma, förenat sig
i allo uti det omdöme, som Bankens Fulimägtige
och Commissarier sammanstämmande
öfver dem meddelat, nemligen:
c. 11 Förslaget N:o 1 ej sfår i något
12
Banco-Utskoitels Memorial N.o QO
-
samband med h vad genom de uti allmänna
Bladen införda Anhoncer blifvit uppgifvet,
såsom föremål för concurrencen om det utsatta
Prcémium; sä att något afseende å
denna Skrift, under sådan synpunkt, ej
anses kunna eller böra ega rum ; och
att Förslaget N:o 2 saknar plan, ordning,
redighet och fullständighet i utarbetningen,
och så väl derigenom, sorn i
och för Kg sjelf t betrakta dt, är till det
mesta i verkställigheten oanvändbart ;
hvadan den utsatta belöningen ej lärer
kunna dess Författare tillerkännas.
Endast, den sist inkomna Täflingsskriflen,
eller Förslaget N:o 3, har liiunits
vara i ett helt och sammanhängande
system uppfattad och förråda en bekantskap
med de inom större Peuninge-Verk
vanliga Redovisningar och nödiga iakttaganden,
i saknad hvaraf något uti dylik
väg brukbart och gagneligt svårligen låter
sig uppgöra. Uti denna Skrift, som
af sådan anledning utgjort egentliga föremålet
för vederbörande® närmare granskning,
och hvilken Skrift Banco-Utskottet,
äfvensom Hrr Banco-Fullmägtige, ansel t vara
till en viss grad förtjent af Rikets Ständers
belönande uppmärksamhet, innefattas förslag,
ledande til! betydlig förändring i do
Banco-Utshottets Memorial N.o go. i3
ai bets-ordningar och controller, sora hittills
inora Svenska Bunken varit antagna.
Af dessa förändringar är den vigtigaste
utan all tvifvel den, attBankens Sedel-rörelse
skulle ställas hel och hållen på Cassa, och,
såsom en följd deraf, alla Sedelsorter: a) tillverkas
på förhand, i mon af hertil nåd åtgång;
b') uppläggas och förvaras fullt färdiga
lill framtida behof; c) begagnas i
ömsesidig ut- och in vexling genom Bankens
Cassör, så länge de ej fiunas genom
nötning obrukbara; och rf) endast i detta
fall och då först uti Räkenskaperna, efter
Nummer och Datum, uppsökas, granskas,
afföras och slutligen annullera,?.
Då den uti dessa fvra Moment uttryckta
satts om hela Sedel rörelsens ställande
pä Cassa utgör så tillsägande hufvudgrundén
för förslaget, med hvilken detsamma
slår eller faller; och då öfrige dermed
gemenskap egande och derifrån utgående
special-frågor: om Sedel-valeurernas
bestämmande, Transporternas upphörande,
och bakbladens eller dubbla papperets inbesparande,
formaternas och färgernas lämpliga
afpassande, Bokföringens inrättande,
de ömsesidiga conti ollernas beskaffenhet
m. m. d., äro helt och hållet underordnade,
samt ej torde finnas serdeles tvisliga
l/j Banco-Utskottets Mernoria/*Mo <Jo.
eller invecklade, sedan de emot sjelfva huf-'
vudsaken förekommande flerfaldiga betänkliglieter
blifvit undanröjde; så anser Utskottet
sig här i synnerhet böra behandla
den omförmälda hufvudjråganhvarefter
Utskottets tillstyrkanden,- i några få Punkter
sammanfattade, hemställas till Rikets
Ständers upplysta pröfning*
Följande korta skildring af BancdSedelrorelsenS
första uppkomst i Sverige*
och de hufvudSakligare föländringar, hvilka
dermed tid efter annan sig tilldragit*
jemte slutlig kort beskrifning huru med
utbyte och omvexling af olika Sedel-valeUrer
inom Svenska Banken för närvarande
tillgår, torde ej finnas främmande för ett
ämne som detta, hvars grannlaga beskaffenhet
påkallar sorgfällig utredning oell
noggrannt öfvervägande.
År 1661, i Augusti månad, börjades*
i den då varande PalmstrUchska Pri vat-Banken,
(privilegierad år iö56} med utgifvandet
af så kallade Creditiv-Sedlar, en åtgärd
som tyckes hafva blifvit inom kort tid nog
flitigt begagnad. Utlåningar emot pant i
sådana Sedlar uppgåfvos af Palmstruch i
Junii 1664 utgöra ett belopp af 210 tunnor
Guld (Berätt. af Silfverstolpe, pag 82);
men att ansenligt utomdess, tid efter an
-
Banco-Utskottels Memorial N.o go. i 5
han, försträcktes åt Kronan, visar sig mer
än sannolikt så väl af Palmstmchs yttrande:
”att lian vore förbuden annorledes tala
i saken än hail gjort” (Ibid/), som ock
af 1664 års lill innehållet här upptagne
Kongl. Pladatj och af de åtskilliga utvägar*
Regeringen sedermera vidtog* alt, medelst
smickrande löften och äfven beviljade förmoner,
söka åstadkomma dylika Sedlars
successiva indragning genom Tull-uppbörden
(se Kongl. Placatet d* 17 Dec* 1666).
Den 3 Aug* 1664 utfärdades Kongl.
Majtts Placat och Förordning* ''att ingen,
clio den vara må* skulle drista sig vägra
att Creditiv-Sedlarne i deras förra rigtighet
och värde Underhålla, dem uti köpslagande*
betalningar* utlagor* uppbörd* eller
ock all handtering i gemen* för gängse
att acceptera* Utgifva och emottaga* vid
plikt att anses för en ohörsam och Rikets
gångbara mynts föraktare;” hvaremot alla
Undersåtare försäkrades,('att de dervid skulle
blifva skadeslöshållne* såsom Banken
förmodades dem inom år och dag kunna
inlösa.” (Berätt* af Silverstolpe, pag* 90.)
Sedan denna tidrymd gått tillända,
skedde flera anmaningar att ingifva Sedlarne
till Banken, eller använda dem i
Tull-afgifter, under vilkor, om hvilkas^upp
-
Fanto-UlikoUeis Memorial lY:o go.
gifoa förmonligbet Sedel-innehafvarne dock
måste hafva hyst olika begrepp, eftersom
verkställighet till ej ringa del uteblef.
Den 5 Martii 1667 utfärdades ett Kongl.
Placat, med ultima t prasscriptions-tid för
alla då ännu öfriga Crediliv-Sedlars presenterande
till inlösen inom den 1 Maji
samma år, hvilken termin dock sedermera,
i ett nytt Placat af den 17 Maji, förlängdes
till den 20 Maji, eller Pingstaftonen
samma år. Dervid förb!ef det, icke utan
flere Innehafvares förlust, både inom och
utom Landet. (Berättelse af Silfverstolpe,
pag. 114.)
Tydligen synes den ovilja emot Creditiv-Sedels-systemet,
och den allmänna
farhåga, som häraf följde, hafva föranledt
föreskriften, eller rättare förklarandet i 71
§. af 1668 års Banco-Ordning: all, ”såsom
genom Gred i ti v-Sed i ar före detta ett större
missbruk och oreda ärförelupen, alltså
skola inga sådana Sedlar, eller andra, som
dertill kunna hafva liknelse, till någons gravation,
praejudice och förfång, härefter i detta
Verket brukas, men alldeles vara afskaffade
och förbudne.”
Efter några och 3o års förlopp hade
likväl
Ranco-U(skottets Memorial N.-o go. 17
likväl dessa intryck blifvit något försvagade;
och Myntets oviga och tunga beskaffenhet
(egentligast såsom orsak framställd)
bidrog visserligen i sin mon dertill, att
lankan återfördes på Sedelmynt, då vid
början af år 1700 Stats-Verket hade anmält
sig om Lånbiträden af Banken i och
för krigets fullföljande.
Rikets Ständers Banco-Deputerade (serskilde
Ombud, hvilka, enligt Ständernas beslut,
efter 1697 ^rs Riksdag, voro tillförordnade
att vid vissa tider öfverse BancoVerket
emellan Riksdagarne, samt då äfven
utöfvade en beslutande rätt) snmmankommo
år 1701 och utfärdade den 5 Junii
nämnde år en underrättelse öfver några
ärenden, som Vexel- och Låne-Banken anginge,
uti hvars 4 §• förordnas: '’Det i
Vexel-Banken en serdeles Räkning skall
bållås, under namn af Transport-räkning,
uppå hvilken hvar och en, efter behag,
skall stå fritt, reda medel att insätta, till
livad summa som han vill, dock icke under
100 D:r S:mt, med sådana vilkor, att
honom på den insatta summan en Attest,
under Bankens sigill samt Commissariernes
och Betjenternes namn, skall blifva
Bih. till Riks. St. Prot. 1828, 1829. 6:te Sami. 3 B. 2
lista Häftet.
Ean*o-Utskottets Memorial N:o qo.
meddeld, hvilken Attest skall sedan uti
handel eller lill hvarjehanda andra betalningar
kunna brukas och transporteras ifrån
den ena till den andra, som hvarjes lägenhet
det medgifver , allenast att alla sådana
transporter, så ofta de ske, måge på
sjelfva Attesten antecknade blifva, under
vederbörandes egenhändiga namn, till dess
bättre säkerhet; men den, som afen sådan
Attest eller Transportsedel är egande, honom
skall alltid tillåtet vara, förmedelst
dess inlevererande' i Banken, sjelfva penningarne
efter sitt godtfinnande att commendera
, och dem antingen uttaga eller
ock för sin egen räkning afskrifva låta.
(Banco-Förordn., pag. Go.)
Sjelfva det Formulair , som för dessa
första Transport-Sedlar fastställdes, visar,
huru sorgfälligt man sökte undanrödja all
farhåga, att de skulle blifva betraktade och
begagnade annorlunda, än som verkliga
Depösitions-Attester; de lydde sålunda:
”Uti Kgl. Maj:ts Ständers Vexel-Banco
har N. IN. insatt uppå Transport-Räkningen
daler... hvilken summa af daler
... är tillåtet att kunna transporteras
på andra, dock med devilkoren, att hvar
och en, som dem till en annan, uppdrager,
gör det tydeligen med dag och datum,
Banco-Vtskoltets Memorial N.-o go. 19
samt tilL hvem lian dem transporterar, och
sätter derunder sitt egenhändig,! namn.
Skolandes den, som Attesten uppvisar och
har sista transporten , hafva att utbekomma
ofvanbemälde insatte medel.
Stockholm den .... .”
Det hoga minimum af Sedel-valeur
R:dr Banco efter närvarande myntvärde)
lärer dock hafva verkat,att denna transport-räkning
föga begagnades, och tjugufem
år förflöto, under hvilka allmänheten fick
erfara obehaget af de tunga myntade Kopparplåtarne,
de år 1714 inrättade Metallplåtarne,
de såsom nödmynt med tvungen
gångbarhet införda Mynttecknen, samt alla
dessa Myntsorters vacklande och ombytlig»
förhållanden sins emellan och till SilfverSpecie-myntet.
Daler Kopparmynt hade
efterhand blifvit Landets egentliga hufvudmynt
och vanliga räknevärde. Den 1 r Januarii
1726 utfärdades Kongl. Majrts Nådiga
Förordning, angående Penningars fr arnodl
tiilbaka-transporterande uti Riket genom
Rikets Ständers Vexel-Banco-TränsportSedlar,
innehållande: att hvilken som funne
för sig nödigt att transportera penningar från
Stockholm till någon annan Stad eller Landsort
uti Sverige och Finland , skulle hafva
frihet och tillstånd (sedan så många pen
-
20 BancO-Utskotlets Memorial N.-o 90.
ningar lian voro sinnad taga med sig blifvit
uti Rikets Ständers Vexel-Banco bär i
Stockholm insatte för Transport-Räkningen,
och der en eller flere till mer eller
mindre summor intill 5o D:r Kopparmynt,
allt som han det sjelf åstundade, Bankens
Transport-Sedlar efter det vanliga Formulairet
bekommits) sjelf eller genom Fullmägtig
undfå, utaf de i Ränterier och publiqua
Cassör influtna medel, full betalning,
sedan Transport-Sedeln på Ränteriet och
Cassan blifvit transporterad; såsom ock
bemälde Bankens Transport-Sedlar komme
att för utskylder, utan undantag, som för
Kronan uppbures, på lika sätt emottagne
blifva, vid strängt ansvar för den Uppbördsman,
som skulle beträdas att deras
godtgörande af influtne medel vägra, eller
betalningen uppehålla, eller ock ringaste
lage eller procent derföre fordra eller annamma,
0. s. v.
Under 1742 års Riksdag blef, i sammanhang
med de försträckningar, som från
Banken då erfordrades till krigets utförande
emot Ryssland, förslag väckt om utgifvande
af smärre Sedlar, ända till 6 Daler
K:mt. Det stannade dock för den gången
vid Sedlar på 36 och D:r K:mt. Men
5 år derefter, då Bankens svaga förråd af
Plåtar var på vägen att alldeles medtagas,
Banco-Utskoltcts Memorial N.-o 90. 21
genom en ifrigt fortsatt utvexling emot dess
Sedlar, lanns sjelfva nödvändigheten påkalla,
en återgångjtill förenämnde, afBancoStyrelsen
förut afslyrkta förslag, och Sedelinynts
utställande äfven å de lägsta valeurer
blef heslutadt. Kongl. Maj:ts härom
utfärdade Nådiga Placat af den 25 Oct.
1^45 tillkännagaf, att Banken, för hvars
och ens större beqvämlighet, påtagit sig
att dädanefter gifva mindre TransportSedlar
på 6, 9 och 12 D:rK:mt, för hvilka,
när så betarfvades, skulle i Bankens
Cassör undfås| skiljemynt; och som dessa
smärre, äfvenså väl sorn andra BancoTransport-Sedlar
, uti alla Kronans uppbörder
komme att emottagas och gälla lika
med sjelfva Myntet, samt iLandl-Ränterien,
enär tillgång jannes3 förvexlas i
Plåtar och skiljemynt, så anbefalldes alla
i gemen och hvar och en i synnerhet, att
dessa Bankens Transport-Sedlar uti köp,
vexel och betalning, på samma sätt som
reda penningar, utan lage eller uppgäld,
ovägerligen emottaga etc.
Genom en Kongl. Förordning af den
22 Julii 1747 kungjordes sedermera Rikets
Ständers beslut, att Banken än vidare
komme att fortfara med dylika Sedlars utgifvande,
tilljinvånarnes gemensamma betjening
i handel och vandel, och att emed~
22
Banco-Utskottets Memorial N.o 90.
lertid ej annat Kopparmynt, än Slantar
och små Plåtar af en half och 1 D:r S:mt‘,
skulle till allmän rörelse utur Banken utlemnäs.
Då man sålunda ändtligen , efter förloppet
af nära go år, hunnit till en rak,
synbar och erkänd motsägelse med den
mening och anda, som uttalat sig i 71 §.
af 1668 års Banco-Ordning, och infört ett
system, såvida längre utsträckt än i Palmstruchska
Bankens, att, då dennes minsta
Creditiv-Sedlar voro i värde motsvarande
i5 R:dr Banco , Rikets Ständers Banks
lägsta Kopparmynts-Sedel å 6 D:r motsvarade,
vid 108 m:krs cours, endast 28 ^ skilling;
ar Banco efter nuvarande Sedelvärde,
forlfor likväl benämningen Transportsedel,,
och! i sammanhang dermed en stilisation
af attest eller bevis öfver verkligen insatte
penningar, hvilken också, under alla
skiften, sedermera funnits bibehållen.
För expeditions-sältet hade emedlertid,
allt ifrån början, den olikhet blifvit införd,
att de större eller Keocel-Banco-TransportSedlarne
förfärdigades och annullerades
för dagen, men deremot de mindre eller
Gener al-Cassa-Transport-Sedlar ne tillverkades
på förhand, samt ut- och invexlades
genom Bankens Cassör. Och samma åtskill
-
Fanco~Utskottets Memorial N.o go.
23
nåd biet' allt framgent, samt äijännu för
n ä rv a rand ei n k t. ta ge 11.
Större delen af tidrymden från 1747
till 1776 års Realisation utmärkte sig af
en mängd, lill sina resultat ombytliga,
men oftast misslyckade försök att motarbeta
Vexel-coursens höjd och ostadighet.
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse och
Förordning, lill befordrande af behörig stadga
och säkerhet uti Rikets Mynt och Penningeväsende,
utfärdades den 27 November
1776, och innehöll ibland annat: att i
stället för de brukliga Banco-TransportSedlar,
ställde på Kopparmynt, allmänna
rörelsen skulle förses med ett till sitt gångbara
värde behörigen stadgadt Guld- och
Silfvermynt, och att de derpå grundade
Banco-Sedlar, som, för mera vighets skall}
Klefve med samma Mynt omlöpande, alltid
kunde, vid uppvisandet, med Specie-mynt
inlösas etc. (TJanco-Förordn., pag. 275.)
Banco-Fullmägtiges Protocoll för den
6 December 1776 upplager de flera, lill
verkställigheten hörande anstalter, hvaribland
: alt mindre Transport-Sedlar, å 3 och
2 R:dr, äfven komme att tills vidare utgifvas;
att af större Transport-Sedlar, 5
R:dr blcfve minsta valeuren; och att uti
2+ Banco-Utskottvts Memorial No go.
Formulairen för rle större Sedlarne rum
skulle finnas för Valeurens inskrifning med
Riksdalerj skilling och runstycken. (BancoFullin.
Pro.l. 1776, pag. 558.)
De större Transport-Sedlarne (till och
med 5 R:dr) och de mindre Transportsedlarne
(3 och 2 R:dr) behandlades, enligt
den förut antagna praxis, så till vida
olika inom Banken, att de förra ej utskrefvos
annorlunda än för dagen, i dens namn,
som Sedlarne reqvirerat, och ifrån honom
måste transporteras antingen på viss man
eller på Innehafvare!!, som egde att dem
vidare transportera. Lika med en vanlig
inlöst Revers, annullerades och affördes
dessa Sedlar hvarje gång de till Banken
ingåfvos, äfven om de ej funnos på något
sätt skadade eller förnötte; då deremot de
senare, eller 3- och5 2:R:drs-Sedlarne, Liefvo
i förväg utskrifne uti någon Bankens
Tjenstemans namn, transporterades af honom
på innehafvaren, förvarades färdige i
Sedel-magazinet, för att utgifvas i mon af
behof, ut- och invexlades genom Cassorna,
så länge de funnos till omlopp brukbara,
samt först, då de hunnit blifva förnötte, öfverkorsades
af Casseurerne, upplemnades
bundtvis till Afräknings-Contoiret, samt
derstädes efterhand uppsöktes och affördes
i Böckerna , så alt dessa 3- och 2:R:drs
-
Banco-Utskottets Memorial N.o go.
Sedlar, följaktligen med undantag endast
af transporteringen (hvilken då redan, i
afseende på dem, var en blott formalitet
utan ringaste betydelse), blefvo behandlade
alldeles på sätt som nu linnes föreslaget
att ske, utan undantag eller åtskillnad,
med Bankens alla sedlar, som härefter
ulgifvas.
I sammanhang med i8o3 års företagna
realisation af Riksgälds-Sedlarne, utsträcktes
Småsedels-utgifningeo från Banken
till fem nya valeurer, nemligen å 16,
12 och 8 Skillingar Specie, samt å i4och
io Skillingar Koppar-skiljemynt (BancoFörordn.
Supl., pag. 38o, 38i.) Dessa valeurer
bibehöllo i Räkenskaperna den benämning
af Gcnercil-Cassa-Transport-Sedlar,
som Sedia i ne från och med 36 till
och med 6 D:r K:mt af ålder haft, men
gjordes så till vida olika med 3- och 2:Riksdalers-Sedlarne,
att på Skillings-Sedlarne
ingen transport egde rum, och att, då de
såsom förslitne slutligen inlemnades, deras
alföring verkställdes bloLt efter antal, stycketal
och summa, men icke efter årtal och
numer; hvarvid analogien af KopparmyntsSedlarne
synes hafva i allo blifvit följd.
Vid samma tillfälle (i8o3) antogos,
till förfalskningars försvårande, fyra olika
*6 Banco-TJtskottets Memorial N.-o go.
format eller storlekar för Vexel-BancoTransport-Sedlarne,
nemligen: N:o i, från
och med 5 E:dr, lill och med R:dr 9: qr:
11; N:o 2 från och med 10 R:dr lill och
med R:dr 99: 47 : n> N:o 3, från och med
iooRrdr, lill och med R:dr 999: 47 : l1’ oc^1
N:o 4, från och med iooo R:dr och derutöfver
obegränsadt. (^Banco-Fullm. Prof.
den 3o Dec. 1802.)
Yid 1812 års Riksdag beslulade Rikets
Ständer, att, till lättnad och mera beqvämlighet
för allmänheten, 3-och 2:R:drsSedlarne
komme att utgifvas på enkla blad,
med förkortad text, och följaktligen den^å
dem brukliga transport försvinna, då äfven
det försigtighetsmått vidtogs emot förfalskning,
att de förstnämnda blefvo tryckta
längs efter, men de senare, på förr vanligt
sätt, utåt papperets bredd; dock förklarades,
att de på dubbla blad utgifna 3-  och 2:R:drs-Sedlar komme att tills vidare,
och så länge de befunnos bruk bara, i rörelsen
bibehållas och gälla. Hvarom Kongl.
Maj:t den 9 October 1812 utfärdade Dess
Nådiga Kungörelse.
Början härmed gjordes år 18 r 3 , och
från samma tid upphörde den förut brukliga
afföringen efter numer och årta! för
de dubbla 3- och 2:R:dis-Sedlarne, såsom
Bcmco-Utskotlets Memorial No go. 27
varande alldeles utan ändamål, enär extraliering
af de utelöpande för hvarje år serskildt,
så vidt kändt är, aldrig egt rum.
Redovisningen för dem har derefter skett
i antal och summa, lika med öfrige genom
Cassorna gående Sedlar, men på ett för
sig afskiljdt Conto i Räkenskaperna, hvarigenom
successiv inlösen och förminskning
dera! för hvarje år framgent blifver synbar.
Vid 1815 års Riksdag stadgades af
Banco-Utskottet bland annat, i och för
Vexel-Banco- Räkenskapernas förenklande
och minskning i arbetet inom detta Departement,
sedan de på enkla blad utgifna
3- och 2:R:drs-Sedlarne voro fullt lika
beqvämliga med en dubbel 5 R:drs-Sedel,
att Transport-Sedlar genom Yexel-Banken
ej komme att utgifvas på mindre summa
än 10 R:dr, men^derutöfver äfven på ojemna
summor, efter hvars och ens beqvämlighet,
hvarmed följaktligen allt vidare
begagnande af det ofvannämnde TransportSedel-Formulairet
N:o 1 upphörde. (d3:coRegl.
1815 , §. 28.).
Ändtligen vid 1823 års Riksdag beslutade
Rikets Ständer, efter Banco-Utskottets
tillstyrkan, under fästadt afseende på
den klagan, som från flera Landsorter blifvit
förspord öfver Banco-Transport-Sedlars
28 Banco-Ulskottets Memorial IV.o 90.
utfärdande å brutna tal med skill ingar och
runstycken, såsom medförande endast olägenhet
och hinder för alla, utom Stockholms
stads invånare, att, ifrån och med
år 1824, utgifningen af Sedlar utöfver 10
ll:dr skulle, hvad brutna tal anginge, inskränkas
till följande fyra valeurer, nemligen:
R:dr i3: 16, 16: 32, 33: 16 och
66: 3a; dock så, att dessa valeurer, äfven
sammanslagne med jemna 5o-, 100 och
1 ooo-tal, finge reqvireras, och rättigheten
att utbekomma Sedlar af alla upptänkliga
valeurer på fullt Riksdalertalj såsom förut,
oförändrad bibehållas. (Banco-Regl. 1823,
pag. 60.)
Med insättningar för Räkning, utassigneringar
af insatte medel, samt olika
Sedel-valeurers utbyten sins emellan, genom
Yexel-Banco-Departementet, tillgår,
enligt de från äldsta tider vidtagna och ännu
gällande ordningar, på sätt som följer:
I Vexel-Banco-luckan emottages, hvarje
SÖcknedag, från klockan 9 till 11 f. m.;
1:0 Assignationer;
2:0 Vexel-Banco-Transport-Sedlar;
3:o Casseurernes bevis öfver till dem
inlevererade smärre eller GeneralCassa-Transport-Sedlar.
Banco- Utskottets Memorial N.o go. 29
Vid dessa Docmnent, hvilka, ehvad
de utgöra flere eller färre, kunna uli en
och samma Insättning eller Expedition användas,
skall åtfölja en utaf Insättaren underskrifven
förteckning eller specificalion
med utförd sammanslagen totalsumma, och
uppgift om och för huru stor del beloppet
skall användas till:
d) insättning för Räkning ;
b) utbyte mot andra Transport-Sedelvaleurer;
c)
utbyte emot smärre Sedlar.
Documenten blifva, uti Ingifvarens
öfvervaro, genast jemförde emot förteckningen,
samt i och med detsamma, medelst
öfverkorsning, annullerade; hvarefter
han erhåller en Pollett, som utvisar
summan, jemte tillsägelse att afhemta det
begärda samma dag, kl. 1 eftermiddagen.
Med de ingifna Documenten , hvilka,
genom maculeringen, äro ifrån penningevärde
förändrade till blotta verificationer,
föregår nu den behandling, att:
a) Alla utan undantag inskrifvas och
specificeras i ett Diarium;
Banco-Ut. skottets Memorial JY.o g o.
Assignationerne jemföras med den
Räknings-innehafvares firma och
namnteckning, som dem utfärdat,
samt med Räkningens saldo; approberas
medelst påteckning, så
vidt behållning finnes, och bokföras
då i och med detsamma uti
sjelfva Räkningens Debet. Men om
behållning ej öfver en natt bos
Banken innestått, blifva de, medelst
påteckning, casserade ;
c) Transport-Sedlarne uppsökas, granskas
och afföras efter hvarjes numer
och utgifnings-dag, då tillika
hvarje Sedel blifver försedd med
den persons namn-chiffer ^som undersökningen
förrättat.
Härefter utskrifvas oell expedieras:
a') Quittencer eller Banco-Attester å
de för hvarje serskild Räkning skedda
insättningar;
bnya Transport-Sedlar å de valeurer
och till det antal, som hegardt
blifvit;
c) en invisning på Cassan för hela
Banco-Utskottets Memorial N.o go. 3i
den summa, soni en hvar uti smärre
Sedlar reqvirerat.
De färdiga nya Documenten tillställas
hvar och en inlemnarej med upprop af
namnet och uppgift af summan, emot den
undfångna Pollettens återlemnande, emellan
klockan i och klockan 2 till half 3 e. m.;
hvarjemte qvarliggande expeditioner ytterligare
utlemnas kl. 5 e. m.
Inför Vexel-Bankens Commissarier verkställes
å de gamla Documenten eller Verificationerne
en förnyad annullering, hvartill
nu för tiden begagnas trycksvärta, genom
en serskild machin, med ordet Inlöst;
och de blifva sedermera, jemte den till
hvarje Expedition hörande Insältningsnota
på dagen, före slutad Expedition,
med pagina försedde, och uti ett Diarium
under lika paginering hvart för sig
antecknade.
Den vidlyftiga Bokföringen, hvarutaf
endast Åssignationernas inskrifvande å hvar
sin räkning i Debet kunnat, under påstående
Expedition , förrättas, fortgår härefter i
oafbruten ordning efter dessa samma Document
eller original-verificationerne, så
väl inom Vexel-Banken, som dess ControllContoir;
och det hela blifver på runstyc
-
32 Banco-Utskoltets Memorial N.o go.
ket pröfVadt och controlleradt genom skeende
afslutning för hvarje vecka.
Sedan Utskottet nu redogjort för tillkomsten
och beskaffenheten af närvarande
former för ut- och invexling samt Bokföring
af Bankens större Sedlar, öfvergår det
till pröfning af den vigtiga frågan, huruvida
dessa former, ehuru först framkallade
af behofvet att åtminstone skenbart iakttaga
Banco-ordningens bestämda förbud emot
så kallade Creditiv-Sedlar, kunna, vid jemförelse
med det, så vidt Utskottet känner,
vid alla andra Sedel-Banker antagna Cassasystemet,
tillerkännas öfvervägande fördelar,
eller om ej, äfven hos oss, detta sista system
bör antagas, sedan den slöja längesedan
fallit, som Transport-räkningens namn
kunnat kasta öfver det factiska upphäfvandet
af 71 §. i Banco-Ordningen. Utskottet
har, vid denna pröfning, ansett sig böra
hufvudsakligast och i främsta, rummet afse
allmänhetens tryggande emot misstag och
bedrägerier, samt dess becj-vämlighet; —
ty det är på Allmänhetens förtroende, som
Banco-Sedelns omlopp så hufvudsakligen
grundar
Panco-Utskottets Memorial N.-o Qo. 33
grundar sig, — och i det andra Bankens
säkerhet och fördel.
Utskottet får sålunda först till besvarande
upptaga frågan: huruvida _, genom
Transport-Räkningens, upphörandej något af
de medel skulle gå förloradt sorn försäkra
nyssnämnde bägge föremål.
Bland dessa medel har man räknat:
A. Transporten å Sedeln _, ansedd innebära
för Allmänheten en utväg att gifva penninge-remisser
större säkerhet, äfvensom
att erhålla ersättning för bortstulna eller
förlorade Sedlar; samt
för Banken, en garantie emot förskingring
af de betydliga summor i färdiggjorda
Sedlar, som måste anförtros enskild
vård, emedan först insättarens
transport erfordras, innan dessa förvandlas
till verkligen löpande mynt.
Om, för inlösningen af en Transportsedel,
fordrades att st vrka egenhändigheten
af hvarje tecknad transport, så
Bih. till Riks. St, Prot. 1828—i83o, 6:te Sami. 3 B. 3
irsta Häftet.
Banco-Utskottets Memorial N.o göij
skulle visserligen ofvannämnde bägge
sattser innebära en sanning; men då
Banken aldrig fordrat ett sådant bestyrkande,
eller ens kan fordra det,
ulan att beröfva sina Sedlar allt förtroende
(ty hvilken enskild skulle väl
då våga emottaga en Sedel med en persons
transport, hvars namnteckning vore
honom okänd, och huru mångas
namnteckningar kunna dessutom i Banken
vara kända), så försvinner hela
styrkan af dessa skäl. Allmänhetens säkerhet
för dess penninge-remisser ligger
ej i transporten utan i recommcndalions(ivittencen.
Anser man Banken böra fortfara
att, såsom hittills, efter i o års förlopp
renovera efterlysta Sedlar, så kan
detta ske genom uppgifvande af numer,
valeur och datum, lika lätt utan, som
med" transport; och Bankens säkerhet
för dess stora Sedelbehållningar ligger
icke i betänkligheten hos den, som vill
förskingra anförtrodda medel, att öka
brottet af stöld med att skrifva en falsk
transport, för hvilket en ryktbar rättegång
visat, att Lagens ansvar knappast
någonsin kan vara att befara, utan i valet
af Tjenstemän, som med skicklighet
förena en bepröfvad redlighet, samt
i väl ordnade controller.
Banco Utskottets Memorial N:o 90. 35
Svårigheten att efterapa TransportSedlar
ne j bestyrkt af erfarenheten.
Så vida denna svårighet, i jemförelse
med efterapningen af småsedlarne, ické
skulle ligga snarare i Transport-Sedlarnes
högre valeur, hvarigenom deras
besittning blir misstänkt hos sådana
personer, som kunna förmodas befatta
sig med sedel-efterapning, och derigenom
utprånglingen försvåras, så är den
en följd af sjelfva Sedelns större fullkomlighet
, ej af de derföre alldeles
främmande formerne för dess ut- och
in vexling eller bokföring, och för vinnandet
af en sådan fullkomlighet, så
vidt sakförhållandena tillåta densamma,
skall Utskottet här nedanföre för Bankens
Sedlar föreslå de förändringar,
hvilkas fördel förut omförmälde rön af
sakkunnige män bestyrkt.
Den andra frågan, som förekommer
till Utskottets besvarande, är, huruvida
Cassa-systemets utsträckande till
Bankens större Sedlar kan för Allmänheten
eller Banken medföra ökade
vådor eller kostnader, eller minskad
beqvämlighet.
Hvad man i detta afseende anfört
Banco-Utskottcts, Memorial IV.o go.
mot detta system, låter sammanföra
sig till följande hufvudsakliga punkter:
a) Thädan för Banken af magazinering
af färdiga större Sedlar.
Denna våda är ingalunda stone än
den, sorn redan finnes i afseende på
magazineringen af färdiga Sedelformulairer,
som genom en möjlig
sammansättning af de personer, på
hvilkas förenade åtgärd det beror
att förvandla dem till penningar,
också skulle kunna missbrukas. Utskottet
får dessutom erinra, att för
de mecbaniska controllerna finnes en
gräns, der de ej mera förmå uppfylla
rummet af det personliga förtroendet.
Om, på lika sätt som
nu , flera millioner Riksdaler i fullt
färdiga Småsedlar och mera än 16
millioner R:dr Sedelvärde i Bankens
reela valuta äro anförtrodde
vården af samtlige Gommissarierne,
och livad häraf för dagliga behofvet
erfordras likaledes är änförtrodt
åt ett färre antal Commissarie!*
, erforderligt belopp färdiga
större sedlar Öfverlemnades åt samma
vård, skulle detta ökade förtroende,
å Bankens sida, ingalunda
öka farap för förluster; ty icke lig
-
Banco-Utskottets Memorial N.o go.
ger garantien emot dessa i den mindre
retelse till försnillning 20 millioner
kunna lemna, än 3o, eller i
någon större möjlighet att få den
förra summan, 1 händelse af tillgrepp,
lättare ersatt än den senare,
utan i den moraliska säkerhet emot
möjligheten af en sammansättning
till försnillning, en corps, bestående
af Bankens samtlige högste Tjenstemän
, måste erbjuda.
Vådan att anförtro åt den enskilda
Cassa-Vexlingen de större summor
j sorn dagligen måste in- och
utgå för vexlingen af större Sedlar.
Utskottet, som, på anförda skäl,
ansett, sig icke böra ingå i några
detailer , angående sjelfva verkställighets-åtgärderna,
vill således icke
undersöka, huruvida ökade controller,
i afseende på Cassa-Vexlingen,
kunna införas, utan endast betrakta
denna, sådan som den nu är.
Då tror Utskottet, att närvarande
Controller på reqvisitioner och levereringar
från och till Cassorna,
och afslutandet af hvarje Casseurs
räkning för dagen, innan hail middags-tiden
lemnar Banken, skall, i
Banco-UtsTiottets Memorial N.-o go.
afseende på uttagningen af större
Sedlar, lemna samma säkerhet, som
nu finnes för den hos Casseurerne,
ofta under loppet af en förmiddag,
befintliga ganska betydliga behållning
i Småsedlar. Utskottet vill
dessutom fästa uppmärksamheten
derpå, att dagens vexling af större
Sedlar komme att fördelas på flera
Casseurer, och förtroendet således
att delas emellan flera personer, i
stället för att det nu hvilar nära
uteslutande hos Bokhållaren vid
Vexel - Baneo-luckan , på sätt, att
denne Tjensteman kan ofta, då expeditionerne
äro talrika, hafva sig
enskildt anförtrodde till eftermiddagen,
det vill säga under en tid
då han eger rätt aflägsna sig från
Banken, ända lill 200,000 R.*dr,
hvilka man endast eger nödigt påskrifva
en transport (hvars vigtighet
hvarken behöfver eller kan eontrolleras),
för att såsom fullt gångbart
mynt utgifva dem. Långt ifrån
alt minska, skall sålunda Cassavexlingen
öka Bankens garantie mot
försnillning.
c) Vådan för invexling af falska
Daiico-Utskottets Memorial N.-o [}o. 3g
Sedlar, till förlust för antingen
Banken eller Casseuren.
Denna våda torde, vid närmare
granskning af sakförhållandena, finnas
föga betydlig. Med den vana
en Banco-Casseur, genom dess dagliga
handtering af Bankens Sedlar,
bör vinna, att igenkänna deras kännemärken,
bör icke förmodas, att
lian skulle lätteligen kunna taga en
falsk för en äkta, så vida icke den
falska vore så fullkomligen efterapad,
att, för den stora Allmänheten,
bos hvilken man i detta fall
icke kan vänta den säkerhet i ögat,
som hos en Banco-Casseur, ingen
möjlighet funnes att bevara sig emot
bedrägeriet, och då skulle både Bankens
pligt emot allmänheten och dess
eget interesse fordra att skyndsamligen
ombyta formulairer och gifva
sina Sedlar större fullkomlighet. Men
denna våda tyckes ganska aflägsen.
Så ofullkomliga närvarande småsedels-formulairer
än varit, lärer det
dock sällan inträffat, att en BancoCasseur
gjort någon förlust genom
invexling af en falsk småsedel, och
än mindre lärer detta blifva alt befara
i afseende på de större Sedlar
-
Banco-Utskottets Memorial N.o 90.
ne, åt hvilka man bemödar sig att
gifva al! den fullkomiighiet tidens erfarenhet
tillåter.
d) En ökad kostnad för Banken > genom
behof vet af ett ökadt antal
Casseurer.
Då man tager i betraktande det
vida mindre antal af vexlings-fall
af större Sedlar än af mindre, som
måste vara en följd af det vida allmännare
behofvet af de senare än af
de förra, att, under närvarande förhållanden,
all vexling af större Sedlar
emot smärre, eller tvärtom, sysselsätter
både Vexel-Banken och
Casseurerne, och tillika afser, att de
vexlings-operatianer, som nu finnas
sammandragna inom få timmar,
skulle komma att fritt fördela sig
på hela förmiddagen, så kunde
man snarare, med ledning af Banker,
hvilkas vexel-rörelse mångfaldligt
öfverstiger vår, draga den
slutsatts , att , om Bankens Cassör
blifva' bestämdare och ändamålsenligare
ordnade, deras antal, äfven
efter tillkomsten af den större Sedel-
véxlingen, snarare skulle kunna
minskas än behöfva ökas.
Banco-Utskotlets Memorial N.o Qo. 41
Sedan Utskottet sålunda visat, att hvarken
genom Transport-räkningens upphörande
något af de medel skulle gå förloradt,
som antingen trygga Allmänheten emot misstag
och bedrägerier, samt befrämja dess beqvämlighet,
eller afse Bankens säkerhet och
fördel, ej eller ;genom Cassa-systemets utsträckande
till den större Sedel-vexlingen
för Allmänheten eller Banken, ökade vådor
eller ökad kostnad eller minskad beqvämlighet
uppkomma, återstår det för Utskottet
att antyda några af de fördelar, som
den föreslagna förändringen ej kan undgå
att medföra, såsom
1:0 En vida större säkerhet och beqvämlikhet
för Allmänheten vid dess vex~
lingar i Banken.
Det lärer icke kunna nekas vara för
Allmänheten vida beqvämligare, att på
den tid på förmiddagen, hvar och en
finner för sig beqvämligast, på en gäng
afsluta den vexling han önskar, än att,
såsom nu, först emellan klockan q och
11 nödgas infinna sig vid Vexel-Bancoluckan
för att göra insättningen, samt
sedermera , klockan emellan i och 2 ,
åter inställa sig der för att emottaga sin
expedition, under fara att finna dess
utgifvande uppskjutet till eftermidda*
4a Banco-Utskottets Memorial N:o go.
gen. Utskottet vill derjemte fästa
uppmärksamhet på den verkliga våda
för misstag och bedrägerier, samt deraf
förorsakade enskilda förluster, som
kunde af närvarande förhållanden blifva
en följd, och sorn kanske hittills
endast den så allmännare Svenska ärligheten
lörekommit. Då, vid VexelBanco-luckans
öppnande för att på
en gång utdela en hel dags expeditioner,
en större folkmassa finnes hopträngd,
till större delen ohekanta lör
Bokhållaren vid Luckan och för hvarandra,
kan omöjligen denna Bokhållare
sätta sig i personlig beröring med hvar
och en, till hvilken han skall utdela expeditioner,
utan måste de vid namnens
uppropande ofta gå genom flere händer,
innan de hinna till sin egare.
Huru lätt kunde det ej hända , alt i
trängseln en expedition stannade i orätt
mans hand, eller blefve bortstulen;
en fara, som icke kunde uppkomma
vid en Cassa-vexling, der en betydligare
trängsel är nära omöjlig, och
Casseuren eger lätt och omedelbar beröring
med den vexlande.
2:0 En betydlig besparing för Banken.
Då närvarande invecklade expedi
-
Banco-Utskottcts Memorial N.-o go. 4 ’
tions-sä tt sysselsätter en mängd personer
inom Vexel-Banken, inser man lätt,
att dess upphörande skall tillåta en
betydlig indragning i närvarande personal.
En betydlig förenkling i Bankens
Bokföring.
Under närvarande bokföring, med
4 serskilda räkningar för hvarje år,
men hvarje räkning innefattande Sedlar
af alla möjliga valeurer med samma
antal ziffror, samt annullering af
alla till vexling aflemnade Sedlar, och
då det ofta kan inträffa, att Sedlar af
samma valeur men olika årtal kunna
på en gång vara utelöpande, måste
misstag både vid summering och afprickning
vara knappast möjligt att
förekomma. Deremot, när Bankens
Sedlar, på sätt Utskottet här nedanför
föreslår, blifva ställda på få bestämda
valeurer; hvar och en af dessa erhåller
sin serskilda räkning med oafbruten
numerföljd, der antal controllerar
summan, och då annulleringen
eller afföringen inskränkes till det
mindre antal invexlade Sedlar, som
finnas förslitna och således äfven mera
tid finnes för större noggrannhet
vid afprickningen, skall olvifvelaktigt
44 Banco-Utskottcts Memorial N.o go.
större säkerhet och enkelhet vid Bokföringen
uppkomma, jemte en betydlig
tidsvinst.
I förbindelse med frågan om
Transport-räkningens upphörande, står
den, om Bankens Sedel-valeurers inskränkande
till ett färre antal, och
har i detta hänseende Utskottet så
mycket mindre tvekat alt bejakande
besvara denna fråga, som derigenom
på en gång beredes den stora allmänhetens
fördel (under förutsättning, att
dessa valeurer blifva sådana , att de,
dels för sig, delsmed hvarandra sammansatta,
kunna uppfylla de oftast i
rörelsen förekommande behofven
och tillika tillfälle vinnes, att göra all
förfalskning alldeles omöjlig, derigenom
att man gifver hvarje valeur en
med de öfrige alldeles olika form, utseende
o. s. v.
Under Utskottets öfverläggning
bar äfven förekommit frågan om Skillings-sedlarnes
afskaffande. Utskottet,
sorn visserligen inser, att, med återinträdandet
af en fri Silfver-vexling,
behofvet af denna för Banken serde
-
*) Genom de af Utskottet föreslagna 6 olika valeurers anfägande,
blifva aldrahögst 7 Sedlar erforderliga för remisser
af alla möjliga Riksdaler-tal till och med 100 R:dr.
Banco-Utskottets Memoria/ N.-o go. 4 5
]es dyra del af dess Sedel-rörelse kommer
att upphöra, har dock dragit i
betänkande, att tillstyrka utsättandet
nu genast af en tid , hvarefter de ej
mera finge utgifvas. Utskottet har
trott, att man, ulan att åstadkomma
farhågor, måhända vådliga att i detta
ögonblick uppväcka, kan gå till samma
mål genom vidtagande af sådana
anstalter, som, utan absolut förbud
emot deras utgifvande, dock skola efter
hand förminska åtgången af Skillings-sediarne,
och sålunda för nästkommande
Ständer underlätta beslutet
om deras fullkomliga afskaflande.
Banco-Utskottet får, med stöd af
hvad här ofvanföre blifvit anfördt, vördsamt
föreslå:
1:0 att större Banco-sedlar böra
hållas på förhand färdiga , för
att kunna genast och utan omgång
utvexlas till allmänheten;
på lika sätt som nu sker med
småsedlar, (under hvilken benämning
för närvarande inbegripes
Sedlarne från och med
3 R:dr till och med 8 Skillings
valeur).
I sammanhang hvarmed iakttages
:
Banco-Utskoltets Memorial N.o go.
a) att Bankens Sedlar, af högre
valeur än 3 R:dr, ställas endast
på fulla Riksdalertal samt på
följande bestämda summor, nemligen:
io R:dr, 20 R:dr, ioo
R:dr oell 5oo R:dr ;
b~) att i stället för Sedlarne på 3
och 2 R:dr må utfärdas Sedlar
af 3 R:drs och i R:drs valeur;
c) att de så kallade Skillings-sedlarue,
af hittills brukliga valeurer
å 16, 12 och 8 skiilingar,
väl må hädanefter, såsom hittills,
Allmänheten tillhandahållas,
alt emot uttrycklig anfordran
ulvexlas, intilldess Rikets Ständer
annorlunda förordna; dock
att Banco-Styrelsen eger tillse,
att de gamla tillgångarna, bland
hvilka Banken ännu eger ett
betydligt förråd utaf de för
Rili sgäl ds-sedi arnes realisation
åren i8o3 och 1804 tillverkade
i4 och i o-skillings-sedlar,
blifva i görligaste måtto använda,
och följaktligen nya Småsedlar
å sltilling-tal , endast i
nion af oundgängligt behof, förfärdigade.
Börande dessa Skil
-
Banco-Ulskottets Memorial N.-o Qo. 47
lings-sedlar nu, under tiden, till
form, utseende och färg , lemnäs
oförändrade, endast med
iakttagande, att i6:Skillings-sedeln
-tryckes längs efter papperet,
’men 12 och 8:Skillingssedlarne
öfver Sedel-formatets
bredd, hvarigenom möjligheten,
att med olika styckens sammanfogande
bedraga de enfaldiga,
märkligen försvåras;
o att de större Sedlarne af nya
slaget, hvarunder Utskottet räknar
valeurerne från och med
25 till och med 5oo R:dr, skola
i Bokföring inom Yexel-Bauken
upptagas efter stycke-tal
med numer och datum; dock
så, att de, som tid efter annan
i Cassorna inkomma , och icke
befinnas förnötta, må till utvexling
åter begagnas, samt icke
förr blifva annullerade ochi böckerna
afförda, än då de, genom
nötning, äro för vidare omlopp
bland Allmänheten otjenliga.
Hvaremot de smärre Sedlarne
af nya slaget, hvarunder Utskottet
räknar valeurerne från
och med i R:dr till och med
B aneo-V t skottets Memorial N:o go.
10 R:dr, behandlas lika med
nuvarande Sedlar å 8 skiilingar
till och med 3 R:dr , och
således endast i antal och summa
, meri acke efter stycke-tal,
numer och-;> datum, uti räkenskaperna
upptagas och afföras;
3:o) att lämpliga' utvägar vidtagas i
hvad som rörer de nya Sedlarnes
yttre form och utseende ,
styrka och uthållighet till omlopp,
samt vighet och beqvämlighet
för remisser och utbetalningar,
äfvensom nödiga försigtighetsmått
lill trygghet emot
deras förfalskning och eftergöring.
1 sammanhang härmed iakttages:
a) att till Sedlarne begagnas ett
bättre och varaktigare papper,
tillverkadt af Hampa, Humlerefvor
eller Lump, blandadt
eller oblandad!, allt efter som
Banco-Slyrelsen vid verkställigheten
finnér vara tjenligast;
b) att Sedlarnes storlek afpassas
elter
Banco fJtskotlels Memorial N.o 90. 49
efter beqvämligheten, vid remisser,
sålunda, alt minsta formatet
blifver ungefär lika med
storleken af ett vanligt samman
viket bref, och största formatet
vid pass 3.'ne gånger denna
storlek, eller motsvarande
sjettedelen af ett ark större
skrifpapper; i följd hvaraf Sedlarnes
text ock bör lämpligen
förkortas;
c) att, till säkerhet emot Sedlarnes
förfalskning eller förhöjning
från mindre till högre Riksdaler-tal,
hvarje valeur göres olika
till format, text och papperets
färg, eller några uti detsamma
anbragta lätt märkbara
kännetecken;
d') att de såkallade Hvit-stämplarne,
hvilka numera kunna med
största lätthet eftergöras och
icke gifva någon ökad controll,
alldeles afskaffas å de nya Sedel-valeurerne,
hvaremot, till
säkerhet emot Sedlarnes efterap
Bih,
till Riks St. Prot. 1828—i83o. 6;te Sami, 3 B. 4
lista Häftet.
Baneo-Uiskottett Memorial N.o ge.
ning, deras lext hel och hållet!
eller till viss del, äfvensom
vissa prydnader derå blifva
graverade efter Perkinska methoden
medelst Konst-svarfning,
(på sätt Herr Broling både i
nedsänkt och upphöjdt arbete
utfört) samt eftergörandet af
den så kallade Vatten-stämpeln i
sjelfva papperet möjligast försvåras
(efter de af Professoren
Pasch införda och begagnade
nya methoder, dels med, dels
utan Lameller eller sammanfogade
flerdubbla pappersblad);
Herrar Banco-Fullmägtige o-*
betaget att härförutan använda,
efter egen pröfning* tryck med
stilar, eller hvad sorn eljest
skulle kunna finnas medföra ert
ekad säkerhet;
e) att de nya Sedlarne ej må göras
så symmetriska, att icke någon
viss del af dem kan, i likhet
med hvad hittills egt rum,
bestämmas såsom antaglig att
med lulla beloppet infrias, äfven
om de öfriga delarne genom
tillfälliga händelser blifvit
Banco-Utskotle.ls Memorial N o go.
5i
frånskiljda; för hvilket ända=.
mål de båda egenhäudiga namnteckningarne
böra, så vidt ske
kan, stå hvarandra nära_, och
på en sådan punkt eller plats
af Sedeln , der något tillförlitligt
kännetecken, af dess rätta
valeur* tillika förefinnes. Och
har Utskottet i öfrigt ansett:
alt valeurens anbringande uti
sjelfva papperet, så väl med
bokstäfver som ziffror, vöre af
serdeles nytta ; att årtalets insättande
deruti likaledes kunde
i åtskilliga hänseenden medföra
en gagnelig cöntröll; att
tryck med stilar dessutom mätte
få anbringas, i den tnon någon
ökad säkerhet deraf skulle
kunna påräknas; och att, då
de kännetecken, som innefattas
uti den personliga handstileil,
Vanligtvis alldrasvårast kunna
utaf någon annan till fullkomlig
likhet frambringas, det försigtighetsmått
(egentligen behöfligt
till rättelse och ledning
för Bankens egne Tjenstemän *
i fall eftergöring i stort skulle
med verklig konst-skicklighet
blifva företagen) ej måtte åsi*
BancoJJtshottcts Memorial IV.o Qo.
dosättas, att valeuren, så väl i
bokstäfver sorn ziffror, med ett
för ändamålet tjenligt Chemiskt
Bläck , åtminstone på hvarje
större Sedel, inskrifves; sådant
allt emedlertid beroende af Banco-Styrelsens
närmare pröfning;
4:o att Banco-Styrelsen får sig uppdraget
ombesörja, det de nya Sedel-valeurerne
ju förr desto hellre
göras färdiga, och derefter
ofördröjligen sättas i omlopp,
på det Allmänheten måtte blifva
i tillfälle att roed dem göra
sig väl bekant, innan Silfver-utvexlingen
kommer att taga
sin början, och sålunda förekommas
den tvekan och villrådighet,
som utaf Mynt-förhållandenas
totala rubbning och
omändring vid en och samma
tidpunkt, lältligen skulle kunna
uppstå;
5:o att utgifvandet af Vexel-Bankens
hittills brukliga Transportsedlar
inställes och upphör, ifrån
och med den dag, då utvexling
af de i 2:dra punkten
omnämnde större Sedlar vidta
-
Banco-Utskotlcts Memorial N:o go. 53
ger; äfvensom tillverkning af
de nu begagnade Tre-och TvåRiksdalers-Sedlarne
ej eger rum
från och med den dag, då de
i samma punkt omnämnda smärre
Sedei-valeurer blifvit i omlopp
satta;
6:0) Att med Transport-sedlarnes inlösen
och afföring, så länge några
sådana ibland Allmänheten
utelöpa, må, såsom hittills, förhållas
;
7:0) att, i hvad som rörer penningars
insättning för räkning i
Vexel-Banken samt omföring
från den ena räkningen till den
andra, det hittills brukliga Expeditions-
och Bokförings-sättet
hufvudsakligen bibehålies,
med de förändringar, som blifva
en följd af större Sedel-valeurernes
emottagande lika med
Små-sedlar uti Bankens Cassör;
8:0) att, i afseende på detaillerne af
vexling, expedition och bokföring,
Fullmägtige uppdragas
att vidtaga sådana åtgärder, och
stadga sådana föreskrifter, som
54 B aneo-Ut skottets Memorial N.o Qo.
pröfvas bäst uppfylla det åsyf-*
tade ändamålet samt medföra
de säkraste controller,
Af Herrar Banco-Fullmägtiges ospart
da möda och verksamma nit vid utföran-,
det af Rikets senast församlade Ständers
dem gifna uppdrag, angående upplysning
gars införskaffande om Pappers-tillverkning
och Sedel-fabricalian i andra länder, med
hänsigt och tillämpning å Svenska Sedelmyntet
, äro de framlagda resultaten ,
(betraktade såsom första stegen på en förut
obeträdd bana), enligt Utskottets åsigt,
för denna korta tidrymd lika oväntade,
som i och för sig sjelfva tillfredsställande.
Också vitsorda de af Utskottet genomgångna
Protocoll och Handlingar med hvad
drift och uppmärksamhet alla hithörande
serskilda detailler blifvit af Banco-Styrelsen
ordnade och handhafde; hvadan Ut-,
skottet ansett för en angenäm pligt att vid
delta tillfälle serskildt och med rättvist
loford sådant inför Rikets Ständer om-,
{lämna,
■ i
TeGhnologias-Professoren G. E. Pascha
sora, efter erhållna uppdrag från Banco-*
Banco-Utskotteti Memorial N.o go. 55
Styrelsen, under sina resor utrikes, med
besvär, omsorg och kostnader förskaffat sig
en fullkomlig kännedom i konsten att bereda
sådant för hvarjehanda serskilda och
egna behof tjenlig t papper, som ej förut
här i landet kunnat åstadkommas, — och,
sedermera, efter anställda flerfalldiga rön
och försök, lyckats att härstädes förfärdiga
åtskilliga specielt för Bankens Sedeltillverkning
beräknade pappers-sorter, både
hvita och i couleurer med ljusare och
mörkare vattenmärken, hvilka, enligt de
företedda profven, befinnas ganska vackra,
så att de, så väl hvad utseendet som segheten
och uthålligheten beträffar, föga torde
förlora vid en jemförelse med de bästa
utländska af samma slag,— har genom dessa,
med så mycken framgång använda bemödanden
, gjort sig förtjent af en lämplig
vedergällning. Herrar Banco-Fullmägtige
hafva i detta afseende yttrat följande:
”1 den händelse det föreslagna nya
”Sedelmyntet vinner Rikets Ständers birfält
och således kommer att befordras till
”verkställighet, blifva Fullmägtige ytterligare
i behof af Professoren Pasch’s biträde
för att verkställa Pappers-berednin’’gen
i stort, af hvaf hittills blott i en
”minrdq scala blifvit försökt; och hvarigenom
Banken kommer till bemäldc Profcs^
56 Banco-Utskottets Memorial N.o go.
”sor uti en ytterligare förbindelse, sorn
”endast genom någon större vedergällning
”kan afbördas. Skulle åter det projectera”de
papperet icke komma att användas,
”utan det hittills brukliga att än vidare
”till Sedlar begagnas; så tro Fullmägtige,
"”att Professoren Pasch, för dess resor, omkostnader
och besvär, möjligen skulle
”kunna vara godtgjord med eirca 2,000
”R:dr Bro.”
Då nu Utskottet, på ofvan anförda
skäl, funnit sig böra hos Rikets Ständer föreslå,
att de nya Sedel-pappers-sorter, som
genom Professoren Paschrs insigtsfull biträden
kunna blifva tillgängliga för Banken,
måtte begagnas, för alt i möjligaste
måtto försvåra missbruk och förfalskningar
med det gångbara Sedel-myntet; och
då Prefessorens råd och tillsyn härvid blifva
af högsta behof samt utgöra enda vil—
koren, hvarund r det kan lyckas alt vid
Tumba Bruk förfärdiga sådant papper, till
erforderlig godhet och myckenhet; så bör,
efter Utskottets tanka, en belöning för
Professoren , i sammanhang härmed, bestämmas
till sådant belopp, alt han ej blott
för det förflutna kan finna sig belåten, titan
äfven må anse sig uppmanad och förbunden,
alt vidare i omförmäldta hänseenden
gå Banco-Styrelsen tillhanda, en
-
Banco-Utskottets Memorial N.-o go. 57
ligt de öfverenskommelse!’, som derom
kanna blifva uppgjorda. I betraktande af
hvilket allt, Utskottet härigenom skolat tillstyrka
:
att en summa af Tretusende
(3,ooo) Riksdaler Banco må,
genom Banco-Styrelsen, till Professoren
Paschj såsom vedermäle
af erkänsla för dess omsorg,
kostnad och moda i afseende
på Pappers-tillverkningens
. fullkomnande, utgifvas.
Af de med en synnerlig skicklighet
utförda och väl lyckade gravurer, medelst
konst-svarfning, närmast liknande Perkins
och Congreves i England gjorda uppfinningar
i samma genre, dem Myntproberaren,
C. A. Broling åstadkommit, genom en af
honom sjelf inrättad och sedermera till
Banken inköpt Konst-svarfstol, ännu den
enda i sitt slag här befintliga , hafva Herrar
Banco-Fullmägtige hemtat anledning
till den hemställan hos Banco-Utskottet,
att Myntproberaren Broling måtte få antagas
såsom Graveur i Bankens tjenst, samt
under tiden erhålla ett rese-understöd af
800 R:dr Bro, för att uti främmande Länder
än ytterligare kunna utbilda sin konst
-
58
Banco-Utskotlels Memorial lV:0 f)o.
skicklighet, till Banco-Verkets och del Ali-,
mannas gagn,
Banco-Utskottet, som har sig bekant,
att Myntproberaren Broling sedermera,
redan under sommarmånaderna innevarande
år, företagit sin lillämnade utländska
resa på egen bekostnad, och, efter att hafva
uppehållit sig någon tid i London samt
några af de betydligare Engelska Manufactur-städerne,
återkommit till Fäderneslandet
nästlidne höst, har, lika med Herrar
Banco-Fullmäglige, insett och erkänt
vigten och nyttan för Banco-Verket, att,
i afseende på de föreslagna förändringarne
med Sedelmyntet, tillegna sig denne skicklige
Artists insigter och förmåga. Och får
Utskottet alltså hos Rikets Ständer vörd^
samt tillstyrka:
cCy att Myntproberaren C. A. Broling,
såsom ersättning för sina
resekostnader, samt för de vackra
och lofvande arbeten i konstsvarfnings-gravuren,
som han för Bankens
räkning redan på försök utfört,
måtte, genom Banco-Styrelsen
, tilldelas Ett Tusende Fem
Hundrade (y5oo) Riksdaler B:co$
och
B»neo-Utskotlets Memorial N-o 90. 5g
att, så vida Rikets Ständer, i likhet
med Banco-Utskottets gifna
förslag, besluta att Konst-gravuren
bör, medelst aftryck af Ståleller
Messings-plåtar i nedsänkt
eller upphöjdt arbete, till större
eller mindre del å Bankens Sedlar
användas, Broling då måtte
få antagas i Bankens tjenst, emot
erhållande af någon viss årlig lön,
som Banco-Fullmägtige finge, efter
omständigheterna, föreslå eller
bestämma, och under förbindelse
tillika å Brolings sida, att
inöfva de för hans biträde behöfJige
arbetare.
Slutligen, och till följd af stadgandet
vid sista Riksdag, alt, sedan de förslag,
sorn i afseende på Arbets-sättets och Bokföringens
förenklande inom Yexel-Banken,
blefve till Banco-Fullmägtige ingifne, undergått
närvarande Banco-Utskotts granskning,
det skulle på Rikets Ständers afgörande
bero, huruvida antingen något förslag
komme att i allo antagas, och den
utsatta belöningen, R:dr 2000 Banco, till
fullt belopp derföre utgå, eller om, med
afseende på uppgifna förändringar, sorn i
6o Banco-Utskoltets Memorial N:o 90.
vissa detailler pröfvades nyttiga och användbara,
någon afpassad mindre belöning
borde en eller annan Författare tillerkänna
s, åligger det Banco-Utskottet att härom
sig ullåta. Och alldenstund Utskottet, i
afseende på hufvudgrundernn, delat de åsigter,
som Författaren till Förslaget N:o 3,
med motto; Laudamus meteres_, nostris tamen
utimur annisj, uti samma förslag antydt;
men hvad detailerne för verkställigheten
äng inge, funnit lämpligast, att något
derutinnan på förhand ej bestämdt afgjordes,
utan allt sådant blefve till Banco-Styrelsen
öfverlemnadt; så, och med afseende
å detta förhållande, har Banco-Utskottet
härigenom skolat hos Rikets Ständer vördsamt
tillstyrka:
att, så vida Utskottets hemställan
om den hittills varande Transport-räkningens
upphörande, i och
genom ut- och inyexling i Cassa,
äfven af de högsta Sedel-valeurer,
som från Banken utgifvas, varder
af Rikets Ständer gillad, en belöning
afEtt Tusende (hooo)R:dr
Banco må, genom Banco-Styrelsens
försorg, af Bankens medel
tilldelas den, som, vid öppnande
af Namnsedeln till Förslaget N:o
Bil. lill Banco-Utskottets Memorial IV.-o go. 6i
3, befinnes hafva samma Förslag
författat.
Dock öfver lemnäs allt detta till Rikets
Ständers vidare upplysta bepröfvande.
Några Ledamöters Reservationer bifogas.
Stockholm den 22 December 1829»
Reservationer:
Herr Doctor Backman bar yttrat: Jag,
för min del, kan icke afhålla mig ifrån
att yttra den farhåga, att den nu föreslagna
utgifningen af nya Banco-Sedlar, af
belt annat utseende och med andra stämplar
än de hittills vanliga, skall, i stället
för att underlätta den reglering i myntväsendet,
som bör blifva en följd af den
af Rikets Ständer beslutna myntbestämningen
och realisationen, i stället alstra
oreda och misstroende; ty Allmänheten,
redan van vid vårt nuvarande Sedelmynt,
skall, vid åsynen af de nya Sedlarne, icke
veta, om det är penningar eller någon
67 Bil. till Banco-Utskottets Memorial N.o po.
annan grannlåt, den erbjudes. Och hvad.
vådan af efterapning serskildt beträffar, så
tror jag den icke vara förekommen genom
antagande af de pröjecterade nya Sedlarne;
ty, ehuru konstiga och svåra att efterapa
de nya Sedelstämplarne än må synas,
så gifves dock, efter min tanka, ingen konstproduct,
af menniskohand förfärdigad, så
konstig, att ingen skulle kunna åstadkomma
något dylikt, Skillnaden blir blott
den, alt de nya Sedlarnes efterapning måste
bedrifvas i stort eller fabriks-messigt,
medelst graverade plåtar, och blir derigenom
för det Allmänna vida skadligare än
de få exempel af Banco-Sedlars efterapning,
sora hittills existerat, hvilka icke
varit så talrika, att någon betydlig skada
derigenom åstadkommits för andra än för
eftetaparen sjelf, om han kunnat upptäckas.
Jag anser mig derföre håde pligtig
och berättigad att förklara , det jag med
min obetydliga röst icke skall understödja
ifrågavarande project om lifgifvande af
Banco-Sedlar efter de föreslagna nya modellerna,
emedan jag icke alise!’ allt gammalt
Vala odugligt för dess ålders skull,
ej eller allt nytt ega företräde endast genom
nyhetens behag,
Herr Commerce-Rådet Cronius har ansett:
att Controllen, sorn genom det bitti Lis
Bil. till Banco-TJiskottets Memorial N.o go. 63
brukliga Expeditions- och Bokförings-sättet
varit ganska tillförlitlig, skulle blifva åtminstone
tvåtydig, om det af Utskottet
framställda förslag till förändring deruti
antoges; att denna förändring icke skulle
leda till någon minskning hvarken uti kostnaderna
eller tjenstemanUa-personalen inom
Banken ; och att vådan att hafva ett
större förlag af färdiggjorda Sedlar vore
ganska stor. Men skulle förslaget ickedestomindre
antagas, trodde Herr CommercRådet,
att de förändringar, detsamma innefattade,
åtminstone icke borde vidtaga förr,
än den af Rikets Ständer beslutade realisationen
gått i verkställighet.
Herr Helsingius har anfört i
Emot Höglofl. Banco-Utskottets beslut, alt
nu föreslå Transport-räkningens upphörande
och införande af lika expeditiöns-sätt
med större Transport-Sedlar i Banken, som
det i Riksgälds-Contoiret eger rum, får jag
anmäla min vördsamma reservation , och
som skäl derföre åberopa Herrar Deputerades
af Banco-Styrelsen, Herrar Banco-Commissariernes
och Fiscals-Embetets samfälda
Utlåtanden, hvilka blifvit dels genom BanCo-Styrelsens,
dels genom Banco-Utskotlets
försorg, till trycket befordrade.'
64 Bil. till Banco-Utskottets Memorial Nio go.
Jag anser det derigenom vara ådagalagdt
och bevisadt:
att det gamla Expeditions-sältet medför
de största möjliga controller och största
säkerhet så väl för Banken som Allmänheten,
hvilket ock;, icke ens i senare tider,
någonsin blifvit emotsagdt;
att lika säkra controller icke genom detta
nya • sätt möjligen kunna åstadkommas;
hvilket Höglofl. Banco-Utskottet, efter min
tanka, ej eller på ett öfvertygande sätt
ådagalagt;
att Banken derigenom, lättare än nu, kan
förlora på egna Tjenstemäns felsteg, och
att Allmänheten till och med kan komma
att förlora på från Bankens Cassör utvexlade
falska eller förfalskade större Sedlar;
ätt Allmänheten, hvarmed jag här menar
allmänna Cassör, och den trafiquerande delen
deraf, som med Banken ofta eller dagligen
har transactioner, aldrig, genom det
nya sättet, kan med lika beqvämlighet och
säkerhet blifva expedierad, som med det
gamla
att samma Bokförings- och Expeditions»
sätt
Bil. till Banco-Utskottets Memorial N.O go. 65
sätt i alla fall nödvändigt måste fortfara,
för den mängd af allmänna och enskilda
Cassör, med hvilka Banken, i följd af assignations-
och insättnings-rätten , måste
hålla räkning, äfvensom för Bankens eget
Bokslut;
att ovana hos Tjenstemän, vid ett totalt
förändradt expeditions-sätt, i synnerhet i
början, säkerligen skall föranleda många,
kan hända ganska betydliga misstag, vid
en så vidlyftig rörelse som Bankens, hvilken
med Riksgälds-Contoirets rörelse aldrig
kan jemföras;
att, ehuru Bankens hela Sedel-rÖrelse kostar
4°,ooo R‘dr om året, nuvarande kostnaden
för Transport-Sedlarne Plikväl ej
uppgår till mera än 1,900 R:dr, papperet
inberäknadt;
att Bankens aflönings-stat, i proportionerligt
förhållande, är mindre än RiksgäldsContoirets
stat;
att, ehuruväl indragning af några lägre
Bih till Rits. St. Pret. »828—t83o. 6:te Sami. 3 B. 5
irsta Häftet.
66 Bil. till Banco-Utsfsottets Memorial N.-o Qo.
Ijenster genom förändringen torde inträffa*
visserligen ingen besparing i lönings-staten
i det bela kan åstadkommas, i följd
af det oundgängliga beliofvet af flere Casseurer,
med högre löner och missräkningspenningar;
att
deremot ganska betydliga omkostnader
komma att ega rum genom förändringen,
som förmodligen snart nog måste sträcka
sig ända till fÖrändradt läge och inrättning
med sjelfva Cassorna ;
att slutligen det öfver måttan förökade
ansvar för General-Cassorne och för Casseurerne,
som Cominissariatet härigenom
skulle åläggas, nödvändigt måste leda till
försigtighetsmått ifrån deras sida, som otvifvelaktig!
komme att medföra tidsutdrägt
och hinder vid expeditionen.
På alla dessa skäl föranlåtes jag att
afstyrka bifall till hela förslaget, och får
deremot, för att afhjelpa närvarande mindre
olägenheter, vördsamt föreslå t
Uo att mindre Transport-Sedlar till] 10
h 25 R:dr hädanefter blifva emottagna
Fil. till Banco-Ulskotlcts Memorial IV.o go. 67
och må vara all tillgå i alla Bankens
Cassör;
2:0 att äfven sådana Sedlar, till och med
100 R:dr, i en Gassa må blifva emottagna
och utvexlade, på det all olägenhet
, äfven för den mindre vana
Allmänheten, häruti må blifva
qfbjelpt.
Då jäg för öfrigt delar Höglofl. Utskottets
åsigter om fördelarne af att begagna
den nja upptäckten af ett bättre
papper, äfvensom att handskrift i Sedelns
context dernäst utgör den säkraste controll
emot efterapning och förfalskning,
och icke tilltror mig att rätt bedöma nyttan
af alt trycka med graverade plåtar, i
stället för vanliga stilar, ehuru jag ej kan
inse annat, än att en okunnig Allmänhet,
i synnerhet i början, lättare skall kunna
blifva narrad på efterapade grannlåter, än
vanliga bokstäfver i länge kändt tryckformat
och ställning, så får jag nu blott
i delta afseende i allmänhet reservera mig
emot alla förändringar med Banco-Sedeln
förr, än efter Silfver-utvexlingens början,
ty det blir, efter min tanka, i annat fall
för mycket nytt, för invånarne i allaymter
68 Bil. till Bdnco-Utxkottets Memorial N.o ga,
af Riket, att på en gång vänja sig vid nya
penningar och nya Sedlar. Jag tillstyrker
således vördsamt, att Förslaget i denna
del öfverlemnas åt kommande Ständer
att besluta öfver. Och anhåller ödmjukast,
att detta måtte få åtfölja expeditionen, för
att, i sammanhang dermed, samtlige re-.
speclive Riks-Ståndens upplyfta pröfning
lika vördsamt underställas.
Hvarmed Herr Biskopen Doctor Lundblad
sig förenat.
Herr Ilo f- Mar skalk en Hammarhjelm
liar yttrat: Jag reserverar mig emot hela
förslaget, så i afseende pä nya Sedlarne,
som den tillstyrkta förändringen i Expeditions-sättet,
och önskar, att allt mätte
härutinnan bibehållas såsom det varit intill
nästa Riksdag,
Riksdags-Fullmägtigen Anders Andersson
från Westerås Län har anfört:
På jag emot Häglof!, Utskottets Memorial
nödgas reservera mig, är det på den grund,
att Högloft. Utskottets pluralitet ej fästat
något afseende på den af Herrar BancoFullmägtige
för Professoren Pasch och Hr
Broling projecterade belöning, för Proles
-
Bil. till Banc-Utskottets Memorial A7.'o go.
sorén Pasch 2000 R:dr och för Herr Bro~
ling 800 R:dr Banco.
Jag styrkes så mycket fastare i min
öfvertygelse, att den af Banco-Fullmägtige
föreslagna belöning varit mera lämplig och
motsvarande de tjenster bemälte Herrar
för Bankens räkning ådagalagt, i synner-*
het sorn ingen torde varit i tillfälle att
närmare pröfva och bedöma ifrågavarande
förhållande, än Bankens Öfver-S ty reise
eller Fullmägtige,
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Tryckeriet, i83o.
Bil. till Banco -Utskottets Memorial N.o Qo. t
BERÄTTELSE
till Rikets Ständers Banco-Utskott
öfver anställda försök till
erhållande af ett förhätlradt
Sedelmynt, af gifven af Ledamoten
i Banco-Styrel sen, Öfverst
c-Lieutenant en G. Hjerta.
Sedan Rikets Ständers Banco - Utskott,
genom Prolocolls-Uldrag den 23 Julii 1823,
öfveriemnat lill Banco-Ful Imägtige ett anförande
af Cancellie-Rådet Bruncrona, hvarvid
bifogats några prof på Ryskt Sedelpapper,
med uppdrag till Fullmägtige, att
så väl derom, som om hvad i öfrigt kunde
leda till förbättrande af Pappers-tillverkningen
vid Tumba, söka införskaffa nödiga
upplysningar och till Rikets Ständers
Revisorer inberätta resultaten; dels ock
genom Protocolls-Utdrag, den 5 Dec. 1823,
Bill till R. St. Vrot. 1828 och 1899, 6 S. 3 B. I
Häftet ii.
Bil. till Banco-Utskottets Memorial N:o Qo.
till följd af Rikets Ständers beslut, lemnat
Fullraägtige del af åtskilliga förslag, väck"
ta inom Riks-Stånden , rörande förändringar
med Bankens Sedlar till text, format,
valeur och beskaffenhet, med anmodan att
vid nästa Riksdag utlåta sig öfver antagligheten
deraf, i sammanhang med pröfriingen
af de project, som emedlertid kunde
inkomma i afseende på arbets-methodernes
och bokförings-sättets förenklande;
bade Fullmägtige, den i3 Äng. i8a3, och i
slutet af samma år anmodat en deras Ledamot
Friherre Ehrenheim, såsom egande
inseendet öfver Bankens Pappers-bruk, att
i detta afseende vidtaga nödiga åtgärder,
hyarefter Friherren den 29 Julii 1824 anmält:
att han derom öppnat Correspondance
med Kongl Svenska Ministrarne i
Petersburg och Köpenhamn, hvilka väl med
benägenhet, men utan synnerlig framgång,
sökt verka för ändamålet. Ryska Regeringen
hade afslagit allt meddelande af underrättelser
örn tillverknings-sättet af Ryska
Bankens Sedel-papper. Den Fabrikant
åter, som tillverkade Danska Bankens Sedelpapper,
ville väl, emot vissa vilkor, aflemna
formar och lemna anvisning förderas
begagnande; men dels voro dessa vilkor
alltför öfverdrifna, dels ansägo Fullmägtige,
det Danska Sedel-papperet icke
Bil. lill Banco-Utskottets Memorial N.o f)0. i
Vöre af sådan fullkomlighet, att det kunde
anses svara emot ändamålet» 1
Sedan äfven de, genom allmänna Tidningarna
, flera gånger gjorda anbud, att på
Bankens bekostnad understödja någon skicklig
person , som vore hugad att utomlands
förvärfva insigt och färdighet i Pappers-tillverkningen,
blifvit lemnade utan
afseende, befarade Fuilmägtige, att någon
framgång i deras bemödanden föga var alt
hoppas,’och att det blott återstod att söka anskaffa
för Tumba Bruk en så skicklig inhemsk
Pappers-mästare, sorn kunde inom landet
erhållas.
År iSaö, den 7 Julii, syntes all förbättring
i Pappers-tillverkningen vid Tumba
ännu så osäker, att Bruks-förvaltaren
hos Fuilmägtige framställde nödvändigheten
af det ena Verkets nedläggande. Anledningen
var, att det öfverflödiga förråd
af färdigt Sedelpapper, som i Bankens magazin
befanns, redan 1824 förmått Fullmägtige,
att anbefalla inställelse af ytterligare
Sedel-papperstillverkning, och
den då anbefallda Tryckpappers-tillverkningen
alltför tydligt ådugalade omöjligheten
för en på allmänt Verks bekostnad
drifven anläggning att i pris täfla med de
enskilda. Undertecknad och Banco-Full
-
4 Bit. till Banco-Utskottets Memorial N.-o go.
mägtigen Longberg blefvo då utsedde att
taga närmare kännedom om förhållandena
på Bruket, och derom till Fullmägtige inberätta.
Vi ansågo oss då, på sätt FullmägtigesProtocoll
innehåller, böra tillstyrka
Brukets fortfarande i full drift och med
allvar befordra tillverkningens förbättring,
genom nödiga underrättelsers infordrande
om de utländska tillverknings-sätlen.
Kort förr än Rikets Ständers Revisorer,
år i8a5, sammanträdde, aflemnade Commendeur-Capilainen
Friherre Klinkowström
till Fullmägtige en beskrifning, rörande de
af Herr Perkins uppfunna och på Amerikanska
Banco-noter begagnade konstgraverade
Stämplar, lill garanlie emot förfalskning
och efterapning, äfvensom ett förslag
till Instruction för den person, som kunde
erhålla uppdrag alt inhemta än fullständigare
upplysningar, i händelse Fullmägtige
skulle anse en sådan method böra
begagnas.
Likaså hade äfven Professor Almrothj
På grund af Fullmägtiges anhållan, under
en företagen resa i England och Frankrike,
samlat upplysningar och underrättelser
i ämnet, hvilka voro af värde, och, jemte
Friherre Klinkowström , till Revisorerne
öfverlemnades, utan att Fullmägtige likväl
Bil. till Banco-Utskottets Memorial IV.o go. 5
annu voro i tillfälle att yttra någon bestämd
öfvertygelse, helst Professor Almroth,
bland de flere prof af Noter han samlat
och till Utskottet blefvo aflemnade, äfven
företett sådana, som bevisa, att de Perki*-  ska Sedlarna kunnat i England, medelst
gravyr, förfalskas: och alltså erfarenheten
visade nödvändigheten, att i ett så vigtigt
ämne med ull möjlig försigtighet förfara.
Fullmägtige hoppades i öfrigt att, genom
Technologiae Professoren Pasch, som
var stadd på utrikes resa i och för
vetenskapen , erhålla ännu fullständigare
upplysningar, och undertecknad, som emottagit
inseendet öfver Tumba Bruk, hade
anledning, af några enskildes benägna
löften om underrättelser angående utländska
Pappers-tillverkningen, att kunna i
framtiden hoppas tiilvagabringandet af några
förbättringar i tillverknings-sättet vid
Tumba,
Mot slutet af år 1826 återkom Professor
Pasch ifrån sin resa. Sedan han anmält,
att han tagit nog fullständig kännedom
af Pappers-till verkningen utrikes, för
att kunna meddela alla erforderliga upplysningar
derom, beslöto Fullmägtige, den
Il Jan. 1827, på hans tillstyrkan, all låta
inrätta eli Laboratorium i Banken, för
6 Bil. till Banco-Utshollets Memorial N.o [)o.
al.t der i mindre scala verkställa försök,
hvilka, sedan de visat sig tillfredsställande,
med mindre kostnad kunde vid Bruket
i stort utföras.
Den 10 Maji samma år, sedan nämnde
Laboratorium var iordningstäldt, utsågs
undertecknad alt, på Fullmäktiges vägnar,
öfvertaga Inspeclionen öfver Pappers- och
Sedel-försöken, samt ålades att i allt söka
befordra desnmmas skyndsamma företagande
och utförande. Nödiga inventarier
och instrumentalier anskaffades. Materialierne
blefvo dels directe uppköpta, dels
från Tumba reqvirerade, och försöken börjades
så väl i Laboratorium, som vid Pappers-bruket,
allt efter Herr Professorens
åstundan,
Redan i Junii månad samma år visade
sig, under ett försök vid Tumba : att
tillverkning af ett till Sedlar tjenligt papper
af rå Ha-mpa kunde till vägabringas ;
att ett sådant papper, som flerstädes utomlands
nyttjas lill Sedelpapper, med flera
så kallade Lameller, kunde tillverkas; samt
alt trycket derå, äfven med Bankens vanliga
Sedelslilar, blef läsligt och redigt. I
följd deraf, och då utgången således började
synas säker, bemödade undertecknad
sig alt söka utifrån införskaffa finaste form
-
Bil. lill Tanco-Utskottets Memorial Hl-o go. j
fluk och lie bästa färg-ämnen, som kunde
erhållas, äfvensom att dels skyndsamt förbättra
de anstalter vid Bruket, hvilka för
en sådan tillverkning oundgängligen behöfvas,
dels att härstädes erhålla biträde
af skicklige Konstnärer i och för allt, hvad.
med ett nytt förbättradt Sedelmynt kunde
ega gemenskap. Herr Professor Pasch, som
lii tfa 111 biträdt äfven i dessa delar, fullföljde
under hösten 1827 emedlertid Pappers-försöken
med synbar framgång, så val
i anseende till ämnets beredning, blekning
och färgning, som till anbringande af sådana
märken och egenskaper uti sjelfva
Sedelpapperet, hvilka för ett sådant erfordras.
Sedan undertecknad, efter samråd med
Herr Grefve Schwerin och åtskilliga Vetenskapsmän
samt Konstnärer, blifvit satt
i tillfälle att närmare kunna bestämma det
tjeniigaste sätt i afseende lill formater, text
och prydnader, hvarefter ett nytt Sedelmynt
borde inrättas, och vunnit kännedom
om den stora inländska talent i Konstgravyr,
som vi ega uti Mynt-proberaren
Broling, uppvisade jag, den 7 Febr. innevarande
år,
Sedelmynt af flera valeurer, ulförda af
bemälde person , hvarå garantierne emot
förfalskning och efterapning skulle sökas,
8 Bil, till Banco-~Utskottels Memorial N:o go.
dels i sjelfva papperets beskaffenhet, hvil™
ken jag, genom Herr Professor Pasch’s för*
tjensifulla bemödanden, var förvissad att
se bringad till sin fulländning, dels
medelst en finare, konstigare gravyr, samt
anbringande af Konstsvarfning, som Herr
Brolings skicklig-het satte utom ali tvifvel ,
helst sedan han sjelf åtagit sig att förfärdiga
en för ändamålet tjenlig Konstsvarfstol,
Då man sålunda var förvissad att, utan
några framtida erforderliga kostnader för
Utländskt biträde, allenast genom begagnandet
af dessa personers kunskaper och
skicklighet, inför Rikets Ständer kunna
framvisa project till ett nytt Sedelmynt,
sorn, allenast grundadt på inhemska inrättningar
och inländskt arbete, om än icke
bringadt lill den fullkomlighet, som på
några få ställen utomlands är vunnen,
dock säkerligen skulle blifva utöfver den ,
hvartill de fleste Länders Sedelmynt ännu
hunnit, borde icke sparas kostnad eller
arbete för att ernå ändamålet, helst en ej
obetydlig säkerhet emot utrikes anställda
förfalskningar af våra brukliga sedlar säkrast
torde ernås genom de svårigheter,
hvarmed ett eget och ovanligt slag papper
nödvändigt skall eftergöras. Af så val Hr
Trofessoren Pasch’s sorn Herr Myntpro
-
Bil. till Banco-Ut skottets Memorial N:o Q o. q
beraren Brolings bilagda berättelser till
Herrar Banco-Fullmäglige, äfvensom af de
prof på blekt och färgadt papper, som
serskildt åtfölja, torde Högloft. Utskottet
bäst bedömma till b vad grad saken lyckats.
Sedan jag den i4 Maji för Fullmägtige
uppvisat, prof af Herr Brolings Konstgravyr,
och Fulimägtige den 17 Julii gillat
mitt med Broling uppgjorda Contract, bär
slutligen vid Tumba bruk nödigt profpapper
till Sedlar blifvit förfärdigadt, oell
Sedlar, medelst en graverad plåt af oaduceradt
gjutstål för nedsänkt gravyr, och en
Messings-form för uppböjd gravyr, i enlighet
med Project-ritningarna , aftryckta ,
hvaraf en del exemplar här bifogas. Högloft.
Utskottet lärer deraf finna, att, i händelse
Rikets Sländer skulle besluta att förändra
Bankens Sedelmjmt, på grund af den
Större säkerhet för förfalskning och efterapning,
hvilken vinnes, genom ett så beskafFadt,
på olika formater, färger, pappersmärken
och graverings-sätt grundadt Sedelmynt,
sorn det nu projecterade, skulle
en sådan förändring nu kunna anbefallas.
Hvarvid jag alldeles icke misströstar, att
en vida större fullkomlighet, genom arbetarnes
ökade vana och methodernas förbättring,
skall kunna vinnas. Början skul
-
lo Bil. till Banco-Utskottets Memorial N.o 90.
le kunna ske med högre valeurer i33i ;
med alla i832.
I sådant fall föreslås, att Herr Broling
måtte i Bankens tjenst antagas som
Graveur; och då han förklarat sig vilja med
egna medel till en del bestrida en utländsk
resa på kortare tid, i och för erhållandet
af så val ökad kunskap, som inköpandet
af några utomlands brukliga förbättrade
apparater, vågar jag tillstyrka, att honom
måtte beviljas ett rese-understöd af
800 R:dr B:o.
Äfven anhålles, att Höglofl. Utskottet
mätte föreslå Rikets Ständer en passande
vedergällning till Professor Pasch för dess
möda och trägna arbete med det nya Sedelpapperets
lillvägabringande , äfvensom
de kostnader, han utomlands nödgats göra
i och för nödiga kunskapers inhemtande
angående Pappers-tillverkningen i allmänhet.
Dess bemödanden hafva icke inskränkt
sig endast til! fullbordandet af Sedelpappers-försöken
, utan, på sätt jag i min berättelse
öfver Tumba Bruks förvaltning
hafi äran nämna, äfven till förbättrandet
af det vanliga tillverknings-sättet vid Tumba
Bruk, om hvars framgång Idöglofl. Utskottet
af närlagda prof på de aldie och i
Bil. till Banco-Utskoltets Memorial N.o f)o. n
år vid Bruket tillverkade pappers-sorter är
i tillfälle att sig öfvertyga.
Hvad angår samtliga kostnaderna för
Sedel-pappers - försöken , med undantag
af de nu föreslagna belöningar, får jag
vördsamt anmäla , att dessa kostnader, med
alla nödiga Inrättningar, Valsar, Pressar,
Formar, Fijtar, Materialier och Arbetslöner,
Ritningar, hvaraf den lill Vignetten på
större Sedel-valeurerna blifvit verkställd
af Professor Westingraverade plåtar, tryckningskostnader,
gratificationer och belöningar
för serskilda upplysningar, Modeller,
utländska Sedel-formulairer m. m., äfvensom
för resekostnader emellan Staden och
Tumba för dels Professor Pasch3 delsArbets-Chefen,
icke uppgå till högre belopp
än 3aoo R:<lr, hvaraf likväl, i händelse
förslaget antnges, säkerligen effecter för
hälften framgent komma att begagnas ;
men i annat fall, och om ingen påföljd
blifver, likväl ett försäljningsvärde af inemot
1,000 R:dr kommer att minska utgiften.
Och skall jag, i händelse Högloft.
Utskottet skulle öfvervara oell granska afslutet
af Tumba Bruks räkenskaper för
innevarande år, vördsamt öfverlemna en
specifik uppgjord redovisning derför, samt
i aila fall, så snart alla räkningar hunnit
uppgöras, och beslut angående nya Sed
-
12 Bil. till Banco-Utskotlets Memorial N.-o 90.
larna fattas, öfverlemna en provisionel calcul
öfver dessa kostnader, hvarvid jag bör
nämna, att en beställning från Frankrike
af Formar, Messingsduk och flere för blekning
och färgning införskrifna materialier,
icke ännu anländt, men vid första öppet
vatten torde inträffa.
Stockholm d, i3 Nov. 1828.
Professoren G. E. Pasclis Berättelse
till Herrar Fullmägtige
uti Rikets Ständers Bank„
Under mitt vistande i Paris erhöll }ag,
i början af år 1825 , från Banco-Styrelsen
det uppdrag, att vid de Franska PappersBruken
inhemta kunskap om de der införda
förbättringar i Pappers-till verkningen,
och isynnerhet om sättet att bereda det
tunna och sega papper, sora af åtskilliga
Banker nyttjas till Sedlar, — Jag kände
mig så mycket mera villig att häruti söka
uppfylla Banco-Styrelsens önskan , sorn
Bil. till Banco-Utskottets Memorial N.o fjo. 13
den rörde ett ämne, hvilket ingick i min
resas ändamål; och bemödade mig derföre
först alt i Paris samla alla de upplysningar
härom, som jag kunde erhålla. Men
de underrättelser, hvilka jag fick, voro
högst ofullständiga , och mina försök att
få se tillverkningen af Pariser-Bankens Sedelpapper
misslyckades alldeles. — Jag
beslöt då att besöka det Montgolfierska
Pappers-Bruket S:t Marcel vid Annonay,
ett ibland de största i Frankrike. Vid
min ankomst dit, erhöll jag den underrättelse,
att der fordom blifvit tillverkadt
papper af samma slag, som nu nyttjas till
Pariser-Bankens Sedlar; och mantillätmig
icke allenast, att i flere dagar bese Brukets
verkstäder och inrättningar, utan lemnade
mig äfven upplysningar örn Sedelpapperets
beredning, hvaraf man icke tycktes
göra någon hemlighet, sedan denna tillverkning
här hade upphört. Jag erhöll
prof al Sedelpapper, beredt dels af Hampa,
dets af Lin, hvilka jag hade äran att
till Herrar Fullmägtige insända, tillika med
en kort beskrifning om tillverknings-sätlet,
sådant som det för mig blifvit uppgifvet.
Vid min hemkomst till Fäderneslandet,
emot slutet af år 1826, beslöto Herrar
Fullmägtige att låta anställa, i en mindre
i4 Bil. till Banco Utskottets Memorial N.-o go.
scala, försök med pappers-sorters tillverk»
ning, med serdeles afseende på beredningen
af Sedel-papper, i likhet med det utländska,
och anmodade mig att öfvertaga
ledningen och utförandet af dessa försök.
I anledning häraf inrättades , till nyssnämnde
ändamål, ett Laboratorium uti Bankens
hus, och försågs efter hand med de
till försöken nödiga apparater och materialier,
till hvilka, så väl som till flera försöks
utförande i stort vid Tumba Bruk,
medel och handräckning erhöllos genom
Herr Öfverste-Lieutenanten och Riddaren
G- Hjertås försorg. För att sätta Herrar
Fullmägtige i tillfälle att bedöma, huruvida
det härigenom åsyftade ändamålet vunnits,
tår jag härmed äran att lemna en
kort framställning af de gjorda försöken,
samt deraf erhållna resultat.
Beredningen af ett tjenligt Sedelpapper
har varit försökens hufvud-föremål. De
rudimaterier som härtill blifvit använda ,
äro förnämligast Lin och Hampa, af hvilka
den senare företrädesvis blifvit nyttjad.
För att utröna om, af rå och ohäcklad
Hampa, eLt dugligt papper kunde erhållas,
gjordes dermed ett försök vid Tumba Bruk,
Papperet blef hårdt och genomskinligt,
samt fick en obehaglig färg och blef fullt
af skäfvor, men i seghet öfverträfTade det
Bil. till Banco-Utskottets Memorial IV.-o go. i5
vanligt papper ganska betydligt. Ettprofaf
delta papper, tecknadt N:o i, är bifogadt.—
Papperet förbättrades, till utseendet, föga
genom tillsatts af vanlig lump, hvilket
profvet N:o 2 utvisar. Det blef således
nödvändigt att använda häcklad Hampa,
och att, genom bykning och blekning, befria
densamma ifrån de ämnen, som gåfvo
papperet det obehagliga utseendet. — Till
blekningen användes chlor, så vä! ensam
sorn i förening med kalk , och det befanns,
att Hampan derigenom kan erhållas fullkomligt
hvit. — Jag anställde flera blekningsförsök,
af hvilka jag fann Chlor-kalk
vara det bästa bleknings-ämnet, oeh det
lyckades mig att finna en method, hvarigenom
blekningen kan verkställas fort och
fullständigt, utan alt Hampan derigenom blir
betydligt skörare. Olyckligtvis beredes
Chlor-kalk ej hos oss i stort, och såsom
handelsvara, hvartill ingredienliernasdyrhet
i vårt land är orsaken. Om Sedel-papperet
här skulle komma att tillverkas af
Hampa, torde det derföre bli nödvändigt
att, till blekningen, införskrifva Chlor-kalk
ifrån England, eller ock ifrån Rouen, der
den beredes Fabriksmessigt för Blekeriens
nas och Cattuns-tryckeriens behof. Hampan
kan visserligen fås hvit genom repeterade
bykningar och solblekning, men
denna utväg blir troligen icke i något af
-
16 Bil. till Banco-Utskotlets Memorial N.o 96.
seende fördelaktigare än användandet af
Chlor-kalk, hvars införande dessutom är
af högsta vigt för Pappers-fabricationen i
allmänhet , emedan man derigenom icke
allenast af den finaste lumpsorten kan erhålla
ett hvitare papper än vanligt, utan
äfven af oblekt och gröfre lump kan tillverka
fina och hvita Pappers-sorter. I
Englands, Hollands och Frankrikes större
pappers-fabriker är chlorblekningen allmän,
och derpå beror, till en stor del,
dessa fabrikers öfverlägsenhet i lill verkningen
af vackert papper. Finhäckiad och sedan
bykt hampa, blekl med chlorkalk, ger
ett genomskinligt papper, alldeles likt det
Franska så kallade papier <vegetal. Då
hampan ej valsas för fint, blir detta papper
ganska segt. Det kan äfven göras mycket
tunnare än någon annan papperssort,
men, i anseende till sin genomskinlighet,
torde det, utan en serskild beredning, vara
mindre användbart till sedlar. Till ritningars
copiering är detta genomskinliga
papper ganska tjenligt, och tillverkas utrikes
till detta ändamål. Möjligtvis skulle,
äfven hos oss, tillverkningen af detta papper
löna sig, helst som det, under de senare
åren börjat att.införskrifvas och säljas
till ett ganska högt pris. Ett prof af
detta slags papper, gjordt vid Tumba, är
bifogadt
Bit. till Bänco-Uiskotlc.ts Memorial Ä.-o go. \n
hlfogadt utlder N:o 3. — Hamp-papperets
genomskinlighet kan minskas, eller äfven
alldeles borttagas, på flera sätt, nemligen:
ito Genom Hampans repeterade bykning;
i2tö Genom Hampans blandning med Lump}
och 3.‘o Genom Hamp-pappers-matierens
blandning med ett genom chemisk åtgärd
åstadkommet hvitt och ogenomskinligt ämne.
Uti de utländska Sedel-papperen är
genottiskinligheten borttagen genom Hampans
starkare bykning, hvilken method är
ganska tjenlig, men har ej kunnat utföras
i stort vid Tumba, i brist af en dertill
nödvändig serskild apparat. I smått deremot
har den af mig blifvit försökt och
gifvit ett godt resultat, som jag längre
fram får ytterligare omnämna. -— Hampans
blandning med lump kan användas,
då man e] gör afseende på papperets tunnhet;
ju mera lump man tillsätter, desto
svårare blir det att forma papperet lunnt,
och desto mindre segt blir det äfven. —
Denna method har likväl den fördelen,
att papperet blir mindre dyrt, hvarföre
den torde kunna användas för Sedlar af
mindre valeurer. — Att betaga papperet
sin genomskinlighet genom tillsatts af ett
Bill. till R. Si. Fröt. 1848 och 1829, 6 S. 3 B. 2
Häftet \\.
i8 Bil. till Banco-Ulskottets Memorial N:o Q o.
livitt pulverformigt och ogenomskinligt
ämne, har jag funnit vara en af de bästa
methoder. Utom det att papperet då kan
formas tunnt med lika lätthet som då Hampan
är oblandad, vinner man äfven den
fördelen att kunna göra tillsattsen i papperet
af sådana ämnen, sorn genom vissa chemiska
reactions-medel gifva sig tillkänna ,
hvarigenom man, då en Sedel misstankes
för att vara eftergjord, inom ett ögonblick
kan upptäcka om papperet är af riglig beskaffenhet.
— Af sådan egenskap är profvet
N:o 4-
Ett segt och tunnt papper, liknande
det som erhålles af Hampa, kan äfven beredas
af det slags Blår eller Tågor , som
fås af Humblerefvor. Jag har haft tillfälle
att dermed göra ett försök, som fullkomligt
lyckats. Anledningen dertill gafs
af Herr Cancellie-Rådet m. m. Schoerbing^
som sjelf sysselsatt sig med beredningen
af dessa Humle-blår, och lemnade mig
deraf en tillräcklig qvantitet till ett försök.
Dessa Blår voro mycket fria från skäfvor,
och bestodo al fina, men starka fibrer, hvaraf
deras användbarhet lill papper genast
var synlig. Efter blekning med Chlorkalk
blefvo de fullkomligt hvita, utan att
märkbart förlora något af deras styrka.
Papperet deraf blef genomskinligt, likasom
Bil. till Bänto-Utskottets Memorial IV.-o go. 19
Hamp-papper, men vackrare, i anseende
lill dessa Blårs frihet från grofva skäfvor,
som gerna vidhänga Hampan. Genom
H umle-biårnas repeterade bykning minskades
deras genomskinlighet betydligt ,
och ett papper erhölls, som fullkomligt
liknade det Engelska Sedel-papperet. Prof
af detta Humle-papper, tecknadt N:o 5,
äfvensom prof af så väl råa som blekta
Humle-blår , medfölja. (Till jemförelse
med Humle-papperet, medfölja äfven några
prof af, på samma sätt, i smått beredt
Hamp-papper, tecknadt JV:o 5i,
hvilket likvälj ej fått fullkomlig blekning).
I den händelse, att dessa Humle-blår,
enligt Herr Cancellie - Rådet Schcerbings
försäkran, kunna erhållas med lätthet och
utan stor kostnad, anser jag dem , såsom
rå-ämne till papper, förtjena mycken uppmärksamhet.
Oaktadt förenämnde pappers-sorter utmärka
sig genom ett eget utseende och för
öfrigt genom deras yttre beskaffenhet, samt
dessutom fordra ett eget tillverknings-sätt,
torde likväl dessa omständigheter ej kunna
anses tillräckliga för att förebygga de
af dessa slags papper gjorda Sedlars eftergörande.
Att hvarken Hvit-stämplar eller
2Q Bil. till Banco-Utskotteis Memorial N.-a go.
vanliga Vattenmärken gifva tillräcklig säkerhet,
har erfarenheten ofta visat* Jag
anser derföre Hvit-stämplarna för alldeles
öfverflödiga, men tror att vattenmärken af
en ovanligare art kunna i hög grad försvåra
Sedel-papperets efterapning. Till
Sedlar af mindre valeurer anser jag mörka
vattenmärken, af samma slag som i de
Ryska Sedlarna, vara de tjenligaste, eniedan
de, utan att öka papperets tillverknings-kostnad,
äro långt svårare att eftergöra
än de ljusa vattenmärken, som i allmänhet
nyttjas, Profvet Nio 6 visar deras
utseende, så väl i papper af ren flam
fia,
som i en blandning af Hampa och
ump. — Till Sedlar af höga valeurer torde
de konstigare märken, som profvet Nio
7 utvisar, vara passande. Dessa vattenmärken
ligga i en färgad lamell, hvilken
vid papperets formning är inlagd emellan
tvä mycket tunna ark, så att papperet blir
tredubbelt men icke desto mindre ganska
tunnt. —■ De här omnämnda märken kunna
för öfrigt varieras på en mängd olika
sätt, dels i förening med hvarandra, dels
med ljusa vattenmärken, och medföra i
alla fall lika mycken säkerhet för efterliärmning,
som de på andra sätt, t. ex,
med färgad Ull o. d., i papperet anbragte
figurer, hvilka finnas i åtskilliga utländska
Sedlar, ,
Bil. till Banco-Utskottets Memorial Nio 90. 21
Det här föreslagna Sedelpapperet blir,
i anseende lill så väl rudimaterien sorn
bered nings-sättet, i sig sjelft mycket dyrare
än vanligt papper; men genom följande
utvägar kan Sedlarnas tillverkningskostnad
betydligt minskas;
1:0 Genom begagnandet af Sedelpapperets
egenskap att kunna formas långt
tunnare äu vanligt papper, hvarigenom ett
mycket större antal af ark kan erhållas af
en gifven vigt Idampa än af en lika vigt
lump;
2:0 Genom utelemnandet af den för
vanligt papper nödvändiga limningen, som
bär ej behöfves , emedan Sedel-papperet i
sig sjelft innehåller ett limnings-ämne;
3:o Genom antagandet af ett mindre
format af Sedlarna, hvilket ej torde böra
öfverstiga de här bifogade profvens dimensioner;
4:o
Genom Hvitstämplarnas uteslutande
;
5:o * Dessutom kan, genom pappersmassans
tillbörliga beredning, papperet göras
mycket långtågigt och följaktligen gans
22 Bil. lill Banco-Utskottets Memorial N.-o 90.
skä segt, hvilket naturligtvis bidrager till
Sedlarnas varaktighet.
Vid denna sistnämnda omständighet
lår jag anmärka , alt de flesta här bifogade
profven af Sedelpapper ej ega den seghet,
som de bordt och kunnat få. Orsaken
dertill är, att pappers-materien varit
för fin, hvilket lätt händer, då den beredes
på det nu vanliga sättet genom valsning,
emedan Hampan då mera sönderhackas
än krassas, hvarigenom papperet blir
mindre långtågigt och följaktligen mindre
starkt. Likväl härrörer ofvannämnda fel
hos papperet, till en del, från nrbetarnes
ovana vid Hamp-pappers-tillverkning, hvarföre
de, vid bedömandet af Hampans tillbörliga
grad af valsning, följt sina vanliga
kännemärken, hvilka icke äro gällande
vid beredningen af detta slags papper. Jag
tror derföre, att arbetarnes öfning, till
en stor del , kan afhjelpa de olägenheter,
som härleda sig från nyttjandet af valsar
till pappers-materiens målning. Egentligen
borde dock materien till Sedelpapperet
beredas genom stampning, hvartill
vid Tumba icke varit tillfälle.
Angående Sedel - papperets utseende,
får jag anmärka, att de bifogade profven ,
serdeles de sotn blifvit gjorda i stort, ej
Bil. till Banco-Utskottets Memorial N.o go. 23
äro så vackra, som de, under mera gynnande
omständigheter, kunnat blifva. Utom,
arbetarnes öfning i de serskilda handlag,
sorn Sedel-papperets tillbörliga beredning
fordrar, äro en byknings-anstalt och en apparat
för kokning med vattenånga oumbärliga;
men jag har ansett mig endast för
försöken i smått böra inrätta dessa apparater,
så länge det nya Sedel-papperets
antagande ännu varit oafgjordt. I den
händelse att de till Herrar Fullmägtige nu
inlemnade Sedel-pappersprof skulle gifva
anledning till detta slags pappers framtida
tillverkning, och således de dertill erforderliga
anstalter blifva inrättade, komma
de här anmärkta felaktigheter att af
sig sjelfva mer och mer försvinna.
I sammanhang med Sedel-pappers-försöken,
hafva åtskilliga förbättringar rörande
pappers-tiilverkningen i allmänhet blifvit
försökta, af hvilka jag tror mig böra
anföra följande:
Lumps chemiska blekning. Härtill har
jag, med fullkomlig framgång, försökt samma
method som till Hampas blekning,
nemligen genom användande af Chlor-kalk.
Ett prof af papper, beredt af sämsta sort
lump, blekt på detta sätt, medföljer och
är tecknadt N:o 8. Lumpen var högst o
-
24 Bil. till Banco-Utskottets Memorial IV-o go.
ren. och derjemte ej befriad frän skäfvor,
och knöde i sitt oblekta tillstånd endast
begagnas till Karduspapper o. d.
Skrijvet pappers omarbetning till k vitt
papper. Denna konst har, så vidt mig är
bekant, hos oss icke varit begagnad, ehu’-  in dess användande ej är kostsamt. Till
papperets blekning är här Chlor-kalk ej
alldeles oumbärlig , men bidrager i hög
grad lill papperets hvithet. Profvet N:o
p innehåller omarbetadt papper, tillverkadt
dels i stort, dels i smått, utan tillsatts
af lump,
Papper s-limning i kjp. Den allmän*
na uppmärksamhet som denna konst, un*
der de senare åren , väckt, och de stora
fördelar den tyckes kunna medföra föp
Pappers-till verkningen, hafva föranledt mig
att dermed göra ett stort antal försök, af
hvilka jag funnit, att denna limning later
ganska väl, och med ej större kostnad än
det vanliga limnings-sattet, verkställa sig,
men att den minskar papperets hvithet, om
man ej begagnar ång*appaiat och Cblorblekning,
Alla här bifogade pappersprof äro limmade
på detta sätt, undantagande Sedelpapperet,
hvilket ej behöfver denna be
-
Bil. till Banea*Utskottets Memorial N.-o 90. 23
handling, emedan så väl Lin och Hampa,
sorn Humle-blår, innehålla af naturen ett
eget limnings-ämne, som icke förstöres af
de till papperets beredning hörande operationer.
— N;o 10 är ett prof af vanligt
Post-papper, limmadt i kyp vid Tumba,
Pet är svagt blekt med Chlor-kalk, men
har ändock en gulaktig färg, härrörande
från limnings-ämnenas vidbränning , som
endast genom kokning med ånga kan förekommas.
Papperet innehåller för öfrigt
ingen tillsatts af smaltz.
Pappers färgning. Flera försök att
färga papper i sjelfva måssan hafva blifvit
gjorda, dels i den förmodan att de nja
Banco-sedlarna möjligtyis skulle komma att
blifva af olika färger, dels för att visa
möjligheten att äfven hos oss tillverka sådana
slag af färgadt omslags-papper, som
nu införskrifvas från Utrikes orter. Penna
tillverkning är ej underkastad någon
svårighet, och en mängd dertill tjenlig*
färg-ämnen kunna erhållas till ganska billigt
pris; ål minstone är detta händelsen
med dem, sorn jag till närlagde prof begag,
jiat. Jag har på hvart och ett serskildt
prof antecknat af hvad ämnen färgen består,
Alla profven äro limmade i kypen,
hvilket limnings-sätt för dessa pa ppers-gor»
ter är vida tjeuligare än det vanliga.
26 Bil. lill Banco-Utskottets Memorial N.-o go.
Jag har här blott i korthet omnämnt
mina försöks hufvudsakligaste resultat, hvilka
jag nu underställer Herrar Fullmägtiges
pröfning. De practiska detailerna af
de serskilda pappers-sorternas beredning
har jag uteslutit, af den orsak, att jag trott
dem ej böra blifva allmänt bekanta, iden
händelse alt den föreslagna förändringen
af Bankens Sedlar kommer att antagas. Jag
bar derföre ansett mig böra sammanfatta
allt hvad som angar papperets tillverkning,
i en serskild beskrifning, hvilken jag sedermera
torde få afgifva på det sätt Ider-»,
rar Fullmägtige finna lämpligt.
Stockholm d. 22 Nov. 1828.
Myntproberaren C. A. Broling»
Berättelse till Herrar Banco-Fullmägtige.
På anmodan, och med anledning af det
uppdrag Herrar Banco-Fullmägtige behagat
lemna undertecknad, att uppgöra Pro
-
Bil. till Baneo-Utskotle-ts Memorial N:o go. 27
ject-ritningar till nja Banco-sedlar, samt
att gravera tvänne af dessa, hvilka Ritningar,
jemte de båda graverade plåtarna med
aftryck deraf, till Herrar Banco-Fullmägtige
jag förliden sommar hade äran öfverlemna,
får jag härmedelst meddela de upplysningar
i ämnet, hvilka, vid fråga om
förslagets verkställande, torde blifva nödiga.
— Den erfarenhet af så väl upphöjd
som fördjupad gravur och dess tryckning,
m. m., som dertill hörer, jag under ett sextonårigt
sysselsättande dermed haft tillfälle
inhemta, ger mig någon öfvertygelse att
med sak-kännedom kunna lemna dessa upplysningar.
Det bristfälliga sätt, hvarpå de hittills
brukliga Svenska Banco-sedlarna äro förfärdigade,
och den genom erfarenheten
vunna öfvertygelsen om deras lätta efterapande,
torde man i allmänhet icke längre
kunna undgå alt inse, och dessa ofullkomligheter
blifva, vid jemförelsen af andra
Nationers pappersmynt, så mycket
märkbarare, som dessa, håde till papper,
format och gravur äro så vida öfver de
Svenska; tiden synes således vara inne,
då äfven i Sverige torde höra göras något
i denna väg, att icke vara för långt efter
sin tid och sina grannar.
28 Bil. till Banco-Utskotlets Memorial N.o go.
Sedel-gravuren har i allmänhet blifvit
varierad på så mångfalldiga sätt, att
man nästan skulle misströsta om åstadkommandet
af någon sådan, som icke vöre en
Copia. — Likvisst har jag, det oaktadt, låtit
detta, både vid Ritningarnas cornposition
och Lonstgravurens verkställande, vara
mitt storsta syftemål. —« Bifogade Häfte,
innehållande ofvannämnde gravurer och
ritningar, jemfördt med Herr Grefve Selwarins
betydliga samling af nästan alla nationers
Sedel-formulair, torde kunna upplysa,
huruvida jag i någon mon lyckats
i detta mitt bemödande,
Vid valet af maniöre för Sedel-gravur
har man vanligen följt tvänne principer,
nemi. alt för de högre valeurerne använda
fördjupad gravur i Stål, såsom vackrare
och redigare, men framför allt för svårigheten
af dess efterapning, då genom
detta maniers användande, en gravur kan
åstadkommas, sorn fordrar en större konstutbildning
, —- och för de lägre valeurerna
har jnan funnit upphöjd gravur»
att trycka i Boktryckare - press , tjenligast,
då derigenom ett större antal exemplar
på kortare tid kan erhållas; — och
får jag, med anledning af dessa båda fall,
äran upplysa oro följande;
\
Bit, till Banco-Utskottets Memorial N.-o go. ag
i:o Gravur i Stål för Banco-sedlar
af en högre valeur*
Den i en serskild låda medföljande
Stål-plåt , på hvilken är graveradt ett Fortnulair
för io R:dr B:o, och af hvilken
prof-lryck finnes å Foh 3 & \ i bifogade
Häftet*), är af Gjut-stål, men oadducerad,
och i följe deraf så hård, att den icke utan
serskildt dertill preparerade Grafsticklar
har kunnat graveras, hvarföre jag också, äfvensom
i följd af den erfarenhet jag redan
förut, genom äldre arbeten i Stål, eger,
anser densamma kunna uthålla en tryckning
af omkring 20 å 3o,ooo Exemplar
utan att behöfva undergå någon retouchering.
(Det antal Exemplar man af en
Kopparplåt vanligen erhåller är omkring
3,ooo). Den å denna plåt anbragta konstgravur
är, med undantag af borderne upptill
och nedtill, hvilka aro alldeles lika
med Engelsmannen Perkins' mig veterligt,
fullkomligen olik den å andra Nationers
Sedel-formulair använda, och således torde
en säkerhet mera för deras efterapande
derigenom vara beredd, ty om det vore
troligt, att Perkins eller någon annan tillverkare
af plåtar för Sedel-formulair skulle
vilja eftergöra en Svensk Banco-sedel ,
*) Finnes äfven Uti det Häfte, som åtföljt till
Riks-Stånden.
3o Bil. till B ane o-Ut skottets Memorial N.-o go.
så vore åtminstone anbringandet af någon
ny mecanism dervid nödvändig. — Härdade
Stål-plåtar äro, i anseende till den
betydliga kostnad deras förfärdigande medför,
men synnerligast för risquen vid härdningen
och svårigheten att å desamma åstadkomma
någon förändring af gravuren,
numera i England föga begagnade, hvaremot
de oadducerade, då man funnit sättet
att preparera Grafsticklarne för deras
gravering, kommit nästan uteslutande i
bruk, för det höga antal exemplar man
ändock af en plåt, på sådant sätt graverad,
kan erhålla.
Tryckningen af så beskaffade Stålplåtar
sker uti vanlig Koppar-press och
med lika lätthet som en Kopparplåt; men
då man, i de här brukliga Pressar, icke kan
trycka öfver 25o å 3oo exemplar om dagen,
torde det blifva nödvändigt för Banken,
att, i fråga om tryckning af Sedelformulair,
ega Pressar af en så beskaffad
construction, att ett vida större antal
exemplar derigenom på samma tid kan erhållas.
lag har, af denna anledning, varit
betänkt att hos Herrar Fullmägtige föreslå
en till detta ändamål tjenlig Tryckpress, i
hvilken kan tryckas till det minsta, då
nemligen en plåt, graverad med tvänne
formulair, begagnas, 1200 exemplar om
Bil. till Banco-Utskoltets Memorial N.o go. 3i
dagen, hvilket, efter en beräkning af io
arbetstimmar, gör två Sedel-formulair i
minuten; denna Press bör vara af Tackjern,
till vinnande både af styrka och bättre
utrymme. Slutligen, vid fråga om detta
maniers användande för de högre valeurerne,
får jag anföra, att, till vinnande
af en så mycket större säkerhet för eftergöring,
är, jemte Konstgravuren, en väl graverad
Yignette nödvändig, ty om, som förut
nämndt är, någon Mecanicus skulle eftergöra
Konst-gravuren, så blefve det honom
dock nödvändigt att ega en skicklig Artists
biträde till fulländningen; — men
som en sådan Yignette skulle fordra lång
tid och betydlig kostnad att på hvarje ny
Stål-plåt gravera, blir det nödvändigt,
att för detta manier använda den i England
för tillverkningen af Sedel-formulair
brukliga Sideographien, hvarigenom den
en gång graverade Vignetten , Figuren,
eller Ornamentet med lätthet, endast genom
valsning, kan multipliceras nästan till oändlighet,
fullkomligen lika på hvarje ny
plåt, utan att å nyo behöfva graveras.
2:0 Upphöjd gravur i Messing, för
Banco-sedlar af en lägre valeur, att tryckas
i Boktryckare-press.
I det uppdrag Herrar Banco-Fullmäg
-
3i Bil. till ÉctttC6“U tskottets Metiiorial ft.-o Qö,
tige beliagat lemna mig* var äfven det in*
begripet, att gravera i upphöjdt arbete ett
Formulair till en 3 R:drs Sedel, för att
bunna tryckas i Boktryckare■»press, och
hosföljande Messings-form är af sådan be*
skaffenhet. Be altryck deraf, som jag haft
äran bifoga på blått och gult papper, Foh
5 och äro tagna i en dylik press, och
anser jag, enligt hvad jag vid Prof-tryck*
ningen hade tillfälle att inhemta, det icke
mota någon serdeles svårighet att hinna
till ett lika antal aftryck på lika tid som
hittills åtgått för den Vanliga SedeUtryckningen;
likvisst blir dell största aktsamhet
för damm i tryckeri-rummet, i förening
med den nättaste påläggning af svärtan,
nödvändiga, så mycket mera , Sorn jag er*
hållit underrättelse, att i England denna
sorts tryckning icke, utan den största accuratess
1 beskaffenheten och sammansättningen
af sjelfva Pressen, hvars båda planet*
öfver och Under böra Vara ytterst noggranna,
kan verkställas; äfvensom att den
största försigtighet bör iakttagas vid pap
fierets
anfäktning och svärtans behanding
m. m., som icke genast, utan genom
öfning och vana, kail inhemtas. — Be i
senare
*) Finnes äfven uti det Häfte, söm åtföljt lill
Riks-S landen.
Bil. till Banco-Utskottets Memorial N.o go. 33
Senare tider gjorda förbättringar vid Bok-*
tryckare-pressen, torde här blifva erforderliga,
emedan jag förmodar, att icke något
enda exemplar af de bär sedda Engelska
Bancö-noter, i upphöjdt arbete, tillkommit
utan genom en sådan Press.
Således skulle^ efter min tanka, de hufvudsakligaste
Machinerier för en sådan Sedel-tillverkning,
sorn den nu ifrågavarande,
böra blifva:
En Sideographierings-anstalt för de högre
valeurernes multiplicering ;
Två stycken Pressar aj Tackjern till
dessas tryckning;
Tvål stycken Stanhops Boktryckarepressar
iöv de lägre valeurernas tryckning;
Samt
En eller två större Skrnf-pressar för
Blanquetternas torkning och planering efter
tryckningen.
De i öfrigt erforderliga ånsta!tertia,
såsom lisseradt Papp, fina Filtar, god Koppar
och Boktryckare-svärta, Halster och
Pannor för Plåtarnas värmning m.m., äro
Bih. till R. St. Prof. 1828 oeh 1829, 6 S.j 3 B. i
Häftet
34 Bil. till Bancö-Ut skottets Memorial N.-o go
allt mindre betydliga saker, som inom kort
tid oell liittligen kunna anskaffas.
Hvad Machinen beträffar, hvarmed den
runda ovala och liniaira Konstgravuren å
de omtalade SedeUformulairen, jemte de
Fol. i & 2 anbragta gravurerne, är verkställd,
så får jag äran nämna, att den
hittills blifvit en fullkomlig hemlighet, så
mycket mera sorn jag sjelf, med undantag
af åtskilligt Inslrumenlmakare.arbete, bestående
af några fina Skrufvar samt räta
Linealer, förfärdigat och hopsatt densamma,
så att, i fråga om dess eftergöring .
säkerhet kan vara att påräkna; den kan, i
afseende på dess användbarhet för varierad
gravur, närmast liknas vid ett Caleidoscop;
ty för hvarje liten vridning på en
eller annan af dess åtskilliga Ställskrufvar,
kan åstadkommas mångfalldiga variationer
af Border, Rosetter, Bottnar m. m.
Ritningar på valeurerne boo, 100,25 och
I R:dr äro bifogade å Fol, 7, 8, 9 och 10
i medföljande Häfte; och har jag sökt gifva
åt hvarje ett så olika utseende som möjligt,
hvarigenom Sedelns valeur i allmänna
rörelsen lättare och säkrare må kunna
urskiljas.
Stockholm d. Nov. 1828.
\
STOCKHOLM, tryckt i Ecicsteinska Tryckeriet, x83o.
Banco-Utsk:s Betänkande, N:o 91. t
N:o g t.
Ankom till Exp. Utsk, d, 29 Dec. 1829.
Betänkande, i anledning af de frän 3:ne
Riks-Stånd remitterade motioner af Herr
Öfversten I. P. Lefren, Herr Prosten
C. O. Forslind och Riksdagsfullmägtigen
frän Gefleborgs Län Carl Hindricsson
Bergman, angående rättighet
för Banken att utfärda sä kallade
Ränte-Coupons , jemte yttranden , som
i sammanhang härmed af andra Ledamöter
inom Riks-Sländen blifvit af
gfna uti detta ämne.
Genom Remiss från Högloflige Ridderskapet
och Adeln, of den 20 förlidne November,
har Banco-Utskoitet fått emottaga en af Herr
Lefren, I. P., väckt motion af följande innehåll:
”Sedan samtlige Riks-Stånden beslutat,
alt Myntbestämning med åtföljande re*
alisation skall ega rum, och, i följd af de för
densamma stadgade grunder, den förderfliga
utvägen blifvit för framtiden stängd att, genom
Sedelstockens förökande, utan motsvarande
valuta, föröka Rot else-Capitalet; men
angeläget är, att Rikets Ständer till Näringarnes
förkofran vidtaga alla de åtgärder lill
Penninge-Röreisens befordrande och stadgan
Bih.
till R.-St,. Brot. 1828 och 1829, 6 Sami.
3 Band. 1:dra Haft. it
i J)anca-T]lsk:s Betänkande, N:o 91.
de, sorn nied realisationsgrunderna äro förenlige;
så får jag, i stöd af 56 §. Riksdagsordningen,
vördsamt framställa följande motion,
samt om remiss af densamma till Banco-Utskotlet
anhålla:
j:o Banken utfärdar så kallade RanteCoupons
med 4 och en half procents ärlig
ränta, motsvarande det belopp, hvartill BankensFastigliets-Lån
för det närvarande uppgå.
2:0 Hvarje Coupon ställes på 5oo Rdr
ined 22 och en half Rdr årlig ränta, som af
Banken hvarje år liqvideras till Innehafvaren.
3:o I den utfärdade Couponen förbehåller
Banken sig att kunna densamma infria
efter 6 månaders föregången uppsägning;
hvaremot Innehafvaren är skyldig att låta
Lånet qvarstå så länge och intill dess det
af Banken nppsäges.
4:o Sådana Ränte-Coupons försäljer Banken,
emot full valuta i Silfver eller BancoSedlar,
till en hvar, sorn anmäler sig att en
sådan Coupon inköpa.
5:o I samma nion och lill samma belopp,
som Banken infår penningar för försålde
Ränte-Couponsj utgifver Banken nya
Fastighet6-Lån emot 4 °ch en half procents
Ränta och 1 och en half procents årlig Capitalafbetalning.
6:0 Minimibeloppet för dessa Lån, på
en liand, blifver obegränsadt, och endast be
-
Banco-Uts7i:s Betänkande, N:o gi. 3
roende af pantens värde; dock mä ingen
pant belånas till högre belopp, än dess halfva
värde, men väl derunder, allt efter Banco-Fullmägtiges
ompröfvande.
7:0 Så väl den inflytande årliga Capitalafbetalningen
å nuvarande Fastighets-Lfin,
utgörande omkring 180,000 Rdr, som ock
den Capitalafbetalning å 1 och en qvart procent
å nu föreslagna nya Fastighets-LSn, utgörande,
(pia 5 Millioner blifvit ut lån ta,)
75,000 Rdr, eller tillsammans årligen 255,000
Rdr, användes till Fond, för att bibehålla
Ränte-Cöupons vid deras värde; i hvilket
ändamål det öfverlemnas lill Banco-Fullmägtige,
att på Börsen uppköpa hvad sorn
der kan under Al pari till försäljning utbjudas.
8:0 Intill nästa Riksdag böra Banco-Fullmägtige
icke inlösa utelöpande Coupons i annan
händelse, än alt de å Stockholms Bors
utbjudas under Al pari, med rättighet att de
sålunda inlösta åter försälja, då sådant kan
ske emot full valuta.
g:o Skulle denna nya Lånerörelse icke
stiga till så stort belopp, att hela den ingående
afbetalningen å gamla Faslighets-Lånen
af Banco-Fullmägtige pröfvas nödig till
upprätthållande af Rcinte-Couponernes Credit;
må Banco-Fullmägtige ega rättighet att använda
öfverskottet till Lån för Handels-Rörelsens
befordrande; börandes dessa Lån stal
-
4 Banco-Utskts Betänkande, N:0 g t.
las pä kort tid, högst 3 månader, utan afbetalningsrätt,
emot 7 procents årlig ränta,
samt fullgod och vid sådana Lån bruklig
säkerhet.
Att den ofvannäinnde Fonden är mer
än tillfyllestgörande att bibehålla RänteCouponerna
vid pari värde, synes deraf, alt ända
till 2q:dedeleti, eller 5 procent af hela
det utelöpande beloppet, kan per år inlösas;
ett förhållande, sorn fyra gånger öfverstiger
hvad i Frankrike 1111 lör samma ändamål är
afsatt. Och då dessa, 4 och en half procents
ränta bärande Coupons endast småningom
komma i omlopp, men, af den påräknade årliga
Amortissements-Fonden, 180,000 Rdr
från och med den 1 Januarii iS3o finnas
afsätta, och Banco-Fullmägtige få sig föreskrifvet,
alt icke af utelöpande Coupons några
inlösa intill nästa Riksdag, i annor
händelse, än att de å Stockholms Börs utlojudas
under alpari, så att städse tillräcklig
Amortissements-Summa finnes tillgänglig;
bör icke någon fruktan kunna uppstå,
att dessa Bankens förbindelser, oaktadt
de icke bära högre än 4 och en half procents
årlig ränta, dock bibehålla deras fulla
värde.
Slutligen torde det tillåtas mig få nämna
de skäl, sorn. föranledt att föreslå 4 och
en half procents ränta. Jag har nemligen
trott, att, örn å dessa papper bestämdes 5 pro
-
Banco-Utsh:s Betänkande, N:o gr. 5
cenls ränta, sådant möjligen kunde föranleda
några, som nu hafva sina penningar placerade
emot pant af Fastighet, att uppsäga
dem, för att i stället köpa Ränte-CouponSj
då endast r procents förlust derafuppkornme
i den nu egande afkaslningen; hvaremot
skillnaden emellan 6 och 4 och en half
procent är så betydlig, att sådant icke bör
kunna rimligen befaras. Å andra sidan åter,
om räntan bestämdes lägre än 4 och
en half procent, kan det möjligen befaras, att
dessa Ränte-Coupons icke vinna hos allmänheten
den begärlighet, som är ett vilkor för
åtgärdens framgång.
Skulle Rikets Ständer, emot förmodan,
icke finna angeläget vara, att, på sätt nu
nämndt är, använda Coupons-försäljning till
beredande af nya Lån-fonder för Fastighetsegare
och handeln; så synes mig, att
Banco-Fullmägtige i alla fall böra medgifvas
rättigheten att sålunda göra en del af
de gamla Fastighets-Lånen rörlige, för de
tillfällen då Banken behöfde bereda sig utvägar
till upprätthållande af Silfverutvexlingens
fortgång.”
Jemte Remissen från Ilögloflige Ridderskapet
och Adeln hafva åtföljt yttranden af
Friherre Kantzow_, J. A., Herrar Uggla,, C.
W., Cederschjöld-, P. G., Rosenblad, 11.,
Friherre Boije-, L., Grefve von Schwerin^
F. B-, Herrar Tham-, W.j Rosenqvist-, F.
6 Banco-Utsh:s Betänkande, N:o gr.
L.j von Troilj E., Friherre Sprengtporten,
J. JF.j Herr DalmaUj L. J., och Motionairen
sjelf, dels emot, och dels till stöd för
förslaget.
Herr Grefve Schwerin_, efter att hafva
antydt hufvudändamålet med berörde förslag
att, nemligen på sätt Motionairen uti
ingressen sjelf uppgifvit, befordra en lifligare
Capitalens omsättning, har ansett sig
böra från denna synpunkt betrakta ämnet,
utan att fästa sig vid de föreslagna vilkoren
för upplåningen och utlåningen. Det
vore genom erfarenheten vitsordadt, att i
Länder, der dylika omsättnings-anstalter
funnes, kunde, med ett mindre RÖrelse-Capilal,
lika mycket till Näringarnes förmon
uträttas, som med ett större Rörelse-Capital
åstadkommes, der brist på förtroende och
andra den allmänna Creditens gång rubbande
förhållanden hindrade sådana omsättningsutvägars
begagnande. Genom Banco-Ordningens
44 §• hade redan en dylik
omsorg blifvit Banco-Styrelsen ålagd. I denna
§ stadgades om Capitals upplåning och
utlåning, nemligen ”till förebyggande af ocker
och obilliga interessens tagande, samt
till beqvämlighet för dem, som egde frugtlöst
liggande Capital.” I långliga tider
hade Banco-Styrelsen handlat efter denna
föreskrift, och de Låne-Banco-Obligationer,
som ännu funnes, vore lemningar efter det
-
Banoo-Vtsk:s Betänkande, N:o 91. 7
ta system. Skillnaden emellan Bankens
äldre Obligationer oell det slag af Obligationer
som Motionairen föreslagit, bestode
deruti, att de forre kunde af Lårigifvaren
uppsägas, de senare icke. Dock funnes i
Banken äfven några SkubJ-poster, som icke
kunde uppsägas, depositioner nemligen, hvaraf
Räntan är anslagen till Fromma Stiftelser,
Detta system bade man nödgats frångå,
sedan, i följd af Statens politiska förhållanden,
allmänna Crediten blifvit förstörd.
Omöjligheten att kunna upplåna hvad i ullåningsväg
erfordrades, ledde derhän, att man
gjorde mynt. Det gjorda myntet kostade
mindre än det upplärda. Räntorne för Bankens
utlåningar ned sattes efter Secreta Utskottets
förordnade år 17b6, och från den
tiden hade Rikets flere Käringsgrenav tä fia t
att, den ena framför den andra, deraf draga
fördel. Denna uti vårt Land, i nära 100
års tid, öfvade konst att hjelpa sig med
sjelfgjordt mynt, när upplåning deraf mött
svårigheter, hade framkallat egna binäringar,
hvilkas idkare naturligtvis önskade, att
konsten måtte fortfarande öfvas, och på goda
skäl sökte förebygga sådant, sorn kunde
lända dem till men i deras handtering. Derifrån
härledde sig hufvudsakligen, att införandet
af hvad i andra Länder kallades
ordning, möttes af så starkt motstånd, och
alt såsom landsförderfliga och olycksbådan
-
8 Banco-Utslits Betänkande, N:o gi.
de stämplades sådana åtgärder, hvilka, ehvad
än den yttre anledningen till deras vidtagande
varit eller vore, likväl vittnade om
ordning och sans. Herr Grefve Schwerin
har vidare utvecklat dessa sina åsigter af
ämnet och derefter förklarat sig understödja.
Herr Lefréns satts om upplåning å Bankens
sida j såsom satts för sig_, men utan afseende
på några bestämda föremål för de
uppl äntå penningarnes återutlemnande. Hvarefter
Herr Grefven slutligen yttrat:
”Skulle Utskottet behaga fästa någon
uppmäi ksamhet * vid detta mitt anförande,
och finna, alt upphörandet af den i BancoOrduingen
föreskrifna upplåningen, äfvensom
att flen, after Banco-Sedelns nuvarande värde
till en löjlig ytterlighet sträckta MyntSedeltillverkningen,
fordom följder deraf, att
Banken kommit på obestånd, för närvarande,
genom de speciela fördelar, som derigenom
tillflyta serskilda elasser, på andras
och det helas bekostnad, utgöra verkliga
binder för återinförandet af en önskad ordning
och för garantien af dess varaktighet;
så torde Utskottet också finna nödvändigheten
att en sådan sin öfvertygelse bestämdt
för Rikets Ständer förklara.’*
”Utskottets förslag, angående Lånerörelsen
till nästa Riksdag, kan jag visserligen
icke gilla; men jag kan ej derföre nu ladia
Utskottet.
Banco-Utsk:s Betänkande, N:o gi.
Utskoltet. Jag inser, att någon plan för
Bankens administration, efter rigliga Banccgrunder,
hvarken kan för närvarande uppgoras,
eller, om den kunde uppgöras, skulle
komma ali godkännas.”
,rMen deremot önskade jag, alt BancoTJtskottet,
medgifvande Låne-Rörelsens bedrifvande
med dertill anslagna Fonder på
samma sätt som hittills, ville föreslå Rikets
Ständer, att berättiga Banco-Styrelsen att,på
sätt JBanco-Ordningens 44 §• tilläter, få upp*
luna penningar, när de emot billiga vilkor kunna
erhållas, och att sedan, efter egen fri
pröfning af hvad omständigheiertie kunna fordra,
i Utlåningsväg, efter rigtiga Bancogrunder,
göra deni frugtbara.”
'Tillfälle berediies härigenom till jemförelser,
som torde hinda framtiden till gagn.
Rikets Ständer hafva förr en gång erfarit,
huru det förtroende, de hyste för sina Fullmägtige,
blifvit motsvaradt.”
”Fullmägtiges handlingar äro föremål
för hvars och ens fria bedömande, hvarje
ord, sorn går ur deras mun, antecknas, och
i långliga tider vittnar för eller emot deras
rättskänsla och deras förstånd. Voleiingslådan
åter, hvarifrån, efter långa debatter,
Instructionerna slutligen utgå, medvetslös
som grafven, emottager hvad deri nedlägges,
Bilt, till B.-St. Prot. 1828 och i 829, 6 Sami.
3' Band. andra Haft. 3
10 Ranco-Utskts Betänkande, N:0 gli
och stundom förblifver en graf för rättvisa
och förstånd.”
Från Högvördige Preste-Ståndet harBanco-Ulskollel,
enligt Remiss af den 16 November,
fatt emottaga ett anförande af Herr Prosten
Forslind, hvilket innehåller i allo enahanda
Förslag, som det bär ofvanintagna,
utaf Herr Lefrén_, med uteslutande endast af
den i dess y:de punkt omnämnde utlåning
emot 7 procents ränta till Handels-Rörelsens
understöd.
Hedervärda Bonde-Slåndet4iar likaledes,
under den 16 November, till Banco-Utskottet
remitterat ett yttrande ?S. Carl Hindricsson
Bergman från Gefleborgs Län, hvaruti
iramställes, att då, under nuvarande Riksmöte,
så många nya förmoner blifvit beredda för
de flesta Medborgare-Classer, utotn för Jordbrukare,
hvilka tycktes hafva dervid blifvit
satta i sista rummet, så vöre det tid att tänka
på sådana åtgärder, hvaraf Jordbruket
lunde vänta någon fördel. Dervid blefvc utan
tvifvel af serdeles vigt, att lättare och lindrigare
utvägar öppnades för Fastighetsegare till
Låns et hållande, hvartill hörde, altFonden lör
Fasiighets-Lån utvidgades utöfver hvad Bailco-Utskottet
föreslagit, och att en lindrigare
ränta fastställdes, till betalande blott en
gång om året. Om detta icke skedde, så vore
Jordbrukarens fördel alltför mycket åsidosatt;
och då hvar och en borde vara yt
-
Banco-Utshts Betänkande, N:o gi. ii
teist angelägen om att medverka lill det vigtiga
ändamålet, så hade Bergman för sin
dei velat till sitt Stånds uppmärksamhet öfverlemna
enahanda Förslag, som här ofvan
finnes infördt, med undanlag blott af den
i 9:de punkten vilkorligt föreslagna utlåning
till Handels-Rörelsen emot 7 procents ränta.
Förslaget hade, efter Bergmans tanka, jemte
andra uppräknade fördelar, äfven den alt vara
enkelt och naturligt. Det reducerade sig
helt okonstladt dertill, att Banken åter
gjorde rörliga, eller uti Låneväg ånyo satte
uti omlopp, de 5,ooo,ooo Rdr, som utgjorde
dess fordringar emot inteckning, utan att fordringsbeloppet
behöfde iudrifvas af de Låntagare,
som nu för detsamma häftade. Förgäfves
skulle Banken bjuda till att få belåna
sina inteckningar. Capitalisterne, som nästan
inskränkte sig inom Hufvudstaden, skulle
icke vilja inlösa så beskaffade SäkerhetsHandlingar.
Deremot vore högst troligt, att
de med begärlighet skulle emottaga Bankens
Bänte-Coupons. Bankens soliditet, och vissheten
att på dagen erhålla räntan, måste
verka till ett sådant förtroende. Bland Låneutvägar
för Jordbrukare kundeBergttiati, efter
sin åsigt, ej gilla någon annan, än att för
dem öppnades tillgång att erhålla Fastighets-Lån
emot låg ränta och med lindrig
Capitalafbetalning för året. Jordbruket förmådde
icke bära Lån i vanlig Discontväg,
12 Banco-TJuk:s Betänkande, N:o 91.
såsom bärande för hög ränta och förenade
med andra kostnader, samt hade för stora
oell för täta Cupilalafbetalningar; hvadan de
icke eller blifvit egentligen för Jordbruket
införda och afsedda. Månge af Hedervärda
Ståndets Ledamöter hafva förklarat sig häruti
instämma; hvaremot betänkligheter vid
Förslaget, i vissa delar, blifvit framställde af
Änders Danielsson från Elfsborgs Län, Lars
Andersson från Skaraborgs Län, Nils Strindlund
från Vester-Norrlands Län och Eric
Andersson från Vestmanlands Län, deruti
äfven åtskilliga bland Ståndets öfriga Ledamöter
sig förenat.
Uti de sakrika och upplysande yttranden,
som öfver detta ämne blifvit BancoUtskottet
från respective Riks-Stånden meddelade,
hafva så väl de förmodade fördelarne,
som de befarade olägenheterna af förslagets
antagande blifvit utvecklade och från
alla sidor betraktade, med deri skarpsinnighet,
fullständighet och sakkännedom, att
föga eller intet nytt återstår att från Utskottets
sida tillägga.
Utskottet torde alltså här kunna inskränka
sig att blott i korthet antyda dess åsigter,
dels rörande sjelfva den föreslagna anstalten,
till sina möjliga följder för Banken
och för den beslutade realisationens bestånd,
om vid verkställigheten skulle följas de grunder,
som af Motionairerna blifvit lagde, och
Banco-Vtskn Betänkande, N:o 91. i3
dels angående den af Herr Grefve Schwerin
yrkade allmänna salis: penningars upplåning
genom Ilanco-Sty reisen, likmätigt Banco-Ordningens
14 §-jför att , efter denna Styrelses
egna fria pröfning j i utlåningsväg göras
frugtbara.
Vid Up- oell Ullåningsförslaget i dess
varande skick, grundadtpå Ränte-Coupons,
som af Banken utgåfves, finnér Utskottet sig
böra hufvudsakligen erinra:
1:0 att något egentligt eller nödvändigt
samband ej finnes emellan den fordran
af5 Millioner, som Banken redaneger emot
pant af Fastighet, och den operation att utställa
Rante-Coupons å en lika Summa, samt
i nya Lån utgifva de 5 Millioner Riksdaler
Banco-Sedlar, som i betalning för dessa
papper kunna erhållas; så att, ehvad Capitalafbetalningarne
på de gamla FastighetsLånen
eller någon annan af Bankens intrader
anvises såsom Fond för att hålla Couponerne
i värde, de dock lill sin natur äro
och förblifva ett alldeles nytt, med ränta
på hela Samhällets bekostnad löpande Creditmrnt,
skapadt i och för af hjelpande af
enskildas Lånébehof;
2:0 att, då utgående Räntan för detta
löpande Creditmynt bestämmes lika med
ingående Räntan för de Lån, som derigenom
blifva tillgänglige, eller lill 4 och en half
procent för året, men de inflytande medlen
14 Banco-Utsk:s Betänkande, N:o gi.
ej möjligen kunna lika fort utlånas, sorn rle
i Banken blifvit emottagne, uppstår häraf
en gifven och oundviklig Ränteförlust, för
hvars betäckande ingen tillgång blifvit i förslaget
afsedd;
3:o att då, enligt 8:de punkten, de tid
efter annan inlöste Coupons skulle kunna
åter försäljas, samt de för dem inflytande
medel å nyo utlånas, vore deraf en gifven
följd, att, i fall t. ex. 200,ooo Rdr årligen
behöft, under en tid af Fyra år, till inlösen
af Coupons användas, Bankens egen verkligen
utelöpande Sedelstock ökat sig med En
Million Riksdaler, oaktadt någon motsvarande
tillökning i reela valutan ej, enligt förslaget,
egt rum. Och huruledes, i förening
härmed, den proportion af Silfver emot Sedlar,
såsom 5 till 8, hvilken utgör sjelfva
grunden och vilkoret för Realisationens företagande,
någonsin skulle kunna uppnås, har
Utskottet ej funnit af motionerne utredt;
4:o Förslaget innefattar, att Ränte-Coupons
skulle för Bankens räkning inköpas, så
ofta de på Stockholms Börs utbjödos under
al pari; dock naturligtvis ej till större
belopp, än den tillgängliga Fonden medgåfve.
Det må lemnäs derhän, huruvida,
såsom i Förslaget antages, Fonden alltid
blefve för detta ändamål tillräcklig. Men
någon utväg, att på Utländska Börser hål
-
la samma papper i värde, finnes icke i För
Banco-TJ tsk:s Betänkande, N:o 91. i5
slaget antydd. Utskottet kan emedlertid ej
annat föreställa sig, än att en betydligare
nedsättning i detta värde på Utländsk ort
skulle lika säkert som skyndsamt verka tillbaka
på Sverige, antingen omedelbart genom
motsvarande nedsättning härstädes, eller medelbart
genom Yexel-Coursens uppstegrande;
5:o Utom det att Utskottet tror sig kunna
taga för gifvet, att utlåningar från Banken,
emot högre ränta än den lagliga_, icke
af Rikets Ständer må beslutas annorlunda,
än i förening med en i allmänhet fri ränteberäkning,
och alldraminst komma i fråga,
i och med detsamma anspråk göras att
för hvarjehanda behof och till serskilda Närings-Classers
förmon begagna detta Verks
lånebiträden, emot •vida lägre än laglig råntaj
förmodar Utskottet, allden större Handeln,
för hvilken både Ut**- och Inländska
Capital, under inga slags skiften, upphört
eller Upphöra ali vara tillgänglige, i den
moll som dess credit, genom förståndiga
beräkningar och solida affairer bevaras och
upprätthålleS, utail tvifvel blefve den, som
aldrasist komme att anlita eli Låne-anstalt
emot ^ procents ränta. Det blefve utomdess
svårt, att med tillförlitlighet bestämma, när
de för upprätthållandet af Ränte-Couponernes
värde anvisade Fonder skulle kunna med
säkerhet dragas ifrån detta föremål, och i
dess ställe till utlåning begagnas. För Ut
-
i6 Banco-UtskH Betänkande, N:o 91.
skottet vill det synas, att afven om, under
Ett a Två års lid, ingen rubbning i RänleCouponernes
vSrde skulle hafva påkallat ett
användande deraf, sådant ingalunda hindrade,
att ju under ett påföljande år skakningar
i den allmänna crediten kunde yppa
sig, till hämmande hvaraf den motvigt, sorn
vore alt påräkna uti ett enda Srs anslag, befunnes
alldeles otillräcklig;
6:0 Såsom den förnämsta och hufvudsakligaste
anmärkningen, hör slutligen ej
lemnäs obemäldt, att Utskottet, för dess del,
måste anse det vara en nära oförenlig motsatts,
*tt en Bank, som måste, vid anfordran,
inlösa med klingande mynt sina utställda
Sedlar eller Mynt-Representativer,
skulle under samma tid och derjemte uti
den Inländska rörelsen hafva utelöpande
sådana Obligationer, som hvarken äro på
viss betalningstid ställde, eller af Innehafvaren
kunna uppsägas, och som följaktligen
måste i Börshandel stiga och falla. Lika
lätt som ofelbart skall då Opinionen om det
Bankens papper, hvars Credit tidtals rubbas
och vacklar, öfvergå till misstroende för
det Bankens papper, som aldrig bör eller
får till sitt värde nedsättas. Och hvad annat
än en sådan fortsatt farhåga skulle väl
behöfvas, för att, antingen i förväg hindra
eller inom några få år tillintetgöra det beslut
-
Banco-XJtslits Betänkande, N:o t)t. 17
slut om myntbestämning och realisation,
som Rikets Ständer vid närvarande Riksdag
fattat? Utskottet är alltså öfvertygadt,
ntt, om biträden för de Lånebehöfvande,
på längre tid, skola genom det allmännas
mellankomst i dylik väg beredas, sådant
ej kari eller bör till vägabringas annorlunda,
än att upplånihgarne blifva, utan något Bankens
inblandande, besörjde genom RiksgäldsContoiret,
eller något Statens Verk. Öfver
möjligheten, nyttan och sättet lör verkställigheten
af en sådan operation åter, kan det
icke i något afseende tillhöra Banco-Utskottet
att sig yttra; men i följd af den Nådiga
Skrifvelse, som, efter hvad Utskottet har
sig bekant, nyligen från Kongl. Maj:t till
Rikets Ständer ingått, kommer ämnet att,
afven under en sådan synpunkt, blifva föremål
för Rikets Ständers öfvervägande. Emedlertid,
och på grund af hvad Utskottet
nu korteligen utvecklat, tillstyrkes härigenom
vördsamt:
att förslaget om utfärdande genom
Rikets Ständers Bank af så kallade
Ränte-Coupons på obestämd tid,
och å Innehafvaréns sida ouppsägliga
i och för Lånerörelses bedrifvande,
icke må af Rikets Ständer
antagas.
Bill. lill R.-St. Prot. 1828 »ociLiS29, 6 Saini.
3 Band. lidra Haft, 3
i8 Banco-Utsk:s Betänkande, N:o gr.
Beträffande hvad Herr Grefve Schwerin
i allmänhet framställt, rörande en återgång
till den rätta och ursprungliga grund för Bankens
Låne-operationer, att Banco-Slyrelsen
skulle, enligt 44 §• * Banco-Ordningen, ega
fria händer så väl alt upplåna medel, der
de på förmonligaste vilkor stöde att erhålla,
som ock att, efter sig företeende omständigheter,
bestämma, huru och på hvad sätt de,
till allmänt gagn och till Bankens fördel,
kunde och borde i Ullåningsväg göras frugtbara;
hvarvid alltså, i hufvudsaklig olikhet
meri ofvannämnde Förslag, är såsom första
vilkor förutsatt, att någon vinst och åtminstone
icke förlust skall för Banken uppkomma,
så har Banco-Utskottet med tillfredsställelse
funnit dessa åsigter alldeles enliga
med det begrepp örn en rättskaffens BankFörvaltning,
som Utskottet uti flere dess
Betänkanden sökt antyda, och hvilkas tillämpning
Utskottet äfven bjudit till att i
vissa delar möjliggöra och förbereda, i och
genom des9 serskilda tillstyrkanden, att Banco-Räntorn‘e
måtte närmas till det lagliga
och gångbara. Rikets Ständer hafva likväl ej
funnit omständigheterna medgifva att åt Utskottets
Förslag härutinnan lemna något synnerligt
afseende. Så länge de partiela fördelar
för vissa Närings-Classer på det helas
bekostnad, hvilkas uppkomst och utveckling
Herr Grefven så träffande skildrat, så
-
Banco-Utskts Betänkande, N:o 92. ig
lunda ännu anses böra fortvara, vågar Utskottet
ej sträcka sina önskningar allt för
vida, eller med hopp om framgång föreslå,
att Rikets Ständers beslutande rätt i dessa
ämnen skulle från dem sjelfva öfverstås,
ehuru Utskottet ingalunda tviflar, alt den
tid snart torde vara inne, då behofvet al en
återgång, eller åtminstone af ett närmande
till mera ändamålsenliga och rigliga grunder,
äfven för Svenska Bankens Lånerörelse,
allmännare inses och erkännes.
Stockholm den 22 December 1829.
N:o 92.
Ankom till Exp. Utsk d. 59 Dec. 1829.
Betänkande , i anledning af väckta förslag,
att , medelst serskild upplåning
af Banken, bereda fond för $n ny
utlåning emot pant af Fastigheter.
Då Banco-Utskottet nu går att utlåta sig
öfver den del al Herr Hjertås, J. G., uti
Betänkandena N;o 53 p. 142 och N:o 82
p. 106 åberopade motion, som afser att
bereda Banken tillfälle, atl genom egen
upplåning börja en ny utlåning emot pant
af Fastigheter, tror Utskottet sig först böra
redovisa för dess underlåtande, att icke
hafva behandlat frågan i förbindelse nied
30 Banco- Uts7<:s Bctänhande, Nio 92.
Bankens Lånerörelse i allmänhet. Utskottet
ansåg nemligen denna fråga3 besvarande
så omedelbart beroende af det beslut,
Rikets Ständer ginge att fatta i frågan om
myntväsendet, att det ej tilltrott sig att
dessförinnan i ämnet afgifva ett Utlåtande
af den bestämdhet och fullständighet, som
stora medborgerliga interessen å ena sidan
samt Bankens säkerhet och bestånd å den
andra fordra. Men då nu mera, genom
Rikets Ständers fattade beslut, ett fast värde
blifvit beredt åt Bankens och Bikets
Mynt samt derigenom en ny grundval af
säkerhet och ordning lagd för den förras
verksamhet, har Utskottet ej längre tvekat
att upptaga frågan i sin hela vidd.
Denna fråga är både en af de vigtigaste,
som vid närvarande Riksmöte förekommit,
och en af dem, som erbjuda de
mest motsatta synpunkter för omdömet, A
en sida har man anfört: att äfven de sä
kraste
Låntagare, helst i mera från Stockholm
allägsna Orter, egt svårighet att erhålla
behöfliga Lån; att de Publika Cassör,
som icke inskränka sin utlåning till Hufvudstaden
och dess närmaste orter, varit
öfverhopade af Lånesökande, ehuru, utom
erläggandet af den högsta lagliga ränta, sådana
Låns erhållande fordrat formaliteter,
bortfrätande en icke ringa del af sjelfva
Låne.Capitalet; att Disconterne, ursprung
-
Banco-Utsh:s Betänkande, N:o 92. 21
ligen ämnade att bispringa näringarnes omsättningshebof
för dagliga produetionen,
trotts sina för jordbrukare besvärande betalningsvilkor,
för dem blifvit en begärlig
källa af lånetillgångar; att ofta, inom eljest
näringsrika orter, icke utan svårighet till
och med mindre summor kunnat upplånas;
och af intet af dessa påståenden kan sanningen
bestridas. A en annan sida har
man anfört: att just roten till Fastighetsegarnes
förlägenhet vore deras jemrit stigande
skuldsättning; att ju mer nya Lånetillgångar
blifvit öppnade, ju mer har behofvet
af ytterligare lån låtit sig känna;
att redan en högst betydlig del af Rikets
jord vore pantförskrifven, oberäknadt de
icke intecknade skulder, som gravera dess
egare; att bland denna vigtiga dass af
Svenska Medborgare välståndet vore störst,
der skuldsättningarne vore minst; att således
snarare utvägar vore af behofvet påkallade
att minska än att öka denna skuldsättning;
att säkraste medlet till den öfverklagade
förlägenhetens afhjelpande är
återställandet af den enskilda Crediten, hvilket
bör blifva en följd af återställd ordning
i myntväsendet; och äfven af dessa
sattser kan icke rigtigheten bestridas. För
att förena och förklara skenbart så motsatta
anföranden , ömsesidigt framträdande
med sanningens hela anspråk, måste man
22 Banco-TJtsk:s Betänkande, N:o 92,
undersöka orsaken till närvarande förhållanden,
Näringarnes skuldsättning genom upptagande
af lån utaf dem, som icke sjelfva
kunna eller vilja omedelbart i näringsväg
använda sina Capital, är både ett tecken
till Samhällets framskridna tillstånd af laglig
ordning, — der våldet herrskar, lägger
man företrädesvis sina besparingar i dolda,
ehuru ofrugtbara skatter, — och tillika ett
högst vigtigt medel till näringarnes ytterligare
framsteg genom tillgången till Capital,
som eljest förblifvit ofrugtbara.
Också saknas denna skuldsättning i intet land
med något anspråk på indirstriel utbildning,
men för densamma linnes en gräns, som
icke ostraffadt öfverträdes, nemligen i bevarandet
af den låntagande näringsidkarens
sjelfständighet, för hvilken vilkoret är en,
efter afdrag af hans skuld, återstående egen
behållning, tillräcklig att möta missgynnande
tillfälligheter. Öfverträdes denna
gräns, behöfves endast en tillfällig motgång,
t. ex uppsägningen af ett Lån eller
ett fall i priset å den gäldbundnes producter,
för att sprida en vanmagt öfver hans rörelse,
hvarifrån han svårligen kan hjelpa
sig. Bland alla näringar är jordbruket den,
der denna gräns tidigast inträffar, ty den
långsamhet, hvarmed en ökad jordens afkastning
återgifver de Capital, som blif
-
Banco-T]tsk:s Betänkande, N:o g2. 23
vit nedlagda på dess odling, tillåta sällan
det begagnande af en öfvergående gynnande
conjunctur, för att realisera en djerf
speculation, som inom de andra näringarne,
serdeles handeln, stundom frambringar
hastiga rikedomar. Om således en naturenlig
näringarnes skuldsättning är ett tecken af
redan gjorda och ett medel till nya framsteg,
är deremot en skuldsättning, öfverstigande
gränsen för deras sjelfständighet,
en af de svåraste kräftor för deras bestånd,
och intränger en sådan kräfta mera allmänt
i någon betydligare gren af ett helt Lands
näringar, utgör den en af de kännbaraste
nationalolyckor, och är en af de svåraste
att bota. Lyckligtvis har i allmänhet hos
menniskan blifvit nedlagdt ett anlag till
förkofran, och om det än ligger i tingens
ordning, att i alla tider mången näringsidkare
genom lättsinnighet, oförstånd och
stundom olyckor går under, går dock, under
vanliga förhållanden, mängden fram.
Endast då samhällets egen ställning är en afvikelse
från den vanliga, då den inom sjelfva
de lugnare näringarne (såsom jordbruket)
framkallar dessa vågsamma speculationer,
der det förledande efterdömet af få enskildas
vinst blifver så dyrköpt, först då inträder
våda för det allmänna, ty då lockas
äfven den försigtige inom speculationens
hvirfvel.
a4 Banco-Utsk:s 'Belanliaa.de, N:o 92.
En sådan näringarnes crisis inträffade
hos oss åren omkring 1809. Krigstillstån»
det, den afbrutna förbindelsen med fasta
landet, med flera sammanstämmande orsaker,
bland hvilka främst torde kanna räknas
den högst uppdrifna discontrörelsen, uppdref
prisen å de fleste jordbrukets producter
vida öfver vanliga förhållanden. Då härtill
kom den samtidigt inträffande hastiga
försämringen af landets gångbara mynt, som
inom få år förlorade hälften af sitt värde
och derutöfver, måste följden blifva, att
priset å fasta Egendomar, uttryckt i samma
mynt, lika hastigt steg i ett alldeles ovanligt
förhållande, hvarigenom en ny art
af handelsspéculation framkallades, för ett
Lands allmänna välstånd visserligen en af
de vådligaste, nemligen speculationm på
fastighetsköp. I stället för att i vanliga tider
förvärfvandet af fast egendom merendels
föranledes af det så naturliga begäret,
att nedlägga besparade behållningar i besittningen
af en egen, örn än aldrig så liten,
del af fädernejorden, och sålunda liksom
fästa sig och efterkommande vid densamma
med nya band af interesse, minnen
och tillgifvenhet, så köpte man nu ofta,
knappast egande första afbetalningssumman,
i hopp att, innan de återstående liqviderne
behöfde fullgöras, kunna sälja med
en
Banco-Utskts Betänkande. N:o 92. a5
en vinst, i förhållande till den verkligen använda
summan, jemförlig med den, en köpman
påräknar af en lyckad, serdeles vågsam
speculation. Ett sådant förhållande
kunde icke länge räcka. Upphörandet af
de orsaker, som höjt varupiisen, sänkte dem
åter} i stället för den oafbrutna myntförsämringen
inträdde en, ehuru kort, reaction
af myntförbättring (åren 1812-1814); fastighetsspeculationerne
upphörde, men de hade
gifvit en stor del af Rikets jord nya
egare, saknande den sjelfständighet, utom
hvilken hvarje näring tynar. I detta förhållande
torde orsaken böra sökas till den
känsla af obehag, som, ehuru omedvetande
af sin orsak, gaf sig luft vid 1815 års Riksdag,
ett Riksmöte för öfrigt öppnadt under
så rika anledningar till glädje och tacksamhet.
Genom nya Sedelemissioner hämmade
Rikets Ständer myntförbättringen, och
Banken öppnades för fastighets- och odlingslån.
Ehuru dessa voro stora nog att
förlama Bankens förmåga att åter sätta sig
i tillstånd att göra rätt för sig, voro de
ingalunda tillräckliga att afhjelpa fastighetsegarnes
förlägenhet. De kunde endast komma
få till godo, och sjelfva de serdeles
fördelaktiga vilkoren gjorde, att de ofta upptogos
af Låntagare, som minst behöfde dem.
Bih. till R.-St. Prot 1828 och 1829, 6 Sami.
3 Band. %:dra Haft. 4
afl Banco-Ut skit Betänkande, N:o gtt.
Under den sedermera förflutna tiden
har visserligen ställningen i allmänhet förbättrats.
Bland den vigtiga dass af fastighetsegare,
som sjslf bearbetar sin jord, (Rikets
Allmoge) har troligen mången, i ordets
ursprungliga bemärkelse, arbetat sig
ur den förlägenhet, hvari han kunnat sig
befinna, men för mångå andra, synnerligen
mindre besuttne Herremän, hafva förhållandena
icke varit nog gynnande, för att
göra hvarken flit, omtanka eller sparsamhet
dertill tillräckliga De merendels låga
prisen på jordbiukets producter hafva
sällan medgifvit stora öfverskott, och naturen
af creditförhållanden har serdeles försvårat
möjligheten för den gäldbundne
att afbörda sig sin gäld. Ett vacklande
Myntvärde, beroende till hela 20 å 30 procent
af tillfälliga vindkast på Börsen eller
af en Riksdagsvoterings utgång, har medfört
den dubbla olägenhet, att nedsätta värdet
af landets mynt under förhållandet af
dess ökade belopp, vanliga verkan af det
misstroende, som åtföljer ett rubbadt myntväsende,
(1) och att samma misstroende
(1) Under ären 1804 —1807 utgjorde den verkligen utelöpande
Sedelstocken, inberäknadt Discontpapperen,
13 å 15 Millioner Rdr Silfvervärde eller å n8 sk., 35 å
40 Millioner Rdr nu varande myntvärde. Outblifliga
verkan af de stora Sedelemissionerne, utan fond för
deras inlösen, har således varit, att nedsätta verkliga
värdet af hela Sedelstocken efter tillökningen under
hvad den var före densamma.
B ane o-Vt sk:s Betänkande, N:o 99.. 2 7
hammat den befintliga penningestockens circulation,
så att, under en tid, då rörelsen
egt behof af ökade omsättningsmedel, har
denmåstbära tyngden bådeaf en till sitt verkliga
värde minskad penningestock och af
en kännbar minskning i lifligheten af dennes
omlopp. Granskar man vidare naturen
af de låneutvägar, som varit tillgängliga
för den gäldbundne jordbrukaren, så visar
sig än klarare det svära af h ns läge. Näst
de få Banco-Lånen, hafva Lån ur publika
Cassör varit de fördelaktigaste, emedan,
under en ordentlig Mäntebetalning, de vanligen
kunnat anses såsom stående. Dock,
utom den höga Räntan, hafva de för Låntagaren
egt den olägenheten, att han ej efter
hand kunnat afbetala sin skuld genom
sparade öfverskott, emedan Cassorne sällan
medgifvit inbetalning annorlunda, än af hela
Capitalet på en gång. Lån hos enskilda
hafva, i en creditlös tid, genom uppsägningsrätten,
satt gäldenären i ett beroende
af borgenären, föga gynnande för näringarnes
återgång till sjelfständighet. En
tredje ofta begagnad utväg har varit Hisconterne,
ehuru den dryga halfåriga afbetalningen,
förenad med de ständiga, synnerligen
för de små Lånen kännbara kostnaderne,
gjort denna låneutväg, för en skuld,
som man saknat förmåga alt verkligen afbörda
sig, högst tryckande. Föreställer
Banca-TJtsk:s Betänkande, N:o g?.
man sig, huru ofta, under sådana förhållanden,
det måst inträffa, att inbetalningen af
ett uppsagdt Lån eller en Discont-omsättning,
vid en tid på året, missgynnande för
afsättningen af jordbrukets producter, tvungit
gäldenären att förvandla dessa för hvad
pris som helst i penningar, så inser man,
huru tryckande denna Creditens ställning
varit för ett skuldsatt jordbruk, (vida mer
än alla skattebördor) och att mången driftig
landtman ej kunnat undgå att derföre
falla ett offer.
Visserligen skall, efter upphörandet af
osäkerhet i myntvärdet, förtroende i enskilda
penninge-afhandlingar återkomma,
och circulationen återvinna sin fordna liflighet.
men detta kan endast efter hand
inträffa. Förtroendet (Crediten) är ett ömtåligt
ting, en gång rubbadt, fordrar det
att först känna den återvunna säkerheten,
för att fullständigt återställas. Det är denna
öfvergångsperiod, som serdeles påkallar
uppmärksamheten, ty om man än ville
medgifva rigtigheten af den kärlekslösa
satts, att det är Staten likgiltigt, hvem som
eger dess jord eller drifver dess näringar,
närvarande innehafvare eller de efterträdare,
för hvilka de förra t lödgas vika, kunde
dock aldrig deraf den slutföljd dragas, att
det likaledes bör vara Staten likgiltigt, huru
förhållanden ordna sig under denna
Baneo-Utskts Betänkande, N:d <yi.
öfvergångsperiod, emedan ingen betydligare
rubbning i eganderättförhållanden kan
inträfFa, utan att högst menligt inverka äfven
på det allmänna välståndet.
Utskottet anser således:
”att nja Läneulvägar böra beredas
för Rikets fastighetsegare , icke
för att befrämja en ökad skuldsättning,
utan för att, genom omsättning
af gammal skuld på lindrigare
ränte- och betalningsvilkor, underlätta
för dem medlen att efter
hand af börda sig den skuld, sorn
nu trycker dem och hämmar sjelfständigheten
af deras ställning.”
Sedan Utskottet sålunda godkännt föremålet
för denna del af Herr Hjertås motion,
öfvergår det till pröfning af dess speciela
förslag. Motionairen har nemligen
tillstyrkt
Upplåning på års uppsägning å 4 procent
och minst 500 Rdr samt jemna
iooo:de-tal deröfver;
Utlåning på fa stigheter
a) på bestämd tid af minst 1 och
högst 5 år samt
b) på 6 månaders uppsägning; allt
g y inom halfva taxeringsvärdet, beräknadt
3 efter nu gällande grunder och emot 6
( procents ränta.
3* Banci>-TJtsk:s Betänkande, N:® 92.
Serskildt har Motionairen föreslagit
åtgärder, för att rätta upplåningen, sorn han
ansett böra inskränkas till 2 Millioner Rdr
efter utlåningsbeloppet.
Emot detta förslag möta följande inkast:
1:0 att räntan är lika hög som den
högsta lagliga, hvarigenom ingen lindring
i räntevilkoren uppkommer för Låntagare,
som med sådant lån omsätter gammal skuld;
2:0 att den korta Lånetiden och den
på en gång inträffande återbetalningen af
hela Capitalet icke medgifva Låntagaren att
så småningom af sparade öfverskott på sina
inkomster afbörda sig sin skuld; och
3:0 att, då Bankens upplåning är ställd på
Inrikes tillgångar, som kunna erbjudas den
för längre Lid, en sådan upplåning svårligen
kan verkställas, utan att i samma förhållande
minska de öfriga Lånetillgångar,
som varit för näringarne tillgängliga, hvarigenom,
på det hela räknadt, genom denna
upp- och utlåning ingen ny tillgång beredes.
Då på dessa skäl Utskottet anser det
gjorda förslaget icke innebära de vilkor,
under hvilka Utskottet trott nya Låneutvägars
öppnande för Rikets Fastighetsegare
vara gagneligt, tillstyrker det Rikets Ständer
att låta ifrågavarande förslag järfalla.
Sedermera har Utskottet till pröfning
företagit ett annat inom detsamma väckt
Banco-Uttku Betänkande, N:o gs. Si
och till sina detailer utarbetadt förslag, tillstyrkande:
att låta Banken upptaga ett utrikes
Lån af 2 Millioner Rdr Hamburger
Banco , för att åter utlåna ett motsvarande
belopp i Svenska Banco-Sedlar , emot pant af
fastigheter, under förbehåll, att upplåningsvilkoren
trygga Banken emot ali förlust, och
utlåiningsvilkoren stål las så, att Låntagaren
kan, genom årligt erläggande af 6 procent,
(1eller nu lagliga Ränta') i sammanräknad
Ränte- och Capital inbetalning, efter ett visst
antal af år afbörda sig hela deri ingångna
skulden. Då Utskottet till det hufvudsakligaste
godkännt detta förslag, så får det nu
vördsamt underställa Rikets Ständers upplysta
pröfning den granskning af skälen för
och emot, som bestämt detta Utskottets godkännande.
Fördel arne af det gjorda förslaget kunna
sammanfattas under följande 5 punkter:
1:0 Tillfälle för Fastighetsegare att emot
lindrigare ränte- och beta/ningsvilkor omsätta
en betydlig del af gamla skulder.
Det föreslagna utrikes Lånet komme,
utan att minska någon af de Lånetillgångar,
som redan äro för Svenska fastighetsegare
att tillgå, att för dem öppna en ny
tillgång, kanske öfverstigande en tolftedel
af alla i Svenska jorden befintliga Inteckningar
(2) och på vilkor, som tilläto Lån
-
(2) Tv5 Millioner Rdr Hamburger Banco motsvara mer
Ja Baueo-TJtsktt Uttänkande, N:o 92.
tagarfn att, fri från uppsägning, genom erläggandet
af endast hvad han nu vanligen
betalar i ränta, efter hand afbörda sig hela
sin skuld.
2:0 Allmänna räntans nedsättande ha~
stigare, än detta eljest är att 'vänta.
Räntefoten är hos oss i allmänhet högre
än i de flesta andra Länder under samma förhållanden
af laglig ordning. Orsaken är
dels Capitalbrist, dels oordning i Myntväsendet.
Med denna oordnings undanrödjande
skall visserligen småningom den del af Räntan
försvinna, som utgör ett slags prasmium
för möjlig förlust på myntförsämring,
men för att påskynda denna verkan, äfvensom
för att minska Capit&lbristen och derigenom
nedsätta räntan, är tillökningen af
Rikets Capital, genom införande af Utlänska,
ett kraftfullt medel J erinrar man sig,
huru gynnande en låg ränta är för alla näringsföretag,
och huru litet lagbud förmå
verka på dennas nedsättning, så inser man
vigten af ett sådant resultat.
3:0 Discontfondemas större tillräcklighet
och Discontrörelsens återgång till sitt ursprungliga
föremål.
2n 5 Millioner Rdr Svenskt Råneo, och vid 18H års
slut utgjorde, enligt »fficiela uppgifter, beloppet af alla
gillande i Svensk jord inteckuada fordringar ej
fullt 57 Milliouer Rdr Banco,
Då
Botn co-Uts fets Betänkan de, N:o g?. 35
Då fastighetsegare, som nödgats begagna
Disconterna såsom källa för en art stående
Lån, från annat håll få tillgång till
vida fördelaktigare Lån, måste tilloppet af
dem minskas, således tillgången för andra
Lånsökande blifva tillräckligare, och, kanske
redan vid nästa Riksdag, Ständerna blifva i
tillfälle att återgifva Disconterna åt deras
rirsprungliga föremål, att förlägga näringarne
en del af deras dagliga production.
l\\o Ökad Penriijigestock utan n<'gen våda
fur Myntvärdet.
Hittills varande Sedelemissioner, utan
rätt till inlösen och titan fond, hafva endast
föranledt en försämring i Sedelvärdet utöfver
emissionens belopp, samt således motverkat
sitt ändamål, att bringa mera penningar
i rörelse. Men då genom detta förslag,
och på sätt de i nästföljande Betänkande,
N:o 93, innefattade reglementariska
föreskrifter närmare ådagalägga, ingen Sedel
kom att utgifvas, för hvilken icke full
Silfvervaluta blifvit anskaffad, med rältighet
alt äfven före Bankens allmänna Silfverutvexling
använda samma valuta till Sedlars
inlösen, blefve här förhållandet helt
annorlunda. Beliöfde rörelsen mera penningar
i omlopp, komnie det i Låneväg
införda Silfret att qvarstanna i Banken och
Bi/i. till li.-St. Fröt. iiT!7.$ och 6 Sami.
3 Band. i:dra Haft. 5
34 Banca-ff
de derföre utgifna Sedlarne att öka penningestocken;
behöfde deremot icke rörelsen
denna tillökning eller icke så mycket,
utan en stigande Cours visade tecken till
begär att göra sig af med de nya Sed arne,
så drog man in dem, till dess jemnvigten
bletve återställd, utan att läri genom
i ringaste måtto rubba sjelfva Låneoperationerna,
i afseende på hvilka det vore
likgiltigt, om Banken utlånte nya Sedlar,
för hvilka Silfvervaluta låg i dess hvalf,
eller gamla Sedlar, inlösta för detta Silfver.
5:0 Eli eljest saknad förmåga för Banken,
att, under den tid, som föregår dess allmänna
Silfve rutvexling, förekomma sä väl
en större vackling i myntvärdet som coursförlust
vid verkställ amiet af de änbef allda
Silfverupphandlingarne.
Under den tid, som föregår Bankens
allmänna Silfverutvexling, lemnar väl den
medgifna rättigheten att tillvexla sig Sedlar
ernotSilfver, efter myntbestämningsgrunden,
säkerhet emot ett betydligare coursens
fall eller mj ntförbättring , men emot coursens
stigande eller myntförsämring finnes
icke annat band, än allmänna öfvertygelsen
om den fria Silfverutvexlingens snara början,
helst, om äfven den af Stats-och Banco*
Utskotten föreslagna, men af 2:ne liiksStånd
afslagna interimistiska depositionsräkning
skulle blifva antagen, ett vilkor
Banco-Utsh:s Betänkande, N:o g?. 35
för a ess begagnande, och således nytta, är,
att denna mellantid börjar med en 13g cours,
som tillåter att med fördel på denna rakning
insätta införskrifvet Silfver. l ikaledes
om Banken under en hög cours måste
uppköpa det Silfver, som, enligt Ständernes
beslut, skall anskafFas, innan utvexlingens
början, blefve både förlusten betydlig
och fonden mindre tillräcklig. Men då
Banken genom det föreslagna Lånet kom i
disposition af en Utländsk tillgång, mer
än dubbelt så ‘tor som hela det föreskrifna
Silfverköpet, och mer än tillräcklig att
motväga de handelns tillfälliga extra behof,
som under tiden kunde verka på våra
Börser, så blef den försatt i en ställning,
som lemnade den full förmåga, att
under öfvergångsperioden till fri Silfverutvexling
förekomma all vackling i myntvärdet.
Höll Coursen sig låg, inlorde
Banken Silfver för det upptagna Lånet och
bestridde sina utlåningar med nya Sedlar;
blefvo Bankens Sitfverköp genom enskilda
för dyra, så levererade den sjelf af det
upplånta Silfret det qvantum, som skulle
uppköpas, och använde de dertill i Sedlar anvista
tillgångar till sina Lån; höll coursen
sig hög, utställde Banken Vexlar på sin
lånetillgång, till dess coursen åter nedgick,
och använde de för Vexlarne influtna Sedlar
till de föreskrifna Lånen. Banken vann
36
BancorZJlsk:s Betänkande, !N:o g2.
således den dubbla fördelen, att kunna genast
gifVa T\ikets inbyggare frugten af
myntbestfimningen, ett säkert myntvärde,
och att för sjelfva verkställigheten, eller
den fria Silfverutvexlingen, undanrödja det
(åtminstone i afseende på opinionerne) farligaste
hindret, en hög cours.
De betänkligheter. Utskottet funnit möta
förslaget, äro hufvudsakligen följande:
1:0 Utländsk skulds,ättning, hvarigenom
Riket, atom återbetalning af det lånta Capita/et,
komme att till Utländningen erlägga
den under tiden upplöpande ränta.
Denna betänklighet skulle vara af mycken
vigt, om det upptagna Lånet icke klefve
användt på ett sätt, som gåfve full afkastning
för Käntan, utan, såsom vanligen
är förhållandet med Stats-Lån, användes till
ordinarie eller extraordinarie Statsutgifter,
hvarutaf, sedan penningarne blifvit utgifna,
sällan återstår iner än skyldigheten att betala
den gjorda skulden. Utskottet får härvid
fästa uppmärksamheten derpå, att detta
Lån ingalunda är ett Stats-Lån, utan ett enskildt
Bankens Lån, uptaget för att öka dess
rörelse på samma sätt som de gamla Låne-Bancoskulderna
lemnat tillgång för en
del af Bankens närvarande utlåning. Då
det nu icke lärer kunna nekas, att Svenska
näringarne, under vår öfverklagade capitaleller
penningebrist, med fördel kunnat an
-
Banco-U tsh:s Betänkande, N:o 92. 37
vända nya Capitaltillgångar, helst när de
erhållas på iner än vanligt goda vilkor, och
då återgifvandet af sjelfständig ställning åt
en betydlig del af Rikets fastighetsegare ej
kan undgå att gifva dem en ökad kraft till
nya odiingar eller andra flitens bemödanden,
att öka enskildt och allmänt välstånd,
så lärer ej eller kunna betvillas, att dessa
Utländska Capital i Svenska Närings-Idkares
händer skola öka Rikets afkastning
vida mera, än beloppet af den årliga Ränte-
och Capitalafbetalningen till de Utländska
Borgenärerne, oberäknadt att, när det
upptagna Lånet blifvit till fullo betaldt,
återstår, såsom en ren nationalvinst, den nya
näringskraft, det framkallat. Utskottet återkaldar
dessutom i Rikets Ständers minne,
huru, under den Store Gustaf Adolfs
och Hans Dotters Förmyndares upplysta
Styrelse, det just var genom inlockandet
af Utländska Capital, man midt under
ett oafbrutet kostsamt krig bragte Rikets
Näringar från ytterlig vanmagt till en höjd,
de förut aldrig uppnått.
2:0 Bankens ytterligare inblandning i en
vidsträckt Fastighets-Lånerörelse _, föga öfverensstämmande
med dess naturtiga verksamhet,
och hvars menliga inflytande pä dess
credit erfarenheten visat.
Hela vigten af denna betänklighet försvinner,
då man betraktar skillnaden emel
-
38 Banco-Utsk:s Betänkande, N:o 92.
Ian Bankens sätt att skaffa sig tillgång till
sina förra Fastighets-Lån och det som nu
här föreslås. Borr bestred Banken denna
utlåning, dels (såsom på 1740- och 1750-  talen) genom nya Sedlar utan fond och utan
rörelsens kraf, dels (såsom åren 1815*
1Ö20) med inkomster, som voro oumbär*
liga h)jr dess eget förstärkande. Med en
skuld förfallen -vid anfordran (Bancosedlarne)
och fordringar, som behof de en längre
tid af år för att ingå, måste en sådan Lånerörelse
försätta eller bibehålla Banken i
ett tillstånd af bancjueroute. Nu deremot
komme Banken att för de nya Lånen utgifva
Sedlar, till hvars inlösen med Silfver
full tillgång vore anskaffad , utan att behöfva
vidröra Bankens öfriga fond, och för
att få detta Silfver, hade man upptagit Lån,
som ej kunde frän Banken återfordras skyndsammare
än dess på Fastigheter utgifna Lån
ingingo.
3:0 Möjligheten att utan Bankens mellankomst
anskaffa de Utländska Lånet illgångar
, N iringarne kunde behöfva genom antingen
'
a) hvarje Lånesökande enskildt; eller
b) förening af flera enskilda; eller
c) något annat Stats-Institut j till exempel
Biksgälds-Contoiret.
Utskottet vill visserligen icke påstå,
att denlåneväg, det föreslagit, är den enda
Banco-V tskts Betänkande, N:o 92.
användbara, men det vägar tro, att under
närvarande förhållanden svårligen någon
annan kan uppvisas, som med samma fördelar
förenar lika få olägenheter, och får,
såsom ett ytterligare bevis, i afseende på
de andra här antydda utvägar, anmärka
följande:
ad Orsaken till den större lätthet
och de lindrigare vilkor, hvarmed StatsLån,
äfvensom Lån till större enskilda
Credit-föreningar, kunnat upptagas, ligger
dels i förtroendet till noggrann och säker
liqvid af ränta m. m., utan fruktan för inträdande
behof att tillita Lagarne, ett förtroende,
hvarpå den enskilda mannen aldrig
i samma grad, helst då frågan är om lån
för en längre tid af år, kan göra anspråk,
dels i bekvämligheten att, genom obligationernes
fördelning i begärliga summor, kunna
använda Capital af hvarje storlek, en
beqvämlighet, som svårligen kan afses vid
upptagandet af ett enskildt Lån; och dels
i förmågan att genom ränta på ränta gifva
en anvist amortissementsfond en mångdubblad
kraft, en förmåga, som helt och hållet
saknas vid vanliga enskilda Lån, der
årsräntan, och ännu mer räntan derå, är allt
för liten att kunna göras räntebärande. Då
härtill kommer, att, med undantag af några
mer kända Handelshus och Bruksegare, få
innehafvare af Svensk fastighet lära kunna
4o Banco-U tjk:s Betänkande, N:o 92.
göra anspråk på nog stor utländsk Credit,
för att häfva betänkligheten hos den ittländska
Capitalisten, att anförtro sin.a penningar
åt en främmande enskild man, under
behof att, för räntas eller Capitals utsökning,
på aflägsen ort tillita okända Fullmägtige
och okända Lagar, så anser Utskottet
otvifvelaktigt: ait utländska Låns upplagande
genom hvarje Lånsökande enskildlj med
få undantag, skulle erfordra beviljande af
vida svårare vilkor, än genom Bankens
mellankomst.
ad bj) Vågade Utskottet hoppas, att
föreningar af enskilda Fastighetsegare kunde
uppstå, under närvarandeförhållanden, med
nog Credit, för att, på lika vilkor, som
Banken, upptaga de erforderliga Lånen,
skulle visserligen icke Utskottet tillstyrka
denna senares mellankomst. Men för bildandet
af sådana föreningar (i Tyskland
kända under olika namn af: Kredtt-Vereine,
Ritterschäfts- Gutsbesitzers Fer eine o. s. v.)
der den ene godsegaren i ett helt Landskap
icke tvekar att ikläda sig solidarisk
ansvarighet för alla de andra, äfven
om,— för att gifva dem förmågan att
från Capitalisten erhålla penningar under
afsägelse af rättigheten att dem på längre
tid återfordra, och likväl på billiga
vilkor,— dertill fordras en hög grad af enskild
-
Banco-Utskts Betänkande, N:o 92, 41
skild Credit, och vore ställningen i allmänhet
sådan i Riket, då vore delta Betänkande
öfverflödigt, och alla klagomål öfver Fastighetsegare»
förlägenhet ogrundade. Utan
att vidröra frågan, om ens våra närvarande
Inlecknings-Lagar (t. ex. Lagbodet att
hvart io:de år förnya en inteckning, vid
vite att förlora dess hela kraft o. s. v.) eller
domstolsorganisation innebära vilkoren
för sådana föreningar och de skuldebref de
utgifva (vanligen kallade pantebieQ, hemställer
Utskottet, om möjligen, under nuvarande
förhållanden, det vore alt vänta, alt
sådana Godsegare, hvars allmänt kända förmögenhet
och sjelfständiga ställning gjorde
elem oumbärliga, för att gifva någon Credit
åt föreningen, skulle inlinda i gemensam ansvarspligl
att på dagen betala räntor m. m.,
med en mängd andra, som, ehuru säkra de
än verkligen kunde vara, befunno sig i en
generad penningeställning, och under tiden
hvarken förvärfva! vana, rykte elier förmåga
att vara noggranne betalare. Utskottet
betviflar sålunda, alt Creditföreningar hos
oss för det närvarande kunna bildas med
nog anspråk på förtroende, för att äfven
på Utländsk ort ega lika credit med Banken,
och således göra dess biträde öfverflödigt.
Bih. till B.-St. Fröt. i8?.8-i83o, 6 Sami.
3 Band. i:dr.i Haft. 6
Ranco-UtsT:s Betänkande, N:o 92.
ad c) Det skulle väl måhända synas
mera likgiltigt, genom hvilket Statens Verk
den med sin Credit kom allmänheten lill
biträde, men oberäknadt att Banken, med
sin kända förmögenhet och rörelse, och med
sin af Ständer och förmodligen äfven snart
af Lagar garanterade orubbliga grundfond,
torde ega en större Credit än något annat
Statens Verk, så är att taga i betraktande:
att Banken äfven . är en Låne-Bank, hvars
föremål är att upplåna Capital, för att
till egen och allmän nytta åter utlåna dem;
att den redan drifver en med den föreslagna
nära likartad belåning af Fastigheter; att
den eger en härtill organiserad och tjenstvan
Einbetsmanna-Corps; samt att således
denna tillökning i dess rörelse skulle fordra
ringa tillökning i dess förvaltningskostnad.
Då detta icke är förhållandet med något
annat af Statens Verk, inrättade och organiserade
för helt andra föremål, skulle
öfverlemnande! af den föreslagna upp- och
utlåningen åt något annat Stats-Iustitut än
Banken både vara mindre lämpligt och genom
behofvet af nya Embetsman fordra en
ökad kostnad, som återfölle på Låntagaren.
Alt åter väl låta Banken bestrida utlåningen,
men Riksgälds-Contoiret upplåningen,
i afräkning på dess från Stats-Verket öfvertagande
Skuld till Banken, torde vara lika
litet att tillstyrka, då härigenom en sam
-
Bancö-UisJits Betänkande, N:o 92. 43
manblandning af Bankens gamla, för dess
sjelfbestånd nödvändiga fonder komme att
ske med den nya lånerörelsen, och ofvannämnde
Bankens Statsfordran, påräknad såsom
en nödig reservtillgång, som med lätthet
kunde förvandlas i contant, i händelse
af behof att för Sedlarnes oafbrutna inlösen
förstärka Silfver-Fonden, komme att förvandlas
i enskildas Reverser, ställda på afbetalningar
under en lång följd af år, och troligen
icke lika lätta att realisera.
Med stod af hvad här blifvit anfördt,
och då Utskottet visat, att sålunda skulle
beredas för fastighetsegare till fälle att emot
lindrigare ränta och betalningsvilkor omsätta
gamla skulder, och derigenom medlen för
dem underlättas alt efter hand afbörda sig
den skuld, som nu trycker dem och hämmar
sjelfständigheten af deras ställning; samt
för Banken förmåga alt, äfven före allmänna
Silfverutvexlingen, förekomma all större
Tackling i myntvärdet, och alt trygga sig
emotcoursförlust vid verkställandet af dess Sil fverköp;
så får Utskottet, för det fall att Rikets
Ständer icke för godt finna att i annan
väg för det åsyftade ändamålet bereda
tillgång af ungefär samma omfattning, vördsamt
tillstyrka Rikets Ständer:
att Banco-Fulhnägtigej genom serskild
å Rikets Ständers vägnar utfärdad
Antorisätion j må blifva upp-.
44 Bil. C. Banco-Utsk:s Betänkande, N:o 92.
draget att upptaga ett Län af
högst 2 Millioner Riksdaler Hamburger
Banco, för att bilda en serskild
fond för Län emot pant af
fastigheter.
I afseende pä vilkoren så väl vid uppsom
utlåningen, får Utskottet åberopa det
förslag til Reglemente, soin finnes bilagdt
nästföljande Betänkande, N.‘o g3.
Och underställes allt detta vördsamt
Rikets Ständers upplysta pröfning.
Ålskillige Ledamöters Reservationer bifogas.
Stockholm den 22 December 182g.
Reservationer:
Herr Biskopen Doctor Wijkman: Jag
är långt ifrån att yrka någon indragning af
nuvarande Låne - rörelse. Banco-Ulskottets
redan gifna tillstyrkanden gå icke eller ut
på någon förminskning deraf, utan åsyfta
fastmera en ytterligare lättnad i Lånetillgångar
för Handeln och den större Rörelsen.
Att derutöfver än vidare utvidga Låne-Systemet
genom Bankens skuldsättning på Utländsk
ort, anser jag vara redan i sig sjelft
ganska vådligt; och då Banken i och med
detsamma skulle invecklas uti Börs- och
Cours-operationer, finner jag saken desto betänkligare.
Det är allmänt bekant, att snart
Bil. l. Banco-Ulsk:s Betänkande, N:o 97. 45
sagdt livar enda, äfven den obet3’dligaste Jordegendom
är redan skuldsatt till ett belopp,
nära motsvarande dess bela värde, och jag
inser sannerligen icke hvarthän delta i längden
skall leda, om. icke en gräns någon gång
sättes för de ständigt ökade anspråken på
njra Låne-aii6iag. Jag nödgas för min del
afstyrka förslaget, och önskar, att det må
förblifva vid Banco-Utskottets, i afseende på
Låne-Rörelsen, redan gjorda framställningar
till Rikets Ständer
Uti enahanda Reservation har Herr Bikopen
Doctor Lundblad instämt.
Herr Generalen Friherre Sparre: Jag
för min del inser och erkänner behofvet af
hjelp och lättnad för vårt betryckta och i
allmänhet nog mycket skuldsatta Jordbruk.
Jag gillar och godkänner äfven, såsom fullkomligen
rigtig och sannt uppfattad, den utredning,
hvilken i Betänkandet förekommer,
angående orsakerne lill den för hand varande
förlägenheten. Jag skulle ej tveka att antaga
förslaget i hela sin vidd, om blott Vexel-Banco-luckan
vore öppen för obehindrad
utvexling af Silfver emot Bankens Sedlar.
Men då den beslutade realisationens verkställighet
ännu mäste anses beroende af omständigheter
och förhållanden, hvilka del icke
står i någon mensklig magt att beräkna eller
förutse; så fruktar jag, att de fördelar, som under
tiden genom den föreslagna Låne-anstalten
46 Bil. t. Banco-TJtsJits Betänkande, Nio 92.
skalle kaana beredas, ej motsvarade eller
uppvägde den våda för Banken, att, under
ett, i förhållande till utländskt mynt, utaf
coursens förändringar allena beroende penningevarde,
ikläda sig en utrikes skuld, mot
ersättning och valuta af blott inhemska fordringar,
och jag finner mig alltså icke
kunna med min röst biträda det af Utskottets
pluralitet antagna förslaget annorlunda,
än såsom en utväg att vidtaga efter realisationens
början, i händelse utaf en fortfarande
förlägenhet äfven sedermera skulle för
någon tid påkallas dylika medlande åtgärder
från det allmännas sida.
Herr Professoren Moren: Emot detta
med Två rösters pluralitet uti Fern Ledamöters
frånvaro antagna förslag reserverar
jag mig:
emedan det förlänger den redan afskyvärdt
långvariga Riksdagen, hvilken sannolikt
bringar flera Medborgare uti skuld, än
hvad Låne-System som helst förmår bringa
derutur;
emedan den såsom motiv anförda pen.
ningeförlägenheten icke är allmän. Den är
okänd inom flere och, som jag hoppas, många
orter uti Riket, hvilka, ehuru öfverbefölkade
och ofrugtbara, likväl reda sig genom
det länge godkända medlet, omtanka,
arbete och sparsamhet;
Bil. t. Banco- Vtsk:s Betänkande, N:o 92, 47
emedan förlägenheten, hvarest den eger
lura, ej afhjelpes genom Lån. Så vida den
består uti svårigheten att erhålla penningar,
härleder den sig ej från brist på inländska
Capital, hvilket de stora Inteckningarne och
flere Cassors outlånta medel bevisa, utan
från bristen på Credit, och denna kan ej återställas
genom annat, än ärlighet, industri
och ordningssinne hos den lånebehÖfvande,
tilläfventyrs också i många fall genom behöflig
förbättring af ulsökningsförfatlningar,
så all långifvare ej såsom nu funne sig hindrade
att göra sina fordringsanspråk öfverallt
lika gällande. Men, på det hela, består
väl denna creditbrist mindre 1 svårigheten
att erhålla penningar, än i sjelfva skuldsättningen
och dess orsaker. Dessa må vara
hvilka som helst: Sedel-emissionen efter 1809,
eller oförsigtiga speculationer, eller yppighet
och slöseri, eller dryga skatter, eller
bristande afsättning, eller illa vald production;
de måste undanrödjas, om hjelp skall
vinnas. Den större penningetillgången skall
■uppjaga prisen och med detsamma nedsätta
penningens värde, bereda första Säljaren
någon vinst, Köparen förlägenhet, Capitaiisten
förlust, reta speculationsyran och befrämja
yppigheten. Hushållsaktighet och inskränkningar
så i det offentliga som enskilda
lifvet, tillfälle till arbetsförtjenst och taruafsättning
är det rätta och enda botemedlet j
48 Bil. t. Banco-Utshts Betänkande, N:o 92.
emedan den, som mest behöfver understöd,
troligen minst genom denna utväg skall
erhålla det. Dea rike och skuldfrie, som icke
lär försumma att tillita fonden, för att på
43 år, utan omsorg och möda, öka sin taxerade
egendom med 5o procent, skall utlåna
den erhållna summan lill mindre Jordegare,
på sådana vilkor, att skulden icke amorteras,
utan pantén kommer i hans ego;
emedan detta Län, genom sina Räntor,
skall utur Landet draga en stor mängd redbarheter,
hvilka lånet icke kan ersätta. Huru
skulle de ersättas ? Icke genom jorden, ty
om den äfven inedgifver ytterligare odling,
skola dess alster dock icke med fördel kunna
afyttras till andra Länder, hvilka alla
dels äro af naturen mera gynnade, dels
kunna erhålla sina förnödenheter på närmare
håll. Icke genom Bergverken, ty Skogarne
äro medtagne och afsättningen starkt
hotad. Icke genom Fabrikerne, ty örn de
drifvas i stort, finna de icke afnämare inom
Landet, och kunna utom Landet ej täfla med
utlandningen. Om ock en del artiklar, hvilka
importeras, skulle kunna inom Riket
produceras, så kan detta dock icke ske
med Salt, Vin, Socker, Caffe, Tim och det
öfriga mångahanda, som en olycklig och allmänt
utspridd luxe gjort till behof. Importen
skall, såsom nu, medtaga värdet af
Landets
Bil, t. Banco-Utskls Betänkande, N:o 92. 49
Landets export, och Räntorne å detta Lån
medtaga det metailisku myntet;
emedan således denna Låne-operation
skall, ehvad den, sedan den en gång blifvit
börjad, afbrytes eller fortsattes, medföra stora
och måhända oberäkneliga olyckor. Afbrytes
den, så uppkommer en vådlig stockning
och brist. Fortsattes den, så utarmas
landet i oupphörlig progression. Vid hvarje
ny låntagning måste Capitalet ökas med
beloppet af den Ränta, som utgått, och allt
som Capitalet ökas, bliver den utgående Räntan
större. Snart inbryter nödvändigheten
att låna till Ränteafbetalningar, och hvar
finnes då hjelp? Må man akta sig, att med
England, Frankrike, Tyskland, Ryssland
jemföra Sverige, sora genom natur och läge
har ganska få och knappa ressourcer;
emedan Svenska jorden, vid detta Lån,
egentligen intecknas för Utlänningen, och
Svenska Banken af denne göres beroende;
emedan Banken, vid den obetydliga
inkomst, som är honom förbehållen, kan göra
kännbara förluster, så väl genom Coursens
förändringar på det Silfver, han skall
anskaffa och utsända, som på kostnaderne
vid Remisser, commissionsarfvoden, discretioner
m. m., hvilka, efter hvad redovisnin
Bih.
till R.-St. Trot. i828-i83o, 6 Sami•
3 Band. nära Haft,
5o Bil. t. Banco-ZJtskts Betänkande, N:0 92.
gen för allmänna medel vid denna Riksdag
bragt i dagen, kunna blifva oväntadt dryga;
emedan intet synes hindra, att ju Statsverket,
emot pantsättning af Kronans Domainer,
kan blifva Låntagare i denna fond.
Slutligen reserverar jag mig deremot,
att Utskottet fortfarit behandla detta förslag,
äfven sedan Kongl. Maj:t till Ständerne
förklarat, det Lånet icke borde med Banken
förenas; äfvensom deremot, alt Utskottet
icke underställt Kongl. Maj:ts pröfning
en åtgärd, som skall djupt ingripa i
Landets oeconomiska förhållanden.
Herr Hels ingins: Emot Högloflige Ban
co-Utskottets
förslag lill Rikets Ständer, att,
genom ett af Banken på utrikes ort upptaget
Lån, stort 2,000,000 Hamburger Banco,
bereda en ny Lånefond för Fastighetsegare
med 42 ‘^rs successiv återbetalningstid, får
jag vördsamt anmäla' min reservation.
Utan att dela de stora förhoppningarne om
vårt Jordbruks förkofran genom nya Låntillgångar,
kan jag likväl ej neka, att Bankens
nuvarande begagnade utlåningsfonder visa
sig otillräcklige, isynnerhet då den rubbade
crediten emellan enskilde äfven tages i betraktande;
men ehuru jag likaledes inser,
att Bankens Lånerörelse äfven efter realisationens
början bör fortsättas, såsom en
för Bankens bestånd och det allmänna lika
angelägen sak, kan jag likväl ej biträda
Bil. t. Banco-Utsh:s Betänkande, N;o 92. 5l
detta förslag, hvarigenom Banken skuldsattes
utrikes på 4° års tid, för att, kanhända
med förlust, inen säkert med obetydlig
vinst, blifva Mäklare för enskilde, och
hvarigenom Bankens löpande Obligationer
skulle blifva handelsvara, likasom vanliga
ouppsägbara Stals-Obligationer, för ett emot
rabatt erhållet Lån,
Skall beslutet om myntsbestämning
och realisation kunna gå i verkställighet och
ega bestånd, så bör, efter min tanka, såsom
allmän princip tillstyrkas, att Rikets Ständer
icke hädanefter, såsom hittills, begagna Banken
såsom undsättningsanstalt, på sådant
sätt, att dess egen Credit i en framtid derigenom
möjligen skulle kunna lida, och deremot
söka göra Banken oberoende af Statens
credit, genom efter behof och tillgångar
verkställde afbetalningar på Statens godkända
skuld; att ställa Låne-rörelsen på ett
så förmonligt sätt för Banken, som kan
öfverensstämma med Nationens billiga fordringar
och verkliga behof, för att dymedelst
lika mycket bereda en utväg till
bibehållande af Bankens soliditet, som Näringarnes
förkofran, och aldrig afhända Banken
mera af dess vinst, än hvad till åstadkommande
af dessa dubbla ändamål icke erfordras.
De betydliga förluster, sorn för Banken
kunna inträffa, i händelse realisationen ej
5i Bil. t. Banco-ZJtslu Betänkande, N:o 92.
efter förmodan skulle gå i verkställighet,
och coursen genom inträffande händelser
skulle komma att stiga betydligt, Sro för
mycket påtaglige, för att ej gälla såsom fullt
skäl emot förslaget, alt genom Banken upptaga
utländskt Lån före realisationens början.
Jag nödgas i allo vördsamt afstyrka
Högloflige Banco-Utskottets förslag, som, efter
min tanka, ganska lätt skulle kunna hafva
en menlig verkan på Bankens Credit, i
synnerhet i nuvarande förhållanden och vid
realisationens början, men anser mig likväl
böra fästa Rikets Högloflige Ständers uppmärksamhet
på den del af den så kallade SilfverLåne-Fonden,
utgörande circa i,5oo,ooo Rdr,
som sedan r823 ej blifvit begagnad och sorn
i Stats- och Banco-Utskotlens calculer för
behofvet af Silfvev till realisation ej blifvit beräknad,
men som lätt kan begagnas utan rubbning
af realisationsförslaget, så framt Rikets
Ständer behagade besluta någon deremot
svarande afbetalning på Bankens godkända
fordran hos Staten, hvilket nu lätt torde kunna
verkställas genom Riksgälds-Conloiret, som
förmodligen i allt fall kommer att upptaga
Lån till åtskilliga behof.
Herr Commerce-Rådet Cronius och Herr
Rådman Wallström hafva uti enahanda reservation
instämt.
Herr Kongl. Hof-Pred. Doctor Backman:
Jag respecterar visserligen den grundliga
Bil. t. Banco-TJttkts Betänkande, N:o Qi. 53
financiela kännedom, som utmärker det af
Herr Kammarherren Rosenblad på ett så
fullständigt och öfverlygande sätt framställde
nya Låne-projectet. Men må det förlåtas
mig, om, kanske genom ovanan vid financiela
betraktelser, hvartill jag hittills
saknat både tillfällen och ledning, jag icke
kan genomtränga den visdom och säkert äfven
välmening, som torde innefattas i det
nu föreslagna Lånesystemet, eller att, måhända
missledd af den fördomsfulla tro, att
en tarflig utkomst och ett lugnt sjelfberoende,
såsom frugter af egen omtanka och redlig
verksamhet, borde vara en lycka, mera
värd att af Svenska Medborgare eftersträfvas,
än att, förblindade af praktens och öfverflödets
skenbara fördelar, rastlöst fika, att genom
lån skaffa sig tillgångar till uppfyllande
af inbillade behof, jag icke kan finna, att
någon redbar tjenst och nytta genom vidgade
Låne-anstalter beredas åt dem, hvilka obetänksamt
hänföras af det trånande begäret
efter penninge-Lån,och, i ökade tillfällen dertill,
endast finna desto flera utvägar att komma
på obestånd. Redan synas tillräckligt
många sådana tillfällen i både publika och
enskilda Cassors Låne-rörelser vara förhanden,
och exempel på dem, som genom deras
begagnande hafva snarare beredt siri undergång
än sitt välstånd, äro lika talrika som
varnande. Man förebär, att de nu föreslag
-
54 Bil. t Bancn-Vlskts ‘Betänkande, N:og2i
na Länen skulle egentligen hafva till föremål
alla Nät ingars upphjelpande ur deras a fly nantie
lill ii fl; men jag håller före, alt Närin
garne
».kulle snarare uppblomstra och tillskynda
sina idkare ett tryggare välstånd
och en lugnare huslig lycka, om, i stället
att tälla med de rika och förnäma i ett praktfullt
och yppigt lefnadsätt, Näringsidkare
ville tälla med hvarandra inbördes att förvärfva
en hög grad af skicklighet i sina yrken,
samt, genom producerande af dugliga
och begärliga tillverkningar, skaffa sig både
credit och ferm afsättning på sina varor, hvarigenom
fie ofelbart skulle snarare försättas i
en oberoende ställning, än om de, för den
vanskliga äran, att af andra anses för lyckliga
och förrnögne, söka i lättade Låne-tillgångar
en utväg att lysa med en förmögenhet,
den de icke ega, och om hvars chimerika
beskaffenhet deras Borgenär er snart skola
komma i en ledsam erfarenhet. Alt nu
Rikets Ständers Bank skulle, att jag så må
säga, ikläda sig ett mäklarekall, för alt
tillhandahålla ressourcer för sådana, som, under
förevändning att söka understöd till gagnande
företag, endast använda de lånade medlen
till näring forsin fåfänga och flärd, eller
till förstörande, ovana speculationer, anser
jag icke allenast vara ett mindre värdigt
föremål för Bankens operationer, utan måhända
äfven vådligt för dess credit och soliditet,
Bil. t. Banco-Utsk:s Betänkande, N:o 97. 55
samt säkert medföra mera utsträckta administrativa
åtgärder för dess Embets- och Tjenstemän,
och kanske jemväl påkalla en tillökning
i deras personal och aflöning, och anser
mig derför pligtig att, såsom Ledamot
af Högloflige Banco-Utskottet, afstyrka allt
Bankens inblandande ,i så väl denna som
andra nya Låne-anstalter, hvilka, genom
hvarjehanda, nu oförutsedda händelser, kin -  de blifva för Banken äfventyrlige. Äfvensom
jag icke kan undgå att vid detta tillfälle
betyga min förundran deröfver, att nu
först, efter Ständernes sammanvaro i 14 månader,
några Representanter omsider börjat
behjerta den allmänna nöd och förlägenhet,
hvarur de ädelmodigt beslutat att rädda de
betryckte, medelst det ena nya Låneförsiaget
efter det andra. Vore nöden verkligen
så stor som den föregifves, så är den visst
icke i hast påkommen, att den ju redan vid
Riksdagens början måtte hafva varit bekant,
och då måste man väl tillstå, att dessa de
nödställdes räddare vaiit nog hårdhjertade,
som låtit sina clienler så länge vänta på
bjelpen. Det kan visst vara sanni, alt det
är bättre, om hjelpen kommer sent än aldrig;
men som jag för inin del icke hört
några nödrop från den landsort, derifrån
jag är Representant, eller blifvit af någcn
anmodad att framföra någon önskan om
hjelp i detta afseende, så hyser jag vei kli—'
56 Bil. t. Banco-lltsk:s Betänkande, N:o 92.
gen någon tvekan om tillvaron af en så allmän
nöd, och har för det andra den öfvertygelsen,
att ingen blir hulpen eller lycklig
derigenom, att man öppnar honom nya lockande
tillfällen att skuldsätta sig, samt kan
derföre icke annat än rösta emot alla förslag
till nya Låne-anstaller, de må framträda
under klangen af Milliontals Hamburger
Banco eller under det främmande namnet
af Ränte-Coupons. Och ehuru jag icke tilltror
mig att kunna, verka på någons öfvertygelse
i detta ämne, helst det framställda
förslaget torde af mången med begärlighet omfattas,
och mitt yrkande om dess förkastande
sannolikt skall lemnäs utan uppmärksamhet,
så må dock mig tillåtas, att detta mitt anförande
må, såsom min reservation emot det
bifall, hvarmed förslaget torde komma att
antagas, få åtfölja Högloflige Utskottets deröfver
afgifvande Betänkande.f
Herr Kongl. Hof-Predikanten, Prosten
Widén: Det Högloflige Utskottets förslag,
att upptaga ett Utrikes Lån till de Svenska
Näringarne, synes hvila på den förutsättning,
att det upptagna Lånet skall framkalla en
production, hvars vinst är större än Räntan.
Jag vill tro, alt detta möjligen kan inträffa
vid Handeln ochManufacturerna,der en säkrare
calcul och en lättare omsättning förefinnas j
men
Bil. t. Banco-V tskts Betänkande, N:o f)2. 57
men jag tvekar, om det någonsin kan inträffa
vid Sveriges Jordbruk. Det hårda climatet,
den inskränkta arbetstiden och de
ofta återkommande missväxterne göra det
nästan omöjligt, äfven för den skickligaste
odlare, att, i medeltal, bereda sig en högre
vinst än 4 procent af Egendomsvärdet. Man
kan i allmänhet antaga, att vinsten af Sveriges
jordbruk alltid är mindre än Räntan
för det Capital, sorn samma jordbruk fordrar.
Men om detta är en sanning, hvilande
ej på någon ny financelära, ulan på
den säkraste af alla grunder •— på erfarenheten,
så följer: att Svenska jordbruket ej
kan bära någon betydlig skuldsättning; alt
dess närvarande skuld redan är för stor;
att hvarje nytt Lån endast är en ny börda;
samt att Landtmannens obestånd väl kan
uppskjutas, men ej förekommas genom Låneunderstöd,
de må lemnäs honom äfven på
fördelaktiga återbetalnings vilkor. Utländska
Capital, nedlagda i Svenska jorden, framkallande
en production, hvars viissl är mindre
än Räntan, och denna Ränta, gående årligen
ur Landet, måste, enligt min ringa slutkonst,
oundvikligen medföra en nationalförlust.
Och den nya productionen, man framkallat
genom de nya Lånen, hvar skall den
finna afsättning? På Utrikesort, der jorden,
Bih. till R.-St. Fröt. i8a8-i83o, 6 Saini.
3 Bänd. 2; dr a Häft. 8
58 Bil. t. Banco-ZJtsk:s Betänkande, N:o 9?..
med mindre kostnad, Iemnar rikare skördar
— eiler inom Landet, der man redan klagar
öfver bristande afsättning och för låga sädespris?
Sannolikt hvarken inom Landet eller
utom detsammma. Men hvad blir då
följden, om ej en ännu trögare afsättning,
ännu lägre sädespris samt en ännu större
förlägenhet, än som under senare åren hafva
tryckt den arma Landtmannen? Man får
således här ett resultat, rakt stridande emot
det som åsyftas, men som dock alltid måste
uppkomma, då man genom konstlade åtgärder
befordrar en Närings tillväxt framför
de öfrige Näringarnes, och derigenom rubbar
det naturliga förhållandet emellan produclion
och consumtion.
Slutligen, då Utskottet synes lägga så
mycken vigt på fördelarne af de nya Lånen,
torde tillåtas mig erinra, att 5.J procents
Lanta är föreslagen att betalas, ej tor det Capital,
som Låntagaren verkligen erhåller,
ulan för det Capital, hvarpå hans Skuldförbindelse
lyder. Skillnaden emellan dessa utgöres
af kostnaden för Lånens erhållande, och
som dessa kostnader jemförelsevis äro större
1 den mou lånen äro mindre, så lärer kunna
inträffa, att då Låntagare af mindre summor,
i synnerhet Låntagare af den hedervärda
Allmogen, betala 5^ procents Ränta
för det primitiva Capitalet, betala de i sjelfva
verket fulla 6 procent för det Capi
-
Bil. t, Banco-TJtsk:s Betänkande, N:o g-2. 5g
tal, de erhållit samt, om härtill läggas postporto
och commissionsarfvoden, måhända äfven
mer än 7 procent. De prisade fördelarne
torde derföre minst Lomma den fattiga
Landtmannen tili godo. Det är ej eliel-
på denna väg han kan hjelpas, utan genom
sådana anstalter, som bereda honom en
skälig betalningsför sin möda och sina varor.
I anledning af hvad som blifvit anfördt
emot pluralilelens ofvanberörde beslut, hafva
jemväl följande Herrar Ledamöter sig
deremot reserverat, nemligen: Herr Hof-Marskalken
Friherre Reutersköld j Herrar Cancetlie-Råden
Lagerheim och Hegardt_, Herr
Domprosten Lidman, Herr Grosshandlaren
Valeijj, Herr Rådmannen Löfvenius_, Herr
Lagmannen Montan och Riksdays-Fullmägtigen
från Örebro Län Anders Ericsson.
STOCKHOLM,
hos Carl A b. Pihl, »83q,
Banco-Utskoliets Memorial N.o Qi t
N;° 92!
Ankom till Ex.-Utsk. den vo dan. i83o '
Memorial, om iakttagande af en erforderlig
rättelse vid slutlig föredragning
hos Riks-Stånden af
Banco - Utskottets afgifna Betänkande,
JV:o 92.
Under påskyndad tryckning af Bnnco-UtSkottets
Betänkande, N:o 92, har den origtighet
tillfälligtvis kommit att ega rum ,
att den uti samma Betänkande, pag. 43, intagna
slutliga Proposition icke 1 allo fått
den ordalydelse, som, till följd af beslutad
förändring emot beredningens uppfattade förslag,
bordt deråt gifvas; hvadan, och enär
det ifrågavarande Betänkandet, tillika med
det nästpåföljande, under Nio 93, ännu icke
förevarit hos Riks-Stånden till slutlig handläggning,
Banco-Utskottet ansett sig böra,
till vinnande af rättelse härutinnan, begagna
den utväg, att, genom detta tillägg lill
Betänkandet N.‘o 92, meddela ofvanberÖrda
Slut-proposition sådan den, enligt justerade
Protocollet, skolat till Rikets Ständers bi
Bih.
till Riks. St. Pröt. 1828—i83o. 6:te Sami, 3 B.
Häftet 2
2 Banco-Utskottets Memorial N;o 91 *.
fall framställas; och Utskottet får alltså, i
den förut befintliga Slut - propositionens
ställe, såsom resultat af de i sjelfva Betänkandet
utvecklade grundsattser , härigenom
vördsamt föreslå och anmäla följande nemligen
:
att Banco-Fullmägtige, genom ser»
skild, å'Rikets Ständers vägnar, utfärdad
autorisation, må uppdragas
att, på möjligaste fördelaktiga vilkor,
upptaga ett lån af högst 2
millioner R:dr Hamb. B:o , eller
motsvarande belopp i annat utländskt
mynt, för att tillvägabringa
en serskild Fond för lån emot
pant af fastigheter, och gifva Banken
förmåga att äfven före Silfver-utvexlingens
början förekomma
betydligare vackling i Mynt-värdet,
Stockholm d. 19 Jan. i83o.
STOCKHOLM, tryckt i Ecicsteinsiaa Tryckeriet, i83o.
Ba/ico-Utslus Betänkande, N:o g3, i
N:o _q3.
Ankom till Exp. Utsk. d, 9 Jan. 1830,
Betänkande, med förslag lill Beglementariska
föreskrifter, i afseende å det
Lilli , sorn, enligt Utskottets Betänkande.
JY:o ()2_, till belopp af högst 2,000,000
Rdr Hamburger Banco, skulle komma
alt genom Banco-Styreisen upplagas.
jemte grunderna för användandet
aj den Bond, som derigenom skulle
hildas, egentligen lill understöd ut
Fastighetsegare.
Banco-Utskottet har, genom dess Betänkande
N:o 92, sökt i allmänhet utveckla
skälen och anledningarne till det förslag
“ O
samma Betänkande innefattar, att, för det
fall nemligen att Bikets Ständer icke för
godt Hnna att i annan väg för det åsyftade
ändamålet bereda tillgång af ungefär samma
omfattning, Banco-Fullmägtige, genom
serskildt, å Rikets Ständers vägnar, utfärdad
autorisation, må blifva uppdraget att upp.
taga ett Lån af högst Två Millioner Riks
daler Hamburger banco, för att bilda en
serskild Fond för Lån emot pant af Fastigheter.
bilt. till B.-St. Brot. 1828-1830, 6 Sami.
3 Band. Ztdje Härft. 1
i Bnnco-Utskts Betänkande, N:o
Det återstår för Utskottet att, med öfverlemnande
af det förslag till reglemen*
tariska föreskrifter, som i detta afseende blif*
vit uppgjoröt, och här efteråt föijer, korteligen
antyda de åsigter, som dervid legat
till grund.
Utskottet har ansett för ändamålet tjenligast,
att ej genom några ovilkorliga före*
skrifter hinda Banco-Styrelsen, i fråga ont
Lånets belopp, annorlunda, än inom ett visst
maximum, och icke eller specielt utsätta de
ränte- och betalningsviikor, hvarunder derom
må contraheras, Vare sig med inländsk
eller utländsk man Det kan emedlertid
tagas för gifvet, att de förmonli-aste vilkoren
stå att erhålla, enligt den method,
sorn nu vanligen vid Stats-Låns upptagande
begagnas, nemligen ätt en Hufvud-Obligation
med löpande ränta utfärdas å något
högre belopp, än den Lånsumma, som Contant
erhålles, och att detta Hufvuddocument
äfven kan och får, efter Långifvarens egen
åstundan, fördelas uti smärre Partial-Obligationer,
hvarigenom Innehafvare af hvarje sådan
Obligation njuter i verkligheten en högre
ränta, än den betingade, så länge Obligationens
värde man och man emellan ej uppgått
till Pari, eller Summan, hvarå densam*
ma lyder, samt har derjemte den utsigt,
att på sjelfva utlånta Capitalet ytterligare
kunna något vinna, i händelse Obligatio*
Banco-U tskts Betänkande, N:o gl. 5
n'ns värde stiger så, att den kan föryttras
emot fulla Numerairen eller jemväl derutöfver.
Såsom hufvuds kligt har Utskottet
ansett, det Banco-Styrelsen ej må ovilkorligen
tillförbindas att indraga Lånet i Silfver
eller Guld, utan äfven kunna lill större
eller mindre del för beloppet deraf utställa
Vexlar och, genom deras försäljning
S Stockholms Börs, anskaffa de för utlåningsfonden
behöfliga tillgångar, emedan
detta är ett verksamt medel att förekomma
och afhjelpa sådana tillfälliga stegringar
af Vexelcoursen, hvarigenom flerehanda
hinder för en blifvande realisation eljest
skulle kunna uppstå.
Ett ej mindre vigtigt stöd för vissheten
om denna af Rikets Ständer beöutade
operations företagande, vid utsatt' tid och
enligt stadgade grunder, har Utskottet velat
bereda, genom den tillåtelse att, emot
ersättning, enligt Myntbestämningsgrirnden,
kunna använda, i afräkning på de anbefallda
Silfverköpen, det ' i Ifver eller Guld, sorn
i och genom upplåningen erhålles, eller,
der sådant ej skulle linnas behofligt, insätta
denna metalliska tillgång på DepositRäkning,
med rättighet att genom försäljning
öfverlåta Depositions-Attesterne till
den eller dem, som vid hög VexelcouVS
skulle åstunda att sig deraf begagna.
4 Banco-TJtsÅ:s Beliinltande, N:d 92.
Hvad i öfrigt beträffar de grunder, som
Utskottet, i afseende pä Fondens utlåning,
föreslagit, torde Rikets Ständer finna, att
dervid, till fördel för de Lånebehöfvande,
allt blifvit gjordt som möjligen kunnat göras;
och hoppas Utskottet icke desto mindre,
att förluster för Banken på denna utlåning
torde vara möjligast förebyggde.
Räntans bestämmande till 5^ procent är
ett oundgängligt vilkor, hvarförutan Banken
ej skulle kunna undgå att p‘i dess medlande
befattning härutinnan i det hela utsättas
för uppoffringar. Och då i betraktande
tages, att, efter den af Utskottet föreslagna
lietalningsgrund å 6 för hundrade årligen
på ursprungliga (Japitaiet, oansedt ränta årligen
godtgöres med 5 V procent å Capitaläterstoden,
icke mera än 4 2 å 43 år åtgå,
för att helt och hållet afbörda en dylik
skuld till Banken, då deremot ett stående
Cassa-Lån med 6 procents ränta vore, efter
lika många års fortsatt betalning, till hela
Capitalbeloppet qvarstående; så inses häraf
nogsamt, hvilken betydlig lättnad för gäld -  bundne Fastighetsegare kan beredas, genom
utvägen att på denna Lånefond kunna öfverflytta
en ej ringa del af stående skulder,
för hvilka de hos allmänna Cassör eller enskilda
personer förut häftat. Och genom
tillåtelsen att å dessa Lån äfven inbetala
mera än 6 procent, är för den idoge och
Banco-Utt7i:s BitdnJtande, N:o f)3. 5
omtänksamme en tillgång öppnad att städse
kunna göra äfven sina minsta besparingar
frugtbärande.
En närmare utredning af dessa förhållanden
innefattas uti hosföljande Tabeller
Isfts l, 2 och 5.
Sådana äro de huLudsakliga synpunkterne,
under hvilka Banco-Utskottet uppfattat
följande förslag till Reglemente för den
ifrågakomna Up- och Utlåningen;
§. 1.
Såsom Fond för en utlåning, på sätt
och med de vilkor, som här nedanföre till
säkerhet för Banken emot all förlust föreskrifvas,
anslås det Lån af högst 2,000,000
Rdr Hamburger Banco, eller motsvarande
belopp annat utländskt mynt, som kommer
att upptagas.
§. 2.
Yid upptagandet af detta Lån iakttages,
att det ställes till ingående på flera
terminer under åren 1850-1834» äfvensom
Banken bör förbehållas rätt att, inom viss tid
före den termin, då någon af de efter 1831
förfallande Låneandelar bör ingå, upplåningen
inställa, hvarigenom hela Lånebeloppet
i samma förhållande nedsättes.
§■ 3*
Detta Lån indrages, på sätt BancoFullmägtige
finna fördelaktigast, antingen
6 Banco-TJts&fs Betä/iJiande, N:o g3.
i Silfver eller Guld, eller genom att der*
på, då Coursen är liög, utställa Yexlar, då
de för dem inflytande Banco-Sedlar insättas
i Yexel-Banken för Lånefonden» räk*
ning.
$. 4-
Banco-Fullmägtige ege, om och när
de så lämpligt finna, att det ingående Silfret
använda i afräkning på det Silfverköp,
som, till förstärkande af Bankens reela Fond,
vid denna Riksdag blifvit beslutadt, emot
full ersättning till Lånefonden i BancoSedlar,
efter stadgad myntbestämningsgrund,
af de till samma Silfverköp anslagna medel,
§. 5-
Det ingående Silfver, som icke blifver
användt, på sätt i föregående §. omformäles,
äfvensom det inkommande Guldet insättes
på Depositions-Räkning i Vexel B .nken,
emot afleinnande till Lån fonden så
väl af motsvarande belopp i Banco-Sedlar
efter stadgad Myntbestämningsgrund, sorn
af Attester, berättigande inneha Tvären att
det insatta Silfret och Guldet, för motsvarande
belopp Sedlar, åter uttaga, hvilka
Attester, vid hög Yexel-Cours, må för Fondens
räkning försäljas, samt under iakttagande
för öfrigt af de vilkor, som, i afseende
på denna depositionsräkning, bhfva
stadgade, och kommer, i händelse dtu af
Banco-Utslcs Betänkande, N:o 93. 7
Stats- och Banco-Utskotten föreslagna allin
anna Depositräkning af Rikets Ständer
icke skulle bifallas, likväl en serskild F>epositräkning
att för det här afsedda ändamålet
uti Vexel-Banken öppna?»
§* 6
Fn hvar i Sverige bosatt och Under
Svenska Lagarne lydande ege rätt att sig
till Lån af denna Fond anmäla; och må
1 ån beviljas emot derå löpande skuldförbindelse,
ställd till Banken eller Ordres, att
betalas med de vilkor och i den ordning
följande I5:de, i6:de och i7:de §. §. stadga,
samt intecknad i pant, sorn finnes vara
med stadgade föreskrifter enlig och innebära
för Banken nödig säkerhet.
§ 7-
Såsom pant antagesi
a) Säterier, Frälse, Berustade, och Skatte,
Frälse- och Frälseskattehemman samt Lägenheter,
Kronoskatte-Rusthåll samt andra
Kronoskattehemman och Lägenheter;
b) Frälse och Skatte Jernbruk samt de
så kallade Hyttor i Bergslagen, ehuru ej
upptagne under vanligt hemmantal, likväl
endast så vidt dessa ega tillydande jord,
hvars värde blifver enda grunden för deras
Lånerättighet;
8 Banoo-U tsktt Betänkande, N:o t)3.
c) Stenhus i Stockholm, som innehafvas
under full eganderätt och äro försäkrade
i denna Stads Brandförsäkrings-Verk;
d) Hus i någon af Rikets öfrige Städer,
som innehafvas med full eganderätt
och äro försäkrade i Städernes Allmänna
Brandstods-Bolag, dock med förbehåll, att
den Inträdesafgift, som, enligt 5 Cap. 42
§. 1 punkten uti Kongl. Maj:ts fastställda
Nådiga Reglemente för nämnde BrandstodsBolag,
af den 30 Junii 1828, är bestämd
att för hvarje försäkring utgå i trenne års
tid, blifvit för alla tre åren erlagd, och
att Lånsökanden hos Brandstods-Bolagets
Styrelse afsagt sig den i irsta Cap. 5 §. af
högstberörde Reglemente medgifna rättighet,
attBrandstods-Bolaget frånträda, så länge
något af Banco-Lånet är obetaldt; Skulle
någon af de öfrige i Riket befintlige
Brandförsäkrings-Inrättningar vidtaga sådana
förändringar i deras nu gällande Reglementen
och derå vinna Kongl. Majrts Nådiga
stadfästelse, att Banco-Fulltnägtige linna
hus, som i dem blifvit försäkrade, lemna
fullgod säkerhet med den, som här ofvan
blifvit föreskrifven, må de äfven såsom
pant godkännas;
e) Tomter, Arf- och egne Åkrar, Ängar,
Yretar och annan å Stadsgrund belägen
-
Bnnca-Utshts ftpttinhnnde, Nro r)\ q
gen Jordegendom, som innehafves undef
full egande rätt.
§• 8.
A) Ej må Län till högre belopp be*
viljas S Landtegendom, Jordegendom å Stads*
grund och den jHyttorne i Bergslagen tillhöriga
Jord, än att detsamma, med tre ärs
Ränta derå, tillagdt de Lån, som med löre»
trädesrätt hunna finnas i panten intecknade,
jemte äfven å desse senare beräknad tre års
Ränta, icke öfverstiger pantens halfva värde,
efter medeltal af de 10 föregående Arens
Taxeringsvärde, enligt vederböiligen styrkt
Utdrag af Pröfnings-Comit ns Taxerings»
längder.
B) Stadsegendom må likaledes i all*
mänhet belånas till hälften af dess, på enahanda
sätt, sorn för landtegendom är
stadgadt, utrönta ordi styrkta värde, dock
tinder vilkor, att hälften af Egendomens
Taxeringsvärde icke öfverstiger halfva Brand»
försäkringssumman, och för öfrigt under
samma bestämmelser, i afseende på äldre
Inteckningar i Panten, som i föregående
moment, angående Fgendom å Landet, äro
föreskrifne.
C) Frälse» och Skatte-Jernbruk, sottt
hafva egen skog och andre tillegor af den
tillräcklighet, att åtminstone hälften af det
tiliåtna smidet kan tillverkas med kol af
Bilt. till R.-St. Brot. 1828-18to, G Hauth
3 Bandt 3idje tiiiji, 2
ig Banco-l tsl:s Be t linh and a, N:o C)3.
egne eller recognitionsskogar, må belånas
till högst i, men de Bruk, som drifvas
med köpekol, till högst ^ af värdet, bestämdt
pä sätt som för Landtegendom är
stadgadt, samt under iakttagande för öfrigt
af samma bestämmelser, i afseende pä äldre
Inteckningar i Panten, som i lörsta
momentet finnes föreskrifter.
D) Ä Hemman, som lyda under Bruk,
må icke Län beviljas, så framt de ej tillika
med sjelfva Bruket pantförskrifvas, i
hvilket fall hälften af deras värde, efter
den föi Landt-Egendom i allmänhet här
ofvan stadgade grund, må såsom Län å dem
utgifvas.
E) Alla sädane Jernbruk, som icke
äroanlagde på egen frälse- eller skattegrund,
och hvilka icke serskildt ega några, Bruket
till styrka underlagda Frälse- och Skattehemman,
må, i likhet med hvad uti 1823
års Banco-Reglemente stadgas, vara från
lånerättighet uteslutne.
§• 9-
Söker någon, som erbjuder pant, i
hvilken förut Lån med företrädesrätt linnes
intecknadt, större Lån, än honom, efter
förutgående §. kan beviljas, men förklarar
sig vilja med skillnaden eller derutöfver
inlösa, med företrädesrätt i Panten
intecknadt Lån, må det sökta Lånet be*
Banco-U tskts Betänkande, N:o g3. it
viljas, med vilkor, att denna skillnad icke
utbetalas, utan emot inlemnande af äldre
intecknadt Document eller laga bevis öfver
dess dödande. Äskar Låntagaren intyg,
att penningar finnas i Banken att lyfta
för infriandet af det äldre Länet, vare
Banco-Styrelsen pligtig att sådant intygutgifva,
med utsättande af tiden, då nämnde
penningar kunna lyftas.
§. 10.
Städer, Corporationer, Stiftelser och
andra allmänna Verk och Inrättningar ega
att, likasom enskild man, Lån emot i föregående
§. §. föreskrifven* säkerhet erhålla.
§. il
Likaledes
må ett Lån af högst r 00,000
Rdr beviljas Skånska Presterskapet till infriandet
af en del utaf de detta Presterskap
åliggande så kallade Öfverbyggnadsskulder,
med vilkor, att Consistorium i Lund, å
Skånska Presterskapets vägnar och dertill
af detsamma vid allmänt Prestmöte vederbörligen
befullmägtigadt, för Lånebeloppet
utgifver en af samtlige Consistorii Ledamöter
undertecknad Skuldförbindelse, ställd
till Banken eller Ordres, att 1 etalas med
de vilkor och i den ordning, följande i5:de,
i6:de och lyide §. stadga, samt till säkerhet
för uppfyllandet häraf, efter förut
dertill af Kongl. Majit erhållet Nådigt bifall,
i ii flanco-Ut.sft:s Br tiiulande, N:o g'!.
pantförskrifver Skånska Presterskapets anslagna
Annex- och Mensal-Hemman, hvilkas
Taxeringsvärde, efter förenämnde grunder,
uppgår till minst dubbelt emot beloppet
af det sökta Lånet.
§• 12.
Ej niå Lån beviljas å andra sutr.mor,
jin jemna Femtiotal Riksdaler, eller å mindre
Summa än 200 Rdr.
§. »3-
De Lån, som af Banken beviljas, anordnas
till utgående i den ordning Låneansökningarne
inkommit och kunnat godkännas.
§* i4*
Skulle icke Låneansökningar, af den egenskap
att de kunna godkännas, inlemnas
till fulla beloppet al Fondens behållning,
må det ankomma på Banco-Fullmägtige att,
efter som de för Banken och det allmänna
nyttigast pröfva, antingen använda större
eller mindre del af återstoden, dock icke
Utöfver 200,000 Bdr, till förstärkande af
Bankens Discontfonder för Lån utan omsättning,
eller ock att, med begagnande af
den i 2 §. Banco-Styrelsen förbehållna rätt,
i samma förhållande nedsätta dess egen
tipplåning. Skulle deremot antagliga Låneansökningar
inkomma för större Lånebelopp,
än nämnda behållning, iakttages att,
Banco-Utshts Betänkande, N:o 9!. i3
med undantag af det i 11 §. omförmälda
Lån, hvilket, såsom varande af en allmännare
nytta, bör företrädesvis mg3, de
öfriga lånen till afseende upptagas i den
ordning de till pröfning förekommit.
§• 15-
För de Lån, som af denna Fond utgå
erlägges årligen minst sex procent af pri.
mitiva Capitalet, hvaraf först Ränta efter 5 ?
procent om året afdrages och återstoden
afgår på Capitalet, till dess detta blifvit till
fullo infriadt.
§. 16.
Räntan beräknas från den dag Lånet
till utbetalning anordnas.
§• *7-
Erlägger icke Gäldenär inom föreskrif.
ven tid den ofvan stadgade Ränte- och Capitalbetalning
, kommer Ränta å den uteblifna
betalningen att beräknas elter 6 procent
om året. Skulle ett helt år tilländalöpa,
utan att gäldenär sin i skuldförbindelsen
stadgade inbetalning fullgjort, ege Banken
att densamma, jemte hvad sedermera kan
vara förfallet, i laga ordning utsöka. Försäljas
Panten för en summa, utgörande mindre
än en tredjedel utöfver Bankens återstående
fordran, då kommer att derå infordras
så mycket, att detta förhållande återställes,
och att således det_ qvarstående
l4 Banco-TJtsl«s Betänkande, N:o <}3.
Länet högst må få utgöra tre fjerdedelar af
Egendomens försäljningsvärde.
§. 18.
Utom det i föregående §. omnämnda
fall, ege icke Banken rätt att affordra Gäldenär
större årlig inbetalning, än i 15 §.
föreskrifves. Om ny person ikläder sig
Lånet, fortfar årliga inbetalningen efter ursprungliga
Capitalet,
§• J9-
För de summor, som från denna fond
aflemnas till utlåning i Discontväg, godtgöres
lånefonden Ränta efter fem för hundrade
om året.
§. 20.
Öfver denna Lånefond och dess Rörelse
kommer intill xiästa Riksdag serskild,
från Bankens vanliga Räkenskaper afskiljd,
Bok att föras; skolandes all intill dess på
denna fond uppkommande vinst afsättas såsom
tillgång för möjligen inträffande förluster.
I händelse af behof ege denna fond
att begagna temporaira förskott af Låne-Banken,
likväl icke utöfver 200,000 Rdr,
och hvilka förskott böra af först inflytande
medel ersättas.
Dock underställes allt detta vördsamt
Rikets Ständers vidare upplysta bepröfvande.
Stockholm den 5 Januarii 1850.
Bil. t. Banco-Utsk:t Betänkande, N:o g3. i:5
Reservation:
Herr Hrtsingius: Sedan jag uti ett, vid
Baneo-Utskottels Betänkande ?\:o 02, bilajdt
anförande reserverat r» i" emot sjelfva principen
i det framställda förslaget, som jag
dessutom anser vara öfverflödigt, sedan Realisation
blifvit beslutad, hvarigenom olägenbeterne
för den enskilda Crediten snart böra
vara undanröjde, får jag för öfrigt reservera
mig emot följande punkter, nemligen:
1:0 Emot summans storlek', som jag
anser vara 110g högt tilltagen, emedan den
utgör mera än i af vårt närvarande Rörelse-Capital,
och således kan verka en hastig
och onaturlig stegring i pris på Egendomar
och varor, hvarigenom den successiva indragningen
deraf blir så mycket mera kännbar,
i synnerhet sorn den tager med sig
ränta då den återgår till Utländning*?!!; hvarförutan
den föreslagna Upplånings Discontens
verkan på Rörelse-Capitalet äfven bör
tagas i beräkning.
2:0 Då fördelen att innehafva första inteckningen
är lika väl känd, sorn olägenheterna
af motsattsen, så behöfver jag, vid Reservation
emot förslaget häruti, så mycket
mindre vara mångordig, som åtskilliga så
vål Publika som Privata Cassör aldrig emotlaga
Inteckningar efter någon annan än
Ranken.
16 Bil. c. Banco-Utslns Tlstiinlianda. N:o cflt.
3:o Emot tillstyrkandet, att äfven på
de sidi sta Egendomar utlåna halfva viii det,
tror jag mig icke eiler behöfva anföra v i d—
Ivftiga skal för min Reservation, då man känner
till hvilket vanvärde en stor Egendom
på executiv Auction, i brist af köpare, kan
lalla, och tillika erinrar sig, att de nu föreslagna
Lånen endast för första Låntagaren
kunna vara rätt förmonliga, men deremot,
1 synnerhet på stora summor, för en
efterkommande köpare, kunna blifva oriereusa,
genom beständig årlig inbetalning efter
primitiva summan.
4:o Emot Bruks-Egendomars belåning
elter taxeringsvärdet torde ej eller mera
behöfva invandas, än att deras belåningsrätt
aldrig förr varit beräknad efter annat
än smidet, och att deras välde för öfrigt
alltid heror på conjuncturen, och således
kan blifva högst föränderligt den ena tiden
emot den andra.
Härmed hafva förenat sig Herr Commerce-Rådet
Cronius och Herr Rådmannen
Wallström; och de Herrar Ledamöter, sorn
vid Betänkandet N:o cp reserverat sig emot
den föreslagna Upp- och Ullåningsanstalten
på det hela, hafva nu ytterligare åberopat
deras i hufvudsaken afgifnn yttranden.
STOCKHOLM,
hos Carl Ab. Pihl,, i83o.
Bil. till Banco-Utskottels Betänkande N.-o jy3. i
Upplysning till Tabellerna
N:ris i, 2 och 3.
Tabellen JY:o 1 visar liuru eli Lån, utgift
vet på de i Reglementets 17 §. föf
de nya Fastighets-lånen föreslagna
vilkor, infrias inom 43 år, en tid,
som, efter Gäldenärens förgodtfinnande,
kan förkortas genom ökade
afbeta] ni ngar.
Tabellen N:o 2 innehåller förslag öfver fondens
operationer, under sjelfva opplånings-perioden.
Dess föremål är
ingalunda att på något sätt binda
Fullmäglige i det dem lemnade uppdrag,
att, efter omständigheterna,
ställa dessa operationer på sätt de
för de åsyftade ändamålen och Bankens
intresse finna fördelaktigast,
utan endast att visa i hvilken ställning
denna fond kunde befinna sig
vid i834 års slut, under den förutsättning
af mindre gynnande förhållanden
, som i allmänhet blifvit
lagd till grund för Utskottets beräkningar.
Äfven bör anmärkas, att
den skenbara brist som vid 1834
Sih- till R. St. Prot. 1828 — i8jo; 6 S. 3 B. 1
3:dje Häftet.
2 Bil. till Banco-Utskollets Betänkande IV.-o g3.
års slut kunde synas uppkomma
deraf, att det förskrifna Capitalet
af skulden är större än summan af
utlåning och Cassa-behållning, helt
och hållet försvinner derigenom, att
denna skuld ej katt Banken afförd ras
i annan ordning, un (på sätt här
nedanföre visas^) den högre räntan
å utlåningen lemnar full tillgång till
betäckande af nämnda brist, äfven
under antagande af ofördelaktiga
co urs-för hål la uden.
Tabellen N:o 3 visar huru ett Lån med 4
procents ränta och r procent amortissements-fond
infrias på 4< år.
1 afseende pä vilkor en för det Lån Batiken
upptager_, har Utskottet, med
kännedom af allmänna Creditens
närvarande förhållanden i Europa ,
ansett sig med visshet kunna antaga,
att ett 4 procents Lån kan erhållas
å 90 procent, det vill säga
mot ro procents afdrag af Capitalet,
och föröfrigt de betalningsvilkor,
som för Banken kunna finnas beqvämliga.
I öfverensstämmelse med Reglementets
2 §. är vidare antaget,
att Lånet indrages terminsvis under
år i83o—.i834, på så sätt, att
Bii. till Banco-Utskottets Betänkande N.v g3. 3
en termin inträffar år i83o, samt
sedermera med 6 månaders mellanstånd,
emellan hvarje aine terminer,
under hvardera al' de följande åren,
men alt de, åren i83o och 1831,
ingående Låne-andelarne Ijlifva större
än de senare terminernas, dels
emedan efterfrågan af Lån troligen
är störst i början, och dels emedan
dessa första åren fonden behöfver
större tillgång att, i händelse af
behof, kunna disponeras för dels
andra föremål, myntvärdets upprätthållande
inom Bankens allmänna
Silfyer-utvexling,
För öfrigt har Utskottet lagt till grund
för den i 17 §. föreslagna Räntefot
vid utlåningen, en beräkning, stödjande
sig på en förutsättning af eit
oafbrutet fortgående af för fondens
interesse mindre gynnande förhållanden,
som, för den längre tid af år
dess verksamhet komrne att fortfara ,
måste anses föga sannolikt ; men
hvarigenom denna beräkning lemnar
så mycket större trygghet för
uppfyllandet af det i 1 §. innehållna
grundvilkor för hela den föreslagna
Lån-rörelsen: ”säkerhet för
Banken mot all förlust.'' Man liar
sålunda antagil:
Bil. till Banco-Utskottels Betänkande N.-o g3.
a) I afseende på indragningen af
de uppl Anta medlen — att coursell*
under samtliga åren denna indragning
fortfar, håller sig så låg, att
Banken låter liela beloppet inkomma
i Silfver, och —att kostnaderna
härvid blifva så dryga,
att behållningen endast blifver
t22 sk. Baneo-Sedlar för x R:dv
Kamb. Banco, det vill säga i a
i sk. under hvad coursen var någon
tid förliden sommar, under
det enskilda likväl funne sin fördel
att till Banken leverera Silfver
efter realisations-grunden, 128
sk. för en R:dr Silfver, efter gamla
Svenska myntfoten;
b) i afseende på återutlåningen,-—att
de upplånta medlen icke genast,
efter det att de i Banken influtit,
kunna åter utlånas, ulan att detta
sker efterhand, hvarigenom Banken
under någon tid måste betala
ränta för penningar, som ännu
hos dem ligga ofrugtbara;
g) i afseende pä återbetalningen af
Bankens skulda — att denna börjar
med år x835 eiler första året
sedan Lånet till fullo ingått; —-  att till ränta och amortering år
-
Bil. till Banco-Utskotlets Betänkande IV:o g3. 5
ligen anvises 5 procent af primitiva
Capitalet (^således för 2 millioner
R:drs Lån 100,000 R:dr),
hvarigenom, på sätt Tabellen N:o
3 upplyser, hela skulden blifver
infriad år 1875 ; — att vid Remisserne
Banken i medeltal måste
betala för hvarje R:dr Hamb. B:o
i3r sk, Banco-Sedlar, eller 3|
procent öfver det nya pari, hvilket
bör anses så mycket tillräckligare,
som fonden, genom sin förskotts-rätt
på Låne-Banken till mer
än -|, af dess hela års-ulgift, eger
tillfälle att välja de fördelaktigaste
tidpunkter för dess vexelköp; —r
samt alt alla utgifna Obligationer
måste inlösas med full ålydande
valuta.
d) i afseende påförvaltnings-lcostnadj
— att denna antages för de år, då
indragningen af det upptagna Lånet
verkställes till 4°°o R:dr och
sedermera till 3ooo R:dr årligen,
hvilket bör anses så mycket tillräckligare,
som Banken redan eger,
och så länge dess öfriga fastighetslån
fortfara, ej lian umbära
en för sådan befattning organiserad
tjenstemanna-persoual.
6 Bil. till Banco-TJtskoUels Betänkande N.o g '3.
Denna vinst komme att ökas genom:
1:0 Den behållning öfver 122 sk. Sv. B:o
för 1 R.dr Harnb. J3:co, som det upptagande
Lånet kan gifva ;
2:0 den råntevinst, som en skyndsammare
utlåning kan gifva;
3:o den besparing, som kan uppkomma genom
uppköp af Obligationer under
100 procent;
^:o dito dito genom en lägre remisskostnad
än 13 1 sk. lör 1 R:dr Hani b. B.o.
5:o ilito dito genom besparing i förvaltningskostnaden
*3.
*) En skyndsammare inbetalning af Bankens fordringar
verkar endast förändring i slutliga liqvidations-epoquen,
så länge de gjorda mbe?
taluingarna kunna på samina vilkor af Banken
åter utlånas. Skulle deremot den lyckliga tid
före utredningen af denna fond inträffa , att på
så fördelaktiga vilkor' som de ifrågavarande ,
ingen fastighets-belåning mer låter sig verkställa,
så. och då detta icke kan blifva förhållandet,
utan att Svenska industrien, i bredd
. med de nya Capital-tillgångar den frambragt,
gjort så stora framsteg, att den medgifver en
mångdubbelt utsträckt ordentlig Discont-rcirelse,
bör den odisponerade tillgång Banken genom
ofvei Letalningar kan erhålla , i sådan händelse,
med mycken vinst kunna användas såsom
fond för en ökad Discont-i örelse.
Bil. till Banco-Utskottets Bet. N.-o g3. 7
Reservation
af Herr Kammarherren Rosenblad: I anledning
af Herr Prosten Widéns Reservation
lill Betänkandet N:o 92, anser jag
mig böra uppisa, att Herr Prosten alldeles
förgätit derå fästa uppmärksamhet, att,
i det föreslagna Reglementet på intet ställe
stadgas, att något afdrag skulle ega rum
å de Lån Banken Utgifver; att följaktligen
Räntan å verkliga Låne-Capitalet aldrig
kan komma att öfverstiga det föreskrifna
beloppet af 5 |:dels procent; och att således
alltid Låntagaren, på sätt Tabellen N:o
1 upplyser, hlifver i tillfälle att, medelst
årligt erläggande af endast nu vanliga ränta,
6 procent, inom 43 år till fullo infria
hela sin skuld.
STOCKHOLM, tryckt i Eckstcinska Boktryckeriet, iS3o.
■ I ■'
Efter dessa förutsättningar Romme s futtiga resultaten att blifva följande:-
För fira seler a* af åren*, j 835^—-1872-
För åp 1873.
För år 1874.
Åren; iSyf,- 187© och 1877-
Inkomst.
Rante-och Capital-inbelalning å utlånta 4,600,000
R:dr,. mot' pant af Fastighet £se Tabellen
N:o 2} å: 6 procent Svenskt Banco .. . . .
Raula å; 5 procent å i Discont-väg använda
Gassa-behållningar ^antagna under medeltalet
af dessas belopp) ............
Summa B:co R:dr
Inkomst.
Cässa-behållning från år 1834 (se Tab. N:o 1)
Dito för åren 1835—i872,å*R:dr 2600
Ränte- och* Capital - inbetalning å FastighetsLånen
• . . . „ » . . . * .- * . r
Ränta å i Discont-väg utlånt Cassa-behållning
Summa B:co R:dr
111 k o m s t.
Cassa-behållning från år 1878 . » » . .
Ränte- och Capital-inbetalning å FastighetsLånen
Ränta å i Diseoutväg utlånt Cassa-behållning
Summsi B:co R:dr
I 11 k o m s t.
Cassa-behållning från år 1874 ..........
Ränte- och Capital-inbetalning å FastighelsLånen
år 1875 . . . . . » . . . . . . . . . . ..
Dito' dito år 1876 .................
Dito dito år 1877 .................
Summa- B;co It:dr
R:dr
276,000
2,5oo
278,500
24,400
95,000
25r,3öo
5,ooo
375,700-
99>J00
190,400
3,900
294,000
18,000
126,800
70.900
16.900
232, 60a
sk.
r:st.
Utgift.
Ränte- och Amortissements-fond å skulden, R:dr
100,000 Kamb- Banco, å 131 sk. Sv. B:co
Förvaltnings-kostnad ................
Saldo,, ökande Cassa-behållningen ........
Summa B:co R:dr
Utgift.
Ränte- och Amortissements-fond a skulden1 sorn
ofvan, Banco R:dr ...............
Förvaltnings-kostnad ................
Saldov återstående Cassa-behållning .......
Summa B:co R:dr
Utgift.
Sista- årets Ränte- och Amortissements-fond å
skulden, 59,000* R:dr Harn b. B:co, å i3i sk.
Förvaltnings-kostnad .• . . . , . . ....... . .
Öfverskott vid fondens slutliga* utredning: . . .
Summa B:co R:dr
U t g i f t.
Ränte- och Amortissements-fond å skulden sorn
ofvan ........... ........... *
Förvaltnings-kostnad
•
Saldo, återstående Cassa-behållning .......
Summa* B:co R:dr
R:dr.
sk.
r.*st.
•; 273,000
3,ooo
2,5oo
—-
—
278,500*
!
273,000
3,000
99,700
—
875,700
—
278,000
3,ooo
18,000*
—■
294.000*
i63,5oo
3,ooo'
56,ioo*
232,600*
*>
*) I afseende på* dess» Beräkningar anmärkes, alt alla summor äro utförda' i jemna 100 Rulf ,- och alt förminskningen' af^Rante-Capital-inBetalningen* af FastigBels-Lå—
nen för de sist» åren* Conlmlleras af Tabeilerne N:o i (som utvisar beloppet af t[3:<l\e årets inbetalning: fcy’ hvarje 1000 E:dr) och N:o 2'. hvarest igenfinnes summa»
af den antagna* utlåningen för hvarje af de fern åren r83o— 1834». Likaledes controlleras beräkningen, utaf sista* årets* utbetalning för skulden,- af Tabellen* N:ö 3.
De detta Häfte åtföljande Tabeller äro tryckta å Ecks te i riska Tryckeriet.
(Hörer till Baneo-Ulst. Bet. N:o <j3.)
> iibtuiii
Tab. N:o 3.
BERÄKNING
öfver Liqviden af ett Lån å 1000 R:dr, med 4 Procents årlig Ränta, efter 5 Procents årlig inbetalning af ursprungliga Capitalet i
Ränta och Afbetalning i tvänne lika Poster hvarje half-år.
Capitalets be-
Årets Inbetalning.
Capitalets be-
Årets Inbetalning.
lopp vid hvar-  je Års början.
Ränta.
Capital-
Afbetalning.
Sum-
ma.
lopp vid hvar-  je års början.
Ränta.
Capital-
Afbetalning.
Summa.
R:dr.
sk.
r:st.
Ridr.
sk.
rist.
Ridr.
sk. i
rist.
Ridr.
Ridr.
sk.
rist.
Ridr.
sk.
rist.
Ridr
sk.
rist.
Ridr.
sk.
rut
irsta Årets irsta Half-år
IOOO
—
20
—
—
5
25
22:dra Årets irsta Half-år
674
29
I I
i3
23
8
11
24
4
25
—-
—
srdra Dito
995
989
>9
J9
43
38
2
5
4
IO
25
25
663
651
5
7
2
i3
13
12
I
7
4
I I
I I
35
46
5
25
25
ardra Årets irsta Half-år
i3
2
4
5
9
8
23:dje Årets irsta Half-år
18
8
—
ardra Dito
984
33
6
»9
33
4
5
i4
8
25
2:dra Dito ........
639
•9
6
12
37
10
I 2
10
2
25
—
—•
3:dje Årets irsta Half-år
979
18
IO
»9
28
3
5
‘9
9
25
24-'de Årets irsta Half-år
627
9
4
12
26
1
I 2
21
11
25
—
—
ardra Dito
97 3
47
I
*9
23
—
5
25
—
25
2:dra Dito
614
35
5
1 2
i4
2
I 2
33
10
25
—
—
4rde Årets irsta Half-år
968
22
I
'9
•7
9
5
3o
3
25
25rte Årets irsta Half-år
602
1
7
12
1
11
I 2
46
1
25
—
2:dra Dito
962
39
10
J9
12
4
5
35
8
25
2rdra Dito
589
3
6
11
37
6
I 3
10
6
2 5
—
5:te Årets irsta Half-år
957
4
2
19
6
10
5
4i
2
25
26:te Årets irsta Half-år
575
4i
—
11
2 4
10
I 3
23
2
25
2ldra Dito
951
11
‘9
1
2
5
46
10
25
2rdra Dito
562
!7
10
11
11
10
13
36
2
25
—
1
6:te Årets irsta Hall-år
945
12
2
18
43
5
6
4
7
25
27:80 Årets irsta Half-år
548
29
8
10
46
S
14
1
4
2 5
—
-1
ii
2:dra Dito ........
939
7
7
18
37
7
6
10
5
25
2:dra Dito
534
28
4
10
33
2
>4
• 4
10
25
—
—
^rde Årets irsta Half-år
932
45
2
18
31
7
6
16
5
25
28:de Årets irsta Half-år
520
i3
6
10
>9
6
>4
28
6
25
—
—
2:dra Dito
926
28
9
18
2 5
6
6
22
6
25
2:dra Dito
5o5
33
—
10
5
6
>4
42
6
25
—
—
8:de Årets irsta Half-år
92°
6
3
18
l9
4
6
28
8
25
29:de Årets irsta Half-år
49°
38
6
0
39
2
15
8
10
25
—
—
2:dra Dito
9l 3
25
7
18
i3
~~
6
35
—
25
2:dra Dito
475
29
8
9
2 4
7
15
23
5
25
—
—
grde Årets irsta Half-år
906
38
7
18
6
6
6
41
6
25
3o:de Årets irsta Half-år.
46o
6
3
9
9
9
15
38
3
25
—
—
2:dra Dito
899
45
1
J7
47
11
7
—
1
25
2:dra Dito .
444
.6
8
42
n
j
16
5
5
25
—
—
iorde Årets irsta Half-år
892
45
—
41
3
7
6
9
25
3irsta Årets irsta Half-år
428
10
7
8
21
t
I
16
20
1 1
25
■—
_ 3
2.‘dra Dito
885
38
3
'1
34
4
7
13
8
25
2:dra Dito
411
37
8
8
I 1
/
-t
16
36
8
25
—
iirte Årets irsta Half-år
878
24
n
/
27
I
7
20
8
25
32:dra Årets irsta Half-år
395
1
—
7
43
3
•7
4
9
25
—
2:dra Dito
871
3
11
»7
20
3
7
27
9
25
2rdra Dito
377
44
3
7
26
10
‘7
21
2
25
—
—
iarte Årets irsta Half-år
863
24
2
*7
i3
—
7
35
—
2D
33rdje Årets irsta Half-år
36o
23
1
7
10
1
•7
37
11
25
—•
—
2.*dra Dito
855
37
2
J7
5
7
7
42
5
25
2:dra Dito
342
33
2
6
41
—
18
7
—•
25
•—
i3:de Årets irsta Half-år
847
42
9
16
46
—
8
2
—
25
34:de Årets irsta Half-år
324
26
2
6
23
7
18
2 4
5
25
—
2:dra Dito
839
40
9
16
38
3
8
9
9
25
2:dra Dito
3o6
1
9
6
5
10
18
42
2
25
—
—
i4:de Årets irsta Half-år
83i
3i
—
16
3o
4
8
*7
8
25
35:te Årets irsta Half-år. .......
287
7
7
5
35
7
*9
12
5
25
—
2:dra Dito
823
i3
4
16
22
4
8
25
8
25
2rdra Dito ........
267
43
2
5
11
2
*9
3o
10
25
—
8 r 4
35
8
16
14
1
8
33
10
25
36:te Årets irsta Half-år
AR
1 2
A
1
8
id.u6 Årets i.sta iloli-ai .......
2ldra Dito
806
1
10
16
5
10
8
42
2
25
2:dra Dito
228
I 0
6
4
4
4°
27
4
1
20
20
1 1
25
—
—
i6rde Årets irsta Half-år
797
6
8
15
45
3
9
2
9
25
37rde Årets irsta Half-år
207
37
7
4
7
6
20
4o
6
25
—
—
2:dra Dito
788
3
11
i5
36
7
9
11
5
25
2rdra Dito
186
45
1
3
35
6
21
12
6
25
—
—
i^rde Årets irsta Half-år
778
4°
6
15
27
8
9
20
4
25
38rde Årets irsta Half-år
i.65
32
7
3
i5
6
21
32
6
25
—
2.’dra Dito
769
20
2
i5
18
8
9
29
4
25
2:dra Dito
i44
—
1
2
42
3
22
5
9
25
—
—
i8:de Årets irsta Half-år
759
38
10
i5
9
5
9
38
7
25
39rde Årets irsta Half-år
121
42
4
2
2 I
—
22
27
—
25
—
—
2:dra Dito ........
j5o
—
3
15
—
—■
10
—
—
25
2:dra Dito
99
15
4
1
47
4
23
—
8
25
—
ij^rde Årets irsta Half-år
.74°
—
3
i4
38
5
10
9
7
25
4o:de Årets irsta Half-år
76
• 4
8
X
25
1
3
23
22
9
25
— ■
—
2:dra Dito
729
38
8
i4
28
7
10
’9
5
25
2rdra Dito •
52
39
4
1
i 2
9
23
45
3
25
■ 1
—
aorde Årets irsta Half-år
7 '9
*9
3
i4
18
8
10
29
4
25
4irsta Årets irsta Half-år
28
42
8
—
i 27
9
24
20
3
25
1
1
—
ardra Dito
708
36
11
/
i4
8
/ -
5
10
39
7
25
2:dra Dito........
4
22
5
—
2
2
4
22
5
4
24
5
^21»sts Årets 1 *si« ii3ii"dr •••«•• *
O9O
46
4
I 0
4 J
|34
11
I I
25
Summa
I
I
j
1
I
24
5 i
srdra Dito
685
43
5
i3
6
11
I 13
6
1
1
1
1
J i
(Banco-Utsk. Bet. Nr o 93.)
7
Inkomst.
År i83o
1831 <r irsta Terminen
^ardra Dito
— i83r* <3 irsta Terminen
2:dra Dito
— 1833 3 irsta Terminen
Lrdra Dito
— i'834 girsta Terminen
/ 2:dra Dito
Summa
Tab. N:o 2.
FÖRSLAG
öfver Bankens serskilda Fond för Fastighets-Belåning Åren i83o-i83/|.
Hamburger Banco.
Upptagande Lån.
300.000
300.000
300.000
200.000
200.000
200.000
200.000
150.000
150.000
2,000,000
1,800,000
2^0,000
270.000
270.000
180.000
180.000
180.000
180.000
135.000
135.000
Svenskt Banco
Hamburger Banco.
Svenskt Ban c o
™ T »
>-oP
Utgift
686,25o
686,25o
600,000
82,250
686,200
i,445,ooo
Ar i83o
270,000
270,000
82,250
ferminen
Dito
6,000
12,000
264.000
258.000
70.000 )
' S 1,200,000
70.000 (
36,ooo
i,445,ooo
241,000
241,000
4n,75o)
4oi,583 \ I08’000
sta Terminen
dra Dito
162.000
158.000
18.000
22.000
180,000
180
,UUU i
’ > 1,000,000
,000 J
I
180.000 /
180.000 )
1,162,000
— i832
108,000
1,162,000
158,ooo
3.QI,4'6 )
38i,25o \ l68’000
26.000
30.000
154.000
150.000
sta Terminen
dra Dito
1,098,666
— 1833
,098,666
1,000,000
256,708 7
249,083 i 228’000
34.000
37.000
irsta Terminen
a Dito
i35,ooo 1 0
o- \ 800,000
i3d,ooo i ’
101,000
98,000
828.457
828,457
4,600,000
(Banco-Utsk. Bet. Nro 93.)
Summa
å
TABELL N:o t.
FÖRSLAG
öfver Liqviden af ett Län af iooo R:dr, efter 5t proc. ärlig
ränta och 6 proc. årlig inbetalning i ränta och Capital>
räknadt efter primitiva Capitalet.
Capital-belopp
l r e
t s I 11 b
e t a
1 n i
'i £•
vid
årets
början.
Fänta.
Capital-afbetalning.
Summa.
Rrdr
sk.
rrst.
Ridr
sk.
rist.
Rrdr
sk.
rrst
Rrdr
sk.
rrst
irsta
året
1000
_
-
53
16
6
32
60
.
ard ra
dro
993
16
52
46
11
7
1
I
60
■
3:dje
dro
986
15
I 1
52
29
—
n
/
'9
60
4:de
dro
97s
44
I I
52
12
8
7
33
4
9
60
5: te
dro .
97 1
9
7
51
38
3
8
9
60
6:te
dro
962
47
10
51
'7
3
8
3o
9
60
7:de
dro
954
'7
1
5o
43
8
.9
4
4
60
8:de
dro
945
12
9
5o
'9
. 1
9
28
1
60
prde
dro
935
32
8
49
43
4
10
4
8
60
i orde
dro
925
28
—
49
'7
6
10
- 3o
6
60
. i
11: te
dro
9'4
45
6
48
38
3
i 1
9
9
60
■ -
12:te
dro
90 3
35
9
48
9
7
11
38
5
60
-
13:de
dro
891
45
4
47
27
.5
1 2
20
7
60
14tde
dro
879
24
9
46
43
7
j 3
4
5
60
i 5ule
dro
866
20
4
46
10
1
13
37
1.
60
i6:de
dro
852
3o
5
45
22
9
'4
25
3
60
i ^rde
dro
838
5
2
44
33
n
j
15
'4
5
60
18:de
dro
822
38
9
43
42
5
16
5
7
60
iprde
dro
806
33
2
43
1
2
16
47
10
60
——
aorde
dro
789
33
4
42
5
7
*7
42
5
60
„
2 irsta
d.o . • .. . .
77'
38
. 1
4'
7
10
18
4°
2
60
.
2 2 :d råd ro
752
46
9
4.0
7
7
L9
40
5
60
..
2 3:d je
dro
733
6
4
39
4
7
20
43
5
60
.
24tde
dro
712
10
11
37
47
4
22
8
60
-
25:te
dro
690
11
3
36
38
11
23
9
1
60
2Ö:te
dro
667
1
2
35
27
8
24
20
4
60
27:de
dro
642
28
10
34
12
11
25
35
.
60
__
28:de
dro
6.6
4>
9
32
43
2
27
4
10
60
_____
2Q:de
dro
589
36
1.
3t
2 1
10
28
26
2
60
3o:de
dro
56.
10
9
2.9
44
9
3o
3
3
60
—.
31 rsta
d.o . . . . . ■
531
7
6
28
15
9
3.
3a
3
60
.
3'ard ra
dro
499
23
3
26
3o
8
33
'7
4
60
33:dje
dro
466
5
11
24
4'
3
35
6
9
60
___
34-'de
dro
43.
47
2
23
1
. 1
36
46
1
60
3 5: le
dro
3q5
1
1
21
3
3
38
44
9
60
36:te
dro
356
4
4
18
47
7
4'
5
60
37:de
dro
3.5
3
1.
16
38
7
43
9
5
60
__
38:de
dro
27,
42
6
»4
24
45
24
—
60
_
09: de
dro ......
226
18
6
12
3
7
47
44
5
60
——
4o.'de
dro
178
22
1
9
24
. 0
5o
23
2
60
_
1 rsta
dro
127
46
11
6
39
n
7
53
8
5
60
__
42:dra dro . ► . . . .
74
38
6
3
47
6
56
6
60
___
43:dje
dro
18
38
—
1
1
18
38
—
'9
38
1
Summa
1539
38
1
IOOO
—
—
2539
38
1
Ett Lån af lika storlek, med
6 proc.
årlig ränta, hade under 43
år
kostat ......
• • • 0
. • •
. .
258o
—
2680
.
Ett Dito med samma
ränta, men med
2
5
proc. afdrag för bevillning
• ■
2494
—
24g4
~
—
Således hade, under lika lång tid, ett vanligt slående Lån, utan bevillnings-afdrag,
i utbetalning fordrat 4o Rrdr 9 sk. ii r:st., eller circa 4 proc. mer, och ett Dro med bevil
knings-afdrag 45 Rrdr 38 sk. r r:st., eller circa 4y proc. mindre än det bär föreslagna Lånet;
man i bägge julien bela Capitalet qvarstått såsom graverande skuld j i stället för att j
efter detta Förslag vara till fullo infriadt.
(Tillhör Banco-Utsk. Ut!. Nr* ).
Banco-V tslus Memorial, B. o f
N:o 94.
Ankom till Exp. Utsk, d, 9 Jan. 1830,
Memorial , om fortfarande af den tillfälliga
Lånerättighet för Stockholms
Stads Brand-Contoir, sorn, sedan är
i~56j varit medgifven.
Enligt Rikets Ständers Secrela Utskotts
beslut, af den 4 Mars 1756, har Stockholms
Stads Brandförsäkrings-Contoir fått sig beviljad
Lånrättighet i Banken tili En, högst
Tvä Tunnor Guld på längst Ett års lid, enär
Contoiret af inträffande större Eldsvådor
deraf kommer i behof, emot dét vilkor,
att Contoiret, till säkerhet för hvad af Lånesumman
begagnas, aflemnar tili Banken
sådana i fast Egendom inlecknade Förskrift
»ingar, hvilka Contoiret såsom Hypothek
för egna fordringar innehar, och som till
beskaffenheten böra al Banco-Commissarierne
serskildt pröfvas, med tillämpning af de
för Bankens Fastighets-Lån gällande föreskrifier;
skolande dessa Förskrifningar innehålla
så stor summa, att Contoirets i Banken
upptagna Lånebelopp icke öfverstiger
2-3:delar af Hypolhekens värde.
Vid 1823 års Riksdag blef denna åt
Brandförsäkrings-Contoiret medgifna Låne
Bih»
cili R.-St. Proc. 1828-1830, 6 Sami.
3 Band. fade Haft. 1
i
Banca-TJtsTcs Memorial, N:o £)4-
rättighet, enligt Rikets Ständers beslut, än
ytterligare stadfästad, under de ofvannämnda
förut gällande förbehåll, och med tillägg:
att Ränta, efter Fyra (^Q för Hundrade å
hvad såsom Lån upptages, må till Banken
erläggas, (Banco-Regl 4 Art. 3 Afd. §-6)
Sedermera har Lånebiträdet icke be.
höft anlitas, helst någon större vådeld inom
Ilufvudstaden lyckligtvis under dessa åren
ej inträffat* Stockholms Brand-Contoir
ar i den förmonliga ställning, att begagnandet
häraf egentligen kommer i fråga blott
för en kort tid, i ändamål att Contoiret ej
måtte behöfva medelst hastiga uppsägningar
hos dess egna Gäldenärer inbringa nödiga
medel för en större Brandskade-ersättning;
ett fortfarande Creditiv af denna beskaffenhet
kan således ej vara för Banken äfventyrligt;
hvadan Banco-Utskottet vördsamt
tillstyrker:
att Stockholms Stads Brandförsäk.
rings-Contoirs Lånerättighet, till
belopp af högst Trettiotre Tusende
Trehundrade Trettiotre R:dr 16
sk. B:co, i likhet med hvad i i8a3
års Banco-Reglemente derom finnes
stadgadt, må bibehållas intilldess
Rikets Ständer annorlunda
förordna.
Stockholm den 5 Januarii i83o.
Baneo-Vtskis Memorial, N:o g5. 3
N:o 95.
Ankom till Exp. Utsk. d, 9 jan. 1830,
Memorial, med tillstyrkan, att eftergift
af Straff-Ränta mätte beviljas för
ett till Bonden Anders Larsson i Gunnarstorp
af Elfsborgs Län 7 it gifvet
och hos hans Löftesmän utsökt Odlings-Lån.
Hos Ba nco-Utskotlet liar Rusthållaren Olof
Håkansson i Fahlskog lif Elfsborgs Län
skriftligen andragit, att, sedan lian, 1 följd
af sin och hemmansegaren Olof Hedlunds
år 1821 ingängne borgen för ett af dåvarande
Rusthållaren Anders Larsson, lill odlande
af uppgifna 4° Tunnland ofrugtbar
Jord, vid Krono-Skatte Rusthållet Gunnarstorp,
£ mantal i Rångedahla Socken och Åhs
Härad af nämnde Län, lill belopp af 2,000
Rdr Banco, upplaget Län, hvarå Lönlagaren
försummat att inom behörig tid ei lägga förfallen
Ränta och Capitalafbelalning, blifvit af
Bankens. Fiscals Embete lagsökt för Lånets
hela återstod, samt enär ej mindre Hufvudgäldenären
än andra Löftesman nen till Borgenärers
förnöjande afslalt deras Egendom,
måst inbetala berörde Lån lill resterande
Capital, Ordinarie Ränta och omkostnader,
med tillhopa r,254 9 bär, uppå
Baueo-Fiscdls-Embetets derom gjoida yr
-
4 Banco-Utsk:s Memorial, N:o 95,
tande, Lnndshöfdinge-Embetet i Elfsborgs
Län. genom Utslag af den 28:de Januarii
delta år, — alldenstund icke kunnat styrkas,
att mera än 7 Tunne- 10 Kappland af
de, vid ansökningen om Lånet, lill odling
lippgifne 40 Tunnland voro odlade, — Slagt
honom, i förmågo af 4 Gap. TJtsökningsBalken
och to Gap. Handels-Balken samt
Kongl. Kungörelsen den 3 November 1819,
bland annat, att utgifva den Straff-Ränta,
692 Rdr 1 sk. Banco, hvartill Ilnfvudgäldenären
gjort sig förfallen, för underlätet uppfyllande
af sin odlingsskyldighet; men då,
genom ett af Vice Commissions-Landtmälaren
J. yl. Frumerie samt 2:ne Nämndemän
Bengt, Ericsson och Å. Bulander, den 9 sistlidne
Junii, meddeldt bevis öfver af dem
samma dag hållen besigtning å den verkställda
Odlingen, visat sig, att, ehuru drt
Besigtnings-Instrument af den 28 Augusti
1820 (jinderlecknadt. S. P. Wennermark
Comminister, J. Hallman> Krono-Länsman,
Em. Svensson j Härads-Domare, och P. Larssonj
Nämndeman, salut uti allmän Sockenstämma
utan anmärkning uppläst), som legat
till grund för Lånets beviljande, upptager
Odlingslägenheten till en areal af 4a
Tunnland ofrugtbar mark, vidden deraf ejuedlertid
i sjelfva verket icke utgjort mera
än 8 Tunnland 22 Kappland, hvilka befinjiiis
behörigen odlade och med diken försed
-
Banco-U tsh:s Memorial, N:o 95. 5
de, hvarvid tillika ar vordet upplyst, det
denna skiljaktighet skall härleda sig derifrån,
att nyssnämnde Synemän ej lära beräknat
Geometriska Tunnland, utan sådana
Tunnland, sorn vanligen der i orten på
Madvall besås med en Tunna Hafresäd, och
hvaraf belöpa på hvarje Geometriskt
Tunnland; hat Olof Håkansson anhållit, att,—
enär viri jemförelse af dessa a:ne beräkningssätt,
Odlingsföretaget är vordet till alla delar
utfördt, och Sökanden, i okunnighet om
heräkningsgrunderne, hvarefter Oölings-Lån
från Banken utgå, artsett sig icke kunna
ega annat åliggande, än att lill sin säkerhet
göra sig förvissad, det den odling, som af
Anders Larsson borde verkställas, blifvit fullgjord
, samt erläggandet af den yrkade SlraflItänlan
skulle för honom och hans famille
medföra fullkomlig undergång, då hans förmögenhetredan
bliivitlill det mesta medtagen
för Lånets inbetalande, — Baneo-Utskottet
måtte fästa afseende å de serskilda och ömande
omständigheter, som härutinnan sig företedde,
och, för del fall, att Högloflige Kongl. Götha
Hof-Rält, der Olof Håkansson, enligt vid
ansökningen biiagdt Diariibevis, anfört besvär
öfver Konungens Befallningshafvande®
ofvanberörde Utslag, icke skulle, efter Förfaltningarnes
ordalydelse, finna sig kunna
göra någon ändring deruti, -—Levilja eftergift
för den ringare del af ifrågavarande Straff
-
6
Banco-TJt)k:s Memorial, N:o g5.
Ränta, som borde tillkomma Banken, och
förordna, alt den emot honom derföre anställda
Lagsökning finge inställas och förfalla.
Banco-Utskottet har, efter inhemtade yttranden
så väl från Herrar Banco-FulJmägtige
sorn Bankens Commissarier och FiscalsEmbete,
ansett böra härvid i betraktande
tagas, att, ehuru genom ett missförstånd, härrörande
från det egna och serskilda beräkningssält
af Tunnland, som vid första besiglningen
blifvit följdt och hvilket af
Banco Styrelsen fastmindre kunnat anas, som
endast Geometriska Tunnland varit och ära
i Banco-Författningarne under dylik benämning
förstådde, Låntagaren, i enlighet med
den af Kongl. Majrts Befallningshafvande i
Länet gifna tillstyrkan, ei hållit och begagnat
ett vida större Lån, än han bordt undlå;
synes emedlertid Löftesmannens åliggande
i slikt fall ej kunna längie sträckas, än alt
ansvara Banken för återbetalningen af dess
fordran, och att tillse, det Odlingen blefve
verkställd och fulländad; hvilka åligganden
Iian ock fullgjort, enär han både inbetalt
Lånet, oell med Syne-Inslrumentet styrkt,
att den lägenhet, som skolat odlas, blifvit
försatt i frugtbärande skick; hvadan Utskottet
finner skälig anledning att hos Rikets
Ständer tillstyrka:
det Sökanden, enligt dess gjorda
tanco-Utahis Memorial, N:o 9?. 7
anhållan, må befrias från utgifvandet
af så stor del utaf den yrkade
Straff Räntan, som, jemlikt 19 momentet
af Kongl, Kungörelsen, angående
Odlings-Lån, af den 3 November
1819, skulle tillfalla Banken,
deraf beloppet, enligt förnyad
uträkning, uppgår till 234 Rdr 34
sk. 9 rst. Banco, och Lagsökningen
således i denna del få återkallas;
dock att Sökanden till oafkortadt
belopp ersätter de af Banken, enligt
uppgift, med 4 Rdr 4o sk, redan
förskjutne samt ytterligare i
ocb för detta mål förskjutande kostnader.
I sammanhang hvarmed, och på det att
något missförstånd, i fråga om beräkningen
af Tunnland, för framtiden icke må kunna
uppstå, Utskottet föreslår;
att uti de reglementariska föreskrifterne
vid nuvarande Riksdag må
utsättas, det några andra Besigtnings-Instrument
ej godkännas, än
sådana, hvaruti Synemännen uttryckligen
och bestämdt upptagit
Odlingslägenheternes vidd efter Geometriska
Tunnland.
Rikets Ständers upplysta bepröfvande
tinderställes detta vördsamligen.
Stockholm den 5 Januarii 1830.
8
Baneo-U tslri Memorial, N:0 96,
Nio 96.
Ankom till Exp. Utsk d. 9 Jan. iSidt
Memorial, med tillstyrkan, att i Banken
hädanefter, så som tillförene, måtte
kunna till förvar a (lemnäs så kallade
Deposita af flyttbart Gods, under*
försegling, men emot viss afgift.
I sammanhang med den Inventering, som
Banco-Utskottet under närvarande Riksdag
förrättat uti de inom Banken befintliga serskilda
förvaringsrum , liar uppmärksamhet
blifvit derå fästad: att en icke obetydlig
mängd större Kistor och CofFertar finnas af
enskilde personer insatte i Bankens Depositioiis-hvalf,
samt tid efter annan uttagas
och ombytas; alt emottagande! och utlerjinandet
af dessa deposita, hvilkas förvarande
icke så egentligen ingår uti en Banks
föremål och befattning, likväl medför ett
ansenligt besvär; och att, genom ett vidsträcktare
begagnande af denna åt Allmänheten
medgifna rättighet, det möjligen skulle
kunna inträffa, att de inom Banken tillgänglige
Förvaringsrummen blefve för sådana
behof nog mycket upptagne; hvadan
hemställdt blifvit, om icke Banken borde, för
ett slikt förvarande af enskildes ofta ganska
dyrbara Effecter, njuta någon lämplig inkomst»
Banco
-
T!anco~Utsk:s Memorial, N:o 96.
Banco-Utskotlet,— som inliemtat, det tillåtelsen
alt i Svenska Bankens förvar inlemna
flyttbart gods väl ej finnes i 1668
år$ Baneo-Ord ning, men blifvit ej långt derefter,
genom speciell förordnande af den 3
Januarii 1670 meddelad neli allt sedermera,
kostnadsfritt fortfarit, dock ulan Bankens
ansvarighet för oförvållad skada eller tillfällig
olycka, (casus fbiluitos) — bar vid
öfvervägande häraf ansett Banken väl böra,
hädanefter såsom hittills, gå allmänheten tillhanda
med emottagning och förvaring af
flyttbar egendom under jnlemnarens försegling,
så vidt utrymmet kan detsamma utan
olägenhet medgifva; men att för så beskaffade
Deposita må erläggas till Banken nå.
gon måttlig och skälig afgift, beräknad i förhållande
dels till storleken af hvad som
deponeras, och det rum som följaktligen
derföre mäste upptagas, och dels lill den
tid depositionen qvarlemnas under Bankens
vård. Banco-Utskottet har, i fråga 0111 beloppet
och beräkningen af denna afgift, hört
så väl Herrar B.inco-Fullmägtige, som Bankens
Cömmissariat, och får, i närmaste enlighet
med de grunder, som af dem sammanstämmande
blifvit uppgjorde, härigenom
föreslå;
a. att tills vidare, och så länge det
Bi/t. till R.-St. Prat,. 189.8-18!o, 6 Sami.
3 Band. .{:dc Haft. *
t® Banco-Utsl:s Memorial, N:o gfk
utan lunder för Bankens öfrige be*
fattningar låter sig göra, samt alltid
under vilkor att Banken icke
ikläder sig ansvar för oförvållad
skada eller tillfällig olycka, en hvar
må ega tillgång att derstädes under
försegling aflemna till förvar,
emot vådliga händelser och tillgrepp,
all slags flyttbar egendom,
samt derå erhålla depositionsbevis,
med rättighet att, vid återställande
af samma bevis, det injatta under
orubbad försegling, när som helst,
åter uttaga;
b. att, vid Depositionens återtagande,
en afgift, för denna begagnade förmon,
till Banken erlägges, efter
jemn Månadtlig beräkning, så till
förstående, att afgiften utgår för
‘ minst en hel månad, och att för
öfrigt halfva månader icke upptagas,
men hvad deröfver är, anses
för hel månad; hvilket beräkningssatt
likaledes må följas i afseende
på Rymdmåttet i Cubikfot. Och
anses betalningen per månad efter
dessa grunder böra blifva, för..ett
depositum som innehåller;
‘Till och med Én å lf Cubikfot . 12 sk.
Derutöfver till och med 4 & 4 :
Första Cubikfoten . . . 12 sk,
Banco-UtsJilt Memorial, N:o 96. u
Hvardera af de öfrige 8 sk.
Derutöfver till och med 8 å 8§:
Första 4 Cubikfot , . . 3a sk.
Hvardera af de öfrige 6 sk.
Derutöfver till hvad storlek som helst:
Första 8 Cubikfot ... 1 Rdr
Hvardera af de öfrige 4 s^*
allt Banco; skolandes desse afgifter å serskild
Conto i Bankens Hufvud-Bok upptagas
och redovisas;
c. att uppmätningen af hvarje Depositum
sker vid dess inlemnande
till Banken, då äfven afgiften, lill
sitt månadtliga belopp uträknad,
och vederbörligen controllerad, införes
i Depositions-beviset. Men
derest, emot förmodan, iniemnsren
ej skulle härmed åtnöjas, utan väcka
tvist i fråga om rätta Cubikinnehållet,
och hvad afgiften på
grund deraf, efter hans tanka, utgöra
borde; eee han att sitt Depositum
genast återtaga.
Till Rikets Ständers upplysta bepröfvande
hemställes detta vördsarnligen.
Stockholm den 5 Januarii i83o.
la Banco-Vts/at Betänkande, N:o 97.
N:o 97.
Ankom till Exp. Utik. d, 9 Jan, 1830,
Betänkande, med anledning af Herr Friherre
F Rid derstolpes inom Högloflige
Ridderskapet och Adeln, väckta
motionangående rättighet för Länsmän
och Under-0finerare alt i Banco-Disconten
erhålla Län.
Höglofiige Ridderskapet oell Adeln har, linder
den loide (örlidne September, till Banco-UtskoUel
remitterat ett anförande af Friherre
Ridderstolpe_, Fredrik j, så lydande:
”1 en conslitutionei Stat, der rättvisa
och 1 i lie ra 1 i Le höta vara grunddragen Lill
de allmanna föi hållandena, kali det ej passa
sig, att en tjenstem.mnaelass, i huru låg
grad den än må befinna sig, förnekas delfående
af den hjelp, sorn Staten räcker åt
sina behöfvande inbyggare.
Om, antingen lill åtlydnad af skrifven
jnstruetion, eiler i följd af ostörd praxis,
Rikets Ständers Fulimäglige i Banken neka
Länsmän och Under-Officerare att, oaktadt
deras intygade vederhäftighet, och oansedt
oklanderliga cautionister, erhålla Discontlån,
täckes Ridderskapet och Adeln finna, att den
inslructien, sorn nu kommer alt uppgöras, ej
bör lemna anledning lill ett förhållande, så
stridande emot medborgsmannaiätt.
Bevis på det af mig ölverklagade för
-
Banco-Vuk:s Betänkande, N;o 97. i3
hållandet har jag så mycket mera i händerna,
sorn jag hittills utan framgång sök alt,
åt en vederhäftig Länsman, försedd med
caution af en förmögen Possessionat och en
välmående Borgare, anskaffa ett Lån till
iordningbringande af ett produclivt Boställe,
som hau nyligen emottag)t.
Denna min vördsamma önskan, om rättelse
i ett för Länsmän och jUnder-Gfficerare
så menligt förhållande, anhåller jag
mätte till Ilikets Högloflige Ständers BancoUtskott
varda remitterad”
Banco-Discont-Ve) kets Direction, häröfver
hörd, har upplyst, att mångå så väl
Krono-Länsmän sorn Under-Officerare erhållit
och erhålla Lån i Banco-Disconten,
enär å Låne-Documenten tillika är uppgifvet
och styrkt, att Lånsökanden eger Fastighet
i Staden elier å Landet; hvaremot Directionen
vanligen följt den princip, att icke,
utan ett sådant förhållande, bevilja Lålieansökningar
af ej mindre förenämnde personer,
än äfven Uandels-Betjenle, Inspeclorer,
Vaktmästare i Collegier m. fl. Skälen dertill
hafva varit, dels att Directionen ansett
desse personer vara beroende af godtyckligt
förafskedande från sina löne-inkoinster,
och sålunda ej kunna anses säkra, så
vida de ej egde enskild förmögenhet, dels
ock att Directionen befarat sig i annat fall
blifva öfvei hopad af ansökningar från flera
Baneo-Ucsk:s Betänkande, N:o 97.
andra Medborgare-Classer, hvilka icke idka
egen rörelse,.
Enär för öfrigt Disconl-Verket ej af Directionen
kunde betraktas under den afMotiohairen
framställda synpunkt, eller såsom
en anstalt för behöfvande inbyggare, utan
såsom ett Fenninge-Verk, hvilket, emot säkerhet,
utlånar penningar för lastställd Ränta,
och Direclionen aldrig uteslutit sådane personer,
af hvilken medborgare-Class som helst,
hvilka, på grund antingen af deras innehafvande
tjenster, eller egande Fastigheter, eller
idkade Näringar, kunde anses vcderhäftige,
trodde Directionen, för sin del, att' det
icke blefve för Verket nyttigt, om, på sätt,
genom ifrågavarande motion finnes föreslaget,
Direclionens fria pröfningsrätt härutinnan
skulle inskränkas; uti hvilket yttrande
Herrar Banco-Fullmägtige sig jemväl i allo
förenat.
Med stod af hvad sålunda blifvit utredt
och anfördt, och då Bunco-Utskottet
anser både nödvändigt och gagnelig!, att, likmätigt
stadgandet uti 1823 års Banco-Reglemente,
4 Art. 5 Afd. §. 11, dan rättighet,
sorn alltid tillförene varit åt Discont-Adtninistrationerna
ofverläteny att, efter inhcmtande
af aila tillgängliga, sä väl officiel a sorn
enskilda upplysningar , uppå egen kännedom ,
öfvertygelse och opinion grunda sina beslut
om bifall eller af slag å de Lån, sorn sökas^
Banco-TJuht 'Memorial, N:® 98.
vid Banco-Discontens Styrelse framgent bibehålies,
hemställerBanco Utskottet vördsamt,
om icke den af Herr Friherre Ridderstolpe
väckta motion, i afseende
på specielt yrkad Lånrättighet för
Länsmän och Under-Officerare, må
förfalla.
Hvilket dock till Rikets Ständers vidare
bepröfvande öfverlemnas.
Stockolm den 5 Januarii i83o.
N:o 98.
Ankom till Exp, Utsk. d, 11 Jan.,i8jo,
Memorial, med tillstyrkan; alt, för denna
gång, en Summa af 4-50 Rdr Banco,
i ett för allt, mätte få anordnas till
delnings emellan den Vaktbeljehing
inom Banken, sorn ej i och för den
serskilda uppassningen hos Banco-Utskottet
begagnas.
Uti en till Banco-Utskottet ingifven Skrift,
undertecknad af Förste Vaktmästaren och
samtlige Vaklbeljenlerne inom Banken, med
undantag af 3:ne, hvilka lill tjenstgöring hos
Banco-Utskottet äro anställde, har blifvit
omfpiyjaäldt, huruledes Vaktbetjeningen i
Banken, vid hvar och en af de,.föregående
Riksdagarne i Stockholm, fått sig anslagen
16 Banco-Utsh:s Memorial, N:o 98.
eu viss Summa till delnings, i följd af det
ökade arbete, som, genom B.mco-Utskoltets
sammanvaro, för denna Betjening uppkommit,
samt att äfven, när Riksdagårne liållits
i Örebro, då Utskottets Vaktmästare derstädes
erhållit skjulsersältning, hyra och
tractamente, deras i Stockholm qvarblefne
kamrater likväl icke saknat den uppmuntran,
att en mindre gratificalion eller drickspenning
blifvit dem tillagd; med afseende
hvarå sökanderne nu anhållit, det Banco-Utskotlet,
i betraktande deraf, att Bankens
Vakthetjening, i anseende lill trägen
och ansvarsfull tjenstgöring, högst sällan
funne sig i tillfälle förvärfva någon extra
förtjenst samt derföre ock vore den fattigaste
af sin dass inom Hufvudstaden, ville
antingen tillåta, att den serskilda aflöning
af Statsmedlen, som nu tillfaller de 3:ne
hos Utskottet tjenstgörande Vaktmästare, finge,
efter någon billig grund, emellan Vaktbetjeningen
samfälldt fördelas, eller ock foga
sådan anstalt, attén uppmuntran, hvaraf
nämnde Vakthetjening till understöd i sina
knappa omständigheter alltid tillförene fått
hugna sig, måtte, på sätt lämpligast funnes,
äfven vid närvarande Riksdag komma densamma
till godo.
Banco-Utskottet har inhemtat, att förhållandet
vid- alla föregående Riksdagar va'
rit
Banco-Utsft:s Memorial, N:o C)8> 17
rit sådant, som i ansökningen finnes uppgifvet,
nemligen, att vid slutet af hvarje
Riksdag Bankens hela Vakthetjening, utgörande
pä Ordinarie Stat ett antal af närmare
3o, haft att påräkna en gratification,
större eller mindre, i nion af Riksdagens
längd och öfrige omständigheter. Anledningen
härtill visar sig från början hafva varit
den, att uppassning och vaktgöring hos
Banco-Utskotten besörjdes ända till senare
tider skiftesvis och efter tour af Vaktbetjeningen
samfäldt, i likhet med dess öfriga
befattningar inom Banken. Äfven under de
sista Riksdagarne, den nuvarande inberäknad,
har Banco-Utskoltet ej utsett sin Vaklbetjening,
utan har Bankens Commissariat
dertill förordnat vanligen de yngste bland
Ordinarie Vaktbetjente, som dertill ansetts
skicklige, och hvilkas egentliga tjenslbefattningar
blifvit i stället besörjde af Extra
Vaktdrängar, emot visst arfvode af Bankens
Omkostnadsräknig. Det är en gifven följd,
att sådan ordning icke vidare kan bibehållas,
sedan Rikets Ständer, under nuvarande
Riksdag, beslutat att aflöningen för ej mindre
Yaklbetjeningen än Cancelliet anordnas
utaf de till Riksdagskostnader anslagne StatsMedel.
Baneo-TJtskotten komma att hädanefter,
vid hvarje Riksdags början, utse och
Bill. till R.-St. Fröt. 1828-1830, 6 Sami.
3 Band. fade Haft. 3
jS B an c o-Utslits Memorial, N:o 98.
antaga de till dess uppassning behöflige Vaktbetjent^,
sora, i likhet med de öfrige Utskottens
Vaktbefjentng, njuta aflöning utaf
Riksdagsansjaget; och ingen bar deröfver att
klaga, emedan erhållandet af en sådan befattning
med dervid åtföljande förmon då
kan blifva föremål för allmän täflan emellan
Vaktbeljeningen, hvilket deremot nu icke
kunde ifrågakomma, då tjenstgöring bos
Utskottet ansågs vid Riksdagens början såsom
en tunga, och ieke såsom en fördel.
I betraktande af dessa omständigheter,
och då de 3:ne bos Utskottet anställde Vaktmästare,
emot åtnjutande af det månadtliga
arfvode, som af Statsmedlen bestås, kjelfve
fatt vidkännas nflöningskostnad till sina Vicander,
så att Banken vid denna Riksdag är
fri för all utgift i detta hänseende, får Banco
Utskottet till Rikets Ständers bifall vördsamt
hemställa, alt det för desse 3:ne Vicariat
sålunda inbesparde arfvode för ett
års tid, uppgående tili 45o R:dr
B:co, mätte, för denna gång endast,
få användas såsom gratificalion åt
Bankens Vaktbetjente i allmänhet,
att efter lämpliga grunder der»
emellan fördelas.
Stockholm den 5 Januarii i83o.
STOCKHOLM,
nos Cahl Ab. Pihl, i83or
Litt. A.
Uträkning öfver det med Bankens Fastighets-utlåning, sedan år i8s3, förenade Contract
om leverering af 2 procent i Silfver årligen, efter ursprungliga Sedel-Capitalet,
uti 331 år, betraktadt såsom Lån, med 3ff- procent årlig ränta, ock
det öjriga amortissement.
Obs. För ett Lån-Capital af i5o R:dr Banco utgör årliga betalnings-skyldigheten R:dr 3
i Silfver, som, efter Myntbestämnings-grunden, ä 128 sk., motsvarar R:dr 8 Banco.
Ursprungliga Capita-
I
Decimal-Bråk
let och återstoden der-
af efter hvarje
ars
Efter
betalning.
Årliga Räntan.
Årl. afbetalning.
förloppet af
Rrdr.
sk.
r:st.
i5o
315
irsta
året
l47
32
10
5,
685
2,
2:dra
i45
i3
7
5,
597
2,
402
3:dje
••••••
142
37
11
5,
5o6
2?
493
4:de
I 4*3
Q
8
5,
411
2,
588
5:te
6:te
i3 7
134
25
34
9
11
5,
5,
313
211
2,
2,
686
788
7:de
i3i
4°
—
5,
106
2,
893
8:de
128
3q
11
4,
9.96
3,
oo3
qrde
125
34
3
4>
882
3,
117
io:de
122
20
4»
764
3,
235'
t i:te
119
5
10
4.
641
3,
358
i2:te
'
115
3o
6
4»
514
3,
485
i3:de
112
-
11
4»
38a
3,
617
14rde
108
12
9
q
4>
245
3,
754
15:de
104
17
4.
1 o3
3,
896
16:de
lOO
i5
7
3,
955
4>
o44
17:de
96
6
2
3,
802
4>
197
18:de
91
37
1
3,
643
4.
356
iq:de
87
12
1
3,
478
4.
521
2o:de
82
26
q
3,
3o6
4»
693
2 irsta
77
33
3,
128
4»
871
22:dra
72
3o
4
2,
944
5,
o55
23:dje
67
18
6
2,
782
5,
247
24:de
6t
45
1
2,
553
5,
446
25:te
56
.3
9
2,
347
5,
65 a
aörte
5o
25
1
2,
233
5,
866
2 7rde
44
21
—
1,
9'4
6,
o85
28:de
38
5
4
1,
673
6,
326
agrdc
31
26
8
U
444
6,
555
3o:de
24
36
11
1,
1 q5
6,
804
3 irsta
>7
33
2
0,
938
7>
061
o2:dra
10
17
4
0,
670
7>
329
33rdie
2
36
3
0,
392
7’
607
33|
5
11
0,
o34
2,
631
(3 Decimaler)
Återstoden.
i47-
685
i45,
283
142,
79°
i4o,
202
137,
516
134,
728
131,
835
128,
832
125,
7i5
122,
480
1 iq,
122
115,
637
112,
020
108,
266
104,
370
100,
3a6
96>
129
90
-773
87,
2Ö2
82,
55q
77’
688
72,
633
67,
386
61,
94°
56,
288
5o,
522
44’
437
38,
I I I
31,
556
24,
752
*7»
691
10,
362
2,
755
0,
124
(Tillhör Banco-Utsk. Memorial N:o 99.)
Litt. R,
Arliga a,procents-inbetalningen i Sil/ver
tilt Banco-Sedlar a „8 sk, med
umortissement pä 36 år.
Efter förloppet af
irsla
aldra
3:dje
4:de
5:te
6:te
7:de
8:de
9:de
io:de
i i:te
i2:te
i3:de
i4-‘de
15:de
i6:de
i j:de
18:de
i9:de
2o:de
a i :sta
22:dra
23:dje
24-de
25:te
2 6: te
27:de
28:de
29:de
3o:de
3 irsta
32:dra
33:dje
34:de
35:te
36:te
Äret.
(slutligen betaldt)
Räntan.
Albe
R:dr
sk.
r:st.
R:dr.
6
2
5
44
I I
2
5
40
3
3
5
36
-- ,
2
5
3i
9
2
5
, 27
3
2
5
22
6
2
5
ll
9
2
5
12
7
2
5
7
5
2
5
1
10
2
4
44
3
3
4
38
5
3
4
32
1
3
4
2 b
9
3
4
18
8
3
4
12
3
0
D
4
5
3
3
45
6
4
3
37
9
4
3
29
7
4
3
21
3
4
3
12
6
4
3
3
5
4
2
42
5
2
32
I
5
2
21
11
5
2
11
3
5
3
—
1
5
I
36
8
6
l
24
3
3
6
I
12
6
47
3
?
33
9
J9
9
7
Primitiva Capita let
och dess återstod
årligen.
sk.
r:st.
R;dr.
sk.
r:st.
i5o
i48
3
I
l45
44
I I
7
9
I 43
37
2
12
—
141
25
2
16
3
i39
8
I I
20
9
i 36
36
2
25
6
134
10
8
3o
3
131
28
5
35
5
128
4«
4o
7
126
5
46
2
123
2
3
3
9
1 *9
46
6
9
7
116
36
11
i5
11
113
21
22
3
i°9
46
9
29
4
106
17
5
35
9
102
29
8
43
—
98
34
8
2
6
94
3a
2
10
3
90
21
11
18
5
86
3
6
26
9
81
24
9
35
6
76
37
3
44
7
7'
4o
8
6
66
34
8
i5
11
61
18
9
26
1
55
4°
t.7
8
36
9
5o
3
11
47
11
44
4
11
4
37
40
8
23
5
3i
17
3
35
9
24
2 9
6
—
9
»7
28
9
14
3
10
!4
6
28
3
2
34
3
(Tillhör Baneo-Utsk. Memorial Nio <jg.)
iv* ■ ;
Litt. C.
Årliga a:pro cent s-inbetalningen i Silfver å ett Capital af 100 Rdr B:o reducerad
i Banco-Sedlar a 128 sk. med beräkning af 4 procents årlig Räntaj till
amortissement på 36 år.
Efter förloppet af
1 :sta
2:dra
3:dje
4:de
5: te
6: te
•jule
8:d-e
9:de
jorde
1 i:te
i2:te
i3:de
i4:de
i5:de
i6:de
l^.de
i8:de
iqrde
2o:de
2 irsta
22:dra
23:dje
2zf:de
25:te
26: te
27.'de
28:de
29:de
3o:de
3 irsta
32rdra
33rdje
34:de
35rte
36:te
Aret
(slutligen betaldt)
Räntan.
Afbetalning.
Primitiva Capitalet
och dess återstod
årligen.
.dr.
sk.
r:st.
R:dr.
sk.
r:st.
R:dr.
sk.
r;st.
100
4
—
—
I
l6
98
32
.
3
45
/
I I
I
18
I
97
i3
I I
3
42
IO
I
21
2
95
4°
9
3
40
I
24
94
. 16
Q
3
37
2
I
26
10
92
37
1/
11
3
34
2
I
29
IO
91
8
I
3
31
—
I
33
89
23
I
3
27
IO
I
36
2
87
34
I I
3
24
5
I
3.9
7
85
43
4
3
20
11
I
43
1
84
3
3
ll
3
I
46
9
82
1
6
3
i3
6
2
2
6
79
47
3
9
7
2
6
5
77
4o
7
3
5
5
2
10
n
75
3o
3
1
2
2
!4
10
73
i5
2
2
44
5
2
*9
7
70
43
7
2
40
2
2
23
10
68
*9
q
2
35
4
2
28
8
65
39
I
2
3o
4
2
33
8
63
tJ
5
5
2
20
2
2
38
10
60
14
7
2
>9
9
2
44
3
57
18
/
4
2
i4
2
3
1
10
54
16
6
2
8
4
3
7
8
5i
8
10
2
2
3
3
i3
9
47
43
1
1
44
—
3
20
—
44
23
1
1
37
5
3
26
7
40
44
6
1
3o
7
3
33
5
37
11
1
1
23
6
3
4o
6
33
18
n
1
16
1
3
47
11
29
18
j
8
1
8
5
4
7
7
25
11
1
1
—
5
4
i5
7
20
43
6
—
40
2
4
23
10
16
19
8
—
3i
6
4
32
6
11
35
2
—
22
6
4
4i
6
6
4»
8
13
2
5
2
10
1
38
10
(Tillhör Banco-Utsk. Memorial Nto gg.)
■y.vi
• ■■
vtAtf:
Banco-Utshotteti Memorial IV.-o gg. i
N:o 99.
Ankom till Exp.-Utsk don 21 Jan. i83».
Memorial, med förslag angående grunderna
för lirf vidj då ett, emot återbetala
in gs-skyldighet i Silfverj erhållet
Balico-lån kommer,före utsatt
termin., att till sitt återstående
belopp på en gång gäldas.
UliB anco-Ulskottets, till svar å gjorda
anmärkningar angående Låne-rörelsen, afgifna
Utlåtande, N:o 82, i hvad som rörer
grunderna -för redan utgifna Fastighetslåns
återgäldande, är omnämndt, (pag. Zf
och 38) huruledes inom Riks-Stånden blifvit
erinradt, att en betalnings-grund äfven
borde stadgas för den händelse, då vid
Fastighets-panters försäljning å Auction nya
Gäldenären skulle åstunda att på en gång
blifva qvitt ett, emot vilkor af återbetalning
i Silfver, på 33|:dels år, erhållet Banco-lån;
helst det i 1823 års Banco-Reglemente
(pag. 96) gifna stadgande för slikt
fall, att bland Köpe-vilkoren skulle ingå,
Öih till Riks. St. Prot. 1828—i83o. 6:te Sami. 3 B. t
5:te Häftet.
a Bänto-Utskottets Memorial N.o gg.
det ”länet måste antingen contant liqvideras
i Silfver med fulla 66 f delar af hundrade
j eller af köparen öf vertagas till det
belopp j, sorn finge qvarstå/’ vore allt lör
hårdt och betungande.
Banco-Utskottet förbehöll sig alt vidare
återkomma till frågan härom, då ett
från Herrar Banco-FulImägtige i berörde
hänseende framställt förslag blifvit behandladt;
och sedan detta skett, får Utskoltet
nu underställa Rikets Ständer silia åsigter
i ämnet.
Herrar Banco-Fullmägtige hafva omförmäla
att inropare af sådana, genom Auction
försålda, Fastigheter, som varit till Bankens
säkerhet intecknade för lån emot återbetala
nings-skyldighet i Silfver, hitintills alltid
begagnat den senare tillåtelsen, eller att på.
deras namn öfvertaga lånen till det belopp
som fått qvarstå; men att deremot det
förra alternativet,— att pä en gäng contant i
Silfver liqvidera hela återstående skulden,
— vore för mycket stridande emot både
billighet och enskild fördel, att af någon
lanna uppfyllas, emedan Gäldenären, i sådant
fall, oberäknadt svårigheten och den
betydliga kostnaden att anskaffa en dertill
erforderlig större Silfver-qvantitet på en
gång, äfven i verkligheten betungades med
Bänco-Ulskoltels Memorial JY.-ö gg.
3
Räntan för liela den tid, som eljest skolat
åtgå till lånets albördande i stadgad ordning,
under hvilken han dock ej finge detsamma
begagna; helst denna Ränta inbegripes
uti den stadgade årliga afbetalningen
af 2 procent i Silfver på hvad i Sedlar
är emottaget.
Af sådan anledning hafva Herrar Banco-Fullmägtige
hemställt till Utskottets pröfning,
om icke, för att å Bankens sida möjligast
underlätta dylika Auctions-liqvider ,
i händelse sådana omständigheter förekomme,
att hela återstoden al ett slikt Bancolån
borde genast och på en gång inbetalas,
sådant kunde få ske med Banco-sedlar,
på det sätt, att länets återstående belopp
i Riksdaler Silfver, blefve förvandlndt
till R:dr B:o efter enahanda grunder,
som vid utgifvandet deraf varit följda, eller
genom Numerairens förhöjning medelst
tillägg af 5o procent; då detta sammantagna
belopp blefve hvad som nya egaren
bade att uti Banco-sedlar inbetala,
jemte härå beräknad' 6 procents ränta från
den dag, lill hvilken betalningen i Silfver
funnes vara fullgjord, och intill skeenda
siutliqvid»
Vid öfvervägande häraf har hos Banee»Utskottet
förekommit, att, ehuru enkelt
4
Banfo-Utskottets Memorial N.-o gg.
och rättsenlig* detta uppgifna betalningssätt
vid första påseende framställer sig, är
det dock till sin grund så vida felaktigt,
att Gäldenären, genom oafkortadt afdrag på
Capital-skulden af allt hvad förut blifvit
betaldt, vore i sjelfva verket fritagen från
all Räntebetalning för de år, under hvilka
lånet redan fått begagnas; och följaktligen
förmonen af ett sådant liqvidations-sätt olika,
alltefter som detsamma tidigare eller
senare tillämpades,
Genom verkställd uträkning är befunnet,
att det Contract om lefverering af a
procent i Silfver årligen uti 33|:dels år till
liqviderande af erhållen Lån-försträckning i
Sedlar, som detta slags Fastighets-lån egentligen
innebära, belöper sig, å 128 sk:s
valvation, till i det aldranärmaste 3T733:dels
procent årlig Ränta,
Rätta och noggranna progressionen, eller
årliga förminskningen i enlighet härmed,
å ett lån af i5o R:dr i Banco-sedlar
eller 100 R:dr i Silfver, visar sig af hosföljande
Tabell Litt. A.
Då emedlertid en sådan beräkningsgrund,
fastän i sig sjelf den rigtigaste, blefve i
tillämpningen på olika summor alltför vidlyftig
oeh invecklad , och sedan Rikets
Banco-Utskoltcts Memorial N.-o gg. 5
Ständer redan förut bifallit Banco-Utskottets
(i Låne-Betänkandet N:o 5o) gifna
förslag : att de årliga betalningarna få
verkställas etter Gäldenärens godtfinnande,
antingen med 2 procent i Silfver eller 6
procent i Sedlar af Uån-capitalets ursprungliga
Numeraire; bär Utskottet ansett lämpligast
att vid alla frågor om full slut-liqvid,
innan den utsatta terminen af 33^:dels år
gått till ända, elt lån af detta slag må
alltifrån utgifvandet betraktas under egenskapen
af vanligt 4 procent? Banco-lån
med amortissement. Härvid uppstår väl ,
i och genom Räntqns ökning från 3T7-95:dels
procent till 4 procent, den skillnad, att
sammanlagda års-betalningar för 36, i stället
för 33|. år, åtgå till skuldens fulla
godtgörande; men detta för Gäldenären ej
serdeles betungande öfverskott är att anse
som en ganska måttlig och billig ersättning
för tillåtelsen att frånträda contractet
och för det äfventyr, Banken i och med
detsamma underkastar sig, att möjligen
nödgas betala mera än 128 sk. för det
Silfver, sorn eljest skolat afLåntagaren anskaffas.
Af hosföljande Tabell Litt. B., uppställd
å ett lika Capital af r5o R:dr B:o,
eller 100 R:d, Silfver, utredes närmare olik
-
6 llanco-Utskottets Memorial N-o gp.
heten i resultatet, enligt hvartdera beraknings-sättet.
Banco-Utskottet får, på grund af hvad
sålunda blifvit anfördt och utredt, härigenom
vördsamt tillstyrka:
att i de händelser, då ett emot
återbetalnings-skyldighet i Silfver
upptaget Banco-lån kommer att
till sitt återstående belopp på en
gång, före utsatt termin, gäldas, de
derå redan förut i stadgad ordning
och till utsatt belopp af 2
procent i Silfver verkställda årsbetalningar
må evalveras lill Banco-sedlar
efter Mynt-bestämningsgrunden
å 128 sk.; och derutaf
beräknas för hvarje förflutet år 4
procents Ränta samt det öfriga
gå i minskning på Capital-skulden,
hvars derefter blifvande återstod
bestämmer den summa, som
för lånets slutliga liqviderande erfordras.
Och kan hosföljande Tabell Litt. C.j
uträknad på ett capital af 100 R:dr B:o,
eller 66|:clels R:dr Silfver, tjena till grund
för alla dylika liqvider, såsom utmärkande,
huru stor procent af ett i Sedlar erhål
-
Banco-Utskottets Memorial N.o gg.
1
Jet capital, efter hvarje års förlopp, finnes
återstående, då Gäldenärens betalningsskyldighet
blifvit ordentligen fullgjord.
Så vida Rikets Ständer härtill bifalla,
tillstyrker Banco-Utskottet vidare,
alt, i sammanhang härmed, må
hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhållas om utfärdande af Dess
Nådiga Kungörelse! till laga efterrättelse
vid liqvider emellan Banken
och enskilde för sådanaBanco-lån,
som här ofvan blifvit omnämnda.
Slockholm d. 19 Januarii i83o,
N:o 100.
Ankom till Exp.-Utsk. d. ai Jan. i83o.
Memorial, med förslag till regiementariska
föreskrifterj i sammanhang
med Rikets Ständers
beslut om Låns meddelande från
Banken emot pant af Tackjern.
Sedan Rikets Ständer beslutat, med anledning
af Banco-Utskottets Betänkande N:o
6
Banco-Utskottets Memorial N.o loo.
45 och Utlåtande N:o 67, att Tackjern, liggande
på våg under vederbörande Embetsmäns
och Magistraters ansvarighet, får af
Banken belånas, med iakttagande af enahanda
hufvudgrunder, som för utlåningen
på Jern och andra exportabla Effecter hittills
varit gällande, under vilkor, attreglementariska
Stadgauden för det speciela af
denna Lånrörelse kamme att genom BancoUtskottet,
efter samråd med Banco-Styrelsen,
uppgöras, och i ett sammanhang anmälas
hos Rikets Ständer; så får, efter
inhemtande af Herrar Banco-Fullmägliges
yttrande, samt med iakttagande af hvad
uppå Utskottets förslag redan blifvit hos
Rikets Ständer besluladt öfver en och annan
hithörande hufvudpunkt, Banco-Ulskottet
härigenom underställa Rikets Stän-.
der följande:
Förslag till Reglemente för Iåns utgifgifvande
från Rikets Ständers Bank ernof
pant af Tackjern,
1 :o
Tackjern, som, på sätt 4 §. 1 Morn. af
Kongl. Maj:ts, den 17 Maji i8i4> utfärdade
Nådiga Förordning, angående Jern-vräkeriet
i Riket, föreskrifver, är behörigen stärn p.Iad.t
och märkt, samt upplagdt, antingen å Stockholms
Tackjerns-våg, å Vågen i Götheborg
Banco-Utskottets Memorial N.o 100.
9
eller å öfrige inom Riket befintliga Jernvägar,
hvilka äro försedda med Våg-mästare,
samt stå under Städernas Magistraters
tillsyn och ansvarighet, men ingalunda sådant,
som förvaras i enskilde personers utom
Stadens våg befintliga bodar, belånas
af Banken i Stockholm och af Lån-Contoiret
i Götheborg, enligt-den för hvardera, i
afseende på vågförda effecters belåning, utstakade
Districts-fördelning, emot aflemnande
af behörig vågattest,
2;o
Stamp-Skrot- och Klot-jern är ifrån belånings-rättigheten
undantaget.
3:o
Våg-attesten bör bestämdt innehålla
den Bergslags namn, och den Hyttas stämpel,
hvarest Tackjernet är ti 11 verkad t, dess
vigt samt antalet af Galtar eller Stycken,
Attest öfver Tackjern, liggande å Stockholms
våg, skall vara underskrifven af Inspectoren
vid vågen, tillika med tvänne af Drätsel-Commissionen,
på dess ansvar, utsedde
Stadens Embets- eller Tjenstemän. Och
skola dessa tre personer derigenom en för
alla och alla för en ikläda sig ansvarigheten,
att den i Attesten uppgifna Tackjernspost
oförryckt må qvarhållas tor Bankens
räkning. Attest öfver Tackjern, liggande
io Barico-Utskoltcts Memorial N o 100.
å Vågen i Götheborg, eller å någon af (le
öfriga Vågarna i Riket, undertecknas på
enahanda sätt, sorn för Stång-jerns och andra
Våg-elFecters belåning är föreskrifvet
och iakttages.
4:o
Innehafvare at en så beskaffad, å honom
slälld eller behörigen transporterad
Våg-altest eger att Tack-jernet belåna, emot
afgif»ande Skuld-förbindelse lill Banken
elier Låne-Contoiret, hvartill tryckta
Blanketter blifva att tillgå. Våg-attesten
skall då tillika, genom serskild åtecknad
Transport., å Banken eller Låne-Contoiret
öfverlåtas.
5:o
Lån-beloppet skall , med afseende å
conjuncturer och öfriga omständigheter, af
Baneo-Fulhnägtige utsättas till högst två
tredjedelar af det pris, Kongl. Kammar- och
Bergs-Collegierne årligen för hvarje serskild
Bergslags tillverkningar bestämma såsom
lösen för Kronans Tionde -Tackjern ;
och fastställes emot slutet af hvart år till
grund för nästpåföljande årets utlåning.
6:0
Belåningen fortgår utan afbrott året igenom.
Lånen beviljas på högst Nio (9)
Banco-Utskottets Memorial AT.o loo■
månaders tid, med förbindelse för Låntagare
att, omså fordras skulle, afven dessförinnan,
efter 6 veckors uppsägning, dem,
återgälda, och emot Ränta å 4 procent, efter
år räknadt. Omsättning af dessa hail
eger icke rum, utan skola desamma vid
förfallotiden ovilkorligen fullt inbetalas.
7:0
I afseende på Relaxationer till större
eller mindre del af belånadt Tackjern ,
lånens successiva afbetalning, den pantsatta
effectens försäljning vid uteblifven liqvid
m. m., skola de för belåningen å
Stångjern och öfriga Våg-effecter gällande
författningar och föreskrifter tjena till efterrättelse.
För öfrigt, och som, enligt hvad Utskottet
inhemtat, Tackjerns-vågen i Stockholm,
hvilken utgör en egen inrättning, afskild
från Stadens stora Jern-våg, och ly.
dande ensamt under Stockholms DrätselCommission,
är försedd blott medj en ansvarig
Tjensteman, nemi. Inspectoren eller
Vägaren, som ej biträdes vid sin befattning
af något Tull-Styrelsens eller Kronans
Ombud; så, och för beredande af eö
n Banco-Ulsfiotlets Memorial N.o 100.
större säkerhet och controll, i anseende
till det Tackjern, som, å denna Väg lig-,
gande, kan blifva i Banken för lån pant
satt,
har Banco-Utskottet ansett sig böra
tillstyrka:
att Rikets Ständer bos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla ,
det serskildt Nådigt förordnande
måtte, till vederbörlig efterrättelse,
blifva meddeladt, af innehåll:
att ingen Skeppnings-altest öfver
något slags inlastadt lånbart Tackjern
må ifrån Stockholms våg kunna
utfärdas, som icke är underskrifven
af de personer samfäldt,
hvilka det, enligt ofvanintagna Reglementes
3:dje punkt, skulle tillhöra
alt underteckna och ansvara
för Yåg-attesterne till belå-v
liing; äfvensom, att förpassning
på sådant Tackjern icke får af vederbörande
Embetsman vid Tullverket
meddelas , mgd mindre
Skeppnings-atteslen befinnes vara
på nyssnämnda sätt verificerad.
Rikets Ständers upplysta bepröfvande
underställes detta vördsamligen.
Stockholm den 19 Januarii iS3o.
Bianco-Utskottets Memorial N o 1Ö1. *3
Nio i o i
Ankom till Eip.-Ulsk. den »i Jan. 1830.
Memorial , angående Revision öfver
Banco-Discont - Verkets förvaltning
och Räkenskaper samt f. d.
Riks-Discont-Verketsfortsatta utredning
för år iSsp, och sedermera
intill nasta Riksdag.
Banco-Reglementet af år ?S23 innehåller,
i afseende härå, (^pag. i3p) följande förereskrift,
”den årliga Revisionen af Rikets
Ständers Banco-Discont-Verk , och i sammanhang
dermed öfver f. d. Riks-Discontens
utredning , förrättas emellan Riksdagarne
af åtta Revisorer, alne för hvartdera
Riks-Ståndet, hvilka, uppå derom från
Baneo-Fullmägtige skeende underdånig anmälan
hos Kongl, Majit, blifva till denna
förrättning utsedda och kallade, enligt de
grunder hvart och ett Riks-Stånd i sådant
afseende utstakat och till Kongl. Majit i
underdånighet uppgifvit. Och sammanträda
dessa Revisorer i Banken den 1 Martil
hvarje år, eller, om helgedag då infaller,
nästföljande söcknedag. Vid infallande
Riksdagar är det deremot Rikets Ständers
>4
Banco-Utskottets Memorial N.o 101.
Banco-Utskott förbehållet att, genom dertill
i noin sig utsedde Deputerade, vederbörlig
Revision öfver Disconl-Verkels förvaltning
och räkenskaper besörja; hvadan någon
anmälan hos Kongl. Majrt, i fråga om
Revisorers utväljande, ej eger rum, så vida
Banco-Styrelsen , innan December månads
början föregående året, fått säker kunskap,
att Riksdag året derefter, under loppet af
de första 3:ne månaderne, kommer att inträffa/’
Revisionen
för året 1828 har, i följd
häraf, blifvit genom nuvarande Banco-Utskott
besörjd, på sätt Utskottet i dess afgifna
Betänkande N:o 72 hos Rikets Ständer
anmält.
För nästlidet år 1829 deremot, lärer
detta uppdrag 'hvarken kunna besörjas af
Banco-Utskottet, eller genom serskilda Deputerades
utväljande i vanlig ordning, efter
underdånig anmälan från Banco-Styrelsen,
hvartill tiden, i följd af Riksdagens fortsättning,
längesedan förbigått; och har, vid
slikt förhållande, Banco-Utskottet härigenom
skolat vördsamt föreslå:
att Riks-Stånden behagade hvart
för sig, på sätt lämpligt finnes,
utse tvänne Ledamöter tili be
-
Banco Utshollels Memorial N.o 101.
sörjande af ofvannämnde Revisions-förrättningar,
hvarmed kommer
att begynnas den första instundande
Mai lii , samt , om de
sålunda anställda valen , till vederbörande?
förständigande, låta
meddela Banco-Utskottet kännedom
;
varjemte Utskottet utbeder sig att från
vartdera Riks-Slåndel serskildt erhålla unerrättelse
om
den ordning, som under mellantiden
intill nästa Riksdag, i afseende
på val af Ledamöter till
dessa ärli ga Revisioner, bör följas,
för att derutinnan kunna lemna
Banco - Styrelsen behöfliga föreskrifter.
Stockholm den 19 Januarii i83o.
STOCKHOLM, tryckt i Eckstcinska Tryckeriet, i83o
Baneo-Utskottets Utlåtande N.-o 1<A. t
N:o 102.
Ankom till Exp-Utsk, d. 23 Jan. i83o.
U tlåtande öfver anmärkningar från
Riks - Stånden vid Utskottets,
uppå Motion af Herr B. II. Santesson,
afgifna Betänkande> N:o
68 j jemte hvad i sammanhang
dermed hos Hedervärda BondeStåndet
förekommit_, angående
Stats-j Banco- och OeconomieUtskottenSj
uppå Motion af Herr
A. Rothlieb, gemensamt afgifna,
och af 3:ne Riks-Stånd bifallna
Betänkande N:o 66i fråga
om serskilda föreslagna grunder
för belåning af Spannmål.
Förstnämnda Betänkande, N:o 68, — hvaruti
Baneo-Utskottet förklarat sig, på anförda
skäl, ej kunna dela den af Högloft. Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet, uti
enskildt afgifvet Betänkande, N:o 143, framuti
till Riks. St, Prat. 1S28—i83o. G:ta Sami. 3 B. *
6:t« Häftet.
3'
Banco-Utskottcts
ställda åsigt, att hos,Rikets Ständer tillstyrka
utlåning på Spannmål från Banken, dess
härvarande Discont eller Låne-Contoiren,
samt fördenskull hemställt: huruvida icke
Hurr San tessons väckta motion, om magazinerad
Spannmåls belåning i stapelstäderna,
mäj uti sakernas närvarande skick, förfalla,
— är af Vällofl. Borgare-Ståndet den
c) Augusti, Högvördiga Preste-Sfåndet den
10 September och Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 7 December nästlidet år återremitteradt,
med anmärkningar, utvisande,
att båda BetänkandeUa, (Adris 68 och
t43), blifvit på en gång och i ett sammanhang
hos dessa 3:ne Riks-Stånd behandlade.
Hedervärda Bonde-Ståndet deremot,
sorn redan under d. 3o Junii lemna t dess bifall
å Oeconomie-Utskottets Betänkande, N:o
i43, och, såsom en följd af detta beslut, funnit
sig böra öfverlemna till Banco-TJtskottet
att, i afseende på grunderne och vilkoret
för Spannmåls belåning uti Rikets Ständers
Bank och Låne-Contoir, samt de för
sådant ändamål nödiga reglementariska föreskrifter,
med förslag till Ständerne inkomma,
har sedermera, enligt ProtocollsUtdrag
af den i5 förlidne December, vid
skedd föredragning af Betänkandet, N:o 68,
beslutat återremiss deraf, i anledning af de
Banco-tJlskoltets Utlåtande No 102.
3
anmärkningar, som inom Ståndet Blifvit
gjorda, vid Stats-, Banco- och OeconomieUtskottens
öfver Herr Rothliebs motion afgifna
Betänkande N:o 66; hvilka nyssnämnda
anmärkningar, i Protocoll af den 11 föregångne
December, åtföljt.
Ibland de hos Riks-Stånden framställda
erinringar vid Betänkandet N:o 68, har,
i afseende på formen för sakens behandling,
i första rummet förekommit BancoUtskottels
vägrande, att, på begäran af Höglofl.
Oeconomie-Utskottet, sammanträda med
sistnämnde Utskott, till bestämmande af
grunderna och vilkoren för Låns beviljande
på Spannmål, samt de för sådant ändamål
nödiga reglementariska föreskrifter. Och
har häröfver blifvit yttradt: att, enär 43 §.
Riksdags-Ordningen tillåter sådana sammanträden,
och blott lemnar till Utskottens öfverenskommelse
sins emellan, om det må
ske in Plenis eller genom Deputerade, samt
för Banco-Utskottet endast reserverar det
serskilda förhållande, som kunde påkalla
Tyslhels-ed, så syntes denna vägran afBancö-Utskottet
alldeles stridande emot Grundlagens
föreskrift. (^Santesson
Banco-Ulskotlet får, i anledning häraf,
vördsamt erinra: att, enär ett Låne-andag
af Bankens medel utgjorde föremål för mo
-
4 Banco-Utskotlets Utlåtande N:o 102
tionen, och denna motion af Vällofl. Bor*
gare-Ståndet remitterades till Banco- oeli
Oeconomie-Utskotten, lunde Banco-Utskot»
tet icke annorlunda fatta denna remiss, än
att de egentliga hnfvud-frågorna, om och
huruvida några tillgångar härtill funnes, och
i hvad mon den föreslagna anstalten kunde
anses med Bankens säkerhet förenlig,
barde från Banco-Utskottets sida ej blifva
obesvarade; hvadan Banco-Utskottet omöjligen
kunde anse sig tillständigt att stillatigande
gå detta förbi, och med OeconomieUtskottet
end ast samrådas om reglementarisk»
föreskrifter för verkställigheten. Då Oeconomie-TJtskottet
emedlertid fann för godt att
på förhand, och utan communication med
Banco-Utskottet, bestämma sig ej blott rörande
anstaltens oeconomiska nytta, utan
äfven om sjelfva medlens anordnande från
Banken, hvarvid tillgångarna och säkerheten
ej ens ifrågasattes, samt derefter lemnade
Banco-Utskottet del af det fattade beslutet,
med påkallande af dess biträde, egenlligen
i och för det reglementariska;
så återstod för Banco-Utskottet ej annat,
än att, inom sig, upptaga hufvudämnet till
serskild pröfning. Det visade sig då, att
båda Utskotten hyste deröfver olika meningar,
och att intetdera fanns benäget frångå
sin öfvertygelse. I ett sådant sakernas
skick, syntes det Banco-Utskottet lämpli
-
Banco-Utskottets Utlåtande N.o 102.
gare, attlivartdera Utskottets skiljaktiga åsigler
blefvo framställda till Rikets Ständers
afgörande, än att, uppå Oeconomie-Utskottets
sedermera gjorda inbjudning, tillvägabringa
ett gemensamt resultat i hufvudfrågan,
medelst öfverläggning och omröstning
hos båda Utskotten samfälldt, som utgjordes
det ena af 36, det andra af 48 Ledamöter.
Banco-Utskottet inser ej, att någon
Grundlagens föreskrift härutinnan
blifvit för nära trädd; och tror
sig jemväl hafva utredt, att Utskottet,
för dess del, ej kunnat eller
bordt annorlunda gå till väga
fin som skett, efter den föregåenende
behandling motionen hos
Höglolliga Oeconomie-Utskottet erhållit.
Hvad dernäst beträffar sjelfva lånefrågan,
så hafva några af de anmärkande
sökt ådagalägga, hurusom den allmänna fördel,
hvilken med motionen i detta ämne varit
afsedd, ej eller för Banken blefve utan vigt
och inflytande, och i sådant afseende omnämnt
: att de stora summor, hvilka förut
blifvit använda till allmänna Magazins-Inrättningen,
tillskyndat Banco-Yerket betydliga
förluster, och i sin nion bidragife till
6
Banco-Ulskoltets Utlåtande N.o 102.
dess sämre ställning och sedelmyntets vanvärde,
som nu påkallat en alfvarlig reform
och upphörandet med anvisning af sådana
framtida creditiv på Banken; att angeläget
blefve att på annat sätt afhjelpa de
behof och fylla den brist, som vid framdeles
inträffande missväxtår ofelbart komme
att visa sig; att detta ej kunde ske bättre
och mera i öfverensstämmelse med den nu
allmänt erkända grundsatts, att Spannmålsliandeln
och speculationen dermed under
goda år, för kommande svåra år, måtte
lemnäs odelad åt enskilda omtankan, än
genom en uppmuntran och ett underlättande
för denna enskilda omtanka, medelst
sådana låne-utvägars öppnande, som föreslagna
blifvit; att ingen tvifvel vore, att,
om Rior förlidet år funnits i de orter, der
skogstillgång medgåfve deras anläggning,
många tusende, ja hundrade tusende tunnor
Säd blifvit fredade för förskämning; likasom
att, ifall, vid den efterfrågan af Svensk
Spannmål för andra länders behof, som inträffade
under föregångna hösten, ett tillräckligt
förråd afSäd funnits i Stapelstäderna,
hade då likaväl kunnat afyttras 2 å 3oo,ooo
sorn 60,000 tunnor; (Santesson) att, ehuru
Sädesprisen, tidtals, flera gånger varit
högre utom- än inomlands, har sådant dock
sällan förmått i lid väcka den enskilda speculationenj
på hvilken Rikets Ständer vid
Banco-Utskotlels Utlåtande N;o J02. <j
sista Riksdag gåfvo anvisning, i ersättning
för én allmän Magazins-Inrättning, och det
af den orsak, alt ej tillika anvisning gafs
på de till ett vidsträckt uppköp af inländsk
Spannmål erforderliga förlags-capital; att,
fastän den fråga, huruvida sädesbelåning
horde anses, för Rikets penninge-väsende,
i det hela skadlig eller gagnelig, vore af
för vidlyftig beskaffenhet att fullständigt
utredas, kunde det åtminstone ej betviflas,
att Rikets penninge-verk, till en hufvudsaklig
del, beror på befrämjandet af Landets
vigtigaste produetion, hvarigenom å ena sidan
lemnäs tillfälle till förmonlig export,
eller lill förråd för framtida behof, samt å
andra sidan behofvet af utländsk Säd minskas:
bägge delarna förmonligt inverkande
på coursell och på Sedelmyntets silfvervärde
eller agio; att coursens stigande till
i/jo skillingar, så väl 1819 som 1826, egenlligast
vållades af den stora Spannmålsinförseln,
likasom den ej obetydliga utförseln
äfven af Spannmål för något öfver ett
år sedan onekligen bidrog att fälla densamma
ända till 119 ä 120 skillingar i Stockholm,
och till 117 skillingar i Götheborg,
hvarifrån den förmonligaste utförseln skedde;
att sedelstockens silfvervärde således
ej vore beroende blott af förhållandet emellan
Sedelstocken och Bankens Silfverfond,
utah också af handels-förhållandet e
-
8 BaneO' Utskottets Utlåtande IV.-o 102.
mellan Export och Import, (ftlunck af Rosenschöld').
Banco-Utskottet är långt ifrån att vilja
förneka vigten och angelägenheten af de
gagneliga resultat, som den ifrågavarande
motionen haft till ändamål att förbereda;
och fastmindre förbiser Utskottet den sanning,
att sådana förhållanden, en gång till vä—
gabragta, skulle gifva ettganska'verksamtstöd
åt Bankens egna operationer. Men då fråga
nu är, att, genast från början, de härföre
erforderlige allmänna bidrag skulle påjBanken
sjelf, såsom lån, anordnas, i samma
stund Rikets Ständer beslutat om reglering
af mynt- och penninge-väsendet, och till
första vilkoret för dess företagande bestämt
ett visst oell gifvet förhållande emellan Bankens
Sifverfond och dess utelöpande Sedelstock;
så, och enär allt icke kan på en gång
och från ett håll åstadkommas, tror Utskottet
sig hafva rätteligen ansett föremålet
och omfånget af dess Utlåtande böra
blifva, enligt Betänkandet N:o 68, att
pröfva:
huruvida några tillgångar för den nya
lån-rörelsens bedrifvande vore i Banken
att påräkna; och
i) om Verkets säkerhet kunde dervid an
-
Banco-Utskottets Utlåtande IV.o 102.
9
ses förvarad; — Och från dessa båda
synpunkter
tror Utskottet vara angeläget att
icke eller nu, vid sakens förnyade
behandling, afvika.
Ifråga om tillgången är anmärkt: att det
skäl, Banco-Utskottet för afslag af motionen
hemtat derifrån, att inga penningar funnes,
förfallit, sedan en Handels-Discont blifvit
af Rikets Ständer beslutad; hvadan Utskottet
nu borde yttra sig, om icke, när Handels-Disconten
blifvit inrättad, Spannmål
derstädes må kunna belånas ; (Tham,
att Lånebiträde till en början komme att
erfordras i en mindre scala, i mon som man ej
hunnit komma i ordning att detsamma begagna;
att med 2 å 3oo,ooo R:dr ej obetydligt
kunde, under de första 5 åren, uträttas;
att det vore svårt inse, hvarföre
ritorr Säd skulle ega mindre anspråk till
belåning än andra export-artiklar, hvarå
lånen ej äro inom visst belopp inskränkta,
eller uti Sedelstocken beräknas (vid fråga
om dess förhållande till Silfverfonden); att,
då en Handels-Discont, med upplånta penningar,
komme att ega rum, vore väl ingen
artikel mera berättigad att derstädes antagas
som hypothek, än ritorr Säd ; att
Sjaannmålshandeln härigenom torde blif
-
io Banco-TJlskotlets Utlåtande N:o 101.
va större föremål för enskilda speculationen,
och upplag af denna vara hildas, som
brome att minska behofvet af SpannmålsCreditiv,
hvartill Stats-Verket möjligen saknade
tillgång, åtminstone till något större
belopp; (^Santessonj B. Tidy alt, om också
föga hopp vore, alt vid denna Riksdag
mycket skulle kunna härtill göras, sedan
Bankens alla tillgångar hunnit för andra
behof medtagas, så innebure likväl Oeconomie-Utskottets
förslag, angående anläggandet
af Mägazin och Tork-rior, en anledning
att någonting framdeles må ske,
hvarförutan enskild Spannmålshandel icke
kunde uppstå, och saken vore under sådan
synpunkt förtjent af Rikets Ständers
uppmärksamhet och bifall. ('Boijej Ld)
Banco-Utskottet torde vid dessa framställningar
få erinra; att de på korta terminer
upplånta medel , som egentligen
skulle utgöra Fonden för Handels-Disconten,
icke böra för någon längre tid fästas hos
samma Låntagare, samt icke kunna, utan
förlust, utlånas emot en låg ränta, då likväl
båda dessa vilkor synas nödvändiga vid
utlåning på magazinerad Spannmål, så vida
någon verklig båtnad för egaren och för
SpannmåIshandeln i gemen skall kunna derifrån
hemtas. Skulle åter, såsom en serskild
uppmuntran lör speculåtioner i denna
Banco-U tskottets Utlåtande N:o 102. j 1
Väg, medgifvas längre lånetider och lindrigare
räntevilkor än för Discont-lån i allmänhet,
sä blefve det mer än sannolikt, att
Låne-anstalten genast från början lomme
att anlitas för betydliga partier af dels
finsk och dels annan utländsk, på nederlag
liggande, ritorr Spannmål, och Fonden sålunda,
i fall den vore inom visst belopp
inskränkt, snart helt och hållet medtagas,
utan att för inhemska Spannmåls-handeln
bereda ett åsyftadt gagn , men, om den blefve
obegränsad, innan kort uppgå till en
summa, som öfverstege all beräkning. Den
grundsattsen, att, i fråga om förhållandet
emellan Silfverfond och Sedelstock, ej göra
afseende å de sedlar, som blifvit ullånta
emot rörlig pant, är, såsom Utskottet förut vid
flera tillfällen sökt antyda, endast vilkorlig,
och kan ej låta sig tillämpas i oändlighet,
utan att medföra våda och äfventyr
för realisationens bestånd.
På dessa grunder, och med upprepande
af hvad i Betänkandet N:o 68 redan
blifvit erinradt, nemligen alt belåning afmagazinerad
Spannmål icke nu skulle kunna från
Banken ega rum, utan en för mynt- och
penninge-väsendets ordnande högst menlig
förökning af Bankens utelöpande Sedelstocks
mäste Banco-Utskottet
*2
B anco~Ut skottets Utlåtande N.-o 102.
följaktligen, under sådan synpunkt,
den föreslagna anstalten nu ytterligare
afstyrka.
I fråga om säkerheten, har blifvit
att, hvad beträffar farhågan emot ritorr
Säds användbarhet som pant, derföre, att
den kan skadas af mask, borde det besinnas,
att orden, under allmän vårdj måtte
förutsätta någon eftersyn af den pant, som
belånas, både vid dess antagande, oell sedan,
om den under tiden kunde vara förskämning
underkastad; äfvensom att lånet
icke komme att lemnäs för många år, utan
blott för några vissa månaderi i sender;
hvadan det ieke vore tänkbart, att en vid
belåningen oskadad vara skulle på den korta
tiden undergå försämring till en grad,
som nedsatte dess värde under det måttliga,
hvarefter belåning kunde ifrågakomma;
(Santesson, B. II.') att OeconomieUtskottet
ej tillstyrkt någon utgift af medel
förr, än Magasin med Tork-inrättningar
voro anskaffade, och icke eller någon
belånings-rättighet förr, än den, som önskade
lån, styrkte sig hafva försäkrat varan
för all slags förstöring; att, då detta Utskotts
Betänkande (hvilket ej så mycket
hade för ändamål någon betydligare Spann
-
Ränco-Vt skol tets Utlät anda K.-o 101. i3
måls-belåning nu genast, men hufvudsakligen,
att i en framtid måtte beredas anläggandet
af Magazin oell Tork-inrättningar,
som för närvarande ej funnes) innehölle,
att Spannmålen, för att kunna belånas, skulle
vara torr kailj upplagd i goda Magazin
under publik vård och försäkrad emot ali
försämring, borde Banken således ej kunna
förlora något i hvad fall som helst, utan
endast försäkrings-gifvaren, och den eller
de, sorn felaktigt vårdat varan; (Cederstöm;
J. SantesSoUj B. //.) att visserligen
finge erkännas, det Spannmål vore
lättare underkastad försämring än Jern och
andra ElFecter ; men deremot måste nödiga
praccautioner vidtagas, och det borde ej betviflas,
det dessa kunde af Banco-Utskottet
utfinnas; men varans försäkrande emot eldskada
hade emedlertid blifvit i motionen
förbehållet, och äfven af Oeconomie-Utskottet
bland vilkoren för belånings-rättighet,
tillstyrkt. QSantessonj B. //.)
Banco-Utskottet, som i det föregående
sökt visa, att utlåningens belopp, sedan den
en gång kommit till verkställighet, icke vore
beroende af de beräkningar, som nu deröfver
göras, kan ingalunda anse tillräcklig,
hvarken den garantie, som förmodas uppkomma
genom Spannmåldns allmänna vårdande
j eller af dess försäkrande emot brand
-
Banco-Utskottets Utlåtande N:o 102.
skada och inser för sin del ej, huru någor!
så beskaffad ansvarighet, vare sig af Maga-*
zins-Förvaltare eller af försäkrings-anstalter,
derigenom trygghet vunnes i afseende
på all slags försämring eller förstöring af
magazinerad Spannmål, möjligen skulle kunna
påräknas» Och då Utskottet följaktligen
fortfarande nödgas anse äfven torrkad
Spannmälj som under allmän värd förvaras
och är emot brandskada försäkrad , icke utgöra
någon för Banken säker och antaglig
pant, samt finner sig alldeles utur stånd
att, genom hvad reglementariska föreskrifter
sora helst, denna olägenhet afhjelpa,
kan Utskottet,
jemväl under denna synpunkt betraktadt,
ej underlåta, att den af
Högloft. Oeconomie-Utskottet föreslagna
belåning från Banken
härigenom ånyo vördsamt afstyrka.
Uti de från Hedervärda Bonde-Ståndet,
enligt Protocoil af d. ii förlidne December,
i sammanhang med förevarande
ämne meddelade yttranden öfver Stats-,
Banco- och Oeconomie-Utskottens Betänkande,
Nio 66, omförmäles ibland annat, att
motioner blifvit väckta så väl af Herr Zager
hjelm, P:, hos Ridderskapet och Adeln,
som af Riksdags-Fullmägtigen Botvid Jon
-
Banco-Utskotlets Utlåtande N.-o 102. i5
son från östergöthland, inom Bonde-Ståndet,
angående Spannmåls-upplagpä Export>
men. hvilka ännu skola finnas obesvarade.
I anledning häraf må endast nämnas»
att dessa båda motioner äro för Banco-Utskottet
lill deras innehåll okända och ej
hit ingångna; hvadan
Utskottet förmodar, att Remissen
å desamma ej lärer hafva varit
till Banco-Utskottet ställd.
Föröfrigt hafva de Ledamöter af Bonde-Ståndet,
som, i fråga om lån på Spannmål
utaf Banken, på grund af Betänkandet
N:o 66, sig yttrat, hufvudsakligen frångått
den åsigt, som, genom Ståndets den 3o Julli
1829 lemnade bifall å Oeconomie-Utskottets
Betänkande N:o 143, förut tycktes
vara antydd, och deremot sökt visa, att det
icke vore genom låns meddelande åt Stapel-städernas
Handlande, som en lättad och förmonlig
afsättning för Landtmannen kunde
beredas; utan skulle fastmera en sådan anstalt
just i sin moa bidraga att göra Jordbrukaren,
(såsom ofta nödsakad att mot contant betalning,
äfven till underpris, föryttra sin
vara} ännu mera beroende af Stadsboen ,
och att blott föröka denne sistnämndes
vinst; hvadan bättre vore, att Låne-under
-
j6 Banco-UlskotteU Utlåtande IV.-o 102.
stödet lemnades till Jordbrukaren directe,
än till biträde för Handeln, utan afseende
pä huruvida Jordbruket dervid vunne eller
förlorade. QNils Håkanson från Kronobergs
Län, samt Jacob Petter åndersson,
Botvid Jonsson och Olof Olsson från Östergötblands
Län.)
Det har tillika blifvit yttradt, altMotionairens
(Herr Rothliebs) mening förmodligen
ej varit sådan, densamma af Utskottet
blifvit tillämpad och uppfattad ,
nemligen att Jordbrukaren skulle erhålla
lån å sin spannmål såsom pant; helst de
båda omständigheterna , att spannmålen
skulle finnas i Låntagarens eget förvar,
samt att han för Iånesumman skulle ställa
fullkomligt vederhäftig borgen, tycktes bestämdt
motsäga detta; utan ansåges Motionairens
afsigt hafva varit: att spannmålsupplaget
skulle medföra rättigheten till
Läns erhållande j för att freda Innehafvaren
deraf från behofvet att sälja i otid
eller till underpris ; men att Säden alldeles
icke skulle betraktas såsom pant eller
pantför skrif ven för Lånsumman; ty derföre
skulle fullkomligt vederhäftig borgen
ställas.
Banco-Utskottet vill ej bestrida , att
meningen
Banco-Utskottcts Utlåtande N:0 102. \<f
meningen med Motionen möjligtvis kunnat
vara den, som här blifvit nämnd, ehuru
den då onekligen varit mindre tydligt uttryckt;
ty förslaget, att Låne-understöd
måtte beviljas på en spannmåls-qvantitet
af minst 5o tunnor, under rättighet och
skyldighet för Jordbrukaren, att i eget ma»
gazin förvara spannmålen, samt, i händelse
den föryttrades , genast inbetala lånet,
(se Betänkandet Nto 66 pag. 32) tyckes
snarare föranleda dertill , att Spannmålen
komme att utgöra den egentliga panten ,
och Borgen blott ett ytterligare säkerhetsmått
j än att saken skulle i omvändt förhållande
betraktas.
Vare härmed huru som helst, så är
det dock endast under den hos BondeStåndet
nu framställda förändrade åsigt af
ämnet, som detsamma hos Banco-Utskotlet
kunnat åter upptagas,
enär trenne Riks-Stånds bifall redan,
under den 1 och q September,
blifvit meddeladt, i anledning
af Stats-, Banco- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma Betänkande
, N:o 66, som afstyrker
Bill. lill ftiki. SI. Prot. 1828—i83o. 6;U Sami, 3 B. 3
6:te Häftet.
i8 Banco-Ucskollets Utlåtande N.o 102.
Bancolåns meddelande åt Jordbrukare
emot pantförskrifning af
deni tillhörig, och i deras eget
förvar liggandeSpannmål.
Vidkommande nu hvad som de Anmärkande
ansett vara Motionairens verkliga
syftemål, att nemligen Lånen skulle meddelas
emot säkerhet af Borgen ; men likväl
såsom vilkorj för deras erhållande, fordras
att Lånsökanden egde ett visst Spannmålsförråd
hos sig liggande j samt Låne-rättigheten
till sitt belopp bestämmas i mon af
detta förråds större eller mindre betydlighet;
till stöd hvarföre det också blifvit åberopadt,
att vid utgifvande af Bankens
Odlingslån, med flera, annan säkerhet icke
äskas eller blifver lemnad än fullkomlig
Borgen, ehuruväl det är Odlings-företaget
och dess omfång, som bestämmer rättigheten
att söka och undfå större eller
mindre lån; så torde det icke behöfva vidlyftigt
utredas, att en hufvudsaklig skillnad
företer sig i afseende på tillämpningen emellan
dessa båda utlånings-grunder. I
senare fallet är dock förutsatt, alt en verklig
odlings-lägenliet måste finnas, hvarå
odling ,tär tillämnad och omtalad, fastän
verkställigheten af ett eller annat skäl skulle
kunna uteblifva. I förra fallet åter grundade
sig lånrättigheten på tillfälliga inne
-
Eanco-Vtskottels Utlåtande N.o fou. 19
liafvandet af en magazinerad flyttbar våra,
nemligen Spannmålen, och det vore således
en möjlighet att ett och samma lager
af 1 å 3oo tunnor, flyttadt från den ena
till den andra, kunde göra tillfyllest att i
långliga tider bereda ökade låne-anspråk
för Invånarne af ett helt Byalag, en hel Socken,
eller en hel Province. — Och då nu i
alla fall, under förutsättande, att proprie
borgen för dessa slags lån skulle erfordras,
de ej vore annat än verkliga Discont-Lån,
och sådana äro redan förut för en hvar,
så väl af Jordbrukare som andra classer,
tillgängliga, i den mon utlånings-fonden
medgifver, och nöjaktig säkerhet erbjudes;
hvarvid egandet af större oförsålda Spannmåls-lager
inverkar på omdömet om Lånsökandens
vederhäftighet, och i synnerhet
lättar för honom tillgången på säkra och
pålitliga Löftesmän;
så kan Banco-Uskottet, för dess
del, ej annat än afstyrka, att, lill
grund för utlåningar från Banken,
i fråga om lån-beloppets bestämmande,
skulle tagas i beräkning
ett större eller mindre förråd af
oförsåld: Spannmål hos LånsÖkanden.
Banco-Utskottet hör slutligen endast
ao Banco-Utskollets Utlåtande N.o 102.
omnämna ett serskildt förslag, som, i sammanhang
med de gjorda anmärkningarna
inom Bonde-Ståndet, blifvit framställd t, nemligen:
att Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
mätte autoriseras att upptaga lån af minst
en million R:dr B:o, till låne-understöd för
Jordbrukare, som ega magazi nerad Spannmål;
eller ock att kunna dertill använda
det Creditiv, som, för undsättning i missväxtår,
Rikets Ständer ej torde underlåta
att vid denna Riksdag afsätta ; hvarvid äfven
åtföljt några, i afseende på verkställigheten,
förslagsvis uppgjorda regleroentariska
föreskrifter,
Enär Banco-Ulskottet betraktat detta
såsom en ny motion, för hvars upptagande
hos Rikets Ständer skulle erfordras serskild
Remiss och en förberedande handläggning
genom Stats-Utskottet; har BancoUtskottet
ej kunnat anse
sig befogadt att härutinnan något
yttrande afgifva.
Till Rikets Ständers vidare upplysta
pröfning öfvcrlemnas allt detta vördsamligen,
jemte bilagda reservationer.
Stockholm d. 19 Januarii *83o.
Bil. till Banco-UtskoUets Utlåtande N.o 102. ar
Reservationer;
Herr Leffler reserverade sig skriftligen
sålunda;
"Då jag, såsom Ledamot af Höglofliga
Oeconoraie-Utskottet, deltagit uti dess be*,
slut, rörande Herr Commerce-Rådet San-,
tessons Motion om spannmåls belåning,
och, med öfvertygelse om dess nytta, dertill
lemnat min röst, nödgas jag nu reser-<
vera mig emot Höglofl, Banco-Utskottets nu
fattade beslut. Jag anser, att denna belåning
icke behöft bereda Banken större förlust,
än den vidlyftigare Discont-utlåning, som
Höglofl. Banco-Utskottet, under loppet af
denna Riksdag, föreslagit, och hvars säkerhet
beror af blotta namn, då, vid Spannmåls-belåningen,
varan, jemte borgen, ansvarar
för säkerheten.
Det förstår sig, att roan i alla frågor
kan framkasta svårigheter, och sådant är
lätt möjligt emot Ranco-Utskottets egna förslag;
men det är min öfvertygelse, att icke
allenast Jordbruket, utan äfven Spannmålshandeln
i allmänhet, skulle vinna vid den
löreslagna Spannmåls-belåningen, och att
dervid inga betydliga förluster böra upp»
ii Bil', till Banco-Utskottcts Utlåtande N.o 102.
komma, om de försigtighetsmått varda iakttagna,
som Oeeonomie-Utskottet föreslagit.”"
Herr Dom-Prosten Lidman och Herr
Prosten Forslind förklarade sig äfven häruti
instämma.
Och i afseende på frågans behandling
inom Banco-Utskottet, anmärkte Herr DomProsten
Lidman ytterligare, att han trodde
Utskottet, emot 43 §. Regerings-Formen
oell Ståndens uttryckliga remiss, icke egt
vägra sammanträde med Oeconomie-Utskottet,
helst detta senares preliminaira handläggning
af motionen, om hvilken BancoUtskottet,
genom Protocolls-Utdrag, blifvit
underrättadt, blott uttryckte OeconomieUtskottets
åsigt af detta vigtiga ämne; en
åsigt, som vid en sammankomst med ett
upplystare Utskott, omöjligt kunnat göra
sig gällande.
Anmärkningsvärdt måste det alltid blifva,
att Banco-Utskottet, som med Lag-Utskottet
flera gånger sammanträdt, för att
afgöra den formela uppställningen af ett
Lagbud, ensamt tilltror sig att bestämma
en varas större eller mindre lånbarhet, och
den fördel eller skada för det Allmänna,
sorn, genom dess belånande, möjligen skulle
kunna beredas. Man invänder: Banken hat*
Bil. till Banco-Utskottets Utlåtande N.-o 102. a3
egna Fonder. Likväl fcireslär Banco-Utskottet
att upptaga ett lån af 5 millioner till
Fastighets-lån ; men tilltror sig ej kunna
risquera lika många Hundrade Tusende
Riksdaler för ett onekligt vigtigare ändamål:
lån på fastigheternas dyrbaraste product.
I det hela lärer det slutligen hvarken
blifva Banco-Utskottet eller Oeconomie-Utskottet,
eller båda Utskotten gemensamt, utan
Rikets Ständer, som, i fall Lånen beviljas,
komma att åt dem ge sin garanti J
en åtgärd, som belt visst uteblifver, i fall de
skulle pröfvas mindre nyttiga eller af behofvet
ännu icke påkallade.
Sist tror jag mig böra erinra: alt ritorkad
Råg, enligt Rikets Ständers Beslut,
den 22 September 1668, §. 51, redan ifrån
Bankens fundations-tid fick belänings-rätt,
med vilkor, att den skulle vara, som orden
lyda; upplagd uti de stenbodar och
packhus, hvilka hädanefter på Beckholmen
bjggas skola; äfvensom att denna rätt, genom
Kongl. Maj:ls ytterligare Förordning,
angående Lån i Banken på Jern, och annan
lösi och fast Egendom, af den 8 Maji
1739, i3 §., utsträcktes till all ritorr Råg,
som, i säkra förrådshus af sten , äro
upplagda; hvilken vara till frdelar af värdet
skulle få belånas.
2 4 Banco-Utskottets Memorial N.o io3.
Öeconomie-Utskottet lärer således icke
uppgjort något nytt förslag, utan tvärtom
behandlat frågan i full öfverensstämmelse
med Rikets Ständers åsigter för i5o och
ioo år sedan, och att representationen, äfven
vid denna Riksdag, ej lärer anse dem
föråldrade_, slutar jag deraf, att Banco-TJtskottets
förra afslående Betänkande blifvit
af alla fyra Riks-Slånden återremitteradl.
N:o io3.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 26 Jan. t83o.
Memorial, angående Revision öfver
Låne-Contoirens i Götheborg
och Malmö Förvaltning
och Räkenskaper år 182g, och
sedermera årligen intill nästa
Riksdag.
De utaf Rikets Ständer, år 1823, för organisationen
och förvaltningen af Låne-Con
toiren
-
Banco-Utskottets Memorial N.o io3.
25
toiren i Götheborg och Malmö, fastställda
reglementariska föreskrifter innehålla i 24
§. bland annat i delta ämne: ”att Rikets
Ständer välja ibland sig, på lika sätt som
för Banco-Discontens öfverseende sker, och
enligt de ordningar, som inom hvart Stånd,
i afseende på dylika val, finnas och blifva
stadgade, fyra Revisorer, en af hvart Stånd,
samt lika många Suppleanter, äfven en af
hvart Stånd, i händelse af Revisorernes
bortgång eller förfall, hvilka alla böra vara
boende inom Districtet för det LånContoir,
hvars Förvaltning och Räkenskaper
de skola revidera; kommande dessa
Revisorer att årligen, den irsta Mars, eller,
om helgedag då infaller, den näst derpå
följande söcknedag, sammanträda, jemte
ett serskildt från Banco-Fullmägtige förordnadt
Ombud, för att granska och inventera
Contoirens för det föregående året
afslutade Räkenskaper, generela Förvaltning,
Cassa-behållning, Handlingar och
Låne-Documenter,” etc.
På grund af hvad sålunda finnes stadgadt,
har Banco-Utskottet härigenom skolat
vördsamt föreslå:
Bih. till Riks. St. Prot. 1828—i83o, Gite Sami. 3 B, _ 3
6:te Häftet.
i6 Banco-Ulskottels Memorial N.o io3.
alt Riks-Stånden behagade, hvart
lör sig, på sätt lämpligt finnes,
utse en Revisor och en Suppleant
för Götheborgs-Districtet, som innefattar
Provincerna Götheborgs
och Bohus Län, Halland, Westergöthland
och Dahlsland; samt en
Revisor och en SuppieantjförMalmöDistrictet,
som innefattar Provincerna
Skäne och Blekinge, i och
för de Revisions-förrältningar, som
komma att vidtaga den irsta instundande
Martii, samt, om de sålunda
anställda valen låta meddela
Banco-Utskottet kännedom,
så att Låne-Contoirens Directioner
må derom i tid kunna underrättas,
helst som Vällofl. BorgareStåndet,
för sin del, år 1823 beslutat,
att dess Revisorer böra afDireclionen
å hvardera stället till
förrättningarne serskildt inkallas.
(Se Borgare-Ståndets Protocoll den io
#ch 12 December 1823, §§. 4 och 19).
Hvarjemte Utskottet får utbedja sig,
att, från hvartdera Riks-Ståndet, vidare erhålla
del af hvad beslutadt blifver
rörande den ordning, som under
Banco-Vtskotlels Memorial N.o 104• 27
mellantiden intill nästa Riksdag,
i afseende på val afLedamöter och
Suppleanter till dessa årliga Revisioner,
skall komma att följas, för att
derutinnan kunna lemna BancoStyrelsen
behöfliga föreskrifter, i
hvad till dess åtgärd hörer.
Stockholm den iZ Januarii i83o.
N:o 104.
Ankom till Exp.-Utsk. elen 28 Jan. i83o.
Memorial, med tillstyrkanatt en
Medaille måj genom Banco-Styrelsens
försorgj präglas och utdelas
j, till minne af Hennes
Maj:t Drottningens högtidliga
Krönings-Fest.
Till glad åminnelse af Hennes Maj:t Drottningen
Eugenia Bernhardina Desiderias Kröning
den 21 Aug. nästlidet år 1829, hvilken
högtidliga och vördnasbjudande Act,
aS Banco-Utshottets Memorial N.o 104.
Rikets församlade Ständer egt den hugnad
att, enligt Nådig kallelse, öfvervara, får
Banco-Utskottet vördsamt föreslå:
att en Skådepenning utaf den vid
sådana tillfällen förut brukliga storlek
må, genom Banco-Styrclsens
försorg, blifva präglad; hvarutaf
Exemplar i Guld, å Rikets Ständers
vägnar, sedermera presenteras
åt de Höga Personerne af
Kongl. Huset, samt i Silfver tilldelas
Deras Excellencer Rikets
Herrar, jemte dem, som föröfrigt
dylika utdelningar vanligen erhållit.
Stockholm den 26 Januarii i83o.
SLOCKHOLM, tryckt i Eekstcinska Tryckeriet, i83o
-
Banco-TJtshottets Memorial IV:o io5.
N:o io5.
Aukom till Exp.-Utsk. den a Febr. 1830.
Memorial, med sammanfattning af de
beslut, sorn från Riks-Stånden ingått
öfver Utskottets Betänkanden
N:ris 49s bo, bi, 5a, samt Utlåtandet
JV:o 82., angående reglering
till nästa Riksdag af den genom
Banken hittills besörjda Lånrörelse,
hvilka beslut blifvit och
blifva till efterrättelse meddelade
och dessförutan ordagrannt intagas
i Banco-Reglementet; jemte
förslag till jemkningar och Omröstnings-Propositioner
för så vidt
dessa beslut ej gifvit bestämda resultat
lill verkställighet.
Efter jemförelse af de beslut , som , vid
föredragning af Banco-Utskottets Utlåtande
Js:o 82, enligt ingångna Protocolls-Utdrag,
Bil» till Riks. St. Prot. i8a8—t83o. 6:tc Sami. 3 B. 1
^tde Hiiftet.
2
B'anco-Ut skottets Memorial N.o 10S.
blifvit fattade, hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 27 November och 7 December,
hos Högvördiga Preste-Ståndet den
a5:le och 3o November, hos Vällofl. Borgare-Ståndet
den 25 och 27 November, den
i5 December och den 8 Januarii, samt hos
Hedervärda Bonde-Ståndet den 1 1 Januarii,
blifva resultaten deraf, i förhållande
till de från Utskottet gifna tillstyrkanden,
angående Bankens hittills besörjda Lånrörelge,
följande:
1
A) Utlåningen på Guld- och Silfver-pant.
Förslaget pag. 8 j att Lånens minimum skulle
utsättas till 1 Rrdr Bro.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har
böjt detta minimum, i likhet med Banco-Utskottets
första förslag , £Bet. N:o 4<5>
pag. 19) till 4 Rrdr Bro; men som PresteBorgare-
och Bonde-Stånden bifallit Utskottets
senare tillstyrkan , så är beslutådt,
att det minsta Låne-belopp, som
af Banken från någon viss dag
utgifves på Guld- och Silfverpant,
må bestämmas till En (1)
R:dr Bro.
Banco-Ut skottets Memorial N.o io5.
3
'Förslagen, pag. 10, angående Utlånings<värdets
bestämmande till 1 R:dr
B:o jör Silfver-lodet och 5 R.dr
B:o för Ducaten m. m.,
och pag. 11, angående outlösta Panters
försäljning pä Auction etc. äro
af samtlige Riks-Stånden antagna; hvadan
föreskrifterna i Banco-Reglementet
i dessa ämnen blifva sådana,
som Betänkandet N:o 49 pag- 21,
Litt. b. etc. utvisa.
Förslaget, pag. 14 > om förkortande från
6 till 3 månader af Respit-tiden
för Panters utlös en efter förfallo-dagen
,
är förkastadt af Vällofl. Borgare-Ståndet,
som förklarat denna Respit-tid böra förblifva
6 månader såsom hittills; men som
Ridderskapet och Adeln, Preste-Ståndel och
Bonde-Ståndet bifallit förslaget, så är beslutadt,
(se Bet. N:o 49> Pag* 22 Litt. d.)
\
att den tid, inom hvilken det må
vara Pant-egaren öppet att, efter
förfallo-dagen, utlösa sin Pant, eller
omsätta Lånet, skall , för ut
-
Banco-Utskottets Memorial N- o io5.
gifvande Lån ifrån viss dag, inskränkas
till 3 månader,
hvilket sålunda kommer att i Banco-Reglementet
inflyta.
.Förslaget, pag. 18, om Räntans förhöj ning
frän 3 till 4 procent, är förkasta
dt af Vällofl. Borgare-Ståndet,
som förklarat Räntan förblifva såsom
hittills 3 procent; men som
de 3:ne öfriga Riks-Stånclen gillat
förslaget så är beslutadt,
att Räntan för de Lån på Guld
ocb Silfver-panter, som från viss
dag utgifvas, må blifva beräknad
till 4 procent årligen , i
stället för 3 procent, sorn den
hittills utgjort,
hvilket sålunda kommer att i Banco-Reglemenlet
inflyta.
Utskottets förslag, pag. ig, i förening med
det föregående, (se Bet. N:o 4.9,
pag. 34, Litt. f) innehöll,
att till Pant antages, såsom hittills,
Guld och Silfver, arbetadt elleroarhetadt,
somär försedlinedS venskcon
-
Banco-TJukotlcts Memorial N.o io5. 5
troll-stämpel, Svenska och Holländska
Specie ducater, samt Guldocli
Silfver-medaljer; och under
den lid Silfver-utvexling från Banken
förblitver hämmad, få äfven
Svenska Silfver-Riksdaler, så väl
hela, som -|:dels, |:dels och |:dels,
utaf den vigtighet, att de skulle
kunna emottagas i Bankens Cassör,
belånas enligt deras förhållande
till Controll-silfver, så att
hvarje 20 skillingar Silfver-värde,
uti dylikt Mynt, anses lika med
ett Lod Yerk-silfver.
Högvördiga Preste- och Vällofl. Borgare-Stånden
hafva bifallit denna punkt utan
förändring; deremot hafva Högloflige
Ridderskapet och Adeln, samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, med bifall lill försaltsen ,
förändrat slutmeningens redaction sålunda,
att, under den tid Silfver-utvexlingen
från Banken förbi ifver hämmad, äfven Svenskt
Silfver-mynt må belånas, enligt det förhållande
till Controll-Silfver, alt hvarje
20 skillingar Silfver-värde, uti dylikt Mynt,
anses lika med ett Lod Verk-SHfver.
Samtlige Riks-Slånden hafva således
beslutat, att Svenska Silfvermynts-sorler äro
6
Baneo-Utsholtrts Memorial N.o 10S.
lill Pant antagliga; men 2:ne Riks-Stånd
hafva inskränkt denna rättighet till hela,
^:dels, i;dels och ?:dels R:dr, som i Bankens
Cassör kunna emottagas, och 2:ne
Riks-Stånd utsträckt densamma till Svenskt
Silfver-mynt i allmänhet.
Då nu Banken, till följe afRikets Ständers
beslut, har att, emot Sedlar efter 128
sk. pris, invexla ej mindre -J-tdels och
-^:dels, än hela, |:dels, |:dels och |:dels
R:dr, så torde något hinder ej vara att, på
sätt Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet beslutat, alla
dessa Riksdalers-sorter också få användas
såsom Pant för Lån af en hvar, som icke
åstundar att begagna den större förmon
Deposit-räkningen medförer, intilldess allmänna
Silfver-utvexlingen kommit i gång,
Utskottet får alltså inbjuda de respective
Stånden
att gemensamt antaga den af Ridderskapet
och Adeln samt Bonde
- Ståndet beslutade redaction ,
men med tillägg af det i Utlåtandet
intagna förbehåll: utaf sådan
vigtighet, som erfordras för emottagande
i Bankens Cassör.
Skulle åter denna inbjudning ej antagas;
Banco-Utskottets Memorial N.o 1o5. j
då lärer omröstning i förstärkt
Banco-Utskott böra anställas enligt
följande Proposition:
Den, som vill, att, under den
tid Silfver-ntvexlingen i Banken
förblifver hämmad, Svenska Silfver-Riksdaler,
så väl hela, som
^:dels, |:delsoch |:dels utafden vigtighet,
att de skulle kunna emottagas
i Bankens Cassör, belånas,
enligt deras förhållande till Controil-Silfver,
så, att hvarje 20 skillingar
Silfver-värde uti dyliktmynt
anses lika med ett Lod Verksilfver,
röstar Ja; den det ej vill
röstar Nej;
Vinner Nej „
så är beslutadt: att, under den tid
Silfver-utvexlingen från Banken
förblifver hämmad, Svenskt Silfver-mynt
af alla slag må belånas,
enligt det förhållande, att hvarje
20 skillingar Silfver-värde, uti dylikt
Mynt, anses lika med 1 Lod
Verk-Silfver.
8 Banco-Utskottets Memorial N.-o 10S.
Utskottets tillstyrkan, pag. 22 _, lika med
den förut afgifna : (se Bet. N:o 49 >
pag. a5, Lit. g)
att utlåning på Guld och Silfver
tills vidare må besörjas vid Banken
i Stockholm allena, och ej
tillika vid Låne-Contoiren i Götheborg
och Malmö,
är bifallen af Högvördiga Preste- oell Vallod.
Borgare-Stånden ; hvaremot Höglofl.
Riddersliapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet beslutat,
att utlåning på Guld och Silfver må
besörjas, icke allenast vid Banken i Stockholm,
utan ock vid Låne-Contoiren i Götheborg
och Malmö, derest Banco-Styrelsen,
efter Directionernes vid Låne-Contoiren
hörande, skulle finna, att en slik utlåning
må kunna, under iakttagande af Bankens
säkerhet, samt således utan förlust för
Banken, och utan Låne-Contoirens Tjeustemanna-personals
ökande, vid Conloiren
verkställas.
Då nu endast 2:ne Stånd salunda beslutat
utlåningens utsträckning till Götheborg
och Malmö, och denna serskilda fråga
ej ovilkorligen fordrar afgörande, så
Banco-Utskotlets Memorial N.o JoS. g
anser Utskottet, enär 2:ne Stånd fattat ett
motsatt heslut,
att frågan, med stöd af RiksdagsOrdningens
y5:te §., må förfalla.
b) Utlåningen på Bankens egna Skuldförbindelser.
Förslagen, pag. s5 , om fortfarande Lånrättighet
för Låne-Bankens obligationer,
till högst gg procent, och
om Ränte-beräkning för sådana
Lån å 5 för hundrade ,
samt pag• 27 , om tillkännagifvande i allmänna
Tidningarna, då Bancolånet
med Ränta hunnit uppgå
till lika belopp med Obligationen
och dess Ränta,
äro af Riks-Stånden enhälligt bifallna, och
inflyta följaktligen i Banco-Reglementet ordagrannt,
enligt Betänkandet N:o 49 Pa£*
27, Lit. a och b, samt Utlåtandet N:o 82,
pag. 27.
c) Utlåning på Jern, Koppar och Effecter.
Banco-Ulskottets förslag, pag. So, (lika
med Bet. N:o 49» PaS* 31, Litt.
io Banco-Ulskottets Memorial N.-o loS.
a) om Låne-beloppets bestämmande, såsom
hittills , en gång årligen, till högst
-|:delar af Pantens försäljnings-värde, efter
Mäklare-attest, är bifallet af Yällofl.
Borgare-Ståndet, som ytterligare, efter inbjudning
från Ridderskapet och Adeln ,
förklarat sig dervid förblifva. Deremot
hafva Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet
beslutat: att Låne - beloppet
för de af Banco - Utskottet specificerade
Uåg - effecter må inskränkas till högst
Adelar af Pantens försäljnings - värde ,
efter Mäklare-attest , och af Banco-Styrelsen
bestämmas 2;ne gånger om äret ,
hvarmed Preste-Ståndet, som i denna punkt
lika med Borgare-Ståndet bifallit Betänkandet
, sedermera , uppå Piidderskapets
och Adelns inbjudning, sig förenat.
Och kommer följaktligen sistnämnda
stadgande, enligt 3:ne Stånds
beslut, att i Banco-Reglementet inflyta.
Utskottets tillstyrkan, pag 35, om förhöjning
af Räntan för Lån på Vågeffecter
till 4 procent, i likhet
med hvad den från år iyyo till år
njg2 varit,
är ogillad af Yällofl. Borgat e-Ståndet, med
Banco-Utskolttts Memorial N:o 10S. 11
förklarande, att Räntan borde blifva 3 procent,
såsom hittills; men som Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden bifallit
denna punkt, så är beslutadt, (se Bet.
N:o pag. 32, Litt. b)
att Räntan för Lånen på Jernoch
Våg-effecter åter må blifva
fyra (4) procent i likhet med
hvad den från år 1770 och ända
till 1792 varit.
Hvilket stadgande följaktligen i Banco-Reglementet
inflyter. v
Till Utskottets förslag å samma pag. (35),
i likhet med Betänkandet N:o 49*
pag. 33, Lit. c. , angående belåning
å Våg-effecter i Götheborg,
likasom i Stockholm, mot Attester
af Våg-betjeningen allena, och utan
ansvarighet af Magistraten,
jemte hvad ytterligare uti Betänkandet
N:o 79, i samband härmed,
finnes tillstyrkt,
hafva samtlige Riks-Stånden lemna t deras
bifall; och blifva dermed enliga föreskrifter
i Banco-Reglementet intagna.
Förslagetpag. 36, (lika med Betänkandet
N:o 49. pag. 35)
12 Banco-Utskotlets Memorial N'.o loS.
att Fahlu Bergslags Creditiv eller
Lane - rättighet för högst 3,000
Skepp. Rå-koppar må bibehållas,
emot den Ränta af 3 procentj som
efter år iyp 2 varit derföre fastställd
j
är äfvenledes af samtlige Riks-Stånden bifallen;
och blifver föreskriften derom alltså
i Banco-lieglementet förnyad.
d) Utlåningen pä orörlig Pant och pä
längre terminer.
Fastighets - lån emot Intecknings-säkerhet.
Bonde-Ståndet bar beslutat att uppskjuta
med pröfning af de föreslagna
grunderna för återgäldande af redan ut~
gifna Lån på orörlig pant oell på längre
terminer, äfvensom för nja Fastighets-,
låns utgifvandej för att vidare företagas i
sammanhang med de serskilda frågorna om
liya Fonder för utlåning från Banken emot
Pant af Fastigheter.
Borgare-Ståndet åter bar , vid upptagande
af dessa ämnen, på förband förklarat,
att, genom de beslut, som blefve fattade
öfver Banco-Utskottets Betänkande N:o
5o och Utlåtande N:o 82, rörande utlåning
på orörliga Panter och på längre terminer,
Barico-Utskoltets Memorial N-o io5. 13
Slån<Jctej ansåge sig förhindradt i sina beslut
öfver de vidare Utlåtanden, som Banco-Utskottet,
i anledning af andra väckta
frågor angående Fastighets-lån , framdeles
kunde meddela.
Preste-Ståndet, för dess del, liar förklarat
sig vilja tills vidare uppskjuta med
pröfning af grunderna för nya Läns ingifvande
_, i hvad som rörer Fastighets-lån
emot Intecknings-säkerhet.
Och Ridderskapet och Adeln har, med
anledning af Betänkandet N:o 5o, pag 53
till och meri 55, och Utlåtandet N:o 8a ,
pag 42 till och med 5x, generelt beslutat,
alt hvad som inflyter i afräkning på Bankens
Capital-fordringar vid 1829 års slut,
för intecknade Fastighets-lån emot 4 och 5
procent, ställda på återbetalning i Sedlar,
^derunder jemväl inbegripna så väl Lånet
till Gagnefs Socken, som den vid 1829 års
slut qvarvarande Förskotts - fordran efter
förra Slats-liqviden) och hvilka alla Capital
- afbetalningar tillhopa kunna anses
blifva emellan i5o och 200,000 R:dr om
året, borde, från och med år z83o, användas
till befrämjande af Fastighets-låne-rörelse,
på sätt framdeles komme att stadgas;
samt att de, — i afseende å förtid ningen emellan
Landet och Släderne utom Slockholm
I'4 Banco-Utsköttets Memorial IV.o toS.
af de medel sorn till Fastighets-utlåning
hvarje år äro att tillgå, grunden för Lanesummans
bestämmande, maximi- och minimi-beloppen
af berörda Lån, ränta derå
samt årliga inbetalnings-skyldigheten — af
Banco-Utskottet föreslagna 5 serskilda punkter
komme att framdeles af Ridderskapet
och Adelil bestämmas.
Ridderskapet och Adeln , Preste- och
Borgare-Stånden hafva, enligt hvad besluten
utvisa, gemensamt antagit t
«) Utskottets tillstyrkanden om oförändradt
bibehållande af grunderna för
de vanliga, emot återbetalning i Sedlar,
redan utevarande, så väl Fastighetssoin
Odlings-lånens återgäldande , enligt
Betänkandet N:o 5o, pag. och 4/5
b~) Förslaget: (ö Betänkande tN:o 5o pag. 45)
att det må vara tillåtet de Gäldenärer,
sorn hos Banken häfta för Lån
emot inteckning och förbindelse att 1 iqvideras
på 33|:dels år, med 2 procent
årligen i Silfver utaf Lån-capitalets primitiva
belopp, att i dess ställe, om
och enär de det åstunda , inbetala i
Banco-Sedlar 6 procent, för år räknadt,
af detta Capital-belopp; då Banken
Banco-Utskottets Memorial N.o 10S. i5
l<ommer att med de sålunda inflytande
Betalnings-poster öka sin Silfverupphandlings-fond,
och deremot använda
af sitt redan egande Silfver, medelst
afforing efter 144 s^'- Pr's > sä
mycket som i betalning å Lånet deremot
svarar ;
.
Förslaget: (i Betänkandet N:o 5o, pag.
5o, Lit a)
alt, med afseende på Låns omsättning,
skall iakttagas, det ingen förändring i
det fastställda årliga afbetalnings-beloppet
för ett Bankens Fastighets-lån
får ega rum, i följd deraf alt Pantens
egare blifvit ombytt;
Förslaget: (å samma pag. Litt b).
att den så kallade Transport-rättigheten
på annan Pant upphör, så att de
å Lånen inflytande Capital-afbetalningar,
de må utgöra högre eller ringare
belopp, ovilkorligen ingå till allmänna
Låne-fonden, alt, enligt stadgade grunder,
disponeras;
Hvarjemte Preste och Borgare-Stånden,
på serskild inbjudning från Ridderskapet
och Adeln, förenat sig i dess,
i6 Banto-Utshottets Memorial N.o 10S.
med anledning af Utlåtandet N:o 82
(pag. 40’ Uttade beslut, ”att Fastighels-lån,
emot vilkor att på 33|:dels år
återbetalas i Silfver, efter de i 1823
års Banco-Reglemente Utstakade grunder,
må upphöra, dock att Låne-rättigheten,
i enlighet dermed, förblifver
öppen fötr etj hvar, som till undfående
af sådant Lån sökt och erhållit inteckning
före deii 3o Junii i83o, samt
med i öfrigt fullständiga handlingar
sig hos Banken anmäler.
Dessa stadganden äro , i följd häraf,
Banco-Styrelsen till behörigt iakttagande
meddelade, samt införas i Bmco-Reglementet
till framtida efterrätt*!se.
Häremot återstå oafgjorda i hvad sorn
angår ny Fastighets-wtlåning:
Hufvudpunkten Litt. B. (i Betänkandet
N:o 5o, pag. 53), sorn är af BorgareStåndet
ensamt bifallet, men af Ridderskapet
och Adeln förändradt, på sätt ofvannämnd
t är, samt
Special-momenterne. (Bet. N:o 5o, pag. 54)*
1:0 Om Fondens fördelning emellan Landet
och Städerne.
Ibid 2:0
Ranco-Utskotlels memorial N.o to5. jpj
2:0 | Låne-beloppels' bestämmande’ efter
1828 års Taxerings-värde. ° (Bet.
N:o 5o, pag. 55).
3:o (Se Uti. N:o 82, pag 47)* Maximum
af 6,000 och minimum afi5oR:dr:
(Bet. N:o 5o, pag. 55).
4:o (Se Uti. N:o 82, pag. 4.9). Ränte
beräkning
å 4 procent; och (Bet.
N:o 5o, pag. 55).
5:o (Se Uti. N:o 82, pag. 5i). Inbetal
nings-skyldigheten
efter 6 för hundrade
af ursprungliga Capitalet.
Hvilka Momenter Borgare-Ståndet ensaint
bifallit, men de öfriga Riks-Stånden,
hvart för sig, tills vidare uppskjutit.
Odlings-lån emot säkerhet af Borgen.]]
.j*
Utskottets tillstyrkan, (Bet. N:o 5o, pag.
5i, och Uti. N:o 82, pag. 5i)
att Lån-sökanderne må utaf influtna
och inflytande medel, i likstämmighet
ined 1823 års Förf att
Bik.
till Riks. St. Prot. 1828—1830. 6;te Sami, 3 B. 2
Häftet*
Banco'Utskottets Memorial N.o 1«5.
ningj erhålla de. Sq ,6g6 R:dr, som,
enligt granskade fullständiga handlingar
j blifvit vid 1828 års slut
beviljadej men i brist aj Fond ej
kunnat ut gifvas j
är af samtlige Riks-Stånden bifallen, och
föreskrift i enlighet dermed Banco-Styrelsen
meddelad.
Enligt Utlåtandet N:o 82, pag. 54» hade
Utskottet i öfrigt föreslagit:
att allt hvad vidare, från och med
år 1829, är disponibelt å halfva
beloppet af Capital-afbetalningar
på Odlings-lånen, intilldess summan,
enligt Banco-Reglementet af
år 1823, pag. go, hunnit nedsättas
till 3oo,ooo R:dr, samt sedermera
alla härå inflytande Capital-afbetalningar,
hvilka till det
minsta kunna antagas utgöra från
i5 till 25,ooo R:dr om året, må
åter utgå , och användas såsom
Lån till hjelp och understöd för
nödvändiga Jord-odlingar endast
åt personer, hvilka, i följd af den,
från 1828 års början, gällande Skiftes-Stadgan,
nödgats och än vidare
nödsakas göra utflyttningar från
Banco-Utskottets Memorial N:o 1o5. i g
Byar och Hemman, och på anvisad
utmark inrätta nya Bostäder;
skolande alltså hvad utaf Lånetillgången
möjligen kunde under
ett år blifva obegagnadt reserveras
till ett annat år.
Öfver denna punkt har hvartdera RiksStåndet
lill en viss grad dels i sak, dels
i redaction, olika beslutat.
Ridderskapets och fdelns beslut om
dessa, i enlighet med Utskottets uppgift,
till i5 å 25,ooo R:dr årligen beräknade
Fonder är: att de skola användas såsom
Lån till hjelp och understöd för nödvändiga
Jord-odlingar endast åt personer, hvilka,
i följd af Skiftes-författningarna_, nödgats
och än vidare nödsakas att från Byar
och Hemman göra utflyttningar, och på
anvisad utmark inrätta nja Bostäder; skolande
alltså hvad utaf Lån-tillgången möjligen
kunde under ett år blifva obegagnadt
reserveras till ett annat år.
Preste-Stånclets: att de skola användas
såsom Lån till hjelp och understöd
endast åt personer, hvilka, i följd af den
frän 1828 års början gällande Skiftes-Stadgan
nödgats och än vidare nödsakas att
från Byar och Hemman göra utflyttnin
-
20
Banco-Utskottets Memorial N;0 io5.
gar; skolande alltså livad utaf Lånc-lillgången
möjligen kunde under ett ur blifva
obegagnadt reserveras till ett annät
år.
Borgare-Ståndets : att de skola an
vändas
till hjelp oell understöd endast åt
personer, hvilka, till följd af iihlre Skiftesförfattningar
j efter år 18-lif gjort utflyttningar
_, eller hvilka, i följd af den från
1828 års början gällande Skiftes- Stadgan,
nödgats och än vidare nödsakas göra utflyttningar
från Byar och Hemman, och
på anvisad utmark inrätta nya Bostäder;
skolande alltså hvad utaf Lån-till gången
möjligen kunde under ett år blifva obegagnadt
reserveras till ett annat år.
Bonde-Ståndets: att, Renligt .Banco-Utskottets
första förslag, Bet. N:o 5o, pag
Sg. Litt. B), de må åter utgå såsom Lån
hufvudsakligen till hjelp och understöd åt
personer, hvilka, i följd afSkiftes-författningarna,
nödsakas att från Byar och Hemman
göra utflyttningar och inrätta nya Bostäder
J ocii för öfrigt till andra Odlingslårij
der tillgången så skulle medgifva.
Häraf visar sig, att 3:ne Riks-Stånd
förenat sig uti Utskottets senare förslag:
det Fonden må vara anvisad
Ranco-dJtskollets Memorial N. o io5- 21
såsom Lån-understöd endast för de i
samband ined utflyttning från Byar
och Hemman nödvändiga Jord-odlingar
_, och följaktligen till annat är reserveras
hvad under ett år klefve obegagnadt
;
hvilka bestämmelser alltså torde
få antagas utgöra Rikets Ständers
beslut.
Dernäst, och då Ridderskapet och Adeln
tyckes hafva afselt, det Låne-rättighet
skulle kunna ega rum, ej mindre i följd af
redan skedda än framdeles blifvande utflyttningar,
utan någon inskränkning i afseende
på en förfluten tid; Borgare-Ståndet
åter förklarat denna rättighet ej kunna
tillämpas längre än å utflyttningar efter år
i823; Preste-Ståndet än ytterligare inskränkt
samma förmon blott till utflyttningar efter
den från 1828 års början gällande Skiftes-Stadga,
och Bonde-Ståndet väl ej nämnt
någon viss lid eller bestämd Författning,
roen, enligt den begagnade ordställningen,
synes hafva åsyftal en ännu större inskränkning,
nemligen till blott häref ter blifvande
utflyttningar; så anser Utskottet sig
böra hemställa,
om icke de öfriga Riks-Slånden
skulle vilja förena sig i den af
2« Banco-Utskollets Memorial N. o 1o5.
Vällofl. Borgare - Ståndet antagna
bestämning, efter år i8u3.
Slutligen och då orden: och på anvisad
utmark inrätta nja Bostäder blifvit
af Presle-Ståndet uteslutna , men af Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet bibehållna,
hvaremot Bonde-Ståndet begagnat
det kortare uttrycket : och inrätta nja
Bostädersom i omedelbart samband med
ordet utflyttningar synts Utskottet icke innebära
någon skiljaktighet emot det förra;
så hemställes, om icke Bonde-Ståndets
redaction må härutinnan
följas.
Den omtvistade slutmeningen skulle
då komma att lyda sålunda:
.... användas såsom Lån till hjelp och
understöd endast åt personer, hvilka,
till följd af äldre Skiftes-författningar,
efter år 1823 gjort, eller,
på grund af sedermera gällande
Skiftes-Stadgar, nödgals och
än vidare nödsakas göra utflyttningar
från Byar och Hemman , i
förening med inrättande af nya
Bostäder ; skolande alltså hvad
utaf Lån-tillgången möjligen kun
-
Banco-Utskottets Memorial N.o to5. a3
de under ett år blifva obegagnadt
reserveras till ett annat år.
Skulle åter detta jemknings-förslag ej
antagas , då lärer omröstning i förstärkt
Banco-Utskott borå anställas endast öfver
de skiljaktiga uttrycken, enligt följande propositioner:
i)
Den, som, lika med Ridderskapet och
Adeln, anser, att medlen skola användas
endast åt personer, hvilka, i
följd af Skiftes-författningarna, nödgats
och än vidare nödsakas att från
Byar och Hemman göra utflyttningar
och på anvisad utmark inrätta
nya Bostäder, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej ;
Vinner Nejj,
röstas emellan de öfriga redactionerna.
3) Den, som, lika med Preste-Ståndet,
anser, att medlen skola användas endast
åt personer, hvilka, i följd af
den från 1828 års början gällande
Skiftes-Stadgan, nödgats och än vidare
nödsakas att från Byar' och
Hemman göra utflyttningar;
a4 Eanco-Utskoitets Memorial N.-o 10S.
rostar Ja; dea det ej vill, röstar
Nej ;
Vinner Nej,
röstas emellan de återstående 2:ne.
3) Den, sorn, lika med Borgare-Ståndet,
anser, att medlen skola användas endast
åt personer, hvilka,till följd af
äldre Skiftes - författningar, efter år
1823 gjort utflyttningar, eller hvilka,
i följd af den från 1828 års början
gällande Skiftes-Stadgan, nödgats
och än vidare nödsakas göra utflyttningar
från Byar och Hemman och
på anvisad utmark inrätta nya Bostäder,
röstar Ja; den det ej vill s
röstar Nej;
Vinner Nejj
så är beslutadt, att medlen skola användas
såsom Lån till hjelp och understöd
endast åt personer, hvilka,
(hädanefter) i följd af Skiftes-författningarna,
nödsakas att från Byar
och Hemman göra utflyttningar och
inrätta nya Bostäder.
Hvad i Öfrigt beträffar de föreslagna buf
-
Banco-Utskottets Memorial N.-o 10S.j 25
vudgrunderna för ifrågavarande Lån-rörelse,
så är
Utskottets förslag, pag. 54 j angående 2:ne
olikaMaximi-belopp, ett å 2,000 R:dr,
och ett å 1,000 R:dr, efter antydda
serskilda förhållanden , i enlighet
med punkten 1 , (dfet. N:o 5o ,
pag. 60)
af samtliga Riks-Stånden hifallet.
Förslaget, pag. 56, om Räntans bestämmande
till 3 procent, är bifallet af Preste-Ståndet
; men de öfriga 3:ne RiksStånden
hafva detsamma afslagit och deremot
beslutat:
att Räntan å Odlings-lån beräknas,
hädanefter såsom hittills, endast
till 2 procent årligen.
Skolande dessa Stadganden uti BancoReglementet
inflyta, i sammanhang med de
reglementariska bestämmelser för omförmälda
utlåning, hvilka på Utskottets afgifvande
förslag vidare af Rikets Ständer beslutas.
26 Banco-Utskottett Memorial N.o to5.
Län till Städer och Corporationer.
De af Utskottet, pag. 56, till och med
63, i detta hänseende gifna förslag, helt
och hållet öfverensstämmande med hvad i
Betänkandet N:o5i förut blifvit hemställdt,
äro af samtlige Riks-Stånden gillade
och antagna,
samt besluten, i följd deraf, meddelade Banco-Styrelsen
till behörig efterrättelse; äfvensom
de blifva i Banco-Reglementetserskildt
intagna och åberopade.
Bankens till utlåning i Discont-väg an»
slagna Fonder,
a) Län-fondernas fördelning.,
Förslaget; pag. 66, (se Betänkandet N:o 5a,
pag, 91), att 8 millioner R:dr^ såsom
Fond för Lån på namnsäkerhet vid
Banco - Disconten , Götheborgs LåneContoir
och Malmö-Låne-Contoir, tillhopa
fortfarande bibehållas, enligt samma
fördelning dem emellan som hittills
varit iakttagen,
är af samtlige Riks-Stånden gil»
ladt;
Banco-Utskottets Memorial N:0 io5.
äfvensom, i sammanhang dermed, de
väckta frågorna (pag. 67) om Vermlands
öfverflyttning från Stockholms
till Götheborgs District, och (^pag. 68)
om Fondens anvisande till någon del
ensamt för Landtmanna-rörelsen, komma
på Utskottets tillstyrkande,
enligt samtlige Riks - Ståndens
medgifvande, att förfalla.
b) Utlåning s-grunderna.
Förslagen (pag. 69), att utaj de ifrågavarande
8 millionerne ej något må anordnas
till utlåningar på magazinerade
Handels-varor eller p& Ritorr Säd;
samt (pag. 70) att 6,000 R:dr, efter enalianda
beräkning som hittills, må såsom
högsta Låne-belopp bibehållas ;
och minimi-beloppet bestämmas sålunda,
att i nytt Lån kan sökas och beviljas
till och med 100 R:dr B:co,
äro af samtlige Riks-Sbånden antagna.
c) Betalnings-vilkoren,
Utskottets förslag (pag. 73) , att Ordinarie
Räntan för Lån emot borgen i Rån
-
a8 Baucö-TJukoltels Memorial 2F.-o io5.
co-Disconten och Province-Låne-Contoiren
bibehålles vit! 5 procent, såsom
den från sista Riksdag varit,
är af samtliga Riks-Stånden antaget.
I anledning af Utskottets tillstyrkan (pag.
angående vilkoren vid DiscontJåns
omsättning, är af Presle-Ståndet
beslutad t;
att Discont-lån må omsättas på ett år, och
dervid fordras -|:dels afbetalning efter ursprungliga
Lårie-capitalet; men som de 3:ne
öfriga Riks-Stånden finnas hafva bifallit
Utskottets förslag, så är beslutadl:
att vid Disconl-låns omsättning
på jemna 6 månader må , såsom
hittills, fordras en femtedels afbetalning
efter ursprungliga Lån-capitalet,
samt i förhållande derefter
vid kortare omsätlnings-tider,
till och med 3 månader, då afbetalningen
följaktligen bfifver en
tiondedel; men att inbetalning
till ringare än detta sistnämnda
belopp icke lår ega rum, oaktadt
