# ID: svediakorp-gov1957
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 44,316
# sentences: 841
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


« STOCKHOLMS HÖGSKOLAS
§ JURIDISKA BIBLIOTEK
B I IS A N ii
tili
Samtlige Riks* Ståndens Protocoll,
V i d
Lagtima Riksdagen i Stockholm
åren 1828 och 1829,
FFMTE SAMLINGEN>
Första Afdelningen,
innehallande
Bevillnings - Utskottets Memorial,
Belänkanden och Utlåtanden.
Tredje Bandet,
Första Häftet,
1
I
i
Bevilln.-Vtskoltets Memorial, N:o 55. 3
N:o 55.
Ankom till Exp. Utik. d. i Dee. igsp,
Memorial med Vote rings - Propositioner ,
angående Tull ä Spannmål.
V id pröfning hos respective Riks-Stånden
af hvad Utskottet hemställt i Utlåtandet, N:o
45, i anledning af de emot Betänkandet, N:o
26, om Tull å Spannmål gjorda anmärkningar,
hafva'Högloflig® Ridderskapet och Adeln,
Högvördige Preste-Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet dertill lemnat sitt bifall;
men Välloflige Borgare-Ståndet deremot ogillat
Utskottets i förenämnde afseende gjorda
förslag och beslutat antagande för Spannmål
af en till nästa Riksdag oföränderlig
sammanslagen In- och Utförsel-Tull, endast
på det sätt föränderlig, att, i samma nion
den ena tullen ökas, skulle den andra minskas,
eller tvärtom, allt efter utsigt erne för
en bättre eller sämre skörd, efter hvilken
grund den sammanslagna Tullen blifvit fastställd,
för
Bohvete lill .... 4 R^. 24 silla
fre  3 Rd.
Hvete 5 Rd.
Korn och Malt, hvardera 3 Rd.
Råg 4 Rd.
Vicker 3 Rd.
och Arter .... 4 Rd., allt per tunna.
4 Bevillri.-UtskattetS Memorial, N:o 55,
Och har Välloflige Ståndet derjemte beslutat,
att Gryn eller Mjöl bör förtullas efter
den afgift, sorn vid införsel är gällande för
det Sädesslag, hvaraf grynet eller mjölet
är tillverkadt, sålunda, att af Hvete, Råg,
Korn och Ärter 12 Lisp. Mjöl svara emot en
Tunna Säd, och af Slaf re 8 Lisp. emot en
Tunna, samt att 8 Lisp. Bohvete och Korngryn
samt 6 Lisp. Hafregryh svara emot 1 Tunna
Spannmål af nämnde slag.
Då delta Välloflig Borgare-Ståndets beslut,
i fråga om grunderne för förtullandet
af Mjöl och Gryn, alldeles öfverensslämmer
med Utskottets i Tull-Taxan härom framställde
och af öfrige respective fiiks-Ständ
gillade förslag; så är således i detta afseende
Rikets ILögloflige Ständers beslut fattadt.
Unar dernäst 3:ne Riks-Stånd bifallit
Utskottets hemställan, alt Rikets Jiögloflige
Ständer måtte hos Kongl. Majit göra den i
Utlåtandet, N:o 45, omnämnde underdåniga
anmälan, angående Pierr af Wingårds förslag
till Spannmåls-Tull, så, och då härvid
endast är fråga om Rikets Ständers åsigter
af ämnet, men icke om sjelfva Tullbevillningen,
anser Utskottet äfven vara genom
3 Stånds pluralitet afgjordt, att en sådan
underdånig Skrifvelse bör frän Rikets Högloflig*?
Ständer a flå tas.
Sjelfva beskatlningsfrågnn delar sig deremot
i 2:11c, emedan Utskottet tillstyrkt
Tievilln.-TJtskottets Memorial, \N:o 55. 5
och 3:ne Stånd bifallit, dels att de i Herlof
Wingårds motion bestämda grunder för
Spannmål stullen må goti kännas och till Kongl.
Majlis Nådiga antagande f ramställas i och
för handeln med Hvete, och dels att för öfriga
sädesslag ma fastställas en fix In- och
Utförsel-Tull till det i Taxan utförda, här
nedan specificerade belopp, hvaremot Välloflige
Borgare-Ståndet, på sätt här ofvan
anfördes, ’ för all Spannmål antagit en till
nästa Riksdag oföränderlig sammanslagen Inoch
Utförsel-Tull; och lära alltså dessa skiljaktigbeter,
om besluten blifva oförändrade,
föranleda votering öfver följande
Prop. i.
Den, som gillar Bevillnings-UtskoHets
tillstyrkande, att de grunder, Herr af /Vingård
föreslagit för In- och Utförsel tullen å
Hvete, må godkännas och tili Kongl. M.ij.ts
pröfvande i underdånighet föreslås, röstar
Ja;-den det ej vill, röstar Nej
Vinner Nej,
kommer att antagas en till nästa Riksdag
oföränderlig sammanslagen In-och UlförselTull
för Hvete af 5 Rdr, endast på det sått
föränderlig, att, i samma mon den ena Tallen
ökas, skulle den andra minskas, eiler
tvärtom, allt efter utsigterne lill en bättre
eller sänne skörd.
Prop. 2.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskol
-
6 Bevilln.-Utrkottats Memorial, N:o 55.
tets förslag, att In- och Utförsel-Tullen å
nedannämnde Sädesslag mä åtminstone till
nästa Riksdag bestämmas efter följande Tariff.
nemligen:
Tullvärde Inf.Tull Utf.Tull
Rdr Rd. sk.
g, i Tunna Bohvete . 4: 24, 3, 6,
8, 1 dito Råg , . . 4: 3,
8, r dito Ärter . . . 4* 3,
6, 1 dito Korn och Malt 3: 2, 8,
4, 1 dito Hafre ... 2: 1, 4»
6, 1 dito Vicker . 3: 2, 8,
röstar Jaj den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej,
kommer att antagas för nedannämnde Sädesslag
en lill nästa Riksdag oföränderlig sammanslagen
In- och Utförsel-Tull, endast på
det sätt föränderlig, att, i samma mon den
ena Tullen ökas, skall den andra minskas,
eiler tvärtom, allt efter utsigterne till en
sämre eller bättre skörd, sålunda, att den
sammanslagna Tullen efter denna grund
fastställes på följande sätt, nemligen:
för Bohvete Rdr 4
Råg  4
Ärter  4
Korn och Malt, hvardera 3
Hafre  2
Vicker
3
24 sk.
Utskottet anser det dessutom Vora en
gifven följd, att, om Ja-Propositionerne af
Bavilln.-lluAottels V(lutande, N:o 56. 7
Högloflige förstärkta Stats-Utskottet antagas,
en underdånig Skrifvelse i dessa ämnen
tor aflåtas i enlighet med Utskottets, i N:o
45, derom gjorda och af 3 Stånd biträdda
förslag, hvaremot, då Välloflige BorgareStåndet
alldeles ogillat hvad Utskottet föreslagit,
Utskottet saknar ledning för någon
tillstyrkan om hvad som i detta afseende
bör iakttagas för den händelse,
att Nej skulle vinna.
Stockholm den 5 December 1829.
N:o 56.
Ankom till Exp. Utsk. d, 7 Dee. igip.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Betänkandet, N:o 5i angående
Motion om upphörande af Städernas
Salu-Accis.
Utskottets ofvannämnde Betänkande, som blifvit
bifallet af Högloflige Ridderskapet och Adeln,
Högvördige Preste-Ståndet samt Hedervärda
Boude-Ståndet, har deremot, vid
öfverläggning derom inom Välloflige Borgare-Ståndet,
utgjort föremål för anmärkningar
af ganska många bland Ståndets respective
Ledamöter, och med anledning af den,
på sådan grund, beslutna återremiss, får,
§ Bevilln.-tJiskottets Utlåtande, N:o 56.
Utskottet nu i ämnet ytterligare sig utlåta.
Eluiru Herrar Lundgren, Hels ingins, Santesson,
Lamberg, Leffler, Brovallius, Falkman,
Langenberg, Löfvenius, Cronius, Winberga
Alund, Lundmani Cron, Montan, Mattsson,
Bergelin, Wallström, Westman, Modin,
Dalenius och Meijer gjort serskilda anföranden
i frågan, torde Utskottet, då många af
dessa anmärkningar haft samma syftning,
till undvikande af vidlyftighet, få inskränka
sig till upptagande och besvarande af deras
hufvud saklig a innehåll.
Sålunda har blifvit anfördt; att Utskottet
uti Betänkandet icke skall tillbörligen
afsett de uti Herr Crons reservation utvecklade
för hål landen; att, då Salu-Accissen, enligt
60 §. Regerings-Formen, vore en Ordinarie
Bevillning, det innebär en obillighet, att Bryggare,
Bagare och Slagtare, sorn utgöra Vanlig
skatt för sin Borgerliga Näring, ändå derutöfver
skulle vidkännas en annan, som icke
träffar andra Borgare; att införandet af
Kött, Bröd och Dricka från Landsbygden
vore så fritt och allmänt, att i många Städer
inga Slagtare, Bagare och Bryggare finnas,
och i andra, de som drifva dessa rörelser
icke skola kunna berga sig, hvarföre
ock dels partiel och dels allmän befrielse
från Salu-Accisen blifvit yrkad. Då likväl
åtskilliga Talare medgifvit, att Utskottet ic
-
Bevilln— Utskottets Utlåtande, N:o 56.
he kunnat undgå föreslå en fördelning af
SaJu-Accisen, när densamma, jemlikt Högloflige
Stats-Utskottets förslag, blifvit af Rikets
Högloflige Stander beräknad att utgå
till visst belopp, så har man afven klandrat,
dels att Utskottet beräknat oell fördelat en
annan summa, än (lexi som sålunda skal! blifvit
bestämd, och dels att den förra fördelningen,
hvilken, på sätt man genom flera
exempel sökt upplysa, hvarken skall vara
rättvis eller efter åtskilliga Städexs inbördes
förhållanden afpassad, blifvit af Utskottet
lill bibehållande föreslagen, hvarföre det
tillhörde Utskottet att framställa en annan
lämpligare fördelning, dervid, enligt en Talares
påstående, ingen enda Stad borde alldeles
förbigås. Hvarförutan liar blifvit yrkadt,
än alt alla Städer, utom Hufvudstaden,
Skulle befrias från ifrågavarande afgift, och
än att Stockholm skulle erhålla någon lämplig
nedsättning; och derjemte hafva några
Talare ansett, ätt bestämmas Rorde till huru
stor del Salu-Accisen af hvardera utaf
ofvannämnde rörelser skulle utgå, så att,
i samma mon till en Stad får fritt införas
och försäljas någondera af Artiklarne kött,
bröd eller dricka, en motsvarande lindring
i Salu-Accisen kunde få åtnjutas.
Detta allt har Utskottet tagit i öfvervä
Bih.
tillRihs-St.Prot. 1828 och 182g, 5 Sami, i Ajd.
3 Band, \:sta Haft. 2
to Bevilln.-Vtsliottets Utlåtande, N:o 56.
gamle, ocl) får, i anledning deraf, först upplysa:
att Salu-Accisen, på sätt i Bevillningsutskottets
Betänkande af den a6 Julli 1023
utredes, varit en från den IJusbehofs-Accis,
som åtföljtLandt-TuIls-afgiften, alldeles skiljaktig
beskattning, ocb således icke ingått i
beräkning af den fyllnads-afgift, som Rikets
Jlögloflige Ständer år iSio ålogo sig, i stället
för den upphäfna Landt-Tuilen; att denna
algifts utgörande af Slagtare, Bryggare
ocb Bagare, der sådant eger rum, är en enskild
anstalt ocb öfverenskommelse emellan
åtskillige Städers Invånare, hvarföre ock
denna afgift, på sätt upplyst blifvit, i flera
Släder ulgöres antingen af Stads Cassan eller
efter annan fördelning; samt att således
den omständigheten, att i flera Städer nämnde
Näringsidkare icke skola finnas eller
hafva tillräcklig utkomst, synes mindre böra
inverka på frågans bedömande.
Då dessutom sjelfva hufvudsaken, eller
att Salu-Accis fortfarande skulle utgå„ redan
var af Rikets lJÖgloflige Ständer afgjord förr,
än Utskottets Betänkande afgafs, återstod för
Utskottet ingen annan handläggning af ärendet,
än den, sorn i det återremitterade Betänkandet
meddelas, nemligen att yttra sig
om sjelfva fördelningenj, och i detta hänseende
får Utskottet vördsamt vid handen gifva:
att, då sjelfva åtagandet af Salu-Accisen
skett med vilkor af en sådan fördelning, sorn
Bevilln.-Utskottets Utlåtande , N:o 56. ii
den vid Kongl. Kungörelsen af den 3o November
1810 fogade, nu till bibehållande
föreslagna, Tariff' utvisar, Utskottet destomindre
haft anledning att deruti tillstyrka
förändring, sorn de i Utskottet befintlige
handlingar för 1810 års Riksdag utvisa, dels
att vid denna Tariffs uppgörande, så val
Städer nes classification och mantalsskrifne
personal, som ock deras handelsrörelse och
andra mer eller mindre fördelaktiga omständigheter
jemte de belopp , hvartill Accis-uppbörden
dittills influtit, blifvit tagne i beräkning
samt billigt afseende tillika jästadt å de
befrielser från Accis, sorn vissa Städer efter
serskilda Förf cittningar åtnjutit, oell dels alt
Tariffen blifvit uppgjord af Yälloflige Borgare-Ståndets
egne Ledamöter inom dåvarande
Bevillnings-Utskott, hvarföre den äfven
är vorden af Välbemälde Riks-Stand,
enligt förslaget, godkänd. Utskottet har icke
eller kunnat fästa sig vid den beräknade
Summan, 7 5oo Rdr, enär Stats-Utskoitets
gillade Betänkande icke innehåller, att SaluAccisen
skulle utgöras endast med nämnde
Sutnmäj utan blott att Utskottet, på anförda
grunder, icke ansett sig kunna uppföra
denna Titel till högre belopp, hvilket endast
innebär en calcul, alt densamma, om den
ifrågasatta lindringen kommer att åtnjutas,
torde blett Lill berörde belopp ingå, men
icke hindrar, att den veikligen inflytande
13 Bevilln.-Utshottels Vtlåtande, N:o 56.
Samman mä öfverstiga hvad som sålunda
blifvit beräknadt.
Utskottet tror för öfrigt, att i den hemställan
om vilkorlig befrielse från Salu-Accisen,
som Betänkandet innehåller, allt hillig
t afseende blifvit fästadt å de härvid förekommande
förhållanden; och då Utskottet
saknar grund för begärda andra och närmare
bestämmelser i detta hänseende, kan Utskottet
icke
annat, än vidhålla sitt i Betänkandet,
N:o 5i, afgifna yttrande
och endast såsom ett tillägg dertill
vördsamt hemställa, alt, till befordrande
af allmän kännedom om
vilkoren för Städernes befriande
från Salu-Accis, Rikets Högloflige
Ständer måtte, uti den föreslagna
underdåniga Skrifvelsen i frågan,
underdånigst anhålla, att Kgl. Maj:t
ville täckas härom utfärda allmän
Kungörelse,
De härvid gjorda Reservationer bifogas.
Slockholm den 5 December 1829.
Reservationer:
Af Herr (tf Billbergh, J. P.: ”Då Utskottet
icke velat lemna den, efter min öfvertygelse,
rättvisa uppmärksamhet åt Borgare-Ståndets
anmärkning emot detta Be
-
Bil. till B evilla.-Ut sk. Vtl. N:o 56, i3
tänkande, att åtminstone lindring uti Salu* Accisen
må beviljas, då någon Stad upplåter
Tättig lie ten för Landlmannen att dit införa
och till Salu utbjuda endera af de 3:ne Ilufvudartiklarne,
färskt kött, dricka eller bröd,
för hvilka förädlade Varuartiklar Salu-Accisen
ifrån sin början tillkommit och sedan
år 1809 varit lill bestämd Summa lör vissa
Städer bibehållen, så nödgas jag reservera
mig häremot, och får tillika anföra de grunder,
på hvilka jag anser en sådan lindring
böra ega rum.”
”Sedan Stats-Utskotlet uti serskildt Betänkande,
N:o 54, Lit. G, tillstyrkt och Rikets
Ständer dertill lemnat sitt bifall, ali Salu-Accis
en , som hittills varit beräknad lill
Rdr 11,925, hädanefter endast skulle upptagas
till 7,600 Rdr, under anförande: ”att
”behörigt afseende borde lemnäs: åt det uppgifna
förhållandet om Landtmannens rättighet
alt utan hinder och afgifter kunna
’’till Städerna införa kött, bröd och dric”ka,
enär derigenom den ena Medborgaren
”skulle högre och olika beskattas emot den
’’andra, för idkandet af samma näring, och
”har Stats-Utskollet på sådan grund ansett,
”alt, om och hvarest rättigheten att utan af”gift
till Städerna införa och till Salu hälla
kött, dricka samt bröd, är eller blir
”Landtmannen medgifven, sä borde den Sta”den
från Salu-Accisen befriasoch sedan
i4 Bil. till Bevilln.-Utsl. Uti. N:o 56.
Bevillnings-Utskotlet uti dess Betänkande,
N:o 5i, jemväl föreslagit, hvad af 3:ne Siånd
ar bifallet, att, då Landtmannen skulle tillerkännas
full och ovilkorlig frihet ,att till
någon Stad införa och der till salu hålla
färskt kött, bakadt bröd och dricka, en
sådan Stad genast må befrias ifrån erläggandet
af Salu-Accisen; så innefatta dessa
beslut ett erkännande af hvad Författningarne
äfven bekräfta, att Salu-Accisen aldrig
utgjorts af andra, -än de som idka
Slagtare-, Bryggeri- och Bagare-rörelsen,
samt ett medgifvande af den grundsattsen,
att der och hvarest dessa rörelser upphöra
att vara uteslutande, bör äfven befrielse ifrån
Salu-Accisens erläggande ega rum, hvaraf
jag icke kan draga någon annan conseqvent
slutsatis, än att samma förmon bör proportionell
tillfalla den Stad, som icke vill begagna
någon del af dessa rörelser, helst i
annat fall Stadens öfrige Borgare skulle komma
att påföras en afgift, sorn aldi ig varit
stadgad att utgöras af andra, än af dem,
hvilka idkat den handtering, för hvilken afgiften
blifvit bestämd, ty om en Stad, exempelvis,
upplåter åt Landtmannen att fritt
införa och utan afgift i minut försälja färskt
kött, hvaraf följer, att någre Slagtare i en
sådan Stad icke kunna vara etablerade, så,
och derest Salu-Accisen likväl skulle utgå
till sitt fulla belopp af samma Stad, blefve
Bil. till Bevilln.-UtsA. Uti. N:o 56. *5
följdeh den, antingen att Bryggare och Bagare
jemväl skulle betala Accisen för Slagtare-rörelsen,
som icke finnes att taxera,
eller att Stadens öfrige medborgare skulle
härmed belastas; och då detta skulle innebära
en orättvisa emot dem, hvilka härigenom
få en ökad beskattning, samt ett afvikande
ifrån grunderna för Salu-Accisens tillkomst,
utan att vara påkaliadt af befarad
minskning i skattebidragen, enär en eftergift
i denna del icke troligen skulle nedsätta
Salu-Accisen till den af, Stats-Utskotlet
beräknade Summan , hvars belopp, ^Soo Rdr,
ensamt utgår af Stockholms Stad; så hemställer
jag till respective Ståndens pröfning,
om icke billigheten fordrar, att Rikets Ständer
besluta följande tillägg till Bevillningsutskottets
Förslag:’*
”Då Landtmannen skulle tillerkännas den
ovilkorliga rättigheten att till någon Stad
införa och till Salu hålla endera af dessa
3:ne Varuariiklarne_, färskt kött, dricka eller
bröd, så beviljas lindring till i-3:djedel
af Accis-Sumvnan för samma Stad för hvardera
af de artiklarj hvilka sålunda eftergif -  vas till fri införsel.”
Af Herr Ålund: ”Emot Utskottets nu
afgifna Betänkande, angående den af Städerna
utgående Salu-Accis, får jag mig reservera,
enär något afseende icke blifvit af
Utskottet fästadt vid de i återremissen från
t6 Bil. till Bevilln.-tJtsh. Uti. N:o 56.
Borgare-Ståndet anförda grundliga skäl, i
ocdi för denna afgifts upphörande."
"Ifrågavarande Salu-Accis är ofelbart en
utaf de mest betungande utgifter för en del
Städer ■— åtminstone den orimligaste uti
närvarande förhållande — helst Bagare, Bryggare
och Slagtare, hvilka påföres denna afgift,
derförutan erlägga, lika med andra Borgare,
Bevillning för deras rörelse, och såmedelst
få utgifva dubbel Bevillning.”
”Såsom Ledamot i Taxerings-Comitéer
uti Örebro Stad, har jag ofta rönt stora svårigheter
vid fördelningen af Salu-Accisen,
serdeles som Slagtare-! örelsen derstädes försvunnit,
sedan Landtmannen alla dagar fritt
får dit införa och försälja färskt kött, och
Bryggeri-handteringen endast utöfvaS af en
enda Bryggare, samt Bagare-handtverket är
af ringa betydenhet, helst alla hushåll hemma
haka sitt bröd; — hvadan de få personer,
å hvilka denna afgift måste fördelas,
nied mycket skäl anse densamma tung och
obillig, att nemligen (tvärt emot hvad som
inträffar med andra Näringsidkare) utöfver
den Ordinarie Bevillningen belastas med en
annan afgift, för det de få försälja och till
salu hålla deras tillverkningar.”
”Med fästadt afseende härå fortfar jag
att påstå, det Städernas nämnde medlemmar
af Borgerskapet, som, i mon af sin handtering
-
*, T?- ■  %
Bil. till BevtyeL-U.tshi l il. N:p Afl» ■ j‘j
tering o^h rörelse, påföras och erlägga Orflinarie
Bevillning, icke rållsenligt och ari
mindre biiiigtvis kunna eller höra åläggas
utgifva ifrågavarande afgift, serdeles då någon
serskild Accis-afgift numera icke eger
rum för Landtmannen, dä han, tili följe af
utfärdade stadgande», uti Städerna försäljer
kött, bröd eller dlicka.”
”Äfven emot Utskottets beslut, att icke
vilja emellan Städerna rättvisligen fördela
Salu-Accisen, derest den skall utgå, måste
jag mig reservera — så' mackel hellre, soui
jag trott och tror det vara en utaf Bevillnings-Utskottels
första skyldigheter ali, äfven
utan gifven anledning af Väcklå Motioner,
noga tillse, det alla utskyhler till Kongl*
Maj:t och Kronan varda jemnl och rättvist
emellan de skattskyldige fördeladej men huruvida
sådant är verkliga förhållandet i den*
na omständighet, öfverlemna!- jag tili bedömande
af Rikets flögloflige Ständer, enär t.
ex. Örebro Stad, hvars folkmängd utgör om*
kring qooo personer, årligen måste erlägga
i Salu-Accis i5o Rdr, samt Upsala, hvars
folkmängd utgör omkring 45oö persöner, är
påförd 34o Rdr, då deremot Malmö, hvars
folkmängd utgör emellan 8 och goöo personer,
endast är påförd 160 Rdr, samt Helsingborg,
hvars folkmängd är 3ooo perso
ffi/l.
till JU. St. Prat. 1828 och 1829. 5 Sami. I jljil.
3 Band. 1 ista ilä/c, 3;
l8 Bil, till Beuilln.-Ucsl. Uti'. N:o 56.
lier, iilolt erlägger 65 Rdr, oell dä härtill
kommer, ali flera Städer icke erlägga någon.
Salu-Accis, nemligen Fahlun, Hedemora, Sala,
Skara, Alingsås, Eskilstuna, Falköping,
Grenna, Hjo, Mariefred, Skanör, Falsterbo,
Strengnäs m. fl.; så torde häraf tydligen
visa sig ofoget at Bevillnings-Utskottets åtgärd
härvid och blotta tillgörelse, att endast
låta afskrifva en Tanö’, som upprättades år
1810, och som finnes fogad vid Kongl. Kungörelsen
den 3o November nämnde år, —
hvilken då måhända var billig och rättvis,
men är det alldeles icke nu.”
”Skulle likväl, emot all min förmodan,
Rikets Högloflige Ständer icke finna för godt,
att hvarken befria vederbörande från erläggandet
af berörde Accis-afgift, eller föreskrifva
Bevilluings-Utskottet att, före Tariffens
utfärdande, verkställa en skälig jemkning i
denna afgift emellan Städerna, grundad på
folkmängden eller rörelsen i hvarje Stad, så
hoppas jag dock, det Rikets Högloflige Ständer
skola ålägga Bevillnings-Utskottet att, i
mon af den fastställda nedsättningen af AccisSumman
till 7,000 Rdr, förändra sin Tariff
åtminstone derefter.”
”1 öfrigt förenar jag mig uti den af
Herr Presidenten af Billbergh afgifna och
bär ofvaniutagna Reservation.”
’’Utskottets behandling af ifrågavarande
ämne väckte i början* min förvåning,
Bil. till Bevilln.-Visfi. Ucl, N:o 56.
«9
men nu mera hänför jag densamma till dess
öfriga förhandlingar vid denna Riksdag, som
angått Borgare-Ståndets rätt och bästa. —■
Jag tryggar mig dock dervid, att det goda
och rätta skall förr eller senare segra.”
Af Herr ^Vesterstrand_, A.: ”Högloflige
Utskottet har funnit sig befogadt att så vida
afvika från Rikets Ständers förut fattade
beslut, angående Saiu-Accisens utgörande, att,
ehuru berörde beslut tillåter en nedsättning
i samma Accis från 11,925 Rdr till 7,500
Rdr, är af Utskottet föreslaget, att den vid
1810 års Riksdag författade Tariff, deri förstnämnde
belopp är emellan vissa Städer fördeladt,
äfven framdeles skulle göras gällande,
med lemnad rättighet för de Städer, hvarest
sådana varor, bestående af färskt kött,
bröd och dricka, derföre Salu-Accisen utgått,
få fritt af Landtmannen införas, hos
Kongl. Majrt göra underdånig ansökan att,
i mer eller mindre mon, undslippa SaluAecisens
utgifvande. Grunden för ett sådant
beslut anser jag, för min del, vara alldeles
origtig, dels derföre, att den tillintetgör
den bestämda föreskriften af nedsättning,
och dels derföre, att nedsättningen
och jemkningen emellan Städerne icke (öregått.
Jag kan icke förlika mig med den mening,
att någon Stad för närvarande kan
undgå att dela Salu-Accisen, enär ingen Författning
Hanes, sorn mera tillå'^r «n friare
2o Bil» till Bevilln.-TJtsh. Uti. N:o 56.
införsel i den ena Staden framför den andra;
och då den omständigheten, att i en
och annan Stad icke för ett tillfälle finnes
hvarken Slagtare, Bagare eller Bryggare, icke
kan hafva den slutföljd, att sådan Stad
hör frikännas från afgiftens erläggande, enär
dessa Borgerliga Näringar alltid slå öppna
till återbesältning; och yrkar jag derföre,
att de i Staten upptagna ^,5oo Rdr måtte
på alla Rikets Städer fördelas."
Herrar Brovallius och Cron åberopade
sina vid Betänkandet N:o 5i fogade reservationer.
STOCKHOLM,
hos *Car& Ab. Pihl, 1829*
Bevilinings-Utskottcts Betänkande IV.o Sy. i
N:o 57.
Ankom till Exped.-Utsk. d. i; Dec. 1839.
Betänkande, med förslag till
fördelning af Allmänna
Bevillningen samt till en
blifvande Bevillnings-Förördning.
Genom ett, under den 26 sistlidne November,
ankommet transsumt af dess tili Rikets
Höglofl. Ständer aflåtna Memorial, angående
Stat s-regleringen i allmänhet samt
beloppet af den intill nästa Riksdag erforderliga
Sta ts-brist-sUmma har HöglofL StatsUtskottet
meddelat den underrättelse, att,
till Fyllnad i Stats-anslagen samt åtskilliga
andra Utgifter, erfordrades en årlig summa
af tillsammans 2,3g4>6oo R:dr B:o; hvarvid
tillika, med hemtadt stöd af det belopp,
hvartill bevillningen samt några andra
dithörande inkomster i Riksgälds-Contoiret
Bilt. till R. St. Prot. 1828 och 1829, 5 S., 2 rlfd 3 B. \
s.dra Häftet.
a Bevillnings-Utskottets Betänkande, N.o 5<j,
under de senare åren influtit, blifvit yttrad
den åsigt, att nämnda tillgångar borje
nied säkerhet kunna antagas gifva en
årlig inkomst af åtminstone 2,270,600 R:dr;
så att, genom ökad bevillning, endast skulle
behöfva fyllas återstående i24>°Oo R:dr,
hvilka jernt svara emot den j enligt Rikets
Högloft Ständers beslut j upphörda Salpeter-gärden.
För att, med nödig säkerhet, kunna beräkna
och föreslå Beviilnings-summans fördelning,
har Bevillnings-Utskottet härefter
noga undersökt, huru hithörande intrader,
sedan sisla Riksdag, varit debiterade samt
till Riksgälds-Contoirets Cassa ingått ; och
får deröfver härjemte vördsamt meddela
en Jemförelse-Tableau, Litt. A., sorn utreder
dessa förhållanden från oell med år
1824, eller det år, då nu gällande Bevillnings-förordning
först blef tillämpad, lill
och med sistlidet år 1828; samt till jemförelse
äfven utvisar det belopp, som vid
1823 års Riksdag calculerades. Nämnda
Ta b lea u leder till det resultat, alt taxerad
och olaxerad Bevillning, jemte Tidningsstämpel-afgift,
Skatterätts-medel och Observations-medel,
efter afdrag af afkortningar,
afskrifningar, provisioner m. m., gifvit
följande behållning nemligen :
fitvillnihgs-Utskottets Betänkande IV.o S-j, 3
För år 1824 - - R:dr 2,182,257: 37. 1 t*
“ “ 1825 - - “ 2,229,965: 34• 7.
“ “ 1826 — « 2,244.135: 19. 4-
“ “ 1827 * - « 2,267,816: 27. 9.
samt “ “ 1828 circa" 2,280,566: 12. 2.
Då de tm antagna Sevill nirtgs-grun*
derna, i allt hvad som har väsendtlig inflytelse
på Bevillningens belopp, öfverens*
stämma med de vid 1823 års Riksdag fast*
ställda, har Utskottet för sina beräkningar
öfver fördelningen lagt till grund ofvan*
nämnda redan existerande förhållanden,
hvarvid Utskottet likväl afsett, icke mindre
den nedsättning å vissa titlar, än den höjning
å andra, som skola blifva följder af
åtskilliga förändrade stadganden , hvilka
dels redan äro till sina grunder bestämda,
och dels nu af Utskottet vördsamt föreslås»
För att undvika vidlyftighet, torde Utskottet
få åberopa den häröfver upprättade bilagda
Calcul, Litt. B., som utvisar, att den
taxerade och otaxerade Bevillningen blifvit
beräknad att debiteras årligen i medeltal
med circa R:dr 2,351,000: - -
Äfvensom alt Ut*
skottettrottsig böra
hitföra de till
Transport p>,35i,oootr,*
I
-
4 Bevillnings- Utskottet s Betänkande N.-o 5-J.
Transport 4,35r,ooo: --
Riksgälds-Contoiret
directe inflytande
Tidningsstämplings-,
Skatterätts-
och Observations-medlen
,
till ett medel-belopp
af - - " 24,ooo: - -
tillsammans 2,375,000: - -
Om afkortningaiy
afskrifningar och
provisioner etc.
härifrån afräkna»
ined circa - - - - io4>ooo: —
uppkommer således
en behållning
af - 2,27 f,000:*-
eller den summa, som fullt motsvarar be«
hofvet, med undantag af den serskilda, vid
denna Riksdag beslutade, ersättning för
Salpeter-gärden.
Huru sistnämnda ersättning, Uppgående
till 124,000 R:dr, på det mest lämpliga
sätt må kunna fördelas och utgå, har
Bevillning',-Utskottets Betänkande JY.o 5y. 5
varit ett af de vigtigaste öfverläggningsämnen,
som inom Utskottet förekommit,
hvarom meningarna varit delade. Men då
Utskottet trott sig böra antaga, att, för beslutet
alt befria jorden å landet från'skyldigheten,
att ensamt utgöra Salpeter-gärden,
legat till grund, att delta, i och för
Rikets försvar nödvändiga anslag borde
jättsenligare och mera jemt fördelas på de
skattdragande; så har Utskottet ansett, att
ifrågavarande ersättning hvarken borde åJäggas
fastigheter serskildt efter deras värde,
eller, lill större eller mindre del, utgöras
genom förhöjning å den, efter j artikeln
utgående personliga skyddsafgiften,
emedan det egentliga ändamålet med förändringen,
på sådant sätt, i Utskottets tanka,
icke skulle vinnas. Utskottet har deremot
trott, att alla, sorn hafva sådan egendom,
eller sä stor inkomst, att de derföre
Utgöra Bevillning, borde, i mon deraf, bidraga
till denna, för bibehållande af fäderneslandets
sjelfständighet och nämnde
deras förmoner nödvändiga gärd; hvarvid
likväl tillika kommit i öfvervägande, att, sedan
Rikets Högloft. Ständers definitiva beslut
blifva fattade , i afseende på Tulbbevillningen
och Bränn vins-afgifterna, af dessa
intrader möjligen kan beredas en större
tillgång än den, hvarlil dessa titlar
blifvit beräknande, samt således denna er
-
6 Bwvillnings-Utskottel.t Betänkande pf.-0 57.
frättiiing komma att af dem utgå, antingen
hel och hållen, eller lill någon del» Då
likväl sådafit 1111 icke kan med någon visshet
förutses och bestämmas, samt Utskottets
pligt är att, sedan Stats-hi isl-summan
blifvit uppgifven, så skyndsamt sig göra låter,
inkomma med förslag till dess fördelning
genom allmän Bevillning, lår Utskottet
, under åberopande af ofvananförda motiver,
härmed vördsamt föreslå:
rftt ersättningen för Salpeter-gärden,
124,000 R:dr, må utgöras
med vissa skil lingar å hvarje efter
2 Art. debiterad R:dr, under
namn af fjrllnads-afgift; ätt sådant
må ej mindre uttryckligen
intagas i Rubriken till Bevillningsförordningen,
än så väl för öfrigt
å vederbörligt ställe i Författningen
stadgas, som serskildt å hvarje
Debets-sedel behörigen utmärkas;
dock detta allt, med förbehåll,
att, örn af Tull-bevillningen
eller Brännvins - afgiften skulle
kunna beredas och med säkerhet
beräknas någon större eller mindre
tillgång utöfver de summor,
som derå blifvit beräknade uti det
afRikets Höglofl. Ständer fastställda
Stats-Ulskotlets Inkomst- Be
-
Bevillnings-Utskottets 'Betänkande IV.-o Sj. j
tänkande, ifrågavarande fyllnadsafgift,
i nion af denna tillgångs
storlek, antingen må alldeles försvinna
eller minskas.
I fråga dernäst om sjelfva beloppet af
denna fy Ilnads-afgift, har Utskottet beräknat,
att, om den i sistnämnda förbehåll, såsom
möjlig förutsatta tillgång kommer att alldeles
uteblifva, så och då den efter 2 Art.
debiterade Bevillning, enligt uppgjord
Calcul, utgör omkring r,4oo,000 R:dr, skulle
en afgift af \ skillingar å hvarje hel
R:dr, och 1 sk. å hvarje full fjerdedels R:dr
gifva circa -- - - 116,666: 32. -
Och, med ledning
af det förhållande,
som sedan år 1824
egt rum, at t nemligen
Beviilningen
hvarje år ökats
både utöfver Calculen
och Inkomsten
för förra året,
tror Utskottet,
med temlig
visshet, kunna för
-
Transport 116,666: '62. - -
X Bcvillnitigs-Ulskattets Betänkande IV.o 57,
Transport r 16,666; 3a, --
utsättas, alt ilen
bristande summan
skulle inflyta,
genom öfverskott
å den
bär ofvan för den
öfriga Bevillningen
m, m, beräknade
summa,
med minst- - - 7,333: 16.-
■ 124,000: - o
Utskottet får alltså, under sådan
förutsättning, och det vilkor, att
tillgång af Tull och Brännvins*
bevillning icke erhålles, vördsamt
föreslå, att Rikets Höglofl. Ständer,
för sådant fall, matte bestämma
ifrågavarande, till ersättning
af Salpeter-gärden , åtagna fy 11-  nads-afgift, att utgå med 4 skil*
lingar på hvarje efter 2 Art, debiterad
hel R:dr, samt med 1 sk,
på hvarje full j fjerdedels R:dr,
Den Stats-brist-summa , sorn är vorden
bestämd lill ett samnmnlagdt belopp
af ----- - R;dr B:o 2,394,600:--
Bcvillnings-Uiskoltets Betänkande N:o 5j. 9
bör sålunda, enligt Utskottets tanka oell
härmed afgifna förslag, utgöras på följande
sätt nemligen:
1:0 Genom allmän bevillning efter j:sta
och 2:dra Art. samt Skattö-rätts och ObServations-medel,
samt Tidnings-slämplingen
tillsammans circa - - - - 2,270,600;--
2:0 Genom fyllnads
- afgift och
öfverskott - - - - 124,000:--
2,394,600: - -
I öfverensstämmelse så väl med de af
Rikets Höglofl, Ständer antagna grunder
och i åtskilliga frågor fattade serskilda beslut,
som med Utskottets ofvanberörda ågigter
af Bevillningens fördelning, har Utskottet
handlagt det förslag till Bevillningsförordning,
hvilket härmed vördsamt underställes
Rikets Höglofl. Ständers upplysta
pröfning. Härvid har Utskottet destohellpe
hufvudsakligen följt uppställningen
af nu gällande Bevillnings-förordning, som
enahanda grunder, i de flesta fall, äro bestämda
och en alldeles omarbetad form, i
Utskottets tänka, skulle medföra missföl
-
io Bevill&ngs-Utskotlets Betänkande N.-o
Stånd och svårigheter för dem, som tillämpa
Förordningen; men Utskottet har härvid
iakttagit de tillägg, rättelser och förtydliganden,
som varit af omständigheterna
föranledda; i sammanhang hvarmed Utskottet
vördsamt får anmäla, att Utskottet
erhållit del af åtskilliga dels hos Kongl.
Maj:t och dels af Kongl. Kammar-Rätten
fattade sådana beslut, i tvistiga Bevillnings-frågor,
som innefattat praejudicater,
jemte förslag till de ändringar, hvilka i
anledning deraf ansetts lämpliga; äfvensom
att åtskilliga motioner, åsyftande förändringar
i frågor om Bevillningens fördelning
och sjelfva Författningens redaction, nu först
kunnat komma till slutlig handläggning.
Då Utskottet, på vederbörliga ställen, redogör
för sina åtgärder, torde Utskottet få
inskränka sig till det, sorn är af någon vigt
och inflytelse i hufvudsaken, samt förbigå
sådana smärre rättelser i rcdactionen,
som icke förändra den egentliga meningen.
Tillika torde Utskottet få fästa uppmärksamheten
å den 1111 vidtagna förändring,
att i stället för den förra indelningen,
att hvarje artikel varit afdelad i §§.
och Mom. med sin serskilda Numer-ordning,
hela Förordningen blifvit uppställd
i en fortgående följd af §§:r, hvarigenom
Bevillning*- Utskottets Betänkande IV:o Sj. 11
Utskottet tror mycken énkelliet och redighet
skola vinnas; och har Utskottet, med
anledning häraf, vid citationer i detta Betänkande,
ur nu gällande Förordning, till
undvikande af irringar, åberopat endast
Pag. i samma Förordning, äfvensom Utskottet,
dels för att göra föreslagna tillägg
och förändringar mera i ögonen fallande,
och dels för att bespara tid och trycknings-kostnad
, har ansett lämpligast alt, likasom
vid afgifvandet af förslaget till TullTaxan
samt Författningarna angående
stämpladt papper och husbehofs-brännvins-bränningen
blifvit iakttaget, lill hvartdera
af respeclive Riks-Slånden aflemna
ett interfolieradt exemplar af 1823 års Författning,
hvaruti de nu föreslagna tillägg och
ändringar blifvit införda.
Sedan uti en af Herr Grefve Spens
väckt motion, bland annat, anmärkt blifvit,
alt sjelfva Titelbladet lill nu gällande
Bevillnings-förordning innefattade en
origtighet genom det derå nyttjade uttrycket:
”Bevillning för år 1824 och de påföljande
åren” intill slutet af dr 1828; sä vi
-
12 Bevillning- Utskottets Betänkande N.o S7.
da ej inom denna tid urtima Riksdag infallerj'
”så bar ordalydelsen i denna del
blifvit, på sätt förslaget utvisar, förändrad
i fullkomlig öfverensstämmelse med Grundlagens
egna ord uti 61 §. Regerings-Formen;
äfvensom sjelfva ingressen till Författningen
är redigerad, jemlikt Utskottets
ofvanberörde förslag , att beloppet af ersättningen
fö.r Salpeter-gärden skulle deruti
serskildt utmärkas.
• Vid denna Artikel, sorn före»
skrifver beloppet och vilkoren för utgörandet
af personliga Skydds-afgiften
, har endast deli förändring vidtagits,
alt innehållet blifvit lämpadt
efter den, genom omröstning i Högloft,
förstärkta Stats-Utskottet antagna första
Bevillnings-gi unden, hvarigenom
är vordet bestämdt, att Skydds-afgiften
skulle upphöra för alla dem, som
fyllt 60 år och icke hafva en inkomst
af 100 R:dr, i stället för tillförene utsatta
5o R:dr; och har , med anledning
af Herr Prosten Grapes, uti ett till
Utskottet remitleradt Memorial, gjorda
erinran, att någon ovisshet
taxerande förefuunils, huruvida perso»
I Art,
Bevillnings-Utskottets Betänkande N.-o 5j. i3
lier, som äro öfver 60 år och försålt
sina fastigheter emot vissa födovilkor,
skulle erlägga personlig Skydds-afgift,
enär dessa uppgå till det bestämda
Inkomst-beloppet, Utskottet sökt förekomma
sådant genom de i förslaget
intagna, serskildt härpå syftande ord;
men Utskottet har deremot icke
funnit skäl att understödja Herr
Prostens tillika framställda förslag,
att nfhandlingar om sådana
födovilkor skulle Ovilkorligen hos
Comiteerne företes, då dessa, om
upplysningar skulle behöfvas, både
kunna begära och lära erhålla
dem, utan att, genom ofvannämnde
bestämda stadganden, anledning
möjligen skulle gifvas ,
att, genom uteslutande af vissa
betingade förmoner, undandölja
verkliga förhållandet.
2 Art.
Pag- 6. uti 2 sorn innehåller Stadganden
om de af löner utgående afgifter,
har Utskottet föreslagit ett förtydligande,
hvilket utmärker, att Bevillning
skall utgå af en Embets- eller
\
Bevillnings-Vtskottets Betänkande N.-O Sj.
Tjenstemans lön, utan afseende derpå,
att den Fond, hvaraf lönen utgår, kunde
vara träffad med Bevillning, och
sådant med anledning af en derom
väckt och slutligen genom Kammar*
Rättens Utslag afgjord fråga.
Herr Prosten Åstrand har, uti ett
från flrigvördiga Presce-Ståndet remitteradt
Memorial, anmärkt, att den i
1823 års Bevillnings-taxa för Embetsoch
Tjenstemans löner bestämda olika
procent ofta träffade högst obilligt genom
den ojeinna fördelningen , så att
t. ex. den, som har jemt 600 R:dr, betalar
å i procent 6 R:dr ; men den,
som har 601 R:dr, deremot a 2 procent
12 R:dr 1 sk. i bevillning o. s. v.,
hvilket förhållande likaså, ehuru i annan
proportion, eger rum vid den andra
gräns-skillnaden , eller då lönen
utgör t,200 R:dr och derutöfver, samt
äfven vore i moraliskt hänseende skadligt,
emedan mången Tjenstemän, hvars
löne-inkomster icke alltför mycket öfverstiga
600 eller 1,200 R;dr, och
hvilka ofta med svårighet kunna coutrolleras
, känner sig frestad till och
icke sällan dukar under för frestelsen,
att genom en osann uppgift undandraga
sig Författningens orättvisa. I
Bcvilbiings-Utskottets Betänkande N.o 5f. j 5
grund häraf har Herr Prosten icke allenast
uti nämnda Memorial föreslagit
en annan fördelning af afgiften å löner,
sorn börjar med trefjerdedels procent
å 200 R:dr, samt med io olika
grader slutar med 3 procent å 1,280
R:drs lön, utan äfven, under deu lid
Herr Prosten varit Ledamot i detta
Ulskoit, utarbetat ett annat förslag
för Bevillningens utgörande af löneinkomster,
hvaruti Herr Prosten, med
ledning af de uti Bevillnings-sammandragen
meddelade uppgifter om antalet
af beskattade Embets- och Tjenstemän
samt deras löner och bevillning,
uträknat och sökt visa, huru den
deraf calculerade afgift borde kunna
helt annorlunda och med långt mindre
skillnad emellan procenten geller
i allmänhet med en tillökning för hvarje
100 R:dr af omkring en fjerdedels proc.)
kunna påläggas, och likväl med all
sannolikhet uppgå till det belopp,
hvilket häraf velat påräknas.
Utskottet, som varit långt ifrån
att misskänna hvarken rigtigheten af
de gjorda anmärkningarna, att den nuvarande
afgiften å löner i vissa förhållanden
träffar nog ojemt, eller förtjensten
af de beräkningar och billig
-
1'evillnings-Utskottets Betänkande N:o
heten af de förslag Herr Prosten Astrand
framlagt, har likväl trott, att,
då endast antalet af Embets-och Tjenstemännen,
samt summan af deras
sammanlagda löner äro bestämdt gifna,
det icke torde på ett tillförlitligt och
med erfarenheten öfverensstämmande
sätt kunna beräknas, huru detta lönebelopp
är fördeiadt på individuerna,
och, såsom en följd deraf, hvad summa
en annan fördelning af Bevillningen
å löner skulle inbringa, samt att,
om en förändring härutinnan, förrän
grunderne för beräkningen blifva mera
gifna, skulle vidtagas, sådant sannolikt
kunde leda antingen till icke
obetydligt öfverskott eller också brist,
och då, på dessa grunder,
Utskottet icke finnér sig kunna
tillstyrka antagandet afHerr Prosten
Åstrands förslag för det närvarande,
har Utskottet i stället
trott den förra fördelningen böra
bibehållas ;
men som Utskottet tillika anser ,
att en annan , och efter förstnämnde
förslag mera lämpad fördelning bör,
enär tillförlitliga grunder för dess beräkning
-
Bevillningsutskottets Betänkande N.o $<j> if
Vakning blifva att tillgå, för ifrågavarande
afgift bestämmas, får Utkoltet,
i och för vinnande af härvid nödiga
Upplysningar, föreslå ;
det vederbörande Tjenstemän
må, i enlighet med dertill nu
Upprättadt och vid BevillningsFörordningeh
fogadt Formulaire,
vid Bevillnings-sammaudragens
afgifvande, lemna serskilda
uppgifter om löne-beloppens
olika fördelning på antalet
af Émbels-och Tjenstemän.
Med föranledande ej mindre af Hr
Grefve O. A. Cronhjelmsj uti en, flertal
Idiga bevillnings-ämiien omfattande,
ttiotion , gjorda anmärkning Om otydlighet
i nu gällande Bevillnings-Törördnings
stadganden derom, huru årets
lort skulle beräknas, och om de afdrag,
Som få göras å lön, än åtskilliga hos
Kongl. Kammar-Rätteil härom förekomna
och afgjorda tvistefrågor, har Utskottet
i 2idra och 3:dje af Förslaget,
Sökt gifva hithörande föreskrifter
mera bestämdhet, hvarvid Utskot
Bih.
till R. St. Protl 1828 och 1829, 5 S. 1 Afd. 3 B. 2
utdra Häftet.
Bevilhiings-Utskottets Betänkande N.-o Sj.
tet, i fråga om afdragen, hänvisat till
det ställe i Författningen, eller i65 §.,
der de på, en gång stadgas, samt alldeles
uteslutit det i nu gällande Förordning
intagna påbud, alt ordinarie
Tjensteman, som begagnar lönad Vicarie,
men ändock betalar bevillning lör
liela sin Lön, skulle ega innehålla den
afgift, som motsvarade den Tjemtförrättandes
arfvode, emedan detta påbud
, i Utskottets tanka , icke är lämpligt
i en Bevillniugs-Förordning, då
sådant bör bero af öfverenskommelse
emellan vederbörande.
'$• nj . TiU förekommande af olika
tydning Ilar Utskottet, på gifven anledning
af Kongl. Kammar-Rätten, närmare
specificerat de Hemman, af hvilka
inkomsterna böra såsom lön beräknas;
och Utskottet får, lill besvarande
af Herr Grefve Cronhfelms yrkande,
att pensioner, som tillkommit
genom egna tillskott, böra vara bevillnings-fria,
äfvensom att, i fråga
om Enkors pensioner, bevillning af
de sistnämnde endast borde utgå, sä
•vida Fars Man eller Skyldeman ej
med egna medel dertill bidragit_, hänvisa
till ordalydelsen, som utvisar, att
Bc&illnings-Uts kol tets Betänkande Tf:0 Sj. 19
bär blott stadgas om afgifter å pensioner,
som utgå efter Stat eller af
allmänna medel.
Paff. 8. 1 stället för det å i 3:de raden
i Förordningen nyttjade ordet: ”Fabriqueurer”,
får Utskottet Föreslå:
'Ägare af Skeppsvarf och Fabriker,
” äfvensom Utskottet,
med hänsigt till den betydliga
Förtjenst, som Ångfartyg nu
mera inbringa, ansett, genom
det i Förslaget intagna serskilda
stadgande, böra föreskrifvas,
att Bevillning af Ångfartyg bör
betalas med 6 procent af inkomsten,
deruti inberäknadt
hvad som i Lästetals-afgift och
för Närings-hållningen serskildt
skulle erläggas.
9’ I den här förekommande classification
är endast den förändring
iakttagen, att Mäklare, Skepps-Clarerare
och Apothekare, med anledning
af deras ofta betydliga och i allmänhet
säkra förtjenst, blifvit uppflyttad#
från 2:dra till i:sta Glassen.
3 o Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5j.
Pcig. 10. Utskottet har här infört srne
nya stadganden, åsyftande det ena*
att förekomma, det den Handlande,
som uppgifvit och blifvit taxerad för
sin inkomst såsom Skeppsredare, icke
må dubbelt beskattas genom Lästetals-*
afgiften, och det andra en conlroll
derå, att deri af fartyg utgående bevillning
verkligen blifvit erlagd,
Pctgé I 3. Hen föreslagna l4 §• är redigerad
i öfverensstämmelse med dea
i 4:de Bevillnings-grunden Taxeringsman
gifna rättighet, att uppföra den
person till bevillning, emellan 2die ja C
de stadgade Classerne, som de pröfva
icke kunna påföras afgift efter någondera
; och Utskottet, sorn, å ena
sidan, trott medgifvaildet att, under
vissa omständigheter, påföra avgifter
under de stadgade minsta, böra bibehållas,
anser, å den andra, att något
Correctiv emot möjliga missbruk häraf
bör finnas, och har på sådan grund
här intagit, samt får till antagande
föreslå det påbud,
att för Handlande eller Handtverkare,
som i och för rörel
-
Bevillnings-Utskotlets Betänkande N.-o Sj. 21
sen begagnar Handelsbetjent,
Gesäll, Lärling eller Arbetare,
någon sådan nedsättning, under
minimi - beloppet, icke må egu
rum.
Genom de i i6:de §. intagna närmare
bestämmanden , att endast Borgare
eller Borgare-Enka, sorn inom
viss tid icke afsagt sig rättigheten
att drifva bandel eller rörelse, skola
erlägga bevillning, Lior Utskottet sig
hafva förekommit de af Herr Grefve
Cronhjelm vidlyftigt utredda olägenheter,
som skola uppkommit derigenom,
att Borgare eller Borgare-Enka,
sorn, utan att drifva handel eller rörelse,
likväl bibehållit burskap, af
orsak att de ej haft råd utgifva de, i
och för dess uppsägande, erforderliga
kostnader, ändock blifvit påförda bevillning,
enär nu mera endast behöfver
styrkas, att den, som vill åtnjuta befrielse
från hithörande bevillning, «/-  sagt sig burskapet.
P(lg. I 4 Det på 2/j-de sidan i Förordningen,
efter uppräknandet af alla
serskilda afgifter och classen för åtskilliga
personer i Städerna, förut intagna
allmänna stadgande, attafgilteu
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5^.
borde beräknas efter 5 procent af inkomsten,
så snart den på sådant sätt
kunde uppgå tili högre belopp, än den
i de högsta Classerna bestämda, bar
Utskottet trott, såsom en hufvudgrund,
lämpligare böra, på sätt förslaget utvisar,
intagas näst framföre dass-indelningen.
'g- 10 Då ovisshet skall uppslått,
huruvida för de, af så kallade Sällskap
eller Klubbar begagnade Billarder
borde erläggas någon afgift, får
Utskottet i sådant afseende föreslå
de jemförelsevis nedsatta afgiflerna
af 5o R:dr för en dylik
Hillard i Stockholm, och 33 R:dr
16 sk. i öfrige Städerne,
^ ^ 1 7 Theater-Directeurer
etc. Hr Lundman har val, uti ett hos
Borgare-Ståndet afgifvel Memorial, yrkat,
att utländska Skådespelare, Eqvilibrister
m. fl., som uppehålla sig här i
Riket och gifva representationer, skulle
påföras någon högre afgift, och deremot
bevillningen för inhemska Skådespelare
nedsättas; äfvensom Hr Grefve Cronhjelm
ifrågasatt högre beskattning å
bemälde utländningar; men Utskottet
Bevillningx-Utckotlets Betänkande N/o Sj.
har icke trott sig härå kunna fästa
annat afseende, än att i förslaget mera
uttryckligt blifvit bestämdt, att de
för representationer utförda afgifter
äfven skola af ofvannämnde utländningar
erläggas, samt att serskild ansvarighet
för afgiften är vorden ålagd
vederbörande, som till ifrågavarande
personer utlemna eller påskrifva
Pass, utan att samma afgift blifvit
erlagd.
Entrepreneurer. Ehuru Hr Grefve
Cronhjelm yrkat, att här skulle införas
3:ne ytterligare Classer af ^5, 5o
och 4° Rtdr, har Utkottet ansett, i hvad
hittills stadgadt varit, icke erfordras
något tillägg, då för de mera sällsynta
händelser, att någon högre skatt
vore för Entrepreneurer lämplig, Taxerings-Comiteerna
äro förpligtade alt
påföra densamma enligt den allmänna
grunden, efter 5 procent af inkomsten.
Fiskare. Då förut medgifvet är,
att Taxeringsman må bestämma afgifterna
emellan de utsatta Classerna, lärer,
i anledning af Herr JFallströms
förslag, att för Fiskare måtte faststäl7
uppgifna Class&r i stället för 6, m.m.,
4 Bevillning*-T/tskottefs Betänkande N-'P 5'].
icke erfordras Utskottets vidare åtgärd
eller yttrande?
t * (<^ & 1 9- IIa n dels-Expedit er
qqK Cot/im i.f sion aire r m. fl. Utskottet
får, i sammanhang härmed, af den orsak,
att en fråga, huruvida en person,
som uppgifvit sig idka och vilja skatta
för Commissions-handel, skulle derföre
taxeras, föranledt lill en slutligen
hos Kongl. Maj:t afgjord tvist, föreslå
det i förslaget härom intagna tillägg;
Tnen Utskottet kan deremot icke understödja
Herr Grefve Cronlijefrns förslag,
att så kallade Procentare, eller
de sorn föda sig med alt låna på pant
emot högre ränta, skulle, såsom Commissionairer,
beskattas, enär en sådan
förtjenst är i Lagarna förbjuden.
$’ ^ Handtverkare. I öfverensstämmelse
ej mindre med Iir Grefve Cron-r
hfefms yrkande, att, då personer finnas',
som äro antagna såsom Handtverkare för
Slottets eller Kongl, Majrls höga räkning
o. s. v., hvilka drifva serskild
rörelse, de för eii sådan måtte beskattas
lika som andra Borgare, än Herr
Klemans samma ändamål åsyftan
-
Epiällnings-Utskoltcts Betänkande N,-o $y. 25
de Motion, att de af Kronans i Garnizon
Varande samt arbetande Manskap och
Handtverkare, samtflera Verks Betjente;
hvilka sysselsätta sig med Handtverk,
måtte, till någon lindring i Borgares
utskjlder, åläggas någon lämplig bevillning,
har Utskottet infört ett stadgande,
som ålägger dem, hvilka drifva
dylik serskild rörelse, att derföre
erlägga bevillning liksom Borgare.
Utskottet har deremot icke kunnat
biträda bemälde Herr Grefve sanmärkning,
att, då Hofmästare serskildt
är påförd bevillning till 10 R:dr, någon
skatt såsom Betjent icke måtte för
honom berältnqs, helst den pag. i5 utförda
bevillning är en serskild, i förhållande
till betjeningens antal, utgående
beskattning.
Icke eller har Utskottet funnit
skäligt understödja Herr Grefvens förslag,
att nedsätta afgiflen för Huspredikanter
från 25 R:dr lill 6 R:dr
sk., emedan Utskottet anser, att den
fördel, som desse Tjenstemän åtnjuta,
att få räkna tjensteår utan offentlig
tjenstgöring, innebär tillräckligt skäl
för utgörandet af en högre afgift, än
Bevil/nings-Utskottets Betänkande JV.-o S7.
andra personer, hvilkas vilkor i öfrigt
kunna vara ungefärligen lika.
’,g. 2 0. Kammartjenare. I fråga om
Herr Grefve Cronhjelms här gjorda
framställning, att desse skulle vara
dubbelt beskattade, få Utskotten
hänvisa lill yttrandet här ofvan om
Hofni ästare.
Klädmäklare och Klädmäklerskar.
Med biträdande al hvad Herr Grefve
Cronhjelm anfört om upptagandet af
någon högre class för dessa slags Närings-idkare,
hvilka ofta drifva en
ganska betyd lig och inkomstgifvande rörelse,
har Utskottet nu föreslagit tilllägg
af 2:ne classer, med afgifterna 5o
och 4o R:dr.
Krögare och Kr oger skor m. fl. I
stället för de flera classer, som förut
voro bestämda, har Utskottet trott
det vara mera lämpligt, att endast en
minsta class utsattes, och att i öfrigt
stadgas, det rörelsen, så snart den anses
bättre och förmonjigare, än den
minsta taxerade, skulle beläggas med
afgift lill 5 för hundradel af den der
-
Bevillnings-TJtskottets Betänkande iV.-o Sy. 27
af härflytande inkomst; och får Utskottet,
till antagande ej mindre framställa
sådant,
än det tillägg, att, då denna
minimi-afgift ej får afkortas ,
det åligger vederbörande, sorn
tillstånds-bref utfärda, alt genom
antagande borgen försäkra
sig om afgiftens utgörande.
Ig- 2 I. Utskottet har här icke allenast
uppfört Modkrämare och Modkrämerskor
till lika skatt med Handlande,
utan äfven, i anledning af Hr
Grefve Cronhjelms hemställan, för
Mdnglerskor bestämt 2:ne högre classer
af 5o och \o Rrdr.
g' 2 2. Mätare_, Packare m. fl. Då
Utskottet trott, att de här omnämnda
personer skäligen kunna vidkännas
en något högre beskattning än den,
sorn sätter dem i bredd med andra
Arbets-karlar, har Utskottet här föreslagit
arne nya classer af 4 och 2
Rrdr.
Hvad beträffar Herr Grefve Cronhjelms
yrkande, att Skepps - varfsegare
mätte här åläggas skatt efter
Bevillnings-Ulskottcts Betänkande N.o
uppgiftna fyra classer af 75,5o, 35 och
20 R:dr; så och då Utskottet, på sätt
förut är anfördt, redan föreslagit, att
egare af Skepps-hvarf skola beskattas
i mon af den inkomst, de af Varfven
åtnjuta', och dessutom Skepps-byggerier
bland serskilda J^erk och Inrättningar
uppräknas, tror Utskottet,
att någon ytterligare bestämmelse härom
icke är behöflig.
2 J. fJtskottet saknar äfven anledning
att understödja Herr Grefve
CronJijelniS mening, att, lör befordrande
af sedlighet, någon beskattning
för Sy-jungfrur icke skulle ega
runa, hvaremot Utskottet, till följd
af Herr Grefvens vil k oifiga anmärkning,
gifvit stadgandet häiom mera utsträckning,
Icke eller har Utskottet kunnat biträda
Herr Grefvens åsigt att Tobaks-planterare
borde skatta feni procent af inkomsten,
enär den lill dylik plantering
använda jord får ett högre värde
och en motsvarande större skatt, i
mon äf dess förhöjda afkastning,
För Trädgårdsmästare har likväl
Be.villnings-Utskotlets Betänkande N-o Sy. icj
elen förändring1 ansetts tjenlig, att sex
classer blifvit utförda i stället för 4»
med 20 R:dr i den högsta och 2 R:dr
i den minsta.
I C(g. 2 4* Utskottet har i de föreslagna
21 och 22 §§., som handla om bevillning
af jord, vidtagit åtskilliga förändringar,
som endast åsyfta mera bestämdhet
och får hänvisa till deras
innehåll*
rekt*. 2 ). j)ä Adliga Privilegierna innehålla,
att Sätes- och Ladugårdar äro
frilagtta från lius t-tjen s t-be v i 11 n ing,
har Utskottet, med anledning afven af
ett Kongl, Kammar-Rattens härmed
öfverensstämmande Utslag, ansett sådant,
på sätt i förslaget skett, höra
uttryckligen utsättas,
Het bär intagna stadgande
om bevillning af Arrendatorer har,
utan afseende på Herr v. Qvantens
anmärkning, att Sådant, då jorden
vore till bevillning taxerad, skulle
innebära en dubbel beskattning, Utskottet
ansett böra qvarstå, enär onek?
ligt synes, alt äfven en Arrendator, i
3o Bevillnings-Vtskottetf Betänkande N.-o 5“/.
roon af den serskilda inkomst, han
förvärfvar, bör till Stats-bördorna bidraga.
.Pcig. 2 8. Likaledes tror Utskottet, att
den för Inspectorer m. fl. bestämda
bevillning icke bör uteslutas eller förändras
, samt att Herr Grefve J. H.
Gyllenborgs häremot gjorda anmärkning
således bör förfalla.
En genom Utslag af Kongl. Kammar-Rätten
afgjord tvistefråga har deremot
föra niedt det af Utskottet, i sammanhang
härmed, i förslaget införda
billiga tillägg derom, att, om Embets-eller
Tjensteman har inkomst för
befattning med enskild mans egendom,
en sådan inkomst, vid bevilInings beräknande,
icke med hans ordinarie eller
extra ordinarie lön bör sammanslås.
Pag. 3O. j)å Utskottet funnit billigt,
att Spannmålshandlande på landet, som
icke äro Jordegare, Arrendatorer eller
Brukare af Hemman på landet , taxeras
efter deras rörelse lika med städernas
Handlande, har ett stadgande
Sevillnings-Ulskottets Betänkande N.-o Sy. 3i
härom, pä sådan grund, blifvit här
inlaget; men Utskottet har deremot
icke funnit den af Herr Friherre Fr.
Ridderstolpe i detta afseende yrkade
utsträckning , alt Possessionär, som
handla med Säd, äfven skulle derföre
erlägga skatt; helst Utskottet funnit
ogörligt att bestämma någon gräns em
ellan den med egna producter fria
och den beskattade Spannmålsbandeln.
Enär Trädgårdsmästare på Landet
vanligen hafva mindre förtjenst än deras
vederlikar i städerna , har det i
nu gällande Stadga intagna Påbud örn
enahanda afgift ansetts obilligt, och
Utskottet i stället utfört endast trenne
Classer af 6, 4 och 2 R:dr.
g. JI & 33. Vid Masugnar och
Grufvor har den genom i4:de och
i5:de Bevillnings-grunderna föreskrifna
redaction blifvit behörigen iakttagen.
Bland de här uppräknade Inrättningar
tror Utskottet Siljver-Ferk äfven
böra till beskattning uppföras ; och
får, af sådan grund ,
32 Beviilnings-Utskoitets Betänkande JY.o Sy.
föreslå en bevillning derå till
feni procent af föregående årets
behållning, att utgå på sätt stad-*
gandet i förslaget utvisar.
Pttg. 34. Pör Gruf~ Fogdar vid störré
och mindre Grufvor Vint Utskottet trott
kunna med billighet bestämmas en på
det sätt förälldrad classification , sora
af förslaget derom inhemtas,
hvilket Utskottet till antagande
Vördsamt framställer*
Pciff. TU| förekommande af åtskil
lig
tvätydighet, så väl i fråga om bevillning
af Mjölnare och Sågare, som
af Qvarnar och Sågar sins emellan ,
har Utskottet ansett
de härom i förslaget Intagna
bestänimanden och föreskrifter
vara lämpliga, och får härmed
desamma till antagande Vördsamt
föreslå*
Fiskerier. Med anledning af iytdé
Bevillnings-grunden är stadgandet om
deras serskilda beskattning, för de fall,
der
Bevillnings-Utskottets Betänkande N.o Sfi 33
eler den eger rum, i Författnings-förslaget
intaget.
JPug. 4O* I stöd af Bevillnings-grunden,
är här ett serskildt påbud intaget
derom, att af Fynd bör erläggas
en bevillning af 5 för hundradet af
värdet.
På detta ställe, eller i slutet af 2tdra
Art., bar Utskottet trott stadgandet
om Fyllnads-afgiften lämpligast kunna
intagas, och bar sådant skett i fullkomlig
enlighet med hvad Utskottet i
början af detta Betänkande härom
hemställt.
3. Art*
Pag. 4i* uti en lill Utskottets handläggning
remitterad Motion har val
Herr Prosten Grevillius anfört, hurusom
det skall inträffat, både att Mantalsskrifning
varit utsatt på Lördag,
hvilket vore högst olämpligt för den
Eili. till R. St. Prot. 1828 och 1829, 5 S,, 1 Afd. 3 2?. 3
st'dra Häftet.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N.o Sy.
dervid närvarande Prestman, som be*
hofde denna dag till förberedelse för
sin egentliga och högre tjenstbefattning,
och att förrättningen blifvit utsatt
i annan Socken, till mycket besvär
för både Pastor oeh Församlingen.
Af sådan orsak har Herr Prosten
yrkat, att i Bevillnings-Stadgan
måtte intagas en bestämd föreskrift
derom, att Mantals- och Skattskrifning
icke må utsättas på Lördag, eller den
dag, som föregår någon Högtid , samt
förrättningen aldrig hållas utom det
Pastorat eller district deraf, som för
dagen förekommer till skattskrifning,
uti hvilket yrkande åtskillige Ledamö»
ter af det Högvördiga Preste-Ståndet
instämt,
Då Utskottet tror sig dels kunna för»
utsätta, att de fall, som Motionairen
uppgifvit, torde höra till undantag,
och dels måste antaga, att, enär en hel
följd af Mantals- och Skattskrifningsförrättningar
skola utsättas, sådana local-förhållanden
och andra omständigheter
kunna vara för banden, att äfven
de omnämnda afvikelserna någon
gång torde vara af en nästan oundviklig
nödvändighet, så anser Utskottet,
att en sådan bestämd föreskrift, som
Bevillning.^-Utskottets Betänkande N.o Sy.. 35
nu blifvit yrkad, Sr destomindre lämplig,
eller af något tvingande behof påkallad,
som Utskottet tror det böra
förmodas, att Läns-Styrelserne sjelfmant
lära söka undvika alt utsätta ifrågavarande
förrättningar på mindre passande
dagar och ställen; i grund af
hvilka skäl
Utskottet får afstyrka bifall till
Herr Prosten Grevillii ofvannämnda
Motion, och ansett föreskrifterna
härom icke böra undergå
någon förändring.
jPttg' 43. I öfverensstämmelse med Bevillnings-
och Lag-Utskottens af Rikets
Högloft. Ständer bifallna Betänkande,
N:o 9, angående skyldighet för
Borgare, atti Staden vara Mantals-och
Skattskrifves, är nu ett stadgande i
Förslaget intaget; äfvensom föreskrift
deruti meddelas derom, huru och hvarest
Contingent- eller Getiant-Borgare
skola i mantal uppföras och erlägga
sin skatt.
Afven får Utskottet fästa uppmärksamhet
derå, att, enär stridiga menin-*
gar egt rum om hvilken som rättligen
Bevillnings-Ut skot tets Betänkande N:o 5-J.
bör förrätta Mantals- och Skattskrifning
för Académie-Staten och alla dem,
som lill dess Jurisdiction höra, ett
serskildt bestämmande härom, som föreskrifver,
att denna förrättning bör
verkställas af Academie-Bokhållaren,
funnits erforderligt och blifvit i Författningen
intaget.
44* Med ledning både af de i
åtskilliga Motioner gjorda yrkanden,
och serdeles af de uti Utskottets, af
Rikets Höglofl. Ständer gillade Betänkanden
i ämnet, gjorda framställningar,
har Utskottet uppgjort ordalydelsen
af den del utaf 5a §., som innefattar
föreskrifter om hvad som bör
iakttagas vid den jemkning och nedsättning
i Hemmans-värden, hvilken
kan komma i fråga på de ställen, der
dessa icke öfverensstämma med Minimi-Tariffen;
och jemte det
Utskottet får till Rikets Höglofl.
Ständers upplysta pröfning och
godkännande framställa detta
stadgande, sådant det i Författnings-förslaget
är intaget, får
Utskottet tillkännagifva, att Utskottet
ansett det vara en all
-
BeviUtungs-Vtskotlcls Betänkande IV.-o Sj. 37
män önskan, att Minimi-Tariffen
skulle oförändrad bibel)Allas ,
hvarföre oek densamma finnes
Förslaget vidfogad, med endast
det iakttagande , att jemförelsen
med 1818 års värden, såsom
nu ej lämplig, blifvit utesluten,
2(,g- I 7* Deni io:de Bevillnings-grunden
intagna tillåtelse för Comiteerne
att, när omständigheterna så föranleda,
nedsätta fastighets-värde under
Egarens uppgift, är behörigen införd
i den föreslagna 65 §:n,
Pug- 4 9’ Den 72 §. innehåller äfven
föreskrifter om jemkning af fastighetsvärden,
affattade i enlighet med de
här ofvan angifna grunder och innehållet
af 52
Pag. 49, 5o & 5 r. Dä de, för
värdering af Bruk med det mera dithörande,
i nu gällande Författning
meddelade föreskrifter icke äro nog
tydliga och bestämda , samt af sådan
orsak lära föranlcdt olika tillämpnin
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N.o Sj.
gar, hafva hithörande stadganden erhållit
en ny redaction, hvarvid samma
hufvudgrunder blifvit bibehållna
och Utskottet bemödat sig att med
klarhet och noggrannhet uttrycka, huru
vid denna värdering bör tillgå,
och torde Utskottet få hänvisa till
sjelfva Förslaget,
som härmed Rikets Höglofl. Ständers
upplysta granskning underställes,
i den förhoppning, att
de förut öfverklagade olägenheter
af Bruks mindre jemna, och
följaktligen ofta orättvisa uppskattning,
derigenom i det närmaste
torde förekommas, samt
att, på sådant sätt, den häraf
i Calculen påräknade, något
högre, Inkomst-summa äfven
måtte utgå.
Sorn, inom Utskottet, uppmärksamheten
blifvit väckt å det opassande
deruti, att Härads-skrifvare understundom
länge fördröjer sin ankomst
till Comitéerne, eller alldeles
uteblifver,
har Utskottet, till förekommande
af sådant ofog, föreslå
-
Bevillnings-Ulskotlets Betänkande Nio 5y. 39
git det i Författningen intagna
stadgande, huru dervid hör
förfaras , så i afseende på Hä
rads-skrifvarens
ansvar, som
Comiteernas åtskiljande.
P«g- ^ ^7" I enlighet med den,
sedan sista Riksdag, utkomna Förordning,
som närmare utstakar Regements-skrifvares
befattning med upphörden
t har Utskottet vidtagit de i
98 och io3 §§. införda förändringar,
i afseende på stadgandet om deras
uppbärande af Bevillnings-medel m. m,
r£r ^ R
£>■ Åtskilige Motionairer, och serdeles
Herr Prosten Ahlqvistj hafva väl
vackt fråga om förändrade Stadgande!!
för Debet-sedlars uppgörande; men då
de anförda felaktigheterna endast innebära
afvikelse!- från de i Utskottets tanka
lämpliga föreskrifter, som innefattas
i io4 §•> får Utskottet föreslå deras
bibehållande , och för öfrigt hänvisa
till det vid förslaget fogade formulaire.
Herr Grefve Spens har väl dessutom
föreslagit, att för hvarje Socken i Fö^;-  deriet skulle af Häradsskrifvare-Con
-
Bevillning*-Utskottets Betänkande N.o 5f.
toiret uppgöras en lista med två Columner,
soia innefattade den skattgifvandes
summa, och hela den summa,
hvarpå Debet-sedeln lyder, hvilken lista
borde i sockenstugan anslås minst
14 dagar före uppbördsstämman o. s. v.;
men Utskottet kan härå icke
tillstyrka bifall, då Utskottet icke
anser några egentliga fördelar
härigenom kunna vinnas.
Uti sitt ofvannämnda Memorial
har Herr Grefve Cronhjelm äfven
anfört, att bland Näringsidkare
skall inritat sig den osed, att de, kort
före Mantals-skrifningeu , förafskeda
åtskilliga af sina Gesäller, som inom
någon kort tid derefter återtagas i arbete,
hvaraf skall uppkomma den följd,
dels att ingen ansvarar för Gesällernas
utskyhier, och dels aLt TaxeringsComité,
vid bedömandet af Näringsidkares
rörelse, missledes af en ovigtig
uppgift om det antal arbetare, som
största delen af året varit vid Näringarne
sysselsatta; oell har Herr Grefven
såsom exempel härpå anfört, att,
vid Mantals-skrifningen i Stockholm
år 1827, skall funnits ett antal af icke
Bevillningt- Utskottets Påtänkande N.-o 5y. 4r
mindre än x83 så kallade fyrige eller
arbete saknande Gesäller, som tillhörde
ett enda Handtverks-Embete, samt i
anledning af sådant allt föreslagit, att
i nja Bevillnings-Förordningen borde
intagas stadganden, sorn föreskrefvo,
dels att hvarje Gesäll borde vara försedd
med förs vars-sedel af någon Mästare,
och att Embetet skulle för bans
Krono-utskylder ansvara, dels ock att
Ålderman eller Hufvudman för SkråEmbete
eller Societet borde till Taxerings-Comite'ernas
första sammanträde
afgifva förteckningar, som upplysa
hvarest så kallade fyrige Gesäller, efter
Mantalsskrifningen, kommit i arbete.
Då Utskottet tagit alla härvid förekommande
omständigheter i öfvervägande,
har Utskottet, å ena sidan, funnit de af
Motionairen uppgifna missbruk böra,
så vidt sig göra låter, på ett passande
sätt förekommas, men, å den andra, trott
afseende derå böra fästas, att den af
Gesäll påräknade skatt verkligen må ingå,
samt stt billigheten fordrar, det någon
utväg beredes för Gesäller, som
kunna, ofta utan eget förvållande, sakna
arbete eller försvar hos Mästare, att
erhålla det skydd, hvilket åtföljer be
-
Bevillning-Utskottets Betänkande Nio Sy.
horig Mantals-skrifning; och, utgående
från dessa synpunkter,
har Utskottet trott de föreskrifter,
sorn meddelas i 106 och
107 §§. af Förslaget vara mest
lämpliga, och, med åberopande
af deras innehåll, får Utskottet
vördsamt framställa dem till Rikets
Höglofl. Ständers godkännande,
g. b Q & 60. Jfos Utskottet har förekommit,
att den organisation af städernas
Taxerings-Comiteer, hvilken i
nu gällande Bevillnings-Förordning föreskrifves,
synes vara mindre väl afpassad,
då Vällofl. Bargare-Ståndets Ledamöter
deruti utgör en bestämd pluralitet,
samt att deremot en sådan förändring
härutinnan, det antalet af Borgare,
å enajemt motsvarades af Ledamöter
af andra classer, å andra sidan
vore med mera rättvisa och billighet
förenlig, i grund hvaraf Utskottet härmed
får föreslå
en sådan förändring i, dessa Comitéers
organisation, föreskrifven
genom de i Förslaget in
-
Bevillning-Utskottets Betänkande IV.o Sf. 43
förda nya påbud om det antal
at hvarje Stånd, hvaraf Comiteerne
skola utgöras.
Utskottet har vidare ansett tjenligt,
att uti ji6 §. tillägga ett nytt
stadgande derom, att till Taxeringsman
af Borgare-Ståndet
icke må väljas annan person ,
än den som idkar, verklig borgerlig
rörelse.
Härförutan får Utskottet föreslå,
att Taxerings-Comiteerne vid
Academi-Staterne i Upsala och
Lund måtte, efter den sålunda
antagna grund, och på sätt 118
§. innehåller, erhålla en häremot
svarande organisation; äfvensom
att de två Ledamöter
i Academi-Staterne, som väljas
att deltaga i dessa Städers Comite'er,
samt de 2tne Borgare, som
deltaga i Academiska Taxeringarna,
skola, såsom Ledamöter,
öfvervara hägge dessa Taxeringar,
jemlikt 119 §.
Äfvenså får Utskottet, med ledning
af erfarenheten, uti den nu föreslagna
121 §., framställa det
Bevilbuvgs-UtskoUets betänkande N.-o 57.
förslag, att Suppleanter må vid
samma tillfälle utväljas som Ledämöterne,
tiil minst en tredjedel
af hvarje Taxerings-månna-class;
hvarjemte det i 123
intagna något förändrade stadgandet,
om Ledamöters afgående
m. m., underställes Rikets
Höglofl. Sländers bepröfvande.
O
L). Herr Grefve Cronhjelm har väl
yrkat, att hus i Siäderne borde hvart
femte eller åttonde år undergå ny värdering;
men som ingenting hindrar Taxeri
ngs-män, att en sådan värdering
verkställa, när de finna den behöfvas,
och i öfrigt värderings-grundér för hus
i Städerne, sorn innefattas i den nu
föreslagna 132 §., äro uppställde i öfverensstämmelse
med den jarle Bevil
Inings-grunden,
så torde, vid sådant förhållande,
desamma vinna Rikets Högh
Ständers bifall.
o’, ()(S, pä (]e skäl, som föranledt
dertill, att den till vederbörande
biträdande samt till kostnadernas be
-
Bevillnings-Utskoltets Betänkande N.-o S7. 45
stridande vid Taxeringarne i Stockholm
anslagna summa varit bestämd
till trefjerdedels procent af den
i Hufvudstaden taxerade bevillning,
har Utskottet icke kunnat göra afseende
å Herr Grefve Cronhjelms yrkande,
att densamma måtte utgå lika
som i Landsorterna, med en procent;
men Utskottet har genom en Redactions-förändring
sökt förekomma det
af Pierr Grefven anmärkta förhållande,
att Arfvodes-beloppet, på sätt som
hittills skall egt rum, må disponeras
utom dess egentliga bestämmelse.
Pag- 69. J följd af Rikets Höglofl.
Ständers godkännande utaf Utskottets
hemställan, att de från PröfningsComitéen
den skaltskyldige meddelande
expeditioner skola lemnäs kostnadsfritt,
är sådant bestämdt föreskrifvet i
den 146 §:n.
P(,g* ÖQ, & 7^* I fullkomlig enlig
het
med de grunder, hvilka blifvit föreslagna
ej mindre i Betänkandet N:o
j2, än uti Utlåtandet N:o 35, hvilka
vunnit Rikets Höglofl. Ständers bifall,
har Utskottet meddelat de här före
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N.o 5<j.
lommande föreskrifter om ändringssÖkande
i Gomiteernas beslut, samt om
den granskning-s- och pröfnings-rält,
hvilken i förevarande fall bör tillkomma
Kammar-Rätten; och Utskottet, sorn
härigenom anser sig äfven hafva besvarat
Nils Månssonsj frän Malmohus
Län, rörande dessa ämnen afgifna
och hit remitterade Motion ,
fär till Rikets Högloft. Ständers
pröfning och godkännande öfverlemna
detta allt, sådant det
i förslaget Förekommer.
Uti en till Utskottet öfverlemnad
Motion har Herr Prosten Nibelius begärt,
att samma fördel, som utblottade,
skröpliga och vanföre få åtnjuta, då
desöka lindring, nemi. att de få begära
vederbörandes och äfven Konungens
Befallningshafvandes utlåtande , utan
att besväras af pappers-lÖsen och dylikt,
— äfven måtte ega rum för dem,
som begära rättelse för dubbel skrifning
eller andra irringar vid Mantalsskrifningen
och debiteringen, på det
icke kostnaden, i och för rättelses vinnande,
må öfverstiga utskylden; men
då, i Utskottets tanka, ändamålsenliga
stadganden härom förekomma,
Be vill/ungs-V t skottets Betänkande IV.-o 5 7. 47
dels i den föreslagna i4ftte och
dels i den i53:dje §., der föreskriften
bi belial les, att skattskyldig
bör kostnadsfritt Återfå hvad
han för mycket erlagt, så är derigenom
allt lämpligt afseende å
motionen lemnadt.
Pag. 7a.
Sorn Utskottet kommit i erfarenhet
deraf, att de här förekommande,
nu gällande Författnings-påbud
om Bevillnings-dehitering och upphörd
af Sjömän medfört ' åtskilliga
olägenheter, derigenom, att den blifvit
dubbelt debiterad, och icke sällan
uppburen både i hemorten och på
Sjömanshuset, som föranledt många
Restitutions-frågor; så bar Utskottet åsyftat
att, efter görligheten, förekomma
sådant genom de i detta hänseende
intagna mera utförliga och tydliga
stadgande»,
om hvilkas gillande Utskottet nu
gör vördsam hemställan.
73* Det af Herr Grefve Cronhjelm
gjorda förslag om en förändrad
redaction, dels i fråga om afkortning,
Bcvillnings-Utskottets Betänkande N.o 5y.
när en Närings-idkare dör före Upp»
börds-årets början, och dels i afseende
pä det här förekommande uttryc*
ket ”Arbetsfolk,” har Utskottet icke
kunnat biträda;
utan har Utskottet deremot
funnit de i 1823 års Författning
intagna stadganden om afkortning
i allmänhet lämplige,
hvarföre de ock med någon
jemkning i ordalydelsen
blifvit bibehållna.
Utskottet har väl således icke eller
kunnat biträda Herr Prosten Fellen
ii, uti afgifven Motion, framställda
yrkande, att här borde intagas ett allmänt
stadgande derom, att afkortning
icke finge ega rum för clenij som, med
Juli arbetsförmåga, kunna förvärfva
sitt uppehälle, samt att den borde för
deras utskylders utgörande ansvara,
som i sitt hus inhyser arbetsföre personer,
eller på hvars egor de bo , emot
rättighet till begagnande af deras
arbetskraft till ajtjenande af deras
bevillning, emedan Utskottet ansett, alt
en sådan bestämd föreskrift skulle af
den anledning öka lösdrifvares antal,
att
Bevillnings-Vtskotlets Betänkande N.o 5<j. 49
att arbetskarlar, som ej äro lagstadde
Tjenstehjon , skulle, lill följd deraf, med
stor svårighet erhålla husrum eller hostad;
men Utskottet har, med afseende
å dessa förhållanden, likväl gifvit den
108 §. (pag. 58) en något förtydligad
redaction.
Pag. 7 3.
Den af Herr Grefve Cronhjelm
yrkade förändring af de på första
raden förekommande orden: Hiar
skattskyldig efter Mantals-skrifningen,”
till: ”har skattskyldig efter börjad Mantalsskrifning
har Utskottet icke funnit
behöflig, då fråga naturligtvis är,
om den skattskyldige blifvit eller icke
blifvit mantals-skrifven , hvilket icke
heror af den för hela förrättningen erforderliga
tid; och Utskottet har lika
litet funnit någon af Herr Grefven ifrågasatt
förändring af ordalagen , som
stadga frihet från bevillning för studerande
ynglingar, vara erforderlig.
Pag. 'J 3. Ehuru Herr Prosten PVahl
Bih.
till R. St. Trot. 1828 och 1819, 5 S. 1 /fel. 3 B. 4
a:dra Häftet.
Bevillnings-Ut.ikottcts Betänkande N.o Sj.
ström, uti ett till Utskottet remitteradt
anförande , sökt visa orimligheten
af uppkomna anmärkningar
deremot, att vid Skattskrifningarne några
småväxta och andra utfattiga personer
blifvit befriade från skatt, fastan
sådant skett efter pröfning af många
dervid närvarande sakkunniga personer,
samt att omvägen att infordra
Krono-betjeningens, af Presterskapet
styrkta, bevis öfver saknad tillgång, vore
öfverflödig, då fullständig bevisning
vid skattskrifningen vöre att tillgå, —
samt i grund häraf yrkat, att de vid
skattskrifningen församlade Embetsman
genast måtte ega att befria från skattskrifning
sådana personer, som äro antingen
oförmögne att betala skatt, eller
ur stånd att genom arbete förtjena ett
öfverskott dertill; så har likväl Utskottet
funnit vådligt och ledande till möjliga
missbruk att hufvudsakligen förändra
de för afkortning och ifrågavarande
befrielse nu gällande stadganden,
samt får, i följd deraf, med afstyrkande
af Motionen , vördsamt föreslå,
att de må bibehållas, på sätt
Förslaget gifver vid handen.
7 4- Det här af Hr Grefve Cron
-
B ev ilin ingi-Ut sko titts Betänkande N.o Sj. 5r
hjelm begärda tillägg vid ordet: båtsmanshålletj
af orden: ■”äfvensom ock
för sådana personer _> hvilka vid Mantalsskrifningen
egt försvar, men derefter
antagit värfning ” kan Utskottet
icke tillstyrka, då en viss gräns i
detta fall bör vara gifven.
o. Iterr Grefve Cronhjelm har
ifrågaställa huruvida befrielse ifrån bevillning
icke må ega rum för den del
af lön, sorn åtgår till begrafningshjelp,
samt till bidraget för framtida Militaire
och Civile pensioner; och Utskottet
anser, att väl någon bevillning icke bör
erläggas för det lönebelopp, sorn användes
till begrafningshjelp, förr än en afliden
Tjensteman* sterbhus densamma
återfår, då den härföre belöpande afgift
serskildt bör debiteras och erläggas;
men
att deremot någon slags lindring
icke bör lå lillgodonjutas
förafdraget till Pensions-Cassan,
då den betalande vanligen med
större fördel återfår detsamma i
framtiden; — och har Utskottet
i den 165 på ett ställe
upptagit alla de undantag, som
Beviltnings-Utskottets Betänkande N.o 5j.
få ega ruin för lön och dylik
inkomst; hvarjemte uti 3;dje
punkten , i stället för den der
meddelade vilkorliga befrielsen
för Utgifvare af sådana Dagblad
och Månads-skrifter , som sprida
allmänt nyttiga kunskaper, hvilket
sällan torde varit tillämpadt,
har, på gifven anledning från
Kongl. Kammar-Rätten, blifvit
införd en förklaring, att personer,
som angifvit nyttiga uppfinningar,
må åtnjuta befrielse
från bevillning för den belöning,
som i sådant afseende åtnjutes.
Sedan Herr Prosten Grape, uti ett till
Utskottet remitteradt serskildt anförande,
fästat uppmärksamheten derå , att det i
ändra punkten intagna stadgande om befrielse
för lagstadda drängar och pigor
m. fl. från Bevillning efter Andra
Artikeln kan leda till åtskilliga missbruk
och olägenheter, sei’deles i de Norra
Provincerna , hvarest serskilda förhållanden
ega rum för der bosatta torpare
med vidlyftiga jordegor, samt deras
tjenstehjon m. m.; så har Utskottet
ansett lämpligt, att, näst efter andra
Bevillnings-Utskoltets Betänkande N.-o 5j. 53
punkten införa det undantag, som Förslaget
utvisar;
och hvilket härmed till Rikets
Högloft. Ständers pröfning och
godkännande vördsamt framlägges.
g. 7 5.
Deremot har Herr Grefvens
anmärkning om den inskränkning, som
det på 2i:sta raden förekommande uttrycket:
”Lärlingar i handtverk,” synes
innebära, föranledt det af Förslaget
synliga tillägg.
Pag. 7
En redactions-förändring egt
rum, till följd af Herr Grefvens erinran
om närmare bestämmelse af hvad
som med publika hus bör förstås.
an
-
Icig. 76. någon anhållan icke
kommit om befrielse från Bevillning
efter 2 Art. för Höganäs Stenkolsverk,
och stadgandet härom, efter ordalydelsen,
endast skulle gälla till denna Riksdag,
är detsamma uteslutet och i stället
Sparbanker, enligt 5:te Bevillningsgrunden,
här upptagna.
Eevillnings-fJtskottets Betänkande N.o 5j.
Ett af Kongl. Kammar-Rätten, i anledning
af derom väckt fråga, meddeladt
Utslag har föranledt Utskottet
till föreslående af det i Författningen
på detta ställe intagna stadgande, att
Schol-inrältningar må åtnjuta befrielse
från sådan afkomst i Spannmål, som
de, i följd af Gåfva eller Testamente,
åtnjuta från jordegendomar på landet,
så länge Bevillning för dessa egendomar
efter värdet erlägges.
Då stadgandet om den lindring, som
åtskillige af Allmogen m. fl., hvilka
hafva fyra minderåriga barn, fått åtnjuta,
i Utskottets tanka, behöft förtydligas
och närmare bestämmas, har Utskottet
deråt gifvit en sådan redaetion,
som af Förslaget inhemtas, hvarvid Utskottet
äfven får föreslå
den förändring, att, i stället för
den förut medgifna lindring i
ett för allt af io sk., densamma
nu skulle utgå med 3 sk.
för hvarje barn: äfvensom Utskottet
ansett lämpligt och till
antagande vördsamt hemställer,
att afkorlningen för de Torpare
och Inhyseshjon, som hafva
låtit vaccinera 4 barn, måtte
Bevillnings-Utskottets Betänkande IV.-o Sy. 55
för de, som hädanefter dertill anmälas,
på en gång få utgå med 4o
sk:r, i stället för hvad de förut
under 4 års tid fått åtnjuta.
Pag. 77. un ett från Hedervärda Bonde-Ståndet
remitteradt Memorial har
Carl Ericsson från Wermland anfört,
alt, af flera uppgifna orsaker, invånarne
i Öfra Elfdalen skola befinna sig i
en ganska svår belägenhet, samt yttrat
sin öfvertygelse, att de skulle förr
eller senare alldeles gå under, så vida
dem icke förunnas någon lindring
i deras utskylder; och Riksdags-Fullmägtigen
från Östersund, Herr Wallström,
har, genom ett till Utskottet öfverlemnadt
Memorial, äfven anhållit,
att nämnde Stads Borgare måtte fortfarande
få tillgodonjuta den lindring
i Bevillningen, som de, enligt 5 Art.
3 §• af nu gällande Förordning, åt 1
njutit.
Vid pröfning af förevarande ämne
har Utskottet, efter inhemtande af nödiga
upplysningar, icke funnit anledning
att föreslå
någon förändring i de före-»
56 Bevillnings-Utskottets Betänkande N.o Sy.
skrifter om lindring i Bevillningen,
som i 1823 års Författning
börjas med orden: ”All
mogen
i Herjeådalen” samt slutar
med: ”af hvad Femte Classens
Städer efter 2:dra Art. af
denna Stadga utgöra ;” hvadan
Utskottet tillstyrker deras bibehållande
i den nya Författningen;
men det Morn., som medger
vissa Inhyseshjon i Kronobergs
Län att erhålla afdrag af
Bevillningen till värdet af det
dagsverke, som de årligen utgjort
till Kronobergs Kungsgård,
bar Utskottet deremot alldeles
uteslutit, då denna postation
nu mera upphört.
Ständers bifall till hvad Utskottet, i
Betänkandet N:o 20, hemställt om lindring
i Bevillningen för Staden Borås,
bar Utskottet gifvit åt den 170 §. en
efter samma Betänkande lämpad ordalydelse.
Utskottet får för öfrigt upplysa, att,
ehuru, till undvikande af vidlyftighet, Utskottet
nu endast i korthet yttrat sig om
ankomna Motioner, så har, vid Författnin
-
Med stöd af Rikets Höglofl.
Bevillningsutskottets Betänkande N.o Sj. 57
gens redaction, lemnats all den uppmärksamhet
och allt det afseende åt de deruti
gjorda framställningar, som med Utskottets
pligt och öfvertygelse instämt, hvarigenom
Utskottet äfven nu anser sig hafva besvarat
och handlagt alla till Utskottet, rörande
allmänna Bevillningen, remitterade Motioner.
Slutligen torde Utskottet få anmärka,
att, då Rikets Höglofl. Siänders definitiva
beslut ännu icke blifvit grundlagsenlig! fattadt
i följande 3:ne frågor, nemi.:
1:0 angående sättet och vilkoren för Salu-accisens
uppgörande;
2:0 om befrielse eller lindring i Bevillningen
för Krono-Lotsar och Lotsdrängar;
samt
3:o angående väckt motion, att Vaktare
vid flygsands-fälten må befrias från
Bevillning; så kan Utskottet för det
närvarande, rörande dessa ämnen ,
icke vidtaga annan åtgärd, än att afvakta
dessa beslut till behörigt iakttagande.
58 Til. lill Bevillning-Utskottets Bet. N.o Sy.
De Reservationer, som härvid förekommit,
bifogas vördsamt.
Stockholm den \\ December 1829.
Reservationer:
Af Herr von Törne, M.: ”Jag reserverar
mig emot Utskottets fattade beslut, att
Gesäll, som är utan försvar, må erhålla vidsträcktare
rättigheter i anseende till dess
skattskrifning, än nu gällande Författningar
stadga. Så länge Skrå-Ordningen finnes ,
synes mig en förändring, på detta sätt tillkommen
, origtig. Jag anser icke Bevillnings-Ulskoltet
ensamt ega rättighet att föreslå
något i detta afseende, annorlunda än
i förening med Lag- och Oeconomie-Utskotten.
Sjelfva Förslaget är dessutom skadligt,
emedan det bidrager dertill, att Mästare
blifva utan nödigt arbets-biträde; det
uppmuntrar äften liderliga Gesäller, hvilka
egentligen äro de, sorn tillfälligtvis sakna
arbete och försvar, att kringstryka i landet,
då en mängd oordningar och äfven
brott af dem icke sällan föröfvas.”
"När till allt detta kommer, att Oeconomie-Utskottet
redan uppgjort förslag, att
CALCUL
öfver den af R. H. St:s Bevillnings-Utskott beräknade ärliga Allmänna Bcvillningen3 frän och med år 18 3 c ^
intill nästa Riksdag.
ista A r t.
Personlig Sky dds-a fg i f t.
Enligt 1828 års Bevillnings-Sammandrag voro, efter Mantals- och SkattskrifningsLängderna,
Skattgifvande efter denna Artikel .... 1,382,231 Personer.
Deraf 659,129 Mans-personer
'723,102 Qvins- d:o
å 44 sk* 604,201: 23
å 22 „ 331,421:36
S:raa 1,382,231 Personer.
R:dr 935,023: 16
Då härifrån afgår Sådana minskningar, sorn medgifvas uti 4 Art, 3 §.
förra, nu 163 och 164 §§• Bevillnings-Förordningen .... 18,407:28
blef debiterad behållen återstod
R:dr 917,215:36
Men som Personalen, sedan år 1823, betydligt stigit, och samma förhållande framdeles
bör motses, kan denna afgift säkerligen antagas utgå, om året, med ett
medeltal af minst
, (Ira
A r t.
Af gif t af Lön , Egendom och Rörelse, m. rri.
1828 års Bevillnings-Sammandrag upptager Bevillning af Ernbets- och Tjenstemäns
Löner:
öfver 1200 R:dr
ä 3 proc. 70, i53: 7: 4
från 600 „ till 1200 R:dr . å 2 — 33,986: 43: 5
från 200 „ till 600 „
å 1 — 18,247: 7: —
R:dr 122,387: 9: 9
Då dessutom, enligt R. H. St:s, vid detta Riksmöte, fattade beslut, fler
höjningar blifvit anslagna, för hvilka afgift med högre procent till
kommer att erläggas, bör icke påräknas mindre än
Hus j Tomter och Jord i Städerna voro, enligt 1828 års BevillningsSammandrag,
värderade till 55,384.315 R:dr 22 sk. 1 r:st., hvaraf
afgiften efter 2 R:dr per mille gjorde R:dr 110,773: 33]: 10. Dock
upptages i jemnt tal
Hemman, som innehafvas under eganderätt, uppskattades år 1828 till
255,344*°°° B;dr, hvaraf afgiften af 2 R:dr för iooo:det utgjorde
R:dr 5o5,825: 46: 1. Men, sorn det uppskattade Hemmans-värdet
i de flesta Län öfverstiger den år i8a3 fastställda Min imi-Tariff,
och nedsättning under detta Riksmöte således är alt förmoda, påräknas
blott
Af Frä/se-Räntor beräknas hvad sorn årligen per medium sedan år
i8a3 utgått, eller omkring
Lägenheter utgjorde år 1828 Bevillning i7,585 R:dr32 sk. 9 r:st., men
upptages här till
Qvarnar beräknas till
Bergverken , i anseende till föreslagen förökad controll, anses kunna
gifva
Manufacturier beräknas, af lika orsak till
Fabriks-Inrättningar upptagas till
bör Egendom, tillhörig Kongl. Maj:t och Kronan upptages: afgift för
Arrendatorer och Lägenheter, sora betala 3o procent af Räntan .
För Egendom som disponeras af Akademi-Staterne: så väl eganderälts
som Arrendatorers och Brukares afgift beräknas
a Lönefören
stor del
? 3o,ooo
110,000
48o,o 0o
5o oo
17.000
ié,5oo
50.000
15.000
i3oo
i85o
33oo
Banco.
R:dr
924,000
sk.
Transport 829,950 | 924.000!
Transport 829,950
För Egendomj tillhörig Allmänna Bolag, erlades 1828 Bevillnings-afgift
för Arrendatorer och Brukare R:dr 208: 8: 6, men här upptages
blott > . .
För Egendom, tillhörig Fromma Stiftelser, beräknas ”afgift af Arrendatorer
och Brukare”
Arrendatorers af andra Hemman, Frälse-Räntor, Lägenheter, Bergverk ,
Manufacturier, Qvarnar och Stads-Jord, afgift, som år 1828 utgick
med 27,019: i5: 10, beräknas här till
. . .
Af Borgerlig Rörelse debiterades 1828, R:dr 244.837: 3i : 7, och beräknas
bär till
Stånds-Personer samt andre Invånare i Städerne, utom Burskap, Som
år 1828 påfördes R:dr ii,o3i: 1: 8, upptages har blott till
Af Gästgifverier , Värdshus och Krogar beräknas, med afseende å nu
föreslagna Beviilnings-Stadgande, till
Handlandes Betjening upptages till
. . . .
Handtverks Dito beräknas till
För Gärds-, Bruks- och Fabriks-Betjente samt Mjölnare, som år 1828
påfördes R:dr 17,608: 42 sk., påräknas
Afgifter af Advokater, Artister m. Jl., samt för diverse Inkomster, upptogs
år 1828 till R:dr 12,345: 6: 8, och utföres här med , . .
Af Arbets-Classen beräknas, med afseende på föreslagna förändringar,
Af Ständs-Personers Betjente påräknas
Af Bruks- och Fabriks-Arbetare beräknas
Af Gårdfari-Handlande, Handtverkare m. fl., som äro sina egne, hvilka
år 1828 debiterades med R:dr 64,157: 10: 10, beräknas bär .
Grundskatts-afgft för Fiälse-Egendomar upptages lika med år 1828,
eller
Post- och Lots-Hemmans-afgift, uppgår till
. . .
Rotefrihets-afgift, sorn år 1828 uppfördes till R:dr 14,677 12 sk. 7 r:st.,
anses kunna utgå med
. . .
För Kolnings-friket, uppgående år 1828 till R:dr 9718: t: 5 r:st., beräknas
........
För Kr •ut- och Svafvelbruk
Patroni Ecclesiarum i Halland, Skåne och Bohus Län, samt Domkyrkor
ne för åtnjutande Krono-Tionde, påförd es år 1828 R:dr 2335
47: 8, men här antages denna intrad lill
Af d'heater-Representationer anses, med fäsladt afseende på fÖreslagn
förändringar, kunna gifva
Af Testamenten beräknas i medeltal
Af Fiskerier m. rn. bör inflyta ......
Af B /'Harder upptages , . _t. ..............
För Hus-Prester äfvenledes
För Öfverflödig Betjening påräknas
Af Angfartygs-Egare, som hittills icke erlagt någon Bevillning, men
liu ansetts böra sådan erlägga, beräknas ..........
het med år 1828
. . . .
Af Sjö-Assurance-CoUipagniet beräknas
Af Jern-Contoiret erlägges .............
Af Lotteri-Vinster beräknas lika med Calculen år 1823, eller
För Spclkorts-Stämpling beräknas .
Tlidni?igs-Stämpel-afgift anses böra utgå med
Af Skatterätts-Medel beräknas
Af Observations-Medel likaledes : . . . .
200
1000
27.000
244,000
10.000
25.000
18.000
19.000
17.500
12.000
16.000
9000
15,5öo
64.000
47,800
900
14.500
9800
600
2000
1000
20.000
3200
1600
600
5oo
15oo
q5o
65o
3ooo
•
85oo
1000
g
1000
11,000
.
8000
•
5ooo
Banco.
R:dr
924,000
sk.
t,4* t,85o
i5,100
24,000
Summa |2,374,9501—j—
Hörer till Bevillnings-UtsioiteB Betänkande Njo 5y.)
JEMNEÖ
emellan Calculen öfver Bevil/ningen vid 182% års Riksdag,
Efter Calculen
1824,
182 5.
ar 1o2o.
ista Art.
Afgift för Personer
Bevillning.
Öfverskott.
Brist.
Bevillning,.
Öfverskott.
Brist.
809,000
894,931
35,93i
‘7
903,995
28
44.995
28
2 dra Art.
Bevillning af Löner:
å 1 procent .......
å 2 procent .......
17,900
33.000
62.000
99.370
466, 200
497°
17,100
17,226
3 i,838
56,845
104,046
5oo,5o2
4648
16.514
44
3o
26
'4
8
673
1161
a
4
17,076
32,734
88,029
106,425
5oo,oq4
4628
16,480
4
823
43
I 2
I I
O
35
265
|
å 3 procent
Afgift för Hus och Jord i Städerna
Bevillning af Hemman .......
„ af Frälse-Räntor ...
9
7
3
5.54
lv
21
I 0
3
3o
3970
17
I
4676
34>3o2
14
7
3
32
28
39
39
IO
2
7o55
33,894
3-?
IO
28
27
4d
10
2
321
585
34i
619
8
2
,, af Lägenheter
—.
-
3
2
10
.—
9
„ för Qvarnar
.
,, af Bergverken .......
16,090
48,000
1 4,200
2050
1980
12 0
780
3o,ooo
228,000
i 2,000
17.300
17.300
14,670
17,590
1 1,900
13,420
979°
i4>72°
56,750
47>45o
79°
r7,23o
984°
620
156o
—
—
15,637
38,336
i3,258
i 589
1996
335o
161
771
27,942
233,6oo
8601
16,387
i6,831
18,529
16,245
1 o,465
13,782
8848
14,691
58,377
47,673
823
17,283
9216
1057
1187
362
13,o31
2424
985
8779
4ooo
3
22
37
45
44
>4
16
29
42
18
11
5
11
4
8
10
4
I
—-
—
4 52
966 3
94i
• r • • • * *
53
45
25
—
15,699
41,708
13,544
1634
1887
3456
180
760
27,428
235,2.47
9^29
16,347
17,810
18,387
i6,831
11,282
14.219
8S99
i4,64'3
5.9-974
47,692
1388
17,343
874.2
42 1
1 r
36
10
11
6291
36
I I
a
I
,, af Manufacturier . .
1
i3
18
13
»7
43
3.9
26
655
34
34
I 1
„ af Fabriks-Inrättningar
„ för Krono-Egendomar . .-  Akademi-Stalernes Egendomar . . .
Allmänna Bolags D:o .• . .
Fromma Stiftelsers D:o . . ,
Afgifter af Arrendatorer .......
—
—
1889
• • • . • • •
1370
4'
45
• 4
16
11
8
ro
3
7
8
11
6
4
1634
• •••••*
1476
60
18
'7
43
11
1
1
•*•••«.
162
6
8
18
5
8
'9
2571
2470
962
9
2 I
2057
3398
912
468
2
.
10
Af Borgerlig rörelse .........
Stånds-personer i Städerne .....
Gästgifverier, Värdshus etc. ....
Handlandes Betjening ... ...
—
—
I I
5 000
18
1 r
4'
20
21
11
'9
35
I I
6647
'9
11
10
28
27
'9
12
2 9
38
36
18
16
32
'4
8
5io
3717
>4
8
Handtverks- dito
3859
>9
Bruks-Betjente etc» • ,
• •••••*
1344
.434
36
44
18
758
617
4
29
6
s?
n
5
Arbels-Classen
Stånds-personers Beliente ......
362
38
I O
0
31
J
799
94'
28
I 2
29
.36
890
77
Bruks- och Fabriks-Arbelare ....
8
Gårdfari-Handlande m. fl., som äro
sina egna
Grundskatts-Afgift
Post- och Lotshemmans-Afgift . . .
Rotefrihets-Afgift
Kolnings-friheter
-t
6
1627
223
33
53
29
34
4
35
6
9
11
7
4r
33
35
6
3224
242
598
113
4'
33
35
29
6
2 9
34
4
35
23
4
24
9
1 1
• « • • • • •
7
j
5
7
5
623
24
j 0
I O
i°97
198
455
■ 37
37
8
2
Krut- och Svafvelbruk
437
7
10
5
7
11
Kyrkotionde
.
4
• •
372
58
6968
1 io5
23
1104
43o
23,545
3o43
985
7807
4000
39
1
Tkenter-Representationer .... .
4a°
2°,°oo
353o
q85
8 34o
4000
64o
3 000
02 0
I 0
____
10
Af Testamenten ...........
För Fiske lier. m m
28
'9
38
11
7
15
1
3545
15
1
I
5
4?
6
486
6
9
Af Lotteri-Vinster
31
9
439
3i
9
8
5
532
39
7
Dykeri-Compagniet
Sjö-Assurance- dito
.
Jern-Contoiret . .
64o
640
• •• •
3ooo
3ooo
——
Af SpelUorts-Slämpling .......
18
18
851
18
68
3n
Af Billarder
Hus-Prester
20 8 0
525
320
—
—
1600
400
384
—
-
98°
125
—
1 516
4oo
32
—
• • • • • • •
-—
1 o63
125
16
—
Öfverflödig Betjening .... ....
—
—
—
—
64
—
-
—
—.
347
—
—
27
—
• ••••«•
—
—-
Summa
2,209,550
—
2,259,295
27
90,219
7
8
40,473
28
8
2,291,559
42
1
108,554
11
10
26,544
•7
9
Härtill kommer:
Tidnings-Stämpel-Afgift .......
Skalterätts-Medel ...........
Observations-Medei ..........
ro,4 '9
61 .3
3956
20
25
44
8
10,419
6113
395 G
20
25
44
8
4
8
1 r, 8 31
7081
5g34
34
8
11,831
34
8
4
8
8
3
7081
5934
8
3
47
3
47
3
• • , a r
Summa Summarum
2,2°0,55o
_
2,279,785
21
8
110,700
2-
4
40,473
28
8
2,316,407
36
3
133,4o2
6 1 —
26,544
>7
9
Härifrån afgår:
Afkortningar, Afskrifningar, Provi-  sioner, Remisslage m. m.r enligt
uppgift från R. II. St:s Riksgälds-
97,527
3i
9
86,442
11
8
• ®- •' •
Summa influtit
2,182,257
3i
r 1
2,229,965
24
n
-1
l
1
RELSE
samt beloppet af hela Bevillningen för nedannämnda år.
I 826.
I 82
n
]■
1828.
Bevillning.
Öfverskott.
Brist.
Bevillning.
Öfverskott.
Brist.
Bevillning.
Öfverskott.
Brist.
909,372
l9
6
50,372
'9
6
9°9-"5
6
5o, 1 i5
2
6
917,2 15
36
58,215
36
17,315
33,3o4
61,894
108,1 13
8
5S4
47
4
i8,o56
34,65o
89,410
109,754
5d3,o67
6i43
17,112
16,359
20
•7
36
29
4'
26
33
47
11
9
2
156
i65o
27,4'0
io,384
36,867
1 178
I 2
20
'7
36
2.9
4>
26
33
47
18,247
33,986
70,i53
1 1 0,773
5o5,825
4584
17,585
16,412
7
43
347
986
8153
11,4o3
39,625
7
43
34
16
3o4
34
9
5
5
4
10
1 o5
31
p,
4
I 0
4
10
1
4<
18
2
8743
34,964
4'
18
I 0
33
46
29
32
37
7
33
46
5o 1,164
49°4
16,800
3
3
7
11
7
6
I
1
65
299
74
45
11
46
7
r 1
7
6
IO
9
1
385
18
2
36
I
3
9
9
485
322
32
37
9
1
16,015
3
—
269
_
—
47,224
14,349
1097
184 [
3299
'97
771
27,392
240,892
9635
16.484
18.484
18,887
17,083
11,796
r 5,313
9°99
14,97°
'9
38
9
3
'4.9
1097
38
42
3
775
28
3
45,153
14,608
I 2Ö2
1734
3256
2 14
io43
26,828
240,668
9744
16,520
17,846
18,990
17,054
1 1,339
15,670
8927
15,515
4'
20
3
7
9
1
10
6
4°8
1 232
4>
20
7
2846
47
9
49,882
1 4-95i
.263
1744
3387
208
993
27>°'9
244.837
1 i,o3i
16,687
'7-79'
19,023
17,608
12,345
15,902
8762
15,393
13
3
3
1
7
9
1382
751
1263
i3
3
3
1
n
42
• 4
45
4
35
11
5
1 1
7
n
208
33
18
37
28
23
11
5
9
3 1 5
2.9
J
J
3o5
3
■319
77
45
4
7
I 276
94
263
37
28
33
«4°7
88
33
6
6
I O
6
8
6
8
6
^ 8
2607
11
K
23
45
15
3i
213
45
7
45
3
3171
36
9
10
2980
32
2
6
12,292
6
2
4
12,068
5
4
16,237
31
43
.9
2fi
11
2364
815
4
39
I
2.9
34
12
24
8
4
18
2255
779
iS
.3
5
7
8
7
968
612
46
37
4
7
3
1184
4217
9
546
43ao
1 2
16
1 2
42
6
49'
4353
18
445
2482
673
16
8
8
24
1 2
507
io3
535
56o
4o
43
42
6
44
44
16
32
6
6
8
8
2
1893
25o
2250
793
18
44
16
44
36
4
—
4
690
1 2
—
863
—
—
—
—
1027
32
62,028
o7
3o
_
5278
34°
4
27
00
62,087
47,800
914
15,53 r
9595
3o6
3o43
494
14.835
3188
985
8872
4ooo
'7
38
13
5337
35o
1 24
'7
38
64.157
47,802
7.94
14,677
97'8
871
2335
469
27,763
2697
960
io,45o
4ooo
10
9
10
12
1
10
47
10
6
7407
352
4
I 0
10
47-79°
794
17,583
9432
1
I
3
3
9
10
6
3o
11
3 o
r i
11
11
9
7
1
i 3
11
11
7
5
11
,3
.3
353
13
.3
18
15
1698
244
313
2 9
32
38
1
3
2552
I 2 I
35
46
38
5
22
1
407
25
1 I
7
894
33
1
274
• ••••.•
33
1
9
21
5
48
1390
.33
6
169
• 4
6
1483
74
21
1
8
775
49
7763
47
8
5o 2
_
82
20,739
3537
985
10
I
739
7
10
1
27
29
3
5.64
341
20
.8
3o
36
3
3o
3
38
3
38
.3
1
9
i
10
832
35
11
2
8368
*7
3
28
•7
.3
-
-
38
4
532
.38
4
15
I
2110
1 5
1
4000
—
-
64o
640
640
3ooo
___
3ooo
1294
. • • • • ••«••
3ooo
853
1080.
3o
—
160
3o
—
• • • • • • •
—
6
—
374
6
—
• ••••••
—
36
, —
—
—
66
12
—
I 40O
5oo
382
10
24
—
62
24
—
1171
25
32
1
—
1600
600
45o
4592
—
—
75
13o
—
—
980
• ••••••
—
—
157 p
65o
426
1670
—
—
125
106
1670
—
—
1 oo5
—
—
—
—
■ • • • • • •
•—
—•
2 4
4592
24
—
• • • • • • •
—
—
—
—
—
—
—
—
2,322,123
23
3
124,199
6
4
11,625
31
1
2,353,23o
16
6
164,392
1
6
20,711
33
—
2,367,680
45
5
169,714
2
6
11,583
5
1
1 r,425
97 oo
48i 1
2 1
5
11,4^5
91°°
4811
21
5
9293
i o,5o5
•>3
3
9293
io,5o5
4542
23
18
36
3
9678
7401
58o6
3
6
9678
7401
58o 6
2
6
3
1
3
1
T 8
9
2
9
2
6
11
4
2
6
2
6
—
4542
36
—
—
4
4
4
-
—
2,348,060
6
3
i5o,,35
33
4
I 1,625
31
r
2,377,571
46
8
i88,733
31
8
20,7 T 1
• 33
.
2,390,566
12
3
192,599
'7
3
11,583
5
1
103,924
34
11
P P P 0 f • • •
109,755
18
11
110,000
Förslagsvis.
'
2,244,i35
'9
4
., -
-
-I
2,267,816
27
Q
2,280,566
12
1
1
• »••••• •
(Hörer till Bevillnings-Utsloitet* Betänkande A:o 57). ^  -
Ecmtiuu&a Boktryckeriet, 1829.
Bil. till Bevillnings-UtsK. Betänk. N.o 57. 5y
Gesäller må ställas under Legohjons-stadgan,
hvilket förslag nu är under pröfning
i Riks-Stånden , anser jag det fattade beslutet
i alla afseenden olämpligt.”
Herr af Billbergh, J. P.: ”Under erkännande
deraf, att den af Stats-Utskottet
uppgifna statsbrist, 124,000 R:dr, svarande
emot den af Jord-egendomar nu utgående
Salpeter-gärden , icke positivt bordt anvisas
att utgå af de af Bevillnings-Utskottet
föreslagna tillökningar å Tull- och Brännvins-Bevillningen
, då åtskilliga bestämmelser
i dessa frågor ännu bero af det förstärkta
Stats-Utskottets afgörande, har jag
likväl ansett icke endast obehöflig t, utan
äfven otillbörligt, att intaga det stadgandet
i Bevillnings-Förordningen , att dessa
124,000 R:dr skola utgå medelst en fyllnads-afgift
på Andra Artikelns personela
taxeringar, och att i Betänkandet framställa
detta alternativ framför det, att ersättningen
skulle utgå af den blifvande säkra
, fast till sitt belopp ännu obestämda
tillökningen å Tull- och Bränn vins-Bevillningen.
"
”Utom det för mig oformliga , att uti
en Bevillnings-Författning föreslå något
vilkorligt, hade Utskottet, efter min tanka,
handlat mera consecjuent och, måhän
-
60 Bil. till Bevillnings-Utsk. Betänk. IV.-o Sy.
da, mera upplysande samt för Riks-Stånden
tillfredsställande, om Utskottet härvid
åberopat dess anförande uti Utlåtandet N:o
44» angående Tuli-JBevillningen , pag. g,
att de föreslagna jå Tullförhöjningarna
åsyftat ett billigt ökande af Consumtionsafgifter,
endast för att i lika nion kunna
minska de mera tryckande directa pålagorna
, men icke för att bereda Regeringen
stora och opåräknade öfverskott,
och, i öfverensstämmelse härmed, uttryckt
dess öfvertygelse, att den uppgifna statsbristen
sannolikt må kunna anvisas alt utgå
af de af Rikets Ständer dels beviljade ,
dels beviljande tillökningar å Tull - och
Brännvins-Bevillningen, men att det endast
vore för det fallet, att förstärkta StatsUts*kottet
skulle afslå någon af de hufvudsakjigare
tillöknings-summorna , sopi Utskottet
ansett sig föranlåtet lill Rikets Ständers
godkännande föreslå det alternativet,
att, hvad som ickp kan utgå af ifrågavarande
tillökningar å Tull- och BrännvinsBevillningen,
må bestämmas att utgöras medelst
en fyllnads-afgift på Andra Artikelns
personela taxeringar.”
”Emot det af Utskottet föreslagna tillägg,
pag. 76, vid befrielserna ifrån Bevillning
efter 2:dra Art., så lydande: ”Schol-inrättningar
för den afkomst i Span ?imål
Bil. till Bcvillnings-Utskottets Bet. IV:o Sy. 61
sorn de, i följd af Gåfva eller Testamente,
åtnjuta från Jordegendomar på landet, så
länge den för dessa Egendomars fulla värde
belöpande Bevillning af desammas egare
betalashar jag äfven ansett mig böra
göra den reservation , att detta tillägg
slår i strid, dels med det af Utskottet jemväl
föreslagna tillägg, pag. 6, af innehåll,
alt Embets- och Tjenstemännens Löne-bevillning
skall utgå, utan afseende derpå,
att den fond, hvaraf anslaget skett, kunde,
vara med Bevillnings-afgift träffad, dels
med sitt egna innehåll.”
”Man har väl velat förklara dessa serskilda
stadganden sålunda, att det, pag. 6,
afser lön, som Utgår af contant Penningefond,
och att det, pag. 76, angår lön medelst
afkomst i Spannmål af Jordegendomar
; men, utom det att ingen antaglig
grund finnes, hvarföre den, som har sin
lön ifrån en bevillnings-dragande Penninge-fond,
skall snarare betungas med Bevillning
å samma lön, än den, som har
sin lön i Spannmål, utgående af Jord
egendom,
som erlagt Bevillning, förekommer
härvid det besynnerliga resultatet af
ordalydelsen i tillägget, pag. 76, att, om
afkomsten af Jordegendomen utgöres med
contant, eller med andra persedlar, än
spannmål, så skulle löntaganden komma
67 Bil. till Bevillnings-Vtskottets Bet. IV.-o Sj.
att erlägga Bevillning jemväl af denna afkomst.
"
"Detta Tlndantags-stadgande står likväl
uti ännu större motsägelse med Indelningshafvares
förpligtande att erlägga Bevillning
af indelta lönings-räntorna»”
”Dessa Räntor utgöra äfven afkomst
af Jordegendomar, som erlägga enahanda
Bevillning med de Jordegendomar, hvilkas
afkomst kan vara gifven eller testamenterad
till Schol-inrättningar,"
"Så vidt meningen med detta af mig
anmärkta Undantags-stadgande skulle vara,
att gynna Schol-inrättningarna, har jag
icke något deremot att erinra , för så stor
del af afkomsten, som icke utgår i löner,
hvilkas innehafvare, i likhet med alla an~
dra, efter min tanka, böra erlägga Bevillning;
hvarföre min vördsamma tillstyrkan
är, i händelse Undantags-stadgandet anses
höra qvarstå, att Rikets Ständer täcktes
besluta följande tillägg: Dock att de Tjenstemän,
hvilka af sådan afkomst njuta lön,
höra för densamma erlägga Bevillningj dä
den öfverstiger 200 R:dr, efter stadgadförvandlings-grtindj
samt derjemte förklara ,
att orden: i Spannmål, böra ifrån tillägget
Bil. till Bevil/nings-Ulskottets Bet. N.o S’]. 63
alldeles utgå, såsom dels förvillande, dels
i strid med sjelfva syftningen.”
Härmed förenade sig Herr af Wingård,
J.
I hvad Herr af Billbergh anfört i fråga
om Utskottets hemställan om ersättning
för Salpeter - gärden , instämde Herrar
Croti och Bergelin.
AfHerr Domprosten Fellenius: ”Då Rikets
Ständer beslutit, att praestationen af
Salpeter-gärden in natura skall upphöra ,
och Rikets Ständer i stället åtagit sig en
Bevillning, deremot svarande, i penningar,
hafva Rikets Ständer icke sagt, att denna
Salpeter-skatt skall annorlunda utgå
än förut, eller läggas på alla Classer och
Medborgare. Praestationer i penningar böra
derföre, efter min tanka, erläggas, der Prasstationen
in natura förut varit stadgad och
utgått, det är, på jorden, der Salpeter alstras
och tillverkas; men om den nu skall,
efter Utskottets beslut, som genom votering
blifvit föreslaget, läggas på alla och
allt, som, efter 2:dra Art. betalar Bevillning,
kommer den att drabba, icke allenast
Jord- och Fastighets-egare , utan ock
alla, som idka Handel, Näring eller Rörelse,
äfvensom alla Tjenstemän, alla Läroverk,
alla fromma Stiftelser, Actier, Bolag,
64 Bil. till Bevillnings-Utskottets Bet. N.o Sy.
Testamenten, Arfs- och Vinst-medel, Gåfvor,
lill och med ailä Arbets-classer, som endast
lefva af sin daglön och arbetsförmåga,
och knappt hafva sin Tolfskilling, att
betala sin öfriga Bevillning. En sådan
beskattning finnér jag åtminstone icke öfverensstämma
med Rikets Ständers concession,
att Praestationen in natura bör i penningar
utgå, och derutöfver vara både obillig
och orättvis; obillig i sin grund och
orättvis i sin tillämpning; ty, der gärden
förut utgått, der bör väl dess surrogat
Staten ersättas, och den ene Medborgaren,
med afskuddande af en tillbörlig skatt, icke
få lägga densamma på den andra, som, efter
sitt yrke och sin näring, har sin dryga
känning af Stats-bidrägen, alldraminst
på den torftigé och eljest nog vanlottade.”
”Jag reserverar mig mot detta beslut,
'och vill icke, vid min hemkomst, mötas
af den förebråelsen af Committenter, att hafva
bifallit till en beskattning , ny och
okänd, och af mångeni tankan ansedd nog
obillig och orättvis; och anhålles, att denna
min reservation måtte Höglofl. Utskot-*
tets Betänkande till Rikets Ständer få åtfölja.
”
Af Herr Donner ,G. N: ”EmotHöglofl.
Bevillnings-Utskottets beslut att inkomma
till
Bit. till Bevitlnings-Utsk. Bet. No 5j. 65
till Ständerna med förslag till Bevillningens
fördelning, innan votering försiggått i Förstärkta
Stats-Utskottet om Ståndens olika
beslut rörande Bevillning å Brännvinsbränningen
samt rörande den föreslagna Tullförhöjningen
på åtskilliga artiklar, får jag
reservera mig. — Vid den föreslagna Tullförhöjningen
har Höglofl. Utskottet förut
förklarat, att det ej föreslagit dessa för—
böjningar för att bereda öfverskotter* utan
för att derigenom kunna minska den ordiMaira
Bevillningen. Att uppfylla detta löfte
finner jag, genom det nu afgifna Förslaget,
vara ominletgjordt.
För öfrigt får jag reservera mig i följande
punkter:”
*T:o I det nu afgifna Förslag till Be vi IInings-Förordning
föreslås i §. io: ”För
Ångfartyg betalas 6 per 100 af behållna
inkomsten j inberäknad Läste-afgiften
och hvad för Näringen eljest skulle
betalas•—. Härvid får jag anmärka,
att (då Utskottet i §. 12 erkännt
att läste-afgiften är en minimi-afgift,
denna afgift ej bordt nämnas, samt
att 6 för 100 af inkomsten , inbe»
räknadt Näringen, afviker från den vanliga
beskattnings-grunden af 5 per 100
Sih. till R. St. Prat- 18a8 oeh 1829,5S.,i Afd. 3 B. 5
s.drti Häftet.
66 Bil. till Bevillnings-UtsL Bet. Mo Sj.
T--T|
af inkomst. Jag tror derföre, att beskattning
å Ångfartyg rättare torde
kunna uttryckas sålunda: "För Ang
fartyg
betalas 5 per 100, sä väl af
behållna inkomsten af Fartyget, som
af Restaurationen om bordf hvarigenom
likhet med öfriga beskattningsgrunder
skall vinnas.”
,Ja:o I /[i §. föreslår Utskottet en fyllnadsafgift
af 4 sk* per hvarje R:dr af a:dra
Art. till ersättning för Salpetergärden.
— Då en sådan afgift ej finnes i
någon af de Bevillnings-grunder Ständerna
antagit, anser jag Utskottet ej
haft rätt vika från dessa grunder, utan
borde sökt fylla den efter de antagna,
hvartill ett förslag att öka per milleafgilten
med 16 sk. varit under votering
inom Utskottet. Genom én sådan
afgift af 16 sk. per 36o millioner
fastighets-värde, som finnes, hade uppkommit
en summa af 120,000 R:dr,
hvilken mera närmat sig den felande,
än den Utskottet föreslagit.”
”3:o I 108 §. (Gamla Förordningens 3 Art
§. 2, 20 Morn. p. 58) hafva Utskotten
föreslagit det tillägg, att Jordegaren
endast är befriad att ansvara för Krono-utlagorna
för Inhyseshjon utan jord
-
Bil. till Bevilhungs-Utsk. Bet. N.o 5j. 6?
bruk, hvarpå kreatur kan födas. —
Då ett Inhyseshjon ofta skulle önska
så mycket jord, att han derpå kan loda
en Ko för sig och famille, men en
Jordegare finna betänklighet att bevilja
en sådan förmon, då han med detsamma
åtager sig ansvara för Inhyseshjonets
skatt, så skall detta stadgande
förhindra sådana personer att söka sig
en bostad och att gifta sig, samt således
menligt verka på folkökningen.
Jag anser derföre §:n böra oförändrad
bibehållas sådan som den i nu gällande
Bevillnings-Förordning finnes.”
Emot Utskottets beslut att föreslå samma
fördelning af Bevillning å Löner, som
i den nu gällande Bevillnings-Sladgan, reserverade
sig Herrar Oxehufvud3 af Wingård/i
j Prostarne Gumelius _, Nibelius3 Kjellströmj,
Wahlström} Sifvertsson _, Grenander
och Svedelius , samt Herrar Sandblad> Donner
j Rydström j Alund, Cron och Bergelin.
Herr Cron trodde den afgift Utskottet
föreslagit för Billarder, på inrättade Sällskap
och Klubbar, icke ivara lämplig, och
ville att för dessa Billarder skulle erläggas
samma bevillning sorn i allmänhet för dy
-
68 Bil. till Bevillnings-Utsk. Bet. iV.-o Sy.
lika, der partie-penningar eller betalning
på annat sätt erlägges.
Herr Brovallius ansåg sig alldelas icke
kunna instämma i Utskottets, pag. 3o, intagna
beslut derom, att Spannmålshandlande, sorn
icke iiro Jordegare s Arrendatorer eller Brukare
af Hemman på Landet > skulle taxeras,
i förhållande till deras rörelse lika
med Städernas Handlande emedan sådan
bandel, i Herr Brovallii tanka, icke vore
i Författningarna tillåten,
Af Eric Persson från Gefleborgs Län: ”Som
jag hvarken kunnat eller kan dela lika åsigt
med Höglofl. Utskottet uti den förändrade
redaction, nu föreslagna iSo §., eller förut
3 Art. 3 §. 20 Mom, pag. 5o af Bevillnings-Förordningen
, nemligen att Husbonde
skall ansvara Krono-ulskylderna för dem,
som på dess egor äro boende och kan föda
kreatur, nödgas jag deremot mig reservera
, i afsigt att fästa Rikets Höglofl, Ständers
uppmärksamhet på ett sådant förirradt
beslut, hvilket skulle lända till de
vådligaste följder för den fattige och mindre
bemedlade fofk-classen, hvilka derigenom
komma att fallaFattigvårdarne till last;
ly hvilken Jordegare vågar låta sådana per
-
Bil. till Beviilnings-Utsk. Bet. BT.-o Sj. 69
söner nedsätta sig på sina egor, när lian
skall anses skyldig ansvara för dess utskylder
till Staten, eller hvarföre skall Jordegaren
stå uti mera ansvar för den, sorn.
kan föda och eger kreatur, än den som är
utan? Den som kan föda kreatur, kan ock
utgöra sin skatt till Kongl, Majit och Kronan;
äfven får jag anmäla, det jag anser
ofvannämnda redaction alldeles öfverflödig,
då man betraktar den af Utskottet föreslagna
ändring uti i65 §., förut 4 Art. 3
§. 2idra punkten (pag. 75) i nu gällande
Bevillnings-Förordning,’'
STOCKHOLM, tryckt i Ecicsteinska Tryckeriet, 1829,
Bevillning Utskottets Memorial N.-o 58\ i
N:o 58.
Ankom till Exped.-Utsk, d. 5 jan. x83o.
Memorial, med förslag till Voterings-Proposition,
angående
Porto -afgiften för Inrikes
Brefvexlingen,
Sorn Vällofl. Borgare-Ståndet, enligt ankommet
Utdrag af Protocollet för den 25
sistlidne November, ogillat så väl Utskottets
Betänkande N:o 47 > angående Portoafgiflen
för inrikes Bretvexlingen, som det,
i anledning af dervid, inom respective Ståndet
gjorda, anmärkningar, afgilna Utlåtandet
N:o 5a, hvilket, på den grund att de öfriga
trenne Riks-Stånden redan bifallit
förstnämnde Betänkande, af respective MedStånden
blifvit lagdt till Handlingarne, samt
Vällofl. Bnrgare-Ståndet i stället godkänt
den af Öfver-Post-Directeuren för PostPorto
och dess förhöjning s i det Utlätan
Bih.
lill R. S.Prot. 1828—i83o, 5 Sami. 1 Afd. 3 B.
3:dje Häftet. 1
2 Revillnings-Utsfcottets Memorial TT.o 58.
de _, hvarom Utskottet förmält jöreslagnd
beräkning; alltså, och då Utskottets framställning
om biträdande af tre Stånds, på
ofvannämnda sätt, fattade beslut redan blifvit
afslagen, återstår för Utskottet endast
den åtgärden, att föreslå följande af da
olika besluten föranledda i
Voterings-PropositionJ
Den, sora gillar hvad Bevillnings-Utskottet
i Betänkandet N:o 47 tillstyrkt, angående
Porto-afgift för inrikes Brefvexling
gen, röstar Ja; den det ej vill, röstar Neji
Vinner Nej,
blifver den beräkning, Öfver-Post-Directeuren
för Post-Porto och dess förhöjning i
det af Utskottet om förmälde Utlåtande föreslagit,
derigenom godkänd.
Stockholm den 19 Dec. 1829.
Eevillnings-Ulskottets Memorial N.-o 5g. 3
N:o 5g.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 5 Jan. i8äo.
Memorial, med förslag till Voterings
- Pr op osi tion, angående
Bevillnings-frihet för Vaktare
vid flygsands-fält en i
Halland
Sedan
Bevillnings-Utskottet, i anledning
af Hr Friherre II. JVrangels i ämnet väckta
motion, genom afgifvet Betänkande, N:o
5q, i grund af anförda skäl, tillstyrkt, att
sådana personer, som äro boende vid Flygsands-fälten
i Halland, med serskildt uppdrag
att vårda de derå gjorda planteringar,
må, lill ett antal af högst Tolf, befrias
från Bevillning, på sätt nämnde Betänkande
innehåller, så hafva Högh Ridderskapet
och Adeln samt Yällofl. BorgareStåndet
bifallit, men Högv. Preste-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet afslagit hvad
sålunda blifvit föreslaget; och sorn två
Stånd således med sina beslut i denna BeyillningSrfråga
stannat emot två, lärer densamma
, jemlikt 71 §. i Regerings-Formen,
Komma ali genom votering al Högh För
-
4 Sevillnings Utskottets Memorial N.-o 5$.
stärkta Stats-Utskottet afgöras; och för denna
händelse får Utskottet härmed vördsamt
framställa följande
Proposition:
Den, som bifaller Bevillnings-Ulskottels
förslag, att sådana personer, som äro
boende vid Flygsands-fälten i Halland,
med serskildt uppdrag att vakta och vårda
de derå gjorda planteringar, må, till ett
antal at högst 'JTolfj befrias från Bevillning,
så vida de icke drifva annat näringsfång
eller innehafva egendom, hvarföre Bevillning
erlägges, samt att elt stadgande
härom må i Bevillnings-Föroidningen intagas,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
anses hvad Bevillnings-Ulsknilet sålunda
tillstyrkt vara afslaget, och kommer den
härom väckta fråga, i följd deraf, att förfalla.
Stockholm den 5 Januarii i83o.
Bevillninzs-VIskottets Memorial N:o 60. 5
TsT:o 60.
Ankom till Exd.-Utsk. d. i3 Jan. i83o.
Memorial, angående en förändring
i nya Tull-Taxan vid artikeln
Tågvirke.
Sedan Utskottet, i det under N:o54» angående
Stora Sjötulls-Bevillningen, afgifna
Memorial föreslagit, att, i stället för ett af
Vällofl. Borgare-Ståndet, vid artikeln Segel,
antaget stadgande, måtte, näst efter bestämmelsen
i Taxan om ''Segel nya” intagas
följande ordalydelse: ”af utländsk tillverkning,
hvarmed Svenska fartyg varit nödsakade
att, i bevisligen förlorades ställe, sig
förse, då de vid ankomsten finnas obrukade,
samt i Öfrigt bibehållas den antagna
Tull-afgiften af iö R:dr uti införsel- och
1 R:dr i utförsel-tull för iooR:drs värde;”
så hafva icke allenast Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högv. Preste-Ståndet samt
IlederV. Bonde-Ståndet härtill lemnat bifall,
utan äfven Vällofl. Borgare-Ståndet
antagit detta jemknings-förslag, hvarjemte
Ståndet likväl till Utskottet öjverlemnut
att iakttaga det- tillägg, suni Ståndet i
6 Bevillnitigs- Utskottets Memorial N.o 60.
likhet med hvad om artikeln ”Segel-’ beslutadt
blifvit, enligt meddeladt ProtocollsUt
drag för den 12 si sti. October, förklarat
skola vid artikeln ”Tagvirke” ega rum;
nemligen att ett dylikt undantag dervid
borde anmärkas, som det, hvilket vid Tullbestämmelsen
å Segel var utsatt.
förhållandet med Tågvirke, hvarmed
Svenska Fartyg nödgas sig förse, är
alldel es enahanda, sorn med Segel; hemtar
Utskottet af Vä Hofi. Borgare-Ståndets ofvannämnde
beslut anledning att till de
trenne öfrige respecUve Riks-Ståuden vördsamt
hemställa;
gtt berörde beslut mätte på det
sätt biträdas, att näst efter Tullbestämmelsen
om ”Tågvirke nytt”
mätte intagas orden: ”afutländsk
tillverkning, hvarmed Svenska
Fartyg varit nödsakade att, i stället
för bevisligen förloradt, sig
förse, dä samma Tågvirke vid
ankomsten finnes obrukadt,” samt
att i ötiigt den i Taxan föreslagna
och af Rikets Höglofl. Ständer
antagna Tull må bibehållas.
Jjlpckholm d. 12 Januarii i83o.
Bevilinings-Utskottets Memorial N.o 61.
N:o 61.
AiJvom till Exp.-Ulsk. d. i3 Ja». i83d.
Memorial, vied jårslag till de afgift
er jår minutering af
Brännvin, som skola intagas
i
Brännvins - Förordningen*
Sedan den i Bevflln ings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- oell Oeconomie-Utskottens
Memorial, N:o 27, föreslagna n:te Voterings-Propositionen
blifvit, vid omröstning
inom Högloft, Förstärkta Stats-Utskottet,
med Ja besvarad, och sålunda är vordet
bland annat afgjordt, att ajgifterna för
minutering af Brännvin skulle framdeles
föreslås och bestämmas; så får Utskottet,
till följd häraf, efter öfverläggning i ämnet,
härmed vördsamt föreslå!
att, utom den allmänna Bevillning
gen, hvarom i Bevillnings-Förordningen
stadgas, måtte för minutering
af Brännvin bestämmas
en afgift å Gästgifveriet’ af fyra,
sex, tio, femton, tjugufem till
B evillnin*s-t!t skottets Memorial IV.-o 6 r»
och med trettio Riksdaler, samt
S Krogar och Näringsställen af
tio, femton, tjugu, tjugufem till
och med femtio Riksdaler; kommande,
om sådant bifalles, den
10 §, 2 Art. af Brännvins-Förordningen
att, i öfverensstämmelse
med hvad förstnämnda Ja-Proposition
derom för öfrigt innehåller,
erhålla följande lydelse:
iJFör salu af Brännvin komma
Gästgifverier att , utom den
vanliga Bevillningen , erlägga
fyra, sex, tio, femton, tjugufem
till trettio Riksdaler ,
samt tillåtna Krogar och Näringsställen
tio, femton, tjugu,
tjugufem till femtio Riksdaler,
efter deras mer och mindre
förmonliga läge, enligt pröfning
af T axe rings männen , hvilka icke
allenast må, utan äfven böra bestämma
en högre afgift än den
här i allmänhet stadgade, då afsättningen
anses vara af den utmärkta
betydenhet, att den, jemförelsevis
med andra Krogar och
Näringsställen, skäligen fordrar
eji sådan förhöjning.”
Bevillnings-Utskottets Memorial N.o 6i. 9
"Alla Näringsställen i Städerna
betala denna afgift, likasom
Krogar och Näringsställen , men
då en Krögare tillika är Borgare,
och i sådan egenskap taxeras, utan
att innehafva annan rörelse än
Krögeriet, så är han befriad från
serskild afgift efter denna f."
”De Gästgifverier, hvilka endast
anses såsom Skjutsombytningsställen,
och på slik grund äro ifrån
Bevillning efter 2 Art. i Bevillnings-Stadgan
frie, erlägga icke
eller denna afgift.”
Stockholm den 12 Januarii i83o.
Bih. till R. St. Prot. 1828—1830. 5 S. 1 Afd. 3 B
3:dje Häftet. a
STOCKHOLM, tryckt i EciuteiimkaTryckeriet, i83o.
Éevillnings-Ulskotlets Betänkande IV.-o 62 1
N:o 62»
Ankom till Éxpod.-Utsk. d. äa Jan. i83o.
Betänkande. med förslag till
reglementariska föreskrifter,
i afseende på Brännvins-skatts
utgörande efter
tillverkningen,
(jenom Höglofl. förstärkta Stats-Utskottets
voteringar, angående Bevillningen för Bränna
vins-bränning, hafva Rikets Ständer beslutat,
att beskattningen skall utgöras efter
tillverkningen, och utgå med en skilling för
hvarje kanna tillverkadt brännvin , samt
Tarifferna å pannerymds-afgilten och öfriga
Beskattnings-grunder endast gälla såsom
minimi-afgifter för ifrågavarande tillverkning;
men enär några Stadganden om hvad
som iakttagas bör vid tillämpningen häraf,
så väl i afseende på uppgift, som Controll,
icke antydas i Rikets Ständers ofvannämnda
beslut, anser Bevillnings-Utskottet sig
härå böra fästa Rikets Höglofl. Ständers
Bitu till R, S.Prot. 1828—i83o, 5 Sami. 1 Afd. 3 B.
4:de Häftet» »
4 Bevillnings-Utskotteis Betänkande N.o 6i.
Uppmärksamhet, och tillika vördsamt före*
slå de reglementariska föreskrifter, som
dervid torde finnas behofliga och lämpligai
Efter uppgjord calcul öfver den Bränn*
vins-bevillning, hvilken med säkerhet kan
beräknas af Panne-rymden, efter de serskilda
Tarifferna, motsvarar denna Bevillning
en tillverkning af circa 22 millioner kannor.
Den tillökning, som skulle kunna
erhållas genom det verkliga större tillverk*
nings-beloppet, anser Utskottet sig icke med
någon säkerhet kunna bestämma, helst in*
gen pålitlig grund finnes, hvarefter dell
kan beräknas, och dessutom tnän föga tor*
de kunna erhålla någon betydligen tillökad
inkomst af de Bränn vins-pannor, under och
till 3o kannors rymd, hvilka till ett antal
af omkring i5o,ooo stycken af Allmogen
begagnas , emedan mängden af dessa pan*
nors egare icke öfver sin Bränn vins-bränning
föra någon räkning , och att det
således egentligen blir den tillverkning,
som med större pannor och fabriks-messiga
Konst - bränn elder och Inrättningar produceras,
af hvilka den åsyftade högre inkomsten
möjligen torde kunna påräknas.
I följd häraf har Utskottet bordt inskränka
sig att föreslå;
Bevillnings-UtskoUets Betänkande N:o 62. 3
följande reglementariska Föreskrifter,
hvilka, derest de gillas, torde, jemte
sjelfva beslutet om beskattning efter
tillverkningen, få intagas uti förslaget
till den nja Författningen angående
Brännvins-bränning och dermed gemenskap
egande ämnen.
l:o Hvar och en, som beräknar sin
Bränn vins-tillverkning hafva uppgått
till större kannetal, än som
svarar emot afgiften, enligt Minimi-tarifFen
, beräknadt efter en
skilling per kanna, bör vid Mantals-
och Skatt-skrifningen uppgifva
det qvantum Brännvin, som
lian, under det förflutna året, räknadt
ifrån den lista Octoberföregående
året, till samma dag det
innevarande, tillverkadt med den
till kanne-rymden jemväl uppgifna
Brännvins-pannan; men som
de Vid detta Riksmöte vidtagna
förändringar, rörande Brännvinsbränningen,
ej komma att till efterlefnad
gälla, förr än ifrån och
med början af år 183r och det
sålunda väl kommer att åligga en
livar, att, vid Mantals- och Skattskrifningen
, hösten innevarande
år, uppgifva så väl den panne
-
Bevillnings-Utskotlcts Betänkande N.o 6-1.
rymd, som öfrige till afgift föreslagna
inrättningar, han vill begagna,
och hvarefter han kömmer
att beskattas, men till verkningsbeloppet
för det då började brännings-året
omöjligen förut kan bestämmas;
alltså blir det först vid
Mantals- och Skattskrifningen om
hösten 1831 , som nämnda belopp
bör för det då förflutna året angifvas,
och bör derföre i Debelsedlarne
serskildt uppföras löpande
årets afgift, enligt TarifFerne,
och serskildt beloppet för det
qvantum Brännvin, den Skattskyldige
uppgifvit sig hafva derutöfver,
under föregående året, tillverkat.
2:0 Ehvad de föreskrifna Brännvinstill
verk ni ngs-uppgiflerna meddelas
eller icke, äro Berednings- och
Taxerings-Comiteerne, icke endast
berättigade, utan jemväl förplig»
tade, att, på grund af inhemtad
kännedom af förhållandena, samt
efter ed och samvete, påföra den
afgift, hvar och en, som anses
hafva tillverkat ett större kannetal
Brännvin, än sorn, efter ofvairanfördagrund,
svarar emot Minimi
-
Bevilfnmgs-UtskoUets Betänkande N.o 62. S
tariffen, hvarvid i synnerhet bör
fastas afseende på sådana Brännvins-brännare
, hvilka i möjligaste
måtto söka uppdrifva sin tillverkning
eller bränna längre tid
än ätta månader afåret, eller begagna
sådana, i denna Författning
ej serskildt taxerade Inrättningar,
hvilka anses kunna öka productionen
af Brännvin utöfver vanlig
beräkning. Den högre Brännvins-bevillning,
Comiteerna fastställa
böra utgöras utöfver hvad
uppgifvet är, skall, såsom resterande
Bevillning, de betalande påföras
och af dem uttagas,
3:u Enär Comite'erna ega lika rättighet
att granska och upphöja uppgifterna,
angående Brännvins-tillverkningen,
som dem förut tillkommer,
i afseende på uppgiften
till taxering för fast egendom eljer
rörelse , så eger för felande
uppgift ingen annan påföljd eller
annat ansvar rum, än att Taxerings-Comilen
eger rättighet att
ålägga afgift för så stor tillverkning,
som de på ed och samvete anse
vara verkställd.
§ Bevil/nings~Utshottets Utlåtande N:o 03.
/J:o Pen, sorn med Comite'ernas åtgärd
i dessa delar finnér sig missnöjd
, eger att deröfver anföra
besvär, på lika sätt, som, angående
Taxering' till allmänna Bevillningen,
uti den derom utfärdade
Förordning föreskrifvet är,
Stockholm den 12 Januarii i83o,
N:o 63.
Ankom till Exp.-Utsk. d. 22 Jan. i83o.
Utlåtande, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Betänkandet,
N:o 49, angående
Kongl\ Majtts Nådiga
Proposition om moderation
i Porto för Bref, som våga
öfver 8 Lod.
Då Be vi lini ngs-Utskottet s ofvannämnda
Betänkande hos respectiye Riks-Stånden
föreyarit, har detsamma blifvit af Högvördiga
Preste-Ståndet bifallit, af Vällofl. Bor
-
Bcvillnings-Utsholtets Utlåtande IV.'o 63. 7
gare-Slåndet afslaget, samt från Höglofl.
Ridderskapet och Adeln och Hedervärda
Bonde - Ståndet återremitteradt, och har
deremot blifvit anmärkt af Herr Hjerta_,
Gustaf: att han intet hade emot Utskottets
afsigt eller resultatet af Betänkandet i
allmänhet, men trodde, att, då den del af
Betänkandet, sorn innefattar tillstyrkan om
den underdåniga Skrifvelse!!, tycktes innehålla,
att moderation endast skulle få
begagnas för sådana documenter, som af
Embetsman afsändas och således icke för
alla slags handlingar, sådant icke torde
vara Utskottets afsigt, när inrättningen med
Paketrpost icke genast kan sättas i verket;
helst denna inrättning, innan Stadgandet
om moderationens upphörande antages, i
Jlerr Hjertås tanka, borde vara förberedd
på de större vägarna; samt af Anders Danielsson
från Elfsborgs Län: att Utskottet
icke bordt föreslå moderationens upphörande
förr, än Paket-post verkligen hunnit blifva
inrättad, äfvensom att af Betänkandets
ordalydelse ej skall synas tydligt, om Bref
och Rättegångs-handlingar från enskilde,
eller blott från Embets-, och Tjenstemän,
linge åtnjuta lindring; och har, efter erinran,
att controll blefve omöjlig, om dessa
classer skola åtnjuta moderation och andra
jcke, enär väskans vigt vore den enda säkra,
Anders Danielsson tillstyrkt, det Uu
8 Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.o 63,
skoltet måtte föreslå, *’att moderation å
bref först bör upphäfvas, sedan en Paketpost-inrättning,
som Rikets Ständer funnit
nödig, hunnit blifva inrättad emellan flera
orter af Riket;'' hvarjemte i detta anförande
instämt Lars åndersson från Skaraborgs
Län, Anders Håkansson från Elfsborgs
Län, Anders Ersson från Örebro Län
samt Påhl Jönsson och Peter Jönsson från
Skåne,
Hvad först angår annfiärkningen, att
Utskottet icke bordt tillstyrka moderationens
upphörande förr, än Paket-posten hunnit
inrättas, samt att Utskottets hemställan,
i öfverensstämmelse med det vid åter-reroissen
härom gjorda yrkande, nu måtte
förändras, så torde Utskottet få fästa uppmärksamheten
derå, att Utskottet, i Betänkandet
N:o 49> förden deruti gjorda hemställan
om moderationens partiela upphörande,
såsom hufvudsaklig grund anfört ej
mindre de i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
framställda, än andra i Betänkandet
intagna skäl, och att Utskottet, hvad Paket-Posten
angår, egentligen blott anmält,
att en hemställan om inrättandet af en sådan
blifvit, gemensamt med Oeconomie- och
Bevillnings-Utskottet, afgifven, under yttrande
tillika af Utskottets öfvertygelse, att
densamma,'då den blefve inrättad, fullkorn
-
■ Bevillnings-Utshotlets Utlåtande N.-o 63. 9
ligt ändamålsenlig och omfattande, kan göra
all moderation i Post-porto öfverflödig,
Yid sådant förhållande, och då ifrågavarande
Paket-post, jemlikt Utskottens derom
gjorda förslag, lill en början endast
skulle gå emellan några orter i Riket, har
Utskottet hvarken vid afgifvandet af Betänkandet
N:o 49» eller vid denna nya
handläggning, trott sig böra, såsom ett bestämdt
vilkor för moderationens upphörande,
förutsätta, att Paket-posten skulle förut
vara inrättad, emedan de flerfaldig»
orter i Riket, genom hvilka en sådan Post,
åtminstone till en början, icke kommer att
passera, ej skulle kunna begagna utvägen
att på sådant sätt få tyngre bref for t skaffade.
Enär Utskottet för öfrigt anser, att
moderationen, till förekommande af de i
Kongl, Majlis Nådiga Proposition och i Utskottets
Betänkande uppgifna missbruk och
olägenheter, både bör och med de derjemte
föreslagna modiflcationer genast kan upphöra,
får Utskottet vidhålla hvad Utskottet
derom i allmänhet föreslagit,
och således afstyrka hvad
H(,rr Hjerta och Anders Danielsson
nied flere på ofvannämnda
IO Bevillnings-Ulskottets Utlåtande IV.o 63.
Sätt, i fråga om Paket-posten, till-.
Styrkt.
Beträffande dernäst hvad som derom
Yttrad t blifvit, att Betänkandet icke skulle
utmärka, det moderation för alla bref med
Penningar och Rältegångs-handlingar tills
vidare finge tillgodonjutas, utan att deraf
ville synas, som skulle lindringen endast
afse bref från Em bets- och Tjenstemän;
så får Utskottet tillkännagifva, att Utskottet
trott det både af moliverna för den i
Betänkandet gjorda hemställan, och afordslälJningen
i den senare, vara ådagalagd t,
att en sådan inskränkning icke varit Utskottets
mening; men då hvarje möjlig
tvetydighet i delta hänseende bör förekom-*
mas, förmodar Utskottet, att om, med bibehållande
för öfrigt af ordalydelsen i Utskottets
meranämnda hemställan, näst efter
meningen: 'att för bref med Penningar
och Rättegångs-handlingnr” tillsättas orden
"i allmänhet;” så blifver, hvad Utskottet åsyftat,
fullkomligen tydligt , hvarföre ock
ptt sådant tillägg vördsamt tillstyrkes.
Stockholm den 16 Januarii i83o,
Bevillnings- Utskottets Memorial N.q 64• H.
N:o 64.
Antpm till Exp.-Utsk. d. 22 Jan. i83q,
Memorial, ?ned förslag till Voterings-Propositioner
i fråga
om Stadernas Salu -  Accis.
"Vid föredragning af Utskottets Utlåtande,
N:o 56, i anledning af gjorda anmärkning
gar vid Betänkandet, N:o 5i, angående väckt
rpotion om upphörande af Städernas Saluaccis,
hafva Högv. Preste-Ståndet och Hederv.
Bonde-Ståndet, som förut bifallit Ulskottets
i Betänkandet N:o5[ gjorda hemställan
, äfven godkänt det i förstnämnda
Utlåtande framställda tillägg; men Högloft.
Ridderskapet och Adeln har gillat samma
Utlåtande, tillika med det uti Herr af Bill*
berghs, vid Utlåtandet N:o 56, bifogade Reservation
föreslagna tillägg , och Vällofl.
Borgare-Ståndet har fattat det beslut: att
hela beloppet af Städernas Salu-accis icke
får öfverstiga den, uti Stats-Utskottets, under
N:o 54j> aJgifna °ch af Riks-Ständen
bifallna Memorial, af denna Stats-inkomst
utsatta summa, y,5oo R:dr, och att, efter
den deruti antagna grund, den Stad, der
12 Bcvllnings-Utskottcts Memorial N.-o 64•
Bandtmannen skulle tillerkännas den ovilkorlig
a rättighet att dit införa och till salu
hålla endera af nedannämnda frenne
Varu-artiklar:färskt kött, dricka eller
bröd, lindring skall beviljas till en tredjedel
af Accis-summan för samma Stad,
för hvardera af de artiklar, som sålunda
ef ter gifvas till fri införsel, dock sä, att,
i den Stad, der Salu-accisen för hvardera
af dessa Varu-artiklar är fördelad pä
serskild class af Borgare och Närings,-idkare,
den del af Stadens hela Salu-accis
bör upphöra, sorn sig belöper pä denna
dass , hvilken med den till införsel tillåtna
Varu-artikelns tillsaluhäilande sig befattat,
och som, i sådantfall, derifrån befrias.
DA således arne af Resp. Riks-Stånden
biträd t Utskottets förslag, och så viii Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, som Vällofl. Borgare-Ståndet
antagit Herr af Billberghs ofvannämnda
tillägg, består den hufvudsak'-'
liga ski 1 ja tigheten emellan sistnämnda arne
Riks-Slånds beslut deruti, alt Höglofl. Ridderskapet
och Adeln antagit hvad Utskottet,
i fråga om Satu-accisens tolal-summa,
hemställt, men Vällofl. Borgare-Ståndet beslutat,
alt Salu-accisen icke får öfverstiga
den i Stats-Utskottets Memorial, N:o 5/f,
utsatta summa, 7,600 Rrdr. Om Vällofl,
Bevilliiings^Utsko/tets Memorial N.-o f>4- i 3
Borgare-Ståndet dock skulle finna för godt
att förena sig med Högloft. Ridderskapet
och Adeln; så stannade med sina beslut i
denna fråga två Riks-Stånd emot två, och
densamma kunde genom en Votering inom
Höglofl. Förstärkta Stats-Utskottet afgöras;
men Utskottet får likväl, förden händelse,
ait de fattade besluten blifva oförändrade,
i neli ffir nämnda Votering, vördsamt föreslå
följande Propositioner, nemligen:
Prop. t.
Den, som vill, att, jemlikt Bevillningsutskottets
af Högv. Preste-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet gillade förslag,
Salu-accisen skall fördelas till samma summa
och på enahanda sätt, sorn den vid
Kongl. Kungörelsen den 3o No v. 1810 fogade,
och vid Bevillnings-Ulskottets Betänkande
N:o 5i bilagda TarifF utvisar, samt
att för öfrigt, i fråga om befriandet från
denna afgift m. m. , skall iakttagas hvad
som i nämnda Betänkande och i Utlåtandet
N:o 56 blifvit föreslaget, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej ;
Vinner Nej s
skall genom Votering afgöras, om, i afseende
på Salu-accisen, antingen Ilöglofl.
14 Bevillnings^Ut skottets Memorial N.-o 6/f.-
Ridderskapets oell Adelns ellerVälloft. Borgan
re-Ståndets beslut skall tjena till efterrättelse»
För det fall, att iVe/-propositionen biträdes,
framställes vidaret
Prop. 2.
Benj som, i öfverensstämmelse med
Höglofb Ridderskapets och Adelns beslut *
vill, alt Salu-acciseri skall fördelas till samma
stimma och på enahanda sätt, som dell
vid Kongl. Kungörelsen deh 3o Nov» i8to
fogade, och vid Bevillnings-Utskottets Betän*
kande* N:o 51, bilagda Tariff utvisar, samt att
för öfrigt» i fråga om befriandet från dehUa
afgift, skall iakttagas hvad sorn i nämnda Be*»
tänkande och i Utlåtandet Nio 56 blifvit föreslaget,
med det tillägg, att» då Bandt*
mannen skulle tillerkännas den o vil kori lgä
rättigheten att till någon stad införa
och till salu hålla endera af dessa 3:nö
Varu-artiklar i färskt kött, dricka eller
bröd, så beviljas lindring till en tredjedel
af Accis-sUmman för samma Stad, för hvardera
af de Artiklar, hvilka sålunda efter*
gifvas till fri införsel» röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
får, i enlighet med Vallöf!. Borgare-Ståndets
beslut» hela beloppet af Städernas Sa
-
Éevillnings-Utskottets Memorial N.-o 64■ 15
lu-accis Icke öfverstiga den, uti Stats-Utskottets,
under N:o 54, afgifna oell af RiksStånden
bifallna Memorial, af delina Statsinkomst
utsatta stimma , 7,500 R.‘dr , och
skall, efter den deruti antagna grund, den
Stad, der Lanitniannen skulle tillerkännas
den ovilkorliga rättighet att dit införa och
till salu hålla endera af nédannämnda trenlie
Varu-artiklari färskt kött j dricka eller
brödlindring beviljas lill en tredjedel af
Accis-sumnrlan för samma Stad för hvardera
af de Artiklar, sorn sålunda eftergifvas
till fri införsel; dock så, att i den Stad *
der Salu-aCcisert för hvardera af dessa Varu-artiklur
är fördelad på serskild dass af
Borgare och Näringsidkare* den del af hela
Stadens Salu-aCcis bör upphöra, som
sig belöper på denna dass, hvilken med
den till införsel tillåtna VarU-artikelns ti 11—
saluhållaiide sig befattat, och sorn, 1 sådant
fall, derifrån befrias.
Stockholm den ai Jan. i83d.
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Boktryckeriet, i83o.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.o 65. i
«
N:o 65.
Antorn till Exp.-Utsk. den ag Jan. i83ö.
Utlåtande, i anlednivg af Vallofliga
Borgare-Ståndets gjorda
förslag att förändra några,
till förstärkta Statsutskottet
öfverlemnade, Voterings-Bropositioner,
angå-*
ende stora Sjötulls - Bevillningen»
Genom
Protocolls-Utdrag den iS i den*
na månad, har Vällofl. Borgare-Ståndet in*
bjudit de öfriga Riks-Stånden, att sig med
förstnämnda Stånd förena, uti anmodan till
Bevillnings - Utskottet, alt inkomma med
förnyadt förslag till Tull-afgifter å de varu-artiklar,
hvarå Utskottet tillstyrkt Tolags
upphörande, oberoende af Städernes rätt,
till åtnjutande af Tolag, och således uteslutande
förutsättningen af denna rättighets
upphörande, såsom varande en, med
Bevillningen, ej gemenskap egande, fråga,
hvars reglerande på Kongl. Maj:ts Eget Nådiga
godtfinnande ankommer; öfver denna
Bih. tillR.St. Proh 1828—1830. 5 de Sami.i Afd. 3. B.
5:te Häftet.
3 Bevillning*-Ulfkottets Utlåtande N.-o 65.
Borgare-Ståndets inbjudning har Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, genom ProtocollsUtdrag,
af den 22 i denna månad , infordrat
JBevillnings-Utskoltets Utlåtande; Högvördiga
Preste-Ståndet, uti Prolocolls-Utdrag
af samma dag, förklarat, att, enär
Borgare-Ståndet nu mera frånträdt sitt förra
yrkande, att frågan om Tolag borde
behandlas efter 114 §• Regerings-Formen,
Ståndet deltagit i anmodan, till BevillningsUt
kottet, att inkomma med förnyadt förslag
till Tull-afgifter å de Varu-artiklar ,
hvarå Utskottet tillstyrkt Tolags upphörande;
och Hedervärda Bonde-Ståndet äfven,
uti Protecolls-Utdrag al förenämnda dag,
sig yttrat, att Borgare-Ståndet skall saknat
anledning till dess först gjorda förklarande,
att Städernas Tolag utgjorde ett
privilegium, sorn skyddades af, och icke
annorlunda kunde förändras, än i öfverensstämmelse
med föreskriften i it4§. Regerings-Formen;
att Borgare-Ståndets vidtagna
åtgärd, till föi hindrande af Voteringarna,
om Tull-bevillnings-propositionerna
N:o 12, 18, 35, 37, 38, 39 och 43 innefattade
ett in-constitutionelt och, utsträckt i tilllämpningen,
för den bestående ordningen,
eftertänkligt steg; men att, sedan BorgareStåndet
öfvergått derpå, att anse frågan
om Tolag böra ankomma på Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning, och således vara af Oeco
-
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.o, 65. 3
nomisk egenskap, bade Bonde-Ståndet beslutat,
att i så måtto antaga Borgare-Ståndets
inbjudning, att Bonde-Ståndet ville
medgifva, att den uti proemisserna till ofvannämnda,
uti Bevillnings-Utskottcts afgifna
Betänkande, N:o 54. uppgjorda Voterings-propositioner,
intagna förutsättning
af Tolagens upphörande å de uti dessa
Propositioner omnämnda artiklar måtte utgå,
men att Yolerings-propositioner om
Tull-afgifterna likväl skulle blifva oförändrade.
I anledning af dessa, till Bevillningsutskottet
Öfverlemnade Prolocolls-Utdrag,
får Utskottet nu vördsamt afgifva följande
Utlåtande:
Att förändra de, uti ofvannamnde Voterings-proposilioner
af Bevillnings-Utskottet
förut föreslagna, samt dels af 3:ne, dels
af 2:ne Riks-Stånd, godkända Tull-bestämmelser
på artiklarna Färgträd, Hudar och
Skinn, Silke, Socker och Ull; dertill anser
Utskottet sig så mycket mindre ega
någon anledning, som dessa Tull-bestämmelser
blifvit föreslagna på grund af noga
pröfning, och deras befunna lämplighet,
så väl för Consumenten, som med.
afseende på en deraf förväntad säkrare och
större intrade än hittills, hvaremot [icke eller
4 Bevillnings-Utskottcts Ullåtande N.o 65.
några giltiga anmärkningar, hvarken nu
eller tillförene blifvit gjorda; kunnandes
ett förslag till förändrade Tull-bestämmelser
å dessa Yaru-artiklar, i alla fall, icke
verka till ändring i Voterings-propositionerna,
enär Hedervärda Bonde-Ståndet bestämdt
förklarat sig vidhålla de redan förut
af 3:ne Riks-Stånd, utan förbehåll, godkända
Propositionerna,
Hvad serskildt angår Borgare-Ståndets
yrkande, att förutsättningen af Tolagens
upphörande, borde uteslutas; så tror Utskottet,
för sin del, det göra tillfyllest, att
nu åberopa hvad af detsamma i denna fråga
blifvit anfördt i Betänkandet N:a 27,
Utlåtandet N:a 44 samt Memorialet N:o 54,
hvilket sistnämnda Utlåtande och Memorial
af Höglofl, Ridderskapet och Adeln,
Högvördiga Preste-Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet blifvit bifallet, hvaraf
följer, att Rikets Ständer ansett Varu-artiklarna
Boksvärta,, Färgträd, Hudar och
Skinn, samt Silke, Socker och Ull böra
från Tolag fritagas, och sålunda icke lära
vilja företaga detta ämne till ny pröfning,
hvartill äfven all anledning saknas, sedan
Vällofl. Borgare-Ståndet synes hafva frångått,
att i detta fall vilja tillämpa u4 §<
Regerings-Formen; och, att Bevillningsutskottet
icke ansett Tolagen utgöra en
Bevälnings-Utskottets Utlåtande U.o 6S, 5
Bevillnings-fråga , sora kunde förekomma
till Votering i Förstärkta Stats-Utskottet,
är tydligen tillkännagifva uti sistnämnde
Memorial N:o 54 pag« 19 och 20; och enär
orden: ”under förutsättning af fritagande
frän Tolag” hvilka uti proemisserna
till de framställda Vaterings-propositioner
blifvit införda, icke tillhört sjelfva Propositionerne,
utan endast upplysningsvis blifvit
insatta; så och då deras uteslutande
härstädes icke medför någon verkan i hufvudsaken,
får Utskottet, i anledning af den,
från Respective Riks-Stånden erhållna anmodan,
till antagande framlägga följande
nya redaclion till Yoterings-propositioner,
nemligen:
• Färgträdj, or aspadt, alla slag A
Prop, 12,
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets
afHöglofl, Ridderskapetoch Adeln, Högv.
Preste-Ståndet och Hederv. Bonde-Ståndet
godkända förslag, att, för införandet af
alla slag oraspadt Färgträd, skall bestämmas
en Tull af 3 R:dr å 100 R:drs värde, röstar
Ja} den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nejj
kommer Införsel-tullen för alla slag oraspadt
Färgträd, att, enligt Vällofl. Borga
-
6 Bevillnings-Utskottcts Utlåtande N'.o 65.
re-Ståndets beslut, utsättas tilt i R:dr af
ioo R:ds värde.
Hudar och Skinn;
Prop. 18.
Dea, som bifaller, Bevillnings-Utskottets,
af Höglofl. Ridderskapet och Adela ,
Högv. Preste-Ståndet och Hederv. BondeStåndet
gillade, förslag, att, för införandet
af Hudar och Skinn, som ej inbegripas under
Pels-verk, skall bestämmas en Tull af
8 r:st per tt, för oberedda och torra, samt
6 r:st per =£ för saltade, röstar Jä; den
det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej,
kommer, i enlighet med Vällofl. BorgareStåndets
beslut, ifrågavarande Tull, att för
i # oberedda, torra Hudar och Skinn, bestämmas
till 4 r:st> samt för i & oberedda,
saltade, till 3 r:st
Silkej råttj ofärgadtj och oberedt:
Prop. 35.
Den, som gillar Bevillnings-Utskottets
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högv.
Preste- och Hederv. Bonde-Stånden bifall
-
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande N.o 65. 7
na förslag, att Införsel-tullen på rått, ofärgadt
oell oberedt Silke, skall bestämmas
till 6 sk. per 4fe, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej ,
kommer, jemlikt Vällofl. Borgare-Ståndets beslut,
Tullen å dylikt Silke att förblifva b vad
derom i 1826 års Tull-Taxa stadgas, eller
2 sk. per #:det.
Socker:
Prop. 37.
Den, som vill att, jemlikt Bevillningsutskottets
af Högloft. Ridderskapet och Adeln,
Ilögv. Preste-Ståndet och Hederv.
Bonde-Ståndet, godkända förslag, för införandet
af rått Mascovad eller brunt Cassonad
eller Terres och Tetes, samt hvitt
Puder-socker, skall bestämmas en Medeltull
af 1 sk. 6 r:st per #, röstar Ja; den
det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej j,
kommer denna Tull att, i öfverenstämmelse
med Vällofl. Borgare-Ståndets beslut,
utsättas för rått Mascovad eller brunt till
10 r:st, samt för Cassonad eller Terres
8 Bevillnings-Utskottets Utlåtande N--o 65.
samt Tetes och hvitt Puder-socker lill 2
sk. per
Prop. 38*
Den, sorn bifaller, Bevillnings-Utskottels
af Högloft. Ridderskapet och Adelil
och Högv. Preste-Ståndet godkända förslag,
att för införandet af beredt krossadt Lumpsocker,
och Havana-Terres, skall bestämmas
en Tull af 4 sk. per #, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej>
kommer genom Votering att afgöraS, om
denna Tull skall utsättas, antingen efter
Hederv. Bonde-Ståndets, eller efter Vällofh
Borgare-Ståndets beslut;
Och får Utskottet, för den händelse
att iVey-propositionen bifalles, hemställa.
Prop. 3p.
Den, som, jemlikt Hederv. Bonde-Ståndets
beslut, vill, att för införandet af beredt
krossadt Lump-socker samt HavanaTerres,
skall bestämmas samma Medel-tull,
som för annat rått Socker, eller t sk. 6
r:st
Bevillning- Utskottets Utlåtande IV.-o 65. g
rist per #, röstar Ja; den det ej vill, röstar
Nej ;
Vinner Nej j
kommer Tullen å närande varor, att, efter
Vallöf]. Borgare-Ståndets beslut, utsättas
till 5 sk. per #.
Ullj okanimadj okardad:
Prop. 43.
Den, som, jemlikt Bevillnings-Utskottels
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hederv. Bonde-Ståndet godkända förslag,
vill, att, lör införandet af alla slags
Ull, skall bestämmas en Medel-tull af 4 sk.
per #, röstar Ja; den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nejj
kommer, i likhet med Högv. Preste- och
Vällofl. Borgare-Ståndens beslut, Införseltull
för 1 # Ull, som icke öfvergår ett
värde af 1 R:dr B:o, att utsättas till 2 sk.,
samt för 1 # Ull, som Öfverstiger 1 R:dr
Bro värde, till i5 procent af värdet.
En häremot afgifven Reservation vidfogas
vördsamt.
Stockholm den 28 Januarii i83o.
Bih. till Ii- St. Prot. 1828—i83o. 5.te Sami. 1 A/d. 3 B.
5:te Häftet.
lo Bevillnings-Utskottets Utlåtande N.-o 65,
Reservation
af Herr Ålund: ''Sedan Högloft Bevillningsutskottet
nu mera från de föreslagna Voterings-propositionerna
uteslutit ali fråga
om Städernas rättighet lill Tolags uppbärande,
har jag icke något att härvid erinra;
men deremot kan jag icke undgå att
reservera mig emot den öfriga delen af Betänkandet,
enär deruti finnes upptaget ett
skäl, som jag icke kan gilla, nemligen: ”att
Borgare-Ståndet skall frångått, att i Tolags
frågan 'vilja tillämpa 114 Regerings-Formen
f helst sådant i allo strider
emot verkliga förhållandet, samt icke i någor
måtto öfverenss tärn mer med ordalydelsen
utaf Väilofl. Borgare-Ståndets Protocoll
, hvilka blifvit med öfrige respective
Riks-Stånden communicerade.”
"I öfrigt anser jag Utskottet onödigtvis
hafva upptagit den delen af Hederv.
Bonde-Ståndets Protocoll , för den 22 i
denna månad, som innefattar, efter mitt
sätt att se, sårande tillmälen emot Väilofl.
Borgare-Ståndet, för dess åtgärder och förhandlingar
i frågan om Tolagen.
Härmed förenade sig Herrar Sandblad,
Rydström , Donner, Memsen och Meijer.
STOCKHOLN, tryckt i Ecksteinsk» Boktryckeriet i83o.
B »vill n.-Ut sk: t Utlåtande, N:o 66.
i
N:o 66.
Änkom till Exp; Utsk. d. 6 Febr. 1836,
Ut! å 1 a n d e, i anledning af anmärk/un
gar vid Bettin kändt t N:o 5y, med
förslag till fördelning af allmänna
B evil!ningen, samt till en
blifvande Bevillhings - Förordning.
Öfver de anmärkningar, som inom respective
Riks-Ståndeh förekommit emot Utskottets
o fy* nini minie Betänkande, med åtföljande
ca leii ler och förslag till BevillningsFörordningj
afgifve* härmed vördsaimt Utlåtande;
hvarvid Utskottet försl torde få,
på ett ställe, yttra si» om det, som blifvit
anmärkt emot Utskottets beräkningar,
och sedan följa den ordning för behandlingen
af ifrågavarande älta Hett, sora uti Författningen
iakttageSi
Inom Välloflig? Borgare Ståndet har den
af Utskottet uppgjorda Calcul, Lit B, blifvit
klandrad på följande grunder, ne tuli
get,
:
ilo att den af Borgerliga rörelsen, till
244.000 Rdr beräknade summa vöre !öi
hög och skulle vara ett bevis derpå, hu
Bih.
till R.-St. Prot. r8?,8-i83o, 5 Sami. 1 Äfd-.
3 Band. §:te Haft. i
3 Bevil!n.-UtsJcs 'Utlåtande, N:o 66.
ru väl Be vi 11 nings-Utskottet ihågkommit Borgare-Stå
lidet med ökad beskattning, helst
denna titel år 1823 endast calculerades till
528,600 Rdr;
2:0 att, ehuru afgiften för personer år
i8'23 . antogs uppgå till 889,000 och årligen
per medium utgjort circa 910,000 Rdr, den
nu blifvit beräknad iind.a till 924,000 PuJr,
fastän en minskning borde uppkomma derigenom,
att vid denna Riksdag afgjordt blifvit,
det personer öfver 60 är, med mindre
inkomst än 100 Rdr, skola, under vissa vilkor,
vara frie från personlig bevillning;
3;o att afgiften för hus och jord i Sfäel
e i' n e , år 1828 beräknad till gg,Syo Rdr,
och som år 1828 uppgått till 110,000 Rdr,
blifvit ansedd till sistnämnde belopp, utan
att man ihågkommit husens nu varande lägre
Brandförsäkring i nya Brand stods-Bo! a g,
och deraf följande mindre värden och ringare
Bevillning;
4:o att Beviliningen af Hemman på
Landet, som år i8a3 calculerades till 466,200
Rdr, och har utgått med 5oo,ooo å 5o5,ooo
Rdr, troligen, oansedt den nu vore i beräkningen
nedsatt till 48°>000 Rdr, blefve
ännu mindre, i anseende till den tillåtna
partielai nedsättningen ; i sammanhang hvarmed
en Ledamot yttrat sig anse den uppkommande
bristen kunna utan fyllnads-afgift
ersättas genom ännu odisponerade extra
fteteilhii-TJtsÅ:s Utlåtande, N:o 661 3
medel, till exempel af Bankens räntevinst*
hvarpå skulle vara lämpligast att hänvisa.
Till besvarande häraf får Utskottet anföra
i första ffågan: att, då Utskottet föreslagit
bibehållande af den förra hufvudgrunden
för Borgerliga rörelsens beskattning,
elier 5 procent af inkomsten, hvad som
blifvit yttra dt om en af Utskottet åsyftad
högre beskattning å Borgare-Ståndet vöre
så mycket mindre öfverensstämmande roed
verkliga förhållandet, som upptagandet af
ifrågavarande summa hvarken ökar eller
minskar beskattningen och endast uttrycker
den Utskottets opinion, som grUndar sig på
en af Bilagan, Lit. A, bestämdt ådagalagd erfarenhet,
att den debiterade afgiften å Borgerliga
rörelsen årligen öfverstigit den år 1823
caiculerade summan, 32.8,Öoo Rdr, samt år
1828 utgjort den nu utförda, eller 244.000
Rdr; ett belopp, om hvars fortfarande Utskottet
icke haft anledning hysa tvifvelsmål,
då både kändt och ådagalagdt är, att Skeppsfarten
sedan !8a3 tilltagit, och att Borgerliga
Näringen, efter den tiden, utvidgats;
i den andra: ätt Utskottet, vid sin calcul
öfver Personligcl afgiftenj, afsett, att densamma,
år 1828, med omkring 58,000 Rdr öfverskjutit
det år (823 beräknade belopp 4
och att, da all anledning vore till en, i
proportion efter förhållandet de föregående
åren, fortfarande folkökning, den utförda
4
Bevilln.-Uts7iis Utlåtande., N:o 66.
summan, 9x4,000 Rdr, snarare vore för la g,
helst densamma sannolikt, för år i83o, skulle
uppgå dertill, och för de påföljande åren
gifva ett högre resultat, äfven om man fäster
behörigt afseende på den anmärkta,
troligen icke serdeles betydliga minskningen;
i den tredje: att någon egentelig minskning
i värdet och Bevillningen af hus och
jord i Städerna icke torde vara att befara, helst
densamma då redan borde hafva börjat visa
sig år 1828, och ganska ofta äldre Brandförsäkringsvärden
bibehållas, samt föröfrigt
nya hus och byggnader uppföras, så väl i
Landsorterne, som i Stockholm, hvarest dessa
årligen uti icke ringa mon stiga i värde;
samt i den fjerde: att, då Utskottet icke
kunnat beräkna en total nedsättning i Hemmansvärden,
intill de i Minimi-Tariffen utförde
värden, hvilka understiga de år 1828
upptagne med icke mindre än 20,000,000,
enär en betydlig nedsättning redan på många
ställen egt rum, och de härom föreslagna
stadganden utmärka, att den endast bör
iakttagas, der den verkligen af behofvet påkallas;
Utskottet altså trott sig, med någorlunda
visshet, kunna förutsätta, att denna
Bevillning skulle uppgå till det i calculen
utförda belopp;
och då Utskottet, på dessa grunder,
icke kan frångå sina härom
yttrade åsigter, torde, i afseende
Bevilln.-TJtskts Utlåtande, N:o 66. 5
på den yttrade meningen, att uppkommande
brist kunde betäckas
med andra tillgångar, än Bevillning,
blott härmed få erinras, att, då
Statsbrist-Summan är gifven, delta
Utskott icke eger framkomma med
något annat förslag, än det om det
uppgifna behofvets fyllande genom
Bevillning.
Med anledning deremot af Herr Falkmans
erinran, att, då Utskottet, i Betänkandet
N:o 5y, pag. 4, beräknat Tidningsslämplings-
Skatterätts- och Observations - Medlen
till 24,000 Rdr, det undfallit Utskottets
, uppmärksamhet, att, af dessa medel, 18,000
B.dr redan vore serskildt ealculerade bland
Riksgälds-Contoirets inkomster, får Utskottet
upplysa, att denna uppgift så vida öfverensstämmer
med ver kbga förhållandet, att Ilögloflige
Stats-Utskotlet, i dess Memorial N:o
335, vid beräknande af tillgångarne till Statsbnsten.
s fyllande, väl å ena sidan, utom Be*
villningen, äfven upptagit förstnämnde medel,
men också, å den andra, aldragit 18,000
Rdr, såsom serskildt disponerade, bvai igenom
således en motsvar ande br ist, eller felaktighet,
måste finnas i Bevillnings Utskottets
häröfver uppgjorda calculer; men då
erfarenheten sedan i8a3 visat, att Bevillningen,
år från år, gifvit ett progressivt öfverskott
af omkring 20,000 Rdr, och då ett
6 Bevilln.-Utslits TJtlcitande, N:o 66.
■ungefärligen lika förhållande hädanefter torde
vara att påräkna, enär de nu gjorda beräkningar
grunda sig på förhållandena, i
enlighet med 1828 års uppbörd, förmodar
XJtskottet, att redan år 182g, eller åtminstone
år i83q, en sådan brist torde finnas
fulleligen betäckt, samt hyser således den öfvertygelse,
att någon egentlig förändring i
resultatet, genom ifrågavarande omständighet,
icke är att befara.
I afseende på Utskottets vilkor liga förslag
om en fylInadsafgiftA lill betäckande
af den i och för ersättning af Salpetergärden
erforderliga högre Bevillning af 124,000 Rdr,
liar väl Utskottet fått emottaga åtskilliga anmärkningar;
men då Utskottet ännu icke
blifvit satt i tillfälle att fullständigt utröna,
huruvida, på sätt Utskottet, i Betänkandet.
3NT:o 87, ifrågaställt, af Tull - Bevillningen
och Brännvins.afgifterna må kunna beredas
en större tillgång, än den, hvaf till dessa titlar
blifvit af Rikets Högloflige Ständer beräknade,
samt ofvannämnda bristsumma deraf
betäckas; torde Utskottet, så snart de ännu
hvilade frågorna om åtskilliga Tulibe-,
stämmelser blifvit inom Högloflige förstärkta
Stats-Utskoltet afgjorda, få i ett sammanhang
å nyo sig utlåta om fyllnads-afgiften
samt alla dermed gemenskap egande ämnen
ecb anmärkningar.
B ev ill n.-Vt. slits VHatande, N:o 66.
7
Då Utskottet härefter öfvergår till de
mera partiela anmärkningarne, liar Utskottet
ansett lämpligast, att, liksom i Betänkandet
N:o 5y, hänvisa till pag. — i i8a3 års
Bevillniogs-Förordning, men tillika åberopa
ifrågavarande §. §. af nya Förslaget.
Pag. 6 (<$‘. 2.) Sedan så väl inom Högvördige
Preste-Ståndet, som Välloflige Borgare-Ståndet,
blifvit yrkadt, alt, i stället för
den fördelning af Bevillning å Löner, som Utskottet
föreslagit, en annan måtte framställas,
i öfverensstämmelse roed Herr Prosten Astrands
i förra Betänkandet omrörde Förslag,
så har Utskottet å nyo tagit detta ämne i
noggrann! öfvervägande. Ehuru Utskottet redan
godkänt rigtigheten af de principer,
hvarpå nämnde förslag var byggdt, har Utskottet
insett, att beräkningen af Procent i
brutna tal, ända till fjerdedelar, skulle medföra
vid debitering mycket besvär, samt
vid redovisning och conlroll mycken vidlyftighet
och svårighet, hvarföre Utskottet
trott, att en något förändrad, enklare fördelning,
med bibehållande af samma liuf■vudgrunder,
skulle vara mera lämplig.
Med ledning af de, efter Bevillningssammandragen
gifna förhållanden, af så väl
Beviilningens belopp, som antalet af betalande
Embets- och Tjenstemän, har man,
nied ail möjlig noggrannhet, sökt beräkna,
8 Bevilln.-Utsk:s Utlåtande, N:o 66.
huruvida afgifterna af löner, efter nedannämnde
fördelning, skulle gifva den deiaf
påraknade inkomst; och då resultatet blifvit,
alt densamma äfven, efter dessa nya grunder,
skulle fullt uppgå till samma belopp, som efter
de närvarande deraf inflyter; så bär
Utskottet icke ansett längre böta tord i öjas
med antagandet af en billig jemkning i detta
afseende, hvilken undanrödjer de missförhållanden,
som uti Betänkandet N:o 5^,
pag. 14, äro anförda, samt får således, med
ändring af sin förra hemställan i ämnet,
härmed vördsam! föreslå,
det Beyillningen af Löner måtte
u‘gå på följande sätt, nemligen:
af alla löner, från och med 200 Rdr
till och med 3oo Rdr
en afgift af 2 Rdr
4oo
• • •
. 3 —
5oo
• • •
. 5 —
6oo
•
• 7 —
700
• • •
.10
800
• • •
. 13 —
9°°
• • •
• 17 —
1000
.21—-
1100
...
. 26 —
1200
• t •
. 32
samt af alla löner derutöfver, såsom
hittills, tre för hundrade;
kommande, om denna hemställan af
Rikets IlöglofiigeSländer gillas, stad
-
B evilla.-U t sk: s Utlåtande, N:o 66. g
gandet härom i Bevillnings-Förordningen
att, i enlighet härmed, förändras.
Pag. 8 to.') Plös Plog!. Ridderskapet och
Adelö har Utskottets förslag, att för Ångfartyg
skulle utgöras en Bevillning af 6 för
ioo:de, inberäknad I^ästetals afgilten, och
hvad för näringsrörelsen serskildt skulle erläggas,
blifvit klandradt, på den grund, att
denna industri-gren, såsom ännu icke nog
för sig kommen, icke borde med afgifter
betungas; och inom Borgare-Ståndet har blifvit
yrkadt, att för sjelfva fartygen blott borde
erläggas Lästetals-afgift, samt för restaurationen
antingen utgöras 5 procent af behållningen,
eller den, som håller densamma,
aldeles befrias från bevillning, då en dryg
afgift till fartygets egare ofta snarare medförde
förlust, än vinst. Utskottet, som icke kan medgifva,
att förhållandet med Ångfartyg är enahanda,
som med vanliga fartyg, helst de
förra merendels gifva en ganska betydlig
behållen inkomst, får dock, i betraktande
deraf, dels att restaurationen ofta icke besörjes
af fartygsegarne, och dels att Ångfartyg
finnas, hvarest icke någon dylik anstalt är
inrättad, härmed hemställa den förändring,
i sitt förra förslag, att för Ångfartyg
må erläggas bevillning efter 5
för ioo:det af behållna inkomsten,
3q Bevilln.-'Utsk:s Utlåtande, N:o 66.
inberäknad Lästetals-afgiflen, men
för restaurationen, eiler näringen,
utgöres skatt efter de härvid i allmänhet
gällande grunder.
Pag. g och to (\$\ 12.") Uppå de grunder,
som anföras i Betänkandet N:o 57, anser
sig Utskottet icke kunna tillstyrka den inom
Välloflige Borgare-Ståndet yrkade förändring
i förslaget, att Mäklare och Skeppsclarerare
mätte uppföras i första Classen vid den här
förekommande classification.
Hos Högloflige Ridderskapet och Adeln
har Herr Cederschjöld anmärkt, att, då Utskottet,
p. ig, tillstyrkt, det en viss minimiafgift
skulle vara bestämd för egare af Skeppsvarf
och Fabrikörer, det vore orimligt, om
detta skulle tillämpas, såsom hittills skall
skett, att, när många delegare vore i en
Fabrik, aila dessa, sorn stundom, utom sin
fria vilja, genom arf, eller dylikt, blifvit delegare,
skulle skatta såsom Fabrikörer. Då,
i fråga om Skeppsredare, finnes i Förslaget,
p. 10, infördt ett stadgande, att en flufvudeller
Correspondent-Redare skall för Bevillningen
debiteras; men deremot för Fabrikers
beskattning gäller den allmänna föreskrift,
att de skola beläggas med afgift efter
5 för ioordet af behållna inkomsten, och miiiimi-afgiflen
nu, likasom tillförene utan olägenhet
skett, endast blifvit bestämd såsom
ett correctiv härvid,
Revilln.-U tslc.s Utlåtande, N:o 66. 11
anser sig Utskottet häruti icke höra
tillstyrka någon förändring.
Sedan i Borgare-Ståndet anfördt blifvit,
dels att det bär föreslagna stadgandet,
att Fartyg borde, såsom Skeppsdocument,
medföra styrkt utdrag af föregående årets
Debetsedel, syntes mindre fattligt, öfverflödigt
och föga verkställbar!, då, efter en föregående
§, Lästetalsafgiften icke erlägges
serskildt, utan ingår i utskylden af behållna
inkomsten, och dels att Stapelstädernes
Fartyg skulle från stadgandet om denna controll
undantagas, och densamma endast tillämpas
på Uppstädernes, har Utskottet trott
sig finna, att förstnämnde påbud skulle i
verkställigheten mota åtskilliga svårigheter,
samt att till beredande deraf, att TaxeringsComileerne,
i och för beskattningens behöriga
åläggande, må komma till kännedom om
fartygens Egare och Lästetal, ett stadgande
om ett alfvarsamt ansvar för underlåten uppgift
härutinnan skulle vara mera lämpligt;
j följd hvaraf Utlskottet
härmed hemställer, att vid 86 §.
måtte intagas ett serskildt moment±
af följande lydelse:
”Egare af fartyg i Staden eller på
Landet, hvilken icke kan i bevis leda,
att han, för hvarje år, hos vederbörande
Comité’ uppgifvit sig till
Bevillnings • erläggande för egund®
12 B ev ilin. - UtsÅU XJtidt an de, I^Tro 66.
fartyg, eller andel deruti, nied
uppgift å Lästetal; bote, för slik försummelse,
tredubbla beloppet af den
derigenom försnillade B en lil ningen,
och tillfälle ena hälften af böterna
angifvarén, samt den andra Larsa!
ni in gensfattige; hvarförutan Bevillningsajgiften
skall i behörig ordning
erläggas.
Om delta stadgande skall erinran
införas i Konungens Befallningshafvandes
Allmänna Kungörelse,
angående Mantals- och Skattskrifningen.
Utskottet får derjemte hemställa,
alt vid 12 må intagas en hänvisning
till ofvannämnda 86 §.
Pag. i3 i/;f Emot de här föreslagna tillägg,
att Handlande eller Handtverkare, hvilken
i och för rörelsen begagnar Handelsbetjent,
Gesäll, Lärling eller Arbetare, icke skulle
få tillgodonjuta nedsättning under minimi-afgift,
äfvensom att borgen skulle ställas
för utskylderne, då deri, som blifvit taxerad
under minimiafgiften, vill hos sig mantals-
och skattskrifva Handelsbetjent, Gesäll
eller Lärling, bar hos Välloflige Borgare-Ståndet
blifvit anfördt, att dessa stadganden
icke vore med rättvisa och billighet förenlige,
då Handlande och Handtverkare, äf
-
Bevill"n.-TJtsTcts Utlåtande, N:o 66. i3
ven med en Handelsbetjent, eller en Gesäll,
sjelf fattig och sjuklig, kan vara i den belägenhet,
att han icke bör till minimiafgiften
uppföras, och att skyldigheten till förenämnde
borgens ställande ingalunda vore
enlig med den princip, att en handlerings
utvidgande bör snarare uppmuntras, än genom
ålagde band qväfväs
Utskottet, sorn tror, att elt eller annat
möjligt undantag icke bör förändra ett annars
lämpligt stadgande, samt att hvarje
Handlande eller Handtverkare, Som i och
för rörelsen behöfver Handelsbetjent, Gesäll,
Lärling eller Arbetare, bör vidkännas
och kunna utgöra, åtminstone den ringaste
minimi-afgiften, anser derföre,
att hvad härom i §:s i:sia afdelning
är stadgadt bör bibehållas; men
att Enka, som fortsätter rörelsen
efter Handlande eller Handtverkare,
hvilken varit taxerad under
minimi afgiften, bör få i och
för rörelsen begagna biträde af ert
Handelsbetjent, Gesäll, Lärling eller
Arbetare, Och ändå, efter Taxeringsmännens
godtfinnande, kunna
påföras Bevillning, under minimiafgiften;
i grund hvaraf Utskottet
hemställer, att näst efter orden
”icke ega rum,” må tillsättas:
dock undantages härifrån En
-
i4 Bevilln.-Ucs-Å:s TJtlåtande, N:o 6ö.
lea efter Handlande eller, Handtv
erkare, sorn 'varit taxerad wider
minimiafgift> hvilken Enka må,
i och för rörelsen, begagna en Handelsbetjent,
Gesäll, Lärling eller
Arbetare, och likväl, efter T axeringsmännens
pröfning, påföras Bevillning
under minimiafgiften ;
äfvenså anser Utskottet, och föreslår
härmed, att hela Stadgandet
om horgens ställande, på de hos
Välloflige Borgare-Ståndet anförde,
ofvan intagne skäl, må ur Författningen
utgå.
Pag. 16 rf). Då det varit Utskottets
mening, alt för Billander på inrättade Sällskap,
hvilka Billarder icke kunna anses jemförlige
med enskilde personers, en serskild
afgift borde ega rum, ehvad der erlägges
partipenningar, eller icke, kan
Utskotlet således icke biträda det
hos Borgare-Slåndet framställda yrkande,
det uttryckas borde, att sådana
Sällskaps-BiJlafder, der partipenningar
icke erläggas, skulle
vara från afgift frie.
Pag. 20. Herr il lunek af Rosenschöld har
hos llöglollige Ridderskapet och Adeln yr
-
Bévillft.-Utsltls Utlåtande, N:o G6. i5
hat, att utländska Handels-Expediter, hvilka
ofta här i Landet skola drifva en icke
obetydlig handel, borde derföre erlägga någon
serskild bevillning; men då en sådan
handel merendels är otillåten , anser Utskottet,
att densamma icke bör genom beskattning
erhålla ett slags laglighet, samt
att det för öfrigt icke tillkommer Bevillnings-Utskottet
att föreslå utvägar lill förekommande
af en så beskaffad handels-rörelse.
Och har af Utskottet, genom det här förekommande,
nu något förändrade, stadgande,
att ”Judar och Utilindning ar” som med
tillstånd kringresa i Landet och afyttra Kippel-
eller drifva Diversehandel, skola erlägga
5o Rdr, samt att dessa personer, då de i
Rikets Städer äro bosatts, skola för sin rörelse
taxeras lika med andra Handlande, allt
lämpligt afseende blifvit fästadt å dessa
förhållanden.
Ibid. Krögare _, K röger shor, m. fl. Härvid
är hos Välloflige Borgare-Slåndel anmärkt:
j:o att minimiafgiften, utan skäl, blifvit furhöjd,
från 6 Rdr 32 sk. till io Rdr, hvilket
i synnerhet vore olämpligt, då Krögerirörelsen
ofta diifves af fattiga Enkor med flere
barn, och då derföre dessutom skall erläggas
minuteringsafgift, m. m , samt att minsta
felsteg bereder Näringens förlust; 2:0 nit
snarare en ytterligare, högre Glass borde
16 Bevilln.-U tshs Utlåtande, N:o 66.
tillsältas, än den minsta förhöjas; och 3:o,
att stadgandet i 1823 års Författning, att
detta hade tillämpning på de Spisqvartersidkare
och Tracteurer, hvilka ej äro Borgare,
borde bibehållas, helst de, i annat fall,
skola komma att erlägga både den här stadgade
afgiften, och tillika Bevillning, med 5
procent af inkomsten.
Enär, i Utskottets tanka, Krögerier IC'
ke äro bland de Näringar, som böra uppmuntras,
det lönande i krögerirörelsen alltid
bör tagas i betraktande, samt erfarenheten
visat * alt, af det stora antalet Krogar,
Spisqvarter och Värdshus i Hufvudsladen,
få blifvit ålagde högre afgift, än den lägsta,
eller 6 Rdr sk., ehuru många onekligen
gifva ganska goda inkomster, samt dels stadgandet
om Taxeringsmännens skyldighet,
att serskildt, efter 5 procent af inkomsten,
taxera dem, som hafva en förtaonligare rörelse,
torde vara ganska lämpligt, och dels i
Brännvins Författningen stadgas, att Krögare,
som tillika äro Borgare, utan att drifva
någon annan rörelse, äro fritagne från den
der påbjudna minuteringsafgift;
så anser Utskottet skäl icke förefinnas
till förändring af Utskottets,
i dessa delar framställda förslag,
om hvars antagande Utskottet i stället
härmed gör förnyad hemställan.
Pag. 21.
ti rint In.- TJliiiS TJtlati tidé , Nid 66. if
Pais. 9.1. MlnrrpJskor.
O “
Utskottet finner icke eller någon anled»
hing att, på satt i Borgare Ståndet blifvit
ifrågasatt, borttaga de har tillsatte tvänne
högre Classer, helst det alltid står Taxerings*
män öppet att, efter ed och öfvertygelse ,
hänföra dem till de qvarvarande lägre classerna.
Pag. 22. Mätare , Packare, m. fl. Likaså
anset Utskottet, oansedt hvad i BorgareStåndet,
' om dessa personers ringa förtjenst
o s. v., blifvit än förd t, att* då en dass
med endast 2 Bdrs afgift finnes, någon ändring
i fråga om deras beskattning desto*
O C» D
mindre är behöflig, som icke sällan de fall
torde inträffa, då den högre afgiften af /j.
Bdr med skäl kan påföras.
Paff. 93. Trädgårdsmästare. Med biträdande
af den äfvenledes hos Välloflige Borgare-Ståndet
gjorda framställning, att Trädgårdsmästare
finna sig i en mindre lycklig belägenhet,
genom den förminskning i deras rörelse,
hvilken de lida genom en fri försäljning
af sådana Producter, som af dem af*
O ...
yttras, får Utskottet så vida förändra hvad
som förut om deras beskattning blifvit hem
ställdt,
Bih. till It.-St. Prat. i ,S?8-1 Rio , 5 Sami. i djd.
3 Band. 6:te Häjc. 2
i8 Bevilln.-TJtsh:s Utlåtande, Nio 66.
att Utskottet föreslär: det för deni
mätte i stället bestämmas 5 Classer,
af hvilka den lägsta är lika
med den för Arbetskarlar, på följande
sätt, nemligen:
i:sta Classen 15 Rd.
2:dra dito 10 —
3:dje dito 5 —
4:de dito 3 —
och 5:te dito 1 — 24 sk.
Ibid. Akare.
Härvid får Utskottet, med hemtad anledning
af erinran inom Välloflige Borgare
Ståndet, att Akare skola af deras yrke
hafva en ringa inkomst,
endast tillstyrka tillägg af en ytterligare
5:te Glass af 5 Rdr för
Akare i Götheborg och Stockholm,
men anser för öfrigt, och i fråga
om öfrige Städer, någon förändring
icke vara behöflig.
Pag. 24 (\§. 20.4 Då Utskottet ansett
för gifvet, att denna §, som handlar om
Salu-accis af Städerne, skall redigeras i öfverensstämmelse
med Rikets Högloflige Ständers
Beslut i denna fråga, hvilket ännu icke
blifvit definitivt fattadt, har Utskottet
icke nu kunnat föreslå någon förändrad
Bevilln.-Utshs Utlåtande, N:o 66. 19
redaction för denna §, utan får endast vördsamt
anmärka,
att densamma kommer att erhålla
en med nämnde beslut instämmande
ordalydelse.
Ibid. (§. 2/.) Det inom Välloflige Borgare-Ståndet
härvid yrkade tillägg) att, såsom
icke undantagne, äfven borde utföras, ej
blott Hospitals-, utan äfven Domkyrko-, Academie-
och Wadstena Krigsmanshus-Hemman,
tror Utskottet icke vara nödigt, då
ordalydelsen är, att den i denna §. föreskrifna
Bevillning utgöres ”af ulla linnman
och Lagenhetersom med äganderätt inne1
lafvas”.
Inom Högvördige Preste-Ståndet hav
dessutom, i afseende på sjelfva afgiften, af
Herr Prosten P. G. Svedelius blifvit anmärkt,
att densamma, beräknad till 2 för
iooo:de, då fråga blir om Fastigheter af
mindre värde, utfaller högst ojemn, och
exempelvis anfört, att den för 100 Rdrs
värde utgör 9 skill. 7 5 runst., samt för
10 Rdr ni-?- runst. Om nu den ringa
bristen af ~ rst. i sistnämnde fall tillädes,
blefve afgiften för 10 Rdrs värde 1 sk.,
för 100 Rdr 10 sk., och för 1000 Rdr en
summa af 2 Rdr /j. sk.; och jemte det, om
sådant antoges, derigenom, i Herr Prostens
tanka, skulle vinnas mycken reda vid de
-
9,0 Brvilln.-Uts/cs TJtlåtatbdfi, N:o (io,
bitering och uppbörd, kunde denna, ingalunda
betydliga tillökning af endast j. 4
i eganderättsafgiften, hvilken, i allmänhet,
icke skall kunna kallas dryg, eller
serdeles tryckande, bereda en tillgäng, antingen
för betäckande af Salpetergärden,
hvarifrän jorden nu blifvit befriad, eller
till nedsättning af den personela skyddsafgiften.
Dä likväl den nu föreslagna egandetättsafgiften,
af 2 pä loootde, under mänga
är utgått, utan att någon egentlig olägenhet,
vid debitering och uppbörd, deraf uppstått,
och sådant hädanefter än mindre bör
befaras, samt Utskottet funnit, att en sådan
tillökning, hvilken skulle träfFa fastigheter
m. m. till omkring fyra procent af
den nu utgående Bevillaingen, eller med
ett samtnanlagdt belopp af circa 28,000
l\dr, h varken skulle förslå till ersättande
af Salpetergärden, eller till skyddsafgif
tens
förminskande i någon märkbar mon,
kan alltså Utskottet icke undgå
att, med vidhållande af sin förra
hemställan, i ämnet härmed af
styrka
bifall till Herr Prosten
Sveclelii omnämnde förslag.
Pag. 26. (\$\ 25.) Emot det här föreslagna
tillägg, att, för den åtskillige Städer
donerade Kronojordäfven borde utgöras
flevilln.-TJ tshts Utlåtande, IV:o 66. 21
Bot- frVietsafsift. har hos Vällollige Borgare
StSmlet blifvit anmärkt, att det icke
skall tillhört Bevillnings-Utskottet att yttra
sig oin Städernas donerade jord, enär
Städerne skola frän Rotefrihetsafgift derå
vara frie, samt Städerne, för denna jord,
betungas med Båtsmanshåll, och dessutom,
frågan om Båtsmanshållets reglering för
närvarande berodde på Konungs och Ständers
profning; i grund hvaraf bestriddes
allt upptagande i Bevillning*-Förordningen
af hvad som rörer ifrågasatta Rotefiihetsafgift
lör Städernas jord.
Härvid får Utskottet först lemna den,
äfven inom Yällollige Ståndet, afgifna upplysning,
att ofvannämnde tillägg varit föranledt
af etf Kongl. Kammar-Rättens, den tzj.
Februarii 1827, i enlighet med berörde princip,
gifne Utslag, samt derefter tillkännagifva,
att Utskottet om rätta förhållandet härmed
sökt skaffa sig tillförlitlig kännedom , och
dervid inhemtat, att sådan jord, som med
den ifrågavarande å Landet är jemförlig,
verkligen i åtskilliga St der finnes, ehuru
ännu icke är definitivt afgjordt, huru dermed
skall förhållas; ooh har Utskottet trott
stadgandet härom böra erhålla en mera all*
män egenskap, samt : lifva sådant, att, om
den Städernas jord, hvilken kan hänföras
under denna cathegori, på det i Borgare.
Ståndet anförda sätt deltager i Båtsmans
-
22 Bevilln.-Utsk:s Utlåtande, N:o 66.
hållet, någon Rotefrihetsafgift icke kommer
att erläggas;
af hvilken anledning vördsamt
föreslås: att det klandrade tillägget,
”samt äfven den ådskillige
Städer donerade Kronojord,” må alldeles
utgå, och §. erhålla följande
lydelse: ”Dtl all annan i Riket
befintlig, Rotering underkastad jord
af Kronoskatte- och Frälse - natur,
enligt Rikets Ständers Beslut,
borde vara till Kneckte- och Båtsmanshåll
et indelad, men Hemman
och hemmansdelar, eller jord,
likväl gifvas, som ännu ej kommit
att vidkännas ett säd, ant onus, utan
att unrot motsvarande dem ahrndt
O O
är j skola dessey utan af seende
derpå, antingen de tillhöra
L and eller Stad, för en sådan
rote frihet, så länge de den åtnjuta,
årligen betala 12 Rd. för helt Hemman,
och, i lika förhållande, för
mindre delar, eller jord-lotter,
etc. (Se redactionen i FörfattningsFörsiaget.
)
$. 26. Herr Cederschjöld har väl här förnyat
den af Herr von Qvanten gjorda framställning,
att serskild Bevillning af Arrendatorer
vore en dabbel beskattning, men
Bevilln.-Utsk:s Utlåtandej, N:o 66.
Utskottet har icke kunnat förändra sina åsigLer
i ämnet,
och får vördsamt åberopa hvad
härom’, i Betänkandet N:o 57,
pag. 29, anföres.
Pag. 9.J. Äfvenså har Utskottet icke trott
sig böra förändra, hvad Utskottet, i fråga
om Läns- eller Häradsbyggmästares beskattning,
föreslagit, oansedt den mening inom
Yälloflige Borgare-Ståndet blifvit yttrad, att
sådant torde leda till lindrigare bevillning
för Sockenbyggmästare, hvilka sällan oller
aldrig begagna egne arbetare. Utskottet, som
i det klandrade momentet äfven uptagit
Gerningsmän och Sockenhandtverkare på
Landet m fl. personer, anser nemligen, att
Sockenbyggmästare sällan torde linnas, och
att deras befattning då är så litet magtpåliggande,
att de kunna med skäl hänföras
till minsta Classen.
Pag. 3o. I afseende, ej mindre på hvad
inom Borgare-Ståndet, under åberopande af
Herr Brovallii reservation, blifvit anfördt
emot Bevillnings utgörande af Spannmålshandlare
å Landet såsom olämplig, då sådan
handel ej skall vara tillåten, än på den
i Bonde-Ståndet gjorda framställning, att
de, som, ifrån östra delarne af Skåne, tillbyta
sig virke emot spannmål, ej måtte såsom
Spannmålshandlare beskattas, får Utskottet
34 B nvilln,-Utslits Utlåtande, N:o Cfj,
blott erinra, att handeln med Spannmål år fri,
samt, rinder åberopande af hvad Betankandet
härom innehåller, yttra sin öfvertygelse,
att Taxerings Comitéerna nog lära urskilja
och till Bevillning uppföra den, som
tan anses såsom verklig Spannmålshandlare
på Landet.
I-ml. Med hänsigt till den förändring, sorn
bär ofvan tillstyrktes, i fråga om Trädgårdsmästare
i Städerna, hemställer Utskottet,
att i stället för de bär, i förslaget
för Trädgårdsmästare på Landet,
införda Glassér, måtte bibehållas
förra ordalydelsen ; eller ”ii*
ka ined dem i Städerna.”
Pri". 3o (i$\ 29). Som hvad i denna §. är
Stadgadt om Masugnar ordagrannt öfverensstämmer
med hvad den, al Rikets Högloflige
Ständer antagna, 1,4 Bevillningsgrundeq
derom innehåller, kan Utskottet icke deruti
föreslå det uti Högvördige Preste-Ståndet
af Herr Prosten Svedelius här yrkade
tillägg derom, att Masugnar icke måtte ingå
i värdet af annan egendom, än den, som
är belägen inom samma Taxerings- eller
Pröfnings-distrjct m, m., utan torde Utskotj,
tet, vid den 7Ö:te §, härom närinaie få sig
utlåta.
/ \
llavilln.-Ulsh:s Utlåtande', N:o 66. 25
Pag. 34 ($■ Utskottets förslag, om
förhöjda afgifter för Gruf Fogdar, har blifvit
hos Yällollige Borgare-Ståndet klandradt,
emedan ingen annan grund till denna förhöjning
skall förelinnas, än att de, som
litet ega, skola betala mera än de, som
hafva stor förmögenhet. Då likväl kändt är,
att Fogdar vid beiydligare Grufvor hafva
ganska goda vilkor, och ofta kunna jemföras
med Bruks- och Gårds Inspectorer,
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka
någon ändring i denna del.
Pag. 3y (\$\ 35.j) Vid Utskottets förslag,
att vid hvarje skattlagd Mjölqvarn, äfvensom
vid hvarje dylik Såg, skulle, på sätt
närmare i denna §. bestämmes, vara en person,
såsom Mjölnare eller Sågare, skattskrifven,
är vordet uti Välloflige Borgare-Ståndet
erinradt, att på många ställen behöfs
blott en person både för Mjölqvarnen och
Sågen, samt att således grundadt skäl saknades
att föreskrifva ovilkorligen, det 2:ne
personer skulle vara der en behöfdes. Med
anledning af de härvid förekommande förhållanden,
och för att närmare upplysa
hvad som med dessa stadganden rätteligen
åsyftas^ får Utskottet vördsamt föreslå,
att, näst efter de i Författningsförslaget
förekommande orden, ”i
Taxerings-Längd intagas”, måtte införas
följande, förklarande tillägg:
20 Bevilln. -ZJ tsfcs Utlåtande , N:0 C6.
Om Qvarn och Säg af berörde beskaffenhet
äro så belägne j att de
skötas af en och samma person ,
bör den senare taxeras till afgift,
beräknad efter Stenarnes och Ramarnes
sammanlagda antal.
Uraktlåter egare af förenämnde
skattlagde Sågar och Q varnar att
uppgifva någon såsom Mjölnare och
Sågare j påföres likväl afgift efter
a Art., såsom more en Mjölnare eller
Sågare uppgifven.
Pag. 3y & 38 (,§\ 3y.j Uti serkildt anförande
hos Högv. Preste-Ståndet har Herr Domprosten
Ho!mström fästat uppmärksamheten
uppå olämpligheten af de olika bevillningsafdrag
af 2 Rd.per mille för intecknadt, samt
af 5 procent, eller 3 Rör per mille, å räntan
af ointecknadt Capital, samt ansett sådant
endast medföra krångel vid räkenskaper
och liqvider, utan att någon egentlig fördel
dermed torde vinnas, då man knappt
bör förmoda, att Capital hellre fästas i
Fastigheter, för den ringa skillnaden i ränteafdraget;
i grund hvaraf Herr Dom-Prosten
hemställt, om icke detta afdrag kunde
bestämmas lika för alla Capital, till antingen
2 Rdr, eller 3 Rdr per mille.
Detta har Utskottet tagit i noga öfvervägande;
och, ehuru Utskottet, Sena sidan,
B evilln.-T] Islits Utlåtande, N:o 66. 27
funnit de nu gällande stadganden hafva sin
grund deruti, att Bevillning för Fastigheter
erlägges med a Rdr per mille, men af
all annan rörelse med 5 procent af inkomsten,
så har det likväl, å den andra sidan,
icke undfallit Utskottets uppmärksamhet,
att, efter den nu stadgade grunden för bevillnings-afdraget
å räntor, en Läntagare,
som lemnar mindre säkerhet åt Långifvaren,
är berättigad till större afdrag, än den
Låntagare, hvilken gifver den största, eller
intecknings-säkerheten 5 och Utskottet
kan för öfrigt icke undgå instämma i de
af Herr Dom-Prosten Holmström yttrade åsigter,
samt anse det befordra enkelhet i
alla liqvider, om detta afdrag bestämmes
till samma be opp af räntan å alla slags
capital utan åtskillnad. När dertill kommer,
att välkändt är, det Fastigheter sällan
afkasta 6 procent, och att Låntagare, som
gifver inteckning, betungas med serskilda
kostnader i och för densamma, så torde i
dessa förhållanden finnas tilliäcklige och
grundade skäl för den Utskottets härmed
vördsamt gjorda hemställan,
att ränte-afdraget, vid ali ränteliqvid,
vare sig å intecknadt eller
oiniecknadt Capital, må beräknas
till 5 å ioo;de af ränta, som är
förskrifven, till mer än 5 procent,
samt att ordalydelsen i fö*
28 Bevilln.-Utsk:s Utlåtande, N:o 66.
revarande 37 §. må, i enlighet
härmed, på det sätt ändras, att
andra Momentet erhåller följande
lydelse: ”Sorn likväl Låntagaren,
endast förskottsvis, erlägger den bevillning,
hvilken för utlånte medel
belöper, vare det hans ovilkorliga
rätt, att detta förskott af Längifvaren
återfå, på det sätt, att 5 pr ocent
af räntan, för alla uti anta
Capital, af dr agas , så framt
nemligen räntan till mer än 5
för ioo:de är bestämd. Låntagaren
, etc. (Se redactionen i Författnjngsförslaget.
)
Derjemte har väl inom Borgare-Ståndet]
blifvit anfördt, att, då det föreskrifves,
att vid fordrans utsökande bör styrkas,
att bevillningsafdrag blifvit erlagdt,
måste det dels förutsättas, att ränta verkligen
Utgått, dels bestämmas påföljden, om förhållandet
icke kan styrkas, och att, sorn
dessa omständigheter blifvit förbigångna,
stadgandet syntes vara ofullständigt, äfvensom
att uppmärksamheten borde fästas på
olämpligheten deraf, att i Bevillnings-Författningen,
som icke underställes Kongl.
Maj:ts sanction, införa en så beskaffad föreskrift
af Civil-Lags egenskap, i hvars
stiftande Konungen eger att deltaga
Till svar härå torde Utskottet endast
Bevilln.-TJttTiU Utlåtande, N:o RG. 2g
behöfva anmärka, att de hithörande reglementariska
stadganden, som finnas i 1823
års Bevillnings-Förordning, äro bibehållne
i öfverensstämmelse med den af Rikets Högloflige
Ständer antagna 5:te Bevillningsgrundens
uttryckliga stadgande, och att de
enda härvid föreslagna förändringar skett
för att bringa hithörande föreskrift till fullkomlig
likhet med den af Kongl Majit utfärdade,
nu gällande Concurs-Lag.
Pag. //.o (,§\ 42O
Hos Högvördige Preste-Ståndet bar Herr
Prosten Jlallström erinrat, alt det uti denna
§, i fråga om tiden för början af Mantals-
och Skattskxifningarne, förekommande
yttryck: ”medlet af November månad” vore
obestämdt, och olika ansåges, så att dessa
förrättningar stundom börjas den 5 eller
6:te November, Icke för att bereda
Församlingens Pastor tid att halla husför»
hören, hvilket, åtminstone i de större Pastoraten,
icke kunde före den 15 November
medhinnas, men för att något rådrum
måtte beredas för aflemnaridet af de personers
Prestbevis, som till Församlingen inflyttat,
och för att derigenom blifva i tillfälle
lemna de af Pastor fordrade upplysningar
om personers namn, ålder o. s v.,
samt under åberopande af Kongl. Kungörelsen
den 2 Februarii 1825, som bestäm
-
3o Bavilln.-Vtsls:s Utlåtande, N:o 66,
mer tiden för aflemnandet af Pi-estbevis
inom den 15 November, har Herr Prosten
föreslagit, att början af denna § skulle förandras
till följande lydelse: ”1 iida Riket
skola Mantalsskrifningar hörjås efter den
lieie, dagen i November månad/’ och hafva
flera af Preste-Ståndets Ladamöter häruti
instämt.
Utskottet tror, för sin del, att, dä i allmänhet
Mantals- och Skattskrifningarne taga
sin början vid medlet af mänaden, och
för öfrigt så vidsträckta Fögderier verkligen
finnas, att förrättningarne omöjligen
kunde inom behörig tid hinna afslutas, om
de ovilkorligen skulle taga sin början efter
den 15 November, ett så uttryckligt
stadgande, som det Herr Prosten Hallström
ifrågaställa hvarken erfordras eller är lamp
och
kan således icke tillstyrka någon
förändring i den redan för
denna §. föreslagna ordalydelse.
Pag. /i 44-) Herr Prosten Grevillius
har väl, vid återremiss af den föreslagna
Bevillnings-Författningen , sökt å nyo fästa
uppmärksamheten å sin, i Utlåtandet N:o
57, Pag> 33 ccfl 54> upptagna motion, hvaruti
Kerr Professor Bernell instämt; men då
42 §. uttryckligen stadgar, att Mantals- och
Skattskrifningen skall hållas inoxn hvarje
B&.villn.-Utshts Utlåtande, N:o 66. 3i
Stad, Pastorat eller Socken, samt således
de öfverklagade afvikelserne härifrån äro
öfverträdelser af tydligt stadgande, kan
Utskottet, tinder åberopande för
öfrigt af hvad Betänkandet lV:o 57
härom innehåller, icke tillstyrka
någon förändring uti hvad Utskottet,
i förevarande afseende, redan
föreslagit.
Pag. 49 > 5o och 5i (,§. 73 — y5.~) Hos
Yällollige Borgare-Ståndet har väl åtskilligt
blifvit anmärkt derom, att Bergshandtei ingen
skulle vara lindrigare beskattad, än Jordbruket,
hvarpå, såsom exempel, anfördes, att
jordbruket skattar i Bevillning omkring
500.000 Rdr; men Bsrgshandteringen blott
50.000 Rdr, o. s. v
Härvid får Utskottet endast erinra, att
denna skatt utgår med lika procent i moa
af värdet, och att den stora skillnaden i detta
värde måste åstadkomma en motsvarande i
skatt, samt att för öfrigt Utskottets förslag,
så väl om bevillning å Bruk, med Jet mera
dithörande, som angående uppskattningen
till värdet deraf, är upprättadt i enlighet
med de af Rikets Ständer fastställda
Bevillnings- och Varderings-grunder, som
härpå hafva afseende.
<$“. 76. På sätt Utskottet redan vid §. 29
3^ B ev i lin.-Titsh:s Utlåtande, N:o 66.
antydt, har inom Högvördige Preste-Stånd
t blifvit anfördt af Herr Contracts-Pi osten
P. (J. Svedelius, att, då alla Fastigheter,
Yerk och Inrättningar böra uppgifvas der
de äro belägne, för att behörigen uppföras
i Mantals-Längden, sorn ligger till grund för
Taxenngs-Längden, Taxeringen af Masugn
borde ske i den ort, der den äi belägen,
för att tued behörig noggrannhet kunna
verkställas. Likväl hade, till följd af tillägget
i Andra Art, 4 §• lista morn. af nu
gällande Förordning, Masugnar blifvit, efter
egares påstående, Uppskattade vid Bruk,
belägne i annat Län, genom hvilka förhållanden
handt, att de stundom blifvit 2:ne
gånger, och stundom alls intet, taxerade.
Detta ansåg Herr Prosten endast kunna förekommas
genom ett tillägg, antingen vid
pag. 51 eller vid den 76 §:n, derom, att
Masugnar icke finge ingå i värdet af annan
Egendom, än den, som vöre belägen i samma
Taxerings- eller Pröfnings-district, samt
att Bruk, som erhålla sitt Tackjern från
Masugn i annat district, borde vid uppskattning
anses såsom grundade på KöpTackjern.
Då Utskottet i förenämnde hänseende
afven insett rigtigheten af hvad sålunda anfördt
blifvit, har Utskottet redan i izj.:de Bevillnings-grunden
föreslagit ett, till förekom
-
Berdin.-Utslsts Utlåtande, N:o 86» 33
kommande af dessa missbruk syftande, och
Vid pag. 51 infördt tillagg vid ordet ”Masugnar;'
men
Utskottet anser, med biträdande
af Herr Prosten Svedet ii åsigter,
till närmare förklaring härom,
böra i slutet af 76 §. införas
följande undantag, nemligen t
Bock må sådana Masugnar, hvilka
är o belägne inom samma Taxerings-
och Profnings-district med
det Bruk, hvarunder de lyda, och
som begagna deras' till verkning,
uppskattas gemensamt med Bruket,
och på det ställe, der samma Bruk
är beläget. Alla andra Masugnar
skola uppgifvas och till värde beskattas
der de äro belägne.
Q 70,') Inom Hedervärda Bonde-Ståndet är
Vordet yrkadt, af Casper Wijkman, att det
här föreskrifna ansvar, för Häradsskrifvare^
uteblifvande, skulle utsträckas dertill, att
han ålades ersätta Comiténs Ledamöters resekostnad,
och af Nils M aisson från Malmöhus
Län, att ett lika ansvar, som för
Häradsskrifvare, äfven borde stadgas för
Landshöfdinge, eller den i hans ställe förordnade,
som icke på utsatt tid infunne sig
Bih. tilt li.-St. Brot. 1828-18S0, 5 Sami,' 1 Jfd
3 Band. 6:te Haft, 3
34 fi ev i 11 >i.-Uts /< :s Utlåtande, N:o 66.
vid Taxerings-förrättning; men dä Utskottet
anser hvad, som redan derom är föreslaget,
vara ändamåls-enligt, och den ifrågavarande
förbrytelsen motsvarande, samt att något
ansvar, i den händelse LandsHöfdinge,
eller den i hans ställe förordnade, uteblifver,
destomindre är lämpligt, som Comiténs
arbeten icke deraf hindras, då 96 §. föreskrifver,
att i sådant fall Comitén eger
välja Ordförande bland sina Ledamöter, pä
det förrättningen icke må uppehållas, så kan
Utskofet icke understödja hvad i
förenämnde afseende af Casper
Wijkman och JVils Månsson blifvit
ifrågasatt.
Pets;. 58. (jf. §. mflj tor.) Emot de i 106
och 107 §. §. föreslagna Stadganden om
fyrige Gesällers Mantalsskrifning m. m., hafva
anmärkningar blifvit gjorda hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln, Högvördigé
Preste-Ståndet och Yälioilige Borgare-Ståndet,
hvarvid Herr von Törnes deremot gjorda
reservation blifvit åberopad; och sedan
Ilik- ts Högloflige Ständer icke allenast antagit
hvad som i Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottens Betänkande,
under N;o 54, pag. 22 och 23, föreslås om
Gesällers vilkorliga stillande under Tjenstehjons
Stadgan in. m., utan äfven godkänt
hvad i bemälde Utskotts Utlåtan
-
Bevilln.-U tshts Utlåtande, N < 66. 35
de, N:o 71 pag. 20 och <23, framställes ifråga
om deni, sorn äro för Lösdrifvare att anse;
sii linner Utskottet, att de förhållanden,
hvilka gåfvo anledning till de i ofvannämnde
§. §. intagna föreskrifter, äro
på annat sätt ordnade, samt hemställer, i
grund häraf,
att dessa §. §. måtte ur förslaget
alldeles utgå, likasom den till
dem vid 45 §. intagna hänvisning.
Pag. 58 ($. /oS). Under åberopande af
Herr Dernier* dervid gjorda reservation,
har anmärkning inom Välloflige BorgareStåndet
förekommit emot hvad här föreslås,
att Husbonde icke är fri!agen från
ansvar för Krono Skatterne af Backstugueller
Inhyseshjon, som har jordbruk, hvarpå
kreatur kan födas; men då Utskottet
anser, att ett sådant stadgande, som för
öfrigt icke egentligen är något nytt, utan
äfven kunde förstås under den nu gällande
redacdonen, skall verka fördelaktigt derigenom,
att Husbonde kommer i ett närmare
förhållande till de å hans egor boende
jordbrukande inhyseshjon, samt får
anledning att hålla dem till ordentlighet
och arbetsamhet, kan Utskottet icke finna
någon annan förändring i denna del lämplig,
än att Utskottet, till förekommande
af misstydning,
36 Bevilln.-XJt$li;s VHatande, Nia 66,
föreslär att, i stället för ordet
”Kreatur ” må insättas Thist- elier
Nötkreatur.
Pag. 5g (5- 5- 114 & n5y Vid den här
föreslagna förändringen af de serskilda
classernes Ledamöter i Städernes Taxerings-Comitéer
har blifvit, inom Välloflige
Borgare-Ståndet, anmärkt: att, ehuru
en lindring synes vara beredd genom för->
minskningen uti antalet af Borgare-Ståndets
Ledamöter, egentliga afsigten med förändringen
, så väl i fråga om Stockholm och
Götheborg, som öfrige Städerne, skall haf*
va varit, att bereda Borgare-Ståndets Ledamöters
öfverröstning; att, då Borgare äro
de fleste invånare i Staden och gifva
de största allmänna bidragen, vore den förut
stadgade proportionen emellan Ledamöterne
billig, och hvarigenom, med afseende
på Svensk mans rätt att beskatta sig
sjelf, ett rättsenligt öfvervägande funnes
på Borgerskapets sida, helst Borgare med
största kännedom taxera de till deras dass
hörande; att samma princip vore genom det
större antalet af Ledamöter utaf Bonde StåndetiTaxerings-Comité
för Landet bibehåller;
och att erfarenheten stundom visat, att, om
ej det större antal Ledamöter af Borgare -  Ståndet i Taxerings-Comité funnits, hade,
när få af de andra Ståndens Ledamöter
Bevilln.-Utsk:s Utlåtande, N:o 66. 37
sig infunnit, förrättningen svårligen kunnat
ega rum.
De motiver, som föranledt Utskottets
ifrågavarande förslag, äro uppgifna, pag.
4-9, i Betänkandet b:o 57, och det torde
lätt inses, att förebråelsen om afsigt att
bereda Borgerskapets Ledamöters öfverröstning
saknar skälig grund, då föreslaget
blifvit, att af Borgare-Ståndet bör i
Comitén linnas ett fika antal Ledamöter,
sorn af de andra Stånden tillsammans. Icke
eller tror Utskottet den, i anmärkningen
om Svenska Folkets sjelf-beskattnings-rätt,
gjorda fraanställning vara den rätta och
ined våra Grundlagor öfverensstämmande.
Denna rätt utöfvas nemligen icke af något
Stånd enskildt eller öf vervägandeutan af
alla 4 Biles- Stånden till lika andel hvartdera,
och den nu föreslagna organisation af Taxerings-Comitén
i Städerne är således dermed
närmare öfverensstämmande, än den
förra, samt leronar Borgare Ståndets Ledamöter
lika tjenligt tillfälle att afgifva upplysningar;
hvartill kommer, att, uti Taxerings-Comiteerne
å Landet, Bonde Ståndet,
ehuru till antalet det talrikaste, alldeles
icke, såsom i anmärkningen framstälJes,
utgör det större antalet, utan tvärtom
det mindre, eller endast en tredjedel.
Då nu förslaget innehåller, att Borgare
i ländets Ledamöter skulle utgöra half
-
38 r Bevilln -Utslits Utlåtande, N:o C6.
ten, och afven föreskrifvit, huru förhållas
bör, om Ledamöter af en eller annan
class skulle saknas, tror Utskottet, att allt
billigt afseende blifvit fästadt å de härvid
förekommande omständigheter, samt att hvad
häremot anmärkt blifvit icke deruti bör
föranleda någon ändring.
O- Det i denna §. förekommande
stadgande, att endast den, som idkar verklig
Borgerlig näring, må till Taxeringsman af
Borgare-Ståndet väljas, har i Borgare Ståndet
hlifvit ånsedt öfverflödigt, emedan den„
sorn hölls för den mest skicklige, borde
väljas, utan afseende derpå, om han idkade
verklig Borgerlig rörelse; men emedan
detta stadgande tillkommit, för att utmärka
hvad under uttrycket ”rätter Borgare” bör
förstås, och dessutom antagas bör, att endast
den, som är i verklig rörelse, kan ega tillförlitlig
kännedom om sina Medborgares ställning
o. s. v., anser Utskottet och tillstyrker:
att stadgandet härom, så väl i
denna, sorn i den 143 §., hvarvid
samma anmärkning förekommer,
må bibehållas.
jfjf- 122.') Härvid är vordet i Borgare Ståndet
ar.fördt, att Utskottet skall förbisett
förändringen i ordningen för afgåendet
bland Ledamöterna, såsom en följd af Cö
-
Bexiltn.-tJtsk:'s thlatandé, N:o 66. 3g
mité-Ledamöternas förändrade antal, och af ,
då förut det varit stadgadt, att i 2:dra och.
3:dje Glassens Städer, ibland Ledamöterna
af Borgerskapet, afgå det ena året 4 OG^
det andra 5, vore det nu mera lämpligt^
att f hvarje år skall afgå. Enär den af
Utskottet föreslagna redaction, som innehåller,
att Taxeringsmännen skola årligen
ombytas till der sådant med an*
talet öfverensstämmer, men eljest till hälften,
är fullkomligt enlig med de tillstyrk*
ta förändringarne i Comitéernas organi*
sation ,
saknar Utskottet anledning att från*
gå hvad härom blifvit framställdt.
Pa". 63. QS\ jf. i32 & i333) Emot de här
föreslagna stadganden i 152 § om värdering
af Hus å Lägenheter och Lustställen på
Städernes grund, äfvensom af de i 133
omnämnde Hus å Hemman och Lägenlie*
ter, som ligga inom Städernes områden,
har blifvit anmärkt, att de i förstnämnde
förekommande Hus borde värderas efter
samma grund, sorn de åbyggnader,
hvilka afses i 133 §, samt att, i fråga om.
de sistnämnde, alldeles samma föreskrifter
borde gälla, som för Landet, nemligen att
Husen icke skulle värderas serskildt.
Hvad de i 152 §. förekommande Hus
angår, så äro föreskrifterne för värderingen
4o Tlendlln.- Utslits Utlåtande) N:o 66.
afFattade ej mindre i öfverensstämmelse
med hvad förut derom varit stadgadt, än
hithörande, af Rikets Högloflige Ständer
antagna värderingsgrund; och dä före^krjfyet
är, att Brännvinsbränningen i Städerna
skeri mon af jordens värde, har sådant
föranledt förslaget, att jorden skall , serskildt
värderas) hvadan Utskottet tror så
mycket mindre grundadt skäl till klander
härvid förekomma> som uttryckligen bestämmes,
att för öfrigt enahanda grunder,
som för Landtegendomars värdering, böra
följas; hvarföre ock
Utskottet i dessa delar icke kan
frångå det gjorda förslaget.
Pag. 6y. (.,§\ 1/^36) Då Utskottet vidtagit
den här förekommande förändring i Pröfhings-Comiténs
personal, uti öfverensstämmelse
med Comitéernas nya organisation,
vidhåller
Utskottet, Oansedt det inom Borgare-Ståndet
gjorda anförande om
förändringens o'etydlighet, sitt
härom gjorda förslag.
Pag. 68. 1.453) Inom Välloflige Bor
gare-Ståndet
är anfördt, att, sedan Utskottet
föreslagit i procent af den i ,HufVudstaden
utgående Bevillning till Taxe*
rings
-
Bevilln.-TJtskts Utlåtande, N:o 66. 41
rings-kostnadernes bestridande, det icke tillhört
Utskottet att, på sätt som skall skett,
befatti sig med fördelningen, äfvensom
yrkadt, att Sjömanshusets Ombudsman borde,
för sin möda vid debitering, erhälla
ersättning af omnämnde J procent, ehuru
sädant, vid derom gjord ansökning, skall
blifvit honom förvägradt^ hvarjemte, inom
Hedervärda Bonde-Standet, Casper M-Cjkrnan_,
tinder anförande, att Lands-Kamererare
skall tillegnat sig betydlig del af denna
provision, begärt, att, till förekommande
häraf, Utskottet mätte inkotnma med förslag
till fördelning af ifrågavarande Bevillnings-procent,
med iakttagande dervid, att
den synnerligast borde komma Häradsskrifvare
till godo.
Den ringa redactionsförändring, hvilken
Utskottet, i fråga om Bevillnings-procenten
till vederbörandes vid Debitering och
Taxering m. m. i Stockholm biträdande,
har föreslagit, är alldeles icke någon fördelning
deraf, utan endast, på sätt Betänkandet
N:o 57, pag. 4.5, innehåller, en, på
grundade anledningar, tillkommen bestämmelse,
som åsyftar att förekomma, det ifrågavarande
arfvode må användas utom sitt
egentliga ändamål. Till detta anser Utskottet
höra, att Sjömanshusets Ömbuds
Bih.
till ll.-St. Brot. 18^8-1 Bin, 5 Sami. i Afd,
3 Band, Otte Haft. 4
4* Bovilln.-tJtsl:s Utlåtande, N:o 50.
man erhåller lämpligt arfvode för sitt hithörande
besvär, hvarföre ock Utskottet, i
slutet af 159 §, som afhandlar Debitering
ni. m. å Sjömanshuset, föreslagit ett härmed
öfverensstämmande stadgande; men
hvad Casper JYijkmans begäran vidkommer,
sä torde Utskottet blott få åberopa hvad
Stats- och Bevillnings-Utskotten, i Betänkandet
N:o 86, härom anfört, i full öfvertygelse,
att en sådan fördelning endast lämpligen
kan af Pröfnings-Comitén verkställas.
Och Utskottet afstyrker således
hvad Casper kC/j kruuti härom föreslagit.
Pag. ~o. i53k) Då Utskottet affattat
det här intagna stadgande om kostnadsfritt
meddelande af Kongl Kammar-Rättens Resolutioner
eller Utslag, i ordagrann öfverensstämmelse
med Rikets Högloflige Ständers
härom fattade beslut, kan Utskottet
destomindre nu tillstyrka bifall till det
i Välloflige Borgare-Ståndet yrkade tillägg,
att Uppbördsman skulle utan kostnad erhålla
del af sådana beslut, som Utskottet
icke ens amer sig berättigadt att föreslå
några stadganden, som afse förhållandena
emellan Kongl. Maj:t och Kronan och Dess
Uppbördsman.
Pag. j5. i65.') Inom Välloflige Bor
-
Bdvilln.-Z]tsk:.i Utlåtande, N:o 66, 43
gare St:1 ndet har, i fråga om det här uti
i. mom. införda fritagande från Bevillning
för Arméens, Amiralitetets och Civil -  Statens Pensions-Cassör, blifvit anmärkt,
att, då Tullverket, Götha Canal, järnte flera
Verk och Inrättningar, hafva Pensions-Cassor,
fullkomligt skäl vore, att de Pensioner,
som derifrån utgå, ej eller med Bevillning
må beläggas; och då Utskottet anser
detta yrkande vara stödt på goda grunder,
får
Utskottet tillstyrka, att den i denna
§. härom intagna ordalydelse
måtte blifva följande:
Armeens Amiralitetets eller Civila
Statens samt alla andra Pensionsinrättningar
hvartill del egar ne
sjelf ve göra bidrag.
Inom alla fyra Jliks-Stånden hafva motioner
och yrkanden blifvit gjorda derom,
att Höganäs Stenkolsverk, såsom en allmänt
nyttig Inrättning, hvilken vore i behof
af skydd och uppmuntran, måtte från
Bevillning, på lika sätt som hittills skett,
befrias; och då sålunda motion i ämnet
blifvit väckt, får Utskottet, som delar de
härom framställda åsigter,
härmed vördsamt tillstyrka, att
Höganäs Stenkolsverk måtte förunnas
en sådan befrielse intill nästa
lUksdag, samt att samma or
-
44 Be.villn.-litslcs Utlåtande, N:o 66.
dalag 1 detta afseende må bibehållas,
som finnas intagna i nu gällande
Bevillnings-Förordning.
(Pag- /C>.') Inom Preste* Stån det har. uppå
förment grund, dels att Danviks Hospital
skall njuta befrielse från Busttjenstsbevillnings
erläggande för de dit anslagna
Frälseräntor, och dels med hemtad
anledning af Utskottets i denna §. förekommande
förslag, att från Bevillning må befrias
Scholae-inrättningar för den afkomst,
som de, i följd af Gåfva eller Testamente,
åtnjuta från Egendomar på Landet, så länge
den för dessa Egendomars fulla värde
belöpande Bevillning af deras egare betalas,
blifvit yrkadt af Pierr Frosten Anjou, att
alla Scholor, som hafva Frälseräntor, finge
åtnjuta en sådan lindring, om den icke kunde
till alla ad plös usu< cii dagna Inrättningar
utsträckas, hvaruti flera Ledamöter instämt,
under anförande tillika af exempel
derpå, huru tvister uppstått emellan Frälse-Bäntegifvaren
och Bäntetagaren, om hvem
som borde vidkännas Bevillningen.
Utskottet får härvid först upplysa, det
förutsättningen, att Danviks Hospital åtnjuter
befrielse från Bevillning för Frälseräntor,
är ett misstag, emedan det, pag. 25,
förekommande, af ålder bibehållna undantag,
till förmon för Danviks Hospital, blott
BeviUn.-Utslas Tillåtande, N:0 66. ^5
innehåller, att befrielse eger rum frän
afgiften efter Rusttjenst-marker för Danviks
Hospital tillhörige Frälsehemman, då
för öfrigt Bevillningen af Frälseräntor icke
utgår efter Rusttjenst-marker, utan på
det sätt, att af dessa, jemlikt 68 §> uträkräknade
till Capital efter 5 procent, utgöres
samma afgift, som för Fastigheter, samt
den grund, hvilken föranledt ifrågavarande
exception, här alldeles icke är tillämplig,
enär hvarje Hemman, hvaraf Frälseränta
till annan egarq utgår, är, i mon
af räntans värde, lägre värderadt och belagdt
med mindre Bevillning;
saknar Utskottet skälig anledning
att understödja ofvanberörde yrkande;
men som Utskottet funnit,
att missförstånd egt rum i fråga
om hvilkendera, antingen egaren
af jorden eller af Frälseräntan,
borde vidkännas Bevillningen för
den senare, så har Utskottet ansett
det förtydligande nödigt, att, till
hvad ifrågavarande 68 §• härom innehåller,
bör, näst efter orden:
'■'öfrige Fastigheter,” tilläggas; hvilken
afgift af egaren till Frälseräntan
bör erläggas.
I sammanhang härmed har Herr Biskop
af Wingård instämt uti Herr af Bi/lberghs
reservation, i fråga om Utskottets
46 Hevilla.-UtsAls Utlåtande, N:o 66.
meranämnde förslag om vilkorlig befrielse
för Scholae - inrättningars afkomst i
Spannmål, och tillika yrkat, att åt detta
stadgande måtte gifvas all tydlighet, så att.
icke allenast Scholor, utan Undervisningsanstalter
i allmänhet, och Stipendii-inrättningar,
måtte, när det förutsatta vilkoret
inträffar, åtnjuta en sådan befrielse. Då
Utskottets ofvannämnde förslag tillkommit
i anledning af en serskild fråga, sorn blif
vit afgjord genom ett Kongl. Kammar Rättens
på den i förslaget framställda princip
grundadt Utslag,
anser Utskottet sia icke böra deråt
gifva en vidsträcktare tillämpning,
än den, som utmärkes genom
uttrycket ”Scholas-inrättningar”.
Deremot har Utskottet,
vid närmare öfvervägande, uppå
de i Herr af Bill berghs reservation
anförda grunder, funnit, dels
att stadgandet, genom uteslutande
af de i redactionen förekommande
orden: ”i Spannmål”j bör erhålla
mera Utsträckning, och dels
att, på sätt i nämnde reservation
föreslås, näst efter slutorden ”egare
betalas” bör tilläggas ”dock
att de Tjenstemän, h vilka af sd-,
dan afkomst njuta lön , böra. för
dens annna erlägga Bevillning>, då
Hevilla ,-tJt sins Utlåtande, N:o 66. 4?
(lett öfver stiger 200 Rdr , efter stadgad
förv andimgs grund och får
Utskottet det sålunda förändrade
förslaget till Rikets Högloflige
Ständers gillande vördsamt framställa.
Slutligen får Utskottet vördsamt
tillkännagifva, att Utskottet funnit
den 166 §:n, i stället för den
i förra förslaget förekommande
redaction, som möjligen kunde
misstydas, böra erhålla en sådan
lydelse: "befrielse från deti Bevillning
j som af jord eller egendom
utgå bör<, eger icke rum, utom i
de,fall denna Förordning medgifva''f’
äfvensom att Utskottet fin*
ner några förändringar i citatio*
ner och §§:s numerordning blifva
en följd af hvad Utskottet ntt
föreslagit, då detsamma skulle vinna
Rikets Högloflige Ständers bifall.
Jemte det denna redactions-förändring
tinderställes Rikets Högloflig" Ständers godkännande,
hemställes tillika, om icke det
må öfverlemnas till Expeditions-Utskottet,
att, vid Bevillnings-Förordningens författande,
iakttaga de rättelser, i afseende på citationer
och paragrapheringen, hvartill Ri«
48 B . t, Bernilla.-Utslcs Utlåtande, N:o 66.
kets Höglollige Ständers beslut kunna föranleda.
De vid detta Betänkande gjorda reservationer
bifogas vördsammast.
Stockholm den 28 Jai.uarii 1830.
Reservationer:
af Herr Tham, t Mollrath: ”Öfverlygad,
att det icke allenast varit Bevillnings-Utskottets
skyldighet, att tili besvarande upptaga
de anmärkningar, som inom Riks-Stånden
blifvit gjorda emot §:n uti den föreslagna
nya Bevillnings-Förordningen, utan
äfven att en sådan behandling bidragit till
sjelfva frågans skyndsammare afgörande, har
jag reserverat mig emot Utskottets, i min
tanka, oformliga beslut, att med nämnde
anmärkningars besvarande uppskjuta till dess
de återstående voteringarne, i förstärkta StatsUtskottet,
öfver de till samma Utskott aflemnade
propositioner om Tullbevillningen
blifvit verkställda.
Att Utskott egenmägtigt kunna uppskjuta
besvarandet af Rikc Ståndens anmärkningar
vid deras förslag, tror jag uppenbart
strida emot Grundlagens föreskrift om behandlingen
af de mål, som till Utskott remitteras.
Alt
Bil. t. Bevilhi,-Utså:.t Utlåtande, N:o 6G. 49
Att genom Borgarnt-Ståndets förhud för
deras Ledamöter i förstärkta Stats-Utskottet
att deltaga uti omröstning, angående tiil
samma Utskott i Grundlagsenlig ordning öfverlemnade
Propositioner, icke något hinder
kunde uppkomma för Bevillnings-Utskoltet
att besvara anmärkningarne vid dell i stäilet
för Salpetergärden vilkorligt föreslagna Fy 11—
nadsafgifl, måste vara tydligt för hvar och
en, som vill erkänna, att det berott af
Ständerna att genast bifalla hvad Utskottet
härom tillstyrkt, och Utskottet hade derföre
genast till besvarande bordt upptaga alla
de anmärkningar, som blifvit gjorda deremot,
att denna fyllnadsafgift, i händelse den
hehöfves, blifvit .föreslagen att utgå med 4
skill, för hvarje Rdr, som efter a Art. Bevillnings
- Förordningen i Bevillning erlägges.
Jag tror, alt svaret på dessa anmärkningar
bordt blifva, att, om äfven hädanefter
de 124,000 Rdr, som i stället för Salpetergärden
be höfvas, skolat utgöras med
viss tillökning ensamt uti den så kallade permille-afgiften,
största tyngden derigenom,
drabbat jordbruket, och således rakt motverkat
ändamålet med Salpetergärdens efskaffande;
att, om denna afgift skall utgå
genom tillökning i per mille-afgiften, den
hårdast och orättvist träffar de orter, der
Bilt. till R.-St. Brot. 1828-18^0, 5 Sami. 1 Afd.
Z Baud. 6:te Iiuft.. 'j
5o }Bil. t. Bevilln-U tskts Utlåtande, N:o 66,
Hemmanen* värde äro högt uppdrifna och
localen förhindrar Salpeter-tillverkningen,
samt deremot i motsatt proportion lindrar
mest Hemmansegarne i de provincer, hvarest
Salpeternäringen idkas med stor vinst,
helst Hemmanen uti dessa provincer äro
lågt taxerade; alt både obilligt och orättvist
vore, att äfven fördela Salpetergärds-ersältnitigön
på personela skyddsafgiften och öka
deras bördor, sorn icke till sin bergning ega
annat än sin arbetsförmåga, och att deremot
alla andra, som för deras inkomster
fordra skydd emot utländska fiender, borde
deltaga uti kostnaden för ett af de dertill
verksammast bidragande medel.
På dessa grunder tror jag Utskottet
rättelieen förfarit, då det föreslagit, att, i
den händelse serskild Bevillning blifver behöflig
alt ersätta Salpetergärden, fördela den
på all, efter 2 Art. Bevillnings-Förorduingeu,
utgående Bevillning.
Om genom nya hinder* lika oväntade,
som. det Borgare-Ståndet redan lagt emot
omröstningen, angående en del af Tullbeviiiningen,
Bevillnings-Utskottet blifver uturståndsatt
att i råttan tid, före Riksdagens
slut, tillkännagifva bos Ständerna, huruvida
tillgångar afBrännvins- och Tullbevillningen,
utöfver hvad derpå redan är anslaget, med
säkerhet kan beräknas till ersättning för Salpetergärden,
och Ständerna icke afgjort, hu
-
Bil. t. Bevilln.-Utsk:s Utlåtande, N:o 66. 5i
ru, i brist af sådana tillgångar, den dertill
nödvändiga fyllnads-afgiften skall utgöras,
blifver d>*n enkla följden, att ingen tillgång
finnes till anslaget för de 124,000 Rdr, sora
erfordras tili ersättning för Salpetergärdén;
brister tillgång, och anslaget således icke utgår,
kommer denna gärd, enligt Konungens
uttryckliga förbehåll, att af jorden, hädanefter
som hittills, utgöras. Af dessa skäl,
och på det Konungs och Ständers gemensamma
beslut om Salpetergärdens upphörande
icke mä göras om intet, genom Bevillnings.
Utskottets vägran att nu besvara
de emot förra förslaget i denna fråga gjorda
anmärkningar, tillstyrker jag, att Rikets
Högloflige Ständer, med ogillande af Utskottets
förfarande, ville afgöra frågan härom
genom bifall till hvad i förslaget till nya
Bevillnings-Förordningens J1 §. finnes stadgadt,
samt till hvad uti Utskottets Betänkande
JY:o5y, pag. 5, 6 och 7, derom är hemställ dt,
helst genom detta bifall intet hinder möter
för Ständerna, att låta denna fylinadsafgift
försvinna utur Bevillnings-Förordningen, i
händelse, innan Riksdagens slut, andra säkra
tillgångar till ersättning derföre erhållas”.
Härmed förenade sig Johannes Svensson
från Jönköpings Län, Eric Pehrsson
från Gefleborgs Län, m. fl. uf Hedervärda
Bonde-Ståndets Ledamöter.
Herr Prosten Svedelius, P. G., reser
-
52 Bil. t. Bevilln.-TJisfrts Utlåtande, N:o 66.
verade sig emot Utskottets beslut, att uti
den jo8 §., af nja Författningsförslaget,
näst efter ordet: ”inhyseshjon” tillägga ”ilian
jordbruk hvarpå Häst- eller Nötkreatur
ian födas.”
Åf Herr Sandblad: ”Jag reserverar mig
emot det nu å nyo uti' 114 §• framställda
förslaget om en förändrad organisation af
Taxerings - Comiteerne i Stockholm. Af erfarenheten
känner jag, att ganska ofta Ledaniölerne
af de öfriga Stånden uteblifva,
så alt det stone antalet af Borgare-Ståndet
är ganska behölligt för Taxei ingsärcndenas
behöriga handläggning och afslutande. Då
nu t. ex. blifvit föreslaget, att endast <) Ledamöter
af Grosshandels-Societeten skola
vara Taxeringsman i stället för 12, enligt
1111 gällande Författning, så skall det, ora
Förslaget lii falies, Ilända, att, då Comiten
arbetar på 6 afdelningar, på 3:ne af dessa
endast kommer en Grosshandlare. Om denne,
sorn lätt inträffar, uteblifver, kan Taxeringsarbetet
icke fortgå, emedan det är naturligt,
att han, i frågor 0111 sin dass, har
mesta sakkännedom, och att han deruti ger
ledning för Comitens omdöme. Enär
ett sådant förhållande i mer eller mindre
nion eger rum i de andra classerna, torde
latt inses, att det nya förslaget knappt är
verkslällbart, hvarföre ock jag deruti icke
kunnat instämma”.
Bil. C. Bevilln.-TJtslts Utlåtande, N:o 66. 55
Af Eric Pehrsson fran Gefleborgs Län:
"Emot Högloflige Utskottets föreslagna rt>
dactionsförändring, uti io8:<le §, alt Jordegaren
skall ansvara Krono-utsky lderna för
elen, sorn är boende å haus egor och kan
föda boskap, får jag vördsamt anmäla min
reservation. Skälen för min skiljaktiga mening
grunda sig hufvudsakligen på följande:
Den, som kari föda boskap, lar dr ej vara
urståndsatt att sjelf utgöra sin Bevillning.
Ett sådant beslut kommer blott att belasta
Fattigförsörjningen, i tby att ingen vågar
åt någon upplåta en onyttig plats, hvarå
den fattige kan bosätta sig och försörja sig
och de sina. Icke hör den, sorn eger jorden,
stå i borgen för den fattiges Kronoutskylder,
af hvilken han icke njuter en motsvarande
inkomst, antingen i penningar, arbete
eiler annat, och då dertill kommer, att
mången, ehuru å egorira boende, deraf icke
kan föda boskap, men, genom arbete eller
beting med andra, kan få berga så my cket
foder, att iian kan föda boskap, så synes
det vara mindre väl eftertänkt att ålägga
Jordegaren ett sådant ansvar, som blott uti
ett patriotiskt afseende lenmat den fattige
rum att försörja sig.
Det är på sådana grunder jag öfverlemnar
tili Rikets Högloflige Ständers noggranna
beprofvande, om icke 20 morn. 3:dje
Art. 3:dje §. uti nu gällande Bevillning*-  Förordning måtte bibehållas oförändradt.
54 Bevilln. - UtsJcs Betänkande, N:o öy.
N:o Gn.
Ankom till Exp. Utsk. d. 4 Fehr, 1830,
Betänkande, i anledning af Herr C. D.
af Skogmans motion, z afseende
pä tiden, dä en ny Tull-Taxa
skall träda i verkställighet,
tdii ett anförande, bos Högloflige Ridderskajiet
neli Adeln, hvilket blifvit till BevilhiingsUlskottet
remitleradt, har Herr C. D. af Skogmat
fästat uppmärksamheten å angelägenheten
deraf, att de förändringar i Tuilafgifterne,
sorn komma att blifva följder af Rikets
Högloflige Ständers Beslut i dessa ämnen,
vid innevarande Riksdag, måtte åtminstone
några månader förut blifva allmänt
hände, samt på sådan grund föreslagit, att
Högloflige Ridderskapel och Adeln ville för
sin del besluta, att de förhöjningar eller nedsätta;
agar i Tullafgifterne pä inkommande
och utgående varor, som vid denna Riksdag
varda af Rikets Ständer vidtagne, emot hvad
nu gällande Tull-Taxa innehåller, icke skola
träda i verkställighet förr, än i frän och med
den 1 nästkommande Maji, samt att Ridder skåpet
och Adeln, äfven ville inbjuda de öfriga
Stånden att i detta beslut sig förena; och hafva
Herr Friherre Åkerhjelm, G. F., samt Herr
Tham, W-, tillstyrkt bifall till hvad sålun
-
Bevilln^-Utsk.t Betänkande, N:o 67. 55
da blifvit föreslaget, på den grund, att förändringarne
intill nämnde lid lorrie lunna
blifva kända, samt förtulluing, utom från Nederlagen,
intilldess endast i obetydlig moa
komma i fråga.
Då äfven Utskottet, för sin del, insett
vigten och nödvändigheten deraf, att någon
tid förflyter emellan allmängörandet *f den
nya Tull-Taxan och dess tillämpning, instämmer
Utskottet i de härom, på ofvannärnnde
sätt, yttrade allmänna åsikter; men
i fråga om bestämmandet al tidpunkten, vid
hvilken den nya Tull-TaXan skulle efterlefvas,
så, och med afseende ej mindre derå,
att densamma, med Kongl.Majrts Nådiga sanction
försedd, nu mera svårligen torde kunna
lunna promulgeras förr än vid Seglationems
början detta år, än derå, alt en längre tid
erfordras, innan dess Tlil Ibestäm ruelser och
Öfriga sladganden kunna blifva tillräckligt
kände, för att på ett Ijeniigt och aimänt
gagneligt sätt tillämpas, anser Utskottet
att, likasom i fråga om Bevillningsoch
Brännvins- brännings- För ordni
n särne blifvit tillstyrkt, i fråga varande
Taxa icke förr, än med itgången
af nästkommande år i83i,
bör tjena lill efterrättelse, samt
får, på sådan grund, vördsamt
hemställa: alt P.iT ■ :s Höyb.fiige
Ständer ville i den Skrifvelse,
Bevilln.-TJtsli:s Betänkande t N:o 67*
sorn, jemte nya Tull-Taxan, kommer
att tili Kongl. Maj:t aflåtas, i
underdånighet tillkännagifva, hurusom
Rikets Ständer funnit det vara
både med allmän och enskild
nytta förenligt, att de förändringar
i Tull-Taxan, sorn blifva följder af
Rikets Ständers vid denna Riksdag
derom fattade Beslut, blifva kände
och allmäugjorda någon tid före Taxans
tillämpning, samt alt Rikets
Ständer trott denna tid, för att förekomma
hastiga rubbningar i bestående
förhållanden och i grund
deraf gjorda beräkningar, icke böra
blifva alltför inskränkt, utan tjenligäst
kunna utsättas till densamma,
som för tillämpningen af Bevillnings-
och Brännvins-Förordningarne
är vorden bestämd, eller
den 1 Januarii i83r, och på sådan
grund i underdånighet anhålla, att
Kongl. Maj:t i Nåder läcktes, så
fort lämpligen ske kunde, allmängöra
den med Kongl. Maj:ts Nådiga
sanction försedde nya Tull-Taxan,
jemte det stadgande, att densamma
från och med den 1 Januarii 1831
skulle tjena till vederbörlig efterrätt
el-, e.
Stockholm den 2 Februarii i83o.
Bsvilln.-Uts!i:s Memorial, Nto 68. 5^
N:o 68.
Ankom till Exp. Utsk. d. Ii Eebr. 1830.
Memorial, om Säl peter gärdens ersättande
genom anvisning på tillgångar
af 71ul!medien och Bränn■*
vins-B evilhungen.
Utskottet liar, uti sitt Betänkande, Nto 67, om
Allmänna Bevillningens fördelning, föieslagit,
att ersättning för Salpetergärden, 1 a/j,000
Bdr, måtte utgöras med vissa skillingar å
hvarje efter 2 Art. debiterad Riksdaler, lin»
der namn af Fjllnads-afgiftjoch vid detta förslag
fästat det förbehåll, att, om af Tull*»
bevillningen eller Brännvinsafgiftcn skuiie
kunna beredas och med säkerhet beräknas
någon större eller mindre tillgång utöfver
de summor, som derå blifvit beräknade uti
det af Rikets Högloflige Ständer fastställ*
da Stals-Utskoltets Inkomst-Betänkande, ifrågavarande
fylluadsafgift, i nion af denna
tillgångs storlek, antingen måtte alldeles
försvinna eller minskas, äfvensom Utskottet,
uti det, i anledning äf de vid förslaget
om Bevillningens fördelning gjorda anmärkningar,
under N:o 66, afgifna Utlåtande, ti ii—
kännagaf sin afsigt, att, så snart de då än*
Hilt. till R.-St. Prot. 1828-1830, 5 Sami. 1 M/d.
3 Band. 6tte IIMft. ö
58 Bevilln.-Uish;s Memorial, N:o 68.
nu hvilande frågorna om åtskilliga Tullbe®
stämmelser blifvit inom Höglofhge förstärkta
Slats-Utskotiet afgjorda, i ett sammanhang
å nyo afgifva yttrande om fyllnadsafgjften
samt alla dermed gemenskap egande ämnen.
Sedan nu mera alla frågor, så väl om
Brännvinsskatten, som Tull-Bevillningen, blifvit
afgjorda, liar ULskottet kommit i tillfälle
att definitivt beräkna hvad som af
nämnde Titlar med säkerhet kan antagas
inflyta, och Utskottet får alltså nu vördsam;
afgifva slutligt yttrande i förenämnde
afseeivden.
Hvad härvid först angår den i och för
Brännvins-tillverkningen inflytande Bevillning>
så hör densamma, enär de vid detta
Riksmöte derföre bestämda stadgandexr komma
att tillämpas, eller från och med år r83r,
i Utskottets tanka, gifva, utöfver den af
Stais - Utskottet beräknade summa > föOjPOO
Rdr BancOj följande tillgångar, nemligen i
Förökad inkomst af enkla Bränlivins^pannor,
till följd af partiela förhöjningar i Tariffen
för Kannerymdsafgiften, Rdr 25,ooo
Afgiften för Mäskvärmare samt . .
sammansatta Brännvinsappa- . .
rater påräknas till ...... 4o,ooo
hvarjemte tillökningen, i anledning
af Rikets Ständers, genom votering,
Transport 65,ooo
Hfevilln.-Vtsh:s Memorial, N:o 68. orj
Transport 65,ooo
i Idögloflige Stats-Utskottet, fattade
beslut örn Brännvinsbrännings-Bevillningens
utgående med En skilling
å hvarje kanna til i verkad t
Brännvin, anses komma att utgöra
omkring 20,000
tillsammans 85,ooo
Beträffande dernäst Tullbevillningen^ så
bar Utskottet, då Ilo g?of lige Stats-Utskottet
vid sin calcul öfver denna Titel af sett inkomsten
efter nu gällande Tull-Taxa, lill
bufvudsaklig ledning vid sina beräkningar
antagit, och får vördsamt hänvisa till den
vid Utskottets första Betänkande, N:o 27,
om Stora Sjö-Tulls-Bevillningen fogade Tableauen
N;o 14, sorn utvisar den förhöjning
och sänkning emot nu gällande Tullbestäm'
melse, som Utskottet å Import-Tullen föreslog
jemte det deraf förmodade resultat.
Sedan Utskottet, å ena sidan, från den 1
Tableaueu calculerade tillökning af 224.000
Rdr, tillkommen af ökad tullå vissa importvaror,
afräkriat 12,000 Rdr, till följd af den,
i anledning af gjord anmärkning, tillkomna
förändringen i Utskottets första förslag om
högre Tull å Tobaksstjelkar, men, å den
andra, antagit, alt den, jemlikt Utskottets
slutliga hemställan, bestämda olika Tull å
Socker, borde gifva en tillökning af circa
60 Bevilln,-Utsk:s Memorial, N:o 68,
5ooo Rdr; så har Utskottet, med afseende
ej mindre derå, att nedsättningen i Tullen
å Tjära torde medföra den verkan, att någon
egentlig förhöjning i Intraden af Export-Tullen
icke torde kunna påräknas, än
att åtskilliga andra minskningar torde komma
att ega rum för några obetydliga varuartiklar,
å hvilka Tullen blifvit nedsatt, trott
sig med säkerhet endast kunna beräkna, att,
genom de vid denna Rikdag stadgade Tullafgifter,
bör, utöfver den al Ifögloflige StatsUtskottet
calculerade summa, inflyta en tillgång
af Rdr 211,000
Och när of vannämnde belopp af förökad
Bräunvios-Bevillning hi t föres
med . « . , . . . • 85,ooo
uppkommer således en sammanlagd
tillökningssumma af .... 2p6,ooo
Du största delen af denna summa utgöres
af Tull-Bevillningen, skulle visserligen
den invändning häremot kunna göras, att förändrade
handelsförhållanden med Utländska
Magter och inskränkningar uti inhemska handelsrörelsen
kunna leda till en sådan minskning
uti Tull-Intradens totala belopp, som
svarar emot denna calculerade tillökningssumma,
hvaraf vill synas, som en anvisning
å denna tillgång icke vöre säker att påräkna;
men, då Utskottet medgifver det origliga
utaf att vilja beräkna hela denna suni
-
Bevilln.-Utsk:s Memorial, N:o 68. 61
Via såsom en säker tillgång, kan Utskottet
deremot icke anse sannolikt, enär beräkningarne
af tillökningen å Tull-Bevillningen äro
gjorda på grund af ett medium af minst
3:ne års Import, att en missgynnande Handelsconjunelur
skulle verka lill nedsättning
i det beräknade Tullbeloppet till bela summan,
eller att den skulle fortfara i flera påföljande
år, så alt icke ett års brist ersättes
af ett annat års större inkomst.
Vid sådant förhållande får alltså Utskottet,
i öfverensstämmelse med det vid
framställningen om fyllnadsafgiften derom
gjorda förbehåll, härmed, och i grund af förrberörde
beräkning öfver Inkomsterne af
Brännvins- och Tull-Bevillningen, vördsamt
föreslå:
att hvad, som om meranämnde fyllnadsafgift
varit ifrågasalt, mätte alldeles
förfalla, samt deremot tillstyrka,
att Rikets Högloflige Ständer i
stället ville anvisa den ersättning,
som med 124,000 Rdr för Salpetergärden
bör utgöras, att utgå af
de Stats-Verket utaf Brännvinsoch
Tull-Bevillningen tillflytande
tillgångarj utöfver del beloppj hvartill
de uli Riks-Staten blifvit beräknade;
och att, om detta förslag vinner
Rikets Högloflige Ständers bi
-
6a Bevilla.~ZIisA:s Memorial, N:o 63.
fall, icke allenast frän den i Rubricjuen
till Bevillnings-Förordningen
bestämda summa må afdragas
124,000 Rdr, utan äfven ur sistnämnde
Författning må utgå allt
det, sorn har afseende på ersättningen
för Salpetergärden och fyllnadsafgiften;
hvarjemte Rikets Mögioflige
Ständer torde besluta underdånig
Skrifvelse till Kongl. Majit,
med underrättelse ej mindre om
den anvisade ersättningen för Sulpetergärden,
än att Rikets Ständer
ansett denna gärd böra, på vanligt
sätt, utgå, till nästa år, då de af
Rikets Ständer vid denna Riksdag
beslutade Brännvins- och Bevillnings-Författningar
komma att träda
i verkställighet, med hvilken
tid jemväl Salpetergärden bör upphöra.
Slutligen, och, ehuru vid föredragning
af Utskottets ofvannämnde Betänkande, N:o
57, åtskilliga anmärkningar inom Riks-Stånden
förekommit, i fråga om den af Utskottet
vilkorligen föreslagna fyllnadsafgiften,
svftamie, dels att ådagalägga, det en sådan
icke behöfdes, då tillgång borde finnas genom
inkomsten af Brännvins- och Tull-Bevillningen,
och dels, till klander deraf, att
denna afgift bief föreslagen att utgå å all,
Bevilln.-UtsJcs Memorial, N:o 68- 63
efter 2 Art. debiterad Bevillning, anser likväl
Utskottet, att dessa anmärkningars utförliga
upptagande och besvarande icke erfordras,
enär Utskottet nu föreslagit, att hela
frågan om en serskild så kallad fylinadsafgift
skulle förfalla.
Stockholm den g Februaarii i83o.
STOCKHOLM,
hos Carl Ab, Pihl, l83o.
i
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 69. 1
N:o öp.
Ankom till Exped* Utskottet den 12 Februarii 1S30*
Memorial, i anledning af de inom
Välloflige Borgare-Ståndet
gjorda anmärkningar vid
Betänkandet N:o 6a, med
förslag till reglementariska
föreskrifter, i afseende på
Brännvins-Skattens utgörande
efter tillverkningen.
Välloflige Borgare - Ståndet har väl, i grund
af åtskilliga anmärkningar, återremitterat Ut.
skottets ofvannämnde Betänkande; men som
detsamma, jemlikt ankomna Protoeolls-Utdrag,
blifvit bifallet af Högloflige Ridderskapet och
Adeln, Högvördige Preste-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet, under den i i denna
månad ; alltså, och då i denna reglementariska
fråga Rikets Högloflige Ständers
Beslut sålunda är fatiadt, kan Utskottet, i
anledning af förutnämnde återremiss icke
vidtaga annan åtgärd , än ött ett sådant förhållande
härmed vördsamt anmäla.
Slockholm den 10 Februarii 1830.
fiih. till Riki-St. Prot. 1818_ iSJO. 5 Semi. I Afi, t.
3'.eije B',det jule lil.
s JJevillnings-Utskottets Memoria/ N:o 70.
N;o 70.
Antom lill Exped. Utskottet elen 18 Febr. 1830.
Memorial, i anledning af RiksStåndens
olika beslut, angående
Allmänna Bevillningens
fördelning, jemte förslag till
de deraf föranledda voterings-propositioner.
Då det nu åligger Utsbollet, att yttra sig i
anledning af Riks-Ståndens besluL i Iråga om
Betänkandet N:o 67, samt det öfver deremot
gjorda anmärkningar afgifna Utlåtande N:o
66, med tillhörande förslag till ny Bevillningsförordning,
får Utskottet, efter vanligheten,
förbigå de delar af förslaget, sora vunnit
alla fyra respective Riks-Ståndens bifall
, och endast upptaga förekommande skiljaktigheter;
äfvensom Utskottet, enär nu föreslås
voterings-propositioner, hvilka af dessa
föranledas , och vid de nio, först i ordning
efter hvarannan af dem förekommande
, inträffar det förhållande, att 3 Stånd
stannat uti ett, och ett 4;de Stånd uti ett
annat beslut, torde i allmänhet få göra yord
-
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 70. 3
sam framställning , om icke pluralitetens beslut
må af det skiljaktiga Riks-Stdndet biträdas,
samt anmärka ati , om sådant i ett
eller flere fall inträftar, de föreslagne voterings-propositionerne
, i inon deraf, komma
att förminskas.
Pag. 6, fjj). '•). Hvad Utskottet i Utlåtandet
N:o 66 föreslagit, om afgiften å löner,
är af alla fyra Riks-Stånden i hufvudsaken bifallet;
men Högloflige Ridderskapet och Adeln
bär funnit att, uttrycket ”af alla löner,
”ifrån och nied iqq Rxlr'* borde förändras
till ”«/ alla löner, från *200 R.dr;" och då
sist anförde ordalydelse fullkomligt öfverensstämmer
med den af alla fyra Riks Stånden
antagne, i Utskottets Memorial N:o 37, pag.
14, förekommande 6:te Bevillningsgrunden, att
Bevillning utgöres af löneinkomsterne, ”utöfver
Tvåhundrade R.drså tillstyrker Utskottet,
att till efterlefnad af ofvannämnde
Ständernas Beslut, med uteslutande
af orden ^och med ,” må i Bevilinings-Förordningen,
å ofvan uppgifne
ställe, införas det af Ridderskapet
och Adeln antagne uttryck
”af alla löner, frän a00 R.-dr
^ag- 9» ($• I2)' S°m "Vällofl. BorgareStåndet
ogillat Utskottets af 5:ne Stånd godkända
förslag, angående Mäklares och Skepps
-
4 Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 70.’
klarerares beskattning , så och då förändringen
endast kommit i fråga för Stockholm
och Götheborg , torde denna Bevillningsfråga
komma att afgöras genom votering öfver
följande :
Prop. 1.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskott
tets, af Högloflige Ridderskapet och Adeln ,
Högvördige Preste-Ståndet, samt Hedervärda
Bonde-Ståndet godkända förslag, att minimiafgiften
af Bevillning för Mäklare och
Skeppsklarerare i Stockholm och Götheborg,
skall utslitas till 30 R:dr; röstar Ja; den
det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej ,
kommer minimi-afgiften för nämnde perso,
ner, att , enligt Välloflige Borgare - Ståndets
beslut, bestämmas till 20 R:dr.
Pag. i3, (§. 14). Välloflige BorgareStåndet
har för denna ordagrannt gillat den
af Utskottet föreslagne redaction, till och
med orden ’’Pröfnings - Comitén underställas
men som det i Betänkandet N:o 57
tillstyrkte och i Utlåtandet N:o 66 något
förändrade , samt af tre Riks stånd godkända
tillägget, hvilket stadgar, att nedsättning
Bevillnings-Uiskottets Memorial N;o 70. 5
»
under minimi-afgiften icke får ega rum för
Handlande eller Handtverkare, sorn i och
för rörelsen begagnar Handelsbetjent , Gesäll
, Lärling eller Arbetare m. tu., härvid
blifvit uteslutet, så och då Väiloflige Borgare-Ståndets
ofvannämnde Beslut, till deltagande
hvaruti de öfrige Riks-Stånden blifvit
inbjudne , har inflytande på Bevillningen
uppkommit derigenom.
Prop. 2.
Den, som i enlighet med Bevillningsutskottets,
af Högloflige Ridderskapet och
Adeln , Högvördige Preste - Ståndets och
Hedervärda Bonde - Ståndet godkända Beslut
, vill att, i 14 §. af Bevillnings-Förordningen
skall införas ett senare moment af följande
lydelse : ”För Handlande , eller Handtverkare
, hvilka i och för rörelsen begagna Handelsbetjent,
Gesäll, Lärling eller Arbetare,
niå någon nedsättning under minimibeloppet,
icke ega rum. — Dock undantages härifrån
enka efter Handlande eller Handtverkare
, som varit taxerad under minimi-afgift
, hvilken enka må, i och för rörelsen,
begagna en Handelsbetjent, Gesäll, Lärling
eller Arbetare, och likväl, efter Taxeringstnännens
pröfning, påföras Bevillning under
minimi-afgiften,” — röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej ;
g Bevillnings Ulskottels Memorial N:o 70.
Vinner Nej,
kommer berörde tillägg, i enlighet med Välloflige
Borgare-Ståndets beslut, att i Författningen
icke intagas.
Pag. 20 och 21, C§. 17)- Sorn Välloff.
Borgare-Ståndet äfven ogillat Utskottets af
de 3:ne öfrige Riks-Stånden bifallne förslag,
angående Bevillning, som borde erläggas af
Krögare, Krögerskor, de som hålla Liqueurkammare
och de Spisqvarters-idkare , som
ej äro Borgare, och i stället ansett föreskrifterne
härom i i8s5 års Bevillningsstadga
böra bibehållas, så framställe», i och lör
votering härom, en så lydande
Prop. 3.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets,
utaf Högloflige Ridderskapet och Adeln,
Högvördige Preste-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet antagna Förslag: att Krögare
Krögerskor, och de som hålla Liqueur-kammare,
Spisqvarters- och Värdshusidkare samt
Tracteurer, oberäknadt Bevillning för Brännvins-minutering,
då den tillätes, skola betala, i
Stockholm och Götheborg, minst 10 R:d, och
i de öfrige Städerne minst 6 R:d 32 sk.; alt
det skall åligga dem, som till sådan näring
Bevillnings-Utsiottets Memorial N.o 70. 7
meddela Tillstånds-bref, att genom antagande
borgen försäkra Kronan om afgiflens utgörande;
— alt alla Krögare , Krögerskor. Spisqvarters-
och Värdshusidkare, hvilka hafva
en bättre och förinonligare rörelse , än de
minst taxerade Krögarne, skola taxeras till
fem för hundradet af den inkomst de anses
hafva af rörelsen; att denna afgift skall erläggas,
äfven af hvar och en annan , som
med behörigt tillstånd försäljer brännvin, samt
att sådane personer skola taxeras serskildt ,
oansedt de utgöra Bevillning för Borgerlig
rörelse, — röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej ,
kommer, enligt Välloflige Borgare-Ståndets
Beslut, föreskrifterna härom uti 1823 års Bevillnings-stadga,
i stället att bibehållas.
Pag. 22. Vidare har, i fråga om förevarande
17 §. Välloflige Borgare-Ståndet ogillat
hvad Utskottet föreslagit, angående Mätares,
Packares, Vindragares, Lin-, Hamp-,
Tjär- och Bräd-vräkares, Packhus- och Vågkarlars
beskattning, hvaremot Ståndet, som
ansett dessa icke vara i bättre vilkor, än arbetskarlar
i städerne, funnit de förra böra,
lika med de senare, taxeras , samt till deltagande
i detta sitt beslut inbjudit de öfrige
Riks-Stånden, hvilka, jemlikt de till Utskot
-
8 Bevillnings Utskottets Memorial N:0 70.
tet nu ankomne Protocolls-Utdrag, godkännt
Utskottets Förslag. För den händelse, att
denna skiljaktighet fortfar, föreslås vördsamt
Prop. 4.
Den, som vill att Mätare, Packare, Vindragare,
Lin-, Hamp-, Tjär- och Brädvräkare,
Packhus- och Vågkarlar skola, jemlikt
Bevillnings-Utskottets, af Högloflige Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Preste.Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet bifallne Förslag,
taxeras i 2:ne classer, nemi. den första till
4 R:d och den andra till 2 R:d, röstar Ja j
den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
skola ofvannämnde personer, jemlikt Välloflige
Borgare-Ståndets beslut, taxeras lika
med arbetskarlar i Städerne.
Pag. 33. Af den anledning, att Hedervärda
Bonde-Ståndet icke gillat hvad Utskottet
i N;o 66 föreslagit, om en ytterligare
lägre dass af Bevillning för åkare i Stockholm
och Götheborg, hvilka icke äro Borgare,
utan i denna omständighet bifallit Betänkandet
N:o 57, får, enär S.ne Riks-Stånd
deremot nämnde tillägg godkänt, Utskottet
härmed framställa:
Pro
-
Hevillnings-Utskoitets Memorial N.-o 70. 9
Prop. 5.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af
Högloflige Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Preste-Ståndet samt Välloflige Borgare-Ståndet
godkände förslag, att åkare i
Stockholm och Götheborg, sorn icke äro
Borgare, skola taxeras i 5 classer, nemligen:
rostar Ja; den det ej vill, röstar Nej.
kommer, jemlikt Hedervärda Bonde-Ståndets
beslut, ofvannämnde 5:te dass af 5 R:dr att
uti Författningen icke intagas.
Pag. 24 (§. 20) Sedan Votering inom
Högloflige Förstärkta Stats-Utskottet nu blifvit
verkställd, i fråga om Städernas SaluAccis,
så får, i öfverensstämmelse med det
dervid fattade beslut, och jemlikt Utskott
r:sta Classen
2:dra dito
5:dje dito
4:de dito
5:te dito
20 R;d
15 —
10 —
5 —
3 —
Vinner Nej
Sik, till Riks-Sc. Prof, 1818—l85o', 5 Sami. t Afd.vt
5'dje B.t. 7[de Ht.
3 0 Revillnings-Uiskottets Memorial N:0. 7ö.
tets förut derom gjorda förbehåll, Utskottet
härmed vördsamt föreslå :
att denna 20 §. måtte erhålla följande
lydelse :
%. 20. För öfrigt utgöres deri
frän 'äldre tider utgående qvarntull
och Salu-Accis af Rikets Städer,
efter den vid denna Författning
fogade tariff', och på sätt serskildt,
af Kongl. Maj-.t utfärdad,
Kådig Kungörelse, om Salu-Accisen
, föreskrifver.
§. 21. Då Högvördige Preste-Ståndet beslutat,
att, i stället för den, af Utskottet föreslagne,
samt hittills utgående FastighetsBevillning
af 1 R:d på tusende R:d , denna
afgift borde utgå med 2 R:d 4 sk.; men de
3-ne öfrige Riks-Stånden antagit hvad Utskottet
härom tillstyrkt, så uppkommer härigenom
Prop.
(,.
Den som, i enlighet med Bevillnings-Utskotiets,
af Höglollige Ridderskapet och Adeln
, Välloflige Borgare- och Hedervärda
Bonde-Stånden godkände förslag, vill att Fastighets-Bevil
In ingen hädanefter, såsom hittills,
skall utgöras med 2 R;d för hvarje Tiv
-
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 70. 11
sende R.d af det uppskattade värdet, röstar
Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
skall, jemlikt Högvördige Preste-Ståndets beslut,
denna afgift utgå med 2 R:d 4 sk. tor
hvarje Ett Tusende Riksdaler af det uppskattade
värdet.
Pag. 26 (§. a5). Åt denna §. har Högloflige
Ridderskapet och Adeln gifvit följande
förändrade lydelse: Hemman och Hemmansdelar
eller jord af Krono, Shatte och
Frälse-natur, som ännu ej hommit att vidkännas
rotering, utan att något motsvarande
dem ålagdt är, skola, utan afseende derpå,
antingen de tillhöra Land eller Stad,
för en sådan rotefriket, så länge de den
åtnjuta, årligen betala 11 R:d för helt Hemman,
och i lika förhållande för mindre delar
eller jordlotter etc.
Deremot har Välloflige Eorgare-Ståndet
antagit redactionen af denna §. enligt Utlåtandet
N:o 66, med uteslutande af följande
ord : yUtan afseende derpå , antingen de
tillhora Land eller Stad," uti hvilket beslut
Vällollige Borgare-Ståndet inbjudit de öfrige
Riks-Stånden att sig förena.
12 B eviUnings-Utskottels Memorial No 70,
Hvad härvid först angår den redaction
Höglollige Ridderskapet och Adeln åt denna
§. gifvit, så och då den, a£ Utskottet föresdagne
och från förra Författningen bihehållne
ordalydelsen i de delar, sorn densamma
är vorden af Högloflige Ridderskapet
och Adeln förändrad, är af de 3;ne öfrige
Riks-Stånden godkänd, anser Utskottet
att i denna omständighet, hvilken
icke rörer sjelfva Bevillningen, Rikets
Ständers Beslut är fattadt i öfverensstämmelse
med Utskottets Förslag,
hvilket alltså härutinnan lärer
blifva oförändradt.
Men då deremot Välloflige BorgareStåndets
ofvanintagne beslut om uteslutande
af det utaf de öfrige Riks-Stånden godkända
uttrycket ”utan afseende derpå, om de tillhöra
Land eller Stad,” har inflytande på
Bevillningens belopp, föranleder denna skiljaktighet,
om den kommer att fortfara, votering,
under förutsättning hvaraf Utskottet
vördsamt tillstyrker antagandet af
Prop. 7.
Den som vill, att 2 5 §. i nya Bevil 1—
nings-Förordningen skall erhålla följande lydelse:
”Då all annan, i Riket befintlig , rotering
underkastad jord, af Krono, Skatte
-
Jfevillnings-UtskoiLets Memorial N'.o 70; 1 3
och Frälse-natur, enligt Rikets Ständers Beslut,
borde vara till Kneckte- och Båtsmanshållet
indelad, men Hemman och Hemmansdelar,
eller jord, likväl gifvas, som ännu ej
kommit att vidkännas ett sådant onus, utan
att något motsvarande dem ålagdt är, skola
dessa, utan afseende derpå, antingen de
tillhöra Land eller Stad, för en sådan rotefrihet,
så länge de den åtnjuta, årligen be,
tala 12 R:d lör helt Hemman, och i lika
förhållande för mindre delar eller jordlotter
etc. (se Redactionen i Förfatinings-förslaget),
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
* 0
skola, efter Välloflige Borgare-Standets beslut,
orden : utan afseende derpå., antingen
de tillhöra Land eller Stad, uteslutas; men
för öfrigt till den föreslagne ordalydelsen
bibehållas.
Pag. 30 (§. 27), I grund af den, i afseende
på Förslaget om Bevillning af Spannmåls-handlare
förekomne skiljaktighet, att Välloflige
Borgare-Ståndet ansett dessa handlande
böra lör deras serskilda handelsrörelse
beskattas, ehvad den idkades på Land
eller i Stad, och alt, i följd deraf, Bevillning
elter 2 Art. borde erläggas, äfven
för sådan Spannmålshandel, sorn af jordbru
-
14 Bevillnings- Utskottets Memorial N.-o. 70.
karen drifves, och bevisligen öfverstiger beloppet
af dennes egna production eller egna
behof; men alt öfrige Riks-Stånden gillat hvad
Utskottet hemställt, blifver alltså
Prop, 8.
Den, som bifaller Bcvillnings-Utskoltets ,
af Höglollige Ridderskapet och Adeln, Hög.
vördige Preste-Ståndet samt Hedervärda Bonde
Ståndet antagna förslag, ”att Spannmålshandlande,
som icke äro jordegare, arrendatorer
eller brukare på landet, taxeras efter
deras rörelse lika med Städernes Handlande,”
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej,
kommer, enligt Vällollige Borgare-Ståndets
beslut, i Bevillnings-Förordningen, att i stället
intagas ett stadgande af följande lydelse;
Spannmålshandlande böra, för deras serskilda
handelsrörelse beskattas, ehvad den idkas
på Land eller i Stad, i följd hvaraf
Bevillning, enligt denna Art. bör erläggas ,
äfven för sådan Spannmålshandel,som
af jordbrukaren drifves,. och bevisligen
öfverstiger beloppet af dennes
egna p ro duel io n eller egna behof.
Bevillning*-Uiskuttets Memorial N o 70. i5
37> (£■ S7)* Hogloflige Ridderskapet
och Adela, Högvördige Preste-Ståndet
och Välloflige Borgare-Ståndet hafva, genom
sammanstämmande beslut ogillat, den af Utskottet,
uti Utlåtandet No 6fl, i fråga om
Bevillningsafdrag å Ränta föreslagne, men
af Bonde Ståndet godkända förändring, i afseende
på detta afdrags-belopp, hvarvid Högloflige
Ridderskapet och Adeln beslutat, att
stadgandet härom i 2 Art. 6 <$. af nuvarande
Bevillnings-Förordning skulle oförändradt
bibehållas ; äfvensom Välloflig» BorgareStåndet
förklarat, att nämnde afdrag må hädanefter
ega rum , efter enahanda grund ,
som i 1823 års Bevillnings-Förfatlning; men
Högvördige Preste-Ståndet, som i hufvudsaken
med nyssnämnde 2:ne respective Riksstånd
instämt, har likväl gillat hvad Utskot.
tet föreslagit derom , att ränteafdrag först
skall komma i fråga, när räntan är till iner
ari 5 för 100\det bestämd.
Ehuru sistnämnde af Högvördige Preste-Ståndet
gjorda förklarande, icke är intaget
i Högloflige Ridderskapets och Adelns
samt Välloflige Borgare-Ståndets beslut, måste
Utskottet likväl antaga, att sådant varit meningen
, då den 5:te Bevillningsgrunden uttryckligen
innehåller, att räntan skall vara
förskrifven till mer än 5 procent, när Bevillningsafdraget
må ega rum, och, under denna
i6 Jjevilliiings-lJtsiottets Memorial N.o -o;
förutsättning, är också detta uttryck ovilkorligen
intaget uti den härmed föreslagna
Prop. 9.
Den , som antager Bevillnings-Utskottets,
af Hedervärda Bonde-Ståndet godkända
förslag, att det Bevillningsafdrag för utlånte
penningar, sorn låntagare är berättigad, att
af långifvare återfå , skall stadgas till 5 pro.
cent af räntan för alla utlånta capital ,
utan afseende derpå, om de äro intecknade
eller icke, så framt nemligen räman är till
iner än 5 för ioo:de bestämd, röstar Ja 3
den det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej ,
kommer delta ränteafdrag, enligt de tre öf-]
rige respective Riks - Ståndens beslut, att hädanefter
, såsom hittills, utgöras med 2 R-.dr
af hvarje iooo:de R:drs Capital, och i förhållande
dertill för mindre lån , sora i fast
egendom intecknadt är, men med 5 procent
af räntan för de Capital, hvilka icke, emot
en sådan säkerhet, blifvit utlånte, under vilkor
i dessa begge fall, att räntan till mer
än 5 procent är bestämd,
Der
-
iBevil1nings-Utskatlets Memorial N:o 70. 17
Dernäst har Välloflige Borgare-Ståndet,
med afsteg til! hvad Utskottet hemställt,
angående åliggandet för Borgenär, sorn utsöker
fordran i Concurs , att styrka , det Be»
villningsafdragen fulleligen fått af Gäldenären
åtnjutas, ansett 1833 års BevillningsStadgas
innehåll, i afseende härå, tillräckligt,
och således böra, utan förändring eller tillägg
, blifva gällande; men som Utskottets
ofvannämnde hemställan , i denna fråga af
reglementarisk egenskap, är vorden af frenne
Riks-Stånd bifallen, så är Rikets Höglofl.
Ständers beslut, i enlighet dermed, fattadt.
Pag. 58, (§§. 106 och 107). Ehuru Höglofl.
Ridderskapet och Adeln gillat de af Utskottet
i första Betänkandet (N:o 57) föreslagna
106 och 107 , anser
Utskottet likväl, att då de trenna
öfrige Riks-Stånden bifallit Utskottets
hemställan, i Utlåtandet N.o
66, om dessa §§:s uteslutande, denna
fråga , i öfverensstämmelse dermed,
är af Rikets Ständer afgjord
samt att således nämnde <§§. med
den till dem vid 45 §:n förekom-'
mande hänvisning , böra alldeles
utgå,
Bih. lill Riki-Sl. Prat. 1828-183-, 5 Sami, I Af i, 3
5'.dje B.t 7ide U:t.
18 Bevillriings-Viskottets Memoria! N:ö 70.
(§. 108). Enär Högloflige Ridderskapet,
oell Adeln samt Högvördige Preste-Slåndet
gillat de af Utskottet vid denna gjor»
da tillägg; men deremot ej mindre Valloflige
Börgare-Ståndet än Hedervärda Bonde-Ståndet,
med ogillande af samma tillägg, förklarat
redactionen i 20 Mom. 3 §. 3 Art. af
1823 års Bevillnings-Stadga böra oförändrad
bibehållas ,
så och då , i så beskaffadt ämne,
två Stånd, med sina beslut, stannat
emot två , lärer det gjorda lörslaget
förfalla, och den förra ordalydelsen
utan tillägg böra bibehållas,
Pag. 5g och 6o, ($$. 114 och 115). De
af Utskottet härvid föreslagna förändringar
uti Taxerings-Comitéernes organisation äro
väl ogillade af Välloflige Borgare-Ståndet ,
som ansett dessa §§. böra redigeras i öfverensstämmelse
med andra och tredje Mom.
af 4 §. , 3 Art. i 18*3 års Bevillnings
Stadga
;
men då de trenne öfrige respective
Riks-Stånden instämt i Utskottets
hemställan , så är derigenom i detta
ämne, som icke rörer Bevillningens
belopp, Rikets Högloflige Ständers
Beslut, på sistnämnde sätt faliadt,
och 114 och 115 komma, till
JStviUnings-ZJlshottets Memorial Nio 70. j9
följd deraf , afl bibehållas vid deri
af Utskottet framställde lydelse.
Pag. 60. ($. 1*12). I afseende på denna
§. har Yälloflige Borgare-Ståndet, ehuru,
i följd af Beslutet angående 114 och 115
Jjjjme, Ståndet funnit den 132 §;n böra redigeras,
i enlighet med 7 Mom. 4 §. 3 Art.
af 1823 års Bevillnings-Stadga, likväl ansett
sig, för den händelse , att Utskottets förslag
till förändrad redaction af 114 och 11 5 §§:na
slutligen, genom Rikets Ständers beslut, godkändes
, böra antaga för första punkten af
122 j§:n följande lydelse: ”/ Städerna ombytas
ärligen Taxeringsmännen, pd det sätt,
att lutel hvarje år utgår , der sådant med
antalet öfverensstärnmer, men eljest hälften
, med iakttagande deraf, att i Fahlun
och Sala, Borgare och Bergsmän med hvarannan
alternera , de väljande likväl obetaget
, att, åter inkalla de afgående,” hvarjemte
Ståndet förklarat , att den öfriga delen
af §:n skulle komma att bibehållas , enligt
Utskottets förslag, hvilket är vordet antaget
af de trenne öfrige Riks-Stånden.
Hvad först vidkommer skiljaktigheten
derutinnan , att Vällollige Borgare-Ståndet
vilkorligen ansett 122 §:n böra redigeras
lika med 7 Mom. 4 $:n, 3 Art. af 1823 års
Bevillnings-Stadga , så och då den af Väl
-
SO Bevillnings-Ulskotuis Memoria! N:o 70.
loftige Borgare-Ståndet, för antagandet af
den sedermera anförda nya redactionen, förutsatte
händelse , att Utskottets förslag, i afseende
på »14 oell 115 §§. blefve, genom
Rikets Ständers beslut, godkändt, nu på ofvannämnde
sätt inträfiadt, kommer,
i följd deraf, frågan om bibehållandet
af förra stadgandet att alldeles
förfalla.
Deremot och då Utskottet inser, all
den, uti Välloflige Borgare-Ståndets ofvan
intagna redaction, stadgade ordning för ombytet
af Taxeringsman, närmast öfverensstärnmer
nied hvad om deras antal uti 114
och n5 §§. föreskrifves, herntar Utskottet
häraf anledning, att till öfrige
Riks.Stånden vördsamt hemställa,
det 122 §:n måtte erhålla den ordalydelse
, som Yälloflige BorgareStåndets
förberörde nya redaction
gifver vid handen.
Pag. 64, C§• 133T Välloflige BorgareStåndet
har ansett, att då Rikets Ständer,
så för Land som Stad, skola beslutat, att vid
brännvinsbränningsrättighetens beräkning bör
upptagas åbyggnadsvärde lill |:del emot jorden
, för verkställigheten häraf borde, vid
slutet af 66 §:n af Bevillnings-Stadgan , tilläggas
följande ord :
Bevillnings Utskottets Memorial Nio 70, 21
”Börande värden af åbyggnad och jord
hvart för sig utföras," äfvensom Ståndet i
öfrigt, med ogillande af Utskottets redaction
till i33 funnit 17 mom. 4 §. 5 Art. af
1825 års Bevillnings-Stadga böra bibehållas,
med deruti tillagdt åberopande af hvad
om Landtegendomars beskattning i 66 och 71
$§. föreskrifves.
Som likväl frenne Stånd gillat den i35
sådan den af Utskottet blifvit framställd,
äfvensom öfrige föreslagne och , i enlighet
med antagne värderingsgrunder redigerade,
ifrågasatte stadganden,
äro dessa frågor, i Utskottets tanka,
af Rikets Högloflige Ständer således
afgjorde, hvai’af föijer, att Välloflige
Borgare-Ståndets ofvan intagne ber
slut förfaller.
Pag. 75 (§■ 165). Högloflige Ridderskapet
och Adeln har föreskrifvit, att näst efter
de i i65 §. förekommande orden:''civila Statens,
’ borde införas : samt alla andra Pensions-irirättningar,
till hvilka delegarne sjelf -  ve bidragit, eller hvilka frän enskilda
do nationer härröra.
Då egentliga förändringen af Utskottets,’
i Utlåtande N;o66, i förevarande afseende.
32 BeviUningS'Utskoitets Memorial N:o 70,
gjorde, och af de tre öfrige Riks-Stånder) biträdde
förslag, utgöres af tillägget: eller hvilka
fran enskilda donationer härröra , och
ett sådant tillägg, i Utskottets tanka, är billigt,
samt fullkomligen öfverensstäminer med
den princip, sorn ligger till grund för de öfrige,
uti denna §• uppräknade undantag, får
Utskottet
härmed vördsamt tillstyrka, att ofvanintagne,
af Högloflige Ridderskapet
och Adeln beslutne Redaction
måtte ai öfrige respective
Riks-Stånden gillas och antagas»
men då fråga härvid är om befrielse
från Bevillning, så anser sig
Utskottet, för den händelse , att
denna hemställan icke bifalles, böra
framställa
Prop. 10.
Den som, enligt Bevillnings-Utskotfets
förslag, vill att, näst efter de i i65 §. af nya
Bevillnings-förordningen förekommande orden:
' civila Staten”, skall införas : samt alla
andra Pensions-inrättningar, till hvilka
delegarne sjelf ve bidragit, eller hvilka
från enskilde donationer härröra,
hushyror etc., röstar Ja; den det ej vill, röstar
Nej;
Bevillnings-Uiskottets Memorial N.o 70. 23
Vinner Nej,
kommer, näst efter förstnämnde ord , i berörde
i65 §. att införas; samt alla andra
Pensions-inrätlnirigar, hvartill egar ne sjelf -  ve göra bidrag.
Slutligen, och då frågome om befrielse
eller lindring i Bevillning för Krono-Lotsar
och Lots-drängar, samt om befrielse från
Bevillning för vaktare vid flygsands-fälten i
Halland, nu mera blifvit, vid omröstning i
Förstärkta Stats Utskottet, på det sätt afgjorde,
att någon förändring i grunderne lör
nämnde personers beskattning icke kommer
att ega rum, får Utskottet, i följd af det i
Betänkandet N:o 57, pag. 57, derom gjorda
förbehåll, dels hemställa, att hvad 1823 års
Bevillnings-förordning, pag. 2 1, innehåller, om
Bevillning af Krono.Lotsar, må bibehållas i
den nya Förordningen, och dels anmäla, att,
i afseende på Bevillning af vaktare vid flygsands-fälten
i Halland, något serskildt stadgande
icke erfordras.
Stockholm d. i3 Februarii i83o.
STOCKHOLM.
Elméns & Granbergs Tryckeri, i83o.
Bevilln.-Utsh. Betänkande, N:o 7U i
N:o 71.
Ankom till Exp. Utsk, d. ii Mars i85ö.
Betänkande, med förslag lill Bevillnings-afgift
å de Sågarj Valkoch
Stampverkom hvilkas anläggning
hädanefter kan blifva
frågaj eller sonij ehuru, redan
ani agde j ännu icke blifvit skattlagde.
Sedan Rikets Högloflige Ständer slutligen
bifallit Stals-, Beviilnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens,■'**•
under N:o 78, afgifna och, i serskildt Utlå»
tande, N.‘o 1 29, vidhållna Betänkande, rörande
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
förändrade grunder för Lego- och Salusågars
samt Valk- och Stampverks beskattning,
deruti Utskotten, på anförda skäl,
af styrkt del af Kongl, Maj:t i Nåder framställda
förslag, att dylika redan skattlagdt
inrättningar endast må beskattas såsom Fabriker,
deraf årlig bevillning, i lnon af inkomst,
borde utgå, men deremot, hvad anginge
de Sågar, Stamp- och Valkverk, om
hvilkas anläggning hädanefter kan blifvit
Bilt. till R.-St. Vrot. 1828-1830, 5 Sami.
3 Band. 8:de Bä/t.
% Revilln.-Utsk. Betänka/ide, N:o 71»
fråga, eller, ehuru redan ani agde, iirmu icke
blifvit skatti agde, tillstyrkt, att, med bifall
till Kongl. Majcts Nådiga Proposition,
dessa Verk måtte anses såsom Fabriksinrättningar,
deraf årlig bevillning borde erläggas,
under yttrande derjemte, att Bevillnings-Utskottet,
derest denna grund af Rikets
Ständer gillades och fastställdes, ville
inkomma med förslag om en sådan bevillnings-afgift,
hvarom nödigt stadgande i Bevillnings-Förordningen
äfven skulle intagas;
så får Bevillnings-Utskottet härmed detta
dess åliggaude vördsamt fullgöra.
Med ledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition, alt de Sågqvarnar, Valk- och
Stampverk, hvilka icke åläggas grundskatt,
borde såsom Fabriksinrättningar anses och för
dem utgöras en bevilluings-afgift, som både
motsvarade grundräntan och den bevillning,
hvilken efter värdet genom permilleafgiften
utgöres, anser Utskottet rättvist och
billigt, att de nyssnämnde Inrättningar, om
hvilkas anläggning kan blifva fråga, eller som,
ehuru redan befintlige, icke ännu blifvit ålagde
grundränta, böra, enär de enligt gällande
Författningar kunna en sådan grundränta
åsättas, men derifrån befrias, i stället
vidkännas en med denna förmon någorlunda
jemförlig förhöjd bevillning, ungefärligen
svarande emot de afgifter, andra dylika
redan skattlagde Verk för närvarande få
Bevilln.-Utsk. Betänkande, N:o 71, 3
vidkännas, och Utskoltet tror, att detta ändamål
skall vinnas, om, på sätt Utskottet
härined vördsamt föreslår,
ifrågavarande Sågqvarnar, Valk- och
Stampverk påföras en lika bevillning
med Fabriker och Inrättningar
i Städerne, eller fem för hundradet
af behållna inkomsten, helst
Utskottet förmodar, att, efter denna
beräkningsgrund, skall för det allmänna
uppkomma en betydligt större
inkomst, ån den, som bär flyter
af permille-afgiften efter ett ofta
i förhållande till afkaslningen
lågt värde å dylika Inrättningar,
I den händelse detta förslag vinner
Bikets Ilögloflige Ständers bifall, torde vid
slutet af 1 inom. i 35 §. af Bevitlnings-Förordningen
lämpligast kunna inlagas ett så
lydande stadgande:
att sådana Sågar, Valk- och Stampverk
, hvilka, enligt gällande Författningar,
kunna grundränta åsättas
, men antingen hädanefter inrättas,
utan att sådan ränta för dem
bestämmes eller, ehuru redan anlagde,
icke ännu blifvit skattlagdt,
till Bevillning anses lika med Fabriks-
och dylika Inrättningar i
Städerna, till feni för hund rådet af
4 Bil. t, Bevilln,~Utsli. Betänkande, N:o 71,
den behållna inkomst cle under nästföregående
året åtnjutit-'
Som likväl flen nja Bevilloings-Förordningen
redan blifvit expedierad och af
Bikets IlogloOige Ständer justerad, får Utskoltet
vördsamt hemställa, att Rikets Högloflige
Ständer, genom underdånig Skrifvelse,
ville ett sådant beslut hos Kongl. Maj:t
tillkännagifva samt derjemte anhålla, alt detsamma
antingen måtte å ofvannämnde stalie
i Bevillnings-Författningen intagas, eller
derom allmän Kungörelse lill vederbörlig
efterrättelse 1 Nåder utfärdas,
En härvid afgifven reservation bifogas,
Stockholm den 10 Mars i83o,
Å Högh Ridderskis och Å Högv, Preste-Ståndets
Jkdelns Ledamöters vägnar: Ledamöters vägnar:
TVollr. Tham. Uddo Udden.
Ä Vällofl. Borgare-Slån- Å Hederv. Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar: dets Ledamöters vägnar:
G. N. Donner. J. P. Andersson.
Ga(/r. Lagergren.
Reservation
af Eric Persson från Gefleborgs Län:
”Emot Högloflige Utskottets fattade beslut,
att Såg- och Stampverk, som icke äto skatt
-
Bil. t. Bevilln.-TJts7c. Betänkande, N:o 71. 5
lagde, eller hädanefter anläggas, skall erlägga
5 procent, får jag vördsamt anmäla min
reservation. Vore Såg- och Stampverk, som
redan äro skattlagde, beskattade efter samma
method, så tvekade jag ej instämma med
Utskottets pluralitet, men som det visar
sig uti Kongl. Kammar-Collegii Skrifvelse,
vidfogad Kongl. Maj:ts i detta ämne till
Riks-Stånden afgifna Nådiga Proposition, en
så betydlig skillnad, som i-4;de?del emot
i-5o:dedel, anser jag denna Bevillningsprocent
vara högst olämpligt tillämpad, ty å
de ställen, der grundskatten är högt bestämd,
komma de nya eller oskattlagda att undergräfva
de äldre eller förut skatllagda, och
å de ställen, der grundskatten är låg, förqväfves
alldeles nya inrättningars uppförande.
Till Rikets Ilögloflige Ständers upplysta
hepröfvande vågar jag föreslå, ait de Sågoch
Stampverk, som icke äro belagde med
någon grundskatt, eller hädanefter tillkomma,
skola, efter Taxeringsmännens bepröfvande,
påföras bevillning, svarande emot
nästbelägel Verks grundränta, hvarmed de
kunna jemföras, samt serskildt för Verket,
efter de af Rikets Högloflige Ständer antagna
Bevillningsgrunder och Förordning.
Min åsigt af saken rigtar sig derhän,
alt, å de ställen, der Grundskatten är hög,
6 Bil. t, Bevilln.-ZJtsk. Betänkande, N:o 71,
de oskattlagde med en mindre afgift icke
ingripa och tillintetgöra de äldre Verkens
fri- och rättigheter, samt å andra sidan, der
Grundskatten är låg, ej må färqväfva nja
anläggningars tillkomst/;
STOCKHOLM,
mos Cari, A b. Pihi, i83o.
R E G IS T ER öfver Bevillnings-Utskottets
afgifva Bet
än ha nden, Utlåtanden etc.,
Lagtima Riksdagen i
Stockholm)åren 1828--183o.
Numer 1
det a flatna
Bet. m. m»
A
^—Aecis Salu-* Städernas, om upphörande
deraf 5f
*_ Utlåtande i anledning af anmärkningar
dervid 56
— Voterings-propositioner derom » 64
Allmänna utskylder Städernas, om lindring
deruti . . * » * » « * 3<)
Anmärkningar Kongl. Kammar-Rättens
emöt Bevilltungö-Cömite'erna i vissa
Län, om infordrande af Upplysningar
rörande desamma , * i3
—. emöt Skattdragande och Uppbördsman;
om bestämmande af viss tid.
för utfärdande och pröfning af desamma,
samt rörande inställande
af gjorda anmärkningar om Hemmans-värdeli
»>-»«.»»* l4
«- Memorial i anledning af gjorda anmärkningar
dervid . * , . . 24
Register öfver Bez\-Vlskt Betånhinden ett. 5 Sandt.
i Register ofver Bevillnings-UlsL Betänhanden etc.
N:o
iAnmärknings-medel: om afskrifning af
åtskilliga
x 7
— Utlåtande i anledning af dervid
gjorda anmärkningar 33
Arbeicire Grufve-: om befrielse i Be
villnings-afgiften
för dem . . . 42
B
Barmliertighets-Inrättningar: om befrielse
från erläggande af Bevillning
för deras egendomar . . . . .
— Utlåtande dérom 2 5
Berednings- och Taxerings-Comitéer:
angående förenklande af deras förrättningar
1 r
Memorial i anledning af BorgareStåndets
gjorda anmärkningar . . 2Z
Betjening, C ance Ilie-: om ytterligare
antagande deraf ; . .... 1
Bevillning , allmän: om grunderna för
densamma och för värdering af
fastigheter y
.— Utlåtande i anledning af anmärkningar
28
— Memorial i anledning af olika beslut 3y
— Fördelning derå på olika folk-classer,
med Tableau deröfver . . 3r
-— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar härvid 36
— efter 2 Art.: om befrielse derifrån
Register ofver Bevillnings-Utsk. Belankanden elc. 3
N:o
för egare af Krono-, Kronoskatteoch
Frelseskatte-hemman i Småland 4o
Bevillning , allmän: Förslag till fördelning
deraf 5 7
— Utlåtande i anledning af anmärkningar
dervid .... 66
—. Memorial med Voterings-proposi
tioner
derom . . > . . . . 70
Bevillnings-Comite’er: om infordrande
af upplysningar rörande Kgl. Kammar-Rättens
anmärkningar deremot i3
i— Ärenden: om inskränkning i Kgl.
Kammar-Rättens befattning dermed 12
— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar . . 35
Borås Stad: om befrielse från Bevill
nings
erläggande under 10 års tid 20
Brefvexlingen, inrikes; angående Porto
afgiften
derå 47
— Memorial med Yoterings-Propositioner
derom ....... 58
— utrikes: om nedsättning i Portoafgiften
derå ....... 46
Brännvin j som inkommer dels till
Stockholm, dels till Götheborg:
om yrkad viss afgift derå ... 3a
— Minuterings-afgift derå .... 61
*— Reglementariska föreskrifter om
skatts utgörande derföre efter tillverkningen
. 62
— Memorial i anledning af dervid
gjorda anmärkningar ..... 69
4 Register ofver Bevillnings-Utsk, Betänkanden etc,
N:«
Böter: om erläggande deraf för dem,
som i Städerna, vid andra uppbördsstämman
, försumma att betala
Krono-ulskylder « » , , 19
C
Cancellie-Betjenitig,' om ytterligare antagande
deraf |
Comitéer> Berednings- och Taxerings-:
i anledning af förslag till deras
förenklande 11
Memorial i anledning af återremiss a3
— Bexillnings-: om infordrande af
upplysningar rörande Kongl. Kammar-Rättens
anmärkningar häremot *3
Comité, Riks-Pröfnings-: om inrättande
deraf och angående inskränkning
uti Kongl. Kammar-Rättens
befattning med Bevillnings-ärenden 13
—>* Utlåtande i anledning af återremiss
bära • •••••..,. 35
D
E
F
Fastighetsvärde: om grunderna derföre
och den blifvande allmänna
Bevillningen
. , 7
— Utlåtande i anledning af återremiss 28
«— Memorial i anledning af olika beslut
derom 37
Register öfver Bevillnings-Utsk, Betdnkauden etc, 5
3N:o
Fljgsandsfälts-vaktarc i Halland; om
befrielse från Bevillning för dem 5o
,— Voterings-Proppsition härom , . 5g
G
Grufve-arbetare: om befrielse i Beyill
nings-afgiften
för dem ,,,,43
H
Hemman; Krono-, Kronoskatte och
Frälseskatte i Småland, om deras
egares befrielse från Bevillning efter
2 Art, « ,,,,,,, 40
Hemmans-värden: om inställande af
Kongl, Kammar-Rättens deremot
gjorda anmärkningar, och om bestämmande
af viss tid för upptagande
och pröfning af sådana emot
Skattdragande och Uppbördsman j4
—, Memorial i anledning af gjorda anmärkningar
dervid . - , , 24
,— rörande Bevillnings-Stadgans tilllämpning
för 1824 och påföljande
år, vid nedsättningen deraf i
vissa Län , «,,,,,, 3o
/
Inrättningar Barmhertighet1;-; om befrielse
från Bevillnings erläggande
för deras egendomar , , . . . 16
■— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar dervid . , . • , 25
6 Register öfver Bevillnings-Ulsk. Betänkanden etc.
W:o
K
Kortspel: om yrkad Bevillning derå . 9
Krono-Lotsar och Lotsdrängar: om befrielse
eller lindring i Bevillningen
för dem 4*
— Memorial i anledning af gjoixla
anmärkningar 46
— Voterings-Proposilion i ämnet . . 52
— Förstärkta Stats-Utskottets Beslut 36a
L
Lotsar Krono- och Lotsdrängar: om
deras befrielse från Bevillning . . 41
— Memorial derom ^6
Voterings-Proposilion i ämnet ... 5a
Läkare Provincial-: om anslag till årlig
lön för en sådan i Östbo och
Vestbo Härader i Småland « . 3
M
N
O
P
Papperj Stämpladt: angående afgiften
derå .......... i5
— Utlåtande i följd af gjorda anmärkningar
29
— Jemknings-förslag med VoteringsPropositioner
. ...... 43
Register öfver Bevillnings- V(sk. Betankanden etc. </
N;o
P orto-afgift: angående Inrikes Bref
vexlingen
47
— om upphäfvande af den nu medgifva
moderation,-deri för Bref som
väga öfver 8 Lod 49
— Utlåtande i anledning af anmärkningar
dervtd 63
—• om nedsättning deruti för utrikes
gående Bref . ...... 4$
Proste-iuzmor: om befrielse från Bevillning
derå 18
Utlåtande i anledning af anmärkningar
dervid ....... 34
— Mern. i anledning af skiljaktiga beslut 38
Provincial-Lcihare: om anslag till årlig
lön för en dylik i Östbo och
Vestbo Härader 3
Profnings-Comité Riks-: om inrättande
af en sådan . . . . . . 12
— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar 35
Q
Qvarnar Tull- Väder-: om jemkning
i räntorna derå 4
—• Såg-, Valk- och Stampverk, beskattning
derå 71
R
Recognitions-smide: om befrielse från
Bevillning derå 10
.— Utlåtande, föranledt af gjorda anmärkningar
dervid . , , . . 22
8 Register Öfver Bevillnings-Utskt Betänkanden etc t
N:o
5
Saluaccis Städernas: om upphörande
deraf . i 5l
— Utlåtande x följd af gjorda anmärkningar
* i . * * * . * 56 i
— Voterings-Propositioner derom . 64
Salpeter-gärden: angående 'Stcrlemnan
de
af Kongl. Maj.‘ts Nådiga Proposition
m. nl. i samma amne » < 3
— Memorial i anledning häraf . 6
—• ersättande deraf genom BränttviSS*,
och Tullbevillningarne t . ,
Sjöt tills-B erilIti ingen Stora: om grunderna
derföre . . * . 4 * , 2^
— Utlåtande i anledning af gjorda anmärkningar
dervid t t * i 4 44
— Memorial med Voterings-Propositioner
m. nä. * t > 4 < * . 54
Smide Recognitiohs-: om befrielse från
Bevillning derå . . < . . . 10
— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar dervid . . . 32
Spannmål: om Tull derå « < « < * 26
— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar dervid * . . * 4 4^
— Memorial med Voterings-Propositioner
derom . . 4 . 4 55
StämpladtPapper: angående afgiften derå 15
— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar dervid * . < * . 2p
—• Voterings-Propositioner derom . 4^
Sågar t
Register Öfver Bevillnings-Utsk. Betankanden etc. 9
N:o
Sågarj Valk- och Stampverk: beskattning
derå .
71
T
Taxerings- och Berednings-Comitéer:
angående förenklande af deras förrättningar
11
— Memorial i anledning af dervid
gjorda anmärkningar 23
Taxerings-värde: om uppgörande af
nya grunder derföre m. m. . . 21
Tull-Bevillningen Stora Sjö-: angående
grunderna derföre 27
— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar 44
— Memorial med förslag till VoteringsPropositioner
m. m 54
— Utlåtande med förslag till ytterligare
Yoterings-Proposition . . 65
Tull Spannmåls-: om förslag till . . 26
— Utlåtande i anledning af gjorda
anmärkningar • • ....
— Voterings-Propositioner derom . 55
Tull-Taxa, ny: om tiden då den skall
sättas i verkställighet . ... 67
— Yäderqvarnar: om jemkning i räntorna
derå
4
Tågvirke: rörande yrkad förändring
derom i nya Tull-Taxan) ... 60
Register öfver Bev.-TJtsk. Betankanden etc. 5 Sami.
2
io Register ofver Bevillnings-Utsk. Betankanden
u
Uupbordsmän; om bestämmande af viss
tid för utfärdande och pröfning af
Kongl. Kammar-Rättens anmärkningar
emot desamma och Skattdragande
samt angående inställande
af gjorda anmärkningar om Hemmans-värden
.
— Memorial i anledning af gjorda anmärkningar
i ämnet
Uppbördsstämma: om böter för dem,
som i Städerna försumma att vid
andra uppbörds-stämman betala
Krono-ulskylder
V
Vaktare af Flygs ands fälien i Halland:
om deras befrielse från Bevillning
— Voterings-Proposition derom . .
Varor, yppighets- utländska: om förbud
emot deras införande . . .
— Öfverflöds- utländska: om bevillning
å hvarjehanda sådana
Väder- Tull-Qvarnar: om jemkning
i räntorna derföre
Värde Fastighets- : om grunderna derföre
och den allmänna Bevillningen
— Utlåtande i anledning af anmärkningar
dervid
— Memorial i anledning af olika beslut
i ämnet
— Voterings-Propositioner derom
etc.
N:o
i4
24
l9
5o
59
5
8
4
7
28
37
7°
Register ofver Bevillnings-Utsk. Betänkanden etc. n
N:o
Värde Hemmans-: om inställande af
gjorda anmärkningar deremot, samt
om bestämmande af viss tid för
utfärdande och pröfning af Kongl.
KammarRättens anmärkniugar emot
Skattdragande och Uppbördsman i\
— Memorial i anledning af dervid
gjorda anmärkningar 24
— Om dess nedsättning i vissa Län 3o
— Taxerings: om nya grunder derföre 21
X
Y
Yppigliets-varorj utländska: om förbud
emot deras införsel ... 5
Z
Å
Ä
Ö
Öfverflöds-varorutländska: om Bevillning
derå ...... . 8
STOCKHOLM, tryckt i Ecksteinska Boktryckeriet, i83o.
