# ID: svediakorp-gov1950
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 28,353
# sentences: 1,061
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Betänkanden, N:o 3o4-
nen utgjorde
samt Taffelpenningar, Skjuts-och Fouragemedel
,, 3ooo.
tills. R:dr tiooo.
hvaremot H. BondeStåndet afslagit Utskottets tillstyrkande
i denna Punct.
Genom 3 Stånds beslut är väl sålunda totalbeloppet
af de lonevilkor, som för FördelningsGeneralerne
skola bestås, faststäldt. Men i afseende på hvad deraf
skall utgöra anslag för taffelpenningar> skjuts- och
fourage-medel är icke något af R. o. A. bestämdt.
Då PrästcSländet och BorgareStändet i denna fråga
äro ense och hvad de derom beslutat öfverenstämmer
med den åsigt Utskottet haft, då det i Betänkandet
N:o i32 föreslog nedsättningen i den af K. M:t
föreslagne Summa 7000 R:dr, till 6000 R:dr, nemi.
att minskningen skulle komma att äga rum på Taffelpenningarne
och Fourage-medlen, hvilka borde nedsättas,
de förra till 1400 R:dr och de senare till 600
R:dr samt tillhopa med Resekostnads-medel utgöra
sammanlagdt 3ooo Rtdr; får Utskottet nu inbjuda R.
o. A._, att förena sig med H. PrästcStändet samt V.
BorgareStändetj i hvilket fall denna fråga likaledes genom
3 Stånds beslut varder afgjord.
I frågan om lönevilkoren för de öfrige 3 Genera'erne,
nemi. Cavallcri-lnspecteuren General-FältTygmiistaren
och Generalen för Fortification_, hvilka
lonevilkor Utskottet föreslagit lill 45oo R:dr för hvardera,
utom resekostnadsmedel, som efter räkning bö
-
4g6
Stats-U tskottets
ra utgå, liar H. R. o. A. bestämt Summan till 5ooo
Jtldl', men II. Präst eStändet och V. BorgareStändet
bifallit Utskottets tillstyrkande, samt H. BondeStåndct
åter afslagit all tillökning å Stat för desse Generaler.
Till följd häraf ocb då de 3 första RiksStånden
äro i så måtto ense, att de alla ansett löner för
desse 3 Generaler skola på GeneralsStaten uppföras,
finner Utskottet sig böra inbjuda R. o. A._, att, med
frånträdande af sitt förut fattade beslut, instämma
med H. PrästeStåndet samt V. BorgareStändet ^ då
genom 3 Stånds beslut varder gilladt äfven hvad Utskottet
i afseende pä beloppet föreslagit; men skulle
R. o. A. icke finna sådant lämpligt då lärer Votering
af Förstärkta Stats-Utskottet böra anställas öfver den
proposition:
i:o Den, som bifaller, att Caval/eri-1 nspecteurens>
General-FciltTy ginus tårens och Generalens för Fortification
lönevilkor blifva för hvardera 45oo R:dr, utom Résekostnadsmedel,
som efter räkning böra utgå, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; blifva desse Generalers lönevilkor,
utom resekostnadsersättningen , för hvardera 5ooo R:dr.
Beträffande åter beloppet af Taffelpenningar ne och
Fourage-medlenj sorn ! AflöningsSumman för sistnämnde
3 Generaler böra inbegripas, är serskildt yttrande
derom icke afgifvit af II. R. o. A. samt V. BorgareStändct.
Men då likväl BorgareStdndet fastställt lönebeloppet
i öfverensstämmelse med Utskottets förslag,
Eetänkanden, N:o 3o4- 497
oell således synes, lika med H. PräsleStåndet, sorn
fördelat Summan i 3ooo R:dr till lön samt i5oo R.-dr
till Taffelpenningar och Fourage-medel , hafva godkänt
den af Utskottet afsedda beräkning, att nedsällningen
i lönevilkorjbn jemväl för desse Generaler,
emot hvad K. M:t föreslagit, skall äga rum i afseende
på Taffelpenningar nes och Fourage-medlens belopp,
men lönen förblifva 3ooo R:dr; inbjudes H. R. o. A.
att i denna mening instämma, samt, lika med H.
PrästeStåndet och V. BorgareStåndet j antaga Taffelpenningarnes
och Fourage-medlens beräknande till
i5oo R:dr.
Angående den af Utskottet tillstyrkta pensionsrätt
för de 9 Generalerne vid 65 års ålder, hvarvid
likväl på en gång ej flere än 2 sådane pensioner borde
bestås, är förslaget derom bifallit af H. PrästeStåndet
j men afslagit af H. B ondeSlandet j hvaremot
V. BorgareStåndet beslutat: att Pensionsrummen för
Generaler må blifva Trennc, att StatsAnslaget för
hvardera pensionen skall bestämmas till 2000 R.-dr och
att denna Pcnsions-reglering för Generaler endast mä
gälla till nästa Riksdag. Och äro, enligt R. o. A.-s
beslut, alla q Generalerne förklarade berättigade till
pensions åtnjutande vid 65 års ålder j i likhet med
Landshofdingar, på sätt K. M.-ts Nådiga Proposition
i detta ämne innefattar j likväl under förbehållatt
så stort belopp sorn en General erhåller i pension
från Arméens PensionsCassa borde afdragas på den
pension han af Staten komine att åtnjuta.
4g8 Sta ts-Ut skottets
I anseende till desse, alla 4 sins emellan stridiga,
beslut, har Utskottet funnit något annat förslag till
sammanjemkning icke kunna äga rum, än att, så vida
icke R. o. A. och BorgarcStändct skulle vilja, lika
med VrasteStlindet; låta vid Utskottets tillstyrkande i
detta fall bero, hvarigenom 3 Stånds beslut , om endast
2 Generals-pensioners utgående på en gång, uppkommer,
R. o. A: saint PrästeStåndet inbjudas, att
uti V.
Finnes det icke böra ske, och ej eller H. PråsteStdndet
samt V. BorgareStändet kunna sig om samma
beslut som R. o. A. förena, samt följakteligen hvart
och ett af de 3 RiksStånden, som Generalernes pensionerande
af StatsVerket vid 65 års ålder bifallit,
förblifver vid sitt redan fattade beslut; föreslår Utskottet
till omröstning af Förstärkta StatsUtskottet,
följande propositioner:
2:0 Den, som bifaller att Pensionsrummen för
Generalerne å Allmänna IndragaingsStaten må blifva
2 på en gång, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer serskild votering att verkställas,
huruvida samma Pensionsrum skola blifva 3
till antalet på en gång, med Stats-anslag för hvardera
pensionen af 2000 R:dr E:co samt denna Pensionsreglering
gälla endast till nästa Riksdag; — eller ock
alla 9 Generalerne förklaras berättigade till pension
vid 65 års ålder, i likhet med Landshöfdingar, likväl
Betänk anden, N:o 3o4- 499
under förbehåll, att så stort belopp som en General
erhåller i pension från Armeens PensionsCassa bör
afdrågas på den pension han af Staten komme att åtnjuta.
3:o Den, som bifaller att pensionsrummen för Generulerne
på Allmänna IndragningsStaten inå blifva 3
på en gång med Stats-anslag för hvardera pensionen
af 2000 R:dr B:co, samt denna Pensions-reglering
gälla endast till nästa Riksdag, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; äro alla 9 Generalerne förklarade berättigade
till pensioners åtnjutande vid 65 års ålder, i likhet
med Landshöfdingar, likväl under förbehåll: att så
stort belopp, sorn en General erhåller i pension från
Aromens PensionsCassa bör afdragas på den pension
lian af Staten kommer att åtnjuta.
I det fall åter, att R. o. A. ensamt skulle linna
godt, att instämma med H. PrästcStändetj eller V.
BorgareStåndet allena förena sig med H. PrästeStändetj
då lärer votering böra anställas, i förra fallet,
efter denna proposition:
4:o Den, som bifaller att pensionsrummen för
Generalerne på Allmänna IndragningsStaten blifva 2
på en gång, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; komma desse Pensionsrum att blifva
3, med StatsAnslag för hvardera pensionen af 2000
5oo Stats- Utskottets
R:dr B:co, samt denna Peusions-reglering gälla endast
till nästa Riksdag och i sednare fallet efter
följande proposition:
5:o Den, som bifaller att pensions-rnmmen för
Generalerne på Allmänna IndragningsStaten blifva 2
på en gång , voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; äro alla g Generalerne förklarade
berättigade till pensioners åtnjutande vid 65 års ålder,
j likhet med Landshöfdingar, likväl under förbehåll,
att så stort belopp, som en General erhåller i pension
från Arme'ens PensionsCassa bör afdragas på den
pension som han af Staten kommer att åtnjuta.
Utskottets Förslag, att för General-Adjutanten ett
arfvode af 3oo R:dr i månaden må på Stat uppföras,
är bifallit af Högv. PrästeStändet samt Vallöf]. BorgareStåndetj
men af Hederv. BondeStåndet afslagit,
enär sistbemälte RiksStånd beslutat, alt de för GeneralAdjutanlen
och dess Expedition vid sista Riksdag snvista
StatsSummor må till oförändrade belopp fortfarande
utgå; deremot Ridd. och Adeln förklarat samma arfvode
böra till 4°° R;dr i månaden å Stat uppföras.
Vid detta förhållande och då 2 Stånd äro ense
om hvad Utskottet föreslagit, inbjuder Utskottet Ridd.
och Adeln, att frånträda dess förut tagne beslut och
instämma i H. FrästeStanclets samt V. BorgareStändels,■
hvarefter genom 3 Stånds beslut berörde arfvode varder
till 3oo R:dr bestämdt.
' .x ‘ ;v . * V- i*.
Betänk anden, N:o 3r>4. 5or
Antages denna inbjudning icke af H. Ridd. oell
Adeln, då varder, till omröstning af Förstärkta StatsUtskottet,
följande proposition nu tillika föreslagen:
G:o Den, sorn bifaller alt ett arfvode af 3oo R:dr
i månaden för General-Adjutanten å Stat uppföres,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, bestämmes samma arfvode till 400
R:dr B:co i månaden.
7:de Puncten af Utskottets Utlåtande, rörande
Commendants-Staten bär bifallits oförändrad af både
H. PråsteStandet och V. BorgareStändct, men af H.
Ridd. och Adelil med den förändring, att arfvode! för
Gommendanten å Marstrands Fästning bestämts till
700 R:dr Banco; hvarjemte BondeStåndet i denna,
likasom uti näst förestående fråga, beslutat, att dea
härtill vid sista Riksdag anvista Summa må till oförändradt
belopp fortfarande utgå.
Då nedsättningen för Commendanten i Marstrand,
ifrån 700 till 6ooR:dr, af Utskottet skett på den grund,
att bemälte Commendant, jemte förut åtnjutne 600
R:dr, å Allmänna IndragningsStaten uppbär till hushyra,
intilldess Boningsrum i Kronans hus för honom
blifva att tillgå, 100 R:dr årligen, om hvilkas upphörande
fråga icke blifvit väckt, anser Utskottet sig böra
härpå fästa Ridd. och Adelns uppmärksamhet, med
5o2 Stats-Ut skot tets
hemställan, huruvida icke Ridd. och Adeln, i följd
deraf, vill frånträda dess ofvanberörde beslut och instämma
med H. PrästeStändet och V, BorgareStdndet.
Men skulle Radd. och Adeln härtill icke vilja lemna
bifall, utan vid sitt redan meddelade Utlåtande i detta
ämne förblifva; anser Utskottet Förstärkta StatsUtskottet
böra rösta öfver den Proposition:
7:0 Den, som bifaller, att arfvodet för Commendanten
å Marstrands Fästning bestämmes till 600 R:dr,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej: fastställes samma arfvode till 700 R:dr.
Enligt hvad sorn blifvit anfördt i io:de Puncten
af Betänkandet N:o iÖ2 samt, med ändring i åtskillige
delar deraf, ytterligare i io:de Puncten af Utlåtandet
N:o äSg, innefattar Utskottets sluteliga Förslag till R.
St;r, i afseende på Indelta Arméens Befäls löner.-
Att regleringen af Befälets löner må blifva verkställd,
på det sätt Utlåtandet N:o 23g sid. 117, 118
ng jemte åtföljande Tabellen innehålla; nemligen med
1823 års Statsanslag, Chefsindelningen vid f. d. Adelsfane-Regementet,
Corporalstunnor och Contante löner,
Boställen för LifRegements Grenadier-Corpsen af de
till Kronap indragne till ett belopp af 3oo6 R:dr 42
sk.,
Betänk anden , N:o 3o4. 5o3
sk., samt en fyllnadssumma i Contant af 48,000 R:dr;
med tillstyrkande hvaraf Utskottet tillika föreslagit:
att hos K. M:t R. St:r i underd. anhålla, det K.
M:t täcktes hufvudsakeligen bifalla samma Förslag
till Indeldta Aromens lönereglering och låta det, på
sätt K. M:t i Nåder finnér lämpligt, gå uti verkställighet
i den mohn de påräknade tillgångarne för
afsedde ändamål kunna disponeras;
hvarjemte, då Utskottet för sin del varit öfvertygadt,
att, hvad sålunda föreslagit blifvit, borde, för en längre
följd af år, fylla behofvet för denna gren af Statsförvaltningen
samt att ett större anslag för Aromens
Befäl skulle öfverstiga Nationens förmåga, Utskottet
tillstyrkt:
att R. St:r uti underd. skrifvelse till K. M:t ang:dé
löneregleringen för Armeen uttrycka en sådan öfvertygelse
:
att, enär Utskottet trott någon minskning uti den i
K. M:ts Nåd. Förslag upptagne personal kunna tillvägabringas,
underd. hemställan af R. St:r måtte göras:
om vidtagande af någon sådan förminskning, der
den lämpligen kan äga rum;
att Subalterner och de till vissa Stationer ej inskränkte
Tjenstemän, der tillgången sådant medgifver, må på
lori få sig anviste visse andelar af lSoställs-arrenden,
att i lika ordning med annan löneinkomst tillträdas;
att för upprätthållandet af en allmän Cassa, till
jemkning af Accorderne inom Indelta Aromens Befäl,
anvisning på RiksgäldsContoiret må gifvas å erhållan
4
B. 33
' > \
5o4 Ståts-Utskottets
de Förskott, dock ej utöfver en Summa af 100,000
lt:dr, och emot skyldighet till återbetalning så fort
någre medel inflyta; börande, vid hvarje serskild lyftning,
den inträffande Tjenste-Successionen för R. St:rs
Fullmäktige uppgifvas och alla nödige handlingar för
dem vara tillgänglige samt vederbörande CassaStyrelse
afgifva ansvarsförbindelse för medlens återbetalning;
samt slutligen att R. St:r hos K. M:t göra underd.
hemställan , att Indelta Armeens Officerare ej mindre
må erhålla tillstånd att, efter undergången behörig
examen, idka Landtmäteri, än äfven dertill uppmuntras,
dock utan att sådant må, i befordringsväg, leda
till förfång för Landtmäteristaten Tjenstemän.
De, i anledning häraf, af de respective RiksStånden
fattade Beslut innehållat
II. Ridd. oell Adelns;
"Att Ståndet Junnit för godt, att i och för Löneregleringen
för Indelta Arméens Befäl bestämma, ett
anslag aj 66 ,ooo R.ilr Banco, med förklarande derjemte,
att uiulerd. anhållan borde göras hos K. M.-t,
det K. M;t täcktes med de sålunda beviljade anslagen
för Indelta Arméens Befält låta på sätt K. M:t lämpligast
finner i och i den mohn anvista tillgångar dertill
blifva disponible, Verkställa en lönereglering, med syftning
till återförande af Befälets löner i öfverensstämmelse
med Indelningsverket och medförande den möjligaste
likhet uti Lönevilkor för hvarje grad inom
sanima Regemente och Corps, hvilken reglering vid nästa
Riksdag borde R. St.-r meddelas, för att derefter till
Betänkan den, N.‘o 3o4. 5o5
sine iletailler ii Stat uppföras; i följd hvaraf ej mindre
den af Utskottet fÖreslagne underd. skrifvelse till
K. M.-t, deruti skulle uttryckas elfin öfvertygelse, alt
ett större anslag för Arméens Befäl, än det af StatsUtskottet
tillstyrkta, skulle öfverstiga Nationens förmåga,
komnie att förfalla, än ock Utskottets yttrande,
ang.de
Handlingar ne; hvaremot Utskottets i denna Punct i
öfrigt gjorda hemställanden, dels ang.-de Anvisning ä
nödigt förskott lill jemkning af Accorderne, dels ang.cle
Officerares vid Indelta Arméen upmuntrande, att idka
Landtmäteri, af Ridd. och Adeln bifollos.J‘
II. PräsleSlåndels;
”Alt Ståndet bifallit hvad Utskottet härvidföreslagit
och hemställt, likväl med iakttagande af den f örändring
sorn af Ståndets beslut vid 2;a Punden af Utlåtandet,
rörande GcneralitelsStalen, bhfver en följd, samt med
det förklarande, att vid af- och tillträde utaf de under
löne.rne belöpande andelar af arrenden för utarrenderade
Boställen borde förhållas på sätt Författningarna
om Fardag stadga. Derjemte Ståndet beslutat, att de
af Utskottet, pag. 11g, 120 och 121 i Uti. N.-o 23g,
föreslagne underd. framställningar till K. M;t borde
sammanfattas uti en underd. skrifvelse af innehåll, att
R. St.r, under den förhoppning, att de af dem till löneregleringen
för Indelta Arméens Befäl beviljade anslag
i det närmaste komma att svara emot behojvet
för denna gren af Statsförvaltningen, och genom någon
möjligen verkställbar indragning till en del af det för
5o6 Stats-TJtskottets
Beväring!-Mans kapel.1; Eåcercice iimnacle Tredje Bataillons
Befäl; i någon mohn kunna förökas; i underd.
anhålladet K. M:t täcktes med de sålunda för ofvanbemält
ändamål beviljade anslag låta, på sätt K. M:t
lämpligast finner och i den mohn anvisade tillgångar
dertill blifva disponible ; verkställa en lönereglering
med syftning till återställande af befälets löner i öfverensstämmelse
med Indelningsverket och medförande den
möjligaste likhet i lönevilkor inom hvarje Regemente
eller CorpsV
V. BorgareStåndets :
” Att Ståndet bifallit Utskottets Utlåtande N:0 2uQ
rörande löneregleringens generella uppgörande; rörande
anvisningen af vissa andelar af Boslälls-arretiden på
lön åt Subalterner m. fl. s likväl med det vilkor, å
Ståndets sida} att vid tillträde af MilitaireStatens Boställen;
För)attningarne om laga far dags tillgodonj litande
böra i allmänhet fortfarande gälla s
piéens Accorders samt ang.-de Officerares uppmuntrande
alt idka Landtmäteris hvaremot Ståndet funnit den
i Betänkandet IV.-o 1?j2 pag. l8fj Jöreslagne underd.
hemställan till K. M:t af R. St.-r, om vidtagande af
förminskning af Indelta Arméens Befäl; der den lämpligen
kan ske; icke skola eg a rum.
H. BondeStändets;■
”Att; jemte det Ståndet afslagit hvad Utskottet tillstyrkt,
Ståndet beslutat; att R. St.r böra hos K. M.l i
underd. anhålla> det K. Md behagade, med de redan
Betänk anden, N:o 3o/f. Soj
varande lönetillgångarnc för Indelta Arméens Befäl, och
efter de indragningar i Befälets antal, som K. Alt kan
finna lämpelige, verkställa en sadan lönereglering inom
Befälet, sorn K. M.t pr öfvar bäst uppfylla ändamålets
dock med syftning till Lönerncs återförande i öfverensstämmelse
med IndclningsVerkel/’
I fråga nu först om beloppet af den tillökning i
Statsanslaget för Indelta Arméens Befäl, som, för verkställigheten
af en lönereglering för samma Befäl, 3
RiksSlånd ansett vara erforderlig, hafva H. PrästeStåndct
oell V. BorgareStåndet bifallit den Summa af
48,000 R:drB.'co, hvilken Utskottet sluteligen tillstyrkt
såsom fyllnad emellan de 225,793 R:dr 23. 6., som för
regleringen ansetts i Contant behöfvas och de 177,793
Pudr 23. 6., hvilka påräknats härtill af förut varande
tillgångar, vara disponible; hvaremot H. Ridd. och
Adeln i detta ändamål bestämt ett anslag af 66,000
R:dr Banco:
Enär således 2 Stånd äro ense om det belopp Utskottet
föreslagit, finner Utskottet sig böra inbjuda If.
Ridd. och Adeln, att derom med H. PrästeStåndet och
V. BorgareStåndet sig förena. Men om sådant icke af
Ridd. och Adeln bifafles, lärer votering komma att
af Förstärkta SlatsUtskotlet verkställas efter följande
proposition :
8:0 Den, sorn bifaller en tillökning i Stats-Anslaget
för Indelta Armeens Befäls aflöning på sätt Utskottet
föreslagit,' nemi. med 48,000 R:dr i Contant och
af de till Kronan indragne Boställen 3oo6 R:dr 42 sk.?
voterar Ja
5o8 Stats-Utskottets
Den det ej vill, voterar
Nej,
Vinner Nej; tillökas samma Stats-anslag med 66,000
R:dr B:co,
Beträffande äler de, i sammanhang med anvisningen
af ifrågavarande anslag, af Utskottet föreslagne
särskildta hemställanden, hafva
a) i afseende på underd. hemställan om minskning
i Befälets personal, 2 Stånd icke bifallit Utskottets
iörslag, hvilket således förfaller.
b) i afseende på tillträdet af de under löncrne belöpande
andelar af arrenden för Boställen, 2 Stånd
afslagit Utskottets hemställan, hvilken således äfven
förfaller.
c) i afseende på Creditivet af 100,000 R:dr i RiksgäldsContoiret
för en Allmän Cassa, till jemkning af
Armeens Accorder, 3 Stånd härtill lemnat bifall, hvarföre
Utskottets berörde hemställan är af R;s St;r beslutad.
d) i afseende på tillstyrkandet för Armeens Officerare,
att idka Landtmäteri, Utskottets hemställan
äfvenså, genom 3 Stånds bifall, blifvit ett R, St:rs
beslut.
e) i afseende på de af Utskottet sid. 119 och 120
i Utlåtandet N;o 23g föreslagne underd: framställningar
till K. M:t, hvarje RiksStånd fattat ett från de
öfriges skiljaktigt Beslut.
Då likväl 3 Stånd synts ense derom, alt K. M:t
må, på sätt K. M:t lämpligast linner, i och för löne
-
Betänkanden, N:o 3o4- 5oq
regleringen disponera de anvista tillgångar ne; 3 Stånd,
det regleringen bör äga till syftemål, att bringa lönerne
till öfverensstämmelse med Indelningsverket; 3 Stånd,
att den bör medföra möjligaste likhet uti iöne-vilkor;
och blott 2 Stånd ansett Utskottets förslag till löneregleringens
verkställande böra till K. M:t framställas;
så tror Utskottet sig böra inbjuda samtelige Respective
RiksStånden, att förena sig om det Förslag till
underdånig skrifvelse uti ifrågavarande afseende, sorn
Utskottet härigenom öfverlemna!-, nemi.
”R. St:r hysa den öfvertygelse, att med de nu
beviljade anslagen för Indelta Armeen en fullständig
reglering af lönerne för dess Befäl bör kunna äga
rum; och anhålla underdånigst, att Eder K. M:t täcktes,
på det sätt Eder K. M:t lämpligast finner, och i
den mohn dertill anviste tillgångar blifva disponible,
låta verkställa en sådan Löne-reglering, sora, uti närmaste
öfverensstämmelse med Indelningsverket, bringar
löne-vilkoren till möjligaste likhet inom samma
grad vid hvarje Regemente eller Corps.”
Uti det af Ridd. och Adeln fattade beslut, att denna
”reglering vid nästa Riksdag bör R. St:r meddelas,
för att derefter till sine detailler å Stat uppföras,”
har icke något af de öfrige RiksStånden instämt.
Och anser Utskottet frågan om ett sådant tillägg altså
hafva förfallit.
I stället för den af Utskottet, i 12 Puncten af
Betänkandet N:o i32, föreslagne tillökning, i anslaget
för LifGardet till Hästj af sammanlagdt 5,835 R:dr
\
i
5io S t a t s-U t s k o 11 e t s
35 sk., hvilken blifvit bifallen af Högv. PresteStiindet
och Vällofl. BorgareSlåndet, liar Ridd. och Adelil beviljat
den af K. M:t i Dess .Nåd. Proposition för delta
Regemente föreslagne förhöjning i Stalén med 12,701
R:dr 40 sk.; hvaremot Hederv. BondcStåndet beslutat,
att vid 1828 års Statsreglering i denna del må förblifva,
endast med den förändring, i afseende på anslaget
till hästarnes skoning som vid i8:de Puncten blifvit
bestämd.
(Sistnämnde Punct, som angår Remontering> Skoning
och Medicamenter m. m. för värfvade Cavalleriets
och Artilleriets hästar, och i afseende på hvilken
Punct BondeStåndet beviljat en tillökning af 622 R:dr
24 sk. för LiJGardet till Häst, är genom 3 Stånds sammanstämmande
beslut bifallen).
Och som 2 Stånd således äro ense om den af Utskottet
tillstyrkte ofvanberörde tillökningssumma; så
får Utskottet inbjuda Ridd. och Adeln, alt med desse
RiksStånd, nemi. H. PresteStiindet och V. BorgareStåndet,
sig förena. Bifaller ej Ridd. och Adeln det,
då anser Utskottet omröstning af Förstärkta StatsUtskottet
böra ske efter följande
gtde Proposition:
Den som bifaller, att tillökningen i Slatssmnrnan
för LifGardel till Hast förblifver den af Utskottet
föreslagne 5,835 R:dr 35 sk. voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Betänkanden, N:o 3o4- 511
Vinner Nej; tillökes LifGardets till Häst Statssumma
med 12,701 R:dr 4° sk
Den
A i4:de Puneten af Utskottet föreslagne tillökning
af 5,3qo R:dr i Statssumman för K. Svea Lif—
Gardet, bifallen af Högv. PresteStändet samt Vällofl.
BorgareStåndet men afslagen af Hederv. BondeStandct,
som vid blifvit 1823 års Statsreglering, är af Ridd. och
Adeln äfven förhöjd till det af K. M:t begärdta belopp,
ii,4i5 R:dr 41 sk* i Contant, men med en besparing
å förra anslaget i Span mål in natura af 3o/
Tunnor.
I afseende på besluten vid denna Punct är således
förhållandet enahanda, som i den näst förestående.
Lika anledning har derföre företett sig för Utskottet,
att inbjuda Höglofl. Ridd. och Adeln, att med Högv.
PreslcSländet samt Vallöf]. BorgareStåndet sig förena;
men kan det ej ske, dä öfverlemnas till godkännande
följande:
io:de Voteringsproposition.
Den, som bifaller, att nu varande Statssumma för
K. Svea LifGardet ökas med 5,3go R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; ökas samma Statssumma med 1 r,415
R:dr 41 sk- i Contant, men med en besparing å förra
anslagst i Spanmåi in natura af 307 T:r.
5i2 Stats-Utskottets
Med RiksStåndens beslut, rörande det blifvande
Anslaget för K. Andra LifGardes Regementet inträffar
äfvenledes ett lika förhållande som i nästnämnde 2
frågor, emedan både Hög v. PresteStändet och Yällofl.
B arnart Ståndet bifallit Utskottets tillstyrkande om en
tillökning af 5,5oo R:dr, hvilken är af HederBondeStåndet
afslagen, men Ilögloll. Ridd. och Adeln beviljat
hela det af K. M:t föreslagne tillökningsbelopp
ii,525 Rtdr 4t sk. med besparing af 307 T:r Spanmål
in natura.
Skulle den inbjudning, som Utskottet i afseende
på de nästnämnde 2 Regementernes anslag till Höglofl.
Ridd. och Adeln framställt, icke äfven vid detta antagas,
lärer votering af Förstärkta StatsUtskottet komma
att verkställas öfver denna
litte Proposition:
Den, sorn bifaller att nu varande StatsAnslag för
K. Andra LifGardes Regementet ökas med 5,5oo R;dr,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; ökas samma anslag med 1 i,5a5 R:dr
/jl sk., med besparing af 307 T:r Spanmål in natura.
Vidkommande Fourageringen för Vårf vade Cavalleriets
och Artilleriets Hästar, innefatta Utskottets
i 2o:de Puncten af Betänkandet N:o j32 och samma
Punct i Utlåtandet N;o 239 afgifna tillstyrkanden det
Förslag; alt, jemte den summa af 118,873 R:dr B:co,
Betänkanden, N:o 3o/j. 5i3
sorn i detta afseende för LifGardet till Häst, Kronprinsens
Hussar-Regemcnte och Artilleriet blifvit utförd,
ett belopp af 7,670 Ii:dr vidare å Stat uppföres
för LifGardet till Häst och Artillerietx der Passevolancer
nu ej äga rum; samt att underd. anhållan hos
K. M:t af R. ^t:r göres, att äfven vid sistnämnde 2:ne
Regementen Passevolance om desse Utgifters bestridande
rnå, så vidt sådant kan ske på billiga vilkor
med vederbörande uppgöras. Varandes tillika af Utskottet
ansedt, att, i afseende på den brist i FourageringsAnslaget
som uppkommit sedan, sista Riksdag,
någon ersättning icke kan gifvas Tredje HufvudTiteln,
genom serskildt anslag, hvarken för de utgifter den i
detta hänseende redan kunnat bestrida eller för hvad
den ytterligare af redan anslagne medel kan bestrida.
Detta Förslag har blifvit bifallit af Ilöglofl. Ridd.
och Adeln samt Högv. PresteStändet x med det tillägg;
att den brist som genom förhöjning i priset på Fourageringspersedlar
något år kan uppkomma, bör afRiksgäldsContoiret
ersättas x emot det att den besparing,
som genom låga pris ett annat år kan äga rum till
samma Verk ingår.
Enligt Vällofl. BorgareStåndets beslut, ”böra ock
de af Utskottet tillstyrkta Summor, för ofvanberörde
Fouragering, å 3:dje HufvudTiteln upplagas, men den
brist, som genom förhöjning i priset på Fourageringspersedlar
något år kan uppkomma, fyllas och anvisas
att utgå af Öfver skotten pä StatsVerkels inkomsterx
emot det att den besparing, sora genom låga pris ett
annat år kan ega rum, skall ingå till RiksgäldsContu»
5-14 Stats — TJts kottets
ret vid lirjviden om Öfverskotten på StatsVerkets inkomster.
”
Hederv. BondeStändcts beslut innehåller: Ståndet
''beslöt, att anslaget för hvarje bäst af det nu varande
antal förblifver enligt 182a års Stat; och fastställdes
ett lika anslag för den blifvande tillökningen i hästantalet;
dock sålunda att det icke vidtager förr eller
annorlunda, ån i den mohn, soni antalet ökas. I öfrigt
beslöt Ståndet, att de möjligen uppstående Öfverskott
på desse Anslag besparas och i RiksgäldsContoiret
insättas, för att derifrån kunna uttagas och användas
till Fourageringarne de år, som anslagen dertill
icke kunna förslå; äfvensom Ståndet biföll Utskottets
yttrande så väl om hemställan till K. M:t, rörande PnssevolanceContracts
tillvägabringande, som ock, om ersättning
för åtgången kostnad utöfver Stat för Värfvade
Cavalieriets och Artilleriets hästars Fouragering.”
Genom 3 Stånds beslut är således Utskottets Förslag
i det bela bifallet; men, i frågan om fyllandet af
den brist i anslaget, som genom högre priser på Fourageringspersedlar
något år kan uppkomma, äfvensom
0111 hushållningen med besparingarne, skiljer sig Vä Hofi.
BorgareStdndets beslut i så måtto ifrån H. Ridd. oell Ad.s
samt Högv. PrestcStändcts att Vällofl. BorgareSldndet
anvisat de medel, som utöfver Anslaget kunna erfordras,
på Öfverskotten d Statsverkets inkomstersamt
de andre1 Stånden förklarat ersättningen böra af RiksgäldsContoiret
utbetalas.
Med hänvisning till II. St:rs redan fattade beslut,
i anledning af Utskottets Utlåtande J\:o i54, ”alt der
-
Betan landen, N:o 3o4» 5i5
est några utbetajningar framdeles vid denna Riksdag
of R. St:r beslutas, hvilka icke å Stat blifva uppförde,
desamma må hänvisas att af RiksgäldsContoiret
bestridas.” — — — hemställer Utskottet till V. BorgareStiindetj
örn icke, enär Ståndets beslut i öfrigt
roed R. o. A.s saint PrästeStåndets öfverensstämmer,
Ståndet vill äfven i rcdactionen deraf med dessa Riksstånd
instämma.
Det af Utskottet, i 23 Puncten, för Hallands Bcv'årin"s-Bataillons-Befiil
tillstyrkta nya Anslag af 2460
R:dr har af H. PrästeStändet samt V. Borgare St ände t
blifvit bifallet, roen af H. R. o. A. samt H. BondeStåndet
afslaget, under förklarande, att vid 1823 års
Stats-reglering i denna omständighet komme att förblifva.
2 Stånd hafva således stannat emot 2 , till följd
hvaraf Utskottet föreslår, att omröstning af Förstärkta
Stats-Utskottet anställes efter följande
I2:te Voteringsproposition:
Den, som bifaller en tillökning i StatsAnslaget
för Hallands Bevärings-Bataillons-Befäl med 24G0 R:dr,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer denna tillökning icke att
äga rum.
5i6 Stats-Utskottets
Anslaget; 626,000 Rtdr, kostnaden för Krut-tillverkningen
deruti inräknad, sorn Utskottet, i aötte
Puncten, för KrigsCollegii Departementer till Försvarsverkets
Materiella behof föreslagit, nied tillstyrkande,
att årliga fördelningen deraf må till K. M:t i
underd. öfverlennäs, liar blifvit beviljadt af II. VrasteStåndet
och V. BorgareStåndets hvaremot II. It. o.
A. bifallit det af K. M:t, i dess Nådiga proposition,
för Departementen föreslagne anslag af 662,000 11 :<1 r;
jemte 34ooo Rtdr i och för Kruttillverkningen, saint
H. BondeStändet likaledes anslagit ”årligen till nästa
Riksdag 6y6,000 Rtdr, deruti inberäknad Kruttillverkningskostnaden;
dock så, att af delina summa uppföres
på Stat blott de af Utskottet föreslagne 626000
R:dr; och att det öfriga kommer att utgå af Öfverskotten
på StatsVerkets inkomster, i fall de dertill
skulle kunna lemna tillgång.
I anledning häraf, och då R. St.‘r med bifall till
Utskottets Utlåtande N:o l54, beslutat, att alla sådane
Utgifter, hvilka R. Sttr medgifva, men icke å
Stat uppföra, skola hänvisas att af RikgäldsContoiret
bestridas, anser Utskottet sig böra antaga, alt H.
BondeSlåndets Beslut äfven afser, att den deruti omförmäldte
utbetalning af Öfverskotten på StatsVerkets
inkomster bör ske från RiksgäldsContoiret i den mohn
Öfverskotten dit ingått.
Under förutsättning häraf, samt enär II. BondeStåndets
i denna fråga fattade beslut mera närmar sig
intill Utskottets, af 2tne RiksStånd gillade, tillstyrkande,
än H. B. o. A.-Sj har Utskottet ansett sig böra
Betänk anden, N:o 3o4- 517
inbjuda Flögl. B. o. A. alt med H. BondeStändet förena
sig, att Anslaget, som skall på Stat uppföras,
bestämmes till 626,000 R:dr och att skillnaden, emellan
denna Summa och de beviljade 696,000 R:dr, må,
i enlighet med Hederv. BondeSländcts beslut utgå från
RiksgäldsContoiret af hädanefter, eller för åren från
och med i83o, dit ingående Öfverskotter på StatsVerkets
inkomster, i fall de dertill lemna tillgång.
Antages af H. B. o. A. denna inbjudning, och
följakteligen 2 Stånd stanna emot 2 i frågan huru
och på hvad sätt skillnadssumman 70,000 R:dr skall
utgå, då torde af Förstärkta StatsUtskottet komma
att voteras efter följande proposition:
i3:e Den, som bifaller alt anslaget för KrigsCollegii
Departementer, med deruti inräknade medel för
Kruttillverkningen, 34000 Rtdr, fastställes i enlighet
med II. Präste- och V. BorgareStåndets beslut till
626,000 R:dr, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; komma att för bemälte Collegii Departementer
på Stat uppföras 626,000 Rtdr, hvarjemte
vidare och för Krut-lillverknings-kostnadernes
bestridande jemlikt II. R. o. A:s samt 11. BondeStåndets
beslut från RiksgäldsContoiret utbetalas, af Öfverskotten
på StatsVerkets inkomster, så vidt de dertill lemna
tillgång, 70,000 R:dr årligen för åren från och
med i83o.
I händelse åter Utskottets ofvanberörde inbjud
-
518 iStats-Utskottets
liing icke af R. o. A. antages, utan Ståndet vid sitt
redan fattade beslut förblifver, då varda, för omröstnings
anställande af Förstärkta Stats-Utskottet, efterföljande
2:ne propositioner föreslegne:
i4:o Den, som bifaller att anslaget för KrigsGollegii
Departementer, med deruti inberäknade medel,
för Kruttillverkningen, 34ooo It:dr, fastställes enligt
Högv. Preste- och Yällofl. Borgare-Ståndens beslut
till 626,000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; anställes serskild votering, antingen
samma Anslag bör blifva 626,000 R:dr på Stat, samt
derutöfver, enligt H. BondeStändets beslut, frän RiksgäldsContoiret
årligen utbetalas 70,000 R:dr af Öfverskotten
på StatsVerkets iukomster, så vidt de dertill
lemna tillgång;— eller ock för KrigsCollegii Departementer
på Stat uppföras ett Anslag af 662,000 R:dr tillika
med 34,ooo R:dr i och för Kruttill verkningen, eller
sammanlagdt 696,000 R:dr, jemlikt H. R. o. A:s beslut.
Och, vidare, om Nej vunnit, följaude proposition:
iå:o Den, som bifaller, att för KrigsCollegii Departementer
och kostnaden till Kruttillverkningen
uppföres ett Anslag på Stat af 626,000 R:dr, och att
derutöfver för samma ändamål från RiksgäldsContoiret
årligen utbetalas 70,000 R:dr af Öfverskotten på
StatsVerkets inkomster för åren från och med i83o
så vidt de dertill lemna tillgång, voterar
Ja. Den
Betänkanden, N:o 3o4. 519
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; beviljas för KrigsCollegii Departementer
ett Anslag pä Stat af 662,000 R:dr jemte
34,ooo R:dr i och för Kruttillverkningen, eller saramanlagdt
696,000 R:dr.
Fjerde HufvudTiteln.
I afseende pä den i 6:te Puncten af Utlåtandet
N:o 133 med dervid bilagde Utlåtande N:o 134 af Utskottet
tillstyrkta ersättning till Upsala Academie för
förut på Stat innehafde 910 R:dr 32 sk. till Ridskolan
jemte andre af densamma åtnjutne men indragne
förmoner, med tillhopa i44° Rtdr 32 sk., har H. R. o. A.
samt H. PrasteStändet beviljadt ett deremot svarande
årligt anslag för bemälte Academie, men deremot V.
BorgareStåndct samt H. BondeStåndet sådant afslagit.
Och sora 2 Stånd stannat emot 2 i denna fråga;
så föreslår Utskottet till omröstning af Förstärkta
StatsUtskottet den
16:0 Voterings-Proposition:
Den, som bifaller, att för Upsala Academi, såsom
ersättning för förut inneliafdt anslag för dess StallStat
gio R:dr 32 sk. samt för den kostnad af 53o
R:dr årligen, 1»vartill underhållet och skötseln af de
för Ridskolan begagnade Hastar funnits uppgå , på Stat
uppföres ett årligt anslag af sammanlagdt i44° R;ch’ 32
sk., voterar
Ja.
4 B. 34
59.0
Stät s - Utskottets
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; varder något sådant Anslag icke beviljadt.
Det tillstyrkande Utskottet afgifvit i 7:de Ptincten,
att ersättning till Lunds Academie måtte gifvas
för år iSog mislade Aflöningsmedel och Tullfrihetsersättning,
genom uppförande på Stat fö ' "Ide
Academie af deremot svarande 4°° R.:dr ' , 'ar
blifvit bifallet af H. R. o. AH. PrästeStändet samt
V. BorgareStåndet, derjemte sistnämnde 2:ne Riksstånd,
som funnit den af Professoren Geijer väckta
motion om enahanda förmån för Upsala Academie
vara af den beskaffenhet, att den enligt 56 §. Riksdagsordningen
borde behandlas, pröfvat skäligt, att
Upsala Academie, till hvilken å 1809 och föregående
årens Stater funnes uppfördt, under Titel Tullfrihets-ersättning
ett anslag af 152 R:dr 4 sk.; äfven
hädanefter borde få detsamma uppbära.
Men som R. o. A. och BondeStdndct gillat Utskottets
yttrande i både första och andra Betänkanderne,
att Professoren Geijers motion, i följd af Stadgandet
i 56 §. RikdagsOrdningen, icke kunde till pröfning
upptagas; så anser Utskottet, enär således derom
2 Stånd stannat ^mot 2, frågan om sistnämnde ersättnings
beviljance för närvarande hafva förfallit.
Sedan, i fråga om den af Utskotket föreslagne
/
C- • '
Betänkanden, N:o 3o4. 521
tillökning med iooo R:dr i förut varande anslag, 1000
B:dr för Gymnastiska Central-Institutet, H. R. o. A.
samt V. BorgareStändet bifallit samma tillökning,
men H. PrästeStåndet beviljat den med en ytterligare
förhöjning af 600 R:dr, eller tillhopa 1600 R:dr,
samt H. BondeStändet åter alslagit all tillökning; så
får Utskottet inbjuda H. PrästeStåndet > att, med frånträdande
af dess förut tagne beslut, deltaga i det af
R. o. A. samt V. BorgareStändet fattade, hvarigenom
3 Stånds beslut om den af Utskottet föreslagne tillök
ni ngssumma uppkommer.
Bifalles ej det af H. PresteStåndet då torde omröstning
böra af Förstärkta StatsUtskottet anställas
efter en så lydande proposition:
17:0 Den, som bifaller en tillökning i förut varande
StatsAnslag för Gymnastiska Centralinstitutet
med 1000 B:dr B:co, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer denna tillökning att förhöjas
till 1600 R:dr.
Det af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten
gemensamt i Utlåtandet N:o 10 föreslagne
nya Anslag af 60,000 R:dr för Undervisnings Verken
är genom 3 Stånds beslut, nemi. R. o. A.-Sj PresteStändets
och BorgareStändets, bifallet.
Och som R. o. A. ensam härvid tillagt.- att de
besparingar som å detta anslag kunna uppkomma äf
-
522 Stats-Uts kottets
•ven må användas till förbättrande af Lärarnes löner
vid KrigsAcademien å Carlberg; så anser Utskottet
berörde tillägg förfalla.
Sjette HufvudTileln.
Uti StatsAnslaget till Institutet för Blinda och
Döfstummasorn Utskottet föreslagit till dess förut
■varande belopp, 3,333 Ridr 16 sk.; och hvilket bifallits
af Högv. PresteStdndet samt Vällofl. BorgareStdndet
j har en tillökning blifvit beviljad af Hög loll. Ridd.
och Adeln samt Hederv. BondeStåndct med 2000 R:dr,
emot vilkor af sistnämnde RiksStånd, att ytterligare
en Elev från hvarje af Rikets Stift, må vid Institutet
emottagas och vårdas.
Två Stånd hafva således stannat emot 2 i frågan
om detta Anslags belopp; men som ett af de RiksStånd,
som Anslaget förhöjt gjort sådant vilkorligen; altså,
och i den händelse att Ridd. och Adeln skulle vilja
med Hederv. BondeStdndet i allo instämma, torde Förstärkta
StatsUtskottet komma att votera efter den Propositioni
18:0
Den, som bifaller att StatsAnslaget till Institutet
för Blinda och Döfstumma förblifver vid dess
förut varande belopp 3,333 R:dr 16 sk., voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; ökes samma Anslag med aooo R:dr;
med vilkor, att ytterligare en Elev från hvarje af Rikets
Stift må vid Institutet emottagas och vårdas.
Betänkande b, N:o 3o4. 523
Förblifver äler Ridd. och Adeln vid sin memi]"
O
och Ilederv. RondeSlandet icke heller vill sitt vilkor
frånträda, då framställas nu äfven till antagande följande
2:ne VoteringsPropositioner.
19:0 Den, som bifaller att StatsAnsIaget till Institutet
för Blinda och Döfstumma förblifver vid dess
förut varande belopp 3,333 B.:dr 16 sk., voterar
Ja.
Den det ej viii, voterar
Nej.
Vin ner Nej; kommer serskild votering att ske
huruvida samma Anslag bör ökas till 5,333 R:dr 16
sk., med eller utan vilkor.
20:0 Den som bifaller, att StatsAnsIaget för Blinda
och Döfstummas Institut ökas ifrån 3,333 R:dr 16
sk. tili 5,333 R:dr 16 sk,, under vilkor, att ytterligare
en Elev från hvarje af Rikets Stift md vid Institutet
eraottagas och vårdas, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej,
Vinner Nej; ökas anslaget till 5,333 R:dr 16 sk.,
utan förenämnde vilkor, Den 17 October 1829.
N:o 50g.
Utlåtande, rörande Kronans lius och byggnader.
(I-A.)
Vid senast förflutne Riksdag hafva R. St:r, uti underd.
skrifvelse den 2 Augusti 1823, förnyat deras vid
524 Stats—XJ ts kottets
]8io års Riksdag yltrade underd. önskan, det måtte
från vederbörande EmbetsVerk och Auctorileter infordras
en omständlig berättelse och uppgift ang:de
alla Kronans hus och byggnader så i Hufvudstaden
som i Landsorterna, på det utrönas kunde, huruvida
flera sådane hus och byggnader finnas än som anses
för behofvet oumbärlige, med underd. hemställan derjemte
det K. M:t täcktes förordna att hvarken personer
eller Corporationer, utan bestämd rättighet, finge
bebo eller begagna Kronans hus samt att några umbärliga
byggnader icke vidare måtte bibehållas, utan
att, sedan dylika lägenheter undergått behörig besigtning
och värdering, de samma måtte å Auction utbjudas
och försäljas eller, om sådant icke förmånligen
kunde låta sig göra, upplåtas till begagnande af enskifte,
emot hyra och skyldighet att byggnaderne lagligen
underhålla; Och har, efter det alla för pröfningen
af detta ärende erforderliga upplysningar blifvit
infordrade samt vederbörande EmbetsVerk, under
hvilkas inseende och vård Kronans byggnader äro
ställde, i underdthet afgifvit förteckningar deröfver
jemte utlåtanden rörande de ändamål och behof hvartill
de nu begagnas samt hvad som i anledning af R.
St:rs ofvanberörde underd. önskan vore att tillgöra,
K. M:t under den i3 sistl. November till StatsUtskottet
öfverlemnat alla handlingarne med Nådigt förklarande:
i
afseende på publike byggnaderna i hufvudstaden:
det K. M:t funnit något af dessa icke kunna eller
Beta nk nnden, N:o 3o5.
5i5
böra förytlras och att i öfrigt de icke beboddes af någon
sorn dertill icke voro berättigad, och
i afseende pci publike Husen i landsorterne:
1:0 att ehuruväl Slotten i allmänhet samt äfven
ett och annat af de i senare åren inköpte Läns Residencer
innefattade ett större antal rum än som för
Landshöfdingarnes behof och till Embetsrum erfordrades,
K. M:t likväl, med afseende derå, att det öfverflöd
iga utrymmet vanligen begagnades för andre publika
ändamål och att, vid den K. Fainiilens resor,
tilfälle borde gifvas till Densammas inlogerande i Residencen,
ej funne lämpligt eller ofta ens möjligt alt
frånskilja och till enskilte upplåta hvad som till äfventyrs
någonstädes öfverskjuter det utrymme, som
för ofvannämnde behof i Slotten och LandshöfdingeResidencen
vore oundgängeligt.
2:0 Att Collegierne rätteligen förfarit då dc från
Sammandraget uteslutit de å förteckningarne från en
del Län uppförde Tullhus samt SpannemålsMogazins
och fordna Kronobränneri-byggnader, om hvilkas senares
disposition K. M:t med afseende å den pågående
upplösningen och utredningen af Allmänna MagazinsInrällningen,
dels redan gifvit, dels komme att framdeles
meddela se eskil ta föreskrifter; samt
3:o Alt i afeeende på de af K. Collegierne uppgifne
7 serskilta frågorna; nämligen:
Angående en gammal Stallbyggnad vid Upsala Slott,
hvilken uppgifvits såsom behöflig till vagnsbod vid
K. Personers besök derstädes och dessemellan till
löder-rum för Residencets behof;
526 Stats-Utskottels
Angående ett tvåvånings Stenhus i Linköping, hvilket
af Landshöfdingen i Länet, utom öfrige boställslägenheter,
upplages och begagnas, samt om
2:ne byggni.ngar vid Medevi brunn;
Angående en Tiondebod vid Mullhyttan i Qvistbro
Socken af Örebro Län ;
Angående en badstuga vid Leckö Slott i Skaraborgs
Län,
Angående 2tne Gästgifveribyggnader vid Svinesund
samt en Vaktstuga på Storön i Oville Härad af
Götheborgs och Bohus Län;
Angående ett Kök och 2!ne Källare i HofRättshuset
i Christianstad, samt
Angående det så kallade Materialhuset i Calmar, K.
M:t funnit de nu uppräknade lägenheterne böra, på
grund af hvad Collegierne och öfrige' i ämnet hörde
Authoriteter andragit, bibehållas, med undanlag,
sedan de bägge Gästgifveribyggnaderne vid Svinesund
redan före detta blifvit afyltrade, endast af den gamla
badstugan under Leckö Slott; hvarjemte K. M:t, i
anledning af Dess Bef:h:des i Calmar framställning örn
en tillbyggnad af ResidenceFIuset, velat inhemta erforderliga
upplysningar, innan beslut fattades rörande
disposition af det så kallade Materialhuset i Calmar.
Utskottet har tillika erhållit Remiss å SeraphimerOrdens-Gillets
uppgift på de hus och byggnader
som, Kronan tillhöriga, äro använda till de under OrdensGillets
Styrelse ställda Hospitaler och Lazarettet-; —
och har OrdensGillet uti den underd. Skrifvelse, sorn
åtföljt berörde uppgift, yttrat alt alla till dess dispo
-
Betänkan den, N:o 3o5. 527
sition ställda Inis oell byggnader äro för Iiospitalerne
nödvändiga oell att, ehuruväl, i följd af B. St:rs underd.
önskan och K. M:ts JVådiga bifall, åtskilliga
Hospitaler skola utvidgas och en del mindre åter indragas,
hvarigenom byggnäderne å de senare ställena
Blifva lediga, det likväl för Ilospitalshjonens ändamålsenliga
behandling och för deras herbergeraude,
blifver nödigt att på vissa stationer uppföra nya
byggnader, för hvilken kostnad ersättning ej kan vinnas
på annat sätt, än genom försäljning af de hus,
som vid de indragne Hospitalen blifva lediga.
Vid handläggningen af detta mål har Utskottet
insett omöjligheten för sig att i allmänhet bedöma i
hvad mer eller mindre mån de till serskilta Embetsauthorileter
upplåtne lägenheter innefatta öfverflödigt
utrymme eller ej, och kan således icke heller uppgifva
hvilka byggnader och andre lägenheter möjligen skulle
för Statens räkning kunna försäljas. — Dock har
det synts Utskottet, vid granskning af de upprättade
Förteckningarna, som skulle åtskilliga Authoritetei-vara
nog rymligt, men andra åter nog inskränkt inlogerade.
Sålunda disponeras för K. Myntets räkning,
boställslägenheterna inbegripne, icke mindre än 71
rum, då åter StatsExpeditionerna, synnerligast Kammar-,
Handels- och Finance- samt Ecclesiastik-Expeditionerna
äga så trång local sig upplåten, att utrymmet
knappast är tillräckligt för de dagligen tjenstgörande
personerne samt för handlingars förvarande,
men gör det omöjligt för Chcferne att, om de skulle
5 28 Stats-Utskottcts
sådant åslunda, på Einbetsrummet utöfva deras befattning.
Tili afhjelpande af såväl detta missförhållande sorn
öfriga dylika, hvilka kunna förefinnas, och hvaribland
Utskottet får serskildt nämna det att, oansedt den stora
mängd publika byggnader som här finnes, rum för
Öfverståthållare Em bele t måste anskaffas mot byra, som
af Statsmedlen utgår, får Utskottet tillstyrka den underd.
anhållan å R. St:rs sida:
alt K. M:t täcktes vidtaga den reglering med de till
EmbetsVerken upplåtne lägenheter, att, genom en
jemnare fördelning, hvart och ett af dessa må blifva
ändamålsenligt inlogeradt samt att, genom deras
förläggande i samma lägenheter, så myckel som möjligt,
en lämplig local må vinnas för ÖfverStålhållareEmbetct,
till besparande af den utgift StatsVerket
nu i berörde hänseende får vidkännas.
Vidkommande åter dispositionen af de lägenheter,
sorn i Kronans blott till en del för allmänna behof
begagnade byggnader, så bär sorn i Landsorterna,
kunna finnas umbär-liga, anser Utskottet, lika med hvad
K. KamroarCollegium och StatsContoret i nfgifvit underd.
Utlåtande härom yttrat, det vara mindre lämpligt
att upplåta de öfverblifvande lägenheterna mot
hyra, enär den i allt fall ringa inkomsten icke svarar
mot de med ett sådant upplåtande förenade olägenheter
och vådor, men tror deremot R. St:r böra i
underdthet anhålla:
det K. M:t täcktes, i möjligaste mån, så reglera begagnandet
af Kronans byggnader, att de öfverblif
-
Bctänkanden, ]V:o 3o5. 5ag
vande lägenheterna ina finnas i en egendom, hvilken
derefter må hel och hållen, efter som K. M:t
pröfvar lämpligast, försäljas eller mot hyra upplåtas.
I afseende på verkställigheten af de i senare tider
företagne allmänna byggnadsarbeten, har Utskottet
fästat sin uppmärksamhet dervid, dels att kostnadsförslagen
varit alltför opålitliga, dels ock att de uppförde
byggnaderne snart befunnits bristfälliga och behöfvande
betydliga reparationer.
Så väl häraf sorn med fästadt afseende å det resultat
som varit en följd af den utaf R. St:r alltsedan
år 1810 önskade och nu verkställda vidlyftiga undersökningen
rörande Kronans fastigheter, nämligen att blott
en enda lägenhet, af ringa eller intet värde, kan för
Statens räkning afyltras , hemtar Utskottet ett nytt
skäl för den af Utskottet uti dess Betänkande N:o 214
angående allmänna Garnizons-Sjukhusbyggnaden antydda
åsigt om nödvändigheten af en Central-Authoritet,
som har öfverinseende! vid alla publika byggnadsföretag
och hos sig äger förvarade fullständiga uppgifter
öfver Kronans byggnader jemte anteckning om
sättet hvarpå de disponeras på det att all erforderlig
kännedom om dessa Statens tillhörigheter må i framtiden
kunna vinnas, utan alt vidlyftiga och kostsamma
undersökningar för hvarje gång behöfva verkställas.
Vid skedd efterforskning, huru, i fordna tider,
uppsiglen Öfver Kronans hus och byggnader utöfvats,
har Utskottet af derom tillgängliga handlingar inhemtat,
att Kammarherren och IIofArchitecteu Nicodemus
53o Stats-Utskottets
Tessin linder den 21 Junii 1697 erhållit vocation, att
vara ”K. Mits Öfverlntendent utaf alla Kongl. Slott,
Hus, Trädgårdar och Byggnader.”— Under en längre
tid derefter blef genom detta Embetes försorg och under
dess inseende flera publika byggnader så i soia
utom Stockholm uppförde, then småningom inskränktes
denna Öfverlntendents verkningskrets derigenom,
alt dels ÖfverStåthållareEmbetet, hvad Stockholms
Stad angick, samt de öfver Slotten tillförordnade serskilte
Ståthållarne, hvar på sitt håll, öfvertogo ledningen
af förefallande reparations- och nybyggnadsåtgärder;
och genom K. Förordningen den 3i Julii 1776,
angående hvad vid publika byggnader borde iakttagas,
begränsades Öfverlntendents-Embetets befattning
i berörde hänseende till ritningars uppgifvande eller
granskande för Landskyrkor, Predikstolar, Hospitaler,
Boställen m. m. som byggdes antingen för Kronans
läkning eller genom tillskott af vissa menigheter.
Detta förhållande fortfor, med några tiri efter annan
gjorde, mindre väsendtliga förändringar, intill slutet
af år 1818, då K. M:t, med upplösande af den sedau
år 1810 existerande af RiksMarskalken eller ÖfversteMarskalken
, ÖfverStåtliållaren och öfverlntendenten
bestående StottsbyggnadsDireetionen , under den i5
December nämnde år förordnade, att de byggnadsgöromål,
hvilka dittills tillhört SlottsbyggnadsDirectionen,
borde sålunda fördelas att, ifrån och med
1819, RiksMarskalken skulle besörja Vården om K.
Slottet och Öfverlntendenten om alla de öfrige publika
byggnaderne i HufvudStaden, med hvilkas under
-
Betan k anden, N:o 3o5. 531
håll Slotlsbyggnads-Direction förut ägde befattning.
För ÖfverlntendentsEmbelet fastställdes derjemte en
ordinarie AflöningsStat, hvilken är uppförd å 2:dra
IJufvudTiteln och utgöres af
i Öfver-Intendénl.
1 Ilof-Intendent.
2 Arcbitecter.
4 Conducteurer.
i Secreterare och i Kamrerare,
i Canzlist, nödig Vaktbetjening jemte serskildte
Handtverkare med en sammanräknad aflöningssumma
utgörande för innevarande år 8,5i3 R:dr 42 sk- 8 r.
Då sålunda redan fipnes en authoritet. som uteslutande
har till föremål, att hålla vård om en del af
Kronans byggnader och hvilken uppbär och redovisar
det årliga StatsAnslag som å 8:de HufvudTiteln är
uppförd t för Publike Husens underhåll i HufvudStaden,
anser Utskottet det äfven vara lämpligt och ledande
till enhet så väl i målens behandling som vid
redovisningen för reparations- och nybyggnads-anslagen,
att samma Anthoritet jemväl tager befattning
med vården af alla öfriga Kronan tillhörige fastigheter,
de till landt- och sjöförsvaret hörande byggnader
likväl undantagne, helst efter hvad Utskottet
inhemtat, K. KammarCollegium som nu utöfver en
sådan administration hvad Kronans hus i Landsorterna
angår, i allt fall vanligen innan beslut fattas om
föreslagne nybyggnader eller reparationer, till ÖfverIntendentsContoirets
granskning öfverlemnar de från
•vederbörande inkomne Förslag.
532 Stats-Utskottets
Då i öfrigt elen för ÖfverlntendentsEmbetet fastställda
Stat, synes vara, åtminstone med ringa tillökning,
tillräcklig för öfvertagandet af Förvaltningen äfven
utaf anslaget lill nybyggnader och reparationer å
Kronans hus i Landsorterna, får Utskottet tillstyrka,
det R. St:r må i detta ämne till K. M:t ingå med
und. skrifvelse och deruti såsom hufvudpuncter upptaga:
1:0
att alla Kronans byggnader så väl i IlnfvudSladen
som i orterna, MilitaireStaternas undantagne,
må ställas under Öfverlntendents-Embetets inseende
och de Authoriteter, som dem å stället disponera,
vid inträffande behof af nybyggnader eller reparationer,
altså hädanefter vända sig till nämnde Embete
, i stället för att derom göra anmälan hos K.
KammarCollegium;
2:0 att ÖfverlntendentsEmbetet, i följd häraf, må äga
disponera, under vederbörlig redovisningsskyldighet,
äfven det bestämda årsanslaget för underhållet af
Kronans hus i landsorterna.
3:o att ÖfverlntendentsEmbetet bör, efter hand så fort
sig göra låter, förskaffa sig ännu felande ritningar
och fullständiga beskrifningar öfver alla Kronans
med undantag af Militaire-Staternes hus och byggnader,
jemte tillhörande inventarier, samt i öfverensstämmelse
med dessa förteckningar upprätta en
hufvudbok, deri alla skeende förändringar så väl i
afseende på sjelfva byggnadernes underhåll, sorn
rörande dispositionssättet böra noga antecknas, till
rättelse vid förefallande frågor; samt
' . ?
Bctänkanden, N:o 3o5. 533
4:o att, utom redovisningen för de bestämda årliga
byggnadsanslagcn , ÖfverlntendentsEmbetet jemväl bör
i den årliga räkenskapen upptaga de serskilta anslag
sorn till allmänna byggnader göras, och denna redogörelse
afgifvas i föréskrifven fullständig form,om
ÖfverlntendentsEmbetet fått sig verkställigheten af
byggnadsarbetet anförtrodd1, men oin sådant är öfverlemnadt
åt serskilde Comiterade, blott summariskt
upptagas, så att likväl på ett ställe må kunna
synas livad som till allmänna byggnads-arbeteu auvändes.
Utskottet, som helt och hållit delar den af R:s
St:r vid senaste Riksdag uti underd. skrifvelse den 29
November 1823 yttrade åsigt, att förnämsta orsaken
till de betydliga, ofta öfverflödiga kostnader Statsverket,
i senare tider, fått vidkännas vid allmänna byggnaders
uppförande, varit den, att R:s St:r vid medlens
anvisande sällan varit i tillfälle att bedöma arbetets
vidd, planen för dess utförande och utgifterna
vid fullbordandet, får slutligen tillstyrka förnyandet
af den uti berörde underd. skrifvelse yttrade önskan,
det K. M:t täcktes, ej allenast i de fall då medel
till allmänna byggnader i Nåder äskas, meddela R.
St:r en af vederbörande uppgjord ritning och noggrann
beskrifning öfver det tillämnade arbetet, jemte
ordentliga förslag öfver dertill åtgående tid och kostnader,
utan äfven, i händelse fortsatta anslag skulle
komma i fråga, i Nåder låta meddela behöriga Redogörelser
för de medel som redan blifvit uppbur
-
534 StatsUtskottets
ne, tillika med förnyadt kostnadsförslag i afseende
på det återstående arbetet;
hvarjemte Utskottet tillstyrker att R:s St:r i underdthet
anhålla, det K. M:t täcktes meddela vederbörande
den så val till ökad con troll som till mera
drift och hushållning vid byggnads-arbetens verkställande
ledande föreskrift,
att Utgifts-redogörelserna för hvarje år alltid böra
vara afsiutade inom Februarii månads utgång det
påföljande året, samt att, vid årets början, en fullständig
arbetsplan jemte utförlig Berättelse om hvad
under det förflutna året blifvit verksteldt till K. M:ts
godkännande skall i underd:het ingifvas. Den 17
October 1829.
N:o 306.
Utlåtande, angående dispositionen af de f. d.
Allmänna Magasins-Inrättningen tillhörande
lius och byggnader. (I-A.)
Till fullgörande af hvad Utskottet, uti Betänkandet
Tf:o 208, angående Allm. Magasinslnrättningens förvaltning
och utredning utlofvat, får Utskottet nu afgifva
yttrande öfver dispositionen af de nämnde Inrättning
tillhöriga fastigheter.
Uti Nådig Proposition af d. 19 sisth Januarii, angående
åtskillige MagasinsVerket rörande ämnen, har
K. M:t, bland annat, uppgifvit de byggnader, tillhörande
-
Betänkan (len, N:o 3o6. 535
rande detta Verk, som af K. M:t sedan senaste Riksdag
upplåtits till serskilta föremål och inrättningar.
Härvid förekommer först de till Ladugårdslands
f. d. Kronobränneri hörande åtskilige byggnader, hvilka,
jemlikt K. Brefven d. Mars 1824 och d. 8 Mars
1826 upplåtits till Veterinärinrättningen härstädes; Och
liar Utskottet jemväl fått emottaga K. M:ts Nådiga Remiss
a SundhetsColIegii underd. framställning, rörande
beredandet af större utrymme för nämnde Inrättning
medelst nybyggnad, hvartill enligt uppgifvit förslag
skulle erfordras en summa af nära 3ö,ooo R:dr.
Utskottet, som till besvarande af denna fråga och
nf de inom RiksStånden i samma syftning gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande N:o i3o, afgifver
serskildt, under nästföljande N:o 307 intaget, utlåtande,
innefattande tillstyrkande att Ladugårdslands f.
d. Kronobränneri-byggnader må öfverlemnas till Veterinärinrättningens
disposition, anser sig här endast
böra vidröra den redan skedda upplåtelsen deraf, och
får i sådant hänseende förklara, det Utskottet linner
densamma hafva varit en följd af R:sSt:rsuti underd.
skrifvelse d. i5 Oct. 1823 gjorda medgifvande, att något
Kronans hus hnge för Inrättningens behof användas
och att således denna disposition icke föranleder
någon åtgärd.
I öfrigt hafva, med anledning af Rts Stsrs vid sista
Riksdag fattade beslut, att förra Allm.MagasinsInrättningens
fastigheter skulle försäljas så framt de
4 B. 35
53G StatsUtskottets
icke mot ersättning öfverlemnades till allmänt nyttiga
ändamål af nämnde Inrättnings byggnader upplåtits;
ito Mari* f. d. Kronobränneri till local för den
härstädes inrättade Normal Vexel-undervisningsskola,
jemlikt K. Brefvet d. 26 April 1826;
2:0 Catharin* f. d. Kronobränneri, enligt K. Brefven
d. 21 November 1827 och 26 Mars 1828, till ÖfverSlåthållareEmbetets
disposition för inrättande af ett
Pi ovisoriskt sjukhus i hufvudstadens vid allmännare
sjukdonistillfälleu;
3:o Åtskilliga större och mindre byggnader efter
förra Kronobränneriet i Upsala, till SeraphimerOrdensGillet,
som en längre tid begagnat deni mot hyra,
och nu derför erbjudit en köpeskilling af 3,y5o R:dr,
utgörande Capilalet till den för byggnaderne nu utgående
hyra;
4:o Förra Bränneri-byggnaden i Söderköping, till
Götha Canal-bolags disposition; och har Bolaget, sorn
förut mot arrende innehaft dessa lägenheter, genom
Nådig Resolution d. 22 September 1824 blifvit försäkradt
att desamma få begagna, på lika vilkor, så länge
Ganal-ai betet fortfar.
5:o Ett Boningshus, ett Magasin och flere andra
lägenheter vid Brinckebergskulle, som användas till
beväringsförråd åt WestgöthaDahls Regemente; och
har K. M:t, genom Nådig Skrifvelse d. 22 September
1824, föi klarat Sig vilja framdeles bestämma ersättningen
härför till Magasinsfonden, förslagsvis uppgifven
till 1,048 Rtdr 1 sk.
Betänka tidén, N:o 3o6. 5I7
6:0 Ett Magasinshus i Borås, äfvenledes öfverlemnadt
till K. KrigsCollegii disposition, i följd af nyssnämnde
K. Bref;
7:0 Förra Mälthusbyggnaden i Wisby, de så kallade
Hästqvarnsvindarne och ett boningshus derstädes,
upplåtne, de 2:ne förra lägenheterna, till ArtiIlerie—
effecters förvarande, och den sistnämnde till Kurhus
för Länet, samt
8:0 Ett stenhus, Hallströmska Magasinet kalladt,
jemte sine bodar af Irad och en tork-inrättning i Carlskrona
, begagnade för K. Flottans behof.
Då R:s St:r vid senaste Riksdag icke förklarat,
luiru med ersättningen för de Magasinslnrättningen tillhörande
byggnader och lägenheter som till allmänna
föremål kunde blifva upplåtne, skulle förhållas, och
serskilta anslag i flere fall blefvo af nöden om en slik.
ersättning nu skulle MagasinsFouden tilldelas, hemställer
Utskottet
att de gjorda dispositionerna må godkännas, under
det af K. M:t jemväl bestämda vilkor att ej mindra
Maria och Catharina Kronobränneri-byggnader, ulan
äfven de öfrige uppräknade lägenheterna då de för
de uppgifne ändamålen ej vidare behöfvas, skola till
Staten återfalla; äfvensom enahanda förhållande bör
iagltagas med den af Götha Canal-bolag begagnade
lägenhet i Söderköping sedan Canal-aibetet upphört
hvarimellertid den hittills eilagde årliga hyra fortfarande
bör utgå.
Utskottet tillstyrker jemväl,
att det af SeraphimerOrdensGillet gjorda anbud må
538 Stats- Utskottets
antagas och de af detsamma nu innehafvande, Allm.
Magasinslnrättningen tillhörande byggnader i Upsala
till OrdensGillet öfverlåtas mot den uppgifna summan
af 3,700 R:dr. Uti Betänkandet N:o 208 har
Utskottet tills nu uppskjutit med yttrande rörande
MagasinsVerkets ersättning för hafde kostnader i och
för den för Flottans Station i Götheborg uppförde
Bageri-byggnad; och då någon anmärkning vid sjelfva
åtgärden, ej förekommit samt ersättningen icke
annorlunda än genom serskilt anslag skulle kunna
beredas, hemställer Utskottet att frågan derom må
förfalla.
Beträffande MägasinsTnrättningens öfrige byggnader,
derunder jemväl inbegripen den så kallade Eldqvarnen
härstädes, tillstyrker Utskottet,
att, med bibehållande af de byggnader, som erfordras
för hushållningen med Kronans Spanmålsintrader,
alla öfriga, må på förmånligaste sätt för Inrättningen
försäljas.
Och torde om hvad R:s St:r i anledning häraf
besluta underd. skrifvelse till K. M:t expedieras.
Slutligen får Utskottet vördsamt anmäla att Utskottet
i sammanhang med detta ämne, till pröfning
förehafl en af Ordensbiskopen Hr Doctor Wallin gjord
motion, att Tanto f. d. Kronobränneri, som för Verkets
räkning ej erfordras och vid flera tillfällen, utan
att antaglige anbud skett, utbjudits till försäljning,
måtte hyresfritt upplåtas åt Stockholms Stad för inrättande
af en uppfostringsanstallt för fattiga och af
Föräldrar ej vårdade barn imellan 7 och 14 år, hvilka
B etänkanden, N;s 3o6, 807. 53g
n» vanligen söla vinna sitt uppehälle genom tiggande
å Hufvudstadens gator och i blist af tillsyn samt sysselsättning,
uppväxa i laster och sprida osedlighet och
elände.
Utskottet erkänner visserligen det ädla och gagneliga
i det af Motionären framställda förslag, men då
i Utskottets tanka , den nu ifrågasatte local är, genom
sin aflägsenhet, för ändamålet mindre tjenlig, anser
Utskottet sig, i anledning af berörde motion,
ej böra tillstyrka något undantag från den stadgade
allmänna grunden, att nämligen Magasinslnrättningens
återstående umbärlige byggnader må för Inrättningens
räkning föryttras. Den 22 Ocfober 182g.
N:o 307.
Utlåtande, angrde Byggnaders afträdande åt
Veterinär-Inrättningen samt Anslag af Medel
till deras iståndsättande. TJ.-A.
Sedan Utskottet, uti Utlåtandet N:o i3o af d. 10 sisth
April, tillkännagifvit att Utskottet icke kunde uppgifva
någre tillgångar hvarken till det af Herr Bråkenhjelm
föreslagne anslag af R:dr eller den sum
ma
af 35,832 R.:dr 21 sk. 4 r-j sorn SundhetsColleg.
ansett erforderlig för Nybyggnaders uppförande åt
Veterinär-Inrättningen, men derjemte förmält sig vid
behandlingen af K. M:ts Nåd. Proposition, rörande f.
d. Allmänna Magazins-Inrättningens utredning med
flere dermed sammanhängande ämnen vilja taga i öf
-
5\o Stats -Utskottets
vervägande, huruvida något utvidgadt utrymme för
Veterinär-Inrättningen kunde beredas, genom upplåtande
åt densamma af flere utaf de Byggnader och
Lägenheter, som tillhöra f. d. Ladugårdslands Bränneri
samt någon mindre summa, för nödig inredning
af samma Lägenheter, anvisas; så hafva anmärkningar
härvid blifvit hos alla fyra RiksStånden gjorda, hvilkas
besvarande Utskottet uppskjutit till dess K. M:ts
Högstberörde Nåd. Proposition i hvad den rörde dispositionen
af f. d. Allm. Magazins-Inrättniagens Byggnader,
till pröfning hos Utskottet förekomme.
Utskottet, som numera varit i tillfälle att behandla
denna fråga jemte dermed gemenskap ägande omständigheter,
har funnit berörde af många Ledamöter
inom RiksStånden gjorde anmärkningar innefatta yrkande
om anslag antingen till gamla Brännerihusets
inredning för Veterinär-Inrättningens behof med 25,ooo
R:dr eller oek för Nybyggnaders verkställande, till det
af Sundhetskollegium uppgifne belopp 35,832 R:dr 21
sk. 4 n; i hvilket afseende blifvit anfördt: att det
sista alternativet syntes fördelagtigare, enär den besparing,
som igenom reparationen af det gamla huset
ville vinnas, möjligtvis kunde försvinna, då osäkert
vore om icke dess inredning uppginge till högre än det
calculerade beloppet och en Byggnad för Kronan skulle
gå förlorad, som antingen kunde begagnas eller försäljas,
utom det att, genom gamla Byggnadernes begagnande,
Inrättningens behof icke kunde afhjelpas
sarnt flere olägenheter uppkom nio, såsom af döda djurs
transporterande öfver gatan och svårigheten att äga
Betänkanden, N:o 3oy. 54i
behörig tillsyn öfver Eleverne, jemte det årliga reparationer
& de gamla husen kunde medtaga större kostnader
än för det nya huset ifrågakommit; och har
vidare blifvit hufvudsakligen andragit, att med köpeskillingen
för de gamla Bränneri-Byggnaderne ett passande
hus kunde uppföras och Staten möjligtvis erhålla
ett öfverskott, som af EjksgäldsContoiret borde
öfvertaga»; att en sträng hushållning i förevarande
fall ledde till misshushållning, då en behörig omvårdnad
om husdjuren stöde i närmaste sammanhang med
Rikets hufvudnäring eller Landtbruket och för erhållandet
af skicklige Djur-Läkare, undervisnings-anstalten
mäste bringas till det skick, att den i möjeligaste
måtto svarade emot sin bestämmelse; att de vetenskapliga
forskningarne i Inrättningens nuvarande ti ånga
och låga rum voro förenade med verklig våda för
hälsa och lif; att tillgång till ntgifternés bestridande
kunde beredas genom inskränkning i andie föredagne
utgifter, hvartill anmärkningar vid de andre HufvudTitlarne
kunde gifva anledning; att Utskottet väl föreslagit
en tillökning af icke mindre än 200,000 llrdr på
en enda Titel; men då det gällde ei)/ utgift sorn medförde
betydljga fördelar, icke för någre visse Tjenstemän,
utan för hela Fäderneslandet och framför allt
för den allmoge, som finge bära största delen af både
de gamla och de nya bördorne, några tillgångar af
Utskottet icke kunde uppgifvas; samt att dä Sjukhus
uppbyggas af allmänna Medel med en kostnad af flere
Hundrade Tusende R:dr och för inrymmande af ett
eller annat Compagnie Soldater, Caserner upprestes
5^2 Stats-U tskottets
vida dyrare än ifrågavarande verkeligen beliöfliga
Byggnad, man ock bordt vänta att denna angelägenhet
med mera värma af Utskottet blifvit omfattad;
hvaremot andre Ledamöter uti Utskottets yttrande
instämt, med tillägg : dels att Utskottet visat både
noggrannhet och grannlagenhet vid fördelandet af små
medel till manga behof; dels ock att på en tid, då
Itegeringen ansett sig ej kunna begära mera än 60,000
R:dr för hela det Svenska LäroVerket och då från så
många håll• behofvet af tillökad Läkarevård för menli
i sk or blifvit anmäldt utan att Utskottet kunnat föreslå
mera än 1200 It:dr, det funnes nog drygt, att utgifva
40,000 R:dr endast i Byggnader för DjurLäkarevårdcn.
Utskottet instämmer visserligen uti den sålunda
inom lliksStåuden i allmänhet yttrade åsigt om behofvet
af ett mera utvidgadt utrymme för Veterinär-Inrättningen;
men Utskottet bar ock härvid ansett sig böra
taga i betraktande Statens knappa tillgångar, som nu
icke medgifva ett så betydligt Pcnninge-Anslag, som
för den ifrågakomne nya Byggnaden skulle erfordras.
Utskottet tror dock, att, genom användande af
de vid Ladugårdslands Bränneri varande hus, tillräck—
lige medel til! förstnämnda ändamål böra kunna åstadkommas,
och Utskottet får derföre vördsamt föreslå:
att Tomterne hörande lill Ladugårdslands f. d. K10-  no-Bränneri med samtelige derpå belintelige Byggnader
må upplåtas ät Veterinär-Inrättningen, att försäljas
eller begagnas på sätt K. M:t för ändamålet
lämpligast linner, dock under vilkor, att Magazinet
Betänkan den, N.*o 307. 543
oell Torkhuset icke foryttras, utan förbehållas K. M:t
och Kronan att begagnas, enär omständiglicterne kunna
sa påfordra.
Till de upplåtne Byggnadernes inredning för ändamålet
tillstyrker Utskottet:
att en Summa af 5ooo It:dr B:co, en gång för alla,
må af R. St:r beviljas och få af RiksgäldsContoiret
till vederbörande utbetalas, i händelse större eller
mindre del af denna Summa skulle oundgängligen
erfordras: dock med vilkor, att planen för Veterinär-Inrättningens
förseende med nödige rum och
lägenheter så uppgöres, att det sålunda tillstyrkta
anslaget varder lillräckeligt.
Den 22 October 182g.
Reservat! ön ert
Af Herr ContractsProsten Agrell: som fann ett
villkorligt anslag i ofvanberörde ändamål olämpligt och
ansåg för gifvet, att de under vilkor af uppkommande
brist i det öfriga anslaget nu medgifne 5ooo R:dr
verkeligen komma att åtgå, emedan ökade anslag föranleda
till ökade kostnader, hvaremot en mindre Summa
kunde blifva för ändamålet tillräckelig, genom en
derefter beräknad hushållning vid medlens användande.
Af Bonde-Ståndets Ledamöter, Eric Andersson
från Westmanland, Pehr Pehrsson från Örebro Län,
Carl Bergman från Gefleborgs Län, Nils Hakansson
från Kronobergs Län och Nils Strindlund från Westernorrlands
Län: på den grund, alt de ansett upplåtan
-
544 Stats-Utslottets
det af Ladugårdslands f. d. Krofiobränneri-byggnader,
att användas till Veterinär-Inrättningens fördel redan '
innebära allt det bidrag som skäligen kunde äskås och
vore i StatsVerkets förmåga att gifva, och att således
penninge-anslag deröfver endast skulle hafva lill påföljd,
alt Byggnadsarbetet verkställdes antingen med
mindre sparsamhet eller i större Scala an som beliöfdes.
N:o 508.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om dispositionen
af någre Kronan tillhöriga byggnader
och tomter i Landskrona. (I-A.)
M edelst Nådig Remiss den g April innevarande år
Ilar K. M:t behagat till Stats-Utskottet öfverlemna
Ilandlingarne i frågan, huruvida den af K. KrigsCollegium
föreslagne försäljning af åtskilliga byggnader i
Landskrona, med afseende på den blifvande nya defensionsplanen
på nämnde punkt, kan nu genast eller
framdeles verkställas, eller om dessa byggnader böra
i Kronans ägo bibehållas./ Och har Utskottet efter af
handlingarne tagen kännedom, ansett sig, i öfverensstämmelse
med hvad K. Mits General Adjutant för Armeen
uti afgifvet Utlåtande anfört böra tillstyrka:
alt försäljmngsfrågan, så väl i anseende till hus sorn
tomter må lemnäs i dess närvarande tillstånd, till
dess närmare blifver bestämdt, rörande Försvarsanstalterna
i Landskrona, men att R. St:r derjemte i
underdånighet anhålla, att, så fort defensionsplauen
Betänk anden, N:s 3oK, 3og. 545
hunnit uppgöras och fastställas, de öfver (löd i ge
byggnaderne och tomterna må för Kronans läkning
varda till de mestbjudande föryttrade.
Utskottet anser sig härigenom jemväl hafva besvarat
en inom V. Borga! eSlåndet utaf RiksdagsFullmäkligeri
för Landskrona P. Peterson väckt och till
Utskottet remitterad motion i enahanda ämne, helst,
det af bemälde Riksdagsfullmäktig framställda serskilta
förslag om optionsrätt för innehafvare af sudane
lägenheter, hvilka ligga inom demarcationslinien alt
få inköpa de tomter utom densamma som under tiden
kunna blifva försålde, ej föranleder till någon åtgärd,
då, enligt Utskottets tillstyrkande, någon försäljning
af luis och tomter ej kommer i finga förr än den
nya defeilsiomiplancn blifvit fastställd. Den 22 October
182g.
N:o 30g.
Utlåtande, angående förhöjning i Krono-Skjulslegan
m. m. (ll.-A.)
Uti serskildta från H. BondeStåndet till Utskottet remitterade
Memorial , hafva Peter Petersson från Christianstads
Län, Johan Andersson från Upsala Län,
Olof Månsson fran Blekinge Län och Anders Nilssou
från Lilla Isie Malmöhus Län hemstält, att legan för
Kronoskjuts, i anseende till de olägenheter och förluster
som med utgörande af samma sk jutsningsskyldighet
äro förenade, måtte lämpligen förhöjas; hvilken förhöjning
blifvit föreslagen dels till tö å 20 sk. Banco
546
Stats-Utskottets
milen eller till lika belopp som för Hull- oell Reservskjuls
erlägges samt dels ock ej till något utsatt belopp
uppgifven; hvarjemte någre af Motionärerne yrkat,
att de Kronoskjuts-skyldige måtte befrias från
all transport af Ekevirke, såsom tillhörande de personer
hvilka sådant virke till K. M:t och Kronan försållt.
•
Med bifall till Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
under N:s 84 och 142 afgifna Betänkande,
i fråga om Forväsendet samt GästgifveriSkjutsanstalterne,
hafva R. St:r beslutat, att Kronoskjutsen hädanefter
skall betalas lika med allmän Gästgifvareskjuts
så val för hästar som vagn; hvarjemte R. St:r
i anledning af samma Betänkandens vidare innehåll,
stadgadt jemväl hvad i afseende på väntningstiden och
vid Marche-routers uppgörande för KronoTransporter
ansetts böra iakttagas.
Och sorn härigenom frågan om Kronosk jutslegans
belopp redan är af R. St:r pröfvad och afgjord; alltså
finner Utskottet icke lämpligt, att något vidareförslag
i detta ämne, på grund af Pehr Pehrssons j Johan
Anderssons j Olof Månssons samt Anders Nilssons
ofvanberörde motioner, R. St:r underslälles.
Den 22 October 1829.
Utlåtande, i anledning af återremiss utaf Betänkandet
N:o 18g, angide Anslag af Medel
N:o 310,
Betänkan (len, N:o 3io. 547
för tryckning af Landshöfdingarnos EmbelsKungörelser.
(U.-A.)
Vid berörde Betänkande, som H. PresteStandet och
V. BorgareStändet bifallit, men H. BondcStändet afslagit,
hafva hos H. R. o. A. anmärkningar blifvit
gjorde af Hr IIjerla, Gust., Hr Rosengvist af Akershult,
F. L., Hr Friherre Palmstjerna, Otto, samt
Hr Grefve von Schwerin, F. B., hvilka, under bestridande
af allt StatsAnslag för tryckning af ofvannämnde
Kungörelser, såsom i deras tanka snart föranledande
till flerdubbel förhöjning af ifrågavarande
utgift för Staten, dels ansett andag i denna del innefatta
löntillökning för Tjenstemän, hvilka böra tryckningen
påkosta, enär de derigenom befrias från deu
större kostnaden af flere Skrifvareg underhållande,
dels trott, att närmare utredning för bestämmandet
af utgiften borde' tillvägabringas, hvaremot Hr Friherre
Cederström, Jacob, H. Excell. Grefve De la.
Gardie, Jacob, samt Hr Hartmansdorff', August, och
Rosenblad, Bernh., tillstyrkt bifall å Utskottets i ämnet
afgifne Betänkande.
Då Utskottet af de gjorde anft.ärkningarne ej funnit
några skäl anförde hvilka icke, före Utskottets
hemställan i ämnet, varit föremål för öfverläggning;
saknar Utskottet destomera anledning att tillstyrka
förändring uti sitt redan afgifne yttrande, som,
enär någon synnerlig löntillökning icke blifvit LandsStalsTjenslemännen
vid denna Riksdag beviljad, R.
St:r vid framdeles skeende Löne-reglering kunna inhemta
den inverkan ifrågavarande Anslag för tryck
-
543
S t a t s - U1 s k o t tets
ning af merberörde Kungörelser möjligtvis kan bäfva
på de Tjenstemän^ Löne-inkomster som af’ detsamma
hafva fördel. Den 22 Oetober 182g.
N:o 311.
Berättelse om verkställd granskning af GivilStatens
Pensionslnrättnings Förvaltning och
Räkenskaper för år 1826. (R:gs-A.)
Till Utskottet bar blifvit öfverlemnad den vid berörde
Pensionslnrättning för år 1826 afslutade Hufvudbok
med dertill börande VerificationsHandlingar; äfvensom
Utskottet fått mottaga de, under nyssnämnde
år, till Directionen ankomne K. JVi:ts Nådiga skrifvelse
r' och hos Directionen förda Protocnll.
Efter verkställd granskning af ofvanberörde Hufvudbok
, får hos R. H. St:r Utskottet nu vördsamt
uppgifva de bufvudsakliga resultaten:
Från år 1825 iribalanceias följande Fondens Tillgångar:
Contant
Behållning . . R:dr 35)732: 13. 9.
Uti K. Stats-Contoret innestående
LöningsBesparingsMedel
vid inträffade
Jedigheter i 'öv t erne .. 6,225: 38. 6.
Utlånte Medel:
Capital
272,431: i4- 2.
Ränta  46- 5.
276,599. ,6. ,o.
Hvarifrån afgå inbalancerade Skulder . . 345: 2.4.
R:dr 318211: 4°- 9-
Transport 318,211:40.9.
Betan k anden, N:o 31 r. 54g
Transport 3i8,2..:4o. g
1826
års Inkomster,
Stats-ansIag för år 1826 R:dr 25,000.
Varancé och Liggetids lönebesparing
för sarinna år  „ 7,^79: 44- —
Ränta å utlänte Medel ...... ,, 17,637: 3. 3. *■ r r ■>
” ' '  5o,o 16:47- 3
R:dr 368,220: 4°. —
Deremot äro, år 1826, bestridde följande utbetalningar,
nemligen:
Pensioner ......... R:dr 5,084: 28. 4*
Aflöning R:dr 345o.
Ljuspenningar och
Expenser .... „ 148: 6.— 3 5Qg- fi _
- ’  — 8,682: 34. 4.
Återstå alltså Tillgångarj hvilka till år 1827 ut
balanceras
R:dr 35g,546: 5. 8.
Desse utbalancerade Tillgångar utgöras af:
Contant Behållning R:dr 2,475: 31.—
Uti Kongl. StatsContoret innestående:
Vacance och Liggetids Lönebesparing
för förra
åren. . R:dr 6225: 38. 6.
för år. 826 „ 334.: 7- (i-gö66:3Ö.-
Inriestående i Länen d:o d:o
rdr är 1826 -4°38:36- 13,6o5: 34. 6.
Utlånte Medel:
Capital R:dr 338,406: 22. 3.
Obetald Ränta „ 5,?33: ■3-ro.^,^.^ ,
Förskott mot framdeles redovisning 3o. — —- -
ö  - loo,25.: 4. 7.
Transport 360,25.1 4. 7.
55o Stats-Utskottets
Transport 36o,a5i: 4- 7*
När härifrån afdragns Fondens lill
år 1827 utbalancerade Skulder:
Obetalde Pensioner . . R:dr 643: 2. 8.
Wadstena Krigsmanshus
Cassas
Fordran ... „ 61:44. 3. 7„4: 46. rr.
Återstår Behållning d. 31 Dee. 1826 R:dr 35g,546: 5. 8.
Som, vid 1826 års början, Till—
gångarne, efter afdrag af Skulderne,
bestego sig till endast
3i8,'ii 1: 4o. ro.
såliar följaktligen Fonden, år 1826,
blifvit tillökad med icke mindre än R:dr 41 ?334*
riäkcnskaperne hafva befunnits redige och ordentlige;
äfvensom, i afseende på sjelfva förvaltningen,
ingen anledning till erinran förekommit.
Uukottet har inventerat och genomsett PcnsionsInrättningens
Låne-IIandlingar, hvilka befunnits i behörig
ordning. Den 22 Octobcr 182g.
N:o 312.
Betänkande, anglde betalningen för smärre,
försl i Ine Creditsedlars slutliga granskning
och annullering i RiksgäldsContoiret.
(R:gs-A.)
Uti Skrifvelse till StatsUtskottet af den 2 sisth Juli,
hafva Ilrr Fullmäktige i RiksgäldsContoiret öfverlernnat
Commissariernes derstädes ansökan, att Ilrr Full
mäk
-
Betänkan Jen, N:o 312. 55r
mäktige mätte hos Utskottet anmäla och med sitt förord
beledsaga Commissariernes, uppå anförde skäl,
gjorda anhållan, att, för smärre Creditsedlars granskning
och annullering, dem måtte förunnas ett lika arfvode,
som bestås Commissai ierne i R. St:rs Bank,
äfvensom alt, i händelse af bifall härtill, och enär
den nu sökte fördelen åtnjutits af Bankens Embetsman
alltsedan början af ur 182.4, den skillnad i betalningen
för smärre Creditsedlars granskning och annullering,
som uppkommer, vid beräkning af den högre betalningen
ifrån nyssnämnde års början intilldess förhöjningen
för Sökanderne vidtager, må få utså till understöd
för RiksgäldsContoirets Enke- och Pupill-Gassa.
— Och är härvid af Ilrr Fullmäktige anfördt, att
som, jämlikt 5 Art. 4 §• i Reglementet för BancoVerket
af den ig December 1823, R. St:r beviljat en
tredjedels förhöjning från och med år 183.4, nt‘ den
betalning, som dittills blifvit bestådd, så väl för den
af Bankens Commissai ier på extra stunder besörjde
slutliga granskning och annullering af förslitne Sedlar,
som ock för den af hela Banco-Staten på extra stunder
skeende skrifning af smärre sedlar, och R:g;sContoirets
Embets- och Tjenstemän äro i åtnjutande af
enahanda Lönevilkor och öfriga förmåner, sorn deras
vederlikar i Banken, i enlighet hvarmed jämväl skrifnings-arfvodet
för Creditsedlarne ofvonnämnde år, uppå
Commissariernes derom då gjorda anhållan, blifvit
förökadt; så anse Hrr Fullmäktige med berörde grunder
instämma, att arfyodet för uuuulloringen jemväl
4- B. 3G
55?. Sta ts -Utskottets
bör för framtiden i R:g:sContoiret utgå till samma
belopp, som för enahanda extra arbete i Banken bestås;
och hvad angår denna förhöjning förden förflutna
tiden sedan 1824 års början, hvilken Commissarierne
hemställt måtte få utbetalas lill förmon för R:g:sContoirets
Enke- och Pupill-Gassa, hvars betryckta
ställning inherntas af Hrr Fullmäktiges serskildt derom
gjorda framställning; så hafva Hrr Fullmäktige, i
betraktande af det med sistnämnde framställning åsyftade
goda ändamål, ansett sig böra densamma med sitt
förord understödja.
Utskottet har härvid inhemtat, hurusom, vid 1812
års Urtima Riksdag, R. H. St:r, med anledning af dåvarande
StatsUtskotts derom gjorda hemställan, pröfvat
billigt och rättvist, att RiksgäldsContoirets Embetsoch
Tjenstemän, hvilka på lediga stunder lägga hand
vid smärre Cieditsedlars skrifning och numerering, få
för detta extra arbete tillgodonjuta enahanda betalning
för hvarje iooo:de-sedlar, som för aldeles lika beskaffadt
extra arbete då bestods eller framdeles kunde
varda vederbörande i Banken tillagdt.
Och då granskningen och annulleringen af inkomne
förslitne smärre Creditsedlar äfven är ett extra arbete,
hvilket af vederbörande i RiksgäldsContoiret likasom
i Banken förrättas på ledige stunder, emot betalning
för hvarje ioootde stycken sedlar; och hvilken
betalning intill sistledne Riksdag utgått till enahanda
belopp vid båda Verken, så, enär Embets- och Tjenstemännens
samt Vaktbetjeningens vid RiksgäldsContoiret
Löne-förmåner blifvit reglerade och bestämde i alla
Betänkanden, N:o 312. 553
grader till likhet med hvad deras vederlikar i Banken
'få tillgodonjuta; samt R. H. St:r vid 1812 års Riksdag,
på sätt ofvanberÖrdt år, en gång för alla förklarat
vederbörande vid RiksgäldsContoiret berättigade,
att för skrifning oe.h numerering af små sedlar erhålla
betalning eller enahanda grund och till lika belopp,
som vederbörande i Banken få uppbära; finner Utskottet
skäligt, alt denna antagne grundsats äfven tillämpas
till betalningen för sedlarnes slutliga granskning
och annu Hering; hvadan och under förutsättning,
att denna rättsgrund af R. Ib Sttr varder gillad oell
godkänd, Utskottet 1
ansett sig böra tillstyrka, alt betalningen för slutliga
granskningen och annulleringen af inkomne, försl
i t n e smärre Credit-sedlar må vederbörande i RiksgäldsContoiret
tillerkännas till enahanda belopp, som
för ett lika beskaffadt extra arbete vederbörande 1
Banken bestås; och att såsom en följd häraf, den
vid sista Riksdag, Bankens Embetsman bevil jade förhöjning
af i;del i den dittills fastställde betalning,
vederbörande i RiksgäldsContoiret tillgodo beräknas
ifrån 1824 års början; hvilken förhöjning, å de intill
nasti. Augusti månads slut anordnade summor,
bestiger sig till i,ai5 Iltdr 10 sk. 6 r:st. B:co; och
må det ankomma på vederbörande sjelfve , att denna
summa till Enke- och PupillCassan vid RiksgäldsContoiret
disponera och öfverlåta. Den 22 October
1829.
554
Stats-U tskottets
N:o 313.5
R. H. St:rs Förstärkta StatsUtskolts Memorial,
ang:de anställd omröstning i åtskillige frågor
, hörande till Statsregleringen.
Till följd af de Beslut de respective RiksStånden den
16 innevarande månad fattat, i anledning af StatsUtskottets
Memorial N:o 297, rörande skiljaktige Beslut
inom RiksStånden i flere frågor hörande lill regleringen
af RiksStatens a:a HufvudTitel, har Utskottet,
förstärkt till det antal Ledamöter 69 §. RegeringsFormen
utstakar och i den Ordning samma §. föreskrifver,
till sluteligt afgörande förehaft berörde frågor,
och deruti anställt omröstning efter följande af RiksStånden
godkände Propositioner:
1-a Voteringen.
Den, som bifaller att lönen för Justitia; Statsministern
j Taffelpenningarne inberäknade, bestämmes
till 7000 R:dr B:co, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer serskild votering att anställas,
huruvida samma lön bör blifva 7,5oo R:dr eller
8000.
Efter Voteringssedlarnes öppnande befunnos 68 Ja
och 49 Nef utom 2.’ne sedlar, hvilka såsom dubbla
blifvit casserade. Och som Ja vunnit; altså är lönen
Betänkanden, N:o 3i3. 555
nied Taffelpenningar bestämd för Justitia SlatsMinistern
till 7000 R:dr.
2:dra Voteringen.
Den, som bifaller att lönen för Utrikes StatsMinistern,
Taffelpenningarne inberäknade, bestämmes lill
8000 Il:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer serskild Votering att anställas,
huruvida samma lön bör blifva 8,5oo R:dr eller
9000 R:dr.
Voteringen härom utföll med 79 Ja och 4o Nej.
Och som Ja vunnit; så är lönen för Utrikes StatsMinistern,
Taffelpenningarne inberäknade, fastställd till
8000 R:dr.
o.djc Voteringen.
Den, som bifaller att lönen för hvar och en af
de 6 RevisionsSecreterarne fastställes till 1600 R:dr,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; blifver samma lön bestämd till 1800 Rd.
Denna omröstning har utfallit med 71 Ja och 47
Nej,- hvarjemte 1 Voteringssedel måst, såsom dubbel,
casseras.
Ja har altså vunnit. Och är derigenom lönen för
li-var och en af de 6 RevisionsSecreterarne fastställd
till 1600 R:dr.
556 Stats-Utskottets
/j:de Voteringen.
Den, som bifaller att 2 nya Assessorslöner för K.
Svea HofRätt på Stat uppföras, med bibehållande af
förutvarande Anslag, boo R:dr, till Adjunctionsmedel,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; komma 3 nya Assessorslöner för nämnde
HofRätt att på Stat uppföras, men deremot förut
varande Anslag till Adjunctionsmedel indragas.
Vid Voteringens slut befunnos 85 Ja och 34 Nej.
Och är således bifallit; att i nya Assessorslöner för
K. S vea HofRätt på Stat uppföras, med bibehållande
af förut varande anslag, 6oo R:dr, till Adjunctiousmedel.
S.te Voteringen.
Den, som bifaller att Taffelpenningar, med tooo
R:dr B:co, för Presidenten i K. KamraarRätten å Stat
uppföras, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; komma icke Taffelpenningar för bemälde
President att på Stat uppföras.
Som desse propositioner blifvit besvarade med 56
Ja och 63 Neji altså och enär Nej vunnit, komma
icke laffelpenntugar för Presidenten i K. KammarRätten
att på Stat uppföras.
Betänkanden, N:s 313, 314* SSj
6.-te Noteringen.
Den, sora bifaller, att StatsAnslaget för Fjerdingsmans
aflönande indrages, i den mohn nu varande innehafvare
af sådane löner afgå, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; stall en sådan indragning icke äga
rum, utan samma anslag äfven hädanefter fortfara.
Vid Voterings-sedlarnes öppnande funnos 52 Ja
och 67 Nej. Och emedan således Nej vunnit, skall
indragning af Statsanslaget för Fjerdingsmans aflönande
icke äga rum, utan samma Anslag äfven hädanefter
fortfara.
Detta allt har Förstärkta StatsUtskottet skolat hos
B. Si:r vördsamt anmäla. Den 24 Oc.tober 182g.
N:o 514.
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut inom
RiksStåndcn i frågan om Utskylders utgörande
lill Staden Nyköping af LandshöfdingeResidenceHuset
derstädes äfvensom afgifter
lill Städerne i allmänhet för Kronans deri
varande Egendomar. (U.-A.)
Uti Utlåtande N:o 2i3 öfver de inom Samtelige PiiksStånden
gjorde anmärkningar vid Utskottets i ofvanberörde
ämne under N:o 36 afgifne Betänkande, har
Utskottet hemställt, alt i händelse Nyköpings Stud för
-
558 StatsUtskottets
menade sig äga en i Författningarne grundad rätt till
ersättning för StadsUtskylder af Landshöfdinge-ResidenceHuset
derstädes eller Kronans deltagande deruti
för framtiden, Staden måtte lemnäs öppet, att i vederbörlig
ordning göra sina anspråk gällande, samt,
derest samma anspråk pröfvades giltige, de erforderlig©
medlen af RiksgäldsContoiret utbekomma.
Härtill hafva Höglo!!. R. o. A. samt Hc'derv. BondeStåndet
lemnat deras bifall; hvaremot Högv. RresteStåndetj
som i öfrigt bifallit Utskottets Utlåtande, beslutat,
”att Staden Nyköping, på grund af K. M:ts
''Nåd. Skrifvelse!- till Konungens BeRhde i Nyköpings
”Län af åren 1818 och 1822, äger rätt att ifrån år
”i8i5 till år 1824 af Kronan uppbära de StadsUtskyl”der,
som i enlighet med Högstberörde Nåd. Skrif”velser
böra utgöras af den till Residencellus för Landshöfdingen
derstädes inköpte Stads Egendom, samt att
”desse utskylder Staden af RaksgäldsContoirets medel
”skulle godtgöras,” och Vallöf!. B or gare Ståndet fattat
det beslut, ”att Utskottet bör, vid Statsregleringen,
tillhandahålla Staden Nyköping de afgifter af LandslröfdingeResidenceHuset
derstädes, hvilka, enligt K*
M:ts Högstberörde Nåd. Förordnanden, Staden med
rätta tillkomma;” hvarförutan sistnämnde RiksStånd,
med antagande af Utskottets i Utlåtandet Nro 2i3 tillika
gjorde hemställan, ”att Städerne må berättigas,
att för Kronans deri varande Egendomar erhålla det
bidrag till bestridande af kostnaderne för brandvaktsoeh
eldsläcknings-anstalters underhåll, som å samma
Egendomar, eller vederbörlig fördelning äf kostnaden
Betän konden, N:o 314- 55g
emellan samtelige Egendomarne inom Staden, till den
del deraf, som icke af Boställsinnehafvare Begagnas
och hvarföre de sjelfve böra utgifterne bestrida, kan
finnas belöpa,” tillagt, ”att R. St:r böra hos K. M:t
i underdthet begära, att intill nästa Riksdag ett noga
utredande måtte göras af alla de förhållanden, som
böra vara kände för bedömmande af skyldigheten, som
åjigger K. M:ts och Kronans Hus i Städerne, att deltaga
äfven i de öfrige ornera till Städerne, jemte Brandvakts-
och Eldsläcknings-anstalters bekostnad, hvilka
enskilte Husägare utgöra, och hvaribland tomtören,
gatuhållning och upplysning, synas ovilkorligen böra
drabba alla lius utan undantag, samt att den mening
härvid borde bestämdt uttryckas, att Kronans af enskilte
köpte eller hädanefter köpande Hus och Lägenheter
ovilkorligen bibehålla desamma utskylder till
Staden, som deraf i förre ägarens hand utgått, eller
för dermed jemförlige Hus i samma Stad hädanefter
utgå, så framt ej annorlunda med Staden i hvarje serskildt
fall öfverenskommes.
I anledning af de sålunda inom RiksStånden förekomne
skiljagtigheter i frågan om Nyköpings Stads
ersättningsrätt, får Utskottet vördsamt föreslå, att i
enlighet med stadgandet i 69 §. Reg.Formen, detta
ärende må öfverlemnas till afgörande af Förstärkta
StatsUtskottet, hvarvid följande propositioner torde
böra komma under omröstning:
1:0 Den som bifaller StatsUlskottets förslag, att,
i händelse Nyköpings Stad förmenar sig äga en i Förfatlningarne
grundad rätt till ersättning af de utaf
56o Stats-Ulskottets
fastigheter i Städerne utgående StadsUtskylder för
LandshöfdingeResidence-Huset i nämnde Stad elle.'
Kronans deltagande deruti för framtiden, Staden må
lemnäs öppet, att i vederbörlig ordning göra sina anspråk
gällande, samt, derest samma anspråk pröfvas
giltige, de erforderlige Medlen af RiksgäldsContoret
utbekomma; voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; så kommer alt genom serskild votering
utrönas, huruvida Staden Nyköping må anses äga
ovilkorlig rätt till ersättning för ifrågavarande Utskylder
från år 1815 till år 1824 samt huru en sådan ersättning
skall utgå.
2:0 i händelse förenämnde Nej-proposition vinner
;
"Den som anser alt Staden Nyköping , på grund
af K. M:ts Nåd. Skrifvelse»- till Konungens Befthde af
den 26 Maji 1818 och d. »2 September 1822, äger
rätt att ifrån 18»5 till år 1824 af Kronan uppbära
de StadsUtskylder, som i enlighet med högstberörde
Nåd. Skrifvelser böra utgöras af den till Residencehus
för Landshöfdingen derstädes inköpte StadsEgendom,
samt att desse Utslylder Staden af Riksgälds*
Contorets Medel godtgöres; voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Be tä n kan den, N:s 314, 315. 561
Vinner Nej; kommer StatsUtskoltet, att vid Statsregleringen
tillhandahålla Staden Nyköping de afgifter
af LandshöfdingeResidence-Husel derstädes, hvilka,
enligt K. M:ts I:lö'gstberörde Nåd. Förordnanden, Staden
nied rätta tillkomma. Senare Momentet af Utskottets
ofvanberörde Betänkande, rörande afgifter till
Städerne i allmänhet för Kronans deri varande egendomar,
är af alla 4 RiksStånden bifallet; Och som,
om det af V. BorgareStåndet dervid gjorde tillägg,
något af de öfrige 3:ne RiksStånden sig icke förenat;
altså anser Utskottet samma tillägg förfalla. Den 24
Oetober 182g.
N:o 515.
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut i
i någre delar af Statsregleringen.
Enligt respective RiksStåndens, till Utskottet aflåtne,
ProtocollsUtdrag, innefattande de i afseende på regleringen
af RiksStatens 8.de och
samt Allmänna IndragningsStaten tagne beslut, är Utskottets
vid 8:de IIufvudTiteln,
i Betänkandet N:o *47? 33 Puncten, och Utlåtandet
N:o 25o, 6:te Puncten afgifne tillstyrkande ”om anslag
pä Stat af 1000 R.dr till de nödvändigaste Löneförbättringar
ät Tjenstemän och Betjente vid Stulerierne
samt af "000 R.dr till Iläslafvelns förbättrande j
jemte underdånig hemställan till K. JU.t frän R. St.-r ,
att Ottenby Kungsgård med tillydenheter j dock utan
någon Statens kostnad för återvinnandet j mäj dä ar-*
562 Stats-Utskottets
rcndet derå pä ett eller annat sätt i laga ordning uppTiorer
j ansins och användas till Stuteri efter de föreskrifter
, som K. M:t kan pröfva lämpeligtj att efter
vederbörandes hörande, i Nåder meddela’ bifallet af
H. R. o. A., H. PrästeStändet och Y. BorgareStåndct,
samt jemväl af H. BondeStändet i allt öfrigt, utom
hvad angår Anslaget af 8000 R:dr, i afseende hvarpå
Utskottets tillstyrkande blifvit af BondeStändet afslaget.
Genom 3 Stånds beslut är likväl således ifrågakomne
Anslag beviljadt samt, genom alla 4 Ståndens
godkännande, den i senare Utlåtandet af Utskottet föreslagne
hemställan rörande Ottenby Kungsgård bifallen.
I förening härmed är affi. o. A. det tillägg gjordt:
att underd. anhållan hos K. M.t af R. St.r görasj att
K. M.t vid nästa Riksdag framlägger en utarbetad
plan, som ej mindre upptager det tillstånd hvari de
för hästafvelns befrämjande varande anstalter sig befinna
, än äfven hvilka åtgärder K. M.t kan anse böra
för framtiden följas , till vinnande af de i Economiskt
och Militäriskt hänseende sä högst vigtiga ändamål,
som med dessa anstalter åsyftas, samt af BorgareStåndet
beslutad en underdånig Skrifvelse till K. M:t af
B. St:r, med anhållan, att inventering Öfver Kronans
pä Arrenderade Kungsgårdar varande inventarier och
effecter anbefalles och att undersökning , rörande Kungsgårdarnes
förvaltning må ske, till utrönande deraf,
huruvida , Pörfattningarne angående denna Förvaltning
äro idkltagne.
Betänkan cl en, N:o 315. 563
Om något af desse tillägg hafva icke de öfrige
RiksStånden sig förenat, så att ett R. St:rs beslut derom
kunnat uppkomma. Och anser Utskottet derföre
samma tillägg förfalla.
Vid
2:a Puncten af Betänkanderne N:s i5i och 253 till
kostnaderne vid öfningar för Flottans bemanning af
Utskottet föreslagne Anslag, i5ooo R:dr, har blifvit
bifallet af V. B or gare Ståndet samt II. BondeStundet,
hvaremot H. B. o. A. samt II. PrästeStåndet beviljat
den af K. M:t i dess Nådiga Proposition äskade anslagssumma
af 25ooo R:dr, för att uteslutande till detta
ändamål användas.
Två Stånd hafva således härom stannat emot 2;
hvadan till omröstning af Förstärkta Stats-Utskottet
föreslås en så lydande proposition:
1:0 Den som bifaller, att å Tionde HufvudTileln
uppföres ett Anslag i5ooo R:dr årligen, att användas
till kostnaderne vid öfningar för Flottans bemanning,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall i samma ändamål på närrfnde
HufvudTitel uppföras ett Anslag af 25ooo R:dr årligen.
5f>4 Stats-Utsknttets
Utskottets tillstyrkande i Utlåtandet N:o 253;
3:dje Puncten, att R. St.r ina hos K. M.-t i undercl.
anhålla, att inventering i Flottans Ekevirkes förråder
må i Nåder anbefallas , och behörig (Jontroll öfver
vederbörandes redovisningsskyldighet dervid iakttagas
, som är afslaget af H. R. o. A., liar blifvit bifallet
af de öfrige 3 RåksStånden ; derjemte V. BorgareStåndet
beslutit, att befallning äfven måtte till vederbörande
meddelas, att de af slutade Contra elen om Ekevirkes
uppköp ej få begagnas till större del, än i den
mohn behofvet det klafver och anslagen det medgifva
samt utan Statens skuldsättning för framtiden.
Då icke iner än elt RiksStånd om detta senare
tillägg förordnat, anser Utskottet äfven detsamma
förfalla.
Den hemställan Utskottet förnyat i 4:^e Puncten
af Utlåtandet i\:o 253, om vidtagande af det Stadgande,
å R. St.rs sida, att, under de Titlar, som rora
FörsvarsVerket, Besparingar, som uppstått ä Anslagen
till de Materiella behofven, ej få användas till
reglering eller förbättring af löner, samt att uppbo nine
löne-besparingar böra i första rummet användas till
betäckande af de brister, som möjligen under samma
tid kunnat uppstå å de, till fyllande af Materiella behofven
beviljade anslag, hvilken hemställan blifvit bifallen
endast af Hederv. BondeStåndet, är afslagen af
aliade öfriga 3 RiksStånden; hvarvid Högv. PresteStändal
beslutit: ”att R. St:r borde hos K. M:t i un
-
Betänk anden, N:o 315. 565
"derdånighet anmäla den önskan, att K. M:t täcktes,
"under de Titlar sorn röra FörsvarsVerket icke an"vända
besparingarna som kunna uppstå å Anslagen
"lill de Materiella behofven till reglering eller förbättring
af löner;” samt BorgareStändet förklarat att dess
afslag gällde för både 3:dje och io:de HufvudTitlarne.
Någon framställning från R. St:r till K. M:t om
ett så beskaffad! Stadgande som det Utskottet föreslagit
kommer sålunda icke att äga rum. Och som II.
PresteStåndet ensamt beslutit frambärandet till K. M:t
af ofvan omförmäldte underd. önskan; så anser Utskottet
jemväl frågan derom hafva förfallit.
Utskottet har vid slutet af Betänkandet N:o 15c
hemställt: “att Jyllnaden i behof vet för Flottans IndragningsStat
må lills vidare, af Anslaget för Materielen
, såsom hittills få utgå , dock ej till högre belopp
än ÖOjOOO R.dr årligen samt sedermera i Utlåtandet
N:oa53, 8 Puncten, tillstyrkt: att hvad, utöfver
desse 3o,ooo R.dr möjeligen kan erfordras må anvisas
att utgå af Anslaget till oförutsedde Utgifter.
Sådant har blifvit bifallet af Ilögv. PresteStåndet
samt Vällofl. BorgareStändet> Men Högloft. Ridd. och
Adeln har ansett ej mindre den i första Betänkandet
gjorde hemställan än ock i sammanhang dermed tillstyrkandet
i senare Utlåtandet böra förfalla, och BoncleStåndet,
som afslagit bestämmandet af en viss Summa
till Oförutsedde Utgifter utaf Anslaget för FörsvarsVerket
till Sjöss i Allmänhet, har ogillat utgående å
566 Stats- Utskottets
detta anslag nf hvad utöfver 3o,ooo It:dr kan erfor*
dras för Flottans IndragningsStat.
Råde Ridel, och Adeln saint BondeStändet hafva
likväl, med undantag af visse bestämda förändringar,
funnit godt, att i allt öfrigt bifalla hvad Utskottet i
bägge nyssnämnde Belänkanden föreslagit. Och då
ibland desse undantag icke ingått någon ändring eller
minskning i bela det föreslagne Anslaget för FörsvarsVerket
till Sjöss i Allmänhet af Qo5,ooo Rdr, hvilket
sålunda är af alla 4 RiksStånden bifallet, samt ej mindre
H. PresteStändet, Vallöf]. BorgareStändet och H.
BondeStändet gillat, att deraf må för Allmänna IndragningsStatens
aflöning utgå 3o,ooo R:dr än ock anslaget,
10,000 R:dr till oförutsedde utgifter blifvit af
3 Stånd, Ridd. och Adeln, PresteStåndet och BorgareStåndet
beviljadt; anser Utskottet Ridd. och Adelns
ofvanberörde förklarande, att hvad Utskottet i ofvanberörde
måtto tillstyrkt ansetts böra förfalla, likasom
II. BondeStdndets afslag, å tillstyrkandet, att af Anslaget
till oförutsedde utgifter må utgå hvad utöfver
3o,ooo R;dr kari erfordras för Flottans IndragningsStat,
någon vidare åtgärd icke påkalla.
I afseende på Allmänna IndragningsStaten är Utskottets
tillstyrkande i i3 Puncten af Betänkandet N.‘o
102 samt 7 Puncten af Uti. N:o 204: det Hans Excellence
Hr Grefve Rosenblad må å berörde Stat uppföras
till fortsatt åtnjutande af det arfvode, i,6oo R:dr
Broo, Hans Exccllence i egenskap af f. d. General
Tull
-
Beta n Landen, N:o 3i5. 567
TullDirectiönens Ordförande, uppburit och som, vid bemälle
Direqtioos upplysning, blifvit af K. M:t Hans Excellence
lillaggdt intill R. Sltrs sammankomst, bifallet
af Högv. PresteStändet samt Vällofl. BurgareStändet
men af slaget af flöglofl. Ridd. och Adeln samt Heder v.
BondeStändet.
DA således 2 Stånd stannat emot 2 härom, öfverJemoar
Utskottet till R. St:rs godkännande följande
Proposition till omröstning af Förstärkta StatsUtskottet:
2:0 Den som bifaller, att Hans Excellence Herr
Grefve Rosenblad må å Allmänna IndragningsStaten
upptagas till fortsatt åtnjutande af det Arfvode, 1600
R:dr B:eo, [lans Excellence, såsom f. d. GeneralTullDirectionens
Ordförande uppburit, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer icke något sådant arfvode
att på Allmänna IndragningsStaten uppföras.
I 17 Puncten af Betänkandet N:o 1S2 samt tolde
Punöten af Utlåtandet N:o 254 har Utskottet förklarat
sig icke kunna tillstyrka, att f. d. LandsKamereraren,
Assessoren C. M. Wahlström må till Pension å
Allmänna IndragningsStaten uppföras.
Detta är bifallet af Högv. PrcsteStdndet samt H.
BondeStändet,- hvaremot H. Ridd. och Adeln samt
Val lofl. BorgareSländet beslutat, att bemälde Wahl4
B. 07
1 . • ,
568 S t a t s - U t s k o 11 e t s
ström skall å samma Stat uppföras till åtnjutande under
sin återstående lifstid af en årlig Pension af 3oo Rd.
Vid det förhållande, som äfven härvid inträffat,
att 2 Stånd stannat emot 2, föreslår Utskottet, att
Förstärkta StatsUtskottet må anställa omröstning öfver
en så lydande proposition.
3:o Den som bifaller St^atsUtskottets tillstyrkande,
att f. d. LandsKamereraren, Assessoren C. M. Wahlström
icke må till pension å Allm. IndragningsStaten
uppföras, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej. Kommer bemälde Wahlström, att
på nämnde Stat under sin återstående lifstid uppbära
årligen en Pension af 3oo R:dr B:co.
Den i i3 Puneten af Utlåtandet N:o 254 af Utskottet
tillstyrkta ersättning till Landshöfdingen i Kronobergs
Län , för indragning af den honom på lön anslagne
dagsverksskyldighet till Kronobergs Kungsgård af Inhyseshjonen
i nämnde Län, att utgå till det belopp,
hvartill lösen för berörde dagsverken, efter medeltal
af de 5 sistförflutne åren kunde finnas uppgå, och hvilken
ersättning skulle förslagsvis till i5oo R:dr på denna
Stat upptagas, har blifvit bifallen af alla fyra RiksStåuden,
men härvid är tillagdt af Högh Ridd. och
Adela.- att den Summa, hvartill ifrågavarande ersättning,
efter den af Utskottet lagde grund finnes upp
-
Betänk anden, N:o 3r5. 5f>()
gil, skall efter 1825 års sint 3 ?.:dra IIufvuilTiteln
uppföras för att, efter hvad närmare kan förordnas,
till löneförbättring.ät någon annan Landshöfding utgå ,
äfvensom af JJ. BondeStändct'. att ifrågastiillcle ersättning
jemväl md, såsom tillgång, användas vid den förestående
regleringen af Landshöfdinge-lönerne,
Med bifall lill Utskottets Förslug i i8:de Puncten
af Betänkandet Wto 128, rörande 2:dra IJufvudTitcln,
hafva alla fyra Riks.Stånden beslutat att hos
K. M:t R. St:r skola i underd:het anhålla, ”att ined
begagnande af de för Landshöfdingarne på Stat nu
betintelige anslag, utan vidare utgift för StatsVerket,
en för desse Embetsman lämpelig lönereglering vidtages;”
och ehuru, i följd deraf, det synes Utskottet vara
redan afgjordt, att ofvanberörde föreskrift, rötande
ersättningen till Landshöfdingen i Kronobergs Län
för indragningen af de förut åtnjutne dagsverken, icke
kan komma alt minska beloppet af de tillgångar, som
salunda blifvit för Lnndshöfdinge-lönernes reglerande
i det hela anvisade, finnér Utskottet likväl, då H.
Ridd. och Adeln samt H. BondeStändet, genom oinförmäldte
tillägg till sine angtde merberörde ersättnings
utgående fattade beslut, ansett det böra närmare
bestämmas, att samma ersättning, då den upphör att
till Landshöfdingen i Kronobergs Län utgå, skall uti
fonden för Landshöfdinge-lönernes reglerande ingå, sig
vid detta förhållande böra inbjuda II. PresteStåndet
samt V. BorgareSlåndet att deruti instämma; men skulle
denna inbjudning af sistnämnde RiksStånd icke antagas,
då lärer, enär 2 Stånd stannat emot 2, i frågan
5yo StatsUtskottets
lunn berörde ersättning vidare skall utgå, Förstärkta
ijtatsUtskottet böra anställa omröstning efter en sådan
4:de Proposition:
Den som bifaller, att ersättningen till Landshöfdingen
i Kronobergs Läfl, för indragning af den honom
på lön an,slagne dagsverksskyldighet till Kronobergs
Kungsgård af Inhyseshjonen i nämnde Län skall till
i835 års slut utgå till det belopp, hvartill lösen för
berörde dagsverken, efter medeltal af de 5 sistförflutne
åren finnes uppgå, och förslagsvis på allmänna
IndragningsStaten upptagas till i5oo R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vili, voterar
Nej.
Vinner Nej. Skall summan, hvartill ifrågavarande
ersättning efter den af StatsUtskottet^Jaggde grund
finnes uppgå, jemväl efter i835 års slut utgå och å
2:dra HufvudTiteln uppföras, för alt, efter hvad närmare
kan förorduas, till löneförbättring åt någon annan
Landshöfding användas.
I sammanhang med ofvanstående anmälanden får
Utskottet vördsamt tillkännagifva, att, sedan, i fråga
om den af Utskottet i Uti. N:o i3g vid 4-de TlufvudTiteln
tillstyrkta anvisning på R:g:sContoiret uf 2000
R:dr till K. Mits disposition såsom belöning för en
fullständig Historia om Konung Carl XJ:s Regering,
samma anvisning blifvit af H. PresteStåndet och V.
BorgareStäiulet bifallen, men af 1J. H. o. A, och H.
Betänkanden. N:o 3i5. 57r
BondeStändet afslagen ; så hafva, i anledning af R. o.
A.s inbjudning, förstnämnde 2 RiksStånd deltagit i
R. 0• A.s beslut, hvarigenom 1000 R:dr Rtco blifvit
tillagde Hr Strinnholm, såsom understöd till fortsättandet
af det utaf honom påbegyrtdta arbete "Svenska
Folkets Historia under Konungarne af Wasa Ätten,”
dock under det vilkor af PresteStåndet och BorgareStåndet
j att ett emot desse 1000 R:dr, svarande belopp
skall afgå från de såsom belöning för Konung
Carl den XI:s Historia anslagne 2000 R:dr, hvilken
belöning alltså kommer att till halfva beloppet, 1000
B.:dr förändras.
Härigeno/n är väl således genrni 3 Stånds beslut
afgjordt, att till Författaren af Svenska Folkets Historia
under Konungarne af Wasa Ätten Hr Strinnholm,
skola, lill understöd för samma arbetes fortsättning utgifvas
1000 R:dr, hvilka från R:g:sContoiret böra utgå.
Men som, i fråga orade öfriga 1000 till belöning
för en fullständig Historia örn Konung Carl XI:s Regering,
2 Stånd, nemi. PresteStåndet och BorgareStåndet
stadnat emot 2, R. o. A. och BondeStändetv alltså
framställes till omröstning af Förstärkta SlatsUtkottet
följande Proposition:
5:o Den som bifaller, att 1000' R:dr B:co till utbetalning
af-R:g:sContoiret anvisas till K. M:ts disposition
såsom belöning för en fullständig Historia om
Konung Carl XI:s Regering, voterar
Ja. t
Det det ej vill, voterar
Nej.
5ji Stats-U Iskottet.s
Vinner Nej; kommer en sadan anvisning icke att
äga rum.
Af de ProtocollsUtdrag som från RiksStånden ankommit,
innefattande RiksStåndens Beslut, i anledning
af det Förslag till underd. skrifvelse till K. M:t
som Utskottet i dess Memorial N:o 3o4 sid. 5og framställt,
att afgilvas i sammanhang med anvisningen af
ett förökadt StatsAnslag för regleringen af indelta Arméens
Befäls löner, har Utskottet inhämtat, det H,
K. o. A. samt II. BondcStändct förbiifvit vid sine i
detta ämne förut fattade beslut, men alt H. PresteSiandet
gillat Utskottets Förslag i det hela och V.
BorgareStändet åtc godkänt detsamma, med undantag
af den i:sla Perioden , innehållande: ”R. Sl:r hysa
”den öfvertygelse, alt med de nu beviljade Anslagen
”för Indelta Armeen en fullständig reglering af löner”ne
för dess Befäl bör kunna äga ruin,” hvilket borde
utur den underd. skrifvelsen utgå,
I följd häraf och som 2 Stånd helt och hållet ogillat
Utskottets ofvannämnde förslag, nemi. R. o A.
och BondeStändctj af hvilka sistnämnde Riksstånd dock
icke eller bilällit någon förändring i anslagets belopp
hvadan dess beslut icke kan komma att tjena till
grund för redactioneu af den underd. framställning
R. St:r i förevarande ämne ansetts böra afgifva; alltså,
och Under åberopande al det slut de flere i Utskottets
ofvannämnde Memorial sid. 5o8 och 5og ornförmäldte
hemställanden erhållit, tillstyrker Utskottet,
det genom omröstning af Förstärkta StalsUtskottet jemväl
frågan om lydelsen af R. Sttrs berörde underd. fram
-
B etänkanden, Nio 315. 5y3
ställning må afgöras; i hvilket afseende lill R. St:rs
godkännande nu anraäles en så lydande
6ite Proposition.
Den som bifaller att, i sammanhang med anvisningen
af anslaget för indeldta Arme'ens befäl, i underd.
Skrifvelse till K. M:t uttryckes: ”att R. Sta- hy"sa
den öfvertygelse, att med de nu beviljade Ansla”gen
för indeldta Armeen en fullständig reglering af
”lönerne för dess Befäl bör kunna äga rum ; och an”hålla
underdånigst, att E. K. M:t täckes, på det
”sätt E. K. Mit lämpligast finner, och i den mohn
"dertill anvista tillgångar blifva disponible, låta verkställa
en sådan lönereglering, som, uti närmaste öfverensstämmelse
med Indelningsverket, bringar löne"vilkoren
till möjligaste likhet inora samma grad vid
"hvarje Regemente eller Corps,” voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer samma underd. Skrifvelse
att innehålla: ”att R. St:r hos K. Mit i underd. anhålla,
"det K. Mit täckes med de sålunda beviljade anslagen
"för Indeldta Arine'ens Befäl, låta på sätt K. Mit
"lämpligast finner, och i den mohn anvista tillgångar,
"dertill blifva disponibla verkställa en lönereglering,
"med syftning till återförande af Befälets löner i öfverensstämmelse
med Indelningsverket och medföran"de
den möjligaste likhet uti lönevilkor för hvarje
"grad inom samma Regemente och Corps.” Den 29
October 1B29.
574 Stats-U Is kottets
N:o 316.
K. H. St:rs Förstärkta StatsUtsbotls Memorial,
ang:de verkställd Votering i åtslullige frågor
rörande SlatsRegleringen.
Efter erhållen del af de Beslut respéctive RiksStunden
fattat, i anledning af StatsUtskottets Memorial
N:o 3o4, i afseende på yppade skiljaktiga Beslut inom
JtiksStånden i flere frågor hörande till Regleringen af
RiksStatens 3:dje , 4'(le oc’l1 d:te HufvudTitlar, har Förstärkta
StatsUtskottet, vid sammanträde denna dag,
likmätigt Grundlagarnes föreskrift, till afgörande förehaft
berörde frågor oeh voterat öfver uedannäinnde
derom godkände Propositioner:
Första Pjoter ingen ;
Den som bifaller, att Cavallcrilnspecteurens, GeneralFältTygmiistarens
och Generalens för Fortification
Lönevilkor blifva för hvardera 4;5oo R:dr, utom
Resekostnadsinedel, som efter räkning böra utgå, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; blifva desse Generalers Lönevilkor,
utom Resekostnadsersnttningen , för hvardera 5ooo R:dr.
Voteringen utföll med 86 Ja och 33 Nej. Och
sorn Ja vunnit, alltså är lönen för hvardera af bemälde
GeneralsPersoner, utom Resekostnadsmedel, bestämd
till 4>5oo R:dr.
Betan It anden, N:o 3i6. Sy 5
Andra Voteringen.-
Den sorn bifaller, att Pensionsruinmen för Generalerne
å Allmänna IndragningsStaten må blifva a
på en gång, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer särskild votering alt verkställas,
huruvida samma Pensionsrurn skola blifva 3
till antalet på en gång, med StatsAnslag för hvardera
Pensionen af 2000 R:dr B:co, samt denna Pensionsreglering
gälla endast till nästa Riksdag; — eller
oek alla 9 Generalerne förklaras berättigade till pension
vid 65 års ålder, i likhet med Landshöfdingar,
likväl linder förbehåll, att så stort belopp, som en General
erhåller i pension från Armeens PensionsCassa
bör afdragas på den Pension han af Staten komme
att åtnjuta.
Vid VoteringsSedlarnes öppnande, befunnos 75
Ja och 45 Nejs jemte 1 dubbel Sedel som casserades;
hvadan och som Ja vunnit, Pensions-rummen för
Generalerne å Allmänna IndragningsStaten äro bestämde
till 2 på en gång.
Tredje Voteringen :
Den sora bifaller, att ett arfvode af 3oo R:dr i
månaden för General Adjutanten å Stat uppföres, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
576 Stats-Utskottets
Vinner Nej; bestämmes samma arfvode till 4°°
It:dr Banco i månaden.
Desse propositioner hafva, sedan en sedel, som
befunnits dubbel, casse rats, blifvit besvarade med 83
Ja och 35 Nej ; och då således Ja vunnit; har aifvodet
för GeneralAdjutanlen blifvit bestämdt lill 3oo
R:dr i månaden.
Fjerde Voteringen;
Den sorn bifaller, att arfvodet för Commendanten
å Marstrands Fästning bestämmes till boo R:dr,
voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; fastslälles samma arfvode till 700
Riksdaler.
De öppnade VoteringsSedlarne hafva innehållit
67 Ja och 52 Nej.- hvadan och som Ja vunnit, Arfvodet
för Commendanlcn å Marstrands Fästning är
fastställdt till 600 R:dr.
Femte Voteringen;
Den, som bifaller en tillökning i StatsAnsIaget
för Tndcldta Arméens Befäls Aflöning på sätt StutsUtskottet
föreslagit, nemi. med 4^j°00 R-dr i contant
och af de till Kronan indragne Boställen 3,006 R:dr
42 sk., voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; tillökas samma Anslag med 66,000 Rd.
Beta nk anden, N:o 3i6. -5j7
Denna omröstning utföll med 36 Ja oell 82 Nej;
hvarjemte en Sedel, som befunnits dubbel, casserats.
Nej liar alltså vunnit. Och är derigenom förut varande
Statsiknslaget för Indeldta Armeens Befäls Aflöning
tillökt med 66,000 B:dr B:co,
Sjette Voteringen :
Den som bifaller, att tillökningen i Statssumman
för LifGardet till Hast förblifver den af StatsUtskottet
föreslagne 5,835 R.;dr 35 sk., voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; tillökes LifGärdets till Häst Stalssumraa
med 12,701 B:dr 4o sk.
Vid Voteringens slut, befunnos 84 Ja och 35 Nej;
Oell är således, då Ja vunnit, bifallet: att Statssumman
för LifGardet till Häst tillökes med 5,835 It:dr
35 sk.
Sjunde Voteringen:
Den som bifaller, alt nuvarande Statssumma för
K:gl. Svea LifGardet ökas med 5,3go R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; ökas samma Statssumma med ii,4i5
R:dr 4i sk. i contant, men med en besparing å förra
Anslaget i Spanmål in natura af 307 Tunnor.
Som desse Propositioner blifvit besvarade med 82
Ja och 37 Nej i Alltså och enär Ja vunnit, skall nu
-
£78 Stats-Utskottets
varande Statssumma för K. Svea LifGarde ökas med
5,3go R:dr.
Åttonde Voteringen:
Den som bifaller, att nuvarande StatsAnslag för
K:gl. Andra LifGardes Regementet ökas med 5,5oo
R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; ökas samina Anslag med ii,r>.5 R:dr
4i sk. i contant, med besparing af 807 Tunnor Spanmål
in natura.
Voteringen har utfallit med 81 Ja oell 38 Nej :
I följd hvaraf och dä Ja vunnit, nuvarande StatsAnslaget
för K:gl. Andra LifGardet kommer att ökas med
5,5oo R:dr.
Nionde Voteringen:
Den som bifaller en tillökning i StatsAnslaget för
Hallands Beväiings-Bataillons Befäl med 2,480 R:dr,
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer denna tillökning icke att
äga rum. •
Efter slutad omröstning öfver dessa Propositioner,
funnos 52 Ja och 67 Nej; då således Nej vunnit, är
någon tillökning i StatsAnslaget för Hallands BeväringsBataillons
Befäl icke beviljad.
Betänka n den, N:o 31 ö. 579
Tionde Voteringen :
Den som bifaller, att för Upsala Academie, såsom
ersättning för förut innehafdt Anslag för dess
Stallstat gio R:dr 32 sk., samt för den kostnad af
53o R:dr årligen, hvartill underhållet och skötseln af
de för Ridskolan begagnade Hästar funnits uppgå, på
Stat uppföres ett årligt Anslag af sammaulagdl 1,44°
R:dr 32 sk., voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; varder något sådant Anslag icke hevi
Ijadt.
Efter VoteringsSedlarnes öppnande, befunnos jemte
1 dubbel sedel, som casserades, 64 Ta och 54 Nej;
Och som Ja vunnit, är bifallet, att, för Upsala Academie,
såsom ersättning för förut innehafdt Anslag för
dess Stallstat gioR:dr 32 sk. samt för den kostnad af
53o R:dr årligen, hvartill underhållet och skötseln af
de för. Ridskolan begagnade Hästar funnits uppgå, på
Stat uppföres ett årligt Anslag af sammanlagdt 1,44°
R:dr, 32 sk.
Elfte Voteringen:
Den som bifaller en tillökning i förut varande
StatsAnslag för Gymnastiska Centralinstitutet med 1,000
R:dr 15:co, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej:
»
58o Stats- Ut skottets
Vinner Nej; kommer denna tillökning att förhöjas
tili 1,600 R:dr.
Denna Votering utföll med 76 Ja och 43 Nej i
Och enär således Ja vunnit, är en tillökning i förutvarande
StatsAnslag för Gymnastiska Institutet beviljad
med 1000 R:dr.
Toljte Noteringen.
Den som bifaller, att StatsAnslaget till Institutet
för Blinda och Döfstumma ökas ifrån 3,333 R:dr 16
sk. till 5,333 R:dr 16 sk., under vilkor, att ytterligare
en Elev från hvarje af Rikets Stift må vid Institutet
emottagas och vårdas, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; ökas Anslaget till 5,333 R:dr 16 sk.,
utan förenämnde vilkor.
Omröstningen härom utföll med ro3 Ja och 16 Nej;
Till följd hvaraf och då således Ja vunnit, StatsAnslaget
för nämnde Institut blifvit ökadt till 5,333 R:dr
16 sk., under vilkor att ytterligare en Elev från hvarje
af Rikets Stift må vid Institutet emottagas och
vårdas.
Detta allt har Förstärkta StatsUtskottct skolat, lins
R. H. St:r vördsamt anmäla. Den 39 Octobcr 1829.
Betänkanden, N:o 3 r 7. 581
N:o 517.
Memorial, ang:de RiksStåndens beslut i fråga
om beräkningen af Taffelpenningar för visse
Embetsman. (U.-A.)
J anledning af Utskottets anhållan, i Memorial N:o
297, rörande sk i I ja k lige beslut inom RiksStånden i ät—
sk i 11 ige delar af StatsRegleringen , hafva, beträffande
beräkningen af Taffelpenningar för Justitia Statsministern
och Utrikes SiatsMinistenij hvarom Ridd. och
Adeln samt PresteStändet förut icke yttrat deras mening,
bemälte 2:ne RiksStånd, genom ProtocolIsUtdrag
den 16 sisth Oetober, meddelat Utskottet sine i
detta ämne sedermera fattade Beslut.
Enligt desamma har ti. Ridd. och Adeln bestämt
lönerne för bägge Ministrarne till 5ooo R:dr åt hvardera
samt Talfelpenningarne, för Justitiae StatsMinistern
till 3ooo R:dr, och för Utrikes StatsMinistern
till 4°°° R-'dr; hvaremot H. PresteStändet förklarat,
att Talfelpenningarne uti de för Ministrarne och StatsRåden
faststäldte löner skola beräknas efter gamla
Staten.
Och som, efter hvad Utskottet i ofvanberörde
Memorial redan anmält, Vällofl. BorgareStändet likaledes
beslutat, att uti de af Ståndet fastställa lönebelopp
Taffelpenningarne för Ministrarne skola beräknas
efter gamla Staten, samt Hederv. BondcStandet, dådet
i afseende på desses löner vidblifvit 1828 års Statsreglering,
stannat i enahanda beslut; altså anser Ut
-
58a Stats-Utskottets
skottet Taffelpenningarne, under de för Justitiae Stats—
Ministern samt Utrikes StatsMinistern bestämde löner
nu vara genom 3 Stånds beslut, faststäldta till lika
belopp som 1823 års Stat upptager, nemi. 2000 Rrdr
för Justitias StatsMinistern och 3ooo R:dr för Unikes
StatsMinistern.
Ett lika förhållande har uppkommit äfven i afseende
på Taffelpenningarne för StatsRåden, hvilka
Taffelpenningar, sedan H. PresteSlåndet efter Utskottets
inbjudning instämt i V. BorgareSländets fork la rande
att de skola beräknas efter gamla Staten, vid hvilken
H. BondeSlandet rörande StatsRådens Jöne-vilkor
i det hela förblifvit, sålunda äro till i5oo R:dr, för
hvardera, bestämde.
Dock har, till Undanrödjande af allt tvifvelsmål i
denna del vid RiksStatens uppgörande, Utskottet likväl
skolat detta R. Strrs vidare bepröfvande vördsamt
underställa. Den 3i October 182g.
N:o 51g.
Utlåtande, i anledning af verkställd Revision
af StatsVerkets räkenskaper och förvaltning
för år 1826. (I.-A.)
Sedan R. Strrs senast församlade Revisorer afgifvit
yttrande öfver StatsVerkets räkenskaper och förvaltning
för åren 1824 och 1825, har påföljande eller 1826
års enahanda förvaltning och räkenskaper, jemlikt
Grundlagens stadgande, varit föremål för Utskottets
granskning.
Betänkan den, N:o 318. 583
Utskottet, son» icke anser behöfligt att nn framlägga
Resultaten af nämnde års Räkenskapsförhållanden,
enär desamma igenfinnas dels i den till trycket
befordrade och med officiella Tidningen utdelade Capital-iåkningen
med Bilagor till 1826 års Rikshufvudbok
och dels uti K. StatsContoirets vid K. M:ts Nådiga
Proposition angående StatsVerkets tillstånd och behof
bifogade underdåniga Berättelse, och till hvilka
Handlingar Utskottet fördenskull i berörde hänseende
hänvisar, öfvergå»’ genast till de 2tne omständigheter,
som vid dispositionerna af Statsmedlen under
samma år, fästat Utskottets uppmärksamhet.
Härvid förekommer först den under loppet af år
1826 fortsatta utbetalningen af medel till verkställande
af den å Svea LifGardes-Cassern nödig ansedda
större reparation. Utom de 2000 R:dr till detta ändamål
som, i följd af K. Brefvet den 2 Mars 1825,
utgått af de lill oförutsedde Militaire-utgifter på 3:dje
HufvudTiteln afsatte medel, har K. M:t, genom Nåd.
Bref den i4 Junii 1826, förordnat att den efter gilladt
förslag belöpande koslnads-summan af 29,064
R:dr skulle under loppet af 3:ne år utbetalas, på det
sätt att Tiotusen R:dr genast borde anordnas ä besparingarne
på 3:dje HufvudTiteln för år 1820, en lika
Summa lemnäs till Regementets disposition i Januarii
månad 1827 samt återstoden senast i början af år 1828,
vid hvilka tillfällen K. M:t ville bestämma de fonder,
hvarifrån dessa sistnämnda utbetalningar borde
bestridas; och hafva sedermera äfven anordnats till
4 B. 38
£84 Stats-Utskottets
följd af liögslberörde K. Bref den i4 Junii 1826
10,000 Rtdr, jemlikt K. Brefvet den 17 Januari 1827
äfvenledes 10,000 R:dr samt på grund af K. Brefvet
den 16 Maji 182g, återstående 9,064 Rtdr utgörande
totalbeloppet af dispositionen å StatsMedlen för ifrågasatte
ändamål, 31,064 R:dr, hvilka anvisats å 3:dje
HufvudTitelns besparingar med undantag af de förstomnämnde
2000 R:dr sora utgått af 1825 års anslag
för oförutsedda Militaire-ulgifter.
Då Regementet, jemlikt det vid emoltagandet af
f, d. Frcdrikshofs Slott såsom Casei n upprättade Conträr!,
förbundit sig att Byggnauerne underhålla samt
den verkställda reparationen destohellre bordt af Regementet
besörjas sorn detsamma för sådant ändamål
samt för anskaffandet och underhållet af erforderliga
inventarier eller hvad som förstås under benämning
af Servis, af Stockholms Stad uppbär lnqvarteringspenningar
lill ett årligt belopp af 4,3oo R:dr och då
3:dje HufvudTiteln genom förberörde anvisningar fått
vidkännas en utgift, som å densamma icke är uppförd
hemställer Utskottet, i likhet med hvad redan angående
de först ulbetalte 2000 R:dr blifvit yttradt
alt R. St:r hos K. M:t i underdånighet anhålla, det
K. M:t täcktes förordna, att ofvanupptagne, under
loppet af åren 1826, 1827 och 1829 lill Svea LifGardes
Caserns reparation utgifne 29,064 Rtdr skola
StatsYerket ersättas.
Den andra omständigheten , som fästat Utskottets
uppmärksamhet, ä.r utbetalningen af 10,867 R.-dr ä
anslaget för de publika husens i Landsorterna under
-
Betänkan den, N:o 318. 585
lia 11 till Casernbyggnad för Pionnier - Corpsen vid
Wanäs Fästning. Förhållandet härmed är följande:
Sedan K. M:t, under den i Mars 1826 förordnat,
att Caserner borde uppföras å Wanäs, för så väl der
blifvande 2:11c Compagnier Pionnierer, sorn ock för
den Garnizon hvilken der konime att förläggas, samt
att medel dertill skulle erhållas på det sätt, alt K.
SeraphimerOrdens-Gillet, emot undfående af Correctionslnrättningens
Byggnader i Wadstena, de 1 till utbetalte
12,000 R:dr och att återstoden, som, på grund
af uppgjorde förslag, förmodades uppgå till 4000 R:dr
skulle, på derom af Chefen för IngenieurCorpsen, Hr
GeneralLieutenanten 111. 111. Friherre Franc Sparres
skeende underd. anmälan, nf annan Fond utgå, så
tillkännagaf bemälde Friherre och GeneralLieutenant
uti underd. Promemoria af den 4 November 1826,
alt arbetet med berörde byggnader så fortgått att
desamma i det närmaste voro färdiga, utom några
mindre betydliga inredningar samt sådane uivändiga
arbeten hvilka, i anseende till den framskridna årstiden,
ej förr än påfuljaade året kunde verkställas,
äfvensom alt kostnaden derför då kunde med säkerhet
beräknas till 22,867 R:dr eller 10,867 R:dr utöfver
den summa, som af SeraphimerOrdens-Gillet redan
blifvit utbetald, med anförande tillika af de orsaker
sorn vållat denna förhöjning emot hvad förslagsvis
beräknats.
Vid ärendets underd. föredragning inför K. M:t
den i3 December 1826 behagade K. M:t förordna
alt. de för ifrågavarande Casernbyggnader erforderliga
586 Stats- Utskottets
10,867 R:Jr skulle af 8:de Hufvud T i te In anordnas och
utbetalas; hvarjemte vederbörande anbefalldes, att vid
afgifvandet af GeneralFörslaget öfver användandet af
1827 års Anslag för de publika husen i Landsorterna
tillse, huruvida icke tillgångarne å detta anslag kunde
medgifva, att nämnde summa antingen hel och
hållep eller till någon del af samma Anslag utginge
och å Förslaget uppfördes. Men då 1827 års ByggnadsAnsIag
icke lemnade tillgång för berörde utgift,
blef Casernbyggnads-koslnaden, jemlikt K. Brefvet d.
23 Januarii sistnämnde år, afförd på Anslaget för
Fångars vård och underhåll för alt af nästa års ByggnadsAnslag
för Kronans Hus i Landsorterna ersättas.
Detta verkställdes ock år 1828, då K. M:t, i sammanhang
med Regleringen af årets ByggnadsAnslag,
under den 23 Januari förordnade om medlens anordnande
till Styrelsen öfver Fångvåi dsanstalterna i
Riket.
Då likväl meranämnde ByggnadsAnslag, utgörande
35,ooo R:dr årligen, efter hvad Utskottet vid anställd
forskning erfarit, helt och hållet erfordras för
att i tillbörligt Stånd vidmakthålla Kronans förut
ägande Slott och Byggnader i Landsorterna, samt dessa
medels användande till ändamål utom deras egentliga
bestämmelse, skulle hafva till följd de publike
husens förfall och behof af ökadt anslag för deras
iståndsättande, får Utskottet vördsamt tillstyrka;
att R. St:r uti underd. skrifvelse hos K. M:t anhålla,
det dylika för anslagets föremål främmande dispositioner
för framliden ej må äga rum.
Betänkande», N:s 318, 3rg. 587
Vid den af 1826 års RilsHufvudbok verkställda
revision har Utskottet trott sig finna, det åtskilliga
förändringar, ledande till enkelhet och mera fullständighet
i RäkenskapsVerket, kunde och borde vidtagas.
Och har Utskottet ansett lämpligast att , då
dess yttrande afgifves öfver K. M:ts Nådiga comntunication
i anledning af R. Sttrs underd. Skrifvelse »f
den 23 October 1823, angående åtskilliga förändringar
vid Krono-Uppbörds- och RedogörelseVerket, i
ett sammanhang framställa hvad härvid förekommit lili
ett serskildt betänkande; äfvensom Utskottet dä skall
yttra sig öfver de hos ti. R. o. A. väckta motioner,
dels innefattande den fråga huruvida icke AfräkningsContorets
indragning försvagat Gontrolen på K. Räntekamrnaren
samt dels om förändring i sättet för K.
Räntekammarens assignering på Banken och RiksgäldsContoret,
jemte hvad dermed i öfrigt kan ega sammanhang.
Den 3l Outober 182g.
N:o 519.
Utlåtande, i anledning af de inom RiksStånden
gjorda anmärkningar vid Utskottets uti
Betänkandet N:o 62 afgifna yttrande öfver
R:s St:rs åren i8a5 och 1827 lörsamlade
Revisorers Berättelser. (I.-A.)
1:0 Emot hvad Utskottet i 1 §. af nämnde Betänkande,
ang:de vidsträcktheten af Revisorernes granskningsrätt,
yttrat att nemligen, af anförde orsaker det synts
Utskottet sorn det hinderj hvilket mött Revisorernas lie
-
588 Ståts-Utskottets
gäran om delfående af Handlingar för den efter de
2.-ne Revisionsåren förflutna tiden, lage uti de får R.s
St. rs Revisorer nu gällande föreskrifter, lia Iva anmärkningar
blifvit gjorda hos Högloft. Ridd. och Adeln af
Hr Grefve Gyllenborg, Johan Henning, Friherre Anckarsvärd,
Carl Henric samt Hrr Lagerhjelm, P., Cederskjöld,
P. G., von Hartmansdorff A. och Hjerta,
G., hos Vallöf], BorgareStåndet af Hrr Ekerman, Arosenius,
Richert och Bronvallius samt inom Hederv.
BondeStåndet af RiksdagsFulImäktigen Anders Danielsson,
med hvilken åtskillige af Ståndets Ledamöter
instämt. Oell hafva anmärkningarne sammanstämt deri,
att Revlsorernes eller, under Riksdagar, StatsUtskottets
rätt att utsträcka granskningen af Förvaltningsåtgärderne
så nära inpå den tid, då Revisorerne, eller
Utskottet sammanträda, sorn haridhngarne derom
finnas att tillgå, vore obestridlig på grund af stadgandena
uti ?. §. af 1812 års Revisionslnstruction, 42 och
68 §§■ Riksdagsordningen samt den tillämpning nämnde
Instruetion erhållit altintifl sistfnrflutna Riksdag,
och hvilken tillämpning varit medgifven och godkänd
såväl af Styrelsen sorn R:s St:r.
Hå Utskottet i det nu återremitterade Betänkandet
anfört de skäl, på hvilka Utskottet grundat sitt
omdöme om vidsträcktheten af Revisorernes granskningsrätt
och vid afgifvandet af nämnde yttrande jemväl
tagit under öfvervägande de stadgaoden och skäl,
som i anmärkningarne åberopas och framställas, anser
Utskottet, som förblifver vid sin förut yttrade
åsigt, sig destomindre böra ingå i vederläggning af
Betiinkanden, N:o 319. 589
livad anmärkningarne innehålla, sorn öfvertygelserna
i detta ämne, hvad den förflutna liden angar, säkerligen
äro stadgade och den ytterligare utveckling af
Utskottets åsigt, sorn möjligen kunnat erfordras, under
discussionerna inom Stånden redan blifvit gifven.
Beträffande sjelfva grundsatsen, kommer Utskottet
att deröfver i förslaget till förnyad Instruction för
R:s St:rs Revisorer afgifva yttrande.
2:0 Då K. M:t uti Dess Nådiga Förslag till Instruction
för R:s St:rs Revisorer, hvilket kommit Utskottet
tillhanda sedan Betänkandet N:o 62 afgafs, i
Nåder täckts tillkännagifva Dess afsigt vara att anbefalla
vederbörande Verk och Auctoriteter, som förvalta
fonder, hvaröfver allmän granskning af R;s St:r
och deras Revisorer äger rum, alt till hvarje Revisionsförrättning
afgifva berättelse öfver fondens tillstånd
och förvaltning, och denna Nådiga Proposition
kommer att blifva föremål för ett serskilt yttrande af
Utskottet tror Utskottet detta ämne här kunna förbigås.
3:o Vid Utskottets tillstyrkanden i 2:dra Punkten
1 §. ang:de redovisningen för förskolter af Statsmedel,
deras bokföring m. m., har annan anmärkning
icke blifvit gjord, än att Ilr Hjerta, med herntad anledning
af Utskottets hemställan, att i RiksHufvudhoken
må införas en serskild Conto, till balancerande
af alla från g:de HufvndTiteln utgående förskott eller
lån, yttrat, det Utskottet bordt redovisa för de från
nämnde Titel utgångne lån, enär R:s St:r, i afseende
på dispositionen af de å Titeln uppförde medel* iunderdthct
anhållit att desamma matte användas tihl upp
-
5go Stats-U t skottets
muntrande af nya uppfinningar och nya industri-grenar,
men ej till förlagslån. —Utskottets berörde hemställan
grundar sig på Revisorernes anmälan om ofullständigheten
af nuvarande redovisning för meranämnde
Titels medel; och då Revisorerne vid sjelfva förvaltningssättet,
i det medlen utgått såsom lån i stället
för gåfva, icke framställt någon anmärkning samt vid
den af Utskottet verkställda granskning någon erinran
icke heller förekommit har Utskottet icke heller ansett
sig böra derom göra någon serskild framställning.
4:0 Uti 2ta Punkten 2 §. af det återremitterade
Betänkandet hade Utskottet, sorn ansett, att, med undantag
af 8:de HufvudTitelns anslag till Extra Utgifter,
öfriga på HufvudTitlarne anvista medel borde vara
underkastade öppen redovisning, jemväl tillstyrkt
förnyandet af den vid senaste Riksdag hos K. M:t i
underdthet gjorde anhållan, alt vederbörande, som af
Statsmedlen uppbära förskott emot redovisning, måtte
i Nåder anbefallas att derför afgifva Specifika och
verificerade räkningar, hvaröfver det Verk, som medlen
utbetalar, bör hafva tillsyn.
Häremot hafva inom Höglofl. Ridd. och Adeln samt
Hederv. BondeStändet anmärkningar blifvit gjorda, af
det hufvudsakliga innehåll: att inga Statsmedel böra
kunna undandragas öppen Revision; att om sådant medgifves
för en under-afdelning å en Titel, kan det ock
vid ett annat tillfälle utsträckas till hela Titeln, samt
att i öfrigt Utskottet, i stället alt föreslå en förnyad
underd. anhållan, bordt till ConstitutionsU.tskottets åtgärd
öfverlemna de af Revisorerne anmärkte afvikel
-
Betänk anden, N:o 319. 591
ser från livad R. St:r redan vid sistlidne Riksdag i
della ämne hos K. M:t i underd:h«t begärt.
Till det undantag i den för öfrige Statsmedels
anslag gällande öppna redovisning, som Utskottet för
Extra medelsfonden tillstyrkt, har Utskottet herntat
anledning deraf, att denna fond, jemlikt R. St:rs underd.
skrifvelse den 10 April 1810 är öfverleiunad
till ”K. M:ts serskildta Nåd. disposition” och i öfrigt till
stor del, användes till bestridande af utgifter i diplomatisk
väg, hvilka icke alltid, inom föreskrifven tid
för bokslutet, kunna komma till redovisning eller böra
allmängöras. Och har Utskottet trott sig så mycket
heldre kunna tillstyrka detta undantag från cn
fullständig redovisnings-skyldighet för Extra medelsfonden,
sorn Utskottet erfarit att äfven de summor,
som till vederbörande utbetalas emot redovisning inför
K. M:t, skola, innan decharge för förvaltningen
erhålles, till StatsRådets Protocoll anmälas och redogöras,
hvarigenom ConstitutionsUtskottet alltid hillver
i tillfälle alt bedöma, huruvida emot dispositionen
är något att anmärka. — För öfrigt har Utskottet
varit betänkt på och ämnar i sammanhang med yttrandet
öfver 1826 års RiksHufvudbok föreslå, att äfven
alla dessa, mot serskild redovisning utgående summor,
skola å FörskottsConto upptagas och först derifrån
afföras, sedan StatsContoiret erhållit K. M:ls
Nåd. Bref, att medlen blifvit redoviste. Och har Utskottet
för dess åtgärd att, på grund, af Revisorernes
anmälanden, endast tillstyrka en förnyad underd. anhållan,
herntat skälig anledning dels af den redovis
-
5gs Stats-Utskottets
ningsskyldighet som, enligt livad ofvan nämnes, vedan
åligger vederbörande, till hvilka medlen utbetalas,
dels oek af de controller, hvilka vinnas genom det bestämda
utmärkandet af Extra UtgiftsMedlen såsom det
enda Statsanslag, hvarå sä beskaffade anvisningar sorn
nu äro i fråga fä verkställas, och genom den större
noggrannhet i afseende på förskottens balancerande i
Räkenskaperne till dess redovisning skett, sorn hädanefter
kominer att iagttagas.
' 5:o Di R. St:r redan vid senaste Riksdagen anhöllo
hos K. M:t, att de af 3:dje HufvudTiteln till
FriCadetters understöd förskjutne medel måtte af.RarthelemyFonden
ersättas, har man ansett att Revisorernes
anmärkning vid 3:dje HufvudTitelns fortsatta
ålitande för berörde ändamål bordt föranleda till Premiss
till ConstitutionsUtskottet och icke, såsom Utskottet
föreslagit, till förnyande af den en gäng förut
framförda underd. anhållan.
Då Utskottet i det afgifna Förslaget reserverat
StatsVerkets rätt till ersättning äfven för den senare
tiden i händelse BarthelemyFondeo framdeles skulle
vinna betydligare tilivext saint för framtiden tillstyrkt
successiv indragning och slutligt upphörande af ali utgift
till berörde föremål, tror Utskottet sig ägt allt
skäl till hvad Utskottet härom förut yttrat och hemställt.
Och får Utskottet nu upplysningsvis meddela,
att K. M:t genom Nådigt Bref den 28 Mars innevarande
år förklarat, att anslaget för FriCadetters underhåll
med detta ån- kommer alt upphöra, dock alt
de redan antagne FriCadetterue skulle få fullända de
-
Betänk an den, N:o 319. 5q >
ras kurs oell att kostnaden derför bör uti StatsrequisitionsFörsIaget
under serskild rubrik beräknas och
upptagas.
Oell kail Utskottet icke nu meddela någon framställning
0111 Bai thelemyFondens tillstånd, på sätt Hr
Hjerta, G., begärt, enär något meddelande i delta
ämne hittills icke kommit Utskottet tillhanda.
6:0 Utskottet har behörigen öfvervägat livad inom
II. PrestcSrändct af Hr Biskopen 111. rn. Doctor af
Winhard blifvit yttradt, i afsigt, att Utskottet matte
återtaga den underd. framställniing Utskottet tillstyrkt,
i anledning af det, jemlikt K. Brefvet d. 28 December
1822, till de brandskadade i Borås lemnade understöd
af 8000 R:dr B:co; men Utskottet tror sig böra
förblifva vid hvad det härom tillstyrkt uti det återremitterade
Betänkandets 4-de §. pag. 2Ö2—254-
7:0 I anledning af hvad som blifvit mot Utskottet
anmärkt, att det icke redovist för de i 6:te §. af Betänkandets
aldra punkt, endast till rubrikerna omnämnda
sju serskilda, af Revisorerne anmärkte dispositioner
å Statsmedlen och således icke fullgjort sitt
åliggande att på anhilda skäl antingen understödja
eller underkänna Revisorernes åtgärd, får Utskottet
upplysa, att det grundat sitt yttrande ”det berörde
Revisionsanmärkningar icke ansågos föranleda till någon
serskild åtgärd” på hvad StatsContoiret uti dess
underd. förklaringar öfver hvarje punct anfört. Och
sotn Utskottet förblifver vid sin åsigt i hnfvudsaken,
får det, till fullständighet i formen, nu åberopa samina
förklaringar, hvilka i Betänkandet redan Liifv.t
5g4 Sta ts-TJtskottets
antydda genom utsättandet af den pagina i Revisionsberättelserna
der de igenfinnas. Oell har, då Betänkandet
ingick, erforderligt antal exemplar af Revisionsberättelserna
äfven inom RiksStånden blifvit utdeldt.
Sto Innan Utskottet besvarar de anmärkningar,
som blifvit gjorda i anledning af Utskottets yttrande
rörande beviljad löneförhöjning åt Öfverste Hallencreutz,
får Utskottet här upptaga ett af Hr v. Hartmansdorff
framställdt och efter hans åsigt i förevarande
fall tillämpligt förslag, att nemligen R. Stms Fullmäktige
i RiksgäldsContoiret skulle äga att , när Revisorerne
anmälte det någon summa hade, emot R. Stms
föreskrift, blifvit använd eller åt någon anordnad utan
redovisningsskyldighet, af årets Statshristsumma innehålla
ett motsvarande belopp.
Utskottet kan icke understödja detta förslag först .
och främst utur det skäl, att öfverlemnandet af en
sådan magt åt Fullmägtige i R:g:sContoiret skulle innebära
en rubbning af de i gällande Grundlagar meddelade
stadganden rörande controllens utöfvande å
StatsVerks-förvaltningen och bestämmandet af påföljden
för de afvikelser från gifue stadganden, som dervid
upptäckas och beifras. Men Utskottet hemtar i
öfrigt skäl, att afstyrka berörde förslag dels deraf,
att en sådan rätt att göra innehållning å den för StatsVerkets
behof bestämdt påräknade Summa, skulle,
då den för större belopp ifrågakomme, föranleda antingen
till R. Stms sammankallande eller ock till öfverskottsmedels
eller andra från Regeringens disposi
-
Betänk an den, N:o 3 r 9. 5cf5
tion nu undantagne fonders ålitande till fyllande af
ordinarie Statsbehof, dels ock samt liufvudsakligast
af svårigheten om .icke omöjligheten för Fullmägtige
alt bedöma då ett sådant Correctif borde vidtaga. I
detta hänseende behöfver man blott erinra om de flera
frågor som vid de senaste Revisionsförrältningarne
varit föremål för stridiga åsigter inom Revisorerne
sjeifve och om hvilka omdömet inom RiksStånden äfven
funnits vara olika. Äfven den åt Öfverste Hal
1
Jencreutz
beviljade lönförbättring, hvilken Hr v. Hartmansdorff
utmärkt såsom ett föremål för det ifrågaställde
Correctivets tillämpande, innebär ett talande
bevis på svårigheten att utöfva en sådan magt som
den Hr Hartmansdorff velat anförtro åt Fullmägtige i
R:g:sCcntoiret. — Inom 3:ne RiksStånd har denna utbetalning
ansetts stridande mot R. St:rs vid senaste
Riksdag i ämnet fattade beslut och sålunda bordt föranleda
till ärendets öfverlemnande till ConstitutionsUtskottets
behandling; Utskottet tror likväl för sin del,
att R. St:rs vägran att anslå ett till StatsVerket indraget
Boställe eller att bevilja något serskildt anslag
å Stat till förbättring i lönen för Chefen vid 2:dra
LifGrenadierRegementet, hvarom K. M:ts vid senaste
Riksdagen i ämnet aflåtne Proposition handlade, icke
innebär något hinder för K. M:t att, af till dess höga
disposition ställde Besparingar , bevilja en årlig löneförbättring
hvars behöflighet ej mindre blifvit ådagalagd
genom jemförelse med Öfverstebeställningarne vid
andre Regementer, än äfven af 1823 års Statsutskott
tillstyrkt samt af 2:ne RiksStånd bifallen, ehuru R. St:rs
596 Stats-Utskottets
mideid. skrifvelse i ämnet, utan att frågan förut blifvit,
såsom veder bordt, af Förstärkta StaUUtskottet
beiiandlad och afgjord, expedierats i öfverensstämmelse
med H. JR. o. Ad.s samt H. B onde Staude Is beslut,
innefattar afslag å den i Nåder gjorda framställningen.
g:o Vid Utskottets förklarande, alt det ej ansåg
nödigt afgifva något förslag i anledning af hvad Revisorerne
yttrat rörande det fortsatta anvisandet af
KrigsHofRättens Mililaire Ledamöters tractamenten å
2tdra HufvudTiteln i stället för å den 3:dje hvarom
R. St:r gjort underd. anhållan, har anmärkts; att en
sådan afvikelse från hvad 64 och 65 §§. Regeringsformen
stadga, boidt föranleda till ärendets remitterande
till ConstilulionsUtskottet.
Till svar härå får Utskottet medgifva , att tillämpligheten
af nyssnämnde i förevarande fall hos Utskottet
ej kommit i fråga, utan har Utskottet betraktat
saken ur den synpunkt, att då K. RI:t ansett den
af R. St:r begärda öfverflyttning af ti actaments-utbetalningen
från a:dra till 3:dje Titeln mindre lämpelig
så länge KrigsHofRättens Stat i öfrigt qvarstod å
förstnämnde Titel samt Utskottet, enligt gjordt Förslag,
ansett sig böra uppföra delta Verk å 3:dje HufvudTileln,
hvarigenom den önskade regleringen med
tractaments-utbetalningen äfven vinnes, Utskottet trott
Revisorernes anmärkning ej bora blifva ämne för annan
åtgärd än den om förhållandet gjorda anmälan.
I öfrigt bör Utskottet upplysa, att de till Rese- och
tractaments-penningar så väl å aldra som 3:dje HufvudTitlarne
uppförda summor äro blott förslagsvis be
-
Betänkanden, N:o 319. 5g7
räknade och att om utgifterne blifva öfverskjutande,
desamma måste af besparingarne inom Titeln fyllas.
Och liar rese-och tractaments-anslaget för reseförrättningar
i militaire ärender hittills befunnits otillräckligt,
hvilken brist skolat blifva än mera betydlig örn
ifrågaställde tractamenten jemväl derå anvisats. Utskottet
tror sig således ytterligare böra hemställa, om
icke Revisorernes i detta hänseende gjorda anmärkning
må förfalla.
10:0 Likaledes har K. M:ts beslut att, jemlikt
hvad K. Brefvet d. 2 Mars 1825 innehåller, lill understöd
för dea å Svea LifGardesCassern behöfliga totala
reparation anvisa 2000 R:dr å 3:dje Titelns anslag
för oförutsedda militaire-utgifter, ansetts böra,
såsom stridande mot R. St:rs vid senaste Riksdag på
K. Mits Nåd. Proposition i ämnet gifna bestämda förklarande
att något sådant anslag icke kunde beviljas,
blifva föremål lor ConstilutionsUtskottets åtgärd. Denna
utväg för frågans behandling har icke undgått Utskottets
uppmärksamhet, men som Utskottet ansett
hufvudföremålet vara alt StatsVerket återfår hvad det
förskjutit till Cassernens iståndsättande, har Utskottet
tillstyrkt den underd. anhållan, att K. M:t täcktes förordna
det ifrågaställde 2000 R:dr må StatsVerket ersättas.
Och vid detta tillstyrkande tror Utskottet sig
böra förblifva.
n:o Utskottets tillstyrkande af en förnyad underd.
anhållan om bifall dertill, att speciella utbetalningen
af den till MinisterStalens aflöning anslagna
Summa hädanefter af StatsGontoiret må omedelbarli
-
598 Stats-Utskottets
gen verkställas på satt, som före år 1816 tillgick, har
varit föremål för anmärkning, under yttrande; att
Utskottet, med ConstitutionsUtskottets tillhjelp, bordt
söka utröna anledningen hvarför så liten uppmärksamhet
lemnats åt R. St-:rs härom fattade beslut. Härå
har Utskottet ej annat att till svar meddela, än att,
i dess tanka, det åsyftade ändamålet säkrast vinnes genom
den af Utskottet föreslagna utväg.
12:0 Utskottet har i det återremitterade Betänkandets
2:dra Punkt och i3 §. till rubrikerna endast
omnämnt åtskilliga ämnen, dem dels Revisorerne berättelsevis
anmält och hvilka dels af förklaringarne
funnits nöjaktigt upplyste. Detta har anmärkts såsom
en ofullständighet, då Utskottet har till åliggande att
på angifna skäl antingen godkänna eller ogilla Revisorernes
yttranden.
Men då här ibland förekomma frågor såsom t. ex.
Revisorernes tillstyrkande om någon belöning för ett
Riksbokslut, för utredningen af äldre års Anticiputioner
m. m. hvilka icke föranleda något yttrande och
andre åter äro, i Utskottets tanka, nöjaktigt utredde
och förklarade genom hvad i de tryckta och utdelta
Revisions-berättelserna finnes anfördt, hemställer Utskottet
om icke den i några mindre vigtiga frågor begagnade
utväg alt, medelst utsättande af den pagina
der Revisionens anmälan och der vederbörandes förklaring
finnas intagne ; undvika upprepandet af vidlyftiga
och så lätt tillgängliga anföranden, må godkännas.
Ut
-
Betan kant! en, N:o 319. 699
Utskottet liar nu tagit under pröfning hvad sorn
blifvit anmärkt i åtskilliga speciella frågor, såsom: angående
beviljade gratifications-anslag till StatsExpeditionernes
Tjenstemän samt angående en viss tid för försäljningen
af Kronans Persedeltionde. I förra ämnet
har anmärkts att Utskottet inedgifvit att dylika anvisningar
å Statsmedlen kunnat ske utan annan redovisning
derför än StatsSecreterarens qvittance. Härvid får Utskottet
upplysa att dessa GratificationsAnslag, hvilka
af StatsSecreterarne utqvitterats , blifvit upptagne å
den förskottsförteckning sorn årligen upprättas och afJemnas
till K. KammarRätten samt att de balancerats
intill dess K. M:t genom Nådigt Bref förklarat alt
beloppet blifvit inför K. M:t behörigen redovisadt.
Dessa medel hafva således varit underkastade enahanda
controll som de summor, hvilka anordnats till af K.
M:t kända behof eller till redovisning inför K. M:t.
Och då genom Utskottets förslag att öppen redovisning
skall, med undantag af Extra utgiftsfonden, hädanefter
lemnäs för all utbetalning af Statsmedlen,
har Utskottet trott ofvannämnde dispositioner till
StatsExpeditionernes Tjenstemän icke föranleda någon
åtgärd.
Hvad åter angar tiden för försäljningen af Kronans
Persedelfiondc, kan Utskottet ej instämma uti Hr
CominerceRådet Sanlessons af åtskillige Ledamöter
inom Ii. II. o. A., V. BorgareStändel samt Ii. BondeStåndet
understödda Reservation, utan förblifver vid
sitt förra tillstyrkande på grund af vederbörande Gol
4
B- 3q
600 Stats-Utskottets
legiers i ämnet afgifna yttrande och hvilket igenfinnes
pag. 5o i 1827 års RevisionsBerättelse.
i3;o Till bemötande af den anmärkning som blifvit
gjord dervid, att Utskottet uppskjutit sitt omdöme
i åtskilliga delar af RevisionsBerättelserna under förbindelse
att i sådane frågor afgifva särskilta yttranden,
tror Utskottet sig endast böra omnämna att det
i ed t både till en tröttande vidlyftighet och till mindre
fullständighet i omdömet, om Utskottet i Betänkandet
angående Revisionsförrättningarne skolat särskilt
för Revisionstiden afhandla sådane förvaltningar som
Allmänna Magazinslnrättningen, GarnizonsSjukhusByggnadsFonden,
m. fl. och har Utskottet redan i den
mån Utskottets öfriga göromål sådant medgifvit, yttrat
sig i de uppskjutna ämnena.
i/j:o Inom H. /?. o. A. har en Ledamot anmärkt,
att Utskottet icke bordt tillstyrka afskrifningen af
bristande Trädgårds-arrende för Mariebergs Egendom
275 R:dr utan snarare tillstyrka att ersättningstalan
måtte vändas mot K. KrigsCollegium, som förmodas
icke vederbörligen hafva iakttagit K. M:ts och Kronans
rätt. Men då Arrendatorns åtagande varit försäkradt
genom 3:ne löftesmäns förbindelse, hvilka sedermera
dock dels funnits sakna tillgång och dels afvikit
utan att kunnat tillrättaskaffas samt ersättningsfrågan,
utan att medföra något önskat resultat, varit
öfverlemnad till JustitiseCanzlersEmbetets beifran, har
Utskottet trott sig äga skälig anledning att föreslå
denna redan länge balancerade fordrans afförande ur
Betänkanden, N:o 819. 60 r
Räkenskåperne; hvilket tillstyrkande Utskottet nu förnyar.
15:o l afseende på den af Utskottet i 3:dje Puncten
3 §. tillstyrkta underd. anhållan; föranledd af Revisorernes
anmälan att af influtne Krtitförsäljningsmedel
ett parti Tscliacots blifvit upphandlade, har af
Friherre Anckarswärd blifvit anmärkt, att en sådan
anhållan redan vid sistlidne Riksdag skall blifvit gjord
och alt Utskottet således bordt, i stället för den föreslagna
åtgärden, beifra uraktlåtenheten, af en ledan
eifven föreskrift. Utskottet har dock lika nied Revisorerne
funnit att något bestämdt stadgande icke af
R. St:r vid senaste Riksdagen blifvit i detta hänseende
fatladt, och trott sig sålunda hafva rätteligen förfarit
då det nu föreslagit antagandet och anmälandet
af den i ofvanuämnde §. uppgifna allmänna grundsatts.
16:0 Inom II. R. o. A. samt V. BorgareStåndct
har yttrats det Utskottet i Betänkandet N:o 62 nog
korrt behandlat Revisorernes framställningar i afseende
på Chartai-SigillataeVerket samt icke uppgifvit förslagtill
controller hvarigenom nu existerande missbruk
kundy förekommas. Och har Hr Hjerta, G., projeeterat,
såsom befordrande det sökta ändamålet, attalia
LagfartsIIandlingar borde ovilkorligen skrifvas på
Charta Sigiilata; hvilket förslag af Hr Ribbing, Arvid,
ansetts böra tagas i öfvervägande, men af Hr
Tham, W., åter motsagts.
Att Utskottet icke ingått i någon fullständigare
relation af Revisorernes anföranden rörande Charta?-
6q2 Stats-Utskottets
Sigillat»Verkets förvaltning, liar härrört deraf att K.
KamraarColiegii åberopade förklaring upplyser nöjaktigt
några af de gjorda anmärkningarne och att de
väscndtligaste missbruk förmodats kunna förekommas
genom de af Utskottet tillstyrkta herastäilanden. Att
åter, på sätt yrkadt blifvit, ingå i någon detaljerad
granskning -af de controller, som böra vidtagas till förekommande
af missbruk vid handlingars charterande,
är ett ämne som egentligen tillhör och förmodligen
till behandling upptages af Ilöglofl. BevillningsUtskottet.
17:0 Från Y. BorgareStåndet bär återremiss jemväl
meddelts å den punkt i Betänkandet der Utskottet
yttrat, att det ansett förhållandet med afskrifningen
af Handlanden Banks skuld till Tullverket, sedan
han deraf inbetalt 10 procent, icke föranleda till någon
åtgärds vidtagande.
Då Utskotttet grundat detta omdöme på den fullständiga
utredning af ämnet GeneralTullstyrelsen i siu
underd., RevisionsBerältelsen vidfogade, förklaring lemnat,
samt den i anmärkningarne hufvudsakligen uttryckta
princip att Kronans fordringar ej må genom
accorder med de skuldsatte förminskas eller efterskänkas,
ej, ehuru i allmänhet riktig, till ifrågavarande
fall, der Kronans fordringsanspråk var på rättegång
ännu beroende, funnits fullt tillämplig, anser Utskottet
sig böra förblifva vid sitt redan afgifne yttrande.
18:0 Utskottet anser äfven nu de å den såkallade
BrudgåfvoFonden gjorde anvisningar till mindre
belopp, icke föranleda någon åtgärd, helst hvad an
-
Betänkande», N:o 3ig. 6o3
märkningarne uti detta ämne innehålla redan varit
taget under betraktande då frågan förra gången förevar.
Kunnande Utskottet på de af R. St:rs Statsutskott
vid senaste Riksdag anförde och af R. St:r
gillade skäl, sorn i Betänkandets 8:de punct äro anförda,
för närvarande, då LotteriIni'ättningen tills vidare
bibehållits, icke heller understödja Revisorernes tillstyrkande
om BrudgåfvoFondens öfverlemnande till
RiksgäldsContoret samt indragningen af ifrågaställde
Gåfvor.
19:0 På den anmärkning, att Utskottet brustit i
tillbörlig uppmärksamhet mot RiksStånden, då det
icke underrättat om innehållet af den förklaring, till
följd hvaraf Revisorernes framställningar rörande ofullständighet
i CurhusRäkenskaperna ansetts förfalla , får
Utskottet till svar meddela att nämnde förklaring finnes
tryckt samt blifvit, jemte Revisionsberättelserna ,
i RäksStånden utdelad.
20:0 Genom det Utlåtande Utskottet kommer att
innan korrt afgifva öfver Strömrensningsfondens förvaltning,
blifver Utskottet i tillfälle att lemna en fullständig
öfversigt af och ett säkrare omdöme öfver
dessa medels användande på sätt i anmärkningarne
blifvit äskadt.
21:0 Vid i3:de puncten, angående liqviden af f.
d. K. Familjens fordran har Hr Hegardt, B. Chr., anmärkt,
alt den Handelshuset Michaelson & Benedicks
tillagda provision för erforderliga Vexlars anskaffande
varit alltför hög samt att otvifvelaktig!, om afven
Yexelköp inom Riket icke utan menliga följder me
-
6t>4 Stats-Utsk ottets
deist Coursens uppjagande kunnat för hela summan
afslutas, flera utvägar funnits att, med mindre kostnad
än soin skett, verkställa liqvidationen; hvarförutan
Hr Hegardt ansett något sammanförande af denna
liqvid med godtgörelsen af Danska Regeringens fordringsanspråk
icke hafva varit af omständigheterne pakalladt.
Inom V. BorgareStåndet har afven af Hr
Eckerman gjorts anmärkning dervid, att Utskottet icke
serskildt behandlat frågan om en Hr GeueralMajoren
in. ro. Friherre De la Grange af ifrågavarande liqvidationsfond
tillagd ersättning med 800 R:dr,
Utskottet får i anledning häraf vördsamt anmäla,
att Utskottet å nyo genomgått de till ifrågavarande
ämne hörande handlingar, och dervid funnit sig icke
kunna åstadkomma någon fullständigare framställning
derom än sorn innefattas uti 1825 års Revisionsberättelse
och Hrr Comite'rades deröfver algi Ina yttranden.
Utskottet, som anser sig böra förblifva vid dess förut
afgifna yttrande, får alltså, till svar å Hrr Hegardt.?
och Eckermans framställningar, hänvisa till berörde
i RiksStånden tillgängliga handlingar, hvilkas återinförande
annorlunda än i sammandrag, på sätt i förra
Betänkandet skedt, Utskottet ansett mindre lämpligt;
samt
22:0 Hos H. R. o. A. samt hos H. BoudeSlandet
har anmärkning gjorts dervid , att Utskottet icke vidrört
den af Revisorerne uppgifne omständighet, att Förvaltningen
af Sjöärenderne blifvit ställd i ansvarighet
för ett lån, upptaget för f. d. Arme'ens Flottas O fil -  cerares räkning, att Statsmedlen graverats nied belal
-
Betänlanden, N:o 319. 6o5
ningen af räntan för samma lån saint att återgäldandet
blifvit anvispdt på ett anslag å Åttonde HufvudTileln,
sorn synts för detta ändamål otillräckligt.
Då detta ärende lios Utskottet förevar, fann Utskottet
sig i behof af åtskilliga upplysningar ur den
senare tidens Räkenskaper , hvadan Utskottet äfven beslöt,
att behandla frågan i sammanhang med den Utskottet
åliggande Revision af Förvaltningens Räkenskaper,
för år 1826, hvarom Utskottet medgifver det
en anmälan bordt ske i förra Betänkandet. Dock är
denna fråga numera utredd i Betänkandet JN:o 205 angående
verkställd granskning af Förvaltningens af Sjöärenderna
förvaltning och räkenskaper för sistberörde
år. Den 3i October 182g.
Reservation:
Af Hr Eckerman, som yttrat, att då, af Utskottets
ofvanberörde Utlåtande, han i frågan om de till
f. d. Landshöfdingen, Friherre De la Grange utbetalde
medel af tillgångssumroan för liqviderandet af f. d.
Kongl. Famillens enskilda förmögenhet, likasom i flere
andre delar icke blifvit mera upplyst om ett annat
förhållande, än som af Revisorerne blifvit anmäldt,
Hr Eckerman funne sig föranlåten förnya de af honom
emot Utlåtandet A:o 62 afgifna Reservationer,
under ytterligare förklarande, det han ansåge Utskottet
icke, såsom vederbordt, öfver Revisorernes framställningar
sig utlåtit.
6o6
Stat» -Utskottets
N:o 520.
Utlåtande i anledning af Iv. M:ls Aud. Proposition
nngrde liqvid emellan Förvaltningen
af SjöÄrenderna och Allmänna Magazinslnrättningen,
för det till Flottans behof
i Carlskrona befintliga Proviantlager. (I.-A.)
Ljuder d. 29 October sist lidit år har K. Mit i detta
ämne till StatsUtskottet aflutit ea så lydande Proposition
:
Sedan K. M:t uti Nåd. Skrifvelse af den 18 Augusti
1824 förordnat, att anskaffningen af den för Flottan
i Carlskrona erforderliga proviant borde genom
Förvaltningens af SjöÄrenderua försorg verkställas, samt
uti Nåd. Skrifvelse af den 23 November samma år
befallt, att brödbakningen för nämnde Flottas behof
skulle af Flottans befäl på stället ombesörjas, i följd
hvaraf frän Allmänna Magazinslnrättningen derefter
endast komrne att efter reqvisitioner tillhandahållas
spannmål samt tills vidare äfven bränvin, har Förvaltningen
af SjöÄrenderna uti skrifvelse af den 17 derpåföljande
December bland annat hos K. Mit i underdånighet
hemställt, att då, i anledning af K. Brefvet
tilt förre Allm. MagazinsDirectionen af den 12 Februarii
1800, ett lager för 5ooo man, af torrt bröd
för 3ine och af Victualiepersedlar för 2ine månader
borde finnas på Flottans Station i Carlskrona, hvarför
approximativa kostnaden uppgår till Femtio åtta
Tusende Sex Hundrade Sex Ridr 12 sk., tnen erfa
-
V
Beta okände n, N:o 320. 607
renlielen visat, att detta lager i fredstid är större, än
alt det under .loppet af året kunnat consuraeras eller
omsättas, det ständiga proviantlagret i Carlskrona
måtte få nedsättas till det belopp af hvarje proviantpersedel,
att approximativa kostnaden derföre kotnme
att uppgå till Fyratio åtta Tusende Ett hundrade femtio
tre R:dr 6 sk., på det ej mindre fullkomligen god
proviant vid alla tillfällen måtte kunna utlefvereras,
än ock förskämningar och deraf följande cassationer
undvikas; hvarjemte Förvaltningen underdånigst anhållit,
att, till första uppsättningen eller formerandet
af det nu föreslagna mindre proviant-lager, de Maga»
zins-behållningar, som funnos i Carlskrona och af
Allm. Magazinslnrättningen disponerats, måtte till Flottan
derstädes varda öfverlemnade; hemställande Förvaltningen
slutligen till K. M:ts Nåd. godtfinnande,
huruvida proviant-lagret i Carlskrona må anses tillhöra
Flottan eller Allm. MagazinsVerket, och om
icke, i sednare fallet, ali fråga om betalning eller liqvidation
för de proviant-persedlar, som till Flottan
komma att aflefvereras, må tills vidare varda inställd,
emedan lagret alltid förblifver qvar, enär Flottan,
enligt gifua föreskrifter, ersätter genom ny upphandling
hvad efter behof för dess räkning consumeras,
och uti io:de IiufvudTitelns anslag ej eller finnes något
beräkuadt för uppköp af ett sådant lager.
Efter det Chefen för Allm. Magazinslnrältningens
utredning höröfver den 7 Januarii 1825 afgifvit underd.
utlåtande, har K. M:t detta mål till Nådig pröfning
förehaft och dervid funnit proviant-dagret i Carls
-
6o8 Sta ts-Ut skotte ts
trona vara en Allm. Magazinslnrättninggns tillhörighet;
men, då någre medel till anskaffning af ett slående
proviantlager för Flottans läkning icke blifvit å
RiksStatens io:de HufvudTitel anslagne, och Flottan
hädanefter såsom hittills från Magazinet i Carlskrona
hör erhålla sine förnödenheter, emot förbindelse att
genom ny upphandling desamma genast ersätta, så
vill K. M:t, hvad angår frågan örn liqvid emellan
Förvaltningen af SjöÄrenderne och Allm. MagazinsInrättningen
för merbeiörde proviant-lager, till II.
St:r i Nåder öfverlemna att bestämma huruvida värdet
af detsamma må afskrifvas eller Magazinslnrättningen
godtgöras; i hvilket sednare fall; medel dertill
jemväl torde anvisas; låtande K. M:t nu tillställa II.
St:rs Statsutskott handlingarue i detta mål, för alt
tjena till närmare upplysning i ämnet.
K. M:t förblifver R. St:rs Statsutskott med alf
Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
J. Nordenfalk.
Enligt hvad så väl denna Nåd. Proposition innehåller,
sorn öfrige i ämnet Utskottet tillställde handlingar
upplysa, inskränker sig frågan dertill, huruvida
det för Flottans behof i Carlskrona redan är 1798 af
Magazinslnrättningens behållningar anvisade Proviantlager,
hvilket nu, då denna inrättning är under utredning,
kommer att lill Flottan öfverlemnas, skall
IMagazinsInrättningen contant ersättas, i hvilket fall
dertill erfordras ett anslag af omkring 4d,i5o R:dr,
Betänkanden, N:s 3?.o, 321. 609
eller om det balancerade värdet af samma Spannmålslager
må uti Inrättningens räkenskaper afskrifvas.
Vid detta förhållande och då Utskottet uti Calculen
öfver Mägazinslnrättningens behållningar icke
bland säkra tillgångar upptagit förestående fordran,
tvekar Utskottet icke att tillstyrka det senare alternativet
eller
att beloppet af det åt Flottan i Carlskrona upplåtna
Proviantlager må i Mägazinslnrättningens räkenskaper
atföras, dock med dervid fästadt vilkor alt
detta lager hädanefter upptages i Förvaltningens räkenskaper
såsom en behållning hvarföre redovisning
städse åligger bemälde EmbetsVerk. Den 3i Ocluber
1829.
N:o 321.
Utlåtande, ang:de väckte Motioner om Anslag
af Medel till åtskilige nja Fyrbåkars uppförande,
(U.-A.)
Vä Hofi. Bor"areStändet har till Utskottet remitterat
ett Memorial af Hr E. J. Westman, som, under åberopande
af R. Sttrs uti skrifvelse af den 29 Juli 1823,
hos K. M:t gjorde underd. anhållan, om anläggande,
så fort tillgångarne sådant medgåfvo, af en Fyrbåk
å den klippa vid inloppet till Ålands Haf, hvarå
Söderarms Känningsbåk är uppförd samt den derstädes
befintliga Känningsbåks förflyttande längre ut i refvet
vid Svenska Stenarne, i händelse K. M:t i Kader
funne, att genom eu sådan flyttning någon fördel
kunde vinnas, förnyat hvad i detta ämne uppgifvit och
6io Stats-Utskottets
utredt blifvit samt tillika yrkat, dels att, till förekommande
i framtiden för Sjöfarande och Rederier af
olyckor i det nämnda ställen omgifvande farliga farvatten,
berörde Fyrbåk så skyndsamt som möjligt
måtte på ett ändamålsenligt sätt uppföras och nödiga
medel dertill anvisas samt dels att, i anseende till
den länge insedde nyttan och nödvändigheten af en
Fyrbåks anläggning utanföre Gefle på det så kallade
ÄggeGrundet, behofvet af samma Fyrbåk måtte skyndsamt
afhjelpas; hvarjemte Motionären hemställt, att,
då ansökning flere gånger, men förgäfves, blifvit
gjord om en Fyrbåks anläggning vid Holmöns norra
udde, uti hvars trånga farvatten så många olyckor
inträffat, nödige medel äfven för verkställigheten deraf
måtte anslås och Sjöfarande samt Rederier såmedelst
skyddas ifrån årligen timande olyckshändelser; och
har i anledning häraf Hr Dalenius j uti ett den i3
sisth April afgifvet samt till Utskottet likaledes remitteradt
anförande yttrat, att då den cours, som de
Öregrunds inlopp passerande norr- och södergående
seglare måste taga emellan Finn- och BjörnGrunden,
med undantag af dem, som ärna sig till och ifrån
Gefle, alltid ställdes i rät linea emellan Örskärsbåk vid
inloppet och den Geflebugten i Norr belägna Ön Storjungfrun,
något tjenligare ställe för en Fyrbåk i dessa
farliga vatten och förenämnde grunder knappt kunde
gifvas än på sistnämnde Ö, emedan, i händelse af
Äggegrun^ets begagnande för Fyrbåken, de norr ifrån
seglande skulle för att af densamma uppnå någon
känning, ledas så långt ur sin rätta väg in uti Gefle
Betänkan den, N:o 321. 611
och Löfsta bugterne, alt fara alltid skulle uppkomma
så af sjelfva den förliga vind hvarmed man sökte Baken
i mörkret, som af strömsättning och stormigt väder
, att kastas på Björngrundet, hvilket, vidt utsträckande
i hafvet, vore till stoit mehn för trafiqverande
ifrån eller till Geflebugten; hvaremot de
som gå norrut hvarken kunde eller ville halva känning
af Äggegrundet vid Gefle.
Med Hr Dalenius hafva Hrr Westman och Wallström
instämt, i afseende på en Fyrbåks anbringande å
Ön Storjungfrun; hvarefter den förstnämnde, uti ett
genom V. BorgareStåndets Pi otocollsUtdrag af den 7
dennes till Utskottet öfverlemnadt anförande, ibland
annat, ytterligare uppgifvit behofvet af sistberörde Fyrbåks
inrättning, såsom påkalladt af nyligen inträffad
olyckshändelse samt tillika yrkat Anslag af medel för
detta vigtiga ändamål, Ilvars vinnande ansågos vida
nödvändigare än Dykeri- och BergningsBolag, enär olyckan
genom det förras befordrande förekommes, men
de sednare deremot, medelst föreslagne straffprocenter
och föreskrifne formaliteter, ökade vederbörandes förluster.
Som B. H. St:r nu mera bifallit Utskottets, i anledning
af K. M:ts derom uti dess Nåd. proposition
angående StatsVerkets tillstånd och behof gjorda framställning,
uti Utlåtanden N:is 54 och ia3, angtde beräkningen
af StatsVerkets inkomster samt N:o i5r,
angående regleringen af RiksStatens Tionde HufvudTitel
afgifne Förslag, att hela Båk- och Lotsarfgiften,
sedan hvad till aflöningar och underhåll erfordras af
-
fi>2 S t a t s-TJ t s k o 11 e t s
gått, må af K. M:t disponeras, för att till Bål- oell
Lo tsin rätt ningens fullkomnande och deribland äfven
till nya Fyrars och Bålars uppbyggande, der sådane
finnas behÖflige, användas, ediot serskild redovisning
och utan sammanblandning med sistnämnde Titels
öfriga medel, med rättighet tillika för K. M:t,
att för ändamålet använda de å samma InkomstTitel
uppkommande Öfverskotter; så och enär Medel sålunda
blifvit anviste för nödige Båkbyggnaders uppförande
samt vederbörande äga öppet att bos K. M:t i underdånighet
göra anmälan om behofvet och bereda
verkställighet af nu ifrågavarande Fyrbåkars uppbyggande,
till det Nåd. afseende, som ändamålets vigt kan
påfordra;
anser Utskottet förevarande Motioner icke kunna
till något vidare anslag i detta afseende föranleda.
Den 3i October 1829.
N:o 322.
Utlåtande, ang:de väckt motion om ersättning;
af Allmänna Medel åt Boställsinnehafvare
för Skifteskostnader. (U.-A.)
Hög.. R. o. A. har till Utskottet Remitterat ett anförande
af Hr Boy, Joli. Fredr, hvaruti blifvjt yrkadt,
att den i 16 Cap. 2 §. af Lag- samt Allm. Besvärs-
och EkonomiUtskotlens Utlåtande om Skiftesstadgan;
omförmäldte fråga, rörande ersättning af
Allmänna medel åt Boställsinnehafvare för Skifteskostnader,
måtte till Utskottet remitteras.
Betänk an den, N:s 322, 323. 6r3
Lika med hvad Lag- samt Allm. Besvärs- oell
EkonomiUtskotten i deras under JV:s 8 och 41 • ämnet
meddeldte Utlåtanden yttrat, anser Utskottet utgifter
för skiftes-förrättningar å Militiae Boställen, icke
höra af Staten bekostas , enär en så beskaffad fördel
icke tillskyndas andre Boställs-innehafvare samt, enligt
3 §. i K. Kung. d. 4 Maji 1827, icke allenast
skifteskostnaden får på 20 år fördelas och derigenom
blifver mindre tryckande, utan enahanda fördelning
jemväl blifvit tillåten, i afseende på åtskillige andre
utgifter, hvilka Boställs-innehafvaren , efter förut gällande
författningar, måst, utan all ersättningsrätt af
efterträdaren, bekosta. Tillstyrkande Utskottet alltså:
att Hr Boys ifrågavarande motion må förfalla.
Den 3i October 1829.
. , V' :i 1,«■„
. .
•,t —> i., - ■
• :  • w - . . ,r - r<-
' .
■
• • • ". i • •,
' . • . ' ‘ ■
■
. ■> • 15 -  ■ . . _ ; ‘ v , ■ '
.. v ' ^ i
■ ' '“U *
Yl-" '1 ■' ■
/ . '• -
t
,
1
Litt A.
Förteckning på Nionde Hufvud-Titelns utestående Fordringar jemte
Uppgift på hvad i Ränte- och Capital-afbetalningar år 1829
deraf påräknas inflyta.
Återstående
Låntagarnes Namn.
Förfal
betalnin
ne eller till
g förfallande
Summa
Capital.
Capital-
afbetalningar
Räntor.
Banco.
6,000
—
—
Contre-Amiralen Wirgin, med 4 proC. ränta. ,
6,ooo
—
38o
—^
6,38o
—
—
6,000
-
'
f. d. Landshöfdingen A. Adlersparre, nu mera
Ryttmästaren Reuterskölds arfvingar, med 5
procent ränta
.
1,000
3oo
i,3oo
7,5oo
—
—
Örebro Läns ITushållnings-Sällskap, tills vidare
räntefritt
5oo
—.
__
5oo
5oo
—
—
Upsala Läns Corrections- Arbets- samt Invalid-  hus-inrättning, med 4 procent ränta . . . .
333
.6
~
36
44
5
370
12
5
3,000
—
—
T,öksmarks Telgstensbrolts-Interessenter, ränte-  frilt
1,000
—
__
—
—
1,000
—
—
15,000
—
—
Malmö Hamnbyggnads-Direction, räntefritt . .
År 1833 begynna afbetalningarne å detta Lån.
5,000
—
—
Brukspatron Eckerman, med 4 procent ränta. .
5oo
—
—
200
—
—
700
—
—
4,000
—
—
Dito Dito med 3 procent ränta. .
1,000
—
—
120
—
—
1,120
—
—
1,000
—
—
Cornetten Mannerhjerta, räntefritt
r,ooo
—
—
—
—
1,000
—
—
45o
—
—
Hallands Hushålls-Sällskap, med 4 procent ränta
3oo
—
—
3o
—
—
33o
—
—
2,000
—
—
Fabriksidkaren Hummel med 3 procent ränta. .
1,000
—
—
6o
—
—
1,060
—
—
1,000
—
—
Manufacturisten Wallin, räntefritt
8oo
—
—
—
—
800
—
—
5,000
—
—
ÖfverDirecteuren Strömstedt, med 3 procent ränta
—
—
i5o
—
—
i5o
—
—
56,45o
—
—
Summa
13,433,
16
-|
1,276
441
5
i4,7I0|
i»l
5
Sammandrag enligt Förnyade förslaget till Regleringen af Utgifts-Titlarne vid 1829 ars Riksdag.
1823 års
Anslag.
K. Propositionen
npptager
StatsUtskottets
första förslag
StatsUtskottets
förnyade för-
Jemförelse mot 1S23 års
Anslag. ^
1029
slag 1029.
Tillökning.
Minskning.
i:a
Hufvud-Titeln, Penningar
Indelt 0. Spanm. värde
738,o25
524
45
3
j- 748.254
2
n
/
T 718,762
(_ 5oi
i3
32
3
718,762
5oi
i3
32
3
—
—
19,263
22
32
16
—
a:a
1,599,325
21/,,483
4
5
r 1,829,369
1 216,761
4o
28
1,835,869
216,761
236,544
2,277
Indelt 0. Spanm. värde
38
> 2,o83,i5S
23
6
11
40
28
11
J 1
38
10
6
II
3:e
Dito, Penningar
2,o3o,I i7
i,i75,546
f,
.
35
4,ö99,9i3
1,149,611
4°
27
6
1
33
Indelt 0. Spanm. värde
34
9
11
[3,385,216
■7
8
f 2,071,409
t i,i49>Gi‘
27
1
69,796
y
25,935
7
to
4:e
Dito , Penningar
2,75S
4oo,855
16
46
r 69,882
1 474.425
68,44i
474,425
65,683
73,569
Indelt 0. Spanm. värde
5
1 4°7>385
16
8
M
20
3
40
20
3
21
10
5:e
Dito, Penningar
26,487
24
—
30.894
8
—
28,085
4°
—
27,o85
4°
—
598
l6
—
—
—
6:e
Dito, Penningar
Indelt 0. Spanm. värde
i8,343
97,408
16
•4
7
j- 116,371
5
'7
r 18,962
t 98,235
47
22
—
18,962
98t235
47
22
—
619
827
31
7
5
—
—
7:e
Dito, Penningar . . . . .
5r,ooo
—
—
56,ooo
—
—
63,ooo
—
—
63,ooo
—
—
12,000
—
—
—
—
8:e
390,065
27,807
23
2
5
f 621,006
L 28,661
626,006
28,661
135,94o
844
25
3
10
7
Indelt 0. Spanm. värde
10
627,800
26
11
6
5
6
3
5
i
9:e
Dito, Penningar
Indelt 0. Spanm. värde
100,000
i3,389
12
11
^ i 33,6oo
—
—
f 100,000
l i4,348
3o
6
120,000
i4,348
3o
6
20,000
959
I7
H
—
—
io:e
1,052,320
86,703
3
r 1,116,369
1 85,i58
4
3
1,1 i7,359
85,i58
4
3
Indelt ö. Spanm. värde
38
3
j 1,210,842
38
6
4
4
00,009
y
1,547
34
11
Allm. Tndi’. Staten j, Penningar
Indelt 0. Spanm. värde
270,599
18,294
■ 3
4'
6
6
288,000
—
—
r 270,000
t 16,098
37
—
270,000
16,098
37
—
*—
ä-
—
599
2,196
i3
4
6
6
Summa Penningar . . .
Indelt 0. Spanm. värde
6,279,042
2,o35,oi5
9
37
6
10
:
—
6,So6,848
2,083,792
12
i5
8
6
6,865,401
2,083,792
34
■ 5
2
6
6o6,222
78,477
22
4°
2
11
19,862
29,701
45
i5
6
3
Tillsammans
8,3t4,o57
471 4
8,987,522
431
5
8,890,640
28
2
8,949. ‘94
1
8
684,700
i5
1
49,564
12
9
{deraf 108,934.* i7 4. ökte
förslags-anslag till Tulloch
Post-Verkens Stat,
samt Ti n g s g ä s t n i ng s -pg r.
[deraf 70,000 R:dlr till
< Salpeter-näringens tippVhjelpande.
fderaf 5o,ooo R:dlr till
< Lots- och Båk-inrältiiin»
tgarnc.
När minskningen afgår . .
blir tillökningen på det hela
49,564: 12. 9.
635,i36: 2. 4.
- -  - — -
Calcul
öfwer beloppet af te begdrbe crtra ©tat&attflag, od) af be bdcföre pdrdfiteltge tillgångar.
©ptta anflag äro begdrbe:
Sitt görfinargiwerfet, ntinjl 2,743,000, utföreö
att förbelag på åren
— gaferttes ocf) ©jufbugäSSpggnaber .
— ©ötba Ganalg futtborban ....
— ©trömrengningarne ......
— ©öbertelje Ganal
Sär 1829.
i83o.
i83t.
i832.
i833.
CD
OJ
■fN
i835.
(Summa !
100,000
—
500.000
35.000
300.000
100.000
15.000
—
500.000
30.000
250.000
100.000
15.000
—
450.000
30.000
150.000
100.000
15.000
—
45o,ooo
30.000
I 00,000
15.000
—
425.000
30.000
100.000
15.000
—
425.000
100.000
15,000
2,750,000
155.000
800.000
600.000
90,000
—
T 00,000
—
950,000
—
8g5,ooo
—
745,ooo
—
595,000
-
570,000
—
540,000
4,895,000
—
Sillgångar bärföre beräfnag af:
åfroerffottöuiebel 1827—9
2>ito 8 ginjfa liqniben .....
2If 1828 årg SSancoroinfl . . »
©amia 9Äagajmg*gonbeng behållningar.
23efparanbe årlige anflag å SftifggälbgsSontöiret en-  ligt <25tat5=UtfTottet5 Söetänfanbe 91:0 255
£>ito för 6;te året
2lf SBancoswinilert. ......
400.000
80,000
100.000
400.000
200.000
-
190.000
200.000
210.000
200.000
—
200.000
210.000
200.000
—
200.000
210.000
200.000
—
2 I 0,000
200,000
—
210,000
200,000
—
2 10,000
200,000
—
5go,ooo
80,000
100,000
1,000,000
1.050.000
210,000
1.400.000
—1
1,180,000
—
800,000
—
610,000
—
610,000
—
410,000
—
410,000
—
4 t 0,000
—
4,480,000
—]
28ifar aQltfS ett bfroerffott roib inneroaranbe årö
flut af
0
1,080,000
—
1,080,000
■
djroattaf åter efterbanb utgå ....
Dcb blir öfwer år i835. .....
i5o,ooo
285,000
135,ooo
185,000
__
160,000
i3o,ooo
1 0 0
00.
0 0^
kncn 1
0
V
—i
1,080,000
—
©tatg^UtfJottefg Söctänfanbe 9?:o 2 55 anfier till gbr=
fmargäSöerfet ......
att erbållag af be bär ofroan uppräfnabe 5 förfia
Sittgånggsfummor
980,000
600,000
4io,ooo
410,000
2110,000
200,000
_
2,820,000
—"—.
Sitt be öfrige begärbe Gretra anflagenS belopp tuore
atttfå attpåräfna be 2;ne fifie Sittgånggs finnmor
200,000
200,000
200,000
200,000
2 10,000
_
200,000
410,000
1,645,000
r,6i 0,000
font (lutte lemna en brill af .
—
0
c
c
—i
Om ofmannäntnbe Ofmerffott från ett år titt annat,
utgöranbe . . . . .
af giifggälbgägontoiret förrantag, äfraen blott
a 3 proctt, (lutte berigenont inbringaö .
font meb bet för|lnäntnbc bfroerilott
'
g3o,ooo
27,900
64.5,000
19,35°
510,000
i5,3oo
—
325,000
9/75°
—
165,000
4,950
—
ell.tillfammi
lis
77,25°
35,000
—
berebbe en ptterligarc tillgång af .
—
1 I2,a5ol
—
c
