# ID: svediakorp-gov1961
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 106,167
# sentences: 2,962
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


B 1 II ÄNG
till
SAjMTLIGE RIKS-STÅNDENS 7'
P R O T O C O L L,
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
f -
åren 1828 och 1829.
Sjette Saiwinrreit,
innehållande
Banco-Utskottets Memorial, Utlåtande!!
och Cetänkanden.
lista Häftet.
N:o t,
Memorial till Rikets Högloft*
Ständer i fråga, om Formulaire
för den Ed, som- Ledamöter
af Banco-Utskottet och
de -vid dess Cancellie anställde
tjenstemän, vid nuvarande *
Riksmöte böra aflägga,
I^-iksdags-Beslutet af den 22 December
1823, innehåller uti i8:de §:
”För öfrigt håfve Vi under loppet af
detta Riksmöte låtit, till upplysning vid
Våra öfverläggningar om Fenninge»Väsendet,
genom Vårt Banco-Utskott upprätta
och till Oss ingifva Tabeller, i sammandrag
utur Räkenskaperne, öfver Banco-Verkets
hela ställning, samt fogat nödiga anstalter
om dessa Tabellers tryckning och utspridande;
äfvensom Vi förordnat, att Uppgifter
rörande Banco-Verkets tillstånd) i alla
4 Banco-TJt skottets Betänkande N:o i,
' V »
delar, med undantag af hvad som rörer
Enskildes förhållanden till detta Verk, skola
hädanefter, ej allenast vid Riksdagarne ,
utan ock dessemellan genom Vare Revisorer,
till allmän kännedom pfyer lemnäs.”
På grund häraf, och då Banco-Utskottet,
å ena sidan, funnit de hittills brukliga],
af ålder fastställda och äfven vid 1823 års
Riksdag begagnade Edsformulairen för Utskottets
Ledamöter , Secreterare och Caricellie-betjening,
till innehållet sådana, att
dessa Formulair nu mera icke ärp lämplige;
men å den andra ansett, att såsom
en följd af 4° §• Riksdags-Ordningen, af
det i Riksdags-Beslutet gjorda bestämda undantag
, och för att hos enskilde undanrödja
ali farhåga för ett offenteligt meddelande
af fullständige uppgifter om deras egande
behållningar i Vexei-Banken, eller Gäld
Iros Banken eller Disconterne, en Tysthets-Ed,
blott under denna synpunct, bör
för Banco-Utskottet ännu ega rum; har
Banco-Utskottet härigenom skolat vördsamt
föreslå, att denna Ed må af Banco-Utskottets
Ledamöter lifligen afläggas enligt följande
Formulaire,
”Jag utvald och förordnad att
yara Ledamot af Rikets Ständers Banco-Ul
-
Banco-Ut skottets Betänkande N:o 1.
5
skott, förpligtar mig härmedelst att, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers Beslut,
nu och framgent tyst och förtegadt hålla,
hvad som rörer enskilde Personers förhållanden
till Banken, så sannt mig Gud
hjelpe &c. Och att serskild te Reversal,
i likstämmighet härmed upprättade, må af
Utskottets samtlige Ledamöter, äfvensom
af den Betjening, som vid dess Cancellie
blifver anstäld, undertecknas, för att ibland
handlingarne förvaras. Stockholm den 26
November 1828.
På Högloft. R. o. A. t/ed. På Högv. Preste-Ståndets Led,
vägnar, , vägnar,
B. Franc Sparre, Sv. Wijkman CaspIson,
På Vällofl. Borg. Stånd Led. På Hed. Bonde-Ståndets Led,
vägnar, vägnar,
N. Sandblad, Gustaf Larsson.
G. Helsingius,
5 Btwco-Vtskottets Betånkande N:o a.
N:o 2.
Memorial till Rikets Högloft.
Ständer, om tillåtelse att antaga
Notarier till besörjande
af Profocollsföringen vid Utskottets
Fördelningar«
Beredandet af de till Banco-Utskottets befattning
hörande Mål och Ärenden, den egentliga
Räkenskaps - Revisionen derunder
inbegripen, har intill 1823 års Riksdag
altid blifvit besörjdt genom Trenne Fördelningar,
nemligen, En för Finance-Ärendena,
En för Protocollens läsning och
den dertill hörande granskningen af det
administrativa, och En för Räkenskapernes
genomgående och granskning till ziffran.
— Men vid senaste Riksdag fördelade sig
Banco-Utskottet, till en början, blott på
s:ne Divisioner, hvaraf serskilda UnderFördelningar
sedermera formerades, så väl
till den, i förening med Höglofl. Stats-Utskottét,
organiserade Allmänna FinanceBeredningen,
som för Banco-Discont-Verkets
öfverseende och Revision.
Banco- Utskottets Betänkande N:o 2. 7
Banco-Utskottet har ansett lämpligt,
att, intilldess vidden och omfattningen af
de arbeten, som förestå, hunnit närmare bestämmas,
samt om sättet för de egenteliga
Finance-Ärendenas - behandling afgöras, inskränka
sig lill 2:ne Afdelningar nemligen:
En för det Administrativa, och En för Räkenskaperne;
och sedan Utskottet i sammanhang
dermed, likmätigt Riksdags-Ordningens
24 §, antagit 2.'ne Cancellister, får
Utskottet härigenom hos Rikets Höglofl.
Ständer vördsamt begära tillstånd, att äfven
antaga nu genast, för hvardera af dessa
Beredningar en Notarie eller Protocollsförande;
samt att, i händelse ännu en Afdelning
framdeles befinnes nödvändig, då
utan vidare anmälan tillsätta en tredje Notaries
-
Banco-Utskottet får i sammanhang härmed
vördsamt nämna, att Banco-Utskotten
allt hittills, utan föregången anmälan hos
Rikets Ständer, antagit den för de samma
behöfliga betjening, och, med stöd af deras
Instructions 7 §, äfven anordnat aflöningen
för samma betjening utaf Bankens
medel, men då, enlig;, Grundlagarne, någon
skiljaktighet från öfrige Rikets Ständers Utskott
ej finnes i detta hänseende vara för
Banco-Utskottet anbefalld eller i fråga satt,
och då Banken, likasom alla andra Pen
-
S Banco-Ut ikottets Betänkande N:o 2.
ningeverk, hvaröfver Rikets Ständer disponera,
nu mera står under Rikets Ständers
Allmänna pröfning, har Utskottet härigenom
skolat till Rikets Ständer vördsamt hemställa,
om icke aflöning för Banco-Utskottets
Secreterare, Notarier och Cancellister
jemte Vaktbetjeniiigen, må, ifrån och med
nu varande Riksdag, få blifva anordnad af
de för Riksdagskostuaderne anslagne allmänna
medel, alldeles i likhet med hvad för
Rikets Ständers öfrige Utskott. iagttages,
Stockholm den 27 November 1828.
Bnnco- Utskottets Betänkande N:o 3.
N:o 3.
Memorial till Rikets Högloft.
Ständer, angående tryckning
af elen från Banco-Fullmägtige
till Banco- Utskottet vid
denna Riksdag afgifna Berat*
telse.
K
LJ Li den Instruction, sorn Rikets Ständer
under den 1 och 3 December 1823 fastställt,
att tills vidare, under nuvarande
Riksmöte, tjena Banco-Utskottet till efterrättelse,
lyder 2 §. sålunda:
”1 följd af Rikets Ständers fattade beslut,
att Bankens ställning, i alla dess delar,
skall vid inträffande Riksdag, till Rikets
Höglofl. Ständer uppgifvas, har BancoUtskottet
att, genast vid dess första sammanträde,
gå i författning att meddela samtlige
Riks-Stånden fullständig uppgift öfver
Banco verkets hela ställning, grundad på
senast afslutade Räkenskaper, och de i
Baneo-Fullmägtiges Berättelse för öfrigt om»
iörrnählte förhållanden.”
Bilt. till Riks St Prot- 1818, 1839. 6.U Sani »■'
lista Haft.'
13
Banco- JJ- skottets Betänkande N'.o 3.
Iios Banco-Utskottet har fråga uppstått
huruvida, för sådaut ändamål, Berättelsen
borde i sammandrag, eller hel och
hållen, antingen till Riks-Stånden serskildt
utskrifvas, eller ock på en gång-till trycket
Befordras, så att utdelning af Exemplar till
Riks-Ståndens samtlige Ledamöter kunde
omedelbart derefter ega rum.
Under fästadt tillbörligt afseende å
den lill Utskottet remitterade, inom Vallöf!,
Borgare-Ståndet väckta motion af Herr Noreus,
deruti Vällofl. Ståndets öfrige Ledamöter
instämt, om tryckning af den ifrågavarande
Berättelsen, och då äfven en hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln i samma
ämne redan gjord framställning af Herr
Grefve von Schwerin, nu till Utskottet inkommit,
har Banco-Utskottet ansett, att
dess uppdrag, enligt den ofvan åberopade
§. i Instructionen, för närvarande skall blifva
i möjligaste måtto uppfylldt på det sätt,
att Banco-Fullmägtiges afgifna Berättelse,
ehuruväl, ibland deruti befintlige uppgifter
om Banco-Verket i dess vidsträcktare
omfattning, också förekomma några detailleämnen
af mera inskränkt art, varder i hela
dess vidd, till trycket befordrad, samt
•n s& stor upplaga deraf besörjd, som, efter
samråd med Expeditions-Utskottets Secreterare,
kan erfordras, för att, ej allenast
Banca-Ucskottets Betänkande N,o 3, u
förse Riks-Ståndens Ledamöter med hvar
sitt Exemplar, utan äfven för Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoll hafva denna tryckning
på förhand verkställd, Och torde di
den härföre erforderliga utgift, med. Rikets
Ständers bifall, få anordnas på de till Allmänna
Riksdagskostnaderne anslagne medel.
Emedlertid följer härhos, utaf ofta nu milde
Berättelse, ett skrifve! Exemplar till hvardera
Riks-Ståndet. Och underlåter BancoUtskottet
för öfrigt ej, att vidare till Rikets
Ständer anmäla hvad under dess fortgående
granskning af Administrationen och Räkenskaperne
kan förekomma; hvilket, i följd
af Instructionen, och såsom svar tillika på
de erhållne Remisserne, Utskottet närigenom
skolat hos Rikets Ständer vördsamt
framställa. Stockholm deu 37 Hfov. 1838.
Åtföljer Banco-Utskoltets Memorial N:o 3.
lierättelse till Rikets Stunders Bunco-Utskott
j vid 18ad urs Lagtima Riksdag i
Stockholm j till följe af i8a3 års BancoReglemetites
1 Art. ao S-j utaf BancoFullmägtige
af gifven den i3 November
i8s6\
Den Relation, angående Öfver-Styrelsen af
Banco-Verket, som Fullmägtige härigenom aflemna,
innefattar Fyra Afdelningar, hvilka hvar
för sig framställa:
Den Första • Redogörelse för de bestämda
uppdrag som Banco-Fullmägtige från sednaste
Riksdag emottagit.
Den Andra.- Behandlingen af eljest förekomtie
hufvudsakligare Mål och Arender inom
Perioden efter sednaste Banco-Revision.
Den Tredje.- Banco-Verkets tillstånd, på
grund af dess afslutade Räkenskaper, jemförelsevis
sammanfattadt från och med år 1823
till och med år 1827. Och
Den Fjerde.- Sådane ämnen, hvilka BancoFullmägtige
ansett sig böra vid detta tillfälle
anmäla till uppmärksamhet och vederbörlig pröfning,
och hvaröfver Utlåtande och Decision
afvaktas.
A
Forsla
2
Berättelse
F u i1 s l a A f d o i u i 11 g e n.
Redogörelse för speciela Uppdrag.
I.
Skåde-Penning, till glad åminnelse af Deras
Kongl. Hiigheter Kronprinsens och Kronprinsessans
Förmälning. Att präglas och utde- \
las genom Banco-Styrelsens försorg och pä [
Bankens bekostnad.
Rikets Ständers Beslut i detta ämne har blifvit
Banco-Fullmägtige meddeladt, dels uti 1823
års Banco - Reglementes 4 Art. 1 Afd. 2 §.,
och dels genom Protocolls - Utdrag fran Rikets
Ständers Banco-Utskott af den 18 October
nämnde år.
Flere oförmodade hinder, hvilka det ej
berott af Banco-Fullmägtige att undanrödja,
hafva haft till påföljd att den önskade verkställigheten
häraf blifvit nog länge fördröjd.
Sedan Svenska Artisten Salmson i Paris, hvilken,
till en början, på uppgjorda bestämda vilkor,
åtog sig både Medaille-Stämplarnes gravering
och präglingens ombesörjande, hade uppehållit
Banco-Styrelsen i nära 3:116 års tid
med löften och uppgifter om Arbetets fortskyndande,
hvilka visade sig alldeles opålitliga och
grundlösa, vidtogs ändteligen nästlidet år den
utväg, att med nämnde Artist belt och hållit
afbryta, samt i dess ställe uppgöra Contract
med Mynt-Rådet Loos i Berlin , hvars ingångne
förbindelser också blifvit på det mest
tillfredsställande och noggranna sätt uppfyllde.
De
af Banco-Fullmägtige.
De reqvirerade Medaille-Exemplaren äro
nu nyligen hit anlände från Berlin med Herr
Kammarherren B. Rosenblad, som förut äfven
lika benäget biträdt Banco-Styrelsen vid Contractets
afslutande och liqvidens uppgörande
med Herr Loos.
Utdelningen till de Höge Kongl. Personerne
af de för Dem bestämda Exemplar i
Guld, kommer att ofördröjligen för sigga; och
Exemplar i Silfver blifva sedermera efterhand,
i enlighet med Höglofl. Banco-Utskottets gifne
föreskrifter, till alla vederbörande aflemnade.
Kostnaden bär på det hela utgjort:
För Medaille-Stamplarne och deras gravering,
jemte lefvererade 7 Exemplar i Guld, 50
i Silfver och 50 i Bronze, enligt Räkning
. . . . 4295:20: —
2:ne af Professoren Göthe förfärdigade
Medailloner, att tjena
till eftersyn för Portraiterne
å Medaillens framsida (tillsända
Salmson i Paris) 215: — —
Nya omgjutna Exemplar af desamma
(tillsände Loos i Berlin)
.... 15: 161 —
Transportkostnad, Breflösen, Porto,
utgående Tull och Expenser,
tillsammans . . 116: 16: 6.
B:co R:dr 4642: 4: 6-
För
-
4
Berättelse
Förlusten af 200 Francs, lemnade i förskott
till Artisten Salmson, och svarande mot B:co
B:dr 97: 27: 4, är till det mesta redan ersatt
genom försäljning af Bronze-Exemplar å
2 B:dr B:co per slycke.
(Banco-Fullmägtiges Protocoller för 1S27 den
10 September oell 20 December, samt 1828 den 20
Martil, 5 Junii, 25 September, 2 och (jOctober, innefatta
delailler i detta ämne).
II.
Anstalter till förstärkning af Bankens Metalliska
Fonder.
De föreskrifter, sorn i afseende på activa
åtgärder för sådant ändamål blifvit Banco-Fullinägtige
meddelade, innefattas uti 1823 års
Banco-Reglementes 4 Art. 1 Afd. 4, 5 och
6 §. §., nemligen:
a) Att, till ersättning för den Summa i
Piaster, utgörande efter Svensk myntberäkning
B:dr Silfv. 307,128: 29: 8, sorn utaf Bankens
Metalliska tillgångar blifvit till Kongl.
Maj:t öfverlåten , emot deponerande af B:dr
732,557: 5: b- B:eo-Sedlar, hvilka sistnämnde
medel af Pikets Ständer sedermera anordnades
i och för liqviden med förra Kongl. Famillen,
under förbehåll att Banken i dess ställe hade
att undfå af Stats-Medlen B:dr 66,666 : 32 sk. om
året så länge och intilldess förstbemälde Silfverqvantitet
kunnat derföre åter inköpas; Fullmägtige
agde tillse, det inyntbara Metaller ovilkorligt
blefve för Bankens räkning årligen
upphandlade, utan att Fullmägtige i afseende
derå vöre bundne af ett mer eller mindre fördelaktigt
Cours-förhållande. i(, a ..
af Banco Fullmägtige.
5
b) Att för hvarje år, från och med 1824
räknadt, komme att utaf Bankens behållna RänteBevenuer
afsättas R:dr 266,666: 32 sk. till uppköp
af Myntbara Metaller i Silfver eller Guld,
till det största belopp som för desse anslagne
Medel erhållas kunde, utan att sådant föranledde
till Courssns höjande å utländske Myntslag;
med iakttagande af de hufvudgrunder,
som i sammanhang härmed finnas uppgifne;
men utan inskränkning til! visst minirni-pris,
efter det någre månaders erfarenhet hunnit visa
att Silfver, mot 128 sk. per R:dr, ej erhölles.
c) Att af en och hvar, som det åstundade,
finge emottagas inyntbara Metaller för Bankens
Sedlar, till ett pris sorn Fullmägtige ägde att,
för hvarje år, på uppgifne grunder bestämma;
dock icke under 120 Skillingar, och icke öfver
128 Skillingar för En R:dr Specie i Silfver.
På ofvannämnde enligt Litt. a) anslagne
Fond har Stats-Verket lefverera;:
Ultimo December 1824 B:dr 25,925: 44: 5
1825 66,666: 32
_ 1826 66,666: 32
_ 1827 66,666:32
225,925: 44: 5
samt inlefvererar ytterligare
vid innevarande års slut 66,666: 32:
Summa B:co B:ur 292,592: 28: 5
Fonden enligt Litt. b) uppgår
å 266,666 B:dr 32 sk. för
5 år, nemi. från och med
1824 till och med 1828,
till . • R:dr l,333-333:
Summa, tilTgängelig Silfver
Upphaudlings-Fond
1,625,925: 44
b
Berättelse
Bada Fonderne äro för deras ändamål fullt
använde, till betydligaste delen under loppet
af år 1825, och för öfrigt under sednare hälften
af innevarande år. En hög Vexel Cours
åren 1826 och 1827 rnedgaf ej annan åtgärd
härutinnan, än att efter möjligheten söka tillvägabringa
de anbefallda ovilkorliga Silfverköpen,
som ändå, oaktadt alla bemödanden, och
verkeliga uppoffringar vid sistnämnde årets
slut, då Banken nödsakades betala ända till
138 sk. B:co för 1 B:dr Silfver, icke kunde närmare
åstadkommas, än att, utaf de Stats-Medel,
som redan Ultimo December 1826 till Banken
influtit, den föga betydliga återstoden af R:dr
B:co 751g: 44: 4. mäste, jemte 1827 års artslagne
Summa R:dr GG,G66: 32, med tillhopa
R:dr 74,18b: 28: 4. till innevarande år öfverbalanceras.
Upphandlingarne hafva blifvit verkställde
dels efter anbud, för contant, dels enligt afslutade
Contracter på lid, med eller utan Förskott,
efter öfverenskomrnet visst pris, och dels
genom upphandling af Vexlar, i Commission,
till en efter Conjuncturen för tillfället lämpad
Maxirni-Cours, emot beräkning af G intill
6Skillingar Banco för hvarje lefvererad R:dr
Silfver, såsom Coinmissionärens ersättning i ett
för allt, både för risque och möda. Enligt
denne sistnämnde method, som först i år blifvit
begagnad, hafva, relativt till affairerne för
året, de betydligaste Silfverqvantiteterne och
lägsta prisen erhållits.
Lefvereringarne äro ingångne och liqviderade,
på sätt som följer:
A Fonden
Berättelse al Banco-* ullniagtige. (Sid. ö.)
A Fonden Litt. a. eller Stats-Anslagen:
År 1825: Efter Contracter ä i3a s.
1826: Efter Anbud
1827: Efter Anbud
1828: Efter Anbud
a 1 j2 s.
a ij2 s.
å i34f s.
ä i38 s.
ä 13(3 s.
å r33 s.
ä IJ2 s.
Efter Gontract å *33 s.
Ingän
gue
Utgångne
Silfv.
R:d
r.
B:co Sedlar.
- -
33,6^0
1
7
92,592
28
5
- - -
4,388
«4
—
12,067
38
6
7,56*: i4: —
240: 8: 9.
8,909: 16: —
16,710
38
47,078
45
2
677: 9: —
1,200:
2,000:
3,877: 9: —
—
—
-i
10,745
46,g56: 17: 6.
5o,833
26
13o, ro8
12
4
Tillsammans |
io5,6o2|3a|
roj
292,592
28
5
Medelpris: t33 s. B:co per R:dr.
Ä Fonden Litt. b. eller y]jsälte Ränte-Revenuerne:
Ar 1820: Enligt Contracter å i32 s.
ä 129 s.
1828: Enligt Anbud å i32 s.
Enligt Contracter till
bestämda priser å 133 s.
ä i32 s.
å i3o s.
— Medelst Vexel-Upphandling
genom Commissionär:
129i
9,695: 37; 5.
- 2i6,6g4: 26: —
4,l5o:
— —
76,222:
i3: 6.
10,120 :
12: —
25,3 1 3 :
i5: —
1 t5,8o5:
4o r 6.
»47*994:
46: _
Ingångne
Silfv. R:dr.
226,390
263,Hoo
38
Utgängne
B:co Sedlar.
609,029
724,3o3
46
l7
]4g°j1911 5111 |i,333,333[i6|—
Medelpris: t3oJL s. per R:dr.
A JFexlings-Conto Litt. c. jemnlikt de Kungjorde Ars - Priserne :
Ar 1824. Omedelbart: ä 124 s. -  1825. d:o å 124 s.
å 128 s.
— Enligt Contracter, med
och ulan förskott å 128 s.
1826. Omedelbart: - - å 127 s.
1827. d:o - - å 128 s.
1828. Till Ult:o Sept. d:o ä 128 s.
Ingångne
Silfv. R:dr.
Utgångne
B;co Sedlar.
6l :
—
- 32,325: 36: 7.
32,386: 36: 7.
85
34
7
aar
21
4
- 257,138: 16: 5.
28q,525
5
__
772,061
4»
4
— — - -
230I42
97 i
610
40
11
- _
I
25g 45
7
-
373
2
994137
4
| 290,3 ! 2
|io
1 8|774,i48|42
6
Medelpris: 128 s. per R:dr.
Genom förenämnde frenne, af Rikets Ständer vid sista Riksdag vidtagne och till
Banco-Fullroägtiges speciela omsorg i afseende på verkställigheten öfverlemnade Anstalter,
är sålunda till Banken ingånget:
Silfv. R:dr - - - _____ 290,312: 10: 8.
490,191: 5: 11.
1 o5,6o2 : 32 : io. .Gg. 5.
Mot utgifvande af Nya B:co-Sedlar Blott R:dr 774,1: 42 : 6.
Egne Ränte-Revenuer _____ 1,333,333: 16: —
och Anslagne Stats-Medel - 292,592: 28: 5.
_2,400,074= 38: 11.
sorn utvisar ett Medelpris på det hela af i3o s. B:co per Silfv. R:dr.
Belöpande härutaf, efter fördelning på hvartdera året:
1824 -------
Medelpris: 124 s. per R:dr.
1825 -------
Medelpris: I28-J s. per R:dr.
1826 -------
Medelpris: 128^ s. per R:dr.
1827 -------
Medelpris: 135^ s. per R:dr.
1828
Medelpris: i32 s. per R:dr.
Ingångne
Silfv. R:dr.
Utgängne
B:co Sedlar.
85
34
7
22 1
21
4
549,585
22
—
1,473,684
20
4
4,öi9
8
—
12,678
31
5
16,808
i3
10
47,338
42
9
315,007
'9
866,151
'9
1
[886,io6[ i| 5|2,4oo,o74l38| 11
(Banco-Fullmägtiges Protocoller för 1827: d. 29 Nov. och d. 6, i3, i5, 20 och
3i Dec., samt 1828: d. 7 Fehr., 1, 22 och 29 Maji, 5, 12 och 26 Junii, 3, 10, 17, 24
och 3i Julii, 7, 21 och 28 Aug., 18 Sept., samt 2, 9 och 23 Oet., innefatta öfveiiäggningar
och beslut som härmed stå i sammanhang.
Ett Mäklare-Bevis öfver Yexel-Coursens förhållande hvarje Postdag under Junii,
Julii, Augusti och September månader innevarande år, åtföljer särskildt denna Berättelse.)
af Banco-Fullmägtige. 7
Ehuru oberoende af Eanco-Styrelsens föranstaltanden
, och alltså ej inbegripet under
ilen redogörelse som nu varit i fråga, upptages
här för öfrigt, såsom ytterligare influten
tillökning i Bankens Metalliska Valuta sedan
1823 års Riksdag :
1:0 Outlöste, och i följd deraf till Banken förfallne,
Guld- och Silfver-Panter.
Ar K:rir Silfver.
1824 392:42: 6
1825 1327: 5: 10
1826 1500: 37: 3
1827 1942:16: 3
5163: 5: 10
Hvaremot deutgifne
Lånen å samma
Panter blifvit
afförde med
Medelpriset :
108 sk. per R:dr.
Inti 11 den 3 i Oct.
1828, ytterligare
tillkommit på
denna Räkning
R:dr Silfver 1910:42: 3
2:o Influtne afbetalningar pä Fastigliets-Län sorn
utgifvits i Sedlar, mot vilkor att pä 33 [:dels
är afbördas med delar Silfver.
Ar R:dr Silfver
182 4 —
1 8 '2 5 1337: 46
1826 2816: 1 —
1827 4132:29:10
8286: 28: 10
B:oR:r 11,616: 41
■>
Eh
uru
8
Berättelse
Godfgjordt i och genom de
utgifne Sedel-Lånens omföring
i Silfver, med ett
belopp af . , R:dr B:co 12,439: 43- 3
Medelpriset: 72 s. per R;dr,
Intill den 31 Oct.
1828, ytterligare
ingånget till Banken
på denna Räkning
R:dr Silfver 4641: 25: ,
Hvarförutan finnes
deponeradt i 5
serskildta Ränterier
R:dr Silfver 278: 12: —
3:0 Inbetalningar i Silfver af f. d. Allmänna
Magazins-Inrättningen ä dess Skuld för 1818
ars Creditiv till inköp af Myntbara Metaller,
Ar R:dr Silfver
1824 995: 6:6
1825 1883: 46: 6
1826 1579: 20: 3
!S27 1357-' 32;
5816: 9: 3
Godtgjordt genom
afföring på förre
Magazins-In rättningens
SkuldeSumma
till ett
belopp af R:dr B:co 1 5748: Q 8: 10
Medelpriset:
13° s. per R;dr
Intill
af Banco-Fullmägtige.
9
Intill den 31 Oct.
1828 , ytterligare
influtit på denna
Räkning
R:dr Silfver 315: 22:
När i betraktande tages att på de anslagne
Fonderne till Fastighets-Lån mot återbetalning
i silfver, hvilken Låne-Operation egenteligen
afser förstärkandet af Bankens Metalliska
Fonder, mera än En och en half Million,
enligt hvad Commissariatets Berättelse utreder,
blifvit för det ändamålet obegagnade,
visar sig tydligt, att tillökningen i Metallisk
valuta, af på det hela något öfver 900,000 R:dr
sedan 1823 års Riksdag, är i sjelfva verket
vunnen utan den ringaste effectiva förökning
i Sedelmassan, och blott genom användande
af hvad eljest ovilkorligen kommit att, emot
Rikets Ständers gjorde beräkningar, amorteras;
samt icke ens detta på långt när till fullt belopp.
III.
Utvexling af Bankens Silfver-Mynt, mot lika
belopp i Banco-Sedlar,
Föreskrifterna derom innefattas uti BancoReglementet
af år 1823, 4 Art. 1 Afd. 1 §., i
enlighet hvarmed dylik utvexling blifvit tillåten;
1:0 Till De Höge Kongl. Personernes enskiIdta
behof, på sätt under sistförflutne åren
öfligt varit, emot Deras egenhändigt undertecknade
Rcqvisitioner.
2 to Åt
10
Berättelse
a:o Åt visse Academier, Kongl. Collegier
och Allmänna Inrättningar inom hufvudstaden,
till ett för hvardera bestämdt årsbelopp,
som för alla tillhopa utgör R:dr 2,240.
Från sista Riksdag har utgått intill närvarande
tid:
* * n> o
7 ta 2 3
i"
O:
C/5
O*
aT
a>
1
>
3
3
cr>
£0
_
rsz
bO
1 Å
•<x
ox cr.
"to
155
OJ to CO - 0
05 O
0 OnCC
0
•pN
r-,
' A Ut-pN O O
O O
C J-\ 0
p:
z
O
pz
Cf>
7^
3
si
C/3
7r*
23
C/i
77
<"b
O
O
10
"3
U>
rt>
£J
C
X
JQ
sT
O
z
t—(
O
C/i'
77
O
23
1
-■■ a <
^ r-e <"D
3
0
O-,
n>
j-.
a
7T*
*
T
P
5
B
Ö
- 3
' P
>
to
Q
cä
-
^ " 05
0) —*
3* V JÅ £■
55 o
^5 — .
CA - O
C/) t-r-j
sg-ä
CO 5> 3 •
O (1 —
>-3 3 3
— CK)
H
«
B
ö =
o
fc_)
I
**
*“
07
1 Oi
cc
00
to CD 1
O
05 Ox O
to
~'~3
07-Pn
O
0 0
c
0
-Pn
to
61
1 OJ
X
OO
to co 1
C
(7) Ox O
1 Ut
to
C74JN
0
O O
0
c
Ox
1
1
to
Ox
X
1
to cc I
0
05 0
o
1 Ut
to
Ot-pN
0
O O
0
Ox
05
1
-Pn 07
1
X
OJ
to cc 1
0
Ct O
0
1 c
to
UJ
07-Pn
0
c 0
0
0
ui
|
1 1
OJ
Ox
X
1
1 CO 1
0
Cw O
c
1 c
to
-pN
0
c 0
0
0
X
X
7*
tO
ta
_
- -Pn
Ox
oj "oj
Ox
i *b
3
—1
C to
'C
0 3
0
1 ut
—<
O O
c
0 0
0
Ut
3
1 bertina
OJ
OJ I I
X
to
to 0 1 1
to
07
u> 0
-Pn
1 - OJ
X
*tö
to | 0 0
to
O
O 0 2
07
lil-
cc
O
lio
to
O
c
05
OJ I |
X
ta"”
- 0 l 1
X
x 0
ui
1 to J to
X
Q
lolo
to
O
0 0
X
C/I
>■»
X - 05
z
Ut
05 C O O
ta
05
wO OOO
3
Sålunda
af Banco-Fullmägtige.
Sålunda i ett för allt utvexladt från och
med år 1824 intill October månads slut innevarande
år, R:dr Silfver 8,749-
IV.
Bankens betryggande mot befarad {.-(ida utaf
en möjligen utbrytande Eld, antingen inom
nägotdera af Banco husen eller i kringliggande
hus.
Efter anställd besigtning af Rankens Vattenuppfor.
lrings-Verk och öfrige Brandanstalter,
uppdrog Rikets Ständers Banco-Utskott, genom
Protocollsutdrag af den 19 December 1823,
åt Banco-Fullmägtiges omsorg, att, med iagttagande
af möjligaste hushållning, vidtaga de
åtgärder, som, för Bankens säkerhet nödige,
kunde finnas tjenligast för att, så väl i fullkomligaste
stånd bringa och underhålla Bankens
redan ägande Brandanstalter, sorn för att
förse nya Banco-Byggnaden med nödig vattentillgång,
och anskaffa de derstädes erforderlige
Brand-Redskaper.
Då genom de närmare local-undersökningar
och beräkningar som i sammanhang härmed
företogos, det blef utredt och bestyrkt,
dels att en större vattenmassa, än den i förråd
befinteliga, borde finnas atti hast tillgå vid en
uppkommen Eldsvåda, och dels att constructionen
af vatten - u ppfordringens ledningsrör
icke vore till alla delar så fullkomlig och mot
behofvet svarande som man en längre tid sig
föreställt; samt Banco - Fullmägtige på grund
häraf
1 2
Berättelse
häraf insett, att Brandanstalterries utvidgande
och ändamålsenliga inrättning för båda Bancoliusens
behof skulle komma att erfordra ansenliga
kostnader, som (ehuru då icke ens förslagsvis
uppgjorde) förmodligen ej kunde aflöpa
under 20,000 B:dr, anmälde Banco-Fullmägtige
hos Rikets Ständers Revisorer år 1825
berörde förhållande, med begäran att, i detta
magtpåliggande ämne få emottaga deras råd
och yttrande; hvaruppå Herrar Revisorerne uti
4 §, af deras sluteliga skrifvelse till BancoFullmägtige,
under den 14 December 1825,
förklarade sig ej kunna undgå att tillstyrka,
det Banco-Fullmägtige, i samråd med sakkunnige
personer , måtte ofördröjligen vidtaga alla
de utvägar och anstalter, som till Bankens möjligaste
betryggande mot våda af så väl yttre
som inre Eld kunde finnas af nöden ; samt öfverlemnade,
i förening härmed, specielt till
Eullmägtiges uppmärksamhet :
1:0 Undanrödjandet af en mängd inom
Banken förvarade, ej behöfliga, gamla Pappersmassor.
q:o Bortskaffandet af öfverflödige Panelningar
och Brädbekladnader i Vindar och Corridorer;
och
3:0 Att vådan af de åt gränderne befintlige
Fenster med trädbågar, i händelse af Eldens
utbrott i kringliggande hus, blefve ganska
stor; hvadan önskeligt vore att från desse
håll några säkrare förvaringsmedel kunde bejedas.
Sedan
af Banco-Fullmcigtige.
Sedan flere sakkunnige män voro i ämnet
rådfrågade, och allmänna grunder för Eldsläcknings-
och Förvarings-Sytemet i hela dess vidd
blifvit, med biträde af Mechanicus Herr L. J,
Ehinger , genom fen serskildt tillsatt Commitée,
uppgjorde, samt af Banco-Fullmägtige fastställde,
har samma Comrnittée fått sig uppdragit
att rnot behörig redovisning ombesörja allt hvad
till verkställigheten hörde.
Coinmittéen har i öfverensstämmelse härmed
föranstaltat och fulländat:
1:0 Gräfning å Jerntorget af en brunn,
hvilken, enligt hittills vunnen erfarenhet, lemnar
en ständig och ymnig vattentillgång, och
blifvit försedd med en städse qvarstående, af
Tackjern gjuten , Tryckverks-Pump , som genom
påskrufvade Slangar kan, efter hvad omständigheterne
fordra, begagnas, både såsom Forcei
Spruta åt närmast kringliggande hus, och såsom
ledningsanstalt eller tillbringare för vattens
anskaffande till vissa trängre och -oti 11-  gängligare delar af Staden ; utom det att samma
brunn, medelst derå anbragt vanlig Pumpanstalt,
dagligen förser en ansenlig del af Stadens
Innevånare med ett ej blott för hushållsbehof
tjenligt, utan äfven godt och drickbart
vatten.
2:0 Nya rymliga Vatten - Reservoirer af
koppar, på vindarne, samt Eedningsrör derifrån,
likaledes af koppar, med kranar, hvarmedelst
Corridorerne i alla våningar af båda
husen , inom några ögonblick, kunna förses med
vatten, som genom påskrufvande af en Slang
låter
M
Berättelse
later leila sig, eller ock med force appliceras
pä hvad punct man åstundar.
3:0 Borttagande utaf de i vindsvåningen
af sä kallade Archivi-huset förut befintliga Brädbeklädnader,
Panelningar oell iniedda Burn
med Cloissonsvaggar, så att denna våning nu
är alldeles ren och öppen, samt dess Taklag
invändigt befriadt från all beklädning, för att
på hvad punct som helst kunna efter behof
använda nödige Skydds- och Släcknings - Bedskap;
och
4:0 Inköp och placering, på lätt tillgänge1
ige ställen i båda husens alla våningar, af hvarjehanda
behöflig Bedskap , såsom Sprutor, Svabbar
, Ämbar, Brandhakar, Jernstörar , Stegar,
Yxor, Slangar m. m. d.
Hvad deremot af Committéens erhållne
Uppdrag egenteligen ännu återstår, ar författandet
af ett ordenteligt och fullständigt BrandBeglemente,
samt beredande af sådan alltid
påräknelig Service, hvarförutan de fullkomligaste
och bäst beredda anstalter möjligen kunna
i det afgörande ögonblicket mer eller mindre
förfela deras åsyftade verkan.
Committéens Slut-Bäkning och Bedogörelse
för om händer hafde Contanta Medel, tillhopa
B:dr 22,000, och deras, jemte hvarjehanda
förut befintelige Materialiers och Efifecters
användande, har ännu icke till BancoFullmägtige
ingått; men enligt inhemtade säkra
upplysningar, uppgår sammantagne Penninge-Utgiften
för alla ofvannätnnde både yttre
och
af Banco-Fullmligtige. 15
och inre Skyddsanstalter , ej fullt till den provisoriskt
antagne Summan af B:dr 2 0,000 B:co;
så att, äfven med tillägg af det Arfvode, B:dr
uooo B:co i ett för allt, som blifvit Mechanisten
tillerkänd! , samt några återstående smärre
liqvider, det ifrågavarande från början såsom
oundgängligt ansedde kostnads-beloppet,
föga kommer att öfverskridas. Börande härvid
tillika tagas i beräkning, att de af koppar
förfärdigade Vattenkaren och Ledningsrören,
blott efter metallens vigt, lemna ett värde af
minst 7 å 8000 B:dr B:co, att såsom ren och
effectiv behållning från kostnads-sumrnan afdragas.
(Fullmägtiges Protocoller för 182.7, den iBOct.,
den i3 och 20 December, samt 1828, den 24 Januari,
3 April, 22 Maj, 24 Julii och 23 October,
upptaga ölvei läggningar och beslut som härmed
stå i sammanhang).
Y.
Förslag om förenklande af Vexel- Banco- Departementets
Expeditionssdtt och Bokföring.
Genom Protocollsutdrag från Bikets Ständers
Banco-Utskott, under den 5 December
1823, erhöllo Banco-Fulhriägtige del af Bikets
Ständers fattade beslut, hvarigenom Fullmägtige
autoriserades att utsätta och offenteligen
kungöra ett Premium af 2000 B:dr B:co, att
af Banken tilldelas den, som före 1826 års
slut uppgåfve ett Förslag, hvilket, i afseende
på Arbetssättet och Bokföringen i Vexel-BancoContoiret,
skulle kunna i alla delar antagas och
god
-
i6
Berättelse
godkännas, och hvars begagnande medförde
mindre omgångar och arbete vid Expedition
och Bokföring, än nu erfordras, samt i följd
deraf medgåfve en minskning i TjenstemannaPersonalen,
utan att å andra sidan något ginge
förloradt af den confroll och säkerhet sotn
nuvarande method innebär, och utan att de
för Allmänhetens dageliga och skyndsamma betjenande
nödige anstalter eftersattes. Och hade
Rikets Ständer i sammanhang härmed förordnat,
att, jemte de erindringar och utlåtanden
hvartill de inkommande Förslagen kunde föranleda,
ämnet skulle i hela dess vidd Öfver*
lemnäs till blifvande Banco - Utskotts pröfning
och bedömmande, samt på Rikets Ständers sluteliga
afgörande bero, huruvida något Förslag
antingen kunde i allo antagas, och i följd
deraf den bestämda belöningen till fullt belopp
derföre utgå, eller ock, om, med afseende
på uppgifne förändringar, som i vissa detailler
pröfvades nyttiga och användbara, någon
afpassad mindre belöning borde en eller
annan Författare tillerkännas. Hvarförutan Rikets
Ständer beslutat, att devid nämnde Riksdag
inom Riks-stånden väckta åtskilliga Motioner
i fråga om tjenligare inrättning af Bankens
Sedlar till Valeurer, Text och Format
m. m., samt behandlingen dermed inom Verket,
skulle till Banco-Fullmägtige öfverlämnäs,
med anmodan att vid nu instundande Riksdag,
då hvarjehanda nödige åtgärder, som härmed
stöde i samband , hunnit förberedas, utlåta
sig öfver de tillstyrkte förändringarnes
antagelighet.
Trenne
af Banco-Fullmägtige. 17
Trenne Skrifter, som inom bestämd termin,
med föranledande af de i Allmänna Bladen
härom utgångne Kungörelser, blifvit till
Banco-Fullmägtige insände, hafva undergått
den sålunda föreskrifne granskning; och varda,
med tillhörige utlåtanden, erindringar och
reservationer, till Högloflige Banco-Utskottets
kännedom och pröfning meddelade, jemte ett
öfver detta ämne serskildt från Banco-Fullmägtige
aflåtet Betänkande.
VI.
Beredande af tillgäng pä tjenlige Papperssorter,
i ändamål att ett vigare, uihälligare och mot
förfalskn ingsförsök bättre förvaradt SedelMynt,
än det hittills brukliga, måtte kunna
införas.
Jemte Protocolls-Utdrag af den 24 Julii
1 823 , öfverlemnades från Rikets Ständers BancoUtskott
till Banco-Fullmägtige ett anförande
af Utskottets dåvarande Ledamot, CancellieRådet
och Riddaren Bruncrona, hvaruti åtskilige
underrättelser funnos meddelade, angående
ett af rå Hampa förfärdigadt, ganska
tunnt, men tillika segt och uthålligt Papper,
som begagnas till Ryska Rubel-Sedlar , dera prof
afven åtföljde; samt någre beräkningar öfver
dess dyrhet i förhållande till kostnaden för
Bankens brukliga Sedel - Papper, enligt från
Boksluts-Fom missar ien inhämtade uppgifter.
B Banco
-
i8
Berättelse
Banco Fullmägtige erhöllo, i sammanhang
härmed , det uppdrag att rörande tillverkningssättet
söka förskaffa alia de upplysningar som
möjligen kunde stä att vinna, och att, efter
inhämtad säker kännedom af ämnet, samt noggrann
beräkning af alla på Papperets tillverkningskostnad
och beskaffenhet inverkande omständigheter,
resultaterne af denna undersökning
tili nästkommande Revisorer inberätta.
XJti det i förra puncten omnämnde ProtocolIs-TJtdrag
af den 5 December 1823 blefvo
Banco-Fullmägtige, med åberopande häraf,
ytterligare från Banco-Utskottet anmodade att
tillse, det nödige anstalter fogades för anskaffande
och underhållande af erforderlig tillgång
på sådane Papperssorter, som i anseende till
finhet och sammansättning sk i 1 j de sig från alla
öfrige i Riket bruklige, och derigenom vore
tjenlige att till Banco-Sedlar begagnas, samt
medgåfve dessas inrättning på ett sätt, hvarigenom
någon besparing i tillverkningskostnaden
kunde förenas med svårighet för förfalskning
och eftergöring, vighet i Rörelsen, och nödig
styrka för en längre tids utelöpande bland Allmänheten.
Banco-Fullmägtige sökte först i Ministeriel
väg, både från Petersburg och Köpenhamn,
att vinna nödige uppgifter rörande tillverkningen
af det Papper, som å hvartdera
stället till Sedlar begagnas; men då dermed
ingen ting uträttades, vände Fullmägtige sig
tid efter annan till a:ne resande Svenske Vetenskapsman,
Professorerne N. Almroth och
G. E.
af Banco-Fidlmägtige. jg
G. E. Pasch, med anmodan att dels i London
och Berlin, och dels i Paris samla sådane upplysningar
som för ändamålet kunde i ett eller
annat hänseende blifva tjenande. De underrättelser
sorn på denna väg vunnits hafva varit
af en märkelig nytta ; äfvensom en af Commendeur-Capitainen
m. m., Friherre A. Klinckowström
sjelfmant till Banco-Fullmägtige inlemnad
beskrifning om de i Amerikanske Fristaterne
brukliga Banco-Notér, hvarå Figurerne
anbringas efter en af Perkins uppfunnen
egen konstsvarfnings-method , har gifvit mycken
ledning för Fullmägtiges åtgärder härutinnan.
Efter Professoren Paschs återkomst till
Fäderneslandet hafva Fullmägtige^ låtit inrätta,
under hans ledning, ett Laboratorium inom
Bancohuset, der försök i smått blifvit och blifva
anställde, med afseende på tjenlige förbättringar
i de för Papperstillverkning hittills
brukliga methoder, hvaraf resultaterne sedermera
småningom vid Tumba Pappers-Bruk mera
i stort tillämpas och närmare pröfvas. Och
genom afhandling med Mynt-Proberaren C. A.
Broling har Banken föröfrigt blifvit ägare af
en för ändamålet tjenlig Konst-Svarfstol, hvilken
bemälde Mynt-Proberare sjelf och ensam
bringat i fullfärdigt skick, samt derå redan
verkställt hvarjehanda, egenteligen för Sedelfabrikation
beräknade, konstsvarfnings-gravurer.
I följd af desse vidtagne åtgärder äro
Banco-Fullmägtige nu i tillfälle att för Rikets
Ständer framlägga, ej allenast prof på sådane
hittills i Sverige ej tillverkade Papperssorter,
B 2 som
Berättelse
sorn egna sig alt (ill Ssdel-Mynt nyttjas, utan
äfven Modeller för några Sedel-valeurer, förslagsvis
utförde, dels i ritning, dels ock i
konstsvarfnings - gravure, efter 2:ne olika methoder.
Genom Ledamoten bland Banco-Fullmägtige,
Ofverste Lieutenanten J. G. Hjerta, som , i
förening med speciela Inspectionen öfver Tumba
Bruk, åtagit sig det närmare inseendet å
allt hvad med desse föremål äger gemenskap,
blifva öfrige hithörande upplysningar och detailler
Rikets Ständers Banco-Utskott meddelade.
VII.
Föranstaltande af ett Sammandrag utur de
tryckta Författningarne, angående BancoVerket,
samt öfverseende, granskning och
completterande af den år 1800 för Bankens
serskildta Departementer fastställde Arbetsordning.
I det uppgifne ändamål att ett efter behörig
plan författadt Sammandrag af alla gällande
Banco-Författningar, såsom förskaffande
en bestämd och redig kännedom om BancoVerkets
egenskap och förhållanden, måtte så
väl för Banco-Administrationen som Allmänheten
blifva tillgängeligt, anmodades BancoFullmägtige
genom Protocolls-Utdrag från Rikets
Ständers Banco-Utskott, af den 28 November
1823 , att tillsätta en Committée af
sakkunnige Män inom Banco-Verket, hvilka
skulle äga att efter noga granskning och från
skil
-
af Banco Fullmagiige. 21
skiljande af alla upphäfde och på uppgifne grunder
olämpelige Stadganden, i systematisk ordning
sammanfatta, och under vissa Titlar ordna,
de nu gällande och under Arbetets fortgång
tillkommande Författningar, i allmänhet
rörande Banco-Verket, och ingifva det sålunda
upprättade Förslaget till Barico-Fullmägtige,
af hvilka detsamma komme att öfverlemnas,
jemte eget utlåtande , till blifvande BancoUtskotts
pröfning och bifall för Arbetets allmängörande
genom Trycket; hvarvid Utskottet
tilläde, att då detta företag i utförandet
fordrade mera noggranhet och mogen öfverläggning,
än skyndsamhet, Utskottet ej ville
för dess fulländande bestämma någon viss tid,
utan finge det bero af Committerade att, då
öfrige göromål sådant medgåfve, med detta
allmänt nyttiga Arbete sig sysselsätta; dock att
vid nu tillstundande Riksdag borde till BancoUtskottet
inberättas, hvad vid Arbetet blifvit
tillgjordt.
Beträffande åter Arbets - Ordningen inom
Banco-Verkets serskildte Depärtementer, så hade
Utskottet ansett nödigt att densamma likaledes
blefve med sorgfällighet öfversedd , och
sådane tillägg och förändringar dervid gjorde,
sorn öfverensstätnde med de efter 1800 års
Riksdag i flere delar förändrade förhållanden, i
afseende på Tjänstemännens personal och guromålens
fördelning; hvilket förmodades bäst
kunna ske på sätt Banco-Fullmägtige föreslagit,
nemligen att en anteckning af Cheferne för
hvart Departement till en början gjordes öfver
Arbetets gång och hvarje Tjenstemans göromål,
22
Berättelse
romål, enligt nu öflig praxis; då desse anteckningar,
jemförde med den år 1800 fastställde
Arbetsrnethod, kunde af de utsedde Committerade
begagnas vid redactionen af en allmän
Arbets-Ordning; hvarefter, oell sedan det sålunda
uppgjorde Förslag blifvit af Banco-Fullmägtige
och kommande Banco-Utskott granskadt
och godkändt, det finge bero af Rikets
Ständers godtfinnande, huruvida tryckning deraf
på Bankens bekostnad skulle föranstaltas,
till upplysning för en hvar som åstundade
kännedom af den inre och specicTa BancqFörvaltningen.
Hvad de tryckta Författningarne, rörande
Banco-Verket, vidkommer, så hade väl BancoFullmägtiges
Ordförande, under hvars ledning
de af Fullmägtige utsedde Committerade börjat
sina göromål, och deraf i det närmaste
medhunnit hvad som rörde hopsamlande och
uppställning af preliminaira grunder för Af*
bets-Ordningarne inom hvart och ett af Bankens
Departementer, i Junii månad nästlidet
ar 1827 tillkännagifva sig icke vidare vara i
tillfälle att deltaga i Cornmitterades göromål;
inen dock lorvat alt på egen hand genomgå
och ordna de tryckte Banco-Författningarne,
såsom varande ett Arbete, mindre tjenligt att
af flere personer behandlas.
Detta har också blifvit, efter en egen och
serskildt plan, verkställdt, och Arbetet på eget
Förlag genom Trycket lemnadt i Allmänhetens
händer.
af Barico-Fullmägtige. 23
händer. De åtföljande Tabellerne innehålla ettslags
Sak-Register öfver Författningarne, sorn
tvifvelsutan äfven bör kunna tjena till mycken
ledning och hjelpreda i och för uppgörande af
ett generelt Sammandrag efter titlar och i systematisk
ordning, sådant Högloflige BancoUtskottet
egenteligen i dess Protocolls-Utdrag
omnämnt,
Committéen för öfverseende och Redaction
af Arbets-Ordningarne inom Bankens Departernenter,
som utgöres af Ernbets- och Tjenstemän,
hvilka, med egna tjenstebefattningar
träget sysselsatte, derjemte tidtals fått egna sig
åt serskilda af Banco-Styreisen erhållna hörtroendes-Uppdrag,
har ej, utan täta och stundom
långvariga afbrott, kunnat befatta sig med
ifrågavarande temmeligen vidlyftiga Arbete.
Genom deruti från början deltagande Commissariers
flyttning från ett till annat Departement
har första sammansättningen af Committéen
blifvit på flerehanda sätt förändrad,
och så till sägande upplöst; och frågor, hvilka
under liden blifvit väckta, om partiella förändringar,
mer eller mindre syftande tili rubbning
af de första grunder, hvarifrån Committéen
skolat utgå, hafva i sin nion verkat tvekan
och ovisshet, om hvad egenteligen kunde
och borde göras för att ej alldeles förgäfves
hafva uppoffrat tid och moda.
Genom betnälde Committerades åtgärd och
medverkan är emedlertid, utom en mängd ma
teriaUer
-
24
Berättelse
terialier och förberedande uppställningar, corn.
plett utarbetadt, och till efterlefnad tills vidare
antaget:
Arbets-Ordning för Bankens Casseurer,
samt Instruction för Cassa-Commissarien.
Beglor för göromälens fördelning emellan
Commissariatets och Cancellie-Commissariernes
Expedition, jemte Instruction för den så kallade
Expeditions - Commissar-ien ; samt
Instructioner och Ordningar till efterföljd
och rättelse, i afseende på Bankens Stilgjutare
och Tryckeri-Föreståndare.
Banco - Depar temen ternes Arbets-Ordningar,
i sin helhet, utarbetade på grund af ännu
bestående förhållanden, införvänta Fullmägtige
från Committerade så tidigt, att desamma
må kunna, till genomseende och granskning,
Högloflige Bancc.Utskottet föreläggas,
VIII.
Sammandrag och fortsättning af Silverstolpes
Historiska Arbete orri Banco- Verket.
Genom Utdrag af Bikets Ständers BancoUtskotts
Protocoll, för den 5 December 1823,
underrättades Banco - Fullmägtige , att Utskottets
Memorial N:o 73, om utarbetande af ett
Sammandrag utur den af framlidne Banco-Commissaxien
Fredric Silverstolpe författade omständeliga
Historia, rörande Banco - Verket,
jemte en ändamålsenlig fortsättning för den
efter ar 1S00 framflutne lid, blifvit af 3:ne
< ' Biks
-
af Banco-FulUnägtige. 2 5
Biks-Stånd bifallet, hvarvid i afseende på verkställigheten
af detta beslut blef Banco-Fuilmägtige
rneddeladt: hurusom hos Bikets Ständer hufvudsakligen
kommit i betraktande att, sedan
en allmän kännedom om Bankens hela ställning
blifvit medgifven , det ofelbart fordrades ,
för att riktigt uppfatta och bedömma detta Verks
varande belägenhet och skick, en lika noggrann
kännedom, så val om dess tillkomst och
föremål, som de förändringar och öden Verket,
betraktadt dels i och för sig sjelft, dels i
sitt förhållande till det hela, från första inrättningen
tid efter annan undergått; äfvensom att
med de omväxlande financiella och economiska
ställningar samt ombytta systemer, hvilka under
olika Begeringssätt inom detta Tand ägt rum ,
och hvarvid Banken oftast till så betydlig del
blifvit inblandad, en Berättelse för en tidrymd
af mer än 150 år om detta Verks olika ställningar
och skiften, utan tvifvel borde sprida
mycket ljus, ej mindre för ett rätt bedömmande
af det närvarande förhållandet, än för att
kunna uppgöra riktiga och användbara slutföljder
och beräkningar för framtiden vid de anstalter
i Penningeväsendet, sorn dels komma
i fråga, dels verkeligen vidtagas. Och då Comrnissarien
Silverstolpes Historiska Verk, såsom
uppgjordt efter en alltför utförlig, äfven
smärre deta i 1 ler och biomständigheter innefattande,
plan, ej ansetts kunna fullkomligen motsvara
ett sådant ändamål, helst som , oaktadt
denna utförliga behandling, önskvärd fullständighet,
då Arbetet betraktades under en mera
allmän synpunkt, likafullt i visse delar tord©
saknas,
26
Berättelse
saknas, samt å andra sidan, den år 1800 derutur
i korthet sammanfattade Berättelse vore
för mycket hopträngd och ytelig, att i förenämnde
afseenden kunna tillfredsställa det medborgerliga
kunskapsbegäret; så, och i följd af
Rikets Ständers beslut, autoriserades BancoFullmägtige
att draga försorg, det ett Sammandrag
af Commissarien Silverstolpes Historiska
Arbete, äfven med iakttagande af till
äfventyrs erforderlige tillägg, måtte enligt de
sålunda antydda synpuncter blifva uppgjordt,
samt Historien om Banco-Verket vidare, efter
en lika plan, till närvarande tider fortsatt. Det
skulle härvid ankomma på Banco-Fullmägtige
att, efter hvad lärnpeligt pröfvades, uppdraga
denne befattning antingen åt en eller flere
personer, inom eller utom Banco-Verket, hos
hvilka kunde förutsättas den urskiljning, sakkännedom
och vetenskapliga bildning, som för
ett sådant Arbete erfordrades. Rikets Ständer
hade ansett öfverflödigt att på förhand något
afgöra om den belöning, som för utarbetandet
komme att bestämmas, heldst ett, med Rikets
Ständers begifvande, genom deras Fullmägtige
Jemnadt Uppdrag af dylik beskaffenhet, äfven
dessförutan, innebure all erforderlig garantie
för vederbörande Författare, att framdeles ej
blifva i saknad af en billig ersättning, afpassad
efter deras med framgång nedlagde arbete och
nitiska bemödande för ett gagneligt ändamål;
Utan finge Fullmägtige, hvilka, i anseende till
fortsättningen , ej blefve bundne vid den eller
riem som Uppdraget först emottagit, samt dessutom
lemnades fria händer, att, under fästade
afseende
af Banco-Fullmägtige.
27
afseende på ' hufvudföremålet, meddela de erindringar
till vederbörandes iakttagande, hvartill
inlemnade färdige Argångar tid efter annan
kunde föranleda, sedan hela Arbetet hunnit
af dem granskas, öfverlemna detsamma,
jemte deras utlåtande til! nästderefter blifvande
Banco-Utskott, som då, i anledning deraf
blefve i tillfälle att halten och beskaffenheten
i ett sammanhang pröfva, samt till Rikets Ständer
afgifva dess yttrande och Förslag, så väl
i fråga om det Arfvode, som för uppgörandet
finge bestämmas, som ock huruvida icke detta
Historiska Verk, i dess då varande skick, borde
anses äga det värde, att en lämpelig Upplaga
måtte, på Bankens förskjutande kostnad
för dess räkning tryckas, och till möjligast lin*
driga pris i Bokhandeln allmängöras,
Viddén och omfattningen af den autorisation
som i detta hänseende blifvit Banco-Fullmägtige
gifven , har hittills endast lemnat tillfälle
och rådrum för preliminaira åtgärder och
föranstaltanden. Desse bestå uti:
1:0 Tabellariska Utdrag utur Bankens Räkenskaper,
i afseende på Tillgångar, Fordringar
och Skulder, Utgifter och Inkomster, Tjenstemanna
- Personal m. m. , uppställda, i lätt
öfverskådlig form, och efter egen plan, af Banco-Fullmägtiges
Ordförande; och af honom sjelf,
i afseende på uppställningen, allt ifrån Verkets
första inrättning uppgjorde , samt i detaille
Utförde för vissa märkeligare perioder , till och
med
28
Berättelse
me«l år 1825, i ändamål att, såsom en fortgående
Hufvud-Bok, kunna på samma grunder
vidare fullföljas, så val för den föregångne,
som den kommande tiden.
2:0 Flerehanda för en Historie-Författare
vigtiga materialier och upplysningar, samlade,
dels uti Anmärkningarne, dels uti Bihanget
till det, jemväl af Fullmägtiges Ordförande,
utarbetade och nyligen till Trycket befordrade
Sammandrag utur tryckta Författningar, som
röra Banco-Verket.
3:0 Register, efter trefalldig uppställning,
nemligen i Tidsordning, Sakordning och AU
phabeiisk ordning, på grund af Banco - Utskottens,
Banco-Itevisionernes, Banco-Fullmägtiges
och Commissariatets Protocoller ; upprättadt,
jemnlikt Banco-Fullmägtiges föranstaltande, utaf
Notarien Strinnholm (Författare till Historien
om Konungarne af Wasaätten-), och hittills
upptagande en tidrymd af 13 år, ifrån och
med år a800, der Silverstolpes alphabetiska
Material-Register slutar,
Om planen för sistnämnde Arbete, såsom
Fullmägtige ej tvifla, blifver af Höglofl. BancoUtskottet
gillad, samt fortsättning deraf alltså
kommer att äga rum , torde, i fråga om en Historisk
bearbetning af Banco - Verkets förhållanden
i äldre och nyare tider, de oundgängeligaste
materialierne och en nödvändig ledning
snart nog finnas att tillgå.
af Banco-Fullmägtige. 2Q
Utaf Ledamoten bland Banco-Fullmägtige,
Cancellie-Rådet G. A. Bruncrona, aflemnas
ti 11 Högloflige Banco Utskottet ett enskildt Anförande,
i sammanhang med ofvanstående 7:l^e
och gtde puncter uti denna Afdelning.
Andra
30 Berättelse
Andra Afdelningen.
Perioden frän sednaste Bunco-Revision.
Af Rikets Ständers år 1827 församlade Revisorer
äro genomgängne: Banco - FuUmägtiges
Protocoller, till och med den 12 September
och Commissariatets Protocctller, serskildt för
de Allmänna, och serskildt för de med FaStighets-Lånens
ingifvande och bevakning gemenskap
ägande ärender, till och med Julii
månads slut nämnde ån
I Revisions-Berättelserne af åren 1825
ftch 1827, så väl de allmänna till Rikets Ständer,
som de serskilda till Rikets Ständers BancoITtskott,
upptagas de ämnen hvarvid Revisorerne
sig fästat.
För den Sedermera framflutne tiden ar, i
hvad som angår Tumba Bruks Styrelse och
Förvaltning, samt hvarjehanda som dermed äger
gemenskap, en serskild Relation, aflemnad
utaf den jLedarnot, som häråt egnat en närma*
re uppsigt.
Likaledes från Banco Discont-Verkets Direction,
angående detta Verks ställning och
bedrifvande! af dess rörelse efter sednast föregången
granskning genom egne Rikets Ständers
-
af B an co-Fullmakt i ge.
31
ders utsedde Revisorer, hvilkas Protocoller,
Handlingar och Utlåtanden föröfrigt till Högloflige
Utskottets kännedom meddelas.
Från Directionerne öfver de i Götheborg
och Malmö inrättade serskildta Lane-Contoir
äro Tableauer insände, som utvisa gången och
beskaffenheten af hvartderas rörelse ifrån April
månads början år 1824, då desse nya Låneanstalter
öppnades, ända till 1827 års slut.
Och hvad som rörer deras administrativa skick
innefattas uti de till Banco - Fullmägtige tid
efter annan insände Berättelser om årliga Re*
visionerne.
Serskilda Berättelser från Bankens Commissariat,
Revisions - Commissarien och Bankens
Fiscals- Embete äro, med stöd af 1823
års Banco-Reglementes 2 Art. 6 §., författade
och aflemnade, hvilka redogöra för Banco-VerJtets
mera speciella Administrations-grenar.
Under åberopande af allt detta, jemte BancoFullmägtiges
egne Protocoller och dertill hörande
Handlingar, hvilka nu blifva föremål
för Högloflige Banco - Utskottets granskning,
omnämnas här blott korteligen, efter samma
ordning som i 1823 års Banco-Reglemente är
följd, sådane Mål och Ärenden, under tiderymden
från sednaste Banco-Revision, hvilka, uti
hvad
3 2
Berättelse
hvad som rörer Banco-Fullmägtiges befattningar,
ej antingen redan i Första Afdelningen
blifvit redovisade, eller i den Fjerde, under
formen af Motioner, förekomma.
§. i.
Inom den af Banco - Fullmågtige likmätigt
1823 ars Banco - Beglementes 1 Art. ax
och 22 §. §. utsatte Rescriptionstid för ingifvandet,
så väl af Besvär, som Ansökningar,
till anmälan bos Rikets Ständers Banco-Utskott,
hafva Banco-Fullmägtige emottagit:
Besvärsskrifter ■
1 £0 Af Bokhållaren i Banken J. Fredzell,
öfver förment lidande vid på en gång skedd
tillsättning af arne ledige Bokhållare-Sysslor.
2:0 Af förre Extra-Ordinarien i Banken ,
E. U. Benzelstjerna, öfver Banco-Fullmägtiges
vidtagne och af 1825 års Baneo-Revision stadfästade
beslut, att klaganden från Verket endtlediga.
Ansökningar och Böne-Skrifter
1:0 Af pensionerade f. d. Banco-Commis»
Särien G. A. Marcks von Wurtenberg, om erhållande
af sådan tillökning i den för honom
bestämda Pension, att den blefve svarande mot
full Commissarie-Eön.
2:o Af Extra Stämplaren i Banken, Extra
husdrängen Jonas Möller, att blifva uppförd
på Ordinarie Stat såsom Stämplare och
husdräng, med tourberäkning från den 17 Julii
1824, och med bibehållande af dess nu ägande
Löneförmåner.
3:0 Af
af Banco-Fullmägtige. 33
3:0 Af Extra Ordinarie Contoir-Skrifvaren
i Banken, Johan Lindberg, om eftergift
af den ersättningsskyldighet, som blifvit honom
ålagd för en i Vexel - Banken , i April
månad 1827, bortkommen okorsad Transportsedel
å 200 R:dr.
4:0 Af Bokhållaren i Banken, Hemming
Samuel Schös, att utaf i September månad 1819
bortkomne 700 R:dr maculerade Sedlar, hvilka
Sökanden af sin Lön nödgats ersätta, återstoden
måtte, på lika sätt som, enligt Riksens
Ständers vid sista Riksdag gifne tillåtelse , R:dr
600 hittills fått komma honom till godo, blifva
honom godtgjord med 100 R:dr B:co.
5:0 Af Bokhållaren i Banken , Johan
Niclas Wier, att afskrifning måtte medgifvas
för den honom ådömde Skuld till Banco-Discont-Verket,
härrörande från ett af ovetenhet
dit inlemnadt falskt Låne-Document; samt Discont-Styrelsen
tillåtas återlemna hvad redan
förut blifvit af hans Lön innehållet.
6:0 Af Banco-Commissarien Nils Rudolph
Kruse, i egenskap af Förmyndare för aflidne
Cassa- Commissarien i Banken, W. Stafhells
Barn, om restitution af R:dr 663 : 45: 3, hvilka,
efter"erhållen utdelning af R:dr 83: 16 sk.
i aflidne Banco Casseuren Gerlins Concoursmassa,
återstå af hvad Commissarien Stafhell i lifstiden
måst för godtgörande af bemälde Gerlins
Cassa Balance till Banken utbetala.
7:0 Af Banco - Ombudet vid Götheborgs
Låne-Contoir, Bokhållaren i Banken, Johan
C Wallmo,
34 Berättelse
Wallmo, om någon förökning i de för honom
bestämde Löne-inkomster ; samt beräkning deraf
äfven för nästförflutne 5 år.
8:0 Af Bankens Cornmissariat, om förbättring
i Lönevilkoren för hela Banco-Staten.
g:o Af Bankens 11 yngre Commissarier ,
att, i afseende på Lönevilkor, samtelige Commissarier
vid Banco-Verket matte njuta lika
rätt, eller åtminstone de 2:ne Lönetillökningar,
hvilka för närvarande från Banco - Disconten
utgå, och sålunda ej gravera Bankens AflöningsStat,
a:ne af Banco - Verkets egne Commissarier
tillgodokomma.
Och varda desse Skrifter, jemte EancoFullmägtiges
Utlåtanden, i stadgad ordning,
till Högl oflige Banco-Utskottet öfverlemnade.
§• 2-
På grund af Banco - Reglementets 3 Art.
3 Afd. 3 §. har en af Bankens Tjenstemän,
Bokhållaren C. F. Hjorth, efter derom gjord
Ansökning, med afseende å bestyrkt sjuklighet
och oförmåga till vidare på I i tel ig tjenstgöring,
den 25 October 1827 erhållit Afsked från
Bankens tjenst, med en Pension af R:dr2i6:
27 sk. B:co, beräknad i förhållande till de 22
år han i det Allmännas tjenst tillbragt.
§• 3-
De i Banco-Reglementets 3 Art. 3 Afd.
1 §. medgifne t il 1 fäl lige Arfvoden af Bankens
Omkostnads - Räkning för sådane Extra Ordinarier
utan Lön , som vid sjukdomsförfall för*
ordnas
af Banco-Fullmägtige.
35
ordnas att bestrida Ordinarie tjenstgöring, och
hvilka Arfvoden förut vanligen varit beräknade
efter lägsta Extra Lönen till go R:dr för
året, hafva, på skäl, som af Commissariatet
uti ett den 30 Augusti 1827 förehafdt Memorial
finnas utvecklade, fått derefter bestämmas
till hälften af lägsta Ordinarie-Lönen, eller
150 R:dr B:co för år räknadt.
§. 4.
Af sådane förslitne och bristfällige smärre
Sedlar , som Bankens Commissarier med
Stöd af Banco-Reglementets 4 Art. 2 Afd. 5 §.
ansett sig ej kunna godkänna, och hvilka sedermera
blifvit till Banco-Fullmägtiges pröfning
anmälde, har vid några få tillfällen inlösen
blifvit af Fullmägtige rnedgifven; såsom
af Protocollerne för den 27 September och
den 13 December 1827 , samt den 22 Maji och
4 September innevarande år inhämtas.
§• 5-
Banco-Fullmägtige hafva, såsom deras Protocoll
för den 21 Februari innevarande år omförmäler,
likmätigt Banco-Reglementets 4 Art.
3 Afd. 13 §., efter förrättad Inspection af Arbetsförvaltningen,
och Revision af Räkenskaperne
för år 1827 vid Götha Canal-Verk, meddeladt
Hrr Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
underrättelse om det dervid befunne förhållande,
samt att i följd deraf något hinder mot
utbetalning af 1828 års Byggnads-Lånebiträde
ej uppstode.
Någre serskildt förekomne frågor angående
Götha Canal-Verk , hafva af Banco-Fullmägtige
-
36
Berättelse
af Banco-Fullmäktige,
37
tige blifvit behandlade, på sätt-Pfotocollerne
för den 18 och 25 October, samt den 25 November
1827, och den 21 och 28 Februari
innevarande år omförmäla,
§. 6.
A det Lån, stort R;dr 25,000, som enligt
Banco - Reglementets 4 Art, 4 Afd. 15 §.
blifvit, i stöd af fattadt beslut vid 1818 års
Riksdag, förbehållet Consistorium i Calmar,
har bemäldte Consistorium, på derom gjord anmälan,
och efter fullgjorde prestanda, fått lyfta
Fyratusende Riksdaler; såsom Fullmägtiges
Protocoller för den 16 och 30 October innevarande
ar upptaga.
§. 7.
Uppgifter och undersökningar rörande fortgången
af sådane Odlings-företag, hvartill Lån
från Banken blifvit meddelade (se O llingsLåne-Reglementets
5 Art. 2 §.), äro från Östergöthlands,
Elfsborgs och Jemtlands Län
insände till Banco - Fulhnägtige, för att öfverlemnas
till Högloflige Banco - Utskottets kännedom.
§. 8.
På gjord hemställan af Banco - DiscontVerkets
Direction, och med stöd af BancoReglementets
4 Art, 5 Afd. 7 §., hafva BancoFullrnägtige
tills vidare bestämt Beläningsbeloppet
å Hjelmare Canal- och Slussverks - Actier
till 3 3 4- p. c, af tecknade Capitalet (Prot.
d. 4 Oct. 1827); samt förklarat Allmänna Brandförsäkrings
Verkets med 5 procent löpande för
skrif
-
skrifningar för Brandskade - ersättningar, icke
vara till beläning antagelige (Prot. den 25
October 1827)»
§• 9-
Enligt 5 §. uti de för Låne-Contoirens
organisation och förvaltning fastställde Reglementariska
Föreskrifter, fa inga serskildta Arfvoden
af Directionerne beviljas utan BancoStyrelsens
minne och tillåtelse. Fullmägtige
hafva, uppå gjorde framställningar om behofvet
, medgifvit för Låne-Contoiret i Götheborg:
Ett Arfvode ä 50 R:dr för Lane-Extractets
uppgörande (Prot. den 31 Januari 1828). Ett
Arfvode ä 200 R:dr såsom Skrifvarhjelp för
Ombudsmannen (Prot. den 17 April 1828);
och ett Arfvode å 50 R:dr för Vicariat under
andra Registratorens sjukdom (Prot. den
31 Julii 1828).
§. xo.
Redan före 1827 års Banco-Revision hade,
vid verkställd rasering af 7 st. rum samt
åtskillige Contoir och brädbeklädnader i det
påbyggde Archivi- eller mindre Bancohusets
Vind, den lika oväntade som obehagliga upptäckt
blifvit gjord, att Trossbottnarne under
den så kallade Brandbotten i denne Vindsvåning,
ehuru icke fyllest 10 år gamla, voro
af Röta angripne. Formelig besigtning öfver
förhållandet, som af Revisions Commissarien
genast äskades, blef den 13 Junii nämnde
år, efter förordnande af Kongl. Ofver-Intendents-Embetet,
verkställd af Conducteuren
Enander med tillkalladt biträde; och hufvud
sakliga
-
3»
Berättelse
saltliga Resultatet deraf var, enligt ordalydelsen
uti det deröfver upprättade Instrument: Att
Bjelklaget under Brandbottnen är öfverallt i hela
huset sä upprött, att det ej pä något vis kan varaktigt
iståndsättas, utan måste hell och hållet
borttagas, samt nya Bjelkar och ny Underpantlning
insättas.
Den 28 i samma månad blef detta Document,
enligt Fullmägtiges beslut, communiceradt
Bankens Commissariat, med anmodan,
att låta förre Revisions-Coinmissarien Kellin
och Professoren Gjörwell deraf undfå del, samt
af dem inbegära yttrande, huru och på hvad
sätt blifvit med Arbetet procederadt, då omförmäldte
nog ovanliga förhållanden kunnat
uppstå.
Jemte Memorial af den 17 Maji innevarande
år, har berörde Besigtnings-Instrument
blifvit från Commissariatet återstäldt, jemte deröfver
infordrade förklaringar, afgifne så väl af
förre (innevarande år aflidne) Revisions-Commissarien,
Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden,
P. Kellin, som af Professoren, Riddaren
af Kongl. Wasa-Orden, C. C. Gjörwell; äfvensom
serskildta förklaranden , hvilka, uppå dertill
af sistnämnde Professor gifven anledning,
efter ytterligare skedd communication, Murmästare-Åldermannen
P. Tbun och Slotts-Byggmästaren
F. Fallstedt, hvar för sig i ämnet
meddelat ; samt sluteligen ett af Besigtningsmännen
Architecten S. Enander och Byggmästaren,
Conducteuren J. Carlberg, efter undfangen
del af dessa yttranden, den 29 September
1827, aflåtet Memorial,
Denna
aj Banco-Fullmägtige.
39
Denna Skriftvexling öfver de förmodade
orsakerne till Bjelklagets så hastiga och oväntade
förstöring, öfverlemna Banco-Fullmägtjge
till Höglofl. Banco - Utskottets kännedom. Så
vidt Fullmägtige kunnat inse, företer sig här
ingen utsigt eller möjlighet att för Banco-Verket
yrka och kunna påräkna någon ersättning
för den betydande förlust, detsamma å denna
Byggnad nu ytterligare fått vidkännas, ehuru
det synes nog sannolikt, att en märkelig efterlåtenhet
och bristande tillsyn af en eller flere
bland ofvannämnde Personer, hvilka, hvar för
sin detaille, Arbetet ombesörjt, måste hafva
härtill varit vallande.
Den i omedelbart samband härmed uppkomne
fråga om Trossbottnens nödvändiga iståndsättande,
samt Vexel-Banco-Departementets
temporaira flyttning under tiden, utgör ett
bland de ämnen Som uti Revisions-Commissariens
Berättelse förekomma. Det för sådant ändamål
af Bankens Conducteur I». W. Sifvert
upprättade kostnadsförslag är hos Kongl. ÖfverIntendents-Embetet
granskadt , och tillhandahålles
Högloflige Banco-Utskottet, äfvensom de
från Bankens Commissariat samt RevisionsCommissarien
gjorde framställningar i fråga
om sättet och tiden för verkställigheten; hvarom
Banco - Fullmägtige, under afvaktan af en
tillstundande Riksdag, ej funnit lämpeligt att
något pål förhand afgöra.
T r e ti j e
Tredje Afdelningen,
bestående af Tableauer ofver Bancö-Verkels Ställ■*
ningj utgör ett särskildt Häfte, uti större format.
Fjerde
Tredje Afdelningen.
'ableouer öfver Banco-Verkets Ställning.
)anco - Revisionen af år 1827 har sträckt dess granskning till och med Räkenaperne
för år i25.
De afsluta*e Böckerne för år 1826, komma till en början nu, att hos
ikets Ständers ianco-Utskott undergå enahanda behandling.
Af det uppgjorda General-Bokslutet, äfven för år 1827, hafva Resultane
blifvit daneo-FulImägtige meddelade; men hithörande Räkenskaper få ej
Rikets utänders Deputerade öfverlemnas, innan den i Författningarne förerifne
granskning, af Bankens Revisions-Contoir, är för sig gången.
På grund af Boksluten för åren 1823 till och med 1827, visar sig Bancorkets
ställning, på sätt följande Tableauer upptaga:
IS.O T.
N:o i. Sammandragen Tableau (ifver Baneo-Verkets Till°åii|
rar, Fordringar,
Skulder, samt Öfverskott eller så kallade
Behållna Capital, enligljess afslutade Räkenskaper.
T ill gång ar och For dr ingar :
a) Realiteter > bestående af:
i.o Liggande disponibelt föiiad i Guld och Silfver* samt et\ ringa ftvanlurn af til
lågt varde beräknade Plåtar och Äldre Kopparmynt
2lo Fordringar, efter band ingående i Metallisk Valuta
3:o Behållningen af Nytt Koppar-Skiljemynt i Generaf-Cassan
b) Lån på kort tid och mot Rörlig Pant ...
c) Lån på Orörlig Pant och på längre terminer
d) Fordringar i Discont-Väg -
e) Diverse Ränte Fordringar -
f)
Fordringar
bos Staten
ö) Biträdes-Anslag för Canal-Anläggningar m. m. - - -
h) Bokförda Vården af Magazineradt Papper, jemte diverse balancerad* Förskotter
Skulder:
i:o Till Läne-Bankens Creditorer:
a) Mot Skuldförbindelser -
b) För Upplupne Räntor --------
c) För utelöpande Invisningar och Attester -
d) För deponerade Summor -------
2:0 Till Texel-B anken s Creditorer:
Ä) För de i Allmänna Rörelsen befintlige Större och Smärre, Äldre och Nyare Sedh
B) För utelöpande Invisningar och Attester -
C) För de å Allmänna Verks och enskilde personers Räkningar till Assignering de1
ponerade Fonder -------
D) För alla utelöpande Riksgälds-Contoirets Credit-Sedlar -
Öfverskott i Tillgångar och Fordringar mot skulderne, eller så kalladt Behållet Capbj
Härunder dock ej innebegripet värdet af Banken» båda Hus, Tumba Bruk med
hörer, Mynt- och Medalj-Gabinettet, samt alla Inventarier, Materialier och Lösörepersedlac, evn
allt utgör en ytterligare tillgång, hvilken från och med år 1777 icke fått uti Hufvud-RäK
ingå, såsom ej begagnelig i och för Verkets Financiella Functioner.
Ultimo December.
Är 182Ö.
4,526,384
307,165
4,833,55o
51,781
31
33
16
4,885,281119
1,656,514! 41
6,811,072(42
7,014,752
174,14°
17,874,342
3,709,939
286,767
4,495,767
13
364,329
17
4,860,096
3.
29,834
• 4
AT
i8a5.
5,o55,i34
375,82.4
4,889,980
1,738,065
6,520,625
8,463,121
165,957
17,288,737
3,54o,ooo
336,36o
11
19
42
35
17
40
4
1
5
5
10
4
9
6
5,430,969
28,568
5,459,827
1,134,177
6,229,241
8,820,149
157,067
16,877,943
3,54o,ooo
i,u 5,444
34
■>_5
2
7
23
42
10
12
3i
19
10
6
4
9
1
År 1826.
5,o64,326
423,34o
5,487,667
26,95
10
5,514,619
1,724,738
5,951,015
9,329,095
149,23
17,437,802
3,54°,°°°
921,302
44
40
36
32
21
13
27
47
41
7
Ar 1827.
5,095,282
446,778
10
5,542,o6l
44,7°°
5,586,701
.,425,453
5,667,780
9,48i,283
1 37,53o
17,134,546j42j 4
3,54o,ooo
976,765
47
34
34
12
47
39
40
28
37
11
11
10
_5
3
5
1
6
11
41!
4 i ,912,8111 21
O I  -T ~ 1 - j
- .
8|42>943>799lao| 5143,333,5411 2j 6j44>567,8o51241 —-j43$5o, 1 a3|361 8
• : " 111 ||
969,565
29,755
27,974
756,313
47
16
16
36
969,565
29,12 1
36,254
555,35.
47
10
969,535
47
10
34
6
30,878
46
9
31
3
15,792
21
4
32
3
410,400
35
7
969,525147
31,601
15,479
637,4o3
10
8
6
2
969,525
' 33,3f)4
24,854
988,949
47 S10
45} 7
4 5110
5
26
1,783,609
20
10
3,43o,9i8
21
2
6,343
6
8
2,379,860
25
t 2
M,025,095
391 —
1,590,294
24,809,496
11,475
1,822,146
4,571,675
1 (10
1,426,608
6
io
24,585,169
28
—
7,684
39
11
2,041,960
46
5,o52,197
I
33
20
4
1,654,009(43
24,638,8i7
7,878
2,556,o57
5,61.4,356
36
19
43
3
2,016,725
24,1 25,i 56
i4,434
2,271,66’3
5,575,458
21
15
371
1
35
^»635.82711611 o132,8o5,o88l261 7p3,i (3,620
hn ~ -Al 1 1 . » < ✓-vi a t I t Ii /v. o 1 n.fton
2^6083i33110110,137,710 41110(10,219,920
io| 8|34,47')t2o| 2j 3|44,oo3,438j 14111
391 ioj 10,096,685)21 j 9| 9,946,685|2i ( 9
^la.sTT] 21 r|42~,o42>7qq|2°| 5|43,333,54ij 2I 6(44,567,8051241 143,9-20,1 2A136, 8
N:o 2. Speeification å Bankens samtelige Tillgångar, För
iringar och Skulder, enligt de i Tabellen N:o i upptagne
Hitfvud-Kubriker.
1,081,218
843,966
2,542,8o3! 2 3
4,83a 13 5
Tillgäng och Fordran:
a) Realiteter:
1:0 Liggande Förrådet i Guld och Silfver etc.
Geuel al-Cassans myntade Guld och Silfver, endast med tillägg af Metallplåtar (5G st.)
gamla Kopparplåtar (G881 D:r 8 ö.) och aflyst äldre Kopparmynt (4338 Rrdr
" Utrikes ifrån inkommit Silfver i Tackor och Gonventionsmynt
Spanska Piastrar, beräknade i Svenskt Mynt -
Förfallne Guld- och Silfver-Panler ......
Inlefvereradt Verk-Silfver från f. d. Allmänna Magazins-Jnrättningen (en del upp
myntadt år i825) -------
Omyntadt Guld och Silfver, invexladt för Banco-Sedlar ...
Inkommet Silfver i afbetalning på Fastighets Lån ....
Inlemnade Silfver-Taekor från Kongl. Myntet, lill inlösen af dess Attester
Guld och Silfver, från Banken lemnadt, till uppmyntning ...
Guld och Silfver, af Private för Bankens Räkning på Kongl. Myntet lefvereradt
Stimma
2:0 Fordringar i Guld eller Silfver j som efterhand ingå:
För Lån på Landl-Egendomar (|^:delar af hvad i Sedlar är utlånadt)
D:o Stads-Egendomar D:o -
För de till Kongl. Majit lemnade Spanska Piastrar (Svensk Myntberäkning)
Uppkommen brist mot beräknade värdet, vid skedd uppmyntning af Utländskt Silfver
Utgift för inköpte Skådepenningar i Mynt-Gabinettet •
Utlemnade Kopparplåtar, till försök af Kongl. Myntets nya Valls-Verk
Summa
Ultimo
19
42
3;o Nytt Koppar-Skiljemynt i General-Cassarc
B) Lån på kort tid och mot Rörlig Pant:
På Guld- och Silfver-Pant * ■*
— Jern, Koppar och Effecter (i Stockholm och Götheborg)
— Fahlu Bergslags Koppar-Sedlar -
— Läne-Banco-Obligationer -
Summa
8,94 3
10,894'
33,724
1,126,099
843,966
2,488,686
5,217
9>l89
31
42
14
29
L) e c e m b e r.
182.5.
T
4i
5t32
42
24I —
22,60 I | I 4 |  I I 0,0:J4| 3 / |
| ---IT.. ..
4,495,7^711311 rj 5,o55,i-34|341iof 5,064,326)441 4) 5,095,282)47)
. . . . . .
3
3
2
11
9
7
1,189,973
1,333,484
2,5o 1,859
20
Ar 1
826.
1,7
711
31 o
116
8,Go5
[8,354
1
14
25
6
32
1,182,4 >4
i,333,484
2,5o 1,859!
3,220
94 o
3 to
008
8,6o5
33,181
29
14
25
37
40
32
46
12
Ar 1827.
3
','95»777
36
3
3
i,333,484
14
3
2
2,502,0QQ
33
11
7
5,163
5
10
6
i,o85
10
6
7
32 1
15
8
666
8
6
—
18,248
33
—
—
8,6o5
12
—
29,831
22
—
4,526,38413r| 3|
11
307,128
37
29
3
43,849
13,3131
307,1 28j
37
42
29
3
78,357
23,945
273,458
37
24
47
4
37
4
28
1
28
9
18
—
122,711
31,496
269,070
37
24
4
158,879
4
6
A
35,180
9
4
I
282,359
23
4
Q
37
28
9
56
16
—
266
1
—
3o7,I65h3l 5l 364,329[ 171 5i
5 r ,7 31
29,834' 14'
375,824)15 \f_
r i
28,568' 4) 9
/l23,34ol4o| 6) 446>7781 34)11
26,951
44,70011 31 5
umma
174,920
‘o3i,9io
>>7°5
f§>979
22
13
1
4
!_
6
6
5
214,733
1,115,3o 1
45,3 II
15
37
10
862,718144
229,33 9
462,693
75,964
366,180
29
30
243,584
1,011,882
90,590'; 30
378,680! 14
27
37
278,624
691,895
39,707
415,226!
26
42
15
3
1,656," 1^[4i| 5| I|738,o65|ii| 5| i,i34,»77l2*l 81 1 »724»7381131 5[ 1,4^5,4^3139
c) Län på Orörlig Pant och pä längre Terminer :
På Bruks-Egendomar (å 4 P- c- Ränta, återbetalning i Banco-Sedlar på 28 å 29 åt
— Landt-Egendomar Dito ..... Dito
-— Stads-Egendomar Dito ..... Dito
Till Gagnefs Socken i Dalarne Dito ..... Dito
— iståndsättande af Uddevalla Stads afbrände Publike Byggnader - Dito
— Uddevalla Stads Kyrka ...... Dito
— Dom-Capitlet i Skara (ålerbetaldt j825) .... Dito
— Landscrona Stad - - - - - - - Dito
Götheborgs Stad å 5 procents Ränta .....
Från Stats-Verket i liqvid öfverlagne Fastighels-Lån å 5 procents Ränta, deraf dock
blott 3 procent få upptagas bland Bankens Revenuer -  Återstående Fordran för elt vid samma Liqvid Stats-Verket meddelad t Förskott, lil
hvars betäckande de öfrige 2 procent af räntan å berörde Lån årligen disponera:
Odlings-Lån (å 2 procents Ränta, återbetalning i Banco-Sedlar på 8 å 10 år)
Summa
d) Fordringar i Discontväg :
Förlag till Banco-Disconlens rörelse .......
— Götheborgs Låne-Contoirs Dito ......
— Malmö Låne-Contoirs Dito ......
Fordran bos Kongl. Commerce-Collegium för dess begagnade Creditiv (inberäknad
Räntan vid ultimo December) .......
Dito för dess stående eller så kallade tillökte Discont-Lån (Räntan serskildt liqviderad)
Fordran hos Jern-Contoiret för dess begagnadeCreditiv (inberäknad Räntan till ultimo Dec.)
Summa
e) Diverse Räntefordringar vid Ultimo December:
Å Lånen på kort tid .........
Å Lånen på längre terminer ........
(Enligt Uträkningar och Specificationer i Boksluts-Contoirets serskildta Extracter).
Summa
Ultimo D e c e 111 b e r.
År- 1823.
År 182
4-
År 1820.
Är 1826.
År 182
7-
56’g,516
3,777,263
1,158,427
14,037
20,000
15,089
8,962
8,894
199,780
42
I
42
22
5
36
36
1
5
11
7
1
1
4
3
54 *,649
3,683,906
t, 109,93 6
13,615
19,5g3
14,801
8,693
8,6 5 0
180,070
34
43
37
23
4
29
v
4
9
5
6
2
4
8
1
2
11
5 2 2,669
3,6o3/.’o3
1,048,290
13,6i 5
i9,079
14,801
8,399
160,073
21
35
19
23
15
29
17
31
3
10
2
3
8
3
2
493,963
3,497,620
1,010,906
12,888
18,586
14,216
8,13a
140,170
22
6
27
4
12
44
33
11
9
9
5
8
3
2
2
9
462,83c;
3,4 * 3,618
969,27 1
r 2,640
18,374
13,557
7,855
1 2o,i65
26
9
45
34
39
6
1 2
8
4
9
4
10
8
11
349,320
34
10
333,46o
27
6
323,o5 i
14
8
3 01,607
7
6
26o,553
5
4
55,697
634,o83
10
1
10
47,829
558,4*7
47
38
4
41,951
474,106
19
7
9
35,384
417,589
45
3
7
28,004
360,900
8
35
11
6,811,072)42
6| 6,520,625| 1 9| 10
6,229,241
42
—
5,951,015127
-1
5,667,700)40
1
5,802,941
45
11
4,954,165
1,451,028
797,165
33
8
7
4,962,811
1,672,873
917,84°
27
8
26
11
2
5,078,064
1,942,853
947,9'3
8
2
4
1
5,189,228
1,967,853
956,3o4
3i
8
42
4
11
1
759,543
89,101
363,166
8
5
5
1
4
10
757,509
89,101
414»152
8
5
35
3
4
2
782,007
89,101
3p5,514
39
5
47
7
4
824,365
89,101
446,7.99
43
5
36
8
4
795,980
89,101
482,815
25
5
11
3
4
8
7,014,752
1 i7l 2
| 8,463,121
|42
| 4| 8,820,149! 10
1-
| q,32q,095|47| 5| 9,48*,28ö|28| 0
20,140
153,999
27
39
5
21,906
144»°5 *
28
7
7
2
24, 8q£
13 2,158
18
42
2
1 1
29,200
I 20,o3 i
14
26
8
10
29,065
io8,465
19
18
2
9
i 174,14°^18
5
165,957)35
9
1.57,057
12
1 3
i49»23i
4i
6
1 37,53oI 3,7
111
Ultimo December
f) Fordringar hos Staten:
i.o Stats-Yerkets Capilal-Skuld för 1808 års Krigskostnader m. m. (hvarå 2 procen!
ränta beräknades till 1823 års slut) ...
Piiksgälds-Contoirets gamla Creditiv (som begagnades mot 2 procents ränta tii
1823 års slut) ......
Dito nja Creditiv på Räkning N:o 3 (utan ränta. Vid 1827 års slut var intfj
begagnadt, utan deremot Behållning af 29,019: 3g: g) -
Förre Allmänna Magazins-Inrättningens Creditiv (som begagnades mot 3 procen
ränta till 1823 års slut) .....
1818 Ars Creditiv för Inköp af mynlbara Metaller (hvilket blef till samm:
rättning öfverlåtet) .....
Creditiv (utaf år 1823) till anskaffande af Säd för nödlidandes understöd (lyftad
år 1826) ......
11,502,096; 33: 10. 11,696,979: 40: 10. 11,396,675: 9: 6. 11,984,743= 37: 2. n,68o,i38: 44:
2:0 Förskott till lliksgälds-Contoiret för utredningen af:
Götheborgs f. d. Discont .....
Malmö f. d. Discont ......
Götha Canals f. d. Discout .....
1,847,149: 25:5. 1,566,661.: 33: 8. 1,456,172: 3i: 2. 1,427,962: 27: 8. 1,429,312: 6: ir.
3:o Afsatt Fond på en Räkning i Vexel-Banken, motsvarande alla vid 1823 års sl
utelöpande Riksgälds-Sedlar - - ~
Summ
g) Biträdes-Anslag till Canal-Anläggningar m. m.
lill Götha Ganul-Bolag * ^ #
Dito (godlgjordt af 1824 års vinst)
—- Söder-Telje Canul-Bolag
Dito
(ett nytt Lån af 1818, betaldt år 1824)
Hjelmare Canal-Bolag
Dito (pä serskildt Conti 1823)
Strömrensningar och lättade Transporter
År 1823.
5,2i5,286
3
8 5
4,oi4>852
16
31 Å
—
1,953,095
45
6
318,862
16
5
—
65,382
29
6|
558,738
26
11
1,223,028
n
1
4,025,095
39
—
17,374,342
i 2
1 3|
2,700,00c
—
1 0O,O0(
—
'1
100,02:
12:
-
16,91!
3,3
200,000,—
-
År 18a4-
5,o44>9°8
18
16
381,4°4 i 42
1,939,603
316,210
1 1
,511
15
44
43
4q9,8o3.i 5
(,o55,346| 2 2
4,025,095
391 —
År 1025. 1
År 1826.
Ar 1827.
4,882,654
39
4
4,722,84-5
38
10
4,062,172
1
40
7
4,oi4>852
16
n
3
4,oi4>852
16
3
4,014,85a
l6
3
248,486
9
1
i 40,2 20
30
10
—
—
1,939,603
»5
8
1,800,000
—
—
1,800,000
—
311,078
25
2
306,824
47
3
3o3,i 13
35
7
—
—
—
1,000,000
_
1,000,000
■
ll —
472,102
j 47
7
465,ioi
37
i3
457,719
XX
5
3 984,069
I31
7
962,860
38
5
971,592
43
6
- 4,020,09:
3c
—
4,025,095
39
4,025,095
39
—
»6,»77,.04313x1 8j»7»4^7>8q" 1 1
Summ
4o,ooo
000,000 —
2,700,000! —
100.000
200.000
4o,ooo
— i boo,000
2,700,000
100,000
100,000
200,000' i | 200,000
4o,000| : —1 40,000
5oo,ooo!—| — i 5oo,ooo|
2,700,000,—
2,700,000 -
100,000
200,000
40,000
5oo,ooo! - ! —
t I I
4 vjvwj | ^
h) Bokförde Värden af mugazineradt Papper, jemte diverse balancerade Förskotter
Behållningarne i Bankens Pappers-Magazin, eller antagne priser -
Öfve) laine .Medel, till Baneo-Statens Enke-Cassa (mot skyldighet alt vid påfordran utbetalas),
från Läne-Banken 6o53: 4:
— Vexel-Banken 4612: 36;
Förlag till Tumba Bruk, utöfver värdet af derifrån erhållet Papper
Fordran för försåld t Papper -------
Förskott å Baneo-Statens Löner (i följd af den år 1773 medgifne Anticipationsrätt till högst 1 qvartal|
af den så kallade Realisations-Afgiften (i8o3) för en Läne-Banco-Ohligation -
— af Anel inte,-Expenser ________
— af Lä 11 spå k 6 st nåd er ________
— af Braudlilrsäkrings-Afgift för Bankens Fastigliets-Panter i Städerne, utom Stockholm
— till kostnader vid Bankens Rättegångar ______
till dito vid Bankens Byggnads-Arbeten och Reparationer _
till dito vid Bankens Yttre och Inre Brandanstalter _
— till L. W. Sifvert för Plan- och Profil-Ritningar öfver Bancohusen
— till Utgifter vid Malmö Låne-Contoir (återbetaldt ur 1826) -
till Expenser för Jernbeläningen i Götheborg _____
till Kostnaden för a-skillingsstyckens myntning (1810) -
till betäckande af en balance hos förre Kamererare» Hökenbäck (uppkommen 1824, godt)
gjord 1827) ________
i anseende till föröfvad Stohl uti ett af pensionerade Commissarie» Hierzeel begagnadt Skåj
i Små-Sedels-Conloiret
till Inlösen af till Nummern otydlige, men rigtige befundne Transport-Sedlar
till Inlösen af förfalskade Smärre Sedlar (efter rätta valeuren)
till Sedel-Extiactets rättelse i följd af en upptäckt missföring (godtgjordt 1826)
till Utbyte mot förslitne Smärre Sedlar i Landsorterne _ _ _
till Baneo-Fullmägtiges disposition för Silfverköp (godtgjordt 1826)
till Silfvei-Upphandling i afräkning på följande års Ränte-Revenue
till Invexling af Guld och Silfver (85: 34 = 7- godtgjordt 1825) _
i anseende till en utur yeNcl-Banco-Ver iliea t ion erne (1827) bortkommen Transport-Sedel
Anctionsbrist på bortsålde Fastigliets-Panter ______
Qdiings-Lån, sorn blifvit afsönde till Landshöfdinge-Embetet i Carlstad, men af förre Lands-Secrete
raren Kleman förskingrade ________
Skillnaden i Aurneraircn af försäldt Äldre Kopparskiljemynt (1821 och 1822) mot hvad derföre i Silfvej
erhållits ________
Conrsdifferance (mot Pari eller 48 sk.) på det från Magazins-Inrättningen lefvererade Silfver
Differance (genom förhöjd beläning utöfver 20 sk. lodet) på de till detta värde nfskrifne förfalla
Guld- och Silfver-Panter -• - _ a
D< n försvinnande 'i-..tje-deien i Banco-Sedlar. r>å Fastiehets-Lån, utgifne under vilkor att återbetala
Dilfeiance emellan 4» sk. och Invexlingspiiset i Banco-Sedlar för erhållit Guld och Silfver
S u nn°1
Ultimo December.
År i8a3.
66,9801—1—
i0,665
12,582
4,182
24,347
58;
525
i,649
4,000
5oo
1,815
4o
20
32
i5
•9
5
År 1824.
75,2211 8
1 o,665 |4o
1,842! 12
8,725
24,4^3 20
58 i5
492!»3
2,89. |—
2DDI
200
5oo' —
4,768)40
15,000
7,000
.,843
1,815
524
4,768
i5,oool — I —
‘ 1 »
- 6
40
År l825.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
221
21
4
6,042
3
2
15,654
i5
11
4,144
32
,0
4,153
20
to
i8,3oi
20
6
i8,3oi
20
6
101,297
32
9
io2,g53
46
4
9,906
47
3
10,268
4
9
—
—
—
20,001
4°
—
—
——
—
—
—
70,59513a
io,665
16,855
25,823 20 2
58] i5j6
6
I OO
2,001
1i3
7,000
1,391
1,815
600
4,776
5o
År 1826.
4°
25,8o4
4,169
i8,3oi
106,202
11,920
01,820
482,672
57,000
io,665
56,o45
6,984
26,o51
58
126
1,180
32
4°
16
27
i5
2
29
7
io|
6
6
678
1,815
600
4,872
20,000
_
—
—
3o
7.
—
—
—
—
z
1
5
4
27>474
35
11
44
10
4,176
44
10
20
6
i8,3oi
20
6
>9
—
108,876
a4
8
27
2
13,854
a
11
4'
4
?9>18i
i3
4
23
1
483,o5a
22
-
År 1827.
35,q53
32
io,665
4°
7
91,183
44
10
6,o52
-’4
26,070
>5
6
58
15
—
166
12
—
1,288
23
8
266
44
4!
200
—
-
200
—
20,000
—
1
100
—
—
—
——
27
3
5
i,8x5
20
7
600
4,992
8
—
7
24
—
15,ooo
—
i1
200
—
—
27,468
15
1
4,176
44
10
v8,3ot
20
6
11 i,23c
4
4
16,352.
38
101,172145
483,214144
286,767142! 3| 336,36o|4o| t?.| 1,115,44411911 °] 92i,3o2| g| 4| 976,765141!
Skul d.
o Till Låne-Bankeus Creditorer:
h) Mot Skuldförbindelser:
Obligationer för upplåndte Capitaler (1669— 1766) a 4f> 4 3 procent
— för emottaget Silfver (1801 och 1802) å 4 procent
— för Realisationen af Riksgälds-Sedlarne (i8o3— 1807) k 4 procent
b) För upplupne Räntor till ultimo December:
På Capitalerne a 4f, 4 oc'h 3 procent -
— Silfver-Sedlarne a 4 procent -
— Realisations-Obligationerne a 4 procent
Summ
Summ
c) För utelöpande Invisningar och Jttester:
Utfärdade ej inlöste Invisningar på Vexel-Banken och Låne-Bankens Cassa sam
opresenterade Attester och Insättningar för Låne-Banco-Räkningen, tillsam|
mans, efter Förteckning
(1) För deponerade Summor:
Från Stats-Verket levereradt obetaldt Koppar-Skiljemynt
Innestående i Silfver för Committerade till Allmänna Medels Förvaltning (uttagit 1824
— Deposition i B:co-Sedl. för afK.Mrtlyftade Piastrar (återtagen 1824 och t8a5
— Äldre Öfverbetalningar, Öfverskott på Läne-Banco-Capilaler, och Auctions
Öfverskott, som blifvit lemnade till Bankens Enke-Cassas Disposition)
— Chartse-Sigillalaj-Recognilion, tillhörig- Stats-Verket - -
— Lazaretts-afgift för Banco-Statens Befordringar
— genom skedde Innehållningar af Banco-Statens Löner
— Auctions-Öfverskotts-Medel - - - - - -
— Armbösse-Medel .......
— Straffbötes-medel .......
— deponerad Brandskade-ersättning för Fastighets-Panler i Norrköping
— deponerad ersättning för några (år 1809) borttappade Sedelblanketler
-— Behållning på Banco-Statens Enke-Cassas löpande Räkning
— Behållning på Banoo-Fullmägliges Depositions-Räkning N:o 2
Behållning y>& IAikogKlAo ljalrnino- l\-r> 3
För inlöste Mynt och Medailter (balanceradt till lika belopp mana rumnugar^
Belopp af Ittvexladt Silfver (motsvarande B:co R:dr 221: 21: 4, sorn bland bov
dringarne
balanceras) - - ; ", ' ~ c iV(lr
Beloppet af i Förskott inköpte myntbara Metaller (motsvarande en summa at • ^
75,696: 3o: 7 B:co, som är balancerad ibland Fordringarne) - .„jninff
Afsättning till Riksgälds-Contoirets Disposition utaf Stats-\ ei kets åiliga a ie ’
— dito utaf Bankens årliga Räntevinst - '
— till Silfverköp, utaf det erhållna Stats-anslaget *
— dito utaf Bankens Ränte-Revenuer i
Summa |
Ultimo December.
År 1823.
885,912
83,343
3 10
10
År 1824.
885,912
83,343
3io
20
27
10
280
25.
Ar 1826.
20
IO
885,91 2
20
10
27
—
83,343
27
—
—
270
—
—
Ar 1827.
I
885,912
83,343
270
20
27
1 o
969,56514711 o | 969,565] 47110] 969,535147! io| 969,5a5|47|io[ 9fo»535l47|*o
24,571
5,i 14
69
25,o3o
17
8
26,685
24
2
27,402
39
10
29,048
1
32
10
4,021
26
2
4,133
8
1
4>'3p
3
8
'4,286
37
8
69
t»
00
8
60
M
6
09
24
2
5p
24
27,974)16 2
1,792
732,557
4,612
253
957
9
160
56
20 [
4>029
ii,683
2
5
36
23
37
38
17
36
11
36,254
31 3
15,792 21 4
29,755116] 6| 29,1 21134[ 6j 30,878146] 9] 31,601119] 8] 33,394|45; 7
15,47923 6 24,854145110
833
16
25,319
35
3
7,833
16
43,2i 2
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32,557
5
6
—
—
-—
—
—
—
r
~
4>612
36
—
4,612
36
—
4,612
36
—
4,612
36
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
4
8
—
—
—
—
-
—
—
i>498
7
—
1,187
45
5
922
42
9
932
4
1
9
38
3
9
38
3
9
38
3
9
38
3
164
18
8
»49
39
—
164
21
9
217
19
8
56
36
—
63
—
—
85
41
7
168
17
7
, - --
—
—
—
6,5oo
—
—
6,5oo
—
—
20 1
—
201
—
—
201
—
—
201
—
—
5,310
2 I
1
3,438
11
4
6,066
21
6
i,598
37
—
12,333
l6
—
12,766
32
—
12,825
—
12,6g 5
40
—
—
—
—
—
—
—
29,019
39
9
r'
"
——
24
IX
—
24
18
—
56
16
—
85
34
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
27,940
34
1
, -,
_
—
—
i5o,ooo
—
—
r5o,ooo
—
—
15o,ooo
■
r5o,ooo
—
—
55,o86
10
1
184,686
34
3
202,588
9
5
207,901
24
4
25,925
44
5
—
—
—
54,598
4i
6
74,186
28
4
266,666
32
—
—
—
—
190,97°
1
5
457,636
33
5
75g 3707771 j —— — ‘ ' 1 ■ M ?l  133' 3
• 1 ilUl 555,3511321 31 410,4001^1 7| 63^,4031-1 2f 988,949!261 5
k1
2:0 Till T ex el-B ank ens Creditorer:
Å) För alla äldre och nyare Sedlar , nemi.
Större på 5o D:r I\:mt och derutöfver (utgifne åren 1728 — 1760)
Dito Dito (Dito 1760 — 1776)
Smärre å 36, 24, 12, 9 och 6 D:r Kunt (Dito 1761 — 1776)
Transport-Sedlar från och med samt öfver 5 R:dr (utfärdade åren 1777 — 1802
Dito Dito (Dito i8o3 — 1827
3- och 2-R:di s-Sedlar på dubbla och enkla blad (utgifne åren 1777 — 1827)
Sedlar å 16, 12 och 8 sk:r (utgifne åren i8o3 — 1827) -
Sedlar ä \\ och 10 skir (tillverkade åren i8o3 och 1804)
Summ®
Ultimo December.
B) För utelöpande Invisningar och Attester:
Utfärdade ej inlöste Invisningar på Vexel-Banco-Cassorne, samt deras utgifne 0
presenteiade Attester å skedde Insättningar, tillsammans enligt Förteckning
C) För deponerade Fonder till Assignationers utställande:
Ducater, ev^lverade till R:dr å 94 sk.
Silfver-Mynt .........
Banco-Sp. i Sédlar
År 1823.
00
w
l-f*
C'.
CO
5.
År 1826.
Ar 1827.
5,559
3
10
5,559
3
10
5,559
3
10
5,559
3
10
5,55o
3
IC
1 t,a34
30
4
I 1,209
3°
4
11,209
30
4
1 1,20 1
14
4
I 1,20 I
14
4
63,206
8
62,789
24
—
62,33 1
8
—
62,018
32
—
61,58»
8
—
18,616
11
5
18,492
27
5
17,020
22
5
16,748
22
5
16,495
46
5
ro,33i,75o
35
7
[ 1,297,982
5
3
10,465,394
9
3
10,368,134
4
3
10,2 15,227
10
8
0,984,537
—
r 1,286,857
—
—
i i,8o5,5 17
—
—
1 1,909,877
—
—
11,586,277
—
—
2,008,983
16
—
2,1 18,837
24
—
2,207,970
40
—
2,254,658
16
—
2,216,358
16
—
7>o3 i
12
—
7,7^8
36
—
9,666
32
—
10,620
40
—
12,456
12
—
3,430,918!211 2124»809,496! 611 o124,585,1691 111 o124,688,81713611 o124,12 5,1561151 3
I
I
6,343| 6
1 1
»47 5
28
7,684
33
10
I I
19!
f4>434
37
7,834 45
4 *» • f»7128
4
8
6,722
12,409
6,842
19,375
5,2 T 2
2 1,243
5,020
30,273
39
42
Summa
D) För alla utelöpande Riksgäld s-Sedlar :
Innestående Fond på serskild Conto i Vexel-Banken (derutaf Banken lemnal
4,025,095: 89: — och Riksgälds-Contoiret det öfriga, allt i den mon som Riks
gälds-Sedlarne ökat sig genom utvexling mot Banco) -
48,9921261—i 19,132126j 9| 26,217! 51 7
2,330,867147 | 2| 1,8o3,o 14f 1 31 21 2,015,743j 1 5 j 1
26,456(27! 5f 35,294(33
2,529,601 j 15! 10j 2,236,368} 15
2,379,860)25! 21 1,822,14ÖJ 39 J111 2,04^960(20)81 2,556,o57 (431 3| 2,271,663 ( i| 4
4,020,095
39
4,571,675 46
5,o52,t97
42
10
5,6 r 4,356
10
5,57 5,458
35
.
!
N:o 3. Tableau öfver Bankens Inkomster, Utgifter oclj
Ars-Öfverskott eller Vinst, för Åren 1828
Influtne Räntor, nemi.:
Ät Stats-Verket
— Riksgälds-Gontoiret
.— Magazms-Inrättn ingen -
— Hjelmare och Söder-Telje
Cana I-Vet k -
— Banco-Disconten -
—- Manufactur-Disfonten -
— Jern-Contoiret
— Province-Låne-Contoiren
Af Diverse Gäldenjater -  Extra Intrader -
Summa
Inkomst.
År 1823.
År 1824.
År 1828.
År 1826
iog,355
36
4
—
—
—
—
—
56,932
24
2
—
—
—
—
—
—■
—
—
57,449
i3
3
—
—
—
—
—
—
—
—
9,522
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
317,597
28
5
36o,619
33
10
279,561
23
6
288,202
45
24,33g
t
10
25,108
20
4
2.5,002
2
7
25,901
2
r»
I 3,021
6
11
12,244
*9
1
14,620
10
—
14,954
6
•
—
—•
—
—
76,060
47
9
124,384
•7
2.5g,355
26,427
•4979
138,55g
-
589,01714«
330,902'11
^97i972
314,99°
396,244
301,714 3g
35
t o !453,492
5)256,765
439,321
281,096
919,92° 5
2,421 44
7*2,963
690
696,959
322
7 io,258
221
I
720,417
242
(22,342
3|7.o1479lML1lZ!2gJ^
Utgift.
il
Utbetalde Räntor till diverse
Borgenärer
Restitution (enligt Dom) af
beräknad Ränta på ett Fastighets-Lån
-  Saldo af Räkningarne öfver
Ränte-Skulder och RänteFordringar
-
Summa Räntor
Banco-Fullmägtiges honorarium
-  Banco-Statens Aflöning
Pensioner till afgångne Tjenstemän
och Betjente
Bankens Omkostnads-Räkning
(häraf per Medium åtgått:
Ad Pios Usus - 6 å 7,000
I och för Sedlars och
Attesters tryckning,
samt tillverkning
och Annullering af
Smärre Sedlar, utöfver
Stat - - 35 å 45,ooo
Till egenteliga Förvaltnings-kostnaden
ochEconomien, med
Inberäkning af Riksdags-,
Revisions-,
Byggnads- och andra
Extra Utgifter 36 å 4o,ooo)
Expenser i och för Jernbeläningen
i Götheborg
Afskrifningar å Vinst- och
Förlust-Conto, enligt Rikets
Ständers Beslut
Summa Utgift
Vinst - - -
Summa
År 1823.
35,453
25
9
År 1824.
36,247
31
År 1825.
34,069
34,201 12
ti4
10,963 28 8 7,006 42 8 ro,548 34 — 8,o32 14 4 '3,294 32 6
42
År 1826.
13
År 1827.
33,o43 8
46,417
8,000
87,495
8,660
90,478
2,727
6
17 6
43,254
8,000
88,3g5
10,577
9l,ot7
656
26 1
44
44,6.8
8,000
88,695
12,988
9‘)*75
451
28 3
35
42,347139
8,000
88,695
•4-787
87,182
712
%-qII^Ii5-245,928:28,
«4
3 o
IO
46,337
8.000
88,696
15, * 43
87,264
651
4.0
678,563! 5j Sl47r,752!42| 1 45r,353| i8| 3
241,724136 6 246.091 44 —
4G8.754 41! 5 474,568 8 4
922,342! i[ 7)713,654[ 18[ 6(697,281146| 3|7io',4'9|2g[t i (720,660! 4f
Härefter följa Tabellerue N:ris 4 och 5> uti större format tryckte,
N:o 4. Utredning öfver Dispositionerne så väl al' Bankens Behållna Ränte-Revenuer sorn en del af dess Capital
Förmögenhet,
intill närvarande Riksdag, jemnlikt Rikets Ständers Beslut.
Bankens behållna Capital, eller Öfverskott af Tillgångar och Fordringar i jemnförelse lill Skulderne var, enligt 1822 Års Räkenskaper, upptagit till R.dr 9,608,420: 2g: 2.
678,563: 5: 8.
Ökadt vid 1823 Års slut till Rdr 10,286,983: 33: 10.
I
Och, genom tillägg af 1823 Ars Vinst
Härmed hade Capitalet uppnått sitt Maximum.
R
ikSgälds-Contoiret har sedermera intill närvarande tid, för bestridande af de Utbetalningar och Anslag,
som af Rikets Ständer vid 1823 Års Riksdag beslutades, erhållit: - - Af 1824 års Inträd, År i8a5
— 1826
— 1827
1825
— 1826 —
— 1827 —
D:o
D:o
D:o
I Ö2c
Banken har, utaf dess behållna Ränte-Revenuer för 1824 —■ 1827, sjelf ti 11 godon j ut i t:
Ar 1824. 1:0 Ersättning för ett lill Götha Canal-Verk under 1823 års Riksdag
utgånget Extra biträde, med - j5o,ooo: —
2:0 Afsatt Fond för Uppköp af Myntbara Metaller - - - 266,666: 32:
Afsatt Fond för Uppköp af Myntbara Metaller ......
Dito Dito .......
Dito Dito
1825.
1826.
1827.
4i6,666: 32: —
266,666: 32: —
266,666: 32: —
266,666: 32: —
Summa för Riksgälds-Contoirel och Banken disponeradt
Jemnt motsvarande Ränte-Revenuernes totalbelopp för Åren 1824—1827, enl. föregående Tableau N:o 3,
nemi. för - -  År 1824
1825
1826
1827
Ränte-Vinster enligt
1823 Ars B:coRegl.
4 Art. 3 Afd.
10 C
Capital-Afbetalningar
å StatsVerkets
Skuld,
enligt 1823 Års
B:co Regi. 4 Art.
55,086
IO
C
184,186
34
3
202,588
9
5
207,90 T
24
4
649,762
30
1
1,2 16,666
32
r,866,429|l4
471,752
42
1
451,353
18
3
468,754
4i
5
474,568
8
4
1 ,866,429( I4| I
Summa
3 Afd.
11
5-
i5o,ooo
—
—
205,086
10
1
O
O
O
O
—
—
334,i86
34
3
i5o,ooo
—
—
352,588
9
5
15o,ooo
—
—
357,901
24
4
6oo,ooo|—[ — 11,249,762(30!
Varande ytterligare och utomdess, på Ränte-Revenuen för innevarande år 1S28, såsom i Första Afdelningen är nämndt, en Summa af 266,666: 32 använd till förstärkande
af Bankens Metalliska Tillgångar.
0 . 0 . .1/.. ' J . w * .*
Effectiv mindskning i Bankens Capital-förmögenhet, ulan har denne förmindskning intill 1827 års slut stadnat vid -
och DifFerancen R:dr äög^yot: 35: 11 blifvit på andra vägar ersatt, nemligen:
År 1824. Genom influtne Restitutioner för utbetalningar som redan under förra åren utgått
—* 1825. —
- R:dr
B:co-Sedl.
dylike Restitutioner samt Utdelningar i äldre Concourser, tillsammans 9,55o: 35: 6.
Utdelning å Bankens Andel i förra Riks-Discontens Fordringar 12,142: 20: 7
Influten Ränta på förra Götheborgs-Discontens Creditiv - - 12,000: — —
Erliållne Myntbara Metaller för 1824 och t825 årens afsatte Ränte
Revenuer
R:dr 533,333: 16. å 129 s. - - - - - 198,449= 29: 4
Öfverskott vid Uppmyntning af förfallne Guld- och Silfver-Panter
33,693: 8= i.B:co-Sedl.
67:
jö 198,516: 37: ii. Silfver
(.Silfver och Banco-Sedlar tillhopa
—• 1826. —• Erhållne Myntbara Metaller för afsatte Ränte-Revenuer
men deremot afskrifning enl. Dom på Capitalet af ett Fastighets-Lån
— 1827. Inga Extra tillökningar å Capital-Fonden.
27,940:
34:
1. Silfver.
1,176:
4 =
2. B:co-Sedl.
hvadan endast skillnaden ulföres med - Silfver
Silfver och Banco-Sedlar tillhopa Summa
340,298(12
*
727
8
—
232,209
46
—
26,764
29
11
259,701
35
"1
N:o 5.
Jernförelse-Caloui, lill ett närmare utremnde af Batico-Verkels egenteliga Ställning, grundad på förestående Uppgifter
oell med antagande af Mel a liska Fondernas evalvation ä 128 s. B:co per R:dr.
Ä. / hänseende till V ex el-Banhens Funktionär. !>• I hänseende till Verhets Soliditet pä det hela.
r.o Vid 1828 års slut.
Hela Vexel-Banco-iSedel-Skulden, för utelöpande, Större oell Smärre, Äldre och
Nyare, Sedlar, Invisningar och Attester, samt deponerade Fonder så val för
Assignationers utställande, som särskildt 4,025,og5: 3g: för Riksgälds-Sedlarnes
successiva inlösen - - - - - - -
Depositioner i Guld och Silfver af Stäts-Verket och Kongl. Myntet:
R:dr 44j992 : 2,2 = — evalverade a n8 s.
Summa
Häremot svarande:
Bankens liggande Metalliska Fonder: 4,520,384: 3i: 3. ä 12.8 s; 12,070,359: 3: 4-
Dess fordringar i Metallisk Valuta 307,i65: 33: ff. ä 128 s. 81g,108: 25: 1
Dess förråd i Nytt Kopparmynt -
ö 1.7a I : a :
efter numerairen 51 ,y31: 3: -
x 4>885,281: 19: 8.
Differance, att belacka genom qvittning mot Säkra Fordringar Uti Bankens egne
Sedlar, vid 1823 års slut - - - - - -
(å 128 s. Rulr Silfver 0,368,5o2: 26: ti.)
29>793>225
18
30.646 87
4
29>92R872 7
I 2.0)4 M98
16,982,673
Bankens totala förråd i Gilld, Silfver och Koppar R:dr 4,885,2.81 : 19: 8.
enligt motstående evalvation - - - - - - R:dr
Dess balancerade Samtelige Fordringar och öfrige Tillgångar R:dr 37,027,52g .■ 3i: —
Derå endast afra knas Cours-differancer , hvilka , såsom en följd af evalvalionen,
försvinna, nemi. (Se Tab.2. Litt. C) i8,3oi : 20: 6.
101,297 : 32 : g.
9,906: 47: 5. la9)5o6. 4 . 6>
Rest
Summa Tillgång och Fordringar
Härmed motsvaras:
Hola Läne-Banco-Skulden, (upptagen från och med år 1821 blott i
| Rånco-Sedlar, ehuruväl R:dr 96g,000 deraf Ursprungligen bestått i
Metalliskt Mynt) _____ R:dr 1,783,60g: ao: 10.
Hela Vexel-Banco-Skuhlén (det Metalliska på nyssberörde sätt
evalveradl) _____ _ _ 29,923,872: 7: 4-
Den så kallade Capital-behållningen vid i8?.3 års slut, bestående i dels säkra, dels
osäkra Fordringar, visar sig sålunda utgöra _ - -
(å 12.8 s. R:dr Silfver 6,799,402: 34= 5.)
12,94!, I98
36,898,023
3i
26
49,839,222
31,707,481
28
18,131,740
27
2:0 Vid 1827 ars slut.
Hela Vexel-Banco-AerfeZ-Skulden, Under alla ofvannämnde förhållanden, och nied inberäkuing
af R:dr 5,575,458: 35: 8 för utelöpande Riksgälds-Sedlar, utgjorde R:dr
Depositionerne i Guld och Silfver R:dr 35,2g4: 33: 5. elter evalvation ä 128 s.
Summa
Häremot svarande:
Bankens liggande Metalliska Fonder: 5,095,282: 47: 11 ä 128 s. 13,587,421: i5: g.
Dess Fordringar i Metallisk Valuta 446,778: 34= n » 128 s. 1,191,40g: 45: 1.
Dess förråd af Nytt Kopparmynt 44)7°0: I3 = 5. efter numerairen 44,7°o: 12.: 5.
5,586,761: 47: 3.
Differance, att betacka genom qvittning mot Säkra Fordringar uti Bankens egne
Sedlar, vid 1827 års slut
3i, 901,418
7
IO
94,‘i9
9
I
32,045,537
16
11
14,823,531
7.5
3
I 7,222,005
39
8
(å 128 s. R:dr Silfver 6,458,252: 5: 1.)
Bankens totala förråd i Guld, Silfver och Koppar R:dr 5,586,761 : 47: 3. enligt
motstående evalvation ----- - - R:dr
Dess balancerade Samtelige Fordringar och öfrige Tillgångar R:dr 38,363,36r: 87: 5.
Derå endast afräknäs enligt nysspärnnde grund:
(Se Tab. 2, Litt. C.) - - - i8,3oi: 20: 6.
iii,23o: 4: 4-  i6,352: 38; 8.
101,172: 45: 4-
3,2i4: 44: 6.
780,272: 9: 4-
Rest
Summa Tillgång och Fordringar
Härmed motsvaras:
Hela Läne-B:co_SkuIden (beräknad på sätt ofvan är nämndt) R:dr 2,016,725: 21: 8.
Hela Vexel-B:co_SkuIden (det Metalliska evalveradt) _ _ 32,045,537: 16: 11.
i4,823,53 1
37,633,089
25
28
52,456,621) 5| 4
Den så kallade Capital-Behållningen, af både säkra och osäkra Fordringar, visar
- - - - - - Rot
-
sig sålunda ökad till
(å 128 s. R:dr Silfver 6,897,884= 17: 6.)
34,062,262
i8,394,358
■4
3:o Vid närvarande tid (Approximativt).
Hela Vexel-Banco_»SWle/-Skulden, under aila ofvannämnde förhållanden, och med inberäkning af R:dr 5,542,3oo för utelöpande
Riksgälds-Sedlar, upptages att utgöra ________ R:dr
Depositionerne i Guld och-Silfver R:dr 3o,5io: 12: 2, efter evalvation å 128 s. -
Summa
Häremot svarande:
Bankens liggande Metalliska Fonder:
Beloppet deraf ultimo December 1827 - - - 5,095,282: 47 = n.
Ökadt genom 1828 års uppköp - 316,007: 19: —
Och genom Extra Intrader i Silfver 6,867: 4i = 3.
Minskadt genom Utvexling _
321,875: 12: 3.
G744= — —
Effectiv ökning 3aoTi3i : 12: 3. 5^4,4. la; 2l ä .28 s.
Fordringarne i Metallisk Valuta:
Deras belopp vid 1827 års slut _ 446,778: 34= ii.
Ökadt genom 1828 års Fastighets
Utlåning
_ 3g,445= 4°= —
486,224= 26: n.
Minskadt genom afräkning af det för
Stats-Anslagen erhållne Silfver 5o,833: 26: 6. nuvarande belopp 435,3g 1:
Förrådet i Nytt Kopparmynt (se Commiss. Berättelse) _ 46,800:
14s44131 °4: 3a: 5.
5.
128 s.
1,161,042: 33: I.
efter numerairen 46,800: — —
5,8g7,6o5: 12: 7,
Differancen vid närvarande tid, att betacka genom qvittning mot säkra Fordringar uti Bankens egna Sedlar, skulle
efter sådan beräkning utgöra vid pass __________
(å 128 s. R:dr Silfver 6,237,154= 47= 7-)
32,200,000 |
|
81,36o 132| 5
32,28:, 36o
15,648,947
32
16,632,413
>4
Bankens totala förråd i Guld, Silfver och Koppar R:dr 5,8g7,6o5: 12: 7, enligt motstående evalvation
Dess Samtelige Fordringar och öfrige Tillgångar, antagas till ______ 38,700,000
Hvarå, enligt förenämnde grund, bör afdragas för Cours-Differancer, circa _ 1,200,000
Rest
Summa Tillgång och Fordringar
Härmed motsvaras.
Hela Läne-Banco-Skulden:
Dess belopp vid 1827 års slut _ _ _ _ _
Mindskadt genom afdrag för de till Silfverköp disponerade
Fonderne _ _ - - - R:dr 53i,823: i3: 9.
samt de till Riksgälds-Contoiret Utgifne _ 357,901: 24= 4-
_ R:dr 2,016,725= 21: 8.
Ökas genom afsättning för innevarande år till Riksgälds-Conloiret,
circa ______
Hela Vexel-Banco-Skulden (det Metalliska evalveradt)
889,724= 38: 1.
356,ooo: — —
Elfectiv minskning 533,724= 38: 1.
Rest !,483,000: 3l: 7
- 32,28i,36o: 32: 5.
5,648,947117 6
I
37,5oo,ooo| —
53,148,947
Den såkallade Capital-Behållningen af både säkra och osäkra Fordringar skulle, efter sådan beräkning, utgöra vid närvarande
tid, circa _
(å 128 s. R:dr Silfver 7,269,219: 36: 6.)
33,764,36i
•7
16
i9,384,586
Anmärkning. Om Fastighets-Lånen, under villkor att! återbetalas i Silfver, hade blifvit begagnade till det belopp, sorn vid 1823 Års
Riksdag beräknades, så hade väl Vexel-Bana-Skulden vid närvarande tid (s.e Commissariatets Berättelse) kunnat vara ökad med
minst En och eri half Million R:dr B:co; mel då den fordran af En Million i Silfver, som dymedelst skulle hafva uppkommit,
vore efter 128 s. evalvation, svarande mot 2,666,666: 32 sk., så hade en på det hela fördelaktigare proportion, än den ofvan
uppgifna, deraf skolat blifva en följd.
Rikets Ständers Herrar Revisorers Berättelse af År 1827 innehåller en Förslags-Calcul till Utredande af Banco-Fordrin
-
garnes mer eller mindre säkra beskaffenhet. Banco-Fullmägtige för deras del, hafva ansett öfverflödigt att vid detta tillfälle
uppställa någon dylik beräkning: dels, emedan bestämmelserne härutinnan helt och hållit bero, och omedelbart följa, af de Beslut
Rikets Ständer vid denna Riksdag vidtaga; och dels, emedan alla betydligare Fordrings-Poster, som i närvarande stund
äro att anse osäkra elier tvifvelaktig», voro sådane redan är 1823, så att, i fråga om framställningen och öfversigten af BancoVerkets
successiva förkofran under perioden frän sista Riksdags utgörande i denne Calcul Banco-Fullmägtiges egenteliga syftemål,
berörde Fordringars högre eller lägre Numeraire befinnes, på det hela, utan verkan eller inflytelse.
Fjerde A f d e 1 n.
Berättelse af Banco-Fullmägtige. 41
Fjerde Afdelningen.
Frug or till pröfning och afgörande.
§. 1.
Af skäl och anledningar, som Fullmägtiges
Frotocoll för den 4:de nasti. September upptager,
hafva Banco-Fullmägtige låtit föranstalta
om en öfversättning af Statuterne för åtskilliga
utländska Banker, samt att denna samling finge
på Bankens bekostnad till trycket befordras.
Arbetet är i dessa dagar färdigtryckt, och
få Banco-Fullmägtige underställa Högi. BancoTJtskottets
närmare bepröfvande, huruvida det
icke må finnas lämpeligt att, utaf Upplagan,
som utgör 1000 Exemplar, utdelning må ske
till Riks-Ståndens satnteiige Ledamöter.
§. 2.
Enligt 1823 års Banco-Reglementes 4:de
Artikel, 1 Afd. 5 §., får vid upphandling af
myntbara metaller, Guld ej beräknas annorlunda
än i det förhållande till Silfver, söm uti
Bankens Räkenskaper är antaget; det vill säga:
94 skillingar, eller 1 R:dr 46 sk. Silfver på
hvarje Specie-Ducat. Följden af detta stadgande
har varit och rnåste blifva, att inga eller
åtminstone ganska ringa qvantiterer i Guld till
Banken lefvereras då Guldets värde i sednare
tider så stigit, att en Ducat nu kan anses motsvara
minst g8 å 100 skillingar Silfver. Förrådet
af Guld i Bankens General-Cassa uppgick
efter 1827 års Bokslut till ej mera än 5319
Ducater, hvaruti inriebegiipne 2564, sorn ut
D
gjorde
42
Berdt t dse
gjorde Stats-Verkets och Kongl. Myntets behållningar
på Räkning i Wexel-Banken. Bankens
egen Tillgång alltså blott '2,755 Ducater,
samt dessförutan , enligt hvad samma Bokslut
visar, omyntadt Guld 239 Ducater. — Det kan
ej betviflas, att så framt förhållandet emellan
Guld och Silfver blifver efter en riktigare grund
bestämdt, lefverancer äfven af det förra slaget
kunna med lätthet erhållas.
Törmönen deraf vore för Banken, att hafva
en betydlig redbar valuta, inom föga utrymme,
och lätt flyttbar; samt för Lefveranteurerne
sannolikt, af samma orsak, minskning
i Expenser och Transport-kostnader.
På desse skäl få Banco-Fullmägtige hemställa,
om icke Fullmägtige må blifva autoriserade,
att efter handels-förhållanderne bestämma
det värde, hvartill Guldet i proportion mot
Silfver må kunna vid upphandlingar och lefverancer
för vissa perioder emottagas.
§. 3,
Uti 1823 års BanCo-Reglementes 4 Art.
1 Afd. 8 §• j hvarigenom Banco-Fullmägtige
blifvit äutoriserade att föryttra Bankens ännu
qvarliggartde föga betydliga förråd af gamla
Kopparplåtar sålunda, att motsvarande ökning
af tillgången uti Guld eller Silfver i dess ställe
vunnes; stadgas tillika, under fästadt afseende
å Kongl. Förordningen af d. 19 Junii 1816,
om Kopparmynts utförsel och nedsmältning, att
någon försäljning af de gamla, efter 100 R:dr
per SkU. utpräglade Koppar-slantarne ej finge
äga rum, så länge de ej blifvit såsom Mynt
af
-
fi/ B anea-Fullmäktige i 43
äflyste, emedan deras fortfarande gångbarhet
bland Allmänheten sannolikt dymedelst skulle
blifva hämmad.
Nu mera är, genom Kongl, Majus Nådiga
Kungörelse af den 31 Maj 1826, tillåtet att
aldre Kopparmynt, som, efter varande pris på
Koppar, äger större värde än ilen utsatte valeuren
tillkännagifver, får till utrikes ort utföras
emot samma Tull, som för Cår-koppar är
bestämd. t
Det torde i följd häraf blifva öfverlemnadt
till Banco-Fullmägtiges omsorg, att, när tjenligt
tillfälle dertill kan yppas, föryttra och i
Silfver förvandla, liksom de gamla Plåtarne,
äfven det efter 100 E:dr per Sk L utpräglade
Kopparslant-inyntet; med bibehållande endast
af hvad till loyering för utmyntningen utaf
finare Silfverplantser kan anses behöfligt.
§. 4.
IJti 1823 års Banco-Reglementes 4:de Art.
3 Afd. 15 §. är stadgadt, att för det i BancoEäkenskaperne
balanserade Låne-biträde af tillhopa
200,000 R:dr, som, enligt Beslut vid 1818
års Riksdag, Banken utgifvit till Hjelmare Canal-
och SluSs-Verks ombyggnad, någon Ränta
eller Capital-afbetalning icke tillfaller Banken,
så länge Canal- och Sluss-Verks-byggnaden fortfar,
men att efter byggnadens slut Ränta i enlighet
med hvad vid nyssnämnde Riksdag stadgades
bör af Bolaget erläggas; och skall Capitalafbetalningen
bero Uppå vidare förordnande af
Rikets Ständer.
D 2 Banco
-
é
Berättelse
Banco-Fullmägtige, som ej haft någon speciel
befattning med utgifvandet af de ytterligare
Byggnads-biträden, till en sammanräknad
summa af 490,000 R:dr, hvilka vid 18-t 3 ars
Riksdag anslogos till utbetalning genom Riksgälds-Contoref;
och i följd deraf icke heiki:
kommit i tillfälle controllera, eller vinna kännedom
örn, arbetets fortgång; inskränka sig
alltså till ett blott antydande af Rikets Ständers
förenämnde Beslut, hvaröfver Banco-Fullrnägtige
till deras efterrättelse nu afvakta närmare
bestämda föreskrifter.
§• 5*
Banco-Reglementet af ar 18‘4 3 innehåller
uti 4 Art. 3 Afd. 16 §., att Söder-Telje CanalBolags
skuld till Banken, för det vid 1815
års Riksdag beviljade Fåne-biträde, utgörande
100.000 R:dr, skall oförändrad, och från 1824
års början utan någon Räntas beräknande, i
Bankens Bok balanceras ibland Fordrings - posterne,
intilldess i framtiden bestämdt må blifva
utredt, huruvida Söder-Telje Canal-Verk
någonsin kan komma i den ställning, att genom
större afkastning bereda möjligheten för
godtgörande af denna Bankens fordran.
Som det ytterligare Anslag af tillhopa
75.000 R:dr, hvilket vid sista Riksdag, utan
Ränta eller återbetalnings-skyl iighet, beviljades
Söder-Telje Canal-Bolag, varit anordnad! på
Riksgälds-Contoret, och sålunda ej till BancoFullmägtige
ingått några officiela upplysningar
om Canal-Verkets nuvarande ställning; så utbedja
sig Banco-Fullmägtige blott, att i anledning
-
af Banco-Fullmägtige. 45
ning af förenämnde villkorliga stadgande, nödig
föreskrift dem meddelas, hvad, under perioden
intill nästa Riksmöte, härutinnan mä
vara att iakttaga.
§. 6.
Sedan, uppå framställd förfrågan genom
Bankens Ombud i Götha Canal-Direction: ”huruvida
alla eller blott en del Utaf de af CanalBolaget
beviljade Pensioner, skulle utgå af den
vid sista Riksdag serskildt anslagne PensionsFonden,
” samt i sistnämnde fall, ”om de vid
1818 års Bolagsstämma bifallne Pensioner skulle
bestridas antingen af Arbets-Cassan eller af
ornförmälde Fond,” Banco-Fullmägtige, på sätt
•lerås Protocoll för den 23 December 1824 innefattar,
under åberopande af 1823 års BancoRegiementes
4 Art. 3 Afd. 14 §. Fitt. C. andra
puricten af slutmeningen, meddelat det
förklarande; Att alla Pensioner utan undantag
vid Canal-Verket borde från samma tid ulgifvas
af de till Pensions-Fonden anslagne Köpeskillings-Öfverskotts-
och Straff-Ränte-medel,
eller, derest de icke skulle förslå, utaf Bolagets
Canal-Inkomster; samt på sådan grund, med
bestämdt ogillande af den punct uti det cornrnunicerade
Pensions-Reglernentet, deruti endast
de ifrån och med är 1820 beviljade och
framdeles blifvande Pensions-A nslag , voro beräknade
att gravera Pensions-Fonden, yrkat
behörig rättelse härutinnan; tillkärinagaf CanalDirectionen,
jemnlikt hvad Ful i magli ees Protocoll
för «ien 17 Febr. 1825 visar, sig ämna
fortfara tills vidare med de äldre Penstonernts
an
-
46 Btriittelse
anordnande pä Arbets-Cassan, saint till denna
Cassas säkerhet för återbäringen, derest Rikets
Ständer skulle finna någon sådan böra äga rum,
aflemna i Hankens vard erforderlige hypotheker,
enligt hvad i ofvannätnnde §. Litt. b.
sista puncten, finnes medgifvit.
Pensioner, beviljade före år ifi2Q, äro på
Arbets-Cassan anordnade;
Ar 1824 till ett belopp af 1.250: 40: —.
1825
1,084: 34: 8.
1826,, , , , , , 1,086: 32: —
1827 , . , . . . 1,076: 32: —
Summa R;dr 4,498: 42: 8.
Hvaremot 3:ne serskilda till Pensions- och
Sparbanks-Cassan eller Ordres ställde Reverser
å tillhopa R:dr 4,600 B:co Capital, finnas i
Bankens förvar, såsom Hypotfieker öfverlåtne,
Frågan förekommer utan tvifvel till slutligt
afgörande vid denna Riksdag, hvarföre
Banco-Fullmägtige ej bordt underlåta att för^
hållandet här korteligen upptaga,
§< 7*
Uti 1823 års Banco-Rc-glementes 4 Art,
4 Afd. i 8c 2 §§. medgifves, dels fortfarande
oinskränkt rättighet till beläning af Guld- oell
Silfver-panter, med bestämmande af förhöjd t
Låne-belopp till En R:dr Bancosedlar för Ett
Lod arbetadt controlleradt Silfver, och dels,
att ägare af i Banken beländt Guld och Silfver,
hvarå Lånen förfalla, skola, sådant oaktadt,
hafva sig öppet, att, under en lid af Sej? Månader
efter lörfallodagen , genom liqvjderande
af
af Banco-Fullmägtige. 47
af Bankens fordran , med derå (ill betalningsdagen
upplupen ränta, sine pantsatte persedlar
återlösa, eller de derpå utgifne Lånen omsätta;
hvarom, till påminnelse för Allmänheten, annonceras
hvarje fjerdedels år, med specification
på Ordnings-Numrorne och data af de Pantsedlar,
för hvilka Lånen under nästförutgångne
Trenne Månader förfallit.
Vid ifrågavarande Låne-anstalt företer sig
anledning till följande erindringar:
1:0 Belåningen å Guld har ej blifvit förhöjd
i samma förhållande som å Silfver, och
fortfar således ännu enligt den i Kongl. Majus
Nådiga Kungörelse af den 29 September 1818
stadgade grund, ä 3 R:dr 40 sk. Bancosedlar
för Ducaten, jemte motsvarande beräkning för
controlleradt Guld af mindre finhet.
I afseende på den reglering, som härutinnan
må finnas lämpelig, torde uppmärksamhet
böra fästas å äldre liders beläningsvärdgn, dä
Lånen utgingo i redbart mynt.
Desse voro ;
på 1 Lod controlleradt Silfver 20 sk. \ j
1 Lod Medalj-Silfver . . 24 sk. j Raba(t
Svenska och Holländska Specie
Ducater, per stycke g3 sk.
Controlleradt Ducat-Guld, äfvensom
Guld af gröfre
halter, efter reduetion
till Ducater . . . 92 sk.
I den händelse, ztt Myntförliållanderne på
det hela skulle komma att förblifva i deras
närvarande skick, bör ock öfverväga* orn, °€a
lut 1 u
I
3 P- c
t
lör
1 års
I Ränta.
48
Berättelse
huruvida, Svenska Silfvermyntssorter ina anses
såsom Pant antaglige.
2:0 Låne-rattigheten tyckes vara uti en
Bank alltför mycket i smått utsträckt, då, såsom
nu är förhållandet, beläning kan äskas och erhållas
på så ringa pant, att en mängd bland
Låne-Capitalen ej uppgå till 2 R:dr B:co,
minsta delen till 50 R:dr och blott några få
derutöfver. Hvarigenom arbetet med både Expedition
, Uträkning och Bokföring naturligtvis
blifver mångdubbelt, och öfver höfvan, försvåradt.
3:0 Den vid sista Riksdag medgifne förlängning
till 6 månader efter förfallodagen af
tiden för dylike Eåns utlösen och omsättning,
motsvarar föga det dermed åsyftade ändamål,
enär Allmänheten i följd deraf genast vid Dånens
erhållande anser dem såsom meddelade
pä 18 månader, och icke mindre än förut försummar,
att inom bestämd tid liqviden verkställa.
Kungörandet i Tidningarne tyckes innebära
i lietta afseende ett högst ofullkomligt
correctiv, sedan Allmänheten hunnit dervid
vänjas; hvilket nogsamt bevises utaf den i jämn
progression stigande summan af förfallne Dan
på Guld och Silfver, enligt den uppgift derom,
som i t Afd. 3:dje puncten af denna Berättelse
finnes intagen. Härigenom vinna Bankens redbarheter
en på det hela ganska obetydlig åryg
tiilvext; inen på bekostnad just af den falti.
gaste och enfaldigaste Folk-classen.
Banco-Fullmägtige hafva redan, medelst
gjorde framställningar till Rikets Ständers Banco.
Ut.
af Banco-Fullmägtige.
'10
Utskott åren 1818 och 1823, fästat uppmärksamhet
derå, att, enär rättigheten för Banken, att
såsom sin egendom behålla hvarje Guld- eller
Silfver-Pant som ej i behörig tid blifvit utlöst,
är i äldre Författningar helt och hållit
grundad på den förutsättning, att Banken skulle
såsom Län utgifva. Pantens fulin värde, endast
med afkortning till det belopp som motsvarar
Ett års Ränta (se Kongl, Kungörelsen den xi
jan. 1770, §. 6), men detta vilkor ingalunda
är uppfyldt, genom de Lån i Bankens Sedlar
som nu meddelas, äfven med de på sednare
åren skedde förhöjningar i belänings-summan;
så synes både af billigheten och Allmänna Lagen
påkallas en sådan förändring härutinnan,
3tt förfallne Guld- och Silfver-Panter må blifva
genom Auction föryttrade, och öfverskottet
af Pantens varde, der något sådant uppstår,
någon viss tid hållas Pant-ägaren tillhanda,
§. 8-
Enligt hvad Banco-FuIImägtiges Protocoll
för d. 8 April 1824 omförmäler, framställdes
uti ett Memorial från Bankens Commissariat,
af den 24 Marti! nämnde år, huruledes det
varit Allmänheten förunnadt att få Bankens
under benämning af 4 procents Silfver-Sedlar,
på viss tid af 5 eller 10 ar ställda Obligationer,
lika med de på sex veckors uppsägning
och obestämd förfallotid utfärdade gamla LäneBanco-Attesterne,
när sorn helst omsatte, på
det sätt, att nya Obligationen alltid erhållit sitt
datum enligt förfallotiden, äfven örn denna
termin redan förut tilländagått; hvarigenom
alltså
50 Berättelse
alitsa Räntan kommit Innehafvaren oafkortadt
tillgodo, äfven för den mellantid som förflutit
ifrån förfallodagen och tills omsättning blifvit
verkställd. Men då af Boksluts-Coiitorets vid
i8?3 års slut upprättade Extract visat sig, att
några bland nämnde Silfver-Sedlar, på en tid
af ig å 20 år och derutöfver, icke blifvit till
Ränte-liqvid och Omsättning hos Banken anmälde,
samt möjligtvis komrrte att ännu länge
förblifva opresenterade, så, och enär Banken
egenteligen ej kunde anses förbunden att, efter
förloppet af deri i hvarje sedel bestämdt utsatte
Termin , fortfara med Räntas betalning å
så beskaffade skuldförbindelser, ehuruväl Allmänheten,
under den förflutne tiden, fått, genom
tillåtelsen att på förenämnde sätt efter
förfallotiden verkställa omsättningarne, en sådan
oafbrutet löpande Ränta sig till godo, så
ansåge Commissariatet sig böra anmäla detta
ämne till' Fullmägtrges närmare bepröfvande,
med hemställan, huruvida icke Banken antingen
borde, efter ordalydelsen, betala Ränta
endast för den tid sorn i hvarje sedel finnes
bestämd, i hvilket fall dock nödigt blefve, att
serskild underrättelse och erindran derom i
Allmänna Tidningarne meddelades, eller ock
fprmulairen för 4 procents Silfver-Sedlarne, i
fall desse, mot insatt Silfver utgifne Obligationer,
å hvilka Allmänheten, i följd af de sedermera
inträffade förhållanden, ansett sig lidande,
borde i likhet med Tåne- Bankens äldre
upplårite Capitaler, få löpa med beständig Ränta,
ändras från bestämd till obestämd tid, med
sex veckors uppsägning.
Banco
-
af Banco-Fullmägtige. 51
Banco-Fullmägtige ansågo tillåtelsen för
de ifrågavarande Silfver-Sedlarnes omsättning
på förut brukeligt sätt böra fortfara intilldess
Fullmägtige vid blifvande Riksdag lomme i
tillfälle att framställa frågan härom till Rikets
Ständers Banco-Utskotts ompröfning och decision
; hvilken åsigt också af Rikets Ständers
Revisorer år 1825 gillades.
Hos Banco-Fullmägtige har ytterligare, såsom
Protocollerne för d. 28 Augusti och 23
October innevarande år utvisa, med fästadt afseende
derå, att Räntorne för ätskillige af de
så kallade Läne-Banco-Capitaler och 4 procents
Silfver-Sedlar icke på mångå år blifvit uttagne,
hvilket kunde gifva anledning förmoda, att en
del Obligationer voro försvundne; och då dessutom,
för framtida ordning och säkerhet vid
Bokföring, en bestämd tid för dylika Obligationers
gällande kraft, syntes böra, i likhet med
hvad Allmänna Lagen för alla enskilda förbindelser
stadgar, äfven för Bankens Obligationer
fastställas, fråga sedermera blifvit väckt,
om icke delsen 10-årig prasscriptionstid borde
för framtiden bestämmas, hvarinom Bankens
alla utgifne Räntebärande Obligationer böra förnyas,
vid förlust af all rätt till återfående så
af Capital sorn Ränta; och dels Ijäne-Bankens
samtelige mot utgifne Skuldförbindelser upplånte
Capitaler, utgörande tillsammans ungefär
700 Lån å icke fullt En Million R:dr B:co,
uppsägas till återbetalning; såsom medförande
för Banken mera besvär och nflöningskostnad,
än som kan anses motsvara de deraf ägande
förmåner; dock så att härvid undantogos alla
sä
-
52 Berättelse
sådana, sorn, till följd af Testamenten eller
Donationer, blifvit bestämde att i Banken evärtleligen
innestå.
Banco-Fullmägtige liafva communicerat
denna Motion med Bankens Commissariaf, sorn
uti Memorial af d. 9 förlidne October sig deröfver
yttrat; och för dess del, enligt anförde
grunder, dem Höglofl. Banco-Utskoitet ej lärer
underlåta att taga i betraktande, funnit sig böra
på det hela afstyrka de föreslagne åtgärdernes
vidtagande; med hemställan emedlertid,
huruvida icke, i fall nödigt finnes, att på innehafvare
af Läne-Bankens Räntebärande Obligationer
lägga ett starkare band, än sorn innefattas
i 8 puncten af Kongl. Förordningen d.
29 Maj 1739, och om hvars innehåll Allmänheten
för öfrigt kunde genom Tidningarne årligen
en eller flere gånger vidare erindras,
ett så beskaffadt stadgande skulle kunna anses
lärnpeligt, att derest Innehafvare af Läne-Bankens
Räntebärande Obligationer icke på Tio år
uttaga Räntan å desamma, någon Ränta för den
öfverskjutande tiden hvarken kommer alt bokföras
eller godtgöras. Varande härigenom , med
måttlig påföljd för underlåtenheten , en gräns
likväl satt för den årligen växande RänteSkulden.
För egen del hysa Banco-Fullmägtige den
öfvertygelse, att partiela föreskrifter, ledande
til! rubbning af de förhållanden, hvaruti Bankens
äldre Skuldförbindelser genom tidernes
oravexiirsgar blifvit försatte, böra, så vidt ske
katr ,
af Banco Fullmäktige.
53
kan , vid nuvarande finance-ställning undvikas;
och att det först är i sammanhang med en
total reglering och myntbestämning, som dylika
frågor kunna och böra, under fästadt tillbörligt
afseende så väl på rättvisans som på
billighetens förtäringar, upptagas och behandlas.
§• 9-
Till Rikets Ständers Banco - Utskotts uppmärksamhet
fä Banco-Fullmägtige anmäla ett
af Boksluts - Commissarien Kolmodin, den 24
October 1825, aflntet, och den 5 December
samma år hos Fullmägtige förehafdt Memorial,
rörande dels visse föreslagne förändringar i den
förut brukelige bokförings-methoden , och dels
afföring af någre från äldre tider sig härledande,
år från år balancerade Poster, om hvilkas
beskaffenhet och tillkomst Memorialet lemnar
fullständig upplysning. Oell behagade Högloflige
Utskottet i sammanhang härmed taga i
betraktande så väl hvad Fullmägtiges ofvan åberopade
Protocoll innehåller, som Rikets Ständers
Revisorers år 1827 i ämnet meddelade
utlåtande; hvarefter Fullmägtige afvakta nödige
föreskrifter i berörde hänseenden.
1Q
Hos
Rikets Ständers Revisorer , af år 182 5 ,
anmälde Banco-Fullmägtige , att i Bankens Pappers-Magazin
finnas qvarliggande 3:ne serskildta
partier Papper med egne märken eller så kallade
Vattu Stämplar, men för närvarande obrukbara,
nemligen:
i .jo
54
Berättelse
140 Ris, ämnade att användas till Banco-Transport-Sedel-Formulairet
N:o 1 (5 R:dr till
och med g: 47: 11), hvilka Valeurer år
1815 afskaffades. Papperets värde i Räkenskaperne
upptaget ä 8 R:dr till
R:dr B:co 1,120.
2i2j Ris, bestämde för de så kallade
Realisations-Obligationerne, hvilka,
inrättade i följd af 1800 års Realisationsplan,
lika med Bankens 14-  och io-sk:rs Kopparmynts* Sedlar,
och af samtna orsak, åtgingo vida
mindre än påräkriadt varit. Värdet
upptaget å. 8 R:dr till .... 1,69$*
il;! Ris Postpapper, tillverkadt i förråd
, till Asstgnationer och 3-procents-Reverset
åt f, d. Götha CanalDisconten
, hvilken år 1818 upphörde.
Värdet upptaget å 12 R:dr
till • • ■ • * • . . • • !j 1 .
364 Ris—i penningevärde upptagne till
Ridr 2,959.
Att allt framgent förvara detta papper och
i Räkenskaperne balaneera dess itnaginaira värde,
har funnits ej vara lämpeligt; men fråga
har uppstått om samma förråd borde antingen
uppbrännas, eller vid Tumba omarbetas, eller
inom Banken på ett eller annat sätt förbrukas.
Rikets Ständers Revisorer synas hafva lernnat
företräde åt den förstnämnde utvägen, nemi.
förbränning.
Banco-Fullmägtige finna visserligen förenligt
med en nödig omtanka och försigtighet,
att
af Banco-Fullmägtige.
55
att dylikt papper hvarken medelst försäljning
eller på annat sätt må tillåtas komma i Allmänhetens
händer, derigenom frestelse till hvarjehanda
försök af missbruk lätteligen kunde
uppstå; och tveka af samma skäl äfven att tillstyrka
dess begagnande såsom rudimaterie för
pappers-tillverkning, hvartill en längre tid troligen
åtginge, då papper icke kan utan betydlig
tillblandning af lumpor med fördel härtill
nyttjas, och Bruket redan-förut äger för slikt
behof betydligt förråd, både af pappersspån och
från Kongl. Kammar-Collegium lemnade maculerade
Lysnings-sedlar; men Fullmägtige tro
deremot för deras del, att nu mera efter så lång
tids förlopp ej skulle kunna anses vådligt, att
härutaf efter hand inom Verket förbruka till
de flere slags tryckta Blanketter och Formulairer,
som för Banken äro behöflige, till ex.
Anmanings-Bref, Reversaler, Banco-Attester,
Pantsedlar, o. m. d.
§. 11.
I början af år 1826 förevar hos BancoFullmägtige
en Nådig Remiss från Kongl. Maj:t,
angående Herr Landshöfdingen J. af Wingårds
hos Kongl. Maj:t gjorde anhållan, dels om afskrifning,
dels om betalningsanstånd till närvarande
Riksdag för de Allmänna Medel, som
förre Lands - Secreteraren , Lagmannen G. B.
Kl eman tillgripit, och Herr Landshöfdingen,
genom Kongl. Majus, den 12 Augusti 1825,
gifne Dom, blifvit ålagd ersätta ; och hvaribland
befunnos dels 3:ne från Banken afsände OdlingsLån
till sammanlagdt belopp af R:dr 2,107: 24 s.,
dels
56
Berättelse
dels förskingrade Medel för Banco-Discont-V<
ket, utgörande, med Räntor, omkring R:
2 l,ooo Bico.
Sedan Banco - Fullmägtige häröfver utlå
sig på sätt deras Protocoll för den 2 Februt.
1826 upptager, täcktes Kongl. Majit, genf
Nådig Skrifvelse af den 8 Junii samma år, ti.-,
kännagifva <iess Nådiga Beslut, att, under
kor, ej mindre att landshöfdingen af Winga
ställde vederhäftig Borgen eller annan fullgih
säkerhet för Ridt 2107: 24 sk. till Banken -
och R:dr 2301: 40 sk. 8 r. till Riksgälds-Contoiret,
jemte upplupne och upplöpande Räntor,
än äfven att, till säkerhet för så väl de
Banken och Riksgälds - Contoiret tillhörande,'
sorn andra, af förre Lands-Secreteraren Kleman
förskingrade, och Landshöfdingen af Wingård
till ersättning ådömde , Medel, i den ordning
som lagligen kunde blifva bestämd, den å Landshöfdingen
af Wingårds lösa Egendom redan
lagda qvarstad fortfore, och hälften af dess
Landshöfdinge-Lön fran och med 1826 innehölles,
Landshöfdingen af Wingård finge, under
befrielse från ali vidare executiv åtgärd,
njuta anstånd, med betalningen af ifrågavarande
Medel intill denna Riksdag, då Kongl.
Majit, med framställning af de för Landshöfdingen
af Wingård förekornne serdeles bevekande
omständigheter, ville lians förevarande
underdåniga ansökning med dertill hörande
handlingar till Rikets Ständers pröfning öfverlemna.
Följande året finge Baneo-Fullmägtige emottsga
en ytterligare Nådig Remiss af en
under
-
af Baneo-Fullmägtige. 57
underdånig ånsökning utaf åtskillige Wermelands
innevånare, om förenämnde qvarstads
och Löne-innehållnings upphörande, hvarå afslående
svar meddelades, jemnlikt Fiillmägtiges
Protocoll för d, 17 Maj 1827.
Före samma års slut afleranades till Bankens
säkerhet för ifrågavarande Rrdr 2,107: 24 sk,
med Ränta, Borgens-förbindelse af Hr GeneralMajoren
Friherre Carl Cederström och Herr
Biskopen m. m. Doctor O. Bjurbäck, hvilket
Document under Commissariatets vård finnes
qvarliggande.
Då ämnet vid denna Riksdag förekommer,
hafva Banco-Fullmägtige ej bordt underlåta, att
här korteligen omnämna förhållandet i hvad
Banken rörer; beträffande Banco - Disconten,
innefattas nödige Upplysningar uti den derifrån
aTgifne serskilda Berättelse.
§. 12.
Ar 1825, emellan Lördagsmiddagen den
3 ulje och Söndagseftermiddagen den 4:de September,
inträffade den lika obehagliga som oförmodade
händelse, att efter föröfvadt inbrott
å ett inom Småsedels-Commissarie-rummet befintligt
Skåp, som begagnades af numera pa
Pensions-Stat förflyttade Banco-Comniissarien
Johan Gustaf Hierzeel, Trenne Bundtar Sedlar,
å 100 st. i Bundten af 3 Ridrs valeur,
försedde med Ordnings-Numrorne 67,001 till
och med 67,300, datum den usta September,
samt vederbörlig contrasignation och Commissarie-underskrift,
derstädes saknades; utan att,
oaktadt genast anställde och derefter rned yt
E
tersia
Berättelse
tersia sorgfällighet fullföljde efterspaningar och
undersökningar, det kunnat lyckas att upptäcka
våldsverkare».
Handlingarna i detta mål, hvaraf Höglofl.
B anco-U:s!;ottet behagade om förhållandet taga
närmare kännedom, visa ej det ringaste spär
af vårdslöshet eller vangömmo å Commissarien
Hierzeels sida; och då, för delaktighet eller
medvetande i sjelfva tillgreppet, icke ens någon
skugga af misstanka kan uppstå, mot denne
allmänt aktade, och under Femtio års tid inom
Banco-Verket, för osvikelig redlighet kände
och bepröfvade åldrige Embetsjnan; saknas
efter lfullmägtiges öfvertygelse alla anledningar
till yrkande mot honom af ersättnings-skyldighet
för den under hans Embetsmanna-ansvar
och vård befintelige, genom tillgreppet förlorade
summan B:dr Coo B:co; hvilken emedlertid
nu tills vidare balanceras å en serskild
Räkning ibland Bankens Fordringar.
Höglofl- Banco-Utskottet lärer vid slikt förhållande
finna skäl att berörde 600 R:dr B:co
hos Rikets nu församlade Ständer må blifva
till afskrifning anmälde.
§• 13*
Enligt 10 §. uti Rikets Ständers vid 1823
års Riksdag för organisationen af Lån-Contoiren
i Götheborg och Malmö fastställde Reglementariska
Föreskrifter, skola Directionerne, så
i Stockholm som Götheborg och Malmö, meddela
hvarandra, genast elter hvar och en Discontdag,
avis orri de samma tlag hos Verken antagne
Läntagare och Cauiionister, samt de beviljade
-
af Banco-Fullmdgtige.
59
viljade Lånens belopp. Denne föreskrift, hvars
omedelbara följd är, att tredubbla Register, så
väl öfver Låntagare som Löftesmän, måste föras
i Stockholm, i Götheborg och i Malmö,
medförer en tillökning i arbetet på alla dessa
3:ne ställen, hvilken efter Banco-Fullmägtiges
åsigt ej är af något verkeligt behof påkallad.
Ändamålet är, att skyndsamt och med säkerhet
må blifva upptäckt, i fall det vid något tillfälle
skulle inträffa, emot hvad i 12 §. finnes stadgadt,
att antingen en Låntagare sökt och undfått
Lån å mera än ett ställe, eller ock någon
Löftesman fått ikläda sig hos alla Disconterne
gemensamt, högre betalnings-förbindelser än
Författningarne medgifva. Med stöd af de
framflutne årens erfarenhet, och då öfverteckningar
på det hela varit ganska sällsynte, tro
Banco-Fullmägtige att all nödig controll och
säkerhet i detta hänseende kunde vinnas, dymedelst
att tredubbla Register fördes blott på
ett enda ställe, nemligen vid Banco-Disconten
i Stockholm, hvilken fördetta ändamål skulle,
likasom hittills, erhålla Avis-listor från båda
Låne-Contoiren, och hafva sig ålagdt, att genast,
då någon öfverteckning förmärktes, anmäla
sådant med omgående Post, till behörig
rättelse å det ställe, der öfverteckningen inträffat.
Af det 1 ofvannämnde i2:te §. befintelige
tillägg, att Cautioner utom Disconten ej få
antagas förr än 8 dagar efter det Avis-listorne
inkommit, synes väl afsigten hafva varit, att
medelst den pa 3tne serskilde ställen skeende
Registreringen af alla Lån, öfverteckningarne
E 2 skulle
6o
Berättelse
skulle icke upptäckas först efteråt, utan pä för»
hand förhindras; men detta har ej vid alla
tillfällen funnits möjligt att tillvägabringa, i
trotts af alla bemödanden , och den verkeligen
Öfverdrifrta sysselsättning, som för dessa Registreringar
erfordras.
Fullmägtige hafva ansett sig böra öfverlemna
detta ärende till Höglofl. Banco-Utskottets
närmare bepröfvande och den åtgärd, som
i anledning deraf må linnas lämpelig.
§. 14.
I fråga om Anrnaningar för Discont-Lån,
så väl viii Banco-Discont-Verket i Stockholm
som Lån-Contoiren i Götheborg och Malmö,
har länge varit insedtoch ej ulan skäl anmärkt,
att samma anstalt blott ofullkomligt motsvarar
sitt ändamål, dåden ej kan utsträckas till både
Låntagare och Löftesmän, utan endast till de
förstnämnde. Det händer nemligen ganska ofta,
att en Löftesman, som med skäl förmodat, att
ett Län, för hvilket han ingått ansvarighet,
skulle blifva genom hufvudgäldenärens försorg
vid bestämda tider omsatt och liqvideradt, ej
förr än genom pågående Lagsökning blifver
upplyst derom, att han i denna förmodan misstagit
sig, och dymedelst helt oväntadt försättes
i bekymmer och förlägenhet, att för Lånets
lii]viderande kunna i hast anskaffa nödige medel.
Redan i Banco-Regleinente.t af,år 1815 stadgades
val, med härå fästadt afseende, att sedan
en Låntagare blifvit före förfallodagen påmind
om Lånets inbetalning, men så väl å berörde
dag som fjorton dagar derefter, uteblifvit med
äskad
af Banco-Fullmägtige^
61
äskad betalning, Cautionisten skulle genast aninanas,
att Lånet inom påföljande 14 dagar inbetala,
samt lagsökning efter förloppet af denna
tid genast anställas, mot Gäldenär, Löftesmän
eller alla, efter hvad otnständigheterne i hvarje
serskildt fall kunde fordra. Men denna anstalt
har måst innan kort äler upphöra, såsom i verkställigheten
befunnen omöjlig. Den fortfarande
Anmaningen i förväg till hufvudgäldenärerne
för hvart enda Lån, utgör sålunda en
blott half-mesure, och tyckes då^ onekeligen
medtaga för mycket arbete och kostnad, i jemförelse
till hvad derigenom är vunnet,
Revisorerne öfver Götheborgs Låne-Contoirs
Räkenskaper och förvaltning för år 1827,
som funnit att det belopp af 70g R:dr B:co,
hvartill Contoirets Postporto blott i Götheborg
uppgått, förnämligast varit en följd af desse
Anrnaningar, framställde det förslag: att efter
beviljandet af Omsättningar eller nya Lån, och
innan de omsätta Reverserne eller beviljade
Lånebeloppen å dertill bestämda tider utlemnas,
Anmaningarne med utsatte Förfallo- eller
Omsättnings-terminer, skulle expedieras, och
bifogas nämnde Reverser eller Lånesummor,
samt tillställas Låotagarne eller deras Ombud
på samma gång som Reverserne eller Penningarne
af dem i Contoiret ernottagas; och hemställde
huruvida icke en sådan anstalt, hvilken
Contoirets Ombudsman äfven funnit lämpelig
och verkställbar, kunde till iakttagande införas.
Rikets Ständers Revisorer af år 1827, som
härutaf undfått del, hafva i deras Allmänna
Be
-
62
Berättelse
Berättelse (Art. Discont-Rörelse) yttrat, att den,
som oanmanad ]<an glömma ett af honom upptagit
Lån och sin i afseende på dess återbetalning
ingångne förbindelse, också troligen skulle
fästa föga uppmärksamhet på de vid Lånets
erhållande gifne utstakningar rörande så väl
omsättnings-summorne som öfrige vilkor, samt
att således det åsyftade ändamålet, att befordra
ett mera noggrannt iakttagande af Låntagares
åligganden, troligen äfven genom denna föreslagne
förändring torde nog ofullkomligt vinnas,
Denna erindran är visserligen grundad,
men synes på det hela mera bevisa mot behofvet
och nyttan af anmanings-åtgärder i allmänhet,
än specielt i fråga om sättet för verk»
Ställigheten deraf.
I fall således Högl. Banco-Utskottet icke
anser, att Anmaningar för Discont-Lån böra
helt och hållet afskaffas, torde det förtjena ett
närmare öfvervägande om den föreslagne nya
methoden, hvarigenom arbete och kostnad visserligen
besparades, icke skulle kunna i alla
hänseenden anses jemngod med den hittills
begagnade, och, då fråga är om ordentlige
Låntagare och Löftesmän, äga framföre densamma
ett gifvet företräde.
§• J5»
Med anledning deraf, att på en Uti Wexel»
Banken öppnad Räkning, åtskillige utställde
Assignationer inkommit, sorn i anseende till
felande' behn lin ing måst casseras, har innevarande
år fråga uppstått orri rätta tolkningen af
de dermed gemenskap ägaode Allmänna För»
fatt
-
aj Banco-Fullmägtige. 63
fattningar. Sakägarne hafva mot Banco-Styrelsen
hos Kongl. Svea Hof-Rätt anställt Rättegång,
på grund af den tillämpning, som i
detta mål blifvit gjord; och samma Rättegång
vidare hos Kongl, Majit fullföljt. Frågan är,
huruvida uttrycket 'Irenne gänger, sorn, rörande
Öfverassigneringar, blifvit uti Författningarne
nyttjadt, skall, såsom pluraliteten af FuMmägtige
lika med Commissariatet ansett, lämpas
till hvarje gäng då Assignationer på serskilda
dagar måste undergå cassation, eller ock till
hvarje gäng assignering utöfver ägande avante
af en och samma person på nytt ägt rum, sedan
hans Räkning dessemellan erhållit förstärkning.
Och som nödigt blifver, att ett bestämdt
stadgande härutinnan vid denna Riksdag till
Banco-Styrelsens efterrättelse meddelas, så utbedja
sig Fullmägtige, att Högl. Banco-Utskottet,
efter vederbörlig pröfning af hvad i ämnet
förekommit, behagade derom gå i författning.
§. i 6,
Uti ett Memorial från Bankens. Commissariat,
hos Banco-Fullmägtige förehafdt d. 18
Januarii 1827, har fråga blifvit väckt, örn rätta
fördelningen af de Böter, sorn vid ÖfverAssigneringar
i Wexel-Banken skola affordras
Assignanterne, (ill ett sarrimanlagdt belopp af
2 proc. å den summa, hvilken i dylika fall
blifvit till utbetalande arivisad, utöfver Assignantens
i Banken ägande behållning den dag
Assignalionon presenteras.
På grund af de förhållanden, som uti
Coinmissar iatets Memorial äro omständel 1 gen
ut
-
64
Berättelse
utredde, finna Banco-Fullmägtige allt skäl till
så beskaffadt stadgande: att Böterne för Assignering
utöfver ägande avance, härefter må gå
till treskiftes i lika delar, emellan Wexel-BancoKarnereraren
(Beslagaren), Straff-Conto (Banken
eller Sakägaren), och Armbösse-Conto (de Fattige).
Hvad den serskilda bestämmelsen af de
på Straff- och Armbösse-Räkningarne innestående
Medel beträffar, sä 6ynes, enligt samma
grund, äfven kunna antagas, att de förre ursprungligen
äro att betrakta såsom en Bankens
egen tillhörighet och Extra Inkomst, de sednare
åter såsom ett Depositum, hvilket till förmån
för de fattige skall tillhandahållas och
disponeras. Förflutna tiders handlingar visa
dock, att denne skillnad, om ock från början
uppgjord, tidtals icke lärer varit känd och iakttagen,
emedan anordningar ad pios usus, dels
af Fullrnägtige, dels af Commissariatet, hafva
ägt rum, ömsom å båda räkningarne.
Det ankommer på Höglofl. Banco-Utskottet,
att nu och för framtiden till efterrättelse
meddela sådane bestämda föreskrifter, som i
ena och andra hänseendet må finnas lämpeligast.
§. 17.
Jämnlikt hvad Banco-Fullmägtiges Protocoll
för den 15 Junii 1826 omförmäler, hafva
Eanco-Fullmägtige på förekomne anledningar,
och i sammanhang med den reglering, som
för Målens och Ärendernas lämpeligare fördelande
f mellan Bankens Commissariat och Cancellie-Commissarierne
blifvit antagen, funnit sig
böra
af Bonco-Fullmdgtige. 65
böra underställa Höglofl. Banco-Utskottets bepröfvande
om icke, på sätt förr brukeligt varit,
Commissariatets Protocollsförande må benämnas
Prolo-Notarie, och tilläggas högre Lön än
som för Notarierne är på Stat anslagen; och
de till Cancellie-Protocollels förande behöflige
2:ne Ordinarie Notarier (af hvilka den ena nu
för tiden benämnes: Äldste Cancellist, och har
mindre Lön) undfå lika Lönevilkor båda ; hvarförutan
nyttigt och behöfligt anses, att Commissariatet
måtte, i fråga om Ordinarie Notariers
tillsättande, erhålla enahanda pröfningsrätt
af competente Sökanders serskilda fallenheter
, skickelighet och pålitelighet, som enligt
1823 års Banco-Reglementes 3 Art. a Afd.
4 §. är Commissariatet tillerkänd , i afseende
på tillsättandet af Referendarie-tjensten och
Casseurs-befattningarne samt äldste Bokhållaresysslan
vid emoltagnings-luckan i Wexel-Banken.
Frågor, som sedermera blifvit väckta, angående
en förkortad method för Protocollsföringen,
så hos Commissariatet sorn CancellieCommissarierne,
äro ännu ej hos Banco-Fullmägtige
slutligen handlagde. Derest i något
al förenämnde hänseenden anledning till förändradt
tillstyrkande skulle i sammanhang härmed
sig förete, kommer sådant att hos Höglofl.
Banco-Utskottet serskildt anmälas,
§. 18.
Då, af de skäl och anledningar Prcvtocol*
lerne för den 10 Maji och flen 29 November
1827, samt de deruti åberopade Handlingar,
inne*
66
Berättelse
jnnefatt.i, Banco-Fullmägtige, i stället för det
årliga anslag af 150 R:dr, som under den 26
Maji 182 5 blifvit för Conducteuren L. W. Sifvert
bestämdt vid dess anställande såsom Uppsyningsman
öfver Bankens Byggnader, under
vilkor, att i afseende på sådane Reparationer,
der en närmare tillsyn vid sjelfva arbetet, jemte
Räkenskapers förande, honom uppdroges, öfverenskommelse
om en lämplig ersättning finge
i hvarje serskildt fall med honom uppgöras,
funnit för Banco-Verket gagnelig! att afsluta
ett nytt Contract, gällande från och med Julii
månad nämnde år, uppå sålunda förändrade grunder,
att Conducteuren skulle, såsom ersättning
för de honom i allmänhet tillhörande befattningar,
undfå Trehundrade R:dr B:co om året;
samt vid förefallande större Byggnads- eller
Reparations - bestyr, utomdess Fyratio R:dr
B=co för hvarje månad; så, och i enlighet med
hvad dervid blifvit beslutadt, hafva BancoFullmägtige
härigenom skolat till Högloflige
Banco - Utskottets fastställelse anmäla denna,
blott provisoriskt vidtagne, åtgärd. I sammanhang
hvarmed och då efter Fulimägtiges öfvertygelse
det för Banken är alldeles oundgängligt,
att städse och med säkerhet kunna påräkna
en Byggnads kunnig persons tillsyn, råd
och biträde vid de med Revisions-Couimissariens
befattning förenade mångfaldiga detailler,
hvilka af en sådan person säkrast bedömmas,
och utan dess tillhjelp ej ens hinna i allt följas
och controileras; Fullmägtige f<ir deras del
ansett sig höra tillstyrka, att å Bankens Stat må
få uppföras ett årligt Lörie-anslag af Trehundrade
-
af Barico-Fullmägtige,
67
drade R:dr B:co, att under de i öfrigt utstakade
vilkor tillfalla den person, åt hvilken berörde
för Banco-husens vidmagthållande nödiga
omsorg och ständiga tillsyn är eller blifver
anförtrodd,
§• 19-
1823 års Banco-Reglementes 3 Art. 2 Afd,
jo §. föreskrifver, i fråga om antagande af
Extra-Ordinarier, att sedan alla ingifne Ansökningar
blifvit Commissariatet communicerade,
de Personer, mot hvilka någon anledning till
erindran ej förefinnes, må blifva till examen
adrnitterade, och med pröfningen af deras kunskaper
förhållas jemnlikt de grunder, som uti
18 to års Reglemente blifvit utstakade, och under
förflutne åren tjenat till efterrättelse; hvarefter
det skal] ankomma på Fullmägtige att
Uppå Extra-Ordinarie-Ristan låta uppföra, oell
genom Commissariatets försorg till tjenstgöring
placera det antal som för behofvet erfordras.
Vid de händelser då de Sökandes antal
icke, eller blott obetydligt , öfverstiger det behof
af Extra - Ordinarier som för tillfället är
för handen, företer sig vid tillämpningen häraf
ej någon svårighet. Men i motsatt fall åter,
och då, såsom vid sednaste antagning inträffat,
ett nära tredubbelt antal Sökande anmält sig,
hvaribland åtskillige försedde med Academiska
Betyg om undergångne sådane Examina , som,
enligt Författningarne, erfordras för inträdet
antingen i Konungens Cancellie, i Juridiska
Verken, eller i allmänna Räkenskaps-Verken,
och föfjakteligen ej underkastade några ytterligare
-
68
Beriittelse
ligare prof i hänseende till kunskaper och skickelighet,
för att här kunna admitteras; andra
åter, med goda Bevis från Academiska Faculteter,
Gymnasier, allmänna Skolor, eller enskilde
välkände Lärare, under obehindrad rättighet
för det antagande Verket att ytterligare
pröfva; är valet emellan så olika qvalificerade
Sökander i sanning brydsarnt.
Genom ett bestämdt stadgande, att ingen
finge vid Banco-Verket till Extra - Ordinarie
antagas som icke bivistat något Universitet och
der presterat åtminstone Catneral-Examen , kunde
visserligen all tvekan och villrådighet för
Banco-Styrelsen med lätthet undanrödjas; men
huruvida Verkets bästa derigenom på det hela
blefve befrämjadt, synes Banco-Fullmägtige vara
ganska tvifvelaktigt. Det är allmänt kändt,
att de kunskaper sorn af en Studerande vid
Universiteten erfordras för att opafaldt kunna
genomgå den så kallade Cameral-Examen , icke
äro större eller vidsträcktare, än att de i fullt
mått kunna bibringas äfven genom privat Information,
och ej sällan i vida högre grad
finnas hos personer med allmän bildning, som
egna sig åt handel eller andra dermed beslägfade
yrken ; och det blifver då svårt att inse
någon fullt giltig grund hvarföre, i ett Penninge-Verk,
såsom Banken, der visserligen,
liksom öfverallt, inheintade kunskaper och skickelighet
städse äro af nöden och på sitt ställe,
men der egentelig lärdom nldraminst kommer
i fråga, en så ringa och obetydlig del af den
litteraira uppfostran, som af en undergången
Cameral Examen vitsordas, skulle tillegnas ett
förer
af Banco-Fullmiigtige.
69
företräde framför en mängd andra, tilläfventyrs
vida mera magtpåliggande egenskaper och förtjenster.
Grunderne för antagandet af Extra-Ordinarier
inom Banco-Verket, böra alltså, efter
Banco-Fullmägtiges tanka, ej uppställas annorlunda,
än att dugligheten, hvarhelst den finnes,
obehindradt kan göra sig känd och gällande.
Urval Sökanderne emellan synes böra på förhand
äga rum, och större antal på en gång ej
admitteras till Examen, än att en hvar som
då ådagalägger fullt nöjaktiga prof på skicklighet
och förvärfvade kunskaper, i följd deraf
anses behörig ätt såsom Extra-Ordinarie vid
Verket vinna inträde; då det vidare på hvars
och ens uppförande, anlag och pålitlighet må
bero, 1 hvad ordning, fortkomst och befordran
inom Verket derefter kan för honom beredas.
§. ao.
I 1823 års Banco-Reglementes 5 Art. 1 §.
fastställas intill närvarande Riksdag, de enligt
tid efter annan gifne Resolutioner bestämda
Utbetalningar och Anslag af Bankens Omkostnads-Räkning,
dels qvartaliter, dels en gång
om året; med tillägg, att Banco-Fullmägtige
skola vid hvarje Riksdags början till BancoUtskottet
anmäla sådane utöfver Stat anslagne
Arfvoden, Gratificationer och Expenser, af
hvad namn och beskaffenhet som heldst, med
bifogadt yttrande om nödvändigheten af hvartderas
fortfarande under perioden intill Rikets
Ständers nästa Sammankomst.
Till
?o
Berättelse
Till åtlydnad häraf, hafva Banco-Fullmägtige
härigenom skolat till fortfarande anmäla:
1:0 Det uti påföljande 2 §. af samma Art. i
Reglementet omnämnde Anslag, som af Bankens
Omkostnads-Bäkning vid hvarje års slut,
under benämning: Fullmägtiges DispositionsMedel,
öfverföres på en serskild Räkning,
till Julegåfvor för fattige och nödlidande
dels inom Hufvudstaden, dels i Landsorterne
R:ilr 2,000:
2:o Den i 3:dje §. vidare omförmalde
årliga öfverföring af R:dr 3,000
från Bankens Omkostnads-Räkning
på ett serskildt Conto, under titel:
Fullmägtiges Dispositions-Räkning
1V.o 2 (derå såsom obegagnad behållning
Ultimo December 1827
salderades R:dr 1 2,69 5: 40 sk.) 3,000: ,
A nyssnämnde Conto äro följande
årliga dispositioner af Rikets
Ständer bestämde och i Banco-Reglsmentet
föreskrifne, nemligen:
Till allmänna Fattigvården i Stockholm
. * < R:dr 1,000:
Till Frimurare - Barnhuset
i Stockholm 500:
Till Frimurare - Barnhuset
i Götheborg 133:16.—.
Till aflidneBanco-Commissarien
C. G. Silverstolpes
Enkefru,
Ulrica Kjölström , att
fortfara till och med
2:a Qvartalet år 1835 200:
Öfverföres 1,833:16 5,000:—_
af Banco-Fullmiigtige.
Öfverfördt 1,833 : 1 6. __ 5,000
Till aflidne Bokhållarens
vid Banco-Disconten,
Kamereraren
Aug. Montelii Enka
Sophie Wernander,
på obestämd tid . 200: ,
Till afl. Cancellistens
vid Banco-Disconten
Adolf Grubbes Enka
Christ. A. Lindqvist,
på obestämd tid . 66:32.
Till sedermera aflidne
f. d. Vaktmästaren
vid Banco-Disconten
J. Sjöberg, på obestämd
tid . . . k 50: -
(Sjöberg afled innan han
hunnit komma i åtnjutande
af denna
Nådegåfva, hvilken
Fullmägtige i dess
ställe tilldelade hans
med 5 barn i största
behof efterlemnade
Enka.)
Till Bokhållaren i Ban*
ken, Hemming Sam.
Schös, med vilkor att
vid denna Riksdag
afgöres, i fråga om
de till fyllnad af 700
R:dr i ett för allt återstående
. . » ioo:
S:ma R:dr 2,250:
Öfverföres 2,250: 5,000:
72
Berättelse
Öfverfördt 2,250:  5,000:
På förekomne anledningar,
och med hämtadt
stöd af 17 §. uti
Banco-Reglementets <]:e
Art. 5:te Afd., hafva
Banco-Fullmägtige tid
efter annan provisionelt
beviljat följande årliga
anslag:
Till aflidne f. d. Bokhållarens
vid BancoDisconten
G. A. Oudars
Enka, Annette
Randqvist (Prof. d. 2 2
Jun.1S25) 2oo:
Till afl. förre
Lane - Banco
-Kamereraren
L. M.
Hökenbäcks
Enka, Annette
Ullman
(Prot.
d. 25 Aug.
och 2 4 Nov.
1825) , . 266: 32.—
Till förre
Bokhålhns i
Banken C.H.
Lundqvists
HustruCarin
Reinholdson
(Prot. d. 18
Maji 1826) 150:—;.—
Öfverföres 616:32.— 2,250: —5,000
af Banco-Fullmägtige. 73
Öfverfördt 616: 32.—»2,250:. 5,000:—..
Till afl. Vakt'
mästarts vid
Banco - Discont.
G. Hes*
selgrens Enka
Inga Sophia
Ljunggren
(Prot.
den 1 Febr.
>827) . . 75: —
Till afl. Registrat:s
vid
Lån-Contoiret
i Götheborg
C. Hageliens
Enka
A. B. Hultman
(Prot.
d. 16 Febr.
1826 och 21
Jun. 1827) 150*.
841:32.-^
Suna 3,091: 32.-.
Fullmagtige, sorn funnit sig äga
de mest talande skäl, för den tillstyrkan,
att oinförmälde JNadegåfvor,
på lika sätt, måtte hädanefter fortfara,
få endast i sammanhang dermed
erindra att, i fall utbetalning
af 100 R:dr till Bokhållaren Schös,
för nästa år 1829, enligt hans der
-
1
Öfverföres 5,000:,
F
74
Berättelse
Öfverfördt 5,000:
om ingifne och med Fullmägtiges
serskilda Utlåtande åtföljde Ansökning
beviljas, det ifrågavarande anslaget
dermed upphör; äfvensom att
i den händelse, en af Enkan Hökenbäck
hos Styrelsen af Banco-Statens
Enke- och Pupill-Cassa ingifven
men ännu icke slutligen pröfvad
Ansökning, om erhållande af
Pension derstädes (ehuruväl hennes
man i lifstiden ej skall i allo uppfyllt
de i sådant afseende erforderlige
prestanda), kommer att vinna
bifall, den för henne skeende Anordning
på Fullmägtiges Dispositions-Räkning,
i omedelbar följd
deraf upphör.
3:0 Ett arfvode nf 16^ R:dr (ill
Actuarien vid Ofver-SlåthållareEmbetets
Cancellie, och ett arfvode
å enahanda belopp till Registratoren
vid Öfver-StåthållareEmbetet
i Police-Arender, beviljade
utaf Banco-Fullmägtige, efter
anmälan från Bankens FiscalsEmbete,
under d. 29 Aug. 1818,
frir meddelandet af nödige upplysningar
till Fiscals - Contoiret
om Banco-Staten tillhörande personers
förhållanden och conduhe
utom Verket, Fiscals-Ernhetet har
yrkat desse anslags fortfarande till
Öfverföres 5,000
af Banco-Fullmägtige. 75
Öfverförde 5>ooo: —,
nästa Riksdag, så vida nemligen
nu gällande stadgar, i hvad de
föranleda till forskningar om Bankens
Tjenstemäns enskilde affairer
och uppförande i allmänna
lefvernet, lemnäs oförändrade.
Fullmägtige anse för deras del
nödigt, att denne anstalt än vidare
bibehålles; hvadan ifrågavarande
arfvoden utföras med
tillhopa . . . . « # . . 33:16.
Härnäst förekomma sadane utöfver
Stat anslagna Arfvoden, Gratificationer
och Expenser, som, enligt
tid efter annan utfärdade Resolutioner
och förordnanden äro bestämde
att genom Bankens Comrnissarier
directe anordnas och utgå
från Bankens Omkostnads-Räkning,
dels qvartaliter, dels en gång om året.
Öfver desse har Bankens Corn*
missariat till Fullmägtige aflemnat
den Tabellarisk! Förteckning, som
bär bilägges, jemte åtföljande Memorial
af d. 11 nasti. October.
I nämnde förteckning upptagast
a) Anslag, som till beloppet för
hvarje år ej kunna bestämdt uppgifvas,
nemligen:
Betalningen för smärre Sedlars
skrifning, tillhopa R:dr 2: 40 sk.
Öfverföres 5,033:16.—,
76 Berättelse
Öfverfördt 5,033: i6._
per iooo:de, enligt Banco-Regleinentets
5 Art. 4 §.
För annullerade smärre Sedlars
sluteliga granskning och korssning
af Commissarierne, å 42 sk, 8 r:st.
per iooo:de, enligt samma §.
För dylike Sedlar3 föregående
korssning i Bankens Cassör, å 12 sk,
per iooo:de, enligt Fullmägtiges
Resolution d. 23 Mars 1813.
För contrasignation af ett antal
smärre Sedlar, erforderligt till
fyllnad i det så kallade Pensum för
Commissarierne i Små-Sedels-Contoiret,
å 34 sk. 8 r:st. per iooo:de,
enligt Fullmägtiges Resolution d.
33 Maji 1824.
För uppträdning af WexelBankens
Verifikationer, 115 sk. för
hvarje jooorde folier, enligt Fullmägtiges
Resolutioner af d. 26 Febr.
1807 och d. 25 April i8ifi
För
biträde vid utskrifning af
Transport-Sedel-Räkningarnes Extracter,
högst 150 R:dr på. året,
hvaraf disponeras 1 R:dr 12 sk. för
hvarje iooo:de Numer, enligt Fullmägtiges
Resolution d. 24 Januarii
1822.
För provisionel klistring å stället,
af de till Wexel-Banken in
Öfverföres
5,033: 1 6.
af Banco-Fullmligtige:
77
Öfverfördt 5
kommande förslitne Sedlar och Documenter,
ä 16 sk. för hvarje arbetsdag,
enligt Fullmägtiges Resolution
d. 2 2 Aug. 1818.
Till den Kammardräng, som
af Revisions-Commissarien begagnas
för nödigt biträde vid economiska
detailler, ett belopp af högst
33R:dr om året, enligt Rikets
■Ständers Revisorers slutliga Skrifvelse,
eller det så kallade RevisionsReglementet
af den 14 Dec. 1825.
Under Banco-göromåleus nu
varande skick och organisation, kan
utaf desse anslag ej något inbesparas.
b) Bestämda Års-Anslag till
Embets- och Tjenstemän samt Betjente
inom Verket:
De flesta af dessa utgå qvartaliter
med tillhopa R:dr 844: 13 :
eller årligen en summa af
R:dr 3,377: G. —
de öfrige en gång om
året, med tillhopa 1,401: 32. —
Suna R:dr 4,778: 38. ——
Beträffande dessa Anslag, instämma
Fullrnägtige uti Commissariatets
yttrade tanka, att den för
Gassa Commissarien vid sista Riks
Öfverfötes
5,1
,033:16
3 3= —
Berättelse
Öfverfördt 5,033:16.
dag beviljade Extra Gratification eller
Löneförbättring af aoo R:dr ärligen,
kan och bör indragas vid
nuvarande innehafvarens afgång eller
förflyttning till högsta Lönen;
att med tillägg å hvardera Fiscalens
Handpenningar af de 29 sk. B:co,
hvilka, i följd af äldre stadganden
om Centonal, blifvit allt framgent
afdragne, härefter mätte till hvardera
utbetalas 20 R:dr B:co örn året,
med 5 R:dr B:co qvartaliter; och
att för öfrigt de 2:ne under den 7
Junii 1809 fastställde Extra Arfvoden,
å 33^ R:dr, må förändras
i likhet med minsta nuvarande Extra
Lön till go R:dr hvardera, samt
det Arfvode å 80 R:dr, hvarom
beslut blifvit fattadt d. 23 Marni
1813, bestämmas i likhet med högre
Extra Lönen till i2oR;dr, och
till detta belopp (eller deremot svarande,
i händelse någon allmän
Löne-förhöjning varder beviljad)
blifva uppförde på Stat, mot skyldighet
för innehafvarne, hvilka nu
äro fästade vid vissa Contoir, att
lika med andre löntagande Extra
Ordinarier tjenstgöra, der deras biträde
bäst behöfvas.
Genom sålunda skeende tillägg
af 1 R:dr jo sk. samt afdrag af
Öfverföres 5,033: 1
af Banco-Fullmagtige.
Öfverfördt 5,033:16.,
R:dr 146: 32 sk., komme summan
af de på Omkostnads-Conto utgående
årliga Anslag till Embets- och
Tjenstemän samt Betjente inom Verket
att tills vidare blifva . . 4,633:16.
(Beroende af vidare pröfning,
huruvida årliga Anslaget af 400
R:dr, för upprättande af ett Dagslut
i Wexel-Banken, äfven för
nästa år och framgent må behöfva
bibehållas.)
o
c) Bestämda Ars-Anslag till Embets-
och Tjenstemän samt Betjente
utom Verket, utgörande en summa
af .
. 265: 36. 8.
o
d) Bestämda Ars-Anslag ad
Pios Usus, uppgående (utöfver de
ofvannämde, som tillhöra Fullmägtiges
båda Disposilions-Räkningar)
till . , , r . , . . • 1,680:
A någondera af de under sistnämnde
2:ne Rubriker upptagne
poster, hafva Banco-Fullmägtige,
lika med Commissariatet, ej funnit
anledning vara för handen att något
tillöka eller indraga; utan tillstyrka
deras oförändrade bibehållande
intill nästa Riksdag.
Summa Summarum , bestämda
. o
Ars-Anslag af Bankens OmkostnadsRäkning,
hvilka Fullmägtige ansett
böra blifva bibehållna intill nästa
Riksdag R.-iir 11,612710. 8.
8o
Berättelse.
§. 81.
Hos Banco-Fullmägtige har, under den
20 September 1827, förevarit ett fran Bankens
Commissariat aflåtet Memorial, rörande nödvändigheten
af en med förhållandet vid andra
Publika Verk och Inrättningar mera öfverensstämmande
reglering af utdelningen utaf Ljus
och Ljuspenningar till Banco-Staten, än som
hittills blifvit följd; och hvartill fullständigt
utarbetadt Förslag samina Memorial åtföljde.
Några smärre jemnkningar, i fråga om
sättet för Ljuspenningarnes beräknande, blefvo
af Fullmägtige gillade och till iakttagande fastställde;
men öfver Förslaget på det hela, såsom
till en del innefattande förändring i de
hufvudgrunder Bikets Ständers Banco-Utskott
förut, i afseende på Ljus-utdelningen inom
Banken, antagit och godkänt, ansågo BancoFullmägtige
ej Iämpeligt att något på förhand
besluta.
Samma Förslag varder alltså härigenom
till Höglofl. Banco-Utskottets pröfning anmäldt.
Utaf Banco-Fullmägtiges Ordförande, Grefve
F. B. Schwerin, aflemnas till Höglofl.
Banco-Utskottet ett serskildt Betänkande, som
har till föremål att utveckla hufvudgrunder för
en, rörande Bikets*Ständers Banco-Verk nödig
ansedd, ny Grundlags-stiftning.
For
ef Banco-Fullmägtige. 81
För Bikets Ständers Banco-Utskotts förestående
arbeten, tillönska Banco-Fullmägtige
all lycka och framgång!
Stockholm den 13 November 1828.
PS Ridd-erskapets oell Adelns vägnar:
F. B. Schwerin. Gust. Hjerta. G. A. Bruncrona.
På Preste-Ståndcts vägnar:
C. C. Lilljenwalldh. J. O. PVallin. M. C. Bergwall.
På Borgare-Ståndets vägnar:
And. Fredin. L. J. Lundgren. G. F. Smerling.
På Bonde-Ståndets vägnar:
Lars Olsson. Joh. O.son I.ongberg. Matts Ericsson.
G. Helsingius.
Se Banco
Berättelse af B anea-Fullmägtige. 83
(Se Baneo-Fullni. Berättelse, nästefler 8 Punct., t Afd,)
Särskildt Yttrande!
(_Af G. A. Bruncrona],
I)e åtgärder, som med anledning af BancoUtskottets
d. 28 Nov. >823 aflatne ProtocollsUtdrag
åsyftat en samling eller ett sammandrag
af alla gällande Banco-Verket rörande
författningar, hafva blifvit vidtagne innan mitt
inträde i Bmco-Styrelsen. Ehuru jag således
ej deltagit i de beslut, som till desse åtgärder
föranledt, har jag dock, med stöd af BancoReglementets
17 §., trott mig böra hemställa
huruvida mig vöre tillätet att, i frågan om ett
sammanfattande af Banco-Författningarne, få vid
Fullmägtiges Berättelse till blifvande JlancoUtskott
bifoga mitt serskilta Utlåtande, hvilket
Herrar Fullmägtige jemväl täckts bifalla.
Banco-Utskottet har yttrat, att som ifrågavarande
företag fordrade i utförandet mera noggrannhet
och mogen öfverläggning an skyndsamhet,
ville Utskottet ej bestämma någon viss
tid för dess fulländande, utan öfverlemnade till
vederbörandes nit, att, så vidt tid och omständigheter
medgafvo, uppfylla Utskottets önskan.
Enär således icke någon prsescriptionstid för
arbetets fullbordande blifvit föreskrifven , och
Fullmägtige i deras nu afgifne Berättelse antyd
t, att efter de förberedande anstalter, sorn
blifvit vidtagns, ett generelt Sammandrag af
Banco-Författningarne i systematisk ordning
framdeles skulle kunna uppgöras, borde jag egenteligen
intet hafva att anmärka vid det
upp.
84
Berättelse
uppskof som ägt rum med berörde generela
Forfattnings utarbetande. Men då Herrar Fullroägtiges
Ordförande, under hvars ledning en
Committé påbörjat det föreskrefne arbetet, och
som derefter åtagit sig att ensam genomgå och
ordna de tryckte Författningarne, i förordet lill
dess efter en egen och serskild plan utgifne
Sammandrag af Författningar rörande BancoVerket,
yttrat åsigter, hvilka icke synas öfverensstämma
med hvad Fuilmägtiges Berättelse
i anförd måtto antyder, har jag trott mig böra
yppa min enskilda öfvertygelse i ämnet, så
mycket häldre, som Fullmäktiges yttrande, hvad
sjelfva saken angar, icke är af den positiva egenskap,
att deraf kan slutas, det Utskottets
afsigt ovilkorligen en gång skall uppfyllas,
titan deras tystnad för öfrigt synes fastmera
innefatta ett slags medgifvande af hvad Herr
Grefven och Ordföranden behagat anföra. Del
var med anledning af min Motion, som sista
Banco-Utskott, deruti jag hade äran att vara
medlem, beslöt sammandrag af gällande BancoFörfattningar
eller rättare förslag till en generel
Författning. Jag torde således icke anses
obehörig att utveckla de skäl, sorn föranledt
samma Motion och Banco-Utskottets derpå grundade
förordnande, äfvensom framställa i hvad
måtto, efter min tanka, Herr Grefven torde
misstagit sig om egenteliga ändamålet med den
anbefallda åtgärden, samt troligen, såsom en
följd deraf, om möjligheten af dess verkställande,
enligt den af Utskottet uppgifna plan;
ehuru jag nödgas medgifva att Utskottets måhända
mindre bestämda ordalag kunnat gifva
an
-
ti/ Banco - Fullmäglige.
85
anledning till det begrepp Herr Grefven fattat
om ifrågasatte Sammandrags ändamål.
Redan den tid jag såsom Commissarie i
Banken deltog i dess arbeten, insåg jag nödvändigheten
af ett öfverseende af den mängd
författningar, sorn sedan Bankens första inrättning,
under olika tider och förhållanden tillkomne,
än voro olämplige och mot hvarandra
stridige, än till större eller mindre delar upphäfne
eller, efter de lagprinciper som i allmänhet
blifvit antagne, icke verkställbare, och
derföre icke efterlelde. Såsom Uedamot i sista
Banco-Utskott begagnade jag mig af tillfället
att ådagalägga det oformliga uti denna voluminösa
samling af Författningar, der, från det
gällande, så mycket obehörigt borde utgallras,
ledande endast till förvillelse både för Allmänhet
och Banco-Administration, hvarvid, genom
en naturlig uppställning, de Stadganden,
som för Banken äro gällande och nödvändige,
kunde förenklas, förtydligas och inskränkas till
en ganska måttlig votum. Nödvändigheten af
en bortmönstring af det obehöriga synes Herr
Grefven och Ordföranden sjelf upplyst hafva
insett (pag. 4 8C 5), och de Samlingar af laga
Stadgar och andra gällande allmänna Påbud
och Författningar, som tid efter annan ägt rum,
bevisa både nyttan och möjligheten af sådane
företag. Efter noggran pröfning af hvad jag
yttrat, och sedan Fullmagtige blifvit hörde,
godkände Utskottet mitt Förslag. Min och såsom
jag föreställer mig Utskottets mening var,
att allt hvad för närvarande inom Banco-Verket
tjenade till efterrättelse borde under vissa
Titlar
86
Berättelse
Titlar efter ämnenas föranledande i system uppställas,
ordnas och sammanfattas. Meningen
Var ej, på sätt Herr Grefven synes antagit, att
från tlet till en början endast i förslag uppgjorde
Sammandraget, genast skulle uteslutas
icke allenast alla i laga ordning upphäfne Stadganden,
utan ock alla i allmänhet olämpelige
ansedde lagbud och förordnanden; utan var
meningen, efter hvad jag tror, den, att jemte
de förre blott sådane Stadganden borde förbigås,
sorn, ehuru icke formeligen upphäfne, likväl
i anseende till föråldradt skick, orimlighet
och gifven olämplighet, icke mera efterlefdes ;
vederbörande dock obehindradt, att, enligt hvad
Utskottet tillika åsyftat, särskildt föreslå de lagförändringar
behofvet i öfrigt kunde påkalla,
på sätt jag längre fram skall söka närmare utveckla.
Icke heller lärer Utskottets afsigt stå
tillsammans med den vidsträckta tydning Herr
Grefven gifvit Utskottets uttryck, der det beter,
att ifrågasatte Sammandrag skulle förskaffa
Banco-Administration och Allmänhet bestämd
och redig kännedom af Banco-Verkels egenskap
och förhållanden. Ändamålet med Utskottets
förordnande var ej annat, än att till förekommande
af irringar och förluster vid tillämpningen
af Bankens författningar, hvarpå ej saknats
exempel, och hvartill det chaotiska skick, hvari
dessa författningar, enligt Herr Grefvens eget
medgifvande, befinnas, lätteligen kan inleda,
en enkel ny Redaction af verkeligen gällande
forfattningar, efter angifven; plan, skulle t i 11 -  vägabringas. Det var blott en i p ra c tiskt afseende
dirert nytta för Bankens Embets- och
Tjen sle
-
tt/ Banco-Fullmäktige.
87
Tjenstemän, samt för dem af Allmänheten,
hvilka i ett eller annat afseende komma i beröring
med Banken , som genom redig kännedom
af i detta Verk förekommande åtgärder
åsyftades, icke den, utan tvifvel äfven vigtiga,
och i visst afseende vigtigare nytta, som genom
en Historisk och Financiel öfversigt kunde
Allmänheten och förvaltande lagstiftande
Ständer bibringas. Commissariatet, som närmast
känner olägenheterne af Bankens närvarande
lagstiftning, har ock i dess Berättelse
till blifvande Banco-Utskott satt utom fråga
den af erfarenheten och förändrade tidsförhållanden
påkallade nödvändighet, att Banco-Författningarne
måtte öfverses och hvad nu finnes
spridt i flere under olika tidehvarf utkomne,
understundom stridige Författningar, sammanföras
till ett öfverensstämmande och sammanhängande
helt. Till följe af Fullmäktiges eget
förordnande har ock Commissariatet inkommit
med ett Förslag till en entla Författning rörande
Banco-Auctioner, hvaraf ytterligare kan
slutas, att ett sådant företag icke är overkställbar!.
Men hvarföre blott inskränka sig till
en viss afdelning af Banco - Förvaltningen ?
Skola särskilda inträffade händelser endast påkalla
tillfälliga jemkningar och rättelser? Är
det ej bättre, att med det sammanhang, de afskiljde
hufvudgrenarne af Bankens functioner
•lock äga med hvarandra, alltsammans på en
gång öfverses och bringas till ett helt, så att
ej ett lappverk uppkommer, med fullständighet
i ett, och oreda och ofullkomlighet i ett annat
?
88
Berättelse
nät? Herr Grefve Schwerin har icke desto»
mindre, med tillkännagifvande, att den systematiska
utarbetning, sorn varit afsedd, icke
kunde med för handen varande materialier
tillvägabringas, åt dess arbete gifvit en annan
form, och förklarat sig anse hvarken möjligt,
nödigt eller nyttigt att gå längre. Blefve denna
åsigt inom nästa Banco-Utskott gällande,
skulle hvad det förra Utskottet så lyckligt anordnat,
i väsendtlig måtto förfalla. Herr Grefven
har tillika, emot hvad slutledningen af
dess raisonnement (pag. 4 Sc 5) synes antyda,
så vidt jag fattadt andan deri, yttrat, att samlade
Banco-Författningar endast äga värde såsom
monumenter, upplysande tor forskaren i
Bankens häfder. Desse Författningar utgöra
likväl enda rättesnöret för Banco-Administrationens
åtgärder, och tiena Allmänheten till
efterlefnad i allt hvad Bankens ärender angår;
och deras nu saknade men önskade klarhet,
helhet och öfverensstämmelse, synas mera påkalla
lagstiftarens än häfdatecknarens uppmärksamhet.
Det Sammandrag af Banco-Verkc-t rörande
författningar Herr Grefven författat jemte
bifogade anmärkningar, kunna deremot, med
allt det interesse deras läsning ovilkorligen bjuder,
hufvudsakligen öfverflyttas (ill det historiska
området. Jag kan ej »löija min tillfredsställelse,
att genom min Motion hafva framkallat
ett arbete af hög förtjenst; men om Författarens
financiella, rent historiska eller tillika
filosofiska uppgifter och åsigter blifva af nytta
för en samlare af Bankens författningar, hvilken
-
af Bunco-Fullmägilge. 8 g
ken ej blott mekaniskt vill uppställa förekommande
ämnen, och om dessa uppgifter och åsigter
i synnerhet böra begrundas vid förslag
till uteslutningar af vissa nu gällande stadcanden
eller tillägg dervid, torde i »let hela berörde
Arbete mindre tjena till vägledning vid
Författningarnes tillämpning, hvilket Utskottet
med samlingen likväl åsyftat, utan egenteligen
kunna anvämlas såsom ett förträffligt hjelpemedel
vid författandet af en Historia öfver
Banken, om hvars utgifvande, i antydd form
och på uppgifne vilkor, 1823 års Ständer, i
anledning af Banco-Utskottets på mitt Förslag
grundade hemställan, anbefallt Fullmäktige gä
i serskilt författning, hvars nytta Herr Grefven
erkänt, ingen bättre än Herr Grefven förstår
att bedömma, och till beredande af hvilket
Arbete Herr Grefven dessutom samlat högst
interessanta urkunder och upplysningar. Det
är genom det ljus ett sådant historiskt arbete
skall sprida öfver Bankens öden och functioner,
sorn den allmänna kännedom kan inhämtas,
hvartill Nationen, såsom Bankens ågare
och principal, är berättigad, och hvilken allmänna
kännedom Hr Grefven förmenat BancoUtskottet
hafva afsett med ifrågasatte, efter min
tanka i annat ändamål, förordnade sammandrag
af Bankens Författningar,
Delande således ej Hr Grefvens och Ordförandens
öfvertygelse hvad angår detta sammandrag,
hvilket jag fortfar att anse lika verkställbart
som nyttigt, i den af förra BancoUtskottet
an viste form, och hvarvid på sätt
G Full
-
go Berättelse
Fullmägtige yttrat, det omständeliga Chronologiska
Sakregister, Herr Grefven bifogat sitt
arbete, utan tvifvel skall tjena till ledning
och hjelpreda, upprepar jag, hvad jag såsom
Ledamot af samma Utskott yttrat och hvaruti
Utskottet instämt, att nemligen Banco-Författningarne
mätte, så fort en mogen pröfning
och utförlig utarbetning medgåfvo, öfverses,
det gällande skiljas från det upphäfne eller
icke efterlefde, det olämpliga föreslås att utgå
eller rättas och det bristande hemställas att
tilläggas, allt i systematisk ordning under vissa
titlar efter ämnenas föranledande, och om sig
cora later, i en enda författning. Detta synes
bäst kunna åstadkommas, om på serskilte spalter
först upptages hvad som verkeligen tjenar
till efterrättelse, derinvid hvad som af det gällande
ansågos böra utgå eller förändras, och
på sista spalten de tillägg man funne behofvet
påkalla, det ena som det andra hanfördt under
anförde allmänna titlar. De motiver, som beliöfde
anföras, kunde upptagas i en vehikel
till förslaget. Det skulle sedan bero af ett
Banco-Utskott, att till större eller mindre del
antaga de föreslagne lagförändringarne; eller
låta förblifva vid det uppgjorde sammandraget
af nu gällande Fötfattningar. Lika med Herr
Grefven anser jag ett så beskaffadt arbete icke
till en början kunna behandlas af flere personer,
utan torde första uppställningen böra uppdragas
åt en enda sakkunnig inom BancoVerket,
hvilken för detta magtpåliggande och
mödosamma arbete borde på viss efter ompröfvande
fastställd tid njuta ledighet från andra
göro
-
of Banco Fullmligtige.
9i
göromål. Men då jag föreställer mig, att granskningen
af det sålunda tillkomne Förslaget, hvilket,
innan det öfverlemnas till Fullmägtige,
lärer böra öfverses af en Committé, sammansatt
af visse Bankens Tjenstemän, icke torde,
efter en fullständig utarbetning af en skicklig
person, medtaga större tid, än att Committerade,
med det nit och den arbetsdrift, sorn
vanligen utmärka Bankens Tjenstemän, innan
nästa Riksmöte infaller, må kunna medhinna,
att berörde granskning, oaktadt mängden af
åliggande öfrige göromål, verkställa, så skiljer
jag mig i så måtto från hvad Commissariatet
i denna del tillstyrkt, att jag anser den ifrågasatte
tjenstledigheten icke böra utsträckas till
andre Ledamöter af Committéen, än såsom jag
redan anfört till den , åt hvilken första utarbetningen
af Förslaget blifvit uppdragen.
Det enda giltiga skäl, som kunde anföras
mot en ny Redaction af Banco-Författningarne,
vore det, om Banken helt och hållet skulle
omstöpas, och dess functioner och hela inrättning
blifva andra än de nuvarande, i hvilken
händelse det vore utan ändamål att samla och
ordna Författningar, hvilka icke mera skulle
blifva användbare, utan borde lemna ruin åt
en efter förändrade förhållanden lämpad alldeles
ny grundförfattning. Men då åtminstone
de hittills inkomne Förslag till en förändrad
partiel organisation af Banken på uppgifne
grunder, icke af Fullmägtiges pluralitet kunnat
godkännas, och, i händelse Rikets Ständer med
denna pluralitet dela åsigter, tiden torde ännu
G a vara
g2 Berättelse af Banco-Fullmägtige,
var? aflägsen, då en hufvudsaklig Bankens otnskapning
lärer komma i verkställighet, sa synes
en supponerad möjlighet deraf i framtiden
icke böra vara en anledning, att fördröja en
vid nuvarande förhållanden nyttig anstalt.
Hvilket dock allt jag till Höglofl. BancoUtskottets
närmare upplyste bepröfvande öfverlemnar.
Stockholm den 13 November 2828-
G. /I. B rune ro tid,
Under
-
92 a.
(Se Banco-Fullm. Berätt. 1 Afd. 2 §.)
Undertecknad har, under följande Månader
och Dagar innevarande Ar, slutat
Vexlar, dragne på Hamburg 67 dagar
dato i Riksdaler Hamburger Banco, till
nedannämde Courser, i Svenska Banco-»
Sedlar, nemligen:
Junii Månad
den 6, Etthundrade Tjuguåtta Skillingar.
10, Etthundrade Tjuguåtta Skillingar.
13, Etthundrade Tjugusju och En half Sk:r.
17, Etthundrade Tjugusju Skillingar.
20, Etthundrade Tjugusju Skillingar.
27, Etthundrade Tjugusju och En half Sk:r.
Julii Månad
den 1, Etthundrade Tjuguåtta Skillingar.
4 , Etthundrade Tjugusju och En half Sktr.
8, Etthundrade Tjugusju och En half Sk:r.
11, Etthundrade Tjugusju och En half Sktr.
15, Etthundrade Tjugusju och En half Sktr.
18, Etthundrade Tjugusju och En half Sktr.
22, Etthundrade Tjugusju och En half Skir.
25, Etthundrade Tjugusju och En half Sktr.
29, Etthundrade Tjugusju Skillingar.
Augusti Månad
den 1, Etthundrade Tjugusju Skillingar.
Etthundrade Tjugusex Skillingar.
8, Etthundrade Tjugusex Skillingar.
den
92 b.
den 12, Etthundrade Tjugufem Skillingar.
15, Etthundrade Tjugufyra Skillingar.
19, Etthundrade Tjugutre Skillingar.
23, Etthundrade Tjugufyra Skillingar.
a6, Etthundrade Tjugufem Skillingar.
29, Etthundrade Tjugufyra Skillingar.
September Månad
den 2 , Etthundrade Tjugufyra Skillingar.
g, Etthundrade Tjugutre och En halfSkrr
12, Etthundrade Tjugutre och En half Sk:r
36, Etthundrade Tjugufyra Skillingar.
19, Etthundrade Tjugufyra Skillingar.
23, Etthundrade Tjugufem Skillingar.
26 , Etthundrade Tjugufyra och En half Sk:r
30, Etthundrade Tjugufem Skillingar.
Som härmed intygas.
Stockholm den 1 November 1828.
C. Loberg
Stadsmäklare.
Rättelse.*
Banco-Fullmägtiges Berättelse, pag. 5g, rad. 5 nedifrån,
står; Disconten; liis.- Districten.
(Här vidtager Banco-Discont-Direclionens Berättelse*
med pag. g3.)
Stockholm, tryckt hos Dir. H. A. Nordström, 1829.
93
(itföl)er Bnnco-Utskottets Memorial N:o 3;)
-V- —
Berättelse af Banco Discont Verketl
Dir edion, till Banco-L/tskottet vid
1828 års Lagtima Riksdag.
Vi., tillfälle af 1111 öppnade Riksmöte, åligger
det Direclicmén af Rikets Ständers BancoDiscont-Verk,
att till Högloflige BancoUtskottet
afgifva Berättelse oni detta Veéks förvaltning
Samt förhållandet af dess Lån rökelse under dé
år, som fråii sista Lagtima Riksdag förflutit;
Till fullgörande af delina pligt, får Directionen
aldraförst vördsamligen anmäla, att*
sedan under i8a3 års Riksdag, Directioiien inför
det då varande Högioflige Baiiöo-tJtskottet
redovisade för Verkets Styrelse och Förvaltning
intill 1822 års slut* hafva för dé derefter
följande åren i8a3, 1834,1825, 1826 och
1827 dess Räkenskaper och öfrige Handlingar
i föreskrifveil ordning af dertill å Rikets Högloflige
Ständers vägnar utsedde särskilde Revisorer
årligen blifvit genömgångne och granskade;
hvarvid Directionen ägt deli tillfredsställelse*
att af bemälte Revisorer se sina ätli
gärder
94 Bctncef-Discent-Djrcet. Berättelse.
gärder godkände , samt i följd deraf för sin
förvaltning hvarje gång erhållit ovilkorlig deeharge.
Under åberopande alltså af dessa Re- ,
■yisorers till Högloflfge Ranco-Utskoltet ställda I
omständligare Berättelser om Verkets befunna
tillstånd samt successiva förhållandet af Discontrörelsen,
anser sig Direclionen vid detta tillfiille
endast höra framställa ett kort samman- I
drag af berörde förhållande, jemte några upp- I
lysningar dervid, som ej torde finnas utan
vigt för Verkets bestånd och uppfyllande af I
sin bestämmelse.
Ehuru den egentliga Boksluts-summan, sorn I
innefattar allt, hvad under året ut- och ingått
på räkningen med Vexel-Banken, vanligen
plägar tagas till grund för jämnfÖrelsen
af Verkets rörelse år från år, tror likväl Dilectionen,
att öfversigten häraf blir lättare och
förhållandet mera åskådligt genom en uppgift
af Verkets behållning i fordringar vid hvarje
års slut, eller af den såkallade utgående LånLalancen,
derunder inbegripne alla ultimo
December utestående Lån, sä val emot vanlig
borgen samt enskilda personers Reverser, som
emot underpant af Actier och publika Verks
Obligationer. Denna Lånbalance utgjorde vidi
slutet af år i8ä3 eller sista året före Discontfondens
fördelning mellau särskilda Lån-Contoir:
På
namn och Reverser: På pnhlique Papper:
R:dr 6,438,453: 33. 5. — R:dr 8,456: io. 3-
vid
Bctnco Discont-Direct. Berättelse. g~i
vid slutet af i8a4 eher forsta året efter Discont-fondcns
fördelning var lånbalancen:
På natan och Reverser i På publiqUe Papper!
R:dr 5,3j5,861: 33. 7. — R:dr 163,696: 10. 3.
1825 5,255,o8i: 41. io. — — 175,588: 19. 7.
1826 — 5,326,623: 33. 11. — — 207,408: 19. .7,
1827 — 5,322,962: 22. 10. — — 33i,468: 19. 7.
Till undvikande af allt missförstånd bör
härvid anmärkas, aLt hvad i Balancen af Lån
på namn och Reverser finnes för hvarje år öfverskjuta
den anslagna fonden af 6 Millioner,
Riksdaler .år r8a3, och derefter af 5 Millioner,
tillkommit genom utlåning af den disponibla
andelen i Verkets egen vinst, och att Verkets
skuld till Vexel-Banken vid ingen tidpunkt
öfverskrida den bestämda creditiv-summan. Till
utlåning åter på publika Papper hafva de särskildt
anslagne 5öo,ooo R:dr aldrig fullt ut
varit begagnade, ehnru äfven i denna utlåning
visar sig en successiv, icke obetydlig, tillväxt
från 1824 års början, härrörande hufvudsakligen
deraf, alt Actier i Götha Canal och Södertelje
Slussverks-Bolag, hvilka förut hos
Discont-Verket icke antogos såsom hypothek
för Lån, sedermera, eldigt Rikets Högloflige
Ständers föreskrift blifvit belänte, de förra med
i6^:dels och de senare med 10 procent af det
tecknade Capitalet, och upptaga i närvarande
stund förstnämnde Actier största delen af ifrågavarande
utlåning.
H 2 Hvad
Banto-Disconb Dirtct. Berättelse.
Hvad angår den egentliga Discont-fonden
till utlåning pä enskilda personers namn och
Reverser, utgörande efter fördelningen af Discont-rörelsen,
eller från i Saf års början, för
Stockholms Discont-Contoir 5 Millioner R:dr, så
utvisa förestående uppgifter, att denna fond
redan första året i Lån-rörelsen hade utgått och
med föga förändring sedermera sig bibehållit.
I hvad mon åter denna låntillgång, efter den
vid samma tid skedda förändring i ränte vilkoren,
motsvarat det anmälte behofvet af Lån,
och i så måtto kunnat uppfylla Inrättningens
ändamål, är hvad Directionen utbeder sig att
här omständligare få utveckla.
Vid början af nämnde år 1824, ägde
Stockholms Discont-Contoir af dess anslagne
fond till utlåning på namn och Reverser en
obegagnad behållning af 564,000 R:dr; men
från samma tid ökade sig antalet och summan
af ingifne Lån-ansökningar i en nästan jämnt
stigande progression , så att innom 4 månader
derefter eller i April månad hela fonden var
utlånt och annan tillgång till nya Låns beviljande
hvarje sessionsdag ej återstod, än hvad
i afbetalning vid omsättningar samt fullt betalte
Lån för veckan inflöt. Och då icke destomindre
alla ansökningar utan uppskof anmältes
och pröfvades i den ordning de inkommit,
hlef följden innan kort den, att Lån, som för
veckan biföllos, först flera veckor och ktundoru
hela månader efteråt kunnat utassigneras. Detta
miss
-
Bnnco■ Discont‘Direct. Berättelse.
missförhållande mellan tillgången till utlåning
och det anmälte behofvet af Lån har, med
undantag af några månader i8a5 och början
af 1836, oafbrutit fortfarit och fortfar ännu i
den mon, att större delen af de Lån, som i
sistlidne September månad beviljades, först nu
i November kunna utassigneras. Af sådan anledning
och i betraktande ej mindre af de olägenheter
för de Lånsökande, än af den osäkerhet
för Disconl-Verket, sorn ofta äro en följd
af inträffade förändringar under den längre tid,
sorn ett bifallit Lån ligger oexpedieradt, äfven
som af missförhållandet mellan datum i en
skuldsedel och borgen, och tiden, då de belånas,
samt i afsigt derjemte, att, så vidt
möjligt hade varit, återföra Discont-röreisen
till ett mera ändamålsenligt skick, beslöt Directionen,
i samråd med Herrar Banco-Fullmäktige,
vid forsta halfårets slut 182'], att
icke till pröfning och beviljande företaga några
ytterligare ansökningar om nya Lån förr, än
de då redan bifallne hunnit utassigneras, undantagande
endast i det fall, då Lånsökanden
tillkännagaf ändamålet vara att med det
Lån, som begärdes, infria en annans förfallne
och på utsökning beroende skuld hos Verket
till motsvarande belopp. Detta beslut blef genom
Kungörelse i Allmänna Tidningai De af d.
al Juni 1837, samt särskildt med Anmaningsbrefven,
Allmänheten tillkännagifvit; hvarefter
inga nya Lån till pröfning kunde föredragas
förr, än andra Sessionsdagen i följande Septemr
ber
f}8 Banco DiscontDirect. Berättelse.
Ler månad. Samma beslut, flira nied t af enahanda
skål, förnyades vid slutet af sistlidit år.
Men som afsigten dermed endast för en kort
tid kunde ernås, emedan redan första Sessionsdagen,
då utlåningen åter börjades, Summan af
inkomne Lånansökningar flerdubbelt öfversteg
hvad för dagen kunde utassigneras, oell nya
uppskof med utassigneringen således genast
blefvo nödvändige; så ansåg Directionen vid
senaste halfårs slut utan ändamål att dermed
vidare fortfara.
Emedlertid bar denna Verkets förlägenhet,
som snart sagdt tillintetgör den åsyftade
nyttan afen Discont-inrättning, der hvar och
en på säkra Lånhandlingar borde genast kunna
påräkna de biträden, han behöfver, icke kunnat
undgå uppmärksamhet vid Verkets revisioner,
och särdeles hos senast församlade Herrar Revisorer
gifvit anledning till en undersökning
pm orsakerna dertill, i ändamål alt åt Högloft.
Banco-Utskottet kunna åtminstone lemna någon
ledning för utfinnande af medel till förlägenhetens
afhjelpande. Det är allmänt kändt, att
från Banco-Discont-Verkets början 1816 och
intill sista Riksdag, då Discontfonden för hela
Riket till utlåning på Reverser med borgen
utgjorde blott 6 Millioner Riksdaler och utlåningen
deraf endast skedde bär i Stockholm,
var denna fond sällan fullt ut begagnad, och
vid 1S32 ars sJut nära en Million deraf outtagen.
Nu deremot, är samma fond på det hela
Eanco-Discont-Direct. Berättelse. gg
.8 Millioner, och ensamt för Stockholms Diseonl-district,
efter frånskiljandet af vestra och
södra Provinserna, 5 Millioner Riksdaler, hvilket
utan tvifvel gör en tillökning mot förut,
äfven vid detta Contoir. Attén sålunda betydligen
större utlåningsfond nu mindre uppfyller
ändamålet, än förut en ringare, lärer svårligen
kunna tillskrifva.? några yttre orsaker, utan
snarare böra förklaras för en följd af förändringen
i sjelfva Lån vi] koren. Visserligen måste
det medgifvas , att en och annan tillfällighet
kan hafva verkat en teraporair tillökning i Lånbehofvet,
såsom stagnationen ett år i trädvaruhandeln,
och ej längesedan Allmänna Brandförsäkrings-Verkets
obestånd, som föranledde
uppsägning af någon del af detta Verks utestående
fordringar. Men icke hafva några allmännare
förut ovanliga förändringar i eonjuncturen
för handel, bergverk och näringarne i
gemen under de senare åren inträffat, och ett
års mindre fördelaktiga skörd kan ej antöras
sorn grund till en förlägenhet, hvilken både
före och efter detta år ägt rum. När man nu
tillika besinnar, att de af Rikets Ständer beviljade
ereditiv på Banken till utlåning i annan
väg icke undorgålt så beskaffad förminskning,
som kunnat öka allmänna behof vet al
Discont-Verkens biträden, och att icke eller anledning
dertill kail hämtas från något fortfarande
fall i myntvärdet; så är det, åtminstone efter
Bircctionens omdöme, uppenbart och oemotsäglig!
, att hufvudsaklig^ skälet till Discont
Läns
-
ioo Banco-Discont Direct. Berättelse
Låns större begärlighet nu un tillförene, samt
tillgångarnes deraf härrörande otillräcklighet
igenfinnes i den vid sista Riksdag gjorda nedsättning
af Discont-i antan under den i Landet
lagliga ränta, då likväl Discpnl-lån ej uro förknippade
med de ofta kostsamma och besvärlig;!
formaliteter, som fordras för erhållande
af andra Rankens Lån mot lindrigare ränta.
Dernäst synos det vara utan all tvifvel, att den
vid samma tillfälle beslutade ännu bet}7dligare
nedsättning i straffräntan för Lån, sorn ej å förr
fallodagen liqyideras, ensamt som det tycks
till förmon för försumlige Gäldenärer — ty ingen
annan bar 113’lia deraf,— ej kunnat undgå
att hafva ett högst menligt inflytande, lill
minskad ordning oell lmggranhpt i inbetalningarne,
och i så måtto kanhända lika mycket
som den egentliga Discopt-räntans nedsättning
bidragit till förlägenheten. Det kan likväl ej
vara Directionens tanka med hvad, sorn nu
blifvit aiifördt, att 1 afseende på 1'äntevilkpren
vid Discont-utlåiiingen tillstyrka en återgång
till hvad dessa förut och från första inrättandet
af DiscontrVerk i Sverige varit; så vida
en slik återgång tilläfventyrs kunde komma i
strid med andra och vigtigare föremål för penningeväsendets
reglering; men i uppgiften af
orsakerna till Låntillgångens tillräcklighet har
Directionen ej bordt dölja, hvad i så väl dess
egen, som Verkets Revisorers öfvertygelse varit
den hufvndsakligaste. Huruvida åter, utan
förändring af nu gällande räntevillkor, någon
möj
-
Baneo-Discont-Direct. Berättelse. I01
möjlighet visar sig, att Discontrörelsen meden
limiterad fond skulle på ett ändamålsenligt
sätt kunna underhållas genom den afbetalning
af minst 4;delar om året af hvarje Låns priinitiya
belopp, som nu är föreskrifven, är
en särskild fråga, hvari Directionen utbeder
sig att vördsamligen få underställa Höglofl.
Baiico-Utskottet resultatet af nära fem års erfarenhet
— en erfarenhet, som tämmeligep säkert
ådagalägger, att utan förändring af ränte-
eller afbelalnings-villkoren blefve en tilliökning
i sjelfva utlåningsfonden endast ett palliativ,
som skulle i längden snarare förvärra,
än förbättra ställningen. Till ledning i denna
fråga får Directionen alldraförst uppgifva förhållandet
i utlåningen under den tid, som ser
dan räntans och straffräntans nedsättning förflutit:
det vill Säga sammanräknade summan
hvarje år af primitivt bifallne och utassigr
nerade Lån på enskildas namn med vanlig
borgen.
Denna Summa yar
1824 • ? R:dr 3,771,750.
18 a5  — 3,5p6,0 20.
1826 ........ — 3,835,68o.
182
samt för 9 månader af innevarande
år eller till d. 1 Qqtober — 2,329,790.
Beräknad i ett medeltal, har således Summan
af primitivt bilallne och utassignerade Lån utgjort
3,52S,3go R:dr om året, som fördelade
på
t 02 Bancp‘Di$cont-Direct. Berättelse.
på 48 ntlåningsdagar lennia för hvarje, x jämnt
tiotal utfördt, ^3,380 R:dr. Om mi, vid (leii
utsti-äckning Discont-rorelsen upphunnit, denna
Summa tolde kunna antagas som ett medium
af hvad till rörelsens jämna underhållande
hvarje vecka erfordrades; så faller det lätt i
ögonen, att den tillgång härtill, som efter nu
gällande omsättnixigsvilkor kan påräknas nemi.
Adelar af den uti ån ta fonden eller n Millioner
Riksdaler, hvilka i fördelning på 48 utlåningsdagar
endast lemna för hvarje, i jämnt tiotal
utfördt, 4I>^7° H'dr, icke kan motsvara behofvet.
Utan tvifvel ökas denna tillgång hvarje
utlåningsdag, ränteviiisten oberäknad , äfven
derigenom, att åtskilliga Lån utan omsättning
inbetalas och någon gång större afbetalningar
göras, än författningen föreskrifver. Men så
länge likväl cn ovilkorlig omsättningsrätt är
medgifven intill sista femtedelen af hvart och
ett Lån öfver 5o R:dr, kan naturligtvis full
betalning af mer än denna femtedel icke med
säkerhet i calculen upptagas; hvaremct ett, de
sednare åren i synnerhet, tilltagande bruk, att
på kortare tider, ända till Två och En månad,
omsätta Lån, med derefter lämpad ringa afbetalning,
äfvensom ett allmännare begagnande
af den för omsättningar medgifna tvenne månaders
prajcriptionstid ännu ytterligare bidraga
till calculens osäkerhet och till minskning i den
påräknade låntillgången. Upplysningsvis får
Directionen tillägga, att efter enahanda beräkning,
som ofvan gjordes, för bestämmande af
Lån
-
Banco-Discont-Direct. Berättelse. io3
Lån tillgången efter femtedelens inbetalning
hvar sjette månad, skulle fjerdedulens inbetalning
för lika tid lemna en tillgång till ny utlåning
hvarje sessionsdag af 5a,o8o R:dr och
tredjedelens inbetalning en tillgång af 69,44°
R;dr, som närmast motsvarade det befunna
behofvet; ty det ligger i sakens natur, att ju
mera Discont-Verket kunde återföras till primitiva
egenskapen af dylika Inrättningar, att
endast bevilja temporaira Lån mot full återbetalning
vid förfallo tiden, ju mindre fond bchöfdes
underhållandet af en lika stor rörelse.
I sammanhang härmed åberopas vördsamligeu
hvad jag, Hjerta, under öfverlägguingarne härom
vid senaste Discont-revision, ansåg kunna
blifva ett medel, att åtminstone i någon nion
och efter hand återföra en bättre ordning :
nemligen att sådane Lånhandlingar, sorn särskildt
utfästade full betalning vid förfallotiden,
och af hvilka sedermera under intet vilkor
omsättning finge medgifvas, borde af DisconlDirectionen
företrädesvis pröfvas, samt de Lån
deribland, som biföllos, af tillgångarne för
dagen genast utassigneras. Af hvilken åtgärd
följderne syntes böra blifva : betydligare inbetalningar
till utlåningens bedrifvande, den större
rörelsens belåtenhet genom vissheten om ett
sökt Discont-Låns skyndsamma utfående samt
äfven ilen mindre rörelsens fördel derigenom,
att den större, icke begagnade omsättning, utan
alltid gjorde Julla inbetalningar.
104 Banco Discont-Direct. Berättelse.
I ett ämne som detta, af den vigt för Discont-Verket,
att sjelfva möjligheten för Veiket
att uppfylla sin bestämmelse deraf beror, och
som på sådan grund ej kan undgå att blifva
föremål för Höglofl. Banco-Utskottets öfverläggning,
har en större utförlighet icke bort
eller kunnat undvikas. Men deremot tror Directionen
sig här endast i korthet behöfva
nämna sådane speciellare frågor i vissa delar
af Discont-förvaltningen, samt förslag till en
och annan reglementarisk föreskrift, som sedan
sista Riksdag dels hos Discont-Verkets Revisorer,
och dels innom Directionen blifvit väckta
och till ett blifvande Banco-Utskotts pröfning
och afgörande hemställda, såsom: Angående
tillökning i biträde vid Discont-Verkets
Contoir, sorn tiljs vidare mot extra arfvoden
måst begagnas, för de nya göromål, som varit
en följd af Discont-fondens fördelning och
en föreskrifvep oafbruten communication emellan
detta Contoir och Lån-Contoiren i Götheborg
och Malmö, nemligen af- och påföring
härstädes af aUa vid de tvänne senare Contoiren
beviljade Lån och omsättningar samt
skedda inbetalningar, äfvensom meddelandet
härifrån till hvardera Province-Contoiret al
specifika förteckningar öfver härstädes utgifne,
omsatte eller inbetalte Lån: Angående indragning,
vid sig yppande ledighet, af Notarietjenslen
hos Directionen samt fördelning af de
denna tjenst tillhörande göromål mellan öfrige
tjenste männen vid Verkets Canzli: Angående
tiden,
Banco-Discont-Direct. Berättelse. 105
tiden, då förfallne, men oliqviderade lån böra
från Contoiret till Ombudsmännen utremitteras:
Angående några ändringar i methoden
för bokföringen samt uppställningen af Verkets
Bokslut: Angående Assignationernes för
nya lån utgifning så tidigt, att de samma dag
måtte kunna i Vexel-Banken insättas, och expeditionerna
derå före middagen utbekommas:
Angående införandet af den ordning med VexelBanco-Attesterna
öfver insatte medel för DiscontVerkets
räkning, att dessa Attester alltid inneliöllo
den personens namn, hvars Discont-lån
till fullo ellei1 någon del dermed inbetaltes:
Angående redovisning för Verkets influtne Öf*
Verräntor oftare, än vid hvarje qvartals slut,
som nu är föreskrifvi t: Angående rätta förståndet
af föreskriften om räntans beräkning
för sådane lån, sorn förfalla näst före och under
de så kallade ferie-veckorna, och å första
sessiousdagen efter feriernas slut omsättas, samt
i sammanhang härmed, angående nyttan och
behofvet af dessa feriers utsträckning till 2:ne
veckor vid hvarje halfårs slut, som nu äro
medgifna. Om, på lika sätt, som under de tvenne
sista Riksdagarne, Discont-Verkets förvaltning
och räkenskaper för det nu löpande året, efter
upprättadt Bokslut, komma att öfverlemnas till
granskning och Revision hos en särskild afdelning
af Högloflige Banco-Utskottet; så föreställer
sig Directionen lämpligaste tillfället blifva
hos bemälte Afdelning till en omständligare
föredragning och förberedande pröfning af
dem
106 Banco-Discont-Direct. Berättelse.
dem ibland dessa frågor, sorn Högloflige Utskottet
kunde finna till öfverläggning och afgörande
böra upplagas, i hvilka frågor utom
dess de Revisions-protocoll och Handlingar,,
som till Högloflige Banco-Utskottet blifva öfverlemnade,
fullständigt innehålla hvad anförd®
och discuteradt blifvit.
Bankens behållna vinst af Discont-rörelsen
här i Stockholm har under de si.stförflutna
åren varit:
i<S23 före fondens fördelning R:d 360,619: 33. ro,
1824 efter (ondensfördelning
samt nedsättningen i räntan — 279,061: 23. 6,
182
182
1827 .
•—258,202: I. il»
I medeltal beräknad har således behållna'
vinsten de sista fyra åren, eller efter fondens
fördelning samt räntans nedsättning, vid Stockholms
Disconl-Contoir särskildt utgjort R:d.
263,842: 43 sk. 7 r:st. — hvilket något lärer
öfverstiga hvad såsom behållning af Discontrörelsen
vid sista Riksdag förslagsvis antogs.
Huruledes denna vinst vid de terminer hvarje
år, som af Högloflige Banco-Utskottet 1818 föreskrefvos,
blifvit dragen ur Discont-rörelsen
och på Läne-Banco-Räkningen öfverflyttad, för
att till sina bestämda ändamål användas, tillhör
redovisningen för den allmänna BancoS
ty reisen.
Banco-Discont- Diteet. Ber ät tele. 107
Vid en lånrörelse af den egenskap och vidsträckta
omfattning som Banco-Discont-Verkets,
hvars Boksluts-summa, äfven efter1 fondens fördelning,
vid Stockholms Discont-Contoir årligen
uppgått till öfver (4 Millioner Riksdaler,
och hvars biträden med lika rätt påkallas för
alla lofliga företag och af alla medborgare-klasser
utan undantag, mot villkor blott af godkänd
säkerhet, lärer ingen rimligen föreställa
sig, alt omdömet om denna säkerhet aldrig
skulle kunna missledas och Verket vara tryggadt
mot möjligheten af förluster. Äfven med
de bestämdaste föreskrifter för en Discontförvaltning
blir pröfningen likväl i mångå fall
en egentlig opinions-sak, ej blott hos Directionen,
utan äfven hos de Embetsman och Auctoriteter,
hvilkas intyg oftast äro enda ledningen
för Directionens beslut; och det kan ej
nekas, att ju flere, den senare tiden i synnerhet,
inträffade lika oväntade, som betydliga fallissementer
nogsamt bevisat vanskligheten äfven
af de efter bästa öfvertygelse och på grund
af en allmännare opinion meddelade omdömen
om personers säkerhet. Vid senäste Discontrevision
fanns summan af Verkets äldre, på
utsökning, Concurser och andra rättegångar beroende
fordringar, förfallne före den 1 Januarii
1827, utgöra 195,310 R:d. — 1 r:st. samt
de under nämnde år förfallne och ännu vid
Revisionen obetalde, 94,000 R:d. /\o sk. 6 r:sf.,
således tillsammans då, på utsökning beroende:
289,310 R:d. 4° sk. 7 r:st. I denna summa
-
108 Banco Discont-DLreet. Berättelse.
ma äro utan tvifvel många poster af den beskaffenhet,
att större eller mindre förluster
derå med visshet föreses. Alt dessa förluster
likväl, vid sidan af Bankens ofvannämnde ansenliga
vinst, och i förhållande till rörelsens
total-belopp, icke med skäl skola kunna anses
betydande, är det högsta mål, dit Directionen
i detta hänseende vågar sträcka sin förhoppning.
Men en mera detaillerad uppgift härom
tillhör först den speciella redovisningen
för Verkets lånbalance, då denna efter det nu
löpande årets slut* kommer att undergå särskild
granskning och revision. Vid hvilket
tillfälle hos Högloflige Banco-Utskottet jemväl
torde komma i öfvervägande, hvad vid senaste
Discont-Revision hemstaldt blifvit, nemligen:
Att så beskaffade Discont-Verkets fordringar,
för hvilka, sedan alla Lagliga åtgärder till
deras indrifvande blifvit vidtagne, någon ytterligare
betalning än den, som redan kommit
Verket till godo, hvarken för det närvarande
eller i en framtid kan påräknas* icke borde sorn
en verklig behållning, år från år i räkenskaperne
balanceras, utan, på sätt vid de förra
Discont-Verken varit brukligt, bokföras inom
linien å ett särskildt blad i balance-extractet^
för att vid Verkets upplösning till afskrifning
anmälas: en åtgärd, den Herrar Revisorer desto
heldre trodde sig böra tillstyrka, som, under
en fortfarande årlig redovisnings-skyldigliet
för dylika poster, förnyade undersökningar
-
Banco-Discont-Direet. Berättelse. iogi
gar till bestyrkande af en förlust, som redan
är gifven, utan ändamål endast ådraga Verket
ökade kostnader»
I ofvannämnde summa af på utsökning
beroende Verkets fordringar inbegripas jämväl
de utaf förre Lands-Seereteraren i Carlstads
Län, Lagman Kleman tillgripne och förskingrade
\ erkels medel, dem Kleman, genom särskilda
Rådhus-Rättens i Carlstad samt Kongl.
Svea Kof-Rätts sammanstämmande Domar i
hans Concurs, blifvit ålagd att ersätta: utgörande
i 3g Capital-poster 14,820 R:d.r, utom
räntor. I anledning al fullföljde underdåniga
besvär uti den särskilda Fiscaliska Actioneu
mot be malte Lagman Kleman samt Hr Landshöfdingen
och Riddaren af Wingård, såsom
Lands-Canzliets-Chef, täcktes Kongl. Maj:t,
genom Utslag d. 13 Augusti 18 >5, förklara
Herr Landshöfdingen al Wingård skyldig att
fylla, hvad hos Kleman brister i utgörandet
af Discont-Verkets- ersättning för ifrågavande
medel: hvaremot Discont-Verkets med fleres
yrkande, att Herr Landshöfdingen måtte åläggas
i första rummet ansvara för Kiemaus
balance, med rättighet att söka sitt åter hos
Kleman, i Nåder afslogs. Enär således Herr
Landshöfdingen af Wingårds betalningsansvar
ej kunde till summan bestämmas, innan utredt
blifvit, hvad större eller mindre utdelning
för oprioriterade Borgenärer Kiemans egna till
1
gångar
no Banco Discont-Direct. Berat‘else.
gångar kunde medgifva, yrkades emedlertid,
till Discont-Verkets säkerhet för den blifvande
bristen, seqvester å Herr Landshöfdingen af
Wingårds egendom samt införsel i hans Lön.
Häröfver hade Kongl. Majrts för detta mål
särskildt tillförordnade Befallningshafvande i
Carlstad ännu ej meddelt Utslag, då, som
ländt är, Herr Landshöfdingen af Wingård,
under åberopande af de omständigheter, hvilka
han hoppades hos Rikets Höglofl. Ständer
skola komma i behjertande och kunna verka
till någon förskoning eller eftergift, sökte, och
uppå Kongl. Maj:ts egen Nådiga framställning,
i anseende till så väl Bankens och RiksgäldsContoirets,
som Stats-Verkets af Kleman förskingrade
medel, erhöll anstånd med krafvet
derför till nu varande Riksdag, under villtor,
att den å Herr Landshöfdingens lösa egen*
dom lagda qvarstad skulle fortfara, samt hälften
af Landshöfdinge-Lönen från och med 1826
&rs början innehållas.
I ofvanstående summa inbegripes äfven ett
på falskt document åtkommit lån på 1,600 R:dr,
som Contoirs-Skrifvaren, nu mera Bokhållaren
i Rikets Ständers Bank Johan Niclas Wier,
såsom inlemnare af Lån-docu mentet och ansvarig
för dess rigtighet, blifvit skyldig dömd
att ersätta Discont-Verket. Å denna post hade
genom vunnen införsel i Wiers Lön intill
»822 års slut i afräkning ingått 336 R:dr 36 sk.,
då uppå ansökning af Wier vid sista Riksdag,
Rikets
Banco-Discont.Direct. Berättelse, iri
| Rikets Höglofl. Ständer, af förekomne ömmande
skäl, täcktes tills vidare befria Wier från
' ytterligare afbetalnings-skyldighet å det då återstående
beloppet i,2Ö3 R:dr 12 sk. dock med
förklarande, att denna summa borde i Verkets
räkenskaper qvarstå såsom en fordran bos Wier
till nästblifvande Riksdag, då på vidare pröfning
skulle ankomma, huruvida en fullkomlig afskrifning
af skulden kunde beviljas. I denna
fråga får Directionen vördsamligen åberopa
dess utlåtande till Herrar Banco-Fullmägtige
af d. 18 sisth September: att Bokhållaren Wiers,
af Banco-Kamereraren Wiblingen uti infor|
dradt bevis vitsordade, ännu fortfarande tryckande
fattigdom äfven vore af Directionen
känd; men alt Directionen likväl för sin egen
del ej kunde tillstyrka skuldens fullkomliga afskrifning,
enär Wiers omständigheter i en framtid
möiligtvis kunna till hans förmån förändras.
Äfven under de senare årens förvaltning
hafva beklagligen några med ingifne DiscontReversal
begångne förfalskningar blifvit upptäckte,
tvänne lyckligtvis i förhand och ulan
att penningar åtkommits, men någre deremot
först efteråt och sedan de erhållne Lånen förfallit
och lagligen skulle utkräfvas. I bägge
dessa fall hafva de brottslige, så vidt de kunnat
öfverbevisas, undergått eller komma att
undergå laga bestraffning, och i det senare
ar ingenting uraktlåtit till beredande af Verkets
ersättning för hvad på ifrågavarande fal
-
ut B*neo-Di'tont-Direct. Ber ät tels».
ska Länhandlingar blifvit utbrnt. Och vägar
Directionen tro, som en följd både af dessa
åtgärder och af den ansvarighet i sista rummet,
som åligger inlemnarne af documenten,
att på de, de sednare åren upptäckte, falska
Lån åtminstone ingen Capital-förlust för Verket
år att befara.
Hvad slutligen angår den under Direetionens
styrelse ställda utredning af f. d. RiksDiscont-Verket,
hvilken utredning på samma
gång med Baneo-Discontens förvaltning årligen
undergått Revisorers granskning och af dem
blifvit godkänd, så får Directionen vördsamligen
anmäla, att, i enlighet med förra Höglofl.
Banco-Utskoltets tillstyrkande, Herrar BancoFullmägtige,
efter Directionens hörande, vid
början af 183^, öfverenskommo med Disponenten
af de private Actie-ägarnes tredjedel i
berörde Verk, vice Advocat-Fiscalen, nu mera
Protocolls-Secreteraren Dahlström, som åtog
sig att ansvara och redovisa för denna utredning,
i anseende lill Bankens tvåtredjedelar,
emot rättighet alt få beräkna sig för hvad som
infiöt under loppet af 1824 tjugo procent och
af hvad sedermera möjligen kunde indrifva*
tjugofem procent.
Enligt redogörelsen för Riks-Discont-Verkels
utredning inför sista Höglofl. Banco-Utskottet
utgjord» den återstående Lån-balancen
▼id
Banco-Discont-Direct. Berättelse. ii3
vid 1822 års slut för Bankens fidelar 88,118
R:dr 33 sk. 9 r:st. Under de följande 5 åren
hafva härå ingått inalles 8,o55 R:dr 9 sk, 1 r:st.
Efter vidare afdrag af hvad dels vid iSa3
års Riksdag afskrefs, nemligen ii.Saö R:dr
9 sk. 10 r:st., dels sedermera af Verkets Revisorer
lill afskrifning blifvit hemsläldt, tillsammans
23,120 l!:lr 18 sk. 7 rist., utgjorde
vid innevarande års början berörde Lån-balance
för Bankens fidelar 46>f>i6' R:dr 44 s^-  3 rist., hvarå ytterligare ftån årets början och
intill den usta October influtit :87 R;dr6sk.
8 rist. Stockholm den 6 JNoveiuber 1828.
Gustaf Hjerta, C.C.Lilljcnwalldh.
And. Fredin, Lars Oisson,
M.G.Stael v. Holstein. E. Fant,
Sv. Broome. J. G. Wettervik.
Pär Ulmgren.
A»-
u4 Baneo-Discont-Direct. Berättelse.
Anmärkning: Proportionen, enligt hvilken Banco-Discont-Verkets
vid hvart års slut utestående hela
Lån-Summa är fördelad emellan serskilde Näringar
och Landskaper inom dess District, är ej känd, eller
i föregående Berättelse upgifven, emedan dertill
hade fordrats att, på sätt vid Province-Lån-Contoiren
skett, en egen anteckning i sådant afseende skulle hafva
blifvit vid Verkets första inrättning börjad, och i oafbruten
ordning fortsatt för hvarje veckas utlåningar
och inbetalningar. Men för de noder loppet af ett år,
nemligen 1824, utgångne nya Lån, utgörande ett antal
af 3,262 stycken, och i Summa uppgående till R:dr
3,736,900, är en sådan speciel anteckning förd, utaf
Direotionens dåvarande Ordförande Herr Grefve F. B.
Schverin, hvaraf Resultaten finnas intagne uti i8a5 års
Banco-Revisions tryckta Berättelse till Rikets Högloft.
Ständer, pag. a5.
Batt
-
Memorial af Bankens Commissaricr. 115
Bankens Commissariers Memorial an.
gående Ars-Anslag af Bankens Om•
kostnads-Räkning , j.mlikt Banco*
Reglementets 5 Art.
För fullgörande af Herrar Fullmägtiges, med
anledning af 5 Art. 1 §. i sednaste BancoReglementet,
genom Utdrag af Protocollet för
den 14 nästlidne Augusti, Commissariatet gifne
befallning, får Commissariatet härhos öfverlemna
en på Commissariatets anmodan, af
Boksluts- och Expeditions-Commissarierne upprättad
och derefter af Commissariatet samfäldt
granskad förteckning på sådana utöfver Stat
anslagna Arfvoden , Gratifikationer och Expencer,
som, enligt, tid efter annan, utfärdade
Resolutioner och Förordnanden, äro bestämde
att från Bankens Omkostnads-Räkning, dels
qvartaliteler och dels en gång om året, utgå
och af Commissariatet anordnas; varande denne
förteckning, i ändamål att bereda en lättare
öfversigt af förhållanderne, uprättad i
Tabell-form med serskilde columner för föremålet,
anledningen och vilkoren för hvarje
anslag, de Resolutioner och Förordnanden,
hvarpå det grundar sig, beloppet qvartaliter
och för året samt diverse anteckningar.
I
ai6 Memorial af Banhem Commissarier.
I frågan om nödvändigheten af hvardera
anslagets fortfarande under Perioden intill Rikets
Höglo fl. Siänders, efter nu instundande
Riksdag, inträffande nästa ~sammankomst, anser
Commissariatet icke något annat af dessa
Anslag kunna eller böra indragas än den, enligt
5 Art. 5 §. af Baneo-Ileglementet under
den :p December 18 c3. vid sista Riksdag åt
Cassa-Commissarien beviljade Extra Gratifieation
eiler Löne-forbättring af Två Hundrade
O.
Riksdalar Banco årligen, hvilket anslag Commissariatet,
under åberopande af hvad dess
den 8 October ,82.3 till Herrar Fullmäglige
aflåtna Memorial innehåller, tror kunna föi
Banken besparas vid nu varande Cassa-Commissariens
afgång eller föi flyttning till högsta
Lön, derest icke det serskildta onus, som är
Cassa-Commissarien ålagdt , alt ställa Banken
borgen för en Summa af 4,° o o R:dr Banco,
skulle anses utgöra ett giltigt skäl till ökade
Löneförmoner lör honom, helst erfarenheten
visat, att ehuru Gassa-Commissaiie-Beställningen,
i följd af den för Cassa-Commissarien och
Casscureine utfärdade nya Instruction, i anseende
till förändrade arbetstider, är besvärligare
nu än förr, Cassa-Commissai iens tjenstgöring
likväl icke är trägnare än de öfrige
Commissariernes. Af Herrar Fnllmägtiges beslut,
rörande Dagslutet i Vexel-BanKen, beror
huruvida Arfvoclet för detsamma skall fortfara
eller icke.
För
A.
Memorial af Bankens Chamis sari er. ny
För öfrigt har Commissariatet i sammanhang
med den nu infordrade uppgiften på
Extra Arfvoden ansett sig böra fästa Herrar
Fnllmägtiges uppmärksamhet dels derå, att
Fiscalernes så kallade Handpenningar, hvilka
blifvit fastställde till Tjugu Riksdaler för dem
hvardera, icke utgått med mer än ipRrdr ip
sk. och att de i g sk., som derå äro innehåll*
ne, icke kommit någon annan till godo, utan
utgjort en, visserligen opåräknad besparing för
Vrerket, hvarföre Commissariatet i ödmjukhet
får tillstyrka, att detta anslag hädanefter måtte
få utgifvas till oafkortad! belopp med Fern
Riksdaler i qvartalet till hvardera Fiscaien;
och dels på det missförhållande, hvaruti de,
linder den j Junii 1809, på Trettiotre Riksdaler
16 sk. och den a3 Martu 1813 på 80
R:dr Banco årligen beviljade Extra Arfvoden
nu stå till de på Stat upförde 'Extra Lönerne,
Förstnämnde dag utgjorde lägsta Rxtra Lön 33i
R:dr och sistberorde dag upgick högsta Extra Lön
till 80 R:dr. Det synes således att meningen
varit, det Innehafvarne af berörde Arfvoden
skulle vara lika aflönade, som deras Kamrater
med Extra Löner; men då desse sedermera
blifvit förhöjde hafva Arfvodena icke kommit
i åtanka, utan Förblifvit vid deras primitiva
JNumeraire. Commissariatet får derföre, med
afseende så väl på deras ringa belopp som i
betraktande deraf, att vid den reglering af
Extra - Ordi nariernes tjenstgöring, som den 4
Augusti i8a5 af Herrar Fullmägtige fastställa
K des
118 Methorial af Bankens Cömnriesarier.
des, ifrågavarande Arfvoden äfven togos i be-,
räkning, ödmjukeligen begära, det Herrar
Fullmägtige behagade hos Rikets Höglofl. Ständers
Banco-Utskott tillstyrka, att de samma
måtte förhöjas, de tvänne på 33f Riksdaler
till qo R:dr hvardera och det på 80 R:dr till
120 Rrdr, eller deremot svarande belopp, i
fall någon Löne-tillökning skulle Banco-Staten
i allmänhet höggunstigt beviljas, och derjemte
få upföras på Stat, mot skyldighet för Innehafvarne,
hvilka nu äro ovillkorligt fästade
vid vissa Contoir, att, lika med andre löntagande
Extra-Ordinarier, tjenstgöra der de behöfvas,
helst erfarenheten och Herrar Fullmägtiges
Protocoll för ofvanberörde dag visa behofvet
af rneranämnde Arfvodens fortfarande.
Stockholm den 11 October 1828.
G. A. Brakel. M. G. Stael v. Holstein.
C. F a n t. B. v. H o fs t e’ n.
N. Kolmodin. F. Helsin g ius.
C. Hård.
W. Netherwood
F. Snoilsky.
P. C. Boman.
, N. R. Kruse.
Refer.
Joli. Fr. Ihlström.
N För
Förteckning 1
på sådana utöfver Stat anslagna Arfvoden, Gratificationer och Expencer , som, enligt, tid efter annan, utfärdade Resolutioner och Förordnanden,
äro bestämde att från Bankens Omkostnads-Räkning, dels qvartaliter och dels en gång om året, utgå och af Commissariatet anordnas;
upprättad i följd af Herrar Fullmägtiges Resolution under d. i4 Augusti 182.8.
1:0 Till Embets- och Tjenste-män samt Betjente inom A erket.
Embete, Tjenst ellei
Befattning.
Cassa-Commissarien.
Andre Läne-Banco-Kamereraren.
A dvocat-Fiscalen.
Banco-Fiscalen.
Samteligc Cass«urerne.
En Tjensteman.
Hvarföre Anslaget
Vilkor vid
blifvit beviljadt.
Anslaget.
Tillökade göromål.
Uppbäres så länge nyss-,
nämnde förhållandefort-  far och till dess Inne-  hafvaren erhåller hög-  sta Commissarie-Lön,
Expedition af Lån på
Guld- och Silfver-pan-  ter.
Fortfar så länge utlå-  ningar på dylike panter
göras.
1 Ersättning försmärreut-  , gifter i Bankens Rätte-  ) gångs-ärender.
Utan redovisniDgs-skyl-  digliet.
Missräknings-penningar.
Vården öfver alla i
Vexel-Banken befintc!i-  ga Verificationsband och
öfriga Böcker intilldess
de kunna till Archivet
aflemnas.
Resolution eller
Förordnande hvarpå
Anslaget grundas.
5 Art. 5 §. i 1823 års
Banco - Utskotts - Reglemente
och Herrar Fullmägtiges
Resolution den
28 October 1824.
Herrar Fullmägtiges Resolutioner
d. 6 Maj 1773
och 8 Dec, 1774. B:coUtskottets
Resol. d. 4
Sept.- 1823.
i5 §. i Banco-Deputationens
Reglemente af
d. 3o April 1723.
Herrar Fullmägtiges Resolutioner
d. 29 Aug.
i8o5, 14 Febr. 1811,
23 Mars 18r3 och 12
Oct. 1820 samt B:coUtskottcts
ProtocollsCJtdrag
d. 18 Oct. 1823.
He rrar Fu 11 magt i ges R esolution
den 27 Octob.
1825
Transport
Utgår qvartaliter
med
5o
12
35o
438
Utgår årligen
med
—
—
200
—
24
—
5c
—
4o
9
19
40
9
*9
-*9
—
—
O
O
1
02
—
66
3a
4»
6
1,755
22
Serskilde Anteckningar.
Förhöjdes vid 1823 års Päksdag från R:dr 16;
3a sk. till 5o R:dr,
Anslaget utgör rätteligen 20 R:dr för hvardera,
men derpå afgår Centonal, sorn likväl icke kommer
någon till godo, i liket med Centonalen å
Lönerne, hvilken tillfaller Enke-Cassan, utan Sr
en besparing för Verket.
När en Fiscal förrättar bägge Tjenstemefårhanup..
bära desse så kallade llandpenningar för deni bägge.
Utgör 5o B:dr i Qvartalet eller 200 R:dr •»
året för hvarje Casseur.
I 20
En Extra - Ordinarie
Contcirsskrifvare.
Två Extra- Ordinarie
Contorsskrifvare, hvilka
förut ej åtnjuta Extra
Lön.
Bankens Conducteur,som
bör vara en byggnads'
kunnig Person.
En Vaktbetjent, som
Vexel - Banco - Commissarierne
utse.
Extra Stämplaren i Vexel-Banken.
Fyra Extra Husdrängar,
Bankens Brandmästare.
Vaktmästaren och samtelige
Kamuiar-ochHusdrängarne.
Tillökta göromål genom
Krono-Utsky Wernes insättande
i Banken.
Trägnare tjenstgöring i
Afräknings-Contoirel., i
anseende till den förökade
lefvereringen af
Småsedlar från Cassorne.
Inseende å Banco-Husen
och Banco - Styrelsens
tillhandagående i hvad
som rörer Bankens Byggnader
och reparationer
Maculerings - stämplingen
i Vexel-Banken.
Betydligen förökadt arbete
genom större åtgång
af Transport-Sedlar.
Sågning, huggning och
uppbäring. af Bankens
Ved.
Inseende och vården af
Bankens Sprutor, BrandRedskap
och Vatten
uppfordrings-verk.
Arbete i Kållrarne.
Innehafvaren är förbunden
att tjenstgöra i
Vexel-Banken.
tnnehafvarne äro förbundne
att tjenstgöra i
Afräknings-Contoiret.
Får dessutom vid större
Byggnader eller reparationer
4° R:dr B:co i
månaden.
Om en Ordinarie Vaktbetjent
härtill användes
får den Extra Husdräng,
som förordnas att under
tiden förrätta hans tjenst,
uppbära den honom tillkommande
Lön på Stat.
Fortfar tilis vidare.
Att ali fr gi
skilde dist
beräkning
vis drygar
faller.
a om
etioner
ser
och
-
f tillfälligtarbete
för
-
Att ställa sig till noggrann
efterrättelse den
för honom utfärdade Instruction
tf d. 12 Febr.
1787*
Transport
Hrr Fullmägtiges Resolutioner
d. 23 Mars i8i3
och 26 Febr. 1824.
Hrr Fullmägtiges Resolution
d. 7 Junii 180g.
Hrr Fullmägtiges Resolution
d. 29 iYov. 1827
Hrr Fullmägtiges Resolutition
d. 18 Januarii
1827.
Hrr Fullmägtiges Resolutioner
d. 26 Sept. 1811
och d. io Aug. 1820.
Iirr Fullmägtiges Resolutioner
d. 28 Oct. 1812,
12 Decemb. 1816 och 3
Febr. 1820.
rq §. i 1815 års BancoUtskotts-Reglemtte
och
Hrr Fullmägtiges Resolution
d. 26 Maj i8a5
Hrr Fullmägtiges Resolutioner
d. 24Sept. 1772
och d. 29 Jan. 1779.
Transport
P O-i
0 CO
4i
6
j,755
80
22
—
Svarade, när det först beviljades, niot då vi-  rande högsta Extra Lön.
16
32
—
66
32
—
De undfå således hvar för sig 8: 16. i Qvart»-  let eller 33: 16. om året, sorn år 1809 svarad*
emot lägsta Extra JLön.
75
—
—
3co
—
—
Enligt motstående Resolution, skall Banco-Ut-  skottets pröfning underställas, att Condueteure»
får till Lön på Stat uppföras.
56
12
—
225
—
—
37
24
. —
j5o
—
—
i OO
—
—
400
—
—
Utgör för hvar och a5 R.‘dr i Qvartalet
(oo R:dr årligen.
—
—
—
soo
—
—
Utbetalas med 5o Riksdaler hvart halft år •fl**'
ingifvande Reqvisition.
—
—
4i
... .
3a
—
Häraf undfår Vaktmästaren 8: (8. samt FLass-
mardrängarne 16: 3a. och Husdrängarne likaled®*
16 : 32. till delning, i följd hvaraf belöper på
hvardera af de förre, sora äro i4 1! 9- if samt på
hvar och en af de sednare, fo® «to 1 a, it 18. 8-
744
i3
* ö
1 »,u8
38
1 -
Vaktmästaren och samtelige
Kammar-och Husdrängarne.
En Extra - Ordinaire
Contoirsskrifvare.
Extra - Ordinarie - Can -  cellister.
Bankens samtelige Embets-
och Tjenste-män,
med undantag af Fiscalerne
och Gasseurerne.
Samtelige Commissarierne.
• Samtelige Gasseurerne.
En Bokhållare i
Sedels-Contoiret.
Undernamn »fSko-penningar.
Uppgörande af Dagslut
öfver Vexel-Banco-rörelsen.
Biträde vid Protocollsföringen,
Protocollernes
Renskrifning m. m. hos
Commissarierne.
Skrifning af nya Sedlar
från och med 3 R:drs
till och med 8 sk:s valeur-.
Granskning, uppräkning,
öfverkorsning och försegling
af inkomne förslitne
Sedlar af ofvannämnde
valeur.
Annullering af nyssomförmälde
Sedlar.
Att utgå intill likets
Ständers nästa sarmankomst.
Nu varande Inneafvarens
Ext! a Lön )å 90
R:dr uppbäres utler tiden
af en annan lönlös
Extra-Ordinari! Contoirsskrifvare,
enjgtHrr
Fullraägtiges Reslution
d. 22 Maj 1828.
Fortfar till dess förändrade
omständgheter
göra en sådan anstalt
öfverflödig.
Den vid 1823 år. Riksdag
beviljade fönöjning
tillgodonjutes ss länge
då varande förhillande
emellan Banco-Sediarne
och Speciemyutetlortfar.
Vilkoret förtillgedonjutandet
af förhöjningen
enahanda, som i afseende
på Skrifnings-arfvodet.
Transport:
Banco-Utskottets Resolution
d. t3 Maj 1823.
Hrr Fnllmägtiges Resolutioner
d. 29 Nov. 1827
och d. 27 Mars 1828.
Hrr Fullmägtiges Resolution
d. i4 Maj 1828.
5 Art. 4 §• ' >823 års
Banco-Utskotts Reglemente.
5 Art. 4 §• ' i8x3 års
Banco - Utskotts - Reglemente.
Hrr Fullmägtiges Resolution
d. 23 Mars 1813.
Hrr Fullmägtiges Resolution
d, i3 Maj 2824.
Små.jContrasignation af Sedlar,
tillhörande Småsedels-
Commissariernes
Pensum, utöfver hans
Tjenstepligt.
Transport
744
i3
3,i 18
810
4oo
38
45o
844
i3 6
4,778
38
Utgör 3o R:dr på dem hvardera.
Betalningen är fastställd för Commissnrie-underskriften
till 1: 26. 8. Contrasignation 34 sk. 8 r.
samt Numerering och datering 26 sk, 8 r. för
ioco:de Sedlar, beroende totala beloppet för
året af Sedel-åtgången.
Betalningen utgår efter 42 s^- 8 r. för roootde
Sedlar och hela beloppet för året bestämmes
af inkommande förslitne Sedlars antal.
Godtgöres med 12 för roootde förslitne och obrukbare
öfverkorssade Sedlar, som till Afräknings-Contoiret
från Cassellrcrne uppgifvas,’ och
beror på det hela af ofvanberörde tillfällighet,
Utbetalas efter ingifvande Räkning till lika belopp
som förut är nämadt, eller 34 sk. 8 r:st.
för rooorde Sedlar. Fastställdes när en Bokhållare
flyttades från Småsedels- till Boksluts-Contoiret,
hvarigenom en betydlig besparing får
Banken vunnits.
1.2 X
En Tjensteman..
Uppträdning af Bankens
Yerificationer.
Atl Documenterne jemn-  förasmot Insättnings-no-  terne samt Verifications-  Banden genomses och på-  skrifvas. Se vidare Hrr
Fuilm. Res, d. 27 Oct.
1825.
Transport
Hrr Fullmägtiges Reso-  lutioner d. 26Febr. 1807
och d. 20 Apr. 1816.
Lönlöse Extra-Ordina-  rie Contorsskrifvare,
Biträde vid utskrifnin-  gen af Transport-Sedel-  Räkningarnes Extracter.
Hrr Fullmägtiges Reso-  lution den 24 Januarii
1822.
Bokbindaren.
Provisionel klistring på
stället af de till Vexei-  Banken inkommande föl -  slitne och bristfällige
Sedlar och Documenter.
Fortfar så länge berör-  de anstalt finnes vara
af nöden.
Hrr Fullmägtiges Reso-  lution d. 22 Aug. x8r8.
En Kammardräng.
Biträde åt Revisions-  Commissarien i de Oe-  conomiske detaillerne.
Att han med trohet oell
pålitlighet uppfyllt de
honom uppdragne be-  fattningar.
11 §. i Revisions-Regttet
d. 14 December i8a5.
i
S u m in a j
Betalningen utgår nied i5 sk., för hvarje 1000
folier efter behörigen attesierade Räkningar oqh
beloppet för. året beror således af foiiernes antal.
Betalas efter afgifvande Räkningar med i R:dr
12 sk. för hvarje Tooo Sedlar; mea får ej inalles
öfverstiga i5o R:dr om året.
Betalningen är bestämd till 16 sk. för hvarje
Arbetsdag och anordnas efter afgifvande Rakning.
Utgår med högst 33 R:dr iG sk. om aret elter'
Revisions-Commissariens Lepröfvande,
utom hrad sorn utgår, till obestämdt belopp»-
atoTill Emhsts- och Tjenste-m
ö
Advocat-Fiscalen i'Kgl
Götha Hof-Rätt,
I Handling ars inlemnande
uttagande och öfversändande
samt öfrigt biAdvocat-Fiscalen
i Kgl. 1 träde uti Bankens Be
Hof-Rätten öfv.er Skåne [vaknings-, Rättegångsoch
Blekinge.
och CJtsöknings-ärender,
som hos desse Kongl.
Hof-Rätter förekomma.
Vctuarien
Svea Hof-Rätt.
hos”j Kongl
vid Stoikyrko
-
Tjenste-männen vid
Stockholms Post-Contoir.
.
Uppgifter å Concoureer
' och Års-Proclamata ,
isom vid desse
Actuarien vid Stock-1
holms Rådhus-Rätt.
Vaktbetjeningen i Kgl.
Svea Hof-Rätt,
Presterskapet och K lockarön
Församlingen
-
bägge
Domstolar göras anhän
briSe
-
Kallelser i Bankens Rättegångs-ärender.
Så kallade Påskpenningar.
För Brefvens afläggan-[Fortfar .-tills widare
de och Räknings hål-i
lande öfver de ifrån
Banken afgångna och
hit ankomne Bref.
i Hrr Fullmägtiges Resolution
d. io Jan. 1828.
Hrr Fullmägtiges Resö-'
lution d. 26 Apr. it/58
och d. 10 Jan. 1770.
Hrr Fullmägtiges Resolution
d. 12 Jan. 1826.
8 u m m a
samt Betjente utom Verket.
1
aoo
—
’
33
16
—
16
32
t
■16
3a
—
6
32
-
/
42
io;
8
5o
“ -
—
a65
26
8
j
Fiscals-Embetet anmäler vid hvarje års Början
dessa Arfvoden till utassignering för detforflutna
året, hvarefter Cnmmissariatef gör hemställan
Beröm till Herrar Fullmägtige. De hafva
eljest tid efter annan blifvit beviljade och de äldre
förhöjde från .ringare t lopp till hvad d#
Häraf undfår Pastor Primaria» '20 R:dr , 3:«e
Comminisfrar hvardera 6 It;dr 3a »k. och Kloekaren
3 R:dr 1 o sk 8 r;«t.
3:o
7
124
3:o Ad P i o s U s u s.
Banco- Statens Enke- och
Pupillkassa.
Frimurare- Barnhuset i
Stockholm.
Fr imil care-Barn huse t i
Götheborg.
Gustafvianske Barnhuset
i Norrköping.
Barnhuset i Gefle.
Att allt framgent fortfara.
Icke några vilkor. Fortfar
framgent enl. 1778
års Resolution.
Dito dito.
Föreslagit uti BancoDepuiations-Prot.
Utdr.
d. i5 Augusti 1747 och
fastställdt genom Secreta
Utskottets Resol. d. 10
Octob. s. å.
Hrr Fullmägtiges Resolutioner
d. 7 Julii 1756,
d. i4Sept. 1772, d. i5
Decemb, 1777 ochd. 23
Dec. 1778. Baneo-Utskottets
Resolution d. 8
Sept. 1772.
Hrr FiilhnägtigesResolutionerd.
17 Juniii76i,
d. i4 Sept. 1772, d.
\
Att Inrättningarne valda
behörigen underhåll
ne och koppymning eller
nu mera vaccination der
slädes verkställd, börande
bevisen derom vara
bestyrkte af Konungen
Befallningshafvande.
/Beviset för Gefle Barn
hus skall vara utgifvit
af Pai-nlnusets StäudigJJ
Directeurer och innefatta
huru många Barn vid
den tiden af Barnhuset
underhållas;, huru många
blifvit ympade och
i Barna-Scholan njutit
undervisning sedan sista
utbetalningen.
Dec.
Dec.
1777 och den
U78-
>772-
Reso
772>
-
Banco-Utskottets Resö
lution d. 8 Sept.
Hrr Fullmägtiges
lutioner d. 19 Dec.
d. i3 Mars i775 )chd.
1 Julii 1802 sam.
Apr. 1779, 7
års B.evisions-Reglem.
Hrr FullmägtigesÄeso
-
lution d. 20 Jan
7 §. i 1780 års
1780,
Revi
sions-Reglemente.
B:coUtskottets
Resol, d. 8
Sept. 1772.
Transport
a5o
25o|
i33
1000
166
xoo
100
i,5oo
3a
Reqvireras qvartaliter och insätles på FrimurareBarnhus-Directionens
Yexel-Banco-Råkning.
Uttages en gång om året genom Ombud.
Reqvirera* årligen af Konungens Befallningshafvande,
till hvilken medlen öfverskickas.
Dito
dito.
Barnhuset i Carlshamn.
Comministern i Botkyrka-och
Salems Församlingar.
Enkan M. M. Lindbeck.
Undervisning i Christenclomskunskapenåt
Tumba
Bruks-arhetares Barn.
Enahanda vilkor.
Fall ifrån en ställning
under sitt arbete vid
Banco-huset Sommaren
1817, hvarigenom lion
albrutit båda sina armar
och blifvit urstå näsa
tt att förrätta något
arbete.
Utjår så länge hennes
arkets - oförmögenhet
fortfar.
Transport
Hrr Fullmägtiges Resolutioner
d. i4-Sept. 1772
och d. 27 Dec. 1804.
Banco-Utskottets Resolution
d. 8 Sept. 1772.
32 §. i Banco-Utskottets
Reglemente d. 26 April
1810.
Hrr Fullmägtiges Resolution
d. 6 Nov. 1817
£> U All m cl
Stockholm ilen 11
N. Kol tu 0 cl i n.
Uttages vanligen för flera år på en gång , och
har nu, icke blifvit lyftadt sedan år 1824, då
det uttogs för åren 1821, 1822 och 1823.
Har reqvirerats af Förvaltaren vid Tumba Pappers-Bruk
med 2.5 R:di hvart halft år. Sista
utbetalningen skedde den 3 Maj detta år, hvarmed
ifrågavarande Arfvode upphörde'att anordnas
pä Bankens Omkostnads-Räkning, utan
kommer det, enligt Herrar Fullmägtiges Resolution
den i4 i samme månad, att hädanefter bestridas
af Brukets Gassa.
Anordnas Qvartaliter och upptages’ å Qvartals-Listan
öfver Extra Arfvoden, sedan Enkan
Lindbeck förut hvarje Qvartal styrkt sin fortfarande
oförmögenhet till arbete.
Återstående Bilagor till Banco-Utskottets Betänkande N:o 3," kvilia
härefter följa, äro: Tableau öfver Discont-rörelsen vid Låne-Contoirefc
i Götheborg, Tableau öfver Utlåningen pu Jern och exportable Effecter
vid samma Contoir,. samt Tableau öfver Discont-rörelsen. vid LånsContoiret
i Mamlö.
Tableau öfver Discont-rörelsen vid Läne-Contoiret i Götheborg, ifrån dess början den i April 1824? till 182J .års slut.
Öfvertagne Län från Banco-Discont-Verket, d. i April 1824
Utestående Län vid årets början, i Capital
Beviljade Lån under årets lopp, d:o
Inbetalte Lån under årets lopp, d:o ....
Utestående Lån vid hvarje års slut, d:o ....
R:dr
1824.
1825.
1826.
1827. %
1,000,900
1,088,720
- 1 ,
—
.
—
—
—
—
—
—11,527,878
43
3
1,737,918
2 2
9
2,o3o,o37
34
8
—
—[1,408,710
-1,65 8,190
—
—
i,3i6, i3o
12,089,620!—|—
I 561,7411 4| 9
2,936,588
1,198,670
431 3
20j 6
3,896,108,
[,366,070 36 j
j| 9I 3,346,167)34
11 1,300,898) 34
1,5a-,878
43| 3
9737,918
2 2
9
2,o3o;Q3j
34
8
Inkomster:
Influtne Räntor
Utgi fter:
Aflöning och Resepenningar
Discretioner, Arfvoden och Missräkn:s-p:gar
Hushyra och Ved
Postporto i Götheborg och Stockholm
Contoirs-omkostnader
Inventarier
Ljuspenningar
Revisions-kostnad
Lagsöknings-kostnad . 182Ö. Ii5: 8
1826. 349: 4°
1827. 655: 3o
182
4-
1825.
1
1826.
1827.
Summa
för alla åren.
5,733
[6
6,533
16
6,833
16
6,833
16
25,933
16
; 557
[9
6
773
3.9
7
G°77
37
4
738
i2
8
3.i4?
43
1
400
—
—
4oo
—
4oo
—
400
—
—
1,600
—
407
io
3
588
34
6
787
36
—
i,i 17
3
—
2,901
‘7
9
1,664
2 2
8
959
44
10
994
15
7
783
46
4
4,4° 2
33
5
899
2 5
4
—
—
—
—
—
—
—
—
899
25
4
3.98
16
—
451
5
4
45!
D
4
456
32
—
1,757
10
8
766
25
8
cc
2
1,031
11
4
2,694
3g
—
—
i—
—
1
—
1,1 20
3o
9
1,120
3o
9
1824.
58,558
10,060
4» 4
43
c.
1820.
1826.
181
Summa
för alla åren
9a>94*
10,470
[ 1
21
11
Behållen Vinst till insättning i Läne-Banken
B:co R:dr 48,497 45
100,660
11,4.21
45
7
82,467
3.7
5
94,238
16
8 109,090
12
?,5oi
34 J 5; 96,588.
Beloppet af pröfvade och afgjorde ansökningar om nya Lån, har varit
hvaraf blifvit afslagne ..........
och beviljade samt utbetalte . . . . . . . . -
Antal
°7
38
47] 3
366,25o 44
44,457
3 2 x, 798
8
20/ S
1824.
1825.
1826.
182".
Sum .na
Antal
Summa
Antal
2,196'
312
Summ a
Antal
Summa
1,391,460! —
3o2,740| —
—
1,870
324
1,728,890
3no,i8o
—
1 ,.947,6oo
289,410
—1 —
2,095
822
x,548,060
23 [,980
—j —
Behållningen på Creditivet, ultimo December
B:co R:dr| — [ [,088,720)—) —11.,546| r,408,7 io| — |—11,884) f.,ö58,i()oj—)— il77$| i,3i6,13of—f—
R:cu R:dr| — ) 548,9711 jo|—| — | }3a7,t26I jo \ ~| — | 57,r46j j0j — — | '3 2,146/4 oj
Tillgångar och Fordringar:
Cassa-Behåilning
Utestående Lån
Hos Ombudsmannen inneståendes . . - .
Förskott till Lagsökningar ....
Skulder:
Till Vexel-Banken
Utelöpande Assignationer
Till Ombudsmannen
Balancerad Vinst ......
Vt
Cl
co
1820.
1826.
1827.
10,781126
4
25,928
3i
9
9,1 5i
27
5
19,63 5
14
1,527,876
43
3
1,737,918
22
9
2,o3o,o3 7
34
8
2,045,2(9
—
k——
60
18
—
3.9
43
10
—
—
148
4 2
3a4
20
11
662
3i
6
3 9°
19
1,451,028
8
1,672,873
8
1,942,853
8
1,967,853
8
39,200
8,90c
—
—
2,800
—
—
800
—
33
10
—
—
—
—
—
—
52
26
48,497
45
7
82,467
37
5
94,2 38
34
5
96,588
47
Ultimo December.
1824.
i8a5.
»,538,nöp
[,538,7 5p
15
i5
1,764,24 t
1,764,240
45
45
1826.
2,030,891
512,039,89
42
42
Under Lagsökning varande Lån, vid hvarje års början
Till Lagsökning utlemnade Lån under årets lopp
Under loppet af året gjorde Inbetalningar
På Lagsökning beroende vid hvarje års slut
1824.
7o,836
70,8361—
-4,417J5
1825.
46,418
104,796
43
l9
1826.
38,368
107,148
22I 9
L91 4
1827.
2,065,294
2,o65,2Q.
34
34
182'
4
101,210 14
112,846 j 39
. Broo R:dr
Af de vid 1826 års slut på handräckning beroende
Lånen, till en Summa af R:dr 34,247: 34. 8., utestodo:
1826.
i Götheborgs Stad
i Götheborgs och Bohus Län
ti Skaraborgs Län
i Elfsborgs Län v
Hallands Län
af 1824 ‘*rs
utlåning.
af i8a5 års
utlåning.
af 1826 års
utlåning.
Summa
700
700
—
—
—
2a49
4>
7
1,296
26
5
3,446
20
—
3,384
—
7
7,021
J
7
7,556
34
—
17,961
32
2
—
—
6,209
3o
6
2,a3o
—
—
8,439
3o
6
—
—
—
3,700
—
—
—
—
3,700
—
—
46,4181431 3| 38,368
22
9
34,588125 j—
149,63:1271 9!
i45,5i6
111,269
4 2
7
184,2261 4
Io3,22Ö|43
34,2471341 8 80,999! p1 8
1827.
Summa B:co R:drj 3,384]—| 7Ii<j,o8oJ3 11 8j 11,783) 2| 5)34,247)34) 8
Vid Revisionen af 1827 års förvaltning
var på Lagsökning beroende en S:mä af B:co Rdi
hvaraf utestodo:
i Götheborgs Stad
i Götheborgs och Bohus Län ....
i Skaraborgs Län
i Elfsborgs Län , . . . .
i Hallands Län
Af detta belopp innestodo hos:
Jordbrukare.
Handlande .......
Handtverkare ......
Militairer
Civile och Ecclesiastique Tjenstemän
Diverse
920
9,866
33,36a
26,657
t 6,000
42,421
5,558
529
11,260
15,148
1 2,38g
20
26
18
47
4i
28
r 2
i3
18
87,3o:
87,307
^>2
Tableau, som visar de vid hvarje års slut utestående Lånen, fördelade till Antal och Summa, efter Länen innom
Låne-Contoirets District, samt efter Näringar och Yrken.
Dai i April.
Ultimo December.
i Ba/j.
1-824.
182b.
1826.
1827.
Länen:
Sum 111a
A11 tal
Summa
Antal
Summa
Antai
Summa
AntaJ
Summa
Götheborgs Stad
i /jo, boo
_
—
800
347,415
7
6
448
43 i,285
7
6
565
475,295
rr
/
6
612
451,889
•7
1 O
Götheborgs och Bohus Län
I 20,1)00
—
—
882
202,1 10
498
219,587
1 2
9
526
229,658
34
1
555
261,542
22
I I
Skaraborgs Län
—
—
734
492,905
20
3
944
5^5,270
—
i
1,176
600,729
5
9
1,291
55o,4i9
22
1 1
Elfsborgs Lä i
205,000
—
—
4o5
367,540
—
02 I
4 • 8,376
2
5
72,
53o,2Ö8
32
1
919
537,1 o3
40
4
Hallands Län
83,boo
—
—
174
117,908
i5
(i
247
143,400
—
3o4
194,086
3
3
44.
244,344
2
6
Summa
1,000,1)00
1-
| —
12,04 5[ 1,52.7,878143
3| 2,658
1,737,918(22
1 9|3,392
j 2,o3o,o37|341 8|3,8i8| 2,045,269
!—
1 6
Näringar och Y r ken:
Bergsbrukande .
3i
37,700
. .
6.9
75,99°
—
-
79D7o
7°
.65,570
_
Jordbrukande ....
.
—
—
63<
384,353
3
3
r,o4i
540,737
29
8
1,368
660,812
<9
4
1,754
718,008
16
10
Handlande
—
—
322
414,470
—
-—
443
500,740
—
—
536
691,646
32
570
584,97,
16
Fabrikanter
,
—
2.3
ä8,33o
—
—
56
35,780
—
—
5~
37,790
—
—
5o
26,863
16
-—
Handtverkare. ........
—
—
,<)3
53,810
—
—
86
35,090
—
—
i4'7
67,25c
~
—
200
84,960
28
Militairer .
—
—
346
2 26,165
—
316
176,428
a5
1
354
177>979
r i
6
37o
17.3,510
11
I
Civile och Ecclesiastique Tjenstemän
—
—
4 29
286,280
—
433
254,802
16
—
4.97
276,91c
19
10
5i8
267,213
24
Diverse
—
—
162
96,770
—
—
214
1 i8,35o
—
—
256
138,470
—
—
286
124,162
32
Suni ma
— 1
— |
2,o45|
1,527,8781431 3J a,658|
1,737,91 S(
aa|
913,292
2,o3o,o37
34) 8)3,8 SJ
2,045,269
-1 6
elle r
Landtinanna Näringar
670
422 o53
3
3
t,i 10
616,727
2 9
8
1,445
739,982
•9
4
i ,8 24
783,578
r 0
Sladsmanna Näringar
■— !
—
—
438
496,610
—
—
585
573,610
—
—
740
696.686
32
—
820
696,804
1 :>
—
Tjenstemän
—,
—
—
775
512,445
4°
749
43 I,23o
4>
1
851
454,898
3i
4
888
440,72 3
35
8
Diverse
—
—
—
162
06,770
—
214
r i8,35oj
—
!
2 56
138,470
—
—
286
i 24,162
32; —
Summa
—
-
—
2.0 |5j 1,527,878)43] 3j2,658j
1,737,018!
22
9(3,292
2,o3o,037(34) SJ3,8 81
2,045,269 (
1
1
6 i
2
Tableau, som visar beviljade nya Lån och Inbetalningar af Lån, åren 1826 och 1827, fördelade efter Län,
samt efter Näringar och } eken.
Länen :
Götheborgs Stad . . . .
Götheborgs och Bohus Län
Skaraborgs Län ......
Elfsborgs Läu . . . . .
Hallands Län ..... ..
I öaO.j
Beviljade nya Lån.
Antal
Summa
Antal
3p3
491,660
—
276
2?>n
170,270
—
—
209
661
452,900
—
—
429
436
39.9>440
—
—•
a36
i57
x43,86o
—
—
100
In betalte Lån.
Summa
1827.
Beviljade nya Lån.
4 47,65 o
160,198
377,500
287,547
93,173
Summa
Näringar och Yrken:
Bergsbrukande,.
Iordbrukande .
Handlande .
Fabrikanter.
Handtverkare
Militairer
Andre Tjenstemän
Diverse ... _ .
Landtmanna Näringar
Stadsmanna Näringar
Tjenstemän ......
Diverse . . .. „ .
i,884| i>658,rqo|—j—|i,25oJ 1,366,070
26
42
18
44
36|
Antal
397
260
51 5
444
2§r
Summa
338,46o
173,710
012,810
320,36c
170,70,0
fnbetalte Lån.
Antal
260
23 1
4oo
246
i 20
Summa
361,8<)5 47
141,826
363,i 19
313,524
120,532
1 j 1,77a) i,3i.6,i3o|—j—11,247) t,300,898
20
796
3?3
28
90
1 r8
255
135
4i,45o
512,3.9
586,620
31,8?o
57,380
121,800
203,840
102,950 —
21
46f,
280
2.9
140
*9’
93
38,2.70
392,255
495,713
20,810
25,220
I 20,249
181,722
82,880
J9
87 2
272
21
102
157
203
127:
32,800
460,630
4o6,3io
24,200
54,330
109,13o
162,290
76,390
26
486
238
28
49
141
182
97
ö.äoo
4 03,434
412,986
35,176
3 6,610
113,599
161,995
90,697
11
3o
3.9
8
2
1 o
9
9
34|
2 6
16
32
20
5
43i 3
16J
-
Summa
elle r:
i,884| t,658,190j
-j i,25o| 1,366,o7o|36| 1)1,778 1,316,13oj—
553,780
675,820
32 5,64o
103,960
Summaj i884j7j6'58,i9oT
828
4qi
432
r 35
4,0°
336
331
o3
4 3 o,5 25
55o,743
301,972
8 2, >03 o
Götheborg af Pukets Ständers Låne-Gonloir den 23 September 1828.
I l,25oj 1,366,07
1 o
16
9
261 J
o
P01
395
36c
4c. 3,430
484,890
261,42c
7 6l39£
1,770] 1,0 i6,i 3c j—f—
,247 1,300,898) 34 j
512
3.5
3a3
97
44.9,834
484,772
275,59 4
00
i;247i i,3co,8gS
2
20
43
16
24
J. Wallmo.
Tableau öfver Utlåningen på Jern och exportable Effecter vid Låne-Contoiret i Göhteborg, ifrån dess
den i April ^824 till 1827 års slut.
itåencle Lån vid hvarje års början, i Capital
Ijacie Lån under hvarje års lopp, d:o
talte Lån under loppet af hvarje år, ,d:o
tående Lån vid hvarje års lopp, d:o
156,220 -
*i32,i i 5
12 2,690
1826.
.1 LcoO;-  204,890)-
182-.
i o i, 11 o
92,3:10
196,220
64,105
254,8o5! I 1 2 18,920 j
240,
775 j 1 1 117,810.}-
ip3,4aoj—
141,490)—,
1 32,i 15|—
j 4,o3o
101,110
51,930
Inkomst :
ebeloppet af hvar je års utlåning har utgjort
Utgift:
den för Räkenskapens förande . .
orto ..
01r s- omk o s t u a d e r .......
ne e-Summ a för hvarje år
1824.
632
182 5'.
10Q
134
1
16
2827
2824.
M75
056144 7
B:co R:dr| 8r<Sj3a) 6
1,964
45lI35
i,5i 2 37I 4
11826.
2j377
712
42
3o —
1827,
1,589
651 3i
36
3,665) 12 4 3)38) 5) 8
Tillgångar »och Fordringar:
i-Behållning .........
ående Lån i Capital och Ränta
ilning i Vexel-Banken .....
Skulder:
åne-Bankeu för förskott till Expencer
d:o för förskott till Jern- Lånefondenj
pande Assignationer
1824.
1,373.
132,637
23,470
i,843
13 2,65 7
22,200
1825.
9.31
14,139
5,01 o
1,391
34,! 39
4,5 5o
1836.
678
101,625
13,ö5o
678
101,623
1 3,q5o
34
52,1 29
. 3 0,31 o
27
32,1 29
2 0,3 O O
45
Ultimo December.
3 824.
256,700.
156,700
9
182.3.
20,080
2826.
2j ll5,354
-20,081 18 3 115,354 11 9
11
182'
62,457
Götheborg af Rikets Ständers Låue-Conloir den 23 September 1828.
J. Wa llm o.
3
Tableau öfver Discont-rörelsen vid Låne-Conloiret i Malmö, ifrån dess början den i April 18241 till 1827 års slut.
Öfvertagne Lån från Banco-Diseont-Verket, d. i April 1824
Utestående Lån vid åreLs början, i Capital
Beviljade Lån under årets lopp, d:o ...
Inbetalte Lån under årets lopp, d:o ....
Utestående Lån vid hvarje års slut, d:o ....
R:dr
1824.
552,910 — —
705,780
1828.
914,880
674,100
1826.
987,918
68i,45o
1827.
6;
994,l8o
780,820
1 ■
j i,3o8,6c)o|—j—j i,588,43oj—j—j 1,669,3651 8j 6j 1,724,500141!
j 894,360]—|—j 6oo,514|89] 6| 670,184j 141 7| 737’i5Pll°!
9i4,33o]—|— 987,918] 81
994,180
997,042
Inkomster:
Influtne Räntor
Utgifter:
Aflöning och Resepenningar
Discretioner, Arfvoden ,och Missräkn:s-p.gai
Hushyra och Ved
Postporto i Malmö oell Stockholm
Contoirs-ornkostnader .
Inventarier ....
Ljuspenningar ...
Ilevisions-kostnad
Lagsöknings-kostnad
l8a5.
1826.
1827.
Behållen Vinst till insättning i Läne-Ban
Summa
för alla åren,
1
—
—
—
——.
“—
—
36,169
7
10
30,606
12
5
3,495
t°
5,55o
5,5 5 0
5,5 5o
2i,i45
jo
3 a 1
I2
—
626
5
4
562
37
4
532
0
°7
4
1,963
16
202
82
585
—
663
16
—
610
—
2,061
—
200
9
187
16
G
8o5
33
8
541
10
—
i>7.34
21
2
1,94°
tö
4
663
26
2
890
1 2
8
1,940
5
8
5,434
42
IO
i,o5i
2 2
4
324
19
q
109
4 2
8
—
—
—
i,485
36
0
383
l(>
383
16
—
383
16
—
383
10
—
i,533
r6
—
-
327
16
—
58 1
42
—
60 5
6
—•
i,514
16
—
—
i43
10
p
45
2r*
J
—
5a
27
—
241
>6
9
S,5o6
5
8
8,f)O0
i4
6
1824*
1820.
1826.
[827.
Summa j
för alja åren.]
53,9i3
9,59:
ken
B:co R:clr -,563
41,916
1 r
Beloppet af pröfvade ansökningar om nya Lån, har varit
hvaraf blifvit afslagne .......
och Beviljade samt utbetalte
1828
44,3ai
3,1
55,070
Antal
1,028
133
Slim ma
899,961; — I —
r 44,18 r I — I—■
i8a5.
j o, a 35
A438
1 2
i94
,3o3
37,1 l4
1 5
13
11
107,250
Antal
Summa
i,65a 1,194,740
673I 320,640
,041
84 o
Summa
Behållning på Creditivet, iillimo December
B:co R:dr| 8o5| 785,780
1,190,690
609,240
182".
Antal
2,654
i,o 56
Summa
1,233,700] —
5 o 3.41 o j —
B:co R:dr| — 1 fp5,835|—|—| —
674,100! —|—11,-201 j 68i,45o|—|—11,398! 73o,32o[—f—
75,i5r[ >i | toj — [ 32,08-j |5] t r j — | 143,60.51 5| 1
Tillgångar och Fordringar:
Cassa-Behållning
Utestående Lån
Förskott till Lagsökningar ....
Skulder:
Till Rikets Ständers Rank ....
Utelöpande Assignationer .
Balancerad Vinst
1824.
4,6iot32
914,33c1
8'i
804,160
87,300
27,563
18
l8a5.
7,74J
987>9i5
924,840
28,900
41,916
45
26
11
1826.
3,802
994,180
947’912
5,8oo
44,321
20
41
11
11
11
'1827.
8,5oo 47
i997,042
956,3o4
5,8oo
43,438
4-
Ultiino December.
1824.
Under Lagsökning varande Lån , vid hvarje års början
Till Lagsökning utlemnade Lån under årets lopp
919,028
019,028
1825.
995,657
pp5,657
1Ö2Ö.
998,o33
11 998, o33
i4
i4
1824.
4>75°l—
i 8a5.
3,3oo
3i,45o
1826.
8,63ol2i! 4
57,660!—I—
1827.
i,oo5,543
i,oo5,543
1827.
a3,935|33
38,ioo[—
Under loppet af året gjorde Inbetalningar
På Lagsökning beroende vid hvarje års slut
4>75°i—
i,45oj—
34,750)—j—J 66,290)21! 4
26,119)26; 8| 42,354|36| 3
B:co R:dr| 3,3oo|—
8,63o
311 4
62,o35)33
46,752(47
23,p35|33| i[ i5,282!33[i
Af de vid. 1827 års slut på handräckning
beroende Lånen, till en Summa af
R:dr 10,282: 33. 11., utestodo:
I af 1824 års
utlåning.
jji Malmöhus Län
i Christianstads Län
i Blekinge Län
2,902
J7
af 1828 års
utlåning.
af 1826 års
utlåning.
4,875
af 1827 års
utlåning.
2,492
L973
3,238
Summa
7,168
1,972
6,1,41
25
32
24
I 0
Summa B.co R:dr| 2,902)37! 8|
I—! 4,675)41) 4) 7,704) 2(11| 15,282)33)11
Vid Revisionen af 1827 års förvaltning
var på Lagsökning beroende en S:ma af B:co Rdi
hvaraf utestodo:
i Malmöhus Län .......
Christianstads Län
i
Blekinge Län
Af detta belopp innestodo hos:
Jordbrukande af Allmogen
Dito af Ståndspersoner
Handlande
Handtverkare
Militaire Tjenstemän
Civile och Ecclesiastique Tjenstemän
9,485
2,408
6,622
1 i,5i3
1,47°
1,200
872
2,905 4 j
i,o5o
4'
37
5
32
18,511
18,5i
i8,5i
31
3i
Tableau, som visar de vid hr arje års slut utestående Lånen, förlelade till Antal och Summa, efter Länen innom
Låne-Contoirets District, samt efter Näringar och Yrken.
""
Den i April.
Ultimo December.
1824.
1824.
l825.
1826.
182".
Länen;
Viita l
Sura ma
i Antal
Summa
Antal
Summa
Antal
Summa
Anta]
Summa
Malmöhus Län .
253
3o5,0 20
762
595,33o
1.249
668,520
1,728
708,558
4
3
2, l 3 I
694,450
Christianstads Län . . .
116
147,710
—
198
187,390
—
260
188,770
—
—
273
160,800
—
3o8
151,641
36
Blekinge Lä.i . . .
118
100,180
'
176
131,610
226
i3o,Ö25
8
6
255
12.4,822
3^7
/
S
392
15o,95 0
i3
5
Summa
487! 55a,910)-
|i,i36| 914,33o
—
1-
1,735
987-915| 8
6
2,256) 994,180141
1”
2,821
99 7,043
I
1 5
IS ä r i n g a r och Yrken:
.Tordbrukande Ståndspersoner ......
3°9
318,920
___
289
387,110
33o
352,32o
-
33o
3 06,019
4»
7
2.80
249,475
i1
4
Dito af Allmogen
39
27,840
3o3
147,480
5t)2
207,200
8
6
.917
245,401
—
4
1,44°
3o4,324
34
9
Handlande . .
^ ,
60
83,420
104
124,780
156
i49,3oo
—
—
190
149,670
—
—
190
1 57,320
fabrikanter
24
33,8oo
31
43,34o
4*
39,840
—
—
56
48,44°
—
—
5o
35,512
3 a
Handtverkare.
IO
3,900
65
20,970
116
3o,410
—
—
i73
37,3io
—
—
225
5 2,660
i—
Militairer
78
43.94°
,67
90,370
243
ioq,43o
—
—
263
95,65c
—
—
261
88,328
37
4
Civile och Eeclesiastique Tjenstemän ....
67
41,090
■77
100,280
—
257
99410
—
-—
337
111,640
—
375
109,420
_
Summa
487
552,910
r,t36
9i4,33o
-
1,735 (
987,9151
8| t>|
2,256|
994,180
4*1
11)2,8211
997.0421 •
5
eller
Landtmanna Näringar
346,760
_____
592
534,590
——
933
509,025
8
6
1,3.47
55i,47o
41
11
1,720
553,8oo
28
r
Stadsmauna dito
94
121,120
200
189,090
3 r 3
2 i9,55o
—
419
235,420
—
465
345.493
3 a
—i
Tjenstemän
i45
85,o3o
344
190,650
OOO
208,840
'
09°
207,290
■
636
197’748
37
J j
4
Summa]
43;)
552,910
-1
-1
t,i36|
9 i4,33o|
-1
i,735|
987,915]
8| 6|
2,256|
99.4,1801 ji
2,821)
99 7.042)
>1
4
Tableau, sora visar beviljade nya Lån och Inbetalningar af Län, åren 1826 och 1827, fördelade efter Län,
samt efter Warin gar och Yrken.
L ä n c 11
Malmöhus Län
Christianstads Län
Blekinge Län . .
Käringar och Yrken:
Jordbrukande Ståndspersoner
Dito af Allmogen
Handlande ....
Fabrikanter. . .
Handtverkare . . .
Militairer ....
Andre Tjenstemän
eller:
Landtmanna Näringar . . .
Stadsiuanna dito u ‘ .
Tjenstemän . . ... . . .
18:
Beviljade nya
Län.
Inbetalte Lån.
Beviljade nya
Län.
Inbetalte Lån.
Antal
Summa
Antal
Summa
Antal
Summa
Antal
Summa
• ' r «• r
959
1
5oi,i4o
48o
461,101
43
9
J,i55
488,5io
,
,
762
5o2,6i8
4
3
1 o.!\
C)8,02O
—
—
1 11
1 26,890
—
j8g
127,180
—
i45
i 36,338
12
__
•
118
81,390
-
• ■
89
87,192
18
10
263
1 i4,63o
1 26
88,5o2
24
3
Summa
1,201
68i,45o|
-1
—
680
675,184
»41 7
1,598)
700,020
i,o33
727,458|4o
6
221
239,300
221
285,6oo
6
5
2 2.5
23i,i4o
_
>;
275
287,684
3
.
565
183,590
—
—
24°
i45,344
8
2
876
234,070
—
—
353
175,196
i3
n
/
82
107,380
—
—
48
107,010
—
—
87
110,660
—
—
87
1 o3,oio
—
—
20
28,090
—
—
10
19,490
—
•—
24
21,640
—
—
3o
34,567
16
"7^
97
25,100
—
—
4°
18,200
—
—
146
38,920
—
—
94
23,570
—
—
. . r .
88
38,2 20
—
—
68
52,000
—
—
io5
4.7,84°
—
—
107
55,i6i
: 0
8
. . . .
I 23
59,770
—
53
47,540
—
—
135
46,0 5 0
—
—
87
48,270
——
Summa
1,201
. 68„i,45oj—[—[ Ci6o| 675,1841141 7I i,598| 73o,3no|—1—j r,o33| 727,45Sj4oj 6
786
1
422,890
461
43 0,944
j4
7
1,101
465,2i 0
628
462,880
13
10
204
160,570
—
—
98
144,700
—
267
171,220
—
—
211
161,147
16
—
• .
211
97>99°
——
121
99,540
240
93,89°
r
1 *
194
1 o3,431
10
8
Summa
1,201
1 68i,45o|—
68oj 675,184114! 7
1 »»598
730,020
1-
!—
|i,o3o| 727,458
4°
6
Malmö af Pikets Ständers Låne-Conloir den 20 Oclober 1828.
Björkman.
"t
Bnnco-Vtskottets Betänkande. N:o 4.
t
N:o 4.
Betänkande, i anledning af remitterade
Motioner om rättighet
för Banco -Fullmägtige ,
med serskildt afseende på det
nu inträffade Cours-förhållandet,
att vidtaga alla till ändamålet
ledande anstalter om
Silfverköp , som med Bankens
säkerhet kunna vara förenliga.
. Borgare-Ståndet liar, enligt Protocolls-Utdrag
under d. 24 nasti. November,
till Banco-Utskottet remitterat en motion
af Herr J. Noreus, utaf följande innehåll:
”Rikets Ständer stadgade vid sista
Riksdag, att Banco-Slyrelsen egde, att verkställa
vexling af Baiicosedlar emot Silfver
efter fastställd cours emellan 120 och 12S
Skillingar för en Riksdaler Specie. Detta
stadgande, hvarigenom Ständerne sökte Le
Bih.
till Riks. St. Prot. 1828,1829. 6;tc Sami, ».
aldra Haft.
I
Banco-Ut skottets Betänkande. N:e 4.
reda en framtida möjlig realisation, liar
redan visat en nyttig verkan genom den
tillökning Bankens reela fond under de senare
åren vunnit. De Coursförhållanden,
hvilka under de senare månaderne uppkommit,
och under hvilka coursell på Hamburg
sänkt sig till 120 å 121 Skillingar,
och uti de andra orterne ännu lägre, synes
föranleda till en fortsatt och utsträckt verksamhet
i denna del, i synnerhet som coursens
ytterligare fall och en bristande afsättning
på vexlar otvifvelaktig! måste blifva
af en menlig verkan på det hela af näringsomfånget.
Sannolikt är ock, att så gynnande
omständigheter, som de närvarande,
för tillökningen af Bankens Silfverfond,
icke länge fortfara, och att en förändring
snart kan inträffa, hvarigenom det vigtiga
ändamål, som Rikets Ständer vid förra
Riksdagen åsyftade, aflägsnas. Jag tager
mig häraf anledning föreslå, att BancoStyrelsen,
så länge Silfver i Banken kan
uppläggas till 128 Skillingar i Bancosedlar
<or en Specie-Riksdaler, måtte ega, att vidaga
alla till ändamålet ledande anstalter
om Silfveruppköp, hvilka med Bankens säkerhet
kunna vara förenlige, och ibland
hvilka jag hufvudsakligen räknar, att Banco-Styrelsen
hör förklaras berättigad, att
upprätta contracter om Silfverleverancer,
Banko- Utskottets Betänkande. N:o 4.
3
bestämde till viss tid, med vilkor att sådan
säkerhet för contracternas uppfyllande
ställes, den Styrelsen pä eget ansvar kan
antaga.”
Banco-Utskottet har vidare, genom Protocolls-Uldrag
från Högloft. Ridderskapet
och Adeln af den 28 November, fått sig
remitterad en motion i samma ämne af
Herr W. Tham, så lydande:
”Då uti Svenska Jordbruks-Historien
den för häfderna ovanliga händelse inträffat,
att, detta år, Svensk Spannmål kunnat
med förmon af enskilde Speculanter utskeppas
till främmande ländert och denna
skeppning, jemte en någorlunda förmönlig
af våra vanliga Exportvaror, sänkt. Vexelcoursen
till 120 sk., tror jag en för Silfverupphandling
och införsel gynnande period
vara för handen, ock som begagnandet deraf
bör önskas af hvar och en, som nitälskar
för en med allmänna samhällsbehofvet öfverensstämmande
myntbestämning, så anhåller
jag, det Ridderskapet och Adelil ville
besluta en anmodan till Herrar BaiicoFullmägtige,
att begagna deli nu varande
låga Coursen till upphandling af Silfver
för Bankens räkning, antingen genom förskotters
lemnande emot full säkerhet, på
4. Bctuco-TJcskoitets Betänkande. N:o 4,
salt Herrar Banco-Fullmägtige tillvägagingo
år 1825, eller genom upphandling af goda
Vexlar, och detta utan afseende derpå om
Silfret, i anseende till den sena årstiden,
som försvårar transporten, l^an inkomma i
Höst eller nästa Vår, men med iakttagande
af de säkerhetsmått , som förekomma alla
förluster,”
Hvarmed Friherre Kantzow, J. A. och
Hr Lefrén, P., sig förenat; äfvensom Hr
Grefve Schwerin, F. B., instämmande i
hufvudsaken, framställt dess tanka, ”att åt
Banco-Styrelsens bepröfvande torde höra
öfverlemnas, huruvida det Silfver, som köpes,
må till våren uppläggas i Hamburg,
eller genast landvägen liit-transporteras.”
Herrar Banco-Fullmägtige, häröfver hörde,
hafva', ujjpå anförda skäl och grunder,
och för befrämjande af ett dubbelt ändamål,
nemligen att bereda åt Bankens metalliska
Fonder den förstärkning , som en
inträffad, öfver förmodan fördelagtig Conjunctur
kan medgifva och erbjuda, samt att
åt handeln och inhemska productionen gifva
ett stöd, hvaraf de, i närvarande ställning,
synas, liksom år 1825, hafva ett verkligt
behof; hemställt, det Banco-Fullmägtige
matte blifva autoriserade att, ej blott till
Bancc-Utskottets Betänkande. N",o4.' 5
innevarande års slut, utan också under de
Tre första månaderne af år 1829 och sedan
intilldess Rikets Ständer annorlunda förordna,
invexla Silfver efter nu gällande årspriset
af, i ett för allt, 128 sk. JBancosedlar
för en R:dr Silfver efter Svensk myntberäkning,
och i sammanhang härmed, efter
eget bepröfvande, kunna vidtaga sådana
speciella åtgärder, som må finnas behöfliga,
under vederbörlig ansvarighet att noga tillse,
det nödiga säkerhetsmått mot förluster
ej blifva åsidosatte, samt med förutsättande
tillika att, derest omständigheterne fordra,
det berörde Silfvervexling underlijelpes
medelst någon activ åtgärd, vare sig contrahering,
under vilkor af Räntefritt förskott,
eller Yexlars uppköp af Banken, priset
då blifver det lägsta, som efter Conjuncturen
erhållas kan, men i intet fall mer än 128 sk.
Efter sorgfälligt öfvervägande af ämnet
och de flera frågor, som i sammanhang
dermed uppstått, samt vid betraktande, att
i en tidpunkt, då metalliskt Mynt ej är i
handel oell vandel gångbart, Bankens biträde
och mellankomst, i sådan väg som
nu är i fråga, utgör snart sagdt det enda
sättet, hvarigenom de tidtals uppkommande
behållningarne af en förmonlig handel kunna
göras för allmänna rörelsen tillgängliga
C Enncc-JJiskottets Betänkande. N:o 4.
Och frugtbärande, liar Banco-Utskoltet, under
fullt förtroende till Herrar Fullmägtiges
uppmärksamhet, nit och omtanka i hvad
som rörer verkställigheten , funnit sig höra
vördsamt tillstyrka, det Rikets Ständer må
besluta, att icke allenast den nu tillåtna
invexlingeii af Silfver mot Bankens Sedlar
a 128 sk:s pris, må fortfara, utan äfven inköp
af Silfver till lägsta pris, som erhållas
kan, men, i intet fall, utöfver 128 sk. per
R:dr Silfver efter Svensk myntberäkning,
kostnadsfritt i Banken levereradt, får, utan
inskränkning till någon bestämd Summa
och jemväl enligt afslutande Coritracter och
under vilkor af Räntefria förskotters meddelande
mot sådan säkerhet, somafBancoFullmägtige
pröfvas antaglig, fortsättas,
båda delarne, så väl under den återstående
tiden af innevarande år, som under de första
3 månaderne af år 1829, — så till förstående,
att detta är contracts-tiden, men att
levererings-tiden får sträcka sig äfven derutöfver,
på sätt att Contracterne slutas om
leverancepå första öppet vatten, under vilkor
att ej fördröjas utöfver Ultimo Junii
1829. Hvaremot Utskottet ansett den föreslagne
vtväg att för detta ändamål jemväl
Vexlar skulle, på Bankens egen risque, få
vipphandlas, kunna inleda Banco-Verket i
alltför äfventyrliga operationer, och förden- |
Banco-TJtskottets Betänkande. N:o 4. 7
skull ingalunda bora blifva tillåten att af
Banco-Styrelsen begagnas.
Det blefve väl häraf en gifven följd,
att nya Bancösedlar för detta ändamål nu
och till en början skulle komma att utfärdas
; men då genom dessa Sedlar i och med
detsamma införskaffas en motsvarande Reel
Valuta inom Bankens hvalf, har BancoUtskottet
häruti ej insett någon våda; och
det beror utomdess af Rikets Ständers framtida
beslut, huruvida dessa utbetalningar
skola, antingen af Bankens egen Räntevinst,
eller på annat sätt, betäckas.
Hvilket allt vördsamt underställes Rikets
Ständers upplysta beprölvande. Stockholm
den 5 December 1828.
g Banco-X5tskottets Betänkande. N‘.o 5.
N:o 5, ^
Memorial med tillstyrkan, att
600 Exemplar af Herr Grefve
F. B. von Schwerin$ arbete:
Författningar, rörande
Bane o-Verke t & c., må,
efter det af Förf att aren erbudne
nedsatte pris, inlösas till
utdelning bland Riks-Ståndens
Ledamöter.
Meil
stöd af beslut, fattade af Rikets
Ständer vid senaste Riksdag, anmodade,
genom skrifvelse af den 28 Nov. i8a3, då
varande Banco-Utskott Banco - Fullmägtige,
att tillsätta en Comité af sakkunnige
Män inom Banco-Verket, ”hvilken skulle
ega, uth, efter noga granskning och frånskiljande
af alla upphäfda och på uppgifna
grundera olämpliga stadganden, i
systematisk ordning sammanfatta och, under
vissa Titlar, ordna de nu gällande och
under arbetets fortgång tillkommande Författningar
i allmänhet rörande BancoVerket.
samt derefter ingifva det sålunda
upprättade förslaget till Herrar Full
-
Banco-\}tskottets Betänkande. N-.o j. 9
mägtige, som egde att öfverlemna detsamma
jemte eget utlåtande till det blifvande
Banco - Utskottets pröfning och bifall,
till arbetets allmängörandc genom
trycket,”
Uti en annan Skrifvelse från då varande
Banco-Utskott, under den 5 December
1823, likaledes föranledd af Rikets Ständers
Beslut, anmodades Banco-Fullmägtige
draga försorg, ”att, enligt af Utskottet upp”gifna
synpunkter, ett sammandrag af det
”i Bankens Archi v förvarade, af framlidne
”Banco-Commissarien Fredric Silfverstolpe
”författade Historiska Verk öfver Bankens
”öden, äfven med iakttagande af tilläfventyrs
behölliga tillägg, måtte blifva upp''gjordt,
samt Historien om Banco-Verket
"vidare efter en lika plan till närvarande
”lid fortsättas.”
Med anledning af dessa Skrifvelser,
tillsattes inom Banken en Comité, under
Ordförandeskap af äldste Ledamoten
bland Ridd. och Adelns Fullmägtige, Herr
Grefve von Schwerin. Under de öfver-.
läggningar, som, i afseende på de uppdragna
arbetena , inom Comiten föreföllo,
och efter anställandet af de granskningar
deras föremål framkallade, trodde Herr
io Banco-Vt skottets Betänkande. N:o 5.
Grefven, att de af Utskottet åsyftade ändamål,
(fullständigt utvecklade i dess af Rikets
Ständer bifallna och åtgärden föranledande
Memorial af den i5 No v. i8a3),
icke helt och hållet stöde att vinna efter
den ledning Utskottet lemnat. Detta föranlät
Herr Grefven, att, med det kända
nit för allt hvad som rörer Banco-Verket,
hvaraf Herr Grefven lemnat så många prof,
författa och på egen bekostnad från trycket
utgifva ett arbete, kalladt: Författningar,
rörande Banco-lerket, i sammandrag
och med anmärkningar, innehållande
icke endast, såsom titeln lyder, en samling
af alla Banken rörande Författningar,
dels in extenso, dels i sammandrag, deribland
en del aldrig varit allmänheten genom
trycket meddelade, och hvilka, för
att lätta uppfattningen, blifvit i bifogade
Tabeller, till deras innehåll, under serskilda
rubriker sammanförda, utan äfven, dels
i noter under författningarne, dels i serskildt
meddelade handlingar och tableauer,
en historisk öfversigt af Banken från dess
första början till närvarande tid och verkningarne
af de för dess rörelse gifne och
tillämpade författningar, på så väl Banken
sjelf, som det allmänna.
Banco-Utskottet, som förbehåller sig
att, sedan förutnämnde Comité inkom
-
Bancc-XJtskottets Betänkande. N:o xi
mit med sin berättelse, framdeles yttra sig,
huruvida det anser, att genom detta Herr
Grefve von Schwerins arbete, de i förra
Riksdagens Banco-Utskotts ofvanåberopade
Skrifvelser af den 28 Nov. och den 5 Dec.
1823, åsyftade ändamål blifvit i allo uppfyllda,
har dock, likmätigt dess pligt, att
bereda sina Principaler, Rikets Ständer,
alla medel för bedömmande af hvad med
Bankens ställning och rörelse gemenskap
eger, trott sig böra, ju förr desto hellre,
föreslå inlösen af ifrågavarande arbete till
utdelning bland Riks-Ståndens Ledamöter;
och då Författaren, efter härom gjord förfrågan,
erbjudit sig att, för ett pris af blott
En R;dr Banco Exemplaret, (eller x-4-‘del
af Boklådsprisef) derigenom Författaren lör
sina hafde kostnader biifver betäckt, aflåta
Sex Hundrade Exemplar, dem Författaren
serskildt aflagt för att tillhandahållas Rikets
Ständer; så får Banco-Utskotlet nu vördsamt
föreslå, att nämnde 600 Exemplar må
blifva för Bankens räkning inlösta och
bland Riks-Ståndens Ledamöter utdelta, sålunda,
att 370 Exemplar lemnäs till Höglofl.
Ridd. och Adeln, 60 Exemplar till Högv.
Preste-Ståndet, 5o Exemplar tili Vällofl.
Borgare-Ståndet och 120 Exemplar till Hederv.
Bonde-Ståndet; eller, på sätt Herrar
Landt-Marskalk och Talmän kunna lämp
-
i z Banco-Tät skottets Betänkande N:o ? och 6,
ligast finna; hvilket vördsamligen underställes
Rikets Högloft. Ständers bepröfvande,
Stockholm den 18 December 1828,
N:o 6.
Utlåtande , i anledning af g:ne
Rihs-Stånds åter-Remiss å Utskottets
Betänkande N:o 4> angående
rättighet för BancoFullmägtige
att, fortfarande
efter nästa års ingång, vidtaga
anstalter om Si/fverköp,
33anco-Utskottets berörde Betänkande har
blifvit af Vällofl. Borgare-Ståndet bifallet,
men från de öfrige trenne Riks-Stånden, i
följd af anmärkningar, återremitteradt. Då
dessa anmärkningar till en del angå sjelfva
den hufvudfråga: om och huruvida Silfvers
införskaffande mot Bankens Sedlar må anses
förmonligt eller icke ? till en del åter,
röra endast de speciella åtgärder, som Banco
-
Batico-XJ t skottets Betänkande, N:o 6. 13
•
Utskottet för ett slikt ändamåls vinnande föreslagit
; så torde det finnas i sin ordning att
ofvannämnde hufvudfråga uti möjligaste
korthet utredes, innan Banco-Utskoltet upptager
och besvarar hvad, som angående
blotta sättet för verkställigheten blifvit yttrad
t och erinradt.
En Ledamot har yttrat:
”Om nya Sedlar utgifvas till Silfverköpet
eller erforderligt belopp dertill tages
af Bankens behållning förefaller mig likgiltigt,
blott de ej förblandas med Bankens
nya vinst. Då Banken får in Silfver i
stället, är ändamålet uppnådt och säkerhet
vunnen för den tillökning i rörelse-capital,
som de nya Sedlarnes utgifvande förorsakar.”
En annan Ledamot har yttrat:
”Allt Silfver, som för nya Sedlar uppköpes
efter 128 skillingars cours, befrämjar
egentligen icke realisationen, om den skall
ske efter samma cours; ty hvartill gagnar
det uppköpta Silfret då man ger ut nya
Sedlar till samma belopp? Blott det Silfver,
som köpes till lägre pris eller för Bankens
vinst, och således utan Sedelstockens motsvarande
förökning, befrämjar i sjelfva ver
-
14 Banco~\Jt skot tets Betänkande. A!:o 6.
ket realisationen genom Banco-fondens förstärkning
i förhållande till Sedelstocken.
Man motverkar deremot realisationen och
blottställer sig för vådliga följder, om man
begagnar en tilläfventyrs hastigt öfvergående
conjunctur, att samla Silfver mot utgifvande
af nya Sedlar. På sådant sätt skulle man
genom Sedelstockens förökning endast ytterligare
förringa myntvärdet, och man skulle
kunna för nya Sedlar köpa Silfver så länge
alt man slutligen nödgas realisera efter 144
skillings cours.
För att kunna förena dessa så stridiga
åsigter, torde den erinran göra tillfyllest att
Banco-Verkets, lika som hvarje enskild persons
; financiela ställning kan och bör betraktas
under tvänne hufvudsakliga förhållanden
, hvilka ej nödvändigt af hvarandra
bero ; det ena, dess förmögenhet
och soliditet på det hela , det andra,
dess förmåga att vid anfordran contantinlösa
sina utelöpande skuldsedlar. Soliditeten
på det hela kan, såsom ganska rigligt
blifvit insedt och anmärkt, ej vinna på andra
Silfverköp än de som ske , endera till
serdeles förmonligt pris, eller med användande
af sådana förut förvärfvade fonder,
som eljest skolat antingen amorteras eller
utan ersättning bortskänkas. Likgiltigt kan
Banco-XJtskotfets Betänkande. J\’:o 5.
15
det då ingalunda vara för ställningen på
det hela, hvarifrån inköpsfonden tages, helst
då, såsom förhållandet i närvarande ögonblick
är, alla till Silfverköp från förra Riksdagen
anslagna och afsatta medel redan
äro jemt upp i sådan väg använda, och alla
öfrige ränte-revenuer, till och med detta års
slut, åt Riksgälds-Contoiret anordnade. —
Hvad åter vidkommer den senare, eller förförmågan
att vid anfordran inlösa de Sedlar,
som presenteras, så kunna utvägarne dertill
ökas äfven på bekostnad af den egentliga
förmögenheten, genom tillvägabringande af
en förbättrad proportion emellan Silfrets
och Sedelmassans numeraire. En sådan
bättre proportion uppstår onekligen till
viss grad, ehvad inlösningspris som stadgas,
jemväl genom de silfverköp, som ske
mot utställande af nya Bancösedlar, så länge
nemligen Silfver och Sedlar ej utgöra
alldeles lika summa. Denna satts torde af
följande enkla arithmetiska uppställning
vara satt utom all tvifvel:
Om Bankens Sedelstock
antages utgöra . . . 3o,000,000
och dess Silfverfond 5 Mill. motsvarande
å 128 sk. 13,333,3334
Transport i3,333,333p 00,000.000
16 Bat:co-XJt skot tets Betänkande. N:o 6.
Transport 13,333,333y 3o,ooo.ooo
sa vore förhållandet af tillgång
mot skuldsom r3i till
3o eller, med andra ord, att
1,666,666=. fela för att ega
hälften.
Banken inköper i Silfver En
Million, motsvarande å 128
sk. 2,666,6C6| och ökar
derigenom sin Sedelstock
med samma belopp 2,666,666f 2,666,666f
16,ooo?ooo 32,666,666J
Förhållandet i reelt mot Sedlarne Liefve då som
16 mot 3af, eller att blott 339,333^ återstå för
att ega hälften.
Betraktas proportionen efter pari, blir saken ändå
åskådligare:
Bankens Sedelstock .... 3o,000,000.
Dess Silfver . . , 5,000,000
jemt |:del.
För Silfver-fondens ökning
med ..... 1,000,000
skulle då kunna uppoffras i
sedlar ända till 6,000,000.
6,000,000. 36,000,000.
innan det förra förhållandet af 1 till 6
vore försämradt; så att allt hvad den köpta
Millionen mindre kostat medförde ett närmande
åt den bättre proportion, som, för
obehindrad vexling, antages vara nödvändig.
•
Specicla
Banca-Ut skottets Betänkande. N:o 6.
Speciela anmärkningarne mot de af
Banco-Utskottet till ändamålets befrämjande
föreslagne åtgärder röra egentligen:
1:0 Olämpligheten att inskränka den
rättighet tili vexiars upphandling afven på
Bankens egen risque, sorn allt hittills enligt
Banco-Reglementet varit Banco-Styrelsen
öppen.
2:0 En af förenämnde inskränkning befarad
menlig påföljd, bestående deruti, att
operationerue sålunda skulle komma blott
några få af Hufvudstadens större Handelshus
till godo, men de vexlar, andra Städers
handlande hade att erbjuda, förblifva
osålda.
3:o Sannolikheter , att bättre priser skulle
kunna erhållas vid Banco-Styrelsens omedelbara
befattning med vexelupphandlingar
och införskrifning, än genom Börsens
biträde och medverkan.
4:o Grundlösheten af Banco-Utskottets
yttrade farhåga mot vexeluppköp på Bankens
egen risque och dermed förenad direct
åtgärd att silfret hitförskaffa.
Bih. till ftikj. St. Prot. 1828,1829.6:1c Sami. 3.
aldra Haft.
Banec-\3‘ikattets Betänkande. N:o 6.
5:o Befarade vådor och olägenheter derigenom,
att upphandling af Silfver mot förshott
skulle blifva medgifveu till alldeles
obegränsad summa, oeh
6:0 Otjenlighetert att under 3:ne månader
af nästa år låta den omedelbara vexlingeu
mot 128 sk:s pris fortgå, äfven i deli
händelse, att Silfverpriset, vid beräkning af
innevarande års medelcours skulle enligt de i
Banco-Reglemeytet utstakade grunder böra
högre bestämmas.
Banco-Utskottet har med nogaste sorgfällighet
öfvervägat hvad i förenäranda hän«
seenden inom hvartdera Eiks-Ståndet blifvit
iramstäldt; och då Utskottet öfver allt iunnit
bevis på ett gemensamt sträfvande till
samma hufvudändamål, hvartill äfvert Utskottet
syftat, ehuru inom Stårtden, liksom
inom Utskottet, åsigterne om medlen att
på bästa sätt detsamma vinna varit skiljaktige;
så och för att emellan dessa olika
synpuncter må kunna medlas , ulan att i
hufvudsaken något blifver förfeladt, samt i
den öfvertygelse, att intilldess grunderrte
hunnit utstakas för det Banco-Reglemente,
sorn intill nästa Riksdag kommer atl, galla,
ett blott förlängande inpå nästa år af de
föreskrifter sorn nu finnas, är både dert
Baneo-XJt skottets Betänkande N:o 6% 19
enklaste och bästa af härtill ledande åtgärder,
har Utskottet velat i så måtto modifiera
dess förut afgifne Betänkande i ämnet,
att Utskottet härigenom vördsamt föreslår
:
Det Rikets Ständer må besluta: att*
föreskriften om Silfvervexling och Silfverköp,
i Fjerde Art. irsta Afdelningen, 4» 5,
(> och 7 §. §. af i823 års Banco-Reglemente,
fortfarande gäller under de Tre första månaderne
af år 1829, så till förstående, att
livad Contracter angår, detta är contraheringstiden,
men att levereringstiden får
sträcka sig äfven derutöfver, på sätt att
Contracterne slutas om leyerance på första
öppet vatten, under vilkor att ej fördröjas
utöfver ultimo Junii 1839, oc^1 med det
bestämda förbehåll, att En Riksdaler Silfver,
i Banken levererad, ej må kosta Banken
mera ån högst Ett hundrade tjuguåtta skillingar
Banco-Sedlar.
Hvilket Rikets Ständers bepröfvande
vördsamt underställes.
T vänne Ledamöters serskidta yttranden.
bifogas, Stockholm den a3 Dee. iSaS.
se Bi/.f. Banco-Uttkotwi Bet änkan dt. N.-o 5.
/
Till Protocollet den 23 December 1828.
I anledning af de, vid det från Högloft.
Kidd. och Adeln, Högv. Preste-Ståndet och
Hederv. Bonde-Ståndet återremitterade Betänkande,
angående Silfveruppköp för Bankens
räkning, gjorde anmärkningar, får jag
vördsamt anföra följande:
Man har satt i fråga, huruvida hela
operationen må anses nyttig och förmonlig
iör Banken, enär, för detta uppköp, ett pris
af till och med 128 sk. Banco för En Riksdaler
i Silfver medgifves. Att häröfver
fälla ett bestämdt omdöme är för närvarande
så vida omöjligt, som Rikets Ständer
ännu icke afgjort om, när och efter hvilken
Beräkningsgrund, Banken framdeles kommer
att utvexla Silfver emot Baneosedlar;
men då alla, vid sista Riksdag till Bankens
eonsoliderande vidtagne anstalter äro beräknade
efter ett pris af högst 128 sk.
Banco för en R:dr i Silfver, har Utskottet
Bordt förutsätta, att Banken uti intet fall
kommer att utgifva Silfver till ett lägre pris.
Häraf följer, att hvad Banken mindre betalar
är en vinst, hvad derutöfver, en förlust,
och att, hvad till omförmäldte pris köpes,
är hvarken vinst eller förlust, utan
helt enkelt en utvexling. Så framt någon
Bil t.Biiiica-XJiskottets Betänkande, Nio 6. 21
egentlig vinst för Banken åsyftas, måste
man således antaga, att Silfver kan erhållas
undev 128 sk. per R:dr Specie; och det är
på denna förmodan hela operationen är
grundad. — Jag anser derföre ett maximipris
af 126 eller högst 127 sk. böra bestämmas
för Silfver, som efter LeveranceContract
och mot förskott upphandlas. Hvad
Banken köper till 128 sk. kan, som sagdt
är, icke gifva någon vinst och bidrager icke
till dess eonsoliderande, enär uppf andlingen
sker för Sedlar, sorn öka Sedelstocken
eiler Vexel-Bankens skuld i samma nion,
den metalliska fonden förstärkes. Annat
vore likväl förhållandet, om härtill användes
endast Bankens behållna Räntevinst, i
fall någon sådan nu vore odisponerad, eller
den för nästkommande är påräknade finge
till detta ändamål anticiperas. Allt det
Silfver som för Räntevinsten uppköpes, vore
det ock till ett pris öfver 128 sk., eller
det blifvande utvexlingspriset, bidrager verkligen
att öka Bankens förmåga, att framdeles
inlösa sina Sedlar och upprätthålla deras
värde; och ett sådant användande af
Bankens Räntevinst vore utan .tvifvel både
rättare och fördelaktigare än att, sorn hittills
stundom skett, i det närmaste utan
»11 sköns nytta bortkasta den.
32 B rf. t. Bancc-JJtskoftets Betänkande. N:o 6.
»
Banco-Ulskottet har uti det återremiti
terade Betänkandet tillstyrkt upphandling
af Silfver till obegränsadt belopp, äfven
uppå Leverance-Contractet med förskott.
Ehuruväl, med fullt förtroende till Herrar
Banco-Fullmägtiges bepröfvade insigt, omtanka
och försigtighet, all anledning är att
hoppas, att ingen förlust för Banken härigenom
skulle uppkomma; så och emedan,
det oaktadt, oförutsedda händelser kunna
inträffa, som satte Leveranterne ur stånd
att inom bestämd tid fullgöra sina förbindelser,
och Banken då skulle nödsakas i Laga
ordning utsöka dess lemnade förskott,
hvaraf möjligen betydliga förluster kunde
blifva en följd; anser jag rådligast, att åtminstone
icke blottställa sig för obegränsade
förluster, och att derföre bestämmes
en viss snmma af till exempel en half Million
B:dr Banco, hvarutöfver förskott för
åtagne Silfyer-leverancer i det hela och
tills vidare icke må utgifvas; ankommande
i öfrigt på Banco-Styrelsen, att noga
tillse, att, i mon af Lcveranternes vederhäftighet,
ställd borgen eller annan säkerhet,
icke alltför stort belopp lemnäs på ei\
hand.
Beträffande tillåtelse för Baneo-Fullmäglige,
att till denna Silfverupphandling
Bil. t. Banco-Utskottett Betänkande. TV o 6. oj
äfven uppköpa Yexlar, så kan jag för min
del ej annat linna, än att goda Vexlar, med
goda Endossementer försedde, innebära lika
stor säkerhet sorn Contracter, afslutadé
med och garanterade af vederhäftige personer;
och beträffande risquen för uppläggiiiligen
och hitförandet af det Silfver, som
för dessa Yexlar på utrikes ort upphandlas;
så är jag öfvertygad att Herrar BaiicoFullmägtige
vidtaga alla nödiga anstalter
till förekommande af förlust i detta hänseende.
Jag anser följaktligen, att BancoFullmägtige
må autoriseras att äfven begagna
detta upphandlingssätt, derest de
pröfva det åtminstone lika säkert och till
resultatet fördelagtigt, sorn det att sluta
contract om Silfverleverance mot förskott
på köpesumman; dock alt beloppet af hvad
sålunda upphandlas likaledes inskränkes till
eli summa af högst motsvarande en half
Million R:dr Banco; och med iakttagande
att Silfret, i Banken aflemnadt, icke kommer
att kosta Öfver 127 sk. per R:dr Specie.
—* Då jag för min del icke finner betänkligt,
att Herrar Banco-Fullmägtige lemnäs
rättighet, att till det åsyftade ändamålet
uppköpa Vexlar, är det ingalunda mill
mening, att den bör eller må begagnas i
afsigt att, sorn man säger, styra Coursell,
Del är icke Bankens skyldighet och bör
24 Bil. t. Bmico-lJrskottets Betänkande, /V:o (J.
icke tillhöra dess befattning, alt npprättbå!
a värdet af Hamburger Banco, Pund
Sterling eller något annat främmande mynt.
Bankens skyldighet för närvarande är att
consoiidera sig sjelf, för att komma i tillstånd
att efter en rättmätig grund bestämma
och sedermera orubbadt bibehålla värdet
af sine Sedlar. Lika litet som Banken
bör tili Remittenlers fördel operera till
Coursens fallande, när den stigit i följd af
en större efterfrågan af Veviar, lika litet
bör den till Trassel)ters förmon medverka
till dess böjande då, som nu är händelsen,
en tillbillig Handels-conjunctur boredt en
större tillgäng på Veriar och vållat dess
fällande. Den senare åtgärden vore så
mycket obilligare i närvarande omständigheter,
som Trassenten, om han har svårighet
att sälja sina Vexlar, kan sjelf besörja
om hitförskaffande af den Silfver-Valuta,
han eger på utrikes ort och den i Banken
insätta i utbyte mot Sedlar t\ 128 sk. för en
R:dr i Silfver, hvaremot Remittenten, i händelse
af Coursens stegring öfver 128 sk.,
icke ännu eger den utväg, att i Banken
till detta pris kunna utbekomma Silfver för
alt till sin skulds liqviderande på utrikes
ort användas, utan måste helt och hållet
bero af Trassenternes godtycko eller deras
inbördes täflan att utbjuda vexlar. När
BH- ti Btntco-UtskottetS Betänkande. N:ö 6. 25
en gång värdet af Bankens Sedlar blifver
bestämdt och Silfver derefter utvexlas, skola
den utrikes Vexel-Coursens förändringaaldrig
för längre tid betydligt afvika från
hvad man kallar Pari — och de afvikelser,
som efter omvexlande Handelsförhållanden
mäste inträffa, hvarken kunna eller böra
af Banken motarbetas. De äro af den beskaffenhet,
att de aldrabäst jemka sig sjelfva,
endast man ej genom konstlade medel
söker hämma eller förvända sakernes naturliga
fria gång och utvexling, Stockholm
den 23 December 1828.
C. B. Hegardt.
Till Protocollet för den 23 Dec. 1828;
Jag får reservera mig mot det Beslut,-  att Banken blifver en direct Vexeluppköpare
och, genom Vexelköp, en direct Silfverupphandlare,
och anser att Banco-Fulllnägtiges
hittills verkställde operationer aldrig
egt detina egenskap. För öfrigt får
jag åberopa Utskottets förra betänkande.
Stockholm den 28 December 1828.
Nils Sandblad.
Bil», till Rikt. St. Prot. 1828, 182g. 6:tf Samt 3
atdra Haft.
Biinco-Utskottcts Badnkande, A':o 7.
Betänkande, i anledning af en
inom T^ällofi. Borgare-Ståndet
väckt motion, att Instruction
för Banco-Utskottet borde vid
Riksdagens början meddelas.
Vällofl. Borgare-Ståndet har till BancoUtskottet
remitterat en af Herr C. Ekerman,
den i nasti. December, gjord framställning:
om icke Banco-Utskottet borde,
vid Riksdagens början, med Instruction förses
, helst derom stadgades i Riksdags-Ordningens
3a hvarjemte åtskillige Ledamöters
i anledning häraf yttrade tankar
blifvit Banco-Utskottet communicerade.
Banco-Utskottet får i anledning häraf
ypplysa, att då 3a §. Riksdags-Ordningen
hvarken stadgar, att Instruction för BancoUtskottet
skall vid början af hvarje Riksdag
utfärdas, eller huruledes och i hvilken
ordning samma Instruction skall tillkomma,
ecb' sedan den förr iakttagne prascis, att
Rikets Ständer , innan ett Banco-Utskott
begynde sina sammanträden, skulle hafva
förenat sig om Instruction för detsamma,
farints yid 1818 5rs Riksdag föranleda till
Éancc-tj:fkottets Betänkande. N.o 7. 27
hinder och uppehåll; så beslutade Rikets
då församlade Ständer den förändring härutinnan,
som i den Ar i8a3 fastställde nu
gällande Instructions 10 §. innefattas, nemligen:
”att Banco-Utskottet åligger, att, före
Riksdagens slut, i öfverensstämmelse med
de af Rikets Ständer, angående Banco-Verket,
vidtagne författningar, hos Rikets Ständer
föreslå Instruction för Banco - Utskottet
vid påföljande Riksdag, hvilken Instruction,
sedan den af Rikets Ständer blifvit pröfvad
och fastställd, skall ligga till grund
och tjena till efterrättelse, intilldess Rikets
Ständer finna anledning att, efter Utskottets
hörande, deruti ändring göra.” Nuvarande
Banco-Utskott har alltså genast haft att
tillgå, och framgent ställt sig till efterrättelse,
den af 1823 års Ständer beslutade Instruction.
(Se Bill. till Riks-Ståndens Prot. 6
Sami. 2 Band pag. 347). Några förändringar
i densamma äro ej inom Riks-Stånden
föreslagne; och då Banco-Utskottet vid föreslående
af en ny, har att rätta sig efter
de Förordnanden om Banken , som Rikets
IStänder under loppet af Riksdagen kunna
komma att gifva, så är vid Riksdagens borlm
icke eller Utskottet i tillfälle, att med
förslag om ny eller förändrad Instruction
sig anmäla; ett förhållande, hvilket troligea
kosnner att städse fortfara,
ag Banco-XJtskottets Betänkande. N\o 7.
På grund af hvad som nu blifvit ntredt,
är Banco-Utskottets tillstyrkan, det
Rikets Ständer må besluta:
Att bibehålla den ordning i fråga om
Instructions uppgörande för Banco-L tskotten,
från Riksdag till Riksdag, sorn
år 1818 blifvit införd och sedermera
iakttagen. Stockholm d, 16 Jan. 182g.
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon Ad. Wai.méif.
Baiico-XJ t skottets Betänkande-. N:o g- i
N:o 8.
Memorial, angående tn fr ari
Högloflige Ridderskapet och
Adeln remitterad Motion otti
utdelning till Riks-Ståndens Ledamöter
af det genom BancoStyrelsens
föranstaltande från
Trycket utgif ne arbete: Han dilin
g ar och upplysnin gar
rörande Banker i andrei
Länder.
Uti ett hos Högloft Ridderskapet och Adelli
uppläst samt till Banco-Utskottet den 3ö
förlidne December remitteradt anförande
af Herr A. R. Rosensvärd * sorn den i4
innevarande Januarii bit ingått, har blifvit
framställdt, att den nytta * som af ofvanliämnde
Bok, medelst dess tryckning varit
åsyftad, kunde för närvarande lämpligast
befrämjas, genom Bokens utdelning till Rikets
Ständers Ledamöter, hvilka äro i utöfning
af det ansvarsfulla värf att besluta
ofver Bankrörelsen inom Sverige; och att
Bihl till Riks. St. Prot. 1828* 1829. 6:tc Samt i
8-a;* Haft.
Battco Utskottets Betänkande. N:o 8-
fördenskull anstalt måtte klifva fogad, det
så många Exemplar, som till denna utdelning
erfordrades, genast kunde varda till RiksStånden
Öfverlemnade, och kostnaden derföre
bestridas af Rankens Rörelse-Vinst.
Med anledning häraf meddelas vördsamt
den upplysning, att, sedan Hrr RancoFullmägtige
uti deras lill närvarande BancoUtskott
afgifna Rerättelse anmält den af
dem heslutade och verkställde Tryekningsåtgärd,
med hemställan tillika, om icke,
utaf upplagan, som utgör iooo Exemplar,
nödigt antal finge användas till utdelning
hland Riks-Ståndens Ledamöter, så har
Banco-Utskottet, som delat denna med Motionairens
Förslag instämmande åsigt, till
samma hemställan lemnat bifall; och då
utdelningen till Riks-Stånden, i följd häraf,
redan lärer vara genom Banco-Styrelsen
ombesörjd, har Banco-Utskottet, såsom svar
å Remissen, endast skolat detta förhållande
vördsamligen anmäla. Stockholm den
22 Januarii 1829.
Banco-TJt skottets Betänkande. N:o 9.
N:o g.
Betänkande, i anledning af ett
från Högloflige Ridderskapet
och Adeln remibteradt Förslag,
om inrättande af Sockne-Bibliothek
på Bankens bekostnad.
TT
-Tios Högloflige Ridderskapet har en dess
Ledamot, Herr C. U. Roos, efter hvarjehanda
i ämnet gjorde framställningar föreslagit:
Del Rikets Höglofl. Ständer må besluta,
att till de Pastorater, som genom
Socknestämmo-Protocoll hos Banken anmälde
sin afsigt alt inrätta Sockne-Bibliothek,
och dervid fogade Skuldförbindelse af Pastoratet,
Banken ägde att till li vartdera
förskjuta 1000 R:dr Banco, hvaraf i-4:del
borde efterskänkas samt de öfrige 3-4-'delarne
återbetalas på det sätt, att de först
finge innebafvas i Fem år utan afbetalning,
efter Sjette årets slut borde i-3:del af återstående
Summan afliqvideras, efter Sjunde
årets slut, tredje fjerdedelen, samt vid slutet
af Åttonde året från lånets erhållande den sista
fjerdedelen till Banken inbetalas; allt utan
någon Räntas beräknande; och endastunder
det vilkor, att redovisas eller styrkas hor
-
^ i.a-{Jtskottets Betänkande. N‘.o g,
de, det den uttagna Förskotts-Summan blir■yit
för ändamålet använd, Och har i öf-.
rigt Motionairen ansett det höra vara tilla-,
tet så väl i allmänhet att begära och erhålla
äfven ringare försträckning än icoo R:dr„
som ock, för arne närgränsande mindre Pastorat,
att förena sig om inrättande af
gemensamt Bibliothek,
Banco-Utskottet får i anledning häraf
vördsamt yttra, att den föreslagna anstalten
synes Utskottet kunna alldeles öfverlemnas
åt den enskilda omtankan och hvarje
menighets egna beprofvande, samt att
den i alla fall är för Bankens ändamål och
functioner så belt och hållet främmande,
att Utskottet med förbigående af det Speciela,
hvarvid anledningar till erinran ej
eller saknas, tror sig böra vördsamt tillstyrka
Rikets Ständer;
Att den af Herr C. U. Roos väckte
Motion om Sockne-Bibliothekers inrättande
på Bankens bekostnad, må
förfalla. Stockholm d. 22 Jan. 1829,
Btinco-Utskotuts Betänkande, A':5jo. 5
N:o 10,
Memorial till Högloft.. Ridderskåpet
och Adeln, angående
Revision vid Lån - Contoiren i
Götheborg och Malmö, den l
instundande Martii,
J^-evision öfver Götheborgs och Malmö LåneCoritoirs
Förvaltning och Räkenskapen för
jiästlidet år 1828, bör, enligt 24 §, uti de
vid sista Riksdag i afseende på dessa LåneContoir
fastställda Reglementariska Föreskrifter,
taga sin början den 1 instundande
Martii; samt dertill utses för hvardera RiksStåndet
en Revisor och en Suppleant; hvarom
Banco-Utskottet härigenom skolat Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vördsamt erinra,
med anhållan;
Att anstalt varder fogad, det en Revisor
och en Suppleant för LåneContoiret
i Götheborg, samt ert Revisor
och en Suppleant för LåneContoiret
i Malmö, till deltagande i
Revisionsförrättningarne den 1 instundande
Martii, utses, och derom erhålla
tidige underrättelser; äfvensom;
att Banco-Utskottet kunde meddelas
6 Banco-Vtskottets Betänkande. N:o 10»
kännedom om utgången af dessa val,
för att genom Banco-Fidlmägtige låta
Directionen å hvardera stället deraf
undfå del.
Stockholm den 22 Januarii 182g,
N:o ir.
Memorial till Vällofl. BorgareStåndet,
angående Revision vid
Lane - Contoiren i Götheborg
och Malmö, den 1 instundande
Martii, samt anmäldt be•
hof af en Suppleant i Directionen
af förstbemälde Contoir.
H os Banco-XJtskottet har blifvit anmäldt,
dels att till de Revision s-förrättningar öfver
Götheborgs och Malmö Låne-Contoirs
Förvaltning och Räkenskaper för år 1828,
som enligt 24 §• uti de för Låne-Contoiren
vid sista Riksdag fastställde Reglementariske
Banco-Vtskottets Betänkande. N-.o 11, j
föreskrifter böra taga sin början den i
instundande Martii, Revisorer och Suppleanter
för Vällofl. Borgare-Ståndet ej vid förra
Riksdagen blifvit valde, dels, att Directionen
vid förstbemäldte Contoir, ansett nödigt,
det en Suppleant i stället för Herr Et
M. Leffler, hvilken i egenskap af Riksdags-Full
mägtig vistas häri Stockholm, kuude
varda utsedd till deltagande i Contoirets
styrelse, om och enär förfall för Ståndets
ordinarie Ledamot i Directionen skulle kunna
uppstå; hvilket Banco-Utskottet härigenom
skolat hos Vällofl. Borgare-Ståndet tillkännagifva,
med anhållan:
1:0 Att anstalt varder fogad, det en
Revisor och en Suppleant för LåneContoiret
i Götheborg samt en Revisor
och en Suppleant för LåneContoiret
i Malmö, till deltagande
i Revisions-förrättningarne den t
instundande Martii, utses, och derom
erhålla tidiga underrättelser.
3:0 Att, derest Vällofl. Ståndet så lämpligt
pröfvar, en Suppleant i Götheborgs
Låne-Cöntoirs-Direction, uti
Herr E. M. Lefflers ställe, under
nu påstående Riksdag, må tillförordnas;
och
Bancc-Ut skottets Betänkande. N:o 11,
3:o Atl Banco-Utskotlet kunde af Ståndets
Beslut och åtgärder i dessä
hänseenden, erhålla kännedom, för
ätt genom Banco-Fullmägtige låta
Directionerne deraf undfå del;
helst som Vällofh Ståndet år i8a3,
beslutat, att dess Revisorer böra,
af Directionen å hvartdera stället,
till förra tillingarne serskildt inkallas.
(Se Borgare-Ståndets Protoöoll
den io och 12 December
1828. §. §:ne 4 & Stock
holm
den 22 Januarii 1829,
Nro i 2.
B ane o-Vt skot tets Betänkande. N:o 12* g
' ^
Nro i2«
Memorial till Hedervärda Sonde-Ståndet
angående Revision
vid Låne-Contoiren i Götheborg
och Malmö, den 1 instundande
Martil.
TT
XJ-os Banco-Utskottet har blifvit anmäldt
att till de Revisions-förrättningar öfver Götheborgs
och Malmö Låne-Contoirs Förvaltning
och Räkenskaper för år 1828, som,
enligt 24 §• uti de för Låne-Contoiren vid
sista Riksdag fastställde Reglem enta risk e föreskrifter
böra taga sin början den irsta instundande
Martii, Revisorer och Suppleanter
för Hedervärda Bonde-Ståndet ej vid
förra Riksdagen blifvit valde; hvilket Baneo-Utskotlet
härigenom skolat hos Hedertärda
Ståndet tillkännagifva, med anhållan:
Att anstalt varder fogad, det en
Revisor och en Suppleant för Låne-Contoiret
i Götheborg, samt
en Revisor och en Suppleant för
Låne-Contoiret i Malmö, till del
Bih.
till Rika. St. Prot. iSa8, 182g, örte Sam!, a,
3:dje Haft.
fbiihO-Utskottiti Betänkande, N:o 12.
tagande i Revisions-fÖrrättningarne
den i:sta instundande Martii,
utses» och derom erhålla tidige
underrättelser; äfvensom: att Banco-Utskottet
kunde meddelas kännedom
om utgången af dessa va J *
för att, genom .Banco-Fullrnägtige,
låta Directionen a hyartdera stahle!
deraf undfå del. Stockholm
den 32 Januarii 1829.
■ il j n;«!=»T — 1 ui ■  L "
S T O C K II O L M 1829.
lryckt hos Jon "An. Waluocn.
Eanco-Vf sket tets Betänkande. K:» 12. j
N:ö i3>
Betänkande till Rikets Höglofligc
Ständer, i anledning af en från
Högloft. Ridderskapet ock Adeln
remitterad Motion, om inställelse
af Banco-Auctioner i de fall,
der efterlefnad af nuvarande 18
och 19 §§. uti 1818 års Intecknings-Lag
kunde för någondera
egaren bereda möjligt lidande.
Jemte det Herr Frih. Ludvig Boye uti eli
hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln d. 12
förlidne December väckt, till Lag-Utskottet
remitterad motion begärt > att förklaring
måtte blifva meddelad öfver 18 och 19
§§. uti Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af
den l3 Julii 1818, angående Inteckning i
fast Egendom, under åtagande att till Lag*
Utskottet ingifva factiska bevis, ej allenast
deruppå, att från Domare^magten utgått
olika meningar angående rätta förståndet af
berörde §§,, deraf den ena sidans beslut
synes hafva försatt den tappande parten i
orättvist lidande, utan äfven deruppå, att för
Bih,
till Riks. St. Prot. 1828, 1829. 6:tc Samt t
4:åe Iläftet.
2 ;skottets Betänkande. N:o i3.
hållanden ännu existera, beroende 1 denria
stund på vederbörlig Autoritets afgörande,
deri medborgares välfärd är i fara att gå
förlorad för blott de uppenbara bristerne
i dessa Lagbud; bar Herr Friherren , i
sammanhang härmed, för att, -sa vidt i
dess förmåga stöde, bereda en utväg för
sida ne medborgares möjliga räddning, framställt
det förslag: att, genom Banco-Utskottet,
tillåtelse måtte lemnäs Banco-Styrelsen,
att, i sådane frågor angående försäljning
å Banco-Auction af Fastigheter, sorn
blifvit för Banco-Lån gemensamt intecknade,
men innehafvas af serskilde egare, deri
efterlefnad ingår af de ofvan åberopade
Lagbuden, till möjligt lidande för någondera
egaren, innehålla med Auctionernes
verkställande, intill dess motionen om Lagförklaringen
hunnit afgoras. Angelägenheten
af ett sådant uppehålls beviljande, har
Herr Friherren, uti serskildt anförande af
den 19 December, ytterligare utvecklat,
medelst följande framställning: ”1 Östergöthland
gifves en Familj, bestående afen
Enka med 3:ne söner och en dotter, som,
vid mannens och fadrens död emottogo en
Egendom af omkring l4o,coo R:dr Banco
varde. Den var då ograverad; men under
den långa tid de lefde i Bo oskifto, upptogo
de ett Banco-Transportlåu af a5,oo<>
Bnnco-XJukottets Betänkande, N:0 13, f
R:dr Banco, emot inteckning, samt på
grund af itji 5 års taxeringsvärde åsatt hvarje
fastighet, och således upplysande fastigheternes
förhållande till hvarandra. Efter
några å.r skulle etl. skifte verkställas, och
som den conjunctur redan var inné, att
köpare icke finnes, så återstod för dem ej
annat sätt att komma från hvarandra, än
att dela fastigheterne, då de 2:ne äldste
sönerne behöllo Säteriet med några hemman,
och modren så väl som dottren erhöllo
hvardera några Frälsehemman. Vid
detta skifte måste också Banco-lånet repartiseras,
och hvardera erhöll deraf en anpart,
svarande mot det taxeringsvärde, söm
hvarderas iunehäfvande fastigheter egde;
det vill säga, att vid fördelningen af lånet
följdes samma grund, som Banken hade
följt vid Lånets beviljande. — Modren och
Dottren hushållade, och ådrogo sig ingen
skuld; men de anie Sönerne hopade, i deras
fastigheter, inteckningar på inteckningar,
och cederade slutligen bonis. —■ När
detta inträffade, begärde modren och dottren
hos Banco-Styrelsen, att fä sina tillständiga
anparter i länet afskiljda, antingen till
qvarstående eller tili inbetalning; men ehuru
villig Banco-Styrelsen var, att, för
sin del, gifva bifall, ansåg den sig likväl
»f i& §. i Intecknings-Lagen hindrad; och.
4 Bavco-JJtskoiteti Betänkande, N:e tS.
utställde deras begäran till de andre Creditorernes
hörande; icke modrens eller dottrens
Creditorer, ty de hade inga; utan de
båda sönernes, till hvilka åter modren och
dottren icke voro skyldige ett öre. — Vid
sammanträdet af desse Creditorer, voro,
af den stora mängden, nästan alla nog
rättsinniga att finna, det de ej borde vilja
åtkomma den egendom, som ej var för deras
räkning intecknad; men 3:ne blefvo af
sjelfva communicationen hågfällde att försöka
sin lycka och de vägrade hvad som
rätteligen icke hade bordt dem angå; och
följden af detta vägrande är nu, att BancoStyrelsen,
med varmt deltagande för Enkan
och dottren, och med egen ovilja för
orättvisan deraf, måste på Auction äfven
försälja Enkans och Dottrens fastigheter,
icke för Bankens räkning, ty det behöfdes
icke, då betalningen erbjudes, utan för personers
räkning, som dock icke hafva, hvarken
hos modren eller dottren, någon den
ringaste fordran. — Att nu säga, det stiftaren
af 1818 års Intecknings-Lag verkligen haft
den mening att bjuda en sådan rättsfördelning,
det vill icke jag tillåta mig; men
ifrån otydligheten af detta lagbud uppstår
likväl den förskräckliga fara, att, ej allenast
i detta, utan i flera dylika fall, medborgare
blifva till liela välfärden förlorade:
Bane o-Utskottets Betänkande, N:o i3.
5
oeh att sådant förekomma, har jag trott
Värdigt Rikets Ständer; och jag har nu
framställt, på en gång, mitt motiv och mitt
ändamål. . . . Jag bör upplysa derom, att
Banco-Styrelsen har, redan i Januarii 1822,
ingått till Kongl. Majit med underdånig
anhållan om förklaring af 18 §., men har
derpå ännu icke erhållit svar. Jag nämner
detta blott för att rättvisa Banco-Styrelsens
åsigter, som ingalunda varit liknöjda
för tvånget att göra menniskor olyckliga.”
Högloft. Ridderskapet och Adeln har,
enligt Protocolls-Utdrag af den 29 förlidne
December, till Banco- och Lag-Utskotten
remitterat så väl dessa anföranden, som
en af Herr A. von Hartmansdorff sistnämnde
dag gjord erinran, att, i de berättelser
som blifvit framlagde till BancoUtskottets
pröfning, förekommer äfven fråga
om rättelser i författningarne angående
Banco-Auctioner; hvadan ämnet torde böra
af bägge Utskotten gemensamt pröfvas.
Banco-Utskottet, som öfver frågan om
utlyste Banco-Auctioners inställelse, hort
Bankens Commissariat, uti hvars afgifpe
yttrande Utskottet funnit skäl att instämma,
får till en början vördsamt nämna:
<J Banco Ur skotitt t Betänkande. N:o 13.
att, då Banco-Styrelsen icke känner eller
behöfver känna, med hvilka Inteckningar
en hos Banken pantsatt Egendom eller serskilda
delar deraf sedermera helastas, eller
liar någon kunskap om de förändringar i
eganderätten, som efter pantsättningen kunna
inträffa, förrän de nya egarne anmäla
sig till omsättning af lånet, denna Styrelse
i allmänhet icke kan veta, när Fastigheter,
som Blifvit för Bankens räkning gemensamt
intecknade, och skola å Banco-Auction
försäljas, innehafvas af serskilda egare, samt
tillämpning och efterlefnad af 18 och ig
§§. i Intecknings - Lagen kan komma i
fråga; hvarföre, i händelse någon generel
föreskrift i detta afseende skulle pröfvas
höra ega rum, det tillägg synes blifva nödvändigt,
att den eller de, som af nyss anförde
orsak önska en Auctions inställande,
skola förut inom viss tid, hvilken, efter
analogien af Kongl. Kungörelserna den 15
Julii 1^52 och d. 22 December 1818, tyckes
icke böra blifva kortare än Trettiofem
dagar, hos Banco-Styrelsen anmäla och styrka,
det sådane förhållanden verkligen äro
för handen, alt Inhibitions-sökanderne genom
Auctionens fortgång möjligen kunna
blifva försatte i lidande,
I sjelfva hufvudsaken möta dock såda«
Banco.Utshtties Betänkande K\o iS.
na hinder och svårigheter, att en dylik
föreskrifts meddelande måste af Utskottet
afstyrkas: oberäknadt, att de nu gällande
Banco-Förfaltningar icke tillägga Banco-Styrelsen
rättighet att inhibera en utlyst Banco-Auction
i annat fall, än att Lånet liqvideras
sist 35 dagar före Auctionen, utan
öfverlemna till Bankens Forum , Kongl.
Svea Hof-Rätt, att afgöra, när inställelse
deraf för andra orsaker anses böra ega rum,
är det äfven obestridligt, att ej blott Bankens
5 utan äfven tredje mans rätt, under
en sadan åtgärd beror; Bankens directe, i
händelse Egendomen, sorn vid den utlyste
men inställde Auctionen kunnat blifva tillräcklig
för Bankens skadeslöshållande, vidden
efter ett längre uppskof anställande
ytterligare försäljningen icke uppgår till
Bankens fordran, hvilken emedlertid växer,
genom den upplöpande Räntan, och tredje
mans, derest Egendomen, vid den framdeles
blifvande Auctionen icke förslår till
gäldande af senare Inteckningar eller andra
fordringar, som bora utur densamma
utgå; hvaraf åter er. indirect förlust för
Banken blefve nästan oundviklig, enär Banken
i slikt fall svårligen kunde undgå
att godtgöra det lidande, som , genom BancoStyrelsens
åtgärd att utan öfrige Fordringsägares
hörande inställa Aucticnen, blifvit
5 Bancv-Vtskotrett Betänkande. N-.o i3.
dem tillskyndadt, eller åtminstone gå miste
om den under uppskofstiden upplupna Räntan
å sin egen fordran; hvaremot någon ersättningstalan
mot .Banken icke synes med I
framgång kunna anställas af dem, sorn efter
pantsättningen förvärfvat Eganderätt till
någon del af Bankens pant, men underlåtit
att, med iakttagande af hvad enligt nu
gällande Författningar, för vinnande deraf
hör fullgöras, söka fördelning af Lånet, och
såmedelst genom egen försummelse blottställt
sig för det äfventyr, att, vid skeende
försäljning af hela panten, Banken, såsom
förste Inteckningshafvare, nödgas, i följd af
19 §. i Intecknings-Lagen, taga sin betalning
utur de delar af Egendomen, som
icke häfta för senare Inteckningar, så långt
de räcka; och hvarigenom egarne af desamma
således komma att betala hvad af
Banco-skulden rätteligen bordt belöpa sig
på de öfriga.
För närvarande äro endast anie fastighetspanter
anslagne till försäljning å Bankens
Auction, nemligen: Krono Skatte-Hemmanet
Olserud irfjerdedels mant. i Vermlands
Län, hvarå Auction på förre köparens
äfventyr för sig går den 5 dennes, så
väl härstädes som å Lands-Cancelliet i Carlstad
;
Banco-Utskottett Betänkande N:o j3 9
Stad, och Frälse-Säteriet Carlshof i och
femåttondedels Mantal , jemte flere med
detsamma pantsatte hemman, i Östergöthlands
Län i derå Auction blifvit utsatt
att i Banken hållas den 5 nästkommande
Martii. I afseende på denna senare försäljning
inträffar det ömmande förhållande,
att, sedan egarne till de andelar af panten,
hvilka ej häfta för annan Inteckning än
Bankens, underlåtit att genast efter uppgjordt
arfskifte föranstalta om Lånets proportionela
fördelning, och senare Inteckningshafvare
uti de öfrige hemmanen efteråt
vägrat, med stöd af Inteckningslagens
18 §., att lill en sådan fördelning samtycka,
förenämnde egare till de i öfrigt ograverade
hemmanen, såsom en följd af 19 §.
i samma Lag, komma, så vidt deras hemman
dertill förslå, att ensamme gälda hela
det Banco-Lån, utgörande i Capital, Ränta
och omkostnader R:dr 27,467: 35 sk. 10
r:st., hvarföre Egendomarne samföllt blifvit
intecknade.
Inställandet af den utlyste Åuctioneu
kunde emedlertid ej annat än blifva högst
äfventyrligt för Banken, som, derest Auctions-åtgärden
utan hinder fortgår, bör med
Bih. till Rik». St. Prot. 1828, 1829. 6:tc Samt 1
4.‘de Haft.
iq B<iticc-\J skottets Betänkande. K:o i3.
förmonsrätt utbekomma sin hela fordran;
men, i händelse den föreslagna inhibition
ren finge ega rum, icke kunde få tillgodonjuta
en dylik tätt för Räntan under uppskofstiden
; hvarjemte senare Inteckningshafvare
visserligen då ej underläto, att mot
Banken väcka ersättnings-anspråk för deras
förluster, hvilka i allt fall tros blifva gäfi-s
ska betydliga.
Den ifrågavarande Egendomen, som af
iS14 års Pröfnings-Gomite' var uppskattad
till 8o,o33 R:dr och den 18 nasti. Julii af
Domaren i orten värderad till ii 1,966 R:dr
32 sk., men vid en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anbefalld ytterligare värdes
ring den s3 September förlidet år upptogs
till R:dr 147,488: 47 skill. 10 r:st. Banco,
lärer väl sannolikt ej kunna försäljas, hvarken
vid första Auctionen, då den icke får
föryttras under sistnämnde Värderings-Summa,
eller vid den nästpåföljande, då den,
enligt praxis, icke bortslås under 3-4.'delar
deraf; utan aldraförst vid den tredje Auctionen,
som icke kan inträffa förr, än omkring
medio af nästkommande Junii, hvarförinnan
frågan om Lagförklaringen säkerligen
torde kunna vara definitivt afgjord.
Men huruvida en sådan Lagförklaring, om
den vinnes, kan hafva någon återverkande
Banco-Utskottets Betänkande Nto i3. II
kraft på rättsförhållanden, sorn uppkommit
under vederbörandes förlitande på de Lagbud,
hvilka dittills varit gällande, blifver en
serskild fråga, sorn ej är föremål för Banco»
Utskottets yttrande,
På grund af hvad i ämnet nu blifvit
nlredt, finnér Banco-Utskottet sig föranlåtet
tillstyrka :
Det någon serskild Autorisation
för Banco-Styrelsen, till inställelse
af Banco-Auctioner, icke må, så
länge nu varande 18 och 19 §. §•
uti 1818 års Intecknings-Lag ega
gällande kraft, af Rikets Ständer
medgifvas.
Stockholm den 4 Februarii 1829,
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon Ad. Walldcn.
Bdrico-13[skotten Bctflriktinde. No 14* f
N:o »4.
Utlåtande, i anledning af en fr uti
Högloft. Ridderskapet och Adelfi,
remitterad Motion, att Utskottet
måtte till Rikets Ständer inkomma
med upplysningar, så väl rörande
Bankens närvarande ställning,
söm fordna Författningars
och åtgärders verkningar i anseende
tilt Fenninge- och Creditrörelsen,
samt vid samma tilL
fälle yttra stg angående de olika
förhållanden, som i andra
Landers Bankrörelse förefinnas*
JJeil till Bäncö-Utskottet under den 4 förlidne
December remitterade framställning i
detta ämne* af Herr O. Hjerta, ar af följande
lydelse i
. ‘'Slutligen får jag, 1 sammanhang
med dessa mina Motioner, samt med den af
Herr Grefve vort Schivérin gjorda Motion,
angående öfverlemnandet af Baneo-Fullmäg»
till: till lliki. St. Prot. 1828, 1829. 6;tc Samt t'
Slte Hufti (
2 Biinco-Vishuets EttAnkatidt, Arw 14.
tiges Berättelse till Rikets Ständer, sedan
Publiciteten i Banco-Ärenden är införd, och
Banco-Styrelsen dragit försorg om tryckning
af utländska Bankers Statuter och Reglementen,
vördsamt anhålla, att Banco-Utskottet
måtte anmodas, alt till Rikets Ständer
inkomma med upplysningar, så väl rörande
Bankens närvarande ställning, som fordna
Författningars och åtgärders verkningar i
anseende till Pennmge- och Credit-rörelsen
i Fäderneslandet; samt hoppas jag, att Högloft.
Utskottet vid samma tillfälle måtte yttra
sig, angående de olika förhållanden, som i
andra Länd ers Bank-rörelse förefinnas.
Anledningen till denna min vördsamma
Motion är allenast, att Rikets Ständer
måtte sättas i tillfälle att med fullständig
sakkännedom i dessa vigtiga ämnen besluta.
Med anledning af denna Remiss får
Banco-Utskottet vördsamt nämna, att Utskottet,
tid efter annan, låtit föranstalta om
utdelning till Riks-Ståndens Ledamöter, först
af Banco-Fullmägtiges Berättelse med alla
dithörande Tabellariska upplysningar; vidare,
af Herr Grefve von Schwerins Sammandrag
utur tryckta Banco-Författningar
jemte dervid bifogade Historiska Uppgifter
oqh Tabeller; och sedermera af dea
r B/ineo-V t skottets Ett/Munde. jVw 14,
samling utländska Bank-Statuter, som, genom
Banco-Styreisens försorg, blifvit till trycket
befordrad. (Se Banco-Utskottets Meni.
N:ris 3, 5 & 8).
Och då Banco-Utskottet härjemte nu
öfverlemnar en af dess Ledamot, Herr Kammarherren
B. Rosenblad författad comparativ
Tableau för åren 1778, i8o3, 1823,
1837, och förslagsvis vid 1828 års slut,
hvilken Tableau Utskottet ansett vara, genom
sättet för dess uppställning, serdeles i
vissa delar, mera upplysande och åskådlig
än de Tableauer, som vid sista Riksdag för
tid-rymden från 1777 till 1822 upprättades;
samt då i öfrigt, genom tydligen utvecklade
motiver för hvarje serskild summas behandling,
en hvar är satt i tillfälle att controllera
principerne, samt af ZifFrorna göra
de ytterligare omslutningar, som må anses
lämplige; tror Utskottet sålunda, genom,
förenämnde Acters och denna Tableauens
meddelande till Rikets Ständer, sig hafva
i möjligaste måtto uppfyllt, hvad för närvarande,
och innan granskningen af BancoVerket
blifvit fulländad, kan utaf Utskottet
ästadkommas, för del af Motionairen åsyftade
ändamål.
Stockholm den 7 Februarii 1829.
4 Banco-Utskottcts Betänkande. N;o i4.
(Härefter följa aine Tabeller i Stentry c
N:ris i & 2, jemte till dem hörande Anmärk
ningar, af Herr Kammarherren B. Rosen
blad
ttZ/y^Z/Z/z/t?
dZetaeZi) _ Jiiiit/it J/tdfiZ /verÅ/a
et/
j/hlet/Ztltyeye ryt telle te/te eli
yttt Ttt/iZ/tn „??%,
JvenrÅt dy/erte
f verfUtyd
titti ervard#:
/t d?
Sfe TS&
l/addpee
/pdfy/tx
4339,396.
•X 939; em.
ymp/t
XX99Z.
339X96.
ii
;j 31666.
38.
n
/6.
y.
2X
8.
XS.
87.
20.
33.
/A
8/i
3.
Hemer /edlar
e/dr varande
varde.
Hels H nes
MTxe/jn
39.939/96.
36/133,319
3.
få
-//ef
SJrn 3/ /9rrem/er , Zr ///j& , fj /' ZeeZZar eller/Ml/, lottrs
, y^4 .
_ /yyy
_ t6%y.
; y/Ä
:
i i
/J/Y\
u ti
33,636,0.,. y
i
33/9//,33/ er.
3///73/l6u
/le/e 3/ ZJerre/tl-/ t. //■ // 94. t/i 9 J/ZZeer edler l/drÅ 6eerr
J6Z&
?zz.
Ztyyanele le/ad.
n/tiy é tt/y//Saelf
och ///nytttadf
ll/eldre/e ■/lifter
rame
yetnyla/t
rhelyetttynt.
/zz/to y o///
y //y> /duo
/Zy //ZlZlZll
946/4 666
9/6 69,666
■//alel
mot
dorrÅrf/hfty
e/el lertämd
ety/reeyelr*
eller
/»r/ee/Zolftl
4 66/
666. |
976, 666.
9 /6 66 6.
9/6,666.
Hartz///emes. Zfffff/llftrr.
H att //aniette Zfeyielallelttfllneay eller tf/rerrletl af sahra /ördrenetetr oefe ttl/yeéetyar öfver ders rheelder/ eedla fordrznyar lear rtate/i i
ansedda rörom .//edane/ dol/ill rty. lr //Selö eree/t. dr f/ed j'e,m l Zb te ll /. _ - lr 1333 mat *dr/f73 ror// J&% lell t och, mot <,fr
edftj sam /%/ fell, - le Sillmot Hr lie ef rom, itj fell /. enot, fr leff,? sorn litell lod mot Hr/dfd rom ■/i mot l. - .. fr IdldZrslteyrees,
te/of Hr Ille, rom fe efil I. mot .tridell ror. 1$ lell /. erot. dr töll rom leo till/.od mofHr/dtÅsorn lid tell e. Heen esf tt/ttrher, alilör
■slre/t Zdf/orh Idit: retror/e /tell fy/lytbitf eller rtZt,. v ar/le llcftttt/teyttayreee leer,leer dority leir Ide. efil le/alar mod rfl/rcr rotera de
torrt aller S elrhettteZttele, af/en reen fa, Ille rot ttferyetldttt/ och afl. omtordrlte/etrtte leor flotten, rhttlle helt od tteéZlelafsheftv'ar,ZtanAen
t stalletlof öfverslött haele e/t frest ett l/S Ittaoeltltl.
d a/fl/atthens Iclttdlteehee / teteet/fe/elt oell otty, t tadf //et iel o el "l / er ■ -of aday/oet -■ It fem ten t eller dett. set ha Haele reellt; ra le/tan törholl rty lill
de Jhttu/eor lett/lett otals ettY / tel atilérdreiti fnlöste nå rått root teifer.-
, srfö /Ött3. fd'13. Idit- MM,
tdlelerr eye/tfttyo Jetleetftole// rörom.  /t?,i/>7t/l' 1/, _ (t. t/g tili tö,/ts. fl.mttll ?7,otr— ■/3/l}lt.all — //let tell 39. tet
hela leloyytet terde rot/tmet/sr/m. vid anfordran
rlelat fedoetts rörom •  0.«oefifltff.ito. tf.tt*ali97. — I9,;a ffll3%iif. lå,lfltdt'33.00*. — l/lttttd3oy367.
eller att edet /oella o/datan /eltor/éörl. loars) atty ort/e af leia oten reoof/eea root l7tttde yrat era ]e,eeli'aetl'eti,mtr 17ed ot/thrtny hälften,. le/Ölo Ån
treayeelel, ■ IrldlJ t/e Itloj, -Helet/^ .fritif. )/ /fftty. 11 aet et-dr oelt ^fritid Z/eeyontét traltettelerf/ttt eledeear.
? afl t/lt a. tnnln/ltt teelltt l/eftta elafedantienr latt. ■ ■/////■' ''/ ftllatt/t/t /otlv/'lreymoftetrtnele Ju//at/or,sotnftetietm ecyde afl red anfordra// /niora ,/td
rött rom ftffr/ / tit/ /efla. töiå. edit fl. 11/
ft&dnvepenttyasafelststf/ett.sort, tt. /r/./fö.s,1/— /■},/: />// flin*  l/oitetttl Ifylls. — /frittz/lt/tf,./yf
.
WaZdy^taMSreo,/t/*t-s»etrtdKtt.tdamsl*léit ’ttlis*f ettsmn.. Mo»e.M99,fM./^OfäZ- f7.  13,ytt tilt37,**/. —l3,öX7täl33,t/j*.. _ titze tidöo,sSi.
7/7/z 7// .r/zz/#/ tr/*' 7z*nzi /774^ ,744.4/443,^ 7477— zzzzzi/ (jOisZapwzis 3eZ
7sms/;j‘ zz/74o Jtfa/Zzzzar t iri7zåiizzYZziz/z' jffez/ze# '/'y//s//‘ /e)/ Ars/ fSS/f/s/ss/w.
Za/l
ZfecelrsrleZ
Zrllyreay.
r Orts/ty
fr/Z
£trisferre/retiel,
seytäl !renta.
/•trrylrttrtyerr
■ yta
i3a yre
Itc/.
/byy/ri/yyyeii' /ters' 4‘ZrtZeit.
ZretZrZlZ’ali
rressarl/ZZ.
rnar/aa ftvA
llZZ/yrt/riZa
Ztli/Zas.
/'irrsAttl/ee
ta/i
ZeÅ7éiriZa
4/ty irtZara
r YsriZrrt.
4 11 mm ii.
'Zierl arts/nu
yia sasses.
■/iZrzrliZaZ
»srty.
Zr /l Zriyar
tZeas /eslerrtt,
yy/rtyrtZe /erry
tytt/cytsr /!r
leli-./lttt/tlts,
Zeslul7.
\
4/i/it/itii.
43/94 007
43477///7O.
7,3/4 OOO
7OO4OOO.
4 0/70,007.
00/ 000
7004 0/777.
0,040,000.
4030,00/7.
3/700 OOO.
744/4 00/7
Zoo/ooa
0/7<44000\
0/47000.
00/4/000
300 OOO
/403400a
4O37OOO
4/330/70/1
7033000.
437000.
3O7OOO.
3/37OOO.
337/00/
3,40/000
' /337000.
/4474000.
77 704000
/3434OOO.
74/30000,
O47OOO.
300.000
40333900.
7/34000
7033.000
.
47OOO
400000
7/70/70
007,000
007,000.
9,4/7/000
07/3/34000.
04037,000.
443377000
44073000
/Jo/zY ,//,,- '/'/ys///.
■ //#?■«««
gro*} som
MsZärt/Z'.
lort ('«'/&'
/ 'a//,.,.//,/,
■JbsZZarel=
ZerrZea e.
ycaZZrr/a
/ i'.,,' ', . tiv/,./
ele t/ZrrleZ.
Ja/ainar a/Zitc/ eenZbrt/rew inOlsn
v'/?///'*'// .
/„.atile
Timmor
öc/l
OaHayrte
Zrei/r/lT
ryt lyt/t yta
Zlän/or.
4/1/11/11,1.
t/izmmzz.
Z/lY&YaZ
'wa.
r/Z'ytlll.
Oallaaae
/reti,/,/'
ar/slety.
■Ji//n///ii.
/Sier,
■rlttll'
c/Zer
j/fi/tåll,
ari ty.
' elter^
ZZraras'
v,er/tltt,
ZrlZytrrty.
thrZlayrtc
/reiZzZrO
aasltty.
Tiiiit/ttil.
7X3400/
töyWm
wm/m
WM00&
10,7/3,090.
H^Kooo.
miM
ZZMOM
3,947,000.
9/304000
9///OlJO
34700/,.
944.000
/oso/zoo
m/ioa
300.000
O4O,90/m
94,0017000
/4M//00
33/779/m
fym/z/M
WBpmnooo.
043/3000.
i 4,077,000 934,00^7,747,000.
MQmo
wxsooå
7744000.
L
/m,000349t/,000.
447000.37,034000
3744/000.
7,743o o ox
9/737,000.
mz/m
z/mmaTpzzma
//47/.000
wnjsus^m
37700a
93/077.
7337770
' - /
437/OO O.
94777OOO.
343/7737
7770000
77933430
Momj7(\
743070m
749/7737\
-
sZerll atte. geany/fer&yaze OZZZerrrlrtänuZe ItZZyåsryirr Zayyer crrrsZrry 3ZZTZtscenZrZre/seytå mtrrrsi, ZZi/e er TtrltsrllerytsleZ atel VéereZ ,
Zaaceyraialea/trrre.raiew/e/er.- Z7/3. 3003. Z3Z3. /3ZZ. 70933.
lil iZe» JyrnZZttytt tlcrlcZstireÅ-i/taSsem, /Tjos n/ll/sy./fas?fi#/#,>&.— 99,?;*fril ?/*,*.- 93,st, fril99,133._ ?y lil fril Jfr Ifri:
_ lala ZeZtr/yteZaZiZe J’tyr»rrrttr sera rrrZ
tialérelrrra siola raZeisres, sersam, //jas eli20, *14-,  /far 1*3 77. — ZOjiSfrZ/ 93,117#?/JS.etstJl.- 3? lil fril3/ SJ7.
/rtrl.jtt/lrtyytytrr- eeZWessre/yerrtlerreZser errv /äller Zer Aerer' treir err eril syellefetra . /-fri elly yyl /ttfrty rses 7 tt/sr-ey/sl. y.t, .ytsleeZZaraym
a ryra rlrZr/tayaryi e.
et/t /Znalro/lerr leOTrrryyttryte, srr r a/ l/ZZ IZriZe/Zert . ti t. sira l/ZZ 3c eZherZZZ/arerZe
a# A/?/t/s/ss f/r 7jrAsS/77///s/y 1 6/?s/74 &eA't4//d4d&r j/m?// //^ zZAZd2/z4z/d4
A.//t
6//Z/Z o cd fiZ/lcr, m^/nAauZZ /J/Vy f/s/a/nZar/Z /2/ .
Ä/ycyiar/Zf/emyaZ d Zcn/Z/yen .ydn^/Zava./ZecZea/J/^
J1/////ZI/Z
/,//// 43r////j‘Z/y‘/ j777////J/r'//, fv/isiZi&c/i. ZZZirZirre Z/6scys//d6arcd7//A//ss/-/y nuZnader.J
Z////////*/Zr/////', /&/-■ f/ZZZ/' a/ZcraZ-nad eny/rd Zd/n/iaZ- ZZZZZn^/Z. d/ys/Z/^nn// ZArr/dZ^
lundé i madra, cdaidcznZenr^dZenjZeyier nn/u/d///rir af ZZddfZd-f/yy/c/Zffff c/Zr1f/t/ZtdZfsf0/.
*.//. 7zd74b//tdSdZZ0:/’s/£yd/ '<stäcrsomna i/dnZr ay/ZddeZyA/./iyarJZZZZ e/Ar Zf/Adde
^ d JM d- rc/a&eZt Zenora/''66 sTZ/ztZycifaa Z,/ZZZZ 77/ .
■/ws//s7c7/oai,aAV76ay?de./ne7fr/ZZo/Z' /6jZT/Zstz/Zad/Z/Ysy/?///1
/dd t/reZr .rfuZ/Zj— - -
{*/AZe£'0c&-t/fä?’&’niea?rtätZeK, e/7crfytrec'd#aeZ6/nei1faZf/19t Z/ZJj/nY/A
,r ,/ //Afl/ey^ld/’ n/Z/ajvdsa/’jyA?fZd////y/7ZZ£//f'Z‘ nod 66///YfdZay/Z/-
». 44 43zÅ7d ZZeSYfj/j/yf jdZaZZa/r Zr/Zz/y synd dZZn /ZfZu /76j.
„ /ftz&Årszf ey/id 4)bdZ/Z//3/dZ/fcd Z/Z/
„ ,, sZZaZAzdZZ7/Z'Z//d: //////Z/y 777/
-r
J/z/M/ztzzr/jj
4//r/4
Arad/ j/ieece
/ rcr/dc//
A/Alwrnf/Zc.
Adr
jd
3,344393 «
3,32 4 393.
663,336.
M
/.//
3&
74.
33,332.
134697.
41, 363.
364739
3/1679
91
46/3 973
^- d/f&fTd// ZZZ 79//dd/d/l/f/dy/dy 1/////fé T/d/^/^ndefAiesmncirÅti/i/ay /isider .rcnor/.
Tren. ras/Ay/en c A rås v/ren. ing’tz97''<6/Z/'faf4umdi/reZ/ - -
7b/Yfsw<ya/‘/ar /y/f/f/Ze TzdVAmor Aaz/éajZ/a/ay/cdayf^
ZarZay/ 17/47fzss/sstd A/**-" /Zwa//Z/3y’//Y'
474/66/.
17z///fyyf/?z? y/ddzZz/y a/Z nini a/dar/sYrs, 6Z77d/i4aZaZZZa 77/1-
1U637
'/////67/176 j 366/766.
|f
77- /b/Y/sZ/tfy/f/-ytzr Z/ZfdyyeZ/ZZ 0/4/ AAfd 60/a Z/djya 4 7esZdm/Zb' 'i4/Z'eZ&/b/#d<rr.
7//ff ma/ Z^/zf/Zay /7fjZZy'Z/Z//' a/rdd/c/ae dr/å, '‘an Sa. acZ/o/Zr/izZ/iisoy inam. a"r 77/6 jj
9T.
V*
S/l
Si
/ned dytrac. c/f ds c/eZycAZeZ/Znany A/Z f/Aydé/ea J
/arty .ra/ZeZoZ‘/zr Zf/6 /Af/ Z<7 947,377.
'
aZ/iZkay /Zed/ar mot d/erZe/aZnAty 649 4‘^r AZiZtver
/slant JJ 't cfr //£)
HZ tf//ZZtZo/y.,'. 7é a/Z aZZaZc/Zt/z/oy c/amt ar AZJJ med-7yirotc artig/ raaZoy
ZeZ/ c/jja. ZfdZtr.Zc/fiZdJ' otA 9/W/Za/ci.Z•?/ n/yd syirc/e.. as f/y rf n/a ca:A fnZeZa/awy
/td &f d Z/.y/r Z/Zy
OK
ZAZZis/.//./' /an. d tyu^e drdy /Ysn.Az/a, A tAZeZoAnasiyyidda //? Zr ZZd/—
'J/Z7//Z71/Z 3944344
ef\\
//d/3 / ///?, J/A/d'^ /#Z3, /$?% 4((rd0 f/prj/tiprr/s) /$?<&.
\ , Z/> ///d.3.
, /
G
?*
si
702/
0
f /> '
6627.
G
7/
vé
30//.
|
... I
dienr/t J/iec/e
fr veräO/
dzOienärde.
'/' ,,,,//rJ, ,?,/,
t ,,TÄ/Vf/S
Jd/ler värde.
73„,/r„Jrd7/rr
e/crr varande
värde.
./vers// Jfieete
/ vtr/dcy/'
,/77/rer värde:
77anré 46/7,,,
e/ter varande-  värde'.
i /ber rÅä 4/v,c
/ ver/i/z.y/
Jz?/ier värde.
/Jr,,,, ,, Jed/ar \
eder varv/ide
värde.
didi
JM*
d/f
u7.
Tide
4Å,
r/A
didi
d/t:
/d&t
Tfdv
äc.
rsO
didi
sä-
rsä
3dz-
,Av-
7'40:
! 3/74332
///^.
M
8.
7422,473.
■
74
//.
1
4,096/777.
7
6/63,000.
47767.
6.
|
73,300.
Sä.
6
60/3336
i
; 3/70,823
00
«.
y<x?.%j4&
74.
//
47,73/
J.
■
—i
6,696,637.
37.
/.
47 3 yoo.
SA,.
9,703,000.
9/3/30/7,'
Är
!
i
-i
i
i
i
1
i
3/0.
1
i
466.
7
77661
*7
7383.
3
*2
2047.
,70.
8
|
f
jy
i
36. 806
fö
37.
fö.
37.
74.
9,4/27.
77.
0,062.
xr
338808
?/
774,776.
77?.
6.
7,3/,630.
2/6,029
093/94
,8
Ii.
339, 248.
2,38,263.
n
/ 74424
/.637977a
44, 766.
363,9/2
9+
,10
73
6.
ym
i
742493
r%4
7
6,
39, 70/.
973,220
337,709.
34
9
7
-
,?
3,446.
70.
3.
/%
8.
\
Wto/*
**
6,266.
40.
/.
7,663,232.
63.
/„
2,936.
6.
3/770666.
29.
37.
2,900.
2,000,000
1
‘6,344/6%
73.
:
1
!
i
i
4797,764
7766,377
?,*
*
a.
7/33,923.
2)3,637.
|
400,00a
-
37.
44
9.
V&bf, 7é7.
73.
7‘*
6,962,366.
7.
3,0073,6776.
8, 0(70,660.
447,042.
28.
3/
379,326
37
70.
200,664.
270,000.
7/66,606.
i
2,9/9,468.
8t0.
//
44/92776.
73
7.
3,363670.
79.
6
\
L
797042
3Z.
,t>.
247. 696.
|—
722, 736
f
726/66.
39/37.
3*4 ?00.
3.
36.
46.
//.
166, 006.
70, OOO.
376, 66 O.
62, 976
TT
•
637033.
'
70.
73.
44/4,446.
/.
*.V
6/ /t%X3 YtZ.
3?
793049.
\
*
,e
!
4069.7/0.
■
£/
233 666.
I
9,726,066.
}
i i
•
1
~
-|
drV/U.
//. j/j/s///■//////// ’ Ay/s dV////'/*
// < f/ed ////sA///zd ,f/////ssy/' ////r///7///////.
7/J/y7/'//S/ Å*j r77///s Ws,A/,7, 7yja/d/yad z//y.d/r drea 7779 - 777?. 7//7)
/7y7// Avs ff//>'S/f//7ds 7as/7//7//J777/-7// /d7 dd/arande- 77.77 77. 7/zr/yy 7dr7 7z7).
//rsya/7d:b/tdj&rJ&wå!S/did?/r/i. #7/7* //d7yyy/y/y/’dr/d7AsydA7s7é/y7yyyy//s (redd dhd/ar 77*7—
t/h//S TP/At/s sd Å/rdade //////////sA/dy;' //r7<irs7rd/Ary7y/(/ar dy///. /A<7A, 77<77 »edt 7777./%d).
j7&/yf/Y7//TvrtuTfämyTé'. 7'','' Ay/7/y/7z//s/s/ra?;sz//y /gy ad^S/ys7agd7arj7d<d^r7.-j7a/yriAå‘yy zrsf///as ^Vvy_
%S7Z?// /yj/yyttfffls 7*<y7A;mz7?.Yr/M?e //7Y//y///r //// /fy/dr//./- .77/7//^/;/ A/W//7
JT/vn/ms sä A/dAade, A/yd/d/jy/ay/d/ysZs/st 77s)
/?7%S0f7r777s‘ 7////Ta/rrYs ///dtöt/ZZw* #/A /K/<d 7777 &7Z zst/eeras-a/tdé J&/'Åsdag, 7/yr.ande
yy/s/a. rd//dt rtc)
tfih/Adj/Srj/färsA/Tfer 777/ y/7/rd/y//////// a/ZdJfåfiäldf/s/w/tfyrne /A)—
tf/a/s Wsftefr Jftfihfr 777/'. 7. e. 7fa0/aa//<s d/y/r//7/yy//y//r/s 7bed77// 7/77 0/7/ zzed dr/#$3.
rdn/eAdray/d/ ä J //re/:- (77J
aZsaatr/ta /arddmk^y A/sfa/jry/asAe 7777 a/s 7red77y7 (y'77 znAd/t
a/ ‘mazy/7rysa y/i/Yad/ey f%d)
777 7713 ars /r/dyTzA 7/77 ar/sfad/ande ad' säd 777 /yddddaades
As//sd /■/// sy/rrare yayssrd-r/ 1
A7/ydr///////y sard e///s7/////a sy/r/zosif////■/7/y/r/yk//
Z7777/77/77
/''f/rr/dyy/saff/JiYyrtAYs/sAa/7<77/7/'s//7///ä7///a Jas A //da///Ad/A/•//// 7/7/7/////d/s/y/yA///
JAd/tyA- /2?7d/d/,7‘W> TfrAAsj/// dA/sA/A a d/ss 77/777/7 ' zs/A/yd/yz/df d/7 sd A/rAAz/d/ s7d/y/d/
A/////< m/d Jfirrr. dr7/7/ rän/a 7/0.) __ : -
■Z‘7(//‘ÅAwA///J‘ Tts-aad/d/sdÅry////s 7b//7///7‘7_Z///// d a/(s7a//d T/ed/drA’ m/d '/ //rvrenés
dr Ad r/7//7// 7.//)
,/r/V/ /i77l/777/r/y '/%77/d // d/SS 7r/d/7/7 med J/yroe. ar//jr rd/tfa fAd)
77/S77//^/r/7/ /////7/7//r ///'7/7/ vy7// d/// //da Aredy/yr/r 777)
t/77/7777777
/A.Zo/sAs/AAr/-///7/ 7//7/177//// /7//'y/7/V'v7 IWAZa/y .
AzrsAr/fzr //d st/ysÅdd/// s///dyy/ o/// <7///>//os//s7s rdÄ/yy/y^r/yr 7s7/
7/<s /// 7ar////// / dzA/rsvz/ysy/y/y/y 7jj)
AarAa// 7/77 dy////A/y /Ary/A d/y/r //'/d/7 add/n/rån 7/7/777/7 y/ay////r /sT)—
l7/r///t/fs7drsA'0/7/r 7/77 ryssa ./(dsifervzr 7/7/
j7b/sÅ'/77 7/77 yy/Ads/yyadd/y /rs/ J/dTar 7%yj  —__—
77/y // 7//7/// y/y/d/7 /y777//'//7////s7J//7'/ <a ss// ,■•///// i/d a/y/7/d/ ayy d//S7//////sa^ry^7J^_
J7777777777
Y/z/ysAY 7/////d
7 ve/M/jd
rT/TTr/y/dr de/
<3/777, 777777.
.37777'777777.
Z7777 77/7/7.
!
')///) (77777
377a O 770:
37)77'77(70.
3/7 di 3.
7,3/73.
3/7 7739.
?s
Li/.
373//o 7 U?.
777, 7773. L»*
2431/7/.
s.
t /SOS
9r
7323..
C
7,
v
l*
7327.
0
/ ??’
7329.
3/ estsA/Xdfti rese
Jr>e/?,rAX J/?eese
j/Jssne# J?s//av
/Jss/?ee Jes.T/ar
,Jre/,.,-A/ j),
'60/
6
/Jane# 3ee7Js(r
i rerÅ&arf
i> eer/Ofg/y
e/}ee
£ 777JrÄ’/z3f3
ty-
e/O,-1 wes,,s/i
,A serA/sbr
79
e/tes- verrsiste/e-
t/r 'l/ber varde
r/s/jseeress, y/e.
essrs/e.
tf/Yf} -o/7. rr/r/e.
is/rOe.
3/7/s ersx/syJe.
essxr/e.
1
27,703.
S?
3
'
79#//67
6
\
j
9,2/9/930.
3
9,362/772.
-M.
r
3907,300
307,793.
79
6
2oj2M%
ZS.
7.
207,300.
1
7,07/3,262
J?.
2.
30.7,723
77.
<)'
9,273,236.
3.
6
232,337
13
9.
3,362,772.
xs,
207,900.
—
9,3OJ,900.
330,63/
17
■7, 0/7,332.
96
3.
3,0/3,332
■/(
/ 077,332,
Sfi
3
/,3/7/99.
19
2
7/2,9,372.
a
//.
_
7/730,7/7:
J/.
i933,023.
99.
7/
4300,000.
7,300,7900
373, 362.
96
2
303,393.
V
7
302,000
J007J000.
J, 000,000.
-
330,03/
3,733,960.
r
7
3,3/7/273.
70.
9
3,3/7/ 000.
■1
7, OOS, 260.
37.
,z.
307923.
*2
å.
2273,236
3.
s
292,332
93
7.
'/S69J7A.
M
7.
939,300
—
2,90/900.
7,333,90/
7,
307,723.
V.
g.
/3,373m
27.
3.
292,332
23.
i.
73902/3f.
£
-X.
20/960
-
72223900.
~ 4
930,932.
!
i
i
97
■>*
373, 633.
93
6.
mos/.
V).
r.
. j
363.966.
70
2823/3.
77.
H
!
03,33O.
,7.
7*
92/. 922.
73.
9.
M3236.
A
9.
I
{
3270/9
17.
X.
7639,333.
76.
J, 6:0399
*6.
9:993.
/t
02,390.
2o
f
33,030
n/j/y.
\/>
/(
27,029.
72
66,9377
33973.
*>%
.
/3, 3 /3.
29.
32.932
?2
oom.
99
<t)
I
99600.
J30/J0.
9,703
770
3/99.
JO, O Oo.
40.
7.
JO, 009.
7
70,663.
AX)
■VIS-
7
63,929.
X
J.
933077.
3?.
2.
206920.
X3.
£
20 0,660'
t ;
rfs/in
// .jBtertÅgmr Z^raTt/Ze yrZ//*ZZ//7/<^ r 6**Z*Z erZ -/ZZZZer ■/**//*/'g/iny/t
,/%*/*e.wy/i 7.
, //‘/yy#.
Jim*// .J/trair
6 l erÅYlft
■/77/ver värde
'*/,y * 6
. V:
JL
£1
&
JL
/'
a
1*777 re**ZZr/leZy 7/Z/j/aåxs//-
/*#**///_
—— *
ybreZrmyrar ytd Zd/ry/r 77*3-  A*/ - ./'7c*/m
//re*/*/?/' #77 w/<? y7ZZ/*?d/?r***r frrÅ- //ZZZ/**# */**/***//**
Jfrs/ke/far ac/t Z**Ze/*//'/Z** Äw/V/w'' rär/Zr/*
/ 7/d 9/3. *
777/7 7/*/7/ \_
74)77X77,7} //. U
- 77/77/7/7777\\-
r.
//////_
*/er*i/‘ rerde/tgr 7/7/rf/?// */
—
oeA- m**6/ara//*Zr 339/7/7 fpdffrtZa* *>et/3agr/**t. 7rr*/*7.r/' rrxr */#*/._
447?,////.
96, V
n _
\/t
//>,**/ **/*/*>r*/*r •/777/77/777
_L d/&//d 7/7/73 /Ztrd/i7*73/777/7/ vr/t M/Y/737/77 77/7 V777/777/77/
3,**/// 7J/*///**
r* d*. 7/rae.- rart/** rut /sr/fT# .
L*
a- -7* " erate.9 irt/er&nre .
(7 -4. //rvc - (6/a dt/a
d 3./ira*.- dz/ä i/i *~ä.
/ty 333,g30.
/// 7774A/7.
7/7 77/77.
JS.
J4&&,as0. U.
d '/.//.rar:- (///* .7/7# //*?)
3/Zt/fe//?*>M*r Tar i*s/e/rna/~ J/ZTrrr d///ror. //77a *77*74/)
3***7/*# 7*7/i* 6ZZe3*r7/d*t*r /TY/)
377.
6/7, 77/7
373, 77//. «
3o7, 777. lyyr
3, 96/3. U
c//777/77777 7/36,396. sr
/f.*,3/s/7j/*//*//**/'/w/* *'■*?a**s/är*/**r*< As****#'/ /*)* •***/* *ZZ*y fy// /* ***/7rZ**r**//*Zr ,//•**/*/■
y*Ä‘jyd/*/r 7a*l/*/i*'e/7 /re*///'t/e*//rr*;,7.rcii*/acy?d,yarden ar// ed/dstc* ?/ie*ZT7ea/zsaf/lenr /77Z/</aZ3ozter f/Jj
3‘ J/*z/i///**r **77 r* *7 7*/*7d*'*Zr<*/* */*/*/./■**.
74 7Z//<?z****i*7e Jrd/*rr rZ/rr */*# **/*-*r/Z**/ä Jr*Zr7//a*‘7'r*r.
T/zr/tea t/e*ZZ*ez-
J*7.
//*//***.
y/ZjydZeZs /*#*/*>/*'*/*• Zrr*Zd7 Jr/ZZar, zznr*//** a/7 zi7 ira*/y*m7*rt in7dlra* (4-7)
y**/**- 0/A fkxr/yartea Zrz* **//***#***• z/rZ d/Zes/ar.
6,6/3 666. *. i *
?J /**■*■**//** J**r**//*ar e*7* f*/*7f*7**//* //,*//Zar
Z IZxvT //-rrZen /zZZyr./zaf/ryr/szy
, y*z*i* ydr/m
T/z/**/***/ 77*7n/ar
36, 6 f/,7. t#
6,966333.
J/77/77/777 7/3)
3/ 6#/6'*/#** 7**//*/*/' **/*.*/***/ ? 7/r*7*7 J}re**/'*rra,Z*
67rZa/r *t#*/r Je/ZZar
J/777/7/777
93}J693r „
/9,373. i,
3 9*,3-7/7. n \ /Äf -
■793,336. ..
477,333. x.
6* 933333/
i
*9t\
%
ro/
3.396. */ 9. ,M:H\
'
•
«
dr 7393.
Jr 7827.
Jr 7028.
./i,,yfö:/t//,fr,y
?' wrÅfapfr
•//förer,yye2e-.
eTkmföt&JfeeeOfö
,/;?/•//,jy/
39/},ervor//.
97ane v . //förer
c 7/er 7 vrea/tf/e
ror f/e.
07 eH^0/J/eeie
t 7,:r/fö,/,/
t/h 7//,eey ryt re/c.
./terno Jcyföar
cyföer
yre/rf/c.
./Zrr.y/y ,J//
y' eerÄför^,/
Jz '//eery.rrrf/e.
./‘er fY,,," |
föyer efrrfrrff/f
r*fyy/e.
3/778,828.
984,074.
767.
9,978,448.
7,33% 9/77.
3296/9
63,923:
4#
zir
/
Z
Å7.
2.
’■
45
2%
%
3.
3
4,322,9/3.
2,236.
H
&>.
37.
3.
37,734.
7,663,632:
6,932836.
6733373.
70,346,///,
7,634333.
7/7,677.
3.
'M
?£.
M.
//.
,f
M
x.
r.
6.
}.
/.
97060/7/7
2,9337
8/
X
r.
44, 700.
7/200/303.
8,000000
3,632776.
73,70/43/.
7,632333.
206,230.
y..
XX.
JX.
3
/e
Åi.
S.
xx.
8/463,000.
9,200.
—
-
60,0077
2/000,006.
8,000,000.
6420,000
72,248600.
7,633,333.
'206,666.
/c.
JZ.
f—
76/039.
232,309.
/£
.v.
70.
4.
y.
v.
234,000
207,600
—
—
366766.
%■?.
8.
n.
/%732/m
77,363/777.
379336.
,7.
Ay.
X7.
7.
r
H
7,937,990.
7,637,930.
\
V*
re.
8.
i.
30,746,377.
62766,636
7,372,867.
3.
,9
r.
y/.
8.
07339.393.
3382.393.
v/.
XV
£
30,63/777
10,087,222
403,3/8
ve.
f.
r,
y
X.
0202,060.
4902600.
30,246606
22,638,406.
400,000.
—
77732,///
27
*%
4/33/996
0.
36,746,847.
i.
7.
87339,398
XX
9.
10337,777
/6.
e
4902,000.
10,268600
36.
222799
266,733.
36/263.
733.
239/6/
63,333
-
3.
76.
2S
23.
23.
78.
c.
70.
3//
4.
9.
!
30
207,777
236,067
446,603.
3.
22.
Zy.
//.
C-
e.
ya.
30.
207/722
238,067.
■446,683.
3.
XX.
u
n
«.
c.
i
..
1
. 633,343.
370.
xr.
-
03,343,
276
%7.
—
1
!
4377976.
_
77/
962,363
37.
/B.
969326.
,7.
w
262460
i
2,726,392.
33
4
£
!
i
—i
2.726,993.
33.
4
-1
■
* -*
—1
j
•srJl
4362,023.
4447,786.
2/067.
3.
2%-.
y.
77.%
3
6,
23/730,27/
3,648,438.
34,377.
3!
?./
%%■
x. !
«|
M>.\
•
2472373/
3498,827.
32289
xs.
is.
3i.
J.
V
1
!
1
.
to.
1
7,044307.
34.
34
27,4737/64.
er.
—
20663,U7.
te>
:r ti
30,376,606
7,372333
7,763,273.
27,6/6.
0/
73.
ZXc
v
«%
*!
460,992, \
z*.
—
2,330,867.
736,373.
2,2 733.
zr.
38.
yy.
X,.
y.
8 '
33,234
—
3i.
—
*
2,232368,
33 i, 88 6.
33, 394.
Xi
%z.
46
/A
•
1
1
. i
1
1
—1—1
7,
2,7/293/.
366,336.
7,044304
4/3.
44
34
H
J
11  —H
700,922.
ze.
1
3,7/6,667.
7,376,607
274/3,694.
4.
3,
|
— 1
3.
e.
33,26/.\
—f—1
83. i A
i
t 1
2,80/072.
403,378.
22663,26/
33.
3.
10.
0. |
7.
J.
37,000
~
-
2227,000
700,000
30376,460.
“
1
-J
\
i i
• j
1
7072/76/;.
74.
* ; //////9 9/*.
i!
O/,/////;
Å
-*• 1
i
367294
i
Ti
j
j 1
32,9/7,703.
,3.
70.
37, 066
—
33,463,400.
t' f "
hh
i
*
^1. »/%&/*/ 'ma&JvrsfaiiZh&ri» ac/r rtwftrzntZ' es/ttfäjmmsf e/ifor J$nfåcél0&4£
/i. ^.#z/SYj'7t.ä?ff(S7', mw vt/7 rr///#rdrs/7/ Åu/w^Jlétw6*fär#m7<*'J&i7d
7* .fk/mjwjrr’ srSt- rsx//--0wJ»j*/trw# m■&><*&,
,//U
Jbewr&fafcwie
6- rwAZryZ
Jr. 7/r'erzrirJe.
4 MWX
36
Jf.
zyyyjM.
31
n
'///////S/ff
yjstrf//' iv-r/iZss/ . /Zys/y/
8, föf,344.
WX8M
%*.
33.
33-
'%
t.
J
ty
JJfs/fsss///^ /7>rsZ / Zsw/s/ ////ZSSS///S'
«/SS///////s /Jr/W
&/irltr/ 8fÅd87rt/Jtgr Artrrrize/f Zr/l^d^re/t äW^/1 A/Å ? Jfoete-
S/ZMMf.
4 7? 8, #3?
23.
JO.
.//»»w fyrs///
/0,#8%8M
3$.
V.
78 Vi
732 7.
4828.
./é/fnjÄV J/w/e
i ver&0O,ty
dvT/vervärde-.
t/v&iif&yJ/iscze
d verä/r/d
J87freraärde<
JSaneo déd/ar
d/ev varande
vävde.
JvvrvsAsJ// 0,0
• v vev/dépg
. ./e/rvevvä/de.
67av,vv Jéd0av
e/Aev vara,(de-  vävde:
dvmWfd -/veu
i- ver4e0z0rt'
dzZTvevvärde.
.
3/,,///, ,/vd/av
e/4ev varande
värde:
/, 348/776:
2,yx0,29x
MM#yM
-r%
263/062
sr.
/S.
96X323.
47.
70.
969,8064.
,?r
4
va.
4.
*46 9 92.
xe
32433222
j.
X.
34294
Si
<r.
3X237763
/8
70.
87,600.
33,603,806
77407800.
32t
4#,29%,
ZV.
33/633693
tT.
34294.
Si.
a.
33,9/7,337.
78.
8.
' 3/7406.
_
37473,000.
—1
73,82X768
✓z
g.
429993
26.
—
39464/97:
21
d.
34294
,35.
0*.
33333,9/3.
77
66
3/, 000.
—
—
34,073,0064
'
***.
—
3728/336.
7&
227922 7
Si
g.
'
483,028.
X
7
4964,9448.
-
/ 44990040
4-x
3%
92 932/.
2&
33,620,623
g.
.32X24
ii.
,/.
3397733/.
78.
Å
3/,600.
—
—
37/73,0644.
i
4333609,
/</.
2722224
SS.
3:604/946
i?
a
2877,000.
2/333,238.
-/.
,
3,382984
%.
7.
i
!
4, 477.34404. \
krÄ
zy
22772323.
U,
g.
399762/7
zj
3336390:
W
’■
36o32777.
76
7.
4902,0646
1
30,208,306\
_
_
Bil. t. Bntico-Utskotttts Bcthhnde Nio i4< 5
Till Tabellen N:o i, (af 6. Rosenblad),
A nm är hni n g ar.
A-ndamålet af denna Tabell är, att visa en
jemförelse emellan Bankens ställning vid
slutet af åren: 1778 — det första, sedan
Rikets Ständer stadgat grunderne för Bankens
rörelse, efter den år 1776 fastställda
Realisation af Kopparmynts-Sedlarne. —
i8o3 — det första, efter verkställigheten
af den år 1800 beslutade Realisation af Riksgälds-Sedlarne,
— 1823 — då Rikets Ständer
senast voro tillsammans, 1827 —
för hvilket år Msta fullständiga Bokslut blifvit
uppgjordt, *— och 1828 •— då ställningen,
ehuru ej grundad på färdige afsliitade
Böcker, kan, efter kända hufvudsakligare
förhållanden, någorlunda nära beräknas.
För att göra öfversigten lättfattlig, har
man sammanfört Posterne under vissa Rubriker,
allt efter som tiligångarne varit mer
eller mindre tillgängliga och skulderne mer
eller mindre graverande. Man har uteslutit:
mindre säkra fordringar, såsom tillgång
balancerade fordna utgifter, och sådana
poster, både i Debet och Credit, som
endast utgjort Räkenskapsformer. Deremot
har man, för att fullständigt uppgifva de
jummor, hvilka när som helst kunde genom
6 Bil. t. Bnnca-XStskottus Betänkande. IV.o i4.
Bil t. Batico-Uiskottets Betänkande. N:t l4. f
Vexel-Banco-Räkningen uttagas, uppfört, si ,
väl i Debet som Credit, med hvarandra motsvarande
belopp, det obegagnade af de så
kallade Creditiv-Anslagen, dem Banken varit
skyldig att vid anfordran hålla vederbörande
tillhanda, utan att, (såsom förhållandet
är med Lån på lös pant) kunna sådana
förskott, inom en kort tid af 9 a 10 månader,
återfordra. (Det så kallade stora
Creditivet är dock ej taget i beräkning i
annan händelse än så vidt någon del deraf
verkligen utgått).
I första bägge Columnerne, venster om
de ifrågavarande åren, finnas Summorne af
Bankens Credit och Debet uppförda serskildt
i Specie, och i Bancosedlar, efter den närmare
specifikation, som finnes på Tabellen
I^:o 2. — Till höger deremot finnas de
serskilda Rubrikerne af Tillgång och Skuld,
reducerade till Bancosedlar, å 128 sk. Cours,
i runda Summor. Bland Credit eller Tillgången:
r:o Den metalliska behållningen af
Guld och Silfver; 2:0 Lätt realisibel tillgång,
eller sådana dels fordringar, dels varutillgångar,
som lätteligen kunna till penningar
förvandlas; 3:o Anslag till Discont-rörelse
på namn, vanligen till a-3:dclaf å 5-6:delar I
åter ingående hvarje år; 4'-° Fordringar pH
längre tid; 5:o Fordringar hos Staten, delade
efter närvarande förhållande: i dem, sorn
ingå i bestämda betalningar, och dem, hvarå
liqviden beror på Rikets Ständers beslut;
6:0 Crediliv att vissa Allmänna Verk tillhanda
hållas; 7:0 Förskotter och bokförda
Inventarii-värden. Biand Debet eller Skulden
förekommer: 1:0 Skuld mot förskrifning
och bestämd uppsägelse eller förfallotid;
2:0 Anvisningar, hvilka när sorn helst kunnat
i räntebärande Skuld förvandlas; 3:o Summor
att vid anfordran inlösa, hvilka åter
delas i: a) Utelöpande Sedlar eller den egentliga
Sedelstocken; b) Insatta Summor och
förfallna Räntor; samt c) O uttagna Creditivanslag.
Slutligen , för att så mycket
bestämdare visa ställningen, har man, ej
endast delat Summan af Debet i verklig
Skuld och outtagna Anslag, (dem VexelBanken
när som helst varit skyldig infria)
utan äfven delat Credit, likaledes, i verklig
tillgång och outtagna anslag (alldeles lika
tumma som i Debet uppförts) samt upptagit
skillnaden emellan Debet och Credit,
såsom Bankens behållning. — Man bör dock
anmärka, alt denna behållning nu mer än
motsvaras af Fordringsposter, å hvilka, för
det närvarande, dels hvarken Ränta erlägges
eller Capitai-afbetalning ingår, dels Capital-afbetalningen
, utan Ränta, inom en
)ängre tid af år, verkställes. I afseende på
g Bil. t, Bancc-Uiskottet$ Betänkande, N:o 14,
den skillnad sorn kan förefinnas mot äldre
calculer, erinras om den olika uppställningen,
och hänvises för öfrigt till .den specificerande
och redovisande Tabellen
Till Tabellen N:o a (af B, Rosenblad). 1
Anmärkningar,
,0 Denna Tabell är uppgjord, för åren
1778 och i8o3, efter de i Banken förvarade
summariske Extracter af dess Hufvudböcker
och för åren 1823 och 1827,
efter den Herrar Fullmägtiges Berättelse
till Rikets Ständer åtföljande Tabell, specificerande
Bankens tillgångar och skulder,
för senaste qvinqvennium (1823—1827).
För år 1828 har man förslagsvis beräknat
dels kända dels sannolika förändringar. För
de år, då Specie och dess Representant,
Banco-Sedeln, ej mera varit detsamma —
har man uppfört olika columner för de poster,
sora varit eller ovillkorligen bordt
utgå i Svenskt Specie i verkligt Silfver-värde,
och för dem, som för det närvarande
endast kunna göras gällande i BancoSedlar
efter varande värde.
Bil. t. Bntico-Utskottets Betänkande. N.t 14, 9
2) Härunder är äfven inbegripet hvad
som på myntet finnes till utmyntning inlemnadt.
lieloppet af Guld, beräknadt i dusk.
utgjorde 1778 — 8^,170: 6
i8o3 — io,g36: 23 5:6-aelar,
— 1823*—6,485: jio 5:6-delar, samt 1827
5,558: 23 5:6-delar £Ducaten delas i 128
Ducat-skillingar). För att bestämma beloppet
af liggande reela valutan i Guld och
Silfver för år 1828 har man haft till ledning
följande förhållanden;
»8a8 uppköpt SiKVer R:dr 3:4,634: 17. —
invcxladt dito . . 55,855: 37. — (l®p„c"t«r), ?
iulluten betalning pä
fastighets-län , . 5,535; 35, —
till och med den 3»
Oct. af Itlagazins-In-,
rättningen , . . 3:5; 33, —
d:o d:o i Ränterierne
på fastighets-lån , 4^6: 33. —,
3:o d:o förståndne guld
ooh silfver-panter 1,910; fa. 3.
från och med d. 1 Nov.
till o. m. d. 3: Dec.
af sistnämnde trenne
poster förslagsvis , 3oi: aS. ' <}.
Spmma R:di 379,000: — —
Transp. 379,000: — — ’
cater å 94
j:3-del, —
10 Bil. t. Råneo XJt skotta t Betänkande, N:o 14.
W
O
Crq
o
P
tt>
-
Co
Ö
fD
O
OO
to
^4
cu
/^\ <-j
O: S
3 aq
£L en
^ ‘
crq J33
c/5 &:
< tr*
»—
O) f
aq
SJ
To
*o
oo
Oo
tö
<T>
C/5
O:
t*T
-
~ ro
c B -
r5 - ?‘o «
B f Ul
Crq
VI
"o OJ
to "vj
& f"1
o>
0 tb
0
-fcv 0:
00
03
• * • •
OO kM
OO
OO
v 4
OX
u
CTQ
B
crtj
9*
Crq
I.
d
rf
o
f< •
B
crq
w
pL
•i
crq
8>
►i
2
o
*-t
OO
v
o
o
o
-
Bil. t. Bauco-Vt skottets Betänkande. Afco *4. il
3} I 1778 års Hufvudboks extracter
finnes ej någon tillgång i skiljemynt antecknad.
Om någon sådan fanns är den inberäknad
bland Guld- och Silfver-behållningen
(då varande skiljemynt, slantar,
utmyntades efter 5o R:dr p. Sk:pund). Det
enligt 1802 års myntfot, utpräglade skiljemynt
efter 100 R:dr p. Skrpund är upplordt
för i8o3 lika med Specie, efter det
då i allmänna rörelsen gick lika med detta
mynt, men för de senare åren — då
bägge upphört att vara gångbara — har
man öfverfart den lilla behållningen såsom
vara, till rubriken: Lätt Realisibel
tillgång, der upptagen till det i Bankens
Böcker antagna värde af koppar, nemligen:
47 R:dr 4 sk- Silfv. Spec. p. Sk:pund. —
Behållningen i det nu gångbara skiljemyntet
å 166 a:3-dels R:dr B:co p. Sk:pund
har, för år 1828, beräknats tillökt till en
rund summa af R:dr 5o,ooo.
4) I Bankens Böcker och alla hittills
derefter utgifna Tabeller har behållningen
af myntade plåtar fortfarit att upptagas
ibland Bankens contanta tillgångar, äfven
sedan de upphört att vara gångbart mynt.
I afseende på den närvarande lilla- återstoden
är det visserligen likgilltigt, livar
den upptages; men för bedömmande af
12 Banco-\Jtskottets Betänkande. N-.o i4.
Bankens ställning till ex.: 1778, vore det
missledande att anse såsom contant en kopparmassa,
uppgående till omkring 3 års
export från liela Iliket. Man har således
här upptagit den såsom vara, hland lätt
realisibla tillgångar, bibehållande det åsatta
priset: 47 R:dr 4 sk, Specie (å 120
sk. Curs t=s 117 R:dr 32 sk. B:co, å 128 sk.
Curs = ia5 R:dr 26 sk, 8 r:st, Banco). i
5) Dessa utgöra ett minne från Kon.
Carl XII:s tid. De äro nemligen återstoden
af de plåtar, som man 1714 lät utmynta
af Rikets tropheer; deras nu beräknade
värde är lågt åsatt, nemligen 4° H-df
Specie p. Sk:pund,
Bil. t, Baneo-Vt skott ett Betänkande. Nio x4< 1}
B3T
C/J
P
B
B
S»
sL
—1
o>
VI
w
CO
Cjt
fcO
Oi
lo
CO
c
o
«
u
to
to
< "I
*• ca- 2 &,
co 2 S
to g. cb £■>
I—»
<-i as
4 m &-2
»3®
e-s*
ft ° P
OJ
t4
C»
P- C; ,
P 1
O
00
5*
o
i-j Ö
i?
CfQ P
ST
t
os n
S?
►i
03
P»
-i
o>
*
O
"O
>-o
as
ax
P
CO
o
OJ
vt
OJ
^ ö
p a>
cr ^
—i
cn
ö
O
£5
<po
3*
^
N
P
o tr*
w* £5
O: cn
»-i CA
*“d M
— tr4
2-’ c
p S
ös <p
OJ o
o OJ
o
I lilli
' O
t i
co
to
<-3
CO
O
V-/
Ö
a>
<
P
es
&
'“o*
-i
c«*
S?
►—<
*£'
33
P
ra
-
co
o
os
i a
co
to
03
O
«1l
to
to
Ä-,1
03
o
vt
Ii
to
as*
1 i
N
CO
to
M
14 Bil. t. Batico-Viskottets Betänkande AT:o *4.
39il. t. Eancc-Vtskottess Betänkande N:o i4. 15
7) Vid. afslutandet af Bankens höcker
för ett Ar uppföras alla till och med den
3i December upplupna räntor. Då dessa,
senast inom ett halft år, till betalning förfalla,
kunna de med säkerhet upptagas bland
Lätt realisibla tillgångar.
8) Efter nu gällande föreskrifter för
denna beläning, kan Lånetiden utdragas
till 18 månader, hvaremot panten ovillkorligen
vid denna tids förlopp, om elen
ej dessförinnan blifvit inlöst, hemfaller
Bankens
9) Dessa Lån, hvilkas belopp beror af
afsättningens liflighet, få nu mera upptagas
under hela året och med vilkor, att de,
senast inom October månads slut följande
år, blifva återbetalda. Vanligen begagnas de
endast emellan skeppningstiderne.
10) Dessa lån, af likslägtad egenskap
med de förutgående, eger Fahlu Bergslag
att upptaga mot pant af i Afvestad levererad
Rå-koppar, lill belopp af högst 3000
Skeppund.
11) Dessa •— de så kallade Läne-BancoCapitalernc
och Silfver-sedlarne—få belänas
till 99 procent af deras belopp, och mot
samma ränta de bära, dock så att Banken
hvarje halft år beräknar sig ränta på ränta,
men ej beviljar Sedelhafvaren samma förmon.
Man har ansett ingen tid vara utsatt
för dessa Bankens lån, inom hvilken de
bordt vara infriade,
12) Lånen på publika papper hafva
hittills räknats till den allmänna Discontrörelsen,
ehuru, sådan som denna hos oss
finnes ordnad, de med andra Discont-lån
ega föga likhet. Då de utan omsättningsrätt
beviljas, på högst 6 månader, och i
sjelfva panten säkerheten är eller bör vara
förvarad, så tyckas de tillhöra Classen af
Lätt realisibla 'Tillgångar. Då samtliga
dessa Låns omloppstid ej får öfverstiga 6
månader, har man ej ansett nödigt upptaga
den obegagnade delen af det härföre anvista
Creditiv bland dem, sorn öka VexelBankens
ansvars-summa ä vista.
13) Ingen gren af Bankens tillgångar
är så svår att förut beräkna, som den här
sammanförda, emedan de dertill hörande Låneanslag
ej äro inom vissa summor begränsade.
Den liar, oberäknadt metall-tillgångarne,
under åren i8a3 — 1827 omvexlat emellan
följande belopp: För år 182 3 R:dr
1,863,232: 33: 1. För år 1824 B:dr a,077,?-44:
15 Bit. t. Batlco-lh skottet s litt hk mide N:o i4>
g: 5: -— för år i8a5 R:dr i,4<3t>,8i 3: 7. 6. —•
för år 1826 R:dr 2,088,862: 26. 6. — och
för år 1827 R:dr i,poo,5o5: 4. 11. Man
har för år 1828 i rund summa antagit
3,000,000 och i samma förhållande beräknat
Sedelstockens tillökning,
14) Vid 1778 års Riksdag tillädes då
varande allmänna Discont-Inrättning, (ett
enskildt Bolag) utom dess redan egande Crediliv
af 100,000 R:dr i Banken å 3 procent,
ett nytt å 6procent af 200,000 R:dr, — r8o3
bedrefs Discont-rörelsen i Riket, dels af
Riks-Disconten i Stockholm, hvari Banken
för a-3:delar och enskilde för i-3:del deltogo,
dels af de nyssupprättade enskildte
Discont-Bolagen i Götheborg och Malmö.
Riks-Discontens Creditiv i Banken var obegränsadt,
hvarföre har ej några outtagnci
anslag kunnat komma i fråga; men de andra
bägge Disconterne egde tillsammans Creditiv
på 3oo,ooo R:dr, som ifrågavarande
år voro helt och hållet odisponerade. — i8a3
års Fond för Discbnt-rörelsen är beräknad
efter i818 års Ständers Beslut, nemi. till
6 Millioner Riksdaler, sistnämnda års Fond
med tillägg af hvad förskotten \>r f. d.
Filial-Discontcrne kunde understiga 2,800,000
R;dr, eller beloppet af gamla Creditiyen
för
Bit. t. BtitKO-VtsMottets Uttänkande: Nit i4. ii
tor nämnde Disconter, jemte 700,000 R:dr,
motsvarande deras då ännu utelöpande Assignatiöner.
— 1827 års Fond är i enlighet
med sista Riksdags-Beslutet antagen till 8
Millioner R:dr; Oell likaså år 1838; för båda
åren med afdrag äf anslagen för publika
jräppér:
15) Fastighets-Lånén å 5 procent öfveftögos
år 1801 från Stats-Verket i liqvid af
dess då återstående Skuld (R:dr 466,666^)
å det år i 789 beslutade Lån till Spänniriåls-Magaziners
inrättande, samt Creditivet
till General-Disconten (R:dr ioo,öoo). Såsom
härå endast érlagts 3 procent i ränta;
kom man öfverens att vid liqviden beräkna
Stats-Verket till godo den högre ränta Banken
koramé att uppbära af dé öfvertagna
Lånen, och härifrån härledersig posten: för -  ikottsfordrari å nämnde Lån, hvilken 1
Bankens Böcker såsom tillgång upptagits:
och såsom afbetalning hvarå 2 procent af
den på samma Lån inflytande ränta ansetts,
Då, sedan liqviden med Stats-Verket längesedan
är afslutad, det torde finnas ändämåislöst,
ätt såsom en Capital-tillgång, okände
Bankens behållning; uppföra framdeles hilt
Vtande Ränle-inkomster, liar man här allkih.
till Riks St. Prot. 1828,1825. 6:té Sami. a5:te
Häftet.
Bil. t. Banco~\J t skottets Betänkande. N:o 14
deles uteslutit denna förskottsfordran. I afseende
på sjelfva Lånen stadgades år 1810,
att, af deras belopp vid slutet af 1814» 7
procent i Ränta och Capital-äfbetalning borde
årligen erläggas, och böra de, på detta sätt,
senast 1840 vara inlöste. Som det likväl
varit livar och en Låntagare fritt att öka
inbetalningsprocenten, har förminskningen
af desse Lån icke årligen stått i iemnt förhållande
till den ökade skyldiga Capitalafbetalningen
(genom räntans minskade belopp>
Den har, sammanräknadt för de 5
åren i823—•-i 827, utgjort R:dr 97,044: 41-8-  Den kan således med säkerhet för år 1828
upplagas till R:dr 20,553: 5. 4-> då återstoden
blifver R:dr 240,000.
Fastighets-Lånen å 4 procent inbegripa
dem, som utgått å Bruks-, Landt-och
Stads-Egendomar, samt lili Gagnefs Socken.
Derå bör årligen inbetalas, å de för 1815
utgifna. 6 procent å deras belopp vid 1814
års slut, och å deni, som sedermera tillkommit,
lika procent å primitiva Lånsumman;
på sätt att först räntan afdrages och
återstoden afgår å Capitalet, till dess detta
efter 28 a 29 år blifvit till fullo betaldt.
De sista nya Lån utgåfvos 1821 och bora
samtlige dessa Lån vara infriade senast 185o,
öned undantag af de efter 1821 beviljade
Bil t. Banco-Utskottets Betänkande. N:o 14. 19
omsättningar och så kallade Transport-Lån,
hvilka ansetts såsom nya Lån, och för hvilka
således en ny omloppstid af 29 år finnes
förvärfvad. ^Genom denna Transporträttigliet
blifver — så länge den är medgifven, —.
det omöjligt att med någon visshet bestämma
årliga afbetalningarne. De hafva utgjort
för de fem åren 1823 — 1827 tillsammans
R:dr 782,129: 3t: 3, och kunna med afseende
på den årliga tillökning, som i vanlig
ordning bör inträda, för år 1828 beräknas
till R:dr 158,370: 19: då återstoden blifver
den uppförda summan. I förutnämnde afbetalning
är ej inbegripen en uppkommen
auetionsbrist på försålde Fastighetspanter i
vissa Städer, till ett belopp af R:dr 27,4.68:
j5: i:, som afdragits Lånebeloppet. Någon
ytterligare förlust synes ej vara att befara,
med undantag af kanske 12 å i5oo R:drpå
en Egendom i Uddevalla.
16) Dessa Lån utgifvas i följd af senaste
Ständers Beslut, sålunda, att 2-3:delar
af Lånbeloppet i Bancosedlar återbetalas
Banken i Silfver, R:dr för R:dr, på 33} år
med 2 procent örn året, då Lånet anses betaldt.
Under åren 1824 -— 1827 äro utgifna
R:dr 3o3,5i8: 4° s^- 1 Bancosedlar,
hvarföre den Banken i Silfver tillkommande
återbetalning utgör Il;dr 202,345: 42: 6.
2o Bil t. Banco-XJiikottut Bet Jakande. A14.
1828 till och med d. 27 Uec. utgingo
R:dr 69,806. 12 sk., hvaraf
a-3:delar böra återgäldas med 46,53^. 44*
Sima Silf. R:dr 248,883. 38. 8.
Hvarifrån afgå:
Inbetalning till
och med den 31
Dec. 1827 R:dr 8,286. 28. 10.
D:oför år 1828
förslagsvis 6,000.
14,286. 28. 10',
Rest R:dr Silf. 234,097. 9. 10.
eller i rundt Tal R:dr a34>6oo.
17) De 1827 återstående af denna art
voro: Till Uddevalla och Landscrona Städer
samt Uddevalla Kyrka, hvarå årligen
R:dr 2,800 i ränta och Capital-afbetalning
böra erläggas. Med afseende derå, att Calmar
Consistorium år 1828 anmält sig att
få lyfta R:dr 4>00° å ett samma Consistorium
redan 1818 beviljadt Lån af 25,000
R:dr, är totalsumman upptagen till R:dr
40,000 vid 1828 års slut.
184 Med afseende på den successiva
minskning dessa Lån efter förra Ständers
beslut komma att undergå, hav man för år
Bil. t. Banco-X$tskottets Betänkande. N.» 14. SI
»828 antagit den uppförda summan. En
i förhållande till hela Lånesumman icke obetydlig
förlust lärer på dessa Lån vara att
vänta. Dock har man ej i dessa beräkningar
trott nödigt att derföre göra några afdrag,
helst Banken vid en slutlig utredning
troligen skulle göra en, alla på här upptagna
tillgångar uppkommande förluster,
öfvervägande vinst, genom förkomna Sedlar,
i afseende på hvilka, ingen minskning här
blifvit i Bankens Skuldbelopp beräknad.
19) Bland Bankens balancerade Lån
eller Förskotter till Staten, har man uteslutit
dem, som af Rikets Ständer uttryckligen
blifvit anordnade såsom utgifter utan
ersättning, och som således utgjort verkliga
dispositioner på Bankens Capital-behållning,
ehuru de ännu bland Tillingarne balanceras.
Sådane äro: Anslagen vid 1818 års
Riksdag till Strömrensningar och den år
1823 anvisade Fond till Riksgälds-Sedlarnes
inlösen,
20) Denna fordran utgjorde den summa,
som K. Gustaf lil vid Realisationen
1776 förband Sig att, jemte 1,200,000 R:dr
Holl. Cur:t å gamla kronoskulden betala.
Den inlöstes på 4 år, med 75,000 R:dr om
året, af då varande Tullstyrelse.
*J Bil, t. Banco-XJrskottets Bet hk ninie No i$.
21) Denna summa utgjorde återstoden
af en år 1800 för H. K. H. Hertigen, sedermera
K. Carl XIII beviljad gåfva. Den
betaides genom Kröningshjelpen.
22) Vid 1800 års Riksdag beslöto Rikets
Ständer att realisera i5 millioner R:dr
Riksgälds-Sedlar genom Ranken. Detta beslut
verkställdes med några förändringar
i8o3, på så sätt, att Banken ålades vid
anfordran inlösa desse 15 millioner med 33
j:3-dels procent rabatt, och med rätt att
vidare för i:3-del af den uppkommande
inlösningssumman lemna så kallade Realisations-Obligationer,
ställde på 10 år och
löpande med 4 procents ränta. Till ersättning
erhöll den, utom hälften af 1800 års
förmögenhets-afgift (2,418,835: 23. 6,) en
årlig amortissements-fond af 3oo,ooo R:dr
i 15 år. Det felande skulle betäckas genom
Bankens vinst af dess Discontrörelse, och
tlef på detta sätt liqviden år 1816 fullbordad,
23) Dessa beslå, dels af det 180S liftade
Creditiv af en million R:dr, och af
de 1809 utaf Rikets Ständer anvista iånebidrag
till krigskostnaderne, dels af en half
millions crediliv, lyftadt 1811. Till infriande
af de förra anvisades årligen 720,000
Bil. t. Baiico-Ui skottets Betänkande No 14.
R:dr, och af det senare 3o,oo» R:dr, på
så sätt, att först 2 proc. ränta skulle afdragas
och resten afgå på Capitalet; och
bade, om härmed oförändradt fortfarits,
bela denna skuld år 1828 eller 1829 varit
infriad. Men 1818 nedsattes årliga inbetalnings-beloppet
till 5oo,ooo R:dr för bägge
posterne tillsammans, och i8a3 ytterligare
till i5o,ooo R:dr, sistnämnde år med upphörande
af ränteberäkning, och med anordning
af denna afbetalning till RiksgäldsContoret,
utan ersättning. I 1809 års Statsskuld
inbegripes ett från Statsverket meddeladt
lån till Tackjerns-Bergslagerne, i afräkning
hvarå något till Banken serskildt
årligen inflyter. —• Hela återstående skuldsumman
utgjorde vid 1828 års slut R:dr
4,4.01,432: i3. 2. eller i rund summa R:dr
4,4° i,5oo,
24) R:dr 782,557: 5. 6. i Banccr-Sedlar,
deponerade af Kongl. Maj:t för lyftade
piastrar, bestämdes år 1828 till användande
vid liqviden af f. d. Kongl. Familjens
fordran, mot vilkor, att det för nämnde
familj befintliga årliga Slats-anslag af 66,606
2:3-dels R:dr skulle fortfarande utgå och
aflemnas till Banken, som borde derför
köpa Silfver, intilldess fulla beloppet af
Bankens Silfverfordran för de lyftade pia
-
2.4 Bil. t. B ane a- Utskottets BetJnknnde. l\’;t 14.
strerne blifvit ersatt. Detta belopp utgjorz
de i Svensk myntberäkning yid slutet af
in- iSn3 R;dr Silfver 307,128: 39- 8., och
lrar, genom uppköp för års-anslagen, för
en del af äret 1823 samt åren 1824—1838
minskats till R:dr 201,5a5: 44* I0,> eller
ruud supima 20i,5oo R:dr,
a5) Detta lån, beviljqdt 1772, undan*
tpgs från den 1778 verkställde afskrifning
fif Kronoskulden. Det öfverlogs af Kongl,
Riksgälds-Directionen, ocb ingick 1789 vid
Riksgälds-Contorets stiftelse i dess beräks
nade Crediliv.
26) Yid 1800 års Riksdag beviljades
detta Greditiv till ett belopp af 600,ooq
R:dr mot 2 proc. ränta. Vid senare Riksdagar
ökad t, erhöll det under loppet af
år i8a3 en ytterligare tillväxt af nära
1.100,000 R:dr, till större delen för att ber
strida Riksgälds-Contorets utgifter, för infriande
af räntebärande skuld och med bestämmande,
att denna Bankens fordran skulle
alldeles oförändrad Titan afbetalning, eller
någon vidare räntas beräkning, qvarstå inr
till nästa (nuvarande) Riksdag.
27) Då Rikets Ständer 18»8 besh»to
alt^öfvertaga och låta genom Riksgälds-Con*
Bil. t. Betänkande. N.# 14. 25
toret besörja uSedningeii af f, d. Filial*
Disconterne, beslöts tillika att dertill ei>
forderlige medel skulle af Banken förskjutas.
Af detta förskott återstod vid slutet af
J827 R:dr 1,429,312:6. 11. Under år 1828
hag summan pkats till något öfver j,43o,ooo
R:dr; hvilken summa, för att jemna Riks*
gälds r Coniord s hela skuld till Banken t
man här förslagsvis antagit till Riksdaler
1,430,147: 3!• 9*
38) Beloppet af denna fordran nedi
sattes, genom en 1826 verkstäld inbetalning
f till den bär uppförda jemna summa.
39) Vid 1818 års Riksdag beviljades
pil årligt Creditiv af 1,000,000 R:dr att af
Kongl. Maj:t kunna användas till förstärkande
af Bankens reela fond. Uppå en härå
genom Allmänna Magazins-Inrättningen lystad
summa, återstod vid 1823 årsslut R:dr
318,862: 16. 5., hvarå under åren 1834—•
1827 afbetalts R:dr 15,700: 38. 10, medelst
leverering af R:dr 5,816: 9. 3- i Silfver.
Under de första 10 månaderne af år 1828
ingingo R:dr 3i5: 22 sk. i Silfver, godtgjorde
med B:co R:dr 899: 43 sk. 7 r:st.
Man har antagit under de bägge sista måpaderne
en inbetalning till det belopp, att
summan nedsatts till den uppförda i rundt tal,
26 Bil. t. Banco-Utskottets Betänkande. N.-o i4.
30) Commerce-Collegii Creditiv består*
först af det så kallade stående lånet, sedan
1-73 bestämdt till R:dr 89,101: 5. sedermera
af ett serskildt Discontanslag, sorn,
efter beslut vid 177S års Riksdag, skulle,
från dess då varande belopp, årligen minskas
med R:dr 10,000, senare bestämdes
till R:dr 202,180: 6. 1, samt åren i8i5
ocb 1818 ökades till ett sammanräknadt
belopp af R:dr 910,898: /\2. 8, så att heta
närvarande Creditiv utgör en million R:di\
31) Detta Creditiv beviljades 1756 till
ett belopp af 2 tunnor Guld, och bar sedermera
oförändradt fortfarit. Det begagnades
sista gången 1822 vid branden på
Blasieholmen.
3a} Detta beviljades under vissa vilkor
år j 818 till högst 600,000 R:dr.
33) Dessa bestodo, för år 1778, endast
i den odisponerade delen af Creditivet
för Stockholms Brandförsäkrings-Contor;
— för år i8o3, i hela delta Creditiv,
och hvad som var obegagnadt af Commerce-Collegii;
— samt för åren i8a3 —1827
likaledes, med tillägg af den odisponerade
delen utaf det Jern - Contoiret beviljade
Creditiv.
gi/( t. Banko- Utskottets Betdnkancle. N:o I4. 27
"C
j o:
1 1 I
> 1
la
O *3 *-.•
O a 2,
*1 >"S
e
-
CfQ
cr r GOEL
v » o
c e s re
n £■ 5*"“
2L 2 ^
— 3 as
- ~ » p
*
hj ►titti** O
c:- " wc
•- » 1 B X pv t»
53 ^ 2L ^ o 7->-3 £L
5, o -> o «—• 3 'hg
SS&^gSwgSjl
b 0-0 “ -i p*
p o 2. »3 n t® 0 EL
£7 g I« S g 0-0
S? u
i k- W A H,N" ö I6 M
• 53 . o f* (« “, n,
Si L 1 « JTl • —
- S
“oyr-SSuO. ^
5 3
* rf
O:
* £'
rt>
.
B
O '
<r>
W
PU
fö *
i 51
10
* r
o*
t* B
cw 2.
^ 3
<-rcn
*-
ef
tT •
VQ
fö .
53
B* •
*n
0
0 •
g-
^.
CT- ’
P?’
650 2
B *
fö «
►3
►ö 2
r •
M*
O
1
C?
.
»0
1 •
i -
5 5» -i .
lilli'
1 1 1 I 1 1
lill
lill
tö
yr CO 27o
Vi 1
11
>0
i 1
O
O
O
•0
w
V. ??
1
«?'
1
»J
!» 1
b3
CTi
Ci
c>
Ov
N5
s*
0
»-I v»
0 CG
J2»
4a»
CO
UV
cn yi
>a
34) Dessa hafva utgjorts
*8 BH. t. Barne.Utskottets Befolkande K:t 14.
35) Detta godtgöres dels efter sorn det
förbrukas, genom uppförande i Bankens omkostnads-räkning,
dels genom försäljning.
36) Vid 1778 års Riksdag öfverfördes
från Bankens CapitaJ-Räkning på en serskild
Räkning dess under förutgående år tillkomna
förlagskostnad för Tumba Bruk med R:dr
68,663: 2 sk. io| r:st. — Den sedermera,
under här uppförde Titel, beräknade förskottsfordran
har omvexlat, allt efter som
levereringarne af papper från Bruket varit
större eller mindre. Ar 1822 till ex. var
den 27,364 R:dr 8 sk. 10 r:st., men vid
1824 års slut fanns den nedsatt lill R:dr
1,843; 12: 10.
87) Dessa ega till föremål "att bereda
Landsorterna tillfälle att utbyta förslitna
Småsedlar, och yerkställes detta under controjl
mot missbruk, samt emot borgen, af
Autoriteter i Orterne, som derföre erhålla
en viss provision.
38) Då härunder inga andra .Sedlar innefattas
än sådane, för hvilka något framtida
kraf ej mera är möjligt, så kan den för
deras inlösen använda summa så mycket
mer beräknas såsom tillgång, som i samma
förhållande summan af Bankens bland skul
-
Bi!. t. Banco-Ufskottets Befolkande. N:$ 54. 29
den upptagne utelöpande sedlar måste vara
minskad. De hafva utgjorts af:
l8a3. 1827.
Inlöste otydlige mert
rigtiga Sedlar . 4 4°' 4>992* &
Förskott till inlösen
• af förfalskade smärre
Sedlar efter rätta
valeuren . * i t - ><• ~ 7 i ^4*
Förskott till inlösen
af en utur VexelBrco
Verificationerne
bortkommen
transportsedel . . —■— 200: —_
Summa R:dr 4*768: 4°* $,199: 3a.
3g) Dessa bestå af, dels i Vexel-Banken,
dels i Lane-Banken stående medel,
hvarå från längre tid tillbaka inga anspråk
skett, och som öfverlåtits Bankens EnkeCassa
mot vilkor att, om anspråk på dem
skulle göras, dem återställa. Sedan denna
öfverlåtelse hafva flere sådana poster uppkommit,
hvarå från längre tid tillbaka intet
anspråk skett, och sorn kunde under lika
villkor öfverlenmas åt denna välgörande
Inrättning.
4o) Läne-Banco Obbligationerne eller
de så kallade Lane-Banco-Capitaler äro
30 Bil. t. Bnnco-XJt skottets Betclnkaude N:o ti
stahla
på sex veckors skriftlig uppsägelse.
1792 nedsattes räntan å alla enskilda Capitaler
till 3 procent. Sedan 1766 har ej
varit tillåtet att emottaga nja Lån.
4i) Dessa Lån tillkomnio för vid 1800
års Riksdag heslutad tillåtelse att i Banken
få insätta Silfver. De ställdes på 5å 10 års
förfallotid, och hafva tili en del sedermera
Blifvit omskrifna på nya, lika långa förfailolider.
4a) Enligt Kongl. Förordningen om
Realisationen af Riksgälds-Scdlarne, af den
4 November 1803, skulle 15,000,000 R:dr
af dessa sedlar inlösas med 10 millioner
R:dr Specie på så sätt, at mS-delar skulle
betalas med Specie eller L:co, och i:3-del
med Obligationer, ställda på io år med 4
procents ränta och rättighet att kynna i
Kronans uppbörd användas. Genom de stora
fonder Riksgälds-Gontoret under första åren
egde att disponera sattes det i tillfälle att
förekomma, att dessa Obligationer till någon
myckenhet stannade i rörelsen. Å de
få, nu mera oinlösta liar ränta längesedan
upphört att beräknas.
43) Enligt hvad i förutgående Note
finnes upplyst egde Banken att, med en
Bil. t. PniiM-Vtskottas Eetdukande N:o i4« 31'
tredjedel af beloppet i Banco * efter faststäldt
agio, inlösa de Riksgälds-Sedlar för
hvilka den ansvarade. i:3-del af hela den
icke redan inlösta delen af dessa 10 millioner
R:dr Specie (45 millioner R:dr RG:mt)
kunde således när söm helst förvandlas i
räntebärande fordran hos Banken; henne
dock öppet att denna skuld äfven före förfallotiden
afbörda.
44) Man liar för åren 1823 och 1827
från Riksgälds-sedelstocken afdragit de deruti
inberäknade Koppar-polletterne till ett
belopp af R:dr 76,637: 17.6. B:co, hvilka,
såsom utmyntade efter samma myntfot sorn.
det nu lagligen gångbara skiljemyntet, ej
behöfva anses såsom en graverande skuld.
45) Då alla ränte-inkomster för året
finnas serskildt disponerade kan sedelstocken
undergå förändring, endast genom mot-*
svarande förändring i någon af Lånefondernte
i Sedlar, elier i de öfriga skulderne i
Sedlar, eller genom Silfverköpet oeh vexlingen.
Derefter hafva vi beräknat Sedelstocken
för år 1828, sorn i samma moll
måste vara mer eller mindre riktigt upptagen,
som nämnde fonder blifvit rigtigt
beräknade, och der således missräkning på
en sida betäckes af motsvarande på en
annan.
3a BIL t. Banto-Utikottets Uttänkande frii L.j.-  ‘Tillökning af Sédelstockéri
1828 års Silfverköp R:dr 865* i 56: 29. <$.•
— •=-- Silfverveiling 8. —
Afskrifne Guld- och Silfverpanters
Lånbelopp
(förslagsvis) i t . 4>5°o: ~ **
Upptagen tillökning i behållningen
af skiljemynt
5,2gg: ii. 5.-
Dito dito på lätt reali
sibla
tillgångar . . gg,4g4: 23. is
Utgångna Fastighets-Lårt 6c>,8o6:: 12'. ~
Tillökning i förskott på
f. d. Filial-Disconterries
utredning .• •• i 1,543: i 8.'
Upptagen minskning i
odisponerade beloppet
fif vissa Creditivanslag 83,5i8: 8. f.
-  - v ~~
Summa R:dr 1,278,266: i4< —=
Jfgur
JM. t* Bance-\Jsskmets Bes,fak Ands Jv:j 14.
CO
OJ OJ
OJ o
I
Bih. ttU Kiks, St. Prot. 1838, 1829 6:le Sami.
5:te Hlft.
34 Bil. t. Btincc-\Jr>kct!cts Betänkande j*:o; i4.
46) Då alla tre dessa poster lika vid
anfordran kunna gravera Vexel-Banco-Räkningen,
hafva de här blifvit sammanförda.
För år 1828 äro de uppförda i rundt tal
till lika belopp som 1827, nied afdrag af
de R:dr 74,186: 28. deponerade af
Stats-Ansia get för Silfverköpet och dertill
använda, hvilka blifvit serskildt beräknade
bland Sedelstockens tillökning. För öfriert
om denositionsposten: Rihsgälds-Contoirets
andel i Banco-hinsten för år 1828 skulle
utgöra olika belopp med för Ar 1827, förändras
derigenom icke förhållandet annorlunda
än att, om de år 1828 för denna
post utbetalde Sedlar utejort större Summa
än de, som i Bankens till Riksgälds-Contoiret
anslagna inkomster influtit, blefve väl Sedelstocken
större, men depositions-skulden.
i samma inon mindre; och tvärtom i motsatt
fall.
■
, skottet: Betdtlkahdt. N:o ij, t
N:o 15i
Betänkande, i anledning af Revisions
Eerättelserne 1825 och 1827, ont
Formulairet för den Ed, sorn Revisor
erne i enligt Instructionen af
deri 20 Januarii I824, hafva att
vid deras första Sammanträde i
Banken afiäggOi
T? • M • -
ligt det, vid 1825 års Banco-Re vision
begagnade Och uti dess till Rikets Ständer
afgifna Berättelse, (Tryckta Exempl.
pag. 6} ordagrannt intagna Formulaire, hafva
äfven 1827 års Bailco-Revisorer aflagt
den Éd, som, uti i:sta Puncteri af Rikets
Ständers för Revisorerné öfver Banco- och
Riksgälds-Verken fastställde och, genom
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af d. 20
Januarii 1824, till allmän efterrättelse utfärdade
Instruction är föreskrifvem Samina
Formulaire har uti 3:dje Afdeln. 1 §•
af 1820 års Revisions-Berättelse (Tryckta
Kxempl. påg. 4°) blifvit anmäldt till Rikets
Ständers Stadfästelse för framtiden.
Bih. till Riki. St Prof. i8s8,1829.6:te Samt it
G:t« Hilt;
i
Hi
må
’ Banco-Vttkotfett BctHtilcanåe. Ko i f.
Efter öfvervägande häraf får BancoUIskottet
vördsamt tillstyrka:
Att Eden för Banco-Revisorerne må
ställas i fullkomlig likstämmighet
med den Ed, somför Banco-Utskottets
Ledamöter blifvit aF Rikets nu
församlade Ständer fastställd, (se
B:co-Utskottets Mern. N:o i) och
altså komma att af hemälde Revisorer
hädanefter afläggas enligt följande
Formulaire:
”Jag ..... utsedd och förordnad
att granska Banco-Verkets Rä- j|
kenskaper, Styrelse och Förvaltning,
forpligtar mig härmedelst
att, i Öfverensstämmelse med Rikets
Ständers beslut, nu och framgent
tyst och förtegadt hålla hvad
som rörer enskilde Personers förhållanden
till Banken; så sannt
mig Gud hjelpe till lif oell själ.” ,
Hvilket Edsformulaire vördsamt understå'!- I
les Rikets Ständers hepröfvande. Stockholm
den 20 Februari 1829.
Banco- Vt skotten Bet Ankaria*. K:t 15,
N:o 16,
Betänkande, i anledning af Revisions-Berättelserne
1825 och 1827*
rörande den fråga i huruvida
Directeurs- befattning vid Trovinet-Lane-Contoir
en må anses
hinderlig för deltagandet i Revisioner
öfver Stats-, Banco• och
Riks gälds-Ver ken»
X)enna fråga, framställd till Rikets Ständers
afgörande af Revisorerne så väl i8a5
(Berält. pag. 40) som 1827 (Berätt. PaS- 5)
liar, såsom Berättelserne vidare omförmäla,
blifvit vid hvartdera tillfället under olika
synpunkter betraktad och i följd deraf på
ett skiljaktigt sätt afgjord. Pluraliteten af
Ledamöterne vid 182*5 års Revision hafva,
af Grundlagame, serdeles Riksdags-Ordningens
70 §., och den tolkning deraf, sorn
innefattas uti 7 Art. 5 §. i 1828 års Reglemente
för Banco- Verke! s Styrelse och
Förvaltning, funnit hinder för en Ledamot
i Divectionen öfver Malmö Låne-Contoir att
uti den då förestående Revisions-förrätt»
Ilingen deltaga; hvaremot Pluraliteten *f
Santo Vt t kottets Betänkande, N:o 16.
Xedamöterne vid Revisionen år 1827 ^un"
nit en dertill utsedd Ledamots innehaf-vande
befattning, såsom Directeur vid Låjie-Contoiret
i Götheborg, icke kunna betaga
honom rättigheten till deltagande i
den Revision öfver Stats-, Banco- och Riksgälds-Yerken,
som då var i fråga.
Efter behörigt öfvervägande af hvad i
Revisions-handlingarne finnes anfördt till
stöd för de olika weningarne i detta ämne,
anser Banco-Utskottet för dess del, att
befattningen af Ledamot i Direclionerne
öfver de såsom utgrening af Banco-Disconten
inrättade, och i vissa fall under BancoStyrelsens
inseende ställde, Province-LåneContoiren,
bör förklaras vara hinderlig för
deltagande i Revision öfver Stats-, Bancooch
Riksgälds-Verken.
Såsom hufvudsakliga skäl för denna
tanka, får Utskottet vördsamt anföra:
1:0 Att flere frågor, under en Revision,
lätteligen kunna förekomma, hvaruti
en Ledamot i ett Låne-Contoirs Direction
måste blifva jäfvig; hvaribland må nämnas,
om Anmärkningar yppades mot någon
, på Directionens framställning, utaf
Banco - Fullmägtige Lån-Contoiret lemnad
föreskrift.
Banco-Ut skottets Betänkande N:o tl).
2:0 Att då, enligt 24 §:n uti de af
Rikets Ständer vid 1828 års Riksdag fastställda
Reglementariska föreskrifter för Låne-Contoirens
Organisation och Förvaltning,
Banco-Fullmägtige ej allenast ega att pröfva
, huruvida hinder icke möter att till
Låne-Contoirs-Direction öfverlemna en af
Revisorer gifven decharge, hvilken också
beror af Fullmägtige att godkänna, utan.
äfven hafva sig förbehållit, att när som
helst, antingen genom någre af deras egne
Ledamöter, eller genom Ombud, i afseende
på Låne-Contoirens förvaltning anställa improvisorisk
eftersyn, det synes icke vara
lämpligt, att åt Directeurer vid Låne-Contoir,
sjelfve underkastade Controll af Bankens
Styresmän, uppdraga en hufvudsaklig
granskning af de sistnämndes åtgärder.
3:o Att en sådan brist på ämnen till
skicklige Revisorer icke finnes , att de skulle
behöfva sökas bland Låne-Contoirens Directeurer;
hvarföre dylika motsägelser, som
de ofvannämnde, lätteligen kunna och böra
undvikas.
Banco-Utskottet tillstyrker vördsamt,
det Rikets Ständer må besluta:
Att Ledamöter i Directionerne öfver
Piovince-Låne-Contoircn icke
$ Battco-Vtikoitttt Betitikandt. Ar.*o 16.
må kunna väljas, eller anses behörige
till deltagande i Revisionsförrättningar
öfver Stats-, Bancooch
Riksgälds-Verken.
Hvilket vördsamt underställes Rikets Sländers
närmare bepröfvande. Stockholm d,
ao Februarii 1829.
N:o 17,
Memorial, rörande na gr a i Banhem
Räkenskaper vid 1827 års slut
balancerade Summor, hvilka,
oberoende af hvad som i sammanhang
med Allmänna linanceRegleringen
vidare kan i fråga
komma, Utskottet ansett böra.
till fulla beloppet eller till någon
del afskrifva5.
Herrar Banco-Fullmägtige hafva, uti deras
till Banco-Utskottet afgifna Berättelse
4 Art. 9 , till Utskottets uppmärksam
het
anmält ett af Bankens Boksluts-Comwissarie
N. Kolmodin den 24 October 1825
Bittico-Vtskotttts Bttinhandt. N:o 17. 7
aflåtet Memorial, hvaruti, jemte en och
annan föreslagen förändring i den förut
brukliga Bokförings -methoden, några till
det mesta från äldre tider sig härledande,
år från år balancerade Poster, om hvilkas
beskaffenhet och tillkomst samma Memorial
lemnar fullständiga upplysningar, blifvit
till afskrifning anmälde.
Utskottet, som i sammanhang härmed
tagit i betraktande så väl hvad hos Herrar
Banco-Fullmägtige år iSaS som hos Rikets
St:s Herrar Revisorer år 1827 i detta ämne
förevarit, har, efter anställd pröfning, funnit sig
böra till Rikets Ständers bifall vördsamt föreslå
afskrifning af de summor, som här nedanföre,
med nödige upplysningar och motiver,
hvar under sin titel specificeras.
Fordrings-Poster.
1:0 Skillnad i Riks daler tal emellan erhållet
Silfver och derföre försåldt
äldre kopparmynt R:d i8,3oi:ao.6.
(B:co-Fullmägtige contraherade,
d. 12 Julii 1821, med en
Handlande IV. Reman, om leverance
af Silfver i utbyte för
Kopparslantar utaf den äldre
Transport 18,3o 1: 20. 6.
ä Etirtco-Utskotteis Betänkande Aho 17,
Transport i8,3oi: 30.6,
sort,hvarafiooR:dr voro präglade
af ett Sk:p, Koppar. Priset
bestämdes till 48 R:dr Silfver
pr Sk:p. Skillnaden emellan
R:dr 16,322: 33. 6., som i
Silfver erhölls, och Summan
K:d. 35,224.* 6 sk., som i slantar
utgafs, uppgår till nyssnämnde
belopp R:d. i8,3oi: 20. 6., som,
då det ej fick genast afföras,
måste såsom fordran balanceras;
men utgör ingen tillgång.}
2:0 Coursdijference på levsreradt
Silfver från Kgl. Allmänna
Magaz. Directionen 11 i,23o: 4.4,
(Af Allmänna Magazins-Inrättningens
Styrelse är, från och
med år 1820 till och med år
1827, i afräkning å dess skuld
till Banken le vereradt, uti myntadt
och omyntadt, R:dr Silfv,
64,673: 26. 6., hvarföre i liqvid
blifvit godtgjordt R:dr
B:co 175,303.* 3o. 10. Skillnan
den R:dr 11 i,23o: 4., har
måsf såsom fordran balanceras,
Transport 129,531:24. fa.
fSanco-tJiskottets Bet hk,inde. Nio 17, 9
Transport 129,531:24.10,
då beloppet deraf för hvarje
år ej fått afföras; mell utgör
ingen tillgång),
3:o Differencer iförhöjdt bfiläningspris,
mot myntfoten,
åförståndne Guld- och
Silfverpanter . . , , 16,352.*38- 8,
(Sedan Banken för ett lodCon»
trolb-silfver i Lån utgifvit, enl.
Kongl. Kungörelsen d. 29 Sept.
1818, 4o sk. B:co och, enligt
Kgl. Kungörelsen d. 20 Jan.
1824, 1 R:dr B:co, (allt med 3
procrt afdrag) men, för hvad till
Banken utaf desse panter hemfallit,
hvarje lod ej fått bland
tillgångarne beräknas högre än
till 20 skill, Silfver, såsom dess
verkliga värde i utmyntning;
utgöra efter sådan beräkning
de ifrån och med år 1819 tili
och med år 1827 hemfallne
Panter en Summa af R:dr .Silfv.
»5,719: 19.7-, hvarmed utgif
ne
Lån R:dr B:co 32,072: io- 3,
Transport 145,884: i5, 6.
jo Banco-Vt skottet t Betdnkandt AT:« 17.
Transport j45,884: i5. 6.
äro ligviderade. DifFerencen
Il:dr 16,35r?: 38. 8., då beloppet
deraf för hvarje år ej fått
afföras, har måst såsom fordran
halanceras; men utgör
ingen tillgång).
4:o Iredjedelen af utgifnt
Lån i B:co Sedlar mot återbetalning
i Silfver . 101,172:45, 4*
(För utgifne Fastighets-Lån
från och med år 1824 till och
med år 1827, utgörande R:dr
B:co 3o3,5i8: 4o sk., harBanken
reducerat denna sin fordran
lill | i Silfver eller R:dr
202,345: 42. 8. DifFerencen
eller den återstående tredjedelen
R:dr 101,172: 45- 4*» då
den ej fått genast vid hvarje
utlåning afFöras, liar måst såsom
fordran halanceras; men
utgör ingen tillgång.)
5:o Difference emellan 48 sk.
och Invexlings-priset i
Banco sedlar, för Guld
och Silfver 4^3,a?4:44* &
Transport 730,272: 9. 4>
Bnncc-JJ: skottet! Betänkande. N:o 17. n
Trax:sport 730,272: 9. 4-  (Från och med år 1824 till
och med år 1827 har Banken
(utöfver hvad medelst
afsatte fonder blifvit inköpt)
för invexladt Silfver och Guld
R:dr Silfv.289,939: 8.8. utgifvit
i B:co-SedlarR:dr 773,154:
5. 2. DifFerencen, R:d. 483,214?
44- 6., har måst halanceras
såsom fordran, då beloppet
för hvarje år ej fått afFöias;
men utgör ingen tillgång.)
Summan af alla förenämnde
Difference - poster , hvilka
till total afskrifning föreslås,
utgör tillhopa R:dr 780,272: 9. 4*
Vidare förekomma följande
fordr ingsposter:
6:0 jlnticiperad Realisations-yif
gift för Län*-  Banco-Capitalen:
Afskrifning . . . . R:dr 45*
Hvarigenom Balancen förändras
från R:dr 58: 15 skill,
till R:dr 10: 12. 11.
Transport 730,320:11. 5,
12 Banco-Uts&ottett Bet dukande. N.o i7.
Transport 730,320:11.5.
(Ben till understöd för Riksgälds-Sedlarnes
realisation år
1802 påbudne förmögenhetsafgiften,
sträckte sig äfven till
de i Banken emottagne LånCapitaler
mot Obligationer.
Banken försköt på en gång
hela summan, och godtgjorde
sig efter hand derföre, i den
mon Obligationerne företeddes
till räntas uttagande eller
till renovation. R:d. 58:15. sk.
utgöra hvad som år 1816 var
och allt hittills förblifvit oersatt,
och följaktligen måst
såsom fordran halanceras.
Det är utrönt, att R:dr 10:
12. ni r. deraf belöpa på
sådana Obligationer, hvarå
någon ränta allt sedan år 1802
icke blifvit uttagen. De öfrige
R:dr 48: 2. i r. måste härröra
antingen från glömska
att iakttaga afdraget på en
eller annan presenterad Obligation,
eller också från något
begånget misstag vid utstakning
eller Bokföring. Att nu,
Transport 730,320:11. 5.
Banco-Uttkottets Betänkande. N-.o 17. jj
Transport 730,820:11. 5.
efter så lång tids förlopp, bestämdt
utreda förhållandet härmed,
skulle fordra mycken tid;
hvarföre Utskottet ansett sistnämnde
föga betydliga post
(endast med förändring till
helt runstycke för undvikande
af brutet tal) böra afskrifvas;
men då resten, R:dr
xo: 12. 11., såsom en Bankens
verkliga fordran qvarstå,
för att godtgöras allt i
den mon några af de sedan
år 1802 ej presenterade Obligationerne
företes till räntas
uttagande eller till omsättning.
7:0 Anticipationer å BancoStatens
Löner.
Afskrifning . . . R:dr 301:27. 6,
Hvarigenom Balancen vid
1827 års slut minskas från
R:dr 26,070: x5. 6.
till R:dr 25,768: 36. —
(Till följe af en under den
3o Aug. 1773 meddelad Re
Transport
730,621: 38.
14 Banco- Utskotta s Bet inkan dt K:o jy.
Transport 7 3o,6a i i 38.51*
solution, tillätes en livar*
af Banco - Staten , att , så-*
som förskott af Banken för
lifstiden, kulina disponera ett
qvartal, i ett för allt * af sitt
innehafvaiidé lön. —- Sådaiié
änticipalioner debiteras ä denna
Räkning till dess en Tjensteman,
Betjent eller Pensionstagare
dör, då utaf dess
innehållne begrafningshjelp,
som utgör ett halft urs lön,
endast hälften utbekommes,
och andra hälften användes
till Bankens ersättning. Huf»
Vudbokens balance vid 1827
årsslut ar R:dr 26,070: ID. 6.,
men sorn denna summa befunnits
varaR:dr3oi: 27 sk,
6 r. för stor, i jemnforelsé
till lända beloppet af ej ersatte
anticipationer, så har
undersökning skett tillbaka,
år för år, till Och med 1820,
der man träffar eli alldeles
lika diffefence, hvilken sålunda
härleder sig från några
före denna lid begångna
Transport 730,621:38.11«
Bancc-ZJttkotttts Betänkande, tito 17. 13
Transport 730,621:38.11.
misstag i utstakning eller bokföring,
till utredande hvaraf
skulle fordras ett ganska
vidlyftigt och icke ens
inom någon viss tidrymd begränsadt
arbete. Nu mera
uppgöres, tili Controll öfver
detta Conto, ett serskildt extract
vid hvart års slut; så
att, sedan balancen genom
afskrifning af ofvannämnda
R:dr 3oi: 20. 6. blifvit enlig
med det befintliga förhållandet,
de differencer, som tilläfventyrs
vidare kunde uppstå
, alltid blifva för året
upptäckte, utredde och rättade
j).
8:0 Juctions-Expenser.
Afskrifning .... R:dr *53:22. &
Hvarigenom Balancen vid
1827 års slut minskas från
R:dr 166: 32. —
till R:dr 12: 37. 6.
(På Räkningen: Auctions-Expenser,
kunde och borde rät
Transport
730,775:13. 5.
16 Banco-Utskottets Betänkande. N;o iy.
Transport 430,770; 13. S<
teligen ej annat finnas debiteradt,
än sådana förskottsutgifter
till Banco-Auctioner,
för hvilka Banken, i och genom
Auctions-liqvidens uppgörande,
har att undfå ersättning.
Sådanc utgjorde vid
1827 års slut ej mera än
R:dr 12: 37 sk. 6 r. Bokens
Balance-summa, R:d. 166:3a,,
är sålunda erigtig, hvilket,
vid anställd undersökning,
funnits härröra deraf, att
fordna tiders Bokförande någon
gång, af oförstånd eller
förhastande, debiterat, på denna
Räkning, äfven expenser
för sådane tidtals anställda
Auctioner, der Banken föryttrat
egna Inventarier och Lösören,
och hvilka utgifter ej
voro hithörande, utan bordt
påföras Omkostnads-Conto,
Att för alla åren tillbaka utreda
hvarje sådant misstag,
skulle medföra ett vidlyftigt
arbete, som ej är inom någon
viss tidrymd begränsadt. För
Transport 780,775.' 13.5*
t
Banco-jjt skottets Betänkande. N:o 17,
Transport 780,775:13. 5.
framliden controller.as äfven
denna Räkning till rigtigheten
genom Extract vid hvarje
års slu£.
9:0 Omkostnader vid myntning
af 4 och 2 skillingss
ty eken .... R:dr t ,815:20. 7.
(Enligt Banco-Reglementet
af den 26 April 1810 skulle
utvexling af Silfvermynt från
Banken ske egentligen uti 4
och 2 skillmgs-stycken, och
Banco - Styrelsen autoriserades
att hos Kongl. Majrt begära
en påskyndad myntning
af desse sorter, mot vilkor,
om så äskades, att godtgöra
Krgl. Maj:t och Kronan den
deraf uppkommande drygare
kostnad. I följd af K:gl.
Myntets ingifne Räkningar
utbetalde Banken derefter, under
loppet af åren 1810-—
1815, en summa stor i,8i5
Transport 732,590:34. —
Bih. till Rik». St. Prot. 1828,1829. 6:te Sami. '•*-  Gite Häftet.
,g Banco-\J t skottets Betänkande. N:o 17.
Transport 732,590:34.
R:dr 20 sk. 7 r., som påfördes
denna räkning och alltsedan
varit balancerad. Rätteligen
borde häraf restitueras
så mycket, som Kongl.
Myntet hade fått vidkännas,
1 fall den fria myntningen
utaf Hela, Tredjedels och
Sjettedels Riksdaler, under
tiden hade skolat i vanlig
ordning fortgå; men då en
sådan utredning och liqvid
lru mera svårligen lärer kunna
erhållas, är summan att
anse som en verklig utgift,
hvilken ej bör såsom tillgång
visa sig).
10:0 För Strömrensningar
m. m. efter Kgl. Majus
Nådiga disposition . 5oo,ooo: —* —
(^Enligt 12 §. i 1818 års
Riksdags-Beslut blef dispositionen
af detta Anslag
öfverlemnad åt Kgl. Maj:t
ätt, efter de för Statsmcd
-
Transporj i,23a,5po: 34. —
Banco-ifcskottets Betänkande N:a 17.
Transport i;a32)5go: 34-  lens förvaltning lagda grunder
, och oförryckt, till
det afsedda ändamålet användas;
hvaröfver Rikets
Ständers Revisorer vid de
vanlige Revisionerne, borde
anställa granskning; —.
inen någon återbetalning
af desse medel till Banken
har aldrig varit föreskrifven
elier ens satt i
fråga. Vid i8a3 års Riksdag
beslutade Rikets Stänper,
att Summan skulle till
närvarande Riksmöte oförändrad
i Bankens Räkenskaper
ibland Fordringsposterne
balanceras. (B:coReglem.
4 Art. 3 Afd. §.
17). Banco-Utskottet anser,
att, då berörde Summa,
efter hvad ofvan är
visadt, ursprungligen aldrig
varit att anse, som någon
för Staten graverande sköld,
den icke eller bör i Bankens
Böcker under sådan
egenskap finnas upptagen;
Transport i;232j5go: 34.
I
aö Banco-Utskottsts Betänkande. N:o 17.
Transport 1,23a,5go: 34. —<
och tillstyrker fördenskull
dess afskrifvande).
.. .. .... ..n .^ir
Total-Summan af alla förenämnde
Fordringsposter,
hvilka nu till afskrifning
föreslås, ntgör . R:dr 1,282,590:34. 4—*
Skuld-Poster.
A. Auctions-Öfver skott . . . 9: 38. 3.
Balancen på denna Räkning anses höra 1
försvinna på det sätt, att heloppet tillägges |
en annan i Bankens Bok befintlig Räkning: I
Aldre Auctions» Öfverskott lemnade till
Banco-Statens JEnke-Cassas disposition;. '
hvarå Balancen vid 1827 års slut, R:dr
4*266: 16. 5., sålunda ökes till R:dr 4,276: 6.8.
(Förenämnde Balance, R:dr 9: 38. 3.,
har stått oförändrad alltsedan år 1804 och
utgör åter stoden af ett år 1791 uppkommet
öfverskott på sådane Guld- och Silfverpanter,
som ej blifvit till fullt värde belänte,
och derföre ej till Banken hemföllo, utan
på Auction föryttrades. Då på denna långa
tid någon egare härtill ej anmält sig,
men en Bankens verkliga Skuld i alla fall |
I
Banco-Vt skot tets Betänkande N:o 17. a
ej synes böra helt och hållet afskrifvas, har
Banco-Utskottet ansett lämpligast, att härmed
må förhållas på sätt, «om vid 1786 års
Riksdag föreskrefs, i afseende på några då
befintlige äldre Skuldbalancer; hvarom det
då utfärdade Banco-Reglemente uti 3o §.
innehåller följande:
”Till Banco-Statens Enke- och PupillCassas
disposition, öfverlemnas behållningarne
i Läne-Banken af äldre Aucbions-öfverskotts-inedel
(R:dr 4,266: 16. 5.), af Lån*
tagarnes gjorde Öfverbetalningar (R:dr
276: 33. 15) och af Öfverskott på förståndne
Läne-Banco-Capitaler (R:dr 6g: 84. 5§),
tillsammans ll:dr 4,612: 36.—)att till utlåning
få nyttjas på lika sätt som de år 1772
ifrån Conto pro Diverse i Yexel-Banken,
till Cassans nyttjande öfverlåtne Medel j och
det under följande vilkor:
1:0 Att berörde medel ständigt löpa
såsom en Bankens Skuld under sina Titlar
i Läne-Banco-Boken, på det deias rätt, sorn.
dessa Öfverskotts-medel tillhöra, aldrig må
bortblandas, än mindre förloras.
2:0 Att Banco-Statens Enke- och Pupill-Cassa,
som får desse medel till utlåning
disponera, debiteras för doras belopp
-»3 Banco~\}t skottet: Betänkande. AT:# 17.
under serskild Räkning i Läne-Banco-Boken,
och genast utbetalar allt hvad af dem blifver
utfordradt.
3:o Att hela Bancp-Statens Lön ansvas
får för den till nyttjande upplåtne Summan,
i så måtto, att vid bristande utbetalning
från Enke-.Cassan, af hvad som utfordras.
Banken en sådan betalning verkställer, men
ock derföre, af Banco-Statens löpande Qvar-;
tals-Lön gör sig betald; i hvilket afseende
Bankens Cpmmissarier ega, att uti hvarje
Lönings-Memorial anmäla, huruvida under
det framflutna Qvartalet någon utbetalning
af så väl desse nu öfverlåtne, som afContopro
Diverse-medlen, blifvit begärd, och i
sådan händelse verkställd.”
Angående förenämnde Conto -pro Di~
verse-medel från Vexel-Banken, var stadgadt
genom Protocolls-Utdrag från Banco-,
Utskottet af den 8 Sept. 1772:
’*Vid öfvervägande af Directeurernes
för Banco-Statens Enke- och Pupill-Cassa
lios Banco-Utskottet gjorde ansökning, det
Cassan må blifva tillåtet att till sin förmon
få disponera de i Vexel-Banken, uppå Räkningarne:
Conto pro DiverseQDder 8o,5t)5:
i öre.) Scqucstreradc Medel (D:ler x5,320;
Banco-Uttkottets Bet link aude N:o 17-
17 öre) , och Creditorerncis LiquidationsQonto
(D:ler 12,195: 11 öre), stående och
på många år af vederbörande icke efterfrågade
medel, bestigande sig till 115,040 D:ler
285 öre kopparmynt, under åtagen förbindelse
att samma medel sine egare vid anfordran
tillhandahålla; har Banco-Utskottet
för godt funnit att bevilja, det må
Cassan nyttja berörde Capitaler till nästa
Riksdag-, så framt Herrar Fullmägtige finna,
att Banken ej något äfventyrar vid den
säkerhet, som derföre ställes, och att så föranstaltas,
att, i fall jiågonaf egarne till förrberörde
medel om deras utbekommande
sig anmäler, han då icke uti sin rätt blir
uppehållen.”
Och uti Banco-Fullmägtiges Protocoll
den 14 Sept. 1772 :
”Herrar Fullmägtige funno sig kunna
ingå uti detta Ständernas Herrar Deputerades
vilkorliga bifall , under det vilkor och
förbehåll, att bela Banco-Stalen blifver med
dess lön för detta till nyttjande upplåtne
Capital ansvarig, samt att vid bristande
fullgörande af den förbindelse, som Cassans
Direction sig härvid åtagit, Banken väl må
utbetala de återfordrade Capitalen, dock geåprföre
betald af Banco-Sta
-
*4 Banee-Vrskottetf Bethkanåe Nio 17,
tens då löpande Lönings-qvartal; samt att
Herrar Commissarierne vid hvarje Löningsqvartal
hos Herrar Fullmägtige anmäla, om
och hvilka Capitaler af förenämnde medel
blifvit på de 3 nästförflutne månaderne återfordrade,
samt på hvad sätt de blifvit betaldte.
’’
Summan har år 1784 grund af en
omständelig utredning, som upptages i Full-,
mägtiges Protocoll för den i3 Dec. (efter
gjordt tillägg af D:lr 260: 6x öre) blifvit
Enke-Cassan debiterad med R:d. 6,4o5: 29, 7.
Och har Cassan utbetalt:
Samma år , . 44. —
år 1787. . . 25:4i* 6,
år 1793. , , 78:35. 6.
353:35.~,
Men resten .... R:dr 6,o53: 7.
har sedermera stått oförändrad)*
B. Innehållning i Banco - Statens Löner
R:dr 818:*—• r.
Balancen å denna Räkning, utgörande
enligt Hufvudboken , vid 1827 års slut
R:dr g32: 4• *•> anses höra reduceras till
dess rätta belopp R:dr n4: 4 sk. medelst
öfverflyttning af nyssberörde R:dr 818: •—j.
Banco-Utsfotteti Betänkande. N:o 17. a5
på ett nytt Conto under benämning: Aldre
Innehållningar i Banco-Statens Löner,
tunnade till Banco-Statens Enke-Cassas
disposition.
(Af den balancerade Summan, R:dr
932: 4- i*> är icke mera än 114 R:dr 4 sk.,
hvartill kända egare finnas. Undersökning
har skett tillbaka till och med för året
1822, der differencen, R:dr 818:—r., är
oförändrad. Enahanda skäl, sam i föregående
punct blifvit anförde, tala för denna
Summas öfverlåtande till Enke-Cassan, och
ytterligare den omständighet, att Summan
från sin upprinnelse varit en skuld just till
Banco-Staten. Härigenom blifver Räkningens
Saldo, från och med år 1828, enl. med
rätta förhållandet; och controlleras för framtiden,
genom ett Extract från Läne-Banken,
för hvarje serskildt år).
C. Björnströms ersättning för borttappade.
Sedel-blanquetter R:dr 201:
Detta Skuldbelopp anses böra försvinna
och tillfalla Banken, såsom Fond för
de redan inlöste eller annu utelöpande Sex
delblanquetterne; hvilken omföring verkställes
sålunda, att Summan utassigneras
och insättes i Vexel-Banken, för GeneralLassans
Transport-Conto N:o 5.
a6 Banco-XJcshottets Betänkande, N:o 17.
(För en år 1809 borttappad bundt
bestående af 100 numererade och ifyllda
3 R:drs Sedlar, deponerades 3oo R:dr på
denna Räkning, af dåvarande Extra-Ordinarien
i Banken C. Björnström, under den
förutsättning, att de lörlorade Sedlarne, allt
efter som de inkommo till Banken f skulle
af desse medel infrias. Detta iakttogs ock,
så länge händelsen var i friskt minne, så
att, under loppet afår 1809, R:dr 93 samt
år 1810 R:dr 6 för sådant ändamål utassignerades,
och å Räkningen affördes; hvarefter
dess Saldo utgjorde 201 R:dr. Då nu
säkert är, att mångå af de förkomna sedlarne
sedermera blifvit j vanlig väg uti
Bankens Cassör utbytta mot nya, utan
skedd anmälan till bokföring å denna räkning,
hvarjemte Banken fortfarande häftar
för inlösningen af alla deraf, som än vidare
återslå; så bör Räkningens behållning, såsom
ersättning och fond härföre, till Vexel
Banken
ingå).
Fordrings- och Skuldposter af
lika numeraire.
D. Ersättning i Silfver till Kongl. Myntet
för Skådepenningar:
Fordringspost Siifv. R:dr 56: 16.
Skuldpost . B:co R;dr 56: i(j.
Bnnco-XJtskottets Betänkande. N:a 17.
Dessa poster anses böra, genom ömsesidig
afföring på Capital-conto, emot hvarandra
qvittas och försvinna.
(Anordningar i Riksdaler Silfver på
Bankens omkostnads-räkning förefalla, dels,
då präglade skådepenningar skola från K:gl.
Myntet inlösas till Bankens Cabinet, och
dels, då sådaua, härstädes på Bankens bekostnad,
präglas. I följd af det vid sista
Riksdag tagne beslut, om levererande till
Riksgälds-Eonloiret af Bankens Räntevinst,
pch då några Bankens Ränte-dnkomster ej
inflyta j Silfver, utgöra dylika utgifter en
gravation för Capital-Räknmgen, verkande
dertill, att Riksgälds-Contoirets andeli årsvinsten
skulle blifva större än den egentligen
borde vara. Man har i någon nion
sökt förekomma detta resultat genom balancerande
af sådane poster, såsom fordran
i Silfver och deremot såsom skuld i Sedlar;
hvarigenom det nu visar sig, att Banken
egentligen kan anses hafva så mycket
till godo hos Riksgälds-Contoiret, som 56:
16 i Silfver, efter den grund Rikets Ständer
finna godt bestämma, äro mera varda
än 56: 16. i Sedlar. För framtiden anser
Banco-TJtskottet dock den rigligaste melhoden
blifva, att dylika utgifter i metalliskt
mynt blifva förda på Omkostnads-^Conto,
23 Banco- Utskottets Setdukandr N:o 17.
i Riksdaler Banco efter årets invexlings
pris;
och att, såsom en hör jan och förbe
redelse
härtill, ofvannämnde halance, så i
Debet som Credit, må afskrifvas).
E. Utelöpande Riksgälds-Contoir s Invisning
på Banken till Realisation af
Riksgälds-Sedlarne, stor 52: 40 skill,
Riksg., R:dr Banco . . . 35: 10. 8.
Under nyssnämnde Titel anser Banco
Utskottet
en ny Skuld- Räkning böra i Bankens
Bok upptagas; men att 2:ne inom
columnen, så i Debet som Credit balancerade
poster, R:dr 5a: 4°- och R:dr 102:
3 sk. 9 r. Riksg., tillhopa 154 R:dr 43 sk.
9 r. Riksg., må genom afskrifning försvinna.
(Räkningarne öfver Riksgälds - Sedlarnes
Realisation äro redan år 1812, enligt
Rikets Ständers förordnande, medelst afskrifning
fullt aftlutade, och det är således
utan allt ändamål, att i Bankens Bok vidare
balancera inom columnen förenämnde
obetydliga restantier i Riksgälds-Sedlar.
Bankens förskott till samma operation
blefvo, genom Banco-Discontvinsten, slutligen
ersatta år i8r8, och den såkallade
Realisations-Räkningen blef då på det hela
Bvnro-Utskottets Betänkande. N:o 17,
afslutad. Men emedan en Riksgälds-Contoirets
utfärdade Invisning på R:dr 52: 40.
Riksg. förblifvit opresenterad, och Banken,
i följd deraf, för realiserade Riksgälds-Sedlar
jcke utgifvit mera än R:dr B:co 9,999,964:
87. 4- e^er R;dr 35: 10. 8. mindre än 10
millioner; så synes ordningen fordra, att
desse 35: io. 8. balanceras i hufvud-columnen
såsom verklig skuld, i likhet med
eljest utelöpande oinlöste In visningar och
Attester},
De nu tillstyrkte afskrifningär och omföringar
förändra, på sätt som följer, Bankens
enligt 1827 års Bok upptagne Capital
ll:dr 9,946,685: 21. 9.
dfdrag.
Efter i:sta, 2:dra, 3:dje, 4;de och 5'-te
puncterne.
R:dr 730,272: 9. 4*
6:te puncten. 46: 2. 1.
7:de puncten 3oi: 27. 6.
8:de puncten i53: 22. 6.
q:de puncten 1,815: 20. 7.
lo:de puncten 5oo,ooo: -— —4
1,232,590: 34* —
transport 1,2^2,590: 34.
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Joh. Ad. Walldbk.
Banco-Utskoltets Betänkande. N.-o 18. 1
N:o 18.
17
Memorial, i anledning af hvad
Revisions-Berättelsen år 1825
innehåller, rörande val af Suppleanter
för Hedervärda BondeStåndet
uti Province-Låne-Contoirens
Directioner, emellan
Riksdagarne.
Uppå förekommen anledning hafva Rikets
Ständers Revisorer år 1825, uti deras till
Rikets Ständer afgifna Berättelse angående
Banco-Verket, 3 Afd. §. 6, till Hedervärda
Bonde-Ståndet serskildt öfverlemnat, att
för framtiden bestämdt utstaka den ordning,
som, vid inträffande ledigheter emellan
Riksdagarne af Suppleant till Directeur
utaf Hedervärda Ståndet vid ProvinceLåne-Contoiren
, må för återbesättandet
iakttagas; enär trenne Riks-Stånd, nemligen
Högvördige Preste-Ståndet (Trot. den
12 Dec. 1823, §. 10, 8 B., pag. 652),
Vällotl. Borgare-Ståndet (Prot d. 18 Dec.
Bill. till Riks. St. Prot. 1828, 1829. Gite Sarai. 1
y:de Häftet.
i Banco-Utskoltets Betänkande. N.o 18.
S. å., §. 8, 7 B., pag. 542), och Höglofl.
Ridderskapet och Adelli, (Fröt. d. 20 Dec.
s. å., 11 B., pag. 197) hvart för sig uttryckligen
förklarat, huru vid ledigheter
emellan Riksdagarne, så väl af Suppleanter
som Directeurer, vid Låne-Contoiren skall
förhållas, men Hedervärda Bonde-Ståndet
ensamt låtit bero vid följande generela
stadgande blott om Directeurs-va\, i LåneContoirs-Reglementets
3 §.... ”Och inträffa
emellan Riksdagarne flera ledigheter
ibland de förstnämnde Fyra Ledamöter eller
Directeurerj än som kunna fyllas med
de utsedde Suppleantcrne, tillsättes den lediga
platsen j genom Val af Fullmägtige i
Banken och Riksgälds-Contoir et > af det
Stånds uti hvilket ledigheten inträffat.”
Med föranledande häraf, och då för
ärendenas gång nödigt är, att till hvarje
Directeurs-plats vid Province-Låne-Contoiren,
en Suppleant alltid finnes, anmodas
Hedervärda Bonde-Ståndet:
Att fatta sitt beslut 1 afseende på förenämnda
ordning för Suppleant-Vals
förrättande emellan Riksdagarne, och
detsamma Banco-Utskottet meddela,
för att intagas uti Låne-Contoirs-Iieglementet.
Banco-Utskottets Betänkande. N-o 19. 3
Och får Banco-Utskottet likaledes anmoda
de öfrige respeelive Stånden:
Att hvart för sig gifva Banco-Utskottet
tillkänna, huruvida icke besluten,
enligt de ofvan citerade Protocollen,
komma att fortfarande gälla; då
jemväl dessa synas böra, i elt sammanhang,
ibland de reglementariska Föreskrifterna
inflyta. Stockholm den
Februarii 1829.
N:o 19.
Memorial, i anledning af 1827
års Revisions-Berättelse j rörande
ändring uti 3 Art. 2 $.
2 Mom. af det Reglemente för
Odlings-Låtij som genom Kongl.
Maj:ts Nådiga Kungörelsej d. 20
Januarii 1824 blifvit till allmän
efterrättelse utfärdadt.
Den uti 1827 års Revisions-Berättelse
4 Banco-Utskottets Betänkande. K.-0 10.
(tryckta Exempl. pag. 40 omförmälda
märkeliga händelse , som i sammanhang
med Bankens Odlings-Lånebevakning inträffat,
att nemligen Löftesman förnekat
en af vederbörlig Domare å Embetets vägnar
under edspligt bestyrkt namnteckning
under cn Borgens-förbindelse, och, sedan
detta förnekande blifvit, efter Kongl. Svea
Hof-Rätts och Kongl. Majrts Högsta Domstols
gifna tillåtelse, genom edgång bekräftadt,
sålunda är vorden befriad från skyldigheten
att godtgöra Bankens fordran;
liar, enligt hvad i samma Berättelse vidare
nämnes, medfört den följd, att Bankens
Commissariat ej vidare kunnat, i fråga om underskrifters
rigtighet, antaga Domares intyg
ensamt, fastän, på grund afbåde vanlig praxis,
och den hittills gällande Odlings-LåneFörfaltningens
bestämda medgifvande, intyg
af Domaren alltid förut ansetts göra
tillfyllest och motsvara tvänne andra vittnens
utsago; utan har Commissariatet sedermera
fordrat, jemte Domaren, ett annat
ojäfvigt vittne.
Banco-Utskotlet, som för dess del godkänner
detta af Commissariatet tagna beslut,
och, uppå derom gjord framställning
af Banco-Fiscals-Embelet, ansett för Bankens
trygghet nödvändigt, att enahanda
Banco-Utskottets Betänkande. Ho 19. 5
iakttaganden ega rum vid Bankens utlåningar
i allmänhet, får, till beredande af nödig
rättelse i Reglementariska författningarne
om Odlings-Lån, rörande denna punkt,
härigenom vördsamt tillstyrka:
Att Rikets Ständer besluta så beskaffad
förändring uti det vid sista Riksdag
fastställda och, genom Kgl. Majrts
Nådiga Kungörelse af den 20 Januarii
1834» till allmän efterrättelse utfärdade
Reglemente angående Odlings-Lån,
att 3:dje Artikelns 2 §. 2 moment
erhåller följande lydelse: — ”Desse
Löftesmäns vederhäftighet bestyrkes
af Konungens Befallningshafvande eller
Domaren i orten; hvarjemte sä
väl Låntagarens som Löftesnuinnens
egenhändiga underskrifter s sä framt
de ej tecknas infot Konungetis Befallningshafvande
eller Domstolen böra
bevittnas af Domaren _, Pastor i Församlingen
eller närmaste Krono-Betjentj
jemte ett annat på en gång närvarande
ojäfvigt vittne.”
Äfvensom:
Alt Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t
i underdånighet begära, det Allmän
-
Banc°- Utskottets Betänkande.
N,o
helen varder om denna förändring af
förut gällande Odiings-Låne-Reglt
te, genom Nåd i a v
1
r» KMi, KU„ss;i
rättad.
, unner ställes
vördsammeligen. Stockholm den a5
irii iftor»
Febi
uarn 182
N:o 20.
Memorial, rörande eftergift och
afskrifning för 600 R:dr Banco,
som år 1825 genom inbrottsstöld
förkommit utur ett,i Små-SedelsCommissarie-rummet,
inom Banken
befintligt Skåp.
flerrar Banco-Fullmägtige hafva, uti deras
Berättelses 4 Afd. §. 12 omnämnt, hurusom,
i början af September månad år
1825, efter föröfvadt inbrott å ett inom
Små-Sedels-Commissarie-rummet befintligt
Skåp, som begagnades af numera på Pensions
stat förflyttade Banco-Commissarien
Ranco-Utskottets Betänkande. \T.o 20. 7
Johan Gustaf Hierzeel, 3:ne bundtar Sedlar
å 100 stycken i bundten, af 2 R:drs
Valeur, med vederbörlig contrasignation
och Commissarie-underskrift försedde, blifvit
derstädes saknade, utan att, oaktadt
genast anställda, och derefter med yttersta
sorgfällighet fullföljda efterspaningar
Och undersökningar, det kunnat lyckas att
upptäcka vålds verkaren.
Banco-Utskpttet har med sorgfällighet
genomgått och granskat de till Målet hörande
Handlingar; och då, såsom af Herrar
Fullmägtige är anfördt, något det ringaste
spår ej visat sig till vårdslöshet eller
vangömmo å Commissarien Hierzeels
sida, samt för delaktighet eller medvetande
i sjelfva tillgreppet, icke ens någon
skugga af misstanka kan uppstå emot denne,
allmänt aktade, och under Femtio års
tid, inom Banco-Verket, för osviklig redlighet
kände och bepröfvade åldrige Embetsman;
har Banco-Utskottet, med fästadt
afseende å detta af Herrar Banco-Fullmägtige
gifna vittsord, lika med dem, funnit
anledning ej förete sig, att mot Commissarien
Hierzeel yrka ersättnings-skyldigliet
för den, under hans Embetsmanna-ansvar
och vård befintliga, genom tillgreppet
förlorade summan, R:dr 600 Banco,
8 B anco-L1! skottets Betänkande. N.o ar.
hvilken emedlertid nu, och tills vidare,
finnes balancerad på en serskild räkning
ibland Bankens fordringar. Utskottet tillstyrker
alltså vördsamt, det Rikets Ständer
må besluta:
Att förenämnde R:dr 600 Banco malte
blifva i Bankens Räkenskaper afskrifna.
Rikets Ständers bepröfvande underställes
detta vördsammeligen. Stockholm den 20
Februarii 1829.
N:o 21.
Memorial om eftergift och afskrifning
för 2 00 R:dr B.cOj utgörande
värdet af en i Vexel-Banken
är 18 iy borrtkommen inlöst
Transport-Sedel, hvilken mäst
för andra gången infrias.
Hos Bankens Commissariat hade den 19
April 1827 blifvit anmäldt, att under handläggning
i Vexel-Banken vid cn Expedition,
Baneo-Vlskoltets Betänkande. N.o 21. 0
tion, stor 5oo R:dr, bestående, enligt den
åtföljande Insättnings-Notan, af en Assignation
och 2:ne Transport-sedlar, samt sålunda
jemväl uti ingående Diarium specificerad,
en Tjenstemen gjort anmärkning, att
den ena af de nyssnämnde Transport-sedlarne,
hvars valeur skolat utgöra 200 R:dr,
felades. Genom den ransakning, som i följd
häraf hos Commissarialet genast anställdes,
och under hvars fortgång den saknade sedeln,
å hvilken något spår till föregången
maculering ej kunde upptäckas, blef från
ett härvarande Handelshus företedd och
af Banken infriad , lyckades- det ej att få
utred t, huru och genom hvilkens åtgärd
Sedeln borrtkommit; och Bankens FiscalsEmbete
fann , enligt dess afgifna slutliga
Utlåtande, icke ens någon giltig anledning
till misstanka kunna derutaf bernias ; men
emedlertid hade dock vid denna undersökning
blifvit uppdagadt, att en af Bankens
Extraordinarie Contoirs-Skrifvare, J. Lindberg,
tillfälligtvis närvarande under det den
till Expeditionernes emottagande och öfverkorsning
förordnade Tjensteman för någon
stund borrtgålt, oombedd besörjt dennes
befattning, och emottagit den ifrågavarande
Insättningan, samt derföre utlemnat vanBih,
till Riks, St, Prot. »828, 1829, 6;te Sami. a
io Banco-Utskottets Betänkande. N.o 21.
lig Pollet, mea försummat att dervid behörigen
öfverkorsa den Sedeln, som sedermera
borrtkom ; och Lindberg ålades, på
grund häraf, jemnlikt Commissariatets den
20 October 1827 fattade beslut, att, efter
undfående af en allvarlig föreställning inför
Commissariatets Protocoll, genast ersätta
Banken de 200 R:dr Banco, som, för
Sedelns infriande andra gången , måst utgifvas
; hvilket ansvar Herrar Bapco^Fullmägtige,
uppå af Lindberg anförda besvär,
uti Resolution af den 6 December samma
år endast i så måtto mildrade, att, med afseende
å Lindbergs knappa tillgångar och
bristande förmåga att ersättningen på en
gång utgifva, (helst han, hvars Lön inom
Banken nu ej utgör mera än 90 R:dr årligen,
då var alldeles lönlös), honom tilläts
att, under loppet af sistlidet år, qvartaliter,
med 5o R:dr hvarje gång, ifrågavarande
skuld godtgöra ; som också gått i
verkställighet.
Inom behörig pnescriptionstid, och enligt
den ordning, som uti Banco-Reglementets
1 Art. 22 §. bestämmes, har Extraordinarie
Contoirs-Skrifvaren Lindberg hos Hrr BancoFullmägtige
inlemnat en till Banco-Utskottet
ställd Böneskrift, deruti han, af anförda
bevekande skäl, anhåller om eftergift oell af
-
fi anco-Utskottets Betänkande. N.o 21. 1*
skrifning af omförmälda 200 R:dr Banco,
och att beloppet, såsom redan utbetaldt,
måtte till honom få restitueras.
Bankens Commissariat, hvars Utlåtande
häröfver Fullmägtige infordrat, förmäler
sig ej hafva kunnat hos Lindberg upptäcka
något brottsligt uppsåt eller förhållande,
eller ännu ega den ringaste anledning
att honom derföre misstänka, samt har för
öfrigt yttrat, att, om Rikets Ständer täckas
bifalla Lindbergs ansökning, deras välvilja
träffar en flitig och skicklig men medellös
yngling, som lofvar att blifva en för BancoVerket
ny Itig Tjensteman; och Herrar Fullraägtige,
sorn, till alla delar, uti delta Commissariatets
yttrande instämt, hafva, vid
ansökningens öfverlemnande, beledsagat densamma
äfven med deras förord, till vinnande
af den sökta eftergiften.
Protocollen öfver de noggranna undersökningar
i detta mål, hvilka hos Conamissariatet
blifvit hållna , äro inom Utskottet
med sorgfällighet granskade; och då
Utskottet deraf funnit det yttrande, att
något brottsligt uppsåt eller förhållande hos
Undberg icke kunnat upptäckas, eller ringaste
anledning förekommit att honom derföre
misstänka, vara fullkomligen grundadt,
'i 2 Banco-Vtskoltets Betänkande. K.o 21»
så, och med afseende å Banco-Styrelsens
om Lindbergs medellöshet, flit och skicklighet
gifna intygande, och derå stödda förord,
får Banco-Utskottet härigenom vördsamt
hemställa 1
Att, 1 anseende till förekomna bevekande
skäl och omständigheter, efter-,
gift och afskrifning må för denna gång
beviljas af de 200 R:dr, som Extraordinarie
Contoirs-Skrifvaren Lindberg
blifvit ålagd ersätta Banken; och det
ulbetaldta beloppet, i följd deraf, till
honom återställas.
Och öfverlemnas detta vördsamt till Rikets
Ständers närmare upplysta ompröfning.
Slockholm den a5 Februarii 1829.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteimska Tryckeriet, 1829.
Bmiee-Utskättitt Memorial N:o 22.
N:o 22.
Memorial, angående Autorisatian
för Banco-Styrelsen, att kunna
föryttra och till Silfver omsätta
det efter 100 R:dr per Sk:pund
utpräglade, Banken tillhörige,
gamla Slantmynt, på sätt redan
är medgifvet i afseende på gamla
Kopparplåtar.
Via den uti 1833 års Bahco-Reglementes
4 Art. 1 Afd. 8 §. gifna tillåtelse för Banco-Styrelsen,
att på antagliga villkor kunna
föryttra Bankens ännu qvarliggande föga
betydliga förråd af gamla kopparplåtar,
sålunda, att motsvarande ökning af tillgången
i Guld och Silfver i dess ställe vunnes,
bifogades, under lystadt afseende å
det i Kongl. Förordningen den 19 Juni!
1816 gifna förbud mot kopparmynts utförsel
och nedsmältning, så beskaffadt förbehåll,
att de gamla, efter 100 R:dr per
Sk:pund utpräglade koppar-slantarne ej finge
försäljas, så länge de ej blifvit såsom mynt
aflyste, emedan deras fortfarande gånghar
Bik.
till Rik». St. Prof. 1828, 1829. 6:te Sami.. 1,
8:de Hift.
2 Burw-XJnfottMf Memorial N-.* aa.
het bland Allmänheten sannolikt skulle dymedelst
blifva hämmad.
DA numera, (såsom i 1827 års Revisions-Berattelse,
tryckta Exempl. pag. 16,
finnes omhämndt) genom K:gl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse af den 3i Maji 1826, är
tillåtet, att äldre kopparmynt, som, efter
varande pris på koppar, eger större värde
än den utsatta Valeuren tillkännagifver, får
till utrikes ort utföras emot saluma Tull,
som för Gårkoppar är bestämd, hvarigenom
äldre kopparmynt i allo iklädt sig
egenskapen af Vara, är den ofvannämnda
inskränkningen alldeles öfverflödig; hvarföre
Banco-Utskottet vördsamt tillstyrker:
Att till Banco-Styrelsens omsorg'
må öfverlämnäs att, när tjenligt
tillfälle dertill kan yppas, föryttra
och i Silfver förvandla, liksom de
gamla Plåtarne, äfven det efter
100 R:dr per Skrpund utpräglade,
Banken tillhörige, gamla Slantmynt,
med bibehållande endast af
hvad till loyering för utmyntningen
af finare Silfverplantser kan anse*
behöfligt.
Hvilket till Rikets Ständers bifall vördsamt
anmäles.
SjnrAholm den 3 Mara 1839.
Banco-Vtskottsts Memorial. N:o 2Ji
N:o 23.
Memorial, angående nödvändigheten,
att Banken måtte från Avestad
förses med behöfligt Köpfar
- Skiljemynt för vexlingens
oajbrutna underhållande.
Hos Banco-Utskottet hafva Bankens Corn*
inissarier uti deras afgifna Berättelse anÄ
malt, att utvexlingen af Koppar-skiljemynt
i Banken väl hittills kunnat oafbrutet fortsättas
utan äilnah inskränkning, än deli, ert
mindre tillgång på ruiistyeken i flera år
gjort nödvändig, enär några runstycken
af nyare slaget, eller efter lika förhållande
af i66 | R:ör per Skeppund, sorn för det senaste
Köppar-myntet är bestämdt, hittills
aldrig till Banken inkommit, och, så vidt
kändt ar, ej någonsin blifvit präglade; men
att utaf den långsamhet, hvarmed på det hela
präglingen af koppar-skiljemynt vid Avestad
bedrifves, anledning ej saknas lill den farhåga,
som Commissariatet redan vid 1827
års Revision yttrat, att verklig förlägenhet
i delta afseende skulle kunna Uppkamma.
Commissariatet förmäler, att, oaktadt
Herrar Banco-Fullmägtige, i Skrifvelse till
4 Banco-UtslniMS AUmtnsl. N:» af.
Kongl. Stats-Contoiret, den irsta Maji sistlidet
år, inskränkt sin begäran dertill, att,
i stället för 200 fjerdingar, som Commissariatet
ansett kunna blifva behöflige, endast
i5o fjerdingar, för det mesta halfva
och fjerdedels skillingar, jemte en och annan
fjerding runstycken, måtte under loppet
af samma år få påräknas, och Kongl.
Stats-Contoiret den x 3 i berörde månad
gifvit tillkänna, det vederbörande vore beordrade
att genast gå i författning om prägling
af 3o fjerdingar helskillingar, 60 fjerdingar
halfskillingar och 60 fjerdingar qvartskillingar,
samt dessutom 2 fjerdingar runstycken
af gamla prägeln; hade likväl, intill
den sista October nästlidet år, tillsammans
allenast 71 fjerdingar till Banken
inkommit. Dock äro sedermera, innan
Srets slut, ytterligare 27 fjerdingar levererade,
s& att inalles 98 fjerdingar under
loppet af år 1828 erhållits.
Då det är af vigt, att Banken alltid må
ega så stort förråd af Koppar-skiljemynt, att
utvexlingen deraf kan obehindradt fortgå
och vidmagthållas, äfven om, af tillfälliga
orsaker, åtgången för någon tid skulle blifva
starkare än vanligt, eller myntverket
tillfälligtvis sättas utur stånd att aflemna
den för året erfoiderlig* och påräknad*
Bnnto-Utskotttts Mtmtrial. K.» 23. 5
qvantitet; så har Banco-Utskottet, med härå
fristadt afseende, skolat hos Rikets Ständer
vördsamt föreslå:
Att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, det vederbörande
måtte blifva förständigade
att, vid ansvar, fullgöra sina
åligganden så, att Banken med
säkerhet kan påräkna att få sina
Req visitioner af nytt Kopparskiljemynt
vid utsatt tid uppfyllde,
för att genom oafbruten utvexling
kunna eller behof hålla
samma myntslag Allmänheten tillhanda.
Rikets Ständers upplysta bepröfvande underställes
detta vördsamligan.
Stockholm' den 3 Mars 1829.
tiéiito Un kottets Betdnkaneh. /V» 34.
N:o 24.
Betänkande, angående ett i 1827 års
Revisions - Berättelse omnämndt
Förslag till förändring sned Anmaningarne
vid Banco-Dijconten
och Province-Låne-Contoiren.
n
wfver den af Rikets Ständers Revisorer
år 1827 gjorda framställning i detta ämne,
(Berätt. tryckta Exempl. pag. 3o) hafva
Herrar Banco-Fullmägtige uti deras Berättelse
till Banco-Utskottet (4 Afdeln. §. 14)
anfört följande;
!'I fråga om anmaningar för Discont-.
”Lån, så väl vid Banco-Discont-Verket i
”Stockholm som Låne-Contoiren i Götheborg
och Malmö, har länge varit insedt
”och ej utan skäl anmärkt, att samma annstalt
blott ofullkomligt motsvarar sitt än-,
”damål, då den ej kan utsträckas till både
"Låntagare och Löftesmän, utan endast till
”de förstnämnde. Det händer nemligen ganska
ofta, att en Löftesman, som med skäl
”förmodat, att ett Lån, för hvilket han in”gått
ansvarighet, skulle blifva genom Huf"vudgäldenärens
försorg vid bestämda tinder
omsatt och liqvideradt, ej förr än
Batico-Utskatten Bet dukande JV:« 34*
T
”genom pågående Lagsökning blifver upplyst
derom, att han 1 denna förmodan
"misstagit sig, och dymedelst helt 0-  "väntadt försättes i bekymmer och förlägenhet,
att för Länets liqviderande kun”na
i hast anskaffa nödige medel. Redan i
”Banco-Reglementet af år r8i5 stadgades
"väl, med härå fästadt afseende, att, sedan
"en Låntagare blifvit för e förfallodagen på"mind
om Lånets inbetalning, men, så väl
"å berörde dag som fjorton dagar derefter,
”uteblifvit med äskad betalning, Cautioni"sten
skulle genast anmanas, att Lånet in"om
påföljande 14 dagar inbetala, samt
"lagsökning efter förloppet af denna tid
"genast anställas, mot Gäldenär, Löftesmän
"eller alla, efter hvad omständigheterne i
”hvarje serskildt fall kunde fordra. Men
”denna anstalt har måst innan korrt åter
"upphöra, såsom i verkställigheten befunnen
omöjlig. Den fortfarande allmäningen
”i förväg till Hufvudgäldenärerne för hvart
"enda Lån utgör sålunda en blott half”mesure,
och tyckes då onekligen medtaga
”för mycket arbete och kostnad, i jemförelse
till hvad derigenom är vunnet.”
"Revisorerne öfver Götheborgs Låne*Contoirs
Räkenskaper och förvaltning för
”Ar 1827, 10m lunnit, att det belopp *f
3 Battco~Vt skottets Bet dukande. K:o 24<
’’jog R:dr Banco, hvartill Contoirets post”porto
blott i Götheborg uppgått, förnämligast
varit en följd af dessa anmaningar,
”framställde det förslag: att, efter beviljan”det
af omsättningar eller nya Lån, och
”innan <Je omsatta Reverserne eller bevil”jade
Lånebeloppen å dertill bestämda tiller
utlemnas, anmaningarne med utsatte
”Förfallo- eller Omsättnings-terminer skulle
"'expedieras, och bifogas nämnde Reverser
"eller Lånesummor, samt tillställas Låntagare
eller deras Ombud på samma gång
”sorn Reverserne eller penningarne af dem
”i Contoiret emollagas; och hemställde, huruvida
icke en sådan anstalt, hvilken
"Contoirets Ombudsman äfven funnit lamp"lig
och verkställbar, kunde till iakttagande
införas.”
/ ' ”Rikets Ständers Revisorer af år i 827,
"som härutaf undfått del, hafva i deras
"Allmänna Berättelse (Art. Disconl-Rörelse)
''yttrat, att den, sorn oanmanad kan glöm”ma
ett af honom upptaget Lån och sin i
”afseende på dess återbetalning ingångna
”förbindelse, också troligen skulle fästa fö”ga
uppmärksamhet på de vid Lånets erhållande
gifne utslakningar, rörande så väl
”omsättnings-summorne som Öfrige villkor,
'‘samt att således det åsyftade ändamålet,
Jl.mcc-X}t skottets Betdnk/tnde. N:o s4> 9
"att befordra ett mera noggrannt iakttagande
af Låntagares åligganden, troligen
”äfven genom denna föreslagna förändring
”torde nog ofullkomligt vinnas.”
”Denna erinran är visserligen grundad ,
”men synes på det hela mera bevisa mot
"behofvet och nyttan af anmanings-åtgär"der
i allmänhet, än specielt i fråga om
”sältet för verkställigheten deraf.
”1 fall således HÖglofl. Banco-Utskollet
”icke anser, att anmaningar för Diseont”Lån
böra helt och hållet alskaffas, torde
"det förtjena ett närmare öfvervägande, om
”den föreslagne nya methoden, hvarigenom
"arbete och kostnad visserligen besparades,
"icke skulle kunna i alla hänseenden anses
"jemngod med deh hittills begagnade, och,
"då fråga är om ordentlige Låntagare och
”Löftesmän, ega framföre densamma ett
"gifvet företräde.”
Med gillande af dessa åsigter föreslår
Baneo-Utskottet vördsamt, i stället för de
hittills bruklige Anmanings-bref för Discont-Lån:
1:0
Att, så väl vid Banco-Disconten
i Stockholm *om Låne-Con
-
Banio-Vtikotttti Bet Mundt. N:« »4.
toiren i Götheborg oGh Malmö,
från någon bestämd tid införes den
förändring, att, efter beviljandet
af nya Lån eller Omsättningar,
och innan de beviljade Lånebeloppen
eller omsatte Re verser ne å
dertill bestämda tider utlemnas,
uppsatser eller anmaningar, som
utvisa dagen, då Lånet blifvit beviljad
t eller omsatt, och då detsamma,
i följd deraf, till inbetalning
eller omsättning förfaller, må
expedieras och bifogas nämnde
Låne-Summor eller Reverser, samt
tillställas Låntagare eller deras Ombud
på samma gång som penningarne
eller Reverserne till dem 1
Contoiret utgifvas.
s:o Att den å hittills brukliga Anmaningsbrefven
befintliga underrättelse,
huru stor del af Lånesumman
bör afbetalas, m. fl. omständigheter,
som äro att iakttaga
vid Omsättningar, skall uti de nu
föreslagne uppsatser eller anmaningar
jemväl lemnäs; äfven som
nödige Blanketter för omsättnings
verkställande böra dervid åtfölja.
3:o Att, genom Discont-Directio-.
Banee-XJukotttts Betänkande. N:» *4.
nernes föranstaltande, kungörelse
om den vidtagande förändringen
med anmaningarne må blifva införd
i Allmänna Tidningarne, samt
från Predikstolarne uppläst; och
4:o Att å alla före den nya ordningens
införande utgifne och omsatta
Lån, Anmaningsbref på förr
brukligt sätt utfärdas, intill dess
omsättning af samma Lån hunnit
för sig gå,
Detta Förslag, jemte åtföljande Reservationer,
öfverlemnas till Rikets Ständer vördtämligen.
Stockholm den 3 Mars 182g.
Reservation af Herr Hofmarskalken
Hammarhjelm.
1 v " v
I frågan om upphörande af de nu brukliga
Anmaningsbrefven från samtlige Diseont-Verken,
finner jag mig nödsakad att
skilja mig från Plurali tetens inom Höglofl.
Utskottet yttrade mening. Det skäl, sona
14 Bil. t. Biinco-XJiskottets Betdiihwde N:t
dertill föranleder mig, är enkelt. Jag tror
nemligen, att, om de nu brukliga Anmaningsbref
från Discont-Yerken, som påminna
en hvar Låntagare, korrt innan Lånets
förfallotid, om bans betalnings-skyldighet,
komma att upphöra, så skall deraf blifva en
följd, vida mera oordentlighet i Lånens inbetalning
eller omsättning, än hvad hittils
skett. öfver-Räntors betalning och förluster
för Landet, i förening med ovisshet för
Discont-Yerken att någorlunda på dagen
inbekomma påräknade, förfallne medel till
utlåning åt andra Lånsökande, komma visserligen
att inträffa. Man föregifver, att de
nu brukliga Anmaningsbrefven i postporto
etc. kosta Discont-Verken 400° R-dr om
året, samt att denna kostnad skulle kunna
besparas; men för ett Låneverk, som genom
Anticipationsvis uppburne Räntor och
Öfver-räntor, uppå sina Capitaler erhåller
större lagliga inkomster^ än hvad hvarje
annan Cassa kan bekomma, synes denna
kostnad ej utgöra så betydligt belopp, att, för
besparing af densamma, flera olägenheter
för Landet och Lånsökande må tillvägabringas.
Härmed instämde Hr Biskoppen Doctor
"Wijkman.
I« fidem,
G. Helsingius.
Bil. t. Etneo-Utskottits Éetct»kändi. N:o »4. 13
Reservation af Riksdags-Fullmägtigen
Lars Andersson från Skaraborgs
Län.
Jag reserverar mig emot beslutet, så mycket
mera, som den kostnad, hvilken, enligt
det nu brukliga anmaningssättet, drabbar
Discont-Verket, genom det här föreslagna
meddelandet af så väl anmanings-uppsatser
som Blanketter till Reverser, hädanefter
skall komma Låntagaren lill last, då
likväl, enligt hvad förut blifvit iakttaget,
någon förlust för det allmänna icke uppkommit,
enär det, som i Postporto af Discont-Verken
utgifvits, åter hemfallit Staten
genom Postverket. Jag anser det vara så
mycket mera nödvändigt, att Anmaningsbref
för Discont-Lån expedieras på förut
vanligt sätt, som i annat fall vid Låntagares
inträffande dödsfall, den aflidnes Sterbhusdelägare,
ofta i okunnighet om Lånets
både tillvarelse och förfallotid, först genom
lagsökning skulle blifva derom underrättade.
In fidem
G. Helsingius.
14 Eaneo-Vt slottets Memorial. N:a aj»
N:o 25.
Memorial, med anledning af 1837
års Revisions Berättelse, röran»
de några bestämmanden, i fråga
om Guld och Silfver, som från
Banken, eller för dess räkning,
å Kongl. Myntet emottages.
-R-ikets Ständers Revisorer af år 1827 hafva
uti deras Berättelse (tryckta exemplaret
pug. 83 omnämnt, att Bankens fordran I10S
Kongl. Myntet, för Guld oell Silfver, som
af Bankens eget förråd blifvit utlevereradt
att uppmyntas, (och enligt Banco-Reglementet
kunde få uppgå till högst 10,000
R:dr) utgjorde då, likasom vid förra Revisionen
, » . i , Silfv. R:dr 8,6o5: 12»
Och dessutom, för i Banken inlöste
mynt-attester å Guld och
Silfver, som till myntning emottagits
från Publika Inrättningar,
eller Enskilde, (hvil- l
ka transaclioner skola, enligt
Banco-Reglementet, hållas inom
ett maximum af ^o,000
R:drj) . . . Silfv. R:dr 21,920: 34»
Eller tillhopa å håda Räknin
garne
.... Silfv. R:dr 3o,5a5: \6,
Baiito-Vtskottttt Memorial. N:o If. 15
Och hafva Revisorerne hemställt, huruvida
icke, i sammanhang med den Credit
till högst Femtio Tusende R:dr Silfver, som
Kongl. Myntet hos Banken under hägge
förenämnde former kan begagna, Banken
må hafva sig förbehållet att, genom ombud,
årligen deltaga uti en af Kongl. Kammar-Collegium
anställande inventering å
alla under vård af Kongl. Myntets Embets-
och Tjenstemän varande behållningar
i Guld och Silfver, samt undfå ett exemplar
af det Inventarium, som vid sådan förrättni«g
blifvit begagnadt.
Banco-Utskottet har inhemtat, att Bankens
förstnämnde fordran, Silfv. R:dr 86o5:
i2 sk., härledande sig från en, för mera
än 3:ne år sedan, till Kongl. Myntet skedd
leverering utaf Bankens hemfallne Guldoch
Silfverpanter, ännu qvarstår aldeles
oförändrad. På den senare Räkningen, som
upptager beloppet af Kongl. Myntets i Banken
förskottsvis infriade attester, hade, mot
slutet af förlidet år, Bankens fordran uppstigit
till R:dr 36,407: 38 sk., eller nära det
tillåtna maximum; och funnos hos Banken
qvarliggande, såsom oersatte, åtskillige utöfver
2:ne år gamla Mynt-attester, oaktadt
Kongl. Mjntet år 1827 begagnat den i Ban•o-Reglementet
tillåtna utvägen att, genom
lö Banco-lJtskottftt Memorial* N:» 25.
omyntade Silfver-Plantsars aflemnande, med
en Summa af R:dr Silfy, 18,248: 33. minsta
sin skuld å denna sistnämnde Räkning.
Förmedelst dylik leverance af omyntadt
Silfver, för ett belopp af R:dr 14,827: io
sk., är Bankens fordran för oliqviderade förskotter,
' vid början af innevarande år reducerad
till R:dr 26,720: 36 sk.
Att Kongl. Myntets liqvidationer med
Banken skulle på sådant sätt verkställas,
var visserligen ej beräknadt oehafsedt, då,
i sammanhang med 1777 års Realisation,
den anstalt vidtogs, att Banken skulle med
dess Silfvermynts-sorter förskottsvis infria
Kongl. Myntets utgifne Attester; utan meningen
var, att förskoLterne skulle uti mynt
ersättas, så fort utmyntning kunde hinna
för sig gå, hvilket också i 1823 års BancoReglemente
är tydligen uttryckt. Bankens
förråder af myntadt Silfver skulle eljest
snart komma att aldeles medtagas. Sedan
de hinder, som under den förflutna tiden
tilläfventyrs vållat afbrott och binder i
myntningens oafbrutna fortgång, numera
lära hafva upphört, får BaYico-Utskottet, i
anledning af hvad förenämndt är, till Rikets
Ständer vördsamt tillstyrka:
Att
Barice Uiskotteti Memorial, h'.» aj.
Alt underdånig anhållan bos K:gh
Maj:t må göras, ej mindre, det
Kongl, Myntet förelägges någon
viss lämplig tid, hvarinom de ifrån
Banken dit aflemnade Poster i
Guld eller Silfver böra förmyntas
och lill Banken återställas,
samt de af Banken förskottsvis inlöste
Mynt-attester, utaf Kongl.
Myntet, med myntadt Guld eller
Silfver infrias, än äfven, att Banken
må, i enlighet med den af
j827 års Revisorer uti deras Berättelse
gjorda framställning, hafva
såsom en ändamålsenlig Controll,
i afseende på den Credit till
högst 5o,ooo R:dr Silfver, sorn
Kongl. Myntet derstädes under
håda ofvannämnde former kan begagna,
sig förbehållet att, genom
ombud, deltaga uti den inventering,
sorn af Kongl. Kammår-Collegium
årligen förrättas å de under
vård af Kongl. Myntets Embets-
och Tjenstemän varande behållningar
i Guld och Silfver, samt
tillika undfå ett exemplar af deröfver
upprättade Inventarium.
fcih. till Miks. St. Prot. 1818, 182g. C.te Sami; 1
Side Haft.
Ig Bhiko- Utskottets J&ttånkvtit N:t 26.
Till Rikets Ständer hemstäiles detta vördsamligen.
Stockholm den 3 Mars 183g.
N:o 36.
Memorial, i anledning af 1827 ars
Revisions Berättelse, om vidtagande
af sådan författning, att
Banken måtte kostnads- och porto-fritt
erhålla det Silfver, sorn
uti Ränterierne deponeras i afbetalning
för Fastighets-Lån.
Uti Rikets Ständers Herrar Revisorers Berättelse
af år 1827 (tryckta exempl. pag.
35) är anmäldt, rörande olägenheter och
svårigheter, som under den förflutna tiden
yppats, i afseende på Bankens mot Inteckning
i Fastighet och återbetalning i Silfver
ulgifneLån; hvaribland hufvudsakligen, att
det Silfver, sorn, på grund af tillåtelsen i
31 §.4 morn. af Banco-Reglementets 4
Bwco-lJtskottets Mtmorial. N:o 26. ig
Art. 4 Afd. samt Kongl. Majrts i likhet dermed
den 30 Jan. 1824 utfärdade Kådiga
Kungörelse, är vordet till afbetalning för
Bankens räkning deponeradt i Ränterierne,
understundom blifvit derifrån med vanlig
Fribrefspost inskickadt; i följd hvaraf Banco-Verket,
- som nödgas hos Kongl. PcstContoret
härstädes erlägga porto och lösen
för alla till Banken addresserade Fribref,
fått vidkännas i denna väg ganska betydande
kostnader.
Bankens Commissariat har i dess afgifna
Berättelse till Banco-Utskoltet vidare
upptagit detta ämne, och, med hänsigt till
de olägenheter och kostnader, som ifrågavarande
anstalt redan föranledt och än vidare
syntes komma att medföra, enär, oaktadt
det i Landt-Ränterierne inlevererade
Silfver borde, enligt ofvanberörde författningar,
minst arne gånger om året insändas,
Banken dock icke kunnat omkostnadsfritt
inbekomma hvad i ett och annat Ränteri
för snart g:ne år sedan blifvit deponeradt,
har Commissariatet hemställt, huruvida
icke, antingen rättigheten till Silfvers
deponerande för Bankens räkning i LandtRänterierne,
såsom, efter Commissariatets
tanka, sannolikt ej ledande till någon synnerlig
besparing för de få Låntagare, sora
Baiuc-XJtskottcts Memorial. K.; a§.
deraf begagna sig, måtte alldeles upphopa»
eiler ock, derest den profvas böra bi be-,
hållas, porto-frihet för ifrågavarande Silf»
ver-Remisser blifva Banken förunnad.
Vid behandlingen af detta ämne hav
JBanco-Utskottet ej förbisett hvad uti åtskilliga
fiån Riks-Stånden remitterade Motioner
blifvit yrkad t, nemligen: en sådan
förändring i föreskrifterna om afbetalning
på Bankens efter i8a3 års Riksdag utgifne
Fastighets-Lån, att Gäldenärerne ej skulle
vara »vilkorligen ålagde att betala i Silfver,
utan kunna jemväl i Sedlar, med lämplig
förhöjning, desse Lån liqvidera.
Baneo-Utskoltet underlåter ej att härom
afgifva serskildt utlåtande. Beslutet i
den delen kommer ej i strid med det, sorn
nu utgör ämne för Utskottets hemställan,
till Rikets Ständer; ty i hvad fall som
helst, lärer det ej kunna betagas den Gäldenär,
som sådant åstundar, att få betala
i Silfver, enligt ingånget Contract och Skuldebrefvets
lydelse. Till afböjande af ali
misstydning har Utskottet trott sig härom,
böra kojrtiigen erinra.
linnea-XJtikbttets Memorial. a5.
Beträffande de ofvanupptagne framstullningarne,
dels af Rikets Ständers Revisorer,
dels af Bankens Commissariat, har
Utskottet skolat vördsamt tillstyrka:
Att, med bibehållande af föreskrifterne
uti Högstberörde Kongl.
Kungörelses 4 §• 4 morn., rörande
tillåtelsen att i Ränterierne
nedsätta Silfver, Rikets Ständers
Bank må fritagas från ali kostnad
förde Silfver-Remisser, sorn kunna
insändas med vanlig Ränteripost,
dermed förstås, då uppbördsmedel
serskildt genom Krono-skjuts
och under betäckning afgå
till Stockholm; och att, i händelse,
från ett eller flere af Länen,
någon sådan Remiss icke skulle
förefalla inom ett år från den tid.
Silfver för Bankens räkning uti
Landt-Ränteri är deponeradt, Remiss
deraf då må ske portofritt
för Banken med vanlig Fribrefspost.
Rikets Ständers bepröfvande underställes
detta vördsamligen.
Stockholm den 3 Mars iSyq,
Btinco-lJtskottets UtLltnnde. Ar:o vf.
N:o 27.
Utlåtande öfver en från Hedervärda
Bonde-Ståndet remitterad
framställning om undvikande af
alltför mycken noggrannhet och
deraf förorsakad tidsutdrägt vid
pröfning af Handlingar, som hos
Banken till Låns erhållande företes.
Uti ett från Hedervärda Bonde-Ståndet remitteradt
Memorial af Riksdags-Fullmägtigen
från Calmare Län Petter Persson, deruti
Fullmägtigen från samma Län J. Andersson
och Fullmägtigen från Östergöthland
Anders Persson sig förenat, har, i sammanhang
med yrkande af nya Anslag till
Fastighets-Lån, och afskaffande af den vid
i8a3 års Riksdag beslutade Silfverbetalning
för dylika Lån, Motionären dels fästat sin
uppmärksamhet vid de i Författningen Domare
ålagde formaliteter och nagelfarande
grannlagenhet vid utfärdandet af de för
Låneansökningar erforderligé verificationer,
och dels hemställt, det Banco-Styrelsen
måtte förständigas, att icke, genom för mycket
omständelig och tilläfventyrs öfverflödig
granskning af Låne-Documcntcrne och de
-
li,wco-[fr skottets Bttdnknnde N:o 27, 23
ras completterande, uppehålla en Lånsökande,
hvarigenom den fördel han kunnat
draga af Lånet i behofvets stund, eller då
det varit påräknadt, i betydlig nion förringas:
Frågorne
om Bankens blifvande Lånerörelse
och vilkoren för densamma befinnas
ännu icke i det utredda skick, att BancoUtskottet
kan i den delen sig utlåta; men
hvad den senare framställningen beträffar,
halva Bankens Commissarie!’ efter erhållen
eommunieation yttrat:
”Ehuru Rikets Ständers Beslut, angående
Låns utgifvande från Banken, alltid afsett
Lånsökandes bästa, och den fördel, som
derigenom, i behofvets stund, kan dem tillskyndas,
har dock första vilkoret varit,
och synes äfven hädanefter böra blifva, att
Banken skall ega full säkerhet för återbetalningen
af de sökta Lånen, för beredandet
hvaraf, så långt mensklig omtanka och
ett vanligt förutseende kunna sträcka sig,
genom Banco-Författningarne är stadgadt,
hvilka handlingar i hvarje serskildt fall böra
af Lånsökanden anskaffas, samt lagdt på
Commissariernes ansvar att tillse, det de
ingifne handlingarne lill form och innehåll
äro sådane, att Banken genom dem kan an
-
Banco-ljtskottett Utlåtande. N:o 27.
ses fullkomligen tryggad. Mången I.ånsökande
tror sig dock hafva gjort nog, då lian
till Banken inlemnat handlingar, som, tili
antal och benämning, motsvara dem som
böra ingifvas, utan afseende på huru desse
äro inrättade, och stundom händer äfven,
att Lånsökanden anser en eller annan af
omföYmälde handlingar mindre behöflig.
Då Motionairen icke uppgifvit någon visa
händelse, der Banco-Styrelsen skall hafva
ingått i någon för mycket omständelig och
tilläfventyrs öfverflödig granskning af Lånehandlingarne,
har han icke eller lemnat
Commissarierne tillfälle att utreda, i hvad
mer eller mindre nion Commissarierne haft
en i Författningarne och omtankan för Bankens
säkerhet grundad anledning att förfara
på sätt de gjort. Den som icke känner stadgandet
i 17 Gap. ti §. Handels-Balken, att
Inteckningar, hvilka äro gifne å ett och
samma Härads-Ting eller å en Rådstufvudag,
medföra lika betalningsrätt, torde anse
onödigt, att ett Gravationsbevis förklaras
ofullständigt, för det utgifvaren deraf 011-  derlålit utsätta, å Landet, att Tinget är
slutadt. och aflyst, och i Stad, derest beviset
är daterad! samma dag som Inteckningen,
alt Rättegångs!faiman är förliden och
Domstolen
Banto-ti t skottes Utlåtande, ffy 37»' 25
Domstolen åtskiljd; likasom någon annan
torde finna öfverflödigt, att Köpebref och
Köpe-Contract infordras, då Fastebref är
vordet företedt, ehuru förstnämnde handlingar
kunna innehålla sådane inskränkningar
i Lånsökandens både egande och nyttjande
rätt, som i betydlig mon inverka pä
Långifvarens säkerhet/’
Hvad Commissariatet sålunda anfört;
linner Baneo-Utskottet vara på goda skäl
grundadt, och anser följaktligen någon åtgärd
i anledning af den i Motionen gjorda
framställning, hvad grunderne för Lånehandlingars
granskning beträffar, för närvarande
ej vara att vidtaga. Döck skall Utskottet,
vid upprättande af Reglementariske
föreskrifterne för Banco-Styrelsens åtgärder,
så i detta som öfrige hänseenden, städse
vara derpå betänkt, att för Låntagare må
beredas all den lättnad, som med Bankens
nödiga säkerhet står att förena.
Stockholm den 3 Mars 11829,
Bih. till Rits. St. Prot. 1828, i8jg. 6:te Saal. 3
^:de Häftet.
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Joh. Ad. Walldcn.
Baiico-XJ t skottets Utlåtande N:o 28- 1
N:o 28.
Utlåtande öfver några föreslagna
åtgärder till förekommande af
missbruk med enskildes Assignerings
rättighet på Bunken.
H
öglofl. Ridderskapet och Adeln har, under
den 29 för lidne December, till BancoUtskottet
remitterat ett Anförande af Herr
Montgotncrie, Gustaf, om angelägenheten
deraf, att Rikets nu församlade Ständer fästa
nödig uppmärksamhet på de missbruk,
hvartill den nuvarande enskilda Assignations-rättigheten
på Banken, genom ÖfverAssignering,
möjligen kan föranleda, samt
uttänka medel lili dessa missbruks framtida
förekommande. Och har Motionairen,
i sammanhang härmed, ytterligare uppgifvit,
genom Iwilka Reglementariska Stadgan*
len erforderlig conlroll i detta hänseende,
efter dess tanka, skulle höra beredas.
Förslaget härom innefattar tvänne alternativ
:
Det första: att Banken skulle låta trycka
Blanquetter till Assignalionerne, med
Bill. till Kiks. St. Prot. 1828,1829.6:10 Sarai. I.
gide Haft.
a Banco-Utskottets Uilåtande N:o afj.
samma Insignier, som på de vanliga Sedlarne,
hvad de inre Stämplarne beträffar,
men i öfrigt med de ord och uttryck, som
i Assignationer nyttjas; att dessa Blanquetter
skulle utfärdas på Stämpelpapper till
viss procent af Assignations-beloppet; att
desamma skulle alltid utgifvas på vissa bestämda
runda summor, t. ex. minst 20 och
högst 1,000 R:dr, och att nummerföljden å
dem borde tecknas i Banken, samt endast
så många Blanquetter utlemnas, som det
serskildta säkerhets-heloppet i pant eller antaglig
borgen utgjorde; hvarefter Assignanten
blott hade att deri fylla ort och dag
jemte sitt egenhändigt tecknade namn, och
derunder sätta signet, för att göra Assignationen
gällande.
Det andra: Att den Person, som fått
sig tillerkänd Assigneringsrättighet på Banken,
ålades att skrifva Assignationerne på
stämpladt papper, efter förutnämnde beräkningsgrund,
och blefve ovilkorligen förbunden
att genast derefter, inom vissa timmar,
i Hufvudstaden, och nästpåföljande postdag,
i Landsorterne, underrätta Banken om numera,
beloppet, orten och datum af den
eller de Assigna tioner han uthändigat; samt
att den, som icke uppfyllde dessa åligganden,
skulle genast vara sin assigneringsrät
-
Banco-XJtskottets Utlåtande N:
■0 28.
| tighet förlustig', och dessutom, om uppen;
bär vårdslöshet eller bedrägeri utöfvats, plik•'
ta efter Lag, som af offentliga Åklagaremagten
borde, på Bankens anmälan derom,
| utan tidsutdrägt göras gällande.
Motionairen anser de nu omförmäldta
I båda sätten, (utaf hvilka han förmodat det
I senare vara antagligast) såsom de enda,
hvarigenom icke blott Banken skulle sältas
i tillfälle att vederbörligen och oaflåtligen,
som sig borde, kunna controllera assignationernes
förhållande till den presterade säkerheten,
utan äfven, både Banken och den
enskilde bringas utom all farhåga för de
förfalskningar och missbruk, sorn nu kunna
ega rum, och hvilka såmedelst måste,
om de likväl skulle lyckas att någon gång
insmyga sig, genast blifva upptäckte och
tillintetgjorde.
Banco-Utskottet, som ej underlåtit att
R öfver dessa framställningar höra Bankens
" Commissariat, får, efter öfvervägande af
ämnet i alla dess delar, derom vördsamt
yttra och upplysa följande:
Det uti första alternativet gifne förslag,
att af Blanquetterne, i Banken numererade
och förvarade, endast så många skulle ut
-
B anco-U t skottets Utlåtande N:o aS«
lemnäs, som vöre svarande mot det serskildta
säkerhetsbeloppet i Pant eller Borgen,
låter sig ej tillämpa utan en föregående total
förändring i de hufvudgrunder, som, för
Assigneringsrätt på Banken, hittills varit
utstakade och följde. Dessa förutsätta, att
en verklig behållning i penningar skall finnas
å räkning insatt, till Assignationernes
infriande, enär de hos Banken presenteras,
och då hafva innestått, såsom orden lyda:
öfver ena natt. —• Enligt förslaget åter,
skulle Depositions -räkningarne förvandlas
till så kallade Creditiv-räkningar, hvarå Innehafvaren
egde rättighet att, mot Pant
eller Borgen, begagna credit in blanco.
Utskottet inser ej, att, i fråga egentligen
om trygghet och garantier mot missbruk,
Banken eller allmänheten skulle kunna
något vinna på förändringen.
Just den omständighet, att AssignationsBlanquetterne
för olika räkningar vore försedda
med samma insignier, skulle möjligen
kunna underlätta förfalskning, enär
skillnaden då beslodc blott i namnteckningen
och sigillet, hvilka äro lättare eftergjorde
än text och stämplar. I alla fall,
och då en Assignants egen fördel, uti crediten
för dess utelöpande Invisningar, til!
Bnnco-lJt skottets Utlåtande A': o ag. $
så betydlig del deraf beror, att de ej kunna
lätteligen förfalskas, synes det Utskottet, att
omsorgen i detta hänseende bör vara åt honom
sjelf öfver låten, och ej från Bankens
sida på något sätt inskränkas.
Den i andra Alternativet föreslagna
anstalt, att hindra Öfverassignering genom
det åläggande för Assignanterne att till Banken
insända så kallade Avis-listor, så snart
några Assignationer af dem utställas, blef
redan under 1818 års Riksdag, afen Ledamot
innom Vällofl. Borgare-Ståndet yrkad,
och af då varande Banco-Utskott med vissa
modifica tioner, (enligt dess Betänkande
]\:o 20 af den 26 Mars nämnde år) tillstyrkt;
men, vid den förnyade behandling
af ämnet, som föranleddes af de mot samma
Betänkande gjorda anmärkningar, fann
Utskottet, såsom dess senare Betänkande
(N:o 42 af den 6 Maj) innefattar, så många
olägenheter för penningerörelsen och den enskilda
crediten, af den föreslagne adviseringen
kunna befaras, att de ej uppvägdes af
den nytta och confroll, Utskottet i dess förra
Utlåtande åsyftat; hvarföre Utskottet föreslog
alt, vid då gällande författningar om
Assigneringen på Banken, utan någon ålagd
förbindelse lill Assignationernes adviserande,
mätte förblifva; deremot Utskottet då
Banco-U t skottets tlåtande N:o 2g.
hemställde, om icke en prasscriptionstid
borde bestämmas, inom hvilken Assignation
ner skulle hos Banken föreles, men RiksStånden
stannade i beslutet häröfver Två
mot Två, hvarigenom saken i dessvarande
skick förblef.
Uti sjelfva grund-ideen af en Assignationsrörelse
på insatt fond ligger, så vidt
Banco-Utskottet kunnat den uppfatta, att
Talu ta för en Assignations infriande skall
vara deponerad, icke nöd vändigt i den stund
Assignationeii utfärdas, men ovilkorligen
innan densamma varder till inlösen presenterad.
Det är åt denna senare punkt, som
controllerne inom Banken böra vara rigtade,
och allmänhetens säkerhet kräfver att
dessa controller med strängt alfvar handhafvas.
Sträckas de åter derutöfver, och ända
derhän, att vilja anmärka och såsom fel bestraffa,
äfven ett väl heräknadt och försigtigt
begagnande af crediten i Assignationsväg,
(och något annat kan, vid avislistors
inlemnande till en Inrättning, sådan som
Banken, ej åsyftas) så blifver deraf en oundviklig
följd, att Privatas Assignering på
detta Verk, såsom då ulan ändamål för alla
andra än några få större handelshus inom
Hufvudstaden, kommer att upphöra,
och att de enskilda i dess ställe sinsemel
-
Banco-V;skottets Utlåtande. Nio 28. 7
ian upprätta sådana Trasserings-anstalter, å
hvilka all slags eontroll är i det närmaste
omöjlig, samt äfventyret för allmänheten åtminstone
ej blifver förminskadt.
Den i båda Alternativen föreslagna hittills
okända beskattning, att, Assignationer
skulle på stämpladt papper skrifvas, synes
Banco-Utskottet vara föga öfverensstämmande
med irsta Punkten uti 1668 års Banco-Ordning,
der det heter: ”Att den, som antingen
”sjelf några Penningar i Banken insätter,
”eller ock af hvarjehanda tillfällen bekom"mer,
af medel deruti, någon Avance, skall
”ofelbart och utan någon exception kunna
”dem commendera efter sitt goda nöje och
”behag, icke annorlunda än hade han samina
Penningar uti sitt eget Hus, Contoir
”och Låda.” I förening med det ofvannämnde
vilkoret af Avis-lislors insändande
skulle dermed så mycket säkrare förekommas
all Assignering på Banken, som Vinsten
då icke blott utebjefve, utan derjemte en
verklig förlust uppkoln på alla i VexelBanken
insatta medel, såsom derstädes ej
bärande någon ränta:
Banco-Utskottet bör ej Jemna obemäldt,
att, enligt hvad Bankens Protocoller och
Handlingar vitsorda, antalet af falska eller
förfalskade Asignationer på Banken i Pri
-
g Banco- Utskottets Utlåtande. Ar:o 28.
vata Personers namn, och Summan af sådana
för bristande behållning casserade Assignationer,
åtminstone i senare tider, varit
så ringa och obetydliga, att dejiknappast
förtjena att nämnas, ehuru på sista 10 åren
efter förra Filial-Disconternes upplösning
och sedan Assigneringar af enskilde på enskilde
blifvit, genom vidtagne Stadganden,
i väsendtlig nion inskränkta, Privates Assignering
på Banken mycket tilltagit, så att
några och Sjuttio enskilda Räkningar för
närvarande hållas, hvaribland de vidlyftigare
upptagit från 80 ända till 180 folier
på ett år. När nu, vid ett sådant förhållande,
(uti medeltal för 10 år taget} årligen
En å Två falska eller förfalskade Assignationer
blifvit i Banken synlige , samt Fyra
å Fem 20 Riksdalers Invisningar gått tillhaka
med Cassation för det att full behållning
ej stått öfver en natt Assignanten till
godo skrifven, och då, vid dessa) sistnämnde
händelser, någon verklig förlust för allmänheten
ej uppstått, emedan de i Banken casserade
Invisningar alltid blifvit af Assignanterne
eller deras Ombud inlöste; så synes
det Banco-Utskottet, som ingen anledning
ännu vore för handen, att till värn mot oj
inträffade, utan blott såsom möjlige befarade,
större missbruk, vidtaga åtgärder, som,
efter hvad ofvan är visadi, ofelbart ledde
Banco-Utskottets Utlåtande. N:o 28.
9
derhän, att all Privat Assignering på Banken
komme att upphöra, och detta Verks
bestämmelse i hvad sorn angår Privata Penningars
emottagande för Räkning, tillika
med deraf härflytande vighet och lättnad
för rörelsen, helt och hållet gjordes om
intet.
Enligt dessa åsigter, samt med åberopande
i öfrigt af hvad Banco-Utskottet uti
ett serskildt Memorial under denna dag ansett
sig böra föreslå, i afseende på allmänhetens
betryggande mot Assignerings-rättighetens
missbruk, och hvilka åtgärder, om
de af Rikets Ständer beslutas, Utskottet
ansett kunna i närvarande sakernas skick
göra till fyllest, får
Baneo-U(skottet vördsamt afstyrka
antagande af de Förslag, sorn i den
remitterade Motionen blifvit framställdle.
Stockholm den 27 Mars 1829.
IO
Bmco-Uiskottets Memorial. Wto 29.
N:o 29.
Memorial, angående några förändringar
och närmare bestämmanden
af prunderne och vilkoren
för Assignering på Banken.
C
väl af Banco-Fullnnigtige ideras BerätLelses
4 Afd. i5 §., som af Bankens Commissariat,
har Banco-Utskottets uppmärksamhet
blifvit fästad på behofvet att närmare
bestämma ett Reglementarisk! Stadgande
i fråga om Assigneringar på Banken,
som innefattas uti Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse af den tg Au g. 1789 och lyder
sålunda: ”Enär någon enskild Persons In”visningar
på Banken blifvit, genom bans
”eget förvållande, för felande behållning
”3:ne serskilde gånger casserade, bör i allmänna
Tidningarne kungöras, det samina
”Assignants Invisningar på Banken dädan”efter
icke blifva derstädes emottagne.” Den
händelse har nemligen i April månad nästlidet
år 1828 inträffat, att, på en i VexelBanken
öppnad räkning, flere utställde Assignationer
efter hvarannan inkomriiit på
olika dagar, och måst, i anseende till felande
behållning, casseras, utan att deremellan
någon insättning af Penningar egt
rum lill räkningens förstärkande.
Banco-X}*skottets Memorial. A':o 29. II
I följd af Banco-Styrelsens uti detta
mål gjorda tillämpning af det i Författningen
nyttjade uttrycket : trenne serskilda
gånger, sålunda, att dermed blifvit förstad
t, hvarje gång cassation, vare sig af
en eller flere Invisningar, måst ske, då Assignanten
möjligen deremellan hade kunnat
insätta Penningar, men sådant underlåtit,
har Rättegång mot Banken blifvit inför
Kongl. Svea IIof-Rätt anställd och hos
Kongl. Maj:t vidare fullföljd, dervid Sakegarne
förmenat, det uttrycket trenne gånger
bordt så tolkas, som äldre Förfall 11 ingar
angående Böter för Öfverassigncring
af den 27 Mars 1780 deri 17 Maj 1790 oell
den 10 December 1741 föranleda, der ordalagen
äro följande:
... ”Så skall han ... första gången i
Böter erlägga 3 procent .. . Gör någon det
oftare, sedan han sin räkning i Banken med
Penningars insättande conlinueral” . .. &c.
.... ”Gör han det oftare, sedan han
”för sin räkning ny Insättning i Banken
”gjort” .... &c. &c.
Meningen med dessa föreskrifter, hvilkas
föremål var alt utstaka en gradation
för Böternes beräknande, är tydlig och
12 Banco-Mt skottets Memorial. N:o 29.
ilar; hvaremot förstnämnde 1789 Ars författning,
efter det förhöjningen af Böter,
vid itererade förseelser af denna art, förut
blifvit af skaffad, uppgifver i mindre bestämda
uttryck den tidpunkt, då Allmänheten
bör varnas genom Kungörelse i Allmänna
Tidningarne. Derfest detta senare Stadgande
ansåges blott såsom ett tillägg, ej innebärande
någon förändring af principen,
en tolkning, som beror af Domare-Magtens
pröfning och afgörande, hvad det ofvanberörde
serskildta Målet beträffar; så vore i
och med detsamma medgifvet och erkändt,
att en Person skulle kunna, obehindradt
och utan vidare äfventyr elier påföljd, än
utbetalning af det Assignerade beloppet,
tillika med 3 procents böter derå, endast
för de tillfällen, då en eller flere af Assignationerne
i Banken företeddes och casserades,
utsprida bland Allmänheten dylika
Assignationer utan Fond, så långt hans
Credit sträckte sig, med öppen rättighet
ändå, att, så snart Penningar till större eller
mindre belopp blifvit insatte, enahanda
Operation förnya , till dess han omsider
efter tredje försöket blefve, enligt lillkännagifvande
i Tidningarne sin Assigneringsrättighet
förlustig; hvarvid Inneha!''värne af
öfrige kringlöpande Assignationer, som dem
på god tro emottagit, vore så mycket me
-
Banco-Utskottets Memorial. N:o 29. I3
ra att beklaga, i händelse Assignanten emedlertid
kommit på obestånd, som Kongl.
Förordningen af den 13 Mars ij5o i slikt
fall ej förbehåller Iavisningar på IBanken
bättre rätt till betalning utur det gäldhund11a
Boets tillgångar, än Allmänna Lagen i
Handels-Balkens 17 Cap. 16 §. tillägger Böter,
samt helt och hållet betager Innehafvaren
af en sådan Invisning rättigheten att
hålla sig till sin Fångesman, om han utan
skriftligt förord emottagit den af någon annan
än In visningsgif varén sjelf. BancoStyrelsen
har befarat, att genom sådana
förhållanden tilläfventyrs snart nog skulle
kunna uppkomma ett obehörigt och för Allmänhetens
säkerhet vådligt vingleri, såsom
och Kongl. Förordningarne af den 7 Junii
1749 och den 12 Mars 1750 visa hafva egt
rum, under den tid 1730, 174° och I741
årens författningar oinskränkt voro till efterlefnad
gällande.
Utaf Bankens Commissarial har, jemväl
i sammanhang härmed, fråga blifvit väckt,
huruvida en Person, som förlorat rättigheten
att i eget namn hålla räkning i Banken,
kunde icke desto mindre tillåtas att,
såsom Ledamot i ett Bolag, underteckna
Assignationer på Banken.
Biittco-Utskottets Memorial. N:o ;g
Efter öfvervägande af hvad salunda
blifvit lill Utskottets uppmärksamhet framsta
lid t, och enär allmänhetens säkerhet, den
der icke för någon enskilds vinst eller beqvämlighet
får åsidosättas, kräfver, det de
på Banken utfärdade Invisningar blifva behörigen
infriade, i följd hvaraf det också är
hvarje Assignants ovilkorliga förpligtelse att
antingen icke assignera utöfver den Summa
han för sådant ändamål på Räkning i Banken
förut insatt, eller ombesörja sin Öppnade
Räknings förstärkande så, att hans Invisningar
för felande behållning icke blifva
casserade, har Banco-Utskotlet i och förberedandet
af sådane ytterligare garantier i
detta hänseende, som närvarande omständigheter
funnits fordra och medgifva, skolat
härigenom vördsamt föreslå, att,
jemte det den i alla hittills gifne
Författningar förvarade rättigheten till
Assignering på Banken i det hela
lemnäs orubbad, Rikets Ständer må,
såsom vilkor dervid besluta, och till
framtida iakttagande förklara :
j:o Att, enär af enskild Persons eller Bolags
Invisningar på Banken , Trenne
(3j) Stycken blifvit inom Banken för
felande behållning casserade, bör, så
framt Assignanten icke inom Tjugu
-
Banco-Utskottets Memorial, filo 29. 15
fyra (A4) timmar efter sista Invisningens
cassation, genom ny insättning
förstärkt sin Banco-Räkning, kungörelse
utfärdas till införande i allmänna
Tidningarne, det denne Assignants
Invisningar på Banken dädanefter
icke blifva derstädes emot tagne.
2:0 Att, på det icke må förfelas det härmed
åsyftade ändamål, nemligen allmänhetens
varning för emottagandet
af Assignafioner, till hvilkas inlösen
tillgång saknas, ett sådant kungörande
icke må hindras deraf, att besvär mot
beslutet anföras, eller att Rättegång,
i sammanhang dermed, mot Banken
anställés.
3:o Att en Person, som gjort sig förlustig
rättigheten att i eget namn hålla Räkning
i Banken, väl må, såsom Ledamot
i Bolag få underteckna sitt namn åAssignationer
på Banken, så vida en eller
flere Bolagsmän derjemte underskrifvit
deras; men deremot icke ensam å Bolagets
vägnar;
:h lära Rikets Ständer, i händelse af bi
I
härtill
hos Kongl. Majit i underdånighet be
-
16 Banco-Ut skottets Memorial. Ar:o 2 g.
gära, det dessa Stadganden varda genom
Nådig kungörelse allmänheten
meddelade.
Reservation af arne Ledamöter Infogas.
Stockholm d. 27 Mars 1829.
Reservation
0/ Herr Presidenten m. m. Gnbr. Poppius,
hvaruti Hr Lagmannen E. IV.
Monthan sig förenat.
För min del finnér jag mig vara af alldeles
olika tankar med dem, jag liört yttras
så väl i afseende å uppfattningen af
det ifrågavarande ämnet, som ock dess bedömande.
Jag kan nemligen icke stadga
mitt begrepp om och huruvida någon förändring
uti 1789 års Förordning må vara
af nöden, innan jag först sökt göra det klart
för mig, hvad det egentligen är, sorn-genom
nämnde Förordning är stadgadt.
Vägledd härvid af det yttrande Ordlöranden
hos Råneo-Fullmägtige afgifvit,
finner jag ordalydelsen i nämnde Förordning
-
Bil, t. Banco-Vtskottets Memorial Klo-ig. ^
iting vara, att den, Som tvenne serskilda
gånger assignerat på Banken, utan att
der ega Fond, skall, utom böter, vara förlustig
sin Assignations-rätt, hvarom jemväl
Kungörelse borde utfärdas till Allmänhetens
efterrättelse.— Ordalydelsen är väl sålunda
tydlig, men icke så den mening, sorn
dermed velat uttryckas, hvilket bevisas*
dels af de skiljaktigheter, sig yppat hos
Banco-Styrelsen vid lagens tillämpning, dels
ock af de olika tankar, hvilka inom BancoUtskottet
blifvit yttrade.
Det är oftast svårt, stundom omöjligt,
att tolka rätta meningen af ett i obestämda
ord uttryckt lagbud. Annan bättre utväg
gifves likväl Icke dertill, än att undersöka,
huru och i hvad ordning, -samt under
hvilka förhållanden Lagen tillkommit. Dervid
visar sig, att 1789 års Förordning icke
utgör för sig ett helt, sorn, med upphäfvande
af hvad förut i ämnet blifvit stadgadt,
innehåller allt hvad derefter vöre att
iakttaga. Denna Förordning innefattar endast
en fortsättning i hvad, genom Förordningen
den 27 Maji 1730 §, i, jemförd
hied §. 5 af F&rordningéil den 17 Maji
A740 samt den 12 Mars 1750, blifvit stadBih.
till Rikt. St. Prot. 1828, 1829. 6: te Sami. i
gide Haft,
I ✓ ■
.
i8 Bil. t. Runtc-XStskotttts Mimona! N:« 39.
gadt i afseende på ett och samma ämne.
Meningen af de i dessa Förordningar förekommande
uttryck — serskilda gånger —
synes icke vara underkastad tvätydighet,
och att ändring, hvad angår meningen af
dessa uttryck, ej varit åsyflad, genom 1789
års Förordning, synes deraf, att BancoUtskottet,
vid tillfälle, då inom Utskottet
frågan förhandlades om förslag till nämnde
Förordning, åberopat i5 §. af 1782 års
Reglemente, hvaruti redan stadgades, som
orden lyda, att den, som tredje gången
fått sina Anvisningar tillbaka med Cassation,
vore förlustig sin rätt till Assignering
på Banken, och till hvilket äldre
stadgande föreskriften om allmän Kungörelse
således vore blott en ytterligare tilläggning.
Dessutom är det en grundsatts,
som vid lagtolkning i allmänhet fått gälla
ända till våra dagar, att, så ofta Lagen utsätter
ansvar å förbrytelser, hvilka egt rum
flera gånger, påföljden af förbrytelsen första
gången måste hafva drabbat förbrytaren,
och han således hafva ådagalagt,att han,
genom ansvaret för den första förbrytelsen,
ej låtit sig varna eller rätta, innan lian kail
anses såsom förbrytare den andra gången
o. S. V'.
Vid öfvervägande af allt detta kan jag,
Bil. t. Baneo-XJtskotttts Mimoriol Nu 39, *9
för min del, ej göra mig annat begrepp om
meningen af de uti 1789 års Förordning
förekommande uttryck, irenne gånger, än
att för tillämpningen af den svårare påföljd,
än alla böter, nemi. att Allmän Kungörelse
skall utfärdas, ej borde ega rum innan erfaras
fått, att 2 gånger förut för sig gångna
varningar ej tjenat till åsyftad rättelse,
och detta så mycket hellre, sorn, att tillämpningen
af Lagens ord irenne gånger blefve
i annat fall godtycklig, i det att, på
sätt somlige det velat, med trenne gånger
antingen borde förstås trenne serskilda dagar,
hvartill Lagen likväl icke gifver någon
anledning, eller ock, att ej mer behöfdes,
än att trenne Assignationer, fast dock
inom 10 på hvarannan följande minuter,
presenterades, hvilket åter, efter mitt omdöme,
saknar den rättsgrund, på hvilken
jag för min del Önskar, att Lagen, i hvilka
ämnen som helst, må stödja sig.
Sedan jag sålunda sökt stadga mitt begrepp
om rätta förståndet af 1789 års Förordning,
sådan den rtu förefinnes, är jag i
tillfälle att ingå i granskning af den andra
frågan, eller huruvida alldring eller tilläggning
i densamma bör tillvägabringas. Mig
vill det synas, som borde ett lagbud af mildare
syftning, synnerligen hvad angår brott
-
2,0 Bil. t. Banco-Uttkott.ets Memorial TV.'o 29.
mål, icke skärpas eller iklädas en hårdare
lydelse, oftare än då Lagstiftaren fann sig
dertill oemotståndligen föranledd af omständigheterne
och erfarenheten. Banco-Verkets
Embets- och Tjenstemän hafva sagt
mig, att, på de 3c> år, hvilka förflutit från
1789, icke mer än en enda gång öfverås»
signering 3:ne gånger af en och samma perr
son egt ruin, och detta äfven af ringare
betydendet. Hvarföre skulle väl då nya
strängare. Lagar stiftas? Assignering på Banken
är en inrättning till underlättande af
Handelns och Näringarnes fortgång. Onödigt
stränga Lagar skola motverka sjeifve
detta ändamål. En man af aktning och i
välstånd, skall kunna löpa fara att, genom
Kungörelse i Allmänna Tidningarne, att
hans Åssignätioner i Banken Blifvit casse -  rade, förlora hvad lian anser .dyrbarare, än
sin. materiela förmögenhet, nemligen sitt
goda namn och rykte, sitt förtroende hos
Allmänheten, det. han så rättvist förtjenst,
-Han bor till’ex. 3o ä rfo mil från Slockholm.
I sin hemort utgifyer han Assigna.
tioner. I Stockholm eger han iner än till.
räck lige fonder, och en Comniis af förtroende.
Denne afgår genom 'döden, ellery
hvad värre är, rymmer eller blir af annat
olycksfall hindrad att i. Banken^ göra in-Sätlningen
på bestämd tid, ulan ali Hulr
B'H. t. Bnncc-XJ: skottets Memorial Nto 29. ir1
Vildman derom hunnit underrättas. Emedlertid
uppvisas tre Åssignätioner, hvardera
af obetydlig summa, för hvilka saknas fond,
och den redlige Hufvudmaiinen finner, till
råga på den olycka honom skett, sitt namn
i Allmänna Tidningarne fläckadt* och nedsmutsadt.
Jag kan för min del ej tillstyrka
en Lag, som möjligen kan leda till dylika
Äfven i den frågan, huruvida Kungörelse
i Tidningarne bör införas utan hinder
af anförande Besvär eller anställande
Rättegång emot Banken, är jag icke lycklig
att dela pluralitetens åsigter. Så länge det
är någon tillåtet att hos högre Autoritet få
beklaga sig öfver lägre Autoritets åtgärd,
hvarigenom ansvar blifvit honom ålagdt,
måste verkställighet af detta hvila, intilldess
beslut fallit, som ej mera får öfverklagas.
Detta ligger i sjelfva sakens natur och
synes mig ej behöfva vidlyftig utveckling;
eller hvad vore väl ändamålet med den
sakfälldes klagan, i fall lian, fast han ock
vunnit den ändring och rättelse han sökt,
redan undergått bestraffning? Man säger: —
Kungörelsen innefattar ej bestraffning; men
kan väl något straff vara högre, än att se
sitt namn genom allmän Kungörelse af
offentlig Autoritet tillkännagifvet såsom lill
-
33 Bil. t, Bnr>co~XJtskettets Memorial Nio avhörande
en person, hvilken ej mer egde
rätt till det förtroende, hvarje redlig man
tillkommer? Då skulle väl också den, sorn
är dömd från äran, kunna anses ej hafva
fått någon bestraffning.
Jag röstar tnot Förslaget, att verkställigheten
af Banco-Verkets Beslut, vare
sig om böter eller Kungörelse, må fullbordas,
så länge den sakfällde haj öppet att
deri å annan ort söka ändring.
Jag anhåller, att dessa mina yttranden
må, såsom Reservation för mig, åtfölja öfrige
handlingar.
Eaiico-Vtskoitets BetM/wile. N:» 30. *3-
JV:o 30.
Betänkande om präglande af en
Shåde-Penning till Minne af D.
D. K. K. H. H. Hertigarnes af
Skåne, Upland och Östergöthlands
födelse.
Samtlige Riks-Stånden hafva till BancoUtskottet
remitterat en af Herr Rosenbladt
Bernhard, hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, den 3o:de sisllidne Januarii, väckt
Motion, att Rikets Ständer måtte, genom
deras Bank och på dess bekostnad, låta prägla
en Medalj, till Minne af deras och Svenska
Folkets känslor af glädje och hopp, i
anledning af Deras Kongl. Högheters Hertigarnes
af Skåne, Upland och Östergöthland
födelse.
Med ett deltagande, enhälligt egnadt
åt så glada och dyrbara föremål, hemställer
Banco-Utskottet vördsamt till Rikets
Ständers bifall och förordnande:
Att en Minnespenning, med tjenlig
inskrift och Sinnebild, må, i anledning
af Deras Kongl. Högheters,
Hertigarnes af Skåne, Upland
Banco-Vt skottets Betänkande Ar:o joi
och Östergöthland födelse, genom
Banco-Styrelsens försorg och uppå
Bankens bekostnad präglas, till
lika storlek med de Minnespenningar,
hvilka vid flögslsalige Deras
Majestäters, Konungarne Carl
den Xllrs och Gustaf dep III:djes
födelse hlefvo slagna, nemligen af
i5:de storleken; samt att Exemplar
i Guld komma att deraf på
vanligt sätt, å Rikets Ständers vägnar,
öfverlemnas till Deras Majestäter
och öfrige medlemmar af
det Kongl. Huset, och i Silfver utdelas
till alla andra, sorn finnas
höra af nämnde Skådepenning
undfå Exemplar, Hvaröfver Banco-Utskottet
torde få sig uppdraget
att,' under fästadt afseende å
hvad förut i dylika fall brukligt
varit, meddela Banco-Styrelsen de
för verkställigheten nödige specie--,
la föreskrifter.
Stockholm den 27 Mars iSacp
Banco-Ut skottets Betänkande N:o 31. 25
N:o 3r.
Betänkande ont ytterligare åtgärder
för Silfverköp, samt fortfarande
Silfver - invexling ä 128
sk. per R:dr, till och med den
30 September innevarande år.
H öglofl. Rid der.skåpet och Adeln har, den
^3 i denna månad, till Banco-Utskottet remitterat
ett anförande af Herr Tham, Wollrath,
af innehåll: Att då Rikets Ständer,
genom lemnadt bifall till Banco-Utskottets
Betänkande af den a3 Dec. sistlidet år, beslutit,
det föreskri fterne om Silfver vexling
och Silfverköp i 4 Art. 1 Afd. 4;de, 5:te,
6:te och y:de §§:ne af i8a3 års BancoReglemente
finge fortfarande gälla under de
3:ne första måna de ine af år iSap, sådant
skett, under den troliga förutsättning, att
Regleringen af Banken och dess Styrelse
för framtiden skulle kunna vara definitivt
uppgjord innan Mars månads slut; men som
erfarenheten likväl visat, att dertill ännu
j torde fordras 3 å 3 månader; så, och enär
Motionairen, under sådant förhållande, an.
såge Rikets Ständer vara pligtige att tidigt
vidtaga nödiga författningar att vidmagthålI
la sådana i Financejne införda^ ordningar,
a6 Battco-U t skottets Betänkande I\:o 31.
hvilka synbart verkade till allmänt och enskildt
väl, samt Banco-Styrelsen vöre häst
i tillfälle upplysa, att det ofvanomförmäldle
beslutet haft ganska goda följder och indragit
till det sökta dubbla ändamålet, — förökning
af Bankens Silfverfond och RörelseCapitalets
vidmagthållande, i den ordning
ökad produclion och handel sådant kräfde,
—• har han i detta hänseende funnit sig böra
föreslå: Att Rikets Ständers, med anledning
af Banco-Utskottets åberopade Betänkande,
tagna Beslut måtte förlängas, och så väl
Silfver-invexling mot 128 sk. i Banco-Sedlar
för en Silfver-Riksdaler, som äfven Silfver-upphandling
mot högst samma pris, få
fortfara, till dess Rikets Ständer slutligen afgjort
alla frågor, angående Realisation, Myntbestämning
samt öfrigt Bankens functipner
och Styrelse rörande; endast med sådan
förändring i afseende på tiden för lefverering
af det Silfver, hvarom efter Mars månads
slut contraheras, som Herrar BancoFullmägtige
kunde finna nödigt föreslå till
fastställande af Rikets Ständer.
Banco-Utskottet får, i anledning häraf,
vördsamt anmäla, att, enligt en från Herrar
Banco-Fullmägtige i dessa dagar ingången
Rapport, Bankens liggande Realiteter, som,
uti Fullmägtiges Berättelse af den i3 No
-
llmco-Uiskottets Betänkande N:o 31.
vember förlidet år, voro upptagne att då utgöra
R:dr Silf, .... 5,415,414: l3:
sedermera blifvit ökade;
Genom direet
ju vexling å
1 28 sk. under
de sista månaderne
af
>828. — R:dr
Silfver . 55,4^^: a5sk.
Och under Januarii,
Februarii
och Mars
månader innevarande
år 761: 2q.
Tillh.invexl. 56,2ig: 5.
Hvarifrån afgå
beviljade
utvexlingar
inom det i
18a3årsB:coReglemento
stadgade
1828 års anslag
till Aca
demierne,
R:dr 356; —: —
HA såsom Effectivt influten
ökning qvarstår . . . 55,863: 5: —
»Summa 5,471,377: 17: a*
a8 Banco-TJiskottets Betänkande N:o 31,
Transport 5,471,277: 17:
Härförutan hafva, enligt
antagna anbud, Contracter,
dels med, dels utan förskott,
blifvit af Banco-Styrelsen
afslutade om kostnadsfri
leverering inom
slutet af instundande Junii,
till ett belopp af R:dr
Silfver . .. . 188,000: — <
samt upphandlingar
af vexlar
iCommission, efter
en MaximiCours
af 122 sk.
emot beräkning
af 5 och 1 half
skillingar per
It:dr Silfver, i
ett för allt, såsom
Commissionairens
ersättning
både för
risque och möda,
så väl som
skillnaden emellan
R:dr Hamburger
Banco
ochSvensklSilf
-
Transport 188,000 5,471,277: 17:
Banco-Utskottets Betänkande K:o 3l, 29
Transport 188,000 5,471,277: 17: 2.
ver Specie, blifvit
besörjde till
ett belopp af
Riks:dr Silfver 38,700: — “
så att det inom Junii månads
slut ytterligare påräknade
Silfver utgör . . . 326,700: —
hvarföre Banco-Sedlar dels
redan i förskott utgått och
dels vid skeende slutlefverering
komma att Utgå med
R:dr Banco 604, i3o: 10 sk.
Tolal-Summan i reelt skall
följaktligen vid Junii månads
slut komma att uppgå till
Silfver R:dr .... 5,697,1777:'17: 2.
Om de i Banco-Reglementet afår i8a3
anslagne Fonder, både för ovilkorliga oell
tillfälliga Silfverköp, sammanräknas för
3:ne år, nemligenside förra
ii 66,666: 32: ...... 133,333: 16.
och de senare 5 206,666:32 sk. 533,333: 16.
«—f-—I ■ ■■ I ■mili -j'
med tillhopa 666,666: 32.
Och derifrån afdrages hvad som
enligt Contracten redan är engageradt,
nemi. ..... 6o4,i3o: 10.
Återstår, i öfverensstämmelse med
de år 1823 vidtagne dispositioner,
3o Bfitico-Utikotttts Bttinkanät. N‘.e, gj.
ej mera att i upphandlingsväg
använda, än Rrdr Banco 62,536: an*
Med härå fästadi afseende och enligt
den åsigt, som af Banco-Utskottet förut blifvit
följd, att, intill dess Rikets nu församlade
Ständer hunnit i hufvudsaken besluta,
endast tillstyrka en fortsatt tillämpning af
de från förra Riksdagen ännu bestående föreskrifter
i fråga om förstärkning af Bankens
Metalliska Fonder, föreslår Banco-Utskottet
vördsamt, det Rikets Ständer må besluta
:
Att Banco-Fullmäglige är tillåtet,
utöfver hvad innevarande år efter
ingångna Contracter finnes betingadt,
att än vidare uppköpa Silfver,
dock éj för större sammanräknad
Summa, än som återstår
odisponerad af de i i8a3 års BancoReglemente
anslagne Fonder, beräknade
för T vänne (arne) år;
äfvensom, alt invexlingen mot ett
bestämdt pris af 128 sk. BancoSedlar
för En Rrdr Silfver Specie
må fortfara till och med den oorde
September innevarande år.
Betta underställes vördsamt Rikets Ständers
upplysta bepröfvande.
Stockholm den a^rde Mars 1829,
!
W
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon Ad. Walldon.
d
;'fli 1
: 'S
ii
il
lii
-
Bmiiu-Utskottets Memorial. Nio 32.
I
N:o 3a.
Antom till Exp. Utsk. d. i April 1829.
Memorial, angående tillåtelse för
de Acad emter, Colle gier och Allmänna
Inrättningar inom llufvudstaden,
som, enligt 1823 års
Banco-Reglemente, fått, mot lika
numeraire i Banco-Sedlar, till
visst belopp årligen utvexla Silfvermynt,
att enahanda rättighet
äfven för år 1829 kunna begagna.
Hos Banco-Utskottet har Kongl. VitterlietsHistorie-
och Antiquitets-Academien skriftligen
anhållit, att, i anledning af Rikets Ständers
vid sista Riksdag fattade Beslut, det
KongL Acadeimien, till inköp af de fördess
Sammankomster behöflige Jettoner, egde att
från Banken årligen få utvexla Femhundrade
(Aoo) Riksdaler Silfvermynt, emot lika numeraire
af nu gällande Banco-TransportSedlar,
nämnde utvexling matte, utur samma
grund som Bevillningen och andra till
denna Riksdag bestämda utbetalningar, få
fortfara intilldess Rikets Ständer i detta äm
Bih,
t. Riks. St. Prot., 1828, 1829. 6:te Sami.
1 Olde Haft. 1
s Banco-Vt skottets Memorial. Nio 33.
ne tagit ytterligare Beslut, hvilket Kongl.
A«ademien hoppades blifva för henne lika
gynnande som tillförene.
Åtskillige bland de Öfrige i 4 Art. 1
Afd. r §. af 1823 års Banco-Regleinente
uppriiknade Academier, Collegier och Allmänna
Inrättningar, åt hvilka, lika med Kgl.
Yitterhets-Academien, Silfvermynts utvexling
årligen, till ett visst, allt ifrån 1815 års
Riksdag, oförändradt belopp af tillsammans
i ett för allt 2,240 R:dr, Varit förbehållen,
hafva hos Banco-Fullmägtige, i enahanda afseende,
sig anmält, och äro flere ansökningar
i denna väg utan tvifvel att förvänta.
Banco-Utskottet, som vid öfvervägande
häraf ansett den uti Banco-Reglementet gifne
tillåtelse för utvexling af Siifver-Speciemynt,
mot lika numeraire i Banco-Sedlar,
hafva upphört med 1111 påstående Riksdags
början, så att något anslag i dylikt ändamål
för innevarande år ej kan disponeras, utan
serskildt samtycke och begifvande af Rikets
Ständer, har emedlertid, enär samma skäl,
sorn år i8a3 föranledde beviljandet af en
sådan förmon, ännu äro lika gällande, funnit
sig böra hos Rikets Ständer vördsamt
tillstyrka:
Baiico-Vtskottets Memorial N:o 3a, 3
Att äfven för det nu löpande året,
Silfvermynt, mot lika numeraire i
Banco-Sedlar, mätte få utvexlas, nemligen
:
Till Svenska Academien . . .
R:dr 680.
—
Kgl. Vetenskaps-Academien
-
44-
—
— Vitterhets-å eademien
-
5oo.
-rr
— Landtbruks-Academien
-
700.
— Acad. för fria konsterna
-
60.
— Musicaliska Academien
100.
— Bergs-Collegium . .
-
10.
— Sundhets-Collegium •
-
84.
T-
— Patriotiska Sällskapet
-
25,
v-:
— Sällskapet Pro Patria
«s»
37.
Tillsammans R:dr SiliV. 2,240.
Hvad sedermera härutinnan må stadgas,
anser Utskottet böra bero af de beslut,
som angående Mynt- och Benninge-Väsendet
i allmänhet vid denna Riksdag blifva
vidtagne, och förbehåller sig att, i sammanhang
med öfrige Reglemenlariska Föreskrifter,
derom göra vördsam anmälan.
Stockholm den 3 l Mars 1829.
4
Jianco-Ut skot tets Memorial. Nio 33
N:o 33,
Ankom till Fxp. Utsk. d. 1 April 1829.
Memorial, om antagande af en i
Byggnads-yrket erfaren person,
för Banco-Husens underhåll och
vård m. m., emot å Stat upp*
fördt årligt arfvode.
Herrar Banco-Fullmägtige hafva, uli 4-'de
Afd. 18 §. af deras Berättelse, anmält till
Banco-Utskottets pröfning en af dem provisoriskt
vidtagen åtgärd, att med en hjggnadskunnig
person, åt hvilken uppsigten
vid alla, sedan år 1823, för Bankens räkning
Verkställde Reparationer och Byggnads-arheten
varit anförtrodd, och som dervid
ådagalagt fullkomlig ordning och pålitlighet,
uppgöra ett Contract, gällande från
och med Julii månad år 1827, enligt hvilket
lian, emot åtagne förbindelser, i afseende
på den för Banco-husens vård och
underhåll samt tryggheten mot eldsfara
oafbrutet erforderlige uppmärksamhet, tillsyn
och handräckning, hade att undfå såsom
årligt arfvode Trehundrade Riksdaler
Banco; samt vid förefallande större Bygg
-
Battco-\Jtskottets Memorial. Klo 33. 5
nads-eller Reparatjons-bestyr, serskildt och
utomdess, Fyratio Riksdaler Banco för
hvarje månad. Och hafva Herrar Fullmägtige,
som ansett för Banken alldeles oundgängligt,
att städse och med säkerhet kunna
påräkna en i byggnads-yrket erfaren
persons tillsyn, råd och biträde vid de
med Revisions-Commissariens oeconomiska
befattning förenade mångfaldiga detailer,
hvilka af en sådan person säkrast bedömas,
och utan dess tillhjelp ej ens kunna
i allt följas och eontrolleras, ansett sig böra
i sammanhang härmed tillstyrka, att å
Bankens Stat måtte få uppföras ett årligt
Löne-anslag af Trehundrade Riksdaler att,
under de i öfrigt utstakade villkor, tillfalla
den person, ål hvilken berörde, för Bancohusens
vidmagthå!lande, nödiga omsorg och
ständiga tillsyn är eller blifver anförtrodd.
Banco-Utskottet har, efter inhemtad
kännedom af hvad-SProtocoll och Handlingar
i detta ämne innehålla, funnit den
af Herrar Banco-Fullmägtige Provisoriskt
vidtagne åtgärden, såsom för Banco-Verket
gagnelig, böra gillas, och får, med instämmande
uli Herrar Banco-Fullmägtiges bär
ofvan framställde åsigt, derjemte hos Rikets
Ständer vördsamt föreslå:
6 Banco-Vhskottets Memorial N:o 33.
Att en Summa af Trehundrade
(3oo) Riksdaler Banco må uppföras
på Bankens Stat, såsom årligt
anslag, att af Banco-Fullmägtige
användas, på sätt de tjänligast
finna, till arfvode åt någon
byggnadskunnig person, för tillsyn
och vård om underhållet af
Bankens hus i Hufvudstaden, och,
så vidt sig göra låter, äfven af
Byggnaderne vid Tumba; samt att
dessutom en summa af högst Fyratio
(4o) Riksdaler i månaden
må kunna af Fullmägtige likaledes
användas till serskild vedergällning
åt en sådan person för
utförandet af större Byggnads- eller
Reparation s-bestyr, enär sådane
erfordras.
Hvilket till Rikets Ständers bepröfvande
vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 3i Mars 1829.
Ig
‘ I
!l!
•i
lii
STOCKHOL M 1829,
tryckt lios Jo
N AD.
w
A T. T. D C N.
‘Ml
tlanco-Xh skottet t Memoria’. N:o 34. i
fr:o 34.
Ankom till Expert- Utsk. d. 6 April 182g:
Memorial, i anledning af hvad uti
J825 års Revisions - Berättelse
blifvit framställdt, rörande dért
i Maji månad år 1823 tillförordnade
och intill December månad
år 1804 fortfarande serskilda
Administration, till fullbordan
af de efter 1822 års Revision
inställde Byggnads-arbeten,
Pikets Ständers Herrar Revisorers Berättelse
af år 1823 ^tryckta eXempl. pag. 3i}
innehåller härom, under Rubrik: Fortsättning
af vånings påbyggnaden å Bankens
Archivi-Hus, och i förening dermed Nybyggnad
å förra Kiiselska Tomten, loljanitu:
*’Den
28 Maji 1823 uppdrogs sReciefä
^administrationen öfver alla med denna
byggnad gemenskap egande ärenden åt LillJBih.
till Riks. St. Prot. 18281 1829. 6:te Sata!.
Urte Haft. *
BancoAJtthstttts Memorials JV:ö 34»
”förordnade Revisions-Commissarien G. A.
”Brakel och då varande Kamereraren, Coin”missarien
F. M. Helsingens samfällt,
”hvarjemte förordnades att By ggnads-Räk”riiilgafrie
komme att successivt granskas och
”till rigtigheten attesteras af Commissarien
”i General-Boksluts-Contoiret N. Kolmodin.
”Varande detta en från deras egentliga tjen”stémanna-åligganden
alldeles afskiljd extra
”förtroende-befattning.”
”Den 28 Junii anställdes, efter Bygg”nåds-Administrationens
anhållan, vederbörlig
besigtning af personer, tillförordnade
”genom Kongl. Öfver-Intendents-Embetet*
”hvilka afgåfvo deras utlåtande angående
”det arbete, som vid Öfvertagandet fanrls
”förrättadt.”
”Om Byggnads-arbetets successiva gång
”under Administra to rernes ledning från öcb
”med Junii månad i8a3 till och med December
månad 1824, då det fullbordades,
”ingingo till Bankens Commissariat speci”ficerade
Månads-Rapporter, hvilka seder”mera
månadtligen coinniunicerädes Banco”Fullinägtige.
’*
”Arbetet blef den 22 December förli'
*’det fir genom af Kongl, Öfver-Intendents*
Baneo~\} t skottets Memorial. N:o I4.
i
”Embetet tillförordnade Besigtningsman gran»
”skadt och öfversedt; hvarefter Administra”torerne
inkommo med slutlig specificerad
”redovisning för fullgörandet af deras upp”drag
i alla dess detailer. Denna Redogörelse
har undergått en serskild Revision
”af Boksluts-Commissarien, som dervid på
det nogaste verificera! posternes öfverensstämmelse
med Bankens General-Hufvud*
”bok; hvarefter Banco-Re visionen alltsam”mans
till granskning förehaft.”
”Hufvnd-resnltaten äro följande: Pro”fessoren
Gjörvells den 12 Maji 1828 med”deldte
kostnads-förslag, som är lagdt till
”grund för Redogörelsens hela uppställning,
”innefattade en total - summa af contant
”R:dr >.»,»». 22,763: 38. 8.
”Hvartill kom värdet af den
”deruti serskildt påräknade
”Material och Inventarie-behållning
, utgörande Refter
”Professorens upptagne pris)
”en summa af . » R;dr 1,782: 3o. 4-
■'Summa beräknad kostnad
”R:dr Banco » » . » » 2t• —
”Totala utgiftssumman, sorni
”Bankens General-Hufvudbok
4 Banco-Xfttkottett Memorial Nio 34.
"lör 1823, 1824 och början
"af 1825 blifvit påförd J3:co
’'Archi vi-Husets tillbyggnad,
"uppgår till . . . R:dr 22,913: 4^* 7•
"Men efter afdrag så väl af
"den serskilda kostnaden för
"nya Brännugnens inrättning,
"fi:dr 5oo, som några andra
''poster, hvilka dels utgått före
"Administrationens tid och
"dels med densammas upp"drag
ej egt gemenskap, tillhopa
R:dr 1,416: i3. —■
''Tillhörde Administratorer"nes
redovisande en total ut
”gift
af contant . . R:dr 21,497* 3o. 7.
"Jemte värdet af åtgångne Ma”terial-
och Inventarie-förrå"det,
beräknadt i likhet med
”Administratörernas inköpspris,
till . . . . : * R:dr 1,898: 2. 7.
"Summa åtgång i penningar
”och effecter . . . R:dr 23,3q5: 33. 2.
"Således besparadtiden påräk
”nade
contanta utgiften R:dr 1,266: 8. 1.
"Eller, om jemfdrelsen sker i
”förhållande till beiäknad to
-
Banco-\]t skottets Memorial Nia 34.
&
tal-kostnad, (effecterne in”begripne)
.... R:dr i,i5o: 35. 10.
"Men, sådant oaktadt, hafva med förebärande
totala kostnadssumma blifvit be”sörjde
nödige befunne öfverskotts-arbeten,
”sorn ey i Förslaget voro upptagne, i värds
”uppgående till R:dr 3,219: 27. 2.
"Hvaraf följer att besparingen mot kost”nadsförslagets
summa (yffectvärden inberäknade)
eljest hade blifvit, och alltså i
”verkligheten utgör R:dr 4>3/0: i5.
”Under förlidne Riksdag sattes i fråga,
”alt mot rent accord, på entreprenad till
”Professoren Gjörvell, upplåta verkställigheten
, äfven med tillökning af 2000
’ R:dr utöfver den af honom beräknade sum”raa
; men Professoren förklarade sig ej vilja
”i någon dylik underhandling ingå.
”Allt hvad härutinnan inför Revisorerne
blifvit upplyst och utredt vittnar
”om godheten och nyttan af de anstalter,
”Banco-Fullmägtige, till byggnadens fortsättning
och fulländande, under förra Riksdagen
vid togo; och har Byggnads- Administrationen
ej allenast funnits berättigad
6
Banco-Ut skottets Memorial Ns» 34,
"till erhållande af full decharge för dess
”förvaltning, utan äfven förtjent af det vits*
"ord, att den, med redligt nit och beröm-*
"lig försakelse af egen beqvämlighet, mot-:
^svarat ett vigtigt förtroende, samt dyrae-i
"deist beredt och befordrat Bankens gagn
”och förmon; hvadan Revisorerne ock, med
"hemtadt stöd af deras Instruktion, funnit
"skäl att till Banco-Utskottet hemställa,
"huruvida icke anmälan hos Rikets Ständer
"må göras, om någon vedergällning för
"Administrationens osparda möda.’’
Banco-Utskottet, som, vid ytterligare
granskning af Redogörelserne, i detta afse-?,
ende funnit sig ega allt skäl att instämma
uti Herrar Revisorernes gifne omdöme, har
såsom en följd deraf beslutit, att den ifrågavarande
Byggnads-ndministrationen med-,
delas full decharge för dess hafda befattning;
och får hos Rikets Ständer vördsamt
tillstyrka :■
Att en summa af Sexhundrade
Sextiosex Riksdaler, Trettiotvå skil—
lingar (666:3a) Banco måtte, såsom
vedergällning för ByggnadsAdministrationen,
få anordnas på
Bankens Omkostnads-räkning, samt
på Herrar Banco-Fullmägtige an«
Banco-U t skottets Memorial Nio 54. y
komma att oni fördelningen deraf
besluta,’
Detta, jemte någre Ledamöters Reservation,
underställes Rikets Högled. Ständer
yördsamligen.
Stockholm den 3i Mars iSaq.
Reservation
pf Herr Cancellie-Rådet A. von Hartmansdorff,
den 51 Mars i83y.
Om jag varit tillstädes, då Utskottet fattade
sitt beslut, angående Gratificationen åt
Bankens Byggnads-administration, skulle jag
genast hafva sökt göra den åsigt gällande,
hvitten jag nu vid betänkandets justering
endast kan såsom reservation underställa
Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning. De
berättelser Utskottet mottagit från Herrar Revisorer
och Herrar Fullmägtige vitsorda, å
ena sidan, att taket å ettnybyggdt hus, sorn
redan kostat Banken mycket nitra än -påräknade
eller sannolika summor, är färdigt
§ Bil. t. Banco-Xjt skottets Memorial N:o 34.
att instörta, och att följaktligen betydliga
kostnader måste, till förekommande deraf,
ytterligare göras; mep att ehuru felaktig
flen fordna Byggnads-Administrationen följaktligen
synes hafva varit, kunna några ansvars-påståenden,
med utsigt till ersättning
för Banken, likväl icke göras, Å andra si-:
dan åter visar det sig, att den nya Bygg-;
wads-Administrationen utfört sitt uppdrag
med en besparing af 4'37°? i5 s. under
Bostnads-försiaget och för 6,870: i5 s. B:ca
ringare belopp, än hvartill Professoren Gjör-.
pell under förl. Riksdag hade kunnat, men
icke velat åtaga sig, samma arbete på entre-:
prenad,
Mina slutsattser af dessa förhållanden
ära, att de yttre controllerne icke förmå
freda Banken för dåligt och öfverdrifvet
dyrt arbete, i fall det personliga nitet hos
vederbörande icbe verkar deremot; att, i
motsatt händelse, godt arbete kan utföras för
mycket mindre kostnad än entreprenad-anbud;
öch alt en lycklig vändning från ett
elakt till ett berömligt förhållande i detta
afseende egt rum inom Banken. —- Också
hafva Herrar Revisorer föreslagit, att de
Umbetsmän, som närmast ega förtjenstén af
denna lyckliga förändring, måtte derföre af
Rikets Stander belöpas, Jag ypstäilWner,
Bil. t. Banci-XJtskcttcts Memo> :q,I Kio 34.
aldeles deri; men det är vid det ringa beloppet
af denna vedergällning, jag anhåller
att få göra några anmärkningar,
y
Herrar Revisorer hade ej utsatt något
belopp: således har föreslåendet deraf berott
på Utskottets eget bepröfvande. Till
ledning för mitt omdöme anhåller jaa: att
få taga jemförelsen med elt dylikt förhållande
vid ett annat af Rikets Ständers
Verk, Riksgälds-Contoiret. Per verkställde
Öfver-Com missa lien D. Ef% en reparation
med besparing af 879: a 3. 7, under kostnads-försl
a get, och «Stats-Utskottet har i sitt
Betänkande N:o 67, §. 4, åt honom allena
tillstyrkt en gratifikation af 5oo R:dr B:co,
Detta Utskott har, för en 5 gånger större
besparing under kostnadsförslaget, blott tillstyrkt
en gratiflcation af 666: 3a, hvilka,
fördelade på <le 3:ne Commissarier, soni
deltogo i befattningen inom Banken, endast
skulle utgöra 333: 10: 8 på dem hvardera.
Men då rättvisa och billighet fordra att fölen
större förtjenst åtminstone jemlik belöning
må ega rum, och då jag tror, att inga
depencer kunna löna sig bättre, än de sorn
göras för oegennytta och omtanka i byggnadsväg;
så tillstyrker jag yördsamligen,
det den föreslagna summan mätte
i« Bil. t. Btinco-Vtskattets Memorial N-.o 34.
olias till i5oo R:dr att fördelas
efter Banco-Fullmägtiges ompröf?
vande.
Uti enahanda yttrande och tillstyrkan
i afseende på summans förhöjning hafva
instämt:
Herr Kamm ai-herren* Poren&Znd, Herr
Brukspatronen Hisinger, Herr Canceilie Rådet
Hegardt, Herr Öfverste-Lieutnanten
Odencrantz, Herr Professoren Morén och
Herr Rådmannen Sandblad.
N:o 35.
Ankom till Exped. Ut st. d. 7 April 1829.
Memorial, med anledning af hvad
1827 fyrs Revisions-Berättclse förmäler
, om det skick, hvaruti
Trossbottnarne i det så kallade
Archivi- eller mindre Banco->
Huset sig befinna.
Uti Rikets Ständers Revisorers Berättelse
af år 1827 (tryckta eX0InPk Pa§' d oms
Mnnco-XJtikottets Memorial. Nio 35.
pämnes, hurusom, vid verkställigheten berörde
år, af en uti planen för Bankens
Eidsiäeknings^anstalter inbegripen rasering
af 7 st. Rum samt åtskillige Contoir och
Brädbeklädnader i Vindsvåningen af det, under
loppet af åren 1817 till och med 1822,
påbyggda så kallade Archivi- eller mindre
Banco-Huset, den oväntade upptäckt gjor*
des och, genom en i Junii månad anställd,
ordentlig besigtning, än ytterligare bekräfta*-  des: att Bjclklaget under Brandbottnen
af den påbyggda våningen är, öfverallt
i hela Huset, så upprött, att det ej på
något vis kan varaktigt i stånd sättas,
Utan måste helt och hållet borttagas, samt
nya bjelker och ny underpanelning insättas;
och hafva Herrar Bahco-Fullmägrtige
nti 3 Afd. to §. af deras Berättelse
vidare upptagit detta ämne. Jemte öfvgrrlemnande
till Banco-Utskottet af de förklaringar,
som, efter Fullmägtiges förord-,
ilande, blifvit genom Bankens Commissariat
infordrade så väl från förre (sedermera
aflidne) Reyisions-Commissarien, Riddaren
af Kongl. Kordstjerne-Orden P. Kellin\
sorn Professoren, Riddaren af K:gl. Wasa-,
Orden C. C. Gjörvell, äfvensom serskilde
förklaranden, hvilka, uppå dertill af bemälde
Professor gifven anledning, Murmästare-Åldermannen
P. Thun och Slotts*
i? Ba»co-U t skottets Memorial A’:o 35.
Bjggnjästaren F- Fallstedt, hvar för sig, i
ämnet meddelat, deröfver slutligen de af
Kongl. Öfver-Intendents-Embetet utsedde
Besigtningsman sig utlåtit; hafva Herrar
Fullmägtige, i anledning af dessa skriftvexlingar,
om de förmodade orsakerne till
hjelklagets så hastiga o('h oväntade förstöring,
yttrat: Att, så vidt Fullmägtige kunnat
inse, företer sig här ingen utsigt ell
r möjlighet att för Banco-Verket yrka
och kunna -påräkna någon ersättning för
den betydande förlust, F erket å denna
byggnad nu ytterligare får vidkännas,
ehuru det synes nog sannolikt, att en
märklig efterlåtenhet och bristande tillsyn
af en eller flere bland <fvannärnnde
personer, hvilka, hvar för sin detail, arbetet
ombesörjt, mäste hafva härtill varit
vållande.
Vid Handlingarnes genomläsande och
behöriga granskning, har Banco-Utskottet
ej kunnat undgå att uti detta Herrar Fullmägliges
yttrande, äfven för dess del, instämma,
Herrar Baneo-Fullmägtige, som, efter
det nödiga försigtighetsmått, mot Takets möjliga
instörtande, blifvit anbefallde och besoijde,
ej ansett sig böra, i afvaktan af en
Banco-TJ skottets Memorial. Dito 35.
tillstundande Riksdag, något på förhand
bestämma öfver den i omedelbart samband
med förevarande ämne uppkomna frågan,
om Trossbottnens nödvändiga islåndsättande
och Vexel-Banco-Depa i tem en tels i följd
deraf erforderliga temporaira flyttning, hafva
i dessa hänseenden begärt föreskrifter af
Banco-Utskottet och i sammanhang dermed
till Utskottet öfverlemnat:
aj Uppgjorde kostnads-förslag af Bankens
Conducteur L. W. Sifvert, under den
!6-Januarii 1828, hvaruti beräknas, för det
upprötta öfre Bjelklagets förnyande, en summa
af R:dr B:co 8738: <) sk., samt utomdess
för sådane tillfällige och obestämde
arbeten, hvilka deraf kunna föranledas, R:dr
B:co i4G3: 4 s^-; hvilka beräkningar K:gl.
Öfver-Intendents-Embetet, på Banco-Fullmägtiges
anmodan, granskat, och under d.
5 Augusti 1828 deröfver yttrat: att förstnämnde
Förslag funnits vara med all
möjlig no g granhet upprättadt, alla deruti
upptagne arbeten nödvändiga samt
materialierne rättade efter behof vet, och
arbetslönerne till billige värden utförde,
och hvad det senare förslaget beträffade,
att Målars - arbetet vore uppfördt till
gångbara pris, men att deremot de supponerade
kostnadcrne för de uti förslå
-
Bänco-TJ. ...otttts Memorial. N\a 35.
get uppräknade obestämda arbeten syntes
vara snarare för lågt än för högt
upptagne, i synnerhet om en längre tid
ifrån den, då båda dessa förslag upprättades,
förbigår, innan Reparationen
å Banco-Archivi-huset påbörjas, alldenstund
prisen å åtski/lige Byggnads-materialier
dessförinnan möjligen kunna
stegras.
bj Memorial så väl af Re vision s-Commissarien
G. A. Brakel serskildt, under d,
10 Maj, som af Bankens Commissariat, under
den 17 Maj nästlidet år 1828, innefattande
plan så val. för Reparations-arbetets
successiva verkställighet som den i
samband dermed nödvändiga local-fljttning
för åtskillige Bankens Departement,
Efter det Balico-Utskottet, på grund
af desse Handlingar och med inhemtande
för öfrigt af alla tillgänglige upplysningar,
öfver vägat ämnet, samt jemväl tagit rummen
och vinden i ögnasigte, har Utskottet,
hvars uppmärksamhet, genom Revisions-Commissariens
vid Riksdagens början afgifne
Berättelse, vidare blifvit derå fästad, att,
så framt Bjelk lagets förnyande skall, enligt
hvad påräknadt varit, kunna verkställas
sommaren år 1800, de förberedande an
-
Banco-Ueeftotfets Memorial. A':» 35. 15
stalterne dertill nödvändigt måste vidtagas
under innevarande 1829 års sommar, funnit
sig böra till Herrar Banco-Fullmägtiges
omsorg öfverlemna, att, så vidt sig göra låter,
den ifrågavarande oundgängliga reparationen
måtte, efter uppgjord plan, blifva
nästa år i83o företagen; med uppdrag tillika,
att, i afseende på verkställigheten af
densamma, genast vidtaga erforderliga förberedande
anstalter.
Hvilket allt Banco-Utskottet härigenom
skolat hos Rikets Ständer vördsamt anmäla.
Stockholm den 4 April 1829.
STOCKHOLM 1É29,
tryckt hös Jon Åd. Wam.dön.
Banco- Utskottas Betänkande ZV:i 36.
C
N:o 36.
Antora till Exp. lltsk. d. 27 April 182g.
Betänkande, med anledning så väl af
1827 års Revisions-Berättelse som
Banco - Styrelsens Anmälanden ,
jemte serskildt ingångne Motioner
från VällofL. Borgare-Ståndet,
i fråga om bibehållande af
de från Banken meddelade Lån
-på hus , brandför säkra de i den
upplösta f d Stads-Fonden af
Allmänna Brandförsäkrings-t' erhet.
Med anledning af Directionens öfver Allmänna
Brandförsäkrings-Verket, under påstående
Bairco-Revision år 1827, utfärdade och
i Tidningarne införde kallelse å Pelegarne
uti Städérnes Fond, till en sammankomst
den 3 December nämnde år, med tillika
lemnad underrättelse, att simma Fonds tillgångar
vöre så med tagne, att don för tillfället
saknade förmåga att utgifva de ersätt
Bih.
till Riks. St. Prut., 1828, 1829. 6:t.c Sami.
j2lte Haft. r
2 Bmco-Vtshttet: Betänkande N'.o 36.
ningar, som densamma ålåge, blef det en
Banco-Styrelsens omsorg att tillse och öfverväga,
huru Bankens säkerhet för dess egande
fordringar, mot Inteckning i hus uti Städerne,
bäst och lämpligast kunde förvaras;
och Banco-Fullmägtige meddelade Rikets
Ständers Revisorer sina tankar i detta magtpåliggande
ämne.
Revisorerne, såsom deras Berättelse
(tryckta Exempl. pag. 38) omförm äler, instämde
uti de hufvudsattser, som af BancoFullmägtige
blifvit föreslagne, hvaribland
förekommer:
”Att, i händelse Bolaget skulle upplösa
sig, och den garantie för Lån på hus i
Städerne, hvilken vid 1815 års Riksdag vidtog»
i stället för Borgens-förbindelser, sålunda
upphörde att vara garantie, nödigt
blefve, att Banken ålade sina Låntagare, mot
Pant af hus, att skaffa Borgens-förbindelser,
och tillkännagåfve detta beslut, så snart
Bolaget, ä dess sida, beslutat sin upplösning;
och
”Att, i fall Gäldenärerne, hellre än att
ställa Borgen, skulle vilja betrygga Banken
för dess fordringar, medelst deposition af
Brandförsäkrings-bref i de pantförskrilne
Btinco-Bttkbttets Betänkande. IV:o 36, 3
Egendomarne, utfärdade af Ut- eller Inländske
väl accrediterade Assecurance-Compagnier,
sådant borde, i saker nes varande
ställning, medgifvas; men blot t tills vidare,
eller (ill dess att Rikets Ständer deröfver
hunnit yttra sig.’’
Sedan Delegarne 1 Allmänna Brandförsäkrings-Verkets
Stads-Fond korrt derefter
afgjorde, att nämnde Fond icke kunde
Upprätthållas, utan komme alt upplösas, affärdades
ofördröjligen till samtlige Låntagare
af den äldre Fonden Uppsägningsbref,
samt till dem, som, i enlighet med 1823
års beslut, erhållit Lån mot återbetalning
i Silfver, (hvilkas Skuldsedlar icke äro ställde
på viss uppsägning) Anmaningsbref, som,
jemte serskilda Kungörelser i Allmänna Tidningarne,
tillkännagåfvo, i öfverenssämmelse
med förenämnde af Revisorerne gillade grunder,
att anstalter komme att vidtagas till
Lånens infordrande, så framt icke Pantegaren,
inom fyra månader, efter delfå‘
endet af Uppsägningen eller Anmaningett ,
aflemnade till Banken antingen Borgen
efter bifogadt Formulaire, eller ock bevis
om skedd försäkring uti då redan inrättade
Allmänna Brandstads-Bolaget, eller
uti något eljest välkändt och som säkert
ansedt Ut• eller Inländskt As secur ance-Gottl*
4
Banco-XJtskottets Betänkande N:n 36.
pagnie, under vilkor hvaraf Lånen, mot
den förut stadgade årliga betalningsskyldighetens
behöriga fullgörande, finge
bibehållas, intill dess Rikets Ständer blefve
i tillfälle att härom ytterligare afgöra.
För det mesta och blott med några fä
undantag, hafva Gäldenärerne, inom utsatt
tid af 4 månader från Uppsägningarnes eller
Anmaningarnes emottagande, insändt till
Banken, antingen Borgen, eller Brandförsäkrings-bevis,
så att anledning är tili den
förmodan, att, såsom följd af berörde Uppsägningar
och Anmaningar, någon verklig
Indrifningsåtgärd icke skall blifva af nöden.
Då det nu beror af Rikets Höglofl,
Ständers beslut, om och under hvad vilkor
Bankens samtlige Lån på hus, som varit
brandförsäkrade i f. d. Stads-Fonden af Allmänna
Brandförsäkrings-Verk et, och hvilka
utgöra i antal emellan Tre och Fyrahundrade,
framgent må bibehållas eller icke;
har det i sådant afseende blifvit föremål
för Baneo-Utskottets öfvervägande, huruvida
rättighet att, under iakttagande af stadgade
betalningsvilkor, fortfarande behålla sina
Baneo-Lån må kunna tillerkännas:
Banco- Utskottets Betänkande N:e 36.
1:0 Innehafvare af Banco-Lån mot Pant
af hus och byggnader i Städerne, utom Stockholm,
som styrka, att deras Egendomar blifvit
försäkrade uti Städernes Allmänna
Brandstods-Bolag.
Banco-Utskotlet har, vid genomgående
af det Reglemente, som af Kongl. Maj:t d.
3o Junii 1828 blifvit utfärdadt för Städernes
Allmänna Brandstods-Bolag, funnit, att
denna Inrättning ej kan anses innefatta större,
utan deremot läst mindre garantier för en
Långifvare, än förra Allmänna Brandförsäkrings-Verkets
Stads-Fond, hvilken dock,
enligt hvad erfarenheten visat, icke medfört
påräknad säkerhet. Såsom stöd för denna
åsigt må endast åberopas den uti 1 Cap.
i5 §. förbehållna rättighet för Delegare att,
efter erlagde 3:ne års afgifter, när som helst
från Bolaget afgå; en rättighet, som, i kända
lse den af lillfällige orsaker blefve allmännare
begagnad, ensam vore tillräcklig
att åstadkomma den nya Inrättningens totala
upplösning, äfven utan all inverkan
af egentliga olyckshändelser. Skulle alltså
Bankens anspråk på sina Gäldenärer bestämmas
utan andra hänseenden, endast efter
de vilkor, soln af Rikets Ständer voro
utstakade och gällde vid Lånens meddelande,
sä borde ifrågavarande Lån visser)i
-
6 Banco Utskottets Bet Mande N:o 36,
gen återfordras; men å ena sidan skulle en
sådan åtgärd, sträckt till samtlige mot pant
af hus i .Rikets Städer, utom Stockholm, utgifne
Banco-Lån, sannolikt för Banken vålla
långt betydligare förluster på det hela, än
de tillfälliga och partiela, som möjligen
kunde befaras, i händelse Allmänna Brandstods.
Bolaget, vid en inträffande betydligare
brand, saknade full tillgång att utgifva
skadeersättningen, och Låntagarne icke eller
förmådde i annan väg godtgöra Bankens
fordran; å andra sidan synes det Utskottet
att, utaf den förlägenhet och kännbara kostnad,
sorn Innehafvare af Brandforsäkrade
och belänla Stads-Egendomar, utan eget
förvållande, genom den ofvannämnde StadsFondens
upplösning iråkat, billigt vis bör
påkallas all den lindring,-sorn, utan synbar
våda och osäkerhet, kan å Bankens sida medgifyas.
Och har Bartfco-Utskottet, i betraktande
häraf, funnit sig böra hos Rikets Ständer
vördsamt tillstyrka:
Att redan erhållne Banco-Lån, mot
pant af hus och byggnader i Rikets
Städer utom Stockholm, tillåtas alt
fortfarande få qvarstå, efter de uti
1823 års Banco-Reglementes 4 Art. 4
Afd. 19 §. 4 Moment stadgade grunder,
sedan styrkt blifvit, att de äro ull
Banco-Utskottets Betänkande. N:o 36. 7
det nya Allmänna Brandstods Bolaget
försäkrade till erforderligt' belopp af
minst 3 gånger den Summa, som utaf
Intecknade Skulden återstår; Skolande,
i annat fall, genast så mycket å
Banco-Lånet afbetalas, att detsamma
varder nedsatt till J- af Pantens foxsäkringsvärde.
Sådant under förbehåll i öfrigt:
a. Att den Inträdes-afgift, som, enligt
3 Cap. 42 §• 1 Punkten uti Kongl.
Majrts fastställda Nådiga Reglemente
för Städernes Allmänna Brandstodsbolag
af den 3o Junii 1828, är bestämd
att, för hvarje försäkring, utgå
i 3:ne års tid, nemligen ”först, när
föxsäkringen sker, dernest, inom följande
året, och sedan, inom samma
lid året derpå,” blifvit för alla tre
åren erlagd; och
b. Alt Lån-Innehafvaren, hos Brandstods
bolagets styrelse, afsagt sig den uti t
Cap. 5 §. af högstberörde Reglemente
medgifne rättigheten, att Brandstods-bolaget
frånträda, så länge något
af Banco I^net är obetaldt.
8 Banco■ Utskottets Betänkande. N:o 36.
2:0 Innehafvare af Banco-Lån mot pant
af hus och byggnader i Städerne, som
styrka, att deras egendomar blifvit
försäkrade i Skånska Brandförsäkrings-Inrättningen.
Banco-Utskottet har inhemtat, att fråga
härom förut blifvit, genom Skånska Brandförsäkrings-inrättningens
Förvaltare, väckt
hos Herrar Banco-Fullmägtige, af hvilka
pluraliteten, på sätt deras protoeoll för den
April nästlidet år omförmäler, efter
Commissariatets och Fiscals-Embetets hörande,
— med afseende på beskaffenheten af
de stadgar, som utgöra grunden för Skånska
Brandförsäkrings-Inrättningens sammansättning,
och innefattas uti det af Kongl.
Maj:t den 5 Marti; 1828 i Nåder stadfästade
Reglemente, och under serskildt fästad
uppmärksamhet yid de vilkor, som dess i q:de
och aorcle §. §. innehålla, nemligen, att dels,
skadeersättningens gäldande skall hero på
hvarjehanda undersökningar, huruvida försäkringstagaren
uppsåtligen eller genom vanvård
vållat branden, och dels, att Inrättningen
ej ansvarar för eldskada, uppkommen
genom fiendens härjande, eiler explosion
af publika krutförråd, — förklarat denna
Inrättnings Brandförsäkringsbref, nu under
tiden , ej vara antaglige såsom nöjaktig sä
-
Banco-Utskottets Betänkande. N:o 36, 9
kerhet för bibehållandet af de Banco-Lån,
som, mot pant af i Allmänna Brandförsäkrings-'Verket
assecurerade hus, ifrån Banken
utgått. För Skånska Brandförsäkrings-Inrättningens
Delegare, derest icke , på sätt
Reglementets 21 §. medgifver, försäkring
tillika blifvit tagen i allmänna BrandstodsBolaget
eller i Utländsk Assecuranoe-Inrättning,
har följaktligen intill nuvarande Riksdag
lånens bibehållande icke stått att bereda,
utan genom borgens anskaffande, likmätigt
hvad, genom Banco-Styrelsens ofvanåbeiopade
Kungörelser i Allmänna Tidningarne,
var, såsom ett alternativ, äskadt.
Utskottet har emottagit ett från Vällofl,
Borgare-Ståndet remitteradt Memorial,
deruti Herr ^1. P. Ståhle, jemte det han erinrat
åtskilligt mot de grunder, hvarå Hrr
Banco-Fullmägtiges ornförmäidte beslut sig'
stödjer, anhållit, att Rikets Ständer täcktes,
i det blifvande Reglementet för Banco-Vérkets
Styrelse och Förvaltning, göra den förändring
vid 4 Art. 4 Afd. och sista Momentet,
af 18 §. uti nu gällande Banco-Reglemente,
att, för deri stadgad skyldighet
för Låntagarne i Banken att, i den nu mera
upplösta Stadsfonden af Allmänna Brandförsäkrings-Verket,
försäkra hus och byggnader,
i stället måtte varda föreskrifvet, det
Banco-Utskottets Betänkande N:o 36.
sådant bör ske, antingen i Städernas Allmänna
Brandstods-Bolag, eller i Skånska
Brandförsäkrings-Inrättningen, eller i Götheborgs
Brandförsäkrings-Föreningar, och
att desse Inrättningars Brandförsäkringsbref
må hvar för sig utgöra nöjaktig säkerhet,
så väl för bibehållandet af redan erhållna,
som för hädanefter erhållande Fastighetslån
af Banken; meningen försäkring i Utländska
Assecurancer anses såsom säkerhet
för Banken, emedan denna senare åtgärd
vöre skadlig för de Inliemske Inrättningarne,
och onödigtvis droge penningar utur
Landet.
Bland de flere vid Herr Stuhles Memorial
till upplysning bilagde handlingar,
finnes, i afskrift, ett af Kongl. Majrt till Dess
Befallningshafvande i Malmöhus Län d. 24
Sept. 1S28 aflåtet Nådigt Bref, af innehåll,
att Kongl. Majrts Befallningshafvande till
Nådigt bifall öfverlemnat en af Skånska
Städernes Brandförsäkrings-Inrättning, genom
deras utsedde Direction, i underdånighet
gjord ansökning, att, sedan Fullmägtige
i Rikets Ständers Bank förklarat berörde
Ihrättnings Brandförsäkringsbref ej
kunna af Banken antagas såsom nöjaktig sä -  kerhet för Banco-Låns bibehållande, Kongl.
Maj:t täcktes, med behjertande af den för
-
Banco-TJtskottets Betänkande Nio 36. ii,
lägenhet, hvaruti Låntagare i Banken derigenom
blifvit försatte, låta till Rikets Ständer
härom afgå Nådig Proposition, till förekommande
af de menliga följder, som,
både enskildt för Låntagarne och i allmänhet
för Orten, skulle, af Banco-Fullmägtiges
sålunda vidtagne beslut, uppstå; men att
Kongl. Maj:t icke funnit skäl att till berörde
underdåniga anhållan lemna Nådigt bifall.
Efter det Banco-Utskottel med all sorgfällighet
genomgått det af Kongl. Maj;t i
Nåder gillade och stadfägtade Reglemente
för Skånska Brandförsäkrings-Inrättningen
af den 5 Mars 1828, samt tagit kännedom
af hvad så väl hos Bankens Commissariät,
som Banco-Fullmägtige i ämnet förekommit,
finnér Banco-Utskottet sig ej kunna
annat än instämma uti Commissariatets, af
Fullmägtiges Pluralitet gillade, åsigt, att
Skånska Brandförsäkrings-Inrättningen hvarken
är jemngod med den sedermera upplösta
Allmänna Inrättning, i hvilken, enligt
Kongl. Kungörelserne af den 27 Sept. i8i5
och den 20 Januarii 1824» Hus och Byggnader
i Rikels Städer, utom Stockholm, borde
vara brandförsäkrade, för att af Banken
kunna belånas, eller, i och för sig betraktad,
erbjuder fullkomlig trygghet åt Banken
för den händelse, att de pantsatte Bygg
-
la Banco-JJ t skottet s Betänkande. Af: o 36.
naderne skulle afbrinna, eller blifva brandskadade.
Det bar alltid ansetts vara af
vigt för en Brandförsäkrings-Inrättning oell
nästan ett oundgängligt vilkor för dess bestånd,
att bafva många Delegare, ocb risquerne
spridda på flera serskildta ställen.
Af sådan anledning blef Qck, i Reglementet
för Städernes Allmänna .B i' a n d s t o d s-Ro 1 ag,
stadgadt, ej allenast, att teckningen skulle
uppgå till en summa af Tio Millioner R:dr,
utan äfven, att detta belopp, skulle vara
fördeladt i minst 4° Städer, innan Bolagets
ansvarighet ko milie att vidtaga. Skånska
Brandförsäkrings-Inrättningen, hvars
sammantagna försäkringsvärden utgöra ett så
betydligt ringare belopp, (hittills emellan
2 och 3 millioner) ocb hvars risquer äro
concentrerade inom några få mindre Städer,
kan alltså, efter Banco-Utsköttets tanka,
i fråga om säkerheten för Banken, såsom
Fordringsegare, ej komma i någon slags
jemförelse med Allmänna Brandstods-Bo-.
laget.
Icke destomindre, och af enahanda skäl,
som föranledt Utskottet att tillstyrka, det
Bankens utgifne Lån på sådane FastighetsPanter,
som finnas försäkrade i Städernes
Allmänna Brandstods-Bolag, mätte fortfarande
få bibehållas, har Utskottet trott sig
Banco-XJtskottets Betänkande. N:o 36. 13
böra tillse och öfverväga, huru oc?i på hvad
sätt en dylik förmon och lättnad skulle kunna
beredas för dem ibland Bankens Gäldenärer,
sorn i Skånska Brandförsäkrings-Inrättningen
försäkrat sina hus; och föreslår i sådant
afseende vördsamt:
Att redan erhållne Baneo-Lån, mot
pant af Hus och Byggnader i Städerne,
tillåtas att fortfarande få qvarstå
, enligt de i 4 Art. 4 Afd. 19
4 Moro. af 1823 års Banco-Reglemente
stadgade grunder, sedan styrkt
blifvit, att de äro i Skånska Brandförsäkrings-Inrätthingen
försäkrade till
erforderligt belopp af miust 3 gånger
den summa , som utaf Intecknade
Skulden återstår ; skolande , i annat
fall, genast så mycket å Banco-Lånet
afbetalas, att det samma varder nedsatt
till 1 af Pantens försäkringsvärde.
Sådant, under förbehåll i öfrigt:
a. Att hos Banken, till en början, företes
och aflemnas beskrifning öfver
Åbyggnaderne, försedd med Förvaltningens
påskriftom antagandet, hvilket
Document, enligt i4 §• i Regie
-
Banco-iöt skottets Betänkande. Nio 36»
B ancc-Xi t slottets Betänkande. Nio 3 6» i5
mentet för nämnde Inrättning, utgör
dervarande Försäkringstagares Försäkringsbref;
och hvarå tillika bör finnas
tecknadt Förvaltningens Intyg, att
Brandförsäkrings-Afgifterne blifvit, så
Väl för det löpande året, som minst
2:ne påföljande år, 1 förväg er lagd ej
✓
b. Att derjemte må åtfölja en Borgensförbindelse,
i enlighet med härhos bilagde
Formulaire; och
c. Att Gäldenären sedermera, vid de
tillfällen, då ränta till Banken inbetalas,
och i alla fall, åtminstone en
gång årligen, skall med behörige bevis
styrka, ej mindre, att Brandförsäkrings-afgifterne
blifvit, så väl för
det löpande året, som minst arne
påföljande år, i förväg erlagde, än att
Löftesmännen lefva och fortfara att
vara vederhäftige, vid äfventyr att,
om sådan anmälan underlåtes, lånet
anses uppsagdt och utmätningsgildt.
3:o Innehafvare af Banco-lån mot hus
och byggnader i Götheborg, som styrka,
att deras egendomar blifvit försäkrade
i Götliehorgska nya Brandstods-föreningen.
Banco-Utskottet har inhemtat, att fråga
härom förut blifvit, genom Brandstods-föreningens
utsedde Directeurer, väckt hos
Herrar Banco-Fullmägtige, hvilka, på sätt
deras Protocoll för den i3 Martii nästlidet
år 1828 omförmäler, efter det Bankens Commissäriat
och Fiscals-Embete, uppå erhållen
Remiss,, med åberopande af Inrättningens
inskränkta omfång och verksamhet,
jemte åtskilliga erinringar, som vid granskning
af de bifogade Reglorne förekommit,
samfälldt funnit sig böra ansökningens beviljande
afstyrka, meddelat det förklarande,
att Götheborgs Brandstods-förening, då
den icke blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder
sanctionerad såsom Bolag eller Corporation,
ej vore en sådan Stiftelse, att de derifrån
utgifvande Brandförsäkringsbref, nu
under tiden, kunde antagas till säkerhet och
garantie för bibehållande af utgifne Bancoj
lån mot pant af hus i Götheborg.
För Götheborgs BrandslodsföreningsDelegare,
derest icke med vederbörligt bifall,
på sätt i Reglornes 3 §. nämnes, förj
säkring tillika blifvit tagen i allmänna
» Brandstods-Bolaget eller i utländsk Asse;
curance- inrättning, har följaktligen, intill
nuvarande Riksdag, lånens bibehållande icke
stålt att bereda ulan genom Borgens
j6 Bntico-TJ t skottets Betänkande, K'.o 35.
anskaffande, likmätigt hvad, genom BancoStyrelsens
ofvan åberopade Kungörelser i
Allmänna Tidningarne, var, såsom ett alternativ,
äskadt.
Utskottet har emottagit ett ifrån VäU
lofl. Borgare-Ståndet remitleradt Memorial
af Herrar Santesson, Lamberg och Leffler,
deruti desse Götheborgs Stads Deputerade
till Rikets Ständers rättvisa och benägna
afseende, vid fråga om bestämmandet
af den säkerhet, som de uti Rikets
Ständers Bank för närvarande belänte och
hädanefter belönande hus i Släderne höra
ställa, anmält de arne Brandförsäkringseiler
Braiidstödsforenings-Inrättningar, som
finnas uti Götheborg: den ena, inrättad år
1813 under namn af Götheborgs Brandstods
-förening, endast för sådane grundmurade
Stenhus, dem Kongl. Majrts Nådiga
Byggnads-Ordliing för Staden, af den 29
Martii i8o3, föreskrifver, nemi. att de äro
försedde med livälfda stentrappor, brandbotten
på, och jcrndörr för vinden, samt
med brandmurar skiljde från närmaste hus;
hvarjemte de i denna förening till försäkring
antagne hus måste vara alldeles afskiljde
fran trädhus; och uppgifvas såsom
derstädes försäkrade 54 serskilda Egendomar
-
Banco-Utskottttt Uttunkande, N:o 35* 17
mar till ett värde af Brco Rrdr 657,666:
3 a.; samt att skälet, hvarföre under senare
tider ganska få anlitat nämnde inrättning;
vore, dels att Banco-låri ej stått att erhålla
utan mot Försäkringsbref af allmänna Brandförsäkrings-verket,
och dels att, enligt Inrättningens
Reglemente, hvarje ny deruti
ingående husegare måste af sitt försäkringsvärde
erlägga i afgift lika mångå procent,
sorn fonden då utgör i förhållande till hela
försäkringen; varande denna fond lili vid
pass 62,600 Rrdr. Den andra > inrättad för
iiågot öfver ett år sedan, efter upplösningen
af Allmänna Brandförsäkrings-Verkets
Stadsfond, samt till åtskillnad från den
förra, kallad Götheborgs Nya Brandstodsförening,
uti hvilken aila slags, inom Götheborgs
Stad befintlige, grundmurade stenhus,
alltså äfven af den före utfärdandet
af 18o3 års Byggnads - ordning tillåtne
byggnads-art, äro antaglige; och uppgifves,
att uti denna Inrättning skola vala försäkrade
84 grundmurade stenhus, för ett
värde af 592,000 Rrdr Banco , samt att
Inrättningens fond, ehuru den, såsom nyligen
bildad, ännu ej öfverstigit 6000 Rrdr,
Skall, efter erläggandet af sådana redan be
-
BiU, till Riks. St. Prot. 1828, 182g. 6:te Sami.
i 2: te Haft. ä
ig Baneo^U skot tets Betänkande. A’:o 36.
stämda afgifter, för hvilka serskild säkerhet
är ställd, belöpa sig till circa 36,000 R:dr.
På grund af dessa med flere meddelade
upplysningar, hafva Motionairerne yttrat
den förhoppning, att Rikets Ständer
må täckas förklara Bankens säkerhet -för
redan egande Lån å hus, försäkrade i dea
senare Brandstods-föreningen , fullt nöjaktig;
och att Lån, äfven framdeles, må
kunna från Banken meddelas mot pant af
grundmurade Stenhus-egendomar, försäkrade
i någondera af dessa Inrättningar.
Med hänsigt till hvad som nu utgör
föremålet för Banco-Utskottets Betänkande,
nemligen vilkoren för redan undfangne
Låns bibehållande, (hvarvid den äldre
Braudstods-föreningen i Götheborg icke är
satt i fråga), har Banco-Utskottet genomgått
och granskat Reglorne för Götheborgs
nya Brandstods förening, af hvilka Motionairerne
bifogat ett tryckt exemplar, som
har till- öfverskrift: Med följande vilkor
hafva undertecknade ingått i Götheborgs
Nya Brtmdstods-förening; men å hvilket
exemplar icke finnas några underskrifter.
Undersökningen har ledt Banco-Utskoftet
till enahanda resultat, som Banco-Styrclsen
förut deraf erhållit, nemligen: att berörde
9
Bttttco~Utskottets Betänkande. N:a 36. 19
Inrättning, så i anseende till dess inskränktare
omfång och verkningskrets, som åtskilige
uti dess Reglor upptagne vilkor
och förbehåll, erbjuder ännu mindre garantie
för en Långifvare, än den ofvannämnde
Skånska, hvilken dock funnits i flera
hänseenden ej vara jemförlig med Allmänna
Brandstods-Rolaget, och fastmindre
motsvara eller ersätta den säkerhet, som
för Banken gått förlorad genom upplösningen
af Allmänna Brandförsäkrings-Verkets
Stadsfond. Det är då en följd, att Brandförsäkrings
- brefven uti Götheborgs Nya
Brandstods-förening ej kunna af Utskottet
antagas ensamt för sig innebära den säkerhet,
som för Bankens utgifne Lån Lilligtvis
bör sökas; utan blifva andra garantier
derjemte alldeles oundgänglige.
Efter öfvervägande af möjliga utvägar,
att äfven härutinnan kunna förena en önskad
lindring för Bankens Gäldenärer, med
Verkets möjligaste trygghet, får Bänco-Utskottet
hos Rikets Ständer vördsamt tillstyrka
:
Att redan erhållne Banco-Lån, mot
pant af hus i Staden Götheborg, tillåtas
att fortfarande cj vars tå, enligt
de i 4 Art. 4 Afd. 19 §. 4 Morn. af
£0 B(tnco-\31 skottets Betänkande. N\» 3 6.
1823 års Banco-Reglemente stadgas
de grunder, sedan styrkt blifvit, att
Egendomarne äro i Götheborgs Nya
Brandstodsförening försäkrade till erforderligt
belopp, af minst 3 gånger
den summa, som utaf intecknade skulden
återstår; skolande i annat fall
genast så mycket af Banco-Lånet afbetalas,
att detsamma varder nedsatt
till j.:del af pantens försäkringsvärde.
Sådant, under förbehåll i öfrigt:
I hvad som rörer BrandstodsFöreningen:
A,
Att Banken erhåller en af Brandstods-föreningens
samtliga medlemmar,
en för alla och alla för en,
undertecknad, och inför Magistraten
i Götheborg i denna egenskap erkänd,
ordentlig Borgensförbindelse, sådan
den i 5 §. af Reglorne för Götheborgs
Nya Brandstods-förening blifvit
erbuden, upptagande specifikt, till
Nummer, Summa och pantens namn,
de Banco-Lån, för hvilka en slik ansvarighet
iklädes;
B. Att Götheborgs Nya Brandstodsförening
innan nästa Riksdag upprätta*
Banco-V t skottets Betänkande. Nio 3 G. ai
för sig ett sådant Reglemente, hvarå
Kongl. Maj:ts gillande om stadfästelse
dessförinnan kan vinnas; och att
det må bero på då blifvande Ständer
att, efter inhemtad kännedom af
detsamma, pröfva, huruvida med Bankens
nödiga säkerhet låter sig förena,
att Lånen än vidare få qvarstå.
I hvad som rörer Lånens Innehafvare
:
f1. Att, då försäkrings-policen lill Banken
ingifves, afgiften skall vara, så
väl för det löpande året, som för
minst 2:ne påföljande år, erlagd.
b. Att serskild Borgens-förbindelse till
Banken aflemnas, i enlighet med härhos
bilagde Formulaire; och
Att Gäldenären sedermera, vid de tillfällen
då ränta till Banken inbetalas,
och i alla fall, åtminstone en
gång årligen, skall med behörige bevis
styrka, så väl att Brandförsäkrings-afgiften
blifvit för arne påföljande
år erlagd, som att Löftesmännen
lefva och fortfara att vara vederhäftige,
vid äfventyr att, om så
-
23 Ränct-T]tskottets Betänkande AT;o 35.
dan anmälan under låtes, Lånet skall
anses uppsagde och utmätningsgildt.
I fråga om Brandförsäkringar uti Utländska
Assecurance-Compagnier delar BancoUtskoldet
den tanka, som af Herr Lagmannen
Ståhle uti dess ofvanintagna Motion
Blifvit yttrad, och föreslår i öfverensstämmelse
dermed vördsamt:
Att bevis om dylika försäkringar
icke må fortfarande antagas och gälla
för undfångne Banco-Låns bibehållande;
qgIi att följaktligen de hos Bankens
Commissarie!- ad interim emottagne
Brandförsäkrings-Bevis från Utländske
Compagnier böra, 'så fort ske
fean, blifva utbytte mot någondera af
de Säkerheter, som här ofvan blifvit
föreslagne.
Emellan Bankens äldre fastighetslån,
som utgifvits mot vilkor af återbetalning i
Sedlar, och Bankens efter 1823 års Riksdag
utgifne fastighetslån, mot vilkor, att i
Silfver återgäldas, företer sig, såsom här ofvan
blifvit antydt, den skiljaktighet, att
skuldebrefven för de förra innefatta ett förbehåll
om uppsägning å Bankens sida, som
åter, hvad de senare beträffar, ej blifvit
$anco-\Jtskottets Betänkande. N:o 36.
ifrågasatt; af hvilken anledning också BancoStyrelsen,
som ansett tvistigt, huruvida Banken
i något fall kunde ega rättighet att de
senare slags lånen på en gång infordra, låtit
utfärda verkliga uppsägningar till Gäldenärerne
af den äldre fonden, men endast
anmaningar till Gäldenärerne af den nyare.
Banco-Utskoltet har tagit denna fråga
i serskildt öfvervägande, och får för dess del
deröfver yttra: att, oaktadt Bankens Låntr -  gare utaf den 1820 -enslagne fond icke förbundit
sig, att sina Lån i annan ordning
återbetala, än med 3 för hundrade årligen
i 33 i år, och någon uppsägningsrätt icke
eller finnes i skuldebrefven omnämnd och
förbehållen; likväl, och sorn bland uttryckliga
vilkoreh för sådane Iåns meddelande
ingått, att fastigheterne skulle vara i Allmänna
Brandförsäkrings-Verket assecurerade
och afgiften för alla åren inbetald, men
Contractet icke vidare kan anses å Gäldenärens
sida uppfylldt, då, efter upplösningen
af nämnde Verks Stads-Fond, denna äskade
och påräknade säkerhet i panten gått
förlorad; så anser Utskottet deraf vara en
följd:
Att något hinder icke ligger i vägen
för sådane slags låns indrifvande,
34 Banco-Utskottett Betänkande. N:o 36.
så framt, emot förmodan t det skulld
inträffa, att, i de upphörda Brandförsäkringarnes
ställe, den nu äskade
säkerheten icke lemnäs mera, än för
Utsökningen af de lån, hvilka utaf
gamla fonden finnas meddeldte och
ställde på viss uppsägningstid.
Detta allt underställe» vördsamt Rikets
Ständers bepröfvande; och förbehåller sig
Utskottet, att, i sammanhang med dess förslag
om Bankens framtida Lånerörelse, vidare
upptaga de af Motionairerne väckta
frågor om vilkoren för lån, som hädanefter
från Banken utgifvas.
Stockholm den 35 April 1829;
Formu
-
Bil. t. Bauco-XJt skot tets Betänkande. Nio 36. 35
Formulaire till Borgens-Förbindelse för
bibehållandet afutgifne Banco-Lånmot
Inteckning i Fastigheter, som blifvit
försäkrade i Skånska BrandförsäkringsJnrättningen
och i Götheborgs Nya
Brandstodsförening<
”För det af N. N., mot pant af Fasta
Egendomen N:o o i N. N. Stad, N. N.
Qvarter, N. JV. Rote vid N. N. Gata, hvilken
Egendom nu eges af N. N., hos Rikets
Ständers Bank under N:o 00 upptagne Lån,
stort 00 R:dr o sk. o rst. i Banco-Sediar,
(i Silfver) jemte derå utfäst Ränta och kostnads
ersättning, gå undertecknade i full
Borgen, så, att, i händelse Panten brinner,
eller vid Lånets utsökande icke förslår till
betalning af Capital, Ränta och Omkostnader,
samt bristen icke genast af Gäldenären
ersättes, den skall af Oss, en för bägge
och bägge för en, såsom vår egen Skuid
gäldas, inom en månad efter den dag, Viom
den uppstådda bristen erhållit underrättelse;
hvilket försäkras. K. N. den ....
N. N. N. N.
(Sigill.) (Sigill.)
Bih. till Riks. St. Prot. 1828,1829. C:te Sm»l.
12He Häftet. 2
36 BH. t. Banco-Vttkotttts BetAnkandN:o 35.
Att N. N. och N. N. erkänt innehållet
af förestående Löftes-Förbindelse och
densamma egenhändigt undertecknat, betyga,
såsom på en gång närvarande vittnen.
JV. N. N. N. .
Att N. N. och N. N. hvar för sig äro
fullt vederhäftige för hvad de här ofvan
borgat, intygar N. N.
På .... Embetets vägnar.”
STOCKHOLM 1829,
tryckt hos Jon Ad. WALjLDeif
Banco-Utskottets Memorial BA:o 3-j. i
« N:o 37.
Ankom till Exp.Utsk. den 27 April 1829.
Memorial, angående en bestämd
förklaring j att Lagens föreskrifter
om fordringars bevakande
i Concurs och efter årsstämning
icke må lämpas till
sädane Bankens Lånför hvilka
Gäldenärerne ej aflemna
Skuldförbindelse, utan deremot
sjelfve erhålla bevis eller så
kallad pantsedel.
I Bankens Fiscals - Embetes, till BancoUtskottet
afgifna Berättelse, förekommer en
så lydande framställning:
”På fråga af Fiscals-Embetet ora befrielse
för Banken från skyldigheten att,
efter Concurs- och års-stämningar, bevaka
sina mot lös pant egande fordringar, yttrade
Lag-Utskottet, i Betänkande den 26 Aug.
1823, (N:o 159) bland annat, som Rikets
Höglofl. Ständer bifollo: ”Att vidkomman
Bih.
till Riks. St. Prot. 1828, 1829. 6:te Sami. t
i3:de Häftet.
i Baneo-Utskottets Memorial. N;o
de sådana Bankens fordringar mot lös pant»
för hvilka Skuldsedlar icke af Låntagarne
a flem nas, utan endast så beskaffad anteckning
sker i Bankens böcker, att vid lånets
inbetalning panten icke må till obehörig
person utlemnas, någon skyldighet för Banken,
att desamma bevaka, så mycket mindre
kunde upstå, som Banken i detta fall
egentligen vore Gäldenär, och ensam afgifvit
Skuldförbindelse; men då det vore
en verklig omöjlighet för Banken, att bevaka
en fordran hos Gäldenär, den Banken
icke känner, och Banco-Fiscals-Embetet
jemväl medgifvit, att påstående om en sådan
bevaknings-skyldighet aldrig skett, trodde
Lag-Utskottet, emot Banco-Utskottets
tillstyrkande, det vara öfverflödigt att, genom
ett serskildt stadgande, befria Banken
från en bevakning, som icke i någon Lag
vore Banken ålagd, — som aldrig blifvit
Banken affordrad , — och som det icke
stått i Bankens magt att någonsin fullgöra/’
(dBih. till Riks. St. Prot. ^tde Sami. 2 Band.
pag. 1022.) ”Stundom har det likväl händt,
alt pant-sedel-innehafvare så bestämdt uppgifvit
både lånet och panten , att bevakning
kunnat ske; och ej mindre vid dessa
tillfällen, än när uppgifter så ofullständigt
lemnats, att någon ordentlig anmälan derefter
ej varit möjlig, hafva Domstolarne utfärdat
serskilda kallelser till Banken,
hvars Commissariat derpå uppmana,t Fi
-
Banco-Utskottcts Memorial. No 3j. 3
scals-Embetet till antingen formlig bevakning,
eller blott reservation, under farhåga
, att Dornstolarne, hvilka icke i vanlig
ordning blifvit kungjorda om nämnde af
Rikets Ständer allena meddeladeLagtolkning,
möjligen kunnat hysa andra tankar uti ämnet,
och Banken, i följd deraf, äfventyra sin
panträtt/’
”Banken, som efter sin Lagstiftning
emottager pantgodset, utan ringaste förbindelse
eller bevis om fordran afpant-egaren,
är väl icke dessmindre långifvare, men äfven
under denna egenskap verkligen utur
stånd att anmäla någon fordran, med annat
vilkor, än att Domstols-kallelsen banar
väg dertill genom uppgift af Sedelhafvarens
namn, utlåningstiden, och sedelns numer,
eller allt hvad som behöfs för en pålitlig
bevakning. Vid detta förhållande,
oberäknadt att sedeln kunnat löpa i flere
bänder från pantsättaren eller Bankens rätte
Gäldenär, blir borgenärs-eden, så helig
den borde vara, en besvärjelse på Domarens
blotta uppgift i kallelsebrefvet, — och
följden af hela bevaknings-anstalten endast
en belastning å panten med kostnader,
hvilka alls icke togos i beräkning vid pantsättningen.
Härigenom kan ock, i fall äf
transport, pantutlösaren blifva narrad, emedan
någon anledning till låns-påkostnad icke
röjes af pantsedeln.”
# 4 Banco-Utskottet t Memorial N.-o 3~.
Baneo-Utskotttts Memorial N.o 3j.
”Detta Fiscals - Embetets andragande
beledsagas nu af hemställan, om icke Höglofl.
Utskottet skulle finna nödigt att utverka
befallning från Kongl. Maj:t till
Hof-Rätterne om kungörande för Under-Domare
af Rikets Ständers ofvannämnde beslut;
hvaraf följer, att någon serskild kallelse
icke behöfs för Banken, i föranledande
af uppgifna pantsedlar vid Cessionsoch
års-stämnings-ansökningar.”
Banco-Utskottet tror, i likhet med hvad
Bankens Fiscals-Embete utredt, att, då det
stundom inträffar, att Innehafvare af en
Bankens pantsedel å derstädes beländt gold
eller silfver så bestämdt uppgifver både
lånet och panten, att bevakning, i följd
deraf, kan ega rum, och då Banken, oak,'
tadt dess gäldenär icke afgifvit någon skuldförbindelse,
likafullt är att betrakta sorn
långifvare, det ej lärer kunna , såsom säkert
och ovilkorligt, antagas, att, vid skeende
tillämpning af allmänna Lagens föreskrift
om fordringars bevakning, Banken, i sakernas
närvarande skick , skulle förklaras fritagen
från åliggandet att hafva bordt så beskaffade
fordringar bevaka; och att således
ett bestämdt stadgande härom verkligen är
för Bankens trygghet af nöden. Då nu Bankens
förrberörde pantsedlar i och för sig
sjelfve icke äro att anse annorlunda, än så
-
som löpande depositions-bevis; då bevakningen
är i de flesta fall för Banken omöjlig,
alldenstund låntagaren eller pant-egaren
icke är känd; och då, såsom ofvan anmärkt
blifvit, bevaknings-kostnaderne oftast
komma att stå i ett högst olämpligt förhållande
till liela pantens värde, och till och
med någon gång kunde öfverstiga detsamma;
så har Banco-Utskottet af dessa förenade
skäl och anledningar skolat hos Rikets
Ständer vördsamt föreslå :
Alt en Lag-Förklaring må, i Grundlags-enlig
ordning, blifva utverkad,
af innehåll: Att Lagens föreskrifter
om fordringars bevakande i Concurs
och efter års-stämning icke
må lämpas till sådana , från Banken
mot pant utgifne, af serskild
beskaffenhet varande, Lån, för hvilka
Gäldenär icke aflemnar någon
förbindelse , utan deremot sjelf af
Banken erhåller ett bevis , eller så
kallad Pantsedel.
Hvilket vördsamt underställes Rikets
Ständers bepröfvande.
Stockholm den 25 April 1829.
s
Baneo-Utskottels Memorial N.o 38.
N:o 38.
Ank. till Exp.Utsk. d. 27 April 1S29.
Memorial, angående en serskild Gratification
för den förflutna tiden
till Bankens Ombud i Directionen
öfver Götheborgs Läne-Contoir.
Bankens Ombud vid Låne-Contoiret i Götheborg,
Bokhållaren vid Småsedels- och Afräknings-Contoiret
i Banken, f. d. Kamereraren
vid Filial-Discont-TJtredningen i lviks—
gälds-Contoiret, Johan Wallmo, har uti en
till Herrar Banco-Fullmägtige ställd skrift,
anhållit om någon förhöjning uti det Löneanslag,
R:dr 1,333: 16 sk. B:co årligen, som,
i följd af Piikets Ständers Beslut vid sista
Riksdag, bestämdes för Baneo-Ombuden, sä
vida Fullmägtige skulle för godt finna att
än framgent bibehålla honom vid berörde
befattning. Och har Wallmo, efter anförande
af de skäl och omständigheter, hvilka
lian, till stöd för denna dess anhållan ansett
böra komma i betraktande, slutligen, i
sammanhang dermed, underställt, huruvida
Banco-Utskottets Memorial N.o 38.
7
icke en slik Löne-förhöjning kunde få beräknas
årligen, alltifrån Låne-Contoirets början.
Denna ansökning hafva Herrar BancoFullmägtige
öfverlemnat till Banco-Utskottets
ompröfvande, och dervid ansett sig böra,
enligt sanna förhållandet, lemna det vitsord,
att Kamereraren Wallmo, hvilken äfven
förut gjort sig känd som en utmärkt
skicklig, pålitlig och nitisk Tjensteman, ytterligare
i egenskap af Bankens Ombud vid
Låne-Contoiret i Götheborg på sådant sätt
motsvarat det honom lemnade förtroende,
att Banco-Styrelsen ej kunde annat än högligen
önska, det han matte finna sigiståndsatt
att på samma plats än vidare fortfara
i sin gagnande verksamhet, och att han vore
den, som från början uppgjort och föreslagit
för Låne-Contoirens arbeten och bokföring
den plan, genom hvars antagande,
deras temligen betydliga rörelse hittills kunnat
skötas och controlleras med en, i jemförelse
till förut varande Låne-Inrättningar,
ej ringa besparing i Tjenstemanna-personalen;
hvarjemte Herrar Fullmägtige uppgifvit,
att Wallmo, då han vid 1824 års början
utsågs till Banco-Ombud vid Götheborgs
Låne-Contoir , innehade jiå Bankens Stat
R:dr 4^°» och nu för tiden innehar R:dr
525 i årlig lön, derutaf hälften tillfallit och
tillfaller honom sjelf, och andra hälften den
8
Banco-Utskottets Memorial N.o 38.
i sysslan vicarierande; deremot Banco-Ombudet
i Malmö, såsom varande i en högre
Tjenstegrad, fått ifrån Banken uppbära R:dr
45o årligen, eller half Casseurs-lön för bela
tiden.
Vid betraktande af allt detta, och enär
Kamereraren Wallmo eger en talrik famille
att försörja, hafva Herrar Banco-Fullmägtige,
ehuru betänkligt de i allmänhet funnit
alt, vid frågor sådana som denna, fästa afseende
på Individuers mer eller mindre fördelaktiga
oeconom iska ställning, dock ansett
sig böra, såsom en billig gärd åt den mera
utmärkta personliga förtjensten, till Utskottet
hemställa, 0111 icke Kamereraren Wallmo
personett, från och med innevarande år
1829, och så lunge han vid Befattningen, såsom
Banco-Ombud med dfen år i8a3 bestämde
Lön, bibehålles, kunde få åtnjuta en extra
Löne-förhöjning eller Gratification af 187
R;dr 24 sk, B :co, eller samma belopp, sorn
Baneo-Oinbudet i Malmö eger, till följe af
högre Tjenstegrad inom Banken, att, mera
än han, i årlig Löne-inkomst påräkna; samt
huruvida icke, efter enahanda grund , ersättning
äfven för den förflutna tiden med tillhopa
R:dr 919: 27 B:co, jemlikt en vidfogad
jemförelse-uppgift, finge blifva Kamereraren
Wallmo af Götheborgs Låne-Contoirs
Expence-Räkning tillagd.
Banco-Utskottets Memorial N.o 38.
9
Pröfningen af den fråga, huruvida någon
Löne-förhöjning för kommande tiden
må tillstyrkas för Bankens Ombud vid LåneContoiret
i Götheborg, har Banco-Utskottet
funnit lämpligast uppskjuta till dess, genom
Rikets Ständers förordnanden om Låne-Contoirens
rörelse och befattning, göromålens
mängd och beskaffenhet blifvit bestämda.
Hvad åter angår den åt samma Banco-Ombud
tillstyrkta Gratification för den förflutna
tiden, så har Banco-Utskottet ej ansett
sig böra dervid taga i betraktande de mindre
fördelaktiga Lönevilkor, hvaraf Ombudet
i Götheborg, jemförelsevis med Ombudet
i Malmö, är i åtnjutande inom BancoVerket,
utan finner Utskottet härvid egentligen
böra afses, å ena sidan, möjligheten att
af den anslagne Löne-inkomsten kunna lefva,
och å den andra, mängden och trägenheten
af de med Banco-Ombudets befattning
förenade göromål.
Då nu den för båda Banco-Ombuden
till enahanda belopp af t ,333 R:dr 16 sk,
B:co årligen bestämda Aflönings-summa icke
kan i Götheborg, som är en dyrare ort
än Malmö, anses yara tillräcklig till oundgängliga
lefuads-behof för en Tjensteman
med famille, hvars befattning hindrar honom
från all annan bi-förtjenst; då Lånerörelsen
vid Götheborgs Låne-Contoir, dit
to Banco-Utskotlets Memorial N.o 38.
utlåning på Jern oell Exportabla Effeeter
dessutom hörer, drifves med dubbelt större
Summa än i Malmö, hvaraf trägnare göromål
oundvikligen måste blifva en följd; och
då, af sådan anledning, Aflönings-Staten för
Tjenstemän och Betjening också är högre
vid det förra än vid det senare Contoiret;
får Banco-Utskottet vördsamt tillstyrka:
Att Bankens Ombud i Götheborg,
Kamereraren Wallmo, hvars utmärkta
förtjenst och gagnelighet som
Tjensteman Banco-Fullmägtige vitsordat,
må erhålla en Gratifieation för
den förflutna tiden, motsvarande den
af Banco-Fullmägtige föreslagna Löneersättning,
med 9K)R:dr27 sk. B:co,
att af Götheborgs Låne-Contoirs Expence-Räkning
utbetalas.
Hvilket till Rikets Ständers bepröfvande
vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 25;te April 1829,
Banco-UtskoUets Betänkande N.-o 3g. 11
N:o 39.
Ankom till Exp.Utsk. den 27 April 1829.
Betänkande, i anledning af Herr
J. P. Hembergs Motion j rörande
eftergift af Inteckningssäkerheten
för återstoden af
det Banco-Lån j som vid 1812
års Riksdag beviljades Uddevalla
Stad för dess afbrända
publika Byggnaders iståndsättande,
till belopp af s5/joo R:dr.
Uti ett inom Vällofl. Borgare-Ståndet uppläst
och den lista förlidne December till
Banco-Utskottet remitteradt Memorial har
Herr J. P. Hemberg såsom Representant
för Staden Uddevalla, begärt att för det
åt nämnde Stad till dess publika byggnaders
islåndsättande utgifne Lån, hvarå, vid
i8a3 års slut, Bankens Capital-fordran utgjorde
20,000 R:dr, efter hvilken återstod ,
jemlikt Rikets senast församlade Ständers
beslut, årliga betalnings-skyldigheten från
samma tid fått till nedsatt belopp af 1200
R:dr beräknas , Bankens intecknings-rätt
12 Ban co-Vt skol tels Betänkande N.o 3g.
mi mätte blifva eftergifven , och Banken
anse sin säkerhet bevarad genom Borgerskapets
gemensamma ansvarighet för nämnde
Lån; till stöd för hvilken begäran blifvit
anfördi, att det vid 18f8 års Riksdag
meddelade serskilda Lånet till Uddevalla
Stads Kyrka är vordet beviljadt utan någon
intecknings-säkerhet, och att ett lika
förhållande skall ega rum med alla öfriga
Lån , som till Städer och andra publika
Verk från Banken utgått; äfvensom alt Borgerskapet,
vid den år 1824 skedda intecknings-förnyelse,
fått vidkännas en kostnad
af t)3 R:dr 3o sk. Banco, som blefen följd
af Höglofl. Kongl. Götha Hof-Rätts åtgärd,
att af sin betjening förordna en extra Rådstufvu-Rätt;
hvarföre, och då det icke vore
billigt, att Borgerskapet vidare utsattes för
€11 lika beskaffad utgift, enär Banken, genom
Borgerskapets ingångna ausvarighet
bade fullkomlig säkerhet för sin fordran ,
Motionairen gjort sig förvissad om bifall
till sin anhållan.
I enlighet med hvad Bankens Commissariat,
häröfver bordt, till upplysning i
ämnet meddelat, får Banco-Utskottet först
nämna, att det, vid 1818 års Riksdag,
åt Uddevalla Kyrka anslagna lån , stort
16,666 R:dr 32 sk. Banco , väl blifvit beviljadt
utan förbehåll af inteckning, blott
Banco-Utskottets Betänkande N.O 3g. i3
mot pantförskrifning af Kyrkans årliga inkomster
och personlig ansvarighet afKyrkoRådet
och Församlingens invånare; hvilket
äfven var förhållandet med de då beviljade
lånen till Dom-Capitlen i Skara oell
Calmar; men att deremot för de lån, hvilka,
enligt Rikets Höglofl. Ständers vid samma
Riksdag tagna beslut, blifvit meddelade
släderne Götheborg och Landscrona, de enda
städer, hvilka, utom Uddevalla, innehafva
så beskaffade lån, intecknings-säkerhet
blifvit både förbehållen och gifven samt
ännu fortfar att vara gällande. Och hvad
angår en visserligen mindre väl beräknad
åtgärd af Kongl. Götha Hof-Rätt, att till
Ordförande uti den för intecknings-förnyelsen
begärda serskilda Rådhus-Rätt, förordna
en af sina egne Tjenstemän, samt beni
ä Ide Ordförand es sedermera, på eget bevåg,
vidtagne anstalt, att låta tvänne sina
kamrater, såsom Ledamöter i Rätten åtfölja,
hvarigenom Rese- och Tractamentskostnaden
onekligen blef större än behofvet
påkallade; så har Banco-förvaltningen häruti
ej haft den ringaste del; men Commissariatet
har, efter denna inträffade händelse,
låtit vid ansökningar om serskild
Ordförande, uttryckligen fästa Kongl. HofRättens
uppmärksamhet på angelägenheten,
att dertill utse någon närboende skicklig
och ojäfvig person; hvilket också haft dea
14 Banco-tjtskottets Betänkande. IV-o 3$.
följd, alt Stads-Notarier å hvartdera stället
blifvit förordnade till Ordförande i de
serskilda Rådstufvu-Rätter, som tagit befattning
med förnyande af Inteckningarne
för lånen till städerne Götheborg och
Landscrona ; och bar Intecknings-lörnyelsen
för sistnämnde Lån, hvilken redan inkommit,
efter afdrag af hvad den hos ordinarie
Rådstufvu-Rätten skolat kosta, utgörande
i R:dr 44 > icke vållat större
utgift än 5 R:dr i4 sk. Banco.
Hvad dernäst angår sjelfva hufvudfrågan,
så kan Banco - Utskottet, äfven under
förutsättande, att den åtagna personliga ansvarigheten
af Borgerskapet möjligen skulle
kunna anses för Banken innebära nöjaktig
säkerhet, att lånet blifver vederbörligen
återbetaldt, likväl för dess del, ej tinna
något giltigt skäl, hvarföre Banken skulle
vid alldeles oförändrade omständigheter
frånträda en, från början som erforderlig
ansedd, och i behörig ordning vunnen ytterligare
garantie i detta hänseende; helst
sådant ej allenast blefve ett praejudicat till
enahanda förmons medgifvande för städerne
Götheborg och Landscrona, utan äfven,
derest i allmänhet anspråk på reel pant
för dylika lån skulle anses öfverflödigt, kunna
inleda Banken i hvarjehanda äfventyr
och förluster; på grund hvaraf, och sedan,
Banco-Utskotlets Memorial. N.-o 4°' lå
efter hvad ofvan är nämndt, farhågan för
betydliga kostnader vid framdeles skeende
inteckningsförnyelser kan anses undanröjd,
Banco-Utskottet
finnér sig icke kunna tillstyrka bifall
å II err Hembergs ifrågavarande
motion om eftergift af inteckningssäkerheten
för Uddevalla Stads Banco-lån.
Hvilket till Rikets Ständers bepröfvande
vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 25 April 182g.
N:o 4°.
Antom till Exp.Utsk. den 27 April 1829.
Memorial, angående afskrif ning s
under vissa vilkor _, af ett till
Directeuren G. Steffens _, år
1818 , ut gifvet Odlings-Lån.
TJnder den 18 Januarii och a5 Martil
1818 utgafs från Banken, i tvänne serskil
-
lig Banco-Utskotlets Memorial. No 40.
da poster, ett Odlingslån, stort 600 R:dr,
till Directeuren George Steffens emot borgen
af Qvarterrnästaren O. J. Brummer
och Bonden Anders Jonsson i Hönsebo,
inom Skaraborgs och Elfsborgs Län boende*
I October månad 1822 måste samma
Lån , i anseende till uteblifna inbetalningar,
remitteras till lagsökning. — Under
verkställigheten deraf upplystes, att hufvudgäldenären,
redan i September berördé år,
lemnat Riket och begifvit sig till sitt fädernesland
Skottland , utan att qvarlemna
någon, för Bankens godtgörande användbar,
tillgång; att ena Löftesmannen , Anders
Jonsson j före erhållen communication af
Lagsöknings-Memorialet, deruti äfven qvarstad
blifvit yrkad , hade forså111 till sin broder
all sin egendom, så i fast sorn löst;
och att hos andra Löftesmannen, Qvartermästaren
Brummer s vid anstäldt utmätnings-försök,
icke den ringaste tillgång
funnits.
I anledning häraf vidtogs, i afseende
på hufvud-gäldenären, den åtgärd, att, medelst
erforderliga handlingars öfverlemnande
till Hans Excellence Herr Siats-Ministern
för Utrikes Ärendena, anhålla att,
genom Kongl. Svenska Beskickningen i
Lon
-
Banco-Utskottets Memorial N.o 40. 17
London, om möjligt, få upplyst, hvarest
Steffens inom Skottland sig uppehölle, för
att derefter kunna söka ministerielt biträde
till utbekommande af Bankens fordran.
Löftesmannen , Qvarterrnästaren Brummer 3
som också, enligt ingångna underrättelser,
på en gång föryttrat både fast och lös egendom
korrt före den anställda utmätningen
, blef af sådan anledning inmanad i
bysättnings-häckte, hvarest han qvarhölls
för Bankens räkning, utan att dermed något
uträttades, intilldess han, sedan kostnaden
härföre fanns hafva uppgått till i36
R:dr 3 a sk. Banco, vid medio af Julii 1820, på
Fiscals-Embetets framställning, åter frigafs.
Och hvad Löftesmannen Anders Jonsson
beträffade , så och efter det ett ytterligare
fruktlöst försök blifvit gjordt, att hos hans
broder vinna ersättning för Bankens fordran
utur köpeskillingen för den försålda
egendomen, hvilken denne ej kunde behörigen
styrka sig hafva betalt, vidtogs också
den utväg, att i bysättnings-häckte låta
inmana Anders Jonsson; men han kunde
då ej anträffas, utan hade korrt förut afvika
t från orten, der någon underrättelse om
hans tillhåll ej stod att vinna.
Bili. till Riks. St, Prot. 1828, 1829. 6;t-e Sami. 2
13:de Häftet.
18 Banco-Utskottcts Memorial N.o 4°-
I Julii månad 1820 erhöll Bankens
Fiscals-Embete, utaf Hans Exc. Stats-Ministern
Herr Grefve af Wetterstedt, commupication
af en skrifvelse från Envoyén Herr
Friherre Stierneld_, innehållande,"att, så vida
Gäldenären icke kunde upptäckas, och
godvilligt afbördade sig sin skuld, de åtgärder,
som då måste vidtagas emot honom,
Liefve alltför kostsamma och troligen skulle
öfverstiga hela Capitalets värde, enär öfversättningen
allena, af de medföljande Acterne,
som borde förrättas af en Notarius
Publicus, komme att kosta åtminstone 5
Pund Sterling.”
Efter sålunda erhållen upplysning, anmäldes
hos H. E. Herr Stats-Ministern, att,
i anseende till de, med indrifvandet i laglig
väg af Bankens hos Directeuren Steffens
egande fordran förenade dryga oro*
kostnader, samt ovissheten om tillgång till
gäldande deraf hos honom slutligen kunde
finnas, Banco-Styrelsen icke ansåge någon
så beskaffad åtgärd böra påyrkas; men deremot
önskade att, enär någon utsigt till
godvillig betalning af Hr Steffens möjligen
kunde förete sig, derom blifva underrättad.
Hvaruppå Hans Excellence, jemte
Skrifvelse till Bankens Fiscals-Embete af
den i3 Junii 1826, behagade insända ett
från Envoyén Hr Friherre Stjerneld med
-
Banco-Utskottets Memorial N.o 4°'
*9
deldt bref af Vice-Consuln i Leith, Robert
Wight, till Consulu C. Tottie i London
med åtföljande copia af en skrifvelse, deruti
Directeuren Steffens hos förstbemälte
Vice-Consul erbödsigatt, såsom betalning
för sitt af Svenska Banken erhållna Odlings-lån,
erlägga i ett för allt Tjugu Pund
Sterling, emot vilkor, att både han och hans
löftesmän blefve helt och hållet fria från
Bankens vidare kraf för denna skuld.
Banco-Fullmägtige yttrade, i anledning
häraf, uti Protocolls-Utdrag till Bankens
Fiscals-Embete af d. i5 Junii 1826, att, enär
Skuldens belopp så betydligt öfverstege den
föreslagna betalnings-summan, och följaktligen
antagandet af Steffens anbud i hela dess
vidd, skulle innefatta en afskrifnings-åtgärd;
funne Fullmägtige sig tillsvidare blott
kunna sträcka deras medgifvande derhän,
att, sedan de erbudna 20 Pund Sterling
blefve Banken godtgjorde , alla Lagsöknings-åtgärder,
så väl mot Steffens som dess
Cautionister, finge inställas och upphöra,
intilldess Fullmägtige komme i tillfälle att
till Banco-Utskottets pröfning öfverlemna
frågan, då Fullmägtige ville densamma med
deras förord understödja.
Enligt hvad Bankens Fiscals-Embete
ytterligare härutinnan upplyst, och enär, å
20 Banco-Utskottcts Memorial N.o 4°'
ena sidan, ett itererande af de åtgärder, som
förut mot Löftesmännen blifvit försökte,
skolat blott ådraga Banken nya kostnader,
utan att det ringaste dermed vunnits, samt,
å den andra, det blifvit af Directeuren
Steffens uttryckligen förbehållet, att full
och laglig frikännelse från allt vidare kraf,
så väl å Gäldenären som Löftesmännen,
skulle från Banco-Styrelsens sida lemnäs i
och med detsamma det erbudna beloppet
erlades, men Fullmägtige , såsom ofvan
nämndt är, ej ansett sig kunna bestämdt
och ovilkorligt härtill samtycka, befinner
sig saken ännu i samma oförändrade skick,
endast att Bankens bokförda fordran årligen
ökes genom tillägg af upplöpande
Räntor.
På grund af det sålunda utredde förhållande
har Banco-Utskottet funnit sig
böra hos Rikets Ständer vördsamt tillstyrka:
att
Herrar BancoFullmägtige nu måtte
autoriseras, att i allo antaga det
af Directeuren Steffens } i afseende
på liqvid af sin skuld lill Banken,
år 1826 gjorda anbud; så att, om
och enär de af honom då erbudna
20 Pund Sterling varda behörigen
inbetalda, återstoden af Bankens of
-
Baiico-Utskottcts Memorial N-o 41- 21
tanämnda fordran till capital, ränta
och omkostnader, må, under frikännelse
för allt vidare kraf, så väl
å Gäldenären som Löftesmännen, utur
Räkenskaperne afskrifvas och försvinna
;
hvilket vördsamt öfverlemnas till Rikets
Ständers upplysta bepröfvande.
Stockholm den 25 April 1829.
N:o 41.
Ank. till Exp.Utsk. den 27 April 1829.
Memorial, i anledning af Revisions-Berättelsen
år 182gangående
afskrifning af ett till Bonden
Anders Andersson (Dahlin)
pä Åttingsberg af Elf sborgs Län„
utgifvet Odlings-Lån.
Det ifrågavarande Odlings-Lånet utgick från
Banken uti 3:ne Poster, den 10 Augusti
1816 samt den 12 Januarii och den 3i December
1818, med tillhopa 2,000 R:dr, till
22
Banco-Utskottcts Memorial N.o 4-t
-
Bonden Anders Andersson (Dahlin) på Åttingsberg
af Elfsborgs Län, mot borgen af
Capitainen G. A. Ridderbjelke och Bonden
Anders Johansson på Karterud.
I Februarii år 1820 lagsöktes, i anseende
till uteblifven betalning, så väl liulvudgäldenären
sorn Löftesmän nen, hvilka af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ock ålades
att betala Lånet, jemte Ränta och kostnadsersättning.
Vid utmätnings-försök hos Låntagaren i
December månad samma år, uppgaf han sig
sakna all tillgång, sedan hans fasta gods åtgått
till Inteckningshafvare, och hans lösa egendom
blifvit, under den 5 Maji, försåld till
Bönderne Nils och Andreas Nilssöner i
Ingelsrud. Icke desto mindre upptecknades
samma Lös-egendom, värd 875 R:dr,
till Bankens säkerhet af Utmätningsmännen,
som ansågo handeln derom vara falsk.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förklarade
derpå, att talan om bättre rätt borde
göras anhängig vid Domstol. Egendomen
Lief emedlertid satt i qvarstad.
Hos Löftesmännen saknades all tillgång.
De bysattes och lösgåfvos åter, sedan
det befunnits, att, genom fortfarande
bysättning, ingenting kunde vinnas.
Banco-Utskottels Memorial N.-o 4U
23
Stämning uttogs hos Kgl. Svea Hof-Rätt,
som, genom Dom den i5 November 1822,
förklarade det ofvannämnde köpet lagligt,
och således ogillade Bankens anspråk; hvilken
Dom sedermera blef af Kongl. Maj:t
stadfästad.
Trettioåtta R:dr 20 sk. hafva i September
1823 i afräkning på Bankens fordran
blifvit erlagde genom numera aflidne
Herr Lagmannen F. F- Flacka som uppburit
detta belopp af Låntagaren.
Så väl uti Låntagarens som Löftesmännens
Concurser har för öfrigt Bankens
rätt blifvit bevakad oeh fastställd; men, enligt
infordrade underrättelser, finnes ej ringaste
tillgång att påräkna.
Sedan ändtligen, i Julii månad 1826,
på sätt Rikets Ständers Revisorers Berättelse
af år 1827 (pag. 42) omförmäler,
Kongl. Götha Hof-Rätt befriat så väl Herr
Lagmannen Flack som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs Län från allt
ansvar, i följd af Rikets Ständers JustitifeOmbudsmans,
efter Banco-Styrelsens anmälan,
mot dem anställda talan för meddeldte
betyg om Låntagarens och Löftesmännens
vederhäftighet, företer sig, i likhet
med hvad Herrar Revisorer uppgifvit,
Banco-Utskottets Memorial N.o 41-
ej vidare den ringaste utsigt att för Bankens
ifrågavarande fordran vinna någon ersättning.
I anledning häraf får Banco-Utskottet
alltså hos Rikets Ständer vördsamt tillstyrka:
att Bankens fordran för det till Bonden
Anders Andersson ('Dahlin) på
Åttingsberg utgångne Odlings-Lån,
utgörande i Capital R:dr 2000, i
upplupen obetald ränta tili och med
den 3i December 1828 R:dr
24 sk. 4 •'•'st* ocb * Låue-påkostnader
R:dr 299: 41 s^* 9 r:st- får med
tillhopa Tvåtusende Sjuhundrade
Femtio R:dr 18 sk. i r:st. i Bankens
Räkenskaper afskrifvas;
hvilket till Rikets Ständers bepröfvande
vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 25 April 1829.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinsra Tryckeriet, 1829.
b.r cn- . skonsts V>ettfnkaiide NL 42-
.5
N:o 42.
Ånkom till Exped. Utsk. d. ii Maji 182g.
ernyttdb Betänkande, i anledning
af de inom 3:ne Riks-Stånd gjorde
anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 31, om ytterligare
åtgärder för Silfverköp,
samt fortfarande Silfver - irt*.
växling.
Öanco-Utskottets ifrågavarande Betänkande
J\T:o 3i , hvaruti Utskottet föreslog: att
Banco - FulhrJglige måtte blifva tillåtet,
utöfver hvad innevarande år, efter ingångna
Contract, finnes betingadt, att än vidare
uppköpa Silfver, dock ej för större
Sammanräknad summa, än sorn återstår odisponerad
af de i 1823 års Banco-Reglemente
anslagne Fonder, beräknade för 2:11c år;
äfvensom att Invexlingén, mot ett bestämdt
pris af 128 skir Banco-Sedlar för 1 Riksdaler
Silfv. Specie, må fortfara till och med
den 3o September innevarande år; liar
! blifvit af Yälloll. Borgare-Ståndet bifallet,
men från de Öfrige 3:ne Riks-Stånden, med
anmärkningar, återremitterade
Bih. till Riks. St. Prot., 1828, 1829. Gite Samt
3 Banco-TJttkotttts Bt tänkande N:o 42.
Efter lemnad behörig uppmärksamhet
ät de framställde erinringarne, hvilka till
en del biträdt och närmare utvecklat de
i Betänkandet yttrade åsigter, men för det
mesta sammanstämmande funnits rigtade
emot den inskränkning, Utskottet dermed åsyftat,
i rättigheten för Banco-Fullmägtige,
att, genom directa åtgärder samt meddelande
af förskott, befordra Silfvers införskaffande,
och synnerligen, under fästadt
afseende å hvad Banco-Utskottet sedermera
gemensamt med Höglofl. Stats-Utskottet beslutat,
att hos Rikets Ständer föreslå, såsom
grunder för myntvärdets bestämmande
och upprätthållande; anser Utskottet sig
nu ega giltiga skäl till frånträdande af dess
förra tillstyrkan, i så måtto, att Utskottet
härigenom vördsamt föreslår följande beslut:
Banco-Fullmägtige må vara tillåtet
att, utöfver hvad redan efter
afslutade Contract linnes betingadt,
ytterligare, med eller utan
förskott, uppköpa Silfver, på sätt
de lämpligast finna; dock under
villkor att hvarje R:dr Sv. Silfv.,
efter 1664 års myntfot, fritt levererad
i Banken, icke kommer att
kosta mera, än 128 sk:r BancoSedlar;
äfvensom
Banco-Utskoitett Betänkande. N:o 41, 3
Invexling af Silfver mot bestämdt
pris å 128 sk:r Banco-Sedlar för
hvarje Riksdaler Sv. Silfver, efter
1664 års myntfot, får fortfara till
och med den 3o September innevarande
år 1829.
Detta öfverlemnas vördsamt till Rikets
Ständers närmare upplysta bepröfvande.
Stockholm den 9 Maji 1829.
N:o 43.
Ankom till Exped. Utsk. d. 16 Maji 1819.
Banco- och Lag-Utskottens utlåtande
öfver gjorde anmärkningar
vid Banco-Utskottets Betänkande
N:o 13, i anledning af en från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln
remitterad motion, om inställelse
af Banco-Auctioner i de fall, der
efterlefnad af nu varande 18
och 19 $§. uti 1818 års Intecknings-Lag
kunde för någondera
egaren bereda möjligt lidande.
Vid ofvannämnde Betänkande, hvarigenom
Banco-Utskottet, på grund af de i
4 Banco- o. Lag-V t skottens Betänkande N:o 4]*
ämnet utredde förhållanden, funnit sig föranlåtet
tillstyrka: ”det någon serskild auto"risation
för Banco-Styreisen, till inställelse
*’af Banco-Auotioner, icke må, så länge nu
rvarande 18 och i g §§. uti 1818 års I11-  "tecknings-Lag ega gällande kraft, af Rikets
Ständer mcdgifvas,” hafva hos dc Respective
Riks-Stånden anmärkningar blifvit gjorde,
af del; hufvudsakliga innehåll: att Utskottet,
i frågan, hört endast Bankens Cornmissariat,
och icke Banco-Fullmägtige; att,
ehuru det numera vore förgäfves att vilja
söka afhjelpa det enskilda lidande, som
skall hafva föranledt motionen, hvilken afsåge
en slags allmän inställelse i dylika
fall, intill dess ny Lag hunne stadgas, någon
åtgärd likväl under tiden kunde tagas
med de Auctioner, der endast Bankens
rätt, utan att vara blandad mod andras,
då något icke stöde att göra, vore i fråga,—-  i anledning hvaraf Banco-Utskottet tillsammans
med Lag-Utskottet borde uppgöra ett
Förslag; att motion blifvit gjord om ändring
i 18 och ig §§. Intecknings-Lagen
och till Lag-Utskottet serskildt remitterad;
att ålskillige uttryck kommit att inflyta i
Banco-Utskottets Betänkande, hvilka kunde
vara bindande i sjelfva Intecknings-frågan;
att en motion, remitterad gemensamt till
Banco- och Lag-Utskotten, blifvit gjord \
Bit»:eo~ 0. Lag-Utsköttens Bethknnde N:o fo» §
allmänhet om Banco-Förfättningarries öfverseende,
hvarföre det vore bäst att desse
frågor på en gång afgjordes, så mycket
heldre som ingen skyndsamhet med den
redan behandlade Motionen vore af nöden;
och att det icke blifvit upplyst, huruvida
den för Bankens räkning utlyste Aucliönen
å Säteriet Carlshof, jemte de öfrige för Banken
tillika intecknade hemman, härled t sig
från underlåten Ränte- och Cäpital-afbetalning
å Bankens fordran, eller uppkommit
af de Borgenärers påstående, sorn innehafva
Inteckningar endast i Carlshof.
Det utlåtande, som Banco-Utskottet, i
anledning af de gjorde anmärkningarne, från
Banco-Fullmägtige infordrat, innehåller:
"alt som Fullmägtige, jemlikt Banco-Förordningarne,
icke ega någon rättighet att
inställa en utlyst Banco-Auction i annat
fall, än då Lånet liqvideras 35 dagar före
Auctionen, och då det endast tillkommer
Bankens privilegierade Forum, K:gl. Svea
Hof-Rätt, att pröfva när sådan inställelse
för andra orsaker anses böra ega rum; så
kunde Fullmägtige, af de för Banco-Auctioner
nu gällande Författningar, icke hemta
någon anledning att understödja motionairens
förslag; —men om Fullmägtige skulle
bemyndigas att, lill förekommande af enskilde
personers lidande, i de fall molio
-
6 Banco- o. Lag-Utskottens Betänkande N:o
na iren omnämnt, inställa en i stadgad ordning
utsatt och kungjord Banco-Auction, så
ansågo Fullmägtige sig böra derå tillstyrka
bifall, under vissa föreslagne villkor, som,
inom någon bestämd tid före Auctionen,
skulle uppfyllas af den person, hvilken befarade
att han i sin rätt kunde blifva lidande
genom Auctionens verkställighet, och
således önskade att få densamma inställd.”
Upplysningsvis få Utskotten meddela,
att den utlyste Banco-Auctionen å Säteriet
Carlshof, jemte de öfrige för Banken tillika
intecknade Hemman, härledt sig allenast
från en, alltsedan den 12 December 1825,
underlåten och ännu bristande Banté- och
Capital-afbetalning å Bankens hela fordran.
Vid behandlingen af ifrågavarande ämne
har Lag-Utskottet ansett sig egentligen
tillkomma att tillse, att det åstundade
stadgandet om Banco-Auctioners inställande
icke skulle hafva någon menlig verkan
på 3:dje mans rätt; och gemensamt hafva
Utskotten funnit sig böra pröfva den till
deras handläggning remitterade frågan, i
allmänhet, utan hänsigt på något förevarande
specielt fall, för hvilket någon undantags-föreskrift
af Rikets Ständer icke synes
vara lämplig. Utskotten få alltså, efter
öfvervägande ej mindre af de inom de Respective
Riks-Stånden gjorde anmärkningar
Banco- 0. Lag-Utskottens Betänkande. N:o 43. 7
vid Banco-Utskottets ofvan åberopade Betänkande
N:o x3, än af Banco-Fulmägtiges
framställning uti deras afgifne utlåtande,
och i öfverensstämmelse dermed, hos Rikets
Höglofl. Ständer vördsamt ftbeslå:
Att Banco-Fullmägtige må bemyndigas,
att, i de läll der efterlefnad
af nu varande 18 och 19 §§.
i Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning,
angående Inteckning i fast Egendom
den i3 Julii 1818, kunde för
någondera egaren bereda möjligt
lidande, till förekommande deraf,
genom Kungörelse i Allmänna Tidningarne,
inställa de i stadgad ordning
utsatte och kungjorde Auctioner,
under följande vilkor, nemi.:
1:0 Att med Gravations-bevis styrkes
för hvilka Inteckningar panten
häftar.
3:0 Att med behörige bevis intygas,
att samtelige Inteckningshafvare
medgifvit den äskade inställelsen
af Banco-Auctionen.
3:o Att vederhäftig borgen aflemnas
för den, ifrån Auctionsdagen till
dess full liqvid sker, å BancoLånet
upplöpande räntan; och
8 Banco- o La g-\Jt sköttens Bet fattande- N:o 4 3:
4:o Alt den, sorn befarar att lian i
sin rätt kan blifva lidande, genom
Auclionens verkställighet, och således
önskar att få den inställd,
inlemnar, i öfverensstämmelse med
Kongl. Kungörelserne den 15 Julli
och 22 December 1818, desse
Handlingar i fullständigt och behörigt
skick till Bankens Commissariat,
minst Trettiofem dagar före
den utlyste Auctions-dagen.
Hvilket dock till Ilikets Högloft. Sländers
vidare pröfning vördsamligcn öfverlemnäs.
Stockholm den i5 Maji 1823,
STOCKHOL M 1829,
tryckt hos Jon. Ad. Walldcn.
ÉdtKo-Utskottete Betdnkundet Nio 44.
i
N:o 44.
Ånkom till Exped. Utsk. d. 25 Maji 182g.
Betänkande, i anledning af Herrat
Sanlessons i Lambergs och Leffters
från Fällofl■ Borgare-Ståndet
remitterade Motion, om förändring
i grunderne för återbetalning
af det till Götheborgs
Stad utgifne Banco-Lån,
Efter företagen pröfning , vid 1828 års
Riksdag, af väckte Motioner, rörande det
Lånebiträde, stort Tvåhundrade Tusende R:dr
Banco * som utaf Rikets Ständer år 1818
beviljades åt Götheborgs Stad, såsom en
serskild Extra-ordinarie försträckning, under
förklarande, alt återbetalnings-vilkoren
finge af nästkommande Ständer bestämmas,
roed förbehåll att högst en io:dél årligen
af primitiva Capitalet kunde af Staden fordras;
meddelades, i öfverensstämmelse med
Banco-Utskottets af Rikets Ständer lnfallne
tillstyrkan, till Banco-Styreisens efterrättelse,
den föreskrift: ”Att derest Skuldförbindelsen
och de för dettä Lån i öfrigt ställBih.
till Riks. St. Prot., 1828, 1829. 6:te Sarai.
i5:de Haft, *
a Banco-XJtskcttets Betänkande. N:o 44*
da säkerheter lemnades oförändrade i deras
varande skick, skulle en tiondedel af primitiva
Capitalet årligen ifrån och med
1824» jemte Räntan, ingå; men alt, så
framt Götheborgs Magistrat och Äldste
till Banken afgåfve en ny skuldförbindelse,
till innehållet enlig med det af Rikets
Ständer godkände Formulaire, (se 1820
års Bih. till Riks-Stånd. Prot., 6 Sami. 1
Band. pag. 238) finge i sådant fall liqvideli
af Götheborgs Städs-Lån ske, enligt de
för Bankens 5 procent-lån i allmänhet föreskrifne
grunder, med Sju för Hundrade årligen
af primitiva Capitalet.” Skolande i
båda händelserna Magistraten och de Äldste
tillförbindas, att, för dt till Bankens
säkerhet intecknade, Staden tillhörige Fastigheter,
som voro i allmänna Brandförsäkrings-Verket
assecurerade, antingen styr*
ka att afgifterne för alla åren blifvit erlagda,
eller, i annat fall, årligen till Banken
insända bevis om verkställd inbetalning af
berörde afgifter.
Då Götheborgs Stads Borgerskap ge»
nom Magistraten lemnades del af hvad Rikets
Ständer sålunda alternativt besia ti t,
undandrogo sig åtskillige bland Borgerskapet
att meddela Magistraten och Stadens
Äldste så beskaffad autorisation, som, en»
Banco-XJtskottcts Betänkande. N:o 44. 3
ligt det omförmälde Formulairet, erfordrades,
nemligen att, i likhet med förbindelserne
å Bankens Lån till Uddevalla och
Landskrona Städer, ”för inbetalningarnes
fullgörande ikläda sig och Stadens blifvande
Representanter ansvarighet ett för alla
och alla för ert som för egen skuld.,’* oansedt
det uttryckliga medgifvande å Bankens
sida föregått, att, i fall betalning på
behörig tid skulle uteblifva, ej hela Länet,
utan endast det belopp, sorn för året
bordt inbetalas, skulle såsom förfallet anses
och indrifvas. Af denna Borgerskapets
vägran uppstod då den följd, att jemte
Räntan å 5 procent, en tiondedel af Capitalet
årligen från och med är 1824 måst
till Banken erläggas, och Capital-skulden
ar, 1 följd deraf, vid 1828 års slut nedsatt
till R:dr 100,167: 4^ u r:st. Härrörande
det ojemna öiverskottet ifrån dels
beräknad Ränta på Ränta, och dels förskjuten
In tecknings-förnyelse-kostnad, genom
hvilkas ersättande utaf de inbetaide
medlen Capital-minskningen i lika förhållande
uteblifvit.
Såsom Deputerade för Götheborgs Stad
hafva Herrar Santesson, Lamberg och
Lefjler hos Rikets nu församlade Ständer
anhållit om bifall dertill, att Staden måtte
4 Banco-Vtskottott Betänkande, Nio 44.
få återgälda den qvarvarande delen af sin
skuld på de grunder, sorn, år 1823, enligt
senare alternativet, medgåfvos för hela Lånet,
nemi. genom inbetalning af sju för
hundrade årligen, derutaf 5 procents Ränt»
till betalningsdagen komme att godtgöras,
och det öfriga minska Capital-Skulden; dock
med undantag af den foreskrifne Borgensförbindelsen
en för alla och alla för en,
hvilken Motionairerne ansett så mycket mindre
nu vara behöflig som Låne-summan
blifvit till helt nära hälften nedsatt, men
Inteckningen qvarstår uti Egendomarne,
hvilka alltjemt varit och äfven komme att
ständigt blifva assecurerade. Motionairerne
förbehålla slutligen, att, i händelse Staden
linder tiden kunde föryttra någon eller
några af dessa intecknade Fastigheter, inga
binder från Bankens sida måtte deremot
uppstå, enär Staden till Banken inbetalade
fulla beloppet hvarföre den försålda Egendomen
blifvit intecknad.
Under frågans behandling hos BancoUtskottet,
har Herr Commerce-Rådet Lamherg
enskildt meddelat någre upplysningar,,
hvaraf hufvudsakligen inhemtats: att utaf
Stadens Fastigheter en del skola vara i Allmänna
Brandförsäkrings-Verket antagne tili
ett värde af R:dr ai,5-5i: 12 sk. 8 r:st. och
Bancc-Ut skottets Betänkande. Nio 44* 5
afgifterne derå för alla åren inbetaide; samt
en del åter, till et.t sammantaget värde af
R:dr 168,000, (hitom Murar och Tomter)
försäkrade uti Phoenix-Compagniet i London;
att ehuru Skulden blifvit till hälften
förminskad, säkerheten uti Egendomarne,
genom tillbyggnader ecb förbättringar, skall
vara ökad med ett värde af R:dr 32,i5a,
sedan Skuld-förbindelsen afgafs; och att
Stadens önskan är, att Bankens Inteckning
finge dödas uti någre dels försålde, dels
nedrifne Trädbyggnader, samt tilläfventyrs
uti Sjöhamnen Klippan, hvaraf värdet är
uppgifvet till 13,333; 16 sk.; hvaremot Inteckning
uti 3:ne nj^byggda Tullhus af sten,
hvilka förmälas hafva koslat R:dr 12,1 »3:
22 sk, och vara i Phoenix-Compagniet assecurerade
för R:dr 6,000 (utom Murar och
Tomter), kunde i dess ställe Banken erbjudas.
Efter öfvervägande af hvad i ämnet
upplyst och utredt . blifvit, får Banco-Utskottet
i anledning af ifrågavarande Motion
vördsamt meddela det yttrande: att då
Götheborgs Stad icke velat begagna sig af
de vid sista Riksdag medgifne, bär ofvan
intagne, vilkor för ett lindrigare betalningssätt,
samt äfven nu, vid yttrad önskan
att dem tillgodonjuta, fastat förbehållet om
6 Bancc-Xätskottets Betänkande. Nio 44.
uteslutande af de så länge omtvistade orden
: en för alla och alla för en (Se Bih.
till Riks-Stånd. Prot. 1828. 6 Sami. i Band.
pag. 47) utan att egentligen några derföre
talande nya omständigheter inträffat; så
anser Baiico-Utskottet
sig icke kunna eller böra tillstyrka
någon förändring i de vilkor
för återbetalningen af Götheborgs
Stads Lån, som, vid senaste Riksdagen,
utaf Rikets Ständer blifvit
bestämde; utan föreslår: att, i enlighet
dermed, vederbörande än
vidare lemnäs öppet, att antingen
såsom hittils, till Banken erlägga,
utom Räntan, 20,000 R:dr årligen,
eller ock, med oförändradt antagande
af Revers-Form ulairet, kunna
återgälda Skulden långsammare,
genom betalning i ett för allt af
14)Ooo R:dr hvarje år uti Ränta
och Capital-procent,
Hvad åter angår den i sammanhang
härmed serskildt väckte frågan om Intecknings
dödande uti en eller flere af de Fastigheter,
som till "Bankens ytterligare säkerhet
för Lånet blifvit pantförskrifne; så
enär någre sådane Handlingar och Bevis ej
Banco-Vtskottets Betänkande. N:o 44-
äro i detta hänseende företedde, som, enligt
18 §. uti Kongl. Förordningen om Inteckning
i fast Egendom af den i3 Jula
1818, vid djdik åtgärd erfordras för Bankens
betryggande; har Utskottet
häröfver nu ej kunnat ingå i någon
slutlig pröfning, utan finnér
det böra ankomma på Banco-Styrelsen
att, med iakttagande af
enahanda grunder, sorn för Intecknade
Lån i allmänhet gälla, uppå
skeende behörig anmälan, i denna
delen besluta.
Hvilket till Rikets Ständers närmare
bepröfvande vördsamt hemställes.
Stockholm den 22 Maji 1829.
Banco-Xät skottets Betäckande N'.o 46,
N:o 45.
Ankom till Exped. Utsk. d. s5 Maji 1829.
Betänkande, i anledning af niotianer
inom Hedervärda BondeStåndet,
om rättighet att i Rikets
Ständers Bank belåna Tackjern.
Åtskilige inom Hedervärda Bonde-Ståndet
väckta motioner och afgifne yttranden i
detta ämne hafva blifvit Ranco-Utsfcottet
meddelade, nemi.
r.o Af R ik sdagsfu Umä g fige n Lars Persson
från Westerås Län, som hufvudsakligen
anfört: Att ehuru aila andra Näringar
i Samhället i mer eller mindre mon njuta
af Staten i behofvets stund betydliga understöd,
till lättnad för deras bedrifvande,
bar likväl Taekjerns-tillverkaren till denna
tidpunkt varit i saknad af dylika förmoner;
att motionairens mening ej vore att yrka
någon vidsträcktare Handelsfrihet af Tackjern,
utan endast, att då Stångjernstill verkarens
behof af Tackjern till sina Verks bedrifvande
icke motsvarar beloppet af sistnämnde
tillverkning, och Tackjernet ligger
ftamfördt på våg, exportgildt, egare deraf
Banco-TJ t skottets Betänkande N:o 45-
måtte förunnas komma i åtnjutande af samma
förmoner, Stångjernstillverkare ega,nemligen
att, i proportion af varans värde, erhålla
belåning uti Rikets Ständers Bank,
mot erläggande af vanlig Ränta, såsom för
Stångjerns belåning är bestämdt; att om
Tackjernet är att anse såsom Stångjernstillverkarens
Rudimaterie, ligger deremot Tackjernstillverkarens
Rudimaterie i det med
förlag och kostnad inköpte malmbehofvet,
samt är för honom vid inträffande hämmad
afsättning å producten lika kännbar, sorn
för Stång jernstill verkaren vid dylikt förhållande;
att genom Lånerättighetens beviljande,
Bruksegare och Stångjernstillverkare
fast mindre blefve på något sätt förnärmade
i deras rätt till köpetackjern, sonx
Tackjernstiliverkarens afsigt ej kunde vara
att, emot sin egen fördel, belåna sina producter,
om tillfälle till deras försäljning företedde
sig, emedan han i sistnämnde fall
vore fri för Ränta, och erhölle folia värdet
för sin vara; att som Tackjernet, under
större eller mindre lager, ej kunde vara
underkastadt någon förskämning, utan alltid
bibehölle dess vid belåningen åsatte värde,
någon förlust derpå ej äfventyrades för Staten,
som deremot finge en flerfaldig vinst,
då såsom en följd af detta understöd ej
blott den föreslagna Räntan, ulan äfven ett
io Banco-JJt skottets Betänkande. N‘,o 4j.
lifligare bedrifvande af tillverkningen konime
att åt Staten lemna en icke obetydlig
afkastning; och ändtligen att den för belåningen
erforderliga Summa ej kunde medföra
någon serdeles menlig verkan på myntväsendet,
enär, efter hvad erfarenheten visat,
upplaget af Tackjern icke öfverstege 20
å 25ooo Sk:pd, som, efter ett prisaf5R:dr
per Slopd, ej motsvarade mera än 100 å
125,000 R:dr..
2:0 Af Riksdagsfullmägtigen Peter Pers?
son från Örebro Län, som anmärkt att då,
vid flere äldre Riksmöten, motioner blifvit
väckte om belåningsrätt i Banken på Tackjern,
men alltid lika fruktlöst, kunde det synas
som Brukspatronerne, ej nöjda med den
förmonliga belåningsrätt de ega för sin product,
Stångjernet, ofta begagnad till ett belopp
af En å Två millioner, och otillfredsställde
med förut innehafvande privilegier,
på Bergsmannens eller Jerntillverkarens bekostnad,
äfven skulle afundats den senare
den lättnad i förlagstillgång och afsättning,
som kunde vinnas genom Bankens belåning
på Tackjern, för alt ännu mera hafva
tillverkaren af Råämnet i sina händer
och nedtvinga bans pris; samt för öfrigt
med hsfvudsakligt åberopande af hvad Riksdagsfullmägtigen
Anders Hindricsson från
Banco-\) t skottets Betänkande. Nio 45, H
Stora Kopparbergs Län vid 1823 års Riksdag
i ämnet anfört, (Bonde-Ståndets prot.
3 B. pag. i5p) förnyat den af honom väckta
motion, att Tackjern måtte tilläggas belåningsrätt
i Banken tili halfva beloppet
mot hvad å Skrpdet Stångjern utlånas.
Motionerne hafva blifvit understödde
af vice Talemaunen Jon Jonsson från Blekinge
samt Riksdagsmännen Nils Månsson
från Malmöhus Län, Carl Gustaf Fahlander
från Stora Kopparbergs Län, och Johan
Eric Jansson från Wärmelands Län, hvilken
sistnämnde för egen del tillagt: alt det
Tackjern, som aflejnnas på vågarne i Riket,
utgör blott en ringa qvantitet af det som
årligen tillverkas; hvarföre, om någon serdeles
förmon skulle tillskyndas Bergsmännen,
önskeligt vore, att Lånerättigheten utsträcktes
äfven till sådant Tackjern, som,
med iakttagande af nödvändiga försigtighetsmått
för Bankens säkerhet, sättes under förvar
hos Bergsfogde eller Bergmästare.
3:o Af Riksdags-Fullmägtigen C. G,
Fahlander, hvilken sedermera, uti ett serskildt
remitteradt anförande, ytterligare
sammanfattat och upprepat de skäl och omständigheter
hvilka för saken funnits talande,
samt, under åberopande så väl af Anders
Banco~TJt;fottets Betänkande N:o 4J.
Hindricssons förenämnde motion vid i8a3
års Riksdag, som en vid då varande Banco
Utskottets Betänkande i ämnet bilagd Reservation
af Herr O. Nilsson, (Bih. till R.
St. Prot. 6 Sami. 2 B. pag. 61) yrkat, att
på lika grunder och vilkor samt med enahanda
Reglementarisk a föreskrifter, som, i
afseende på Stångjerns-belåningen finnas bestämde,
Lån på Tackjern måtte af Banken
meddelas, antingen till halfva beloppet af
belåningsvärdet för Stångjern, eller ock bestämdt
till 6 R:dr B:co per Sk:pd, hvilket
förm äles vara så lågt taget, att Bergsmannen
för egen fördel ej skulle finna sig befogad
söka dylika Lån utan högsta nödfall?
kunnande, efter Fahlanders tanka, härtill
erforderlige medel af En Fjerdedels, högst
En half million R:dr, i brist af annan tillgång,
anordnas på den till Jern-Contoiret
upplåtne Summa,
Efter inhemtad kännedom af hvad i
detta ämne vid föregående 2:ne Riksdagar
förefallit, hafva skälen, sorn hufvudsakligen
legat till grund för de från Ba 11 co-Utskotten
gifne afstyrkanden, (Bill. 1818 6 Sami.
pag. 3o8 Bih. 1823 6 Sami. 2 B. pag. 55}
icke synts Utskottet kunna i allo vid nu
varande förhållanden tillämpas.
Banco-Ut skottets Betänkande. N:o 45. i3
Det har förekommit Utskottet såsom
både till sin grund billigt, med den vigtiga
Jern förädlingens bestånd och förkofran
förenligt, och utan osäkerhet för Banken
verkställbart, att, såsom pant för Lån derstädes,
antaga Tackjern liggande på våg, efter
de grunder, som uti Riksdagsfullmägtigen
Lars Perssons anförande blifvit i allmänhet
antydda; men ingalunda lämpligt eller
medförande den för Bankens säkerhet nödiga
Conlröll, att, enligt Riksdagsfullmägtigen
Pehr Pehrs sons förslag, belåna Tackjern,
som hos Bergsfogde eller Bergmästare blifvit
till förvar nedsatt. Utskottet får altså
hos Rikets Ständer vördsamt föreslå:
Att Tackjern, liggande på våg, under
vederbörande Embetsmäns och
Magistraters ansvarighet, får af
Banken belånas, med iakttagande
af enahanda hufvudgrunder, som
för utlåningen på Jern och Exportable
EfFecter hittills varit gällande,
under vilkor att sådane
Reglementariska Stadganden uppgöras
för det speciela af denna
Lånerörelse, som må finnas nödiga
och ändamålsenliga. Deribland
förekommer, enligt Utskottets
åsigt:
Banco-U skottets Betänkande. N:o 45.
a, Att då värdet af Tackjern vanligen
inom serskilda Bergslager och
ej sällan inom en och samma Bergslag
förhåller sig ganska olika och
i allmänhet mera omväxlar, än priset
på Stångjern, Lånebeloppet för
Tackjern må beräknas, icke efter
Mäklare-betyg öfver årets medelpris
vid försäljningar, såsom med
Stångjerns-belåning sker, utan efter
de pris, som Kongl. Kammaroch
Bergs-Collegierne årligen för
hvarje serskild Bergslags tillverkningar
bestämma, såsom lösen för
Kronans Tionde-Tackjern.
b. Att två tredjedelar af detta pris,
men icke derutöfver må kunna i
Lån erhållas,
C. Att tiden för ett Låns begagnanej
får sträcka sig utöfver nio månader.
Och torde det Reglementariska för
verkställigheten, i händelse af Bihets
Ständers bifall å hvad sorn
nu blifvit framställdt, vidare få
ankomma på Banco-Utskottet, att,
efter samråd med Banco-Styrel»
tianco-XJ t skottets Bethkande. 2V:o 45. 15
sen, uppgöra, för att slutligen i
ett sammanhang anmälas hos Rikets
Ständer.
Detta, jemte en Ledamots Reservation,
hemställes till Rikets Ständer vördsamligen.
Stockholm den 22 Maji 1829.
Reservation:
Herr Hofmarskalken Hammarhjelm*
som, med vederbörligt tillstånd, var från
Riksdagen afrest, då HÖglofl. Utskottet fattade
sitt Beslut, angående Tackjernsbelåningen,
anhöll, att, vid detta tillfälle, då Utskottets
Betänkande justeras, dervid få bifoga
den anmärkniilgl att han, af flere skäl
och synnerligast för Bankens säkerhet, trodde,
det Tackjerns-belåningen, lill en början
och vid denna Riksdag, icke borde medgifvas
att sträcka sig längre, än till Vågarne
i Rikets Stapelstäder, hvarest en säkrare
Controll linnes, ärf vanligen i Jernvågarne
iS Baneo-XStskottets Betånkmda, N-.o 45.
inom Sjöstäderne eger rum. Man bör nemligen
erinra sig, att uppå Tackjern ej kan,
likasom med Stångjern eller andra i Banken
belånta ElFecter, verkställas den i
Banco-Författningarne föreskrifne Snörlindning.
Sedan erfarenheten intill nästa Riksdag
bevittnat, huruvida Tackjerns-belåning
å Stapelstads-vågar medfört några förluster
för Banken eller icke, samt hvad verkan
denna till en början medgifna tillåtelse haft
på Näringen i det hela, trodde Hofmarskalken
först tiden vara inne, att utsträcka
en sådan Belåningsrättighet äfven till Sjöstädernes
Jernvägar.
STOCKHOLM 1839,
tryckt hos Jon åd. Wallpcsj
N:o 46.
Ankom till Exped. Utskottet d. io Junii 1829.
Rikets Ständers Banco-Utskotts Berättelse
till Rikets Höglofl. Ständer
om den af Utskottet förrättade
granskning af Banco-Verkets Räkenskaper,
samt Styrelse och förvaltning
efter sista Riksdag.
Banco-Utskoltet, sorn fulländat dess uti
Riksdags-Ordningens 32 § utstakade befattning,
i hvad som rörer ofverseenclet af det
egentliga Banco-Verkets Styrelse och tillstånd,
finnér sig i följd deraf nu i tillfälle
meddela det vördsamma Utlåtande, sora,
enligt samma §, bör föregå valet af Rikets
Ständers Banco-Fullmägtige vid närvarande
Riksdag.
Berättelserne till Rikets Ständer, angående
de tvänne Revisioner af BancoVerket,
som i föreskrifven ordning egt rum
åren 1825 och 1827, hafva, enligt Remiss
Bih-t.R. St. Prot. 1828 och 182g, 6 Sami. 1
i Banco-Utskottets Berättelse. (N:o 46-)
från samtlige Riks-Stånden, blifvit BancoUtskottet
meddelade, och utvisa, att, i fortsättning
från ele tidpunkter, hvarvid 182Z
års Banco - Utskott stannat, Bankens och
Tumba Bruks Räkenskaper för åren 1822,
1828, 1824 och 1825 blifvit vid desse Revisioner
till ziffran granskade, samt Herrar
Banco-Fullmägtiges Protocoll till och med
den 12 September 1827, och Commissariatets
Protocoll, afdelade, serskildt för de
allmänna målen, och serskildt för hvad
som tillhör Lånerörelsen och dess bevakning
inom Commissariatets Cancellie, till
och med Junii månads slut samma år, genomgångne.
Resultaten af nämnde granskningsålgärder
innefattas uti Revisions-Berättelserne,
så väl de Allmänna till Rikets Ständer
som de speciela till Banco-Utskottet,
hvilka Utskottet alltså lagt till grund lör
dess arbeten, samt vidare i enahanda ordning
fortgått medelst förrättad Revision afj
Banco-Räkenskaperne för år 1826, Tumba
Bruks Räkenskaper för åren 1826 och 1827
samt läsning af Banco-Fullmägtiges Protocoll
intill och med den 3o October, oell
Commissariatets, så väl som Cancellie-Comrnissariernes
Protocoll, intill och med d
1 November nästlidet år 1828.
Banco-Utskottets Berättelse. (N:o 4^-) 3
Utskottet har härvid jemväl haft till
ledning de Berättelser om Banco-Verkets
tillstånd, Styrelse och förvaltning i alla
dess grenar, som utaf Bnnco-Fullmägtige,
Bankens Commissariat och Fiscals-Embete
samt Revisions - Commissarien, blifvit, vid
Riksdagens början, till Utskottet aflemnade.
Den förstnämnde, eller Banco-Fullmägtiges
Berättelse, — hvaruti redovisas, ej mindre
för Banco-Verkets tillstånd på det hela,
jeinnförelsevis vid hvarje års utgång,
från och med 1823 till och med 1827, enligt
de afslutade Räkenskaperne, än för
Hufvud-Styrelsen af Verket intill närvarande
Riksdag, — har Banco-Utskottet, jemte dess
Memorial N:o 3, öfverlemnat till Rikets
Ständers kännedom; och, under åberopande
af de dervid fogade Tabellariska uppställningar,
hvilka gå ett år längre än de
Räkenskaper, som varit föremål för Utskottets
granskning, får Utskottet vördsamt tillkännagifva,
att närmare uppgifter, på grund
af provisionelt uppgjorde beräkningar om
Bankens tillstånd, allL intill 1828 års slut,
samt i vissa delar jemväl för innevarande
år, förekomma i sammanhang med Statsoch
Banco-Utskoltens gemensamma Betänkande
öfver frågan om ordnandet af Rikets
Mynt- och Penninge-väsende.
4 Baned-Utskottets Berättelse. (N".o 4G-)
Utskottet, som således anser öfverflödigt
alt liar bifoga utdrag af de Räkenskaper,
hvilkas granskning till zifFran Utskottet
ombesörjt, enär sammanfattningar
derutaf, såsom omförmäldt är, på annan
väg kommit och komma till Rikets Ständers
kunskap, anser sig deremot i detta dess
Utlåtande böra på en gång lemna en öfversigt
af de med Bankens förvaltning gemenskap
egande ämnen, för tider jmden
från sista Riksdag, hvilka varit föremål, så
val för Revisorernes som Banco-Utskotlels
uppmärksamhet och öfverläggningar.
Dessa bar Ranco-Utskottet ansett lämpligast
kunna upptagas under vissa titlar,
på sätt som följer:
I.
Ämnen som stå i samband med
Lån-Banken.
a) Lån pä fasta panter.
1:0 Angående vilkoren för bibehållande
af de från Banken utgifna Lån på hus
i Rikets Städer, efter upplösningen af Allmänna
Brandförsäkrings-Verkets f. d. Stadsfolk
d.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 38.)
Banco-Ulskottets Berättelse. (JV:o 46.) 5
Utskottet åberopar dess härom under
N:o 36 afgifne Betänkande, som tillika besvarar
de af Herr Ståhle samt Herrar Santessonj
Lamberg och Leffler i ämnet väckte
och till Utskottet remitterade Motioner;
kommande ärendet, i följd af åter rem iss,
ytterligare att hos Utskottet behandlas.
2:0 Om vidtagande af sådan författning,
att Banken måtte kostnads- och porto-fritt
kunna erhålla det Silfver, som uti
Ränterierne deponeras i afbetalning för
fastighets-lån.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 35.)
Utskottets afgifne ocb af samtlige RiksStånden
bifallne Förslag i detta afseende
innefattas uti dess Memorial JN:o 26.
b) Lån till Od/ings-företag.
3:o Angående bebofvet af en närmare
controll i afseende på de erforderlige intygen
om Låntagares och Löftesmäns egenhändiga
namnteckning.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 41 -)
Häröfver har Banco-Utskottet, uti Memorial
N:o 19, sig utlåtit, och får, i anled
-
6 Banco-Utskottets Berättelse. (N:o 46■)
ning af erhållen återremiss från 2:ne Slånd,
tillfälle att närmare utveckla sina åsigter
i ämnet.
4:o Rörande uteblifne uppgifter till
Banco-Revisorerne om fortgången af de
odlingar, hvartill Lån från Banken utgått.
(i8a5 års Revisions-Berättelse, pag. 23.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 43.)
I sammanhang härmed anser BancoUtskottet
sig höra tillkännagifva, att, såsom
en följd af de erinringar till vederbörande,
hvilka genom Banco-Fullmägtige
afgått, uppgifter angående odlingarnes fortgång
hittills blifvit Banco-Utskottet meddelade
från: Upsala, Stockholms, Kronobergs,
Jönköpings, Östergöthlands, Södermanlands,
Elfsborgs, Vesterbottens, Malmöhus,
Christianstads, Blekinge, Hallands, Götheborgs-
och Bohus, samt Jemtlands, eller
tillhopa 14 Län; hvaremot, och då inom
Gefleborgs samt Vester-Norrlands Län något
Lån af Odlings-Fonden ej utestår, de
ifrågavarande uppgifterne ännu saknas från
följande åtta, nemligen: Skaraborgs, Vestmanlands,
Calmare, Kopparbergs, Örebro,
Vermlands, Gottlands och Norrbottens
Län,
Banco-Utskottets Berättelse. (TV.-o ^6.) 7
Hvad som angår ordnandet af Bankens
Låne-rörelse intill nästa Riksdag, — så i afseende
på Fondernes fördelning och lämpligaste
användande, som Ränte-beräkningen,
hvarunder äfven hörer pröfningen af det
förslag, Rikets Ständers Revisorer uppgifvit
i afseende på förändrade grunder för fastighets-Låns
bevakning m. m., (se 1827 års
Revisorers Berätt. pag. 55) — förbehåller sig
Banco-Utskottet att underställa Rikets Ständer,
sedan grunderne för Penninge-väsendets
Reglering på det hela blifvit af Statsoch
Banco-Utskotten gemensamt uppgjorde
och till Rikets Ständers öfvervägande anmälde.
c) Banco-Disconteti och Province-Låne
Contoiren.
5:o Angående framställdt förslag till
förändring med anmaningarne så väl för
Lån som omsättningar.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 5o.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd. pag. 60.)
Banco-Utskottet har, uti dess Betänkande
N:o 24, utlåtit sig öfver detta ämne, som,
i anledning af ingångne anmärkningar från
samtlige Riks-Stånden, kommer alt vidare
till slutligt afgörande anmälas. —
8 Banco-Utskottets Berättelse. (N.-o 46-)
6:0 Angående gjord hemställan, huruvida
icke meddelandet af ömsesidiga Avislistor
emellan Banco -Disconten och LåneContoiren
öfver utgifne och omsatte Lån,
samt den, i följd deraf, å hvartdera stället
erforderiige tredubbla Registrering, skulle
kunna inskränkas blott till Banco - Disconten
i Stockholm.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd. pag. 58.).
Med anledning af 10 § uti RiketsStänders,
vid 1823 års Riksdag, gifne Reglementariska
Föreskrifter för Låne-Contoiren i
Götheborg och Malmö, sorn stadgar, alt
Directionerne så väl vid Banco-Disconten
som båda Lane-Contoiren skola meddela
hvarandra, genast efter hvar och en Discoritdag,
Avis om de samma dag hos Verken
antagne Låntagare och Cautionister
samt de beviljade Lånens belopp, hafva
Herrar Banco-Fullmägtige ansett sig böra
fästa Utskottets uppmärksamhet derå, att
denna föreskrift, hvars omedelbara följd är,
att tredubbla Register, så väl öfver Låntagare
som Löftesmän, mäste föras i Stockholm,
i Götheborg och i Malmö, åstadkommer
en tillökning i arbetet på alla dessa
3:ne ställen, hvilken, efter Fullmägtiges
åsigt, icke vore af något verkligt behof påkallad.
Det ändamål, som härmed är åsyf
-
Banco-Utskottets Berättelse. (N.o 4^-) 9
ladt, nemligen att skyndsamt och med säkerhet
måtte blifva upptäckt, i fall det vid
något tillfälle skulle inträffa, att, emot hvad
12 § i samma Reglemente tillåter, antingen
någon Låntagare sökt och undfått Lån å
mera än ett ställe, eller ock någon Löftesman
fått ikläda sig, hos alla Disconterne
gemensamt, högre betalnings-förbindelser,
än Föifattningarne medgifva, ansåge Fullmägtige,
med hemtadt stöd af de framflutne
årens erfarenhet, och då öfverteckningar
på det hela varit ganska sällsynta,
kunna med all nödig controll och säkerhet
vinnas dymedelst att tredubbla Register fördes
blott på ett enda ställe, nemligen vid
Banco-Disconten i Stockholm, hvilken för
detta ändamål skulle fortfarande erhålla,
liksom hittills, Avis-Listor frän båda Låne-Contoiren,
och hafva sig ålagdt, att, genast
då någon öfverteckning förmärktes,
anmäla sådant med omgående Post, till
behörig rättelse å det ställe, der öfverteckningen
inträffat. Med afseende på ett i ofvannämnde
12 § befintligt tillägg: ”att Caulionister,
boende utom Districten, ej finge
vid någotdera Lån-Conloiret antagas förr, än
8 dagar efter det Avis-Lislorne ingått”,
funne väl Fullmägtige den afsigt antydd ,
att, medelst Registreringen af hvarje Län
på 3:ne serskilda ställen, Öfverteckningarne
skulle icke upptäckas först efteråt, utan på
io Banco-Utskottcts Berättelse. (N.-o
förhand förhindras; men anmälde derjemte,
att detta ej vid alla tillfällen varit möjlig
tillvägabringa, i trotts af allt bemödande,
och den verkligen öfverdrifna sysselsättning,
som för dessa Registreringar erfordras.
Banco-Utskoltet, — som, vid öfvervägande
häraf, ansett det ändamål otvifvelaktigt
böra sökas: att förekomma öfver teckning ;
men hvilket endast genom tredubbel Registrering
vid hvartdera Låne-Verket kan stå
att vinna, och icke genom ett tredubbelt
Registers förande blott vid Banco-Disconten
i Slockholm, hvarigenom en skedd öfverteckning
först efteråt upptäckes och rättas, •—
har på grund häraf, för dess del, ej kunnat
bifalla Herrar Fullmägtiges gifne förslag,
utan finner att den ifrågavarande Registreringen
bör bibehållas såsom hittills,
så länge de vid 1823 års Riksdag
för Organisationen och förvaltningen
af Låne-Contoiren i Götheborg och
Malmö fastställda Reglementariska föreskrifter
fortfara att vara gällande.
7:0 Angående val af suppleanter i Låne-Contoirens
Directioner vid inträffade ledigheter
emellan Riksdagarne.
(i825 åx’S Revisions-Berättelse, pag. 41 •)
Eanco-Utskottets Berättelse (N.-o 4.6.) 11
Utskottet åberopar i detta hänseende
dess afgifne memorial N:o 18, bvarå svar
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Preste-Ståndet och Yällofl. Borgare-Ståndet
före detta ingått, men Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut ännu afvaktas.
8:0 Angående tillstyrkt gratification för
Bankens ombud vid Götheborgs Låne-Contoir,
att räkna från 1824 års början lill
nuvarande Riksdag.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd. pag. 33.)
Häröfver åberopas Banco-Ulskottets af
samtlige Riks - Stånden bifallne memorial
N:o 38.
9:0 Angående en från Revisionen öfver
Götheborgs Låne-Contoir gjord framställning
om behof af ett extra arfvode å 5o R:dr
årligen, för Lån-extractets uppgörande derstädes.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 5i.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 2 Afd. pag. 87.)
Sedan, på sätt 1827 års Revisions-berättelse
omförmäler, Herrar Banco-Fullmägtige
funnit anledning uppskjuta med ali åtgärd,
rörande tillstyrkt årligt arfvode för
12
Banco-Utskottets Berättelse (.N;0 ^6.)
Låne-Extractets uppgörande, på den grund,
att Låne-Contoirs-Revisorernes framställning
derom ej funnits vara från Directionens sida
föranledd eller påkallad, — då likväl, enligt
§ i Rikets Ständers Reglementariska
föreskrifter för Låne-Contoiren, BancoFullmägtiges
rättighet alt, i hvad till säkerhet
och god ordning leda kan, meddela föreskrifter,
syntes böra hufvudsakligen stödja
sig på hvad Directionerne i sådant afseende
funne vara behöfligt, — hafva Rikets Ständers
Revisorer, med godkännande af denna
Banco-Fullmägtiges åsigt i fråga om formen,
öfverlemnat åt Rikets Ständer att, efter Banco-Utskottets
börande, öfver sjelfva saken
besluta.
Uppå sedermera gjord framställning i
samma ämne af Directionen vid Götheborgs
Låne-contoir, och då, enligt hvad Herrar
Banco-Fullmägtige hade sig bekant, det
ifrågavarande Lån-extraclet, i följd af ökadt
antal lån, år från år blifvit allt vidlyftigare,
hafva Herrar Fullmägtige, under den
3i Januarii 1828, funnit skäligt medgifva,
att ett arfvode af Femtio R:dr Banco linge
i berörde afseende, utaf Låne-contoirets
cassa årligen utbetalas.
Herrar Banco-Fullmägtiges omförmälde åtgärder
har Banco-Utskottet funnit sig
böra för den förflulne tiden godkän
-
Banco-Utskottets Berättelse (N.o 4^-) i3
na; ankommande emedlertid på vidare
öfverläggning, sedan Låne-Contoirens
rörelse för framtiden blifvit bestämd,
huruvida ett sådant arfvode bör fortfarande
utgå.
10:0 Angående de vid Låne-Contoiret
i Götheborg för Directionens Ledamöter,
Bankens ombud och Contoirets Embets-och
Tjenstemän anordnade ljuspenningar.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 5i.)
Härom innehåller Rikets Ständers Revisorers
Berättelse, att vid den, öfver Låne-Contoirets
förvaltning och räkenskaper
för år 1826, förrättade revision, uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att under titel ljuspenningar
för nämnde år (i likhet med
1825) funnits upptagen en summa af 45i
R:dr 5 sk. 4 rst, hvartill Directionen hemtat
anledning deraf, att ljuspenningar vid
Banco-Discont-verket i Stockholm äfven utdelas;
och att Låne-Contoirets Revisorer,
enär någon autorisation i detta afseende
för Götheborgs Låne-Contoir icke blifvit hos
Banco-styrelsen begärd, eller derifrån gifven,
val, för deras del, ansett ersättning för
ljus böra utgöras, men likväl funnit ordningen
fordra Herrar Banco-Fullmägtiges
bifall dertill; och fördenskull till dem öf
-
i4 Banco^Ut skottets Berättelse* (N.-o 46-)
verlemnat att föreskrift härutinnan meddela;
hvarefter Herrar Banco-Fullmägtige, enligt
afgifvet förklarande till Directionen, med
anledning deraf, att ljuspenningar under den
förflutna tiden varit årligen tilldelade Banco-Discont-Directionens
Ledamöter och detta
Verks tjenstemän, funnit skäl, alt vid det
anmälda förhållandet tills vidare låta förblifva.
Rikets Ständers Revisorer hafva, i
anledning häraf, öfverlemnat till nu församlade
Ständers pröfning, efter Banco-Utskottets
hörande, hvad härom för framtiden ma
forordnas.
Banco-Utskottet, som godkänt Hrr Banco-Fullmägliges
åtgärd för den framflutne tiden,
har ansett öfverläggning om ljuspenningars
vidare bestämmande för Låne-Contoiren
samt Banco-Disconten böra förekomma
i sammanhang med enahanda frågor,
hvilka, i afseende på Tjenstemännen
vid Banken, blifvit väckte och stå
i förbindelse med serskilde hos Utskottet
gjorde framställningar om reglerandet
af deras lönevilkor i allmänhet;
och uppskjuter af sådan anledning
med dess slutliga yttrande öfver nämnde
punkt af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse.
11:0 Angående medgifne anordningar
vid Låne-Contoiret i Götheborg afaooRtdr
Banco-Utskottet.t Berättelse (IV. o 46.) i5
årligen till Skrifvare-hjelp för Ombudsmannen
och 5o R:dr i ett för allt för ett sjuk-^
doms-vicariat.
(Banko-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd. pag. 37.)
Banco-Utskottet har, vid granskning af
Herrar Banco-Fullmägtiges i dessa hänseenden
åberopade protocoll för den 17
April och 3i Julii 1828,
godkänt de skäl, sorn föranledt deras
samtycke till Låne-Contoirs-Directionens
gjorde framställningar; skolande
Utskottet taga under vidare pröfning
om och i hvad nion det kan anses
nödvändigt och i sin ordning att,
till skrifvarhjelp åt Ombudsmannen,
serskildt års-arfvode äfven för framtiden
af Låne-Contoiret bestås.
12:0 Angående Götha Canal-actiers antaglighet
såsom hypothek för Discont-lån.
(1827 Ars Revisions-Berättelse, pag. a4)
Vid betraktande att, enligt det vid sista
Riksdag utfärdade Banco-Reglemenlet,
deruti Götha Canal-Actiernes låuevärde i
Banco-Disconten blifvit utsatt till g.'del af
tecknade capitalel, en årlig afkastning af
vid pass 1 R:dr per actie varit beräknad,
16 Banco-Utskottets Berättelse (N.o 4^-)
hvaremot afkastningen, i medeltal för 4 år,
föga öfverstigit hälften af sagde belopp, hade
Rikets Ständers Revisorer, af denna jemte
flere uppgifne anledningar till Actie-värdets
nedsättning, begärt Herrar Banco-Fullmägtiges
yttrande, huruvida icke, vid beläning
af Götha Canal-Actier i Banco-Disconten,
andra försigtighetsmått kunde påkallas,
än dem Reglementet föreskrifver.
Hvarefter och sedan Herrar Banco-Fullmägtige,
under åberopande af Reglementets bestämda
föreskrift, ansett Acliernes möjligen
fallande värde icke kunna, intill nu varande
Riksdag, verka till förändring i sjelfva
belänings-priset, Revisorerne uti deras berättelse
yttrat, det de funnit något vidare
härvid af dem ej vara att åtgöra, än att till
Rikets Ständers kännedom inberätta hvad i
ämnet sålunda förekommit.
Då Götha Canal-Actiernes belänings-värde
är i senaste Banco-Reglementet (pag. 109)
uttryckligen bestämdt lill 16? R:dr för en
Actie å 100 R:dr, med tillägg (pag. 110} ”att
Discont-Directionen väl må kunna vägra ett
derå sökt lån, i bändelse*låutagares och cautionisters
vederhäftighet ej skulle anses göra
tillfyllest att betäcka ett möjligen blifvande
deficit å sjelfva hypolheket, men ingalunda
ega att förändra eller förminska utläningsbeloppet”;
och då Utskottet inhemtat, det
samina
Banco-Utskottets Berättelse. (N:o 4^0 l7
samma Reglementes föreskrift, (pag. 108)
Matt, vid beläning af dessa Actier, till Discont-verkets
fullkomliga tryggande må fästas
afseende, antingen på låntagarens personliga
vederhäftighet, eller ock äskas en
till säkerheten, i föreskrifven ordning, fullt
intygad borgen för den brist, som vid hypotbekets
användande till Discontens godtgörande
möjligen kunde uppstå emellan
Verkets fordran och försäljnings-prisel”, är,
efter sig företeende anledningar, iakttagen
och tillämpad; har Utskottet alltså,
vid Banco-Styrelsens yttrade åsigt i
detta hänseende samt dermed instämmande
handlingssätt för den framflutna
tiden, ej något att erinra.
Frågan om fortfarande beläningsrätlighet
för Götha Canal - Actier intill nästa
Riksdag utgör ett serskildt ämne, som äfven
blifvit af Kongl. Maj:t vidrördt uti Dess
Nådiga Proposition, angående ytterligare
anslag lill Götha Canal-byggnads fullbordande,
och kommer att underställas Rikets
Ständer i sammanhang med öfrige till Lånerörelsen
hörande detailer. Banco-Utskottet
får i öfrigt här, i sammanhang med
hvad som rörer Disconterne, föra Rikets
Ständer till minnes, att jemte Utskottets
Biih. till R. St. Prot. 182S och 182g. 6 Sami. 2 Afd.
i6:e H:t.
i8 Banco- Utskottets Berättelse. (N;o 46.)
Memorial N:o 3 åtföljt den, ifrån BancoDiscont
- Verkets Direction vid Riksdagens
början, afgifna Berättelse om samma Verks
förvaltning oell hufvudresultaten deraf
från senaste Riksdag, äfvensom Tableauer
öfver båda Lane-Contoi ens rörelse, från
deras början, med April månad 1824, intill
1827 års slut.
Vidare framställningar i afseende på
dessa serskilda, under Banken lydande Låne-Verk,
så väl för den förflutna som den
kommande tiden, förbehåller sig Utskottet
att afgifva, sedan Banco-Biscontens nu pågående
Revision för nästlidet år 1828 hunnit
af Utskottet fulländas.
<0 Lånebiträden till Staten och Allmänna
företa".
i3:o Angående liqvid af Statens återstående
skuld för 1808 års krigskostnader
m. rn. samt Bankens fordringar hos f. d
Magazins-Inrättningen.
(i8a5 års Revisions-Berättelse, pag. 4° & f1-)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 57.)
Häröfver utlåta sig Stats- och BancoUtskotten
samfälldt, i förening med förslaget
om Mynt- och Penninge- Väsendets
reglerande.
Banco-Utskottets Berättelse. {IV.-o 46.) 19
i4:o Angående de från Banken dels
omedelbart dels genom Riksgälds - Contoret
lemnade biträden till Hjelmare Canal och
Slussverk.
(1825 års Revisions-Berättelse, pag. 18.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 57.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 43.)
Detta ämne, hvarom serskild Nådig
Proposition från Kongl. Majit blifvit till
Stats- och Banco - Utskotten remitterad,
upptages af förenade Utskotten i samband
med flere frågor om Mynt- och Penninge*
Väsendet.
i5:o Angående de från Banken dels
omedelbart, dels genom Riksgälds-Conloret,
lemnade biträden till Södertelje Canal-Verk.
(1825 års R.evisions-Berättelse, pag. 19.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 57.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 44-)
I sammanhang med förslaget om Mynt*
och Penninge-Väsendets reglering, afgifva
förenade Stats- och Banco-Utskotten ge*
mensamt utlåtande i denna delen.
20
Banco-Ulskottcts Berättelse. (N.o 4-6-)
i Gro Angående de från Banken dels
omedelbart, dels genom Riksgälds-Contoret
leranade biträden till Götha Canal-Verk.
(i825 års Revisions-Berättelse, pag. 18.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. ig.)
Förenade Stats- och Banco-Utskotten
komma, i sammanhang med deras förslag
om Mynt- och Penninge-Väsendets reglering,
att äfven häröfver utlåta sig lill Rikets
Ständer.
17:0 Angående uppstådd fråga, huruvida
Pensioner, som före år 1820 blifvit
beviljade vid Götha Canal-Verk, borde fortfarande
belasta Arbets-Cassan eller öfverflyttas
på den serskilda Pensions-Fond, som
blifvit bildad dels utaf Tjenstemäns och
Arbetares tillskott och dels, enligt Rikets
Ständers begifvande vid sista Riksdag, utaf
köpeskillingar för dödade och försålde Actier,
samt Straff-Räntor för försummade
Insättningar å Actie-Capitalet.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 45.)
I hvad som rörer sakens behandling
vid sista Riksdag, får Banco-CJtskottet, till
vidlyftighets undvikande, hänvisa å hillänget
till Riks-Ståndens Protocoll, G Sami. 2
Banco-Ulskottcts Berättelse. (IV.-o 4^) 21
B. pag. 176 och 372. Uppå sedermera
framställd förfrågan, genom Bankens Ombud
i Götha Canal - Direction , meddelade
Herrar Banco-Fullmägtige den 23 December
1824 i förevarande ämne, under åberopande
af föreskriften i 1828 års BancoReglemente,
(pag. 78) del förklarande: att
alla Pensioner, utan undantag, vid CunalVerket,
borde från samma tid utgifvas af
de lill Peusions-Fonden anslagne Köpeskillings-,
Öfverskotts- och Straff-Räntemedel, eller,
derest de icke skulle förslå, utaf Bolagets
Canal-Inkomster; samt yrkade en
härmed instämmande rättelse uti den punkt
af det dem meddelade Pensions-Reglementet,
i hvilken, endast de, ifrån och med år
1820, beviljade och framdeles blifvande
Pensions-anslag voro beräknade att belasta
Pensions-Fonden ; men Canal * Directionen
gaf härå till svar, alt den ämnade fortfara
tills vidare med de äldre Pensionernes anordnande
på Arbets-Cassan, samt, till denna
Cassas säkerhet för återbäringen, derest Rikets
Ständer skulle finna någon sådan böra
ega rum, aflemna i Bankens vård erforderlige
hypotheker; dervid Herrar Fullmägtige
låto bero, och det på grund af Banco-Reglementet,
som (pag. j6) stadgar: ”att, vid
alla hos Götha Canal-Directionen eller hos
Canal-Bolaget förekommande frågor om förelag
eller utgifter, hvarom anmälan hos
32 Banco-Utskottets Berättelse. (N.o 4^)
Banco-Fullmägtige genom Bankens Ombud,
nied någon slags Reservation, blifver gjord,
eller hvaröfver Fullmägtige, i anledning af
inkomne berättelser och handlingar, sjelfve
bunde finna skäl att någon erinran meddela,
Banco-Fullmägtige icke allenast äro
berättigade, utan jemväl pligtige, att bestämdt
antingen gilla eller förkasta beslutet,
och sådant inom en tid af 3 månader
från den dag de deraf erhållit del, samt, i
händelse afseende å ett sådant deras förklarande
ej göres, begagna den rätt, som
näslförestående punkt dem tillägger, att innehålla
utbetalning af anslagen intilldess
rättelse följer; Banco-Fullmägtige dock öppet
lemna dt, — så framt Directionen skulle
<vilja på eget bevåg och under åtagen ansvars-
och ersättnings-skyldighet, utsträckt
till och med nästpåjoljande Riksdag, fullfölja
den nödig ansedde anstalten, samt
derföre ställer sådan säkerhet, som af
Banco-Fullmägtige godkännes, — att på sådane
vilkor medgifva verkställigheten och,
såsom en följd deraf, låta By g gn a ds- lanebiträdet
utgå.
Banco-Utskottets Berättelse. (JY.o ^6.) ii
Pensioner, som blifvit beviljade före
år 1820, äro anordnade på Arbets-Cassan:
År 182/1 lill belopp af R:dr i,25o: 4° —
— i8a5 • • • 1,084: 34 8
_ 1826 . . . 1,086: 32 —
— 1827 . . . 1,076: 32 —
— 1828 . . . 986:
Summa R:dr 5,483: 42 8
Och finnas deremot 4 serskilda till
Götha Canal-Bolags Pensions- och SparBanks-Cassa
eller Ordres ställda Reverser
å tillhopa R:dr 5,800 Banco Capital i Bankens
förvar, såsom hypothek, öfverlåtne.
Banco-Utskoltet har ej funnit någon
anledning till erinran mot Herrar Fullmägtiges
omförmälde åtgärder, såsom
stödjande sig på Reglementets uttryckliga
Stadganden; men Utskottet förbehåller
sig att, efter de beslut Rikets
Ständer, under innevarande Riksdag,
komma att fatta rörande Götha CanalVerk
och Bankens förhållande till detsamma,
föreslå sådane jemkningar af
hittills gällande föreskrifter för BancoStyrelsen,
som kunna lämplige anses.
Hvad sjelfva Kufvudfrågan beträffar, så,
enär Rikets Ständers vid sista Riksdag fattade
Beslut (Banco-Regl. pag. 78) synes
24 Banco-Utskottets Berättelse. (N.o 4^-)
Banco-Utskottet tydligen innebära den syftning,
att, såsom Herrar Banco-Fullmägtige
jemväl yrkat, inga pensioner vidare linge
belasta Canal-byggnadens Utgifts-Räkning,
utan besörjas antingen af PensionsFonden,
eller af den färdiga Canalens afkastning;
tillstyrker Utskottet vördsamt,
att Rikets Ständer må besluta och tili
Banco-Fullmägtiges efterrättelse meddela;
att
ofvannämnde, för åren 1824 till
och med 1828, utaf Götha Canals arbets-cassa
anordnade belopp af R:dr
5483: 42 sk. 8 rst. till sådane pensioner
vid Canal-Verket, som blifvit beviljade
före år 1820, skola, från Pensions-Fonden,
till nämnde Cassa återgäldas,
eller, der sådant uraktlåtes, de
i Banken förvarade Hypothek till Arbets-cassans
ersättning användas.
18:0 Angående Götha Canal-Bolags
Interessenters vidtagne och med BancoFullmägtige
communicerade beslut, alt, såsom
ersättning för till Motala Verkstads
fortsättande afstådde 4 års utdelningar å
actierne, låta till sig utställa löpande fordringsbevis
med 5 procents ränta.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd., pag. 35.)
Banco-Utskottets Berättelse. {JV.o 46-) a5
Af Herrar Banco-Fullmägtiges i sammanhang
härmed åberopade Protocoll för
den 18 och a5 October 1827 samt den 21
Februarii 1828 har Banco-Utskottet inhemtat,
hurusom Fullmägtige funnit det vara
en angelägenhet af högsta vigt, att förebygga
den möjliga händelse, det en eller annan
Innehafvare af sådane å Bolagets vägnar
och i dess namn såsom utdelning för
Actierne utfärdade löpande sedlar kunde,
genom laga Inteckning uti någon del af Canal-Verket
eller Verkstaden, eller ock införsel
uti enderas inkomster, söka bereda
sig en prioritet, ej allenast framför de öfrige,
utan äfven framför Rikets Ständers
Bank och det allmänna, hvars förbehållne
anspråk i detta afseende ej, genom någon
dylik i Lag förvarad Actus, blifvit bekräftade;
hvadan Fullmägtige, med deras i öfrigt
gifna samtycke, förenat ett uttryckligt
förbehåll, att, jemte det redan af Bolaget
utstakade vilkor, det de ifrågavarande fordringst-bevisen
ej kunna af Innehafvaren
uppsägas, äfven uti dem innefattas ett bestämdt
förord, att hvarken Inteckning eller
Införsel får för desamma sökas och beviljas.
Utskottet har gjort sig förvissadt, att
nyssnämnde förbehåll verkligen befinnes uti
Fordrings-bevisen intaget, och ansett sig
a6 Banco- Utskottets Berättelse. (IV.-o 4ö.)
böra förhållandet hos Rikets Ständer
anmäla, med gillande af den uppmärksamhet,
Herrar Banco-Fullmägtige häråt
iemnat.
jpro Angående Herrar Barico-Fullmägtiges
åtgärder och beslut, med afseende å
den, vid Dufvedahl nära Motala, inrattade
mechaniska verkstad.
(1827 års Revisorers Berättelse pag. 19.)
I Revisions-Berättelsen omnämnes, att,
sedan Banco-Fullmägtige fått erfara, att Inrättningen
afen mechanisk verkstad vid Dufvedahl
nära Motala, som år 1824 hos Banco-Fullmägtige
anmäldes hafva blifvit företagen,
och då beräknades komma att kosta
vid pass 4°)00c> R:dr, hade i dess ställe, redan
vid slutet, af arbets-året 1820, graverat
Canal-verkets Arbets-cassa med en kostnads-summa
af R:dr 84,733 1 sk. 7 r:st.
samt, enligt uppgjorde beräkningar, förmodades
komma att medtaga omkring 200,000
R:dr i ett för allt; och Fullmägtige i öfrigt
då vunnit full visshet derom, att de af Rikets
Ständer, vid sista Riksdag, i enlighet
med Canal-Directionens beräkningar, till
fullt belopp medgifna anslag för Canal-verkets
fortsättning och ändtliga fullbordande
ingalunda blefve tillräcklige, utan en brist
Banco-Utskottets Berättelse. (N.o 4^-) 27
af minst 3 å 400,000 R:dr derå slutligen
lomme att uppstå; så hade Banco-Fullmägtige,
i Skrifvelse Lill Götha Canal-Directiou
den 3o Mars 1826, meddelat det bestämda
förklarande, att, af Byggnads-Cassans medel,
något vidare ej finge till verkstads-anläggningen
användas, under Reservation
tillika af kommande Ständers obehindrade
rätt att för de redan dertill använde Förskotts-Summor
äska den säkerhet och garantie
uti sjelfva verkstaden, som , enligt förevarande
omständigheter, skulle kunna anses
behöfliga.
Då, vid pröfning häraf, Revisorerne tagit
kännedom af Rikets Ständers Skrifvelse!’,
äfvensom sista Riksdags-beslutet, rörande
de till Götha Canal beviljade Låne-anslag,
men ingenstädes funnit någon anledning,
att Motala Verkstad, till det omfång
hvartill den sedermara blifvit utvidgad, varit
Ständerne förelagd; så och ehuruväl Revisorerne
funnit, att Herrar Fullmägtige, genom
omförmälde Reservation, iakttagit Bankens
rätt, syntes det Revisorerne, som Herrar
Fullmägtige redan förut hade bordt fästa
uppmärksamhet dervid, att Verkstadsanläggningen,
då den medtoge en så stor
del af anslags-summan, nödvändigt skulle
medverka till den brist för Canal-arbetets
fullbordan, som sedermera visat sig vara
28 Banco-Utskottets Berättelse. (N.-o 46-)
otvifvelaktig; och hade Revisorerne derföre
ansett sig böra öfver detta ämne inbegära
Herrar Banco-Fullmägtiges förklaring, hvilken
blifvit uti Berättelsen ordagrannt intagen.
(pag. 20 — 24).
Detta Banco-Fullmägtiges yttrande hafva
Revisorerne för deras del funnit innefatta
en nöjaktig utredning, i hänseende till
Banco-Styrelsens härutinnan vidtagna åtgärder,
och öfverlemnat detsamma med så
beskaffad! förklarande till Rakets Ständers
kännedom.
Vid öfvervägande af detta ämne, hvaråt
Banco-Utskottet egnat en sorgfällig uppmärksamhet,
har Utskottet till en början
ansett den upplysning behöflig, huruvida
Götha Canal-Direclion, af hela den Summa,
som 1823 års Ständer, enligt då förelagd
arbetsplan, beviljade till Götha Canals fullbordande,
användt öfver 20 till 26 procent
olika efter Stationerne, till Provisionel
Byggnader och andra ospecificerade kostnader,
Motala verkstad inberäknad. Utskottet
har ock, genom Herrar Banco-Fullmägtige,
emottagit en från Götha Canal-Direction,
jemte Skrifvelse af den i5 nästlidne
April aflemnad uppgift, sådan som Verkets
Öfver-Mechanicus, Herr Öfverste-Lieutenanten
G. Lagerheim nu, under saknad Lill
-
Banco-Utskottets Berättelse. (N.-o 4^-j 29
gång på de i Archivet vid Motala befintlige
fullständigare Räkenskaper, funnit sig i tillfälle
att härstädes, med ledning af CanalVerkets
Summariska års-redogörelser, sammanfatta,
och hvarutaf inhemtas, att till
förenämnde arbeten, under loppet af åren
1823 med 1828, blifvit använde 38o,383
dagsverken, som , beräknade per medium till
32 sk. hvartdera, äro i penningar utförde
till. . . . R:dr 253,588: 32 sk.
hvartill komma de
för Motala Verkstad
af Arbets-cassan utgångna
.... 84.733: 1 sk. 7 r:st.
Sålunda Total kostnad
för desse arbeten.
. . R:dr 338,32 1 : 33 sk. 7 r:st.
Hvaremot 1823 års af Rikets Ständer
fastställda förslag upptagit för arbeten af
detta slag tillsammans 43i,385 dagsverken,
beräknade att kosta R:dr 359,489 Banco,
eller 21,000 R:dr utöfver hvad som är användt,
äfven när Motala Verkstad bland
de provisionel arbetena inbegripes. Härvid
ändå oberäknad den i förslaget serskildt
tillagda procent för oförutsedde kostnader,
calculerad för båda Stationerne till R:dr
108,772 Banco.
Och har Canal-Directionen derjemte
förmält dess öfvertygelse vara, att en nog
-
3o Banco-TJ t skottets Berättelse. (N.o 46‘)
grannare beräkning skulle Ådagalägga, det
mindre Summa , än den sålunda af ÖfverMechanicus
uppgifne, i verkligheten åtgått
för provisionela Byggnader och ospecificerade
kostnader.
Med anledning så val häraf som hvad
Utskottet vidare inhemtat, har Utskottet,
vid ämnets slutliga behandling, ansett följande
omständigheter hufvudsakligen böra
tagas i betraktande:
i:o att den plan, till fullbordande af
Götha Canal-Byggnad på 6 års tid, hvilken
förelädes Stats- och Banco-Utskotten år
1823, och på grund af hvilken Pdkets Ständer
beviljade det nya Låne-anslaget, icke
innefattade eller omförmälde den ifrågavarande
Yerkstads-anläggningen vid Motala,
men deremot upptog, för provisionela b}fggnader
och andra ospecificerade kostnader,
ett belopp af 20 till 26 procent, olika efter
Stationerne, af hela kostnads-summan
R:dr 2,288,199, eller emellan \ och 5oo,ooo
R:dr Banco, hvilket belopp, enligt Fullmägtiges
ofvanberörde tillkännagifvande, icke
blifvit i sådant afseende öfverskridet,
utan med 21,000 R:dr understigit det utsatta
förhållandet;
3:0 att Rikets Ständer i 14 § af 1823
års Piiksdags-beslut förklarat, att, hvad då
Banco-Ulskottets Berättelse. (JV.-o 46.) 3r
såsom Låne-anslag åt Canal-byggnaden beviljades,
skulle blifva det yttersta, som Staten
till dess fortsättande bestode, och att
något tillskott derutöfver ej måtte af Bolaget
påräknas;
3:o att Rikets Ständer, i afseende på
de generela vilkor, hvarunder fortfarande
Låne-anslag af allmänna medel Bolaget medgåfvos,
stadgade, det någon annan inskränktung
i planen för arbetets fortsättning ej
mätte ega rum, än den Kongl. Majit kunde
i Nåder godlfinna att, efter Canal-Directionens
hörande, af förekomne skäl och orsaker
stadga (Banco-Regl. pag. y5);
4-‘o att någon utvidgning af arbetsplanen,
hvarigenom det till Canalens fullbordan
beviljade sista anslaget skulle blifva
otillräckligt, ej var medgifven, eller ens
hos Rikets Ständer ifrågakommit;
5:o att, i afseende på uppsigt och controll
öfver användandet af Byggnads-Låneanslagen,
det blef Banco-Fullmägtige förbehållet
alt erhålla fullständiga upplysningar
och förslag öfver det verkställda och
tillernade arbetet, samt
a') anmärka allt, som syntes stridande
mot de vilkor, hvarunder Bolaget erhållit
bidraget, eller afvika från den af Kongl.
32 Banco-TJtskottets Berättelse. (N.-o ^6.)
Maj:t för hvarje år fastställda Byggnadsplan,
äfvensom allt, hvaruti misshushållning
kunde förspörjas, med rättighet att
innehålla anslaget, intilldess förklaring, som
af Banco-Styrelsen godkännes, blifvit aflemnad,
eller nödigt afseende blifvit gjordt å
det som till rättelse är uppgifvet.
(Banco-Regl. pag. 76.)
Hvarjemte, till ett närmare bestämmande
af förhållandet, då Canal-Directionens
fattade beslut eller vidtagna åtgärder i
ett eller annat hänseende ej kunna af Banco-Fullmägtige
gillas, Rikets Ständer förordnat
:
b) Att vid alla hos Götha Canal-Direction
eller hos Canal-Bolaget förekommande
frågor om företag eller utgifter, hvarom
anmälan hos Banco-Fullmägtige genom
Bankens Ombud med någon slags Reservation
blefve gjord, eller hvaröfver Fullmägtige,
i anledning af inkomne berättelser
och handlingar, sjelfve kunde finna skäl att
någon erinran meddela, Banco-Fullmägtige
icke allenast vore berättigade utan jemväl
pligtige, att bestämdt antingen gilla eller
förkasta beslutet , och sådant inom en tid
af 3:ne månader från den dag de deraf erhållit
del, samt, i händelse afseende å ett
sådant deras förklarande ej gjordes, begagna
Banco-Utskottets Berättelse. (IV.o 4.6.') 33
den rätt, som nästfÖrestående punkt dem
tilläde, att innehålla utbetalning af anslagen,
intilldess rättelse följde; Banco-Fullmägtige
dock öppet lemnadt, så framt Directionen
skulle vilja, på eget bevåg, och
under åtagen ansvars- och ersättnings-skyldighet,
utsträckt till och med nästpåföljande
Riksdag, fullfölja den nödig ansedda
anstalten, samt derföre ställde sådan säkerhet,
som af Banco-Fullmägtige godkändes,
att på sådana vilkor medgifva verkställigheten,
och, såsom en följd deraf, låta
Byggnads-biträdet utgå.
6:0 Att, när Revisionen af 1825 års
Canal-förvaltning förevar, i början afår 1826,
och då användandet af de ifrågavarande R:dr
84»733, 1 sk. 7 r:st. af Arbets-cassans medel,
till verkstads-anläggningen, blef Fullmägtige
fullständigt bekant, det äfven blef
dem tillförlitligt kändt, att Canal-arbetet ej
kunde fullbordas, med de anslag Rikets
Ständer år 1823 beviljat och förklarat skola
blifva de sista.
7:0 Att anläggningen af en Verkstad
vid Motala, såsom redan är anmärkt, uti
1823 års plan icke varit upptagen; och att
denna anläggnings utförande i större scalcij
Bih, till B. St. Prot. 1828 och 1829. 6 Sami. 3
i6:e H:t.
34 i. Baneo-Utskottcts Berättelse. (N.o 4^-)
' * •
icke blott för sjelfva Canalen, utan äfven,
utöfver dess behof, ej innefattade en inskränkning,
utan tvärtom en utvidgning af
samma plan, hvarigenom de till Canalens
fullbordande anslagne medel blifvit ännu
otillräckligare.
Af detta allt synes, att, derest Fullmägtige
gillat Directionens förfarande att af
de till Canal-byggnad anslagne medel använda
till Motala Verkstad ifrågavarande
84,733 R:dr i sk. 7 r:st., någon anmärkning
dervid icke kunnat göras, enär nu är upplyst,
alt kostnaderne för extra Byggnader
vid Canalen, denna summa för Motala verkstad
inberäknad, icke öfverstiga det belopp
af 20 å 26 procent, som, enligt arbets-pla- j
nen, skulle kunna få, till Provisionela byggnader
och ospecificerade kostnader, användas;
men då nu härvid förekommer, att
Fullmägtige, sedan de blifvit upplyste derom,
att Motala Verkstad är en anläggning
vida öfver Canal-arbetets behof, och derföre,
enär den icke eller är omnämnd i den
arbets-plan, dertill penningar af i8a3 års
Rikets Ständer beviljades, förklarat sig an- ;
se ofvanberörde, härtill använda summa vara
af Bolagets Direction orätt disponerad,
icke vidtagit annan åtgärd än den, att de
reserverat Rikets Ständer rättigheten att j
desse 84,733 R:dr i sk. 7 r:st. af Bolaget
Banco-Utskottets Berättelse. (2V;o 46-) 35
återfordra; till hvilken åtgärd ingen anledning
förefinnes af Reglementet, som (pag.
77} tydligen ålägger Fullmägtige, att antingen
gilla Directionens företag och utgifter,
eller ock förkasta de sammasamt,
i sådan händelse, för den summa Fullmägtige
ogillat, af Directionen fordra säkerhet,
och innehålla all vidare utbetalning
af anslaget, intilldess denna säkerhet blifvit
aflemnad och godkänd ; så har Utskottet,
som anser Fullmägtiges bedömande
om desse medels obehöriga användande af
Canal-Directionen så mycket mera grundadt,
som Fullmägtige då redan kände att
Canalen, med de af Rikets Ständer anslagne
medel, icke kunde fullbordas, och hvarföre
den största hushållning dermed för
Canal-arbetet var af nöden, för sin del, icke
kunnat, lika med Rikets Ständers Revisorer,
godkänna Fullmägtiges omförmälde
åtgärd vara nöjaktig förklarad; utan finner
Utskottet det Fullmägtige gjort sig skyldige
till den anmärkning: att de, genom vidtagande
af en åtgärd, hvartill Reglementet
icke gifver anledning, i så måtto underlåtit
fullgöra hvad Reglementet, enligt hvad här
ofvan förmäldt är, föreskrifver, att då de
vidtogo beslutet, att reservera Rikets Ständer
rättigheten att oftaberörde 84,733 R:dr
1 sk. 7 r:st. återfordra, de icke tillika derföre
af Directionen äskat säkerhet, och in
-
36 Banco-Utskottels Berättelse. (N:o 46•)
Banco-Ulskottets Berättelse. (N:o 46-)
nehållit vidare utbetalning af anslaget, intilldess
denna säkerhet blifvit aflemnad.
Om än Motala Verkstad, derå en flerdubbel
kostnad sedan af Bolaget blifvit nedlagd,
nu skulle anses lemna full säkerhet
för desse, af Fullmägtige Rikets Ständer reserverade
medel , och det beslut Rikets
Ständer vid denna Riksdag redan fattat, angående
Canal-arbetets understödjande med
ett vida större Stats-bidrag, än den ifrågavarande
summan, skulle kunna anses befria
Fullmägtige från allt ansvar, så och enär
hvarje åtgärd måste bedömas efter de förhållanden,
som egde ruin då den vidtogs
och ej elter dem, som sedan inträffat, har
Utskottet, ehuru, i anseende lill Verkstadens
nu ökade värde, någon förlust för
Staten, genom den nu anmärkta Fullmägtiges
uraktlåtna skyldighet, att affordra Canal-Bolaget
säkerhet, icke synes uppstå,
dock ansett sig icke kunna undgå att
detta hos Rikets Ständer såsom en anmärkning
anmäla, på det Rikets Ständer
må ega tillfälle sjelfve bedöma,
huruvida denna anmärkning må förfalla.
Och förbehåller sig Utskottet i öfrigt,
att framdeles, i sammanhag med frågorne
om vidare anslag för Götha Canalverk, yttra
dess tankar, om och huruvida anledning
må förete sig, antingen att låta bero vid
Canal-Directionens disposition af ofvanberörde,
till Motala Verkstad använde, af Fullmägtige
reserverade medel, 84.733 R:dr 1
sk. 7 r:st., eller ock besluta vidtagandet af
någon åtgärd, att denna Summa af CanalBolaget
och dess Direction återfordra.
20:0 Angående den fråga, som under senaste
Banco-Revisionen väcktes från Götha
Canal-Direction, huruvida Rikets Ständers
Beslut, om afskrifning af Canal-Verkets
skuld till dess Discont, R:dr 1,083,877. 38
sk. 2 r:st, blifvit af vederbörande rätteligen
tillämpadt och verkställda
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 26.)
Enligt hvad Berättelsen utförligen upplager,
har Götha Canal-Direction till Rikets
Ständers Revisorer framställt den åsigt,
alt, då genom 14 § sista Momentet i Riksdags-beslutet
den 21 Julii 1818 af Rikets
då församlade Ständer förordnades, alt
Götha Canal Arbets-cassans skuld till CanalBolagets
f. d. Discont, utgörande 1,088,877
R:dr 38 sk. 2 r:st. och härrörande från de
förskott, Disconten lemnat till Canal-byggnaden,
skulle afskrifvas, omförmälde Summa
således vöre att betrakta såsom ett af
Rikets Sländer, utöfver det anslagna årliga
38 Banco-Utskottets Berättelse. (JV:c 4^-)
Byggnads-biträdet, till sjelfva Canal-Byggnaden
lemnadt bidrag, som icke egde den
ringaste gemenskap med Discontens utlåningar,
och som, efter Directionens tanka,
bade bordt, i samma stund utredningen af
Canal-Disconten, utaf Rikets Ständers Riksgälds-Contor
öfvertogs, afskrifvas på ett
sätt, att den aldrig mera blifvit synlig i
Diseont-Utredningens Räkenskaper; men att,
då sådant icke skett, följden deraf blifvit,
att i Riksgälds-Contorets Räkenskaper, och
de vid föregångne Revisioner från Trycket
utgifne Berättelser, angående granskningen
af ifrågavarande Discont-Ulredning, differencen
emellan den derå uppkomne vinst
och meranämnde 1,083,877 R:dr 38 sk. 2
r:st., framställt sig såsom en förlust på samma
utredning, utan att Allmänheten kunnat
öfvertygas, att den brist, som sålunda
visar sig vid Utredningen af Canal-Disconten,
egt någon annan grund, än den, som
uppkommer vid utredningen af Malmö-Discont,
eller en felaktig och oförsigtig behandling
af Ullåningarne. Directionen bar
utaf denna dess gjorda framställning velat
hemta den slutföljd, att, om den af Rikets
Ständer beslutade afskrifningen blifvit behörigen
verkställd, den skuld till Banken
af |R:dr 962,860. 38 sk. 5 r:st., hvarföre utredningen
häftade Ultimo December 1826,
icke egt rum, utan Utredningen tvärtom
Banco-Utskottets Berättelse. (N.o 46-) 3g
haft ett öfverskott i Banken af R:dr 121,016.
47 sk. 9 r:st.
Genom de förklaringar och upplysningar,
som Revisorerne öfver detta ämne erhållit
från Herrar Fullmägtige så väl i Banken
som Riksgälds-Contoret, och hvilka ordagrannt
blifvit i Revisions-berättelsen intagne,
(pag* 28— 33) har Banco-Utskottet
funnit det vara fullständigt utredt, att 1818
års Riksdagsbeslut i fråga om afskrifningen
ej bör så tolkas eller förstås, sorn GöthaCanal-Direction,
enligt dess framställning,
åsvftat, och att deremot samma beslut blifvit
af Rikets Ständers Fullmägtige rätteligen
tillämpadt och iakttaget, hvadan Utskottet
tillstyrker, att Fullmägtiges härmed
gemenskap egande åtgärder af Rikets
Ständer gillas och godkännas.
e) Creditiv-anslag, Jörbehållne för tillfälligt
begagnande.
21:0 Angående det i Regeringsformens
63 § omnämnde Större Creditivet.
(Banco-Itegl., pag. 64.)
Å detta anslag, som af Rikets Ständer
vid sista Riksdag bestämdes till 2 millioner
R;dr, är den till Herrar Banco-Fullmägtige
4o Banco-Utskottets Berättelse. (No 4^-)
ställde förseglade Anordning obruten till
nuvarande Banco-Utskott öfverlemnad, och
förvaras öfverkorsad ibland Utskottets handlingar.
22:0 Angående de på Banken ställda
serskilda Creditiven:
Till Riksgälds-Contoret å obestämd
summa, för behöfliga Räntefria förskotter,
som efter band återgäldas i den raon Contorets
inkomster dit inflyta.
(Banco-Regl., pag. 71.)
Till Manufactur-Disconten under Kongl.
Commerce-Coliegii disposition å en sammanlagd
summa af 1 Million R:dr mot löpande
ränta å 3 procent.
(Banco-Regl., pag. 67.)
Till Jern - Contoret å en summa af
600,000 R:dr mot löpande Ränta å 4 procent.
(Banco-Regl., pag. 68) och
Till Stockholms Stads Brandförsäkrings-Contor
för en summa af högst 33,333*
R:dr mot hypothekj och löpande 4 pr0_
cents Ränta.
(Banco-Regl., pag. 70.)
I
Banco-Utskottets Berättelse. (N.o 4C.) 41
Med undantag af Stockholms Stads
Brandförsäkrings - Contors Lane - rättighet,
hvilken efter sista Riksdag ej hefinnes begagnad,
eftersom några större Eldsvådor
under denna tiderymd ej inträffat, hafva
dessa Creditiv allt efter behof, stundom till
större, stundom till mindre belopp, blifvit
ålitade; och hvad Riksgälds-Contoret serskildt
beträffar, så har dess Räntefria förskotts-rättighet
äfven tidtals funnits vara
helt och hållet obegagnad, och Contoret i
dess ställe haft egna behållningar innestående.
II.
Ämnen som stå i samband med
Vexel-Banken.
f) Metalliska fondernes förstärkning,
och Myntningens besörjande.
23:o Angående de, sedan sista Riksdag,
vidtagne åtgärder till förökande af Bankens
Silfver-Fond.
(1825 års Revisions-Berättelse, pag. 9.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 12.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd., pag, 40
Af de lemnade fullständiga Redovisningarna
inliemtas, att de af llerrar Full
-
42 Banco-Utskoltets Berättelse. (IV:o 4.6.)
mägtige för ändamålets befrämjande vidtagne
anstalter så vida grundat sig på en
vilkorlig förklaring af Banco-Reglementets
föreskrifter, alt, i stället för medgifven rättighet
att, genom uppköp af Vexlar, ställde
på utländsk ort, kunna ombesörja Silfvers
införskrifning, Fullmägtige uppdragit åt
Vexel-Innehafvarne sjelfve om införskrifningen
föranstalta, och i sådant afseende
lemnat dem Räntefria förskott mot pröfvad
antaglig säkerhet.
Banco-Utskottet, som härvid funnit Herrar
Fullmägtige hafva med all omtanka och
försigtighet verkat och fortgått till det af
Rikets senast församlade Ständer dem föresätta
mål, på ett sätt, hvarigenom Banken
alllhittills blifvit fredad från det äfventyr
och de möjliga olägenheter, som genom dess
mera directa inblandning i den ofta osäkra
Vexelhandeln lätteligen hade kunnat uppslå,
anser sig, lika med Rikets Ständers Revisorer,
ega skäl, att för den tid efter
sista Riksdag, som nu varit Utskottets
granskning underkastad, godkänna de
i afseende på Metalliska Fondernes
förstärkning af Banco-Fullmägtige vidtagne
åtgärder.
Beträffande sådane anstalters ytterligare
fortsättning åberopas Utskottets till
Banco-Utskoltets Berättelse. (if.-o 4^-) 43
Rikets Ständer, under N:o 4> 6, 3i och 43>
afgifne Betänkanden, äfvensom Utskottet
ej underlåter, att vidare, i samband med
de Beslut, som vidtagas angående Myntoch
Penninge-Väsendet, föreslå nödige Reglementariske
stadganden i berörde hänseende.
24:0 Angående den af Banco-Fullmägtige
hos 1827 års Banco-Revision gjorda
framställning, huruvida lämpligt vöre, att
någon del af Bankens samlade Silfver-Fonder
kunde, vid inträffande ofördelaktig conjunctur,
åt handeln och Vexel-rörelsen återgifvas.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 9.)
Banco-Utskottet har ansett sig böra
uppskjuta med yttrande i detta ämne, sorn
står i oskiljaktigt samband med grunderne
för Mynt- och Penninge-Yäsendets reglerande
på det hela.
25:o Angående tillåtelse att föryttra
och till Silfver förvandla gammalt, Banken
tillhörigt, koppar-skiljemynt.
(1825 års Revisions-Berättelse, pag. 16.)
(1827 års R.evisions-Berättelse, pag. 16.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 42.)
44 Banco-Utskottcts Berättelse. (N.-o /£<?.)
Banco-Utskottet åberopar i detta hänseende
dess afgifna och af samtlige RiksStånden
bifallna Memorial N:o 32.
26:0 Angående några föreslagne bestämmanden,
i fråga om Guld och Silfver,
som från Banken, eller för dess rakning,
emottagas å Kongl. Myntet.
(i8a5 års Revisions-Berättelse, pag. g.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 8.)
I sammanhang härmed åberopar Banco-Utskottet
dess afgifna och af samtlige
Riks-Stånden bifallna Memorial N:o 25.
27:0 Om Bankens förseende med behöfligt
Koppar-skiljemynt från Avestad.
(Bankens Commissariers Berättelse.)
Utskottet har häröfver utlåtit sig uti
dess Memorial N:o 23, som vunnit samtlige
Riks-Ståndens bifall.
g) Sedel-rörelsen.
28:0 Rörande vidtagne anstalter till
förbättring i pappers - tillverkningen, och
Beredande af ett bättre Sedelmynt, Sn det
nuvarande.
(i8a5 års Revisions-Beuattelse, pag. 37.)
Banco-Utskottets Berättelse. (N.-o /f.6.) 45
(1827 års Revisions-Berättelse-, pag. 54.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd., pag. 17.)
Häröfver förbehåller sig Banco-Utskottet
att framdeles inkomma med serskildt
Betänkande till Rikets Ständer.
29:0 Angående Expeditions- och Bokförings-sättets
förenklande i Vexelbanken.
(1825 års R.evisions-Berättelse, pag. 36.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 53.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd., pag. i5.)
Detta ämne förbehåller sig Utskottet
att serskildt framställa, sedan frågan om
Myntbestämning med hvad dertill hörer
blifvit afgjord.
3o:o Angående kostnaden för den af
Banco-Fullmägtiges Ordförande år 1827
företagna Resa.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 54.)
Revisorernes Berättelse omförmäler,
hurusom Herr Grefve Schwerin, med föranledande
af det uppdrag Banco-Fullmägtjge
vid senaste Riksdag erhållit, att dels
46 B anco-Ut skottets Berättelse. (&o 4.6.)
låta öfverse Arbets-Ordningarne för Bankens
samtlige Departement, och dels samla
upplysningar till beredande af sådane
förbättringar, i afseende på Sedelpapperets
beskaffenhet och Sedlarnes former, sorn i
andra Länder finnas allmänt vederlagne,
af nit för Banco-Verkets bästa och med
egen uppoffring företagit och verkställt en
resa till Köpenhamn och Berlin, samt derifrån
insändt åtskillige i Banco-Fullmägtiges
Protocoll förvarade upplysningar om
de å livartdera stället befintlige PenningeYerks
organisation och inre förhållanden;
och yttras af Revisorerne, i sammanhang
härmed, att, ehuruväl Herr Grefven inför
Herrar Banco-Fullmägtige, vid derom väckt
fråga, förklarat sig, för egen del, ej äska
något anslag såsom ersättning för des resekostnad,
Rikets Ständer, utan all tvifvel
lomme att vidtaga sådan åtgärd, att Herr
Grefvens lika frivilliga som berömliga uppoffring
af egen beqvämlighet, på ett företag
af så gagnelig syftning, ej derjemte mätte
vara förenad med penningeförlust.
Banco-Utskottet får, i anledning häraf,
vördsamt nämna, att Utskottet, som vid frågans
behandling funnit sig ega allt skäl att
understödja den af Revisorerne gjorda framställning,
likväl afstått från denna dess afsigt,
på grund af Herr Grefve Schwerirts
Banco-Utskottcts Berättelse. (IV.-o 46.) 47
bestämdt tillkännagifna önskan, att någon
anmälan om ifrågavarande ersättning ej
måtte ega rum; och har Utskottet häruti
endast funnit ett ytterligare bevis på samma
outtröttliga nit och sjelfförsakelse, hvarigenom
Herr Grefvens förvaltning af detta
Rikets Ständers Verk, i så många afseenden,
sig utmärkt.
3i:o Angående den i mindre Bancohusets
jordvåning inrättade förbränningsugn
lill inlöste obrukbare smärre sedlars
och andra maculaturers förstöring,
(i8a5 års Revisions-Berättelse, pag. 33.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 53.)
Bafico-Utskottet har tagit i ögnasigte
denna Inrättning, som, i hvad Banken rörer,
fullkomligen och efter önskan motsvarar
det sökta ändamålet, nemligen alt annullerade
förslitne Sedlar och öfverblifvande
Blanquetter kunna, med all möjlig säkerhet
och controll, samt mot en ringa
kostnad, efterhand förstöras, samt inga
större samlingar deraf, såsom förr, behöfva
uppläggas och vårdas.
Men, å en annan sida, hafva klagomål
tid efter annan försports, från de i grannskapet
boende personer, att den högst obe
-
48 Banco-Utskottets Berättelse. (N.-o 46.)
hagliga och qväfvande röken af Sedelbränningarne,
sorn, serdeles vid vissa vederleksomskiften,
starkt intränger i husen och boningsrummen,
icke står att uthärda, samt
jemväl för helsotillståndet befaras kunna
blifva af menliga följder.
Utskottet förbehåller sig att i detta
ämne göra vidare anmälan, sedan en till
Utskottet, från egaren af det närmast belägna
förra Kiiselska huset, i detta afseende
inlemnad skrift, hunnit i behörig ordning
slutligen behandlas.
10 Assignerings-Rörelsen.
32:o Angående förändringar af grunder
och vilkor för Assignering på Banken.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 62.)
Banco-Utskottet åberopar hvad i detta
hänseende blifvit yltradt, dels uti dess af
Rakets Ständer bifallna Utlåtande, N:o 28,
öfver Herr Monlgomeries remitterade Motion,
och dels uti dess Memorial, N:o 29,
som, på grund af anmärkningar, hvilka
från 2:ne Riks-Stånd redan ingått, blifver
föremål för vidare behandling.
33:o
Banco-Utskottets Berättelse. {N.-o 4^-) 49
33:o Angående närmare bestämmande
af grunderne för Böters fördelning vid
Öfver-Assigneringar.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 63.)
Banco-Utskottet har, uppå Banco-Fullmägtiges
härom gjorda framställning, lemnat
det svar, att utaf de 3 procent, som,
likmätigt nu gällande författningar, såsom
böter beräknas, å hvad Assignanten, utöfver
sin egande behållning, anvisar till utbetalning,
Vexel-Banco-Kamereraren, hvilken
det egentligen åligger att anmärka och beifra
missbruken, må, likasom hittills öfligt
varit, erhålla |delar, och att den återstående
tredjedelen öfverlemnas till BancoStyrelsens
disposition ad pios usus, och i
synnerhet åt sådane behöfvande, som tillhört
Banco-Slaten, eller åt deras efterlemnade
Hustrur och Barn; dock som detta
grundat sig på den förutsättning, att böternes
belopp, enligt Banco-Utskottets gifne
förslag, ej vid förnyade förseelser förhöjdes,
utan bibehå lies vid 3 Procent, äfven
om öfver-assignering flere gånger egde rum
'på en och samma räkning; så, och derest
någon förändring härutinnan skulle besluliik.
t. B-St. Prof. 1828 och. 1829, 6 Sami. 4
16: de H:t.
5o
Banco-Utskottots Berättelse. (N.o 46.)
tas, blifver deraf en följd, alt frågan om
bötesmedlens fördelning och användande
kommer att i samband dermed vidare behandlas.
III.
Ämnen som stå i förhållande till Banko-Verket
i dess allmännare omfattning, i
i) Af skrifningar A Fordrings- och Skuldposter.
34-'o Angående afskrifning och omföring
af åtskillige i Bankens räkenskaper
balancerade Summor enligt förslag af Bokslut
ts-Commissarien.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 53.)
Häröfver åberopas Utskottets afgifna
memorial, N:o 17, sorn af samtlige RiksStånden
är bifallet.
35:o Angående eftergift och afskrifning
af 600 R:dr, som år 1825 genom inbrottsstöld
förkommit.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 57.)
Banco-Utskottets Berättelse. (JV.-o 4G-) Si
36:o Angående eftergift och afskrifning
af 200 R:dr för en inlöst Transport-Sedel,
som år 1827 förkornmit och mäst för andra
gången infrias.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 2 Afd., pag. 33.)
Utskottet åberopar i detta hänseende
dess allåtne och af samtlige Riks-Stånden
bifallne Memorial N:o 21.
37:0 Angående afskrifning, på vissa vilkor,
af ett till Directeuren G. Stephens år
1818 utgifvet odlings-lån, stort 600 R:dr.
(Banco-Fullmägtiges Protocoll d. i5 Junii 1826.)
Utskottet har i dess Memorial N:o 4°
öfver detta ämne sig utlåtit.
38:o Angående afskrifning af ett till
Bonden Anders Andersson (Dahlin) i Elfsborgs
Län år 1816 beviljad t odlings-lån å
2000 R:dr.
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 4a-)
Utskottets Memorial, N:o ao, af samt'
lige Riks-Stånden bifallet, åberopas i detts
ämne.
Genom Utskottets Memorial N:o 41 är
förslag härom till Rikets Ständer ingånget.
3g:o Angående Landshöfdingen J. af
IVingårds i underdånighet gjorda anhållan
52 Banco* Utskottets Berättelse. (N.-a .få-)
om afskrifning och befrielse från ersntt—
nings-ansvar för allmänna medel, tillgripne
af förre Lands-Secreteraren Kleman.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 55.)
(Banco-Discont-Dir. Berättelse, pag. 109.)
Kongl. Maj:t har i detta ämne aflåtit
Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer, hvarå
Remiss nyligen från Riks-Stånden till Statsoch
Banco-Utskotten ingått; och kommer
frågan i vederbörlig ordning att behandlas.
k) Bankens Författningar.
4o:o Angående sammandrags uppgörande
utur de tryckta Banco-Författningarne.
(1825 års Revisions-Berättelse, pag. 36.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd., pag. 20 — 22,
samt en Ledamots enskilda yttrande, pag. 83.)
Rörande Herr Grefve Schwerins af
trycket utgifna och till Riks-Stånden utdelade
arbete i detta afseende, åberopar Banco-Utskottet
dess Memorial N:o 5 och förbehåller
sig att i ämnet inkomma med vidare
framställning, sedan de hufvudgrunder
blifvit närmare bestämde, enligt hvil
-
Banco-Ut.ikottets Berättelse. (N.o få.) 53
ka Banken, efter nuvarande Riksdag, skall
komma att röra sig och verka.
4 *:o Angående anstallter dels till eu
förkortad utarbetning, dels till vidareförtsättning
af Bankens Historia.
(1825 års Revisions-Berättelse, pag. 36.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd., pag. 24.)
Herrar Banco-Fullmägtige bafva omnämnt
de härutinnan till Riksdagens början
vidtagne förberedelser, bestående uti:
t:o Tabellariska utdrag utur Bankens
Räkenskaper, i afseende på tillgångar, fordringar
och skulder, utgifter och inkomster,
Tjenstemanna-personal m. m. uppställde, i
lätt öfverskådlig form och efter egen plan,
af Banco-Fullmägtiges Ordförande, samt
utförde i detail för vissa märkligare tidsrymder
till och med år i825;
2:0 Flerehanda för en Historie-Författare
vigtiga upplysningar, för aldre och
nyare tider, samlade dels uti Anmärkningarne,
dels uti Bihanget till Herr Grefve
Schwerins förenämnde tryckta Sammandrag
utur Allmänna Författningar, som röra Banko-Verket;
och
3:o Register efter trefaldig uppställning,
nemligen i Tidsordning, Sakordning
54 Banco-Utskottels Berättelse. (N;o 46-)
och Alphabetisk ordning, efter Banco-Utskottens,
Banco-Revisionernes, Banco-Fullmägtiges
och Commissariatets Prolocoll,
upprättadt, lill följd af Banco-Fullmägliges
föranstaltande, utaf Notarien Strinnholm
hittills upptagande en tidrymd af i3 år
ifrån och med år 1800, der det, såsom
grund för Silfverstolpes historiska Verk,
sammanfattade alphabetiska Material-Register
slutar.
Banco-Utskoltet får nu vidare inför
Rikets Stander tillkännagifva, alt, sedan Utskottet,
vid granskning af Notarien Strinnholms
omförmalde Registrerings-arbete ,
funnit Planen för detsamma ändamålsenligt
och väl uppfattad, så hafva Herrar BancoFullmägtige,
efter samråd med Banco-Ulskottet,
uppgjort med bemälde Notarie öfverenskommelse
om fortsättning deraf på enahanda
sätt alltin till 1828 års slut, hvarmed
arbetet då kommer alt upptaga en tidrymd
af 39 år. Priset derföre har, efter hvarjehanda
underhandlingar blifvit reduceradt
till en rund Summa af 4000 Riksdaler, att
småningom, i nion af arbetets gång, utbetalas.
— Medel härtill finnas, ulan något nytt
eller förökadt anslag, genom besparingar å
de 3ooo R:dr, som årligen, från och med år
1815, enligt Rikets Ständers beslut, äro utaf
Bankens omkostnads-conto till Herrar Baneo-Fulluiägliges
disposition öfverförde.
Baneo-Utskoltets Berättelse. (N.o 46.) 55
42:0 Angående samlade upplysningar
om andra Länders Baneo-Verk.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 4*0
Banco-Utskoltets aflåtne Memorial, N:o
8, hvarigenom en af Herr A. R. Rosensvärd
väckt Motion tillika finnes besvarad, åberopas
i detta afseende.
43:o Angående de för Banco-Departementen
stadgade arbets - ordningars öfverseende
och granskning.
(i8a5 års Revisions-Berättelse, pag. 36.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 54.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd. pag. 31 — 23.)
Först då frågan om Myntväsendets reglerande
hunnit afgöras, och Bankens blifvande
förrättningar i sammanhang dermed
bestämmas, blifver Utskottet i tillfälle att
detta ämne slutligen behandla.
1) Bankens hushållning.
44:o Angående en serskild tillförordnad
Byggnads-administration ifrån Maji 1823
tili December 1834.
(i8a5 års Revisions-Berättelse, pag. 3i.)
56 Banco-Ut skottets Berättelse. {JY.-o 4.6,)
Banco-Utskottet åberopar dess häröfver
afgifne Memorial N:o 34, och kommer,
i anledning af de hos 2:ne Riks-Stånd förekomne
anmärkningar, att vidare i detta
ämne sig utlåta,
45:o Angående det skick, hvari Trossbotlnarne
uti det mindre Bancohuset sig befinn
a,
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 5a.)
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 2 Afd., pag. 37.)
Utskottets af samtlige Riks-Stånden gillade
Memorial Nio 35 åberopas i detta hänseende.
46:0 Om antagande af en i Byggnadsyrket
kunnig person för Banco-husens underhåll
och vård.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 65.)
Utskottet har uti dess Memorial N;o
33 framställt och kommer, i anledning af
anmärkningar från Yällofl. Borgare-Ståndet,
att vidare utveckla sina tankar i detta ämne.
47:0 Om de sedan förra Riksdagen påtänkta
och beredda försigtighetsmått mot
Eldsfara.
(1825 års Revisions-Berättelse, pag, 35.)
(.Banco-Fullmägtiges Berättelse, 1 Afd., pag. 11.)
Banco-Utskottets Berättelse. (%A.o 46.) 5y
Banco-Utskottet, som tagit i ögnasigte
de förbättringar och tillökningar, hvilka uti
denna magtpåliggande del af Bankens hushållning
egt rum, får tillfälle att derom
yttra sig uti den punkt här nedanföre, som
specielt angår Bankens Styrelse och förvaltning
efter senaste Riksdag.
m) .Bankens Embets- och Tjenstemän.
48:o Angående grunderne och vilkoreti
vid Extra-Ordinariers antagande.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 67.)
Öfver detta ämne förbehåller sig Banco-Utskottet
att afgifva dess förslag, då Banco-Reglementet
i sin helhet kommer att till
Rikets Ständers pröfning och afgörande anmälas.
m
4g'o Om förenklande af Protocolls-föringen
hos Commissarierne i Banken, samt
högre Löner för de hos dem anställde Notarier.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 640
Hvad den förra frågan beträffar, så har
Banco-Utskottet, som funnit sig vara mindre
i tillfälle att lemna bestämda och detailerade
föreskrifter angående den ifråga
-
58 Banco-Utskottets Berättelse. (IV.-o 4&•)
salta Protocolls-föringen, ansett sig böra
uppdraga ät Herrar Banco-Fullmägtige alt,
i samråd med Commissariatel, uppgöra om
ett så beskaffadt Protocolls - förings - sätt,
som, med afseende på de förekommande
ärendenas beskaffenhet, må finnas ändamålsenligt
oell med minsta vidlyftighet förenadt;
dock att härvid, såsom hufvudsakligt,
afses, det Protocolls-föringen uppställes
så, att Rikets Ständers Banco-Utskott och
Revisorer kunna med minsta omväg och
möjligaste skyndsamhet förrätta den dem
tillhörande granskning, och derunder vara
förvissade, alt alla Banco-Styrelsens vidtagne
åtgärder komina till deras kännedom.
Den senare frågan åter har BancoUtskottet
ej ansett böra behandlas annorlunda,
än i sammanhang med Löne-regleringen
i allmänhet.
5o:o Angående Löne-förbältring för
Banco-Staten.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 2 Afd., pag. 34-)
Behandlingen af detta ämne har Banco-Utskottet
funnit sig böra uppskjuta intilldess
Bankens blifvande förrättningar varda
bestämde.
Banco-Utskottets Berättelse. (N:o 4-6.) %
5i:o Angående Reglering 0111 Ljus-penningar.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 80.)
Häröfver utlåter sig Banco-Utskottet i
samband med nyssnämnde fråga om Lönernes
reglering.
52:0 Angående hvarjehanda årliga Extra
anslag utaf Bankens Omkostnads-räkning.
(Banco-Fullmägtiges Berättelse, 4 Afd., pag. 6g.)
Banco-Utskottet förbehåller sig all i
ämnet inkomma med dess Betänkande till
Rikets Ständer, sedan åtskillige derå inverkande
frågor först blifvit behandlade och
afgjorde.
Framtida Controller å Banco-Förvaltningen
genom Revisorer och BancoUtskott.
53:o Angående Eds-fortnulaire för Banco-Utskottets
Ledamöter.
Utskottets af samtlige Riks-Stånden
bifallne Memorial N:o 1 åberopas i detta
afseende.
6o Banco-Vtskottets Berättelse■ (JY.o 46.)
54^0 Angående Eds-formulaire för Baneo-Revisionernes
Ledamöter.
(i8a5 års Revisions-Berättelse, pag. 6.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 5.)
Utskottet åberopar dess härom aflåtne
och af samtlige Riks-Stånden hifallne Betänkande
N:o 15.
55:o Angående hinder för Directeurer
vid Province-Låne - Contoiren att deltaga
i Revisionerne öfver Stats- Banco- och
Riksgälds-Verken.
(1825 års Revisions-Berättelse, pag. 1.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 1.)
I detta ämne åberopas Utskottets af
samtlige Riks-Stånden bifallne Betänkande
N:o 16.
5G:o Angående Instruction för BaricoUtskottet
vid nästa Riksdag.
Utskottets, i anledning af Herr Ekermans
väckta Motion aflåtne, och utaf samtlige
Riks-Stånden bifallne Betänkande N:o
7 åberopas; och skall Utskottet före Riksdagens
slut inkomma med dess förslag i
detta afseende.
Bunco-TJtskottets Berättelse. (IV:0 46.) 61
o) Bankens Styrelse och Förvaltning efter
senaste Riksdag.
(1825 års Revisions-Berättelse, pag. 4^.)
(1827 års Revisions-Berättelse, pag. 55.)
Sedan Rikets Hcglofl. Ständer, under
förliden Riksdag, beslutit, alt Bankens ställning
och förvaltning skulle vara offentlighet
underkastade, hafva ej mindre Rikets Höglofl.
Ständers Revisorer än Banco Utskottet
egt ett förut saknadt tillfälle, all för sitt
omdöme öfver Bankens Styrelse kunna åberopa
allmänt ådagalagda och kända förhållanden.
De uppdrag, som, utom vården af Bankens
bestämda och löpande förrättningar,
åt Fullmägtige vid sista Riksmöte serskildt
anförtroddes, kunna lämpligen hänföras under
4 hufvud föremål, nemligen:
1:0 Förstärkning af Bankens redbarheter,
för möjligheten att stadga Sedelvärdet,
genom en blifvande Silfver-utvexling;
2:0 Förberedande åtgärder i afseende
på förbättring och förändring af Sedelmyntet
till lämpligare och varaktigare beskaffenhet;
3:o
Förenkling och förbättring af Banco-Verkets
inrättning, ledande dels till
(io Banco-Utskottets Berättelse. (IV.-o 46.)
minskning i dess omkostnader, dels till
större säkerhet i dess förvaltning;
4:o Upplysningars anskaffande om Bankens
fordna ställning och författningar, till
underrättelse och jemförelse vid de nya
Inrättningar, som möjligen borde komma i
fråga.
Det irsta uppdraget har blifvit så väl
ulfördt,att, enligt hvad, i Banco-Fullmägtiges
Berättelse, samt vidare i Banco-Utskottets
Betänkande JNT:o 3i, finnes utredt, Banken
under åren 1824 — 1828 förkofrat sina redbarheter,
genom vexling och köp, med ett
belopp af Rrdr g4i,563. 26 sk. 3 rrst i Silfver,
utan att Cours-förhållanderne derigenom
blifvit rubbade utan snarare jemnade,
och utan att Bankens utelöpande sedelstock
var vid slutet af år 1828 betydligt större,
än vid början af år 1824.
3:0 Ehuru Utskottet ännu icke kunnat,
på sätt redan anfördt blifvit, till Rikets Ständer
göra någon framställning, angående införandet
af ett förbättradt och mera lämpligt
Sedelmynt, kan Utskottet emedlertid
vitsorda, att hvad som i detta hänseende
berott på Banco-Fullmägtiges omsorg och
varit åt Herr Öfverste-Lieutenant Hjertås
serskilda omvårdnad anförtrott, nemligen
tillverkningen af ett bättre sedelpapper och
Banco-lJtskottets Berättelse. [N:o ^d.) 63
förfärdigandet af ett prydligare och för
efterapning svårare Sedeltryck, blifvit, vid
Bankens Pappersbruk, samt af inhemske
Vetenskaps- ocb Konsl-idkare utfördt med
en oförmodad framgång. Inom Banco-Huset
har för detta ändamål ett Laboratorium
blifvit inrättadt; och vid Pappersbruket
Tumba, hvaröfver bemälde Herr Öfverste-Lieutenant
haft inseendet, har en ny
reglering af förvaltnings- redovisnings och
arbets-sättet blifvit införd, hvilken, i förening
med skedde förbättringar i machinerierne,
förmodas bereda besparingar för
framtiden. En och annan sådan har der
redan, genom Fullmägtiges åtgärder, egt
rum, och genom den inom det nyare Banco-huset
inrättade Sedel.förbrännings-ugnen
vinnes icke allenast besparing i kostnaderne,
utan ock större säkerhet mot sedlarnes
möjliga återspridande.
3:o Inom Bankens Cancellie-Departement
har en ny organisation och fördelning af
göromålen egt rum, i sammanhang hvarmed
Commissariatets allmänna ärenden blifvit
afsöndrade från Cancellie-Commissariernes
Departementala befattning med fastighets
Låne-rörelsen, samt vissa Departemental-bestyr
blifvit flyttade till Låne-Banken.
Inom densamma har den förut gemensamma
Ränte-Räkningen blifvit fördelad i
64 Banco-Utskottets Berättelse. (IV:o /{,6.)
flera Classer, så att inkomsterne för hvarje
serskild utlåningsgren äro synlige hvar
för sig.
Till förvar af fastighets Låne-handlingarne
har ett eldfritt hvalf, som förut saknades,
blifvit inredt nära intill CancellieCommissariernes
arbetsrum; och för Jernlåne-Reverserne
samt andra vigtiga handlingar
har ett i muren insatt jernskåp blifvit
inrättadt.
Panthvalfvet för belånadt Guld och
Silfver, hvilket förut var håde mörkt, trångt
och obeqvämt, har blifvit satt i ett förbättradt
skick.
Bankens Räkenskaps-Archiv, från äldsta
till närvarande tider, har blifvit ordnadt
och Catalog deröfver upprättad.
Flyttbara, på rullar stående kistor af
dubbla Jernplåtar med korkfyllning emellan
äro anskaffade, för att öfver nätterne
förvara Yexel-Banco-Kamererarens Böcker
öfver Publika Verks och enskilda Personers
behållningar.
Bancohuset hade väl alltsedan år 1728
varit försedt med kopparkar till vattens
förvarande på sina Vindar, jemte en god
T ryck
-
Banco-Utskotlets Berättelse. (TV.-o 4^-) 65
Tryckverks-Inrätlning åt Skeppsbro-sidan,
hvarmedelst dessa Reservoirer kunnat efter
behof fyllas. Det ledningsrör af koppar,
som härvid nyttjades, var äfven försedt
med smärre afdelningar och kran-tappar,
lill hvarje serskild våning, så att, under
påstående pumpning, och medan vattnet
. var i uppstigande, detsamma jemväl i Våningar
och Corridorer stod att erhålla. —-  Deremot var Inrättningen så till vida ofullkomlig,
att:
1:0 Vattenkaren ej voro nog rymliga
och tillräckliga, i synnerhet sedan mindre
Banco-husets behof äfven måste tagas i be.
räkning;
2:0 Ingen anstallt hade blifvit vidtagen
alt hindra vattnets frysning vintertiden,
uti de mellan kopparkaren anbragta communications-rören,
hvarföre också dessa kar
måst hvarje höst aftappas, och, just under
vintern, då faran för eld inom hus var
som störst, hållas tomma;
3:o Möjligheten af vattens uppfordring
berodde på ett enda uppgångsrör, så att,
om detta händelsevis skadades eller ginge
sönder, anstalltens hela verksamhet i och
med detsamma gjordes om intet;
Bih. till R. St. Prat. 1828 och 182g. 6 Sami. 5
i6:e H:t.
CG Banco-Utskottets Berättelse. (N:o 46-)
4:o Inga nedgående rör funnos, hvarigenom
det å Vindarne samlade vattnet
kunde omedelbart, vid påkommande behof,
hemtas ned till Våningarne, utan voro desse
blottställde för eldens förhärjning, tills
manskap hunnit anlända och Tryckpumpen
sättas i gång;
5:o Åt Jerntorgs-sidan var någon större
vattenmassa icke, på nog nära håll och
i hast, utifrån tillgänglig, så att brist på
vatten snart kunnat uppstå, om det derstädes
fordrades, synnerligen i fall det enda
Tryck verket åt nedre sidan skulle vid
ett sådant tillfälle finnas i olag;
6:0 Förrådet af Handsprutor, Ämbar,
Svabbar m. m. var i förhållande till båda
Banco-husens behof alldeles otillräckligt.
Dessa bristfälligheter hafva efter sista
Riksdag blifvit af Banco-Styrelsen insedde,
undersökte och afhulpne, på ett sätt, att
nu mera, i fråga om Banco-husens betryggande
mot våda af eld in- eller utifrån, i
betraktande af localen, föga eller intet synes
återstå att önska, hvad ändamålsenliga
Inrättningar och Redskaper beträffar.
Utarbetandet af en fullständig BrandOrdning
för Banken, grundad på de för
band varande IiVrätlningarne, är öfverlem
-
Banco-Utskoilets Berättelse. {N.o 46.) 67
nadt lill serskildt utsedde Comiterade, hvilka
delta uppdrag i det närmaste fulländat.
Härvid ingår jemväl, såsom en vigtig omständighet,
att pålitligt och inöfvadt manskap
till erforderligt antal, när som helst,
i behofvets stund, må kunna påräknas och
i hast sättas i verksamhet.
Vexel-Bancorörelsens förenkling i det
hela har varit föremål för inlemnade prisskrifter
och vidlyftiga utredningar både
inom Commissariatet och Herrar Fullmägtige,
och hvilka skola blifva serskildt ämne
för Utskottets framställningar.
Oberäknad! åtskillige mindre besparingar,
genom arfvodens indragning och
tjensters omflyttning, har en betydligare
blifvit gjord, genom afskaffandet af ett, från
förra Riks-Discontens tid, inom BancoDisconten
bibehållet missbruk, att bref i
enskild commissions-väg gått på Verkets
Posträkning. I stället för att denna, åren
1823 och 1824, uppgick till omkring 4»8oo
R:dr årligen, har den sedermera i medeltal
utgjort 1,400 R:dr om året.
4:o Utom det af Grefve von Schwerin
på trycket utgifna sammandrag af Författningar,
rörande Banco-Verket, med anmärkningar
deröfver, hvarom Utskottets
Betänkande I\T:o 5 redan förmält, har sam
-
68 Banco-Utskottets Berättelse. (N.o 4^-)
me Ledamot af Banco-Styrelsen ökat sina
förtjenster mot Banco-Verket, genom en
myckenhet otryckta, med stor möda och
noggrannhet utarbetade ZifFer-Tabeller öf
CO
ver
Bankens rörelse i alla dess grenar,
ifrån dess begynnelse och intill närvarande
tid, hvilka åt Historien om myntförhållanderna
i fäderneslandet erbjuda hittills
dolda och obegagnade bjelpredor. De underrättelser
om andra nyare Bankers Inrättning,
hvilka Fullmägtige från trycket
meddelat, hafva redan och skola än ytterligare
tjena till en gagnelig . jemförelse, i
fråga om det föråldrade i våra Banco-Författningar.
Fastän Utskottet ansett sig föranlåtet,
att, i afseende på utbetalningarne lill den så
kallade Central-Verkstaden vid Motala, hos
Rikets Höglofl. Ständer anmäla en anmärkning
vid Fullmägtiges åtgärder; så anser
dock Utskottet Herrar Fullmägtige hafva i
öfrigt, och hvad den egentliga Banco-Stjrrelsen
beträffar, ådagalagt ett sällsynt nit
att befrämja Bankens bästa, i förening med
en ovanlig arbetsamhet i utförandet af sina
uppdrag. Ehuru Utskottet är förvissadt
om, att en hvar af Herrar Fullmägtige lika
önskat att befordra de goda ändamålen,
tror Utskottet sig dock böra utmärka Ordföranden,
Herr Grefve von Schwerin, så
-
Banco-Vtskottets Berättelse. (N:o 46.) 69
sorn företrädesvis förtjent af Rikets Höglofl.
Ständers erkänsla, derigenom, att han, med
försakelse af allt annat, ensamt egnat sin
verksamhet och sina vidsträckta kunskaper
åt Bankens tjenst. För Banco-Utskottet är
det således en angenäm pligt, att få, såsom
slutföljd af sin Berättelse om Bankens förvaltning,
sedan sista Riksdag, vitsorda den
serdeles skicklighet och drift, hvarigenom
lian utmärker sig, och alt följaktligen hos
Rikets Höglofl. Ständer tillstyrka:
att Herrar Fullmägtige frikallas från
all ansvarighet, nu och i framtiden, i
afseende på de af dem, intill October
månads slut år 1828, vidtagne beslut
och åtgärder, hvilka äro upptagne uti
de till samma tid af Utskottet granskade
Prolocoll, och hvarvid, med
om förmälde undantag, ingen anmärkning
af Utskottet blifvit gjord.
Hvarjemte Utskottet vördsamt får anmäla,
att Bankens Commissariat och
Fiscals-Embete, äfvensom i allmänhet
de till Banken hörande Tjenstemän,
genom ett noggrannt iakttagande af
Banco-Reglementet och öfrige BancoFörfattningar,
fullgjort deras skyldigheter
och bi träd t Banco-Fullmägtige
i deras berömliga verksamhet.
70 Banco-Utskottets Berättelse, {N:o 46.)
Beträffande ofvanintagne ig:de Punkt,
(under Litt. d), varda ReservaLioner af Åtskilige
Ledamöter bifogade.
Stockholm den 10 Junii 1829.
Reservationer:
(Banco-Utskottets Protocoll den 30 Maji 182g.)
Sedan pluraliteten inom Banco-Utskottet
genom omröstning besluti t, att anmärkning
mot Banco-Fullmäglige skulle bos Rikets
Ständer anmälas, beträffande skedd
disposition af Medel för Motala Verkstad
till belopp af R:dr 84^733: 1 sk. 7 r:st, på
sätt irgde Punkten (under Litt. d) innehåller;
anmälde Ordföranden Herr Friherre
Sparre, Herr Kammarherren Rosenblad,
Herr Cancellie-Rådet Hegardt, Herr Presidenten
Poppius, Herr Prosten Pettersson,
Herr Prosten Elfström, Herr Lectorn
Kinnander, samt Herr Rådmannen Sundblad
deras Reservationer mot berörde beslut;
anförande dervid såsom skäl, att, enär
den, enligt 1823 års General-Förslag för
Götha Canal-Arbete, till Provisionela Bj'ggnader
och ospecificerade kostnader anslagne
Summa icke befinnes öfverskriden, någon
anledning lill erinran mot Banco-Styrelsens
härmed gemenskap egande åtgärder,
efter deras öfvertygelse, ej vore lör hunden.
Bänco-Utskottets Betänkande BT.o 4 7- *
N:o 47*
Ankom till Exp.-Utsl. d. 3 Julii 1829.
Betänkande, i anledning af Herr
P. Lagerhjelms Motion , att
hälften eller två tredjedelar
af alla Publika Herks behållningar
i Banken mätte i Discontväg
utlånas.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har, under
den 19 föll. Dec., till Banco-Ulskottet
remitterat ett, med åtskilliga Ledamöters
yttranden åtföljdt anförande af Herr
Lagerhjelmj P.j af innehåll som följer:
”Under Stals- och Banco-Utskottens
sammanträden vid sista Riksdagen, förekom
den Motion, att alla behållningar i
Banken, af olika Cassör, skulle sammanslås
och öfverlemnas i disposition åt en
Autoritet, af Ständerna sammansatt. Denna
fråga lemnades då utan uppmärksamhet.
Här har sedan, under denna Riksdag, af en
Ledamot, blifvit föreslagen samma utväg
Bib. till Riks. St. Prot. 1828, 1829. C:tc Sarai, 1
i7:de Häftet.
r
3 Baneo-Utskottets Betänkande JV.o 47-
med Räntekammarens behållning i Banken,
och af en annan Ledamot, i afseende på
Riksgälds-Contoirets behållningar. Jag underrättade
då, att Motion väcktes vid sista
Riksdag om utsträckning deraf till alla Publika
Verks behållningar i Banken; men
jag är osäker, om det samtal, som då hölls,
ger rättighet till samma Motions upptagande
vid denna Riksdag. Jag föreslår derföre,
att Rikets Ständers Fullmägtige i Banken
eller Riksgälds-Contoiret må ega rätt,
att i Discont-väg utlåna hälften eller två
tredjedelar af alla Verks behållningar i
Banken, såsom Stats-Verkets, RiksgäldsContoirets,
Commerce-Collegii, Jern-Contoirets,
m. fl. Jag föreställer mig, att, då
en sådan Autoritet eger att disponera alla
behållningarna, de möjliga utassigneringarjia
ej skola göra något hinder; tyden ena
Cassan kan i sådant fall understödja den
andra. Elt Reglemente för en sådan Inrättning
borde utfärdas, hvarvid jag får
föreslå följande allmänna Momenter:
1:0 Räntan beräknas å 5 procent till
inbetalningen, och betalas då;
a:o Straff-räntan beräknas åtta dagar
från forfallo-dagen, och är 3 procent öfver
ranlig ränta;
Banco-Ulskotlets Betänkande. N.o 47- 5
3:o Lagsökningen sker arne månader efter
förfallo-dag;
4:o Lån på 6ooo R:dr och derunder
omsättas med | afbetalning hvarje halft år;
5:o Lån meddelas ända till 10,000 R:dr
Banco på r ä 4 månaders tid, emot full
inbetalning å förfallo-dag;
6:o Låntagare ege rätt att inbetala
lånet när han det vill, inom förfallotiden;
7:0
Fullmägtige ege rätt att upptaga
lån emot 3 procent, då behofvet det
fordrar.”
Motionairen har häröfver, i anledning
af åtskilliga Ledamöters yttranden, meddelat
den närmare förklaring: att han ej
ansåge Banken ha rätt så disponera de
medel, som för allmänna Cassors räkning
der finnas, att dessa fordi ings-egare skulle
sakna tillgång att draga på; utan skulle
deras rätt blifva alldeles okränkt, oaktadt
deras behållning begagnades. Discontens
fond vore ej grundad blott på dessa medel.
För Banken skulle ränte-utgift ej komma i
fråga, om ej lån fordrades, för att helt hastigt
skaffa penningar att beläcka de drag
-
4 Banco-Ulskottets Betänkande. N.o 4-1 \
ningar, som på Cassornas medel blifvit
gjorda. Endast då komme upplåning att
ega rum, och följaktligen 3 procents rån»
la betalas under den korrta tid, som erfor*
drades, innan bristen blefve genom insätt*
ningar betäckt.
Beträffande sjelfva hufvudgrunden för
Motionairens Förslag, eller att en serskild
Piscontfoud nu skulle kunna skapas genom
disposition å de medel, som i Vexel-Banken
innestå, torde Banco-Ulskollet få erinra,
att, ehuru det i senare tider ej varit
sällsynt, alt nya Banco-Sedlnr blifvit utan
all tillgång eller valuta tillskapade, blott
för att utlånas och derpå draga vinst, var
denna grundsatts dock ej, enligt Bankens
första fundation, antagen eller godkänd,
utan blef endast så småningom förberedd,
under den form, att Låne-Banco-Commissarierne,
enligt Instructionen af år j668,
voro autoriserade att, såsom orden föllo:
”betjena sig af Vexel-Bankens medel till
ett ttut rimen t ät Lane-Banken, dock decenti
modo.” Låne-Bankens rörelse i det liela
var grundad på upplåning; och man
ansåg sig troligen den tiden hafva med förenämnde
tillåtelse vågat ganska mycket,
helst den onekligen stod i strid med BancoOrdningens
8 §•, der det heter: ”Texel-*
anken $ penningar och medel skola Jon
Banco-Utskottets Betänkande. N.o 4-7-
5
”ingen del, under hvad pretext det ock
”Ske kan, röras och angripas, brukas och
”användas, utan beständigt och oförryckt
”dersammastädes in deposito förblifva, att
”eganden deni kan commendera och utta”ga.
” — Vid jemförelse med nuvarande
förhållanden visar sig dock detta forntida
begagnande af crediten blott ringa och
obetydligt. Banken har nu utlånat på lösa
och fasta panter, samt i Discont-väg, en
sammanlagd summa af nära 16-f millioner
Riksdaler. Dess egen Capital-förmögenhet,
eller bela öfve-skottet i säkra fordringar
mot skulderna, uppgår, efter de af Stalsoch
Baneo-Utskotten uppgjorda beräkningar,
till högst 3,6oo,ooo R:dr, då nemligen
hvarje Silfver-Riksdaler är beräknad att
motsvara 128 sk. i Sedlar, Hela summan
af upplånta medel utgör circa 970,000 R:dr,
och totala beloppet af Publika Verks, Allmänna
Inrättningars och enskilde personers
behållningar i Vexel-Banken 2,900,000
R:dr. Om nu allt detta betraktas såsom
redan användt och inbegripet uti förstnämide
utlånings-summa, återstår deraf ändå
efver 9 Millioner, för hvilka tillgång
blifvit skapad endast genom Sedlars utställande,
förutan all motsvarande valuta. Enär
alltså beloppet af utgifna verkliga lån (halla
biträden till Staten oberäknade) redan
betydligt öfverstiger allt hvad Banken
6 Banco-Utskottets Betänkande. N.o 3*.
sjelf eger, hvad den af andra upplånt,
och hvad den såsom förvaltare emot-j
tagit, blefve ett beslut, att ytterligare
söra större eller mindre del afdeiVexelBanken
deponerade fonder användbara för
Bankens utlåningar, alldeles detsamma som
ntt besluta Lånrörelsens utvidgande genom
nya Banco-Sedlar till ett lika belopp. En
i Vexel-Banken deponerad summa är en
Bankens skuld till det Verk eller den Person,
som deraf är egare; den upphör ej
att vara det, och att vid anfordran kunna
lyftas, fastän derjemte, under dubbel form
af skuld till Innehafvare!! och fordran hos
Gäldenären, framträda nya Sedlar, hvilka
af Banken i Låne-väg utgifvas. Hvartill
skulle det väl gagna att benämna en sådan
operation: Utlåning utaf insatta medel,
sorn i grunden är blott ny Sedel-utgifning?
Reela fonden kan dock i intetdera
fallet graveras för större del af skulden,
än som blifver utfordrad, derest Silfvervexling
är tillåten; och derest åter Silfvervexlingen
är hämmad, samt Banken skall,
såsom hittills, afstå större delen af sina behållna
års-inkomster för Statens behof, så
följer af den ena och andra methoden lika
säkert, att, under det Bankens norninela.
förmögenhet ökas, möjligheten af en framtida
realisation uppskjutes i stället för att
påskyndas. Då nu sådant, efter Banco
-
Banco-Utskottets Betänkande. N.o .'fj.
Utskottets åsigt, ej står väl tillsammans med
den yttrade önskan, att ett ordnadt Myntoch
Penninge-väsende måtte ju förr desto
hellre beredas,
kan Utskottet ej undgå att den föreslagna
åtgärden afstyrka.
Hvad åter angår grunderna, enligt hvilka
de tillgängliga medlen skulle i Utlåningsväg
användas, får Utskottet hänvisa å dess
egna i samma ämne gifna förslag, upptagna
i Belänkandena angående Bankens Lånerörelse
intill nästa Riksdag.
Stockholm den Junii 1829.
Slut j>4 i:ata Bandet,
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Tryckeriet, i8?g
