# ID: svediakorp-gov1951
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,108
# sentences: 2,458
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


’ * : \j \ i\* *' 'V*%' ■ * V *-- •/
<y.«, ■-,•.■*•* . •? >V r~. *' ' ;•"•*• / >■ *.•:••«
' *• ■»*• •■'*’*•" '■** Kif.’' :*/■'•' ; ‘ ’•
fye t ä nkan den
under
Lagtima Riksdagen i Stockholm
1828—1829.
Fjerde Samlingen
FEMTE BUNDET
af
.Bihang lill Riks Ståndens Protoeo/l.
S T O C K H O L Ivr,
Tryckte lius Johan Hörberg, 1829.
I
N:o 523.
Utlåtande i frågan angående förändring och
reduction af HemmansRäntorne i de Län,
der desamma nu finnas i ett större antal
Persedlar utförde. (U.-A.)
K. M:t har i berörde ämne under den i3 Februarii
innevarande år aflåtit Nåd. Skrifvelse, hvilken under
N:o 52 blifvit införd i 1 Sami. 2 Bandet af Bihanget
till RiksStåndens Protocoll.
Af högstberörde Nåd. Skrifvelse, jemte dervid bilagde
och till Utskottet aflemnade Handlingar, inhemtas:
huruledes förevarande fråga fästat R. St:rs uppmärksamhet
vid fle,re Riksdagar, hvarvid förekommit,
att genom räntepersedlarnes förminskning eller omsättning
till antal och beskaffenhet, ej allenast större
reda och enkelhet i Kronans Räkenskaper kunde tiIIvägabringas,
med lätthet för de skattskyldige, att sjelf—
ve beräkna sina Utskylders belopp efter Markegångarne,
utan äfven minskning i antalet af de för det
närvarande vid Uppbörds - och RedogörelseVerket erforderlige
Tjenstemän beredas, samt att R. St:r, enligt
hvad förut genom den år 1755 tillförordnade
4 Stats -Utskottens
Commissioncn oell K. KaramarCollegii underd. Betänkande
den 16 October 1810 blifvit i ämnet upplyst,
funnit några oöfvervinneliga svårigheter vid en sådan
Itäntepersedlarnes reduclion icke förekomma, men likväl
ansett någon förändring härutinnan icke böra äga
rum, förr än genom upprättadt Förslag blifvit ådagalagdt,
att vid uträkning af både de gamla och blifvande
RänlePersedlarnes värde efter Maikegångspris
för 10 år, någon skillnad i skattens belopp ej uppstod.
Jemlikt B. Sttrs i följd häraf gjorde underd. anhållan,
har K. M:t i Nåder anbefallt K. KarnmarCollegium
att, efter de i K. Co 11 eg ii ofvanberörde
underd. Betänkande uppgifne grunder, utarbeta och
till K. M:t i underd. insända förslag till ifrågavarande
förändring och reduetion af IlemmansRäntorne för
de Län, der desamma nu finnas i en mängd persedlar
utförde.
K. KammarCollegium, som i ämnet hört K. M:ts
vederbörande Befallningshafvande, har derefter, jemte
dessas afgifne yttrande, till K. M:t i underd. öfverlemnat
ett sådant förslag och dervid anmält, att,
i stället för de hittills brukliga flerfaldiga ränteartiklar,
nya persedlar blifvit, efter orternes serskildta
förhållanden till möjligen minsta antal uppförde för
åtskillige Län, der en sadan reglering ansetts af behofvet
påkallad; hvarförutan K. Collegium till öfversigt
af förslaget i det hela, låtit upprätta ett serskildt
Sammandrag för alla länen, hvilket summariskt utvisar
huruledes rcductionen utfallit och hvaruti jemväl
Betänkanden, N:o 323. 5
upptages att Hemmans ordinarie Ranta så i de Län,
der HemmansRäntorne utan förvandling utgå, sorn i
de Län, der persedlarne äro så få och passande, att
någon omsättning icke funnits behöflig.
Lika med hvad K. M:t i Wäder vitsordat, har
Utskottet funnit det af K. KammarCoIlegiura sålunda
uppgjorde Förslag, till förenkling och omsättning af
RäntePersedlarne, vara med mycken omsorg författadt,
serdeles som K. Collegium, med iagtlagande af de
grunder, som föreslagne i dess underd. Betänkande af
den r6 October 1810, blifvit af så väl K. M:t sorn
R. St:r godkände, eller att hvarken Öke- eller Drängedagsverke!),
hvilkas utgörande innehär en för jordbruket
tryckande tjenstbarhet, eller hö och halm, sorn
vid de fleste Hemman icke utan afsaknad kan umbäras,
eller skogsproducter, hvilkas forsslande faller sig alltför
kostsamt, blifvit bibehållne,utan desse persedlar förvandlade
dels i Spannemål, dels i Ladugårdsproducter, jemväl
afsett åtski 1 lige andre hufvudsaklige omständigheter,
hvaribland må anföras, att vid HemmansRäntornes
omsättning någon skillnad icke blifvit gjord emellan
Jordeboks- och HemmansRäntorne, utan dessa Räntors
håde Kronovärdi och förvandlingsbelopp sammanräknats
efter hvarje orts olika undervisning och gällande
författningar; att den sålunda till sitt rätta belopp
bestämda gamla HemmansRäntan blifvit uträknad efter
medel-Markegångspriset icke allenast under det i
K. Collegii merberörde Betänkande af år 1810 föreslagne
tiotial af år, eller från och med 1778 tili och
med 1787, utan äfven under ett annat sednare deeen
-
6 Stats- Utskottets
jiiurn eller åren emellan 1813 oell 1824, ela priserne
meia omvexlat; att Collegium användt ett sådant reduelions-
oell förvandlingssält, hvarigenom den nya
Räntan under desse tvenne epoker så nära som möjligt
skulle sammanti älFa med den gamla både till
Kronovärdi oell förvandlingsbelopp , under förutsättning
att, 0111 detta ändamål kunde uppnås oell likhet
i Räntebeloppen vinnas, under tvenne så olika tidskiften,
då dels stadga och säkerhet i myntet och
deraf påräknad jemlikhet i varuvärden efter 1776 års
Mynt-realisation, dels ock mera omväxling och olikhet
i dessa varuvärden, sedan Silfvermyntet kom ur
rörelsen oell en mångfaldigad Sedelstock intog dess
ställe, ägt rum, det från ingen synpunkt vore att befara
, att Räntepersedlarnes omsättning , nu eller i
framtiden kunde leda till förlust, vare sig för Räntegifvare
eller Räntetagare, utan ömsesidig fördel deraf
kunna förväntas; att förmedelst penninge-räntans begagnande
till regulator vid persedeljernkningen, utan
att ändock de penningar, som i nya Räntan blifvit föreslagne,
i betydlig mån öfverstigit hvad i den gamla
ingått, men väl ofta kunnat blifva mindre, K.
Collegium kunrftit framställa exempel på ett sådant
reductionssätt för vanliga Skattehemman inom hvarje
Län, dit förändringen behöfde sträckas, med undantag
af Stockholms Län, hvarest dock icke någon förlust
för Räntegifvaren uppkommer, som gifvit fullkomligt
tillfredsställande resultat i ofvannämnde afseenden
under bägge tidrymderne; att, K. Collegium
heldre än att fästa sig vid förhållandet under en
Betänkandcn, N:o 3i3. 7
långt tillbaka förfluten ticlerymd ansett förändringen
vinna ett större förtroende hos Nationen och vara
mera förenligt med nu vanliga förhållanden, om vid
ränte-reductionen sista periodens, ifrån 18i3 till år
1824, medel-markegångspriser i hvarje ort följdes, i
synnerhet sorn ett sådant beräkningssätt jemförelsevis
med det som skulle grundas uppå den förra periodens
icke skulle tillskynda räntegifvaren någon förlust och
de framställda sista tio årens Markegångspriser äfven
tjena till efterrättelse vid beräkningen af Kronans
blifvande inkomster i Hemmans-räntor oell andre persedlar,
som hittills till serskildte Stater upplåtne någon
gång torde komma att till Staten indragas och
utgöra tillgång till dessa Staters framtida aflöning
med penningar, hvarvid dock icke någon tillökning i
grundräntorne blifvit afsedd; att icke större qvantitet
af till lefverering in natura uppsägbara hufvudpersedlar
i den föreslagne, än i den gamla ?'äntan ingå; att
i sådant ändamål de nya JordeBöckerne för hvarje
Hemman och Lägenhet bestämdt borde upptaga huru
mycket af nya räntan Räntetagarne må äga utfordra
och Räntegifvaren uppsäga till lefverering in natura;
och sluteligen att om den åsyftade nyttan af förändringen
skall vinnas en sådan förändring i nuvarande
method för Markegångssättningarne bör förutsättas,
hvarigenom jemna och billiga priser å Spannemål
och andra Räntepersedlar under ett visst tidskifte t.
ex. från Riksdag till Riksdag må stadgas, så att å
ena sidan Statens inkomst i grundskatt bestämt må
kunna beräknas och ordnas med hänsigt till Statens
8 Stats-UtskotLets
behof, och den skaltdragandes förmåga, samt å andra
sidan den fördel beredas denne sistnämnde, att
missvexten och olyckan, som förminskar eller tillintetgör
afkastningen af hans jord och frugten af hans arbete,
icke må hädanefter såsom hittills, blifva dubbelt
förstörande derigenom att hans skattebidrag ökas
i samma mohn som hans förlust är mera tryckande.
I anledning af hvad sålunda blifvit upplyst anser
Utskottet för sin del en förändring och reduction af
Hemmansräntorne uti de Län, der desamma nu finnas
uti ett större antal persedlar utförde, leda tili redighet
och enkelhet i synnerhet i de speciella Räkenskaperne
öfver Statens intrader och en lätthet för de
skattskyldige i öfversigten af Utskyldernas rätta belopp.
Denna reduction är dock mera af omständigbeterne
påkallad uti en ort än uti en annan, och såsom
ett vilkor för densammas införande måste de skattdragandes
fördel och lättnad alltid förutsättas, i synnerhet
som den olikhet i skattläggningen och den
skiljaktiga tillämpning af Skalltäggningsgrunderna, förnämligast
hvad JordeboksPiänlan angår, som förefinnes
ej allenast serskilte Orter-, utan äfven Härader,
Socknar, Byar och uti dessa enskilte hemmansegare
emellan, gifven åt detta arbete en så vidstiäckt omfattning,
att några större ändamål, än blott beqvamligheten
vid Jordskatternes utgörande uti ett mindre
antal persedlar , bör sökas. Ibland desse räknar Utskottet
ett föregående Stadgande derom, att Markegångspriseu
å Spannemål och de öfrige Räntepersedlarne
i hvarje ort bestämmas efter medium af de
Betänkan den, N:o 323. g
föregående fem åren och icke för är utan för ett
visst tidskifte, äfven t. ex. af feni år, under hänsigt
ej mindre på de Skattdragandes lindring, än på en
säker beräkning af Statens intrader. Ett sådant stadgande
skulle ock medföra den rättvisa fördel för Ränlegifvarne,
alt inissvexter och olyckor, som nedsätta
eller helt borttaga afkastningen af hans jord och frugten
af hans arbete icke må hädanefter som hittills
blifva dubbelt tryckande eller förstörande derigenom
alt hans skattebidrag ökas i samma mohn som olyckan
drabbar honom, och leda till bibehållande af
den jemnvigt i synnerhet i spannemålspriser, utan
hvilken Statens inkomster och skattebidragen undergå
nästan ständiga förändringar och hvarvid det vigtiga
ändamål till både Statens och de skattdragandes fördel
snart kunde vinnas, att dessa hufvudsakeligen uti penningar
skulle kunna utgöras; äfvensom Markegångsprisen
på sådant sätt skulle tjena till en rättelse äfven
för de enskilta liqvider och rättsförhållanden vid hvilka
de ofta hitintills måst tjena och hädanefter än oftare
borde tjena till rättesnöre.
Det erfordras dock för att än vidare fullkomna
ordnandet af Statens inkomster och utgifter, att söka
skilja alla enskildta interessen ifrån den inflylcdse, som
dessa för det närvarande icke sällan utöfvat, och såmedelst
återföra markegångsprisen till deras rätta ändamål,
eller ett rigtigt beräknadt värde i penningar
af jordskatterne, med tillagd rättighet för de skattskyldigc
af en bestämd lösningsrätt; att de lill Militaire-
och CivilStaternc i Landet upplåtne Indelningar
io S t a t s - U t s k o 11 e t s
till Staten indragas, samt att Löneanslagen till EmbetsmannaStaterne
utgå i Contant ifrån Statens Cassa,
och det är efter Utskottets tanka, med införande på
samma gång af dessa bägge hufvudsakeliga förändringar,
som en reduction af räntepersedlarne blifver af
mera vidsträckt nyttiga följder:
På grund häraf anser sig Utskottet vördsamt böra
underställa R. II. St:r, att hos K. M:t göra underd,
hemställan derom,
att vid nästa Riksdag en Nåd. Proposition måtte
meddelas ej mindre om en förändrad method för
Markegångssättningarne, än om indragning af de till
Militaire— och CivilStaterne samt till SeholseStaten
och andra allmänna ändamål indelte räntor, och alt
K. M:t emedlertid låter verkställigheten af Räntepersedlarnas
reduction i allmänhet hvila, men skulle
K. M:t i Nåder finna densamma för någon ort så
nödvändig, än att icke bör uppskjutas, anser Utskottet
att R. II. St:r till K. M:t böra i underd:het
framställa ; att verkställigheten icke annorlunda
än efter de Skattdragandes hörande vidtages, samt
att till vinnande af enhet och likstämmighet, hela
åtgärden öfverlemnas åt visse af K. M:t i Nåder
utnämnde Comitterade.
Sluteligen får Utskottet hos R. 11. St:r vördsamt
anmäla, alt Utskottet, sorn funnit det af K. M:ts och
Rikets KammarColiegium afgifne underd. Utlåtande,
jemte det dervid bifogade exempelvis uppgjorde förslag
till ifrågavarande förändring och reduction af
heraniansräutorne, innefatta så vigtiga upplysningar
B e t ä n k a n d e n, N:s 323, 324* i1
och vara med den omsorg uppgjordt, alt en allmännare
kännedom deraf till för! i l ligast torde bereda öfvertygelsen
örn vigten af de gjorda framställningarne och
derigenom grundlägga deras framgång, att Utskottet
låtit af dessa handlingar aftrycka ett så tillräckligt
antal exemplar, att de icke allenast ibland II. St:r
kunna utdelas, utan ock, i fåll K. M:t derom behagar
meddela sina Befthde Nådig föreskrift, utdelas i Landsoi
terne. Den 3i October 182g.
N:o 324.
Memorial, angrete anslag till lönefyllnader då
RiksMarkegångspriset på den under lönerne
inberäknade Spannmål öfverstiger 6 Rrdr
Brco Tunnan. (U.-A.)
Af från RiksStånden ankomne ProtocollsUtdrag har
Utskottet inhemtat, att, vid förehafvandet af den summariska
uppgift på föreslagne tillökningar i StatsUtgifterne
emot hvad 1823 års Statsreglering upptager,
som Utskottet, i sammanhang med svaren på de vid
UtgiftsBetänkanderne gjorda anmärkningar, till R. St:r
öfverlemnat, de respective RiksStånden, i frågan 0111
det FörslagsAnslag som bör bestämmas till godtgörande
af ofvanberörde utgift, yttrat sig olika, i det
Ii. R. o. A. beslutit: att, i den händelse RiksMarkegångspriset
för den under lönerne inberäknade Spannemål
skulle något år öfverstiga 6 R:dr B:co, den
här igenom uppkommande brist för den del af berörde
Spannemål, som öfverskjuter Kronans behållna
12 Stats- Utskottets
Spannemål, skulle af R:g:sContoiret StatsVerket ersättas;
H. PresteStdndet saint Y. BorgareStdndet deremot
bifallit: att förslagsvis ett anslag på Stat för
detta ändamål uppföres för 40,681 T:r 27^- k:pr Sp:l,
efter lika beräkning som förut, lill 4o,68t R:dr 41 sk. 5 r.
i penningar; men H. BondeStdndet funnit Utskottets ofvanberörde
summariska uppgift icke fordra annan åtgärd,
på Ståndets sida, än att läggas till handlingarne.
Och då härigenom icke blifvit definitivt afgjordt,
huru i förevarande afseende förhållas må, har Utskottet
ansett sig böra , med tillkännagifvande af de
beslut R. o. A.j samt Preste- och 1BorgareStånden i
frågan fattat, till II. BondeStåndet hemställa, det berslut
i sjelfva saken varder taget och Utskottet meddeladt.
Den 5 November 1829.
N:o 525.
R. H. Sl:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial
angrde anställd omröstning i någre till StatsRegleringen
hörande frågor.
Till följd af de Beslut, respective RiksStånden fattat,
i anledning af StatsUtskottets Memorial N:o 3i5,
rörande skiljaktiga Beslut inom RiksStånden i frågor,
ang:de regleringen af RiksStatens io:de HufvudTitel
samt Allmänna IndragningsStaten m. ni., har Förstärkta
StatsUtskottet, i den ordning 6g §. Regerings.-  Formen föreskrifver till sluteligt afgörande förehaft
samma frågor och deruti anställt omröstning efter följande
af RiksStånden godkände Propositioner:
B etänk anden, N:o 325. i3
Forsla Voteringen.
Den som bifaller, att å iorde HufvudTiteln uppföres
elt Anslag af i5,ooo B:dr årligen att användas
till kostnaderne vid öfningar för Flottans bemanning,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall i samma ändamål på nämnde
HufvudTitcl uppföras ett anslag af af 25,ooo K:dr
årligen.
Efter VoteringsSedlarnes öppnande, befunnos 4°
Ja och 79 Nej. Och som Nej alltså vunnit, skall,
för kostnaderne vid öfningar för Flottans bemanning,
på io HufvudTiteln uppföras ett årligt anslag af 25,ooo
B:dr.
Andra Voteringen.
Den sorn bifaller, att Hans Excollence Hr Grefve
Rosenblad må på Allmänna IndragningsStaten upptagas
till fortsatt åtnjutande af det arfvode iöoo R:dr,
lians Exeellence, såsom f. d. GenerulTulIDiicctioncns
Ordförande, uppburit, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer icke något sådant arfvode
att på Allmänna IndragningsStaten uppföras
De öppnade VoleringsSedlarne hafva innehållit
88 Ja oell 3t Nej; hvadan och sorn Ja vunnit, det
I
Stats-Utskottets
är bifallet, att Hans Excel lence, Hr Grefve Rosenblad
må å Allmänna IndragningsStaten upptagas till fortsatt
åtnjutande af det arfvode, 1600 R:dr B:co, Hans
Excellence, såsom f. d. GeneralTullDirectionens Ordförande,
uppburit.
Tredje Voteringen:
Den som bifaller, att 1000 R:dr B:co, till utbetalning
af R:g:sContoiret anvisas till K. M:ts Nåd. disposition,
såsom belöning för en fullständig Historia om
Konung Carl den XI:s Regering, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer en sådan anvisning icke att
äga rum.
Desse propositioner hafva blifvit besvarade med
57 Ja och 62 Nej. Och då således Nej vunnit, blifva
några serskildta medel till belöning för en fullständig
Historia om Konung Carl Xl:s Regering, icke anvisade.
Fjerde Voteringen:
Den som bifaller, att, å sammanhang med anvisningen
af anslaget för Indelta Arme'ens Befäl, i underd.
skrifvelse till K. M:t uttryckes: ”att R. St:r hy”sa
den öfvertygelse, att med de nu beviljade anklagen
för Indeldta Armeen en fullständig reglering
”af lönerne för dess Befäl bör kunna äga rum; och
”anhålla underdånigst, att E. K. M:t täckes, på det
”sätt E. K. M:t lämpligast linner, och i den molin
Eetänkanden, N:o 325. i5
”dertill anviste tillgångar blifva disponible, låta verkställa
en sådan löne-reglering, som, uti närmaste öfverensstämmelse
med Indelningsverket, bringar löne”vilkoren
till möjligaste likhet inom samma grad vid
”hvarje Regemente eller Corps, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer samma underd. skrifvelse
att innehålla: ”att R. St:r hos K. M:t i underdrhet
”anhålla, det K. M:t täckes med de sålunda beviljade
”Anslagen för Tndeldta Armeens Befäl: låta på sätt
”K. M:t lämpligast finner, och i den mohn anviste
”tillgångar dertill blifva disponible, verkställa en löne”reglering,
med syftning till återförande af Befälets
”loner i öfverensstämmelse med Indelningsverket och
”medförande den möjligaste likhet uti lönevilkor för
”hvarje Grad inom samma Regemente eller Corps.”
Voteringen härom utföll med 77 Ja och 42 Nej.
Och som Ja vunnit, alltså är bifallet, att i sammanhang
med anvisningen af anslaget för Indeldta
Arme'ens Befäl, i underd. skrifvelse till K. M:t uttryckes;
”att R. St:r hysa den öfvertygelse, att med de
”nu beviljade Anslagen för Indeldta Armeen en fullständig
reglering af Lönerne för dess Befäl bör kun”na
äga rum; och anhålla underdånigst, att E. K.
”M:t täckes, på det sätt E. K. M:t lämpligast finner
”och i den mohn dertill anvista tillgångar blifva disponible,
låta verkställa en sådan Lönereglering, som,
”uti närmaste öfverensstämmelse med IndclningsVer
-
i6 St a t s - Utskottets
”ket, bringar lönevilkoren till möjligaste likhet inom
”samma grad vid hvarje Regemente eller Corps.”
Hvilket allt Förstärkta StatsUtskoltet härmed
skolat hos R. H. St:r vördsamt anmäla. Den 5 November
1829.
N:o 326.
Utlåtande, angående yrkad befrielse för Kihls,
Axbergs och Hofsta FriSocknar från utgörande
af åtskillige Praestationer till Dylta
Svafvelbruk. (U.-A.)
(jenom ProtocollsUtdrag af den 17 December näsll. albar
II. BondeStåndet till Utskottet remitterat ett Memorial
af Riksdagsfullmäktigen Olof Olofsson från Örebro
Län, deruti, under framställning af de tryckande
tjenstbarheter och hembudsskyldigbetcr af skogsproducter,
som Kihls, Axbergs och Hofsta såkallade FriSockneHemmansägare
inom nämnde Län, emot Roteringsfrihets
åtnjutande, blifvit ålagde att utgöra till
Dylta Svafvelbruk och af hvilka genom uppgifne åtskillige
missbruk och öfverträdelse!’ å BruksFörvaltningens
sida af Författningarne rörande Svafvelbrukets
och FriSocknarnes ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter än mera försvårade och till ständiga stridigheter
föranledde praestationers vidare utgörande
Ilemmansägarnes utarmande och undergång oundvikligen
skola beredas, Motionären hemställt, det FriSockneHemmanen
måtte få, i likhet med andre Skatte
Ilemman
-
Betänkan den, N:o 326. \j
Hemman i Riket antingen undergå Rotering eller
erlägga så kallad RotefrihetsAfgift och deremot befrias
från alla tjenstbarheter och all heinbudsskyldighet
till Dylta Svafvelbruk; men i händelse oförmodade
hinder för denna frågas afgörande vid detta Riksmöte
skulle inträffa, att då, intill dess frågan blefve sluteligen
afgjord, FriSocknelJemmanen förunnades en sådan
minskning i tjenstbarheternc till Svafvelbruket,
att desamma ej i värde öfverstego roteringskostuaden,
och i synnerhet antingen fullkomlig befrielse från all
hembudsskyldighet af Kol och Ved till Svafvelbruket
eller ock ett sådant bestämmande af hembudsskyldigheten,
att Svafvelbrukslnnehafvaren förpligtades, att
antingen betala de hembudne skogsprodueterne efter
samma pris, som annor man för dem vill gifva eller
meddela FriSedel. Och har sedermera uti Memorial
af den 5 näst]. September, som jemväl blifvit till Utskottet
remitteradt, Motionären under åberopande af
77 §. Reg.Formen, yrkat, att då Dylta Svafvelbruk
vore en Kronans Egendom som hufvudsakligen på
allmän bekostnad skötes och icke Brukslnnehafvarens
enskilta tillhörighet, i följe hvaraf det enligt berörde
§. i Reg.Formen, tillkomme R. St:r, att föreskrifva på
hvad sätt denna Kronans Egendom skall förvaltas,
upphörandet af Svafvelbrukets nuvarande betjening
af FriSocknarne ock äga rum, hvarvid Motionären
tillika förklarat, att om en fullkomlig befrielse för
FriSocknarne från så väl alla tjenstbarheter som hembudsskyldighelen
af Skogsproducter till Svafvelbru5
B. 2
18 Statsutskottets
ket, emot rotering eller rotefrilietsafgifts erläggande
icke för det närvarande kunde verkställas, oell ej heller
en sådan, i afvaktan på förenämnde förändring,
af FriSocknarne önskad lindring i deras tryckande
belägenhet, kunde erhållas, hans önskan vore, att R.
St:r åtminstone måtte besluta:
1:0 Att den gamla för Staten och FriSocknarne
mer än behöfligt kostsamma Svafveltillverkningsmetlioden
vid Dylta måtte afskaffas och tillverkningssättet
af denna vara, i likhet med hvad vid de enskilte
Svafvelbruken redan för längesedan skedt, lämpas
efter de i Svafvelprocessen gjorde förbättringar,
som, på vetenskap och konst grundade, af många års
erfarenhet skola blifvit mer än tillräckligt godkände.
2:0 Att sedan genom en undersökning af dertill
behörigen qvalificerade personer blifvit utrönt hvad
som erfordrades för Dylta Svafvelbruks innehafvare,
för att på denna mindre kostsamma tillverkningsmethod,
utan förlust och med någon skälig vinst tillverka
Kronans Svafvelbehof, det måtte, med hänsigt till
den bättre Svafvel-processens mindre behof af FriSocknarnes
prasstationer blifva bestämdt, så väl hulu
många dagsverken efter denna reglering borde af
FriSocknarne utgöras, som ock huru många stafrum
ved derefter å de svafveltillverkningen anslagne Kronoskogarne
af Frisocknellemmansägarne borde huggas
och vid Svafvelbruket lefvereras.
3:o Att då den FriSocknarne åliggande andel i
kostnaden för Kronosvaflets tillverkning sålunda blifvit
fixerad, denna andel så fördelades, att ett Fri
-
Betänkanden, N:o 39.6. jq
SöckncIIemman ej, såsom förhållandet nu ar, belädes
med större Prestationer än som kunde motsvara elt
dylikt Hemmans rotering.
4:o Att då genom den mindre kostsamma ti 11veik—
ningsmethoden, icke alla FriSockneHemmanen behöfde
betjena Dylta Svafveltillverkning, de Hemman som
från denna betjening befriades, i stället skulle underkastas
rotering eller rotefrihetsafgifts erläggande; och
5:o Att den FriSocknarne hittills åliggande hemlmdsskyldigheten
af Kol och Ved till Dylta Svafvelbruks
innehafvare kommc att upphöra, såsom för svafveltillverkningen
öfverflödig, och FriSocknarne mer
än allt annat betungande; såsom stöd hvarför blifvit
anfördt, att behörigen upplyst blifvit, att äfven roed
den vid Dylta nu brukliga skogsödaude svafvelprocessen,
de för svafveltillverkningen derstädes anslagne
Kronoskogarne lemna mer än öfverflödig tillgång för
svafveltillverkningen; att vid de Svafvelverk, der den
bättre och mindre skogsödande svafvelprocessen en
längre tid varit begagnad, beräknas ej mer än en
famn ved på tillverkningen af ett Skeppund Svafvel
victualievigt eller i| Skeppund Stapelstadsvigt, och
denna famn, som håller icke mer än 3 alnar i höjd och
längd, och hvart vedträd sällan mer än 5 qvarter*
längd, således är mindre än af ett Stafrum, som
för Dylta Svafvelbruk måste hålla 3i aln i cuhik,
hvaraf följer, att den vedtillgång, som Kronoskogarne
Kolahult och den så kallade Östra Allmänningen
med deras framtida bestånd årligen lemna eller y34
Stafrum, vid ett Svafvelverk, der den mindre skogs
-
20 Stats -Utskottets
ödande processen användes, skulle vara tillräcklig
för tillverkning af en 14 ä i5 gänger större qvantitet
svafvel än den K. M:t och Kronan nu påräknar att
från Dylta erhålla; och att, när FriSocknarnes herabudsskyldighet,
under den skogödande till verkningsinethoden,
såsom för svafveltillverkningen öfverflödig,
tjenat blott till bedrifvande af Svafvelbrukslnnehafvarens
enskilt tillhörande tillverkningar, så skall denna
hemlmdsskyldighet, under en mindre skogödande
tillverkning, såsom då ännu mera öfverflödig i mångfaldigt
högre grad befrämja dylika missbruk å Svafvelbrukslnnehafvarens
sida.
Utskottet har vid bedömandet af detta ämne inhemtat,
att sedan den undersökning blifvit verkställd,
hvilken K. M:t under den i4 Juni 1814 anbefallt att
hållas vid Dylta Svafvelbruk, i anledning af R. St:rs
vid 1809 och i8io årens Riksdag gjorde underd. hemställan
om lindring eller befrielse för ifrågavarande
FriSocknar, från de dem till berörde Svafvelbruk
åliggande tjenstbarheter; så har K. ]\I;t genom Resol.
af den 5 September i8i5 i Wäder föreskrifvit de jemkningar
i samma tjenstbarheter som borde och kunde
äga rum, utan att K. M:t och Kronan, med högre
betalning än dittills för det svafvel, som Brukslnteressenterne
åligger att lefverera, varder betungad;
Och har K. M:t sedermera, uppå gjord underd. Ansökning
om närmare förklaring af Högstberörde K.
Resolution i afseende på FriSockneHemmansägarnes
hembudsskyldighet af Ved och Kol lill Bruket, under
Betänk anden, N:o 323. 21
den 22 Maji innevarande år förklarat sig vilja deröfver
framdeles i JVåder utlåta.
Då B.. St:r uti anderd. Skrifvelse af den 2q Mars
jSio ibland annat äfven anhållit att få pröfva och
fastställa de förslag till FriSocknarnes roterande eller
beläggande med Rotefribetsafgifl, sorn R. Sl:r förmodade
en då begärd UndersökningsCömmite' skulle
afgifva; och R. St:rs mening, att FriSocknarne borde
roteras, i beröide lind. Skrifvelse blifvit framställd;
sä, enär något sådant RoteringsFöi slag icke ännu
blifvit R. St:r meddeladt, och med fästadt afseende
å hvad lör öfrigt vid denna Riksdag i denna
fråga förekommit, får Utskottet hos R. M. S.Ur föreslå
:
att R. JI. St:r genom underd. Skrifvelse lins K. M:t
anhålla, det K. M:t täcktes förordna en undersökning
på stället af dertill skicklige, kunnige och erfarne
personer, hvilka ägde, att, efter nödige upplysningars
inhemtande, till K. M:t inkomma med
Förslag så väl till skälig ersättning åt Dylta Svafvelbruks
innehafvare för hvad de genom upphörandet
af FriSocknarnes genom K. M:ts Nådiga Resolution
d. i5 Sept. 1815 bestämde tjenstbarheter och
liembudsskyldighet af dess skogsproducter, kunde
komma att förlora, som ock till FriSocknarnes
roterande eller RotefrihelsAfgifts erläggande, livilket
underd. Förslag jemte K. Mtts Nådiga Proposition
i ämnet R. St:r utbedja sig måtte vid nästa
Riksdag till R. St:rs Grundlagsenliga behandling
öfverlemnas. Den 7 Nov. 1829.
22
Stats-Utskottets
N:o 327.
Utlåtande, rörande liqvidationen af åtskillige
Medborgares i de förente Nordamerikanska
Staterna fordringsanspråk bos Svenska
StatsYerket, (I--A.)
Med tillkännngifvande ali K. M:t nti Nådig Skrifvel
se den 21 Juli 1820 anbefallt K. StatsContoiret, nit
för berörde ändamål, af under händer hafvande vexe
1 ti 1 Igång, såsom förskott emot ersättning den K. M:t
framdeles ville bestämma, till StatsSecreleraren för
Ilandels- och Financeärenderne aflemna Vexlar på
60,000 R:dr Hamb. Banco, hafva R. St:rs år 1827
församlade Revisorer anmält, det de rörande detta
ämne icke erhållit annan underrättelse, än den som
innefattas uti ett dem tillställt K. Bref af den 5 Julii
1827 hvaraf inhemtats: att ofvanberörde ersättningsanspråk
härledt sig från seqvestrerade och försålde
varor i f- d. Svenska Pomern åren 1810 och
1811: att ersättningen för den forsk ju tne Summan,
beräknad till i52,5oo R:dr Svenskt Banco anvisats på
den del af mindré Creditivet, som blifvit anslagen för
andra högst vigtiga och angelägna föremål, än utomordentliga
anstalter för Rikets försvar, samt att K.
M:t tillika i Nåder befallt, att Räkenskaper bestyrkande
ofvannämnde medels användande skulle vid nästa
Riksdag lill R, Stirs Stats-Utskott öfvcrlemnas.
Detta har nu skett, hvadan Utskottet, rörande
ferdiiugsanspråkets uppkomst samt delsummus slut
-
Betänkanden, N:o 327. 23
liga liqviderande får afgifva följande, på Handlingarne
grundade, i korrlhet sammanfattade berättelse.
Sedan Sverige, genom Fredstractaten i Paris
1809 nödsakats ingå på det så kallade ContincntalSystemet
yrkades väl å Franska Regeringens
sida den utsträckning häri, att alla Golonialvaror, ankommande
med hvilken Nations fartyg som helst, skulle
anses förbrutne, men, då en så vidsträckt tydning
af de i Fredstractaten upptagne stadganden stod i strid
med Sveriges sannskyldiga intresse, blefvo, under loppet
af år 1810, Amerikanska Fartyg lastade med Colonialvaror
i Svenska hamnar öppet och i Pomern,
med Svenska Regeringens tysta begifvande, emottagne
och laddningarne förtullade.
Till följd af en hotande Note från Franska Hofvet,
hvars uppmärksamhet fästats å denna handelsrörelse,
blefvo i November månad 1810 de med vederbörligt
tillstånd i Stralsund förtullade och , till
större delen, i enskiltes Magaziner redan upplagde
Amerikanske Medborgare tillhöriga varor, för Franska
Regeringens räkning med seqvester belagde. Lifliga
framställningar gjordes om upphäfvandet af denna
seqvester och varornas återlemnande, så väl af
ägarne och deras i Stralsund varande ombud sorn af
Amerikanska beskickningen vid Svenska hofvet, hvarå
till svar lemnades, att man nödgats gifva vika för
ett yttre våld i en afskild del af Riket, som genom
sitt läge var blottställdt för ett mera direct inflytande
af de Franska fordringarne, men hopp gafs derjemte
alt, i händelse dispositionen öfver de seqvestrerade
24 StatsIJ tsltot tets
varorna Liefve till Pomerska regeringen öfverlemnad,
ägarne skulle återfå livad dem blifvit fråntaget. I
Augusti månad år 1811 tillkännagafs af Franska Ministrrn
häistädes, att ifrågasatte varor blifvit öfverlernnode
till Svenska Regeringens disposition under
vissa vilkor och rinder bifogande af den önskan, alt
försäljningssumman blefve använd till Pomerns försättande
i nödigt försvarsstånd mot England.
Genast efter inhändigandet af delta medgifvande
vidtogs nödige åtgärder i afseende på varuförsäljningen,
hvilken äfven för sig gic.k innan de förändrade
föreskrifterna rörande denna affär ankommo till Franska
Ministern från dess Hof, syftande derpå att försäljningsbeloppet
skulle nedsättas i Franska Consulns
värjo, för att delas imellan bägge Regeringarne.
Försäljningssumman i5i,5oo R:dr Pom. C:t disponerades
på det sätt, att en tredjedel anslogs, på
grund af Franska regeringens yttrade önskan , till
Pomerns försvarsanstalter, en tredjedel till uppköp af
Spanmål, som af MagazinsDirectionen öfvertogs och
godtgjordes och återstoden hitremitterades samt har
jemte hvad MagazinsDirecliunen inbetalte blifvit använde
dels alt godtgöra de, under Pomerns sedermera
inträffade oecupation af Franska Trupper, derifrån
öfverkomma Embets- och Tjens,temäns löner och pensioner
dels att under Campagnen , åren 1813 och
18r4, till någon del bestrida då förefallne diplomatiska
utgifter och negociations-omkostnader.
Emellertid fortsattes dels genom Amerikanska härvarande
Beskickningen dels ock genom serskildt hit
-
Bela i) kan den, N:o 327. 25
sände Ombud för varuägarne de genast efter seqvester-åtgärder
började, och, sedan Svenska Regeringen
fatt dispositionen af det seqvestrerade, med ifver fullföljda
reelarnationerne om varornas återlemnande eller
motsvarande ersättnings meddelande, utan att Svenska
Regeringen, under den långa diplomatiska skriftvexling
hvartill frågan gifvit anledning, hvarken bestämdt
förnekat eller erkänt rättmätigheten utaf de
framställde fordringsanspråken. — Om sommaren år
1824 hitkom åter ett nytt Ombud, Hr Joh. Connel,
å de Amerikanske medborgarnes vägnar försedd med
nödig fullmagt att afsluta denna då på i5:de året fortgående
liqvidfråga, och, uppå gjord underd. framställning
förklarade K. M:t att detta fordrings-anspråk
borde definitift pröfvas och afgöras. Vid ärendets föredragning
inför K. M:t d. 1 Junii i82Ö afgafs af StatsMinistern
för Utrikes ärenderna, Hr Grefve af Wetterstedt
en underd. Promemoria rörande detta ämne,
hvilken , i afseende på frågan om ersättning bolde
meddelas eller ej, hufvudsakligen innehöll: att, då
handlingarne utvisade både varornas belopp och försäljningspris,
äfvensom att de på god tro och med Regeringens
begifvande blifvit i Pommern införde och
förtullade samt att penningarne vid försäljningen tillfallit
Svenska Regeringen, reclamationen vore både
billig och rättmätig och att den derföre borde af Svenska
Kronan godtgöras: att, äfven i politiskt afseende,
frågans vänliga biläggande vore af stor vigt, helst,
vid medletaf år 1826, IlandelsTractalen emellan Sverige
och Amerika tilländalöpte och ett bestämdt afslag
26 Stats-Utskottets
af Reclamationerne skulle, om ej gifva anledning till
ett fiendtligt förhållande Länderna emellan, likväl nödvändigt
verka på Sveriges framtida afhandlingar och
förbindelser med NordAmerikanska FriStaterne, då deremot
ett godtgörande af reclamations-anspråket, innan
underhandlingen om tractatens förnyande börjades,
skulle möjligen hafva ett förmånligt inflytande
på de vilkor, som dervid kunde för Svenska handeln
och sjöfarten på Norra Amerika bestämmas: att, ehuru
Amerikanske Medborgarne uppgifvit sin primitiva
förlust till no å iao,ooo R:dr Hamb. B:co samt med
fraktförlust och den å penningar förlorade ränta till
omkring 200,000 R:dr s. m., de, efter all anledning,
skulle åtnöjas med vida mindre belopp: att genom
framställningen af ett sådant anbud dessutom, såframt
det icke gjordes så lågt att det synbarligen bar stämpeln
af någon afsigt att få detsamma förkastadt, Svenska
Regeringens ställning emot den Amerikanska blefvejbelt
skiljaktig, äfven om det med billighet gjorda
anbudet icke antogs, emot hvad den skulle blifva, om
ett bestämdt yttrande i frågan fortfarande vägrades,
samt slutligen att för tillvägabringandet af en sådan
ersättning, hvilken ansågs kunna i ett för allt tiilbjudasmed5o,
ooo R:dr H. B:co, 2:oe utvägar erbjödo sig;
nämligen antingen att förklara Amerikanska Ombudet
att ärendet skulle vid nästa Riksdag hos R. St:r anmälas
och serskildt anslag till reclamenternes förnöjande dervid
begäras, eller ock att med berörde summa genast
på en gång godtgöra fordringen , hvilken senare utväg
äfven tillstyrktes såsom den rälta och lindrigaste.
Betänka n Jen, !\T:o 327. 27
Med hufvudsaklig! gillande af dessa skäl liar K.
M:t derefter förordnat, att Amerikanska Medborgarnes
förberörde fordringsanspråk skulle utan afvaktan
af R. St:rs sammankomst godtgöras, oell sedan Ombudet,
Hr J. Connel, uttryckligen förklarat, det han
icke kunde ingå på mottagandet af nyssberörde summa
och att den yttersta nedsättning han kunde medgifva
vore ersättningens bestämmande till 60,000 R:dr
H. B:co i vexlar att betalas inom 3:ne månader, har
K. M:t genom högstberörde Nåd. Skrifvelse d. 21 Julii
1825 anbefallt StatsContoiret utgifva sistnämnde belopp
samt derefter under d. 5 Julii 1827 anvisat ersättningen
till StatsVerket, beräknad efter d. 19 Julii
i8a5 gällande kurs, å det mindre Creditivet med 102,5oo
R:dr B:co.
Efter att sålunda hafva redogjort för tillkomsten,
behandlingen och slutliga afgörandet af denna ersättningsfråga,
får Utskottet upplysningsvis ytterligare meddela
att Hr Joli. Connel funnits vara behörigen befullsnägtigad
att, å de fordringsägande Amerikanske medLorgarnes
vägnar afsluta denna liqvidation och att hau
vid medlens emottagande, afgifvit vederbörligt, Svenska
Kronan från allt vidare kraf i berörde hänseende
tryggande qvittance, äfvensom att NordAmerikanske
medborgares hos flere andra Europeiska Stater väckte
ersättningsfrågor blifvit af deras Regering understödde
och att en del deraf redan godtgjorts samt andre
äro under afslutande.
Beträffande den å Mindre Creditivet verkställda
disposition, sorn i Utskottets tanka utgör enda före
-
28 Stats-Utskottets
målet för dess yttrande i denna liqvid!Våga; så enär, med
Rikets fördel flinnits mest öfverensstämmande att densamma
ulan vidare uppskof eller afvaktan af R. St:rs
sammankomst uppgjordes samt någre andre medel icke
funnits att anvisa till StatsVerkets ersättande för hvad
från detsamma förskottsvis till berörde ändamål utbetalats,
får Utskottet vördsamt tillstyrka:
att det å Mindre Creditivet anvisade belopp till
godtgörande af NordAinerikanske medborgares fordringar
med i52,5oo R:dr må af R. Sttr till afskrifning
beviljas.
Utskottet får derjemte yttra sig öfver dispositionen
af de genom den år 1811 i Stralsund verkställda
försäljningen influtne medel.
Utom den tredjedel af försäljningssumman, som
anslogs till Pommerns försvarsanstalter och för hvilken
annan redovisning icke finnes, eller, i Utskottets tanka,
kunnat komma i fråga, än 2:ne skrifvelser af Pomerska
Regeringen och HufvudCommissionen rörande
anslagets emottagande för det uppgifne ändamålet, inflöt
genom afvttrandet af de Amerikanska varorna dels
en contant summa 5o,5oo Pom. Cour:t sora förvandlad i
Svenskt B:co uppgick till 84,069 tl:dr 32 sk. 6 r. samt ett
belopp af 85,908 R:dr 26 sk. 2 rest. som f. d. MagazinsDirectionen
inbetalt efter verkställd försäljning af
den för en tredjedel uppköpta och hitskickade spannmål,
eller tillsammans 169,978 R:dr 10 sk. 8 r:st.
Utskottet har äfven emottagit en af numera StatsMinistern
för Utrikes Ärenderna Hr Grefve af Wetterstedt
inför K. M:t afgifven och godkänd redogörel
-
Betänkanden, N:o 327. 2g
se pä 172,190 R:dr 22 sk. hvilken specifikt upptager
hvarje utgift, och enligt hvilken berörde summa, på
sätt redan blifvit omnämndt, åtgått i aflöningar och
pensioner åt Pomerska Embets- och Tjenstemän som
till Sverige öfverkommit då Pommern occuperades af
Franska Trupperna , samt till tractamenten åt de personer
som å Svenska Regeringens vägnar dels deltagit
i fredsunderhandlingarna å serskilte orter, dels åtföljt
de allierade Monarkerna under Fältlåget, och till Kurirkostnader
m. m. Betraktad ur samma synpunkt
som redogörelser för bestämda anslag, lemnar berörde
räkning visserligen rum för den anmärkning, att
densamma icke är egentligen hvad resekostnader beträffar,
nog fullständigt verificerad. Men då i betraktande
tages svårigheten och någon gång omöjligheten
att under krigsförhållanden anskaffa vederbörlig
verification för hvarje utgift samt då med nu
antaget redovisnings- och bokföringssätt, medel icke
vidare kunna för Statens räkning inflyta och användas
utan att tillika å behöriga ställen ingå och
synas både såsom inkomst och utgtft, och ovedersägligt
är att, utan den genom varuförsäljningen i
Stralsund beredda tillgång, de utomordenslige kostnaderne
i diplomatisk väg under åren 1813 onh i8r4
måst genom anskaffning i annan väg fyllas, lära R.
St:r finna oftaberörde försäljningsmedels användande
till nämnde utomordentliga behof samt den öfver deras
förvaltning afgifna och af Utskottet nu granskade
Redogörelse icke föranleda till någon anmärkning.
Den 7 November 182g.
3o Stat sU t skottets
N:o 523.
Memorial, angående skiljaktiga Beslut i frågan
om de serskilde tillgångar som erfordras,
då RiksMarkegångspriset på den noder lönerne
inberäknade Spannemål öfversliger 6
R:dr B:co Tunnan.
Sedan II. BondeStändetj genom ProtocollsUtdrag den
g innevarande månad, meddelat Utskottet dess samma
dag fattade beslut, att förena sig med H. R. o. A.
om det förordnande, att, i händelse RiksMarkegångspriset
för den under lönerue inberäknade' Spannemål
skulle något år öfverstiga 6 R:dr B:co Tunnan, den
härigenom uppkommande brist för den del af berörde
Spannemål, som öfverstjuter Kronans behållna
Spanmål, skall af RiksgäldsContoiret StatsVerket ersättas;
så, enär genom H. PriisteStändets samt Y.
BorgareStändets lemnade bifall till Utskottets tillstyrkande,
att i nämnde ändamål ett lörslags-anslag, beräknadt
till 4°>68i R:dr 4l sk- 5 r:st. i penningar,
må å Stat uppföras, 2 Stånd stannat emot 2 i frågan
om denne serskilda tillgång för lönefyllnader, har Utskottet
skolat föreslå R. H. St:r, att öfverlemna afgörandet
deraf åt Förstärkta StatsUtskoltet, som i
sådant fall torde böra anställa omröstning öfver följande
proposition:
Den som bifaller, att, i enlighet med hvad Statsutskottet
tillstyrkt, ett FörslagsAnslag, till godtgörande
af den Utgift, som RiksMarkegångens möjeliga
Bet änkan den, N:s 3^8, 3?.g. 3 j
uppstigande öfver 6 B:dr B:co p:r Tunna kan förorsaka
för den del af Spannemål under lönerne, hvartill
saknas tillgång, må på Stat uppföras och beräknas till
4o,68i B:dr 4t sk. 5 r:st. i penningar, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall, i den händelse RiksMarkegångspriset
för den under lönerne inberäknade Spannernål
något år öfverstiger 6 R:dr B:co, den härigenom
uppkommande brist för den del af berörde Spannemål
som öfverskjuter Kronans behållna Spannemål, afRiksgäldsContoiret
StatsVerket ersättas. Den to November
182g.
N:o 329.
Ytterligare Utlåtande, angående LandsliöfdingePvesidence-Huset
i Hernösand. (U.-A.)
Till Utskottets förnyade handläggning hafva II. PrcsteStåndet
och V. BorgareStåndet, i grund af Hr Doctor
Häggblads och Hr Westmans gjorde samt af flere
Ledamöter inom berörde RiksStånd understödde
anmärkningar vid Utskottets i ofvannämnde fråga under
N:o 212 afgifne Utlåtande, återremitterat samma
Betänkande, hvilket II. R. o. A. samt H. BondeStåndet
deremot bifallit.
De gjorde anmärkningarne innehålla hufvudsakligen:
att genom HyresAnslagets fördubblande Utskottet
erkänt detsaminas otillräcklighet, hvarigenom Sta
-
32 S t a t s-U t s t o 11 e t s
den ock sedan sista Riksdagen fatt vidkännas en uppoffring
af 1200 R:dr i sina påräknade intrader; att
Utskottet velat tillägna K. M:t och Kronan större
ägande-rätt än Hernösands Stad till ifrågavarande R.esidenceHus,
ehuru Staten endast erlagt den aftalte
hyran; att de genom den befintelige öfverenskommelsen
emellan K. M:t och Kronan samt Staden om ResidenceHusets
uppbyggande och begagnande, uppkomne
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter borde icke
blott å Stadens utan äfven å Statens sida hållas i
helgd; att Kronans tillägnande af Egendomen icke
vore förenligt med de rättsbegrepp och den rättskänsla
som hos Nationens församlade Representanter förutsättas;
att hyran borde utgå med 200 R:dr i Silfver
eller ock, i stället för de föreslagne 4°° Rtdr Banco,
hvilka icke motsvarade de af K. M:t och Kronan utfästade
200 R:dr Specie på 1780-talet, med 533 R:dr
16 sk. Banco hädanefter erläggas, om Staten ville
tillgodonjuta de densamma uti Contractet förbehållne
rättigheter, och hvilken sistnämnde hyra icke kunde
anses för liög, då den blott utgjorde if procent af
Husets verkeliga värde; att Staden för det uppburne
Hyresförskottet af 8000 R:dr icke häftade för någon
skuld till Staten; att Huset, först ämnadt att byggas
af träd, blifvit uppförd af Sten, till vinnande af prydlighet
och varaktighet; att Staden å dess sida hittills
oklandradt, fastän med stora förluster, uppfyllt Contractets
alla vilkor; att Byggnadskostnaden uppgått
till mera än 16,000 R:dr i bättre mynt, utom dagsverken
-
Betänk anden, N:o 329. 33
verken nf det fattigare Borgerskapet, sorn ej mäktat
med penningar utgöra sina bidrag; att, då Borgerskapet
ej begärt iner än ungefärligen £:delar af Husets
värde och då alla i Riket nu befintelige Landshöfdinge-boställen
blifvit af Kronan inköpte; äfven Hernösands
Stad nf ofvananförde skäl bordt få bugna sig
af ett annat behandlingssätt, än att med våld tvingas
till förbindelser, som den ej mäktade uppfylla, då
den ej finge komma till åtnjutande af påräknade fördelar;
samt sluteligen, att, med afseende å de stora
Summor, hvartill Landshöfdinge-Residence Husens i
Riket dels inköp dels årliga reparationer uppgingo,
och vid jemnförelse hvaraf med den ringa Köpeskilling
Borgerskapet begärt, dess begäran, såsom oegennyttig
framställd, förtjenade ett ömmare behandlingssätt,
serdeles som, med kännedom om beloppet af
de betydliga Summor, som vid hvarje Riksdag beviljades
till afskrifning, och vid hvilkas primitiva utbetalning
af Statens tillgångar oftast varit fästade vilkor
och kontracter om återbetalning, man ej emot
Borgerskapet i Hernösand hvilket betalt sitt förskott,
bordt förfara på det sätt, hvaråt Utskottet synts svfta,
utan heldre låta det i sin mohn få deltaga uti de
lättade bördor, hvarmed Borgerskapet, uti andre Rikets
Städer, der Landshöfdinge-Residence-IIus funnos,
blifvit och blefvo hugnade; varande vid Vällofl. BorgareStåndels
ProtocollsUtdrag om återremissen fogade
styrkte Afskrifter af flere denna fråga rörande Handlingar.
5 B. 3
34 Stats -Utskottets
Utskottet liar vid öfvervägande af hvad sålunda
i detta ämne förekommit, ansett berörde anmärkningar
förtjena det afseende, att Utskottet hos R. H. St:r
vördsamt tillstyrker:
att HyresSumman för LandshöfdingeResidenceHuset
i Hernösand må, i stället för de af Utskottet förut
föreslagne 4°° R;dr utgå med 533 R:dr 16 sk. B:co,
under förbehåll och vilkor som uti förra Utlåtandet
N:o sia innefattas.
Den 12 November 1829.
N:o 330.
R. H. St:rs Förstärkta Stats-Utskotts Memorial,
ang:de anställd omröstning i 2:ne frå
-
gor hörande till StatsRegleringen.
Sedan R. St:r godkänt de af StatsUtskottet, i anled
ning af skiljaktiga beslut inom RiksStånden, till omröstning
af Förstärkt Stats-Utskott föreslagne VoteringsProposilioner,
i Memorialet N:o 3i4 rörande utskylders
utgörande till Staden Nyköping för Landsliöfdinge-Residence
Huset derstädes, samt i Memorialet
N:o 328, ang:de de serskildta tillgångar som erfordras,
då RiksMarkegångspriset på den under lönerne inberäknade
Spannemål öfverstiger 6 R:dr B:co Tunnan;
så har Förstärkta StatsUtskottet, vid sammanträde
denna dag, verkställt omröstning öfver berörde Propositioner,
nemligen:
1:0 Den som bifaller StatsUtskottets Förslag, att,
i händelse Nyköpings Stad förmenar sig äga en i För
-
Betänkanden, N:o 33o. 35
fattningarne grundad rätt till ersättning af de utaf
Fastigheter i Städerne utgående StadsUtskylder för
LandshöfdingeResidence-Huset i nämnde Stad eller
Kronans deltagande deruti för framliden, Staden må
Jernnäs öppet att i vederbörlig ordning göra sina anspråk
gällande, samt, derest samma anspråk pröfvas
giltige, de erforderlige medlen af RiksgäldsContoiret
utbekomma, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; så kommer att genom särskild votering
utrönas, huruvida Staden Nyköping må anses
äga ovilkorlig rätt till ersättning, för ifrågavarande
Utskylder från år 1815 till år 1824 samt huru en
sådan ersättning skall utgå.
Voteringen utföll med 55 Ja och G4 Nej', oc^
som Nej vann, blef alltså
Andra Voteringen.•
Den som anser, att Staden Nyköping, på grund
af K. M:ts Nåd. Skrifvelser till Konungens Bef:hde af
den 26 Maji 1818 och den 12 September 1822 äger
rätt att ifrån år i8i5 till år 1824 af Kronan uppbära
de StadsUtskylder, som, i enlighet med Högstberörde
Nåd. Skrifvelser böra utgöras af den till ResidenceHus
för Landshöfdingen derstädes inköpte StadsEgendom,
samt desse Utskylder Staden af RiksgäldsContoirets
Medel godtgöras, voterar
Ja.
36 Stats-Utskottets
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer StatsUtslottet att vid StatsRegleringen
tillhandahålla Staden Nyköping de afgifter
af Landshöfdinge-Residence-Huset derstädes, hvilka,
enligt K. M:ts Högstberörde Nåd. Förordnanden, Staden
med rätta tillkomma.
Vid VoteringsSedlarnes öppnande befunnos härvid
95 Ja och :>4 Nej/ och då således Ja vunnit, är Staden
Nyköping, på grund af K. M:ts Nåd. Skrifvelser till
Konungens Befrhde af den 26 Maji 1818 och den 12
September 1822, berättigad att, ifrån år i8i5 till år
1824, af Kronan uppbära de StadsUtskylder, som , i
enlighet med Högstberörde Nådiga Skrifvelser, böra
utgöras af den till ResidenceHus för Landshöfdingen
derstädes inköpte StadsEgendom samt att desse Utskylder
Staden af RiksgäldsContoirets medel godtgöras.
Tredje Voteringen.-
Den som bifaller, att, i enlighet med hvad StatsUtskottet
tillstyrkt, ett FörslagsAnslag till godtgörande
af den utgift, som RiksMarkegångens möjeliga
uppstigande öfver 6 R:dr Banco per Tunna kan förorsaka
för den del af Spannemålen under lönerne,
hvartill saknas tillgång, må på Stat uppföras och
beräknas till 4°>68t R:dr 41 sk. 5 r. i penningar,
voterar
Ja.
Den det ej vill, Voterar
Nej.
Betänkanden, N:o 33o. 3j
Vinner Nej; skall, i den händelse RiksMarkegångspriset
för den under lönerne inberäknade Spannemål
något år öfverstiger 6 Ridå1 B:co den härigenom uppkommande
brist för den del af berörde Spannemål,
som öfverskjuler Kronans behållne Spannemål, af
RiksgäldsContoiret StatsVerket ersättas.
Som desse Propositioner blefvo besvarade med
46 Ja och 73 Nej samt Nej alltså vann;
skall i den händelse RiksMarkegångspriset för den
under lönerne inberäknade Spannemål något år öfverstiger
6 R:dr B:co, den härigenom uppkommande
brist för den del af berörde Spannemål, som öfverskjuter
Kronans behållna Spannemål, af RiksgäldsContoiret
ersättas.
Hvilket Förstärkta StatsUtskottet skolat hos R.
II, St:r vördsamt anmäla. Den 19 November 182g.
N:o 531.
Utlåtande, i anledning af verkställd granskning
af Tullverkets Räkenskaper och Förvaltning
för år 1826. (l.-A.)
Till Utskottet har blifvit aflemnad den vid Tullverket,
för år 1826, upprättade och afslutade Hufvudbok
med dertill hörande VerificationsHandlingar; äfvensom
Utskottet fått mottaga de under samma år till
K. GeneralTullStyrelsen ankomne K. M:ts Nåd. Skrifvelser
och hos nyssbemälde Styrelse förde ProtocoII;
och får nu Utskottet vördsamt anmäla det, vid anställd
granskning befunna förhållandet.
38 Stats-Utskotlets
§ I*
Sjö-Tull och Umgälder.
hvarunder äfven hänföras åtskilliga mer och mindre
tillfälliga inkomster.
Från år 182.5 inbalanceras Behållningar och Fordringar lill ett
belopp af  52,i3i: 7. 7.
men hvarifrån afgå Öfverlefvereringar
och Skulder . . . 588: 3i. 2.
Återstå alltså inbalancerade Till—
§ån§ar
5i,54a: 24. 5.
1826 ars Uppbörd?
Inkommande Sjö - Tull samt
Bevillning för
Socker . . . 1,790,294: 32. 2.
Utgående SjöTull
samt
Bevillning
för Alun . . 376,479: 3g. 1.
StraffTull . . i,5o6:‘o
ObservationsMedel
. . . 3,ga4:4°- —
Tull för Finska
Varor . 72,370: 28. 2.
GränseTult.. 4»649:3i.—
Nederlagsre
cognition
. . 21*008: 14.—
Dito Ränta . . 4: 38. —
Öfverföras 2,270,239:23. 3. — — — — _ 51,542:24. 5.
Betan kan den, N:o 331- 36
Öfverförde 2,270,239: 23. 3. — 51,542! 24. 5.
Sfempel-Af
-
gift
15,588: i5.
2,285,827: 38. 3,
Andra och Tillfälliga, Inkomster ••
ConfiscationsMedel
. . . 66,024: 36. —
BötesMedel. . 6,765:21. 7.
Strandvrak ✓ 583: 18. 1. ,
Abandonnerade
varor . 67: 43. 2.
Extra Inkom
R:dr 2,414,206: 24. 2.
Härpå afgå följande Affeortningar. nemi.:
Restitutioner  12,770:36.—
Så kallad Vestindisk Lindring 56,274:12.—
Awesta KopparTull  2,888: 44* —
Landsorts Lastpenningar .... 3,205:46. —
Götheborgs Hospitals underhåll 5oo.
Beslagare-Andelar  48,>53: 10. 6.
Öfvervigts-ochÖfvermålsproc:t 4,880: 47- 3.
Observationsproc:t  i,oi3: 12.—
Actoratsprovision  3,708: 2. 7.
Remisslage  6,874: 23. f\.
Extra Afskrifning  9,764: 39. 8. l50)0g£ 33 ^
Återstå altså lill disposition R:dr 2,264,121: 38.10.
Utaf sistnämnde Summa äro följande omkostnader
och Ut-gifter bestridde nemi.:
Öfverföras 2,264,121:38.10.
4o
S tats-Uts kottets
Öfverförde 2,264,121:38,10.
Ordinarie Aflöning 263,719:20.—
Expectance- eller Indragnings
-
Pensioner till afskedade Embets-
och Tjenstemän samt
Betjente , , 28,271:38. 8.
D:o till Enkor
och Barn . . 3,609: 17. 4. 3i 881- 8
Arfvoden, enligt den af
K. M:t fastställde
Stat • . . , , 3,197: *■-
Dito serskildt
beviljade af
General
-
Staten . ,
Extra Staten
24,430:43. 4.
>85:20. —
Tullstyrel
-
sen . 2,69!: 5. 4,
58go: 5. 4-
Arfvoden till LotsStaten upptagne
å den fastställde Staten
7,448: 32. —
Gratificationej- beviljade af
Tullstyrelsen
8,2o3: 6. 6.
891: 12. —
5,o8i: 8. —
Jiade-gåfvor
Begrafningshjelp
Resor och underhåll
, . . 16,700:43. 9.
Öfverlöras *6,700:43.9. 347,78»: ii. 2.
Betänkande
n, N:o 33 r.
öfverförde 16,700:43, g.
347,73.: i3. 3.
Dagtracta-
rnenten , . . 3,557: 37. 2.
20,358: 33. U,
Köpeskillingar för 2:ne Hus i
Helsingborg
8,683: i3. -
Reparationer
.
1,543: 28. 4.
llusbyror
,
4.5: 36. —
Capotter
3,o31: 3g. —
TullJagter och Båtar
10,139:28. 3.
Ved  1,328: i5. 3-
Ljus-Pennin-
gar
3,062: 10. 8.
Lyektors un-
derhåll . . . 384: 8.—
4,774: 33. 11.
Skrifmaterialier
4,478: .6. 8,
Postporto. . :
i6,534:44. 9.
Papper, Lack m. m. för stämp-
J'Rg
* ,699: 1. —
Extra Utgifter, deribland äfven
anslaget till Pensionslnrättningen
för Tjenstemännens
Enkor och Barn .... 2y,o35: 7. —
Hemliga Utgifter  8,000: 454,3.6: 5.rr.
Återstå RiksStaten Behållne R:dr 1,80g,Snö: 32. 11.
Häraf lefvereradt till RänteKammareu.
Inom den 3i December
1826.. R:dr 1,625,263: 4o.—
År 1827. „ 1.5,390: ao. »• ,.^.654; ,a. „.
Öfverföra^ 1,740,654:12.11.
4a Siats-Utskottets
Öfverförde 1,740,664: 12. it.
Balance till är 182J.
Behållningar oell Fordringar
. . 70,204." 27. 8.
AfgåÖfverlef
-
vereringar
och Skulder i,o53: 7. 8.
69,t5i: 2o. — ,,809,805:32.11.
Under den 16 Mars 1826 är för samma år en UtgiftsStat
för TullVerket af K. M:t i Nåder fastställd, deri Utgifterne
upptagas under följande Hufvud-ruhriker, nemligen:
Ordinarie AflöningsStaten R:dr 2g8,545: — —
IndragningsStaten  „ 28,484: 20 —
PensionsStaten för afskedade Embets- och
Tjenstemän
„ 25,716: 25. 4*
PensionsStaten för TullTjenstemäns och Be
tjentes
Enkor och Barn  „ 3,720:21. 4*
OmkostnadsStaten  „ 113,7 5o:— —
Summa R:dr 470*216: 18. 8.
Jemföres härmed den för år 1825 fastställde Stat, som
upptager en total summa af R:dr 296,249: 38. 8. så visar sig,
att AflöningsStaten blifvit tillökad med R:dr 55,536. — PensionsStaten
för Embets- och Tjenstemän samt Betjente likaledes
tillökad med 13,672 R:dr 17 sk. 4 r:st"> hvaremot Indragnings-
eller Expectance-Staten blifvit förminskad med R:dr
2,553: 37. 4*
Under sistnämnde Titlar hafva enligt hvad ofvanberördt
är, uti 1826 års Räkenskaper på Tullmedlen blifvit afförde:
Till Ordinarie aflöning R:dr 263,719: 20. — Pensioner till
Embets- och' Tjenstemän samt Betjente R:dr 28,271: 38. 8. —
Betänka ndcn, N:o 331. 4^
Till Expectanter R:dr 24,43o: 45- 4* 0L'li får härvid till upplysning
om det mindre belopp, som, i jämnförelse med Staten,
blifvit till Ordinarie Aflöning utbetaldt, eller blott 263,719 R:dr
20 sk., ehuru uti Staten aflöningen är upptagen till R:dr 298,545,
— nämnas, att sådant hufvudsakligen härrörer derifrån, att, enligt
det för Lönförhöjningens beviljande i Nåder stadgade villkor,
denne Lönförhöjning för de första sex månaderne af år
1826 blifvit öfverlemnad såsom Grundfond till den nya Pensionslnrättningen
för TullTjeustemäns och Betjentes Enkor och
Barn; och för hvilken Inrättning ett Reglemente äfven blifvit
af K. M:t i Nåder stadfästadt. Dessutom har K. M:t till nämnde
Inrättnings underhållande i Nåder behagat anslå 6000 R:dr
årligen, ifrån och med 01-1827; hvaremot ifrån samma tid alla
Pensioner till Enkor och Barn efter Tullverkets Embets- och
Tjenstemän samt Betjente komine alt utgå från den genom
nämnde års anslag och genom delägarnes bidrag bildade nya
Pénsionslnrättningen; och Tullverket således befrias från all
utbetalning af Pensioner till Enkor och Barn.
2 §.
Bilk- och Lots-Medel.
Från år i82Ö inbalanceras Fordringar och
Tillgångar R:dr 974: 14. 5.
Afgå Öfverlefvereringar och Skulder . 542:29.11. 431*32 6
Från 1826 års Uppbörd . . R:dr 52,010: 2. 3.
Afgå: Afkortningar R:dr 2,280: 12.11.
Arfvoden till Tjenstemännen
vid Tull
.
... ,3 ,o
R:dr 46,9i3: 18. 4*
44 Stats- Utskottets
Till Räntekammaren lefvereradt:
Inom den 3i Dec. 1826 .. 4o,°oo.
År l827
7,52.: i5. —47 -72,. , 5. _
Balancc till Ar 182J,
Behållningar och
fordringar, , . R:dr 1,844: 41* 5.
Afgå: Öfverlefvereringar
och Skulder . . . • 4^: 38.1. l 3gj. 3 4
48,913: >8.4-
§. 3.
Convof-Medel.
Från år 1825 inbalanceras Belia II
uingar
och fordringar ...... 2042: 33. n.
Afgå Öfverlefvereringar och Skulder 5i: 32.9.
1826 års Uppbörd.
ConvoijAfgift med inberäknad uppgäld
(i4R:dr46 sk.) 256,936:11. 2.
Lästetalsafgift . . . 11,971:26.11.
StraffTull
■■ 1 ■■ 42. -
ObservationsMedel 668: 18.10. c *
II T • f Af a69,577: 2.U.
Hvarifrån afga Af
kortningar
g,761: 33. 6.
Arfvoden till Tull
Tjenstemännen
. . 678: 37. 2. IOj43o: 8.
1991: 1. a.
259,146: 28. 3.
R:dr 261,137:29.5.
Bet änkan cl en, N:o 332. 4^
Till ConvoijCommissarialet lefvcrcradt.
Inom elen 3i December
1826 .... R.:dr a5o,ooo. — -
„ 259,232: 38. 6.
Balance till år i8aj.
Behållningar och
Fordringar .... 1,953: 6.6.
Afgå Öfverlefvere-
ringar och Skul-
der  48: iå. 7. t.oo4.g8.
n* 261,137: 29. 5.
§• 4-
Diverse Verks Medel.
1826 års Upphörd
Hvarifrån afdragas afkortningar
Återstå
hvaraf till vederbörande Verk Iefvererndt .
3,844: 20. 7.
Återstår Öfverskott 88: 11. 4-
Från år 1825 inbalanceras Öfverlefvereringar och
Skulder L 148: 12. 3.
Hvarifrån afgå Behållningar
och Fordringar 66: 33. 10.
Återstår Skuld, som afdrages från ÖI
verskottet
på 1826 års Uppbörd 81:26. 5.
hvarefter Behållningen utgör . . . 6:32. t r. 88- 11 4
hvilken Behållning till år 1827 utbalanceras sålunda:
Behållningar och fordringar . . . g5: 8.
hvarifrån afgå Öfverlefvereringar och
Skulder  88: 23. 5. g. 32 11
46 Stats-TJtskottets
I afseende på Hufvudbokens inrättning, har förekommit,
att, enligt ett, år 1820, till efterrättelse
ineddeladt formulaire, utgifter äro afförde under andra
benämningar, än som för dessa utgifter äro uti den
fastställde Staten nyttjade; så att en jämnförelse med
Staten icke kunnat utan mycket besvär anställas; mea
som Utskottet af Kamereraren uti TullVerkets BokslutsContoir
erhållit den upplysning, att GeneralTulIStyrelsen
redan före detta förordnadt, att hvad sålunda
är vordet anmärkt, kommer att rättas uti 1828
års Hufvudbok; så synes någon åtgärd i detta hänseende
icke vara behöflig. — En annan omständighet har äfven
fästat Utskottets uppmärksamhet. — Enligt gifne
föreskrifter, skola Redogörare vid Tullverket, inom
den 20 Februari hafva inskickat sine Räkenskaper för
det nästförutgångne året. Utskottet inser visserligen
afsigten med denna föreskrifne inskränkta tid, att nemi.;
vid ett så beskaffadt UppbördsVerk, som TullVerket,
vederbörande Uppbördsman skulle betagas tillfälle, att,
genom fördröjde Redogörelser, kunna fördölja Balancer,
genom betäckande af det ena årets brist, med
ett annat års Uppbörd; men Utskottet har erfarit såsom
en »följd häraf, att stundom upptagas uti Redogörelserne
utgifter, som egt rum intill den dag, Räkenskapen
afslutas, ehuru desse utgifter rätteligen tillhöra
det nya året; att stundom, i anseende till uteblifne
qvittencer för redovisningsårets utgifter, desamma
i saknad af verificationer, icke kunna förr än uti påföljande
årets räkenskaper till redovisning upptagas;
Betänkande n, N:o 331. 47
ock ändtligen att stundom skall redogöras för utgifter,
tillkomne genom föreskrifter eller anordningar, emanerade
det föregångne året. Då likväl dessa olägenheter
egentligast förekommande vid Revisionen af
Räkenskapen, till den del som låter sig göra komma
att afhjelpas i sammanhang roed sjelfva bokslutets förändring,
anser Utskottet förhållandet i denna del icke
heller föranleda någon framställning å R. St:rs sida.
Vid förvaltningen för ifrågasatte år har någon anmärkning
icke förekommit, utan har densamma funnits
öfverensstämmande med den för K. GeneralTullstyrelsen
gällande Instruction samt de af K. M:t i Nåder meddelade
serskildta föreskrifter.
§. 5.
Enligt hvad Utskottet uti Betänkandet N:o 62 yttrat,
borde väl utlåtande här meddelas rörande den af
R. Sttrs senast församlade Revisorer gjorda anmälan,
att, genom TullVerkets förändrade organisation, en
betydlig tillökning i Verkets utgifter uppkommit. Men
då frågan härom i hela sin vidd, eller omfattande så väl
den förflutna tiden som organisationen hädanefter, vid
denna Riksdag genom motioner blifvit framställd samt
Stats-Bevillnings samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskotten
ingått i pröfning af ärendet och deröfver
uti Betänkandet N:o 88 pag. 1 yttrande meddelt , får
Utskottet här endast åberopa samma utlåtande.
Den 21 Nov. 1829.
48
Stats -Utskottets
N:o 332.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om anordnandet
efter Stat från StatsContoret af
löner och pensioner vid alla förvaltande Verk
och Inrättningar. (I.-A.)
Höglofl. Ridd. och Adeln har till Utskottet remitterat
ett af Hr Grefve Gyllenborg, Joh. Henning, afgifvit
anförande, hvaruti Hr Grefven, på grund deraf
att Löner och Pensioner från en del förvaltande Verk
och Inrättningar nu directe utgå, men ordningen syntes
fordra , att sådane icke partielt utgåfvos från flera
serskilta administrationer, utan blott från det ställe,
der uppbörden för dem alla sammanflyter, föreslagit:
att löner och Pensioner från alla förvaltande Inrättningar
såsom Tull- och PpstVerken m. fl. må anordnas
efter Stat från K. StatsContoret, så att af den
influtne uppbörden vid hvarje sådant Administrerande
Verk, endast må innehållas, emot redovisningsskyldighet,
erforderlige medel för Restitutioner och obestämda
utgifter; Och borde tillika R. St:r erhålla del af
dessa Verks och Inrättningars Löne- och PensionsStater,
innefattande tillika uppgift på de K. Bref, till
följd af hvilka Pensioner utgå med korrt uppgift af
skälen till Pensionernes meddelande.
I anledning häraf får Utskottet vördsamt anföra,
det Utskottet, hvad först angår det föreslagne utbetalningssältet
af löner och Pensioner, anser detsamma
en
-
Betänkanden, N:o 332. 49
endast föranleda till en öfverflödig omgäng, utan att
medföra någon större controli i afseende på det utgående
löne- eller pensions-beloppet, hvilket i allt fall
måste rätta sig efter den gällande Staten. —‘Vidkommande
uter upprättandet och uppförande å RiksStat
af en bestämd Stat för aflöningar och pensioner vid
serskilta förvaltande Verk och Inrättningar såsom Tulloch
PostVerlen m. fl., så har framställning derom
hvad Tullverket angår, redan af Utskottet blifvit tillstyrkt.
I afseende åter på Postverket och NummerLotteriinrättningen,
som i Utskottets tanka äro de enda
administrationer, hvilka för öfrigt här kunna komma
i fråga, får Utskottet upplysa att bestämda Special-aflÖnings
och PensionsStater för de samma redan
äro uppförda å RiksStatens aidra HufvudTitel.
Beträffande slutligen meddelandet af oftaberörde
Stater åt R. St:r, så kunna några hinder ej möta för
delfående af de äskade uppgifterne för alla de Verk
och Inrättningar, hvilkas förvaltning är ställd under
R. Slirs StatsUtskotts eller deras Revisorers granskning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer
Utskottet,
att Hr Grefve Gyllenborgs ofvanberörde motion må
förfalla; Den 21 IS'ov. 1829.
V" r ,
S B.
4
5o Stats - U tskottets
N:o 335.
Utlåtande, i anledning af verkställd granskning
af den så kallade Lappmarks-Ecclesiastique-Fondecu
(I.-A.)
Till Utskottet hafva blifvit öfverlemnade LappmarksEcclesiastiqueFondens
Hufvudböeker, med tillhörande
verificationer, jemte K. M:ts Nåd. Bref, lör åren 1S25
och 1826. Denna fond, hvars Räkenskaper af R. StCrs
Revisorer eller Statsutskott förut icke blifvit granskade,
har uppkommit genom dels allmänna dels enskilda
bidrag, för det vigtiga ändamål att befordra
Christendomens införande hos Lapparne, samt Kyrkors
uppbyggande, Scholors inrättande, m. m. i Lappmarken;
och är för närvarande, i enlighet med K.
M:ts tid efter annan utfärdade, Nådiga Föreskrifter
ställd under K. CanzliStyrelsens vård och förvaltning.
Vid anställd granskning af Räkenskaperne har
följande förhållande inhemta!::
Enligt llufvudboken för 182^:
Debet.
Balance ifrån 182^.-  Contant i Cassan 4)828; 33. t.
D:oiRänterierne 5,oro: 17. tr. g 03g. 3
Utestående Medel .... 15,799:26.10.
Utlånte D;o 49.898: »6- >5,536: 45. ,0.
Transport 75,536: 45.10.
Betänk anden, Nio 333. 5i
Transport 75,536: 45.io.
Inkomster.-
Ordinarie Räntan af Ångermanlands
Södra
Fögderi . . 1,119:32.10.
Lappmarks Räntan
.. . - ',573: 5. 4- 2)6ga; gg. 2.
Krono-Tionde i
Westerbottens
och WesterNorrlandsLiin
52:24. -
Arnås Kyrko
herrberge
. .  m3: >6. - ,55.^. .
Lycksele Scholae Donations
Ränta
759: 20. 3.
Bevillning till Scholorne . 18: 38. -
CollectiMedel 1,244* 3o. G*
Försålda Lappska Böcker . 10: 26. -
InteresseMedel . . 1. . . 3.774: 5. 2. 355(3. g f
Bal ance till 1826: Ecclesiast.Statens fordran
4<>6: 38. —
Summa 84,599:4!.
Credit.
Balance från 1824: Fondeus skuld till Eccles.-  Staten  70: 6. —
V tgi/tcr.-
Aflöning i Stockholm
. . . 600: — -
Transport 600. — -
70: 6
5a Stats-Utskottets
Transport 600. — - 70: 6. —
Till Eccles.-Staten
i Westerbottens
Län.. 3,84g: 34. -
Till Eccles.-Staten
i Norrbottens
Län . . . 2,164: 3?.. - ,g _
Provission, Remisslager ArfToden
ro. ra. .»• . io3: 3r. 8. g^g; 8,
Balance till 1826: Contant i
Cassan .... 1,7^5:41* 8.
Contant i Ränte
rierne
.... . 5,46g: 16. 4- ^^5. IO _
Utestående Medel .... 14,892: 41- *•
Utlånta D:o 55,7a3:3i. a.^8rt.3i< 3
Summa Ö4,5gg: 4>* *>■
Enligt 1826 års Hufvudbok:
Debet.
Balance från 1825
7711 - 3-
lii komité r:
Ordinarie Ränta i,a43:47* t*
Lappmarks-Rän
tan
. . . . i,583: 21. 4. 2jga7. ao 5
Krono-Tionde . 52: 24. -
Arnäs Kyrko
herrberge
. • 116:41. ir. 169: ,7. n.
Transport 2,996: 38.4- 77,811:34* 3.
Betänkandet), N:o 333. 53
Transport 2,996:38.4- 77,811:34. 3.
Lycksele Scholae Donations
Ränta
914: I0- 5.
Bevillning till Scholorne . 18: 17. 4*
Collect-Medel . . « . . i,4°7! 17. 3.
Försålde Lappska Böcker . 19:23. 4-
Arrende-Medel af indragne
Scholaebord  16. — -
Interesse-Medel. . . ^ . 3,016:41. «• 8389* 3 8
Bal ance till 1827: Skuld till Lappska
Eccles.-Staten \ . 120: 6.—
Summa 86,320: 43. ir.
Credit.
Balance från i825: Fondens skuld till Lappska Eccles.-
Staten
4°6l 38. —
Utgifter.-
Aflöning i Stockholm . . 600. — -
Eccles.-Staten i Westerbottens
Län 3,65o: 38. 4-
i Norrbottens D:o .... 2,454: 32. -
Provision, Remisslage, Arf
voden
m. m  i5i: 29. 8. g 357. 4.
Balance till 1827: Contant behålln. i
Cassa . . . 180: 7. 6.
i LandtRänteri
erne
. . . 4,454:38. 4- 4^34.45. ,0>
Utestående Medel .... i5,ig5: 3. 4-
Utlänte D:o 59,227: - 9-79,q57: , t.
Summa 86,32o:43. ii.
54 Stats-Utskottets
Af d* sålunda upptagne resulta ter finnes , att
Lappmarks-Ecclesiastiquefonden vunnit en förkofran,
För år i8a5 ....... . R:dr i,g38: 4- 5.
och för 1826 ........... i,531:47- 8.
eller tillsamman „ 3,470: 4- *•
peli att Fondens utlänte Gapitaler, hvilka vid 1825 års
början endast gjorde 491898: 16., vid slutet af 1826
uppgå till 59,227: 9.
Räkenskaperne, hvilka förut undergått K. KamrnarRättens
granskning, hafva blifvit förde med ordning
och redighet, samt af fullständiga Verificationer
beledsagade; äfvensom Utskottet vid dispositionen af
fliedlen icke funnit fiågot att erinra. Den 21 IVpv.
,8,9.
N:o 534.
XJtlätande, i anledning af Hans Janssons fHjtf
Elfsborgs Län motion, att Fqrtenkningarnp
öfver Kronans Hus och byggnader inåttp
till Trycket befordras. (I.-A.)
Vid föredragning inom H. BondeStåndet af Statsutskottets
Retänkande W.'p 3°5 rörande Kropans Hus
peh Byggnader, har RiksdagsFullmägtigen Hans Jansop
från Elfsborgs Län väckt motion, att de Utsfottet
rillhandakomne Förteckningar öfver dessa Byggnader
matte till trycket befordras med utsättande af de
föremål eller de personer till hvilka byggnaderne äro
ppplåtpo, samt tillräckligt antal exemplar qf sådane
Förteckningar j Riksstånden utdelas.
Betänlanden, N:o 334* 55
Då Utskottet i berörde Betänkande upplyst, att
Utskottet ännu vore i saknad af erforderlige uppgifter
från flera Authoriteter och derjemte uppgifvit förslag,
huru så väl fullständig kännedom om antalet
och dispositionssättet af Kronans Byggnader skall vinnas
som ock enhet beredas i afseende på desarnmas
vårdande och förvaltande, anser Utskottet, lika med
hvad inom Hederv. Ståndet vid motionens väckande
blifvit yttradt af RiksdagsFulhnäktigen Nils Strindlund,
det begärda meddelandet som nu måste blifva
ofullständigt, icke uppfylla det af Motionären åsyftade
ändamål; hvaremot Stats-Utskottet vid nästkommande
Riksdag då ÖfverlntendentsEmbetet hunnit samla
och ordna Förteckningarne å alla under dess inseende
ställde Hus och Byggnader, blifver i tillfälle
att i detta ämne meddela fullständig upplysning.
få dessa skäl kan Utskottet icke tillstyrka bifall
å Hans Janssons berörde Motion. Den 21 November
1829.
N;o 335*
Memorial, ang:de Statsregleringen i allmänhet
samt beloppet af den intill nästa Riksdag
erforderlige Statsbrist-Sumraa.
J)å det åligger Utskottet, att uppgifva den Summa,
som, utöfver vid denna Riksdag för Stats- och
Riksgälds-Verken beräknade Ordinarie och Extra Ordinarie
inkomster, erfordras, till bestridande af de utgifter,
hvilka R. Sl:r fastställt att, från och med år
56 Stats-Utskottets
i83o intill nast skeenda Statsreglering, äga rum; får
Utskottet nu vördsamt anmäla följande i afseende på
den verkställde Statsregleringen uppkomne förhållande:
StatsVerkets Inkomster,
hvilka vid i8a3 års Rikdag beräknades
till
6,467,867: 2g. 10.
hafva , sådane de af R, St:r nu
blifvit påräknade och i Bilag. Litt,
A specifikt äro upptagne, blifvit tillökade
med sammanlaggdt
898,157: 44. 3,
hvarifrån dock böra
afgå skedde minskningar
8i,o 15: 26. —
så att på det hela en tillökning uppkommer
af
. 817,142: 18. 2.
Summa Inkomster R:dr 7,286,000: — —
Och hafva R, St:r, i sammanhang med beräkningen
af Statsinkomsterne fattat följande beslut:
1:0 Vid förnyad pröfning af den förut väckta frågan
om Mantal spenningar nes samt Lagmans- och Häradshöf
dinger antaris utgörande till lika belopp öfver
allt i Riket, äfvensom om indragning af den såsom
Bevillning för HofRätternes Aflöning anslagne Sterbhusproccnten.
a) att någon förändring uti de för Mantalspenningarnes
utgörande inom Götheborgs och Bohus Län,
Nerikes, IVermlands, kVestmanlands, Stora Kopparbergs,
Wester'Norrlands, Jemtlands, Westerbottens och
]' y / ■''
Betänkande n, N:o 335.
Norrbottens Län hittils följda grunder för närvarande
icke skall äga ruin; men att, om framdeles en allmän
undersökning för beredandet af ali jords lika beskattning
i fråga kommer, då äfven närmare må utrönas
grunderne, hvarefter mantalspenningarne böra, med
mera likhet, än nu äger rum, öfver hela Riket utgöras.
b) att den redan stadgade Sier hhusafgiften må bibehållas
ej mindre å Landet än i Städerne och fortfarande
såsom hittils utgå; och att, då R. St:r funnit
orsakerne böra utredas hvarföre Städerne Stockholm
och Götheborg blifvit ifrån denna allmänna afgift befriade
och deremot icke erlägga till StatsVcrket mera
än i§ sk. af hvarje icke fattigt matlag eller hushåll
bland Borgare och Ofrälse Ståndspersoner, underd.
anhållan hos K. M:t skall göras, det undersökning i
detta afseende må i Nåder verkställas samt, efter det
nämnde Städer hörde blifvit, de derutinnan erhållne
upplysningar R. St:r vid nästkommande sammankomst
meddelas.
c) att, i följd deraf, någon annan förändring i
Lagmans- och Häradshöfdingc-xänta» för närvarande
icke bör ske, än att å de ställen, såsom uti Carlskoga
Harad i Nerike samt flere trakter af IVermlandj hvarest
den nu betalas med mindre än sammanlaggdt 12
sk., den bör till detta belopp fullt för hvarje Matlag
på Landet förhöjas, och beräknas å alla Orter lika,
nemligen den StatsVerket förbehåilne Lagmans- och
Häradshöfdinge räntan, £ af afgiften med 9 sk. och
ZiKgsgiwtwhgj-penningarne £ med 3 sk.; hvarjemte
58 Stats- Utskottets
Wermlands innevånare böra befrias ifrån utgifter för
Fångföringen, och kostnaden derföre i detta Län, såsom
i allmänhet, till följd af K. Brefvet den 2 Frebruarii
181g, äger rum, af Statsmedlen utgå.
cl) att Lagmans- och Häradshöfdinge-Räntan till
bela beloppet, 12 sk., hädanefter bör till StatsVerket
ingå och ett emot |delen deraf belöpande anslag i
RiksStaten uppföras till godtgörande af Domares och
Nämndens Tingsgästningspenningar.— De vederbörande,
sorn i Tingsgästning nu åtnjuta mera an ndel, likväl
under deras tjenstetid dervid bibehållne. — Dock
bör, hvad Dalarne angår, det så väl i afseende på
hagmans- och Häradshöf dinge-räntans utgörande, sorn
Tingsgästningspenningarne, hvilka i denna Ort allena
uppbäras directe af Nämnden, som för Häradshöfdingens
lott redovisar, det derstädes tills vidare vid hittills
följda grunder och ordningar förblifva.
2:0 att de serskildta Landsböcker, som öfver allmänna
Beviljningen hittils uppgjorts, böra, såsom nu
mera till ingen nytta ledande, sedan en viss form för
KronoUppbörds redovisningen blifvit stadgad och ett
årligt RiksBokslut infördt, upphöra, he|st desse bandsböcker
ej ingå till RiksgäldsGontoiret, som deraf ej
tager någon kännedom, utan endast granskas i KammarRätten,
lika med de Allmänna Landsböckerne.
|:o att R. St:r bos Kt M:t i underd. anhålla örn
dess Nådiga bifall till upphörandet af Saltpeter gärden i
hvars ställe serskildt anslag på Stat, till Saltpeternäiringens
bestånd och bedrifvande jemte uppköp af Saltpeter,
är af R. St:r anvisadt, och att i sammanhang
Betänka ntl en, N:o 335. 5g
dermed fästes K. M:ts Nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten,
att, genom än ytterligare inskränkningar
uti oinkostnaderne, söka tillvägabringa en lättnad i
detta serskildta Statsbidrag.
4to att, som i fråga qm Salu-nccisafgiftens upphörande,
R. St:r funnit sig böra lemna behörigt afse-:
ende å det uppgifna förhållandet om Landtmannens
rättighet, att, utan hinder oell afgifter kunna lill Städer
ne införa kött, bröd och dricka, äfvensom derpå,
att den ene medborgaren icke bör högre och olika
beskattas än den andre för idkandet af en och sornina
näring, R. St:r altså medgifvit , att, om och hvarest
rättigheten, alt utan afgift till Städerne införa och till
Salu Rålia kött, dricka samt bröd är eller blir handtmannen
medgifven; den Staden bör från denna afgift
befrias; hvadan R, St:r funnit sig icke kunna uppföra
denna inkomst Titel till högre belopp än y5poR:dr.
Anslagen till StatsUerhets Utgifterj
specifikt upptagne, fpr hvar och en af RiksStatens
HulvudTitlar, uti de härvid fogade Bilagor, P(:s l,
2, 3, 4> 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 hafya blifvit så
lunda
bestämda
Forsta ThfvudTiteln j
innefattande Hof- och Slotts-Staterne, (Bilag. N:o 1.)
hvartill vid 1823 års Riksdag
anslogos R:dr 738,549: 45. 3.
nu minskad med 41?012- 2 *• 4-
ökad med 21,726: 21. 4-
samt således minskad på det hela med 19,286: — -
utgör S:a R:dr 719,263: 45. 3.
60 Stats-Utskottets
Härvid förekommer, att den vid i8a3 års Statsreglering
intill denne Riksdag beviljade förhöjning, med
iooo R:dr, i underhållssumrnan, 2000 R:dr, för Haga
Lustslott och Park jemväl nu blifvit upptagen, att
blott intill nästa Riksdag fortfara.
Andra HufvudTitelri j
innehållande Civile- och LandtStaterne, (Bilag. N:o 2.)
för hvilken anslogos vid 1823 års
Riksdag R:dr i,8i3,8o8: 46- <)•
nu tillökad med. . . 258,502: 34- 3.
men minskad åter med i5,g54: 3. 5.
eller tillökad på det hela med . . . 242,608: 3o. 10.
utgör S:a R:dr 2,056,417: 29: 7.
I förening härmed hafva R. St:r stadgat såsom
vilkor och förbehåll:
r.o med beviljandet af den upptagne löneförbättringen
för StatsSeereterarne: att den icke må åtnjutas
af andre än dem, som, enligt K. M:t Nådiga Fullmagt
på något af berörde Embeten, detsamma förrätta
, och sålunda icke tillgodokomma dem, hvilka endast
på obestämd längre eller kortare tid till föredragning
inför K. M:t constitueras.
2:0 med löneförbättringarne för Rikets Embets- och
Tjenstemän i allmänhet: att de icke få uppbäras af
andra än dem, som verklig tjenst göra.
3:o med uppförandet på Stat af de 16,666 R:dr 32
sk., som utgöra skillnaden emellan 120 och 128 sk.
cours å de för MinisterStaten ansiag-ne 100,000 R:dr
Hamb. B:co: att det belopp årligen som deraf, i följd
Betänk a nilen, N:o 335.' 61
af en lägre cours, ej beliöfs användas, bör inga till
RiksgäldsContoiret, för att tilläggas öfverskotten på
StatsVerkets inkomster.
4:o med beviljandet af det upptagne Förslagsanslaget
till Stat och omkostnader för TullVerket; att,
sedan organisationen af nämnde Verk finnes fulländad
och stadgad, K. M:t i Nåder anbefaller uppgörandet
af förslag till aflöningsStater för Verket med derunder
lydande tjenstemannapersonal och detsamma R.
St:r till pröfning och antagande vid deras nästa sammankomst
förelägger.
5:o att blott till nästa Riksdag blifvit beviljad den
på Stat uppförde summa 6oo R:dr årligen, till SundhetsColIegii
disposition , så väl för underhållet och begagnandet
af en Electricitetsmachin , till fattige sjukes
kostnadsfrie betjenande, som till arfvode för den dervid
anställde läkare samt tjenlige rums anskaffande för
appareillens placerande, under vilkor tillika, att SundhetsColleginm
fortfarande vakar öfver inrättningens behöriga
vidmagthållande och ändamålsenliga användande.
6:o att likaledes, endast till nästa Riksdag, de för
Veterinärinrättningen uppförde serskilde summor, utgörande,
för Elevers underhåll, hyresmedel för en hage
samt till Extra utgifter, tillhopa 2210 R:dr måga
fortfarande utbetalas.
7:0 att, som R. St:r ansett besparingarne, som på
de, till omkostnader för ChartceSigilatceVerket, samt
till skrifmaterialier och expenser, ved och ljus för
Collegierne m. fl. publika Verk anvista förslagssummor
kunna äga rum, böra Öfverskotten på StatsVerkets
6a Stats-Utskott Ms
inkomster lillg Inkomma; nämnde Besparingar alltså
skola, tillika med berörde Öfverskotter, till RiksgäldsContoiret
aflemnas.
8:0 beträdande beviljade 3 nya Kronofogdelöner
för Kronobergsj /Vermlands och Norrbottens Lån; att
desse löner skola utgöra det belopp, som närmast öfverensstämmer
med hvad för lika sysslor i Orten nu
på Stat bestås, men hvilket belopp för hvar och en
af desse nye Tjenstemän dock ej får öfverstiga 800 R:dr
Contant, resepenningar deruti innebegripne.
It. St:r hafva i öfrigt beslutat:
g:o att, som R. St:r funnit det böra närmare undersökas
, om icke, genom en ny indelning af Länsmans-Districtei
ne, LänsmannaPersonalen i hela Riket
kan inskränkas, i stället för att ökas, samt att en sådan
undersökning må föregå den sluteliga regleringen
af LöneStalen för desse Tjenstemän, R. St:r alltså skola
hos K. M:t i underd. anhålla, det K. M:t i Nåder
behagar förordna vidtagandet af en sådan allmän reglering
af LänsmansTjensterne, att, der det utan olägenhet
kan ske, genom sammanslående af flere och
förändrad indelning af Districterne, en minskning i
Personalen mätte uppkomma; samt att Förslag härtill
R. St:r vid nästa Riksdag öfverlemnas. Hvaremedlertid,
och på det tills vidare ingen af ifrågavarande
Tjenstemän må njuta mindre än 100 R:dr i årlig lön,
R. St:r, till fyllnad i detta belopp för alla dem som
icke redan åtnjuta berörde summa, beviljat 8000 R:dr
årligen på Stat, att af K. M:t, efter Laodshöfdingarnes
Förslag, i detta ändamål fördelas.
V'
Betänkan (len, N:o 335. 63
10:0 att utöfningen af Fjerdingsmanna-befattnirfgen
icke, såsom hittills, bör Krono- och Kronoskattehemman
ensamme vidlåda, titan, för ett närmare
jemnlikt deltagande i medborgerliga besvär, jemväl
vanliga Frälsehemman åtfölja; hvadan R. St:r jemväl
ansett lämpligt stadga, att berörde befattning hädanefter
må förblifva ett Municipålsysslande, uti hvars
utöfvande äfven Frälsejorden desto häldre bör deltaga,
som, i Orter der jord af endast sådan natur linnes,
Kronobetjeningen icke bör vara i saknad af det biträde
som genom nämnde befattningars bibehållande åsyftas.
lito beträffande det i K. Mits Nådiga Proposition
omförraäldte förslag, lill en lämpligare och jemnare
lönereglering för LandtmäleriStalerne i Provincerne,
för verkställigheten hvaraf något serskildt nytt anslag
på Stat icke erfordrats: att jemte det till K. M:t i
underdånighet öfverlemnas vidtagandet af de åtgärder,
K. M:t, för ändamålets vinnande, kan i Nåder finna
nödige, R. Sttr skola i underd. anhålla, det K. M:t
behagade i Nåder tillåta, att det för Landtmäteristaten
förut iakttagne och för den öfriga LandsStaten
nu bibehållne aflöningssätt för samma åtgärder må
tjena till grund.
12:0 att hos K. M:t underd. anhållan göres, alt
med begagnande af de för Landshöfdingarne på Stat
nu befintelige anslag, utan vidare utgift för Statsverket,
en för desse Embetsman lämpelig lönereglering
vidtages.
I sammanhang hvarmed tillika bör i underd. t i 11 -  kännagilvas R. Stus vid Allm. IndragningsStatens fast
-
64 Stats-Utskottets
ställande, fattade serskildta beslut att beloppet af den
ersättning, hvilken blifvit Landshöfdingen i Kronobergs
Län beviljad för indragning af honom på lön anslagen
dagsverksskyldighet till Kronobergs Kungsgård af Inhyseshjonen
i nämnde Län, skall, då den efter i835
års slut upphör att till bemälde Landshöfding Utgå,
uti fonden för LandshÖfdingelÖnernes reglerande ingå.
i3.‘o att lönerne för de Tjenster, hvilka vid de
administrativa EmbetsVerken för närvarande finnas
dels indragne dels lemnade obesatte och emedlertid,
der de varit disponible, användts såsom arfvoden åt
andre Tjenstemän till en nödig löneförbättring vid erhällne
ökade göromål, måga tills vidare på denna
HufvudTitel qvarstå, för att kunna påräknas såsom
tillgång för löneförbättringar och äfven i visse fall
till nya loner för Verkens Personal vid den reglering
af Staterne, som, i förening med Verkens skeende
förändrade organisation kommer att upprättas.
i4:o hafva It. St;r i sammanhang med beslutet*
om öfverförandet af KrigsHofRättens Stät från ä:a
till 3:e HufvudTiteln, ansett att Militaire Ledamöternes
Arfvoden böra utbetalas, Landt-arme'ens Officerares
af Anslaget på 3te HufvudTiteln till rese- och
tractamentspenningar, samt Ledamölernes af Flottan
af samma anslag på iotde HufvudTiteln, äfvensom att
berörde arfvoden böra utgå till redan stadgadt belopp
för dem, som till sådan tjenstgöring ifrån annan Ort
inkallas, men med 33] procents förminskning, då i
Stock
-
i
B e t ä n k a n d e ri, N:o 335. 65
Stockholm stationerade MilitairPersöner till samma
Befattningar utses.
i5:o Då R. St:r inhämtat, att det i Stockholm,
anlagda Ortopediska Institut, äfven oaktadt betydliga
enskilda uppoffringar å Grundläggarens sida, icke kunnat,
ulan de af Actietagarne meddelade förskott, till
närvarande tid upprätthållas, men denna Inrättning,
såsom afseende ett ibland de mäst välgörande ändamål,
livars befordrande må anses lika mycket tillhöra Staten,
som den enskilde, synts R. Sttr böra åtnjuta något
allmänt Understöd, intill dess den hunnit blifva nrerä.
känd och begagnad samt vunnit det vidsträckta förtroende,
att af egne inkomster den kan vidmakthållas
och utvidgas; hafva R. St:r, för att sätta Inrättningen
i tillfälle, att emottaga och vårda någre fattige
kostnadsfritt eller någre mindre bemedlade, emot
6n emot deras förmåga lämpad lägre afgift, beslutat;
att hos K. M:t i underd. anhålla, det K. M:t af uppkommande
Besparingar på denna HufvudTitel, hvarå
af R. jSttr blifvit på Stat upptagne flere af K. Mit
förut från Besparingarne bestridda utgifter, vill i JNå—
der, för samma Instituts vidmagthållande och utvidgande,
anvisa årligen intill nästa Riksdag i5öd R:dr
B:co, till redovisning af Institutets föreståndare inför
K. SundhetsCollegium, som i sådant afseende torde
undfå Nådig föreskrift, att derefter om berörde medels
användande till K. M:t underd. Berättelse årligen afgifva.
5 B. 5
66 Stats-Utskottets
Tredje. HufvudTiteln
upptagande Anslagen för Mili Jair— och FörsvarsVerket
till Lands (Se Bil. N:o 3) fastställdes vid 1823 års
Riksdag till 3,205,663: 4i. 8.
nu tillökad med .... 397,077:23. 6.
men minskad med . . . 328,255: 5. 7.
samt således på det hela tillökad med 68,822: t 7. r r.
utgör Summa R:dr 3,274,486: 11. 7.
R. St:r, som, i anledning af K. M:ts derom gjorda
Nådiga Proposition, ansett en serskild GeneralitetsStat
höra upprättas, hafva å denna HufvudTitel beviljat:
1:0
Löner för 6 FördelningsGeneraler, 1 Cavalleri-Inspecteur,
1 General-FältTygmästare och 1 General
för Fortifikation;
2:0 Arfvoden för 7 Förste Adjutanter och 6 Andre
Adjutanter jemte 6 FördelningsLäkare.
Börandes likväl beloppet af FördelningsGeneralslönerne
äfvensom CavalleriGenerals-Jönen, intill dess
Chefslönerne vid indelta Regementerne, genom nu
varande innehafvarnes afgång, blifva disponible, för
Regements-Löneregleringen i det hela användas.
Och hafva R. St:r likaledes bifallit:
3:o att löner för 2 FältMarskalkar. hvartill likväl
nu några medel ej behöft å Stat uppföras, må få anslås,
hvardera till ett belopp af 8000 R:dr B:co, dock
med det vilkor, att desse FältMarskalkar under actift
krig utnämnas och att de ej tillika få uppbära andre
Militaire Löner; kommandes det att bero på då sammankallade
eller först derefter sammanträdande R. St:r,
Betänkanden, N:o 335. 67
att anvisa Fond lill utbetalande af dessa löner, hvilka,
såsom endast personelle, R. St:r ansett lämpligast böra
uppföras på Allm. IndragningsStaten.
4:0 att blifvande innehafvare af de g Generalslönerne
i penningar må, lika med Landshöfdingar och
i enlighet med b vad Författningarne om afskedstagande
Civile Embetsmäns pensionerande föreskrifva, vid 65
års ålder, efter erhållet afsked, till pensions åtnjutande
för den öfriga lifstiden uppföras å Allm. IndragningsStaten;
dock att påen gång ej flere än 2 sådane
Pensioner bestås.
5:o att General Ad ju tan ten, för hvilken på Stat
blifvit uppfördt ett arfvode af 3oo R.:dr B:co i månaden,
hädanefter må bibehålla lön på Stat vid den
Corps, der han för öfrigt är anställd, dock sålunda,
att derunder skall beräknas endast den egentliga lönen
och ej Taffelpenningar, Fouragemedel m. m., hvilka
böra tillfalla den, som i hans ställe den Ordinarie
Tjensten förrättar.
6:0 Den till f. d. Commendants-lönerne hörande
Spannemålsberäkning, 33o T:r, hafva R. St:r, enär
samma löner nu till arfvoden blifvit förvandlade, ansett
böra försvinna, med rättighet för nu varande innehafvare,
att de år, då någon tillökning efter Riksmarkegång
äger rum, för densamma erhålla ersättning
af Allm. IndragningsStatens Besparingar.
7:0 Tills vidare och så länge KrigsAcademien till
Organisation oförändrad fortfar, hafva R. Sl:r beviljat
en tillökning af 63ig: /^i. g. i Academiens StatSumma,
hvarvid R. St:r funnit lämpligt tillägga: att
68 Ståts-Utskottets
hvad genom framdeles skeende indragningar å denna
Slat kan besparas eller vid en skeende Statsreglering
för Acadeinicn befinnas öfverflödigt, dd må komma
UndervisningsVerken i allmänhet och ej 3:dje Hufvud'Xiteln
till godo.
8:0 Då R. St:r, för verkställigheten af en nödig
befunnen reglering till förbättrande af den indelta Antimens
Befäls löner, beviljat en tillökning i Statsanslaget
för detta Befäls aflöning med tillhopa 66,000
R:dr B:co, hafva It. St:r tillika beslutat alt, iden und.
Skrifvelse som härom till K. RI:t afgifves, hör uttryckas:
”att It. St:r hysa den öfvertygelse, att med de nu
”beviljade anslagen för den indelta Armeen en fullstän—
”dig reglering af lönerne fördess Befäl bör kunna äga
”rum; och anhålla underdånigst, att K. Mit täckes,
”på det sätt K. M:t lämpligast finner och i den mohn
”dertill anvista tillgångar blifva disponible, låta verkställa
en sådan lönereglering, som, uti närmaste öfverensstämmelse
med Indelningsverket, bringar löne”vilkoren
till möjligaste likhet inom samma grad vid
”hvarje Regemente eller Corps.”
9:0 hafva R. St:r, som icke allenast insett den
ekonomiska nyttan deraf, att Officerare vid Indeldta
Armeen uppmuntras att idka Landtmäteri, hvarigenom
äfven kan afbjelpas brist på Landtmätare i Otterne,
utan ock trott det medföra en nyttig sysselsättning fölunge
Militairer, till vinnande af nödige kunskaper, beslutit:
alt hos K. M:t göra underd. hemställan, att Indeldta
Arme'ens Officerare ej mindre må erhålla tillstånd, att,
efter undergången behörig examen, idka Landtmäteri,
Betan Landen, N:o 335. 6q
än äfven dertill uppmuntras, dock utan att sådant må ,
i befordringsväg, leda till förfång för LandtmäteriStatens
Tjenstemän.
10:0 Med det nya anslag af 275 T:r Spannemål,
R. St:r, till fyllnad i de för Artillerihästars underhåll,
af Rusthållare vid afsutne Cavalleriet, erforderlige
2,865 T:r, beviljat, hafva R. Sl:r tillagt det beslut:
alt hvad af sistberörde hela Spannemåls-anslag
Lan öfverblifva, sedan så många Contracter sorn möjligt,
om desse för Exercitiemöten behöflige hästar, blifvit
tillvägabragte, må till Artillerihästars anskaffande
på annat sätt få användas, såsom K, M:t i Aåder finner
lämpligt.
11:0 Till Fourageringen för värfvade Cavalleriels
och Artilleriets Hästar hafva R. St:r beviljat, jemte
en Summa af 118,873 R:dr B:eo som i detta afseende
för LifGardet till Häst, Kronprinsens HussarRegemente
och Artilleriet blifvit utförd, ett belopp af 7,670
R:dr vidare å Stat för LifGardet till Häst och Artilleriet,
der Passevolancer nu ej äga rum ; med dermed
förenadt tillägg: att den brist, som genom förhöjning
i priset på Fourageringspersedlar något år kan uppkomma,
bör af RiksgäldsContoiret ersättas, emot det
att den besparing, som genom låga pris ett annat år
kan äga rum till samma Verk ingår. Skolande R.
St:r hos K. M:t i underd. ej mindre anhålla, alt äfven
vid sistnämnde 2:ne Regementers Passevolance om
desse utgifters bestridande må, så vidt sådant kan ske
på billiga vilkor, med vederbörande uppgöras, önock
i underd. tillkännagifva, alt i afseende på den brist i
jo Stats-Utslottets
Fourageringsanslaget, som uppkommit sedan sisla Riksdag,
någon ersättning icke kunnat gifvas 3:dje HufvudTiteln,
genom serskildt anslag, livarken för de utgifter
den i detta hänseende redan kunnat bestrida eller
för hvad den ytterligare af redan anslagne medel
kan bestrida.
[2:o För KrigsCollegii Departementer till FörsvarsVeikets
Materiella behof, hafva R. St:r väl icke
på Stat uppfört större summa än 626,000 R:dr, deraf
årliga fördelningen blifvit till K. M:t öfverlemnad;
men R. St:r hafva ändock vidare i detta ändamål samt
för kruttill verkningskostnadernes bestridande anvisat,
att af RiksgäldsGontoiret utbetalas, af Öfverskotterne
på StatsVerkets inkomster, så vidt de dertill lemna
tillgång, 70,000 R:dr årligen för åren från och med
i83o.
i3:o I afseende på möjligheten af en säkrare beräkning
af tiden för slitningen af indelta Infanteriets
LifMundering, hvilken tid R. St:r nu antagit till 4 i
stället för 3 år, hafva R. St:r beslutat den underd.
begäran hos K. M:t, att vid nästa Riksdag fullständiga
utredningar öfver det då varande förhållandet
må R. St:r meddelas, för att vid då skeende Statsreglering
tagas till grund för beklädnadsanslagets bestämmande,
och att då, för R. Strrs Statsutskott må
samlade tillhandahållas de näst före Riksdagen öfver Beklädnadsmedlen
afslulade års redogörelserne.
i4:o I anledning af den hos R. St:r väckta fråga
huruvida icke, i ändamål alt för framtiden befrämja
Arme'ens stridbarhet och den hos dess högre Befäl
Betänkanden, N:o 335. 71
dertill erforderliga skicklighet och krigserfarenhet, stipendier
af allmänna medel borde anslås för Aromens
Officerare till bevistande af Krig utrikes, hafva R.
Sl:r enär Statens knappa tillgångar icke medgifvit anslags
uppförande på Stat för detta ändamål, ansett sig
böra till K. M:ts Nådiga bepröfvande i underd. öfverlemna,
att, på det sätt K. M:t i nåder finner ändamålsenligast,
af 3:djc HufvudTitelns besparingar anslå
lämpelige understöd för skicklige Officerare i nämnde
hänseende, hvaraf Fäderneslandet kan påräkna gagn
och fördel i en kommande tid.
Fjerde IlnfvudTitehij
hvilken, enligt den af R. St:r beslutne omflyttning, i stället
för den 10 HufvudTiteln, nu mera upptager Anslagen
för Militaire- och FörsvarsVerket till Sjös, (Se Bilag. N;o
4) har, ifrån den för desse föremål vid i8a3 års Statsreglering
bestämda summa , , R:dr i,i39,oa5: 38. 6.
blifvit ökad med ett belopp af . . . 73,491: 16, 10.
och utgör således Summa R:dr 1,212,517: 7. 4-
1:0 Jemte det R. St:r till Båk-och Lotslnrättningens
fullkomnande, å denna HufvudTitel uppfört ett,
emot Båk- och Lotsafgiftens under StatsVerkets inkomster
beräknade belopp svarande, anslag af 5o,ooo
R:dr, hafva R. St:r till K. M:t öfverlemnat, att för
nyssberörde ändamål äfven använda de å denna InkomstTitel
uppkommande Öfverskotter.
2:0 Då R. St:r inhemtat: att Flottan, genom åtskilige
af K. Förvaltningen af Sjöärenderne afslutade
Contracter om Ekevirkes lefveraneer blifvit betydli
-
y2 Stats-Utskottets
gen skuldsatt: att, för utförandet af den antagne arbetsplan,
de varande anslagen för Flottans Materiel
understiga behofvet roed omkring g5,ooo R:dr årligen;
att derefter årliga bristen blifyer minst 54,ooo R:dr;
att denna årliga brist af de för en gång för FörsvgrsVerket
till Sjös äskade 640,000 R:dr ej kan komma
att betäckas; att den vidlagne regleringen af Flottans
personal och dess aflöning, ehuru åsyftande både nytta
för vapnet och besparing i kostnaden, likväl i anseende
till underhållandet af en härigenom uppkommen
betydlig IndragningsStgt först i framtiden kan medföra
någon sådan besparing; samt att några lönebesparingar
icke aro att påräkna såsom tillökning i anslaget
för Mgterielen; hafva R. St:r ansett sig böra bevilja
flen af K. M:t äskade förstärkning i denna Hufvud1
i tels tillgångar, medelst bibehållandet å Titeln, till
pförminskadt belopp af hvad derifrån för Råk- och
Lotslnrättningen förut utgått, dertill serskild Fond
blifvit anvisad.
Men som denna förstärkning af medel synts förde
nu kände behofven ej allenast högst behöflig, utan
afven dertill otillräcklig, hafva, af denna senare omständighet,
i förening med den, att K. M:t det oaktadt,
ej begärt någon ytterligare tillökning i anslagen,
R. Sl:r hämtat anledning till den förmodan att K.
M:t lärer i Wäder vara betänkt på sådane inskränkningar
och besparingar i Utgifterne för Sjöförsvaret,
som, med iakttaget beredande af Rikets säkerhet, öfverensstämma
med nationens förmåga att utgifterne
åstadkomma. /
Betänkanden, N:o 335. 73
Skolande It. St:r, jemte underd. framställning härom,
äfven hos K. M:t i underd. anhålla, att Inventering
i Flottans Ekevirkes-förråder, må i Bader anbe-r
fallas, och behörig controll öfver vederbörandes redovisningsskyldighet
dervid iakttagas.
3:o I öfrigt är af R. St:r bifallit att fyllnaden i
behofvet för Flottans IndragningsStat må, tills vidare
af anslaget för Materielen, såsom hittills, få utgå,
dock ej till högre belopp än 3o,ooo R:dr årligen; bör
randes hvad derutöfver möjeligen kan erfordras, anyisas
att utgå af anslaget till oförutsedde utgifter.
Femte HufvudTiteln
upptagande Anslagen för Vetenskaperna och Sköna
Konsterne. (Se Bil. Nio 5.)
fastställdes vid 1823 års Riksdag till . . 26,487: 24-
nu tillökad med ..... 2,073: 16.
men minskad med .... i,4?5: —
och således ökad på det hela med . . , 5g8: 16.
utgör Sia R:dr 27,085: 4°-  De för underhållet af K. Musaei Taflor på Stat uppförde
5oo R:dr årligen hafva af R. St:r blifvit bestämde,
emot behörig redovisning och så framt en
sådan local kan finnas, antingen inom det K. Slottet
eller i annat Kronans hus, att Taflome kunna evhålr
la tillbörlig vård.
74 Stats-Utskottets
Sjette HufvudTiteln
hvarå äro upptagne StatsAnslagen för Milda Stiftelser.
(Se Bil. N:o 6.
bestämdes år i8a3, till 115,y51: 3o. 7.
har nu blifvit tillökad med 5,990: 4l- 4-  mea minskad med . . 2,544: 2-
samt således ökad på det hela med . . 3,446: 38. 5.
utgör S:a R:dr 119,198: 21.—.
Under vilkor, att ytterligare en Elev från hvarje
af Rikets Stift må vid Institutet för Blinda och
Döfstumma emottagas och vårdas är af R. St:r den
uppförde tillökningen i anslaget för samma Institut,
med 2000 R:dr B:eo beviljad.
Hvarjemte R. St:r bifallit, att det anslag af 3ooo
R:dr sorn på denna HufvudTitel såsom understöd för
Fattigvårdsinrättningen i Carlskrona år 1823 uppfördes,
må fortfarande intill nasta Riksdag utgå.
Sjunde HufvudTiteln j
innehållande PensionsStaterne. (Se Bil. N:o 7.)
uppgick, efter 1823 års RiksStat, till . 5i,ooo R:dr
men har vid denna Riksdag blifvyit tillökad
med .
12,000 R:dr
och utgör således S:a R:dr 63,000. —
Varandes likväl den tillökning af 7000 R:dr, som
blifvit uppförd å anslaget för Militaire Embets- och
Tjenstemäns Enkor och omyndiga barn, af R. Stakke
beviljad längre än intill nästa Riksdag, då en
bestämdare reglering kan R. St:r föreläggas, efter utrönandet
af behofvet i denna del, som framdeles bör
komma att minskas, i den mohn Armeens Pensions
-
Betänkandet), N:o 335. y5
Gassa, genom Militaire Einbets- och Tjenstemännens
egne bidrag, blifver i tillfälle att åt flere Enkor och
Barn kunna meddela understöd.
I enlighet med livad K. M:l i Nådig Proposition
den i3 December sisth år föreslagit, och då till väga—
bringandet af tillräckligare pensioner, än hittills för
Militaire Embets- och Tjenstemän, utan någon tillökning
i SlatsAnslagen synts R. St:r hufvudsakligen kunna
ernås genom afståendet till Armefens PensionsCassa
af rättigheten att i Vacancer efter afskedade MilitairePersoner
uppbära den löne-innehållning, som under
namn af begrafningshjelp förut till StatsVerket ingått;
hafva R. St:r medgifvit, att de genom sådan Begrafningshjelps
innehållning inflytande Besparingar må,
emot lika förbindelser, som StatsVerket nu åligger,
på Arme'ens PensionsCassa öfverlåtas ; hvaremot R.
St:r, under förmodan, att behofvet af Pensionsförbättringarne
sålunda till största delen kan afhjelpas ,
icke ansett nödigt, att något derutöfver må af 3:dje
HufvudTitelns besparingar dertill anordnas, enär desamma,
påräknade till mångfaldiga andre utgifters bestridande,
genom afskiljande derifrån af ifrågavarande
Besparingsmedel, komma att betydligen förminskas.
Och hafva R. St:r, på lika skäl, som för Armdcns
PensionsCassa blifvit anförde, äfvenledes bifallit,
att Amiralitets-KrigsmansCassan må erhålla den, under
namn af Begrafningshjelp, innehållne lönebesparing
för sådane Embets- och Tjenstemän, hvarmed
delaktighet i Cassan åtföljer, och sådant under eua
\
-
y6 Stats-Utskottets
handa skyldighet som för Arme'ens PensionsCassa bestämd
blifvit.
AmiralStaternes anhållan, att den vid Fastighets^
köp ålagda och till Wadstena Krigsmanshus nu ingående
En per mille afgift mätte vid alla köp afRoterade
BåtsmansHemman i Riket, samt husköp i Carlsn
krona tillfalla AmiralitetsCassan, bär synts R. St:r innefatta
en fråga om fördelning Cassorne emellan af dit
ingående Afgifter, hvilken icke ägt inflytande på StatsVerkets
tillstånd ; hvadan R. St:r i detta ämne icke
haft något att erinra eller anföra.
Åttonde HufvudTitelnj
För Allmänna och Extra Utgifter, (Se Bil. N:o 8.)
bestämd vid 1823 års Riksdag till , /Ifi 7,872; 26, 3,
nu tillökad med , 267,772: 37. 4»
minskad med , , , 6,988: 7. n.
och således ökad på det hela med . 260,784: 29. 5.
utgör S:a R:dr 678,657; 7. 8.
1:0 Till vinnande af besparing i kostnaderne för
Fångars skjuts och underhåll hafva R. St:r ansett den
inskränkning till det aldra nödvändigaste i förplägning
och öfrige beqvämligheter vid Fängelser och Correctionslnrältningarne
böra föreskrifvas, att samma Inrättningar
icke må af vanartige, lättjefulle eller försvarslöse
personer anses såsom tillflycktsställen för dem
att till det allmännas betungande, der tillbringa en
maklig lefnad med åtnjutande möjeligen af bättre
fördelar i afseende på lifsupppehället än den i armod
Betänkanden, N:o 335. 77
varande laglydige medborgaren, sorn under nöd och
bekymmer, utan någon Statens kostnad, måste förskaffa
sig och de sina en oftast otillräcklig lifsbergning.
2:0 Genom den tillökning R. St.r beviljat uti anslaget
för de publika Byggnaderne i Stockholm har
tillgång jemväl synts R. St:r vara beredd för iståndsättandet
af LandtmäteriGontoirshuset, på ett sätt, att
någon fara för behörigt vårdande af deri befintelige
för Rikets jordägande innevånare vigtige Ghartor och
Handlingar ej bör uppkomma.
3io Den obetydliga utgift, som till Rämlösa Hälsobrunn
ägt rum, men hvars anordnande på längre
tid ej ifrågakomma, hafva R. St:r ansett böra från
vidare beräkning bland bestämda StatsAnslag uteslutas,
hälst samma utgift kan bestridas af det å denna
HufvudTitel till restitutioner förslagsvis uppförda
anslag.
4:0 Af de 8000 R:dr R. St:r på denna HufvudTitel
Uppfört för Stuterierne, hafva R. St:r ansett 1000 R:dr
tora disponeras till de nödvändigaste löneförbättringar
åt de vid Stuterierne varande Tjenstemän och
Betjente samt återstoden till hästafvelns förbättrande
användas, på sätt K. M:t i Mder finner lämpligast och
ändamålsenligast.
Och hafva R. St:r i sammanhang härmed ansett
sig böra till K. M:t i underd. hemställa, att Ottenby
Kungsgård med tillydenheter, dock utan någon Statens
kostnad för återvinnandet, må, då arrendet derå
på ett eller annat sätt i laga ordning upphörer, ansi^
peli användas till Stuteri efter dc föreskrifter,
78 Ståts-Utskottets
som K. M:t kan pröfva lämpligt, att r efter ved er hörandes
hörande, meddela.
5:o R. St:r, som , efter hvad här nedan vidare
förmäles, anvisat serskildta medel till godtgörande, af
de för Leijonbackens ombyggnad upplånta Summor,
hafva i öfrigt, till förebyggande af ytterligare skuldsättning
för samma arbete, funnit sig höra hos K.
M:t i underd. anhålla: att det återstående arbetet inskränkes
genom det årliga anslag som K. M:t för ändamålet
på K. Slottets ByggnadsSumma bestämt, samt
att det Embete, som det tillhör, att antingen uppgöra
eller granska ByggnadskostnadsFörslager, varder
försedt med sådan Instruction, att oriktiga beräkningar
och i följd deraf missledning vid Byggnads-arbetens
företagande icke mera må äga rum.
Nionde HufvudTiteln ^
för Åkerbruket, Handeln och Näringarne. (Se Bil.
N:o 9.)
fastställdes år 1823 till 113,38g: 12. 11.
har nu blifvit ökad med 22,2g5: 22.10.
— — minskad med r,336: 5. 3.
och således ökad på det hela med 2o,g5g: 17. 7.
utgör S:a R:dr 134,348: 3o. 6.
R. St:r hafva, i afseende härpå, beslutat: att
Nionde HufvudTiteln, jemte det densamma befrias från
de till BergsScholan i Fahlun och till ersättning för
jord- förluster genom Canal-anläggningar hittils deraf
utgående tillsammans 7800 R:dr, tillökes med den af
K. M:t föreslagne Summa stor 20000 R:dr, dock med
Betänkan den, N:o 335. 79
dervid fästadt uttryckligt förbehåll att det sålunda tillökade
belopp af 27,800 R:dr icke mu, under något
vilkor, användas för annat, anj understöd vid egoskiften
samt till fortskyndande af det icke mindre angelägna
AfvittringsVerket i Rikets Norra Provincer ;
hvarförutan R. Sl:r skola i underd. anhålla, att K.
M:t vid fördelning af Nionde HufvudTitelns öfrige
tillgångar emellan de serskildta föremål, hvilkas ernående
genom densamma hör befrämjas , i Nåder
täckes företrädesvis afse jordbrukets förbättring , så
att för detta angelägna behof jemväl må varda använd
så stor del af det äldre anslaget, som möjligtvis
härtill kan disponeras.
Tionde HufvudTiteln ,
hvilken nu mera , i stället för den 4:de HufvudTiteln,
upptager Anslagen för Clerecie- och LiiroVarken. (Se
Bil. N:o 10.)
utgjorde, enligt 1823 års reglering . 4°3>6'4: i4* 5.
men har nu blifvit tillökad
med .... i44>79^: 38. 5.
samt minskad med . 4>Ioo: 8.7.
samt således ökad på det hela med 140,693: 29. 10
utgör S:a R:dr 544^07: 44- 3.
1:0 Enär R. St:r ansett, att, i den mohn Wermlands
Finn-Marker hinna blifva mera bebyggda, innevånarne
derstädes, såsom på andra ställen, böra sjelf—
ve underhålla Präst och Klockare samt bidraga till
hvad för Barna-Undervisningen erfordras; är ock den
i och för Religions- och Barna-Undervisningen i de
8o Stats -Utskottets
nya Capell-Församlingarnc i nämnde Finmarker beviljade
Anslagssumma, 483 R:dr 16 sk., endast till
nästa Riksdag å Stat uppförd.
2:0 Dä, i fråga om Biskopens på Gottland indelta
lön,' K. M:t beslutat, att för Biskop Eberstein personligen
liqviden af de honom på lön anslagne Hemruansräntor
må ske i den ordning, som för Gymnasie
öch
ShoIseStaternes ti Hök ta löner blifvit i Nåder be*
' yli '
starridt; hvaraf R. St:r ansett följa, att ej för längre
tid än Biskop Ebersteins lifstid detta sätt för indelningens
utbetalande nu bordt sträckas; hafva R. St:r,
till godtgörande af de ifrågavarande indelningarne, som
under samma tid komma att för Anslaget för ClerecieStaten
uteslutas, på nämnde Stat uppfört den af K.
M:t i Nåder antagne Förslagssumma i5oo R:dr.
3:o R. St:r hafva antagit, att sedan den införda
VexelUndérvisningsMethoden blifvit mera allmänt känd
och begagnad, fortfarandet af en serskild anstalt för
bildandet af Lärare deruti ej bör blifva af nöden;
och R. St:r hafva derföre endast till nästa Riksdag
beviljat de af K. M:t för NormalScholan till VexelTTndervisningens
befrämjande äskade årliga anslag af
2000 Rjdr; Dock hafva R. St:r ansett de till ScholInrättningen
af K. M:t upplåtne f. d. Mariae KronoBränneriByggnadér
böra få af Inrättningen begagnas
under den tid af 10 år, på hvilken de, enligt K. Brefvet
den 26 April 1826 samt K. M:ts om Allm. Magaz.
Inrättningens sluteliga utredning aflåtne Nåd. Proposition
blifvit till Schollnrättningen öfverlåtne, med
vilkor.
Betänkan Jen, Nio 335. 81.
vilkor, att Byggnaderne till Staten återgå, då de för
parande föremål icke vidare erfordras.
4:o Såsom tillökning i anslaget för Gymnastiska
dentrallnstitutet hafva B. Stir beviljat 1000 R:dr;och
hafva R. St:r beslutat: att vid tillkännagifvandet häraf
tillika frambära dert anderd, anhållan till K, M:t,
att hela StatsAnslaget för detta Institut varder stäldt
Under Uppseende af någon Utaf Siyrelserne öfver de
i Hufvudstaden varande Allmänna Inrättningar^ såsom
t. ex. Directionen öfver Stockholms Stads Undervis-»
ningsVerk, som hör äga* att om fördelningen af de till
Inrättningen beviljade anslag förordna.
5io I anledning af ett hos R. S‘r framstäldt förslag*
örn nyttan af SpecialStaters uppgörande öfver
Glerecie- och LäroVerkens anslag i KrönoTionde och
Penningar m. m., hafva R. St:r, då genom lätlheten
alt komma i erfarenhet af rätta beloppet utaf hvars
och ens lonevilkor, så beskaffade SpecialStater höra
leda till mångå vigtiga upplysningar för en allmän öfversigt
af förhållanderne, då den difinitiva regleringen
af LäroVerken ifrågakommer* och tillika vara af
nytta i Statistiskt afseende ,för bedömmandet af Boställens
beskaffenhet, beslutat: att hos K. Mit i undén].
anhålla, det K. Mit behagar i Nåder anbefalla
vederbörande ErabetsVerk, alt intill nästa Riksdag uppgöra
fullständiga SpecialStater för Clereciets saint Gymnasiae-
och ScholocStaternes anslag i KronoTionde och
Penningar, samt uppgifter å Taxeringsvärdet af Ecclesiaslique
Boställen.
G
8a StatsUt. slottets
Allmänna Indragnings Staten.
(se Bil. N:o ii.)
För denne Stat anslogs i p:gr vid 1823 års Riksdag
270,599: i3. 6. Med undantag af den ytterligare
tillökning^ som vid sluteliga utredningen af f. d. Allm.
MagazinsFonden kan uppkomma, hafva R. Sttr, i anseende
till den på Staten inträffade större afgång
1828 och innevarande år, ansett något större anslag,
i följd af de i öfrigt beviljade tillökningar, icke erfordras,
utan funnit detsamma kjinna bestämmas till
p;gr 270,000. — r
För Allm. MagazinsStaten anses be
höfvas
20,000. — -
hvartill kommer, hvad
till jemnkning i StatsbristSumman
erfor
dras
tö: 29.10. 20 o|6. ^ 10,
290,016: 29.10.
Indeldta räntor, TiondeSprml och Span
nemål
in natura ....... 16,900:21. -
S:a, R:dr 306,917: 2.10.
1:0 Under de vilkor K. M:t förut af Extra TJtgiftsmedlen
tilldelat HofMarskalken, Friherre G. von
Paykulls Enka och dess omyndiga Barn en årlig
pension af tooo R:dr, nemligen: att, då Friherrinnan
von Paykull äfven aflider, samma pension ej får i
något fall fortfara att komma de omyndiga barnen
till godo för längre tid än högst 10 år derefter., äfven
i den händelse någondera af dem då ännu är
Betänkande n, N.‘o 335. 83
omyndig eller oförsörjd, hafva R. St:r bifallit samina
pensions uppförande å denna Stat.
2:0 Då R. St:r inhämtat, att det JurisDoctorerne
Collin och Schlyter tills vidare beviljade Anslag,
1000 R:dr B:co, åt hvardera, för utgifvandet af en
fullständig Samling af Fäderneslandets gamla Lagar,
redan uppgått till ett betydligt belopp; hafva R. St:r
ansett sig icke höra på denna Stat uppföra något anslag
till denna utgifts bestridande, utan lärer, i händelse
K. M:t i Nåder finner, att omkostnaderne motsvara
det afsedda ändamålet och således böra fortfara,
denna utgift af extra utgiftsmedlen under 8:de HufvudTiteln
än vidare bestridas.
3:o Uppå de af K. StatsContoiret, i dess Berättelse,
anförda skäl hafva R. St:r bifallit, att Kammarskrifvaren
Westman må på denna Stat uppbära
årligen 100 R:dr löntillökning, intill dess han till
förbättrade lönevilkor kan förhjelpas.
4:o Den pension af 2000 R:dr årligen R. St:r vid
sisth Riksdag tilläde f. d. Landshöfdingen Hans Järta,
i anseende till dess patriotiska åtgärder och utmärkta
Embetsmanna-förtjenster att af honom åtnjutas intill
denna Riksdag, hafva R. St:r ansett böra bemäide Hr
Landshöfding än vidare tillfalla, intill dess han af K.
M:t i Nåder utnämnes till något Embete i Staten med
motsvarande Lönevilkor ; hvadan samina Pension å
denna Stat nu äfven är bibehållen.
5:o R. St:r hafva bifallit, att de af MagazinsFonden
hittills utgående Ordinarie Löner, Arfvoden och
Pensioner må ifrån och med år i83o öfverflyttas på
I
34 Ståts-Utskottets
Allmänna IndragningsStaten, under tillämpning af de
grunder R. St:r vid senaste Riksdagen i delta hänseende
framställde uti underd. Skrifvelse, den io December
1823.
Börandes härvid jemväl den underd. anhållan hos
K. M:t af R. St:r framföras, att Embets- och Tjenstemän
vid f. d. Allm. MagazinsTnrättningen, som på IndragningsStat
blifva öfverflyttade, varda, så vidt sig
göra låter, använde till sädane ledig blifvande tjenstcr,
hvartill de kunna finnas skickliga.
6:0 I öfverensstämmelse med hvad R. Sl:r vid
regleringen af IndragningsStaten för Högsts. Hennes
M:t EnkeDrottningen Hedvig Elisabeth Charlottas Hof
och dertill hörande Personers öfverflyttande på RiksStaten,
år 1818 iakttogo, hafva R. St:r nu beviljat
Anslag å denna Stat, med i4ooo R:dr årligen, såsom
tillgång för Högts. fl. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas
HofStats och Betjenings pensionerande, Högts.
Ii. K. Höghets enskilde Pensionärer deruti inbegripne;
hvarjemte R. St:r, under förutsättning af iakttagandet
af en lika ordning, rörande den nu ifrågavarande
PensionsStatens successiva indragning, som i afseende
på åtnjutandet af de efter år 1818 beviljade
HofStatsPensionerne af K. M:t blifvit i Nåder fö inskrifven,
till K. M:ts Visa och Nådiga afgörande äfven
nu öfveiiemnat alla vid denna Pensionsreglering
förekommande frågor i hela deras vidd, endast under
förbehåll, att det för ändamålet sålunda anslagne belopp
ej må vid utgifternes bestämmande öfverskridas.
Den serskilda Summa af a,3oo R:dr sorn funnits er
-
Betänkan de n, N:o 355. 85
forderlig till Gratificationer för en gang, svarande
emot 9 månaders lön, åt de personer, som icke finnas
berättigade till pension, hafva R. St.T ansett kunna
af den för innevarande år npplommande besparing
utaf Högts. H. K. Höghets underhållsSumma anordnas,
för att, efter K. M:ts Nåd. godtfinnande, vederbörande
emellan fördelas.
7:0 R. St:r hafva funnit olämpligheteu af en sådan
Löneinkomst, som den Landshöfdingen i Kronobergs
Län ännu uppbär i dagsverksskyldigheten tilL
Kronobergs Kungsgård af visse Inhyses och Backstuguhjon
inom Länet, hvilken dagsverksskyldighet, okänd
i Rikets alla öfrige Län , äfven inom nyssnämnde
Län nu mera endast utgöres af torftige, åiderstegne
och bräcklige personer, hvilka ej åtnjuta någon förmån,
motsvarande den bevillningsafkortning, som
kommer de Inhyseshjon tillgodo, hvilka erlägga Mantalspenningar
och Bevillning efter irsta Artikeln; och
hafva R. Strr derföre, ansett berörde dagsverksskyldighet
till Kronobergs Kungsgård, såsom till sin beskaffenhet
obillig, helt och hållet böra upphöra, samt
Landshöfdingen i Kronobergs Län, som, en ligt K.
Mrt Nådiga Förordnande den 2 April 1828, äger att
till i835 års slut uppbära förmoneu af dagsverksskyldigheten,
af Statsverket erhålla årlig ersättning för
det belopp hvartill lösen derföre, efter medeltal af de
5 sistförflutna åren kan finnas uppgå; hvarföre en
denna lösen motsvarande Summa förslagsvis med i5oo
R:dr blifvit på denna Stat upptagen, hvarigenom äf
-
86 Stats-Utskottets
venledes BevillningsAfkortningen för Mantalsskrifne Inhyseshjon
kommer att ej vidare äga rum.
8:0 Den pension af 800 R:dr, som It. St:r å denna
Stat upptagit, till personelt åtnjutande af nu varanda
Ståthållaren på Stockholms Slott Friherre Fr.
Klingspor, är af R. St:r honom beviljad, så länge
befattningen med inseendet af arbetet vid K. Slottet
med tillhörande Byggnader af honom besörjes.
9:0 De 600 B:dr årligen, som för Förste Kammar-Musicus
B. Crusell äro å denna Stat upptagne,
skola utgå ifrån den tid Crusell lemnar sin nu innehafvande
befattning och lön vid K. HofCapeilet, samt
efter hans frånfälle äfven tillfalla.,»hans nu varande
Hustru, derest hon honom öfverlefver; dock att i den
händelse, innan dess, något understöd eller anslag för
K. Theatrarne i HufvudStaden af Statens medel beviljas,
berörde pension deribland inbegripes och från
IndragningsStaten afföres.
10:0 Enär R. Str, i fråga om fortfarandet af det
Anslag af 160 j T:r Spansemål, R. St:r år 1823 till nästa
Riksdag beviljade, till lönefyllnaderåtLärarne vid Stockholms
Stads Undervisningsverk, inhämtat, att 6 från
tjenstgöring afgångne äldre Lärares pensionerande ännu
lagger hinder för flere vid UndervisningsVerken i
Stockholm anställde Lärare, att komma i åtnjutande
af de med deras befattningar förenade löneförmoner,
och således den anledning, hvarföre R. St:r
vid sista Riksdag beviljade ofvanberörde serskildta
Anslag, ännu icke upphört, hafva ock R. St:r ansett
rätta tiden för samma Anslags indragning ej cl
-
Ier ännu vara inne. Och då först efter de pensionerade
äldre Lärarnes bortgång denna Spannemål
kommer att lill Skolfonden inflyta samt skillnaden,
emellan bristen för de Ordinarie tjenstgörande Lärarnes
Aflöning, 237f Tunnor Spannemål, och ofvanbelörde
i6of Tunnor, således erfordras med 77! Tunnor
innan någon indragning af samma 160^ Tunnor
bör äga rum; hafva R. St:r bifallit, att en emot desse
lööf- Tunnor svarande Summa efter Markegångsvärde
jemväl hädanefter må till disposition af Directionen
öfver UndervisningsVerken i Stockholm utgå; likväl
på det sätt, att, sedan genom någon af de äldre pensionerade
Lärarnes bortgång, nyssberörde 77i Tunnor
först kommit Skol-fonden tillgodo , vid hvarje
sedermera skeende förändring i desse Lärares personal,
indragning till StatsVerket, med motsvarande belopp,
af hvad en sådan äldre Lärare uppburit, bör
af ifrågavarande iöoj- Tunnor eller deremot svarande
penningevärde verkställas. Rörandes ock nyssbemälde
Direction årligen til! StatsGontoiret afgifva Berättelse
om behofvet af detta serskildta Löneanslag i öfverensstämmelse
med desse föreskrifter.
11:0 Bruksidkaren Owen, hvilken för mer än 20
år sedan, genom Regeringens åtgärd hit till Riket inkom,
och härstädes användt den verksammaste delen
af sin lefnad, till stort gagn för det allmänna, men
till föga enskild fördel, har synts R. Str vara förtjent
af något understöd, för att vid en tilltagande ålder
och genom oaibrutna mödor ådragen sjuklighet, se
sig för sine återstående dagar tryggad mot behofvet.
g8 Stats-Utskottets
R. St:r hafva derföre beslutil: att till K. M:t frambära
den underd. anhållan att Owen å denna Stat under
den serskildta Titeln: Beneficier och Benådningar
uppföres till åtnjutande under sin lifstid af en årlig
Gratifikation af 2000 R:dr B;co,
12:0 Till införande af den ordning, som, i afseende
på behandlingen hos R, St:r af frågor rörande
Pensioners beviljande , R. St:r ansett böra följas,
hafva R. St:r för framtiden beslutat, att ingen i Statens
Tjenst qvarstående Embetsman ejler Officerare
bör för denna sin Tjenst af R. St;r pensioneras, utan
framställning derom af K. M:t, såsom alla Embelsmäns
Högste Chef, eller utöfver det belopp, sorn K.
M;t honom beviljat,
De i öfrigt på HufvudTitlarne jemte Allmänna
IndragningsStaten beviljade nya utgifter, med hvilka
några vilkor , förbehåll eller serskildta framställningar
‘icke blifvit förenade, utvisas af Bilagorna till
detta Memorial.
Och hafva R. St:r jemväl till iakttagande beslutat
att under de nya löner, som till uppförande å
Stat blifvit beviljade, Spannemål bör beräknas till
det qvantum for hvar och en, som den förut gällande
Staten för dylika Embeten och Befattningar
upptager.
Bilagan N:o 12 utvisar, huru Statsregleringen på
det hela utslagit.
Bclänkanden, N:o 335. 89
Recapitulation
i:a HufvudTiteln ..... R:dr 719,263: 45. 3.
2:a HufvudTiteln ...... .2,056,417: 29. 7.
3:e HufvudTiteln 3,274,486: 11. 7.
4:e HufvudTiteln ....... 1,212,517: 7. 4.
5:e HufvudTiteln . '  27,086: 4°-—
6:e HufvudTiteln ....... 119,198: 21.—
7te HufvudTiteln  63,000. — —
8:e HufvudTiteln 678,657: 7. 8.
g:e HufvudTiteln • . 134,348: 3o. 6.
io:e HufvudTiteln • 544,307: 44- 8.
Allmänna IndragningsStaten , . . 306,917: 2. 10.
Summa R:dr 9,186,200:
Då härifrån afdragas de påräknade
Inkomsterne 7,285,000.
uppkommer en Statsbrist af 1,851,200. — —
hvilken öfverstiger den vid 1823 års Statsreglering utförde,
R:dr i,653,5oo, med 197,700 R:dr, hvaruti dock
ligger ersättningen 124,000 R:dr, för den, enligt R.
St:rs beslut, upphörde Saltpetergärden.
När nu till förestående Statsbrist
summa
R:dr i,85i,2oo.
läggas de, jemlikt Utskottets af 3:ue
RiksStånd godkände Betänkande jV:o
3o2, till RiksgäldsContoirets egenteliga
utgifter, från och med i83o till
och med i834, eller för nästkommande
5 år erforderlige
3o3,ooo.
Transport 2,154,^00. — —
go Stats-Utskottets
Transport 2,i54,200. — —
jemte de till Militaire-behofvens fyllande
af R. St:r enligt Stats-Utskottets
Betänkande N:o 255, anslagne . . . r,o5o,ooo. — —
hvartill ytterligare komma enligt StatsUtskottets
Betänkande N:o 34o till GarnizonsSjukhuset
och Casernbyggnaden i52,ooo. — —
Tillsammans 1,202,000. — —
hvaraf f årligen utgör 240,400. — —■
blifva R:dr 2,394,600.
den summa som årligen för RiksgäldsContoirets
disposition under förenämnde
5 år behöfves, och genom
Bevillning bör utgöras.
Men då de till RiksgäldsContoiret
inflytande medel af Bevillning, Skatteköp
och Tidningsstämpling visat sig,
enligt Stats-Utskottet Betänkande N:o
g5, Tab. Litt. A. vara till deras totalbelojjp
i beständigt tilltagande, och
hafva, enligt Tab. Litt. D. utgjort för
år 1828 en behållen
inkomst af .... 2,3io,ooo. — —
hvarifrån likväl afgå
. 18,000.
hvilka, enligt StatsUtskottets
Betänkanden
N:o 3o2 minska
RiksgäldsContoirets
Transport 2,328,000. — —2.3g j,6oo. — —
Betänkanden, N:o 335. gi
Transport 2;328,ooo. — — 2,394,600. — —
eljest högre behof,
så återstår en årlig
tillgång af . . , , 2,292,000.
hvaraf följer, att om R. H. St:r skulle,
efter derom skeende framställning
från BevillningsUtskottet, anse, lika
med StatsUtskottet , att denna tillgång
kan med säkerhet antagas utgöra åtminstone
2,270,600. — —
så återstå att genom ökad bevillning
fyllas 124,000. —
eller endast den summa, som kommer att ersätta den
från jordbruket förflyttade Saltpetergärden, hvarförutan
någon ökad bevillning nu icke hade erfordrats.
För följande utgifter, som R. H. St:r under loppet
af denna Riksdag beviljat, hafva R. St:r, genom
bifall till Utskottets Betänkande N:o r54, redan anvisat
medel till ett belopp af 234,93g: 14. 3. nemi.
1:0 Till fullbordande af CorrectionsInrättningarne
i Stockholm .... 4rj547: 9.
2:0 Tillökning i II. K. II. Kronprinsens
HofhållningsSumma, i anseende
till ökade utgifter för D. K. Högheter
ArfFurstarne. Anslaget för år
1829 20,000: — —
3.0 Fylluaden den erforderliga
Transport 61,547: 23. 9.
ga Stats-Utskottet
Transport
Summan för kostnaderne vid H. K. H.
Prinsessan Sophia Albertinas begrafning
4:o För reparation af ett af K. VetenskapsAcadeinien
inköpt Hus och
dess inredande samt apterande för det
NaturHistoriska Mussei behof . . .
under förbehåll, att bemälte Academie
fortfarande ombesörjer vården och inseendet
af RiksMnsseum, med Sarolingarnes
tillhandahållande för Allmänheten
på ett vigten och nyttan deraf
motsvarande sätt.
5:o De till uppköp af Undervisningsböcker
för den i Wermland boende
Finn-Allmoge j genom K. Brefvet den
24 Februarii 1826 anvisade . . .
till afskrifning.
6:0 Hvad efter utredning af besparingarne
å ännu reserverade Pensioner
åt Militaire Enkor och Barn på
ytde HufvudTiteln , kan återstå af
den på samma HufvudTitel uppkora
ne
brist
jemväl till afskrifning.
7:0 För rengöring och uppsättning af
K. Musaei Taflor
8:0 Åt Stiftaren af Ortopediska Insti
Transport
-
61,547: a3 g.
20,000.
20000. —
3oo. — —
2,114:1 6. 6.
1000.
109,961: 3o. 3.
Betänkanden, N:o 335. g3
Transport 109,961: 3o. 3.
tntet i Stockbolm, Doctor Åkerman,
cn oafkortad Gratification .... 1,333: 16. —
såsom någon ersättning för de kostnader
han enskildt vidkänts för inrättandet
af nämnde Institut.
g:o Till underhåll för Elementar- eller
ProfScholan i Stockholm för sisla
hälften af år 1829  3,4oo. — —■
10:0 Till godtgörande af de för Lejonbackens
ombyggnad upplånte Medel
120,000. — —*
S:a R:dr 2 34,6g4: 4^. 3.
som utgör det belopp, hvilket i Utskottets af R.
St:r godkände Betänkande JNT:o i54 sid. 412 igen“
finnes.
Enligt samma Betänkande tillkomma:
11:0 Till Öfver Jägmästaren Munthes Sterbhus, ersättning
för BötesMedcl sora bemätde Öfverjägmästare i
lifstiden skolat tillkomma .... a44: '6. —<
Tillsammans lödr 234,93g: i4- 3.
hvilken Summa, då Öfverskotten på StatsVerkets inkomster
för år 1827 redan till RiksgäldsContoiret ingått
med tillhopa 235,o4i R.‘dr 16 sk. 6 rist., kommer
att af RiksgäldsContoiret Utbetalas; hvaremot bemälte
Contoir undfår Öfverskotten för åren 1828 och 182g,
utan det afdrag som i Betänkandet N:o i54 var afsedt,
i händelse förrberörde belopp 234,93g: i4- 3.
skolat af K,. StatsContoret utbetalas.
g4 Stats-Utskottets
R. St:r hafva vidare anvisat följande utbetalningar,
att af RiksgäldsContoiret bestridas.
1:0 Till reparationer vid Strömsholms Slott 5,4oo
R:dr; emot redovisning, hvilken R. St:r eller deras
Revisorer må ega granska, af redan befintelige Öfverskotter
på StatsVerkets Inkomster.
2:0 Till inköp af KronoSkatteHemmanet Holm
N:o 3 i Högs Socken af Norra Helsingland 4,666 R:dr
32 sk., af nu befintelige Öfverskotter på StatsVerkets
Inkomster.
3:o Ersättning till K. StatsContoret för utbetalte
1000 R:dr, i och för granskningen af åtskillige ersättningsräkningar
genom den återgångne handeln om 3
KrigsSkepp, tillika med 168 R:dr 4° sk. 6 r. som i
CapitalRäkningen öfver Skeppsförsäljningsmedlen finnas
utförde såsom balancerad skuld till StatsVerket,
eller tillhopa R:dr 1,168: 40> 6., att utgå af Öfverskottsraedlen.
4:o Till en vägs anläggande i Wermland 3ooo
R:dr, af nu befintelige Öfverskotter på StatsVerkets
Inkomster.
Hvarjemte till godtgörande af kostnaderne för
Hennes Maj:t Drottningens Kröning, 3r,5oo R:dr, R.
St:r anvisat, såsom tillgång, behållningen på den till
RiksgäldsContoiret inlefvererade Banco-vinst för år
1828.
Utgörande desse summor tillhopa 45,735: 24* 6.
Betänkan cl en, N:o 335. gö
Dessutom hafva R. St:r såsom utgifter för en gång
till hvarjehanda ändamål anslagit sammnnlagdt 38,747:
5.3
likväl de tillgångar blifvit anvisade, af hvilka samma
utgifter skola af Contoiret bestridas.
Desse äro:
1:0 Till Ekeplanteringshagars anläggande, intill
nästa Riksdag, i ett för allt 25ooo R:dr, att i mohn
af behofvet till K. M:ts disposition utgå.
2:0 För upplåtne byggnaders inredning åt Veterinär-Inrättningen
5ooo R:dr.
3:o Såsom förhöjning i betalningen för granskningen
och annulleringen af inkomne förslitne smärre Creditsedlar
ifrån 1824 års början, i2i5R:dr 10 sk. 6 r:st.
4:o Till Banken, för att jemna beloppet af dess
fordran hos Statsverket, i432 Rtdr 13 sk. 3 r:st., så
att återstoden blir 4>400;000 R:dr B:co.
5:o Åt Författaren af Svenska Folkets Historia under
Konungarne af Wasa-Ätten, Herr Strinnholm, till understöd
för samma arbetes fortsättning, 1000 R:dr B:co.
6:0 Ersättning åt ÖfversteLieutenanten De Mottoni
för hvad han, efter upplösning af Regementet Royal
Svedois, icke fått uppbära af den lia Majors-lön, 5oo
R:dr, som, till likhet med hvad en Officerare af samma
grad vid Konungens eget värfvade Regemente innehaft,
blifvit honom beviljad. Sora denna ersättning ännu
är outredd, kan dess belopp icke bestämdt uppgifvas;
men den synes icke kunna öfverstiga 4700 R:dr.
7:0 De StadsLTtskylder, Staden Nyköping, på grund
af K. M:ls Nåd. Skrifvelse till K. M:ts Ref:li:de af den
gG Stats-TJtskottets
26 Maji 181 8 och den 12 September 1822, ansetts hafva
rättighet, att ifrån år i8i5 till år 1824 af Kronan
uppbära af den lill Residencebus för Landshöfdingen
derstädes inköpta Stads Egendom, hvilken ersättning
äfvenledes outredd, dock här ungefärligen beräknas till
4oo R:dr.
Men som förestående Utgifter 38,747! ^3. cj. såsom
blott för en gång behö fl ige, icke synas till deras beskaffenhet
vara af egenskap att böra fördelas på och
bestridas af den årligen utgående Allmänna Bevillningen,
ej eller till deras belopp, vara så betydliga, att
den behöfver för deras skull ökas; så anser Utskottet
sig, på samma gång, som de reglementariska
föreskrifter underställas IL Stirs pröfning, hvilka
RiksgäldsGontoirets Hrr Fullmägtige skola meddelas
i afseende på verkställigheten af alla utaf R. St:r
på RiksgäldsGontoiret anvisade utbetalningar intill
nästa Riksdag, böra Uppgifva och föreslå utvägärnei
att bestrida sist ifrågakomne utgifter*
Sluteligen hafva R. St:r på RiksgäldsGontoiret anvisat
att utgå i egenskap af Greditiv^
1:0 Ett förskott till den blifvande allmänna AccordsGassans
försäkrande om nödige medel för dess
bestånd, dock ej Utöfver en Summa af 100,000 R:df,
emot återbetalningsskyldighet, så fort några medel lill
Cassan inflyta.
2:0 Ersättning till StatsVerket för hvad, i händelse
RiksMarkegångspriset för den under lönerne in
beräk
-
Betänk anden, N:o 335. 97
beräknade Spannemål något år öfverstiger 6 R:dr B:o
T.*n, kan brista, för den del af berörde Spannemål
sorn öfver sk ju ter Kronans behållna Spannemål.
3:o Ersättning till StatsVerket för den brist, sorn
för fourageringeri af Värfvade Cavalleriets och Artilleriets
Hästar, genom förhöjning i priset på fourageringspersedlar
något Ar kan uppkomma, emot det att den
besparing som genom låga pris ett annat år kan äga
rum till PiiksgäldsContoiret ingår.
4:o För anläggningen af en Vattenledning till Carlskrona,
inalles en Summa af 83,333 R:dr iC sk., att
fördelad på 5 år, med 16,666 H:dr 3a sk. årligen utgå;
hvilket anslag, redan vid sista Puksdag beviljadl,
i anseende till anbefaldte förberedande undersökningar
och åtgärder, icke utgått, och hvarmed visse bestämde
ännu icke uppfyllde vilkor äro förenade.
5:o Under denna rubrique upptages äfven det af
R. St:r vilkorligt beviljade anslag, 2000 R:dr, till
Professoren Ling, för författandet af en Lärobok i de
Theoretiska och Practiska delarne af Gymnastiken,
hvilket anslag kommer att utgå endast i den händelse
att Läroboken utgifves.
Till desse Creditiv-Anslag förbehåller sig Utskottet
att få anvisa utvägar, på samina gång, som för
nästförestående 38,747^23.9. Den 21 November 182g.
Reservationer:
Af Hr Lagman Stahle: Genom en rösts pluralitet
inom Högh Stats-Utskottet, har uppkommit den felS
B. 7
q8 Stats-Utskottets
aktiga Statsreglering, som nu underställes R. H. St:rs
pröfning, och hvarå, genom denna Reservation, jag
vågar påkalla serdeles uppmärksamhet, till förekommande
af Statsbrist och deraf följande Urtima Riksdag.
Emot 3o § i Piiksd. Ordn. har Stats-Utskottet begått
det fel, att ej i StatsRegleringen inberäkna alla
Stats* och RiksgäldsVerketis nu kända behof och dertill
anvisa Medel, utan derifrån godtyckeligt uteslutit
omkring 3ti,ooo Rldr, som enligt R. 11. St:rs redan
fattade beslut blifvit till åtskillige ändamål anviste,
att af RiksgäldsContoiret eller redan disponerade ÖfverskottsMedel
utgifvas, och hvarmed RiksgäidsContorets
behof alltså ökes utöfver de 3o3,ooo R:dr, som
för detsamma i Statsreglering äro upptagne, emedan
dessa anvisningar, hvilka i Statsreglerings-Betänkandet
finnas specificerade, till förberörde belopp 3i 1,000
H:dr, dels blifvit förbisedda då Stats-Utskottets Betänkande
Nio 3o2 om R iksgäldsGontorets behof afgafs,
och dels derefter tillkommit, så att sistnämnde belopp
icke är inbegripet i de 3o3,ooo Rtdr som blifvit i berörde
Betänkande upptagne till fyllande af RiksgäldsContorets
årliga behof, utan äro dessa 3if,ooo R:dr
endast af Stats-Utskottet classificationsvis i Betänkandet
antydde att sådane utgifter föreslå, under anmälan
att framdeles närmare Riksdagens slut uppgifva tillgångar
härtill för RiksgäldsContoiret, hvilket med andra
ord uttrycker, att den nu afgifne Statsiegleringen
är ofullständig och att StatsUtskottet närmare Riksdagens
slut vill inkomma till Pi. St:r med ett Bihang
lill fullkomnande af StatsRegleringen, och deri åda
-
Betänk anden, N:o 335. gg
galägga, alt hvarken de vanliga Statslnkomsterne eller
Bevillningarne äio tillräckelige för Stats- och RiksgäldsVerkens
fastställda behof, utan andra utvägar
derföre mäste vidtagas. För ofullständighetens skull
liar äfven StatsUtskottet frän RiksgäldsGontorets inkomster
uteslutit Bankens till Staten gående Räntevinst
från ur i83ö. Oell deremot utöfver dess tillhörande
befattning, sorn endast är, alt uppgifva huru
mycket genom Bevillning bör utgöras, företagit sig,'
alt sluteligen i Betänkandet framställa förvillande uppgifter
om det årliga belopp i8a3 års BevillningsFörordnirig
inbragt till fyllande af Statens behofver. I
Stället för att begagna dé i RiksgfildsContoret för
StatsUtskottet tillgängéligä afslulade Räkenskaper,
grundade på TaxeringsLängder och SpecialRäkningar,
öfver hvarje Sfs Bevillning från och med ur 1824 till
och med år 1827 bar StatsUtskottet, för att, i Bevill
ningsbidraget
erhålla en högre tillgångssummä an det
någonsin utgjordt, antagit RiksgäldsContoirets CassaRäkniiig
för år 1828, till stöd för dess uppgift orri
Bevillningsbeloppet, och dermed anser sig hafva ådagalagt,
att Bevillningen för året kan beräknas till
a,3io,ooo R:dr, ehuru den, efter bilagde Embelsbetyg
lrån RiksgäldsContoirets Commissariat, under de 5
år 1823 års BevillningsFörordning varit gällande, icke
utgjordt i medeltal mera än 2,222,026 R:dr 12 sk. 4
r:st. om året. Men dock 52.,000 R:dr om året utöfver
hvartill den beräknades vid 1823 års Riksdag.
Om 1828 års af StatsUtskottet åberopade Cassa-Piäkning
granskas, visar sig genast oriktighelen, att taga
joo Stats-U ts k ottets
den till grund för uppgiften om hvad årliga Bevillningen
utgjort, emedan denna Cassa-Räkning innehuller
RiksgäldsContoirets Inkomst, härrörande från oredovist
Bevillning från 1825 och föregående åren 4^4?
R:dr, från 1826 i3,i6g R:dr. Upphörd på 1828 års
Bevillning go,348 R:dr. Observationsmedel 58o6 R:dr.
Skatterättsmedel 74° 1 Rtdr, hvilka belopp, tillagde
1827 års Bevillningsinkoinst, utgör efter några afdrag
den i CassaRäkningen upptagna behållning af 2,3io,ooo
R:dr och hvaraf Siats-Utskottet dragit den uppgifna
slutsats att 1828 års Bevillning uppgått till berörde
Summa. Oriktigheten, att taga en Cassa-Räkning,
som uppfattar hvad som inflyter, till grund för Uppgift,
0111 hvad en viss inkomst för året utgjort, visar
sig påtageligen af forrberörde utdrag af 1828 års
CassaRäkning — esida säkra ledningen för upplysning
om rätta beloppet af hvad nu gällande BevillningsFörordning
i behållning inbragt är närlagde sammandrag,
grundad på Rikets Bevillnings-oell AfkortningsLängder,
och hvilket ådagalägger, att Bevillningen
per medium utgjort de 5 sista åren 2,222,026 R:dr
och icke 2,310,000 R:dr som Stats-Utskottet uppgifvit.
Om de af StatsUtskottet här anmärkte felaktigheter
i RiksStaten rättas, så framställer den sig rätteligen
blifva sådan:
För RiksStatens 10 HufvudTitlar och IndragningsStaten
erfordras .... B:co R:dr 9,136,000.
Transport g,i36,ooo. —• —
Betänkanden, N:o 335. ror
Transport g,i36,ooo. •
Enär härifrån afdrages StatsVer
kets
Ord. Inkomster 7.i85,ooo.
Återstår, som genom Bevilln. bör fyllas i,85i,ooo.
Hvartill kommer:
RiksgäldsContoirets behof enligt Betänkandet
N:o 3oa
. 3o3.ooo.
Extra Anslag till FörsvarsVerkets istånd
sättande
omkring
. 243,000. — —
Ytterligare behof för RiksgäldsContoiret,
för att kunna bestrida förrom1’örde
och i Betänkandet specificerade
Utgifter uppgående till ett belopp af
3r 1,000 R:dr eller årligen i 5 år, oberäknadt
den ersättning, som kan komma
att utgifvas för Värfvade Cavalleliets
och Artilleriets Hästars Fourage
ringsbrist
...... .... 62,200. -
Summa Statsbrist, med deruti inbegripne
124,000 R:drs ersättning för Salpelergärden
2,459,200.
Tillgång:
Bankens Räntevinst om året . . R:dr 200,000.
Allmän Bevillning, som efter de förändringar
i 1823 års Bevillnings grunder,
som vid denna Riksdag blifvit vidtagne,
icke lärer kunna högre beräknas,
än den hittills utgjort i medeltal.
Transport 200,000.
1D3 s t a t s - U t s k o t t e t s
Transport 200,000. -r- —
oaktadt den kan anses genom årligen
ökad folkmängd, odlingar och nybyggnader
höjas, utföre' ...... 3,222,000. —
Om RiksgäldsContoiret uppdrages
göra lån, till bestridande af de anviste
utgifterne, till Carlskrona Vattuledning,
Creditivet för Armeens Accordsersättningar
och till Löntagarnes Spannemålspris-ersättning
då RiksMarkegången
är- öfver 6 R:dr, då osäkert är, om
peli när dessa behofver behöfva fyllas,
så upptages förslagsvis , . . , , 37,200. ■ —
Som utgör Statsbristsumman R:dr 2,45g,200. —
På detta sätt och derigenom att Bankens årliga
räntevinst användes till Statsbehofvens fyllande, undvikes
att böja Bevillningen utöfver det belopp den hittills
per medium utgjort. — Vid 1823 års Riksdag
beräknades Bevillningen till 2,170,000 R:dr, och nu
föreslås den af StatsUtskottet till 2,394,600 oberäknad!
de uteslutne 311,009 R:dr; och likväl anser StatsTJtskottet
Bevillningen ej behöfva ökas med mera än
124,000 ehuru skillnaden emellan 2,170,900 och 2,094,60a
R:dr är ostridigt 224,600 R:dr hvarmed Bevillningen
årligen måste ökas oberäknadt de oguldne 311,000
R:dr, derest ej Bankovinsten användes till Statsbehofyen.
— För de ännu återstående extra anslag till Canaler,
Strönirensningar, SpannemåJsCreditiv m. m. kan
RiksgäldsContoiret yid denna, som vid förra Riksdar
gen, uppdragas görH lån.
Beräkning af Allmänna B ev illnin g en för neclannämnde Ar.
För år 1824
1825
1826
1827
Efter Sammandrag. Utom Taxering.
Summa
Influtit i RiksgäldsContoircts
Cassa.
Summa.
2,229,766: 4. 6.
2,254,i37: I, 9.
2,284,707: 20. 7.
2,316,084: 46- 10.
4i,45i: 37. 5. 2,271,207: 4r. 11.
40,094: i3. 3. 2,2g4,23i: i5. —
39,002: 10. 7. 2,323,709: 3i. 2.
41,457: 40. 1. 2,357,542: 38. n.
Afkortuingar,
Afskrifningar,
Provisioner,
Remisslage m. m.
97,527: 3i. 9. 2,173,680: 10. 2. 2,271,207: 4». H*
86,442: ii* 8. 2,207,789: 3. 4- 2>29i>23i: i5. —
103,924: 34. 11. 2,219,784: 44. 3. 2,323,709: 3i. 2.
10,^,755: 18. 11. 2,247,787: 20.— 2,357,542: 38. ir.
Anm. Den Taxerade Summan är upptagen i enlighet med tryckta Sammandragen; hvad sorn tillkommit är dels directe influtet
i RiksgäldsContoirets Cassa utan Taxering, dels upptagit efter Summariska Räkningarnes föranledande; hvarefter
af sammanslagne summan är afdraget hvad i Contoirets Cassa ingått, då återstoden utföres såsom Afkortningar in. m.,
hvilken i Summariske Räkningarne afföres.
k ' ■
För år 1828 kan endast provisionelt uppgifvas, emedan Räkenskapernc ej än inkommit.
För år 1828 • • 2,320,089: 3i. 10. 4i,0'io: —- — 2,361,089: 3i. 10. 100,000: — — 2,261,089: 3i. 10. 2,361,089: 31. 10.
Stockholm den 21 November 1829,
*
D. Ek.
5 B. Bet. N.-o 335. p. 102.
A
B c t ä n k a u cl c n , ]V:o 335. io3
Hr Grefve von Schwerin har ansett sig icke böra
oamnäldt lemna, att den i StalsUtskottets Betänkande
gifna beräkning af de utaf It. St:r gjorda anordningar
och anvisningar på Medlen till deras fyllande, hade
blifvit redigare, om det af honom i dess reservation,
som blifvit bifogad Betänkandet N:o 255, framställda
Förslag att, under benämning af ReservFond upptaga
alla sådana intrader, som icke kunna till bestämd ziffra
uppgifvas, hade blifvit antaget; oell hade man då undgått
att vid ett Betänkande, som skall innehålla sluleliga.
StatsRegleringen, åberopa framdeles skeende åtgärder.
Häruti hafva Hr Friherre von Sprengtporten och
Hr Lagman Noreus instämt.
Yttrande af Herr von Hartmansdorff; August:
Då en Ledamot af Stats-Utskottet, Hr Lagman
Ståhle, i sin reservation, förebrått pluraliteten, att hafva
å ena sidan ofullständigt uppgifvit RiksgäldsContorets
behof, samt å den andra att hafva öfverdrifvit
dess tillgångar, och då Hr Lagman fördenskull yrkat,
att man till undvikande af Statens skuldsättning eller
Urtima Riksdag borde höja den allmänna Bevillningen;
så kunde dessa påståenden, utan en närmare utredning
af rätta förhållandet, desto snarare förvälla
farhågor bland RiksStånden och Allmänheten, som
detta förhållande ännu icke blifvit i ett sammanhang
framställdt. Orsaken hvarföre det icke skedt, är att
Stats- och Banco-Utskottens gemensamma öfverläggDingar
om de Extra Anslagen ännu icke hunnit fulländas
, än mindre deras Betänkanden underställas
RiksStånden. Jag anhåller derföre, att få bifoga en
io4 Stats-Utskottets
omständelig utredning af RiksgäldsContorets ställning,
både i anseende til dess eg en förvaltning, samt extra
anslag och utgifter > för åren i8?.g—i'\. På det att
en hvar må kunna Kontrollera summornas riktighet,
skall jag vid hvarje sådan anföra det Betänkande och
den sida, hvarest hon återfinnes; så vida Betänkandet
redan är tryckt; eller i annan händelse, åtminstone
Betänkandets nummer. Hvad ett af anslagen nemi.
det till Strömrensningarne beträffar: så kan hittills
endast Finance-beredningens förslag åberopas: men
efter ordningen, bör det inkomma under N:o 26 af
Stats- och Banco-Utskottens gemensamma Utlåtanden.
Af ifrågavarande utredning, bilagd under Litt A.
inhemtas, att sedan alia påräknade extra anslag, och
alla de af Herr Lagman Ståhle åberopade extra utgifter,
nemi. . . . R:dr 45)735: 24. 6.
samt  33,747: 23. 9. 8^433. _ 3-
blifvit bestridda med dertill af R. St:r redan anslagna
eller af Stats-Utskottet ensamt, eller med BancoUtskottet
samfälldt, uppgifna tillgångar, återstår en öfverskjutande
behållning af 4°)i83 R:dr Banco. Någon
brist, som med ökad bevillning behöfver att betäckas,
förefinnes således icke i detta hänseende.
Men de af Hr Ståhle upptagna och af R. St:r
redan bestämda Creditiv-Anslagen, återstå
med R:dr 225,333: 16. -
utom det af Konungen äskade till beloppet obestämda
och ännu oafgjorda Spannemåls-Creditivet, för hvilket
inga tillgångar blifvit hållna i beredskap.
Betänkande n, N:o 335. io5
Då man betraktar dessa anslag, bör man icke
förgäta, att de äro vilkorliga. Om missväxt inträffar,
om vederbörande uppfylla vissa åligganden: så beliöfvas
medlen; men om ingendera delen sker, hvilket
är lika möjligt, så behöfvas de icke. Att ändock för
deras skuld betunga Riket med ökad bevillning, vore
så mycket origtigare, sorn skatten då Liefve för folket
gifven, äfven örn inkomsten .deraf vore för Styrelsen
onödig. Hvarken Stats- eller Banco-Utskotten hafva
ännu yttrat sig om utvägarne att anskaffa andra Creditiv,
än de af RegeringsFormen föreskrifna, men om
det mindre af dessa hafva Utskotten dock i allmänhet
yttrat Bet. N:o 14 s. 225 och R. St:r bifallit, att
det borde upptagas genom Ian. Någon lämpeligare
utväg för de öfriga torde destomindre kunna föreslås,
som det vigtigaste och förmodeligen största, eller
SpannemålsCreditivet, är af sådan egenskap att, i fall
det begagnas, återfås det mesta både af Capital och
Ränta från dem, som undsättningen erhållit. Dessutom
är, både hvad Capital och Ränta för dylika
ovissa eller tillfälliga utgifter angar, ieke nödigt att
på rundstycket beräkna en så stor rörelse som RiksgäldsContoirets.
Bilagan Litt. A. visar, att det år
1829 kunnat bestrida, tillfälliga utgifter:
till Höganäs StenkolilsVerk 130,919.
„ Uppbringnings-ers:gar . 58,710. - -
,, Götha-Canal .... 100,000. - -
„ Riksdagskostnader . . 3oo,ooo. - -
och betala gammal skuld . 139,086. - - y2gr,5
io6 Stats-Utskottets
Transport 728,715. - -  utan att Contoiret dertill haft andra tillfälliga
inkomster, än vid årets början,
en behållning af ... . 58,So3. - r
en
återbäring af förut godt
gjord
skuld l5o,ooo. - -
en andel af Bancovinsten . 71,000. - -
eller brustit för mera än , 78,701. - - 3535,^
och således blott för ett år lemnat ett
öfverskott af , 370,211. - -
sorn ej på förhand kunnat beräknas. För öfrigt skall
jag, efter besvqrandet af den sednare delen i Lagman
Ståhles påståenden, angående den öfverdrifoa beräkningen
af RiksgäldsConloirets inkomster, hvartill jag
nu öfvergår, yttra mig om de tillgångar, Contoiret
troligen får, utöfver dera, som Stats-Utskottet tagit
i beräkning.
Den påstådda öfverdriflen skulle egenteligen bestå
deri, att Stats-Utskottet påräknat högre behållning
än vederborde af de till Riksgälds-Contoiret
inflytande Bevillningsmedel. Men som denna beräkning
möjligen äfven tillhörer BcvillningsUtskottet, så
har StatsUtskottet icke yrkat, att den mätte på dess
framställning fastställasj utan, sedan Utskottet enl.
grundlagen bestämdt uppgifvit den summa, som genom
bevillning bör utgöras, har det blott omdömesvis
uttalat sin mening, alt den gamla bevillningen icke behöfde
ökas, utan i hänseende till en ersättning, och
uppgifvit skälen derföre. Det är detta omdöme som
Betänkande!), N.'o 335. 107
Hr Lagman Ståhle ansett vara obehörigt, oell förvillande.
Antingen Stats- eller Bevillnings-Utskottet är behörigt
att uppgöra för slags-beräkningen öfver beloppet
af de till RiksgäldsContoiret inflytande bevillningsmedel
bestämmer grundlagen lika litet, som den utstakar
livilketdera Utskottet bör uppgöra förslagsberäkningen
öfver de bevillningsmedel, som ingå till StatsContoiret.
Men gifvet är, att Stats-Utskottet allena beräknar
och till RiksStåndens fastställelse föreslår de
sednare bevillningsmedlens belopp, jemte de öfriga inkomst-titlarnes
f såsom StatsUtskottets Betänkande ]V:o
123, s. 25 och följande utvisar. Ville man således, från
likheten i sak, sluta till likheten i behandling: sä
borde den af Hr Ståhle klandrade beräkningen äfven
tillhöra Stats-Utskottet allena. Men då det icke tvistar
med Bevillnings-Utskottet om denna rätts utöfning,
utan till den grad inskränker sina anspråk, att
det blott tillåter sig ett omdöme, så torde StatsUtskottet
i detta fall hafva gjort mindre, än hvartill det
varit berättigadt, och ingalunda mera.
Det förvillande i uppställningen säger Hr Lagmannen
bestå deri, att Stats-Utskottet
d) från RiksgäldsContoirets Inkomster, uteslutit Bankens
till Staten gående räntevinst för år i83o;
b) att antaga till grund för bevillningsbeloppets beräknande,
1828 års Cassa-Räkningj och deruti intaga
1:0 Smärre Afgifter , såsom Observations- och
Skatterättsmedel rn. fl.
2:0 Restantier från föregående år, och
10S Stats-Utslottets
3:o hvad som blifvit inbetaldt af det löpande årets
bevillningj då hufvudsumman deraf först synes i påföljande
års räkenskaper.
Härvid erindras:
a) att Bancovinsten för åren i83o—34, destomindre
kunnat upptagas bland BiksgäldsContoirets inkomster,
som den, enl. Stats- och Banco-TJtskottens Betänkande
N:o 22 blifvit medtagen till extra anslag.
F) Att RiksgäldsGontoirets CassaRäkning, för är
1828, icke är annorlunda beskaffad än för de öfriga
åren, under hvilka nuvarande BevillningsFörordning
varit gällande. Till bevis derpå bilägges (Litt. B.) en
CassaRäkning för alla dessa åren. Hennes begagnande
såsom beräkningsgrund, kan destomindre vara förvillande,
som hon, för hvarje slags inkomster, utvisar
hvad deraf verkeligen varit behållen inkomstj och som
det just är på denna, men ej på debiterad utskyld, man bör
grunda förslagsberäkningen öfver blifvande tillgångarj
1) Att de smärre till RiksgäldsConloiret inflytande Bevillningsmedlen
desto mindre bordt från inkomstberäkningen
uteslutas, som de penningar, hvilka under
sådane titlar erhållas, icke äro mindre användbara
till Rikets utgifter, än dem som inflyta af
hemmansvärden, löner, eller hvad annat sorn helst.
2) Att restantier inflyta alla år, till ungefär lika belopp,
och verka följagteligen lika på CassaRäkningen
det ena året, som det andra.
3) Att en del af det löpande årets Bevillning alltid inflyter
innan dess slut, emedan i:a Uppbördsstämman
hålles om hösten; alt verkan deraf på CassaRäknin
-
Betan k anden, N:o 335. 109
gen således äfven är ungefärligen lika för hvarje år;
utom det att denna andel måste stiga i samma mon ,
som bevillningens belopp stiger i det hela: och sådan
var äfven händelsen för år 1828.
Att beräkna behållningen af de till RiksgäldsContoiret
inflytande Bevillningsmedel till lika högt belopp,
för de kommande åren, som behållningen utgjort för
år 1828 . . . 2,3io,ooo R:dr, eller efter afdrag af de
r8,ooo, som blifvit särskildt upptagna
för SkatleRätts-medel 111. lii.,
till 2,292,000 R:dr, hade varit desto rigtigare,
sorn BeviIlningen, enligt Tab. Litt. B., i medeltal
ökat sig med 40,000 R:dr årligen; sorn bevillningsgrunderna
hufvudsakligen föi blifvit desamma, intill
nästa Riksdag; och som något altagande i folkökningen
icke synes vara att befara. Ett skäl, att frugta nedsättning
i hemmansvärdena lill minimi-beloppet, finnes
väl i R. St:rs beslut, att betaga K. KammarRätten sin
hittills ägande anmärkningsrättighet i detta hänseende.
Men nedsättningen anses dock icke förvålla mera än
3o ä 40,000 Rtdr årlig förlust, eller just den summa,
hvarmed bevillningen eljest skulle årligen stiga. Förlusten
kan dock icke i anseende till dröjsmålet med de
nya Bevillnings-författningarne, egenteligen verka förr
än på inkomsterna år 183 r, hvilka, efter det hittills
vanliga stigandet, borde vara 120,000 R:dr högre än
för år 1828. — Skulle man likväl icke anse Bevillningens
stigande blifva betydligare, än att hemmansvärdenas
nedsättning dermed jemnt liquiderades; så återstode
ändock en ren behållning af 2,292,000 Rtdr år
-
iio Stats -Utskottets
ligen. Men äfven derunder har Stats-Utskottet, för säkerhets
skuld, nedsatt sina beräkningar med 21,600 R:dr
om året, och antagit alt de till RiksgäldsContoiret inflytande
Bevillningsmedel blott skulle inbringa 2,270,600
Pal. Längre kunde StatsUtskottet icke heller gå, utan att
motsäga sig sjelft, enär Utskottet i sitt Betänkande N:a
3o2 sid. 488 beräknat bevillnings-inkomsten år 1829
till R:dr 2,3o4,ooo.
sa att, om derifrån afdragas för deruti
inbegripne Skatterätts-Medel <Stc., eti
lika summa som blifvit derföre beräknad
de följande 5 åren* eller . . t 18.000. — —
återstå 2,206,000.
eller en behållning af . . i5,4oo.
mera, än de ........ ,2,270,600.
utgöra, hvilka Utskottet beräknat för åren i83o—34-  Icke ens Ur Lagman Ståhle har reserverat sig möt denna
beräkning, hvilken ock R. St:r, genom bifall till
Betänkandet, godkändt. — Något skäl, hvarföre de skulle,
i strid mot detta deras beslut, anse de kommande
åren mindre indrägtiga än Riksdagsåret, och nedsätta
förslugs-beräkningen öfver Bevillningens belopp
ännu lägre än StatsUtskottet, eller Under de 2,270,600. —
är mig icke gifvet ätt inse.
Enär jag, på sådane grunder, anser de till RiksgäldsContoiret
inflytande Bevillningsmedel böra med
säkerhet inbringa lika mycket, under de påföljande
åren, sona de gjort år 18285 så visa sig, utan ringaste
påräkning i dylikt hänseende, af StatsVerkets öfverskott
föl åren t83o—342 följande tillgångar för Credi
-
Betänkande!), N:o 335. iii
tiven, vare sig till hufvudsummor, eller ränta, i fall
de behöfva upplånas, nemi.:
den på Tab. Litt. A. upptagna behållning 40>l'84- ~ “
Skillnaden mellan Bevillningens troliga belopp
2,3 10,000. - —
och det af Utskottet påräknade
flor 1829 .... 2,3o4,000. - - g 000
Enahanda skillnad i83o—34
mellan ....... 2,292,000. - -
och de påräknade . . . 2,270,600. - -
eller för alla åren 5 gånger 21,400. - - 107,000, - -  De till Extra anslag anvisade medel
inflyta, på sätt Stats- och Banco-Utskottens
Betänkande K;o 22 utvisar, till så ansenligt
belopp de första åren, att om K.
M:t icke skulle behöfva begagna dem i
större mon, än Utskotten förslagsvis beräknat;
så kunna omkring 5oo,ooo R:dr i
3:ne år af R:g:sContoiret förräntas, hvarigenom
ä 4 proclt skulle uppkomma en
vinst af 60,000. - -
Skatteköpen för RecognitionsSkogarne
torde ock, i händelse R. St:r bifalla K.
M:ts Nåd. Proposition derom, så mycket
höja Skatterätts-medlen, att man vinnerden
erforderliga fyllnaden 12,149:16.-
i den af Herr Ståhle åberopade Creditiv
summan
225,333: 16.-
utom hvad Spannemåls-creditivet beträffar, om hvars
beskaffenhet af lån förut är taladt.
• , . ' , i "... v..-.; ■_ •• -v. ; .4
■
. . :Y% a - (< r filé;; fi
' t (i 4
i ■ ■ ;( :ii- . ' i-j
:,1; >51 ,ar-nVi'j »»
. -j nolini A .Uhi-< . f . j*
•w »Bilaff Aalbi ..-ali : : lii'
- .aiio.f-ie.s T
.ft—v; ?> b»nf? ..s .•.»'.n.nlr.rtS
■
O- i .. :■ - . ■ ■ .
-
-t, ib ~ . -ii i'--,
-
)1‘. i /-litt, -f; ■■■• I • ;;
'
.. ?H >■! st ». ih- i ' ■- . <>J
,, i -v.o -1 ■ ■ ■• :ui: ■ >rf/
i
., a X ..
.. .....
.
. ./ • l . . . '; . i. ’ v: ■■■
Tal). Litt. A.
Rik
s ga
B eli of:
läs
Ar
-Conto ire t s
1829.
Se StatsUtsk. af RiksStånden godkända Betänkande A:o 3o2, sid. 4^7, 4^8.
Ränta till H. M. Konungen
1829 års Statsbrist tilTStatsContoret ......
5-procents Obligationer förfallna till betalning 182g
Räntor å flerfaldiga Lån d:o dto .
1828 års förlust på A.ssistanceContoret .....
Utbetalning till Höganäs StenkohlsVerk .....
TJppbringnings-ersättningar .........
Bidrag till Götha Canal
Riksdagskostnader
Aflöning och Omkostnader för R:gIdsContoret och Just.Ombudsm.-Expedition
Skuld vid 1828 års slut på 3-procents-Lånen ............
200,000.
i,65 3,5oo.
20.000. ■
1 [,000.
6,63g.
130,919.
58,7to
100.
000.
300.000.
60,000.
1 3g,086.
Tillgångar:
Se StatsUtskottets af RiksStånden godkända Betänkande N:o 3o2, sid. 488, 48g
.
. . 58,8o3.
ungefärl.
Behållning vid årets början
• . . .
Bevillning, Skatterätts- och Observations-medel, samt Tidningsstämpling,
lika som 1828
2,3o4,ooo.
Ränta å Krigs- och Bergs-Collegiernas f. d. Cassör 2,5oo.
1828 års afbetalning på StatsVerkets skuld, återlemnad till R:gsContoret år 1829 i5o,ooo.
Bankens räntevinst för 1828, efter afdrag af 100,000 R:dr, an visade till Extra Anslag 71,000.
Capital— och Ränte-afbetalninger å Lån till åtskilliga Städer i4,85o.
Brist
78)701.
Summa 2,679,854. — —
Summa 2,679,854. ■—■ —
Riks gälds-Con t oirets
under de 5 åren i83o—34-
B eli of:
Se StatsUtskottets af RiksStånden godkända Betänkande N:o 3o2,sid. 489—49T
.
. 78,700. — —
10,000. — —
Tillgångar:
Brist från år 182g
Återstod af 5-ProcentsObIigalioner, förfallna till betalning
Dito af Uppbringnings-ersällningar
Aflöning och omkostnader för R:gldsContoret och JustitiseOmbudsmansExpeditionen
å'60,000 R:dr årligen
Förmodad förlust på Assistancen, Gratificationer, ExpectanceLöner och Pensioner
Kostnader för Inredningen af RtgldsCootorets och AssistanceContorets hus . . ,
Piäntor å flerfaldiga Lån
Ränta till H. M. Konungen (förrberörde Betänk, sid. 492) ® 200,000 R:dr årligen .
3oo,ooo. — —
53.000. — —
20.000. — —
46.000. — —
1,000,000. — —
Se StatsUtskottets af RiksStånden godkända Betänkande N:o 3o2, sid. 491 j 492,
De af AssistanceContoirets Fond, i5o,ooo R:dr, vid Contoirets upplösning ingående 5o,ooo.
Skatterätts- och Observations-medel, samt Tidningsstämpling, ari. 18,000.
Capital- och Ränte-afbetalningar å lån till åtskilliga Städer dito 17,000.
eller 5 gånger 35,000. med 175,000.
^ x „„„ u
Af Allmänna Bevillningen, å 3o3,ooo R:dr år
igen
i,515,ooo. — —
Summa 1,740,000. — —
a Anslag
under Aren
Summa 1,740,000. — —
Ext
B eli o f:
Till FörsvarsVerket (StatsUtskottets bifallna Betänk. N:o 2.55, sid. xix.) , . .
,, Garnisonssjukhuset och Casern-byggnader (StatsUtskottets Betänk. N.o 34o.)
„ Götha Canal (Stats- och Banco-Utskottets Betänk. N:o 23.) ......
Södertelge Canal (Stats- och Banco-Utskottets Betänk. i\i:o 2.5.) .....
Strömrensningarne, (Stats- och Banco-Utskottens Betänkande N:o 26.) , .
Anvisningar på 1827—29 årens StatsVerkets öfverskott (StatsUtskottets Betänk
J\:o 154, sid 412, 4* 3-) .
* * • *
Anvisningar på Öfverskotten (StatsUtsk. Betänk. N:o 335, sid. 94.) —1 —1
Dito på RrgldsContoret, utan uppgifven tillgång (StatsUtsk.
Betänk. ]\:o 335, sid. 96.)
38,7^7.
Behållning, utan någon paräkning af StatsVerkets Öfverskott för åren 18)0—34 •
0 c h U t g i f t e r
1829—34.
Tillgå
n g a r:
2,820,000. —
15 2,000. —
745,334. —
3o,ooo. —
250,000.
234,g{o. —
84,483.
40,184.
Af StatsVerkets Öfverskott 1827—29, (StatsUtskottets bifallna Betänkandet) Nto i54, sid. 4*3 och
N:o 255, sid. xvii.).
234,g4o. — —
Af StatsVerkets Öfverskott 1827—2g, (StatsUtsk. bifallna Betänk. N:o 255, sid. xvii.) 5go,ooo. — —
Finska medel (samina Betänk, och sida)
80,000. — —
Af Allmänna MagazinsFonden (dito dito)
. .750,000.
Dito Dito (dito sid. xix.) ......... 260,000. 1,000,000.
Af 1828 års Banco-vinst 171,000 R:dr, sedan 71,000 afgått till RtgsConloret (Stats
Ulskottets
Betänk. N:o 255, sid. xvii.) 100,000. — —
Af Allmänna Bevillningen (StatsUtsk. bifallna Betänk. N:o 255, s. xviii). i,o5o,ooo.
Dito Dito (StatsUtsk, Betänk. N:o 335, sid. 90.) , . i52,ooo. j 202)0oo
-
Af Banco-vinsten för åren 182g—34 (Stats- och Banco-Utskottets Betänk. N:o 22.) i,i5o,ooo. — —
5 B. Bet. IV.-o 335
Summa 4,356,940. —
Summa 4)356,g4o.
112.
Tab. Litt. B.
Utdrag af RiksgäldsContoirets CassaRäkningar, Öfver de Revillnings-medel, sorti, enligt i8a3 ars
Bevillniags Förordning, till Riks gäldsContoiret influtit, under de är lion varit gällande, och
för hvilka af slutade Räkenskaper redan finnas, eller 1825—1828.
Oafkortad
Inkomst.
1825.
Se 1827 års RevisionsBerättelse, Bil. Litt. B.
Allmän Bevillning, lefvererad för år 1822 och föreg, åren 6,285: 25.
182
182
182
Af Testamenten, samt behållna förmögenheten i Sterbhus 23,545: i5.
Slämpel-afgift för Spelkort  851: 18.
Innehållen Bevillning, vid RiksgäldsContoiret, af derstädes
ytbetalda räntor
1,245: i4-
Skatterätts-Medel  7,081: 8.
KammarRältens Observations-Medel  5,g34: 47-
Stämpel-afgift för Tidningar: från Landsorterna . . . g54: 4°-
i Stockholm  10,876: 42-
Afkortningar.
4,i5o: 33. 1
6. i,5oo.
18 26.
Se 1827 års RevisionsBerättelse Bil. Litt. D,
Allmän Bevillning, lefvererad för år 1823 och föreg, åren
1824
Af Testamenten samt behållna förmögenheten i Sterbhus
Stämpel-afgift för Spelkort
Innehållen Bevillning, vid RiksgäldsContoiret, af derifrån
utbetalda räntor
Skatterätts-Medel
KammarRättens Observations-Medel
Krigsgärd, innehållen å 1808 års ränta för Trollhätte Slussverks
Lottsedlar, hvilken, år 1826, blifvit utbetald . .
Stampel-afgift för Tidningar: från Landsorterna . . .
i Stockholm
2,192,195:
7-
5.
5,65o: 33. i.
6,517:
12.
3.y
11,631:
11.
1.
2,090,007:
21.
2.
74,782:
34.
2.
20,739:
10.
1.
1,080:
3o.
—
>4)107: 37. 5.
O
O
*-1
33.
11.
9,7°°:
3.
i*
4)611:
2.
6.
5:
3o.
—J
i,o52:
iq.
1 r.
10,373:
1.
6.
1,000. —
2,23l,90i:
*7-
8.
5,107: 37. 5.
11.
9-
2.,
9-
6.
18 27.
Se den med Tidningarne utdelade tryckta CassaRäkningen.
Allmän Bevillning, lefvererad för år 1824 och föreg, åren 6,728: 42* ro.'
182
182
182
Af Testamenten, samt behållna förmögenheten i Sterbhus 14.835: 27.
Stämpel-afgift för Spelkort  i)294:
Innehållen Bevillning, vid RiksgäldsContoiret, af derifrån
utbetalda räntor  I)°9°" 42>
Skalterätts-medel  io,5o5: 18.
KammarRättens Observations-medel
4)342: 36.
Stämpel-afgift för Tidningar: från Landsorterna . . . i,3i6: 3g.
i Stockholm ..... 7*976: 3i.
>3,4o3: 16. 5.
1,200.
2,240,476: 11.
18 2 3.
Se StatsUtskottets Betänkande N:o g5, Tab. Litt. D.
Allmän Bevillning, lefvererad för år 1825 och föreg, åren 4*347: —
182
182
182
Af Testamenten, samt behållen förmögenhet i Sterbhus 27,763: 3o.
Stämpel-afgift för Spelkort  853: 36.
Innehållen Bevillning, vid RiksgäldsContoiret, af derifrån
utbetalda räntor
Skatterätts-medel
KammarRättens Observations-medel
— 4,6o3: 16. 5.
Stämpel-afgift för Tid ningar: från Landsorterna
i Stockholm . .
070: 2g.
7,401: 6.
5,8o6: 4-  i ,361: 2g.
8,316: 21.
> 4,849: 4o.m
I I.
4--
IO.
8. r,5og: 17. 7.
2,316,676: 44- <• 6,35g: 10. 5.
Behållen Inkomst.
2,186,544: 22- 4
2,226,7g3: 28. 3.
2,235,872: 42. 7,
2,310,317: 33-. 8
Ärlig Tillökning
40,24g: 5. 11,
9,079: 14. 4
74,444: 3g. I
Summa för 3 år 123,773: 11. 4
eller i medeltal för hvarje år 4[>257. — —
I
Betänkan (le n, N:o 336. i ,3
N:o 536.
Utlåtande, i anledning af Herr von HartmansdorfFs
motion, om inventering af Rikets Re
-
skottets behandling, har Hr v. Haitmansdorff, A., med
hemtad anledning af en uti Allmänna Tidningarne förekommen
uppgift, att vissa smärre klenodier, hörande
till Rikets regalier, blifvit öfverlåtne såsom ålderdoms
märkvärdigheter till K. Vitterhets- Historia- och
Antiquitets-Academien, på anförde skäl hemställt, att
R. St:rs Statsutskott och Revisorer må hädanefter inventera
Rikets Regalier och efterse huru de af vederbörande
vårdas.
Utskottet, får i anledning häraf upplysningsvis
meddela: att K. KammarCollegium, jemnlikt dess instruclion,
öfver Regaliernas behöriga vårdande äger
närmaste inseendet: att noggranna förteckningar öfver
dem finnas upprättade, hvilka tjena till jemnförelse vid
de allmänna inventeringar, som tid efter annan verkställas:
att Regalierna förvaras inora 3:ne olika lås,
hvartill serskilte personer hafva nycklarne: att, vid
Regaliers uttagande, Jonvelerare alltid tillkallas och
att vid prydnadernes återlemnande samme besigtningsman
jemväl äro tillstädes, samt ändtligen att, vid alla
dylika tillfällen, s:ne Ledamöter uti K. KammarCollegio
öfvervara effecternas uttagning eller inlägg—
galier.
(I-A.)
Memorial, sora blifvit remitteradt till StatsUt
-
5 B.
8
,i4 S t a t s - U t s k o 11 e ts
ning och alt Protokoll dervid föres. Vid detta förhållande
och då, hvad serskilt angår de till AntiqvitetsAcademien
aflemnade äldre dyrbarheter, denna öfverflyttning
grundar sig på K. M:ts derom, efter veder- '
hörandes hörande, under d. 19 November 1828 meddelade
Nådiga föreskrift, och endast afsett sådana
prydnader hvilka icke kunde räknas till Rikets Regalier,
men kommit att med dem förblandas, emedan
de tillhört aflidne Kongliga och Furstliga personer,
samt bestått af fordom brukliga prydnader, nipper,
Portraitter, smärre husgerådssaker, m. m. af historisk
märkvärdighet, hvilkas behöriga vårdande med skäl kan
förväntas af omnämnde K. Academie, hvilken redan förut
i sin vård äger en betydlig samling dyrbara antiqviteter,
anser Utskottet den af Motionären på grund af berörde
öfverflyttning gjorda framställning i ämnet,
icke innebära en gällande anledning för Utskottet
att tillstyrka det inventering af regalierna äfven
skall verkställas af R. St:rs Stats-Utskott och Revisorer.
Den 24 November 182g.
N:o 537.
Berättelse om verkställd granskning af SältpeterFondens
Räkenskaper för år 1826.
(R:gs-A.)
Till Utskottet har blifvit aflemnad den öfver SalpeterFonden
för berörde, år 1826 afslutade, uti KammarRätten
med anmärkningar reviderade hufvudbok ,
med dertill hörande verificationshandlingar, hvilken
visar följande hufvudsakliga resultat:
Betänkan de n, N:o 337. 115
Frun år i8a5 inbalanceras följande tillgångar:
Contant Behållning R:dr 6,744:04. 1.
Utlunta Medel, Capital
och räntor 373,688:— 10.
Innestående Salpetermedel
:
I Landet . 12,457: 36. 10.
I Landträn
terierna
. i5,68i: 12. 4. o
—-2“, i3q 1. 2.
Utbetalte och o liqvidera de
förskott 59,3ii:25. 1.
Fordringar för anskaffade
och till Länen afsändeSalpeter
Sjudnings
pannor af koppar . . .26,284:— 5.
Behållna Inventarier. . . 6.806: 10. 5.
5oo,973; 24. —
När härifrån afdrages
Fondens inbalancerade
skulder:
Öfverlefvereringar
.... 1,285: \i. 10.
Skulder till
Landtränterierna
för förskott
och öfverlefvererin
gar
. . . . 22,778: 37. 3.
Transp. 24,004: 32. i. 500,973: 24. —
u6 Stats-Utskottets
Transp. 2.4,004: 3a. i. 5oo,973: a4- —
Anslagne ,
men ej liqviderade
Premier,
till Salpeter
Plantladors
anläggande
efter Österbottniska
methoden
8,845. — —
Skuld till
Wadstena
Krigsmanshus
Cassa 4o: 3o. 5. 32<3qo; 6.
Återstå inbalancerade Tillgångar den
i Jan. 1826 R:dr 468,o83: 9. 6.
[1826 ars Utgifter.
Årliga Arfvoden och Respenningar samt
Verkmästares Löner R:dr 16,698:39.11.
Provisioner  5,45o: 25. 8.
KronoUtskyIds ersättning -  till Verkmästare och
Drängar  656: 31. 4-
Pensioner och Gralialei*
till afskedade Verkmästare
1,261: 33. 3.
Transport 24,067: 34- 7*
Betänkande n, N:o 337* n7
Transport 24,067: 34. 7.
Undervisnings-lostnader 480.
Gratilicationer och Heders
belöningar
20.
—
Käril, Spik,Segelgarn och
Lack till förvarande af
lefvererad Salpeter . . . 1,945:42.10.
UppbördsKostnader. . . . 4j°99: !• 9-
TransportKostnader. . . . 4,222: 22.
UppbördsLängder  45:42.—
Skrifmaterialier och Expenser
27.
RemissLage  i44: 3o.
Restitutioner  45: 6. it.
Extra Utgifter
340: 33. 3.
Upphandling af lefvererad
Salpeter utöfver Gärden i43,4i3:27. 2.
R:dr 178,852: — 6.
Och då härifrån afdragast
1826 ars Inkomster ;
Lösen för Salpeter-Skatt,
som ej blifvit in natura lefvererad
R:dr 113,585: 46.10.
Lega för begagnandet
afK,M:toch
Kronan tillhörige
Salt
-
Transp. 113,585: 40. 10. 178,852: — 6.
,,8 Stats-Utskoltets
Transp. 113,585:46. w. 178,802. 6.
peter- Sjud
ningsPannor
52: 24.
Ränte-Medel 20,186:24.6.
Observationsmedel.
. . • 4^°' 47'
Åter debiterade
medel 22: 2.4. —, 34^3. ^3, _
visar sig, att Utgifter ne öfverstigit Inkom
sterne
med R?dr 44i42.3' 25-
Till ar 1827 utbalanceras Tillgångar;
SalpeterFondens Fordringar;
Utlånte Medel — Capital
ocb Räntor ..... R:dr ooi,52i; I. 10,
Innestående SalpeterMedel:
1 Landet . . 1,524:35.—
I LandtRänterierna
. . 19,907: '9-IO- 21,432: 6. ien
Ulbelaldle, oliquiderade
Förskott 58,i44: q2, 8,
fordringar för anskaffade
ocb till Länen afsände Salpetei
Sjudnings-Pannor af
Koppar
23,55g: 1. 6.
Bebållne Inventarier. . , , 6,791:42. 5.
Proprie Bulancer , . . , . i3,ii5:45. 7.
47*4,564: 44-IO
-
Transport 474'564- 44- 'o.
Betänkanden, JV:o 337. rrg
Transport 474j^64- 44-I0*
Afgå Fondens Skulder:
Öfverlefvereringar
R:dr 5,85o: 1. 7.
Skulder till
Landt-Ränterierne
för Förskott
och Öfveilevererin
gar
36,274: 46. 6.
Anslagne, men
ej liquiderade
Premier till
SalpeterPlant
ladors
anlag
'
' ' )
gande efter
Österbottniska
methoden . . 8,845. — •—
Skuld till Wadstena
Krigs
manshusCassa
35: .2. 9. rll oart. [2.10.
Återstå alltså Tillgångar d. 3i Dec. 1826 423,55g: 32.—
Och då härmed jemnföres den inbalancerade Till—
gångsSumtnan, hvilken, efter afdrag af Skulderne, utgjorde
R:dr 468,o83: g. 6. visar sig, att Fonden blif-,
vit, år 1826, förminskad med R:dr 44>423: 25. 6. elier
skillnaden emellan Utgifter och Inkomster.
i20 Stats-Utskottcls
Någon Proprie-balance förekommer icke uti 1825
års Hufvudbok, men uti den för år 1826 afslutade,
utbalanceras till år 1827 följande, nemi.:
I Linköpings Län.-  Lösings Härad ........ R:dr 235; 35. 5.
I Kronobergs Län;
Afl. Styresmannen , ÖfverDirecleuren
m. ra. Kihlström
5j3: 28. ro.
Afl. LandsContoristen Ljung
dalil
',044:47.7,
I Christianstads Län :
Asbo Fögderi;
Salpetergärd
för år 1817 987: 44’ 10-
Dito
för år 1815 1,428; i3. 2.3^[6. JQ ^
Göinge Fögderi;
^Salpetergärd för åren 1815
och 1816 ..... .3,091: 3. 5.
Ingelstads Fögderi;
Salpetergärd för år 1820 . 102:46. 7.
Afl- Styresmannen, ÖfverDirecteuren
m, m. Kihlström,
oredovisadt förskott 600.
6 210' 12 —*
I Götheborgs och Bohus Län ;
Götheborgs Fögderi;
Salpetergärd för åren 1810 med i8i3 4^22: 35. 4»
Transport 12,013: 34- 4-
Betänkande!}, N:o 337. 1 2 r
Transport !2,oi3:34. 4-  I Skaraborgs Län:
LandtRäntemästaren Enander .... 1,102:11. 3.
Summa af Proprie Balancer R:dr i3,ii5:45. 7.
Enligt hvad sålunda är uppgifvet, befmnes största
delen af ifrågavarande Proprie Balancer hesta i af
Uppbördsman förskingrad Salpetergärd. — Då denna
gärd troligen blifvit för munga Ar tillbaka af de skattskyldige
liquiderad, men i Räkensknperne balancerad
såsom i landet innestående, vili det synas, sorn hade
rätta förhållandet tidigare kunnat utredas om vederbörandes
uppmärksamhet varit fästad på de uti Räkenskaperne
år ifrån år, såsom innestående i landet, balancerade
summor.
Och har Utskottet ansett sig böra vördsamt tillstyrka
R. H. St:r:
att ofvanberörde, anmärkte förhållande hos K. M:t
i underd. anmäla, jemte underd. anhålan, det K.
M:t i Nåder täckes anbefalla sådana åtgärder, hvarigenom
den ännu återstående utredningen af ifrågavarande
Proprie Balancer må kunna bringas till
fullbordan.
De nu granskade Räkenskaper hafva befunnits vara
förde med redighet och noggrann ordning.
Utskottet har inventerat och genomsett de skuldsedlar
med dertill hörande säkerhetshandlingar, mot
hvilka fondens contanta tillgångar äro ullånSe. — För
samtlige Lånen år lemnad inteckning i fust Egendom
122 Stats-Utskottets
äfvensom 6 procents ränta förskrifven, med undantag
endast af 2:ne Jan, för Iivilka 5 procents ränta erlägges.
Den 24 November 182g.
N:o 538.
Berättelse om verkstäld granskning af Nummer-Lotteriets
Räkenskaper för år 1826.
(R:gs-A.)
Utskottet har fått emottaga de, år 1826, till Kongl.
Directionen för NummerLotteri-Inrättningen ankomne
K. M:ts Nådiga Skrifvelser och hos Directionen förda
Protocoll; äfvensom till Utskottet blifvit aflemnade
serskilde för nämnde år afslutade, uti KammarRätten,
utan anmärkning, granskade räkenskaper öfver NummerLotteriets
Inkomster och Utgifter samt öfver den
under Directionens förvaltning ställde, såkallade Brudgåfvo-Fonden;
hvarvid befunnits:
I. §■
Räkenskap erne öfver Nummer Lotteriets Inkomster och
Utgifter.
Från år 1825 inhalanceras Tillgångar:
Contant innestående på Räkningarne i VexelBanken
och RiksgäldsContoirets DepositionsContoir samt uti
Lotteri-Cassan . . R:dr ig,go4: 34- 3.
Fordringar hos åtskillige
Collecteurer .... 3,32g: 47* 2.
Lotteri-Inrättningens Fastigheter,
efter inköpspris 10.722:10. 8.
R:dr 33,900: 44- *•
Be t änkan den, N:o 338. 123
Transport 33,g56: 44- >•
Afgå:
Innestående Bevillning af vinsler
(lefverérad till R:g:sContoiret år
1826) .... R:d 3,458: 1S. 11.
Collecteurernes öfver
lefvereringar
. . . 180:35. 8. 3 53^. 3 ^
Återstår Behållning d. 1 Jan. 1826 30,317: 40, 6.
1S26 års Uppbörd.
Loltförsäljnings-medel . . R:dr 270,739:43.11.
Diverse Inkomster, bestående uti
återgångne vinstmedel, Observationsmedel
och influtne Hus
ljy,
or
243:6. 4.270;933. 3j 3-
8:a R:dr 3o 1,800:42. g.
Afgå:
Afkortning för utfallne vinster 160,027; 12. 6.
Utgifter,
Ord inarie Aflöning 10,346: 33. 3.
Collecteurers Provisioner
. . . , . 16,241:38. 6.
Postporto . . . . 7,204:3o.'—
Årliga Anslaget till
Brudgåfvor . . . 2,833: 16.—
DiverseUtgifter, såsom
<r
extraordinarie Betjeningen
Aflöning eller
Arfvoden , Tryckeri
Transport
06,626: 11. g. 160,027:12. 6.
124 Stats-Utskottels
Transport 36,626: 11. 9. 160,027: 12. 6.
Gesällernes VeckoJön
, Ljuspenningar,
ved &c 9)876: i5.11.
Årliga Anslaget till
K. Lazarettet . • W  47)002; 37. 8.
Till SlatsVerkets disposition lefvc
rerade
......... .64,97,: 42. 5-a,a.on,. 44.
Balancerade till år 1827.
Tillgångar:
Contant, innestående på Räkningarne
uti VexelBanken och Riksgälds—
Contoirets Despositions-Contoir
samt uti Lotteriets Cassa . . . 17,394:43- 2.
Fordringar hos åtski 1 lige Collec
teurer
2,204: i3. 4-
Lotteri-Inrättningens Fastigheter,
efter inköpspris ....... 10,722: 10. 8.
3o,32i: ig. 2,
men hvarifrån afgå:
Innehållen Bevillning af vinster (lefvererad
till RiksgäldsContoiret år
1827) 968: 8. 7.
■*
Collecteurers öfverlefvereiingar
. . . ^^
Summa R:dr 3oi,ioo:42. g.
Härutaf befinnes alltså, att Lotteri-försäljningsmedlen, år 1826,
utgjort R:dr 270,789: 43. II.
Hvarifrån afgå viusterne 160,027: 12. 6’.
110,712:3,. 5.
Betänkande!), N:o 338. 12S
återstår alltså öfverskott .... 110,712: 3i. 5.
men när från sistberörde summa afdrages
beloppet af utgifterne och
deribland anslaget till K. Lazarettet
5oo R:dr
47,002: 37. 8.
blir verkliga behållningen .... 63,70g: g.
eller 3,709 R:dr 41 sk. 9- r. utöfver det i RiksStaten
påräknade belopp af 60,000 R:dr; dock får härvid
anmärkas:
i:o att uti det vid Nummer-Lotteriets BokslutsContoir
upprättade Sammandrag öfver 1826 års Räkenskaper
upptages behållningen till R:dr 64,209: 4i* 9-  eller 5oo R:dr mera, än här ofvan utsättes; hvilken
skiljaktighet härrörer derifrån, att det till K. Lazarettet
utbetaldte årliga Anslaget af 5oo R:dr icke är
uti Sammandraget upptaget ibland årets utgifter, utan
endast affördt under lefvereringstitel, på lika sätt,
som den till RänteKammaren atlemnade summa af
R:dr 64,971: 42> 5.
2:0 att, uti RiksHufvudboken upptagas, såsom
RiksStaten behållne utaf 1826 års Lotteri-medel, R:d.
110,86g: 25. g. men, på sätt ofvan ntredt är, bär återstoden
af Lottförsäljningsmedlen, efter afdrag af vinsterne,
endast utgjort R:dr 110,712: 3i. 5; och således
uti RiksHufvudboken R:dr i56: 42- 4- roera, än
LotteriRäkenskaperne utvisa, ehuru dessa räkenskaper
befunnits både ordentliga och behörigen verificerade.
Den utaf Lotteri-vinsterne, år 1826, innehållne
Bevillning har uppgått till R:dr 8,368: 17. 3.; och
ii6 Stats- Utskottets
hvilken bevillning för de 3:ne första Qvartalen af berörde
år blifvit, tillika med Bevillningen för de 2:ne
sista Qvartalen af år 1825, till RiksgäldsContoiret lefvererad
med en sammanräknad Summa af R:dr io,858:
24. 7.
2 §.
Räkenskapen öfver den sä kallade BrudgäfvoFondcn.
Från år 1825 inbalanceras:
Contant 2,402: 18. 7.
Utlånte Capital 17,800:
Interesse» . . _u555: »4. 7; ,^55: t.4- 7-„,75ff43. e.
1826 ars Inkomster .•
Årliga Anslaget till BrudGåfvor 2,883: 16. -  Interessen 999: 10. r.
3,832: 26. 1.
Hvarifrån afgå Utgifter:
Utbetalde Brudgåfvor
. . . 2,633:16. -
D:o Gratificationer
och Discretion
. . • 849:17- 4- 3,482: 33. 4-
Återstår öfverskott  34g: 4°- 9*
Behållning, som till år 1827 utbalanceras 22,107: 35. 11.
bestående uti Contante
medel 6,307: 35. n.
Utlånte Capital .... i5,8oo.
R:d 22,107: 35. 11.
Den 24 November 1829.
Betänkanden, N:o 33g. 127
N:o 539.
Utlåtande, i anledning af R. St:rs, år i8a5,
församlade Revisorers hemställan, i afseende
på ÖfverStyrelsen af Nummer-Lotteriet
och dess öfverflyttning till Fullmäktige i
RiksgäldsContoiret. (R:gs-A.)
Af den anledning, att, enligt 1823 års Ständers Beslut,
NummerLotteriets Tillgångar, utöfver livad af
Lotteriets Inkomster, blifvit Staten godtgjordt, borde,
med undantag af den så kallade BrudgåfvoFonden, till
RäksgäldsContoiret aflemnas; hvaremot ifrån och med
år 1824, skulle uti RiksgäldsContoiret hållas LotteriInrättningen
tillhanda allt hvad, till förefallande Utgifters
bestridande, erfordrades, i den oförmodade händelse,
att Lotteri-spelet, ett eller annat år, med förlust
utfölle, hade R. St:rs, år 1825, församlade Hut
Revisorer, uti deras om RiksgäldsContoirets granskning
afgifne Berättelse, hemställt och tillstyrkt, att,
enär Lotteri-spelet komme, att, på sätt berördt är,
bedrifvas på RiksgäldsContoirets räkning och på dess
äfventyr, den Öfverstyrelse af NummerLotteri-Inrättningen,
som föres af en utaf K. M:t i Nåder tillförordnad
Direction, måtte, på lika sätt, som ÖfverStvrelsen
af GeneralAssistanceContoiret, åt Hrr Fullmäktige
i RiksgäldsContoiret uppdragas.
Uti det af Utskottet öfver nämnde Berättelse
meddeldte Utlåtande (N:o 97. 4^de Sami. 1 B. p. 354)
hade Utskottet, enär K. M:t, uti Dess till R. H. St:r
i ?.8 S t a t s - Ut s k o 11 e t s
afldtne Nåd. Proposition, angående StalsVcrkets tillstånd
och behof, i Nåder behagat föreslå, att NummerLotteri-Iniättningfen
skulle, efter en viss tids förlopp,
upphöra, ansett Hrr Revisorers hemställan böra
hvila, intilldess R. H. St:r fattat sitt Beslut, i afseende
på K. M:ts ofvanberörde Nåd. Förslag.
Som, enligt R. Ii. St:rs sedermera fattade beslut,
Nummer-Lotterilnrättningen kommer att tills vidare
fortfara, så har Utskottet tagit i slutligt öfvervägande
7825 års Iirr Revisorers ifrågavarande hemställan; och
hvarvid [Utskottet, sorn icke kunnat dela Hrr Revisorers
åsigter,
ansett sig böra afstyrka, såsom mindre lämplig, den
föreslagne öfverflyttningen lill RiksgäldsContoiret af
ÖfverStyrelsen fyr NummcrLotteri-lnrättningen.
Den 26 November 182g.
N:o 340.
Utlåtande, angående Anslag för fullbordandet
af Garnizons-SjukhusByggnaden samt K. Andra
LifGardets Cassernbyggnad. (U.-A.)
Enligt hvad Utskottets Betänkanden Nlis 214, 255 innehålla
har Utskottet uppskjutit dess yttrande öfver
den del af K. M:ts Proposition rörande StatsVerkets
tillstånd och behof, hvilken innefattar frågan örn ytterligare
Anslag för fullbordandet af Garnizons-SjukhusByggnaden
samt Andra LifGardets C a ssci-n Byggnad
^ intill dess infordrade behörige kostnads-förslager
inkommit och blifvit granskade.
Sedan
s
Betänkanden, N:o 34o. 12g
Sedan nu mera sådane mera detaillerade Förslag
blifvit Utskottet tillställde, och desse, på K.M:ts]\åd.
Befallning, undergått granskning af ÖfverlnteudentsEmbetet,
som utlåtande deröfver meddelat; får till R.
St:rs bepröfvandeUtskottet dess förslag i ämnet afgifva.
K. M:t har till Allmänna GarnizonsSjukhuse.ts
fullbordande äskat en Summa af 120,000 R:dr.
Serskildta förslager, af Professoren Gjörwell, hafva
i detta hänseende blifvit upprättade
1:0 å kostnaden för den återstående invändiga inredningen
slutande sig å . . . R:dr 83.g4g: 38. -
2:0 å den utvändiga afrappningen
med tillhörande Listverk och hela Byggnadens
aflfärgning, inmurning af felande
Gordons- och Betäckningssten vid
Gollonaden; yttre GranitTrappors och
Vestra Appareillens uppförande, jemte
inläggande af Granit, huggen Sten och
Rännstenar, Fensters och Portars insättande
med tillbehör, samt anbringandet
af erforderlige Betäckningar, Fensterbläck
och Vattenrör af koppar; inhuggning
af Inscription ; utvändig Oljefärgsmålning,
jemte erforderlig planering m.
m. som tillhör nämnde arbeten uppgående
till . .
.* 32,875: g. 4.
utgörande tillhopa B:co R:dr 116,824:47. 4.
Hvad desse Förslag angår, har ÖfverlntendéntsEmbetet
derom meddelat det yttrande: att bägge äro
5 B,
,3o' Stats - Utskottets
författade med största fullständighet och hvarje serskildt
arbete deruti så noggrannt detailleradt, att ej
finnas kunnat, det något blifvit utlemnadt sora erfordras,
till GarnizonsSjukhusbyggnadens både ut-och invändiga
fulländande. Åtgången af materialier, byggnadseffecter
samt dagsverken hade äfvenledes till alla
delar blifvit utförd enligt riktiga beräkningsgrunder
ogIi priserne derå uppgifne i enlighet med de härstädes
nu allmänt gällande, hvadan ifrågavarande 2tne
Förslag ansetts ganska t i 11 för I i te 1 ige, så att kostnaden
för alla återstående arbeten vid GarnizonsSjukhusbyggnaden
ej borde komma att öfverstiga förslagssummornes
sammanräknade nyssberörde belopp, så framt
anslagen härtill komma att utgå inom den tid af circa
3 år som Professoren Gjörwcll till Byggnadsarbetets
fulländande förslagsvis påräknadt.
I fråga åter om Anslaget till Cassernbyggnaderne,
hvartill K. M:t uppgifvit ett behof af 70,000 R:dr,
innehåller en af Committerade för samma Byggnad
till HofCancellersEmbetet den 3o sist). Maji afgifven
Skrifvelse, att till utförandet af alla derstädes återstående
arbeten skulle erfordras ett belopp af 74,650
R:dr; hvarjemte ÖfverlntendentsErnbetet, lika med
vederbörande Architect, förmält sig icke kunna af
de härom, tillgänglige Handlingar uppgifva, huruvida
sistberörde Summa vöre emot behofvet svarande,
enär detaillerade Kostnads-förslager öfver sistberörde
arbeten saknades, hvilka ansågos desto nödvändigare
som det upprättade kostnads-förslaget, till uppföran
-
Betänkande!), N:o 34o. 13r
de af 2:ne Cassern-byggnader, blifvit beräknadt efter
de år 1821 gångbara priser på materialier och artetslöner,
och således nu mera ej kunde anses tillförlitligt,
emedan så väl dagsverken, som, i synnerhet åtskilige
Byggnadseffecter, sedan nämnde tid betydligen
stigit i välde.
I detta afseende är af HofCancellersEmbetet dels
anmält: att de af Committerade uppgifne summor grunda
sig på en jemföreise-caicul emot förut fastställda
och sedermera, till vinnande af någon besparing, förändrade
kostnads-förslag och ritningar, dels ock till—
kännagifvit, att K. M:t, i anledning af den betänklighet
ÖfverlntendehtsEmbetet yttrat, i afseende på
tillräckligheten af det anslag K. M:t för andamålet
äskat, i Nåder förklarat sig vara sinnad, att, förmedelst
alla sådane besparingar, som möjeligen kunna
äga runi, söka tillvägabringa fullbordandet afCasernbyggnaden
med den i K. Mits Nåd. proposition uppgifne
Summan, 70,000 R:dr.
Vid desse förhållanden tillstyrker Utskottet:
att It. St:r måga bevilja, såsom ytterligare anslag
för Allmänna. Gar nizons Sjukhus Byggnadens fullbordande
det belopp af 116,824: 4?- 4* som vederbörande
EinbetsVerk vitsordat vara i sådant ändamål
tilli äckeligt; samt för Andra LifGardets Casernbyggnads
fullbordande de af K. M:t dertill äskade 70,000
R:dr, utgörande tillhopa 186,824: 47* 4* derifrån likväl
bör afgå hvad år 182g redan till desse föremål
blifvit utbetaldt med 35,000 R:dr; samt återstoden
i5i,824 R:dr 47 sk. 4 r:st., få, i rundt tal med 162,000
132 Stats-Utskottets
R:dr till K. M:ts Nåd. disposition i omförmäldte afsecnden
af RiksgäldsContoiret, på K, StatsContoirets
requisition utbetalas.
Och soia RiksgäldsConloirets tillgångar medgifva,
att, på sätt Öfverlntendents-Embetet ansett nödigt,
anslaget för Allmänna GarnizonsSjukhusct utgår inom
en tid af 3 år; så föreslår Utskottet destohäldre
det samma anslag inom berörde tid af RiksgäldsContoiret
utgifves, som iakttagandet deraf blifvit
såsom ett vilkor för dess tillräcklighet uppgifvit.
Varandes härigenom besvarad Hr Estenbergs, P.,
motion, angtde fortfarande anslag för Allm. GarhizonsvSjukhuset.
Den 2/j. November 1829.
N:o 341.
Utlåtande öfver Hr LandtMarskalkens och
Talmännens samt H11 Ordförandens i StatsUtskottet
Förslag till vedergällning för Hemliga
Utskottets Canzli och YaktBetjening.
(Rgs.-A.)
Till ETtskotlet har blifvit aflemnadt följande Förslag:
”Undertecknade LandtMarskalk och Taleman samt
”StatsUtskottets Ordförande hafva denna dag samman”trädt,
för att, jemlikt 24 §• Riksdagsordningen, tilt
”StatsUtskottet afgifva Förslag till den vedergällning,
”sorn, lämpad efter göromålens vigt och mängd, vid
”denna Riksdag bör tillkomma Hemliga Utskottets
”Canzli och VaktBetjening; hvarvid upplästes bemäldte
”Utskotts ProtocollsUtdrag af den 10 sisth October,
”innehållande, att, Utskottets Ledamöter föreslagit följande
arfvoden åt Utskottets Ganzli och Vaktbetje”ning,
nemi.:
”Åt Secreteraren  R;dr 50o.
”Åt hvardera af de 2:ne Canzlisterne
”180 R:dr eller tillsammans ... „ 36o.
-
”Åt Vaktmästaren  „ 32. _
”Åt den HofLaquej, som besörjt städ
”ning
och eldning i Utskottets rum „ 20.
S:a B:co It:dr 946: 82. -  ”Och anse undertecknade sig böra å detta För”slag,
såsom i allo lämpligt, tillstyrka bifall.
Stockholm d. 21 Nov. 1829.
Carl De Geer , C. von Rosenstein ,
h. t. Landtmarskalk. Talman.
Jon. Ullberg, Joh. O.-s. Longberg,
BorgareSt. n. v. Talman. BondeSt. a. v. Talman.
F. B. v. Schwerin.
Som de ifrågavarande arfvoden, på grund af inKemtad
upplysning om göromålens vigt och mängd,
blifvit af Hr LandtMarskalken och Talmännen samt
Utskottets Hr Ordförande, såsom lämplige, tillstyrkte,
så får Utskottet vördsamt tillstyrka:
att dessa arfvoden, utgörnnde tillhopa 946 R:dr 32
sk. B:co måga, på reqvisition af Hr Ordföranden i
Böglofl. Hemliga Utskottet, från RrgsContoiret utbetalas
utaf de till Riksdagskostnader anslagtie medel.
Den 5 Dec. 1829.
i34 Stats-Utskottets
N:o 342.
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut
inom RiksStånden i fråga om förlängning
af ArrendeContractet på Atarby Kungsgård
för Majoren Vult von Steijern. (I.-A).
Sedan, i anledning af K. M:ts till Utskottet aflåtne
Nåd, Remiss af handlingarne i målet, rörande Majoren
von Steijerns underd. anhållan om evärdelig Skatteinanna-rätt
å 2:ne under Starby Kungsgård lydande
lägenheter, Valla Slätten och Herrsjö Ängen, Utskottet,
i Betänkande N:o 181 tillstyrkt;
att, såsom en billig ersättning åt Majoren for det
arbete oell de kostnader han å Kungsgården nedlagt
till dess förbättrande och bringande i det skick den nu
befinnes, R. St.r måtte tillerkänna honom och hans rättsinnehafvure
den för many att på en tid af 20 år, räknade
ifrån nuvarande arrendets slut, innehafva och begagna de
2.ne ofvannämde af Majoren odlade lägenheterne , emot
den vänta lill Kronan, sorn, enligt redan skedd skattläggning
finnes desamma åsatt; dock att samma Lägenheter,
som i följd deraf, under berörde tid af 20 år
Kungsgården frånskiljdes, efter samma års förlopp i
icke sämre skick än nu och utan ali ersättning för derå
gjorda förbättringar borde till Kungsgården återlåggas,
äfvensom i öfrigt vid den härigenom medgifne
upplåtelsen iakttagas de säkerhetsmått, som, vid bortarrenderandet
af Kronans Fastigheter, i afseende på
laglisa häfden, vården och skötseln deraf vanligen äga
Beta n kan den, N:o 342. J 35
rum ; men, i följd af härvid gjorda anmärkningar inom
3 RiksStånd, Utskottet, med ändring af nyssberörde
tillstyrkande i förnyadt Utlåtande, N:o 258, slnteligen
föreslagit, att, såsom en låmpelig uppmuntran åt Majoren,
honom och hans rätts innehafvare mätte tillerkännas
den förmon, att, vid utgången af nuvarande
Arrende, tillgodonjuta en förlängning i Contractet derom
på 10 år, och således under berörde tid hela Kungsgården
jemte de ifrågavarande Lägenheter ne s VallaSlåtlen
och HerrsjöÄngcn ytterligare, under lika vilkor
som nu, odelade innehafva och begagna,' eidhvilken upplåtelse
i öfrigt borde iakttagas de säkerhetsmått, sorn vid
horlarrenderandet af Kronans Fastigheter, i afseende
på lagliga häfden, vården och skötseln deraf vanligen
äga rum,- så har, af de, i anledning häraf, inom RiksStånden
fattade beslut, Utskottet inhämtat: att TI. II.
o. A. den t3 sistlidne Julii bifallit Utskottets förstberörde
Betänkande N:o 181 samt, med förblifvande vid
samma beslut, under den g sisth November afslagit
det senare Utlåtandet N:o z55; hvaremot II. PresteStåndet
och V. BorgareStåndet den 16 och ig Oelober
gillat sistnämnde yttrande, men åter II. BoncleStåndet
den 23 i sistberörde månad afslagit ej mindre
Utlåtandet N:o 255 än oek Betänkandet N:o 181.
Med tillkännagifvande af denna skiljaktighet, hvarigenom
ett R. St:rs beslut ännu icke uppkommit om
det underd. svar som på K. M:ts Nåd. remiss i ämnet
bör af R. St:r meddelas, har, till följd af hvad
>73 §. Riksdagsordningen innehåller, Utskottet ansett
sig, såsom ett förslag till sammanjemkning böra un
-
136 Stats-Utskottets
derställa H. R. o. A.-s samt H. DondeStandets förnyade
pröfning, huruvida icke, då arne RiksStånd H. PresteStändet
samt V. BorgareStåndet redan bifallit Utskottets
sista tillstyrkande, de skulle finna lämpligt, att
j den af desse 2!ne RiksStånd, på grund af Utskottets
framställning, beslutna mening instämma, i hvilket
fall afgjordt blifver, att Majoren von Steijern må
åtnjuta en förlängning i ArrendeContractet om Starhy
Kungsgård i to år under de dermed förenade
vilkor.
Skulle åter H. R. o A. och H. BondeSlandet eller
andra af dem icke finna för godt alt'sådan t bifalla,
då anser Utskottet förevarande fråga, jemlikt ofvan
åberopade Grundlags §., böra af Förstärkt Statsutskott
afgöras. Och får i sådant afseende Utskottet
till godkännande framställa följande Voterings-Proposition:
"Den
som bifaller, i enlighet med PresteStåndets
och BorgareStåndets Beslut, att, såsom en lämplig
uppmuntran åt Majoren von Steijern, han och hans
rätts innehafvare tillerkännes den iförmon, att, vid utgången
af nuvarande Arrende af Starby Kungsgård,
tillgodonjuta en förlängning i Contractet derom på io
år, och således under berörde tid hela Kungsgården
jemte de ifrågavarande Lägenheterne, VattaSlålten och
HerrsjöÄngen ytterligare, under lika vilkor som nu,
odelade innehafva oeh begagna; vid hvilken upplåtelse
i öfrigt bör iakttagas de säkerhetsmått, som vid' bortarrenderandet
af Kronans Fastigheter, i afseende på
Betänkanden, N:o 3^2. 137
lagliga häfden, vården och skötseln deraf vanligen
äga rum; voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer, i enlighet med R. o. A:s
Beslut, att, såsom en billig ersättning åt Majoren von
Steijern för det arbete och de kostnader han å Kungsgården
nedlaggt till dess förbättrande och bringande
i det skick den nu befinnes, bemälde Major och hans
rätts innehafvare att tillerkännas den förmon; att på
en tid af 20 år, räknade ifrån nuvarande Arrendets
stut, innehafva och begagna de 2tne öfver 1 mil ifrån
Kungsgården belägne, af Majoren odlade Lägenheterne
VallaSlätten och HerrsjöÄngen , emot årlig afgift derföre
till K. M:t och Kronan af den ränta, som enligt
redan skedd skattläggning finnes desamma åsatt. Börandes
samma Lägenheter, som, i följd häraf, under berörde
tid af 20 år Kungsgården frånskiljas, efter samma
års förlopp i icke sämre slick än nu och utan all
ersättning för derå vidare gjorda förbättringar till
Kungsgården återläggas; äfvensom i öfrigt vid den
härigenom medgifna upplåtelsen iakttagas de säkerhetsmått,
som, vid bortarrenderandet af Kronans fastigheter,
i afseende på lagliga häfden, vården oeh
skötseln deraf vanligen äga rum. Den 5 December
1829.
x 38 Stats-Utskottets
N:o 343-
Utlåtande, i anledning af erliållne Återremisser
på åtskillige af Utskottet afgifne Eelänkanden.
(U.-A)
Till Utskottet hafva, med gjorda anmärkningar, ne
dannänmde
dess Betänkanden blifvit återremitterade,
nemi.:
Från HÖgloJl. Ridderskapet och Adeln.
N:o 3o2 Betänkande och Förslag i afseende på R:gsConloirets
behof ifrån och med år i83o till och
med år 1834-
Från Vällofl. BorgareStåndet.
N:o 115, Om understöd af Statsmedlen till Götheborgs
Stads Fattigvårdsinrättning.
N:o i48, i anledning af väckte motioner rörande förändring
i nuvarande fångföringssätt samt ersättning
för Brottslingars gripande, vårdande samt förseende
med sängkläder;
]V:o 265, i anledning af verkställd granskning af Itäkenskaperne
och förvaltningen af de till Flottornes
behof utaf Förvaltningen af SjöÄrenderne år 1826
uppburne StatsAnslag;
]V:o 277, i anledning af ifrågastäldt upphörande af
Skinnskattebergs Bergslags Previlegier;
N:o 289, öfver väckt motion om rättighet för Städernas
Embets- och Tjenstemän, att deltaga uti CivilStatens
Pensionslnrättning;
K:o 3o5, rörande Kronans Hus och Byggnader.
Betänkanden, N:o 343.
Från Hcderv. BondeStåndet.
N:o 49) ang:de uppförande af ett KronoMagazin vid
Mörby Långa Köping på Öland;
N:o i55, ang:de de utgifter, som dels före och dels
efter sista Riksdag blifvit af Öfverskotten på StalsVerkets
inkomster bestridda och funnits böra hos
R. St:r anmälas till ersättning eller afskrifning;
N:o 201, Berättelse, angtde den innevarande Riksdag
verkställde Revision af de under K. CommerceCollegium
ställde Fonder och Medel;
Wto a34, ang:de de så kallade Trippiska Köpegodsen
i Halland; samt
N:o 282, angtde förrättad Revision af Mi I i t i asEostäl Is—
Gassans Räkenskaper för år 1826;
Men, som desse Betänkanden blifvit af trenne Riksstånd
bifallne, nemi.:
J\:o 3o2, af PresteStåndet d. 21 October;
af BorgareStåndet d. 26 d:o;
af BondeStåndet d. 3 November.
N:o u5, af Ridd. och Ad. d. 12 Junii;
af PresteStåndet d. i5 d:o;
af BondeStåndet d. 12 d:o.
N:o 148, af Ridd. och Ad. d. 22 Maji;
af PresteStåndet d. a5 d:o;
af BondeStåndet d. d:o.
N:o 205, af Ridd. och Ad. d. 4 November ;
af PresteStåndet d. 16. October;
af BondeStåndet d. 19 d:o.
N:o 277, af Ridd. och Ad. d. 4 November;
x4o Stats-Utskottets'
af PresteStåndet d. i6 October;
af BondeStåndet d. 19 d:o.
Nio 289, af Ridd. och Ad. d. 4 November;
af PresteStåndet d. 21 October;
af BondeStåndet d. 3o d:o.
Nio 3o5, af Ridd. och Ad. d. 4 November;
af PresteStåndet d. 2 d:o;
af BondeStåndet d. 6 d:o.
N:o 49? Ridd. och Ad. d. 14 Februarii;
af PresteStåndet d. 12 d:o;
af BorgareStåndet d. 6. d:o.
N:o i55, af Ridd. och Ad. d. 19 Junii;
af PresteStåndet d. 12 d:o;
af BorgareStåndet d. 9 d:o.
N:o 201, af Ridd. och Ad. d. 12 Augusti;
af PresteStåndet d. 3 d:o;
af BorgareStåndet d. 3o Jutii.
Nio 234, af Ridd. och Ad. d. 9 November;
af PresteStåndet d. 3o September ;
af BorgareStåndet d. 7. October;
N:o 282, af Ridd. och Ad. d. 4 November;
af PresteStåndet d. 16 October;
af BorgareStåndet d. i3 d:o;
så enär, likmätigt 69 §. RegeringsFormen, desse mål
således äro af R. St:r afgjorda, bar Utskottet, i följd
af de gjorda anmärkningarne, icke kunnat desamma
under vidare åtgärd taga, Den 5 December 1829.
. ■ /c '■ ■
' . .
Betänkan den, N:o 344- 141
N:o 344-
Ytterligare Utlåtande, ang:de användande af
den till Ädelforss Guldverk lydande Egendom
med tillhörigheter. (U.-A.)
H öglofl. B. o. A.j H. PresteStåndet samt H. BondeStclndct
hafva till Utskottet återremitterat dess i berörde
ämne under N:o 275 afgifne och afV. BorgareStändet
bifallne Betänkande, i anledning af följande
dervid gjorde anmärkningar:
Af Hr Tham, TVolrath: alt den i Betänkandet förekommande
bylcsbristfråga företedde ett nytt talande
bevis, huru olika grundsatser i dessa frågor tillämpas,
då Kronan eller enskilte äro fordringsägare. Vöre
det Kronan , så beviljades genast seqvester å den jord
för bytet af hvilken bristen uppstått, äfvensom ersättning
uttoges för alja föregående årens förlorade räntor,
utan att någon undflygt funnes för den enskilte
Gäldenären, hvilken dessutom måste vidkännas besväret
att sjelf förskaffa sig utredning af fordringsbeloppet;
men deremot betalar aldrig Kronan sin skuld till
fullo till den enskilte, som ålägges icke allenast att
styrka sin fordran, utan äfven uppgifva sådane Hemman
och Lägenheter, derigenom han kari blifva betalt-,
hvarunder han blottställes för alla möjliga uppskof,
utan att kunna påräkna någon ersättning för de
förluster, som tidsutdrägten medför, hvilket förhållande
nu äfven ägde rum, då, efter mångfaldiga omgångar
och uppskof, saken änteligen blifvit dragen under
' ■' (\ • ' , '
1/^.2 Stats- Utskottets
R. Sttrs pröfning, hvarvid Utskottet, med tillstyrkande
af bifall till Hrr af Wetterstedts och Adlerbrants påståenden,
dermed förenat nya hinder och uppskof,
som ingalunda finnas beliöflige, såsom ”att R. St:r må
hos K. M:t i underd. anhålla, att noggrann undersökning
och värdering af de under Ädeiforss lydande samt
af Sökanderne Uppgifne Hemman och Lägenheter måtte
verkställas samt införsel Sökauderne meddelas i så
stor del af samma Hemman, som K. M:t, efter en fullständig
utredning af förhållandet, i Nåder pr öfvar
emot deras godkände och nu innehafvande fordringar
svara,” enär, efter Hr Tharns tanka, pröfningen
huru stor del af de ifrågavarande Hemmanen motsvarade
Sökandernes fordringar helt enkelt tillhörde K.
KammarCollegium att uppgöra enligt JordeBöcker och
Skattläggningslnstrument, utan att vidare värdering
eller undersökning voro af nöden. Som Hemmanen
äro KronoSkatteRusthåll, och ingen fråga uppstått örn
en högre uppskattning, i händelse Kronan varit fordringsägaren,
hemställer Hr Tham hvarföre ej lika
behandling må äga rum , der Kronan vore Gäldenär, och
det endast vore Hemmanens Jordeboks-ränta, som kunde
läggas till grund för deras motsvarighet mot fordringarne,
i hvilken ränta ingen förhöjning lärer kunna äga ruin.
Den nya undersökning Utskottet föreslaget ledde således
endast till nya förluster för Sökanderrfe, i stället för
hvilket förslag Hr Tham tror Utskottet hafva handlat
<
rättast, om det hemställt, alt Sökanderne må äga rätt
att ur de uppgifne Hemmanen få sine fordringar genast
godtgjordej i den mohn de svarade mot Hemma
-
Betänka nden, N:o 344- 143
nens Jordeboksränta, enligt den liquid, som deröfver
i KammarCollegium kan uppgöras, serdeles som i
nämnde Verk alla nödiga upplysningar för Jiquiden
redan måste finnas och den föreslagne värderingen icke
kunde föranleda till någon förhöjning i Jordeboksränta
n och lika litet ny skattrefning kunde komina i fråga
vid desse som andre ordenteiigen skattlagde Hemman.
Af Hr Danckwardt, Magnus Georg, som, i anledning
af Utskottets ofvananförde hemställan, äskat upplysning,
huruvida ersättningen skall meddelas på det
i Författningarne stadgade och hittills iakttagne sätt i
dylika fall eller om någon annan grund derföre skall
följas. Då, efter Författningarne nu så tillginge, att
om, såsom i Jönköpings Län vore vanligt, ett helt
Skatte- eller Krono-Hemman hade 3i D:rs ränta efter
Jordeboken, erhölles jordägande eller skatterättighetefi
af Hemmanet mot en skatterätts-fordran af 3i D:r, då
den härrörde af Hemman inom samma Provins, emedan
Jiquiden skedde efter räntornes uträknande med förvandling
å ömse sidor, och då ett helt Hemman i
nämnde Län. vanligen vore värdt minst 2000 R:dr B:co,,
men en skatterättsdaler gällde i3 R:dr 16 sk. efter det
man och man emellan antagne och äfven af Kronan
fastställde priset derå för bytesfordringars godtgörade,
utgjorde efter denna utredning 3r D:r — 4'3 Rtdr 16
sk., i hvilken händelse Sökanderne för sin skatterättsfordran
63 D:r eller 84o R:dr skulle af Ädelforss hemmanen
erhålla skatterätten till en hemmansdel, värd
sistnämnde belopp, på hvilket sätt Staten icke gufve
144 Stats-Utskottets
för fordringorne större ersättning, än som deremot
verkligen svarade; yrkande Hr Dankwardt tillika, att
antingen sådant eller ock att motsatsen, nemi. att ersättningen
skall i hittills vanlig ordning meddelas, tydligen
uttryckes, på det att icke, vid verkställigheten
af R. St:rs beslut, nya tvifvelsmål om rätta förståndet
deraf inåtte uppkomma; hvarjemte Hr Danckwardt
sökt vederlägga Hr Thams uppgifter, i afseende på
det olika behandlingssätt, som i enahanda beskaffade
frågor skall äga ruin, då Kronan vore fordringsägare;
med anledning hvaraf Hr Tham ytterligare yttrande
afgifvit.
Hr Domprosten Heurlin har, under förklarande,
att han i hufvudsaken gillade Utskottets Betänkande
och medgåfve, det Hrr af Wetterstedt och Adlerbrant
erhålla införsel i de under Ädelforss lydande, af Sökanderne
uppgifna Hemman och Lägenheter till så stor
del, som svarade emot deras godkände och nu innehafvande
Skatterätts-fordringar, yttrat lika åsigter i
ämnet med Hr Danckwardt, och uti hvilka Hr DoraProsten
Holmström äfven instämt, under yrkande, att,
till bevarande af Kronans rätt, alla försigtighetsmått
måtte vidtagas uti bestämmandet af sättet för liquiden
af denna Kronans skuld, så att Sökanderne, som för
det ringa värdet af högst i3 R:dr 16 sk. Banco för
hvarje .SkatteRätts-Daler år 1817 kommit till egande
af berörde fordran, erhålla hvarken mer eller mindre,
ändem, tillföljd af samma Liquidationsgrund, rättvisligen
tillkomne; hvarmed Hr Prosten Åstrand sig förenat.
Casper
Betänkan den, ]Nr:o 344- i4^
Casper TVijkman från Upsala Län, Nils Mansson
från Malmöhus Län ro. fl. Ledamöter inom Hederv.
BondeStåndet hafva instämt uti Hr StatsSecreteraren
Danckwardts den 26 October 1824 afgifue och uti Betänkandet
Wto 275 intagne underd. yttrande i ämnet
samt yrkat, att Utskottet borde uppgifva de grunder,
hvarefter undersökning och värdering å Ädelforsshemmanen
borde förrättas, på det Kronan genom förevarande
skatterätts liquidation icke måtte iråka någon
förlust ; hvaremot andre Ledamöter dels godkänt
Betänkandet dels ansett roerberörde Hemman och Lägenheter
icke böra till den fordrade ersättningen användas
annorlunda än genom försäljning på öppen
auction, der fordringsägarne sjelfve kunde bevaka deras
rätt samt dels, att den blifvande penninge-ersättningen
borde beräknas efter det mynt, som var gällande,
då fordringarne uppkommö; hvarjemte Peter Persson
från Jönköpings Län hemställt, att af rneranämnde
Hemman under Ädelforss först borde uttagas Boställen
inom Östra Harad för de Tjenstemän, sorn hos K.
M:t sig dertill anmält och deribland KronoSkatteHemmanet
Skirö Kåragård, § Mantal åt KronoLänsmannen
Hultman, som hade det vidsträcktaste Länsmans-D'„
strikt inom berörde Härad, dock i afräkning på dess
Lön, hvarigenom Staten icke skulle belastas med något
nytt anslag.
Härförutan liar i allmänhet blifvit anmärkt, att
Sökanderne icke begärt ersättning för sine fordringar
uti Pauliströms JernVerk med derunder lydande Hem5
B. 10
i /{G S t a t s - U t s k o 11 e t s
man samt Hemmanen Gartorp och Kopparp, sa att
desse icke böra dertill komma i fråga, utan kunde
nämnde JernVerk och Hemman genast-försäljas, utan
afvaktan af förstnämnde frågas verkställande.
I anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, är
detta ämne i hela dess vidd å nyo af Utskottet öfvervägadt;
hvarvid, hvad försl beträffar grunden, hvarefter
CanzliRådet af Wetterstedt och HofRättsRådet
Adlerbrandt böra förnöjas för deras ägande skatterättsfordringar;
så och enär Utskottet, i enlighet med
hvad förra Ständer bestämdt antydt, föreslagit, att
berörde ersättning borde utgöras med så stor del af
de under Ädelforss lydande Hemman, som deremot
svarade, har Utskottet icke ansett sig tillhöra att afgifva
yttrande om sättet, hvarpå Författningarne i förevarande
fall borde tillämpas. Utskottet tror sig
dock böra, till förtydligande af dess förslag och på
det vidare missförstånd i denna del må kunna undan1'ödjas,
hos R. St:r vördsamt föreslå:
att R. St:r må medgifva, att Herrar Adlerbrandt och
af Wetterstedt för sine godkände Skatterättsfordringar
erhålla ersättning efter Jordeboksvärde i de af
dem dertill uppgifne Hemman under Ädelforss, till
så stor del, som, efter i allmänhet stadgade grunder,
mot fordringarne belöper, och att underd.
Skrifvelse härom från R. St:r till K. M:t må afgå
med underd. anhållan, att K, KammarColIegium må
erhålla Nådig befallning att verkställigheten häraf
låta skyndsamt besörja.
Betänkandet), N:o 344- *47
Vidkommande sedermera frågorne dels om försäljning
af Pauliströms JernVerk med öfrige Hemman
och Lägenheter samt dels deras användande till Boställen
för Tjenstemän i orten; åberopar Utskottet
hvad i desse afseende!) uti Betänkandet N:o 275 anfördt
och föreslaget blifvit. Den 5 December 1829.
N:o 345.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om en
Brobyggnads uppförande vid Borgås Sund.
(U.-A.)
H öglofl. R. o. A. har till Utskottet remitterat ett anförande
af Hr Friherre Ridderstolpe, Fredr., deruti
Hr Friherren, åberopande dess yttrande vid det tillfälle
Hr Grefve Gyllenborg, Joli. Heim., afgaf dess
Motion om erhållande af Statsbidrag till uppförande
af en Bro öfver Qvicksund, framställt förslag om
Brobyggnad vid BorgåsSund, utan Statens direeta betungande;
i hvilket afseende Hr Friherren, med förutsättning
om fl itt erhållande af nödigt Ekevirke till vasar
från Strömsholms Kungsgårds Agor, ansett, att af
den för brobyggnadens verkställande å sistnämnde ställe
beräknade kostnad, 3ooo R:dr Banco, genom patriotiska
bidrag 2000 R:dr kunna anskaffas, så framt följande
2ne förmåner erhållas, nemi.:
1:0 Att Staten på 20 års tid lemnar ett räntefritt
lån af 1000 R:dr B:co, lill liqviderande hvaraf
StasVerket årligen under lika lång tid skulle innehålla
de 5o R:dr B:co, sorn nu af Staten årligen till
j/[8 StatsUtskottets *
Färjans underhåll utbetalas, och efter hvilken tidsförlopp
denna årliga utgift alldeles skulle försvinna samt
Staten derigenom tillskyndas en vinst af 5o R:dr B:co
örn året; och
i:o Att tillstånd erhålles till upptagande af Bropenningar,
lill dubbelt belopp, emot hvad som nu
gifves för öfverfarten å en Färja, der tidsförlust vöre
den dagliga olägenheten och lifsfara understundom den
obehaglighet, hvarifrån vägfarande gerna skulle lösa
sig medelst förhöjd afgift.
Utskottet får i anledning häraf anföra, att, då Hr
Friher re Ridderstolpes förevarande Motion först under
d. to sisth Sept. blifvit lill Utskottet remitterad, eller
sedan StatsAnsIagen af Utskottet blifvit föreslagne,
hvarvid alla Statens tillgångar till deras belopp blifvit
beräknade, Utskottet nu saknar utvägar, lill medels
anvisande för det af Friherren afsedde ändamål,
och Utskottet kan således ej föreslå något serskildt
Anslag för rnerberörde Brobyggnads uppförande; rnen
då, ibland de anvisade StatsUtgifterne äfven ingått
Anslag under RiksStatens g:de HufvudTitel till K. M:ts
Nåd. Disposition för Handelns och Näringarnes upphjelpande,
anser Utskottet tillika vederbörande kunna
vända sig med underd. Ansökning i ämnet till K. M:t,
som utan tvifvel lärer i Nåder låta undersöka förhållandet,
och, så framt företaget dervid finnes af vigt
och allmännare nytta, dertill torde af sistberörde Anslag
anvisa nödige medel, i raon af tillgång, då äfven
frågan om Ekevirke till Brobyggnaden från Ströms
-
Betänkande n , N:s 346, 346. i4g
holms Kungsgård kan under Kådig pröfning komma;
Af hvilken anledning Utskottet vördsamt tillstyrker:
att ifrågavarande Motion må af R. Ii, Sl:r lemnäs
utan åtgärd. Den 5 December 1839.
N:o 346.
Memorial, i anledning af K. M:ts Nådiga Skrifvelse,
ang:de inkomsterne från Ön S:t Barthelemy.
(I.-A.)
JN, M:t har under den 20 sistl. Kov. till Utskottet
aflåtit en så lydande Kådig Skrifvelse:
”Genom Kådig Skrifvelse af den 8 October 1823
meddelade K. M:t Riksens då församlade St:rs Statsutskott
underrättelse om förbållandet med inkomsterna
från Colonien S:t Barthelemy och om de orsaker,
som då voro verkande på denna Ös handelsrörelse och
afkastning.
Den öppnade liandelsgemenskapen emellan NordAmericanska
Förenta Staterna och Engelska Colonierna
i Vestindien, sorn ägde rum i kraft af Engelska
Regeringens år 1822 fattade beslut, fortfor under derpå
följande fyra år, att* i rörelsen på Ön S:t Barthelemy
och i K. M:ts deraf beroende inkomster förorsaka
ett lägervall och en minskning, som ej kunde annat
än för K. M:t blifva ganska bekymmersamma. De
högst betydande förskott, hvarmed K. M:t redan sett
Sig föranlåten komma Bartbelemyska Cassan härstädes
lill undsättning i och för sådane å densamma anvisa
-
-1
i5o SlatsUtslottets
de utgifter, hvartill på Rikets Stat ingen.tillgång fanns,
roen som af behofvet voro påkallade, måste, sedan
Colonidns intrader ej längre motsvarade de oundgängeligaste
försvars- och förvaltnings-kostnaderna, hvarken
på stället eller i Moderlandet, ännu ytterligare
ökas genom betydeliga och årligen växande Summor,
ehuru intet tillfälle försummades att, genom indragning
af Embeten och arfvoden, nedsätta Utgiflsstaten
till minsta möjeliga belopp.
När Engelska Regeringen år 1826 förklarade, det
tillåtelsen för de NordAmericanska Förenta Staternas
fartyg, att besöka Engelska Colonierna, skulle den i
December samma år upphöra, började man hysa det
hopp att handeln på S:t Barthelemy skulle vinna någon
tillväxt. De i Danska och Holländska Frihamnarne,
förnämligast i S;t Eusiache, vidtagna åtgärder, bestämde
K, M;t att under denjiy Jan. 1827 anbefalla
utfärdandet af en ny Tull-tariff, hvarigenom dels Tullafgifterna
å inkommande och utgående Varor nedsattes
till 1,2 a högst 3 procent, dels vissa andra umgälder
afskaffades,
K. M:t hoppas genom denna författning för framtiden
betrygga Coloniens förmåga att utgöra kostnaden
af dess förvaltning och oumbärligaste försvarsanstalter,
äfven emot Sjöröfvare, men har ock föresett,
att något betydligt öfverskott utöfver hvad dessa utgifter
kräfva, ej heller blifver att för framtiden påräkna.
De förskotter, K. M:t bestridt och som äro
Dess ‘fordringar på Gassans blifvande tillgångar, ut
-
Betan konden, N:o 346, 347- i5t
gjorde den r sistl. Oetaber, en summa af 192,339 R:dr
B:co, 32 sk. 4 >:st.”
K. M:t förblifver R. St:rs Statsutskott med all
Kongl. Nåd och ynnest välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt.
Detta K. Mits Nåd. tillkännagifvande, om förhållandet
med inkomsterne från Ön S:t Barthelemy, under
den tid som framflutit sedan år 1823, då äfven
underrättelse i berörde ämne R. St:r meddelades, har
Utskottet ansett icke fordra annan åtgärd, än att till
R. St:r detsamma vördsamligen frambära. Den 5 December
182g.
N:o 547.
Utlåtande, i fråga om förändrad reglering af
Fjerdingsm,ännens LöneAnslag. (U.-A.)
Under åberopande af Förstärkta Stats-Utskottets beslut,
hvarigenom det nu utgående Löne Anslaget för
Fjerdingsmännen ansetts böra än vidare fortfara, har
Riksdagsfullmäktigen Lars Bygdén fran ^Vesterbottens
Lån, med den rätt 56 §. Riksdagsordningen honom
lenmade, uti Memorial, som till Utskottet blifvit remitteradt,
framställt det alternativa förslag, att antingen
i den mohn, som nu varande Fjerdingsman
med Löner afgingo, K. M:t måtte tillvägabringa och
i5a Stats-Utskottets
till verkställighet befordra en sådan reglering af Lö.-  neAnslaget för Fjerdingsmannen, att alla orter och
alla Fjerdingsman i Iliket kommo i åtnjutande af lika
rätt och andel uti detsamma, eller ock R. St:r öka
anslaget till så stort belopp, att enahanda Lönevilkor
kunde erhållas af de lönlöse eller svagast lönte Fjerdingsman,
som alla de nu lönade Fjerdingsmannen per
medium innehafva.
Detta har Utskottet i öfvervägande tagit; men
som, efter redan verkställd Statsreglering, några tillgångar
icke kunna af Utskottet uppgifvas för löner
åt Fjerdingsmannen i de orter, der de äro i saknad
af sådane, samt den af motionären föreslagne och i
Utskottets tanka nästan overkställbara fördelning ,
samtelige Fjerdingsmannen emellan, af det nu bestådde
inskränkta LöneAnslaget för åtskillige af dem, skulle
föranleda till en så ringa löne-inkomst för Fjerdingsmännen
i allmänhet att allt ändamål med Anslaget
skulle förfelas; altså
anser Utskottet sig icke böra tillstyrka ft. H. St:rs
bifall till någotdera af de uti ofvanberörde motion
upptagne förslag. Den 5 December 1829.
N:o 543.
Utlåtande, i anledning af vackt motion, att
Fjerdingsmanstjensten ieke må af Fräket
bestridas. (I-A.)
G enom Utdrag af H. Ii. o. Acl.-s Protocoll den g:de
sisiiidne November, har till Utskottet blifvit reniit
-
Betänkan den, N:o 248. i53
teradt ett af Hr Friherre Wrangel, Henning, samma
dag afgifvit anförande, af det innehall: alt, sedan,
genom det Förstärkta StatsUtskottet, med R. St:rs
magt, Beslut blifvit fattadt, att Fjerdingsrnännen skola
bibehålla sina löner; så ansåge Or Friherren nästan
för gifvet, det K. M:t finner Fjerdingsmanna-bsfattningen
böra förblifva vid hvad den förut varit, emedan
uti den K. propositionen det vilkoret gjordes, att,
då lönerne försvunno, Frälset äfven skulle åläggas att
deltaga i detta onus; hvadan Friherren, med anledning
af 56 §. RiksdagsOrd ningen, såsom en ny motion
framställt, att, som hittills skedt, Fjerdingsmannatjensten
icke- af Frälset må bestridas, enär, i annat
fall, lönebeloppet till nästan oändlighet blef fördeladt,
emedan antalet af de tjenstförrättande blefve
vida större.
Utskottet får, i anledning häraf, fästa R. St:rs
uppmärksamhet på det förhållande, som i Utskottets
Memorial N:o 297, sid. 4^9, blifvit anmäldt, nemi.
att, genom alla 4 RiksStåndens beslut, R. St:r förordnat,
att med Frälsejorden bör åtfölja pligten, att deltaga
i utöfningen af Fjerdingsmanna-befattningeo.
Beslutet härom, sådant det efter Utskottets förslag
af RiksStånden blifvit laget, finnes lill innehållet
samrnanfattadt uti Utskottets Memorial K:o 335, angående
StatsRegleringen i allmänhet.
Och då förevarande fråga , af R. St:r således redan
pröfvad och afgjord, icke synes kunna vid detta
Riksmöte blifva föremål för vidare handläggning, enär,
i54
Stats-Utskottets
i sådant fall ett af R. St:r fattadt beslut skulle, genom
ny öfverläggning, kunna upprifvas;
liar Utskottet ansett Hr Friherre Wrangels ofvanberörde
motion, i följd deraf, icke böra till pröfning
upptagas.
Den 5 December 1829.
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Betänkandet N:o 190, angrde ersättning
till frami. BergsRådet, Friherre Hermelins
inhemta, att Utskottets förenämnde Betänkande blifvit
af H. PresteStdndet den 16 sisth Julii samt af V. BorgareSlåndet
och 11. BondeStändet d. 13 i berörde månad
godkändt, finner Utskottet sig icke kunna till någon
ytterligare åtgärd upptaga de anmärkningar, som
bos H. R. o. A. blifvit väckte vid ofvanåberopade yttrande,
enär frågan, likmätigt 69 §. i Reg.Formen, är
att anse såsom afgjord. E11 Ledamots serskilda mening
bifogas. Den 5 December 182g.
Af Hr von Hartmansdorffj August; Genom de afiemnade
2:ne Betyg, det ena utgifvet af Häradsskrifvaren
Pehr Öhrling den 8 October 1812, innehållande
att uti Norrbottens Län samt Torneå och Luleå Fögderier,
alla, som vid försiggångne Bevillnings-Tuxerin
-
N:o 54g
Arfvingar,
(U.-A.)
Då Utskottet genom erhållne ProtocolIsUtdrag fått
Reservation:
Betänkanden, N:o 34g. i53
gar blifvit någon Bevillning, antingen till skydd för
person och egendom eller för behållen Inkomst, påförd
I i grund af 1810 års Bevillnings-Författning, njutit afskrifning
till en tredjedel för lidandet under sista krig,
ehuru sådant i orten ej kunnat observeras för de
Egendomar, Verk oeir lägenheter, hvilkas ägare varit
å annor ort mantalsskrifne; — samt det andra afUppbördsCommissarien
Straas, som, under den i3 Mars
detta år, medelst Utdrag af Taxerings-Längderne för
S:t Clarae Församling i Stockholm, intygatl att BergsRådet
Friherre Hermelin erlagt uti såkallad Skyddsafgift
såsom fastställd Bevillning, efter uppskattning
från LandsOrterne för år 1810, 367 R:dr 3 sk. 4r:st,.
för år x811, 207 R:dr 16 sk. 8 rist., och för år 1812
22g Rtdr 37 sk. samt att detta blifvit, efter hvad Räkenskaperne
utvisa, till fulla beloppet betaldt, utan
att någon minskning eller afkortning härvid ägt rum,
hvarigenom är, efter mitt omdöme, vitsordadt, att Frih.
Hermelin tillgodonjntit, enligt 11 Mom. af 4 §• > i8ro
års Bevillnings-Förordning, den afskrifning med £ af
afgiften å behållen inkomst, efter TarilFen Nto r som
nämnde Bevillnings-Förordning föreskiifver.— Då icke
något bevis blifvit företedt eller åberopadt sorn moisäger
trovärdigheten af detta förhållande och icke ens
uti K. M:ts under den 3 Aug. 182b' meddeldte Nåd. Resolution
finnes något betyg af motsatt innehåll åberopadt
utan lärer det uti samma Resolution influtne yttrande
att bemälte Friherres inom Norrbottens Län belägne
Egendomar tillgodokomrnit den af R. Sttr beviljade
betydliga eftergift af 1810 års Krono-Utsky Ider, — af
156 Stats-Utskottets
misstag influtit, härrörande förmodeligen ifrån Expeditionshafvandens
supposition, att sådant verkeligen
blifvit iakttaget och för att begagna såsom skäl emot
den sökte ersättningen för den ifrågavarande Luleå
Brobyggnad. — Att någon eftergift af 1810 års Kronoutskylder
eller rättare sagdt Bevillning ägt rum, kan
skäligen desto mindre påstås eller supponeras derföre
att förenämnde Bevillnings-summor för åren 1810, i8n
och 1812 utgjort mindre belopp än de för år 1809 uti
Ilandlingarne uppgifne Krono-Utskylderne 1,692 R:dr
i4 sk. 9 r:st. Banco, enär under denne sednare benämning
allmänt förstås icke allenast den så kallade temporaira
Bevillningen, utan äfven alla ordinarie Utlagor,
såsom Hammarskatt, Tionde-Tack jern, Skogs-och
llecognitions-Afgifter, Sågvcrks-Afgift, Mantals-Penningar,
o. s. v. Till ytterligare styrka härföre kan
jemföras den bland Handlingarne varande utförliga
UppbördsLängd för ett] föregående år för Friherre
Hermelins Egendomar i Norrbotten, uppgående
till ännu större summa, deraf jemväl finnes att Frih.
Hermelin blifvit påförd lösen för icke mindre än öfver
100 Sköf Stångjern för endast 3:ne nye af honom tillskapade
Bruks-anläggningar. Då förenämnde Ordinarie
Utskylder i alla tider uttagits der egendomen är belägen,
och sådant äfven 1810 och följande år ägt rum
medelst desammas uttagning i Norrbotten, bör så mycket
mindre anmärkningsvärdt förefalla , att endast sjelfva
Bevillningssumman för desse åren uppgått till mindre
belopp, ehuru den föreskrifne lindringen för Westerbottens
Province icke tillgodonjutits af Frih. Hermelin.
Betänkanden, N:s 349, 35o. i5y
— Och att Bevillnings-summorne för åren 1811 och
1812 för hvardera året, utgjort mindre än för år 1810,
skall hufvudsakligen härröra deraf, att under loppet
af sistnämnde år blef Selets Bruksegendom eller en
betydlig andel af de Norrbottniske Egendomarne försåld,
och Bevillningsbeloppet för densamma borde således
icke vidare Säljaren påföras.
Att, på sätt uti det återremitterade Betänkandet
pag. 118 otnnämnes, Curatorerne i frami. Frih. Hermelins
Goncnurs anmält det de resterande Krono-Utskylderne
för åren 1810, i8ri och 1812 blifvit Jiquiderade,
kan, efter mitt omdöme, icke deraf dragas
någon giltig anledning af ett förhållande, stridande
emot det ofvan upptagne och bestyrkte. — Varandes
benämningen af resterande Krono-Utskylder — eller
också endast Restantier, en ganska vanlig benämning
o alle obetaldte Krono-Utskylder, ehvad den.
skattskyldige betalt något eller intet af sin KronoGcntribution.
När vidare härtill kommer att å Friherrarne Hermelins
sida erbjudits qvittning å hvad de kunna, efter
deras ansökning, utbekomma för räntebeloppet å 1809
års Krono-Utskylder under den tid de haft anstånd
med deras betalning, — så synes allt skäl för bifall
till Motionen vara för handen.
N:o 350.
Utlåtande i anledning af väckt Motion om Atskillige
af de uti (io §. Reg.Form. omnämn
-
158 Stats -Utskottets
de Bevillningars lefverering till Riksgälds
Contoiret.
(L-A.)
H os H. R. o. A. hav Herr Friherre Anckar sw'dr d ,
Carl Henric, afgifvitett anförande, af innehåll, ibland
annat, att, som It. St:r vid sista Riksdag, sedan de
beslutat det alla inflytande Tullmedel dädanefter borde
aflemnas till RiksgäldsContoiret, fått emottaga K.
M:ts Nådiga Svar, att K. M:t icke medgåfve Tullmedlens
aflefverering till RiksgäldsContoiret såsom en i K.
M:ts administrerande myndighet ingripande och för
öfrigt till en onödig omgång Jedaaule åtgärd; men R.
St:r vid sista Riksdagen icke ingått i någon pröfning
af riktigheten i denna åsigt, och då Friherren, för sin
del, trodde, att det tvärtom skulle leda till ordning
och vara enligt med ett fullkomligare Systeme, att
alla genom Bevillning ingående medel emottogos af
det R. Sl:rs Verk, dit den så kallade Allmänna Beviilningen
ingår; H:r Friherren alltså ansett sig höra
fästa R. St:rs uppmärksamhet på angelägenheten af att
i så god tid få denna fråga afgjord, att Statsanslagen
först i följd deraf måtte komma att bestämmas. För
Friherren visade det sig utom all ordning, att Ofverskotten
på de i Statsanslaget beräknade InkomstSummor
någon gång passera StatsVerket, då detta aldrig syntes
böra om händer häfva andre medel, ändem, hvilkas
Summor uti StatsFörslaget blifvit till deras bestämdabelopp
utförde, och Herr Friherren har derföre
föreslagit: att alla genom Bevillning, vare sig igenom
Stora S/ÖTullen, ChartceSigillatce , Brdnvinsbranning
Betänk an den, N:o 35o. i5q
eller Postverket ingående medel bora, i likhet med hvad
för Allmänna Bevillningen stadgadt vore, till RiksgåldsContoiret
aflemnas, för att derifrån sedermera
StatsVerket tillhanda hållas, till det belopp suni uti
StatsAnslaget finnes förordnadt.
Detta Förslag, sorn R.o.A., jemte åtskillige deraf
föranledde yttranden, till Utskottet remitterat, har
blifvit understödt af Iltrr Tham, Wollrath och Hjerta,
Gustaf, men deremot ogilladt af andre Ledamöter,
JI. Exc. H:r Grefve Mörner, Adolf Göran, H:r Grefve
Adelsvärd, Eric Reinhold samt H:r von Hartmansdorff,
August.
De olika meningarne i ämnet hafva sålunda uttryckts:
att, å den ena sidan, man ansett att, genom
bifall till Förslaget, R. St:r blott skulle sättas i utöfning
af den rättighet 60 §. Reg.Form. dem tilläde,
emedan, enfrgt Reg.Formens ordalydelse, allt hvad som
hade namn af Bevillning borde ingå till R. S:rs eget
Verk; samt att Öfverskotten på StatsVerkets inkomster
härigenom skulle för RiksgäldsContoirets behof blifva
förr disponible, än nu skedde, och detta Verks Ränte-utgifter
i följd deraf till stor del förminskas.
Å den andra sidan har åter blifvit erindradt: att,
om den sattsen antoges, att inga Öfverskotter borde
passera StatsVerket, StatsVerkets hela befattning med
KronoUppbörden jemväl komme att försvinna, enär
Öfverskottens belopp först vid Rikshufvudbokens afslutande
utröntes; och att R. St:rs Verk då äfven skulle
öfvertaga en högst vigtig och betydlig del af den verkställande
Magtens funelioner, ehuru den constitutio
-
160 Stats-TJ tskottets
nella SamhällsFörfattningen och GrundLagarne bjodo
helt annat.
Af desse senares stadganden hafva blifvit åberopade
:
60 §. Reg.Form., der det heter: ”Ej eller må Konungen
Statens inkomster förpakta etc. —- — eller några
monopolier fa st stalla.J> Och till följd hvaraf det
ansetts tillhöra Konungen, att besörja om Uppbörden
och inseendet öfver de i samma §. uppräknade Bevillningslnkomster.
64 sorn innehåller: ”Så väl Rikets Ordinarie
”Statsmedel och Inkomster som hvad, på satt onför”
mahli är , under namn af Extra Ordinarie Utlagor
”eller Bevillningar till Statsverket af R. St.r anslås,
”vare under Konungens disposition f etc. — — och
till fullkomnande af analogien äfven
4
§., enligt hvilken Konungen äger att allena styra
Riket, samt sluteligen
66 som bestämmer RiksgäldsContoirets åtgärder,
men uti hvilken §. icke omtalas annat anslag eller
någon R:gsCout:s disposition öfver andre medel, än dem
som finnas oumbärlige för betalande af Rakets gäld
JJså att Rikets Credit varder bibehållen och vårdadE
Och det har äfven synts en Ledamot, att, sedan K.
M:t med stöd af 64 §• Reg.Form. förklarat sig icke
kunna medgifva den af R. St:r år 1823 begärda Tullmedlens
lefverering till RiksgäldsContoiret, StatsUtskottet
svårligen skulle kunna behandla den nu' väckta
frågan; ihvilken, såsom åsyftande en ändring eller
för
-
Betänkand en, N:o 35o. i6t
förklaring af GrundLagarne hade uti samma Grundlagar
sig väg utvisad till GonstilutionsUtskottet.
Vidare har blifvit anfördt, såsom skäl hvarföre
den föreslague förändringen icke borde bifallas:
att, fastän R. S:tr år 1809 förklarat, att de ansågo
Tullmedlen vara af Bevilinings Natur, desse afgifter
derföre likväl icke upphörde att vara consuintionsafgifter,
och att, om R. St:rs Verk skulle hafva
inseende öfver de flerfalldige och uti alla Landsorter
spridda Uppbördsman, som hafva alt göja med desse
consumtionsafgif ter, saint om RiksgäldsContoiret skulle
emottaga och sedan till StatsContoiret aflefverera de
successive inflytande afgifterne, hvilka merendels i
smärre delar och på obestämda tider ingingo, deiigenom
skulle uppkomma stor oreda, oordning och
osammanhang, samt iden öfverensstämmelse i Statsförvaltningen
rubbas, som GrundLagens Stiftare afsett:
att i öfrigt den föreslagne öfverflyltningen skulle föranleda
tillökning i RiksgäldsGontoiretsEmbetsmannaPersonal,
hvilken skulle förses med en vida utsträckt
rättighet till inseende öfver Statens Uppbördsman, än
som med ändamålet af samma Embetsmäns nu varande
befattningar öfverensstämde, och att, i stället för
besparing, utgifterne för Staten således skulle okas:
Att dessutom det läge en olikhet i uppbörden af den
Allmänna Bevillningen och af de nu ifrågavarande afgifterne,
samt, att den förre, derföie att den ingeck
på bestämda lider och i större summor, kunde utan
olägenhet ingå till R. St:rs Verk, då deremot de seS
B. 11
162 S tats-U.tskottets
nare ej på en gång inflöto utan på olika tider oell således
ej eller kunde så bestämdt beräknas: attoni, lika
väl för RiksgäldsCon toirets räkning, som för StatsContoirets,
ifrågakomne medel kunde i Banken deponeras,
sådant likväl icke skulle tjena til! någon nytta,
enär RiksgäldsGontoiret i alla fall skulle utbetala desamma
till StatsVerkets behof på StatsContoirets reqvisition;
samt att någon fördeiför RiksgäldsContoiret
ej eller skulle, såsom påstådt blifvit, uppkomma af
förändringen, enär SlatsContoiret, på samma gång det
lemnade bevis på ÖfverskotlsSummans insättning för
PiiksgäldsGontoirets läkning, reqvirerade ett lika belopp
af StatsbristSumman, som i annat fäll skolat af RiksgäldsContoiret
utbetalas, hvadan desse lefvereringar
verkade endast såsom en afskrifning på RiksgäldsContoirets
förbindelser till StatsCoutoiret och på de
stora räkningarne dem emellan, utan att för RiksgäldsContoiret
bereda någon större tillgång för ögonblicket.
Utskottet har, efter inhämtandet af desse redan
yttrade åsigter af ämnet, tagit kännedom så väl af den
underd. Skrifvelse R. St:r den 17 November 1823 till
K. M:t afgåfvo, med underd. anmälan om deras beslut,
det alla inflytande Tullmedel dädanefter borde
aflemnas till RiksgäldsContoiret, som ock af det Nådiga
Svar derpå, K. M:t under den 4;de derpåföljde
December behagade R. St:r meddela.
Utskottet har deraf funnit, att R. Shrs forenämde
beslut grundade sig derpå, ”att hos R. St:r förekommit:
dels att alla Bevillningsmedel, hvaribland äfven
Tulluppbörden inbegripes, borde ingå till ett och sam
-
Betan k anden, N:o 35o. i63
nia förvållande Verk, dels ock, att befattningen med
inköp af vexlar för Statens räkning varit åt II. Skirs
Fullmägtigc i RiksgäldsContoiret uppdragen och af
deni kunnat utan svårighet fullgöras, på en tid, då
Piiket fanns behäftadt med en betydlig Utländsk skuld
och Vexelbehofven följaktligen voro vida större, än nu.”
K. M:t, sorn i frågan varit af helt olika mening
med R. St:r, häri Dess högstberörde Nådiga Skrifvelse
deremot yttrat sig sålunda:
”Sorn Tullmedlen allid varit i RiksStaten uppförde
"och, likasom de öfrige under benämning af bevillning
”lili Co §. af RegeringsFormen uppräknade Statslntra”der,
uppbäras och förvaltas af K. Mit Underlydande
”Verk oc.h Myndigheter, hvaremot den bevillning, R.
”St:r vid hvarje Riksdag sig serskildt åtaga, emotlages
”och redovises omedelbarligen af R. St:rs Riksgäldskontor,
och 64 5. af RegeringsFormen står med
”detta förhållande uti nogaste samband; har K. M:t
"ansett ett så beskaffadt beslut, att skilja en af Stats”inkomsterne
från den behandling i uppbörd och redovisning,
som för alla är föreskrifven, och som för
”de öfrige, af alldeles enahanda natur, det oaktadt
”skulle fortfara alt iakttagas, vara stridande emot
”RegeringsFormens bestämda föreskrift och de för Stats”medlens
förvaltning vid 1809 och 1810 årens Riksdag
”Jaggde grunder. Det står i öfrigt i motsägelse med
hvad R. Sttr sjelfva i afseende på Ordningen och ändamålet
af RiksHufvudbokens upprättande vid denda
Riksdag yttrat, äfvensom med den gjorda regleringen
af InkomstTitlarne och med StatsSIutet.”
164 Stats-Utskottets
"I sjelfva verket är det icke allenast otjenligt och
"ändamålslöst, utan kan äfven blifva skadligt. I förra
"afseendet må erinras, att denna förändring skulle
''blott mångdubbla liqviderne, samt att det måste ängses
oformligt, om medel, som äro påräknade, anvisade
och oundgänglige för StatsYerkets utgifter, och
”hvilka för sådant ändamål uppbäras af en Admini"strätionsgren,
sorn Ätår i närmaste sammanhang med
"StatsVerkets förvaltning på det hela, först skulle der"ifrån
aflefvereras till ett R. St:rs Verk, sorn icke har
”att någon controll på TullStyrelsens lefverevingar iakt"taga,
och intet annat, att med desse medel utföra,
"än att, så fort de ingå, till ett annat Verk åter in"lemna,
och i senare fallet åter förekommer, att då
"missväxt eller andre inträffande händelser kunna ver"ka,
att Ordinarie räntor och utskylder icke på rätta
"tider ingå, men de eventuella inkomsterne deremot,
■"hvaribland Stora SjöTullen är den vigtigaste, kunna
"på samma tid utfalla med Öfverskott, så blir derigenom
ett tillfälle, alt med det senare kunna uppehålla
”en tillfällig brist, under det rådrum lemnäs de skatt"skyldige,
att småningom afbörda sine bidrag. I förening
med StatsUtgifternes behöriga gång skulle det
"blifva en omöjlighet, om efter en dylik Zifferafskäring ,
"sorn här åsyftas, ovilkorligen blott den förslagsvis
"påräknade delen af denna Statsinkomst skulle lefve"reras
till StatsContoiret, och öfverskottet, om något
"sådant inträffade, genast stanna i RiksgäldsContoii et.”
"Då utslaget på det hela af öfverskott och brister
"icke kan bestämmas förr, än andra året efter upp
-
Betänkanden, N:o 35o. i65
"börden, så saknades i ena fallet anledning, att utan
"behörig utredning och verification dessförinnan af
"RiksgäldsContoiret kunna äska fyllandet af möjlig
"brist, ehuru de couranta utgifterne fordrade det,
"och för K. M:t återstode då blott, att med ytterlig
"stränghet låta infordra resterne, eller alt sammankalla
"R. St:r. Uti det andra fallet åter, eller då Utslaget
"blifvit öfverskott, som borde RiksgäldsContoiret tilI—
"falla, så är det af ingen påföljd och ingen vigt, 0111
"detta öfverskott först efter afslutet kom me Riksgäldskontoret
tillhanda, då detta Verk med inskränkta
"och på allmänna förhållanden litet verkande föremål,
"men deremot med ett illinaiteradt Creditiv på ett R.
"Sltrs Verk, som efter deras egne beslut bestämmer
"Rörelsekapitalets qvantitet, ej har något verkligt be"hof
af desse möjeliga Öfverskoltsrnedel i annan ord"ning
än hittills; äfvensom fåfängt ville ådagaläggas,
"att någon verklig besparing eller förmon i hvad fall,
"som helst, häraf skulle blifva en följd.”
"Att StatsContoirets Vexelbehof skulle genom Riks"gäldsContoirets
försorg anskaffas, är för öfrigt en i
"alla afseenden obehörig omgång, och förslaget der"om
så mycket mera oväntadt, sora RiksgäldsContoiret
"nu mera, genom Utländska skuldens godtgjorde belopp,
icke har någon upphandling afVexlar för sine
"egne utgifter af nöden."
Vid öfvervägande af detta allt, och som, enligt
de speciella utredningar, hvilka blifvit Utskottet meddelade
öfver förhållandet med öfverskotten på Statsinkomsterne
de förflutne åren samt hvad för Stats
-
166 Stats-Utskottets
Utgifterne årligen erfordrats äfvensom öfver de belopp
af årliga StatsbristSurnmorne, som, i anseende till förhanden
varande tillgångar på öfverskottsmedel, hos
RiksgäldsContoiret förblifvit innestående, det blifvit
upplyst, att den fördelaktiga verkan på RiksgäldsContoirets
Gassa-ti Ilstånd, som med förslaget hufvudsakligen
åsyftats icke vinnes; alltså och då härjemte
afseende måste fästas på de flere skäl och omständigheter,
som, efter hvad ofvanberördt är, i öfrigt blifvit
anförde emot den föreslagne förändringen, har det
synts Utskottet håde onyttigt och olämpligt, att uppbörden
af Stora S/öTulls- Post- C harta'Sigill a t a: och
Husbehofsbrdnnings-mrdhn mera, än den af lika egenskap
varande Salu-Accis-aJgiften af Städerne, som icke
i Förslaget blifvit omnämnd, verkställes i annan än
den derföre redan stadgade ordning. Och har, i följd
häraf, Utskottet funnit sig böra vördsamt tillstyrka:
det den aF Friherre Anckarswärd härutinnan yrkade
förändring icke må af R. St:r bifalla*.
Herr Friherren har, i sammanhang med denna
fråga, äfven föreslagit visse åtgärder i afseende på
bestämmandet af de i 63 §, Reg.Form. oinförmäldle
GreditivSummor,
Framställningen derom är af Utskottet redan besvarad
i Uti. N:o 280, hvilket alltså i denna del åberopas,
Den 5 December 1829.
Reservati oner!
Af Herr Riben, C. W. Emot Höglofl. Utskottets
beslut får jag anmäla följande reservation, hufvudsak
-
Betänkande n, N:o 35o. 167
ligen öfverensstämmande med RiksgäldsAfdelningens i
ämnet afgifne men af Utskottets Plenum förkastade
yttrande.
livad först angår den vid Motionens remittering
af 2tne Ledamöter framställde anmärkning, att Förslaget
som Motionen innefattar icke vore förenligt med
GrundLagen, så har ConstitutionsUtskottet, ät hvilket
tolkningen af örundLagen är närmast uppdragen, uti
ett under innevarande Riksdag afgifvit Betänkande
(JY:o 36, 3:dje Sami. p. 17) ibland annat förklarat,
det 1823 års Ständers fattade, men af K. M:t icke
gillade beslut om Tullmedlens afleverering till RiksgäldsContoiret,
icke inneburit något stridande emot
constitutionella principer; genom hvilket förklarande
all verkan alltså synes böra försvinna i afseende på
Rikets Ständers constitutionella rättighet, att på sätt
alltid skett med den så kallade Allmänna Bevillningen,
stadga reglementariska föreskrifter i afseende på
uppbörden af de öfrige uti 60 §. RegeringsFormen
uppräknade Bevillningar, dem Rikets Ständer vid hvarje
Riksdag serskildt sig åtaga.
Motionären föreslår, alt uppbörden af sa väl Tullsom
af Post-ChartaeSigiliatar- och Ilusbehofs-bränvinsraedien,
hvilken uppbörd nu ingår till SlatsContoiret,
måtte hädanefter i likhet med Allmänna Beviilningen,
lefverera* till RiksgäldsContoiret, samt der, elter reqvisitioner,
hållas StatsGontoiret tillhanda de Summor,
livi Ika vid Statsregleringen, varda till Statsbehofvernas
fyllande utaf ofvanberörde Bevillningar beräknade
och anslagne; men innan jag yttrar mig öfver detta
i68 Stats-Utskottets
förslag, har jag, med anledning af hvad i afseende
på dess olämplighet blifvit anfördt, ansett mig böra
först utreda beskaffenheten och omfånget af StatsContoirets
befattning med uppbörden af de nu i frågasatte
Bevillningar.
a) Tullmedel': Med intägten af dessa medel har
StatsGontoiret icke någon annan befattning, än den,
alt efter Insat-tningsÅttester, låta anteckna och bokföra
de Summor, hvilka såsom behållning, GeneralTullStvrelsen,
efter egen pröfning, tid efter annan låter
lill RänteKammaren aflemna.
b) Postmedel: Med dem är alldeles enahanda förhållande
som med Tullmedlen, att nemligen det är
blott behållningen, som kommer till StatsContoirets
disposition.
Till ytterligare upplysning får jag harvid erindra,
alt StatsGontoiret icke tillkommer något inseende
öfver Tull- och PostVerken, hvilka förvaltas af
serskilde i Nåder förordnade ÖfverStyreiser.
c) CharlceSigillatcemedel: Ett serskildt Contoir,
hvilket tillförene varit ställ dt under KammarCollegii
inseende, men nu mera lyder under StatsGontoiret,
har sig uppdragit att besörja slutliga Stämplings-åtgärden,
eller den så kallade Svarlstämplingen , sedan
Papperet, som nämde Contoir låtit aflemna till RiksgäldsContoiret,
blifvit derstädes med hvit Stämpel försedt,
ChartasSigillataeContoiret expedierar äfven till
LänStyrelserna de Chartor som af dem reqvireras,
Gontrollen på Försäljningsmännen i orterna samt
på Domare och Embetsman, hvilka erhålla på credit
Betan kandell, N:o 35o. löy
stamphult papper, tillhörer icke StatsContoiret, ulan
LandsContoiren, hvilka det också åligger alt hålla
hand deröfver, att inventeringar hos dera, hvilka lilL
redovisning emottagit stärapladt papper eller så kallade
Chartor. varda förrättade.
I afseende på uppbörden af ChartasSigillatae-medlen,
så lefvereras de i Stockholm inflytande till RänteKamraaren:
de åter, som inflyta i orterna, nedsättas
i LandtRänterierna till StatsGontoirets disposition.
Från LandtRänterierne insändas till StatsContoiret års
redogörelser så väl öfver emottagne Chartor som öfver
de för dera influtne contante medel; och hvilka
redogörelser biläggas såsom verificationer den serskilde
HcifvudBoken, som uti QhartieSigUlataeContoiret
upprättas och afslutas.
d) Husbehofsbranvinsmedel; StalsContoirets befattning
med uppbörden af dessa medel vidtager icke
förr än de samina blifvit af vederbörande Uppbördsman
indrifne och uti LandtRänterierne till StatsContoirets
disposition lefvererade. StatsContoirets befattning
med Husbehofsbränvinsmedlen är således den samma
som RiksgäldsCoutoirets med Allmänna Bevillningen.
Af denna framställning synes, att , hvad angår
Tull- och Postmedlen, bokföringen af 4» å 5o InsättningsAttester,
blefve enda tillökningen i dåiksgäldsContoirets
göromål, i händelse behållningarne af dessa medel
komme att dit lefvereras.
I afseende på Husbehofsbränvinsmedlen, så synes
mig klart, att när i afseende på uppbörden af Allmänna
Bevillningen m. m. RiksgäldsContoirct redan
x rjQ S t a t s - U t s k o t t e t s
står i relationer roed LandsContoiren och LandlRänterierne,
det icke skulle förorsaka RiksgäldsContoiret
någon märkbar förökning i besvär, om penningeremisserne
frän LandtRänteriern"e blefvo något drygare än
nu, och om lili Räkenskaperne tillkomme en ny UppbördsTitel
, i stället för Lön- och Retalnings-afgiften,
hvilken sistnämnde UppbördsTitel nu mera försvunnit.
Slutligen, rörande ChartaeSigillatae-medlen, får jag
erinra alt R. St:r år 1809, jemte afskaffande af den
så kallade extra Stämplingen, stadgade såsom en till
controll ledande anstalt, att papperet till ChartaSigillata,
skulle, efter hvad förberördt är, förses med hvit
Stämpel uti RiksgäldsContoiret.
Huruvida denna åtgärd från RiksgäldsContoirets
sida, i sjelfva verket innebär någon säker och ofelbar
controll emot svek och underslef vid sjelfva ChartaeSigillatas-tillverkningen,
måste alltid blifva tvifvel underkastadt,
enär i händelse någon brottslig sammansättning
vore att förmoda emellan Tjenstemännen uti
ChartaeSigillatseContoiret, om afstämplingen endast der
verkställdes, en sådan sammansättning emellan dem
och den Tjensteman i RiksgäldsContoiret, som besörjer
hvitstämplingen, förmodligen icke vore förekommen
derigenom 'att hvit- och svartstämplingen verkslällcs
inom serskilda på ganska kort afstånd afskiljda localer.
Den hufvudsakeliga controllen ligger, efter min
tanka deri, att till ChartaSigillata endast får användas
ett serskildt slags Papper, att detta Papper vid
emoltagningen noga genomräknas, samt, på lika sätt
Betänk anden, N:o 3 5o. 171
sorn Chartorne bokföres, och till hvarje Verk ordentligt
redovises.
Under förutsättning alltså, att den splittrande åtgärden
i afseende på hvit- och svartstämplingen skulle
såsom ändamålslös och endast medförande en icke så
alldeles obetydlig årlig utgift, komma att upphöra,
anser jag hela bestyret med ChartaeSigillatasVerket
kunna utan minsta olägenhet öfverflyttas till RiksgälsContoiret,
samt de inflytande medlen ingå till
RiksgäldsContoiret på lika sätt som de nu lefvcreras
till StatsContoiret.
Sedan jag nu visat att Tull-, Post- och Husbehofs-bränvinsmedlen
kunna ovillkorligen samt Gliaitac—
Sigillataemedlen med villkor att svartstämplingen verkställes
vid samma Verk som hvitstämplingen, utan
olägenhet och utan tillökad utgift emottagas och redovisas
i RiksgäldsContoiret, återstår föl4 mig att utreda
huruvida öfverflyttningen af i frågavarande uppbörd
från StatsContoiret till RiksgäldsContoiret kan
medföra nytta och båtnad.
En värd Ledamot af Ridderskapet och Adeln bar
ansett den föreslagna anstallten icke kunna tjena till
något, utan blott bereda en onödig omgång då de till
RiksgäldsContoiret influtne medlen i alla fall skola derifrån
utbetalas till StatsContoiret; och hvad anginge
den af Motionairen förmodade fördel deraf att besparingarne,
i stället för att qvarligga i StatsContoiret,
intill dess att Bokslutet blifvit färdigt, genast inflöte
i RiksgäldsContoiret för att der i första hand kunna
användas, så liar den värde Ledamoten förmält
172 S t a t s - U t s It o 11 c t s
förlialfandet med öfverskottens lefverering vara, att
StatsGontoiret, på samma gång som beviset på ÖfverskottcSummans
insättning för RiksgäldsContoirets räkning
öfverlemnas, reqvirerar ett lika belopp af StatsbristSumman,
hvadan dessa levereringar endast skola
verka såsom en afskrifning på RiksgäldsContoirets förbindelse
till StatsGontoiret: tilläggande den värde Ledamoten
att StatsGontoiret nästan alltid skall hafva
7 k 800,000 R:dr outtagne hos RiksgäldsContoiret, hvilka
StatsGontoiret kunnat uttaga 003 det ej fatt begagna
öfverskotten i första hand.
Uti dessa den värde Ledamotens åsigter kan jag
ingalunda instämma: Att StatsContoiret genast i afräkning
på SlatsbristSumman, reqvirerar ända till
shillingar och runstycken hela det lefvererade beloppet
af öfverskottsmedel är en åtgärd som efter hvad
jag förmodar, blott afsér redighet uti Räkenskaperne,
utan att vara föranledd af ett för handen varande
penningebehof, sora jemnt motsvarade Sumtpan af de
lefvererade öfverskottsmedlen, och till hvars betäckande
till större eller mindre del, all tillgång uti StatsContoiret,
saknades.
I denna förmodan har jag blifvit ytterligare styrkt,
enär jag eftersinnat, att i September månad, som alden
vanliga tiden af året då, efter upprättadt RiksBokslut,
öfverskottsmedlen för ett visst år till RiksgäldsContoiret
aflemnas, hafva dylika medel för 2:ne
nästpåföljde år redan till betydligaste delen, så vidt
öfverskotten utgöras af Tull-och Postmedel till StatsContoiret
influtit; och för att, efter Räkenskapernas
Betänkande n, N:o 35o. i73
.ledning, åskådligt visa förhållandet, får jag exempelvis
anföra att cffverskottsmedlen för år 1825, hvilka år
1827 aflemnades, endast utgjorde ett belopp af 45o,337
R:dr 32 sk. 5 rst. då deremot sådane medel, tillhörande
året 1826 och lefvererade år 1828 bestego sig till
en vida större Summa eller 609,633 R:dr 26 sk. 6 rst.
hvarförutan de öfverskott hvilka på 1827 års TullIntrader
uppkommit, vörö redan till fulla beloppet
afleranade till Räntekammaren långt föreden tid 1825
års öfverskottsmede! ingingo till RiksgäldsGontöiret.
Beträffande åter den värde Ledamotens yttrande,
att reqvisitionerne på StatsbristSumman skola bestämmas
af den större eller mindre tillgång på öfverskottsmedel
som i StatsContoiret förefinnes, och att följaktligen
härigenom äfven bestämmes det belopp af StatsLristSumraan,
hvilket vid målets slut kau komma att
utbalanceras såsom outtagit så visa RiksgäldsConloircts
Räkenskaper ett alldeles motsatt resultat.
Öfverskotten t. ex. åren 1820, 1821, 1822 och
1823 hvilka år 182.5 på en gång lefvererades, utgjorde
för dessa fyra åren endast 124,487 R:dr. 37 sk. 2 rst.
Icke dess mindre utbalanceras såsom på StatsbristSumman
outtagit nemi.
år 1820 . .
R:dr t,021,4^2: 11. 6.
— >821
— 699,899: 34. 1.
— 1822  —- 821,452: 11. 6.
— 1823 . ... .
— 721,452: 11. 6.
Och då, oansedt den inskränkta tillgången på öfverskottsmedel,
förhållandet med ofvanstående på Statsbristsauslaget
utbalancerade Summor, varit i det när
-
iy4 Stats-Utskottets
mäste enahanda sorn de påföljande åren, då öfverskotten
varit så ganska laetydliga, tyckes detta visa att
ifrån längre tid tillbaka* en sådan reglering blifvit
grundlagd, att linder loppet af ett år, StatsContoiret
icke kan behöfva uttaga mera än ungefärligen den
Summa som till Stalsbristens fyllande, är utaf Allmänna
Bevillningen anslagen. Åntages åter ett annat förhållande
eller att öfverskdttsmedlen skola iklädas egenskap
af ett slags creditiv på hvilket StatsContoiret
hvarje år skall kunna disponera utöfver den för ett år
beräknade StatsbristsSumma, så följer deraf alt om
framdeles inga öfverskottsmedel blifva att tillgå, de
uti RiksStaten anvisade utgifter icke skulle kunna i
vederbörlig ordning bestridas.
Vid öfvervägande af allt hvad sålunda förekommit;
och enär på ena sidan den föreslagna ofverflyltningen
till RiksgäldsContoiret af ifråga varande uppbörd
af Bevillningsmedel icke kan vara förenad med ringaste
olägenhet, men på den andra onekeligt är, att
jemte det öfveiskotten tidigare blefvo disponible, en
serskild fond skulle beredas åt RiksgäldsContoiret blott
derigenom, att sådane Summor, hvilka vissa tider på
året äro för Räntekammarens räkning innestående i
VexelBanquen, komma att ingå uti RiksgäldsContoirets
Penninge-circulation och i och med detsamma utvägar
lättas för Conloiret att utan Låns sökande eller tillitande
af Creditivet i Banquen , bestrida de utbetalningar
af flere slag hvilka på RiksgäldsContoiret varda anvisade.
Hade en sådan anstalt varit vidtagen vid i8a3 års
Riksdag, så hade ofelbart de Luneoperationer sorn
Betänka n-den, N:s 35i. 175
BiksgäldsContoiret senast ägt att besörja, kunnat med
mindre kostnad utföras.
Jag tillstyrker att B. St:r besluta:
1:0 Att från och med år i83o alla behållningar
af Tull- och Postmedel, deri äfven inbegripne restantierne
på innevarande års uppbörder af desse medel,
skola omedelbart aflemnas till BiksgäldsContoiret, på
lika sätt, som de nu till Bäntekammaren lefvereras.
2:0 Att den husbehofsbränvins-bevillning, som vid
innevarande Biksdag B. St:r sig åtaga skall, jemte
Allmänna Bevillningen ingå till BiksgäldsContoiret.
3:o Att ifrån och med år i83o hela bestyret med
ChartaeSigillataeverket skall uppdragas åt BiksgäldsContoiret
4:o
Att BiksgäldsContoiret, efter reqvisitionerna
skall hålla- StatsContoiret årligen tillhanda de belopp,
hvartill ofvanberörde Bevillningar aro för året uti
BiksStaten beräknade.
Uti denna Beservation bar Herr Grosshandlaren
Eckerman instämt.
N:o 551.
CJtlåtande, i anledning af verkställd granskning
af Strömrensningsfondens räkenskaper
och förvaltning. (I.-A.)
Sedan Utskottet nu fulländat granskningen af StröinrensningsFondens
förvaltning och räkenskaper så väl
för åren 1826 och 1827, då f. d. Strömrensnings
-
176 S t a t s - U t s k o 11 e t s
Comiten ännu agde anslagets förvaltande sig ånförtrodt,
som serskilt för år 1828, ifrån hvilket års början
StorAmiralsEmbetets 3:dje Afdelning, jemlikt K. Brefvet
d. 29 December 1827, samma förvaltning öfvertagit,
får Utskottet angående de dermed befunne förhållanden
afgifva följande Berättelse :
Öfver de vid förstnämnde 2:ne års granskning
inhemtadé Räkenskapsförhållanden har Utskottet ansett
nödigt upprätta och till upplysning låta medfölja
en Tabell, utvisande hvad som till hvarje, af f. d.
StrömrensningsGomité'n utfördt arbete, åtgått för åren
1819 till och med 1827. Varande denna Tabell en
fortsättning till sistnämnde års slut af den utaf 1827
års Revisorer upprättade och vid RevisionsBerältelsen
bilagde för åren 1819 — 1825.
Anslagen för dessa Nio år eller från och med
år 1819 till och med 1827^ har utgjort tillsammans
• R-dr 900,000.
Hvaraf blifvit använde som följer:
Till egeiitelige Strömrensningar
aJ I Norra Or te me:
i Wester-Norrland , jemte
Hamn-anläggningen vid
Svartviken i56,68o: 7.9.
i Norrbotten  37,020: 43. 8.
i Umeå- och WindelElfvar
ne,
samt anläggning af
Forss- Styrmans - Boställe
i Hjuken  28,618: 38. 7.
Transp. 222,314:42,—
*
»
Betänkanden, N:o 35i. 177
Transport 222,214: 42- ~~
Boinbyggnad vid Umeå
Elfs utlopp .... 6,086: i3. 4-
i Helsingland .... 2,39r: 29. 6. a3o>7g,. 36 (Q
b)
l de Sydligare Provincerne:
Upprensning af Bräkne-Åen i
Blekingen 3,38i: 19. 3.
Dito af Farleden vid Al
mare-Stäk
.... 8,064: 43. 5.
Dito af Dito vid Erik
sund
9,158; 3^. v 9.
Dito af Upsala Å . . . 4>j8[6: 34. 1.
Dito vid Kungsöhr och
Asphälleti 29,323: 17. 5. V
Dito af Edsforssen i
Clara-Elf i3,42q: 24. 10. ~ .
.—Z-Z ^ to5.174: 29. g.
335,967: 18. 7.
Till Canal-anläggningar.■
Vid Wäddö i Roslagen 282,664: 16. 3.
„ Åker i Dito . . . 63,o38: 29. 2.
,, Grådöfallen i Dahl
Elfven
4°,i34: 12. 6.
för början af Sluss-anläggning
vid Säffle Bro
i By-elfven . . : . 357: 16. 6.
till Canal å Kongl. Djurgården
3,245: - -389,439; 26. 5.
Transport 725,406: 45. —
S B. 12
j78 S t a t s-U t st o 11 e t s
Transport 725,406: —
Diverse Arbeten;
Väg-anläggniDg emellan Degeforss oell
Lycksele Kyrkor . . 7,772: i3. 1.
Recognosceringskostnad i
Wermland. . . . . 3,^4; ,3. 1.
till Premier för Ängsodling i Westernorrland
1821—3 2,00b.
Bidrag till följande Arbeten , att af enskilde
Bolag utföras.
Till Sluss-anläggning vid Säfflebro i By
elfven
6,000. — —
Dito dito vid Degeforss
och Forshaga . . . 5,000.
Dito rensning af Lida-Åen 2,000. — —
Dito dito i Dahl-Elfven 1,000. — —
Dito Trälvägs-anläggning
emellan Skoghall och
Carlstad . . . . . 3,700. — —
DroGölhaElfs upprensning3o,000. -— — 47,700. —
(hvartill enskilde bekostat 38,249: 17. 9.)
Till Afvittringarne i Norrland.
under Åren 1821, 22 och 23 utbetäldt 26,000.
809,221: 10. 1.
Förlust på Strömmings
liandeln
2,328: 23.10.
Dito.på Yedhandeln, och
premier för den . . . 7,558: 11. 7. q 33g. 35^ 5_
Transport 819,107: 45. 6.
5,916: i6. 6.
Betänkande n, N:o 35t. 179
Transport 819,107: 45. 6.
Generelle och Extra Utgifter under desse
årenförFondensräkning 26,422: 5. 3.
Tryckning af ÖfversteLieutenanten
Hellströms
Betänkande om Hjelmare^
sänkning . . . • 189: tr. — 2gj6, i; ,6. 3.
845,719: i3. 9.
Oliqviderade Förskotter j Län, &c.
Återstod af 3:ne Län till Fartygsbyggnad
Capital . . 5,o86:4o. 6.’
Ränta . . . 829: 24. —J
Öfverste-Lieutenant Rappe
till Linförädlingslnstitu
tet
pä Gårdsby . . . 7,000.
Landshöfdingen af Schmidt,
för Ved-upphandling. . 1,000.
Till uppodling af Skede
Mosse
på Öland . . . 3,661: n. 8. ,6,577: 28. 2.
Oberäknadt hvad som genom Rättegång
möjligtvis kan återfås af Öfverste
Ljungberg, på de till DjurgårdsCanalen
uppburne, här ofvan bland
Canal-arbetena uppförde 3,245.
Och genom försäljning af
^ÖfversteLieutenant Hellströms
betänkande om
Hjelmarens sänkning, li
Transport
3,245. 862,296: 4i- n.
180 Stats-Ut skottets
Transport 3,245- 862,296; 41- li
kaledes
här ofvan beräknade
med . . . . . r 89: r 1.—
3,434: 11. —
Fordringar att indrifvas, af Lieutenant
Oldenburg för sålde Inventarier vid
Sadie och Edsforsen . 811: 8. 1.
,, StåthållareEmbetet vid
Drottningholm för Inventarier,
afyttrade efter
arbetet vid Upsala Å 535: 28, 9.
„ Upsala Stad, dito dito 278:25. 9.
„ Hjelmare Canal-Direction
för Marche-kostnader
...... 1,246:34.—
„ Majoren Hallström . . 3,876: 17. 2.
6,748: 17.10.
Deremot skuld till Expe
ditionsSecret.
Bohm . . ig5:27. r. g 555. 3g ^
Contante Behållningar nemi.
Insatte i K:gl. StatsContoiret till Disposition
af StorAmirals-Embetets 3:dje
Afdelning 19,000. — —
hos Redogörarne vid
Wäddö . . . i,2oi:4o. 6.
Dito dito vid
Åker  47: 29- 3.
Dito dito vid
Upsala Å . . 10.
Transport 1,259:21.9. 19,000. 868,849: 32. 8.
Betänkanden, N:o 35t. t8r
Transport 1,259:21.9. 19,000: 868,849: 32.8.
vid Ström -  rensningarne
i Norrbotten 1,311:40.7.
2,5"^ 1: 14.4.
uti Falu Ränteri
för Gråda
Canal . . 9,299: 24.6.
bos Konungens
Befallningshafvande
i Gefleborgs
Län . . 8: 18. 6.
hos Lieutenant
Oldenburg,
för Re
cognoscerin-
•
gar i Wer
-
NB. Sist uppräknade 3:ne Summor, nemi. Förskotter
och Contante Behållningar 3r,i5o: i5. 4.
meland ... 271: 6.—
R:dr 900,000. — —
och Lån, uppgående till
Fordringar
16,577: 28. 2.
6,552: 38. g.
tillsammans 54,280: 34. 3.
öfverbalanceras till Redovisning af StorAmirals-Embetets
3:dje Afdelning, uti
1828 Ars Hufvudbok.
Transport 54,280: 34. 3.
iS% Stats-Utskottets
Transport 54,280: 34> 3.
Likasom Inventarie-behållningarne vid
Wäddö Canal, af värde 29,377:45. 7.
vid Åkers Canal .... 23o: ,4- ~~
„ Upsala Å . . • • • 2,o36: i3.—
samt Asphällen och Qvick
sund
787: 7. 7.
hvilke Summor altså frångå arbetenas
ofvan-upptagne totala kostnads-summor
med 32,431:22. 2.
86,712: 8. 5.
1828 Års Hufvudbok för Strömrensningarne i Riket,
under Styrelse af StorAmirals-Embetets 3:dje Afdelning,
har att redovisa för detta Ärs
Ansiag R:dr 100,000.
Och här ofvan specificerade .... 86,712: 8. 4*
tillsammans 186,712: 8.
Härtill kommer ytterligare:
Till StorAmiralsEmbetets 3:dje afdelnings
Redovisning öfverflyttade:
Helsingborgs HamnbyggnaclsFondj som
vid årets början bestod af Contant
Behållning. .... 6,887: 7. lr.
Malerialier och Inventarier 2,806: r8. 5.
9,693:26. 4.
1828 Års Anslag å g:de
HufvudTiteln dertill. . 10,000. 19,693: 26. 4.
Transport 206,4o5: 34- 8.
Betänk^nden, N:o 35r. t83
^ rn
transport 206,4o5: 34. 8.
Äfvensom följande oredpvisade anslagsjforskotter_,
till:
Lida Åens upprensning, obegagnade, inneståqnde
hos Konungens Befrhde i
Mariestad ..... 2,000. .
Dal-elfvens upprensning,
likaledes hos Konungens
Bef:hde i Upsala . . . 1,000.
Bolaget för Sluss-anläggningen
vid Degeforss
och Forshaga har att
redovisa 5,000.
Och det för Sluss-anläggningen
vid Säffle . . . 6,000. — —
!
Directionen för Dragvägsanläggningen
vid Skoghall
3.700. —
—
i7>7°°-
Summa 224,1 o5: 34. 8.
Härmed hafva blifvit bestridde följande ArbetenFortsättning
af Wäddö Canalbyggnad . 31,742: 34. 4.
sorn härigenom till dato inalles kostat,
(oberäknadt andel i samfälde Utgifter och
Arbetsförråder för alla föregående åren
R:dr 285,029: 4* 9-  Underhålls- och Ailönings-kostnad vid
Akers Canal . . . R:dr 5o8:3p.—
sora öfverstiger Inkomsten der 101: 2.—
med 4°7: 28. —
Transport 32,i5o: 14. 4
V
184 Stats-Utskottets
Transport 32,i5o: i\. 4.
som härmed inalles står till Boks, (oberäknadt
andel i samfälda kostnads, och
'bånvände effecter) . . R:dr 63,a 16: 5. 2.
Upprensningen af Upsala A  2,853: r4- 2.
som dermed kostar på enahanda sätt
R:dr 42,633: 35. 3.
Dito af Qvicksund 2,868: 12. —-
hvars hela kostnad der, oell vid Asphällen
på enahanda sätt nu uppgår till
R:dr 31,404: 21.10.
Till Götha Elfs upprensning .... 20,000. — —
hvarmed Götha E!f inalles af Strömreusnings-Fonden
erhållit 5o,ooo emot det
enskilda bidraget med 61,325: 33. 7. . . 57,871: 4°- 6.
Afgår: uppburen Hyra för Svartviks Lastageplats
100.
07,77! =4°. b
Fortsättningen
af Helsingborgs Hamnbyggnad
har detta år kostat . . . . 10,63g: 12. I.
äfvensom i år blifvit ytterligare utbetaldt
till:
Bolaget för Slussanläggningar
vid Säffle 5ooo. — —
och till Directionen för dragvägen
vid Skoghall. . . i3oo. — —
63oo. — —
Transport 68,4ut 4- 7-
Betänkanden, N:o 351.
185
Transport 68,4ii: 4- 7-
som dock till vidare redovisning balanceras
här nedan.
Generelle Omkostnader Jör desse delden,
och StorAmirals-Embetets 3:e Afdelnings
öfverinseende å alla hydrolechniska
företag, hafva varit:
Arfvoden, Hyre- och Ljuspenningar
. 5,226: 32. 7.
Resekostnader 77g: g. 7.
Undersökningskostnader för
åtskillige anmälde företag i,g43: 5. 4-  Hyra för Contoir och
Ritmaterialier . . 216: i5. 2.
Contoirsln ventarier 86:38.—
Inslrumenter och
Böcker . . . 270:47* 10.
Diverse Utgifter . 21: 29. 4. ^.3^4
68,4ii: 4. 7.
Yed
. . ,55.
8,699: 33.10.
Styrelsen för Strömrensningsärendernes
utredning har
kostat . .
78,578: 25. n.
Transport 78,578: 25. 11.
j86 S t a t s - U t s ko t tets
Transport 78,578:25.11.
Behållningar till ar 1829 bestå af följande:
Oliquiderqde
äldre Forskotterj Län etc.
Återstod på de 3:ne Lånen till Fartygs
byggnad, nu sorn vid årets början
5,916: 16. 6.
Öfverste Rappes och Landshöfdingen
Schraidts Skulder
oförändrade, den förra , 7,000. ——,
den sednare . • • • • 1,000. .
Skede-Mosse på Öland, efter
gjord afbetaln., 1000 Rd, . 1,661:11. 8,
15,577:28, 2.,
oberäknadt fordran hos Öfverste
Ljungberg, under
Rättegång . . 3,245. r
och, tryckte, Hällströms
Betäp-,
kanden öfver
Hjelmare-§jöns,
sänkning . . 18g: 11.
3,434: 11.-
Oredovisa.de
skatter
Till Lida-åps upprensning,
oapvände hos Landshöfdinge-Embetet
i Mariestad
2.000. - -
Transport 2,000. — 15,577:28.2. 78,578:25.11.
Transport 2,000. - - 15,577:28.2. 78,578:25.11.
Till Dal-Elfvens
upprensning, oanvände
hos
LandshöfdingeEmbetet
i Upsala
.... 1,000. -  „ Bolaget för
Sluss-anläggningar
vid Forssliaga
och Degeforssen
. . . 5,000. - -  „ d:o för dito vid
Säffle, inber.äknadt
i år bekomne
5,000, rr,ooo. - -  „ Directionen för
Dragvägs anläggning
vid
Skoghall, inberäknadt
i år
bekomne i,3oo 5,000. - - ,
7  1 24,000. — —
Fordringar att indrifvås :
äldre
"A ,
Af Ståthållare-Ernbetet på
Drottningholm för Inventarium
från Upsala Station,
oförändradt från år
1827 . . . 535:28. 9.
Transport 535: 38. 9.39,577:28. 2. 78,578:25.11.
188 Stats-Utskottets
Transport 535:28. g- 39,577:28 2. 78,578:25.11.
Af Majoren Hallströms
, ännu
resterande . 1,9 38: 8. 7.
Under året tillkomne:
Lieutenant
Sydow
för effecter
från Upsala
förråd ll5: 4-—
Krono-Fogden
Wibelius för
dito å auction
försålde . ■ »,3o7. 12.— 3j8(j6; 5> ^
Arbe.ts-forråds behållningar:
Vid Wäddö Canal
. . . 25,197:28.—
proviant. . 285: 36. 3.
25,483: 16. 3.
„ Åkers Canal . 23o: 4- —
„ Upsala Å . . 226.
„ Qvicksund • 781: 38. 26-72,: I0. 3.
Contante Behållningar :
hos Redogöraren vid
Wäddö ' . . 8,o3g: 38. —
hos dem vid åtskillige
andra
Stationer . . 1,201: 28. 4-
Transport 9,241:18. 4- 70),g4:4^,9- 78,578:25.11.
Betänkanden, jY:o 351. i8q
Transport 9,241: 18. 4. 70,19 i-'43.9. 78,578:25.11.
lios Styrelsen af
gamla Strömrensnings-ärendernas
utredning
. . 337: 3. n.
uti Falu Ränteri
.... 9,299: 24. 6.
„ Westerås dito 2,000.
„ K. StatsContoiret
inne
stående
. , 45,4oo. cc ,r
L_L_:  66,277: 46. 9.
Summa StrömrensningsFon
den
tillhörige . . . 136,472:42.6.
hvartill kommer:
Behållning hos Directionen
för Helsingborgs Hamnbyggnad
. "i 1,409:24. 5.
Elfecter derstädes
för . . _7,644: 37. io. 9)054.i4.3
145,527: 8. g.
224, io5: 34. 8.
Af de här såsom obetalde balancerade fordringar,
förskott och lån, hafva sedermera, på sätt sammandraget
för år 1828 utvisar, influtit och till redovisning
i samma års redogörelse upptagits, nämligen:
Af anslaget för Skede Mosses på Öland
uppodling
. 1,000.
Af Lieutenant OIdenburgs skuld ... 8n: 8. 2.
Af Upsala Stad, för materialier, begagnade
vid Åns upprensande .... 278: 25. 9.
Af Hjelmare CanalDirection för bestridde
Ma rch ekos t na der . . .
1,246: 34- -
samt i afräkning å Major Hallströms
skuld
. ... . 1,938: 8. 7.
5,274: 28. 6.
Äfvensom, enligt Utskottet meddelad uppgift, under
innevarande år, ytterligare skall influtit:
Af låne-ansläget för byggande af fartyg till vedtransporter
i,o5o: 17. 2.
Återstoden af Major Hallströms skuld . 1,938: 8. 7.
samt i afräkning å det utaf Hr Landshöfdingen
m. m. af Schmidt till redovisning
émöttagne belopp af 1000 R:dr 200:
3,i88: 25. 9.
eller tillsammans 8,463: 6. 3.
Den mindre utförliga bokföringsmethod efter hvilken
f. d. StrömrensningsCommite'ens räkenskaper funnits
upprättade är till en del redan afhjelpt genom det
uti 3:dje Afdelningens af StorAmiralsEmbetet hufvudbok
för år 1828 vidtagne förändrade redovisningssätt;
och kommer, enligt meddelad upplysning, den ytterligare
fullständighet att vinnas, att hädanefter alla
påstående serskildta arbeten jemväl blifva i hvarje års
redoörelse synliga ej blott för deras kostnad under re
-
B e t'ä n k a n d e n, Nio 33r. läi
dogörelse-året utan ock för hvad de erfordrat under
liela byggnadstiden.
Utaf sistnämnde års Hufvudbok ihhemtäs val hvad
som af Strömrensningsfonden utgått till enskifte bolag
eller Authoriteter för åtagne byggnadsarbetens utförande
och hvilka arbeten numera äro Rällda under
oftanärande Afdelnings inseende; mén äf Räkenskapen
synes ej till hvad belopp de serskilte Bolagén eller
Authoriteterna användt anslaget tinder året ellér till
huru stor del arbetet blifvit verkstäldt; Utskottet finner
väl, att någon speciel redovisning ”för de flesta af
dessa anslag icke käti 'tillhöra Strörrfrensningsfondéns
årsräkenskap; men anser dock 'lämpligt att, till beredande
äf en lättare öfversigt å hvarje sådant anslags
i Hufvudboken förekommande Conto stammariskt antecknas
hvad för året blifvit till arbetets verkställande
af det enskilta Bolaget eller vederbörande Authöritet
åtgjordt. Utskottet finner likaledes att, vid öfverbalancerandet
af fordringar från det ena året till
det andra, förhållandet med desamma bör i "korrthet
omnämnas, hvarpå deras indrifning är beroende o. s.
v. — Och tillstyrker Utskottet, att R. Sttr hos K.MFt (
i Underdånighet anhålla
om befallning till vederbörande att hädanefter iakttaga
berörde förändringar uti de årliga räkenskaperna.
Utskottet har i öfrigt inhemtät att åtskilliga anslag
för flera år tillbaka blifvit utbetalte, såsom till
Dalelfvens upprensning i Upsala Län 1000 R:dr och
till upprensning af Lida-an i Skaraborgs Län 2000
,g2 S t a t s - U tskottets
R:dr, men att berörde Anslagssummor annu lära vara
i Ränterierne orörde qvarstående och att rensningsarbetet
icke påbörjats. Af detta förhållande hemtar
Utskottet anledning tillstyrka den underdåniga anhållan:
att,
enär beviljade anslag uttagas, men inom loppet
af ett år till det uppgifna ändamålet icke till större
eller mindre del användas, desamma måtte återfordras
för att till andra behöfliga föremål disponeras,
så vida icke antagliga hinder för arbetenas
påbörjande kunna uppgifvas, då i allt fall dessa, så
vida något bidrag skall erhållas, ofelbart under
nästpåföljande året böra företagas.
Då Åkers Canal nu mera blifvit fullbordad genom
de dertill af Strörnrensningsmedlen lemnade bidrag
och således icke vidare bör belasta Staten med
någon kostnad, hvilket likväl för närvarande är fallet,
då, jemlikt 1828 års räkenskaper, aflöningar och underhåll
medtagit en summa af . . R:dr 5o8: 32. -
men Canal-inkoinsten endast utgjort . . roi: 2. -
eller en förlust af 407: 3o. -  tillstyrker Utskottet den underd. anhållan,
att med kringliggande orts invånare må söka tillvägabringas
den öfverenskommelse, att Canalen af
dem crnottages roed rättighet till der fallande inkomster,
men emot skyldighet att, under allmän
controll ansvara för dess framtida vidmakthållande
utan allt deltagande ä Statens sida.
På sätt ofvanstående utredning ådagalägger, har
utaf
Betänk anden IV:o 35r, jq,
utaf 1S28 års anslagssumma samt öfriga contanta tillgångar
för arbeten under året endast en del användt-,
hvarigenom StorAmiralsEmbetets 3:dje Afdelning kommit
i tillfälle att för samma ändamål äfven under innevarande
år, föi- hvilket något anslag vid senaste
Riksdagen ej anvisats, disponera omkring 66000 R:dr;
och har, enligt hvad den af Chefen för nämnda Afdelning
till K. M:t afgifna, till trycket befordrade underdåniga
Berättelse öfver Afdelningens förvaltning under
första året, fullständigt utreder, noggranna och
tillförlitliga undersökningar rörande de många till bidrags
erhållande anmälda arbeten, utgjort hufvudföremålet
för Afdelningens verksamhet.
I sammanhang med öfverflyttningen af f. d. StrömrensningsCommiteens
göromål till 3:dje Afdelningen af
StorAmiralsEmbetet, har K. M:t för desammas behöriga
och ändamålsenliga skötande, under den 14 November
1827 fastställdt en serskild AllöningsStat, upptagande:
1
Adjutant vid Expeditionen . . . R:dr 3oo. - -
1 Kamererare 800. - -
1 Canzlist 3oo. - -
1 Vaktmästare
120. - -
1 SousChef för Hydrotecliniska Contoiret . 5oo. - -
Till biträde vid Contoret och i Districten:
1 Capitaine 600. - -
1 Lieutenant
4o°.
2 SecundLieutenanter å 3oo 600. - -
Transport 3,620. - -
5 B. i3
Transport 3,620. - -
1 Ritare
1 Vaktmästare ....
4 DistrictChefer å 3oo R:dr
t uti Södra Districtet
36o. - -
120. - -  1,200. - -  800. - -
6,200: —
Expenser vid Stabsexpeditionen . 200: - -  D:o vid Hydrotechniska Conloret . 5oo. - -
tillsammans R:dr 6,goo. - -
Jemte Inkvarterings- samt Ljus- och Vedpenningar
enligt hvad sorn bestås Officerare vid K. Mits Flotta.
Efter hvad Utskottet inhemtat, hafva i anseende till
de minskade tillgå ti ga r n e och de i följd deraf inskränktare
arbetsföretagen, åtskillige tjenster dels icke blifvit
tilNatte, dels ock någre Tjenstemän indragne , hvarigenom
den nu utgående kostnaden endast utgör 4,280.
Det återstår nu för Utskottet alt, enligt hvad uti
Betänkandet N:o 62 blifvit utlofvadt, meddela yttrande
öfver de af R. St:rs Revisorer år 1825 gjorda framställningar
rörande några från Strömrensningsfondeti
verkställda, för Fondens ändamål, efter Revisorernes
tanka, främmande utbetalningar, såsom till Afvittringsverket
i Jemtland, till Ängsodlingar i WesterNorrland,
till låneunderstöd för Gårdsby linförädlingsinstitut
m. fl.
Utskottet kan för sin del icke undgå att, i öfverensstämmelse
med Revisorernes åsigt, yttra, det Utskottet
finner berörde dispositioner hafva varit af
främmande egenskap för Strömrensningsfondens ändamål
, men då en del af dessa utgifter ägt rum redan
Betan-Landen , /• N:o 35r. iq5
är 1821 samt vid den af dåvarande Stats-Ulskott
verkställda granskning Iemnats Utan anmärkning, anser
Utskottet desamma icke föranleda till annan åtgärd
än lill den underd. anhållan
alt i de fall der återbetalning af medlen är föreskrifven,
vederbörande måtte åläggas att densamma
fullgöra på derför bestämda tider.
Hvad angår 1827 års Revisorers anmärkning
att de till följd af K. Brefven den 28 Februarii
1821 och den 12 Mars 1823 till premier för ängsodlingar
i WesterNorrlands Län anordnade tillsammans
2000 R:dr afförts utur StrömrensningsCommite'ns Räkenskaper,
bar Utskottet, vid granskning af till målet
hörande handlingar, funnit sådant hafva varit föranledt
af de vilkor, under hvilka bidraget Iemnats.
Och då Hushållningssällskapet , i öfverensstämmelse
med den Nådiga Skrifvelsen i ämnet disponerat dessa
medel till premier och till det ännu återstående
mindre beloppet af samma anslag flera ansökningar
inkommit och äro under pröfning hos K. Mtts Befallningshtde,
linner Utskottet äfven denna anmärkning
icke föranleda till någon åtgärds vidtagande»
Reservationer»
Af Hr Grefve von Schwerin: Jag hade trott att
medlen till aflöning till den talrika Embetsmannacorps,
åt hvilken ledningen af de till Ström rensningar
och lättade vattencommunicatiouer erforderliga
arbeten blifvit anförtrodd, lämpligare bordt sökas inom
4tde eller 8:de HufvudTitlarnes tillgångar» Då jag
/\*-
\
! gG Stats-Utslottets
likväl icke kunnat göra denna min åsigt gällande, liar
jag ansett mig reservationsvis böra anmäla den för
R. St:r.
Häruti hafva instämt Eric Andersson från Westmanlands
Län, Pehr Olsson från Södermanlands Län
samt Nils Strindlund från WesterNorrlands Län.
N:o 352.
Vördsamt Memorial.
Sorn, vid uppgörandet af Bil. N:o 11 lill Utskottets
Memorial N:o 335 , ang:de Slatsiegleringen i allmänhet
det misstag förelupit, att de af R. St:r bifallne 2tne
Pensionsrum på Allmänna IndragningsStaten för Generaler
blifvit upptagne till 4ooo R:dr för hvardera eller
tillsammans 8000 R:dr B:co; alltså och då R. St:rs
beslut innehåller: ”att blifvande innehafvare af de 9
”Generalslönerne i penningar må, lika med Landshöf”dingar
och i enlighet med hvad Författningarne om
”afskedstagande Civile Embetsmäns pensionerande föreskrifva,
vid 65 års ålder, efter erhållet afsked, till
”pensions åtnjutande för den öfriga lifstiden uppföras
”å allmänna IndragningsStaten; dock att ej flere än 2
”sådane pensioner bestås,” och detta beslut ingalunda
kan, emot hvad med Utskottets af R. St:r godkände
förslag i detta hänseende afsetts, så tydas eller förklaras,
som skulle Generalerne, vara tillerkände större
pensions! ätt än som svarar emot den af R. St:r för
hvardera af dem bestämda lön, 3ooo R:dr B:co, har
Utskottet ansett sig böra, härmedelst rätta ofvanbe
-
Betänkande!), N:s 352, 353. 197
rörde misstag, under förklarande, att Summan af de
2tne Generalspensionerne således bordt upptagas till
3ooo R:dr för hvardera peosionsrummet eller tillhopa
6000 R:dr; hvarom lättelse skall iakttagas uti den
RiksStat som kommer att skriftligen till RiksStänden
öfverlemnas för att af Hr LandtMarskalken och Hrr
Taleman uuderskrifvas. Den 7 December 182g.
N:o 555.
Utlåtande i fråga om ny Instruction för R.
St:rs Revisorer, i afseende på deras befattning
med StatsVerkets granskning.
(I-A.)
Under den 22 sistlidne Januari! har K. M:t till R.
St:r öfverlemnat, jemte Nådig Skrifvelse, ett Förslag
i detta ämne, hvilka handlingar af samtelige respektive
RiksStänden blifvit till Utskottet remitterade.
Derförinnan har Utskottet emottagit remisser å
följande, af enskilde Riksdagsmän i samma afseende
gjorde, motioner.
Frän Ridd. och Adeln:
1:0 af Hr Friherre Anckar swär d , Carl Henric,
som anfört: att, då erfarenheten visat, huru Statsmyndigheterne
ansett sig kunna tyda de uti 2 §. aflnstructionen
för R. St:rs Revisorer för desse utstakade
åligganden, att, likmätigt §. Riksdagsordningen,
äga rätt, att af StatsContoiret undfå de upplysningar
och handlingar, som de finna nödige, för att efterse
Sq8 Stats-Utskottets
och granska, huruvida utgifterne äro icke allenast
öfverensstämmande med de fastställde Staterne och
grundade på så väl dem som K. M:ts serskilde Nåd.
Förordnanden, der sådane legat till grund för utbetalningarne
, utan ock med behörige qvittencer verifieerade
af dem, som ägt de anordnade medlen uttaga
och disponera; det vore angeläget, att Utskottet fäste
uppmärksamhet å K. StatsContoirets vägran, att, vid
1827 års Revision, lemna tillfälle för den af Revisorerne
begärde inventering af K, RänteKammaren. 4a
Riksdagsordningen innehölle likväl, att StatsContoiret
borde, likasom Banco- och RiksgäldsVerken,
i frågan om sjelfva redovisningen af medlen, alla äskade
upplysningar omedelbarligen meddela; och Utskottet
borde derföre vidtaga sådan åtgärd, som för
framtiden undanröjde ali möjlighet till missförstånd,
i anseende till Lagens bokstafveliga mening i detta
hänseende, samt ådagalägga, huruvida K. RänteKaminarens
inventering, såsom ingående uti nödvändigheten
af en fullständig Controll vid framtida Revisioner
borde äga rum eller icke.
I anseende till de förvaltande Verkens förhållanden
till R. St:rs Revisorer har Hr Friherren tillika
ansett af högsta nödvändighet, att så bestämda gränslinier
uppdrogos, alt all utväg till förnärmande af R.
St:rs värdighet betoges dem, som kunde äga böjelse,
att, oansedt Grundlagens tydliga och bokstafliga stadgande,
vilja göra ett försök i denna del; hvadan Hr
Friherren föreslagit, att, i enlighet med 68 §, Riksdagsordningen,
en ny Instruction af R- St:r utfärda
-
Betänka n den, N:o 353. i<)f)
des för deras Revisorer , som kommo att öfverse och
granska StatsVerkets, Bankens och RiksgäldsContoirets
tillstånd, styrelse och förvaltning, hvarvid en vägledning,
i anseende till behofvet, synts Frilierrn kunna
hemtas af de till 1827 års RevisionsProtocoIler yttrade
olika meningar om Stadgandernes ordaförstånd i den
nu gällande Instructionen.
2:0 af Hr vop Hartmansdorffj August: att, för
ett snart biläggande af den tvist, hvilken, sedan sista
Riksdag, uppstått, i anledning af de olika meningar,
som om Ständernes granskningsrätt i fråga om användandet
af StatsAnsIagen, af begge Statsmagterne blifvit
framställta, StatsUtskottet borde ju förr destohäldfe
afgifva Förslag till en förnyad Instruction för
R. Stas Revisorer, på det att Sta-ne, efter det afseende,
som derpå gjordes, måtte kunna göra ett motsvarande
afseende på de Anslag som begärdes.
3:o af Hr Grefve FrölichDavid: att, då hufvudsakliga
felet i så väl Instructionen för R. Sta's
Revisorer af år 1812, sorn i det förslag till ny, som
StatsUtskottgt vid 1823 års Riksdag uppgjort och R.
Sta- antogo, läge deri, att icke observerats, det den-rr
na Instruction bordt, enligt 68 <j. Riksdagsordningen,
utfärdas af R. St:r, och icke af K. M:t, på sätt som
skedt, rätta förhållandet härutinnan måtte, i afseende
på nu ifrågakommen ny instruction iakttagas och redactionen
derefter i allo lämpas.
Motionären har föreslagit;
att, i stället för Orden af nya Förslagets 3 §. "fflåg
-
200 Stats-Utskottets
ges Räkenskap” det bör hela: ajjfordre Revisorerna
Räkenskap — -—
att i stal let för orden i 3:dje §. ”Täckes K. M.t lill
Revisorerne låta öfverlemna” bör stu: hegare Revisorerna
i underdånighet — —
,, i stället för orden i Förslagets 5:le §. ”böra Revisorerne
äga tillgång" bör stå: söka Revisorerne
tillgång.
„ i stället för orden i 6:te §. ”K. M.t förordnar i
Nåder” bör stå: Revisorerne anhålla i underdånighet,
att K. M.t ville i Nåder förordna.
„ i stället för orden i y:de §. ”Skola jemväl vara
för Revisorerne att tillgå” bör stå: skola Revisorerne
jemväl granska och öfverse.
„ i stället för orden i 8:de §. ” af lemnande” börsta:
emottagande.
„ i stället för meningen i g:de 5- ”bör Secreterarcn
i Kongl. StatsContoiret Revisorerne tillhandagå”
bör stå: må Secreterarcn i Kongl. StatsContoiret
Revisorerne tillhandagå.
samt att i 10 §. orden ”med anledning af 3o §. i
Riksdagsordningen” såsom öfver flöd ige och förvillande
utgå.
Varandes tillika af sistbemälde Motionär ansedt
högst angeläget, att icke sådane otjenlige ordalag i
Instructionen inflöto, hvarigenom den Konungen och
Ständerne , hvar för sig, tillhörande rätt blandades
med hvarannan. Då R. St:r icke kunde utfärda föreskrifter
till åtlydnad af K. StatsContoiret, borde de
icke eller söka åtkomma ett dylikt välde genom or
-
Betänkandeii, N:o 353. 201
Jalag i en Instruetion för sine Revisorer, utan allenast
meddela sAdane föreskrifter för deui sorn stodo i
öfverensstämmelse med GrundLagarne och häst ledde
till de ändamål R. St:r vid hvarje Riksdag, efter förändrade
förhållanden i Statsskicket fannö för sig angeläget
att ernå.
Frän IIosv. PrästeStändét
O
Af Hr Domprosten Heurlin, som yrkat: att då,
i anseende till den obestämdhet nu varande föreskrifter
för R. Si:rs Revisorer inneburo, svårligen kunde
undvikas, att Revisorerne, genom deras olika individuella
åsigter, mäste ingå i en tolkning af GrundLagarne,
hvilken likväl alltid borde ifrån det egentliga
RevisionsArbetet vara utesluten , en ny och? förbättrad
redaclion af Instruetionen för R. St:rs Revisorer öf-j^er
StatsVerket måtte utarbetas; i hvilket afseende
Domprosten fästat uppmärksamheten i synnerhet på
följande puncter i nu gällande Instruetion, såsom påkallande
en omarbetning, nemi.:
Stadgandet i 2 §, om Revisorernes rättighet, att
äga tillgång till alla K. StatsContoirets Räkenskaper,
Protocoller och Handlingar, hvilket Stadgande fortfor
ännu vid 1827 års Revision att vara ett föremål
för olika tydningar.
3 §, angående Revisorernes skyldighet, att göra
anmärkningar; af hvilken föreskrift man velat draga
den slutföljd, att R.evisoreme skulle vara berättigade,
att hos K. M:t till ansvar i laglig ordning anmäla en
inom StatsCoutoiret efter Revisorernes åsigt felande
Embetsman, och till hvilken tydning anledning tagits
202 Stats-Utskottets
af den i närande §. förekommande hänvisning tili 3o
§. Riksdagsordningen. En sådan rättighet borde dock
icke tillerkännas Revisorerne, hvilka det allena tillis
o m m e att anmärka, hvad de ansåge felaktigt, och
utlåtande deröfver afgifva, till pröfning af R. St:r,
hvarefter först, i händelse desse funno anmärkningar-*
ne förtjena afseende, 3o §. Riksdagsordningen kunde
vinna tillämpning. Åberopandet af sistnämnde §. och
föreskriften af den underd. anmälan hos K. M:t, syntes
derföre fullkomligt öfverflödige och borde utgå,
enär Revisorernes anmärkningar skulle inflyta uti RevisionsBerättelsen,
hvaraf ett exemplar öfverlemnades
till K. M:t och sedermera remitterades till underd.
förklaringar af vederbörande EmbetsVerk. Ifrågavarande
§. af Instructionen skulle således, utan ändring
af det egentliga Stadgandet kunna slutas med orden
”sitt utlåtande deröfver afgifva,” och det följande
utgå, hvarigenom all tvetydighet försvunne.
Då K. M:t, i dess Nåd. Skrifvelse d. 4 December
1823, i så måtto bifallit förslaget i 12 §. af den vid
samma års Riksdag uppgjorda nya Revisionslnstruction,
om tryckning af RevisionsBerättelsen, att berörde
tryckning komrne att genom K. M:ts Nåd. Försorg ega
rum, i förening med de EmbetsVerks svar och Förklaringar,
emot hvilka Revisorernes anmärkningar blifvit
riktade, syntes äfven stadgandet härom medgifva
en olika tydning, emedan fråga kunde uppstå, huruvida
tryckningen, genom orden i så måtto'’, inskränktes
till den som genom K. M:ts Nåd. försorg verkställdes,
eller vore i allmänhet hvar och en enskild tillå
-
Betänkandcn, N:o 353. 20 a
ten. Detta senare syntes, enligt a §. af TryckfrihetsFörordningen,
böra ega rum; dock vöre äfven frågan
om tryckning af Pievisionens Protocoller och Handlingar
häraf betroende.
Och har Hr Domprosten, på flere anförda skäl,
hemtade ifrån den olika arbetsmethod som inom 1827
års StatsRevision på dess Afdelningar iakttagits, tillstyrkt,
att, då på Revisionens Afdelningar ärenderne blott
beredas för att in Pleno föredragas och afgöras, hos
Afdelningarne icke måtte få föras något DiscussionsProtocoll
utan endast ett summariskt, innefattande
lesultaterne af Afdelningarnes öfverläggningar, meri
deremot in Pleno ett fullständigt Protocoll öfver discussionerne
hållas.
Uti hvilket af Hr Domprosten afgifna förslag flere
af Högv. Ståndets Ledamöter instämt.
Af K. M:ts ofvanhögstberörde till R. St:r aflåtne
Nåd. Skrifvelse, intagen i i:a Samlingen 2:a Bandet af
Bihanget till RiksStåndens Protocoll under N:o ^.5,
inbemtas, att, sedan K. M:t, den 4 December 1823,
på anförde skäl, förklarat Sig icke kunna till efterrättelse
utfärda den af R. St:r då antagne nya Instruction
för deras Revisorer, i afseende på desses befattning
med StatsVerkets granskning, utan alt I\. M:t
ansåg Instructionen af den 10 Junii 1812 till sin kraft
och verkan gällande, endast med den förändring, rörande
tryckningen af R. St:rs R.evisorers Berättelser,
sorn sistberöfde Nådiga Skrifvelse omförmäler; så har,
f
204 S tats-Utskottets
för att genom bestämda föreskrifter för framtiden undanrödja
all skiljaktighet i meningar om föremålet
för ifrågavarande revision och sättet, att densamma
verkställa, K. M:t velat till R. St:r öfverlemna Förslag
till förnyad Irsstruction för R. St:rs Revisorer, med
antagande hvaraf, å R. St:rs sida, Instructionen af
d. io Junii 1812 skulle komina till all kraft och verkan
att upphöra.
K. M:t liar härvid i Nåder til lagg t: att den föreslagne
nya Instructionen vore grundad derpå, att, under
förbehåll af den dispositionsrätt, K. M:t hittills
utöfvat, äfven de Fonder och Cassör, som icke tillförene
blifvit af R. St:rs Statsutskott eller deras Revisorer,
utan endast i KammarRätten, granskade, och
om hvilkas revision först vid senare Riksdagar fråga
uppstått, skulle hädanefter granskas i sammanhang
med StatsVerkets räkenskaper och förvaltning: att K.
M:t dervid funnit lämpligt, alt, då alia de förvaltande
Verkens räkenskaper borde sammandragas uti årligen
afslutad RiksHufvudbok, räkenskaperne för de Fonder
och Cassör, som hittills icke undergått sådan revision
skulle ifrån och med dem för innevarande år i RiksHufvudboken
ingå; och ville K. M:t i öfrigt vara betänkt,
att, till rättelse för sistnämnde Fonders oell
Cassors framtida förvaltning, utfärda Instructioner eller
Reglementen, grundade på hvad, efter hvarje sådan
Fonds eller Cassas serskilde beskaffenhet, enligt
nu gällande föreskrifter, hittills varit iakttaget.
Bet änkan den, N:o 353. 2o5
Från Ridd. och Adeln samt BondcStdndet hafva,
med remisserne af denna K. M:ts Nåd. Skrifvelse jemte
Förslaget till förnyad Revisions-Instruction, åtföljt åtskillige
i ämnet afgifne yttranden, innefattande dels
anmärkningar vid flere delar af Förslaget, dels ock
svar på samma anmärkningar.
I förra afseendet har blifvit anfördt af Hr Grefve
Gyllenborgs Joli. Henning: Att R. Sl:r ägde icke allenast
odelad rättighet, att stadga Instruction för deras
Revisorer i ett sammanhang, utan öcken vidsträcktare
lätt till granskning af StatsVerkets förvaltning, än
hvarmed K. M:ts Nåd. Förslag till Instruction för Revisorerne
syntes stå i förening. I detta senare hänseende
borde icke granskning af räkenskaper med granskning
af Förvaltning förblandas, hvilket skulle föranleda
den påföljd, att R. Sl:rs Ombud, Revisorerne,
först efter 4 års förlopp, blefvo i tillfälle att, till någon
del, känna StatsFörvaltningens åtgärder, i följd af föregående
Riksdagsbeslut, hvilka åtgärder aldeles skulle
döljas för de, 2tne år efter Riksdagen, sammanträdande
Revisorer. En sådan tillämpning af granskningsrätten
för Revisorerne skulle dock icke instämma hvarken
med Grundlagens Esprit och föreskrifter eller
med Nationens rättighet, och syntes derföre så mycket
mera motbjudande, som någon synbar fördel deraf icke
vunnes, men deremot förekommes den allmänna nyttan,
att dispositionerne af Statsmedlen och Regeringens
föreskrifter blefvo snart kände. Det skäl som
blifvit anfördt, ätt, om granskning af räkenskaper och
af förvaltning icke åtföljdes för samma ar, föregående
2o 6 Stats-Utskottets
Revisorer skulle göra intrång i efterföljande Revisorers
rätt, vederlädes derigenom, att Revisorerne icke agde
beslutande rätt, utan blott den att fälla omdöme; och
om det äfven skulle hända: att, i ärender af lika beskaffenhet,
tvänne Revisioner fällde olika omdömen,
kunde deraf ej uppstå någon skadelig påföljd, då R.
St:r ägde att pröfva, hvilkendera Revisions åsigter borde
anses vara de rätta. — Det syntes Hr Grefven destoheldre
utan ändamål, att Statsförvaltningens kännedom
hölls förborgad för Revisorerne i flere år, som,
jemte det Grundlagen icke betoge desse den naturliga
rätten dertill, hvarje enskild man ägde laglig utväg,
enligt TryckfrihetsLagen, att förskaffa sig samma kännedom,
som förvägrades Nationens Ombud; och genom
godkännande af den princip, att granskning af
räkenskaper och förvaltning borde åtföljas, skulle äfven
StatsUtskottet, som i anseende till granskningen af
StatsFörvaltningen stöde i samma cathegorie som Revisorerne,
nu vara förnekad granskningsrätt öfver Statsförvaltningen
närmare intill närvarande tid, än år 1826,
samt böckerne och räkenskaperne för följande åren
till alla dess delar kunna för Utskottet tillslutas. Den
af K. M:t föreslagne Instruction syntes derförutan Hr
Grefven icke så tydlig, som de af R. St:r åren 1812
och 1823 uppfattade, emedan i K. M:ts Förslag revision
af RiksHufvudbocker flerstädes omnämndes, men
icke räkenskaperj annorlunda, än i uttrycket StatsContoirets
egne räkenskaper, Protocoll och Handlingar,
hvilket kunde gifva anledning till den tydning, att
Special-räkenskaper icke behöfde vara tillgänglige,
Betänkan den, N:o 353. 207
eller granskning deraf äga rum , ehuru de likväl lågo
till grund för ItiksHufvudböckerne. — Till undanrödjande
af möjligen uppkommande missförstånd om Författningens
utsträckning, hade äfven alla Cassör, specificerade,
bordt upptagas, till bestämmande hvilka under
allmänna Cassör kunde hänföras; och med afseende
på detta allt har det synts Hr Grefven bättre, att
bibehålla den nu gällande Instructionen, blott med det
tillägg, att granskningsrätten måtte blifva tillämpad på
lika sätt, som före 1825 års Revision ägt rum och viel
R. St:rs Verk iakttoges.
Hr von Hartmansdorff\ August, har andragit: att
villkoren för antagligheten af K. M:ts ]\Tåd. Förslag
syntes lämpligen kunna uppfattas under 3:ne hufvudfrågor,
hvilka borde skärskådas, innan andre mindre
vigtiga omständigheter togos i öfvervägande, nemi.:
1:0 Omfattar den af K. M:t medgifna granskningsrätlen
StatsVerkets tillstånd i alla dess delar, enligt
58 §. Reg.Formen och 3o §. Riksdagsordningen?
2:0 Är den medgifne granskningsrätten i hänseende
till tiden lika obegränsad för StatsVerkets som för Bankens
och RiksgäldsContoirets räkenskaper, jemnlikt 42
oc h 68 §§. RiksdagsOrd ningen och 2 §. i 1812 års Instruetion
för StatsVerkets Revisorer?
3:o Skola Revisorerne hädanefter inträffa oftare,
än 68 §. PiiksdagsOrdnin gen utsätter?
I afseende på den första frägan förekommer att
någre Penninge-förvaltningar, hvilka det blifvit Revisorerne
vägradt att granska, nu mera icke funnos,
utom ConvoijGomniissariatets och PassevolanceCassans.
X
2o8 SlatsDtskottets
Granskningen af elen förra syntes väl uttryckligen vara
medgifvén af 9 §. i den Föreslngne Instruclionén,
men förhållandet roed den senare förefölle tvåtydig!,
af ordalagen ”tiiiståndet och förvaltningen af alla milder
(Krigs)-Collegii disposition ställde Allmänna, Castor,
” emedan det var örn PassevolanceCassans egenskap
af Allmän, eller af motsattsen, som striden, angående
hennes granskning, livälfde sig år 1828, och
emedan K. M:t i specificationen af åtskillige Cassör
icke upptagit äfven denna Cassa: — att i allmänhet
det vore riktigast, att i Instruetionen undvika all Specification
af EmbetsVerk och derunder lydande Cassör,
då den icke behöfdes, enär Grundlagen om StatsUlskoitet
uttryckeligen säger, Statsverket i alla dess
eldar, då Pievisorernes enahanda rätt, alt granska samma
Cassör, som StatsUtskottets, icke varit bestridd,
och då specificationen kunde föranleda inskränkningar
i granskningsrätten eller åtminstone vålla tvister derom,
genom de indragningar och förändringar, för hvilka
CoIIegierne och EmbetsVerken voro föremål: — att
det medgifvande K. M:t för närvarande gjort af en
vidsträcktare granskningsrätt, än tillförene, icke eller
vore ovillkorligt, såsom Grundlagens stadgande, enär
K. M:t i Dess Nådiga Skrifvelse yttrat: ”att den af K.
”M:t föreslagne Instruction vore grundad derpå, att,
"under förbehåll af den dispositionsrätt K. M.-t hittills
’>J utöfvat, äfven de Fonder och Cassör som icke till-för
ene blifvit af IX. St.-rs Statsutskott, eller deras
'"Revisorer, utan endast i KammarRätten granskade
och
Betänkanden, N:o 353. 209
''och om hvilkas Be vision först vid senare Riksdagar
”fråga uppstått, skulle hädanefter granskas i samman"hang
med StatsVerkets räkenskaper och förvaltning.”
Hvarjemte det vidare hele: ”att K. M:t vore i öfrigt
"betänkt, att till rättelse för sistnämnde Fonders och
”Cassör* framtida förvaltning utfärda Instructioner el"ler
Reglementen, grundade på hvad, efter hvarje sä”dan
Fonds eller Cassas serskildta beskaffenhet, enligt
”nu gällande föreskrifter, hittills varit ia,gtlaget'’j hvilka
förbehåll dock icke syntes kunna af R. St:r erkännas,
utan så vida det hittills ö/liga, både uti disposition
och förvaltning, varit Grundlagsenlig!, hvarom
R. St:r visste intet, då deras Statsutskott eller Revisorer
ännu icke fått granska förhållandet: —att stadganderne
i 2 §, af Förslaget: "alla dessa räkenskaper
”anses innefatta den allmänna redovisningen för Stats"Verkets
tillstånd, styrelse och förvaltning” samt i 4 §•
"Denna Allmänna räkenskap öfver StatsVerkets tilI—
"stand, styrelse och förvaltning utgör föremålet för
"R. St:rs Revisorers granskning” syntes innebära förklaringar
öfver Grundlagens mening med granskningen,
hvilka ej blefvo laglige förr än de genomgått
GonstitutionsUtskottets behandling: samt att i öfrigt, i
stället för de 4 första §§. i K. M:ts Förslag, de 2 första
§§. i R. St:rs vid sista Rjksdag antagne voro lämpligare,
utom hvad anginge Ordalagen om verificationer
till RiksHufvudboken der 3 J, i K. M:ts Proposition
tycktes vara riktigare.
Och ehuru således ett betydligt närmande att erS
B. 14
2io S t a t s - U t s k o 11 e t s
länna den oinskränkta granskningsrätt, som Grundlagen
tilldelat R. St:r, blifvit gjordt genom den K. Propositionen,
syntes detsamma dock icke så fullständigt,
att den Forsta hufvudfrågan kunde ovillkorligen med
Ja besvaras.
I afseende på den Andra frågan vore det, fastän,
i anseende till granskningens föremål, städse erkändt,
att Revisorernes och SlatsUtskottets rätt vore lika, så
att nemi. de förre hade rätt, att granska lika många
och de samma förvaltningar som Utskottet, likväl påstått,
att Revisorerne, i anseende till tidepuncteny dit
de kunde sträcka sine forskningar, ägde inskränktare
rättigheter än StatsUtskottet.
Sådant vitsordades hvarken af häfd eller Författningar;
emedan, sedan Ständernes Revisorer, efter år
1772, till en början flngo granskningsrälten endast öfver
Banken och efter år 178g RiksgaldsContoiret samt
R. St:rs Fullmägtige i bägge desse Verk år 1800 berättigats
att se det föregående årets Riksslutj granskningsrättigheten
ändteligen år 180g utsträcktes till Statsverket
i alla dess delar ; och ehvad densamma förut
varit mer eller mindre vidsträckt till föremålen: syntes
dock 180g och 1810 årens Grundlagar, lika så litet
som 1812 års Instruction för Revisorerne, hafva
bestämt någon olikhet i tiden för Utskotts eller Revisorers
befattning, enär det stadgades i 3o §. RiksdagsOrdni
ngen: "‘alt StatsUtskottet skall äga tillgång till alla
StatsFerkels räkenskaper och handlingari f\n §. RiksdagsOrdn.
att Utskott ej behöfver genom sin Ordförande
begära hos HofCancelleren underrättelser från
Betänkanden, N:o 353. a 11
StatsContoiret, "hvilket likasom Banco-och RiksgäldsVerken
bör i frågor om sjelfva redovisningen af medlen
alla äskade upplysningar meddela/' i 68 §. Riksdagsordningen
: att R. St:r skola förordna Revisorer,
hvilka äga "att emellan Riksdagar ne enligt af R. Sl.r
utfärdad Instructionj öfverse oell granska StatsVerkets,
Bankens och RiksgäldsContoirets styrelse och förvaltning;
samt i 2 §. af denna Instruction, hvilken
stadgades vid 1809 och i8ro årens Riksdag, inen utfärdades
år 1812, "att Revisorerne skola äga tillgång
"till alla K. StatsContoirets räkenskaper, protocoller
"och handlingar," icke allenast för de år, till hvilka
Revisionen sträcker sig, utan ock, likmätigt 4^ §. RiksdagsOrdn.
, äga ratt, att af StatsContoirct undfå de upplysningar
och handlingar, so/n de i öfrigt finna nödige;
till hvilka serskildte föreskrifter för Revisorerne äfven
komme TryekfrihetsLagens allmänna tillåtelse i 2 §.
4 Mom. för en hvar "att i allmänt tryck utgijva alla,
så väl Rättegångar, som andra Allmänna ärender rörande
handlingar, protocoll och beslut . ... af hvad
namn och beskaffenhet de vara må, ehvad de höra till
den förflutna tiden, eller till mål, som hädanefter förekomma.
"
Och enär, i öfverensstämmelse håde med bruket
och desse föreskrifter, Revisionerne fortgått lika öfver
StatsVerket, som ännu öfver Banco och RiksgäldsVerken,
till 1823 års Riksdag, då, vid Förslaget till ny
Instruction för Revisorerne, fråga först väcktes om ändring
i afseende på desses granskningsrätt, vore den
inskränkning, i både RiksdagsOrdningens och Tryck
-
2\i S t a t's-Ut s k o 11 e t s
frihetsLagens stadganden, som 5, ii, 12 och i3 §j.' 1
den af K. M:t föreslagne Instruction åsyftade, oriktig;
i följd hvaraf äfven, då för öfrigt Förvaltningens beskaffenhet
kunde utan afslutad RiksHufvudbok granskas
lika oskadligt af Revisorer som af Statsutskott,
Andra Hufvud/rågan ansetts böra med Nej besvaras,
Hvad den Tredje fräsan anginge, vore också i
Grundlagen bestämdt, huru ofta Revisionerne skulle
inträffa. Ändring deri vore redan af ConstitutionsUtskottet
beredd, hvars Förslag, att Revisorerne skola
hvarje år emellan Riksdagarne sammanträda, vid detta
Riksmöte skulle afgöras. Dock antoge 5 §. i K. M:ts
Förslag, att Revisorerne, hvilkas sammanträden, enligt
6 §., utsättas af R. Sttr eller afgående Revisorer, kunde
så sällan sammankomma, att RiksHufvudbok för
mera än 2:ne ur vore afslutad, och således äfven att
Revisorerne icke inträffade oftare än hvart 3:dje år.
Men när 7 §• stadgade, ”att ingen Revision må öfverskrida
3 månader,” så vore det lätt att inse, huru
ytlig en Revision skulle blifva, hvilken borde granska
tillståndet, styrelsen och förvaltningen af StatsVerket,
Banken och RåksgäldsVerket under lika många år som
Revisionen innefattade månader, och ännu svårare
skulle det blifva att medhinna Revisionen, om meningen
af 8 §. vöre, såsom det tycktes, att inga discussioner
skulle få äga rum på Revisorernes Afdelningar,
utan endast in pleno. Då K. M:t medgifvit Revisorerne
en vidsträcktare granskningsrätt i afseende på
Räkenskaperne, syntes äfven tiden för denna förrättning
bordt göras rymligare, men ej inskränktare, hälst
Betan t an cl en, N:o 353. 213
K. M:t i Dess Nåd. Skrifvelse den 4 December 182.3,
ibland skälen mot den vidsträcktare granskningsi alten,
som då afslogs, men nu medgifvits, anförde; "att en
"så vidsträckt granskning i sjelfva verket biefve en
"omöjlighet, då jemförelse skedde emellan den för Re"visionsförräftningen
bestämda tiden ehvars atillräckJJlighet
i det inskränktare skick granskningen hittills ägt
"”rum R. St.-r dessutom förut hafva anmältJ och en
"ändamålsenlig undersökning af Rikets samtelige Pen"ninge-förvaltande
Verks och Inrättningar^ tillstånd,
"förvaltning och Räkenskaper." De föreslagne §§. om
tiden, huru ofta Revisionerne borde inträffa och hvarpå
deras gagn så väsendtligen berodde, borde derföre
icke till pröfning företagas, förr än RiksStånden afgjort
det hvilande Grundlagsförslaget derom från sista
Riksdag,
Och enär således ett fullt tillfredsställande svar
icke kunnat gifvas på någondera af de 3 hufvudfrågörne,
så bar af Herr von Hartmansdorff den föreslagne Instruetionen
ansetts i sitt närvarande skick icke antaglig.
Herr Hjerta, Gustaf, har fästat uppmärksamheten
på vigten af att bibehålla åberopandet af 3o §. Riksd.-  Ordningen, som funnes i den gamla, men ej i den nya
Instructionen, och har med anförde Stadganden ur
Ålim. Lagen , deri ordet Klander blifvit användt, sökt
visa den olika mening hvari detta ord, sorn i nämnde
Grundlags §. förekomme, borde tagas, i jeranförelse
till ordet tadel som i Lagen äfven förekomme, samt
att man således icke ämnat afstänga yttrande-rätten
ai4 St a«t s-Utskottets
för R. Si:r om de Författningar, sorn Konungen kunde
utgifva.
Hvad af Hr Hjerta i öfrigt blifvit anfördt, äfvensom
hvad yttrats af Hr Friherre Anckarsvärd , Carl
Henric , som ansett K. M:ts Nåd. Förslag ej kunna i
någon af dess delar antagas, innefattas i de redan
upptagne anmärkningarne. Och har Hr Grefve von
Schwerin ansett vigtigt, att få bestämdt, huru formen
för det redovisande Verkets Berättelse skulle vara beskaffad,
emedan på denna hufvudsakligen berodde formen
af Revisorernes.
Anmärkningarne hos H« BondeStåndet vid K. M:ts
Förslag, framställdte af Anders Danielsson från Elfsborgs
Län, med hvilkeu sig förenat Riksdagsfullmäktige
Casper Wijkman från Upsala Län, Nils Månsson
från Malmöhus Län och Johan Jacob Rutberg från
Norrbottens Län, inskränka sig till en del af hvad
ofvan redan blifvit andraget; men Anders Danielsson,
som ansett Utskottet böra till R. St:r inkomma med
förslag till de förändringar hvilka blefvo nödige uti
'den år i8a3 beslutna Instruction, i afseende på benämningar
å Allm. Verk och Cassör, sora sedermera
inträffade omständigheter gjorde nödige, men utan all
annan afvikelse från deuna Instruction, har tillika föreslagit,
dels en underd. Skrifvelse till K. &l:t, hvaruti
R. St:r, på den grund, att meddelande af Instruction
för deras Revisorer tillhörde Ständerne allena,
förklarade sig icke hafva kunnat taga under pröfning
det till dera aflemnade Nådiga Förslaget, dels ock
att R. St:r i en serskild underd. Skrifvelse till K. M:t
B etänkanden, N:o 353. ai5
anmälte, alt, till vinnande af ordning vid den i 68 §"
Riksdagsordningen anbefallte Revision af StalsVerket
emellan Riksdagarne, samt till vinnande af nödig
Controll på Förvaltningen af de till StalsVerket hörande
serskilta Cassör och Fonder, R. St:r ansett nödigt,
att samtelige Styrelser af alla sådane Verk, hvilka
hade Anslag af StatsMedel, nu och framdeles borde
till R. St:rs Revisorer, den i5 September hvarje
år, då Revision infaller, öfverlemna Berättelsen öfver
Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning sedan sista
granskningen af R. St:rs Statsutskott, eller Revisorer,
för sig gått, äfvensom aflemna Hufvudböckerne och
Verificationerne för årens Räkenskaper, hvilka såsom
afslutade borde granskas. Och borde R. St:r anhålla,
att Nådig föreskrift härom mätte till vederbörande
afgifvas,
Hvad, i anledning af ofvanberörde anmärkningar,
blifvit yttradt inom R. o. A., innefattas i anföranden
af Hans Excellence Hr Grefve af Wetterstedt, Gustaf,
Hans Excellence Hr Grefve Mörner, Adolf Göran,
Hr Rosenblad, Bernhard, samt Hr Tham, JVollr.
De innehålla väsentligast: att, i afseende på den Konungen
och R. St:r gemensamt tillhörige rätt, att vara
vårdare af GrundLagen, och den sammanstämmelse
i åtgärder, sorn inåste finnas i R. St:rs uppdrag åt
sine Revisorer samt Konungens deraf blifvande nödige
befallningar till sine Embetsman, Instructionen för
Reyisorerne borde, oaktadt den R. St:r ensamt för
-
216 Stats- Utskottets
behållne rätt att en sådan uppgöra och fastställa, öfverlemnas
till Konungen att utfärdas på samma sätt
sorn Instructionen för R. St:rs Justitieombudsman;
att, ehuru man än förstode 68 t§. Riksdagsordningen,
en tolkning deraf måste äga rum, om, utöfver de föreskrifne
2 åren, som hvarje Revision ma kunna antfattaj
granskningen af Handlingar och Prolocoller skulle
sträckas till den dag, då Revisorerne sammanträdde,
-—en utsträckning, hvartill icke kunde hemtas något
sjöd af nämnde §. samt ej eller af GrundLagens in)
nehåll i öfrigt, som väl föreskrefve, att Stats-Utskottet
egde att erhålla alla upplysningar, men ej
stadgade något sådant i afseende på Revisorerne, hvilkas
befattning, jemnlikt 2 §.. i 1812 års Instruction,
deremot inskränkte sig till de i Riksdagsordningen bestämd-a
vissa år, och hvilkas rätt atte,ihälla upplysningar
och handlingar likaledes vore i samma §• ultryekeligen
bestämd; skolande en deröfver sträckt granskning
kunna gifva anledning till anmärkningar, som
granskningen af Räkenskaperne hade gjort öfverflödige
samt att Protocoller, Bref och Handlingar skulle
antingen läsas 2 gånger eller icke läsas,, utan att vara
förenade med Räkenskaperne; att fastän ordet Rikshufvudbok
blifvit användt i stället för Räkenskaper, derföre
att en sådan nu blifvit införd i stället för det
förra Bokslutet, meningen likväl, icke varit att gifva
anledning till en sådan tydning, att icke till och
med de speciella räkenskaperne borde framläggas: att,
hvad benämningen af Allmänna Cassör anginge, sorn
i det nya Förslaget blifvit utbytt emot det i R. Slas
Betänkan den, N:o 353. 217
Förslag vid sista Riksdag nyttjade uttryck af serskildta
Cassör, K. M:ts Nådiga Skrifvelse upplyste, det
nied Allmänna Cassör menades alla serskildta Cassör,
och att vidare slutet af g §, som förutsatte tillkomsten
af nya Cassör, tillräckeligen skulle visa meningen
deraf, hvarjemte vid speeificationen af desse Cassör
K. M:t följt hvad R. Sttrs Förslag vid sista Riksdag
innefattade; samt sluteligen att K. M:ts Proposition i
förevarande ämne för öfrigt fullkomligen ådagalade
afsigten, dels att gå R. StJrs önskningar i afseende på
en vidsträcktare granskningsrätt till mötes, dels ock
att bestämma, reda och förtydliga ordningen i hvilken
denna granskningsrätt skulle utöfvas.
Inom H. BondeStändet har RiksdagsFullmäktigen
Peter Andersson från Hallands Län, uti ett omständeligt
anförande, hvaruti månge af Ståndets Ledamöter
instämt, dels vederlagt de framställningar som af
Anders Danielsson från Elfsborgs Län i ämnet blifvit
gjorde, dels ock utvecklat skälen, hvarföre K. M:ts
Förslag till Instruction i behörig ordning borde af
R. St:r till pröfning företagas. Och hafva äfven, jemte
bemälde RiksdagsFullmäktig, andre Ledemöter serskildt
utredt nödvändigheten af K. M:ts godkännande
af den Instruction, hvarefter R, St:rs Revisorer för
StatsYerket skulle sig rätta.
Utskottet går nu att, i anledning af detta allt, afgifva
Utlåtande till R, SUr.
Genom hvad inom RiksStåndcn blifvit yrkadt, rörande
ej mindre ändringar i den nu gällande 1812 ars
Revisions-Instruction, än om antagande, i dess ställe,
antingen af R. St:rs i samma ämne år 1823 godkände
Förslag, dock äfven med någre förändringar, eller af
det Förslag som K. M:t i lika hänseende nu till R.
St:r öfverlemnat, anser Utskottet behofvet af nya föreskrifter
för R. St:rs Revisorer öfver Statsverket vara
så bestämdt ådagalagdt, att någon serskild framställning
derom icke behöfver förutgå Utskottets^ttrande
i sjelfva saken.
De orsaker åter, som påkallat detta behof, hafva
synts Utskottet hufvudsakligast böra uppsökas ifrån
den skiljaktighet i meningar, som sedan sista Riksdag
yttrat sig dels hos R. St:r och deras Ombud, dels ock
från verkställande Magtens sida
ito i frågan om omfånget af Revisorernes granskningsrätt,
i afseende på de allmänna Verk och Inrättningar,
hvilkas förvaltningar och redogörelser böra utgöra
föremål för Revisionen; samt
2:0 rörande tiden, till hvilken granskningen af
Föivaltnings-ätgärderne må i afseende på StatsVerket
kunna sträcka sig.
K. M:t har nu mera, genom sitt till R. St:r aflåtne
Nåd. Förslag till ny Instruction, i Nåder förklarat,
att alla de allmänna Fonder och Cassör, som icke tillförene
af R. St:rs Statsutskott eller dex-as Revisorer
undergått Revision, hädanefter skola, i sammanhang
med StatsVerket, öfverses och granskas, samt i sådant
afseende förordnat, att äfven räkenskaperne för sådane
Bctänkanden, N:o 353. 219
Cassör och Fonder böra ifrån och med detta ur i RiksBokslutet
ingå.
Härigenom är således undanröjdt det hinder, som
hittills mott för utfärdandet af en Instruction för R.
Sttrs Revisorer, öfverensstämmande med det beslut R.
St:r förut fattat iden första frågan, eller att alla allmänna
medel förvaltande Verks räkenskaper böra vara
underkastade R. Stms Revisorers granskning; hvadan
Utskottet anser all vidare pröfning af denna fråga,
såsom genom K. M:ts Nåd. medgifvande hufvudsakligen
redan afgjord, icke erfordras.
I den 2tdra frågan, eller om granskningen af Förvaltnings-ålgärderne
bör kunna sträckas utöfver, eller
till en längre framfluten tid än de 2 år, för li vi Ika
räkenskaper vid en och samma Revisionsförrättning
skola granskas, har åter K. M:t, såsom af dess Nåd.
Förslag inhemtas, icke medgifvit en sådan granskningens
utsträckning, n
Då man i motsats härtill likväl påstått, att densamma
skulle, såsom ett åliggande för R. Sttrs Revivisorer,
instämma ej mindre med Grundlagens esprit
och föreskrifter, samt nu gällande Stadgande för Revisorerne,
än Nationens rättighet; har det för Utskottet
visat sig af högsta vigt, att i första rummel ingå i en
närmare undersökning om hvad Grundlagen i detta
fall förordnar, för att derifrån utgå till det Förslag
som bordt R. St:r underställas, till ett närmare be
-
220 Stats-Utskottets
stämmande af Revisorers rättigheter och skyldigheter
i förevarande hänseende.
RegeringsFormen omtalar ingen Revision emellan
Riksdagarne; men då likväl redan i densamma tiden
för Riksdagens längd var bestämd till 3 månader, och
svårigheten insågs för StatsUtskottet, att under en sa
kort tid kunna medhinna äfven granskningen af StatsVerkets
räkenskaper för 5 förflutna år på en gång;
föranleddes deraf stadgandet i RiksdagsOrdningens 68
”att R. St:r skola” — — ”vid hvarje Riksdag förordna
om Revisorer, att, emellan Riksdagarne, enligt
”af R. St:r utfärdad instruction, öfverse och granska
”StatsVerkets, Bankens och RiksgäldsContoirets till—
”stånd, styrelse och förvaltning; likväl hvad StatsVer”ket
angår, utan rättighet att meddela föreskrifter,
”eller förändringar besluta;” samt att ”desse Revisorer
— —”böra emellan Riksdagarne sammanträda så ofta,
”att hvarje Revision må omfatta tvänne års afslutade
”Räkenskaper, — — —
Vid jemförelse af denna, i Riksdagsordningen enda,
föreskrift, angående hvad R. Sttrs Revisorer hafva
att iakttaga, med 3o §. derstädes, hvilken handlar
om StatsUtskotlets åliggande, finner man, att ”detta
”Utskott, som skall äga tillgång till alla StatsVerkets
”räkenskaper och handlinger, må tillkomma att efterse
”och granska, huruvida de gjorda elier förordnade ut”betalningar
af StatsMedlen icke öfverstigit beloppet
”af de HufvudTitlar, hvilka uti R. Sttrs, vid nästför'”flutne
Riksdag uppgjorde Statsreglering, blifvit fastställde,
och öro grundade på behörigen upprättade
Betänkanden, N.‘o 353. 221
/Stater eller Konungens med vederbörlig contrasigna''tion
utfärdade anordningar, samt styrkte med behörige
”qvittencer af dem som medlen emottagit.” Men Statsutskottet
har dock härförutan det åliggande, ”att utröna,
pröfva och föreslå det, som till Stats- och Riks”gäldsVerkens
behof erfordras”; och om än, i anseende
till granskningen, R. St:rs Revisorers befattning emelian
Riksdagarne är likartad med den, StatsUtskottet
under Riksdag utöfvar, företer sig ändock således en
betydlig skillnad emellan Utskottets och Revisorernes
behof af andre upplysningar j än dem, som sträcka
sig blott till åtgärden af afslutade räkenskapers
granskning.
I följd häraf och då Revisorerne icke kunna sjelf—
ve meddela några föreskrifter eller besluta förändringar,
utan endast få göra anmälan af de förhållanden
som synas dem anmärkningsvärde, har en utsträckning
för dem af granskningen till visse delar af redovisningen,
emot ordalydelsen af 68 §. Riksd.-Ordn., synts
Utskottet desto öfverflödigare, sorn, enär Protocoller
och Bref icke kunna anses för annat än verificationer till
afslutade räkenskaper, granskningen deraf i alla fall
måste, i bredd med de urs räkenskaper hvartill de
höra, af nästföljande Revisorer verkställas; och derförutan
äfven de upplysningar öm Statsförvaltningens
gång, Nationen äger rättighet att erhålla, icke böra
annorlunda, än i ett behörigen utredt och fullständigt
skick densamma meddelas.
2i2 S t a t s - U t s k o 11 e t s
Vidare har, å en sida, blifvit anmärkt, såsom
oriktig och förvillande, den i 3 *j. af nu gällande Instruction
Revisorerne lemnade rättighet, att, med anledning
af 3o 5. Riksdagsordningen anmärkningar directe
hos K. M:t i underd. anmäla; hvaremot, å en
annan sida, det ansetts vigtigt, att i Revisions-Instructionen
bibehålla åberopandet af denna Riksd.Ordn:s §.
Innehållet af den för StatsUtskottet deruti meddelade
föreskrift lyder sålunda:
— — ”Skulle, emot Riksens Ständers Beslut, de
”till hvarje HufvudTitel anslagne Surnmor befinnas
”dragne till andra ändamål, än dem, som under sam”ma
HufvudTitel höra eller något af Riksens Ständer
”faststäldt anslag vara öfverskridet, skall Utskottet
”genast anmärkning och i Riksens Ständers Plena an”mälan
göra emot den Embetsman, som en sådan anordning
contrasignerat, hvarefter dermed förfares, en”ligt
106 och 107 §§. i RegeringsFormen; kunnandes
”likväl häraf de följder icke dragas, att, emot föreskriften
i 90 §. RegeringsFormen, Utskottet må i nå”got
klander af Konungens gjorda anordningar ingå,
”eller att de för StatsUtgifterne redovisande Tjenste”män
skola kunna personligen för StatsUtskottet, eller
”Riksens Ständer, till ansvar stallas, utan må, der så
”nödigt finnes, hos Konungen kunna anmälas de anledningar,
som förekommit, att, emot någon sådan
/Tjensteman, i laglig ordning ansvar yrka.”
StatsUtskottet får således, i händelse det finner
någon så beskaffad afvikelse från gifna föreskrifter
hafva ägt rum, att den påkallar Domare-åtgärd, icke
Ettan kan den, N:o 353. 223
derom något besluta, utan måste inskränka sig till anmälan
af förhållandet hos R. Sl:r. Och då följakteligen
ofvanberörde 3o §. ej eller kan erhålla tillämpning
förr, än R. St:r sjelfve, efter pröfning af gjorda
anmärkningar, funnit dem förtjena afseende; har Utskottet
icke kunnat finna den satts riktig, som blifvit
uppställd i 3 f. af 1812 års Instruction samt i 10 §.
af 1823 års Förslag, att Revisorerne skulle (med utöfning
af större magt än den, som Grundlagen tillaggt
R. St:rs Statsutskott), få hos K. M:t anmäla gjorda anmärkningar.
Med sådane åsigter af R. St:rs Revisorers åligganden
i allmänhet, i afseende på granskningsrättighetens
utsträckning och utöfningen af deras anmarkningsrätt
hvad StatsVerket beträffar, har Utskottet till pröfning^
företagit K. M:ts Nåd. Förslag till förnyad Instruction
för R. St:rs Revisorer, och i sammanhang dermed äfven
de enskilde Motionerne i ämnet.
Såsom i det hela utgående från lika hufvudgrunder,
som dem Utskottet, på sätt ofvan förmäldt är,
funnit sig böra godkänna, samt för öfrigt till det mesta
innefattande enahanda föreskrifter, som af R. St:r år
1823 gillades, har Högstberörde Nåd. Förslag ej kunnat
blifva föremål förandra erinringar, andem, som,
i följd af ett olika omdöme om Stadgandernes speciella
lydelse uppkommit.
I detta afseende får Utskottet anmäla:
att, då Utskottet ansett räkenskaperne blott utvisa
StatsVeikets tillstånd, men icke innefatta redovisningen
al 4 Stats-Utskottets
för Styrelsen och förvaltningen deraf, hvilken del af redovisningen
igenfmnes uti de föreskrifter och beslut,
som K. Bref, Protocoller och öfrige handlingar upptaga,
Utskottet jemväl funnit fullständigheten af i §. fordra
det tillägg: att, jemte ”räkenskaperne”, dertill hörande
K. Bref, Protocoller och Handlingar, utan undantag
innefatta den allmänna redovisningen för StatsVerkets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Till närmare förtydligande af den större fullständighet
RiksHufvudboken hädanefter erhåller, genorft
upptagandet deruti äfven af alla de Cassors och Fonders
räkenskaper som förut blott granskats i KammarRätten,
har Utskottet ansett, att i 3:e §. meningen efter
ordet ”granskade” bordt så ändras: att, i stället för
orden ”ifrån och med dem för år 1829 ingå”, det bör
heta: ”hädanefter ifrån och med dem för år 1829 äfven
ingå.”
D'å i a:a §. definition blifvit gjord, hvad med allmän
redovisning skall förstås, har 4 §• funnits böra,
i stället för ”Denna Allmänna Räkenskap öfver” börja
med "Denna allmänna redovisning för"
Ang:de innehållet af 5:e hvars lydelse är beroende
af R. St:rs beslut, i anledning af det sedan sista
Piiksdag hvilanda Förslag af ConstitutionsUtskottet,
till ändring i 68 Riksdagsordningen, har Utskottet
trott
Betänkanden, N:o 353. 225
trott alne alternativer böra uppställas. Godkännes af
B. St:r, att Revisorerne skola emellan Riksdagarne
hvarje år sammanträda, då torde de i denna §. meddelade
föreskrifter böra blifva:
"Revisorerne sammanträda emellan Riksdagarne
"bvarje är, för att granska det eller de års räkenskaper,
som blifvit afslutade näst efter dem , sora af
".Statsutskott vid Riksdag eller af R. St:rs Revisorer
sist undergått granskning.
I samma händelse rättas begynnelsen af 6 §. derefter
sålunda:
"Revision täger sin början.”
Men skulle åter den ifrågakomne Grundlagsförändringen
icke bifallas, då anser Utskottet 5 5- böra
undergå den förändring, attordet: ”RiksHufvudböckcr”
utbytes af det i 68 §. Riksdagsordningen nyttjade ”Räkenskaper”
samt orden "i oafbruten ordning'” uteslutas
och hela sista Momentet, ang:de granskningen af
mera än 2 års afslutade Räkenskaper utgå, enär fråga
derom i allmänhet icke bör uppkomma.
I det fal) likväl, alt beslut tages om årliga revisioner,
då, för granskningens flyttning längre fram till
den närvarande tiden, först sammanträdande Revisorer
synas böra granska flere än i års räkenskaper, eller
att, vid en efter Riksdag först inträffande Revision,
räkenskaper för en längre tid än den Revisionen skall
omfatta, linnas afslutade, tror Utskottet ock dem böra
till granskning öfverleranas; dock som sådant endast i
nyssnämnde fall kan inträffa; så har Utskottet trott
S B. i5
Stats -Utskottets
lämpligast vara, att icke något serskildt stadgande i
detta hänseende uti Instructionen för R. St:rs Revisorer
upptages, utan att, vid öfverlemnande! af densamma
till K. M:t, R. Sttr i underd. framställa den underd.
anhållan,
att K. M:t, i omförmäldta falk, behagar låta till
granskning af R. Sttrs Revisorer öfverlemna de räkenskaper,
hvilka, för mera än det eller de år, Revisionsförrättningen,
enligt 68 §. Riksd.Ordningen bör
omfatta, finnas afslutade.
De mindre redactionsförändringar yte och 8:e §§.
erhållit, visas af det här efteråt upptagne Utskottets
förslag i det hela.
T frågan om 9 §:s lydelse är Utskottet af den tanka,
alt, sedan afgjordt blifvit, att redovisningen för
alla de medel, af hvad beskaffenhet som hälst, Ordinarie
eller Extra-ordinarie, som genom Allmänna bidrag
tillkommit, eller genom Tractater med främmande
Makter Riket tillflutit, skall utgöra föremål för R.
St:rs Revisorers granskning , ett Upprepande af de Verk
och Inrättningar, under hvilkas förvaltning sådane
medel stå, destohäldre bordt undvikas, som dels desse
förvaltningar kunna förändras, dels ock andre tillkomma,
som böra inbegripas under denna allmänna granskning,
men hvilket möjeligen skulle kunna i fråga ställas
derföre att de icke i Revisiouslnstructionen äro
upptagne.
Betäntanden, N:o 353. 227
Deremot anser Utskottet nödigt, att, rörande Berättelsers
afgifvande till Revisorerne ett mera bestämdt
Stadgande i Instructionen upptages.
Utskottet föreslår således, att ifrågavarande §. inskränkes
till i:a Momentet, men att, "till beredande
af en fullständig öfversigt” af Statsverket, hvilket
skäl synes böra begagnas i stället för det Förslaget
innehåller: ”till lättnad vid Revisorernes arbete,” uti
§:n tillägges, att JJsd val ifrån K. StatsContoiret som
öfrige förvaltande Verken Berättelser infordras; samt
att hela den öfriga Specificationen på EmbetsVerken
Utgår.
De Berättelser, hvilka skola ifrån de redovisande
Verken till Revisorerne aflemnas, har Utskottet ansett
icke böra inskränkas blott till uppgifter af Zifferförhållanden,
utan afven hufvudsakligen framställa och
närmare utreda resultaten af vidtagne förvaltningsåtgärder.
Af denna anledning har Utskottet, i stället
för den i K. M:ts Nåd. Förslag upptagne 8 §., trott
sig böra föreslå följande redaction af samma §.
”StatsContoirets Berättelse skall framställa de förhållanden,
hvilka RiksHufvud-boken och dithörande
handlingar närmare utreda, och de öfrige redovisande
Verkens Berättelser innefatta enahanda framställning
i afseende på deras förvaltning och räkenskaper,
af hvilka GeneralSammandrag derjemte bifogas.”
Utskottet har ansett det vara angeläget, att icke
i Instructionen för R. Sl:rs Revisorer något hinder
228 Stats-Utskottets
må blifva laggdt för den af K. StatsContoirets Ledamöter,
sorn af K. M:t förordnas Revisorerne till bi- i
träde under förrättningen, att, der så nödigt skulle
finnas, till Protocollet lemna äfven andre upplysningar,
än dem j som i en eller annan måtto kunna af
honom äskas; hvadan Utskottet trott, att första delen
af 12 i stället för ”K. M:t förordnar i Nåder en af
”StatsContoirets Ledamöter, att under förrättningen
”Revisorerne biträda med rättighet och pligt för den”ne
Embetsman, att till Revisorernes Protocoll lemna
”de upplysningar som i en eller annan måtto kunna
”äskås” bör lyda sålunda:
”K. M:t förordnar i Nåder en af StatsContoirets
”Ledamöter, att under förrättningen Revisorerne bi”träda,
med pligt och rättighet för denne Embetsman,
”att till Revisorernes Protocoll lemna i en eller annan
”måtto erforderlige upplysningar.” — —■
Då, för bevarandet af efterkommande Revisorers
granskningsrätt, det ansetts böra bestämdt stadgas, att
upplysningar, som förtiden efter de föreskrifne granskningsåren
blifva meddelade, icke få begagnas till anmärkning
rörande förhållanden som icke af afslutade
räkenskaper kunna fullt utredas, har det synts Utskottet
lika angeläget, att sådane upplysningar icke
eller må få användas till anledning för godkännandet
af åtgärder som under en senare tid tillkommit.
Utskottet har dels derföre, dels ock för att närmare
förtydliga föreskriften i i3 §., trott meningen i
usta Momentet deraf: ”utan att de dertill omedelbar
-
Betänka uden, N:o 353. a?.g
"Jigen hörande räkenskaper, Protocoller och Handlin”gar
anses fullkomligen utredda:” böra förändras sålunda:
”enär de af dertill omedelbarligen hörande räkenskaper,
Protocoller och Handlingar icke anses fullkomligen
utredda:” samt, i stället för följande stroph
i sista Momentet ”användas till anledning eller grund
”för någon anmärkning eller anmälan rörande åtgärder
under en senare tid,” — införa ”användas till
”grund, vare sig för anmärkning eller godkännande
”af åtgärder under en senare tid.” —
I 14 §. har ansetts böra utmärkas, alt icke allenast
de öfrige förvaltande Verkens räkenskaper med
dertill hörande Verificationer, utan ock deras Protocoller
och Handlingar skola vara för Revisorerne att
tillgå, samt att det bör vara ett ovilkorligt åliggande
för den biträdande Ledamoten ifrån K. StatsContoiret
att desse alla Handlingar infordra; hvadan ordet måj
i föreskriften derom, blifvit utbytt af ordet skall.
Att en underlåten ZifferRevision af K. KammarRätten
icke får lägga hinder för några räkenskapers
granskning af Revisorerne, torde jemväl bestämdt böra
uttryckas, äfvensom att Revisorerne böra ett dylikt
förhållande i deras Berättelse anmäla.
Slutet af i5 §. är derföre, i stället för ”dock må
”underlåtenhet deraf ej lägga hinder i vägen för rä”kenskapernes
aflemnande, då anmälan derom göres”’
ändradt lill följande lydelse: ”dock må underlåtenhet
”deraf ej lägga hinder i vägen för räkenskapernes granskning
af Revisorerne, hvilke böra i deras Berättelse
”det upptaga.”
23o Stats-Utskoticts
Till närmare öfveiensslämmelse med Grundlagen*
innehåll, är i 17 §. ordet ”öfverse” utbydt af ”efterse,
” ”icke” tillagdt framför ”öfverstigit,” samt ”nästföregående*’
förändradt till ”nästförflutne.”
Såsom öfverflödig är den i 18 §., efter åberopandet
af 90 §. Reg.Formen och 68 §. Riksd.Ordn. upptagne
slutmening borttagen,
20 §. har ansetts böra sluta vid orden ”resulta”terne
på det hela:” emedan de följande raderne ”så”som
i RiksHufvudböckerne och de förvaltande Ver”kens
Berättelser, med dertill hörande Summariska re”dovisningar
uppfattas” synts både onyttige och olämp”lige,
Och som vid RevisionsBerättelsens författande
sjelfva förrättningen bör anses verkställd, har orden i
1 Momentet af 21 §. ”utgör Revisionens föremål” funnits
böra utbytas af ”undergått granskning.”
Inom R. o. A. har Hr Frih, Anckar swärd. Carl
Henric, begärt Utskottets yttrande, huruvida icke,
med anledning af stadgandet i 42 §• Riksd.Ordn. ”att
SlatsContoiret bör, i frågor om sjelfva redovisningen
af medlen, alla äskade upplysningar omedelbarligen
meddela,” K. Räntekammarens inventering såsom ingående
uti nödvändigheten af en fullständig Controll,
borde vid framtida Revisioner äga rum.
Då likväl all den under K. Stats-Contoiret ståenpe
PenningeUppbörd, som af K. Räntekammaren re
-
Betänkanden, N:s 353. 231
dovisas skall, jemlikt derom meddelade föreskrifter, i
B. St:rs Bank och RiksgäldsContoir på räkning insattes
och derifrån till förefallande behof utassigneras,
samt i följd deraf några medel eller contanta behållningar
i K. Räntekammaren icke finnas, deraf inventering
kan anställas , har Utskottet icke funnit beliöfligt,
att i Instructionen för R. St:rs Revisorer,
intaga något förordnande om K. Räntekammarens inventering.
.
Med de bestämda gränslinie]-, Hr Friherre Anckarswärd
ansett böra i Revisionslnstructionen uppdragas,
i anseende till de förvaltande Verkens förhållande
till Revisorerne, synes vara åsyftadt något stadgande
i afseende på formen af de Utlåtanden, som, öfver
Revisionens anmärkningar eller framställningar, af de
förvaltande Verken afgifvas, och hvartill anledning
blifvit tagen af innehållet af K. StatsContoirets öfver
1827 års RevisionsBerättelse afgifna yttrande.
Men som i frågakomne Utlåtanden af K. M:t infordras
och till K. M:t i underdånighet afgifvas; och
Utskottet dessutom ej kunnat finna rättsenligt, att,
genom serskildta föreskrifter i detta fall, uti Instructionen
för R. St:rs Revisorer lägga ett band på deri
fria yttrande-rätt EmbetsVerken, lika som hvarje enskild
Medborgare, enligt allmän Lag och TryckfrihetsFörordningen
tillkommer, för missbruk hvaraf bestämda
Stadganden redan finnas meddelade; så har,
vid uppställningen af berörde Instruction, Hr Friherre
Anckarswärds sistberörde motion ej eller ansetts
höra föranleda någon serskild föreskrift.
a3a Stats-Utskottets
Hr Grefve Frölichs Motion i afseende pä antagandet
af 18a3 års Förslag, jemte hvad Hr Domprosten
Heurlinj ang:de visse ändringar i 1812 års
Revisionslnstruction andragit, anser Utskottet, dels genom
hvad ofvan blifvit an förd t, dels ock vidare genom
Utskottets Förslag, vara besvaradt.
Det återstår således för Utskottet, endast att yttra
sig i den väckta frågan, huruvida den Instruction,
som af af R. Sttr nu fastställes för deras Revisorer
öfver StatsVerket, må, utan K. M:ts Nådiga sanction^
kunna såsom en till efterlefnad gällande Lag anses.
Påståendet härom har Utskottet icke kunnat gilla,
emedan Instructienen, såsom en allmän Författning
hör vara lika bindande för EmbetsVerken sorn
för R. Sttrs Revisorer. Tilt åtlydnad af de förre
kunna dock R. St:r icke omedelbarligen utfärda någre
föreskrifter, hvadan och då, för behörig verkställighet
från de förvaltande Verkens sida å allt hvad i afseende
på dem Instructionen skall innehålla, erfordras
K. Mtts Nådiga bifall, Utskottet deraf jemväl anser
följa, att sluteligen af Konung och Ständer gemensamt
det beslut måste fattas, hvarpå en, till lika efterrättelse
af Konungens Embetsman som af R. St:rs
Ombud, nödig Instruction skall utfärdas, hälst samma
Instruction grundar sig på de af Konung och Ständer
gemensamt antagne GrundLagar.
Och öfverlemnar Utskottet härjemte, till pröfning
och fastställelse af R. H. St-.r, följande
Forslag till Instruction för R. St.-rs Revisorer, i afseende.
pii deras befattning med SlatsFerkels gransk
-
Betänkanden, N:o 353. 233
ning, att hädanefter tjena till efterrättelse, i stället
för den af den 10 Junii 1812.
x Artikeln.
Allmänna Föreskrifter.
§• I
För
alla medel, af hvad beskaffenhet som helst,
Ordinarie eller Extra-Ordinarie, som genom allmänna
bidrag tillkommit, eller genom Traktater med
Främmande Magter Riket tillflutit, aflägges Räkenskap
utaf vederbörande, på hvilka sådant beror, inom föreskrifna
tider och vid det ansvar, Förfaltningarne
för underlåtandet deraf stadga.
§. 2.
Alla desse Räkenskaper, med dertill hörande K.
Bref, Protocoller och Handlingar, utan undantag,
innefatta den allmänna redovisningen för StatsVerkets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
/ §• 3-
Uti årligen afslutande Rikshufvudbok, der Räkenskaperne
för de Allmänna Cassör och Fonder, som
hittills ej blifvit af R. St:rs Revisorer utan endast i
KammarRätten granskade, hädanefter ifrån och med
dem för år 1829 äfven ingå, sammandrages denna redovisning,
och samtelige Specialräkensknperne utgöra
dess vcrilicationer»
234
Stats-Utskottets
§• 4-
Denna allmänna redovisning för StatsVerkels tillstånd,
Styrelse och Förvaltning utgör föremålet för
R. St:rs Revisorers granskning, i den ordning GrundLagarne,
och i öfverensstämmelse dermed, denna Instruction
stadga och förmå.
Hvarje Revisions-förrättning skall omfatta tvänne
den tid StatsVerket sist, af StatsUtskottet vid Riksdag
eller af R, St:rs Revisorer, blifvit öfversedt; och Revisorerne
skola sainmanträda så ofta, att detta kan
behörigen verkställas,
Alternativ: Revisorerne sammanträda emellan Riksdagarne
hvarje år, för att granska det eller de årsRäkenskaper,
som blifvit afslutade, näst efter dem,
som af Statsutskott vid Riksdag eller af R. St:rs
Revisorer sist undergått granskning.
Det är en sadan Revision infaller> tage den sin
början den 15 September, och varda Revisorerne dertill
af K. M:t, genom allmän Kungörelse, kallade: skolande
såväl R. St:r sorn afgående Revisorer, i likstämmighet
härmed, utsätta tiden till nästa Revision.
Alternativ: Revision tager sin början —
Ingen Revisiousförrättning må öfverskrida en tid
af Tre månader.
års afslutade Räkenskaper följande på hvarandra ifrån
/
235
Revisorerne kunna sammanträda på Afdelningar
till ärendernes beredning, Alla frågor om anmärkningar
eller anmälanden skola slutligen in pleno till
öfverläggning och afgörande föredragas. Uppstår vid
Revisorernes öfverläggningar skiljaktighet i meningarne,
böra de till Protocollet afgifva sina röster, hvilka,
enligt 66 §. af Riksdagsordningen, beräknas per
Capita, med afgörande-röst för Ordföranden då rösterne
äro lika; hvarje Ledamot dess Reservationsrätt
dock förbehållen,
2 Artikeln.
Om Berättelsers och Räkenskapers angifvande samt
Revisorernes conununication med de redovisande
Verken.
Vid början af hvarje Revision öfver StatsVerket
låter K. M:t, till beredande af en fullständig öfversigt
deraf, till Revisorerne öfverlemna de vid föregången
lämplig tid, så väl ifrån K. StatsContoiret som
alla öfrige förvaltande Verk, infordrade och till K.
M:t ställda underdåniga berättelser om tillståndet och
styrelsen af de under deras förvaltning stående delar
af StatsVerket de år, för hvilka afslutade Räkenskaper
skola vid samma revision företes.
StatsContoirets Berättelse skall framställa de för
-
§. 10,
236 Stats-Utskottets
hållanden, hvilka Rikshufvudboken och dithörande
handlingar närmare utreda, och de öfrige redovisande
Verkens Berättelser innefatta enahanda framställning
i afseende på deras förvaltning och räkenskaper,
af hvilka GeneralSammandrag derjemte bifogas.
§• »I
Jemte
RiksHufvudböckerne, för de år som utgöra
föremål för hvarje Revision, öfverlemne StatsContoret
till Revisorerne alla sina öfrige Räkenskaper,
Protocoll och Handlingar för samma år.
§■ 12.
K. M:t förordnar i Nåder en af StatsContoirets
Ledamöter, alt under förrättningen Revisorerne biträda,
med pligt och rättighet för denne Embetsman, att
till Revisorernes Protocoll lemna i en eller annan måtto
erforderlige upplysningar som ega sammanhang med
StatsVerkets tillstånd, styrelse och förvaltning under
de år, för hvilka afslutade Räkenskaper granskas.
§• i3.
Revisorerne må äfven kunna af StatsContoiret äska
och erhålla de upplysningar och handlingar, sorn de
i öfrigt finna nödige, rörande verkställigheten af beslut
eller fortgången af dispositioner, sora blifvit vid-*
tagne under den tid, som utgör föremål för hvarje
Revisions-förrättning, enär de af dertill omedelbarligen
hörande Räkenskaper, Protocoll och Handlingar
icke anses fullkomligen utredda; dock få så beskaffa
-
Betänkanden, N:o 353. 287
de upplysningar och handlingar icke af Revisorerne
med intrång på efterföljande Revisorers granskningsrätt,
användas till grund, vare sig för anmärkning eller
godkännande af åtgärder under en senare tid, för
hvilken afslutad Räkenskap då icke är till granskning
öfverlemnad.
§• J4-
De öfrige förvaltande Verkens Räkenskaper med
dertill hörande verificationer samt Protocoller och
Handlingar, skola vara för Revisorerne att tillgå, och
den af K. M:t till Revisorernes biträde fÖrordnade Ledamoten
i StatsContoiret skall, efter Revisorernes äskande
dem omedelbarligen begära; men linna Revisorerne
sig, derutöfver, behöfva af något publikt Verk eller
af någon Konungens Embetsman , inhämta skriftliga
eller mundtliga upplysningar, hörande till de års
styrelse och förvaltning, för hvilka afslutade Räkenskaper
blifvit till Revision aflemnade, begäre de, genom
sin Ordförande, hos HofCanzleren K. M:ts Nåd.
befallning till vederbörande om de äskade upplysningarnes
meddelande.
§• *5.
Rakenskaperne böra hafva undergått den speciela
Revisionen i KamroarRätten, innan de till Revisorernes
handläggning förekomma; dock må underlåtenhet
deraf ej lägga hinder i vägen för granskning af Revisorerne,
hvilke böra i deras Berättelse det upptaga.
a3B Stats-U tskottets
§. 16.
Med Protocollets förande och Expeditionernes uppsättande
vid Revisionen öfver StatsVerket bör Secreteraren
i StatsContoiret Revisorerne tillhandagå; ankommande
det på Revisorerne, att antaga erforderligt Cameraloch
Caneellie-biträde inom StatsContoiret, jemte Vaktbetjening,
samt att lämpliga arfvoden för dem bestämma,
i mohn af hvars och ens arbete och tjenst.
3 Artike lN.
Om granskningens föremal och form samt RevisionsBerältelsen.
§• '7-
Revisorerne skola efterse och granska, huruvida
gjorda eller förordnade utbetalningar af Statsmedlen
icke öfverstigit beloppet af de HufvudTitlar, som uti
R. St:rs vid nästförflutne Riksdag uppgjorde Statsreglering
blifvit fastställde, och om de äro grundade
på behörigen upprättade Stater eller K. M:ts med vederbörlig
contrasignation utfärdade anordningar samt
styrkta med behöriga qvittencer af dem som medlen
emottagit.
§• >8.
Finna Revisorerne något af R. St:r faststäldt anslag
vara öfverskridet eller de till hvarje HufvudTitel
anslagne summor dragne till andra ändamål än dem,
som under samma Hufvudritel höra, eller något i öfrigt
vid förvaltningen att erinra, så böra Revisorerne
Betänkan (len, N:o 353. a3g
sådant uti deras afgifvande Berättelse anmärka och
derjemte meddela deras eget utlåtande i ämnet; åliggande
Revisorerne för öfrigt, att vid utöfningen af
deras befattning, ställa sig till noggrann efterrättelse
föreskrifterne uti 90 §. Reg.Formen och 68 §. af Riksdagsordningen.
§• *9-
Revisorerne böra vidare noga undersöka om StatsVerkets
samtliga inkomster på rätta tider och till riktigt
belopp i Statens Cassör influtit och af Uppbördsmännen
lefvererade blifvit; buru vederbörande, på
hvilka controllen öfver KronoUppbörden ankommer,
sina i Författningarne stadgade pligter fullgjort, och
om åtgärder i afseende på proprie balancer, då sådane
inträffat, blifvit i laga ordning vidtagne till bevakande
af Statens rätt.
§. 20.
Som Räkenskapernes speciela granskning egenteligen
är föremål för KammarRättens handläggning och
åtal efter Uppbörds-författningarne; så böra Revisorerne,
utan att, så vidt omständigheterna medgifva,
förbigå detaillerne, hufvudsakligen granska dispositionerne,
förvaltningen och resultaterne på det hela.
§•21.
Sedan Revisionen af StatsVcrket blifvit fulländad,
läte Revisorerne deröfver författa utförlig Berättelse,
och uppgöra fullständiga jemförings-tabeller emellan
Statslnkomsternes beräknade och influtna belopp un
-
n4o StatsUtskottets *
der de år, hvilkas afslutade Räkenskap undergått
granskning, samt emellan de i Stat uppförda anslagen
och de verkliga utgifterne för samma tid, utvisande
öfverskott eller brist på hvarje Titel och på det hela.
Af denna Berättelse med tillhörande Tabeller utskrifvas
2lne Originalexemplar, af hvilka det ena till K.
M:t i underd:het insändes och det andra aflemnas till
RiddarhusCanzliets Archiv, för att till nästa Riksdag
förvaras: Kommande emedlertid samma berättelse för
hvarje Revision, att, inom 3 månader efter det den
inkommit, genom K. M:ts försorg, jemte vederbörande
Authoriteters i anledning deraf afgifna utlåtanden
och förklaringar, tryckas och med allmänna Tidningarne
utdelas.
Den 8 December 182g.
Reservationer:
Af Hr Grefve von. Schwerin: Jag kan icke in
stämma
i Högh Utskottets afgifna utlåtande, och anhåller
jag att inför RiksStånden få uppgifva skälen dertill.
Jag har hemtat ledning för mitt bedömmande om
det behandlingssätt som bör egnas åt denna fråga af
K. Mits i dess Nåd. Skrifvelse gifna förklarande, att
det varit i ändamål att ”genom bestämda föreskrifter
för framtiden undanrödja all skiljaktighet i meningar
om föremålet för Revision och sättet att densamma
verkställa, som K. M:t velat meddela R. St:r ett förslag
till Instruction för deras Revisorer.”
Hvarifrån denna skiljaktighet i meningar härleder sig,
har i följd deraf blifvit första föremålet för min pröfning;
-
l
Betänk anden, N:o 353. 24 r
ning; antingen den härleder sig från olika begrepp
örn Nationens i granskningsrättighetens utöfvande förvarade
rätt och om de skyldigheter, som FolksRepresentanten
i detta afseende har att uppfylla, eller den
ligger i olika begrepp om hvad under ordet Räkenskap
bör förstås, och i följd deraf äfven om hvad
som egenteligen utgör föremål för granskning. Skulle
förra förhållandet äga rum, så blifver, i min tanka,
för närvarande hvarje bemödande fruktlöst att vilja
förleda opinionerna. De bestämdare föreskrifterne skola
naturligtvis grundas på de föreskrifter, som i Grundlagarne
förefinnas, och ingendera opinion lärer vilja
ingå i en förklaring, som den anser stå i strid med
sin opinion om rätt och med den tolkning, sorn lian',
i följd deraf finner sig benägen att gifva åt Grundlagens
föreskrifter. Ännu är man icke ense om hvad
med orden: 2 års afslutade Räkenskaper bör förstås,
äunu tvistar man om den så kallade granskningsrättens
utsträckning. Utskottets i den delen framlagda
åsigt har af ett RiksStånd blifvit formligen förkastad.
Det förslag till Instruction som R. St:r vid 1823 års
Riksdag framställde har K. M:t ej kunnat gilla. Det
förslag åter som vid denna Riksdag blifvit R. St:r af
K. M:t meddeladt, har, beledsagadt af många inom
RiksStånden gjorda anmärkningar, i flere delar blifvit
af Utskottet förähdradt och förändringarne äro voteringarnes
resultater. När ännu hos lagstiftarne sjelfva
opinionerne äro så obestämda, huru kan man hoppas
att vid den blifvande lagens tillämpning ingen
5 B. tö
a/j?, Stats-Utskottcts
skiljagtighet i meningar mer skall äga rum. Under
sådana förhållanden kunna väl vapenhvilor slutas, men
ingen varaktig fred. Utan blir i min tanka bäst att
låta opinionerne småningom justera sig sjelfve.
Ligger ater orsaken till den befunna skiljaktigheten
i meningarne, såsom jag befarar, deri, att begreppen
äro olika, icke allenast om hvad till en fullkomlig
Räkenskap i allmänhet hörer, utan ock om
hvad som hörer till en Räkenskap öfver StatsVerkets
tillstånd i alla dess delar, så vill det synas mig, att
denna skiljaktighet i meningar och begrepp icke förr
kommer att upphöra, men också ofelbart skall upphöra,
enär alla de förberedande åtgärder hunnit vidtagas,
som fordras att bringa redovisningen för Statsverket
i alla dess delar till en nödig fullständighet.
Dertill fordras ännu flera åtgärder, såsom: att alla
förvaltande Verk få lika Bokföringssätt; att Instructioner
i afseende på Förvaltningen af de särskilda
Fonder och Cassör, hvilka till sina resultater ingå
uti RiksHufvudboken varda utfärdade, äfvensom att
formen af de Berättelser, hvilka, till ledning vid granskningen,
böra åtfölja hvarje serskild Räkenskap, varder
bestämd.
Allt detta utgör ofelbart föremål för verkställande
makten allena och tror jag, för min del, att all
fråga om sammanfattning af en, för de redovisande
och de granskande, gemensam Instruction, borde uppskjutas
intill dess de föreskrifter som K. M:t kan finna
Jämpeligt att gifva dem, som äga redovisning sig
Betänk anden, N;o 353. 5.43
ålagd, äro kände och erfarenheten visat att i detta
afseende en önskad fullständighet blifvit uppnådd.
Då torde befinnas alt för Revisorerne sjelfve inga
andra föreskrifter blifva behöflige än de som redan
finnas i Grundlagarne och att i stället för nya och
vidlöftigare Instructioner, lämpligast vore att upphäfva
1812 års Instruction, såsom, i min tanka, hvarken
motsvarande begreppet af en StatsRevision, sådan den
hvart annat år kan af R. St:rs dertill förordnade ombud
förrättas, eller motsvarande det begrepp om förliållanderne
Statsmakterne emellan som Grundlagarnes
stiftare uppställt.
Uti denna serskilda mening har Hr Riben, C. fr .i
instämt.
Herr von Hartmansdorff, August: Då frågorna,
0111 R. H. St:rs Revisorers granskningsrätt, redan blifvit
inom RiksStånden så ofta afhandlade, och så omständligt
utredde; och då mina åsigter af ämnet jemväl
finnas, i förevarande Betänkande framställda; så
inskränker jag min reservation mot Utskottets förslag,
i afseende på grundsatserna, till åberopande af min redan
yttrade mening. Endast det får jag tillägga, att
då ingen räkenskaps granskning kan anses fulländad,
förr än man öfvertyga! sig, att den Cassabehållning,
sorn står på papperet, äfven finnes i Cassakistan: så
anser jag inventeringen af K. Räntekammarens behållningar
vara^ hvarken mera obehörig eller öfverflödig,
än inventeringar af Bankens och R:gsContoirets behållningar,
hvilken af hvarje Revision förrättas. Skillna-*
2/ \ s t a t s - U t s k o I t e I s
den är blott den, att då inventeringen, i sistnämnde
båda verk, förnämligast består i uppräknandet af inneliggande
redbarheter och sedlar, består den uti
StatsContoiret egentligen uti eftersyn, att dess depositionsräkningar
i Banken och R:gsContoiret utvisa den
behållning, sorn StatsConloirets Cassaräkning, eller
den så kallade RänteKammai Boken upptager. Att
denna inventering i StatsContoiret icke kan för Revisorerna
verificera behållningen i en RiksHufvudhok,
som slutar år före deras sammanträde enär Revisorerna
icke få i StatsContoiret, såsom i Ranken och
RtgsContoiret fullfölja räkenskapernas granskning ända
till inventeringsdagen, bevisar ingenting mot åtgärdens
vigtighet i sig sjelf, utan endast mot granskningens
inskränkning.
Hvad grundsatsernas tillämpning, eller Instructionens
innehåll beträffar, så instämmer jag hufvudsaklig
gen med Grefve von Schwerin. De stadganden, som
redan finnas i Grundlagen, hade icke bordt i Instructionen
omskrifvas, emedan de derigenom ryckas ur det
sammanhang, hvari lagstiftaren ursprungligen ställt
dem, och således möjligen föranleda olika tolkningar
och tvister, eller just det, som skolat undvikas. Endast
sådane föreskrifter, hvilka icke redan finnas i
grundlagarne, och hvilka man ändock i smärre omständigheter
kunnat anse behofliga, hade jag trott böra,
uti Instructionen, såsom ett slags arbetsordning för
Revisorerna, inflyta. Men att göra henne, såsom ifråga
om tiden för Revisionernas omfattning, till en
grundlags-förklaring, vore så mycket origtigare och
Beta n kanden, N:o 353. 245
fi ugtlösare, soin ingen annan grundlagsförkläring är
lill åtlydnad bindande, än den sorn tillkommit lika
med grundlagsförändri/ig d. v. s. genom Constitutionsoch
icke genom StatsUtskottets åtgärd. rAf dessa anledningar,
och da jemnlörelsen mellan Revisorernas
vidsträcktare granskningsrätt, öfver Banken och R:g:sContoiret,
men inskränktare öfver StatsVerket, (fastän
medlen, hörande till det sistnämnda, äro folkets allmänna,
lika väI som Bankens vinst och R:g:sContoirets
tillgångar,) skall vid hvarje Revision förnyas, jemte
minnet af den tid, då granskningsrätten opåtaldt ulöfvades
lika vidsträckt i alla 3 Verken: så befarar jag,
att detta, och hvarje annat, förslag lill Instruction
för R. St:i’s Revisorer, hvilket icke utgår från samma
jemnlikhet i granskningsrätt, snarare skall förlänga än
sluta den tvist, mellan Statsmagterna, hvilken man
bordt och velat bilägga. — Deremot bade jag önskat
och hoppats, att StatsUtskottet, som denna Riksdag
måhända mera än vid någon' annan under vårt närvarande
samhällsskick sökt åt Styrelsen anskaffa allt hvad
beviljas kunnat i anslags-väg, äfven skolat åt R. Stlr
förvara allt hvad förbehållas kunnat i granskningsväg.
En ny bana hade då kunnat börjas, med afstående å
bägge Statsraagternas sida, ifrån obilliga afprutningar
på inbördes anspråk, och med en deraf följande ostörd
beredvillighet att gå hvarannan till mötes. Åtmindstone
har jag, som i flera fall bi träd t de ledamöter, hvilka
talat för ökade anslag, också ansett för min pligt,
ali förfäkta Ständernas obehindrade rättighet att granska
deras användande.
^46 Stats-Utskottets
De särskildta brislcr i Instruclionen, på hvilka jag
trott mig böra fästa R. St:rs uppmärksamhet, äro;
i 5 §.
Att StatsUtskottet ingen mening yttratj an t in gea
Revisioner hvartannat eller hvart år vore att föredraga?
Hvarföre, om ej för att inhemta StatsTJtskottets
utlåtande deröfver, hafva RiksStånden låtit den derom
framställda grundlagsfrågan hvila längre än de öfriga? —
Att man i i:a alternativet icke bestämdt uttryckt,
att ingen Revision finge omfatta hvarken mer eller
mindre än a:ne års räkenskaper. Omfattade hon mer,
så blefve hon, för revisionstidens korthet, ofullständig;
och omfattade hon mindre; så blefve Revisionsarbetet
efterliggande.
§ §
borde utgå, såsom antingen öfverflödig eller föranledande
tvist om Revisorernas frihet i behandlingen af
sina göromål in pleno, eller på afdelningar.
12 §.
synes äfven böra försvinna. Enär Revisorerna, enl. iG
§. äga, att inom StatsContoirets tjenstemän antaga erforderligt
Garnerat- och Canzli-hiträde: så böra nödiga
upplysningar icke kunna fattasom de dem begära.
Och då deras berättelse, enl. 21 §., icke får tryckas
eller utdelas, utan att vara beledsagad af vederbörande
myndigheters förklaringar; så måste Revisorerna,
Jör att ej äfventyra misstag och vederläggningar, sjelf
-
Betänkanden» IY:o 353. 247
ve vara månast 0111 alt begära underrättelser, när de
behöfvas. Att ändock förordna en ombudsman från
StatsContoiret, hvilken vore berättigad, att till Protocollet
meddela Revisorerna upplysningar, så ofta lian
^funne dem erjorderliga, skulle kunna förvålla binder
från angelägnare sysselsättningar, än att afhöra honom,
och möjligen urarta till föreställningar och strider,
hvarifrån Revisorerna böra vara befriade, särdeles
å de embetsmäns sida, hvilkas åtgärder de skola
granska. Betyda åter orden erforderliga upplysningar
sådane som Revisorerna begära: så synes ombudsmannens
rättighet att lemna dem icke behöfva särskildt
stadgas, emedan den redan innefattas i hans pligt att
svara. Vill man likväl hafva ett sådant ombud hos
Revisorerna, fastän de det icke äskat: så borde man,
för öfverensstämmelsens skuld, äfven tillsätta ett sådant
i StatsUlskottet, vid dess revisions-förrättningar,
änskönt Utskottet derom icke anhållit.
Af Hr Ekerman: jemte det jag, med Hr Grefve
von Schwerin instämmer deruti, att 3o, 4a och 68
uti Riksdagsordningen, är den enklaste, och derjemte
fullständigaste Instructionen för R. St:rs Revisorer;
uther jag mig att få tillägga, att efter mitt omdöme,
är ali instruction, som ej är i harmonie med dessa
och andra Grundlagens bud, ofullständig, och möjeligen
bidragande till tvister, och olika omdömen, hos
dem, som erhålla det obehagliga uppdrag, att å R.
St:rs vägnar, granskningen förrätta. Det Förslag,
som Högh Stats-Utskottet, till förnyad Instruction för
2^8 Ståts-Utskottets
Revisorerne, i följd af K. M:ts Nåd. Proposition i
detta ämne, R. H. St:r nu underställes; kari jag ej
godkänna i anseende till de principer, som Höglofl.
Utskottet antagit, mot hvilka jag reserverar mig
1:0 deremot, att Höglofl. Utskottet ansett granskningen
ej böra sträcka sig längre än till 2tne års afslutade
Räkenskaper. För att undvika vidlyftighet,
åberopar jag Hr Grefve Gyllenborgs och Hr von Hartmansdorff'
anföranden pä Riddarhuset, som i Betänkandet
äro upptagne, och tillägger blott, att om Revisorerne
under deras sammanvaro skulle upptäcka
något eller någre betydlige misstag i förvaltningen af
ett eller annat Verk, det vore besynnerligt, örn detta
ej skulle få anmärkas tili rättelse, medan rättelse
ännu kunde äga rum, blott derför, att det anmärkte
felet hörde till ett år, hvars räkenskaper ej voro afsiutade,
eller hörde till granskningsåren.
På samma grund reserverar jag mig för det andra
deremot, att 3o §. Riksdagsordningen ej blir Revisorerue
ålagd att ställa sig till efterrättelse, och hvarigenom Revisorerne
sättas ur tillfälle att så väl i underdånighet hos
K. M:t anmäla de anledningar som kunna förefinnas till
anmärkningar emot en eller annan Embetsman, som
ock att derom anmälan göra hos R. 5t:r, och således
all kunskap härom endast stadnar inom Revisorerne.
3:o reserverar jag mig deremot, att Utskottet ansett
inventering af K. Räntekammaren ej böra äga
rnra på den grund att alla till K. Räntekammaren
influtna medel, genast uti Banquen skola insättas.
Detta känner äfven jag, men möjligheten måste kun
-
Betänkan den, JST:o 353. 24*}
na förutsättas att en underlåtenhet af denna föreskrift
ej är omöjelig, ehuru jag för min enskilte del äger
en fullkomlig säkerhet att det aldrig skall inträffa,
men sä länge föreskriften om en Revision äger runi,
som förutsätter möjeliga missbruk, måste väl ock alla
Conlroller sorn leda dertill att göra samma Revision
ändamålsenlig noga iakttagas.
Den uti 12 §. af Förslaget till Instruction t i I lag —
de rättighet för StatsContoirets Ledamot, som biträder
Revisorerne med upplysningar, att till Protocollet
aflemna sina yttranden, yrkar jag må förändras endast
till pligt* i fall icke hela § kan utgå. — Jag
frugtar eljest att obehagliga tvister i följd af denna
rättighet kunna uppkomma, som på en gång kunna
hindra arbetets fortgång, och förnärma R. Sttr. Jag
förenar mig slutligen med Grefve von Schwerin deruti
att den gamla iustructionen af år 1812 må tills
vidare tjena till efterlefnad.
Af Hr CommerceRådet Santesson: Jemte det jag
instämmer med Hr GanccllieRådet von Hartmansdorff,
uti dess vid 5;te §. af Utskottens Förslag till Instructionerj
så , väl anmäldte Reservation, som tillstyrkta
redactionslörändring ; så har jag vid öfverläggningen
om den 6:te §. inom Utskottet yttrat den mening, alt
den här utsatta datum, den i5 September för Revisionens
början, borde desto heldre antydas med blott
åberopande af 68 §. Riksdagsordningen , som jag tror
mig kunna förutse en framtida förändring i grundlagsenlig
väg af den såluuda stadgade tid, till en, en
25o Stats-Utskottets
ligt min tanka, lämpligare, och med åtgärderne till
vinnande af en skyndsammare bokslutning närmare
öfverensstämmande tid, och hvilken, möjligtvis snart
nog i fråga kommande förändring, då kunde till vägabringas
, utan att äfven föranleda en ny förändring af
Revisionslnstructionen.
Och då jag i alla fall anser Instructionen svårligen
kunna innefatta allt hvad Revisorerne kunde behöfva
för deras efterrättelse inhämta af GrundLagen,
hemställer jag, att lydelsen af denna 6 §. i Instructionen
må från att nu innefatta en ordagrann afskrift
af 68 §. Riksdagsordningen, förändras till följande
lydelse :
Revisorerne sammankallas, börja deras förrättning,
och fortfarc dermed, pä sätt 68 §. Riksdagsordningen
föreskrifver.
N:o 554*
Utlåtande öfver åtskillige vid General-Assistance-Contoiret
tills vidare anställde Tjenstemäns
till Utskottet öfverlenmade underd.
ansökning, att, vid nämnde Contoirs upplösning,
med Expectance-Löner varda hugnade.
(R:gs-A.)
Under den 8 sist!. Augusti, har K. M:t i Nåder behagat
till StatsUtskottet öfverlemna en af nedannämnde
uti GeneralÅssistance-Contoiret tills vidare anställde
Tjenstemän, nemligen tillförordnade Ivamererarne
Betänkanden, N:o 354* 25i
C. A. Hagman, C. G. Kjellström, Revisoren G. Grundel,
Casseuren F. W. Höglund, Kammarskrifvarne J.
H. Dahlgren, G. J. Pålön, J. H. Låstbom, O. F. Åker1'e'n,
C. A. Kullenbergh, Auctions-Notarien Aug. von
Baumgarten, Yärderingsmannen för Guld, Silfver och
prestiosa S. F. Wessberg, till K. M:t i underd. ingifven
Skrift, deri anföres, hurusom, genom 3:ne RiksStånds
vid innevarande Riksdag fattade Beslut, är vordet förordnad!:,
att, vid Februari månads slut år !833., General-Assistance-Contoiret
skall upphöra; och hvarvid den
Betjening, som före den i Juli 1818 varit nog lycklig,
att der blifva engagerad, kommer att vid sina då innehafde
Löner bibehållas, men de, som efter denna tid
endast erhållit provisionella förordnanden , undfå såsom
discretion för sin använda tjenstetid från 8, ia
till och med i8 år, endast ett halft års Lön, hvaraf
makar och barn uti en framtid skola påräkna sin bergning.
I anseende hvartill bemälde Tjenstemän i underd.
anhållit, att i Nåder varda hugnade med Expectance-Löner,
om de också ej skulle sträcka sig till
högre belopp, än lägsta Löne-graden, och hvilken omkostnad,
i anseende till sin expectance-natur, kunde
indragas och besparas, när någon bland Sökanderne
erhölle befordran uti något af Ständernas Verk; äfvensom
att uti denna framställda underdåniga anhållan
Yaktbetjeningen måtte anses inbegripen.
TJti det Utlåtande, som, efter StatsUtskottets anmodan,
Hrr Fullmäktige i RiksgäldsContoirct, häröfver
afgifvit, är vordet anfördt, att, ehuru Sökanderne
icke kunna hafva några anspråk på bibehållande
252 Stats-Utskottets
af deras löner til! större eller mindre del, enär alla
de sedan 1818 års Riksdag meddelade Tjenste-Förordlianden
varit ställde, att gälla endast tills vidare och
med uttryckligt förbehåll, att, när som helst, kunna,
jemte Lönerne, indragas; och hvilket förhehåll ej förlorat
sin betydelse derigenom, alt General-AssistanceContoirets
upplösning vid påföljande Riksdag icke gick
i verkställighet, utan blef ytterligare på försök uppskjuten;
likväl och så vidt någon jemkning uti R. H.
St:rs redan fattade Beslut, rörande detta Contoirs och
de dervid tills vidare anställde Tjenstemäns och Betjentes
öde nu mera må kunna äga rum, Herrar Fullmäktige
ansett sig böra fästa R. H. St:rs uppmärksamhet
derpå, att de vid Genei al-Assistanee-Contoiret anställde
Tjenstemän och VaktBetjente, derigenom, att
Contoirets bestånd tid efter annan blifvit förlängdt, egt
någon anledning till den förmodan, att Contoiret skulle
framgent bibehållas, och, under denna förhoppning,
qvarstaunat i Contoirets tjenst och åt detsamma egnat
en trägen verksamhet, hvilket förhållande i allmänhet
hindrat dem att i annat EmbetsVerk tjenstgöra och
förskaffa sig befordran. Och då, vid betraktande häraf,
desse personers ställning är i hög grad ömmande,
hafva de fleste bland Hrr Fullmäktige ansett sig böra
hemställa, om icke de sedan 1818 års Riksdag tillsvidare
anställde Tjenstemän och Betjente viii GeneralAssistance-Contoiret
måtte, vid Verkets upplösning,
åtminstone få bibehålla hälften af deras innehafvande
Löner efter Stat i 2tne år; på det att de, under denna
tid, må kunna bereda sig utvägar lill annan bergning.
Betänkanden, N:o 354- 253
Utskottet har, till närmare upplysning i ämnet,
ansett sig böra anmäla, hurusom vid 1817 och 1818
årens Riksdag, då varande Stats-Utskott, uti dess, i
anledning af väckta frågor om Gen.-Assist.-Cont:s indragning,
under d. 4 Juni 1818, afgifne Betänkande,
sorn af R. St:r gillats, ibland annat yttrat sig, såsom
orden lyda: ”Imedlertid är saken nu i sådant skick,
”att en hastig indragning af Gen.-Assist.-Cont. skulle
”för Staten åstadkomma en mycket större årlig förlust,
än den Staten hvarje af de nästförflutne 3:ne
”åren fått vidkännas, enär StatsUtskottet anser det icke
”böra kunna komma i fråga, att, vid Inrättningens
”upphörande, Lönerne skulle fråntagas den ordinarie
”Betjeningen.
”Efter det för nästlidet år 1817 faststäldte pris på
”Spanneinål, besteg sig Ordinarie Aflöningen, utom
”pensioner, till R:dr 33,392: 24 sk. Banco, hvilken ut”gift
kunnat till en stor del bestridas med vinsten af
”Låne-rörelsen. Således och om, vid en skeende re”duetion
af Inrättningen, Ordinarie Lönerne skulle
”komma att uppbäras på ExpectanceStat, så länge och
”intilldess deras innehafvare antingen kunna flyttas el”ler
befordras till andra Tjenster med motsvarande
'Löner, eller ock med döden afgå, skulle allt hvad
”sorn till Expectantcr utbetalas blifva en ren årlig
”förlust.
”Vid detta förhållande, har Stats-Utskottet trott,
”att, vid denna Riksdag, icke bör fattas något bestämdt
och ovillkorligt Beslut om Gen.-Assist.-Cont:s
”blifvande öde, utan att åtgärderne nu endast böra
a54 Stats-Utskottets
”rigtas på 2:ne lmfvudsakliga föremål, det ena, att,
"genom en förändrad reglering af utlåningen med hvad
"dertill hörer, söka vinna en jemnvigt emellan inkomster
och utgifter, sä att Inrättningen’ i det närmaste
"må kunna bära sin egen kostnad: och det andra, att
"bereda och grundlägga Inrättningens framtida upplösning
på ett sätt, som för Staten blir minst betungande,
i händelse denna upplösning skulle beslutas, sedan
resultatet af den nya regleringen med någorlunda
tillförlitlighet hunnit utrönas.
Vidare heter det i samma Betänkande:
"Och på det GeneralAssistanceContoirets upplösning,
i händelse den framdeles af R. H. St:r skulle
"beslutas, må kunna med minsta möjliga gravatiou
"för Staten i anseende till Expectance-Lönerne, för sig
"gå har Stats-Utskottet skolat tillstyrka, att Hrr Fullmäktige
erhålla föreskrift, att tills vidare och intill
"nästa Riksdag, endast efter provisionella förordnanden,
låta förrätta de Tjenster, hvilka nu äro eller
"framdeles kunna blifva ledige, så att de för sådane
"Tjenster anslagne Löner, vid tjenstgöringens upphörande,
ovilkorligen komma att indragas.”
Enär, efter hvad Hrr Fullmäkti ges ofvaninlagne
Utlåtande upplyser, alla sedan 1818 års Riksdag meddelade
Tjensteförordnanden vid GeneralAssistanceContoiret
varit ställde, att gälla endast tills vidare och
med uttryckligt förbehåll, att, när sorn helst, kunna,
Betänkanden. Nrs 354, 355. a55.
jemte lönerne, indragas; samt uti den underdåniga
Ansökningen icke äro framställde andra skäl och considerationer,
än sådane, som hos Utskottet varit under
öfvervägande och föranledt till Utskottets uti
Betänkandet (N:o 117, 1 Bandet p. 175) gjorda och af
B. IL St:r bifallne tillstyrkande, att vederbörande
Tjenstemän och Vaktbetjente, hvilka, vid Inrättningens
upplösning, icke komma i åtnjutande af ExpectanceLöner,
undfå Gratificationer svarande mot ett
halft års lön, så
anser Utskottet, vid sådant förhållande, sig icke
tillständigt, alt tillstyrka någon förändring i Rikets
H. .St:rs fattade, cfvanberörde Beslut.
Den 10 Dec. 182g.
N:o 555-
Utlåtande öfver anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 31, i anledniug af Hr von
Hartmansdorffs och Hr Frih. Ridderstolpes
motioner, den förre om utdelning till H.
B. o. Ars Medlemmar af R. o. Ars tryckta
Protocoll vid 1817 och 1818 årens samt
i8a3 års Riksdagar, och den sednare, angående
öfverlemnande till hvarje LandshöfdingeEmbete
af ett exemplar af så väl nyssnämnde
Protocoll, som af de 3rne öfrige
RiksStåndens Protocoll vid ofvanberörde
150
Stats-Utsk otlets
2:ne Riksdagar, jemte Bihangen till dessa
läggning blifvit återreraitteradt fran H. R. o. A., II.
PresteStåndet och V. BorgareSlåndet.
Hos H. R. o. A. liar Hr Crusenstolpe, Magnus
Jacob, anmärkt, att bestämdt utlåtande saknas öfver
IIr Frih. Ridderstolpes motion, i hvad densamma har
till föremål Bihanget till RiksStåndens ifrågavarande
Protocoll.
Af H. Ex. Hr Grefve af Wetterstedt, Gustaf, är
anmärkt, att Utskottet tillstyrkt en för stor utdelning
af Protocollen, enär utaf 187 exemplar af R. o. Adis
Protocoll vid 1817 och 1818 årens Riksdag, 160 exemplar
skulle, enligt Utskottets förslag, komma att utdelas
bland R. o. A:s Medlemmar, och i5 exemplar
afsättas för LänsStyrelsernes räkning; och följaktligen
blott återstå aine exemplar til! framtida behof för Utskotten
och Allmänna Verk. Men då detta antal är
alltför otillräckligt, så föreslås, att åtminstone 20 exemplar
af nämnde Protocoll bibehållas qvar i reserv till
förefallande behof, som säkerligen skola ofta inträffa.
— Bihanget till RiksStåndens Protocoll åter äro isynnerhet
högst nödvändiga för blifvande R. Stirs Utskott,
hvadan H. Exc. hemställt, att åtminstone de
G exemplar af Bihanget till RiksStåndens Protocoll
vid sisth 182a års Lagtima Riksdag, hvilka ännu finues
qvar i RtgsContoiret, måtte bibehållas för Utskot
-
Prolocoll.
(R:gs-A.)
Betänkande»!, N:a 355.
ten vid kommande Riksdagar, emedan i annat fall det
kunde Ilända, att framställning måste göras örn desse
Handlingars omtryckning.
Hr Frih. Ridderstolpe, Fredrik, har hemställt,
om icke det vore lämpligt besluta, att de TJtskotts
Ledamöter vid denna Riksdag, hvilka erhållit exemplar
af Bihanget till sistl. Riksdags Frotocoll, höra
vid Riksdagens slut, återställa dem till RtgsContoiret,
för att, vid andra tillfällen, begagnas; i hvilket fall
tillgång blefve på de exemplar, som denne värde Ledamot,
uti motionen begärt för LänsSlyrelserne.
Slutligen är af Hr von Hartmansdorff, August,
yrkadt, att, till rättelse för RtgsContoiret, R. H. St:r
måtte bestämma ett visst antal exemplar af RiksStfindens
Protocoll med tillhörande Bihang, sorn icke må
utdelas, utan förvaras i RrgsContoiret lill begagnandet
vid framdeles inträffande behof t. ex. sex exemplar för
hvarje RiksStånd och ett derutöfver för PitgsContoiret
eller tillhopa i5 exemplar.
Hos H. PresteStändet har Hr Prosten Forslind
fästat uppmärksamhet på det förhållande , att det finnas
orter, inom hvilka en complett samling af RiksdagsProtocolIen
och dertill hörande Bihang alldeles
icke finnas; hvilket är en följd, dels af dessa handlingars
vidlöftighet, dels af långsamheten vid deras utgilvande
af trycket. Do äro likväl dessa Handlingar
icke utan intresse och gagnelighet för samtiden, och
blifva onekligen i en aflägsnare framtid för forskaren
af ett stort värde; men de enda ställen, der de nu
5 B. i j
358 Stats-Utskottets
förmodligen kunna anträffas utom Stockholm, äro vid
Universiteten i Upsala och Lund, Hr Prosten anser
derföre det vara icke utur ordning, alt Handlingar,
så upplysande vårt Statsskicks utbildning sedan 1809, finnas
att tillgå vid alla Läroverk som med liibliothek äro
försedde, hvartill högst 16 exemplar erfordras. Och på
grund hvaraf Hr Prosten hemställer, att innan dea
föreslagne utdelningen verkställes, sexton ereroplar för
detta ändamål afsättas utaf alla ännu qvarvarande
Protocoll och Bihang, för att till de mindre Bibliotheken
afleranas. Uti hvilket af Hr Prosten Forslind
framstäldte förslag många af Högv. Ståndets Ledamöter
instämt.
Hos V. BorgareStändet har Hr Leffler anhållit, att
Ståndet ville lemna bifall lill ofvanberörde hos H. PresteStåndet
framstäldte förslag, och med instämmande
deruti, återremittera Betänkandet; och hafva Hrr Santessorij
Mattsson och Modin med flere förenat sig med
Hr Leffler.
Beträffande först anmärkningen, att något serskildt
och bestämdt utlåtande icke blifvit af Utskottet meddeladt
öfver den delaf Hr Frih. Ridderstolpes motion,
som angår Bihanget till RiksStåndens Protocoll vid
1817 och 1818 årens Riksdag, så enär uti motionen
blifvit för LänsStyrelserne begärde s5 exemplar både af
detta Bihang och af Bihanget till RiksStåndens Protocoll
vid i8a3 års Riksdag, men utaf sistnämnde Bihang uti
RtgsGontoiret förvarades blott sex completta exemplar
har af sådan anledning det anmärkta misstaget tillkommit.
Bctänkanden, Nro 355. a5g
Till grundläggning för det utlåtande, Utskottet
skall afgifva öfver hvad i öfrigt är vordet anmärkt,
föreslaget oell under diseussionen om återremissen yttradt,
får Utskottet, så väl, i afseende på R. o. A:s
tryckta nu ifrågavarande Protocoll, som Bihaugen till
RiksStåndens vid de sist hållna a:ne Riksmöten, meddela
följande från vederbörande i RrgsContoiret erkållne
ytterligare uppgifter.
a) R. o. A.s Protocoll vid i8rj och 1818 dreus Riks~
dagar.
Enligt Reversal, äro från RiddarhusDirectionens
Canzli till RrgsContoiret lefvererade: utafi, 2, 3, 4 och
7 Banden 190 ex., utaf 5 Bandet 188 ex., utaf 6
Bandet 180 ex. och utaf 8 Bandet 18g ex.; hvilka
samtlige i RrgsContoiret förvaras.
b) R. o. A. Protocoll vid i8s3 års Riksdag.
Från RiddarhusDirectionens Canzli äro till RrgsContoiret,
enligt Reversal, lefvererade . . 245 ex.
Härutaf äro utlemnader
Till RiddarhusCanzliet  9 ex.
„ IIofCanzlersEmbetet .... 2 dro
„ Hrr Fullmäktiges i RrgsContoirets
CanzliExpedition  1 dro.
„ GeneralAdjutantsExpeditionen . 1 dro.
,, PresteStåndets Canzli . : . . 1 dro.
„ Åtskillige Ledamöter af R. o. A.,
mot serskildte qvittencer . . 7 dro.
Behållning af exemplar, sorn i R:gs
Contoiret
förvaras 224 dro. 2/./j ex
a6o
Stats- Utskottets
c) BorgareStåndets Protocoll vid 181J oeh
1818 iirens Riksdag.
Häraf förvaras i RrgsContoiret .... 200 ex,
d) PresteStåndets Protocoll vid 1828 års Riks
-
Häraf förvaras i RrgsContoiret .... 91 ex.
e) BorgareStåndcts vid samma Riksdag,
Häraf förvaras i RrgsContoiret .... 86 ex.
f) BondcSiändets vid samma eller 1823 års
Riksdag.
Häraf förvaras i R:gsGontoiret .... 5 ex.
g) Bihanget till RiksStåndens Protocoll vid 181J
och 1818 årens Riksdag.
Häraf förvaras uti RrgsContoiret . . . 3io ex.
h) Bihanget till RiksStåndens Protocoll vid
1823 års Riksdag.
Upplagt till ett antal exemplar af •• . 5oO.
Härutaf dro utlcmnade :
Till K. Bibliotheket m. fl. efter hvad
vanligt är
7 ex
-
„ R. Strrs, åren 1826 och 1827 församlade
Revisorer ....
48 dro.
„ R. Strrs Utskott vid innevarande
Riksdag
Riksda
2o5 dro.
„ StatsRåden, Stats-Expeditionerne,
Embetsverk och RiksStåndens
Canzlier
49 dro.
„ Åtskillige Ledamöter af R. o. A.
emot qvittencer
arne Ledamöter af PresleStåndet
Betänkan den, N:o 355.
Uti R.-gsCorUoirct förvaras:
361
Complelta exemplar
Defecta dito .
6.
Bokhandlaren, Magister Wiborg emottagit till försäljning,
raen hvarföre redovisning ej kunnat
S:a ex. 5oo.
Under förmodan, att utaf sistberörde i5o exemplar
af 1823 års Bihang, största delen är och blir
oförsåld; och att häraf skulle, med tillägg af hvad
som finnes uti RrgsContoiret, kunna erhållas till R.
H. St:rs disposition minst 100 completta exemplar af
nyssnämnde Bihang till RiksStåndens Protocoll vid
i8a3 års Riksdag, har Utskottet skolat vördsamt föreslå
och tillstyrka:
att uti R:gsContoiret afsättas, för att derstädes för
-
a) Sex (6) exemplar af samtliga RiksStåndens Protocoll,
på hvilka, enligt ofvanstående uppgift, tillgång finnes.
b) Till disposition af ÖfverStåthåliareEmbetet i Stockholm
samt LänsStyrelserne, ett exemplar för hvardera,
eiler tillhopa 25 exemplar af sådane RiksStåndens
Protocoll, hvarpå uti RrgsContoiret finnas
tillgång; och likaledes 25 exemplar af Bihangen till
RiksStåndens Protocoll vid 1817 och 1818 årens
samt i8a3 års Riksdagar,
c) Till disposition af de mindre LäroVetken, hvilka
med Bibliotheker äro försedde, ett exemplar för
hvartdera, eller tillhopa sexton (16) exemplar utaf
erhållas
t5o.
varas:
262 Stats-Utskottets
de uti nästföregående punkt omförmälde, tryckta
RiksdagsHandlingar.
d) Alt hvad som, efter den sålunda skedde afsättningen
och utdelningen, öfverblifver utaf RiksStåndens
Protocoll må hållas till disposition af det RiksStånd,
hos hvilket Protocollen blifvit förde.
Men hvad angår Bihangen till RiksStåndens Protocoll
vid 1817 och 1818 årens samt i8a3 års Riksdagar,
så
anser Utskottet någon utdelning af dessa tryckta
Handlingar, utöfver hvad här ofvan är föreslaget,
icke böra ske; utan att de exemplar, hvilka icke
kunnat till faststäldt pris försäljas, skola förvaras
uti RtgsConloiret, enär, till upplysning i förefallande
ämnen, nämnde Handlingar kunna blifva behöflige
för k ömmande R. St:rs Utskott och Revisorer, äfven
i en mera aflägsen framtid.
Beträffande slutligen Hr von Hartmansdorffs motion,
i afseende på Bihanget till RiksStåndens Protocoll
vid innevarande Riksdag, så får Utskottet till en
början upplysa, att upplagan af delta Bihang är bestämd
till 1200 ex. att häraf utdelas till RiksStånden,
nemi.
Till Ridderskapet och Adeln . 5oo Ex.
„ PresteStåndet 65 d:o.
„ BorgareStåndet .... 55 d:o.
„ BondeStåndet . . . . • i3o d:o.
Tillhopa 700 Ex.
Efter derom inhemtad upplysning, är antalet af
Prenumeranter på delta Bihang högst inskränkt. Och
Bela ii Landen, N:o 355. a63
ehuru ansenliga defecter icke kunna undvikas, då aflefvereringen
till RiksgäldsConloiret sker uti mindre
häften, hvilka stundom innefatta blott ett och annat
ark, anser Utskottet likväl det med säkerhet kunna
antagas, att minst 3oo cornpletta Exemplar skola öfverblifva
till R. H. St:rs ytterligare disposition.
Med anledning häraf, har Utskottet trott sig bö*
ra föreslå och tillstyrka,
att nedannämnde vederbörande, efter reqvisitioner,
tillhandahållas, af Eihanget till RiksStåndens Protocoll
vid innevarande Riksdag, följande exemplar,
nemi.
a:ne StatsMinistrar i ex. hvardera .... 2 Ex.
6 StatsRåd dito dito 6 d:o.
HofCanzIeren
1 d:o.
JustitiseCanzleren
. . . 1 d:o.
K. Krigs-Expeditionen 3 d:o.
„ Kammar d:o  2 d:o.
Handels- och Finance d:o
. 2 d:o.
Ecclesiastik d:o 2 d:o.
Cabinettet 1 d:o.
Konungens Högsta Domstol 3 d:o.
Rikets Allm. Ärenders Beredning 2 d:o
Nedre Justitiae-Revisionen 1 d:o.
Rikets Ständers JustitiaeOmbudsraan . . . . 1 d:o.
Coramitterade till Tryckfrihetens vård . . . 1 d:o.
K. Svea HofRätt 3 d:o.
„ Götha HofRatt 3 d:o.
„ HofRätten öfver Skåne och Blekinge ... 2 d:o.
Transport 35 Ex.
264 Stats -Utskottets
Transport 35 Ex.
,K. KrigsHofRätten
• i d:o,
,, K rigsCol legitim 3 d:o.
„ Förvaltningen af Sjdärenderue l d:o.
,, ÖfverPostDirecteurs-Embetet ..... i d:o.
„ KatnmarCollegium 3 d.o.
„ Bergscollegium * d:o.
,, CommerceCollegiutn 2 d:o.
„ KammarRätlen
i d:o.
GeneralAdjutants-Expeditionen för Armeen . i d:o.
Dito för Flottorne ......... t d:o.
K SiindhetsCollegium , i d:o.
„ SeraphimerOrdensGillet i d:o.
„ ÖfverlntendentsEmbetet ....... i d:o.
„ GeneralTulIStyrelsen ......... 2 d:o.
LandtmäteriContoiret
• d:o.
K. StatsConloiret för dess enskilta behof . 2.
samt för Revisiouerne derstädes ... 4- g g.Q
R. Sttrs Bank för dess enskilde behof . . 2.
samt för Revisionerne derstädes . . . . 4- c j
^ b d:o.
R. St:rs RiksgäldsConfoir för dess enskildte
behof
2.
samt för Revisionerne derstädes .... 4* g
ÖfverStåthållareEmbetet i Stockholm och Läns
Styrelserne
25 d:o.
De mindre LäroVerken, hvilka med Biblio
theker
äro försedde 16 d:o.
RiksStåndens Ganzlier, 3 exemplar hvartdera . 12 d:o.
Tillhopa 126 Ex.
Betänkanden, N:s 355, 356. a65
Och komma de härefter öfverblifvande exemplar,
hvilka icke kunna försäljas, att uti RiksgäldsContoiret
till R. H. St:rs disposition förvaras. Den 10 December
1829.
N:o 356.
Utlåtande öfver Hr Rosenqvists af Åkershult,
F. L., motion, att Svenska Klädes-, Sidenoch
Bomullstygs-till verkare måtte af Staten
erhålla ersättning för de dyra Inrättningar,
hvilka de, på egen bekostnad, anlagt nnder
en tid, då Författningarne tryggade dem
från intrång af Utlänningen. (R:g:s-A.)
H R. o. A. har till Utskottet remitterat en af Hr
Rosenqvist af Åkershult, Fredrik Leonhard, väckt motion,
att, sedan Kläde, Siden-; och Bomullstyger blifvit
till fri införsel i Riket tillåtne, och våra Fabrikanter
således torde blifva nödsakade att nedlägga sina
rörelser, Svenska Klädes-, Siden- oeh Bomullstygstillverkare
må af Staten njuta skälig ersättning för de
dyra Inrättningar, hvilka de, på sin egen bekostnad,
anlagt, under en tid,' då Författningarne betryggade
dem från intrång af Utlänningen; Och har Motionären
anvisat såsom tillgång de öfverskott, som, efter hans
yttrande, odisputabelt skola uppkomma af PassevolanceAfgiften,
sedan de, i och för det verkliga ändamålet,
nödiga utgifter blifvit bestridda.
266 Stats-Utskottets
Som Utskottet, för sin del, ansett mot allmänna
Stats-ekonomiska grundsatser stridande, att Näringsidkare
skola af Staten erhålla ersättning för så beskaffade
förluster, som de i fråga ställde, så får Utskottet
vördsamt tillstyrka,
att Motionen leranäs utan afseende. Den ^December
1829.
N:o 357.
Utlåtande, innefattande förslag, att de föreskrifter,
hvilka af R. H. St:r varda stadgade,
i afseende på granskningen och approbationen
af Bankens små-sedlar måtte gälla
och tillämpas vid granskningen och approbationen
af Riksg.Contoirets smärre Creditsedlar.
(R:g:s-A.)
Sedan, med anledning af de till Utskottets handläggning
remitterade motioner, innefattande klagomål öfver
Commissariernes i RiksgäldsContoiret förfarande vid
granskningen och approbationen af nämnde Gontoirs
förslitne, smärre Creditsedlar, Utskottet kommit i tillfälle
erfara, att i delta ämne några speciella och bestämda
föreskrifter icke finnas vara af R. H. St:r till
efterrättelse stadgade, så har Utskottet, som ansett det
vara af serdeles vigt och angelägenhet, att denna brist
afhjeipes, skolat vördsamt
tillstyrka, att enahanda grunder, som, i afseende på
granskningen och approbationen af Bankens små
-
Beta n landen, JV:s 357, 338. 267
sedlar af nu brukliga formulairer varda, vid denna
Riksdag, stadgade, må gälla och tillämpas vid granskningen
och approbationen af RiksgäldsConloirets smärre
Creditsedlar, så vidt skiljaktigheten emellan de i
båda Verken brukliga formulairen sädant medgifver ;
och att hvarje innehafvare af smärre Creditsedlar,
hvilka till värdet blifvit nedsatta eller casserade,
äfven må ega öppen rättighet, att desamma till ytterligare
granskning efter dessa föreskrifter uti R:gtsContoiret
förete. Den 14 December 1829.
N:o 358.
Memorial, angående Lönförhöjning för Canzlisten
vid Hrr Fullmäktiges i RrgsContoirets
Expedition. (R:gs-A.)
Uti skrifvelse hafva Hrr Fullmäktige i RrgsContoiret
till StatsUtskottet öfvcrleninat och med sitt förord
understödt Canzlistens vid nyssbemälde Hrr Fullmäktiges
Expedition C. G. Stiiarts , till StatsUtskottet ställde
Ansökning, att ifrån innevarande års början komma
i åtnjutande af enahanda lön, som, enligt den fastställde
Staten, bestås Canzlisten vid Commissariernes
i RrgsContoiret Expedition eller 375 R:dr, och således
75 Rrdr utöfver Sökandens nu inneliafvande CanzlistLön
af blott 3oo Rrdr; och till stöd för hvilken
anhållan är hufvudsakligen vordet anfördt, huruledes,
uti den af R. II. St:r, vid 1815 års Riksdag, fastställde
och ännu gällande Stat för RrgsContoiret, utsät
-
2.68 Stats. - Utskott é-ts
tes, med inberäkning af den då beviljade Löneförhöjning,
aflöningen för 2:ne Canzlister vid Hrr Fullmäktiges
Expedition till 600 R:dr samt för en Canzlist vid
Commissariatets Expedition till 3y5 R:dr ; men sedan
den ena Canzlist-beställningen vid förstnämnde Expedition,
genom innehafvarens afskedstagande, år 1822,
blef ledig bär densamma icke kommit att återbesättas;
hvadan Canzligöromålen derstädes nu mera bestridas
af en person med en lön af endast 3oo R:dr
V eller y5 R:dr mindre, än hvad den hos Commissaria
tet
anställde Canzlisten åtnjuter, och hvilka göromål,
enligt livad den tilltagande vidden af de hos Hrr Fullmäktige
förde Protocoll, utvisar, i senare tider icke
minskats, utan tvärtom ej obetydligt förökats.
Vid öfvervägande häraf, och då Canzlisten vid
Hrr Fullmäktiges i RlgsContoiret Expedition skall besörja
all derstädes förefallande renskrifning samt med
annat biträde Secreteraren tillhandagå, har Utskottet
funnit skäligt
tillstyrka, att lönen för Canzlisten vid Hrr Fullmäktiges
i RrgsContoiret Expedition bestämmes, att
utgå med Tre Hundra Sjuttio Fem R:dr; äfvensom
att förhöjningen af Sjuttio Fem R:dr , om den af
R. H. St:r varder beviljad, må Sökanden till godo
beräknas ifrån innevarande 182g års början.
Den 14 December 182g.
Beta n Landen, N:s 35g, 36o. i 6g
N:o 559.
Memorial, ang:de tiden för nästa Revision af
Stals- Banco- och RiksgäldsYerkens räkenskaper
och förvaltning
Sorn R. St:r, enligt 68 §. Riksdagsordningen, böra
utsätta tiden för den revision af Stats- Banco- och
RiksgäldsYerkens räkenskaper och förvaltning, hvilken,
näst efter Riksdag, skall äga rum, och lill hvilken
förrättning de Revisorer, R. StJr härtill utvälja,
böra af K. M:t kallas; alltså och då, hvad Statsverket
beträffar, 1826 års Räkenskaper äro de sista som
nu undergått granskning, och afslutade räkenskaper
för åren 1827 och 1828 blifva nästkommande år att
tillgå, har Utskottet skolat hos R. H. Stil- vördsamt
tillstyrka:
att tiden för R. Sttrs Revisorers nästa sammanträde,
till granskning af ofvannämnde Verks tillstånd, Styrelse
och förvaltning, måtte bestämmas till den i5
September t83o. Den i4 December 182g.
N:o 360.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Memorial JV:o 280, rörande
Creditiven enligt 63 §. RegeringsFormen.
(I.-A.)
Vid detta Memorial, som blifvit bifallet af H- PresteStåndet
den 16 samt af V. BorgareStåndct den 13
270 Stats-Utskottets
sistlidne Oclober, hafva anmärkningar blifvit gjorda,
inom H. R. o. j4. af Hr Grefve af Ugglas, Gustaf,
samt Hrr Rosenblad, Bernhard, och Tham, Vollrath,
innehållande: att, då alla sådane utomordentliga behof,
som emellan Riksdagar uppkomma , borde utgå
af lilla Creditivet, utan någon bestämd skillnad, och
skäl ej vore att bestämma ett Creditiv serskildt för
behof i händelse af missväxt, ett serskildt för KrigsRustningar
och ett serskildt i fall af något annat behof,
lilla Creditivet derföre borde omfatta jemväl densumma,
som, vid inträffande missväxt, för Konungen
borde linnas att tillgå, utan något annat serskildt anslag
i detta afseende; hvaremot det) delniug af Creditivet,
som under flere Riksdagar blifvit gjord, borde
upphöra, och åt Konungen lemnäs rättighet, att, sora
Grundlagen föreskrifver, deröfver disponera utan någon,
i Grundlagen icke föreskrifven inskränkning, hvarigenom
det vore tillfälle att använda Summan så,
som omständigheterne kunde fordra. Och har Ilr Rosenblad
ansett rättast, att härtill anslå Million R:dr.
Hr Cederschöld, Pehr Gustaf, har åter ansett
erfarenheten hafva öfvertygat om olämpligheten, att
inblanda Staten i Spannemåls-uppköp, såsom medförande
förlust för Staten och hinder för den enskilde speculationen,
samt trott att, då mindre Creditivet ändock
nu blifvit föreslagit till dubbelt belopp mot
hvad det ifrån böl jan varit, den af Utskottet tillstyrkta
fördelning deraf kunde bibehållas, enär den grundade
sig på K. M:ts Nåd. Proposition derom år i8i5
då tillökningen i Creditivet beviljades.
Betan konden, N:o 36o. afr
Hos H. BondeStåndet hafva a:ne Ledamöter yrkat
det mindre Creditivets nedsättning till 5oo,ooo R:dr,
i likhet med hvad det år 1810 utgjorde, hvaraf 333,333
Itldr 16 sk. borde disponeras, då Bikels försvar påkallade
utomordentliga anstalter, men den öfrige tredjedelen
eller, 166,666 R:dr 32 sk. anlitas förandra högst vigtiga
och angelägna utgifter, äfvensom att R. St:r måtte
besluta, i likhet med år 1823, härvid fästa det vilkor
”att de utomordentliga behof och föremål, i och för
hvilka de Summor, som deraf uttagas, ansetts erforderlige,
skola fullständigt uppgifvas, och en summarisk
redovisning deröfver upprättas, på det R. Sl:r,
eller deras Revisorer, må deraf kunna erhålla en ledning,
till vinnande af nödig kännedom om desse medels
användande i hvarje enskildt fall.”
Många andre af Ståndets Ledamöter hafva dock ansett
nödvändigt, att det mindre Creditivet blefve bestämdt
till 1 Millioner R:dr, och att deraf 1 Million
afsattes till upphandling af Spannemål i fall af missväxt,
och 1 Million för Rikets försvar samt andre högst
vigtiga och angelägna ändamål.
Hvad, i anledning häraf, först angår den anmärkning,
att det mindre Creditivet bordt bestämmas till
så stort belopp, att erforderlige tillgångar deruti jemväl
kunde påräknas för händelser af missväxt, får Utskottet
anmäla, det Utskottet icke ansett sig böra
i sammanhang med frågan om de i 63 §. Reg.F.
samt de i 3o §. R.O. oraförmäldte CreditivSummor,
upptaga frågan om ett serskildt SpannemålsCreditiv,
hvilken sistnämnde blifvit serskildt väckt genom en
K. M:ts Nåd. Proposition, sorn är remitterad till gemensam
behandling med 2:ne andre Utskott, nemi.
Banco- saint Allmänna Besvärs- och EkonoraiUtskotten.
Ffågorne hafva i följd deraf måst skiljas åt. Och
komma Utskotten ofördröjeligen, att deras förslag,
ang:de SpannemålsCreditivet samt hvad dermed äger
gemenskap, R. 'Stirs pröfning underställa.
Beträffande derefter, den yttrade tankan inom H.
BondeSlåndet> alt en ytterligare nedsättning i beloppet
af det mindre Greditivet, än den Utskottet föreslagit,
borde äga rum; så enär inom samma RiksStånd
flere Ledamöter varit af en stridig mening, och, genom
yrkandet af samma Creditivs förhöjning till 2
Millioner, hvaraf en Million borde utgöra tillgången
för Spänne måls-uppköp, godkänt den Summa af En
Million, hvartill Utskottet föreslagit, att det Mindre
Greditivet må bestämmas; anser Utskottet sig icke böra
förändra dess i detta afseende afgifne utaf 2:ne
RiksStånd redan godkände tillstyrkande.
Finnande Utskottet icke eller skäl, att frånträda
dess förslag om Summans fördelning, eller att deraf
|:delar böra vara att tillgå för oundvikligen nödige
anstalter till Rikets försvar och ftdel för andre högst
vigtiga och angelägna ändamål, destomindre som en
sådan fördelning icke är emot Grundlagen stridande,
och såsom anfördt är, grundar sig på K. M:ts eget
Nåd. förslag vid det tillfälle, då beloppet af mera
uämn
-
Betähkanden, N:s 36o, 36r. 5.7,3
nämnde Creditiv förhöjdes mot hvad år 1809 i samma
afseende beviljades.
Förblifvande Utskottet således i allo vid innehållet
af dess i detta ämne förut afgifne Memorial.
Den 14 December 1829.
Reservation:
J V
Af Hr von Hartmansdorff, Aug.: D/r 63 5- Reg.-  Formen icke utsätter någon fördelning af det mindre
Creditivet till de dermed åsyftade ändamål; så anser
jag äfven origtigt af StatsUtskottet, att, blott på grund
af bruket, föreslå någon sådan fördelning, utan får
jag deremot reservera mig.
\
Häruti hafva Hr Friherre v. Sprengtporten , samt
Hrr Riben, C. IV., Lefrén, J. P., Noréus och Santesson
instämt.
N:o 361.
R. H. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial
i fråga om förlängning af Arrend eContractet
på Starby Kungsgård för Majoren Wult
von Steijern.
_ ' • : ' ■ ‘ J3 y- :
JJU samtelige Respective RiksStånden, i anledning af
StatsUtskottets Memorial N:o 342 rörande skiljaktiga
Beslut i berörde ämne, under den 11 och i5 innevarande
månad bifallit, att frågan må af Förstärkt
Statsutskott afgöras, bar Utskottet i behörig ordning
5 B. ,8
Y
A
o\
274
Stats* Utskottets
denne dag verkställt omröstning deruti efter följande
af RiksStånden godkände VoteringsPropositioner:
”Den, som bifaller, i enlighet med Preste- och
BorgareStåndcns beslut, att, såsom en lämpelig uppmuntran
åt Majoren von Steijern , han och hans rätts
innehafvare tillerkännas den förmon, att, vid utgången
af nu varande arrende af Starby Kungsgård, tillgodonjuta
en förlängning i Contractet derom på 10
år, och såtedes under berörde tid liela Kungsgården
jemte de ifrågavarande Lägenheterne Valla Slåtten och
Herrsjö Ängen ytterligare, under lika vilkor som nu,
odelade innehafva och begagna; vid hvilken öfverlåtelse
i öfrigt bör iakttages de säkerhetsmåttj som vid
bortarrenderandet af Kronans Fastigheter, i afseende
på lagliga häfden, vården och skötseln deraf vanligen
äga rum, voterar
Vinner Nej; kominer, i enlighet med R. ö. A.s
beslut, att, såsom en billig ersättning åt Majoren von
! Steijern, för det arbete och de kostnader lian å Kungsgården
nedlaggt, till dess förbättrande och bringande
i det skick den nu befinnes, bemälde Major och hans
rätts innehafvare att tillerkännas den förmon, att på en
tid af 20 år, räknade ifrån nuvarande arrendets slut,
innehafva och begagna de 2:ne öfver l mil ifrån
Kungsgården belägne af Majoren odlade Lägenheterne
Valla Slåtten och Herrsjö Ängen, emot årlig afgift derföre
till K. M:t och Kronan af den ränta, som, en
-
ja.
Den det ej vill, voterar’
Nej.
Betänkan den, N:o 361. 27$
ligt redan skedd skattläggning, finnes desamma äsatt.
Bernandes santina Lagenheter, sorn, i följd häraf, under
berörde lid af. 20 år Kungsgården frånskiljas, efter
samma års förlopp, i icke sämre skick än nu, oell
utan ali ersättning för derå vidare gjorda förbättringar,
lill Kungsgården åtefläggäs, äfvensom i Öfrigt,
vid den härigenom medgifna upplåtelsen, iakttagas de
säkerhetsmått, Sorn, vid boi tariendérandet af Kronans
Fastigheter, i afseende på lagliga häfden; vården och
skölsein deraf vänligen ägä rum.”
Propösitionernfe hafva blifvit besvarade med 104
Ja och i5 Nej; och som Ja vunnit, alltså är bifallit,
att såsörn en lämpelig uppmuntran åt Majoren von
Steijern , han och hans rätts innehafvare tillerkännas
den förmon, att, vid utgången af nuvarande arrende
af Starby Kungsgård, tillgodonjuta en förlängning i
Contractet derom på 10 år, och således under berörde
tid, hela Kungsgården, jemte de ifrågavarande Lägenheterna
Kalla Slätten och Herrsjö Jugen ytterligare,
under lika vilkor som nu, odelade innehafva och
begagna; vid hvilken öfverlåtelse i öfrigt bör iakttagas
de säkerhetsmått, som, vid bortarrenderandet af
Kronans Fastigheter, i afseende på lagliga häfden, vården
och skötlseln deraf vanligen äga rum.
Detta har Förstärkta StatsUtskottet skolat hos R.
H. St:r vördsamt anmäla. Den 16 December 1829.
276 Stats-Uts ko 11 e t s
N:o 362.
R. H. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial,
ang:de Bevillning af KronoLotsar.
Sedan samtlige respective RiksStånden under den 20
och a5 sisth November bifallit den af BevillningsUtskottet
i denna fråga föreslagne omröstning af Förstärkta
StatsUtskottet; så har sådan blifvit af Utskottet
denna dag verkställd efter följande, i detta afseende
af RiksStånden godkände Proposition.
”Den, som vill att Lotsar och Lotsdrängar icke
skola ifrån Bevillning frikallas, utan åläggas en lämpelig
[afgift, på |sätt BevillningsUtskottet föreslagit i
Betänkandet N:o 4o röstar
Ja*
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skola KronoLotsar och Lotsdrängar,
likasom Kronans Manskap, vara fria från Bevillnings
utgörande; och kommer ett stadgande derom, att i
BevillningsFöroi dningen intagas.
Voteringen härom utföll med 74 Ja och 4^ Nej.
Och sorn Ja vunnit, äro Lotsar och Lotsdrängar icke
frikailade från Bevillning utan skola erlägga en lämpelig
afgift, på sätt BevillningsUtskottet föreslagit i
Betänkandet N:o 41*
Detta har Förstärkta Statstjtskottet skolat hos R.
H. Si:r vördsamt anmäla. Den 16 December 1829.
*1
Betänkan Jen N:o 363" 27 7
N:o 365.
C
R. H. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial,
angide Grunderne för Bränvins-bränningsrättigheteus
beskattning.
Genom ProtocollsUtdrag af den 27 och 3o sist!. November
samt den 11 innevarande Månad hafva samteJige
Resp. RiksStånden till Förstärkta StatsUtskottet
öfverlemnat afgörandet af de frågor, rörande grunderne
för Bränvins-brännings-rättighetens beskattning,
hvaruti RiksStånden stannat i olika beslut. Och har,
i följd häraf, Förstärkta StatsUtskottet, i den ordning
Grundlagen föreskrifter, anställt omröstning öfver följande,
af Bevillnings-Utskottet uppgifne, utaf Stånden
godkände Propositioner.
1:0 Den som godkänner den vid Bevillnings- Lagsaint
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande
N:o 16 fogade Tariff N:o 1, för beskattningen
af pannéryraden vid enkla Bränvinspannor, röstar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer genom särskildta Voteringar
att afgöras, hvilkendera af de utaf Ridd. o. Ad., BorgareSlåndet
eller BondcStåndet antagna hithörande Tariffer
kominer att lända till efterrättelse.
Voteringen härom har utfallit med Si Ja och 37
Nejj hvarjemte 1 Voteringssedel, såsom dubbel, casserats.
— Och som Ja. vunnit; så kommer den vid
■Vit-;
a
278 StatsUtskottets
Bevillning'-, Lag- samt Allm, Besvärs- och Ekonomiutskottens
Utlåtande N?o (6 fogade Tariff N:o 1 , alt
tjena lill eften ät telse för beskattningen af panneryinden,
vid enkla Bi änvinspannor.
2:0 Den som godkänner den vid Utlåtandet N:o 16
fogade Tariff N:o 2, för beskattning af pistoriska Bläns:
vinspannors pannerymd, röstar
J a •
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer, jemlikt R. o. Ad:s Beslut,
beskattningen för pistoriska och andia, medelst 2:tie
Pannors förening till gemensam afverktiing af uti dem
båda innefattadt niäske, sammansatte Verk, att blifva
åsatt efter samma grunder, sorn för begagnandet af
a:ne patinor i allmänhet stadgadt är.
Desse Propositioner hafva, blifvit besvnrade med
gg Ja och 20 Nej; hvadan och då Ja vunnit, den vid
Utlåtandet N:o 16 fogade Tariff P(:o 2 för beskattning
af Pistoriska Bränyinspannors. pannerymd, B.P godkänd
och antagen,
3:o Den som vill, att, för begagnandet af så kallad
Mäskvärinare, afgiften i och för enkla pannor skalf
förhöjas med 25 proc:t, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; får Mäskyärmare hädanefter, som hit-?
tills, utan särskild afgift begagnas.
Betänkande ii, N:o 363. 27g
Voteringen utföll med 99 Ja och 20 Neji i följd
hvaraf och dä Ja vunnit, det är stadgadt, alt, för
begagnandet nf så kallad Mäskväfmare, afgiften i och
för enkla pannor, skall förhöjas med i5 procent.
4:o Den sorn vill, att, för begagnandet af enkel
reclificator, afgiften i och för enkla pannor skall förhöjas
med 33J procent, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej, p <
Vinner Nej; kommer* hvad hittills gällande Författningar
i detta hänseende stadga, att älven hädanefter
gälla till efterlefnad.
Med 104 Ja och i5 Nej besvarades dessa Propositioner:
Och soru Ja vunnit, skall, för begagnandet
af enkel reclificator, afgiften i och för enkla pannor„
altså förhöjas pied 33J procent.
5:o Den som vill, att, för begagnandet af dubbel
rectifications-apparat, t. ex. den Elglundska, afgiften
i och för enkla pannor skall förhöjas med 5o procent,
voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer hvad hittills gällande Författningar
stadga, att i detta hänseende lända till efterrättelse.
Efter denna omröstning, har befunnits 102 Ja
och 17 Nej.
280 Stats- Utskottets
Ja har således vunnit, hvadan, för begagnandet
af dubbel rectifications-apparat, t. ex. den Elglundska,
Afgift en i och för enkla pannor skall förhöjas med 5o
procent.
6:0-Den sorn vill, att, utom afgiften efter hemmans-
och Stadsjords-värdel, bran vinsskatten skall utgöras
endast efter de för pannerymden antagna Tariffer
och öfrige grunder, voterar
Ja.
ifen det ej vill, voterar
Nej.
••
Vinner Nej; kommer bränvins-skatten att utgöras
efter tillverknings-beloppet, samt Tariffer och öfrige
beskattuingsgrunder endast att tillämpas till ledning
vid minimi-afgifteus beräknande och påläggande; skolandes
genom serskild votering bestämmas antingen
ifrågavarande afgift på sätt PrästeStåndet beslutat,
skall af BevillningsUtskoltet föreslås, eller densamma,
jemlikt BorgareStåndets mening, utgå med en skilling
å hvarje Kanna tillverkadt Bränvin.
Voteringen befanns, efter Sedlarnes öppnande,
hafva utfallit med 49 och 70 Nej; Och som Nej
vänn; beslutades, att bränvins-skatten skall utgöras
efter tillverknings-beloppet samt Tariffer och öfrige
beskattningsgrunder endast tillämpas till ledning vid
minimi-afgiftens beräknande och påläggande; hvadan,
till utrönande huruvida antingen ifrågavarande afgift,
på sätt PrästeStåndet beslutat, skall af BevillningsUtskottet
föreslås, eller densamma, jemlikt BorgareStåndets
mening, utgå med en skilling å hvarje Kanna
Betänkan de n, N:o 363. 281
tillverladt bränvin, serskild Votering anställdes, efter
denna y:de Proposition:
Den sorn vill, att bränvinstillverkningen skall beskattas
med viss afgift per tillverkad kanna, så snart
den efter denna grund beräknade skatt öfverstiger
sammanlagda afgifterna å- Bränvins-redskapen: att om
afgiften sålunda beräknad, icke uppgår till sistnämnda
belopp, den skall påföras efter Tarifferna för pannerymds-afgiften
och öfrige grunder, hvilka, såsom minimi-afgifter,
bibehållas och godkännas: att, till följd
deraf, BevillningsUtskottet skall till R. St:rs pröfning
föreslå afgiftens storlek, samt att det för öfrigt, med
iakttagande af de för bränvinstillverkningens utöfning
stadgade villkor, skall åligga dem, som sig af denna
rättighet begagnat, att till Taxeringen uppgifva föregående
årets tillverkningsbelopp, och tillkomma Taxeringsmännen
enahanda pröfningsrätt af dessa uppgifter,
som, i afseende på Skattskyldiges uppgifter, dem i allmänhet
är tillagd, röstar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vi nner Nej; skall bevillning läggas å bränvinsbränningen
efter tillverkningen och utgå med en skilling u
hvarje kanna tillverkadt Bränvin, samt Tarifferne å pannerymds-afgiften
och öfriga beskattningsgrunder gälla,
såsom minimi-afgiiter för ifrågavarande tillverkning.
De öppnade VoteringsSedlarne hafva innehållit 16
Ja och io3 Nej ; Och då Nej vunnit: så skall Bevillning
läggas å bränvinsbränningen efter tillverkningen
2S2 Stats-Utskottets
och utgå nied en skilling å hvarje kanna tillverlcadt
bränvin saint Tarifferne å pannerymds-afgiften och öfriga
beskattningsggunder gälla såsom minimi-afgifter
för ifrågavarande tillverkning.
8:0 Den sorn godkänner den uti förenade Utskottens
Utlåtande K:o 16 intagne redaction till utte eller
numera 10 §. af 2 Art. Bränvins-Förordningen, tillika
nied senare Mom, af 1 1 §. i 1824 års Kungörelse samt
att således sjelfva afgifterne för minutering af Bränvin
skola framdeles föreslås och bestämmas, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer ifrågavarande §. alt ordagrannt
blifva af samma lydelse, som finnes i K. Kun-,
goldsen af den 19 Maj 1824. -
Omröstningen bäron); har utfallit med 83 Ja och
36 Nej. Enär altså Ja vunnit, är den uti de förenade
Utskottens Utlåtande N:o 16 intagna redaction till ir
eller numera 10 §. af 2 Art. Bränvins-Förordningen,
tillika med senare Mom. af 11 §. i 1824 års Kungörelse
godkänd saint således beslutadt, att sjelfva afgifterne
för minutering af Bränvin skola framdeles föreslås
och bestämmas.
Hvilket allt Förstärkta StatsUtskoltet härmed skojat
hos B. H. St:r vördsamt anmäla.
Stockholm den 16 December 1829.
Belänkanden, N:o 364.
Nio 564.
283
Utlåtande, i anledning af erliållen återremiss
å Betänkandet N:o a56, angående jemkning
i grunderna för Recognitions-skogars skattläggning,
(I.-a.)
Utskottets i berörde ämne afgifne Utlåtande, hvilket
bifallits af H. Ridd. och Adele samt V. BorgareStåndet,
tiar från de andra tyänne RiksStånden blifvit återremitteradt,
på grund af dervid gjorda anmärkningar,
hvilka alla kunna sammanfattas uti det inora Högv.
PrästpStåndet af Hr Prosten Forsslind afgifpe anförande,
hufvudsakligen innehållande: att de nu gällande
grunderna för Itecogintions-skogars skattläggning gro
af menliga följder: för Staten, sorn derigenom, emot
pn ringa inkomst för en gång, för everdeliga tider afsäger
sig de vida större förmånerna af de bidrag soln
ständigt tilltagande utflyttningar och odlingar bereda;
för cle enskilte, hvilkas sjelfbestånd och trefnad samt
odIingsflit derigenom tillintetgöres och qväfves; samt
för Bruksägaren, sorn, emot inbillade, nödgas Utbyta
verkliga förmåner. På dessa uti a.nföiandet fullständigt
utvecklade liufyudgrunder har Hr Prosten Forsslind
yrkat, att K. Förordningen af d, 4 Febr. 1811
måtte i allo upphäfvas och i dess ställe tillstyrkt, att
K. M:t och R. St:r, genom en ytterligare gemensam
försäkran, befästa Bruken för evinnerliga tider ideras
rätt, att, emot en skälig årlig afgift, nyttja för sitt behof
af kol den växande skogen ä de dem af ålder
O
284 Stats-Utskottets
upplåtne Krono-allmänningarne; att likväl marken
under Statens ägande-rätt får, der den kan odlas, utsvnas
åt dem, som tillstånd dertill söka, med skyldighet
att hafva, inom en viss tid, genom röjnings-arbete
verkstält hvarje sådan odling, men under förbud,
att medelst svedjande söka utvidga sina områden, samt
att de nuvarande och framgent uppkommande Hemman
och Torp, ehvad de tillhöra Bruken eller sjelf—
ständiga åboer, skola, så vidt de till ^Ltdels eller måhända
rigtigare till hemman och derutöfver kunna
anses, erhålla skattläggning, då den begäres, och utbrytning
af egna skogsområden under skatterätt, efter
de för afvittringar i de norra Landsorterra gällande
allmänna grunder. I den händelse åter, att B.. St:r
funno för godt; att ytterligare vidblifva 1810 års beslut,
att försälja Recognitions-skogarne till skatte, har
Hr Prosten uti de för dessa Skatteförsäljningar stadgade
grunder föreslagit den förändring, att Skattevärdenngarne
ovillkorligen böra upprättas och fastställas,
enligt den för hvarje ort serskilt gällande skattläggningsmethod,
men att deremot den för Kronan derigenom
uppkommande förlust ersättes genom en å de till
Bruken, på sådant sätt försålda skogshemmanen ålagd
förhöjd bevillning, samt att, innan någs'a sådana skogshemman
till Bruken försäljas, alla på Recognitionsskogarne
nu befintliga Hemman, Torp och lägenheter,
af livad namn och beskaffenhet de vara må, först
varda lagligen skattlagda och med ett emot det åsätta
hemmantalet fullkomligen svarande och genom verkställd
utbrytning bestämdt skogsområde försedda. —
Betänka ndcn, W:o 364. ?.85
Och har Hr Prosten Forsslind slutligen tillagt, att, då
hans framställning i detta ämne helt och hållet grundade
sig pä för handen varande local-förliållanden inom
Dalarne, han till Utskottets bepröfvande öfverlemnade
huruvida de af honom gjorda förslag böra iklädas
form af en undantags-lag för Stora Kopparbergs Län
eller af ett allmänt stadgande, gällande gemensamt äfven
för Wermland och de norra Länen.
I afseende på den först framställde sattsen, att K.
Författningen af år 18r 1 måtte till kraft och verkan
upphöra samt försäljningen af Skogarne inställas, enär
afsigten med de af K. M:t och R. St:r fastställde grunder
för Recognitions-skogarnes användande varit, att
»Skogarne skulle bättre vårdas, en större inkomst åt
Staten beredas samt de å Skogarne verkställda odlingar
under fall ägande rätt öfverlåtas åt sine innehafvare,
kan Utskottet,då de för detta ändamål erforderliga
förberedande åtgärder väl numera hunnit fullbordas
samt sjelfva verkställigheten med försäljningen äfven
vidtagits, men någon verkan af denpa- anstalt ännu
icke kunnat erfaras, — för sin del icke tillstyrka uppliäfvandet
af högstberörde Författning och de deri
stadgade grunder för Recognitions-skogarnes användande.
Hr Prosten Forsslind har dernäst, under förutsättande
att nu gällande grunder bibehållas, föréslagit
den förändring, att skattevärderingarne mätte ovilkorligen
verkställas enligt den för hvarje ort gällande
skattläggnings-method och den derigenom för Kronan
möjligen uppkommande förlust ersättas genom ökad
Bevillning å de till Bruken upplåtne skogshemman.
286 Stats-U tskottets
Sättet att berecia godtgörelse för livad K. M:t och
Kronan, genom skattläggningen efter hvarje orts method,
kan förlora i hittills påräknad inkomst, har utgjort
föremålet för K. M:ts till R. S(:r rörande detta
ämne aflåtne Nåd. Proposition, Och då Utskottet tillstyrkt
antagandet af samma Nåd. Förslag, på de skäl
detsamma innehåller samt Utskottet uti Betänkandet
N:o 156 anfort, kan Utskottet icke understödja den af
Hr Prosten Forsslind i berörde hänseende föreslagnej
från K. M:ts Proposition ej i hufvudsaken titan endast
i sättet skiljaktiga utväg.
Hvad slutligen ängår Hr Prosten Forssiinds hemställan,
att alla å recogäitionsskögärne befintlige odlingar
och lägenheter, af hvad beskaffenhet som helst,
må, innan försäljningen af skogen verksiällesj utbrytas
och skattläggas j så har detina frainställan enahanda
syftning med den äf RiksdägsFullmägtigen
C. G. Fahlander väckta och serskildt besvarade motion.
Anseende Utskottet, på sätt i nästföljande Betänkande
närmare är utveckladt, alla billiga anspråk
i berörde hänseende vara tryggade genom K. Kungörelsen
af den 4 Februarii 1811.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, förblifver
Utskottet vid sina uti Betänkandet N:o 256
gifna tillstyrkanden. Den 18 December 182g.
N:o 565.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Betänkandet N:o 257, rörande väckt fråga
J
f
om skatlemanna-rätt till alla å Recognilionsskogar,
i följd af 181 i års K. Författning,
utbrutne Hemman och Lägenheter.
(i.-A.)
Sedan Utskottet, i anledning af RiksdagsFullmäktigen
från Stora Kopparbergs Län, C. G. Fahlanders i
berörde ämne väckta motion, uti Betänkandet N:o 257
förklarat, det Utskottet ansåg någon Serskilt framställning
å R. Stirs sida icke erforderlig, enär genom K.
Förordningen den 4 Februarii 181 1 fedan var stadgadt,
att Stubbe- Och Röjsel rätts hemman skola bibehållas
vid och under Bohlbya rätt erhålla den för deras
behof erforderliga skog, har detta yttrande af II.
R. o. A. samt V. BorgareSlåndet godkänts, hvaremot,
vid ärendets föredragning inom fl. Prästé- samt HL
BondeStånden, anmärkningar blifvit gjorda af hufvudsakligen
följande innehåll: att Utskottet icke nog fullständigt
behandlat ämnet; att, Oaktadt den bestämdhet
Utskottet förmenar högstberörde Författning äga i afseende
på Stubbe- och Röjsel rätts innehafvare betryggande,
likväl handt, dels att vid utbrytningsförrättningarne,
sådane lägenheter ansetts böra tillgodonjuta ej
Bohlbya utan endast afgärda Hempians rätt och dels att
Stubbe-och Röjsel rätts hemmans åboer blifvit, på grund
af stadgandet i K. Brefvet den 25 Maji 1696, af innehåll
att Förp å de till brukein disponerade allmänningar
skola utrifvas, så framt Bmksägarne ej vilja bibehålla
dem till sina kolarestugor”, ålagde att, emot lösen
efter mätismanna-ordom, till bruken afstå sina hemman,
288 StatsUtskottcts
ehuru ursprungligen äldre än sjelfva Bruksanläggningen;
att undanrödjandet af denna olikhet i behandling vore af
desto större vigt sora oftanämnde lägenheter äfven gå
i arf och köp, samt att något bestämdt stadgande
måtte meddelas, huruvida ifrågasatta lägenheter genom
skattläggningen blifvit helt och hållet sjelfständiga, eljer
örn och på hvad vilkor de anses böra med arbete
betjena Bruken o. s. v. Och har, på grund af
dessa anmärkningar, frågan blifvit till förnyad behandling
af Utskottet, från omnämnde 2:ne RiksStånd
återremitterad.
Utskottet har af sådan anledning ånyo öfver väga t
detta ämne samt genomgått K. Författningen af den
4 Februarii i8ti. Och då Utskottet af ordalydelsen
i densamma ej kunnat fatta annan mening, än att
Stubbe-och Röjselrätts-hemman skola under bohlbyarätt,
erhålla den för deras behof nödiga skogstillgång;
att lägenheter, hvilka med Stubbe- och Röjselrätt innehafvas,
skola af deras odlare ovägerligen få bibehållas,
att äfven de af bruken anlagde torp och verkställde
odlingar, som icke ära affattade, böra, innan
försäljningen af recognitionsskogarne verkställes, förses
med erforderligt skogsfång, men dock såsom billigt
är, Bruken förbehållas; att innehafvarne af Stubbe-
och Röjselrätts-hemman äga sig öppet, att å sådana
lägenheter söka skattläggning samt derå vinna ägande-rätt,
hvaraf åter följer att tjenstbarheters utgörande
till Bruk endast kunna komma i fråga, då de grunda
sig på ömsesidig öfverenskommelse, eller härflyta
från
Betänkande n, N:s 365, 366. 289
från Brukens till odlingarnes verkställande lemnade bidrag,
finnér Utskottet sig, vid sådant förhållande, och
då de uti anmärkningarne framställde olägenheter redan
äro uti högstberörde Författning föresedde och förebyggde
samt då vederbörande EmbetsAuthoriteters beslut,
hvarigenom någon förmenar sig hafva lidit orätt,
kunna dragas under pröfning i en högre instans, icke
äga anledning alt frångå sitt i detta ämne förut afgif«a
yttrande:
det Utskottet anser C. G. Fahlanders ofvannämnde
motion icke föranleda till någon åtgärd å lt:s St:rs
sida. Den 18 December 182g.
N:o 366.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om ändring
i vissa delar af Föreskrifterne rörande
Kronolefverancer och besigtningar derå.
(I-A.)
H. R. o. A. har till Utskottet remitterat ett ai förande
af Hr Friherre Wrangel, Henning, hvaruti, med
anledning af den klagan som icke sällan hördes deröfver,
att Kronolefverancer och de å dem förordnade
besigtningar icke skedde med den rättvisa och oväld,
hvarpå lefverantören ägde anspråk, uppmärksamhet
blifvit fästad på detta ämne, såsom varande af lika
vigt för K. Mits och Kronans som de näringsidkares
rätt, hvilka dylika Jefverancer sig åtaga, och att Författningarne
i dessa afseenden skulle fordra förbättring,
S B. 19
Qqo S t a t s - U tskottets
i synnerhet derutinnan, att de personer, hvilka emottaga
lefveranser, icke måtte få under något vilkor
sjelfve uppträda, hvarken såsom lefverantörer eller
såsom besigtningsman, samt att till besigtningar måtte
utses sådane män, som, jemte fullkomlig sakkännedom,
ägde den oberoende ställning, att de, hvarken
af lefverancens åtagande af vissa personer, eller
af den lefvererade varans approbation eller kassation,
kunde anses äga någon fördel, hvilket efter hvad motionären
förmodat, på långt när icke alltid vore förhållandet;
hemställande motionären derföre, om icke
ifrågavarande besigtningar kunde i tvistiga fall afgöras
genom en slags Jury. Och då billigheten tycktes
fordra, att de utskylder, som af jordbrukaren erlades,
så vidt det med Statens fördel vore förenligt, på ett
välgörande sätt återverkade till landtmanna-näringens
Lästa, har motionären tillika föreslagit, att det måtte
anses tillhöra K. KrigsCollegium omedelbart, att bestämma
det rationspris, enligt lägsta anbud vid skeende
Auction på stället inför K. M:ts Befallningshafvande,
hvilket för utfodring af Artilleri- och CavalleriHästar
beviljas, äfvensom det blifva vederbörande Regementsbefäl
förbudi t, vid ansvar, att låta verkställa
utfodringar på annat sätt, än efter de föreskrifter,
hvilka före Auctionen på det nogaste uppgifvas och
bestämmas.
Utskottet anser, hvad i ofvanberörde motion blifvit
af Friherre PVrangel anmärkt, innefatta omständigheter,
hvilka, i händelse de verkeligen skulle äga
rum, utgöra missbruk af eller afvikelser från de rö
-
Betä nkanden, N:o 366. 2g t
rande Kronolefverancer och besigtningar derå, utkomne
Författningar. Och som desse Författningar
lemna hvar och en, som dei till linner sig befogad,
öppen rätt att söka rättelse uti åtgärder som emot Författningarnes
föreskrifter kunna vidtagas; altså har
Utskottet
ansett Friherrens motion, som icke eller upplager
något förslag till ändring i Författningarries Stadganden,
icke föranleda till någon åtgärd å R. Sltrs sida.
Och ehuru Utskottet, som, på sätt Betänkandet
]V:o 62 sid. 26g innehåller, redan förut tagit kännedom
af de nu gällande Föreskrifter för KronoAuctioner
för Landt- och SjöFörsvaret jemte besigtningar å
varor eller arbeten som till dess behof förfärdigas,
tror, att till befordrande af mera säkerhet för Lefveranter
i allmänhet och större benägenhet att ingå i
lefvereringar till K. M:t och Kronan, hvaraf bör uppkomma
en större tällan och deraf följande lägre priser
å de för Kronan behöflige varor, någon förändring
i de härom varande Författningar skulle kunna vara
behöflige; likväl och då Utskottet ansett sig icke vara
i tillfälle, att, med den kännedom af alla härtill
hörande omständigheter som erfordras, ingå i desse
detailler, utan att denna pröfning destohäldre bör
till Styrelsens omsorg öfverlemnas, som anslagens tillräcklighet
i väsendtlig mohn derpå beror; har Utskottet
icke funnit lämpligt, att med något förslag i detta
ämne till R. St:r inkomma.
Den 18 December 182g.
Stats-TJtskottets
N:o 567.
Utlåtande, i anledning af K. M:ts till R. St:r
' aflåtne Nådiga Skrifvelse, angående det å
RiksStatens Tredje HufvudTitel uppförda
Anslag till Durchmarclie-kostnader.
(R:gs-A.)
Samtlige RiksStånden hafva till Utskottet remitterat
följande:
”Kongl. M a j: t s
Nådiga skrifvelse till Rikets Ständer, angående
det å RiksStatens Tredje HufvudTitel
uppförde Anslag till Durchmarchs-kostnader.
Gifven Stockholms Slott den 5 December
1829.
Kongl. Maj:t, som emottagit Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse af den 11 nästlidne November,
angående skjutsväsendet, har deraf inhemtat bland
annat, att R. St:r på anförde skäl anhållit, det Kronoskjutsen
hädanefter må betalas lika med allmän
Gästgifvarskjuts, så väl för hästar, som vagn.
Då Kongl. Maj:t, uti Dess Nådiga Proposition till
Rikets nu församlade Ständer, angående StatsVerkets
tillstånd och behof, föreslagit nedsättning af det å
Tredje HufvudTiteln uppförda anslag för Durchmarchkostnaders
bestridande ifrån 3o,ooo Riksdaler, som
detsamma tillförene utgjort, till 25,000 Riksdaler, hvilken
Summa jemväl lärer vara af Rikets Ständer fasttälld;
så var den antagna möjligheten af en sådan
Betänkanden, N:o 367. 293
nedsättning' grundad på förhållandet de föregående
åren, samt, i följd deraf, på förutsättningen af ett
oförändradt förblifvande vid de Stadganden, sora bestämma
grunderne för Kron oskjutsens liqviderande.
Men om Kronoskjutslegan skulle, på sätt Rikets Ständer
begärt, betalas lika med Gästgifvarskjuts, eller
höjas ifrån 8 skillingar milen till det dubbla beloppet
af 16 skillingar, utom vagnslega, hvilket Kongl. Maj:t,
efter vederbörandes förutgångne hörande, vill till pröfning
företaga; så skall ock den följd deraf sannolikt
inträffa, att det nedsatte, på förra skjutslegän beräknade
anslaget blifver, äfven med iakttagande af möjligaste
hushållning, till fördubblade kostnader otillräckligt.
Kongl. Maj: t har funnit sig föranlåten att fästa
Rikets Ständefs uppmärksamhet å detta förhållande,
äfvensom å angelägenheten deraf,' att, såsom en följd
af Rikets Ständers nu framställde underdåniga önskan
om Kronoskjutslegans förhöjande, ett sådant beslut
tillika vidtages, hvarigenom beredes en möjlighet att
berörde framställning antaga, utan äfventyr af de olägenheter,
hvilka skulle åtfölja den på samma gång
förutsedde bristen i anslaget för Durchmarch-kostnaderne.
"
Kongl. Maj:t, som för ifrågavarande ändamål dock
icke anser Sig böra af Rikets Ständer nu äska etf,
till bestämdt belopp förhöjdt anslag, hälst frågan om
Kronoskjutlegans förhöjande icke är, eller sannolikt
kan, under Rikets Ständers sammanvaro, blifva sluteligcn
afgjord; vill fördenskull vid denna Riksdag in
394 Stats-Utskottets
skränka Sig dertill att föreslå, det Rikets Ständer, folden
händelse, att deras underdåniga framställning om
Kronoskjutslegans förhöjande varder af Kongl. Majit,
vid framdeles skeende pröfning, antagen, ville medgifva
Kongl. Majit rättighet alt af RiksgäldsContoiret
fiska medel till betäckande af den brist i anslaget för
Durchmarehkostnadernes bestridande, som, i följd af
en sådan förhöjning något år kan komma att uppstå;
emot det att den behållning, som å samma anslag
möjligtvis kunde ett annat år äga rum, blefve för ifrågavarande
behof reserverad.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all
Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum ut
supra.
«
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk:'
Vid öfvervägande af hvad K. Mit sålunda i Nåder
behagat framställa, har Utskottet
ansett, sig böra tillstyrka, att, derest, i enlighet
med R. H. Stlrs i underdånighet anmälde önskan,
legan för Kronoskjuts varder förhöjd ifrån Atta
till Sexton Skillingar milen, eller lika med hvad för
Gästgifveriskjuts erlägges, den brist, som, i och för
en sådan förhöjd betalning, något år kan komma
att uppslå i anslaget af a5,ooo Rldr till Durchmarchkostnader
å RiksStatens Tredje HufvudTitel må, efter
reqvisition utaf RiksgäldsContoiret, StatsVerket ersättas
och godtgöras; emot det att den behållning,
som å Anslaget möjligtvis kan ett annat år äga rum,
