# ID: svediakorp-gov1949
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 71,313
# sentences: 2,156
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Betänka n den, N:o 2Ö4- a83
Officerare, hvilka antingen derunder innehaft eller sedermera
til 1 träd t Löner A Stat, men genom afskedstagande
desamma lräntradt; hvadan, och då detta förhållande
äfven synes vitsordadt deraf, alt af merberörde
Anslag för år 1828 ett belopp af 966 It:dr 32
sk. finnes odisponeradt;
Utskottet icke funnit skäl* att förändra dess förra,
af 3:ne RiksStånd utan anmärkning lemnade, yttrande
i ämnet.
12:0 Nittonde Piihclehj om Löne-ersättning för öfverstcLieutenanten
de Mottoni.
Hrr Uggla, C. IV. , Boij, J. F., och Toll, Florus,
samt Hr Lamberg, äfvensom RiksdagsFulImägtigen
Fale Burman ifrån Norrbottens Län hafva, hvar
i sitt Stånd, anmärkt, att Öfv. Lieuttn De Mottoni
bordt komma i retroactivt åtnjutande af den Löneersättning,
hvarom för honom fråga blifvit väckt deruti
Nils Mansson från Malmöhus Län så vida instämt,
att han ansett samma ersättning icke böra beräknas
för längre tid tillbaka än 10 år, såsom utgörande denna
lagliga grunden för fordringsanspråk i allmänhet;
varande härvid anfördt och yrkadt, att bemäldte öfversteLieutenant
för den förflutna tiden vore ovilkorligen
berättigad till den honom medelst K. M:ts Nåd.
Fullmakt tillagde Lön, och hvilken han utan eget förvållande
frånträdl; att ett motsatt förhållande vore
stridande emot rättsgrunder och under Statens värdighet
alt beröfva en Tjensteman dess rättmätiga fordran;
och att Utskottet bordt föreslå R. Sttr, att hos
284 Stats-Utskottets
K. M:t anmäla De Mottoni till erhållande af ersättning
från den tid Regementet Royal Suedois upplöstes, att
af StatsVerkets besparingar utgå, antingen till hela
beloppet eller på sätt K. M:t Sjelf i Nåder kan finna
lämpeligt.
I anledning af desse anmärkningar och under åberopande
skottets i denna fråga förut afgifne Förslag, har, med
afseende jemväl derå, att Öfverste-Lieutenant de Mottoni,
genom sin till K. M:t redan år 1816 ingifne underd.
ansökning om tillgodonjutande af den lön,hvarom
han den t Augusti i8i4 blifvit försäkrad, inom
behörig tid anmält och bevakat sin rätt i detta fall,
ehuru för bristande tillgångar Nådigt bifall till ansökningen
ej kunnat af K. M:t lemnäs , Utskottet nu funnit
sig böra, i stället för nämnde Förslag, tillstyrka:
att R. St:r hos K. M:t i underd. begära: dels att
K. M:t må i Nåder bevilja ÖfversteLieutenant De
Mottoni ersättning för hvad han efter upplösning af
Regementet Royal Suedois icke fått uppbära af den
i:a Majorslön 5oo R:dr, som till likhet med hvad
en Officerare af samma grad vid Konungens eget
värfvade Regemente innehaft; blifvit honom beviljade,
dels ock att hädanefter, intill dess De Mottoni
undfår motsvarande eller högre lön å Stat, han
må å Allmänna IndragningsStaten, jemte det expectanceArfvode
af 200 R:dr han derå redan innehar,
få uppbära årligen 3oo R:dr.
Tillstyrkande Utskottet tillika att beloppet af
den föreslagne ersättningen för den förflutna tiden
V
Betänkanden, Nio 254-
285
ina af RiksgäldsContoiret al under händer hafvande
Medel, pa K, StatsContoircts reqvisition, utbetalas.
i3:o Tjugonde Punclens om ersättning till Landshöfdingen
i Kronobergs Län för indragning af den
honom anslagne dagsverksskyldighet af Inhyseshjonen
i nämnde Län.
Hos H. R. o. A. har Hr Grefve MörnerGarf
anmärkt, att då, enligt K. Mits Nåd. beslut, ifrågavarande
Löneförmån kommer alt vid i835 års slut
belt och hållet upphöra för honom, det ock torde
vara både nied K. Mits Höga vilja och Landshöfdingens
rätt öfverensstämmande, att denne sistnämnde
intill berörde tids förlopp oförminskad t måtte åtnjuta
den lön han för närvarande innehade; hvadan ock
som det hufvudsakligen berodde på antalet af är,
hvarefter uträkningen skedde om eller i hvad mån
Landshöfdi ngen linge vidkännas föllust eller icke, så
har Iir Grefven tillika yrkat, att Utskottet måtte bestämdt
föreslå de fyra eller högst Jim sistförflutne
årens medeltal, såsom grund för den Landshöfdingen
sålunda tillerkände Löneersältiiing.
Inom 11. BondeStändet hafva Johan Jacob Rutberg
från Norrbottens Län och Nils Mänsson från
Malmöhus Län anmärkt, dels, alt Utskottet, jemte
utredande hvarifrån dagsverksskyldigheten härflyter,
bordt i bestämda ordalag föreslå, att ersättningen
med år i835 upphörer samt dels, alt då meranämnde
dagsverken utgingo af torflige, ålderstigne och
t
286 Stats-Utskottets
bräcklige Inhysesh jon , hvilka saknade förmåga att
förrätta kraftigare arbeten, och Landshöfdingen således
mäste åtnöja sig med sådane dagsverken sorn de
förmådde åstadkomma, borde ock ersättningen för desamma
antingen nedsättas lill hälften af det föreslagna
beloppet eller beräknas ined endast 10 sk. 8 r.
B:co för hvarje sådant dagsverke; deri åtskilliga Ledamöter
instämt; hvaremot Sune Nilsson och Per
Ericsson från Kronobergs Län yrkat bifall å Utskottets
i ämnet gjorde hemställan.
Utskottet har, vid förnyad handläggning af denna
fråga, väl funnit sig böra förblifva vid sitt redan
afgifne tillstyrkande, att den ifrågakomne dagsverksskyldigheten
till Kronobergs Kungsgård skall upphöra;
men då tiden, för hvilken medelpriset af den
Landshöfdingen tillkommande dagsverkslösen uträknas
skall , torde böra utsättas, föreslår Utskottet
det tillagg uti sitt förra yttrande, att den årliga ersättningen
skall utgå till det belopp, hvartill lösen
lör beiörde dagsverken, efter medeltal af de feni
sistförflutne åren kan finnas uppgå; hvarföre en
denna Lösen motsvarande Summa förslagsvis med
i5oo R:dr på denna Stat upptages, och derigenom
äfvenledes Bevillningsafkortningen för Mantalsskrifne
Inhyseshjon kommer att ej vidare äga rum.
Och finner Utskottet, då Inkomsten för Landshöfdingen
i Wexiö af ifrågavarande dagsverks ersättning
skall med i8j5 års slut upphöra, något vidare yttrande
i afseende derå icke vara af nöden ; Börandes Utskottet
härvid til lika upplysa, enligt Räkenskaperne,
Betänkanden, N:o a54- 287
atl för ar 1827 beloppet af de Mantalsskrifne Inhyseshjonen
dagsverken uppgått till 970 R:dr 26 sk. 8 r.
hvarföre desse Inhyseshjon åtnjutit motsvarande Bevillningsafdrag;
j följd hvaraf det bidrag sorn frän
StatsVerket kommer att utgå, ej utgör mera än omkring
5oo R;dr.
Beträffande det i anmärkningarne gjorde yrkande,
att lösen för ifrågavarande dagsverken måtte nedsättas;
så och då samma lösen efter Länets Markegångspris,
lika som förut bör Beräknas och en annan
beräkning skulle lända till Indelningshafvareus förfång,
anser Utskottet sig icke kunna samma Förslag understödja.
r4:o Sluteligen har Utskottets tillstyrkande i 2i:sla
Puncterij ang:de de af LandshöfdingeLönen i Westernorrlands
Län utgående 1000 R:dr, såsom Pension
för Hr Gen. LieuCn m. m. Grefve J. A. Cronstedt
9
blifvit hestrid! inom V. BorgareStändet af Hr ^Vestman
och uti H. BondcSländet af RikdagsFullmägtigen Nils
Strindlund från WesterNorrlands Län, som yrkat, att
dylike Pensioners utgående af ordinarie Embelsmäus
Löner må upphöra, såsom Grundlagsstridig!; att Landshöfdingen
i WesterNorrlands Län borde komma i åtnjutande
af dess obestridliga rätt alt sjelf uppbära sin
lön, att Pensionen antingen borde å Allm. IndragningsSlalen
uppföras eller ock utgå af LandshöfdingeLönen
i Östergöthlands Län, hvilken förre Landshöfdingen
i WesterNorrlands Län, Frihere Nieroth till träd t
efter hemältellr Grefve och General-Lieuteuant, ser
-
a88 Stats-Utskoltets
deles som sistnämnde Lön öfverstege den för Lands^
höfdingen i WesterNorrlands Län anslagqe; och att
disposition af den ena Enihetsmannens lönetillgångar
till gn annans förmån innefattade oordning och medförde
oreda.
Utskottet medgifver att en sådan disposition från
en Lön som den ifrågavarande och hvilken äfven
fästat R. Sttrs år 1827 församlade Revisorers uppmärksamhet,
icke är enlig med ordningen inom StatsVerksförvaltningen;
men då, enligt hvad Utskottet i dess
förra Betänkande ådagalagt, nuvarande innehafvaren
af LandshöfdingeEinhetet i WesterNorrlands Län under
vilkor af merberörde afdrag samma Embete tilI—
trädt och ändring af förhållandet, alltså, efter Utskottets
tanka, icke hör äga rum;
anser Utskottet, med åberopande af dess förra utlåtande
i ämnet, sig icke kunna tillstyrka R. SUrs
gillande af hvad deremot anfördt blifvit, utan får
samma dess yttrande till R. H, St:rs bifall härmed
ytterligare anmäla.
Sluteligen och till införande af den ordning, som,
i afseende på behandlingen hos R. Sta- af frågor rörande
Pensioners beviljande , torde böra följas, har
Utskottet trott sig böra framställa det förslag:
att R. St:r må för framtiden besluta, att ingen i
Statens tjenst qvarstående Embetsman eller Ollieerare
bör för denna sin tjenst af R. St:r Pensioneras,
utan framställning derom af K. M:t, såsom alla Emlie
tsmäns Högste Chef, eller utöfver det belopp,
som K. M:t honom beviljat.
Betänka oden, N:o 254, 289
Enligt detta Betänkandes innehåll, kommer den
Summa af 5gg: i3. 6.
hvarmed Allm, IndragningsStatens contanta
slutbelopp, enligt Utskottets förut afgifne
Förslag, skulle minskas, emot hvad
den enligt 1823 års Stat utgjorde, att ytterligare
ökas:
1:0 genom upphörandet af Vice Presidentens
af Wåhlbergs arfvode med , , , tooo, — —
2:0 genom förändringen af den för Öfverste-Lieutenanten
De Mottoni föreslagne
löne-ersättning med
100, — —
samt uppgå sammanlagdt till 1899: i3. 6.
derigenom hela IndragningsStatens Gon tan ta Summa
skulle blifva, i stället för 270,000 R;dr, 288,900.
Reservationer;
Vid 6.-le Punden angnis regleringen af Pensioiierne för
Högts. Hennes K. Höghet Prinsessan Sophia, Albertinas
IlofStat och Betjening.
Af Herr Cancellieliådct von Hartmansdorff.- I öfverensstämmelse
med de meningar jag, både vid föregående
och denna Riksdag yttrat, angående grunderne
för HofStats-Pensibuers beviljande, kan jag icke instämma
i Utskottets hemställan. Men då jag ej mindre
än någon annan, känner obehaget att för ögonblicket
stifta grunder för en Pensionering , der så manga personliga
förhållanden och afseeudeu förekomma, anser
jag Utskottet böra hos R. Sl:r tillstyrka tillämpningen
2go S ta t s - U t s k ol t e t s
vid detta tillfälle af de grunder för HofStaternas pensionerande,
hvilka Utskottet redan vid lori. Riksdag
i Betänkande af den 24 Sept. i8a3 föreslog, men hvar*
öfver RiksStånden då stannade i skiljaktiga Beslut,
nemligen:
Ho Alt de Embets- och Tjenstemän samt IlofFruntimmer
äfvensom den till uppvaktningen hörande
Betjening, sorn vid Kongl. HofStaten eller något af de
Furstlige Hofven tjent 20 år, må, utan afseende på
Jefnadsåren, undfå hela Lönen i Pension.
2:0 Att de, hvilka uppnått en ålder af FemtioFem
år, måga, oansedt de blott l5 år varit i Iloftjensten,
likaledes erhålla Pension, svarande mot hela
Lönen.
3:o Att de, hvilka tjent Femton år, men ej uppnått
nämnde ålder, undfå tre fjerdedelar af Lönen i
Pension.
4:o Att Pension, till belopp af halfva Lönen, må
tilldel as alla efter Tio års tjenstetid.
5:0 Att de af den lägre Betjeningen, hvilka kunna
räknas till TjenstehjonsGlassen, eller såsom handtlangare
äro att anse, så framt de upphunnit oftanämnde
ålder eller varit i5 år i tjenst vid Kongl. HofStaten,
må kunna tilläggas Pension i mån af tjenstetiden enl.
förestående Puncter, men i annat fall endast få gratilicationer,
svarande mot Lönen för högst Ett år, från
den tid tjensten upphörer, hvarunder de kunna antaga
andre tjenster eller utvägar för sin bergning; och
6:0 Att för öfrigt såsom allmänt stadgande gäller,
att ifrågavarande Pensioner icke kunna erhållas eller
Betänkanden, N:o 254. 2g 1
mäga åtnjutas af Embets- eller Tjenstemän, Hof-Fruntimmcr
eller någon at Betjeningen, sorn innehar eller
får tillträda lika eller högre Lön eller Pension på
Rikets Ordinarie eller IndragningsStat, vid något stf
de Konglige eller Furstelige Hofven ejler pck på något
publikt Verks Stat; men om Lönen eller Pensionen,
som sålunda innehafves eller erhålles, icke uppgår till
det belopp, hvartill nu föreslagne pension skulle besti-,
ga, må skillnaden åtnjutas på Allmänna IndragningsStaten;
00b för öfrigt må icke i beräkningen af den
Lön, som grundlägger Pensionen, ingå andre förmåner,
såsom Boningsrum, Ved, Ljus, Equipager, utfodring
för Hästar eller Kostpenningar m. m. —
Och hafva uti denna reservation instämt Riksdags^
Fullmägtige Nils Strindlund från WesterNorrlands Län
samt Eric Andersson från Westmanlands Län,
Vid 7 Punden, ang.-de fortfarande löne-er sättning Joe
Hans Excellcnce Hr Grefve Rosenblad.
Af Herr Grefve von Schwerin- Jag finner mindre
lämpligt, att från TullVerkets IndragningsStat öfver-,
flytta enskilde Personer på Allmänna IndragningsStaten,
så länge TulIVerket fortfar att ha en serskild
IndragningsStat och en serskild PensionsStat, den förra
uppgående vid slutet af år 1826 till öfver 28,000 R:dr
och den senare till öfver 25,000 R:dr; och får jag derföre
emot Utskottets förslag reservera mig,
Uti hvilken reservation instämt Hr Friherre Pahnstjerna,
Hr Prosten Östberg, samt RiksdagsFulImägtige
Eric Andersson från Westmanland, Nils Strindlund
2ga Stats-U tskottets
från Westernorrlands Län, Jan Andorsson från Upsala
Län, Pehr Pehrsson från Örebro Län och Anders Nilsson
från Wermlands Län,
Vid 72 Punct en
tenanten De Mottoni.
Af Herr CancellieRådet von Hartmansdorff.- De
grunder, som Utskottet tillstyrkt R. H. SUr att för
framtiden stadga i hänseende till dylika fall, som det
nu förevarande, synes mig vara så rigtiga, att tillämpningen
deraf icke borde uppskjutas, utan genast göras
gällande, för denna händelse så väl sorn för andra,
då framställningar om anslag i behörig ordning göras.
Hvaruti instämt Anders Nilsson från Wermland.
Eric Andersson från Westmanland har ansett den
tillstyrkta ersättningen icke böra beräknas för längre
tid tillbaka än io år, såsom utgörande den lagliga
grunden för fordringsanspråk i allmänhet.
Litt. A.
Förteckning på Löntagare vid Högt sali g H. K. H. Prinsessan Sophia
Albertinas HofStat.
Af HandCas-
san Lönefyil-
Aflöning en-
11 ad eli
er
lö-
ligt bilagde
ner till
förut
Stat.
utan lön va-
Banco.
rande
pcr-
söner.
ÖfverHofmustni innan Fru Grefvinnan Char], Stenbock
IOOO
1000
HofFröken Adelaide Piper
241
—
—
200
—
—.
44'
_
Ebba C. A. Oxenstjerna
241
—
—
200
—
—
44'
'
Ebba U. von ltoscn
24>
—
—
200
—
—
441
Förste Stallmästaren oell Ridd. Grefve G. Stenbock . .
333
16
—
473
16
—
806
32
'
HofMarskalken, GeneralLietenanten och Commend. nied
■
Stora Korssel af K. S. O., I. L. Silfvet sparre, sorn
Tlu uppbär 800 R:dr nemligen 160 R:dr iörut å In-
dragningsStatep och på HofSlaten
640
—
—
306
32
—
746
32
HofMarskalken Frih. Carl Lagerfelt
—
—
166
32
—
166
32
_
har dessutom genom serskild Contant förmån upp-
burit fyllnaden i 4oo R:dr med 233 R:dr 16 sk. B:co.
Kammarherren G. J. Stael von Hollstein
166
32
—
—
—
-—
166
3?
Grefve M. Stenbock
_
—
166
32
—
166
32
C. G. Ulfsparre
—
—
—
166
32
—
166
32
Friherre E; Sparre
—
—
—
166
32
—
166
32
„ ..
Cavailleren O. von Anrep
—
—
—.
166
32
—
166
32
LifMedicus och Ridd. Doctor J. i. Ekström
216
32
—
3oo
—
—
5i6
>2
HandSecreteraren J. Tauvon
4oo
—
—
—
—
—
4oo
Kammarpagen, Frih. O. N. Fleming
2S0
—,
—
—
—
2Ö0
HofMedicus G. A. Kaldo
—
—
200
—
—
200
_
HofKamereraren, J urisDoctorn O. A. Tauvon
3oo
—
—
—
—
3oo
Kammarfrun, Mademoiselle M. A. Duclos
200
i38
—
—
338
200
s 38
338
hvarförutan Kammarfruarne hade antingen Kam-
marbord eller 1 R:dr hvardera i kostpenningar om
dagen.
Kam riiart jena ren L. F. Sundberg. ...... 200. — -
Munskänk, densamme  70. — -
270
270
ÅltFrun, Mademoiselle C. W. Forsslöf . , 125, — -
Städerska, densamma
. 83. 16. -
208
64
1 b
: r
—
—T-'
272
T 6
Toilette-Jungfrun Lovisa Holmdorff
Kammar Vaktmästaren G. Wall
203
210
—
—
igo
—
—
'9°
—
Löparen II. Helsing
—
—
—
—
—
200
2 10
—
—
Transport
5321
—
—
3o43
16
—
8364
16
4 B. p. 292.
Lakejen Bergström
— öTall . . .
Transport
Lindberg . .
Löfstedt .. . . . *
Åkerström ...»
Nyström, sorn i 4 är varit HofLakej
vid Hög^tsal. H. M. EnkeDrottn.
Sophia Magdalenas Hofstat
Holmqvist
Svanström
Hjelm
Edström
Westin *
Köks- och andre Betjente.
Hofmästare!! G. Juhlin
Kocken C. F. Galleradi
Koeksbiträdet, Jungfru Charl. Zetterstöm
Taffeltäckaren A. Kinnman
Conditoru J. P. Sundberg
Skafferidrängen L. Relin
Silfvertvätterska!) Chr. Kinnman
Tapetseraren Högvall
Käliaredrängen Törnqvist
Köks d:o Löthman
c Stall - Staten.
Stallmästaren J. W. Westfeldt. . . .
Fodermarsken S. Sandström
LifKusken Dyk
Hingstridare!) Almström
Lifförridaren Sundin
CavaljersKusken Ärlund
— — Modin
CavaljersFörrtdaren Svensson ....
Riddrängarne Vagnnrastaren Törnros
Widström • .
Thorlin .
Sandström
Petersson
Österholm
TI
'793
•793
■795
>779
C
177'
1786
1796
1798
[806
1802
1766
1784
i8o5
(772
‘795
1772
1801
1788
1810
1758
1786
'793
■799
.784
178!
■799
1751
1765
1790
18o5
1808
'797
Summa R:dr
Stockholm den 23 Mars 1829.
Cari.
i 816
'819
1820
1817
\
823
825
825
826
827
829
796
806
827
804
804
828
816
825
828
828
! 788
1818
.818
1 823
1 82I2
I 824
1827
I 782
1813
1825
1826
1827
1828
-
532.
3ofa
16
8364
16
188
—
—
—
—
—
188
—
188
—
—
—
—.
188
—
188
—
—
—
—
—
t 88
—
188.
—
—
—
—
188
—
188
1*88
188
188
188
—
p —
—
—
188
—
188
—
—
—
—
188
—
188
—
—
—
—
188
—
Ö188
—
—
—
—
188
—
188
188
—
566
32
_
—r
—
—
566
32
200
—
—
—
—
—
200
—
100
—
—
—
—
100
1
200
—
—
—
—
—
200
106
—
—
—
—
—
106
—
83
16
—-
—
—
—
83
16
9'
32
—
—
1—
—
91
32
—
—
—
100
—
—
IÖU
120
—
—
—
—
—
120
—
120
—
—
—
—
120
_
-
160
—
160
200
—
—
—
—
—
200
—
219
—
—
4°
—
—
i5cf
—
>84
—
—
—
—
X 84
—
'77
16
-T
—
—
—
177
.6
'77
16
—
—
—
177
16
'77
16
—
—
—
177
■ 6
'77
16
—
—
—
177
■ 6
'77
16
—
—
—
177
'6
177
16
—
—
—
177
' 6
177
16
177
■6
177
16
—
—
—
177
16
177
i6
—
—
—
177
'6
'77
16
,
—
-—
T77
'6
1 1 5i i
-
3183
[16
—
14696
.b
Lagerfelt.
O. A. Tauvon.
Litt. B.
AflöningsStat för H. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas Hofoch
Stall-Stater Är 1828.
Hof-Staten.
1 ÖfverUofmäslarinnap-lön
1 Hoffröken, lön i5o: — -
För en Jungfru och en tvätterska .... gr.
2 Dito a rlito
1 Förste Stallmästare
1 Hofmarskalk, lön 800 R:dr, som utgår till GeneralLieutenanten och
Commendeuren med Stora Korsset af Kongl. Svärds Olden Herr Isak
Lars Silfversparre,
1:0 Med dess förr innehafde Kammarherre-lön .... 166: 32. -
2:0 Enligt Kongl. Brefvet den 14 Jnnii 1801 en årlig tillökning
på IndragningsStaten 160. — -
3:o samt en årlig tillökning från den tid HofmarskalksEm
betet
blifvit honom uppdraget 473: 16. -
hvilken Summa anordnas directe från K, StatsContoret.
1 Kammarherre, lön
1 LifMedicus, lön 166: 32. -
Arfvode för Läkarevården om Stallbetjeningen 5o. — -
1 HandSecreterare, lön
1 KammarPage, lön
1 HofKamererare, lön
1 Kammarfru, lön 133: 16. -
Ersättning för bröd och dricka  66: 32. -
Kostptgr 1 stället förKammarbordå 1 R:dr dagl. 365. — -
1 Dito, likalades .
..
1 Kammartjenare, lön . , , . ,
1 Tvätterska, eller Åltfru för Fatburen och Tvätten, lön , , . . .
1 Städerska, lön .
1 Kammarvaktmästare, lön , 4°-
Kostpenningar ä 12 R:dr i månaden i44- — “
Skopenningar
14.
Strumppenningar^  5. — -
I Löpare, lön
4°- — -
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden ..... i44-
Skopenningar 16. — -
Strumppenningar ........... 10. — -
r Lakej, lön . 25.
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden 144* — ~
Skopenningar , , i4- — -
Strumppenningar
5. — -
II Lakejer likaledes å 188 R:dr , ,
== 8397- =
Banco,
1000
241
482
333
800
166
216
4oo
25o
3oo
565
565
200
125
83
32
16
203
löö
2068
Köks- och andre Betjente.
i Köksmästare, som gör Hofmästaretjensten, lön
i Kock, lön ,
* . . . .
i KocksGesäll, lön
I Taffeltäckare, lön ............
i Munskänk, lön
i Skaffare, lön , .
i Conditor, lön .............
för en piga i Conditeriet , . , , ,
i SkafferiDräng, lön ...........
För vården af kopparen ....
i Silfvertvätterska, lön
i Kopparskurerska, lön
i Bonare, oafkortadt Arfvode ........
l Hjelpkarl i köket, å io R:dr Arfvode i månaden
i Dito i Källaren, likaledes
= 1891. =
Stall - Staten.
80.
26.
5o. — -  33: 16. -
5o.
_
144.
20.
33:
16. -
. 44-
40.
*44-
— -
33:
16. -
i44-
1 UnderStallmästare, lön ..........
1 Fodermarsk, lön
.
1 LifKusk, lön
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden .
Sko- och Strurappenningar .....
1 Lifförridare, lön ............
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden
i Hingstridare, lön
Kostpenningar å 12 R:dr 1 månaden
1 Dito, likaledes
1 CavaljersKusk, lön
.
Kostpenningar å 12 R:dr i månaden
1 Dito, 2:ne CavaljersFörridare och 8 Riddrängar ä dito dito, tillsammans
11 personer å 177 R:dr 16 sk
= 3,202: 16. =
Summa på denna Stat: penningar i3,54o: 16.—
Stockholm den 18 Martn 1829,
Att förestående Stat, hvilken äfven gäller för år 1829, är med Räkenskapen enlig,
intygar:
Carl Lagerfelt.
566
32
200
—
i5o
—
200
—
7°
—
75
—
106
—
—
83
l6
—
91
32
—
75
—
—
33
16
—
120
—
—
120
160
200
219
—
—
177
16
—
184
—-
—
184
177
16
—
ig5o
32
O. A. Tauvon.
Litt. C.
Första Qvartalets Utbetalning af H. K. H. Prinsessans HandCassce-Medel
till nedanstående Löntagare för år 1829.
Hoffröken Piper » , , , . , »
„ Oxenstjerna ......
„ Rosen
. .
Förste Stallmästaren Grefve Stenbock
Hofmarskalken Silfversparre . , . .
„ Baron Lagerfeldt , .
Kammarherren Grefve M. Stenbock ,
„ Baron Ulfsparre , ,
„ Baron Sparre I . , .
Cavaljeren, Lieutenanten Anrepp . ,
LifMedicus Ekström ......
HofMedicus Kaldo
Kammarfrun, Mrlle Duclos , . . .
„ „ Menier . , . .
ToiletteJungfrun Holmdorff , . . ,
Städerskan Melle Forsslöf . . . ,
Tapetseraren Högvall .... ,
Lifkusken Dyk ........
Summa B:co R:dr
Operan ,, „
Banco.
5o
—
5o
—
5o
—
118
16
26
32
41
32
4i
32
41
32
4>
32
4»
32
—
5o
—
34
24
34
24
47
24
16
—
25
—
10
—
795
200
40
Stockholm den 18 Mars 182g.
Charlotte Stenbock född Forsberg,
ÖfyerHofmästarinna hos Högtsalig H. K. H.
Prinsessan Sophia Albertina.
'/
Litt. D.
Första Q vart alet s Utbetalning af H. K. H. Prinsessans HandCassceMcdel
till nedanstående Pensionaircr för är 182g.
Banco
*
Fröken Kurck , ... t ........ .
10
Fru Hohenhausen
25
—
Fru Liljestråle
5o
—
Fru Westfelt
5o
—
Fröken Sinclaire
,
8
—
Mtlle Gharlotta Ekström
12
24
Enkefru Duchemin , , ,
37
24
Enkefru Norman
25
—
Fröken Augusta Liljestråle ,,,,,,
) 2
24
—
Eleven G. G. Qvarnström
3o
—
Blinda Gossen G. G. Sundberg
.
4
—
HingstridareEnkan Lind
.
4
—
Enkan Wetterberg
5
—
TvillingSystrarna Lovisa och Ulrica Blomqvist .........
9
' '
——
Summa B:co R:dr
282
24
—
Stockholm den 18 Mars 182g.
Charlotta Stenbock född Forsberg,
ÖfyerHofmästarinna hos Högtsalig H. K. H.
Prinsessan Sophia Albertina.
; ' / . i
I sammanhang med TJppgifterne om de af H. K. H. Prinsessan Sophia Albertinas
HandCassa utgångne Löner, Lönefyllnader och Pensioner, får jag lemna den upplysningen
att åtskillig? personer, ehuru ej på QvartalsLislorne upptagne, njöto af Högtsalig
H. K. II. dels temporaira dels ständiga understöd eller Pensioner, hvaribland
jag med säkerhet påminner jnig och vet, att Frii Stael von Hallstein född Grefvinna
Dolma, f. d. Hoffröken hos H, under flere år hvarje Qvartal erhållit 5o
R:dr Banco eller 200 Rtdr Banco årligen, hvilket härmed försäkras.
Stockholm den i& Mars 182g.
C it ari. otte Stenbock, födu Forsberg,
Öfverhofmästarinna hos Hogtsålig H. H.
Prinsessan Sophia Albertina. ^
Betänkanden, N:o 254- 2g3
På det liela, utfaller Utskottets förnyade beräkning
af utgifterne, i enlighet med hvad bifogade sammandrag
visar, på så sätt, att tillökningar mot hvad
1823 års StatsReglering Upptager, blifvit föreslagne att
utgå med ett belopp af 635,136: 2. 4-, som bestå uti:
tillökt penninge-anslag. . 586,35g: 24. 8.
Tionde-spanmål, värde 64,3gi: 28. 8.g^0 ^
minskning i värdet å indelta
räntor
to,ooo: 42* —
i värde å Spanmål in
natura  5,6,4: 9- 15,615: 3.-
Skillnad, tillökning 635,,36: 2. 4-
Om ifrån summan af de föreslagne
utgifterne
8,949,194 = i* 8.
afräknas det belopp hvartill inkom
sterne
blifvit föreslagne
7,285,000.— —
uppkommer Statsbrist
1,664,194= 1. 8.
och när härmed jemföres den vid 1823
års Statsreglering utförde Statsbrist
summa stor
. / i,653,5oo.
blir tillökningen deri .
10,694: I. 8.
hvilken dock kommer att ökas med det FörslagsAnslag,
som, på sätt vid 1823 års Riksdag egde rum, bör bestämmas
till godtgörande af den utgift som Riksmarkegångens
möjliga uppstigande öfver 6 R:dr per Tunna,
kan förorsaka för den delen af Spanmålen under Lönerne,
hvartill saknas tillgång, och hvilket anslag, vid
Stats-Utskottets
förra Riksdagen bestämdt å 4°,632 T.t 3 i k:p Spanmål
å i R:dr Tunnan till R:dr 4o,632: 46.6., 1111 tor,
i följd af de i afseende på Aflöningen nu tillstyrkta
beslut, uppföras för 4o,G8t T:r 27,6 k:pr Spanmål efter
enahanda beräkning, till 40,681 R:dr i penningar.
Ratt e Is er:
Uti. Nio 235, sid. Vi, inte raden uppifrån, står betungade,
läs betungande. — Uti. Nio 23y, sid. 26, l4 raden uppifr.
står borgerligtj läs bergcligt. — samma Ull., sid. 3o, 16
raden uppifr. står iVio 236, läs N'.o 235. — Ull. Nio 239,
sid. 119, 4i30 raden uppifr. står Corporals- och, läs Corporals
T:r och 3 Bilag.: Förslag till lönereglering för Indeldta
Cavalleriet 3:dje raden ncdifr. står: Boslällsviirderingen
är för hög, utgår.
23ef eilif an ben, 9f:o ;55.
I
3ho ^55.
UtlåtanDe, t anleDntng af Äoitgf. 59Jaj:té n&
Diga framfidlltting till 3?. 0t:t om beroiljan*
Det af fdrpDt anflag till ^ovfroar&merFeté
iftdnDfdttanDe. (U. gg
Utffottet gffr nu att yttra ftg öfwer Berörbe af tfongl.
Sö?a;:t, i &e£ 9fäbiga i)3ropojttion, angSenbé <Statå=2Öer=
fets tilljtånb o rf) BcBof, äjTabe anflag, utöfwer fwab för
be löpanbe utgiftcrne ä Zrebie o rf; STionbe Jgmfnnib^itlarue
Blifnut förejlaget.
enligt fp>ccieflfa Utrebningar cd) görfTag, font tilt Ut*
ffottet Btifmit öfroerleitmabe, forbraö för betta änbamSl
följanbe ©timmor:
görfwaröswerfet tilt Uanbö.
Slr t iller i*-Departement et, för gält»2lrtillerietS itfSnb*
fättanbe . . 3t:br 324,000
S5elägvingö=5(rtillcrictå b:o . 146,000
<Scmärö= od) 58eroäringS<förrds
benö comptettering . 525,000
995,000
Utrebning6=£>eparteinentet . 991,000
g or tifica ti oné*25epartement et 775,000
Sillin. ©arnijonS*©jufl;ufetö
fullBorban . . 120,000
Slnbra £if=©arbetö @aéfernBt;gg*
nabé fullBorban . . 70,000
— 2,951,000
2ranöp;t 2,95 I/OOOt
4 S5- 1
II
otter*
t \
Strang. 2,951,000
görfvarSsverfet tilt ©jofs.
Sätt nybyggnab af ångfartyg för
©färgårbSftottanS bet;of . . 240,000
2000 ©fcppb kanoner . . . 36,090
1000 ©feppb 85ontber . . . 20,000
2lnfar=.ffetringar för ©färgårbS*
gartygené 6cf;of ... 60 ,000
Sfybyggitab af tvenne gregattcr . 284,000
—— . 640,000
9t:br 3,591,000.
3 affcenbc på naturen af ofvanangifne beboforf; nieb«
Ion tift bcras fyltanbe bär Ä. 9J?aj:t yttra t:
att StifefS fanna förbct orf) fäferbet biuba, jafout Häfla
uicblet att unbvifa etter åtminflonc liiitbra frigctö clpc=
for, att imber frebenS lugn anffaffa orf) i orbning (tätta
be förråb, font vib intraffabt freböbrott blifva af nöben,
orf) bå, antingen attbeleå idfe etter rnbaft genom (förre upp=
cffringar funna erl;åftaöj
att, ba i ett roät orbnabt famt;ätte be årligen löpan*
be unbert;ått3* orf; aflöningSmtgifterne böra genom årliga ut*
ffylbcr bcffribaS, få böra beremot utomorbentliga foffnaber,
font cgenteligen åfpfta framtibenS nytta ocb fäferbet ecb
öfa Sambättö-cayitatet, bvartitt ifrågavaranbe utgifter
måfic räfnäs, rättvisligen orf; lämpligen funna äfven på
fonmtanbe ftägtcn fbrbetaS; att förrberorbe funtma icfe bor=
be utgå genom förhöjning af ben årliga besättningen, utan,
bereft anbra förbanben varanbe tittgångar icfe funbe bcr=
titt attvänbaS etter blifva titträcflige, borbc, fåfont ett i
flere bänfeenbeit förmontigt alternativ', räntcbäranbe ©tatS*
obligationer, tift beloppet af uppgifna bc(;ofvet, bevitjaS
23 e t ä n F a n b e rt, SIb.o a55.
III
ocij ftteceöftöe inom font år utgå, till ben fuittum bmarfe
år forn Ötongl. Hfflay.t pröfmar för änbainålet erforberligt.
M, Tlay.t förutobar, att, voib alfmännaTSemiltningenS
befräntmanbe dier mib regleringen af 23anFcn3 för&åflanbcn,
91. <2f:r bl i fm a i tillfälle, att titan fmårigbet anm tfa fjmab
font till ränta ocf) amortifentent å ©tatöobligationerne er*
forbraS, belft bet mib filia Stifébag för 9tiFögälbé*C>ontoret
beräfnabc belopp af allmänna ä3emillningen, i följb af
ininffabe utgifter, lärer Funna nebfättaö.
tpmariemte S. SDlai.t täcftS förflara, bet ben fuutma
af 9t:br 3,591,000, font för görfmarSmerFetg ifånbfättan*
be erforbraé, (lall, i titon af bebofmen, emot rebomiönittg
fåfottt för be årliga utgifterne, attmänbaö enbafl till be
uppgifne föremålen, famt att, feban genom ett förre an*
flag för en gång förråben munnit ett behöflig complettering,
befamnta febertttera nteb be årliga .gnflagen Funna bibcfål*
lag i enaftanba fullftänbiga fficf.
gran St. od) 21. fafma, i affeettbe på ofmannämnbe
af öt. S5?aj:t äfFabe anflag, följanbe pttranben blifmit Ut*
jlottet utebbelabe.
öperr ©refme Gyllenborg, Joli. Henning, får anmärFt:
att 23elägringS=2lrtillerict3 iftanbfättanbe icfe nu, mc*
ra än förre 9tifébagen, Fttttbe mara af nöbmänbigbeten
påfatlabt }
att t bett fbreflagna finnman af nära Gnt SWilliott för
Ufrebningg=£>epartementet, minffning borbe Funna äga runt,
bå Snbelta arineené behof bufmttbfaFligen t orterne beftrib*
bets, erih bet fålebed more 23eroäringent> behof font förnäm*
liga)! blefme föremål för befe utgifter}
IV
@Ut«*Urff ottctS
att, tneb betyblig inffränfning i bet omförtnälbfe ©tat?*
fcehofmet, mcbfl till betfammaö fyllaitbe borbe, i jfållet för
'titgifmanbe of Statsobligationer, föfaö i 91ift>gälb3=Ctonto=
reté behållningar, SBanfené behållna minjl för be näftfoG
ianbe 5 åren, jemte be ännu outrcbbe öfmerjfotten på Statå*
SBerfeté Snfomjler för åren 1827 cd) 1828.
jperr Tham, W., har yttrat: att ont 9?. St:r åtoge
ftg en lifa 83emillnittg font år 1823, och ben inginge nteb
lifa fttnuna font be föregåenbe åren, få borbe behållningar
uyyfomtita, hmilfa, mål abntinifirerabe, fttnbe amoänbas att
fylla be angelägnafic behofmen för förfmaret till lanbå od)
flöjt, och Staten icfe behöfva berföre ffulbfättaå.
Jperr friherre Ankarsvärd, C. H., har, imberförfla*
ratthe bet han attfett be feban filia 91ifåbag utgångne atis
flag för arnteenö 2rofJ, ntrcbtting och befläbttab fallit till
Slrtitlerisförråben, hafira bort lemna anbra refultater, än
att förråbåbrifier nu angåfmoå fåfont ounbgångclige att fyls
la, yrfat, bet unberrättelfe måtte ntebbelaå 91. Sttr ont
ben behållning, font mib heffe mebelS anmänbanbe marit
iafttagen, famt att en jlrättg tmberföfning måtte af lits
ffottet anfiallaå, ej minbre till minnanbe af uyylyåning i
anfeenbe till alla be betailler, hvarigenom briflerne till*
fontmif, än ocf i affeenbc vå bett flititing artillcriemiaterU
elit mtber ben förflutna tiben funbo hafva marit ttitbers
faflab; hvarjemte ö?err griherren begärt, att få fe bes
hofmcn i betaifle utrönte famt hnfvubfutinitan förbelab i
fina betaiHe=funtutor.
Jperr ©refme Gyldenstolpe, Anton Gabriel, har,
till befmaranbe af ofmanuyytagne t; t trattben, mebbelaf
91. och 21. någre uyylyåitittgar, i affeenbc yå fa mäl ar*
tillerbroapnetö beffaffenhet för narmarattbe, font gernard och
83e t än f a n b c n, 3f:o 255.
V
83emäringS*förråbcnS bebof, j&milfa Ut jf of tet, font funnit bent
öfroercnSffämnta meb be utrebningar font Ut flottet från an*
bta Ijaft att tillgå, anfett ftg fjär böra urtafla.
Sif öberr ©refmen är, fnnab beöofmet af 83 c 14 g r i n g S*
Slrtilleriet beträffar, upplpfh att tiben ocb mefenffaper*
neS framffeg bragt betta roapcn, få i affeenbc på Götts
jfructionerS ocb inrättningars änbamålSenligbet, font
t fnnncrfjct på fjclfme beflånböbelarneS ålber, bräcftigljet ocb
opålitlighet, på ben punft, att befi iftånbfättanbe ärafnöbs
mänbigöeten bögft påfattabt, famt att finnman, font bär*
titt |fatt åtgå, uppginge titt icfe minbrc än 470,000
eljttru S. 9Jtaj:t, bå meb anffaffanbet af (tölfta beten fulor
ocb profectiler funbe tippffjutås, nebfatt benfannna titt
ofmanberörbe belopp, 146,000 3f:brj att, oberäfnabt bet
antalspjecer, font förgält*2(rtilleriet erforbrabeS, iför*
bållanbe titt ©merigeS Slrutee ocb lanbetö locala omroäplin*
gar, bebofroet af bet berfbre äffabe attflag i öfrigt förän*
lebbeS beraf, att, innan ännu ben mib början af betta
årljunbrabe nöbig befunne totala omffapning af Slrtilleriet
fjunnit titt alla belar merfftättaS, ben meb finå attflag ocb
imber en bråbffanbe fft;nbfambet af utinbre gob rubintate=
rie förfävbigabe npa Materiel marit bcgagnab unber 2:ne
ej långt ifrån (waranbra åtffilbc frig, hroanmbcr erfaren*
beten beftprft äfmen befi felaftiga conffmotion, ocb att få*
lebcS ålbern tittifa meb bepofmet af en änbantålSenligare
inrättning af fjelfwa mapnet, påforbrabe bet berföre begärbta
andag; att, enligt förbelning af be ©untinor, font ifrån
odj meb år i8i5 titt flutet af år 1827 bemiljatS fbr båbe
gält* ocb 83elågringS*2lrtitterietS iftånbfättanbe och un*
berhall, årliga utgiften berfbre unber famina tib (Tall upp*
gått titt blott 16,000 3l:br, meb ^toilfcn furnrna Sö?atc*
ricin, font marit begagnab i 2tne frig, reparerats, unber*
VI
<2t<xt3*Utffottet3
bållitö ocf; tiflöftS, famt jemroäl utgifter blifroit beftribbe
för mangfaltbiga FofFfantma fcientiftgue förfof, på broil*
Faé refuttater man nu funbe bygga ben förmonligafte con*
ftruction af ben nya SKatcriel, font för be begärbe anfta*
gen fMle anfFaffaö; att ©eroär3* ocf; 23ero är ingengör*
råbené coutplettering roorc befio angelägnare, font en flor
bel af ben inbelta Sinneenö ©eroär fnart bcl;öfbe utbytaS
emot nya i görråben, i t;roilfa bet roöre nöbroänbigt att
adtib äga åtminfFone en omgång nt;a ©eroär för ben fiyr*
fa Swerige roib iuträffanbe Frig roide uppflöda; att titlöf*
ning i 25eroäring§*inanf?apet gjorbe bet befutom n&broän*
bigt, att äfroen öfa ben gonb, forn för SlrmeenS beroäp*
nanbe erforbraö; faun att, bå benna gonb rounnitS, fe*
bermera ej fiörre årligt anflag beljöfbeö, än forn för @e*
.roäré*gactorierneé upprätt(;ådanbc profroabeS nöbigt, ocf)
broilfa bå atltib foinmo att årligen öfa görråberne uteb fa
flora quantiteter, l;roarmcb be, genom utbyten af nya emot
förjTitna ©eroär, febermera minjlabeg.
Snnan Utffottet uppgifroer, i l;roilfen titon bet funnit
ftg funna uppfylla Jg>err griberre Ankarsvärds ofroan om*
förmälbtc begäran, att fträugt unberf6fal;uSbådmngenmeb
be feban ftjia SFiföbag för SfrmeenS Materiel utgåitgne
anflag, anfer Utffottet ftg bora i minnet återfalla broab
öl, 50?aj:t imber förra SJFifébagar inför 9F. Stro eller berat?
Stats = Utffott yttrat i affeenbe pa gbrfroaröroerfets bel;of.
1809 årSSFifetS Stro anflogo till gSrfroarSrocrfetå upp*
rattbådanbe en million 9F:br årligen.
2Kb 1812 årS SFifsbag uppgå fö betta anflag roara
otiflräcFligt. 9F. Stro bfroerläto ba till St. 2)?a;:t, att till
görfroaréroerfet anroäitba ”öfroerfrotten på Statöroerfeté en*
äoétänfanben, 9?:o 255,
VII
fFilbta, få. ival ftänbiga font imber naum af SBemillning ins
flptanbe infomfter, tillifa nteb alla be befparingar på SKifå*
flåtens 8 ,£uifmnb*2itlar, jemte alla genom böböfall ocf)
beforbringar uppfonma befparingar på allmänna Snbrag*
ningöffaten, feban förut blifmit affatt ben för ptbc bjuf
wub«£iteln beffämba anflagéfnnnnan 100,000 3t;br.”
SL Sö?aj:t begärbe roib i8i5 Srå SRiFåbag, nti ©in 9?å=
biga spropofttion till ©taté«Utffottet, i anfcenbe till behof*
tvet af bela ^örftuarSplanenS omarbetning, i f&ljb af S?i=
feté föräitbrabe fällning genom gintanbå förluf, äfmenfom
för 23eu'äringS=3nröttningené bringanbe till fuUftänbigbct,
fantt penninge=lontaganbe frtgémagtenS bättre aflöning ocf)
imber båll, att enabanba .anvisning, font år 1812.
ägbe rum, måtte fortfara. 91. ©t:r anmife mät en för»
l)öjb fatåfitmma på 3;bjc ^ufivub=3;iteln, för bel;ofmén till
£anbt= ocf»©jöförfmaref, af a4i,oo5 9t:br,men inffränftc
biöpofitionS* r ättigbeten på öfmerffotten till be*
fläntbt belopp af 200,000 9t:br, hvaraf äfmen ffulte utgå
bifferencen emellan ©taté* orl; 3RarFegångå*prifcn på bett
imber Sivite töncrne begripne ©pannemål.
Uti afgjfroen 9?åbig spropojttioit tilt ©tatS = Utf?ottet
mib 1817 årå SUfåbag, pttrabe 2J?aj:t ©ig faltytba:
"X>å Ä. S)?aj:t mib 1809 ocf; 1810 årenS Siifébag
äffabe af 91. ©t:r en million 9t:br till görfmarSmerfetS
upprättbållanbe, mar benna anflagéfttmma beräfnab efter
bå gällanbe maruprifer od> mpntroärbe fantt grunbab på
be oumbärligafie bef;ofmen för Frigömagten till Sanbå oöb
©jof. Sburu SRifct bå befann ffg i en brpbfant fällning,
(Fafabt till befi grunbmal, beröfmabtgintanb, omgifmetaf
mägtige ftenber ocf trpcft af börbor, gingo liFmäl 9t. ®t:r,
trögttc fine förbinbelfer emot gäberneslanbct, Ä. 3)?aj:tS
faberliga afffgter till ntöteö oeb bcmiljabc ben äffabe mil*
VIII
@tat3*Utffottet§
lione», l;maraf 600,000 9f:br getiafi anffogoS fint odfj
fpllnaben bctätfteS efter färffilbt beröm fattabt beffut, ©e*
nom görfpnenS fficfelfc gläbjeS Sfifet nu nf en roibn Ipdf=
Iigarc fällning, men ftnnaö lifmäl, i föl/b af ett förfätn*
rabt mpntmärbc, prifc» på be fmfmttbfafligafte förnöbenbe*
terne nära förbubblabe, emot broab be moro, bå anflnget
gjorbeö. 91. @:lr lära mib betta fbrbållaitbe nogfamt infe,
att ben till Ärigémagten reban Sr 1810 antagne million
nu mera i cfc fan fmara emot bel;ofmen, bå ben för när*
maranbe egentligen utgör föga mera än en balf miflioit,
eller l;mab font är betfantma, ej för flår tift anffaffattbe af
uter än omfring hälften af be förnöbenbeter, font år 1810
berföre funbe erhållas. SKeb fullt förtroenbe mänber ftg
St. SD?a;:t falebeS till Sf. <2t:r3 bepröfmabe foflerlattbSfäit*
fia, od> trygg, bet St. <St:r ej blottflälla betta urgamla
Stife, att mib inträffanbe frig, t fafnab af gäfiningar,
glottor oeffgörråber, oaftabt fine StribSmänö tapperhet, förlo*
ra fin fjelffiänbigbct, jTöflaå af ftenötliga bärar och beröfmaS
fine Söner ocf; görfmarare, gör dt. SÖIajit ©ig förmipab, bet
St. @t:r, lifmabe af lifa anba, äfmett äro roillige till lifa
uppoffring, od) äffar berföre, att i fråga maranbe million
måtte från ocf; iticb näffa år utgå på bet fatt, att ben år*
ligen förpjes mcb ett belopp, fmaranbe emot ffillnaben e*
mellan ben cours i ööamb. 23anco, font noterabeS, bå ben*
famina år 1809 af Ä. SKajrt förft begärbeS, od; ett me*
bium af ben nu gällanbe.”
Ä. SftajitS ^ropojttion innehöll mibare, att berörbe
million, nteb ben nu begårbe förhöjning, fnappt blefme till*
rädflig för gäffningarne, glottorne od) beit orbinaire Slr*
meenS materiella behof att bet åtcrftobe, att finna utmä*
gar för ben migtigaffe gren af görfmarSmerfet, ben font i
fpnnerhet (fulle trpgga SiifetS fjelfbcftåitb, nemi. 23emä*
83etänfan ben, 9t:o 255.
IX
iinqs=3}?an|Ta^ct, fjwarS unberftått atttib warit oberoenbe
af ben titt be eocntnela bebofwen aitjfagne millionen. Ecb
förwäittabc ål'. SJPajtt, bet 9t. Sfer genom ferffilbt anffag
witte bcreba nöbige mebel titt betta wigtiga bcl;of, l;wari*
genom Sftifcté! politiffa tittwarelfe i fynnerf;et funbe tryggås
ocf) befäfaé; men (Tutte 9t. <St:r ej finna mcb ©tatenS
tillgångar förenligt, att, på fatt font äfTabt blifwit, utgöra
anflagcit titt frigSmagteitS be&of, fa witte Ä. 9Jfaj:t föreflå,
bet måtte, i Iifl;et mcb fjwab wib 1812 årS Siifsbag ffeb*
be, titt förmån för 3;bje Jg>ufwub*$Mn anwifaé be öfwer*
(Tott, font, efter afbrag af gibe JpufwubsSötelnö anbel,
funbe yppaå på 2nfomft«£itforne. — — — — —
9f. St:r fwarabe, att, bå be f;yffc ben öfwer ty gelfe,
att SjcmiUningcnå tittöfanbe, genom ftörre bibrag än förut
för ©tatswerfeté utgifter, borbo unbwifaS, be icfc funbe
för i fråga waranbc änbatnål göra någon tittöfnittg åftat,
inett att be, lifafout wib ftfta Stifébag, witte å öfwerffotten
in atteS anrnifa 233,333 Si:br t6 £,, etter 33,3331 9f:br
tttöfwer I;wab bå anwifteS, att anwänbaS i ocf; för 23cwä*
ringSfoflnaber famt öfrige utgifter för görfwaréwerfet titt
SattbS ocf; ©jöfj, ocf anwijieS ytterligare för änbamålet
66,GG6| 3i;br, f;wilfa utaf ©jötuflö*intr«berne warit an*
flagne åt GonoojsGommifariatet.
Uti Sftåbig proportion titt ©tats * UtfTottet wib 1823
årS 3fifSbag, tittfännagaf åt. SSRay.t, unber åberopanbe af
bwab, unber förra Siifåbagar Si. 2D?aj':t i affeenbc på gör*
fwaröwerfetö bel;of omfönnält, att be titt görfwaréwerfet
f>ögft nöbiga utgifter icfe funnat ttteb be bertill anwifabe
anflag be|tribaé. 20?eb ftörffa forgfättig(;et (;abe från år*
liga fiaterrte utcflutitS alla be utgifter, font möjligen wib
bwarjc tillfälle funnat uppfTjutaé. ÄrigS*materioln wore
wal, i I;wab font tittjjörbc 3lrtiUeri*bcmäring oci; gartyg,
X
©tat3*UtffottetS
feban R. 2f:rå jtjfa fammanfomfl tidöfab; men bcrentot
more SoefläönabS*, UtrebningS* ocf) GfewirfeS * förråben,
<jroar feban ftfta frihet, eller anffaffabe be fbregåenbe åren
mib flörre penninge*tidgångar, minfFabe; ocf) fjabe Ä. SDlaft
må|l tillåta krigskollegium ocf) görWaltningen af <2)00=
renberne, att få ftälla betalningS=tcrminernc för en bcl
gjorba anffaffningar, att be icfe förr inträffabe än bet föl*
janbe året, feban lefroerencerne blifroit werfftädbc.
SBib benna Riföbag öfabcS bet förra anjlagct meb
65,000 R:br.
Sif benna framftäHning fpneS, afl Regeringen å fin
ftba roib flere föregåenbc Riföbagar för R. 2t:r tillfätma*
gifroit, att anflagen till görfmarswcrfetS ijlånbfättanbe ocf;
upprättbållanbe icfe motfmarat befofmet.
■Dm, på fatt öbr grifjerre Ankarsvärd begärt, en fträrtg '
unberföfning af l)ité(;åHningen meb be till görfwaröroerfet
anflagne mebel borbe föregå Utffottetö utlåtanbe, angåenbe
bet af k. filiant nu äjlabe ferffilbta anflag till görfroarS*
merfeté iftånbfäftanbe, få borbe ben, för att funna göras
bemifanbe, antingen för anflagcnS otillräcfligbet eller ocf för
bcraS tillräcfligbet, unbcr förutfättning af orbentlig l)uS*
bådning, firäcfaS miba längre tid bata än till be år font
framgått feban ftfia RifSbag — en unberföfning, bmit*
fen, fSfoin omfattanbe alla be mångfadbiga tid krig$*2Ba*
terieln böranbe olifa perfeblar, icfe ffulle funna binna werf*
ftädaS imber ben tib lltjfottet ägbe att beråt lemna, ocf)
forn torbe funna anfeS ntinbre nöbig, enär iemraäl förrå*
bens perfebelböcfer unbergå fpeciel granjTning af Å, kam*
mar*Rättcit.
33 c t ä it f a n b e n, £>?:o 155.
XI
Utffottct ()ar berfbre nobgat? inffränfa ftne tmberföf*
ningar titt bercbattbet af egen öfroertygelfc om gbrfwarSs
wcrfeté nännaranbe tittjiånb. 3 bftta änbamål (jafroa nå*
gre af UtffottetJ Ecbamöter t>aft faminanträben ineb be 6111=
BetSmän, åt fjmitfa ix. SKaj:t g i fini t befattning, att ineb
upplysningar gå tittbanba, ocb får UtfFottct bär neban ait*
mäta be fpeciellare förbåttanben, font bcfiämt UtfFottct i ftn
öfmertpgetfe. St. ®t:r tära bocf twifwelSutan finna, att i
ett ämne af laban natur, font bet forcmaranbe, UtfFottetS
tnebbctanbcn icfc funna fträcfa fig titt afta bctaitter.
Sitt ^ätt^trtillerietS ifiånbfättanbe t;ar blifvit
äffabt en funtnta af 9t:br 324,000.
3 affccnbc på betta wapen får UtfFottet anntäta, att
$. 9Jfaj:t anlett antatet af gättpjeccr böra öfaö fanit ett
3fefcn)=2trti(teri böra bitba#.
9)?eb betta roapenS närwaranbe tiltftånb är förbåttan*
bet labant:
att Pauctagen, förfärbigab för några 20 år feban un*
ber bråbffanbe bebof, nu mera, efter attle fcbcrntera inträf*
fabe frig, tcfe är pålitelig;
att gcnout fenare tibS ftiganbc roctcnfFapliga inftgtcr blif*
mit upplyft, att piccernc funna göras lättare, än mati tvob*
be, bå be förff tippfunnoS;
att fFittnaben i fofinab för ett l)dt batteri, i bänbetfe
be gamla Ganonerne fFutte antmnbaS etter nya gjutas ef*
ter bättre mobetter, itfe uppgår tilt fulla 5 procent;
fallit jluteligcn att be bitgligafic piecer af atbrc förmer,
enligt uppg; or b plan, foututa att anwänbaö titt refer»*ar*
titteriet.
XII
@tatSsUtffottetS
UtfFottct attfer något uppffof meb gält*2lrtillerietS iflånb*
fättanbe icfc lämpligt.
33elägringSs2lrtitleriet ^ar funnitsforbra en fofls
nab eif 146,000
©et är gammalt od} ofttllfiSnbigt; cn gång ntåfic bör:
jan göras uteb befi iflånbfattanbe, ocb i nion af tillgångarne
bär UtfTottet anfett benna Utgiftstitel för närwaranbe bö«
ra nebfättaS till 5o,ooo 9i:br.
©ill ©ctväré* ocb 25en>äringS*förråbenS corn*
plettering är begärbt 525,000 Sljbr.
jproab ©cvärcn angar, fjär flor oinforgtifl bilbaitbc
af förråb beraf blifvit annvänb. UtfTottet bär lifväl infett
nöbwänbigbeten att ytterligare fortgå på benna träg.
görrSben för (SaoallerietS beväring äro ntinbre futltai
lige, ocb broab beraf finnes minbre använbbart, mafle ut=
bptaS af nytt till änbamålet fullt tjenligt. jemväl på bens
na ©itel fan i UtffottetS tanfa en utinjfning af 3a,ooo
§R:br nu äga rum.
UtrebningésSepartementet bär uppgifvits fors
bra 99i,°ot> 9l:br.
Drfafen, hvarföre befe görråbcrS tillftånb nu göra
ett betpbligt anflag nöbmänbigt ligger beri, att be feban
filia frig beftnteligc, bå ej eller ofverflöbigt förfebbe fövråb,
fmåningom blifroit tiHitabe för uppfättanbet ocb unberbSUet
af SKegementcrncS ocb 23eroäringSmanfFapetS fapotter ocb
UtrebningSsperfeblar, äfvenfom af SBcmäringenS mtmberin*
gar, utan att bc årliga anflagcn, mebtagnc till flörre belen
för bc roärfvabe Siegeuicnterueé bebofver, lemnat tillgång
för återcompletteranbet af l;vab fålunba uttagitS.
23etänf<uiben, 9?:o 255.
XIII
3 föifta rumitiet ftar litt anffaffanbet of fapotter
inuiibcriiigar, remtygS* od) Utrebtiingö*perfeblar för ett dag
af ä3emäring&2ftanfFapet,
Jproab i benna mäg ytterligare fan erforbraö, fyneS
funna uppffjutaö, lifafout be för S£alt= o rf) SSrogsforbon be«
vöfttabe utgifter.
S)?eb injlräiifning falebeS tillbet ()ögftn'öbiga bepofmef,
par på benna Stitel en ittinffning af 33i,ooo 9f:br fynt§
Utffottet funna iafttagarf.
gortificatiotigä£>epartciitcntetS bepof är upptaget
till 9f:br 775,000.
£är förefontiita:
gortfäftningen af görfmaréäangalterne för Carlscrona
till 3J;or 35,ooo ärligen, eller för 5 år till 175,000 0t:br.
gortfattningen af gäftningö=S3yggttabeit mib SBanäS
till 5>t:br 75,000 årligen, eller för 5 år till 375,000 9t;br,
pmilfaS Dittills maranbe anflagö^belopp titt blifmit från 3;bje
£ufmub=3:itetti af Utffottet afförbt.
öl. !®?aj:t pär anfett början böra göras ntcb upp fö=
ranbe af görråböpuS mib SSatiäö, pmartitl blifroit beräfs
tiabt, efter 25,000 &f:br per år, för 5 år en fuintna af
125,000 9f;br; ocp
till berebanbe af förfinar för (Stocfpolttt åt ©jöftbatt,
font dt. 3}fai:t anfett mara af pögfta roigt för Sfifet, par
blifmit begärbt ett fuitntta för 5 år af 100,000 Sftbr.
3' affeenbe på be tidtänfta åtgärberne i ftjfitäinnbe
fall får Utffottet nämna, att be moro föremål för .Sottung
©ujlaf itfieS omforger. Ditt be i fenare tiber marit lems
nabe ur ftgte, forte fåbant fannolift ffett af bet ffäl, att
XIV ©tatS*UtffottetS
<Sn>crige3 ntffröcftare gräns gjort botta förftgtighetöficg min*
bre nöbwänbigt; men rnib nu inträffabe föränbrabe förbåt*
tanben fpneå uppfFof bermeb icf'c längre böra äga rum.
3(f anftaget titt X?pggnaberne nub SSJanäS fpnaS, i an*
feenbe titt tittgångarneS ringhet, 100,000 9t:br för 5 år
funna innchåttaS.
Siifl futtborbanbc af ©arni30ii3=@ttifbuSä3t;gg*
naben är uppgifvit ett bcfof af 120,000 9t:br,
famt för futtborbanbetaf 2ibra £if=@aröet3 (iaS*
fernbpggnab en fttmma af 70,000 9t:br, etter titthopa
190,000 9f:br.
2 frågan härom, hvitten icfc egentligen h6r titt gör*
fwar3*anl1atterne, {fatt uttåtanbe af Utffottet ferffilbt af*
gtfwaS, feban inforbrabe behörige foftitabS*förfIager infoui*
mit och blifroit granffabc.
gör görfroar3*roerfct tilt (sjöfS är begärbt en
fuinina af 9t:br 640,000, nemligen:
Sitt npbpggnab af ångfartyg för SfärgårbS=gtottanS
behof
9?:ör 240,000.
2000 <2fepp:b Sanoner ä 18 9t:br . 36,000.
1000 ©fepp:b Soomber ä 20 S?:br . 20,000,
2(nfar*Åettingar för @färgårb3*gar*
tygenS behof
60,000.
fnnitfa artiftar, fafout refjittater af lipare tiberg rön, och
reban begagnabe 'af anbre nationer, litåfte omitforligcn förr
etter fenare inom mårt görfn>arS*©yjIein upptagas.
SOten font utgifterne härtitt inåffe beräfnaS efter nu
för hanben maranbe beftämba tillgångar; få fyneg anfFaf*
fanbet af följaitbc pofter funna uppjfiutaS, nemt.
58 e t ä n f a n b c n , 9J:o 255.
XV
foflnabcn för ett 2tng=garti)g . . 9f:br 60,000,
hälften af utgiften för 58omber . . 10,000,
SlnfarsÄettingarne ... . 6o,ooo.
3f:br i3o,ooo.
Ä. 9ftaj:t Oar »ibäre begärt tilt npbpggnab af 2 gre*
gattel- 9t;br 284,000.
öfter be upplpéningar Utffottet crbåttit, more bet roié=
fertigen af nöben att göra någon anflrängning, för att
fornilla titt bet antal gregatter font anfeftg erforberligt titt
©jösförfmaretj bocf anfer jtg Utffottet icfe funna föreftå
extra anflag titt npbpggnab af uter än 6n grcgatt.
Scb fan fåtebeS, i Utffotteté tanfa, benna Utgifté>=£is
tet utinffaS tncb tiltfaimuanö 272,000 9t:br.
9tecapitulation
af ofroan gjorba beräfningar.
öntigt be af M. SQ2aj;t uppgifne bebof, nteb utejtu*
tanbe af foffnaberne för ©arnijonå=(£iufbufeté ocf; 2;bra
£if*@arbets (iafern=bbggnaberö futtborbanbc, erforbraé
för görf»aré=28erfct titt SanbS . , 2,761,000.
— görf»arö=5ffierfet titt @jö(5 . . 640,000.
©,a 3,401,000.
derifrån bör, efter Utffotteté ine*
ning, afbragaö föl/anbe soffer:
SDfinffning på anftaget för 58 ela*
gring§*2trfitteriet . . . 96,000
d:o på anftaget för 58cmäringéi*
görrabeit .... 32,000
d:o på anftaget för UfrebningS*
departementet . . . 331,000
dranSpit 409,000. 3,401,000,
XVI
©tatSslttffottetS
2xanSp:t 4^9/°°° 3,4o 1,000,
S:o på anfTaget för gortificas
tionöäSepartementet . . 100,000
£>:o på anflagct för @jöforfn>ftret
etter <Sfargårbs>=glottan . . 272,000
■" —  1 * Oj I^000,
ocff blefiue bå eptra anjlaget 83:co §R:br 2,570,000,
Slngåenbe tittgångarne forn bertin böra föfaS odf> an*
roänbaé!, får, meb antebning af ål. 9)?«j:tS i betta ämne
gjorba nåb, framfiättning, UtfTottct anföra: att, cfntru meb*
gifmaé bör, att, för fåbane affmänrta företag, broilfa e*
genttigen bafroa franitibenS nptta titt fpftemål, fofinaberne
funna förbelaö jeimräl på bein, font frainbelcå fomina att
forbelarne beraf upphämta, Utffottet lifroal, i affeenbe på
ett få beffaffabt föremål, forn ijiånbfattanbet af 9fifeté> görs
fmarösanfialter, tror, att bertill erforberlige utgifter böra
beftribaS af hvarje tib för ftg, få roibt tittgåitgarnc bet
inebgifma: att frebenS lugn bör begagnad för att fmånins
gom titt betta roigtiga ocf) för SflifetS fjelfbcftånb få ouni*
gängliga änbainåt bereba nöbige orbinarie utroägar 5 fallit
att be eptra orbinarie, fåfom lån 111. ut., må föfaS enbafi
när befofmenä öfabe mängb öfroerfiiger ben nänraranbe
tibené förmåga', att bein på annat fatt fptta, odb ontffän*
bigfeterna e; better mebgifma möjligbeten af förbröjba an«
falter. 2tf fåbane flät anfer Utffottet, att titt fpttanbe af
be behof ål. 3)t:t för görfn)aré*t»erfetö ifiånbfättanbe funs
nit nöbige, ocb om b«>ilfaå angelägenhet för närroaranbe
Utffottet bär ofroan yttrat fm mening, fåbane tillgångar
böra amuänbaS, forn bets reban äro att anfe fåfom bi?po=
nible bebåttningar, bclé> meb roifbet funna beräfnaS blifs
ira bet innan näflinffunbanbe Sfiföbag, bå 3f. @t:r åter
blifroa
23ctän fanken, 9?:o 5.55. XVII
tlifwa i tillfälle att befluta om f)roab wikare i affeenke på
görfwarösSBerfet fan erforkraSv
, 3ullgångarne, kem lUfFoffet J6cräfnat funna begagnas
fid ofwan uppgifna fdrffilkte änkaiitål, iwo:
i:o'£cn behållning utaf öfwerf?otternc på. ©tatS=2Bcr=
feté iufomftcr för åren 1827, 1828 orf) 1829, font,
jcmnlift f)wak Utffottet, i kc/5 Itel. 5)?:o 154 utrekt,
blifwer t SiifSgälkS=Gontöiret atf tittgåj utgörankc, fe=
kan från *nctro= beloppet . . 9i;kr 824,956; 3o. 2.
afgått ke kerpå foreflagnc an=
wiSningar . t*
i rttnkr tal en fitmuta af .
2:0 3)cn tiHöfning ke kiSpönible i5f=
werffottSmeklen winna, kå 9i.
©t:r gokfänna UtffottetS förjlag,
i SSetänf. Siw i65, ang. förkel*
ningen af ke fåfom erfattning
för ©wenffa kronans forkringar
ugtttlank influtné mekel
3;o Sif keti fåfom kiSponible af 2111m.
SDiagaj. gonbett, enligt Setänf. Siw
208, anfebke funtma, 1,169,077
9l:br 34 jj. 3 rft., ett belopp af .
4:o 2tf 23anfettS bebållna wittft för
år 1828, rekan till fttt fulla be*
lopp, 170,918: 3.7. infatt i SiifSs
gälbS*@ontoiret ....
-transport 1,520,000: — —
4 »
234,939: 14, 3.
590,000: — —
80,000: — —
750,000: — —
xviii
© t a t $ * U t ffof te fJ
transport 1,520,000: —
fallit
5:o af Slffm. SSfroiffnittgen: i5o,ooo
3i:br årligen, fwilfafeban Sr 1823
in&ctattS tilt 23anfen, Dien Ster
berifrån tilt 9iifégälb3s(iontoiret
aflemnatS, pS 5 Sr frSn ocf)
nieb Sr i83o till ocf; incb Sr
1834 . . 81,750,000
60,000 3?. årligen, f>»il=
fa fcbanSr 182 3 warit
anflagne till gobtgöranbe
af förff/utne 3oo,ooo 3f.,
enligt 91. ©t:r3 ttnbcrb.
fFriftuelfc ben 19 fjjutii
fcerbrbe Sr . • 3oo,ooo _ _
i,o5o,ooo: — —
©itunna 2>:co tfabr 2,570,000:
•Del; tifffiprfer Utffottet:
att, l;roab afbepe mebel icfc reban finnes till SiifSgälbS*
Gontoiret ingånget, (fall bit öfreerletnnaS, att, till fall*
nab i finnman, l)SllaS SL 2Kaj:t tilfaanba, till bet 6c*
lopp l;roarje Sr, font SL 9)?aj:t finner bora, i ett etter
annat affeenbe, anroänbaS för prfn>ar3*22erfet3 ijiånb*
fättaitbe, ocf;, efter 9fåbig föreffrift, af SL @taté*Gontoi*
ret marbcr reqoirerabt j
l;roar;emte Utffottet, enär betta anflag icfe tnotfroarar bet
font St 3Kaj:t till görfn>aré*333erfetä iftånbfättanbe anfett
crforberligt, föteflar:
att ytterligare, i beit mof;n »ib SöfagajinSsfonbcnS ut*
rebning mehlen inflyta ocf) i 9fifSgälb»=Gontoiret infäts
taS, ocf; font, enligt (;»ab bifogabc Calcul närmare ut*
Calcul;
utwtfmiDe Den fuittma af Sllltnånna $D?ggajiité*$ont>en$ tillgångar, forn anfeé Dtépo*
nible fot* ^ot*fwaré«^öevfeté iftantfattanDe.
Crnligt UtjTottetS, t SSetänfanbet 9t:ö 208 afgifnc, ufrebning utaf fa roal förl;ållanbet incb be
tift ©pannemåts uppföp år 1826 i lanfert tyfta be Grebiti» forn Minanna SPtagajindsgonbeng ftäCf*
ning wib 1828 årö flut, jemte ben famina 23ctänfanbe bitagbe 2ablcau, utgjorbe mib nämnbe
tib 9J?aga5inS«gonben^, fafom reella anfebbe, tillgångar i Gontanta bel;ållningar, fcrbringar faun
tager af fpannemåt od; mjöl .......... 9t:br
1,269,077
34
3
Imiaraf tifivät blifmit till 2:bra Solutnnen, i ©ableaucn Sitt. 33.
to ib familia 33etänfanbe, upptaganbc ännu outrebbe forbrim
gar, afförbe ................
100,000
—
—
berefter fåfont fäfrc ed; biöponible åtcrftå ........
x, 169,077
34
3
3?3ib ben fluttiga realifationen af ofmanftåenbe tillgångar.
fan bod möjligtroté förlufien öfmerftiga fbrenämnbe 100,000 9t;brj
od; ftfföraS bcrfore förjJagSwiS ytterligare .......
'69,077
34
3
bå, i alla falt, bel;ållningen af beffe 3WagajinS*Sonbené tillgångar
blir itiotfmaranbe ..............
1,000,000
—
—
f;TOilfcn fuittma ide foränbraö, 0111 St. ©t:r ffulte beftuta, att
Srebitiösgonben bör, för reatifationené fortgång, flutliqoibcraS
af jDtagajinSsgonbenö contanta mebel, enar, i fåban l;änbelfe,
Srebitio«gonben§ ffttlb till ätfagajinSsgonben lifa mydet öfaé.
1
38araitöeé förl;ållanbct ineb berörbe ligoib nu fåbant: att Grc=
1
bititvgemben ben i5:be i benna måitab ägbe på räfning i 33anfen
inneftåenbe
753,724
28
3
Imiaban till flutligoiberanbet af fela SKilliottcn crforbraö blott .
246,275
12
9
i (tället för be i ofmanberörbe 33etänfanbe, fib. 348, fåfom brifian*
be upptagne 454,35 x: 4.7. 5.
—
1/000,000
1
—
asetänfanben, 9?:o 2.55.
mifar, bör, förutan ofmanberörbe 750,000 <KF:br, ut=
göra cn famina af ?.5o,ooo 9F:br, tift ölong 1. 9)iai:t3
biöpofttion må öfwerlännäs armen berörbe 250,000 SF;br,
att till bet ifrågamaranbc ånbamålet aitmänbaö.
JDcF) fommer, i fåban i)änbelfe, fautmanlagbc beloppet
af nu föreflagne eftra anjlag för görfroaré^BerFet att ut*
göra S?:br 2,820,000 83anco.
öbemftällanbc UtfFottet, att SF. St.r froS öl. 2)?aj:t i
ltnberb. anhålla:
att årlig rebomföning för anmänbaitbef beraf afgifmeö,
till granffningö unbergåcnbe i öl. Ölammar*3Fättcn fallit
af SF. St:r eller berat» SFeoiforer.
£en 17 Sept. 1829,
SXefenxitioner.
Sif ö?err ©refme von Schwerin.
2)å bet icfc är anflagetö belopp font utgör föremål
för min referpation, utan anorbningöfåttet, få finnér jag
mig böra på förljanb förflara, att jag anfer ftnaneietta
regleringar icfe minbrc mara i behof utaf att bpggaö
på rigtiga lagfFiftningögrunber, än någon annan bet af
fambäHéförl)ållanbena.
öl. SD?aj:t får, i affccnbe på fättet att fylla eftra an=
flaget för görfmar5*2BerFct till lanbö och fjöff, yttrat beit
buffa», att, bcrefi ej anbra för banben maranbe tillgå»*
gar Funbe bertill anmänbaö eller btifma tiflräcflige, SF.
St. fellbre, genom upplåning af beit erforbertiga rumman
och bcf fucceöftoa amortering wille förbcla benna eftra ut*
gift på en längre följb afår, äntillmägabriitga benfamuta
inom cn fortare tib, genom förhöjning af ben årliga be»
ffattititigen.
XX
© t a 15*' tU f f o 11 e t $
Mrfiriö ljur af tltffottet blifmit ytfrabf, att, ehuru
mcbgifmaé! torbo, att för fabana allmänna företag, hmitfa
egentligen hafina fräiiitibenS nytta tilt fyftemål, Fofinaber*
na funna förbelaö jeimoät på beni font frambeteö Femuna
att fbrlJelarne beraf upphämta. Sten i affecnbe på ett få
befFaffabt föremål font iftånbfättanbet af SfifctS förfwarö*
werf, tror liFmäl Utffottet att bertin erforberlige anftalter
bora bejlribaö af bmarje tib för ftg, få wibt tittgåitgarite
bet utebgifiva; att frebenö lugn bör begagnaö for att fina*
ningont titt betta migtiga o rf; för Sfifetö fjetfbeflånb fa o*
itnbgängeliga änbamål bereba nöbige orbinaira utroägar,
famt att be eptraörbinaira, fåföm lån nt. ut. ina föfaö en*
baff når bepoftpem” öfabc mångå bfirerfliger ben nanna*
ranbe tibené förmåga att beni på annat fatt fylla, ocfjom*
ftänbigbeterna cj petter mebgifma möjligheten af forbröjba
anflalter.
gorr etter fenare Fornilla ofinan anförbe fFribiga å*
ffgter att mot pmaranbra afroägaö; bå torbe ocF roib fol*
janbo illina anmårfuingar någon uppinärffamljet fäftaö.
uo Dm, på fatt lltfFoffet uti förra beldt af fått S3etän*
Fanbe utrebt, bet för närroaraitbp bepöfliga eptra anflaget
härrör beraf, att beit brift i anflag för görfivaré*iPerfet,
font marit Fänb allt febait år 18x2, i anfecitbe tid broar*
jepanba itieffanFomtte omftänbigheter ej ftmnat fyttaö, få
har ju berigenont uppflått en fFulb från förra tiber font
brabbar beri nu lefmanbe generationen, ©enna aiiniärFning
åbagalägger att utan inom ftätS*förhåttanbet icfe Fan och
iife bör i riFöbalertal allena beräFna ben ena tibcite! förhål*
lauben titt en annan tibö, pmab (Fillberg ocf; forbringarå
conto beträffar.
2:0 ©taten ntåflc betraftaö fåfont ett för ftg befiå*
33 e t ä n f an & e it, 9?:® 255.
XXI
enbe fjell, od; får cj ('intraS i fm gång till utivetfling ber*
af att generationer ufjyträ&a efter (jivaranbra. 93?ot Staten
f;ar lagfliftarcit fränga pligtcr att fylla; mot genera*
tioner fjär {jan cnbaft rätttvifa od; billighet att iakttaga.
Jjnvarje tibb förftånb till fjor att beflita Itvab Staten ivib
en giftven tib ounbgängefigen forbrar; börbanb rättivifa
förbelning blir en fenare åtgärb. Sitt ej längre ftracfa för*
binbelfcn att pröfva, beflita odj orbita än be tillgångar
räcfa font ftitnaö för fjanbett, fall ofelbart Ija oorbning till
följe. Dorbning är liftväl af alla fttlöbörbor beit inell
trpefanbe.
dftcr uppfällanbe af befe fatfcr, går jag att fränt*
fjälla ntiit tania om be åtgärber, ftvilfa i anlcbning af be
gf Å. t äfabe flere eftra anfag böra tvibtagaé.
görljöjning i ben årliga befattningen bclöftver ej od;
fan ej i fafcrnaö nänvaranbe jTicf fontina i fråga.
Sultan bet gångbara myntet erhållit ett fiabgabf tvärbe,
äftventprar matt tvib fnvarje fbränbring, mare ffg i affc5
pnbe på fatternab belopp, eller i affeente på fättet för
ffattentat! utgöranbe, att förfela bet mål font åfjftab.
Uvpböra fran od; ntcb benita Siifbbag uipntförfäin*
pingS=åtgärbcrnc od; bliftva garantier gifne mot myntför*
bättring, få bör ttteb fäfcrl;ct funna fönväntab, ide alle*
itafi att fatternab utgöranbe t berab felljet fall lännas
ntiitbrc tungt än (jittilb, utan od att be grenar af f atshttra*
berne, Ijtvilfab minbre eller förre belopp bcftäinincS af ben
minbre eller ftörre utfirädning font be probttctiva närin*
garite äga, £ullen nemligen od) Sjcivillningcit efter 2ibra
artifeln, fola inbringa mera än förr.
XXII
© t a 13 * It t ff o 11 e 13
SBiHe 5R. St:r fcbait, nemligen efter återinföranbet af
ett jlabgabt im;tit, låta ett tiotal af år framgå utan art
gora annan föränbring mcb orbinarie ecb eptraorbinarie
intraberne, ätt att jemfa infömfkitlarne, få att be tpngber
font ligga i fielfroa uppbörböfättct fmåningom för framta,
få (fola ofelbart jemväl på orbinarie sbefFattningåmäg, öf*
wcrffotter odf> befparingar bilba ftg, att amvanbaé till beftribanbe
af inträffanbe eftra befiof, bent en ©tat, äf*
tnettfå litet font ben enffifbte i fin fmöbålfnntg fan tmbgå
■att »ribfämtaS.
59?en för Staten äro ännu anbra, utom befattning?*
wägen Iigganbe, intraber att påräfna, intraber, enligt naturen
af beraö upphof, fåfont maranbc frivilliga bibrag af
wäpattbe nåringar, ägnabc åt flbanc eftra utgifter, froil*
faå änbamål är att utroecfla Staten? Fraftcr fåfont ett belt
för ftg betraftabt, ocf) att confolibera ben. 3'ag ntenar
23«nfen3 romfter. ©c äro till ftn natur befparingar på
inbioibueEa näringéföretag, beforbrabc genom begagitanbet
af flatScrebitett,
51?är imber be förflutna ao åren, äfroenfom före pc*
rioben af 9?ifégälbé*feblarne, 25anfen ålitabe? till biträben
belö åt Statörocrfet eller Scänbenteä SlifégälbS * ContoirA
bel? till förmån för tvifla fruftgifroanbe företag, trobbe
man ftg blott biéponera Sanfenö avance eller beft från
förra tiber g/orba befparingar. Grftcr bortrpefanbet af ben
öfwer SBanfen unber långliga tiber brebba (löjan, Igtr bet
»vifat ftg, fnuab mpntförbållanberne rebait långt förut gjort
begripligt för ben funnigare, att man, ivib ålitaitbet af
bepc biträben, icfc ilabttat tvib be från förra tiber gjorba
befparingar, utan anticiperat på fontmattöe tiber?. S>?en
fällan btvarifrån bejle eptra tillgångar till fpllattbe af eftra
befof flutit,, är berföre icfe afftnab. 2>å ben begagna?
S3 e t ä n f a n b e it, 9?:o a55.
XXIII
jiicb ben fans forn åtföljer en Ilar åfigt af förfjållanbef,
ffola 9t, St:r i SBanfcnS årliga minfter eller befyaringar,
fiiganbe i mon af felfetS ftiganbc inbujfrie, fimta tiflgåitgar
till (statens eftra tcbof, od) finna bent få benna mäg/
intill be)3 ben tibptmft inträffar bå S3anfrörelfen ide mera
bebbfmer Statens omcbelbara garantie od; mårb, bå ben
tmärtom (Tulle bli binberlig för nåringarneS ytterligare ut=
medling. 2>å (fall odfa ofelbart Stationen ba hunnit ben
förmåga od; bet mälfiånb, att få mai ftatcnS mäpanbc or*
binarie befof font od bejf eftra befof ffola funna få ari5
natt mäg fyllaS.
Sbylifa eftra infoutjler forbra för fin förmaltning ett
eget fyftcm, £>c manliga årSintraberne, ämnabc att be=
täda bagliga utgifter, ftällaS lämpligen på SL'cfeIbanco=
räfning. Eftra infontfternc åter borbe man, föfa att fritft=
bargöra, efter man l;ar tib bertill, bolö på bet förråböca3=
fan må mära, be IS på bet peimingarne ej må fafnaS t
allmänna rörelfen. Stör på få fatt femmer att tillgå,
ffall fäferltgen ingen fTattffyflbig mifttyda, om l;anS bis
brag till Staten något öfmerjliger l;mab four befunnits
l;ögji, nöbigt till befi uppe,l;åUanbe..
Cari. XI l;a.be görråbScajjor forn S3anfcn emottag od>
berförc betalte ränta. Så borbe od l;äbanefter alla Stas
ten tillfadanbe minftcr af SSanfenS rörelfe, öfmerjfotten på
3’nfomjfs.Sitlarne ocf) på' Stemillningen, i £>iöconfen infattas
ocf Staten berföre åtnjuta 4 proc:t3 årlig ränta.
Statens fctmfelige intraber fålebeS, borbe gjutaS i
2:ne åt)filbe cafsor; ben ena för beffribanbet af orbiitarie
utgifterne, ftåenbe i SBepelbanfen; ben anbra forn upptager
alla öfmcrffettönteblen till Bilbanbe af en 9tefer»caffa, fful»-  le bet åligga Säne fanten att för Statens räfning fruft^
bär göra.
XXIV
©tafg*Ufffottet§
Efntru be{?e fenare infomficr äro eoenfttella, lita be
bocf approfimatiot beräfna ftg för fern år i fenber. ©g
länge 31. ©t:r äga eftra behof att fylla, ittå öiSpofition
på be|?a tillgångar för feni år i fenber äga runt; lening
eftra befoftuen tillfälle bertill, få böra be fonber på för*
faith bilbag, fwitfa, enligt 31. g:g 63 §., bet åligger 31.
Sm att affatta för att hallag A. 3)?aj:t tillfanba för fer*.
ffilba hänbelfer.
$å en fonb font i ttflåninggnmg fruftbargörcS, fatt na*,
turligtmig idre afigtterag, fåfont på en i 21'epelbanfen ftg*
enbe fonb. Slnorbningarne forn ftällaö på benfamnta, mg*
fe fålebeö tttgifroaS imber form af obligationer, bärnnbé
ränta ifrån ben bag be i betalning utgifning, intill befi att
be inlöfag. Släntan torbe böra bli lifa meb ben font Staten
betingar ftg eller 4 procent.
Sif anbra förfåHanbeit Fomine att bero furu tång tibS
omlopp man ffitlle gifrog befja obligationer:
antingen be forn imber ett årö lopp blifroit utgifue,
flulle bet följanbe året på beflämba bagar inlöfaöj
eller om å utgifmafens ftba ingen förfallobag fFulle
utfättag, utan blott förbehåll göras att efter 6 mecforg upp*
fägning Funna iitbraga bent.
5 fåbgn hönbelfe borbe SJanfen erhållet uppbrag att
uppfäga bent på. Soeurgen när be berftäbeg utbjttbag till
pari eller berunber; berigenont fitccefioe ligoiberar ben fm
fFttlb tilt Staten.
Sitt omfcfxbiga ränteräfningen blefme till förbcl för
Staten är lätt att finna; äfmenfom att få befFaffabe fiatg*
obligationer jlullc bli allmänheten Färfomne, och färbelcg
bent font äga betybliga fumntor beponerabe i 31*ntericrne
83 e t ä n f a n b e n, 9t;o 255.
XXV
titan ränta, fafom SBcftäbnabécafiorna, t)witta fwib flutet
af år 1827 utgjtorfre nära 3oo,ooo St:br.
©fittnaben emellan Utffotteté fpftem od) mitt bcflår
beri att Utffottcf partiett aitwifar tiflgångarne ber be ligga
titt fpttanbe af partiella bet;of, fmaremot jag anfer atta
eftra tjttgångap, generclt bcräfnabe, bora ingr uti en re*
fcrvfonb, fmarå feban cptra befofmcn, gencrelt beräfnabe,
bora anorbnag i ben nion man finner bein tjbigare etter
finare böra fyffaö.
Söipertigen fan bet fimar!, att, bå eftra tittgångarne,
imber tiben från benna Stiföbag titt näfta lagtima StifS*
bag, fgimotift icfe tomma att bfroerfljitta eptra befofmen,
bet föga tonar möban att tala om bitbning af en Stefen)*
fonb. ätten ibéen af en Steferofoub förer få wäfcnbttjgen
titt fpftentet nf en orbentlig ftaig=fubfåttningt i ben famina
ligger en få roigtig garantie för bet 33anffuåfåttning5*fp*
flem font St. <St:r torbe (ännag benägne att införa, att ;'ag
anfelt mig böra berpå fälta St, €t;rg uppmärffamfet. Drb*
ning år odf ett capital. SJtbjtigfcten för en Stegcring att
genom bilbanbet af en Stefcrofonö bereba tillgångar för o*
förfebbe fänbetfer, (latt fäferligen ftgrfare mana titt fw3*
fåttSaftigfet, än enär {träng fuSfåftning får ben påföljb
att infoinjierne forminifaö, utan affeenbe på möjligen in*
träffanbe oförfebbe befof,
häruti far inftämt öperr Sagutan Noreus,
Sif öjcrr Cancelli *Ståbet von Hartmansdorff.
3ag anfer bet mara för tibigt, att ingifma förflag
till St. ö>, ©t:r 0111 anflag titt Sptra Utgifter, förr än be
XXVI
©taf$ = Utf?ottet3
Crbinarie utgifterna btifmit beftämba. £cf fö rinnan meta
»vi i cfc burn fcor brifien btifmer för ©tatf«Sentoiref, timit*
fen af 9iifögälbösEontoiret bör fpflaS, genom bemittniitg,
eder följagtcligen burn mycfet 9iiFögälbs=Eont,oiret får of*
mer att aumänba titt Eftra anflag.
S9ten bå man lifträl metat få fannotifa bcräfn ingar,,
tibigarc ingifva förflag titt eftra, anftag; få fabe manicfe
bort ingå titt 9t. ©t:r mc b ett etter annat i fenber, it?
tan meb atta tittfammanS, emeban ©tänbcrna betiförutan
faltin öfmcrjtgf af bet f>cUx. spå' famina fått,, forn Ut]Tot=
tet få en gång ingifmit fina förflag titt alla be or b i*
narierinFomft-tittarne, cdf) febermera titt alta be orbU
narie utgift.s=titSarue;. fa fimes mig lltffottet borbe baf»
ma få en gång till 91,. ©t:r gjort fin. framftattning öp
mer atta tittgängliga eftra infomfter, ocf; atta påför»
brabe eftra an fia g intill näfta ftatéregtering. S)?an in»
rnänber ntåöänba, att en af be betpbtigafie eftra infomfter»
ita, nami. äianconvinften, ocf; några af be betpbtigafte
eftra utgifterna., fåfoui titt Eaitalcr ocf) ©trömrenénin»
gar, icfe funna. attjlåS utan i förening meb S3anfo=Ut]ToP.
tet, bit. be ifrågamaranbe måten äfmen btifmit remitterabe.,
STOen fåbant är äfmen förfjåttanbet meb ben 1,000,000
3t:br af 3?faga3inS*§pnbenö utrebning, bmilfen ©tat5*Ut*.
ffottet nu föreflagit måtte titt ^örfmarömcrfet. anmänbaö,.
Slntingen borbe 23anco = Utffottet tjafma blifnut t;örbt i af=
feenbe berå, etter ocf funbe ©taté*Utffottet altena fjafroa
jenimäl fåräfnat öfmerffottet af Söancominften; ocf; bet fa
mpcfet bättre, font Utffotten gcmenfamt tittftprft, att cm.
taff ett miflt belopp beraf ntå. Fontina Spanien, titt, gobo.,.
$abc ©tatö^UtfFottetö framftättning baft benita fiittjtäm
bigfet; få babe 91. ©tanber äfmen ägt, tnvab be af Ut?
flottet bafma råttkatt forbra, mdgtebniitg för berat! om»
fttfc0 0äl&0s€ontottet0
23efyof
för ät
Grebitio*ffulb tiö 23anfen å 3 ^Jrocenténtpplåningen roib årets
början ...... 101,770:
Utelönanbe 3 sprocent5=obligationer meö
räntor 37,300:
i82gåré ©tatSbrifHunnna tiB ©tatésGont. i,653,5oo:
SDito ränta tia Konungen , . 200,000:
Slflöning 0$ oinfoffnaber för SfifögälbSäGon*
toiret od) SuflitiesDinbubéutan :c. . 60,000:
görlujt på 2tfnjtancesGontoiret . . . 6,640:
5 ^rocentéwbligationer, förfaBna 1829 . 20,000:
Stäntor å flerfalbiga lån bito . . 11,000:
Utbetalning tia ©tenfolSwerfet . . . 130,920:
görfaBna UppbringningS*erfättningar . 58,710:
görffott, lenmabt GSötfja Ganal . . 100,000:
9tifSbagS=foftnaber . . . . 3oo,oqo:
KröningSfoftnab ..... 3o,ooo:
©nunna 9f:br 2,709,840:
ZtUgångöu
1829.
58,800:
33el)åBning i 33anfcn wib årets början
S3ewiBning, £ibn.fläntpl., ©fatterättSs od)
ÖbfernationSmebel, ungef. lifa font år 1828 2,3o4,ooo
9?änta å KrigS= od> 23ergS=GollegiernaS f.
b. Gafor ......
SBanfenS räntewinfi för 1828 .
kapital ocf) ränte*afbetalningar å lån tia åt=
ffiBiga (laber .....
1828 årS afbetalning på ©tatSwerfetö ffulb,
återbefonunen år 1829 ....
33rifl .......
2,.5*00: —
171,000: —
15,ooo; —
i5o,ooo: —
8,540:
©nunna 9t:br 2,709,840;
Mtfc00älir0*<£ontottet0
23e^of
23rifi från 1829
©tatöbrifcfnumtan till ©taté=Gontoiret för
50
ar
a 1,700,000,
Stenta till .Konungen bito a 200,000.
2lflörting ocf) omföftnaber för 9tifögälbö=Gon=
toiret od) Sjuft. Ontbuböntannen x. för 5
år a 60,000 St:br ....
görluff påSlfRftencesGontoiret, åren i83o—
32 ä 7,000 St:br . . . 21,000
GppectanceUönev, penftoncr od) gra=
tiftcationer berfläbeS i833 . 20,000
2)ito utom gratiftcationer 1834 . 12,000
Sftterfloben af 5 procents obligationerne
Stentor å (msarjebanba lån a 9,200 årligen
2°lterfloben af uppbringa. erföttningarnc
Sjnrebning af Stif'5gälbS=Gontoirct för be
3 ofrälfe ©tånben, ocf) af 2lfiflancc=Gon=
r toiret för 9tifSgälbS=Gontoirct .
öfwerffott (uppfonunet fmfwubfafligen
berigenont, att 23ewillningen warit påräf*
nab att årligen lemna i afräfning på flatö*
werfetS ffulb till Soanfen i5o,ooo
ecb till betalanbe af KronprinfenS utlänb*
ffa refa 60,000 S?:br, fwilfa 210,000
St;br bäbanefter årligen befparaS) .
fot åren
8,540: — —
8,5oo,ooo; — —
1,000,000;
3oo,ooo; — —
53,ooo: — —
10,000: — —
46,000: — —
232,590:
20,000:
1,214,870:
i83o—34.
CiUgångat:
©munta St:br u,385,000:
StBiuän BewiBning, 2ibning3 stämpling,
©fatterättSs od) obfemtionSmebel för 5
år å 2,250,000 St:br årligen . . 11,250,000;
£>e af 2lf5iftance=GontoiretS gon b, i5o,ooo
Sfrbrwib GontoiretS upplösning iitgåenbe 5o,ooo;
5 årS räntor å Krigs* ocf> 33ergS=Gollegier=
naö f. b. Gaffor ä 2,500 St:br . . 12,500:
Gapital= od) ränte=afbetalningar å lån till
åtffilliga fläber a i4,5oo . . . 72,500:
©uttnna St:br n,385,000;
25e0of
för åren i83o—34.
Gnl. -Kongl. ^3ropofttionenåtgörfwarSwerfet 3,591,000:
•Dito bito återfiob åt @ötl)a Ganal 750,000:
2)ito bito tiB ©trömrenSningar . 5oo,ooo:
3Dito bito till ©öbertelje Ganal . 75,000:
hjetta
tLillgångau
för år 1829, ocf) föregåenbe
ginffa mebel
©tatéwerfetS öfwerffott för 1827—29 .
1829 årS 33anco=winfl ....
SWagajinå gonbettS utrebning .
för åren i83o—34.
görefiåenbe öfwerffott från StifSgäfbS=Gom
toiret
5 årS aSanco^winfl a 200,000 3f;br
23riff
©unnua 9t:br 4,916,000:
år.
5o,ooo:
5go,ooo:
200,000:
1,000,000;
1,214,870:
t,000,000:
4,054,870:
861,i3o:
©minna S?:br 4,916,000:
*£ptv a
1 8 3 5.
CillgSngai;
33rifl från år 18 34
StifSbagSsfojlnaben
861,i3o;
3oo,ooo: -— —
©uiutua 3?;br i,i6i,i3o: —
öfwerffott från SlifögälbösGontoiret, öFabt
utöfwer be förra arens, i anfeenbe till
bett bå reban ftdlänbabe liqttib af upp*
bringningé=erfättningar, m. fl, eptra ut*
flifter, till
1 årS Stencoswinff ....
fSrifl
3oo,ooo;
200,000:'
661,13o:
©umnta 3?:br i,i6i,i3o:
Qnbäfta? wib pag. XXVII.)
véi-5.
! i11
.
'
- ; ■
; , : v. ■ . ■
93 c t ä n F a n b c tt, Piro a55. XXVII
tome öfroer Bebofroenö ocb tittgångarncö irttorteS förbål*
lanbe, ocb om be febnare iöfe förflagit titt attt (nimb font
bli fm i t begärbt, åtminftonc baft tittfätte att efter eget
mai, gifroa bet etta anflaget för et vä be framför bet an*
bra, enär åT. S)?aj:t icfe pttrat bnruroiba görfroaröroerfefö
iftånbfättanbc bör anfeé roigtigare ätt ©ötba*Ganab3 futt*
borbanbe inom nälla fttiföbag, etter om betta bör gå före
©trömrenöningarneS fttttföljanbe o. f. ro. —
Ebratt, efter min,förmåga, afhjelpa benna Brijf,fFatt
ja g föfa framlägga ftättningen, få roibt ben, efter närma*
ranbe förbåttanben, af mig Funnat bebömmaö.
(©e SEaBeffen)
Jjbäraf inhemta», att görfroaröroerFet Fan få bela fttt
bebof fullt ut, ocb att 460,000 91:br änbocf blifroa öfroer
på 5 år titt (lanaler ocb ©trömrenéningar, fallit att 200,000
9?:br berutöfroer blifroa att tillgå om man äfroen tager
näfta Sliföbagöår i beräfning, feban på befi eftra fiffgån*
gar förjl blifroit afbragne PlifSbagcfoffnaberna.
Sitt görfroaréroerfet äfroen bör framfor danalcr ocb
©trömrenöningar utbeFounna fnvab år. S)?aj:t begärt, är min
mening; emeban fFaban af briftanbe förfroaröanjfalter i fa*
rånö fltutb, antingen är obielpelig, etter odF fiörre, än fbr*
luften på Ganalcrö ocb ©frömrcnöningarS förbröjba full*
borban.
Pligtigbeten att jemroät för näflfommanbe 91 i f ö b a g 3=
året beräfna eftra inFomfier ocb utgifter, fpneö mig
följa bcraf att-båbc beroittning ocb öfriga orbinarie in*
Fomjler, famt atta orbinarie utgifter för farnum år bcräf*
Jtaö ocb utgå, efter ben föregåenbe Pliföbagenö reglering,
d bunth nu gäfttiiitgö* etter danal*Bpggnaber efterfätta»
XXVIII
StatS*Utf fottets
för hvarannan, fa är bet af wigt, att bc icfe Mitber SlifS?
bagSårct afbryta*, cmebait ounbwjfelig förluft bcrigenom
ffttlle fönoållaS. 3n9 beböftner i betta fall ival i cfc refernera
mig mot UtffottefS beflut, emcban bet icfc bliftnit fattabt,
utan cnbaft emot upp ff ofra et bermeb, ehuru flera leba*
möter än jag yrfä be, att frågan om benna beräfningSs
grunb ffuHe afgöraS, innan förflagen om eftra anflag till
9f. ©t:r ingåfrooS.
3 bc farffilbta affortninggr, forn UtfFottet i flera
fänfeenbcn gjort på bc öegärbta anflagcn till görfinarö*
merfet, fjär jag biuarfcn beltagit, eller roelgt beltaga; enieban
jag icfc äger erforberlig faffännebont för att urffitja
Innilfctbera bebofjnet, forn i inilitairiiTt fänfeenbe är mer
eller minbrf nigtigt. Utan bär jag fålcbcS borbt injfränfa
mig till befmaranbe af frågan: äger Sfaten be mebel öio=
nungen för 9?if'ctS förfinar begärt? ocf> att fa är, bcreff
man icfe unbanbåller bein för behof, font jag anfcr linbert
orbnabe, I)ar jag reban, i föreftåenbe bcräfning föft åhaga?
lägga.
Sliiteligcn gnfer jag olämpligt, att Utffottet åt Ä.
9J?aj:t ampifat 25o,ooo SMtbr, hinilfaS inflytatibe iefe prof;
maS allbeleö fäfert. Sifafom beliofiucn äro beftämba,
få böra ocf tillgångarne mara pålitliga; tt; bronan fatt
icfc göra beftällningar, imber förbehåll, att, rontrgeten
ffola återgå, om öpon ej utbefommer be mebel, bmarmeb
Jpon borbe betala.
9lf .(perr Sommerce^Sfåbet Santesson.
^mot Ppögl. StatS=UtfTpttetö 23ctönfanbe 9?:o 255,
angåenbe Crptra ©tatS=anflag till görfioarö=incrfctS mate?
rid, nöbgaö jag refcrpcra mig uti följattbe omftänbigbeter:
93 (t ä n F duben, 9?:o 255.
XXIX
Srfc tilltrocnbe mig, att, pä fatt UtffottetS 93etänFanbc
betaillc=roiS frainfidflt, beböuiilta brailfen eller broilfa af
fce fpecielle titlar/ l)oranbe till SDfaterielen, Funna anfcS uter
ocb utinbre oumbärlige, o rf) i Ijtoab nion, uteb antcbning
beraf, 6cf)ofé=fittmnornc funna linberga någon jättiFning,
bpfcr jag fafiuter bett fuWomligajle förtröfian, att Ölongl.
£D?aj:t ej äjFat mera, än Innab rocrfeligen är erforbcrligt; liFafom
ocf förtroenbc till be inilitaire orf) faFFunnige SmbetSs
utan, (;milfa förberebt bett UtfFottct nicbbclabe uppgift af
fa roal bela 23ef)ofmet, font å ()iwab beraf Fan anftå till
en annan Siiföbag. (5nligt näutnba uppgift more bela 6e=
afSfumutan
3l:br
3,591,260.
ocf) bmab beraf Funbc för benna gång
upplTjutaé . .
alltfft nu erforbcrligt belopp . . .
0l:ör
2/y97/94».
9Ifbrageö nu berifrån be af UtfFottet uti
bejt iöetänfanbe ej intagne attjTag för
(Saxern* ocb ©juFbuS = S3pggnaber,
bmaront Ut (Totte t lofmat afgifroa färj
fFilbt SoetänFanbe, orfj IjwartiH Olif*
mit begärbt
,
155,ooo.
fä återftå .......
3f:br
2/742,94o.
£ejle bifaller jag oaffortabt, elter, för
jåittn futtiutaö jfulb, ntcb . . .
i ftället för att, lifa ttieö UtfFottetS
pluralitet, antaga för' ounbgänglige
blott ..........
*
2,57°,000.
ocl; anflå berutöfmer ett millforlig
funtnta af
9?:br
25o,000.
bmilfa faniutanlagbe
2,620,000.
öfmcrjTjuta ben font ounbgängeligt
erforberlig uppgifna fuinitta, uteb .
9i:br
70,000.
XXX
® t Cl t S ; U t f f 0 t1 e t S
ä)?c» bet är ej blott uti benna bel, etter för betta
öfroerffjutanbe »ti totala atiftagSbeloppet för benna 30113,
forn ja3 ftiljer 11113 från Utffottet, »tan lifa mpefet, elter
fnarare mera, »ti be omftänbigl;eter:
Sitt jas anfer, f;roab forn beroiljaS, böra anftåS be*
ftämbt, ocf; ej, på fatt Utffottet tiflftprft, för en ftörre bel
beftämbt, ocf) en minbrc obeftämbtj font är båbe oläin=
peligt för ftatö«regleri»gen, ocf) ffabligt för ben, feni jfaH
amoänba anflagen, ocf) be(;öfrocr funna beräfna bent oaf=
fortabt.
3ag anfer ro i bäre, att bet befiämba anflagct bör an=
fiås uti ro i fte b e ft ä lii b e f» 1111110 r för fjroarje år; — betta är
af roigt båbe för Statens rcglcranbe, ocf; för beni, forn ffo<
la otnbeförja anjTaffanbct af befofrocn, (;roartill anflagen
lemnäs.
28ib benna fördelning anfer jas ocf af färffilb roisf,
att ben göres på alla fcp åren, intill otf; meb bet år,
bå näfta lagtima SfifSbag påftår, font efter afl anlebiting
blir år 1 ö > ^ j tt; bet är angeläget, att alla fåbana arbe*
ten, forn (fola åftabfommaS »»ber en längre tib af år, ej
afbrptaS, forn fallet roore, 01» anftaget icfe räefte äfroen
för bet år font näfta StifSbag fouinier att (;ållaS, unber (;roil=
fen, enligt roanligftcten, ej förr än emot flutet något afge»
ranbc 0111 2tatS=regleringen fan tillroägabringaS.
Cd) änbteligen, anfer jag evtra ®tatS*anftagen ej mera
än be orbinarie utgiftS=bel)ofroen böra anroifaS, ftroart för
ftg å färftilbe 3nföinft*titlar; utan att, på famina fatt
font alla (Statens orb. infomfter ingå till StatS=<2ontoiret,
ocf) alla utgifter efter Crbinarie*@tatcn beremot bcftribaS af
StatS=(öontoiret, alfa Statens cptra infomfter böra ingå till
«8e t än f a n b t n’, 9?:o XXXI
3HfögäIbö*Gontoiret, ocf; alla (frtra jlatö=anflag beremot i=
från 5)tifögälbö=(;omoiret utbetalaö. (Snbaft på betta fatt
wiitncö orbning otf; fäferfet, att atla anflageit funna på
rätta tiber utgå; men på famina fatt font bet forfåtteö
tncb förflagct tilt orbinarie 3nfoutjfs ocf orbinarie Utgiftö*
(Staterne, bör berföre ocf i min tanfa <2tatö=Ut|Tottet af*
gifwa en futtfiänbig äocräfniitg öfwer afta eptra ®tatö«
3'nfomftcr, ocf en lifalcbcö fttttfcänbig öfwer atla ertra fatö5
anflag, ocf får Jag trott befc böra åtfölja, etter fnarare
föregå, Utffottetö betänfanbe angåenbe något färffifbt af bcfle
anflag, faint berföre uti nämnbe beräfningar, titt ett början,
cnbajl pronifionelt upptagaö be af Åongl. S0?aj:t igenom
ttåbige propofttioner begärtc eftra anflagögummor, fwarigc*
nom 91. ©t:r crfötto en futtftäubig öfwerftgt af atta be i
fråga waranbc befof, ocf) atta fänbe tittgångar för bent.
^å bejla ffäl, far jag upprättat ocf; bifogar en faban
prowiftonef (batcttl, upptaganbe bet i fråga waranbe eptra
©tatö=anflag för görfwaröwerfet titt 9l:br 2,750,000.
fbrbelabe på 6 år, etter tncb 5oo,ooo i
fwarje af be 2 förfta, 45o,ogo i fwarje
af be 2;nebernäfl ocf 4^.5,000 i fwarje af
be fffta 2 åren; fifafont ber upptagas
be öfrige begärta anflag titt Safcrne* ocf;
fjuff)uö*bt;ggiiaber, Ctanaler ocf flröttt*
renöntngar meb 1,645,000.
förbclabc efter befofwenS olif fet;
famt tittgångarne, efter be belopp, font bolö ©tatö*
Utffottet rebait beräfnat, befö man i attntånfet antagit
23:co winfienö öfwerffott efter afbrag afårligc 266,666: 52.
titt realifation att funna meb fäferfet calculeraö; bejle atta
Snfomftcr äfwen förbclabc på flere år, allt efter forn be
Hieb fäferfet anfeö påräfuclige.
XXXTI
©tatd*lltff ottetd
Senna Calcul lemnar bet refultat, att meb ben'eif
wig antagna anflagdfumma 2,750,000 titt görfwardwerfet)
cd) feban mebel affatta titt äfröen be öfriga begärta ailfiagen,
roifar ffg ett öfmerffott af Sf:br 35,000, hwdremot
meb antagaitbe afUtfföttetS förjlag titt andag åt prfmard*
werf et, en lifa ftor brifl ttppftår; baba betar, utan berat*
nante af ben ränteminff font å begå tittgångar ffutte Funna
inbringad, om St. Jj. ©tanber behaga ttppbraga beråd
StifSgälbd*Contoir, fatt förränta be från ena titt anbrä ås
ret innejfåenbe eftra tittgångSfumutor, font igenom infattning
i Santén emot blott 3 procent, enligt fgttab min Calcul
titreber, inbringar nära 80,000 3t:brj hvarigenom någon
öfab tillgång ytterligare bcrebed i Sårtewäg titt FBoråS éci)
éregrunbd flab, trollhätte Canal 0. f. m.
Cfter bettna utrebning af mina åftgter i ■ämnet, od)
hroitfen åbagalägger att jag i principerne hufwubfafeligen in*
ftäntt meb £>crr ©rcfroc von Schwerins od) Oäcrr Cancelli*
Ståbet v. Haitmansdorffs refemttioner, får ;ag upplyfa,
att egenteliga ffittnaben entettan Jöerr Cancelli * Ståbet v.
Hartmansdorff!» oeft min calcul, beftår bcruti, att iag ci
beräfttat af ben uti dfongl. ä)?aj:td nåbiga proportion tipp*
gifna totalfutttma titt materiellt Sftbr 3,5cji,ooo, mera än
hmab uti ben betaitterabe uppgift UtlTottet fått för ftn leb*
ning i benna bet, är anfebt e; funna uppffjiutad till ett
annan tib, font mar .... 2,897,540.
eller ett ffilnab af ... Sttbr 693,320.
ginffit mehlen har Jag lifa meb ©tatdCon*
toiret beräfnät 80,000, Scrr von Hartmansdorff
blott 5o,)oo, font jfiljer 3o,ooo.
traitop. 723,320.
od;
SJetSnfanben, 9i:o 255,
XXXI!
Strandört Stibr 723,320.
Släflfoitiiitanbe Sliföbagö *fojfnab fjär iag ocf
ei intagit uti min beräfning ititb . . 3oo,oao.
1,023,320.
mm beremot beräfnat tift ©trömrenönitt*
gar ocf; Söbertclge (fanal för bet6;te äret n5,ooo.
©or alltfå en ffilnab af ..... 9i:br 908,300,
Sif 9fiFögä(bs>=öontoiret bor iag i öfrigt cj på*
räfngt mera än tillräcfelig tillgång för nu*
ivaraitbe Sffifébagö * Foftnaberö gobtgöring,
fanlt till inlöfeit af Eontoiretö obligationer
för uppbnngningö*erfättningarile; meri, på
fatt äperr v. Hartmansdorff betta fullflän*
bigare framlagt, ipifav 9ftf3gälbé*(Sontoireti
fiäftning berutöfiner på be 6 åren tift ocf;
meb näfta Sttiföbagöår, ett ofwerfFott utöf*
mer (nimb iag, lifa meb UtfTottet, uti be år*
lige 210,000 3t;br uttagit, e; minbre an 215,000.
Sllltfå merfelig ffillnab  693,300.
©om e| är annat an f?iliaftigf;eten emellan förfla propo*
ncrabe finnman 9f;br 2,590,000, ocf) bmab ben feban upp*
gifrtftt* egentet. blott erferberlig för närmaranbe till be*
lori? 9l;br 2,900,000 fantt att iag vinfat, Ijitrtt genom
mcblenö förbelanbe på l;n.mrie år, ocf; berigenoin toimiällbe
tillfälle, att be imber riffa åren öfmerjTöbiga mebel för*
ränta, tillgångarne funna ytterligare öfaé meb minft 0111*
fring 80,000 9?:br.
Sif öperf ©refme Hamilton:
Sifa meb Jperr von Hartmansdorff ghfer /äg, att be för
befiämbc bebof amtnfabe anflag idfe måga blifma beroenbc
af fiimh mer elter minbre fan inflyta af bertill anm i fa be
4 S3- 3
XXXIV
©tat^UtffottetS
tillgångar. Sfafl finnér fålebeS, att ont SOTagajin^gonbenö
utpebnirtg tdfe {Tulle intill nafla &tifé>bag lenina fpllnabcn i
ben betoiljabe funmtan 2,820,000 9t:t>r, SftifsSgätb6*<2ontoi*
ret bör för utbetalningen beraf fullt anfroara) ort; tillfn;r=
fer jag bcrföre, att, i ben oförmobabe bänbelfe att SJfagas.
^onbené ännu oinbrifne forbringar icfe gifroa niebel tilt be
af lltjToftet utöfver 2,570,000 9l;tr betoiljabc 250,000
3f:br, befte, eller broab beruti fan briffg, (Tall af SNifSgälbS*
6'ontoiret rtf. SD?a;‘:t tillbanbabåflaé.
häruti bär infiämt Jperr Cftocrftc Lefren.
9?:o a56.
Utlåtande, få ival i anledning af i?ongl. SDtrtjitS
Nådiga ‘'firopofition till 3\. ©t:v, angående
någon {dufning i grtmderne fot’ SRecogm*
tton^jEogarneé ffattlåggning, font i roåcft
fråga om åtgardö toidtagande tili paffyndan*
de af annu ojfattlagde 9vccognition^j!ogaré
ffattlåggntng. (3.21.)
^ögjfberörbe åt’. jPröpofttion (orbagrannt inforb i förffa
famtingen af änbanget till 9tifS=©tånben3 ^rotocoller imber
9?:o i3) bär, enligt anfomne ^'rotoeollcHltbrag, från fant*
telige 9Iifå*3tånbcn blifwit remittera!? till llt)?ottet§ banb*
läggning.
9)?eb remisen från å>. Stibb. ocb 21 b c l it bär åtföljt
ett anfbranbc afvert- Heijkensköld, Detlof, bivilfen, ro ib
jemförclfe af åt. öTungÖrelfen ben 4 geöruari 181 r, ont Ste*
eognitionSgTogariteb amoänbanbe ort; wilforen för bcrart (Tätt*
23 e t ä n f a tt b e n, 9?:o 7.56,
XXXV
(äggning fanita. Ftmgörelfett ben3i SWarå 182.4 i fattima
omne, funnit, att en rättelfe blott i bmab ftflnänmbe förs
orbitiitg förefFrifmer, röranbe öjemmantaletå förhöjning efs
ter ben tidofabe räntan, på fätt ÖT. SD?a;:t förefTagit 3t.
@t:r, icfe tid ada betar (Tade ttnbanröbja be fmårigöeter,
fain bittidå mött mtö näntnbe )Togaré fTattläggning. Gn=
ligt forftberörbe författning (Tulle grunbräntan å ett 9te=
eognitionés(?ogé(;einntan utfättaSefter .Örtens ffattläggs
ningé*met&ob, men efter bett ftjinäntnbe äter befiännuaå
tid fwab ét. 9J?aj:t od) Äronatt af (Tegarne förut åtnjutit,
berigenom räntörne blefrno utäng fa dbigt högre än efter (Ta tts
läggningåsnietbobenj ed) ont, i förra fadet, bet fttnbe mara
(tidigt, att be a en STcCognitionésfTog iiypFoittntanbe bents
titan gcnafi beltogo i ada be (Tplbigbeter od> Defmär,
font dlröttos od) @fattesbentntan åtföljbe, fäfoin rotering,
(Titti», mägbådttittg ut, 111.fpnteö ater, t ben fenare bäti*
bclfen, öå räntonte å bdttpa bemmanen blefrno fa betpbligt
fiörre, i jleniförelfe tid grunbräntornc å anbre hemman i
faiunta ört, rättmifatt förbra, att, åtniinfiotte någon tib,
frihet etter linbring i utgöranbet af näntnbe befmär bent
förunnabeö, i fpnnerbet font några fåbattc ottera bittidå idre
ålegat bcfJc (Togaré innebafmare. Pjerr Heijkensköld bär
bcrförc anfctt lämpligt, att, feban be å StccognitionåsfTos
garne i Stifet nu befinteligc oblabe lägcnbeter blifmit tid
bcntmaiital (Tatflagbe mcb nöbigt utrpmme i ffogåmarf, bc)Je
ttpa hemman eder betntttanébelar berefter gcnafi bcltogo i
ada få Fadabe eftra ottera utan ttnbantag, hvaremot fås
bane bemma», font fontnto att beftå enbaft af ffogStttarf,
utan åbo, borbo åtnjuta mife frihetsår, för uppmuntran tid
öhling i en framtib, bäld mib ffogarS (Tattläggtting i ads
»lätthet nöbigt more, att b »fm a affcenbe på be olpcföbäns
helfer font ofta å bent inträffabe, gettont (Togöelb; od) bå
för öfrigt be förättbrabe (Tattläggningågrunber, font 1824
xxxvi
<3tat5*Utffottetj*
ftrå förorbning på6;6be, fTcla gifroit anledning titt en fa o?
lifa tolf ning ocf) beraf fötjanbe nppef)ått od) binber i SJe*
cognition&gTogöntåtenö ftutctiga afgörande, att tpbeliga od>
bejiätnba föreffrifter fpnteö bögfl nobroänbiga, för att brill?
gabcpa frågor titt ett fnart flut; få bar bperv Heijkensköld,
titt futtftänbigare utroecfling af fine åffgter i ämnet, fraut?
ftättt fötjanbe
prflag titt föreskrifter, röranbe SfccognitioitiMTogarneö
ff afläggning:
”göreffrifteu i öl. görorbningcn af b. 3i 9)?arö 1824,
”attgåenbe roilforen för 9lecognitions>=fFogarncS »Mö fen ocf)’
”ffattläggning, i broab forn rörer hemmantalets förhöjning:
”efter ben tittöfabc räntan, torbo fontina att t enlighet meb
”broab öl. S)faj:t i Slåber f&rejlagit, bett ocf) fjället förfat?
”ta; ocf) cbnrtt någre få 23ntföägare reban på fin begäran
”fått fine 9icfognitionösffogar ffatttagbe, lif roat, ocf) titt
”roinnattbe af enbet i bejTattningen, torbe fabatie reban
ajfatttagbe äfecognitionö = |TogSbemman titt hemmantal 65?
”ra jentfaS ocf) itebfattaö, i cntigbet meb be grunber, font
”nu förcflåö att btifroa antagne för bejle ffogarS ffatttägg?
”liing.”
r:o ”^3å grttnb af tjwab ^örorbnmgen af ben 4:be %d
”bntarii 181 r jfabgar, {fatt af ffogsmarf 1,200 2amntanö
”futtgob niarf anfeS froara emot ett bett bemman, ocf) i
”förbåftanbe titt SVarfertö bättre etter fämre bejTaffenbet
”får grabcriitg af fTogen ffc ifrån 1,200 3tnuntanb titt ocf)
”meb 3,ooo atumitanb, bmaröfrocr ett bett hemmans uts
”rpntnic ei får utfträcfaö.”
2:0 ”©eban förf? atta frågor om 2)rnfcns rättighet att
”få Föpa beraö ffogar titt ffatte, btifroit afgiorbe, fanit ftnb=
”bi?, röjfetträttb ägare och 33rufeitö fotare=torp fått fine be?
23etänfanben, .0?» 2.56. XXXVI!
”fof af ffog tift öranflc, bpggnabåtimutcr od> ftängfcl af*
”fatte och afffilbe, företagen ffattlägginiigen fålunba:
aj ”atta på 9fecognitions> * ffogeit belägne S?ruFet tittfjö*
”rige och itteb Utbo förfcbbe lägenheter ffattläggaå broar
”för fig efter hvarje ortå ffattläggningå*metbob. £itt
”be lägenheter, font ei uppgå titt I hemman, aitflåö
”af ffogen få många SEunnlanb, efter ben i i SKont.
”näninbe beräfning, att be uppgå titt fullt I, ecb lif'ei(c=
”beö titt be, font uppgå titt \ hemman och beröfroer,
”men ej titt I hemman, få många SEutmclanb, att be
”uppgå titt fullt 1 hemman, Se lägenheter, font upp”gå
titt fullt i hemman och beröfroer, ntett ej hinna
”till ett helt, tiffbelaå på enahanba grunb få mpcfen
■’j?og, att be blifroa helt hemman.
bj ”jproab font fan återftå af hela ffogåmarfen, [eban
”ofroannämbe fpttnab titt be oblabc iiägenheternc blif*
”roit afräfnab, inbetaå ti i hela hemman enligt förut*
”nämnbe beräfning, få långt ben rätter.
cj ”s}'å ffogeit roarånbe ffubbe och SRöjfelrättMorp, font
”ei tillböra äJrufet, ffattlägga? ferffilbt titt bet hem*
”mantal, hvartill be funna uppgå, utan roibare ffogå*
”anflag än broab roiö fbrcgåcnbe ttnbciföfniitgar btifs
”roit affatt och bcfiämbt.
dj ”SfatttäggningS * Snftrumenterne infänbaS flufeligeit
”till åf. Äaiiiutar = (iottegium, font berroib lägger ben
”l;aitb bär ttebanföre befMututeS,
3:o ”Sen grunbränta, font af ffattlagb 9fccognitions=
"ffog bör utgå, ffatt froaraemot bet belopp, broartitt, efter
”ett inebitim af to år, ben afgift uppgått, font -Kongl,
’’äJ?aj:t och -Kronan njutit af 9feeognitionS*ffogen uti £>rbi*
”naric ffogåöreit och S3eroittning för ÄolnittgSfrihet faitt*
”niainäfnabt.
XXXVIII
©tat$*Utffottet3
4:o ”Sehan Sfattlåggningarne btifmit af hammars
”(Megiunt granffabe orf) giltabe, Fommev bet mib ffattlägg*
”ningen i orten åfatte hemmantal att oföränbrabt faftflältaS;
”bmarefter $<nnmar=(£oKegi«m äger att tt^pböja be åfatte
”räntorne, få att befamme, efter ett mebium af io årS
”marfegångS roärbe i Stänteperfeblarne fantt Åronosgionben,
”fernut uppgå för alta hemmanen famntanlagbt tilt bet bes
”topp, font af bent, enligt 3;bie 93uncten bör utgå, bwilfeit
”funtma feberinera förbelaö på bvoarie hemman och bent5
”manöbel efter befi ftortef; och får ftatteföp berefter ffe i
”enlighet nieb Iwab beröm i aftuiäiit;et fiabgabt är,
5:o ”Slita be fåtunba å StecegnitienSsffog ffattlagbe
”oblabe lägenheter fwarå åbo finnes, (Tola beltaga i be ffpts
’’bigbeter och beftpär, forn öfronosodh Sfattebemman åtfölja;
”broaremot be bemman, font i fötfb af ffattläggningen en=
”baft bcftå af ffogöutarf utan åbo, otft af bmitfa (fogens af*
”häftning är bet enba, font ftatt funna anfroara för bents
”manets grunbränta, marba på femtio årS tib befriabe från
”bcltaganbe i ofmannämnbe onera, af fjmab namn och bc*
”ftaffenbet be mara må, (Sfter benna tibs förtopp (Tola un*
”berföfningar å alta fabane bemman hållas, få att om uns
”ber tiben obtingar och åbo på fåbane bemman titlfommit/
”be bå böra ingå uti och utgöra be onera, bmarföre be fås
”font öbesbcmman marit befriabe.”
3 fråga mtförftom beit af ötongt. £D?aj:t gjorba 9?ås
biga framftäftning, att förcftriften 0111 hemmantalets förs
böjning efter räntan, mib ffattläggning å ni;a 9fecognitionS=
ftogSbemman, i miftt fatt bör förfalla, får Utftottet, enligt
be i betta ämne erbåltne banblingar, upplyfta: att iblanbbe
intill Sctober litånab år 1828 till Äoitgl. åfammar=(2ottegit
granftning bänftjtitne mål, röranbc ffattläggning å Sfecogs
83ef8nFa ni» en, 3?:o 256. XXXIX
nitionSsfFogar, föreFouiutit frågor om 6 beus i örebro ecb
belö i ^af)tu ftin belägne fåbane fFogar, l)iuilfa3 fFattläggs
»ingar, af Öolkgiuiit pröfroabe, klimat bet refultat, att be
beni åfattc räntor, itträfnabé efter ett nicbium af be io
ftftforflutitc årenS ntarfegångSpriS, uppgå till ininbre be=
lopp, än braab bronan, efter lifa beräfmitgS=gnmb, af ffo=
garne hittills åtnjutit,
©enoi» frat»iiållniiig af f6rl)ållanbct incb ett af bejle
fFattläggningSsmål torbe befFaffenbeten af bet ämne, Iwar*
om &. £0?:tä nåt». ^3ropofition hanblar, anfeS mara tiHräcf*
jigen utrebb,
®en till äirebfiö 23rttf i .orebro £än, emot SiecognitionS?
afgift upplåtne Ärono=ffog bär, ineb affeenbc på befPaffcnbeten
af be bcraf till öhling tjenlige liten till jTattlaggbe
beimnan ännu ej aitjlagne 104 SEltb 4f’pt:binågor fallit 3,ioi
2l:b jTog, funnits Funna, lifmätigt SrtenS ©FattläggningS5
inctbob, förflagSroiS fättaS till allibelS mantaltueb 10 0t:br
3i (1.7rfi. ÅronosmärberittgS sränta, font fönvanblab, efter be
ftftförfliitne 10 årenS marfegångSpriS, ttppginge till ett nies
bcltal af 5i 3i:br 18 jj. 4 rfi. årligen, öfter lifa beratningSfätt
bär bodt för famina tib SiecognitionSsafgiften
oct) ÄolfribetSsbemillningeu utgjort tillfaminanS 12.8
3i:br 26 1?., eller 77
5i 3i:br 18 f. 4 rfi., oå; Äongl. ,fi'anmtar=€o[legiuiit fycit
bcrförc anfett bet blifroa en oftribig följb af Äongl. 9J?aj:tS
9?åbiga bref ben 29 Sam 1824 ocb Äongl. Äamntars ort)
IBergSsöollegierneS i grunb beraf ben 3i påföfjbe SOiarS tits
farbabc Fungörclfe, att erfättning för bejle falunba brifianbe
77 3i:br 7 fl. 8 rfi. jöemilliiingSinebel inåfte ålongl. ä)?aj:t
od) -Kronan förfäfraS, berigenom, att beti blifmaitbe räntan
för be å Sorebfiö Slllniänning tillfomne 3 SiecognitionS*
@tat$*Ut ffot tets
ffogöhetuman, utan affecnbc på ffattläggningé * met^obctt,
för(;öjbe5 tift bet belopp i perfeblar, forn i penningar fma*
rabe emot ofmanffrifne 128 9f;br 26 (?,; bort font J)ent=
mantalet borbe rättaS efter räntan, och nämnbe 3 npa bengman
om 128 9f:br 26 f, efter f?attläggttingé=>gruiib bera
förbelaö, få femma befamma berigenont att åfåttaö tillhopa
51 mantal, eller rcibct mera än billigbeten ftntteö mebgifma
Drif; uteb hemmanens fraintiba beflånb more förenligt, etne»
batt l;marje SÄantal i fabant fall enbaft funbc erf;ålla nä®
ra 181 £unnlb inägor ocf) 547 Såutnlö ograberab eller 317
Snnnlanb graberab ffog, utom föga buglige mofar, &mil®
fet tnprifet unberffeg f>n?ab i8n årS Öl', fungörelfe i betta
affeenbe nteb minil 1,200 gttnnlanb utfdtter. Ocf; l;ar öl.
ölammar=@o[legittm berföre, famt på mibare anförbe jfät,
i ttnberb. bcmftällt, ont irife förhöjningen, 77 9i:br 7 jj. 8. rfr.
funbe få förbelaö på hemmanens ^orbe&ofé^rdtrtor, men att
hemmanens SRantalSräntor måtte efter jfattläggningS*grun*
ben få beiläittmaS tilt 2II mantal, bmarigcnom ©tatenS
och 23ritfSägarenS ömfeftbiga rättigheter nävmaft anfågoS
förmarabe.
lltffottet l;ar äfmentebeS funnit, att, fSfottt berörbt är,
mib hemmantalets beftämntanbe efter räntan, i npffnätnn»
be fall, irife allenaff hemmanen ffola femina att fabita ben
ägomibb font 11811 årS öl. författning blifmit beftämb få*
font minimum för ett 9teeognitionS=lfogSl;emman3 ftorlef,
utan erif bet tillöfabe mantalet fontina att merfa till mot*
fmaranbe förhöjning i alla efter hemmantalet utgåenbe onc*
ra, I;milfet mib bet nu i fråga fennie fiabganbeo inebbe®
lanbe irife marit affebt; och font ben förhöjba räntan irife är
en följfb af ettftörre utrymme i tuarf, utan blott gruttbar fig
berpå, att bronan bör af ffogantc i årlig infomft för fram®
tiben erhålla fjmab bronan hittilö beraf uppburit; fa tiUftyr*
fer lltffottet:
33 e t q n f a n b e n, 9?:o 256. XLI
bet Di. @t:r måga bifalla «ff. SÖ?:tS ofmän ftögjiberörbe
nåb. spropofttion, att, bå räntan S 9iecognitionå*f?ogöbcm*
man, i anfeenbe till åtffilliga propinferö lägre ffatt*
läggning binett! ober, bör förböjaS tilt bet belopp bronan
af iTogarne förut åtnjutit, hemmantalet i cfc bcböfwer ber*
efter rättaS, utan att föreffriften berent må belt od) f;ållet
förfalla; äfwenfom att i följb beraf be 33ruföägare,
ftroilfaS recognitionS*ffogar reban blifroit ffattlagbe, ef
ter npfnämnbe föreffrift, måga för enbet i besättningen
famt jeinnlifbet i rättigheter och fönnoner, få tillgobonjuta
ben nebfättning i hemmantalet å fine 3fecognitioné*j?ogé>*
Remman forn meb ben nu foreflagne jemfnittgen i ffattläggningéi*grunbcn
in]lämmer.
33eträffanbe åter be af öperr Heijkensköld foreflagne
lipa föreffrifter för 9iecognitionS=jfogarnc3 ffattlägganbe;
få enär 9i. <2t:ré> bejlut rotb 1809, 1818 od) 1823 årenS
Siiföbagar famt $. 9)?:t3 berpå grunbabe nåbiga görorb*
nanben b. 4 S£br. 1811, 26 Djunii 1821 od) 3i föiarS
1824 egentligen åfpftaatt lemna weberböranbe 33ntf3ägare
tillgång å egen erforberlig ffog utan förminffning af ÄronattS
infoinfter eller binber för anbra att löpa dTronoffogarnc till
ffatte för bemmanöbruF, i bwilfet feitare fall minbre rput*
ber jeuimäl funna för bptifa anläggningar mara ti llräcfli^
ga än bå marfen enbaft begagnas till fotfång; men Jgcrr
Heijkenskölds motion beremot fyneö bafma för änbantål,
att förffaffa 33ruföägare företräbedrätt till fFatteföp af re*
cognitionS*ffogartte äfraen för att på betti upprätta jporb*
brufé*bemman;
fan UtjTottct beffominbre tillftprfa bifall å motionen, font
be åftitnbabe fribetöåren ide fonmia i fråga, otti rreogni*
tionS=ffogarnc anroänbaö till folfång, od), i annat fall,
förringa (Statens påräfnabc infomfter.
XLII
<21 a t 6 * U t f f o t1 c 15
2!i[I befvaranbe i famnianbang meb ofvanbcrörbe änt*
ne bär Utffottet anfett ftg böra upptaga ett, genom remi (t
från Jpcberv. S3onbe=<2tånbet tift Utffottet öfverlcm*
nabt Memorial, af 9Tif3bag3*fu(linägtigen från Upfala
llän, Casper Wijkman, af innehåll: att i folfb af ST. <2t:r?
beflut vib föregåenbc STiföbagar fallit i följb bcraf utfar*
babe St. Äammar*£onegii Giirculair*bref ben 18 3ulii *821
fallit åt', ålämmar* ocf; ä3erg3*SolIegierna3 åTungörelfe ben
3i SJTar? 1824, be i Upfala £än belägne &rono*ffogar,
bvilfa 33erg?*23ntfen begagnat emot reeognition?*afgift? er*
lägganbe, blifvit reban år 1825 till hemmantal ffattlag*
be, och beit berföre iitgåenbe ränta företagen; ilten ehuru
ffattläggning?*infirumenter famina år borbt till åt. åtam*
ntar*Sollegii granffning öfverlemna?, od;, efter Innab SJTo*
tionären l;abe ftg befant, äfven blifvit bit infänbe, ffulle
lifväl pröfning eller faftftällelfc å berörbe ffattläggningar
hittills uteblifvit, bcraf följt, att S3ruföägarnc, för åtrono*
ffogarnc? begagnanbe, ännu betalte ben gamla, ganffa riit*
ga recognition?*afgiften, i fjället för ben efter inne&afvan*
be förmoner föreflagna ränta; od; bå bet ide ftmbe ttnb*
falla någon? uppniärffani(;et, att infoinfter, font reban
borbt till @tat§*2Berfct ingå, genom bylift förfaranbe un*
baubrogoé <2tat?*@ajjan, l;ar SDTotionären, till af(;jelpanbe
af fåbane för ©tat?*2Berf'et menliga åtgärber, föreflagit,
att ST. <2t:r uti unberb. ffrifvelfe till ål', SD?ai;t borbe an*
bålla, bet åt. 3)?aj;t tädte? låta anbefalla veberböranbe
(5mbct?*2l!erf, att, på be fjällen i STifet, ber fåbant ide
reban ffebt, genafi bringa till erforberligt flut ffattläggnin*
garne å be af 83rufcn, emot rccognition?*afgift bittil? be*
gagnabe Ärono*ffogar, få att ©tat?*Stb'crfet ide längre
måtte gå i miflning af ben berföre belöpanbe ränta.
Utffottet anfer, att, ja viba ST. @t;r bifalla, bmab i
anlebning af ål'. SJTajit? ST. ^ropofttion blifvit af Utffot*
.83 e t ä n f a n b e n, 9J:o 256. xliii
tet bär efwan tillftprft, röranbe någon jeiitFning i grun:
terne för SlecognitionösffogarS ff afläggning, bet kinber
marber imbamtbjbt, font bitti IS bnftvubfafcligen torbe I>af=
iva iverfat uppehåll i jluteliga afgöranbet af flere ifatt1
läggningSmål, famt föranlett flere 83rufSägarcS begäran
att afgoranbet af befamina måtte få bwila. Del; bå fås
lebes (jäbaneftcr afflutanbet af befe ärenben b&r niet nies
ra ffpnbfautbet funna befrämjas, famt be olägenheter upps
b&ra font äro en följb af mnvaranbe förbållanbc genant
å ena ftban oivipbeten, i fråga ont beltaganbet i allmän:
na onera, fåfont tvägbpggnab, ffjutSsffplbigbet iu. m., ocf>
å ben anbra, fafnab ränte=infom(i för åf. 9Jlaj:t o rf) åbro*
nan af be lägenheter, font böra ffattläggaS; föreflår Ut5
ffottet, i anlebning af ofivanberörbe motion:
att 9å, ©t:r i fammanbang meb anmälan af beraS beflut
i affeenbe på ben af öf, 3)?aj:t föreflagnc jcmfniitg
i gntnberne för 5fteeognitionS*j?ogarneS ffattläggning, fränt:
ftälla ben ttnbcrb. önffan, att öbongl. äJ?aj:t tädfteS i
Ståber anbefalla iveberböranbe ©mbetS*3S3erf, att bålla
noga banb beröftver, att icfe, genom åjtbofatt nit boS
te tjenffentän, på bmilfaS åtgärber ännu oafjlutabe jfatts
läggningar anfomnta, iverfftälligbetcn beraf tvarber, till
ilten för åf. S)?aj:t acb .tronan, uppehållen eller på ti:
ben utbragen.
£>en 17 (September 1829.
XLIV
© t a t ? 5 U t f f o 11 e t §
9?:o a5y.
Utlåtcuttie, t etnletmmg af n>dcFt fråga om
flPattemanna^rdtt till alla å SKecognttioné^o*
gar, i foljD af i8n åté åtongl. Moffatt#
ning/ utbrutne Remman odj lågenheter.
'jPeberroärba 23onbe5©tånbet Lar titt UtfFottet remitterat
cn flf 9lif?bag?52iufl)itägtigcn G. G. Fahlander fran ©to*
ra kopparbergs Kätt wäcft och af Pehr Wilsson fran fain*
nta San unbcrftöbb motion, fjitfnmbfaftigm inneh&Qfonbe,
att, roib recognition?5ffogarne? anmänbanbe, alfa bo nicb
©tubbe5 ocf) Sföifelrätt i ferjfilte ägare? haitb warattbe
Lemman ocf; lägenf;eter, forn af nämnbe ffogar (Tota utbrti5
ta?, måtte tillägga? ett beftäutbt £unnelanb?tat i (fog ocf;
inägor, i tiffjet nicb anbrc Lemman i Drten, lifmäl icfe
minbre än font froarabe emot -Albel? Remman, famt bera
genaft, i fanmtanbang meb utbrytningen fatta? (Fatt i för*
hållanbc till Sänct? ©fatttäggning?5inct(;ob, meb rättighet
för intte(;afroavcn att få famina lägenheter på manligt fätt
till ffatte löfa, hvarjemte tybligt borbe beftämma?, huru5
voiba ocf; i l;wab mohn någre tjenftbarheter till forbna re5
cognition?5ffog?innehafmaren borbe utgöra? och hnru berföre
(Fulle njuta? erfättning, eller om bege hemman fåfont rena
fFattehemman för framtiben (fulle i jorbeböeferne införa?
meb alla bera? fri5 och rättigheter: att be hemman ocf; torp,
forn, innan (fogen till något beftämbt änbamål af kongl.
S)?aj:t ocf; kronan upplåtit?, blifmit anlaggbe, i förgå runi5
niet borbe få åtnjuta cn fåban frihet, ehuru meb fenare
anläggningar förhållanbet möjligen fitnbc fiina? annorluit5
ba, bå be förminffat rccognition?5jfogeii?, till beftämbt roerf
eller änbamål upplåtne omfång; bocf enär upplåtelfen af
93etänfan ben, 9?:o 25?.
XLY
benna npttjanbe ratt för obcftämb tib c i etter were att
anfe annorlunba, än en af ölongl. SD?a;:t oå; Åronan gjorb
behaglig tibSsfövläning, bwarpå få werf oå) inrättningar
egentligen blifwit grunbabe, fåffutte ccf åtongt. 3)?a;':tS oå;
ÖfronanS rätt, att benna förläning änbra etter återtaga,
wara obejiriblig; och bär motionären berföre hemfiäfft, om
jefe atta från recognitionS-jTogarne i fötjb af 1811 årå
Äongl. görfattning, utbrutna hemman oå; lägenheter, fe*
ban be på ofwanberörbe fätt btifwit jfatttaggbe, borbe meb
f«tf ffattemannan-ätt få bepåttaå ocf; innehafwaö.
3 antebning häraf h>ar Utffottet anfett ftg böra färn
wifa titt följanbe innehåll af öfongl, ötungöretfen ben 4
gjbrttavii i8n,
’’2Bib benna affallning” (nemi. af oafmätta reeognitioné=
”jfogar)” bör ffogen meb atta bevå waranbe torp etter obs
”(ingar, fåfom ocf meb atta bef få fattabe impebimenter/
”tilt fin roibb oå; bc)faffcnt;ct få beffrifwaå, att benna be=
”ffrifning fan tiena tilt gritnb och rättelfe wib ben berpå
’’fötjanbe nnbevföfning om Sörufetö behof beraf, famt wib
”bett bereftcr ffeenbe ffatttäggningen; oå; bå be obIingö=
”lägenheter, på h»itfa obtaren t;ar ftubbe= etter röjfeln-ätt,
>’|?ota bevwib owågertigen bibet;åttaå, famt befonmta åt ftg
’’anjlagen, unber Soöfjtbparätt, ben för beraö bet;of nbbiga
”(Togåtittgång, fommer oå, bereji fåöane å någon recogni=
”tionö=|log finnas, oå; beraå områbe e; reban är beftämbt,
”betfannna att, innan tmöerföfningen om S3ntfetö behof
”företaget, af 2anbtmätaren meb ötronosgogbe oå; 9cämnb,
”i IBwfåägarenå odh Dbtarenå närwaro, famt på ben feb*
”narcS befetfnab, föreftåå oå; utfiafaS, oå; feban afåiöngt.
”SOTa/:tå 33efattningshafwanbe faftftättaå.”
”©å wiba på be reban affattabe refögnitionösffogar fe”berntcra
tittfommit någre för 83rttfenS väfning antaggbe
XLVI
stattin ff ottets
”torp ocf? oMingar, font itfc ävo aftagne ocf; bejfrifne; få
”böra armen bepe, innan unberföfnittgen f?er, genom SJrufé*
”ägarenå förforg afmätaå ocf) beffrifroaå, enteban be, en*
”Vigt ?.:bra ^uttcfen af 31. St:rå författning, (fola litet»
”bertill erforberligt ffogéfång af bpggitabéttmmer, bränffc
”ecb ftängfel, förufen förbef;åHaé, ntom ben för SBrufeilå
”6e()of nöbiga |Tog, inett lifroäl böra fontina i berafniltg roib
”Sfattläggningen af bett SÖrttfen rittfattanbe ntarf, berell
”be icfe reban äro roeberbörligeit ffattlaggbe; — —
©enom berörbe författning är fafebeö reban förortnabt,
att fittbbe* efter röjfel*rättS*beuitltart ffola bibet;åttaS
eif; uttber 23oblbt;a*rätt ert;åtta bett för beraö bebof nöbiga
(Tog. £)cf> font på innet;afwarnc af fabarte lägenheter beror,
att a bent föfa jTattläggning, ocf; följaftligen minna agans
be rätt, Inuarentot något (imber af fÖrfattningarnc icfe ntos
ter, famt för öfrigt npgbcrörbc .ftongl. Ätntgörclfe beftäm*
iner ben rätt orf; orbning bent berroib tifffonmta och i af*
feeitbe bmarpa be funna, i I;änbclfe af befogenhet, braga
roeberböranbe GnibctemcrfS bcflut imber Åongl. S0?a;:tö
n.lbiga pröfning;
få bar UtlTottet anfelt ofmamtänmbc motion itfc för*
anleba titt någon åtgärb å 3t. St:rö fiba.
2Dcn 17 September 1829.
’
ä?etönfanten, 9?:o 258.
XLIX
‘tftio 258.
Ut(atanbe, i anlebning af erljdllcti ^cerremi§ a
lltffottctö' £3etdnfanD£ 9?:o 181, r6ranbe
Majoren oon Steijerns unbcvb. anfjdllan f>o£
S\. SDIaj:t om ewdröeltg fFattemanna ratt
a 2-.ne imber ©tar&p ^tmgögårb fpbanbc
Sdgen^eter. (3. st.)
$Bib UtfFottctå Berörbc 23ctänfanbe, hvaruti yä anforbe
ffäl UtfTottet föreflagit: ”att, fSfont cn hittig crfättning ät
SDlajoren oon Steijern för bet arbete ocb be fojlnabcr t;an ä
©tarby Äungögärb nebtaggt titt bep förbätfraitbe oif; britts
gaube i bet fTicf ben nu bcftitneö, 3t. ©t:r mätte titters
fanna bouoin ocb banå rättö innehafware ben förmän,, att
yä en tib af 20 är räfttabc ifrän nu waranbe arrenbetö
flut, innetjafroa ocb begagna 2:11c af SOTajoren obtabe Säs
genbeter, 28alta Slätten ocb .§crrfjö ftngen, emot
ben ränta tilt bronan, font reban ftnneS befamnta äfatt”,
bafroa anntärfningar inom 3:nc Sfiföfiättb blifroit gjorbaj
nemi. inom Jpögm. ^5räfte*@tänbet af öjär 33i(feyen
■Tector Wallenberg, Jperr S3i)?oycn Tector Thyselius, jperr
hector Kinnander ecb J?crr brötlen Grevillius, bwilfa
förenat fig beront, att antingen ben af Utfrottet föreflagne
tib, btnarttnber S)?aior von Steijern ffttlte äga biéyoncra
nyfmämnbc Sägenbeter, emot nu äfatt ränta, borbc utjiräc*
faö, enligt ben uti Sfteferwttionerne ntib 33ctanfanbet frants
ftällba metting, tilt 3o är, fäfottt ben tttinjia belöning
utan fttnbe tiltbela ©fajorett von Steijern, fä rciba titan
utöfwer erfattning för f;roab batt yäfoflat Ggettbonten, mils
le bcreba bottom nägon förbet, eller ocf fä Majoren erbälta
4 33. 4
L
©tat$sUtffottet$
en förlängning på Aung§gårb$:arrenbet, fafom bet för när*
roaranbe ar, pä i5 är, räfnabe ifrån flutet af nu waran:
be Slrrenbe; uti Ijroilfet alternativa mebgifroanbe en flor
bel af Jpögtv. ©tånbetö öfrige fiebaniöter injiänttj — inom
SfBälIofl. 33orgare:©tånbet afJprrSantesson,Ståhleod)
Ålund, af fwilfa be 2:ne förffnämnbe lifalebcé yrfat befttt:
ningörättenö utffräcfanbe till 3o år på be 2:ne Sägenfieferne,
men ben fenare anfelt UtfTottet böra närmare utreba för:
bållanbet bets nteb £inne:gabriFen i Söabjiena, bmaré un:
bcrfjallanbe dittills marit ett åligganbe för innel;afmaren af
©tarby Aungögårb, ilten fjmarö bibeljallanbc mcbclft bibrag
af ©tatcn anfågö ej roibare bora äga rum, belg ocf b»™
i affeenbe på SRaforen von Steijerns erfattning för be å
lägeitbeternc uppförbe 23yggnaber förfjållaö ffall ro ib befaitt:
uia3 afträbanbe till ©talen} i broilfen ffflnämnbe ont:
flänbigbet dperr Noreus uteb öperr Ålund fig före:
nät, unhcr yttranbe tillita: att, om Sltaioren von
Steijern genom io år§ reban tillgoboniuten beffttning af
ben oblabe jorben blifvit för Föjinaben ocf; inöban berroib
gobtgiorb, ef enS ben af UtfTottet tillflyrfta befxttningörätt
på 20 år emot beit årliga ränta, forn, enligt förut ffebb
fTattläggttiitg, är Sägenbeterne åfaft, borbe bifallasj fallit
inom Jpcberro. 23onbe:©tånbet af Jacob Peter
Andersson ocf) Anders Pehrsson från öftergÖtl)lanb3
£än, att ifråggroaranbe oblingar utan allt troifroel
reban ffulle leninat Majoren von Steijern full erfattning
för broab (;an berå påfoftat, enär jorbmonen i benna ort
more lätt brufab ocf) »manligt fruftbäranbe, ocf) att befi:
utom ifrågaftållbe Sägenbeterö affTilfanbe från fiielfroa Ättngé:
gårben fTulle för benfamma bofiva ett menligt inflytanbe,
fåfom berigenom bliftvanbe i fafitab af erforberligt böborb,
broilfet åter fTulle föranleba till bet för Aronan påräfnabe
SBctänf anbe n, 3f:o 258. LI
dfungSgdrbösSlrrenbetS ncbfdffaitbe. Scb bafma en (tor bet
of Jpeberw. ä3onbcs(»tänbefå i?ebamöter bärt iaftämt.
Jpwab nu forft angår fjctfroa bufmubfafen etter frds
9on, antingen biöpofftion af gägenfceteme 2Sa II a fl ät ten
,ocb ööcrrfjoängen (Tätt emot nu maranbe ränta fortfas
ranbe dt 9)?a jaren »on Steijern upplåta^ pd wiff tib efter
Slrrenbeté utgång dr i833, etter benoni bcmiljaS prolons
galion bd af be mittfor, bmarunber Majoren för nännas
ranbe innebor beta SungSgdrben tittifa ineb nämnbe £ä=
genbctcr; fd eburu, wib ämnets t;ttcrligare pröfning, Uts
(bottet, af be gjorbe anmärfningarne mib förra 23etänfans
bet, itfe funnit antebning, att frångå befi förut bttrabe öfs
mcrtpgelfe, att S9?a;oren nott Steijern gjort fig förtjent af
F)t. 2t:rö wälmilja, bär UtfTottct lifrnäl meb bänjtgf titt be
otägenbeter forn för ÄungögdrbenS brufanbe på bet beta
(Fulle, enligt bmab i anmärfningarne blifmit pttrabt, mojs
ligen Funna uppFont lita genom SBallafläfteits? ocb ^errs
fjöängenS afjFiljanbe fran fjel fm a Äungågdrben, jfolat,
meb änbring af befi förra tittffprfanbc, roörbfamt bents
ftätta:
att, fdfout en lämplig uppmuntran dt Majoren von
Steijern, 3?. <St:r maga tittcrfänna bouoin ocb bans?
rättå innehafware ben förmon, att, wib utgången af nu
mctranbe 2lrrenbc, tittgobonjuta en förlängning i Sons
traetet beröm pd io dr, ocb falcbcS imber berörbe tib
bela ÄitngSgdrben jemte be ifrdgawaranbe Sägenbcterne
38 alla fl ätten ocb ^errfjöängcn ptterligare, imber
lifa mittfor font lin, obetabc imiebafma ocb begagna;
böranbcS wib benna ttppldtelfe i öfrigt iafttagaS be fäs
ferbetS smätt, font mib bortarrenbcranbet af dfroitanö
Safiigbeter, i affecnbe pd lagliga bäfben, wärben ocb
jfötfeln beraf manligen ega runi.
IScträffanbe dter frdgan om 23bggnabernc, forn d ni$s
LU
©tatå*UfFottcté
nämnbe Eägenbeter af Majoren von Steijern blifmit tipp*
fatte eller än mibare funna uppfatta^, få får Utffottet, »ieb
åberopanbe af befi förra pttraube, tidifa upplpfa, att bet
meb Majoren von Steijern afflutabe 2lrrenbe*@ontracfet
icfe innefjåtter att ban, efter SIrrcnbetibenå flut, ffafl mara
berättigab tid erfattning för be möbor ocf; otnfofinaber ban
tift dhmgögårbenö förbättring må bafma anroänbt.
©å mät inom Jpögm. $)reftc=©fånbet af Jperr
tector Kinnander, font inom SBätfofl. ä3orgare*©tånbet af
jjerr Ålund, bär blifmit begärbt att milforen för tinnefa*
brif&rörelfenö bebrifmanbe ocf) förbådanbet meb affafinin*
gen beraf ut. m. måtte fullflänbigare upptpfaö; men enär
gabrifenö fortfatta bebrifmanbe är ett mitfor för innebaf*
matthet af Slrrenbet utaf fjetfma dhmgögårben ocf) ben af
SWajor von Steijern mcrfjlädbe npobling, fmarföre belo*
ning tidffprfeS, är en berifrån ffilb fråga, bär Utffottet
funnit be af banblingarnc inbemtabe ocb i Utffottetö 23etän=
Fanbe 9?:o 181 mcbbctabe unbcrrättetfcr, om fättet broar*
på gabrifen fortfaranbe bebrifroeé, mara tidfpdefigöranbc
för bcflutö fattanbe i förcmaranbe bänfecnbe.
£>en 17 (September 182g.
Sfefemttoner.
Sif öjerr ©refme von Schwerin, font, i bfmerenöffäm*
melfe meb broab Utffottet i beft förfla 23etänfanbe i betta
ämne pftjraf, anfett ftg icfe funna, emot be år 1810 afSf.
©t:r lagba grunbcr för bispofttionen ocb förmaltningcn af
kronans gaftigbefer i admänbet, tidjfprfa, att ©tarbp
ÄttngSgårb, efter nu maranbc SIrrenbeö flut, i annan orb*
ning än beit font af Ä. SD?ai:t ocb @t:r reban finnes
föreffrifmeit, marber å npo förarrenberab. Jperr ©refmen
bär berföre, för ftn bel, tidffprft, att, meb rättighet för
33 c t ä n f a n b e n, 9l:o 2%. Lill
Sif a jaren v. Steijern alt, efter tet nuroaranbe 2lrrenbet$
utgång, få imtcbaftva ocb begagna te ifrågafotnne 2ägen=
betente SöallajTätten ecb öperrfiöängen, afffiljbe ifrån
©tarby Äungégårb, yå fatt Utffottet reban föreflagit, ben*
na fcrffilbta förmon för Majoren bättre måtte ittfiräcfaö
tint 3o år, bwilfet tillita öfroerengfiämbc niet ben tit font
för Ärono=2trrenben i allmänhet blifvit faftftärtb.
•(jäntti bär öpcrr ©omyroffen Heurlin inftäutf.
Sif öjerr Gommcrce*3låbet Santesson:
£>e fPäl jag anfört uti ben Stefereation, font åtföljbe
©tatS=Utffottetö förra betänfanbe öfroer betta ämne, unber
3?:o xör, för en förlängning af ben tit Utffottet bå bette
tillflyrft af blott 20 år, för öfwcrlemnanbc nyttjanbe rät*
ten af Uttägcnbeterna unter ©tarby öfungögårb, be*
nämnbe SBallaflätten ocb Jjerrfjö*ängen, åt Slfajorn v. Steijern,
till 3o år, anfer jag mara lifa talante för, att ben
tttt af Utffottet, uti firar yå te inom 31. ©tånben gjorbe an*
tttävfningar emot naumbe 33etänfaitbe, i ftället tiflffyrfta 10
åré ^rolongationötib yå bela arrenbet af ©tarby öhmgögårb
niet tillböranbe bemman ocb lägenheter, fbränbraö till i5
år; för att i någon mott motfinara birat bennet affeö, en
billig crfättning för bet af SD?ajfor v. Steijern neb*
lagba arbete ocb foftnaber till åfungégårbenS för5
bättranbe ocb bringanbe i bet gota fficf ben nu
befinttcé; ocb benna min färffilta mening ber jag måtte
font referratioit få åtfölja Utffottetö 33etänfanbe till 3t.
.£>. ©tanber.
•Jjtrarout fig förenat äftren Jjerr ©reftre Hamilton,
Jjerr 33iffoyen Soctor Wallenberg famt Jgerr grofelt
Grewillius.
LIV
© t a 16*U t ffo 11 e t §
9?:o 259.
UtidtanDe, t anlebnimj eif n>åcft motion om fritt
©pcifdtt å Nummerlotteriet, i f>dnDclfc beit»
na Sndttning fomine att btbcf;dllaö. (3. a.)
(Wenont protocott&Utbrag ben 11 :tc ftfil. 9}?ai bär äöätlofl.
23orgare*©tånbet titt Utffottet remitterat ett af Jjr Ekerman
afgifmet Memorial, broaruti, ba ©tånbetä pluralitet
bcflutat, att 9?itmmer=2otterict ytterligare ffatt fortfara, od)
uti broilfct beflut be öfrige rcfpectioe ©tånben möjligen ftin;
be beltaga, öjär Ekerman, uteb aitlebning bcraf, att, få;
font |fäl för benna 3wättningå bibebåttanbe, blifmit an;
förbt, att man icfe borte betaga be fattiga od) minbre be;
ntcblabe, broilfa bafma fa fa njutningar, att lycia på £ot;
teriet, framftättt ben motion, att SL ©t:r måtte l;oé
9)?aj:t i unbcrb. frambära beit önfFan, att, på bet benna
be ©pelanbeö njutning må icfe attenafi blifioa ftörre utan
äftocn wittfigifmanbe, ©pclfättet bäbanefter ej må mara
unberfajiabt någon injfränfning, fantt något gobtycfligt
förbub af n#a nuutror ej mera äga rum, berigenom eitbaft
Snrättningenö, men ej be ©pelanbeS minft more beräfnab.
Utffottet, font från £>. 33onbe;©tånbet emottagit
en motion af 9tiföbag5 = guttmägtigcn Anders Danielsson
från Crlföborgö £än af enaf>anba inneljått, etter att,
i fjänbclfc 9?uiimier=£otteriet tvarbcr af Sfifeté ©tänbcr bi;
bebåtlet, ©irectionen må tittförbinba# att fpela ärligt, i få
måtto, att rättigheten, att före 2ottcri;bragningarnc för;
bjuba ©pel på tvifla nutnror bäbanefter attbeleö må tipp;
böra, b<*r titt beftvaranbe bäraf ffolat mörbfamt anföra,
att bå, genom 9lummer;£otteri;3nrättningen$ bibebåttanbe,
en årlig infomii;fuutma af 60,000 St;br är af Si. ©tän«
SSetänfanbcn, jlfco aSy.
LV
ber för StatgsSBerFet infiFT nälla SFifSbag påräfnab, famt
motionärerne ej uppgifmit något fatt att förmifja Staten
om benna funima, i bänbelfe S?otteri*rörelfen, genom ett
föränbrabt friare Spelfatt, fFulle utfarta meb forluft, Fan
UtjFottet, bå bärtin ytterligare femmer, att £ofteri=©ires
ctionenö rättighet att förbjtiba mifla nmuror, emot åtcrbä=
ring af infatfen, är till be fpclattbeS efterrättelfe allmänne*
ligen fungiorb,
imber närmarattbe förfjållanbcn icfe tilljFyrfa ben af 9J?o=
tionäreme yrfabe föränbring i nuroaranbe fpelningSfätt.
Jörcilfet UtjFottet (Fotat titt fmar mörbfamligett anbraga.
©en 17 Sept, 1839.
SXeferM tioner.
Sif Jpr Ekerman, font åberopat bmab IjanS cd) 8tifS=
bagésguttmägtigen Anders DanieJssons motioner i ämnet
inncf)årra, ineb tillägg, att t£>r Ekerman anfåge bet ej
mara Staten märbigt, att gntnba fina infomjlcr på en in=
rättning, font berebbe £D?cbborgareS unbergång.
Äroaruti injiämt r SommcrccsSFåbct Santesson ocjj
öjär ©om=$roften Heurlin.
Sif öjr Sanccrii^SRåbet von Hartmansdorff, font Otts
fört: ©S d£>r Ekerman önfFat, att bans ferffitbta mening
borbc, fåfom referoation, till SlifSsStånben åtfölja UtfFot=
tets 23etänfanbe, anfer jag mig böra yttra, att jag millers
ligen infiänmter i ben grunbfatté Dan ttppfiällf; ocf) att jag
ide gifmit min roff bertill, att SmenfFa golfet fFulle tilt
någon bcl gntnba ftna SfatSdnfotnfier på fåbana tillgång
gar, font Spelroinff. S5?en feban fåbant blifmit af9f. ®f:r
genom 9?ämnb afgjorbt, F»r jag enbajF af benna grmtb
anfelt mig böra indämma i UtfFottetS ttu afgifna till|lyr*
Fanbe.
©tatö*UtffottetS
Sif telina tanfa anmälte J?r ^rollen Grevillius ftg
ccf mara.
9?:o 260.
Utlätanbe, i anlcDning af -£)errar $uKm4fti«
geé i 9\tfégdli>é*£ontotret fyemftdllan, att
tippfommanöe l&neéefparinciar unber OSa*
cancer matte fä amndnbaé till unberfloö för
€nfe* odj s33upill*£af5an DerfMbeé.
(?V?:gS=2[.)
Uti ©Frifmelfe till ©tatS*UtfTottet af ben 2 jtjil. 3Ui
Ii, f;afma .Ocrrar gutlmäftige 5 3tiF3gälbä=@ontoiret, i an*
lehning af @oitiinis3farierneS beröm gjorba anhållan, anfett
ftg böra meb fäfiab uppmärFfainbet på en för nänmbe
SBcrFS ©mbetö* orf> gjenftemän ganffa roigtig angelägen*
bet, boS Utffottet anmäla ben ininbre förbelaftiga ftädning,
bmaruti 3tiFégälb3*eonfoiret3 GnFe* ocf) $}upill*@al;a ftg be*
finner, faint bermib tillifa uppgifma ett för|Tag att ben*
famina i någon nion förbättra.
(Snligt 1828 år3 afflutabe StäFenfFaper, utgiorbc Sa3*
fans, mib famina arö början, inbalancerabe ^Behållning ,
fonber etc. tillhopa . . . 3i:br 31/375: 9. 1.
imber loppet af året influtue
räntor 3t;br 1,216: 3i. 8.
famf belcgarenaS
tilljFott å 2
procent af £ö*
lierne . 484: *9- —
*,701: 2.8.
£ran3p. 1,701: 2,8. 21,375: 9. t.
/
23 etänf anten, 9?:o 260. LVU
Jtranép. 1,701: a, 8. 211,375; g. 1.
®«remot ut6etalb<
Vcnftoner . »,553; 24. —
anbra utgifter 10:40.— c
———— 1,564: 16. —
få att tinöer året blifroit ett litet öfiverffott
af » 36: 34- 8.
28ib iniic»varanbe Sr6 ingång, »vifabe ftg få*
lebe? en ^Silning i fonben m. m. af 3t:br2i,5n: 43. g.
och har »nan förhoppning att benna fonb Fouimer att ijfaé
meb »ooo 9F:br, forn aflebna £>entoifelle Jerman, genom
ännu icfe laga Fraft=rvunnet Stejiamente, förärat Saftan. —
gonben? affallning och be årliga tillffotten äro bocf nu
mera allbele? otillräcflige, att betädfa Sagan? utgifter, c*
mcbgn bets ofivannäinnbe 1828 år? ^3en|ton?*belopp hör
påräfna? att fullt utgå, och bel? begutom imber året teilan
aflibit en Sommiéfarie och en .Sammaröräng, bivilFa?
efterlemnabe Snfor äro till ^enftoncr berättigabe; och bå
ben bärroib uppfommanbe brift Svårligen fan fylla?, ont
äfiven Saga=2)elägarne öfabe bera? litt ivaranbe årliga,
nog brpga hibrag meb hälften, I^voilfet bocf, tvib ben etta
fFilba (läUniitg, hvaruti många af bent ftg befinna, h»var=
Fen fatt meb ffäl begära? elfer »vänta?, få (fulle ingen
annan utiväg återfå till fttflgöranbe af Sagan? utbetala
ttingar, än att tillgripa Sapitalet; ett (leg, fwilfet, tnS
hättba, fnart nog förbi: till intet göra hela änbamålef meb
benna genom SRifef? ©tänber? frifojlighet ti lif omne ©tif*
tel fe. Snär härjemte tage? i betraftanbe, att allt flera
fivårigheter yppa ftg »vib utlåning af Sagan? gonber, meb
behörig fäferhet emot fep procent, få att, genom lägre
ränta, en icfe ringa minffniitg i 3nFont(lerne fnart nog
lärer inträffa, och att en flor bel af i Sagan beltaganbe
gjenfleinän? ålber och fjunighet gifiva afl anlebning befa*
LVII1
@tatS*UtffoftetS
ra, att spenftonerneS antal fnarare femmer att betpbligt
öfaS, än i någon mån minfFaS, famt att beffc, tnpilfa nu
utgå meb I af ben ajfibneS i lifStibeit innetjafba Sön, bets
icfe funna minffaS för bein, font nu, i grunb af SPcnftonS*
23ref, åtnjuta bent, odf» bets titt icfe ringa bet uppbäraS
af (Snfor ori) S3arn i beit åtber, att spenffoncrticS utbetal*
ning i en längre tib utåfte påräfnaS, få roifar ftg jjnrdtt*
ningené (fattning fa bcFpinmerfam, att befi upplösning är
att befara, bereff något bibrag utöfmer bet, font nu eger
runi, icfe fan titt inrättningens förmån berebaS.
Scfta förfjåttanben fjafraa ferrat- guttinäftige anfelt
ftg böra titt UtffottetS befjertanbe anmäla od) berjeinte meb
fttt förorb unberftbbja bet af Sontmifjarienie, å egne od)
öfrige (Sa|Ja=£>etägareS »vägnar, uppgifna förflag titt in*
rättningens uppfjjelpanbe, att nemi, 3fifSgälbS*Sontoiret3
(Sitte* od> ^)upitt*(Saf5a måtte få, i liffjet meb fnvab font
eger ruut i töanfen, tittgobonjuta be »eib inträffanbe va*
cancer uppfommanbe 2öne*befparingar, meb afbrag lifroäl
af ftjia tjen(fe*graben, i anfeettbe titt ben ferffitba aflöning,
font för eptra tjenfigöping i benna grab inom SfifSgätbS*
(Sontoiret befiåS.
©fter öfroermäganöe af benna Jpcrrar gultmäftigeS
frainfiättning; od) bå ej ininbre 33anfcnS (Sttfe* od) ^upitt*
(Safta, än (Sioil=©tatenS $Penftonö*inrättiiing få tiftgobo*
njuta be imber S3acancer uppfommanbe Sönebcfparingar,
tiar Utffottet
anfett ftg bora tittfiprfa, att imber föacancer »vib 3iifS*
gälbS=(Sontoiret uppfommanbe löncbefparingar »tåge, efter
afbrag af fnvab forn utgår tift eptraorbinarier, bmilfa un*
ber inträffabe tcbigfetcr förorbitaS tift tjcn|igörittg i ytter*
fia gråben, (Sitte* od) $uptfl*(Safjan bcrffäbeS tittfatta.
2>cn 17 ©ept. 182g.
33 e t ä n f a n b cn, 9?:o 261. LIX
3^:0 2C1.
UtldtctnDe i anfcDning af 9ii0éDag&§uIlmåfti«
gen Wijkmaus liTottoix, att «f)eDcrtr>årDa
Q3onDe*@dnt>et3 ^cDamotcr matte utan be»
tätning ervalla 123 exemplar af @tånbeté
tvpefta ^rotocoll fou tnncwaranöe fKibsDag.
(9t:gé=2l.)
5tifs>öagås$uttmäftigen från Upfäla £att Casper Wijkman
pär ()03 Jpeberroärba ä3onbe=©tånbct pttrat, att bå
äBättofl. 23orgarc=©tånbet3 2ebamötér från StifégälbösGom
toiret fojfnabSfritt fjaftva erhållit tvpefta cpcmplar af atla
inom 33orgare=©tånbct roäcfta motioner, Jpcbcrroårba 23onbe=
©tåitbetö roib början af StifSbagen fattabo beflnt, att pre*
numerera på broar fett exemplar af ©tånbetö $rotoeoff e=
gentligcn grunbat ftg på ben förmoban, att Sebamöterne
af be öfrige 3tifé>=@tånbeit (Tutte, tift linbring i ©tatcnS
utgifter för trpefningen, lifatebeö prenumerera på broar fftt
exemplar af beraö ©tånbä sprotocott, ilten fabant icfe babc
inträffat, ocf) bertia jemroäl fomine, att 23ifjanget tift
famttige 9tifé=©tånbenö sprotocott utbelabeö fofinabéfritt tift
atta ©fånöö Sebamöter; fa fann Wijkman ftg förantåten
roäcfa ben motion, att Jpeberroärba 33onbe=©tånbet, nieb
befrielfe från begifroanbet att prenumerera på ©tånbetå
sprotocott för benne StifSbag, måtte, utan betalning, crpål=
la (Stt bttnöra tjugufem exemplar af be famina.
Senna motion, i bmilfen Jpeberroärba 23onbe=©tånbet
allmäntigcn inftämt, är roorbett till ©tatö=Uf|?ottet rcmit=
tcrab.
3 anlebnittg bäraf, anfer UtfToffet ftg böra albraförff
LX
<3tat8*UtfFottet3
upplyfa, att, feban Jpeberroarba 23onbe=®tånbet roib 9?if5=
hagens början lemnat UtfTottet bel af @tånbet3 fattabo
23eflut, att broar orf; en £ebamot fFnffe roara förbunben,
att prenumerera på ett exemplar af ©tånbetS ^Jrotocoll för
inneroaranbe 0iiFSbag, få ha be Sftif3bag6*^u[lmäFtigcn från
SöefiernorrlanbS Sätt, Strindlund, uti en fjoö Jpebcrroärba
S3onbc=©tånbet gjorb motion, forn tilt ©tat3=lltfTottet blif*
roit remitterab, hcmfiältt, om ide nu, lifafout roib förra
StiFSbagen, ©tånbefS Sebamöter Ftmbe erhålla beraé ©.reuts
plar af berörbe ^rotocolt tilt nebfatt prié emot bet, för
hroilfet exemplar blifroa att tillgå uti S3ofbanbcln; od) ba=
be UtfTottet, uti 23etänFanbe 9i:o 24 (4 ©arnt. 1 SBanbet,
p. 63.), forn af famtlige 3TiF3=@tånben är roorbet bifaltet,
på anförbe fTäl, motionen i få måtto tiltfiyrfr, att för be
exemplar af ifrågaroaranbe ^rotocolt, a broilfa Jpeberroar*
ba 23onbe*©tånbet6 £ebambter prenumerera, blott (Tutte er*
läggaö £roå trcbjcbelar af bet belopp, broilfet, fåfom alt*
mänt gältanbc pris för fjroarje ari uti SSofhanbetn Fomine
att fafiftältaö; roaranbeS ftfJnäntnbe allmänna prié, enligt
UtfTottetS förflag uti töetänFanbe 9F:o 23 (4 ©ami. 1 23an=
bet, pag. 62), forn äfrocn af famtlige 9tiFS*©tånben blif*
roit giltabt, beftämbt till @n (Tilling 23:co för arFet. 9£ib
hroilfet förhåltanbe, och bå UtfTottet inhemta! tillförlitlig
upplysning beröm, att SBällofl. 23orgare*©tånbetS £eba*
möter ide, på fätt 3)?otionären förmält, erhålla utan
ferfTitb betalning be roib inneroaranbe STiFébag hoö nyft*
näntnbe 3iiFö=©tånb gjorba, från trydet utgifna fDFotionerj
UtfTottet anfer ftg böra titlftyrfa
att Casper Wijkmans ofroanberörbe Sftotion lemnäs u*
tan affeenbe,
©en 17 ©ept. 1829.
23 et än fant en, 9f:o 9.62.
LXI
‘Dcto 262.
iltfatanDe oftt>er «£)err Rosenblads, Bernhard,
f;o3 ^)ogf. 9v. odj 51. gjocDa motion om
penfton fot afl. Dfroer*£ommtéfawn votD
©en. 51éfijtance*£ontoit’et P. A. Heyderichs
efterlemnabé €nfa. (3fcgs*9i.)
Sia UtfFotfet fiar btifmit retnitterabf ett anföranbe
tia Jjböglofl. 9t. ocb SlbelnS protocott för bett 21 fiflt. 2tprit
af .£err Rosenblad, Bernhard, beri föreflåS, fltt foill bå
nyligen aflebite £)froer=(2ommi3fanen ro i b @eneral*3lSjtflance*
Gontoiret P. A. Heyderichs eftcrtemnabe Gnfa utaf2Ber*
tetå <5itfe*Gaf?a enbafi får, fåfom penfton uppbära Qtt butt*
bra åttatio Stifébaler, benne måtte, i anfeenbe tia mannens
förtjenfter, berittöfroer tilläggas en penfton af JFrebnnbra
tjugo 3?ifSbatcr på 3tifSgälbS*GontoiretS ©tat, ecb bon få*
ntebcljf fontina i åtnjutanbe af 5oo 9f:br penfton elter e*
nabanba belopp, font ettälbre 23anco*GomntiSfarieS, elter
.6ftöcr=(iommiöfarien Heyderichs roeberlifeS, efterlentnabe
(Snfa får, fåfom årlig penfton utaf 23anfettS Gnfe* od)
spupia=€afa uppbära.
Uti bet utlåtanbe öfroer berörbe motion, öjerrar ffuft*
ntäftige i 9tif#gälbS*Gontoiret, efter UtfFottetS anntoban,
afgifroit, bafra .Orr guamäftigc roitSorbat afl. :6froer*@om*
miSfarien Heyderichs fFicftigbet ocb nit, ocb berjemte upp*
tyff, att bemälbe Heyderich, font, ben 19 Sötaji 1806,
från 9FifSgälbS=Gontoiret, efter 16 årS berömroärb tjenjf*
göring berftäbeS, blifroit flpttab od) beforbrab tia en éf*
roer*GommiSfarie*fyfIa i ©eneraI*2léftf]ance*Gontoiret, nteb
bettna tjettffgöring titt ftn bett 6 jtfil. gipril ititräffabe bob
fortfarit; ocb banö cfferletmtabe Gnfa utaf ©enerat*
LXII
©tat« *Ufffbttet«
9t$ftjlances©onfoirefS enffilba Grufe* ocf) ^5upiflf*©ajja font*
iner att Åtnjuta en årlig penfton af Grttbunbra åttatio 9tiB=
baier 33anco. Scb inbämtaS utaf FSoupptccfnmgen fanit
arféf?ifte3*!snjfrumentet, bmilfa btmblfngar i SJrauåfumt
öro #rr gutlmäftigeé utlåtanbe bifogabe, att £bfroer=6om*
mifarien Heyderich bott barnlös, 64 år gammal, odb att
GrnfanS bebåttning, enligt arfjfiftet, uppgår tilt 3oo5 9t;br
47 f. 4 r:fL 23anco.
5Då tift grunb för motionen, är morbetåberopabt, att
cfmersSommiöfarierne i ©cnerat=2IfJftance=C5ontoiret (Tola
mara »eberlifar incb ©omnttéfarierne i SBanFen, odb fåtc*
beS äfroen roeberlifar meb SontmiSfarierne i Stifägälb&Cion*
foirct, l;ar Utffottet anfctt fjg Böraupplpfa, att ©onimiöfa*
rie*6eflättningarne i 9fiF3gäIbé*@ontoiret, fåfom mera roig*
tiga odb anfmaröfutta odb meb brcitfa ftörrc Söneförmåner
jemroäl äro förenabe, ega framför éfwer=@ommi£>farie=
©pjlorne i ©enerat *2r8ftfiance*©ontoiret ett gifroct före*
träbc.
Utffottet anfcr på grunb bäraf, att afl. £froer*©ont*
miéfarien Heyderich* ©nfa idfe fan förås uti famina Slaf,
font Gsnfor efter ©ommifarier i SBanfcn etter Stifégätbé*
©ontoiret; — oef) att från förbåttanbct meb penftonerne
utaf 33attfcn§ ©nfe* odb $pupitt=©afa, få mptfet minbre
bör funna bemtaS någon grunb för bejfammanbet af pett*
fioncnte roib ©eneral*2If?ifjance=©ontoirct, font ©nfor odb
Sjartt efter ©oittiittéfarier i 9?iBgätbö=©ontoiret utaf ©nfe*
odb $Pupi(I*©a£att berftäbeö ttnbfå i penfton blott 25o 3t:br
etter bötftcn af ben penfton, bmaraf i S3anfcn en ätbre
©otiimiéfarieS ©ttfa meb etter utan barn foutiitcr i åtnju*
taube. — Sd) enär Iieyderichs ©nfa får, i förbåftanbe
titt ben Sön, font mannen i lifstiden imtebaff, åtnjuta pens
23 e t ä n f a n b c n, 9?:o 263. LXIII
fren utaf ben, genom SI. ©tänberS frifeftigfjet bilbabe
Sufe* ocf; 93upid*@af5a, —
finnér Ut/fottet ftg böra motionen t)dt ocf) bådet afjlprfa.
£>cn 17 Sept. 1829.
9c:o 2Ö3.
Utlåtande/ angående ifragaffallö ^enfton for
nu mera framlidne Cn af Svifetö herrar,
3uflitte*®tatt^intftern m. m. ©refroe Fr.
Gyllenborg. (U. 31.)
©aiuteligc refpectioe 9tifé!*<2tånben bafroa tid UtfFoffet
remitterat Ä. fDtajitö imber ben 8 näfil. 2Iugtt|fi tid 9b
©t:r aflåtnc Stab. spropofttion om spenfton för öj>r 3'ufiitie*
@tatö*9)?inijlern m. m. ©refioe Fr. Gyllenborg, i bänbel*
fe f)an fomine att lemna 9fifctå tjenff innan uppnåbö 65
årå åtber.
(Senom öj. Speed., öpr ©reftoe Gyllenborgs, ben 18
i berörbe inånab, inträffabe bob, bär roal frågan ont fant*
ina ^enfton förfadit; men bå UtfFottet, roib ben öcrföritt*
nan ivcrfftädbe banbläggningcn af betta ämne, i betraf*
tanbe af öpr ©reftoe Gyllenborgs mångå ocb ntmårfta
Smbetöinanna*förtjciiffer famt på be öfrige uti Ä, Sftajitå
Jjögfibcrörbe 9fåb. spropojition upptagne ffät, anfett bifad
tid ben förcflagne ^Jenftoiten åt öjr ©refroe Gyllenborg
böra lemnaå, utan affcenbe på ben tib, font ännu åter*
flobo för f;an§ laga berättiganbe att femma i åtnjutanbe
af bela Sonen, fåfom spenfton, bär UtjTottet 1111 trott ftg
-Jböra tid 91. <2t:r mörbfamt Ixmjläda:
att, i ben bänbelfe 91. S?, ©t:r meb UtfTottet bela lifa
XL
öfroertpgelfe, fåbant ntå, uti ben unbcrb. SFrifrcelfe, forn
tit! (roar å SWaj.tS Jöögftberörbe 9?åb. $)ropo|ttion
fomnter att afIåtaS> af 5>t. ©t:r uttrpcfaS.
®en 19 Sept. 1829.
9t:o 264.
UtfcitcwtDc i anle&ntng af 9ttaj:té Sectoiga
Dtcmig ä M. 9ftaj:té SSefallningélfafroanöeé
i <2Bcflmanfanbé San unöerb. Ijemftällan an*
gåcnöc afdrifning af ett Sanöt*9WnterietS
forjlott till €uvf)ué*anfta(tcrna öerftåöeé.
(% si.)
S)Faj:t f;ar, t fanniianOang meb bcf? Stfåbiga ^3ropo*
fition ont SurbuSsafgiftcnS fortfaranbc intill näfta SiifS*
bag, till <3tatS=Utdottct, liiebctfl 9?åbig rentif, öfiverleitt*
nät £)ejt 23efatIningSbafroanbeS i äOefhiianlanbS Sän ttnberb.
bemjiätfan, att Stcrftoben af be niebel 2anbt=9tänteriet i
SBefFeråS förjFottSniiS utbetalt, för bet i näutnbe Stab år
i8i3 för Sältet inrättabe Gurlutö till oencriffa fmittanS
bäutntanbe, utgöranbe 5n 9t:br 3 fp. 8 r:ft., måtte tift
afdrifning bevniljaS.
2)Icn bå UtfTottet uti ä?etänFanbet 9?:o i55, angåcnfce
be S éfinerdotten gjorba biSpofttioner, blanb annat, i af*
feenbe på <StatS*2BcrFetS forbringar boS åtff'illiga SänS*£a=
jaretter, till ett belopp af 10,179: 36. 7, pttratatt, enär,
j be Sätt ber bejla (Tulber ej btifroit gobtgjorba, @urbuS*
afgiftcn ej utgöres till bbgfta beloppet 5 j?., utan blott
meb 3 titt 4 5 ff., Utffoftet ej Funbe tillfiprFa nteblenS af*
drifning, utan trott bent bora fortfaranbc balanceraS odj
förnpab ttnberb, anhållan ont beraS återgälbanbe gbraö,
fS
S3étftttfrthbcn> 9?:o 265,
LXV
få lärer feban betta tillfiprfanbe numera blifvit af Siifg:
©tStibcn gobfänbt,
»SL SD?a/:té SöcfallrtingSbrtfroanbeS i SBejfmarilanbé Sän
unberb. anbåffan om afdrifning af ben anbcl i berörbe
belopp, (nvarför SBcfimanlanbé Säng Sa^a ref fS* od) (Surs
|)iig=3nrättning fäfrar, ej teller funna bifaflag;
bmnroin unberb. anmälan, tilt froar S remifJen torbe böra
afgifioaö, ' ©en 19 Sept. 1829,
3}:o a65*
Utfåtaii&é t anledning af nscrfftdlt) granfFning
af fKåfettjfapcrnc ödj förvaltningen af t>t till
^lottorncé bef)bf utaf förvaltningen af @jo*
Ärcnöerne år 1826 lipplmtne ©tatsanjlag.
(It. 21.)
jtöitgt. görmaltningéng af ©jo^rcnberne tufuuibboF för
berörbe år bär blifivit utaf Äöngl. $animar*Siätten
granffab. Scb bå benolb förcfunitc anmärrnittgar föitt*
tua att, feban toeberböranbe jtg förflarät, i laga örbtiitig
afgöraå, bär Utffottct funnit bcfanmia icfe böra blifroa fö*
remal för bc(5 pröfning,
1 §*
<5ap»tat=3?äFningen utmifar följahbe förbållanbe,
©ebet,
SBalancerab ffulb ifrån Sr 1825 . B?:br 28,793: 16. —
©raitöp, 3!;br 28,798: 16. —
5
LXVI ©tat$-*Utffotteté
Srang).'. 9t:br 28,793: iG, —
Utgifter.
Sif ortinarie anflagcit:
Sill Slflöning . . . 4^2,872: \0. ia.
— glottang lmbpggnab
ocf unberfåll . . 387,264.:. 5. 6;
— gyringarncé imber*
fått ..... 2o,5oo: — —
— Siefe* od> Sracta*
ntentgpeimingar . 3,318:. a5. 8.
— Dförutfebbe utgifter 5,980; 14. 3.
— Gtpcnfer . . 2,5oo:  „
go2,4j5: 4-4*
gör år 1825 ort) föregåenbe år, imber
biwrfe titlar ........ 83 26. 2.
Sif influtne mebel för förfalbc briggs
©fcpp .... 108,429: 27. 10.
Sif anbrc för ferffilbe
befofanflagne mebel 48,208:, 7. t.
Sif 3nterimä4Iypbör
ben
.... . . i2,4i4: i 5. —
109,052: I. n.
Sif ff rifning:
SGärbet af in natura
crljållen Spanmål
orf 'SfattesSjära . 20,820: 40. —■■
famt ett wtbetalbt för*
(Tott, till (wart? å*
tergälbanbe tillgång
fafnaö ..... 23o: — —
2r,o5g: 4o. —
23alancerab befattning titt år 1827 . 5tq,ro/l: 35. 3.
eumina 9t;ör 1,724,380; 29. 7,
ä3«tänfanben, 9J:o 265. LXVII
Qr eb i t
23e()åffning
från år 182.3 . . 3l:br 290,331: 7. I0.
U ^ p 6 5 r b.
1826 årå @taté*anflag å io:be Jpttfs
nmbsSEiteln 1,071,314: 32. 3.
Sif inflntne 2)?ebel för forfalbe åt rigg;
Sfepp
246,482: g, 11.
Sill ferffilbc beljof anrcifabe niebel . 62,882: 22. 3.
3uterimS=Uppbi5rb  24/932: 37. 4.
23alance till år 1827  2.8,473: 16. —
©tunina 9?:br 1,724,386: 29. 7.
2 §.
3 affeenbe å förfaljningen af 4h'ig3=Sfepp, Btebomiå*
ningen för be berför inflntne niebel fanit återgången afc*
na fopet ocf) beraf föraitlebbe utgifter, fiar lltjTottet reban
afgifmit ferffilbtc Utlåtanben, fwaban allt feni uti ben nu
granffabe 9fcbogörelfen bennet) äger fautmanljang, bär icfe
upptagen.
3 §.
åftvenlebeé bär lltffottct uti befi Utlåtanben 9t:o i5i
& 253 röraitbe regleringen af 9tifé*©tateng iotbe I;itfnntb>=
£itcl yttrat ftg i affeenbe på be mibtagnc åtgärberne till
upp()anbling af ittlänbfft (SFcroirfe ocf; glottanö beraf för*
anlebbc ffulbfättning, fnvaban famina utlåtanben, i tnvab
betta ämne rörcr, åberopas.
4 §•
Sifa. niet> fruab föregåenbe åren ägt rttnt, baftva åt*
ffillige utbetalningar till eftra utgifter blifmit å io:be ljuf*
vmtb*£ifelnS anflag till oföruffebbe utgifter aimufabe till
@eucral*2lb;utantcn för Slottan, nemi. enligt Äongl, 23ref*
LXVIII
@f afå?Ut ff'otfef å
röet ben 18 Slprit 1826, titt gobtgöranbe of btWå forbran,
enligt ar 1820 inför -Sötigt. 3)?aj:t afgifwen itnberbånig
sitebomiåuing, 22? 3t;br 3 |J, 3 rft., enligt -Kongl, S3vef?
tvet ben 27 gulu fantilia år, tilt ertra utgifter tvib ©enes
rat?2Ib;utantå- ©fpebitionen, ernet itnberbånig rebowiåning
inför Äongl, äJfajit, 600 9t;br, ocf; enligt jxftberörbe -Sötigt,
Sörefmct, emot wänlig rebotviåning, Goo SR;br,
£>å Utffottef, i anlebning af bet utaf 9t, @t:rå åren
1825 od) 1827 förfantlabe Steviforer, anutärfte enabanba föra
bållanbc uti befi öfwer fantilia Stevifererå Söerättctfer, un*
ber b. 11 gebruari» betta år afgifne utlåtanbe 9t:o 62,
foreflagit, att enär, utom 8:be £-utfmub?2itelnå anftag till
eftra utgifter, öfrige vå Jpuftvub52titlarne amvifabe nies
bel böra wara imberfafiabe öppen reviftou, 91, ©t:r måtte
förnya beraS t;oS öl, 3)?ai;t mib förflutne Stifåbag gjorbe
unbcrb. anbåttan, att tveberböranbe, font af ©tatå?SÖ?ebel
uppbära förffotter, emot rebotviåning, måtte anbefallaå,
att berföre afgifma fpeciftfe pcb vcrifteerabe Slebogörelfer,
bwaröfmer bet SBerf, forn utbetalt mehlen, (Tulle !)afma till?
ftjn; finnér lltjlottet nu någon ferffilb åtgärb i affeenbe å
nyjtberörbe utbetalningar icfe wara af nöben,
5 §,
©eban öl. .kammarrätten ålagt Sfeviforen Lundmarker,
att nteb 120 9i;br 4» f. 2 r. löanco återbetala
ben erfattning fan i egenffap af Stebogörarc å ©aleafen
2Se(lerwif, imber i8t5 årå ©rpebition, fått uppbära för
befunne öftverffotter, efter afbrag af brifierne pcb ben bo?
noin tillfommanbe af|?rifningå=procent, famt vetta Utflag
munnit laga traff j få bär öl- 9J?aj;t, enligt £ef 9tåbiga
©ftifmclfe tilt görwaltningen af ©iö^llrenbcrna b. 24 Slug,
1826, af gunil orfj nåb eftergifwit benita erfattning, till
£3efänFanben, 9?:o 255,
lxix
fmarS gälbanbe Lundmarker, fafoilt maranbe i COUCOttrS;
tillftånb, uppgifvit ftg fafna tillgång, #anblingarne upp;
It)fa ide, att berörbe forbran blifvit i Lundmarkers cons
cours meberbörligen berna fab, bmilfett åtgärb Utffottet lifroal
fa mydfet bålbro anfelt böra bafma ägt ruin, font på
(abant fatt bet lagligen fttmiat »trebaS, burumiba tillgång
till meblcuö gälbanbe fttnnitS eller ej, bå enbaft i febnare
fallet afdrifning fptieS hafina borbt mebgifmaS, (jelft i förra
bänbelfen, ben betviljabe eftergiften egenteligen fomntit Lundmarkers
öfrige Grebiiorer till gobo.
9tågrc beftämba gntnber för afdrifning eller eftergift
af kronans forbringar ftnnaö ide ftabgabe, men Utjlottet
får i affeenbe härpå anmäla, att frågan ont fättet för af;
ffrifniitgarS utebbelaube, btvarofmer öl. ölammardSoflegi;
»ut, S\- ©tat?;(Jontoiret o rf; öl, ÖTaniuiar=3?éirtcn unber b.
28 geör, näfll. år gemenfamt unberb. Utlåtanbe afgiftvit,
är morben af St. 9J?aj:t, enligt ©ej? till bemälte öl. Gollegier
ttnber b, 10 Slpril famina år aflåtne 3?åb, ©frifwelfe, till
framtiba afgöranbe i Slåbcr tippjTjutenj od) tiHfiprfer Ut;
(fottet, i anlebning beraf, tillita;
bet måtte 31, ©t:r i unberb, anbålla, att öl. S0?aj:t mil;
le till näjtfommanbe ©täitberS pröfning ocfi afgöranbe
öfverlemna 5'örflag till allmän fiabga otti afffrifningar
i ©tatenå Släfendaper,
6 §,
Sif bet 2ån, bmilfct, enligt bmab 1827 år3 Sleviforer
anmält, genom öp. ©prell,, ©encraLSlmiralen ut. m. öpr
Orcfiue Cederström, mot görmaltningenS af ©jö^lirenber;
ne garantie, btifmit upptaget, till accorb&erfättningar åt
Officerare mib SlruteenS flotta, äro 320 0l:br afbetalbe
af anorbnabe SWcbcl å 8;be £ufmuö;£itelnS anflag till ac;
LXX
© t a t å 41t f F o 11 c 13
corbö=crfäftningar, få att bet återfiåenbe från &. glottanS
©filib balancerabc kloppet utgör 28,473 Siibr 16 fi.; od)
är af nyfmämnbe anflag vänta erlagb niet» i,öj2 gytibr 4
jj. 10 r. 83:co»
Sila meb bcmältc Steöiforer fan Utffottet bärvib icfe
unbgå att anniärfa, bet ål. förvaltningen af ©iös$rens
berne fåfont abminiffreranbe SBerf, blifvit flällb i anfva*
rigbet för ett Sån, upptaget för f. b. StrmeenS glottaé Sf=
ftccrareö väfning, att ©tatémeblen blifvit grauerabe nteb
betalningen af ben för famina Sån ntgåenbe ocb af St. ©t:r
iefe' påräfnabe räntenitgift, fanit att Sånetö återgälbanbe
är anruifl på ett anflag å 8:be J£>ufvub4Eiteln, forn åtinim
frone för betta änbainål fpncö otillräcfligt.
7 §•
Så flottans Stationers StäfcnfJaper fpecielt re bon) i fa
för be niebel, font di’, förvaltningen af ©iö=årcnbcrne
uppburit, men till ©tatiorterne utbetalt, b afwa bcftc 9tä=
Fenffaper äfven utgjort föremål för UtfFottcté granffning,
utan att något anmärfningövärbt bervib förefommit, forn
fyncö påforbra St. å?. ©t:rS åtgärb, fcban be af åt. åtaim
marsSiätten vib famina Stäfenffaper gjorbe anmärfningar
på laga utrebiting od) bcbömanbe bero.
Set bär lifväl fä fia t Utfrottcts uppmärFfambet, att,
bå be mebel, OroilFa uti ål. förvaltningens af ©jö4lren*
berne åjufvubböcfer fåfont utbetalbtc afföraö, till betybliga*
fte belén utgöra leverering tilt ©tationerne, uti bvilfaé
Stäfenffaper be tilt egentlig reboviéning förebomma, faiut
bet ofta måftc inträffa, att be ide unbcr årets lopp fullt
utgå till fine beftämbe bebof eller funna fåfont reboviffc
afföraS, b varförutan mebel äfven birectc till ©tationerne
LXXI
funna inflyta o rf) antingen ter gcnaft a,mvänba? efter förfr
ett annat Sr tiff gönvaftningcn af ©iö^lrenterne levere*
ra?y gönvaftningen? Jpufvubbof uti befi nmvaraitbc fficf
icfe ftcffcr fan uttvifa tvcrffiga foftnaben för flottan fnvarjc
Sr ocf) förf>åftanbet meb öitföranbe mebel? anjlagj men fou:
Utffottet ämnar att röranbe formen för reöotviöntngen af
Staten? Hftebel ocf; tiff(;örig(;eter i affmäul;et afgifva fers
ffilbt S3etänfanbe;
fa anfer Utffottet ftg böra intin befi uppffjnta förffagen
tiff rättelfe äfven i betta fanfeenbe.
Äcit 13 ©ept. iB2g.
'
fy:. ■ • ' H ,, U ■ , .
& > 'v in.. ?;
'
-
f-'.;
j
MmSm.•
S:.\ .. ,
Betänkan t) en, N:o 266. 295
N:o 266.
R. II. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial,
ang:de verkställd votering i fråga om Bevillnings
erläggande för ProsleTunnor.
Sedan, enligt aflåtne ProtocoIlsUtdrag, samtlige Riks—
Stånden den i4, 17 och 19 sistlidne Augusti bifallit
den, i anseende till yppade skiljaktiga Beslut i afseende
på förhållandet i ofvanberörde ämne, af 15 e v i 11 -  ningsUtskottet i Memorial N:o 38 föreslagne voterings
Proposition; nemligen:
”Den som vill, att ProsteTunnor skola, likasom
andre Löne-Inkomster till Bevillnings erläggande uppgifvas
och beräknas, samt att ett stadgande derom
»kall i BevillningsFörfattningen inflyta, röstar
Ja,
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma ProsteTunnor att, i likhet
roed Bmbets- och Tjcnstemäns resepenningar oell tractamenten
i Kronans Ärenden, från Bevillning fritagas,
och stadgandet härom att införas i BevillningsFörfaltningen;”
så
har, vid sammanträde denna dag, af Förstärkta
StatsUtskottet omröstning öfver berörde Proposition
blifvit verkställd. Oell då, efter voteringssedlarnes
öppnande, befunnits, att rösterne utfallit med 5o Ja
och 69 Nej; samt Nej således vunnit; skola Prosle4
B. 20
2g6 Stats-Utskottets
Tunnor, i likhet med Embets- och Tjenstemäns resepenningar
och tractamenten i Kronans ärenden, vara
fritagne från bevillning, hvarom Stadgandet bör i Bevil
iningsFörfattningen införas.
Hvilket förstärkta StalsUtskottet skolat vördsammeligen
anmäla. Den 24 September 182g.
N:o 267.
R. St:rs Förstärkta StatsUtskotts Memorial i
i anledning af skiljaktiga Beslut inom Ilespective
RiksStånden, ang:de Stämplade Pappers
A fgiften.
Efter erhållen underrättelse om de Beslut Respective
RiksStånden, enligt aflåtne ProtocolIsUtdrag, den i4,
17 och .9 sistlidne Augusti fattat i afseende på de
VoteringsPropositioner, som, i frågan om Stämplade
PappersAfgiften, blifvit af BevillningsUtskottet i Memorial
N:o 43 föreslagne, har Förstärkta StatsUtskottet
denna dag, likmätigt Grundlagarnes föreskrift, i
berörde ämne till afgörande företagit följande frågor,
samt voterat öfver nedannämnde derom godkände Propositioner.
i.sta Voteringen.
Den som vill, att Borgarebref i Städerne Stockholm
och Götheborg skola charteras för Grosshandlare
med 20 R:dr i stället för 18 R:dr, och för ofri
-
Betänkanden, N:o 267. 297
ge Handlande med i5 R:dr i stället för 12 R:dr;
röstar
Ja.
Den det ej vill: röstar
Nej.
Vinner Nej; så kommer föreskriften å Chart^SigillatxFörordningen
den 8 Januarii 1824, i denna del,
att fortfarande tjena till efterrättelse.
Voteringen utföll med 63 Ja oell 56 Nej. Och
som Ja vunnit; alltså skola Borgarebref i Städerne
Stockholm och Götheborg charteras för Grosshandlare
med 20 R:dr i stället för 18 R:dr, och för öfrige
Handlande med i5 R:dr i stället för 12 R:dr;
2:dra Voteringen.
Den, som gillar Förslaget, att alla Certificater
för till Utrikes Ort gående öppna Båtar skola charteras
med 4 st., röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar.
Nej.
Vinner Nej; skola Båtpass för Postföring vara
från slämpladt papper frie.
Desse Propositioner hafva blifvit besvarade med
89 Ja, och 3o Nej. Och då således Ja vunnit, komma
alla Certificater för till Utrikes ort gående öppna
Båtar att charteras med 4 sk.
3:dje Voteringen.
Den som vill, att undantag i fråga om chartering
2gt> Ståts-Utskottets
af Testamenten till fromma Stiftelser icke skall äga
rum, röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej; skola Testamenten till fromma Stiftelser
fritagas frän ehartering.
Efter Voteringssedlarnes öppnande, befunnos 5o Ja
och 6g Nej; i följd hvaraf och då således Nej vunnit,
Testamenten till fromma Stiftelser äro från ehartering
undantagne.
4-de Voteringen.
Den som gillar BevillningsUtskotlets Förslag om
ehartering af Fullmakter och öppna Bref å Embete
eller tjenst till 5 procent af lön-inkomster, äfvensom
af Afsked med bibehållande af lön, eller någon del
deraf, löstalja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej. Bör förblifva vid det i K. Kungörelsen
om Slämplade PappersAfgiften af den 8 Januarii
1824 stadgade belopp af 6 procent.
De öppnade Voteringssedlarne innehöllo 75 Ja och
44 Nej; hvadan, och som Ja vunnit, blifvit bifallit
Bevillningsutskottets Förslag om ehartering af Fullmagter
och öppna Bref å Embete eller Tjenst till 5
procent af Lön-Inkomster, äfvensom af Afsked med
bibehållande af lön eller någon del deraf;
Detänkanden, N:o 267. 299
5.le Voteringen.
Den, som godkänner BevillningsUtskottetsFörslag,
alt öppet Bref eller Fullmagt, hvarigenom den, som
förut varit eller ar i Kronans tjenst, erhåller högre
namn, heder oell värdighet af Embete eller Tjenst,
skall charteras till dubbelt belopp, emot föreskriften
för Fullmakter å lika beställning i verklig tjenst, eller,
der detta ej kan äga rum, å sådane Embeten och
Tjenster, sorn medföra lika värdighet, röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej. Bör vid ofvannämnde Fullmakters
och öppna Brefs chartering förfaras jemnlikt nu gällande
Chartaj-Sigillatae-Förordning. ,
Voteringen häröfver har utfallit med 97 Ja och
22 Nej. Och är således, emedan Ja vunnit, bifallit
BevillningsUlskottets Förslag, att öppet Bref eller Fullinagt,
hvarigenom den, som förut varit eller är i Kronans
tjenst, erhåller högre namn heder och värdighet
af Embete eller Tjenst, skall charteras till dubbelt belopp,
emot föreskriften för Fullmagterå lika bestallning
i verklig tjenst, eller, der detta ej kan äga rum,
å sådane Embeten och tjenster, som medföra lika
värdighet.
6.te Voteringen.
Den, som vill, att Cliartae-heloppet å Fullmakter,
öppna Bref, Constitutorial m. m. skall beräknas ette1'
beloppet af de löne-förmoner, som företrädare före
-
3oo Stats-U tslottets
trädare föregående året uppgifvit, och för hvilka half
bevillning enligt 2 Art. erlaggt, röstar
Ja.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej. Skall ifrågavarande Chartai-belopp
beräknas efter medium af de fem sista årens, tjensten
åtföljande och till taxering uppgifna, löneförmoner,
för hvilka bevillning efter 2 Art. blifvit erlagd.
Med 3a Ja emot 87 Nej besvarades desse propositioner:
Och som Nej vann, alltså skall ifrågavarande
Chartae-belopp beräknas efter medium af de fem sista
årens, tjensten åtföljande och till taxering uppgifna
löneförmoner, för hvilka bevillning efter 2:dra Art.
blifvit erlagd.
y.-cle Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att afsked
förses med stämpladt papper lill T5:del af det belopp,
hvarmed den afskedstagandes Fullmagt eller Constitutorial
å samma tjenst är charteradt, löstalja
Den
det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, böra afsked charteras såsom Protocolls-Utdrag
eller Utslag från det EmbetsVerk, som
dem utfärda^-.
Vid Voteringssedlarnes öppnande, hafva befunnits
60 Ja och 5g Nej. Och kommer aliså, med bifall till
lörsta alternativet, afsked all förses med stämpladt
Betänkanclen, N:o 267. 3ot
papper till TVdel af det belopp, hvarmed der. Afskédstagandes
Fullmakt eller Constitutorial å samma tjenst
är charteradt.
Hvilket allt Förstärkta StatsUtskottet skolat hos
R. H. St:r vördsamt anmäla. Den 24 September 182g.
N:o 263.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om
upphörande af dagsverksskyldigheten under
Sandby Kungsgård. (l-A.)
Till StatsUtskottets behandling har Hederv. BondeStåndet
medelst Remiss öfverlemnat ett af RiksdagsFullmäktigen
från Christianstads Län Tufve Larsson
ingifvit Memorial, deruti han, under framställning af
det tryckande onus, som för närvarande åligger hemmansegarne
inom Sandby oell Stoby Socknar i Vestra
Göinge Härad af Christianstads Län, att, enligt Contract
af den 12 December 1720, utgöra arbete till
den inom nämnde Härad och Län belägne, till Ryttmästareboställe
vid Skånska HusarRegementet anslagne
Kungsgården Sandby, emot i Contractet bestämd ersättning,
å bemälde Hemmansägares vägnar, anhållit
att, då berörde ersättning, i förhållande till nuvarande
tiders pris, vore aldeles för ringa att kunna motsvara
de uppoffringar, som Hemmans ägarne mäste
vidkännas i och för fullgörandet af berörde arbetsskyldighet,
enär de för densamma i lega åt annat folk
ofta måste betala mångdubbelt mot hvad de sjelfva
3o2 Stats-Utskotlets
erhålla, för att ej åsidosätta sina egna Hemmans tillbörliga
skötsel, de Sandby Kungsgård underlagde
Hemman mätte, i likhet med hvad genom Kungörelsen
den 3 December 1810 och K. Förordningen den
20 September i8i5 blifyit andre Hemman af dylik beskaffenhet
medgifvet, tillåtas, att få lösa ofvanberörde
deras ai betsskyldighet efter markegångspris, livilken
rättighet, 0111 ej förr, åtminstone vid nuvarande Boslällsinnehafvarens
afgång, kunde få vidtaga.
Uti denna anhållan har Anders Nilsson frän Isie
i Malmöhus Län sig förenat, med tillkannagifvande,
alt enahanda förhållande sorn Tufve Larsson framställ:,
jemväl ägde rum i Wallösa Socken af sistberörde
Län. >
För behandlingen af denna fråga har Utskottet
tagit kännedom af de utaf Motionären åberopade K.
Författningar och dervid funnit den af år 1810 icke
vara liitlämplig såsom endast angående utarrenderade
Kungsgårdar och Kronolägenheter, då här åter är
fråga om en af Indelningshafvare begagnad Boställslägenhet.
Deremot finnes i detta hänseende tydlig föreskrift
redan vara meddelad genom i8i5 års K. Kungörelses
8:de §. Enligt densamma har K. M:t, i afseende
på de åt Kronan eller åt Indelningshafvare och
andre öfverlåtne Räntedagsverken, ansett det böra
förblifva vid hvad genom K. Circulaire-brefvet den 8
Mars 1770 och KammarCoilegii Kungörelse den 11
Mars 1811 förordnadt blifvit, likväl med den af R. Sttr
föreslagne ändring, att desse dagsverken icke må kunna
fordras in natura utgjorde från andre räntegifvare,
Betänkan den, N:o 268. 3o3
än dein, sein bo inom en mil nära det boställe eller
hemman dit deras räntedagsverken äro anslagne, oell
skola således de längre bori t boende Räntegifvare vara
icke allenast berättigade titan äfven skyldige, alt
samma dagsverken med penningar lösa; men åter dagsverken
af de inom en mil boende Räntegifvare få göras
eller fordras in natura eftersom vederbörande derom
öfverenskomma oell med iagttagande i afseende
på uppsägningen af de föreskrifter som för Spannemål
och andra Räntepersedlar äro stadgade.” Dock är genom
samma Författning undantag serskildt gjordt för
sådane gällande Contracter 0111 Kungsgårdar och andra
Kronolägenheter, som kunna innebära rätt till
Kronodagsverkens utfordrande in natura äfven utöfver
en mil från egendomen, hvilkas innehafvare, så länge
Contracten gälla, ägde att utan inskränkning sina rättigheter
bibehålla.
Då en allmän författning sålunda är gifven, hvarigenom
R.äntetagares och Räntegifvares ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter, afven hvad dagsverken angår,
blifvit bestämde samt Tufve Larsson uti dess nu
väckta motion icke närmare utredt förhållandet med
den öfvert lagade dagsverksskyldigheten under Sandby
Kungsgård, 0111 densamma utgöres af hemman som
äro belägna på mer än en mils afstånd från Kungsgården,
eller om frågan endast rör dem som ligga
närmare derintill, m. m. har Utskottet, i betraktande
jemväl deraf att vidtagandet af en ändring i dylika
fäll bör föregås af en noggran och behörig undersökning
om förhållandet och af samtlige vederböran
-
3o4 Stats- Utskottets
des hörande, men hvaraf icke något vid detta tillfälle
skedt,
ansett Tufve Larssons ifrågavarande motion icke
kunna föranleda till någon serskild framställning å
R. St:rs sida utan för närvarande komma att förfalla.
Den 24 Septemb. 182g.
N:o 269.
Ytterligare Utlåtande, i frågan ang.-de af Marstrands
Stad sökt ersättning för utgjord Inqvartering.
(U.-A.)
Efter det Utskottet i berörde ämne, under d. 3 Jan.
innevarande år, afgifvit Betänkande, N:o i4, hvilket,
på sätt Utskottets under d. 17 sisth Junii, Isto 166,
rneddelte Utlåtande innehåller, blifvit af Ilöglofl. R. o.
A. j Ilögv. PresteStändet och Hederv. BondcStandct bifallit;
har Vallöf!. BorgarcStandet, genom ProtocollsUtdrag
af d. iS nasti. Julii till Utskottet remitterat
ett anförande af Hr Meijerj af innehåll, att, dä Utskottet
icke ingått uti någon hufvudsaklig pröfning
af äinnet, utan förklarat sig icke kunna för bristande
upplysningar meddela antingen af- eller tillstyrkande,
syntes deraf följa, att oagtadt den sanclion R. St:r
lemnat Betänkandet, sjelfva saken likväl ännu stode-på
samma löt, som dä K. M:ts Nåd. Remiss blef aflemnad
; hvarföre och enär den rättighet 56 §. Riksd.Ordn.
tilläde Motionären, såsom Ombud för Marstrands Stad,
att vid ett dylikt förhållande och då han tillika vore
Betänkanden, N:o 269. 3o5
försedd med alla de Handlingar, hvilkas afsaknad föranledt
det preliminära beslutet, han yrkat, att som
Marstrands Stad, ehuru genom K. Resol. d. 27 Mais
1770 och K. Brefvet d. 12 Junii 1771 från Inqvartering
verkeligen befriad, lik val måst oafbrutit från 1806
till 1822, peli serdeles under förstnämnde års krig, i
hög grad vidkännas denna tunga, uppgående till icke
mindre Summa än 36,146 R:dr 10 sk. B:co, hvarigenom,
jemte en olycklig stagnation i handel och rörelse,
Staden iråkat ett sådant vanmagtstillstånd, att
den utan serskildt understöd ginge sin undergång till
mötes, meranämnde Stad altså måtte, lika med Malmö
och Landscrona, tillerkännas ersättning för den utöfver
Stadens väsendtliga förbindelse utgjorde inqvarleringstunga;
varande de af Motionären åberopade Handlingar
berörde ProtocollsUtdrag bifogade. Och har,
af de skäl Hr Meijer sålunda omförmält, Hr CommerceRådet
Santesson instämt uti yrkandet om frågans å
nyo upptagande.
I anledning häraf har Utskottet till förnyad handläggning
upptagit ifrågavarande Mål; men då de detsamma
rörande och Utskottet nu tillhandakornne Handlingar
hufvudsakligen äro af enahanda innehåll med
de, som vid Ärendets första pröfning hos Utskottet undergått
granskning, och den mindre skil jag tig lie t som,
vid jemförelse de begge Acterne emellan, befinries, utvisar,
att de till Utskottet först remitterade Handlingar
äro af fullständigare beskaffenhet än de sednast
ankomne och uti hvilka för öfrigt, med undantag af
deribland varande ytterligare Ansökning i ämnet af
3o6 Ståts-Utskottets
Marstrands Stads Magistrat, ej något förekommer, som
ieke af Utskottet förut kändt varit;
anser Utskottet icke någre skäl af Hr Meijer nu anförde,
hvilka kunna föranleda till nytt förslag i ämnet
eller förändring af Utskottets deruti förut afgifne
Betänkanden, Atris i4och 166, utan får Utskottet
desamma till alla delar härmed åberopa. Den
Sept. 1829.
N:o 270.
Utlåtande, i anledning af väckt Motion om
Statens förpligtande, att ersätta Boställsin.
Beliafvare för uppkommande Arrende-brister.
(U.-A.)
Hö glofl. R. o. A. har infordrat Utskottets yttrande
öfver ett Memorial af Hr Silfverstolpe, D., deruti,
under åberopande af de förluster, som drabbat endel
innehafvare af MilitiscBoställen, genom nu gällande sätt
för de sednares utarrenderande, blifvit föreslaget, alt
derest en Arrendator, som på 3o års arrende einottager
ett Boställe, kommer på obestånd och arrendet
af honom eller cautionister icke kan fullgöras, Staten
så mycket mera måtte meddela Boslälls-innehafvaren
ersättning för bristen i arrendet, som hvarken han eller
dess företrädare haft någon handläggning vid ArrendeContractets
uppgörande, utan måst emottaga en
Arrendator, hvars vederhäftighet och duglighet han
aldrig ägt rätt att bedomina; uti hvilken Motion Hr
Nordenfalk, J.j instämt, under tillstyrkande derjemte,
Betänkande!), N:o 270. 3oy
alt R. Sttr ville antingen till K. M:t i underd. öfverlemna,
att lata på sätt, soin K. M:t finnér för ändamålet
lämpligast, undersöka de väckta ersättningsanspråkens
rigtighet, eller sjelfve bestämma sältet för en
sådan undersökning, samt att i båda fallen, sedan det
rätta beloppet sålunda är vordet utredt, det måtte vara
K. M:t medgifvit, att detsamma å Öfverskotterne af
StalsVerkets inkomster till betalning anvisa.
Utskottet, som uti dess afgifne Betänkanden N:o
!9.4 beträffande någre i K. M:ts Nåd. Proposition örn
StatsVerkets tillstånd oell behof förekomne allmänna
frågor, och N:o i32, angtde reglering af utgifterne under
RiksStatens Tredje HufvudTitel jemte de, i anledning
af dervid gjorde anmärkningar, under Ntris 9.35
och 9.3g meddeldte yttranden, utvecklat dess åsigter
i frågan om Boställen för Indelta Befälet vid Arme'en,
får, under åberopande deraf, andraga, att Utskottet,
som i de sålunda afgifneLöne-reglerings förslagen tillstyrkt
R. H. St:r, att tilldela så väl penninge-lontagande
som med Boställen försedde Militaire Ernbetsoch
Tjenstemän hvilka äga svaga löne-inkomster, all
den förbättring i deras vilkor, som med Statens tillgångar
kan finnas öfverensstämmande, har så mycket
mindre ansett sig kunna derutöfver föreslå ersättning
af Staten för ifrågavarande förluster, som någon StatsVerkets
Fond, hvaraf en sådan ersättning skulle kunna
utgå, icke kan af Utskottet uppgifvas och Utskottet
dessutom saknar all ledning för bestämmandet af
det. Anslag, som härtill skulle finnas erforderligt.
3o8 Stats-Utskottets
Af desse skäl finner Utskottet sig föranlåtet
att afstyrka bifall till ofvanberörde af Hrr Silfverstolpe
och Nordenfalk gjorde förslag.
Börande Utskottet tillika anmäla, att sedan Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten nu
mera afgifvit gemensamt Utlåtande ang:de Boställens
utarrenderande oell dervid föreslagit andre grunder
derför, än som hittills ägt rum, Utskottet förmodar,
att ifrågavarande förluster för framtiden kunna förekommas.
Den 24 Sept. 182g.
N:o 271.
Utlåtande, ang:de af åtskilige LandsStats Tjenstemän
i "Westerbotten, Skåne och Westmanland
sökt tillökning i deras löningsförmåner.
(U.-A.)
M edelst Nådig Remiss har K. RI:t till Utskottet behagat
remittera:
1:0 K. M:ts Bef:h:des i Westerbottens Län underd.
Skrifvelse af d. 27 Oct. nästl. år med öfverlemnande
af Häradsskrifvarnes i Länets arne Fögderier ansökning,
att, för deras arbete vid BevillningsTaxeringsFörrättningarne
få uppbära någon högre ersättning så väl för
de förflutne åren sedan sista BevillningsStadgan utkom,
sora för framtiden, emedan den härtill anslagne En
procent å Bevillningens belopp i Länet, då PröfningsComite'cns
Ledamöters skjutskostnads-ersättning deraf
äfven bör bestridas, lemnade en så ringa tillgång, att
hvad Häradsskrifvarne fingo uppbära icke ens motsva
-
Betänkanden, N:o 271. 3og
rade deras contante utgifter för resorne; åberopande
Sökanderne derjemte, att deras vederlikar i drt nästgränsande
Norrbottens Län, hvarest, enligt 1823 års
BevillningsFörordnings 3 Art. 5 §. 11 Morn. ett särskildt
Anslag af 220 R:dr vore för samma ändamål bestämdt,
derigenom blifvit så belönade, att Häradsskrifvare!! i
Luleå Fögderi fått för året åtnjuta 100 R:dr; hvarvid
K. M:ts Bef:hde, med anförande huruledes den i
berörde Art. och §. af BevillningsSladgan till bestridande
af Kostnader och Arfvoden vid BevillningsTaxeringar
anslagne En procent af Länets BevillningsSumma,
för nasti, år uppgått till allenast 248 R:dr
i5 sk. 11 r:st. hvarutaf ioi R:dr 23 sk. 11 rest. varit
att föidela emellan Häradsskrifvarne och öfrige Tjenstemännen,
som med Taxeringarne haft befattning, samt
med jemförelse af anförde förhållande i Norrbottens Län,
sökt ådagalägga huru otillräckligt Tjenstemännen i Wcsterbottens
Län hittills blifvit ersatte för deras ifrågavarande
arbete, och derföre, i händelse Sökandernes
anhållan i Nåder bifölles, i underd. föreslagit, att tillökningen
i arfvodet för deras besvär och kostnader
måtte för 1824 och sedermera bestämmas till 200
R:dr för hvarje år; i hvilket ämne K. StatsContoiret
under d. 4 sisth Dec. underd. utlåtande afgifvit.
2:0 En af Häradsskrifvarne i Skåne till K. M:t ingifven
Skrift, deruti, under åberopande af den försämring
Sökandernes Löner, genom förändringar i
mynt- och varu-värden, undergått sedan år 1688 och
hvarpå exempel anföras, Sökanderne i underd. anhållit,
att K. M:t, ined afseende så derå som a andre
3io S t a t s - U t s k ot t e t s
anförde skäl och deribland hufvudsak ligast de tillökta
arbeten, som i sednare tider blifvit dein ulagde och
hvilka föranledt till förökade utgifter i tjenste» medelst
resor, underhåll af Skrif biträden m. rn., täcktes
i Nåder meddela dem Löner i förhållande till hvad
andre Statens Tjenstemän åtnjöto, i hvilket afseende
Sökanderne till K. 3VI:ts Nåd. bepröfvande i underd.
hemställt, det deras Löne-inkomster måtte utan undantag
utgå dels med 2 sk. B:co för hvarje i Mantalslängden
anteknad person af hvad ålder och förhållande
sorn helst, och dels med förhöjning i den för Debetsedlar
samt andre Expeditioner nu bestämde Lösen,
äfvensom att 100 R:dr såsom ersättning för Skrifmaterialier
och 66 R:dr 32 sk. i Rese-penningar mätte
dem hvardera tilläggas; samt
3:o KronoFogdens och Iläradsskrifvarens i Strömsholms
Fögderi af Westerås Län gjorde, och i likhet
med deras vid 1820 års Riksdag framställde, underd.
Ansökning, att som de voro så vida vanlottade i Lönevilkor
emot alla deras likar inom Länet, att de på
Stat fått sig anslagne, den förre 20 R:dr och den sednare
i3 R:dr 16 sk. mindre än öfrige KronoFogdar
och Häradsskrifvare, dera måtte i Nåder tilläggas ersättning
för deras föiflutne Tjensteår, efter Markegångs
förvandling, i proportionerlig! förhållande lill
deras årliga Löner, eller sorn 20 R:dr i förvandling
förhållit sig till 100 R:dr samt i3 R:dr 16 sk. till 5o
R:dr, men att för innevarande år och framgent dessa
Löningsbrister måtte i Nåder varda dem anslagne i
Hemmansräntor. <jom
B e t ä n k n n d é n, N:o 271. 3it
Sorn ofvannämnda ansökningshandlingar hufvudsakligen
innefatta fråga 0111 tillökning i Arfvoden för
BevillningsTaxeringar; så hafva Handlingarne blifvit
communicerade med R. St:rs Bevillnings-Utskott, sorn
uti meddeladt ProtocolIs-Utdrag afgifvit följande yttrande
i ämnet: ”att, nied afseende a det förhållande
”Konungens Befhrde i Westerbottens Län uti dess i
”ämnet afgifne underd. utlåtande framställt, att den,
”till ersättning för TaxeringsFörrätlningarne anslngne
”procent af Bevillningens belopp i Länet lemnade en så
”ringa tillgång, att, sedan PröfningsCommite'ens Le”damöters
skjutskostnads ersättning deraf utgått, hvad
”Häradsskrifvarne finge uppbära icke ens motsvarade
”deras contanta utgifter för resorne, på enahanda
”grund, som, enligt 3 Art. 5 §. 11 Mom. i Bevillnings"Förordningen,
inom Norrbottens Län 220 R:dr till
”Taxeringsomkostnadernes bestridande blifvit bestiim”de,
böra för samma ändamål 200 R:dr af inflytande
Bevillningsmedel, utom den i allmänhet anslagne
”Procent, hädanefter förunnas de Tjenstemän, sorn
”med Taxeringarne i Vesterbottens Län, hafva befattning;
hvaremot åter Utskottet ansåg sig icke kunna
”tillstyrka någon tillökning i arfvode för dylika förrättningar
i Skåne och Westmanland, enär den hit—
”tills anslagne procent af BevillningsSumman, ej min”dre
der, iin på öfrige orter i allmänhet lärer motsvara
Förrätlningsmännens besvär och kostnader.”
Utskottet har tagit detta allt i öfvervägande, och
4 B. 21
t
3i2 Stats-Utskottets
får, instämmande i BevillningsUtskottets förrberörde
Förslag och yttrande, vördsamt hemställa
att de Tjenstemän inom Westerbottens Län, som
med Bevill ni ngsTaxeringarne hafva befattning, må,
till fördelning sins emellan, tilläggas 200 R:dr årligen,
oberäknadt den procent, som till dem nu utgår.
Hvad den af Häradsskrifvarne i Skåne samt KronoFogden
och Häradsskrifvaren i Strömsholms Fögderi
af Westmanlands Län, sökte Lönförbättring beträffar;
så och enär desse Tjenstemän uti Löner och Resepenningar,
jemte de dem tillagde provisioner och procenter,
åtnjuta dels högre dels lika inkomster med deras vederlikar
i andre orter;
anser Utskottet sig icke kunna tillstyrka, att någon
partiel Löneförbättring eller tillökning i de å Stat
nu uppförde Resepenningar må merberaälte Tjenstemän
tilläggas;
Och lärer R. St:rs härutinnan fattande beslut, såsom
svar å den Nådiga Remissen, hos K. M:t i underd.
nmälas. Den 24 Sept. 182g.
N:o 272.
Utlåtande öfver RiddarhusDirectionens från
H. R. o. A. till Utskottet remitterade framställningar,
dels om tryckning af RiddarhusDirectionens
Protocoll öfver Justeringar
af R. o. A:s Protocoll, och dels om Anslag
till upprättande och tryckning af Regi
-
Betänkanden, Nro 272. 3i3
ster öfver R. o. A:s Protocoll vid i8i5
års Riksdag. (R:gs-A.)
Med elst Protocolls-Utdrag af den 3o sist/. Junii,
tiar Högloft. R. o. A. till StatsUtskottet remitterat
ett Transurut af RiddarliusDirectionens Berättelse vid
innevarande Riksdag , innefattande Directionens hemslällanden,
i afseende på nedannäninde med tryckningen
af R. o. A:s Protocoll gemenskap egande omständigheter.
Uti ofvanberörde berättelse anföres
r.o Att sorn föreskrift saknas, angående tryckning
på StatsVerkets bekostnad och i sammanhang med R.
o. A:s Protocoll vid Riksdag utaf RiddarhusDii ectionens
Protocoll vid det tillfälle, då de återstående af
förstberorde Protocoll, hvilka under Riksdagens lopp
ej hunnit justeras, efter densammas slut, inför Directionen
varda justerade och hvarvid ofta Reservationer
till Protocollet aflemnas, har Directionen, enär
sistnämnde Protocoll, ehuru hållet inför RiddarhusDireclionen,
likväl innefattar sådana ämnen, hvilka
äro af allmän beskaffenhet och i sin natur tillhöra
R. o. A:s Protocoll, ansett-sig ega anledning till den
hemställan, alt RiddarliusDirectionens ofvan omförmäldte
Protocoll alltid måtte, jemte R. o. Ars Protocoll,
på allmän bekostnad, till trycket befordras.
2:0 Sorn något Register öfver R. o Ars Protocoll
vid i8i5 års Riksdag icke finnes, men RiddarhusDirectionen
ansett det vara af vigt, att ett sådant Register
må vara att tillgå, helst någon upplysning ur
314 Ståts-Utskottets
samma Protocoll eljest icke utan största svårighet kan
hemtas, hack RiddarhusDirectionen, medelst skrifvelse
den a Maji 1820 begärt Hrr Fullmäktiges i RiksgäldsContoret
yttrande, om icke, i händelse Dii rotk -  ilen om fullbordandet af ett slikt Register föranstaltade,
enahanda arfvode, som vid de sistförflutne Riksdagarne
blifvit utbetaldt , eller 10 R:dr Brco för
hvarje tryckt Ark deraf kunde af Hrr Fullmäktige
förväntas. Och linde, till svar härå, Hrr Fullmäktige
, under den i6 derpå följande Juni, Directionen
meddelat, att då inga andra serskilda utgifter, i och
för Riksdagarne, blifvit af R. St:r på RiksgäldsContoret
anvisade, än blott återstående kostnaden för tryckningen
af RiksStåndens Protocoll vid sistledne Riksdag
samt Bihanget dertill, Ilrr Fullmäktige ansågo sig
icke kunna någre medel till det ifrågavarande ändamålet
anordna och utbetala; hvadan RiddarhusDirectionen
hemställt, att anslag af allmänna medel för
upprättandet och tryckning af ofvannämnde Registermåtte
till vägabringas.
Efter öfvervägande häraf, och hvad angår första
Punclen, så, och med afseende på de af RiddarliusDirectionen
anförde skäl, tinner Utskottet sig böra
tillstyrka, att Tryckningskostnaden för RiddarnusDirectionens
Protocoll öfver justeringar af R. o. Ars
Protocoll må utaf de till RiksdagsUtgifter anslagne
medel godtgöras.
Beträffande 2:dra Tundén, så, enär det icke är
föreskrifvet, att RiksStåndens Protocoll skola, på sätt
om Bihanget finnes stadgadt, med Register förses, och
Betänkande», N:o 272. 3i5
det således är hvarje RiksStånds ensak, alt oin Registreringen
af dess Protocoll föranstalta, dock utan att
Staten uied någon utgift härföre besväras,
anser Utskottet sig icke kuna tillstyrka något arfvode
utaf Allmänna Medel för det Register, sorn
H. R. o. A. kan för godt tinna, att låta upprätta
öfver dess Protocoll vid i8i5 års Riksdag; hvaremot,
och derest ett sådant Register varder författadt,
Utskottet (inner skäligt tillstyrka, att detsamma, på
allmän bekostnad, till trycket befordras.
Den 24 Sept. 182g.
N:o 275.
Utlåtande, i anledning af Hr Biskopen Doctor
Wallins Motion otn A.nslag till Stockholms
Stads Storkyrka. (R:gs-A.)
Sedan, i anledning af Hr Biskopen Doctor Wallins
motion om ett årligt anslag af omkring 1000 lt:dr lill
understöd för Stockholms Stads Storkyrka, Utskottet,
uti afgifvct Utlåtande JN:o iqi (4 Sami. 3 B. pag. 121)
på anförde skäl, ansett sig ”icke kunua tillstyrka, att
”något understöd af StatsVerket må StorkyrloFörsam”lingen
tncddelas;” hvilket utlåtande, enligt Utskottet
tillhandakomna ProtocollsUtdrag, under d. 16 Julii
blifvit bifallet af Höglofl. Ridd. och Adeln, och under
d. i3 i s. m. af Vällofl. BorgareStåndet och Ilederv.
BondeStåndet, äfvensom Högv. PresteStåndet, den 17
i nämnde månad, låtit dervid bero; så har beinälde
Hr Doctor och Biskop, i sammanhang härmed, såsom
316 Stats-Utskoltets
en ny motion, hvilken tili Utskottet blifvit remitteterad,
framställt det förslag, att Stockholms Stads
Storkyrka måtte utaf Riksdagskostnads-medlen tillerkännas
någon billig ersättning håde för den skada,
den i sitt förbättrade skick oundgängligen tager af de
der i Riksdagsordningen föreskrifna Gudsljenster och
det intrång, som en för hennes iståndsättande skuldsatt
Församling dervid nödvändigt måste vidkännas,
hvadan Motienairen, efter en närmare utveckling of
skälen för detta förslag, anhåller, att ibland Riksdagskostnaderne
måtte hvarje gång upptagas en lämplig afgift
till Storkyrkan, såsom ett framgent Bidrag till
dess underhållande för Statens räkning; öfverlemnandes
Motionairen till Utskottet, att beloppet bestämma, i
den öfvertygelse, att det åtminstone ej kommer att understiga
hvad K. M:t, då Gudstjenst straxt efter reparationen
hölls i kyrkan år 1827, vid Hennes K. Höghets
kyrkotagning i Nåder anslog, nemi. 5oo R:dr B:o.
Enär, på sätt förberördt är, 3:ne RiksStånd bestämdt
bifallit, och det 4-de låtit hero vid Utskottets
förra Utlåtande, sorn afstyrker allt understöd utaf
StatsVerket till Stoi kyrkoFörsamlingen, anser Utskottet
sig icke tillständigt, att, emot delta af Rikets H.
St:r fattade Beslut, tillstyrka något Bidrag utaf RiksdagskostnadsMedlen
till Storkyrkans underhållande.
Den 24 September 1829.
Reservation:
Af Hr Rådman Lundgren: Jemte åberopande af
min Reservation vid Högh StatsUtskottets Betänkande
N:o 191 d. 23 sisth Junii, rörande detta ämne, får jag 1
1 anledning af Motionärens ytterligare anförande, tillstyrka
bifall derå, hälst de sedermera i kyrkan skedde
inredningar säkerligen förordsakat skada.
I hvilken reservation instämt Biskoppen, Doctor
Wallenberg samt Prostarne Agrell och.Östberg,.
N:o 274.
Svar på Anmärkningar vid Betänkandet N:o g6;.
i afseende på åtskilliga uti R:gsCoul:s Räkenskaper
balancerade Fordringar och Tillgångar.
(R:gs-A.)i
Utskottets ofvan berörde Betänkande N:o 96, (4 Sami.
2 B. p. 4') har* enligt Utskottet tillhandakomne ProtocollsUtdrag,
blifvit, under den 28 sisth. April, till
alla delar bifallet af Högv. PresteStåndet och. Vallöf].
BorgareStåndet; och äfven under d. 24 i samma månad,
godkändt af Heder v. BondeStåndet, i afseende på
usta och 2tdra punk terne; men, i anledning af föreLomne
anmärkningar hos Hög lod. R. o. A. vid irsta och
3:dje punkterna samt hos Hederv. BondeStåndet v.id. 3tdje
punkten, lill förnyad handläggning återremitteradt
Enär således irsta och 2:,dra punkterne redan äro.
af 3:ne RiksStånd bifallne, återståu blott till bevarande
anmärkningarne vid 3:dje punkten,, rörande föreslagen
afskrifning af de, åren 1824 och 1825, uti
BrgsGontoiret lyftade Summor på K. CbnvoyCommissariatets
Creditiv, tillhopa i33,333| Rrdr.
Hos H. R. o. A. har Hr Friherre Anckarsvärd C.
11., med åberopande, så väl af 1823 års Reglemente
✓
för RrcsContoiret, sorn af Rikets H. St:r vid sistl Luc
-
3i8 Stats-Utskottets
tima Riksdag, till K. M:t i ämnet a flutna underd. Skrifvelse!',
sökt ådagalägga, det St:rs mening icke varit,
alt Creditiv-suinman af 66,666f R:dr skulle årligen utgå
och slutligen afskrifvas, ulan hade, i Hr Frihts
tanka, afsigten endast varit, att bereda åt ConvoyCommissariatct
en tillgång, att dermed fylla eventuella
behof, mot skyldighet för Con voyCommissarialet, att
till StatsVerket återbetala hvad sorn lyftades. Herr
Grefve Horn, Clas Fredric j hade instämt uti Hr
Friherre Aneknrswärds ytlrade åsigter, att nemi. med
Greditivet icke åsyftats ett årligt anslag; och att hvad
derpå lyftades, borde af CbnvoyCommissariatet ersättas;
och hvilket senare Hr Grefven ansett vara tydligt,
enär Förbindelse skulle aflemnas.
Hos H. BondeStändct har RiksdagsFullmäktigen Anders
Danielsson från Elfsborgs Län yrkat återremiss, enär
förhållandet med de för K. Gon voyCommissarialet lyftade
i33,333 R:dr 16 sk. vore för litet utredt, och hatt
icke kunde pä så lösa grunder tillstyrka den föreslagne
afskrifningen; hvadan Andeis Danielsson ansett Utskottet
böra uppgifva beskaffenheten af ConvoyCommissariatets,
i afseende på medlens lyftning, afgifuc
Förbindelse.
Hvad nu först angar ofvanberörde, hos Höglofl.
Ii. och A. framställda anmärkning, i afseende på rätta
meningen och förståndet af R. II. St:rs Beslut år 1823,
så får Utskottet, till besvarande häraf, erinra, att, uti
Utskottets Utlåtande hi:o 67, (4 Sami. 1 B, p. 345, 2 §.)
j anledning af R. St:rs, åren 1825 och 1827 församlade
Hrr Revisorers afgifne Berättelser om granskningen
B e t ä n k a ii cl e n, N.'o 27 3. 319
af RiksgaldsVerket, GeneralAssistanceConloiret och f. cl.
FilialDiscontlhi ältningarne, äro förstnämnde års Revisorers
åsigter af detta ämne, hvaruti Utskottet för egen
del instämt, fullständigt utvecklade, och hvilka åsigter,
genom bifall till detta utlåtande, jemväl blifvit af R.
II. Sttr godkände; i följd hvaraf utbetalningarne från
RiksgäldsContoiret ansetts hafva skett, i öfverensstämmelse
med R. II. St:rs ifrågavarande beslut.
Reträffande åter den föreslagna afskrifningen, så
innehåller R. H. St:rs Beslut af år 1823, som uti merberördc
Utlåtande N:o 67 är ordagrannt iufördt, att
vid nästpåföljande Riksdag konime att förordnas, huru
de medel, hvilka, på grund af Creditivet, kunna, för
SlutsVarkets räkning, lyftas, böra ersättas. Härigenom är
således tydligt ådagalagdt, att, om ersättning skulle komma
att äga runi, densamma borde meddelas från Statsverket,
men icke af K. Gouvoy-Commissariatet; hvadan
oek nyssbemäldte K. Commissariat till någon återbetalning
af de lyftade Suinmorne sig icke heller utlastat
genom dess, jemlikt R, II. St:rs föreskrift, lill
RiksgäldsContoret afgifnc förbindelse; och af hvilken
förbindelse, med anledning af H:r Friherre Anckarsivärds,
Hr Grefve Horns och RiksdagsFullm. Anders
Danielssons derom gjorde yrkanden, afskrift bifogas.
Sluleligen och vidkommande Hr Rosenblads, Bernhard,
i sammanhang med den hos II. R. o. A. förehafde
granskning af det återremitterade Betänkandet
jVto gö, framställda önskan 0111 afskrifning af några
andra, än de uti samma Betänkande omförmälde,
uti RiksgaidsContorels Räkenskaper bulancerade Till
-
3ao Stats -Utskottets
gångar, så, enär denna önskan icke blifvit, såsom ny
motion, till Utskottet remitterad, och de Summor,
hvilkas afskrifning dermed åsyftas, utgöra till en del
ItiksgäldsContoirets fordringar, hvilka således äro föremål
för Utskbttets öfverläggningar, mea icke c ga
sammanhang med de uti Betänkandet förekommande
frågor, hvilka nu äro It, H, Sttrs pröfning underställde,
anser Utskottet densamma till någon vidare framställning
uti detta Utlåtande icke föranleda. Den 24
September 1829.
Afskrift
Formulaire till de Förbindelser, sorn af Kongl. Convoy-Commissariatet
blifvit afgifne för hvad a dess
Creditiv är vordet lyftadt åren 1824 och 1825.
Som, i stallet för de 06,666 R:dr 3 a sk. Banco, livi Ika
af SjöTulls-Intraderne äro anslagne Kongl. Convoy-Commissariatet,
R. H. Sttr, vid sistl. Lagtima Riksdag behagat på
Deras Riksgälds-Contor åt Kongl. Convoy-Commissariatet
anvisa ett motsvarande Creditiv; alltså bär Kongl. ConvoyCommissariatct
skolat för allt hvad å nämnde Creditiv varder
lyftadt, härigenom ikläda sig den förbindelse, som R.
H. St:r vid sistl. Riksmöte i afseende hära föreskrifvit. Stockholm
d.
Lika lydande med det hos Herrar Fullmäktige i RiksgaldsCoutorct
befintlige, justerade Couccpt, intygar
Ex Officio
C. G. Stuart.
N:o 275.
Utlåtande, angående användande af den lill
Ädelforss GuldVerk lydande Egendom med
tillhörigheter. (U.-A.)
I berörde ämne har K. M:t under den t3 Nov. nasti,
år till Utskottet aflatit dess Nåd. Proposition, hvilken
under Nio 3o linues införd uti 1 Sami. 2 Bandet af
1 ' /
Beta tikanden, N:o 275. 321
Bihanget till RiksStåndens Protocoll; varande det åberopade
Utdrag af StatsRåds-Protocollet för den 26
Oet. 1824, hvari de serskilta tankar upptagas, sorn
StatsRådets dervid närvarande Hrr Ledamöter i vissa
delar af Målet i underd. yttrat, af följande innehåll:
Transsumt ur Protocollet öfver Kammarärender,
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti StatsRådet
den 26 October 1824.
Närvarande:
H. Exc., Juslitioe-StatsMinistern, Hr Grefve Gyllenborg.
H. Exc., StatsMinistern för Utrikes Ärenderne, Hr Grefve
af Wetterstedt.
StatsRåden, Deras Excellencer,
Hr Grefve Rosenblad.
Hr Grefve Cederström och
Hr Grefve Skjöldebrand.
StatsRådet Hr Grefve Löfvenhjelm.
T. f. HofGanzleren, StatsSecreteraren von Schulzenheim j
T. f. StatsSecreteraren, Förste Exped.-SeCret. Danckvardt
i
Protocollet för den 19 i denne månad upplästes
i underdånighet till justering, hvarefter tillförordnade
StatsSecreteraren i underdånighet föredrog:
9:o
Kammar- och Bergs-Gollegiernes underdåniga Utlåtande
af den 18 Mars 1822, i frågan, på hvad sätt
Ädelforss GuldVerk med derunder hörande Pauliströms
Jernbruk samt tillydande hemman och lägenheter i
Jönköpings och Calmare Län, i händelse dervarande
Arrendator skulle, i den emot honom anstalldc Rät
-
322 Stats- Utskottets
tegan", dömas dess ArreodeContract förlustig, må
för framtiden användas, och, i sammanhang dermed,
rörande CanzliRådet af Wetterstedts och Assessoren
Adlerbraudts sökte införsel i berörde hemman för
ägande underdåniga skalterältsfordringar; — —
Hans Excellence StatsMinistern för Utrikes Ärenderne
Hr Grefve af fVetterstedt förklarade sig som
Broder med en af de Sökande, CanzliRådet af Wetterstedt,
i målet jäfvig och afträdde således nu under
öfverläggningen derom.
Vid öfverläggningen rörande detta mål voro tillförordnade
StatsSecreteraren samt StalsRådcts Ledamöter
af olika tankar i afseende på frågan, huruvida
de hemman och lägenheter till Ädelforss GuldVerk,
hvaruti Sökanderne begärt införsel för ägande
und. Skatterättslördringar, dertill kunde användas och
upplåtas; Och yttrade t. f. StatsSecreteraren i underd.:
Vid pröfniugen af frågan, huruvida hemmanen under
Ädelforss borde Sökanderne till ersättning för deras
skalterältsfordringar upplåtas, ansåg tillförordnade
StatsSecreteraren först förekomma att tillse , hvad
verkan Rikets Ständers ofvannämnde af Sökanderne
åberopade yttrande dervid må medföra, att nemligen
jR. St.r exempelvis uppgifvit, att, eli fr aga vore örn
flere till Ädelforss Guldverk anslagne hemmans indragande
eller hemfallande till Staten j desamma dä blcfve
användbare till behof af ifrågavarande beskaffenhet
j äfvensom att flere dylike fall kunde uppkomma j
Betänkan cl en, N:o 273. 323
hvilka gifve tillfälle för desae fordringars godtgörande
i den med Förfat tni ngarn c öfverensstämmande
ordning. Efter tillförordnade SlatsSccreterarens tanka
kunde af detta yttrande icke någon annan mening
dragas, än att R. St.T trott det vara enligt med Författningarne,
all hemmanen under Ädelforss knnde till
godtgörande af Sökandernes skatterättsfordringar användas,
ty någon serskild förmån eller grace genom undanlag
från Författningarne, trodde tillförordnade
StatsSecreteraren ej att R. St:r velat Sökanderne bereda,
hvilket då bordt på annat sätt vara uttryckt.—
Att en sådan serskild förmån för Sökanderne varit R.
Sltrs afsigt, vore så mycket mindre troligt, sorn R.
Sl:r i öfrigt, på alla ställen i deras Skrifvelse, ansett
ersättningen böra i vanlig och med Författningarne
öfverensstämmande ordning meddelas. När R. St:r
afgåfvo förenämnde yttrande, kände troligen R. St.T
icke eller förhållandet med tillkomsten och beskaffenheten
af desse hemman, ännu mildre var det för R.
St:rs pröfning ulredt, om och hvad hinder af Författningarne
kunde mot deras upplåtande till ifrågavarande
ändamål förekomma. — Att Iv. M:t äfven redan
på detta sätt förstått R. St:rs ifrågavarande yttrande,
visade sig äfven deraf, alt K. M:t år 181Q vid
föredragningen af R. St.Ts förberörde underd. yttrande,
infordrade KammarCollegii underd. Utlåtande om
desse Hemman, utan att förnärma Kronans rätt, kunde
till det af R. St:r anvisade ändamål användas.
Tillförordnade StatsSecreteraren ansåg således, i följe
häraf frågan om Hemmanens upplåtelse till det om
-
3t^ Stats-Utskottets
nämnde behofvet endast bero derpå, huruvida det
vore med gällande författningar öfverenstämmande. I
detta afseende framställde sig för tillförordnade StatsSecreteraren
genast den omständigheten, att då, efter
rjrj §. i Regeringsformen och hvad R. St:r förklarat,
Kungsgårdar ej få lemnäs i ersättning för skatterättsfordringar,
kunde, efter tillförordnade StatsSecrelerarens
tanka, på samma skäl ej härtill användas Kronans
öfrige lägenheterj såsom nämnde §. i Regeringsformen
vidare innehåller, och hvaribland Ädelfors*
egendom, såsom för Kronans penningar inköpt och
lika med Kungsgårdar och dertill hörande hemman,
under Kronans fullkomliga egande- och dispositionsrätt,
ostridigt inbegripes, men alldeles icke Kronohemman,
hvilka Kronan ej disponerar, Titan inneliafvas
af åboerne , och om hvars förvaltning inga grunder
, såsom om de förstnämnde, af R. St:r äro, efter
det vidare stadgandet i samma §. föreskrifne. Också
hafva R. St:r i deras andra underd. Skrifvelse, rörande
Ädelforss egendom, yttrat, att med denria egendom
borde, såsom om ledige Kronolägenheter stadgadt
ar, förhållas, hvilket måste här innefatta detsamma,
som R. St:r tillförene dermed förstått, eller hemmanens
utarrendering på 3o år, såsom den åtgärd, Konung
och Ständer, med anledning af RegeringsFormen,
för dispositionen af alla Kungsgårdar och Kronans
lägenheter föreskrifvit; hvadan således öfver en
strid emellan detta R. Strrs beslut och det andra om
hemmanens användbarhet till skatterätts-fordi ingars
godtgörande sig företer. Tillförordnade StatsSecrete
-
\
Betänka n cl en, N:o ?.y5. 325
raren trodde således för sin del, att, lika litet som
införsel i Kungsgårdar kunde beviljas för skatterältsfordringar,
lika litet kunde den meddelas i Kronan
förbehaline hemman under Ädelfors, såsom varande
att räkna bland Kronans öfrige i 77 §. i RegeringsFormen
omnämnde lägenheter.
Dernäst borde det undersökas, huruvida i öfrigt
desse hemmans användande till skatterätts-fordringars
botnionde vore med Författningarne och hvad tid efter
annan blifvit i ämnet förordnadt öfverensstämde.
Efter äldre föreskrifter hafva enskilde varit berättigade,
att uti odisponerade Kronohemman få införsel till
ersättning för dylike fordringar hos Kronan, enär de
uppgå Ivo sådane heraman. I annat fall hade de den
utvägen, att sälja dem till andre, som behöfde dem,
för att dermed betala dylika skatterätts-skulder till
Kronan, hvarigenom således qvittning med Kronan
uppkom, och på hvilket satt fordringarne blefvogodtgjorde.
Vid sådana tillfällen hafva dessa fordringar i
sednare tider vanligen gällt 10 R:dr för hvarje daler
och ansetts af föga värde, emedan, sedan 1789, då
Kronohemmans åboer fingo företräde till skatte-rätten
å sine Aboende hemman framfor skatterätts-fordraren,
svårighet mött, att kunna i hemman få desse fordringar
ersatte; hvaremot före 178g skatterätts-fordraren,
med ganska få undantag, kunde erhålla så många dylika
hemman, han ville, emedan åboerne då i allmänhet
voro skyldige att hemmanen afträda. Detta var
ock anledningen, hvarföre flere enskilde gäldenärer i
Byten hos K. M:t år 1821 begärde att få qvitta dylike
39.6 S tats-Utskottets
fordringar emot andre Bytesskulder af Frälseränta och
Efterräkning, emedan de eljest ingen utväg hade att
fä dem använde; och det ansågs af dem som en stor
förmån, då K. M:t tillät det oell bestämde värdet å
en skatterättsdaler till i3 R:dr 16 sk. Det ringa värde
en skatterättsdaler haft i köp och salu, emot den
förmånen i sednare tider alt få införsel i hemman derför,
har naturligtvis gjort, alt man, för iakttagande
af Kronans bästa, på allt sätt sökt motarbeta och förekomma
införsel i dess odisponerade hemman för
dylike fordringar, och 4et bär alltid blifvit afslaget
af KammarCollegium och K. M:t, då frågan icke varit
alldeles klar efter Författningarna och införseln således
icke kunnat nekas. Härom vittnar bland annat
beslutet i K. Brefvet d. 27 Maji 181 r, hvaruti föreskrifves,
att indragné LandsGevaldigerBoställen ej skulle
användas till ersättning för skatterätts-fordringar,
utan utarrenderas på 3o år, ehuru, enligt ett Bref af
år 1795, Landtstats-boställen i allmänhet, då de bestodo
af mer an ett nummer, kunde dertill användas.
Då Kronan haft sine skatterätts-fordringar att dermed
betala dylike skulder, hvilket aldrig kunnat nekas,
och då enskilde kunnat använda dem medelst qvittning
å andra bytesfordringar, hvartill en lång tid var föga
utväg, så har ock ingen kunnat i denna del klaga,
hvilket ej eller försports. Att skatterätts-fordringar
äro satte i samma predicament som andre fordringar
af Frälse-ränla och Efterräkning efter K. Brefvet den
8 December 1747? ocb att samma föreskrift gällt för
deras
B e t ä nk a n d e n, N:o 2^5. 327
deras godtgörande, visar erfarenhelén ända till närvarande
tid, ty något annat stadgande tinnes ej, sorn
löi binder skatterältsfordrarrn, att göra sig betald genom
Kronans genfordran, derest lian ej kan uppge
Kronohemman till ersättning. Den omständigheten, att
införsel derjemte gifvits i jord för desse fordringar,
gjorde deruti ingen skillnad, ty för Frälsei änte-fordringar
har älven alltid gifvits införsel i Kronans behållnc
räntor, och desse fordringar på sådant sätt jemväl
blifvit liqviderade. Äfven för Tullgarns-fordrin^
garne har samma liqvidationssätt varit iakttaget och
desamma i enahanda ordning blifvit ersatte. Kär nu
Kronan med sine skatterälts-fordringar kan betala sine
skulder af dylik beskaffenhet, så är det väl tillbörligt,
alt sådant sker häldre, än att derför bortlemna Hennes
odisponerade hemman till Hennes stora förlust, då
man nemi. kan vägra det med stöd af Författningarne.
Desse omtala icke införsel i annat än Kronohemman,
och att dylike hemman dertill bestämdes, har bland
annat naturligtvis varit det skäl, att Kronan intet derpå
förlorade, emedan det varit Kronan likgiltigt, hvem
som ägde hemmanet, åboen eller en skatterälts-fordrare.
Till införsel i Kronoskatte eller Frälsehemman
ge deremot icke Författningarne tillåtelse. — Om man
nu vill påstå, att Kronan icke kan äga sådane hemman,
utan att de genast, efter det de blifvit af Kronan
förvärfvade, bordt förvandla sig lill Krono, så
är det likväl, i afseende på hemmanen under Ädelforss,
förhållandet, att de bibehållit och åtnjutit sine
4 B. 22
39.8 LStats-U tskottets
förre naturer, och att Kronan sjelf skatteköpt till
Guldverket ett hemman Skirö, sorn varit Krono. Ett
lika förhållande inträffade med Säteriet Sannagården i
Götheborgs och Bohus Län, som, ehuru hemfallet till
Kronan, bibehållit sin Flälse-natur och derföre af
KammarCoIlegium ansågs ej kunna lemnäs i ersättning
för skatterätls-fordringar. JNu mera, sedan hvarje Svensk
man får besitta all slags jord i landet, synes intet hinder
för Kronan att äfven åtnjuta denna förmån. Med
de ifrågavarande hemmanen är dessutom det serskilda
förhållande, att ägande-rätten blifvit mot reda penningar
af Kronan inköpt för ett visst behof, och de
äro således icke af lika egenskap med vanlige Kronohemman,
som efter Författningarne kunna användas
till skatterätts-fordringars betalande. Det är väl sant,
alt Författningarne icke föibjuda införsel i Kronoskatte
och Frälse-liemman, troligen derföre att Kronan
ej i allmänhet ansetts kunna äga eller ägt sådane
hemman; men att i denna fråga anse tillåtet, hvad
som icke är förbjudet, är åtminstone stridande emot
hittills följd praxis, hvarom flere beslut tala. Också
vore det väl icke skäl, att nu mera förändra denna
praxis, då så många skatterätts-fordrare fått på dylike
grunder afslag å sökt införsel i hemman och lägenheter,
då Kronan skulle derpå göra betydliga förluster
och hon ännu aldrig tagit eller får taga ersättning för
sine skatterätts-fordringar i något enskildes hemman,
utan desse fordringar alltid medelst qvittningar blifvit
godtgjorde. Genom afslag å ifrågavarande Ansökning
behandlade man således icke de skatterätts-for
-
Betänkanden, N:o 275. 3o>q
drare, som nu framställt sig, annorlunda än alle andre
dylike fordrings-ägnre, hvaremot, om den bifölls,
följden ostridigt skulle blifva, som KammarColIegium
yttrat, att Guldverkets öfrige egendom skulle, i samma
ändamål, af någon annan skatterälls-fordrare erhållas,
serdeles dem, som ännu kunna innehafva så
kallade Tullgarns-fordringar. Att Staten bör betala
sin skulld är ostridigt; men den ena fordringsägaren
bör ej få bättre betalning, än den andra; det bör ske
lika till alla och i den ordning, som är föreskrifven;
dermed lia alla andra fordringsägare fått åtnöjas, och
ingen ändring lärer, då Bytesliqviderne äro i det närmaste
slutade, nu mera kunna ske i denna stadgade
ordning, äfven om den icke vore alldeles billig och
rättvis. Skulle detta slags Statens skulder, såsom med
andre skulder tillgår, genast betalas, så böra alla Statens
behållne hemman dertill användas och framför
allt Kungsgårdar, samt Slaten äfven för sine fordringar
taga införsel i enskildes hemman, och desse ömscsidige
fordringar och skulder på så sätt licjvideras,
säkert till allmänt missnöje i landet. Att i öfrigt de
så kallade Tullgarns-fordringarne skulle vara bättre
och böra äga företrädet framför andre skatterättsfordringar,
synes icke eller kunna antagas. De fleste
innehafvare af desse fordringar hafva fått åtnöjas med
samma rätt, som alle andre skatterättsfordrare, att få
införsel i vanlige af dem uppgifne Kronohemman,
många dermed qvittat vanlige skatterätts-skulder i byten;
vid inköpet gällde de 11 B:dr g sk. dalem, nu
erhålles derför i3 R:dr 16 sk., och när, hvad Sökan
-
33o Stats-U tskottets
dernes fordringar angår, desamma blifvit från första
Köparnes arfvingar af Sökanderne inköpte 8 år efter
det RegeringsFormen utkom, eller 1817, du både de
och Sökanderne kände dess innehåll, synes ingen skillnad,
hvarken serskildt för Sökanderne eller för sådane
fordringar i allmänhet kunna göras emellan desse
och andre skatterätts-fordringar, serdeles som 1772 års
I\. Bref icke ovillkorligen bestämde ersättningen derför
i Kungsgård, utan äfven i uppgifne disponible
Kronohemman, hvilket ännu är öppet och Sökanderne
icke förmenadt. Också hafva både KammarColIegium
och R. St:r ansett, att ifrågavarande fordringar
höra på samma sätt, som vanlige skatterätts-fordringar,
behandlas och ersättas.
Då af hvad sålunda anfördt blifvit Tillförordnade
StatsSecreteraren funne ostridigt, alt R. St:r icke medgifvit
de ifrågavarande hemmanens upplåtande till ersättning
för Sökandernes skatterätts-fordringar annorlunda,
än i den med Författningarne öfverensstämmande
ordning: att desse Författningar icke medgifva
en sådan upplåtelse, i synnerhet sorn enahanda skäl,
hvilket hindrat R. St:r att bifalla införsel för förenämnde
fordringar i Wisingsborgs och Rådmansö Kungsgårdar,
äfven i lika afseende, hvad Ädelforss hemman
angår, förekommer och att Tullgarns-fordringarne numera
icke kunna anses äga bättre rätt till ersättning,
än andre skatterätts-fordringar, samt ersättningen i
allt fall icke må af Kronans omedelbara egendom utgifvas;
så ansåg Tillförordnade StatsSecreteraren, på
alla dessa grunder, lika med KammarCollegium, sig
Betänkanden, N:o 275. 331
icke, linder behörigt iakttagande af Förfaltningnrne
och Kronans räll, kunna i underdånighet tillstyrka, att
ifrågavarande hemman ina Sökanderne till ersättning
föi- deras till största delen inköpte skatterätts-fordringar
upplåtas, hvaraf följden skulle blifva, som KainmarCollegium
ock anfört, att för en högst obetydlig
Summa, omkring 840 R:dr, Sökanderne skulle få emottaga
en egendom, som för 4® år sedan kostat Kronan
7,780 R:dr och 1111 vore värd minst tredubbelt. Deremot
och då Qveckfeldtska slägten onekligen på ett
mindre lämpligt sätt mistat skatle-rältighelen af Rättleds
qvarn, och genom 1763 års K. Bref blifvit försäkrade
om ersättning derför i jord, hvilken KammarCollegium
skulle utse; så, och ehuru, vid betraktandet
af den långa tidrymd af 60 år, som sedan förtlutet,
utan att slägten, oaktadt den ganska väl kunnat
ända till 1789 göra det, uppgifvit något vederlag, och
fordringen, 1111 60 år gammal, kommit till större delen
ur slägtens hand, den icke ville synas förmånligare
än andre skatterältsfordringar, eller föranleda till
ett förmånligare ersättande än dem, hvarmed förhållandet
i sin grund ändå är enahanda , att fullt för
fullo icke blifvit lemnadt och således brist af vederlag
i jord uppkommit; ansåg likväl Tillförordnade StatsSecreteraren
det vara skäligt, alt, på sätt R. St:r jemväl
liemstält, samma fordran med jord ersättes; och
då otvifvelaktig! är, alt Kronohemman i Riket linnas;
livilke såsom innehafde af gamle barnlöse Aboer och
Enkor, vid deras afgång, såsom K. M:t förut förklarat,
kunde disponeras för allmänna hellof, ville T i 11-
■ 1 ni
332 Sta ts-Utskottets
förordnade StatsSecreleraren för sin del i underd:het
föreslå, att Landshöfdingarne genom KammarCollegitim
finge befallning, ali. uppgifva något dylikt bomman
med tjenlig ränta, hvilket tills vidare icke borde
få skatte-köpas. eller åbol allen till annan, skyld elier
oskyld, person längre än nuvarande åboens lifstid
upplåtas, för alt derefter till ersättning i vederbörlig
ordning för denna Qveckfeldtska slägtens fordran användas.
Uti denna tillförordnade StatsSecreterarens yttrade
tanka instämde deras Excellencer StalsRåden Hr Grefve
Cederström och Hr Grefve Sk jöldebrand; hvaremot
emot Hans Excelience StatsRådet Hr Grefve Rosenblad,
StatsRådet Hr Grefve Löfwenhjelm oell tillförordnade
HofCanzleien, StatsSecreteraren von Schulzenheim
förenade sig uti följande af Hans Excelience
Justitie-StatsMinistern, Hr Grefve Gyllenborg afgifne
underd. yttrande:
"Här är icke fråga om giltigheten af Sökandernes
anmälte Kronofordringar, utan derom , huruvida
en del af de för Kronans räkning tid efter annan till
ett visst, nu upphördt ändamål inköpte hemman, de
der efter samma inköp, ehuru icke i följd af något
kändt serskildt förordnande bibehållit deras förut varande
egenskap dels af Skalle dels af Frälse, må kunna,
likasom andre ledige Kronohemman, användas till
betalning af Kronans skuld i jord.”
”Att Kungsgårdar med deras tillhörigheter icke få
det, är stadgadt redan ; men jag har ej funnit i de
flere yttranden som Collegierne afgifvit, någon För
-
Beta n kan den, N:o 275. 333
fattning åberopad , hvari stadgas, att så beskaffade
hemman, sorn nu kommit i fråga, äro Kungsgårdar
eller skola såsom sådane anses. K. Brefvet den 8 December
1747 sorn föreski ifver att fordringsägare hos
Kronan borde njuta deras betalning alla på en gång
och samina tid anser jag hit lämpligt på de skäl:
1:0 Att berörde Bref, hvars föremål enligt rubriken
varit att bereda fond till deras ersättning som genom
Reduction och Liqvidation något lidit, icke synes
angå fordringar af jord. Jag styrkes deri af
dess slutliga stadgande, att fonden för ersättningarne
till enskilde borde insättas i Ränterierne och der förvaras
till slutliqviden, hvilket icke lät sig göra med
jord, som borde återställas till Kronan. Jag kan ej
eller fatta annan mening af Botins anmärkning i sin
afhandling om Byten pag. 241 eJ. Och om meningen
varit annan, skulle intet inrymme alltsedan den tiden
kunnat lemnäs enskilde i Kronohemman, för fordringar
i jord, hvilket dock skett beständigt, när sådane
ledige lägenheter funnits. 2:0 kan detta Bref icke angå
Tullgarnsfordringur som man då ej hade något begrepp
om och först tillkoramo efter år 1772. 3:o rö
rer
samma Bref Byten, afslutade imellan 1680 och
den 16 October 1723, då likväl det byte, i anledning
hvaraf Qveckfeldtska fordringen uppkommit, ej afslutades
förr än 1758.”
”Vidare påstås, att efter Författningarne blott
hemman af Krono-natur kunna åt enskilde till betalande
af Kronofordringar upplåtas; men om berörde
äldre Författningar icke upptaga andre hemman så
-
334
Stats-U t s k o 11 e t s
sora disponible lill berörde ändamål, ligger det i salens
egen natur af det skäl, att inga andre hemman
elen tiden funnos, som kunde af Kronan disponeras,
utom Kungsgårdar, hvilka också voro såsom omistlige
från början undantagne. Att Kronan som nu skett,
inköpte Skatte- och Frälsehemman till serskilda föremål
var den tiden okändt, emedan Kronan ägde i allmänhet
då stor tillgång på Krono att disponera lill
sina behof, utan afseende på åboers rättighet, att dervid
ovilkorligen bibehållas, och om sådane inköp skedde,
samt derigenom hemman af Frälse- eller Skaltenatur
Lammö i Kronans hand , förvandlades alltid
fordom denna deras natur till purt Krono; och hvad
nu angår Sökandcrnes rätt i afseende på Qvickfeldtska
fordringarne, så hafva de att åberopa 1763 års
K. Mits serskilde Resolution att de för den då förlorade
qvarnen borde inrymmas som orden lyda! i annan
Kronolts imediat förichällnc Egendom3 utan att detta
förordnande om vederlag inski änkes till endast Kronohemman.
Beträffande åter TuIIgarnsfordringarne, så stadgades,
då de 1772 uppkommo, för inuehafvarne deraf
en annan och större rätt än de aldre Skattcrättsfordringarne
agt, och i följe hvaraf de ända till år i8oq
njutit den att få inrymme till och med i Kungsgårdar,
hvarå flere ditintills gifne Resolutioner vittna»
idet skulle efter min tanka vara en orättvisa, om sedan
Kungsgårdar efter ett af R. St!r numera vidtaget
beslut, ej mera få härtill användas, förlusten af sådan
deras fordna rätt icke ersattes genom annan för
-
\
Betänkandet!, N:o 275. 335
mån, oell jag tror derföre att Tullgarnsfordringar icke
böra nekas till oell med förmånsrätt till betalning i
jord, der sådan ersättning äger rum, framför vanliga
skalterättsfordringar.”
”Återstår att tillse huruvida RegeringsFormcns 77
§. lägger hinder i vägen för nu ifrågavarande hemmans
användande till den fordrade betalningen. Sedan der
Blifvit med sine serskilde tittlar uppräknade flere Kronans
Egendomar, som icke få Kronan afhändas titan
R. Sl!rs samtycke, bland hvilka alla sådana hemman
icke upptoges, står der äfven såsom inbegripne i förbudet
orden öfrige Kronans Lägenheter. Om det är
riktigt, som jag ofvanföre sökt visa, att Författningarna
icke innehålla i allmänhet förbud att använda
så beskaffade hemman lika med andre Kronohemman
till betalning af Kronans skuld i jord: om erfarenheten
äfven visat, att äfven efter 1809 Kronohemman,
som också äro Kronans Lägenheter, på delta sättopåtaldt
af Ständer begagnats, utan att Ständerne hvarje
gång som fordom under en viss tid af 1720 års
Regeringsform, dertill gifvit sitt bifall, och om det
måste vara i sig sjelf en stor skillnad i behandlingssätt
imellan sådane Egendomar och Domainer, som af
ålder tillhört Kronan samt för Dess räkning varit administrerade,
å ena sidan, och å den andre sådane,
hvilka i administrativ väg vid ett uppkommet serskildt
behof blifvit från enskilde köpte för Kronans räkning;
så kan jag icke tyda 77 §. så vidsträckt, att icke K.
M:t utan anmälan hos R. Sl:r kan pröfva, om ineranamude
hemman enligt Förlättningarne måga till Sö
-
336 Stats-Utskottets
kanderne öfverlemnas i betalning för deras fastställde
fordringar; och jag tror det så mycket mera, som
St:rne dels sjelfve och innan Sökanderne uppgåfvo
desse hemman, gaf anvisning på dem såsom användbare
till detta ändamål, dels förklarat, att med desse
hemman de åtgärder borde vidtagas, som äro föreskrifne
för öfrige ledige Krono-lägenheter, dels slutligen
1823 gillat StatsUtskottets yttrande i anledning af
gjorde motioner angtde Guldverket, hvaruti, under
åberopande af R. St:rs första yttrande, öfverlemnas
till K. M:t, att vid pröfningen af målet, å R. St:rs
förut gjorde framställning fästa det nådiga afseende,
hvartill förhållandet föranleder, vid hvilket allt R. St:r
ej förbehållit sig att i granskningen om egendomens
användande deltaga.”
Det kan visserligen icke undfalla äfven mig, att
Kronan möjligen kan på ett mera fördelaktigt sätt använda
egendomen antingen genom försäljning eller arrende,
och alt Sökanderne som 1782 begärde, att den
förlorade qvarnen skulle inköpas för 666 R:dr 32 sk.,
hvarföre den då var såld, men hvarå afslag följde,
skulle, om de vinna deras önskan få en vinst, som
andra icke erhålla; men emedlertid är Statens skyldighet
gifven att betala sin skuld, verkställigheten
deraf hvad Sökanderne angår redan länge uppehållen,
och för öfrigt vederbörande Embetsverks skyldighet
att tillse, det Sökanderne ej få mer af dessa hemman
än som svarar mot hvad de hafva att fordra.”
”På alla dessa skäl skulle jag för min del tillstyrka,
att Sökanderne för deras godkända och nu
B e t ä n k a n cl c n , N:o 275. 337
i rine hafva nde fordringar måtte få inrymme i så stor
del af de begärde Kronans tillhörige hemman, som
svarar deremot, sedan likväl, på sätt Författningarne
i allmänhet föreskrifva, denna motsvarighet blifvit utredd
; och emellertid kunde hemmanen för Kronans
räkning på ett år utarrenderas.”
Hvarförutan till Utskottet blifvit remitterade nedannämnde
hos H. R. o. A. väckte motioner, nemi.:
a) Af \\v Bråkenhjelm j P. Ri., att enär de till Ädelforss
Guldverk inköpte hemman samt öfrige dertill
anslagne hemman och lägenheter genom Arrenden endast
försämras och vanskötas, hvarigenom afkastningen
af dem i en framtid för Kronan blifver liten eller
ingen, samma hemman och lägenheter måtte för
Kronans räkning genast afyttras och köpeskillingen
derföre ingå uti SlatsCassan; hvarjemte, beträffande
de GuldVcrket tillhörige Kronohemman, Hr Bråkenhjelm
föreslagit, att ingen annan förändring med dem
måtte vidtagas, än att Konungens Befh:de i Jönköpings
Län finge besörja om Åboledighetens fyllande, i fall
Guldverket med Åborätt något sådant hemman haft
sig anslaget; samt att Räntan för desse Kronohemman
hädanefter omedelbarligen hemfaller till Kronan; dock.
att, i ofvanåberopade fall af åboledighet, först utrö-,
nas borde, huruvida Åborätten från början af Kronan
för Guldverkets räkning varit inköpt, eller Kronan i
och för densammas erhållande fått vidkännas förlust,
hvilken i sådan händelse skulle af den blifvande Åboen,
genom erläggande af städja, så vidt ske kunde,
ersättas.
338 Stats-TJtskottets
b) Af Hr Rothliebj C. F.j att sedan R. Stil- vid
1818 ars Riksdag beslutat, att de under Ädelforss
Guldverk lydande Hemman skulle användas till godtgörande
af Herrar af Wetterstedts oell Adlerbrants
anmälte frälse- och skatterättsfordringar, och i öfrigt
vara användbare för lika beskaffade kraf, samt de under
Ädelforss lydande fastigheter ej kunna annorlunda
betraktas än såsom varande af Krono-natur, enär
desamma icke finnas bland Rikets Kungsgårdar uppförde
och följagteligen kunna, såsom saknande åborätt,
till Skatte inlösas, bestämt stadgande måtte meddelas,
att det nämnde Egendom underlagde Pauliströms
Bruk med tillhörande Hemman, vore under R. S:rs
berörde förordnande inbegripet och äfven användbart
till liqviderandc af bytesfordringar, serdeles som dageliga
erfarenheten visade med hvilken stränghet Staten
utfordrade bytesbristcr med ränta på ränta, hos
den enskilte medborgaren, och denne således efter alla
rättsgrunder, äfven vore berättigad att utfå sine lika
beskaffade kraf hos Staten; och
cj Af Hr Aeller brant , Th.j som, under åberopande
af R. Stms åren 1818 och 1823 fattade beslut
i frägorne om nedläggning af Ädelforss GuIdVerk
samt användandet af de under merberörde Egendom
lydande Hemman till liqviderande af Motionärens och
Hr CanzliRådet af Wetterstedts ägande Kronofordringar
jemte andra lika beskaffade kraf, gjort framställning
0111 nödvändigheten af samma liqvids verkställande,
på det Hrr Adlerbrant och af Wetterstedt ej längre
mätte blifva i saknad af deras lagliga lätt och vär
-
Rctnnkanden, N:o 27$. 33g
det af egendomen genom fortfarande af de förstörande
förvaltningsåtgärder, hvilka de sednare åren dervid blifvit
vidtagne, icke så försämras att densamma icke vidare
kunde godkännas såsom surrogat för deras fordran;
hvarjemte Hr Adiel brant ansett uppmärksamheten
böra fästas på följande omständigheter, nemi.:
1:0 Alt sedan GuldVerket blifvit nedlagt, och
ändamålet med de dertill gjorde anslag af Kronan tillhörige
hemman och lägenheter således upphört, desse
ej kunna betragtas annorlunda, än som vanliga Kronohemman,
då de icke funnos bland Kungsgårdar
uppförde samt följagteligen voro skatteköp underkastade;
och att, då enligt hvad Handlingarne upplyste,
åboiätt till desse Hemman icke funnes, utan företrädesrättigheten
till skatteköp tillhörde den förstbjudande,
lösningsrätten tillkornme Hrr Adlerbrant och af
Wetterstedt, så mycket säkrare, som, utom dem,
veterligen icke någon i berörde afseende sig anmält.
2:0 Att, då bemälde Herrar i liqvid om Skatteköpeskillingen
erbjudit såkallade Tnllgarnsräntor, hvilka
gåfvo förmånsrätt till Skatteköp framför deni som
dylika räntor icke ägde, de följagteligen äfven voro
på denna grund till ifrågavarande lösen företrädesvis
berättigade, serdeles som de på desse hemman, bestående
af 5 \ Mantal, erhållit R. St:rs anvisning, i
stället för Rådmansö Kungsgård, hvilken Egendom,
utgörande 7 Mantal, K. KammarCollegium förklarat
dem vara berättigade, att för deras skatterätts fordran
inlösa, och af hvilken förmån de ock ostridigt
kommit i åtnjutande, om ej R. Sl:r gifvit retroacliv
34o Stats-Utskottets
verkan åt 1809 års RegeringsForra , hvarigenom Kungsgårdar
förklaras vara från Kronan inabulienabla; samt
3:o Att då innehafvandet af oliqviderade Tullgärhsräntor
tillika medförde den hittills obestridda
rättigheten till promt immission i odisponerade Kronohemman,
det följagteligen vere klart, att liqviden
ej kunde föregå, utan måste uppgöras efter sjelfva
immissionen; varande af Hr Bråkenhjelm, P. II., i
anledning af sistnämnde Motion hufvudsakligen anmärkt,
att skatteköp af Frälse- och Skattehemman vore
orimligt; att det för Kronan vore helt annat att
inköpa Skatte- och Frälsehemman, för att dermed liqvidera
Kronofordringar, än att afbida åboledighct å
Kronohemman, emedan Kronan i förra fallet ginge
miste örn Köpeskillingen å sjelfva dessa hemman, hvilken
ej på långt när uppvägdes af köpeskillingen för
Skatterätten i Kronohemman, samt slutehgen, och hvad
som synes göra Hr Adlerbrants påstående fullkomligt
obilligt, att Kronan under den tid hon varit ägare
af dessa hemman, nedlagt betydliga Summor uti byggnader
af Hus och Vattenverk samt andra1 anläggningar,
å dessa hemmans ägor, hvilka för en Köpare
gåfvo dessa hemman ett helt annat värde, än
det som uppkomme genom beräkning af blotta jordegendomens
räntebelopp.
Sedan K. M:t, på sätt ofvanberördt är, redan i
Nåder förordnat, alt Ädelforss GuldVerk skall för
Kronans räkning nedläggas; att såsom en följd deraf,
alla i afseende på Bergverksrörelsen derstädes, utkornne
Författningar skola förfalla och att de tjenstbarhe
-
Betänkanden, N:o 2j5. 34t
ter oell skyldigheter till GuldVerket, hvilka ålegat
Allmogen i de deromkring belägne Socknar böra upphöra,
äfvensom K. M:t serskildt föreskrifvit huru med
Kibbe TullMjölqvarn och Klefva KopparGrufva bör
förhållas, så återstår för R. H. St:r att, i anledning
af så väl K. M:ts Nåd. Proposition , som de i ämnet
väckte enskilte motioner, pröfva huru så väl Ädelforss
Egendom med de under Guld Verket, lydande hemman
och lägenheter som Pauliströms Jernbruk med tillhörigheter
må på det för Staten nyttigaste sätt användas.
Utskottet anser sig i detta afseende först höra afgifva
dess vördsamma yttrande öfver den af CanzliRådet
af Wetterstedt och HofRattsRådet Adlerbrant
för deras egande underd. Skatterättsfordringar sökte
införsel uti åtskilliga under den ifrågavarande Egendomen
lydande lägenheter; Och har Utskottet dervid
inhemtat, att R. St:r uti underd. Skrifvelse den ii
Junii 1818, väl funnit den af Sökanden då begärde
införsel i Rådmansö och Wisingsborgs Kungsgårdar
icke böra ega rum, men derjemte förklarat, att billigheten
och rättvisan fordrade, det Qveckfeldtska slagteri
eller dess rätts innehafvare, icke längre må sakna
tillgodonjutande af den , likmätigt BytesBrefvet den
12 Dec 1758 och K. Resolutionen den 28 Sept. 1763
dem tillkommande Skatterätsfordran 7 D:r 28 sk. S:mt
eller 2 R:dr 3o sk. Specie, i den ordning Författningaine
medgifva och K. Brefvet till KammarCoIlegium
af sistnämnde dag utstakar', nemligen genom införsel
uti odisponerade Kronohemman eller lägenheter; hvar
-
342 Stats-Utskottets
före R. St:r i underd. anhållit, alt fordringsegarne
kunde härutinnan varda förhulpne till sin rätt, när
de uppgifva så beskaffadt hemman eller lägenhet,
saint att de måtte för sine Tullgarnsfordringar godtgöras
på lika sätt, eller genom enahanda qvittning på
oliqviderade underd. Frälse- Ränte- eller Skalterättsskulder
till K. M:t och Kronan, allt i den ordning
författningarne föreskrifva; och hafva R. St:r såsom
exempel i underd. uppgifvit, att då fråga vore om flere
till Ädelforss GuldVerk anslagne hemmans indragning
till Staten , samt desse Hemman , om icke förr,
efter då gällande ArrendeContracts upphörande, liemfölle
till Kronan , desamme da Liefve användbare, för
behof af ifrågavarande beskaffenhet.
Då R. Sl:r således, efter Utskottets tanka, gifvit
en bestämd anvisning å de under Ädelforss lydande
(lemman till godtgörande af Sökandernes hos Staten
egande ostridiga fordran, uti hvars utbekommande de
redan en längre tid blifvit uppehållne anser ock Utskottet
de af ifrågavarande Hemman och Lägenheter, som
K. M:t pröfvar dertill tjenlige, böra för det ifrågavarande
behofvet användas; men då Statehs rätt fordrar,
alt Sökanderne icke erhålla större del uti desse hemman
och lägenheter , än som emot deras fordran verkeligen
svarar, tillstyrker Utskottet:
att R. H. St:r må hos K. M:t i underd. anhålla, alt
noggrann undersökning och värdering af de under
Ädelforss lydande samt af Sökanderne uppgifne Hemman
och Lägenheter, mätte verkställas, samt införsel
Sökan
-
Betänkandcn, N:o 275. 343
SÖkanderne meddelas i sa stör del af desse hemman
och lägenheter, som K. M:t, efter en fullständig
utredning af förhållandet i Nåder pröfvar, emot deras
godkände och nu innehafvande fordringar svara.
I afseende på användandet af den del af så val
Ädelforss som Pauliströms Jernbruk med underlydande
hemman, som återstår, sedan CanzliRådet af Wetterstedt
och IIofRättsRådet Adlerbrandt blifvit för deras
fordringar förnöjde, så instämmer Utskottet uti
den af K. M:t yttrade åsigt, att bibehållandet af desse
Egendomar icke kan vara för StatsVerket förmonligt,
hvarföre ock Utskottet i likhet med hvad K. M:t
föreslagit, tillstyrker:
att återstoden af dessa Egendomar med alla derunder
lydande, uti K. M:ts ofvan intagne Nådiga Proposition
uppräknade Hemman och Lägenheter, må,
efter föregången värdering för Kronans räkning på
öppen Auction till den mestbjudande försäljas, Frälse-och
Krono-heraman såsom Krono-skattc med åsatte
räntor, och Köpeskillingen emot ställd och godkänd
säkerhet under Sex år med §:del om året utgå,
samt antagandet af de skeende anbuden på K. M:ts
Nådiga pröfning bero; dock att, om ett eller flere
af desse Hemmau till Boställen för Civile eller LandtStatsTjenstemän
i orten, som deraf äro i behof och
böra med sådane förses lämpligen kunna anslås, sådant
må förut, efter K. M:ts Nådiga pröfning, kunna
ega rum.
4 B. 23
I
344 Stats-Utskottets
Och anser Utskottet de i ämnet gjorde Motioner
och afgifne yttranden af Herrar Rothlieb, Adlerbrant
och Bråkenhjelm vara genom desse Utskottets vördsamma
yttranden besvarade.
I öfrigt och som de om Ädelforss och Pauliströms
Egendomar afslulade ArrendeContracter, vidMidfastan
nästkommande år i83o tilländagå, men någon längre
tid torde erfordras, innan de undersökningar och värderingar,
som böra föregå så väl pröfningen af den
införsel, som må kunna CanzliRådet af Wetterstedt och
HofRätlsRådet Adlerbrandt beviljas, som frågan om
försäljningen af återstoden utaf berörde Egendomar,
hinna blifva i behörig ordning verkställde; så tillstyrker
Utskottet på det samma Egendomar under tiden
måtte till StatsVerkct lemna någon afkomst,
att R. H. St:r måtte hos K. M:t i underd:het anhålla,
att i fall nu varande Arrendatorer sådant åstunda,
de med dem ingångna Contracter må under tiden
förlängas, eller i annat fall Egendomarne på
enahanda sätt till nytt arrende utbjudas.
Slutligen får Utskottet anmäla att detsamma gemensamt
med Allm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
skall afgifva yttrande öfver RiksdagsFullmäktigen Peter
Pehrssons från Jönköpings Län, rörande Ädelforss
Guldverk till Utskotten remitterade Motion. Den 24
September 1829.
Betänk anden, N:o 276. 345
N:o 276.
Utlåtande, i anledning af' väckt Motion om
förhöjning i PlanPenningar till Öflandehults
Hemman för Ädelforss Guldgrufvor. (U.-A.)
I Memorial, som till Utskottet blifvit remitteradt, bar
RiksdagsFullmäktigen Peter Pehrson från Jönköpings
Län andragit, att på Öflandehults Hemmans Ägor, hvarest
Ädelforss Guldgrufvor, enligt Landtmäteri delning
äro belägne, flere större Grufvor och sänkningar blifvit
upptagne, livarigenom, jemte Stenmalmens uppläggande,
bästa betes-marken vid Hemmanet skall gått
förlorad; Hvadan och då nu mera, efter Grufvornes
nedläggning, genom Hemmanets skoglöshet, de största
svårigheter uppkommo för fredhållningen omkring alla
Grufliålen äfvensom för Folks och Kreaturs vård, Motionären
hemställt,' att de, enligt i afskrift bifogadt
Contract af d. 26 Oct. 1743, bestämde PlanPenningar
till Öflandehults hemmans åboer af 4 Dal. S:mt årligen
måtte antingen förhöjas efter nuvarande mynt-förhållande
eller ock utgöras i enlighet med ett likaledes
bilagdt Syne-och Värderings-Instrument, hvaruti kostnaden
för iståndsättandet och underhållet af den för
fredhållningen nödiga stängsel blifvit upptagen till io
R:dr 16 sk. 6 r:st. B:co; hvarjemte Motionären yrkat,
att PlanPenningarne för förflutne 6 år måtte af StatsMedlen
Hemmansägarne tilldelas.
Då genom Grufarbetets inställande vid Ädelforss
Guldverk nu mera några större olägenheter än hit
-
346 Stats-Utskottets
tills, medelst nya eller utvidgade Grufpppningar, icke
kunna för ofvannämnde Hemmans-åboer uppkomma;
liar Utskottet destomindre ansett sig kunna tillstyrka
någon förhöjning uti ifrågavarande PlanPenningar,
som det af Motionären bifogade Contract, hvarefter
de redan bestämde Planpenningarne utgå, innehåller,
att ifrån utsatt tid, de samma skola betalas
allt framgent, så lange Grufvorne arbetas eller
de uppbyggde husen nyttjas.
Finnande Utskottet frågan om innestående Planpenningars
utbekommande, såsom beroende på handläggning
af vederbörande EmbetsVerk, efter derom i
behörig ordning skeende anmälan, icke vara föremål
för någon II. Sttrs åtgärd. Den 24 September 1829.
N:o 277.
Utlåtande, i anledning af ifrågastäldt upphörande
af Skinnskattebergs Bergslags Privilegier.
(I.-A.)
Uti den, i anledning af Rikets år 1818 församlade
Sl:rs underd. Förslag om Bergslagsprivilegiernas indragning
för de orter, der Bergsmanna-yrket icke såsom
tillförene idkas, uppkomne fråga, om Skinnskattebergs
Bergslags i Westerås Län utläggande till Landslag,
har K. M:t genom Kådig Remiss d. i3 November sisth
år, med öfverlemnande till StatsUtskottet af alla till
målet hörande handlingar, förklarat sig vilja inhemta
R. St:rs underd. yttrande, innan K. M:t deröfver fattade
Nådigt beslut.
Betänkan den, Nto 277. 347
Till en början får Utskottet rörande Kronans härunder
beroende rätt, upplysa, att uti Skinnskattebergs
Bergslag, sorn utgöres af Skinnskattebergs, Gunnilbo
och Heds Socknar, åtnjuter hvarje helt Mantal Kronooch
Skatte-befrielse från följande räntor, nemligen:
1) Landttågsgärden, som utgår med J tunna spanmål,
§ sommarlass hö och 5 kärfvar halm.
2) Vinterkörslor 1 R:dr 32 sk.;
3) Vindekörning 1 R:dr;
4) Vaskekörning, 18 sk.; samt
5) Dagsverks-penningarne med 6 öke och 12 drängcdagsverken,
hvarförutan tillgodonjules al'kortning å
mantalspenningarne med 4 sk. för hvarje person af
Allmogen.
Men deremot få berörde Socknar vidkännas en
ränta, som icke åligger Landslagshemman i orten,
nämligen Malmkörningen, hvilken utgår med 33 sk. 4
r:st. likaledes af hvarje helt Mantal Krono och Skatte.
Och utgöra ofvanberörde, Skinnskattebergs af 6o-,*g
Mantal bestående Bergslag, förunnade friheter, beräknade
i penningar efter medium af io års Markegång,
med afdrag af Malmkörningen, tillhopa 2,723 R:dr 5
sk. 2 1 :st. årligen, deraf för Skinnskattebergs socken
om 38J mantal, belöper 1,787 R:dr 11 sk. 2 r:st. för
Gunnilbo om ii§ mantal 520 R:dr i3 sk. 7 r.-st. och
för Ileds Socken om gjg mantal i$.i5 R:dr 3osk.gr:st.
eller 45 R:dr för hvarje hemman.
JJe första Privilcgéer, hvarpå ifrågavarande Socknars
friheter sig grunda, äro icke kände men uti en
K. Resolution af d. 26 JVov. 1660 finnes stadgadt "så
-
348 Stats-Utskottets
som Allmogen uti Skinnskattebergs Bergslag {inhålla
att de måge som andra Bergslager för Krigsbjelpen
förskonte vara; så ville K. M:t dem allenast, som
Bergsbruk dersammastädes idka och drifva, med Bergslagsfrihet
benåda, men de öfriga skola derunder icke
vara begripne.”
Vid den häröfver i orten hällne Bergmästare-undersökning
är, vid jemförelse af förhållandet i Bergslaget
år 1686, enligt en då författad Bergmästarerelation,
och närvarande tillståndet, upplyst:
Att uti Heds och Gunnilbo Socknar icke funnits
några tackjernshyttor, men år 1686 43 härdar med
7,952 SÄ smide, som numera, i följd af tid efter annan
beviljad smidesrätt, uppgår till 13,361 S®: att i
Skinnskattebergs Socken förstnämnde år voro 18 hyttor
med 438J dygns årlig blåsning och 4)382 SÄ:s tillverkning,
då numera blott finnas 2lne hyttor, Främshyttan
och Långvik kallade, hvilken sistnämnde dock
på öfver 10 år icke varit begagnad och blåsningen i
den andra varit inskränkt till 3f dygn för året med
45 SÄ i3 LÄ tackjernsvigt; att tackjerns-tillverkningen
således nästan helt och hållet upphört och att
det ökade stångjernsmidet samt större delen af det
gamla är grundadt på Köpetackjern. Till hyttornas
ö‘deläggande har orsaken uppgifvits vara: att 6 st. nedlagts
för att bereda kol-tillgång för i Socknen belägne
Riddarhytte Kopparverk; att 2:ne blifvit flyttade till
hyttorna i VVesterbergslagen och Nerike; att 6 äro
öde mot skattejern, enligt K. Resolutionen 1692, hvarigenom
ägaren af Skinnskattebergs Bruk, Hr Presiden
-
Betan ka n den, N:o 277. 34o
ten m. m. Grefve Gyllenborg berättigades alt mot
dubbla hemmansräntor och särskild skattejerns afgift
tillbyta sig och till smide använda de Bergsmanshemman
som han i Skinnskatteberg kunde förvärfva;
samt 1 öde och 1 inflyttad i Främshyttan; varande en
del af dessa förändringar verkställde med behörigt
tillstånd. Såsom ytterligare skäl för tackjerns-tillverkningens
förminskning har uppgifvits, att malmerna äro
heta och svaga så att blandningsmalm måste med dryg
kostnad anskaffas för att göra blåsningarne lönande.
Bergslagets Ledamöter hafva, uti deras öfver den
ifrågaställde indragningen af BergslagsPrivilegierne, afgifna
förklaring sådant bestridt på de skäl att i Gunnilbo
och Heds Socknar tackjernsblåsning aldrig funnits
och således ej eller kunnat nedläggas; att i Skinnskatteberg
det skett, dels mot skattejerns betalande,
dels eljest med behörigt tillstånd för Bruksdriftens
bättre upphjelpande, att Privilegierna således ej voro
förverkade; att ortens åkerbruk vore föga lönande och
den derföre i behof af den hittills åtnjutna lindringen;
under medgifvande likväl å Bergslagets sida, att
Bergsliandteringen der öfvergått från Rudimateriernas
bearbetning till jern-förädling och stångjerns-smide.
Bibehållandet af Bergslagets Privilegier har äfven
blifvit tillstyrkt af så väl Bergmästaren i orten som
af K. M:ts Befthde och K. Bergscollegium har uti
dess underd. yttrande anfört, det Collegium ansåge
några sådana skäl ej vara för handen, ”sorn böra föranleda
till ortens utläggande till Landslag, helst outredt
är, om icke betydligare tackjernsblåsning kan
35o Stats -U t skottets
jemte sniidena effectueras och dessutom vissa jemk11
ingar i afseende pä Privilegierne och deraf följande
skyldigheter redan skett, sorn icke utan en noggrannare
pröfning torde böra rubbas.” Hemställande K.
Bergscollegium fördenskull att en Commissionsförrättning
i ämnet af 2:ne Collegii Ledamöter måtte få
äga rum.
K. KammarCollegium har åter, på den grund att
Gunnilbo och Heds Socknar icke uppfyllt den med
bergslagsfriheten förenade skyldighet till grufve-brytning
och tackjerns-tillverkning samt då friheterne ej
kunde vara gifna för stångjernssmide här mer än annorstädes,
tillstyrkt desammas upphörande; och tillika
yttrat, det Collegium, hvad Skinnskattebergs Socken
angick, ej hyste någon betänklighet att, i anseende
till tackjerns-tillverkningens ringa belopp, äfven för
denna tillstyrka indragningen af Privilegieina; men
att, då åtskilliga förhållanden bär förekornmo, som
iarfvade närmare utredning, Collegium ansåg undersökning
derom böra föregå, men denna verkställas endast
af Bergmästaren i orten, hvarefter Collegierne
borde ytterligare sig i ämnet utlåta.
Hvad sålunda förekommit samt hvad de Utskottet
tillställda handlingar i öfrigt innehålla, har Utskottet,
behörigen öfvervägat och då, hvad nu först angår
Gunnilbo och Heds Socknar, Bergslags-privilegier icke
få begagnas för stångjerns-tillverkning, och några tackjerns-hyttor
hvarken nu finnas eller tillförene varit
anlagde i Gunnilbo och Heds Socknar, hvilka således
icke i någon måtto uppfylla eller fullgöra den
Betänkan cl en, N:o 277. 351
med Bergslagsprivilegiers åtnjutande förenade skyldigItet,
har Utskottet skolat, med stöd af K. KammarCollegii
tillstyrkande, vördsamt hemställa:
aLt deiest ifrågavarande 2:ne Socknar icke skulle
inom någon viss af K. M:t förelagd tid, fullgöra den
med Bergslags-privilegiers åtnjutande förbundna skyldighet
till tackjernsblåsning till sådant belopp, som
motsvarar den derföre förunnade lindring i skattebidrag,
privilegierna må upphöra och socknarne öfvergå
till Landslag med alla dervid förbundne utskylder
och onera, med rättighet likväl för Socknarne
till befrielse från de afgifter och besvär, de
hittills, i egenskap af Bergslag, fått vidkännas.
För denna hemställan hemtar Utskottet ytterligare
stöd deraf, att, på sätt K. KammarCollegium uppgifvit,
Gunnarskogs Bergslag i Wermland, der förhållandet
varit enahanda som uti ifrågasatte Heds och
Gunnilbo Socknar, till följd af K. M:ts Nådiga beslut
af den i3 December 1825, blifvit till Landslag utlagd.
Då sålunda visat sig att Bergslagsprivilcgier kunnat
i längre tider åtnjutas, utan att menigheterne i
ringaste mån uppfyllt de skyldigheter som vid nämnde
frihet varit fästade såsom vilkor, samt K. M:t och
Kronan altså gått i mistning af sin tillständiga rätt,
tillstyrker Utskottet jemväl den underd. anhållan:
att vederbörande måtte i Nåder förständigas tillse,
huruvida enahanda fall kunde i andra orter hafva
inträffat, på det ej dylika missförhållanden, i händelse
de förefinnas, icke må vidare fortfara, till
352 Stats-Utskottets
till inskränkning i Kronans inkomster och till förlängning
af en ojemnhet i beskattning, som borde
och kunde vara undanröjd.
Hvad sedan angår Skinnskattebergs Socken, hvarest,
såsom ofvan är nämndt, tackjernsblåsning år
1686 idkats vid 18 hyttor och tillverkningen uppgått
till 4,382 Skeptd t3 Lisptd, men hvars hela Tackjernsproduetion
numera är inskränkt till allenast en hytta
och, efter medium af de 10 sistförflutna åren, utgjort
endast 45 Skeptd i3 Lisp:d ; så ehuruväl häraf vill
synas att Staten af den io:de, som erhålles af detta
obetydliga Tackjernsqvantum, undfår så ringa ersättning
för de till Bergsbrukets befrämjande uppoffrade
hemraansräntorne till det här ofvan uppgifne belopp
af 1,787 R:dr 11 sk. 2 rist. årligen, att Privilegierna
för en med sådan förlust för Staten idkad handtering,
borde äfven för Skinnskattebergs Socken indragas;
likväl och som härvid förekommer, dels att åtskillige
hyttor inom Skinnskattebergs Socken till bedrifvande
af Riddarhytte Kopparverk, ined behörigt tillstånd
blifvit nedlagde och dels att, enligt det af Bergmästaren
i orten hållna Protocoll vid sammanträde med
Hemmansegarne, så olika meningar och intressen funnits
rådande, att somlige tillkännagifvit sin önskan
att den hittills sjelftagna friheten att sällan blåsa må
förvandlas till en verklig rättighet emot Skattejerns erläggande
och andre åter att tackjernsblåsningen icke
måtte få nedläggas; så anser Utskottet, lika med hvad
K. Kammar- och BergsCollegierne yttrat,
Betänkanden, N:o 277. 353
undersökning i orten till vinnande af ordentlig utredning
i dessa afseenden vara nödig, och att föremålet
för en sådan undersökning bör blifva utrönandet
hvilka af Skinnskattebergs Hemmansägare
önska att till Tackjernsblåsning blifva på hyttorne
indeldte och hvilka af desse från blåsningsskyldigheten
vilja vara befriade samt till hvad belopp
tackjernstillverkningen årligen kan komma att uppgå;
på det jemföras må, hvad Staten kan af Tackjcrnsblåsningen
i tionde påräkna emot hvad som nu i
bergslagsfrihet af Socknarne tillgodonjutes. Och lärer
till K. M:t böra öfverlemnas att bestämma på
hvad sätt den nödvändiga ansedde undersökningen
må kunna ändamålsenligast verkställas.
Enligt hvad vid början af detta Betänkande är
yttradt, hafva de Privilegier, på hvilka Skinnskattebergs,
Heds och Gunnilbo Socknars Bergslagsfrihet sig
ifrån början grundar, icke kunnat företes, och Utskottets
ofvan gjorda tillstyrkanden äro således föranledda
af de handlingar som kommit Utskottet tillhanda.
Skulle åter Vederbörande framdeles kunna framvisa
sådana documenter som bestyrka deras anspråk på
Bergslagsfrihetens fortsatta tillgodonjutande, så
bör förhållandet dermed först undersökas, till utrönande,
huruvida sådant kan föranleda till någon
ändring i hvad som nu blifvit tillstyrkt.
Och torde detta tillägg i den underd. skrifvelsen
jemväl böra intagas. Den 26 Sept. 182g.
354
Stats-Utskottets
N:o 278.
Utlåtande, i anledning af K. M:ls Nådiga Remiss
å Handlingarne i Målet rörande upphörandet
af Nyeds Sockens Bergslagsfrihet.
Sedan, i anledning af K. BergsCollegii år 1821 gjorda
underd. anmälan att Nyeds Bergslag i Carlstads
Län icke verkställer någon Taekjernsblåsning, och K.
M:t för bedömande af den i sammanhang dermed
väckta fråga: huruvida Nyeds Socken, bestående af
3ojj Mantal bör anses förlustig sina Bergslagsprivilegier,
i Nåder infordrat ej mindre Ilemmansägarnes än alla
vederbörande EmbetsVerks underd. Utlåtanden; så
har K. M:t förklarat Sig innan Dess Nådiga Beslut
fattades, vilja deröfver jemväl inhemta E. St:rs underdåniga
yttrande och i sådant afseende genom Nådig
Remiss af den i3 No v. sisth år, handlingarne till Statsutskottet
öfverlemnat.
Utskottet har funnit denna fråga under dess behandling
hafva iråkat en serdeles vidlyftighet genom
serskildta omständigheter, sorn, i Utskottets tanka, nu
icke väsendtligen inverka på hufvudfrågan och derföre
endast i korrthet här omnämnas.
Redan år 1807 hade nemi. en i Wermland tillförordnad
RoteringsCommission inkommit med förfrågan,
huruvida Nyeds Socken, hvilken på grund af Bergslagsprivilegierna
dittills varit från all rotering befriad,
skulle till ordinarie Rotering upptagas, enär någon
Malmbrytning eller hyltebruk icke idkades och orten
Bctänkandcn, N:o 278. 355
vore en af de bäst odlade och fruktbaraste i Länet;
men denna förfrågan, öfver hvilken K. Kammar- och
BergsCollegicrne yttrat olika meningar ; lärer icke
hafva blifvit serskildt föredragen och afgjord utan har
förfallit, sedan, efter Statshvälfningen år 1809, K. M:t
i Nådigt Bref af den 19 September samina år, i afseende
på alla oafgjorde Roteringsfrågor, förklarat
ibland annat, att ingen ny eller ökad rotering efter
80 §. Regeringsformen, kunde utan Konungens och
Ständernas beslut tillkomma.
Vidare bade straxt derefter eller den 12 October
180g PiiksdagsFullmäktigen från Nyeds Bergslag till
K. M:t inkommit med underd. ansökning, att den af
R.oteringsCommissioncn ifrågasatte rotering af Nyeds
Bergslag måtte, såsom stridande mot dess privilegier
och Regeringsformen, förfalla.
Häröfver hade endast Krigs- och KammarColIegierne,
men icke R. St:r eller Bergscollegium blifvit
hörde; hvarernellertid en K. Resolution under elen 8
Januarii utfärdades af lydelse: att 80 §. RegeringsFonnen
viii tydligen bestämde i hvad ordning standig
rotering kan tillkommaj men deremot och som det blifvit
utredt och medgijvet, att Nyeds Socken icke är
verklig Bergslag j sä fann K. M.t deraf följa att hemmanen
ej böra undgå erläggandet af den eller de (fgifter
^ sorn oroterade hemman efter Författningarna utgöra
j äfvensom Nyeds Socken ej kan undandraga sig
en sä beskaffad rotering} som genom 33 §. af 1810 års
Riksdagsbeslut 'är stadgad.
356 S t a t s - U t s k o 11 e t s
Det sluille väl synas som frågan om Bergslagsfrihetens
Upphörande härigenom blifvit en gang för
alla sluteligen afgjord, destohällre som högstberörde
Resolution äfvenledes såvida gått i verkställighet utan
motstånd, sorn Rotefrihetsafgifter blifvit uppburne för
de 2tne åren i8i5 och 1816, hvilka närmast efterföljde
den fred, då de af Bergslaget redan uppsatte extra
RoteringsSoIdater frigåfvos. Likväl visar det sig af
handlingarne, att Vederbörande ej allenast reclamerat
de redan erlagde RotefrihetsAfgifterne, hvarom tvänne
mål uti K. FinaneeExpeditionen äro hvilande, i afvaktan
på hufvudfrågans afgörande, utan ock, med anledning
af den undersökning, som varit en följd af
R. St:rs vid 1818 års Riksdag yttrade begäran om
granskning i allmänhet af Bergslagernes Privilegier,
ånyo bringat å bane frågan om Nyeds Sockens rättighet,
att åtnjuta BergslagsPrivilegier, hvilket föranledt
till en vidlyftig skriftvexling enligt hvilken de i ämnet
hörda authoriteter yttrat rakt stridiga meningar i
afseende på af- eller tillstyrkandet af Bergslagsfrihetens
upphörande; hvaremot hvad angår förhållandet
med Privilegiernas tillkomst och beskaffenhet äfvensom
Nyeds Sockens närvarande tillstånd, uppgifterne
dels helt öfverensstämma med, dels icke äro stridande
mot hvad som redan år 1807 af RoteringsCommissionen
yttrats.
Bergslagets första Privilegier beviljades af Drottning
Christina år 1649 och innehålla: Att som Bergsamtet
har för nyttigt ansett alt Nyed blifver Bergslagj
i anseende dertill att de intet annat hafva att
Betänkande!), Nio 278. 357
uppehålla, sig med än allenast af strömmar och skog;
så efterlåtes och beviljas, att Nyed skall hädanefter
allt stadigt vara Bergslag , njuta bergslagsfrihet, alldeles
på sätt och vis som andre Bergslager äro privilegierade
vordne. Dessa Privilegier, hvarigenom Socknen
befrias från ordinarie rotering, hafva vid flerfalldiga
tillfällen blifvit stadfästade med tillägg i K. Resolutionen
afår 1682: J'Så längetde sin bergverk idka
och K. M.ts tionde deraf rigtigt erlägga/' samt i den
af år 1720: JJSå vida senare Förordningar ej äro
deremot• ’
Enligt Handlingarnes föranledande har sedan år
1755, då en inom Socknen befintlig masugn flyttades
till Hedenskog inom Philipsstads Bergslag, någon tackjernstillverkning
icke ägt rum eller tionde blifvit erlagd,
och jernmalm har derinom aldrig funnits. — Såsom
skäl för Bergslagsprivilegiernes bibehållande uppgifves
nu, att Privilegierne aldrig blifvit gifne i och
för malmbrytning och hyttedrift; att Staten hade en
motsvarande vinst af de inom Socknen befintliga 7
serskilta Jernbruk dervid idkas smide af Plåtar, knippjern
och spik samt af icke mindre än 7000 S® stångjern
årligen; att, ehuru socknen för närvarande är väl
odlad, den dock icke skall kunna draga ständig rotering,
utan jemte brukshandteringen sannolikt komma
att gå under om Privilegierne upphäfvas och nu gällande
föreskrifter för Kohl-handeln inom orten förändras
eller borttagas.
Utskottet, som i anledning af K. Mits Nådiga Remiss
anser ingenting annat för närvarande tillhöra R.
358 Stats-Utskottets
St:rs pröfning, än sjelfva hufvudfrågan: Om Bergslagsfrihet
för Nyeds socken bör fortfara eller ej, inskränker
sig alltså till att deröfver meddela yttrande.
Föremålet för den af R.:s St:r år 1818 väckta allmänna
fråga om indragning eller jemkning i Bergslagsprivilegierne
var att tillse, huruvida Bergslagerne
uppfyllt och kunde för framtiden uppfylla sina för
Privilegierne åliggande skyldigheter med grufbrytning
och tackjerns-tillverkning och att, i motsatt fall, Privilegierne
skulle jemkas eller indragas. Då R:s St:rs
berörde anhållan således icke har någon direet tillämpning
på Nyeds bergslag, enär den, för Bergslagsprivilegiers
tillgodonjutande, ej haft sådane förbindelser
sig älagde och alltså icke eller, genom dessas uraktlåtande,
kunnat anses förmånen förlustig;
saknar Utskottet skäl att för Nyeds Bergslag tillstyrka
de hittills åtnjutna Pi ivilegiernes indragning
för närvarande. Den 26 September 1829.
Rese r v a t i o n:
Af Hr CanzliRådet v. HartmansdorffEnär Bergslagsfriheten
åt Nyeds Socken blifvit gifven derföre,
att ortens inbyggare endast hade strömmar och skogar
att lefva af, såsom orden lyda, och Nyeds Socken
deremot nu, enligt såväl Collegiernas och K. M:ts I>e~
failningshrdes yttrande som Bergslagets eget medgifvande,
är en af de mest frugtbara och sädesrika orter
i Länet, hvadan skälet och vilkoret för Privilegiernas
meddelande, eller ortens fattigdom och ofrugtbara
beskaf
-
Betänkande n, N:o 278, 279. 35g
beskaffenhet upphört, anser jag då jag derjemte tager
i betraktande de genom StadfästelscResolutionerne af
åren 1683 och 1720, i privilegierna gjorda inskränkningar
JJsä länne de Bergverk idka och tionde erlägga “
samt, JJså vida senare Författningar ej är o deremot"
rättvisan af en lika och gemensam Statsbördornas fördelning
medborgare imellan fordra, att den frihet från
ordinarie rotering, som Nyeds socken, framför öfriga
orter och utan att en sådan lindring vidare behöfva,
för närvarande åtnjuter, må genom Bergslagsprivilegiernes
indragning, upphöra, med rättighet för nämnde
Socken att njuta befrielse från de afgifter och besvär,
den hittills i egenskap af Bergslag möjligen kunnat
vidkännas.
I denna serskilta tanka har Herr Grosshandlaren
Winberg äfven instämt.
N:o 279.
Utlåtande i väckt fråga om indragning af det
till Nyköpings Schola varande StatsAnslag.
(I.-A.)
Högiofl. Ridd. och Adeln har den 19 sisth Junii till
Utskottet remitterat det förslag, Hr Bråkenhielm j Pehr
Reinholdj med begagnande af sin Grundlagsenliga rätt,
att väcka ny motion, i anledning af redan upptagen
fråga, den 21 förutgångne Maji framstält, att, enär
Nyköpings Schola, i brist af tillräckligt antal Elever,
A 24
36o Stats-U t skottets
afstannati, det till nämnde Schola gjorda anslag matte
indragas och fördelas på andra Schollnrättningar.
I anledning häraf får Utskottet upplysa: att, enligt
den Interims-AflöningsSlat för Rikets ElementarLäroverk,
som, i följd af det utaf R. St:r vid 1818
års Riksdag beviljade anslag, blifvit af K. M:t d. 22
April 1819 i Nåder fastställd, att tills vidare gälla,
Nyköpings Högre TrivialSchola, hvarest finnas anställde
x Rector, 1 Conrector, 3 Golleger, 1 Apologist och
1 Cantor, åtnjuter, såsom löningsanslag årligen, 276
T:r Sp:ml och 90 R:dr 42 sk. i penningar.
Enligt den underrättelse Utskottet varit i tillfälle
erhålla om förhållandet för närvarande med denna
Scholselnrättning, har afstannandet deraf för brist på
Elever hittills icke ens kunnat komma i fråga.
Behofvet af flere ScliolLärare i Eskilstuna Stad,
i följd af den tillökning i Folkmängden samma Stad
dc senare åren erhållit, har väl föranledt Consistorium
i Strengnäs, att, för afhjelpandet af denna brist, med
E. Mets Nådiga tillstånd, från den 1 Maji nästa år begagna
en af de till Nyköpings Schola anslagne Lärarelöner
för Eskilstuna Stads Seholas utvidgande; men
då en sådan omständighet icke innebär något bevis på
umbärligheten af hela Scliollnrättningen i Nyköping,
har Utskottet
ej eller funnit någon anledning till bifall å Herr
Bråkenhjelms ofvanberörde Förslag, hvilket, i Utskottet^
tanka, altså bör afslås. Den 26 September
1829.
Betänkanden, J\:o 280.
N:o 280.
Memorial, rörande Creditiven enligt 63 §.
RegeringsFormen. (U.-a.)
Utskottet får nu, till fullgörande af föreskriften i
3o §. 2 Mom. Riksdagsordningen, föreslå, beloppet af
de Summorj hvilka, jemnlikt 63 §. RegeringsFormen,
skola j för ser skilde händelser af sattas.
Då denna, StatsUtskottet åliggande, skyldighet,
under de 20 år sora framgått efter bildandet af Statens
nu egande skick, blifvit fullgjord på olika sätt,
bar Utskottet trott en korrt framställning deraf böra
föregå dess afgifvande Förslag.
Vid *8og års Riksdag föreslog StatsUtskottet (i
dess Betänkande om StatsRegleringen den 23 IVov.)
beloppen af ifrågavarande Summor, lilla Creditivet till
5oo,ooo R:dr och det stora till En Million R:dr, båda
att ställas på R. St:rs Bank. Utskottet öfverlemnade
till R. Sttrs eget bepröfvande och förordnande, "att
utstaka på hvad sätt och i hvad ordning Banken härföre
borde erhålla ersättning."
Stats-Utskottets förslag remitterades till BancoUtskottet,
hvilket, efter BancoFullmägtiges hörande,
tillstyrkte bifall derå. R. St:r fastställde, att begge
Creditiven skulle till ofvanbcrörde belopp af Banken
utbetalas j utan att likväl för det större utse några ersättningsmedel
j emedan R. St.r borde vara sammankallade
innan det ur Banken kunde lyftas men stadgade
för dol mindre z procents Ränta och 4 procents
36a Stats-Utskottets
årlig afbetalning på Hufvudstolen, hvilka 3o,ooo R.dr
skulle af Tullmedlen till Banken ingå. (R.-Beslut. d.
2 Maji 1810 18.)
Genom RiksdagsBesIutet den 1a Nov. 1810 §. 4
fastställdes alla de Beslut i detta ämne, hvilka vid
nätsförtitgångne Riksdag blifvit fattade.
Vid 1812 års Riksdag fordrade K. M:t fördubbling
af begge Creditivens belopp. Sedan frågan om
det större Creditivet blifvit med BancoUtskottet communicerad,
fastställde R. St:r det större till en Summa
af 2 millioner j att enligt föreskriften och förbehållen
i 63 5. Reg.Form. användasi det mindre till
lika belopp sorn förut, eller SoOjOOo R:dr, enär tillgång
dertill måst sökas genom RiksgäldsContoiret, som
anbefalltes att, i de fall och under de vilkor Regerings
Formen föt eskrifverj hälla det K. M:t tillhanda.
(R.Beslut. §. 16.)
Stats-Utskottet hade förbehållit sig (1 Betänkande
den I Aug. 1812) att R. St:r måtte åt Utskottet öfverlåta
rättigheten, att i Reglementet för RiksgäldsContoirets
Fullmägtige meddela de föreskrifter om
sättet och utvägarne för RiksgäldsContoret att åstadkomma
berörde Summa, som, efter Utskottets tanka,
borde iakttagas till ändamålets befrämjande ; och hade
Utskottet varit betänkt på sådana utvägar, att hvarken
RiksgäldsContoirets bestånd eller den allmänna
Crediten skulle derigenom något äfventyra.
Vid 1815 års Riksdag erhöll StatsUtskottet Nådig
Proposition ifrån K. M:t, ang:de förhöjning af det
mindre Creditivet till i,5oo,ooo R:dr; och på samma
Betan kanden, N:o 287. 363
Utskotts tillstyrkande, i Betänkande deri 18 Julii nämde
år (5 B. 3 Afd. p. 1916) följde R. St:rs i 12 §. af
Riksdagsbeslutet tillkännagifne bifall dertill, så lydande;
”Af
de i Reg.-Formens 63 §. omförmäldte serskildte
Summor, hvilka för oförsedde händelser skola
afsättas och anslås, bafve vi i Banken afsatt det större
Credilivet till en Summa af Två Millioner Riksdaler,
att, enligt föreskriften och förbehållen i berörde
§. af RegeringsFormen, användas. Det mindre
Creditivet, håfve vi i R.iksgä|dsContoiret afsatt till
ett belopp af en och en half Million Riksdaler, hvaraf
en tredjedel eller FemHundrade Tusen Riksdaler, såsom
hittills, skola yara att tillgå för hvarjehanda utomordentliga
tillfällen och behof Men de öfrige två tredjedelar,
eller En Million, icke utan i fall af oundgängliga
försvars-anstalterj få lyftas.”
Vid 18r8 års Riksdag blef beslutet enahanda med
det som år ;8i5 blifvit fattadt (se Riksd.-Beslutet
§• i»)-
Vid 1823 års Riksdag blefvo StatsCreditiven föremål
för Stats- och BähcoUtskottens gemensamma
öfverläggning. De tillstyrkte, (Finance-Belänkandet
den 21 Julii 6 Sami. p. 243 med Bil, Litt. C, D och
E, Bib. till R. Strrs Protocoll); att den Summa, som
enligt Reg.Formens 63 §. borde afsättas och anslås,
att vid infallande Krig af Konungen lyftas, sedan Han
StatsRådet in Pleno hört och R. St;r sammankallat,
måtte för denna gang> pä samma sätt som dittills,
anordnas, att af Fullmägtige i R. Slira Bank, vid
364 S ta t s - U t s k o 11 e t s
föreskrifne händelser utlemna^ till så stort belopp,
som framdeles vid samma Riksdag, blefve af R. St:r
fastställdt; och att Gfverskotten på Statens Ordinarie
och Extra-Ordinarie inkomster skulle användas till
de utbetalningar, som kunde äskas å det mindra Creditivet,
som till utgående af RiksgäldsContoiret anvistes;
äfvensom bemälte Contoir, i händelse af brist
på nödige medel dertill, borde ega att utställa Obligationer
till Sedelhafvaren på valeurer å 5oo , 2Öo
och ii5 R:dr B:co, att af RiksgäldsContoiret betalas i
BancoSedlar vid anfordran, jemte 3 Procent ränta.
Serskildt föreslog Stats-Utskottetj i Memorial den 25
October 1823 (4 S. 5 B. p. 640), det större Creditivets
belopp till 2 Millioner och det mindre till
i,5oo,ooo R:dr.
R. Stirs i delta ämne fattade Beslut (Riksd.Besl.
p. i3 är af följande innehåll:
I öfverensstämmelse med Stadgandet uti 63 §. af
Reg.Formen att tvenne serskildta tillräckliga Summor,
vid hvarje Riksdag, skola för oförutsedda händelser
afsättas och anslås till K. M:ts höga disposition, hafva
vi beslutit, att den ena, eller det så kallade större
Creditivet, hvilket, jemlikt innehållet af ofvanåberopade
Grundlagsrura, skall lyftas i Banken, må utgå
lill enahanda belopp, sora vid sistlidne Riksdag bestämdes,
eller till Två Millioner R:dr, och anvisat den
andra, eller det mindre Creditivet, att utgå på sätt vi,
uti sammanhang med den vid innevarande Riksdag
vidtagne Finance-reglering förordnat, och till en
Summa af i,5oo,ooo R:dr tillgänglige då K. M:t, ef
-
Betänk an den, N:o 28g. 365T
ter inherotandet af hela StatsRådets tankar, finner
lyftningen oundvikeligen nödig y hvarvid iakttages, alt
två tredjedelar, eller En Milion R:dr disponeras, dii
Rikets försvar piikallar utomordentliga anstalter, och
den öfriga tredjedelen, eller 5oo,ooo R:dr anlitas för
andra högst vigtiga och angelägna utgifter. Vid begagnandet
af sistnämnde Creditiv, hafva vi funnit oss
böra, på sätt vår underd; skrifvelse af den 17 sisth
November, innehåller, fästa det vilkor, att de utomordentliga
behof och föremål, i och för hvilka de
Summor sota deraf uttagas, ansetts erforderlige, skola
fullständigt uppgifvas., och- en Summarisk redovisning
deröfver upprättas-, på det vi, aller våra Revisorer,
må jemväl kunna deraf erhålla en ledning,
till vinnande af nö‘dig Speciel kännedom 01a dessa
medels användande i hvarje serskildt fall; men sorn
K. M:t uti till oss aflåtit svar, under den 4 ‘ denna
månad, i Nåder förklarat, att I\. M:t, i afseende, på
Creditivens begagnande och redogörelsen derföre, vill
noga iakttaga hvad 63 och 64'§§. Reger.Förmen, samt
3o och 68 §§. Riksd.Ordn. i detta afseende föreskrifva,
utan medgifvande af sådana vilkor och föreskrifter,
som deremot kunna vara stridande; så-hafva vi, genom
vårt Statsutskott vid dess sluteliga Skrifvelse
till våra Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, låtit detta
Nådiga; förklarande till rättelse lända;”
Af denna framställning inhemt&s, huru olika, allt
sedan början af vårt nu ägande Regeringssätt, frågan,
om af sättandet af de enligt Reg.Formens 63 före
-
366 Stats-Utskottets
skrifne Creditiver till Konungens disposition, blifvit
behandlad.
På Myntförvillelsens räkning och deraf härflutne
ytterligheter i ett som annat torde böra föras, att den
naturliga utvägen, att på besparingens väg bilda fonder
till bestridande af möjliga behof i följd af inträffande
serskildta, händelser, ännu icke blifvit begagnad.
Ej eller denna gång har det ansetts möjligt, att
beträda denna väg, då så stora extra behof medtaga
de tillgångar sorn annars till bildande af en reservfond
för behöfliga Creditiver skulle kunna påräknas;
och återstår således endast, att så förordna om Creditiven,
i händelse behof af deras lyftande skulle inträffa
före R. Sttrs nästa sammanträde, atty derigenom
icke rubbas den ordning i Bank- och Mynt-väsendet
som R. St:r vid denna Riksdag haft för omsorg alt
införa.
Beträffande det Stora Creditivet tillstyrker Utskottet:
att
detsamma må af R. St:r fastställas till lika belopp,
hvartill berörde Creditiv altsedan år 1812 varit
bestämdt, eller Två Millioner Riksdaler, att, på
sätt 63 §. Reg.Forraen föreskrifver, ur R. StirsBank,
vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan han
StatsRådet in Pleno hört och R. Sttr sammankallat.
Åberopande Utskottet härvid dess, gemensamt med
BancoUtskoltet, i sammanhang med frågan om Bankens
framtida förhållande till Staten, i Uti. N:o 3 och
i4 afgifne tillstyrkande, huru, för beloppet af den
Betänkanden, N:o 280. 367
Summa som kan å detta Crediliv komma att lyftas,
Banken må varda godtgjord.
Hvad åter det mindre Creditivet angår, hvilket i
nyssnämnde Utlåtande blifvit föreslagit att ställas å
Biksg:sContoiret, så enär dels, genom den af Stalsoch
Banco-Utskotten tillstyrkta inskränkning i delta
Verks hittills tillåtne Creditiv-rätt, på Banken, dess
tillgångar hädanefter komma att minskas dels oek för
iståndsätlandet af Rikets Försvarsanstallter, ett serskildt
betydligt anslag blifvit tillstyrkt, hvarigenom
anledning är att förmoda, att behofvet af detta Creditivs
begagnande för Rikets forsvar mindre skall ifrågakomma,
har, i betraktande tillika af den omständighet,
alt ett Creditiv, för upphandling af Spanmål
i den olyckliga händelse, att vissväxt något år innan
B: Sttrs nästa Sammankomst inträffar, torde, såsom K.
M:t i Dess Nåd. Proposition till R. St:r, ang:de f. d.
Allm, Magazinslnrättningens sluteliga utredning, framställt,
serskildt böra anvisas, Utskottet ansett en nedsättning
i det belopp, hvartill ifrågavarande Creditiv
sedan år i8i5 varit beviljadt, kunna äga ruin, och
Utskottet föreslår derföre:
att det mindre Creditivet, intill nästa Riksdag, ina
bestämmas till En Million R:dr B:co, hvaiaf två
tredjedelar, eller 666,666 R:dr 32 sk. böra Vara alt
tillgå för oundvikligen nödiga anstallter till Rikets
Försvar, och en tredjedel, eller 333,333 R:dr 16 sk.
för andre högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan,
i öfverensstämmelse med innehållet af Reg.-  Formens ofvanberörde 63 §. hela StatsRådets tankar
368 Sta t s -[Utskottets.
blifvit öfver lyftningen inhemtade; att Öfverskotta!*
på StatsVerkets Ordinarie och. Extraordinarie inkomster
måga användas till de utbetalningar, som
å detta Creditiv kunna äskas; och att RiksgtsContoiret,
i saknad af sådane eller andra, tillgångar dertill,
bör anskaffa erforderlige medel genom upplåning.
Viljande Utskottet framdeles, i sammanhang med
de reglementariska föreskrifter, som komma att för
RiksgtsContoiret föreslås, uppgifva sättet och vilkoren
för en sådan upplåning..
Utskottet anser sig härigenom hafva besvarat Hr
Friherre Anckar svärds j Carl Henric j frän R. o. A.
till Utskottet remitterade motion, om det mindre Creditivets
anvisande på Öfverskotten af StatsVerkets inkomster
och dess bestämmande till icke högre belopp
än 5oo,ooo R:dr, som det före år i8t5 utgjorde; hvarjemte,
i anledning af bemälde Friherres tillika gjorde
framställning, "att R. St:r ville taga i öfvervägande
hvad 63 och 64 §§. Reg.Formen, samt 3o och 68 §§.
Riksdagsordning! n, i afseende på Creditivens begagnande
och redogörelse föreskrifva, på det R. Sttrs
stadgande i detta afseende mätte blifva så bestämde,
att ingen vifvel om deras Grundlags-enlighet måtte
uppkomma, ”Utskottet, då, i enlighet med ordalydelsen
af 63 §. Reg.Formen, vilkoren för de ifrågavarande
Creditivens begagnande blifvit föreslagne, funnit
något vidare yttrande icke erforderligt. Dea 26 September
1829.
Betänkan cl en, N:o a8r, 3.69
N:o 281.
Memorial, angrde verkställd. Revision af de
redogörelser för uppburne StatsMedel, K:gl.'
KrigsCollegium för år 1826 afgifvit. (U.-A.)
Sedan denna granskning, hvarvid kännedom blifvit
tagen jemväl af de K. Bref som under berörde år till
K. Collegium aflåtits, nu blifvit fulländad, får Utskottet
resultatet deraf anmäla.
1 §•
I allmänhet förekomma uti Departementens Räkenskaper
afskrifningar, till ej obetydligt belopp, af
förut balancerade fordringar. Att några vissa grunder
härföre icke linnas stadgade, bar redan fästat 1827
års E.evisorers uppmärksamhet, och Utskottet, som
lika med dem, anser nödigt att denna brist genom
bestämde föreskrifter aflijelpes, åberopar hvad Utskottet
uti dess afgifne Berättelse om revisionen af Förvaltningens
af SjöÄrenderne Räkenskaper för dr 1826
i denna del yttrat.
2 §-
Lika med hvad bemälte Revisorer, vid granskningen
af 1825 års Räkenskaper anmält, har Utskottet
uti 1826 års Hufvud Böck er funnit afskrifningar,
hvilka grunda sig på K. Bref för en sednare tid än
Redogörelse-året. Uti Utskottets Utlåtande, N:o 62,
öfver nämnde Revisorers Berättelse, är likväl redan
tillstyrkt, att R. H. St:r ville hos K. M:t göra underd.
anhållan om Nådig föreskrift till K. KrigsCollegium,
3^o Stats-Utskottets
att afskrifningar böra verkställas i Räkenskaperne för
det år, då de aT K. M:t bifallas; Och fordrar derföre
det nu befunna förhållandet ingen serskild åtgärd.
3 §.
U trednings-Departementet.
Detta Departements HufvudBok för Anslagen till
Arme'ens Beklädnad, Tross och Utredning samt Fästningsfångarnes
Beklädnad och Sängkläder, har uti K.
KammarRätten undergått granskning, hvarvid anmärkningar
blifvit gjorde. Då desse komma att, i stadgad
ordning, pröfvas och afgöras, har Utskottet ansett samma
ämnen icke böra blifva föremål för dess handläggning;
och hafva, utom de här förut omnämnde för
alla Departementerne gemensamma, några anmärkningar
vid berörde HufvudBok icke hos Utskottet förekommit.
Bokslutet utvisar följande förhållande;
Debet.
Från år i8a5 balancerade Fordringar
R:dr j3o,8o6: 36. 3y.
Uppbörd: 1826 års StatsAnslag
för detta Departement.
, 363,363: — 7.
och för de
aleandra
Militaire
Departementerne
264,532:43.7.^ 8^. 44> ,
Transport 758,692: 32. 5]-.
Betänkande n, N:o a8r. 371
Transport 758,692: 3a. 5f.
Serskilde Anslag . . . 119,552: 19. 3.
Extraordinarie Inkomster
114,126: 36. 1.
Till år 1827 balancerade
Skulder .... 22,064: 10. 1.
S:a i,oi4,436:1. 10
Credit.
Skulder från år 1825 Rd. 70,526: 3g. 5.
Utgifter:
Upphandling  62,456: 38. xo.
Armeens Beklädnad . 329,488: 15. 6.
„ Utredning . 22,129: 11. 3.
„ Tross. . - . i8,i54: 1. 4*
Medicinal och Instru
mental-Attiraillen.
665: 27. 2.
Modeller  2,871: 4* %•
Beklädnad, Sängkläder
och Sjukvårdspersedlar
för Fästningsfångar
4,4*8:4^- 9-
Byggnader  5,128:24. 4-
Transport-kostnader. 3,36o: 3g. —
Diverse Utgifter1. . . 3,x52: 27.10.
Extra-Ordinarie Utgifter
J9,989: *7* 3*
Utbetalningar mot
ersättning af Främmande
Verk. . . . 2,292:31.—
Transport 544,634:34* 9* J,oi4,436:1. tof.
WiN
372 Stats-TJtskottets
Transport 544,634:34- 9. 1,014,436: 1. 10JI
Afskrifning ...... 41 >97o: 8» !•
(Jfr. 1827 &rs Rev.Ber. p. 85.)
Afföring  4,298:2i.9f.
Lån tili annat Departement
3,000.
Restituerade Medel . 7. — —
Leverering: De andra
Departementernes
anslag
. 264,522: 43. 7.'
Lalancerade fordringar
till år 1827 . . 156,002: 37. 8.
S:a i,oi4,436: 1. io|.
4 §•
Årtillerie-Departementet.
lIufvudBoken, som d. 19 Febr. 1828 till K. KammarPilitten
blifvit aflemnad, har derstädes varit till
granskning företagen, hvilken dock icke var fullbordad,
dd densamma till Utskottet ailemnades. Dess CapitalRäkning
upptager:
Debet.
Balancerade tillgångar från år
1825 It:dr 432,r44:44. 4.
Uppbörd: 182G års Stats
Anslag
201,778:40. 4-
Krut- och Saltpeter
Medel
86,749:46. 9.
Export-Krut-Medel. . . 2,562: 24. —
. (Transport 723,236: io. 5.
Betänkanden, N:o 281. 373
Transport 723,236: 10. 5.
Upp- och AfFöring. . . 22,656: 28. 6.
FörsäljningsMedel....
43,812: ig. 6.
Under diverse Titlar
tillsammans......
10,537: 23. 3.
Balance till år 1827 . .
77,827:41. 5.
S:a 1
G r e
d i t;
Ifrån år 1825 balancerade
Skulder R:dr
90,393:21.—
Utgifter: Artillerie-Mate-
riellens föYbättrande . .
i 3j02o: 7. 4-
Artilleriets Excercis-
och Läroverk
g,i85: 6. 1.
Tyg-behof
8,456: — 11.
Byggnads-dito
4,266:45. 2.
Upphandling
15,777:21. 2,
Gevärs-reparationer . .
4,3 ig: 32.10.
Nya Gevär
56,795: 17. 8.
Passevolance för Gevär
9,909:44. —
Krut-tillverknings-
kostnad
26,819: 3. 8.
Kostnader för Krut-Ex-
pedition till America.
18,032: 5.—
Skjuts- och Frakt-kost-
nader
5,928:45.10.
Under diverse Titlar till-
sammans
29,541: 9- 9.
Transport 292,446: 20. 5=
374 Stats -Utskottets
Transport 2g2,445: 20. 5.
Lefverering till K. Stats
Contoiret:
Krut-
och Saltpeter
Medel
78,221:46. 6.
F. d. KrigsrustningsMedel
i,igg: 28. 4-
Afföringar  3g,372: 37.• 1.
Afskrifningar  45,go5:4i- 3.
(Jfr. 1827 ars Rcv.Ber. p. 79).
Balancerade tillgångar
till år 1827 42°>92^: — 6.
S:a 878,070: 28. t.
5 §.
Uppbörden af 4i>5i8 R:dr 7 sk. hvilka ibland
FörsäljningsMedlen inbegripas, såsom influtne för försålld
metall, verificeras endast genom Departementets
f egen CassaRäkning samt afskritt af en Liqvid med Handelshuset
De Ron & Söner, hvilket Utskottet icke ansett
tillräckligt; men då, enligt hvad jemväl upplyst
blifvit, sådant vid HufvudBokens granskning redan fästat
K. KammarRättens uppmärksamhet, och fullständiga
verificationer genom de utfärdande Anmärkningarne
komma att infordras, finner Utskottet någon åtgärd
i anledning häraf för närvarande icke af nöden.
6 §.
Öfver redovisningen för Krut-Expeditionerne till
Amerika och Medelhafvet, har Utskottet redan afgif
vit
-
Betänkanden, N:o 281. 3y5
vit serskildt Utlåtande N:o 216, hvilket således åberopas
i afseende å hvad i 1826 års IIufvudBok förekommer,
som dermed eger gemenskap.
7 §■
Fortifications-Departementet.
Enligt å HufvudBoken befintelig antekning har
densamma uti K. KammarRätten blifvit granskad utan
anmärkning.
Vid den af Utskottet företagne granskning har
likväl blifvit erinradt, att uti HufvudBoken påföres
med hänvisning till Fol. r37, i38 och i3g genom afskrifning
af Kronans från förra åren balancerade skulder
ett belopp af 7771 R:dr 34 sk. 3 r., ehuru, enl.
berörde Fol., summan rätteligen utgör endast 7638
R:dr 26 sk. 10 i\, hvarigenom uppkommer en skillnad
af 133 R:dr 7 sk. 5 r., som orätt blifvit debiterade.
Denna missföring har äfven blifvit erkänd af
FortificationsDeparlementets KammarConloir och rättelse
af de felaktigheter, som deraf blifvit en följd,
utlofvad vid nästa HufvudBoks afslutande, hvilket Utskottet
får anmäla, på det R. St:rs Revisorer måtte
komma i tillfälle att tillse fullgörandet häraf.
8 §.
Äfvenledes har det fästat Utskottets uppmärksamhet,
att då bland äldre fordringar från år 182? inbalanceras
155 R:dr 19 sk. 11 r., hvilka tillförene
skola hafva varit orätt afförde, men sedermera åter
upptagne, för att balanceras, finnas desse hvarken un4
B. 25
376 Stats-Utslottets
der årets lopp afskrifne eller bland de till följande
året balancerade äldre fordringar uppförde, samt synas
ej eller hafva till liqvid ingått å något HufvudBokens
Conto; en utredning af förhållandet med denna
balance-post synes Utskottet nödig; och Utskottet
hemställer :
att underd. anhållan hos K. M:t derom må af R.
St:r göras.
9 §•
I öfrigt utvisar IIufvudBoken följande förhållande!
Debet;
Från år 1825 balancerade tillgångar
R:dr ii2,4o5: 3o. 5.
Uppbörd!
Årets Anslag 110,923: u.
Ifrån Seraphimcr-Ordens-Gillet ersättning
för en Byggnad i Wad
-
stena
Auctions- och försäljnings-medel . .
12,000. —
15,444: 28.
.
Under diverse Titlar
1,016: 42*
3.
Afskrifning af Skulder
7,771: 34.
3.
Balancerade Skulder till år 1827 . .
31,473: 26.
5.
Summa R:dr
291,036: i5
3.
Credit;
Från år 1825 balancerade Skulder R:dr 29,421:47 5.
Utgifter,
Till Fästningarnes Nybyggnad och
underhåll 119,386: 3g. 2.
Transport 148,808: 38. 7.
'/
Betänkan den, N:o 281. 377
Transport 148,808; 38. 7.
Commendantskapets utgifter .... 3,535: 14. 2.
Fästnings- och Garnizons-Orternas
förseende med Eld- och LysningsPersedlar
........... 17,156: ^r. to.
Pontoner
5,146: 47- t*
Under diverse titlar.
2,728: 3o. it.
Afskrifning • . . .
31,609: 12. 6.
(J:fr 1827 års Rev.Ber. p. 80.)
Till år 1827 balancerade tillgångar . . 82,o5o: 22. 2.
Summa R:dr 291,036: i5. 3.
10 §.
UnderliällsDepar temeritet
HufvudBoken öfver Redovisningen för de till ArtilleriExercis-Hästarnes
underhåll för år 1826 anslagne
Medel har jemväl blifvit af Utskottet genomsedd.
Och får Utskottet i anledning deraf, anmäla, att,
ehuru någon anmärkning dervid icke /orekommit, Räkenskapssättet
förefallit mindre tydligt; varande så
väl HufvudBoken för år 1825, hvilken vid R. St:rs
Revisorers sednaste sammankomst icke funnits af K.
KammarRätten granskad , som ock 1826 års IlufvudBok
derstädes reviderade, utan att någon erinran dervid
blifvit gjord. Den 26 Sept. 182g.
378 Stats- Utskottets
N:o 282.
Memorial, angtde förrättad Revision af Militiae-BoställsCassans
Räkenskaper för Ar 182G.
(U-A.1
M iIitiae-Boställs-Cassans Räkenskaper för år 1826,
som af K. KammarRätten utan anmärkning blifvit reviderad
, hafva af Utskottet undergått ytterligare
granskning och får Utskottet, i följd deraf, vördsamt
anmäla, att enligt i8a5 års bokslut Cassans fordringar
uppgingo till en summa af. . . . R:dr 4If>86i:33. 10.
hvarifrån afdrages skulden • 1,925: 5. 3.
Återstående fordringsbeloppet 4°9.g36: 28. 7.
Årets Inkomster af Reser ve, Räntor,
Säterifrihet, Auctions- och InteresseMedel
med flere andre smärre inkomster
bestiga sig till R:dr 38,35o: 24. 9.
■v
Hvaremot Utgiften
Nybyggnaden R:dr 3,202: 18. 8.
Reparationer  537: 8. 8.
A tidningar 7,602:17. 7.
Inqvarterings-penningar . . g,5n:22. 2.
Förskjutne, redoviste NybyggnadsMedel
som af
skrifvas
3,t5o:. - -
Bevillning å ullånte Capital 648:17. g.
Diverse omkostnader . . . 4.23g: 2. n.
28,880: 39. g,
Tills. B:co R:dr 28,880.3g. g.
B e t ä nk anden, N:o 282. 37g
Utgående Balancerne uti 1826 års HufvudBok beslå
af följande summor nemi.
Diverse Förskotter
• • R:dr 5i: 36. —*
Förskjutne oredoviste Nybyggnadsme
del
11,932: 3. 3.
D:o ReparationsMedel  897: 3o. —
Utlånte Capitaler
362,714:
13.
3.
Obetalte Räntor . • . . •
9,i°3:
3i.
11.
Till afskrifning anmälte Balancer . .
5,2g3:
11.
4-
På indrifning beroende Poster . . . .
s°
"bo
0
c
3 7.
9-
Behållning uti R. St;rs Bank
12,460:
13.
I O.
R:dr
42 i,253:
33:
4-
Cassans skulder äro under samma tid nedsatte
1,847:
•9-
9-
Räkenskaperne utvisa således att Cassan
under
årets lopp förökat sitt Capital med R:dr 9,469: 33
»
hvilken förökning dock varit en följd deraf att icke
bela NybyggnadsAnslaget för året blifvit användt,
samt äfven till någon del af ett högre Mai kegångspris
för samma år.
Vid Räkenskaperne, sorn med ordning och redighet,
efter antaget Bokföringssätt äro förde, bar ingen
anmärkning ägt rum. Cassans Doeumenter oell
SäkerhelsHandlingar hafva blifvit inventerade af Utskottet,
som dervid funnit Cassans säkerhet iakttagen
och bevarad; och får Utskottet i öfrigt med anledning
af hvad 1827 års Revisorer i afseende å 3:ne Lån anmält,
upplysa att det ena af dessa eller Major Lindecronas
Län innevarande år blifvit till fullo inbetald,
och att de Öfrige begge genom sucessiva inbetalnin
-
38o Stats-Utskottets
gar ingå till Cassan. Sluteligen får Utskottet åberopa
sin hemställan uti Betänkandet N,*o 62, om Kådig
föreskrift lill KrigsGollegium , att de afskrifningar,
hvilka af K. M:t i Nåder bifallas, upptagas uti Räkenskaperne
för det år då de blifva i Nåder beviljade.
Den 3 Octoher 182g.
N:o 285-
Memorial, angrde förrättad Revision af Wadstena
KrigsmanshusCassas Räkenskaper för
år iSaö, (U.-A.)
Wadstena Krigsmanshus-Cassas HufvudBok med Räkenskaper
för år 1825 äro af K. KamraarRätten granskade
och lämnade utan anmärkning; de utvisa att
Cassans tillgångar och fordringar vid Årets början utgjorde
R:dr 888,843: 18. 4>
hvarifrån dock afgår skulden ... „ 883: j3. i.
Så att Netto-behållningen var . . R:dr 887,960: 5. 3,
Cassans inkomster för året hafva utgjorts, af de
så kallade äldre Centonal . 23,780: —.10.
Avancements-penningar . . 5,544: 27. g.
Inskrifnings dito  274.' 28. —
Afskeds dito
a5; 16. —.
Rusthålls-afgifter 17,308:23. 7,
Procent af Gåfvor ochPen
sioner
382: io. 6.
BotesMedel
828.
Transport 48,040; to. 8,
Betänkande n , N:o a83. 381
Transport 48,o43: io. 8.
Bänta a utlånte Gapitaler 45,112: 9- 5.
HemmansRäntor efterKro
no-värde
3,88g: ig. 7.
Skillnaden efter Marke
gångspris
18,743: 24- 8.
Fyrationde Spanmål. . , , 5,i73:3o. 4*
ArmbösseMcdel  5; a3- —,20.967: 2,. 8.
Donerade Medel  1,666:32.—
Nyare Inkomster:
Centonal
g,o45: 45.11.
Afgift af Ecclesiastik Statens
bevillning  i,o53: 7. 4>
D:o af Diverse värdigbeter 310:
Afgifter af Fastighetsköp . i3,6go: 2. •—
D:o för Skatte- köp- och
besittnings-rätt å Kronans
Hemman ...... 3gy: 5. 7.
Dito af Burskap  6,2:12.— 25jIo8; 2£ l6^
Extraordinarie uppbörd  i65:2t. 5. •
AnmärkningsMedel  i,i23: 16. 8.
Tillsammans R:dr i4g,o3i:2o. 7.
Årets Utgifter hafva utgjordt:
Lefverering till Arme'ens PensionsCassa
•••»••«•••• 48,og8. 32. t.
Gratialisters underhåll. . . 65,g66: 3o. —
Löner
5,486: 4i- 4-
Transport ug,552: 7. 5.
382
Stats - Utsko t- tets
Transport 119,552: 7. 5.
Pensioner lill Civile Em
bets-
och Tjenstemän . . 1-5(51: 26. —
Dito till Afskedade Mili
tairer
700: 32. —
Till K. M:ts Nådiga Disposition
afsatte Medel . . . i,5io:
Pensioner af de för Kgf.
Krigs-Collegium afsatte
Medel  57.
Remisslage, Provision med
mera  5,765:24.11.
Procent å Gratialist-under
-
Afskrifningar, Afkortningar och Reslitu
-
Och befunnos vid Årets slut , Cassans fordringar
Så att Cassans behållning uppgick till Rd. goSjöbtf: 3o. 4.
Utvisande en för året ökad Capital-behållning af R:dr
17,908: 25.
Utskottet, som inventerat Cassans Documcnter och
säkerlietshandlingar bar dervid icke funnit någon anledning
till anmärkning, äfvensom Utskottet erfarit att
Jtäkenskaperne, Piedovisningen och liela förvaltningen
med ordning och noggranhet blifvit förde och handJagde;
åberopande i. öfrigt Utskottet dess Utlåtande
hållsMedel
tioner
. . . . i,313: 21. 8.
R:dr i3i,i22: 43. 6.
vara
R:dr 907,050:23.11.
'hvarifrån afgår skulden till ett belopp af 1,181: 4r- 7*
Betänkande!), N:o 283, 284. 383
N:o 62, angående underd. anliållan lios K. M:t, om
Nådig föreskrift, att de afskrifningar, hvilka i Nåder
Bifallas, matte i Räkenskaperne upptagas under det år,
då K. M:t derom meddelar sitt Nådiga Beslut. Den
3 October 1829.
N:o 284.
Utlåtande, i anledning af erhållen åter-rcmiss
å Betänkandet N:o 2t6, angående verkställd
granskning af redogörelsen öfver 2:ne Krutförsä
1 j ni ngsExpedi tioner. (I.-A-)
Vid Utskottets berörde Betänkande, deruti Utskottet
, jemte berättelse om de till Amerika och Medelhafvet
verkställde Krutförsäljnings - expeditioner ,
tillika tillstyrkt den underd. anhållan å R. St:rs sida,
att Krutförsäljning utom landet må helt och hållet
Öfverlemnas till den enskilta speculationen och att
priset å Krut vid inrikes försäljning måtte, tili uppmuntran
för handeln och näringarne , i den mån K.
M:t funne sådant nödigt, nedsättas, hafva anmärkningar
hos H. R. o. A. samt H. BondeStändet blifvit gjorda,
hvilka föranledt till frågans återremitterande, hvarjemte,
inom V. BorgarcStåndet j som bifallit Betänkandet,
Hr CommarceRådet Cronius väckt ny motion i
ämnet, till aldeles enahanda syftning och innehåll
med det anförande Hr Grefve Gyldenstolpe , Anton
Gabrielj afgifvit till H. R. o. A.*s ProtocoIJ.
Förra delen af Utskottets tillstyrkande i Betänkandet
N:o 216, eller att Krutförsäljningen utom lan
-
384 Stats-Utskottets
det ina helt och hållit öfverlemnas till den enskilla speculationen,
liar inom samt). RiksStånden blifvit bifallen,
men deremot tillstyrkandet af Krutprisets nedsättande
varit föremål för de gjorda anmärkningarne. Till redovisande
så väl för dessa som för innehållet af Hr
Cronii motion, anser Utskottet tillfyllest att här uppgifva
de skäl, Hr Grefve Gyldenstolpe emot nämnde
tillstyrkande anfört; dessa äro;
ito Att Krutförsäljningsmedlen utgöra en till bestämdt
belopp påräknad StatsVerkets inkomst-titel,
hvilken genom ytterligare nedsättning skulle kunna
undergå betydlig förminskning och således directe, åtminstone
till nästa Riksdag, öka behofvet af extra-ordinarie
skattebidrag;
2:0 Att, då Statens omkostnader för Krut- och
Salpeter-tillverkningen utgå genom allmänna Skattebidrag,
hvarje nedsättning i försäljnigspriset blir en
fördel som endast tillfaller förbrukaren på bekostnad
af öfrige skattskyldige medborgare;
3:o Att dä nästan ingen inrikes handel drifves
med Krut, en nedsättning ”till uppmuntran för handeln”
endast skulle komma exporteuren till godo och
bereda honom en obillig vinst;
4:o Att, då Bergshandteringen ensam årligen förbrukade
omkring 2000 Centner, men deremot alla öfriga
näringar tillsammans blott 1000, en nedsättning
i Krutets pris hufvudsakligen och nästan uteslutande
blefve förmånlig för Bruksegare och deras yrke, hvilket
visserligen ej är den af Sveriges näringar, soln
behöfver det mästa understöd; samt
Betänkanden, N:o 284. 385
5:o Att Krutpriset i Sverige, oagtadt den motiopolicerade
tillverkningen , ingalunda uppgår till Krutets
verkliga välde då det för närvarande säljes för
nästan samma pris, som den i Krutet ingående Salpeter
skulle ensam kosta om den vore tillåten till införsel
mot måttlig tull; men att deremot detta pris
med öfver 75 procent understiger hvad Krutet verkligen
kostar samt att således en ytterligare nedsättning
ej är för de consumerande af billighet påkallad,
utan skulle blott ytterligare öka de förluster som redan
vid denna handel drabba Staten.
Dessa skäl, dem Hr Grefve Gyldenstolpe uti sitt anförande
närmare utvecklat och med calculationer, hemtade
ur Iläkenskaperne öfver Krut-tillverkningen och
försäljningen i Riket, ytterligare styrkt, har Utskottet
j öfvervägande tagit, men under närvarande förhållanden,
då K. M:t och Kronan, i följd af de med Krutbruken
gällande Contracter, är skyldig inlösa det Krut
som tillverkas, och hvarigenom skulle kunna hända
att den förlust, som genom ytterligare nedsättning,
dä sådan påkallades, för Kronan uppkomme, blefve
vida mindre än den Kronan finge vidkännnas genom
nya Magazinsrums anskaffande för den årligen ingående,
Kronans behof vida öfverstigande Krulqvantileten
och Krutpartiernes förskämning genom ett längre förvarande,
kan Utskottet icke frångå dess förra tillstyrkan, äfven
i afseende på Krutprisets möjliga nedsättning,
helst sådant icke blifvit tillstyrkt i allmänhet, utan
386 Sta ts-Utskottets
endast da omständigheterna lunna det påkalla och
K. M:t pröfvar sådant nödvändigt.
Då likväl Utskottet i så måtto instämmer med
livad Hr Grefve Gyldenstolpe och Ur Cronius yttrat,
som att önskligt vore, det Kronans förlust på Kruttillverkningen
måtte lunna förminslas om ej upphöra,
tillstyrker Utskottet det tillägg i den underd. skrifvelsen,
att, då Contracten med Krutbruksägare skola förnyas,
skyldigheten å Kronans sida att inlösa det
tillverkade Krutet må, i möjligaste måtto inskränkas
i förhållande till Kronans behof af denna vara,
oell att i sådant afseende äfven må begagnas den
utväg ali, i stället för Krut, upplägga Salpeter,
helst, med erforderlig tillgång på denna för Kruttillverkningen
hufvudsakliga beståndsdel, Kronans
förseende med Krut, vid infallande behof, utan
svårighet lärer låta sig verkställa. Den 3 Oetober
1819.
N:o 285-
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Utskottets Betänkande N:o 208 angående
f. d. Allmänna Magazinslnrättningens förvaltning
och utredning. (I-A.)
De inom 11. R. o. A. yttrade anmärkningar mot berörde
Betänkande och hvilka föranledt detsammas
återremitterande kunna sammanfallas uli följande puno
ter, nämligen, af Friherre Anckar swärd, C. //..-
Eetänkanden, N:o 285. 387
1:0 Alt elen i förra Betänkandet pag. 3o3 omnämda
afskrifningsfråga för Elfsborgs Län bordt, icke såsom
Utskottet tillstyrkt, lemnäs utan åtgärd, utan föranleda
till en underd. framställning till K. M:t;
2:0 Alt förhållandet med de vid 1823 års Riksdag
af R. Stlr mot f. d. Allmänna MagazinsDirectionen
väckte 10 anmärkningar, hvilka, till följd af K. M:ts
beslut, fått förfalla, likaledes bordt blifva föremål för
underd. skrifvelse till K. M:t och Utskottet icke inskränka
sin åtgärd till en anmälan af förhållandet hos
Constitutions-Utskottet;
3:o Att mera uppmärksamhet bordt fästas dervid
att icke utredningen, efter 182.3 års R. Stms uttryckliga
begäran, genast blifvit öfverlåten åt K.
StalsContoret utan först cn serskild Styrelse dertill
förordnad ;
4:o Att förhållandet med Magazinslnrättningens
fordringar i Finland bordt närmare utredas, till bedömande
huruvida den högst betydliga minskning i
det balancerade fordringsbeloppet, som genom tractaten
för Inrättningen uppkommit, kan nöjaktigt förklaras;
5:o
Att närmare utredning måtte gifvas rörande
de år 1826 verkställde försäljningar af Spanmål, hvaribland
exempelvis utmärkts försäljningarne i Skåne
Och Westmanland;
6:0 Att Utskottet måtte noggrannare undersöka
anledningarne, hvarför Redogörelsen för Creditivmedlen
icke ännu, efter 3:ne års förlopp är fulländad;
7:0 Alt icke], enligt Utskottets hemställan, afskrif
-
388 Stats-U tskottets
ningen af äldre Balanceposter må få ankomma på K.
M:ts Nådiga förordnande, utan för deras afförande ur
Räkenskaperne jemväl erfordras R. St:rs medgifvande;
8:0 Att det afslag som blifvit raeddeldt å 1837
års Revisorers begäran om delfående af redogörelsen
för Creditivmedlen, bordt föranleda till någon åtgärd
å Utskottets sida, helst R. Stin vid Creditivets anslående
såsom vilkor fästat rättigheten för deras Revisorer,
att af Räkenskaperna rörande detsammas användande
undfå kännedom.
Af Hr Cederschöld^ P. G.:
9:0 Att förhållandet med Spanmålsförsäljningarne
år 1816 varit besynnerligt, serdeles i Skaraborgs Län
der Kornet i Junii nämnde år sålts för 4 Ktdr 32 sk.,
ehuru gångbara priset varit vida deröfver,
Samt af Hr v. Qvanten j C..-
10:0 Att, utom nyssnämnde omständighet,.! hvilken
Hr v. Qvanten delade lika åsigt med Hr Cederschöld,
Utskottet icke upplyst huruvida den för Silf—
veruppköp påräknade En million Ridr eller Creditivsumman
verkligen kunde Utgå.
Enligt till Utskottet ankomna Protocolls-Utdrag
bar Utskottets ofvanberörde Betänkande N:o 208 blifvit
bifallet af Högv. PresteStåndet och af Vällofl. BorgareStåndet
d. i4 sisth Augusti samt af Hederv. BondeStåndet'd.
17 i samma månad. — Af sådan anledning
och med tillämpning af 69 §. Riksdagsordningen anser
Utskottet de i j, 2, 3, 7:de och 8:de punkterna
gjorda anmärkningar icke föranleda till något ytterli
-
Betänkanden, N:o 280. 389
gare yttrande. Deremot och då de öfriga anniärkningspunkterna
egentligast afse en fullständigare utredning
af vissa uppgifna förhållanden, får Utskottet,
upplysningsvis, vördsamt anföra följande.
Hvad först angår de år 1826 verkställda försäljningar
af Magasinslnrättningens Spamnålsbeliållningar,
så liar Utskottet grundat sitt derom i förra Betänkandet
gifna omdöme på en med fullständighet och noggranhet
verkställd undersökning. Men Utskottet har
ansett hvarken lämpligt eller nödigt att bilägga de
uppgjorda utredningarne, såsom varande af mycken
vidlyftighet, och blott ämnade att lemna Utskottet en
erforderlig öfversigt af denna del af förvaltningen och
derigenom sätta Utskottet i tillfälle att deröfver fälla
ett bestämdt omdöme. Genom jemförelsen emellan försäljningsprisen,
de i orten vid försäljningstillfället gängse
samt det fastställda Markegångspriset i hvarje Län,
har Utskottet kommit till det i förra Betänkandet pag.
323 uppgifna resultat. Beträffande åter de nu serskildt
utmärkte försäljningarne i Westmanland, Skåne och
Skaraborgs Län, så har förhållandet med dem icke
undfallit Utskottets uppmärksamhet, helst densamma
blifvit ytterligare fästad derpå genom en hos Utskottet
gjord serskild framställning; men Utskottet har icke
funnit försäljningarne i de 2!ne förstnämnda Länen föranleda
till någon anmärkning, hvadan Utskottet icke
heller ansett skäl för handen att serskilt utmärka dessa.
— Äfven nu tror Utskottet vara öfverflödigt att ingå
i någon detaljerad framställning huru vid dessa tillfällen
tillgått af den skriftvexling som förts emellan
3go Stats-Utskottets
Mngasins-Utrednings-Styrelsen och vederbörande i orterne
in. ra., helst under discnssionen hos Höglofl. Ridd.
och Adeln, upplysningar blifvit meddeldte af Friherre
af Nordin , C. J., såsom f. d. Chef vid UtredningsStyrelsen,
rörande försäljningarne i Skåne, och af Friherre
Ridderstolpe, F., i afseende på den fiån KronoMagasinet
i Westerås försålda Spanmål i början afår 1826,
och hvilka uppgifter öfverensstämma med de handlingar
Utskottet fått sig tillställde.
Deremot har Utskottet redan omnämnt förhållandet
med försäljningarne i Skaraborgs Län uti det återremitterade
Retänkandet. Att utöfver hvad deri blifvit
yttradt, vidröra det missförstånd som synes hafva
ägt rum emellan vederbörande, har Utskottet ansett
och anser mindre lämpligt, sedan K. M:t, enligt hvad
Betänkandet innehåller, deröfver meddelat nådigt beslut,
hälst Utskottets opinion i anledning af berörde
förhållande äfven blifvit i förra Betänkandet pag. 327
uttryckt.
I afseende på långsamheten med Creditiv-redogörelsens
upprättande och orsakerne dertill, kan Utskottet
icke meddela andre eller flera upplysningar än sorn
redan i förra Betänkandet pag. 336 äro uppgifna och
hvilka, under Discussionen i ämnet ytterligare upprepade
af Hr Grefve Adelsvärd, E. R., i Utskottets
tanka innebära antagliga skäl för det anmärkta dröjsmålet.
Såsom svar å Hr von Q vantens fråga, huruvida
den för Silfver-inköp påräknade Million vore disponibel,
Betänkanden, N:o 285, 286. 3gt
be?, får Utskottet hänvisa till de vid förra Betänkandet
fogade Calculer, utvisande ej mindre det å Creditiv-räkningen
insatta contanta belopp, utan äfven hvad
af Magasinslnrättningens tillgångar kan anses dels genast
dels inom en kortare tid disponibelt.
Hvad slutligen angår Friherre Anckarswärds begäran
om närmare utredning, huru Magasinslnrättningens
i Finland ägande fordringar kommit att så betydligen
nedsättas, åberopar Utskottet K. M:ts Nåd.
Skrifvelse till It. St:r d. 19 Nov. 1828, rörande fördelningen
af den .från Ryssland influtna summa till
ersättning för Svenska Kronans samtlige fordringar i
Finland. Den 3 October 1829.
N:o 286.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, att
granskningen af 1827 års afslutade Räkenskaper
för Statsverket borde af StatsUtskottet
verkställas. (I.-A.)
G enom Remiss den 29 December sistlidet år har H.
B. o. A. till Utskottets besvarande öfverlemnat ett af
Ilr Friherre Anckar swärd > Carl Henric afgifvet anförande,
hvari han fästat Utskottets uppmärksamhet
på den fördel, som af ofvannämnde Räkenskapers reviderande
af Utskottet , jemte KonungaBrefvens och
Protocollernes läsning intill närvarande tid skulle uppstå,
genom Revisionernes deraf uppkommande närmare
4 B. 26
3 ga Stats-Ut skottets
förflyttning intill den tid, som möjligen lunde komma
under granskning. Varandes samma motion åtföljd af
ett yttrande i ämnet af Hr Grefve Adelsvärd, Eric
Reinhold, som ansett, att, om med ifrågavarande
framställning åsyftades något mera, än den K. KainmarRätten
egentligen tillhörande partiella granskning,
eller tillika en öfversigt af det hela af StatsVerks-förvaltningen
för ofvanberörde år, samma års RikslTufvudbok
derförinnan borde vara afslutad, på det den
ifrågakomne granskningen måtte i sin fullständighet
kunna för sig gu; och berodde det i öfrigt på StatsUtskottet,
som, enligt 3o §. i Mom. Riksdagsordningen
, ägde tillgång till alla StatsVerkets Räkenskaper
och Handlingar, huruvida , beträffande läsningen af
KonungaBref och Protocoller intill närvarande tid,
en revision af sådane Handlingar, hvilka i anseende
till tiden ej ginge i bredd med Revisionen af de afslutade
Räkenskaperne, kunde anses ändamålsenlig.
TJtskottbt får upplysa, att RiksHufvudboken för
år 1827 visserligen ifrån September månad varit tillgänglig
för Utskottet; men som alla öfrige för StatsMedel
redovisande Verks räkenskaper, såsom utgörande
Verilicationer till RiksHufvudboken, tillika böra öfverses,
så vida en fullständig granskning af Statsförvaltningen
äfven för det ifrågakomne året skulle verkställas,
hvilket likväl den återstående tiden för Riksdagens
fortfarande, i anseende till öfrige ännu oafslutade
ärender icke synes medgifva; altså har Utskottet
emir Jäsningen af K. Bref och Protocoller för en tid,
hvars räkenskaper icke tillika granskas, icke uppfyl
-
Betänkanden, N:o 28 G, 287. 3g3
/er ändamålet af en ordentlig undersökning i förevarande
afseende, ansett sig
icke böra tillstyrka bifall till Hr Friherre Anckarsvärds
ofvanberörde motion, hvilken af anförde skäl
Utskottet tror böra förfalla. Den 3 Oclober 1829.
N:o 287-  Utlåtande, i anledning al' väckt motion om
rättighet för Hemmansägare i Herjeådalen
till Skatteköp af visse KronoFisken.
(I.-A.)
Uti ett ifrån II. BondeStåndet till Usskottet remitteradl
anförande har RiksdagsFuIlmäktigen Eric Andersson
Bång anmält, att sedan år 1822 med åtskillige
i Herjeådalen befintelige smärre Kronofiskeri af K.
M:ts Befallningshafvande i Orten vidtagits den åtgärd,
att de förauctionerats på vissa år till den mästbjudande,
bade under sådane omständigheter och för alt
undgå vidare täflan någre Hemmansägare sökt att fa
köpa det af elem under arrende inropade Fiske till
.Skatte, men hvilken ansökan, i stället att befordras,
K. lYIrts Befthde ex incommunicato afslagit, på den
grund att 77 §. RegeringsFormen skulle förbjuda allt
skatteköp af ifrågavarande lägenheter; oell då åberopade
§ af RegeringsFormen ingalunda lade något
hinder för sådane skatteköp, utan allenast stadgade,
att KronoFisken och andre nämnde lagenheter ej må
af Konungen, utan R. Sttrs samtycke, genom försäljning
Kronan afhändas, har Motionären anhållit om
3g4 Stats-Utskottets
R. St:rs bifall dertill, att alla omförmäldte vid Hemmanens
Land och Strand inom Härjeådalen belägne
för K. M:t och Kronan allt för obetydliga, men för
innehafvarne omistlige, Fisken måtte få till Skatte lösas,
på de grunder K. KammarCollegii CirculaireBref
den 22 Sept. 1802 utstakade.
Genom berörde CircuIaireBref är redan föreskrifvet,
att, i anseende till den underdåniga anmälan hos
K. M:t som åligger K. KammarColIegium hvarje gång
skatteköp sökes å smärre KronoFisken, Landshöfdingarne,
vid inkommande dylika ansökningar, böra på
stället noga undersöka Fiskenas beskaffenhet och huruvida
sådane omständigheter sig förete, som kunna
föranleda till någon större förmån för Kronan, än
den derå satta årliga räntan, i fall Fisket förblifver
-under Kronans disposition och ställes under Arrende,
samt att derefter, och sedan äfven den vid
Skatteköp påbudna Kungörelsen i Orten föregått,
samma undersökning, jemte Skatteköps-handlingarne,
må, med Landshöfdingens utlåtande, till K. KammarColIegium
insändas.
Och som, i fall af någre häremot stridande åtgärder
å K. M:ts Befallningshafvandes sida, det är vederbörande
Skatteköpssökande öppet, att å vederbörlig
ort söka den rättelse, i afseende på behandlingen
af ifrågakomne ärender, som med ofvanberörde Stadgande
öfverensstämmer; så anser Utskottet
någon åtgärd af R. St:r, i anledning af RiksdagsFullmägtigen
Bångs ofvannämnda Motion, icke vara
att vidtaga. Den 3 Oct. 1829.
Betänkan den, N:o 288. 3g5
N:o 288-
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande N:o iG5, rörande
fördelningen af de genom en med Kejserlige
Ryska Regeringen afslutad LiqvidationsConvention
influtne medel. (i.-A.)
Berörde Betänkande, som blifvit bifallet af Vällofl.
BorgareSlåndetj den 16, och af Hederv. BondeStändet
den 17 sistl. Julii, är vordet återremitteradt den g i
samma månad ifrån Högv. PresteStändet samt den 19
nasti. Augusti från Höglofl. Ridd. och Adeln.
Ibland de omständigheter som föranledt återremissen
har Utskottet ansett sig böra till besvarande
först upptaga den hos Ridd. och Adeln af Hr Friherre
Anckarsvärd^ Carl Henricj gjorda framställning, hvarom
sig förenat Hr Rosenqvist af Akershult att en mera
utvecklad anmälan af sjelfva liqviden med Ryska Regeringen
bordt från Utskottets sida äga rum.
Hr Friherren har anfört, att, då här vore fråga
om fordringsanspråk, som blifvit anmälda till ett belopp
af omkring En million R:dr eller något derutöfver,
R. St:r icke fullgjorde deras åliggande, att hålla
hand öfver iakttagandet af Rikets sannskyldiga nytta,
med mindre de infordrade upplysning, huru desse fordringsanspråk
kunnat nedsjunka till beloppet af i5o,ooo
R:dr, — ett resultat, som ej annorlunda än i qvittningsväg
kunnat uppkomma, ehuru det vore svårt att Unna,
att molfordringar på Finska sidan till ett sådant
3<j6 Stats-Utskottets
belopp kunnat äga ruin; livadan Utskottet boide noga
utveckla grunderne tor berörde qvittning oell skälen
för fordringnrnes så hetyMIiga nedsättning.
K. M:ts Nådiga Skrifvelse till R. St:r uti ifrågavarande
ämne (serskildt tryckt i jtsta Sami. al Rilianget
till RiksSlåndens Protoeoller under N:o 16) hvilken
upplager, sid. 35 med 5g, en specification på alla
de ä Svenska sidan reclamerade fordringsposter jemte
de Allm. Verk och Inrättningar, för hvilka anspråken
blifvit vackla, upplyser äfvenledes förhållandet i afseende
på de fordringar hos Svenska Kronan, som å
Finska sidan blifvit anmäldte och till hvilkas utridande
en serskild LiqvidationsrCommission i Åbo förordnades.
Desse senare, i början framstäldta till ett vida
större belopp, uppgåfvos sedermera till en Summa af
202,457 R:dr 12 sk. 1 r. B:co, beslående i Finska Utidersålares
fordringar dels för verkställda men obetalile
Transporter och Förskott åt Svenska Armeen under
sista Kriget, dels ock från äldre tider hos Svenska
Kronan innestående medel m. m.; hvarförutan äfven
reclamerades lör f. d. Finska Armeens räkning
fdel af Svenska Armcens PensionsCassas CapitalFond.
Af högstberörde Nåd. Skrifvelse inhemtas vidare,
sid. 4°; > hvad mohn Kejserlige Ryska Regeringen ansåg
Svenska fordringsanspråken ersättningsgillde och
kunna till Fredrikshamska Traclalens bestämda innehåll
hänföras, samt huru, efter de långvariga underhandlingarne,
Sverige sluleligen tillerkändes den nu
erhållne Summan, 100,000 R:dr, t stallet löi del be
-
Betan kan den, N:o 288. 397
lopp af 134,037: 9. g., hvarföre ersättning i början med
någon sannolikhet syntes vara att påräkna.
Innehållet af Fredrikshamska Tractaten, så vidt
den ägt afseende på ifrågavarande liqvid, är jemväl i
K. M:ts Nåd. Skrifvelse omnämndt.
Och anser Utskottet väl således nu, lika litet,
sorn då dess förra Utlåtande afgafs, någon vidare utredning,
äu den K. Mits Nådiga Skrifvelse upptager,
i frågan örn liqviden med Hyska Regeringen, grunderne
för den skedde qvittningen och orsaken lill de
Svenska fordringarnes så betydliga nedsättning, erforderlig;
Men tilt närmare upplysning om lydelsen af
den åberopade i3 Art. af Fredrikshamns-T rada ten,
varder dock densamma här ordagrant införd:
A r t. XIII.
”Genast efter skedd utvexling af denna Tractals
”RatiJicationcrj skola de höga Contraherande Delarne
"låta upphäfva all Seqvcstre som blifvit laggd på båda
Ländernes respective Invånares egendomar, fordringar
och inkomster, samt på dervarande Allmänna
”Inrättningar. De förbinda sig, att betala allt hvad
”de kunna vara skyldige för penningar till dem lånade,
af nämnde enskilta personer, och Allmänna Inrättningar
och alt godtgöra eller ersätta alla till de”ras
förmon ställde räntor på någon af de höga C011-  "trahen terne.
"Utslag i alla reclamationsmål .emellan de båda
”höga Contraherande Delurnes Undersåtare, i afseen
-
398 Stats-Utskottets
"de på fordringar, egendom elier andre rättigheter,
"som, enligt vedertaget bruk och Folkrätten, böra vid
"inträffad fred åter upptagas, skall tillböra vederbörande
Domstolar, och den skyndsammaste och mäst
"opartiska rättvisa vederfaras de personer, som i detta
"ändamål behöfva Domstolarne anlita."
Hr Friherre Artckarsward samt Hr Rosenqvist af
Akershult hafva, angående Anticipationen på räntan
af de erhållne i5o,ooo R:dr och medlens ställande under
annan förvaltning, än Statens vanlige Penningeförvaltande
Verk, trott, att då denna åtgärd icke ansetts
föranleda till anmärkning emot Konungens rådgifvare,
den åtminstone bordt gifva Utskottet anledning
att föreslå en underd. Skrifvelse till K. M:t, med
anhållan, att framdeles, vid händelser af samma art,
eller då någon opåräknad inkomst tillllyter Staten,
medlen må i vanlig väg förvaltas och inga antieipationer
derå äga ram.
I afseende härpå åberopar Utskottet de i förra
Betänkandet anförda skäl, hvarföre Utskottet funnit
någon vidare åtgärd, i anledning af denna K. M:ts
disposition, än en anmälan lill R. Sl:r om förhållandet,
icke böra äga ram.
Emot Utskottets tillstyrkande, att, af de ioiltitne
medlen, ersättning till Stockholms Stora Barnhus, för
förlorade inkomster ifrån Finland, bör utgå med blott
5,8g3 R:dr 37 sk. B.*eo, i stället för den Summa af
5i,86g R:dr 34 sk. 8 r., K. M:t ansett berörde Inrättning
i sådant hänseende tillkomma, hafva flerfalldige
anmärkningar blifvit gjorda.
Betänkanden, N:o 288. 399
Ilos Ridd. och Adeln är af Hr Friherre af Nordin,
Carl Johan, härutinnan anfördt:
att Stora Barnhusets rätt till ersättning för omförmäldte
förlust grundade sig på Drottning Christinas
Bref år 1637, i hvilket den Inrättningen tillaggde
Tionde-Spanmål för evärldeliga tider tillerkänts Stockholms
Stad, för att derigenom kunna uppfostra fattige
harn, och, till följd hvaraf, vid alla sedermera
företagne indragningar, äfven i Carl XI:s tid, fråga
aldrig uppstått att skilja denna inkomst ifrån Barnhuset;
att den ersättning R. St:r år i8t5 lemnade Barnhuset
i kortstemplings-afgiften icke var ensamt för
förlusten af Tionde-Spanmålen, ulan äfven för den
andel i Convoij- och Tull-afgifter sorn för Barnhuset
gingo förlorade;
att enär, den Summa, som ifrån Finland influtit,
Blifvit lemnad till ersättning åt vissa Allm. Inrättningdr
för förlorade inkomster ; B. St:r också borde pröfva,
hvilkas rätt det vore att erhålla denna ersättning;
att härvid icke någons rätt vore så klar, som
Stora Barnhusets, då i3 Art. af Fredricshamns-Tractaten
af år 1809 stadgade, att alla räntor till Allmänna
Inrättningar skulle godtgöras; hvarförutan under
Noteväxlingen i ämnet, på grund af gjord framställning
alt bland Svenska Fordringarne afseende förnämligast
torde göras på dera som tillhörde Barmhertighets-Inrättningar,
bland hvilka Barnhusets stod i främsta
rummet, Ryska Regeringen skall medgifvit att betala
den runda Summan af i5o,ooo R:dr;
^oo Stats-Utskottets
att, genom det att Administrativa Makten gjort
framställning ,'att ifrågavarande ersättning borde utgå,
Administrativa Makten jemväl ansett förhållandet vara
tydligt och klart; hvadan, med afseende jemväl derpå
alt Stora Barnhusinrättningen sträckte sin verksamhet
äfven utom hufvudstaden, det icke vore rättvist,
att afskära dess ostridiga rätt att erhålla de medel som
till dess underhållande fordrades.
Varandes delta omdöme deladt af Hans Exc. Hr
Grefve Lövenhjelm3 Carl Axel^ samt Hr Cederschöldj
Fehr Gastaf.
Och är inom H. PresteStändet i denna fråga vidare
andragit:
af Hr Biskop TVallin: Att Barnhusets fordran i
detta hänseende destohäldre borde till dess af K. M:t
upptagne rättmätiga belopp utgå, som R. St:r, då de år iSi5
beslöto en ersättnipg derföre, gillat samma fordran;
att vid det förhållande, som visat sig, att den
iemnade ersättningen i Kortstemplings-afgiften årligen
aftagit, ett medium af förflutna årens inkomst deraf
ej rättvisligen kunde tagas till grund för beräkningen
af denna ersättning, utan borde nu mera Kortstemplingsmedlen,
hvilka icke kunde anses för annat anett
förskott, återgå, sedan tillgång erhållits till fullt skadestånd
för Fordringagaren; samt
att i öfrigt Barnhuset icke kunde uppfylla dess
ändamål, att vara icke blott för hufvudstaden utan
hela Fäderneslandet en gagnelig och nyttig Inrättning,
örn dess påräknade inkomster inskränktes; derföre Hr
Biskopen yrkat, att denna Inrättning måtte njuta er
-
Betänfcanden, N:o 288. 4°'
sättning för sine förlorade inkomster ifrån Finland, i
likhet med livad K. M:t i Nåder föreslagit.
I hvilket yrkande med Hr Biskoppen många af
det Ilögv. Ståndets Ledamöter sig förenat.
Och har Hr Presidenten Poppius yrkat förevarande
frågas behandlande ur den synpunct, att enär
Stora Barnhuset vore en Inrättning af Staten, någon
annan grund för dess delaktighet uti Statens tillfälliga
eller ständiga tillgångar icke borde gifvas, än dess helio!
för sitt bestånd i öfverensstämmelse med det ändamål
Staten afsåge med sjelfva Inrättningen.
Utskottet har af Drottning Christinas DonationsBref
den 24 Mars 1637 väl inhemtat: att till det i Stockholm
då inrättade Barnhus blifvit förärad t och skänkt, ibland
annat, ”af allehanda SädesTionde som uti alla Kyr”koherbergen
i Svea Riket och halfparten af StorFur”slendömct
Finland inkomme, hvar Fyrationde Tunna,
”eller af hvar Tionde Tunna cn half Spann;” men
Utskottet har häraf funnit destomindre anledning alt
frångå dess i denna fråga förut yttrade öfvertygelse,
alt denna förmon ifrån Finland hör anses, genom Finlands
skiljande från Svenska Kronan, hafva med Fonden,
hvaraf den tilldelades, gått förlorad, som, af de
öfrige Inrättningar, hvilka under Undei handlingarne
med Ryska Regeringen, jemte Barnhuset, ansetts företrädesvis
höra njuta godtgörelse för sine fordringar,
Aämnnna Magazinslnrättningen för liela dess fordringshelopp,
uppgående till öfver en half million Riksdaler,
icke tillerkänts af den inllutne ersättningssumman
mera än 48,710: 10. 4-> oc^ Krigsmanshuset, för hvil
-
4oa Stats-Utskottets
^ ket yrkats ersättning äfven för beräknade Capitalvärdet
af dess förlorade räntor, 3o,ooo R:dr, blott fatt i
ett för allt 2,479 ® r:st., hvilka efter krigetfun
nits
oguldne; och i likhet med detta förhållande har
Utskottet äfven trott, att Allmänna Barnhuset för sin
pretention borde godtgöras.
Det förekommer dessutom i afseende på nämnde
Inrättnings inkomster, i följd af det åberopade K. Brefvet
af Drottning Christina, att ifrån Provincerne Skåne,
Halland och Blekinge, som den tiden Donationen
gjordes icke tillhörde Svenska Kronan, Inrättningen
äfven uppbär g^tdelen af all KronoTionde, hvarigenom
Barnhuset redan uti långliga tider bekommit en större
inkomst, än hvad vid Gåfvobrefvets meddelande blifvit
beräknadt. *
Om än Stora Barnhuset, hvilket efter hvad upplyst
blifvit enligt Stadganderne egenteligen är bestämdt
att emottaga barn^ födde i Stockholms Stad, kan betraktas
såsom stående i sammanhang med Landets Allmänna
nytta, derigenom att Barnaföderskor ifrån Orterne
dit inkomma, synes dock Staten för denna Inrättning
hafva gjort nog, genom de allmänna bidrag
i Spannemål och penningar som årligen till dess underhåll
från StatsVerket ingå. Och som i öfrigt vid
underhandlingarne om ifrågakomne ersättning, Barnhusets
rätt dertill blifvit å Hyska sidan bestridd,
samt, utan serskild discussion örn hvarje fordringsanspråk,
eller erkännande af något företräde dera emelian,
en ruud Summa i ett för allt af hvad Sverige i
Betänkanden, N.o 288. 4°3
Finland egde att fordra blifvit gifven; alltså har Utskottet
funnit sig böra
vid dess förut afgifne tillstyrkande, ang:de det belopp
som af den influtne ersättningssumman bör Barnhuset
för dess fordringar tillkomma, förblifva.
Den 3 October 182g.
Reservation:
Af ITr Biskopen Doctor Thyselius.- Emot Utskottets
beslut, att ieke tillerkänna Stora Barnhuset ersättning
för dess genom Finnlands afträdande förlorade
Kronotionde, reserverar jag min särskilda tanka af
följande skäl.
1:0 Emedan ordalydelsen af 13 §. i Fredricshamnstractaten
icke förbehåller Staten något skadestånd för
dess vid Finnlands occupation borrtmistade Magazinsbehållningar,
eller i landet innestående Spannemåls
utlåningar, hvilka liksom andra Kronofordringar enligt
allmänt bruk, med krigets rätt öfvergått till segråren.
2:0 Emedan, enligt sakens natur och all billighets
grund, Statens rätt vid fördelningen af den omsider
erhållna summariska liquiden, sist måste komma i
fråga , hvaremot de fromma Stiftelsernas rätt blifver den
första, som bör iakttagas. Jag föreställer mig Staten
såsom en förmyndare, hvilken bar att bevaka, jemte
sin egen fördel, äfven sine myndlingars. Om denne
skulle på sig öfverflytta en ersättning, som han under
åberopande af deras förluster begärt och erhållit ,
kunde han väl icke gerna, om än hans eget lidande
4o4 Stats- Utskottets
funnes vida större än deras, undgå, ätt anses hafva
handlat oredligt. På vår Landsfaderliga Styrelse faller
visserligen icke, hvilket hvar redlig Svensk man
med glädje erkänner, någon sådan skugga. Jag ville
ej eller, att den skall fördunkla R. St:rs och deras
StatsUtskotts förhandlingar.
3:o De förluster Staten lidit genom de nied Finland
förlorade, till andra ändamål såsom t. ex. Bibeltryckningen,
Krigsmansliuset m. m. anslagne Kronotionde
och Ilemmansräntor, äro i så måtto lindiade,
alt genom Finlands frånsöndring också årliga behofvet
är förminskadt. Så förhåller sig icke med Barnhustionden,
som egenteligen var donerad till Stockholms
Barnhus, der fosterbarnens antal de sednare åren snarare
blifvit ökadt. Man säger väl att Barnhuset tillhörer
llnfvudtaden, men denna tillhörer ju riket,
ifrån hvars alla provincer, af andra könet ditsamlas
de lill tänkesätt och seder minst förvarade— de, som
lättast frestade och mest frestande recrutera Barnhuset.
Bättre ett stort Barnhus i Stockholm, än mångå
smärre i Landsorten , må der slägtet bibehålla sig sundare
till Physik och Moral — äfven med uppoffring
af Statens tillgångar för hufvudstadens helsö och sedebrister!
Jag röstar af dessa skäl isynnerhet för den
mening, att Stora Barnhuset mätte, utom hvad StatsUtskottet
föreslagit, undfå ett Capital af circa 29,000
R:dr, motsvarande sin med Finnland förlorade Kronotionde.
För åren 1809—1824, eller till dess ersätt
»
ningssumman
utföll, kan, såsom mig synes, ersättning
icke komma i fråga.
Betänk an den, N:o 28g. 4o5
Uli hvilken mening instämt Hr CancellieRådet
von HartmansdorffHr Professoren Hasselroth j Hr
Rudman Lundgren och Grosshandlaren Aspelin.
N:o 289-
Utlåtande , i anledning af väckt Motion om
rättighet för Städernes Embets- och Tjenstemän
, att deltaga uli CivilStalens Pensionslnrättning.
(R:gs-A.)
Uli elt hos Y. BorgareStåndet afgifvet genom P10-  tocollsUtdrag af den 4 sisth December till Utskottet
remitteradt Memorial, har Hr Carl Arosenius anfort,
hurusom den Fond af 25,000 R:dr, hvarpå CivilStatens
Pensionslnrättning sig grundar , har blifvit samlad,
dels genom de 10,000 R:dr, hvilka sedan ur 1798
af Statsmedlen dertill varit anordnade, dels af de
i5,000 Riksdaler, hvilka R. Sl:r, år 1823, anslogo till
denna Inrättning, såsom ersättning för den Centonal
som alla civile Embetsmän, äfven Städernes, af sine
löner erlägga, och hvilken, såsom förut anslagen till
Krigsmanshuset, II. St:r funno sig icke böra derifrån
taga.
Då Städerne, i liket med det öfriga Riket, bidraga
till dessa Stals-anslag , ansågo Sländerne år
1823 billigt och rättvist, att Städernes Embetsmän
skulle ega lätt, att uti denna Pensionslnrättning ingå;
äfvensom, i anledning af Konungens Nådiga beslut,
Städernes Embetsmän likasom den öfriga Civilstaten,
1
/jo6 Stats-Utskottets
blefvo hörde, huruvida de häruti ville deltaga, dervid
jemväl ganska många Städers Embetsman sig dertill
anmälte, men då sedermera det K. PensionsReglementet
utkom, funnos Städernes Embetsman deruti
alldeles uteslutna.
Norrköpings Stad, som för få år sedan nödgats
af egne taxerade medel utgifva Pensioner åt 2:ne sina
åldriga Borgmästare, hade, år 1827, ingifvit underd.
ansökning, att Stadens Embetsman måtte få delaktighet
i GivilStatens Pensionslnrättning. Denna underdåniga
Ansökning blef remitterad till Directionen för
nämnde Inrättning , hvilken afstyrkte densamma ; hvarefter
K. M:t, genom Nådigt Utslag af den 8 Augusti
samma år, förklarade, att ansökningen ej kunde bifallas,
men att Städerne egde vid blifvande Riksdag
väcka ny fråga om allmän rätt till deltagande uti
Pensionslnrättoingen. Vid hvilket sakens förhållande
Motionären anhåller, att R. H. St:r denna gång måtte
vidtaga sådane åtgärder, hvarigenom 1823 års beslut
kommer i verkställighet och Städernes Embetsman
i åtnjutande af den fördel, hvartill de, i stöd af
sitt deltagande i Statsbördorne, blifvit förklarade berättigade.
Af de Committerade, hvilka utarbetat Reglementet,
har blifvit, såsom skäl för Städernes uteslutande,
anfördt, dels, att Fonden vore för liten för att af Städerne
få delas, dels ock att Städernes Embetsmäns
löner vore i allmänhet för mycket obestämde och uti
olika förhållande till hvarandra.
Den
I
Betänkande 11, N:o a8g. 407
Den förra anmärkningen anser Motionären förfalla
af sig sjelf, ty fonden må vara stor eller liten, så
Lafva dock Städerne dertill contribuerat, likaså väl
som öfrige Rikets innevånare. Vid den senare förekommer,
att i de fleste Släder hafva nya löneregleringar
antingen redan egt rum, eller ock äro de, enligt
Konungens Nådiga beslut, snart att förvänta.
Hvad lönernes olikhet angår, så är det bekant, att
äfven den ena Häradshöfdingen eller KronoFogden
tjenar för 3- å 4~dubbelt mera, än den andra, utan
att detta dock ansetts vara ett skäl, att utesluta desse
Embetsman från Pensionslnrättuingen.
Motionären föreslår altså, att Städernes nuvarande
Borgmästare, MagistratsSecreterare , Rådmän, Uppbördsman
af Kronoutskylder, Kämnärs-Praesides och
Vågmästare skola vara berättigadej äfvensom att alla
hädanefter blifvande Embets- och Tjenstemän af nyss
uppräknade grader skola vara förpliktade, att uti
Allmänna Civil-Pensionslnrattningen deltaga, alldeles
såsom för de öfrige civile Embetsmän redan stadgadt
är.
Ytterligare föreslås, att Borgmästare uti usta och
aldra Classens Städer måtte få en Pensionsrätt af 600
Rldr, men de öfrige Classernes 5oo R:dr; —Litterate
Rådmän, MagistratsSecreterare och KämnärsPrsesides
uti usta och 2:dra Classens Städer 5oo Rldr, i de öfrige
Classernes 3oo Rldr, StadsCasseurer lika med
Häradsskrifvare och Vågmästare lika med BergsFogdar.
Om äfven illiterate Rådmän kunde i Inrättningen
4 B. 27
4o8 Stat s-Utslottets
få deltaga, skulle Motionairen anse deras Pensionsrätt
böra blifva i5o R:dr.
Derest någon Stad redan äger uppgjord PensionsInrättning
för sine Embetsmän, må det bero på Stadens
Borgerskep att den bibehålla; och vare då den
Staden icke uti Allmänna Pensionslnrättuingen intagen.
Skulle hvad sålunda är föreslaget, af R. H. St:r
antagas, tror Motionären att Allmänna PensionsCassan
skulle dervid mera vinna, än förlora; ty här, likasom
i alla försäkringsCassor, hvarmed Pensionslnlättningen
äger mycken analogie, är förmånen alltid
större, i mån af antalet af de deltagande och contribuerande;
hvartill kommer äfven att då i Städerne, utom
Stockholm, icke finnas de tillfällen tili andre förtjenstcr,
hvilken för den i Hulvudstaden boende, vid 55
års ålder afskedstagande Tjenstemannen, sig^rikt erbjuda,
skola de fleste Städernas Embetsmän bättre finna
sin räkning att uti tjenst förblifva, än att taga afsked
endast derföre, att de, enligt Reglementet, vore
till Pension berättigade.
Häruti hade Hr Santesson sig förenat, blott med
den anmärkning, att, vid Förslagets uppgörande af
olika bestämmelser af Pensionerne, i mohn af Städernes
Classer, ett proportionerligt afseende måtte göras
på Götheborg, som hörer till ÖfverClass och således
icke är uti Memorialet nämnd; Äfvensom Ståndets öfrige
Hrr Ledamöter uti motionen instämt.
Utskottet har härvid inhemtat, att, i afseende på
Städernes Embets- och Tjenstemäns delaktighet uti
Betänkanden, N:o 289. 409
CivilStatcrnes Pensionslnrättnirig, B. H. Stms vid sistl.
1823 års Riksdag underd. Skrifvelse (N:o 171 p. 441,
Bill. 10 Sami. 1 Bandet) mot slutet innehåller: ”attse”dan
K. M:t i Nåder fastställt de villkor, hvarmed
”Städernes Embets- och Tjenstemän böra ega rätt, att
”blifva delägare uti PensionsCassan, del endast på de”ras
hörande må ankomma, huruvida de åstunda i
”denna Inrättning deltaga.”
Uti InterimsDirectionens öfver Civil-Statens Pcnsionslnrättning
under den 27 Oetober 1826 afgifne underd.
allmänna Betänkande med bifogadt Förslag lill
Reglemente, har, till besvarande af Slädernes tillika
med flera andra Tjenstemäns yrkanden om delaktighet
i Inrättningen, Directionen i underdrhet yttrat: ”Att
om Inrättningen vore aldeles enskild och endast beräknad
på Delägarenas bidrag, skulle den erinran,
som uti de insände Skrifterne blifvit framställd derom,
att det för Inrättningen vore fördelaktigt, att Delägarnes
antal blefve så vidsträckt, som möjligt, onekligen
vara riklig, men, enligt hvad Directionen ofvanföre
i underd:het ådagalaggt, utgöra Delägarnes avgifter
en obetydlig del af Inrättningens Tillgångar, i
jemförelse med de af Staten lemnade bidrag.” Vid bestämmandet
af desse senare, har man otvifvelaktig!
tagit i beräkning det antal af Delägare, sorn, enligt
den uppgjorda planen, var calculeradt, att i Inrättningen
deltaga. För detta antal ansågos de af Staten
begärda tillskott till räck I i "e , men icke för ett stone;
och att utan tillökning i StatsAnslagen, öka antalet af
Delägare, skulle följaktligen vara, alt blottställa hela
4io Stats-Utskottets
Inrättningen för vådan af en tidigare eller senare undergång.
Utom detta allmänna och väsendtliga skäl
emot den ifrågavarande tillökningen i Delägarenas antal,
förekomma äfven serskildta, hemtade från det egna
förhållandet med hvar och en af förrbemälde TjenstemannaCorpser.
— Hvad Städernes Embets- och Tjenstemän
angår, så äro deras LöningsviIlkor i olika Städer,
både till beskaffenhet och belopp, så skiljaktige,
icke blott från Rikets EmbetsmannaStaters, utan äfven
sins emellan, att det svårligen vore möjligt, att,
efter enahanda grunder, som blifvit följde vid classificationen
af RiketsEmbetsmän, classificera Städernes
Tjenstemän. Genom sjelfva den ordning, hvari desse
sednare tillsättas och beskaffenheten af tjenstgöringen
för ensior del deribland, uppkommer emellan dem och
Rikets Tjenstemän en icke mindre märkbar skiljaktighet.
Valde af sine Medborgare, förena Städernes Tjenstemän
icke sällan med deras allmänna befattningar
någon enskild borgerlig handtering, hvaraf de före sitt
inträde på Tjenstemanna-banan varit i utöfning. Då
tjensten sålunda för desse icke odeladt upptager hela
deras tid, påräkna de icke eller af den samma hela
sin utkomst; och sådana Inrättningar, som den förevarande,
kunna följaktligen för dem icke anses lika
oumbärliga, som för Rikets Embetsman.
Enär uti det för CivilStatens Pensionslnrättning sedermera
af K. M:t under d. i5 Nov. 1826 utfärdade Nåd.
Reglemente, Städernes Embets-och Tjenstemän icke voro
upptagne, så hade, med anledning häraf, Norrköpings
Borgerskaps Äldste, uti en till K. M:t ingifven
Betänkanden, N:o 289. 411
skrift, i underd:het anhållit, det K. M:t i Nåder täcktes
tillåta, alt Norrköpings Magistrat, med derunder
lydande Tjenstemän, mätte, emot fullgörande af fö inskrifne
förbindelser, få i Civilstaten» Pensionslnrättning
deltaga. — Uti häröfver linder den 8 Aug. 1827
meddelad Resolution, har K. M:t i Nåder behagat förklara,
det K. M:t icke funnit lämpligt, att för någon
viss Stads Magistrat bevill ja undantag från hvad som,
i afseende på Städernes Magistrater i allmänhet blifvit
förordnadt: och finge det ankomma på Städernes
Representanter sjelfve att, om dem så godt syntes,
vid den näst instundande Riksdagen väcka fråga 0111
rättighet för Städernes Tjenstemän till delaktighet uti
oftanämnde Pensionslnrättning.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad sålunda
i ämnet förekommit; hvarvid, i afseende på den uti
motionen yrkade verkställighet af 1823 års St:rs Beslut,
hvilket, efter Motionairens förmenande, skall innefatta
bifall till hvad motionen har till föremål, Utskottet
får erinra, att, på sätt förrberördt är, genom
nämnde Beslut, det endast blifvit åt K. M:t i underdånighet
öfverlemnadt, att fastställa de villkor, hvarmed
Städernes Embets- och Tjenstemän böra ega rätt,
att blifva Delägare uti PensionsGassan. Och då således
1823 års St:r icke ingått uti hufvudsaklig och dcfinitif
pröfning af ämnet, anser Utskottet den åtgärd,
som från R. Sttrs sida vid sisth Riksdag egt rum, icke
kunna på något sätt vara hinderlig för Rikets nu församlade
Höglofl. St:r, att, efter för handen varande
förhållanden, motionen behandla.
412 Stats-Utskottets
Beträffande således den rättighet för Städernes
Embets- och Tjenstemän till delaktighet i Pensionslnrättningen,
sorn uti motionen synes villja härledas derifrån,
att Centonal erlägges utaf desse Embets- och
Tjenslemäns Löner, så skulle, till vedel läggning af ett
sådant påstående, endast behöfva nämnas, att någon
Centonal icke ingått eller kommer att ingå lill ifrågavarande
Inrättning, emedan Centonalen hel och hållen
är disponerad till fördelning emellan ArmeTns PensionsCassa
och Wadstena KrigsmanshusCassa.
Anslaget af i5,ooo R:dr åter kan så mycket mindre
vara någon ersättning för Centonal, som PensionsInrättningen
aldrig egt någon andel deri, utan är detta
anslag ett Inrättningen heviIjarit årligt penninge-understöd,
hvilket icke utgår utaf någon viss uppbörd,
utan är, lika med andra StatsUtgifter, i RiksStaten
uppförd t.
Utom andra nyttiga ändamål, som med PensionsInrättningen
åsyftats, har säkerligen, såsom hufvudsakligt,
äfven ingått i beräkning, att, genom en sådan
stiftelse, StatsFörvaltningen skulle, emot ett årligt
bidrag, kunna i en framtid befrias från allt bestyr
med sådane Statens Embets- och Tjenstemaus pensionering,
hvilka, enligt gällande Författningar, kunde
göra anspråk på understöd utaf allmänna medel, när
de, för ålderdom och sjukdom, blefvo oförmögne lill
tjenstgöring. — Och då ett sådant understöd aldrig
kunnat komma i fråga, att Städernes Embets- och Tjenstemän
tilldelas, så visar det sig ganska klart, att Inrättningen
icke blifvit stiftad för andre, än Statens
B e t ä n k a n d e n , N:o 289. 413
egne Embets- och Tjenstemän, hvilka utaf Allmänna
medel uppbära sine Löner.
De uti InterimsDirectionens underd. Utlåtande
framställda åsigter, i afseende på svårigheterne af flera
slag, hvilka skulle möta Städernes Embets- och Tjenstemäns
intagande såsom Delägare uti Pensionslnrättningen,
har Utskottet också för sin del icke kunnat
annat, än, såsom välgrundade, gilla och godkänna.
Och som, på de af InterirnsDirectionen utvecklade
skäl, Utskottet fullkomligen delar Directionens yttrade
öfvertygelse derom, att en utsträckning i antalet
af Delägare skulle snarare leda till skada, än till förmån
för Inrättningen och dess redan varande Delägare;
så anser sig Utskottet icke kunna tillstyrka bifall å
Hr Arosenii motion. Den 3 October 1829.
Reservation:
Af Hr CommerceRådet Santesson: Emot detta
StatsUtskottets Betänkande nödgas jag anmäla min
Reservation.
De skäl StatsUtskottets pluralitet anfört emot Hr
Arosenii Motion, uti hvilken hela BorgareStåndet instämt
såsom en dess angelägenhet, synas altför svaga.
Utskottet förnekar först, att de i5,ooo R:dr hvilka
af StatsVerket enligt 182! års Ständers beslut utgå
till PensionsFonden, Sro en ersättning för den Centonal,
som Städernas Embetsman lika med alla andre
civile Tjenstemän af sine Löner betala, men hvilken
är anslagen KrigsmanshusCassan; att Utskottets pluralitet
häruti misstagit sig, derom vittnar StatsUtskot
-
414 S t a t s - U t s k o t t e t s
tets Betänkande vid i8i3 års Riksdag, pag. 790 i 4:dc
Sami. i:sta delen af Bihanget till 1823 års Riksdagsprotocoller,
der Utskottet föreslår, som orden lyda:
”att den summa af i5,ooo R:dr örn året, hvartill |:delar
af Centonalen och Krigsmanshusafgiften af Civile
Tjenstemäns Löner uppgår, anslås deras Pensionslnrättning
å Stat under y:de Hufvudtiteln ; af det skäl,
alt Centonalen är förut anslagen att försäkra Armcens
PensionsCassa.”
Utskottet anförer äfven, att 1823 års Ständer blott
öfverlemnat åt Konungen, att fastställa de vilkor, hvarunder
Städernas Embetsman skulle få rätt att blifva
Delägare uti PensionsFonden, hvaraf Ut kottet dragit
den följd, att närvarande Ständer af detta beslut icke
voro hindrade, att efter godtycke nu behandla frågan,
och att vid anslagets beviljande man endast afsett
det antal delägare, som uti Förslaget var calculeradt.
Denna sednare anmärkning måste förfalla, då,
hvad R. Sttr år 1823 angående Städernas Embetsmäns
Pensionsrätt beslöto, står i förening med det då gifne
anslaget, och åter, om det cj kan förnekas att nuvarande
St:r icke äro bundne af de föregåendes beslut,
så skulle i sådant fall det anslag, som för PensionsFonden
år 1823 beviljades, nu å nyo underställas R.
St:rs pröfning. — Jag anser Städernes Embetsmäns Pensionsrätt
lika obestridelig, som det anslag af 25,ooo
R:dr, sorn Pensionslnrättningen af Staten äger, bör
vara det, och af samma egenskap som alla Statsanslag,
att de ej utan ersättning kunna borttagas, Ora
Betänkan den, N:o 28g. 4>5
ej Städernes Embetsman fått delaktighet i PensionsFonden
så hade BorgareStåndet ej beviljat anslaget, ty
det synes nog hardt, att då de öfrige Embetsman genom
detta It. St:rs anslag njuta ersättning för den
Centonal de betala, så skola icke allenast Städernas
Embetsman utan all reciprocitet af sine Löner betala
Centonal , ulan ock dessutom Städerne bidraga lill
de 25,000 R:dr, som både Landets enskilde och de
öfrige Embetsmännens PensionsFond är tillagd.
Fingo Städerne återtaga för sine Embetsman den
artdel de äga uti den sedan 1798 besparade Fonden,
och efter hevillningsbeloppet disponera sin andel i ofvanberörde
25,000 Ittdr som nu af StatsVerket från
Bevillningen utgår, så skulle deraf Städernes Embetsman
få en vida större Fond än de behöfva.
De skäl StatsUtskottet i öfrigt anfört äro så svaga,
att de ej förtjena vederläggning. Motionen antyder,
att Pensionsrätt endast sökes för Städernes Borgmästare,
Rådmän, Secreterare, Casseurer och Vågmästare;
alla desse äro af sine tjenster så sysselsatte
alt de icke kunna tillika utöfva Borgerlig näring,
hvilket äfven i Jagarne förbjudes. — De äro både för
Städerne och alla Stateus medlemmar lika oumbärlige,
som Domare å Landet, Uppbördsman och Executorer
derstädes, och måste existera likasom desse, både
för StadsSamhället och alla dem från Landet, sorn
med det komma i beröring. Väl har omtalats de föreningar
en eller annan Stad erhållit; desse hafva blifvit
använde lika med indelte R.äntor på Landet, eller
Statens öfrige medel, till nödige Löner, och ide fleste
^iö St a ts-Utsk o 11e t s
Städer måste ändå Borgerskapet och Stadens Innevånare
deröfver på sig årligen in taxera betydelige summor
till Embetsmannens aflöning; Om således Embetsmännen
å Landet skola anses för Statens Tjenstemän,
rnåste äfven Städernes vara det, emedan Statens
Intrader genom dem uppbäras, samt Lag och Rätt genom
dem för alla både i Stad och från Landet skipas
och uppehållas.
Det synes derföre högst obilligt, om, då Städerne
för sine Embetsmän måste vidkännas större Utgifter
än Landsorterne för sina, då ock Städerne med sin
anpart i Bevillningen äfven deltaga i den Allmänna
Civila PensionsFonden, de dessutom skola tvingas, att
sjelfve göra nya sammanskotter för pensionerandet af
sina Embetsmän, af hvilka, såsom Motionairen anfört,
troligen ganska få kunna komma i åtnjutande af Pension,
och således nästan påtagligt är, att PensionsFonden
skulle genom denna tillökning af Delägare och
deras bidrag snarare vinna än förlora, hvilket äfven
StatsUtskottet i början af sitt Betänkande erkänt.
1823 års Statsutskott uteslöt äfven uti sitt första
Betänkande Städernas Embetsmän, men efter återremiss
från 3:ne Stånd bifölls för Städerne den rättighet,
de genom den nu ifrågavarande motionen sökt
bibehålla, och hvartill BorgareStåndet på nu anförde
skäl af både rättvisa, billighet, och efter sin andel i
Statsbidragen, hoppas att Respective MedStånden bidraga
genom ogillande af Utskottets Betänkande, och
bifall till Motionen.
Betänkan den, Wto 289, 290. 417
Häruti hafva instämt Herrar Lundgren, Aspelin,
Eckerman, Lamberg, Langenberg, Winberg, Ståhle.
N:o 290.
Utlåtande, angående Anslag af Medel till Utgifternes
bestridande för H. M. Drottningens
Höga Kröning. (U.-A.)
Enligt ankomne ProtocollsUtdrag, hafva samtelige
RiksStånden till Utskottet remitterat Motioner, af Hr
Rosenblad, B., Hr Professcren Bexell, Hr Modin
samt Andreas Håkansson från Elfsborgs Län, att Utskottet
måtte till R. St:r afgifva Förslag till bestridande
af de kostnader, som vid H. M. Drottningens Höga
Kröning ägt rum.
Sedan, i anledning häraf, Utskottet i behörig
ordning begärt och erhållit uppgifter på beloppet af
berörde kostnader; så får Utskottet upplysa, att de
samma uppgått till ett sammanräknadt belopp af3i,5oo
R:dr.
Under åberopande af R. St:rs vid nasti. Riksdag
afgifne underd. Skrifvelse af den 29 JNov. 1823, innefattande
R. St:rs, såsom en ny gärd af deras underd.
vördnad och tillgifvenhet för H. M. Drottningen, i
underd. gjorda anhållan, det Hennes Mtts Höga Kröning
måtte, efter uråldrigt bruk, för sig gå; hvarvid
R. Sl:r tillika förenade den underd. önskan, att K.
M:t Sjelf täcktes IVådigst pröfva och bestämma, när
tiden dertill vore lämpligast, får Utskottet, då denna
KröuingsAct, i enlighet med R. Sltrs sålunda yttrade
^|8 S t a t s - U t s k o 11 e t s
underd. anhållan, nu blifvit verkställd, härmedelst
vördsamt föreslå:
att den derföre uppkomne kostnad af 3r,5oo R:dr
må anvisas å RiksgäldsContoiret, att utgå af den
dit Iefvererade Bancovinst för år 1828, utgörande
170,918 R:dr 3 sk. 7 r:st., af hvilka Medel, sedan
derifrån afgått 100,000 R:dr, sorn, jemlikt Utskottets
den 17 nasti. September afgifne Betänkande
N:o 255, ang:de serskildt anslag till FörsvarsVerkets
iståndsättande, bland andre tillgångar för samma
anslags bestridande blifvit beräknade , ett öfverskott
af 70,918 R:dr 3 sk. 7 r:st. befinnes. Lärande
R. H. St:rs i anledning häraf vidtagande beslut
hos K. M:t genom underd. Skrifvelse anmälas.
Den 12 October 1829.
N:o 291.
Utlåtande, ang:de understöd till beredande
af communication medelst Ång- eller TrampFartyg
emellan Stockholm och Städerne vid
Bottniska Viken. (U.-A.)
Till Utskottet hafva ncdannämnde 3:ne Motioner
blifvit remitterade, nemi.:
Från H. R. o. A.
1:0 Af Hr Boijj Johan Fredr.j som, under framställning
af vigten för de Norra Provincerne, att äga
en lättad communication med Stockholm och hvaraf
Staten i flere afseenden äfven skulle hemta fördel,
Betänkanden, N:o 291. 4r9
hemställt, att, till byggande af ett Ångfartyg, för att
årligen, så länge åstiden medgåfve, besöka Städerne
Gefle, Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Hernösand,
Umeå och möjligtvis äfven Piteå samt derefter retournera
till Stockholm, och hvilket Fartyg, försedt med
2:ne Angmachiner, hvardera om 3o Hästars kraft,
blifvit beräknadt till en kostnad af 60,000 R:dr, ett
Lån af Staten, stort 3o,ooo R:dr, måtte det blifvande
Bolaget meddelas uppå 10 års tid mot 3 proc. årlig
Ränta; skolande, i händelse samma LåneAnslag beviljas,
anstalt genast derefter fogas om bildande af ett
Bolag, hvilket komme att ställa nöjaktig säkerhet för
LåneSumman och företagets verkställande; och har,
under instämmande i berörde Motion, blifvit anfördt
af Hr Grefve Sparre, Ericj att den skjutsningsskyldighet
för K. M:ts och Kronans räkning, som skulle
insparas, om Transporter af Båtsmän, Bevärings- och
BeklädnädsPersedlar, Stämpladt Papper och framförallt
Saltpeter, verkställdes genom Ångfartyg, vore så
betydlig, att det allmännas verkliga vinst, genom
denna anstalt, skulle under de år, för hvilka Lånet
yrkats, öfverväga Lånets Capitalbelopp, då endast för
Saltpeter-transporterne, hvilka årligen tilltogo, under
sisth vinter inom Gefleborgs Län begagnats omkring
5ooo Hästar, och den skjutsande allmogen, hvaraf en
del hade sitt hemvist inom aflägsne delar i Länet,
måst, i detta ändamål, färdas 16, 18 till och med 20
mil; varande, efter Hr Grefvens tanka, uppoffringen
af den mängd öke- och karl-dagsverken, som åtgingo
blott för berörde artikel, af den betydenhet att de
4ao Stats-U tsYottets
skjiitsningsskyIdige gerna skulle underkasta sig ett bidrag
för ändamålet, till lättnad i detta deras åliggande,
och hvilket sålunda lemnade ytterligare garantie
för återbetalningen af Lånet; samt af Hr Grefve Hamilton
j Johnj att, genom förbättrade comunicationer,
Folkets resursser ökades samt att förslaget i denna
del hade för afsigt, att bereda någon ersättning för
alla de uppoffringar som fordrades, hvadan ock ifrågavarande
bidrag, långt ifrån att minska allmänna
välmågan, tvertom skulle öka den; i hvilket afseende
Hr Grefven tillika åberopat det inflytande, som den
productiva verksamheten vid utförandet af allmänna
företag haft på Norra Amerikas framtida välstånd,
och på samma Stats rang bland de civiliserade Samhällsmagterne.
Fran • II. BondeStåndet :
2:0 Af Carl Henricsson Bergman från Gefleborgs
Län, att som Transporter ej mindre af Båtsmän, BeväringsPersedlar
och den årligen tilltagande Saltpetern
in. fl. andre Kronans effecter åstadkommo icke allenast
en betydande kostnad för Staten, utan äfven ett
högst besvärligt onus för Landtmannen; en Ångbåtsfart
alltså måtte på Statens bekostnad inrättas emellan
Stockholm och de vid Sjökusten norr ut belägne
Släder, hvarföre kostnaden till största delen syntes
kunna ersättas af de besparingar, sorn i utgifierne
för Krono-transporterne uppkommo, och genom hvilken
inrättning hufvudsakliga fördelar skulle kunna beredas
i den uppmuntran, som innevånarnes kända in
-
Betänkande!), N.‘o 291. ^21
dustriella anlag skulle linna i en latlad communication.
Uti hvilken Motion instämt RiksdagsFullmäktige
Eric Pehrsson och Hans Hansson från Gefleborgs
Län samt Nils Strindlund från WesterNorrlands Län
och Bygdén från Westerbotten, denne sistnämnde under
yrkande, att Ångbåtsfarten skulle sträcka sig jemväl
till denna ort.
3:o Af Lars Ericsson från Gefleborgs Län, att,
till afhjelpande af de mångfaldiga olägenheter för
Landtmannen, som uppkommo från skyldigheten att
fortskaffa Kionans Manskap, antingen ett med TrampMachin
forsed! Fartvg borde inrättas, hvarmed så
väl BåtsmansCommenderingar kunde, under föreskrifvet
ombyte, sjelfve forssin sig fram, som äfven Soldat-transporter
med passande destination verkställas;
eller ock att förordnas kunde, det Kronans Båtsmän,
lika som Soldaten, skulle till sine arbets- och andre
Commenderingar gå, oell blott deras packningar skjutsas,
derigenom en Häst skulle blifva tillräcklig för
hvad nu många behöfdes; kunnande i sistnämnde fall
jemväl den fördel tillskyndas Soldaten, att få sin packning
skjutsad, samt den följd häraf uppkomma, att
både Manskapet kunde göra längre dagsresor och de
skjutsande blifva utan farhåga, i anseende till sine
Hästars medfart.
Såsom härmed sammanhang ägande får Utskottet
anmäla, att, i anledning af R. Stms vid 1817 och
1818 årens Riksdag gjorde underd. framställning, K.
M:t, genom Nåd. Bref af den 1 Junii 1820, hvarom
^22 Stats-Utskottets
K. KrigsCollegium allåtit Circulaire d. io Aug. sist—
terörde år, förordnat, att transporter af’Kronans effecter
skola, så vidt sådant låter sig göra, verkställas
sjövägen, och allmogen derigenom vinna lättnad uti
det tryckande skjutsningsbesväret, hvarförutan R. St:r
vid nasti. Riksdag till K. M:t uttryckt den underd.
önskan, att ett sådant stadgande jemväl måtte i Nåder
meddelas för så väl Landt- som SjöTruppers transporter
, att till ofelbar efterrättelse iagttagas, så ofta
det med Kronans tjenst är förenligt och kan åstadkommas.
Då genom den sålunda föreslagne Ingfartygscommunicationen
emellan Stockholm och Städerne vid
Bottniska Viken, icke allenast den af R. St:r vid föregående
Riksdagar, afsedde fördel af Kronans Manskaps
och Effecters transporterande sjöledes, till stor
del skulle kunna skyndsamt och beqvämt åstadkommas
med lindring i skjutsskyldigheten för Innevånarne
i Rikets Norra Provincer, utan äfven desse sistnämnde
beredas en lättad communication med Hufvudstaden
och sins emellan med fördelaktig inverkan på Handel
och Näringar, och då tillika härvid förekommer, att
det ifrågaställdte Lånet icke föranleder till någon förlust
för Staten, får Utskottet vördsamt föreslå:
att R. H. St:r hos K. M:t i underd. hemställa, att
en LåneSumma af 3o,ooo R:dr må, emot derföre
ställande nöjaktig säkerhet, till ifrågavarande företags
utförande meddelas af Anslaget under RiksStatens
Nionde HufvudTitel, så vidt tillgång deraf
för
f
Betänkanden, N:o 291, 292. 423
för samma Låns utgående kan förefinnas, och icke
■vid denna Riksdag andre Låneutvägar för ifrågavarande
ändamål kunna uppgifvas. Den 12 October
1829.
N:o 292.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, rörande
underhållsskyldigheten af Nyqvarns
Bro. (i.-A.)
Utskottet har från II. BondeStändet erhållit Remiss
å ett af RiksdagsFullmäktigen från Upsala Län Johan
åndersson ingifvit Memorial, deruti han anfört, hurusom
redan år 1724? då Arrenderättigheten af Nyqvarns
Qvarn och Bro uppläts till Borgaren Lemke och hans
manliga efterkommande, Ilemmansinnehafvarne i Åsunda
Härad af nämnde Län af god vilja åtagit sig, att
med dagsverken biträda vid Brons och dervid befintliga
isdammars nybyggnad och underhåll, dertill kostnaden
af K. M:t och Kronan, så väl förut som ock
nu, i öfrigt bestrides; att Åsunda Häradsboer, emot
nämnde åtagande betingat sig och erhållit befrielse
från de af andre resande öfver berörde Bro erläggande
afgifter; — att denna förmån väl ännu fortfore,
men att den åtagna dagsverksskyldigheten, ehuru i
sin början obetydlig, dock år ifrån år blifvit så tillökt,
att den nu mera på långt när icke kan ersättas
genom den medgifna förmånen, och att orsaken häutill
lill stor del låge deri, att då Bron och isdammar4-
B. 28
424 Stats-U tskottets
ne skola för Kronans räkning antingen nybyggas eller
förbättras, utbjudes arbetet på Entreprenad-Auction,
hvarefter den blifvande Entrepreneuren ulan skonsamhet
begagnar Häradsboerne ej mindre till dagsverken
än ock till framskaffande af Byggnadsmaterialier,
hvilka Material ier på 4> 5 till och med 6 mils
afstånd från Häradsboernes hemvist måste hämtas. På
grund af hvilket allt och då härförutan de fleste af
Häradshoerne, i anseende till deras aflägsenhet, icke
kunna begagna Nyqvarns Bro till öfverfart, hvarigenom
den för dagsverksskyldigheten förunnade förmånen
af sig sjelf går förlorad, Johan Andersson ansåg
sig berättigad till den anhållan, att Asunda Häradsboer
måtte från omförmäldte dagsverksskyldighet varda
befriade; hvaremot de gerna ville åtaga sig att, lika
med andre resande, betala den för öfverfarten af
Nyqvarns Bro faststälda afgift.
Enär Utskottet icke erhållit del af några handlingar,
som utvisa beskaffenheten af den år 1720 träffade
öfverenskommelse!), hvarigenom Åsunda Häradsboer
emot fri fart öfver Nyqvarns Bro skola åtagit
sig att vid densauunas ombyggnad eller reparerande
med dagsverken biträda, samt, den obehöriga tunga
som vid dagsverksskyldighetens utgörande möjligen kan
Allmogen påläggas, lättast undanrödjes genom förhållandets
anmälande hos vederbörlig Embetsauthoritet,
anser Utskottet Johan Anderssons berörde motion,
i det outredda skick hvari den nu blifvit framställd,
icke föranleda till någon åtgärd å R. St:rs sida.
Den r 2 October 1829.
B etan kander), N:o ag3. 4a5
N:o 295.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Betänkandet N:o j5, rörande frågan om
underhållandet af Hallsnäs Bro. (I.-A.)
Sedan Utskottet, i anledning af RiksdagsFuIlmägtigen
P. Petterssons motion om bidrag af Staten för underhållandet
af Hallsnäs Bro uti Westra Härad af Jönköpings
Län, uti Betänkandet N:o 75 yttrat, det Utskottet
fann sig, i anseende till det outredda skick,
hvari frågan var, icke kunna tillstyrka bifall å Motionärens
anhållan, har Utskottet, jemte återremiss
från H. PrästcStändetj V. B or "areSt andel samt H.
BondeSländetj erhållit del af K. Mits Befthdes i Jönköpings
Län den 17 December 1818 gifne Utslag samt
K. M:ts den 6 April 1824 till K. KammarCollegium
i ämnet aflåtne Nådiga Bref.
Vid ärendets förnyade föredragning inom Utskottet,
har af berörde Handlingar hufvudsakligen inhämtats
följande: att, i anledning af väckt fråga huru
och af hvem öfverfarten vid Hallsnäs Sund i Ramquilla
Socken borde besörjas efter det den så kallade
Sundsbron vid Hallsnäs af valluflöde blifvit förstördj
K. M:ts Befthde, genom åberopade Utslag, funnit
skäligt ålägga vederbörande innehafvare af Hemmanet
Hallsnäs, som för skyldigheten att öfver Sundet fortskaffa
resande njöt befrielse från rotering, det betydligaste
af alla Hemmans onera, att nu och framgent
hålla så beskaffad färja vid Sundet, alt resande och
^26 Sta ts-Utskottets
fotgängare jemte kreatur oell åkdon ma beqvämligen
och utan fara framkomma, men alt, om Ramqvilla
Socknemän, hvilka yrkat en ny brobyggnad, funne en
Sadan ovilkorligt nödig, borde bela Socknen jemte
Hemmanet Hallsnäs deltaga i slik byggnad, men sistnämnde
hemman ansvara för Brons vidmakthållande
sedan den blifvit nybygd. I följd af häremot anförde'
besvär, har K. KammarCollegium genom Utslag den
28 Juli 181g, som den 2 Augusti 1820 vunnit K. M:ls
Nåd. Stadfästelse, med upphäfvande af K. Mits Befallningshafvandes
beslut, befriat ägaren af Hallsnäs Hemman
från besväret med resandes fortskaffande, emot
det samma hemman, i likhet med andra hemman i orten,
inträdde i ordinarie Rotering, samt derjemte till
K. Mits Befihde öfverlemnat att, efter vederbörandes
börande och föregången laga undersökning vid HäradsRätt,
pröfva och sig utlåta hvem som borde
åläggas antingen bygga och underhålla Bro öfver sundet
eller ock der anskaffa färja och vägfarande dermed
betjena. Genom Utslag den 28 Augusti 1821
bär K. Mits Befihde derefter i berörde hänseende, på
anförde skäl, förklarat Bro, i stället för Färja, böra
uppföras öfver Hallsnäs sund och att hela Häradet
borde deri deltaga, på det sätt likväl, att hvarje
hemman i Ramqvilla Socken, som af Bron hade största
fördel, skulle vidkännas dubbel lott i nybyggnadskostnaden,
samt underhållet för framtiden af Socknen
ensamt bestridas.
Detta beslut, som af K. KammarCollegium upphäfdes,
har genom Högstberörde Nådiga Resolution
Betänkanden, N:o 293. 427
den 6 April 1824 blifvit fastställdt i så måtto, att Bro,
och icke, på sätt Collegiuin tillstyrkt, Färja skulle till
öfverfart begagnas; men i afseende på nybyggnadsoeh
underhållsskyldigheten har K. M:t täckts förklara,
att då vägen på ömse sidor af sundet, efter hvad
upplyst blifvit, var nödvändig för en stor del af Westra
Härad och fördenskull äfven blifvit för Häradsväg ansedd,
borde ock Westra Härads samtlige väghållningsskyldige
hemmansinnehafvare uti så väl nybyggnaden
som underhållet, efter hemmantalet deltaga.
Efter sålunda tagen kännedom af hvad de Utskottet
till upplysning meddelade handlingar innehålla,
har Utskottet ånyo öfvervägat motionärens anhållan
att det Roteringsbidrag Hallsnäs hemman numera till
Staten lemnar måtte, såsom någon ersättning för nybyggnads-
och underliålls-skyldigheten, åt Westra Härad
upplåtas och anslås.—Men då, enligt allmänt gällande
Författningar, hvarje Härad skall vidkännas underhållet
af Häradsväg samt derå behöfliga Broar, och
delta åliggande, hvad Hallsnäs Bro nu beträffar, genom
serskilt Nådig Resolution ytterligare blifvit bestämdt
såsom tillhörande Westra Härad i Jönköpings
Län, kan Utskottet af sådant skäl
icke å motionärens anhållan tillstyrka bifall.
' .9 •
Hvilket till svar å återremissen skolat vördsamt
andragas. Den 12 October 182g.
428 Sta ts-Utskottets
N:o 294.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss
å Betänkandet N:o 209 , rörande afskrifning
af förra Magasinsfondens äldre fordringar
samt angående grnnderne för dylika afskrifningar
hädanefter. (I-A.)'
id Utskottets tillstyrkanden i förra delen eller angående
afskrifningen af Magasinsfondens äldre fordringar
för undsättningsspanmål har annan anmärkning
icke blifvit gjord än att RiksdagsFullmägtige från Carlstads
Län, och deribland C. Eriksson uti serskilt aflemnadt
anförande yrkat, det Utskottet jemväl må tillstyrka
afskrifning af de för Wermlands Län ännu balancerade
undsättningsskulderna , enär detta Län i större
mån, än de fleste andre, vore i behof af en slik elterskänkning
samt understödet, till största delen tillfallit
FinnAilmogen som ieke, för det alt Länsstyrelsen
möjligen försummat att vederbörligen utreda och
styrka förhållandena med undsättningarne, borde gå
i mistning af en fördel, hvilken andre mera lyckligt
lottade orter fått tillgodonjuta.
Till svar härå får Utskottet endast åberopa det
förra Betänkandet, deri Utskottet, hvad Wermland angår,
pag. 366, uttryckligen förklarat, att de i Wermland
utestående rester af redan år i8i3 meddelade
undsättningar borde behandlas lika med dylika fordringar
i andre Län, men att afskrifnings-tillåtelsen
icke kunde af R. St:r omedelbarligen tillstyrkas, enär
Betänkandet), N:o 2g j. ^2q
K. Mits Befihde icke ännu meddelat tle upplysningar,
sorn af Allmänna Magasinslniättningens Styrelse för
afskrifningsfrågons behandling ansetts erforderliga. Någon
ändring eller undantag från allmänt gällande och
i afseende på de öft iga afskrifningsposterna iakttagen
ordning för dylika måls handläggning kan Utskottet
icke heller nu tillstyrka, utan bör det i Wermlands
Län altsedan år i8i3 utestående fordringsbelopp 7,3go
Ridr io sk., på sätt Utskottet i det återremitterade
Betänkandet redan tillstyrkt, balanceras intilldess Länsstyrelsen
förklarat de anmärkte förhållandena; —• då
det EmbetsVerki sorn har sig anförtrodd utredningen
af f. d. Allmänna Magasinslniältningen icke lärer underlåta
att under tillämpning af de grunder sorn för
afskrifningarne i öfrige, uti Betänkandet omnämnde Län
blifvit följde, till afskrifning jemväl befordra det i
Wermland utestående fordringsbelopp.
Deremot har Utskottets förslag rörande grunder
för indrifvandet af de nu bos invånarne i flera Län
utestående fordringar för undsättningsSpanmål, tillhörande
dels förra Allm.Magasinsfönden, dels det år 1826
begagnade Greditivet i R. Sttrs Bank, varit föremål
för allmännare understödda anmärkningar inom Höglofl.
Ridd. och Adeln samt Hederv. BondeStåndet, hvilka,
ehuru gjorda punktevis, kunna sammanfattas i den
sats, att de grunder, som vid nu påstående Riksdag
blifvit fastställda för liquiden af Skaraborgs Läns undsätlningsskulder,
boide jemväl för alla öfriga Län tillämpas.
43o Stats-Utskottets
I första rummet får Utskottet härvid erinra, att
de af K. M:t uti Dess Nådiga Proposition uppgifna,
och af Utskottet hufvudsakligen understödda grunder
för afskrifningar afse icke allenast de i följd af 1826
års missväxt meddelade undsättningar, hvilket åter välfället
med Skaraborgs Län, utan äfven sådane fordringar,
som tid efter annan derförinnan uppkommit, och
vid hvilkas indrifvande tillämpningen af de för nämnde
Län stadgade serskilta Liquidationsgrunder säkert
skulle möta flera svårigheter.
Utskottet hade i i:sta punkten föreslagit ”att, till
bevarande af det allmännas fördel, i möjligaste förening
med låntagarnes, det må af K. M:t bero att
uppå K. M:ts Bef:hdes anmälan att Spanmålslånen i
vissa socknar eller orter icke kunna utan låntagarnes
obestånd, på redan bestämda tider gäldas samt efter
pröfning af de i hvarje fall förekommande serskilta
omständigheter, bevilja räntefritt anstånd med återbetalningen
på lämpliga terminer, under vilkor af
fortfarande säkerhet för låne-beloppet.”—Härvid har
blifvit anmärkt, det tillämpningen af nämnde sats skulle
leda derhän, att Konungens Embetsmäns uppgifter
om någon mindre förmåga att betala undsättningsskulderna
skulle förorsaka att olika grunder för desammas
liqviderande lomme att stadgas: att 1826 års
märkegångspris som blefve återbetalningsgrunden för
de efter samma års missväxt meddelte lån, vore altför
högt, för de skuldsatte, hvaremot, om 1828 års
pris toges till grund, inbetalningens verkställande ger
-
Betan ka n den, W:o 294. 4 J1
na, lika med livad för Skaraborgs Län sladgats, kunde
bestämmas till senast i83o års slut.
I anledning häraf får Utskottet npprepu att bär
icke allenast är fråga 0111 undsättningarne efter 1826
års missväxt ulan jemväl om tid after annan, före
nämnde år, af Allm. Magasins-Inrättningens tillgångar
gjorda försträckningar. För serskilta orter komma således
olika pris att ligga till grund för liquidationen
och en allmän tillämpning af 1828 års Markegångspris
skulle således för mången ort medföra en ökad tunga,
utom att berörde grund för godtgörelsen af de år 1826
erhållna Spanmåls-understöd skulle i Utskottets tanka
innebära en orättvisa mot de Län, der dessa skulder
redan blifvit betalde eller innan korrt till fullo ingå
efter sistnämnde års högre Markegångspris; i hvilken
tanke Utskottet äfven styrkes deraf, att, under discussionerna
i ämnet, fråga blifvit väckt örn restitutions
meddelande åt sådana orter, i händelse den i anmärkningarne
yrkade sats skulle antagas. — Då derjemte berörde
punkt i öfrigt öfverensstämmer med hvad Slatsoch
Ekonomi-Utskotten för Skaraborgs Län äfven tillstyrkt,
att nämligen ”K. M:t i händelse af svag skörd
under någotdera af de för återbetalningen bestämda
år, skulle inträffa, må kunna i Nåder meddela förlängdt
anstånd,” anser Utskottet sig böra vidblifva sitt
förslag, helst å ena sidan skuld-beloppens utkräfvande
på ett sätt som skulle föranleda understödstagarnes
obestånd är förekommet genom föreskrifterna i de följande
punkterna och å andra sidan meddelandet af
betalningsanstånd, der sådant icke af behofvet påkul
-
432 Stats-Utskottets
las, ej bör befaras, enär sådant skall stödja sig på
offlciela uppgifter från LänsStyrelserna samt, i hvarje
serskilt fall, blifva föremål för K. Mits Nådiga pröfning
och afgörande.
Vid 2:dra punkten "att. vid indrifningen af Statens
fordringar för undsättningsspamnål, må iakttagas,
att Låntagarnes dragare och åkerredskap, hvilka för
gårdsbrukets behöriga skötsel oundgängligen erfordras,
äfvensom deras nödvändigaste husgerådssaker icke må
utmätningsvis försäljas samt att försäljning af fastighet
till gäldande af sådane skulder ej må äga rum;
äfvensom vid 3:dje punkten "att löftesmän för undsättningsskulder,
så vidt de ikläda sig fortfarande ansvarighet
till dess full betalning för hela lånet blifvit
erlagd , icke må sökas förrän sjelfva låntagarens oförmögenhet
att betala blifvit utröndt” — har anmärkts,
att tillämpningen af dessa grunder skulle hafva till
följd det ingen betalning komme att inflyta hvarken
af Gäldenärerne sjelfve eller deras löftesmän och att
dessa föreskrifter stöde i strid med hvarannan.
Utskottet har vid afgifvandet af berörde förslag
hyst den öfvertygelse, att det för Staten vore en mindre
förlust om inbetalningen af dess fordringar någon
tid fördröjdes, än att genom bestämmandet af en viss
termin inom hvilken de ovilkorligen borde vara ulkrafde,
möjligen förorsaka månge medborgares undergång.
— Utskottet medgifver väl att de föreslagne
grunderna kunna föranleda till missbruk men ingalunda
till ett så ofördelaktigt resultat som anmärkniugarne
antyda; oell då man besinnar att undantagen en
-
Betänkande!), N:o 294- 4
dast afse de oundgängligaste effecter och medel, hvarigenom
det blifver den skuldsatte möjligt att sig sjelf
försörja och sina förbindelser uppfylla; att ägare af
fastigheter säkerligen icke för det ringare belopp, hvartill
skulden på hvarje hand serskilt i allmänhet uppgår,
vilja utsätta sig för tid efter annan skeende utmätningar
saint Kronans Uppbördsman utan tvifvel,
hvar i sitt district, äga tillförlitlig kännedom der oförmågan
att betala är verklig eller föregifven , samt altså
derefter kunna rätta sina åtgärder, torde den af
Utskottet föreslagne 2:dra punkten varda gillad såsom
i allmänhet åsyftande och beredande lindring för den
verkligt nödställde — lill Staten för erhållen undsättningsspanmål
skuldsatte medborgaren.
Äfven af den i 3:dje punkten föreslagne, och såsom
i strid mot 2:dra punktens innehåll ansedda utväg att
löl tesnian nen icke må sökas förr än gäldenärens oförmåga
att betula blifvit utrönt, hämtar Utskottet anledning
förmoda en säkrare Iiquidation af Kronans
fordringar i förevarande hänseende, emedan ett sådant
uppskof icke beviljas löftesmanneu på annat vilkor,
än att han i stallet för sin första, blott en viss tid
gällande förbindelse, ikläder sig "fortfarande ansvarighet
till dess full betalning för hela lånet blifvit erlagd"
och han, efter ingåendet af en sådan förbindelse,
äger mesta intresset att, till undgående af betalningsskyldighet
i första hand, controllera det gäldenären
icke utan gällande anledning befrias frun ersättningens
utgifvunde.
434 Stats-Ut skottets
Uli 4:de punkten luide Utskottet hemställt: ”att,
der gemensam ansvarighet af Socknarnes invånare ej
blifvit tillvägabragt, afkortning må, elter föregången
undersökning vid Sockenstämma och K. M:ts Befthde,
medgifvas af fordringar för undsättnings-spanmål, sorn
dels måst i små qvantiteter till lifsuppehälle utan borgen
lemnäs fattige arbetare, dels blifvit utborgad åt
mindre Hemmansbrukare, hvilka jemte deras löftesmän
slutligen kunna linnas aldeles oförmögne till skuldernas
betalande.”
Emot detta förslag har blifvit anmärkt att Utskottet
derigenom likasom framkallat afkortningar utöfver
hvad enligt gällande föreskrifter redan är medgifvet,
och att daglönaren ingalunda bordt utmärkas såsom
föremål för lindrings til Igodonjutande, enär denna arbetande
klass vanligen vore i vida bättre tillstånd än
innehafvare af mindre hemmansdelar.
På sätt ordalydelsen i förslaget vid handen gifvcr
är här endast fråga om sådane undsättningar, hvilka
i behofvets stund måst till lifsuppehälle, utan tillgång
till någon säkerhet derför, utdelas. Att större delen
af dylika bidrag icke kunna eller komma att ersättas,
tar Utskottet för gifvet såsom en följd af de förhållanden
under hvilka de blifvit meddelade, och den
enda fördel som då är att vinna, består deri att liquiden
må så fort som möjligt uppgöras och afslutas. —
Någon serskilt förmån för daglönare har Utskottet icke
åsyftat eller tillstyrkt, enär afkortning af hvad så väl
desse som mindre hemmansbrukare kunna vara skyldige
skall bero på undersökning vid Sockenstämma
B etänkanden, N:o 294. 4^5
oell pröfning af K. M:ts Befdide innan afskrifningsfrågan
hänskjutes under K. Mits Nådiga afgörande.
Af hvad nu blifvit anfördt, till svar å de gjorda
anmärkningarne, hämtar Utskottet anledning att ytterligare
tillstyrka antagandet af de uti Utskottets Betänkande
N:o 209 uppgifna grunder, hvarefter f. d. Magasinsfondens
och Greditiv-fondens utestående fordringar,
med undantag af de för hvilka serskilta föreskrifter
blifvit stadgade, må behandlas och om så skulle
påfordras, utan afvaktan af R. Sttrs medgifvande, äfven
kunna afskrifvas.
I anledning af den erinran Riksdagsfullmägtigen
Casper Wijkman meddelt om Utlåtandes afgifvande
öfver vederbörande Läns-Styrelsers förvaltning af de
till deras disposition, i följd af 1826 års missväxt,
anordnade Creditiv-medel och Spanmålstillgångar, åberopar
Utskottet Betänkandet N:o 208, der Utskottet
pag. 336 och följande, uppgifvit hindren för en sådan
gransknings anställande.
Slutligen får Utskottet upplysa att Betänkandet
N:o 209 blifvit bifallet af Högv. PrästeStandet samt af
Yällofl. BorgareStåndet d. 14 sisth Augusti. Den 12
October 1829.
N:o 295.
Utlåtande, i anledning af f. d. Kammereraren
vid Götha CanalBolags f. d. DiscontContoir
i Götheborg C. A. Iggeströms till
436 St als-Ut skot tets
Utskottet ingifne Ansökan, i afseende på
dess uppbörds brist. (R:gs-A.)
Uti en till StatsUtskottet ställd skrift, liar förre
Kammererare!! vid Götha CanalBoIags f. d. DiscontContoir
i Götheborg G. A. Iggeström andragit, huruledes,
efter det å den Cassabrist, sorn han, under sin
tjenstetid, sig åsamkat, afskrifning skett dels för den,
vid sisth Lagtima Riksdag, af R. H. St:r härtill beviljade,
Summa af 7000 R:dr, eller iooo R:dr för sju
år, såsom missräkningspenningar och lönförbättring,
och dels för 6y5o R:dr, såsom billig rättelse och bevisad
misskrifning på 3-Proccnts-Räkningen, hade
nämnde Cassabrist blifvit godtgjord, på det sätt, att,
sedan Iggeströms Löftesmän, nu mera framlidne Hr
GeneralMajoren och Riddaren Joli. von Utfall och
CommerceRådet W. Malm tagit i besittning all den
egendom, som Iggeström ägde eller kunde disponera;
men hviken egendom, i förhållande till skulden, befalis
alltför obetydlig, så hade bemälde Löftesmän,
hvar för sig betalt halfva Capitalet; och hvarförutan
Hr GeneralMajoren von Utfall godtgjprt Ränta för
den hälft af Balanceu, å hvilken han tili RiksgäldsContoret
sin serskilda förskrifning afgifvit, likasom
den Ränta, hvilken, genom Domen i Malms Concours,
är vorden fastställd, blifvit betald. Icke dess mindre
hade, uti den i RiksgäldsContoiret noder den 10 Junii
i«25, upprättade, i afskrift bifogade, ComroerceRådet
Malm tillställda Räkning, ytterligare ränta blifvit
Malm påförd till ett belopp af 4603 R.'dr 37 sk.
Betänkanden, N:o 2g5. 4^7
q r:st., men hvilket, efter Iggeströms förmenande,
skall vara oriktigt, dels derföre, att Ränta blifvit beräknad
å de Iggeström till afskrifning beviljade 7000
R:dr, ehuru desamma bordt successivt honom tilIgo—
dokomma och således genast från Balancen afgå, och
dels derföre, att för den hälft af Balancen, som Hr
GeneralMajoren von Utfall med ränta godtgjordt, samma
ränta skall uti liqviden med Malm till en del af
tiden vara honom påförd.
Och då således Götha CanalBoIags f. d. Discont
redan erhållit ersättning för hela egentliga Capitalet af
Cassabristen samt full ränta, som serskildt varit förskrifven,
för ena hälften, och för den andra hälften äfven den
ränta, som, genom Goncours Dom, är vorden fastställd,
så skola i och för Cassabristen, några vidare apspråk nu
mera icke återstå, än blott förut omförmälde räntepretention,
hvilken dock lärer komma att ansenligen
förminskas samt 2.:ne sedermera anmärkte DiscontLån,
det ena stort R:dr 536: 34- 4- °ch det andra R:dr
335: 33. 3. eller tillsammans R:dr 872: 9. 7.; anhållandes
Iggeström om afskrifning af denna återstod.
Herrar Fullmäktige i RiksgäldsContoiret, häröfver
hörde, hafva uti afgifvet utlåtande, anfört: ätt beträffande
Liqviden med CommerceR.ådet Malm af den
10 Junii 1825, sä skall den vara grundad på RådhusRättens
i Götheborg den 10 Junii 1823 uti Malms
Concours meddeldte Dom och Malm deri ålagde skyldighet,
att ansvara för CassaBalancen med fem procents
ränta från Lagsökningsdagen den 10 Junii 181g,
hvilken Ränta Malms Borgenärer emellan, derest mas
-
438 Stats-Utskottets
san, vid slutlig utredning, icke mera tillräcker, val
icke får beräknas längre, än till afträdesdagen, den
14 Augusti sistnämnde år, men emot Malm enskildt
alltid är gällande, att till fulla beloppet utgå afhvad
lian sedermera ärft eller förvärft eller kan ärfva och
förvärfva; och, i afseende på Iggeströms anmärkning
vid liqviden, rörande den deri påförda ränta för de
till afskrifning på Balnncen Iggeström såsom missräkningspenningar
beviljade 7000 R:dr, hade Hrr Fullmäktige
yttrat sig, att denna anmärkning vore den enda,
som torde förtjena något afseende; ty ehuru Domen
i Malms Concours fastställer ränta å Balancen,
sådan den dä var, eller utan afkortning å balancebeloppet,
synes dock vara billigt, att Malm för sin andel
i Balancen njuter samma fördel, som tillgodo beräknats
Hr GeneralMajoren .T. von Utfall, som återfått,
hvad lian, i följd af afskrifningen för 7000 R:dr,
för mycket i Ränta å den hälft i Balancen, derå han
lemnat serskild förbindelse, till DiscontVerket inbetalt;
med anledning hvaraf Hrr Fullmäktige låtit upprätta
en ny Liqvidationsräkning med Malm, deri ränta
å berörde afskrifning icke är beräknad, och hvarigenom
återstående beloppet, för hvilket Malm bör ansvara,
nedsättes från det i äldre liqviden påförde eller
46o3 R:dr 07 sk. g. r:st. till 365o R:dr 1 sk. g r:st.
B:co; och för hvilket sistnämnde belopp, Malm, efter
Hrr Fullmäktiges tanka, ovilkorligen bör ansvara; emedan
livad i öfrigt emot liqviden är vordet anmärkt,
såsom att ränta deri skall blifvit beräknad, till endel
af
Betänk nnden, N:o 395. /fiq
af tiden, för den hälft i Cassabrislen, derföre ITr
GeneralMajoren von Utfall ansvarat oell betalt, är
oriktigt, men har sin upprinnelse derifrån, att von
Utfall ansvarade för ränta endast från den dag ,
lian sin förbindelse utgaf eller den i Julii 1820, då
deremot ConcoitrsDomen ålägger Malm ränta från den
jo Junii 1819, hvadan ränte-pretentionen emot Malin
blir större, än den, som kunde göras emot von Utfall,
i följd af dennes serskilda förbindelse.
Hvad åter vidkommer de uti Iggeströms ansökning,
under rubrik: 2:ne sedermera anmärkte DiscontLån,
det ena stort 536 Tlrdr 34 sk. 4 r, och det andra
335 R:dr 33 sk. 3. r. eller tillsammans 872 R:dr
9 sk. 7 r. B:co, hvilken summa han likaledes begär
få afskrifva, så hade Hrr Fullmäktige,! afseende härå,
upplyst, att desse 2:ne poster icke äro egentliga Lån
hos Disconten, utan bestå uti influtne utdelningar ur
Handelsmännen Folkierns och J. J. Fabricii ConcoiirsMassor,
dem Iggeström erkänt sig hafva uppburit, men
icke redovisat, och såsom sådane i Iggeströms Concours
bevakade och till betalning fastställde, samt
Iggeströms Hustru ålagd, att så väl härföre, som för
bristen i Cassabalancen, i förhållande till Boets öfrige
skulder, deraf Man och Hustru gemensam nytta haft,
ansvara med cn del af sin enskilda Egendom i Boet;
och hvarå Ombudsmannen vid f. d. DiscontVcrkets
utredning gjort anspråk, utan att något resultat ännu
vunnits.
Angående Iggeströms anhållan om afskrifning för
4 B- 29
44 o Stats-Ut skottets
ifrågavarande utredda summor; så skall, enligt Ombudsmannens
anteckningar, tillgång till godtgörande
af den andel deraf, för livi 1 ken Malm ingått borgen,
elier 365o R:dr utur Malms ännu ej slutligt utredda
Massa bör kunna påräknas, och i afsetnde på de af
Iggeström uppburne 2:ne Concours-utdelningarne, tillhopa
872 R:dr 9 sk. 7 r., så skola tillgångarne uti
IggestrÖius Concours vara så beskaffade, att hela den
återstående delen af skulden, hvilken odelad tillhörer
Iggeström , icke lärer kunna af honom gäldas. Men
enär enahanda skäl, som, år 1821, talade för de af
R. H. St:r då beviljade afskrifning»!', nemligen missräkningspenningar
och ersättning för ouppfyllda afskrifningstillstånd
, nu icke kunna företes, hade Hrr Fullmäktige
ansett sig icke kunna tillstyrka den af Iggeström
nu begärde ytterligare afskrifning, utan öfverlemna!
till Stats-Utskottets pröfning, huruvida Iggeströrns
vanlottade belägenhet och fleråriga besvärliga
och ansvarsfulla tjenstebefattning vid Götha CanalBolags
f. d. Discont må lända till stöd för något tillstyrkande
hos R. H. St:r af bifall på hans ansökning.
Efter öfvervägande häraf; och hvad först beträffar
den sökta rättelsen, i afseende på ränteberäkningen
uti Discontens under den 10 Juni t825 med nu
mera afledne CommerceRådet Malms ConcoursMassa
upprättade Liqvidation; och, till stöd för hvilken anhållan,
blifvit åberopad den restitution af erlagd ränta,
som blifvit nu mera framledne Hr GeneralMajoren
m. m. von Utfall i lifstiden beviljad, så har Utskottet
om förhållandet med berörde ränterestitutiou
Be tänlanden, N:o 2g5. 44t
inhemtat, att sedan, i anledning af Hr GeneralMajorens
hos Hrr Fullmäktige i RiksgäldsContoret, ar 1819
gjorda anhållan, att ali. åtgärd till Iggéströmska ^Ralandens
indrifvande matie få hvila, intill dess Malms,
till DiscontVerkets säkerhet, intecknade Fastighet kunde
hinna att försäljas, och sig visat hvad derigenom
alin talas kunde, Hrr Fullmäktige härtill bifall Irmnat
salunda, att med all åtgärd till utsökande af uppbördshristen
skulle få anstå intill dess 3:ne månader förflutit
ifrån inställelsedagen uti Malms Concours; så hade,
uppå en härefter från Hr GeneralMajoren inkommen
Ansökan, alt intill dess utredning skett, af Malms
gäldhundna Bo, allt kraf emot Hr GeneralMajoren
måtte få hvila, Hrr Fullmäktige, under den 18 Maji
1820, denna ansökan i så måtto bilällit, att hos Hr
GeneralMajoren skulle blott utsökas halfva Balaucesumman
samt med utsökningen af den andra hälften
få anstå, intill dess sig visat, huruvida den samma
kunde utaf Malms Concoursmassas tillgångar godtgör
ras; äfvensom, i anledning af Hr GeneralMajorens
ytterligare gjorda anhållan om anstånd , Hrr Fullmäktige
tillåtit, att Hr GeneralMajoren skulle med
sin till Disconten afgifne serskilda förskrifning, ställd
alt infrias på Terminer .med' löpande 5 prc:ts årlig
länta få tills vidare liqvidera den ena hälften af Balancesuinman,
som efter vilkorligt afdrag af 7000 Il:dr
för missförde 3 prctts Reverser, utgjorde R:dr 16,894:
ig. 6. B:eo.
Eller det berörde förskrifning blifvit i början af
år 1820 till fullo infriad med derå tid efter annan
442 Stats- Utskottets
erlagd ränta till belopp af R:dr 35y5: 18. 7., så bade
IIr GeneralMajoren hos Hrr Fullmäktige anliåilit, att
sorn R. St:r vid 1820 års Riksdag beviljat Iggeström
7000 R:dr, såsom missräknings penningar, för att å
Balancen afskrifva?; och den ena hälften häraf, eller
35oo R:dr, vore inbegripen uti den summa af R:dr
i6,Sq4: '9- 6., hvarå den inlöste Förskrifningen vore
utgifven och ränta betald, Hr GeneralMajoren måtte
återbekomma den å nämnde 35oo R:dr beräknade och
erlagde ränta intill den i November 1823, då dessa
35oo R:dr på Capitalet blefvo afskrifne. I anledning
hvaraf de, år 1825, församlade R. St:rs Hrr Revisorer,
till hvilka denna Restitutionsfråga blifvit af Hrr Fullmäktige
hemsfälld, yttrat sig; att, enär förrberörde
7000 R:dr blifvit Iggeström beviljade, såsom missräkningspenningar
eller lönförhättring, det med R. H. St:rs
afsigt syntes vara närmast öfverensstämmande, att Cassabristen
ansåges redan åri8i8, då Iggeströms befattning
vid Discont Verket upphörde, vara förminskad
med 7000 Rtdr; och på hvilken grund Hrr Revisorer
tillstyrkt Hrr Fullmäktige, att till Hr GeneralMajoren
von Utfall låta restituera den å merberörde 35oo Rtdr
ifrån Förskrifningens utgifningsdag och till den 1 Nov.
1823 godtgjorde ränta; i följd hvaraf samma ränta
under d. 7 Dee. 1825 blifvit med 583 Rtdr 16 sk. utassignerad,
så att beloppet af den ränta, som Hr GeneralMajoren
von Utfall betalt och kommit Disconten
till godo, utgör Rtdr 2992: 2. 7. Btco. — Och som uti
Liquidationen med Malms ConcoursMassa ränta blifvit
intill den 1 November 1823 beräknad å den andra
Betänkan den, N-.o ag5. 44 5
hälften af oftanämnde Iggeström beviljade 7000 R:dr
missräkningspenningar, samt härmed är aldeles enahanda
förhållande, som med beräkningen af den ränta,
hvilken, på sätt nyss berörd t är, blifvit till Hr
GeneralMajoren von Utfall restituerad,
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka, att ifrågavarande
med Malms ConcoursMassa uppgjorde Liquidation
må, på sätt Hrr Fullmäktige föreslagit,
rättas; och i följd hvaraf det återstående räntebeloppet
skulle komma att från R:dr 46o3: 37.9. nedsättas
till R:dr 365o: 1. g, B:co.
Angående Iggeströrns gjorda anhållan , att äfven
den ränteskuld, som, efter beviljandet af den sökte
rättelsen uti den med Malms ConcoursMassa härom
uppgjorda Liquidation , kunde komma att återstå, måtte
varda afskrifven; så har härvid förekommit, att
sjelfva Balance-summan redan är till fullo ersatt: att
den nu ifrågavarande räntefordringen icke är bokförd
ibland Discontens tillgångar; att Balance-Summan i
sitt ursprungliga skick icke varit löpande med någon
ränta och att de derå influtne större eller mindre
af betalningar icke kunnat, genom utlåning, göras räntebärande,
enär, enligt Reglementets föreskrift, alla
inflytande Discontmedel skola, efter afdrag af hvad
som till förvaltnings- och utrednings-omkostningar åtgår,
aflemnas till Banken, i afräkning å dess, i och
för Discont-utredningen , meddeldte förskott.
Och då det icke kunnat Utskottet undfalla, att
för allt hvad som tilläfventyrs utaf Malms tillgångar
komtne att, till godtgörande af ifrågavarande ränte
-
444 S 1 a t s - II t s k o t t e t s
skuld, användas, Malms länsinnehafvare skulle kunna
väcka ersät tnings-an språk emot Iggeström, så , och
efter inhemtad underrättelse om den välvilja, hvarmed
1823 års Ständer behagat Iggeström omfatta, i anseende
till hans allmänt kända redlighet och den beklagansvärda
belägenhet, hvari han, utan eget förvållande,
blifvit försatt; och att hans belägenhet, enligt
någre bland Utskottets medlemmar gifne intyg,
sedermera icke förbättrats, har Utskottet ansett sig
böra, af dessa ömande anledningar,
tillstyrka, att räntefordringen hos afl. CommerceRådet
Malms Concoursmassa, i och för lggeströmska
Uppbördsbristen, och hvilken, efter den af Utskottet
föreslagne rättelse uti beräkningen, skulle
komma att utgöra 365o R:dr i sk. 9 r:st. B:co, må,
af consideration för Iggeström, helt och hållet efterskänkas,
äfvensom emot Iggeström cftergilvas allt
kraf i afseende på de 2tne här ofvan omförmäldte
utdelningar från ConcoursMassor i Westerås till ett
sammanräknadt belopp af Rtdr 872; 9. 7., samt följaktligen
bägge dessa summor tillhopa utgörande
4522 R:dr 11 sk. 4 r:s|. få i räkenskaperne afskrifvas.
Den 12 Oct. 182g.
Reservationer:
Af Hr ProtocollsSecreteraren Riben.- Emot Högh
StatsUtskottets tillstyrkande i frågan 0111 afskrifning
till förmån för f. d. Kamreraren Iggeström, får jag
anmäla min reservation:
Hvad först angår Iggeströms anmärkning vid den
upprättade Liqviden med CommerceRådet Malms Gon
-
Betänkanden, N:o 2q5. 445
coursMassa i anseende till den samma påföid ränta å
35oo R:dr eller hälften af de Iggeström beviljade 7000
B:dr, så finner jag väl, lika med Utskottet, att enär
sistnämnde summa blifvit Iggeström gifven såsom missräkningspenningar
eller Löneförbättring, det synes med
B. Slits afsigt instämmande, att Cassabristen, vid den
tid då Iggeströms tjenstbefättning vid DiscontContoiret
upphörde, bordt vara med denna summas belopp förminskad,
hvadan, och på enahanda grund som den af
GeneralMajoren von Utfall erlagde ränta å ena hälften
af ifrågavarande 7000 R:dr, blifvit restituerad jag också
anser skäligt att den CommerceRådet Malm påförde
ränta å andra hälften äfven bör försvinna, samt Liqviden
derefter rättas; men beträffande eftergift af den
CommerceRådet Malms Concoursmassa påförde återstående
ränta, utgörande, sedan nyssnämde rättelse blifvit
iakttagen, 365o R:dr 1 sk. 9 r:st., så förekommer
dervid, att från Discontens sida något kraf emot Iggeström
icke kan anställas, enär han alldrig varit lagsökt
för Balancen och följaktligen icke genom Domares
eller Executors Utslag blifvit förpliktad att någon ränta
godtgöra. Eftergift af denna Ränteskuld skulle följaktligen
endast till godo komma CommerceRådet Malms
rätts-inneliafvare, utan att Iggeström för sin person
deraf hade den ringaste förmån. Härtill kommer att
RiksgäldsContoirets Fordran, enligt hvad Herrar Fullmäktige
upplyst, ar intecknad uti en Malms ConcoursMassa
tillhörig fast egendom, och uti de Handlingar
jag vid målets behandling inom Utskottet haft tillfälle
att granska, har jag icke funnit styrkt att den ännu
1
446 S l a t s - U t s k o 11 e t s
outredda Massan saknar medel att denna fordran gälda.
Vid delta förhållande kan jag så mycket mindre
instämma uti den af Utskottet tillstyrkta afskrifning
ur Iläkenskaperne af ifrågavarande Ränteskuld , som
jag befarar att en slik eftergift skulle kunna gifva GeneralMajoren
von Utfalls Sterbhuslntressenter anledning
alt återfordra de Ränle-medel af enahanda beskaffenhet
som GeneralMajoren i lifstiden inbetalt, utgörande
icke mindre än 2,992 llsdr 2 sk. 7 r:st.
Beträffande åter den delen af Ansökningen som afser
eftergift af Utdelningarne ur 2;ne ConcoursMassor
till ett sammanräknadt belopp af 872 It:dr 9 sk. 6 r:st,,
hvarföre Iggeström iklädt sig ansvarsskyldighet, så kan
jag, åtminstone för det närvarande, icke en sådan eftergift
tillstyrka. Då Iggeström redan erhållit 7000
lt:dr till skänks, så synes de nu ifrågavarande jemförelsevis
obetydliga summor böra af honom gäldas,
eller om tillgång dertill saknas, krafvet emot honom
åtminstone hållas öppet.
Jag anhåller alt denna min reservation måtte fil
åtfölja det Hög loll. Utskottets Betänkande till R. St;r.
Härmed förenade sig Herr Öfverste Spärra,, Herr
Ca nzl i Råd et von Hartmansdorff , Herr Doctor Haggblad
samt Riksdagsfullmäktige Nils Strindlund från
Westernorrlands Län och Eric Andersson frun Westerås
Län.
Hvarjemte likaledes emot ofvanberörde afskrifning
sig reserverat RiksdagsFullinägtige Anders Nilsson från
Malmöhus Län, Carl Bergman från Gefleborgs Län,
Olof Pehrsson från <8 lockbol ms Län, Pehr Pehrsson
K etan k ii 11 d c 11, IV:o 2g6. 447
från Ötebro Län, Nils Hakansson Iran Kronobergs
Län oell Pehr Olsson frau Södermanlands Län.
N:o 296.
Berättelse örn verkställd granskning af 1825
och 1826 arens Räkenskaper öfver Hospitalsoch
Barnhus-Fonden sam! Laxarets- och Curhus-Räkenskaperne
för sistnämnde år.
I : a A F DELNINGEN.
Elter livad de år 1827 församlade It. II. St:rs Herrar
Revisorers berättelse vidhandengifver, liade till
nyssbemälde Ilrr Revisorer blifvit öfverlemnade, så
väl de, år 1825, till Seraphimei OidensGillet ankomne
K. M:ts .Nådiga Skrifvelser jemte de samma år hos
SeraphimerOrdensGillet förde Protocoll; hvaremot Räkenskapcrne
öfver Hospitals- och Barnhus-Fonden för
sistberörde år 1825 Icke varit afslutade.
StatsUtskottet har altså nu fatt emottaga, jemte
de, år 1826, lill SeraphimerOrdensGillet ankomne JM#-  diga Skrifvelser och under samma år hos SeraphimerOrdensGillet
förde Protocoll, serskilde, för aron 1825
och 182(1 öfver Allmänna Hospitals- och BarnhusFonden
afslutade, uti K. KammarRätten till zilFran
reviderade Hufvudböcker med dertill hörande Verificati
011 sila rjidlingar.
1 §•
Rörande Förvaltningen.
Med tillfredsställelse har Utskottet, vid Piolocollens
genomgående, erfarit, att dc under Seraphimei
-
448 Stats-Utskottets
OrdensGillets förvaltning ställde Fonder och Inkomster
blifvit, med iakttagande af nödig hushållning och
noggrann Controll, på ett ändamålsenligt sätt disponerade
och använde. — Men såsom en afvikelse från
författningarne, har Utskottet dock ansett sig böra
anmärka följande förhållande med bort-arrenderingen
af Kronolisket Hakvarpet i Hallbosjön.
Af Irlandlingarne inhemtas, huruledes nu varande
Landshöfdingen i Nyköpings Län, GeneralAdjutanten
m. m. Hr Guslaf Abraham Peyron hos K. M:t gjort
underdånig Ansökning, att då det Arrende, hvilket,
den 16 Januarii 1817, Nådigst blifvit upplåtet åt då
varande Landshöfdingen i nämnde Län nu mera frami.
Herr Presidenten m. m. Friherre Eric Skjöldebrand,
å det fordom af Landshöfdingarne uti Nyköpings Län,
såsom Lön, innehafde, inen derefter, till understöd för
Nyköpings Lazarett, anslagne Fiske i Hallbosjön, Hakvarpet
kalladt, med år 1826 löpte tillända, Sökanden
måtte tillåtas, att mot samma afgift, som Presidenten
Friherre Skjöldebrand berörde Fiske innehaft, få det
samma under Arrende sig upplåtet, antingen på vissa
år, eller på Sökandens tjenstetid. I anledning af hvilken
underdåniga anhållan, SeraphimerOrdensGillet,
uti dess, på Nådig Befallning afgifne Utlåtande i underdthet
andragit, att då Lazaretten nu mei a aro ställde
under serskilda Directioner, hvilka, jemlikt i5
af den för samma Directioner utfärdade Instruction,
ega pröfningsrätt i frågor om Lazarettens Inkomster,
så hade SeraphimerOrdensGillet uti detta ämne inhem
-
Betänkande n, N:o 296. 449
tat LazarettsDirectionens i Nyköping yttrande, deruti
Directionen anfört, att i Författningarne väl vör e stadgadt,
det Auction bör förrättas till utarrenderande af
sfi beskaffade Lägenheter, som den ifrågavarande, men
att, enligt LazarettsDirectionens öfvertygelse, en högre
afgift för berörde Fiske, än den Hr Presidenten Friherre
Skjöldebrand derföre erlagt och Hr Landshöfdingen
Peyron nu erbjudit, ej skulle genom Auction
vara att förvänta, helst flere de senare åren inträffade
blida vintrar förorsakat en emot vanligheten liten
Fiskfångst, i anseende hvartill, anställandet af ArrendeAnction
å merberörde fiske icke äskades; med afseende
å hvilket LazarettsDirectionens yttrande, SeraphimerOrdensGillet,
för egen del, ansett sig böra underdåuigst
hemställa, om icke ifrågavarande Arrende måtte
i Nader åt Hr Landshöfdingen Peyron upplåtas emot
Trettio R:dr B:co årligen, på Tio års tid, med villkor
likväl, att om lian under tiden lemnar sin Embetsbefattning,
såsom Landshöfding, omförmäldte Arrende,
när sådant inträffar, må anses hafva upphört
och Fisket då komma att å nyo utarrenderas. — Och
bade K. M:t, enligt till SeraphimerOrdensGillet ankommen
Skrifvelse af den 21 Junii 1826, för godt funnit
i Nåder bevilja Landshöfdingen Peyron upplåtelse
af ifrågavarande Arrende på Tio års tid, med de villkor,
hvarom SeraphimerOrdensGillet i detta afseende
i underdthet hemställt samt emot den afgift af Trettio
R:dr B:co årligen, bemälde Landshöfding för samma
Anemie erbjudit.
45o Stats-Utskottets
3 §•
Angående Räkcnskapcrne.
Utskottet bar genomgått och granskat de förut
omförmälde, öfver Allmänna Hospitals- och BarnhusFonden
afslutade Hufvudböcler.
År 1825.
Uti Hufvudboken för detta år inbalanceras från
år 1824.
T i 11 g å n g a i':
Behållningar i Contant, Proviant-persedlar och Span
nemål
R:dr 25,4t3: 9. 5.
Utlånle Medel: Capital Rd. 202,108: 26. 5.
Ränta .... 6,989: 24- - 9n9-nn8. 2. 6.
Fordringar hos Diverse Verk, Fonder
och personer
59,485: 45• —
Utestående KronoSkatter och andre Fordringar
i penningar , persedlar och
Spanmäl
• 6,818:29. g.
Proprie Balancer  8,338: 34- 9.
R:dr 809,154: 25. 5.
Men då härifrån afdragas inbalancerade
Skulder nemligen:
Uppbördsmännens Ö Iver le ver e
ringar
R:dr 4;7o4: 5. 4*
Skulder till Diverse Verk,
Fonder och Personer —
Capital och Räntor . . ■ 66,703: i4- 7• 71,407: 19.11.
Återstår Behållning d. 1 Jan. 1825 R:dr 237,747: 5. 6.
Betänkan tl en, N:o 296. 451
Deremot utbalanceras till år 1826.
Tillgångar.
Behållningar i Contant, proviant-persedlar och
Spanmål R:dr 33,666: 5. 7.
Utlånte Medel: Capital Rd. 159,923: 6.2.
Räntor.. ■. 5,7a4: I7.6.[fi5jfi/i7; 23 g.
Fordringar hos Diverse Verk, Fonder
och Personer 68,390:16.—
Utestående KronoSkatter och andra Fordringar
i penningar , persedlar och
spanmål  6,598:43. 5.
Proprie Balancer  7,416: 43. 5.
R:dr 281,719:36. 1.
Och då härifrån afdragas Skulderna:
Uppbördsmännens Öfverlevere
ringar
R:dr 5,g58: 3. 2.
Skulder till Diverse Verk,
Fonder och Personer —
Capital och Räntor . . . 5o,55y: 44- 8. 555,5. ^ ro
Återstår Behållning d. 3i Dec. 1825 R:dr 225,2o3: 36. 3.
Hvadan och när in- och ulbalancerade Behållningarne
mot hvarandra jemnföras, visar sig år 1825, en
förminskning i Fonden af 12,543 R:dr 17 sk. 3 r:st.;
dock får härvid anmärkas, att köpeskillingen för en
inköpt Fastighet, som ibland Utgifterne afföres med
9,388 R:dr 43 sk. 4 r:st., icke är upptagen ibland de
ulbalancerade Tillgångarne.
452 Stats-Ut skottets
År 1826.
De här ofvan specificerade, d. 3t December 1825
utbalancerade Tillgångar , hvilka till år 1826 inbalanceras,
utgjorde , efter afdrag af Skuldei ne .. 225,2o3: 36. 3.
Deremot utbalanceras till år 1827
följande Tillgångar nemligen:
Behållningar i Contant, proviant-persedlar
och spanmål R:dr 50,772: 15. 5.
Utlånle Medel: Capital Rd. 157,i35: 10. ii.
Räntor . . . ■ 5,370: 7- 18. t.
Fordringar hos Diverse Verk, Fonder
och personer  84,885: 44- —
Utestående KronoSkatter och andra Fordringar
i penningar , persedlar och
Spanmål.
8,725:37. 9.
Proprie-Balancer i4,68i: 82. 2.
R:dr 021,571: 3. 5.
Afgå Skulder:
Uppbörds männens Öfver lefvere
lingar
R:dr 2,191: 4'- 7*
Skulder till Diverse Verk,
Fonder och Personer —
Capital R:dr 39,223: —4.
Ränt01' 20,820: 4,. -Gn o^. 4l_ 4_
Andre Skulder
228: r. r. g2 ^3. 3g _
Återstår Behållning d."3i Dec. 1826 .. Rd. 259,107: r5. 5.
Om nu härifrån afdrages den inbalance
rade
Behållningen  225,2o3: 36. 3.
Visar sig en tillökning i Fonden år
1826, af R:dr 33,go3:27. 2.
Betänkan den, N:o 296. 4^3
Dock får härvid anmärkas, att köpeskillingen för en
inköpt Fastighet, som ibland utgifterne a flores med
12,400 R:dr, icke är upptagen ibland de lill är 1827
ulbalancerade Ti Ilgångar ne.
De så mycket skiljaktiga resultat, som ifrågavarande
2:ne årens Räkenskaper, med hvarandra jemnförde,
utvisa, har Utskottet funnit hufvudsakligen härröra
derifrån, alt några Uppbördstitlar lemnat vida
större tillgångar år 1826, än nästföregångne året; hvarpå
såsom exempel må anföras, att Kyrko- och Kronobonden,
som år 1826 upptages till 42j75' R:dr 5 sk.
3 r:st., upptages år 1826 till 77,910 R:dr 21 sk, 4
Likaledes Arrende-medel år i8?5 till R:dr ig,o5i: 16.
g., men år 1826 tili R:dr 31,566: 9. 5.
För att närmare och åskådligt framställa förhållandet
härmed i det hela, bifogas en JämtiförelseTableau
öfver Inkomsterne och Utgifterne åren 1825 och
1826, hvaraf befinnes, att, år 1825, Utgifter och Afskrifningar
bestigit sig till 102,556 R:dr 35 sk. 7 r:st.,
men Inkomsterne endast till go,oi3 R:dr 18 sk. 4 r.; och
att således uppkommit en brist af R:dr 12,543 17. 3.
Deremot hafva Inkomsterne, år 1826, uppgått till i44)4^^
R:dr 10 sk. 1 rist., samt Afskrifningar och Utgifter till
R:dr iio,58i 3i.— och således ett öfverskott af R:dr
33,go3: 27 sk. 2 r:st.
Proprie Balancerne, hvilka vid 1825 års början
utgjorde R:dr 8,338 34- 9., hafva under årets lopp
blifvit förminskade med R:dr 921 3g. 4-> så att till år
1826 endast utbalanceras R:dr 7,416 43. 5.; men hvarpå
inom 1826 års slut någon den ringaste afbetalning
454 Ståts-Utskottets
icke skott; hvaremot ut i sistnämnde Srs Hufvudbok
blifvit synlig en vid Wadstena Hospital tillkommen ny
ProprieBalannce af R:dr 7,9.64: 36. 9., så att till år
1827 utbalanccras en summa af R:dr 14,681: 32. 2.
Efter den upplysning, som Utskottet erhållit om
sistberörde, så betydliga Proprie Balance, har målet i
laglig väg blifvit handlagdt, och lärer nu bero på K.
M:ts Nådiga pröfning och afgörande.
De granskade Hufvudböckerne har Utskottet funnit
väl inrättade och i öfrigt utmärkte af ordentlighet,
så att i dessa delar något vid Räkenskaperne icke
varit att anmärka; men det är en annan omständighet,
hvilken under Räkenskapernes granskning ådragit
sig Utskottets uppmärksamhet.
Efter hvad en uti Hufvudböckerne gjord korrt
anteckning föranleder, har allt ifrån är i8o4 ibland
Fondens skulder varit år ifrån år, under Rubrik!
Konungens Ensaks BotesMcdelj balanceradt ett Capital
af ii,533 R:dr 16 sk., för hvilket hvarje år blifvit
påförde 692 R:dr såsom ränta, hvadan till år 1827
utbalanceras Capital R:dr 11,533: 16. och ränta Redlig,
515: 36. 11. eller tillhopa Skuld R:dr 3i,o4g: 4-  11. — Deremot upptages uti samma Conto på andra
sidan, såsom Fondens fordran, R:dr 5og: 27. 3.,
hvilka äfven år från år löpa oförändrade.
.Någon annan bestämd upplysning oin förhållandet
härmed har Utskottet icke varit i tillfälle, att sig
förskaffa, än den, som står att inhemta af K. Mets
till SeraphimerOrdensGillet under den 9 December
1779
Betänkanden, N:o 296. 4-35
177g aflåtné Nådiga Bref, af innehåll, att sedan SeraphimerOrdens
Gillet, af den anledning, att uti K.
M:ts under den 20 Januarii nyssnämnde år utfärdade
Förordning, angående ändring i Lagens stadgande uti
åtskilige rum vid 32 Cap. 2 § R. B. bjudes, att Böterne
i samma Balk, ther ej annorledes stadgadt finnes,
samt alla andra böter och vitén , hvilka efter
Allmänna Lagen och serskilda Författningar, Domare
oell Embetsman tillhöra, skola gå till Konungen, i
underd. hemställt, om icke alla dessa böter och vitén ,
undantagne de till Carlshamns Stads Barnhus disponerade,
såsom ännu icke till något visst Kronans behof
anslagne, måtte till SeraphimerÖrdensGillet få inflyta,
till någon förstärkning uti den till Gillets disposition
ställde Allmänna Hospitals-, Lazaretts- och BarnliusFond;
så hade K. M:t, till Nådigt Svar härå, behagat
meddela: det K. M:t i Nåder ville tillåta, att
SeraphimerÖrdensGillet finge de ifrågavarande böter
och vitén tills vidare uppbära och så länge förränta
intill dess K. M:t om deras användande framdeles i
Nåder förordnar.
Enär det synes vara utan ändamål, att uti Räkenskaperne
låta år ifrån år balancera skulder och
fordringar af sådan beskaffenhet, som de ifrågavarande
under rubrik: Konungens Ensaks BätesMcdelj
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka R. H. St:r,
att hos K. M:t i underd. anhålla, att till nästa
Riksdag låta fullständigt utreda förhållandet; på det
då må komma under pröfning och afgörande, an4
B. 3o
\
/J56 Stats-Utskottets
tingen, efter skeende liqvid, någon fordran skall
StatsVerket godtgöras, eller ock afskrifning anbefallas.
De Lane- och dertill hörande serskilda SäkerhetsHandlingar,
hvilka hos SeraphimerOrdensGillet förvaras
hafva blifvit inventerade och genotnsedde; hvarvid
någon anmärkning icke förekommit.
2:a Afdelningen.
Lazaretts- och Carlius-Iiäkenskaperne.
Desse från samtlige Länen i Riket inkomne Räkenskaper
för år 1826, hafva, tillika med LänsCommilteernes
om deras granskning afgifna Berättelser,
blifvit Utskottet tillställde; och af hvilka berättelser
endast saknats den, som från Westerbottens Län skolat
aflemna*.
Utskottet har också fått emottaga ett hos SeraphimerOedens-Gillet
öfver förenämnde Räkenskaper
upprättadt Sammandrag, enligt hvilket, från år 1825
inbalanceras :
Tillgångar ft:dr 23o,8y4: 3o. 7.
Hvarifrån afgå inbalan
cerade
skulder  13,634: 1. r. , _
‘—;—: 217,240:29.6.
1026 ars Uppbörd:
Curhus-afgift . . . R:dr 11 i,r43: 44- 5.
Tillkommen Uppbörd
för förra året  0,397: 8. 3.
Åtskilliga andra Inkomster
........... 3i,irq: 7. 6. ■ . ^
-—-  147.660: 12. 2.
R:dr 364,900:41. 8.
Bil. til! N:o 296. 4:de Sami. irsta AFdeln.
Jemförelse-Tableau öfver Allmänna Hospitals- och Barnhus-Fondens Inkomster och Utgifter, åren 1825 och 1826.
Inkomster.
År 1825.
År 1826.
Utgifter.
Afskrifningar
År i825
År 1826.
Jordeboks- och Hemmantals- samt Grund-räntor
5,262
26
10
7,6! 5
<5
9
3,370
'9
4
3,o5o
27
4
Kyrko- och Krono-tionde
42,701
5
3
77>9'°
21
4
Aflöning
12,244
8
8
14,448
46
11
Stats-anslag i Penningar och Spannemål
1,595
3i
—
2,4o5
'7
8
Pensioner
108
16
—
IOO
8
Private Donationer
163
.6
—
276
32
—
Uppfostringslijelp för fattiga Barn * .
8,062
00
8
7?9T7
iq,o5i
16
9
31,566
9
a
Understöd för Sjukvårds-anstaiterne
3,o55
20
9
',994
18
b
Hyres-medel och Tomt-ören
232
0
10
151
37
11
Anordnade medel i contant och spannemål
847
37
4
795
29
8
1
5
4
6
4o
—
Underhåll
35,286
46
8
37,289
2
1
Befordrings-afgifter
24Ö
17
1
361
4'
3
Fönnalnings-kostnader "
536
4'
2
703
3
8
i,°7°
33
2
1,123
12
8
Förbaknings-kostnader
18
8
—
l8
8
_
Armbösse-medel
125
3o
5
108
35
9
Mält- och Bryggnings-kostnader
i,3oo
446
47
9
1,339
46
10
Frivilliga Gåfvor
68
4°
—
74
22
5
Medicamenter
24
—
45o
'9
3
Sterbhus-medel
888
24
4
1,42!
16
2
Beklädnad
2,198
4'
3
2,987
29
1
Tolags-medel
48
44
8l
31
—
Ved, Ljus och Olja
7,^79
'9
1
7’°4«
10
7
Städsmåls-penningar
27
23
—
—
—
Skrifmaterialier och Expencer
462
2
—
398
29
8
Inskrifnings-penningar ...
1,724
8
—
3,290
32
7
65
5
b
82
34
b
Ersatt underhåll
43o
87
2
551
28
—
Begrafnings-kostnader
288
11
4
454
3o
—
Arfs- och Qvarlåtenskaps-medel
«,795
4-7
—
2,493
i3
4
Nybyggnad och Reparationer
5,270
21
—
8,444
12
11
Auctions-Medel
376
33
—
284
38
8
Brandförsäkrings-afgift
68
22
—
122
43
—
Återlefvererade medel
28
'7
6
112
35
6
Restitutioner
5i
8
—
4°
OO
—
Ersättning för förlorad jord, i och för anläggningen af Götha Canal
99 2
19
10
971
25
2
Räntor å Lån
i,534
4i
b
i,53o
b
—
Köpeskilling för försåld Fastighet
1,666
ti
—
1,666
32
—
Rese- och Tractaments-kostnader
392
18
4
1,15o
3
b
Räntor å Lån
10,273
I
c»
9,212
ib
6
Flyttnings-kostnader
398
06
7
94
24
—
Anmärknings-medel
452
20
1
13q
1
2
Arfvoden och Discretioner
1,023
9,388
28
—
i4
—
—
Diverse Inkomster
... .
428
-4
—
666
i3
2
Köpeskilling för en inköpt Fastighet
48
4
12,400
—
—
Vinst å försåld Spannemål
249
45
6
1,423
42
1
Omkostnader för försåld Spannemål
2,367
'4
8
—
—
Tillkommen Uppbörd för förra året
58
43
6
567
22
8
Diverse Extra Utgifter
Anmärknings-procent
Inventariers upphandling
4,342
1,745
27
12
8
5,435
268
2,007
29
10
6
10
10
11
Summa
90,013
,8
4
>44,485
10
2
Summa
io2,556| 35
7
1 io,581J 31
1-
Betänkanden, JV:o 296. 4%
Utgifter;
Afskrifningen- . . . R:dr 6,924- 38. 2.
Aflöning, underhåll och
andra utgifter 125,370: 24. n. v v
132,295: i5. r.
Balance till ur 1827.
Tillgångar. . • . . lt:dr 248,526: 3. it.
Afgå Skulder ...... 15.920: 25. 4*
Återstå utholancerade Tillgångar .... 232,6o5: 26. 7.
364,900: 4i. 8.
Utskottet har erfarit, att uti de fleste Läns Räkenskaper
Curhusniedlen blifvit, emot tydliga stadgandet
uti 7 Morn. i K. M:ts Nådiga Kungörelse af
den ro Mars 1824, med LazaretlsMedlen sammanblandade.
Men då en detailerad utredning häraf skulle
fordra en ganska lång tid, har Utskottet ansett sin
åtgärd böra inskränkas till en blott anmälan af berörde
anmärkte förhållande, desto hellre, som det
hufvudsakligen torde böra ankomma på Länets Innevånare
sjelfve, att tillse, att de af dem sammanskjutne
medel varda till deras ändamål använde och
behörigen redovisade. Den i4 Och 1829.
N:o 297.
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut inom
RiksStånden i åtskilliga delar af Ståtsregleringen*
Elter
erhållen del af de Beslnt, RiksStånden fattat,
*
458 Stats -Utskottets
i anledning så väl af Utskottets Förslag till reglering
af RiksStatens Utgifts-Titlar för år i83o och följande
år, intill dess den vid nästa Riksdag skeende Statsreglering
blifver gällande, sorn de ytterligare utlåtanden
i berörde ämne, hvilka till svar å gjorda anmärkningar
blifvit af Utskottet afgifne, har Utskottet funnit,
att af de i desse Förslag upptagne Frågor så vidt de
röra i:a och 2:a HufvudTitlarne, följande icke blifvit
difinitivt afgjorda; hvadan de derutinnan fattade skilj—
aktige besluten, med förslag till sammanjernkning jemte
YoteringsPropositioner, i den händelse att Frågorne
blifva till Förstärkta Stats-Utskottels afgörande öfverlemnade,
nu anmälas.
Den i 6:fe Puncten af Betänkandet N:o i?.5, om
i:a HafvudTiteln j af Utskottet tillstyrkta tillökning
med 1187 R:dr 37 sk. 4 r- i förut varande anslag
28,848 R:dr 4o sk. 5 r. för Kongl. HofStallets utfodring,
hvilken tillökning II. BondeStåndet afslagit, är
bifallen af de öfrige 3 RiksStånden; men II. B. o. A.
har derjemte gjort det tillägg: ”att ehuru berörde utfodring
torde kunna med det i sådant afseende bestämda
Stats Anslag besörjas , dock hvad derutöfver
möjligen kunde erfordras , skulle utbetalas af RiksgäldsContoiret
j dit den blifvande forssel-lönen deremot
komme att ingåy äfvensom attj då prisen på Höj
Hahn och Hafra voro föränderlige, hvarigenom besparing
det ena året och brist ett annat uti anslaget
troligen skulle uppkomma , de ett år skeende besparingar
på ifrågavarande Förslags-anslag borde till ett
%
Beta n feanden, N.'o 297. 4%
annat ar reserveras, till betackande af den brist, som
deruti kunde liga rum.1'
II. R. o. A., som /unnit för godt att Utskottets
Betänkande till alla delar gilla, har likväl icke såsom
ett vilkor för beviljandet af den föreslagne tillökningen
gjort ofvanberörde tillägg. Och då hvad deruti
innefattps hvarken blifvit af K. M:t, i dess Nådiga
Proposition om StatsVerkets tillstånd och behof, framstäldt
såsom nödigt, eller är af något utaf de öfrige
2 RiksStånden linderstedt; anser Utskottet frågan, om
ett dylikt tilläggs förenande med den beviljade tillökningen,
ingen åtgärd påkalla.
2:a HufvudTiteln.
I afseende på de i i:a Puncten af Betänkandet
N:o 128 föreslagne löner, äro lönen för Justities-StatsMinistern
bestämd
af Ridd. och Adeln till 8000 R:dr,
af PrasteStåndet till 7300 R:dr,
af BorgareStåndet till 7000 R:dr
i stället för det belopp af 65oo R:dr, hvartill Utskottet
ansett samma lön, Taffelpenningarne inberäknade,
böra, ifrån förut varande 584g Rtdr, ökas; samt lönen
för StatsMinistern för Utrikes Ärenderne fastställd
af Ridd. och Adeln till 9000 ll:dr,
af PrasteStåndet till 85oo R:dr,
af BorgareStåndet till 8000 R:dr
i stället för den Summa af 75oo R:dr, hvartill sistnämnde
lön , Taffelpenningarne inberäknade, af Utskottet
/J6o Stats-U tsko ttets
ansetts böra förändras ifrån förutvarande 684g R:dr;
hvaremot BondcStdndet afslagit ali tillökning i desse
löner.
Genom 3 RiksStånds beslut är härigenom afgjordt,
att förhöjning uti ifrågavarande löner, utöfver
hvad Utskottet tillstyrkt, skall äga rum. Och sora B,
PrästeStåndets beslut härutinnan är en medelväg emellan
R. o. A.-s samt BorgareStändcts/ alltså anser Utskottet
sig böra inbjuda sistnämnde 2tne RiksStånd,
att, med frånträdande af deras förut fattade beslut i
desse delar, förena sig med H. PrästeStändet om 7000
R:dr i lön med Taffelpenningar åt Justititice-StafsMinistern
och om 85oo R:dr i lön med Taffelpenningar
för Utrikes Statsministern; i hvilka fall desse
Summor varda, genom 3 Stånds beslut, fastställda.
Anses åter sådant icke kunna ske, och hvarken
R. o. A. samt II. PrästeStändet vilja öfvergå till det
Beslut V. BorgareSlåndet fattat, eller Präste- och
BorgareStänden förena sig med R. o. A. bör, i Utskottets
tanka, frågor ne härom blifva föremål för Förstärkta
Stats-Utskoltets handläggning j i hvilket afseende
Utskottet får föreslå till omröstning af bemälte
Utskott följande Propositioner:
1:0 Den, sorn bifaller, att lönen för Justitioe-StatsMinistern
, Taffelpenningame inberäknade, bestämmes,
till 7000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej' vill, voterar
JXcj.
Betänkanden, N:o 297. 461
Vinner Nej; kommer serskild votering att anställas,
huruvida samma lön bör blifva 75000 It:dr eller
8000 R:dr.
2:0 Den, som bifaller att lönen för Justi tiaeLStalsMinistern,
TafFelpenningarne inberäknade, bestämmes
till 7Öoo R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; fastställes samma lön jemte Taffelpenningar
till 8000 R:dr.
3:o Den, som bifaller, att lönen för Ulrikes
StatsMinistern Taffelpenningarue inberäknade, bestämmes
till 8000 R:dr voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer serskild votering att anställas,
huruvida samma lön bör blifva 85oo R:dr eller
9000 R:dr.
4:0 Den, som bifaller att lönen för Utrikes StatsMinistern
med Taffelpenningar blir 85oo R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner N,ej; fastställes samma lön jemte Taffelpenningar
till gooo R:dr.
I händelse åter, i desse frågor att R. o. A. ensamt
eller också H. PrästeStandet allena skulle finna
godt alt öfvergå till det Beslut V. BorgareStändct
462 Stats-Utskottets
fattat; kommer votering att ske, rörande JustiticeStatsMinisterns
lön, i förra fallet, efter en sådan
proposition:
5:o Den som bifaller, att lönen för Justitiae-Stats—
Ministern, Taffelpenningarne inberäknade, bestämmes
till 7000 R;dr, voterar
Ja,
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer lönen med Taffelpenningar
att fastställas till 7500 R:dr ,
och i sednare fallet efter denna proposition.
6:q Den, som bifaller att lönen för Justitiae-StatsMinistern,
Taffelpenningarne inräknade, bestämmes
till 7000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer lönen jemte Taffelpenningarne
att fastställas till 8000 R:dr,
samt rörande Utrikes SlatsAIinisterns lön, i förra fallet,
efter den proposition:
7:0 Den som bifaller att lönen för Utrikes StatsMinistern,
Taffelpenningarne inräknade, bestämmes till
8000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Betan tan cl en, N:o 297. ^6'>
Vinner Nej; kommer lönen och Taffelpenningarne
att fastställas till 85oo R:dr,
och i sednare fallet efter följande proposition.
8:0 Den som bifaller att lönen för Utrikes StatsMjnistern,
Taffelpenningarne inräknade, bestämmes till
8000 R:dr, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; fastställes Lönen och Taffelpenningar11
e till 9000 R:dr.
Hvad serskildt beträffar beräkningen ^ Taffelpenningarne
för Justitice-StatsMinistern och Utrikes StatsMi
ni stern j hafva icke R. o. A. och ej eller TrasteStåndet
något yttrande derom meddelat, men af BorgareStåndet
är förklaradt, att uti de af Ståndet fastställdte
belopp Taffelpenningarne skola beräknas efter
gamla Staten i hvilket beslut H. BondeStåndet då det
i afseende på desse löner vidblifvit 1823 års StatsReglering
anses äfven hafva stannat. Och får, i följd
häraf, med erinran att Taffelpenningarne för JustitiaeStatsMinistern
utgöra 2000 R:dr och för Utrikes StatsMinistern
3ooo R:dr efter gamla Staten, Utskottet anhålla,
det H. R. o. A. samt PrcisteStåndet i detta ämne
behagade sig utlåta.
Lönen för hvardera af de 6 SlatsRåden, hvaruti
H. BondeStåndet af slagit all tillökning, bar, utöfver
hvad Utskottet tillstyrkt, nemi. 5ooo R:dr, blifvit ytterligare
förhöjd till 6000 R:dr af de öfrige 3 Riks
-
/J.64 Stats-Utskottets
Stånden, af hvilka H. ProsteStändet icke yttrat sig något
om Taffelpenningarne, Ridd. och Adeln bestämt
desse till 2000 R:dr och sjelfva lönen till 4°oo R:dr,
samt V. BorgareStåndetj likasom i afseende på dehär
ofvan nämnda 2,:ne löner, beslutat, att uti det af Ståndet
fastställdta belopp Taffelpenningarne skola beräknas
efter gamla Staten.
I anseende härtill och då i fråga om desse Taffelpenningar
3 Stånd redan yttrat sin mening, får Utskottet,
enär V. BorgarcStåndet och H. BondeStåndet
äro om beloppet ense, inbjuda fl. PresteStåndct j att
med dem instämma, i hvilket fall den förut varande
Summan, i5oo R:dr blifver genom 3 Stånds beslut
fastställd. Skulle åter H. PresteStåndet finna sådant
icke lämpligt, utan anse sig häldre böra i det af H.
Ridd. och Adeln, fattade beslut deltaga, lårer, då i
sådan händelse 2 Stånd stanna emot 2, omröstning skola
af Förstärkt Statsutskott verkställas öfver en så lydande
proposition:
g:o Den, som bifaller att Talfelpenningarne för
hvar och en af de 6 StatsRåden fastställas till lika
belopp som i8?3 års RiksStat upptager eller x,5oo R:dr
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, komma desse Taffelpenningar att beräknas
till 2000 R:dr.
Betänkanden, N:o 297. 465
Tillökningen i lönerne för Justi thell åden, som Utskottet
föreslagit, är af H. BondeSlandet afslagen, men
af de öfrige 3 RiksStånden bifallen, samt följaktligen
hvar och en af desse löner fastställd till 4°oo R:dr.
Hvad de derunder beräknade 1000 R:dr i Taffelpenningar
angar, har väl V. BorgareStåndct ansett, att
ingen del af Summan, 4°oo R:dr, må såsom Taffelpenningar
beräknas. Men som Ridd. och Adeln samt
PresteStändet gillat äfven Utskottets beräkning af Taffelpenningar,
hvilken likaledes är godkänd af II. BondeStåndetj
sorn vidblifvit 1823 års Statsreglering, i öfverensstämmelse
hvarmed de oqk nu blifvit till beloppet
antagne; så anser Utskottet frågan om desse Taffelpenningar
vara äfven genom 3 Stånds beslut afgjord.
I frågan om RevisionsSecreterare-lönernes antal
är, genom Ridd. och Adelns, PresteStåndets samt BorgareStimdets
till Utskottets förslag Iemnade bifall, förordnadt,
att ytterligare på Stat skall uppföras lön för
en 6:te RevisionsSecreterare; Men i afseende åter på
beloppet af desse löner, deruti BondeStänclet afslagit
all förhöjning, har endast H. PresteStändet bifallit Utskottets
tillstyrkande om deras beräknande lill 1,600
R;dr, samt deremot Ridd. och Adeln och BorgareStåndet
bestämdt desse löner, hvardera till 1,800 Rd.
Vid detta förhållande och da 2:ne RiksStand äro
ense örn ett högre belopp än det Utskottet föreslagit,
anser Utskottet sig höra till II. PresteStändet hemställa,
om icke Ståndet inå finna godt alt frånträda
466 Stats-TJtskottets
sitt förut tagne beslut och deltaga i de af nyssnämnde
3:ne RiksStånd fattade, i hvilken händelse äfven genom
3 Stånds beslut varder afgjordt, att lönen för hvar
och en af de 6 RevisionsSecreterarne hädanefter skall
utgöra i,8oo R:dr.
Vill Högv. Ståndet till denna hemställan icke lemna
bifall, då bör genom omröstning af Förstärkta StatsUtskoltet
saken afgöras sålunda: att
io:o Den, som bifaller att lönen för hvar och en
af de 6 RevisionsSecreterarne fastställes till i,6oo Rd.
voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; blifver samma lön bestämd till i,Boo
Riksdaler.
Angående det af Utskottet föreslagne antal af 3
nya Assessorslöner för Kongl. Svea HofRätt, hvilket
bifallits af H. Ridd. och Adeln men helt och hållet
afslagits af BondeStåndet, hafva Ilogv. PresteStåndet
och Vällöfl. BorgareStändet beslutat, att samma löners
antal skall nedsättas till a; hvarvid likväl V. BorgareStändet
tillagt, att de för närvarande Svea HofRätt
bestådde Adjunctionsmedel af 6oo R:dr må bibehållas.
Då således, genom det att BorgareStändet bibehållit
Adjunctionsniedlen samt Ridd. och Adeln ovilkorligen
gillat Utskottets tillstyrkande af 3 nya Assessorslöners
uppförande på Stat med upphörandet af
Adjunctionsmedlen, desse 2:ne RiksStånds beslut mera
Betan ka n den, N:o 2.97. 467
närma sig till Utkottets förslag än PresteStandets oell
BondeStändets Beslut, hvilka sins emellan äro helt och
hållet stridande; så har Utskottet trott sig böra inbjuda
Ridd. och Adeln samt Högv. PresleStåndet att
med frånträdande af de beslut de förut fattat biträda
BorgareStåndcts mening, såsom varande en medelväg
emellan Ridd. och Adelns samt PresteStåndets beslut;
i hvilket fall 2 nya Assessorslöner för K:gl. Svea HofRätt
i stället för 3, komma, att, med förut varande
Anslag, 600 R:dr, till Adjunctionsmedel, på Stat uppföras.
Men skulle denna inbjudning icke antagas, lärer
äfven denna fråga böra till afgörande af För stärkta
StatsUtskottet öfverlemnas, i hvilket afseende eu
sådan proposition vördsamt föreslås;
n:o Den, som bifaller att 2 nya Assessorslöner
för K:gl. Svea HofRätt på Stat uppföras med bibehållande
af förutvarande Anslag, 600 R:dr, till Adjunctionsmedel,
voterar
Ja.
•• •
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; komma 3 nya Assessorslöner för nämnde
HofRätt att på Stat uppföras, men deremot förut
varande Anslag till Adjunctionsmedel indragas.
Utskottets tillstyrkande, om uppförande på Stat,
af Taffelpenningar för Presidenten 1 K. KammarRätten
med tooo R:dr har blifvit bifallit af II. R. o. A. och
H. PrästeStåndet; hvaremot V. BorgareStändet beslutat
att Taffelpenningar för be malde President icke må
^68 Stats- Utskottets
på Stat uppf öras j samt II. BondeStåndet afven afslagit
Utskottets tillstyrkande.
Då således frågan härom, I hvilken 2 Stånd stannat
emot två, måste enligt 69 §. Reg.Formen af Förstärkta
StatsUtskottet afgöras, får Utskottet vördsamt
tillstyrka följande Voteringsproposition:
12:0 Den, som bifaller att Taffelpenningar, med
1000 R:dr B:co, för Presidenten i K. KammarRätten
å Stat uppföras, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; kommer ieke Taffelpenningar för bemälle
President att på Stat uppföras.
Af H. R. o. A. II. PrästeStåndet samt V. RorgareStåndct
har blifvit på sätt Utskottet föreslaget bifallit,
att på Stat må uppföras eli Summa af 600 R:dr
Banco årligen intill nästa Riksdag, till K. SundhetsCollegii
disposition för underhållet och begagnandet
af en ElectricitetsMachin samt arfvode för den dervid
anställde Läkare och tjenlige rums anskaffande
för Appareillens placerande; men i H. R. o. A.s bifall
har jemväl ingått det beslut, att andamålet med
anslaget tillika skall vara: inköpa användande och
underhåll af ett Galvaniskl Apparat.
Utskottet hemställer, om icke H. R. o. A. skulle
vilja i denna omständighet, eller frågan om anslagets
föremål, låta bero vid hvad Utskottets, af 2:ne RiksStånd
1
Betänkan (len, N:o 297. 469
gillade, tillstyrkande innehåller; men da, om R. cr.A.
vidhåller sitt beslut, genom behörig votering äfven lärer
skola afgöras, huruvida nämnde tillägg bör i beslutet
om Anslagets beviljande äga rum eller icke, föreslår
Utskottet en så lydande proposition:
i3.‘o Den, som bifaller, att det anslag af 600
B:dr B:co årligen intill nästa Biksdag som af R. St.T
blifvit beviljadt till SundhetsCollegii disposition för
underhållet och begagnandet af en ElectricitetsMachin,
vidare bör användas endast till arfvode för den
dervid anställde Läkare samt tjenlige rums anskaffande
för Apareillens placerande, voterar
Ja.
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; är samma Anslag afsedt jemväl till
inköp, användande och underhåll af ett Galvaniskt
Apparat.
Med ogillande af Utskottets tillstyrkande, att,
allt efter som nu varande innehafvare af Fjerdingsmans
löner, indeldta eller contanta, afgå, samma löner
böra till StatsVerket indragas, hafva H. Präster
Ståndet och H. BondeStåndet beslutat, att det anslag
för desse löner, som hittills ägt rum, äfven hädanefter
bör fortfara, och att derjemte, såsom Utskottet tillstyrkt,
med Frälsejorden bör åtfölja pligten att deltaga
i ulöfvandet af Fjerdingsmannabefaltningen; hvaremot
II. R. o. A. samt V. BorgareStåndet bifallit Utskottets
Förslag, ej mindre i afseende på Frälsejords
-
»
470 Stats-Utslottets
innehafvares åliggande att deltaga i nämnde befattnings
utöfning, såsom ett Municipal-sysslande, än ock
att det nuvarande löne-anslaget bör successive indragas.
Två Stånd hafva således stannat emot två i frågan
om Anslagets indragning, och torde votering af
Förstärkta StatsUtskottet derföre komma att verkställas
efter följande proposition:
i4:o Den , som bifaller , att StatsAnsIaget för
Fjerdingsmans aflönande indrages, i den mohn nu varande
innehafvare af sådane löner afgå, voterar
' Ja.
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej; skall en sådan indragning icke äga
rum, utan samma anslag äfven hädanefter fortfara.
Den 14 October 1829.
Betänkande n, N:o 298. 471
N:o 298.
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Betänkandet N:o 217, i fråga om
föreslagen afskrifning af Bruks-idkaren S.
Owens skuld till ManufacturDiscontFonden,
samt ett ytterligare låne-understöd för honom
å 5o,ooo R:dr B:co. (R:gs-A.)
Det Utlåtande Utskottet i detta ämne afgifvit, liar
blifvit återremitteradt, i anledning af anmärkningar
som dervid blifvit gjorde: inom H. Ridd. och Adeln
af Friherre Anckarsvärd, Carl Henric, och Herrar
Crusenstolpe, Magnus Jacob, Munck af Rosensköld’
Eberhard, samt Uggla, Carl Wilhelm; och inom H.
B onde Ståndet af Anders Danielsson från Elfsborgs Län ,
Eric Andersson från Westerås Län, Wils Månsson från
Malmöhus Län, samt Carl Bergman från Gefleborgs
Län, hvilkas yttranden hufvudsakligen innehålla, att
då Utskottets förslag till 2000 R:dr B:co årlig pension
för Bruksidkaren Owen vore en alldeles ny fråga, som
icke blifvit af Motionären framstäld, Utskottet öfverskrida
föreskriften i 87 §. Riksdagsordningen, enligt
hvilken nya motioner icke få af Utskottet väckas; att
denna pension dessutom vore olämplig, hälst Owen
icke vore i den belägenhet, att han behöfde en sådan;
nien att då Owen likväl vore i hög grad förtjent af
någon gratification å det allmännas sida, den af Motionären
föreslagne afskrifningen af Owens skuld till
4 B. ' 3i
fai Stats-U tskotte Is
MantifacturDiscontFonden , 3?..ooo R:dr I5:co, vore elen
mäst passande och för honom nyttigaste belöning; ankommande
på Utskottet, att utfinna medel till Fondens
ersättning för nämnde summa. Serskildt hafva Hr
Uggla, C. W., samt RiksdagsFullmägtige Eric Andersson
och Carl Bergman tillstyrkt, att Owen jemte afskrifning
af dess skuld, måtte beviljas det föreslagne
nya länet å 5o,ooo R:dr B:co, såvida han derföre ställer
nöjaktig säkerhet; hvaremot Hr Crusenstolpe, M. J.,
icke ansett någon slags skänk af Statens medel vara
vid detta tillfälle passande, enär Owen skall hafva ansträngt
sin förmåga icke af kärlek till Sverige eller
nit för Staten, utan endast under förutsättning eller
förhoppning om vinst.
Utskottet, som tagit under öfvervägande hvad vid
dess ifrågavarande Utlåtande sålunda blifvit anmärkt,
får först beträffande anmärkningen dervid, att Utskottet
icke ägt att emot 3y §. Riksdagsordningen, föreslå
för Bruksidkaren Owen någon pension, enär framställning
derom icke i sjelfva motionen varit gjord,
yttra, att då Motionären haft för afsigt att bereda
bemälte Bruksidkare, dels någon eftergift å Statens
sida i afseende på uppfyllandet af dess ingångne förbindelser
för dess i ManufacturDiscontFonden erhållne
lån, dels ett ytterligare låne-understöd för honom till
utvidgande af dess JernManufaetur-rörelse; men Utskottet
funnit sig, i ena afseendet af Författningarne,
och i det andra af bristande tillgångar, hindradt, att
på den väg Motionären hemställt, för Owen tillstyrka
någon fördel, har likväl Utskottet, som fullkomligt
P. e t ä n k a n cl e n, N:o 298. ^73
delar öfverlygelsen om Owens stora förtjenster, trott
sig, med anledning af inom Utskottet väckt fråga örn
sältet, alt bereda Owen någon annan belöning för
dess till det Allmännas båtnad nedlagde mödor, kunna
föreslå en sådan, utan att anses derigenom hafva
öfverskridit RiksdagsOidningens stadgande; och Utskottet
liar derföre, såsom äfven ett medel att i någon
mån vinna det af Motionären afsedda ändamål,
liemstält om den ifrågavarande årliga pensionen.
Vidkommande den af flere StåndsLedamöter yttrade
mening, att nämnde pension skulle vara mindre
lämplig, men att deremot den af Motionären föreslagne
afskrifning af Owens ifrågavarande skuld vore en
passande och för honom nyttigare belöning, så har
Utskottet uti dess första Utlåtande i ämnet, tillkänna—
gifvit det hinder Utskottet ansett genom K:gl. Brefvet
den 1 Oct. 1817 mola för beviljandet af denna afskrifning.
Dessutom har Utskottet, som i allmänhet finner
det betänkligt, alt meddela prasjudieater för afskrifningar
of ManufacturDiscontFondens fordringar, vid
tillstyrkandet af den årliga pensionen utgått från den
synpunkt, alt om, på sätt Utskottet jemväl hemstält,
Bruksidkaren Owen erhölle så lindriga vilkor för infriandet
af sin ofvannämnde skuld, att möjlighet derigenom
bereddes honom, att med lika verksamhet sorn
hittills fortsätta sina gagnande företag, hade han, i
och för sin rörelses bedrifvande, vunnit å det allmännas
sida allt det billiga afseende, som toi de kunna fordras
och af honom behöfvas; men att det deremot i
andra rummet, vore en skyldig gärd af Staten åt Owens
Stats-Utskottets
person, äfvensom en för honom och hans famille nyttig
omtanka, om Owen, hvars förtjenstfnlla verksamhet
mäste mell åren småningom aftaga, men hvilken,
enligt hvad kändt är, icke hittills försatt honom i någon
fördelaktigare oeeonomisk belägenhet, genom någon
årlig gåfva försäkrades om möjligheten af en tarflig
bergning under sin återstående lefnad.
I afseende på det gjorde yrkandet, att det föreslagne
nya länet å 5o,ooo R:dr B:co måtte Bmksidkaren
Owen beviljas, får Utskottet endast vördsamt åberopa
hvad i Utskottets Utlåtande W:o2i7 härom blifvit
yttradt, att nemligen några tillgångar till ett sådant
låne-understöd icke finnas att föreslå.
Då Utskottet således af de gjorde anmärkningarne
icke funnit anledning att förändra dess förut uti ifrågavarande
ämne afgifne utlåtande, bör Utskottet sluteligen
endast anmäla, att berörde utlåtande blifvit bifallet:
af H. PresteStåndet den 7 sisth September och
af V. BorgareStåndet den i i samma månad. Den 17
October 1829.
N:o 299.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om
anskaffande af en mera tjenlig local för RiksArcliivet.
(R:gs-A.)
Hr von Hartmansdorff, August, har i detta ämne hos
H. R. o. A. afgifvit ett skriftligt anförande, hvilket
lyder, som föijer:
Betänkanden, N:o 29g. 47^
Under de lider, då Sverige mest ökade gamla
ärorika häfder med nya, var Styrelsen äfven mäst
mån om valden af Rikets historiska urkunder. Gustaf
Wasa lät från DomCupiteln , Kyrkorna och Klostren
samla de handlingar, som ej under Unionsstriderna
blifvit uppbrända eller bortförda till Dannemark.
De ställdes under RiksCanzlerns uppsigt, och
vissa Secreterares närmare vård. Carl IX fortsatte
dessa åtgärder, och genom 1626 urs Canzli-Ordning
gjorde Gustaf Adolph det så kallade gamla Cauzlict
eller RiksArcliivet, till den förnämste af Canzliets afdelningar,
samt utsände ib'29 flere så kallade Iliijdasiikare
i landet, att uppsöka gamla handlingar och
monumentet Enligt i634 års Regeringsform, skulle
de 5 RiksEmbetena, vid den årliga redogörelsen inför
Konungen, förete sina Prolocoll, handlingar och
registratur, samt visa huru allt riktigt vore. R.iksCanzlern
Grefve M. G. De la Gardie föranledde stiftandet
1667 af ett Antic/uilctsCollegium i Upsala, hvilket
erhöll Archivets äldre Handlingar; men de återflyttades
i685 till Stockholm, hvarest ett AntiquiteisArchivum
upprättades 1692. Efter Carl XII:s regering
har tidens visare gått utföre i detta hänseende,
och svårligen torde något samhälle, med en så lärorik
Historia, som det Svenska, hafva varit sä likgiltigt för
vården af urkunderna dertill, som vårt under sistledne
århundrade. iy5o förordnade K. M:t, att AntiquiletsArchivet
skulle förenas rned K. Bibliolheket,
hvilket dock icke kom till någon verkställighet, erne
-
476 Stats-Utskottets
dan Ständerna, vid påföljande Riksdag, funno Slaten
deraf betungas, och 1865, förordnade, att båda Verken
skulle förblifva åtskilda; men 1780 ldefvo, till
Bibliotheket, aflemnade alla medeltidens handlingar,
och den samling af tryckta böcker, som, till deras
kännedom och förklaring, tillförene i AntiquitetsArchivet
förvarades. RiksArchivet återfick de öfriga ,
Riket i allmänhet rörande, Handlingar, som voro
yngre än år i523, samt Genealogica och Heraldica:
så att AntiqvitetsArchivet af sina fordna tillhörigheter,
blott hade de egentliga fornlemningarne af fynd och
mynt, m. m. qvar, hvilka jemte afskrifter af handlingarne
före i523, öfverlemnades till den 1786 upplifvade
VitterhetsAcademien. Under dessa förflyttningar
och söndringar af Rikets Handlingar , hafva de
äldsta måhända varit minst agtade. Påveliga Rullor,
Konungars Bref och Testamenten, Mötens Beslut, m.
fl. mer och mindre vigtiga urkunder hafva, hopabundtade,
och någon gång inpackade i säckar, såsom
annat styckegods, blifvit släpade från det ena till det
andra ringa förvaringsrummet i Kengl. Slottet. RiksArchivet
har, ifrån den i:sta Afdelningen i Konungens
Canzli, blifvit, i anseende till ordningen, nedflyttadt
närmast till den sista, och, i anseende till sina
rum, nedsatt till den aldralägsta.
I nedersta våningen af K. Slottets Norra sida,
har RiksArchivet tvenne trånga och låga arbetsrum,
jemte ett litet rum utan kakelugn, för sitt bokförråd
och en del öfrige Samlingar. Endast få Handlingar
kunna rymmas der: Archivets hufvudsakliga förva
-
Beta n ka n den, N:o 299. 477
ringsrum utgöres af 5 st. Källrar, eller så kallade
livalf, under sjelfva Slottet, till hvilka nedgången älfvan
CanzliStyrelsens, Cabinettets och Arcliivels gemensamma
förmak. Men dessa rum, i hvilka, såsom närmast
tillgängliga, en del nyare Handlingar, och de
angelägnaste hufvudskrifter förvaras, förtjena icke
namn af hvalf, emedan de blott genom trossbottnar
äro skilda från de öfver dem belägna ämbets- och boningsrum
i Slottet, och dessutom icke äro förvarade med
andra dörrar än af träd. I händelse af eldsvåda äfventyra!'
man följaktligen , att dessa angelägna och
dyrbara Samlingar i grund förstöras. Af säkrare beskaffenhet
äro 2:ne eldfria större hvalf, som ftiksArchivet
äger under Slottets Nordvestra flygel, försedda
med tjocka järndörrar, och det ena med 2:ne stoja
kakelugnar. Men eldning deri har måst iutställas,
sedan en flerårig erfarenhet visat, att värman ilragit
fuktigheten ur de tjocka morarne: så att mögel och
fukt ej mindre påskyndat bandlingarnes förmultniug,
än skadat Tjenstemännens hälsa. Dessutom gör dessa
fullproppade hvalfs aflägsenhet från arbetsrummen deras
begagnande alltför tidspillande. BiksArchivets öfriga
rum äro emedlertid icke blott otjenlig» för sitt
ändamål, och osunda lör Tjenstemännen, utan äfven
otillräckliga för en ordentlig uppställning af de handlingar
som redan finnas der: än mera för dem, som
borde finnas, och ytterligare årligen skulle tillkomma.
Enligt CanzliOrdningen borde ingen StatsExpedilion
lå behålla sina handlingar längre än 3 år. Förmodligen
är det för bristande utrymme i Iliks-Archivct,
478 Stats-Utskottets
som man till den grad underlåter handhafvandet af
denna stadga, att somliga Expeditioner, t. ex. Krigsocli
Kammar, hafva oaflemnade, dels Registratur,
dels Protocoll, för hela 4° åren tillhaka. Hvilken oreda
och hvilka brister, som derigenom äfventyras i
Rikets allmänna handlingar, kan man lätt föreställa
sig, och har jag äfven sjelf erfarit. Under de sednare
åren har väl åt RiksArehivet blifvit upplåtit ett
vid Logården beläget mörkt källarhvalf, hvilket förut
varit af K. KammarCollegium begagnadt; men som
de handlingar, det derstädes förvarat, tagit skada, har
RiksArehivet ej vågat dillägga några ef sina, af farhåga
att se dem äfvenledes förmultna.
Åt denna del af allmänna angelägenheter, har
likväl en bättre omvårdnad slutligen blifvit egnad.
Början gjordes af den verksamme KammarPresidenten
och ÖfverStåthållaren Grefve af Ugglas, sorn, efter
eldsvådan på Riddarholmen 1802, genomdref uppförandet
af KammarArchivets byggnad. Under den nu
varande Presidenten har KammarArchivet blifvit uppstäldt
och förtecknadt. Med en del af KrigsCoIIegii
Archiv, med Bankens, RiksgäldsContoirets och Riddarhusets
hafva dylika åtgärder blifvit vidtagna. LagComiteåis
arbeten hafva föranledt tryckningen och utgifvandet
på allmän bekostnad af våra gamla Landskaps
lagar. Enskilda personers nitälskan, och penningebidrag
af en Skottsk Svensk Adelsman, som döden
nyligen bortryckt, hafva föranledt en bättre vård,
och början till utgifvandet på trycket af de medeltidshaudlingar,
hvilkas förre missöden jag nyligen örn
-
B etänkanden, N:o 29g. 479
talat. Dessa och andra uttryck, i Skaldekonst och
Vitterhet, af en återvaknande kärlek för fordna häfder,
inom det sig åter lyftande fosterlandet, ingifva
mig förhoppning, att anslag af fjenliga och erforderliga
runi till det egentliga IliksArchivet icke skall förgäfves
påkallas.
Kunde jag anvisa några dylika i granskäret af K.
Slottet, eller på Riddarholmen , inom kretsen af Embetsverken
, der Archivet naturligtvis borde befinnas;
så torde min framställning röna föga svårighet.
Men om jag icke kan det: så är det åtminsto
ne
icke mitt fel. Vid förleden Riksdag hemställde
jag, ”att Stats-Utskottet måtte genom vederbörande infordra
upplysning, från alla Styrelsens grenar, hvilka
”och huru många byggnader Kronan eller Staten
•'äger? Huru och af hvem de begagnas? Med hvad
”rätt de till ett eller annat ändamål användas? och
”om de dertill äro oumbärlige?” (Febr. Prot. Bil. s.
58g.) R. St:r behagade väl, med anledning deraf,
förnya de framställningar, som af dem tillförene blifvit
dels gjorda, dels beslutade, fastän icke expedierade,
(Bill. 10, 1 s. 291), och anhöllo, att ifrågavarande uppgifter,
måtte varda förstkommande Revisorer i Nåder
meddelade, för att tillika med deras berättelse angående
StatsVerkets tillstånd och förvaltning tillställas
R. St:r vid denna Riksdag. 1825 års Revisorer förnummo
blott, att Nådig Skrifvelse i detta hänseende
afgått till vederbörande den 9 Sept. 1823; (Ber. s. 5o)
och . ^27 års Revisorer erhöllo inga vidare upplysningar
eller handlingar härom. (Ber. s. 5i.) Huruvida
48o Stats-Utskollets
de varda nuvarande Stats-Utskott tillställda, skall tiden
visa. För ögonblicket kan jag blott -erindra, alt
Allmänna MagazinsDirectionen blifvit indragen , och
CommereeCollegii Justitia3-Division upplöst. Deras
förra Embetsrum måtte således vara lediga, att begagnas
antingen omedelbart af RiksArchivet, eller ock
kunna de utbytas af andra EmbetsVerk: så att Arcliivet
kunde få sitt eget hus. Skulle AssistanceVerket
upplösas, livi Ike t jag dock icke tillstyrker, af skäl,
som skola anföras, när detta amne till öfverläggning
förekommer, så lemnade dess nuvarande byggnader
på Riddarholmen ett välbeläget och förträffligt utrymme,
e.j mindre till förvaring af Archivets handlingar,
än äfven till boningsrum för dess föreståndare, eller
någon annan af dess tjenstemän. Ehvad än rum för
detta ändamål utses, så böra de vara belägna ofvan
jord, och försedda med veotilatorer, och jerndörrar,
samt om möjligt vore, med eldfria hvalf, till förekommande
af all fara för liandliugarnes förbränning.
Min vördsamma framställning är således i korrthet:
"alt tjenliga och tillräckliga, rum för RiksArchivets
"behof, mätte i Kronans lius anvisas; eller i brist dcr"af,
nödiga medel till inköp eller uppbyggande af eli
"hus för RiksArchivet, af R. St:r anslås.”
I sednare händelsen, torde det böra tilltagas så,
att äfven de äldre handiingarne kunde, år efter annat,
få ditflyttas från alla Kronans i hufvudStaden belinteliga
Collegier och Verk, hvarest dylika handlingar
sällan agtas med den omsorg, som vederbör, utan
snarare oblidt vräkas -undan, hvart som häldst, för
Betänkanden, N:o 29g. 481
att gifva rum och beqvämlighet åt dagens förrättningar,
saint dithörande papper.
Til! Stats-Utskottet torde denna min vördsamma
framställning få remitteras.
Au%. von Hartmansdorff.
Denna motion är vorden remitterad till Utskottet,
jemte Hr v. Scluilzenheims, David, häraf föranledda
yttrande, deri Hr von Schulzenheim, såsom Ledamot
af det Styrelseverk, som hitintills haft tillsynen
öfver RiksArchivet sig uppdragen, vitsordar uppgifterne
om behofvet af en mera utvidgad och lämplig
local för detta Verk; och hvilket äfven uti detta
yttrade närmare utvecklas.
Enär ibland allmänna Hus och Byggnader, på
hvilka uti motionen gifves anvisning, äfven omförmäles
GeneralAssistanceContoirets å Riddarholmen belägne
Fastighet, bar Utskottet, sedan nu mera nämnde
Lån-Inrättning, enligt R. H. St:rs vid denna Riksdag
fattade Beslut, kommer att med år i832 upphöra,
ansett sig böra företrädesvis och i främsta rummet
undersöka, huruvida, utöfver de rum och lägenheter
inom GeneralAssistance-Contoirels local, hvilka, vid
en skeende ditllyttning af RiksgäldsGontoiret, för sistnämnde
Contoir blifva behöflige, någre för RiksArchivet
tjenlige rum och lägenheter kunde vara att tillgå.
En sådan undersökning på stället har också, efter ledning
af den tili Utskottets Utlåtande N:o 204 åberopade
uppgift på dc för RiksgäldsCoqtoirel beböllij;e
' 4Ö2 Stats -Utskottets
rum och lägenheter, blifvit af Utskottet verkställd, i
närvaro af Commissarie!! i RiksgäldsContoiret och Riddaren
Ek, som berörde uppgift meddelat, samt föreståndaren
för RiksArchivet, Professoren Joli. G.
Liljegren; hvarefter bemälde Professor, i afseende på
de rum och lägenheter, hvilka, såsom umbärlige för
RiksgäldsContoiret, blifvit för honom utmärkte, skriftligen
tillkännagifvit, det han funnit dessa lägenheter,
såsom fuktfria och genom sin local afsides från boningshus,
samt tornet dessutom genom jernluckor, för
olyckshändelser genom eldsvådor väl bevaradt, utom
det de tillika genom redan befintliga hyllors obetydliga
ändring äro för den ifrågasatte bestämmelsen med
ringa kostnad snart inredda —■ tili förvarande af Rikets
handlingar i säkerhet mot tidens och olyckshändelsers
åverkan vara väl afpassade och ganska tjenlige.
Med afseende å hvad sålunda är vordet utröndt,
har Utskottet ansett sig böra
tillstyrka, att, de för RiksArchivet tjenlige rum och
lägenheter inom General-Assistanec-Contoirets local,
hvilka genast eller framdeles kunna blifva för RiksgäldsContoirets
behof umbärliga, må upplåtas, till
RiksArchivet att hyresfritt begagnas; och böra de,
genom RiksgäldsContoirets försorg, för deras bestämmelse
inredas, i sammanhang med den öfriga inredningen
för R:gsContoirets enskilta behof. Kommande
kostnaden för Archiv-rummen, hvilken bör
blifva högst obetydlig, att utaf RiksgäldsContoirets
medel godtgöras. Den 17 October 1829.
Betan k anden, N:o 3oo. 483
N:o 500.
Berättelse om verkställd granskning af K. MyntVerkets
Räkenskaper för år 1826. (R:gs-A.)
Efter verkställd granskning af den vid K:gl. MyntVerket
för ofvanberörde år 1826, afslutade Hufvudbok,
hvilken befunnits ganska redig och ordentlig, får
bos R. H. St:r Utskottet vördsamt anmäla förhållandet
med utgifter och omkostnader:
Tjenstemännens ordinarie
Aflöning R:dr 3,912: 46.—
Mynt-arbetares aflöning. . . 680: 20, —
Prof- och Skednings-Arf
voden
202: 12.—
Valskörnings-kostnad samt
diverse utgifter  348: n. 2.
Förbrukade Instrumentalier
och Materialier 1,106: 38. 6. g 300. g
Till nya MyntMacliinericl och reparationskostnader
Arfvoden
och deribland 3oo R:dr till Professoren
Almroth för tillsyn vid Machineriets
inrättande samt till Arbetslöner
R:dr 2,692: 2. —
Materialier, Instrumentalier
och inventarier 3,316: 37. 4-
Diverse Transporter med fle
la
utg'ftel'  228: 47- a- 6,237: 38. 6.
Summa R:dr r 2,538: 22. 2.
484 Stats-Utskottets
i
För öfrigt liar Utskottet ansett sig böra vördsamt
anmäla, att till år 1827 utbalanceras, såsom MyntVerkets
enskilda Behållningar, sedan Skulderne blifvit afdragne,
nemi. i Guld, utgörande 2,334 Ducater oell i
Silfver utgörande SpecieRtdr 12,2185; men derjemte,
att, efter erhållen upplysning af vederbörande, skall,
vid myntning* verkställande, i och för smältningen,
ett betydligt förlag vara behöfligt, och att ofvanberörde
quantiteter af Guld och Silfver endast skola
motsvara det vid hvarje smältning blifvande Skrot eller
alfall. Den 17 October 182g.
N:o 501.
Berättelse om verkställd granskning af 1826
års upprättade Redogörelse för K:gl. Invalid-Inrättningen
på Ulricsdal. (R:gs-A.)
Utaf berörde, uti KammarRätten utan anmärkning
granskade, Utskottet tillställde Räkenskap beflnnes, att
Från år i8a5 inbalanceras:
CassaBehållning R:dr 43o: 34- 5.
Uti Wermlands Län oredovisade
Gratifications-medel. . i4?. — — e *
—U  377: 34. 5.
1826 års InkomsterFrån
StatsContoiret lefvereradt:
Utaf Invalid-Fondens
medel .. R:dr 10,000.
Transport 10,000.—
577: 34. 5.
Betänk anden, N:o 3o i.
Transport 10,000.
Inneliåline
Expectancelöner
och
pensioner.. . 77: — *-,0.077: — 1.
Från Armeens PensionsCassa
derstädes inneliåline
Pensioner
80: —
,, Krigs-Collegium innehållne
Gratial utaf
Wadstena KrigsmanshusCassa
.... 38o: 16.—
„ K:gens Hospital d:o d:o 62. —-—
„ Amiralitets Krigsmans
Cassan
d:o d:o.... 58.
1826 ars Utgifter:
Aflöning, deribland från förra åren innehållen
Centonal af vederbörandes
Löner R:dr 2,973: 33.—
Tnvalidernes underhållskostnad
5,760: 33. 6.
Ved och Ljus  861: 42-—
Tvätt och Skurn ings-kost
nader
231: 34. 8.
Medicaments- kostnader . . . 280: 35. 6.
Diverse Inkomster
i3. 24. t-10-670;
S:a R:dr 11,248: 26. 7.
Diverse Utgifter
8°3: 47- 8-10.9,2: 34. 4.
Transport 10,912: 34- 4-
486 Stats-Utskottets
Transport 10,912: 34. 4-
Balance till år 1827.
CassaBehållning R:dr 188: 4°- 3.
Uti Wermlands Län oredovisade
Gratifications-medel,. 147. gg^. g
Summa R:dr 11,248: 26. 7.
I öfrigt får Utskottet anmäla, att hvarken vid
Räkenskapen eller vid Förvaltningen någon anledning
till erinran förekommit. Den 17 October 182g.
N:o 302.
Betänkande och Förslag i afseende på RiksgäldsContorets
behof ifrån och med år i83o
till och med år 1834- (R=gs-A.)
Enligt 53 §. i RegeringsFormen, åligger det Statsutskottet,
att utreda och för R. St:r uppgifva RiksgäldsContorets
förvaltning, tillstånd och behof. — Genom
Utskottets Betänkande N:o g5 (4 Sami. 2 Band.)
är detta åliggande fullgjordt i afseende på RiksgäldsContorets
förvaltning och tillstånd; och får Utskottet
nu vördsamt aflemna uppgift på nämnde Contors behof,
hvarvid, såsom grundläggning för beräkningarne,
Utskottet uppställt följande provisionella öfverslag öfver
R.-glsConiorets Utgifter oell Inkomster för innevarande
dr 1829;
Utgif
-
Betänkanden, N:o 3o2. 487
Utgifter dr 182g.
Årliga Räntan till H.MrtKonungen R:dr 200,000.
1829 års Statsbristsumma i,653,5oo.
Obligationer med 5 procents ränta, förfallne
till betalning år 1829. .... 20,000. — ■—
Räntor å Högstsalig H. M:t Konung
Carl XIIl:s HemgiftsCapital, å 5-procentsLånet,
å LifränteLånct och å
Trollhätte-Slussverks-Loltsedlar . . . 11,000.— —
Förlust på Gen.AssistanceContoret år
1828, redan bestämd  6,639.
Utbetalning till Bolagen för StenkohlsVerket
vid Höganäs af influtne contante
medel på Fordringarne hos
frami. Hans Excell. Grefve Ruuths
Sterbhus  130,91g.
Utaf de, enligt 1823 års RiksdagsBeslut,
såsom ersättning för Svenske
Medborgares lidne förluster genom
Skepps-uppbringningar, från RrglsContoret
utgifne räntefi ia Obligationer
till en sammanräknad summa af
R:dr 291,287: 28. g.; och hvilka komma
att inlösas utaf de medel, som,
vid denna Riksdag, varda utsedde,
förfalla till betalning år 182g. . . . 58,710.
Bidrag till Götha Canal, enligt R. H.
St:rs Beslut vid denna Riksdag . . . 100,000. — —
Transport 2,180,768.
4 B. 32
^88 Sta ts-Utskottets
n
Transport 2,180,768.
Utgifter för innevarande Riksdag, på
förslag
. 3oo,ooo.
Aflöning och omkostnader vid R:glsContoret
samt R. Sttrs JustitiaeOm
budsmans
Expedition m. m  60,000.
Skuld vid 1828 års slut på Räkningen
öfver 3-proc:ts upplåningen . . . . . 139,086.
Summa Utgifter R:dr 2,679,854. — —*
Tillgångar och beräknade Inkomster
år 182g.
Behållning den I Jan. 1829 på R:glsContorets
Räkning N:o 1 i Wexel
Banken
.... R:dr 58,8o3.
Utaf Bevillning, Skatte-rätts-
och Observations-medel
samt
Tidnings stämpel-afgift
beräknas ett ungefärligt
lika belopp,
som under dessa Titlar
influtit år 1828.. 2,3q4,ooo.
Räntor å Lånen af K.
Krigs- och BergsCollegiernes
f. d.
Cassör  2,5oo.
1828 års afbetalning
på Stats - Verkets
Skuld till Banken,
Transport 2,365,3o3. — ■— 2,679,854. —> —
/ . ' , ■ r(u ‘
Betä 11 Landen,
Transport
2,365,3o3.
(redan aflemnad till
RtglsContoret) . . .
i5o,ooo.
Bankens Räntevinst för
ur 1828, redan af-
lemnad, men hvar-
af till Extra Stats-
Anslagen 6ro beräk-
nade 100,000 R:dr. .
71,000.
Capital -afbetalningar
J c
och Räntor å de mot
3-proc:ts ränta ut-
gifne Lån till nya
Bi bl iothek s-byggna-
den i Upsala samt
Städerne Norrkö-
ping, Borås och
Ystad ........
r4,85o.
jV:o 3o2. 489
_2,601,153.
Brist it:dr 78,701.
r ■
Förslag öfver RglsContorels Behof ifrån och med
är i83o till och med är 1834, eller för nästkommande
Fem är.
Utaf calculerade Bristen år 1829 R:dr 78,701 upptages
till ersättning beloppet af de samma år förfallue
Obligationer med 5 procents
ränta R:dr 20,000. — —
Transport 20,000. — —
4go Stats-Ut skottets
Transport 20,000.
samt är 1829 förfallnc Obligationer
för Skeppsuppbririgningsersättningar,
i jernnt Hundra
Riksdalerstal  58,»7oo. 78,700.
Återstoden af Obligationerne med 5 procents
ränta
10,000.
Återstoden af Obligationerne för Skepps
uppbringnings-ersättningar
232,587.
Aflöning och omkostnader vid RrglsContoret
och R. St:rs Justitia; Ombudsmans
Expedition ä 60,000 R:dr om
året  3oo,ooo,
Förmodad förlust på Gen.AssistanceContoret
åren i83o—i832 å 7000 R:dr
.hvarje år R:dr 21,000.
ExpectanceLöner, Pensioner
och Gratificationer
år 1833  20,000.
ExpectanceLöner och Pensioner
år i834  12,000. 53,ooo
Kostnader för inredningen af RiksgäldsContoret
samt Gen.AssistanceContorets
Hus, och serskildt till anskaffande af
erforderliga meubler och Inventarier
för de runi i förstnämnde hus, hvilka
komma att af R. St:r begagnas .... 20,000.
Transport 694,000.
Betan kan den, N.*o"‘3o2. 4g
Transport 694,000.—
Räntor å Högstsalig H. M.‘t Konung
Carl XIII:s HemgiftsCapital, å Trollhätte
Slussverks Lottsedlar samt å Lif—
ränteLånet 9,200 R:dr om året .... 46,000.
Tillhopa i rundt tal It:dr 740,000. •
Häremot beräknas följande Tillgångar:
De utaf Gen.AssistanceContorets nuvarande
fond i5o,ooo R:dr, vid Verkets
upplösning år i833, till R:glsContoret
ingående såsom icke
disponerade .... R:dr 5o,ooo. —
Skatte-rätts och Observationsmedel
samtTidnings
stämpel-afgift,
årligen..Rd. 18,000.—■ -  Capital - afbetala
ingar å Lånen
till Upsala
Aeademie samt
Städerne Norrköping,
Borås
och Ystad, tillika
med Räntor
så väl å
dessa Lån, sorn
å Lånen af K.
Krigs- o.BergsCollegiernes
f.
d. Cassör årlin 17,000.
R:dr 35,000. — -  utgörande för 5 år ... . iy5,ooo.
223,000. —-
Brist R:dr 5i5,ooo.
Hvilka 515,ooo R:dr, fördelade på 5 år, göra för
året , . , < R:dr io3,ooo. — —
Årliga Räntan till H, M:t Konungen . ■ 200,000. .
Altså Utgör den årliga summa, som till
RlglsGontorets Behof erfordras B:o R:dr3o3,ooo. — —
hvilka Utskottet föreslår må på Allmänna Bevillningen
anvisas.
I öfrigt har Utskottet ansett sig böra erinra, att
uti Stats- och BancoUtskottens afgifne och på R. II.
Stlrs pröfning beroende Betänkande rörande Myntbestämningen,
är föreslaget, att, för Bankens hos Statsverket
ägande Fordran, RrglsContoret skall till Banken
afgifva sina Skuldförbindelser å 4i400!000 JRdr
med löpande 4 proc:ts årlig ränta; och att deremot
hvad som öfverblifver utaf Bankens Räntevinst, sedan
omkostnaderne blifvit afdragne och 2Ö6,666§ R:dr till
Silfver-inköp afsatte, skall ingå lill StatsVerket. — Om
nu förslaget i hvad detsamma angår Skuld-förbindelseme
skulle bifallas, men Ränte-vinsten icke komma
RlglsContoret till godo, behöfver Gontoret ett serskildt
årligt Ränte-anslag af 176,000 R:dr. Den 17 Oct, 1823.
N:o 503.
Utlåtande, angrde vilkoren för SallpeterGärdens
upphörande. (U.-A.)
Af K. M:ts i berörde ämne under den 11 nasti. Sept.
till R. St:r aflåtne samt utaf HÖglofl. H. o. A. till
Stats- och BevillningsUtskotten, men af de öfrige RiksSlånden
endast till SlatsUlskotlet remitterade Nåd. Skrif
-
Betänk anden, N:o 3o3. 49^
veise inhämtas, att K. M:t i Nåder , bifallit R, St:rs,
uti anderd. Skrifvelse af d. 3o sisth Julii gjorde, hemställan
om SaltpeterGärdens upphörande, under följande
af K. M:t dervid fästade vilkor, nemi., att det
samina gärd, enligt Committerades för SaltpeterÄrenderne
sednast afslutade HufvudBok, motsvarande belopp
i Penningar 123,983 R:dr 46 sk. 4 r., eller jemna
124,000 R:dr B:co anvisas såsom ett årligt Anslag
å lliksStaten och att i händelse antingen detta Anslag
framdeles skulle indragas eller nedsättas, eller ock
SaltpeterNäringen, såsom hädanefter endast ankom
C~
mande
på enskild idoghet,emot förmodan, i den mohn
förfalla, att Kronans årliga behof af Saltpeter icke
kunde erhållas , Saltpetergärden då å nyo skall vidtaga
och utgå på sätt hitintills ägt rum; hvarjemte
K. M:t fästat R. St:rs uppmärksamhet derå, att uti
berörde 124,000 R:dr icke innefattas det bidrag K
M:t uti Dess Nåd. Proposition af den 29 Oct. sisth år
äskat till SallpeterFondens återupphjelpande, hvilket
Anslag serskildt bör utgå och hvars nödvändighet blifvit
utförligt utredd uti det af Committerade, öfver
Fondens årliga utgifter och inkomster, uppgjorda förslag,
som samma Nåd. Proposition åtföljt.
Som R. II. St:r, enligt förrberörde deras underd.
Skrifvelse, tillika förklarat, att i händelse K. Mrt i
Nåder biföl le SaltpeterGärdens upphörande, serskildt
Anslag komme att af R. St:r anvisas till SaltpeterNäringens
bestånd och bedrifvande, äfvensom till uppköp
af Saltpeter; så får i anledning häraf Utskottet
vördsamt föreslå:
4g4 Stats-Utskottets
att det belopp af 12^,000 R:dr ärligen, som motsvarar
den upphörde Saltpetergärden , må för ändamålet
uppföras å RiksStatens Åttonde HufvudTitel,
hvarå de till SaltpeterNäringens uppbjelpande
anslagne Medel förut linnas upptagne. Den 17 October
1829.
N:o 304.
Memorial, i anledning sf skiljaktiga beslut
inom RiksStånden i vissa delar af Statsregleringen.
I likhet med hvad som ägt rum, rörande i:a och 2:a
HufvudTitlarne, i Memorial N:o 297, får Utskottet
nu vördsamt anmäla de skiljaktigheter, som förefunnits
i RiksStåndeus beslut, ang:de 3:dje, 4-'de och 6:te
UtgiftsTitlarne.
Tred/c HufvudTiteln.
I anledning af Utskottets tillstyrkande, i 2!dra
Puncten af Utlåtandet N:o 239, att Fördelnings-Generalernes
löner, inbegripne resekostnadsmedel 1000 R:dr
och fourage-medel 600 R:dr, borde ifrån 6000 R:dr,
som först blifvit af Utskottet föreslagne, nedsättas till
5,5oo R:dr, ärbeslutadt: af R. o. A., att lönevilkoren
för hvardera af desse 6 Generalerne skola utgöra 6000
R:dr.
samt af fl. PrästeStåndet och V. BorgareStändet j att
desse löner böra sålunda fastställas, att hvardera lö
-
