# ID: svediakorp-gov1946
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 138,025
# sentences: 2,824
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


oc/r
Letärikariden
uncler
liilisda^en i 8toeIv^oIiri
1828—182^-
ak
8106LH0I.N,
Ir^clite Iios IlökLLko, 1829.
8tst8- oell Lanlro-Ilt8liott6N8 Vtlätgncle i anleclninF
sk X. N:t8 till k. 8t:r 6en 26 l^ovemlier
8i8tliäit är 1828 allätns, sk 8smteli^s
IliIi88tLn66N till Drotten remitteracle,
lXä^iZs 8lirikvel8e, snA:6e N^ntvärclet8 upvrättbällgn6e,
mecl liers i 8amm»nl,griA ^ermecl
till IIt8liotten remittersäe 6N8lLilcl6 aniorgnäen
i ämnet.
!^ongl. IVIaj:t bar, uti dess vkvanberörde Xadiga skrifvelse,
tillkännagikvit att da X. Naj:t biköll kungörandet
sk It. 8t:rs vid 1818 ars Xiksdag kallade beslut, bvarigenom
sll medverkan till myntvärdets upprättballande,
medelst användande sk Länkens metalliska fond,
tills vidare uppbörde, kunde X. IVl:t icke föreställa sig
samma beslut annorlunda, än som en ökvergängs-ätgärd
vcb förberedelse till en annan ocb bättre ordning;
gtt X. lVI:t nu förväntar, stt X. 8t:r, upplyste
om kärklutne tipers misstag, skola om Lanken körordria
pä ett sätt som befrämjar mvntvärdets stadga, befästar
allmänt ocb enskildt förtroende samt akböjer en
kör alla medborgare-classer skadlig rubbning i närvarande
psnningekörbällanden ocb stt. X. KI:t anser
alla omständigbeter serdeles gynnande att, under kortsatt
tillämpning ocb förbättring ak beslutet om silk
-
4 8tats- ocl, Lan cn-I7tskottens
veruppköp, till sörslärkancle as Länkens reclliara tomi,
viötaga kraftiga ätgärcier, för -itt, meilelst silfver» utiemnanöe
emot Lancosecllar till »let pris, som kommer
att Lestämmas, Lerecia ocl> biLeliälla jemvigt i
penningeverket.
De enskilöe till Utskotten remitteracle anförancieu
vet, memorialer, Iivilka, såsom afseencle antingen omecieliiart
(ienna fräga eller clermeci nära gemenskap
äganöe ämnen, Utskotten ansett sig kora Iiär upptaga
äro algifne, inom L. o. , af lir Drefve 6^-//cn/>o, g
?/»g^ Dr Drik. Doc/e^ /iuc/vcg^ iir Drill, ^nc^arDr
77ram^ ^ Dr ///erta,
6r/^»^ oell Dr /co^e/r/>/ac/^ inom Dreste
8tänciet,
af Dr Drosten saint, inom Loncie
8tan»iet,
af LiksöagsDuIImägtig /5r/c Derncm frän Defiellorgs
Län; iivilka IVIotionärer liulvnclsllkligen yttrat:
Drefve D^//ciiöocgatt Deri Drefven, eiiuru öfvert^gacl
om nattan at myntvärdets Lestämmancle, likväl
ieke i närvarande förliällanöe kuncie »ietsamma tillstyrka
eller mecigifva; att skälen bertill Lämtslie Derr
Drefven ej mintlre f,än tvänne föregående realisationers
missvöen uncier ett icalft äriiunciralie, än vek fran
anllre sörliällaniien som till stö»i för »jetta omciöme sig
framställt; att »le tvänne realisationer, som uncier loppet
as Zo är i 8verige gatt i veikställigliet, Lägge börjat
un»ier för«ieIaZtiggre förballanclen emellan silfvertillgang
oell Lancosecllarnes ilelopp, än »len som nu
kan föresläs mecl Ileräkning gf Länkens nuvaranäe silfverfonci
till omkring 5,600,000 L:»Ir oell 32,000,000
Lanco8e»ilar, rom efter 126 sk. cours komwe att mecl
Letänkanciöi», lV:o 1. 5
12,000,000 motsvara clet metalliska mintet; att om
sfven 8tsten skulle af sin skulcj till Lanken återbetala
6,333,333^ L:clr, motsvarancle 2 inillioner i 8ilfver ocb
cienna tillgång kuncie såsom reel antagas, uppstocle
likväl icke bättre förilällavcle emellan silfverton»! ocb
Lancosecllar än vi»j cie föregaencle realisationerne; alt
om clet ock vore ännu förcjelagtigare, clroge Dr Drefven
icke i betänkande att för sin ciel vägra unäerstöci at
en mzintbestämning pä cist sätt att 8taten utan tvingancle
bebof intrasslacles i 8tatslänes^stemet; att ertarenbeten
viö föregående realisationer upplyst att cjen
förorsakar en skakning i penningerörelsen, föranleijancle
till ökaci cl^rbet i visse afseencien oell minskning i penningetillgängar;
att cie pä Lanken i senare ticier ställcie
större Dreciitiver för fernLontoiret oell IHanulacturDisconten
jemväl föronle<j»ls till betänkligbeler emot
realisation; att »jet vore »ten utläuciska banclelu som
bufvucisakligen beroöiie af coursens föränliringar; att
man äter för clensamma, efter Dr Drekvens tanka, gick
längre än velierborcie om man genom realisation satts
»len allmänna nattan pä vågspel; att säluncia fi agan
om m^ntbestäwningen, säsom, enligt Dr Drefvens förmenancle,
icke nu af Dikets ovilkorliga kraf till algörancle
päkallacl, mätte uppskjutas till nästa Liksciag;
emeölertici Lanco8t^relsen lemnäs uppclrag att vici tjenlig
cours uppköpa 8iifver äfven för af Lanken utgifvan»ie
n^a 8e»ilar ocb nagra beslut cienna Liksclag icke
vicilagas, som genom anna» tillökning i 8ecielstocken
kuncie för en f, g„,ticia realisation lägga iiincler i vägen;
bvilka asigter Derr Drefven än närmare utvecklat uti
6 8 t a t »- ock Lanco-Ilttskottenr
ett senarö akgikvet oek till Utskotten remitteradt yttrande
i ämnet.
Kerr Urikerre Fo»/e, att 8ilkverköpen tilt förökning
i Lanken» metalliska fond väl mä fortfara, ine»
dertill kädanektar icke använda» en enda skilling ak
Länkens vinst, utan desamma endast bestridas med
Lankosedlar till lika förökning i 8edelstocken, som dea
Man gäkve at 8ilkverkonden; att sedan folkmängden»
tillväxt med ej mindre än 800,000 personer samt allmänna
rörelsen, sä val i följd deraf som ak sin egen
natur att i vsrksamket fortgå, fordrads en förökning i
rörelsecapitslet, det beslut mätte öfvergifva», som 6xerar
detta Lapital till visst belopp, kälst silkverköpen
genom den dubbla förmägan att pä samma gäng gifva
säkerket ät Lanken samt lilligket oek kraft ät näringarne
undanröjde ali kara för förökningen; derjemte
Hr Urikerren sig utlätit angäende ätskillige delar af
Lanken» läns- oek diseoNtrörelse; vid kvilket yttrande
anmärkningar ak Herr Volratk Ikam blifvit gjorde.
Uerr Urikerre att till brytande ak
ett osäkerket» tillständ kvars löljder kunde blifva ak
större väda, än man mäkända föreställde sig, det utaf
1818 ars 8tänder utfärdade moratorium mätte uppkäfvas
ock Lanken tvingas till utredning, pä det att derefter
dess verkningskrets mätts kunna fotas uppä säkrare
med penningeläran ock det allmänna bästa mera
öfverensstämmande grunder än kittills varit kallet.
Uerr TA-rm.- att, säsom en följd af L. 8tu's 182Z
fattade beslut, rätta tidpuncten nu vors inne att för
kommande tider b^gza Nationens allmänna kinancer
L e t ä n k a n d e u, N:o i. 7
pä en säker grund; att 8venska 8i>fverLiksdalern efter
dess nu varande vigt oek kalt borde bestämmas till
128 sk. Lanco Iransportsedlar; 8ilkverm^nt, akpassadt
ekler ett dylikt mot Lankossdeln stadgadt värde, utmyntas,
samt, dä tillräcklig m^ekenket deraf erkällits,
silkrets ut- ock invexling genast tillätas;
att 8tatens äterstäende skuld till Lanken borde
återbetala», kälst räntefritt, med tz million om äret,
som skulle ak LiksgäldsLontoret mot 8tats?apper uppfanas;
att
noga mätte bestämmas kuru Länkens länerörelss
oek den dermed förenade Discontrörelsen bör
Lör framtiden drifva»; att Lanco- ock LiksgäldsVerken
mätte till sina kunctioner åtskilja» ock icke nägra
8tats6reditiver, utom det, för päkommande krig nödvändiga,
sä kallade stora (ireditivet ä Lanken kädanekter
anvisas; derjemte Herr Lkam uppgilvit kvad i
afseende pä LiksgäldsLontorets styrelse syntes bära iagttagas
i kändelse de ak konom för Länkens styrelse
uppgikne grunder blekvo godkänds.
Uerr /f/erta, att dä bandeln mäste kärkindras,
närivgarne aftyna oek äkerbiuket nedtryckas sä länge
man fortsatte det i kela samkällsskicket inverkade
misstaget att lemna ett bildadt oek närigt folk utan
rn^nt, fick Ur Ujerta, i afsigt att söka en ökvergäng
ikiän det kalska till det rätta, för L. 8t:r framlägga ett
Q// f^örorrk/rmg o»r med antagandet
kvarak Ur koppades att en tid sk bättre ord
ning
i bäde allmänna oell enskilda creditbruken skulls
börja, kvilket förslag Ur Ujerta, ekuru 128 sk. syntes
8 8tats- ock Lanco-Iltskottens
bonom va> a den grund som för myntvärdets bestämmande
bo, lie antagas, Uppgjort ester en norm as sä
val 128 sk, som >44 ^-7
Äfvensom llerr LoseuL/«rol till 8t;nes pröfning ökverlemnat
förslag till lag tor Likets m^nt ock skuldväsende.
Herr brosten LHettsson.- att bästa ock kederligasts
realisationssättet vöre att lala Lanken reda sig sjels;
gtt i säclant ändamål alla intill nästa Liksdag indelande
räntor borde amortiseras ock alla söre början as ar
1828 utgisne Lancosedlar, under en tid as 3 till 4 är,
emot n^a utbytas ock att till penninge-körlägeoketens
nkkjelpande skulle i betydlig man medverka om indragandet
ak 8panmäls-expo> lkriketen ej tilläts ock
do wanga IvängsLörlattningarns rörande interessengs
bestämmande under 6 lagl. procent utplanades;
samt sluteligen Liksdagskullioägtig L/rc lersson,- att
som det skulle leda till fullkomlig fattigdom för landets
innevanare i kändelse 8tatens skuld till Lanken
as dem genom förökad bevillning mäste gäldas, denna
skuld med afseende kära, sä till Lapital som ränta
mätte ak L, 8t:r afskrifva;.
Ock som dessa kandlingar, med undantag endast
gf klr Orekvs O^IIenkorgs okvannämnde senare yttrande,
redan jemte de al flir lljerta oek Losenblad afgifus
Lörslager, blifvit till trycket serskildt befordrade ock
L- 8t:r meddelade, tro Utskotten att ett vidlyftigare
Upptagande ak deras innekäll icke nu erfordras.
Utskotten, som ej kunnat undgå inse det nära
saminankang uti kvilket förevarande ämne star till
L e t 8 n k a n d e n, lV:o l. 9
ej mindre sjelfva 8tatsLegleringen, än åtskilliga andre
mer eller mindre vigtiga frågor, livilks det tillkommer
L. 8t:r att afgöra, kade visserligen önskat
att kunna långt för detta till k. 8t:r inkomma med
utlåtande i ämnet, till befrämjande kvarak Utskotten
jemväl efter erkällne Lemisser af de okvanupptagne
Handlingarne, uppdragit ät en ak utsedde Ledamöter
inom begge Utskotten sammansatt LinanceLeredning
att wälet till en början kandlägga ock
derefter sitt förslag derutinnan Utskotten underställa;
men dä äfven inom Lerednings» sig yppade den skiljaktigket
i ssigter, som innekälles uti de kandlingar,
bvilka bordt tjena densamma till ledning för omdömet,
fordrade ämnets vigt ock mägtiga ingripande i alla
nationella intressen, att före den slutliga prökningen
deraf en längre tid användes till att upplysa kvarandra,
ock i nägon moka sammanjemka de i strid mot
bvarandra stående meningarne.
LinanceLeredningen kom, vidds flere i följd kärak
kaline Lkverläggningar, till vissket om nödvändigbeten,
att genom lagstiftningens mellankomst sluta en
förvillelse i m^ntkörkällandet som ej pä annat sätt
kunde redas; men ännu tvekande om sätter /o> e/r rea/rs«ttö,
rs ver^ttä^rg/ret ock fruktande ett för densamma
menligt inflytande ak de intryck förut verkställde,
ej bestånd egande realisationer, i Landsorterne syntes
kafva lemnat ekler sig, trodde beredningens pluralitet
att man för närvarande endast borde bestämma
det courserande mintets silfvervärde, men till kommande
8l:r öfverlemna bestämmandet af tiden för sill
-
I0 Ztats-oekLanco-Otskottens
ver-utvexlingen, kvarviö öock svärigketea om ej omöjligketen,
att ät öet salunda tattare w^atkestämuingsbeslutet
Zikva någon garantie, reöan för bereöniogea,
unöer arbetets kortgäng sig kramställöe.
linöer öe ökvsrläggningar seöermera inom Utskotten
förefallit, ock efter clet ej minöre öe ak Lereöningen
uppställöe allmänna satser an ock ös sk flere
Lereöningens Leöamöter öerviö akZifna reservationer
blifvit genom tr^ek allmängjoröe, kar, i molm sk ämnets
närmare beprökvanöe, klen opinion i sllmänket
inom Utskotten vunnit allt större kaslket, att realisation
ar sk rättvisan , skvlöigketen ock öen gemensamma
nattan päkallsö, meö kvilken kasta, ekter moget ökvervägancle
kattaöe, öfvertygelse Utskotten nu gä att
till L.^8t:r öfverlemna resultatet ak öeras bemööanöen.
Xunös Utskotten köppas att, uncler lien tiö som
till arketets kullkorclancle utgätt, opinionen kör realisationen
äfven kas Nationen ock X. 8t:r, efter tagea
känneclom af öe reclan genom trycket weciclelalle kanöiingar
i ämnet, erkällit lika staöga, skulle Utskotten
kär enöast keliöfva att uppgifva sättet för öensammas
verkställanöe; men i osäkerket om cle meningar kvilka
ännu kunna kos allmänksten ock Liks8tänöen vara
räöanös, kinna Utskotten sig sk^Iöige att inga uti
en närmare utveckling sk lienas för Nationen vigtiga
kraga; till upps^llanöe sk kvilken pligt Otskotten, körvissaöe
att erkarenketens läror klarare ock kraftigare,
än öe okestriclligaste Ikeoriens sanningar, tala till öfvertygelse»,
kalva ansett sig köra lemna en öfversigt
k e t ä n k a n ö e n, N:o r. il
ak LancoVerkets kistqria ock ak förflutna tiller» åtgärder
unöer likartaöe körkällanclen mecl lie närvaranöe.
KItom lis försök, kvilka i älclre tiller s^nes kafva
blifvit gjorlle, till stiktanclet af en Lanklnrättning i
Lverige, erköll väl reöan är i656 (kommissarien i <3ommerceLollegium
Hans Lslmstruck, "ock kans participanter
privilegium exclusivum pä 3o är» ticl att i
Ltockkolm ock snöra Likets 8täöer inrätta VexelLanker
ock LäneLanker," men serlan öenna Lank, sannolikt
till köljcl ej minöre ak cleo uttömning pä metalliskt
w^nt, som varit köranleöö ak Xonung Larl öen
X:öes längvariga krig, än ock i anseencle tillLörwzmöareLegeringens
ojemnket i linanciella ätgärcler är i66r^
börjat utgifva pappersmynt, unöer namn ak Lreöitivsecllar,
till kvilkas inlösen nägon brist i Lanken uppStätt,
liones bemälte Lalmstruek oek kans arfvingar
genom 8vea liokLätts Oom cleo 27 luna 1668 kafva
blifvit clömöe liess privilegier körlustige.
Vili säöant körkällanöe framställcles till Likets öä
församlaiie 8t:r frägan "skall Lanken kalla, eller skall
lien äter upprättas?" Dertill svaraöes ak Lonöe8tänöet,
"att cle ville intet kafva mecl Lauce» att beskaffa;" mea
pluraliteten inom lie 3:ne öfrige 8tänöen bestämlie sig
till seclnare alternativet, körklarancle sig vilja Lanken
^^/c»rsr»lrra, oc/r kvarpä ilen 1 /
September 1668 köljcle Xonungens LillstänösLrek "gikvit
L. 8t:r till att laga Lanken uncler sin förvaltning,
eller att öfver öess upprättancle, anläggning oek förvaltning
förslöa» oek sluta, som öe till Verkets be
-
12 8tats- oek L anco-Lltskottens
främjanöe oek för öe gemena bästa pröfva nyttigast
oek räöligast vais."
köremälet för A. 8t:rs Lank är uti b. 8t:rs öä
utkaröaöe beslut oell köroröning a5 öen 22 8eptemker
sistkerörös ar uppgifvet vara, såsom Depositions- oek
Vexelbank: att för ^Ilmänketens säkerket, n^tta oek
be^väwligket emottaga penningar af en kvar som säöant
Zslunöar, deröfver föra räkning oek öen viri anfordran
insättaren tillkanöakälla samt öesskörutan jemväl,
till säkert förvar mot väöliga känöelser ock tillgrepp,
uncler försegling mottaga oek varöa sä väl
eontanta penningar som annan flyttbar egenöom; såsom
Länebank: att öels upplans fruktlöst liggande
Oapitaler, clels pä llrägeliga vilkor emot full gocl säkerket
biträcla länekeköfvancle mecl unclerstöcl; ock sälunöa,
till beforclran ak Danöelns oek alla nyttiga lVäringars
uppkomst oek förkofran förebygga ocker oek
obilliga intressens beräknande enskilcle emellan samt i
egenskap ak Allmän 8tatsanstalt: alt a) öet inlänclska
mintet mä bikekällas viö cless rätta oek skäliga valeur
samt främmancls myntsorters obilliga ock egenmägtige
stegranöe kinclras oek förekommas; L) alt, uti clen genom
läneoperationerne ärligen inkl^tanöe ock besparcla
vinst, en nöclkjelps oek tillgängs-eassa mätte bereclas,
Ilvarökver b. 8tu' ägcle alt till X. N:ts oek Laclerneslanclets
liecler ock n^tta samt allmänt gagnelig»
änöamäl clispooera.
Vicl uppgöranclet ak kvilken LaneoOröning minnet
ak kalmstruekska bankens unclergäng föranleööe till
^ betä nk an öen, lV:o 1. iZ
öet staöganöe i 71 §. att icke någre Lreöitseölar, eller
snöre, som clertill kuncls kafva liknelse, knge i
Verket brukas, utan voro körbuclne.
De functioner b. 8t:rs Lank sälunöa ursprungligen
erkällit, att såsom Vexelbank utgöra en säker gemensam
Lassa för ali större bekällning ock att såsom
Länebank upptaga samt genom Zterutlaning göra för
lVäringarne vek biket kruktkäranöe lierås Lapitaler,
som ak varsamket eller degvämligket, kelcire nöjcie
sig mecl en mincire vinst än uncierkastaiie sig skven cien
aklägnasts väcla, kortgingo cie första Hi arén efter cless
stiftelse välgörancle oek utan betvöliga skakningar. Om
än formen för cles» rörelse bar spär ak tillen» brister,
sä utvisa cloek 8ummorna i boksluten att ilen efter tiöens
bekof lika kraftigt uppk^IIöe Lapitalistens oek Xäringsiclkarens
forclringar — körst efter clet olyckliga slaget vicl
kulta va blek Lanken , genom cless jemt växancle körsträekningar
at 8taten, tvungen att inställa inlösen ak sina
Länebauks-skulcler, kvilket cloek sä vicia minclre verkacle
pä m^ntväröe ock näringar som clesse skulcier
enclast utgjorcles ak reverseracle län, oek alörig såsom
w^nt egt omlopp. Oek uppkörcle cletta moratorium
kort till ekler freclens äterstallanöe eller är 172Z.
Dä emecllerticl kekokvet af ett be^vämligare eireulationsmellvl
än clet tunga metalliska mintet gjort
sig gällanlle, kacle man reclan är 1702 genom 6etionen
af en sä kallsö transporträkning» öppnanöe i Lanken
sökt unögä öet i okvannämnöe 71 §. ak LaneoOröningen
gikne stsöganöe, kvilket försök 1726 meö
större kramgäng verkställöes, sä att bankens krans
-
i4 Stats- ock Lanko-vtskottens
portsedlar pä våler Loppar, sk minst 5o v:,s valeur,
Llekvo gängbart m)mt i Liket. — venna inrättning
tjenade ock, sä länge klen körblek omissbrukad, till stor
lättnsci för rörelsen; men sedan man frän i^Zö — 1742
under ständig utvidgad Länerörelss, utan annan tillgäng
än tillverkning af sedlar gjort enskild oek allmän
skuld till löpande m^nt, utan att rörelsen kunde
använcla de n^a opäksllade Nillionerne, befann man
sig 1745 pä den punct att nödgas inställa inlösen ak
Länkens transportsedlar med skadande valuta, kvargf
naturliga följden blek Loursens stigande.
Likets är 1746 församlade 8t:r beslöto ytterligare
utsträckning ak Länkens Lönerörelse i nästan alls möjliga
riktningar, grundad endast pä n^a sedlar under
det inlösen ak dessa kortkor att vara inställd, kvarvid
man dock, såsom medel mot myntvärdets kall ant^dt ak
kög vexelcours, dels medelst stränga öfverklöds- ock
förbudslagar sökte bereda minskad import, dels ock
beslöt upprättandet ak Vexel-6ontoir, som körsedt med
stora tillgängar sk LtatsVerket ock Lanken, skulle
källa coursen vid någorlunda bestämdt marketal; kvilket
system i allt större ock större scala fullföljdes
intill 1760 Zrs slut, dä det upprättade VexelLontoiret,
ekter en uppoffring ä Ltatens sida ak mer än 122 tunnor
guld, mäste uppkörs säsom emot ändamälet icke
svarande ock coursen uppsteg till 108 mark.
Ledan med anledning kärak Likets arén 1760—
1762 församlade Ltänder, i deras Lecretsvtskolt, under
öfverläggning körekakt flere korslag till ordningens
återställande i myntväsendet, fattades det beslut, att
Letänkanden, lV:o i. ,5
sedelstocken genott, inställande ak ytterligare utlåning
pä Lastigketer ock indragning ak Länen pä annan lös
pant, 80 Länkens egne vapitaler, bords minskas; derjemte
man till stärkande ak LancoLedlarnes credit,
icke allenast lät ombita de gamla formulären mot nva,
utan oek vidtog den åtgärd, att, medelst utfärdade
Lirculair, anbefalla vomstolarne, att, vid krsgs
om börd, anse Länkens IransportLedlar lika med
myntade plätar, (dä värda tredubbelt) "ekvad käpeeller
förpantnings-brekvet vore pä plätar stäldt eller
blifvit utgikvet före den tid några transportsedlar
kunno»;" men dä L. 8t:r, äfven vid sistnämnde sammanträde,
till betäckande ak Ltstsbristen ansägo sig
nödsakade anvisa pä Lanken utbetalningar i sedlar,
uppnädde sedelstocken, oaktadt ds i öfrigt vidtagne
ätgärderne, vid slutet ak det är Ltänderne ätskiljdes,
sitt maximum under kopparm^nts-perioden, 44>ooo,ooo
d:r 8:mt, eller sexdubbelt det belopp, 7,400,000 O:r
densamma är 174^ utgjort.
linder de lidanden bärigenom förorsakades, kufvudsakligen
drabbande fromma stiftelser, Lokor ock
omyndiga, säsom utgörande massan ak Landets (kapitalister,
samt penningelöntagarne, kvilka nödgades att i
ett till tredjedelen körsäwradt m^ot emottaga sina knappa
Löner, började den sats i allmänna skrifter ^rkas,
att det inflytande, myntvärdets kall egt pä atla beständande
penninge-akkandlingar, icke, utan Läringarnes
ock enskildes undergäng, medgak nägot annat
ordnande ak det gävgbara mintet, än ester det ungefärliga
värde detsamma i allmänna rörelsen erkällit;
i6 8tats- ock L anco-IItskottens
men känslan ak missnöje meö körLutne tiöers ätgäröer
framkallaöe, viö R. 8t:rs körn^aöe sammanträde, är
176^, en fullkomlig resetion uti ej mindre det tinanciella,
än det politiska 8^stemet.
Alan keslät dä att ekterkand äterköra mintet till
sitt ursprungliga värde (en 8ucee8siv m^ntköi kätti ing)
medelst 4 Alarkers nedsättning ak Louise» kvarje är
ock ansag, ester en med aritkmetisk noggranket anställd
beräkning ak clen tidpunct myntvärdet skulle
slerkomma till dess gamla pari (36 Alarker), »jennu,
storr» operation kunna vara fulländad till början af är
177Z; till försäkrande om verkställigketen ris kvilket
beslut mnn utfärdade ett till ^tterligket strängt ökverflöds
förbud, ökade akkelalningen ä ksstigketslänen,
»»viste till afbetalning ä Rronoskulrler betydliga summor,
kvill»» till en del klesvo beredde genom »nställrls
crimin»I-»ctioner mot fordna VexelLontoiren samt lemnade
ät Lanco8t^relsen en vidsträckt magt, att ester
omstänciigketerne gör» oek Ista. Alen kvarken Lours
eller »nöre med myntvärdet gemenskap egande förkällanclen
fogade sig efter cle uppgjorde berakningarne.
Vissketenlör Lapitalisten att ester 8 » 9 är se värciet
gf sina xä kistbotten liggande kekällningar fördubbladt,
under det att deras användande klef allt mer
vägsamt i näringar, kvilkas afkastning, vid en jemt
stigande sörkättring i mintet mäste uti namnvärde
förlora, mecl llere ak m^ntförkallanderne kärdutne
omstäncligketer föranledde 1767, inom ganska korrt
tiri, coursens fall frän 66 till 42 Alarker; kvarak kölj
derne
-
L e t ä n k a n d e n, Asia t. 17
lierne lilekvo till värde oek t^ngd förclrtkklarle skatter
ock skulrler, executiva auetioner, näringarnes »stinan-»
cle, vek mänga idoge medborgares undergäng
8eclan
Ronung Adolf Rredric, uncler clennä Ilikets
betryckta ställning, tagit rlet steg, att nerllägga Regeringen,
säga sig II. 8t:r nödsakade, att 1769 ater sammanträda.
Aiva grunclsatser sökte clä göra sig gällancle.
8ee> ets-IItskotlet kann att RopparmVntsedlarne barde
realiseras mert 8ilsverlliksr1alr3r efter förkällanlls ak
Ropparns värcle till 8ilfvkr, eller elter 48 Alarkers
cours (t 8KÄ Roppaim^nt i plätar utm^ntadt till §4^
Daler eller 60 Rick- ansägs enclast värclt 4^> Rick) vek
att för sadsnt Znöamäl vore nöcligt krings kandelsvugen
i jemnvigt, till befordrande kvarak föreslogs ett
förbud mot bränvins kränniag; men 8tänclerNe, aksläenöe
sistnämnöe utvägs inskränkte sig att, till akkjelpsnde
gf näringarlies körlägenket, bevilja.4o tunnor guld
i n^a Rastigketslän ^ wedgikra inställandet ak akketaluingen
ä öe äldre ock tillåta n^ beläning ä jern Med
flere exportabla ekkeeter. Alan keslöt öerjemte, till
storånäs ak NoUrsen^ att af 8tslsVerketj Med Länkens
accept skulle upptagas utrikes län, till Kögst 3jvoo,ooc»
R:dr, »f kvilket Utsatt» belopp 3o2,ooo llamb. Lanco
samt 1,342,000 Riclr Doll. Loui. Ucksä verKeligen klefva
upptagne oek för rlet bestämda ändamalet till betydlig
rlel medtogos Uncler grek» 1^70 177', Kvilket
sistnämnöe Lr nvtt Riksmöte egöe rum.
Det Letänkanöe LancoDeputalioNen Unöer sammet
Riksmöte öen,4 lulli 1772 äkgak, ang:de Rioance- ock
4 ö 2
l8 Htats- o c ii Lanco-kltskottens
Kenninge-Verkets upphjelpanöe neli köihättring, utvisar,
att 27 ärs olyckor icke tor ersg, enlieten varit förioraöe.
kister uppställning as öen sats, såsom allmänt
erkänd, "att ett i Käkets rörelse omlöpanöe reöhait
m)mt vore öen encia oell pålitlig» utvägen för att afhjelpa
alla öfverklagsöe atgäröer as ett i värcte ostadigt
seöelm^nt samt återställa nöclig slaclga uti Likets
allmänna oell iivarje inhugga, es enskiiöta hushållning,"
klef as LancoDeputationen, uti nämncle pä klara omclömen
och äsigter rika Letänkanöe, föreslaget, att realisera
Koppa, M)mtseölarne mot Hillver ester en Louis
as 60 lVlarker; men cleo snart öereflei inträlfaöe Le--  gementssöränclringen och Liksöagens närs clerpä säljan«le
slut lemnacle 8tänöerne icke räclrum att viel cletta
tillfälle sjelsve afgöra kragan, ulan anliöllo cle uti
unöerö. skrifvelse af lien 6 8ept. sistheimiöe är, "att
Ii. Ikl:t täcktes om Likets Kinance- och LenningeVerk
föroröna", meri tillägg "att LancoKullmägtige skulle
klifva instrueracle om lien ätgärcl, iivsrmeö Kanken
härvid horöe gä Ii. lVI:t tillkanöa."—Härpå söljcle, efter
längvariga ösverläggningar, Ii. lVI:ts Käö. Kung. och
Köi orcln. clen 27 lVov. >776, hvarigenom Lanken öppnacies
till utvexling as Hillver emot secllar efter evalvations
grunö af 72 lilarker, hvilket Leslut ak 1778 ärs
Htänöer goökänöes *).
Dä, genom lietta hvslut, till hekoröranöe skstaöga
och säkerhet uti Likets mzmt- och penninge-väsenöe
hlifvit vicltagen en ätgärcl allcleles likartaci meci öen,
som nu s^nes Utskotten ak förliällanöerne päkallacl,
*) Louise» xä Lamdurg var ,776 högst 70 — lägst 68A ill.
Letänkancien. ,9
vilja ILskotten NeöaNlore upptaga jemsörelsen akLikets
ställning vili lie» söri a ticipuncten ock lien närval anöe;
inen anse sig för.t köra lemna en talla af Länkens
verksamhet intill närvä,anöe ticl och clerviö till en hö, janj
uncler lie 3) är som silkve, Utvexlingen körklef vruhl>aö«
Denna tili öelar sig i irenne keslämöt ätskilöa
periocler, af hvilka lien första innefattar alen 177? till
och mecl 1788, clä Lancoseöla, ne, jemte clet silfverm^nt,
hvarmeö lie vicl anlötöran inlöstes^ utgjoröe
Likets encia gänghara m^nt; lien anöra ären 1789—>8»3-  clä genom inkäranöet af ett N)Nt Lreciitm^nt i Liket
clet reela mintet öress ur rörelsen, och öen treöje
uncler arén ,8o3—,809, öä^ genom LiksgälcissecllarneS
realisation meci Laneom^nki Liket aterlick ett encia
gängkart m^nt, mecl hestäuxlt silkvervätöe.
DeN första perioöeN Utmärker sig genom inskränk--  ning i Länkens Lånerörelse, för hvilken uti 1779 ars
LancoLeglemente lemnats föreskrifter^ som s^nas härieöcle
frän minnet af färtlulne tiösrs misskruk^ iVlecl
unclantag afhestämöa Lreciitiv till Htaten, vissa puklika
Verk samt enskilcite Discont-in, ättningar ^ inskränktes
Länkens länerö, else tili Leläning af metaller^ unöeS
öet att ös gamla tastighetslänen smäningom inöiogos^
Väl tillät man att nva fastighetslån lingö UtgikvaSi
öa Vexelhanco-sKulöen till reela KonöeN erhållit ett
visst förhällanöe (säsoM 4 till 3); men unöerlät Kärviö,
liksom ullöer förutsättning att Länkens enöa Länerörelse
i stort utgjoröes as säösne län, att omnämna
någon utviögning af annan Länkens lånerörelse. —
Köijöen ak öesse föreskrifter mäste klifva en minskning
20 Klal»- oek La nca-sltskottens
i Länkens seöelstock, i,varas likväl ej sär clrazas elen
slutsats att Likets LörelseLapital minskacles. Lörkalianclet
var, enligt livaci l,8i neciansöre skall visas, motsatsen;
clertill äler orsaken igenkunes i lättketen kitt
Aeno», silfverinförskrifning f^lla lie ökacie kekokven
gs m^nt, pä lika nätt som sila anclra keliof, kvilia
utgöra föremal sör kanljelns speculationer. lill fäljli
asöet sörtroencle som sake,ket > mvutväröet efter kanti
L te, gas cle enskilöe penninge-transsclionerne, tyckte»
vele räntefoten sjellinant neögä.
Denna Deriocl kan > öfrigt cielas i Irenne tiliskiften,
kvarclera omfattancle 4 » Duöer lien sörsta,
si en 1777 till ock meci 1780, kiel visserligen lien länge
saknscle rättigketen att tillvexla sig silfver inåt
secilar starkast Iiegagnacl; clock s^nes i Länkens kancliingar
utvexlingen as gulli ock silkverm^nt större än
ilen verkeligen vaiit; t)c klanl! utvexlingen är uti
llesainma inkegripet livall som atgält tili inlösen as
Al^ntets assignationer, oek lkl^ntets verksamket var
llesse är liesta större, som, kianll annat, mycket allvist
gammalt silkverm^nt lia öitsöröe» fran cle sörvaringsrum
lier clet sä länge legat un rianliraget allmänna rörelsen.
— Dtelöpancle selielstocken minskacles uncler
lietta ticlslcifte, enligt kvacl bisogacie lakell ^:o i specilikt
förkvarje är utvisar, frän L:6r 7,8)2,909 till L:ör
.6,666,329 eller meci omkring,^; k varemot frän Lanken
uti rörelsen utgiek i gulö oek silfver L:6r 8,291,064
eller ,*2 os körstnämncle seclelbelopp. Den beräknare
reeia Lonlien, svin viö kölja» as lietta ticlskiste utgjorcls
L:clr 4,^78,633 eller ungefär as utelöpsnlts
6 e t ä n k a n cl e n, iV:o r. 21
ssiielsloeken, var ater vili slutet minska,) till L:clr
3,612,964, oek cless sörkällancle till utelöpancls seclelstoeken
såsom 6 tili 8.
simier öet snöra ticiskiktet 1781 —1784 tyckes lien
för rörelsens clavaranöe förkailanclen umkärlige clelen
as utelöpancle seclelsloekea reclan kafva ingått. — Loränllringarne
voro <lä, såsom 8?akellen utvisar, minlire
ketzulliga. I rörelsen utgångna gulli- ock silfverman let
utgjorcle Ltclr >,646,618 ock reeia sonclen äkacles till
L:clr 3,8)9,013 eller till ett sörkällancle mot lien ulelöpanlle
secielstocken såsom 18 till 26; varancie i öfrigt
cletta ticlskiste utmärkt genom tvenne förkällan«len,
motvägancle kvaranclras verkan pa kanclelsvägen,
nemligen lien af ^kwericanska kriget g^nnacle fragtkanclein
samt «1e uncler arén 178) ock 1784 inträikacls
missväxter, kvilka senare gjorcle en införskrifning at
omkring 2 millioner l.r säll nöclvänclig.
Lreclje tillskiftet 1786—1788 framgaencle ostörclt,
kvarken gzinoaöt eller skakaöt ak ovanliga förkällan«len
sträcker sig till lien tili, clä Xrigsmolnen kotanöe
uppstego. Docler clstsamma ökacles utelöpande seclelstockeo
meci 771,943 L:clr eller omkring^, utvexlingen
af kliogancis m^nt uppgick tili 9)7,292 eller omkring
^ ak lien förra vict tidskiftets körjan ock reeia
^oncieo ökacie sig till,L:ör 6,024,9)4, att lien till
utelöpsnlie secielstocken förköil sig såsom 6 till 6.
simier öe 12 är, kvilka utgöra kela clemia period,
förminskades uteiöpanlie secielstocken kran L. 7,8)2,909
mecl L. 1,766662 till L. 6,067,267 eller omki ing A, cieremot,
uncler samma ticl i rörelsen utgick i gulli- ock
2 2 ^lats- ocii Lane o-Utskottens
silfvermpnt k. 5,792,96g ellen k. 4,027,^17 men än
Nyssnämnde sedelstockens förminskning, Vini jemförelse
fts bvilket fö>bällaiids vell dä i betraktande tages, att
eburu föne realisationen posten gammalt sillverm^nt
funnos inom Landet, <le likväl icke j nönelsen egde
omlopp, msn knnen, alt, oaktadt de stränga inskränkningarne
i Länkens IZnerörelse, kilsets RörelseLapital,
ebvad afdrag ä öst uttagna gulcl- ocb silkverm^ntet,
fän uppsmältning ellen utfönsel, ma kunna göras, vson
under denna period en betydlig tillökning,
Ilen andra perioden, omfattande de i4 sien frän
peli med >789 till oel, mell >8o3, utmärker sig genom
Uppkomsten af ett n^tt Lieditm; nt, saknande all Rond
till inlösen oell utan annan mattstock fän beloppet än
,8tatsLassans bebok Vä nnclen Kriget änen 1788—>790
utgiften uppstoclo öfverstigande de tillgångar, man
tnoölle sig ^unna i Levillnings- ocb Länsväg upptaga,
lat man nemligen det n),ssupprZttade RiksgäldsLontoi,
et Nlgilva (sreditsedlar, val till en böljan bärande
Z pnoxeps santa, ställde pä viss förfallotid ocb inskränkte
sill en summa af 5 ä 600,000, men l edan frän
sin upprinnelse ledande ä vsleuren gf till oell med aj
R,dr samt j kronans (lasson såsom m^nt mottagne,
kinder det man af sällane sedlar ulgaf den ena millionen
eften den andra uppbörde ock snart, ej mindre
lälsteberäkningen, än ali inlösen af desamma oeb tillerkändes
desse Lreditsedlar vid Riksdagen i Vede 1792
tvångsrätt till emottagande uti de fleste dagliga ligvider
såsom specie, mot en bestämd ringa uppgäld gf 6
procent, Iivarekter dvlike sedlar utgälvvs till oeb med
L e t ä n k a n d e n, K:o 1. 23
pä 12 sk. kill eftersom det salunda tillskapade n^a
mintet i värde förlorade, försvann naturligtvis ur rörelsen
det verkliga mintet, eller inskränkte sig till de
fä ligvider, som ännu endast dermed kunde bestridas,
oeb innebafvarne af de under desse förbällanden föga
användbare Lancosedlarne uttogo för dem silfver, Iivilket
ur Riket, oaktadt de frän äldre tider fortfarande
förbud, utfördes.
Vä detta sätt giek för Riket förlorad den genom
1776 ärs realisation ak LancoLedlarne vunne stadga i
myntväsendet; men oriktigt vore det pästäende att sjelfva
denna realisation tillintetgjordes, t)? oaktadt denna lör
en sedelbank sä ofördelaktiga conjunctur af bämmsdt
omlopp för dess sedlar, visar det sig dock att realisationen
fortgick oafbruten. Utelöpande sedelstocken
nedgick krän den 3l December 1788 till samma dag
1802 frän R:dr 6,067,257 till L:dr 967,^85 eller tilt
mindre än H, men reelskonden, utgörande R:dr 1,998,489,
öfversteg sistnämnde dag iner än dubbelt bela n^ssberörde
utelöpande sedelstock, ocb om äe/s VexelLanco-skulden
(nemligen de pä räkning stäende medlen, tillagde
utelöpande sedlarne) R:dr 1,628,0,8, räknas, med nära Z
skven den sistnämnde; b vilket obestridligen mäste anses
för det fördelaktigaste tillstånd , bvari en Lank kan
belinna sig i afseende pä körmagan att realisera, det
vill säga inlösa sina sedlar, bälst dä i betraktande tages,
att sammanräknade beloppet as Länkens fordringar
vid denna tid, R:di 8,308,082, med R:dr 3,760,997,
eller omkring öfversteg dess saiumanräknadc skuldbelopp,
R:dr 4,547,»84-
2/s 8t»ts- oell Lanco-, Utskottets
Vet gängbsrs mintets nästan osfbrutna försämring
bsöe emeölertiö meöfört öe känbsrsste olägenbeter
för 8tstsVerk oeb L:g:s6ontoir, hvilkas inkomster,
beräknaös i goöt m^nt, i clet sämre mintet ingingo.
Ve sk Il:g:sLontoiret gjoröe försök, alt, genom egne
Vexel-operationer, wots Loursens stigsnöe, besannsöe
blott, genomse öerviö uppkomne förluster, öen af erfarenbeten
viö tvenne föregångne tillfällen gjfne lärs,
alt ett Lreöitm^nt Utan bestäwöt silfvervärde ej kan
pä sZöant sätt upprättbsllss. — Oaktaöt vinsten af en
pä n^a 6reöit8eölur grunöaö Viseontrörelse cikgöes
Oontoirets brister, I,vilks styr meöelst ytterligare seclelemissioner
betäcktes. Vran 1792 urs Liksöag till
öen 2g Augusti i8o3 uppsteg pä öetta sätt L:g;s8eöelstocken
frun L:ör 8,046,098 till L:ör 17,179,741 eller
till mer än öubbelt, oeb 8tatsVerket, utun samma
Utväg till 8tstsbristernes betäckanöe, bsöe reösn vict
slutet sf sr t800 ussmkst sig ett löpunöe öebeit af
L?ör 2,oZ6,8ZZ,
Vettq tjllstsnö, botanötz sjelsvu LtstsIVIseliinens
bsstunö, l förening meri clet vscklanöe mintets inverkan
ps enskilöte rältsförbsllanöen, försnlät ftegeringen
stt vill 1800 urs Liksöag föreslå 8tsnöerne reslisstionen
us 10,000,000 Iliksgälösseölqr meö LsncoM71U,
bvilken uf 8l:ne bilsllue reulisution, meö allenast
nägra moöificalioner uti öen förstq planen, tog sjn början
clen 2g Augusti ,8o3, ös Ilsnken slog sjg stt vill
snforclrsn infris öessa ,Z millioner mecj ett akörag
mot specie s 33^ proc:t, eller ungefär clet gqngbsis
sgio, unöer föibebull utt kunna för ^ sf nämnöe be-.
Letänkanöen, ?l:o i. 26
lopp aflemna förbinclelser meri 4 proclt ränts oeb förlallotill
sf 10 är (öe sä ksllsöe reslisutions-obligationerne).
Den treöjs perioöen, arén i8o3—-1809, börjar med
Länkens beröröe utsganöe, stt restisers en viss lie!
sf L:g.'s8eölarne. -- Ven äger krän öe tvenne föregäenöe
öet utmärksncle, stt, i stället för ilen öerintill såsom
grunclsatts gällanöe inskränkning i Lsnkens Läne-rörelse,
msn unöer clenns perioci sökte uti en stsrk Viscontrörelse
vinns, öels, genom enskilclte sctietecknares
insättningar i silfver, en förstärkning för reels Voncjen,
clels ock, genom soclel i Viseontvinsten, tillgäng
till L:g:s8eölsrnes inlösen. Utom LiKsVisconten, bvsri
Lunken öeltog kör oeb som ps Lanken erböll en närs
oinskränkt sssigneriogsrätt mot tre proc:ts ränts,
upprättsljes i Oötbsborg, lVlglmö oeb Uro sfenskilclte
Lolag, men uncier Lsnkens besk^öö, irenne Viseonter
meö bestämcle Lreclitiver, mot samma ränts, bvilks
ssmtxligs Viseonter älaöes att sk uppbäranöe vinst öfver
7 proctt till Lsnken erlägga en treöjeöel. Dessa
inrättningar gskvo, unöer bägt örifven Lånerörelse,
aetieägarne en utöelniog af änöa till 28 proelt, en
vinst sälunös egenteligen grunöaö pä bankens kärsträekuingar
oeb Länkens Oreöit.
I sfzeenöe ps Länkens verkssmbet kan clemia perioö
öelss i arpe tiöskikten sf ganska olika caracter,
inneksttsnöe öet förra ären 1804^-1807*), oeb öetse
kör
clen korrt» tiäen »f är 180Z, sorn It!A:s8eöI»rnc »k
kanken inlöstes, kunna särskildt,: beräkningar ej uppxöras.
Dtvexlingen af rnxnt utgjorde frän »ten äulii (^6 dagar
före realisationen) till årets slut 5.Z56 Vuc. oeb
26 8tats- oell Lanco-Dtskotens
lisie 8e kegge krigsåren 1808 ock 1809. I7n8er 8et
kärra fortgick realisstions-företaget me8 en lättket
vi8a ösverstigan8e sils kärkoppningar ock körtroen8et
lill Likels m^nt, me8 8e välgäran8e verkningarne 8erak,
inslälI8e sig nästan genast, sä att i stället för 8et
man i Länkens förslag keräknat, att 8en L:g:s8e8elstock,
8oin 8et alag Landen inlöpa, inom lee ar, eller
me8 1806 ars utgång, skulle till inkr!an8e anmäls8,
Liek u»8er kela 8etta t!8skikte knappast kalsten amorterad,
eknru allinänketen Kän8e att Lere millioner
L:g:s8e8Iar, »tom 8em Lanken Kor8s inläsa, voro uleIöpan8e,
ock 8e osvsnomsörmgI8te realisations-okligatiouerne
bekök8e ej att i allmänna röreken utgifvas^).
Läkänningen as Länkens reela kon8 var ej keller uo8er
8etta liöskikte ket)8I!g. I g»I8 oek 8ilsver utgingo
un8er alla s^ia arén L:8r 1,291,578 eller ungefär
/ö ak' 8en vi'8 8enna 685 koijan utelöpan8e se8elstocken.
Leela fon8en winska8es me8 en8ast L:8r 817,4^6,
eller fran L:8r 3,^17,731 till L:8r 2,900,285. Den ak
sammanräknacls Lanco- oell L:gts8e8!arne Ke8täen8e
utelöpan8e 8e8elstoeke» körete88e lika ringa omk^t—
ligket. Den öka8es krän L:8r i3,o53,o65 me8 L:8r
ioo,iji5 katr. Ve ak kigisklontoiret unäer äctta är xa
kanken äragne assiZnationer tilt K:g:s8eälarnes inlösen
utgjoräe xs en ganska ringa summa när liizviäen för till
kanken ilitzanAna K:g:s8cälar i afräkning ^>a körmögenliets-aiAiktcn.
kesultaternc ak 1808 voro salunäa käxa
inverkanäe pä äet kela ak bankens körliällanäen ekter
ätaganäet att realisera Kigis8eälai ne.
*) Ve la, som kanken ntgak, ökvcrtogos nästan alla as
kizisLontoiret ock anäre pulrli^ue Verk.
L e t Z l> k g n 8 e n , lV:o 1. 27
765,529 till L:8r 13,816,59/j, eller omkring san
nolikt
i kölj8 ak näringarnes öka8e k<>r8ringar. 8jelkva
8e 8tarka remisser L-gtsLontaii et un8er 8esse är utrikes
gjor8e, till Länte- ock Lapita!-Ii9vi8 af 8e» utrikes
skulclen, klefva utan inil^tan8e pä m^ntvär8et
lVIe8 ett or8 allt tillkännagas elen säkerket, sla8ga ock
körtroen8e, klintet återvunnit.
lVlen un8er senare ti8saf8elningen, elle, äien 1808
ock 1809, uppkär8e 8etla körlioppningsfulia köikällan8e.
Likets sörsvars-anstalter un8er 8ä päslsen8e krig
kor8ra8e Kostna8er, ösverstigan8e 8e tillgängar, Legeringen,
skven me8 inkeräknancle ak Lngelske subsi8ierne,
äg8e att använ8a. .^r 1808 I^kta8es stoia <3re8itivet
till ett kelopp as r,000,000 L:8>-, L:g:sLontoiret
lemna8e 8tstsVerket, utom förskott pä 8et äiets krigsgär8,
ett Dari ak 2,833,333 L L:8r L:co, kör k vilket
tillgång kukvu8sak!igeo Kere88es genom assignering pä
Lanken, ä kon8en kör ammortering ak 8e äterstaen8e
L:g:s8e8Iarne, som 8et åläg Lanken att inlösa, utan
att likväl 8esse seellar klikvit amorteracle; af Lngelske
suksi8ieme8Ien inlöstes me8 n^a se8tar nära 3 millioner
piastrsr, ock n^a se8elslocken erköll en ytterligare
tillökning genom jernkeläningens ket)8Iiga utv!8gning,
un8er 8en kör aksättningen ak 8enna exportvara
svära conjunclur, sam 8en akkrutna kärkin8elsen
me8 kasta Ian8et förorsakat. Läköljan8e aiel an
*)
kigisVontoiret tretalaäe kör npplranälaäe vexlar är l8oH
kalr 8^,820, ,go5 k:clr i,4l2,4ä>, igo6 kiär 6Z6,äo2vcIr
>807 kiär 612,065 eller i meäeltal 876,000.
28 8tats- oell Lanco-Dtskottens
oiönaöes sk k. 8t:r pä Lanken torsdotter till krigskostnaöerne,
bvilka till ärets rint stigit till 8,940^,00 A:ör.
Dnöer öesse korbällaaöea balle utelöpanöe sedelstocken
förökats mell icke minöre än L:ör 10,789,192,
krän L:ör >3,816,894 till L:ör 24,878,786, eller meö H.
Leela fnnöen baöe visserligen genom piaster-invexlingen
stigit krän L:ör 2,909,288 till L:ör 8,224,027; men
som seöelstocken uppnätt ett belopp vills öfverstigan<le
bvaö rörelsen unöer pariväröe kunöe upptaga, mäste
följöen blikva Loursens stiganöe ocb, sä snart
Lterställanöet sk llanöelsrörelsen meö kssts lsnriet öet
tillät, utförsel sk silfver, ä bvilket ekterkrägso skven
till 6en grsll tilltog, att Laoko8t^relssn viö början »k
är i8io kson sig bekogaö, att, i atseenöe pä Lancvsecllsrs
inlösen vill anloröran lemos töresllrikter, som
lie facto tillintetgjoi lie 1776 Zrs realisstion sk Lancom^ntet,
ssmt cleo i Likets m^ntväsenöe lis ätervuune
StSllgSN.
Dnöer ös 19 är, bvilka efter ^reöens äterrtskIsnlls,
föräutit, bsr 8verige saknat körlielsrne gf ett
mzlnt meri stsrlgslle förbällanöen till sncirs bänöers
mzivt. 8pecie i silfver ocb 8pecie i seölar bskva väl
fortfarit stt rn/o,' /agen vara lilsa, men i verä/rgketen
bar öem emellan uppkommit en skillnaö, som emellan
8 ocb Z; stunöom sfven derutöfver, följöen af
llenna olikbet emellsn bag ocb verllligbet blek förlusten
af bagens ställö för ali ägaixle rätt uttryckt >
banllets m^nt, en förlust clesto svärare, som öet legat
utom ali förmåga att cleo akkjelps.
Letänkanöen, lV:o 1. 29
Den bistar iska tecilningen af llenna till, som bitskotten
nu gä att framställa, är sä mycket vigtigare,
som lle unöer öensamma viötague ätgärller sä bet^clligt
inverlrat pä lien närvaranöe ställningen.
kreöen balle visserligen bereöt bisets räööaing,
men lljupa voro cle l^varstäenöe särén. — Iltom förlusten
af Linlanö, äterstollo vict >8>o ärs början, säsom
frukter af öetta ocb föregäenrle Lrig, en 8tatsskulö
öfverstigancle, efter närvarancie Al^otväröe,
89,000,000 R:ör, bvaraf enöast öen utrikes rkulöeu
fnröraöe omkring ^ IVlillion L:ör Damb. L:co i ärliga
interesse», ikk inrikes skulöen äter bestoll en llel af
såsom Al^nt utelöpanös Liksgälös8eölar; en annaa i
Länkens försträckaingar ocb en trellje i obetallle
Lrigskostnaöer. De i 8veriges Linaoce-bistoria sä utmärkte
Alän, Oavill v. 8cbulrenbeim 8. 3. ocb äoban
biljencrantr, körerlogo reöan om 8ommaren 1809, till
berelianlle ot tillgångar för Lrigskoslnaöerne, införaaöet
af ett dubbelt bäne87«tem, nemligen öels upptaganöeaf
bän emot Obligationer, ställö» pä förlallotiö
»k 6 är ocb meli 6 procent ärlig Lanta, öels ock permanenta
^.nnuiletsr emot 7 procent ärlig Lanta. 8tänöerne
beslöto ock att pä öetta sätt, meö nedsättning
allenast af 1 procent i Läntekoten ä öe körstnämnlle
Obligationerne, upptaga 4,000,000 L:ör, såsom ungefärligen
motsvaranlle öe vill 1809 ärs slut obetäckte
Lrigskostoaöerae; mea innan öetta beslut bann att ^11-  mänbeten meööelas, iolrätkaöe 1810 Liksöagen i Örebro,
viö bvilken, meö förkastanöe af bäne8)lstemet,
Lanken kck ensam sig uppöraget, att förskjuta bvacl
80 Stats- ock vanco-vtskottens
till beläckandet -as nämnde brister atgiek, emot ett
ärligt inslag af 720,000 L:dr, kvaraf 2 procent skulle
aliäknas såsom länka ä Skakens skuld till Lanken ock
det öfriga, ellen ungelan 5 procent, ä Lapitslet alga*).
ä-Ian kan kärisrän näkna vidtagandet af det system att
pä Lanken anvisa alla sädane utgiften sön StatsLnisten
ock allinänna bekof, so>n man icke ville i beskattnings-
ellen ordentlig laneväg upptaga, utan att för
de uppburna Summonne lemna Lanken sädane förbindelser,
genom kvilkas ölverlatande pa anlina lien
kunde godtgöra sig sjelf, vetta s/stem kan unöen de
sistfönilutna tille, na enliällit den ytterliga, e utvidgning,
att nian dels lätit den ensättning uppbona, Lanken njutit
genom räntas godtgörande ä sina fönskotten, tlels
betydligen inskränkt cle eapital-afbelslningar, kvantill
man frän böljan sig förbuncbt. lillägger man villane,
att Lanken blifvit lien inrättning, ä kvilken man egt
anspråk, att äfvenså ali enskild sönlägenket i läneväg
Om man upxtazlt de för Lrizskostnaderne bristande 10
Nikkonen genom permanenta annuiteter a 7 p:ct, betalt
Länkens körskottcr för Ikriget, men pä ckess ränteinkomster
envist en aMortissementskvud för »Icsse annuiteter
oek, under sjelfva arén 1808 ock ,809, i körballande till
Liksxälds-scdclstockens förökande, indragit viscontrvrelsca,
6a sa mxcket m!n6re kännbart, som boga varupriser
ock ökad sedelstock gikvit en sä stor lättnad i näningarne,
bade man troligen, utan bekof ak ökade skattebördor,
kunnat återställa det rubbade mxntvärdet,
innan rubbningen deraf kunnit inverka pa enskilde
pennioge- ock närings-förkällanden; kör kvilken åtgärd
likväl fordrats en öfversigt ak rörelsens körkällanden vek
af Länkens ställning, som da varande secretcsse icke
-n, kemnade Lancovtskottel. tillfälle att vinna.
Letänkanden, lV:o r. Z,
aflijelpt, under llet ninn omsorgsfullt tillstängt för
densamma utvägen, att, genom begagnande af egen
Lredit, medelst upptagna län bestrids sä starka päKänningar,
sä tinnes klart, att följden mäste blifva
att allt mer oek mer allmän ock enskildt skuld
förvandlades till Likets löpande m)nt, ock att ordningens
återställande i myntväsendet atlägsnsdes. (Vexelbanco-skulden
utgörande den Zi December 1809 L:dr
22,69^,5,1 Kar till den Zl vee. 1828 stigit till k:dr
82,691,642, skulden i klingande m^nt beräknad a 128
sk., samt inbegripen bonden för Liksgäldssedlarnes
inlösen men med afdrag af Lopparpolletterne.)
venna period kan, med ledning af 8ländernes vid
olika Liksdagar pä Länkens förkällande ock rörelse
verkande beslut, indelas i 4 tidskiften, det sörsta omfattande
aren 1810—1814, den andra ären >8i5—1817,
det tredje arén 1818 —1822 , ock det fjerde arén
1828—1828.
kinder det första fortgingo oafbrutet, ä ena sidan,
Länkens utbetalningar till liqvid af förra Lrigets skulder
ock, a den andra, 8talsVerkets anslagne (lapital- oek
Länte-betalningar till Lanken. 1809 ärs Legeringsform
bade anvist till L. äs:ts disposition för utomordentliga
bekof rine sä kallade Lreditiver. vet lilla Lreditivet
liftades Zr j Lanken med L:dr 5oo,ooo, till
bvars successiva inbetalning, med ränta, 1810 ärs ständer
anvist Lond, en åtgärd, som sedermera icke blifvit
vidtagen, utan kar vanligen, bvarken för lilla (lreditivet
eller andra tilllälliga Oreditiver, annan tillgäng
blifvit anvisad än Lanken; eller LiksgäldsLonloirets
32 8tats- oell Lanco-kltskottens
lätt att utgifva n^a selliar. IVlen lietta tilliste eger
anlira meia pä 8veriges väl intlvtelserika bänrlelser
att uppvisa. Liket inkom i ett n^tt Krig, till Utgång
oell verkningar af alldeles motsatt art mell llet sa
olyckliga körutgäenlle. Körclt till större Lelen weli
krämmanöe tillgångar, sliitalies Letta Krig genom 8kanllinavisns
förening, oell ägLe äfven > Lnancielt bänseenLe
ett vigtigt inll^tanLe pä Likets ställning; Krankrikes
clä varanlle beberrsksi e liacle mot 8venska uuliersätares
korLringar l>os Granska 8taten viLtagit en
reLuctions-ätgärL, som lecille rlertill, alt, vill 1812 ärs
LiksLag, Liket i repressbeväg bekriaLes frän nära H
af Less utrikes skuIL, oell för äterstocien täektes K.
lVl.t ätaga sig liiviLen mecl ak t>onom bereLLa tillgångar,
Lvaremot L. 8t:r tillerkänLe kl. lVl:t oeb Dess
Arfvingar en ärlig ränta, motsvaranLe l Lapital ungefär
Ilälkten ak sistnämn<le 8umms.
DnLer Letta ticlskikte utgjorLe:
Beloppet ak Länkens utbetalningar till 8tatsiKnslag oell
allmänna bebol
6,134,878: 37. 3.
bvarikrän alga tlapital-inbetalningar 2,63o,-73: 20. 8.
äterstoc! 3,5o4,7o5: 16. 7.
Om ytterligare akLrages Länkens be
bällna
vinst
1,233,567: 4o- li
blikver aterstoilen, som mäst kallas
genom seLelutgikning eller disposition
ak gammal (lapital-beballning 2,271,-37: 21. 6.
Det an«ira tiLskiktet börjar mell i8i5 ärs LiksLag.
AI^ntvärLets kastiga oeb oafbrutos kallären >8og
till
L e t ä n K a n «l « n, U:o i. 33
till 181 i, jemte eljest sk Krigs- oeb llanLels-körbällsnlierne
uppLrikna varupris, balle gikvit en mängL Käringarögouä/m^et
en ovanligt körllelaktig afsättning,
veb uppjagat kastigbsters namnvärLe i Let gävgbara
mvntct till llubbelt oek Lerutäkver; kramgängen ak
synbart vägsamma speculationer kramkallacie ännu vägsammare;
men LZ orsaken som gynnat <le förra uppbörcls,
ökacles välla» ak «le senare, oeb en Känbar kärlägenbet
i rörelsen inträLLe, bvilken Vill ikrägavaranlle
Liksliag ZjorLs sig Ilögt gällanLe. Dä varamle 8t:r
anorclnalle pä Lanken serskilllta anslag kär allmänna
bebok, an viste pä Lensamma kör L:g!sOontoiret ett nära
oinskränkt llreLitiv, ock ökarle ett annat, villkärrgäenöe
LiksLag, Klim. äkagarinslnrättningen beviljgöt,
krän 3oo,ooo L:Lr Unöer vissa vilkor till 2 millioner
L:clr. klvarkörutan anbekalltes, att, jemte akbetalningsriie
ä Länkens slcirtz tästigbetslän krän oeb MeL är
i8,5 till oeb Mell i82o, 5oo,ooo L:Lr ärligen skulle
ak Lanken utlänas pä kastigbeter i stäclerNe ock pä lanLek
mot 4 proett ränta oeb 28 ärs inbetalning; till säkallacle
vLlingslän anvistes 100,000 L:Lr ä 2 proclt pa 8 är.
llnruviLa llet mell LeSsa län as^ktaLe änLamäl, att
bjelpa i körlägenbet staLLs jorbbrukare vunnits, är Loek
tvilvelaktigt; t^ lie körllelaktiga vilkoren rippmanalle äfven
aaura att söka liem, oeb Lessa senare kafva vanligen
lättast kunnat anskaffa lien erbjucina säkerketen.
Lör ölrigt börjacie vill Lenna LiksLag, lien grttnLsals
göra sig gällanrle, att man genom noggranna bxationrr
ak serlelstoeken kunLe pä en gang trygga Karin
-
34 §tats- ock Laneo-Iltskotteus
garnes bekok sk Rörelsekapital ock gifva »sverket mot
m^ntvärclets fö, Snäringar, ekuru clet förra, keroencle
»k proöuctionens storlek, afsättningens IZttket ock 6rsclitenr
köi källanclen, ak inga beslut kan bestämmas,
ock clet senare eoösst star att vinnas genom elt fast
silfvervärde.
Langens Räneförkällanilen till §taten uncler Area
r8i5—1817 voro följanile:
Iltbetalning till Ltatslknslag ock allmänna
meclel R:6r 3,047,279: Z9. I.
^fgär Lapilal-inbetalningen . . „ 1,826,471:10.6.
Xterstoc! R:clr 1,220,808: 28. 7.
^kärages ytterligare Länkens bekalln,
vinst meä  692,975: 28. 7.
Xterstär utbetalt öfver inbetalningar
ock Zrsvinster
527,833: — 6.
Det treclje ticlskistet börjar meä Xilral-cliscootern»s
fall är 1817.
Desse Disconter, till kvilia är 1809 kommit en
n^r, upprättacl i afsigt att befrämja äen rlä beslutaöe
anläggningen af Oötka Lanal, kacle uncler ären 1810
—1814 vunnit en bet^cllig utsträckning i clerss rörelse;
men som clensarnme kufvuclsak ligen var grunäac!
pä enskilts» insättningar, kvilka Diseonterne färbunäit
»ig, att, clels vicl snkorclian, clels efter kort ticls
uppsägning, källa insältsrne tillbancla, uncler clet alt
äeras egna korclringar enclast efter kancl kuncle realiseras,
var clenva rörelse unclerkastacl kela väclan af
tillfälliga konjunkturer.
Letsnkanclen, A:o 1. Z5
8eclsn körvaltningssättet af Nalmö-Discont bragt
äenna pä ett obestancl, som är 1817 ej längre kuncle
för allmänketen clöljas, klef följclen cleraf wisstroencle
mot cle öfrige Disconterne, som verkacle en sä stark
ock bäktig äterforciran af kos rlem insatta penningar,
att cle mäste inställa sin betalning.
k. 8t:r, sammankallaöe mot slutet af äret, lingö,
uncler saclane förbällanclen frän X. N:t emottaga en proposition,
ang:äe ^///rrrärrrra /'ennrngeröre/sen oc/r Vl//ntvärc/ets
rr^7rräcrää//ancfe^ sfseencle icke enclast 6e tillfälliga
olägenbeter, som för rörelsen uppkommit genom
k^ilial-clisconternas fall, ulan äfven nämncle vigtiga
föremal.
Ilncler loppet ak Riksdagen inträLaöe ock en annan,
i akseenöe pä Lanken» ställning vigtig tillclragelse.
Dittills baöe nemi. ingen offentlig kanclling gikvit
allmänketen tillkänna, att bankens sk^lcligbet att mecl
specie i silfver vicl ankorclian inlösa sina secllar var
inställcl; men seclan stämning ä Lanken blifvit af enskilö
man utverkaö till 8vea DofRätt, mec! ^rkanöe
att Lanken mätte fullgöra clenna sk^Icligket, ingingo
R. 8t:r <j. 2 Nars samma är till X. N:t mecl unclerö.
skrifvelse ak innekäll, "alt seöan L. 8t:r ären 1809
ock 1810 funnit Rikets belägenbet korclra, att clerar
Lancoverk älitscles i cleo mobn, kvsraf inskränkning
tills viclare i utvexlingen ak silfver emot Länkens transportsecllar
blifvit en köljö, samt alltsä Zkven R. §l:rs
LancoDtskott ä öeras vägnar, vicl Riksclagarne ären
1810, 1812 ock ,8,5 gikvit LancoRullmägtige clerwecl
ökverensstämmancle föreskrifter till efterrättelse, kacle
Z6 8tats- ocl> Lanco-bltskolten;
X. 8t:r som ansett denna inskränkning icke ännu linnus
uppbäkvas, velat bos X. Äk:t i underd:bet betsia,
att allinän Xungörelse om detta körbällande utfärdas,
med tillkännagikvande, att, intill dess annorlunda ak
It. 8>:r beslutes oell bebörigen kungöres, utvexling ak
sill vev mot transporlsedlar komme att Iiädanekler, liksom
de senast kördulna ären, vara inslalld," bvilket
körbällande X, iVl:t, i Xungörelse ak den ,8 IVIars s. ä.
säsom viden I^da "pä II. 8t:rs underd. laega,an, velat
allmänneligen kungöra."
I afseende pä okvannämnds X. lVXts, till X. 8tr
framställde proposition, yttrade X. 8l:r uti underd.
svarakden n kulii, att de ansägo: "korna,nligaste orsaken
till den ökverklagade penningekörlägenlieten vara
det vacklande begreppet om sedlarnes värde, bvilket
etter vexelcoursen vanligen mates," alt de kunnil: "Lanken;
befattningar såsom vexelbank bors körblikvs än
vidare inställde;" att, "säsom ende utvägen att detta
oaktadt, den möjligaste stadga mätte kunna bereda»
st det representativa mintet, det reela kapitalet borde
bibebällss ocb möjligen körökas kör att salunda i
sjelkva verket allt mer kunna svara kör sedlarnes värde,
" samt att "läneoperationerne, sä länge de mäste
äga rum, borde bekordrss till den bogsta verkan pä
productionen."
Uti samma underd. svar körkbirads X. 8t,r, att
dävarsnde omständigbeter icke medgäkvo vidtagande ak
något sädant beslut, som skulle lemna till resultat ett
bestämdt förklarande ak sedelmintets silkvervärde, —
att det representativ» m^ntkapitalet skulle till det be
-
L s t ä n k a n d e n, i.
lopp som vid dä skeende reglering ak Xikets penningeväsends
bestämdes, okörändradt intill nästa Xiksdag
qvarblifva i rörelsen circulersnde, sä att det permanent
liva, ken komme att ökas eller minskas under tiden,
samt att 8latsVerkets kinanceväsende ej borde i
nägon mätto vidare med banken sammanblandas, men
liqviderne till statsskulden; akbördande orubbligen fortgå
, ekler de beslut, X. 8t:r vid Xiksdag
katta t.
I ökrigt kördeltes bankens beräknade inkomster
kök efterföljande 5 Zren till särskildta anslag ocb lånerörelser;
ärliga akbetalningen a 8tatsVerkets kapitalskuld
nedsattes med 260,000 Xtdr, kör att undgå tillökning
i bevillnings-summan; — ett kreditiv ak , million
X:dr, beredt genom utgifning sk nva Lancosedkar,
ställdes under X. ^l:ts disposition, alt till förstärkande
ak Länkens reela fond användas, med rät latt
s »^0 uttaga samma belopp, sä snart motsvarande deposition
sk m^ntbara metaller ägt rum; bvarvid, ak
larbäga kör en svar missväxt, det tillägg gjordes, alt
alne ars anslag ä detta kreditiv eller 2 IVlillioner Xtdr
Lugo ak X. KI:t pä en kortare tid till 8pannmälsuppköp
begagnas; KItredoingen ak Xilial-diseonterne ökvertogs
skX:Z:sLontoiret, med rättigbet att Xerköie be"
gagns räntekria körskotter i Lanken.
Under de 4^ ^om körklöto innan X. 8t:rs nast»
sammanträde, ägde betydlig» rubbningar rum sä
val i beloppet sk den utelöpande sedelstocken idet representativa
mvntkapitalet) svin i myntvärdet. Xtt
starkt begagnande ak körskottsratligbelvu lör Discont
-
38 §tats- »ek Lanco-Dtskottens
utreöningen oek »k öe eventuel» Lreöitiven verkaös
unöer arén 1818—1820 en bet)ölig tillökning i seöelstocken,
kvarewot unöer öe pälöljanöe si en, vissa inbetalningar
oek minskning i Discont-rö, elsen körorsakaöe
en minskning i sedelstocken mot slutet sk är 1822.
Löljöen käras oek ak snöra samtiöiga känöelser, var
Lotirsens stigande area 1818—1820 krän 108 till i33
sk. oek sedermera öess kall till 122 sk. — Lä Lreöitivet
kör w)intkara metaller l^ftaöes större summor genom
^IIm. KIa»srin»8t^relsen, mea enclast ett ringa kelop^
silfver kom att kärigenom till Lanken inga.
Dnöer sien 1818—>822 voro Länkens penningeförkällanöen
säljanöe:
Länkens utbetslniagar till 8tats^nslag ock allmänna
bekok 7,692,327: 26. 8.
kvarikrän asgä 8tatens inketalningar . 2,7,3,456:42. 2.
^terstoö mer utkvtalt än inketalt . . . 4,978,870:31.6
^körages ytterligare Lanco-vinsten meö 3,4o5>552: >3. -  Xtersloö utketalning öfver inketalning
ock Laneovinst  1,673,318:18.6.
Det fjeröe oek sista liöskiklet körjar meö 1826
ärs Liksclag. X. IVl:t liacle uniier tillen färe öensamma
färorönat en kmanceLommitee, sammansatt ak Lere
Dess Läögikvare ock snöre för insigter känöe män.
Denne Lommittee akgak ett Lelänkanöe om Likets Len»
viageverk, som kö, jalle meö färklaranclet ak öess öfvertygelse,
"att clen sanna vek fasta säkerketen för
»II besittning ock för alla näringar funnes i Lestäm/nanl/et
eli o/ora/rlfer/rgt e»ie//a» Lsn
co»er//<rrire>k
värcle ock rfet rciV-rra öe tillstyrkte,
L e t ä n k » n ö e n , ^l:o l. 39
öelr en w^ntbestämning mecl ätkäljancle »ilfverutvexliag
efter 120 sk. (3ours, llels ock, säsom bäst» utvägen
att pä en gäng befästa färtroenclet ock berell»
förstärkning i Länkens reel» sonö, att enskilt» actieSgare
skulle fä i Lanken cleltaga för 3 millioner L:cir
i silfver.
8eclan X. äl:t till L. 8t:r öfverlemnst öetta Lelänkanöe
samt öävaranöe 8tals- ock Lanoo-IItskotten
llerak unclkätt clel, sorklaraöe Dtskotten uti akgifvit lltlätancls
"att säsom fast mäste antagas, alt utan ett
återvunnet förtroende till Likets Lenningeverk, nägon
förkoppning icke funnes att se öe oreöor akkulpne
bvarölver klagan allmänt färöes," alt likväl ak anköröe
skäl Utskotten "icke ansett sig bära föreslå L. 8t:r
att genast läts Lanken börja inläsningen sk sina utgifva
seölar emot verkligt m^nt," mea "att Utskotten
k^ste öeo förkoppning, att öen tiöepuvct icke vore
aflägsen, öä genom en klok kuskälluing, Lanken kunöe
komma i »tanö att meö egna tillgängar verkställa realisation.
L. 8t:r beslöto att utvexling ak verkligt
m^nt till inlösen »f L. 8t:rs Lanks seölar icke
»kulle företagas; — men att 266,666^ k:ör L:co »k
Lanken» vinst skulle ärligen aksättas till inköp »s gulö
ock silfver — alt kvar ock en skulle fä i Lanken tillvexla
sig seölar mot m^ntbara metaller, efter ett visst
ekler meöelcoursen bestämöt pris, som öock icke kck
öfverstiga ,28 eller unöerstiga 120 sk. — att öet representativa
mantel, (Lanken» ock L.g:sLnntoirets utelöpanöe
seölar, jemte öe i Lanken pä löpanöe räkning
stäeoöe weöel), meö vissa unöaotag skulle kibe
-
Ho 8tats- oell L au eo-Dt sk ot tens
bållås vitl sitt beräknacle jemnaste belopp ak 3o millioner
Ltclr; n;m kastigkets-län skulle utgikvas, mot inbetalning
i silfver pa 33^ är utan ränta oell till H ok
clet i seölar utgifva beloppet; — bvarjemte, till en
jemnare körclelning sk lie kär Discont-rörelsen, bestämma
konllee 2:»e Diseonl-Läne-Lontoir i Oötbeborg
oell Naimo upprättscles.
Dncler loppet sk är 182) körkäll till betalning
större clelen sk Likets äterstäencle räntebärancle skulcl
(D. N:t Konungens ärli»» ränts ieks inberäknacl). I
anseencle bärtill oel, köi' bestriclancie tillika sk visss körrkotter,
nöcisakacies, i I>rist sk snclrs tillgångar, L:g:sLontoiret
meci mer än c million Ltclr öka sin Lreclitivskulcj.
Denus skulcl, ytterligare ökacl genom sksättanlle
ak nöciig koncl kär inlösen ak körksllne men ouppviste
obligationer, skulle, enligt 8t:rnss ös ksttacle beslut,
intill nästs Liksclag i Länkens räkenskaper bsIsneerss,
L:z:sLontoii et till last, clock utan ränta eller
Lapitsl-gkbetalniug.
L. 5t:r beslutacie clerjemte att en koncl sk H,o25,ooo
L:ör skulle anvisas till inlösen ak Likets uncler kormen
st L:g;s8ecllar circulerancie skulcl; att kör lic^viclen ak
8tatens skulcl till k. <1. K. Lamillen Ivktningen ak 782,000
L:clr öreoseölar, som I Lanken ak K. N:t voro clepvneraöe
kör uttagna pisstrar, bek ske wecl vilkor, slt
genom ett ärligt anslag sk 66,666^ L:ör till silkverinköp,
öe l^ktscle piastrarne, utgörande i svensk beräkning
807,000 L:clr silfver skulls Lanken gocltgöras; alk sll
ränteberäkning ä Statens skulcler till Lanken skulle
uppbära; att Lapital-akbetalningen ak 8tatsVerketssä
-
8 e t ä n k a n cl e 0, lVm i. H i
ksllacle Lapitalsknlcl skulle minskas till i5v,ooo L:clr
om äret (utom bvsä som ingiek ä Lackjerns-Lergslagernes
cleruncler inbegripne län); bvilken afbetalning
jemte ökverskottet sk Lsncovinsteo, utöfver anslaget
till silkveruppkäp, anvisacles L-'g:sLontoiret, till bestriclancle
ak vissa anslag kär Lanal-anläggningar m. m.
L:g:sLoutoiret skulle ags rätt, att, utöfver anslsgen
kran Lanken oeb ökverskotten a 8tatsVerkets Inkomster
upptaga län mot 3 proett i obligationer L 5oo, 280
oeb 125 Ltclr, /o>/a///rcr E Letcr/nr/rg vrcl
bvarköre L:g:sLontoiret körsägs wecl n^tt Lreclitiv pä
Lanken. 8erskilclt anvistes K. N:t ett Lreclitiv ak l
million L:clr till anskakkancie ak 8äcl kör uällliclanäes
bebok, i bänclelse ak missväxt.
8äclane voro cle anorclningar Likets, vill 1823 ars
Liksclag körsamlaöe, 8t.r gjörcke i akseencle pä Lanken,
uncler clet att cle bet^clligen neclsatte Levillningen.
Loui sen som uncler är 182H uppgått till 12g sk.,
neclgiek kLIjanöe äret till 122 oeb kacls troligen ytterligare
kallit, om icke LaneoLt^i elsen begagnat
clen lyckliga conjuneturen till bet^cllige silkverpösters
inkörsel clels genom köp, clels genom clireeta åtgärder
till vexlingeos bskorclrancle. Dea vill slutet ak
ramma ar i Lurops inträtkacie banclelscrisis vei karle
okörllelaktigt pä vära exportvarors pris oeb afsättning.
Laursen steg i början ak sr 1826 oeb seila» samma är
en svärare missväxt inträlkacle, som köranleclcle en större
spannmälsimport, samt till I^ktancie akclet kör lietta
olyckliga kall tilt L. N:ts clisposition ställcla creciitiv,
steg lien ytterligare uncler loppet ak ar >827 till sitt
4? 8tats- seli La nco-IItsko tte nr
maximum ak i4o sk. 8e8ermsra ock umler mer g/nnanöe
vonjuncturer koll coursell inom ar lill 120 sk.
Vnöer »istnämnöe ti8 ingingo bet^liliga silkverposter
lill Landen, kvar» reela konö ikrän ar 1826
lill närvarande tiö vunnit ea tillökning ak omkring
i,200,000 L:8r.
^noröningarne pä Lanken till 8tstssnslag ock för
Allmänna bekok gingo uncler arén 1823—1828, till ea
8umma sk
9,242,391:10.10.
Inbetalningarne gjoröe 3,5o5,49o: r 3. 4.
8äleöes mer uttagit än inbetalt 5,835,900: 45.6.
80m Länkens vinst kär ar 1828 annu
icke är käncl, kan bär icke uppgifvas,
i bvilken mon snorllningarnes belopp,
ekler akörag ak Lancovinsten Lkverstiger
inbetaloingarnes.
I7n6er 6e 19 arén krän ock me8 1810
till ock meil 1828, kafva kärkällan«ler»e
varit köljanrle:
^kooröningarnes belopp 26,116,877:26.10.
Inbetalningarnes belopp 10,576,591:38.8.
Akers uttagit än inbetalt 15,54»,286: 26. 2.
^Iniler »Ila 21 är ater, eller kran
ock mell 1808, tili oek mecl 1828, som
6et system blifvit köljt att läts Lanken
anskaKa lie mellel till 8tatsbekokvevs
bestriöanrle, öem man unöaarlrog sig att
i Levilloingsväg eiler i Laneväg upp
-
Letäokanöen, Ai:o 1. 45
taga, kafva körkältanrlerne varit köljanöe:
A,
norclningarnes belopp 33,165,106: 45. 9.
Inbetalningarnes belopp 10,7,4,596:17.7.
klera uttagit än inbetalt 28,460,5»o: 26. 2.
intages Lancovinsten kör ar 1828
till L:clr 47",000 ock kränllrages summan
sk Lancovinsten ... - 8,607^,4: 3i. 1.
8ä utgör livall 8taten unöer öenna
tiö tagit ur Lanken utöfver öess vinst,
en summa ak 13,842,995: 45. 1.
Lier! akllrag ak L:8r 760,000, som Ltaten är
1824—1828 ilisponerat ak Länkens capital, är äterstoöen
8tatsskulll i m^ntkorm, eller skulö gjorö i n^a
seölar utan motsvaranöe valuta; ock ar cienna bet^öliga
summa, snväi.ö till bestriöancie ak 8tatsbekok,
tagen kran lien KleöborgsreLIssse allena kvsrs
körmägenket bestar i penningar.
Utskotten kafva bifogat »lenna berättelse irenne
tabeller, till lättare uppkatttning ak lie riikeruppgikter
som uti öeosamwa förekomma.
Lkler att sälunöa kakva uppöragit teckningen »k
Länkens verksamket krän liess stiftelse intill nä, varanöe
tillpunct, ka Utskotten nu kär L. 8t:r framlägga okvsnutlokvaöe
jemförelse emellan Rikets ställning vi8
torutgängne tiller, 8ä vulning ock staöga blifvit Likets
m^ntväsencle ätergikne ock lien nä, varanöe.
Vi8 början ak är 1778 unöer kvilket är genom
8t:roer goökännanöe ak ilen uppgjoröe li^viöen emel
-
§tats- sek La n co-KI tsk o tts ns
Ian kronan ocb Lanken inreglet sattes pä realisatioven
af koppai m^ntsLecllarne, öfversteg Likets skuld,
esler akclrag af Länkens afskrifning»,', i uärvaranlle
myntvärde L:co L:dr 16,670,000, tiva,af mer än ^ var
utländsk. Lä en sammanräknad skuld till Lanken, efter
samma myntvärde stor L:co L:dr 26,537,000, bade
under de nästförutgsngne arén, del; genom allemnandet
tili Lanken af ket^deliga kronolnkomster ären
1773—1778, dels genom utrikes län af 1,200,000 L:dr
Holl. cour., dels genom bebällningen af Vexelojierationsfon^en,
Ilvars utrikes skuld ^00,002 Hämd. L.co oell
1.400.000 Lalr kloll. fiour. ak LlatsVerket ökvertogs,
dels oek genom sedermera inlöste Leve, ser, blifvit
inbetalclt omkring Zlerstoden akskreks; men någon
amiel af Laocovinsten beviljade Litine icke dä
LtatsVerket.
Vid slutet gf ar ,8o3, under bvilket ar realisation
ak L:g:;8edlaras tog sin början, uppgick Likets
skuld efter närvarande äl^ntvärde till mer än L:eo
L:dr 46,100,000, bvaraf omkring utländsk. L:z:stiontoirets
uppköp akVexlar till Läntor ocb Lapital-akbetalning
ä utrikes skulden utgjorcle 1804—1807 ärligen
7 ä 800,000 L:dr ocb derutöfver i silkvervärcle,
eller 1,600,000 till 2,100,000 L:dr i närvarande myntvärde;
ocb under samma tid akbetaltes bvarje ar, genom
skatte-bidi gg pä in- ocb utrikes-skulden, I ä
1.100.000 Lalr i silfvervärde ocb derutöfver eller 2,200,000
ä 3,000,000 L dr Lico i närvarande myntvärde, inberäknaclt
bvacl till Lanken ingick ä fonclen för amortering
at L:g:s8edlarne. — Lär godtgörande sk Lanken? kor
-
vetänkanden, k:o 1. 46
drsn 8p. L:dr 1,000,000 för realisationen »f motsvsrancie
belopp Oeclitsedlar erfordrades en körwögenbetsafgift
ak L:dr 2,427,000; allmän Levillning,
uncler arén 1801 — i8i5 (under olika myntvärden) ak
L:dr 4,5oo,ooo, samt Länkens bela Oiscontvinst för
area 1802—1817; någon anordning ä Lanken; öfriga
vinst ägcle ej belter rum vill cletta tillfälle. lVägot utrikes
län upptogs väl icke i ocb kör clemia realisation,
men L:g:sLontoret, som, för att reglera sina utrikes
skulder, upptagit ett Län i Leiprig, insatte bebällningen
deraf, silfver L:clr 900,000 i Lanken emot Lecllar;
likaledes erböll Lanken ären ,8o3 ocb i8c>4 ak
8tatsVerket nära 1,000,000 L:cir i silfver, inllutoe till
större delen för äVismarska Laotskillingeo.
Vill slutet cleremot ak sistliclne är 1828 ägcle
Liket ingen utlänclsk skulcl; ak inrikes skulclen, som
ej är till någon annan än Lanken, skulle, ekler Utskottens
calcul, eoclast L:co L:clr 4,4oo,ooo i sedlar anser
Llaten graverande, ocb ej annorluncia, än att statens
räntebärancle förbindelse för clenna summa utgör
en Länkens grundfond kör sia rörelse.
Lör realisations-företaget korclras icke clenna gängen
någon förwögenbets-gsgikt eller Levillnings-bid, ag.
Lill verkställigbeten deras kan kull tillgäng anvisas ak
Lanken; clels redan Zgancle clisponibla tillgångar, clel»
af inllvtande inkomster ocb mä banda, cl, t oaktadt
någon anoillning kunna Ltatea lemnäs ä Lanken;
vinst.
46 §tats- ock Lanco-Dtskotteas
Den teckning st" Lank- oek Ak^nt-väsendet unden
en lid ak i5o är, soiu körenade Dtskotteo meddelat,
ädagalägger:
>:o ^Ktt det körkällande Lere Åängen inträöät,
att 8taten gjort bulder under korm ak löpande valuten
(/l/^/rttccäen och »5eck/-rr)^ ställde att inläsas med silfver,
men kvilken inlösen, i käljd ak kör tillkället gikna lagar,
icke ägt ruin;
2:0 att olägenketerne ak ett sadant körkällande,
ekuru tidigt in8edde ock medgikne, dock 8ent blifvit
akbjelpte ock det i betraktande ak de 8vära pä ensides
välstånd verkande sörkällanden, 80m vkelkart uppkommit,
om, genom 8tatsskuldens dragande utur det sä80m
äl^nt omlöpande Lapitalet, den äterstäende delen
derak blifvit återfärd till 8itt, under en tidigare period,
ägande värde, ock derigenom uppkört att vara 8ann
mätare ak de Rgendoms- ock Varu-vörden, 80m under
en 8enare period blikvit Ke8tämde;
3:o ^tt alltid, enär det tväng lXäringarne lidit ak
ett 8Zdant körkällande, om8ider gjort återgången till
stadga i äk^ntet nödvändig, kön8ta 8teget till de88 tillvägakringande
varit, alt /or/rkas om det gsngbara älz^n1et8
8ilkvervärde, 80m städse 8a utkallit, att det nedflyttats
krän 8itt nominella värde, till det relativa, 80m
det, i köljd ak andra inverkande körkällanden, erkällit.
4nnu torde kär ock der någon tvekan 6nna8, kuruvida
detta lVäringarnes allvarliga päkallande ak en
körändring 1 nuvarande Itl^ntkörkällsnden, eller sk en
Lkvergäng ikräo o8äkerket till stadga, är verkeligt ock
allmänt.
Retäakanden, ^l:o l. 4?
I anledning kärak anse Utskotten sig korst köra
nämna, att icke alla äro ojäkviga Domare i denna kraga.
lalrika IVledborgareLIssser Lnnas, kör kvilka det
sr likgiltigt, ak kvilken natur det inom deras kretsar
gängkara mintet är, dä mintet i deras kand är en
mätare, som sällan kekökver nyttjas. — Annorlunda är
körkällandet kör dem, kvilkas lVäringar äro ak den keskalkenket,
att penningen är enda mätaren, sä kär bestämmandet
sk de arketskrakter som de bekäkva sätta
i verksamket, som kär beräkningen ak de derigenom
beredda producter.
Det system ak ett till visst belopp bestämdt rörelsekapital,
som man nödgats linna sig uti, dä en
förökning ak detsamma , pä kittills ölligt sätt, skulle kakt
en försämring ak det gangbara mvntet till köljd, äfvensom
en godtycklig förminskning skulle kafva verkat
en mintets förbättring, är ett rent väld, utökvadt
pä värings- eller RLi kokrings-kriketen.
Ock detta bestämmande ak ett sä kalladt rörelsekapital
krän Riksdag till Riksdag, som sk sä manga
ifrigt yrkats, säsom gsranlie mot kläringarnes akt^-  nande, ger i sjelfva verket icke nägon garantie; Raoco8t^relsen
kan ej bringa anordnade kander i omlopp,
till kvilkas emottagande eller upplansnde man icke
anmäler sig. 8ädant var körkällandet med den kond
ak 2,Zoo ooo R:dr som vid sista Riksdag bestämdes att
utgä > Dan pä fastigket, emot kö> bindelse att gälda
dem i silfver. Rndast 400,000 R:dr voro vid slutet ak
sr 1828 uttagne pä densamma ock säkerligen skulle
denna förminskning i det beräknade rörelsekapitalet
HZ § t a t s- ocb Lanco-Otrkotten»
blifvit Kännbar för Xälingarne, om ej, genom directa
ätgärder till silkvervexlingens befordrande ocb 8edelutsläppning
i mvbn deraf, jemnvigten blifvit »agot när
återställd.
Oen erkarenbet bär oell redan Vara vunnen, alt
rörelsekapitalets förökning pä onaturlig väg, eller genom
kl^ntsedel-kabrication, ingalunda bjelper dem,
som formens sig lills sf rörelsekapitalets ringbet.
Oe n^a lUillioner, som pä samma väg sltulle bunns
ulgifvss, om sädant vöre tänkbart, sedan Lanken»
ställning sr allmänt känd, skulle snsrt lets sig väg till
de sillre ur rörelsen dragna lVIillivner, som vänta pä
«l«n clag, bvilken förr eller senare ovilkorligen mäste
inträffa, lia de utan väda kunna frswclragss, oeb bvilka
nu endast llä oeb dä blifva sonliga, när bäftiga
eours-kastningar öpna utsigten till vinning.
Oet 6nns cloek ett inkast af bögre vigt att gora i
vnleclning af ofvan angifne resultster ak Länkens bistoris,
det nemligen: att en Lank, stäende uncler ledningen
ak en auctoritet, som anser sig berättigad att
sjelf oeb ensam stikta lagar för sia förvaltning, aldrig
ksn erbjuda lika garantie med en Lank, som innebskves
oeb förvaltas ak enskilde klan, bundne ak lagar,
som utgätt frän en opartisk lagstiftande magt. Oett»
inkast kan icke vederläggas. Vigteo deraf skulle endast
till någon del försvagas genom tillerkännande ät
Verkställande lVlagten af samma rätt i afseende pä
Lagstiftningen kör Lanken, som denna äfagt, enligt
vär O» undiagssmda, utöfvar inom alla öfriga Lagstikt
nin
-
> betänkande», X:o i.
ningens greusr; oeb dä nu, tor tredje gängen, enabanda
för enskildt ocb allmänt välstånd menliga körbällande
inträffat, s^nes den lankan sjelfmant framställa
sig, att L. 8t:r borde uppköra med en administrativ
befattning, sä föga instämmande med deras
Lagstiklarekall. — ltlen Lanken är under närvarande
förbällande medel, icke ändamäl, ocb ät en kommande
tid mäste ökverlemnas, att, i afseende pä Laukocb
Lredit-väsendels delinitiva reglerande, göra erkarenbelens
d^rt köpta läror i sin belbet gällande.
blukvridloiemälet för den nu ak omständigbeterne
päkallade reglaring är krägg» om bestämmandet »f
sedelm^ntets silfvervärde, samt om de Åtgärder till följd
deraf kunna erfordras. Ocb dä bärvid i betragtaods
tages. buru Likets bäringar ocb bukvudsskligen dordbruket
sedan ären 1776 ocb 180Z gjort framsteg, som
för Likets vigtigaste bebok grundlagt ett större oberoende
ak utländningen, än landet dä ägde; buru ett
körbättradt sambällsskiok bereder L. §tir ett ak Lörfädren
saknadt tillfälle, att med Xonungswagtens biträde
gikva uti lagen något sk^dd mot den sammanblandning
ak Ltstens skuld med Likets mzmt, som
vällat kramkarna rubbningar i myntväsendet, ocb pä
Lagens belgd grunda en allmän Lredit, som i bebofvets
stund gör en sädan sammanblandning öfverflödig, kafva
Utskotten, med tillämpning ak erkarenbslens läror
till närvarande kö, kältande, ansett krd/macren vara rnns
att vidtaga denna nr//rkäettämnrng^ e//er att ät det
gängLara sede/m^-nket gr/v<r ekt /att «/rrervärde.
^ Vam/. //d. H
äo 8tat»- o c!» Lanco-Dtikottenr
Viö pröfning äter sk Lestämningsgrunöen mäste i k>etraktaneletagas
alt om Lankoseeleln skulle äterköras tili elet
»ilkvervärele, livarpä elen I veler, sils ele gälelenärer, kvilia
unöer senare gren, eiler uneler cien tiri, elä Lancoseeleln
körliällit sig tili eles» ursprungliga »ilkvervärele
i wecieltgi, säsam Z tili 8, nägra körkinöelser ingätt,
skulle fä vielkännas i eleana proportion Lkaele skulcler,
oelr Lorgernärerne, i samma käi Iiällanele, pä ele kärra»
dekostnacl vinns, utan stt liva, ken kärlusterne, 5 ena
sielan, kunele anse» säsam sjelAorvällaeje eller vinsterna,
a elen anelra, säsom kuljiler ak någon loLig körkokringsomsorg;
li varemot, i liänelelse Laneoseelelns silkvervärcle
skulle treslämmas till Lvacl elen smäningnm
rstt 8,g, nu gällancie korclringar oell skuleler, i allmänhet,
ocl» meci enöast kä unelsotag, skulle Iemna8 till
elers» värcle oköränöracle.
Orsakerne till ele tor en elei meellrorgare menliga,
för ancire förmånlige käljeler, 8om skulle uppsta ak
Laneoseelelns Zterköranele tili eles» namnvärde, ligga
uti kärr inträlkacie allmänna körliällanöen, kvilkas verkningar
mäste anse8 säsom en nationalol^cka.
Da nu Likets väl korclrar, att, genom skerfo, anelet
ak orclning och 8tallga i m^ntväsenelet, Lamma kortgängkn
sk ciegsa verkningar, kunna ej ele hittills kör
enskilele, sk eleana orelnings saknaö inträlkaele köljcler
afhjelpa; eiler goötgöras, utan enelast säkerhet kär
krsmtielen elem gikva8.
Dkter ele närvaranlle körhällsnelei ne mäste säluvel»
ikrägavarancle reglering uppgöra», u,tan gs»een6« pä
-i
Letänkanelen, ^s.o i. Z e
Lanken» kö,maga, att, inom längre eller kortare tiri,
»ina körhinelelser uppkalla.
Dnelersäker man ater hvaö »om kan anse» kör elei
verkliga kö, hällanelet i närvaranejs stunel, förekommer,
sä väl, alt, enligt hikogaelt, ak 8tockliolms Växel?loteringsLonloir
elen >6 sistl. Itlaji utkärelaelt, devi»*), meeleleoursen
a Liclr klamh. Lanco, hällanele något ofver
»eclel»killingar minclre än svenska 8ilkver-L:elrn, ulräknacl
ekler eletla myntslag» olika växelcours pä klukvuclstaciens
Lär» unöer arén 1819 till och meri 1828,
hekunnits vara 127 »k. 1 r. uti svenska Laneosecllar;
»om ock, att L. 8t:r reelan viii 182Z ärs Liksrlag stselgat
i jemnarl summa, eleona gruncl, eller 128 »k. kör
invexlingen ak 8iIkverLiksijaIrar, mell alternativ framställning
jemväl ak elävaranele 8tats- och Laoco-Dtskotten,
liuriiviöa öetta värcle äkven vill en kramileles
skeenile utvexling ak reelt m^nt mätte fastställa».
Alee! eleana leclning kör omelämet, oell 8ä härsk eleo
slutsats meel säkerhet kan elragas, att massan ak penninge-akhanellingar
hlikvit, viel öeras ingäeocle, ekler
*) Ilpxa begäran intagas bärweel, att ltleelelOoursen »
L:är ltainb. Leo, uträknaä ekter äctka in^ntslags olika
VexetLours nä 8tockbolms Lurs unäer l8lg till oclr
naeit 1828 befunnits vara Ltlbunäraäe 'kjugusju sk. kitt
runstycke uti svenska Lancoseillsr. 8tockbolrn ak VexelIloteriogsLootoiret
elen 16 Naji 1829.
O. ki. Lerxiur
Ofver Vexclkiiontrolleur.
§2 8tat«- oeb Laneo-Uts kottens
detta Lancosedclns värde beräknade; fä Utskotten bsr
medelst
tillstöka Ii. 81:1°:
att nu bestämma Lancosedelns silfvervärde till aI
L:dr eller 128 sk. i sedlar tor l R:dr i silfver, etter
1664 ärs m^ntkot; Oell lära k. 8t:r, i bändelse ak,
till denna tillstyrkan lemnadt bifall, ä beslutet bärom
i underdibet begära X. Nits lVäd. ssnetion, tor
att ät samma beslut gifva <len kraft, som en af Konung
oeb X. 8t:r gemensamt, i enligbet med 87 §
Leg.Uormen, stadgad Lag bör äga.
De öfrige förslagen i detta ämne, bvilka bitskotten
nu ga att X. 8l:rs pröfning underställa, batva Utskotten
ansett sig böra afbanclla uti ätskiljda Letänksnden,
i den sröning, tragorne oeb X. 8t:rs blifvande
beslut inverka, det ena pä det andra, mecl iakttsgancle
af bvilken 01 ilning Utskotten framställt:
i Letänkandet X:o 2: provisoriska atgäröer, som Utskotten
funnit nödige för silfverutvexling ens vidtagande;
i Lelänkandet lV.'o 3: Länkens förbällanclen till
8tsten, jemte bufvudgrunden för dess lånerörelse.
i Letänkandet X.o /j: nödvändigbeten af ej minclre
Ltskillige g, undlagsköi ändringar, än oek af en förbättrad
lagstiftning, för Lanken;
i Letänkandet X:o Z: Uärrlag till blifvande mz^ntrorterne.
Xf de till Utskotten remitterade, med ämnet gemenskap
egande, frågor återstå sedemera tvänne, angäevde
dels de sä kallade till transitorisk-juridiska åtgärder,
»om kunna blifva nödige, i följd sk den köreslagne
Letäokanden, X:o i. 83
reslisstion, dels ock förslag till bag för Likets skuldväsends.
Nen som bebokvet att bandläggs dessa frågor öfver
bvilka Utskotten böra i förening med L. 8l:rs
LsgUtskott sig ^ttra, beror af de beslut som L. 8t:r
komma att fatta i den egentliga mvntbestäiuningsf, ägan
oeb i afseende pä tiden för silfverutvexlingens
begynnande, bafva Utskotten ansett sig först böra införvänta
L. 8t:r» beslut i omfärmäldte delar. lVägra
Ledamöters reservationer medfölja. Den 2 lunii 182g.
Leseruat/oner.-  Öfverste chiarre U. ^/. Vid mitt körsla inträde
uti sammansatte 8tats- oeb Laneo-Utskotten, dea g:de
Naji, voro redan bukvudgrunderne discuterade oeb akgjorde
för den blifvande N^ntbestäinningen, bvarom Utskotten
au gä att till L. 8tänder aflemna deras förslag,
oeb jag bar således saknat tillfälle att öfvervara
ds m^eket upplysande ökverläggningar, som, i Utskotten,
föregått besluten i detta sä vigtiga ämne. ^ill
äfvent^rs kunde jag nu skbälla mig ifrän allt yttrande
öfver ämnet, under »flödande af den äterremiss fran
8tä»den, af nu till dem afgående utlåtande, oeb bvilken
för wig föreställer sig säsom mera än trolig; men
jag anser det vara, ieke mindre en plikt emot säväl miva
commitenter, som wig sjelf, än äfven en gärd ak
aktning för medlemmsrne af Utskotten, alt första
gängen som ämnet till 8tändens pröfning kramlägges,
deröfver öppet utsäga min wening.
Urägan om nödvändigbeten aken mvntbestämning,
»Iler rom den äfven kallas: realisation, äfvensom sättet
Ach 8 tat k- set, Lanco-Otskotteus
stt verkställa densamma, är sä neckel discuterad —
skälen för ocb mot, sä mycket i delail asliandlade,
stt jag vid detta tillfälle inskränker mig till yttrande
«f min åsigt! det bela af frägan.
lag medgifver fullkomlige» nödvändigbeten asen
bl^ntliestsmning (l,vilken i mitt omdöme ja» sllcleles
icke förblandar mell begreppet om en realisation) men
b^gd pä billiga vilkor i anseenrle till Lou,sbeiåkningen,
ocb ej ensamt till de gälclbunllnas fördel; jag
medgifver, stt, genom den sk >82) ars 8tä»6er beslutne
Länkens publicitet, ett betydligt steg Sr gjordt till
beredande af allmänt förtroende till Länkens förbandlingsr
i framtiden; jag medgifver, att möjligbeten stt
utbita det nuvarande pappersw^ntet mot reelt m^nt,
bufvuclsskligen bvilar pä tillstänllet af Lanken; reela
fonlj för växlingens bedrifvande; jag tror <let vara
möjligt att vicl inträlfanlle proportion af Lanken; reela
fond i färbällanlle till 8edelstocken, såsom ö till
8, kunna börja siltverulvexling; ocb jag är färvissacl
om, att X. bl:ts erbällande nädige fauction till nu
föreslagne It. 8l:rs beslut, i afseende pä m)ntbestämning
ocb 8ilfverutvexling, tlerät skall gifva ali erforderlig
garantie intill oästk. 8tänders sammanträde, meu
icke längie.
Uti 72 är uttryckligen sagt: "att Lanken för"blifver
bäclanefter, som den bittills varit, uncler k.
"8t:rs egen garanti ocb värö, sä att rlen ostörcl mä
"förvaltas af cle fullmäktige bvsrje stanli dertill för"ordna,
, ester lie Ordningar, 8tallgar ocb Leglemen^te»
, bvilks recian gjorde äro, e//er göras
LetsaksLöen, X:o I.
fa förändring uti detta Isgbud, till beredande
för framtiden af säkerbet mot omvexlande bebandling
af Lank ocb äl^nt, kan visserligen vid denna
Liksdsg föreslås ocb pröfva;, men i lagenlig ordning
icke förr än vid den nästkommande beslutas.
Likets nästa gäng sammanträdande 8tänder, äga sälades
full laglig fiibet ocb rättigbet, stt uppbälva eller
förändra allt, eller delar af bvad som nu församlade
Ltsnder afgjordt ock beslutit i afseende pä älvntregleiing
ocb Lanken; förvaltning. Oe nu, af L. 8t:r,
i förenämnde afseende, vidtagande mesurer, kunnasäledes
icke erbälla någon lagligen bindande kraft längre,
än till nästkommande 8länders sammankomst,
framtiden stär vid tidepuncten afnästk. 8tänders sammanträde
lika oviss, som o,n ingen m)'ntbestämning
vid innevarande Liksdag blir besluten; men bvilka
oredor, för att ej säga olyckor, som kunna uppstä af
en vid innevarande Liksdag kcsluten, ocb före nästa
8tänders sammankomst verkstäld m)ntbcstämning, ocb
därmed älföljande 8ilfverutvexling, som af dessa dä
uppbäkves, ligger för bvar ocb ens fattning, bvilkeu
vill göra sig den mödan stt nägvt litet tänka sig in i
ämnet, sä öppet, att jag anser aldeles öfverflödigt att
uti detaillerna däraf nu inga.
^f dessa skäl, medgifver min öfvertygelse mig ej,
»It tillstyrka någon m^ntbestämning, eller 8ilfverutvexling
frän Lanken, annorlunda än i sammanbang
med en lagenlig förändring af 72 §. Legeringsformen,
ocb detta pä ett sätt, att för framtiden förekomma
återfall ut! samma oredor i muntsö, bällandeo, bvari
-
56 8tats- ocb Lanco-vtskottens
frän msn önskar att nu recia sig; men som cletla ej
kan verkställas körr, än vick nästk. 8tänclers sammsnträöe,
tillstyrker jag, stt enaliancla mesurer, som ak
rörZ äis körsamlacle 8tänller beslätos ocb viiltogos,
till körstärkancle sk Lsnkens reela koncl, inäga intill
nästk. 8tänclers sammankomst ännu viöare koitsättas,
bvarigenom >lä körsamlacle 8täncler blifva i tillsälle,
stt i ett ssmmanbsng pröfva, besluts oell verkställa
mecl bestäncl kör kramtillen, i ett ämne sk sä mueller»
vigt, som civt ikragavarancle, kör sä val närvsranöe som
kommancle till.
Ökv. vieutensnt v. Ae^ne.- Vilk 8tsts- ocb Lancovtskottens
körsts sammanträile kör m^ntregleringen,
Iiamstälcle jag 3:ne krägor:
ito Xr en mvntbestämning nöllväocligars nu än
28237
2:0 ,4r en sällan mvntbeslämnmg möjligare nu
La «lä?
3:o Xr en garanti kör cles» bestäncl en längre till
säkrare slt tillvägabringa nu än clä?
lag vsr nästan käröig gensst stt besvara sils clessa
krägor meck nej, scb bsr mecl bvarje cliscusion inom
Utskotten ökvert^gats, att cletta nej är öst rättaste
svar pä bvar ocb en sk clesse krägor.
ito imellan baöe kosterlanclets välstänci tilltagit
jemte <let enskilclla körtroenclet man oell nian emellan,
»uller lie sist körllutna 5 ären; ocb Lanken beslänöigt
lörtgätt att viötaga säöana ätgäröer, som göra möjligt
stt berecia mell cless egna tillgängar, mä bänila
viä nästa Xiksclag, en Xeslisatioo mell ett 8ilkverw)Mt
Leta nk an 6 eu, X:o 1. 5?
emot 8e<leln genast, ocb lclie mell ett pennörag, som
snt^öer: clenna 8eclel slisll föreställa sä ocb sa mänga
sli il lingar.
2:0 vmeclan en mvntbestämning mecl silkverpie»en
i utbyte mot secllen nu icke lcan ästglllcoinmas annorluncla
än genom skulösättning bos utlänningen eller
uppskof mecl realisation sä nära nästa sammankomst,
att man szmes iclce börs gä clesse blikvancle
stäncler i körväg mecl ett beslut, som kanske blott nägra
mänaöer eller veckor kore öeras sammsnträcle kunöe
ga i verkställigbet.
3:o Umeclan garantier lilcs litet nu kunna tillvägabringas,
som 1823, kör bestänöet inkör nästs 8tänZer,
ak en bestämning meö penna, som ej annat än genom
tillllonstlalle melle! ocb utlänclsk skulclsättniag kuncle
bringas till en sort sk realisation.
I käljcl ak clessa enkla slutsatser, anser jag kragan
om mvntbestämning böra uppskjutas till nästa Riksdag
ocb ile körbeieciancle ätgärcler, bvilka, körXeslisation
pa samma gang snm m^ntbestämningen, ak i8a3
ärs 8ttr köreskrekvos Lanco-8t^i elsen att vicltaga — fortsätts;,
jemte lie som nuvarsnile8t:r i samma änclamäl kunna
besluta: ika jag lioppas att nästa II. 8i:r toröe vicl sitt
sammanträlle linna sig i en belägenbet sa skillt ikrän
clen nsrvaranlle att kunna genast mecl Länkens egna
»nöer bancl bakvanöe meckel göra, icke bestämning
weck penna, utan mecl 8ilkverpiesen, minclre eller större,
mot Lanco8e<llsr.
Lrukspatron Laugeuäerg. vä X. ltlrts Xäö. proposition
till X. 8t:r om äl^ntvärösts upprättbällanöe nu
§8 8tats- oell Lanco-Vtskotten»
till akgörsorie förekommer, torLe Let tillätas mig att
i Leila ämne ^ltra mins äsigter, samt pä bvaL sätt
jag anser m^ntvärLets upprättballaLe bäst bibeballas.
Hvarken realisation elle,' N^ntbestämning troi- jag
för närvaranLe vara af bebofvet pakallanLe. Vi hafva
seLan sista LiksLag sett burn Länkens metalliska
tonL ökats »eli kurn Lerigenom en framtiLa möjlighet
blifvit bereLL för Lensamina stt, om samma principer
bäLanefter följas, slutligen kunos inlöss sins
8eLIar. lill vinnanLs af Letta änLamal, vöre väl om
Lanken viö Lenna LiksLag åtminstone kunLe försäkras
mot tillgrepp s5 k. 8t:r i bebofvets stunLer oell tillgängarne
orubbaLe hällas för LreLitorernes eller 8eLelbafvarens
räkning, hvarigenom reclsn mycket vore uträttaLt.
lag meLgifver stt om Länkens bela vinst afssttes
till liess consoliLeranLe, skulle AI)lntet mäbänLa
för hastigt förbättras, men om blott billsten af vinsten
komme Lanken tillgoLo ocb lien anLra hälften tillföll
8taten, för stt använLas till unLersläL för allmänt nyttiga
Lillis mai, sä ti or jag m^ntfärbätti ing sä småningom
fortgå, att hvarken cleo skulLsatte eller 6apiIslisle»
lierås får bel^LIig känning. Kär Lanken pä
sälisnt sätt Illifver consolilierali ocb man, genom n^s
ocb sölbättraiie fullförfattningar ssmt inskiänkning i
tillåtelsen stt införskrifva säLane varor, som kuno»
bär i Liket tillverkas, vunnit lien erfarenhet, att Likets
export, uncler loppet af bem är, eller intill nästs
Lagtima LiksLag, öfverstigit importen, torris msbänL,
blifvancle k. 8t:r komma i tillfälle stt bättre berömma
nattan af en realisation, bvilken, ilä eller framLe
-
L e t Z n k a o L e n, K:o r. 8g
les, utan upplaganlie af utländska län kanske kuncle
verkställas, åtminstone anser jag ett sa stort företag,
som alt utvexla 8il>ver ur Lanken, bättre än nu
skola låekås vili en tili lia man vunnit fullkomlig vissbet
lieron,, att Likets bebos af titlänLska varor ej öfverstiger
8veriges export, LerunLer ali sragtvinst inbegripen.
ölin öfvertygelse är säleLes, att meli realisation
oell öl^ntbestämning mä anstä till liess Länkens
8ilfverfonli vunnit större styrka; t^ för mitt begrepp
faller liet sig ganska klart att, om Lanken ärligen genom
öess vinst sörstärkes meL 2 ä 280000 L:Lr, bvarföre
inköpes 8ilfver oeb ieke blir sk^ILig till utbetalningar
utan ersättning, skall lien mycket bättre realisera
sig sjelf, än genom säliane paliatif, som altför
bastigt ocb icke i bebörig tili af uärvarancie L. 8t:r
tilläfventyrs kunna viLtagas.
OrvssbanLIaren : Ifvar ocb en som nå
got
äfverlänkt vara närvarancle m^ntförbällanLen ocli
varit äskäLare af värt 8eLelm^nts lluctuation ciesse
sellnaie ä>en, mäste, sä vilia ej enskilta Interesse» bestämma
bans ätgärcier, anse lien m^nlbestäwmning
som innefattas i en Lealisation, såsom Let mäl hvilket
skulle sätta en gräns för Lenna orelia, ocb till hvilket
sälunLa alla rättsinniga äsigter böra sammsnträLa. l
lietta afzeenlie s^nas meningarne ej LelaLe. Deremot
stskiljss Le i frägan om tillen ocb sättet att säkert
binna lietta mai; ocb <iä jag meL min röst ej kunnat
biträLa clet beslut 8tatz- ocb Lanco-IIlskollen fattat,
alt nemligen, Lanco-8etielns 8ilfvervä>lie nu skulle bestämmas
till 2^ L:Lr eller 128 i Lecllar för r L:Lr j
6o §tats- ocb Lanco-Dtskotteus
8ilfvsr ester 1.664 myntfot, reserverar jag mig emot
rletta beslut as följande orsaker:
1:0 Lme6an, ester ilen 8tatus som nu Lanes uppgjorrl
öfver Länkens tillgängar ocb skulcler, en särlan
antagen Lealisations-grunci skulls bererla Lanken ett
elkectist öfverskott as circa 3,800,000 L:rlr Lsnco, ocb
rletta oanseöt en clel af Länkens iner eller minrlre 0-  säkre forrlringar, till en 8umma as omkring i5 millioner
samma lVlvnt, ej äro upptagne till något värcie.
2:0 LmeLsn ett särlant ösverskott borrle rättvisligen
inga i beräkning vill bestämmarxlet as värclet ewellan
Länkens 8e<llar ocb rless metalliska Valuta,
samt tillgorlokomma Länkens Xreciitorer eller innebafvarne
af Less 8erllar, bvilka förut mäst erfara burn
bvai je L:6r af rleras sorciran pä Lanken, uncier rle seclnare
2Z arén förminskats esterbanrl till 18 sk. genom cle
stora summor, som, pä rleras bekostnad ocb utan ersättning,
utgätt till 8taten, allmänna företag ocb inrättningar,
samt åtminstone köra komma i Ztnjutanrlo
af clen enkla rättvisan, att antingen fa emottaga clen
gälclbunLna Lanken i öst tillstänci clen keLnner sig,
eller ock, clä lir^virlen ej forceras, fä tillgorlonjuta
bvar! Len unrler tillen kan förvärfva.
3:o limeclan kestämmanrlet pä förbanrl af ett 8erlelm^nts
värrle, men mell uppskjuten 8ilfverutvsxling
allticl mäste vara ett orri utan pälöljcl, ett bot utan
gerning, ocb utan verkan pä mintet.
4--o Dmeclan, rlä jag, lika merl Vinance-LereLningen,
ej anser Lanken ännu vara i lien ställning, att
mer! »äksrbet kunna företaga en särlan Leslisation,
L e t ä n k a n rl e n, iV.o i. 6i
rom, i framtiden ocli unrler möjligen föränLraöe lorbällanclen,
kan ega bestäncl, frägan om lkl^ntbestsmning
bör, efter min tanka, af närvaranrle 8tsncler
äfven uppskjutas till nästa Liksclag, clä kommancle
8täncler äga säkrare pröfningslormäga, ocb böra äga
öppen Deras prölningsiätt, att, efter clä varancle omsläncligbeter,
lvrorclna vn> en särlan tirlpunkt ännu mä
vara för banclen.
ö:o limerlan, när L. 8t:r förra Liksclageo beslöto
att tili bekoi rli ancie ak cleo önskväicla tirlpunkt, clä
en realisation kunrle mecl trvggbet företagas, en viss
anslagen clel af Länkens vinst, äfven som en afbetalning
ak 8latens 8kulrl för k, igskostoaclen 1809, mätte
snvänclas till 8ilkveruppköp, att förstärka Länkens metalliska
fonrl, kan emecllerticl, ocb sä länge ej Lenna
tidpunkt inträffat, efter mitt beclömmanrle ingen lämpligare
ätgärcl nu virltagas, än rlenna, som till en början
perlan visat sina bälsosamma verkningar, att långsamt,
men säkert ocb utan alla välrlsamma rubbningar,
bekorrlra bärle staöga ocb värrle i värt m^otväsenrle.
Lommerce-LZclet t7rcurrl/s.' ilag reserverar mig emot
bärle m^ntbestämning eller realisation för riet närvaranrle,
pä sätt inom Utskotten blifvit akbanrllat,
50m jag anser bvarken möjlig, nyttig eller närlvänciig,
ocb ^rkar att förbererlelserne, till en iramrleles blikvanrle,
mä intill nästa lagtima Liksmöle fortgä ester
samma principer, som emellan 1828 ocb 1828 ars
Likrclagar egt rum.
62 8 t a ts - ock Lanco-IItskotten»
Amiral V. lag förenar mig uti det ak
H:r bommerce-Lädet akgikne yttrande.
LiksdagsLullm. /'etter /'eärsson krän Östra Härad
ock /önköpings bän: Om m^ntbestämning eller realisation
får jag, såsom bedamot i sammansatta 8talz- ock
Lancolltskotten, för min clel )>tra följande: Ock kan
jag icke liela eller instämma r Utskottens Leslut.
dag anser visserligen att det voie en önskelig sak
om Länkens ställning ock förmåga, nu tillät att den
kumle meö silfver inlösa sina secllar, ock derigenom
kalla dem vicl ett jemnt ock stacligt värde, sa väl för
utrikes kandeln, som för inre rörelsen; men, om ssdant
icke ännu kan läta sig göra, är val ej att undra
pä, när man kelinner kuru stora färsträckningar Lanken
ifrån sr l8og mäst göra, till 8tatsVerket, L:g:sOontoiret,
älagarinslnrättningar, Oiscont-ulredningar,
Osnsl-anläggningsr ock 8lrömrensningsr; alt i n^a
sedlar, till manga millioner, kvarkors Lanken aldrig
fatt en enda 8ilfverLiksclaler i ersättning, ock nu pä
2 ärs tiö kvarken Länte- eller Oapital-akbetalning; att
skrika om Länkens Lankrutts-tillständ ock oförmåga
att fullgöra sina förbindelser, köiesaller mig nog besynnerligt;
ock borde val sädant tal aldraminst börås
bland L. 8t:r, kvilka såsom 8venska folkets ombud,
sjelfva förordnat om desse millioners ulgikvande, men
icke I^cks vara benägne att deraf återbetala mera ä»
det aldra oundgängeligaste. Oet är desse stora summors
förskjutande af Lanken, som förorsakat penningarnes
försämring, k varpa bandets innevanare visst
mycket lidit; men om samma summor skolat utpräs
-
Letän kavden, !V:o ». 61
sas pä en gäng ur vära egna Lckor, eller länäs upp,
bit- eller Inrikes, mot dr^ga räntor, manne vi dä bads
lidit mindre? lag tror det icke, ock jag tror icke
eller att om vi skulle gripa oss an, ock Återbetala
allt delta till Lanken, eller läna penningar mot ränta
till silkvers anskaffande, sa alt kanken desto förr skulls
kunna realisera, — jag tror icke säger jag, alt någon
ting vore i det kela derpä vunnit.
Bättre anser jag att ännu i manga ar kafva tålamod,
komma ikäg kuru man i nödens stund varit
glad att genom ett ondt afböja ock förekomma ett
annu större, samt läts oredorna småningom utan kastiga
brvtningar ock i naturlig ordning afkjelpas.
Lanken kar pä sina manga utläningar bet^deliga
räntevinster: läta vi blott Lanken bekälla oek använda
dem till egen förkofran genom silkverinköp, sä kommer
Lanken att försättas, i ock med detsamma, inom
nägra är, i den ställning, att ater kunna börja inlösen
ak sina sedlar, ekler sädant värde, att kvarken
den gäldbundne bekökver gä under, elle, den körmögne,
genom nxa obilliga akdiag, mista kvad kan ekler
mintets försämring kar ^var ock ärligt förvärkvat.
I det kredstillstand kvarak bandet, genom var lVädiga
Lonungs outtröttelig» omsorger, nu i sä mänga
är kätt kugna sig, anser jag för en pligt, att pä sädant
sätt söka bereda ordning i värt myntväsende,
ock samla styrka för kommande tiders ovissa beliof;
men deremot, mindre välbetänkt om vi skulle genom
skuldsättning kör oss sjelfva oek efterkommande, i 8tatens
namn, söka i kast frambringa ett tillständ, kvar»
6-j §tats- ocl> Laneo-Vtskotten,
föröelar s^nas mig ganska tvisvelaktiga; öä raken ej i
naturlig oröning, utan genom konztlaöe meöel skulle
kerenäs; men bvars olägeabeter jag åtminstone tili
en öel tocker mig temmeligen klart kunna inse; konstiga
beräkningar öfver utrikes banöelsställningar oell
Loursfärbällanöet lemnäs ät snöra, rom bättre färsta
säöane saker; öet är änöä i min öfvertygelse att om
Lanken skulle göra en m^ntbestämning eller realisation
af 128 sk., eller sä att man allt framgent Ilnge
ge 2 L:ör 32 sk. i seölar för en 8ilfverö.iksöaler,
skulle säöant ske blott för öe gälöbunönas lioöring
ocb för Loursens skulö, fastän Lanken egenteligen , oeb
efter sitt verkeliga tlllstäncl, kunöe lemna sin 8ilfverLiksöaler
för bättre pris; öätocker jag öet vara klart,
för clet forsta: att alla olikbster i Laursen skulle fä
lof jämnas genom utväxling af silfver fran Lanken;
ocb bvem vet buru lange sillverväröet blef för öetta
bebof tillräckligt? T^ om Laursen stiger, star väl
slörig särlant ! Länkens förmåga att bjelpa, sa framt
icke buskällningen inom lanöet blir öerefler ställö,
att vi arbeta ocb busbälla inom oss sjelfva; att vi forbjuöa
allt utlänöskt öfverlloöskram, eller ock beskatta
alla öem som balva raö att bruka öet; att vi i
mäjeligaste molin förminska alla ounögängeliga n^a
zrrkaöe anslag ocb utgifter, ocb öerefter rälta Levillninzen,
att Debet oeb Lreöit gär ibop, utan att taga
för mycket af Länkens vinst. Lör öet snöra: alt Lapitalisten,
när ban tocker sig förlora mer än bao borrie,
men ej lick söka sin ersättning bos Lanken, i öet
stället
betänkanöen^ lV:o t. 6?
stället Uppsäger sina capitaler eller loiöringär till in^
köp af egen vinst, bvarigenom ösn gälöbunöne Uti mia
tanka allöeles skulle blifva ruineraö genom utmätnings-anctioner
för sina skulöers gfbäröanöe;
Lör öet tieöjei att Danötmannens spannemäl ocb
boskap, visst icke betalas bögre i öet neösatla mintet,
än om scölatne lörblefvo säöana öe kunna vara
efter bankens tilistänö ocb förmåga, Utan lick lanötMannen
nog snöa nöjas meö betalning, som bestämmer
sig i molin af tillgäng ocb bebof;
Lör öet fjeröe: rktt Ltaösboen öeremot, af bvilken
Danötmsnnen mäste köpa sina förnööenbetsvaror^
ban icke kan sjelf frambringa, troligen skulle begagna
tillfället ocb meö äberopanöe af penningarnes försämring
skulle bli allt mera ör^gare;
Lör öet femte: lktt utlagorne till Staten kanske
snart nog af ö^lik orsak blefvo ytterligare förbäjöe;
Lör öet sjette: att Tjenstefolk ocli Legöbjon, lorMoöeligen
unöer samma forevänning, skulle bli allt
mera ör^gare^
Lör öet 8junöe: ^it Läntorne pä öe meöel som
mäst länäs upp, för att fä m^ntbestämning eller realisation
bastigare värkställö, än ösn i bn naturlig sröning
boröt, ocb kunnat ske, skulle alltför Meckel komma
att suga oss ock vära eftbrkoMmanöe; t)- ju meia
man invraslar sig i skulö, öesto Svärare blir öet att
reöa sig öerifrän, ocb i betraktanöe äf Statens mäntzabanöä
bebof^ visst icke beller unögä alt 8kulöeina
unöer tiöen bet^öeligeu förökes
-
66 8 t a t s- o o k Baneo-Dtskottens
^f dessa enkelt utvecklade skäl, anser jag pä egen
oek kemmavarandes vägnar, mig icke kunna bifalla
kvruken m^nlbestänining eller realisation, utan
önskar ritt de i Banken redan gjörke, ock kloks förberedelser
därtill, inätte ännu i nägra sr i naturlig
ordning ock utsn nägra ksstiga brytningar fä fortfgrs,
anliällande ödmjukast stt cletts milt anförande lär
ätkölja Utskottens betänkande till It. II. 8t:r.
D:r //e/srng/u^ /). IVIed II. Utskottens pluralitet,
ock jsg vägar tro meci samtliga II. 8t:r, inser jsg liks
visst det olyckligs i värt närvarande obestämda
Al^ntvärde, som jsg tror, stt kvsr ock en liks med
mig erkällit, ock nu erkaller, tillförliteliga uppl^sningsr
om kels mssssn ss cle orssker, som dertill varit
verksnde, lör stt derefter kunns stsdgs sitt omdöme,
luiru slit detts onds sksll akkjelpss, ss stt
derigenom i det förras ställe icke något snnst ondt
uppkommer, k vars verkan ej Kan förutses.
I>Iitt begrepp om resultatet al Bankens Historia
är, att, om de circa >5,ovo,ooo B:dr, som äro sa godt
som förlorade af Bankens fordringar kos 8taten, samt
de summor, som förut blifvit afskrifna, ej genom
Lankosedlar åstadkommits, ss kade samma belopp,
antingen genom kevillning redan varit uttaget, eller
utgjorde det nu en räntekärande skuld, pä sadan liand,
att afskrifning ej kunde komma i fräga, ock Ilvars åtminstone
ränt», skulle utgöras genom Bevillning, samt
att samma förkällande äger rum med de återstående,
som ketslningrgilde föreslsgne ij,^oo,ooo B.dr.
Betänkanden, ?l:o i. 67
lktt särskilta näringar, enskildte personer, corporatiouer
ock företag, Blifvit gynnade med läga räntor,
pä Bankens bekostnad, som derigenom förlorat
eapitaler, ock erksllit mindre ränteviost, till förkättrande
af sin ställning, kvilken förlust sluteligeu drabkar
dem som inneksfva 8kuldsedlarne men ej åtnjutit
fördelarne.
^Klt således Bankens lånerörelse, ämnad att consolidera
Bankens förmåga att, med upprättkallande ak
egen credit, äfven kunna bidraga till statens gagn, i
det liela , nu visar sig, som rätta orsaken till Lanken»
obestånd, genom det sätt kvarpä 8>:ne begagnat den;
men stt det allmänna ock mängs enskilde, deraf dragit
mycken vinst.
^Ktt den rubbning ock menliga verkan, som Bancosedelns
förbättring i förra tider medfört, egentligen
uppkommit genom sättet för verkslälligketen med indragning
af lånerörelsen, ock med detsamma landet»
enda rörelse-capita!, Banco.
^Ktt en viss begränsad m^ntbestämning redan derigenom
existerat, medelst den verkan, till förekommande
as en vacklande cours, det innebär.
^Ktt slutligen kem är s^nas utgöra för korrt tid,
för att med säkerket beräkna verkningarne ak denna
operation.
Den slutliga följden ak fordna åtgärder kar emellertid
varit, stt Bankens skulld beständigt blifvit
okad eller bibekällen, genom dess utlåning eller bidrag,
emedan Banken ej baft annat äa egna reverser
att utlåna eller borrtsksnka, ock det kela framställer
68 Ltats- oeb Lanco-Ll ti kotten»
»aledes ännu ett törbällande sk oordning ocb missbruk,
som säkerligeu sils sä wreket mera önska stt kunos
albjelpa, som det nu sr lön livar ocb en väl kändt.
Lör att nu en gäng kör alls Aöra slut pä oredan,
men äfven af fruktan för olyckliga följder ak en befarad
Alvnlförbältring, oell den närvarande eoursen»
kall, bar II. Utskottens pluralitet föreslagit:
^Ktt Lancosedelns silfvervärde nu skall bestämmas,
vell ar 18Z2 realiseras, ekler 128 sk. secllar kör k
L:dr i silfver efter 1664 ars m^ntkot;
kktt Lauction kör sadan iiguid skall sökas kos X,
Al:t ekler 87 §. X. X.;
^tt kanken» silkverkond Irör kunna anses tillräcklig,
dä dea, valveracl ekler 128 sk. med ^öelar motsvarar
sedelstocken, som skall anses vara blott 2A millioner;
^tt
det bristande Lilfret i,100,000 k:dr skall uppköpas
till bögst 1Z0 sk. eller af Lanco-Lt^relsen upplans»;
^lt
kanken skall skiljas ifrån Listen, oell Krundlags
förändring beredas, Länkens ak Lländerne beslutade
Alorstorium uppbära, ocb Lanken försättas under
allmänna Lagen, som alla andra gäldeaärer, genom
en n^ lagstiftning kör vara Afzmtförbällanden m. m.
Alen deremot förnekas Lanken samma sk^gd ocb
biträde ak allmänna Lagen, som alla andra borgenärer
ega, nemi. att begagna uppsägnings- oeb indrikningsi
attea, för att indraga egna fordringar, t^ såsom
vilkor kör alltsamman», förutsattes att ingen inkkränk,
ning i Lanken» utläning kär äga rum, ocb stt Lsn
-
Letänksndsn, A:o >. 6^
kens bela vinst, med undantag »l 266,666^ k:dr, bädanektsr
som bittills, skall allen,nas till Ltstcn, oeb
således ingen reservfond för inträkkande förluster afsättas.
llvad första satsen beträffar, Lilkver-Liksdalerns
bestämmande nu till 128 sk. i Ledia,', kär jag vördsamt
åberopa, bvad jag i mia tryckta reservation baft
äran anföra, sä väl om bl^ntvärdet som coursell, med
det tillägg:
^t jag vid ett sadant aceord, som vär Lauks realisation,
ej anser mig ega rätt, stt göra något mer
afseende, bvarken pä capitslisters eller gäldsk vldiger
serskildta skada eller fördelar, än att livar ocb enkor
»in sedel ak Lanken bör erballa betalning, i närmaste
förballands till Lanken» verkliga ställning, t^ deras
förbällanden sins emellan, Zro af sä mängkalldig art,
allt ekler den tid, dä de utlänst eller utplänt penningarne,
att någon allmän rättvisa bäruti, ej kan blifva
möjlig, eller ens tänkbar att verkställas.
^ktt jag ej tror, det en försigtigt verkställd Af^ntkörbättring,
dä den tillika sker med tillbörlig uppmärksambet,
pä coursens naturliga gang, kai, verka
till nedsättning i allmänbet i numersira värdet af
Lastigketer, dä rörelse-capitalet med det samma,
snarare Ka„ ökas än minskas, oeb således derigenom
ingen stagnation i rörelsen ästadkommes.
^tt jag således pä intet vis ser aagot skäl alt
frukta kör en småningom inträlfad mvntförbättring,
om L. Lt:r besluta att ej körliindra densamma, oeb
jag Kunde bvppas sä lyckliga conjuncturer, att någon
70 8 t a ts - oell Laneo-bltskottens
verklig förbättring i värt m^nt clerigenom skulle inträffa.
Xlt cl» 8tatens förkofran, lien yttersta grunclvalen
kör cless bestäncl, i clet kela utgöres ak lien allmännelig-»
enskilclta förkofran, som uppkommer för
bvarje arbetanlie medlem i 8ta^:n, genom skillnaden
emellan lians förtjenst oell lians förbrukning, eller öfverskottet
kör äret, clet ingalunda kan klifva likgiltigt
kuru stor reel valuta, kvar vell en i sitt öfverskott
erkäller.
Oell att kög Louis nöllvänöigt mäste vara kostsam
för mängclen as lnnevänare i ett lanci, som beköfver
wreket ifrån snöra lancier, oell cler sjelfva
silfret är en ullänösk långt aflägsen vara.
klen om man äfven mecl sörbigäencle ak allt lietta,
nu enöast vill fästa sig vili nölivänliiglleten alt åtminstone
erkälla något bestämöt, oell möjligketen alt realisera
bestämningen, sä vägar jag tro, att en noggrann
unliersökning ak lie meclel, som till ärxlamälets
vinnanlie nu föresläs, pä en gäng skall äclagalägga,
att nägra bättre i rlet bela ej lära vara att tillgå,
vell att rätta tillen för kl^ntbestämningen ännu ej är
inne, clä lien ej ulan kö,kaställe ätgäicler, ock lierat
följanlle större kostnaci, sä i silkverpris som bekok ak
Ian, kan sättas i verket; kvarigenvm kela bestämningen,
etter witt begrepp, ytgör ett ingrepp i esterkommanllvs
rätt.
I?ör min cici kar jag i s^nnerket kastat mig vill
rvarigketerna ak tväune kusvucisakeliga omstäucligketer,
L e t 3 n k a n <l e n, lX:o k. 71
Bankens skiljancle krän 8taten, oell körbeliällct att lånerörelsen
unller intet vilkor kär inliragas.
bivall sättet att skilja Banken krän 8taten beträffar,
säsom ekler min ock mängas tanka första vilkoret
för en bättre orclning, sä kacle jag trott, att unclersökningarna
lierom borlit blifva första föremålet för
Utskottens pröfning ock sälecles föregå sjelfva realisationskrägan,
som cierpä s^nes wig vara keit ock kället
beroencie, men bitskotten kafva bekagat sölja im alllieles
motsatt orcining, oc:k lierigenoin kar inträffat,
att seclan, i köljil ak realisations-beslulet, lien seclelsloek,
som körmolias kunna verka pä silfverfoncle»,
samt lienne seclnares proportionerliga belopp, genom
serskilclta voteringar blifvit bestå,nila, sä kar lierester
kela proportionen nu blifvit rubball, först genom
ett temporairt Lreclitiv pä Lanken för L:g:sLonto!ret
ak 600,000 L:6r, oek seclan genom nöllväncligketen att
pä Lanken ansia cle bäcla Lreclitiver, som Orunlllagen
omlörmäler, eliuruväl livall rlet minciie beträffar, meli
en förorlinacl äterbetalning inom sex mänaller, svin genom
län skall ak L:g:sLvntoiret anskaffas, men till
bvars betäekancls ingen viss utväg blifvit bereöli.
Hvarförutan jag alvea vägar tro, att livar öcken
som bekagar närmare unclersöka förkällaiiliet, lika
mell mig skall önna, att mecl unclakitag blott ak lien
omstäncligkst, att clet förut obeglänsacie Lleclitivet för
It:g:sLontoiret nu blifvit bestämcit, Lanken, genom i
öfrigt föreslagna ätgärcler, i öst kela ej blifvit mera
skiljil ikrän 8tsten, än elen selia» ,8 >. > varit, nemligen
att räkningen sr uppgjorci oell gocikäncl, t)l Lan
-
^2 8 ta t i- oell Lane0-Lltskotens
lien kär ingen aklretalning, »el, kär ej del,Alla Let min-,
sta ak räntan; ocL likväl lärer Let t^clligen visa sig,
att något annat sätt att skilja Lessa Verk ej linnes kör
närvarande, Lä man icke tror sig kunna föreslå någon
serskilL upplåning, någon minskning i Ltatens inkomst
ikrän Lanken, eller, som Sr Letssmma, ökaL Levill--  ning.
^kk Lenna omstäncligl,et, Skven son, elen seLnare,
att lånerörelsen uncler intet vilkor nu anses kunna in-.
Lrggas, livarigenom Lanken, som körut blifvit ygmnLt,
enclast pä ett ensidigt sätt körsättes uncler Lagens Leia
strängbet, oell sälecles möjligen kap komma att exponeras,
i s)nnerLet genom utländska capitalisters älgar-,
cler, sä körsnlätes jag, att, uncler äberopanLe ak mina
körra reservationer, vcl, enligt cie asigter jag nu bgkt
aran framlägga, fortfara att för min clel afstyrka ep
sä beskalläci m^ntbestämning oel, realisation, som nu
blifvit ak kl. Iktskotten föreslagen, oell cleremot vörL-,
saint köreslä;
,ktt körLereclelserna till en framdeles klikvancle realisation,
mä intill nästa LiksLag fortgå etter samma
princip som emellan ,8-23 oeL 2828 arens LiksLugsr
ägt rum --
a) Itlecl bibel,ällanLe ak Länkens närvaranLe secjelstoek;
ä)
äleL tillåtelse kör Lanken att som reservfond
LeLälla Lvacl Ltaten Letalar pä ,828 ars krigskostna--  cler, antingen clet Leter capital eller ränta;
c) IVleL en serskilcl Depositionsräkning i Lanken^
för silkvers tvssttuing ocb uttaganLs ekler insättnings
-
Letänkavclen, l>l:o 2. 7Z
pris, emot viss provision kör viss ticl, oel, me<l åtgärder
till körekommancle ak wissLruk;
cf) ÄleL tillåtelse i allmänliet, kör lika kr, utförsel
sone inkörsel ak silfver,
lag anbäller öclinjukast att Letia mätte expeLitionen
atkölja, Lä jag inom Lancolltskottet kär tillkälls
att reservera mig emot Länkens upplåning, oel, kör
ökrigt , mitt stänL ämnar framköra Le minLre Lstaillereservationer,
jag unLer Liseussionerna till kl. Lltskottens
protocoll Läkt äran anföra.
Lrokessor AerrekL- Oä jag icke säsvm leLamot i
kltskotten Leltggit, Lvarken i ökverläggningarne eller
i Lesluten till Le m^ntbestämmanLet röranLe betanKanLeu
anser jag mig, säsom nu först tillkommen leäsmot,
icke Leremot ega någon 1 sservations-rättigbet,
1^:0 2.
8kats- oel, Lanco-IIt8ltotk6N8 Ilklätanäe,
nocltAe provisoitLlrc Lt^ärcjer, iiuiau LillVerulvcxliii^cir
Iian loreka^as.
I)ä Let är oLestriLligt oel, af erkarenlieten vitsorLaLt,
att kör LeslutaL m^ntbestämuing någon annan
egentlig ggrantie, än Len reLLara metallens kria vexling
ej kan ställas, oel, Let icke allenast skulle innebära
en orättvisa, att, genom öppnacl rätt till oafbruten
Lilkverinvexling, ekler Len , LetänkanLet lV:o 1 köreslagne
evalvationsgrunL, ä 128 sk., LereLa säkerliet
7^ 8tats- ocl» banco-IItskottens
mot b varje muntsö,bättring, utan att, genom bestämd
utsigt tilt utvexlingen, lemna mot myntförsämringen
motsvarande säkerbet utan vek genom sillverutvexlingens
uppskjutande till annan epok, clet med m^ntbestämningen
äs^ktade ändamål, 8kulle förkelas: "kafva
"utskotten ansett tidens bestämmande för utvexlingen
"af silfver böra blikva oberoende af kommande 8tän"ders
beslut."
Oenom detta förklarande uppstår sragan, buruvida
utvexlingen ak 8ilfver mot sedlar skulle, i bankens
närvarande ställning, kunna taga sin början, sä
snart en erforderlig qvantitet af de blifvande m^ntsorterne
bunnit utmyntas, eller om någre förberedande
åtgärder till den metalliska fondens förstärkande
jemväl böra vidtagas.
Vid framställandet sk denna fräga bar visserligen
inom Utskotten ä ena sidan den öfvertygelse af flera
delats, att banken med afseende pä 8ilfverlondens närvarande
förbällands till 8edelstoeken, äger fullkomlig
förmåga, att utvexlingen genast företaga, samt
att densammas oafbrulna fortgång mindre beror ak
8ilfverlondens storlek, än deraf att banken, efter omständigbeterna,
kan påräkna sina i utläningsrörelse fästade
sonder; bvaremot, ä andra sidan, med äberopsdt
stöd ak den uti i af 177g ärs baneo-beglemente,
gilne föreskrift, ") den mening ^tk?sts, att bankens
*) Lanco-kteglernentet ak lien Jan. 1779 stadgar uti X
§., att Verkets ägande reeia kund alltid lior bibeballas
vid A ak dess Vexeldanco-skuld, tem^vra/re /anén rcks
rnöern/:naL/e. bvilken )>ros>ortion ekter kand bär bringas
till kulla Adelar oek dervid underbällas.
lS-r. 2, 76.)
Lalcul öfver förkAlanöec emellan reela I^onöen ock 8e6el8toclcen meä
a58een6e L 8Llfver-utvexllnZen8 beAZ^nnanäe 6en 2 ^an. i8Z2.
«5e«le/-»5r ocke».
L:dr
sk.
r.
Zl.
Verkeligen utevarande äldre ocb ridare L:co-8edlsr
24,-97'9'r'-
2 3.
8.
Opresenterade invisningar ocb Attester öfver lvsättningen
,3,747.
12.
7-
kiksgälds-8edelstocben förvandlad till Vaneo
8,628,489.
27.
10.
Zi.
Utom cle pä Vexeibanco innestäende depositioner, utgörande i Lanco8ed-  lar K:dr 2,842,979: 45- 4- (jemte ducater 2768 oell It:dr 8ilfver
27,640.)
8edlsr under äret ntgifne för 8ilsverböp utöfver det belopp 346,666 lt:dr
32 sb. som motsvarar detta ars anslag
269,495.
tillökning af 8edelstocken, i förbällande till bvad innestäende beloppet ä
depositionsräkningen ultimo Oecbr. 1828 öfversteg medeltalet af bvad
densamma de föregående arén varit, eller omkring 2,200,000 s
2,Zoo,ooo — 80a,000 L:dr — utlores till summans jemnande med . .
46',346.
Zi.
11.
8umwa
80,848,000
—
—
^/gar.-
b-änen pä 3ern oeb kletaller, pä b,änebankens Obligationer samt pä Oald
ocb 8ilfver, utgörande i rund 8uwma
1,848,000.
Återstod . .
29,000,000.
—
—
10,878,000.
—
—
Adelar däraf utgöra k:dr 6,799,878, utföras jämnt
6,800,000.
—
—
Zl.
j Zi.
klärtill linnes för närvarande:
liggande förråd m^ntadt ocb om^nladt 8,871,112. 87. 2.
lV^tt Xoppar-skiljem^nt
46,800. — —
'lill dato under årets lopp invexlsdt ock contraberadt
8! Ifver 227,462. — —
5,746,374- ^7-
eller i rund 8umma Ii:dr 8ilfver
8,700,000
jordras slitsa stt anskslla
Lilfver It:dr
k^ör Lpannemslscreditivets belopp,
i,000,000, efter 128 skirs Lours 876,000 —- —
Ivänne Zrs anslag ak 66,666 H It:dr stt betalas sk Lotsverket
, ocb 266,666 D b:dr sk Laokovinsten bvsrje
sr, tillsammans 666,666 It:dr 32 sk. i LancoLedlsr
ekler liks Lours
260,000. — —
binner desse sr sk^astigbetsbänen ärligen ingående 2 procent
sk primitivs beioppet, s §000 Iltdr .... 10,000. — —
Lterslar gtt s Utrikes ort genom Lanco^ullmägtige anskaikss
pä föreslaget Lreditiv 600,000 It:dr i Lilkver,
utköres med endast
466,000. —
Iklen om vid 1861 ^rs slui, Laursen föranleder gtt förskottsvis inkäpes skven för
anslagen som tillböra arén 1862, i833 ocb r834, som tillssmmsns gör 3go,ooo
ltidr, sä blir det selsncle beloppet ej mer än 76,000 It:dr. I sils ssll komms desse
3po,ooo b:dr ekterband sem de ingä, stt tjena till betäckande akde upplänande
466,000; oeb därefter bristande 76,000 Itidr, stt liqvidera? sk den si en i835 ocb
>836 ingående återstod pä pissterkordrsn 61,626 samt ärlig, 6,000 It:dr i
en längre tid pä ibastigbets-banen, utan stt i beräkning tagi>s bvsd under
sils desse arén svnes bärs genom depositräkningen inflyta till reela bondens
körstärksnde, eller genom invexling mot n^s 8edlar; w,n skulle d^lik
invexling bnnss tjenlig stt begsgns, ökar bvsrje million n)u 8edlsr, kör
bvilks 8i!kver invexlss, Lilkverl^onden med 676,000, däraf 264,676 svars
mot Adelar ss de v^s sedlarne, ocb resten >40,626 ökar proportionen sl
körbällgndet uti det bela, ocb minskar bebokvet sk de erkorderlige i,100,000
llidr silfver.
>, 100,000.
t,roo,ooo
Let8» Kander,, lV:o 2. 76
reel» kand, körrän utvexling kick körja, korde klingas
till kulla ^ sk den utelöpande 8edelstocken; men
sedan i förstnämnds känseende ilen enskildt» ökvert^-  gelsen vikit ine angelägenketen stt kos allmänketen
undanrödja den tvekan om m^ntkeslämningens keständ,
som möjligen ännu torde kunna till någon
del ega rum, samt viri kedömsndet alee sk sistkerär--  de käreskrikts verkliga innekäll, i öfvervägande tagits
6c uti efterföljande 3:6 je, Hde oek Lite uti samma
reglemente Iemna6e uppl/sningar om kvad me6
temporsira Ian i i §. körstäs, jemkörde me6 resultatet
ak 6en ökver Länkens stallning, 6en 3i Oeeemker
1778 kaline undersökning; sä, oek ekler ak Länkens
Räkenskaper vunnen kännedom, att 8ilkverutvexlingen,
un6er okärdelaktigare körkallanden än nu, erkor6rat
i verkligketen vi6a mindre, än kvad 1779 ars
Reglemente päräknat, kakva Utskotten ''ansett proportionen
ak Länkens reela kon6 till 8edelstoeken, dertill
räkna6t Lanea- oell Riksgäldssedlarnes sammanIag6a
kelopp, ekler ett ak6rag, mot;varan6s Laneolänen
pä Netsller, exportakla ekkeeter oek Ränekanks
okligationer, köra klikva säsom L till 8 innan
silkver-utvexlingon kär taga sin koijan."
80m kär 6et värvarsnöe, enligt kärkas Kikoga6
tlslcul, Rit. Länkens reela kon6, me6 6e un6er ärets
lopp verkstäII6e 8ilkver-köp, utgör, i run6 summa
6,700,000.
samt 6en pä akvankerärde grund keräknacle
sedelstock, deruti inkegripet keloppet ak
76 8tats- ock jLanco-IItiKotten,
1826 ärs 8pannmäis<3reditiv . . . 1,000,000
»arnt med iakttagande derjemte sk den skillnad
assigneriogskonderne i Lanken torde kunns
undergä, uppstiger till . . . 29,000,000
motsvarande, ekler nu käreslagoe grunder,
i reel vsluts
L:dr 6,800,oss.
erfordras sälunda, kör stt bringa reela konden
till cist nödigt ansedde körbällandet ak
L till 8, mot utelöpande sedelstocken . L:dr 1,100,000
Lill beredande sk denna förstärkning st den reel»
konden, utan att dervid bvsrken genom forcerade silkverköp
åstadkomma en skadlig stegring i coursen,
eller genom allägsnandet ak tiden kör den kris silkvervexlingen,
bos allmänbeten vacka 07a karbägor, som
skulle korsväga m^ntbestämningens körmägs, alt ätergikva
den sä lange saknads tr^ggbeten kör alla ak—
bandlingar, lovider ocb creditkörbällanden medborgare
emellan, anse Utskotten sig böra tillstyrka:
a) att till silkverinköp, a de tider LancoLt^rekren
boner tjenligast, mä utgå okvsnnämnde 8paunmälsLreditivs
belopp 1,000,000 L:dr;
L) att utom de ak 1823 ars 8t:r anviste 66,666H
It:dr till silkverköp, såsom ersättning kör uttagns
piastrar, ma, i likbet med bvad 8t:rne dä jemväl
beslutit, 266,666^ L:dr i Lancosedlar ärligen, till
ocb med i83/s, till reela kondens körstärkands användas;
c)
att sistnämnde silkver-uppbandling, ekler beknnande
tjenligasti; tider ocb omständigbeter, alven
Letänkandeo, 2. 77
körskottsvis tor päköljande är inom berörde tid, sk
LancoLt^relssn mä kä verkställas; men icke nagra
ak de till kondens körtärksnds /o>es/agne silkverköp
tillstås ske till bögre pris, än att 8ilkverLiksdalern,
i Lanken kritt lekvererad, ej i d^rbet ökverstiger bvad
densamma under de sistkärllutne kem ärsn per medium
kostat, eller i3o 8K.
ck) att Lancofull mäktige bemyndigas ä utrike,
ort, pä sätt fullmäktige linna lämpligast, anskalka
en summa ak 5oo,ooo L:dr i silkver, att, i bändelse
ak kebok, sk Lancofullmäktige begagnas, såsom en
reservfond kör realisationens verkställigbet; "bvarjemte
de ärligen ingående 2 proc:t, calculerade till
"ö,ooo L:dr i silkver kör bvarje är, ak de kastigbets"län
It. 8t:r 1823 beslutat s^nts Utskotten böra pä'bäknas
bland resourserne kör realisationens tillvsga"bringands.
"
I bändelse It. 8l:r skulle linna kör godt gilla ^jle
ak Utskotten nu köreslagne åtgärder, bör, enligt okvanäberopade
calcul, i83i ärs slut kunna antagas säsom
den tidpunct, dä Lancofullmägtige senast böra
liakva bragt silkverkonden till det nödigt ansedde körbällandet
sk ö till 8 mot utelöpande sedelstocken; äfvensom
alla öfrige förberedande anstalter kunna med
räkerbet päräknas alt till den tiden, genom fnllmägtigss
försorg, vara i sädant skick, att något binder i
desse skseenden, dä ej uppstår kär öppnandet ak silkverutvexlingen;
men som likväl bestämmandet pä förband
ak sjelfva dagen kör utvexlingens början»- genom
78 8t a ts- oek Lanes-Ilttskotteus
vill lien lillen möjligen inträlfanLe förkällanLen, skulle
kunna klifva för realisationen kinLerligt,
kafva kltskotten trott tiLpuneten ej kära ak 8. 8l:r
närmare kestämmas, an genom meLLelsL föreskrift
st LancoLullmäktige, att, ester lulikorLanLet af alla
föreskrikns ätgärLer, senast viL 18Z1 ars slut, kos
X. lVl:t, i unllercl:ket anmäla, att utvexlingen kan
körja ilen tlag, unLer loppet sk är 18Z2, X. N:t
Laner Lertill vars lämplig.
80m 1 öfrigt llet s^nes vara ak vigt, alt silkverrörelsen
unLer tillen före realisationen i möjligaste
matto kelorLras; men Utskotten linna anledning kökars,
att kore utvexlingen; körjsn silfver icke torlle lemnäs
st allmänna rörelsen, utan serskilci försäkran ät
lieras innelrskvare, att öfver ilet fritt kunna disponera,
kä Utskotten kärmellelst tillstyrks, ej minöre,
att silkveim^nt, efter kestämningsgrunöen as 128 sk.
iLancoseLlar för 1 L:Lr i silfver efter >664 ärs myntfot,
mä i ali Xronouppkörcl mottagas, att Lanken,
elter clemia gruncl, skall silfver mot secllar invexla;^
samt att silfver-utförsel käclanekter mä klifva lika
fri som silkverinlvrsel för clet närvgrancle är, än oek
att i Lanken mä öppnas en Lepositionsräkning till
insätlanLe af m^ntaclt eller vm^ntaLt gulL eller silfver,
emot utkekommancle LancoseLlar, ester okvannämnlle
kestämningsgrunL för silfver, oek kör gulcl
ekler bestämLt förkällsncie till silfver, mell iakttagsnlle
clerjemts att kör sällan insättning en Lepositions-attest
lemnäs, kerättigsncie innekakvaren, att
clet insatts keloppet af gulcl eller silfver, (keit e!-
Letänkanclen, X:o 2. 7g
ler uti minclre summor), för motsvarsncle kelopp
secllar äter uttaga; cloek unöer vilkor, att cleposition
oek uttag alltici ställas pä jemna tiotal; att minimum
llerak klikver 25 Oue. i gulcl eller 5o L:<lr i
silfver; att vill ätei uttaganLet en afgift as T proett,
ak uttaget till Lanken erlägges, oek alt okvannäinncle
attest till uttagancle ak pä tlenna Leposil, åkning
insatt silfver »ppkör att vara gällancle ä Lagen för
rilkver-utvexlingens körjsn i allmänket.
^kk clenna Oepositions-Inrättning kafva cle väsenclteliga
körmäner s^nts Utskotten kunna förväntas, att
i lien män rörelseLapitslet pä Letia sätt ökaLes, en
lilligare rörelse i alla inLustriens grenar skulle uppkomma;
att län i främmamle läncler skulle meri större
lättket kunna upptagas till sannolikt minclre ränta
an inom lanclet kuncle ketingas, vek säluncla utlänclske
eapitaler kegagnas till inkemske näringars utviclganLe;
att, genom en pä Letta sätt kilLaL Lisponikel
silkverkonL, unLer Let Lanken; egen LilkveikonL fortfore
att ieke vara Lisponikel, Len courskörköjning,
som en för kanLeln osörclelaktig conjunetur kunLe förorsaka,
skulle till nägon Lel motverkas; oek att Len akraknacl,
som allmänna rörelsen genom lorLröjanLe ak
utvexlingsticlen mäste viLkännas, skulle till en Lel
goLtgöras, Kvarjemle Let Hillver, som viL utvexlingstiLen
kelunnes unLer Leposition, mäste i likket meL
all annan mot nva seLIar skeLL invexling, i sin mokn
förkättra förkällanLet emellan Let kela al LillverfonLen
ock Let kela ak 8eLelstocken; men Lä emot Lesse
lorLelar, Le olägenkeler klikvit anmärkte, att genom
8o 8 t a ts- veil Lanko-IItskottens
en sällan clepositräknings öppnande invexlingen ak silfver
mot secllsr elmier tillen före realisationens början
möjligen skulle kunna omintetgöras oeb Länkens egne
rilkverköp försväras, anse kltskotten sig bärs, vici tillst^rksnciet
af öenna öepositionsräkning, fasta cist förbebäll,
att Lanco8t^relsen, om clen linner beiöiöe clepositionsräknings
begsgnanile i ett eller annat bänseencie
liinöerligt för Länkens egna operationer, mä
ega rättigiiet inställa alla vicisre ciispositioner, ektev
clerom 3:ne mänacler förut utfärclalj kungörelse.
LIere l-eclamöters reservationer mecifälja,
Leo äunii i8rg.
Leser vationer.
klanrli-Läöet Äeglr^kLmot kl. Utskottens tillstyrkan,
att tillen för Lillverutvexlingens början ma
uppskjutas intill cless fulla lonclen uppnatt föibälianöet
af A-lelar mot utelöpancls 8eclelstocken, nöclgas
jag mig reserverar
Alec! känneclom af Länkens närvaranöe ställning,
bzcser jag leks minsta tvifvelsmål om Länkens förmåga
att nu genast företaga realisationen ocb att clen
framgent oafbrutet viclmagtbälla; sa viät nämligen
clet beror af silkverfonclens förbsllaoös till seclelstocken
säclant clet för närvarancle är. Af vicia mera
vigt, än 8ilkverfonöens förökning, är cieremot för realisationens
destsncl, att Länkens alla öfriga körbällanclen
till 8taten oeb till enskilclte, i bänseemle till cles»
lånerörelse sä regleras ock sa viät i mensklig makt
star,
L e t ä o k a a cl c n, Rrv i», 8,
stär, orubbligen fastställas; att icke samma orsaker,
som bäcis i älclre oeb nvsre tiller vallat Lanken» oförmäga
att tippkvlla sina förbin,leiser, mä kunna
lecla till lika kärclei Liga följller; Irvaiförulan Lilfverfonöens
försläckning, vore öet oek till ett belopp fullt
motsva,amie 8eclelstocken, icke innebär någon fullkomlig
lr^ggbet om upp,ältliallanciet af ett staclgaät
Lsneoseclelsväsencle.
Lrfarenbelen bar tillräckligen Zclagalsgt cie väclliga
följllerne lleraf, alt efter företagen m^nlbestämning
till en oviss eller allägsen frainticl uppskjuta lien
fria vexlingen. klor inig är farbägan för ett uppskof
1 clella fall sä stor, att förr än jag ville se mitt 1Sclerneslancl
utsatt för följllerne lleraf, skulle jag, oaktadt
mitt Varma nit för rullningens uteiförancle i vart
penningeväsenlle, röstat emot sjelfva m^nlbestämniugen,
om jag kunrle föreställa mig att ett beslut as L.
8t:r sattacles bvarigenom tillen för utvexlingens början
lemnacles i någon molin obestämll. becicl af clessa
äsigter oeb uncler förutsättning af en sällan Leglering,
jag bär ofvan omnämnt, får jag pä clet bogsta
zu-ka att lien fria vexlingen ej uppskjules öfver clen
ticlpunkt lbrr Losenblaci, Roreus vcb 8antesson föreslagit
eller lien r äan. ibäa, väl tillförstäenlle säso»,
clen yttersta, clä utvexlingen af silfver mot seölar bör
ske; men att clen äfven ciesskörinna» mä ega rum, linar
, uppä I!:,r Lanevfullmägtiges uncl. anliällan oeb
tillstyrkan, L. N.t täckes clertill öag utsätta.
Lfter clen af mig nu ^ttracle öfvertygelse om till4
.? ^ b
82 5 t.2 Is- oell Lanco-Otskottenr
räckligdsten ak den reel» konden i dess närvarande
skick, kan jag k. m. ej gilis vidtagandet af någre
åtgärder lili densammas ytterligare förstärkning; men
antages nödvändigdeten ak en sädan tillökning i reddara
fonden, som nn dlifvit af Utskottens pluralitet
lillst^,Ist, dör ock till rak följd ak just denna åsigt
6, editiv-rätt IdcoOuIImägtige deiedas för fullt i lttill.
8:dr silfver eller ungefärligen liela det i reela konden
nu dristande belopp, oed ej, pä sätt Utskotten föreslagit,
ä endast dälkten deraf, eller öoo,ooo 8:dr i silfver,
emot dvilket deslut, under denna s^npunct detraktadt,
jag salunda jemväl kur mig reservera.
Orekve v. »5cLsver//rdag instämmer uti den af
Lanrliektdet Hegardt yttrade åsigt, alt för kealisationssöretagets
ve, kställigdet, nägon förstärkning i närvarande
8ilfverkond icke är af dedofvet päkallad, sä
vida Lanken, öfrige sördälianden till Ltaten dedörigen
regleras. Oa man emedlertid, i allmändet fastat
»ä stor vigt vid den reela fondens ytterligare förstärkning
, får jag ock tillstyrka, att Lanco-Oullmäktige,
till defrämjande af detta ändamål, ms derättigas i
läns- eller creditiv-väg anskalka i lVIill. 8:dr i Lilkver,
om dedofvet det fordrar.
I afseende ater pa tiden för utvexlingens döljan,
köreslär jag följande redaction:
'Oa bestämmandet pä förband sk sjelfva dagen för
utvexlingens dörjan, genom vid den tiden möjligen inträllande
kai bällander!, skulle kunna dlikva för realisationen
dinderlig, dafva Utskotten trott tidpunkten ej
8 etänk anden, lVto Ä. 8^
dora as 8. 8t:r närmare bestämmas än genom meddelad
föreskrift ät Lancofnllmägtige, stl efter fnlldordandek
akalla söreskrisne förberedande åtgärder, senast
vid i8Zl ars slut, MerL att»iä/rr,r Lös /k. rl/.t akt
ukrle^L/rge/r Län Lv>/a> r underot. a,rLa//a akt dag
drrk/d mnkte a/ /f d//k rdsäkkar/'
Oä i döljan af betänkandet blifvit ssigdlt "att annani
garanti för keslulad m)NtdestZmnmg ej kan ställas
ani den redda,a metallens kria vexling" samt "att
genom silsverutvexlingens (omotiverade) Uppskjutande,
det med M^ntdestämningen askkläde Sndamälet skulle
fö,kelas", dar det s^nks n,jg onödigt, samt i ändra
Ilänssenden mindro lämpligt, att bestämma ett ultima^-  tum för Utvexlingsdagen.
Orid. »Zjnarre.- dag förenar mig uti Orekve v. 8cl> venius
yttrande, sä väl dvad detiälkar deloppet al del
tireditiv, som Utskotten ansett döra för LancoOnllmäktige
öppnas, som ock i aksende pä tiden för 8illverulvexlingens
däljan.
Ivammarderre ZlosenL/ad/ Oduru jag delar ilrrr
fian/lielt"ldct Ilegardts öfvertvgelse Nm 8jIfverfoNde,ls
tillräckligdet i dess närvarande skick, vill jag likväl ej
göra denna öfvertygelse gällande sedan , as fal dagnu
för realisationens deständ, den opinion allmännare dikdat
sig, att någon förstärkning, fä,e utvexlingens.början,
dör gifvas at reela konden; MeN kan, under köiutsättning
ak nödvändigdelen däraf, ej undgå alt reservera
mig mot Utskottens tillslvrkan att allenast
s
8^ Ltati- vel, Lanco-Dtskotteo,
Loo,ooo Ii:6r i silfver, eller ungefärligen bälflen »k
rlet belopp, som för konden» förstäikning anses erforrleriigt,
mä tillätas att i läne- elle,- c, eiliti v-väg anskaffas.
Oell vikar jag rlesto liälrlre, alt öenna lättigliet
ma utsträcka, till fullt en Nili. R:clr, som, i
motsatt sall, svärigbeler skulle kunna uppsta för kekilisalionens
ve, kslälligliet inom föreskrefvr-n tiri, rlä man
tillika tillstvikt, alt ett pri, mä utsättas, utöfver
hvilket ti:rr Laneobulliuäktige, vill silfvei köpen ej
fä gä.
llvarl angar bestäm mauriel nf tillen lör utvexlin-,
gens början insläinmer jag uti rlen af llr Orefve v.
Lcliver!» löreslagne rr-riaetion.
Öfverste ^e/reu.- äag instämmer lleruti, alt Orellitivet
ina utställas till fullt i Nili. litrlr i 8ilfver;
men lia jag är fäi visssrl .att rlelta täreililiv ej irellöfver
att för Ikealisalionsföretaget älitas, oell sallin,la tror,
att rlenna summas upptagar,<le såsom län skulle leria
till en rlr^gare onörliZ ornkoslnarl, fär jag ulli^ckligen
tillstyrka att II:> r LancoVullmägtige enclast mä
lemnäs lättigliet alt begagna Orerlitiv ä förenämorlv
belopp i Nili. Il:ör silfver.
I afseenrle ä tillen för utvexlingens början förenar
jag mig uti lien nf D:r Orefve v. Lefverin föroslagne
rerlaelio».
Dagmannen r5/älr/e.- äag instämmer uti ciet af llr
Oanrlieliärlet llegairlt afgifne ^lliancle uti lrvarl rletsamma
rörer ej minrlre fiägan on> silfvei fonöens proportion
än oek beloppet af ciet creriitiv rom för flir
Laocofullmägtigo kur llererlas.
KetS o kanken, ki:o s, 85
Deträkkanrie tillen för utvexlingens början biträrier
jag öen af Hr Orefve. 8el>vvei in löreslagne reclaetion.
Dagmannen neli Oommerceliärlet r?rrutesso/l.'
Dä Iltskntten funnit en förstärkning af 1,100,000 Il:,ir
silfver orloriiras i reel.» fonrlen löre utvexlingens virltaganrle
samt, meri afseenrle kära ansett för realisationens
verkställbarbet nörligt, alt ID 8l:rs llancok^ullmägtige
maga bein^iirligas att, om sä päloröras L utrikes
ort, i lane- eller creriiliv-väg, anskaffa mellel
tili rlenna förstärkning i metalliska fonrlen, inom bestämd
ulvexlingsliri, krinna vi icke förena oss i Utskottens
tillstyrkan, alt liet belopp Ilrr Lancol^uIImägtige
pä säöaut sätt tillälas anskaffa mä begränsas till
enöast 5oo,ooo Iktrir silfver; utan b)sa för vär rlel
lien öfvertygelse att samma crerliliv ej kör utställas
pä minrlre än IDclr 1,000,000 eller ungefärligen liela
slen summa som för fonrlens förstärkning funnits nöriig.
Viglen liäraf svnes oss llesto störie. som, i annat
fall filkottens gilna liinit af eoursen för silfverköp
skulle möjligtvis kunna »Itöeles omintetgöra rlen ytterst
väsenrllliga föreskrift, att liela förcnäinnile ealeulerarle
belopp af 1,100,000 lktrlr secinast vi,l slutet
af är ,8Ir skall vara^anskalfaöt, pä rlet utvexlingen
<Iä mä kunna taga sin början oelr utan afbrott fortgå.
Det mätte öessulom ej skarla, att VuII niäglige, för
vlo, utserlrle fall, jrnnväl elter silfvei utvexlingens början,
äga ett ererlitiv pä rlenna summa eller pä bvaö
tieiaf ej atgätt till f^-IIanöe af rlet päräknarie bebofvet
I,too,ooo k:rlr. Hvari som «f en säöan creriit ej be
-
A6 ätats- VI, t, L a n co-15 t sk o ttc t r
kökver anlitas s^nes -ej förorsaka »iägon olägenket, meri
Allmänna förlrueniet till företaget oek iesr tramtiia
kestäni inäste iilltilj vinus j ien mokn som kraftiga
ätgärisr viitagq, till ietsainmas ketr^gganie j alla
Känielser,
livall nini angar trien 56,- utvexlingens koijan, sä
entz»' is,, pä sätt okva» är näinit, kkkvit keslämit föreskrjfven
tilj seinszt cl. Zi Oec. ,83, pök Oullmägtigs
Klilvit älsgie, att kos II. äl:t ankälla om iags utsöka
tanie iertill inom än l83s, anse vi o,clan f/rom a,'
7^32 nana kunna tvias svin att meigilvanie, att mei
silfverutvexlingens kegvnnanie annu wä kunna uppskjutas
till oall »nall att ar efter iet man vöre i till---  falle iensamma vicllaga, som cloolc ingalunia kan vana
meningen, Oä ienna ginni, ock iä vi gno fullt
ökvert^gaie oiu K. lVl:ts visa ock Käiiga joseenie sk
ilen stona vigter, för pess Oolk ocli Kani, att ingen
till förloras kö,- vc, kställigketen af realisationen, ^rka
vi knrttaganiet af clx orien /nom -!/' ,FZs.
Oresiienteli po/i/7/ns .- F»° anser, vii närmare eftervin,
>ii,g, kesta,nia föreskriften, angrie att X. N;t ville i
Mier inom kestämi till eller unier loppet ak ,832 kekorira
till kullkorian förslaget om in^ntkestämningen, vara
oformlig, sniainälslös oell allieles onöclig. —Okormlig,
emellan ien pna 8tatsmakten ej kör tillåta sig att genom
jag förila kvai ien gnire, sä jange lag ej lännes, eller
Kan tillvägaki ingas, utan ien anires samt veke, äniock
c-j är förkunien att iakttaga; — äniainälslös, emeian
iermoi äniock ej i,agot Kan vinnas, Ulan ien anira
»iian; frivilliga ieltaganiv; — ej keköllig, emellan
fl e l 3 n k a n i s n , lV:a 2. 8/
«Isn tankan tillkär mitt kjerta, isr ien ock i alla lifvets
skikten räa/3 ksvaras, att, likasom ett fritt folk
ej kan unierläta att efterkomma sin Konungs önskan,
om ien finnes vara enlig mei allmänt vZI oek folkets
möjliga förmåga att ion uppfylla, sä kan ej Keller en
Honung läts körklikva okullkoriait kvai Kolket st Honom
kegar, ock iet keror ak klans Konungsliga kall
att till folkets gagn kunna uträtta, kag k^ser ej ien
stoltket eller egenkärlek, att ej vilja erkänna att jag
kunnat kega ett misstag. Oen tii, jag ollrat pä möiornes
länga kana kar mer än en gäng skingrat min
ungioms inkilining i ienna iel. iag erkänner öppenkjertigt
att jag misstagit mig, 0111 ock när jag finner
att jag iet gjort, iag sk^niar att goitgöra iet sä
fort jag kan ock är glai ia jag kinner tii ock tillfälle
iertill ännu öfriga, lleslutet uti Otskottet är ännu ej
utfäriait; iet sr iessutom ej annat än förslag, utan all
krakt ock verkan till l3. 8l:rs kögre pröfning; iet Sr
min rätt att inför Uögv. Oreste8täniet, iä Sreniot
ier förekommer, erkänna att jag misstagit mig i iet
jag kiiragit till förslaget om ien kestämia tiien; jag
anser iet vara min sk^Iiigket att inkör k. kl. 8t:r
ocksä göra samma kekännelse ock reian kär erkänna,
att, oin iet ej tillätes mig alt goitgöra ett misstag,
min önskan är att iet åtminstone mä rättas sk
amlie, som kättre veta ock mera förmå.
KIti ien ak klr Orekve von 8ekwerin söreslagne
reiaction i sfseenie pä tiien kör silkver-utvexlingens
körjan, förena sig jemväl Öfversten ^oaere^ flofNsrskalken
OanrliKäiet
SK Lisl»» seli L a n ev-Vt sko tte»«
8iskos,en Doct. 77t^-§e//u^ Liskopen Doct. d^a/Zcuöerg,
Domprosten //o/m.skröm^ Domprosten /ZeurZ/u^ brosten
^gre/Z, Doctor Z!öaZ,cc^ Linsten 6rev/ZZ,,»^ Lrosten
//ägg^ZarZ^ Domprosten Doctor r^n,irZZ>ZacZ^ LroHessor
/IZore/i^ Linsten f^Z/s/röm^ Lroslen Lette esson ^
Doctor ^Z/mamZ»/^ LnmmerceLädet //cooZcrg^ Lädmannen
»5tMcZZ,Z-r»Z, Lagmannen Zl/o<ttZrau^ Assessor <7roremus
samt Liksdagsfulliuägtige ^ZZs ^ttZucZZuurZ ock
L>/c ^»rZersso/t.
Orossbandlaren r^c^erm-rn.- Dä de Dögl. sammansatte
Vtskollen ansett Lanken sr i8äl ej kunna vara
i ordning, meri verkställandet al realisationen, afLancosedlar
emot silfver efter 128 sk. cours, annorledes
än genom upptagande as ett län, sä mäste jag reservera
mig emot beslutet, alt realisation vict nämncls
tidpunkt skall kunna taga sin början. Utskottens förut
lagné beslut, att in- vell ulvexlingen ej skall begynna
förr än Lanken ager valuta i silfver, till ett
belopp af Adelar emot 29 millioner uti sedlar, anser
jag tydligt ej bär afseende pä annan tillgäng i silfver,
än <len, som genom Länkens egne Inkomster är
samlad, ocb sälcdes ej uppä en sädan, som endast genom
länär förskalfad. Likaledes reserverar jag mig emot det
beslutet, att till Lanco8t) > elsen; egen pröfning öfverlemna»,
burn öe till realisationens befrämjande beböibge
2oo,ooo Lidr i silfver skola upplagas, antingen genom län
eller öppnandet af Lredit. lag anser Dullmägtige böra
i allt livad möjeligt är, bsfva bestämda föreskrifter,
sä att de ej ms komma i tvekan !>uru ds skola
LetSokandsn, Ilbo 2. 8g
uppfylla sina vigtigs sk^ldigbeter, ocb detta sä mackel
mera, som Lullmägtiges blifvande personal ännu
icke är känd, ännu mindre lun n läng ve, ksambet,-  bana Lörs^nen för densamma utstakat. I öf,igt torelli
ager jag Län framför Liedit. Det förras kostnad
läter bestämma sig, oell om äfven <let i början s^nes
dyrare, kan det sednare i sina följder blifva vida
kostsammare, oell möjeligen införa Lanco8t^relsen uti
rnängfaldiga oredor.
Dburu jag fruktar, att den söreslagne Depositionrräkningen
skall motvärka Lanken? egne silfverköp,
anser jag dock, enär de D. Vtskollen beslutat, att
Lanken vid >811 ars slut skall vara i tillfälle alt verkställa
Lealisationen, det jag ej bör rösta emot Deporitians-räkningenz
bifallande, men gör det sä mycket
mera deremot, att LancoLuIImägtige skola godtyckligt
kunna inskränka den. Ln gäng införd, ina den pä
den korta lid, som lörll^ter till silfve, vexliiigons början,
fortgå, eller oek mä den aldrig medgifva». O,
den för denna min opinion är densamma, som jag i
andra pnncten af »lenna min reservation anfört ocb
nu fär äran åberopa.
Orossbandlaren ZZ^ZaZerg: dag instämmer uti ds
2tne sednare puncterne ak llr Dckeriuans reservation.
LruksLat, orien LaagenZerg.- dag kan icke inse någon
n;tla vinnas derigenom att silfver fär insättas i
Lanken mot ulbvte af Lancosedlar, dä det förmänliga
vilkoret för Insaltare,, dervid fästes att ban sär
Återtaga silsre! när ban för godt linner; derigenom
Hk, 5>tats- oell Lanco-Dtskotken»
skulle Lanken ej kunna komma i tillfalls att pa sätt
k. 8t:r redan beslutat tillksndla sig silfver, t^ kvar
oelr en som linde silfver stt allata skulle naturligtvis
finns sin fördel stt insätta det i Lanken emot utlaende
sf sedlar för stt sedermera vid öksd eonrs återtaga
detssmma, Om salunda Lanken Lade efter 128 sk.
eonrs invexlat nägra millioner Iltdr i silfver oek eoursen
någon tid derefter steg till iZH a i36 sk. vore säkert
att alla som insatt silfver i Lanken skulle pä en
gang söka utfå det, för att genom försäljning efter ökad
eours kereda sig en gifven vinst. Den kastiga indragning
af sedelstocken som derigenom förorsakades lemnar
ej koppfulla resultat, ock kan ekler min öfvertygelse
ej annat än verka ofördelaktigt pä allmänna penningerörelsen,
k vårföre jag för min del alst^rker kinanceLeredningeus
kärutinnan atgifns förslag.
I^itt L.
(FeL. ^:s 3.)
LummLrisk 8LMM3ntattllMA af Lankeiis ^IltzänALr, kor6rin§ar ock 8ku1äer 1828 ^r8 8lut.
.
BäneLanI^ens, Odligalionen K:8r 969,626: 4/- »o.
Ilpplupne kanton clsrä
Iltelöpanös tnvisningan oell Attesten
Oepositionsäl^ulö
VexelLanliens, Iltelöpanös Baneoseölan
Utelöpande Invisningan oell Attesten
Oepositionssliulcj till Diverse
Dito till HtatsVeiket oell kongl. IVI^ntet . . .
Leloppet af I3telöpan6e kiksgälösLeölar . . .
IVlotstaenöe Blist
Ösversliott ellen capital-BeBällning
8ilsven.
33,o53
Laneo8eölan
970,790
23
4
35,383
36
I I
17,667
22
3
202,028
>4
11
1,226,370
i
5
24,'97'92>
23
8
'3,747
12
7
2,842.979
45
8
88,141
43
4
5,626,489
27
I»
33,994,660
,0
6
891,968
3o
11
3,609,478
3o
3
4» 1,43 2
,3
2
L:6n 8ilsven.
k:örBaneo8ecli
an.
2^1//ga/rgan.
kealiteten. könnäcl i myntat oell om^ntat
6,468,068
4
1»
14,581,614
44
10
koröningan i 8ilsvervän8s
442>284
21
8
1,179,426
9
9
k^tt koppansliiljem^nt
—'
—
49,686
38
2
16,810,626
44
9
Bänv-sor8 ringan, pä Iiont tiö ocB rörlig pant ......
—
—
i,648,284
28
8
pä längre tiö ocl, orörlig pant
—
—
4,920,614
33
4
i Oiseontväg, inlrerälingt lVlanusactunDiseonten
neli 3enn6onto!ret
—
—
9,344,669
28
10
sön iipplupne kanton
-
—
—
-44,996
33
4
Bolisönät väröe af Diverse könsliotlen, kappen m. w- - -
—
—
2Zi,843
36
7
k'onisnr'irg-in' <7/° staten, nemligen:
lV^a Lreöitivet till IIn8sättnings8äcl, uttagit 1826 . . . .
—
—
1,000,000
—
—
kilisgälcIsLontoinetz n^a Lneilitiv. 8aI8o
.
—
—
101,763
>4
1
33,102,691
27
7
Lnist
—
—
891,968
3o
11
33,994,660
10
"6
/^r^irne /'onisnrngai' staten.
^tenstäenöe Oapitalsliiilö son 1808 äns Iinigslioskngöen . . .
.
utlones
—
—
4^01,432
i3
2
kilisgälösLontoinets Höre slmlci till 1828 . . . 4,o>4,862: 16.
3.
Dito sön utelöpanöe lti^sgälils8elllan 1826 . . 4,026,096: 69.
-
Dito körsliott till kilialDiseontennes utneclning 1,426,426: 4o.
6.
^IIm. lVsazarinslni ättningens gamla Lreöitiv 1,800,000: —
-
.
Dito kesten st 1818 till äl^ntbsre kletallen . 3o2,2i3: 4o.
-
Litisöen till kanalen  3,o3o,ooo: —
k:6n 14,607,687: 39. 8.
4,4oi,432
.3,
2
8toclllivlm öen 6 kinii 1829.
»
^V.
>
^ -r '
- '
^ ^ ) V-.'.
N2"
Betänkande n, lX:o 3.
Ss
I^:o z.
(vit.)
8u>bs- ocl, Lanco-IIksIiottens Iltlälanäe, gn^:6e
Lsnliens ösii^s för1iä11gn6en tilt 8tk,k6n; jemte
kukvu6Aiull6en för Langens länerörelse.
^led åberopande ak den allmänna rikversigt sk LaneoVerket,
sorn uti Letänksndet lV:o i blifvit meddelad,
kä Utskotten, till desto större askadligbet ak8tatens
närvarande körbällanden till Lanken, barbos, un^en
Lik. öfverlemna en summarisk sammanfattning
sk Lantens tillgångar, fordringar oell skulder vid 1828
ars slut; I,varas s^nes, att, vid nämnde tidpunct, Lane-
oell VexelLankens sammanräknade skulder, inbegripet
beloppet sk utelöpande L:gs8edlar, uppgick till
L:eo L:dr 33,994,660: 10. 6. samt tillgängarne, deruti
såsom säkre fordringar bos Ltaten inberäknade, allenast
det ar 1826 kör undsättningsspannemäl uttagne
creditiv L:eo L:dr 1,000,000 vel, L:g:sLontoirets n^a
Kreditiv 8aldo L:co L:dr 101,763: ,4- 1., utgjorde L:dr
23,102,691-, 27. 7., eller L:dr 891,968: 3o. n. mindre
än körsnämnde sammanlagde skuldbelopp; att om
derjemte lör säker antages Länkens återstående kordran
bos 8talen kör 1808 ars krigskostnader, L:dr
4,4oi,432: ,3. 2., ett öfverskott eller capital-bebäll^
ning uppkommer ak L:dr 3,409,473: 3o. 3., samt att
derutöfver 8taten till Lanken star i en skuld akej mindre
än L:co L:dr ,4,607,687: 3g. 8. till godtgöra»-
A, 5ltats- ved La nco-I7t;kotteai
de »f livilken, någre wedel krän däljan ej varit afsatte.
Vid öfvervägande as lietta snrliällande ocd meri
sästadt afseende a angelägenlielen derasalt Lanken sär
framliden, lill dedrisvande as dess rörelse, äger en deslämd
summa, sa Otskotten liärmedelst tillstyrka 8.. 8t:r:
att söe Lanken; grundfond mä förklaras liet i Lalculen
öfver Länkens ställning upptagne äterstäends
delopp L.co Lili,' 4,4o>,43-: l3. 2. as LtatsVer
kels
Lapitalskuld säl' 1808 ärs krigskostnader, samt
i följd därafL:g:sLontoiret uppdragas att, ekler skeenlie
indetalning as lie Lkverskjutande L:co L:dr
1,432: i3. 3., a jemna Lumman as clenna Lapilalskuld,
4,400-000 L:cir L-eo utså,6a en dess förskrifning
ä L. 8l:rs vägnar, ställd till Lanken eller orgies
oell bärande 4 proetts ärlig ränta pä Lapitalet.
^s livilkc-n fond dock mäste deläekas det uti
förenämnde sammandrag upptagne deficit omkring
900,000 Ltdr, liva, igenom fonden inskränkes till
ett delopp ak nägot olver 3,5oo,ooo L:dr Leo.
I öfrigt oell som antaganrlet af den vadliga grundsats,
att s>ä kommanlle 8t:r derodde, alt, ester gndtLnnande
oell till samtidens lättnad, utstryka eli» r tillintetgöra
en ak 8taten gjord oell ak föregående 8>:r
dögtidligen erkänd skuld, skulle försvaga förtroendet
till lien n^a ordning man gär att fastställa, dafvn Utskotten
ansett följande Ltatens skuldposter till Lanken,
upptagne i förenämnde sammandrag, tills vidare, vöre
rlet ock endast säsow en påminnelse om det lraw
-
LetSnkandeii, K-s 3. y?
karna ockr en varning kör rlet tillkommande, Lor-r rnom
rremk/g-en
-)
Liksgäldstiontoirets äldre skuld
till >8r3
4,o>4>85r: r6. 3.
L)
D.o för utelöpande L:g:s8edlar
1823
4>o-5,o95: 39. -
c)
V:o förskott till LilialOiseonler-
nes utredning
1,4-5,4-5: 4". 5.
Allmänna Alagarinslnrättn ingens
gamla Lrediliv
1,800,000: — -
-)
Otc, gf 1818 ars creditiv till upp-
köp af m^nldara metaller. . .
3o2,2l3i^0. -
Lil,aden till Lanaler
3,o4„,oon.
L:co L:d,
14,807,107: ^9. d.
fö, dcliäl.Iandc sig likväl Utskotten liärvirl, alt kä akgisva
särskildt utlåtande, ang:de Idjelmare Lana! Loiags,
uttrker in-egrr/me^ skuld, 240,000 L:dr L:co,
om afskrifning ak liviiken skuld X. lilli Leliagat alläta
Xäd. proposition, sorn ldikvit till Ultskollen remitterad.
^emkör man resultaterne ak den nu anställde granskning
öfver Lanken; närvarande ställning med ds orsaker,
livilka, enligt Ilistoriens vitsord, under längst
sörllutna lider väl lat oredor i Likets penning'väsende
oell salunda luddat grundvalen för ali mänt oell enskildt
välstånd, Kan man ej undgå inse vodan »k det
under sednare lider följda systems ak anvisningar ä
Lanken till lrvarje mer eller mindre gazneligt företag,
eller ZterlräliL dea önskan, att alvea för Statens egna
8tsts- ocb Larico-Litskottens
bebok anslag ä Länkens Lapital-tillgängar kunds kör
det tillkommande i allo undvikas.
Likväl säl- msn bärvid ej glömma att bändelser
kunna inträlfa under bvilka uppi ätlbällandet ak Rikets
sjelkständigbet eller akvärjandet ak bokande olyckor
koröra kör ögnablicket användandet ak betvdligare
summor, än att desamma Irunna ak 8latsVerkets tillgängar
kallas; men Qvillra böra sk k. 8t:>- vid bvarjs
Liksdag kör dylika bändelser afsätta? ocli ansia?.
ltled nödig uppmärksambet bära ocb dä ak ds,
uti 60 §. Leg.korm. omnämnde kreditiv, det ena eller
det 5a kallade 8toia Laeditivet redan genom samma
grundlagsstadgande blifvit stäldt a Lanken, att ak Konungen
vid inkallande irrig luktas, bakva LitsKotten ansett
sig kör det närvarande ej Irunna vidtaga annan utväg,
än tillstyrka K. 8t:r!
att den summa, som, enligt Leg.K. 63 §., bör aksättas
ocb ansläs, att vid inkallande Irrig ak Konungen
IMas, sedan klan 8tatsL5det in plena bört oell
K. 8t:r sammankallat, mä ak Lanken utbetalas emot
det att Kullmägtige i L:g:s6ontoiret utgikva, ä 8.
8t:rs vägnar, e,r deras förbindelse till Lanken ä bela
summan med ränta, ocb under förpligtelse , att detta
Länkens förskott skall betalas ak de först inflytande
medel, bvilka L. 8t:r till krigskostnadernes
bestridande besluta anskaffa.
beträffande äter det uti samma kxrundlags §. omnämnde
andra Lreditivet, till Likets försvar eller andra
bögst vigtig-, ocb angelägna ändamäl, bvilket vid
sisll. kiksdag blifvit ak L. 8t:r anvist ä L:g:?Lonloi
-
Letänkanden, K:o 3.
ret, sä eburu, ä ena sidan, förkallandet under de fem
sistkörklutne arén gikver grundad anledning till den
förmodan, att L:g:sLontoiret, antingen ak egne under
band bakvande medel eller i enskild Länsväg, blikver
i tillfälle bestrida de belopp som ä detta kreditiv kunna
komma att luktas; likväl som, ä den andra, kärrigtigbeten
fordrar, att, i motsatt kall, en möjligbet
för Lullmägtige gikves, att kör ögonblicket kunna k^Ila
sä vigtiga bebok, anse Utskotten sig böra tillstyrka
L. 8t:r, ej mindre:
att Lilla Lreditivel mä ställas a L:g:sLontoiret med
rättigbet kör L. 8t:rs Kullmägtige derstädes, att, i
saknad ak egne medel, dä möjligen inklutne ökverrkotter
äro kör ändamälet otillräcklige, de dertill
erkorderlige medel genom län, i allmänbet, anskaffa,
än ock
att om medel, det oagtadt, skulle kör L:g:sLnntniret
brista, att, sä snart som päkordras, betala de
summor, som ä samma (kreditiv kunna äskås, L:g:sLovtoiret
mä äga, att, det kör sadan! bebok erkorderligs
belopp sk Lanken läna, emot äterbetalningssk^Idigbet
inom 6 mänadsr ocb 5 proc:ts ränta
under tiden.
Linder förutsättning deraf, att L:g:sLonto!ret bädanekter,
som biltills, icke kommer att ärligen till
8tatsLontoiret utbetala större summa än som motsvarar
de kör sädaat ändamäl till Lig:sLontoiret anslagne
ärliga inkomster, ka Litskotte», med inskränkning
ak L:g:sLonloirets bittills, i detta afseende tiilätne
Lreditivrätt a kanken, deijeinte tillstyrka:
g6 Stak,- ock Laaeo-Ltskoktea,
att för li-jviden as 8tatsbrist8umman till älatstlontoiret
ocli as L:g:sLontniret, egne bebok, L:g:sLontniret
mä siel ätliga, att förskottsvis i Lanken uttaga
ett belopp «s bögst 600,000 L:dr L.co isian lien k
Leptember det ena äret intill den sista Juni! det
pälöljande, 6a Langens förskott skola vara ss inbytande
wedel ovilkorligen likviderade.
Ock sä Utskotten, med kännedom ak 6e begärde
utomordentliga Statsanslag, bvilkas beviljande till
k. 8l:rs pröfning förekomina, nu anmäla, "att, me6
"undanlag gs 6e 266,666^ L:dr L:co as Lanken, be"liällne
ärliga ränterevenuer, bvilka uti Lelänkandet
'M:o 2 förslagits till silkverinköp, någre Langens rän'lerevenuer
icke v!6 äl/ntregleringenz uppgörande i
"beräkning ingått, ulan äro alt påräkna till blifvande
"8tatsbebots fallande, i bvilken l,än6clse 6e Kornma
"att till LrgtsLontoiret utlemna,."
Hvad sluteligen angar Lanken, färbällande tlll
ensk,I6e, eller grun6en kör dess Länerörelse, bakva
Lltskotten, som ansett 6enna fräga icke äga något
omedelbart sammanbsng med det ämne, bvilket nu
utgör busvudköremälet kur Utskotten, pröfning, trott
sig böra inskränka sitt yttrande i delta afseende tili
den tillstyrkan:
att sädane åtgärder mätte as L. 8ltr vidtagas, att
icke någon kö, minskning i Laukeli, Länerörelse kompaer
att äga rum;
Letänkanden, b':o 3. e>7
bvsrvid Utskotten kä tillkännagifva, att Iltlätaudea
osördröjeligen skola as LancoLltskottet afgifvas öfver
de särskilda delarne as Länkens Lånerörelse.
Mgre Ledamöter, reservationer medfölja. Ilen
ro lunii 1829.
Leservatroner:
ilo / g/seen^e g?-nrrc//orrc/.
kärekve v. r5c/rrverr,r.- Jag anmärker, såsom en zrtterligbet
bvilken som jag kopps, icke erbäller L. 8t:rs
bifall, att 8tatens skuld till Lanken pä H,Hoo,ooo L:dr
enligt pluralitetens förslag skall reversera, pä err sedel.
Jag kallar detta en ^tterligbet, da vi i Zo Likast
Ltatsobligationer i circulation, lvdande pä 16
sk. r:glds.
Jag bekarar att dä detta beslut togs, ,'döen ak en
grundfond för Lanken icke varit riktigt uppfattad. Ln
Lank, som jemte det den fungerar säsom OepositLank,
också drifver länerörelse, mäste ovilkorligen ka en
egen eller grundfond. förlust kan drabba bvarje
Länebank; känner den som bär medel derstädes pä
deposition att Lanken inga egna fonder äger som kunna
vidkännas denna förlust, sä dömmer kan en sädan
Lank icke Kunna göra anspräk pä credit, utan tar
bort sina penningar. La sedel pä 4,4oo,ooo L.dr är
oanvändbar såsom fond för länerörelse.
Lriberre La/mst/er/ra ock Lrosten ö,-er>f//r'us förenade
sig i denna reservation.
Öfverste Le/ben.- Llti sammansatta 8tats- ock Lancvlltskottens
pluralitet, beslut, alt bos L. 8t:r före
-
§8 8tats- ocl» Lsnco-Dtskottens
»lä: att 8tatens Sterstuenve skulv till vanlien skall
reversers» S en enda sevel, kan jag leke instämma,
emedan clemia korvran, som Utskotten, pä gova grunver,
ansett lima utgöra vankens (l, u,ir/l7a/-k/c,/, icke
ian uppkvlla venna sin bestämuielse mecl minvie vankens
korvi an ställes i liei e minell e skulvlärbinvelser,
bvilka al Lanco8t^i elsen kunna, i lall ak tillkällige
beliok, begagnas, antingen genom virect öfverlåtelse
till annor man, eller i egenskap ak b^potbek kör upptaganvs
Ian.
Dessutom anser jag mig viv vetta tillfälle böra körklara:
att jag linner vetta vankens Oi unvLapital eu«/<rst
oeL a//e«asr vöca begagnas viv ve tilllällen vä
vanco8t)',elsen, kör vivevällanve ak silkver-utvexlineens
oakvi utna gang, skulle lör tlllkället vevölva förstärka
Länkens reels konv, vell till kölje veiak ovilkorligen
növvänvigt, att konven göres fullkomligen
röilig att använvas enligt vess bestämmelse. väg anser
lättaste sältet att vinna vetta änvamSl vara: att
vankens korv,an ställes i llere minvre »eviar; men i
läll -letta ej ak v. D. 8t:r skulle slavgas; vtgtsLontoiret
vä mä varva Slagt alt tilllianvavalla Lanken, ekler velom
3 manaver köicit skevv till-agelse, stöl re eller
n,invre vel ak venna summa.
6 rekvs ^ V lili. Dok
lvarskalken
Larri,evävel
lxammurberi e Lanrlievävet /^e
Brukspatron-/klUge^
B, osten B>e
rivenlen
Drvkessor -l/oren^ Brosten Betkers
-
vetänkanven, b':o 3.
Dector /röi/cc!,lefer, Lommereeltävet //e»r/,erg,
Bävmannen Vi instämina i vet yrkanve,
att kör ikragavaranve belopp mä till Lanken aklemnas
LtatsVerkeks skulvkörbinvelser, utställve till Lanken
eller orvres, i valeurer pa lämpelige summor, Iivilka
vet mä vero pa Lancolllskottet att närmaie bestämma;
t)- vi anse en enva sevel ä vela venna summa
vara kör Lanken allveles oanvänvvar ocv ej mevköra
»tö, re säker!,et, än om skiilvveloppet allenast uti Länkens
räkenskaper valaneeras; pä vvilket sätt venna
summa ingalunva motsvarar anvamälet mev en vanks
giunvkonv; oct> körena vi oss i ökrigt uti vet sk llr
Ofverste Dekien kramställva körslag, att i annat kall
vigtsLontoiret ma varva älagvt att tilllianvavälla Lanken
ekter veron, 3 manaver körut skevv tillsägelse,
större eller minvre vel sk venna summa.
Dagman boreus oell LommereeVävet santesson?
Den reservation vi gjort emot DinanceLerevningens
lärslgg, att statens skulv till Lanken B:vr 4>4oo,ooo^
skulle reversera» ä en enva sevel kullkölja vi ock nu,
va Utskottens plena instämt uti Lerevningens Börslag:
vell som skäl vertill anse vi oss envast vöra unver»tälla
ll. si. oanvänvvar en stor skulvsevel
skall blifva, Vä möjligtvis kraga Kunve uppsta att lemna
en minvre vel verak blott som b),pole<pie kör vs
5oo,ooo vivi- silkver, bvilka enligt Let. lV:o s böra,
om sä päkorvras, ä utrikes ort, i lane- eller erevitiv
väg, anskalkas till metalliska konven» köl sta, kning.
Vart förslag är, att ven i stället köi vela» uti skulv
-
700 Stst!- set, Lanco-kktskotten,
»eölar, bvaröera pä 100,000 L:ör; ak dvilken köröslning
någon olägendet s^nes oss ej kunna, i något kall,
uppsta.
Vi Åberopa i öfrigt öen ak oss i 9:60 puncten sk
vär okvannämnöe reservation litreööa mening, stt åtminstone
^ sk Langens berörös grunökonös belopp
4,4oo,ooo L:ör L:co mätte rese,veiss såsom bvpotdsk
kör upplåning sk meöel till möjliga kramtiöa bedok sk
rilkverinkäp kör reels konöens körstarkanöe; men pä
»let stt öenna sonö emellertid wä kunna göras nyttig
kör Lanken igenom tillökning i »less räntevinst, ocb
onvänöbar till lVäringarnes fortkomst veis förkofran,
ms Lanken pa clenns sistnämnöa öel sk öetta Lspital
grunöa en utsträckning sk sin lånerörelse i Discontväg;
men till kärekommanöe ak ali kardäga, karle kör
seöelstockens tillökning, ocd kär konclens minöre snars
tillgängligdet vicl pakommanöe kramtiöa bedok till ytterligare
silkver-inkäp, om saöant emot körmoöan skulls
kramställa sig, dör »lenna läne-rörelses utsträckning
egentligen afse beläning ak saöana in- ocd utlänclska
varor, som kör nsrvaranöe ej äga läne-rätt, men arv
sk »len art, att öe som pant kunna antagas, ocd öeridlancl
käreträclesvis ritorr 8pannemä>, upplagö uti 8tapelstäcler
kör export-tillkällen, eller pä snöra bestämöa
ställen kör kramtiöa inrikes bedok.
8kuIIe L. 8t:r ej dana kör goöt viötaga någon köröelning
ak öen stora skulökördinöelsen ka vi sluteligen
körena oss uti öet sk Hr Öfverste Lefren kör saöant
kall köreslagna alternativ.
Letänkanöen, Ik:o Z. isi
Lagman lag anser lämpligast, att, pä satt
klr Öfversten Lefren omnämnt, L:g:sLontviret ma, i
modn ak Länkens dedok, anskaffa, oed till Lanken aflemna
större eller mioöre öel ak öet nu ikrägavarsaöa
skulödelopp.
2:0 r a/sccnrks ö//»ge utk Fefa/r^atrcket L
/rögor -
Orekve v. i5c/rsverrn. lag kar viö Utskottens kör»lag
i akseenös pä Lreöitiven anföra, att öessa förslag
s^nas m ig/örkr^rg-r ^ öels öerlore att öet tilldör 8tatsLltskottet
a/kena att köreslä öem, sa till belopp som
till utgäranöe, öels öerkäre stt i sakens närvaranös
skick, öet s^nes mig utgöra ett absolut vilkor kör mäjligdeten
att stergä till »röning, att ^örst bestämma
gränsen emellan permanent lag kär förvaltningen »k
Lanken i allmänbet, ocd R. 8l:rs rätt stt gikva reglementariska
käreskrikter i vissa öelar ak öenna kärvaltning,
gällsnöe kinn riksöag till riksösg.
Den, allt ikrän är 1668 existeranöe, men unöer
»ensst kärllutna 20 arén föga respecteraöe Lanklagen
säger: "att ingen," ocd säleöes ej lieller L. 8t:r,
"kan commenskera mera utur Lanken än sin ösrslsöes
äganöe avanee;" L. 8t:rs öispositionsrätt öfver i Lanken
bekinötlige meöel, sträcker sig enöast till ärets
bedsllna vinst oed öeras befattning ineö Lanken, sträcker
sig icke längre än stt oröniugen i Lanken
samt öensamma oc/rförsvara.
lXagon L. 8t:rs creöitivrätt dos Lanken, eller,
dvaö »om är öetsamms, assignsringsrält utöfver ägan
-
>02 8tats- ocb Lanco-Dtskottens
Le avanee ock utöfver Lrets beballna vinst, borsie slik
iZ mer kunna komina j kraga; ils,af följer ej att
icke k. 8t:r genom Lanken skulle kunna betjena; meL
Ian, men k. 8t:r mäste i säLsnt fall unLerkasta sig
samma vilkor som för länsöKsnLe i allmänbet konas
bestäinLe.
ilag kan Lerköre icke unLerläta att frånsäga n,ig
allt LeltaganLe uti Utskottens lili K. 8t:r akätna i»-  lijuLning att Lssluta om beloppet af ile creLitiver ös
bsLanefter ämna utställa pä Lanken, innan äligzanLet
blifvit fyllLt att stifta lag för Lanken.
Ll ili. fa//?rst/crrr^.- 3ag föteuar mig uti Lenna l!:,
Orekve Lckrverins Leservation.
Drosten ilag instämmer jemväl nti sam
ina
Leservation sä viclt clen rärer cle i 63 §. Leg.korinen
omnäwnLe LreLitiver.
brill, I kraga om stora LreLitivet
lär jag tillstyrka, att i bänLelse Letta uti Legeringsformen
pä Lanken utställcle LlreLitiv skulle af X. äl:t
liftas, Letssiuma skal! till Lanken äterbetalas genom
krigsgärd, som genast, genom X. lVbts kungörelse,
uppå af L. 8t:r nu lästställanLe giunLer, koininer att
utskrifva;.
Dnligt Lenna Zsigt anser jag ock, att v>L bevillningens
uppgäranLe borLe gf L. 8k:r bestämmas utgäranöet
af en tillfällig fyllnaLsafgift, för Len bänLelsen
att Lilla LreLitivet, till stöire eller minLre belopp
skulle lyftas samt Lenna fyllnaLsafgift genast utgå,
»neL uppLrag Le,jemte ät LiksgälLs-Lontoirets li:rr
6 e t 3 n k a n L e n, lV:o Z. >o3
fullmäktige, att efter uppgikvanLe ak beloppet, Iros
AI:t snltälla om kungörsnLet af Lenna fyllnaclsäkgikt.
LeträlkanLs Länkens ränte-revenuer fär jag förklara,
att enligt min öfvertygelse, lisLs Let säkraste
rneLlet till realisationens l>ef,ämjanLs varit, att Lanken
för Letta änLamä! lätt oasko, taLt Leiiälla oel, använLa
Lssamma, Lii Len IiänLelse att för 8tatsVerkets bebofver
nöLvänLigt ett LiLrag akLankens Läntevinster skulle
päräknas, Let är en pligt att snarare genom bevillning
fylla Lenna brist, än genom borrttaganLet sk
Länkens naturliga förmåga att pä ett varaktigt sätt
för framtiLen försäkra Lealisationen; bestänL, utsätta
IVationen kör att om >oä >5 är se en ny Langusroute
r kräga.
fammarberrs KosenL/ar/.- jag reserverar mig emot
Le af Utskotten föreslagna staLganLen, röranLs ersättning
till Lanken för Lo sn,ninor, som kunna loftås
ä stora kreLitivet, emeria»:
pä Letta sätt viL sjelfva lyftningen inga sLLane förLinLelser
komma Lanken tillbanäa, genom Irvars
ökverlätanLe pä anLra Len kan goLtgöra sig sina
förskott: oclr
Den krigsKöstnaLskonL Le sig forsamlanLe 8lanLerns
kunna bevilja, för sä viLt Len ingär i kontanta
penningar, »tvifvelaktigt beböfves lör Le fortkaranLe
krigsomkostnaLerne, Lä säleLes enLast lan till
betäeKanLe af Lanken? forLran återstå, livar före
Let är mera meL orLning ökverensstänrmanLe ocb
lo-4 8tats- ock La nco-IItskottens
tillika jemns? större säkerket to? Lanken, att pä
förband kafva stadgat, att Lanken vict sjelfva lyftningen
af kr.editivet fä? sädane skuldförbindelser,
som <len med lättket kan försälja elle? förpanta;
kvarföre vek, dä jag tillika icke betvillar att sedan
kos oss en allmän kredit, pä stöd af lagens sk^dd,
klifvit grundad, in- elle? nirikes, nä? kekofvet päkallar,
lanebiträden pä billiga vilka? skola erkällas, jag
tillst^rker att It. 8t:r mätte stadga följande, nemligen:
"Lör
keloppet af ilen summa, X. äl:t kan komma
att i Lanken ä stora Xreditivet I^fta, skall Liksgälds-Xontoiret
uncler samma dag lyftningen sker,
utfärda förkindelse?, ställde till Lanken eller ord?., ledande
pä jemna summa? af minst roos oek kögst
io,ovo L:dr, med ränta efter 5 för ivo om äret ock
ined pantförskrifning för räntan ock en ärlig amorlissementslond
af 3 p:e., utaf en motsvarande summa
af tullmedlen. LiksgäldsLontoret dock alltid lorbekällit,
att efter 6 inanaders förutgängen uppsägelse, ds
utgifna förkindelseroe inlösa.
Hvad afse? det mindre kreditivet anser jag mig
köra tillstyrka att L. 8t:r mätte vid kvarje Liksdag
tillförbinda sig att för de kreditiver, de kunna bevilja,
utan att derföre keköfva sammanträda, vid 8tatsLegleringens
uppgörande anvisa tillgäng till ränte- ock
aino, tissementslond.
I fräga äter om Liksgälds-Lontoirets Kreditivrätt
a Lanken, till linnid för 8tatsbristen ock egne
kekyf, anser jag, i likket med kvad af wig yttrats i
L e t ä n k a n d e o, X:o 3. r o5
afseende pä det för kkrr Lullmägtige i Lanken föreslagne
kreditiv till metalliska fondens förstärkande,
mig köra tillstyrka att Lreditivrättigketen för Liksgäldskontoirets
Il.rr fullinaktige mä utsträckas till
fullt 1,000,000 L:dr, kvarak jag icke kan inse någon
menlig påföljd. I öfrigt fä? jag föreslä att af Länkens
kekällna räntevinst, derunder inkeräknad Läntan
ä dess 8talsford, an, men efter afdrag af alla kostnader
ock förluster, skall för sr i83o ock de följande
arén till ock med det, dä nästa Liksdag infälle?,
sedan först anslaget af 266,666 ^ L:dr till reela fondens
förstärkning algatt, ökverskottet ända till ett belopp
af L-dr 370,000 till statsverket allsmnas, att
användas pä sätt L. 8t:r förordna; kommande kvad
ytterligare kan öfverklifvs, att inga i Länkens lånerörelse.
Öfverste I Laga om äterbetalningssättet
as stora kreditivet instämmer jag uti den af Xammark.
Losenklad algifne reservation, med endast den skiljaktigket,
att jag anser den föreslagna ärliga amortissementz-fonden
körs kestämmas till io proc:t.
Hvad keträlfar lilla kreditivet sä, med fästsdt afseende
a vigten oek nödvändigketen deraf att L:g:sKontoiret
ma kunna ä egen Kredit upptaga desse medel
ock till undvikande as ali ytterligare förlust för
Lanken i detta känseende fä? jag föreslå att L:g:skontoiret
ma berättigas att till säkerket för de län, kvilka,
i ock för utbetalningar ä killa Kreditivet kunna
upptagas, k^poticera tullinedlen till ett belopp af 5
proclts ränta ock 5 proc:ts afbetalning ärligen.
io6 Ktats- ock Lanco-Dtskottens
LanrliekcäLet ^segarc/tr DvaL keträtkar fnägan om
stei ketalningen af Le sä kallaLe Ktona ook Idilia LneLitkven
instämmer jag till alla Lelar uti cist sk Kammank.
LosenkIaL osli Öfverste Lefren asgifne )>tranLe,
ock anser jag, lika mscl län Kammanlienren, att L:g:sLontvirets
temponaina 6>ecktiv ä Lanken konLt, ock
utan någon menli» päfäljL kunnat utsattas till fullt
1,000,000 L-Ln; men i asseenLe äten pä använLanLet
al Lanken? nänke-revenuen kan ja» ej unLgä, att
fullkomligt instämma uti Len af Ike Lnik. LeutensckölL
^ttnaLs åsigt.
»
Liskopen T^/^se/rus/ Uti Len as Lammark. Lo-^
senklacl asgifne reservation san jag mi^ sonens ej minnie
i afseende pä atenketalningen af cle i 63 §. Leg.-  Lonmen vmnämncle LreLitiven, än oek i fnäga om ke—
loppet a clet temponaina LreLitiv ä Lanken, kvilket
lön ii^viLen as Ktatsknist8umman ock L:g:sLontoi, ets
egne kekos klisvit lillstvrkt.
OnosskanLIanenHäer/Trarr.- äernzts Let jag nesenve-,
nan mig emot ILtskotkens keslut rönanLe äterbetalningssättet
at Le sä kalkmle Ktona ock Lilla LreLitiven, i
kvilket asseeencle jag fullkomligt instämmer uti Le ak
tln Lrik. LeutensckölL ^ttraLe ssigten, ansen jag mig,
i enligket känmeL, kona tillslvnks attIanken, till LesS
eonsoliLation mä sä kekälla ock tillgoLonjuta räntan
ä Let okvsnnämnLs keloppöt ^,^00,000 L:Ln, kvilket
ansetts kona utgöra en Lanken? gnunLkooL.
Lrikerre L/iarrs oek Lrukspatron /7/sr/rger.- Vi
sonens oss uti Let as Kamma,k. LosenkIaL ock Ös
-
LetankanLen, Km Z. 107
vensts Lefren asgitne )tttnanLen, ang:Le atenketalningssättet
as <Ie sä kallaLe Stona oclr Lilla LreLitiven.
LommenceLäLet //e»,Lerg ock OnosskanLIaren Mörberg.
- Vi sä jemväl i sistnämncle tvenne frägyr oss reservera,
meL tillstvrkan, att Lessa LreLitiv mätte Ztenketalas
antingen pä sätt Kammark. LosenkIaL föreslagit
ellen oek genom genast päkjuLen krigsgärL ock
f^llnaLs-asgist.
LäLman äag instämmen i Letta känss
enLe
fullkomligt uti Len as Un Knik. LeutenskvIL ^ttnaLe
åsigt.
LanrliLäLet //--I fnaga om 8tona Ln.eLitivet
förenar jag mig uti Len as Kammark. LosenLlaL
algitna reservation, meL enLast Len skiljsktigket
att jag, lika som Öfverste Lefren, anser Lem arliga
amontissementslooclen kona utsätta? till lo pnoett i
stället för Z prvctt. ^
Kmiralen v. Domprosten /7o//?»krö/7r.'
Domprosten f/eur/r/rn Lrotesson //ässe/rot/r.- Kinot Utskottens
keslut i inäga sä val om atenketalningen at
Ktona LreLitivet som ock ang:Le ksioppet as L:g:?6ontoirets
temponaina Kreditiv ä Lanken sä vi oss reservera
meL äkeropanLe af kvart Knik. LeutensKölL ock
Kammank. LosenkIaL i asseenLe Kära föreslagit ock
a» färt.
klokätanskalken OnosskanLlanen
/ Lagmannen Ktaä/en Domprosten /
krolessor rt/orerrn Lnosten Lector /träruarr
-
iv3 8 t a tr- vctr Lanco-bltskottens
r^er, Vi fä, under åberopande af ds förslagen Hrr
Leuterskäld ock Losenblad uppgifvit, reservera - oss
emot det as sltskotten sattass beslut om aterbetalningssättet
af 8tora Lredilivet.
brukspatron /iangenLer§.^ Lmot det H. Utskottens
beslut, att as kommande 8t:r ma afgäras pä bvad
satt Lanken skall erbälla återbetalning sör bvad den
i oeb sör 8tora (lreditivet särskottsvis utlemnar, sär
jag reservera mig gs säljancle skal:
i!o limedan ja» tror, alt om Lanken bädanefter
ej skall Komma i samma invecklade beroende tillstånd
som förut, nu, sörsamlacls 8t:r bära bestämt afgöra
sragan.
2:0 Lwedan jag ej kan undertrycka den öfvertygelse,
att det särsta medlet till vinnande as Länkens
soliditet, mantels upprättbällande oeb en påtänkt reabsations
bestånd, om den blitver besluten, är att till
alls delar oeb sä fullkomligt skilja Lanken tran 8ta--  ten, att Lanken ej mä kunna släggas utbetalningar,
eller annorledes slitas.
3:o Lmedan under sredens lugn oeb goda Zr bäds
borde oeb kunde, af den Länkens vinst som ingär
till 8taten oeb Öfverskottsmedlen besparas ärligen
400,000 L:dr sä att pä 2 är den erforderliga sonden
sär 8tora Lreditivet vore gifven, bvilken estel band
ekä insättes i Lanken sär alt i lliscontväg utlänas emot
ränta som tillfäll 8taten.
Oenom en sadan mesure vore Lanken genom viss
lid försäkrad om återbetalning af Lapitslet dä det
Letänkanden, X:o 3. , oq
liftades, oeb vid olyckan af ett inträffande krig lVationens
krafter genom krigsgärd eller ökad Bevillning
ej genast bebäsds älitas till sällande as de aldrafärsta
bebosven.
4:o Lmedan om 8l:rne nu uppskjuta gsgörandet
sk förevarande fraga, skulderne troligtvis blesve sä
manga oeb stoi a att Lanken säkert blesve den sista som
erbäll betalning, oeb kanske alldeles ginge i mistning
derom.
Lagman oeb (lowmereeLädet santesson
Dme, Lllskottens förslag rörande anvisande pä Lanken
as det 8tora Lreditivet, som enligt 63 §. Leg.sormen
skall lemnäs X. N:t för den ol^ckeliga bändelse asett
inträffande krig mäste vi reservera oss i den del, att
Utskotten ej föreslagit nu genast användbar godtgörelse
derföre, i sall as lastning, bvilken ej later göra
sig medelst den pä 8tatevs vägnar af L:g:sLonto>-
rets Lullmägtige afgitvande skuldförbindelse för bela
summan, oeb dess bänvisande ater tillkommande 8t:rs
derom fattande beslut oeb genast användbare, samt
derföre indelade i valeurer frän oeb med 1000 till oeb
10,000 L:dr, oeb att lullintraderne derföre b)potbeceras.
Likasom vi ansett det st LancoVullmägtige lemnande
Lreditiv ak 600,000 L,:dr silfver bära i stället
bestämmas till L:dr 1,000,000; sä kunna vi ej beller
undgä att förklara var enskildt» mening vara, att det
belopp bvartill det st Vullmägtige i L:g:sLvntoiret lemnande
temporaira Lreditiv ä Lanken för begagnande
Ilo 8tats- ock 8 an co-bltskot le N5
unöer cleo lid as äret, öä 8:g:sLontoirets utbetalningar
soifia större summor, lin öess päräknaöe inkomster
kions insluta, kör bestämmas till ej minöre lin
1,000,000 8:ör i stället för 600,000 8:ör, som Utskotten
färeslsgit; t^ öet mätte ej skaöa att kafva något
öfver oek 8. 8t:r körs icke kunna öraga i tvifvelsmål
stt öeras bullmägtige ej begagna as Lreöitivet en skilling
utöfver kvaö nöövänöigt solö,SS.
I skseenöe slutligen pä Utskottens beslut, stt ingen
to, minskning 1 bankens lånerörelse mä egn rum,
önska vi, uti öfverensslämmmelse meö lotöe ^puncten
af var reservation viö bin.bereöningens förslag", stt
raöant i stället skulle uttryckas meö köljanöe orö:
I7ti bankens lånerörelse i öfrigt ma kvarken någon
inskränkning till beloppet eller någon annan liukvuösaklig
rubbning gf nuvarsnöe lan-s^slem ägg rum;
i följö kvarak län pa Oulö oek Silfver, Metaller ock
xa Väg staenöe elfecter, samt g bänebancoObkgakioner
lemnäs käöanesler, som kittills, till obegränsaöt
belopp efter rörelsens bekok; äfvensom (lreöiti verns
för fern-Lontoiret oell Manufactur-visconten oköränöraös
fortfara; i fall 8. 8t,r skulle besluta, alt icke
tala akbetalningar pa Ikastigkets- ock Oölingslän, samt
pa säöana län, kvilka Iiittills innekakts gf vissa 8täöer
vek Menigketer, aler ulga i samma väg, komma öessa
att öfve, flottas pa 8örelse8onöen för län pa kort
tiö, öet vill säga, till Oiscontbonöens förstärkning
utöfver kvaö öen för närvaranöe är, samt meö säöan
föröelning emellan öe serskilös baneDistricten, som
8etänkanöen, 8:0 4- 1 > l
en reöan vunnen erkarenket eller tramöeles köränörsöe
forkallanöen anvisa.
N:o
(bil)
8lals- ocli LllncoI7t8!iott6ns ullLttin,1e, suAZcnnötlväucliZltLkcit
at' ej minclre Zts^illiAe
A>unäI.',Z8ko, aneli inFar, lin oclv en fördätkr^ä
1uA8l,iskninA sor Lanken.
1^. l>l. Konungen kai', "viö tillkännagifvanöe af Dess
förväntan, att 8. 8t:r mätte om banken tororöna
pä ett sätt, som befrämjar m)ntväröets staöga,
samt belastar allmänt ock enskilt förtroenöe, jemväl
fästat 8. 8l:s uppmärksswket öera, att unöer öet
öen personliga friket ock säkerket, som svenske Meöborgare
njuta, befästas af bagar som stiftas af borning
ock Ltänöer gemensamt ock icke utan begge
Ltatsmagternes gemensamma beslut kunna föränöras
eller Kalvas, aterstär likväl ännu för Sambällsbvggnaöens
fullkomnanöe, att ät öe beslut, som röra grunöen
för egenöomsrätten gifva en större graö af lagstiftanöe
nsöränöerligket än liittils."
Vigten af öenna konungsliga erinran, mäste erkännas
ak Kvar ock en som egnat nägon granskning ät
bankens närvaranöe grunökörfaIlningar; ock väöan ak
öenna okullkomligket i bagstiktningen kan man ej keller
unöga att inse, viö granskning ak öen kistoriska
teckning öfver 8ancoVerket, unöer förllutna tiöer,
som Utskotten, efter öet 8. 8t., viö 1820 ars bikröag
ri2 8tats- ock Lanco-Dtslottens ,
karrttagit ilet förlåt kvai-meil Ranlovei let ilittills stätt
omkägnailt, varit i tillfälle stt nu tor k. 8t:r framIsZZa.
t?a gruncl käraf, oell <lä man s^nes ej böra längre
uppsljuta, att, genom en lag, upprättacl enligt
8verigss allmänna Ragstiftningsprineip, lägga grunitvalsn
tor Ranlens siamticla förvaltning; Z/ts^otterr
rru/o> A. Lc/ro/vet a/' en saiZs» ZagstZ/Z
ur/rg
^o> F.rn/^en.
lill ytterligare betr^ggancle gf ilen oröning, i Rilets
Denningeväsencle man önslar äter inkors, kafva
ilerjemte Dtslotten ansett:
att r c/en väg gruni/Zagarne Zenrnn öv/iet en ^»c/an än«/r/»g
Lori/e LereiZas r 72 §. som /ö> /rnnrtii/en ^a,r
a/Z>ö/'ir <rZZ ZttstäZZeZ^e a/ Fnnäen^ -r/iggnni/en mot egne
ZZrccZZiorrr /
Oell vilja Dtslotten, i Långelse k. 8t:r slrulle tinn»
nöclväncligbeten af förstnämnöe Dagstiftningsätgärcl,
framdeles i förening meä lag Dtslottet uppgöra oell
för k. 8t:r framlägga kufvuclgrunöerne till ilen blifvancle
RanlRagen.
Ila Reclamots särslilclta ^ttranöe åtföljer.
Den ro lunii 1829.
öÄrskZZiZt ^-ttrani/e.-  Drefve v. ^c/tverZ».- lag clelar ej ileras åsigt, bvilla
i gruncllagsparagrapber söla garantier mot framtida
"inställelser afLanlens äligganilen mot egne creilitorer.
"
Ln
8 e t ä n l a n 6 e n, ?l:o 4. t tZ
lin Regeringsform är e- neli Ian ej vara annat
811 beltenlelt ett n/t-r/ emellan bollet ock iless Regering,
kuru i sawkällsorclningens väseniltligaste rlelar,
item emellan vara slall; elen utgör beslrifningen pä
öeo öem emellan uppdragna rägang. Dtt foll, regeringsform,
till sin iilee Zltlre an bärle lag ock rlomuremslt,
län ej ga längre än blott anttila 6e relativa
förkällanclen för kvilla lagar skoZ-r utarbetas.
8a är, bos oss, ilen satts som uti 86 §. as R.
R:o blifvit uppställd, uti serslilö L^r^clsriketslag Utvecllail
ock öess lagbestämmelser ställile i öfverensstämmelse
weil cle allmänna grunöerne för var öfriga
lagstiftning. 8a är öen i vär R.k. uppställrla satts af mioi»teriell
ansvarigbet,uti serslilrl lag fullständigt utvecllaö.
Den i k. k^ns 72 §. uppställila sats, stt k. 8ttr»
Ranl, <let vill säga: ileras principalers eller tollet»
Raol, slall ostörd förvaltas af RuIImältige, tlem ils
sjelfve ilertill föroitlnal osZöri/ nemligen fran Regeringens
sirla kvacl /orVaZMrngen betrstka, , län ej
innekälla mera än sjelfva sattsen.
t serslilcl lag mäste bestämmas grUntlerne för
sjelfva/orvaZMrugeu, i bvail ilensaMma län röra enrlilll
wans rätt ock ^orVir/mZ/rgsötgäri/erve lunna lili
föremål för tlomares pröfning. 8äsom ilenna latz mäste
ställas i öfverensstämmelse me6 grunöerne tor allmän
lag, mäste vcl meö öensamma ställas i öfverensstämmelse
samt vara clensamme Nnclerorilnsöe, <le o,iZ,iZ/rgar,
stai/g«rr oc^ regZementen som R. 8t:r, livall Vanlien»
förvaltning beti ältar, för sine kullmältige uttar
-
114 8 t a ts - ock Lanco-I/t skottens
clat, neli lill följe af orclal^clelsen i 72 , v/cfcrre
utkärcla kunna.
fluruvicla till Lanklsgs stiftancle korciras f^ra stänös
sammsnstämmancle beslut, eller om clertill enclast sorclras
8>Zn<lers pluralitet, sanisällt mecl Xvnungen, sr
en fräga som s^nes mig lätt besvaraci.
klär sr ieke finga om eli ccmslrtttkccme// utan fragg
om ett cro//t fö, Iiällancle; clen lag som sökes,
kvarsk bekofvet icke loir blifvit ock icke förr kuncle
f>Ii sinligt, än Lank8ecrctessen uppkört, mäste stiftar pä
sätt annan civillag stiftas.
fag inser ej kvarköre en civillag skulle ge minclre
garantie ät clen som bekökver akalla clensamma,
till stöcl för sin kränkta ratt, än clen som man tror
sig ega i en gruncllag, beslämcl för keit snöra änclamäl
än att tillämpas civila förkallanclen; men jag förutser,
att, om man unclerläter att berecia civillags garautie
emot felaktig förvaltning af Lanken, i tanka
att berecia en säkrare g, uncllagsga, antie, sa kuncle
möjligen lootcle är ga om innan L. 8t:r sä sammcrnatt
clenna garantie blir gifven.
K:o Z.
(Lil.)
8tats- oell Lanc!oIIl8^olleN8 ullätancle om nä^rg
UimsieliZa anseöcZe ätsclganclen för framtiden i
slseoncle )tä 8ä väIför8teL!nkel6n, som unclergföelniliZgl
no aföet Notallisks i 8itfver.
(fe >om Lemiss frän L. 8t:r tiar till förenacle Ilt
-
Letänkanöen, X:o 5. r 15
skotten ingått ett af Herr Hjerta X 6. uppgifvet oek i
alla sina cletailler utsrketaclt förslag till körorclninz
om äl^ntfoten, uppstälclt i alternativer, uncler förutsättningen
att antingen 128 8K. eller >44 8K. L:co8ecllar,
pä kn Liclr 8ilfver8p!e efter 1664 ärs N^ntorclorclning,
komme att för en klifvancle äl^ntbeslämning
tagas till gruncl.
Ilti förra Alternativet, 6et encia, som, i samkancl
meö kltskottens kittills preliminärt Uppgjorcle körslag,
kunnat klifva föremål för nägon kekanciling, är framstalicltr
Xtt
^äele/t för 8venska 8ilsveräl^ntet skulle klifva
Liksclaler; clenna Liksclaler innekälla i kin8ilkver
22ö-looo:clelar ak I L. VictualieVigt; fltm^ntning ske
uti sticken ak kn, knkalf, ock knsjercleclels kiksclaler;
ock alla clesse iVI^nt innekälla lie kjercleclelar
tint 8ilfver ock kn kjeröeclel Xoppar till ^Klliage;
k vai jemte i öfverensstämmelse kärmecl upptagas, speciella
8ta>iganllen sä väl angäencie lkl^ntens Lrutto
vigt ock Lemeclium clerä, som nettoviglen eller l>alten
ock clet clerä erkorclerlige kemecliuio; äfvensom i
serskilclta artiklar är afkancllacjt, ocn Oulclm^ntet,
om Xopparm^ntet, samt om myntning, smältning
ock probering.
Inom förenacle Utskotten kafva, kvarjeksncia mer
ock minclrs fullstäncligt utvecklacle förslag ock framställningar
i samma ämne, äfven blifvit gjorcla.
Oä frågor ak clenna beskatkenket enclast kunna
utgöra önskningsföremäl kör L. 8t^r till X. lkl.-t, som,
enligt Legeringskm mens 79 kar 6en köga rätt sig för
-
,i6 8tats- oeb 8anco-I7 tsk o ttenr
beballen, att lala slä m^nt, nnller itel vilkor allena
alt löräntlring i Rikets IVI^nt till skiol eller korn, ej
mä ega rum utan k. 8t:rs bifall; sa bskva Utskotten
kunnit ofverLöcligt att uti lierås Rörslag till k. §t:r
upptaga säliant, som lie ansett tillböra lietailierne sk
lien egentliga lVl^ntOrliningen, eller Reglorne kör utökningen
ak IU) ntnings-oeb Rroberings-Vrket. Utomdess
bakva Utskotten velat mell sorgfälligbet unövika
att bär inblanda något som skulle kunna motverka,
stei balla eller försvara inköranöet i sinom till
ak en n^ IKlzmtkot, uppgjorli ekler sällan» Rationel»
gruncler, att öen eglie öfverensstämmelse, ej blott inom
sig sjelf i kraga om unlieraflieiningars tjenlig» bestämmanöe
ekter lieeimal, ulan äfven i körbäilancie till lie
stsllganclen om mätt, mai oeb vigt, som kör banöet
kramrleles kunna komma att gälla, klen krägoroe om
enlieten oeb uncieraklieiningarne ak liet lVletalliska lklzsnt
rom skall till föreslagen inlösen ak Länkens 8e«llar
begagnas, bakva lioek kunuits utgöra ämnen som ej
borcle belt oeb ballet förbises ak k. 8t:r, «lä mintets
vigbet oeb begärligbet i Rörelsen, samt en större eller
minöre be^vämligbet oeb lättnarl vili beräkningar,
väsenöteligen ak saöaoe körbällanöen bero.
Derviö bar Utskotten körekomwit:
^Ktt lien verkliga ^n/reten för 8veriges metalliska
N^nt, som i närvaranlie »tunö Lnnes, nemligen i 8ilkver8peeieRiksliaIern
etter 1664 ärs äl^ntOrlining, är
allcleles för stor, i körbällan6e till nästan alla anclra
vänöerr lillot; oeb körclenskull väl ma kunna, i mokn
sk rellar, bekntelig tillgäng, ikrän Lanken utgikvas,
Letänkanlien, IV:oZ. 1, ^
men ieke villars präglas, eller för framtirlen, oeb när
bäröt Al^nt äter kommer att i allmänna rörelsen erIlZIIa
gängbarbet, antagas såsom gruncl för penningeberäkningar.
Rnligt erka, enbeten oeb kunnigare 8tatsmäns
enstämmiga int^ganlie, är en läg Raket viri IVl^atets
beräkning, ak mveken köl tiel kör ett lancl, såsom
i allmänket billraganlie till lägre priser pä lifvets kärsta
käinäcienbeter; äfvensom man tzrckt sig linna att
en jewnare illogbets- oeb sparsambetsanlla uncler sällan»
körbällanöen smäningom utbilöas bos lie lägre
Llasserne oeb Llassan ak Rolket, just genom vanan
att käst» begreppet oeb lankan pa öeu i clr^gt rilkertal
benämnöe lägre Valeuren, i stället kör en bögre
Valeur uttr^ekt i ringa rilkra. lillkället bör alitsa ej
nu lemnäs obegagnallt, att kör Lveriges äl^otberäkningar
Kunna lägga till grunll en lägre Rnbet än rlen
bittills antagna.
vä Utskotten unöer sällan Lzmpunet villars ökvervägat
lietta ämne, bar <let tyckts Utskotten, att
såsom Zn/ret lämpeligast borrie bestämmas, antingen
ett IVI^nt, svaranrie i Vär<le mot i R:<lr i L:eo8elilar
eller 18 sk. i Hillver, ekler 1664 ärs lVl^ntkot, eller
ocksä ett lVl^nt, utgöranlle ^tcielar ak list n^ssnämnrie,
oeb säleöes till värrict lika mell Rn R:<lr RiksgälrisLelllar,
eller 1a sk. Silfver ekter ,664 ärs lVl^ntkot.
Utskotten bakva lemnat köreträcie ät list selinare
ak rlessa ^klternstiver, oeb clet ak köljanlie skäl:
^ktt liä beräkningen uti Riksgälris-Rikscialer ännu
i allmänna rörelsen är gängse vili lie liesta lilpiilier,
»kulle antaganclet såsom Robet ak en bögre Valeur
li8 8 kats- ock Vanoo-I7lskoltens
meö ö^lik benämning sk biksöaler ock öcrtill köranö«
utgrening i skillingsr ock runstycken, säkert nog,
viti skeenöe realisation, verka öertill, att sils srlietslöner
inom la är klefve uppstegrsöe till samma Numera
ire i banco, som förut vsrit beraknaö i Xiksgälös8eölar,
lktt ett lVf^nt motsvaranöe 12 sk. 8i>fver, star i
en jemn vek för sils lätt fattlig proportion till
öet forrs 8ilfver8pecie>s^ntet, kvaraf Delbiksöalern
efter öenna grunö bljfver liks meö 4; Ireöjeöels Xiks
öalern
meö Un ock H; 8jetteöels kiksöalern —
meö Hröelar; lolfleöels biksöslern -- ipeö ock
Ijugufjeröeöels biksöalern meö ^:öel. Dvaremot
ett U^nt sk 18 sk. 8ilfvsrväröe säsom Unket anlaget,
skulle 1 förkällanöe till öst förut känöa 8i>fverm^n
tet,
framställa längt wers invscklaöe, ock för öen
enfalöigaro (Klassen svårligen begripliga proportioner,
ocl, i köljö öersf ssnnolikt molas meö misstro ock
motvilja,
/ktt biksgälösbäkningvn också, viös lättare ock
jemnare än öeni banco, lämpar sig till öe gamla bäknesälten
i blälgr, i Uark, ock i Daler, Käöe kopparmynt
ock sillve, M)Mt; k vilks till en öel ännu i visss
banilsorter klifvit kikekällne,
I öfverensstämmelse meö öesss ^ltraöe äsigter, ks
Utskotten vörösamt tillstyrks k. 8t:r;
att, i sammankang meö frägorne om m^ntbestämning
ocl, realisation ä 128 sk. b:eo för 1 b:ör silfver
elter 1664 ärs mzmtlot, b. 8t:r kos X. IVI:t i
unöerö:ket ankälla, stt en lägre 5a keröröe
Letänkanöen, iVtoo. , 1 g
,664 ärs N^ntoröning utsätter ock >776 ärs realisations-föroröning
äkeropsr, mätte för muntsö, kai lanöerne
ock penninge-beräkningen i Kanöet bestämnias;
ock öerjemte unöeröänigst föreslä:
a) ^tt till säösn ^n/tet ms antagas ett silsverm^nt sf
lika väröe meö 12 skillingar silfver efter 1664 ärs
mzmtlot ock alitsa enligt 1 ealisationsgi »nöen motsvaranöe
väröet af 1 bör biksgälö; samt att öetta
mä blifva öet största m^nt som i silfver kominer
att präglas.
^tt vmförmälöe fl/^/rk§,r/rck ma benämnas r
ock öetta namn öerä uttryckas, men tillika
såsom upplysning om öess egenteliga väröe ocl, beräkning
i förkällanöe till kanöets gänzbara seöelm^nt,
utsättas neöantill i alskärningen, ^kbbreviationstecknet:
K/g rfs.
c) ^ktt af öetta största silfverm^nt äfven mä präglas
en kälft, motsvaranöe 6 sk. silfver eller H gf gamla
biksöalern, efter 1664 ärs myntfot.
«f) ^tt af öet n^ssnämnöe mintet likaleöes mä präglas
Xn Hälft, motsvaranöe fjeröelen af föreslag,>e
största sillverm^ntet, samt 3 sk. silfver eller ^ af
gamla biksöalern, ester 1664 ärs Al^ntlot.
e) ^tt utom öess ma fortsättas prägling af öe förut
brukliga 4 ock 2 skillingsst^cken i silfver, motsvaranös
H ock ^ af söreslagne största 8ilfveräl)'ntek.
Dvaö ater beträffar bälte» eller linkelen »f <let
n^a mintet, sä förena sig kltskotten i öen öelen meö
bvaö Dr Hjerta föreslagit, nemligen:
att ^ kiisillver ock ^ koppar eller allinge mä för
>ro Stats- ock Lanco-Otskottens
»3 val Kukvucim^ntet sow unöeraköelningarne begagnar;
kvilket utgör lien sa ksllacle l2-iäciiga balten
som oeksä numera är i Xorra B^sklanll tlereställes
antagen.
Åtskilliga Lellamöters reservationer ätkölja. Oen
»o ^unii 182^.
Leserv ationer.
Orskve v. <5cösverr».- Oä ett amne ak berina ke»kalkenket
blott kan utgöra ett änskningsmäl krän 8t:rns
till X. kk:t liar jag ansett clet göra tillfyllest, om Utskotten
föreslagit L. 8l:r att kos Ii. IVlrt anmäla öeras
unllerrl. önskan att en lägre enöct än 1664 ars
myntfot utsätter oek 1776 ärs realisations-köroröning
äkeropar, mätte kör Svenska m^ntkeräkningen bestämmas,
n,eö ökverlemnanlle till X. lVlt att kör säöant
änciamäl Ista uppgöra lämplige speciel» staclgaoöen.
^ag kan i ökrigt ej uoclgä att käsla k. Sttrs uppmä,
kssmket ä otjenligketen ak att ät silkverm^ntets
enöet gikva öen ak Utskotten föreslagna benämning ak
Ltör Liksgälö.
kiomnierceLäöet jankesson.- kag reserverar mig
emot clet ak Utskottens pluralitet uppgikne förslag att
blikvanile mintets eo/iet skall motsvara > kör k:glls
i stället kör l k:cir L:co, kvilket senare i min lanke
är allöeles nöcivänöigt att kikvkällas i alla räkenskaper
oek redogörelse» , likasom, sä länge ej kraga varit
om annan m^ntkot, Sveriges rätta oek egentliga räknesätt
»näste klifva uti Lanea, kag viclkäller llerköre
Letänkanöen, kl:o Z. 121
öen mening att e/röcten ak Svenska mintet kör klifva
i ktlir L:co.
Oet skall cleremot göra mig lika om tills villars
ej större m^nt slas än uti sticken som motsvara l
k:ör k:g:s, mea jag anser llesamma icke böra kära
annan valeursprägel än Eliels k.'llr Lavco ock att rle
minöre sorterne mä kallas Eliels k:ör L:eo, Ariels
k:clr L:co, Eliels k:ör L:eo oek ^röels k:ör L:co.
fktt benämna rilkverm^nt kär ktlir k:g:s kan jag allcleles
icke linna lämpligt.
Brik. Ba/mst/erna, Amiralen von »5cöant2^ <ianrliekäclet
^fartmanslior/^, Lanrliekället /frgarrf^ Broeten
trrevrMus, Bresicieoten Brosten set
tersson,
Orosskanlllaren ^s^ieön^ Orosskanlllaren ^c^erma»,
Brukspatron L-mgenöerg^ Lrosskancllare /Binberg,
käöman /mnrfgren, Lagman /l/ontöan, käöman
Vi anse att till enbet för lanclets penningeräkning
ock w^ntfärkällanlle bör antagas ett silkverm^nt
motsvarancle 18 sk. efter »66H ärs m^olkot
eiler i k:<lr L:co, såsom utgör anöe c/röete/r kör alla
sk Lanken nu akgikne kärkinllelser; men att prägling
mä ske ej minclie ak rict största silkverm^nt än ock ä
ett annat molsvaranile ^ L:clr L:co.
Olämpligketen ak benämningen kiksgälcis ä ett
siikverm^nt s^nes oss äter sä gifven att vi anse ökverLöcligt
tillägga något villars i lietta akseeocie.
Brosten ^grek/.- kag instämmer öeslo kslclre uti
Len »k liers Lerlawöter vttraöe tanke om vtjenligketen
att gikva ett silkverm^nt benämningen kiksgälös,
122 8lats- oell 8:co-I7tsk. 8etänk. ?i:o 5.
som jag K,ine, clet stätancie för allmänbeten om lie!»
proclucten af LinanceLegleringen skulle blifva ett n^tt
Riksgälclsmvnt.
Öfve, ste fag anser nöclvän8igt att cleo
n^a m^/rt-e/r^ete/r erbäller ett eget namn, som skiljer
rlensamma frän 8e bittills begagnacle 3:ne slags Riksdaler.
fag linner passancle att clen ma benämnas
bälst clen nu säieslagne enbeten innebäller nära
lika maekel silfver mm vara gamla t7aro/mer. Viclare
s^nes mig, att <7aro/men bör inclelas i ivo clelar
kallacie ^rona^ bvilken clä i clet närmaste blir lika
mell ^ skilling L:g:s, genom bvilken enkla, för bvsr
ocb en, utan minsta svärigbet begripliga inrättning
man vunne cleo färclelen att kunna föra all räkning i
blott 2tne eolnmmer ocb slippa ali sorträkning, till
flere ioo:<le ptets lättnaö i bokföringen.
Ta^e// /.
a) Oe i clenna labell meöclelscle nppgifter grunda
sig, i afseende pä Länkens utgilna secllar ocb cless
reela tillgäng, pä öenersl-exli acterne af cless flufvuclböeker;
i afseencle pä Liksgälcls-seclelstoeken, pä cle
uppgifter som linnas insörcle i clen, vxl sista Liksclag,
genom Lancolltskottet till trycket beforciracle labell
ofver Lanco- ocb L:g:s8eclelstocken, m. m. frän är
1810 till 0. m. 1822; i afseencle äter pä beloppet af
ur Lanken uttaget gulcl- ocb siifverm^nt, uppå i Lanken
cleröfver förcla förteckningar frän öen r fan. 1777
till elen i ^Kpril 1812. älan bar i tableauen uteslutit
skillingar oek runstycken.
Rnclast vinlöste secllar äio upptagne i beräkningen
af seclelstocken, icke cle pä räkning i VexelLanken
stäencle meclel. lär Zren >8oH—180g, äro
L:g:sseclla,ne jemväl, till bela cleras belopp, upptagne
i seclelstocken, utan afseencle pä kuru stor clel cleraf
Lanken var sk^lclig att inlösa.
c) Leela tillgängen är till sin totalsumma upplagen
i labellen, särlan som Oeneral-extractei ne beiäknat
cleu. äfen som clei i ä, 0 inbegripne summor, egentligen
icke ciit böiancie, såsom förräclet af all^st kopparmynt,
ctiverse tvicli ingar, ciels lör lörsälcl koppar,
clels bos 8tat«n, af natur all »tan clröjsmäl inga, bär
man ansett sig böra i tvenne culnmner täiilela beloppet
af clen i Länkens böcker upptagne reela tillgäng.
cf) I clesse summor äro upptagne, jemte bvacl som
frän Länkens cassör genom omeclelbar utvexling mot
secllar utgätt, cle poster Lanken utgifvit mot assignationer
frän mintet, för öerstäcles till mvntning allemnaclt
silfver, ocb bvilka unclei cle första ären efter 1777
ärs realisation l^clcle pä stora summor, f cle anteck
-
12^
ningar man bast att sölja äro i desia porter icke ätskiljcla.
Lanken» inlösen afmintet» asignationer var egentligen
endast ett förskott pä myntning för snöra» räk
ni»8-
TaäeÄ 2.
venna ladeli utvisar i 5:te columnen, under litel:
^noreörrngarne» tota/äe/o^/-^ 8tat»skuldens successiva
tillväxt, »edan capital-skbetalningarne för äret
blifvit krändragne de för aret till Statsbebok utgängne
anordningar.
IVIan dar i denna ladeli upptagit deioppet ak
Länkens Zrsvinster; tsdeilens sista column, undertitel:
^uorLl/rmgarnc» e/ter -gökråg F-rn^e/r» vinst
/o> äret, utvisar i bvilken moda VexelLancoskulden
elier sedelutgilningen blifvit ökad för att kunna bestrida
de, för Statsbebok, pä Lanken ställde anordningar.
Lanken» vinst för är 1828 är ännu icke gifven;
men antages dea lika med 1827 ärs vinst till L:dr
470,000, sä gär summan ak Lanken» vinster för ären
1808—1828 tili L:dr 8,607,614 ocd gör »älede» totalbeloppet
ak anordningarne pä Lanken, till bestridande
ak Statsbebok, ekler afdrag af Lanken»
vinster »3,842,996.
Härifrån mäste likväl akdiagas bvad ären
1824—1828 algatt till L:g:»6ontoiret ak
Lanken» capital, eiler StatsVerkets ärliga
slbetalning pä brigsskulden, L:dr 750,000.
.Äfvensom 1826 är» Spannemälscreditiv,
dvilket i det närmaste
redan är insatt i VexelLanken . l,000,000. 1,760,000.
Återstår gjord »kuld i sedlar eller maniko,
»» till bestridande af StatsVerkets bebok: 12,092,996.
femlöre» denna summa med den summa dvartill
enligt tabellen, den undei m^ntkorm gjorda Statsskuld
är 1824 uppgeck, nemligen L:dr ,4,899,873, »ä bar
Statsskulden under älzmtsaini minskats med omkring
Ldr 2,800,000 eller en verklig sedelkörbättring ägt
rum. I7ti ladeli 3 kinna» ertorderlige till upp
görande
ak denna beräkning.
>2§
Vetta system grundar sig pa det är 1828 fattade
beslut att ä ena sidan uppbära med ytterligare skuldsättning
kär Staten under myntform, eiler med ytterligare
sedelutgilning till bestridande ak Statens bebof,
ocb att a andra »idan använda en del ak Lanken» vinst
till förstärkande ak kanken» reela fond.
Dess resultat blir m^utkärbättring. Huruvida gäldenärerne
i allmänbet kunna vara dermed belätne,
blir en annaa kräga; ocb borde de »älede; tinna att det
för dem nyttigaste »om nu »ke kan, är att liqvid uppgöre»
öfver fordna förkällanden ocb att ^Ikovo f7onto
begynner.
-776 ar» reabsatron. bronan» äldre ocb z^ngre län
utgjorde i början ak är ,776, reducerade krän d:r kopparmynt
till L:dr Specie, efter 18 d:r kopparmynt
per L:dr
9,065,062: 5. ».
Härtill komwo, län till Lonvv^Lommissariatet,
till lrolibätte Slussb^ggnadsvirectionea
ock till exportpremiefond
för jern
6,0,966: 4 3-
L:dr 9,076,027: 9. 4-
verä betaltes
a) 1778—1778 genom till Lanken förpantade brono
inKomster
,,029,210:37.11.
L) 1776—>1787: genom etti
bolland upptaget län 1,079,836: 32. 2.
c) >779—i793:at rull
inkomster
3oo,ooo: — —
«/) 1773—1778: Lanken
tillgodo pä
vexeloperations
fonden
1,247,234: 10.10.
e) LiksgäldsOirectionens
gvarstående
200,000. — - ^56.,S,: 32.„.
fksskrikning .....
— - 5,719,746: 24.6.
9,676,027: 9.4.
126
/^ör^/arfng.- a) Let^öliga Xrono-inkomster voro Lanken
anslagne att clergf göra sig betsia för sinn körsträekningar,
bvaremot clet älsg clensamma alt unrler
tillen meri förskott, serrleles i utländska myntslag, bispringa
8tatsVerket.
-) Oe ären 1770 vell 1771 till vexel-operationer
upptagne län gf L:clr blamb. L:co Hov,000 ock kloll.
Oourant 1,400,000, lörvaltacles serskilcll till cielia änciamäl;
cla operstionerne uppliörcle 1778, balle Lanken,
utom äterbetalacle lörskotter, kleis i 69 vicieracle sillverköp,
kleis i inbetalte secllar erballit ilen uppförcla
summan, bvaremot fironan ätog sig körbinöelsen att
lic^viclera länen.
e) Oetla län — som gilvit snleclning till L:g:sOontnirets
ereclitiver pä Lanken i senare tiöer — minskacles
bet^clligt pä i78o:talet. ctren i8o4—1807 var «let
inlriaclt, oell creclitiv-rättigbeten begagnacles ieke.
7>?o>? ärr rea/cratron /?.g/rOontoirekr Orcc/ckre^/ar.
Lanken öfvertag att inlösa i5,000,000 r:clr r:g:s,
elter clevslvation at ^ mecl  r:clr 10,000,000.
Oerä lietaltes:
Oenam ^örmögenbets-sfgilt 2,427,732.
Oenom Levillning 1801 —1808 2,400,000.
8ilfvervärcle r:klr 4,827,732.
Oenom bevillning >809—1816, uti Länkens
secllar elter olika silfvervärde 2,100,000.
Oi^viöeracle genom Länkens snclel i ciiscontvinster,
1801 —1817 ock som böra anses
såsom en afskrifning pä statens skultl . . 3,072,268.
Öfter olika sillvervärclen r:clr 10,000,000.
Uti tabellen ar rlenna li^viciation, för ^emnsörelsens
skull, uppgjortl i LancoLranspoi tsecilar elter lierås
nu ägancle silkvervärcle. Beräkningens resultat blir
afbetalning 18,476,962.
veb afskrifning  8,192,714.
L.eo tiansp:tse<liar elter 122 sk. L:clr 26,666,666^.
127
7F29 ärr rea/iral/o/r a/' Fan/>enr tra/rr/)ortrec//ar^ /ör
r/agrurr.
Ltatens skulö till Lanken,
se lok. 2. 5:te coluwn L:ör 22,460,610! 26. 2.
Oerä bär betalas, elter Otskotlens
förslag:
1826 ars spsnnmäls
ereclitiv
B:clr 1,000,000.
L:g:sOontoirets n^a
creclitiv. 8alklo . . . 101,763: i4- »-
Xterstoklen pä 1809
ars skulci för krigskostnailer,
uti räntebärancle
obligation . . 4,4oi,462: 16. 2.
.Lterstoclen pä piasterskulclen,
silfver
K:clr2oi,625: 44- >0. 469,964:26.1. 6,946,160: 4-4-
sawt säoras:
Diverse poster,
se lab. Oit. L. . . . 14,607,687:30.8.
reclan afskrilne poster:
lill 8trömrensningar,
se 3?ab. 3 . . . . 600,000. — -
Xren1824—>828 ak
Bankens capital ocb
vinst, utbetalt till
LiksgälclsLontoiret,
se lab. Z  1,399,762: 89. 1. 16,607,360: 21. 9.
lUtlr 22,46o,5io: 26. r.
Taäe/k F.
^lan bär ansett en framställning ak st»ts8kulöens
be/a belopp för arén i8o3, 1809 oeb 1829 (förslagsvis)
böra till ämnet.
Trätte/^.
ÄÄ. 10 17 »t»/- utxitt /äF Ztxitt
— 42 — 5 — 28, — 22,
— 52 — 28 — till r/tAan.
— 54 — 20 — ssuctio» — »snctisn
— 55 — >8 — besluten — lieslutea
— 56—i6 — 282Z — 182Z
— 80 — 9 — äisporitiolier — 8epo»itl0ller
— 88 — 7 — Lroseniu» — ^roscniu»
-- g6 — »3 — köritsxit» — tvre-lsssit»
8.-1U. 1>.0 I. (4 z ^ 7k:o i.)
ladleau öfver L3nken8 utelöpLnäe Leölar ock äe§8 reela fon^. («.)
(flätt l8o3 k:A88e61gr inberältngcle.)
kkter 1776 ärs Itealisation
as
Langens seälar xa Ikopparm^nt.
8e6el«toc:k.
(S.)
Ii. e e l t iIIg
änZ. (c.)
Illlnget Oulcl
neli Lilfver.
kelopp
vill årets
Ilnäer äret till
Lumma.
till proportion.
Illxntaät
oell
om^ntaät
Ler-
skil<lt
kill-
gangai
Lamma
körbällanäe till Leäel-  stock.
Lumma
i sör-  bällsn-
början.
kalr.
minsk-
ning.
ökning.
minsk-
ning.
ökning.
Ontil ocb
Lillver.
k:6r.
total-
beloppets
öknin-
gens.
minsk-
ningens
k:är
8e6el-
8tock.
1777—-780, 4 ar.
7,882,909
7,Zo^,45o
6,919,288
6,i58,2o6
628,489
385,>92
761,062
602,877
1 : >5
1:19
8.698.554
4,086,094
8,827,695
8,866,498
686.07
548,
841.07
707,6!
i,i5i,8g6
847,870
676,898
548,400
>778
—
1
4,583,2o5
4,668,669
4,074,155
9 ! 16
5 8
19 :28
2:3
8:85
1:11
1 ! 88
1 : 86
3 : 26
1780
* - 9
1: 12
—
7
1: i0
i: n
Lumma
——
— 2,177,58o —
— 3
: II
..
—
i:5
8,219,059
5:12
1781—>784, 4 är.
»781
5,655,329
5,566,741
5,944,128
5,928,207
88,588
877,887
1: >5
I : >5
2,945,826
8,126,966
4,274,887
4,469,686
567,62
877,61
212,9°
176,6c
8
3,612,964
8,604,46 >
4.487,809
4>645>i8o
5:8
19: 3i
3:4
1: >65
482,627
458,49.4
878,269
277,228
r: i3
1788 - - - 1
15,921
682,898
1: 871
1-9
1
8:17
2:75
1: 12
3 ! 5o
11. >4
3 . 22
r : 21
Lumma
— 36o,oi5 —
— 1
: 16
——
-4-
: -7
1,546,618
3 : n
»788—»788, 4 är.
1788
>786
>787 - -,
5,2g5,Zi4
5>i-j8,85i
4.9^4.354
5,346,5 >7
>46.468
2-4.497
4i2,i68
720,740
1:86
1:24
1 :12
2: >5
8,676,786
8,588,668
8,620,815
8,866,882
l63,2^8
i65,r i5
,39.94g
142,862
8,889,018
8,758,788
8,760,764
4,499,684
18:26
3: 4
3.-4
1:62
1:785
3:20
170,009
>34,622
266,140
i : 3i
i : 38
1 : ,9
5 . 6
1 ! 10
866,621
2: 29
Lurarna
771,943
4
. 27
-4- 2:6
987,292
2:11
1789 äen i äauuari
6,067,257
4,884,720
>40,014
5,024,984
5 :6
kör alla 12 area: .... Lumma
— 1,765,65a
— 2:9
—
—
-i-
'.7
5,792,969
>9:26
kster 1808 ars Itealisation
as Kiksgal6s8c6larne.
.
i8o4—1807, 4 är-
>8o4
>8o5
»806
i8,o58,o65
>3 4>7->o5
>8,921,777
>4-o55,68o
289,086
864,040
504,672
i58>858
1: 54
1 :86
3:80
1: 104
—
3,417,781
3,43^,233
3,4c»3,054
5:19
>: 4
1:4
4:17
I : 865
I: >89
1:690
246,028
260,218
259,199
5o6,>>5
.-58
1 :62
1:54
8,802,070
I . 36
1. 28
Luaawa
-j- 768,529
-4- 1
- >7
: 26
1,291,578
1:10
>808—1809, 2 ar.
>808 . .
7,298,665
8,4 5, 27
4:19
9! 32
318,768
245,921
1:43
1 . 86
21,110,269
9 - '7
1 -6
1.6
5,487,114
1:99
. 5.27
0
Lumwa
-i- 10,769.192
-4- 3:4
—
-i-
:6
564.684
2:49
1810 äen > januari
24,675,788
— —
— —
— -
- —
—
5,224,027
3: >4
kör alla 6 Area: .... Lomma
-j- 11,682,721
-j- 28
: 26
N:o 2.
/^noränin§ar x>L Lanken till 8t3t8-^n8la§ ock Allmänna Lekok
unäer ^.ren 1808—1828.
Ltnten *).
^noi8nioAgi'nes.
Lonliens
tallen UIOINH »t lionlsens Vinst
sä,' o,-et.
IlttaZit.
Inbetalt.
Ö^ainZ.
iviinsls-
lotal-
vinst
sär äret.
Xnoe-ininxarnes
NlllA.
beloj>P.
Ökning.
Nin5k-
nin§.
'k 0 t 91 -
1808.
1,108,229
1,108,229
6,801,995
1,108,229
92,877
1,016,562
1,016,562
1809-
5,94o,ooa
158,oc>4
6,910,226
'77,649
5,624,546
6,659,698
1810.
2,224,265
3o6,856
1,918,406
952,655
8,828,65i
211,719
1,706,687
8,546,586
1811-
1,485,520
662,887
9,761,264
248,129
684,5o5
9,050,889
1812-
1,889,692
485,496
1,406,196
11,167,460
10,754,694
266,876
I,l49,Z20
10,180,210
9-47° 996
1813-
175,266
608,121
452,866
276,549
709,216
1814-
36o, 147
1,607,459
679.811
——
319,665
io,4l4>96o
240,494
56o, >58
8,910 8 >5
1815-
678,829
928,609
1 I,545,54o
228,679
700,060
686,498
9,810,866
9,224,567
1816-
666,829
648,485
91,666
11,261,884
294,342
——
1817.
985,011
699,166
385,854
1 1,656,758
169.662
2>4,5o I
9,458,668
1818.
2,954,761
611,168
376,762
2,345,682
13,979,521
656,654
1,806,928
—-
11,246,697
1819.
1,655,107
746,207
1,267,374
16,2 56,696
671,892
686,482
11,851,079
11,2,4,687
1820-
696,086
l6l,I2I
16,587,818
767,615
277,651
616,592
1821-
1,661,525
706,957
659,867
1,011,465
16.599,275
755,824
11,492,519
1822-
491,602
2i5,555
,
16,614,609
696,667
5,787,855
48o,55,
11,011,987
1823-
5,776,555
1,509,164
4,466,599
21,081,008
21,662,811
678.66;
>4,799'825
1824-
1,081.404
609,602
671,802
471,762
100,049
14,899,87;
1825-
267,645
477,460
259,817
21,4 >2,994
45>,56;
691,170^
>4,208,702
1826-
1,554,186
606,808
827,678
22,240,572
468.764
358,623
>4,667,526
1827-
355,957
371,271
17,555
22,225,059
22,460,610
474,668
49'>9°-
14,076,424
1828-
469,664
252,195
227,471
*) Lpecikcation <Icsse »uwmor lernnar 1°ab. Illio
8Ii>lIinZai' ocl» runstxclseu Lro uteslutne.
7'ad. No 3.
(4 3am/. 3 ^/c/. Let. ^:o i.)
LpccibcLtion öfver ^uorömrigÄr xL ^Lnken till 8tLt8-^n8l3§ ock ^IlmärrnL Lekof under ^.rerr 1808—1828.
1808-
1809-
1810-  1811-  1812.
1813-
1814-
1815-
1816-
1817-
1818-
1819-
1820-  1821-  1822-  1823-
1824-
182-5-
1826-
1827.
1828-
8tats-Vei'ket.
(Hrixs-8Iculä.)
Ilttazlt. Inbetalt
1,000,000
5.940.000
2.075.000
1,485,520
809.000
60,000
340.000
147,428
29,775
3o5,856
410,286
433,496
554,420
548,312
678,829
584,367
699,156
611,168
870,715
874,165
895.762
896,990
893,884
170,877
162,253
159,809
160,672
160,740
(l.i<^ni<I ine^ k. cl.
Honxl. Laniillen.)
Ilttazlt. Inbetalt
700,000
32,557
HiIc8AgI48-t3ontoiet.
(^.reältiv.)
25,928
66,666
66,666
66,666
66,666
II ttagit.
108,229
149,268
9^4,9°9
886,965
204,178
247,076
78,627
90,891
169,892
862,448
168,968
1.094,978
4,450,912
Inbetalt.
108,229
l42,63o
53,701
- 31,499
(8eäeIbon<I.)
436,o6o
-j- 4,014,852
I^ixtt Hicilltiv a Lalén.
3.
381,404
768
182,918
108,265
140,220
Uteliven.
(LnsIaZ iian
Lnnb.cn.
4,026,098
H tAilne.
(LlseontI)
treclainAnr.)
Dttszit.
I,2o4,>3o
992,215
55,888
i5o,ooo
206,086
884,186
352,568
357,90
',349
Inbetalt.
Allmänna AlitAnriiig-IiiinttiiinFeii.
(Lreclltlv).
Ottazit. Inbetalt
2 1,890
26,077
867,11 I
280,487
I I 0,489
28,210
3,886
145,782
115,255
20,i4?
-67,079
434,106
1,126,992
70,930
87,984
65,484
64,117
4,569
20 1,98
(filt 8^anninäl5böx.)
Dttasit.
Inbetalt.
100,000
200,000
300,000
220,020
20,233
I 6)236
^2,6 10
3oo,ooo
18,492
189,608
IVxtt Lreilitiv till snsbalian6e
ai 8ä<1 för
lXväliäancle.
1,000,000
(I^lll u^j)lcöx ai
Hl^ntbara Aletaller.)
IlllaZit. Inbetalt.
888,875
35,63o
484,381
2,65'
5,182
4,253
3,711
699
Lauster.
Uttagit. Inbetalt.
345,970
362,65o
301,827
450.000
250.000
350.000
350.000
350.000
540.000
448
16,666
16,666
7 6,666
§tI'0M
ren5niu§.
I^tZifvet.
100,000
100,000
100,000
100,000
100,000
. i,856)94Zj7,455,511 j 732.557j 292,692^ 4^5,^68^ 36i,4o4j I 12,263,078 836,163^2,223,764^ 4^5,7641 1,000,0001 j 853,8761 536,661 j 3,090,446^ 60,446!
I^"^nbetatt^ "i" 4,4ol,482 -4- 439.964 101,768-4-4,025,095-^-1,399,762 4" 1,425,425  j- 1,800,000 4- 1,000,000 -4- 802,218 ^ 3,o4o,ooo -4-5oo,ooo
^ (att ll^nlllera-s rned
H:dr 8ilfv. 2oi,Z25.' 44
8^mman tzvr med sb. oek r'.5t. (sorn bär blifvit
jutne) K:clr 22,45o,5io: 26. 2.
^ r.r^ i'..
Hk. No:
(H 3 ^/c/ Sek. i.)
I^i^nidation af 8taten8 8kuld till Lanken vid nedannämnde L.eali8ation8-epoker.
I4:clr 8ilkv,r ekler 1664 urs rri^ntkot.
k:dr L:co trunsport-se6Isr ekter 128 sk. per k:6r 8iIfver.
8kuld.
Letslt.
^kskrikrit.
8kuld.
Lctslt.
^kskrikvit.
9,676,027: 9. 4
10,000,000: — —
3,856,28:: 34- ii-
5,519,745: 26. 5.
25,536,072: 24. 10.
26,666,666: 32. —
22,450^10: 26 1.
10,283,417: 34. 5.
18,4^3,952: 32. —
5,943,160: 4- 4-
i5,»52,654: 32. 5
8,192,714: — —
16,607,350: 21. 9.
^i- 1776.
Lc»Iis»tion »k Lsnkens Loppsrm^nts-scdlsr . -
^r l8o3.
lk^ealisatron sk A:0:(l:ts (Hredit-5edlar
1829.
Löreslsgen reslisstiou ak Lsuken, tr:sp:t-5cdlsr
7-ab. N:o 5.
k'ram8tällnin§ as 8tat8-8kuldsn8 dela belopp vid nedannämnde epoker.
i8o3 . .
1809 . .
Inrikes 60
!):>) d:o till Lsnkcn PS Leslisstions-rskningen
Utrikes skuld, redueersd till 8venskt specie
I',!! k. 6. Longi, Lsmiljcu .
Ilsmli. l>:co
Inrikes skuld L:cotrp:t-scdlsr s 64 sk. per L:dr .
l):o <l:o till Lsnkcn
D:o d.o, diverse Lrigsskulder, sensre sk Lsnken ökvertsgne
„ 1829 . .
3,6oo,ooo.
45.
-1
>
33.
PO. 1
—
12S
sk.
8.
n. ^
29.
— *
> 2 128
sk.
29,475,537:
28.4.
16.
'1
!'
4o.
..l
!» 128
sk.
29,661,79,:
18. 2.
25.
Inrikes skuld till Lsuken, Återstod pä 1809 »rs Lrigsskuld
Återstod x» I,i^llidstionen med k. d. Longi, Limiljen
439-964' 25
I följd af uppgjord li^uidstion öfver utrikes skulden, utbetslsr L:l3:<3ontoret till 8. Ä!sj:t Louungeil »rligcu eir summ» »k L.dr
200,000 kvilkcn öerLkusd till cspit»! » 5 p:ct motsvsrsr ea summ» sk L:dr 4>ooo,ooo.
L:dr ö:o trp:t-s«dl»r
» 128 sk.
45,l0l,20i: 28. 10.
69,137,329: 46. 6
4,839,964: 25. 1
.! /t^ lil/.
Lst8- oell Lgnco-I7t8kotton8 Letönllgnäe till
sk. LöZIokl. 8t:r i anleöninA sk k. N:t8 M6i§s
?ropo8ltion oni rsttiZIiet kör L^grLsnlierne,
i kilret stt, emot ksnts i LsncoDigeonten
in8ätta en öel sk 6ers8 koncl, kör
' stt i molin sk kiellokvet Irunns äler clertkrlln
ottgZgZ oell 6l8ponerg8 m. m., jemte eii8!ii16e
Notiouer i 8smmsnIlsnA äermeä.
I^öZstberörlle Nsöiga proposition bsr blikvit skDöglokl.
Aiöclerskspet ocb Allein unöer rlcn i körliclne
December till Lsnco^Vtsbottet, men sk öe öfrige kespective
8tsnöen öen 28 November ocb 1 December
till 8tsts- ocb Lsnco-Vlsbotten remittersö.
K. lVI:t gikver Ä. 8t:r till^sons, burusom Directio-»
nen sk 8tocbbolms 8tscls 8psrLsnb, unöer sberopsncls
sk öenna Inrsttnings Vslgörsnöe snösmsl ocb tilltsggnöc
köi troende, i käljö bvsrsk beloppet sk i8ps>bsnben
insstte lVleclel ikrsn öess 8tikteise sr 1821 till 1827 srs
slut, uppgslt till n8rs 446-ovo Drcli , riersk viö sistnsmn<le
tiel omkring 288,400 It:6r voro i 8psrbsnken ^vsr--  stseocle utom Inrättningens, genom subscriptioner ocb
frivilligs gskvor tillkomna egna poncl, krsmställt i
linderö. nöclväncligbeten öersk, stt nsgon snstsllt vicltoges
bvsrigenom, i bänöelse skkrsmöeles skeencle större
ultggningsr, erkoröerligs medel dertill kunde kör Oirectionen
vers stt disponera, utsn stt kör sädans till
9
-
i3o 8 lats- oeii L a n c o-k t s K o t te n s
fälliga utbetalningar län kos 8parkankens enskilele Oälelenärer
bekölcle uppsägas; meel anleelning liva, af neli
ela elei motsatta fall också möjligen linnele inträlfa,
eill, viel belvöligt ökaele insättningar, kirectionen komme
kitt, nncler längre eller kortare tiel sakna tillfällen
att lie; inlliltne medlen mot nöjaktig säkerket neli med
iakttagande ris kankeglementets föreskrifter förränta,
kirectionen undercl. ankällit om Ii. N:ts Uaeliga kroposition
lill 8. 8t:r, att 8pa,kanken i 8tockkolm mätte
förunnas rättigket, dels kitt, om belmsvet, viel saknkid
utväg för medlens utlanande, skulle någon gang
oell pä kortare tiel sadant kräfva, fa i Lancokisconlen
uti kostel »I jemns tusendtal oell emot åtnjutande »i
5 procent ni lig känta insätta en 8umma afbögstkemtiotusende
(5o,ooo) k:dr, livilka medel, efter sex manaders
förut skedd uppsägning linnele af 8parLanken
i mnfin af bekosvet oell lilialeeles i koster af jemna
tusendtal ta ätertagas; ock elvis, att om betydligare
uppsägningar oell uttagningar af i 8pa,kanksn insatte
lneelel viel något tillfälle sliiille göra sadant beliölligt,
erlialla, antingen utur känkanken eller k:g:s6onto> et,
en länefö, sträckning af bligst kvm tiotusenele (5o,c>oo)
k.dr emot 5 proeents känta samt kirectionens fö, binelvlser
oell Iiypotkeker till motsva, anele belopp, as eje
i 8parkanken förvarade intecknade 8k,ild8edlai ; nneler
aligganele att civ salunda lantagne meellen med kanta
återgälda, sa fart ske linnele, oell seelnast tolf manaeler
ifrån elen dag länet erkällits; varande »s kirectionen
för öl ligt i unde, diket upplyst, stt cle vilkor
kvaremot Ian utur 8parkanlien meciclelas äro sa nära
Letänkanden, Xio 6. l 31
öfverensstämmanele me<I ele för kankanken gällanele
föreskrifter, att nägon erinelran i afseenele pä antagligketen
as cle erbjudne k)-potbeke, ne ej befarades.
ken salunda af kirevtionen för 8tockllolms 8parLank
föreslagne utväg att trvgga eleona nyttiga Inrättnings
framtiela bestånd oell bibekalla dess redan vunna
förtroende tiar X. !k-t ansett fullkomligen svara mot
ändamälet ock elesto kellie kunna ock köra af X. M:t
till k. 8t:rS bifall öfverlemnas, som någon förlust eller
uppoffring Z 8tatens sicla clerigenom icke syntes vara
alt befara; ock da för öfrigt elen sörmon som i
eletta afseenele kuncle komma att tillerkännas 8tockbolms
8parkank, meei samma skäl borele förunnas alla
öfrige, meck äu^amä/sen/rga ^orseckcke
/nrättmugar^ kar X. IVI-t velat föreslå k. 8tir, akteor
L/ur, vkan/kcruc ,,reckg,/va rättrg^ct att r Lancok/soonte»
emot käutu insätta en ?uss ckck «/ ekerns sam/aeke keinek
/or att v/ek /ore/ak/aneke /-e/ie/" e/ter s/eckak u/,/,säg,rr'ug
Aleana eke,e/rä» äter uttagas/ eller ock t,ereeka e/esse /urätturnga,
' r////at/e att r kau^e-U ek/er k.g.skoutoret er/iä/ka
täu tett cr/ore/erttgt t-eto/i/i.
Utomdess kai Välloil. Lorga, e8tandet under den
,2 kecember till 8lats- oell Lan coklsk otten remitterat
en i sammankang m<d kögstbei ö, ele »lacliga kropositio»
as kr k. II. 8antesson vackt lVIotion, att om
t/rägavarä/lete rätttg/eet K/e/ve a/ t». «5trr ^eru^aet ete t
-Vtoet-öotm oo/r auet, a .Vtaetcr etter /.auetsorter eurättaete
ä),ar6aulier^ etet ruätte a-ara e^,arkau^s/n, ätturngarne
r 6öt/iet>org oe/r tl/atu-ö^ samt t närmare orterne eter
-
,32 Lisl?- ncl, 8 a n co-IItsk o t t e n s
ttttuttt^ att /latta sättau /o>r «>rt/tt» g,s - r u /,r m g
utr LLce^ontoren r 6ötticLorg ette/' Mr/mö. Uti kvilken
Notion Hil- Lekkler, ^lund lo,- Örebro oeb öfrige
8läder i samma ort, samt Langenberg kör 8täderne i
baus ort, siz förenat.
Lavcolltskottet bar insett ocb erkännt vigten ocb
angelägenbeten sk sadana anstalters vidtagande, bvarigenom
8parLanksInrättningarne <lels ma tinna utväg
tili någon Läntelnkomst ak bonden, kör bvilkas utlånande
mot köreskrikven nöjaktig säkerbet, tillfällen akvsktas,
ocb som emedlertid ak 8parLankerne draga
Län ta, clels ocb i s^nnerbet betryggas mot den förlän
genbet som någon gäng skulle kunna uppstä vict en
tillfällig oolr opäräknad uppsägning ak insatte Lapitaler
till betydligare belopp pa en gang, da det minsta
afbrott meri iic^viderne snart kuriös pa ett olrjelpligt
sätt rubba oeb förstöra clet körtroencie som clessa gagneliga
Inrättningar reclan körvärkvat oeb clageligen sig
tillvinna. -— Utskottet bar funnit bada förenämnde 8ndamäl
kunna genom bankens medverkan bykrämjas i
orubbad öfverensstämmelse mecl cle för Länerärelsen
i öfrigt köreslagne bufvuclgruncier oeb utan bebok ak
serskildt tillökade bönder, da nemligen vilkoren dervid
sä bestämmas att bvarkcn utvägen till penningars
insättning elier till luns upptagande, ma kunna utan
förlust för 8parLanksInrsttningsrne annorlunda begagnas,
än under den möjligen kortaste tid vid pakom-.
mande bebok, samt Lanken; upp- ocb utlsningar 1
denna väg salunda kunna antagas blifva, tili beloppet
pä det bela, bvarandra motsvarande.
Betänkande», lV:o 6. rZZ
Ned bärä fästadt afseende sär Lancolltskottet vördsamt
tillstyrka L. 8t:r:
a. ^tt 8paröankerne i Liket, under det körbebäll
L. N:ts lVädiga proposition innefattar, att de
äro med ändamälsenllga 8tadganden körsedde, ma
tillstås att mot 'bie (3) procents Lanta insätta Lapitaler
bos Lanken, att aterbetalas ester sex veckors
uppsägning; dock ma 8tockbolms 8parLank ej kunna
äga, utöfver 80,000 L:dr, Oötbeborgs 8parLank
icke utöfver 20,000 L:dr ocb någon ak de öfrige
8parLankerne, icke utöfver 10,000 L:dr, salunda
emot Läuta innestaende.
^tt 8psiLanKerne skven wä erbälla rättigbet
att bos Lanken upptaga län utan omsättning, pä
bögst 12 mänader, ocb mot 5 procents Länta, samt
emot pant sk goda bordrings-Oocumenter, som till
ett belopp ak minst bälkten, i värde öfverstiga det
utgående länet; dock ma ej wera i Ian utgikvas, än
sammaniäknadt öo,ooo L:dr till 8tockbolms 8par—
Lank, 20,000 L:dr till Oötbeborgs 8parLank, ocb
10,000 L:dr till nägon ak de öfrige 8parLankerne.
0. ^tt sa väl uppläningen at, som utläningen till
8parLankerne. sär besörja; i 8tockbolm, i Oötbeborg
ocb i Nalmö, allt ekler de Oistricter som kör
LancoOisconten ocb för bvartdera LäneLontoret äro
anvisade. ,
c^. ^tt upplänade medel ak 8par8ankerue, inga
ocb användas uti KancoOiscontens ocb LäoeLontoren;
vanliga rörelse; men vid utlsningar till 8parLau
-
>Z4 8tats- ock Lanco-IIlskottens
lieme frän käneLonto, en i Oötkeborg ock IVlalmö;
äfvensom öä lie upplänaöc melken efter uppsägning
öerstäöes blifva uttagne fö,kalles pä enakanöa sätt
som k. 8t:rs vik sista Liksöag tastställöe Leglemente
för lernbeläningen > Oötkeborg (§. 5, pag. 6) utstakar
nemligen: att ^vis om utbetalningen tillsänöes
Lanco8t^relsen meö omgäenöe post, sä att OänLanken
mä kinna pä Lontorens räkning i VexelLanken
insätta öcn erforöcrlige 8nmman sä fort, att sist inom
ett ö^g» ester unöerrättelsens ingäenöe, meö unöantag
öä iielgeöag infaller, cle för beloppet utställöe
^kssignationer ä kvilia bör vars tecknaöt:
äjuarfla/ri, mä liunna i vanlig rullning inlrias; kvar
emeölertiö ock i känöelse mot förinolla» »ägo» Assignation
cless förinnan sliulle företes, tillä,npninge»
af förest, ifterne »ti 29 §. gf ,668 ärs LancoOröniog,
4 i Ii. K'äroi »Ininge» af lie» 27 älaji ,^3o saint
8 §. i Ii. Inro, öninge» lie» 10 December mä
kvila, tills fö, källanöet lia» genom öe meli posten
inkommanöe ^ivisbistor tilllörlitligen »ppl^sas.
Ock som, efter kvaö oivanbei01 cit är, öancolltskottet
funnit lie» af Ii. äl:t i iVäcier alternativt tillstyrkta
utväg för 8pa,Lankerne, att vili förekommanöe bekot
lä i 8:g:sOontoret upptaga län, kunna, likasom ätgärlien
till förräntanlie af 8par8anker»es Oapitaler, genom
Länkens meriverkan befrämjas, i orubbaö öfverensstämmelse
meli lie för länerö, elsen i öfrigt töreslagne k»fvurigrunlier
ock utan bebos af serskillit tillöka<le tönöer;
alltsä ock clä all fräga om biträöe i omförmälclte
känseenlie frän L:z:s6ontoret kä, igenom förfallit, anser
Letänkancien, ^l:o »7. > 35
8tatslltskottet nägot villars )ötranrle i lietta ämne ä
iless silla icke erforöras.
3?ill 8. 8t:rs ompröfvancie kemställes lietta vördsammeligen.
De» ,5 iulii 1829.
I>i:o 7.
8tsi8- oell Lsit6oI7t8ltotielt8 Lkisnltsnlie öfver
eli, sk kiIi86sZ8l?uIIrnsAt,iZ6u ^Nl1ei 8 ^Xil880li
klä» 6srl8tsct8 k>sn, iit^ikvik I^IemolisI, om
utvs^sr kill öm8e8ic1>A körvexliit^ sk 8veu8lsS
oek Norias m^nl.801 ler, 8smk lie 8elinsre8
emottazsulte uli Il^bölll i 6rsit8e-plovin8etU6.
I^eöerv. LonöeStänöet kar, till 8tats- ock Ifancolltskotteo,
remitterat ett Memorial af 8iks,IagsfnIImägtigen
Antiers iVilsso» frän lXorömarks Ilärali utaf Larlstalis
k,än, al innekäil: att lien fria kanöel» emellan
8veriges ock Korriges Innevänare som, genom li. Oomwe,
ceOoilegii uttaröaöe Ii,ingö,else at lien 21 älaji
1821 om 'Lranspo, ter till lVorrigv, länösvägen öl ver
gränsen, at lie lill utlörsel i allmänket tillät»:, varur,
blifvit meögifven, ock som, seröeles för öe» viö gränsen
boenlie allmoge, varit at ett ganska lo, manligt inll^tanöe,
likväl, sä viöt öe» saloma icke kunöv ske i
jemnt varubyte, vore i »rärkelig mätt» törsväraö af
öet olika mintet ock seöelväröet. lnnevänare i .sverige
kuuöe llvarken sä noga känna skiilnaöe» emelia»
iZ6 8atr- vcli Lanco-IItrkottens
Norrska oc!> 8venska penningen, eller rätt begagna sig
sk ilen forrs, ää äen icke kar i Isoclet antages i uppkörcj
eller lagliga ligvicler; kvarak följllen ocksä wängen
gäng klefve clsn, Alt personer som i känäer Zg<ls
vell eikäcie Norrska secllar, likafullt mäste se sin egendom
utpantaä ock forsäll. läleci anledning käraf, ock
«lä en öka<l jikligket i ksnclel, samt Innevänarnes treknaä,
skulle i ket^cllig mokn kekorllras om äenna olagenket
unclanröjlles, kewstäiler lälotionsren, om icke,
clerest ett visst coursfö, källan<le utstskaäes, Norrska
Lpeciellsler kunäe fä antagas i Ilppkörclen inom Oränsepivvinserne
eller ock, om säilant icke skulls kunna lala
sig göra, att ett VexelLontor i kvarjs ak ikrägavarancle
landskap mätte inrättas, iler allmogen, utan viäl^ktig
^mgäng ock utan fruktan för prejeri, kumle kä
utkila sina innekakvanlle Norrska selliar eller m^nt,
emot svenska penningar,
Nlotionären, som förmäler sig kafva vill iLaZ ars
Riksllsg äfven fästat A. 8t:rs uppmärksamket pä lietta
ämne, utan att ett önskaät resultat öermecl vunnits,
kar, sällant osktaöt, i anseende till <le olägenketer ock
förluster som ak nu gällsnäs Ltaägar uppstätt ock uppstä
för äess kemmavaranäe Lommittenter, ansett sig
ej köra unäerläta, att, meä en förn^aä framställning
kärutinnan, gä äeras önskningar till mötes, i s^nnerket
som ali klagan i cletta akseenäe vore af verkelig!»
förkällanäet köranleää.
XiksäagsXulimagtigerne Olof Olsson ock Larl Xricssou
k, än äVärmlanä, kafva unäerstöät lälotionaren, klen
seänarc meä uppgift att uti Xlkäalen skven skall in
-
L e t S n k a n ä e n, N:o 7. >3/
trälka ett ä^Iikt fö, källsnäs som i lVIotioneo klifvil ökverklagaät.
Vicl illrl ärs Xiksäag ^ttraäes krän Lancokltskottet,
i anleäning ak clen ää väckta ock till samma Utskott
allena remitteracle IVIotionen, att cle käreslagne
anstalterne kvarken ansetts kunna klifva keroenäs ak
nägon Lanco8t^relsens ätgärcl, eller pä LancoVerket
egenleligen komma att äga nägot inll^tanäe; men att
Utskottet, såsom 8vsr ä Remissen, funnit sig böra ^ttra
cle» öfvertvgelse, alt i kall Norrska penningar i 8verige,
ock 8venska i Norrige linge, inom Oianse-provinserne,
antingen i Kronans Ilppkörä emottagas, eller
ock ett visst coursköikällancle kestämäes, livarekter
lie sinsemellan kumle utkylas, en sällan tillätelse visserligen
skulle 1 allmänket förmånligt verka pä kanclelns
friskare lik, närma 8veriges oek Norriges Innebyggare
till kvaranclra, ock kastare kn^ta väuskapskanäet
Nationerne emellan; mell alseemle kvarä äävsran<le
Lancokltskottet ansäg sig köra öfverlemna till k.
8t:rs närmare beprökvanlle, kuruviäa ciet icke vore
lämpeligt, att k. 8t:r kos X. läkt gjoräe unäeräänig
framställning i lietta ämne, mell ankällan att X. IKI:t
täcktes i Näcler vicltaga säciane anstalter — irvarigenom
«le äs^ktaäe nyttiga snäamälsn, sä villi ske kunäs,
mätte i clenna äel blifva kesrämjacle.
Viii Rancokltskotlets vmkörmälte Retanksnäe ätköljcle
en Reservation af frsmlicine Rresiäenten Orekve
^Virsen, innekattanlle lien upplysning: att, seäan X.
N:ts Lek:k:äe i ^Värmlanä till X. Iäl:t insänllt llolmeäakls
8ockneboers i keroräe kän unäerä. Ansökning
iZ8 8lats- ock kanco-Iitskottens
om rättigket att vili iironoiltlagornes askör<ian<1e sä
kegagna Horrskt m^nt elter lien courske, äkning zoin
lierköre kunlie i Hsöer kestämmas, oek K. äi:ts kemälös
Lek:k:<ie meci 8itt sörö, 8 unöerstölit 8ockuekoernes
ankällan, meli kemställan att lili!» för,nan mätte
keviljas kels Horcimarks ock iässe iiäracler, kvilia sä8om
gränsorter emot Horrige > allmänket linge viciksn„s8
8smms olägenketer 8om kioimliaklskoei ne skeropat;
sä tiscle ii. 8tsts<3on torst, kvars utlatanlie öfver
ansökningen klikvit i Häller inköröracit, snsört: stt
iiolmöaklskoerne sill öitlills, i 8ven8llt mvnt utgjort
sins Iltskviller, stt lie sjeifve erkänt 6et va, a en kormän
som liens velierfirits, genom tilläteisen stt sälja
1'ilnmer ock 8kugsetkecter till Horrige, ock stt lie
cici igenom sälerles vore sstts i kattie villlor än km ut,
ssint i töljö öerak ägcie en större lörmäga stt sskörlls
sig sine sk^Illigketer einot 8tsten; stt, om emellie, tiv!
liein sliulle tillätas utgöia sins lii onolitsk)llier i ett
krämmaniie >»)lnt, unliei kastsät ett variersncie värcie,
sälisnt vore, i lien inokn cist utköile meli förlust sör
8tsten, en estergist pä lie öfrige 8kattciragsn«ies kekostnslt,
ock i motsatt sall ater, ett ketungsncie sör 8öilsnlierne,
som cist icke vors lämpligt sör 8taten stt
läts liem vilikännas; stt en omsorgsfull K,äns8t^relse
vore i kasta tillkälle, stt, genom ortens lippkorlisinän
elier pä annat sätt gisvs allmogen känvisningsr kuru
lien, sör sig sörmäniigast, inätte IlUnna omsätta cist
klämma,ilie mintet; ock att lilerjemte, i trsnssctivnerne
pä glsnseorten viö ömsesiciiga marknscler, öei proliucterue
utkzlttes, minsta svärigket korlie uppsta a> lier
-
Letänkan8en, H:o 7. 13g
ökver ligviciers; kvslian Ii. 8tats<3ontoret ansett sig ej
Lunna tillstyrka att i 8vensks klppkörlien skulle inklalilias
Horrskt m^nt; lieist 8ummorne ej kuniie controlleras,
oek tillkälle derigenom uppkomme, att pä
Itäkningen ak Oränse-allmogens litsk^lcler köra, kvsli
rätteligen liit icke körcie, lierest courssärkällanöet lemnalie
nägon kärclel vili lekveieringen af Horrskt m^nt
i stället kör 8venskt. Ock kalle ii. likt lierekter uti
Häöigt Liek tili 8tats6ontoret ak lien >8 ianuarii ,8a3
i Häller tillkännagisvit likt ii. IVI:t icke kuni,it skäl att
till iiolmliakls-koei nes unlierli. Ansökning samtvcka.
(kik. till itiks8tärillens i?rot., 6 8a,nl., 1 iianli., pag.
106 tili ock meci tio.)
i?rägan sörköll vili sista Itiksöag sxiian It. 0. H.
ock Lonlie8tänliet unlier lien 7 äiaji kikällit, men itorgsic-
ock ikeste8tänlie» lien 7 ock 12 lVlap akslagit,
itancvlltskvttels skgikne iietänkanöe.
Utskotten kafva nu, vili korn^Slit gemensamt öfverväga
ncie ak liet krsmställcita ämnet, funnit okvanansöille
ketänkligketer mot inkianlianlict af trärumancie
myntsorter i 8ve„ska klppkörclen, kvilka älven lika
gälla, i kraga ou, invexling as sälisnt m^nt söi' allmän
räkning, vars ak lie» vigt, stt vill ketraktanlie i öfrigt,
liet kvarjelianlla förluster, pä falskt eller unliei vigtigt
m^nt, samt lälska eiler oriktiga seli la 1, säkerligen också
liervili komnie att uppstä, kltskvtten sett sig föranlätne
tillst^ika it. 8t:r
stt jförslsget löiancle ej minckie Hol l skt äi^nts emottagsulie
i ii,önans kippkölli, än aillnänna anstalter
i/jo Stats- ocb banco-Dtskottens
till invexlande deras, i Oränreorterne mätt? utan afseende
lemnäs,
klvilkst, jemte en Dedamots Reservation, bemstäilss
till k. Strrs närmare upplasta beprökvande.
Den i5 ^ulii 1829.
berervation.
Kk ^ViVsso/r fran Oarlstads Dan:
Dburu denna min Notion, genom tvenne Ständ»
deslut emot tvenne förföll vid sista Riksdag, anser jag
slen dock kalva vunnit ett mägtigt stöd frän den allmänna
öfvertygelse» genom D. R:s 0. K:s samt Dederv.
DondvStändels gillande af dävarande LancoDtskottets
framställde åsigt af ämnet. Dramlidne Dresidenten
(»refve KVirsens 6a akgikna Reservation oell de deruti
yttrade belänkligbeler i detta ämne kalva nu blifvit
lagné till grund för Utskottens akst^rkande beslut, ocb
Diskotten basva ansett dessa betänkligbeter lika gällande
i fraga om invexliog af sädant m^nt i Svenska Rronollppbörden.
Det är likväl ieke min tanka om saken
ocb jag tvillar mycket om det kan vara den allmänna.
Un af Uppbörden oberoende Vexlingsanstalt torde icke
kunna anses underkastad samma olägenbeter bäraf. Om
K. St:r för detta ändamål uppläto ett Oreditiv, som
visserligen ieke bebölde vara stort, dä dess ändamål
endast vore att underlätta rörelsen inom Oränse-provinsernas
allmoge, sa skulle detta säkerligen alltid
kunna bikebällas vid lika belopp derigenom, att, antingen
vid invexlings-coursens bestämmande emot den
löpande coursell, en skälig fördel beräknas för Vexel
-
Letsnkandrn, K:o 7. >4'
fonden, bvaremot utvexling derikrän linge ske efter
allmänt gällande cours, eller oek, om coursell för inocb
utvexling klefve stående ocb pa vissa tider af Vederbörande
bestämdes, ett skäligt agio stipulerade» för
bada delarna, bvarigenom belt visst den använda Vexelfonden
skulle bevaras fran försämring, om dea icke
möjligen kunde vinna tillvext sedan vexlingskostnaderna
vore bestridda. Oeoom denna anstalt ägde Norrska
mintet användbarbet i Sverige, ocb de mänga
svärigbeter, som i Oränse-provinserna inträffat genom
bristen pä sadan användbarbet, skulle derigenom förebyggas.
Det är också naturligt, att, vid bandel i Köringe,
Svenska Innebyggare funné sin räkning vid att
utvexla det Kariska mintet, bvarigenom fonden ulan
svarigbet alltid kunde bållås tillräckligen försedd med
tjenligt iovexlingsmzmt, utan att falla i värde, ocb sluteligen
återgälda» Staten, mä bända med vinst, sedan
den till en otrolig grad gagnat orten samt der beredt
förkofran ocb välständ. blotta tillvaron ak en sadan
Vexlingsanstalt i Oräoseprovinserna skulle tillbakaballa
de nu ölliga prejerieroa ak Speculanter pa Kariska sidan,
bvilka önna sin räkning vid, att balla Svenskt
u>)mt tillbanda för invexling ak Korrskt, bvarvid ds
alltid tillskansa sig en betydlig vinst pä bvarje SpecieRiksdaler,
till stor skada för den Svenska Oräuseallwogen.
Kattan ak ifrågavarande Vexlingsanstalt, i afseende
pa bandelns ocb rörelsens lik i Oränseorterua, bur
nu, lika litet som är 182Z, blifvit motsagd, den Sr
ocksä obestridlig; ock om än en obetydlig uppoffring
1^2 8tats- ocli La n co-Ilt sk Ott ens
Z statens siöa säl- ett nyttigt Snöamäl nu gjoröes, nä
skulle öen visserligen i tiöernas langö mangöukkel ersättas,
seöan en lilligare kanöel ock rörelse, meö säkerket
i m^ntförkailanöerna, försatt öesse orters Innevånare
i välstänö ock trefnad, ock ö)k,neöelst i tillfälle,
kitt, jemnnie oek säkrare, somt as e» växänöe
solkinängö i ökaö proportion, utgöra sina 8kattekiörag
till 8gmkäIIet.
Lä grunö karak ock, unöer äkervpanöe i öfrigt
ak min Notion, reserverar jag mig mot Utskottens i
ämnet nu afgikna Letänkanöe.
I^:o 8.
8I2I8- veti 6guoo1It8liotten8 LoUinitänclo ofver
Ilr 6. ^VaHoij8 Notion om ringlag sk ett <7.reclitiv
i Vanlien eller LtotsVerliet för 8töclerNN8
^IImliNN-1 LrgNll8toÖ8Lol2A.
^ti ett kos Vällotl. Lorgare8tänöet uppläst Nemorial,
soin, unöer cleo 12 Oecemker törliöet är klilvit till
8tk,ts- ock Lancolltskotten remitteiaöt, kar kl, 6. Walleij
anfört, att seöan, i stället för öen upplöst-, 8taösfonöen
afAllmänna L>anökörsäk, ingsVerKet, tle, e klanö
Likets 8täöer ingätt uti ett L, anclstoösLolag, förseöt
meö ett af Konungen i !>iäöcr sanctioneraöt Reglemente,
i enligket kvarme<I öelta Lolsgs meölcminkuen
tör sils ock sils tor en förkunöit sig stt genom
ärliga tillskott, elter kekokvel, ersälta alla <te l»anö»kaöor
som kiinns örskks Lolagsmännen a öeias uti
Letänkanöen, N:o 8. 143
Lolaget anmälta kus i 8tiiö«rne, ock Lolaget i säöant
aksesnöe tecknst sig kö,- mera än 10 miIIione,E k:ör,
sä ksr Notionären, säsnm öeputerarl för en 8taö (Oekle)
kvilken, i öetls Lolag, tör sn iklsnö öe störsts 8ummor
ingätt, funnit sig körs kos K. 8l:r snkälls, stt
ak Lanken, eller öe 8tstens Verk, kvilks, öerest Lanken
trän all keröring meö 8tsten ock Känei öreisen
skiljöes, skulle komma stt öfvertaga öessa kunctioner,
ett Lreöitiv sf minst 5oo,ooo L:ör mätte kljsvs anvisaöt,
stt mot 3 procents Lanta oek viss äterketalningsskvlöigket
inom 3 kögst 5 är, la asLranöstoösLolsgets
Direction liftas, till ersättning för säöane större kranösksöor,
öertill Lolagets öisponikla Konö icke genast
funnes tillräcklig, ltvsrjemte ock för öen känöelse stt
en allmän 8, anöstoösfö, ening emellsn Likets ssmtelige
8täöer, utom 8tockkolm ock (3ötkekorg, skulle kunna
tillvägakringas, Notionären, som ansett ett ö^Iikt (3reöitiv
klifva för öenna Inrättning gf största n^tta, tillika
snkällit, att öerest en säöan anstalt vunne Konungs
ock 8tänöers ssnction, 8t^relsen för öensamma
mätte tilläggas rattigketen att omlormälöte Lreöitiv
kegagna.
I7nöer äkeropanöe ak LancoLltskottets enskililt
gjoröe framställningar uti öess Letänkanöe lV:o 87 n,e<l
afseende ä ett at lii O. Oron väckt Korslag, kvaiuti
jemväl yrkades att Lreöitiv för Allmänna LranöstoösLolaget
matte ansläs, men till allöeles obestämöt ock
okegränsaöt kelopp; kafva
Utskotten gemensamt ansett sig föranlätoe att, vi,l
nuvaranöe körkällanöen, afstyrka jemväl öeu -^s-äg
-
>44 Ltats- oek Lanco-Dtskottens
neringsi ättigbet för lkllmänna LranclstoilsLolgget till
viss ock gifven 8umma, som uti Dr W alieijs Memorial
klitvit ifrägasatt.
Den 29 luli! 1829.
I^lO g.
8tat8- ocli LanooIIt8ltott6N8 Letänlrancls i anleöninA
ak kii- I. 6ri^en8tet!t8 tVIemoiial oni
iniättancie ak en tillräclreli§ IlLnekonö. kör
Ilgncitmän.
1^. 8. 0. bär uncler <len 29 December nästliöek är
remitterat till 8tats- ocb LsncoDtskotten ett Memorial
af Di Oripensterit, facob, bvaruti, meö äberopanöe
af lo,öbruks-näl ingens nuvarancle ställning, ciet betryck
uti bvilket synnerligen iless wänga gälilbunöne lökars
sig betinna, ocb öen i sila Danclso, ter räilsnile penningebristen,
föresläs, ett, till olägenbeternes gfbjelpanös
ock milöring, LörelseOspitalet mätte blifva lorstoraöt
veb en tillräcklig konö organiseracl, bvarutur cle ännu
veöerbältige Danötmän, sä val ägare som brukare,
utan mänga omvägar ocb kostnaöer kumle erbälla stäeorle
län mot Z procents kanta ocb 2 procents ärlig
afbetalning pä Oapitalet. Dti LancoDtskottets till k.
8t:r afgifve Letänkancle ölto 48, angäenile grunclerne
för Länkens Dänrörelse intill nästa Liksöag, är ifrägavaranrle
lDemorial, 1 sammavbang meö flere unöer
innevarauöe Liksöag väckta IVlotioner som ^rka ocb
Åsyfta
Letänkanöen, ^l:s 9, 10. ,45
Åsyfta Länefonöei nes öksnöe pä öet liela, af LancoIltskottet
enskilöt upplaget ocb besvaraöt, samt mecl
anleöning bäraf uti ecit burusom livarje verklig förökning
af Länkens i permanent utläningsväg circuleran<le
foncler, nöövänöigt skulle leila till rubbning i cle
beräkningar som blifvit lag-le till grunö för 8tatsocb
Lancolltskottens gemensamma Iltlätanöe angäenös
N^nt- ocb Lenningeväsenöets reglering; bvaöan Lancolltskottels
förslag i träga om bänrärelsens orönanöe
till nästa Liksclag mäst insk-änka sig inom lie förut
belinteliga fonöerne, ocb burn öesse mä kunna pä clet
mest änclamälsenliga ocb gagneliga sätt löröelas ocb
använöas.
lVleö alseenöe ä bvacl säluncla anförclt blifvit ocb
öä fran 8tsts- eller LtgtsVeiken nägra meilel, för utlåning,
ej äro att begagna
linna Utskotten sig icke kunna unöerstööja Dr Oripensteöts
gjorcla framställning om bereclancle af länbiträclen
ät banötbruket mecielst n^a oell pä liet
bela tillökaile fonöer.
Dvilket säsom 8var ä Lemissen Utskotten bä, igenom
skolat bos L. 8t:r vörclsamt anmäla.
Den 29 fulii 1829.
KI:o 10.
8tat8- 00b LaneoI7t8kott6N8 Letänliantle, l anleönin^
»k Dilt8clag8k'ullmägtigen ?äl 4ön8-  sons Motion om iniättancie ak ett IläneLontoi
10
-
I j6 8tats- oell Lanco-Dtskottens
tili unllerstölljrinclL af ulsl^ttniiiAar eftci-8l<e
Lucle
XZusIiillen.
I^erlerv. Ronlle8tänllet liar uncler 6en 8 December
nästliclet är remitterat till 8tals- oell IlancoDtskotten
ett Itlemorial rit RiksllagspuIImägtigen pal lönsson frän
Lbristianstalls bän, af inneliäll: att seclan tleo allmänna
oell enskilcla n^tta Dnskiftesvei ket tillvagabragt, nu
bunnit blifva af alis känll oell meögifven, oell llet säleiles
vore af bögsta vigt att använda sila meclel till
liess besrämjanile, borcls man framför allt söka unclanröllja
clet bufvullsakligaste bimlret för Rnskiftesvei bets
fortgäng, nemligen svärigbeten för en ofta obemecllacl
Ilemmans-innebafvare, att pä plats utlotta sitt
bemman, bvilbet färbällanlle vill bvarje enskifte nöclväncligt
mäste för en eller flere bemmansägare inträffa,
lill unclerställ för ut/l^ttningarne i 8käne balle väl
10,000 kt:6r blifvit aoslagne; men vill betraktande, burn
villsträckt llenna provins är, buru mänga enskiften
llerstacles ärligen förrättas, buru wänga bemman följskteligen
utll^ttas, samt buru knapp tillgängen pä
b^ggnarlsmaterialier m. m. är uti 8käne, kunlle otillräckligbeten
af lietta anslag ieke betvi6as. Detta t^cktes
äfven Xonungen bafva insett, lia ban i lVäcler föreslagit
att lien till utflyttningens unllerstöäjanlle anslsgne
8nmma sllnlle ökas frän 16,000 till 20,000 R:6r;
men, äfven mecl förutsättande att llenna proposition
bifölles, bunlle Lnskiftesvsrket clervill svårligen nägot
vinna, enär kostnsclerne till ^fvittringsverket jemväl
skulle "af 6e /sooo k.är bestriclas, ocb föga eller intet
Betänkande n, ^l:o 10. 1^7
seäan torcle bomma att aterstä. Hn6a utvägen bär
s^nts IVlolionären vara klen, att göra tillgängen till läns
erbällamle för llem som utflytta sina bemman, mera
lätt, ocb att föranstalta clerom, att vilkoren blifva sä
litet tr^ckanlle som möjligt, ^f öesse skäl, oeb pä
llet att uppoffringar, kostnacler ocb olägenbeter aftillsutörägt
som äro förenalle meri vanliga län mot inteckning,
mätte bunna tor utll)'ttanlle unllvikas, föreslår
lVlotionären: att, uti 6e provinser iler ensbiften för
Daollets bättre väling ocb illogbetens befi äinjanöe äio
af nöclen, allmänna DaneLontor mätte inrättas, livaiert
äboer pä öe bemman bvilba utkl^ttas, bunna utur
någon till sällant äoäamal anslagen fonll, emot tre
procents ärlig Ränta unclfä län svarande emot egenrlomens
balfva ograveracle taxei ingsväi lie, bvilbet uti
8bäne vore sä meebel lättare att verkställa, som ett
DiscontLontor för llenna provins reöan finnes i Ualmö
inrättacit;' ocb borcle, till minskning i bostnaclen för
forclbrubaren, lien Dänsöksnlle äga att sjelf, för etet
begärrla länet, sin fastigbetsegenllom med forell encls
af gravationsbevis pantförskrifva, llerom clet seclan skulle
tillböra flontorel att vill nästa tlärallsling gära anmälan,
bvarefter llenna pantförskrifning skulle komma
att melltora liba förmånsrätt, som en inteckning beviljacl
vill llet 3?ing bvilbet närmast föiegätt anmälan om
pantfärsbrifningen; böranrle clen som ett sällant län
unclfätt, vara ovilkorligen förbunilen att bvarjs är inbetala
6 procent ak Däne8umman, ocb 3 procent för
aret saluncla akgä pä 6apitaI8kuIllen.
Itleci förbigäenlle sk lie svärigbster i verkställigbeten
,48 8tats- ock La n co-DtsK ott e n s
som emot förslagets antagande sig förete, la Utskotten
endast erinra, att enligt kvad Lancolktskottets Letänkande
iV:o 48, deruti Sfven förenämnde Notion blifvit
till besvarande upptagen, omföi mäler, ock i stoij af
Utskottens gemensaint uppgjorde beräkningar af det
körbällande emellan 8!lsverfond ock 8edelstock som
till grund för en blifvande 8illveiutvexling mä antagas,
inga nva elle,' tillökade Länesonder kunna intill
nästa Liksdag af Lanken anslas; bvadan ock dä nägrs
meijel i sädant afseende icke kellen konas att tillgå i
8tatsVsrket ellen L:g:sLontoret, Utskotten
kona sig löranlätne afstyrka bifall a den gsLäl ionsson
väckte Notion, om anvisancle af n^a oek tillökacle
foncjen till läneunderstöd vici skeencle utll^ttningar
esten Agoskiften.
Dock fän Lancolktskottet i sammankang känmeij abelona
lless uti afgisvet Letänkands öo framställde
förslag. att inbetalninganne a cleo kittills vanancle OciiingsLänefonden
mätte snan ock me<j nästkommancle än
18Z0 egenteligen till understöd 5ön utll^ttande Aboen
disponeras. Den 29 luid >829.
K:o 11.
8lgt8- ock Vancolltsliotlens Lekänlrancle i snIe6ninA
nk lin L. !^1. kcNeis IVlokion, rin^ä
enäe
körkältraäe anstglker uti lEcisoi terne,
för invexlinZ sk kör8litne Lanea- ock kilts^älci88ec11sr.
Välloli. Lorgare8tandet kan, under ilen 8 December
L e t ä n k a n d e 0, lV:o l i. ,49
nästliljet än, till 8tats- ock LancoDtskotlen remitterat
elt Nemonial sf Un L. N. LelLer, inneballande: att
ebunuväl onekligt vone, det de sedan sisla Liksdag
tillgängvlige ock begagnade anstalten kön invexling ak
jörslitne Laue»- ock L;g:s8edlar, något akbulpit de
olägenbeten som ak Notionänen dä blifvit äfvenklagade,
linnes dock ännu, Åtminstone i dess kemort släötkeborg),
grundad anledning till klagan öfver en mängd i omlopp
varande i S)nnerket smärre 8edlar, soia äro till den
grad lörslitne ock i trasor förvandlade, att deras vidare
användande i lovider man ocb man emellan oundvikligen
skall medföra lidande ocb förlusten lön den
enskilde, bvilken ej sä noga kan lörsta, att, genom
tillämpning ak de vid invexlingar i Lanken ocb L:g:sLontoret
gällande stränga föreskrifter, deremot freda
sig; varande sädant äfven ganska obebagligt i anseende
till de manga utländning»,' kvilka tid ekler annan
vistas pä orten, ock som, dä de se, samt kalva beständiga
olägenbeten utaf, dessa gamla ock söndriga
8edlar, mäste om Landets gängbana m^nt göra sig ett
alltför ringa begrepp. Notionären föreslår ined afseende
kära: att invexlingpn i Landsorterna mätte lä
fortfara samt utsträckas älven till 10 ocb 20 L:drs
Lanco8edlar; att vid verkställigketen ak denna vexling
mä följas aldeles samma grunder som gälla inom Lanken
ock L:g:sLontoret, under förutsättande likväl, att
rädane kännetecken för godkännande af en försliten
8edel fastställas, som ieke äro lör svara att prestera,
ock att, i tvät^diga läll, det Verk som utgilvit 8edelu
snarare kön inlösa densamma, äu att sista luuekalvaicn
,5o 8tats- ock La nco-I7tskottenr
»kulle äerpä säl lora; att uti Oötkeborgs 8taä invexling
mätte 5ä ske alls 8öckneäagar, likasom därstädes sker
j Lanken ock L:g:sLon torek, emedan äen mvckna allmoge,
som trän Landet ock 8kärgäräen inkommer till
Oötkeborg, osta ensam upptager Onsdagar ock Lördagar
meä vexling sär sitt kekok, att, edvad invexlingen
kommer att dädanefter som kiltills ske uti LanätLänteriet,
eller ock besärjas genom klen i 8taäen Oötkekorg
varande Oiscont-akäelning, äen person, som
dermed äger besättning mätte tillllelas ett besväret motsvarande
arfvode, kvarbärutan äet icke skäligen kan
foräras, att allmänketen i äen delen klifver betjenscl
meä lika nit som inom L. 8t:rs egne Veik, äer serskilä
Betjening Lnnes antagen ock länaä sär snart sagät
kvarje minsta sunction; ock att lämpligaste grunäen i
»ääsnt asseenäe s^nes vara arfvoäets bestämmande till
viss procent as äen summa som pä aret invexla;.
slärvid kar ätköljt äet yttrande gf klr H.. L. 8takle
att som särkällanäet meä 8mä8eälsrne vore i äess
vi t (8Käne) enakanäa meä äet as Motionären uppgifne,
bade slr 8täkle velat i särslaget instämma om äet ej
vore konom bekant att äen nuvarande 8mäseäels-utgisningen
kostar omkring ^0,000 L:är; men ää äenna
koslnaä, i sall Motionen bilolles, troligen komme att
än ytterligare ökas, sa syntes äet vara bättre alt man
i stället kunäe erkälla ett metalliskt 8mäw^nt, om än
unäerkaltigt; kvilket Motionären ater särklarat sig
ingalunäa bestriäa, men äock trott, att kostnaäen som
as äess förslag skulle söranleäas, blesve sä rings, att
äen icke boräe skses eller komma i beräkning.
Letänkanäen, lV:o 11. 151
slen ar Lullmägtige i L:g:sflontoret, kai öfver käräe,
kalva upplyst, alt äe isrägavaranäe Vexlingsanstslterne,
kvaä LtZtsLnntorets smärre 8eälar angar; redan
blifvit k, an Lontorets siäa inställäe till säljä as L. 8l:rs
viä 1818 ars Liksäag viätagne beslut; ock kalva bemaläe
LuIImäglige funnit sig sä mycket mindre äga
anleäning tillstyrka äessa eller ättika anstalters ä n^o
viälaganäe, äa, pä sätt as L. 8l:rs 8tatsLltskotts viä
näinnäe Liksäag gikna Lltlätanäe 8a>nl. af Lik. till
L. 8l:rs Liot. pag. >8o^—181Z) närmare utreäes, äet
nogsamt visat sig, kurusom äe åtgärder, kvilka i sörevaranäe
asseenäe blifvit till säljä as L. 8lus beslut
viä i8iä ars Liksäag fran L:g:sLontorels siäa viätagnc,
endast lemnat öppet tillfälle för nnäerslesock egennyttig-!
aksigters befrämjande, ulan att erforderlig controll
deremot kunäe utlinnas, samt äet dessutom vore
Zäagalagät, att tillfällen för invexling ak förslitna 8eälar
blifvit inom kvgst sä Län begagnade, äfven sedan
sääane, uppå L. M:ts lVääiga färanstaltanäe, genom
äess vek Likets ZtatsLvntor äro vordne beredde, pä
sätt som närmare inkämtas ak äe uppgifter i ämnet
kvilka influtit uti Högloft. 8tats- ock LancoLItskottens
viä 182Z ars Liksäag, i kraga sk enakanäa beskalsenket
akgikns Lltlatanäe. (Lik. till L. 8t:rs krut., 6 8aml.,
l L., pag. 9^, ,oZ.) Ock kafva L:g:sLonto, ets llrr
LuIImäglige ännu mindre kunnat inse nagra giltiga
skäl tor vexlingens utsträckande äfven till 8eälar ä större
valeur, kvilket förfogande, derest äet viätogcs, skulls
-ör LtgtsVerket medföra en alltför stor riscpie, keist,
i kall, såsom Motionären föreslagit, äen princip skulle
8 lats- ocli Lanco-IIskottens
I,lifva gällanlie, att, vilj uppstäclli tvel^-Iigbet om lie
för bcciömmanclet sk en fö,sliten 8ellels rätta vä, lie
fastslällcits kännetecken, 8el>eln snarare boilie inlösas
a5 liet Verk »om utgikvit liensamma, an fö, blifva vin--  löst, till fö,lnst för cles» sista Innebafvare
8tatsLItsk»tket
bär för liss» liel instämt vt! lien af
Lrr Lullmägtige i L.glsLantoret ^ttraöe »anka oeb ansett,
öe pä giltiga anleliningar långt före lietta inslälilie
atzällie, ne, att melielst förskotters utgikvanlie frän
(kontoret, seisllililt befrämja invexlingen gs liess i orterne
kringlöpanöe körnötta 8ecilar, sä mycket winöre
beböfva a n^o vi»ltagas, som ett viösträckt utbyte emelIan
8ecielsorker af alla slag läten sig tillväAabninga genom
lie utvägar b vilka, enligt Ii- äi:ts fälliga Lief
till Less pcb kilsets 8tatsliantor ak lien 22 Vlaji 181g
meli anlecining ak L- 8t:rs är ,8,8 gjorcla unlieill. anbällan,
blifvit, sä i akseencie pä Lauben» som k:g.sLontorets
8erilar jemväl ak ?,ög,e v«/e^re,- öppnaöe vell
deieölie, nemligen: "qtt enär K, äl.ts Lel:b:cie insänlia
"till 8tatsLontoret mell Losten, till omvexling, Ltt ä
"Iväiusencle Likslialer, n^a 8mäse<llar kiliva, sill eng"banlia
belopp, mecl omgäenlle Löst, ciem tillsänlie;
"liva,ekler ocb seclan antingen större 8elllar eller kör"slitne
ak minllre valeur blifvit vik Lanlltkäuterierne
"bärlöre invexlsile, rjesse ater k»nna till 8tatsLonto, et
^'jnsä,ilias, för atf utbvtas emot n)lg , samt lie, meli fort"sättas
suecessive, j lien mobn bebotvet brafver," Ocb
!,ar 8tatsLltskottet i,,»nit sig böra öfverlemna till LancoLltskotlets
bepröfvaiicie bvacl uti älotionen vilia,»:
blifvit frumställllt.
Letänkanken, X:o 11, ,53
kiärvill i,ar väl, enligt Lauben» Lomwissariers ak-,
gilne Lsrättelser, bos LancoLltskottet förebommit, att
iebe mera än sex serskildta Län, nemligen 8tora Xopparbergs,
^Vestmanlands, Ostergötblanlls, Westerbottens,
Korrbollenz oeb Oelleborgs, alltseljan sista kiks8ag,
bos Lauben begagnat sig af rättigbeten till förskotters
erbällancle för utbyte ak förslitne 8mäseölar
j orterne, oabtacit X. NUs Lef:b:6en genom närisgcis
(lireulaire krän LancoLullwägtige a^ lien q januari,
,8r4 erbällit fullstäncliga upplysningar om Iivari, sä
>äl llgrvic!, »om i akseenlle pä cle förslitne 8elilarnes
granskning oeb invexling vöre att iakttags; att fastän
Oötbeborgs ocb Lobus Län serskilrlt, enligt k. 8t:r»
Leslut (182Z är» Ltcokegl. p. 61) blifvit sävilla g^nnaät,
att tvä trelljeclels procent af Lanken bestäs säsom
provision fpr vexlingen cierstäcies, ciä i »le öfriga
Länen en balk procent i ett för allt, utgör lien bestämma
ersättningen, bar kock Läns8t^relsen i Oötbeborg
uiuler sistkö,ilutne kem arén alcleles icke anmält sig om
nägra förskotters erbällsnile bos Lanken, utan sannolikt
besörjt erforclerlige 8ellel-omb)lten för clen ak X.
iVLt anbetällcle vexlingens unclerbällanlle, genom Lewisser
tili X. 8latsLontoret j ofvan uppgikne orllning;
oeb att kor öfrigt, anleclningar visserligen ej keller inom
Lanken saknas, att, pä sätt förut sk k:g:sLo„toret
anmärktes, Lo, »Kotts8ummorne i nva 8mZseclIar torcle
Mä oeb ciä kalva czvarstallnat inom blulvu,Istaken, istället
för att uti orterne tjena till utbyte mot gamla oeb
förslitne; emelian <let eljest »vänligen later sig förklara,
Htt Lanke» ätsktllige gänger fats emottaga sig
IZ4 8tats- oell Lanco-Dtskottens
ersättning för clesse DörsKotts8ummor, efter nägon tills
förlopp, ej allenast uti Lre ocb ^vä Liksclalers, utan
sfven till större oell minclre clel i verkeliga Lanco1iansport8ecIIar;
bvarvicl vexlingsprovisioneroe clock
allticl blifvit oräentligen beräknare, oell pä ersättningsbeloppet
akclragne.
8äclant allt osktaclt, oell clä nägon förlust för Landen,
uncler fortsatt iakttagancle sf cle orclningar som
dittills blifvit säljcie, icke bör befaras, samt kostnaöen
uti vexlingsprovisionsr ej beller kan blifva ak någon
bet^clenbet, bar LancoDtskottet, i lisbet mecl bvacl är
1818 i samma ämne ^ttracles (Lib. till It. 8t:rs Drot.,
6 8aml., p. Z16) ej t)ckt sig linna skäl att, för en eller
annan brist i clen tillsyn ocb controll som sk Läns8t^relserne
är paräknacl, Danclsorterne skulle belt oeb
ballet unclancliagas ett bitracle, clerutak flere blanil
clem torcle vara i verkligt bebok, veb bvarwec! änclamälet
ingaluncla bör förmoclas bafva blifvit allticl oeb
pä alla ställen förkelailt.
Utskotten bakva mecl stöci af clesse utreclcle förbällanclen
funnit skälig anledning för clen gemensamma
tillstyrkan:
att vexlingsanstalterne för gammalt 8e<lelm^nt i orterne,
uncler biäns8t^relsernes tillsyn oeb varö, ieke
mä, pä sätt Hr DeKler föreslagit, utsträckas till cle
större valeurerne, samt inga bet)'6Iigare 8umwor
eller runcieligare ^rkvoclen än som vicl sista Liksöag
anslogos, blifva i särlan väg använcle.
Letraliäncle bvacl i älotionen linnes anförclt om närmare
bcstämmancle ak kännetecknen ocb grunclerne för
L e t ä n k a n 6 e n, iV o n. >55
rkaclacle ocb st^mpacle 8ecllars inkriancle, komma Utskotten
gemensamt att vttra sig i anleclning ak llr von
t^uantens, samt LiksclagsDullmägtigerne Debr Dricssons
ocb ^Kncl. Däkanssons remitteracle iälotioner, bvilka egenteligen
upptaga clesse ämnen; ocb frägan om 8eclelvexlings
besörjancle vicl DaneLontoret i Dötkeborg blikver
föremäl för serskilclt utlatancle af LancoDtskottet, mecl
akscencls ä bvacl LikclagsLuIImägtigen ^nclers Danielsson,
uti ett till Utskottet rewitteraclt ocb i åtskilliga
snöra punkter reclan besvaraclt ankärancle, äfven i clen
clelen framställt.
Den 29 lulii 1829.
tlirnulsirL till A. IVI:l8 8smteli^e Lek:lt:6e, snAäencls
sn8tslt6rne att uncleilätts invexIinF
sk körnötte 8ocllsr i Lsncl8orterne, 8sint örn
cle ^>un6er 8vm, vicl cl^like 8ecllsr8 snts^rinäe
eller es886rsncl6 i Lanken loljg.8.
De anstalter, som i loljcl ak L. 8t:rs vicl 1812,
l8c5 ocb 1818 arens Liksclagar gikne 8taclganclen, blifvit
vicltagne till unclerlättancle ak sörslitne 8ecllars utbvte
i Lanclsoi terne genom förskotter krän Lanken uppä
Lec;visition sk Läns8l^relserne, i 8ecllar krän oeb
mecl 3 L:ör till ocb mecl 8 sk:s valeur, komma, jemlikt
Likets seclnast körsamlacle 8tänclers beslut, att fortfara,
i öfverensstämmelse mecl köljancle är l8iö utstakacle
ocb nu a n^o staclfästscle gruncler:
1:0 Dea bögsta 8umma som pä en gäng till något
Län förskottsvis utlemnas är.bestämcl till Lemtusencle
(5ooo) Lccir; ocb ett cl^likt förskott kär ej oftare sn
«5§ Stats- ocb Lanco-Dtskotteos
bögst hr» gänger om äret af ett oell samma Län ut^
lagas,
2:0 Lanken består i ett tor allt till betackande af
ounLgängelige kostnader en balk procent ä Le summor
kvilka till utvexling blifva genom Länens St^ielser 1 e^vireraLe;
men, bvaä Lötbeborgs ocb bobus bän serskildt
beträkkar, är för Lotta änLamäl meLgitvit tvä
treLjeLels procent,
3:o Lanco8t^relsen lager 5ör öfrigt ej någon befattning
bvarken mell Lemissernes fram- ocb ätersänLanLe
eller Lonlrollen pä meLIens bebäriga använLanLe;
bvilka åtgärder, pä X, IVl:ts Lebb,'Les omsorg allena
ankomma, i bänLelse lie till bätnaL för rörelsen i
Leras Län linna för godt att ifrågavarande uti L. 8l:rs
Lank öppnacle utväg begagna.
4-'o Summorne föäLelade i säLans 8eLoIsorter, som
astundas utgifva» till Len som dera företer bebörig
ffe^visition frän X, äl;ts LebbrLe,
8:0 kör Len person ät bvilken I!. äl.ts Lef:b:Le
uppLrager vexlingens besöi jande, skall till Lanken förut
vara alleinnaL ev ak X. ltbts LebbrLe tijl vederbäftigbeten
intygad borgen lör Len summa ban kommer
att bskva unLer siv värd.
6:0 Llvarje erballen körskottssumma skall ovilkorligen
slLrasist inoin ett balft ars förlopp efter ulbekommsnLet
vara till Lanken slerbetalL; ocb innan full
äte, betalning för en erbällen summa ingått, utbekommer
ej något villars förskott,
7:0 De till Lanken såsom reLovisning ingäenLe
LmaseLels-poster skola i bankens Lassor insättas kör
Letänk-anLen, Alo ri. 187
LäneLankens räkning; bvarekter nämnLe Lontor, Lä
veLerdörlig Attest LerstäLes företes, alkörer summan
pä bvart ocb ett Läns räkning samt Lera utfärdar orLentligt
qvitto.
kör öfrigt böra Lancokullmägtige-i sawmanbang
kärmed ej lemna obemälLt, att, till möpigsste ytterligare
unLerlättanLe ak 8eLelutbvten i LanLsorterne, är,
i följd ak X. IVlbts AäLiga Liek till Dess ocb Likets
8tatsLontor ak Len 22 A-laji 181g, saLan anstalt LersläLes
kogaL, att, om X. Itl:ts 8ebb:Le till X. 8tatsLontoret
meL posten till omvexling insänLa kitt ä Ivä
lusenLe LiksLaler, blifva n^a 8maseLIar till enabsnLa
belopp meL omgäenLe post Lem tillsänLe; bvarekter
ocb seLan antingen större 8eLIar eller förslitne sfminLre
valeur blifvit vill Länterierne bärköre invexlaLe,
Lesse ater kunna till X. 8tatsLontoret insänLas, för att
utbytas emot n^a, samt LermeL fortsättas successive
i Len mobn bebokvet kräsver.
DvaL slutligen beträlfar grunLerne för granskning
af körslitne ocb bristfällige smärre 8eLIar fran ocb
meL Z L:Lrs till ock meL 8 sklrs valeur som till utbyte
köretes, sä ankommer Let bäLanefter som bittills
pä nöLig urskiljning ocb uppmarksambet bos vederböranLe
Lommissarier, att icke a ena siLan genom för
långt sträckt eftergilvevbet bvarjebsnLa svekfulla försök
till enkalLiges körvillanLe mä unLerlättas ocb befordras
eller Lanken tillskyndas förlust meLelst Lubbel
inlösen ak eu ocb samma 8eLel, men a Len andra 8eLelinnebakvarnes
billiga anspråk icke keller, genom
öfverdrifven strängbet blifva äsiLosatte. 8äsom »II
-
>58 8 ta t s- oeb L a nco-II t skot ten r
mönna grunöer för LoncoVerket, lige i lietta I,Anseende
viö n^ss öfverstänöne Liksöog blifvit stsögaöt:
i:o ^tt en 8eöel Antingen mä blifva lil! fullo vöröet
aulageu, eller ock lielt ocl, bollet cosseras.
2:0 ^tt öen fjeröeöel till böger bvarä unöerskrifterne
beknnas, oeb bvilkea genom oliklieten i lino t, tellet
utvisor 8eöelns rotlo valeur, inlöses ös öensamma
or fullstänöig ocl, sammanbänganöe utön olseenöe pä
öe stveken of onöra 8eölar som öerviö wä linnos bifog
a öe.
3:o -Ktt, om pä clenno fjeröiöel, Antingen bäöa
nomnen eller lino trycket, lielt oell ballet, eller ock
någon öel af bvaröerg, soknos, 8eöeln likafullt ör antagelig
enligt sin rotts voleur, sä villo <let öfriga utok
en säöon 8eöel, eller åtminstone öst äterstäenöe oföes»
nklire bölft ör l,elt ocl, samwonliöngoncle.
4:o Iktt öeremot säöane bopfogoöe ofullstönllige
bitar of bvilka ingenöera för sig ör inlösningsbar, ej
kunno genom blotta sowmonklistringen vinnö ett eljest
soknoclt väröe, ocl, pä sällön gruncl ovilkorligen mäste
cosseros.
Hvarförutan i akseenöe pä tillämpningen bäi af serskilclt
blifvit erinöraöt stt öet ej mä lemnäs utsi,
uppmärksomlret, buruviöo of en 8eclels utseencle ocl,
beskalkenbet skulle Kunna förmoclas att «len antingen
meri loresatts blifvit st^wpaö för att pä ett svekfullt
rött bereöa vinst genom öubbel inlösen, eller ock visor
sig att öess ofullstänlligo skick enöast genom tillfölligg
Itänllelser eller nötning blifvit färorsskaöt; sä
Letänksnöen, lV:s 11, 12. 1 §9
att i förra fallet ett ströngore, men ! öet seönsre ett
linörigare bellsnölingssött ma kunno ags rum. Hvilket
allt LancoLuIImögtige börigenom ansett sig böra
X. N:ts Lebb:öe till upplysning meööela.
8tockliolm <len 9 lanuarii 182^.
kkllO 12.
8tats- ocl, LanovI7t8ltott6N8 Iltlätanclk, 1 anledning
ak ett kran Vällokl. Lorgare8tänäet
remittera6t Memorial ak Hr kallström,
angäencle allmänt I^äneunclerstöc! till rejiaration
a dalmark Oomli) rita.
Den anbällan, om lanebiträöe of 16,666 L:ör 32 sk.
Lanco utaf Länkens meöel, för besörjanöet af en bögst
nööig reparation 0 Lalmare Domkyrka, som utgör föremälet
för Ilr L^öströms uncler ilen 12 Oec. förliclet
ar till 8tats- ocl, Lancolltskotten remitteralle lklotion,
ör utak Loneolltskottet genom öess afgifne Lelönkonöe
lV:o 5i till besvaranöe upptagen, ! sammsnlrang meö
enobanöa framställning af Hr LontractsLrosten Lifström,
bvaraf Loneolltskottet eoskilöt erbällit Lemiss
frän Högv. Lreste8tänöet.
Lörensöe Utskotten bofva slltsä funnit nägon villars
ätgörö börutinnan icke vara erloröerlig, 3n alt
till följö af Lemizzen, öetta färbällsnöe bos k. 8t:r
vörösamt anmäla.
Den 29 luli, 1829.
,6o 8tats- ock Lanco-lltsk otten r
I^:o )Z.
8t»ä8- oek LancoI7k8koätcn8 IIt1ätgn<Zc, i gnlectninZ
st väckt kräga om öka6e ärlige srkvoöen
8ä väl kör Hrr kViIImägtiAe i Lanken
ock R:?:80ontoret, 80m ock kör Lirectenrerns
viä Länetlontoren i OötKeKorA ock
Naimo, 8amt kör LancoOmkuclen ock ökriZö
1jen8t6män vick 6c88s LäneLontoren.
I^rän k. o. kar lill 8tatr- oek Lancolltskotten klikvit
remitteraöt ett sk klr k7cuserrrtc>//-e^ ö/.^ akgikvel
lälemorial, stt L. 8t:r mätte käröukkla öet nu kestämöa
ärliga sikvoöet kär kärr Lullmägtige i Lanken oeki
L:g:sLontoret, tillies meö klr von//-rrtnrarrsrlorFs, ^ugrrst^
i anleöning öerak akgikne ^ttranöe, sk innekäll:
stt klr v. klartmansöorkk, »jelk keörsö weck öst körtroenöe,
stt vsrs en blanö lä. o. Lullmägtige i L:g:sLontoret,
snsZA rket arkvoöe, som lemnaöes öem, vsrs
kullt ut svaranöe emot öen mäös, som öe knnöe kafva;
stt ännu okekant vore om unöer nuvsrsnöe Liksöag
sä viöl/ktiga förrättningar kommo stt Lulla,ägtige
i L:g^ .Lontoret släggas, stt arkvoöet käöanekter klefve
minöre tillk^IIestgöranöe; stt ss länge öetts snnu vore
okekant älotionen mäste snses körtiöigt väckt; stt
emeölertiö önskelitzt vore, öet lä. 8>:r icke kaöeangelägnare
utgifter stt kestriös, än kärköjningsu i öesse
srkvoöen.
Oek
Letänkanöen, lV:o i Z. , 6 k
Ock är jemväl krän Lo»öe8tänöet till ksöa Utskotten
remiltcrnöt ett sk LiksöagsLullmägtig Lurje
Läi jesson krän llallanils Län i timnet akgikvet Itlemorisl,
uti kvilket litines snkuiött att, utan motsägelse,
lä. 8lt, s Lullmägtiges i Lanken ock ILglsLontoret äligganöen
ocki personlige algäröer viö öesse Verks styrelse
voro i ling graö nragtpäligganöe; att llertili koröraöes
en oaklrruttzn uppmäl ksalnket ock »ppolkring sk
mycken tiö, kälst seöan öesse Verk, i seönsre tiöer,
erliällit llere kör öem förut krämmsnöe kunctinner; stt
livar ock en som kärät leinnaöe uppmä, ksamliet mäste
linna öe Konorarier, kvilks kär öet närvaranöe
voro öesse kerrar ock män onslsgne, ingalunöa svarsnöe
emot öe korö, ingar, som 8laten ak öem^ i köljö
ak öeras uppörag, liaöe rätt att Vänta;
stt Rlotionären viö öen är 1828 kvrrättaöe Levision
äkver L. 8t:rs Lånekontor i Oötkekorg, uti kvilken
ltlotionären, säsom Omkuö ä Lonöe8tänöetr vägnar,
cleltagit, kommit i tillfälle kärvärkva noggrannare
känneöoiu om öei varanöe 8t^relses äligganöen oell iniiämlat:
alt öä, enligt k- 8t:rs käreskrikt, Lontoret»
Lassa oek öfrige säker kets-kanölingsr koröe förvara»
unöer tre lss, till kvilka en Oireeteur, LancoOmkuöet
ock Lamereraren skulle kakva kvar sin neckel, mäste
ock emellan öe oröentlige 8essionsösgarne en ak
Oirectenre, ne öagligen uppvakta i Lontoret i oell kär
kärekommanöe trsnsactioner, såsom nva Oiscontkteversers
oell cuntante nieöels emottagning ock inläggning
i Oirectivnens kvslk m. m.; att öerkäre Oirectionenr
1 l
162 8ats- ocli Lanco-IItsKottens
ledamöter inom sig stadgat lien ordning, .ill detonrvis
lislie nyckeln tili Oassa-kvalsvet livar sin mänad
oelr förrättade lie derined förknippalle göromål; ali.
jemte det aila Oirectionens Ledamöter vore livai-je 'fisdag
upptagne med Oiscontä, enderne samt minst tvenne
as liem mäste kvarje Onsdag oell Lo>dag uppvakta
i neli för jern-länerörelsen, voie sälelies liva,' oell en
as Ledamöterne dessförutan i daglig tjenstgöring ej
mindre än Z:ne mänader kvarje är;
att liiotionären, med afseende kärä, sieil föreslå,
det liva,- ock en as kullmägtige i Lanken neli L:g:-iOontoret
samt as Oirecteurerne vili LäneLoiito, >
Oötlieborg ock lVlalmö, mätte, säsom lionorarinm, ätnjnta
1000 little L:co ärligen, samt de af ilie lianen^ullmägtige,
som kalle sig uppdragne stvrelscn as
LancolliscontVerket, dessförutan säesllilllt Äoo litlie ärligen
kvaelieea;
att äfven uppmärksamket mäste fästas lie, 3, att
icke alia ak Ii. 8t.rs kullmägtige i Lanken ock L:g:sOontoret
samt ak Oirecteurerne vili OrovinceLäneLontoeen
Gunlie kafva sin egenteliga kostall pä sjelfva stället
lier Verken voro belägne; att lletta åtminstone vore
loi källanllet meli Ledamötsrne ak Londe8tändet;
att dä Ledamöterne voio nödsakade i oek för sin befattning
inflytta till stallen ock lier vistas sällant icke
knnde utan en ganska kännbar kostnall aflöpa, oberäknalit
Zsidvsättandet ak jorcibruk ocii anöre ekonomiske
angelägenketer vili lierås kem vist; att derföre
billigtvis lien ak Ii. 8.t:rs kuilmägtige i Lanken oci»
Ii:g:sLon torvi, samt af Oirecteurerne vid LäneLvnto, en
Letänkanlien, lV:o 13. 163
i Oötlieborg ock IVIalmö, som icke, i ock för sin tjenst
eller sitt ^rke voro bosatt i 8tockkolm, Oötlieborg eller
iiialmö, utan i-glle sitt kemvist beläget mer än en mil
iian nägondera ak liesse 8täder, borcle, såsom respenningar
ock kostnalisersättning, erkälla, utom sitt konvrariuin,
>5o Ii:dr L:co om äret;
att dessutom LaneoOmbudens samt lie öfrige Ljenstemännens
ock Letjeningens vici LrovincebäneOonloren
aflöning vore allt fyr knapp jemförelsevis mot lien
<iem siigganlie trägna tjenstgöring; att åtminstone, enligt
lVIotionsrens egen erkarenket, liet vidlyftiga arbetet
vili Oötkeborgs LäneLontor vore sk lien inskränkta
personalen omkesörjcit meri ett nit ock drift, som lemnade
intet öfrigt att önska; att desse tjenstemän mäste
för Verkets tjenst uppoffra snart sagdt kela sin tid,
vin densamma skulle blifva vederbörligen bestridd;
crtt l/c» san,»'»g l/ock stol/e /asO att arbetaren -vöre sr»
/ön -varl/ veik att en nagor/nnr/n k////-äcä/rg utLo/nsO Le/r/anl/e
srnnek r/rän a/tt /ör nrangn cäononrrs^a o,»sovgcr^
satte t/enske,nannen / tt'///a//e^ att egna a// s/n
ära/t oc/r »/>/,,»ar/.sa,»/,l-r at l/e /^cr^ l/er c/e -voro ansttrttc/e/
att L. 8t:rs OiseontVerk voro dessutom i beiagenket,
att, med billigt afseende pä bekofvet, anständigt
aflöna sine tjenstemän; ock att lVIotionären,
för sin del, ansäg billigt, att ^klöningsstaten vid K.ZneOontoren
i Orovinserne mätte undergå förköjning
till »edanstäende belopp, nemligen:
(kontoret i Oötkeborg.
LancoOmbudet ärligen Ii:dr 2000.
Kamererare» ock Ombudsmannen, kvardsra „ 1200.
,64 8 täts- ock Lane o-Utskottens
Lokkällaren, >;ste ock 2:610 lkegistratorn;
kvqrdera ft:dr rooo.
Vaktmästaren , , „ 400,
6ontoret i älslmö,
LancoOmbudet „ zooo,
Lamvrerareo oek Ombudsmannen, kvardera „ :ooo,
flegistratorn set» ftokkällaren, kvardera „ 80a
Vaktmästaren „ Zoo.
att gEnon, denna lönföiköjning Velden väl skulle graveras
med en ansenlig ärlig utgift; men att likväl denna
icke vöre af sädan bet^deuket, som det vid körsla
ögonkastet kunde s^nss, da, åtminstone vid baneLontoret
i Oötkeborg, I)irect>onen tift utlåning djsponerat
öst ränte- elle,' vinst-belopp, som lör äret inftutit,
men icke, enligt fteglementet, bordt efter beköft
tift Lanken lekvereras, förrän 6st nästpäföljaude äret,
bälften elter slutad Revision ock bälften inom §eptewber
månads utgång, kvarigenom ftirectionen st
Verket beredt en inkomst af minst Zooo L;dr L;co,
när i beräkning inges 5 procents ränta uppg 60,000
L:dr utlansd räntekond, kvilken vinst troligen kunde
onlagas än kögip, ensi- en del ak de utlänte medlen
tvifvelsutan inbringat 8 procent.
Vid pröfning först ak den ftägan kuruvida nZgon
tillökning mä ägg rum i de ärlige arfvoden eller konorgrier,
som ft. 8l:rs ^ullmägtige i Lanken ock L:g:sOontvren
samt ftirecteurerne i LäneLontoren tor det
närvarande, i desse egenskaper, åtnjuta, Ilar kos Utskotten
i betraktande kom nit, att de personer, ät kvil
-
Letä nK anden, M.o 13. >65
ks It. 8t:r bekaga uppdraga desse mödosamma oek
ansvarsfulla varf, mindre, vid doras emottagande, kunna
lasta något afseende ä de, jemförelsevis, i allt kall,
obetydliga fördelar, dem i ekonomiskt känseeade kunna
beredas, än ä det tillfälle derigenom för dem öppnas,
att, i en vidsträcktare verkningskrets, gagna fosterlandet
ook ä den kögro belöningen, de, för sina
nedlagds omsorger ock gjorde uppoffringar, böra Lana
i medborgares taeksamket,
kinder desse äsigter oek dä, med stöd jemväl as
det yttrande en ak bemälte I^uIImägtige, Hr Oanrlikädet
v. Hartmansdorff, i ämnet akgifvit, dst lär 5a
med säkerkot antagas, att, sa länge ifrågavarande befattningar
fortfara att vara allenast pä viss tid lemnade
förtroendeposter, deras innekafvare skola ätnöja sig
med de nu bestämde arfvode», kafva Utskotten ansett
skäl ej vara för banden att tillstyrka bifall till bvad
ak Itlotionärerne i denna del gr vordet ^rkadl.
Ock bvad äter angar don af Liksdags^ullmägtig
Lörje Löi jesson särskildt väckte kraga om förböjde löner
för LaneoOmbuden samt öfrige tjenstemännen vek
betjeningen i bänedontoren, sa enär, vid jemförelse ak
de löne vilkor Ijenstemanna-personalen inom 8tatens
Verk i allmänket, uti samma grader, åtnjuter, de iftägavarande
tjenstemännen, äfven om ej i beräkning tage;
de tillfällen till enskilde körtjenster deras befattningar
ät flere ak dem erbjuds, redan linnas äga en
mindre bek^mmerslös utkomst vid de Verk de äro anställde,
än deras vederlikar, ock i flere känseenden
,56 8tsts- oell Lsneo-IItzliottens
loiiins sn8e8 si amsör clem aslöiite meci näg»> luiiila killigt
ss8eencle pä i^eliotvsn, 8swt tiusliälliiing ticie irilitisgr>8
ej ininclie viti sö> vsllniiigen »s K. 8l:>s egne, ä„
8tiitel,8 Veili, snre I7t«liotte>i 8i^ ej Iiellei liunns iill8t^>Iiu
k. 8t:> Kifgllun6et sf Noliviiäien8 därutinnun
tzjoille fli»m»tällving.
LetänKanden, ill:o i^. 1^7
?>!:o 14.
8tat8- vdi Kaneo-IIt8itvtt6N8 IItlätgn6e, i gnlecluinF
uf civ inom K!k88t3nc!en gjorcle gnmärlrninAar
viä IIt8livtten8 6en 2:c!iA oelr
iv 8i.8tl. lunii, under I^:i8 i, 2, 3, ^ oelr
5 »flätne Letäulianden, vngäende; i>s.o r:
t>e8tämmandet r>k Dlineo8edeIn8 8ilfvervärde.
— lV:o 2: nödige vn8edde ?rovi8v!i8kn
ätgärder innan 8iIfverutvex1inFen Iran företsga8.
— iV:o 3: LanIr6N8 förliällande tilt
8talen, jemte Imfvudgrunden för de88 länerörel8e>
— i^:o nödvändigiieten r>f en
förliättrad I^2F8tiftninA för Vanlien vet, i^:c>
5: nä^im lämpeli!;» an8edde 8tr>dF»nden för
framtiden, i af8eende pä 8ä vät för8ta Lntieten,
8vm underafdetnin^ar af det metallikdra
N^ntet i 8ilfver; af Iivitlra Letänlranden
tV:o 1 allena8t frän LorZare- oell Londe8länden,
men gila de öfrige frän 8vmteline
Ki!i88tänden äterremilterat8.
ld Utskottens deliandling ms lietta ämne i allrnänl>et
är, inom Lorgare- oell Honde8tänden, anniäikt,
dels att Ii. Iil:ts till Utskotten remitterade iVad. 8ki!svelse
as deli 26 Aov. sistl. ar, angående N^nträrdets
ättliällande, ieke innefattar någon Ilro^osikion om
!V1xntl>estämning, eller gisvit anledning till den utsträckning
i s> amställningen, som Utskotten sig tillåtit, livadan
oek »agre k.edamöter inom desse kiks8tand slirat
12
i58 Htats- ocli Lanco-IIt skottens
lien öfvertygelse, att Ii. 8l:r, innan lie fatta deras Leslut
i denna vigtigs sak, korde i underd. ankälla, det
X. !>l:t i Xäder täcktes gifva dess tankar derutinnan
tillkänna; dels ock, att Utskotten kordt, antingen först
keslula om delailleförliällaixlerne, eller åtminstone,
till vinnande af keikel neli ett lägligt system, i ett
gemensamt Letänkande uppfatta, sä val frägsn om
en IVI)ntkostämning, om alla de ämnen, kvilla kunde
stä i något sammankanz med verkställiglreten af
en liea lina lion , emedan detttilleförkäilanderne voro st
8nsrt 8»gdt lika vigt med kulvudfrägan eller ätmin8tone
a lien ägde 8a 8tort inll^tande, att mangen, 8vm
kunde vara köjd för en äl^ntbestäinning, likväl ieke
vägude dertill lemna 8itt kilall, utan att jemväl vara
förvisad om antagandet as ds vilkor, under kvilka
Iran unsäg reali8slionsföretaget köra tillvägal>ringa8;
Hvarvid tlere ledamöter inom kagge Htänden, 8a
8om vilkor för deras kilall tili lil^ntkestämningen, uppgifvit,
det 8illverutvexlingen ej förr än efter nä8ta
8l:rs sammankomst mätte taga 8in koijan;
lindre ater, att utvexlingen mätte skyndsammast
löija pä äl^ntkestämningskeslutet;
Ln Ledamot inom V. llr Oo/rner^
roed lämuadt förlag till Htats-Lankens uppkörande
ester nä8ta liiksdag, vid sitt kifsll till en w^ntkestämning
fästat de vilkor,
att uppkäfvande gf 72 §. ock ändring i 61 §. L.-X.
uu mä keredas, till antagande nästa liiksdag;
att utvexlingen af Hillver ej mä ske innan nästa
liiksdag, men Laneo^ullmägtige emedlertid uppdragas
lietänkanden, X:o 14- > äig
Ilalia Laursen vid 128 sk. ock för sädsnt ändamål
kerättiges att vid Loursens fallande, uppksndla silfver
emot Sedlar ock, i kändelse af Loursens stigande
öfver 128 sk., till ex. tillis sk., provisionelt utvexla
silfver;
att ingen skuldförkindelse mä ulgifvas för Statens
skuld;
att inga län mä göras för ve, kställigketen afsillver-utvexlingen,
samt
att ingen minskning i liörelseLapitalet mä ske;
^ndre Ledamöter, inom samma 8tand, llelemot
gjort de förkekäll, att icke nägol Hillver mä frän kanken
, till andre än redan keviljade ändamäl, utlemnas,
förr än Lanken till allmän Hjllver-utvexling öppnas;
alt Lanken mä tillätas oalkortadt till metalliska
fondens förstärkande använda alls sina keksllna Länlelievenuer,
derunder jemväl inkeräknadt Lantan a 8tatens
Zterstäende skuld, /j,^00,000 L:dr, för 1808 ärr
Xrigskostnader samt,
alt minskning eller indragning i Läne-rörelsen
mätte, j vissa läll, knnna äga rum;
Ock sluteligen Ztskilligs Ledamöter inom II. Lo/rvid
deras kilall till en M)ntkestä,nning,
fästat de vilkor ock förkekäll;
"att LenningeHtocken mä kestämmss lililva sadan
"den nu är (likväl nied den förändring, som realisation
"lemnar emellan Hillver ock Lappersm vnt) dock likaväl
med det undantag, att om L. 8l:r kevilja nägra
"n^a anslag, Länkens kenningeHtoc!^ mä i samm»
i6c> 8tats- oeb L a n eo-IItsk o t te n s
"molin ökas — vell tvärtom , i bänöelse bevillningen
-'eller skattebiöragen minskas, jemväl penningestoeken
"likasä minskas;"
att n^a 8panmälsLreöitivet 1,000,000 L^tör ej mätts
tor realisationssöretaget päräknas;
att tor verkställiglieten af ni)u>tregleriugen ingen
8tatsskul>i matte göras, bvarken öirect eller inöireet,
eller pä livacl 8ätt 80m belst;
oell att icke någre säöane ätgärcler mätte viötagas,
bvarigenom skatterne i någon molm blifva ökaöe.
X. !VI:ts i^faö. skrifvelse ak ilen 26 Xov. 1828inneIiäller,
jemte tillkännagikvanöe af X. lVI:ts förväntan,
"att X. 8t:r, urr u/)/i/)-ste om /o>//rrkrre k/r/cr^ mrv^krrg^
skola om Lanken förorclna pä ett 8ätt, 80m befrämjar
lVl^nkväröets staöga, bekästar allmänt oeb en8kilöt förtroende
oeb a/Äö/er err ^/or a//» meö/orgrrrco/rr^scr L^»r/-  //g -!</-/-rrr/rg r närvarrrrrr/e ^erm/,rge/ö>/r»//»rrk/err/''
Xn erinran, att X. lVl:t, viö lemnancls af Dess bifall
till knngöramle ak l8>8 ärs Aloratoriun,, "ieke kuncls
1ör68tälla sig 8amma be8lnt annorlunöa, än såsom en
ökvergängsätgärö oeb en köibereöelse till en annan oell.
bättre sröning, /rurrrcr sirar» rrr/orarrr/e /k. /o» r/et
/rögsk» örr-i/»r/e/'
Xtt körklaranöe, öet "X. N:t ansäg alla omstänöigbetcr
8äröele8 g^nnanöe, alt, unöer lörtsatt tillänipning
oell förbättring ak öet förra beslutet om silkveruppköp,
till förstärkanöe af Länkens reöbara Xonö,
Viötuga kraftiga ätgärcler, lör att, mer/e/st srZ/uerr ut
-
Letänkanclen, lV:s i^r
/emrrrrrrr/e mot X»rreo^ek//»r^ kr/f e/ck /irr.s^ som /omme
okk -eskömmas^ l-ereöa oeb bibebälla jemnvigten i penningeverket,
" oell
en påminnelse, "att för sambällsb^ggnaöen; sullkomnsnöe
ännu äterstsr, -att ät <le beslut, 8om röra
grnnclen för cgenöomsrätten, öet vZ8enötligaste föremålet
för ett sambälle, näst ^ttre sjelfstänöigbet oeb
lagbunöen meöborgerlig kribet, gifva en stö, re graci
ak lagstiktanöe oföränöerligbet, än liittils"
Utskotten Kunna, viö jeml», else af öetta inneliäll,
ieke inse, b varken någon anleöning till tvekan om X.
lVbts Xäöiga tankar i förevaranöe vigtiga ämne, eller
någon grunö till cleo einot Utskotten gjoiöe anmärkning,
att öe, uti öeras f, amställning, eller i öet Utskotten
öels tillstvrkt L. 8t:r, att, k/// r^/ö/arrr/s a/
en /or »//» mer//oog»rec/»§.5er ,v/»c///g en/-/ning r n»e2"re«/rr/e
/ierrkr/rrgc/or/rö//arrr/err^ nu bestämma Lancöseöelns
silkverväröe oeb besluta, öet Lanken, §» srrark
öess reöbara Xonö, mcr/e/?k .?///-,e/0/1 ^ blifvit tilkräekligen
förstärkt oeb anöre för ulvextingen nööige
atgäröer bunnit verkställas, ma öpnss, kr// rrk/emrrarrc/o
0/L5r//Pee mok /?»rrooser//»r,, e/kre r/ek sö/rrrrc/» /esk-irrrr/»
/korseh öels ock lör L. 8t:r anmält bebokvet al en köränöraö
Lagstiftning för Lanken, skulle bafva öiverskriöit
föremålet för X. IVIkts Xäö. skrifvelse, utan ärv
tvärtom körvissaöe, öet livar oeb en, som granskar
ämnet, mäste buna, att Utskotten, ej minöre i sjelfva
saken, än i sättet för öensammas tillvägabringanöe, sökt
meö sk^löig noggranbet efterkomma öe uppmaningar
oeb önskningar, som innebällas i beröröe Xäö. skrifvelse
-
162 8tats- ock Lanco-D tsko t tens
Lliuru Utskotten reclan vicl ämnets sörsta kanclläggning
icke kunnat unclgä sinna, att cletsillesrägorne
i clenna sak voro ak ganska stor vigt, trcxlcle likväl
Iltskotken, utgaencle frän clen synpunkt, att, viö cletta
tillfälle, asseencle minclrs kuncle fa göras a Länkens
näivaisnöe förliallancle, än a fö, Iiällanclet man ocl»
man emellan, sig välja ilen rätta orclningen för ämnets
kekanclling, clä Utskotten, mec! L. 8t:r Icmnaclt tillfälle,
att, af anclre kilogacle Iltlätanclen, inkemta Utskottens
tankar om verkställigkets-atgärclerne, serskildt,
uti Letänkanöet IV:o i, till pröfning upptagit fragan,
kuruvicla clet allmännas val ock näringarnes kekol päkallacle
en loränciring i nuvarande muntsö, källanclen,
eller en öfvergång fran osäkerket till orclning ocli
»taclga ! Likets m^ntväsencle; om nöclväncligkete» al
kvjlken öfvergång Utskotten förmoöat allmänna opinionen
vara i kögre grall staclgacl, än om sättet till
företagets utlorancle, kvilkct clock allticl skulle klifva
lättare att snina skilån malet en gang var gifvet.
Utskotten inse ock, vill jemförelse af cle olika
ssigter efter kvilka cletaillefragorne klikvit keclömlle,
uncier clet meningarne i allmänliet förenat sig oi» sä
val nattan ock nöllväncligketen af en m^ntkestämning,
som oin klen föreslagne kestämningsgrunclen, att IIIskotten
icke misstagit sig uti cleras lörsta kekan,liing
af äinnet; men, till efterkommanlle gf cle inom 8tunllen
vttracle önskningar, ock seclan Iltskolien, uncier cici,
iörn^gcle pröfning af <Iem nu anställts, löljt clen motsatta
utvägen, att göra cletsillef, ägoi ne till föremal
för öeras första öfverläggning»!', utan att lietta verkat
L e t ä nk a n cl e n, lVto i H. >6T
till någon änclrinF i lien af Utskotten i liiisv»<lfrägan
rerlan ^ttracle öfvertygelse, vilja clock Utskotten nu uti
ett gemensamt Letänkanile upptaga alla cle frågor, sona
innefattas uti förut algilne serskilcla Iltlätanclen.
Detta Letänkanile clelar sig, i afseencle pä fragornes
keskalsenket, uti Z:ne kulvuclafclelningar, af kvilka
cfc/r ^o>xts innefatta,' frägorne,
om kestämmanclet af Lancosecllens sillverväi cle;
om ticlen för 8ilfverutvcxlingons körjan;
om cle atgärcler, som köra vicltagas, till kelorclrancle
af allmänna rörelsen, uncier ticlen intill sillverutvexlingen
körjir; ock
om cle staclgancien, som kunna vars lämplige i afseencle
pä föista enketen ock uncler-afclelningarne af
llet metalliska rn^ntet i silfver.
Dccr crcrcfcct upptager frägorne om 8tatsVerkels
förkallancle till Lanken.
Deu trec^/e innekäller Iiufvuclgrunlien lör Länkens
lånerörelse, ock
Oc-u angar cle Dagstaöctanclen, kvilka svnas
crfni clerlige, clels till »ä,ma,e kestämmancle al lic^viclationssättet
man ock man emellan, clels ock till ketr)'ggancle
af allmänketens rätt i cless förliällancle till
Lanken.
Lörsta llufvu<l-^kfcleln!ngen.
Lö/xtcr om ^extck/rmcrcrc/c^ ^cracoxec^ef/rx
Öfver clemia fraga kafva Utskotten sig yttrat i
K:o i af cle förut algilne Letänkanclen, clervicl Iltskot
-
i6^ 8tats- ook b a n oo-I7tsk ot te n s
ten, ester leinnad teckning af LankoVerkets förkällanden,
under framgängne tidskiften, ined tillämpning af
ei kai enlietens läror till närvarande köi liällanden ock pä
grund af anställd noggrann undersökning, tillstyrkt b.
8l:r, "att nu bestämma bancosedelns silfvervärde till
"2^ b:dr eller 128 sk. i 8edlar för 1 b:dr i 8ilkver
"elter 166^ ärs myntfot ock att ä beslutet kärom i
"underd. begära Ii. äl:ts lVäd. sanelion."
Ilo kukvudsakliga anmärkningar, som, i afseende
kära , äro gjorde inom de 2!ne biks8tänd af kvilka
denna kräga blifvit till Utskotten återremitterad, innefattas
uti efterföljande 7 satser:
1:0 litt, med utseende ä närvarande tids beskallenket,
det ieke syntes lämpeligt att nu vidtaga någon in^ntbesläiuuinF.
—>
Derom en bedamot as Lorg.8tändvt, Herr Dind<^vist,
sig yttrat: "att närvarande tids ställning, genom
IVäringarnes förfall, en vidt utseende anblick af kvad
som till lifvets bekof erfordras , i förening med andra
i vanmagt oek obestånd varande 8amkäIIslörkällanden,
såkallade snarare bepresentantens oinsorger än
e» genom kvilken oclr densammas
realiserande alla limkets- oell Ijenstemän, som ega
penninge-töner, alla Lapitalisier, do ina ega större eller
mindre 8ummor, samt alla Handlande, kvilka ega
utländsk skuld oek inländska fordringar, skulle förlora
en livar i sin mokn; kvaremot, inom II. Londe8tändet,
biksdagsbullmägtig lilie 8vanborg, under anmärkning
, att det vore, ieke frän bankens förkällanden
under förllutne tider, "utan frän det klart fram
-
betänkanden, lV:o 1^. i6ä
lagda kekofvet af en mvnt-sörändring eller realisation,
utur 8tatsVerkets nuvarande ställning ock samkällsförkällanden,
ett m^nt-bestämningskeslut mäste deduceras,
" framställt till Utskottens besvarande krägorne,
kvilka andra ingi edientier val fordrades till bandets
förkofran oell llor, än 20 ars fred ock under den tiden
mestadels ymniga är? — Om under tiden hagarne
ej blifvit verkställde? — Om kus ook bernfrid opätaldt
blifvit brutne? Om ägande-rätten ej blifvit lagligen
värdad; Om förföljelse för beligiov oek politiska
meningar ägt rnm? Om någon förståndig Märingsspeculation,
i följd ak vara Dagar, misslyckats? — Om
lVledkorgares lagliga Industrie ej blifvit pä allt upptänkeligt
sätt understödd? — med det sluteligs förklarande,
att 8vankerg, korst om desse frågor med liej
besvarades, ansäg sig kalva orätt, att nu bestrida invntbestämuingen
pä de ak Utskotten uppgifne grunder,
bälst kan kann det icke bekölligt att assurera köpmannen
om 20 brocents vinst eller mera pä sina till
utprängling inlorskrilne, pä credit tagne, ökverllödsvaror,
om coursen skulle raka upp till 1H0 «k. eller
derutöfver, eller att assurera brukspatronen samma
18 ä 20 b:dr för sitt lern eller att preservera oek bevaka
Xkvent^rares oek lycksökare» förmenta rätt att
med sämre m^nt la betala deras uti bättre m^nt ädragne
skulder.
2:0 lätt, intill dess bigviden emellan 8taten vell banken
vore fullgjord oek banken för framtiden löst
krä» de förliällanden, i kvilka den kittills stätt till
166 Litats- cicil Lanco-Lltskottens
8laten, det vöre förgäfves att troppas stadga i lVI^ntväsendet.
3:o rätt förrän 72 §. Leg.Lormen blifvit förändrad,
^kllmänlieten ej agde någon garanti emot n^a iVIagtmissbruk
a It. 8t:rs sida, ledande till rubbning af
den ordning oell stadga i Itl^ntväzeudet, som genom
en IVI^ntbestämning äs^Itades.
^:o ^tt dä Lanken vors skyldig infi la sine Lörbindelser
till det belopp, bvarä de I)'da, samt It. 8tus
garantie vore detsamma som en Lorgens-fo, bindelse
oell ett iklädande för Lanken att källa dess Lo,-  genärer skadeslöse för sina fordringar, elle»', med
andl a oi'd, att ansvara för full Iletalning af Lancotransport8edlar,
som L. 8t:r befallt Lanken utgifva
»tofven dess egande reela Lond oell icke med Adelan
deraf, men Lanken» metalliska Loud troligen
under ännu en följd af är ieke uppnådde en sadan
tillgäng s>ä realiteter, som motsvarade 8edelsloeken,
mäste oek, sä vida Lagens ands ej liek förtyda» eller
dess kraf upplösas af de» -Vlagt, som stiftat Lagen,
L. 8t:r vara ovillkorligen föl bundne alt åtminstone
bereds Lanken tillfälle att sjelf reda sig nr
den labyrint!» som tillkommit ieks af Lanken» egna
illa beräknade oslerationer utan genom förre L. 8l:r»
utsträckta lrikostigbet att derilrän ulan minsta säkerbet
eller valuta utsläppa 8edlar för 8tatens egne
oell andre, bebof.
öro ^.tt en opererad lVIvntlorsämring vore lika skadlig,
som en opererad älvntlol bättring, men att, om den
senare inträffade, till följd al lyckliga conjuneturer
Letänkanden, iklro i/s. 167
under fredens lugn, bordeden, längt ifrån alt frukta»,
med skyldig tacksambet emot Lörs^ne» oell en
klok Legering emottaga; ock begagnas;
Hvarförutan en Ledamot inom Londe8tändet, Fr/c
Lvanäerg^ förklarat, sig "icke linna det sä vädligt,
som de ski ämskottgifvande Herrarne utsprida, om
Allmogen skulle betala sina utsk^Ider uti nägon smula
bättre m^nt än det nuvarande, emedan detsamma dä
Liefve destomer tillräekeligt för L. ltlrt oell alla 8tatsbebof
ocb alla löntagande Lmbetsmän; men bvilk«;t
allt dock, ä 8vanbergs sida, slutat med det tillkän»agilvande,
"att som ban icke vore nog kär uti det
gamla, för att icke inse nvttan af ett förändrsdt
lVI^ntväsende lör framtiden, ville Ilan gilla en lVIvntbestämning
efter 128 sk. ocb för det belopp, som
Länkens Löcker utvisa den första" innevarande "lulu
IVIänad;" oell
6:0 iktt uti det af Utskotten uppgjorde project ett
sannt värde ä Lancosedeln ej vore bestämdt.
Hvarom blifvit Utträdt, inom Lorgare8tändet, att
Utskotten uraktlätit sätta den gräns för IVI^nlets försämring,
soin sä väl bebötdes efter de föreslagne disposilionerne,
men deremot ädagalagt ett ensidigt bemödande
att i god lid lorbindra dess möjliga förbättring,
i det Utskotten föreslagit en bestämningsgrnnd,
som, enligt bvad de bifogade fablsaueiiie utvisade,
vore emot Lanken» creditvrer orättvis;
samt inom Londe8tändet äler, att beslsmningsgrunden
borde förändra» till löH sk.
,68 8tats- ocli Lanes-Utskottens
VaranLe, ellen Lesse asigtsr, vrkaLt af Lene lkeLamöter,
all lVI^nlbestämningsfrägan mätte lemna» till
nästkommanLe 8tänLers asgoranLe; att emeilie, tiL
vperationerne mätte inskränkas Lerliän, gtt allenast
motverka en /ms/rg mvntkörbättring, men i ökrigt körbereLelserne
till en blikvanLs Lealisation lä fortgå esten
clen gs 1828 an» LtänLer uppgjorLe Linanceplan;
att emeLIertirl alls inslag ä Lanken, som ej meL vissIiet
anses kunna inom bestämL tiL ätergälLa», mätte
allLeles uteblifva oek gtt en koränLring i 72 § Lcg.-  I^ormen nu mätte i OrunLlsgsenlig väg föreslå», pä
Let att L. 8t,r maga viL nästa LiksLag kunna skiljas
snan Lenas omeLelbara befattning meL Lanken;
samt särskilLt as en LeLamot inom Lorgare8tanLet,
81 settersson, att, esten uppgnranLe af bebo, ig
slut-IieiviL emellan 8tatsVerket ock Lanken, Len senare»
salLenaLe korLran kos 8tatsVerket sön 1808 ans
lkrigskostnaLsr oek 1826 ans 8panma!s-creLitiv, utgöranLo
i jemn 8nmma 6,600,000 L:Ln mätte af L:gs<3ontoiret
nevensenas i 8>ats-obligationer, ställLe till
Lanken ellen OnLnes pä 100, 200, 5oo ock 1000 Ltcirs
valeurer meL 4 Lnocts Lanta eller utan Länts, om L.
5t:n sa lön goLt funno, samt saLana betalningsvilkor
oek garantien, som lämpligen kunLe föresknifvas att
använLss allenast till inköp ak silfven, eften ksnL som
Le inga, till föi^tärkanLe ak Lanken» metalliska LonL,
pä Let Lanken mä sättas i tillfälle att Lesto snarare
sina LorbinLelser kononera, till ett belopp, åtminstone
nägorlunLa motsvaranLe Let kvarn Le I^La.
Leta n kan Lea, iV:o r4- ,6g
Oä för ett sanni beLömanLe af Len uti Let. iV:o l
afkanLIaLe egenteliga m^ntbestämningskrägan, korLrats
ej minLre noggrann känneLom om koillutna tiLers ätgärLer
unLen likartaLe körkällanLen meL Le närvaranLe,
än upplysning om Le orsaker kvilka kittills tillintetgjort
försöken att i Likets lVI^ntväsenLe bibekälla staLga ock
orLning; men allenast ur 8tatens ocl, Lolket» kislvria
Le omskiften läts sig förklara, som Lank- oek iVI^ntväsenLek
kran Lanken» stiktanLe intill närvaranLe tiL
unLergatt, kaLe Otskotten ej trott, Let kunna blifva
föremål för klanLer att Utskotten uti nämnLe LetänkanLe
gjort en Historisk teckning af Lank- oek äk^ntväsenLet,
unLer Lenna tiLer^mL.
Utskotten göra sig ock korvissaLe att kvar ock en
som meL uppmärksamket föijer Lenna Historiska taka,
celi Lerjemte granskar Len jemförelse Utskotten (pag.
44 bet. r.) uppLragit emellan Likets ställning viL körutgängne
tiLer, La orLning oek staLga blifvit i Likets
As^ntväsenLe inkörLe, ock Len närvaranLe, skall vinna
Len öfversigt ak ämnet i Let kela, som lorLras för afgöranLet
ak Lenna, för Liket» val, sä vigtiga krägg.
Oclr anse Utskotten Let ak LiksLagssullm. 13. 8vanberg
emot Letia bekanLIingssätt ankorLa KlanLer LestominLre
förtjena något afseenLe, som Letsamma reLau
af liei e LeLamvter inom Less eget 8tänL meL ogillanLo
upptagits, unLer kvikIaranLe af Leras tacksamket mot
Utskotten lör Le upplysningar kvilka, genom kltskotlens
berörLe framställning, blifvit Lem gikuc till IcLning
kör Leras omLöme i ämnet.
>7» 8 ksts- oell Lanco-IItskottens
Utskotten meclgifva visserligen, sig vara nog lycklige,
ott ieke kunna mecl iVej besvara silo cie sk Liksclagssullm.
svanberg sramställcle frågor, men Utskotten
tio jemväl s>A ej bebötvu bevisa, att clen till uncler
l,vilken ett Like botas mell iiencltlige anfall oeb genom
inbörcles oorclningur är närs upplösningen ak gil sumliälls-sö,
fattning, icke är tillpunkten cjä ett företag uf
isrägavurancle beskulkenliet kun, mecl bopp om fraiugung,
företagas.
Äfvensom Utskotten, till svar ä livacl frun en annan
sillu anförts om närvaruncle tills olämpligbet till
vicltagancle r>5 en lVI^ntbestämning, fä erinra, utt clä öet
system ak ett till visst belopp bestämclt ro,else-kspital,
livaruti mun nöclgats sig lionu, enär sä väl en förökning
uf lletsumma pu luttills ölligt sätt, skulle l>u5t en
försämring uf clet gängbara mintet till följö, som ock
en goclt^cklig förminskning skulle bukva leclt till IVlvntets
förbättring, icke kun annorluncla betraktas än säsam
ett vullf utöfvu<lt pä närings- eller förkokringsfril,
eten, kunnu ej lieller, uncler nuvurancle förballancle»,
näringarne viunu framgång, utun är rlet tve, tom
genom uppbörnncls af beräkningarne pä m^nt såsom
m^nt eller pu cless stigunlle oell sullu,ille som vägen
för en stigunlle inöustrie i tluncleln oel, näringarne
mäste öppnas.
ffvuct angar (le skäl emot en mvntbestämning,
ankorlle uti 2!llra oell Ziclje f?unkter»e, som man velat
klämta »lels frun statens närvuralille sörbällancle till
Lunken, clels ock frun inncbället af 72 §. Leg.bormér,,
väga Utskotten ^ttra clen öfvertygelse» att cle föräu
-
Letänkanclen, IV:o iH. 171
«Iru6e förslug till reglerancle af förstnämnde förllällancle,
Iltskotten nu gä att för L. 8l:r framlägga, skola i
förening meö en stiguncle upplvsning oell en löränclracl
lagstiftning för Lanken, lemna för frumticlen säkerliet
mot elen sammanblanclning af Likets skulrl mecl Likets
m^nt som liittills ä llet seclnure ägt ett sä menligt inilvtancle,
oell ut ullmänlleten berecia ali cleo gurantie
i cless förliällancle till Lanken som i lagen kan sökas;
livarvicl Utskotten fä llänvisa till clen i ^icle .ktclelningen
af cletta Letänkanöe gjoröe anmälan om änclumälet
werl clet förslag till (livil-Lag för Lunken, bvilket
Utskotten nu gemensamt mell L. 8tirs Lag-Utskott äger
uniler utarbetning oeb oförciröjeligen skall till L. 8tirs
pröfning öfverlemnas.
Leträlfancle clernäst cle uti ^:>le oeb 5:te puncterne
gjvrcle anmärkningar, vilja Lltskotten ej bestricla att
clesamma innesattucle anleclning till föikastancle eller
uppskof ufer, m^ntbestämnings-ätgärcl, sä villa vill clemia
frägas beciömsncle afseencle allenast lick göras ä Lunkens
förmåga att sina förbinclelser, inom längre eller
kortore ticl, uppfylla, men clä e> minclre nöclväncligbeten
alt afböja clen skakning i ömsesicliga förbällanclen
emellan gälclenärsr oeb borgenärer, som skulle blifva
er, söljcl af Laneosecllens sterförancle till sitt namnvärcle,
eller clet värcle clensumma uncler en ticligare periocl
ägt, än ock cle för lunclet väcleliga pälaljclerne
uf en småningom inträclancle mvntförbättring svnas
Ltskotten tillfyllest aclagslagcle genom clen framställning
i ämnet som innefattas uti lV:o l ak öe förut ak8>sne
Letänkanclen tro Utskotten sig eaclast bebökva
172 8tatr- ocli L an c o-I7t sk o t te n s
åberopa innebället deraf, till styrka för den ak lltskotlen
yttrade öfvertygelse, att en m)mtbestänini,>g,
sa villa den skall kunna främja fosterlandets allmänna väl
ocli ej allenast ät ett mindre antal medborgare bereda
vinst pä bekostnad af de öfriges trefnad oell I^eka,
mäste ordnas elter närvarande körbällande man oell
man emellan.
Oeb dä ater, vid bestämmande af detta lorbällande,
antagits till grund det värde, bvartill 8venska Laneo8edeln
under de 10 sisila, lbrtne ären, enligt inedelcursen
ä Ld. Ilamb. Lanea, sig satt oeb bvilket oek
redan ak 1828 ars Liander blifvit, i jemnad summa,
stadgadt för invexlingcn, anse Iktskotten de i 6:te pnneten
emot sjelfva bestämningsgrrmden gjorda anmärkningar
ej beller kunna föranleda till någon ändring
uti den ak Utskotten i Let. lV:o i L. 8t:r gikne tillstyrkan
, r-b/ /rrä/äe/r , r ö/k'erensstä„rmc/xe
mer/ /ivrrr/ a/ r/e»r rru yttrats^ r a//c>
^,rr/,vr /räg-r/r o»r trr/e» /o,' r5r/^v«v
Olver denna kraga bakva bltskotten uti 6et.l>l:o2,
akgifvit deras yttrande, innefattande:
dels en framställning af den salts
att "proportionen ak Länkens reela fond till 8e"delstoeken,
dertill räknadt Laneo- oeb Liksgäldsed"lsrnes
sammanlagda belopp, elter ett afdrag, motsvarande
Lancolänen pä metaller, expoitabla elfeeter
"oeb Länebank; obligationer, bör blifva såsom 5 till
"8, innan silfver utvexling,.'» får taga si» bör jan."
dels
L « tänk anden, lV:o iH. 17Z
dels en calén! öfver förbällandet emellan reela
bonden oeb Ledelstoeken, utvisande, att "den förre
"den 3l sistl. älaji utgjorde i rund summa 8,700,000
"L:dr samt den senar e, efter okvannämnde ber äkningz"grund,
6,800,000 L:d, sä att, för att bl inga reela son"den
till förbällandet af 8 till 8, mot utelöpande se"delstoeken,
skulle eikordras 1,100,000 L:dr Lilkver;"
dels ett förslag, att till beredande ak den salunda
nödige ansedde förstärkning i reela fonden, Laneo8t^-  relsen mätte tillätas
a) "att tili Lilkverköp , ä tjenligaste tider, använda
"det n^a 8psnnm5Is-Lreditivs beloppet 1,000,000 Ld.
-) "att till 8ilkverkäp likaledes begagna, ej mindre do
"af 182Z ars 8tänder an viste 66,666^ Ld såsom ersätt"ning
för uttagna Liastrar; än ock, i likbet med Irvad
"8tänderna dä jemväl beslutit, 266,666^ Ld. i Lanco"sedlar
ärligen till oeb med är i83-j."
c) "att äfven förskottsvis för päköljande är inom
'berörde tid, fä verkställa sistnämnde sillver-uppband"ling
efter befinnande tjenligaste tider oeb omständig"lreter,
men under körbebäll, alt ieke nägra ak de till
"Lundens förstärkande loreslagne Lilkverköp lingö sko
"till bögre pris, än alt LilkverLiksdalei n, i Lanken fritt
"lekvererad, ej i d^rbet öfversteg i3o sk.," oeb
r/) "att pä utrikes ort, pä sätt Lullmägtigo kunno
"lämpligast, anskallä en summa af 800,000 L:dr i 8ilk"ver,
att, ! bändelse af bebok, ak LancoLuIImägtige be"gagnas,
såsom en reservfond för realisationens verk"ställigliet;"
^
,3
1^4 8tats- ocl, La nco-lits bottens
"livarjemte de ärligen ingående 2 procent, calculerade
"tilt Zooo L:dr i Silfver för bvarje är af (le fastighetslån
, L. 8t:r är 1823 beslutit, blifvit gflitsbotten
"ansedds såsom päräbnelige för realisationens tillväga"bringande;"
"dels
ocb sluteligen ett förklarande, det litsbotlen,
^'i bäudelse (jesse åtgärder gillades, val snsago i83( ärs
^'slut bonna antagas såsom elen tidpunct, (la Lanco"liullinägtige
senast boxls iiafva brsgt 8ilfver-fon,len
"till (let nööige ansedde förbällandet af 5 till 8 mot
"utelöpande 8edelstocben, men dock, enär bestämman"det
pa förband af sjelfva dagen för iktvexlingens bör'^jan,
genom vid den tiden möjligen inträffande förhållanden,
skulle bunna blifva för realisationen bin"derligt,
trodde tidpuncten ej böra af Ii. 8t:r när"ware
bestämmas, än genom meddelad köresbrift ät
"LancoXullmägtige, att, efter fullbordandet ak alla
"föresbrifne åtgärder, senast vid >83i ärs slut, bos
"X. IVl:t i underd. anmäla, att utvexlingen ban börja
"den dag, under loppet al ar i832, X. lVI:t finner der"till
vara lämplig."
linder öfverläggningarne inom Liks-8tänden sk
desse Ämnen är bukvudsabligen anmärkt:
f afseende pa den af Utskotten antagne proportion
emellan reela Londén ocb 8edelstocben.
L ena sidan, att det vore af Iiögsta vada, att till
utvexling öppna Lauben med dess närvarande silfverkond;
alt proportion bordt bestämmas såsom 2 till Z;
att den borde vara Adelar emot VexelLancnsbnIden,
deruti libväi temporsira Länen iebe inberäbnade, till
L e t 8 n b a n d e n, lV:o iH- 178
stöd kör bvilba meningar, äberopats 1 § af 1779 ars
LancoLeglemente;
att dst vöre desto nödvändigare, att förbällandet
blefve 2 till 3, som uppmärbsambet mäste fästas dera,
att limland numera är ikrän 8verige sbiljdt, bvaraf
bonde befaras, att ett betydligt antal 8edlar sbulle
frän sistnämnde province strömma a Lauben till inlösen;
ocb
alt dessutom beräbningen af 8edelstocben till 29
lVIillioner ej vore ribtig, enär derifrån uteslutits Länen
ä äletaller ocb ex^iortabla elkecter, bvilba likväl numera,
genom den omsättningsrätt, som för dem äger
rum, borde anses permanenta.
den andra sidan; att det vore öfverflödigt ocb
endast ledande till dr^ga ocb onödiga omboslnsder,
alt ytterligare förstärba Lanbens metallisba Lond;
att vigtigare, än aritlimetisba förbällandet, vore att
ltanbens lunctioner pa ändamälsenligt sätt fastställas ocb
Lanco8tvrelsen lemnäs full sribet att vidtaga de åtgärder,
omständigbeterne päballa, med iabttagande deraf
att bvarben bastigt indraga Xörelse-cspitalet eller
underläta att ersätts den minskning i metallisk valuta,
som Kunnat föranledas af tillfällige orsaker; att
Utskotten bordt uppställa de begge alternativerne af
lörbällandet emellan reela fonden ocb 8edelstocben,
dä den är såsom ö till 8 ocb dä den är såsom ä> till
9. Hvarjemte blifvit föreslaget, af en Ledamot inom
L. 0. -V., att om proportionen af ö till 8 nödvändigt
mäste uppnäs, njipläning mätte ske al 2^ millioner
Lanbo8edlar, emotLanbeus 3 eller 2 proctts-obligationer,
176 8tats- ock Lanco-kltskott ens
för att minska Ledelstoeken neli förvandla den till en
okligationsskuld, som kade sin tölla säkei ket i Länkens
Känetördringar, genom kvilken utväg denna proportion
kunde inom en mänad vinnas, saint Lankok^ullmäktige
derjemte, till utvexlingen; fullkomliga ketr^ggande
kerättigas, att dä densamina tinner reela bonden
leke utgöra r till 3, utplana Sedlar emot dylika
obligationer; oek af en annan kedamot inom samma
Ltänd, att Lanken korde kikekälla i Oiscont-rörelseu
endast 5 älillioner, men lemna Öfrige 4 älillioner ät
Ilnskilde, kvarigenom Lapitalisterne skulle kunna komma
i tillfälle, att, med en omsättning af i ä 2 älillioner
i Lanken oell -Kssignatiousrätt, bestrida ris 4 iVlillionerne
samt Lanken klifva civilt frän 2 ä 3 älillioner,
dä Ledelstocken i oell med detsamma skulle klifva
såsom 5 till 8; oek derkörutan 4 k 5 Kane-Lontor,
kvardera a 2 a 3oo,ooo Ä:dr, etakleras.
I afseende pä cle af Utskotten föreslagne medel till
uppnäends af den salunda nöclige ansedde proportion
emellan reela ^onclen oek Ledelstoeken:
« af ätskillige Kedamöter inom LondeLtändet:
clels att LpsnmälsLreditivets tillgripande destokeldrs
mäste pä det kogsta kestridas, som lis mest
oroande underrättelser frän Kandsc» terne ingätt oin Zrsvexten
för innevarande ar; kleis oek, alt om cletta
tlreditiv skulle använclas, skedde klet under uttryckligt
förkekäll, att ett n^tt anvisas pä Lanken ä i,5oo,ooc>
Ikdr att användas l,000,000 första missvextäret oek
resten ett annat, om det före nästa Liksdag skulle
Inträffa.
L e t ä n k a n 6 e n, lV:o l4- 177
/^/k^ /irtt. ä. af någre kedamöter: att Lanken»
kela vinst, derunder inkegripet räntan a LtatsVerkets
skulö, 4,4"o,ooo L:dr för 1808 ärs lirigskostnader, Iiorcle
använclas att krings bonden till erforilerlig soliclitet;
ak anclre att Lanken; kalfva ärliga vinst korde
clertill använclas;
en kedamot inom L. 0. att, efter akclrag
gf cle nu uncler clenna kitt. k upptagne 66,666 L:dr 32 sk.,
Lanken ko>cle ta kekälla si» kela äterstäencle vinst;
^kk anclre: att för änclamälet mä använöas i S)mnerket
n/a Sedlar till lika körökning i Sedelstocken;
derjemte ak en kedamot inom L. 0. klikvit )rkadt,
att kestämclt mätte uppgifvas om enclast 8ilkver, ej
anclra m^ntkara metaller, skulle till bondens körstärkancle
inköpas, samt att närmare upplysning matte
lemna» ou, kvad mecl Silkverköp oek invexling egentligen
körs läs.
^rc^ c. /l/om. t. att närmare korcle kestäm
inas
om kegge cle uti kitt. k. uppgitne Summor knge
förskottsvis användas,/ock om möd päköljancle ar menas
nästs eller flere;
^.tt vaneokullmägtige korcle ega att uncler ett är
ieke verkställa Silkver-uppkop, om clet skulle ske mecl
sinkar förlust, men att förskottsvis fä uppköpa kär
ett följande, clä clet med sinkar kördel kunde ske.
cs/onr. s. ä ena sidan, ak ätskilligeKedamöter inom
Lorgare- oek Lonile-Ständen: att till maximipriset i3o
sk. ej funnes någon giltig grund, dä kögsta tastställcla
priset förut endast varit 128 sk.;
i^8 8tats- oeb Vsnco-bl t skottens
Oell s snörs siösn äter, ris flere beösmöter inom
sä väl k. o. soin preste-- ocb Lorgsre-8tänöen: stt
öet vore rissto orimligare stt för 8ilfverköpen bestämms
nägot pris, som öerigenom skulls tränö» stt bels
mvnlbestämningsbeslutet gjoröes om intet, sä viöa nemi.
ieire öet bristsnöe beloppet irunöe inom psräknsöe tröen
för utsstts priset snsksifss.
Mom- 7 sf nägre lbeösmötsr, s^nnerligsst
inom Zorgsre- oeb Lonöe-8lä»öen, stt unöer
intet villkor nägot utlänöskt b/3n eiler Lreöitiv inätte
snvänöss i oeb för reslisstion; enär ös sksttör sganöe
reösn förut voro nog Iräröt tryckte, utsn stt Isnöet
jemväl skulle i stors onööigs utrikes skul
öer,
som komnie stt mcö ärlig ränts belssts Isnöet;
oeb stt övrföro bols reslisstionskm etsget belöre boi öe
tills viösro uppskjutss, än ett särlsnt nreöel lillgripss;
fkf snöre beöamöter: öels stt, i stället tör öetts
(äreöitiv, bels bancovinsten mätte oslkortaö fs använöss
sf Lanken;
öels stt It-gsbärllmägtige boröe erbälls uppör.ig
stt pä KItlsnösk ort ls uppgörs sftsl örn upplänsnös
st ^ million L:ör, när säösnt beiröföes, oell snmälsn
gs Lsnco-^ullmäktige ösrum gjor-lss , ssrnt öenns ^
million, om näöigt vöre, slbetslss ä 8tstens skuiö lill
Lsnke»;
öels oek stt tor 8tstens skulö till Lsnken ros irlställss
22 s seölar, meri lältigbet för Lsneo-bullmäktige,
stt, mot kl^potbek st öesse 8eöi-,r, irrom
r8)o ärs slut nppläns Irvsö som forörss, till k^IIsnöe
sk kriste» i,ioo.ooo lf:ör; ssint
bets nksn öen, lV:o i . 17g
snöre beöswöter äter, stt öenns b,Zne- eller
61 eöiti v-rättigbet boröe, för stt motsvsrs änösmslet,
utsträekss till fullt 1,000,000, likväl unöer förbebäll,
sf nägre, stt enösst bän, ej Lreöiiv, ssmt sf snöre
ster, stt Lreöitiv, icke bär,, mätte till öetts belopp
fä bsgsgnss;
bvsrjemte sf en beösmot blifvit snmärkt: stt, ös
öet ej vore nyttigt, stt fonöen, seösn utvexlingen börjst,
länge stoöe unöer minimibeloppet, boröe, tor säösne
fsll, oelr, i bänöelse sf förstör 8ilfver-uttömning,
Lsnko-kuIImsktige tillätss begsgns utrikes Lreöit s
bögst l,000,000 I>:ör 8ilfver, som efter omstänöigbeterns
boröe »morterss genom bankens bebällns vinst.
Mor/r. 2^ eller meö bsmtsö snleöning frän öen
sf Utskotten gjorös beräkning ä ärligen ingäenöe procenten
sf öe sr 182^ beslutsöe l^sstigbetslän, stt maximibeloppet
sf öesss län bäösnelter ms utsättas till
6,000 It:ör; stt Lsnko-kullmsktige skulle bestämma,
elter gängbsrt pris, beloppet sf ös 8eölsr, som skulle
erläggss sf öem öet belöre ville, i stället för silfver,
bvilket Lsuko-bullmäktige ös sjeifve öerköis skulle
gnskslfs ocb stt i öfrigt sils Lsnco-b,3n pä öet sätt
mätte föränörss till liks ss beskstfsöe län meö ränts
eller sfbetslning i silfver för öem öet ästunös; ssmt
sluteligen
i slseenöe pä öen sf Utskotten gilus tillstyrks» om
tiösbestäm,nelsen för- 8i!lverutvexlingens börjsn.
en beösmot inom Lorgsre8länöct, stt innsn
8ilfverutvexlingens börjsn, boröe msn utröns, bvsrt
-
i8o Stats- c»cli Lan co-Ll t sk o t ten s
kän det rädaode ^fulls^stemet skall köra Likets 5-  nancer;
iks någre Ledamöter: att till X. äf,t korde ökverlemnas,
att för ,834 ärs St:r föreslå sättet ock ticlen
för Silsverutvexlingens kö, jan , sä vida coursen till
clen lilien tillälit kela Silkverköpets verkställande, dervid
en Ledamot inom Lorga, el5tmrr/ct uppgifvit froject,
att fullmäktige korde uppdragas att källa Loursen
vid 128 sk., under tiden, genom 80m Iemna<l rättigket,
att, i känllelse gf Loursens ket^dliga stigande
provisionelt utvexla Silfver.
ikk andre Ledamöter: att utvexlingen mätte ske sa
snart tillräckligt äk^nt kunnit präglas, samt, antingen
den större rörelsen ketrvggas genom utvexling genast
ak Silfver i 1'Iantsar ock 1'iastrar, under vilkor att
minsta vexlingssumms» för lie förr» klefve 5oo L:dr;
oek för cle senare ivo L:dr, eller ock utvexling tillätas
mot ia2 sk. ock inlemnande af Silfver mot 128
sk., ine» i alla fall ej det gamla Sp. mintet, utan enklast
flantsar ock fiastrar, frän Lanken utlemnas.
I motsats kvaraf en Ledamot inom LorgarcLKmk/et
)>rkat, att icke nägot silfver ma fran Lanken till
snäre, än reäan keviljaäe äudamäl, utlemnas, förrän
Lanken till allmän Silfverutvexling öppnas;
lkf en Ledamot inom />. 0. ljr v. tzvanten,
med Zkeropande af dess yttrande den 22 Lulii 182Z,
med dertill kö,ande lakeller, att tiden till utvexlingen
korde utsättas till ,8Zo ärs koijan.
^f andre Ledamöter äter att ingen kestämd tid
mätte utsättas, utan ät^Xr^lVLt ökverlcmnas, att lur
-
L e t ä n k a n d e n , X:o 1/^. i8l
ordna om dagen efter af Lancofullmägtigen skedd
anmälan att alla korkeredande ätgärder voro enligt
Ständernas föreskrift fullgjorde;
samt afett ket^dligt antal Ledamöter inom alla LiksStänden,
att Lltskotten korde förändra derus kärutinnan
gifne tillstyrkan efter den ak Oretve v. Sekvverin, pag.
82 uti det förut algi ine Letänkandet, köreslagne redaction;
deruti en Ledamot inom K. 0. kl. f x. Orekveaf
^Vetterstedt, väl kufvudsakl. instämt; men med förklarande,
det kan, till förekommande sk missförstånd
emellan Legeringen ock L. St:rs fullmäktige i Lanken,
ansäg den uti samma Ledaction förekommande
slutmening, "med anmälan kos X. IVl:t att utvexlingen
kan körja, i underd. ankalla att dag dertill mätts ak
X. IVI:t utsattas," kära förändras till följande lidelse:
/ros rV. /l/.t gorrr ttrrderd. ^emstä//errr o»r utsätts/rde rr/'
t/de» k/r! rrtvä^c/rngerr /lrrrr /,ö>/rr.
Lltskotten kafva tagit dessa anmärkningar i kekörigt
öfvervägande; ocl» kvad först angär den af någre
Ledamöter yttrade mening att, pä grund akLancoLeglementet
ak är 1779, proportion emellan reela konden
ock Sedelstocken kordt kestämmas säsom 2 till 3,
tinna Lltskotten denna äsigt redan vederlagd uti det af
Lltskotten förut akgikne Letänkande X:o 2, till kvilket
Lltskotten kärvid sä känvisa.
Lltskotten Kafva oek redan, dä de föreslagit körkällandet
ak 5 till 8, i stället för det närvarande ak
mänga för tillräckligt ansedds körkällands ak S till 9,
kästat afseende ä den förökning i Silfver kondens anti
-
182 8tals- oek La n co-LItsk o tt c n s
tande, som möjligen skulle kunna upjikoinma 6c, igenom
att k',»!,»>6 numeia är siäri 8verige skiljdt; »ek
linna Lltskotten den anmärkning, 8»,n Klifvit framställd
eu>ot uteslutandet af Länen ä äletaller »ek expvrtakla
ekfecter, ur l>eräkningen af 8edelstocken, va.
ra inom det 8tänd, der densanima klifvit gjord, elice
V. Lorgai e8tändet, as en annan Ledamot 8a fullständigt
kesvarad, att Utskotten för deras dd ti o sig endast
keköfva älieropa livad salunda anförts till stöd
för den as Utskotten antagne keräkning.
Den ä andra sidan gjorde an,nä, lening, att ett ytterligare
förstäikande af reel» fonden endast skulle le6a
till onödiga omkostnader, an8s Lltskotten ej Iieller
vara as (ten keskalfenket att den kan föranleda till
någon ändring uti itel as Lltskotten uppgifne förslag,
enär afseende mäste goes? ä den opinion, Iios^Kllmänketen
8ig kildat, att en ytterligare torsta, lening kör
ät reela fonden gifvas till ketrvggande as realisationens
keständ. Llr livilket skäl lltskotten ej keller
Lunna antaga de förslager, 2!ne Ledamöter osvan
framställt, till uppnäende af dea ersoidcrliga ansedda
proportionen, genom andre utvägar, än en verklig tillökning
i reel valuta för Länkens 8edlar.
I följd käras, oek med erinran derjemte, att det
tillkör LancoLltskottet allena, att föreslå de föreskrifter
i afseende pä förvaltningen, kvarigenom Laneo8t)uclsen
mä ko,nu,a i tillfälle ersätta den minskning
j metallisk valuta, som, elter utvexlingens körjan,
kan af tillfälliga orsaker föranledas, fä Lltskotten nu
r c/c/r/i-r c/e/ g//«e
L e t ä n K a n d e n , lV:o ,8l
klvarjemte Lltskotten, pä det en momentel fö',andi
ing ak depositionerne ej mätte minska till rukkning
af den keräkning, som det aligger Lullinäktige göra,
linna nödigt, att -Hr,»aran a/ f
^ ruH (fe/r t/öfpu/rct ^ /^r/ö-röLt/ge sLo/ir an»rä/a
our irtvea?/rrrgenL ver^stä///g/,et ^ ura arrtagas t///
2^00,000 såsom det kelopp, kvilket kommer
närmast medeltalet af kvad depositionerne under en
längre tid af är utgjort, pä sätt, att kvad som ösversliger
detta kelopp skall tilläggas summan af utelöpande
sedlar, oek kvad depositionerne äro mindre
alga pä den summa, som i sedlar keräknas fordra
inlösen.
Öfver de anmärkningar, I,vilka klifvit gjorde, i
afseende pä de af Lltskotten löreslagne utvägar, till
Leredande af den salunda nödige ansedde förstärkningen
i metalliska fonden, upptagne kär ofvan under
Litt. <r, ^ c oek vilja Utskotten nu, i samma ord
ning,
sig yttrar
klvad salunda först angar de vid Litt. 0 gjorde
erinringar emot 8panmäls-ereditivets användande till
silfverinköp, sä enär delta crediliv först vid sistlörllutne
Liksdag, ock allenast intill tidpuneten för den
närvarande, klifvit utstäldt, med ovilkorlig sk^Idigket,
ä 8tatens sida, till äte, ketalning deraf; det i 6ä
§. L.-L. »lnoäiunde lilla Liedjtiv dessutom asser just
fvllandet af de kel,of, I,vilka genom inträdande missväxt
kunna för landet uppsta oek tiden s^nes vara
inne att uppköra med anvisande af ytterligare Lredi
-
>84 8 t a ts- oell Lanco-Iltskottsns
tiv A Lanken, utön gifven foncl för Leras inlösen, ^uunu
c/ ole lrurulcl g/orole lruurär^uluguu /»/'airlcoöl ttll
trägou äullr/ug l l/ttlot/eus förslug o ur oletta l7ueolltE
auuäuclauole t/// r/rägauaranols äuolauurl.
Dä Utskotten lrrroleu Ditt. inskränkt Lerås tillstyrkan
Lertill,
att, ntom Le af DissterDonclen anvists 66,666D
lä:Lr, allenast Le ris k. 8t:r viL >8rZ ärs LiksLag till
8ilfverinköp anslagns 266,666^ L:Lr ärligen borcls till
bonLens förstärkning använLas, bafva Utskotten gjort
stseenLe ä angelägenbeten att i möjligaste matto unLvika
nägra för allmänbetsn tr^ckanLs biLrag till realisationens'
fullborLan, bvilket äter, i anseenLe till
8tatsVerkets närvaranLe bebof skulle blifvit följLen,
om belg, ellsi' Åtminstone största Lelen af Lancovinsten,
mäst till 8ilfverinköp begagnas; Ocb skuru Utskotten
i allmänbet medgifva riktigbeten afLen grunLsatts,
som uti Lsssa anmärkningar linnés uttryckt, tro
likväl Utskotten sig, pä förenämnLe skäl, jemväl löru
/ö>l-lr/rr-r »irol ole» tlllst/rl?au^ ole r oleuuu /öcult /ö>ut
leuru-tt. bkvarviL i öfrigt Utskotten, till svor ä elen »k
en DeLamot beg»,-ris upplysning, fä tillkännagifva, att
Lä silfver Utgör Likets. bufvuLm^nt oeb Länkens8eLlar
äro clerpä ställLe, troolole tlt^^otteu srg enolutt ööru
ourrräurncr l5ll/ver/.ö/>, fastän icke något biniler tor Lanken
linnes att 6ulcl emottaga efter Let vexlingspris,
som sr eller kan blifva staLgaLt.
I anledning Lernäst afLe unLer Ditt. e. mom. i upptagne
anmärkningar anse Utskotten sig böra till en början
upplysa, att bägge Le uti nästföl estäenLe punkt nppgif
-
L e t ä u k a n cl e n , K:o >4- i85
ne 8ummor varit af Utskotten akseLLe, att förskottsvis
använLas för ris päköljanile are» inom tillen intill
i834; men fä Lerjemte till unLaoröLjanLe af allt tvifvelsmål
om bvaL bärmecl egenteligen förstas, änLra
öetta mom. af Diktie, till <len tillstyrkan att ^ull/uugttge
maga nara öcrättlgaole ^ att /öro r/ ars s/ut /u/-  na ner/cstti/lt ^/örnorr/rug t/// »5r//ner uta/ olessa auslagsLumr/ror
/öu area ttll oolr 7-reol rö ö/ r oc/r ttll /o/e
olcra/'^ l^ulluraLtlge^ nrol oleu /öre anruälarrolet austtillanole
Lerälulug ö/ner Larr^errs ^ll/öer/ouolL/ör/rällaucle
ttll r5eolslttoc^eu^ ttll rttröuauole^ lurruulola ree/a/onoleu/ruues
motsnarauole g.-oleöar a/ olerr serlrrare ^/a a/-  olraga /örv;il)ttsöc/o/)/)ct a/ auslageu /ör ole ö.-ue »reu
,ö'^2 ^ oc/r ^ ole oler suscsssrrtt^ eller meol ^
/ör lrnar/e a/° olessa ar^ ruga^/räu ole» nerLclrgeu ittelö/anrle
lZerlelstoc^ssuurrua ^ nrol oleu trol^ ola Full/nagttge
au/»äla att Larrieu är /ärrlrg till ^rl/nerutnetelrnge,rs
ö//vuaulle v
Ocb enär D. 8t:r böra kunna meif fullt förtroende,
st cleras LancoDullmäktiges omclöme öfverlemna
verkställigbeten af 8ilfver-uppbancllingarne, men
llereml^f en pä färbancl satt gräns för priset af 8ilfverinköpel^
möjligtvis skulle kunna icke allenast föranlklla
till stegring ä (lenna vara, utan ock, pä sätt ak
Lere jemväl anmärkt blifvit, kunna läggerbinller för realisationsfäretsgets
fullkorclancle inom lien korrtare tili,
man eljest kunöe påräkna ocb bvarä afseencle bör i
bög graci fästas, tro Utskotten sig nu böra inskränka
Lerås tillstyrkan i lietta afseencle Lertill, att Lankokullmäktige
mäga lemnäs föreskrift att, ä ole ttoler cle
>66 lstats- oell H a n en-Il t s Ii o t t e n s
/cin gcic// /cnnn., 7><n/i7ä//o ,?///"c.-cn- c',c/ö^c,c tt// ,nö///gcrFtt'
/>äF/n ^»nc§.
115 emot använciaullet af lie uti cl/onc. 2. /lrtt. 7/.
caleulec alis, i silfver ari. ingäencie fastig!,etsläns afbetalningar,
till förstärlianele al reela fonöen, någon
egentl. gnmärlcn-ing ej blifvit gjorcl, /o,'//^/-nn t/tt^cttten
,,ä/ä>en v/c/ c/e,Vci c c/en,ca c/e/ n/gc/)co ^//ncrnc/e^ ncoc/
/c//?//,/a,c c/on/ecnto^ att c/e cc c/cc?ce /an ca/ecc/enac/e
nn/cge cn/>eta/n,ngcrn a/ ccnge/ä> .5/000 /?.c/n / cää^/ven
^ön /cva,/e crn^ ncäge ^/o>r/okttv/^ /o>vece/ar tt// F,V/"-  ven^ /sä Flitt / nirFt ^cieeF/aenc/e /xccnci än ////.tt^n/tt ^ /
a/Fec>»c/e ^,ä c/o ccnc/en /llctt. /. n^p/ttagno ans/crgFFNnrncon.
Iltsliolten bvsa visserligen, lön clefas clel , fortfaranlle
cleo öfvertygelse» att någon välla, i intet bänseencle,
liunnat us>^stä cle, al, att banliol^ullmägtige, tt//
/-enec/anc/e a/" c/en nöc/cg nnrec/c/e /o, Ftäc^ncngen / nee/a
/cncc/en^ lö,unnats lien uti i Nom. af lött. cl. föreslagne
bän- elle, Lreclitiv-rätt a Uti ilces O, t för en summa
5oo,ooo H:>Ir i silfver; men cla i alseencle bära
stoi a farbägor yttrats at mangen inom Hi^sRtanclen,
oeb jemväl lieie beclawöter uti cienna utväg funnit ett
biniler mot bifallandet af Healisationsförslsget, bafva
Iltslotten ansett sig sli^lclige, att, mecl noggrannaste
sorglalligbet, unöersölca, buruviöa begagnanclet af en
clvlili bäne- eller Lreclitiv-rätt lcan lör verliställigbeten
at kealisationzföietaget uncivaras.
illecl sann tillfreclsställelse gä oelc Iftslcollen nu
att för II. >?t:r anmäla clet vili sällan unclersölining
vunna resultat:
I^tt. vv.
(Tcr/ett/ ri/ve/' emeZ/tt/r ^eeZ« Z^o/rtZe/r o c/?. <5etZeZ^oeZe?r,
« LZZ/^e^-ttrT-e^ZZ/r^e/t^ Z»eK^?r/r«^tZe tZe/r 2 /a-rttK^ZZ i832.
3i
i2
Le«le/stoc^en.
Verkeligen utevaranöe sI8re ock n^ars Lancoseillar. . . . . I3:6r
Opresenteraöe Invisniugar ock Attester öfver Insättning . . . „
Hiksgälcls-8e8elstocken, förvanölaö till Lanco . . 5,625,48g: 27. ro.
kvsrä aklrages kopparväröet för öeruti inräknade
polletter . . . . . . , 76,667: 77. 6.
^f cle pä Vexel-Lanco innestsenöe Depositioner, titgörsnöe i Lanco
8e8Iar
. 2,842,97g: 46- 4>
(förutan Ducater 2766 ock 8!Ilver H:8r 27,640)
keräknas ej mera uti 8eclelstocken än kvaö öenna
öepositions-sun-ma öfverstiger rneöeltalet af De^
positionskelo^pet unöer föregaenös arén, sorn
var.it
wittsa klott
8uinins
Dör till öenna 6ag invexla8t ock contrakeraöt Hillver iDör 667,460:
2 sk. äro utgilne Lancose8Iar 7,486,660: 6. 4-
kvarikräu örsges öetta ars anslag till Hilfverköp. . 346,666: 32. —
Där närvarande kan alltsä Leäelstocken antagas Vara .... D:8r
Härifrån aklrages 8et kelopp 8e8Iar, sorn motsvarar Känen pä lern
ock Aletaller', pi Däne-Lankens Okligatiouer, ock pä Oulcl oek
8ilfver, tillsammans ................
^ierstoöen utgör slitsa ......... Lanco8eölar D:8r
kvilka ä 128 sk. motsvarar ........... Hillver D:8r
ock 5/g:cleIar 8eraf ett kelopp 8:0
??re<Z K/^ee/rcZe
24,'97,92: 23 8
-3,747 12 7
6,648,862 ,0 4
29,760,620 46 7
442,979^ 4
3o,2o3,5oo 43 -i
r,73g,8g3 21 4
37,343,394^"
-,548,284 28 8
29,796,'°9 68 7
11,773,166 7 8
6,983,228 4o 9
1828.
December'
182g.
Heptember
3,
12
Transjö, t
Därtill finnes
Oiggaucle kisel Dond, m^ntadt ocb om^ntadt R:dr 5,467,802: 3. 10.
l^^tt Xopparskiljem^nt ak Hedelvärde 4g,686: 38. — 18,682: 26. 4-
Xop^ai flätar i Nvntet kös
266: i. —
lill ock med denna dag i ar inköpt Hillver mot Hedian §07,460: 2. —
Dordras alitsa att anskslka ........ Hillver R:dr
Därtill parsknas:
1826—7 arens HpanmalsOreditiv-belopp i million R:dr
Hedlar, gör ä 128 sk
i83o ocb 18Z1 arens inslag till Hilkverkäp
ak arliga utak bankens vinst 266,666: 32. —
ak HlatsVerket likaledes  66,666: 32. —
ocb ak Dastigbets-8ilkver-Danen  i3,3Z3: r6. —
8umma Hedian 346,666: 32. —
eller kär ar Hillver i3o,ooo. — —
Oär kär 2!ne sr
Därskottsvis begagnas äfvenledes 1882, i833 ocb i834 arens anslag
till Hilkverkäp, gära ä R:dr .
i3o,ooo. — —
lillsammsns 8ilkver R:dr
80m visar ett Öfverskott utöfver bekokvet ak Hilkver
6,988,228
6,o44, l 60
989,068
875,000
260.000
890.000
1,025,000
85,gZ
4o
40
Dvarigenom äfven fullt motsvaras de i Vexsl-banken kär Räntekammarens ocb Xongl. Itl^ntets Räkningar
innestaende Depositions-Hummor i Otild ocb 8ilkver, utgörande i Hilkvervärde (d. 12 8ept.)
R:dr 89,440. —- —
Ofvanstående Oalcul granskad ocb rigtig befunnen.
O. //e/5Örgr'u§.
L 6 t ä n k a n d e n , lV:o »4- 187
blruru bandet, vid sommarens början, någon lid
varit Irotadt ak en svär missväxt, sorn körsnledt till
införskrifning frän Utländsk» Örket »5 ett nog betydligt
Hpanmälsbelopp, oeb conjuneturerne jemväl i -rudi.
» Iranseenden sprits mindre gynnande sov verkställigbeten
sk silkver-uppbandlingar, lise nemligen unden
tiden som förflutit kr -in akgikvandet sk Iltskotkens förra
betänkanden, tillgängen a nämnde vara visst sig sr»
stor-, stt lZankobullmägtige vsrit i tillfälle, stt, till
förut vanligt pris, invexls ocl» eontrabera silfver If:dr
329,998: 2.
blärigenom lrar ock, pä sätt den under bikt.
bifogade cslcul närmare utvissr, uppstått följande
närvarande körliällande emellan reela bonden ocl» 8edelstoeken:
med
antagande ak depositionerne till 2,400,000, enligt
den grund trär okvan vid bestämmandet sk proportion
blifvit stadgad 3l,343,894: 17. 3.
bvarikräa, enligt samma grund skdrages
det belopp sedlar som motsvarar
länen pä jern oeb metaller,
pä banebankens obligationer samt
pä guld oeb silfver, utgörande vid
årets början 1,548,284: 28. 8.
Återstoden L:eo8edl. 29,795,109: 36. 7.
bvilka a 128 sk. motsvara Hillver Ik:dr 11,173,166: 7.8.
deraf Adelar gör 1k:dr 6,983,228: 40. 9.
>83 8tats- ock Lane o--Utskottens
/löc/ /<on«kmeö
till 6ato invexlaclt oell contrakeraclt
silfver 6,o44,160: 33. 2.
lill käljcl kvarak slitsa koröras att
anskaffas l3:clr 8ilkver  939,068: 7. 7.
Om k. 8t:r kana för goclt att lemna Kiksll till
6e atgäröer, Utskotten kär osvan föreslagit, till kereöancle
as elen nödige snseööe förstärkningen i reela
konden, kunna, söre utgången af äri 83i, päräknas till
anskaffancle af körenämncle 8ilkv.I3:<jr 989,068: 7. 7.
vkter livall ealeulen närmare innekäller:
a) 1826 ars 8panmäls-creclitivs kelopp 1,000,000
ester 128 sk 376,000 —. -
ö 6c el) i83o oek i83iärens
anslag till metalliska
sonllens förstärkning —
jemte lle för clessa är i
silfver ingäenlle l?astiglietsläns
inkstalningar
ä 3/j6,666: 32. för äret,
soni ä 128 sk. motsvarar
8ilkver i3o,ooo, tillsammans
Älfver .... 260,000.
c öt kika anslag för
lle nästpäköljanlle arén
1882, i833 ock 1834,
som använlias afven
förskottsvis till in
köp
af ärligen Älfver
i3o,ooo > 890,000.
^  1.026.000. — -
vä ett öfverskott uppkommer af 8ilkv.I3:ll. 86,93,: 40. 6.
llvar
-
13 e t ä n K a n <1 e n, Al:o 14- 189
llvarvicl likväl Iflskotten sä fästa 13. 8t:rs uppmärksamket
llerä, alt lia Utskotten antagit keknfvet
ak silfver efter nnvarancle förkällancle tiII l3:clr 989,068,
mäste ock karas löija, att o,n l3. 8t:r skulle satta något
keslnt, genom kvilket sclielslocken, pä ett eller
annat sätt ökas, mäste ock Ällver-fonllen ökas till ett
lleremot svarancle förkällanlle as 5 tili 8, innan anmälan
om utvexlingens förctaganlle frän LancoÄ^relsen
kan ega ruin.
8eclan, pä sätt Utskotten nu ntreilt, sörkälian»let
emellan 8ellelstockcn ock Ileela koncien salu,illa efter
asgisvaociet af Utskottens förra fletänkancle, nn»lergätt
en sä ket^clelig förkättring ock lia llet 8eclelkelopp,
som förskottsvis för ären till ock inell ,834 till
8ilfverköp föreslagits att utgå, är af sä ringa ket)'-  llenket, anse fltskolten sig liakva tillräcklig anlellning
kär frängä liess i förra Letänkanllet vttracle mening
att cre<litiv-rält ä 600,000 llllir 8pscie ä utrikes ort
korcle I3anco8l^relsen kereclas.
Ketrulfanöe ater lie af 2:ne Keclamöter; virl Kitt. rf.
i öfrigt uppgifna förslag, clels att Lanco-kkillmägtige,
efter utvexlingens körjan, skulle tillätas att, i känllelse
ak kör stor sillver-uttömning, kegagna utrikes crerlit
ak kögst 1,000,000 I3:llr silfver; clels ock att ett köranllraclt
ketalningssält för kastiglietslänen korcle tillstås;
sä enär, ej minclre sistnämncle ämne, än ock kragan
om sältet för utvexlingens villmagtkällancle, äro a>
elen reglementarisk» keskaikenkst att öesamma tillköra
Lanco-vtskottet allena, kafva 8ammansatta Utskotten
ansett sig köra öfverlemna ät 6etta Utskott enskilclt,
,go 8tats-oeb Lanco-Dtskottens
att mecl utlätancle oeb förslag bärom till k. 8t:r inkomma.
kä gruncl ak bvaö nu anköröt blifvit, oeb i öfverensstämmelse
mecl innebället ak Dtskottens förut akgifne
^ltrancle, förblifva ock Dtskotten viri clen öfvertygelse,
att l83r ärs slut kan antagas sä,om clen tiöpunet,
clä banko-Xullmägtige seclnast böra bakva bragt
revla lonöen till öet nöclige anseclcie lorbällantlet ak
§ till 8 mot utelöpande 8ecielstocken; oeb öä jemväl
alla öfriga förbereclancle anstalter bunna mecl säkerbet
päräkna, att, genom Xullmägtiges försorg, vara
försatte i säclsnt skick, att något bincler, i öesse akseencien,
clä ej uppstär för börjanclet af silkver-utvexlingen;
men, vicl beciömanöet om clenna ticlpunct mä
af k. 8t:r ovillkorligen utsättas, för bankens öppnan«le
till allm. silfver-utvexling bafva, enligt innebället
af vkvanupptsgne anmärkningar, flere olika äsigter
blifvit ^ttracle, mecl förslag öerjemte till partiel
silfver-utvexling söre tillen ak silkver-utvexlingens början
i sllmänbet.
livall bärvill först beträffar lle ak någre leclamöter
gjoröe zcrkanclen, llet mätte llels till X. N:t ölverlemnas
att för ,834 ars 8t:r föreslå sättet oeb tillen
för silkver-utvexlingens början, llels ock utvexlingsticlen
uppskjutas intill öess man utrönt följöerne af llet
uu antagne 1uII8^,teme, fä Utskotten till svar clerä
åberopa klen ak Utskotten i X:o 2 ak förut akgikne lletänkanclen
gjorcle framställning om vigten oeb angelägenbeten
cleraf, att tillen kör utvexlingen ej wä till en
långt aflägsen ticijMnct uppskjutas; men eburu Iltskot
-
L 0 t S n k a n cl e n, X:o in i
ten sälunlla skulle önska att i allmänbet vexlingen
kunile mell möjligaste sk^nclsamliet i verket ställas,
kinna likväl Utskotten, ä anclra silian, sig öesto minelle
kunna lemna lierås tillstyrkan till lie uppgikne
förslagen, till silkver-utvexlingens början genast mecl
plantsar oeb piastrar, som Utskotten b^sa <len öfvertygelse,
att snarare siliret borlle uti clen minöre rörelsen
inom lanöet till en början upptagas, oeb man
sälunöa småningom fortskricla kran clet miocire till sluteliga
mälet.
Detta skulle clock ej eller, i anreencle till rle körberellancie
nöclige anstalter i afseencle pä m^ntningen,
kunna i verket ställas, förr än är 18Z1, bvilket äter
är öen tiöpunct, clä, i bänöelse ak X. 8t:rs bifall till
öe ak Utskotten nu nppgilne utvägar till reela konclens
körstärkancle, utvexlingen i allmänbet s^nts Dtskotten
kunna vicltaga.
Nen som emelllerticl, bestämmanclet pä körbanö
ak sjelfva clagen kör silkver-utvexlingens början, genom
vill clen tillen möjligen inträtkanöe körbällanllen, skulle
kunna blifva för Xealisationen binclerligt, bakva Utskotten,
i öfverensstäiomelse msö lien ak ett större antal
beöamöter inom 8tän<1en ^ttracle mening, ansett tt'tt/auncken
e/ Löna a/ kl. l5k/r närmare Leska,n,nas ^ an geno,
,, ,ne,L/c/att /oresLr//k k,tt f?/co/^ntt,nägk/ge^ akk^ e/-  ker ^nttLorttanttek a/ atta ^/oresLr//),e ^örLercttantte ätgärtter^
senast rntt ,öö, ars sLnt göra nnttertt. Le,nskäran
o,n nksäkkantte krtten ttä nkuea^ttngen r^att
Lör/a.
Ig2 8tats- oell Lanco-IItskottens
7>cr^e /bäga» ang/r/e nör/rge äkgärr/er kr// /-e/orr/rmrr/e
a/ a//,rrrrrr,rrr /ö>r/se/r urrr/cr' krr/rrr rrrk/// s///öer«kvea7//ngcns
/mr/an.
lill bekorrlranrle ris allmänna rörelsen unrler tillen
lill utvexlingens vicltaganrle sr ak Utskotten uti sednare
clelen ak Letänkanciet iV:o 2 tillstyrkt:
gtt Lanken ester klen köreslagne bestämniagrgrunrlen
ak 128 sk. i serli. mot 1 L:rlr i silfver, ester i66H
urs w^ntkot skall silfver mot serllar invexla;
ntt silfverman!, efter summa bestämniogsgruncl,
mä i ali Xrono-uppbörrl mottagas;
att silfver-utförsel bärlanekter mä blifva lika fri,
som silkver-införsel för rlet närvarande är; samt
att i Lanken mä öppnas en llepositiavs-räkniiig,
till insättanrle akm^ntarlt eller om^ntaöt guld eller silfver,
emot utbekommande Lankosedlar, e/ter nämnds
bestämningsgrund för silfver, oell för guld efter bestämdt
förbsllande till silfver, med iakttagande derjemte,
att för särlan insättning en depositions-attest skall
lemnäs, berättigande innebafvaren, att det insatta beloppet
af guld eller silfver, för motsvarande belopp
sedlar, äter uttaga; dock under vilkor;
ri) att deposition veb uttag allticl ställas pä jemna tiotal;
L) att minimum deraf blikver 2§ Ouc. i guld eller 5o
L:dr i silfver;
c) att viri äteruttagandet en afgift af ^ procent af uttaget
till Lanken erlägges;
r/) att okvannämnde attest, till uttagande af pä clemia
räkning insatt silfver, uppliör att vara gällancle ä
clagen för silfver-utvexlingens början i allmänbet, öcb
L e t ä n k a n d e n, lV:o l^. >0^
e) att Lanko8t^relsen, om cleo sunne berörde Oepositionsräknings
begagnande, i ett eller annat bsnseencie,
binclerligt för bankens egne operationer, mä
äga rättigbet inställa alla vidare clepositioner ekler
clerom 3:ne mänacler förut utfärdad lxungörelse.
I afseende bärä är inom Liks8tänden anmärkt:
att invexlingen borcle ske för nägra skiliingar lägre
än efter den för utvexlingen föreslagne bestämningsgruncl;
att belclrs än att tillstyrka gammalt silfver-m^nts
omlopp i Xrono-uppbörd bärle borclt föresläs
att ej annat än Lanko-secllar oeb skiljemynt skulle
i Xrono-uppbörcl emottagas; att clet gamla speciein^ntet,
säsom förvillanrle, mätte, när utvexlingen kom
i gäng, »lissas; ali virlare utm^ntning cleraf genast inställas,
samt enskilrle personer tillatas i Xongl. Hl^ntet
nedsmälta sädant specie-m^nt; att fri silfver-utförsel
skulle försvära om ej allcleles tillintetgöra realisationsföretaget;
att åtminstone fri silfver-utförsel ej borrie
före utvexlingen tillätas för snöra, än rlem som visat
sig bafva utifrån inkört motsvarande belopp, eller erbällit
transport ak annor wans sä beskalkade rättigbet,
men att om fri utförsel beslöts, förbudet rlock mätts bäfvas
emot uppsmältning akrlet gamla 8pecie-m)mtet; samt
i anleclning ak körslaget till Oepositionsrsknings inrättancle,
viri bukvud-momentet: att en sädan inrättning
skulle leila enrlast till cours-vingleri; att rlerigenom
ovillkorligen unrlanböllos merlel för uppköp ocb invexling
ak silfver, clä i anseenrle till rle lärmäner,
rlenna Inrättning skulle för Insätturen ak Lilkver meri
-
Ig4 8 lats- oell Lanco-Dtskvttens
fois att sä det återtaga dä kan det för godt sunne,
kvar ock en som kade silfver att alläta, naturligtvis
skulle kona sin fördel att insätta det i Lanken, emot
utlaende ak sedlar, sör att sedermera, vict ökad cours,
återtaga det samma; liva,jemte as andre yrkats att
depositions-räkningen korde fortfara äfven esler utvexlingen
oek att i kändelse depositionei ne skulle öfverstiga
det belopp sör kvilket Lanken skall inköpa silfver,
icke något vidare deras ma uppkaudlas;
vid de uppgilne villkoren:
att asgisten matte kestämmas ! sörkällande till den
tid som sillret statt i Lanken ock deponenterne kegagnat
dess sedlar;
att dels all afgift korde försvinna för sillver-i»-  sättningen, dels ater för guld ränta ock provision
kestämmas till ock med kögre an ^ procent;
^s en Ledamot inom kl. />. o. att det vore
stridande mot ali princip för Lanco, öreisen, att
Lanco8tvrelsen icke skulle kunna Infalla inställandet
af depositionerne med mindre än att kungörelse
skedde 3:ne mannder förut; oek as flere Ledamöter
inom Lorgare8tsndet, att fullmäktige icke
under något vilkor mä äga inkikera depositions-räkningen,
sedan den en gang i ordning kommit.
Utskotten, som linna de vid irsta, srdra oek 3:dje
functerne kär ofvan gjorde anmärkningar ej vara ai
den keskalkenket att de samma ^ir/r/ra /öran/ec/a t///
»ago/r ä»c/r//rg »t/ e/e a^ l/tsLotte/r / e/esse c/e/ar g//re
tr//st^rLa/r</e/i^ sä, i sräga om depositions-inrättninge», till
stöd för Utskottens yttrade öfvertygelse om angelägen
-
Letänkanden, IVm >4-
-9^
lieten oek sördelarne af en sadan räknings inrättande
Åberopa, ej mindre de as Utskotten, uti förut afgifne
Letänkande lVro 2, uppgisne skäl, än ock de fullständige
svar, kvilka inom kvsrje Liks8tand klifvit lemnade
till vederläggning af de ä andra sidan vttrade
sgrkägor emot inrättande af en d^lik räkning, mr/tr//-  st^r^ane/s a/ /r7»Ae/r k/ts/otterr ocL /ru /orö/r/ria /
k-len i anledning as de anmärkningar, som klifvit anförde
emot någre af de uti förut afgifne förslag upptagne
vilkor om dels en asgifts erläggande för uttagen, dels
oek tillåtelse för Lanco8t)u elsen, att, under visse förkällanden,
Depositionerne inställa, kafva Utskotten,
med afseende a sä väl den af flere Ledamöter yttrade
åsigt att algiften korde kestämmas i sörkällande till tiden
under kvilken de insatte Kletallerne ä räkningen innestå,
som ock a angelägenketen att ej genom en alltför
fastig installelse-ätgärd allmänketen ma ketagas allt
förtroende till inrättningen, funnit sig böra antaga de
bestämmande» : att r/e/s e/r a/gr/t a/ ^ //roce/rt Lör tr//
F«/rLe/r er/aggas a/' cfc uttaga so/» sLe r/rom/örsta
äret oc/r ^ //roc.-/ /or /rr/ar/e </ter årets s/ak /o/am/e
/ra/ar/ r/e/s oeL Fa/rco>5t/re/se/r Lerättrgas att /örst e/-  kcr / mä/rar/ers /orrrtgä/rge/r /vrrrrgore/se ^tter//ga/e r/e//os/tro/rer
c/era r/rstä//a.
f/'er//e/räga/r^ a/rgae/rc/e /rör/rge star/ga/rc/e/r r -/sec/rr/s //a
/orsta e/r/reke/r samt rr/rc/err/r/eZ/rr/rgar/re a/ r/et L/r/-  va/rr/e meka///sLa ////»tet r sr/i/er.-
Häröfver kafva Utskotten uti ^Ko ö af det redan
afgifne Letänkandet meddelat yttrande, innekällande
tillstyrkan;
,o6 8 tuts- ock banco-IIlskottens
alt en lägre enkel, än ,66/j ärs m^ntordning utsätter,
malle bestämmas;
alt lill sadan enl,el malte antagas ell siltveim^nl
al' lika värde med 12 sk. silfver esle,' ,66/j ärs mvntfot;
all omförmäldte m^nt-enket skulle benämnas 1 b:dr
ocl, (leila »ainn (lei a ulli vekas, men tillika nedantill
i alskärningen utsättas abreviations-tecknet /i. 6^. </>;./
att underaldelningarne as clettu största silfverm^nt
skulle Idilva motsva, ande 6 sk. oell 3 sk. sillvén elle»'
Utdelar oek ,^:delar as gamla biksdalern;
att utom dess prägling skulle fortsättas as do lorell
k,-»kliga ock 2-sk. streke»; ock
att kalten eller linkelen ak clet N)m mintet skulle
blifva H slut silfver ocl, * koppar för sa val bufvudln^ntet
som underafdelning», »e.
I afseende Kära är inom 8landen anmärkt:
att det varit angeläget nämna något om mantal elving;
om sältet kuru enskilde personer skola la silfver
m)mladt ock om slagskatt; att det skulle väsendtligen
bidraga till det nva måttsystemets antagande,
om m vulet äfven komme att slas efter decimalräkning,
ocl, alt alla proportioner till det gamla mintet borde
asidosältas;
dels alt det vöre oformligt att antaga 2:ne slags
Il.dr, den ena i papper den andra i silfver med olika
valeurcr, ock den surra kögre än den senare.
alt det vore olämpligt alt dä man ville realisera,
taga biksgäldsbiksdale,» till beräkningsgrund; att den
vada Illskollen fruktat skolat uppsta om baukobiks
-
betänkande», lV:o iH. 19/
dalern i stället till beräkningsgrund antogs syntes ogrundad
;
alt deraf ej vore att befara att lovider ocl, arbetslöner
skulle uppslsgras dä redan länge bägge desse
sedelvaleurer varit i gemensamt omlopp, utan att
någon misskänt deras inbördes förkällanden;
att ingen större svärigket vid beräkningen i silfver
kunde uppkomma ä» som var alt befara af banko8edlarnes
förvandling till b:gs8edlar; men att deremot
meniglieten snarare kunde förvillas att tro det nva
sillveiauvntet vara landels lagliga m^nt, som är banko,
än alt tro det silfverm^ntet skulle vara 8latsskulds
bevis;
att af den trali^ueraude folkklassen ba»koräkningen
liälst önskades.
att banko-m^nlet snart skulle blifva det enda i 8 velige
gängbara;
alt b:gs8edlarne smäningom skulle ur rörelsen indragas
, samt sjelfva deras ol^cksvittnande namn ut
glömskan ösverlemnas.
bill följd kvaraf yrkats:
^ktt kogsta enketen salunda borde motsvara 1 b:dr
banco;
att till sadan enl,et borde antagas ett silfverm^nt
as lika värde med >8 sk. silfver esler 1664 ärs myntfot,
ock salunda motsvarande värdet af i b:dr L:co.;
oell att uiideraldelningaine deraf malte blifva ett
mvnt ak ^ b:dr, ett dito af ett dito af A ock ett
dito af ,*2 L-Lo;
198 8tats- ocb Laneo-Idtskotten,
Vid jemförelse st livilka anmärkningar Utskotten
ansett sig böra, med frängäends af deras förut yttrade
mening, lemna deras tillstyrkan tr// antagande n/'
/orenäm/rc/e r/rom /lr^sr5taNLfe/r a/^/?ere ^/ors/ag.
^kndra Afdelningen.
/'Usta Dragan, om //^vrc/atro/rssätter n/' -5tats/^er^ets
s^a//</ tr// /?an^e/r.
tkf Utskotten är uti lV:o 3 af de algilne Lelänkanden
upplyst, att vid 1828 ärs slut bäne- »eli
Vexel-Lankens sammanräknade skulder uppgiek till
L.co L.dr, 83,994-65o: 10. 6., samt dess tillgångar i
realiteter ocb säkre fordringar, derunder inberäknade,
af fordringarne bos 8taten, n)>a Lreditivet till undsättningssäd,
uttaget 1826, 1,000,000 L:dr, oell L:gdsLo»—
toirets n^a Lreditiv. — 8aldo 101,763: i4- 1.
uppgått till 33,102,6g,: 27. 7., bvarigenom således
visat sig en brist af 891,958: 3o. 11.
men att Lanken vidare bos 8taten äger följande fordringar,
nemi. återstående Oapital-skuld för 1808 ärs
Krigskostnader . . . . 4,4»>,452: i3. 2.
Liksgälds-Lontorets
äldre skuld till 1828 .4,014,802: 16. 3.
O:o lör utelöpande
L:gds8edlar 1828 ... 4,ö»5,o95: 89. -
Do förskott till KiiialDiskonternes
utredning
1,425,42.5:4»- 5.
transport 18,866,806: 12. iv.
Letänksnden, K:o >4- >99
transport 18,866,806: 12. 10.
^IIm. IVIag.-Inrättningens
gamla Lre
ditiv
1,800,000: —, -
D:o resten af 1818
ärs lillm^ntbara metaller
802,218: 4»- -
biträden till Kanaler 3,»4o,oon: — -
19,009,020: 4- >»-
I betraktande bäraf ocb med liistadt afseende ä
angelägenbeten, att Lanken för framtiden, till bedrifvande
af dess rörelse, äger en bestämd 8umma, bal vs
Utskotten, tillstyrkt L. 8t:r;
"att för Länkens Orund^ond mä förklara; ofvanstående
i ealculeu öfver Länkens ställning upptagne
"återstående belopp L:co L:dr 4,4» >,452: >8. 2. af
"8latsVerkets Lapital-skuld för 1808 ärs Krigskostna"der,
samt, i följd bäraf, LiksgäldsLontoret uppdragas,
"att, efter skeende inbetalning af de öfver skjutande
"L:eo L.dr 1,452: 18. 2., ä jemna 8ummsn af denna
"Kapitalskuld 4,4»»,»»» ^-6r L:co , utfärda en dess förskrifning
2 K. 8t:rs vägnar, ställd till Lanke» eller
"Ordres veb bärande 4 Droeent ärlig Länta pä Kapi"talel.
"
äled erinran, att dä af denna fond mäste betäckas
olvanupptagne delecit af omkring 900,000 L:dr,
inskränktes derigenom fonden till ett belopp al uägot
öfver 3,5oo,ooo L:dr L:co.
blvarjemte Dtskotten föreslagit:
"att Länkens öfrige ofva»upptagne fordringar
"bos 8tsten, till belopp si 14,604,687: 89. 8., bor
-
2o» 8lats- oc:Ir La nco-IItskottens
"öe, lills vicia,e, inom linien balsnceras," unöer körbebäll
likväl ak lötskotten, r»tt lä akgikva serskilöt I7tlätanöe
angäenöe lljelmare Lsnalbolags skulö 240,000
K:ör b:co, inbegripen uti biträöen till Kansler.
Inom Kiks8tänöen sr bärviö anmärkt;
i afseende pä Korslaget till en OrunöKonö lör
banken.
c/c<r src^crn^
' ak nägre bsöainöter, alt nägon förskrifning ej
1,ol äs utksröas ä K. 8t:rs vägnar kör nägon cless »Iculcl
till banken, emeöan, om banken, viö z,ppanöe bebok,
belänte eller pantsatte clen kör 8tstsVe> ket, uppslocle
sk^löigbeten, att clenssmma genast inlösa, kanske
viö en tiöpunet öä öet ej bekänn sig i bättre tilistänö
än »u;
ak någre Keöamöter, att öenna skulö jemväl borrie
vara räntekri;
inen ak anöre, att öeo, eburu enöast bokkörö,
likväl boröe bära Kants;
ak 2:»e beöamäter, stt en Orunökonö, seöan bsnlen
slätt i ,6o är, vore öet mest obebökligs ak allt,
öä öen nn ägöe ^.'öels Kouö oeb inll^tsnöe ^ million
ärlig ränlevinst; ocl, att öet vore tillräckligt att KiksgälösOontoret
betul Imägtigsöes till banken aklemna t»
ex. 1,000,000 i ro sticken obligationer a 100,000 eller
20 ä 5o,oao K:ör livaröera, meö 5 l?roc. Kanta oeb
10 ärs akbelaluing, alt använöss såsom lö^potbck kör
8ilkverlän, seöan bslkva nuvaranöe Lilkverkonöen blikvit
uttagen.
b e t S n k a n ö e n , ?k:o 14. 201
Kk en beöamot inom K. 0. , att Kanken i sina
utestäeuöe koröringnr ägöe reöan sin Orunökonö, sä
att om öen öerökver bebököe något OrunöLapital,
mäste korst uppgikvas änöamalet bvartill öet skulle
använöas;
nnolra srela/r äter,
ak Ltskillige beöamäter, att öenna skulös reverseranöe
a c?r enöa seöel vore striöanöe emot begreppet
om ocb änöamalet meö en grunökonö;
att om 8tsten ville uppkalla sina kö, binöelser,
bvilka, öet ej vore öen enskilöe tillåtit, att sig un,lanöraga,
boröe ock 8tatens skulö till Kanken /s,«oo,ooo
K:ör reverseras i lieie körskrikningar. klvarviö löreslagits
ak en beöawot inom K. 0. ck., Ilr 8kogmsn, O.,
att jemte öet ikragavaranöe 4,000,000 boröe förklaras
kör bankens OrunöKonö, skulle ä öesse 4,000,000 K:ör
ansläs 4 i?eoc. ränts oeb 1 Kroe. i smortissement.
att 1,000,000 öerak mätte ak banken ka sättas i
omlopp, att, mot samma ränta, som kör jernbeläning,
kunna i Oiskontväg utläna molsvaranös sunima pa
torksö spanmäl, upplagö i 8tapelstäöer eller bcstämöa
ställen i banöet, unöer bebörige säkerketsmätt;
alt öe öfrige 3,000,000 ma ej ak Lanken utgikvas
utan, till upptaganöe ak silkver-län ekler vmstäncligbeterna
till metalliska konöens förstärkning;
att KtgtsLontoret boröe Kutboriseras, att kör clessa
4,000,000 K:ör meö ränta utkäröa obligationer till
öet belopp oeb a öe jemna summor, icke unöer 1,000
K:ör, som ak bank8t^relsen re^uireras;
att öesse obligationer mä göras ouppsägbare kran
202 8tats- ocb La nco-bi t skottens
Lävgifvarens siba meb rättigbet för L:g:s<iontoiret, att,
ester 3 mänaber» uppsägning, inlösa bem al pari;
att amortissements-konben a l proc. ä be i omlopp
satta obligationerne borbe af L:g:sLontoret användas
till inköp a5 obligationer al pari oell berunber,
me<l aecumulation af ränta pä ränta, ocb att, i sä«lant
akseenbe, n^a obligationer för inll^tanbe räntemeclel
borcle köpas, sä snart be uppgått till jemna
1,000 L:br^
Oeb i akseenbe äler pä klen af Utskotten gifva
tillstyrkan till balancieranbe af statens öfrige skulller
till Lanken.
ikk en Lebamot inom L. o. ^., att, efter akbrag ak
l,000,000 L:br, utställbe i 10 st. obligationer, pä sätt
förut nämnbt är, eller elen summa som ungefärligen
motsvaracle bristen uti Länkens tillgängar, LtatsVerkets
bela öfriga skulcl till Lanken borbe förås inom
linien.
^s flere b-ebsmöter inom Lonbeätänbet, att 5tätsVerkets
skulller borrie qvarsta unber rubrik: till Afskrifning
vili västs Liksbsg, om Länkens ställning visat
sig sabant medgifva, meci unbantag bock af lVIagasinslni
ättningens ocb OätbaLauals skulcler, bvaraf
åtskilligt borrie kunna till Lanken erläggas;
Ocb sluteligen af en Lebamot inom L. 0. att
rlä genom senaste ligvib meci L^sslanb, nägon auriel i
ben af Anslia Legeringen utbetalbte summa belöpt sig
pä ^KIIm. IVlagasinsInrättningen, röntes clet som clenna
auriel rätteligen borbe till Lanken inga i afräkning pä
Inrättningens skulcl.
Letänkanclen, iV:o lH- 2o3
lill svar ä clessa anmärkningar lä bilskotten nämna
att clu af clem blifvit tillstyrkt, rlet 4,-jo i,4ä2: i3. 2.
eller äterstaenbe kapital-beloppet för 1808 ars krigskostnarler,
mätte rlels till Lanken reversera», clels ock
öfverskjutancle 1,482: i3. 2., af L:g:sLantoret inbetalas,
bitskotten assett, sä väl att k^IIa bristen i bankens tillgångar
mot cless skulcler, som att gifva clen en gruncl-foncl,
lemnancle garantie för oafbrutna uppk^IIanbet af cless
förbinclelser mot egne borgenärer ocb säkerbet för beclrifvancle
af cless rörelse.
Det bar nemi. s^nts bitskotten, att när -Kllmänbsten
inbjucles, ocb pä visst sätt är satt i nöbvänbigbet
att förtro sig till L. 8t:rs Lank, clet ock vore sä mycket
angelägnare alt gifva ^llmänbeten nägon garantie
mot söljclerna ak en oklok aciministration, som clenna
Lank äfven clrifver en äfventyrlig lane-rörelse;
Dä allmänketen till en clel äger clenna garantie i
beloppet ak Länkens korbringar bos enskilcla, kunna
bitskotten ej inse bvarköre ikllmänbetea skulle sakna
samma garantie i be forclringar Lanken bos 8taten
äger, sä villi besse korbringar äro i kebörig orbning
goclkänlle. IVlinst tro bitskotten säclant köra äga rum
vill clet nu upplasta förbällanclet, att Lanken efter cless
löo-äriga tillvarelse mäste, sä villa betta kapital ej
Lanken trllerkännes, börja sill n^a bana meb en brist
i tillgängarne, bvilket efter bitskottens öfvertygelse
skulle i bög grab minska körtroenbet till ben samma.
Leträlbanbe äter sättet för benna Orunb-tonbs inrättanbe,
kafva bitskotten ej kunnat unbgä kinna riktigbeten
alben anmsrknivg, att ifrägavaranbe Kapital, lili sitt
2»4 8 t riks- oell baneo-I7lskottcns
jemna belopp ^00,000 btilr pä r,r sedel reverseradt, ej
skulle motsvara 8,xki,»",let, Iivarföie oek Iftskotten numera
kinsell ifiaägavarands 8um,na böra utställas I flere
sedlar, ställde ^ill banken eller Ordres »eli bärande kj procents
ränts, likväl med vilkor, kitt minimi-beloppet »
de utställde suminorna ej mä ökveistiga 10,000 bidr.
Utskotten tro jemväl att en amortissementsfond i
framtiden bör till inlösen af clesse sedlar anslä.s, men
dä lör närvarande viri jemförelse .-,5 8tatsVerketz bebof
af öfverskotterne till andra för fäderneslandet
vigtiga ändamål, någre medel dertill ej annorlunda
än genom bevillning s^nas kunna anskallas, samt
någon vada, efter Utskottens, öfvert vgelse ej Kan
uppsta deraf, kitt tills vidare oell intill nästa biksdag
någre medel för detta ändamål ej afsättas, allenast säkerliet
lemnäs att vid den tiden en sadan amortissementsfond
blifver bildad, bal va lötskotten ansett det
vara tillf^IIestgörande, att /emn^ summa» a/ LcrörrZe
säuZkZäeZo/i/i ^/oo^ooc» mä rever.seras a /ere LekZZa-'^,
Ziuar--/ Zugeu ukuZer c/vau/urmurZe r»ZuZmZ-^cZo77-  -0^000 Ziz-Zr Z-keo oe/i r/esss sckZZa» stäZZas tZZZ bauäcu
eZZer OrrZres /vä ZetaZuZug aZZeua a/" ^ ^iroce/rts rä/rtu
/rän oc/r 7/recZ -ööo ^ samt pa ZctaZuZug /ZessitMur a/' 2
/iroe.t arZZgeir Z k/rä^uZug a ^vrZmZtZva ^a^oZtaZet //a,r
oc/r mecZ ar u?aZer /ö>Le/läZZ rZer/emte /ör Z>/g^-
<7outoreO »ar .rom ZreZsO k/ter ett ä,s up/isäguZng,
göra större eZZe,' m/UkZ/v: a/öekaZa/ag a />a/»faZek^ oe^
unrZcr riZZ/ior sZakeZ/ge,r^ att Zarö/vZ, /ö>Z-ZnkZ< Zsr/^ Z/r/ra»
Z-anZeu /«/' rZesaurura ä annor man ö/vcrZata^ ööra Zl-g/sZZo/itoret
tZZZ Z/tZösc/r erZ-/«cZaL.
Till
betänkande», N:o r^. 2o5
lil! svar ä l>vad dernäst anmärkt blifvit, i afseende
pä den af Iftskotten föreslagne ätgärd, att bankens
öfrige bos 8taten ägande ofvanupptagns fordringar
borde tills vidare inom linien balanoeras, fa Iftskc^kten
förklara rZg rZcsto n/Z/rrZre äimua LZträrZa <Ze» af
/Zere ZierZamÄer ^ttrarZe menZ/rg^ att rZes.re /or«Z, Zugs/m.
ster LorrZt tZZZ ^Zrr/aZr.g aNmäZas, som det, efter afgilvsndet
af fftskotlets förra betänkande» sig visat, att
en af desamma, eller den för ZKIImänna älagnrinslnrättningens
Oreditiv, torde lemna en tillgäng af omkring
700,000 bidi, eller vida mer Sn som dä af Iftskotten
päiäknsts, vell detta jemväl med någon af de öfrige
skulle Kunna inträffa.
^mZra trugan, om vc^ Z ZrvatZ molm »arit uukZer
ZtvZZäa vZZZor »5ZaZsZ^er^et nu mera oc/r /or /ramtZkZe»
äger att 7ixröZ,t,r ntteZerstörZ a/ Fan^e» Z rZers egcmrä»/)
n/ aZZma/r ZktatL-r/rstaZt. Vid pröfning af denna fräga
bstva Kltskotten, uti H:o Z af de afgifne betänkanden,
Med erinran om vadan ak det under senare tider följde
svsteme as anvisningar a banken, till bvarjelianda företag
, framställt såsom allmän grundsatts för bibebällande
af den ordning i bikets penningeväsende, som
man nu önskat återställa, att, lör det tillkommande, alla
anslag, äfven för 8tatens egne bebos, a bankens töapital-tillgängar,
borde i ollo undvikas; »nen likväl, Unde,
åberopande «f 6ö §> beg.dormen, vob med afseende
ä angelägenlieten af de deruti vmnäinnde Lreditiv,
ansett sig, för ilyt närvarande, ej kunna vidtaga
anns» utväg än tillstyrka b. 8t»r, "dels att det stora
»5
206 Stats- ocb La n c o-IItsk o t ten s
"Lreditivet mä, vid inkallande krig, ak Lanken utbetalas,
"emot cist att Xullmägtige i L:g:s6ontoiret utgifva, ä
"k. 8t:rs vägnar, c/r deras förbindelse till Lanken ä ke"la
summan med ränta, ocb under förpligtelse att detta
"Langens förskott atergäldas as de först inllvtande me"del,
kvilia k. 8t:r till Xrigskostnadernes bestridande
"besluta anskaffa, dels ock, att om medel till deläc"kande
af rle summor ä balla Lreditivet lastas, skulle
"saknas för L:g:sLontoiret, oeb ej kunnu genom län i
"allmänbet anskaffas, L:g:sLontoiret mä äga, att (let
"för sädant bebos ersorderlige belopp ak Lanken läna,
"mot äterbetalningssk^Idigbet inom 6 wänader oeb 5
"proc:ts ränta under tiden;"
derjemte litskotten, under förutsättning att L:g:sLontoiret
Ilädanester som bittills, icke kommer att ärligen
till 8tat»6onloiret utbetala större summa, än som
motsvarar de för sällant ändawäl till L:g:s6ontoiret
anslagna arliga inkomster, tillstyrkt, "att, med in'^skränkning
st L:g:s6ontoiret» bittills i lietta afseende
"tillätne (lreditivi ätt a Lanken, L:g:st3ontoiret ma be"rättigas
att, för liczviden ak 8tstsbrist8umwan, till 8tats"Lontoiret,
vcb L:g:sLontoirets egnö bebos, förskottsvis
i Lanken uttaga ett belopp af bögst 600,voo L:dr
"L:co, ikrän den l Sept. list ena aret intill ilen sista
"bubi <iet päkoljande, lia Lanken» förskott skola vara
"ak inflytande medel ovilkorligen likviderade;"
linder anmälan sluteligen, "att, med undantag ak de
"266,666^ L:dr L:co akLankens bebällne arliga ränte, e"venuer,
Iivilka föreslagits till silkverinköp, någre Lan"kens
ränterevenuer, icke vid m^ntregleringens uppgö
-
Letänkanden, X:o ikj. 207
"rande i beräkning ingått, utan voro att påräkna till
"blifvande 8tatsbeboks sällande."
I aniednirg af bvad litskotten för dera» del »kilunda
yttrat ocb tillstyrkt, är inom LiksStanden, i
öfverensstämmelse med de inom Utskotten gjorde
reservationer, anmärkt:
Xk nägre Ledamöter, att Utskotten» förslag om
Lreditiven syntes förtidig», dä det dels tillkörde 8tatsIltskottet
allenast att dem föreslå, sä till belopp,rom
utgörande, dels ock, kör möjligbeten att till ordning
återgå, fordrades att först bestämma gränsen emellan
permanent lag för förvaltningen af Lanken i allmäobet,
ocb för k. 8t:rs rätt att gifva reglementarisk»
föreskrifter, i vissa delar af denna förvaltning, gällande
kran Liksdag till Liksdag;
^f andre Ledamöter, att utbetalningen pä 8tora
tlreditivet bade ej bordt uttryckas såsom följd ak ett redan
uppbäkvet <3rundlags-kud, eller åtminstone slternatikt
bordt föreslår, buru förballas skulle, derest biodret
i 63 §. Leg.Xorw., genom X. Iil:ts sanction ädel
sk 8tänderna, om ändring i denna H., redan fattade beslut,
blek undsnröjdt;
Xk en ledamot: att, vid jemförelse ak 63 §. L. k',
med 3o §. L. O., meningen ej syntes vara: att 6lreditivet
ovilkorligen skulle vara anvist pa Lanken, utan
endast, alt det, vid bebok, der skulle kunna ak Styrelsen
luktas; ak en annaa Ledamot Lier: att det vore
alldeles utan ändamål att förspilla tiden med betraktelser,
buru Stora Lreditivet skulle Lanken likviderar,
208 8tats- veb Lanco-Iltskottens
emeöan säliant beslutalles ak lie vill kriget; utbrott sig
församlancle 8t:r.
ilvarkörutan sk någre bvliawöter uppgifvit; öe
särskillia körslager:
stt ak lie» Lanken; vinst, sorn ingär till 8tateN
sk ökverskottsmeölen, bäcle borlie neli kunlie unrier
kreien; lugn neli golia ar besparas ärligen 4oo,voo
L:cir, sa att pä 5 är billiacies en egentelig Xrigskonli,
bvilken ekteibanö clä skulle insättas i Lanken, kör att
i Oiskontväg uliana», nini ränta, som tillköll 8taten;
att, i liänöelse sk 61 erli livets lyftning, lietsamwa
skulle till Lanken återbetala» genom krigsgärd, som
genast genom Ii. IVI.ts Xunzörelse, uppä ak L^ 8ltr
nu kastslällanlle grunciei, komme att utskrifva»;
att L. 8t!r mätte Utställa lanbara obligationer pä
(beliitiv-beloppet, som i nöliens stunci kunlie begagnas^
att L:g:sLontoiret, pä 8tatens vägnar, mä sk^iilissmt
kä uppläna melle! till Återbetalning ak Lanken;
förskott, oell såsom siikerliet kär räntan anvisas arrendet
ak 8tatens Xungsgäräar, mell unäaatag ak «le X.
bust8lotten.
att för beloppet ak lien summa, X. äl:t Kan komma
att i Lanken, ä 8tora Lreliitivet, Izlkla, skulls
L:gsOonloiret, uucier samma ligg lyftningen sker, utkärlia
körbinlielser, ställlie lill Lanken eller orlires,
i^iisnlie pä jemna summor ak minst rooo veb iiägst
10,000 X:cir, weä ränta ekler 5 kärbunlbaöe om äret
meli pantförskrifning för räntan veb en ärlig amortissements-konil
ak Z proctt utsk en motsvarancie summa
»k T ullmelllen , k:g:sLontoiret lioek förbeballet, alt, ef
-
Letänkanlien, X:o >4- 20g
ter 6 mänailers körutgängen uppsägelse, lie ingikne förbindelserna
inlösa.
A.
^k en beciamot: att ej minrire billa, än 8tora 61 eliitivet
borrie ställas ps L:g:sLontoiret, som, i kall
sk bebok, skulle äga rättigbet upplaga län ocb kör detsamma
lemna inteckning i lulluppbärlien, till belopp
motsvaranös räntan jemte 5 ä io proc:t afbetalning,
men likväl Lanken förskottsvis utbetala lie» bestämma
summan, i bäncielse L;g:s(lontoiret skulle sakna meliei,
samt Lanken; koräran clä ätergällias ak lie meöel,som
först tili K:g;s6onta!ret inkl^ta, ä lie för lietta änciamäl
conti abel acie län;
-Kk anlire: stt, vili beviliningens uppgöranlie, börtie
ak L, 8t:r bestämmas utgöranrlet ak en tillfällig
f^llnalis-akgikt för lien bänilelse, att billa Lreliitivet,
tili större eller minllrs belopp, skulle luktas, samt
öenne k^llnaösakgikt genast utgä, meri uppiirsg lierjemte
ät L:g:sllontoirets fullmäktige, att, ekler uppgikvancle
ak beloppet, bos X. äl.t anbälla om kungöranliet ak
^enna k^llnalisakgiktz
veb, ak anlire beliamöter ater: att L!g:s6ontoiret ej
mätte tillätas »agon lanerätl i Lanken kör sällsnt bebok,
emeöan, om liet stolle sä illa till, att L:g:s<lontviret
ej kuncle ä egen tlreliit uppläna cle summor, som
a billa Lreöitivet liktäcke», lanliets ställning vore sä
betänklig, att öet vore bäst sammankalla L. 8t:>.
<7.
/ktt clä L g:;6ontoiiets bebok ak förskott till vigtiga
anliamäl, oeb lies; körmäga, stt, inoin bestämll
210 8tats- ocb Lan c o-Ll tsk o t te ns
korrt tilt, Lunn» (tess» torsdotter återgälda, voro erkände
oell torutsedde, borde oell cless Lreditivrätt ä
Lanken till liqvid tor 8tatsbi islerne oeb egne bebok
utsträckas till det belopp at tolli i,000,000 L:dr,
bvartill clelsamma tillförene varit kaststäldt, eller till
sä stort belopp, som motsvarade årets bevillning; samt
L>.
dels, att med äterupplikvande at 7/j §. LankoOrd>iiog«n,
Utskotten bordt tillstyrka L. 8t.r atsäga sig ali
rätt att disponera ötver andre Länkens medel, än bebällne
vinsten at lånerörelsen, sedan alla räntor oell
omkostnader tär LankoVerket voro bestridde;
dels, att Lanken, till realisationens befrämjande,
kordt tillätas, oafkortad! använda ocb beballa sina
ränterevenuer;
dels oek, att at Lanken; bebällne räntevinst, derunder
inberäknsd räntan 3 dess 8tatskordran, men efter
atdrsg at alla kostnader ocb förluster^ skulle tär
ar i83o oell de följande arén, till oell med det, dä nästa
Liksdag infaller, sedan först anslaget ak 266,666 A
L:dr till resia kondens förstärkning algatt, ökverskottet,
ända till ett belopp at Z^Z-ooo L:dr, till LtatsVerket
atlemnas, att användas, pä sätt L. 8t:r förordna, men
bvsd ytterligare kunde öfverblifva inga i Länkens Lånerörelse.
Da ej allenast, i allmänbet, sä stor vigt blifvit
Listad vid kragan om sättet för de ! 63 §. Legts^ormen
omnämnde Oeditivs utgörande, utan ock Lere
LedamöterI inom Liks8taoden förklarat, sig ej kunna
L e t ä n k s n d e n, lV:o iH- 211
lemna deras bifall till sjelfva m^ntbestämningsfrägan,
innan de sett Lltskottens förslag i desse delar, bgsva
Utskotten icke kunnat biträda den ak en Ledamot inom
L- 0. yttrade mening, att desse frågor borde, i
bela deras vidd, till 8talsLItskottet öfverlemna;, ulan
tro sig närmast uppkalla L. 8tirs önskningar, dä I7tskotten
nu gemensamt inga i undersökning om sättet
för dessa Lreditivs utgörande, i den wolm sädant 3
bedömandet af sjelfva bufvudkrägan kan bakva inll^-  tande.
kivad salunda törst beträlkar det sa kallade 8lora
Lreditivet, livilket bittills varit ä Lanken stäldt, la Lltskotten,
med föranledande ak de gjorde anmärkningarne,
tillkännagifva, det Utskotten, ebvad tidning än
mä gifvas ät 63 §. Leg.Lormen, anse samma Lreditiv
för det närvarande ej kunna anvisas a annat ställe, än
Lanken. lVlen Lltskotten kunna bärvid icke dela den
ak någre Ledamöter yttrade åsigt, att ät de vid krigets
början sig församlande 8t:r borde öfverlemna;
att bestämma sättet för återbetalningen ak detta Lreditiv,
bvilket, ekler Utskottens tanka, skulle möjligtvis
kunna blifva menligt för den ordning i mvnlväsendet,
man nu gär att återställa. '
Det ak en Ledamot uppgiloe förslag, att, under
tiden emellan Liksdagarne, borde ak ärliga besparingarne
bildas en mot detta Lreditiv-belopp svarande
egentlig krigskond, anse Utskotten visserligen ej sakna
sina fördelar, oeb tro jemväl det samma kunna framdeles
sättas i verkstäliigket, men dä detta creditiv-beiopp
innan 8t8nderoas åtskiljande waste vara aoskak
-
SIL 8tats- oell Lanoo-IItskolten»
fädt ocb för det närvarande nägon annan utväg ej
är öppen, Sin att detta Oreditiv ä Lanken anvisa, kafva
Utskotten funnit siz skyldige, att bär ingä i pröfning,
buruvida något af de öfrige förslagen lemnar erforderlig
garanlie för återbetalningen af berörde Oreditiv.
Vid pröfning bärak, oci» dä det uppgifne förslaget
till lulimedlen» b^polbiserande s^snts Otskotten innefatta
ali den säkerbet till Länkens betryggande för
vrdentelig Återbetalning ak cle summor, som kunna ä
8tora Oreditivet liftas, 8smt detta körslag dermed förenar
ilen min8t känbara t^ngd för allmänbeten; men
sf8eencle bärvid jemväl s^nt» Utskotten böra görs8 a
»le karkägor rumman» reverserande s lieie minclre förbindelser
kunde bo» mangs medföra; ocb någon värla
ej beller ligger rieruli att ät rle viri krigstilllället »ig
församlande ständer öfverlemna? att bestämma »sttet
för smorti88ement8fonclen» utgörande; basva Otskotteu
för deras rlel i »ä mätta bifallit berörrle borrlag: att
//k»äokkc» anretta att /o> äe/o/^/iet a/ c/okr »remma rom
^acr äomma akt t Faa^ec» ä Vkora 6rec/ck/vek H/ka» ^ /lg?»-  /7oatoret »äa// äeräkkcga»^ akt »amma c/ag H/knrngect
»^cr^ u/arc/a /ö>äc»c/c/»e kc// Fare^err^ /ö/ianc/e mcc/
/irocerrk ar/eg ränka^ oc/r äc:, äktcganc/e Fanken, akt /or
/faneta/ ocä ränka ,cnc//a äeka/nrng a/° /or»k r/e/?^kane/e
tic//orec/e/^ /iä »äkk akk c/e»»a mee/ek c/ä gena»t »^o/a /
/iäneFan^en /»»ätta» oc/« ä »äa/c/en a/^ora».
» »
Vidkommande ater det »ä kallade Lilla klreditivet,
»ä enär detsamma reclan blifvit ä L:g:»Oontoret stäldt,
ocb srägsn vin »sttet för cle»» utgörande »älunda ej
kan i vidsträcktare molm äga inflytande a prölningen
Letänkanden, IV:o i 21Z
gf förevarande ämne, än »ä vidt det rörer den ak
Litskotten gifna tillstyrkan tdl läne-rätt för L:g:s6ontoret
ä Lanken, för de »ummor ä detta Lreditiv, ej
kunna genom län i allmänbet anskaffas, bäfva Utskotten,
med ändring ak deras bärutinnan gilus tillstyrkan,
trott sig kunna inskränka deras yttrande dertill: att
/a//a Orec/ckcvet mä »käk/a» a /k-g.»f7onkorct meei räkkrg/cet
/or /k. Ä-r» ka//c»ägkc'gs c/er»käc/e»^ akk^ t »a^crac/ a/
egne merkel c/a mö///gen rn/Zatno ö/ver»äokt äro /ör
änc/amä/et okc//räcäe/rge ^ c/e c/erkc// er/orc/er/rge mec/e/
genant /ian t a//män/«ek an»^a/a^ /iä »äkk /k. c5t.r ^rinna^
e/ter /or»/ag /rån >5kat»//t»^okket^, />e»/uta.
Vid bvilket Utlåtande ali närmare granskning förfaller,
af de i denna punkt uppgifne förslag för utgörande
ak nämnde Kreditiv.
« -s
lill följd ak de inom 8tänden i allmänbet gjorde
anmärkningar emot inskränkning af k:g:»Oontoret bittill»
ägande Oreditiv-rätt ä Lanken för Litatsbristsumman
ocb för L:g:s6ontorets eget bebof, ock dä någon
vsäkerbet ej kan uppstä om godtgörandet af de summor,
som för dessa bebok kunna af L:g:stl<mtnret liftas,
kafva Utskotten jemväl kör deras del /»mick c/ekka <7re
c/cktV
^ucrcra kr// /cc//t k^ooo^ooo /i.c/r ick»kä//a».
» »
Ocb enär, bvad sluteligen angär användandet ak
Lanken» ränte-revenuer, ä ena sidan, ali nödig ga,antie
visserligen bör lemnäs för realisationens bestånd, >nen,
ä den andra, afseende jemväl mäste göras ä 8latsVerkets
bebot för det närvarande, kunna kll>kntten ej
annat an tillstyrka, c/et mä^ mcc/acrc/aakag a/ 266^666
2iH 8tats- vol, Lanco-IItskottenr
Zk/rZr .?2 drZZge/r ^-/ F-r?r^e^r ru,tte!>Z/^t, Ze/rö/7Zge,
ttZZ e/r öör/an /o/' sr^ver-!ttvea.ZZ/rge/r oc/r LecZer//rer« t/ZZ
Z/^Z-rnrZe c» rese,-v-^/o/rcZ /o> La/r^en^ röreZse /r-r^
/lZ^riZ-rg ttZ/ ZlZ/l^tZcrg^ att'/'storZc/r -r/" F-r,rien^ Ze^ilZZ/ro
rönte-^Z/rst^/ö> »5zaZs^er^ett r«^/rZng anvö/rcZ<rs.
Iredje Afdelningen.
^ngäeueZe ^u/vuiZgrkmcZeu /ö> Fa,r/lenL Zia/re-rö>eZse.
Vill bedommande sk den kragan buruvida någon
förändring i Länkens lane-rörelse mäste, till följd sk
realisations-köretaget, beslutas, liakva Utskotten, uti
Let. l>l:o 3, med tillkännagikvande, att utlåtande ofördröjligen
skulle, ak Laneoldtskottet, öfver de särskil«le
delarne sk Länkens lane-rörelse asgifvas, funnit,
sig kunna inskränka deras gemensamma yttrande i
denna kräga till clen tillstyrkan, "att sadane åtgärder
"watte af R. 8l:r vidtagas, att ielle någon körminsk"ning
i Länkens lane-rörelse kommer att ega rum."
I anledning barak är inom Riks8tänden anmärkt:
dels, af någre Ledamöter: att tillstyrkandet af
elet oförändrade i Länkens läne-rörelse vore tillräekligt,
att förilasta kela Realisstionsförslaget;
tlels oell, af en Ledamot inom It. o. Zk.: att om
jin en activ inskränkning borde undvikas, vors dock
mäst förenligt meci Lank-rörelse, att, till jemkning ak
real valutan osli sedelstocken, först, mot billig ränta,
förvandla en del ak Lredit-sedlaroe till obligationer
ocb sedan passivt inskränka läne-rörelsen, när realvalutan
för bardt anlitas.
Oä genom bildands ak en grund-lönd för Lanken,
pä sätt bär ofvan blifvit ak Utskotten tillstyrkt, ett
Letänkanden, lV:o i^. 2lö
bittills saknadt medel blifvit Lanken beredt, till bedrifvande
ak dess Rörelse samt, i öfrigt, uppgörandet
ak de Reglementarisk» köreskristerne kör Länkens förvaltning
tillbör Laneo-IItskottet allena, snin ej skall
underlåta, att med körslag i desse delar till R. 8i:r
inkomma, linna Utskotten förestående anmärkningar
e/ iluurnr /rä?r §ZrZ-r ^/öra/rZerZ« ttZZ /trrgoZ
^/örä»cZrarZz ittZ»Za/r«Ze Z rZe^ua /räga.
fjerde Afdelningen,
i»rgäe«iZe -Ze ZiagttaiZgaucZen, ZrvZZ^n! s/ntt er/c>/rZ<.-,ZZgc^
iZe/s ttZZ /lörmare Aettir/umaneZe <1/° ZZ^-uZ-Zattö/rsrättct
ruan oc/t nra?r emeZZ-rn^ rZeZr oc^ tZZZ öetr^ggautZe a/
^ZZZmän/ieZe/rs rätt Z cZe§§ /ö/ääZZ-ruiZe/r tZZZ Zlau^eu.
I afseende bära bakva Utskotten allenast sig yttrat:
a) uti Letänkandet lV:o 1, att som bebofvet alt
pröfva de sä kallade transitorisk-juridiska åtgärder,
som kunde blifva nödige i följd ak den föreslagna realisationen,
vore beroende ak de beslut, som R. 8t:r komma
att fatta i den egenteliga m^ntbestämningssrägau
oeb i afseende pä tiden kör silkver-utvexlingens begynnande,
ansägo sig Utskotten först bära införvänta R>
Lt:rs beslut i desse delar; oeb
L) uti Letänkandet lV-.o 4, dels "att dä man s^n"tes
ej längre böra uppskjuta, att genom en lag, upp"rättad
enligt Lveriges allmänna Lagstiftningsprineip,
"lägga grundvalen kör Länkens framtida förvaltning
"Utskotten Logo kör R. 8t:r anmäla bebokvet al en såhåll
Lagstiftning kär Lanken;"
2l6 8tats- ocb Lanco-II t sk otten»
dels ock, »It, till ytterligare betryggande ak den
ordning i kinkig penninge-väsende, »om man önskade
äter inköra, Utskotten derjemte ansägo, "att, i den väg,
"Orundlagarne lemna öppet, en sadan ändring troi ds
"beredas i 72 §. Leg.kormen, 50m för framtiden kan
"»skoj» »II inställelse ak Lanken» åliggande mot egne
"Lreditorer
under tillkännagikvande, "att Utskotten, i bändel"se
k, 8t:r »Kulle linn» nödvändigbeten af förstnämnde
"bagstiktningsätgärd, framdeles ville, i förening med
"k. H. 8t:rs baglltskott, uppgöra ocl» för k. 8t:r
"framlägga llukvudgrunderne till den blifvande Länkvägen,
"
! avledning af desse frän Utskottens sida gjorde anmälanden,
är inom Liks8tänden anmärkt:
«) af en bedamot inom II, Londe8tändet: att det
voro angeläget, att bag-oeb Lancolltskotten uppgjorde
förslag till bag, att kordringsägarne oj ma utkräfva
i silfver, lrvad de i sedlar utlänt, eller böntagarne ekler
sadan grund deras löner utfordra;
-) ak flere bedamöter; att da en sadan bag vore
äk bebokvet synbarligen päkallad, borde ock förslag
dertill upprättas;
af en bedamot inom Ib 0. ik>: att enär något förslag
ej dittills blifvit uppgjordl, kunde Utskotten ej ka k,
8t:rs yttrande derom, utan borde 8tändervo pä en gäng sä
se förslaget ocl» pröfva om det förtjenade antagas;
ss en bedamot inom Lc» gare8tändet, att Lanken»
till det allmänna borde blifva köremäl
lör lagen, men ej /orva/tmngcn^ sorn bestämdes
L«tSnkanden,lll:o iH. 217
genom reglementarisk» föreskrifter, som L. 8t:r voro
beiättigade sjelfve uppgöra;
»f andre ater: att dä Orundlagen åberopa, LancoOrdningen,
ocb der äter star, alt af Lsnkens medel
endast vinsten kär af L. 8t:r disponeras, vore ock 72
§. Leg.kol Men nog tydlig, sä att nägon större garantie
sk den föreslagno (iivilbagen ej kunde väntas;
ak andro bedamöter, att emedan en Livilbag kunde
ändras vid samina Liksdag, men icke ou Orundbag,
bolde pennings-väsendets bestånd af bada befästas;
samt slutoligen; att om Lancv bitskottet, eller nägon
dess bedamot, ansett (irundlags-8»,bingen beliöll!g,
bads lagliga vägen varit, att dermed inga till
bonstitntionsbltskottet, men att L. 8t:>, i det skick Ir.igsn
nu blifvit framstäld, icke ägde att sig dermed befatta.
bilskotten, som, med den gjorde anmälan om nödvändigbeten
ak en grundlagsförändring, endast »sxstat,
att bärä fästa L. 8t:> s uppmärksambet; fä, i anledning ak
först upptagne anmärkning, tillkännagifva , alt Utskotten
nu mera, i körening mod L. 8t:rs bag-bltskott, eg»
under utarbetning a:ne bugkorslag, innefattande, det
ena, de stadganden, bvllka kunna vara nödige, sä väl
till betryggande ak ^kllmänbetens rätt i dess sörbällanden
till Lanken utvear/ingk ns som ock
till närmare bestämmande afligvidationssättet man ocb
man emellan; samt det andra, de erkvrderlige sttadganden,
till betryggande ak ^Ilmänbetens rätt /o>
i dess loibällande till Lanken,
livad angar den anmärkning, att det icke vöre
s,i8 Litats- oell Lanco-Utskottens
Länkens förvaltning, utan bereöanöe ak nööige säkerhetsmått
kör Allmänheten, som boröe utgöra köremäl
för öen blikvanöe Lauklagen, linna Utskotten samma
anmärkning 1 sä matto rigtig, som aksigten meö
öen n^a Lagstiftningen ieke egentligen kan vara att
reglera Länkens inre oröning eller öe förvallningsmetboöer,
som öet, ekler Orunölagen, tillkommer L.
8t:r att köreskrikva, utan enöast att kör öenna inre
körvaltning bestämma säöane vilkor, att allmänhetens
ratt derigenom betryggas. Det är oek
lietta, ej något annat, som Utskotten önskat aot^öa,
öa öe förklarat, att genom clen blifvande Lagstiftningen
grnnckua/en skulle läggas kör Länkens körvaltning,
nemi. en säöan grunöval pä hvilken inga snöra föreskrifter
om förvaltningen kuncle huggas, än som
mecl allmän rätt och oröning äro körenlige.
Utskotten meclgikva äfven, att uti Länkens älclre
författningar icke saknas staöganöen och försäkringar
me>l hvilka änöamälet varit, att förebygga äfventyr
eller kärluster kör allmänheten eiler liem som mell
Lanken ingingo i körbanölingar, men köljöerne lierak
att clesse staöganöen elller försäkringar ökverträööes
eller äsiclosattes, möjligheten för Länkens Lorgenärer
att gemensamt oeh utan lien enås gzmvanöe pä öen
snöras hekostnaö, varöa tili laglig rätt körbulpne,
meölen att, öä omstänöigiieterna sa koröraöe, åtkomma
sksöestänö kör hvaö som körloraöes; korrteligen, allt
hvaö som i formlig tvangsväg skulle gifva Krakt ät
Länkens sörbinöelser, linnes lagstiftningen hittills lemnst
ur sigte, unöer clvt man körblauöat L. 8l:r såsom
L e t 8 n k a n ö e n , l^to , 4. 21c)
svenska folkets Representanter, meö L. 8l:r, såsom
Lolagsmän i Lanken.
vä öenna körblanöning mäste upphöra i öen
mohn man gör sig reöa för hetvöelsen ak ett Lankholag
och ett Lanksvslem, samt för verkliga uppbokvet
till L. 8t:rs rätt att här i ianöet örikva Lankrörelse,
och L. 8t:r i samma mohn ater, som begreppen
i öesse öelar 1 erias, tvifvelsutan skola inse
hvaö i kraga om en lagstiftning kör Lanken bör beslutas,
hakva Utskotten, meö akseenöe bära, uti öet
förslag till Lanklsg, som Utskotten, gemensamt meö
L. 8t:rs LagDtskvtt, nu ega unöer utarbetning, lätit
en framställning härom föregå öe egenteliga motiverna
kör förslaget, till hvilken framställning Utskotten
nu la hänvisa;
Oeb hoppas Utskotten att mangen, som hittills
betraktat Lankbusbällningen meö öe i sammanhang
öermeö stäenöe m)mt- och creöit-körhällanöe», allenast
kran s^npuncten sk en större eller minöre ekonomisk
köröelaktigliet, skall, unöer ökverväganöe ak
öe motiver som bestämma samma Lagförslag, önna
sig ölvert^gaö att en sa vigtig 8tatens angelägenhet ej
bör lemnäs till mai för opinionens kastningar, utan
mäste orönas ekter öe begrepp om trygghet emot
orätt ocb välö, som utgöra garantien kör sjelfva Löstens
beslanö.
Unöer aberopanöe ak hvari sälunöa ak Utskotten
anlorclt blifvit viö besvaranöet ak ös i körestäenöe 4
Uufvuöaköelningar upptagne srägor, samt meö an
-
220 List,- oeb Lanco-IIskottsns
malan derjemte, att den egenteliga N^ntbestämningsfrägsn,
afbandlad i lV:o > af 6e förut afgilne ketänksnden,
redan blifvit »5 2ine 8tänd, nemi. af It.
o. samt Kreste8tändet, bifallen, fä ktskotlen bärmedelst,
i ett sammsnbang, föreslä k. 8t.'r:
lio ^it Lanco8edelns 8ilfvervärde nb mä bestäm»
niss till 2^ kille eller 128 sii. i 8edlar för > k.dr i
8ilfver efter 1664 ärs myntfot; oel, k. 8t:r, i bänlielse
gf till denna tillstyrkan lemnadt bifall, Z be»
slutet barum i underdänigbel begära X. Nits lVäti.
sanetion, lor att at samma beslut gifva lien brast,
som en af Konung veb K. 8tir gemensamt, i enligbet
meli 87 K.-k., stiftad Lag I>ör agn.
2io ^.tt proportionen as Länkens reela fond tili
8ellelstoclien, de, lill räknadt Lanco- oeb K:gds8edlarnes
sammanlagria belopp efter ett afdrag, motsva,salie
Laneolänon pä metaller, exportabla ellecter veb
KäneLanks obligationer, mä förklaras skola blifva som
5 till 8, innan silfve, utvexlingen får taga sin början;
3io ^Ktt, vili beräkning af 8e<ie.istoeken, summan af
liepositioner i VexelLanken, vid den tillpunct, dä anmälan
om utvexlingens verkslälligliet skall af Lancokullmägtige
ske, ma antagas tili 2,<joo,oao K.dr, pa
sa sätt, att livall som öfversliger detta belopp skall
tilläggas summan af utelöpanlie sedlar oell bvaö depositionerne
äro minelre asgä pä den summa, som i
solilar beräknas, forcira inlösen.
4?o lätt till bere<ian<ie ofllen förstärkning, 9^9068
kiär 7 sk. 7 r. sill^. ät isela fonlien, svin blilver nöliig, för
att
L « t ä n k a n d e n, R:o >4. 221
att ininga densamma till <iet nödigt snselllie sörbällandet
af 5 till 8 mot utelöpande 8elielstocken, Laneo-Knllmäktige
maga berättigas, att, ä lie tiller fullmäktige
finna tjenligast, till silsveruppköp, efter möjligaste
bästa pris, använda.
a,' liet ar 1826 liftade 8panmZIs-ereditivs belopp
t,000,000 Kiär;
lie gf 182) ars 8t:r till 8iifverköp, säsom ersättning
för uttagne piastrar, anviste 66,666 A kiär,
veb dessutom, i iikbet meli bvad 8täncierne dä jemväl
besiutit, 266)666 Z kiär i Laneosedlsr, ärligen till
veb meci >834; oeb
lie uncier samma tili ärligen ingående 2 kroeent,
esleulerade till 5,000 kiär 8i>fver för bvarje
ar, af lie kastigbetslän k. 8tir 1823 besiutit.
5:o ^tt kullmägtige mäga berättigas, att före >83>
ärs slut verkställa förvexling till 8ilfver utaf förenämnde
unöer kitt. ä. oeb c. upptagne 8ummor, för
arén till oeb med >834, oeb till följe deraf kullmäktige,
vid den före anmälandet anställde beräkning öfver
Bankens 8ilfverkonds förbäilande tili 8edelstoeken
, tili utrönande buruvida reela konden bnnes motsvarande
H sk den sednare, fa afdraga förskottsbeloppet
gf anslagen för de 3:ne äreo >832, 33 oeb 34» de
der successivt eller med ^ för bvarje af desse aringä,
frän den verkeligen utelöpande 8edelstoeks8umma,
vid den tid dä kulina, anmäla att Lanken är färdig
till 8!Ifverutvexlings öppnande.
16
222 8tats- oell banco-ktskottens
6:0 ^tt tidpunkten sör 8illverutvexlingens liörjan,
ej mä al Ii. 8t:r närmare bestämmas, än genom meddelad
föreskrift ät LankoXullmäktige, att, este,- fullbordandet
sk sils löreskrilne förberedande atgäider,
sednast vid 18Z1 ärs sint, lios X. ltl:t görs »nderdäuig
bemställan, om utsättande al tiden ds utvexlingen
skall taga sin början.
7:0 lätt Lanken, elter olvanupptagna bestäm ningsgruuder
al 128 sk. i Lanco8edlar tor i X:dr i 8illver
elter 1664 ärs l^I^ntlot, skall 8i!lver mot 8ed1ar invexla.
8:0 Xtt 8illverm^nt elter denns bestämningsgrund
ms tillstås till emottagande i all Xronoblppbörd.
^!o ^tt 8illverutlörseln bädanelter ms lemnäs lika
lri, som sillverinlörseln lör det närvarande är.
io:o^.tt i banken mä öppnas eN depositioNsräkning
till insättande ak m^ntadt eller om^ntadt kuld eller
8illver, emöt utbekommande sk Lankosedlar, elter olvannämnde
bestämningsgrund lör 8illver, ocb lör kuld
elter bestämdt lörballande till silfver, med iakttagande
derjemte att lör sadan insättning en depositionsattest
lemnäs, berättigande innebalvaren att det insatts
beloppet al guld eller silfver, (belt eller uti
mindre summor), lör motsvarande belopp 8edlar aler
uttags, doek under vilkor:
att deposition ocb uttag alltid ställas pä jemna
tiotal.
att minimum deråt blilver 2§ Ouc. i guld eller
5o b:dr i 8illver;
e>t att vid steruttagandet, i lörballande till tiden un
-
Letänkanden, X:o i4- 22Z
der bvilken de insatta metallerna blifva under deposition,
en algilt till banken erlägges al L procent
al det uttag som sker inom loppet al lörsta äret,
ocb E procent lör bvsrje elter årets slut löpande
diallt ar, som depositionerna ä räkningen qvarsta;
att olvannämnde Xttest vid uttagande al pä denna
deposilräkning insatt uppliör att vara
gällvnde a dagen lör sillverutvexlingens början i
allmänbet, ocb
k>> att Lank8t^reIsen oin den linner berörde depositionsräknings
begagnande i ett eller annat bänseen—
de bindeiligt kör bankens egne operationer, ma äga
rättigbet inställs alla vidare depositioner, elter derom
4 mänader förut utlärdad Xungörelse.
11:0 Xtt 8illvers utlemnande kran Lanken bärutölver
ej mä tillätas intill allmänna utvexlingens början,
i vidsträcktare matto, eller till andre ändamål
än i §. 4 tkrt. al 182^ ars Lsncobeglemente stadgar.
12:0 Xtt i sammanbang med lragörns om m^ntbestämning
ocb realisation, elter löreslagne beslämningsgrunder,
b. 8t:r maga bos X. Iil:t i underdänigbet
löreslä, att en lägre enbet än 1664 ars m^ntvrdning
utsätter ocb 1776 a, z bealisationsXörordning äberopar,
matte lör m^ntlöi bällanderne ocl» penningekeräkuingen
i landet bestämmas, ocli att denna enbet mä
blilva ett sillvermvnt al lika värde med l6 sk. silfver
elter >664 ärs m^ntlot, ocb alitsa, enligt realisationsgrunden,
motsvainnde värdet al 1 X:dr b:co; med underd.
aubällan derjemte
22-4 8tats- vell 8»nac-17tskattens
«) att oinförmälöte enbet mä Benämnas i Brör neli
öetta namn öerä uttryckas;
L) att utmvntning öe, jemte mätte sire, sä väl af lietta
stö, sta m^nt, som i silfver sommer att präglas,
som as sticken motsvaranös
^ Brör Banco;
^ Brör öro
^ Brör 6.0 samt
^ kör 6:0;
Oell att ^ fint silfver nell ^ koppar eller allians,
eller 6en sä kallaöe 12-Iööiga Balten, mä för sä val
Hufvuöm^ntet som unöei aköelningarne Begagnas.
i3:o ^rtt, sä val till lvllanöe ak Bristen > Bankens
tillgängar mot 6ess skulöer, som för att gifva Banken
en grunökonö, lemnanöe garantis för oaibrutna
uppf^IIanöet ak 6ess körbinöelser mot egne Borgenärer
ocB säkerBet för Be6rifvao6e ak rless rörelse, mä, för
LtatrVerkets Kapitalskulö kör 1808 ars Krigrkostna6er,
ak BrgösLontoret ulkäröss förskrikningar, ä k.
8t:rs vägnar, ställöe till Lanken eller Oröres, a minst
10,000 B:6r Banco Bvaröera till ett sammanlagclt Belopp
ak 400,000 Brör L:co, ocB 6essa föi Binöelser
ställas pä Betalning ak allenast 4 proc:ts ränta krän ocB
me6 är i83o, ocB pä betalning clessutom af 2 procent
ärligen i afräkning ä primitiva Lspitalel krän ocB
mecl är >835, unöer körBeliall öerjemte för BrgösLontoret
att göra större eller minclre afbetalning ak Kapitalet.
Letänkanllen, Kro >4. 22Ä
>4:o rktt llcsse köi Biiillelsei , innan Lanken tillätes
6e samma ä annor man ösverläta, skola BrgösBontoiret
till inlösen bemBjuöas.
läro /Ktt 6e 1,432: i3. 3. livilka öfverskjuta jemna
suinman 4>4oo,ooo B:6r, af körenämnöe Kapitalsk»I6
mäga af BrgösLontoret inbetalas; samt
16:0 ^ktt inom linie» mä Balanceras öfrige Bankens
koröringar Bos 8taten.
17:0 ^lt BrgösLonlnret, för beloppet aköen summa,
som kan komma att i Banken, ä stora Breöilivet,
lvktas, unöer samma öag lyftningen sker, skall, ä
B. 8t:rs vägnar, utkäröa förBinöebe till Lanken, löpanöe
mell ä procent ärlig ränta ocB Berältiganöe
Lanken att för Kapital ocB ränta unökä Betalning ak
korst inll^tanöe 3?uIImeöel, pä sätt att öesse meöel öä
genast skola i BäneBanKe» insättas ocB ä skulöeo akköras
i öen mob» öe inösta.
18:0 ^tt Billa Lrcöitivet mä ställas ä BrgrsLontoiret
meö rättigBet för B. 8t:rs KuIImäklige öerstäöes,
att, i sakusö ak egne meöel, öä möjligen intlutne
vkverskotter äro för Snöamälet otillräcklige, öe öertill
erkoröerlige meöel genom län, i allmänliet, anskalka,
pä sätt B. 8l:r kunna, ekler förslag krän 8tatsIBskottet,
serskilöt Besluta.
igro iktt kör Bigviöen ak 8tstsBrist8umman, till
8tsts6ontoirets ocl, BrgrsBonloii ets egne BeBok, BrgrsLontoiret
mä Berättigas, att förskottsvis i Bankon uttaga
ett Belopp ak Bögst 1,000,000 Krör Brco, frän
öen i 8ept. öet ena äret till öen sisla äunii öet pä
-
226 8tatr- ock Lanco-Otskotlens
följande, dä Länkens förskott skola vara sk inflytande
medel ovilkorligen likviderade.
20:0 lktt, ined undantag ak 266,666^ L:dr L:co
ärligen af Länkens räntevinst, keköllige, till en körjun,
för 8ilsverutvexlingens förkeredande, ock sedermera
till Ilildande sk en reservfond förLanKens rörelse
kun Liksdag till Liksdag, återstoden »5 Länkens kekällns
räntevinst ma lör 8tatsVerkets räkning användas.
21:0 Ltt sädaoe åtgärder mätte sk L. 8t:r vidtagas,
stt icke nägon förminskning i Lsnkens Lånerörelse
kommer slt ags rum.
Hvarjemte Utskotten lä snmäla, att »le okvannämnde
Lagförslag, som Utskotten nu gcinensamt
med It. 8t:rs LagOtskott ega under utarkctning, okördröjligeu
skola L. 8t:rs pröfning underställas. 8tockkolm
dea 12 8eptewker 1829.
Itesor vationer:
Ikk llr öfverste Hoarre, H. d/. / ^kei opande den ak
mig akgikne reservation, som kinnes kilagd de sammansalte
Utskottens första allemnade Letänkande rörande
lVl^ntregleringen, får jag nu endast dervid tillägga:
att det fortfarande sammauklandandet af 8tatsVerket
med Lanken gifver mig en ökad farkäga för inöjligketen
as ett framtida keständ af den nu föreslagne m^ntkestämningen.
— 8ä länge ett sädant förllällande fortfar,
oell sä länge 72 §. LegeringsLorinen qvarstår i
dess närvarande skick, kan enligt mi» öfvertygelse, löga
eller ingen säkerket vara att koppas köi myntvärdets
keständ i framtiden.
Letänkande», lV:o l^. 227
^tt nu förklara denna Orundlags §. säsom kittills
missförstådd, ock säsom endast angående det reglementariska
i Lanken, kan visserligen vara för tillfället
Leivämt; — me» kuru densamma kittils klikvit ak L.
Ltu-, ifrän dess tillkomst, under fem päkoljande Liksdagar
förstådd ock tillämnad, samt kvad utsträckning
deråt gisvits utöfver det reglementariska inom Lanken,
är oss alla nogsamt kokant, ock jag vill deraf klott anföra
ett exempel, kämtadt ur de sammansatte Utskottens
akgikne första Letänkande pag. 3i — det af VexelLanko8kuldens
förökande fran d. Zi Oec. 1809, till
d. 3i Oec. 1828, med icke mindre än L:dr 9,997,131.
Ila säden utsträckning kar denna Orundlags §. i
tillämpning oek följder kittills erkällit, oek kan kädanefter
likssäväl erkälla; — resultatet af nu föreslagne
mesurers antagande, kan möjligen dä endast
klifva: en anvisad gräns mot 8edelm^ntets förkättling,
utan nägon gifven motsvarande säkerket mot dess fortfarande
försämring, — med lemnad full kriket för
framtida 8täuder, att följa föregångnes efterdöme»,
uti att förklara 8tats8kuld för Lanco8edelm^nt.
förrän i sammankang med en Lag- oell ändamålsenlig
förändring af 72 §. Leg.Lormen, kvilket ej
förrän vid nästkommande Liksdag kan tillvägakringas
— ock lörrän man äger vilja ock förmåga, att en gäng
för alla skilja 8tatsVerket fran Lanken, svnes mig all
säkallad realisation, med afsigt om keständ för framtiden,
alltför tidig. — 8ädan är min Lsigt ak ämnet;
— jag kiar ertärit att de» star i strid mell pluralitetcns
inom de sammansatte Utskotten; — framtiden
228 8tats- ocd Lanco-Lltskottens
dlir, om c>e nu uppgjorde förslagen antagas, domaren
mellan de nuvarande olilia meningarne.
IIi Lislio^> iir Lrukpstran La,rge«/-erg^
lil Orossl,and laren iir LommeleeiiädetLro
mus
samt lin- Lädn.ännen oed ^^a//st, ö/?r Laf
va
i denna Leservation sig fö,enat.
^f sir LanrliLädet ^/egar^ L. F..- Under 5ö> utsättning
af lien ändamälsenliga regie, ing af lianliens functioner
som i alla fall kär Lanken; deständ, säsomverklig
Lank, är nödvändig, fördlikver jag viel min förut
yttrade, af flere Ledamöter inoni däde Utskotten oell
iLiks8tändvn delade öfvertygelse, att Lanken; metallislia
sond redan är mer än tillräcklig, för att utan tarLäga
genast liunna företaga iiealisationen, eller utvexling
af 8i>fver mot 8ecllar, sä snart nööiga anstalter
dertill inom LankoLuset Ilunnit vidtagas.
i följd Ilärak anser jag ali vidare 8iIkveruppLandiing
öfverflödig oell endast medförande en icke dedöflig
kostnad, genom förlorad ränta pä clet dertill använda
Lapital, oell Lvilken sälecles däde kan oell dör
desparas. Åtminstone dorcls i min tanka 8i>fveruppLandlingen
inskränkas till Lvad som kan anskaffa; för
1826 ars 8pannmälsLreditik, Ln Iliillion L:dr liten,
sa framt man anser nyttigt att lletsamwa pä lietta sätt
i rörelsen aterutgilva.
Iliine motiver därtill, näst clet vigtigaste: Lealisationens
verkstalligliet, sä snart som möjligt efter lien
föreslagne w^ntdsstämningeu; antagaulie, gro följande!
L e t 8 n k a n d e n, ^t:o 220
Hvarken efter tdearie eller erkarenLet kan mell
aritlliiietisk noggranilet destämmas ett lörLällande niellali
8eilelstoek oell metallisk utvexliogsiond, livilket
mäste vara underkastadt stäncliga köi ändringar. Lltvexlingens
oafbrutna fortgång vid anfordran är visserligen
första vilkoret för Lvarje 8ecleldanks destänll oell
grunclen för cles; rättsenligliet; ,nen storleken af lien
reddara fond, som liertill erfordra;, deror ak omstänciigdeter,
l>vilka ieke kunna förutses. Oet är först
ekter utvexlingens döljan ocd sedan lien någon längre
till sortgätt ^ som man kan jreliömina i livall män en
förstärkning är nöliig. ^kllt dvaii försigtiglieten djulier,
för att uncivika en momenlanel förlägenl>et, är
att fastställa ett minimum, u,iller dvilket clenna fvnli
ieke kär nedgå. dag tror att lietta älinimum ieke dedökver
sättas öfver ^ mot lien utelöpande 8ecielstoeken,
när clenna ieke är större än rörelsens dellof i vanliga
tiller oell under vanliga LondelsförLällande» kräkver;
eller, med andra ord, ieks är större än 8umman ak
det metalliska m^nt som för samina dedof skulle inom
landet ljvardällas, i dändelse inga mvntrepresentaliver
funnos. 8kulle, oaktadt Länkens inrättning oel, funetioner
ieke gifva någon skälig anledning till misstroende,
det likväl visa sig att den metalliska fonden utöfver
detta minimum det^dligen älitades; sä vöre det,
etter mitt degrepp, ett osvikligt kännemärke pä en öfver
Löfvan stor 8edelemission, oel, dotemedlet läge dä
ingalunda uti 8ilsveruppdsndling till fondens förstärkning,
utan i en för m^eket utvidgad Lånerörelses inskränkning,
eller en felaktig Lånerörelses, att jag sä
sZo 8tats- ock Lanco-LItskottens
mä säss Lankenligare organisation. I ovanliga kändelser
äter, dä inträlkad missvext, krig, bäminad export
eller andra orsaker föranleda en större efterfrågan
af metalliskt mvnt eller silfver, antingen till
betalning af utrikes skulder eller emedan det för tillfället
funnes vinstgifvande att det utföra — dä f>lir det
Länkens ovilkorlig» sk^ldigket att äfven med uppoffring
al liela sin vinst underkälla 8ilfverutvexlinge»
vell, om det bekökves, använda sitt KrundLapital oek
si» Lredit. Lek^mmersan, klefve utan tvifvel för Lanken,
som för det Allmänna, en sadan sakernas ställning;
men skadligare ock mera förstörande klefve för
allmänna välståndet om under sädane omständigketer
ingen Lank funnes eller om Lanken kunde inställa sin
utvexlingssk^ldigket, för att undvika de uppoffringar
som dess uppfyllande klöfver. I någon verklig till
okeständ ledande förläge,dist kan en val inrättad Lank
dock icke ens i detta värsta fall räka, ock knapt nägon
annan förlust än under tiden saknad räntevinst
deraf uppkomma; enär för alla utelöpande 8edlar mer
an fullt motsvarande valuta linnes, dels i den samlade
8illverfonden, dels i realisikla fordringar ock elfecter,
oell dä dessutom en ganska betydlig del al
8edelstocken nödvändigt mäste i rörelsen qvarblifva,
livars värde just genom denna nödvändigliet — vid föröfrigt
icke vägrad utvexling, ensamt upprättlialles.
Ost är i känseende till sädana möjligen, läst ganska
sällan, inträffande kändslser ock oförmänliga, vanligen
snart uppkörande, Lonjuncturer, som kunna föranleda
en utomordentligt stark påkänning al den mv
-
Letänkanden, N:o i H. 2Z i
talliska fonden, af yttersta vigt, att Lanken äger ett
Orundkiapital att vederväga ocl, rättigket alt för sine
förkindelsers vafkrutna uppfyllande okekindradt disponera
sin egen räntevinst.
8äsom Lesultatet af det anförda ock vilkor för
Realisationens framgång ock Länkens keständ till allmänt
gagn, anser jag nödigt, ock kemställer vördsamt
till kdögl. Utskottens pröfning, att för Länkens blikvands
inrättning ock förvaltning följande kukvudgrunder
mä antagas, nemi.:
1:0 lätt ak 8tatens nuvarande skuld till Lanken,
i enligket med Utskottens förra tillstyrkande , 4>4oo,ooo
R:dr L:co, göras disponikle kär Länkens räkning, pä
det sätt likväl, att derföre utgifva; obligationer pä
lämplige 8ummor till Länkens ordres, med H proe:t
ärlig ränta, dock, om man vill, med vilkor att Lapitalet
icke mä ä Länkens sida till betalning uppsägas.
2:0 ^Ktt Lank8t^relsen mä äga att af Länkens efter
bokslut bekullna ärliga räntevinst oell inkomst
ulan inskränkning disponera kvad som keliöfves till
underkällande ak 8i>fverutvsxlingen, ock att endast
kvad derefter blir öfrigt till L:g:s6ontoirel allemnas,
för att till dess eller 8tatsVerkets keliok användas.
Z:o lätt dä, som jag förmodar, en sädun disposition
ak räntevi,isten framdeles ganska sällan vell endast i
utomordentliga kall skall pröfva; beliällig, oell således
kela räntevinslen i det närmaste kunna ad publicus
usus ötverlätas, ^ deraf ina äiligen afsätta; till Lanke»;
belmk eller till det användande som L,. 8t:r frän
Riksdag till Riksdag linna lör godt att förordna,
2^l 8tats- ocli Lanco-IItskottenr
ij:o ^ktt till verkställigbet af 8ilfvei uppköp om
oell när de efter Leiilisalionens böljan blifva oumgängligen
nödiga, Lank8lvrelsen mä äga osven ä Utrikes
vit upptaga Län ellen begagna, till cleo ändan förberedd,
llredit, dä 8ilfver ej genom omedelbar uppbandling,
elle,- po kliinilt sätt, mell erforderlig sk^ndsainliet
kan anskaffas, elle,- dä llolino utväg eljest pröfva;
söl- Lanken fördelaktigast; oell ti-oi- jag, att, selion
utvexlingen börjat, Länkens silfveruppbandling
icke s>ör Iiindas vid »"igot bestämdt Pils, utun olle»!,
vili föreskrift sö>- 8t)-relsen, alt viel bvarje tillsälle
iakttaga Länkens bästa oell gil möjlig kostnadsbesparing.
2:o ^ktt 8l^relsen, när den linne»- ilen metalliska
sonöen utösvei- det fastställde IVIinimuiu uttömmas,
ielie i följd gs ett utomordentligt bebof st 8ilfver till
utförsel utan »risel- orsaken dertill vara en alltför stor
8edelstoek, mä ägg »tt i den män oell sillänge nödigt
pröfva; inställa utgisvanrlet gf n^a Län, eller oekdersöre
liestämma kortare äterbetalningstermilier.
6:0 iVtt inga Lreditiver sör 8latens räkning pä
Lanken utställas, oell att 8tatens 6,-edit lias Lanken
blifver beroende »s enalignlla villior som för enskilte
Länsökande, iivacl Lapitalets återgäldande beti älfar till
Länkens säkerbet äslras; livilliet »sven gäller om LanIrens
iörliälianden till L:g:sLonloiret.
^.s llr Orossliandlaren Linot elen gilne
tillstyrkan, att Ilaneo8t^ielsen ma ägg rättigbet, »tt,
i vissa sall, inställa vidare depositioner a den a5 Lll
-
Letänkanden, N:o rZZ
skotten föreslagne depositions, äkningen, sär jag mig
rese, vera, under äbervpande »f mitt vid torra Letänliandet,
lV:o 2, afgisne yttrande liärutinnan.
lkf blr (lomme, ceLadet i5rr,rte^o/r.- ägg instämmer
i denna Hr i^c-^ei-ma/rs reservation.
lkk I^rili. Keuters^ö/lf. dag »nser det Ilgfva varit för
sllmänlieten fördelaktigast, att enlieten blifvit beräknad
esler lin L:dr K:g:s såsom den beräkningsgrund,
bvilken ännu sr bland massan af folket mäst följd.
Öfverste /ie/een, 8edan förenade 8tats- oell
Lanco-Lltskotten, vid förnyad öfverläggning om det förbällande
som, i lall af Ulvntbestämning, borde äga ruin
mellan Laneo8edeln ocb 8ilfver, ieke funnit anledning att
fl änga deras i förra betänkandet afgisne förslag: att 128
sk. i Laneo8edlar borde motsvara 1 L:dr i 8ilsver efter
1664 är iVl^ntfot, men vid samma tillfälle uppskjutit
till en sednare öfverläggning lrägan om det blifvande
n^a 8ilfverm)mtets skrot vell korn, ansäg jag mig
vid denna sednare öfverläggning bafva full anledning
alt fästa Utskottens uppmärksambet pä nödvändigketen
att i dess nu »(gifvande betänkande till b. 8t:r
anmäla nödvändigbeten af att nu införa en förenklad
veb redig myntfot, i stället tor den nuvarande fyrdubbla
ocb serdeles orediga, bvartill jag oek vid samma
tillfälle atlemnade förslag. IVIen som detta förslag bvilade
pä den butvudgrund: att silfret i U^ntct skulls
vid utm^ntningen minskas, ebu, u till ett bögst obetvdligt
värde, emot bvad 8peeieLiksdalern enligt i66H
ärs myntfot innebäller, likväl med det uttryckelig»
körbebäli att Lanken borde vara förpligtad att, sä
234 Stats- ock La n co-Dtsk o tt e n s
väl emot sedlar, 8om emot det n)a SpecieN^ntet, vid v
anfordran utlemna om^ntadt antingen 16- eller >3-  lödigt silfver till fulla keloppet ester 1664 ars N^utsot;
tvekade nagra as Otskollens Ledamöter att upptaga
kragan till öfverläggning, såsom ester deras tanka
pä visst sätt föranledande till ändring eller förklaring
i det först fattade kxslutet, likväl utan att i öfrigt kestricla
förslagets ändsmälsenligket ock n^tla. Onder
sädant förkällande ock dä Utskottens pluralitet, ak
aktning tor minoritetens granlagenket, ieke yrkade
sörslagets upptagande till ösverläggning ock omröstning,
mea trögan visserligen icke lärer ak någon, som
närmare Llverväger densamma, kunna anses likgilltig,
liar jag trott mig köra, i sorm ak reservation, till L.
St:rs upplasta granskning vördsammast sramställa det
ifrägakomne förslaget.
8ve> iges nuvarande Silkverm^ntss^stem sramler ett
märkvärdigt ke vis pä oreda, osammankang ock olämpligket.
Letraktar man svenska Specie L:dr-st^cket,
som utgör öl^ntsS^stemets i känseende
till dess ^roO (Lruttovigt,) sä linner man att det icke
utgör någon jemn del as Svenska vietnulie-marken, t^
n/l"i ^^3^ ^ ^ victualievigt. Letraktar man
Ikiksdalerst^cket i känseende till dess (tinket
d. ä. särkällandet mellan det silfver ock koppar
den innekäller,) sa är älven detta ojemt, t^r det innekäller
i/jsU Lergkint, d. ä. i6-Iödigt, Silfver ock 1
koppar, k varigenom kinketen (kornet) klifver k vad
man kallar i^-Iödigt ock i Oran. — Letraktar nian
äler Liksdalerst)cket i känseende till dess inre
Leta nk anden, kl:o 14. 235
(innekället ak Lerglint Silfver) s°r smiler man att det
innekäller 534^s»^7?s -Svenska berglint Silfver;
soln icke keller är någon jemn del al Svenska victualiemarken,
kvilken innekäller 8848 tkss. lager man ytterligare
i öfvervägande att endast ^ ock ^ L:drsst)ckena
liro al motsvarande skrot ock korn med Liksdalcrst^cket,
men att ^ Ltdrstvcket, är ii-Iödigt ock
1 Oran, ^ L.-drst^eket 8-lödigt ock 2 Oran, samt ^
L:drst)-cket 6-Iödigt ock 2 Orlin; ock sluteligeu: att
utm)ntningeu sker olika för alla dessa 4 serskilda myntsorter,
nemi. till 8/^, 8^§ ock 8§L Liksdaler
pä kina kvilken sjelf är niindre än victualie
,
na,ken i förliällande som L48 till 553; sä kinner man
att Sverige för det närvarande icke äger On m^ntlot,
utan kvra, kvar för sig invecklade ock orediga. Denna
verkliga ock ket^dande olägenket mäste alkjelpas.
liden dertill svnes ock vara förkanden i närvaisnde
ögonklick, dä intet klingande m^nt linnes i omlopp
ock dä man kereder sig att snart se det äterkomma i
rörelsen. Det känder vanligen att gamla oredors akskaikands
mötas ak stms svärigketer, i anseende till
de intresse» som under vredorne uppväxt ock rotfast
sig. I förevarande sall sr sörkällandet lyckligtvis icke
sädant, t^ oredan kan ganska lätt, till kätnad kade
sör den enskilte ock det allmänna, alkjelpas genom
löljande 3:ne stadgandenr
;:o ^ crr viöt.-v/gt /-erg/rnt sk/sver
c//cr ?/rotsr-ariru^e /or iurdcr-/r^e//u/ig-rr
/itäsr/it/crvr.
Oa> detta stadgande antages, sä kommer i L:dr
238 8tats- oell 8anco-O tsko t tens
8pecie nit inneballa ,§o mark v. vigt, eller ä>3o /o*O
ass bergliot silfver, ocb dess undei afdelningar i torballands
bertill. Vär nuvarande 8pecie 8iksdaler inneliällsr
deremot 534bergnnt silfver.
Afinskningen skulle således blifva 4 rrsÄsVs k>»», »om tildor
^ procent, eller 4isrr rundstycken. venn» obetydliga
minskning svarar pä långt när icke emot myntningskostnaden,
bvilken i nästan alla Europeiska stater
betalas genom säkallsd slagskatt, ofta uppgående till
2 a 3 procent, men den skulle, såsom i 3:dje punkten
skall visas, lemna tillfälle att bereda oss ett ganska
vackert ocb enkelt m^nts^stem, samt clessutom medföra
andra, icke obetydliga, fördelar, bvilka i nästa
punkt skola anföras.
2!» F-uräen ntLcta/ar emot d/ec//ar oc/t m^»t-rr/t L°///iien
e/ter n-'-r m^nk/oteu^ Om^mtae/k ,?///i>ev t/// «/et />e/a/171
som -66^ ars m^nt/ot Lestömmer. För sa^/r
vaa.//ugs unt/cr/öttanale /nr//er Fanie»r a//män/retc?r
k/Manr/a stäm^Frr/e F/ansar sa vä/ a/ -6- som t'-/öc//gt
s/^ver.
8edan man antagit att 128 sk. i 8anco-8edlar
köra svara emot l 8:dr 8ilfver efter 1664 ärs myntfot,
sa s^nes billigbeten fordra att sednast nämnde
stadgande sntages, ocb dermed böra ock innebakvare
af 8edlar ocli m^ntaöt 8ilfver ester n^a myntfoten,
vara belätne, t^ den slagskatt, utgörande ^ procent,
rom ligger i det slagna mintet, är icke allenast bögst
lindrig, utan aterlas ak innebgfvaren i samma ögonblick
lian önskar att i stället för prägladt m^nt er
balla
-
8etankanden, lVm i4- 23/
lialla stämplad vara (om^ntadt silfver), antingen till
export, lia lian troligen väljer 16-Iödigg planser, eller
till förarbetning, dä lian tvifvelsutan väljer ,3-lödiga.
Oenom denna enkla anordning lättas icke allenast de
dr^ga piäglings-omkostnadeiue, »tan man vinner ock
de vida större fördelarne att in^nlels nedsmältning till
a, betssilkver, äfvensom utförsel utur landet, i bögst
betydlig mobn förekomwes, till icke ringa gagn för
allmänbeten, som bebäller mintet i rörelsen, ocb för
8tatsLassan, som bespar mvntuingskostnsden.
3:o /Vx-r >5///i>erm^ntet /-///ver -2-/öl//g^ ok. ä. e/e/ /onc/rä//er
^ <7/° s/n v/gt Ferg//nt .?///"ve,- oe/r ^ Lo/i/i-rr'.
fördelarne ak denna lödigliet äroi alt mvntet icke
onödigtvis nedrinältes till arbets-silkver; att det blikver
tillbörligen kast ocb starkt mot nötning; att det ej sä
lätt gar ur landet som knare myntslag; ocb sluteligen,
att värdet ak främmande mvntslag sr lättare uträknadt,
dä egna mantel, med livilket jemkörelsen skall ske,
sjelkt är lätt att till sitt inre värde beräkna.
8venska 8ilfver-8:drn blikver I2-Iödig, om man
till
53o/s'ö ss» (rvs N v. vigt).
bergknt silfver lägger . >76/22 ass (^L§ ^ v. vigt).
Loppar, tz- summan barak 707-/2^ »»» (ros K v. vigt),
som utgör ftiksdalerns skrot (vigt), innebäller dä jemnt
H silfver ocb j Koppar.
Om dessa 3:ne enkla bestämmelser antagas som
liukvudgi under till förnyad myntfot, sä vinnes, utom
de redan nämnde, äfven dea väsendtlig» förmän, att
-7
238 8tats- oell ban co-bitskottens
m^ntstvekenas vigt komma i ett lätt beräknadt förkallande
till landets allmännaste kandelsvigt, som är
vict. maiken', m^nt-enkelen ma blifva kvilken som
kellst ak nuvarande 8pecie-biksdalerns underakdelningar.
I det första betänkandet 8tats- ock bancoDtskotten
gfgäkvo rörande Ill^ntväsendet köreslogo Utskotten
att värdet ak en b:dr Ibgdssedlar, eller fjerdedelen af
nuvarande 8peciebiksdalern, skulle antagas till boket
för det n)a 8ilfverm^ntet. I närvarande Betänkande
liakva Utskotten frsnträdt deras först yttrade öfvertygelse
oell i stället föreslagit att värdet af i b.dr
b:co8edlar eller ^ ak nuvarande 8peeiebiksdaler borde
dertill antagas.
blindrad ak sjukdom att deltaga i öfverläggningsrne
öfver det sednare betänkandet bar jag saknat tillfälle
att efter önskan försöka försvara rigtigbeten af
den förra Zsigten, bvarköre jag nu vid justeringen begagnar
min rättigbet att till biks8tänden vördsammast
i detta fall anmäla reservation oeb framlägga grunderne
dertill.
Ikrän början af öfverläggningarne om myntväsendet
bar jag ansett oeb anser ännu kragan om iVI^ntbnketens
ändamälsenltga bestämmande för den vigtigaste
näst sjelfva busvudbeslutet att m^ntbestämning ock
fri växling skall äga rum; ock dä jag lifligen önskar^
ock ännu vagar kosmas, alt biks8tänden skola, med
förkastande af bitskottens sednare förslag om lVlyntbnketen,
gilla det först akgilne, anser jag mig böra
anspråkslöst framlägga en närmare utredning sk de
betänkan den, Nto iH. 289
skäl, som tala kör antagandet af gamla 8pecieb:drns ^idel
(värdet as 1 b:dr b:gds) till boket för den n^a 8ilkverm^ntsi
ökningen ; dessa äro:
1:0 8lörsta delen af den 8venska Allmogen begagnar
M-rrb oek såsom värde mäta
re,
dä 8 sk. b:gds utgör i Daler, 2 sk. b:gds i Mark
ock ^ sk. b:gds 1 stvkver. Nästan alla öfrige 8veriges
innevänare begagna dertill btgdsbiksdalern med
dess underasdelningar N/crV/kttgar ock /»n/rst^cben. btt
bögst litet antal Iiegagna bancoräkningen, men värderar
likväl oftast i Riksgäldsmynt, ekuru de bokföra i
banco.
Detta körkällande, kvsrs rigtigket ej ak någon lärer
kunna bestridas, är ej en följd ak n^ck eller fördom
eller okunnigket, utan kar sin ganska giltige orsak
i körklutns tiders N)'ntfärkä1Ianden ock sednast i
1776 ärs bealisationsgrund, som bestämde att 6 Daler
8ilkvermvnt (,8 D:Ir b:p:mt) skulle gälla l b:dr
8pecie. Om man påminner sig att de större R:gds8edlsrne
under loppet sk 1790-talet nästan alldeles
utträngde utur rörelsen Lanco8edlsrne ock det större
8peciernvntet, samt att Rikgälds-smäsedlarne likaledes
utträngde 8ilfverskiljem)ntct, sä inser man lätt
att RiksgäldsR:drn skulle anses som 8pecie, kellst den
i början gällde lika med 8ilkver, tili kolje deraf uppskattas
till 6 D:Ir 8:mt ock lsvarstä såsom ensam värdemätare,
sedan föga eller intet annat än Riksgäldsmynt
mera visade sig i rörelsen. Nlon det som likväl
starkast bevisar att Riksgäldsm^ntet fortfarande
bibekällit sin egenskap ak värdemätare Sr, alt, oag
-
2-iso 8 lats- ocli Kanco-Dtsbotlens
tällt ,8o3 "lis säballacle realisatioi, neclsatte LibsgälilsLalnn
lill vänöe st 32 sb. L:co, oell oagtaclt Ivnonans
uppbo,cl seclan cle» ticle» ilebitenats i banco, lise libväl
Lancoäl^ntet sä lilel förmatt uttränga cleo alline
vä, ciemälaren , LibsgälclsLiljnn, att lill oeb mecl sjelfva
Lanco8et!Ia, ne nöclgats unclenbasta sig »lensainma, 8.,
allt. ex. Eliels L.cln L:eo8eciel, i trots as cless ateebna,
Ie väncle 8 sb., iibväl allmänneligen bållås Dn 7o//^-  s/il///»g/ >2 sb. Laneo8ecieln: en o. 8.
v. ellee neli vänllenas i Dalen, älanb oell 8l^sven, ciä
ilen sonna bållås en ^ clen sellnane en Tl^/o
nran^crne
o. 5. v.
2«o Dä ni>, enligt livall nelian än anloillt, LibsgälllsLilinn
till oell niecl än va, cle-mäta, e lön sjelfva
Il»neo8elIIanne, 8a länen man val icbe nimligen bunna
neba all lien i allmänbet, oell meil gansba ta uiiliantag,
än <let sfven, sa väl i banclel, 8om vill bestämmaiiliet
as arbetslöner, änslönen, stäclja, clagspenningsr,
sbjutspenningan oell benäbningan as alla 8lag.
lblt unclen säclane för bällanllen vilja taga vänclet
ak I L:<ln Lanea till busvuclgi unö, ellen säballall Dabel,
sön clet n^a silfverin vnlet, clentill sabnas säleöes
alla auleclningan bämlntle snan gällancle brub oeb vanö,
lias Ilmänlieten. Det 8bäl xom vill bemtas lienas
alt 8tat8bi<lnagen seila» i8oH clebiterats i L,eo, oel,
8tat8Venbel8 räbensbapen sella,, clenna till blifvit bollsö,
lie i samma m^nt, mäste tebe bunna anses gällanlle
s,amton öäslan liela allmänbetens veclentagna bnub,
liellst lie som »lebilena, uppbära oeb reclovisa allmänna
niellel äno pensoncn som visserligen, utan all mö
-
Letänbanilen, lV:o 2^1
öa neli sana sön inissnäbningan, bunna vicllaga bvilben
n^ be, äbiiingsgnunll som liclst, oel, minst böna vana
besvänacle as en sä enbel sönäiillning som lien att
vill öfve, sönaixset af Lalaneenne, pä samma gäng böja
lien, Zo procent i silina.
Z:o l alla länclen ilen blingancle m^nt än i omlopp,
oeb lien sälecles en bestämcl vänclemätane tinnes, ansen
man en bög Nvnt-Dnbet osöiilolttZtig, emellan lien
smäningom oeb osönmänbt ästaclbommen stegning i lesnalls-ombostnailen,
ulan motsva, amie stegning i verblig
vällesnall oel, tnesnacl, liemligen motanbetan möjligbeten
att mecl anlina lvlb utlläncla tälla» i Hänings-sö, etag,
samt säluixla sönsvanan Oapitalens billlancle till
n^a sönetags beltnisvuncie. Dessa sbäl, Iiemtulle frän
ensancnbeten, tala snunane sön bebosvet alt nenss-ntt-n
Dnbeten asn^a mintet unclen vänclet gs ouvanaiicle allmänna
vänclemätanen Libsgällls-Libsllalen», än att, såsom
Dtsbotten i »änvanancle Letänbanile tillst^nbt, l,öja
ciensamma öo pnoeent till i Ibön Leo. ^bt sällan an
leöning
Iian oeb lie» i Hällen tona,clnalle äl^nt-tlominitleen
töreslagit, att N v. vigt bergfint 8ilsver
sbulle antagas tili Diibet sön n^a mvulet, bvilben clä
blefvx pä lie osta nämncle ^ pnoeent nän, liba i vä,cle
mell K Ltltn 8i>sven enligt ,66-j ans ilsot, som än
i Dalen 8ilsvenm^nt enligt 1776 ars Lealisationsgnnnll
svanamle emot Dalen 8:,n:t i Libsgälils8e>llar (32 sb.),
enligt lien nu söneslagne nealisationsg, unnie» ä 128 sb.
L:eo, eller ,H2 sb. L:g:s, för en 8peeie Hibslialer.
KI)nl-<3omitteen bär ballat nienna Dnliet emellan
vas L i vigt-8^slemet beter ort, samt gilvit cless
2^2 8tats- ooli Lanco-Dtslottens
bundradedel benämningen i^orn. emedan i samma meritsystem
en I»undi adedels Ort lislei Korn. Derjemte lia»
Lomittesn föreslagit att af 8ilfver borde slas:
8>eel.en pä ^ oi t inneb:ds 26 lorn, värde 8 s. K:g.
^ ort — 60 — — >6 s.
> ort — 100 — — 82 s.
2 01 t — 200 — — r K. >6s.
6 ort — 600 — —3 k. 16 s.
Al^otet innebällei tint 8ilsver oeb Koppar
oeb lilie derigenom 12 loci >4vs gean. 80 stjelk» väga
1 E v.vigl. Kopparsliljementet slulle blifva
1 lorn ort) (värdt belt nära 4 >'^t. Kigs.)
s lorn ort)
3 lorn (^ "et)
3 lorn ort)
Herr Hjerta, Onsta!, liar deremot sa val i dess
genom tr^elet utgikne köl tjenstfulla arbete: 0,,r ri/rnO
F-rn^er oc^ Afisgä/^ som i dess vid Dtslottens torra
Letänlande gjorda aiimsilningar ^rlat:
i:o iltt n^a ltl^nt-Xnlieten trär vara l K:dr L.eo
oelr inneballa 3?väbundra>Ie ljugu Kem liotusendedeiar
(0,0226) af 1 A v.vigt lint 8ilsver, samt 8jnttiofem
Kiotusendedelar (0,0076) Koppar, lrvarigenom mintet
blifver 12-Iädigt, oell 33^ strelén väga jeint i L v. v.
2:0 ^tt säljande 8ilfverm^nt boide präglas:
I X:dr — j K:dr — ^ K:dr oeli K:dr.
3:o tltt X:drn indelas i loo delar lallade 0re oelr
att Kopparmynt böra präglas ä 6, 2, i oeb ^ Ore,
Irvilla lilväl iele bebäsva vara i proportion sä tunga
Lstänlanden, K:o 16. 243
som nuvarande Kopparmynt, emedan Kopparmyntet
är oeli bär vara ni^ntlcele».
Det ät^nts^stem jag lia,med dristar till K. 8t:rs
antagande vördsammast föreslå är följande:
<r) Knliete» för 8ve»sla N)'olet bäfver värdet sk
1 K:dr K:g:s8edlar, med iagttagande af okvannämnde
^ p> oe:ts minslningen, sä att den lommer att inneIiälla
jemt (o,o>5) af 1 M v. v. bergfint 8ilkver.
Denna äl^ntLnlret lallas Laro/ör.
L) Knligt nyssnämnde grund älgar således till 200 Laroliner
jemt 3 Ä v. v. tint silfver, lill dessa lägges
l L v. v. loppar, dä blandningen lommer att
inneliälla ^ silfver oeb ^ loppar, oell således blifva
I2-Iädig.
c) Larolinen delar i 10 delar, bvarje lokiiedel lallas /t,o,
ra; Kronan delas i 10 delar, bvarje dess rotdedel
lallas 0re. Dela Larolinen lommer salunda att innelrälla
100 öre, bvarje öre värdt belt nära ^ slilling
K:g:ssecilar.
c/) Köljande m^nt präglas:
.57//
I Larolin— Ivo öre varit i Kä. biAS. — 5o vliAa IV V. V.
K — — 5o — — » 24 sl. — 100 — — —
j — — 25 — — » 12 „ — 200 — — —-
—(krona)io — — „ nära 5 ,, — 5oo — — —
Kop/ra/vir/mk.
Larolin (Z krona) 5 öre vörä nara 2! sl. 25 växa l U v. V.
Kron») i" — — j-, >25— — —
— (?s Krona) Z — — — j „ a5o — — —
e) Kopparmyntet utmyntas till 600 Laioliner (K:dr K:g:s)
värde pä l 8lW v. v. loppar.
2^4 8 lats- neli Lanco-Lltskottens
Lanken Agen lättigLet att lie 3me snista anén lata
utmynta 200 rW ä, ligen, selleimena ion >W ai liven,
8kulle mera LeLäsvas skall lierom linz X. iVLt
seiskilll anmälan göias.
b) ikk 1 ^ v- v. sint (a^-kanats) Ould utmyntas 122
Dnkla Dueaten. Dueaten Lön inneLälla sint
guld ocL koppan. Den lilie lia nana H pioeent
mena värci än esten lL6H ans myntfot, neli närman
sig derigenom den llolländska, samt Llikver i clet
allnanäi mäste väncl 8 Larolinen. köndelen as en enkel
Lktm^ntningsgnund vinnes.
Lanken lemnan oin^ntadt 8ilsven emot 8edlan oeL
m^ntadt 8ilsver eften nva myntfoten, till niel Lelopp
sniu svanar emot 1664 ans m^ntlot. Lanken
mottagen 8ilsver enligt 1664 ans myntfot oel» lemnar
ilei löne 8ecllar eller m^ntudt 8illven esler n^a
Myntfoten. lVI^ntet mottagen 8ilkven esten i66H äns
myntfot oell lemna,- llensöne mvnladt 8ilsven elter
lV)'a lL)mtsvten.
s) Ingen annan slagskatt äger rum än de H pioeent
soin utgör skillnalleo emellan gamla oell n^a Al^ntfoten.
/:) Viökvmmanlle llet /kevrels,»,» soin fän äga ruin vili
lie senskilde thulli-, 8ilsven-, oell Xo>>s>a>»lantens
^/r»/iet oel» äsvensnin l.vaci vill s Vo/a
t5^ec/»/»g, neli plansans stämpling m. n>. Lo,- iagttagas,
torde allt lietta Llikva föremål sön serskildt Letänkanlle
siän Laneolltskottet.
lks Irvad nu blifvit ansärdt rönande de 3a,e serskildte
sänslugen till system sär llet blifvande mintet
L e t ä n k a n d e n, ^i:o l^. 2^5
s^neS att <le egenteligen skilja sig i lnagan o,n
te/rs Lklii/e^/ men att lie lon öfrigt alla 3 förutsätta
näcivänlliglieten as lien oltanämnde ^ pnoeNs minskningen
i nuvarande 8ilsvenLiksdalenns inneLäll, säsom varancle
ett alldeles oesteigilligt vilkor lön enLällandet
as en länke! neli Ledig lVI^ntfot, livilken LnLet man
ock mä sluteligen antaga. De öfverensstämma oek deni,
att man nu Lön beneda möjligLeten att inköra i/Vo^!r/c/s-Vli^,
»»ge»^ linek mell enlietens bibeLällne delning
i lislsvon oell fjerdedelan, motsvananlle lie nu
gängLane smasedlarne. De tvänne sistnämnlle öfvenenssläinma
oek »lei i att ^1 ka 8ilfve, mintets prägling i
,2-Iödigt 8ilsven.
8kulle mot ali förmodan, L. 8t:n icke linna tillen
nu vara inne att förbereda inlönanliet af 1 iokälds-i äkningel,
, sam i sa liög grall skulle Lesnrllra vigliet oel,
enkelliet i alla beräkningar, sä kan i alla sall LtgtsLiksdalenn,
Oarolinen antagas till Dnliet, oel,, i stället
son clen snneslagnc ^vo»»» (-/gtdels Laro!ine») präglas
^ Larolinst^eke sou, än 6 sl>. L:g:s. knamtiden skall
likväl Lulla >829 äns 8täniien räkning för om lie, genom
inkörandet as Hokalds-räkningen, taga ett steg
snamät pä upplysningens väg.
lin Lagmannen >5llr/i/e^ Iln Assessor »5l//vcvs<vlk/t/e^
lin Oeneialälajoien //el/ens//en»a oell lin DommeneeLädet
tä-o»r'<» Lafva instämt uti llenna as lin Öfverste
Le//e» asgilne reservation.
llennan von kost^ ^ 3/eö»^ vo» //ar-tln-inslso/A^,
kioslen Östäe/g^ Dinkessor Oomprosveu
Lööntln^ knusten Linsten //^-r/töDo,»^ Lee
-
2^6 8tats- oeb La nco-bl tskottens
tor /tun/ra/r^er^ ^cäerMa/r^ ^^//r^erg, //e/srngms^
/er^ /^a//v/rö/»^ samt i6 närvarande
bsöamöter af kl. LonöeLtänöet yttrade, sig anse nu
föreslagne vexlingsgrunö sf 128 sk. L:co för bin L.ör
Lilfver, efler l66^ ärs mvntfot, bära iakttagas, endast
öä fräga sr om om^ntsöt Lilfvvr eller oro annat 8i>fverm^nt
s» öet ri^s, me» s»»»o deremot att en mvntsrelön
svarade mot ^ proett gf öet gamla mintet borrie
för präglingen sf öet »vs detsamma aföragas; likväl
meri rättigbet ej mindre för inneligfvsre sf Länkens
sedlar än sf öet n^a inquiet, stt för bäggeöera
i Lanken utbekomma oui^ntaöt Lilfver, utså ifrägavsrsncle
»försg.
.<kf llr (i-refve rio/r i5c/rvi'erf/r^ llr b^rib. l^af/ttsk/eruir
oell Hr liammarberren /lose/!-/krrf.- Lä ett m^ut till
skrot oell Korn bör fullkomligt öfverensstämma meö
vetenskaplige grunöer oell vara af öen beskallenket
att öess verkliga bult meö lättbet ms kunna beräknas
»f ^Ilmänbeten, men bestämmandet Iiärsk mäste grunöa
sig pä utlätsnöe sf vetenskapsmän, sä tillstyrka
vi, "att k. 8t:r bos Ii. äl:t unöerö. begära, att X.
"lkl:t, uti öetta afseenöe, täektes läts föreslä ett lämp"ligt
förbällanöe för det n^-a 8ill'verm^ntet efter ofvan
"föreslagne grunöer."
^f lör Xammarberre» /lose,r-/-r^ A. -
mansslls Utskottens beslut i allt bufvuösakligt, bär jag
öock trott mig böra reservera mig mot vissa speciel»
förslag, nemi.
betänka uden, N:o 2.I7
1:0 Ilbot bestämmanöet af 10,000 L:ör säsom öen lägsta
summa, bvarä Liksgälösliontorets till Lanken
utgifvanöe skulöförbinöelser linge ställas.
Oä sä stora skulöförbinöelser meö viöa minörs
iättbet kunna använöas, 8» lägre, oeb när öet toröe
vara obestridligt, att när man gör N)i skulö eller
omskrifver gammal skulö, man bör göra öen pä öet
mäst föröelaktiga sätt, anser jag att öessa förbinöelser
böra kunna ställas äfven ä winöre 8ummor t. ex.
1000 L:ör eller 5oo. Oä skulle öen öubbla föröelen
vinnas, att om Lanken någon gäng skulle beböfva afbända
sig större eller minöre öel af öessa förbinöelser,
äfven öen minöre Lapitalisten skulle öeri kunna
nedlägga sin bebällning, oeb genom öen dymedelst
uppkommande större tällan banken erbälla dessa förbindelser
sä maekel bättre betalta.
2:0 lilot beslutet alt kapitalasbetalningen ä denna
Ltatens skuld till Lanken eller öess rättsinnebafvare,
skall ärligen verkställas a bvarje förbindelse
serskildt.
lag anser öetta li^viöalionssätt bade tor fordringsägare
oell gäldenär besvärligt, oeb föreslår, att kela
amortissementsfonöen bör i sin belbct använöas till inlösen
af bela förbindelser, antiugen genom uppköp eller
utlottning.
^f llr bUberre Ilmo! pluralitctens in
om
bitskotten beslut, i fräga om användandet af Länkens
Länte-revenner, lar jag mig reservera, under äbero
-
2^8 8tats- oell Lanco-bltskottens
pande ris milt anförande vili X:o 3 ak 80 förut afgifne
Letänksnden.
lii' Orossliandlaren ^c^crma/r.- Högl. Utskottens
lieslut, att Lanken ej sä,' bebälla meia ris sina Xänterevenuei,
ii» 266,666^ X:dr, Kan jag ej biträda.
Xnär Lanken för alltid niäste se sig I saknad af di»
fordran bos 8tatsVerket borde väl aldrig räntan ä
densamma undani^ckas Lanken, aldraminst nu, 85
Il 8t:r ät den I>eslulade äl^nlbestämningen med derupp»
följande 8ilfve, utvexling, böra begagna »lia Alemel,
som kunna gifva iVationen förtroende för företagets
bestånd ocb lyckliga utgång.
-Kk Hr OommereeXädet <7ronutv - lag förenar mig
Uti den reservation, som Xriberre XeutersiöLf i denna
del alleinnst.
Xk llr /7c/smgms^ O..- Oä jag i^iufvudsaken fö, enut
mig i den Xeservativn, lie, r Ofverste 8pai re allemnat,
beböfver jag nu blott anmäla min Reservation emot
åtskillig» puncter af detaillerna, nemligen:
1:0 billiot den nu fö, ändrade Xedaetion, bvarigcnom
lide» för utvexlingens böljan blifvit mera obestämd,
reserverar jag mig pä den grund, alt, da efter
min öfvertygelse, den nu föreslagna IVl^ntbestäm»ingen
oell Realisation ieke är sä 1 ättvis, eller beståndet
deraf sä lörsäkradt, att icke X. äl:t, dä den allmänna
opinionen derom binner att utveckla ocb )-ttra
sig, möjeligen skulle kunna fä andra grundade anledningar
att fördröja åtgärden, än oförmodade inträllan
-
L e t ä n k a n d e n , ?bo iH- 2/jr)
de bsndelser, jag icke anser mig ega rätt, eller anser
del vara billigt, att öka X. äl:ts redan nog vidsträckta
bekymmer ocb omtanka med en sak, för bvais utgång
X. 8t:r alltid böla skalla sig sjelfva.
2:0 Xmot 8kuldfvibindsisens fördelning i flera pä
>o,ooa X:dr till Lanken eller Ordres.
Xburu jag visserligen inser, att, dä L. 8t:r icke
mera kunna, som förr, begagna Länkens handel sbruk,
som vore det X. 8t:rs 8kattkammare, vi nu mäste,
likasom andra Nationer, tänka pä 8tals-0bligations8^stemet,
reserverar jag mig likväl deremot, att början
dermed nu skall ske med tillbjelp af Länkens cre"
dit, ocb kanbända pä bekostnad deraf, oell att således
ett nvtt sätt öppnas för X. 8t:r att begagna Lanken,
bvarigenom, efter min tanka, intet bättre, nien
ett sämre förbällande är åstadkommet. Om 8tatsObligationer
nu mäste inköras, kö,esias vördsamt, alt clet
mätte ske genom 8tatsLontoret eller XiksgäldsLontoiet^
ocb pä sätt Herr 8tats8ecreteral en 8kogman vid äterremissen
fullständigt Zdagalaggt.
3:o Xmot förslaget att Lanken, till nästa Xiksdag^
ej Kär bebälla mera ak dess vinst än 266,666^ X dr
ärligen.
8tatens betydliga directa ocb indirecta I>ebosver
vid denna Xiksdag äro mig visserligen ej obekanta,
men dä man med detsamma, med vars inskränkta tillgångar,
vill tillvägabringa en sa vigtig sak, som Xealisation
ak Xikets m^nt, Lanco8edeln, sä borde man,
efter min tanka, antingen Lima sig uti att umbära
nägot, elller uppoffra något, för alt, älminstone till
?.5o 8tats- oeb Ilanco-lits bottens
någon clel, förse Ilanben me6 eli bättre öfversboktstlapital,
ellei' 8» brilin Ornncl-foncl, än blotts 8tatsObligalroner
pä en sbulcl, Irvars Valuta längesedan är
förtärcl.
bag föreslår vörclsamt, att llanben till nästa lbibsrlag
ma sa beballa bela liess vinst, samt, att bvacl,
som ej clisponeras till silfverböpet, wädte ärligen pä
8tatens sbulcl H^oo,ooo lbcclr atsbrifvas ocb i vanlig
laäneväg till Ilnsbilclta utgå.
Ho blmot förslaget att I,än-rörelsen ej i något fall
sbal! bunna insbränbas , reserverar jag mig pä cleo
grund, att jag väl anser ett säclant staclgan6e vara bärle
bebökligt för tbllmänbeten ocb passande för Lauben,
sa länge clen ej börjat betala, men efter cleo tillen anser
jag öet vara rabt striclancle emot Ilufvuclprineipen
för en Lanb, som sball betala ä vista, att ej bunna
neba Ian; oeb i clen belägenbet vär Lanb för närvarancle
beönner sig, anser jag (lenna omstäncligbet ensamt
bunna rubba bela L.ealisationen. dag föreslår
(leremot vörclsamt, att en möjligbet mätte bereclas Lanbo8t^relsen,
att uncler vissa vilbor oeb clä omstäncligbeterna
säclant päballa bunna insbränba b,än-i öreisen.
f? ä t te/se.'
Vti 8r Netsingii Iteservation vict I af (te földt af
vikne
ttetänbanden, xag. 6^ näst efter rg:de ractea, etter emellan
3:dje vell ^:de lVtom. ä samma sida, l>ör stä: "att ett
"sädant sätt till Itanbcns cvnsvlidstion, som sedan i8a3 blif0vit
be^a^nadt, förut aldriA blifvit försöbt."
r§:o 1Z.
Ltgts-, Lanlio- ock I^3A-I7l8l(ol,t6N8 Illlätgnäo
meä k'ör8l3§ till Lg§, gNAäen^e ^ntbe8tämnin§6li.
lill bereöanrle ak staclga i m^ntväsenöet för kramtiöen,
oell öa, utan lien vaöligaste skakning i rellar,
tillvaranöe förLinllelser nel, I?enninge-förl,aIIanllen
man oell man emellan, någon annan grunll för inlösningen
ak Länkens utelöpande Lecllar ej kan antagas,
än <len som närmast ölverensstämmer mecl tlet meclelvärcle
i 8ilkver, lrvarköre öessa 8ecllar i allmänna rörelsen
naclér en längre ticl varit ganglrare, fä förenade
Utskotten, unöer alreropancle ak livall 8tats- oell
Lanco-IItskottens Letänkanöe lV:o ilj, pag. 217 omkörmäler,
härigenom urxlerställa k. 8t:r följa,,cle körslag
till
I. ^ O
angäenöe
/? 6 § rn /r r /r
8asom oruLblig gruncl sa val för inve^lingen »k
Länkens 8ecllar, som för inlösen af <1ess öfrige körLinrlelser,
fastställer, att 128 sk. eller 2 oell K L:ör
8peeie i säciane selliar eller förLinclelser skola gälla
lika meä kn Llclr i 8ilkver efter 1664 ärs IVl^ntOrclning.
18
2^2 Stats- banco- oel» Lag-Utskottens
2 5-
Likets Ständer utlofva ocb försäkra oäterkallelig»n,
att en livar, som någon Länkens »etle! eller förbindelse
innebakver, skall derföre njuta full betalning
enligt clen i 1 §. stadgade grund, ocb att utvexling ak
klingande m^nt mot sedlar efter denna grund skall
vidtaga a cleo tid, Kongl. Najrt clertill bestämmer oeb
kungöra later, sodan Lanko-Kullmäktige anmält att
de åtgärder Iiunnit verkställas, bvilka Ifikets Ständer
för vexlingen beslutat oeb föreskrifvit.
3 §>
Det skall stä en livar fritt, äfven innan den i 2
§. bestämma utvexling tagit sin början, att i banken,
emot Hillver, tillvexla sig Sedlar efter ilen i 1 §. stadgade
grund, såsom oek, att, efter samma grund,
skulä till Lanken godtgöra.
4 §-
Li^uider emellan enskilde, Kronan eller publika
Lassor, skola jemväl verkställas antingen i Sedlar eller
i Svenskt Silfverman! efter clen i i §. stadgade
grund, iler ej annat förbebäkl gjordt är.
5 §.
Innan ännu allmän vexling kan äga rum, stumle
<Iet bvar ocb en fritt, att, pä en i Lanken serskildt
inrättad depositionz-räkning, Silfver eller Luid insätta
oel» tlerföre Sedlar efter den i i §. stadgade grund
erbälla, tillika med attest öfver insättningen, som berättigar
bonom att det insatta beloppet Silfver eller
/ Utlåtande, lV:o iö. 2§Z
Luid för etf deremot svarande belopp Sedlar äter uttaga,
pä det sätt ocb med de vilkor Lanko-Leglemeotet
bestämmer.
6 §-
De säkei betsmätt som funnits nödige till betryggande
af Kordringsägares rätt emot Lanken, sedan utvexling
ak Silfver tagit sin början, äro i särskild bag
stadgade.
Ivänne Ledamöters serskilda meningar bifogas.
Stockkolw den ig September 182g.
Leservationer:
^k Ilr Kammarberren LosenöLrr/, L.: Dä jag medgisvit
den af beredningen antagna grundsats, att i
rfenns lag endast böra upptagas de allmänna stadgaoden
för likvidationer man ocb man emellan, som blifva
en följd ak sjelfva m^ntbestämningen, bar detta
skett utan att frånträda öfvertygelse», att rättvisa,
billigbet ocb L. St:rs värdigbet fordra de undantag,
jag redan frän Liksdagens början, bade i tryckta
skrifter ocb inom bitskotten, sökt göra gällande;
bvarkörs jag anser mig pligtig att i afseende pä dem
inom mitt Stand väcka motion.
-Kk Ilr ^fe/srngms, D.r Ikrän den af pluraliteten
bland Utskottens Ledamöter i 4 §- yttrade grundsats
är jag i sä mätto skiljaktig, som jag anser undantag
krän den i allmänbet fastställde Li^vidationsgrunden
ej böra i något fall medgifva;, till stöd för b vilken
a54 8tats- Lanco- oell Lag-Dtsko ttenr
mening jag tror mig tiar endast bebökva åberopa, att
nägre sä beskaffade undantag icke viri föregående
i ealisatioustillfällen egt rum.
K:o 16.
8tats-, Lanlro- oclr IlgA-IItsliotteng Utlätnncle
mecl körslg^ till Ilg§ för kiketg 8tän6er8
Lunk.
Dä i den mobn msn gör sig reda för betydelsen ak
ett Lsnk-s^steme ocb för verkliga uppbokvet till kiIrets
ätänders rätt att drjkva Lankrörelse bär i Lonrket,
It. 8t:r tvifvelsutan skola inse bvaö som i förevarande
timne I>ör beslutas, bssva iärenarle Dtskotten,
i öfverensstämmelse meri bvaö uti Letänkandet
N:o i4 blifvit oi 8tsts- oeb Lanco-Dtskotten anmält,
trott sig böra lata en framställning bärom föregå ris
egentliga motiverne för ifrågavarande Lagförslag.
tillkomsten af ett Lolag, vare sig för Bankrörelse,
eller till berlrifvancle sk annat företag, grunrlar
sig antingen pä /ia/reiets rr//»rö/rn<i eller pä en
xersär/rk /irrgsrr/rnrngs-^ct. I senare fallet kallas urkunrlen
för Bolagets bildning ett /vrrvr/egr«nr eller en
octro^: i förra fallet ater är cleo blott ett ensär/rit
flonterrct. Dä ett privilegium eller en oetro^ utgör
Lolagets grunrlval, bör rlemia serskilda Lagstiftninzsact
icke allena utstaka lie Lolaget tillerkänrle lätliglieter
ocl, förmaner, utan äfven bestämma villkoren
eller garaotierne för uppfyllandet as rless förbioclelser.
Dtlätande, IVto >6. 205
^iär deremot ett Lolag bilöar sig genom enskilöt 6ontract,
kan öet inga anrlra rättigbeter eller köimäner
cga, än riem allmänna Lagen medgikver, ocb bebösver
icke eller unöerkastss snöra villkor eller garantier,
än öet sk^riö samma Lag lemnar ät en bvar, som
meö Loisget tar att göra.
Huru öessa grunösattser, i kräga om Lank-Lolag,
tillämpas uti snöra Länder är att inliemta ak öe banölingar,
som pä Lanco-kullmäktiges föranstaitanös
blifvit tryckte ocb blanö L. 8t:r utöelaöe. Uti riem
tinner man tillräckliga exempel baöe pä privilegiersöe
Lankbolag oell pä Laukbolag efter allmän Lag. Det
sr i s^nner^iet I LKottlanö, som öe renare utbilöat sig;
men öet är också öer som Banksystemet baft öe mest
välgörande verkningar. Xkven i denna öel ak den
mensklig» Lulturenr utveckling bar man således ett
vittnesbörd derom, att med privilegier ej kan tillvägabringas
bvaö allmän Lag ocb rätt under sakernas naturliga«gäng
förmur. De Lkvttska Lankerne bakva
småningom uppkommit, i den wobn Landets Industrie
ocb rörelsekrafter dem pakallat; de bakva sammanväxt
meö Lolkets öfrige inrättningar; ocb synbart bidragit
till dess framskridande förkofran, utan alt nägonsin
bofva blottställt landet eller sig sjelfva för öe brytningar,
som sä ofta varit följder ok andra Lanks^stemers
felaktiga beräkningar. Oe bakva, med kä undantag,
inga privilegier alt tacka för sin tillkomst; men
de bakva ocksä aldrig beköft nägra jernbref kör sitt
bestäuö.
vet är en stor I^cka för est kalk, att, för bvil
-
256 8tats- Lanea- acil Dag-Dskottens
ket 8aml>äIIs-älldamZl som belst, bafva trassat d»n
naturliga vägen. Dar man en gäng sflägsnat sig derifrån,
«ä äterkommer man ej dit, utan bemödanden
ock uppossringar. L^rän det konstlade tili det naturliga
kan Lfvergängen ej blifva ögonblicklig, sä vida
den ej skall medföra upplösning. Detta gäller i linga
om Lanks^steme, som i allting annat.
Nan får ej förstöra bvacl man eger, innan någon
ting n^tt är färdigt att träda i stället; men man bör
ordna systemet sa, att det utan varla kan bibebällas
till dess ett bättre möjligen uppkommer, ocb sä att
rlet senare ej motverkas. Om ett Lank-privilegium
linnes, ocb om man anser äfvent^rligt att rubba rlet,
mäste rlet följakteligen,
i:o omgärdas med nödiga garantier mot missbruk,
ocb 2.0 betagas ali uteslutande verkan.
lätt 8ver!ges Lank, under namn gf /livets
ciers^ i sjelfva verket grundar sig pä ett privilegium,
derom kan intet tvilvelsmäl ega rum. Lättigbeten att
drifva Lankrörelse sr alldeles icke förknippad med
L. 8l:rs egenskap af 8venska Dolkets representanter.
Också var det endast af tre 8tänd, som denna rättigbet,
ända till är 1800 utöfvades. Den tillkom genom
X. N:ts lVädiga tillständsbref af den >7 8eptember
1668 ocb bekräftades genom en serskild kongl, försäkring
under samma dag, bvarefter detta ursprungliga
privilegium blifvit än vidare förn^adt, genom k.
8tsdlastelser den 3 Oct. 1675, den 3 lVov. 1700, den
21 Nuj 171g, den l äulii 1720 ocb den 1 dulii 1723.
Dtlätande, k:o >6. 25/
Dä 1772 ars Legeringslorm uti 53 §. ocb i8ogärsLegeringsform
uti 72 §. förklarat, att
/orä/i/ver so/?r röen /nttröv nn
röer
öb/bts Liänröers egen gnrnntre oc/r varels kan således
meningen dermed ej bafva varit nägon annan, än
att 8tänderne blifvit bibebällne vid sitt /öres u/rvtöegrunr^
under villkor ak de dermed förenade g-rrnnt/e,-.
Det äterstär nu att undersöka, b vilka dessa garantier
bittils varit, ocb buruvida de ma anses tillf^IIestgörande
för framtiden.
Dti r668 ärs LiksdagsLeslut liafva 8tänderne pä
det kraftigaste förbundit sig, att försvara, beskydda
ocb bandbslva Lanken, sä alt den, som antingen sjelf
nägre penningar insätter, eller ock bekommer af medel
deri någon avance, skall uti dennacustodia publica
kunna deröfver räda ocb commendera efter sitt eget
goda nöje ocb bebag. Oeb uti 8tändernes beslut ocb
förordning om Lanken (den sa kallade LancoO,ilningen)
af den 22 8eptember r668 försäkras ytterligare:
i l §., att en livar, som penningar i Lanken bäfver,
skall kunna likasä säkert eornmendera dem, som bade
ban samma penningar uti sitt eget bus, Lontoir ocb
lada; deröfver 8tänderne i alla matto skola band bälla,
det beskydda ocb försvars, sig samt ocb synnerligen
dertill pä det kraftigaste förbindandes; — i 8 §.
att VexelLankens penningar oeb medel skola för ingen
del, under bvad prsstext det ock ske kan, rörås
ocb angripas, utan beständigt ocb o/örr^ekt der sammastädes
i» deposita förblifva, att egande» dem kan
commendera ocb uttaga, ocb i 33 §. att livar ocb en
s58 8tats- Laue»- ock Lag-Dtrkottens
skall kä uti Lanken sädant m^nt sk vigt ock varde
igen, som der sr insatt, om än någon förändring skulle
blifva pä mintet.
Dti okvanäberopade kongl. försäkringen sk 6. 17
8ept. 1668 l)-der 8 §. sälunda: 8asom sila de weclel,
kvilka i Lanken kunna inkomma, Lärs eler sia i en
säker oel» alldeles oförryckt förvaring, sa velsVikärrnecl
liakva krikallat alla bade främmandes oel, inköddes
penningar dersammastädes, att cle kvarken ak Oss
eller någon annan pä ett eller annat sätt med arrest
beläggas, eller oek, vid inkallande Krig med en eller
annan konung eller Stat, conksceras, oell ieke keller,
,iöcL-,r ocL tra/rg,na/et aL/r/g s» a//„rä,tt ocL
stort vore^/ ökver värt deri bäfvande avanee ock credit
angripas eller alkordras skola. Dessutom slutas
sjelfva tillstånds- eller privilegiikrekvet under samma
dag, med det förklarande, att X.lVItt ville kalla kand
deröfver, att allt skulle o/eUsrt sa/unsla som
uti konungens förklaring oek k. 8t:rs egen förordning
vidare körmältes, ock sjelfva LiksdagsLeslutet jemväl
bomme att förmå ock innekälla.
ka dessa försäkringar, sä val fran L. 5t:rs sida,
rom kran konungens, kvilar altsä det privilegium, ds
senare Drundlagarne förvarat ät k. 8t:r. försäkringarne
utgöra den garaotie, kvarunder grundlagen tillerkänt
k. 8l:r vardén ock förvaltningen ökver Lanken.
Denna värd ock förvaltning kan köljakteligen icke annorlunda
grundiagsenligt utöfvar, än med villkor ak
garantiens noggranna uppkallande, frägan klir sälc
-
Dtlätande, kto »6. 269
des, kvad säkerket eger allmänketen för detta uppfyllande?
L.
tt L. 8t:rs klotta vilja icke ger tillräcklig säkerliet,
lärer erkarenketen nogsamt kafva ädsgalagt.
1668 ärs LiksdagsLsslut lemnar väl anvisning ät den,
som genom Länkens förvaltning linner sig förnärmad,
att utköra sin talan i 8vea DofLätt; men Domen gär
emot Lanken ock dess förvaltande autkoriteter, ej emot
Lolaget eller L. 8t:r sjslkve. Den exegveras i Länkens
tillgångar; ock om ds medtagas, kar den, som kommer
sist, ingen kjelp mera att vänta ak Domaren.
I alla Länder anses den som drifver vexelrörelse,
vara i Loncourstillständ, sä snart kan uppkört att i
laga ordning inlösa sina körkindelser. Dans tillgångar
mäste dä realiseras, kär att kereda ketslnings utväg,
icke ät den förstkommande, utan ät alla kordringsegare:
om en Lank, som vägrar att pä dagen med
klingande KIzmt infria sina sedlar, keter det, att den
inställt sina betalningar, slutat sin rörelse, eller i ordets
egentliga mening gjort L-rn^ueroute. Dä den sslunda
lemnat sina garantier ouppf^IIda, mäste dess
privilegium dömas körverkadt. Därom kar ännu ingenting
varit stadgadt kör L. 8t:rs Lank. liden s^-  nes vara inne, att ät löo-äriga försäkringar, som, dä
de kommit i kräga att göras gällande, alltid blifvit
utan päloljd, gikva kelgden ak ett kraftegaude lagbud,
som genom Domaremagtens mellankomst kan, när
som kälst, sättas i verkställigket.
260 8tats- Lanea- ock Oag-IIt skottens
Vid kiläanäet ris LancoLolag, äet ma grunäas pä
wetier eller äelägsrnes soliäaira onsvarigket, mäste
ett sammmanskolt göras till Lapilalfovä för Lanken»
rörelse, sä viäa äen skall ärifvas »rocf rce^r/cl, ., äet
vill sägs: weci »oter e//er .seskar.- oell icke inskiänkas
till blotta äeposiimeäels emottaganäe oell kok-öfverföringar
eller sä kallaäe giro-affareiv L. 8t:is Lank
privilegieraäes egentligen pä 8>atens inlraäer, pä
om^näiga karns penningar oell clem, som ester Oom
koräs äeponeras, samt pä meäel, clem enskiläe kunäe
tinlia för goät att insätta. Oet var rörelsen meä
sääane äepositioner, som liek namn af Vexelbank oell
clet var äerilrän, som ett »cckrcmear för OäneLanken
skulle kemtas, (äoek cieeenti moclo) jemte clet att penningar
för äenna senare afäelning af Lanken upplänacles.
Lonsec^vent var äet följakteligen, att, säsom 71
i LancoOräningen föreskref, inga Lreäit8eälar eller
anclre, som äertill kunäe kafva liknelse, skulle i Verket
krukas. Lanken kaäe ej nägot Lapital oell korcle
sälecles ej eller utgifva nägra pä egen tillgäng ställäe
vexlar, notör eller seäiar. Oet clröjcle likväl ieke
länge, innan man fann, att en Vexel- vell LäneLank
ej kuncle clrifvas utan 8eäelrörelse oell man vicltvg
äerlöre, reclan clen 5 tkpril 1701, cleo utvägen att läta
en serskild räkning i VexelLanken töras uncler
namn ak transporträkning, pä I,vilken en kvar egäe
insatta meclel, linck ieke uncler Ott Ounäisäe Oaler i
8ilfverm^nt, clä kan skulle erkälla en uncler Länkens
Ligill samt Lommissariernes ock Letjenles namn utlärclact,
uti kanclel oek anclra betalningar anväuclkar ikt
-
Otlatanäe, lV:o t 6. 261
test, som fran en till annan tings transporteras oek
kvarlore innekafvaren kacle vill inlefvereranclet att
commenäera cle penningar, kvarä clen I^ääe: alt sä
keskslkaäs fransportseälar, kvilka ännu i clag utgöra
Länkens löpanäs l^oter eller Vexlar, »eäermera varit
utgifne för annat än verkeligen insatte meäel, äerom
kar allmänketen käft tillfälle att tillräckligen klifva
öfvert^gaä, längt innan clet täckelse I^ftaäes, kskom
kvilket Lanken i mer än kunäraäe är keärifvit
sina operationer, liäen kar visat, att stora missbruk
kunnat föröfva» meä äessa, som meä äs (ireäitseälar,
kvilkas blotta liknelse LaneoOräningen sä sorgsfälligt
sökte unävika. fkvaä rörelsen grunäas pä vanliga
»oter, eller pä transportseälar, är äet säleäes angeläget,
att en dapitalfooä linnes, som ätminstone i nägon
mokn garanterar mot förvaltningens misstag oell
mot äe förluster, som pä inärilningen af Län kunna
uppkomma.
Derifrån att Lanken i i5o ar varit utan fonä,
mä man ej sluta, att äen äfven kääanefter kan eller
kör vara äet. Om Lanken ä n^a skulle räka i färlägenket,
kör väl en tillgäng linnas, äeri äess Lorgenärer
kunna erkälla skaäestänä för kvaä äe förlora,
utan att bekölva efteråt anropa L. 8t:rs, äet vill säga
små egncr gci/cfe»crrers goäa vilja, för alt vinna kvaä
clem lagligen tillkommer. Ött lämpligt OrunäLapital
utgör ofelkart en af äe nöävänäiga garantier, som
äet äterstär att gifva ät L. 8t:rs Lank.
262 8tats- Lanco- oc!» bag-IItskottens
I publiciteten ligger för Lank-operationer, likasom
för alla andra körbandlingar, en stol- oeb vigtig säker
betsa »stalt. Ktt ytterligare ordnande a5 bvad derom
vill sista Riksdag beslöts, ingar- således jemväl
blancl lle garantier-, som i ilen blifvande jagen böra
staclgas.
Ost sr först seilan It. 8t:rs Lank blifvit sä reglerad,
att Kolket ser sina N^ntfö, bällanclen tryggade,
som man kan koppas att n^a Lanklnstitutioner skola
uppsta oeb ökvergsugen till ett naturligare system bele,
las. l sjelfva den lag, sonr reglerar Lanken, bör
slitsa vägen till denna.öfvergång antydas, genom det
förklarande, att Lancorörelsen är fri oeb öppen fölen
livar; som under lagligt sk^dd vill drifva dea oeb
att Länkens privilegium följakteligeu ieke innebär någon
uteslutande rätt för It. 8t:r.
Uller dessa äsigter- fä Utskotten, till ytterligare
bestämmande af den garantis oeb de villkor, bvarunder
It. 8t:r, enligt Regerings-Kormens 72 §, ega att
förvalta dea Depositions-, Vexel- oeb Käne-Lank,
bvar-L Kongl. l>Iaj:ts privilegium af den 17 8eptembsr
1668 blifvit dem meddeladt, nrt till k. 8t:rs pröfning
öfverlemna följande Körslag till
Ii O
för
i §-
Ifrän dea dag dä utvexling ak 8ilfver ä nz,o vidtager,
enligt bvad derom vid denne Itiksdag keslutadt
Iltlätando, i>l:o 16. 26Z
blifvit, är Lanken skyldig, att, enär sä päfordras,
sina 8edlar med 8venskt 8ilfverm^nt inlösa, dem,
som före sagde utvexliugsdag utgifne äro, efter den
ak Konung oeb Rikets 8tänder nu fastställde grund,
oeb dem, som efter samma dag utgifva;, till det belopp
bvarä de l^da.
2 §.
Vägrar Lanken, under bvad sken det vara mä,
att 8edel vid uppvisandet inlösa med det belopp,
bvarä den ak Lanken utgikven blifvit, efter tb^ i 1 §.
sägs, mä den, som sadan sedel innebakver, derom bos
Kongl. IVlaj:ts oek Rikets 8vea DofRätt göra skriftclig
anmälan; ock älägge DofRätten LaneoKuIImäktige, alt,
inom Z dagar ester deraf erbällen del, öfver den anmälan
sig förklara. Lelinnes det att sedelns vägrade
inlösen börrört ak orsak som icke genast kan rättas,
förordne Dokkätten dä, alt Lanken» Dtlaningar ock
8ilfver-utvexlivg uppköra, ock inberätte köikällandet
till Kongl. Mlaj:t, som utnämne K^ra 8^sslomän,
bvilka, gemensamt med K^ra 8)'sslomän, dem Rikets
8tänders Kullmäktige i RiksgäldsDontoiret ega inom
sig utse, en ak bvarje Riks8tand, genast skola undersöka
om Lanken» ställning är sadan, att dea kan inom
6 mänader ikrän den dag dä anmälan om 8edels vägrade
inlösen skedde, återställas i det skick i l §.
sägs; b varom 8^sslomännen senast inom bälkten ak ofvan
bestämde tid skola göra underdånig anmälan bos
Kongl. Naj:t till kungörande af dag inom okvannämnde
6 mänader, dä vankens utläningar ock 8ilkver
-
264 8tats- Lanea-- ocb Lag-D t sk otten s
utvexling ätee skola börja, ä b vilken dag 8^sslomännens
befattning uppkören.
loinna 8^sslomännen Länkens 'ställning sadan att
den icke kan inom okvannämnde 6 mänader återställa»
i det skick l §. stadgar, anmäle de det inom 3:ne
mänader, Los Kongl. ÄIaj:t, oell skulle ej, inom 6
mänader, efter det denna anmälan skett, Lanken, genom
LancoKullmäKtige eller Likets 8tsnder, vara återställd
till fullgörandet af sine functioner, välje clä Likets
8tänder .4dta, 2!ne af livarje Liks-8tänd, ocb
gräfve Domaren, sedan desse börde blifvit, buruvida
Lank-privilegiet skall uppl,öra; i l,vilket fall Likets
8tänders bewälde Deputerade, tillika meri de utsedde
8^sslomännen, egg, alt till Utredning af Lanken i reda
penningar förvandla alla dess tillgängar ocl, riem, i
den wolm de inflyta, till Lanken» samtlige fordringsegare
utclela.
Z §.
Öfver DokLäliens beslut mä klagan förås i Konungens
Dogsta Domstol pä sätt i 3o Lap. i, 6 ocl,
>8 U. LättegängsLalken sägs; dock gange beslutet llet
oaktadt i verkställig!,et.
Likets 8tänilers Lank» OrundLapital, till det belopp
som ak Likets 8tän<ler vill denna Liksclag blifvit
bestämöt, skall allticl, utan beräkning ak Länkens kasta
Kgendowar ocb Inventarier, utgöra en Lanken» bebällning
utöfver cle förbindelser för bvilka Lanken
ansvarar, sa att möjligen inträlkancle Lapital-förminskning
under aret, ak vinsten ersättes.
Utlåtande, K:o 16. 265
L §.
Kör livarje balkar skall, inom en manad efter förloppet
lierås, en öfversigt, som klart ocb fullständigt
visar Vexel-Lankens ställning, genom Likets 8tänders
Kullmäktiges försorg, tryckas ocb med allmänna lidningarne
utllelas, samt, efter bvarjs ars Lokslut, en
öfversigt, som visar Lanken» bela ställning.
Öfverlemna? Lanken till utredning, enligt bvall i
2 §. sägs, late rle körorrjnarls 8^sslomännen ofördröjeligen
upprätta, ocb, pä sätt för Kullmäktige föreskrisvit
är, utllela öfversigt öfver Länkens bela ställning.
Den skall ock sk riem vill bvarje balkars förlopp förnyas
sä länge utreclningen fortfar.
6 §.
Utan binder af Lanken» privilegium stande det
enskilde nu ocb i framtiden fritt att Lolag inrätta till
bankrörelse» bedrifvande, med iakttagande ak livad
om sädane Inrättningar sk Konung ocb 8tänder stadgadt
linnes.
7 §-
Denna Lag ege kraft ak Allmän Livil-Lag ocb
mä körtb^ ej annorlunda ändras, än pä sätt i LegeringsKormens
87 §. stadgadt är.
Åtskilliga Ledamöters Leservationer medfölja.
8tockbolm den ig 8eptember 182g.
Leservationer:
Kk Hr Öfverste K..- Dä dag finner
rättvisan fordra, alt ej någon slags transactivn i Lan
-
,66 6 tat s- Lane o- ocb Lag-Lltskottens
ken ej mä äga rum ifrän det att Lanken vägrat inlösen
ak någon dess serie!, Iran jag, för min del, icke
undgå vika, det förra delen af 2 §. bör gifvas köljancle
förändrade lidelse:
Vägrar Landen att inlösa sina sedlar pä sätt
stadgat är, vare Lankokullmägtige pligtige att ifrän
samma ögonblick inställa ali Lancorörelse af Iivari
slag rist vara mä, ocb anmäle körbällandet tili K.
id:ts ocl» Likets 8vea Hofrätt.
Lnskild man, k vars 8edei Lanken vägrat invexla,
äge jemväl rätt att säciant anmäla bos kemälte Hofrätt,
som rlä inforrirsr LancoLullmäktiges förklaring,
l,vilken inom 3:ne riagar efter erbällen rlel ak
rien gjorrls anmälan akgikvas bör.
Lelinncs riet att sedelns vägracle inlösen bärrört ak
orsak, som ej genast kan rättas, inberätte iiokLätten
rlä, ebvari anmälan allenast ak LancoLullmägtige eller
jemväl ak den enskilcie gjord Sr, körbällandet till K.
A:t Lcc.
^kk IInderLtätbällaren kir v. /ifn^ccreu/2^ >/. <7..
dag förenar mig uti den ak Hr Ofverste bär
utinnan
yttrade mening.
^Kk ilr HokLätltsLädet Lerg vo/r L/nr/e.- Lmot det
ak iiögloö. Utskottens pluralitet fattade beslut i sednare
Nomentet as 2 §. reserverar jag mig, emedan jag
anser detta beslut motverka den föreslagne Lagens ändamål
ocb tili intet göra dess verkan, dag vill inskränka
mina anmärkningar deremot till 2:ne ebnru
anledning visserligen kunde önnäs till flere.
Den
77t!ätsnde, N:r» >6. 267
lien korsta ak dessa anmärkningar asser det stadgande
alt i kall Länkens ställning är sadan att den
waste Italias under utredning, L. 8t:r böra utse Xtta
Deputerade som med ds förut förordnade 8),sslomännen
böra i denna utredning deltaga. Dä säledes af de
8exton personer, bvilka skulle komma att ombesörja
utredningen, 12 körnrdnades af L. 8t:r, men endast 4
as Legeringen, lärer det vara klart för en bvar att
bär! icke i sjelfva verket linnes den med Lagförslaget
»saltade motvigt till ^Vllmänbetens betryggande molde
skskningar i penni,>ge-sörbällanden ocb derafuppkommande
lidanden ocb förluster, som icke, utan ali pä förflutna
tiders erlsrenbet grundad anledning, kan vara att
befara ak den ena 8tatMaktens ensidiga, möjligen lika
körbastade, som välmenta beslut derom.
Den sednare anmärkningen bar till köremäl stadgandet
"att Domaren skall pröfva, buruvida LankLrivilegiet
skall uppköra," utan att, bvarken i den föreslagna,
eller mig vettei ligen i någon annan, nu gällande
Lag, önnes stadgadt att i något sall LankLrivilegiet
Kan förverkas, buru det än mä missbrukas.
Döljden bärak mäste blifva, antingen att Domaren nödgas
förklara, atk eburu genom missbruk ocb öfverträdelse,
ak LaukLi ivilegiet Lanken blifvit försatt i tillständ
att icke kunna fullgöra sina förbindelser ocb
fastän L. 8t:r icke vilja ersätta den yppade bristen,
kan likväl icke Lank Lrivilegiet förklaras körverkadt,
emedan en sadan påföljd icke linnes i lag stadgad, el
>9
-
268 8tats- Lanco- oell f, a g- lltsk o tte n s
jer »ek beror det as Domarens godt^cko ulan ledning
as bestämd lag, att pröfva om veb när en sädan påföljd
ma kunna inträlfa. jktt meddela föreskrifter för
8tatens Lankrörelse, utan alt be8tämma någon päföljd
sör uraktlätenbet eller öfverträdelse deraf, skulle jag
anse as ringa n^tla ocb ieke medförande någon säkerbet;
oell jag skattar för bögt elen Domare-regel, som
bjnöer n// e/om />,»' oe/r , oc^
e/ goes/^c^^ för att någonsin kunna medgifva undantag
derifrån, minst i en sak af den vigt ocb det
indelande pä allmänna penninge-förbällandeu, som den
ifrågavarande.
äng ^rkar derföre, ätt pä sätt sammansatte Dtskottens
beredning föreslagit, sednare lVIoinentet al 2
H. borde erbälla följande lidelse: "Linna 8^sslvmännen
"Länkens ställning sadan, att den ieke kan inom ofvannämd»
8ex wänader återställas i det skiek 1
"stadgar, anmöle de det inom 3:ne mänader bos X. N:t,
"ocb skulle ieke, inom 6 mannder elter det denna an"mälan
skett, Lanken, genom LankoLullmäktiges eller
"L. 8t:rs åtgärd vara äterstäld till fullgörandet af sina
"lunetioner, cfa ^an^Lrrvr/egret oc/r ä//gge
8)--ss/om-i/r,re» att till utredning af Lanken i reda
"penningar förvandla alla dess tillgängar oeb dem i
"den molin de inflyta, tili Länkens samtelig» fordringsägare
utdela."
Oenom delta 8tadgande, i förening med det som
innefattas i 1 lVlom. af 2 H. anser jag ali den garanti
oeb säkerbet vara beredd, som i delta afseende kan
fl t lät an de, lV:o 16. 269
Åstadkomma?, utan att nägons rätt derigenom fö, närmas.
Ilian att öfverskrida gränsen för deras befattning,
bafva de förenade Utskotten icke kunnat föreslä
nägot 8tadgande om L. 8l:rs sammankallande i den
olyckliga bändelse att Lanken t^r förutan ej kan i sitt
beböriga skiek äterställas, men man liar trott det göra
tillfyllest att sä lämpa tidsbestämmelsen inom bvilken
detta äterställande borde vara verkstäldt, att tillräekligt
rädrum lemnades, för Legeringen, att vin
den sä nödigt aktade, sammankalla L. 8t:r, oeb för
dem att genom den yppade bristens fallande afvärja
den annars inträdande päföljden af Lank-Lrivilegiets
uppliörandc, bvilket 1 intet fall kan sägas inträda L.
8l:r vliörde, enär f^ra as 8),sslomännen, som baft sig
uppdragit att undersöka Lanken? ställning, äro 8l:,nas
egne Ombud; Oeb man bär äfven ansett att, dä ^KIImänbetens
sskerbvt ocb väl kräfver en sadan undersökning,
äfvensom dä Lanken mäste ställas under utredning,
begge 8tatsIVIakterne böra deri lika deltaga
ocb icke en bestämd öfvervigt lemnäs den ena, alraminst
den, genom bvilkens felaktiga beräkningar ocb
förvaltningsälgärder den inträffade oredan tillkommit
Det torde ej eller böra lemnäs oanmärkt, att eliuiu,
för att icke sära nägons, mäbända öfverdrilna, granlagenbet,
det uttryck blifvit begagnsdt "uppkäre dä LankDrivilegiet''
mäste det likväl linnas pätagligt, alt de,est
L. 8t:r icke i annan ordning vilja läta della 1'rivilcgium
uppböra sedan det förverkadt blifvit, erlördras
derom formligt beslut af X. 8vea llolLätt, soni ar
Länkens privilegierade Lörum.
27c» 8tats- Råneo- oeb li-ag-Dtskottens
läk lii Orelve 2?. ,5c^vverl», lii Orelve //»»rllto»^
Hr v. post> Hl' r>. //-rrt/»7r»LrlorA), lii' -7/ 7l/ell»^ liv
Ve/r</», Hr I'rib. Aeulers^öltl, Hr ^rllöer^rä^le ^ liv
//eg-rrrlt, lii prosten S^tLerg, lil professor //asselrot/»^
iir Domprosten //corli»^ lii Lontraetspimstsn Doct.
/>ö»/ec/^ Iir prosten 6reulllr»s^ Dr prosten Doct.
//öggllacl^, Dr prosten petterson, Dr prosten pl/srrö,».
Dr prosten //rrlrlströ,» , Dr prosten lVö,o/l», Dr professor
pedell, Dr Dagman rVore»>s^ Dr LommerceRädet
Vnn/esso», iir Lorgmästuren pnn^egren.- Vi loren»
oss till ollo delar uti cien ak Dr DofRättsRädet Lerg
ilo» /»»cle, i afseende ä Redactiouen iik sednare Nom»
» 2 §. algilne Reservation.
lkk Dr Rammarberren /io,sc»//u/, p..- I afseende
pä Redaetionen ak 2:dra instämmer jag lielt oeb,
iiätlet med Dr Lerg von Dinde.
8ärskildt Ilar jag lör min del ansett, att bland
de garantier mot missbruk mot en Ii. 8t:r tillbörig
Lank ingalunda kunna solsnäs /esttbncl» stadgandeo t
afseende pä lis biträden som en sällön linell, under
lorm ak Dän, lär lemna 8taten. I annan bändelse
försvinner ali lien räkerbet, som kunde linnas i lagIlnclet
om ett OrundLupital, bvilket icke lär tillgripas,
liia säsom bittills siulls dä delta OrundLapital
lunna icke endast leinnas orördt ulan älven ärligen
öias, men det oaktadt Länkens ställning jemt
försämras, nemi. om dess liela belopp oell derutöfver
l-intes 8taten mot skulllsöi liindelser, sorn aldrig al
Lunken kuulie användas eller lruktbu, göras »eli som
Dtlätande, N:o ,6. 27,
säledes blelvo verkliga nonvalörer säsom uu lör
Iiällunllet
är med de mer än ,4 älillioner R:dr Länkens
8tatslordringar, Stats- oeb Laneo-Dtskotten föreslagit
att föra inom linien), dag loreslär ds, löre, ,:o
att bvad 8lsts- oei» Lanco-Dtskotten tillstyrkt R. 8l:r
sä väl i afseende pä återgäldandet al de summor,
som kunna komma att ä stora Lreditivet lilias, som
RiksgäldsLontorets disconträtt i Lanken under en viss
tid pä äret oei» till en viss bestämd 8umma, böra
ordagrannt, säsom de kunna komma att ak R. 8t:r
antagas, » denna lag inköras, (bällst ds säsom permanenta
stadgande» torde linnas löga passande att i ett
endast till nästa Riksdag gällande Reglemente intagas),
oeb 2:0 att derefter en säl^dands §. i Rugen intages.
"l/tom Lvacl l /örnkgaenrle §. eller §§. ^rnnes 0»,-  /örnrölclk e/ Lan/e» län ttll ^tnte» r anna» orcloing
eller »»rlcr anrlr» -ull/or »tgl/u-r, ä» lruacl/ör rless
lä» rlll ensillre tt-ulgrult finnes."
tkl Dr Orelve u. ^clrvverln: dag lär till R. 8t:rs
pröfning anmäla en lagparagrapi» som Leredningen
föreslagit, men Utskotten ogillat, att nemligen
Lanken ieke lär utgifva 8edlar under valeurcn
ak blifvande lVl^nt-Dnbeten i silfver.
Detta Leredningeus förslag stödjer sig pä den erlarenbets-sats
att det är vädligt att balva allt för smä
sedlar i omlopp. De göra det verkliga m/ntet umbärligt
i rörelsen, oeb skulle den Lank som utgilvit dem
lalla, sä ärv med det samma Dandets rärelsemedet
272 8tats- Lanea- oek Oag-Otsk. litt. tV.o 16.
förgångne. Oet ges intet Land d^r Lauker fä utgifva
sedlar till kville» oket^dlig valeur som keist.
Nan kar inom Utskottet äkeropat allmänketsns
beuvsnilizket fö,' kikekällandet af de nu gängse skiltingssedlarna.
IVlei, kecjvämligket är intet skäl att
göra gällande inför lagstiftaren, som kar åliggandet
stt förek^gga vädor för samkallet.
Oen sedel pä 8 sk. som infördes är 1800 gällde
dä 8 sk. i silfver; nu kammer kan stt motsvara 3 sk.
i silfver efter >66H ära myntfot. 8edlar pä sältan valeur
utgöra ett offentligt erkännande ak allmän fattigdom;
ett erkännande som likväl kommer stt stä iVstionen
ganska d^rt, emedan ärliga tillverkningen af
gängksra skillingssedlar kostar Lanken omkring 4»,000
It:dr ärligen oek lördrar till sitt kedrifvands ett antal
af 90 personer, som dermed dagligen sysselsättas
en kortare eller längre tid.
Stats-, Vanso- oeb Dag-Iltsk. IItl., N:a ,7. 273
IV:o 17.
8lut8-, Ilaneo- oell I^r>A-I7ts1<ott6N8 utlLtanllo
i k»f866ncl6 Herr a/" , .7/. ^
frän HieI6. oell selein till Utskotten remitterscle
itienioiial, anZäencle ii i l-äitleiteiältniliZ.
»I^emte 6et IVlotionären, uti vkvannämnäo memorial, sökt
viss att besättning vore icke allenast 8n6amalsstri6an6s
utan oek, i anseenäe till cless köljöer, innebäran6e en
vmenskligbet, okörenlig me6 6en liberalitet, ät bvilken
närvaranclo till sträkvaäe, liar motionären kramställt
l»uru kribet i transaetioner meclborgare emellan vore
alven en ak tilleus koröringar; buru kribet i räntas taganöe
oell gikvanöe vöre, 6a besättning uppböröe, ieko
allenast en sällan koläran, utan oell en nöövänöiglietoell
liuru ereöiten öerigenom skulle consoliöeras samt
sekret säkrast oell kraktigast motarbetas, meö cle liers
skäl motionären ansett ligga till grunö kör en fri ränteberäkning;
öerviö likväl meögikvits att i 2tne kall,
6et ena, clä Ian lemnaöes ak publilpie IVerk, oell clet
anilra, 6a räntan ieke vöre t^äligt utkast, utan skulle
till beloppet ak Domaren utsättas, räntan boröe genom
lag bestämmas.
verkörutan IVlotionären trott att emot 6e missbruk,
bvilka L läntagare? si6a skulls korst kunna uppsta, 6et
voro ett eorreetiv, om körkattningen till en början balle
akseencle enclast pa 6e län som bäöanekter upptagas, men
öeremot ekler viss till, bögst L ar, blelve retroactivt gällanäc
kör alla Ian.
20
274 Ltnts-, Råneo- ocb bag-Dtskottens
I Inledning sk bvilken motion Iler»- L/erta^ 6«-  uti ett tilt Utskotten jemväl remitteradt anförande,
under anmärkning, att kragan om fri ränta kade ett
ovilkorligt sammanbang med grunderne för VinanceRegleringen,
yttrat, att dan val insag fördelen af fri
ränta; men ansag det ej kunna päbjudas förr än Kinancerne
blifvit reglerade, utan att förorsaka stor villervalla.
Hliuiu Utskotten äfven för deras del anse att i allmänbet
en fri ränteberäkning, med undantag af de fall
da Ian lemnäs fran publicus Verk eller ak medel tillbörigo
omyndige, samt da ränta icke är utkast, utan skall
till beloppet af Domaren bestämmas, bade eger sina fördelar
oeb ärtill grundsatsen rigtig, tro likväl Utskotten,
tiden för öfvergå ogen dertill icke vara inne, förr än stadga
i penningeväsendet vunnits; till följd bvaraf Utskotten
ka till Ilikets Liander bemställa:
buruvida ej den väckta fragan om en fri räntebe
räkning
ma för närvarande förfalla.
Den 29 5ep tern ber 182g.
Utlåtande, K:o 18.
lV:o 18.
8lnl8-, Zuneo- oell I^-IIl8liollens lill",lande,
i anleäninF ak Ivon§1. lVlajils till Illslcolten
remitterade Mrliza Drojiosllion ak <Ien 6:le
sisllidne Nnrlii, unZaencle köiänclitNA oell
lil lä AF i ^nsvariAlletslaAarne kör Ikikels 8tänclers
I?u1lnlä1iliA6 i Ibmlmil oell kliliSAiillls6ontoirel
sunrt Oireeleurerne viel I^äne-Lonloiren
i OutlrellorA oell Naimo.
I^ongl. lVlaj:ts okvanberörde bladig» proposition linnes
vara ak följande inncbäll:
"Dfter slutet ak 182Z ars Riksdag blek till Kongl.
Naj:ts pröfning ocb antagande okverlemnadt ett ak RLiander
uppgjordt Förslg i/// ^/ör r/c
/lri^serrs /oro/vf/racfe Dmecteurc/vre Drsco/rt
k7o/rtor>cn
r Höt/reöorg ocb /l/r/nrö. Vid granskning ak
detta bagkörslag befanns detsamma i 6 §. inneballa följande
stadgande: Ö/ver f/ts/ag r e/sss-r ma/
bnnn-r va/ r/nr/erdämg-r /esvtrr bos ,/kong/. »n/ö
r/orb
r/e/r som genoor //o/^/rättmrv
bes/ni /-///>> ö /md/crrar/ ^cir/nsirg /)//ectcnrsbe/btt/rörge,r ^
ebl>ac/ //o/^-/?ärtetts bes/nk ä/rr//vrs c//r,' ?c/>e ^ e//er de,r
b/^g<rnr/e /rbe r s/,r /orettämnde öe/iktt/ttttg bn/r
?ra
örsättas »tom <r/ /». Vtä/ir/er.
/^f ett sadant stadgande skulle bakva följt, atteburn
den köteslagne lagen medgak en under tilltal ställd
ocb genom Hok-Rättens Dtslag kran sin befattning skild
276 Ltats-, Lanea- ock Lag-Rltskott'ens
Directeur att deruti söka ändring, vn sädan ändring i
sjelfva verket karls varit för konom onyttig, enär kan ^
älven i clen kändelse Dögste Domstolen prökvade kanoni
oskyldig, likväl icke kunds i sin befattning äter insättas.
Dä Kongl. lVkaj:t fann ett sadant föikällande vara
i strill med kvaci som anses rätteligen tillkomma Lagskipande
makten, kälst i lräga om en tilltalad persons
ansvar, Dogsta Domaremagtens kefrielsedom derigenom
komme att sakna full kraft ock verkställigket, fann
Kongl. Aaj:t Lig icke kunna gilla ock antaga kerörde
§. såsom stridande emot de i Regeringsformen stadgade
grunder; men dä det var af mycken vigt, att Riksens
Ltänders ifrägavarande Owkud vid förvaltningen af en
betydlig del af Länkens rörelse-capital, icke skulle sakna
en fknsvarigliets-Lag, samt det dertill uppgjorde Rörzlaget,
såsom inkommet elter Riksdagens slut, leke kunde
erkälla den kekandling, som uti 87 §. Regeringsformen
omtalas, ock dessutom den ifrågavarande §. icke
fanns innekälla stadgande», kvilka stodo i oskiljaktigt
samkand nied Rörslaget i öfrigt, sa att genom uteslutande
ak samma §. rubkning i Rörslaget i det kela komme
att ega rum, länn Kongl. lVIajrt käldre än att all
fräga om särskild ^.nsvarigkets-Lag för Directeurerne ^
Discont-Lontoiren skulls förfalla, Lig köra antaga den
utväg, att nied uteslutande ak 6 §. i kerörde Lagförslag,
detsamma i öfrigt antaga ock till efterrättelse läta
utlärda, i enligket k val med en slik KnsvarigketsLag
under den 8 ^Kpril 182^ blifvit till allmän efterrättelse
kungjord.
Da likväl ett lika keskallädt stadgande, som det
Kongl. lVlajit salunda, i afseende ä Directeurerne i Dis
-
Dtlätande, K:o ,8.
277
eont-Rontoiren, föiklarat Lig icke kunna antaga, ksfuines
uti <le under den r Itlaji 1810 utfärdade tvenne
Knsvarigkets-Lagar för R. Lt:s RuIImägtige ! Lanken
ock Riksgälds-Lontoiret, anser Kongl. lVkaj:t Lig köra
till vinnande af enliet i Lagstiftningen, a detta förliällande
fästa R. 8t:s uppmärksamket. Kongl. lVlaj:t, som
icke i minsta matto as^ftar någon inskränkning i den
rätt 66 ock 67 §§. Riksdsgs-Oidningen tillägga R. 8t:r
att meddela föreskrifter i afseende L deras Rullmägtigs
i Lanken ock Riksgälds-Lontoiret, utan endast ville gifva
den pä Lag grundade kelgd ock kraft ät Högsta
Domaremagtens i Kationens ock Konungens namn utfärdade
keslut, som sa mycket mera kör detsamma tillkomma
i ett ämne, der, a ena sidan, icke ens ksnadningsrättens
utölvande kör ikrägasättas — en kelgd ock
kraft, som nu mera är sa mycket lättare att ätergilva,
sedan alla k^ra Riks-Ltanden, kvar för sig, vid kvarje
Riksdag pläga utse Luppleanter, kvilka, i kändelse ak
förfall eller afgång, inträda i de valde Ordinarie Rullmägtiges
ock Directeurers ställe, oek således kunna förrätta
tjensterne i stället för den eller de RuIImägtige
eller Directeurer, kvilka kunna vara ställde under tilltal;
Vill kärigenom, efter att kafva kört Högsta Domstolen
ock Ltats-Rädet, föreslå R. 8t:r en sadan förändring
i io §. af fKnsvarigkets-Lagsn för RuIImägtige i
Lanken ock 11 §. ak den för RuIImägtige i RiksgäldsOontoiret,
samt ett sädant tillägg i Knsvarigkets-Lagen
för Directeurerne uti Discont-Lontoiren i Oötliekorg ock
Naimo', som innefattas i följande nzm redaction:"
"Lr den tilltalade eller äklagaren missnöjd med
Dok-Rättens dom i desse mai, ege kan att dem
älven, i den ordning i allwänket för brottmål är
278 8tsts-, Dsnco- oell Dag-Dtskottens
staclgsclt, anföra besvär, bvilks bos Konungen i Dess
Dögste Domstol upptagas oell prökvas.
Lr pullmägtig (Direeteur) genom Dok-Rättens Dom
körklaracl förlustig clen bonom ankörtroclcla befattning,
vare bsn trän utökningen clerak skilcl, intill
cless Högste Domstolen sig sluteligen utlätit.
Rlikver sällan clom sk Högste Domstolen uppbäkven
oeb clen tilltalacle bekiiacl, ätertage Iian gensst sia
tjensteutökoing. Dvaclan slik clom sk Dögste Domstolen
saststälcl, ras clen sälunöa clömcls pullmägtigen
(Directeuren) ieke kanus uti befattningen
återinsättas, utan genom n^tt val sk veclerböraucls
R,iks-8täncb"
Oell sr jemte clenna Käcligs proposition kill Utskotten
remittersclt ett st Herr Aoren^vrsk^ /'>rc?,VL
Deonccrck^ inom Kiclcl. oell ikcleln i timnet skgikvet ankörancle,
uti bvilket Herr Ao^e,reuist bukvuclsakligen lör^
klarat: stt clä Riksens 8tsncler kör öerss uti Ansvarigbets-Dsgarne
uttryckte rättsbegrepp tsgit ledning sk
sjelfva Oruncllagen, livsrmecl tknsvarigbets-Dsgarne i anseencle
till clerss Znclamäl oell siktning voro fnllkomligt
analoge, skulle K. 8t:rs bifall till clen Kongl,
pivpositionsn kunns föranleda till det omdöme, stt
någon okullkomligbet skven vidlädar 35 §. i Drcmdlagen;
stt oin R. 8t:r sksscle sig oel, pä Dogsta Domstolen ökvciK^ttade
rattigbeten stt prökva oell bedöma elen me>^
raliska delen ak krägan, bvarpä elen Rong!. propositionen
bade afseende, eller förtroendet oell clen derilrän oskiljsktigs
rsttiglleten kör pnllmägtige eller Directeurer, stt
gensst äterlsga tjensteutökningen, skulle Ii,. 8l:r 1 vell
Dtlätande, l^:o 18.
279
mecl cletssmms, körneks sin egen förmåga oeb vilja,
att utöfva de prserogaliver, livilka ak ingen annan
magt kunds innellskvss; oell stt, clä clet vore R. 8t:r,
som antogo pullmägtige i Lanken oell Riksgälcls-Dontoiret
samt Direeteurerne i Diseont-klontoiren, livilka alla,
enligt 66 oell 67 i It. Orcl., Ilorcle ovilkorligt rätta
sig elter cle Instruotioner, II. 8t:r kör clem utfärdade,
sä kuncle oek ingen annan, än R. 8t:r, tillkomma, att
återgifva sine Dullmägtige clet körtroevcie cle egt, men
körlorst; upps llvilka skäl Herr Aoseuc/urst ansett clen
Kongl. propositionen ej kunna bifallas.
Vid granskning ak K. älaj:ts Kädiga proposition !
cletta ämne, Lafva Utskotten ej kunnit clenssmma innefatta
någon anledning tili cle karbägor, bvilka Dr Aase,
ruurst sökt väeka emot clensammas antagancle eller till
clen sk Dr klosé,r^ursk yttrade mening, att ett bifall till
samma Käd. proposition skulle innebära någon slags öfverlåtelse
pä Dogsta Domstolen ak en K. 8t:rs bittills
killkommancle rätt, att ät en deras pullmägtig eller Direeteur
återgifva cless tjenstebefattning; utav tro Dtskotten
framställningen i K. lVIaj:ts ?läd. proposition t^cleligen
ådagalägga, att genom clen föreslagna körändringen
allenast ät Dogsta Domaremagten förvaras rättigbeten,
att, mecl gällancle krakt, änclra en ak IInder-Domstol
kälcl Dom, i bändelse Dogsta Domaremagten kinner
Dagen oeb rättvisan clet korcira; i bvilken bänclelse clen
tilltalade Kullmägtige eller Direeteuren mäste anses bibebällen
vicl clet ak R. 8t:r bonom lemnscle körtroencle,
pä clen grund, att bsn samma förtroende ej nägonsin
förverkat.
I beti aktsncle barak oeb clä clet ystridigt är ak vigt,
att Kusvsrigbets-Dagarne kör R. 8t:rs 1'ullinägtige oeb
280 Stats-, Lanea- oel, Lag-Vtskottens
Oirecteurer äro i öfverensstämmelse med ej mindre allmänna
rättsgrunder, än den i Liket gällande Rättegångsordning,
tro Utskotten, i liki,st med den at' K. lVIaj:t
lVädigst yttrade åsigt, en förändring erfordras nti I,vad
Littils i förenämnde afseende varit stadgadt ocl, föreslaget,
men kalva, vid jemförelse af 9 §. uti lknsvarigLels-Lagen
för L. 8t:rs krulln,ägtige i Lanken samt io
§. af den för L. 8t:rs Lullmägtige i Liksgälds-Lontoiret
med 5 §. af lKnsvariglrets-Lagen för Direeteurerne
vid fjiseont-dontoiren, den 8 ^kpril 182^, trott denna
ändring lampeligast kunna vinnas pä det sätt, att vid
9 §. i lKnsvarigLets-Lagen lör It. 8t:rs LuIImägtigs i
Lanken oell io §. uti den för LnIImägtigs i Liksgäldstäontoirel,
tilläggas orden: oc/r «//rä//e sr'g ttMrr/rre/ Drr//-  //rägtrg /La/r rrtö/nr/rge/r -r/" sr/r /-e/irttrrr/rg^ r'/rtr//c/ess /rrr/r
ö/r/ärtt ge/ro//r /-rg-r ^err/tvrrrr/rc/r e/o//r ^rr^äncD
samt att i ^ §. af ^Knsvariglrets-Lagen kör DiscontDir
eeteurerne orden "intill dess Hok-Lä tten i frägan
döuit," andius till: rrrtt'// e/ess e/e/r tt//trr/rrr/e /-///-rvt geno//,
/agrr ^rrr/tnrr/r/rc/r e/o//r //-/Hr/.
Oä till följd Lärak ur 3 §. af tknsvarigLets-Lagen
för Lanco-Läillmägtige samt ö §. af /Kusvarigliets-Lagen
för Liksgälds-Lontoirets LuIImägtige, skulle utgå
meningen: "IlolLätten prökve dä först om mälet är ak
"sädan keskaffenliet, att den anklagade Lör under Lät"tegängen
ilräli utösningen af den Ironom anförtrodde
"Lanea- (Liksgälds-) förvaltningen skiljas;"
samt 10 §. uti ^.nsvariglrets-Lagen för L. 8t:rs
LnIInrägtige i Lanken, ii §. af den för Lulli,rägtige
i Liksgslds-Lontoiret, oel, det Llikvande tillägget till
Utlåtande, K:o 18.
^knsvarigLets-Lagen för Oiscont-Oireeteurerne skulle inskränkas
till följande lidelse:
rre de/r tr///rr/rrr/e e//er dlc/agrree/r /rrrssnö/,/ //rer^ //o/'
/lät/ens do//r r c/esse nrrr/^ ege /ra/r att //ere/vcr^ r r/c/r
orr/rrr/rg r rr/Z/rrrrrr/rc/ ^/o> /-rott/»»/ Le star/grre/^ a/l/o/ a rr/re/eer/L/r/grr
LesvLe, /rv/Aa /ros /vo/r»/rge/r rrtt' Dess //ögstrr
Do/zrsto/ rr/r/r/agas oc/r ^reö/nas.
OeL ka Utskotten alitsa Lärmedelst tillstyrka Likets
Liander:
det mä ofvan äLeropade M. i lknsvarigLets-hagarne
för L. 8t:rs Lullmägtige i Lanken oeL Liksgälds-flontoiret
samt för de af L. 8t:r körordnadv
Oirecteurer i OötLeLorg oeL Nalmö, gifvas täljande
lidelse, nemligen
§- 9-
rrtt' ^/rsvrre/g/rets-rLrrge» /o> /?.
rbrr/r^e/r^ oel,
§- 10.
rrti 2^/rsvrrr/gLets Dage/r /oe Livets
ttge /' Lr^sgä/r/s-f7o/ttor/er.'
LörLr^ter Lnllmägtig sig i något af förutnämnde
fall, emellan Levisionerne, eller dä Liksens 8tänder
ej äro tillstädes, anmäles oell Leikras sädaut
af Liksens 8tänders Ius»itia:-OmLudsman: oel, afLälle
sig tilltalad Lullmägtig frän utökningen af sin Lefattning,
intill dess Iran I,likvit, genom laga kraftvunnen
dom frikänd; oel.
282 Ltats-, Råneo- oeb bag-bltslottens
§. 5.
^fn5var,g/l6k?-bagcrr /or Dr>?corrk-b)rreckettrerrre
r 6lok/re^org ocl ^l/a/oro.'
Upptäckes st RnIImägtige i Lauben eller sk Revisorerns
sä»lant unilerlätancle, ökversbrillanöe eller
akvilanöe krän Reglementet neli öfrige köresbrikter,
bvarä ätsl kölja bör, anmäle cle »let genast
tins Rilets 8tän«lers kustitisö-Omburlsman, bvillcn
aligger att ställs »len eller cle sk Direeteurerne,
oin bvillen eller bvilla en sällan anmälan
slett, under tilltal inkör 8vea llok-Rätt, oell akbälle
sig »lenne eller desse ak Oireeteurerne kran
utökningen ak Direeteurs - befattningen, kran »let
anmärlningen ak Lanco-Rullmägtige eller Revisorerna
slett, intill dess »len tilltalade blifvit genoin
laga lraktvunnen Dorn friland.
§- 3-
nkr ^/rr>?n»rrrg^ek^-bag6n /or Rrrnco-bb//rrrä'gkrge.
Leträdes Rullmägtig att ak försummelse eller egennytta
liakva underlåtit, ökverslridit eller akvilit
lkrän »le köreslrikter sorn Råneo - Dtslottet eller
Revisorer, enligt 72 §. Regerings-Rormen oell 70
§. Rilsdags-Ordningen ineilöelat, eller i gällande
Lanco-Ordningar till bestämd :itlv<Ina»I stadgade
gro, ina mälet genast Iros Rilsens 8tänders kustitiss-Om
budsinan anin slas, bvall<'n äligger, att detsanilna
sl^ndsamt Ros Konungens oell Rilets 8vea
Dok-Rätt al laga. 8lulle, ekter anställd laga undersölning,
»len anllagade bebnnas brottslig, kalles
lian, utom i cle kail elen na bag serslildt
Dtlätande, K:o l8.
28Z
gikver, till ansvar oeb ersättning ekter omständigbeterne,
enligt i8:»le Oajiitlet llanclels - Lallen,
samt
§. 5.
nkr ^knsvarrglrekr - bageri /or Rr^gäVr/s - k7o,rkor'rekL
btt//,/rägkr'ge
Leträties Rullmägtig att ak körsnininelse eller
egennytta bakva underl ätit, ökverslridit eller akvilit
ikrän l»va»l Reglementet i en eller annan matto
till ekterlekna»l stadgar eller Rilsens 8tänder eller
Deras Revisorer köreslrikva, mä inälet genast anmälas
bos Rilsens 8tänders kustitise-Ombudsman,
Rvillen äligger att »letsamma slzilldsamt bos Kongl.
Lvea Dok-Rätt allaga. 8lulle, ekter anställl laga
undersölning, »len anllagade bebnnas brottslig,
kalles ban, utom i »le kall »lenna Lag serslildt
urtager, till ansvar oeb ersättning ekter omständigbeterne
enligt 18 Lajr. Dandels-Lallen: vebsluteligen
§-
i o.
»kr ^/nLvarrg^ekL-bagcrr /or Rr^ekL /ä'karrr/erL b»r//rrragtrge
r kta/^e/rv
§- m
a/
^mvarrgäek^-bagcrr /or Rr/ieks »5känr/ers bl»//r,ragkrge
r /bXsgä^-tlorrkorrek, oell
ö//varrr^e krWggek nkr ^rrsnarrglrek^-bagerr/or b)rreckearervre
21/»/ btrleorrk - tlo/rkorre» r k-ok/leborg oc/r
R/a/oro.
284 8tatr-, Lanea- oell bag-Otsbottens
.4.1' lien tilltalacle eller äirlagaien missnöjö meö
Oof-IIuttens Oom i clessa inäl, äge lion att deröfver,
i clen orclning i allmänbet tor brottmål
stacigaclt är, antora unöerciänige besvär, l,vilia bos
Konungen uti Oess Högste Domstol upptagas oeb
prökvas.
Mgre beclamöters särsiilclte mening bitogas.
Oen 9 Oetober 182g.
Iteservation.
Ät Herr Orekve vo/r 8c/rvverf,r.-
Ott tullmägtigsiap sr ett förtroende som ian ateriallas.
It. 8t:rs rätt ritt pä för bon cl forilura förtroendet
ätei iullaclt, enär öerus OuIImägtig blifvit genom
8vea Ilof-Hätts Oom ansecbl borr» frun tullmägtigsiapet,
riet vill sägu törtroenclet, siilias, finnér jag ieie bunn»
riem bestritlus, sä vicia cie linnu lämpeligt att göra lien
gäliancie, bviiiet jag för mia <lel tillst^rier.
Ileir /?o^e,rL/ac/, /?., Herr professor Ferre//, Herr
Orossbanciluren /federman, Herr //e^f/rgrrrs, Herr bagman
^/ont/rcrn oell Herr iiorgmästai en /,anc/cgre,r, bakva
i eleana reservation sig förenat.
Otia tanöe, K:o 19.
285
N:o 19.
8tat8-, Lanoo- ocli OaA-IIt8liottc!N8 utlätancle i
anleclnin^ ak clol8 Herr ///e/knv, 6., kran
Ii. oclr till korenaclo IIt8ltott6n reinitteracle
Noinorial, anAaenclo körn^aclt köi 8lr>^ till
8taclAa örn invi8niiiAar 6N8lii1cl6 l?er80ner
oell Lolag emellan, clel? oelt Uriliorro Foi/ev,
inom 8amma 8täncl väoltta, nion allona8t
till 8tat8- oell lk>aA-IIskotten romitteraclo
motion oni ut kär clan cl et ak en korka ttninA,
8oin tillät unller vi886 villtor en8ltilele a88iLnatiouer8
utAikvancle.
^f Herr K/ertcr är uti förenämncie inemorial zcriaöt,
att clet Ko/s/ag NÄ ^5/nr/ga o»r f/rvrs/rnlg-r»', so,,r
e/?reÄa/r ens^r/Äe Äersone»' eÄer Äo/«g b vi Uret
uncler 182a ars Liisöag bos X. l>Iaj:t ak 8täucierne anmältes,
'^) men «iä ej vann Käciig 8anetion, bufvuclsailigen
ur clet uppgitne siäl att enligt samma förslag viri
uraitlätet gelöancle ak invisningarnes belopp lÄo// Ärocc»ts
rä,rta -varrt ^orcucrc^Mc^ ^sättnr/rgsrriä/lg/ nu mätte
meri toraniiring cnciast i elen omstänöigbet eller meri
nec^s-ÄOlölg »/ r/en r 9 §- cr/' s<r»r,«cr /orsfag om?rä»?nÄs
Ärocenks rant-r NÄ cir /rn//" Äroce/ct r /»»/racÄn ä
nvo inför Ibronen framläggas. .
Herr Orilicrre Äor/cs motion innefattar äter jemte
^rianciet clet fribet mätte 8 venst.a folie t älergitvas
Likanå litt k. 8t. prat. 10 8aml. 2 bimäet pag. 162.
286 8tats-, banco- ocb bag-IItsb ottens
att begagna ensbilde Orediten sä väl i assignerings- som
i bevers-ocb Vexel-väg, enär desse trenne utvägar stödde
sig gä alldeles enabanda grunder af allmän lätt oelr
allmänt kelios, begärs» det b. 8t. ville I,n8 Xongb lVlajrt
i underdänigbet anbälla att en allmän författning mä
utfärdas, 8om tilläter ensbilde assignationers utgikvands
med vilkor kitt assignationerne i libliet med bvad om
Iteverser är stadgadt, /-ö/vr 2',r/,r arrk/nge» a/" ntg//b'are/r
egen/rän^/gkoc/r »red >5r'giA ^/o>se(L/e e//er ocL
tvä,me /,erso,ier Lenrtt/rar/e^ 8k>mt att de, i lili bet meri
livar! om vexlar är köresbrikvet, Lora -7/ /»>-rr oc/r e»,
t/e»r enrottager oc/r lltgi/r>e/', enrko^er-r^; dertill ännu,Iet
försigtigbetsmätt syntes briberre» bunna läggas, ett r/e?-  se a^s/gn-rttö»er rc^e ^/rnge ^e/o^>/ver unr/erLttge ,00
/f r/r F-rnco.
Utskotten, bvilba med stöd ak 43 §. bibsdagsordningen
ansett 8ig brinna gemensamt bebandla desse tvänns
Alemorialer säsoin med livaiandra stående i sainband,
bafva vicl gräfningen sk (le clerrrti förebommands trägor,
sä väl funnit alt efter bättsgrund clet icbe bör förvägras
en8lrilcle gersoner eller bolsg, kitt till akbördande
ak gälö fä lemna anvi8ning ä någon deras bo8 annor
man ägancle fordran, ebvad den8amma8 belägg lemnar
tillfälle att 8tälla anvi8ningen ä 8lörre eller mindre summa,
80m ocb med afseende ä den lättnad ocb lilligbet
denna i 8ig sjelf lotligs utväg att lata en fordran eirculera,
sbulle i allmänna rörelsen ästadbomma, trott, det
nägra binder ej böra ak b>gg8tiftningen lägga8 kör begagnandet
af denna rättigbet, utan allena8t sadane vilkor
dervid fästas, 80m bunna i möjligaste matto förebomma
missbruk oeb deraf bärfistaude allmännare 0-  IZgcnbeter.
Utlåtande, l^:o ig.
287
lill vinnande äter at detta ändamål bar det sprits
Vibotten vara ak yttersta vigt, det 8ädane blMigbeter
ocb invecblade formaliteter, som 1828 ärs förslag till
en del innefattar i afseende ga de bändelser, dä braf
för en sadan lögande invisning mäste i laglig väg göras
gällande, nu mä undvibas, bvaremot Utskotten förderas
del ansett nägra lämgligare, mot ändamälet mer
svarande, föresbrifter iebe bunna vidtagas än de, som !
allo öfverensstämma med bvad bågen stadgar i afseende
gä ensbilde gersoners logande körsbrifningar, derigenom
ecb under tilliba lemnad rättigbet till invisuingars ocb
assignationers utfäi dande, trvebte eller graverade, dä de
ä större summor l^da, all gagnelig fribet, efter Utsbottens
omdöme, blefve beredd att bunna ä ägande fordran
gifva bänvisning ocb ensbild Lredit begagna.
bnligt desse äsigter sä Iltsbotten, med fränträdande
sf det förslag b. 8t. vid sist lorllutne bibsdag till X.
Naj:t ökverlemnat, nu tillstyrka X. 8t. bos Xongl. älajrt
r underdänigbet föreslå:
att med ugbäfvande ak Xongl. förordningen den i3
lulli 1818 angäende bandsbrifne, gä 8edelbakvaren
eller Ordres ställde, invisningar eller sä kallade assignationers
belopg mätte stadgas, att invisningar
emellan ensbilde personer eller bolag inom bibet
mä bunna ställas L bvad summa som bälst, större
eller mindre, under dervid fästade vilkor: att ä
en summa ak ivo b:dr L:eo eller derutöfver invisning
kär utkärdas, ej mindre bandsbrikven än try ckt
eller graverad; att dä invisningen ä mindre summa
l^der, densamma mäste vara bandsbrikven, att
invisningen eller assignationen alltid bör vara stäld
till viss man eller Ordres, samt att i öfrigt bvad
?.88 8tats-, Lanea- oell Lag-Iltskottens
Allmänna Lagen oell särskilds körfattningar föreskrifva
rörande sä kallade löpanäs skulilsedlar,
vare sig i afseende pa sormen för deras giltigLet,
Letalnings-ansvaret eller Ilvad körliällandet vara ina,
i allt klikver gällande för desse slags invisniugar
eller assignationer.
Den 9 Oetoker 182g.
lV:o 20.
8ias8- oeli Laneo-I7t8lxoslen8 Letänliande, i
»sseende ^ä kolaren i de frän liifs^äldsLontoiret
i.ilgifna 8lviljem^nIi8-p>o1l6tt6r.
Vi,l 8tats- oelr Laneo-Dtskottens genlensamina ösverläggningar,
livilka ikland annat kast till söreinal
att kestäinina utelöpande Ledelstoeken, kör livilken,
vi>l en skeende silkver-utvexling, erforderlig reel sond
skall vara att tillgå, l,ar körekonnnit, kurusorn, enligt
Likets Ilöglod. 8tänders Leslut, vlcl sista Lagtiina Liksdag
är 1823, Lanken ansvarar för de vid sainina ars
slut utelöpande, srän Liksgälds-Lontoiret utgisna (lreditsedlar
saint koppar-skiljein^nts-polletter till en saminnnrlisn.
nl
inot L:dr 4,026,095: 89. Lanea: att polletterne, 8oin
uti sörstlierörde sunnna inkegripas oell äro utvexlads
urat L:dr l,4>956: 2. Z. i Dreditsedlar, oell esler kvilken
grund de älven konnna att inlösas, innekälla 45l
8k:pd
DtIät an ,! e, D:o 2
8k:pd 9 l.:pd7^ skälp. Doppar, Ilvars värde, ester inköpspris,
ännu upptages liliand Liksgälds-Lontoirets tillgångar
Nled en sunnna ns L:dr 27,745: 36. 6. L:co.
Dnär nu, pä 8ätt okvansörinäldt är, knppar-pnlletterne,
om oell när de presenteras, skola, ester deras
nninnvärde, enligt i8o3 är8 Lealisations - grund,
as Lanken inlösas, kafva Utskotten ansett att sjelfva
kopparen i polletterne kör komma Lanken till Kodo;
lrvadan Utskotten skolat tillstyrka, att uti Liksgälds-Dontoirets
räkenskaper sör innevarande är 1829 värdet ak
kopparen i skiljem^nts-polletterne It:dr 27,745: 36. 6.,
sou» kland tillgängarne är upptaget, varder akskrikvet;
oel» att dereinot uti Länkens räkenskaper sör nvssnämnde
är, sarvin sond kör polletternes inlösen, upptagas
4^l 8k:pd 9 L:pd 7? skalp. koppar, uträknade
till penningar ester det i Lanken antagne Doppar-pris.
Den 19 Leptemker 1829.
. U:o 2 7.
8tat8- oell 6tmoo-IIl8kollon8 lVlomoiänl, i :rNleclitinA
:>f ie8^66live ?ltlv8-8iäit(1en8 6e8lul,
i »sseeittle ^ä do :>5 Illskoltoii, uli LetänIvtmdol
l>«io Aifne lillgl^rlinillleit i l'rä
AA
oui m^ut1)68tiiinuittFeii oell lleliiietl zellietl8ltap
enande ämnen.
8o,n, vid jeinkörelse ak Liks - Äändens i sörenäinnde
vigtiga sak sättare vell Iltskotten genoin Drotoeolls
2l
-
8tats- ocli Kaneo-IItskottens
Utdrag, meddelade beslut, desamma i vissa delar
funnits val'!» ak saria» skiljaktigbet, att något k. 8t:rs
beslut ej ira» pä dem, »neli bestämdbet, grundas, kä
Utskotten, till följd ak elen i 7a §. Kiksdags-Ordningen
gikna föreskrill, med anmälan oin lietta förllällande,
kön kr. 8t:r nu framlägga lie ak Utskotten uppgjorile
förslag till saMmanjeinkning ak Kiks-Ltäixlens särsk i Ille
yttranden, till antingen ett encla gemensamt lieslut eller
tvenne alternativa »neningar, pä «let, i senare kallet,
desamma, i den ordning okvanbe, opade §. stadgar, mä
bunna konnna under omröstning, till afgörande med k.
8t:rs rätt, inom 8tats- oel» lianco-kltskotten, förstärkte
till en Rämnd, sä att kedamöterne blifva trettio afl,varje
8tänd.
ikttnc/e,r 7., uti det akgikne betänkandet lV:o 1.^
är ak alla f^ra kiks-8tändcn bikallen;
men under körbebäii, ak V. 8orgare-8tändet, "att
'vid pröfning ak ,a:te puncten, närmare förklara ut"tr^cket
e/ter 7§§^ är.i 7,r^n//ok^" samt ak kl. Londe"8tändet,
ej mindre, "att, oaktadt detta bikall, 8tändet
"ina kunna särskildt besluta om afdrag kör slagskatten,"
än oek, "att kör kealisationens tillvägabringande, icke
"mä komma i kräga upptagande al 8tatslän, eller ut"gikvande
ak förbindelser pä 8tats-Verkets skuld, pä
"sätt »3:de puncten, bvilken i sammanbang bärmed ak"slogs,
innebäiler."
Oeb är sälunda ak II. 8t:r bikallet 8tats- ocb banco-Utskottens
i första puncten ak betänkandet K:o »4
gikne tillstyrka»»: att Laucosedelns silfvervärde nu mä
Utlåtande, N:o 2».
bestämmas till 2z k:dr eller ,28 sk. i sedlar för 1 Il:dr
i silfver e/ler' 7§§^ ars
Utskotten vilja i ökrigt vid krainställningen ak i2:te
puncten sig ^ttra öfver de ak borgare- ocb Londe-8tänden,
med bänseende till slagskattens inläggande i mintet,
vid denna punct gjorde körbebäll oel» tillägg.
Verkan äter ak bonde-8tändets gjorde tillägg: "att
tteattsakmnens t/ttväga^rr/rgantte ma ^om/na r
^^/>aga a/>/»ttrgaadc af ^tatt/a,r etter rttg/fva/rde a/'/or^ttaäntttter
7x1 .^/at.s-^er^ett s^-tttt^ /iä vätt id:tte /»aac",
e,r maeäätte,'" kommer vid sistnämnde punct under
pröfning; mea enär de öfrige trenne kiks-8tänden utan
nägot sädant tillägg bikallit Utskottens förslag i
första puncten, ocb 3:ne 8täncis sammanstämmande beslut
ej kan, ined tillämpning ak 69 §. keg. koimen,
till kraft ocb verkan försvagas ak det fjerde 8tändets
derikrän skiljaktiga yttrande, mäste ock detta tillägg
bär förfalla.
tt»nettr»re 2 ocb 3 äro ak 8amtelige kiks-8tänden
bikallne.
ttnnett» ^ !»ar till bukvudmomenlet blifvit ak alla
8tänden antagen, »ned endast den förändring, inom
trenne 8tänd, eller II. kidd. 0. fkd., V. Lorgare-8täudet
oel» II. bonde-8tändet, att, i anseende till nu förändrade
lörliäHanden, skulle utur redactionen uteslutas
8tats- oell Banco-Utskottens
den i Beknipanäet upptagne specilicera<le 8umma ak
livijen summa alitsa kommer att ur detta inoment
utgä.
Alom. a^Bar Blifvit af alla kvra Biks-8tänden Bifallet.
Vid Alom. är af V. Lorgare-8tändet med anledning
ak 8tändets i 2o:de puncten fattade Beslut, gjordt
följande tillägg: "Bvaidörutau Lanco-Bulluiägtige äga, att,
''ont sadant erfordras, ytterligare silfver för Bankens
"vinstmedel inköpa;"
men som de öfrige trenne Ltänden sammanstämmande
Bifallit Utskottens förslag i detta moment, förfaller
förenämnde, ak Lorgare-8tändet gjorde tillägg.
klom. e- är väl af Bläste- Borgare- oeB Bonde8tanden
olörändradt Bifallet, men Bidd. o. tkd. Bar ur
detta mom. uteslutit oiden ^ca/cn/eracle tr/l F^ooo /l.af/'
slZ/Ber /ö/' kvar/e droeB som uteslutandet af denna
specilication öfverensstämnier med 3 8tänds Beslut att
ur /j:de puncten utesluta dea der speciLcerade summan i
anse Utskotten sig Böra Bemställa:
att ll. Bräste-8tandet, V. Voigare-Ltandet oeB lk.
Bonde-8ländet mage med Bädd. o. ^kd. sig förena i
denna redactions-förändring, genom Bvilkens antagande
mom. erBöll följande ordal/delve:
de under samma tid ärligen ingående 2 procent
af de BasligBetsIän B. 8t:r 182^ Beslutat.
» „ Q
v
Utlåtande, Ato 2 k.
Bunctcn 5 är afBorgare-8tändet akslagen^ med förklärande
"att, vid silkverutvexlingens företagande, silf"ver
ma Bos Banken linnas, i förBällande till sedelstocken,
såsom 5:8, utan afdrag af alla förskotts Be"lopp;"
men sk öfrige trenne Biks-8tand godkänd, till
följd Bvaraf densamma kommer att olörändrad gälla såsom
B. 8t:rs Beslut i denna del.
Bmrcten 6 är af alla kvra 8tunden Bilalien.
-k „ »
Biurcte/r 7 är ak trenne 8land oförändrad antagen,
men ak det fjerde eller V. Borgare - 8tandet Bifallen
"med uteslutande af orden: e/ter ärs i
"anledning af det vid första puncten fästade förBeBall."
Da detta förBeBall är Beroende pä de Beslut II. 8t:r
kunna fatta i afseende pä de i första puncten omnämnde
olika meningar, Bvilka i den i2:te komma under
pröfning, föijer deras:
att samma förBeBall förfaller, sä vida Bidd. 0. A.-  delns samt Bläste-8tändets Beslut i i2:te puncten
Blifva B. 8t:rs gemensamma;
B varemot, i Bändelse Borgare- eller Bonde-8tändets
Beslut 1 i2Ne puncten Blikver antaget, orden;
e/ter är.s r/r/nt/ot ej Beller, vid redaetionen sk
denna punct, komma att uti B. 8t:rs Beslut BiBeBällas,
.. »
294
8tats- oell Laneo-I7 tskvttens
vuneken § bar I>Iilvit af fräste- oell Lorgare8tänclen
gocikäncl, samt af öfrige tvänne 8tän>i antagen,
utan annan skiljaktigbet, an ciet tillägg: "att K. Alajrt
"bellagacie, i ciess utlä, llancie kungörelse om siilverm^n"tets
emottagan-ie i uppbörli, intaga, att lie nu gällancie
"Lrciis-st. clervici sipola gälla för 2 Lrclr 32 sk. L:eo-8e<il.
"eller 4 Lrr Lrglis."
Ocl» tio Utskotten sig kunna, mell fullt Iiopp om
bifall, föreslå:
att ll. biäste-8tänclct oell V. Lvrgare-8tanclet maga
äfven för lierås clei instämma uti lietta tillägg.
vörevarsnlie 8röe bunet kommer lia att eriiälla följande
orciai)'cleiser
sr//ve,v,r^/rt^ e/ier c/e»/rlr /-estlinr/rr/rgsgrn/rc/^
ma trÄatas t/// emottaga/rc/e r a// /frono-n/i/i/Mrl/, oc/l
/ros /f. Mr/. t / itNl/e/l/amg/let a,r/ra//as^ c/et /fong/.
t-ic^tcs r e,r a//»rä,r kimgö,e/se /ata tlMä/inag/va^ att
c/e na ^aranc/e /»/Isr/a/crs -st /c/en s-lo/a ga//a/or 2 /i.c/,'
^2 si. i?anco-set//ar e//er / /i.-c/r /irisgä/l/s->5el//ar.
/'ancten 9 bar blifvit af alla f^ra 8täocien antagen.
v 0
sanctea ro, jemte lie cleruncler lallan lie momenteinie
a, ö, c oell c/, är bifallen af bläste-oeb Lorgare-8tänclen,
men afslagen af Ii. 0. rk. samt Iionlie-8tän<iet; Il vilka
2:ne sistnämnde 8täocl, till följci bäraf, äfven atslagid
mom. e, som allenast af bräste-8tän<iet blifvit bifallet
-
Iltlätancie, Airo 2». 2l>5
Vili lietta förballanlie, oeb lia sälunlia arne 8tami
staclnnt emot 2, i fraga sa val om bufvulimomentet, som
momenterna a, ö, c oeb c/, men clet s^nes vara angeläget
att, i bäncielse cieposit-, äkningen genom ii. 8t:, s beslut
antages, lie 2:>ie 8tänci, bvilka afslagit inrättningen
uti cless liela vjclii, mä komma i tillfälle, att särskilöt
sig )>ttra öfver clet un lier mom- e. föreskrifne föisigtigbetsmätt,
bafva Utskotten, clels, lia någon iVämnci ej
ännu blifvit valli, meli stöci af ^3 §. L. O. ansett sig
böra inbjucia Ii. oeb /V. samt II. Lon<ie-8tänciet, att
meli Ib äste- oeb llorgare-8tänclen sig förena uti lie öfrige
2!ne 8tänciens beslut i ivrcie puncten meli lieruncler
l^cianöe mom. /<^ c oeb c/;
clels ock, om cienna inbjuclning antages, böia liemställa,
ciet Lillö, 0. /kö. samt borgare- oeb Lonöe-8täncien
inäga meri bräste - 8tänöet instämma uti ciet af
litskotten unöer mom. ss. föreslagne försigtigbetsmätt.
Alen antages icke sörstnämnöe inbjiuining, lär omröstning
uti förstärkta 8tats- oeb Laneo - Iltskotten böra
verkställas öfver följancle
broposition:
Den som bifaller 8tals- oeb Laneo-Iltskottens i
lorrie puneten ak Letänkanöct lVro i4 gikne tillstvrkan
om öppnanlle af en öepositräkning i Lanken, uncier lie
vilkor, bvilka uti momenterne c okb c/, blif
vit
föreslagne, »östar
ven ciet ej vill, röstar
^-7.
296 Lists- ock Lsnco-Dtskottens
Vinner nej, lörlslier io:6e puncten i kels »less
vick!.
8kulle ster lien > io:cle puncten löreslagne clepositräkningen,
uncier lie uti momenterne c/,
uppgilne vilgor, sl It. 8t:r bifallas, lär omröstning komnis
stt egs rum olver löljancle
proposition:
Den som bilaller Utskottens förslag i io:ole puncten
mom. c., stt Rank-8tvrelsen, om klen linner berörcle clepositi
äknings begsgnsnöe i ett eller snnst lränseencle
kinllerkgt lör bankens egne operationer, ms egs rättigket
inställs gils viclsre clepositioner, elter llerom H
inänsljer förut utlär<lscl kungörelse, röstsr
Den rlet ej vill, röstsr
Ve/.
Vinner lVej, körlsllvr cletts inoment.
" » *
Dunenen 7/ sr sk präste- ock borgsre-8tsnllen
goökäncl, men orclet'Hutö/ve," nr clenssmms uteslutet
sl cle tvänne Riks-8tsnö, kvilks lörksstst lien sk
Utskotten i nästlöregsencle io:<Ze punct löreslagne Oeposilräkningen.
Vill löljä karsl lörklilver ,,:te puncten vlö> änöracl,
i känöelse elen sl Dtskotten i lotcle puncten
löreslagne Depositräkning vsrcler slutelig,;» sl R.
8t:r gillscl, men i motsatt lall kommer stt ur clenn»
punct uteslutss orclet '"/cuntii/rLr."
litlslsnäe, K:o 21.
297
Duncte» 72 sr sl Riclcl. 0. lkci. samt Dräste-Ltsnöet
kilsilen; livsremot borgare- ock Loncle-Ltsnclen, mecl
anleclning sl lien i i:sta puncten lörbeksllne öppns
prölningsrätten, vill beclömsncls sl <lenns punct beslutst,
V. borgare-Ltsnciet: "stt antaga lie sl Herr ^e/i"ren,
uti liess vill öenna punct slgilne r«ervstion,
"pag. 20Z, 206 ock 23/, unllerKui; i, 2 oek 3 lrsm"ställcle
kulvuclgruncicr lör löräolirsll m^ntlot," ssmt
II. boncle - Ltsnclet: "stt till Kongl. AIsj:t i unclerös"nigket
ölverlemnss, stt elter Vetenskapsmäns böran"öe
utsätts en linörig m)ntskatt inkeräknsll i sjelfva
"mvntet, till lörekommsncls sk llstssmmss utförsel elller
neclsmältning,"
l ssm>nsnkang kvsrmecl V. borgare - 8tsn6et sarrkiklt
keslutst: stt i stället lör lie i Utskottens förslag
lörekommsnöe villen: "en lägre enkel än l66H ärs
"m^ntorlining utsätter oek 1776 srs reslisstions-lörorcl"ning
sberopsr" skulle utsättas: "en lägre enket, än rlen
"nuvsrancle" samt stt i stället lör löljanöe periocl: "ock
''alt llenns enliet ms blifva ett sillverm^nt sl lika vär"lle
mecl l8 sk. silfver elter i66H srs m^ntlot ock allt"ss,
enligt realisations-grnnclen, motsvarande värciet sk
"l b:ör b:co," skulle sägas: "ock att llenns enket mä
"blilva ett silfverman!, motsvaranclo 1 b:clr L:co-8ecII.
"elter olvsnnämnlle beslämningsgrunci."
Vill jemförelse st clesse beslut, ock cls ssluncla
tvänne biks-8tsn,l Irilsllit Utskottens betänkancie i öenna
punct; men cle öfrige 2M« cleruti fattat beslut, kvilks
icke sinsemellan fullkomligen öfverensstämma; kalva
Utskotten ansett sig böra karst inbjucla borgare,
ock Lonäe - Ltsnllk^, att mecl b. 0. K. samt bläste
-
2t)8 8tats- ock 6 a nco-Dts kotte ns
8tandet sig förena i kikall till Kvad Dtskotten i denna
punct föreslagit;
men derjemte loreslä, att, i kändelse denna inkjuduing
kvarken af Lorgare- eller konde-8tändet sntages,
Lorgare-8tändet dä mätte instämma uti det si
>1. Londe-8tändet i kukvudmomentet af (lenna punct
tagne keslut, såsom, mer än Lorgare-8tändvts, näimancle
sig till Dtskalteos ak 2:ne 8täncl kilallne lörslag.
Derefter, pä sätt 7 3 §. II. O. föieski ifver, omröstning
inom lörslärkta 8tat8- ock Lanco-Dtskotten hommer
att anställas ofver följancle
Dr oposition:
Den 8ow vkörsndradt kikaller 8tat8- ocl» LancoDtskottvns
i luifvuclmomentet af , 2:te puncten gikne tillstyrkan:
att i ssminankang med krugorne om m^ntkestämning
oell realisation, efter föreslagne bestämningsgrunder,
k. 8t:r maga i,08 Kongl. Naj:t i underdänigket
föreslå, att en lägre enliet än >664 ars m^ntordning
ut8ätter ock 1776 arn realisationsförordning äkeropar,
matte för m^ntförkällanderne ock penningekeräkningeu
r landet Ke8tämm»8, ock att denna enket ina klifva ett
silkverm^nt af lika värde nied >8 sk. i silfver efter 1664
ars myntfot, ock allisa, enligt reali8ation8gruuden, motsvarande
värdet af i It:dr k:co, röstar
Va.
Den det ej vill, röstar
Vc/.
Vinner Kej, ösvei lemnäs i underdanigket till Kongl.
AI^j:t, att ekterVeltenskapsmäns Iiörande utsatta en lin
-
Dtlatande, K:o 21.
299
di ig inkeräknad i sjelfva myntet, till fö
rekommande
af detsannuas utförsel eller nedsmältning.
8kulle ater V. I>vrgare-8tändet ej vilja med tl.
Londe-8tändet sig förena, att till Kongl. lVlaj:t i underdänigket
ökveilemna kestäinmandet af slagskattens inläggande
i mintet, lär omröstning köra ske öfver följande
Dr
oposition:
Den som utan någon förändring eller tillägg Infaller
8tats- ock Lanco-Dtskottens i kufvudinomentet ak
>2!te puncten gikne tillstyrkan, röstar
/a.
Den det ej vill, röstar
Ve/.
Vinner lVej, kommer genom särskild votering att
utrönas, kuruvida, i kraga oin slagskattens inläggande i
myntet, ma antagas antingen Londe- eller Korgare8täudets
mening.
Hvarefter, om Kej vinner, till omröstning förekommer
följande
Droposition:
Den som kikaller att till Kongl. älaj:t i underdänigket
ma ökverlemnas, att, efter Vettenskapsmäus körande,
utsätta en lindrig iukeräknad i sjelf
va
myntet, till förekommande af detsammas utförsel eller
nedsmältning, röstar
Va,
Den det ej vill, röstar
Ve/.
Zoö
8tats- vcb Ranco-k7tskottens
Vinner Nej, antagas klo af II:r /ie/re» uti reservationen
emot Letänl^anclet lV:o i^, pag. 235, 236 oc!» 23?,
un iler leiris i, 2 oell 3 framställde, af borga, e-8tändet
gillade bukvudgrundor för förändrad myntfot.
Hivad borgare- eller 8onde-8tändets i sistnämnde
proposition upptagne beslut, af k. 8t:r gillas, lär den
af Lorgare-8tändet beslutade redaetionsförändringen af
I2tte punetens bufvudmoment antagas, sä att i stället
för cle cler förekommande orden "en lägre enbet än
166^ ars mvnlordning utsätter 006 1776 ars rea lisatio nsförordning
äberopar" utsättes: en /agre en/ret än </cn
nuva/ane/e^' samt i stället för meningen: "oell att
"denna enbet mä blifva ett silfverman! af lika värd>7
"med 18 sik. silfver efter ,664 ärs myntfot, oell alitsa
'enligt realisations-grund motsvarande värdet af 1 R:dr
"banco" utsattes: oc/r att c/enncr cn/rek nrä //r/va ett s///^-  nrottv«rranc/e / /l.(/r ^a,rco-»5ec//. e/ter o/vnnnänrn(/e
Lettänrn/ngsgrn,r(/.
/l/om. a. /2tte nuncten bafva Riks-8tänden cnbäiligt
bifallit.
Utaf de under mom. föreslagne underafdelningar
af det metalliska ni^ntet äro antagne
ak L2«nc/e» gcmens-rmt ett mvnt, motsvarande
R:dr b:eo;
sk kl. Ridd. oell tkdeln, kl. l?reste-8tändet
oell V. borgare-8tändet underafdelningeo,
motsvarande . . . ^ . z R:dr dito;
ak 8tänden gemensamt underafdelningen,
motsvarande. .... - R:dr dito;
Utlåtande, U:o 21.
ak Ridd. oell ^.deln, Rreste-ocb bonde-8tänden
underukdelningen, motsvarande /z R:dr L:eo;
derkörutan Ridd. oell ladeli,, vorgareocll
Londe-8tänden beslutat präglandet ak
stunken, motsvarande . - ' R:dr dito.
Oet är alitsa ak 8tänden gemensamt k>eslutadt
att utm)ntning mä ske sä väl akdet föreslagne största
m^nt, som i silfver kominer att präglas, soia ak
stunken motsvarande - oell l R:dr L:eo.
Oenom trenns 8tänds sammanstämmande beslut
sr oek vordet afgjordt, att derjemte skola präglas
sticken, motsvarande -, r oell R:dr L:eo.
^.f samtelige 8länden är äfven klikallet Utskottens
förslag, att s kint silfver oell E koppar eller alliage, eller
den sä kallade i2-Iödiga lialten, mä för sä väl llukvudm^utet
som underakdelningarne llegaguas.
8!utligen är vid i r:te puneten, ak V. Rorgare-8tändet
beslutadt följande tillägg: "Oell öfverlemna R. 8l:r till
»'Rongl. Naj:t, att, sedan utvexlingen lrörjat, oell ett
"tillräckligt belopp ak n^tt silfver kommit i rörelse, af''I^sa
det gamla silkverm^ntet i kr än oell ined 8 sk. oell
''derunder;"
llvilket tillägg Utskotten kä inbjuda öfrige Riks
8tanden
att med Lorgare-8tändet antaga.
/'uttcte/r är ak kl. Rreste-Ltändet godkänd;
3o2
8tats- oei, Raneo-Dtslottens
ak II. R. o. likallen med tillägg: "att »lesse söi
"Irindelser
ej mä ak Landen i annan Iiändelse pä annor
''inan ökverlätas, än i neli lön förstäl lning ak dess renia
-'kond, dä detta ak Laneo-Vnllmägtige nödigt prökvas;
men ak V. Rorgare-8tandet akslagen oell i stället
leslntadt: "att kör Ranlens koi dran Iios 8taten /j,^on,noo
"R:dr, Rilsgälds-Lontniret ntkärdar en körslrilning till
"Hanlen ntau ränta kör närvarande, men med körlnn-'delse
a Rilsgälds-Lontoirets sida, att efter at Raneo"Dnllmägtige
tienne manader törnt gjoial iippsägning,
"till Ranlen akletala sa stor del deraf, som Lanlen kör
>'sina operationer lan Ireliökva, Iivarmed slall kölja k.
"8t:s anetoi isation kör Itilsgälds-Lontoirets Vullnrägtige,
"att i detta ändamål oml>esörja lans upptagande pä lin"diigaste
villor, oell I>ör i öfrigt ialttagas, att de constante
medel, som sälnnda ak Rilsgälds-dontoiret an"slakkas
oell till Ranlen ökverlemnas, ej ka användas ak
'lianlen till annat, än Iionorerande ak Ranlens köilin"delser
ocl» eonsoliderande ak dess reela kond;"
ak II liondk ständet äter är, till följd ak 8ländets
leslnt i , :sta puneten, Dtlätandet i denna del lagdt till
Iiandlingarne.
Vid jemförelse ak desse Ireslnt med livarandra inlämtas:
1:0
iltt Rorgare-8tändet, el>ur» i andi a Iiänseenden sliljande
sig krän R. o. il. samt II. Dräste-8tändet, lilväl
med sistnämnde s:ne Rilsständ instämt i den äsigt,
att 8tatsve,lets ifrågavarande s/u/r//e/o/i/2 ^^00^000
/l.r/r //// Fanken reversera,;.
Dtlätande, iV:o 21.
3o3
Ilvillet sälnnda mäste anses vara genom 3:ne 8tänds
sammanstämmande leslut afgjordt.
2:0 att i afseende pä villoret för Iregagnandet ak Iiel
öiale lelopp, H,Hoo,ooo R:dr, Ridd. oell rldeln samt
Ikorgai e-8tändet leslntat: att r/cttam/»a /irr /e^e an-rvmr/as
rttair r oc/r /ö> /ö>stä>/n/ng -r/ ree/<r
/oar/, r/a r/etta a/ Vnrco-/tti///?m/t/ge nör//gt /-,'o/ö-»r
livarköre Dtslotten kä inljnda II. p,äste-8tändet
att >ned desse 2:ne 8tänd Iiärom sig korena;
men anlages ej denna inbjudning, köresläs följande
proposition:
Den som anser, att lianlens i >3:de pnneten ak8tatsoel»
Uanco-Dtslottens Letänlande l>i:o >4 omkörinäldte
kordringslxdopp I,os8taten, kör 1808 äi s lrigslostnader,
4,/jo»,oou R;dr, iele ina användas »tan i ocl, kör förställning
ak Lanlens reela kond, dä detta ak Raneo-pullmältige
nödigt prökvas, röstar
>/<r.
Den det ej vill, röstar
Ve/.
Vinner Uej, förfaller detta villor kor användandet
at berörde kordi ingsbelopp rj,^oo,«oo R:dr;
samt
3:o att, i kräga om sättet kör re verserandet ak förenämnde
Iielopp 4,^00,000 R:d>', tvänne 8tänd, eller R. v.
il. samt p,äste-8tändet Irikallit Dtslottens i ,3:de
pnnelen gikna tillställa»;
3o4
8tats- oell Laneo-Dtskottens
vid I,villigt föl liällande Utskotten tä föreslä V. Lorgare-8lättdet,
->tt med förstnämnde 2!ne L>ks-8tälid i
clemia clel sig luce»a;
men antages ej denna inbjudning , län cili lVämnden
al' förströ k ta 8tats- oell Laneo-Dtskvtten unller omröstning
komnra följande
Dl oposi tiont
Den sam bifaller 8tats- oeb Laneo-Dtskottens i
i3:de puneten al' Letänkandet lV:o »4 8>l'ne tillstyrka»:
att Ion 8tats-Verkets capilalskuld för 1808 ärs krigskostnadel'
skola as Liksgälds-tlontoi, et utfärdas förskrilningar,
a It. 8t:s värnan, ställde till Landen eller Oiclres,
a minst 10,000 L:dr L:co bvardera till ett sammanlagdt
belopp af /j,4oo,ooo L:dr L:co, oell dessa förbindelser
ställas pä betalning af allenast ^ proeents ränta trän oell
med i8äo, oel» pä betalning dessutom af 2 prveent ärligen
i afräkning ä piämiliva capitalet finn oell med
l8ää; under löibebäll derjemte tor Liksgälds-Lontoii et
att göra större eller mindre afbetalning af entita let,
röstar
^<r.
Den det ej vill, röstar
^Ve/.
Vinner Kej, anses dst vara ak It. 8t:r beslutadt: att
kör Länkens fordran Iros 8talen, rj,^.00,000 L:dr, Liksgälds-Lontoiret
slcall utfärda en förskrifning till Lanken
utan ränta för närvarande; men med körliindelse a Liksgälds-6ontoii
ets sida, att elter akLanco-kuIImälrtiAe irenne
mannder förut gjord uppsugning, till Ilanlcen afbetala
sa stor del deraf, som Lanken för sina operationer
Utlåtande lX:o 21.
3o5
kan Iieliöfva, Iivarmed skall följa It. 8t:rs auetorisation
lör Liksgälds-tiontoirels fullmäktige, att i detta ändamål
oinbesörja läns upptagande pä lindrigaste vilkor.
fkl/reten /,/ är af L. 0. lk. saint präste-8tandet bifallen;
/
b varemot Lorgare- oeb Londe-8tanden, i anseende
till de ak desse 8tänd i nästlörestaende i3:de punct fattade
beslut, ansett i-^de puneten böra förfalla.
8kulle L. 8t:r gilla Lo,gare8tändets särskildta beslut
i afseende pä sättet för reversersndet af 8tatens i
i3:de piinsten upptagne skuldbelopp till Lanken, lära
It. 8t:r oek linna, att i^:de puneten mäste af sig sjelf
förtal la.
8kulle äter i denna del, eller i afseende pä sättet
för vftanämnde skuldbelopps re verserande, bifallas b vad
Utskotten i i3:de puneten tillstyrkt, fä Utskotten föreslå
V. Lorgare-8tändet, att jemväl bifalla iH:de puneten.
Alen ailtages ieke denna inbjudning, föresläs följande
proposition:
Den
som bifaller, att förbindelserns ä beloppet
/j,/joa,ooo It:dr af 8tatsverkets skuld till Lanken för
1808 ärs krigskostnader, innan Lanken tillätes desamma
ä annan man ölverläta, skola Liksgälds-dontoiret till inlösen
bembjudas, röstar
Den det ej vill, röstar
7Le/.
22
3o6
Stats- ocl, Laneo-IItskottens
Vinner iVej, förfaller Stats- oeb Laneo-IItskottens i
iH:de puncten af Letänkandet lV:o i/j. gilne tillstyrkan.
Lunckcn 7^ bar blifvit a5 samtelige Liks-8tänden
godkänd.
- ^ „ «
Luncke/r 7ö är as II. Lräste- oeb II. Londe-8tänden
bifallen, samt ak II. o. lk. antagen med tillägg allenast
ak oxlen -vrÄare," bvarigenom puncten skulle el
li
ulla följande lidelse "att inom linien mä 7r//s ^rc/crro
balanceras öfrige Länkens fordringar Lös Staten;"
men ak II. Loude-8tändet, "med afseende a det föregående,
" beslutad följande förändrade lidelse: "att inom
linien maga balanceras a//cr Länkens återstående fordringar
Lös Staten.
Lä grund ak de i l3:de puncten upptagne Leslut,
I den del Lorgare-Ständets med L. o. lk:s samt LrästeStändets
sammanstämmer, förfaller den af II. LondeStändet
i denna punct beslutade ändring;
ocl» förmoda Utskotten att, dä denna punct blifvit
efter närvarande redaetion bifallen ak a:ne Stund, L. o.
lärer medgifva att orden "kr'//>5 -nrÄcrre,^ livilka i Utskottens
först akgikne Letänkande i ämnet verkeligen begagnats,
men, i följd ak gjorde anmärkningar, utur det sednare
Letänkandet uteslutits, jemväl mä, såsom ulan inflytande
pä liukvudsaken, utgä ur L. o. 7k:s beslut, under
lrvilken förutsättning Utskotten anse denna punct
också vara genom 3:ne Stär.ds enbälliga beslut bifallen.
Il t låtande, lV:o 21.
Lancken t/ är genom 3:ne Ständs sammanstäuubande
beslut oförändrad bibebällen.
Vid livilket förbällande ett af Lorgare-Skändet särskildt
vid slutet ak samma punct beslutadt tillägg at
orden: "dock skall i underdänigbet begäras lvongl. lllaj:ts
"lVädiga tillständ till det i denna punct omkörmäldte anländande
ak lullmedlenkommer alt förfalla.
Lu/rcke»l 7§ är ak alla Ständen gillad, dock med den
redactions-körändring af L, 0. fk., att, i stället för uttrycket:
"pä sätt L. St:r kunna, e/ker /rä/r ^kcrks
I/ks^ok/ek^
särskildt besluta," skullsmed mellann>en!ngens
uteslutande sägas: pä sätt L. 8t:r kunna särskildt besluta;
samt
ak Lorgare-8tändet, att de i samma punct förekommande
orden "r n^mn/rket" borde utgä;
men dä desse ändringar szmas ej vara af någon väsevdtligbet
ocb dessutom bakva, bvar ä sin sida, emot
sig irenne Ltänds sammanstämmande beslut, lära de till
ali verkan förfalla.
Lancken -9 är ak 8tänden enbälligt antagen.
Lnncken 30 är ak II. Lräste-8 landet osli II. Londe8tändet
i allo gillad;
af II. L. 0. kl. antagen pä det sätt, att i slutet skall
tilläggas orden /nkf/f »äsk« /ö/se/crg^ derigenom sista
3o8
8tats- ocl, kaneo-Otskottenz
raden ändras lill kol jancle lidelse: ^/o> tNutLver^eis r,H»k/rg
//!//// ,rös/a «uväm/as/
ak Korgare-8tänilet akslagen med keslutande, att
linndén skall kikekällas vid liela den räntevinst, som
intill nästa kiksdag ka» Lanken tillits af dess utlänade
capitaler.
Oä sälunda tvänne 8tänd kilallit denna punct, pä
sätt densamma linnes upptagen uti Utskottens Letänkandv,
Ock sainma punct kli/vit ak tredje 8ländet akslagen,
tinna Utskotten det sk It. o. ik. keslutade tillägg ak orden
kntE mista 7k^n/ag desto liäldre köra körlidla, 8on>
i allt kall det s^nes 8'^^t, att någon disposition ä Länkens
kekällna räntevinst ej Ian ak Likets nu församlade
8t:r keslutas tor längre tid än intill uä8ta Liksdag.
« ^
puncten 2/, sk 3 Liks-8tänd kikallen samt al L. 0. II.
lagd till kandlingarne, är salunda att a»8e kör godkänd.
Oen l4 Kovemker 1829.
Leser vationer.
^k Herr 210» I/artmansc^o/^, ^Itgit^r.-
Oa livarjecontraproposition s^nes köra innekalla mot8at8en
ak lapropositionen: 8a I,ade kragan om slagskatten8
inläggning i mintet, eller kuruvida den 8ilkverriksdaler,
8om mot8varar 128 »I i sedlar, skall inneliälla
ester ikdelns keslut 53^ ass, eller eller Lorgare-8tändets
53o as8, kordt kra5N8täIIa8 under i:sta punkten, oclr icke
under den ia:te. Oa den 8ednare enda8t innekäller,
att den riva enketen 8kall vara mindre än den ganda,
ock i stället tor 4^ silfver motsvara 18 sk. elter
Utlåtande, iV:o 2l.
166^ ars myntfot: — sä skulle man tro, alt eontrapropositionen
innekure ett förnekande deraf. Nen det är
ingalunda lörliällandet: tvärtom lörmäler contrapropositionen
iritet derom. Nan vet ej antingen lion antager
eller förkastar kvad ja-propositionen innekäller, utan
omtormäler i stället ett dit alldeles icke Irörande ämne,
eller den till i:sta puncten körande kragan, om di n gamla
8ilkveri iksdalern kör keräknas till i3o ass. ./a-pioi>ositionen
star således i irsta punkten, ock /kc/'-propositivnen
i den i2:te.
I irsta puncten synes man, utan omröstning, antaga
med II. ock lk., att 8ilkvcrriksdalern skall innekälla i3H
liss; ocli 1 l2:te punkten framställer man en nej-proposition,
som, i kändelsc kon vinner , nedsätter samma riksdaler
till ,3o äkss.
/2/te puncten kafva Utskotten, ckuru 3 8tänd
i san,ina keslut instämt, ock pluralitet således redan vur
gifven, dock inkjudit dem, att antaga det ijrde 8tändets
tillägg om det gamla 8ilkvermvntets aflösning, änskönt
detta icke angar klott redactionssörändringar, kärllytande
frän föregående keslut, utan ett nytt lörslag. 80m det
endast är i sädane kall, dä pluralitet icke är vunnen,
som Utskotten äga inkjuda L. 8t:r till jemnkningar; sä
anser jag dem kafva i detta fall öfverskridit doras
kekattning.
Ht Ilr Öfverste /.cnren^ I'..
Oä äudamälet kör vara att kereda inlörandet af
cu redig ock enkel myntkot, synes mig icke till detta
ändamål ledande, att inkjuda V. Ilo, gare- oell II. Londe-8täuden
att sig förena i II. Ilidd. oell /kdelns ock
3ro -
8tats- oelr Läneo-Dtsl ottens
13. Ib'este-8tän»lets Iieslnt i»nan»Ie krägan örn n^a mvntkoteu;
rättare bade det varit att göra tvärtom, oel» således
inbjuda 60 tvänne sednare att körena sig t. ex. i
II. Loude-8tändets beslut, som ökverlemuar ät Konungen,
alt i denna detaljkräga göra oeb luta. lag körmodar
lilväl att de, som iele anse med Irlgiltiglret att ett koll,
i kräga om ett sä beslalkadt bestämmande, som tor en
eftertid lomme»' att stämpla ilen uppl^sningsgrad som
ägt rum, iele slöla uncierläta att mell veila till vinnande
ak reda i clenna kräga.
Häruti körenade sig lie Lagmannen »5tä/r/e oell lii'
/ bvarjemte lie Kammarlrerren /ioscn-/»rr/
ankörrle: lag körenar mig i <let akseeiulv meri lie kie/-  e<'/r, alt jag ansee att Dtslotten boet!t köreslä till antagande
Londe-8tändets beslut i 12:te Ibmcten, såsom en
medelväg emellan cle olila besluten, belst, pä sa sätten
beqvämlig 31^-ntkot lomme att vinnas utan de olägenbelee,
som slulle ätkälja antagandet ak V. Lvrgare8tändets
beslut i sin belbet.
^k lie bagman Monk^a/r-'
kimot de sammansatte kltslottens genom votering
kattade prinei^beslut, att Al^ntbestämningskrägan, som
pä det Iiukvudsalligaste mäste anses anga Ilanlens väed
oell gaeantie, trenne 8tänds beslut, dä de sammanstämma,
äro akgöeande, eeseeveeae jag mig oell anliällee,
att genom denna min Keservativn kä imdeeställa min
motiverade mening Kilets Ilögloil. 8tändees omprökvande.
75 Ililsdags-Oedningen stadgae, att lill Orundlags
stiktande, upplräkvarrde, körllaeiiig in. ur. koedeas
tlt lä tan de, lllto ar.
alla' Lils-8tän«Iens sammanstämmande beslut ocl, Konungens
sanetion. Vidare som oeden Ivda: "kör beslut
''i alla ökrige ärenden, de mai undanlagne, Irvaeom i
"lkegeringskormens 66, 69, 70, 71 ocl, 72 §§. särslililt
"körordnadt äe, galle jemte Konungens samt vele 3
"8tänds mening."
lag lan bäeak omöjligen draga annan köljd, än att
de ärenden, som akbandlas i okvannämnde 6 §§. i Ilegeeingskoemen,
äeo ovilloeligt undantagn»: krän stadgandet
att derom gällee 3 8tänds rnenirrg jemte Konungens
sanetion.
Dä man nu läser Ilegeeiugskoemen, linner man att
66 vele 69 §§. därstädes akbandla Itilsgälils-Lontoiret,
8tats-lkegleringen ocb alla mai rörande 8tatens utgifter
oell inlomster, ocb att 69 §. derom körordnar att 3:ne
8tänds beslut ärv gällande, oeb dä 2 8tänd i delila
krägor stadna emot 2 i sina beslut, derom slall voteras
uti körstärlt 8tats-lktslott. — 70 oeb 71 aklrandla
uter Levil Iningsmäl, oeb köreslrikver 71 §. buru slall
tillgå dä lkils-8tänden derom otila besluta, pä belt
olila sätt emot uti 8tatssaler, nemligen att, om 3:ne
8tänd äro ense, rncn det »j:de iele vill akstä kr än sin särslildta
mening, derom slall voteras uti körstärlt 8tatsIktslvtt,
oeb d^Iil votering äkven äga rum dä 2 8tänd
stadnat emot 2. — Desse §§. lemna således olila koreslrikter
om desse olila ärenders bebandling, dä uti 8tatssaler
3:ne 8tänds beslut afgöra krägan; men i Levillningsmäl
akgörandet bänsljutes till det körstärlta 8tatsDtslottet,
derast ej aila H 8tändens beslut sarnmanstämn>a.
— Desse U. äro doel lila deruti, att, »är 2 8tänd
stadna enrot 2, derom slall voteras. — Kär uran bär
-
3 I 2
stills- oell Lanco-Otslcotlens
esler läser 72 F. kegeringssnrmen, sä bnnes lien l>Iott
ilinebälla, kitt ifilcets 8tänclers lianlc lörblisver unciel- bisets
8täuciel-s garautr oell vinci, att ostörö löival tas ni
cie l^ullmägtige bilcets 8täncler cleitill utse veil eller cie
staclgai-, oiclningar oell reglementen, lrvillca ut bisets
8täncler äro gjorcle eiler- sunna göras; men uti cienna §.
tinnes ingen söressiitt buiu lörliällas ssall, ciä biss8täncien
om ciessa Lansens sörballanclen olisa besluta. —
8äiecies är bär en osullstäncliglret i Oi uncllagen; cie
mäi, som i cienna 72 F. nämnas elier- som angä värclen oell
garantien al Lisets 8tänclers Lans, snmt cie urclningar,
staclgar ocb reglementen, som Lisets 8tä»cier cierom tili
rättelse sol- sine LnIImägtige uppgöra, nio iinclantagne
frän bvacl 75 §. Lissclags-Orcin ingen i allmänliet staclgar,
oell ciet är- pä intet ställe söiorclnaclk, Inn-n sörliälirrs
ssall, ciä Liss-8täncien lieronr olisa besluta.
Väl Ilin- clen mening uti voteringen inom Otssotten
gjort sig gällancle, att, som intgt stacigancie rörancie olisa
beslut i clesse Laneo-ärencler tinnes i Legeringssormens
72 H., sä borcle Lissliags-Orciningens 7^ §. tillämpas
meri unclantag as Lonungens sanetion, oell att 72
§:s unciantagancls Irlott Iracie alseencie pä Lonungens sanetion.
— Alen att säciant uppenbart stricler emot orclal^cleisen
i 78 §. Lissclags-Oiciningen, liar- jag förut äclagalogt,
oell säl- säsom ytterligare sicäl tillägga, att ulr
cienne §. oröen"gä//e^ /sorte /forricrrgerr.s sarrctrorr^ .3 c5tnrrc/s
menrrrg/' stä uti ett ovilsorligt sammanliang, oell inom
en encia mening, samt säiecies iclce sunna ätssiljas,
bvisset ytterligare uttr^eses as oröet /crrrke^ som ovilsorligen
forcirsr att nägot stär- i sammanliang ciermecl,
vell I, varigenom en särlan thelning allcieles mäste söllalla,
att Lonungens sanetion oel» 3 8tänci» beslut sun
-
Otiätancie, ?i:o 21.
3,3
na ätssiljas, i alla cie frågor, cieitili cienne 75 §. Lissclags-Orclningen
iean tillämpas.
Oä säiecies nu öenna 76 §. ieice Iran tillämpas till
mai, livarom 72 Legeringslörmen bancllar, såsom clerisian
umiantagne, oetr uti cienna §. intet stacigancie lör
cl^lise sall soin cie nuisiäga varancis lcnnes, insste man
antingen alita Lonstit.-bltssottet om sörslsring asOruncilagen
eller- oelcsä sjelf göia ciet, ciä ciet encia resultatet
mätte blisva, att sätta cienna 72 §. i samma löiliäliancis
som cie i samma mening nämncie oell unclantagne
66, 6«^, 70 oell 7, M. Legeiingsformen; men ciä äfven
clesse äro sig emellan ssiljalctige, mäste man väl elter
orclal^cielsen sölca tillämpning cieis as sasens bessaksenilet
oell ciels af §:s orciställning; i bvilset secinare sall
ioielcomme,-, att 71 oell 72 §§. äio sörenaäe meci oiciet
ock, samt säiecies svnas stä i närmaste relation. — l
aiseencie pä 6esse §^:s inneliäll oell slitning, sä finnes
äfven en förening ciem emellan i sä matto, att Lsneovinsten
lcan använcias till minslcning 1 Levillningen, oell
att, ciä kilcets 8täncler ansett Leviliningsmäl vaia af
lien största vigt, sä att cie enciazt antingen genom H
8täncis sammanstämmancie beslrit elier genom sörstärlit
litsicott icunna asgöias, samina töiilällancie bvrcie äga
r uiil i frågor om Lanlcens gaiautie oell vär-ci.
Onelcligen är äfven bäcie for cien enslcilcle oell ciet
Allmänna en lresbsttning iiögst ömtålig, men änclä mera
vigtig oell icinlcig är en sällan Laneolräga som clenna
om Lanlcens ligviöalion meci liela 8amI,äIIet; samt
livacl värcle ciet mvnt, cieimecl lievillmiig betslas, slcall ega
bäcle för 8taten ocb enslcilcle; oell tivarlöre j-ig ieice ican
Uiiclgä till Ilibets liögloll. 8tänclers emprösvaucle framställa
2^
3-4 8tats- oell Lanco-LItskottens
mil, pä ofvan anförde skäl grundade öfvertygelse, akt ali.-,
frågor i öisn^s läl^ntkestämningen, som visserligen bukvudsakbgen
mäste anses anga Länkens vard ocb garaotie,
böra akgöras genom förstärkt 8lats- ocl, Lanco-Ltskott,
cier alla 4 8tandeos beslut icke kunna till ett
belt sammanjemka;.
Nan bär bäremot afven ankört, att uti ätskillige
enskildte Lancofiägor Lon sti tu ti ons-litsbol tet vid 1818
oeb 1828 arens Liksdagar förklarat dem akgjorde genom
3 8tänds beslut, oeb att de ansetts förfallna dä 2 8land
statina emot 2; men bärvid får jag anmärka: att desse
frägor icke varit om sädane förbällanden, deiom 72 §
bandiar, nemi. om Funden; -vä/sf oc/r garantre^ sam^
meölen dertill, ocli säledes med skäl icke ansetts tillböra
de uti 7Ö §. Liksdags-Ordningen undantagne ämnen.
Dä Likets 8tänders Lank är af alla 4 Liks-8tände^,
garanterad, mäste val sfven fordras alla Liks-8tänden^
sammanstämmande Leslut att deruti göra ändring. lag
för min del anser bufviitlsaken, Alvntbestämningen tils
128 sk., vara af alla H Liks-8tänden afgjorc! ocli be,
slutad, dertill jag äfven af full öfvert vgelse meclverkat
men om verkställigbels - ätgärderne, särdeles tillen ocb
medlen till Lanken; consolidation ocb garantien för fullgörande
af den pä m^ntbestämningen grundade Lealisation,
liakva Liks-8tänden vidtagit olika Leslut, ocb
det är desse, bvilka jag anser böra afgöra; genom lörstärkt
8tats- ocb Lanco-Iitskott.
Herr //c/smgm; ocb Liksdags-Dullmägtigen
iVf/sson frän Wermlands Län bafva till alla delar uti
denna reservation instämt.
Utlåtande, N:o 21.
3i5
.äf Herr Orossbandlaren Lc^erman.-
äämte det jag till alla delar instämmer uti T°it.
il/on/tmr allemnade reservation, utbeder jag mig alt fä
tillägga ännu elt skäl, som, eburu jag wedgifver de^
icke gäller inför den juridiele Domaren, lioppas jag
dock, att det åtminstone mätte vinna någon uppmärksambet
bos Likets llögloll. 8tänder. Detta skäl är, att
ibland allt, som lade; förra 8tvrelsen till last, var det
icke det minsta, när 1800 ars Lealisation verkställds
efter 1'renne 8tänds beslut, ocb tvärt emot Dögloll.
Lidderskapet oeb Adelns. Verkställigbeten af denna
Lealisation, endast enligt 3 8tänds beslut, blek oek af
1809 är; Lagstiftare pä det bestämdaste ogillad, ocb
samma Lagstiftare ädagalade sin ömtaligbet rörande
Lanken; förvaltning, som bestämdt är ädagalagd uti ä
§. af ^nsvarigbets-Lagen tor Lanco-Lullmägtige ak l
Älaji 1810, ocb bvarak s^nes mig ock otroligt, att sam,
ma 8tänclsr, som stiftade Orundlagen, velat medgifva
3:ns 8tänd, att ester beliag disponera Lanken; inkomster,
eller förändra dess bukvudgrunder ocb Leglementen.
83?OLLDOLäl, S. d/. Sneserg, /52§.
277^ 6<>m L^eri Lö>
-r^-r,-/ ckerötvei-. ' ^
Stats- och Banco-Utfk. Bet., N:0 22. 3»7
N.o 22.
Stats- och Banco-Ntffottens utlåtande, lingade
den Exrra-Stats-Regleringen intill
nästkommande Lagtima Riksmöte.
Likasom Stats-Utstottet förut i ett sammanhang framställt
alla StatSwcrkctS ordinarie inkomster och sedermera
alla dest ordinarie utgifter: sä hafwa de förenade Utstotten
äfwcn ansett sig böra pä en gang för R. St:r framställa
alla tillgängliga extra inkomster och alla pafordrade
extra anslag och utgifter intill nasta Riksdag. R. St:r
stola derigenom icke allenast kunna i ett helt ofwerskäda och
jemföra tillgångar och behof sinsemellan, utan äfwen, cnär
alla behof icke kunnat efter önskan tillfredsställas,
wara i tillfälle att sielfwe desto lättare afgöra företrädet
mellan de särskildta anslagen och deras olika belopp, i
händelse Utskottens förslag i desta hänseenden icke skulle
gillas. För detta sammanhang i framställningen, och dä
tillgäng arne uppkomma gemensamt frän StatS- och
Niksgälds-Contoiren samt Banken, hafwa Utstotten i kraft
af 43. §- Niksd. Ordningen med hwarannan öfwerlagt Lfwen
vin anslagen, antingen frägorna derom warit remitterade
till nägotdera Utskottets ensamma eller bädas samfälda
handläggning; dock sä, att Utstotten i stna beräkningar
endast afsatt medel för de anslag, om hwilkas
anwändande det tillhört Stats-Utskottet att yttra sig allena,
ware sig i följe af sakens beskaffenhet, eller rcmistcrnas
lydelse.
Enär N. St:r kunnat w!d denna Riksdag i möjligaste
mätto anskaffa medel till Förswarswerket, och andra wigti
-
3-8 Stats-och Banco-Ut sköttens
gare ändamål, utan att belasta Riket med skuld, hafwa
Utstotten antagit såsom grundsats, att icke heller för andra
behof tillstyrka flera eller högre anslag, än svin kunna bestridas,
utan att förwälla nägon ny Riksgäld. Utskottens
första åliggande har således warit, att undersöka och till
beloppet bestämma Statswerkcts extra tillgängar, för
att derefter rätta och fördela de extra anslagen.
De Extra Tillgängar
Utstotten päräknat, äro
frän Stats-Contoiret.
Behällning af öfwcrskottest pä Statswerkcts
inkomster för ären 1827—29, enligt StatsUtstottets
af R. St:r bifallna Betänkanden N:is i5.f
och 25Z .... R:dr 690,000
Ifrägawarande öfwerstott
hafwa wäl, sedan Nikshufwudboken
för 1827 numera blifwit
flutad, wifat en ringare behällning
för samma är, än Statsutskottet
i Betänkandet N:o i5H
förmodade, eller blott 286,000
R:dr. Men derigenom förfwagas
ingalunda säkerheten om tillgängen
ä de här för alla 3 ären
päräknade 690,000 N:dr; och
hafwa Utstotten, för att i sadant
hänseende undanrödja all
farhäga inoin Riks-Ständens
inedlemmar, af Kongl. Stats-
Transpit 690,000.
Utsk. Betänkande», N:o 22.
319
Transp:t
Contoircts tienstemän infordrat,
och bilagt hosgäcnde utlåtande
(Bil. ^.) öfwer stalén till
wisthet om inflytandet af den
päräknade återstoden.
Finska Medel, enl.Statsutskottets
af N. Ständcn bifallne
Betänkanden Rus 255 och 288
690,000
80,000
670,000
frän Niksgälds-Contoirct:
Af Bankens bchällna,
tillR:gs- Conioiret redan lefwcrcrade
räntcwinft för
1828 enl. Stats-Utstottcts
af R iks-Ständcn redan bifallna
Betänkande N:o 255 100,000
Af Allmänna Bewillningen,
enligt Stats-Utstottets
af Riks-Ständen bifallna
Betänkande N:o 255 . r,o5o,ooo
Dito till Garnizons Siukhufct
och Cascrnbyggnadcn i
hufwndstaden. enl. Statsutskottets
Bet. N:o 335 . 162,000
1,302,000
c- frän Banken:
Af Bankens fordringar hos A l lmänna
Magaz!ns-In
-
Transp:t 1,972,000
Stats- och Banco-Utskottens
Transpit 1,972,000
rättningens Utredning,
enl. Stats - Utskottets af
Riks-Ständcn bifallna Betänkande,
, N:is 208 och 255 ,,000,00»
Af Bankens bchällna räntewinst
för ärcn ,829
— 34, hafwa Utskotten,
enligt hcinställan uti deras
gemensamma, af 3:ne
Riks-Ständ bifallna Betänkande
N:o ,4, att denna
winst, med undantag af
266,666 R:dr 32 st. mä
för Statswcrkcts räkning
anwändaS, beräknat en ärlig
inkomst af 2»»,»oo R:dr
eller för alla 6 ärcn,
1,200,000 R:dr. Derifrän
afgä likwäl 5o,o»o R:dr för
de Capital-förluster, hwilka
uppkomma pä Discontutläningen;
och enl. BancoUtskortcts
af Riks-Scänden
bifallna Betänkande N:o 72,
böra genom bidrag ä Diskontens
»vinstmedel bctäckas;
sä att endast äterstodcn utföres
med. . . . 1,15»,000
2,l5»,000
Summa Extra Tillgängar 4/>22,00».
Betänkande»,, N:o 22.
Till fullständighet,!», af Tillgängarnes framställning
har äfwen hört, att wisa, när de till R:gs-Contoirct
inflyta, eller der blifwa för anflagen tillgängliga. Qfwcrskottcn
pä Stats»verkets inkomfter haftva för
1827 redan influtit under loppet af 1829; hwadan Återstoden,
fou, ingär ,83» och i83i, beräknas att utgöra ungefär
hälften för hwartdcra äret.
De Finska medlen kunna när som häldst i R:gsContoiret
insättas. Anflagen af allmänna Bcwillningen
äro redan i Stats-Utskottets Betänkande», N:is 265
och 335 beräknade till ett lika belopp för hwarje är. Af
Bankens fordringar hos Allmänna MagasinsInrättningens
Utredning äro till förewarande ändamäl
4"o,oo» N:dr tillgängliga inom flutet af är 1829,
och äterstoden synes med säkerhet kunna päräknas inflyta
till irdel under hwartdcra af ären ,83»—Z2. I anseende
till Bankens behällna Räntetvinst, härflytande till
större delen frän dest Diseontlän, har förekommit det särskildta
sörhällandc, att, efter det hittills öfliga bokföringsoch
liglvidationssattet emellan Diskonten och Banken, kommer
den »vinst, son, Diskonten under ärets lopp förwärf»vat,
icke Banken till godo, förr ä», det päföljande äret,
med ena hälften i Mars mäiiad, sedan Diskontens bokslut
hunnit fulländas, och med den andra hälften i September
mänad, dä räkenskapernas granskning äfwen är fullgjord.
Icke heller »varder Baneowinstcn, för ett tillä»,daluper är,
öfwerlcmnad till N:gs-Contoiret förr än efter Bankens
bokslut, eller i September mänad det nästföljande. Genom
dcsta fördröjda lcfwercringar händer, art Diseont-winsten
för ,828 icke tillflycer Banken förr än om »väre», och höste»,
,829, eller hiliner till R:gö-Coutoirct förr än ou, hösten
,83o. Tillgängar, hwilka redan funnits i Diskonten, fö
-
322 Stats- och Banco-Utskottens
re slutet af är 1828, blifwa Medes icke förStatswerket anwändbara
förr an nära 2 är sednare. Att föranleda ändring
i desta förhällandcn mellan Diseonten och Banken skulle
möta swärighctcr wid werkställighctcn, emedan den Medes
inncstäcnde Discont-winsten jcmwäl begagnas till ny Discontering.
Men deremot wcrkar Baneowinslens ofrugtbara
innesiäende i Banken frän December till September
manad icke annat än en motfwarandc minskning i den utlöpande
sedelstocken. För att Medes, utan Bankens, eller
nägon annan stada, kunna göra besia medel anwändbara
för allmänna behof, hafwa Utskotten ansett lämpcligt, att
Banco-styrelfcn, den 3i December hwarjc är, ät R:gsComoirct
anordnar den päräknadc winst-sunnnan 200,000
R:dr, under förbehäll, att liquid sedermera efter bokslutets
fulländande upprättas, dä Banken antingen tillskjuter hwad
desi bchällna räntewinst öfwersiigit, eller frän R:gs-Contoirct
äterfär hwad den understigit förbcrördc 200,000 R:dr.
För att lätta öfwersigten af de extra inkomsters belopp,
hwilka Medes blifwa under hwarje af de ifrägawarande ärcn
tillgängliga för behofwen, hafwa Utskotten lätit deröfver
upprätta bifogade Tabellarista framställning Bil. Tr». ö.
Hwad de Extra anslagen beträffar, fä hafwa Utskotten,
inskränkande dem inom de befintliga tillgängarnes
belopp, rättat fördelningen till särskilda ändamål efter den
grundsats. Utskotten redan yttrat i deras Betänkande N:o
92 angäende det dä östade bidraget till Götha Canal, att
näml. anslag till densamma och andra Statsbchofwcn underordnade
utgifter, icke bordt komma i fräga, förr än tillgängar
blifvit anwisade för de egentliga Statsbehofwcn,
och förde utomordenteliga anslag, sorn till Förswarswerkets
iständsättandc kunnat pröfwas oundgängeligen nödwändiga.
Betänkan den, N:o 22.
32Z
Pä fädanc grunder hafwa Utskotten till följande belopp
beräknat de Extra Anslagen, nemligen:
a^Till Förswarswerkct
i allmänhet, jemlikt StåtsUtskottets
af Riks-Ständen
redan bifallna Betänkande
N:o 266 ..... R:dr 2,820,000
Till Garnizons-Sjnkhufetoch
Cafernebyggnader i hufwudstaden,
enligt Stats-Utstottets
Betänkande N:o 3.so
afsatt
L-Till Canalcr och Ströinrensningar:
Till
Götha Canal, enlig! Utskottens
derom afgifne särskildta
Betänkande N:o 2Z . .
— Södertelge Canal, enligt
Dito N:o 25 ..... .
,52,000
— 2,972,000
745,334
3o,ooo
— Strömrcnsningar m. m.
enligt Stats-, B:co- och Ekon.
Utstottens Betänk. N:o 26 . 260,000
— 1,026,334
k-^För tillfälliga och särskilda
utgifter
afsatt: för de i Stats-Utskottcts
Betänkande N:o 335 upp
-
TranSp. 3,997,334
Z24 Stats- och Bando-UtskottenS
Transp. 3,997,33,4
tagna,-pä Riksgälds^Contoirct
redan anwisade behof 84,463
Behållning för blifwandc tillfälliga
behof
4v,,83
— - -— 124,666
Summa Extra anslag 4,,22,000
Pä famina grund, som Utskotten bilagt en Tabcllarist
framställning öfwer de belopp, hwilka ärligen blifwa
tillgängliga af de extra inkomsternc, fä Utstotten, till motsvarande
jemförelse, wördsamt öfwerlemna en dylik framställning
Tab. Lttk. e. öfwer de belopp, som för hwarie
är beräknas blifwa för a mingon behö sliga, och pä de bchällningar,
hwilka de första arén anses lunna till de efterföljande.
Z brist pä nägop bestämd fördelningsgrund
för de 2,820,000 R:dr till Försvar swerker, hafwa Utskotten
uppfört en lika andel pä hwartdera af de 5 ären;
och dä, undör störa af 'deni, tillgangarnc betydligt öfwersiiga
de beräknade bebo swen; sä rubbas icke geno», denna fördelning
Stats-Utstottcts af N.-Stäter godkända tillstyrkande
i Bckänkandet Nw 26^, att Koirgl. Majit »nä kunna
i afräkning ä de militaira anslagen lyfta större summor
de första ären. Enahanda anse Utstotten förhällandet
böra wara med anslaget lill Andra Lifgardets Eassernbyggnad
i hufwudstaden, ehuru Utstotten beräknat de
ntgäende summorne till samma ärliga belopp, som de hittills
utgjort. De öfriga anslagen äro uppförda efter den
fördelning, som Utskottens derom afgifna särskildta Betänkande»
utstaka; och hwad de Zo,aoo N:dr till Södertelge
Qaaia.t-beträffar, efter det belopp Canalen förut ätnjutit,
eller ,5,000 R-.dr för hwartdera af ären ,63o och ,831,
Betänkande», N:o 22.
320
De tillfälliga utgifterna upptagas, efter som de
med anledning af deras beskaffenhet förmodas Mgä, eller
med nära hälften nu genast, och med äterstodcn, anslagen
till Ekcplanteringar, byggnader och wäganläggningar, till
ungefär lika fördelning pä de 5 efterföljande ären.
Sedan den Extra Statsrcglcringen intill nästa Riksdag
således blifwit uti ett sammanhang framstäld, och de
fleste dclarne deraf antingen redan warit eller blifwa särskildta
förcmäl för R. Sränders afgörande, äterstär här,
att till R. H. Ständers bifall öfwerlemna endast följande
wördfamma tillstyrkanden, nemligen:
,:o Att Vanco-Styrclfen, den 3, December hwarje är, ät
Riksgalds-Contoiret anordnar den för äret päräknade
summan af Bankens behällna räntewinst, under förbehäll,
att liquid sedermera, efter fulländandet af Bankens
bokslut, upprättas, dä Banken antingen tillskjuter
hwad dest behällna räntewinst öfwerstigit, eller frän Riksgälds-Eontoiret
äterfär hwad bon understigit den päräknade
fnmman; men i bäda fallen, under wilkor, att
de till silfwcrköp ärligen anslagna 266,666 R:dr 32 st.
blifwit Banken af sin räntewinst förut godtgjorde.
2:0 M ,24,666 R:dr mätte af de Extra tillgängarne fä
affättas, för att enligt framställning af Stats-Utstottet
anwändas till de extra utgifter R. H. Ständer redan
anwisat, eller ytterligare anwifa pä NiksgäldsEontoirett
-
Hwad angär de under denna Riksdag erfordrade,-pä
Utskottens gemensamma pröfning beroende Ereditiv-anflag,
sä wäl till Spanncmälsnppköp under mistwäxter, soni till
befrämjande af ett Ull-DiSeont-Contoir, wilja Utstotten der
-
Stats- och Banco-Utfkottens
om särskild framställning afgifva. Beträffande äter de
mindre creditiv-suminor, hwarom Stats-Utffottcts Betänkande
N:o 336 förmäler; sä stall Stats-Utstottct, som det
ensamt äliggcr att derom afgiswa förflag, icke underläta att
dermed ofbrdröjcligc» inkonnna.
Nägre Ledamöters reservationer, hwilka till en del
afse inom Utskotten wäckt fräga angående Extra anslags
beräkning äfwen för nästkommande Riksdagsär, bifogas.
Den 3:djc December 1829.
Bil.
O. P. M.
I afseende ä den Calcul, som uti Stats-Utstottets Betänkande
N:o 154 förekommer, och hwilkcn päräknar StatsWerkcts
netto inkomster för ärcn 1827, 1828 och >829
till ett belopp af 624,956 R:dr 3o st. 2r:st, fär jag i ödmiukhet
upplysa, att fain 1828 och 1829 ärcnS räkenstapsrcsultater
pä det hela ännu icke kunna wara kände, men
man nästan kan taga för afgjordt, att Landt-uppbörden
för dessa är mäste mycket närma sig de förhällandcn
som i afseende ä densamma egde runi för är 1825, dä
Riksmarkegängen war, såsom nu, 6 N:dr per Tunna, sa,
om man antager att de Ordinarie Inkomsierncs öfwcrstottcr
för ärcn >828 och 1829 uppgä till famina belopp
som för är 1826 eller ä 198,000 R:dr . . 396,000
hwartill konnner:
Tull-!>ikomsternes för 1828 netto bfwcrstott . 424,000
för 1829 likaså . 424,000
Transp. 1,244,000
Transp. 1,244,000
Dc öfriga bewillnings-inkömsternc lika med 1825 ^
eller ä 78,000 R:dr  166,000
Nestantierne ä 100,000 R:dr  200,000
Spannmäls-anflagct för 1828 . ..... 26,000
dito för 1829  4o,ooo
Besparingar ä Indragnings-Statcn ä 20,000 R:dr 40,000
göra öfwcrstolterne tillsammans 1,706,000
När dcrifrän afgä de dispositioner som ä Lf
wcrstotlen
ärv af Utskottet beräknade,
eller för 1828 ..... 614,000
och 1829 ....... 640,000
1,064,000
Äterstär en behällcn summa för ärcn 1828 och
1829, med  661,000
Och om man till denna summa lägger, hwad för 1827
blifwit till Riksgälds-Contoirct, säfom öfwcrstottcr, lefwcrcradt,
eller omkring 236,000 R:dr, sä uppkommcr för
ärcn 1827 med 1829 ett sammanräknadt nctto-öfwcrstott
af 886,000 R:dr, eller oinkrilfg 61,000 R:dr mera än StatsUtstottct
päräknat.
Stockholm den 16 October 1829.
Isa. Daiivon.
Uti ofwanstäende beräkning instämmer jag helt och
hältet; och dä äret 1826, med en mindre Tull-uppbörd,
kunde lemna en bchällning af 460,000 R:dr, hämtar jag
sä wäl deraf, som af Stals-Werkets ställning, att ännu
328 StatS- och V a n c o - U t sk o t t c n S
ej has-a bchöst rcquirera irägot frän RikSgälds-Eontoiret
af StatSbrist-suiiiman för innewarande är, anledning till
den förmodan, att sammaiilagde bclMningcn för ären
1828 och 1829 stall östverstiga 65r,ooo R:dr.
Stockholm forn ostvan.
k. Wester 8tranck.
Reservationer.
Af Herr von Haitwansclorfl', August:
Emot Ntstottcns beslut, att i deN nu uppgjorda extra
StatSrcgleringcn icke upptaga nästkommande lagtima Riksdagsår,
får jag reservera mig. Enär Statens famtclige
ordinarie inkomster, och bewillningsmedlen, samt
alla ord i na rid utgifter' beräknas och utgä, intill desi
en ny Statsreglering blistvit af R. St:r uppgjord, och af
Äongl. Majtt i werket ställd: hwilkcn sednare åtgärd, om
an Riksdagarne hädanefter blcstvc kortare än hittills, dock
sällan torde kunna utföras, förr än med början af detstattcär,
som närmast pä följer Riksdagens flut: sä inser jag
intet stal, hwarföre icke de ertra anslagen skulle fa fortfara
intill desi en np Statsreglering widtagcr, deräst näml.
extra tillgängar finnas, och extra anslag behöfwas. Bägge
delarne inträffa nu. Frän Riksgälds-Eontoiret och Banken
finnas, förär ,835, samma extra tillgångar, som för
är 1834, eller frän det förra Merker . R:dr 240,400
och stan det sednare .... 2-00,000
44o,4oe»
Behofwct att befästa inloppen till Stockholm
och Carlscrona är ,835 icke uppfhldt, ej heller fäst-
Traiisp:t 44o,4o»
Bil.
svin päraknas blifwa att begagna ören
a) fran Srats-Contoiret.
Behällning af öfwerffotten pä Stats-Werkets inkomster för ären 1827—29
Finska Medel
-
S) frän Riksgälds-Contoiret.
§lf 1828 ärs till Riksgälds-Contoiret redan afleinnade Baneo-winst
— Allmänna Vewillningen
— Dito Dito
e) frän Banken.
Af desi fordringar hos Allmänna Magazins-InrättniiigcnS Utredning
— Bankens behällna räntewinst för ären 1829-84 ....
Sumnra
Bil. Ltt. e.
som päräknas blifwa behöfliga under ären ......
rr) Till Förftvarswerket.
I allmänhet .
Till Garnisons-Sjukhuset i Hufwudsiaden ......
— Andra Lifgardets Casiernbyggnad derstädes .....
ö) Till Carraler och Strömrensningar.
Till Götha Canal .
— Södertelge Canal . . . . ... . . . .
— Strömrensningar ni. in. . . . .
c) för Tillfälliga och Särskilda Utgifter.
Redan anwisade pä Riksgälds-Contoiret .
Behällning för blifwande dylika behof .......
Summa
Lfwerstmtande belMningar blifwa alltsä frän em till andra äret .
Extra Tillgängar,
1829
1880
>83>
>832
>833
>834
Summa
Summa
Sunnnaruin
285,000
80,000
175,000
>80,000
590,000
80,000
670,000
100,000
210,000
3o,4oo
2 I 0,000
3o,4oo
210,000
3o,4oo
210,000
3o,4oo
10,000
3o,4oo
>,o5o,ooo
>52,000
1,302,000
2, >5 0,000
400,000
>5o,ouo
200,000
200,000
200,000
200,000
200,000
200,000
200,000
200,000
>,000,000
>,>5o,ooo
965,000
815,400
820,400
640,400
440,400
440,400
4/ > 22,000
Extra Anslag,
>829
>83o
>83>
>882
>833
>834
Summa
Summa
Summarum
564.000
33.000
> 5,ooo
290.000
15.000
564,ooo
32,000
>5,ooo
564,ooo
32,000
>5,ooo
564,ooo
>0,000
664,000
2,820,000
>52,00»
2,972,000
60,000
224,000
>5,ooo
1 > 1,000
6o,334
745,334
3o,ooo
5o,ooo
5o,ooo
5o,ooo
5o,ooo
5o,ooo
250,000
>,026,334
> 24,666
4o,ooo
9,000
40, >83
9,000
9,000
9,000
8,483
84,483
4«,>83
>00,000
>,o>6,>83
909,000
781,000
698,334
622,483
4,122,000
865,000
664,217
675,617
435,017
>82,088
Vetänkandcn, N:o 2-.
Transprt 4^o,oou
ningsbyggnaden wid Wanäs fullbordad, såsom Canalcrna
böra wara. Afbrott under Riksdagsäret
i de sta inilitaira arbeten, hwilka dock stola fortsättas,
förwällar endast förlust af tid och penningar,
och det onödigtwiS; ty om för i835 finge till ifragawarandc
byggnader anwändas ett lika anslag,
som under de föregående arén, eller . iZL,ooo
ätcrstode dock till Zstksdagskosinadcr . 3o2,/j«o
obcräknadt möjliga behållningar af öfwcrstott fran
Stats-Contoirct- Förgäfwcs inwändcr man, att om Ständerna
samlas i början af är i835, ja kan Regeringen
begära och crhälla anflagct före arbetstidens början. Men
dä det är owistt, vin och när de lemna deras bifall, sä är
denna owisthet tillräcklig för att hämma förberedelserna, och
derigenom ästadkoinma förluster för Staten; emedan ingen
Embetsman kan äfventyra anfwarct för anskaffningar eller
commcndcringar, grundade blott pä förhoppning.
Af Generalen, Herr Friherre 8^,-nie, V. krane:
Emot Utstottcns Beslut att icke extra tillgängar
och anslag fä beräknas för Riksdagsäret 1835, reserverar
jag mig af den anledning, att fä länge anslagen till
Fästnings- och Strömrensnings-Arbeten wörö upptagne pä
Ordinarie Staten, utgingo de lika med alla andre Ordinarie
utgifter orubbadt under Riksdagsäret, men dä deste
stags utgifter wid denna Riksdag blifvit flyttade pä en förut
icke existerande extra-ordinarie Stat, och denna icke likaledes
under Riksdagsäret fonsattcS, stola dcste utgifter alldeles
stadna, till dest nästa Ständer deröfver beslutat, och
sälcdcs i Administrationen uppkomma en stränghet, som nära
gränsar till omöjlighet i werkställigheten.
340 Stats- och B a n c o - Ut sk o t tens
Af Hr Lagman §ean lVorckas:
Jag förenar ung r den reservation Friherre Sparre
afgifwit emot de sammansatte Utskottens Beslut, att utesluta
beräkningen och i följd deraf anslag till wista behof
för det 6:tc äret eller ar i835, dä Lagtima Riksdag
äter infaller. De sammansatte Utskottens Beredning hade
annorlunda beslutat. Beredningen insäg att sädane arbeten,
som med ärliga anftag fckrtgä-, icke utan den mest stadliga
inwcrkän pä dermed förenade ekonomiska anstalter och
förhållanden, kunna afbrytas. Att för ett är, som nu ine'
ra synes utgöra den wanliga tidlängden af en Riksdag,
hwarkcn kunna anskaffa nödiga byggnads-materialier, eller
bibehälla de arbetare, som uti de särskilde arbetssätten äro
inwande och således nödwändige för dest utförande, stall i
werkställighetcn lägga hinder, högst swära att öfwerwinna,
och stridande emot all klok beräkning i utförandet af sädana
företag. Ibland anslag af sadan beskaffenhet räknar
jag dem till Fästnings-byggnadcrne och Ströiiircnsningarne.
Det förra har intill denna Riksdag warit upptaget pä ordinarie
stat. Det har således fortgätt utan afbrott, men
dä det nu, jämlikt Kongl. Majus Nädiga Proposition, är
förslyttadt till extra anslagen, hwilka icke äro beräknade längre
än till och med >834, upphörer samma anslag med sistnämnde
ärs utgäng, och byggnadernc mäste för Niksdagsäret
,835 inställas, för att det paföljande äret äter widtaga. Skadan
och oredan deraf är för hwar och en synbar, och förhållandet
med de Strönirensnings-arbeten, som dä kunna
wara företagne, är alldeles enahanda.'Den calculation, som
i Utskottens Beredning uppgjordes och som är upptagen uti
Herr Canzli-Rädet von llarimansclorlls Reservation, ädagaläggcr,
att en beräkning för 6:te äret, äfwen med bibehållande
af en betydlig summa för Riksdags-kostnaderne.
Betänkande», N:o 22.
utan nägon menlig inwerkan pä RikSgälds-Contoircts ställning,
och utan att ingripa i kommande Ständers dispositions-rätt,
karr ega runi. Det nyttiga och ändamalsenliga
af sjelswa saken är gifwet, och man mä icke mera i denna
än i andra delar endast läta hindra sig deraf, att, under
andra förhållanden, Ständcrnc hitintills icke funnit nödigt,
att sträcka sina beräkningar längre än till fem är.
Dä man will uppnä ett Lndamäl, bör man wäija den
wäg, som snarast och säkrast leder till detsamma.
Af Herr Comincrcc-Nädet Santesson.
Sedan Högloft. Stats-Utskottet icke behagat uti dest
afgifna Betänkande N:o 255, i anledning af Kongl Majus
Nädiga Proposition om särskildt anslag till FörswarswerketS
iständfättandc, fästa afseende ä min dä redan wäckta
Motion angående det 6ue, eller nästkommande Niksdagsärs
intagande med uti Calculcn öfwer Statens extra sä
wäl inkomster som behof; och Högloft. Stats- och BancoUtskottcns
sammansatte Berednings tillstyrkande deraf, i anledning
af mitt fullföljande der af nämnde motion, icke
heller nu af Utskottens Plena blifwit antagen; får äfwen
jag, lika med Herrar Friherre Sparre, Cancelli - Rädet v.
kkartmansckorlk och Lagman dloreus, samt med äbcropandc
sä wäl af min Reservation wid oswannämnde Stats-Utskottets
Betänkande Nw 266, som de af nämnde Herrar
anförde wigtige stäk, ytterligare reservera mig, under tillägg
till hwad Hrr Friherre Sparre och Canceli-Rädct v.
Hartmaasckorlk' yrkat, att ett lika stort anslag för är i835
mätte uppföras till Strömrensningarne, som R. H. Ständer
nu behaga bewilja för hwartdera af de 5 ärcn i83c>
— >834; hwarcfter dock, enligt Hr Cancelli-Radet v. Ilai tmansckorll!!
utredning, af 1835 ärs päräkneligc tillgängar
34, Stats-och Banco-Ut sköttens
ätcrstär ett öfwcrstott, att anwändas till da blifwandc Riksdags-kostnaders
bestridande, soni bör anses i det närmaste
kunna dem fullt godtgöra. För bada uti Neservationerne
om oswannLnmde flags arbeten, wid Fäsiningarne och
wid Strömrensningarne, stall det ärs-uppstof, under hwilket
intet anstag gifwes, ofelbart medföra afbrott och förluster,
hwilka fedan med ökade anflag drabba Staten.
Men sarstildt får jag ock reservera mig emot Utskottens
anförande i Tabellen af R:dr 84,483 lill godtgörande
af Åtskilliga fummor, dem N. H. Ständer redan hänwisat
dels pa öfwcrstotten, dels att utbetalas af RikSgäldsContoirct,
och hwilka derföre ej i min tanka bordt här tagas
af Banco-wiustcn, utan sa wäl dcsie . 84,483
som de öfwerblifwandc . . . . . 4«,l83
tillsammans 124,666
desto häldre tilläggas anslaget för Strömrensningarne
och lättade communieationcrs befrämjande, fom enligt min
tanka intet något mera productivt anwändandc af jadaire
tillgängar mö/ligen kan öga ruin; äbcropande min närmare
utwcckling häraf i färstild Reservation wid Utskottens
Betänkande N:o 26, angäcnde tillstyrkt anstag för dcsie
ändamÄ.
Af Herr Lagman 8täble:
Dä det af Högloft. Stats- och Banco-Utstotten afgifne
förslag till extra Stats-Reglcring är behäftadt med samma
fel, som Stats-Utstottets förstag till Stats-Reglcring,
act wara ofullständigt i beräkningen af utgiftcrnc och misiräknadt
pä tillgängarne, nödsakas jag deremot framställa
följande anmärkningar:
Betänkandcn, Nw 42.
343
Ehuru Högloft. Utstotten, uti inledningen kill Utlätandet,
antpdt stg wilja deri pä en gäng för Rikets Ständer
framställa alla tillgängar i extra inkomster och alla
päfordrade extra anslag och utgifter, hafwa Utstotten
dock underlåtit att ibland de sednare upptaga:
Sädane anstag, som redan af Rikets Ständer äro bewiljade,
nemligen:
1:0 Till Carlscrona wattcnledning, att pä 5 är utgä, efter
Stats-Utst. Betänkande N:o 9, R:dr 83,zZl: ,6. —
2!v Till reparation ä Strömsholms Slott,
St. U. B. N:o 127 » «... » 5,4oo:
3:o Tili reglering af Arm6rns Accordscrsättningar
St. U. B. N:o r3, » 100,000: — —
4:o Till inlösen af HeNimaNet Holm- till
Boställe, St. U. B. N:o 206 .. . 4,666: Z2. --
5:o Stads-utstpldrr till Nyköpings Stad
för Residence-huset» St. U. B. N:v
2,3, omkring ........ 5oc>: --- -^°
6:0 Profesior Ling för utgifwattdct af en
Lärobok. St. U. B. N:o 217 . . 2,000: — —
7:0 Lfwcrstc-Lieutcnant Mottoni Lön-ersättning.
St. U. B. N:o ,40, lärer
göra omkring ........ Z-400:
8:0 H. M. Drottningens ÄröningS-kost
nad.
St. U. B. N:d 290 . . « 3i,§oo:
9:0 Anstag till Vetcrmär-Inrättningrn.
St. u. B. N:o 3c>7 ...... Z,ooo:
10:0 Betalning till Riksg. Cont:s Tjcnsteinän
för granstning af flitna R. G.
Sedlar. St. U. B. N:o 3«, . . 1,2 r 5: >0. 6.
-4
344 Stats- och Banco-Utskottens
n:o Till wägars anläggning i Wermland.
St. och Ekon. U. V. N:o L
12:0 För Ekplantering. St. och Ekon.
U. B. N:o 34
13:o Afbetalning ä Statslänet till Banken
>4:o Afstrisning för Skcpps-handeln .
i5:o Tit. Strindholm för Swensta Historien
. » ........
i6-.o Erstittning päspannemäls-lönerne,
dä Riks-Markegängen öfwerstiger 6
R:dx Tunnan
hwilket utgör famnianräknadt det belopp af 311,000 R:dr,
som jag i min reservation wid Stats-regleringcn uppgifwit
wara uteslutne jemte den bewiljade ersättningen för wärfwade
Cavalleriets och Artilleriets hästars fouragerings-kosinadsbrist,
och nu äfwen i den extra Stats-Negleringen
hufwudfakligen förbisedda, emedan deri endast finnas upptagne
84,483 R:dr till dcsta utgifter.
Anflag, forn blifwit päfordradc, men ännu icke bewiljade,
saknas upptagne:
i:o Län till förman för Brandstadade i
Borås. Prop. R:o 24  85,000:
2:0 Dito dito för Norrköping., Prop.
N:o 36  100,000:
3:o Till Trollhätte Canal-Bolag. Prop.
9k:o 39 80,000: —^
4:o Till förstärkande af Ull-Discontfon
den.
Prop. N:o 44 200,000:
5:o Till Spannemäls-Crcditiv . . . 1,000,000:
3,ooo:
20,000:
1,432: i3: 2.
. 1,168:40: 6.
i,ooo:
40,000: — —
Betänkande!!, N:o 22. 345
Säfö»! missräkning i de af Högloft. Utstotten uppgifne
extra tillgängar förtjcnar uppiuärkfanihct:
i:o Att dä Stats-Utstottct i Betänkandet
N:o 154 af d. 13 nästl. Maj approximativt
beräknade behällningen af
öfwcrstottcn pä Statswcrkets inkomster,
enligt Tabellen Lr/t. wid berörde
Betänkande, för är 1827 till . 480,408:27. i r.
men det nu mera, sedan 1827 ärS
Riks-Hufvudbok blifwit afftutad, wikar
sig, att behällningen aföfwerstottcn
endast för nämnde är utgör. . 235,000:
och sälcdes en missräkning pä 1827
ärs öfwcrstotl uppstätt as... . 245,408:
hwilket missräknade belopp 245,408 R:dr bordt frändragas
de 590,000 R:dr, hwilka Utstotten säfom behällniug pä
ären 1827, 1828 och 1829 öfverskott upptagit, i stället
för att fhlla denna brist, pä satt sorn stett, med ett infordradt
och bilagdt utlätande af Kongl. Stats-Contoircts
Tjenstemän, deraf Utstotten förklarat sig erhällit wifshe t,
att oaktadt den anförda missräkningen för 1827 pä
245,408 N:dr, de päräknade 590,000 inflhta, ehuru
beniälde Tjenstemän i det afgifna utlätandet sjelfwe icke
hafvit wiss het om den uppgjorda beräkningen, utan endast
derom yttrat: man nästan kan taga för afgjordt
och förmoda den päräknade behällningen. Men
dä förmodligen de samma Kongl. Stats-Contoirets Tjenstemän,
sorn aflemnat förenämnde utlätande, biträdt
wid uppställningen af Tabellen /ott- wid Stats-Utstottcts'
Betänkande N:o i5s, forn adagaläggcr, att de dä
endast beräknade behållningen af öfwcrstotts-nicdlcn för ar
346 Stats- och Banco-Utskottcns
1828 till ,85,58l R:dr ,6 b, 3 rist, och för är 1829 till
,58,966 N:dr 32 fl, ellcr saniiiianrälnadt för bada aren
till 344,548 R:dr 2 fl. 3 r:st och nu deremot förmoda
i nytt utlåtande, att den för dessa 2:ne är uppgär till
651,000 R:dr ellcr 3o6,j5s R:dr mera Ln forn förr
blifvit uppgifwet; fä synas dylika ealeuler haftva ch skon tycke
med wifla kostnadsförslager, och böra ickeanwändas i en
Statsreglering, der säkra tillgängar böra anwksas till debewiljadc
Statsbehofwen, till fbrekomniande af Statsbrist.
Emot de i nieranämnde Utlåtande upptagne summor
kunde äfwen ätffilligt erinras, inen da detta Utlåtande
icke kan förändra det af Rikets Ständer faststälda
Betänkandet N:o ,54, sä wore sadant öfverflödigt. Den
enda rättelse, som i detta Betänkande kan aga rum, är
att den härförut betvifla nuflräkningcu pä 3.06,452 R:dr
pä ,827 ärs öfwerstotsmedcl afförcs frän tillgängarnc.
2:0 Att Högloft. Utskotten beräknat Bankens till Statsverket
ingäende bchällna räntcwiust för ärcn ,829 till och
med ,834 till 200,000 R;dr om äret, eller 29,000 N:dr
mera för hwarje är än den för sista äret ,828 utgjort,
dä den uppgick till ,71,000 N;dr, bör äfwen undergä rättelse
i uppställningen af Betänkandet.
Om nian, sorn jag wisat Utskotten tillåtit sig, will
upptaga tillgängarnc wida utöfver hwad de böra beräknas
till, och utesluta as utgisterne, sä konuner mai, alltid till det
resultat Utskotten framställ, att tillgängarnc öfverstiga behofven.
Emot Högloft- Utskottens ntlätande bifogade Tabellariskt,
hciiiställiiing i Bilagornc Titt. och <3, erinras, att
den deri föreslagna arliga disposition af extra anslagsmedlen
Bctänkanden, N:o 22.
är stridande emot Rikets Högloft. Ständers förut fattade
bestick genom bifall till Stats - Utskottets Betänkande Nio
255 pag. XVIII, som stadgar: att alla de i Bilagan
T-tt. uppräknade extra tillgångar, utom den
deri upptagna Bankens kehallna räntewinst för
ären 1829—>884, skola, dcräst de icke redan till
Niksgälds-Eontoirct äro ingäugne,dit öfwerlcinnas
att, till fyllnad i summan, hallas Kongl.
Majit tillhanda, till det belopp hwarje ar, sorn
Kongl. Majit finner böra, i ett eller annat afseende,
anwäudas för Förswarswerkets istäudsättande,
och, efter Nådig föreskrift, af Kongl.
Stats-Eontoiret warder requireradk.
Det Lr således endast öfver Bankens räntewinst, hwaraf
Ulstottcn paräknat 200,000 R:dr wid hwarje ärs slut,
som Utffotten kunnat föreslä disposition till Canalcn, Strömrensningar
ni. nr., och derigenom uppkommer ett helt annat
förhällande än Utskotten föreslagit; ty af ,829 ärs
Bancowinst, sorn efter afdrag utgör i5o,oo» R:dr, och
hwaraf Utskotten föreslagit detta ar böra utgä 60,000 N:dr
till Götha Canal och 40,000 R:dr till NikSgälds-Contoiröt,
ätersiär endast 5o,ooo R:dr att disponera till >83o ärs
sint, dä Utstottct under sistnämnde ar föreslagit, att utgä:
till Götha Canal 290,000 R:dr, till Södertelge dito >5,ooo
N:dr, till StröiiircnSningar 5o,ooo N:dr, och till NikSgäldsContoirct
9,000 R:dr, tillsammans 364,ooo N:dr, ellcr
3i4,ooo R:dr mera än hwgrtill medel finnas att disponera.
För är ,83, är att disponera Bankens wid i83o ärs sint
inftytande räntewinst 200,000 N:dr; meik förftaget för äret
upptager till Götha Canal 224,000 R:dr, till Södertelge
dito 15,ooo N:dr, till SirömrenSuingar 5o,ooo R:dr, och till
NikSgälds-Coickoiret 9,000 Ridr, tillhopa 298,000 R;dr, el
-
348 Stats- och Banco-UtskottcnS
ler 98,000 R:dr utöfwcr tillgängen, sii att af anslagen
till Förswarswcrket skulle tillgripas för ären ,83ovch 18 ! 1
cj mindre än 412,000 N:dr till utgifter för Canaler,
Strömrcnsningar 111. ni-, hivaraf stulle ersättas Förswars
Werkct
wid ,831 ar§ flut R:dr 3o,ooo
wid -832 ärs ftut  80,000
wid ,833 ars flut
99/voo
wid >834 ärs slut  200,000
wid i835 ärs slut .
- 3,ooo
R:dr 4>2,000
Detta förhållande antyder icke, att Fäderneslandets
Förfwarswerk blifwit i fräga om anslag släldt i första
rummet.
Med tillämpning af förestående utredning skulle istället
för den af Högloft. Utstottcn sörcftagne extra Riksstat
eil sadan böra upprättas:
Tillgångar.
Afwerstötts - medlen för ären ,827—1829 upptagne
till §90,000, hwarifrän afdrages den inträffade misträkningcn
246,408 R:dr. Pä 1827 ärs ealeuleradc öfwcrstotts
medcl
äterstär
344,592:
Finska medel ......... 80,000:
af 1828 ärs Bancowinst ..... 100,000:
af Allmänna Bcwillningcn .... 1,202,000:
af MagazinSfvnden 1,000,000:
Bankens bchällna Räntcwinst för ären
,829—1834 bcruknad till lika belopp.
Transpu 2,720,392: .
Betänkanben, N:o 22.
Transp:t 2,726,592: —
med hwad den utgjort sista äret eller
1828, med >71,000 R:dr för äret,
gör för 6 är, med afdrag af 5o,ooo
R:dr för Diseontförluster .... 976,000: —
Summa Tillgäng R:dr 3,702,592: —
Extra Anslag.
Till Förfwarswerkct 2,820,000: —
Till Garnizons - Sjukhuset och Caffernbyggnader
......... > §2,000: —
Af de förut specificerade anslag till ett
belopp af 311,000 N:dr erfordras inom
kort tid
86,000: —
Äterstär Tillgäng  644,592: —
Summa 3,702,592:
Dä förenämnde ätcrstaendc tillgängs-belopp
644,692 N:dr synes otillräckeligt
till alla äterstäende dels redan bisallne,
dels föreslagne och dels under
beredning »varande anslag, säsom till
fyllnad i mcranämnde redan bifallnc
3n,ooo R:dr
226,000:
Mindre Creditivet 1,000,000:
Af Utstottcn sörcftagne:
Till Götha Canal  745,334:
— Södertelge dito ...... 3o,ooo:
35o Stats- och Bwo-Utsk. Bet., N:o 22.
Transpck 2,ooo,33H '
— Ströinrcnsningae ...... 2Zo,oooi
Spannemäls-Crcditivet l,ooo,ooo; — ^
Under Utffottcns Beredning:
Län till Borås ........ 8?,ooo: -—
Dits till Norrkoping ...... 100,000:
Dito till Trollhätte Canal .... 8a,ooo:
Till förstärkning af Ull-DiscdntfondeN 200,000:
N:dr 3,710,334: — —
torde de belopp, hwilka Rikets Högloft. Stander häraf
bewilfti, anwisas pä RikSgälds-Contoirct, för att, genom
dest försorg, antingen upplänas mot ränta eller ock bestridas
med Riksgälds-ContoiretS räntebärande skuldsedlar, ställde
till innchafwarcn, emot det berörde Tillgangssnmnia
6Hs,5g2 R:dr af Extra Znkomstmedlen ingar till Riksgälds-Contoirct
till grund för bildandet af en Besparingsfond
till räntebetalningar och andra oparäknade utgifter.
Sä wida detta lnitt förslag skulle winna framgång,
förändras derigenom, för hwad Bankens behallNa räntcwinst
angar, den ästgt ftig anthdt i min reservation wid
Statsreglerings-förstaget fran Högloft. Stats-Utskottct.
Nätte lsc:
Pag: ratz. 4 skär i Åtskilliga exemplar: VM ösivannämn
de;
läs- omnämnde.
stockholm, ^l/.
Betänkan den, N:v 2Z.
t
N:o 23.
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande i anledning
af Kongl. Majus den io:de December
1828 till Rikets Stander aflatne Nådiga
Proposition om ytterligare anslag af
Allmanna medel till Götha Canalbyggnads
fullbordande, hwilken Kongl. Proposition
H. Ridderffapet och Adeln, H. Prestestandet
och H. Bondeständet öfwerlemnat till Utffottens
samfälta behandling, men W. Borgareståndet
remitterat till Stats-Utskottet
allena, i allt utom hwad angar den särskilda
frägan om fortfarande beläningsrätt i Riksens
Ständers Banco-Discont för Götha Canal-actier,
hwilken fraga blifwit af BorgareStändet
till Banco-Utskottet öfwerlemnad;
hwarjemte ätssillige inom Ständen afgifne anföranden
och Motioner, stäende i gemenskap med
den Nådiga Propositionen i ämnet, fran
hwarje Stand särskildt blifwit till Utskotten
remitterade.
Af Kongl. Marcks ifrägawarande Nädiga Proposition
inhemtas:
Att sedan erfarenheten ädagalagt, att äfwen den kostnad
för äterstäendc arbetet wid Götha Canal, hwilken till
II Stats- och Ban co-Ut sköttens
Rikets Ständer wid deras sista saininankomst uppgafs, ehuru
beräknad nied all den noggrannhet, omständigheterna niedgaswo,
likwäl warit otillräcklig, och Canalbyggnaden i följd
deraf, icke med det af Rikets Ständer dä bewiljade anslag
och inom den utsatte tiden af är 1828, kunnat fullbordas;
sä hade Götha Canal-Direction, med framställning af detta
redan nägon tid förutsedda förhällande, samt under yttrad
öfwerthgelsc, grundad pä de är 1822 af Canal-Werkcts
Ordförande genom trycket allniLngjorde allt sedan icke
wcderlagde beräkningar, att, äfwen med tillägg af det nu
erforderliga ytterligare bidrag, Canalbyggnaden skulle kosta
wida mindre än andra dylika företag, oaktadt nödwändighcten
päkallat, att, genom anläggningen af Motala Mekaniska
Werkstad, som af Arbetskasian medtagit nära 65,ono
R:dr, eller >/° procent af de hittills för Canalarbctet anmanda
tillgängar, bereda ntwäg till förfärdigandet af flere
wid Canalen erforderliga Instrumentalicr och Machiner,
hwilka wid Canalbyggnader i andra länder endast behöfde
frän redan inrättade Werkstäder requireras, ! undcrdfliighct
förmält, att, enligt under hösten 1828 werksiällde nya
uppmätningar och pä grund deraf upprättade Förslag, hela
Canalwcrkct skulle under loppet af trcnne är kunna fullbordas
nied en kostnadssumma af 807,594 N:dr, fä framt ef
sä beskaffade hinder, four under de twenne näsiförutgäugne
ären inträffat genom otjenlig wäderlck och arbctsmanskaxels
mindre goda belfotillständ, skulle ännu ett är förlänga
arbetstiden, i hwilket fall kostnaden skulle komma att till
845,334 N:dr uppgå.
Att wid sädant förhållande, och dä enrellcrtid nägon
annan tillgäng för bestridandet af ofwannämnde kostnader
icke funnits för Bolaget öfrig än wärdct af Canalwcrketp
nu befintlige förräd i Instrumentalier och inventarier
-
Betänkandcn, N:o 23. m
hwilka äter, säsom för arbetets utförande oumbärlige, icke
kunde, förr än efter desi flut realiseras, Directionen pä
Bolagets wägnar hade i undcrdänighct anhällit om Kongl.
Majus Nådiga framställning till Rikets Ständer:
Att en summa af 807,594 N:dr mätte till Canal-werkcts
slutliga fullbordande warda anslagen att pä trenne är
utgå, eller
för är 1829 med R:dr 296,782.
i83o med — 284,978.
i83i med — 225,889.
Att Rikets Ständer för det möiliga fall, att Canalwerket,
af efwan angifne orsaker, eller nägon annan lika
»vigtig och oförutsedd händelse, icke förr än det Fjerde
äret skulle kunna fullbordas, wille besluta ett särskilt anslag
af 87,740 R:dr;
Att i händelse af bifall härtill, Directionen mätte, ;
likhet med hwad hittills warit »vanligt, dels fä uppbära
»vid ärets början 100,000 R:dr af den arliga anslagssumman,
och äterstoden efter förrättad revision; dels jcmwäl
tillätas ett föregäende är uppbära 5o,ooo R:dr af det päföljande
ärets anslagssumma, sä »vida icke Rikets Ständer
skulle finna det lämpligare, fäsom innebärande en gifven
fordel för arbetet, att till Kongl. Majus Nädiga godtfinnande
öfverlemna fördelandet af hela anslaget, pä sätt
Directionen under arbetets gäng kunde fä anledning att för
hwarje är särskilt i underdänighet föreslä; dock med förutlÄtning,
att hela summan inom den förcstrifna tiden behörigen
blcf anwänd;
samt att till fä »väl de arbetens förtfättanbe,
hwilka endast under »vintern kunde förrättas,
son» ock till öfrige förberedande åtgärder, ine
-
V! Stats-och Va nco-Ut sköttens
dclst hwilka dct allenast blef möjligt, att utan
ökade kostnader och längre tids-utdrägt bringa
arbetet till fullbordan, behofwct päkallade ett
särskilt förskott genast af ioo,ooo R:dr, svin pä
hela anslaget skulle afräknas.
Att Bolaget, i sammanhang med förenämnde fräga om
ytterligare anslag till Canalarbetets fullbordande, ät Dircctionen
uppdragit att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
begära en förnyad framställning af Bolagets wid 182Z ars
Riksdag franiburne önstan, att Bolaget mätte försäkras
om utbekommande af ärlig ränta ä Actie-Capitalet, i hwilket
afseende Directionen dels äberopat sa wäl den uppmuntran
och försäkran, Bolaget frän början, genom Kongl.
Majlls och Rikets Ständers sammanstämmande beslut och
Kongl. Majus derpä grundade Privilegium erhällit, säsom
ock, att den af flere orsaker wällade tillökning i kostnaden utöfwer
första beräkningen ej kunnat af Actieägmme förutses
eller förekonnnas, samt att en särskild i Privileginm deni
bcwiljad förmän, genom tillfällige omständigheter gatt förlorad;
dels fästat uppmärksamheten dcrä, att Canal-Bolagct,
som efter bästa förinäga hade uppfyllt sine äligganden,
för dest del ej kunde under första tiden efter Canalcns färdigblifwande,
än mindre under byggnadsären, päläkna nägon
motswarande inkomst, samt ä den allmänna wigtcn
deraf att ett sadant Capital, sorn Actieägarne i Canalwerket
nedlagt, uti wärde bibehälles och ej utur rörelsen försvinner,
dels äfwcn säsom ytterligare bewekande skäl, r
underdänighet anfört, att Bolaget nied den under sednare
arén af färdiga Canalen influtne inkomst befrämjat en för
Canal-Werkct oumbärlig och jcmwäl för det allmänna
nottig inrättning, i det Bolaget lemnat den Actieägarne
tillkommande utdelningen, säsom län titt Mekaniska werk
-
Betänk anden, N:o 2Z.
V
staden wid Motala, hwilken anläggning nu wore nära sin
fullbordan; att Trollhätte gamla Bolag, ester mera än 80
ars förlopp, ännu hugnades med en högst betydlig ränta af
12 procent, samt att Södertelje och Hjelmare Canalwcrk i
sednare tider, genom bidrag af Allmänna medel blifvit jatke
i tillfälle att ärligen werkställa utdelningar;
att Directionen i förening härmed hade pä Bolagets
wägnar i underdänighet anhällit om Kongl. Majus Nådiga
framställning till Rikets Ständer, att Actieägarne mätte
bibehällas wid den under siflförflutne Riksdag dem tilldelade
förmän, att i Banco-Disconten fä beläna sinc Actier;
och att slutligen Directionen, till upplysning om de
rcsultatcr, hwilka rörelsen pä de färdige delarne af Canallinien
redan lemnat, i underdänighet andragit wäfcndtligast:
att antalet af fartyg, som hittills begagnat denna fart,
warit för äret emellan 3 ä 400, utom Bolagets egne; att
den inkomst för Canalfarten, (oberäknadt Bolagets egne
transporter) som, efter af Directionen provisionelt stadgad
taxa, contant influtit, wäl ännu icke uppgätt till högre
belopp än n ä 20,000 R:dr ärligen, eller för alla ären,
frän och med 182Z till och nied September mänad 1828,
till 88,462 R:dr 4Z st. 7 rst.; men att detta belopp, ehuru
ringa i jemförelse till kostnaden för Canalcns anläggning,
likwäl, om ej olyckor inträffade, borde, sannnanlagdt
nied Canal-omrädcts afkastning, blifwa icke allenast tillräckligt
för Canalcns underhäll och aflöningar, sedan densamma
blifwit fullbordad, utan ock lemna öfwerstott; att, utom
Canalcns förenämnde direkta afkastning, uppburits wid
Trollhätte Canal för waror, som kommit frän eller gätt
till Götha Canal, emellan 4 ä Zooo R:dr ärligen, hwilken
inkomst till dest ökade belopp, efter Götha Canals färdigblifwande,
wore, till större delen, till sistnämnde Bolag,
VI Stats-och Ba nco-Utskottens
för längre tid, afstädd; att desse inkomster, sasonr influtne
af en blott partiel rörelse, dock syntes antyda sä wäl de
inre Provinsernes behof af en sädan lättnad i connmmicationerne,
som att, i samma män Canalen framstrider till
stn fullbordan, den stall blifwa allt mer och mer begagnad
och inkomsterna i förhällande dertill ökas; samt att dä, epempelwis,
inkomsterne wid Trollhätte Canal under hela tiden
af 28 är, som den warit färdig, med undantag afnägra
fä ar, warit i jemt ärligt stigande ända till 4 »
sdubbxlt emot hwad deras belopp de första ären utgjort, det
borde ined stät kunna förwäntas, att Götha Canal, som
jemte communication emellan flere af Rikets inre Provinser,
för deras inncwänarc beredde sjöwäg till alla inoch
utrikes hamnar, skulle lemna minst lika förmänliga resultater
och slutligen, under en tillwärande rörelse, pä ett
tillfredsställande sätt befordra de i Kongl. Majus och Rikets
Ständers första beslut om detta werk uttryckta ändauiäl:
äkerbrnkets och uäringarncs upphjelpande, handclnS
liflighet samt idoghetens förökande,
LLid öfwerwägande af hwad Götha Canal-Dircction
sälunda pä Bolagets wägnar i underdånighet anfört, har
Kongl. Maj:t sig yttrat: att Kongl. Maj:t wäl ä ena sidan
med bekymmer erfarit, hurusom betydliga tillstött af
Allmänna medel ännu Lro af nöden för Canalbyggnadcns
slutliga fullbordan; mc» att dä fördelarne af ifrägawarande
stora företag hufwudsakligen berodde pä hela Planens
fullkomliga utförande, och frugten af de dertill redan anwände
summor stickle gä förlorad, i händelse arbetet nu
för bristande tillgängar mäste afbrytas; kunde Kongl. Majit,
öfwertygad, att Götha Canal i framtiden bör blifwa af
»väsendtlig nytta, ej inindre för Rikets handel och näringar,
än för dess förswar »vid ett möjligen inträffande krig, ej
Betänkan den, N:o 2s. vu
tweka, att till Rikets StändcrS bifall öswcrlemna CanalWolagcts
anhällan om ytterligare understöd i den ordning
och till det belopp Directionen uppgifvit; derwid Kongl.
Mant fästat Rikets Ständers uppmärksamhet ä angelägenheten
deraf att frägan om de »»0,000 R:dr, som, enligt
Dircctioncns underdäniga anmälan genast förstotts»vis erfordrades,
klef, oberoende af hufwudsaken, till skyndsam
pröfning företagen och afgjord; med förklarande, i öfrigt,
det Kongl. Majit ansäg, att hwad genom försäljningen af
de efter Canalbyggnadcns fullbordan öfwcrblifwande cffccter
kunde inflyta och hwaraf nägon tillgäng i de nu uppgjorde
kosinadsförslagen icke beräknats, bör ingä fästin afbetalning
ä de af Rikets Ständer till Canalarbetet lemnade
bidrag.
Kongl. Majit har »vidare, i den Nädiga Propositionen,
föreslagit, att Actieägarne i Götha Canal »nä bibehällaS
»vid den af Rikets sednast församlade Ständer dem bcwiljadc
förmän, att i Banco-Discontcn beläna sina Actier.
Men Kongl. Majit har deremot funnit nägon ränta
eller annan ersättning till Actieägarne, än för hwad de pä
Canalbyggnaden anwändt, icke, under närwarande omständigheter,
skäligen böra komma i fräga.
Warande frän Kongl. Majit till Utskotten öfwerlemnade
de till Kongl. Majit af Canal-Directionen i underdånighet
ingifne utredningar, kostnadsförslag, chartor och öfrige
handlingar, till upplysning om Canalens närwarande
stick och hwad deraf ännu till fullbordande äterstär.
De i förening med denna Nädiga Proposition till Utskotten
frän Niddcrstapct och Adeli» samt Bonde-Ständet re»
VIII Stats- och Banco-Ut skottens
mitterade under discussionerne i ämnet afgifna anföranden,
utwisa att inom förstnämnde Stand, Grefwe Horn, Lines
krellrie, Friherre ^ncl-srsvärll, Lg, I Henrie, ieinte Herrarne
O^IIenLrook, llolisn Oörnn, och llsilenboiA, Lark
lloiisn, fauitinom Bonde-Ständet, Riksdagsfullmägtige kolian
ll-rcod RutberZ frän Norrbottens Län, wollers vnnlelsson
och krie kälsson frän Elfsborgs Län, Losper
>Vi^iunn frän Upsala Län, Lärje Lörjesson frän Hallands
Län och Kils Nällsson frän Malmöhus Län bestridt alla
ytterligare bidrag af allmänna medel till Götha Canals fullbordan,
under förklarande hufwudfakligen, att dä i4 § af
Rikets Ständers beslut wid 1823 ärs Riksdag tydligt innehöll,
att det dä till Götha Canal-Bolag bewiljade Läneanflag
stulle blifwa det yttersta, fom Staten till Canalbyggnadens
fortsättande bestod, sä att något tillskott derutöfwer framdeles
ej finge af Bolaget päräknas, borde först till pröfning
upptagas fragan, om Rikets Ständer wilja äterkalla
sitt wid 1823 ärs Riksdag fattade beslut, hwilket
dock, enligt dessa Ledamöters tanka, ej borde
sä plötsligt äfidofättas.
Af Herr Hjert-,, Ousmf, är äter yttrad den öfvertygelfc,
att den matericla delen af saken worc, i alla händelser,
underordnad fragan om Canal-Bolagets räddning, hwarföre
ock Herr Hjert-,, uti ett inom Ridderskapet och Adeln
afgifwet och tillika med Kongl. Maj:ts Iiädiga Proposition
till Utstotten reuiitteradt memorial, efter att hafwa lemnat
en teckning af Bolagets närwarande belägenhet och de omständigheter,
fom densamma föranledt, för Canal-Bolagct
päkalltit Utskottens och Riksens Ständers uppmärksamhet,
under anhällan, att Actieägarne, enär de icke kunna af Osigötha-Linien
päräkna nägon afkastning, mätte, intill är ,833,
af Staten bewiljas en billig inkomst, af ätminflonc 1 pro
-
Betänk anden, N:o 23.
IX
cents ränta ä Actie-Capitalet, fanit Actiernes beläningswärde
i Banco-Disconten mätte fä fortfara.
Hvarförutan frän Ridderstapet och Adeln blifvit till
Utstottens pröfning öfwerlcumade följande med fragan gemenskap
ägande anföranden och mcmorialcr, nemligen:
Herr ak Ilt-rs, Qustak, den 24 sistlidne April afgifnc
anförande, innehällande dels någre upplysningar om Eanaler
och Railwägar i andra länder, dels ock ätskillige
anmärkningar wid ett af Hans Excellence Herr Grefwe
von kinte,,, L. L., den 26:te förutgängne Mars, i
Ståndets Plenum gjordt anförande; jemte ett af Herr
Grefwe v. kiaten lemnadt ytterligare yttrande i ämnet
En
af Herr Rosengvist, krellrie keonarll, wäckt motion,
att de anslag, fom Götha Canal ännu kunde komma
att förunnas, mätte uti en enkom column i dcbctsedlarnc
införas under titel: till Götha Canal, pä
det hwar och en af Nationens skattdragande medlemmar
mätte fä se huru famwetsgrannt haus egendom blifvit
af Nationens fullmägtige distribuerad.
Ett af Herr 8p-» re, QusMk Nsuritr, lemnadt förslag,
att för bcwiljandet af ifrägawarande penningebiträde
det wilkor mä fästas, att Götha Canal-Bolag stall medgifva
delaktighet uti Bolaget, icke allenast för den till
bewiljande under inncwarande Riksdag i Nader förcstagne
funnna, utan ock för hwad fom dcrförinnan blifvit
frän Statens sida Bolaget förstjutet, med deltagande proportionaliter,
i förhällande till hela den fälunda förstjutne
summa, uti alla de rättigheter och skyldigheter, font
X St a ts« o ch Bane o-Ut skottens
dclägarnc nti Götha Canal-Bolag, enligt BolagS-Neglorne,
tillkomma.
Derwid Herr Friherre Xriellsrsväick, 6. 8., uti ett
remissen af förenämnde förslag bifogadt yttrande, anmärkt,
att Friherren anfag sig, för sin del, böra pä det högsta protestera
emot antagandet af famina förslag, som, efter Frihcrrns
tanke, till föga fromma för andre än Actieägarne,
af hwilka tilläfventyrs någre kunde hafwa för eir ringa penning
bekommit sine fleste Aktier, skulle komma att för alla
tider skattlägga Swensta folket under Götha Canal.
al- Cn af Herr Sii-llle, lVils ^Vill-elm, under discussioncr^
ne i förstottsfrägan wäckt, och uti ätcrrcniiss-handlingarne
af nämnde fraga intagen motion, att, w!d hufwudfakcns
bedömmandc, följande plmktcr mätte iakttagas,
nemligen:
,:o Att Bolaget och dess Direktion affägcr sig all widare
förwaltning af Ermålen och dess tillhörigheter under
byggnadsärcn och öfwcrlemnar densamma, med allt
hwad dertill hörer, sä i fast som lös egendom, inventarier
och förråder, till den styrelse, som Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer finna godt förordna; samt att Bolaget
afsagcr sig allt widare begagnande af det för Bolaget
utfärdade Privilegium, än som med det nu inträffade
aftal öfwcrensstämmer.
2:0 Att under byggnadstiden den inkomst Canalsarten kan
lemna, anwändes till nödige utgifter för den till genomfart
färdiga delen deraf, samt de förbättringar
derä kunna erfordras: att öfwcrstottct om sadant uppkommer,
utdelas till Actieägarne; men att någon afgift
för de effccter, sorn för Kongl. Magt och Kronans
räkning derä föras, ej erlägges.
Be lä »kand en, N:) 2l.
XI
3:o Att dä Canalen är färdig. Beläget äger utnämna en
medlem af Styrelsen deröfwer, hwilken äger att densamma
framgent förwalta samt anwända inkomsterne
till nödige utgifter och Canalcns framgena underhäll,
ritan att Bolagets Directcur åtnjuter annat arfvode
än det Bolaget af egne tillgängar will lemna.
Ho Att det öfwcrstott, söm af Canalcns inkomster kan
uppkomma, till Actieägarne utdelas intill dess det samma
uppgår till 5 procent; att derefter Staten erhåller
en lika utdelning ä de Allmänna medel, som till Canalcus
byggande blifvit anwände; men att om inkomsten
skulle stiga derutöfver, densamma Actieägarne
tillfaller.
5m Att, om ej inkomsterne första till Canalens underhällande,
det icke äliggcr Staten, N. Ständer, eller deras
Werk, nägon förbindelse, att dertill pä ett eller
annat sätt bidraga.
6:0 Att R. Ständer hos K. Maj:t i underdånighet anbälla,
det K. Majit täcktes genom kunnige och owäldige
Personer undersöka Canalarbetcts närwarande tillständ,
och uppgöra i möjligaste matto tillförlitlige förslag
öfwer de kostnader, som till Canalens färdigbyggande
kunna ätcrstä, samt läta upprätta Plan till arbctctS
fortsättande med den ärliga köstnadssunnua, hwartill
K. Maj.-t anser Stas-Werkets närwarande tillständ
lemna utwäg; samt att K. Maj:t mä täckas jemwäl
läta affordra Canal-Bolagct bestämdt förklarande, antingen
att Bolaget will pä förenämnde wilkor ingä;
derest R. Ständer skulle wilja besluta, att Canalen
med Statens medel färdigbygges, eller ock att Bolaget
afsäger sig allt biträde af allmänna medel.
7:0 Att sedan undersökning, pä sätt förcnämndt är, för
sig gätt och Bolaget blifvit hordt, R. Ständer inäga
xn Stats-och Banco-Utskottens
taga i öfwcrwägankc, huruwida dcn äterstäendc kostnaden
icke är större, än att densamma, utan att
andre angelägne och wigtige föremal äsidosättas, kan
af Statens tillgängar bestridas, eller om R. Ständer
wilja i sädant ändamål särskild bewillning sig ätaga;
under förbehåll för R. Ständer, att, i annat fall,
allt widare biträde till Canalen nu och i framtiden
wägra, och
8:0 att r fall Canalen anses böra fullbordas, R. Ständer
mäga i undcrdänighet anmoda Ä. Majit, att utse en
Direction, bestäende af fä mänga Personer, som mä
anses lämpligt, helst en Ordförande och cnDircetcur,
hwilka samfäldt med ett af Danco-styrelsen utfedt Ombud
öfwertaga förwaltningen af de till Canalen anstagne
medel och besörja arbetets fullbordande i enlighet
med upprättade Arbcts-Plancr;attDircctionen blifwer
K. Majit och R. Ständer lagligen answarig derföre,
att de anflagne medlen ej warda anwände till
andre Arbeten eller förcmäl, är hwartill desamma af
N. Ständer äro bestämde; och att uti förenämnde
Styrelse icke Götha Canal-Dircctions närwarande Ordförande
eller nägon af dess Ledamöter mäge deltaga;
dock K. Majit förbchället att läta Arbcts-Planernc upprättas
eller granstas af den eller de Personer, KMajit
anser dertill skickligast, äfwensom att ät en sadan
person uppdraga tillsynen, huru arbetet warder
werksiäldt, samt till K. Majit inkomma med päminnelser
dcrwid, om anledning skulle förefinnas; men
icke att direete meddela nägon befallning, huru eller
hwilka arbeten stola förrättas.
Wid hwilket förslag äter blifvit af Herr Li ukenli sklm,
k. II., anmärkt, att de af Herr L trlllilL uppgifnc garantier
Betänkanden, N:o 2Z.
xm
för medlens anwändande till behörigt ändamäl och detta
ändamäls styndsainma uppnående, syntes dels för härda för
Bolaget, dels ej innebärande tillräcklig säkerhet för R.
Ständer, dels och fluteligen utgäende pä att inleda Staten,
äfven för framtiden, uti närmare förhällande till CanalBolagct,
än som med Statens interesse lät sig förena;
hwarföre Herr LräKenbjeliu ansett sig böra förcflä såsom
sädane garantier:
1:0 Att N. Ständers Fullmägtige i Banken och NiksgäldsContoiret
mä, i förening med ett lika antal Deputerade
af Canal-Bolagets Acticägare, auctoriseras, att
genast utwälja en ny Canal-Direction.
2:0 Att hela äterstäende Canal-Arbetet, med ledning af
det nu uppwisade kostnads-förflaget, af Directionen efter
eget godtfinnande mä fördelas uti minst 4, till
kostnaden i det närmaste lika Arbcts-Poster.
3 n Att wid päbörjandet af första Arbets-Posten hela den
dertill gcnoin fördelningen bestämda summan af Dircctionen
genast mä lyftas.
4:c> Att den för nästföljande 2;dra, Zidje och 4:de ArbctsPost
anstagne summa endast i det fall mä fä lyftas,
att nästföregäcnde post, wid anstäld besigtning, befinnes
wara enligt förslaget fullbordad.
5:o Att R. Ständers Fullmägtige mä erhälla föreskrift,
att, i widrigt fall, inhibera utbetalningen intill nästa
Riksdag, dä R. Ständer derom widare fä afgöra; och
6:0 att om desse »vilkor ej antagas, N. Ständer anses
hafwa afstagit det begärda anslaget till Canalens fullbordande.
Äfwensom frän Högwördige Preste-Ständet till Utskotten
remitterats ett af Ofwer-Hof-Predikanten, nu mera
XIV Stats- och B a n c o - u c sk o t t c II §
Bistopen, Herr Doctor Ilellllln, inom Ståndet afgifwet
anförande, innefattande, femte framställning af nödwändighetcn,
att wid alla Werk, der Staten och enstilde äro med
hwarandra intcresserade, de inbördes rättigheterne och pligterne
i tid bestämmas, förflag, att wid fä wäl det under
Riksdagens lopp till Götha Canals fortsättning redan lemnade
understöd af ioo,ooa R:dr, som wid de bidrag ytterligare
kunna till denna byggnad bewiljas, matte, fason,
willor, förcstrifwas:
i:o Att Bolaget förbinder stg att med de begärde 8/sg,ooc»
R:dr owillkorligen bygga Canalcn inom utfatt tid färdig;
men Staten berättigas att, i händelse Bolaget r
denna förbindelse brister, antingen genom Nationens
Ombud eller genom Regeringens ätgärdcr fullborda
arbetet pä allmän bekostnad, dock emot full ersättning
af Canalinkomstcrnc, i den mohn de inflyta.
2:0 Att, dä af de hittills förskjntne byggnadsbiträdcn
sannolikt aldrig Staten kunde njuta någon utdelning.
Staten ätminsione för de 845,«oo N:dr, sorn nu wörö
i fräga att bewiljas, mätte inträda såsom Actieägare
i Bolaget och för denna summa ewärdeligen taga
sin andel med de öfrige Bolagsmännen ! Canallnkomsterne;
och
3:c> Att Nationen stall äga sina Ombud l Direktionen,
hwilka icke allenast, som hittills, stola deltaga i Werkets
tillsyn och wärd under byggnadstiden, ritan äfwen
sedermera framgent och ewärdeligen till lika antal
och rösträttighet med de öfrige af Bolaget tillsatte Dircctcurer,
efter afStänderne utfärdade Instruktioner,
och under lika answars-styldighet med Nationens Fullmäktige
r Pcnningwcrken, stola deltaga i Directionens
' alla öfwerläggningar och beslut rörande kanalens wärd,
Betänkandeir, Nio ^3'
XV
underhäll, samt alla dertill hörande frågor och angelägenheter;
med stadgande att wid de tillfällen, da
deste Nationens Ombud, ä ena sidan, och'de öfrige
Directcurcrne, ä den andra, kunna, hwar för sig, enhälligt
möjligen wara af stridande meningar, bcflutet
stall till K. Majit hemställas;
hwilka förbehåll, tydligen af R. Ständer uttryckte, borde
äfwen af Bolaget i lagligen sammankallad allmän Bolagsstämma
antagas och godkännas till framtida kraft och
efterlefnad, innan nägot af den bcwiljade anslagssumman
ytterligare fick lyftas.
I anledning afhwilken sistnämnde Motion Herr DomProsten
Illclmsn hnfwudsakligen yttrat, att dä Kongl. Majit
"i kraft af Sitt öpna Bref och privilegium octrojerat Bolaget
att detta arbete företaga och fullborda, samt Cana"len
med dest Slustar och allt hwad dertill hörer, eller den"samma
härigenom, i grund af den magt N. Ständer K.
'Majit dertill uppdragit, tillagdt warder, allt framgent c"wärdeliga
tider äga, undcrhälla och afkastning deraf sig till
"nytta anwända, utan att Staten deraf nägon dircct inkomst
taga kan;" dä, sedan istället för > Million tcknats
Z, det icke kunde läggas Bolagsmännen till last att arbetet
troligen uppginge till 3 gänger sistnämnde summa, hälst
de hwarken kunde eller ens borde anses pligtige att gransta
ett kostnadsförslag, som, till högsta Auctoritetcrnas pröfning
undcrsiäldt och af deste utan anmärkning lemnadt, sedermera
ärligt och öppet erkänts hafwa warit otillförliteligt; och
Bolaget sälcdcs ej kunde anses hafwa i nägot hänseende
brustit uti sine ätagne skyldigheter, och derigenom de detsamma
bcwiljade rättigheter förwerkat; sä wore ock Götha Canal
en Bolaget tillhörig egendom, till hwarS öfwsrflyttande
XVI Stats-och Banco-Utskottcns
pä Staten erfordrades att samniankälla Bolaget, och foresta
detsamma full ersättning för infatta Capitaler och förlorade
Räntor.
Att Bolaget under sädana willor wisserligen skulle för
mäs,
att frånträda alla de lpfande förhoppningar, under
hwilka det bildades och privilegierats; "men att all annan
"depossidering i ett constitutionclt Land, der Lagen är för
"alla och Lagen är öfwer alla, syntes fullkomligen otänkbar.
"
Att deremot "den garantic Staten kunde och borde östa
"för Canal-werkets fullbordande inom en bestämd tid worg
-'en owilkorlig förbindelse af Bolaget, att genom ny insättning
"ä Actierne fylla det som till Canalens fullbordande infor"dras
utöfver hwad R. Ständer möjligen nu skulle wilja
"dertill anslä."
Att, i afseende äter pä de bidrag, som till företaget af
Staten redan lemnäts eller nu ytterligare kunde bewiljas,
syntes, med hänseende dertill att behofwet af allmänt understöd
säkerligen wid Bolags-Rcglornes upprättande ar 1810
warit oförutsedt, c,:de Art. af Bolags-Reglorne kunna, ritan
kränkning af sjelfwa privilegium, framdeles sä wida
tindras:
"Att dä utdelningen per Actie, efter det alla nödige
''större och mindre reparationer blifvit för äret bestridde,
-'uppgätt till 6 procent, och den i Artikelns sista moment
"upptagne reparations-cassan af 10,000 R:dr och förräds-'ca
stan af 20,000. N:dr successivt blifwit samlade, och ma"terialicr
till en omgäng Slussportar och Windbryggor utj
Bo
Be tänka nden, N:o 2Z.
XVII
"Bolagets förrädcr förefinnas. Staten borde af öfwerskot"tet
ä inkoiiisien med Bolaget dela hälften, intill dess
"6,000,000 R:dr Capital, likwäl utan ränta, blifwit äter'guldne;"
hwilket ock, efter Herr Domprostens öfvertygelse,
more desto obestridligare det högsta Staten kunde äffa, som det
allmänna, äfven oberäknad! den directa eller den indirecta
Ilationalwinstcil af företaget, pä sadant sätt, lika fort, om
icke förr, skulle blifwa contant godtgjord för sina kemnade
förstottcr, än Bolaget för sina utan minsta eget förwällande
ädragne förluster; och
att, hwad dernäst angick wärdén och administrationen af Werke!
till allmän nytta. Herr Dom-Prosten wal erkände billigheten
deraf, att Rikets Ständers Bank fortfar, att, äfwcn
sedan Canalcn blifwit fullbordad, och intill dess Statens
bidrag äter till Banken ingätt, i Directionen och Revisionen
som hittills deltaga; men ej kunde annat än pä
det högsta protestera emot all direct inblandning af representationen
uti förwaltningen utaf ett enskildt Werk, säsom
stridande emot andan af att constitutionel styrelseform, och
dessutom i förewarande fall desto öfwcrflödigarc, som öfwerinsecndct
öfwer detta och dylika Werk, enligt 4 och 5
W. af Kongl. Majus Nädiga Instruktion den ,4 November
1827, hwareftcr Stor-Amirals-Embetcts 3:dje Afdelning
hade sig att i undcrdänighet rätta, worc uppdraget ät
denna Afdclnings Chef, hos hwilken borde kunna förxtsat,
tas den högsta hydrauliska kunskap i landet, och ät hwilken
den egentliga controllerande infpectioncn öfwer Götha-Canal
borde kunna fäkrare öfwerlemnas, än ät walde Rikets Ständers
Deputerade, af hwilka ej kunde fordrasen sädan högre
kunskap i ämnet, och hwilka dessutom aldrig kunde blifwa
för sine ätgärder underkastade det answar, som bcmälte
2
XVIII Stats' och B an c o - u t sk o t t e ns
Tjensteman, i och för sitt höga förtroende-Cmbcre, icke kunde
sig undandraga..
Hwarjemte Herr Dom-Prosten dels fästat Rikets Ständers
uppmärksamhet dera, att dä Canalfrägan troligen sa
sent till hnfwudsakligt afgörande ffulle förekomma, att intagandet
af en större arbetsstyrka icke i är kunde äga rum
och således för Canalens fullbordan ett Lite är erfordrades,
hwilken tidsutdrägt ensamt mäste, efter uppgjord calcul,
öka kostnaden med 4Z,66o R:dr, more det nödwändigt,
att anslaget till CanalenS fullbordan förhöjdes utöfwcr hwad
den Kongl. Propositionen innchäller; dels ock fokt wisa, ej mindre
wigten af Motala Mechaniffa werkstad, för Rikets slöjder
och manufacturer, än äfwen den dirccta nyttan för Canalarbetct
af denna Inrättning;
I betraktande hwaraf, och dä det kunde befaras att
Bolaget, som tilläfwentyrs ej pä en längre tid af en sadan
dyrbar anläggning kunde draga sä dirccta fördelar, dels af
Lenna anledning, dels ock af bristande tillgångar, möjligen
skulle frestas, att antingen läta inrättningen förblifwa i sitt
ofulländadc skick, eller densamma, om än nied inskränktare
fördelar af inrättningen för det Allmänna och fjelfwa Canalwerket,
till enskild man öfwerlata, Herr Dom-Prosten ansett
sig böra tillstyrka:
"Att ej allenast de till Götha Canals fullbordande, enligt
"Wederbörandcs förut gjorda uppgift, crforderlige 845,344
"R:dr, utan derutöfwer io4,6Z6 R:dr, eller tillsammans
"gLo,ooo R:dr B:co, mätte af Rikets Högloft. Ständer. Bo"laget
förffottswis bewiljas, att, i samma wäg som de Ca"nalen
1828 tillftagne summor, successivt pa 5 är, enligt de
"för hwarjc är uppgörande och Kongl. Masts hoga bifall
Betänk a uden, N:o 2Z. XIX
''undersiällande wanlige arbets- och kostnadsförftag, Utgä,
"med wilkor, i afseende pa återbetalningen, deni Herr Dont"Prosten
ofwan utförligare uppgifwit, saint under det 0-  "rpggliga förbehäll, att Bolaget pä det kraftigaste tillför"binder
sig, att Canal och werkstad pä 5 är fullborda, om
"ock dertill ffulle fordras ett ny och betydligare insättning
"pä Accierne, och det wid den påföljd, att, i motsatt fall. Bolaget
genast blifwer upplöst, samt Staten ingär i dess bäde
"rättigheter och skyldigheter, att Canal och werkstad sjelf fullborda;
utan att något anspräk ä ersättning för de af Bolagsmännen
insatte Capitalcr, ä deras sida, dä eller framdeles
skola kunna göras, eller ens af Rikets Högloft. Slängder
widare till pröfning kunna upptagas."
Iltikotten hofwa ät detta amne egnat behörig granskning;
och hwad först angar den af flere Ledamöter inom
Niks-Ständcn gjorde anmärkning, att enär i4 §. af Ri,
kcts Ständers beslut wid 182Z ärs Riksdag innchäller, "att
"de ansago det da till Götha Canal bewiljadc Lancanflag
"wara det yttersta, som af Statens medel kunde till Canal"byggnadcns
fortsättande bewiljas, sa att nägot tillskott der"utöfwcr
framdeles icke mätte af Bolaget paräknas," detta
beslut ock Nil borde i helgd hällaS; sa ehlirn Utffotten äfwcn
för deras del erkänna wigten as, att de beftut af dylik
beskaffenhet, som föregående Ständer fattat, ej inäga,
utan desto giltigare orsaker, af kommande Ständer ändras
eller tillintetgöras, likwäl, da samtlige Riks-Ständen, med
afftag a Utskottens uti Betänkandet N:o 92 lemnade och uti
N:o >k)2 förnyade tillstyrkan: "ätt äll fraga ont Understöd
'lill Götha Canal mätte uppffjuraS, intill dess Statsregle
-
XX Stats- och Banco-Ut skottens
"ringen blifwit uppgjord, och frsigan kunde i sin helhet be"haiidlas,
" redan under loppet af innewarande Riksdag, bewiljat
100,000 R:dr Banco till förberedande åtgärder
för fortsättningen af Götha Canal; hafwa Utskotten
funnit ofwanbcrörde beslut ej nu mera kunna af Utskotten
siberopas, säfoin skäl till afflag si den af Kongl.
Majit i Nsider gjorde framställning om ytterligare bidrag
till samma ändamsil.
Wid den hufwudfakliga pröfning af ärendet, uti hwilken
Utskotten ssilunda ansett sig skyldige inga, har det, si
eira sidan, ej kunnat undfalla Utstötte», att, genom uppskof
till annan tid med fullbordande af den io:dcl, forn ännu
af arbetet siterstsir, en tillökning i kostnaden msistc uppkomma,
som, efter all sannolikhet, skulle i framtiden leda
till än större uppoffringar si Statens sida, än dem hwilka
till företagets slutliga utförande nu erfordras; men, si
den andra. Utskotten jcmwäl insett billigheten af Nationens
genom flere af dest Representanter framsiälde yrkanden,
att, för fullbordandet af detta företag, ökade skatter icke
msitte Nationen psiläggas, eller ssidane sitgärder widtagas,
som skulle leda till rubbning i den ordning, R. Ständer önskat,
att i Rikets Mynt- och penninge-wäsende nu införa.
Psi grund häraf, samt med afseende jemwäl si de inom
Riks-Stsinden i allmänhet wid behandlingen af Förstottsfrägan
framlagda sisigter, hafwa Utskotten trott sig
böra lemna deras tillstyrkan till ytterligare bidrag fran Statens
sida, för ifrsigawarande ändamsil, ssi wida tillgångar,
utan begagnande af dylike utwägar till medlens anskaffande,
kunna förefinnas.
Till upplysning om deste tillgängar fsi Utskotten här
endast siberopa innehsillct af Betänkandet N:o 22 med dcr
-
Betänk anden, N:o 23.
XXI
wid bifogade Tabell som utwisar, att, sedan
medel blifwit afsatte till fyllande af den summa 2,820,000
N:dr Banco, Stats-Utstottet, uti dest afgifne Betänkande,
N:o 255, tillstyrkt Rikets Ständer att till Förswarswcrkcts
istsindsattande bcwilja, samt de summor Kongl. Majit
till Garnisons-Sjukhusets fullbordan och Casternbyggnaden
begärt, de erforderlige medel för Canalarbetets fullbordande
skulle wara att tillgå, i händelse Rikets Ständer
behaga bifalla det för sistnämnde ändamsil nu begärde
ytterligare understöd.
Efter härom wunncn kännedom, och under förutsättning,
att de grunder, uppsi hwilka dcstc Utskottens beräkningar
sig stödja, stola af N. Ständer gillas, hafwa Utstötte»
lill granskning företagit de ätstilligc här ofwan uppgifne
Förslag till wilker för bewiljande af samma bidrag; derwid
först, i frsiga om Statens inträdande ssisom Actieäga,
re uti Götha Canal-Bolag, hos Utstotten i öfwerwägande
kommit, att dsi Rikets Ständer wid i8i5 sirs Riksdag bewiljat
det första länebiträdet, af circa 3 millioner, till Götha
Canal-byggnad, ssidant stett med förklarande, "att
"derföre, under Byggnadssiren, ej skulle äskas någon Ränta
"och Capital-afbetalning, eller sadan efter deras flut komma
"i frsiga, förr än Actieägarne af Discont-och Canal-Inkom"sten
njutit, och allt framgent för hwarje sir fä njuta, oaf"kortadt
5 procents Ränta si det af dem inbetalte Aktiekapital.
"
Wid sadant förhsillande, och dsi det af R. Ständer
sedermera, under namn af lsinebiträde, lcmnade bidrag, icke
warit beledsagadt af nsigot annat bestämdt förbehåll vin satt
och tid för sitcrbetalningen, hafwa Utstotten, i öfrigt delande
den af en Ledamot inom Ridd. och Adeln yttrade farhaga, att
XXli Stats- och D a n c o - U t sk o t t c n s
Statens införande i något interesientskap eller Bolag med
Actieägarnc, skulle för Staten snarare medföra ytterligare
kostnader och uppoffringar, än ät densamma bereda nägre
werklige fördelar, funnit sig ej böra tillstyrka antagandet
af de Förslag, art Staten, antingen för alla af R. Ständer
till Canalen kemnade bidrag, eller ätminstone för det
nu bewiljandc, mätte i Canal-Bolagct erhälla Actiex.
Beträffande dernäst de Förslag, att, antingen, med
nuwarande Canal-Directioncns fränträdande frän förwaltningen
af Canalen och desi tillhörigheter under byggnadsären,
Canalcns fullbordande skulle öfwerlemnas ät en af Kongl.
Maj:t förordnad Styrelse, i händelse N. Ständer efter granskning
af den nya Arbetsplan, som till följd häraf borde upprättas,
wilja dertill medel lemna, eller ock, pä fatt en annan
Ledamot inom Ridd. och Adeln yrkat, arbetets utförande
uppdragas ät en af N. Ständers Fullmäktige gemensamt
med Actieägarne wald ny Direetion, med föreskrift
för densamma, att, efter ledning af det redan uppgjorda
Kostnads-Förslagct, fördela hela ätcrstäende Canalarbctct uti
wista, till kostnaden i det närmaste lika arbetsposter, under
det uttryckliga stadgande, att anslaget till de efterföljande
arbctsposternc skulle intill Ständer nes sammankomst
inhi b cras, i fall en föregäende arbctspost funnes, wid undersökning.
ej wara enligt Förslaget fullgjord; sij, enär det förra
af desie förslag, om än man förutsätter möjligheten, attnägon
undersökning om Canalarbctets narwarande tillstånd,
nu mera, före Ständernes ätskiljande, skulle kunna äga
rum, till upprättande af nytt KostnadS-Förslag, likwäl ej
synes lemna Rikets Ständer nägon större säkerhet, än hittilS,
för Canalens fullbordande, utan ytterligare tillskott frän Statens
sida; samt det sednare Förslaget äter lätteligen skulle
Bctänkanden, N:o 2Z.
XXIII
kunna föranleda till det uppskof i arbetet, som man, till
undwikande af den dermed oskiljaktigt förenade större kostnad,
önskat förekomma, hafwa Utskotten ej heller funnit
skäl, att till nägot af desie twenne Förslag tillstyrka bifall.
Hwaremot Utskotten, för deras del, instämma uti den
af en Ledamot inom Högw. Preste-Ständct yttrade öfve,»
tygelse, att Staten, såsom garantie för Canal-Werkets fullbordande
inom en bestämd tid, bäoe kan och bör äska, att
Bolaget, genom ny insättning ä actiernc, fylla det som till
Canalens fullbordan kan erfordras utöfwer de bidrag, R.
St:r nu kunna wilja dertill lemna.
Denna grundsats är alitsa af Utskotten följd, wid utarbetningen
af de willor, för ytterligare understöd till Canalens
fullbordande, som Utskotten här nedan wilja för R
St:r framlägga, och genom hwilka Utskotten i öfrigt äsyftat
att bereda, ej allenast den möjligaste största säkerhet för
Canalens fullbordan, medelst det nya bidrag R. Stir nu
kunna dertill bewilja, utan ock en, efter Utskottens öfwertygelse,
ej mindre wigtig garantie för Canalens framtida
nnderhällande, utan Statens widare betungande.
Wid pröfning dernäst af det belopp, som kan wara
erforderligt till fullbordande af Canalarbctct, har det wisserligen
ej kunnat undfalla Utskottens uppmärksamhet, att
de afgifne kostnadsförslag, om än upprättade med all den
säkerhet, som kan wäntas af en wunnen ökad erfarenhet, i
förening med den omständighet, att arbeten ä flere stallen
af den ätcrstäende delen, omfattande en sträcka af blott 17,00»
alnar, redan blifvit började och säledes om terrainen lemnat
närmare kännedom, dock, pa sätt jemwäl af en Ledamot
inom H. Präsic-Ständct anmärkt blifvit, ärv uppgjorde
under förutsättning, att det af Directionen i under
-
XXIV Stats- och Banco-Utfkottens
dänighet begärde förlott af 100,000 R:dr, hwilket, af förut
kända orsakcr, först rinder sisil. Maj mänad kommit
Directionen tillhanda, stulle redan wid äretö början fä lyftas;
men chnnl Utstotten ej wilja bestrida, att denna omständighet
torde i någon mohn werka en förhöjning af kostnadernc,
ntöfwer de nu uppgjorde förslag, tro likwal Utstotten
sig icke häraf ega tillräcklig anledning, attöfwcrstrida
det af Kongl. Maj:t, uti Desi Nädiga Proposition, föreslagna
högsta belopp af 845, g g/f N:dr B:co, inberäknade
de under Riksdagen af R. St:r förstottswis bcwiljade
100,000 R:dr;
och kunna Utstotten desto mindre tillstyrka den tillökning
af nämnde belopp, hwilkcn blifwit af en motionair
föreslagen i och för fullkomnandet af Motala mcchanista
Werkstad, fom de wilkor, Utstotten här nedan fä för R. Sttr
framlägga, äro upprättade under förutsättning, att R. Sttr
med det nu bcwiljande bidrag ej lära afse något annat,
än Canalens fullbordan och beredande af desi framtida underhäll,
utan Statens widare betungande.
Hwad angar controllcn för desse medels ändamälsenliga
anwändande, sä enär densamma, efter det af Utstottcn
uppgjorde förslag, förnämligast ligger uti den nya infattning
ä acticrne, som der blifwit Acticägarne förelagd,
hafwa Utstotten trott, att de hittills gifnc föreskrifter, i afseende
pä fä wäl uppsigten och controllen öfwer anwändandet
af de till Götha Canal redan kemnade bidrag, som ock
för utgifwandet af de ärliga anslagen dertill, böra fortfara
för det biträde, nu kan meddelas, med blott nägra mindre
wäfendtliga, af närwarande förhällande päkallade, förändringar,
hwilka här nedan igenfinnas.
I betraktande slutligen af Bolagets betryckta belägenhet,
och under öfwertygelfe, att R. Sttr lära Mindre afse
Betänkande», N:o 2Z.
XXV
nägon direct godtgörelfe för de af Staten till detta företag
antingen redan lemnade eller nu bcwiljande bidrag, änwisshetcn
att detta Werk omsider mä blifwa bragt till fullbordan,
och en gräns satt för framtida uppoffringar frän
Statens sida i och för famina Werk, hafwa Utstotten derjemte
trott, att wid de wilkor, Utstotten nu gä att R. Ständer
föreflä, borde fästas sädane förmäner, hwilka, i det de ä
ena sidan lemna R. Ständer en garantie för wilkorens
antagande, ä den andra bereda ät Bolaget lättnad i
skyldigheten, att dem med noggranhet uppfylla.
Till desse förmäner hör jcmwäl, ehuru wilkorligen, den
ak Kongl. Majit i Räder till fortfarande föreslagne beläningsrätt
af actierne i Banco-Disconten, hwilken rättighet,
i mohn af arbetets fortgäng, äfwcn blifwit, under wisst
förbchäkl, ytterligare utsträckt; men till det af en Ledamot
inom R. 0. A. derjemte gjorde yrkande, att af Staten
mätte, intill är,8ZZ, bewiljas Acticägarne Cn procents
ärlig ränta ä actiecapitalct, hafwa Utstotten ej kunnat lemna
deras tillstyrkan.
Uppä de af Utstotten nu anförde grunder fä Utstotten
härmedelst tillstyrka Rikets Ständer:
r:o att endast under följande wilkor nägot ytterligare
bidrag till Götha Canal-byggnad mä af
R. St:r bewiljas, nemligen:
att detta bidrag stall anwändas uteslutande till Canalarbetcts
fullbordan samt stgclfartcns öpnande till
östersjön, och säledes hwarkcn till Motala mcchanista
Werkstad eller andra främmande ändamäl;
XXVI Stats» och Banco-UtskottcnS
5.- att, till säkerhet för Canal-byggnadens fullbordande för
det beräknade kosinadsbcloppet, inom i833 ärs utgång,
Bolaget, genom Hy-teckning af aeticägarne, statt anskaffa
och under ärcn i83o, i83i, 1832 och i833,
uti Riksgälds-Contoiret insätta en funinia motswarande
tredjedelen af det bidrag. Staten denna Riksdag
till Canalens fullbordan lemnat, afhwilket insättningsbclopp
stall inbetalas en fjerdedel inom Juni mänads
utgång under hwartdera af förenämnde ar.
c- att, i händelse Canalen ej inom är i83Z blifwit med
det af Staten kemnade bidrag färdiggjord, det stall
äligga Bolaget, att, under är r834 densamma nied
egne tillgängar fullborda; hwartill de af Bolaget pa
förestrifne sätt insatte medel stola i första rummet anwändas,
med undantag af en tredjedel derutaf, hwilken
under alla händelser kommer att i Riksgälds-Contoiret
innestå, såsom fond, lill säkerhet för Canalens framtida
underhäll, utan minskning derigenom af den skyldighet
Reglementet af den n April 1810, Art. 9
mom. 3 stadgar,, angäcnde bildandet af reparationscastor;
och
-k- att Bolaget, för hela det wid denna Riksdag erhällande
lanebiträde, stall lemna N. St:r rättighet, att genast
taga första inteckningssäkerhet uti Canalwerkct, dest
omrädc och egande fastigheter, Motala Werkstads anläggning
dock derunder ej inbegripen; men att, nar Bolaget
detta willor antagit, och förbundit sig till uppfyllande
af alla öfrige utaf N. St:r Bolaget gifnc föreskrifter,
den uti 3:djc Afdelningen af nu gällande Banco-Reglemcntc.
Art. 4, §. -ä, sista mom. usta punctcn,.
nämnde panträtt-ghct kommer att sörfalla.
Letänkandcn, N:o 26.
XXVIl
2:0 Att R. Ständer harwid tillika mäge förordna:
att Bolaget ä de till säkerhet för Canalens fullbordan
och underhall uti Riksgälds-Contoiret insatte medel, stall
af Contolrct, sa länge medlen, till större eller mindre
belopp, der innestå, fa uppbära ärligen 5 procents
ranta;
att hwad efter Canalens fullbordan af det insatta beloppet
ätcrstär, utöfwcr ofwanberörde 100,000 N:dr,
stall Bolaget ätcrställas; men stulle -något arbete r
hamnbyggnadswäg, i anseende till under tiden saknad lag
sjöhöjd eller annat dylikt naturhinder, icke kunna fullgöras
inom den tid här ofwan för Canalarbetcts ftlllbordande
blifwit förestrifwen, innchalles jcmwäl af
Bolagets insättning dubbla beloppet mot hwad för
samma arbete i kostnadsförstaget är upptaget, intill
dest allt blifwit fullgjordt; samt
c- att, till ytterligare säkerhet för Canalens underhäll, de
till Bolaget redan donerade skogar, jordegendomar och
stenbrott stola fortfarande förblifwa en Canalwerkets
tillhörighet, hwilken ej nägonsin fär detsamma afhändas.
3:oAtt under desse wilkor och stadganden en summa
af 746,334 R:dr B:co, oberaknadt det förskott
af 100,000 R:dr, som, under innewarande
Riksdag, redan blifwit bewiljadt och af Directionen
lystadt, nu, säsom ett ytterligare biträde
till Canalarbetcts slutliga fullbordande,
mä af R. St:r anwisas pä de uti Tabellen wid
Betänkandet N:o 22 uppgifnc tillgängar.
4w Att, i afseende pä sä wäl sättet och tiden för
utgörande af denna summa, som ock uppsigten
XXVIII Stats- och Banco-Utskottens
och controllen öfwer anwändandct deraf, »lä
föreskrifwas:
att, innan första utbetalningen af detta Statens niia
bidrag får ste, Canal-Directioncn, genom Acticägarnes
sannnankallandc till allmän Bolagsstämma, stall
hafva anstaffat och till R. St:rs Fullmägtigc uti
Riksgälds-Contoiret aflemnat en Bolagets förbindelse,
att, emot erhållande af detta bidrag, uti den af R. St:r
stadgade ordning, och tillgodonjutande af de öfrige
förmåner, R. St:r nu kunna behaga Bolaget förunna.
Bolaget, a dest sida, rncd all noggranhet stall »ippfylla de
willor, hwarunder R. St:r samma bidrag bewiljat;
dertill iemwäl bör tilläggas Bolagets medgifvande,
utan dest widare hörande, af den efwan förbehällnc
intcckningssäkerhctcn;
att sedan denna Bolagets förbindelse blifvit af Fullmägtigc
i Riksgälds-Contoiret pröfvad och godkänd,
bidraget, efter den af Canal-Directioncn nu meddelade
uppgift, om ärliga behofvet för Canalarbctcts oafbrutna
bästa gäng, mä frän Riksgälds-Contoiret utleuinas,
enligt följande fördelning, nemligen:
.... R:dr 3oo,ooo
.... — 260,000
» » » « 120^000
.... — 76,334
Summa 742,334
a- att Canal-Directionen stall ega, att uppä hwarje ärs
anflag, hösten nästföregående är, förstottswis uttaga
en femtedel, till förberedande arbets-ätgärdcr;
för är ,83o
— >831
— -832
— i833
'Betänkanden, N:o 23. XXIX
att genast, wid hwarje ärs början, den andra femtedelen
af ärsanstaget stall Canal - Directionen tillhandahällas;
att,
utaf äterstoden af ärsanstaget, första hälften mä
utbetalas, sä snart Banco-Fullmägtigc, efter ärligen
förrättad inspektion af arbets-förwaltningcn och revisionen
af räkenstapcrnc för det nästförcgäende äret, meddelat
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret underrättelse om
förhällandct, och intygat, att för utbetalningen nägot
hinder icke uppstär; men den andra och sista hälften
ej förr, än Bolaget uti Riksgälds-Contoiret gjort den
för äret förestrifne insättmngen;
att, vin Revisionen för ,83i witsordar all anledning
wara, det Canal-arbctct sä kunde fortstyndas, att
Canalen redanär -832 kunde blifva öppnad och fullt
segelfärdig ända till Östersjön, jemwäl hela anslaget
för är i833 mä ,832, sä snart den för äret förestrifne
knsättning blifwit fullgjord, Canal-Directionen tillhandahällas;
8-
att uppsigten och controllen öfwer anwändandet af
detta Statens nya bidrag till Canal-arbetct stall fortfarande
tillhöra R. St:rs Banco-Fullmägtige;
att en af Banco-Fullmägtige wald Ledamot, ä Bankens
»vägnar, mä deltaga i Canal-Directionen, hvartill
nytt wal hwarje är stall anställas, derwid den
förut »varande Directeuren kan äter inwäljas;
r> att till de ärliga revisionerne ett ombud mä af BancoStyrelscn
utses;
^ att Banco-Styrelsen stall wara förbehället, ej mindre
att erhälla fullständigt upplysningar och förslag öfver
XXX Stats- och Banco-UtskottcnS
det wcrkställda och tillärnadc arbetet, än ock att anmärka
allt, som stines siridande emot de wilkor, hwarnnder
bidraget blifwit bcwiljadt, eller afwika frän den
af K. Mastt för hwarje är fastställda byggnads-plan;
äfwensoin allt, hwarnti misthushällning kunnat förfpörjas;
med rättighet för Banco - Styrelsen, att iäta inställa
bidraget, intill dest förklaring, som af BancoStyrelscn
godkännes, blifwit aflcmnad, eller nödigt
afseende stett ä dct, fom till rättelse uppgifwits;
att, wid alla hes Götha Canal-Dircctioncn eller hos
Canal-Bolaget förekommande frägsr om företag eller utgifter,
hwarom anmälan hos Banco-Fullmäktigc, genom
Bankens Ombud, med nägon siags reservation blifwit
gjord, eller hwaröfwer Fullmäktige, i anledning
af inkomne berättelser och handlingar, sjelfwe kunna
finna stal till nägon erinran, Banco-Fullmäktigc icke
allenast äro berättigade, utan jcmwäl pligtige, att
bestämdt antingen gilla eller förkasta beslutet, och sädant
inom en tid af tre mänadcr frän den dag, de
deraf erhällit del, samt att, i händelse afseende ä ett
sadant deras förklarande ej göres, begagna den Uti
uästförcstäcnde mom. deni tillagde rätt, att innchälla
inbetalning af anslagen, intill dest rättelse följer; och
m^att, sedan Dircctioncn, pä sätt förut nämndt är, fäkt i
Riksgälds-Comoirct lyfta de första twä fcmtedelarne
af hwarje ärs anslag, Banco-Fullmäktige ej mägebcwilja
utgifwandct af ärs-anstagets första ätcrstäende
hälft, förr än Revisionen för dct nästföregående äret
intygat byggnadens fortsättning med full drift, efter
den af Kongl. Majit fastställde arbetsplan.
Betänkande», N:o 2Z.
XXXI
6:0 att den i öfrigt uti 14 §. af nuwarande BancoReglcmente
lemnade föreskrift mä, till dess
wäfendtliga innehall, förnyas sälunda:
att Canal-Bolaget stall ega, likasom hittills, att, för
nödige ansedde pensioner wid Canal-Werkct, anwända
de medel, som hittills influtit och widare inflyta uti
köpeskilling för dödade och försålde actier, samt straffrentor
för försummade insättningar pä acsicrne; unn
att Bolaget deremot, till följd af ofwan upptagne första
hufwudwilkor, ej mä till dylikt ändamäl begagna
nägre af de till arbetets bcdrifwande af Staten anstagne
medel, och att Medes hwad utöfwer fumman
af nystnämnde tillfällige intrader kan till nägre, förr
eller sednare bcwiljade, pensioner erfordras, icke fär
säfom en Canal-Wcrkets utgift beräknas, utan bör
tagas utaf de inkomster, fom af den redan färdiggjordc
Canalcn inflyta; hwilka inkomster hädanefter, i
likhet med hwad N. St:r wid 182^ ärs Riksdag beslutat,
komma att tillfalla accic-ägarne; i följd hwaraf
deste inkomster icke mä till actie-ägarne utdelas eller
annorlunda af dem anwändas, förr än deraf afgätt
hwad till fyllnad i pensions-bcloppct erfordras.
Lin Att sä wäl till uppmuntran för Bolaget, att
ätaga sig den ytterligare insättning, som af
actie-egarne nu äskats, utöfwer det tecknade
actie-bcloppet,fom ock till lättnad för detsamma,
att de föreskrifne willkorcn noggrannt
uppfylla, R. St:r inäga wid dessa wilkor fästa
följande förmäncr, nemligen:
a- att Bolaget stall tills widare bibehällas wid den beläningsrätt
i Banco-Discontcn afderas actier, till i6°:de!s
XXXI! Stats- och Banco-Utskottens
procent af primitlwa actie-capitalet (B:co N:dr 100),
svin af Rikets sistförfamlade Ständer blifvit bowiljad;
att denna bclaniiigsrätt stall ökas till 20 procent,
sedan Bolaget insatt halfwa beloppet af hela den listade
infättningsfununan, fanit till s5 procent seinwäl
ä primitiva actie-capitalet, dä Canalen blifwit fullbordad;
alla dessa belöningar under det bestämda wilker,
att antaglig borgen tillika fordras, dock endast
för den brist, forn wid hypotheguens anwändande
möjligen stickle kunna uppkomma emellan Werkcts fordran
och förfäljningsbeloppet;
samt med den förestrift tillika, att, efter hwarje af
här osman för infattningen bestämde terminer, ickenägre
andre actier fä belänas, än deni, för hwilka den
för äret förfallne actie-!nfättni»g, ester 2Z procent ä
gamla actierne, blifwit, enligt Canal-Dircctioncns bernis,
fullgjord; samt
L- att Bolaget, om Canalen blifwit inom i834 ärs stut
fullbordad, mä erhälla afskrifning och eftergift för ej
mindre det wid innewarande Riksdag lcmnadc bidrag.
Banco R:dr 845,334, än ock för Statens hela äldre
fordran hos Bolaget; mot det att Canal-Bolaget ä
sin sida, dels affäger sig alla anspråk pä ersättningar
frän Stats-LLerket, af hwad namn och beskaffenhet
de wara mä, dem Bolaget möjligen kan förmena
sig ega, dels ock förbinder sig, att allt framgent
Canalen underhälla, utan nägot Statens bidrag dertill;
Men skulle Bolaget antingen wägra att uppfylla de
willor, R. St:r Bolaget nu förestrifwa, eller underläta,
att, intill 1834 ärs slut, utan nägot Statens
widare
Vetänkanden, N:o -»3.
widare betungande, bringa Canalen till fullbordan, pä
sätt ofwan stadgadt är, stall Statens fordran för sä
wiil det nu tillstyrkta yttersta understöd af 845,334
N:dr B:co, joni för alla de summor, hwarmed Staten
tillförne till Canal-arbetet bidragit, oförändradt
qwarstä;
Staten, i begge fallen, för all framtid förbehållen
den andel i utdelningen af Canalens blifvande inkomster,
forn 22 §. i Bolagets Privilegium bestämmer och
försäkrar.
Och lära de bär ofwan upptagne föreskrifter, i afseende
pä controllen för medlens anwändande, och de för utgifwandet
af dem kemnade stadgande», i händelse af R.
St:rs bifall till hwad Utskotten salunda tillstyrkt, komma
att iakttagas wid författandet af nu blifvande Baneo-Reglemente
samt Znstruetion för R. St:rs Fullmäktige uti
Riksgälds-Contoirct,
Den 21 November 1821g.
R ättel fe:
Pag. XXVII, g'-de raden, stär: ntösiver ofwanberördr i»<>»nao
R:drj läs: utöfwer ofwaiibcrörde §» tredjedel deraf, soin utgör
9i,-x>o R:dr.
Reservationer.
3
XXXI V Stats- o cl) B a n c o - u t sk o t t e ns
Reservationer.
Af Hr ofverste sparre, O. N.:
Jag har ej bestridt, och jag bestrider ci, att Götha
Canal, sä långt som nu avancerad, bör fullbordas till flut,
om äfwen till en aflägsen och »wist framtid blir lemnadt,
att störda frukterna deraf; — men jag bestrider att Statsmedlen
ännu widare uppoffras till fördel för ett Bolag,
hwilket, sedan det redan crhällit af Staten, jemte öfrige
förmoner, dels i afstrifwcn Skuld, och dels i räntefrie Län,
omkring dubbelt af dest eget tillstött till ett företag, hwilket
det ätagit sig att allena utföra, äter framstär med fordringar
pä nytt biständ, utan att ännu med nägon wisthet
kan förutses, hwarken när fordringarne komma att
upphora, eller det stora företaget kan blifwa fördt lill flut,
sedan beräkningarne' i bäda fallen, redan 3:ne särskilde
gänger, swikit förhoppningarne.
Pä grund af den förmodan jag länge hyst, och som
hos mig mer och mer öfwergär titt wisthet, att Staten
mäste, antingen förr eller sednare helt och hällit öfvertaga
Götha Canal, eller fortfarande contribuera till dest fullbordan
och underhäll; — och med den öfvertygelse jag har
om förmonerna för framtiden af, att i tid wara betänkt pä
uppgörandet af Statens affairer med Götha Canal-Bolag;
samt, som det äfven synts mig, utan att pä nägot sätt
hafwa öfverstridit billighetens gränsor — dä ingens öfwertygclse,
hwilken lika med mig grundar den pä autentigua
handlingar, numera swärligen kan rubbas, vin rätta halten
af sädane skags. Götha Canal-Bolags ersättnings-anspräk,
hwilka stödja sig pä , 8og ärs Ständers löften, eller Bolagets
förlorade Discont-rätt — har jag uti afgifven, och till
Stats- och Banco-Utstotten remitterad motion, föreslagit
Betänk anden, N:o 2Z.
XXXV
såsom wikor för bewiljande af, wid denna Riksdag, begärdt
ytterligare anflag till fullbordande af Götha Canal: Att
Götha Canal-Bolag medgifwer Staten delaktighet
i Bolaget, icke allenast för till bewiljande
under inncwarande Riksdag föreslagne Summa,
utan Lfwenwäl för hwad som derförinnan blifwit
frän Statens sida Bolaget förskjutet, med
deltagande proportionaliter, i förhällande till
hela den sälunda förskjutna Summan, uti alla
de rättigheter och skyldigheter, som delägarne i
Götha Canal-Bolag, enligt Privilegier och BSlags-Rcglor
tillkomma.
Det hufvudsakligaste, som blifvit anfördt, mot antagandet
utaf det af mig gjorda förslag, har warit: att
pä sädant sätt, utom det oformliga af Statens inträdande
i Bolag med enstildte. Swensta folket skulle göras för all
framtid stattstyldigt undcr Gotha Canal, och Canalens
tjenstemän blifwa Stats-Werkct päförde, samt slutligen: att
juridiska betänkligheter skulle möta wid »verkställigheten, fästom
det gamla Bolagets utredande till stulder och fordringar.
Till bcswarande af desta gjorda anmärkningar, har
jag inom de sammansatte Utskotten anfört, och upprepar
det här: att, dä Staten lätit sig indragas för sä betydliga
summor som dem, hwilka under 3:ne föregäende Riksdagar
blifvit gifne till fullbordande af Götha Canal, och arbetet
stä långt som nu är fullföljdt, har Staten redan satt sig i den
ställning att nödgaS, antingen gifwa sin mellankomst till
företagets fullbordande och beständ, eller fe det förfalla till
ruiner; att det nu anförda äfwen gäller till bcswarande af anmärkningen
om Swensta folkets skattskyldighet under Götha
Canal, hwilken <ke Mm» länge ägt rum; att Statens in
-
XXXV! Stats- och Ba nco-Utskottens
gående i Bolag nied enskilde, ingenting har i afseende pff
Götha Canal mera oformligt, än Statens delaktighet jemte
enskilde uti Tullwerk och Discontcr, bwilket tillförene
ägt rum, och dessutom af i8-5 ärs Ständer redan war
till fin möjlighet och riktighet antydd, genom förcstriften
för Götha Canal-Direction, att först hembjuda Banken,
förr än de till andra förfäldes, sadane Actier, hwarför insLttningarne
utcblefwo; att det är först da, när under
till äfwentyrs ofördclaktigare willor än de uti förstaget
affedda, Staten allena nödgas öfwertaga Götha Canal,
forn Canalens tjenstemän kunna fä stäl att räkna sig bland
Statens — intill dess äro de Bolagets, hwari Staten,
enligt hwad motionen äsyftar, skulle ingä blott forn delägare;
fann slutligen: att de juridiska betänkligheterna, och det
gamla Bolagets utredande till skulder och fordringar, icke
synes kunna föranleda nagra rätt betydliga hinder, dä Statens
inträdande i Bolaget af Aetie-ägarnc friwilligt medgifwcS,
och man synes kunna förutsätta, att det gamla
Bolagets financiela ställning ej medgifwit nägra betydliga
penninge-transaecioncr annorlunda än med Staten, samt
de enda, mig bekanta, förläggarns för Götha Canal-Bolag
äro: Rikets Ständers Bank, och Manufactur-Diseonten.
Fördelarnc af den uti Motionen framställda satfenS
antagande äro:
1:0 Att i samma stund som Götha Canal-Bolag medgi^-  wer Staten inträde i Bolaget för sina förskjutna Summor,
i famina stund har ock Bolaget formligen erkänt
sin skuld till Staten, och derföre gifwit den säkerhet svin
kan lemnäs, hwilket ingendera delen ännu är gjordt.
2:0 Att, genom Statens ingående i Bolaget, en nödvändig
följd deraf stall blifva, att liqvid emellan Slaten
Betänk anden, N:o 2Z.
XXXVI!
och Bolaget mäste uppgöras, och derigenom den säkraste
garantien tilkwägabringas, mot Bolagets äterkonunande
försök att göra gällande hwarje stag af ersättnings -anspräk,
sa wäl före, four efter Canalens fullbordan.
Z:o Att Staten, med sin ägande andel i Canalen, och sig
förbchällen rättighet att densamma pä annai: hand efter
godtfinnande öfvcrläta, har, dä Canalen en gäng
blifwit färdig, medel att kunna tillwägabringa ett nytt
Bolag, som öfwcrtar dess underhällande för framtiden;
af hwilket Bolag man icke kan wänta sig mera, än en
till äftventyrs ringa ersättning för de stora och betydliga
summor, sorn Staten nedlagt i Götha Canal, men
mot hwilket Bolag det utom all twifwcl skulle blifva
möjligt, ätt genast i början taga sadane säkerhetsniätt,
att Staten fös framtiden icke nödgas, fäfoni bitills warit
fallet, läta sig indragas uti är frän är tillökade utgifter
för Götha Canal, hwilkas stut ännu lika litet kan
förutses, son: utwägarnc till deras godtgörande.
4:0 Att för det äterstäende af Canal-arbetet, dä Staten
säfom Bolagsman gifwer sin andel i kostnaden, de enskilde
Aeticägarne, lawida de wilja qwarblifwa uti interesfcntstapct,
äfven mäste proportionaliter gifwa deras,
S:o Att Staten under det äterstäende af arbetstiden blir,
i egenskap af delägare i Bolaget, Pvsitif deltagare i besluten,
i stället för aft hittills wara det endast ncgatif,
geiron: Bankens Ombud fäsyn: ledamot af Canal-Directioncn;
— och
6:0 Att Statens sälunda ägande directa andel i besluten,
mcdförcr det säkraste cyrrectivet mot byggnadsbiträdenas
amvändande hädanefter till bianläggningar, i likhet nied
Motala Werkstad, midcr aflcdande frän hnfwndföremälet:
XXXVIII Sc a ts - o ch B a nc o - ut sk o t tens
den ofullbordade delens af Canalen öppnande
till segelfart, med minfta kostnad och tidsutdrägt.
Sädane äro de fordelar, hwilka jag haft för afsigt akt
bereda Staten, genom det förslag jag framställt, och hwilkets
antagande de förenade Utskotten afgjort, "stola för
"Staten snarare medföra ytterligare kostnader och uppoffringar,
än ät densamma bereda nägra werkliga fördelar."
Det är möjligt att jag ej funnit det bästa sättet, att
medwerka till att ställa Statsmedlen i säkerhet mot Götha
Canal-Bolags fordringar; — jag har ock derföre redan wid
afgifwandet af den utaf mig gjorda motionen yttrat: att
jag, utan förkärlek dertill, skulle med nöje biträda hwarje
annat förslag, som, med mindre olägenheter, kunde föra kill
samma fördelar; — men da jag under discussionerna öfwer
ämnet inom de sammansatte Utskotten, icke haft den
förmoncn att se något förslag framläggas, än mindre discutteras,
som kunnat försäkra Staten nägra fördelar, werkliga
re än dem, hwilka min afgifne Motion äspftat, sa
förblifwer jag för min del i den tro, att den af mig framställda
satsens antagande möjligen stall kunna tillskynda
Staten nagra, och önskar, att i en kommande tid man ej
ma sinna skäl att klandra 1829 ärs Ständer för deras
ringa förutseende, uti att ej i tid definitift uppgöra Statens
affairer med Götha Canal-Bolag, med lika sä mycket
och kanske mera fog, än man i den närwarandc klandrar
>809 ärs för deras, uti att hafwa inlätit sig pä första
frägan om Götha Canals anläggning.
Emot det nu till Njks-Standen ingäende Betänkandet,
rörande anslag till fullbordande af Götha Canal, reserverar
jag mig, emedan min öfwertygslse lika sä litet
Be tänk and en, N:o 2Z.
mcdgifwer mig, att kunna antaga de grunder, hwarpä det
samma är byggdt, som den utsträckta tillämpningen deraf.
Af Hr Lagman kVIor-Uran:
Emot beslutet att anordna 7^5,000 R:dr ytterligare
bidrag lill Götha Canal under sädane wilkor, som Betänkandet
innehällcr, nödgas jag reservera mig pä följande skäl,
nemligen:
1:0 Att det strider emot '82Z ärs Ständers beslut, four
stadgar, att intet widare bidrag skulle lemnäs Canal-Bo
laget.
2:0 att dä Utskotten förklarat, att medlen stola tagas af de
tillgängar, som Utskotten uti ett särskildt äberopadt sä
kalladt Tabell-Betänkande uppgifvit, sädant owilkorligen
stall föranleda till införande af det förhatliga Obligationssystcmet,
emedan, pä sätt mina anmärkningar wid samma
Tabcll-Bctänkändc upplysa, dels de calculerade tillgängarne
äro osäkre och efter mitt omdöme orätt beräknade,
dels tillgäng kommer att saknas för de flera oundgängeliga
anordningar, som mäste lemnäs, säsom
a- Crcditivet för spanncmälS-bchofwet, 1,000,000 Ncdr;
L) ersättning för Stats-wcrkets förlust ä den spannemäl,
som är Löntagare anslagen och till dem stall betalas
med ett minimipris af 6 R:dr, och hwilken ersättning
under de sist förflutna 6 ärcn lärer uppgält till öfwer
200,000 R:dr;
kostnaderna för nästa Riksdag, dertill ingen tillgäng
finnes, sedan allt af Utstottcn nu är diSponcradt, äf
-
XL. StaLS- oeh B a nc o - ltt sk o t te n s
wen de tillgängar, hwilka efter nästa Rikets Ständers
samnmnträde inflyta, såsom i834 ars Bancvlviilst.
Läne-ansiagen för Borås och Norrköpings städer, omkring
270,000 R:dr; för hwilka alla summor, om än
de calculeradc tillgängarne inflyta, dock all tillgäng
saknas, och för hwilka fäledes län 1 näste owilkorligcn
upptagas. Dä de 3:ne förstnämnda funimor onekeligen
Lro för' Statswerket nödige, flmcs niig rättast
att de anordnats att utgå af Statswerkets extra till»
gängar, och att, om man ansett sig böra. owilkorligcn
göra Götha Canal färdig, man dertill bordt förcflä
upptagande af ett län four pä kängve tid kunnat betalas,
pä det Swensta folket öppet sätt'weta, att det
icke är ined befparde tillgängar som Canalen bygges,
utan med län, söm derföre mäst upptagas.
Sto att, wid bewikjandet af detta nya anslag, Statens rätt
och säkerhet alldeles blifwit äsidofatt, derom jag far äbc
ropa
Herr Dfwcrstcn och Riddaren Spai-ees, Restrvatisir,
deruti jag instämt.
Skulle äter Rikets H. Stäirder gilla lktstottens fm stag,
anbäller jag att ätminstone fä fästa uppmärkstmchet ä förstagct,
att hela Statens fordran ställe afstrifwas, om Bolaget
till är >83f gör Canaleir färdig och segelbar.
Da Staten till detta företag bidragit ined icke mindre
än nära 6 millioner, hwilka mrder nu öfwerklagade förlägenhet
wäl kunnat bättre anwändas till minskning och nedsättning
i Bewillningen; tyckes ätminstone försigtighet och
en nödig omtanka för framtiden fordra, att Staken äfwen
tillser, huru Bolaget widmaklhäller detta för Staten dyrba
-
B er änka n den, N:o -3.
ra Werk, fä att ej genom undcrlätenhct deraf all fördel och
nytta af detsamma förspillcs. Wäl är nu föreslagit, att för
en Reparationsfond stall af Bolaget insattas en summa af
R:dr, men hwartill kan en sa liten summa förslä
till undcrhällande af BPggnader, som kostat 9 » io
millioner? blott en och annan betydligare stärning ä Canalwallarne.
Slussportars och Broars nötning, kanske snar
ombyggnad af någon i början byggd ny Sluss, efter den
förbättrade plan man nu af erfarenheten lärt, medtager
snart denna lilla tillgäng, och hwar stola wäl medel sedan
tagas, dä efter nägra ärs förlopp tidens allt härjande silverkan
gjort en större reparation nödig? är det wäl troligt
att den fattima stall kunna wcrkställas, utan att Staten
dertill änyo mäste bidraga.
Herr -öfverste Sparre har, i stn Reservation om nyttan
och nödwändlgheten för Staten att nu begagna sin
rätt att blifwa aktieägare i Canalen, tydeligen ädagalagt de
olägenheter som kunna uppkomma, om Staten pä en framtid
nödgas öfvertaga Canalen, och man kan äfven föreställa
sig huruledes det kunde hända, att, sedan Canalens
farbarhet för Statens förfvar blifwit päräknad, och betydlige
kostnader derföre nedlagde. Bolaget, som naturligtwis
söker sin förmon sa längt det kan, och sig emellan delar
Canalafkastningen sä länge den sinnes, slutligen dä Canaken
förfaller, förklarar sig ej wilja den längre underhällameli
dä Canalen är dess egendom, nekar Bolaget Staten,
som deraf dä blifwit i behof, att den reparera eller disponera
under andre wilker, än att Bolaget fär en wiss summa
i afträde af Staten, som dä änyo mäste inköpa det
Werk, som pä dess bekostnad likwäl warit byggdt. Ctt dylikt
förhällande bör kunna förests, dä man besinnar att det
Ulli Stats- och Banco-Ut skott eils
är egentligen Lstgötha-linicn, som för uöförsvaret anses
nödig, nicn hwilkcn gifwcr för Bolaget den minsta winsten
och för sin ofäkra botten är swarast att underhälla. Det
är af dcfle stöl, svin jag trott mig böra bestrida att Staten
nu skulle efterskänka hela sin fordran af Bolaget, och
hwarförc jag anser det wara af högsta wigt att denna fordran
mätte Staten reserveras, för att mota de olikartade
förhällanden, forn emellan Canal-Bolaget och Staten kunna
uppkomma för en framtid, dä Canalen icke kan underhällas;
jag ansäg mig derföre böra säsoni contraproposition,
till hwad Utskottens pluralitet i Betänkandet härom förordnat,
uti Utskotten föreslä: att om Canal-Bolaget
fullgör alla de wilkor detta Betänkande CanalBolaget
älägger, och till är i83f gör Canalen
fullt färdig, säsom Utskotten föreslagit; Rikets
Ständer wille försäkra Bolaget derom, att all
ränta ä de bidrag Staten till Canalens byggande
lemnat, cftcrgifwes, och att Capitalfummorne,
sorn utgöra dessa bidrag, aldrig skola äterfordras,
deräst Bolaget »vederbörligen underhäller
hela Canalen.
Denna contraproposition,- son, ä den ena sidan tryggar
Bolaget för allt kraf frän Staten, om Bolaget fullgör
sin skyldighet att bygga Canalen färdig och den underhälla;
och, ä den andra, blott reserverar Staten sin rätt
att, om Bolaget sä wanwärdar detta for Staten kostsamma
Werk, att det ej »vederbörligen underhällcs, fä sine bidrag
ätcrfordra, för att derigenom tillhälla Bolaget att sin
pligt uppfylla, wägar jag till bifall underställa Rikets H.
Ständers eget upplysta onrpröfwande, och hoppas att ät
minstone
min goda afsigt dermed ursäktar framställning
gen.
Betänkande», N:o 23.
Xlckll
Af Hr Grosthandlaren Leherman, 6. k.:
I den reservation, som Hr Lagman lviontbgn aflcmnat,
emot beflutet rörande ytterligare bidrag till Götha
Canal af 745,000 R:dr, instämmer jag till alla delar; med
undantag deruti, att jag anser Staten icke göra nägon förlust
derigenom, att den ej blir Aclie-ägare ut! Canal-Bolaget.
Af Hr Grefwe von Sdnve, i„, kV 8.:
Sedan samtelige R. St:r med förkastande af Förenade
Utskottens i ämnet gjorda hemställan, befallt det den
begärda förskottsfumnian pä ytterligare bchöfligt anslag till
Götha Canal skulle utbetalas, mäste detta anses säsom ett
af R. St:r pä förhand gifwet förklarande, det de wilja att
Götha Canal stall fullbordas, om än ett ytterligare anslag
af allmänna medel skulle dertill erfordras, och ätersiär
sälunda för Utskotten endast att inför N. St:r, till ledning
för deras blifwande definitiva beslut, utreda alla derwjd
förekommande förhällanden.
Härwid framställer sig såsom första föreinälet för pröfning,
hururvida senast församlade R. St:rs, i NiksdagsBeflutecs
>4:de §. gifna förklarande, det Bolaget ej framdeles
mä päräkna nägot tillstött utöfwer hwad dä bewiljades,
bör inwerka pä det wilkor som nu förfamlade R.
St:r kunna finna lämpligt att bestämma.
R. St:r behöfva wifferligen icke anse sig bundne af
ett förklarande gifvet af förra Ständer, hwaraf icke en
gäng Canal-Bolaget, sorn det egemligcn rörde, har ansett
sig bundet. Men dä senast församlade R. Sl:r funnit för
laismit Aol
-
XIUV Stats- och B a Ii c o-u t sk ottk I! s
xet, eller dem, af hwilka de warit lagligen walde
och bcfullmäktigade, formligen mcddeladt,will det synas
mig att, hwad sättet att komma till ändamälet, Canalens
fullbordan, beträffar, lämpligast wore om nu församlade
R. Surs beslut icke ställdes i rak motsägelse till förra
Ständers uppgifna förklarande.
Efter denna min ästgt af hwad ett och samma Folks,
pä olika tider sammanträdande Representanter äga att emot
hwarandra iakttaga, kan jag icke tänka mig annat motiv
för det beslut som R. St:r, i afseende pä Canalbyggnadens
fortsättande, wid denna Riksdag redan fattat, än deras
bestämda wilja att Canalen mä fullbordas, utan afseende
pä Bolagets tillkännagifna oförmögenhet att sjelf
dertill bidraga.
Jag har derföre icke kunnat instämma uti det förslag,
som Utskottens pluralitet afgifwit. Det framställer sig såsom
ett formligt, emellan Staten och Bolaget ingänget
contrakt, hwarwid Staten, likasom förr händt, kan komma
att gä miste om filt egentliga nial, som är Canalens
fullbordan. Canalens fullbordan nemligen göres genom
desta förslag beroende, först deraf, huruwida Bolaget finner
sig kunna ingä i de wilker, hwilka i usta puncten -Lrtt. S.
c. rk. och t!, bkifwit föreffrifne, samt sedan: huruwida Canalstyrelsen
lagttager den sorgfällighet i förwaltningen, att
Banco-Styrelsen undgär att, pa sätt i 4:de puncten Lrtt.
p. föreskrifwes, läta inställa bidragets utbetalande.
Den stäende reparationsfond af 94,000 R:dr, som
Staten skulle ätaga sig att för Bolagets räkning warda,
nog ringa för ändamälct, i händelse den skulle fhlla hwad
inkomsten af Canalfarten ej förniaddc ästadkomma, synes
Ve t änkan den, N:o 2g.
xuv
mig i en framtid kunna föranleda till ytterligare anspråk
a Bolagets sida.
Den skillnad i belaningsrätt, som i 6:te puncten blifwiC
förcflagen, emellan aktieägare som gjort ytterligare
insats och de son, icke gjort den, syneS mig icke lämpligen
af N. Sttr böra göras.
Jag tillstyrker derföre att R. St:r, utan att widare
inläta sig med Bolaget, till Kongl. Majus disposition öfwerleMna
den summa af 8.s5,334 R:dr, det redan utgångna
förskottet inberäknadt, som anses erforderlig till
Canalens fullbordan, med underdänig anhällan, det täcktes
Kongl. Majit uppdraga ät män, för hwilka Kongl. Majit
i detta afseende hyser förtroende, att leda arbetet, dock sä
att segelfartens öppnande till östersjön mä utgöra egentliga
syftemålet, och att andra i förslaget beräknade arbeten,
nemligen bassinerne wid Mein och Söderköping, gräfningen
wid Rödesund, jernbroarne pä Westgötha-linien och
hamnbyggnaden wid Sjötorp endast sä wida mäge komma
i fräga, att med wisthet kan föreses, det segelfartens
öppnande till -östersjön kan med det beräknade anslaget
werkställas.
Af Hr Friherre Lxrengxorten, och Hr Bilköpen Doct.
Hibelius:
Wid den af Utskotten uti 3:dje puncten af Betänkandet
N:o 2Z gifne tillstyrkan: att medlen till Götha Canals
fullbordande mäge bestämdt anwisas att utgä af de ännu
odisponerade, ä Tabellen Tr». uppförde, tillgängar, fä
wi ost reservera, och tro för wär del. Utskotten hafwa bordt
i stället för R. St:r anmäla, att de wäl, efter noggrann
inkomster och utgifter intill nästa
XDVl Stats- och Banco-Utskottens
Riksdag, funnit de förra tillräckliga att betacka de sednare,
pä sätt bifogade Tabell Dr». upplyser; men att,
dä häruti ingenting bör leuinas ät osäkerhet, R. St:r, likasom
mid nästförflutne Riksdag, mätte berättiga sina Fullmägtige
uti Riksgälds-Contoiret, till hwilkas disposition
Statens extra ordinarie inkomster öfwerlemnas, att, wid
förefallande behof för de extra-ordinarie utgifter, R. St:r
nu kunna komma att pä Riksgälds-Contoiret anwisa, upptaga
temporaira län i den mohn tillgängarne ej stulle finnas
tillräcklige till desse behofs fyllande.
N:o 2^.
Stats- och Banco-Utffottens ullätande, i anledning
af de utaf Hr Zanteson, inom W.
Vorgare-Ständet, samt Niksdags - Fullmagtigen
ckuood better frän Öster
göthlands
Län, inom H. Bonde - Ståndet,
afgifne, till Utssotten remitterade, memorialer,
angäende företagande af en Jnspectionsresa
ä Götha Canal, af wiste Deputerade
inom samtelige Riks-Ständen.
Af Motionairerne ar anfördt: att dä kännedomen ej
mindre af Götha Canal-arbctet, än af de Landsorter, Canalcn
genomgär, sannolikt för flere bland R. St:r och synnerligast
för deln, hwilka, hemma i andra Landsorter, ej
Betänkande», N:o 2-f.
XDVU
warit i tillfälle att förut taga närmare kännedom härom,
stulle blifwa af ett ej obetydligt interesse och nytta, när fräga
nom det större bidragets anfläende till Canalens fullbordan
förekom, anfago Motionairerne sig böra föreflä, att
inom hwarje Srand wissa Ledamöter, till antal af t. ex.
6 eller 8, mätte utses, att företaga en besigtningsrefa till
Götha Canal, hwilkcn besigtning Hr Santeson ansett jemwäl
kunna utan särdeles ökad kostnad eller tidsförlust utsträckas
till Hjelmare Canal och Slusswerk, om resan ställdes
ä ängfartyg till Arboga, derifrän landwägen till Sjötorp,
sedermera öfwer hela Westgöthe, Canal-linien. Wetter»
och hela Östgötha Canalen lill Wenneberga, dit Canalen
hittills bliswit utförd, samt, efter beseendet af det
wid Söderköping päbörjade arbetet, landwägen till Norrköping,
och slutligen derifrän med ängfartyg äter till huf
wudstaden.
Desse motioner hafwa, enligt hwad de till Utskotten i
sammanhang dermed remitterade anföranden utwisa, blifwit
inom W. Borgare-Ständct understödde af Hrr Xoreus,
lessler och Vergelin, men bifall dertill bestridt inom samma
Ständ, af Hrr Leherman, blelsingins och Nattsson,
samt inom H. Bonde-Ständet, af Niksd.fullmägtige ^ncl.
Danielsson frän Elfsborgs Län, ^nclers Anckersson frän
Hyppinge af östergöthlands Län, ^näers Dersson frän
samma Län, lM» Nansson frän Malmöhus Län och Dars
sndersson frän Skaraborgs Län.
Hvarförutan Hrr Dangenberg och Danckegren fästat
uppmärksamheten derä, att om besigtning koinme att ega
rum ä Götha och Hjelmare Canal och Slusswerk, kunde
ock, i förening dermed. Södertelje Canal och Slusswerk besigtiga^
till utrönande huruwida ej äfwen denna Canal
XLVIII Stats- och B:co-Utfk. Bet., N:o 24.
och Slusiwcrks-byggnad wore förtjent af »agot ytterligare
anflag frän Statens sida, hwaraf densamma wore i yttersta
behof.
Dä e! allenast ärstiden nu mera lägger hinder i wägen
för utförandet af en sä beskaffad besigtnings-refa, svin
den af Motionairerne föreflagne, tilan ock ändainälct derrned
ställe förfelas, sedan fragan vin det hnfwudsakliga
bidraget till Canalens fullbordan nu koniinit under R. St:rs
pröfning, fä lltstotten, ined äberopande r öfrigt af de äsigtcr,
efter hwilka hufwudfrägan blifwit af lltstotten bedvald,
härmedelst tillstyrka:
att ifrägawarande förslag mätte utan widare afseende
lemnäs.
Den 28 Nvv. 1829.
Stats- och Banco-Utfk. Bet., Nw 26. XI.IX
N:o 28.
Stats- och Banco-Utffottens Utlåtande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Ncmitz af
den 19 November >828 uppå Directionens
wid Södertelge Canal och Slutzwerk underd.
ansökning om fortfarande understöd af
allmanna medel för Canal-Bolaget.
Berörde till Stats-Utstottet remitterade ansökning är
af följande lydelse:
Stormägtigste Allcrnädigste Konung!
I djupaste underdänighct wägar Bolaget för Södertelge
Canal och Slusiwerk, genom undertecknade dertill befullmägtigade
Ordförande och Ledamöter i Dircctionen, till
Eders Kongl. Maj:t öfwerlemna en undcrdänig anmälan
om detta Canal-Wcrks nuwarande tillständ, samt nedkalla
Eders Maj:ts Nädiga uppmärkfamhet uppä den belägenhet,
hwari Bolaget för det närwarande sig befinner.
Efter det Södertelge Canal är >819 blifwit bragdt
sä längt, att segelfart kunde börjas, fann Bolaget, att likwal
betydliga kostnader annu atcrstodo, för att gifwa den
det fullfärdiga stick, att dest waraktighet och fcglationens
obehindradt gäng med säkerhet kunde päräknas. De däwarande
iitsigtcrne för handeln och sjöfarten tycktes snarare
hota med dest aftagande än lofwa hastig tillwext. Pä
Bolagets wägnar wägade derföre desi Direction och Revisorer,
att är -828 för Eders Maj:t i undcrdänighet an
.
/ 4
I. Stats- och Banco-Utfkottens
mäla Canal-Werkets tillstånd och Bolagets nndcrdäniga anhållan
att antingen fä öfwerlemna Canalen och Slusswerket
till Staten, emot en pä öfwercnsfomniclsc beroende skälig
ersättning till Bolaget, svin detta nyttiga Werk grundlagt
och utfört; eller ock att hugnas med fädant understöd, att Canalen
mätte kunna för sitt nyttiga ändaniäl i framtiden
underhällas och Bolaget njuta billig ränta ä sina i och f»r
Canalarbetet utgifne penningar. Denna skrift täcktes Eders
Maj:t i näder meddela Rikets dä församlade Ständers
Stats-Utstott, uppä hwars tillstyrkan Rikets Ständer beflöto;
"'att, ehuru af flere anledningar någon inlösen och
fortsatt förwaltning för allmän räkning af Canal-Werket
icke kunde komina i fräga, Bolags-Znteressenterne, svin
icke allenast fullständigt uppfyllt alla ätagne skyldigheter,
utan ock genom betydliga bidrag dcrutöfwcr ädagalagt ett
särdeles bcrömwärdt patriotiskt nit, till utförande af det arbete,
hwartill de sig förenat, utan att för sine penningar
hafwa henitat afkomst, gjort sig förtjente att med ytterligare
allmänt understöd biträdas, till arbetets fullbordande."
"Rikets Ständer funno alltfä det lämpligaste understöd,
som dä kunde Bolaget förunnas, wara, att intill nästa Riksdag
icke nägon Ränte-eller Capital-afbetalning, ä Bolagets
skuld till Deras Bank, skulle fordras. Men beträffande
äter de anslag af allmänna medel, som wero nödige att
bewilja till förmän för Canal-Werket, hwars behöriga
fullkomnande och underhäll Rikets Stander anfägo wara
af högsta wigt; funno de i bctragtande deraf, att Canalen
ej kunde anses fullbordad, och nied särdeles afseende pä
de stora uppoffringar Bolaget gjort, sig böra bewilja ett
ärligt anslag af i5,ooo N:dr B:co, att ifrän och med äret
1824 till och ined äret 1828 utgä, emot skyldighet ä Bolagets
sida, att till denna tiden hafwa bragt Canalen i
fullkomligt färdigt stick."
Betänkande», N:o?5.
Detta är ock af Bolaget fullgjordt. Genom ett enkelt
och hushällfamt administrations-fätt och den största uppmärksamhet
pä alla fädane arbeten, som till Canalens fullkomliga
färdiggörande erfordrats, och hwartill intet annat
synes ätersiä, än att till Canalfartens lättande inrätta en
dragwäg för hästar, hwilken angelägenhet redan warit föremal
för Dircctionens öfwerläggning, och fou, den hoppas
nästa är stall kunna begagnas, har det lyckats att uppfylla
Rikets Ständers afsigt; och Directioncn kan nu hafwa
näden anmäla, i följd af de refultater som redan wisst
sig af dessa arbeten, äfwcn der hwarcst canalwäggarnes
höjd i en lös jordmän tycktes göra deras beständ osäkert,
att Södertelge Canal för det närwarande är i fullkomligt
färdigt stick.
Men ej utan bekymmer mötser Bolaget den belägenhet,
hwari det skulle försättas, om det af Eders Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer hädanefter lenmades till sitt öde:
och det hoppas, att det mä anses som ett nit för det allmänna,
men icke säfom egennytta, dä det öppet framställer
sin fruktan för omöjligheten, att ännu nägon tid
kunna med de för seglationen inflytande afgifter underhälla
Canalen. — Dess belägenhet i en lös, sandig jordmän
genom betydliga höjder, af lösa jordlager bcstäcnde, fordrar
cn längre tid för Canalwäggarnes befästande, hwilket blott
genom artificiel» ätgärder kan nägot pästyndaS, men mäste
grundas pä jordlagrens efterhand skeende wittling och
antagande »växtlighet. Under tiden bora alla förefallande
ras och utflytningar, hastigt och således oftast nied dryga
kostnader iständfattas, pä det seglationen icke mä hindras.
Afgifterne äter kunna af flere stäk icke fastställas si?
höga son, i Bolagets Privilegium blifwit tillätet, ncmligcm
I.II St a ts - o ch B anco - ut sk o t tens
ända till ! procent af waniwärdet. Ett sådant uppbördssätts
swärighet har icke warit enda grunden hwarföre man
heldre walt en afgift pä lästetalet, fastän en sädan icke
kan blifwa pä längt när sä lönande för Canal-Werket.
Erfarenheten, att man ännu i följd af längsanima omsättningsbruk
och widhängande af gamla wanor icke wid
sjötransporter wärderar tids-winsten sä mycket som den eljest
förljenar; samt att de Städer, som af Södertelge
Canalfart skulle draga en betydlig fördel, om de sig deraf
med full drift begagnade, likwäl ännu icke pätänkt nägra
de nödwändigaste wilkoren för en liflig och säker sjötransport,
nemligen: Hamnars förbättring, Lastageplatsen anordnande,
Magasiners uppförande m. m., bewisade, att
Bolaget icke ännu bordt afse sin egen fördel, utan blott
söka att befordra det allmännas, derigenom att Canalen,
besia swärigheter vagtadt, blef sä fördelagtig att begagnas,
sä att handel och näringar kunde börja att deraf draga
nytta.
Detta desi ändamål har ock wunnits. Under desia 5
är har antalet af Fartyg warit i tillwäxande, nemligen:
Fartyg. Bätar. Canal-afgist.
Är 1824 ..... 709 451 2,654! ro. —
— 1826 ..... 735 400 2,619: 20. 8.
— 1826 ..... 882 445 3,082: 47. 4-
— 1827 ..... 828 377 2,854: 4- —
— 1828 till September
rnänads flut .... 727 164 2,586 : 4b. 4-
Emedlertid Lr det Bolaget, sorn ensamt mäste widkännas
förlusten emellan denna läga uppbörd och den, joni,
i enlighet med desi Privilegium, skulle tillkomma genom
waruprocenten.
Betänkanden, N:o 25.
Directionen har wisierligen sökt, att, hwad Stockholms
Stad beträffar, fästa desi styrelses uppmärksamhet pä behofwet
af bättre inrättningar ät Mälaresidan, för lastning
och lösning m. m. Men, sa länge staden icke inser den
fördel, som skulle för desi handel beredas genom södra
Slussens förbättrande och bringande till sädane dimensioner,
att lika djupgäende Fartyg med dem, som passera Södertelge
Canal, kunna derigenom slussas in och utur Mälaren,
lära ej heller nägra förändringar medelst bättre hamns,
lasibryggors och magasiners samt en tillräcklig wags inrättande
ät Mälaresidan wara att päräkna. Det är icke utan,
att, hwad Canalen beträffar, desia sednare omständigheter
i framtiden blifwa af minskad betydenhet, om Eders Majit
Nädigst täckes förunna Södertelge stad de af staden sökte
Stapelstads-rättigheter; men Directionen anser för sin
pligt, att i underdånighet omnämna förhällandet, enär det
torde wara af wigt bäde för hufwudstaden och flera andra
orters nu wanliga waru-omsättning, sjöfart och fraktbruk.
Af detta allt torde Eders Majit nädigst inhämta, att
Södertelge Canals tillständ nästkommande är är följande:
Ett Actic-Capital af 55g,000 R:dr utan afkomst, således
tillintctgjordt.
En Canal, sorn fordrar under första ären ett större
underhäll än de afgifter, som kunna päläggas canal-farten,
och således fordrar ökade uppoffringar.
Denna cominunication skulle alltsä förfalla och medföra
den förlust, att ej endast alla de medel, som Staten
lillskjmit, »tan wcrkan gä förlorade, utan ock att de Provinccr
omkring Mälaren, som nu begynt att tillwänja sig
I.IV Stats- och Vanco-Ut skottens
andra waruomsättnings-förhällanden Ln de förut wanligc,
mäste ätergä till deni och dcrwid underkastas känbara lidanden.
Dä allt detta icke kunnat af Bolaget förutses; dä dct
uppoffrat mängdubbclt större Capital än enligt planen älcgat
detsamma, till följd af de förändringar i första kostnadsförflaget,
som den efter är 1808 inträffade Myntförsämring,
de under arbetsären stigande warupris och arbetslöner,
samt de oförutsedde swärigheter wid arbetet hafwa
medfört; dä det i följd af eget nit för det allmänna
och såsom en billig wederkänfla för de understöd Eders Majit
och Rikets Ständer hittills bewiljat Canalen, icke ansett ffg
böra begagna sig af de högre canak-afgiftcr, som dest Privilegium
tillerkänner detsamma; dä, oagtadt de ringa canalumgälderne.
Sjöfarande dels af owana och fördomar, dels
till följd as ännu icke wid handelsplatserne widtagne anstalter
för deras beqwämlighet, underläta att begagna canalen,
men detta förhällande med tiden torde kunna förändras,
och dä slutligen det är högsta sannolikhet, att om någonsin
Canal-inrättningar i Swerige stola för framtiden
löna deras anläggning genom betydliga fördelar ät det allmänna,
torde Södertelge Canal, som hwarje är ädagalagt
dest förmänliga werkan särdeles pä den inre rörelsen',
icke intaga det nedersta rummet; sä wäga wi i djupaste
underdänighet anhälla, att Eders Majit mätte täckas fästa
sin Nädiga blick pä detta Canal-Dolags tillständ, och ännu
nägon tid med Statsmedlen understödja detsamma, sä
att det mätte hafwa en billig afkomst af sine medel och
kunna underhälla Canalen, genom afsättandet af en Fond
för dest underhäll.
Bolaget har af de sedan sista Riksdag erhällne allmänna
medel besparat 12,114 R:dr 28 st. 6 r:st B:co, för att
B c tänk anden, N:o 25.
dertill hällas i bcredstap, och en sädan ätgärd torde fortfarande
wara nödig, om ändamälet stall winnås.
Nädigste Konung!
Eders Majits ömma omwärdnad för handeln och näringarne.
Eders Majits deltagande i allt hwad rörer lidande
undersåtare, ingjuta hos Södertelge Canal-Bolag den
förtröstan, att Eders Majit stall med näd omfatta detsamma,
och att i händelse Eders Majit af de wanlige för dylike
ändamäl anslagnc Statsmedel icke nu skulle kiruna näset
dertill nädigst disponera, Rikets Ständer med wälwilja
stola bidraga till ett Canalwerks bibchättande, som, af
stor framtida nytta, utgjort ett mäl för flere Regcnters uppmärksamhet
och under Eders Majits Regering blifwit lyckligt
fullandadt.
Directionen framhärdar med djupaste wördnad, trohet
och nit,
Stormägtigstc Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdänigstc trvpligtlgile
Tjenare och Undersätare
K.
D. M.
^ob. Ili. Östman.
Stockholm den 4 Ortober 1828.
Stats- och Banco-Utskottens
Sedan Stats-Utskottet, i anseende till denna ansökans
likartade beskaffenhet nied flere af förenade Utskotten handlagde
frägor, ansett densamma böra inom sammansatte
Utskotten till pröfning upptagas, hafwa Utskotten, med
flöd af 43 §. Riksdags-Ordningen, tagit ifrägawarande
amne uti gemensamt öfwcrwägande;
och enär, enligt Canal-Directionens uti ofwanintagne
underd. ansökning gjorde anmälan. Södertelge Canal, oagtadt
de betydligare utgifter, som under Byggnadsären egt
rum, nu mera upphört, likwäl, i anseende till desi belägenhet
i en lös och sandig jordman, ännu under en längre
tid, och intill desi Canalwäggarne hunnit efter hand befästas,
synes med wiffhet kräfwa drpgare kostnader, till ett
erforderligt hastigt isiändsattandc af de under tiden inträffande
ras och utflytningar, sä wida ej fcglationen stall hindras,
men en till den grad lifwad rörelse ä samma Canal,
att de dertill nödiga dryga underhälls-kostnader skulle kunna
genom Canalafgifterne betäckas, för det närwarande,
af de flere utaf Directionen anförde stäk, icke kan päräknas;
hafwa Utskotten, öfwertygade om fördelarne af denna
Canal för allmänna rörelsen, till undwikande af de
swära olägenheter, det skulle »nedföra, om efter de ä Bolagets
sida gjorde stora uppoffringar, detsamma skulle finna
sig urständsatt, att bestrida de under första ärcn oundwiklige
underhälls-kostnader, samt till följd deraf läta Carlestén
förfalla, ansett sig böra härmedelst föreslä R. St:r:
att nu, i ett för allt, bewilja 3o,noo R:dr, att af
Riksgälds-Contoiret till Södertelge Canal-Bolag utbetalas,
under wilker, att häraf icke nägon utdelning
fär ste till Actie-ägarne, utan att denna summa stall
afsättas säsom fond för Canalcns underhäll, samt Bo
-
Betänk anden, N.o 25.
I.VH
laget derjemte sig förbinda, att Canalen allt framgent
underhälla, och oförstingradt bibehälla de för Canalfarten
nödige inventarier.
Nägre Ledamöters särstilde meningar bifogas.
Den 28 November 182g.
Reservationer.
Af Herr Grefwe v. 8clnveiin, U.;
I händelse R. St:r stulle wilja bifalla Utskottens förslag,
tillstyrker jag, att i likhet med hwad i afseende pä
reparationsfonden för Götha Canal blifwit föreslaget, hertvid
mä göras det förbehäll, att reparations-fonden förblifwcr
innestäende i NiksGälds-Contoiret mot ränta, intilldest
behofwet af dest anwändande uppstär
Friherre
LpienZpoi tKn och Prosten ^orslinst hafwa
uti denna reservation sig förenat.
Af R. D. Fullmägtigcn Nils 8t> incklunst frän WesterNorrlands
Län:
Dä H. Stats- och Banco-Utstotten, i Betänkande N:o
25, bewiljat ett anslag till Södertelge Canal af 3o,ooc> R:dr
B:co, fär jag mig deremot reservera pä följande grunder:
När Utstotts-Lcdamoten saknar emot Ständs-Lcdamoten
fördelen af Protocollets wittncöbörd, är jag twungen att
säfom Ledamot uti H. Stats- och Banco-Utstotten, Medlem
frän Hederwärda Bonde-Ständet, begagna den enda
utwäg jag äger, Reservations-rätten.
H. Stats-Utskottet enskildt och sammansätta Statsvch
Banco-Utstotten tillsammans hafwa under detta Nils
-
l^Vlll Stats- och Vanco-Utfkottcns
rnöte gjort här sig kändc för de» frikostighet, nied tillstyrkande
af hwarjc »löjligt anslag, att, utan att dela krämare-asigcen
af päräknad »edprlitiiing hos Nefpective RiksStändcii,
alla wanlige tillgångar hos den skattdragande
mäste anses redan wara medtagnc. Dä det oagtadt förcläggeö
Nefpective Niks-Ständen detta ripa förslag till ökade
statte-bidrag, begagnar jag tillfället att, medelst förklarande
af mitt ogillande häraf, göra mitt namn rättwifa inför
Nefpective NikS-Ständcn, och den opinion, som numera tror
sig ej kunna frukta nog af wär lättsinnighet i statte-wäg.
I Södertelje Canal-Volags af Kongl. Majit Nädigst
remitterade undcrd. ansökning heter det, att Bolaget uppoffrat
mångdubbelt större Capital, än enligt
Plan älcgat detsamma, hwarföre om widare allmänt
understöd anhällcs.
Att orda något om detta och dylika den undcrd. strifwelfcns
motiverade stal, more att misikänna de Nefpective
Niks-Ständcns och deras, som dem constituera, omdöme
och sjelfpröfning, eller att wäcka den tankan om mig, att
jag tilltrodde mig ensam äfwen den enfalldigaste slutkonst
och omdöme. Dä Canalarbctct är fullfärdigt, det Bolaget
äfwen! den undcrd. strifwelfen erkännt, och af de derföre
till fullbordande sista Riksdagen anslagne i5,ooo R:dr Banco
ärligen ännu finnas bcfxarde och oanwände ej mindre
än ,2,-. >4 R:dr 28 si. 6 rst. B:co, sä torde desie, jämte
Canal-afgifterne, hwilka, i den mohn Canalen är till något
nyttig, böra wara bctydeliga, kunna helt och hället,
ätininstonc tills widare, betacka de för underhället nödige
omkostnader.
Skulle dä ä actie-capitalct ej utfalla nägon, ätminstone
större, ränte-winst, sä lärer wäl Dircctioncn gcnoni dcn i un
-
Bc tänka» den, N:o 25.
derd. ansökningen ädagalagde wälwilja för Bolaget, af cgct
arftvode kunna eftergifwa hwad detta öfwcrstiger egentliga
bcfwäret.
Af H. Prästc-Ständct, som närmast är i tillfälle att
känna det tillständ font äger rum pä landsbygden, önstar
jag ett sannfärdigt bedömande om landet behöfwer lindring
i sine skattebördor, eller om sörhöjning är werksiällbar, och
de weta tillika wisit, att wid hwarje bestattning stannar
drygare delen pä de förut redan för högt beskattade. Wid
hwarje bestattning hemställer jag isynnerhet behofwet och skälen
för Utskottens tillstyrkande, hwilka wid detta tillfälle äro
inga andra än considerationer med enskilde och ej rättsgrund;
och dä pä fä sätt tillgär med Statens medel, sä anser jag,
att de ej wederbörligen wärdas.
Slutligen och ! allmänhet, dä R. St:r enwäldigt äga
och utöfwa beskattnings-rätten, anhäller jag wördfamt om
fog i bruket häraf. Wär Regering har uppburit swära
förewitclfer för wär utarmande och tryckta ställning och belägenhet,
och wi äro de, som bestämma den.
Jag skulle tro, att Regeringen, »red samma rätt som
Ständcrnc, af mera aktning för opinionen, aldrig, aldrig
skulle hafwa lagt sä tunga bördor pä skattdragande som
Ständer fjelfwe; ty dä Regeringen sjelf ägde mindre fördel
af de statler, än ära af Landets wälmäga, sä pälägga
Ständerna tyngder antingen direcla eller indirekta,
som större delen ej känna, och dem mänga sedan under
namn af förhöjda Löner och nödiga behofwer dela sig emellan.
Riksdagsrullniägtige Ain Anckersson frän Westcräs
Läll, k?ellr iUelwssou frän Drebro Län, 1'ellr Olusson frän
lllX Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Södermanlands Län, Lai-1 NeeAman frän Gefleborgs Län:
Wi förena osi uti den af Riksdagsfullmägtigcn siil^
Ltlinälunfl nu afgifnc reservation.
Af Hr Kammarherren Ilo5enk>I»6, L.:
Dä man af Riksdagsmannen LttinlNnnclz reservation
ffulle kunna draga den slutsats, att Directionen öfwer Södertelge
Canal uppburit stora arfwodcn, anser jag mig böra
bifoga den upplysning, att mcdleinniarne af denna Direktion
aldrig ätnjutit annat arfwode än ioo N:dr, ersättning
för sina resor, och att den särskildta lön en medlem af
Directionen ätnjuter af 4«o R:dr, af honom uppbäres i
och för desi särskild! a befattning, att söra dagliga öfwerinseendet
pä stället, öfwer sa wäl arbeten, penningeförwaltning,
soni inträffande klagomäl af de trafikerande.
N:o 26.
Stats-, Banco- samt Allmänna Beswärs- och
Ekonomi - Utffottens utlåtande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till N.
St:r af den 26 November 182S, angående
fortfarande anslag till Strömrensningar och
lättade Watten-communicationers befrämjande,
jemte ätffillige med detta ämne gemenskap
ägande, inom Standen afgifne memorialer.
Kongl. Maj.ts oswanberörde Nädiga Proposition, hwilken
blifwit remitterad af W. Vorgare-Ständet till sä wäl
Utsk. Betänkanden, N:o 26.
Stats- och Banco-, som Allm. Beswärs- och Ekonomie-lltskottet;
af Ridd. och Adeln samt Presie-Standct till Statsoch
Vanco-Utjkotten, samt af H. Bondc-Ständet till Statsvch
Ekonomie-Utstotten, befinncs wara af följande lydelse:
"Sedan Rikets är 182g församlade St:r hos Kongl.
"Majtt i undcrdänighet anmält, det de ansett fä ämnen
"wara wigtigare, och mera förtjena Statens uppmärksam"het
och medwerkan, än befrämjandet af en lättad trans"port-fart
pä Sweriges mängfalldiga Sjöar och Watten"drag,
och att R. St:r med afseende härpä, samt dä erfarenheten
wisat, att de till dylika Sjötransporters öppnande
wid 1818 ärs Riksdag anflagne 100,000 R:dr ar"ligen
i hufwudsaklig män swarat emot Lndamälet, funnit
"berörde anflag än widare böra intill R. St:rs nästa sam"mankoiusi
fortfara: sä har Kongl. Majit i Räder bifallit
"hwad R. St:r uti detta ämne underdänigst yttrat och hem"ställt,
och derom under den 4 Februarii >824 till efterrättelse
förständigat den Comité, ät hwilkcn Strvmrensnings"arbctenas
ledning och utförande frän början warit anförtrodde.
Wid dispositionen och fördelningen af den anwi"sta
summan har Kongl. Majtt noga öfwerwägat hwarje
"föreslaget arbetes wigt och nytta, innan beslut om desi utförande
pä allmän bekostnad bliftvit fattadt. Endast sädane
"företag, som ansetts medföra gifna fördelar för särskilda
"orter eller Riket i allmänhet, utan att efter upprättade
"calculer och förslag fordra större kostnad, än skäligen i
"förhällande titt företagens wigt och omfattning bort kom"ma
i fräga, hafwa härwid blifwit af Strömrcnsnings"fonden
understödde: men under det Kongl. Majtt oafbrutet
"sökt befrämja det af R. St:r med anslaget äsyftadc ändamäl,
"har en af erfarenheten ädagalagd osäkerhet i beräkningar"nc
öfwer kostnaden för Hydrauliffa arbeten öfwcrtygat
I.XIl Stuts-, B:co- saint A. Besw. o. Ekon.
"Kongl. Maj:t oni behofwct af förändrade föreskrifter i
"afseende pH dylika företags utförande ined bidrag af allmaänna
medel. Dä, wid fasisiällande af 1826 ärs arbetsplan,
fondens tillgängar icke funnos iliotswara mängden
"af de arbeten, för hwilka understöd blifwit begärda, samt
"de förhoppningar, som dels i anledning af sielfwa företagens
wigt, och dels i följd af de pä Nådig befallning
"werksiällde undersökningar, blifwit af bade enskilde och
"menighcter uppfattade; igenfanns orsaken till detta för"hällande
förnämligast deruti, att kostnaden för de flesta
"arbeten, hwartill sirömrensningSfonden under de förflut"na
arén blifwit anwänd, betydligen öfwcrsiigit de ut! sör"slagcn
beräknade summor.
"Lesia misiräkningar, om äfwen swära att undwika,
"wörö emedlertid af särdeles menligt inflytande pä dispo"sitionen
af de till lättade commnnicationcrs befrämjande
"ansiagne medel, cinedan icke allenast kostnader, ständigt
"öfwcrstigandc förflagcn, förryckte all plan för medlens
"Lndamalscnliga anwändande under en längre tid, utan
"ock arbeten, som af Kongl. Majit till utförande biföllos
"efter pröfning af deras sannolika nytta, jemförd med en
"uppgifwet! mindre kostnad, komme att till sine refultatcr
"sta utom allt förhållande till de beräkningarne öfwerstju"tande
större summor, som för dem erfordrats, och hwil"ka
swärligcn kunde wägras, sedan arbetena en gäng blif"wit
började. Kongl. Majit fant! alltså, för att i möjligaste
matto ! framtiden undwika Kesia olägenheter, godt k
"Räder förordna, att wid förekommande frågor om nya
"arbeten till beredande af lättade communicationer inom
' särskilda orter af Riket, innewänarne i den ort, son: af
"ett föreslaget arbete skulle hemta dirceta fördelar, borde,
"efter crhällen del af undersökningar, arbecöplaner och kost
-
il tfkottcns Betänkande,! N:o 26. I.Xlll
'nadsförflag, höras, huruwida de wille dertill lemna störge
eller mindre bidrag, och samfäldt eller genom upprät"tadt
Bolag ätaga sig utförandet emot den bestämda summa,
''som Kongl. Majit, i förhällande till arbetets wigt och
"fwärighct, pröfwade skäligt att as allmänna medel - pä
"en gäng eller successivt anflä, med skyldighet attanswa"ra
för alla uppkommande crsättningsaniprak ä Wattcnwcrks
"eller jordägares sida, hwilka alltid borde kunna af mne"wänarne
sjelfwe med minsta kostnad och swärighet regle"ras,
att wcrkställa arbetet efter gillad plan och under
"den offentcliga tillsyn, som funnes nödig, samt att gifwa
"säkerhet för der allmänna anslagets behöriga anwändande
"för sitt ändamäl."
"Någon större werkan af besia förändrade föreskrifter
"har wäl ännu icke hunnit utweckla sig, och flera företag
"äro utan twifwel af den beskaffenhet, att de dcrwid ej
''kunna tillämpas, men otwiswelaktigt är, att wäsendtliga
"fördelar derigenom stola efter hand beredas. Genom den
"äfyftade föreningen af allmänna och enskildt» bidrag win"ncs
en större wisihet om nyttan af ett företag för den
''ort, hwars innewänare wilja deruti deltaga, deras an"swarighet
för werkställigheten emot den af allmänna me"del
bewiljade summan försäkrar Staten för opäräknade
"utgifter, och en bestämd plan kan följaktligen uppgöraS
"för anwändandet af de anslag, som för lättade commu"nicationers
beredande äro afsedde; hwarförutan flere nyrtiga
"arbeten pä kortare tid kunna utföras. Slutligen mäste
"häraf följa, att det för National - industriens utweckling
"sä wigtiga system af Ilsiociationer emellan enskilda personer
till nyttiga företag, som öfverstiga hwars ollans
särskilda förmäga, stall uppmuntras och småningom
LXlV Stats-, B:co- saint A. Bcsw. o. Ekon.
"Det är under sädane forhoppningar och sedan en allentin
sifwer-Styrelse för alla Watten-connnilnicationer i
"Riket blifwit organiserad, under hwars inseende besia företag
kunna ledas efter en allmän plansch enligt säkrare,
"pä wunnen erfarenhet byggda kostnadsberäkningar, samt
"under enahanda redowisnings - skyldighet, ulan sammanblandning
med andra fonders, hwilkcn älegat Strömrens"nings-Comitllen,
foni Kongl. Mai:t nu ansett sig böra fä"sta
R. St:rs uppmärksamhet pä nyttan deraf, art nu
"warandc ärliga anslag till Strömrensningar och lättade
"coinninnicationcr än widare ställes till Kongl. Majus
"disposition. Att detta anslag redan i betydlig mohn uppfyllt
det dermed affedda ändamäl, att, medelst lättade
"transporter ifrän Rikets aflägsna och inre Landskap, lif"wa
productionen och näringsfliten, hafwa R. Star sjelf"we
wid deras förra famniankoinst funnit och erkänt; och
"dä en sedermera wunnen erfarenhet för Kongl. Maj.t be"reder
tillfälle att, i öfwcrcnsstännnclfc nied de arunder,
"forn R. St:r finna godt fastställa, anwända besia medel
"pä ett sätt, forn för Riket lofwar en ökad bätnad, för"wäntar
Kongl. Maut desto heldre, att R. Star genom bifall
till anslagets fortfarande till nästa Riksdag skola gä
"Kongl. Majus Nädiga önskan till mötes, sorn fräga är
"om en utgift, hwilken äfyftar Landets allmänna förkofran
"och under en längre tid ägt rum, samt icke utan stor o"lägenhet
för flere redan päbörjade företag skulle kunna
"upphöra."
"Kongl. Majit will sluteligen erinra N. St:r om angelägenheten
deraf, att detta ärende af R. St:r till skynd"sam
pröfning företages, emedan slutliga dispositionen af
"Strömrensnings-anslaget för innewarande är, hwarä en
funnna af 5o,ooo R:dr N:gs blifwit reserverad för äter
-
Utsk. Betänkande»», N:o 26.
"stäcnde arbeten, hufwudfakligcn beror pä det beflut, svin,
"i anledning af Kongl. Majus nu gjorda Nädiga franifläll"ning,
af R. St:r fattas."
Z anledning af denna Nädiga Proposition hafwa anföranden
inom H. Bonde-Ständct blifwit afgifne af
Niksdagsfullinägtigen k. 7. Lutberg frän Norrbottens
Län, som anser sjclfwa benämningen af Strömrensnings-medcl
utwifa, att förcinälet med detta anflag icke
warit nya Segcllcders öpnande. Enligt desi tanke har
dermed frän början endast affctts Strömmarnes upprensande
i de norra Provinfcrnc, men de betydligaste summorne
likwäl blifwit dragne frän detta sitt rätta ändamäl,
och anwände till nya Canalgräfningar uti de mera sydliga
otterne. Lutberg önskar derföre mera bestämda forhällanden
för medlens anwändande i de Norra och Södra
Provinferne, och yrkar derjemte, att medlen mätte bestämdt
delas emellan förcuiälen af Strömrensningar och Canalgräfningar,
samt att de sednare icke böra innefattas linder
förcnrälen för Strömrensnings-medlen. Motionairen anför:
att i desi ort Strömrensningcn afstadnat, innan den
blifwit tillbörligen tilländabragt, i följd af medlens anwändande
pä andra ställen: att han önskade, det Stats-Utskottet
wille genom nya willor för Strömrcnsnings-medlens
begagnande förekomma deras disponerande till Segelfartens
förbättrande emellan Wenern och Hafwet, hwartill
sörene är blifwit disponerade 20,000 N:dr: samt attLänsStyrelserne
i allmänhet wore all den öfwer-Styrelsc, svin
erfordras för anwändandct af dcsie »nebel. Sluteligen yrkar
Lutberg, att anslaget till Strömrensningar mätte nedsättas
till 5o,ovo R:dr ärligen, under uttryckligt förbchäll.
KXVI Stats-, B:co- samt Allm. Besw. o. Ekon.
att denna Summa oafkortadt anwändes till Norra Ströntmarnes
upprensning.
^nciei-5 vsnikl-jnon frän Elfsborgs Län, som anser
högst nödigt, att icke Strömrensnings - medlen anwändas
annorlunda än för sitt bestämda ändamål, och tror, att i
sadant fall denna fond kunde till hälften af desi nuwarande
arliga belopp nedsättas, dä bidrag beräknas af innewänarne
i de orter, som af Statsmedlen komma i ätnjutande,
hwilket han anser alltid böra ste, förenande sig i öfrigt nied
Kulberg.
Kils lVILnsson frän Malmöhus Län, som anser billigt,
att de stora Summor, som Staten ärligen för ett wisst
ändamål utgifmer, äfwcn blifwa efter deras bestämmelse
anwände och efter behofwet femnt fördelade; hwarfcmte han
anmärker, att de Norra otterne i flere är erhällit i »0,000
R:dr ärligen, dä deremot Skäne icke erhällit mera, än hwad
till upphjclpande af Höganäs Stenkölswerk erfordrats, och
detta endast emot missa ätagne förbindelser; äfwenfoni han
finner billigt, att de orter, som af dessa bidrag komma i
ätnjutande och deraf draga enskild fördel, äfwen kjelfwe deltaga
i de för ändamälets minnande nödige uppoffringar.
Kils Ltrintlluncl frän Wcstcr-Norrlands Län, som anser
anflaget icke böra nedsättas under >00,000 R:dr, däbehofwen
för dess anwändande i Norra orterne af Riket äro
sä stora. Han ogillar Kils iVIänssons uppgift, enär det wid
sista Riksdag bewiljade Strömrensnings-anslag hufvudfakligen
gätt till dessa orter, och icke till de Norra, tilläggande
att, om annat resultat ännu icke der wisat sig genom
werkstäldt arbete, har det dock gagnat dessa orter, genom
medlens kringspridande i Landet.
Utsk. Betänkande» N:o 26. KXVH
klari Lei gmsn frän Gefleborgs Län, som, äbcropande
sin kännedom om Norra orternes behof, tillstyrker, att
Strömrensnings-medlen icke nedsättas under dess förra belopp.
Han önskar, att medlen ma blifma disponerade efter
sin bestämmelse, och förutser i annat fall mycken olägenhet
för de Norra otterne af äsidofatta Strömrensningar.
Men han tror, att da mid förra Riksdagen beslöts,
att dessa medel äfmcn i sin mohn skulle tillkomma
de Södra Provinccrne, man nu ei bör missunna hwarandra
fördelarne af anflaget.
Vice Talemanncn ck»n ckonsson, sorn yttrat, att de
för detta ändamäl anflagne , 00,00» R:dr, om de rätt
anmändas, wisserligen äro ganska nyttiga, och att fördelarne
äro kände af en lätrad communication orter emellan,
och af flottledcrs öppnande, der affattliga producter finnas.
Han anför exempel af ett företag i Blekinge, der
orten bestod en tredjedel af kostnaden, och redan skördat
mycken nytta deraf. Med afseende pä de fördelar, som
genom Strömrensningsniedlen ästadkommas för enskilde
personer, förestår derföre Motionären, att ej nägra Statsmedel
i sadant ändamål mä anflas förr, än ortens innemänare
blifvit hörde, och sig utlätit, huruwida de wilja i
det tillämnade arbetet deltaga. Wore detta nyttigt, sä skulle
ej uteblifva deras beredmillighet, likasom icke heller deras
mägran, dä arbetet befunnes icke gagna otten, och
till dem, som förklarat sig wilja uti arbetet deltaga, borde
företräde lemnäs till crhällande af bidrag utaf nämnde
100,000 R:dr.
6. Wijkman frän Upsala Län, som förenar sig med
Kutbel-A i fräga otti föreskrifterne för StrömrensningsmedlenS
anwändande, men anser 100,000 R:dr ärligen wa
-
KXVID Stats-, B:co- samt A. Vcsw. o. Ekon.
ra dertill behöflige, och yrkar, att de mätte anwändas efter
deras nytta och cgenteliga bestämmelse, samt jemnt fordelas
pä alla orter, efter förekommande behof.
I hwad "Wijkman sälunda anfort, bafwa förenat sig
Kils Insulin, diok kebisson, Larl Lia,lsson, Oustuk
laursson och Oustuk l?elusson frän Stockholms Län, samt
/lnckers Kilsson frän Wermeland.
Med vire Talcinanncn Ion Ionsson hafwa instämt
kors Lricsson frän Gefleborgs Län, lukve Ifarsson frän
Christianstads, Olof Kilsson och Lengt Lriossun frän Wermeland,
olok lanson frän Calmars, katter Anckersson
frän Hallands och Hans Hansson frän Gefleborgs Län.
dockers Kilsson i Tottarp och dockers Kilsson i Iste
af Malmöhus Län hafwa warit af samma tanka, sorn
Kils Liansson.
Med backers Danielsson hafwa förenat sig Llic Anckersson
frän Westeräs, Dans lansson, Knckreas Dansson
öch Kuickreas Hakansson frän Elfsborgs LäN, samt Kars
karsson frän Skaraborgs Län NI. fl» och med Hutberg,
karl kriesson frän Wermelands Län.
I sammanhang härmed hafwa slutligen blifwit wäckte
och till Utskotten remitterade följande motioner, äsyftande
anflag af Strömrensnings- eller andra allmänna medel till
wiste uppgifne arbeten, nemligen:
Inom H. Ridd. och Adeln
af Friherre beckerström, dockers, sorn hemställer att
den ej mindro för kronan än för handeln högst nödiga, samt
förut af Ridd. och Adeln nyttig ansedda genomfart wid fö
-
Utsk. Betänkande,, Nw 26.
dra Stäket inom Wermdö församling af Stockholms Län,
mätte pä allmän bekostnad blifwa gjord segelbar frän nuwarande
5 till 12 fots djupgäcndc; med hemställan derjemte
om undersökning, huruwida denna genomfart kan
med mindre kostnad »verkställas ivid annat af Motionären
uppgifwet ställe.
Inom W. Borgare-Ständet
af Herr vergelin, som för att fHda frän öswerswänining
mera än 4,000 Tunneland jord, i Wimmerby och Södra
Wij Socknar af Cglmare Län, anWbr om bcwiljandet
af ett anflag af allmänna medel, HM s5,ooo N:dr
till upprensande af den del af Stängän, Warigenom dessa
öfwcrswänmlngar förorsakas; anförande Motionären derjemte,
att de af Kongl. Maj:t wid derom wäckt fräga anbefallde
undersökningar blifwit pä ortens bekostnad wcrkställde,
samt fullständige Chartor och arbetsplaner deröfwer
upprättade, äfwcnsom att företaget blifnflt, säfö», »varande
af stor nytta, i underdänighct af wedexbörande auctoritcter
tillstyrkt; samt
inom H. Bonde-Ständct
af kric Lrsson och laban Lrsson frän Stora Kopparbergs
Län, K. Wijkman frän Upsala Län och lokian
Olsson frän Westeräs Län, om anflag af Strönirensningsmcdlen
till upprensning af Dahlelfwen, anförande de irenne
förstnämnde Motionärerne: att denna fräga redan är
1796 blifwit wäckt, samt att Kongl. Majit är 1802 dertill
af allmänna medel anordnat en summa af 6,000 R:dr,
hwilka medel dock sedermera blifwit till andra angelägna
föremål anmände: att wid 1612 ärs Riksdag samma fräga
ater warit i underdänighct hos Kongl. Majit anmäld;
saint att är ,8,3 en sädan upprensning warit beslutad att
LXX Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
genast företagas. I öfrigt anförcs, att högst betydliga Landsträckor
ä ätstillige tracter inom Kopparbergs Län, till stor
stada för innewänarne, ofta blifwit af Dahl-clfwcn öfwerfwäminadc,
samt bifogar afstrift af ^fivcrste-Lieutcnantcn
HällströniS till f. d. Strömrcnsnings-Comitecn afgifna Betänkande
om ett af de betydligaste flödenas afhjclpande,
genom rensning i Wäbäcks forsen inom Gustafs församling.
Wijkman och kolian Olsson anföra deremot, attén
rensning i öfra Dahlclfwen stullc i hög grad föeswara de
redan förut mycket stadeliga flöden, sou, nästan ärligen
mälla stora förluster för de ägor, som äro belägna wid
nedra delen af elfwen i Westerås, Gefleborgs och Upsala
Län, samt yrka derföre, att nedra delen af elfwen först
bör ränsas, och att medel dertill böra af SrrömrenSningsanflaget
bcwiljas. Län Olsson bifogar derjemte dels en
förteckning, som wisar, att endast inom Nora jocken en
ägorymd af mera än >,6vo Tunneland lida af clfwcns
flöden, samt inom Enäkers Socken och Sala Stads omräde
Loo Tunneland, dels ock ett intyg, alt uti förstnämnde
Socken mera än 800 last hö stadadcs af samma orsak under
,827 ärs störd. Samtelige Motionärcrne instämma i
öfrigt i den önskan, att Ström rcnsningsanflaget mätte bewiljas
till enahanda belopp med hwad det hittills warit,
samt icke uteslutande tilldelas någon ort eller provins, och
förena sig i öfrigt med hwad Umberg häröfwcr yttrat.
kallie Lurman frän Norrbottens Län, som anser af
största wigt, , att Torncä eif rcnfas frän de klippor och grund,
som nu förswära farten emellan Haparanda och Kengis
Bruk, dä pä större delen af denna 17 mil länga sträcka
genom fyra Kyrkosocknar, nägon annan utwäg för transporten
af tunga waror nu icke förefinnes, och förmenar
Lurman kostnaden förtenna rensning uppgä till en fum
-
UtskottenS Betänkande», N:o 26. LXXI
ma af 5 ä 6,000 R:dr, uti hwilken Motionären ej twiflar,
att Rysta Regeringen med beredwillighct skulle deltaga, dä
detta wattendrag tillika gär igenom Rysta omrädct, hwaremot
Lutberg anmärkt det wara rättare, att först företaga
nödiga upprensningar i strömmar, som helt tillhöra
Swerige.
Laban krie Lansson frän Carlstads Län, sol» föreslär
att Staten mätte till hälften deltaga i kostnaden af
en länge tillämnad Bätleds öppnande emellan Philipsstad
och Sjöändans Lastageplats. Motionären anför: att »varutransporten
ä denna bätled kan med wisthet beräknas
till 4L,ooo Skeppp:d Tackjern, Malm och Stängjern, utom
en nära lika quantitet Spannemäl och Bictualiewaror; att
Medes denna warutransport, som nu mäste emellan Sjöarne
werkställas landwägen, och ofta wid blida wintrar är
i högsta grad beswärlig, kostsam och osäker, otwifwelaktigt
kan ersatta kostnaden af en större anläggning för transportens
underlättande; att undersökningar blifwit dels pä
ortens dels pä allmän bekostnad werkställde, som wisa bädc
möjligheten och förmänerne as ett sadant företag, samt
att en subskription för ändamälets »vinnande redan »varit
öppnad och med framgäng fortsatt under det hopp, att wid
innewarande Riksmöte för detta »vigtiga ärende kunna ut»verka
Rikets H. St:rs ätanka och beskydd. Motionären
tillstyrker i öfrigt Strömrensningsanflagets fortfarande.
Lars kricssou frän Gefleborgs Län, hwilken anhäller,
att Strömrensningsmedel mätte anfläs till förekommande
af den högst betydliga stada, som Ljusne-elfwens öfwersivämnizlgar
inom Helsingland ärligen ästadkouuna, och upp,
gifwcr, att i Bollnäs och Humbo Socknar ej mindre äv
»L stora byars »nesta och bästa äkerjord samt större delen
I.XXII Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
af Segerstads Socken ej fallan öfrverswSmmas; att derwid
hela ffördar stnndom blifwa totalt förstörde; samt art det
onda ökas är frän är derigenom, att floden bortför matjorden
och gödningsämnena. Destinon» stall ofta hända,
att landswägen genom flere Socknar stär fä alldeles under
matten, att »vägfarande ä den mäste färdas pä bät,
äfwenfom Motionären uppgifwet- flere andre olägenheter,
till hwilkas afhjelpande orten gjort stora uppoffringar och
kostnader, hwaribland anföres anläggningen af sten och
trädbroar, hwaraf en af 460 alnars längd, till 12 alnars
höjd öfwer wanliga wattnet, fom ändock befunnits wara
otillräcklig; och stola undersökningar och kostnadsförslag öfwer
afhjelpandct af desta lidanden hafwa blifwit gjorda,
men ingen »verkställande ätgärd derpä följt
Ou-itaf
kel,i-580n frän Stockholms Län, font instämmer
»ned dem fom yttrat sig om behöfligheten af Strömrensnings-anslagets
fortfarande, samt yrkar, att det ej
»nätte nedsättas under 100,000 R:dr, och att rättigheten
till dest begagnande mätte sträckas till alla orter i
Riket.
Motionären anhällcr om understöd deraf till upprensande
af den af älder brnkbara, men nu igengrundade Segelleden
ifrån Edswikcn wid Saltsjön till Närtuna socken
i Äkers Skeppslag af Stockholms Län, hwarigenom derjemte
skulle winnås aflopp för det öfwerflödiga watten,
hwaraf nu widsträckta ängsmarker i trenne härader förstöras,
och för hwilket Sndamäls »vinnande ägarne ärligen
anmanda betydligt arbete, ehuru förgäfwes, dä företaget
vfrverstiger deras förmäga.
Olof l?eI,i-Won frän Stockholms Län, hwilkcn Lftven
yrkat fortfarande af 100,000 R:drs anslag till Strömrens
-
Utfk. Betänkande», N.o 26.
»ingars befordrande, med förbchäll, att hwarjc landsort
inom Riket ma »vara berättigad att komina i ätnjutande
deraf. Han anhäller om bidrag deraf till upprensande af
Kungsän, som utgör afloppet frän de inom Börstils och
flere Socknar af Frödsäkers Härad belägne mänga och
widsträckta samt odlingsbara mostar. Motionären uppgifwer,
att delägarne i dcsta mostar nied »nycken kostnad öppnat
en Canal af en mils längd till deras utdikande, men
att hindren i nämnde ä, oagtadt mänga försök att undanrödja
dem, gjort detta deras kostbara arbete fruktlöst.
hsils llrisiilin frän Stockholms Län, som anhäller om
allmänt bidrag till fördjupande och upprensande af segelleden
i Stakar-, Kalf-, Brewjks- och Stängö-Sundcn inom
Rädmansö Socken i Roflagen, såsom för hela den kringliggande
orten af högsta wigt. Motionären anför, att
kringboende hemmansägare ej möjligen utan allmänt bidrag
skulle kunna tillwägabringa denna, till affättningen af
ortens produkter synnerligen bidragande, rensning, och anhällcr
derföre att anslag dertill mätte af Strömrensningsmedlen
bewiljas.
Li-ic L1-850n frän Stockholms Län, hwilken yrkar anslag
af Strömrensningsmedlen till uppmuddring af en »-  gengrundad farled emellan Sandhamn och Stockholm igenom
Lillströmmen, Fisksundet, Kohlströmmen och södra
Stäket, med tillägg att nyttan af denna upprensning biff»vit
intygad af Lots-Dirccteuren, samt sättet att wcrkställa
den undersökt och tillstyrkt af f. d. Strömrensnings-Comittln
ären 1824, 1822 och 1826, hwarwid kostnaden befunnits
komma att uppgä till »5,700 R:dr. Motionären
anser detta arbete wara af högsta wigt, och medföra
mängfalldigt större nytta, än mänga af de Strvmrensningar,
four medtagit »vida större kostnader.
L.XXIV StatS-> B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Olof kol,»nsson frän Ealmare Län, hwilken anhäller
vin understöd till Stängels upprensning pä sainina stal,
som Herr vergelin här ofwan anfört, tilläggande Motionären
att samina företag redan ivid 1818 ärs Riksmöte
af Rikets H. St:r i fä matto understöddes, att anflag af
nionde Hufvudtitcln ansägs dertill böra anwändas, samt att
Kongl. Majit wid 1823 ärs Riksdag Nädigt yttrat, att
detta företag more af den allmänna nytta, att det borde
»verkställas, pä hwilka beslut likwäl ännu ej nägon »verkställighet
följt. Denna Motion är understödd dels af Xntlei-s
Xnäei-sson frän -östergöthland, som yrkar, att detta
högst gagncliga företag, för hwar? »verkställande alla behöfliga
imdersökningar och beräkningar Lro gjorde, mätte
ofördröjligen komma till utförande; dels af vice Talcmannen
kon ionsson, som witsordar, att den ort, hwarom
»m är fräga, nedlagt oerhörda kostnader pä Strömrensningar,
»nen hwilka, i saknad af allt bidrag frän det allmänna,
och öfwerstigande enstilda förmägan, nästan fruktlöst
aflupit. Han biträder derföre Motionären, men under
samina förbehåll, svin Motionären önstar i allmänhet
blifva gällande, att nemligen ortens innewänare böra
sjclfwe till hälften bidraga till arbetets wcrkställande. Med
ilon ionsson hafva förenat stg Xils lVlänsson frän Malmöhus
Län, samt vsrs Lricsson fran Gefleborgs Län.
Olof Olsson frän Östergöthlands Län, soln anmärker,
att, i händelse af Stängäns upprensning ofvan om
Sjön Roxen, allmänna medel äfven mäste anflas till
Motala Ströms upprensning, nedan om samma sjö, eniedan
de »vid denna sjös läga stränder belägne »vidsträckta
ägor i annat fall fomine i fara att höst och »vär öfvcrswättiinaS.
Motionären anser denna sednare upprensningen
blifva alltför kostsam för enstilda förmägan och fälcdes
ensamt böra stc pä det allmännas bekostnad.
Utsk. Betänkande,», N:o 26. VXXV
I-.-NS darsson frän Ealmare Län, hwilken anhäller,
att anflag mätte bcwiljas af allmänna medel till upprensning
af Enim-än i Ealmare Län, och utwecklar med mycken
fullständighet bcwekande stälen härtill. Motionären
anför: att detta företag warit ämne för allman uppmärksamhet
allt sedan är 1778, dä förhällandet med denna äns
stadliga öfwerfwämningar af Landtmätare undersöktes och
intygades: att 1785 Nädig befallning blifwit »vederbörande
gifven att »vidtaga medel till undanrödjonde af de olägenheter
desta flöden medförde: att är 1786 ytterligare undersökningar
blifwit anställde och till följe deraf föreningar
ingängne om gemensamt bemödande att undanrödja olägenheterna,
men att de ätgärder, som dä widlogos, befunnits
otillräckliga, samt slutligen är »794 blifvit motarbetade
af fruktan för stadlig inwcrkan pä andras ägor och
anläggningar: att Mörlunda Socken sedermera ärcn 1821
och 1822 pä egen bekostnad öppnat en Canal, som particlt
afhjelpt en del af olägenhctcrnc: och art f. d. Strömrensnings-Comiten,
med anledning af »vid förra Riksdagen
»väckt fräga om Emm-änS upprensning, lätit »verkställa en
allmän besigtning, som fullständigt bcstrifwcr äns öfwerswämningar
och utwccklar den stora nödwändighetcn för
de kringboende af äns upprensning: men att frägan har
dock sedermera blifwit hwilande, pä grund af R. St:rs »vid
nämnde Riksdag fattade beslut, att de till Strömrensningar
anslagne medel endast borde till comnnmicationers öppnande
anwändas. Häruti har Olok ksnsson frän samma
Län instämt.
Utskotten hafva, efter inhämtande af ätstilligc nödiga
upplysningar, tagit detta, sä »väl för det allmänna som de
enstilda »vigtiga ämne i behörigt öfwerwägande, och derwid
funnit detsamma böra behandlas under twcnne särskilde hufwudafdelningar,
LXXVl Stats-, B:co- samt A. B c siv. o. Ekon.
af hwilka den första innefattar frågan: huru wida företag
af den beskaffenhet, hmartill Strömrensnings-anslagcn
hittills warit afsedde/mäge fortfarande
understödjas med allmänna medel?
samt den andra upptager frägan: pä hwad sätt och
under hwilka wilkor desse bidrag, i händelse de
anses böra fortfara, skola disponeras, sä att det
med dem äsyftade Sndamäl säkrast mä ernäs?
Ekonomi-Utskottet har, wid bcswarandet af den förra
frägan, funnit en bestämd ledning uti de stäk, hwarpä N.
St:r, linder de twänne nästförcgäendc Niksdagarnc grundat
deras bifall till de, för ifrägawarande ändamål, dä begärde
anslag, och ansett samina skäl sorn dä androgos för Statens
medwcrkan till connnunicationers och transporters befrämjande
fortfara att göra sig gällande, sä länge allmänt »vigtiga
ämnen för sädane ätgärder ännu förefinnas.
Att, i mohn af en ökad erfarenhet om wigtcn af dylika
företag, samt till följd deraf utsträckta forskningar och
undersökningar. Swerige, i anseende till mängden af de
sjöar och wattendrag det innesluter, ej mindre »ned afseende
pä de hinder och omwägar desse stundom förorsaka i
transportcrnc till lands, än ock i synnerhet med hänseende
till de flerfaldiga utwägar desse till transportcrnes lättande
erbjuda, stall ännu länge gifwa rika ämnen till Åtgärder
för communicationernes förbättrande, hafwa Utskottet
elfwen trott kunna med »visshet förutses.
Obestridligt har det jemwäl synts Utskottet »vara, att
inom de allmänna ätgärderncs omräde fä äro af »nera
allmän beskaffenhet, eller hafwa ett mera direct och i högre
grad »varaktigt inflytande pä näringsflitens alla grenar,
U t sk. Betänkande»», N:o 25. L.XXVII
än den» sou» äsyfta att lätta och öka cominunicationcrne
desse industrie-grcnar emellan, och såmedelst sätta deni i
tillfälle att deltaga uti, eller sielfwc bidraga till en mer
allmänt fördelad wälmäga.
Pa desse med flere allmänt erkände stal, och dä, enligt
de upplysningar Utskottet efter derom gjord begäran Ineddelats,
utom de redan päbörjade företag, hwilka af StrömrcnsningsMcdelen
Njuta understöd, och oberäknade de företag,
till hwilka ytterligare bidrag deraf blifwit af de ofwanuppgifne
Motionairerne bcgärdt, undersökningar genom »vederbörande
auctoritetcrs försorg »verkställts, samt förslag upprättats
till en stor mängd dylikc företag, af hwilka nägre
synts Utskottet »vara af synnerlig »vigt för det allmänna,
har Ekonomi-Utskottet, för dess del, med lemnad tillstyrkan
till fortfarande af anslag till Ströinrensningars och lättade
wattcncommunicationers befrämjande, ansett stäk icke »vara
för handen att tillstyrka förminskandet af det ärliga anslag
R. St:r hittills funnit nödigt att för befordrandet af sädanc
arbeten meddela.
» « «
Stats- och Vanco-Utstottcn, hwilka trott den» icke egenteligen
tillhöra, att ingä uti nägon detaillerad granskning
af medlens nyttigaste fördelning för ifrägawarande ändamål,
såsom utgörande föremal för Ekonomie-Utstottets särskilda
befattning, hafwa, i afseende pä förra frägan, trott
sig endast behöfva meddela »Mande om och till hwad belopp
Statens tillgängar för det närwarande nicdgifwa nägre
ytterligare anslag i och för befrämjandet af sä beskas^
.
Resultatet af den undersökning Utskotten sälunda anställt
angäende Statens ännu »disponerade tillgängar, jern
-
L.XXVIII Stats-, B:co- saint A. Besw. o. Ekon.
förde nied de extra Statsanflag, sorn af dcsie tillgångar
mäste utgä, har redan uti Betänkandet N:o 22 blifwit
af Utffotten framlagdt. Och fä Utskotten här åberopa innehället
af sannna Betänkande, till stöd för den ä deras
sida hysta öfwertygclse och härmedelst gifna tillstyrkan, att
anstagen till Strömrensningars och lättade wattcneonimunieationers
befrämjande mätte för denna gängen inskränkas till
en summa af 260,000 R:dr, att utgä under fem är, räknade
frän nästa ärs början till och med är -834.
« » »
Den senare frägan eller den, svin rörcr wilkoren för
medlens amvändande, hafma förenade Utffotten till gemensam
pröfning upptagit; derwid Utffotten ej kunnat undgä
finna, huru de olika omdömen. Ledamöter inom BondcStändet
framställt i afseende pä anwändandet af de hittils
gifne anstagen och de fordringar pä framtida bidrag
som derpä blifwit grundade, härleda sig, i betydlig mohn,
frän den mindre bestämdheten uti de af Rikets sist församlade
Ständer i detta ämne gifne föreskrifter: "att medlen
skola anwändas dels till Ströuirensningars befrämjande
och lättade sjötransporters öppnande, synnerligen i Rikets
Norra Provincer, dels till Strömrensningar i andra Rikets
landskap; och i allmänhet till undanrödjande af de
naturhinder, som möta transporten i Rikets sjöar, strömmar
och äar, och genom öppnande af farleder befordra en
listigare afsättning till odlingens och näringsflitens uppmuntrande,
" af hwilket Ständernas yttrande nägre Niksdagsfullinagtige
synas hafwa welat draga den slutsats, att
de Norra Provinserne uteslutande bort komma i ätnjutande
af de pä förenämnde satt bcwiljade anstagen, äfwensom
andra af benämningen Strömrensnings - medel synas haf
-
Utsk. Betänkan den, N:o 26. I,XXIX
wa hämtat anledning till den af dem yttrade förmodan, att
icke annat än strömmars upprensning warit med anslaget
äsyftadt.
I betraktande häraf, och dä ett origtigt uppfattadt begrepp
om det werkliga förhällandet mäste cga ett bestämdt
inflytande pa bedömandet af frägan, tro Utffotten,
med anledning af de framställde anmärkningarne, sig böra, till
en början, erinra, att frän och med är 18,8, till och
med är >827, under hwilken tid 900,000 R:dr blifwit af
Strömrensnings-fonden utbetalde, har, enligt de afflutade
och allmänheten genom trycket meddelade räkenffapcrne, endast
ett belopp af 35,38, R:dr 19 st. 3 r., eller wid paff
4 procent, af besia medel utgätt till de söder om Stockholm
belägna provineer; hwilket synes Utffotten tillräckligen ädagalägga
det ogrundade i den anmärkningen, att de lietydligaste
smnmorne skulle hafwa blifwit dragnc frän sitt
rätta ändamäl, och anwande till nya Canal-gräfningar i
de södra Provincerne.
Ä den af nägre Ledamöter inom H. Bonde-Skändct
gjorde anhällan, att, genom nya willor för begagnande
af medlen till Ströuirensningars samt watten - comiminicationers
befrämjande, mätte förekommas disposition af desse
medel till förbättrande af segelfarten pä Götha Elf, kunna
Utffotten destomindre fästa afseende, som, enligt Utskottens
öfwertygclse, undanrödjande af hindren i denna för
Riket wigtiga communication hwarken är stridande emot R.
St:rs ofwannäinnde beslut, eller i ringare grad, än nägot
af de öfrige med desie medel utförde arbeten, bidragande
till den lättnad i transporterne, samt deraf följande listigare
afsättning, sou, R. St:r nied samina beslut äfyftat.
l,xxx Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Utffotten anse för deras del ej heller lämpeligt, att,
pä satt af flere Riksdagsfullmägtigc yrkats, nu mä föreffrifwas,
inom hwilka delar af Riket Strömrensnings-medlen
hädanefter böra anwändas, eller en wist lane-gräns i
förwäg bestämmas, inom hwilken ett anslag, äsystande att
understödja allmänt gagneliga företag, dä desamma öfwerffrida
enflilda förmägan, owilkorligen bör instränkas, hwilket
bestämmande skulle ej allenast minsta utwägarne att
winna de fördelar man welat med desta uppoffringar frän
Statens sida bereda, utan jemwäl leda derhän, att Statens
medel pä mindre wigtige förcmäl skulle anwändas,
under det andra af wida större nytta förblefwo antingen
lcmnade utan understöd eller ock alldeles okände.
Hwaremot Utskotten trott det förbehäll böra göras, att
Medlen icke mäge anwändas hwarken till fädana företag,
ät hwilka R. St:r redan bcwiljat eller nu kunna bewilja
särskilde anslag eller läne-biträden, eller till de företag, som
redan blifwit fullbordade, hwilka, efter Utskottens öfwertygclse,
böra för framtiden af dem, som deste biträden bekommit,
underhällas.
Förenade Utskotten hafwa dernäst funnit det willor
böra fästas i afseende pä medlens anwändande, att desamma
inäga förcträdeswis utgä till fullbordande af de redan
päbörjade arbeten, ä hwilka Utskotten härhos under Drtt. ^
fä bifoga fullständig förteckning.
Utsk. Bctsnkanden, Rrv ,6.
Förteckning a de arbeten, som med större eller mindre
bidrag af de till StrömrenSningar och lätllvde Lommunicationer
anflagne medel äro päbegyudte, iven ännu ej fullbordade,
,:o Wäddö Canal i Roslagen, har blifwit bekostad ensamt
af Ströinrcnsningsmedlen.
2:0 Gräda Canal , har till en del bekostats af private;
men det som ännu äterstär, bekosllrs af Strömrcnsningsmedlcu.
3;o Upprensning af Sik- och Fällforfarnc i Pitcä Elf:
har hittills bekostats ensamt af allmänna medel.
/s:n Hedenforfen i Lirlcä Elf.
5:» Arbeten till undwikande af Stallbacka Ström, samt
strömdragen dcrimvid, bekostas af allmäima nicdel
till hälften, och till andra hälften af Private.
6:0 Arbeten till undwikande af Strömdragen wid Holur
och Hankkon i Götha Elf, bekostas till hälften af
Private.
7:0 Arbeten till transportens lättande förbi Dejefors och
Fvrshagafallcn i Clara Elf, bekostas till en del af
Private.
tdo M-beten till undwikande af Strömdragen wid Säffle
a By- Elfwen, bekostas till en del af Private,
ge.o Upprensning af farleden emellan Säffle och Sulwiken
ä By-Elfwcn, ämnad att till en del bekostas af
Private.
ru-.o Dragwägars anläggning emellan Skoghall och Carlstad
ä Clara Elf, bekostas ensamt af Staten.
I,xxxn Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
ii:o Muddringar och öfrige arbeten till afhjelpande af de
hastigt tilltagande uppgrundningarne i Götha Elf/
bekostas till hälften af Private.
Stockholm, den 2, Ocrobcr 1829.
Oiistak I,agei Iwim.
Dä den i allmänhet inom H. Bondc-Ständet yttrade
önskan, att de, som draga förnämsta fördelen af ett företag,
Lftven böra ä läggas deltaga »ti den kostnad, forn för
utförandet deraf erfordras, finnes grundad pä fullkomlig
billighet, och en föreskrift härom synes cs allenast lemna tillfälle
att med lika bidrag af allmänna medel understödja
flere företag och sämedelst åstadkomma större rcfultater, utan
ock medföra den wäfendcliga fördel, att ansökningnrne om
allmänt understöd stola inskränka sig till sadane, som tillskynda
hela orten en bestämd fördel, hafva ock Utstotten,
under förutsättning derjemte, att allmänna understöd icke
stola lemnäs ät andra företag än sadane, hwilka orterncs
innebyggare ej äro nog förmögnc att med egna krafter allena
utföra, trott böra uttryckas i de wilkor, Utstotten bär
nedan wilja till N. St:rs pröfning öfverlemna; i enlighet
med hwad äfwen redan blifvit af Kongl. Majit i Nadcr
förordnadt.
I anledning äter af den anmärkning, nägrc Ledamöter
inom H- Vondc-Ständet framställt, att LänSstyrelserne
wore all den Öfverstyrelse, som till de se arbetens werkställandc
erfordrades, anse Utstotten sig böra erinra, att desse
styrelser, werkande inom bestämda delar af det hela, icke
kunna gifva sina åtgärder den allmännare omfattning,
som erfordras för att utgöra en samfäld öfverstyrelse och
såsom sadan bedömma det ena arbctetS wigt och nytta fram
-
Utfk. Bet än ka uden, Nw 26. I.XXXIH
för det andra; att det biträde af deruti öfvade och skicklige
personer, som wid arbetenas bcdönnnande och utförande
oundwikligcn erfordras, icke kunna allestädes träffas eller
wara att med säkerhet påräkna, och att dessutom förcmälct
är för Länsstyrelsernas öfrige befattningar sä främmande,
att, enligt Utskottens öfvertygelse, någon framgång och
sammanhang genom denna utwäg att leda arbetena icke
lär kunna päräknas.
Dä för Utstotten det synes gifvet, att desse arbeten, i
deli mohn de utwidgas, mängfaldigas och till särstilde orter
spridas, stola fordra, uti inseendet och wärdén af det hela,
en enhet, hwilkcn ej kan winnås utan under ledning asen
för ändamälct enkom beräknad styrelse, som bör wara fortfarande,
pä det ej frugterne af en wunnen erfarenhet mä
gä förlorade, eller, genom olikhet i äsigter, stadliga afbrott
mä ästadkommas; dä endast genom en sädan Lfwcrstyrelsc
det synes blifva möjligt, att företagens wigt och allmänna
nytta kunna efter samma mättstock pröfvas, deras företräde
sinsemellan bestämmas och de i en allmän plan
werkställas; dä det är lika wigtigt, att Nationen eger säkerhet
för framtida bcsiändet och fortfarande nyttan af de
företag den bekostar eller understödjer, och dä, med hänseende
härtill, en öfverstyrelse, om än den ej kan aflöpa
utan särskild kostnad, synes för Utstotten oundwiklig, hafwa
Utstotten, sä wäl för ett ändamålsenligt anwändande
af medlen, som till säkerhet för Nationen, att icke en genom
uppoffringar wäckt Industrie mä, genom liknöjdhet och
försummelse, inom en kort tid gä förlorad, funnit sig böra
tillstyrka kostnaden till en sä bcstaffad styrelse, pä hwars
answar det borde ankomma, att för hwarjc särskildt fall
pröfva, undersöka och uppgifva alla omständigheter, innan
nägot förslag till Högsta Magten framlägges och som i
I,XXXIV Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
öfrigt borde ordnas med all den sparsamhet möjligen kunde
ästadkommas.
Till följd ak dest» äfigtcr fa Utskotten härmedelst förestå:
no
Att till befrämjande af strömrcnsningar samt lättade
wattcnconlmunicarioner, ett anstag af 260,000 R:dr,
mä bewiljas att utgä efter lika fördelning för de fem
arén 1860 till och nied 1864, samt derwid till Kongl.
Majit öfwcrlemnas, att, efter Eget Nädigt godtfinnande,
något föregående är under denna tid förskottswis
anwända en del af det näsipäföljande årets anflagsfumma,
fa widt Kongl. Majit finner detsamma kunna
werkställas utan medförande af nägon instränkning
i arbetsplanen för förfwarsansialtcrnes iständsättande
med all den drift, wigten af deste sednare arbeten
päkallar, under willor derjemte:
rr- att de anstagnc medlen icke ma anwändas till annat
än communicationers förbättrande, öppnande eller
lättande ä de ställen, ber de pröfwas wara afbehofwet
synnerligen pakalladc, och för den allmänna
rörelsen medföra största nytta; dock icke till fädane
företag, ät hwilka R. St:r redan bewiljat eller nu bewilja
färffildte anstag eller lanebiträden» eller till fädane,
four redan blifwit ficklbordadc;
att de med förra anslagen pabörjade arbeten, sä widt
de äro af beffaffenhet att ensamt af det allmänna
bekostas, eller, i händelse af enskildes skyldighet att
dertill bidraga, i den mohn som destc skyldigheter fullgöras,
mä framför andra crhälla de bidrag, som till
deras ändamälsenliga fullbordande erfordras, och.
Utsk. Betänkande,,, N:o 26. lllXXXV
> att wid förekommande frägor om nya arbeten till beredande
af lättade connmmicationer inom särskilde
orter af Riket, innewänarne i den ort, som af det föreslagna
arbetet hcmtar dirccta fördelar, böra, efter
erhällcn del af undersökningar, arbetsplaner och kostnadsförslag,
höras, huruwida de wilja dertill lemna
större eller mindre bidrag, och samfäldt, eller genom
upprättade Bolag, ätaga sig utförandet, emot den bestämda
summa., som Kongl. Maj:t, i förhållande till
arbetets wigt och fwärighct, pröftvar skäligt, att af
deste medel pä en gäng eller fuccestive ansta, med
skyldighet att »verkställa arbetet efter gillad plan och
under offentlig tillsyn; att gifwa säkerhet för det allmänna
anslagets behöriga anwändande, samt att answar»
för alla uppkommande ersättningsanspråk ä
wattenwcrks eller jordägares sida, sedan liquidationernc
derom blifwit uppgjorde efter de grunder. Kongl.
Brcfwcn af den i5:de Just i8o'6, 27:dc November
i8,l och 4:de Maj 1827 bestämma; samt
2:0 att en allmän Lfmcrstyrclfc mä komma att, pä föreskrifwct
sätt, answar» för medlens ändamälsenliga anwändandc;
men att N. St:r derjemte rnägc tillkännagifwa
deras undcrdäniga önffan, att Kongl. Majit, med
afseende äfwcn ä det mindre belopp, som tillgängarne
för det närwarandc mcdgifwit att till dylik» företag anstä,
täcktes i möjligaste mätto inskränka förwaltningskostnadcrne.
Och anse Utskotten, dä det stälund» blifwit till Kongl.
Majit Egen höga pröfning öfwerlcmnadt att bestämma,
hwilka företag komma att af dcste medel understödjas, stg
ej heller kunna ingä i nägon spceiel granskning af de mer
eller mindre bewekandc skäl, som lff motionairernc blifwit
I,XXXVl Stats-, V:co- samt A. Bcsw. o. Ekon.
anförde för erhällandet af anflag till de af dem uppgifne
företag, utan fä allenast hänwisa deni, hwar för sig, att
hos Kongl. Majit i underdånighet derom anmälan göra,
samt sine skäl der andraga.
Den i December 1829.
Reservationer.
Af Grefwe von LeUeverin, k'. 6.:
Med minnet af det egentliga syftemälet för strömrcnsningsanflaget,
dä det är ,8,8 först kom i fräga, kan jag
icke lemna mitt bifall till de af förenade Utskotten framlagde
förslag.
Mä än det wara sanning, att, rinder de förflutna ,o
ären, man nägon gäng misstagit sig i walet af medlen alt
komma till mälet, att de nya förwaltningsgrnndcrne tillfredsställa
wetenskapens fordringar bättre än de förra,
sa blir dock mer än sannolikt, att hwad som förr utgjorde
hufwudföremälct för anslaget, blir hädanefter bisak; att
Rikets södra provinser komina att draga huswudsakligaste
nyttan af anslaget, samt att de norra förblifwa glömda.
Är 1818 sades, att de bewiljade 100,000 R:dr ärligen
"skulle ntgä, för att anwändas till strömrcnsningar ock)
lättade transporters öppnande, med hwad mera som kan
leda till nppimlntran och befrämjande af en ökad produktion
och afsättning af sädana landtmannawaror, som nn,
till landets känbara förlust', mäste hemtas frän Finland
och andra främmande länder."
Wid bewiljandet af enahanda anflag är 182Z, fästade
R. St:r dcrwid det förbchäll, att detsamma, med wissa
Utsk. Betänkande», N:o 26. l^XXXVll
uppgifna undantag, icke singe anwändas till annat än
strömrcnsningars befrämjande och lättade sjötransporters
öppnande, synnerligen i Rikets »orra provinser.
Denna gäng sagcs icke ett ord om de norra provinserne,
och fastän allmänna titeln för anslaget, mi som förr,
lyder: "lill befrämjande af strömrenSningar samt lättade
wattenconmmnicationer", uppställes dock under Lött.
wilkoret "att medlen icke skola anwändas till annat än
communicalioners förbättrande, eller öpnande eller lättande
ä de ställen, der de pröswas wara af bchoswct synnerligen
pakalladc, och för den allmänna rörelsen medföra
största nytta."
Efter denna ät anflagets anwändande gifna rigtning,
är föga tröst för Motionärerne att hemta af der i flutet
af Betänkandet gifna förklarande, att, "dä det salunda
blifwit till Kongl. Majtts Egen höga pröfning öfwcrlemnadt
att bestämma, hwilke företag komma att af desse medel understödjas,
sä finner Utskottet icke nödigt att inga i speciel
granskninZ af de iner eller mindre bewekände skäl, som
blifwit af Motionärerne anförde till crhällandc af anslag.''
Det hade mä hända också warit mindre nödigt att i re r iten
utförligt upptaga Molionärernes önskningar, dä de
hufwudsastigast äsyftat strömrcnsningar.
Ej heller ligger för norra provinscrnes gagn nägot
särdeles tryggande deri, att, genom den nya förwaltningcns
organisation, 24 §. af Kongl. Mains privilegium för Götha
Canal-Bolag, synes hafwa sätt sin tillämpning. Den
lyder sälunda: "i anseende lill den nytta Canalanläggningar
i allmänhet medföra, samt da Götha Canal alltid förblifvcr
en Hufwud-Canal för Swerige, will Kongl. Maj:t
med denna inrättning förbinda ett allmänt CanalbyggnadsComoir,
under styrels, af Ordföranden i Gotha Canal
-
UXXXVkll Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Byggnads-Dir, etioncn, sch under medwerkair af Bolagets
förste Mcchanicus fauit 4 Elever."
Af desto stal finner jag mig böra hoS N- St:r »vördsamt
anhalla, att »vid anstagcts bcwilfirnde, denna gang
likasom förr, bestämdt matte uttryckas att en del deraf bör
tillgodokonuna de norra provinferne,
för att fncccssive göra ströliiniarne derstädes slottbara
och undanrödja sadana hinder för wattncts lopp,
forn walla stadliga öfwcrfwämningar.
Uti demina Reservation har Hr Helsingi,n instämt.
Af Hr Contracts-Prosten Xgeell:
Jag reserverar mig i fä mätto, alt jag anser en wist
andel af anslagssumman hafwa bordt förbchälllrs för strönvrensningar
i de norra orterne.
Af Hr Lagman Xoillus:
Emot H. Utstottcns bestrit, att anflaget till ströntrens
ningSsöretagen
stall inskränkas till allenast 60,000 R:dr
ärligen, fär jag desto heldre ung reservera, four jag ej kan
inse nägon fara deraf att, medelst uppläningar, genom
Riksgälds-Contoirct anskaffa hwad af Statens tillgångar
kan brista uti det förut bcwiljadc anslag af 100,000 N:dr
om aret.
Af Hr Commcrce-Rädct Zantesson:
Jag nödgas reservera mig emot Stats- och Danco-Utstottens
tillstyrkande uti deras, gemensamt med allmänna
Besvärs och Ekönomie-Utstottet afgifnc Betänkande, angäende
anflag till Strömrensningarne och lättade »vattencommunieationer,
samt anföra följande skäl dertill:
Ur sk. Betan kand en, R:o 26. LXXXIX
»:o Detta anslags wigt för Landet k allmänhet.
Utskotten hafva, efter noggranna öfwcrläggningar i
Lninct, witsordat icke allenast att desamma skälen, hwarpä
Rikets Högt. Ständer wid föregående Riksdagarnc grundat
denes bcwiljande af allrnänt bidrag för detta ändamål,
ännu fortfara att wara gällande, utan äfwcn, att, i nion
forn kännedomen om Landets behof i denna »väg blifwit igcnom
de redan widtagne ätgärder mera ntwecklad, har
äfwen den allnränna nyttan och angelägenheten af anstagcts
fortfarande blifwit »rera påtaglig. I följd deraf har jag
ansett, att Utskotten bordt ga Kongl. Maj:ts Nådiga önskan
närmare till mötes, än deras nu afgifne Betänkande innehåller.
2:0 Otillräckligheten af det anslag. Utskotten
tillstyrkt.
Utskotten haswa fästat det wilker för det tillstyrkta anslaget,
att de redan pabörjade arbetena böra framför andra
erhälla andel deraf, och bringas till fullbordan, fsm
wiil ock blir nödwändigt, om den i deste arbeten redan nedlagda
kostnad ej stall wara förfelad, och fullbordandet en annan tid
blifva ytterst kostsamt; enligt dc af Utskotten infordrade beräkningar,
uppgär den ätcrstäende kostnaden ä dem till3i6,6oo
Rll?r, eller 66,600 R:dr mera än sammanlagda beloppet
af alla 5 ärcns anslagSbclopp, förwaltnings-kostnaderne
deruti icke inräknade, och hwilka blifva nära lika store wid
ett mindre forn wid ett större anslags anwändaudc.
Desse päbörjäde arbeten knnna alltså ej allenast intet
härmed slutas, utan att anflag skulle äfwcn komma att
saknas till den mängd öfrige arbeten, för hwilka långt söre
detta i »vederbörlig ordning ansökning om Statsbidrag
inkommit, samt undersökning och utredning af deras större
XL Stats-, B:co- saint A. Bcsw. o. Ekon.
och mindre wigt jemte kostnadSbclopp blifvit uppgiorde;
och öfwer hwilka arbeten en särskild förteckning har bifogas.
Men oberäknadt att det as Utstötte» tillstyrkte ärsanflag
för de tillstundandc 5 ärcn, fran och nied »83o till
och ined »834, blefwe sä obetydligt, eller endast 5o,oo<»
N:dr för är, sä hafwa ock Utstotten alldeles intet föreslagit
ens detta belopp, hwarken för det nu förflmna ärcts
arbeten, det dock Kongl. Majus Nädiga Proposition affett,
ej heller för är »835, under hwilket, efter all anledning,
nästkommande Riksdag fortgär, och alltsä de dä päbörjade
men ofullbordade arbeten komma att afstadna helt för bristande
tillgängar, samt derigenom äfwcn kostnaden ansenligen
fördyras, oberäknadt de stadlige inwerkningar pä
sjelfwa arbetet, som dylika afbrott och utsträckning pä längre
tid oundwikcligcn medföra.
3:o Anser jag mig äftven kunna uppgifwa Tillgäng ä
medel, ätminsionc för en del häraf:
Enligt den Utskottens Betänkande N:o ss bilagda Tabell
öfwer tillgängarnc för extra anslag, utaf ärens 182c,
till och med »834 beräknade Bancowinst, tillsannnan
lagdt
belopp R:dr »,»5o,ooo
Sedan derifrän afgätt till Götha Canal 745,334
Till Södertelge Canal ..... 3o,ooo
Och till det af Stats- och Banco-Utstottei»
tillstyrkta anslag till Strömrensningarne
....... 260,000
eller tillsammans »,0-5,334
ätcrstä ändock R:dr >-4.666
Transport R:dr >24,666
Ut sk. Bet än k an ben, N:o 26. XLl
Transport N:dr »-4,666
hwaraf Utstoten wäl reserverat eller afsatt
till godtgörande af färstilde
af R. H. Ständer gifne anwisningar
pä öfwerstotten . . . 45-736
och af sädana anwisningar pä Riks
gälds-Contoiret
till belopp . . 38,74?
tillsammans 84,483
men deremot lcmnat odisponerade R:dr 40, ,83
För luin del anser jag hwarken den näiiinda dispositionen
fullt förenlig med N. St:rs redan om desse Anwisningar
fattade beslut, eller det kunna blifva nägot lwif
wel
underkastadt, alt sä wäl de ännu ej fullt utredde Lf
werstotten
för >8-8 och 1829 stola lemna ett större belopp,
än de frän den» beräknade 690,000 R:dr (hwilket
styrkes med det nämnde Tabell-Betänkande bilagde Benus
af Kammcrerarcn 1a»ivoi>, och Stats-Commissarien 5Vest«-rstrand),
äfvemöm att, utöfver de pä Estwerstottsniedlen
för >83o och följande ärcn »vilkorligt anwisade R:dr 70,000
till Krigsmatcrielen, och omkring 4o,ooo R:dr till förhöjning
ä Lönings-Sädens wärde nägot är, när Riksmarkcgängen
öfwcrstiger 6 R:dr, stall dels ä desse Stats-intraders
öfverstott, dels ä Riksgälds - Eontoircts inkomster, i
alla fall ej saknas tillgäng för de ofvanuppgifnc 45,?36
och 38,747; hwarförutan densamma utwäg, söm N. Sc:r
är >8-3 widtogo för ett mångdubbelt belopp, nemligen
att uppläna penningar >» 3 procent genom Niksgälds-Cvntoiret,
ej heller nit synes mig äfventyrlig, minst för den
dermed jemförelscwis wida mindre summa, som här kunde
blifva behöflig till ett sä wigtigt, samt allmän nytta och
framlida gagn befordrande ändamäl.
Xstil Stats-, Brev- samt A. Besw. o. Ekon.
Pä sädane grunder har jag inom Stats- och BancoUtstottcn
tillstyrkt bifall till Alm. Bcswärs- och EkonomieUtskottens
hcnrställait till N. H. Ständer, att det arliga
aitstaget till Strömrensniiigar, och befordrande af lättade
och förbättrade watten-communicationer, inätte bestämmas
i likhet med det allt sedan i8r8 ars Riksdag ärligen utgängnc,
till ioo,oc>o N:dr, eller utöfwer de af Stats- och
Banco-Utstottcn medgifne 5o,ooo, ett lika stort ytterligare
belopp, att crhällas af
1:0 de hittills af Utskotten alldeles odisponcrade kemnade
sto,i83
2:0 de af Utskotten, i stället sör enligt N. St:rs
fattade bestick, att ä öfwcrskotten eller Riksgälds-Contoirct
amvifas, pä Bancowinstcn disponerade
............ 8st,483
Hwilka Summor fammanlagdc utgöra . . i2st,6tz6
eller i det aldranärmastc 25,000 R:dr för hwarje af
de 5 arén; hwareftcr endast ett ungefärligt lika belopp
för hwarje af deste ären felades, obcräknadt till
det 6:te äret eller i8Z5, men hwars särskilde Inkomster,
enligt den uti Canzli-Rädct von Ilai tinansckoi lls
Ncfcrvation wid Betänkandet N:o 22 innefattade utredning,
äfwcn lemna någon tillgäng härföre.
Slutligen anser jag mig, i anledning af Herr Grefwe
von Lobrverins aflcmnade Reservation, böra nämna:
<r>> att 182Z ärs R. S:tr, r deras rmderdäniga Skriswelfe
till Kongl. Majit om det dä medgifna anslag för Strömrensningar
och lättade watten-communicationer, wid deras
af Herr Grcfwcn citerade förbehåll uttryckligen tilläde:
"Comlnitteradc för Ströuircnsningarne likwäl obehaget
att, om uti något annat af Rikets Land
-
Utsk. Betänkanden, N:o 26. XLII!
"skap, Strömrcnsningsarbctcn befinnas wära af färde"lcs
wigt och betydligt fördelaktiga följder för det All"ntäima,
läta sädana arbeten för under händer
"ha swan de medel werk ställ a, sedan wcderbörlig arbetsplan
och erforderligt kosinads-förslag blifwit till E"ders
Kongl. Majit i undcrdänighct insände, och wunnit
"Eders Kongl. Majus Nädiga bifall;"
^ att dels i Stats-, Banco- och Ekonomie-Utskottens nu
afgifne Betänkande finnes närmare upplyst, och dels i
Stats-Utskottets Berättelse om Revisionen af 1826,1827
och 1828 ärs Räkenskaper, för Strömrensningarnc specificeradt,
huru liten andel af anslaget blifwit anwänd
för de sydligare orter; och
att det af Herr Grefwen nu förordade nya ändamål,
undanrödjande af anledningar till Wattcnöfwerfwämningar,
aldrig hittills ingätt eller omnämnts
i R. H. Ständers beslut öfwer detta ämne. —
Skulle det emedlertid äfwcn blifwa föremäl för Strömrensnings-anstagct,
sä blir detsamma sä »tycket mera och
ytterst otillräckligt.
Förteckning pä föreslagne arbeten till dclfäende af
Strömrensnings-anflagen, öfwer hwilka undersökningar blifwit
anställde samt kostnadsförslag upprättade; oberäknade
de uti Bilagan Lite. h. uppräknade redan under arbete
warande.
Dcsta arbeten kunna lämpligen indelas r:
1:0 Sädanc, som med enskildt nytta förena ett
mera allmänt intresse, och hwartill kan
räknaS:
XClV Stats-, B:co- samt A. Bcfw. o. Ekon.
Båtleds öppnande emellan Philipstad och Sjöän dans
lastageplats.
öppnande af Bätled frän Sjöarnc Änimmen och Ekran
till Wenern, i Dahlsland.
Upprensning af Nis sa-Än.
Stängäns uppmuddring, hwartill Private redan bekostat
2,000 R:dr B:co, och ytterligare päräkuat att
bidraga.
Upptagande af den gamla farleden mellan Ullsundafjerdcn
och Carlbergsfjön, hwartill päräknas
privat bidrag af 4,4»» N:dr.
Uppmuddring af En könings-Än.
Uppmuddring af Köpings-Än.
Uppmuddring af Än wid Uddewalla.
Fortsättning af arbetena till förekommande af uppgrundning
samt till strömdragens förminskande
i Götha Elf.
Arbeten till förekommande af Lida-Äns igengrundning.
zbppnandet af ny farled och den gamlas fördjupande genom
Lillströmmen och Kohlsundet ä Wermdön
i Roslagen, samt fördjupande af Nenningesund
i Roslagen emellan Radmans-ö och fasta
Landet.
2:0 Sädane, som hufwudfakligen afse enskilde
Jordägares fördel, hwartill torde böra räknas:
Rensningen
uti Swäga-Än i Helsingland för lättad
åtkomst af timmer frän derintill belägne Skogsäqor.
Rensningar i Ulfsän i Wermland för samma ändamäl.
Nellsningar i Halgän i dito för dito.
Utfk. Betänkande», N:o 26. XCV
T ös än i Wermland för lättad ätkomst af timmer.
Rensningar i Jo la-Än i Wermland för dito.
Uppmuddring af Iordmarksfundet wid StrömsHolms-Canalcns
utlopp.
Canal ä Djurgärden wid Stockholm.
Uppmuddring af ^resunds-än i Uppland.
Canal fran Södertörn till Stockholm.
öppnandet af en Båtled frän Sjön Ungern till Nyköping.
Rensningar i Fcmtän i Wermland, för lättad ätkomsi
af timmer.
3:v Sädane, som icke äga för Lndamäl lättnad i
transport eller communication, utan endast
aflcdande af öfwerflödigt watten; sädane äro:
Ljusna Elfs upprensning i Helsingland.
Dahl-Elfwcns upprensning.
Tierps än i Uppland, till sänkande af Sjön Tämnaren.
Emm-Än i Calmare Län,
samt Lyck-än i Blekinge.
4:o Anmälde arbeten, öfwer hwilka undersökning
ännu ci medhunnits; nemligen:
Näneä Elf i Norrbottens Län.
Båtled emellan Sjöarnc Fläten och Wålängen i
Dalarne och Helsingland.
Gcnomgräfning af Ålstäket pä Wermdön.
Utwidgande af farleden genom Södra Stäket.
Torneä Elfs upprensning.
W ada- Ä n s upprensning, i fortsättning afÄkers C anal.
Äungs-Än i Upland.
Nänkes-Edet, emellan Bp-Elswen och sjön Ränke».
X6VI Stats-, B:co- samt A. Besw. o. Ekon.
Commuuimtiou einellan Storsjön i Jemtland och
Indahls-Elfwen.
Oberäknadt de wänga wid denna Riksdag till
Rikets Ständer inksnrne ptterligare anmälanden.
Af Hr Lagman Illmnlmn:
Dä, efter min öfwcrtpgclse, ett ärsanslag af 5o,ooo
R:dr till strömrensningsförctag är för ringa att kunna
uppfylla Lirdaiiiälet, fär jag wig reservera emot Utskottens
bcflut i denna del.
Af RikSdags-Fnllmägtige 6. Lergmsn frän Gefleborgs
Län och Nils Strindlund frän Westcr-Norrlands Län:
Dä, enligt Utskottens tillstyrkan, icke nägon del af
anflagct blifwit bestämdt afsatt för de Norra provinscrne,
fa wi emot Utskottens beslut ost reservera, emedan w! anse
första och egentliga föremälet för ströuircnsningsanflaget
wara lM-igcnom förbisett.
Rättelse:
Uti Hr Grefwe von Sefverin-! Reservation wid Stats- och
Banro-Utffottens Betänkande Nwpag.
npp-krSn, stär: uppgifna förklarande; läs: gisna förklarande.
EtvcbhyllU/ A. ek/. -§2A.
Stats-, Lanea- oclr Lag-Lktsk. Uti., X:o 27. ZLi
s>k:o 27.
Ltats- Banco- oelr Bag-IItsIcottens Iltlätsnclo,
i nnlaclninF ak cle inoni Biles-LtLnllen krainställcle
aninär^niuAar vick Iltsicottoos noder
ssls:c> 15 akgikoe Betäolcancle, nied korslag till
Bag angående N^ntbestärnningen.
Uörenämnde Letänksnds kiar blifvit frän samtelige
Liks-Ständen till Utskotten ätterremitteradk, under anmärkningar
enrot sä väl förslaget i ilet liela, sonr visse
delar deraf.
I förstnämnde Iränseends är, inom Lorgare-Ständet
af Ur anmärkt, att det vore, efter lians öf
vertygelse,
ieke It. 5t:rs rätt, att enligt 87 §. Regeringsformen
stifta Lag för Lanken, dä 72 §. Regeringsformen
sädant icke medgifver, utan denna föreskrifts förändring
uti grundlagsenlig ordning först mäste ega rum;
velr att i öfrigt nägon särskild Lag i detta fall ej
vore Irelröllig, emedan Länkens moratorium vore genom
Lealisationen upplrälvet, oell i samma stund Lanken ledande
under enalranda Lagar, som gälla i afseende pä
lörlrällanden emellan Lorgenärer velr Uäldenärer i allmänlret.
Särskildt är anmärkt:
§§. r oc/r 2.
Inom U. Ureste-Ständet:
ak Domprosten Lrduran - att sä val ordet "oruääl/g,
" i §. i, som ordet i §- 2, kunde
25
35r btats-, Lanco- ocl, Lag-Lltskottens
umbäras, emedan intetdera gufve ut uttrycket någon n^
klarliet elle,' ens någon större Krust;
»ti livilket yttrande Professor Fea^e/Z sig sörens!;
samt u5 Liskoppen Loet. VöpseZZtt.v.- stt en motsägelse
egde rum emellan detta Utlåtande oell det följande,
angående Lag för K. 8t:rs Lank, enär i §. 2 Uter/iöZeZ/gerö''
försäkras, att en livar skall lör Länkens sedel
njuta full betalning enligt den i §. 1 stadgade grund;
men en sadan försäkran äterkaliades i 2:dra §:» af det
sednare Lagförslaget, bvarest stadgas lruru lörbällas mä
om Lanken sättes i Lessions-tillständ;
uti bvilket yttrande Oom-Lrosten Äcur/ru instämt.
Inom V. Lorgare-Ltändet:
af Hr skerman.- att da L. 8t:r enligt §. 2 försäkrat,
att en livar, som »agon Länkens sedel eller körbindelse
innebakver, skall derföre njuta full betalning enligt
den i §. l stadgade grund, samt att utvexling af
^Z/örgande emot Ledlar efter denna grund skall
vidtaga a den tid X. Alaj:t dertill Lestämmer oelr kungör
a luter, vore ett förtydligande ak orden KZr>rg/r,rcZe
nödigt;
samt af Hrr santesson oell />//?«': stt Utskotten
borde föreslå den redaetion ak §§. i oell 2, livilken öfverensstäwde
med Lorgsre-Ltandets uti den egenteliga
m^ntbestämnings-frägan fattade beslut om förändrad
myntfot; oelr
^ inom 8. Londe-§tandet:
sk LD.-Lullmägtigen ZkrZs ,5trZ,rrZZimrZ kran Vesternorrlands
Län: att Londe-8tändets beslut rörande Llag
-
Lltlätande, lito 2^.
353
skattens inläggande i det n^a bilkverm^ntet Lvide utj
Lagförslaget iakttagas;
uti livilken mening Lere ak Ltändets Ledamöter instämt.
^ §.
Inom V. Lorgare-Äändet:
^.f IIr //eZsZngZrtsatt det genom uttrvcket vid slutet
ak 4 §- °"tZcr e/ a/r»at /ö>Z>e/räZZ g/ördt är" stadgade
undantag ifrån den i allmänbet fastställde ligvidations-grunden
ej borde i något kall medgilvas; att om
undantag skola ske för någre särskildte fall, t. ex. i afseende
pä Länkens sä beskaffade förbindelser, derinneliakvarne
ej kunna, när de för godt kinna, l)kta sina
Lapitaler, komme sädant att föranleda wänga rubbningar
emellan enskilde, vell under sjelfva utvexlingens
fördröjande uppsta enskildes speeulativner i alkairsväg
oelr vissn lörbeliäll för ligviderne mellan Lorgenärer
oelr Oäldenärer, derför klr//eZsZ/rgZu§^ under åberopande
i öfrigt ak den reservation, ban, i egenskap sk Ledamot
inom Lanco-Lltskottet, vid betänkandet algisvit,
)rkat, att 4 §- mä innefatta det allmänna, alla körbeliall
klänskilda, stadgande, att Lovider emellan enskilde,
kronan eller publika Oassor, stälde i Lvenskt
M>nt, skola ske, antingen i bed lar eller i bvenskt 8ilkverm^ut,
efter deu i i §. utsatte grund; velt
orÄ §.
dels inom Lidd. oell Odelii
sk IIr Z7eiZc/^ZöZiZ^ P. 6.^ att dä Lidd. ocl» rVdeln
beslntat, att ingen depositionsiätt i Lanken skall ega
rum, Kunde ieke Leiler 5:te §. ak Lelänkandet bifallas.
354 8tats-, Råneo- velt Lag-vtskottens
dels oek inom II. Ronde-8ländet
ak Riksdags-Rull mägtigen <7«.r^cr /^5/'//-ra/r krun
Upsala Län: att dä Ronde-8tändet redan akslagit den
sk 8tats- r>e!r Ranco-IItskotten uti egentliga m^ntdestämnings-Retänkandet
köreslagne depositionsräkningen,
velt salunda det uti 8 §. ak Lagförslaget därom intagne
stadgande ej Lunde ak 8tändet dikallas, mäste Letänkandet
desto deldre i sin deldet återremitteras, som det
ännu vore ovisst, duruvida, genom Rikets Lianders beslut
, depositionsräkning Kommer att inrättas.
Lltskotten, Iivilka Knnn de ak en Ledamot inom
Rorgare-8 tändst gjorde anmärkningar om odedölligdeten
ak ifrågavarande Laglvrslag oell dess stridande emot
^2 §. Regeringsformen redan vara inom Ltändet pä ett
sa fullständigt sätt lies varade, att någon ytterligare vederläggning
al desse anmärkningar där icke erkordras,
Irakva med anledning ak de deslut Rorgare- ocl» RondeLtändtzn
kallat, r-örande LIagskatts inläggande i mintet,
ansett sig döra koresia, att, i dändelse desse tvenne
lLtänds deslut i denna del skulls dlikva ak R. 8t:r gilladt,
i §. i Lagförslaget dä mä i sä mätto till redaetion
förändras, att, i stället kör orden: "e/ter <rrs
insattes, e/ier r/en a/ /kong/, d/n/.t ocd />.
des/nkac/e^ sanr/^ mer/ a/recnc/e ä .5/agsdattenr /-crÄnrng
r nr^-nkc/^/o>K'nc//ar/e urs nr^nr/ot^
med dvilken redaetions-kmÄndring uti i §., Utskotten
kinna §. 2 kunna vkörändradt didedällas, edvad R.
8t:r skulle desluta LIagskattens inläggande i mintet
eller ej.
vtlätandc, l^':o 27.
355
Vid jemförelse ak 2 §. i detta Lagförslag med §.
2 > förslaget till dag kör R. 8l:rs Rank, kunna Utskotten
ej inse att den sednare, dä den upptager ocd destämmer
om juridiska päköljden ak Rankens underläkenliet,
att sina förbindelser inlösa till det delopp dvarä
de l^dä, derigenom innedär en återkallelse ak den köi'-  säkran, nu ikrägavarande förstnämnde §. innefattar, eller
nägot förringande ak R. 8l:rs moraliska kördindelse,
att, jemväl i deras egenskap ak Lvenska Länkens förvaltare,
vdrottsligt uppkalla den ak dem uti förevarande §.
gikoa försäkran.
... ^
vä det i Lagförslagets Ade §. gjorde kördedäll ej
är d^ggdt pä annat, än den allmänna princip, att förord
dieter Lag, enligt dvilken nägot Lagens stadgande
ej kan vara kördindande kör dem, som i aktal sinsemellan
öfverenskomma om andra likvidation? grun der, än
dem Lagen utsätter, kunna Utskotten ej deller instämma
uti den ak en Ledamot inom Rorgare-8tändet yttrade
mening "att denna §. dorde innefatta det allmänna
alla kördedäll kränskilda stadgande, att ligvider
"emellan enskilde, kronan eller publika Lassor, ställde
"i 8venskt m^nt, skola ske antingen i sedlar eller i
"svenskt silfverman!, ekler de» i l §. utsatte grund."
dien dvad deträlkar den vid 5:te §. gjorde anmärkning,
anse Utskotten densamma föranleda till uteslutande
ak denna §. ur Lagförslaget, sä vida R. 8t:r skulle
kinna för godt godkänna de ak Ridd. ocd kkdeln samt
H. Ronde-Ltäudet, i kräga om depositionsräkningen tagne
beslut.
356 8tats-, banco- oeb Lag-Dts skottens
Oell linna Utskotten öfrige ofvan upptagne anmärkningar
ej vava af sadan beskatkenbet, att desamma
kunna verka någon ändring uti det af Utskotten
förut algilne Lagförslaget.
Hvadan alitsa Utskotten bärmedelst fä förnya deras
redan gifua tillstyrkan,
det mätte It. 8t:r antaga det af Utskotten uti
betänkandet N:o «5 fiamlagde förslag till ttag a«-
gaentte
Dervid likväl Utskotten tillika la föreslär
att i bändelss b. 8t:r skulle bnna för godt besluta
8Iagskattens inläggande i mintet, pä sätt bär
ofvan blifvit nämndt, §, i dä mä gifvas tvljando
lorändrads lidelse:
L--rom orn/>/>ttg gruntt s» »ä/ /or mvca7tt«ge/r o/'
Fangens sett/ar rom /or rn/ösen a/* ttess ö/rrge/o,'-  /anttetter,/-rstttättes, att L^ttttngar etter 2 ^ /öttr
Luce/e r rättane reettar etter /orLttrttetter r^ott, gä/-  fa tt/ia mett tttt ttttstta/er r »5/^ner e/ler tten a/'
^öng/. dtti/. k oe/r tt. Li,r />ettll/atte^ ramt^ mett a/->
seentte a ^/agr^attenr />er«imrng r vrpnket^ /öranttratte
-66^ ärr m^nt/ot.
Äfvensom Lltskottsu slutligen lä för It. 8t:r anmälai
att i bändelse Itidd. 00b Adelns samt bonde-8tandets
beslut i akseende pä den af Utskotten uti egvnteliga
m^ntbestamoings-frägan lm-eslagne Dspositionsiäkning
i Lanken skulle blifva af It. 8t:r antaget,
kommer oek, tilt följd deraf, 5 §. ak detta
Lagförslag att försvinna oeb utgå.
bn Ledamots särskildta yttrande medföljer.
Den 28 November 182g.
Dtlätande, N:o 27.
367
yttrande:
af Hr Kamma, berren /loren/tt-rtt^ /--! jag får vid
det af Utskotten nu algilne utlåtande, N:« 27, Åberopa
innebsllet al min reservation vid betänkandet N:o i5,
med förnyande ak mitt der gjorda lorbebäll, att inom
mitt 8känd la väcka särskild motion i afseende pä de
undantag, bvilka svnas rättvisligen böra ega rum frän
den i allmänbet fastställde li^vidationsgrunden.
l^:cr 28.
8t,nt.8-, Lauco- ocli I^NA-IIl8lMll6U8 Leläuiiaucl«,
kill 8V»r ä lie inoiu 8anttc;liAu lli!<8-  8lättc1eil gjorde auuuiriiuln^at, vid det uk
Ht.8liottLN under 16 usAikue Iltlälnude
nied i?or8b>Z till lö.ag för Ikikels 8Liuder8
Lunli.
-Kf Zterremiss - bandlingarne i förevarande lräga,
livilka e, förr än dea 2,:ske i denna manad blifvit Dtskotten
fullständigt meddelade, inbämtas, alt de, inom
biks-8tänden emot förenämnde betänkande gjorda anmärkningar
afse ej mindre Lörslaget i det kela, än de
särskilde delarne deraf.
De torre af desse anmärkningar linnas bufvudsakligen
innefatta efterföljande satser, nemligen: ,
g- "att sä länge den moraliska förpliktelsen ännu icke
558 8tats- Lanea- ock Lag-kltskottens
"me8 oketagen magt att pröfva vi88en ak sin iklä8-  "8a ansvarigket ock 8erekter fastställa Ligvi8ations"grun8en
för Langens skuI8se8Iar, vore 8en positiva
"jmicliska ätgär8en törli8ig;"
L- "att 8en 8venska Lanken är ock Lii sver utan körlro"encle,
örn 8en ieke linge anses kvila pä 8en körul"sättning,
att något tvilvel ej ens kumle komma ikläda,
att ej 8venska folket egcle vilja oek förmåga att
"kalla 8ess genom sta8gaci lag gikna försäkran, att en
"kvar, som eger laglig invisning pä Lanken, körclen"samma
erkäller sin kulla ketalning;"
c^- "att uti 8e 1 6run8Iagen, Lancoorönivgen ock allmänna
Lagen reclan gi lne sta8gan8eo, i förening me8
"8e föreskrifter, L. 8t:r uti 8e ak elem utkär8an8e
"Instrnetioner för 8eras Lancokullmägtige, kunna lem"na,
ligga tillräckliga garantier att Lanken skall af
"L. 8t:r pä ett lagligt sätt kekanclias;"
c/- "att utan kättre vctanclc Kos folkets vmku8 linnes
"ej någon kjelp, enär 8en löreslagne Lagen kan än"8ras
1 samma ögonklick som Representationen ock
"Konungen öfverenskomma, att göra ingrepp uti Lan"kens
lagliga förvaltning;"
"att stiktanöet af 8en köreslagne Livil - Lagen för
"Lanken är oförenligt me8 72 §. Legerings-Lorwen
"ock ej utan körnärman8e inskränkning af 8enna
"Lrun8Iags §, kan ega nägon gällan8e kraft;"
/) "att genom tillämpning af 8enna Lag 8amkället skall
"na sin upplösning ock cn revolution knappast kunna
"unclvikas;"
Lltlätan8e, K:o 28.
359
g/'att om ej en särlan Lag kan göras, som Kinclrar L.
"8t:r att tillgripa Lanken? tillgängar, skall all an"nan
Lag sakna körtroen8e;" samt
"att L. 8t:r, sä vicia 8e villja krän cleras Lank karthags
all uteslutanöe verkan, ej köra för clemia Lank
"stikta nägon serskilcl Lag, utan i clet ställe, cn som
"klikver lika gäliancle för alla inom kä8crnesian8et
"uppkommanclc Lauker."
I akscen8e äter pä 8e särski!8c 8elarne af Lagförslaget
kar klikvit anmärkt:
§, 7.
Inom L. 0. lä.
ak någre Leclamöter: att Utskotten ej korclt ingä i
någon classilication ak 117a vek gamla secllar,' utan klott
säga: "Lanken är sk^lclig att inlösa sina se8Iar efter 8en
"kaststäl8a utvexlings-grun8en."
Inom II. Lreste-8tän8et
ak nägre Le8amöter: att cicnne §. genom sin reclaction
icke vore rätt kestämci, enär se8Iar, som utgikvas
före ock ekler, men icke uncler utvexlings-8agen,
8er omnämnas.
^/cl §. 2.
Inom L. 0. lk.
ak en Leclamot: att 8enna §. vore ett koster ak wisslroenäc
till L. Lt:r i kramticlen; att clen utvisaäc ett
36o
Ltats- oeL Laneo-Dtskvttens
missförstancl om L. §l:rs rätt att Lanclis; att, genom
antaganclet ak clenna H., clet kuncie Iiäncia, att öonmn om
Länkens uppLörancle Lucie vunnit taga kraft innan It.
Lt:r Lunna sammankomma; att vin clet vore L. 8t:r aliena
som kuncle anföra klagomål öfver Domen, sä kunöe
clessa klagomål komma för sent, om Ltänclerne ej
i tick sammankommo, oeL villervallan clä Llikva sä stor,
att man linge i Lögsta mätto skäl att ängra Lek ätgärclen;
att enär klot ansags nöciigt att Lafva tolk kullmägtige
för att stvra Lanken, clä clen vore i artininA,
clet syntes Les^nnerligt, att man ville Lafva en«last
atta Dltreciningsmän, clä clensamrna vore i fullkomlig
villervalla; oeL att om klen principen antone?,
att Lanea - Lt^relsen ej nu skall äläggas fullgöra sina
kärLincielser, clet vore Lättre attt läts Ltänclerne Lafva
lika mänga Dtreclnings-Älän oeL konungen enclast sex.
^f en annan Ledamot: att clä clet Leter "Lekmnes
"clet att seclslns vägracle inlösen Lärrört ak orsak, som
"icke genast kan rättas," sä skulle Lanken, om clen
vägracle att inlösa en falsk seclel, Lvilket naturligtvis
ej skulle kunna genast rättas, till följcl cleraf stängas;
att väl clet Leter: "skulle ej inom sex mänacler efter
"clet clerus» anmälan skett, Lanken, genom Laneo-kuII"mäztige
elier L. 8t:r, vara äterställci till sin» kunctio"ner,
välje cia L. 8t:r ätta;" men iozenstäclcs vm-e sagrit,
att L. LUr skola sammankomma,
^f en annan Deöamot: att ilen i Lörjan af clenna
§. Ilok-Lättcn gikne rättigLet, att förorclna om inställanciet
af Länkens functiorier, efter vägraci inlösen ak
en enäa seclel, jnneLar en ot^ciligLet, enär ncei,ingen
clermecl väl ej kumle vara, att om Lanken leke lull
-
Iltlätanäe, l>':o 28.
gjörcke sina körLincjelser, kragan om inställelse ak cless
functioncr skulle ak Dok-Lätten afgöras; att clet rättaste
vors, att, i akssencle pä Dok-Lätten, Llott staciga, att
Lvar oeL en som anser sig körförclelacl sk Lanken, Lerättigas
att i laga oröning Lös 8vea Dok-Lätt clsruti
söka rättvise, enligt allmänna Dagen; att i öfrigt, clä
Utskotten väl matte, i clenna clel, Lafva aksett ett moratorium
kör Lanken, eller att Lanken, i Länclelse clen
ej för ögonLIieket knncle fullgöra sina förbinclelser,
skulls erLälla en viss tills anstäncl, säclant Lorcit rent
utsäggs; att i clen olyckliga Länclelseu, att Lanken icke
kcmcle sina. körLinclelser fullgöra, Dof-Lätteu ej Lorcle
i aclininistratik väg taga Lekattning, utan Lanco-kullrnägtige
clä inLerätta förLällanclet till konungen, som
skulle äga att gifva Lanken ett moratorium för viss
Lestämcl tili oeL utnämna llommissarler, Lvilka tillika
mecl clem, som L 8t:rs kullmägtige i Liksgälcls-Dontoiret
förorcluacle, skulle unclersöka förLällanclet oeL tillse,
Luruvicla Länkens allairer uacler aostäocisticien kuncle
utreclas oeL ätsrLringas i orclning; att om ator cletta
leke lät sig göra, clet voro allcieles ounc^ängligt att
Ltäncierne smmnankatlacles, oeL att säiuncla clet Lorcle
Lestämcit staclgas, att Lankprivilegiet ej kan förklaras
förverkaclt, innan Ltänclsrns Llikvit Lörcle.
ak en annan Decia mot: att clenna H. syntes äs^fta
ingenting annat, än att först gifva Lanken mm än 9
mana rims tici att lemna sitre Lorgsnärer oköruöjlla oeL
clerekter clöma clen att förlora i »gen ting — att,joni meningen
mecl clenna §. ater vore, att clen skulle Letrvgga
Länkens Lorgenärer eller cless Oreclit, Lorcle clen Lekt
enkelt inoeLälla, att kloi-LätMn, sä snart Länkens kullmägtige
erkänt 8c civius rigtiglret, äl agger clem, vicl ut
-
362 Ltats- Lanco- vek Lag-Dtskottens
mätnings- ock b^sättnings-tväng, att densamma inom
2^ timmar inlösa, ock att, om fullmäktige linna, clet
Lanken ej kan göra rätt för sig, cle kos Hos - Ilätten
mage ankälla om afträde»-förman, dä den allmänna
tioucours-Lagen Lorrie tillämpas.
Inom 8. Lreste-Ltändet:
iVk en Ledamot: att denna §. Lorrie ställas i fullkomlig
parite meri 2 §. i Lagen för kl^ntkestämningen,
samt L. Lt:rs sk^Icligket, att göra rätt st kvar man,
tydligen articuleras; men icke något Loncours-tillstänri
inedgikvas.
Nf en annan Leclamot: att i clet olyckliga fall, att
Lanken funnes antingen i följrl af Lanco-Ltzrreisens tillkäunagifvanrle,
eller clen Levisiov eller undersökning,
som clerom anställcies, icke vara i stäncl att göra rätt
för sig, borrie förkallandet genast kos Longi. KIaj:t i
unricrrlänigket anmälas, som i Läder täcktes lata,5venkomma
i tillfälle, att ofördröjligen försätta
Lanken i clet skick, att riess, r Folkets nanrn, ingängne
förbinrlelser kuncle fullgöras, eller Nationen
förkekallet, att, om Länkens obestänci tillkommit igenom
förvaltningens felaktiga förfarande, rlerföre särskildt
lats ställa clen eller riem, som verierkorrie, uurler
lagligt tilltal, utan att rlerföre någon frsg» ens
kumle anses köra ega rum om Ro/^els eller Nationens
vilja oek förmåga, att i allt fullgöra Länkens förbindelser;
samt
af Lere Leriamöter: att rict vore olämpligt
satta Lanken unrlcr L^ssiomäns förvaltning.
Ltiätanrle, N:o 28,
36Z
Inom V. Lorgareständet
ak en Leriamot: att rict vore en ot^clligket, att
förorrlna, riet Deputerade skola utses af L. 8t:r, ekuru
riet ej är gifvet, att L. 8t:r sammankomma; att clenna
otzrdligket Lorrie unrianröcljas, men att rict ej syntes
tillstänrligt föreslå starigancie om L. Lt:rs sammankallancle,
riä rienna föreskrift skulle, likasom Lagen, i anlerining
ak 87 §. Regeringsformen, unrlerkastas Longi.
KIaj:ts Nådiga Länet ion, kvars nekaurie skulle meriföra
rien köljrl, att kela mom. förföll.
Hvarförutan flere Leriamöter, inom sa väl Lirlrl.
ocl» rVcl., som Lreste- ock Lorgare-Ltanden, ^rkat, att
rienna §. matte rättas i öfverensstämmelse meri clen ak Ilr
Frug vo» Lrnr/c afgikna Utskottens förra Letänkan»ie
N:o 16 kikogacle reservation: äfvensom en ciel Leriamötcr
inom Lorgare- ock Londe-Ltänrien sig förenat
uti Ilr Öfverste Le/re/rs reservation^ ock någre Ledamöter
inom Lorgare-Ltanclet instämt uti lien ak Ilr
Loscn/AriA inom Utskotten yttrade mening.
NA §. 3.
ak en Leclamot inom Lorgare-Ltanclet: att dä klagan
kos Högsta Domstolen fores öfver Hok-Lättens beslut
i ris Lanken angäencle mai, som i clenna §. förutsättas,
befrielse för Lanken kran Levisionsskillings erläggande
kör ega rum.
NA §. 4.
Inom Lirici. ock Ndelll.
Hf en Ledamot: att da i denna §. ett grundcapitsi
omtalas, uppstode derigenom det besynnerliga för
-
364
8tats-, Lanco- ock Lag-Iktsk o ttens
källancle, alt i en Lag kestsincles, Innu stolt körmögenliets-tillstänllet
uti ett Lenningeveik skulle vara; att
clet vore äen torsta Lag i verlclen, som kestäinlle ett
visst kekällrt Lapitalkelopp kör att kä llriiva rörelse;
alt clet icke svntes kegripligt, kuru cletta gruncleapital
skulle kum»a Iriikva l^var i Lanken, emellan, om liela
Lankrörelsen uppkör, läneröreisen afven mäste uppköra
ock grunclcapitsletclä mäste angripas,'i samma stunc!
villervallan uppstocl.
Lk en annan Leclamot: att clenna §., såsom i sjelfva
verket ket^clanös allcieles ingen ting, saklöst kunclo
uteslutas.
Inom H. Lon6e-8tänllet
«s åtskilliga Leclamöler: att clä 8läncl«t, vicl akgöranclet
sk krägaii om m^ntksstäiniiingen, cieivicl lästat
clet vilkor, att någon grunökonll tor Lanken icke ina
äga rum, pä sätt 8t«ts- vek Laneo-Ltskottei, föreslagit,
meöelst reverserancle af Ztatens skul<t till Lanken; men
en särlan grunökoncl klilvit i clenna omlvrinälci, vore
8tänclet cterigenom köi kincli aclt,, att lietta förslag nu antaga;
ltervici, såsom ^tteiligare skäl, äkeropats cle ak
Hr O refve -von Fc/rvverör saint Hrr Lerg von, Lurcfs
ock Le/re/r emot lagförslaget gjorcle reservationer.
§. §.
af en Leclamot inom Lillö, oek tköeln: att elen
vore ökver6öclig, emellan clet förut funnes lag, att enskilcle
Lanker kä kilclas, oek clenna §. sälecies enciast inneköll
ett uppgifvande af kvaö säiuit tinnes, eller ett
förutsättancle att L. 8t:rs Lank egcie ett uteslutanlls
1'rivilegium, samt ak en anna» Leclamot, inom samma
Iltlätanäe, l^:o 28.
365
Liksstäncl: att clen ak Utskotten, uti prcemisserne till
Letänkanclet L:o 16, ki-amställöe grunclsatts: att L. 8t:> s
Lank äfven korcle ketsgas all uteslutancle verkan, visserligen
vore pä clet kogsta magtpäkggancle, men clenva
uteslutancle verkan likväl ingalunöa voie korttagen
genom clenna 6 §. af lagförslaget, sam klott tycktes
lofva kortfarancle ak r8r4 ärs Longi, töroröning om
Ikävat-Lanker, k vilken köroi ilning, säsom klott rnoögikvanlls
ät visse Lolag att uppkära litet kögre ränta,
men ej tillätancle cis för en Lank nööige funetioner,
säsom t. ex. seclelutgifning, alllrig framkallat oek troligen
alclrig skulle framkalla »agon Lrivat-Lank.
§. 7.
ak en Leclamot inom Liclcl. oek ^cieln: att oröen
"n/f/u-cu Lag"" kville ur clenna H. korttcigas, att
clet syntes vara rättast säga "att clenna Lag äger kialt
"lian cleo clag utvexlingen körjar," oek att clet käll af
sig sjelf, att vin Lagen uncleiställes Lonungens sanetion,
clen icke kan änclras pä aliuat sätt, än 87 Legeringslörmen
stacigar; samt
ak en annan Leclamot inom samma 8täncl: att uti
Lonungeos kittills ej utökvacle rätt, att cleltaga i Länkens
lagstiftning, lag ej ensamt uägot särcleles mägtigt
kincler emot körn^anclet ak kärra ticlers misstag, emedan
cle keliok, till kvilkas kvllancle man kuncle ikrägasätta,
att Länkens Lapital skulle tillgripas, visserligen
mäste klifva lika trängancle kör Lt^relsen, som kör Lepresentationen;
kvarköre öet ingaluncla vore säkert, att
clen torre, som kegär penningar, skulle vägra, att, säsom
vilkor för cleras erliällancle, kikalla Lanklsgeus äsiclosättancle,
sä villa kramticla Ltäncler, i trotts aken allwäunare
upplysning, meä vett ock vilja skulle sä kus
-
366 Ltats-, Råneo- ocb bag-IItskottens
balla med Lanken, som man borde tio, att fordne
Liander- gjort endast af okunnigbet.
Oel» balka slutligen Lere Ledamöter inom II. vreste-Ltändet
med Hr- Orekvs -norr »5cärve/-r,r sig förenat
i yrkande, att uti denna bag jemväl matte intagas ett
stadgande, att Landen ej fär- utgifva sedlar- under valeuren
ak blifvande m^ntenbeten.
Vä R. Ll:r gen vin redan kattadt beslut förklarat,
sig vilja inlösa Länkens sedlar ieke till det belopp
b vara de l^da, utan efter en ligvidationsgrund ak 128
skillingar eller 2z L:dr i sedlar motbn Riksdaler i silfver
efter r66H ars myntfot, anse Utskotten sig endast
bebölva åberopa detta förklarande till svar ä den 1
första rummet gjorde anmärkning, att den positiva juridiska
åtgärden skulle vara lör- tidig, ur det skäl, "att
"ännu oäterkallad gvarstär den moraliska förpligtelsen
"med L. 8t:r obetagen magt, att pröfva vidden ak sin
"iklädda ansvarigbet, oc/r dere/ter /astskä^-r br/vrclcr"
-^/rönsg/nne/e».''''
Utskotten bafva ej Kunnat undgå inse, att en lVational-Lank
säkrast skall ocb .ytterst mäste bvila pä
Nationens egen vilja oclr förmåga, att uppfylla de förbindelser
densamma sig iklädt; men sedan erkarenbcten,
pä ett varnande sätt, ådagalagt, att L. §t:r, krän
den tid ds erbällit privilegium att idka Lankrörelse,
redan mer än en gang, under botande ol^eksskiften,
Åsidosatt de moraliska förbindelser, de, i egenskap ak
bankens förvaltare, sig iklädt, kan det ej Ireller numera
antagas, att />. »5krs Rank skuRe ktt/mcr /rruär «denask
p» de»/orutsättnmg, att nugot tv/ke/ e/ ens r^rd
-
bltl ätande, N:o 28.
367
L Konrn/a / /)-ag« om oeL /or
Mttgu,
den /ör säfrun />. ^ nn g« all
gr/r-a.
fktt bvarken Vrundlagen eller de uti Laneo-orduingen
ocb allmänna bågen intagne stadganden utgjort
nägsn garsntie för Länkens laglig» lörvaltning, sedan
man krängätt den i Laneo-vrdningen ursprungligen följde
prineip, att ej nägra sedlar lingö al Lanken 'Utgltvas,
derom lemna oek kran,larna tider ett ojäkaktigt
vittnesbörd, b vilket blifvit asfltskotlen sköi-stäldtfrainlagdt,
uti sä väl motrveiue till dst förslag till bag kör
R. Lt:rs Lank, bvilket Utskotten arti betänkandet N:«
ä6 L. Lk:r underställt, som äfven i de iitlätanden, Ltatsoeb
Laneo-vtskotten i den egentliga Vlvntbestamningsträgan,
under N:is 1 ocdr ltj algikvit; oell tro Utskotten
det skola «f -bvsr oeb e» inses oell erkännas, att
de instruetioner, R. 8l:r, vid bvarje Liks<lag, bebaga
ät deras RuIImägtige i Lanken meddela, leke knnna
st R. 8t:rs förnyade försäkran gifva någon större garantis,
an bittills.
Läsom skäl mot stiftandet ek en Lanklag pä sätt
nu föreslaget blifvit, är jemväl anmärkt, att den vore
ulan ändamål, "enär den kunde ändras i samina ögon"bliek,
som Representationen oeb Ronungen ökvereus"konuna,
att i Laukeas lagliga förvaltning göra ingrepp."
Utskotten Medgifva, alt om man förutsätter möjbgbeten,
att ej ulleimst ett sadan t steg skulle kunna af
Repre? entatioiteu tagas, utan oek. gillas oeb understödjas
af den lVlagt, ät l,vilken Viundlagen uppdragit
det dyrbara kall, ott »Ätt ocL s«,r,u>rg storks ocb /-e
26
-
368 Ltsts-, Lsuco- ocl, Lsg-Lltskottens
dordia Lamt vräirgvrLa ocb o,ätt ärndra oc/r dor^/nola,
förkölle ock gil veiman af nu ifiägavarsnde Lagstiftning;
men lörlorad vore dä ocksä belgden sf bvarje
Lsgbud, under bvsd form det än mä vais utgikvet,
kraftlöse vell utan betydelse sjelfva Oiundlagcns föreskrifter,
samt fruktlöst bvaije bemödande, att återföra
clen ordning, som blifvit genom körllutns tiders olyckor
sto, cl, ocb bvillcens äterställande villfarelser oeb
okunnigbet om rätts lorbällandet bittills färbinclrst,
^.tt äter stiftandet sk en Livil Lag för Ib 8t:rs
Lank ej star i nägon strid mot Lrundlsgens stadgande
i 72 §. Legeringskormen, anse Utskotten sig bskvs tillfyllest
äciagalagt uti prsemisserne till clet förut algilcie
körslsget, ocli linnes dessutom inom Liks-Ltänden pä
ett sä upplysande sätt vissclt, stt Lltskotten, till svsr
ä cienns anmärkning, endast bebökvs Zbeiuips innebället
sf cieras förut algikne Letänkande, i -förening med
bvsd inom lieie sf Liks-Ltänden i detta skseencie ^t>-  tradt blifvit.
tkf bvsci nu är vorclet snförcit, tro Utskotten clen
slutssts oelc vara. gifven, stt clet är, leire tillämpningen
sk bsgen eller cless noggrsnns bandbällande, utsn
fränvsro sk Lag eller förlgmsncle sf cless kialt, som
gikver gruncisci snleclning frukta inträdandet sf ett Levolutions-tillstsnd
eller viljornas tygellös» utökning.
tktt ett tillstänci, som forcirscle clenns bsgs tillämpning,
vore för bundet bögst ol^oLligt, derom kan nugot
tvifvel ej ägs rum; men Utskotten äro äkvert^gsde
stt L.. Lt:r, i den nion de inse vädsn sk ett säcisnt tillständ,
skolavsra sngelägne stt undvika ätgärcler, bvilks
mäste balda dulike olyckor till följd; ifrän b vilken
Iltiätande, l^:o 28.
369
synpunkt Lltskotten suse denus Lag utgörs ett »vtt
band pä k. Lt:r, stt sl Länkens tillgängsr, för Listens
bebok, icke i nägot ksll görs ett ingrepp, som
skulle rubbs Länkens bestäud;
ocb bskvs Utskotten slltsä funnit de mot Laglorrlsget
i det liela gjorde snmärkningsr ej kunns verks
nägon ändring uti den sf Utskotten förut yttrade öfvertygelse,
stt ät den körn^sde försäkran k. Ll:r nu
gä stt lemna, mäste "gc/vaL kc/gc^c-r 0/^ ett k,«/lägan^
c/e L-rg^uc/, som, genom Dcmrare mag/ens me//amkomLr,
^ ka/r, när som ää/Lt, sättas r verkLtä///g/ret/^
Itlen, under det Utskotten sälunds, ä ens sidan,
förblikvit vid deras öfvertygelse om nödvändigbeten sf
en förändrad Lagstiftning för Lanken, bslvs de, ä den
andrs, ej beller funnit skäl sttlrangäden redan uti Letänkandet
ld:o 1 ak Ltats- ocb, Lanco-LItskottcn yttrade
inening: stt "st en kommande tid mäste ökverlem"nss,
stt i skseende pä Lank- ocb Lreditväsendets de"linitiva
reglersnde görs erksrenbetens dvrt köpts läror
"i sin Iielbet gällande;" eller krän den uti premisserue
till Lank-Lagen uti Letänkandet ld:o 16 frsmställde
satts: stt man bör tills vidare inskränks sig tili ordnande
sk systemet, pä ett sätt, "crt det nian väeka kan
t/// de^L ett bättre mö///geii n/i^okommcr, oc/r
att det sednare e/ motverkas," bvacisn Utskotten
ej Kunns sntags den ak en Ledamot slutligen yttrade
Mening, stt tiden nu vore inne till stiftande sf en Lag,
rom blikve lika gällande lör sils inom fäderneslandet
uppkommande Lauker.
Ä7«> Ltsts-, Lanes- oek lag-IIlsKottea^
Uller att zäliuida lialva besvarat de anmärkningar,
kvilia klilvit einst förslaget i allmänket gjorde, vilj»
Dtskotte» nu till pröfning upptaga de vicl särskilde delar-
sl samma löislag gjoide erinringar.
Ill skotten kalva borvid lnnnit tis viii §. i k ainställde
anmärkningar, i alseende pä Dlassiircation al lie
Ledlar, kvilla löre vek elter utvc-xlingsdagen nkgilne>
klilvit:, föranleda tilt lien al snmärknren löreslagno
löiändiade redaetiou al denna att elier or<iek ^-'m/ösa,
kör, ai ilen nu kekintliga mening, allenast bibeliällas
vritena "e/tc/- c/en cr^ Lo,mrig oe^kk nie/krtgruml.
Dvad angar de lieie emot sednare moni. ai §. 2
gjorde anmärkningar kalva densamma s^nts Utskotten
vara al ilen vigt, att en förändring al detta mom. derut
mäste loija;
men vid bestämmandet ak ilen »älunda nöcligo anseiiile
redaetions-löräudringen, kalva, sä val i noin Utskotten,
sorn nt! Liks-Ltäscleii, olika meningar sig ^ppat,
knruvicla il enna §. korile kuggås pä lörutsättnmgar
allenast al k. 8t:rs moraliska löipligtelse, att uppfylla
Deras uti 2 al ^l^ntbestämnings-I^age» gilne loisakran
om inlösande al Lunkens sedlar till det belopp kvarä
lie l/cla, eller om en juridisk garantis ilerjemte korlie
sökas lör uppkallandet al ilenna förbindelse.
Ilppä lie skäl Utskotten, vicl kesvaranelet al «Ie
mot lagförslaget i allmänket kär olvan gjoröe anmärkningar,
anlärt, kalva Utskotten kärvicl starlnat i ilen öl
-
IIt lät unrte, lV:o 28,
vertvgelse, att de moraliske garantierne allena nu mera
ej kunna anses tilll/llestgörande;
oek enär, vicl jemförelse al den rodaction, kvilken
iunelattas uti ilen ak Hr Serg Srnde vid Letänkanilet
iVro 16 pag. 268 algilne reservation, densainma
svnts Utskotten berecia ali ilen garantis, kvilken, sä val
j moraliskt som juricliskt känseencle kan lemnäs, clä
ilen pä en gäng gilver tillräekligt räclrum lör L.egeringen,
till sammankallanile al L. §t:r, pä cl et cle mage
kunna l^IIa ilen vp^unle kristen, oek utsätter ilen annars
inträllanile pälvljden.
Lockan irenne Liand bifallit 1 overseranciet al/j,^00,000
L:dr al Ltatens skuld till Lanken, kan enligt clet al
Ltats- oek Laneo-IItskotten, under lV:o 2 t, algilne memorial,
det al Londoständet i denna det särskildt fattade
beslut ej verka till nägon löi-ändiing al 4 §»2 innekäll.
I anledning al den vid ^ §. gjorde anmärkning om obeköfligketen
al något grund-Lapital lör Lanken, lä Utskotten
kär endast åberopa det al Ltats- ock Laneo-IItskotten
under lV:o l/j algilne lltlätande (pag. 20a — 206) samt
de uti Leiänkandet lV:o 16 (pag. 260 — 262) uppgilne
inotiver för inrättandet ak en Lapital-lond, livarigenoin
Utskotten anse sig kalva visat, ej mindre nödvändigketen
al en sädan lands bildande, än ock angelägenketen
al att ett stadgande kärom i sjelfva Lank-Kagen
intages;
vek linna Iltskoltcn de i öfrigt gjorde, kär vkvan
upptagne, anmärkningar vek yrkande,,, icke varn al
372 8tats-, Lanco- oell Lag-Dtskottens
sällan beskalkenbet, att ds kuuna köraid eda någre ytterligare
köi ändringar nti <le ak Utskotten uti Letänkandet
K:o 16 gikne tillstyrkanden,
l?ä grund ak tlvaci nn ankördt blifvit, ka säliinda
förenade Utskotten, ineci åberopande ak förut akgikne
Letänkande K:o 16, bär-medelst tillstyrka II. 8t:r:
antagandet ak det uti samina Letänkande till II.
8t:rs pröfning ökverlemnade köl-slag till /lag ^ci/-  me cl förändringar allenast ak
Lagförslagets i:sta oell 2tdra §§. till köljancle or
dalvdclse,
nemligen:.
I
Ikrän
den -lag, dä utvexling ak 8ilkvcr a n^o vidtager,
enligt Iivari derom vid denna Liksdag beslutadt
blifvit, är L:uiken sk^lclig att, enär sä pokordras, sina
redla v med 8venskt Lilkveim^nt iiilösa, ektei- den ak
Konung oell II livets 8tänder nu kastställde grund.
-
Vägrar Lanken, under livad sken det vara ma,
att sedel vid uppvisandet inlösa med det belopp, bvai ä
den ak Lanken utgikven blifvit ektei- tlizr i , K. säges,
mä den, som sedel innebskver, derom bos Kongl. l>laj:Is
oei» Ilikets 8vea Dok-Lätt göra. skriktelig anmälan, oell
älägge Dok-Lätten Lanco-Kullmägtige, att inoin 3 dagar
ektei- deraf erbäilen del ökver den anmälan sig förklara.
Lelinnes del^ sedelns vägrade inlösen Iiärrört
ak o, sak, som icke genast kan rättas, körordne Dok-Lätten
dä, att Länkens Iltläningar oell Lilkver-utvexling
uppl,öra, oell inbcrätte körballandct till Kongl. IVlajrt,
Utlåtande, K:o 28.
som utnämner K^ra 8vssl»män, livilka, gemensamt med
K)cra 8^8slomän, dem Likets 8tänders Kullmägtige i
Liksgälds-Lontoiret ega inom sig utse, en ak Ii varje
Liks-8tänd, genast skola undersöka om Länkens ställning
sr sädan att den kan inom 6 mannder ikrän den
dag, da anmälan om sedels vägrade inlösen skedde, aterställas
i det skick i c §. säges; livsröm 8^sslot,lännen
zensst inom liälkten ak ofvan bestämd tid skola göra
underdånig anmälan Kos Kongl. IVIajtt till kungörande
ak dag inom okvannämnde 6 mannder, da Länkens utlåningar
oell 8ilkverutvexling ater skola börja, a bvilken
dag 8zrs«lomännens befattning uppllöi>er.
Kinna 8zcsslomännen Länkens ställning sadan, att
den icke kan inom okvannämnde 6 manader återställas
j det skick 1 §. stadgar, anmäle de det inom 3:ne inänader
bos Kongl. lVlaj:t, ocb skulle icke, inom 6 manader
efter det denna anmälan skett, Lanken, gönom
Lanco-KuIIwägtiges eller Likets 8tänders ätgäid, vais
återställd till kullgörandet ak sina kunetioner, u^päö/e
ciä //aci^-Krrvr/cgicr oell »irgge rict »5p^io»ramrc,r ^ att,
till utredning ak Lanken, i reda penningar förvandla
alla dess tillgängar oell dem, i den molm de inflyta,
till Länkens samtelige kordringsegare utdela.
Kägre Ledamöters särskilde meningar bikogas.
Den 28 Kov. 1829.
Reservationer.
ikk Liskopen Doct. 77r/§eim§:
Kmot de Ilögl. 8tats-, Laneö- oel. Lag-Utskottens
Lenom pluralitet ak röster kattade beslut, att uti den
37-4 8tats-, kanea- ock Lng-kitskottens
lag, som mätte kafva fät' ändamål att trygga kanken!?
keständ ock öka cless förtroende, uti andra paragraplicic
införes ett stadgande, icke kuru Kanken kör äte,ställas
elter möjeligen furufall oreda, utan kurn den skall försättas
i Ooncurs-tillständ, tili Lorgenärer afträda? ock
upplösas, nödgas jag, att nu icke anmärka öst olyckskädsnds
ack ändamäls vidriga i ett ssdsnt stadgsncle,
reservera kai c; af följande skäl:
tto limedan sädant rakt oell tydligen strider, icke klätt
ernat 2 §. i Leslisations-Iagen, der clet keter: 8venska
folket lofvar ock försäkrar oåterkalleligen utan
ock emot Legeringsformens annu icke i laglig
ordning föränllrade 72 som ställer Lanken nu
oci, framgent under kiksens 8tänders egen garantis
ock värcl. kin särlan ansvsrigket ock skyddspligt,
sorn i O rundlagen Klart ock i Lealisations-Iagcn
nästan med Kraften af edelig förpligtelse ntlrvckes,
synes mig icke karr vara uppkyld genvm'aflrädande
af Länkens tillgångar, än, clet Oud akvande,
8venska folket fallit 1 ett gemensamt Lanyueroutstillständ.
2:0 l annor Kändelse innekäller Lank-lagens 2 §. en
öppen förnekelse gf 8venska folkets pligt ock keder.
Lanken kacle kärtill varit ock skall kadanefter
klifva tryggad fran vkestäncl oell fall utom
saclana tillgrepp, som grunclas pä Liksens 8tänders
keslut. Om clet lörllntna, som icke mer kan ändras,
vill jag icke tala. Nen nar Länkens tillgångar
under namn af Lreclitiv anvisade pä den samma,
öfverflytta? till 8tateu: nar Länkens vinst, sa
noga ock Nära den kan keräknas u,okärlig af Lik
-
ki tl ätande, iX:o 28.
sens Ztänder användes för 8tatens kckof ock mangfalldiga
utgifter, dem vi icke vilje fylla ock kestrida
i kevillningsväg; när, en läneträngande tid tili
keliag ock nöje, Lanken enligt L. 8t:rs keslut mer
ock mer invecklas i en lånerörelse, som är främmande
för dess egna sunctionsr, icke kan kedrikvas
utan ny sedel-lakrication, ock likväl skall i räntekeräkningen
ock afketalningen förnämligast alse de
länekekölvandes förmon ock kegvämligket; när genom
dessa vek dylika förfoganden Lanken körsättes
i osäkerket eller klir ur stand att göra keder
ät sina förkindelser, kvilken annan än 8venska
folket än pligtig att godtgöra det som krister? ock
skulle det icke inse ock erkänna sin förkindelse
kärtill? Ikar dess kederskänsla sä utslocknat, att
man icke vägar tala derom? Leräknar det sa illa
sitt sanna kasta? O tider! 0 seder! O mitt fädernesland
!
0 Lsnklagens 2 §. är vverkställkar. Det stadgande,
kvarmed tidens visdom kyllsr den kuridiska prineiptzns
förmenta företräde, ock tror sig genom lagtväng
uträtta, kvsd pligt ock keder ej forma, innekäller
sin sväraste vederläggning i vmöjligketen
att realisera detsamma. Dn overkställkar garantis
är ingen. Lornticlen säde: Lagarne likna en spindelvaf;
flugor ock mygg ock den skygga nattfjäril»
fastna ock sätta lifvet til!: icke sä den ostyrigt surrande
kromsen, eller kolgetingen som stormar in till
ett Lisamkälle. kilan att kindras i sin fart, taga de
med sig spindelväfvens krutna träda,. 8pinnerskan
sjelf är lycklig, om kon kommer undan. Lörfalskaren
af en 2 L:drs sedel får trängt om kajsen.
27
376 8tats-, Lanco- ock Dag-Dtskottens
Voterings-massorne, som förfalska lVlillioner, skrämas
ej ak kol om Länkens cetzsionstillständ ock förlust
»f Lank-Drivilegium. Kommer dag, sä kommer
väl räck Ku inlöser kanken ej mera sina sedlar.
Dess obestånd är sunnet okjelpligt. Dol-Lätten inställer
dess läne-rörelse; 8peeiem^ntet svnes icke
ineta till. Lgncosecl larne gä icke mera i kanclel
ock vandel, emottagas ej i Kronouppbörd. I en
snöån ställning skulle Konungen icke sammankalla
Liksdag — ock 8venskä folket, som kvarken tär
Discont-, Odlings- eller Kastigkets-län, kvarken kan
köpa eller sälja, betala utsk^Ider, eller uppköra lön,
skulle i tre kjerdeciels är tåligt afbida Länkens utredning.
Aldrig. Inom de första sino mänaderne
bade Dandet Urtima Liksdag. Vore något gvar
sk Lvenska ärligketen, söktes utländskt Dan dä först
8r tiden inne — öek beviljades ränte- oek amortissemenis-foncl:
j värsta känclelsen söktes ock erköl Is
ett n^tt inoratorium. ltlan kjelpte sig ock Lanken
fram sä godt man kunde, till cless man äter sage
sig i tillfälle att erkjucla accord ä 37Z Droc:t. I alla
fall skulle cle 80 proc., om kvilka nu ordas, säkert
icke komma Länkens Lreditorer jemnt ock
rättvisligen till godo; t^ cle fleste kunna icke vänta
pä en 2o:ärig utredningstid af denna celekra
Ooncours, kvaremot den Dallska mätte vara ett intet.
äng ker om förlätelse, om jag iunnits vidlöf
tig ock för sträng; men jag tror ännu pä 8venska
äran — ock katar stora ord ock meniogxlösa pkra-s
rer, kvar jag tror m>g linna dem,
^f Domprosten //o/mströ>r, Ljskopen Doct. //ä//-  man, Lrosten Vorc/ör^ Lrokessor Lea?e//, Orosskandla
-
DItlätaude, lV:o 28.
ren /c/crm-m: Vi förena oss till älla delar uti den af
Biskopen, Dock //9-se/ms äkgifue reservation.
^k Dr //e/sm gör?
Dkurnväl D, Utskotten visserligen käft full anledning
af anmärkningarne inom Liks-8tänden, att förändra
Lednetionen af 2 i Laneo-Dsgen, sä kan jäg
likväl alldeles icke linnä tillräcklig anledning deraf Vara
kemtad, att nu i stället antaga Leredningens förslag
till Ledactiän, kvilken innefattades i Herr Ferg
Vo/r /mc/es Leservätiok,
dag anser det vara stridande emot 72 §. L. K. ock
^8 §. L. O., att efter 89 §. L. K. stifta en sä beskalkad
Livil-Dag för Lanken, kvarigenom den lcändelsen verkeligen
skulle kunna inträlfa, att Likets framtida ständer
vid en blifvande Liksdag skulle beköfva fräga,
kvar Lanken tog vägen. Dess framtida bestånd kau
efter min tanka icke betryggas genom klvftiga Dagparagrapker;
det betrvggas deremot endast ock allenast
genom verkelig soliditet, oek ändamälsenliga föreskrifter
för dess förvaltning, men beror likväl ytterst pä
en mer eller mindre lycklig conjunctur för Handeln
vek Mringarue.
Den rättaste Dagen för Lanken skulls ester mitt
begrepp vara: ett kögtidligt erkännande ak Likets 8tändeF
deraf, att Lanken, sedan luckan blifvit öppnad tor
Lilkverutvexlingen, l^der under samma Dag som alla
undra Oäldenarer.
Dag kär således emot den nu föreslagne Dagparägrapko»
anmäla min Leservation, oek deremot med anled
-
078 Ltats-, L:co- 0. I.ag-Iltsk. lil!., ?l:o 28.
ninA ak Herr von 7>o//s anförande pä Riddarlmset,
vördsamt föreslä, att bagen, i fall ilen anses nödig,
mä erlrälla en sadan redaction, Iivarigenom kilsets
Ltänder erkänna sin sk^ldigliet alt genom deras VuIImägtige
slända till ansvar inför X. Naj:ts ocli Hikets
8vea Hof-IIätt efter allmänna bagens föreskrifter, neli
Iivarigenom man afven undviker att pä ett indirect sätt
förflytta Landen ifrän Ilikets Lianders, till Ilegeringens
neli dess bmbetsmäns disposition.
^f bagman Minta», sädman klädmal,
/^a//st,önr.- Vi instämma uti lär Ae/sr'ngr'r reservation.
Stochkolm, tryckt bos F. M Freier-, /F2§.
^ 8tats- oclr L:co-I7tskottens I7tl., lV:o 29. Z79
N:o 2g.
8t»t8- seli Lanco-IItsIrotteng Iltlätnncle i <anleclninA
ut lii frän
Ilielcl. oell selein till 8tnt8-, Lsneo- oelr
Levi11titNA8-IIt.8liott6n romiltoraolo memorial,
auZäencle ut8lä11ancl6 r>k ett Lreclitiv
ä 2 Nillioner k:är till NanufaelurOiseonlen.
Hr /losenä/aiö liar i förenämnde memorial, med
framställning af de fördelar som redan vunnits oell ytterligare
voro att förvänta af det vid 1823 ars Iliksdag
antaAne oell sedermera efter liand utsträckte friare
liandels-szisteme, fästat II. 8t:rs uppmärksambet dera,
att manga förbud dock ännu äterstodo, ett band pä
den ärliga näringen; med anledning bvarafHr/losenätaef,
under erkännande af nödvändiglieten, att, vid desse förbuds
fullkomliga uppliäfvande, afse livad enskilde interessen,
framkallade af LamIiälletz ga?n/a thagar, ega
att fordra, samt under yttrad öfvertygelse, att ett direet
understöd af L ta ten vida kraftigare underlättar öfvergängen,
än successivt modilierade liöga tulltaxor, föreslagit:
1:0
Vtt Nanufactur-Oisconten mätte erliälla ett n)itt
tlreditiv af 2 Illillioner It:dr banco, att qvartaliter
utgä under loppet af ären i83o oelr >83r, livilka
2 lVlillioner liufvudsakligen borde användas till län
pä längre tid oell mot nedsatt ränta ät sädane redan
anlagde fabriker, som genom förändrade griÄid
28
^
38o
8tats- oell Lane o-Idtskottens
sattser i lagarne för Likets liandel Lunna anses
förlora fördelar ock uppmuntringar, de förut tillgodonjutit
oek under I,vilka de uppstått; oell
2:0 att desse 2:ne Millioner L:dr, jemte det samla 6reditivet
pä kanken as 1 Million L:dr, kvars Lekällning
elle,' outtagna andel öfverföres pä Manufactur-Oiscontens
lodande räkning i Lanken, mätte
förvandlas till ett stående län mot 2 proc:ts ärlig
vänta, pä sätt att svän oek med är ,835 kvarje
kalft av 2 piocrt al urspiungliga capitalet eller
6u,ooo L:dr erläggas, deras först ränta ester söiut
söreslagne Arund skulle akdragas ock resten alskrifvas
pä capitalet, till dess detta (ester 35 är) blifvit
till fullo insiiadt.
1 anledning af denna motion ärv anföranden akätskillige
Ledamöter inom Lidd. ock ^.d. akgikne ock
jemte densanima till Utskotten remitterade, deruti kufvudsakligen
^ttiats
at II, 2>. att det icke vore
genom ökade Lr/r, utan endast genom ökade tillfällen
till ^sÄMn/rg, som näringarnes tillstånd kan förkättras;
af Hr /Lo/r./ att inga n^a anslag a Lanken
köra medgifva;, som kunna förorsaka rubbning i dess
säkerket, livilke» mäste i första rummet akses; att äfven
en undersökning om livad näringarne vunnit eller
förlorat genom prokibitiv-författningarnes inskränkande
b^rde företagas, innan penninge-understöd förklarades
est^dei ligt, ock att, om det i läneväg skulle meddelas,
borde sädant keist ske i Oisconl-väg;
Utlåtande, IV:o 2p.
af Hr Lrik. Ao,)'e^ att om det vore sannt,
att Landtkuskällningen bar en felaktig rigtning till för
stark sädesproduction ock för liten boskapsskötsel i
allmänket, samt att den sä kallade electoral-lärafvelns
uppkjelpande förtjenar all omtanka, såsom möjligen af
stor vigt, mäste en förändrad rigtning gifvas ät Lsndtkuskällningen,
kvilket svärligen kunde ske annorlunda,
än genom den uppmuntran, som förlags understöd lemnar;
da det, efter krikerrens äsigt, vore önskligt, att,
genoin den under Lommeree-Lollegii disposition ställde
Illllonds förstärkande, den n^a industrie äskadkoms,
som anläggandet af eleetoral-Lekällerier syntes äs^La;
ak IL Li ik. /övrb/e.- att när, ge
nom
de i Lullförlattningarns söreslagne sörbättringarne,
(om kvilka upplysning derjemte blifvit af klr Lrikerren
lemnad) en fullständig ock friare tullverksamket
blir möjlig att tillvägabringa, borde man kunna koppas,
att det en gäng skall lata göra sig, att skalfa betydligare
inkomst ät 8taten ock säkrare sk^dd at landets
väl beslående näringar, bvilkas krossande mäste
anses betänkligt; ock
af Ilr /sras/.- att enär de ifrågava
rande
arne Millionerne tili kufvudsakligaste delen skulle
försträckas ak jordbrukarne, antingen genom directa
bidrag eller genom mistning af deras stora andel i motsvarande
redan befintlig 8tatens egendom, tycktes förslaget
ej innebära något annat, än ett direet penninge»nderstöd
ät ll?akriksnäringarne, pä jordbrukets bekostnad.
k
382 8tatz- oeb Laneo-I7tskotte ns
femte anmälan, att körrberörde memorial l-likvit
ak Levillnings-IItskottet, genom protocolls-utdrag ak
ilen 5 sist!. funii, ökverlemnadt till 8tats- oeb LaneoDtskotten,
med förklarande, att Levillnings-Dtskottet
funnit detsamma ieke innebälla ämnen, egande gemenskap
med dem, som enligt grundlagarne tillböra Leviilniogs-Dtskottets
ätgärd, fä 8tats- oell Lanco-Dtskotten,
med åberopande ak ej mindre deras redan i m^ntbestämningslrägan
afgikne LetänKande K:o r^, än oek
den vict Letänkandet K:o 22 bifogade labell öfver cle
extra 8tatsanslagen m. m., tillkännagifva, att nägra tillgångar
ej numera, bvarken krän Lanken eller kran Liksgälds-Lontoiret,
äro att anvisa till det ak motionail-en
fores lagné ändamäl.
lill köljä barak, oeb sedan jemväl motionairen, såsom
Ledamot^ af Laneo-kltskottet, under närvarande
förbällande ansett sig böra frånträda det uppgjorda förslaget,
kunna Utskotten, för deras del, ej lemna L.
8t:r annan tillstyrkan, än
att denna kraga mä kör det närvarande förfalla.
Ltoekbolm den 28 November ,82g.
1
Utlåtande, K:o 3o.
l^:o 3o.
383
8tst8- oell Lsnoo-IIt8liotton8 Iltlalsnclo i NN»
lodning sk oj inindro Kongl. Nsjrts i^äcligs
?roj)08ition till k. 8t:r sk don H Oeooinbor
1828, angLondo lsnoundoi8tod till
storujlj^b^ggsndo sk 8tsdon Lors8, sn oolc
Kongl. IVlsjits l^scligs 8liiikvol80 sk don
i 8slnms rnänsd, sngäondo länobitrsdo till
8tsdou Korrltö^ing,
lill förenade 8tats- oeb Lanco-Utskotten äro remitterade,
frän V. Lorgare-Ltändet, Kongl. Naj:ts Nådiga
proposition angäende läneunderstöd till staden Lorås,
jämte ett ak klr ^c»röerg afgikvet memorial, angäende
läneunderstöd till staden Uddevalla, samt krän
D. preste-8tändet, Kongl. Naj:ts den 10 December 1828
allätne Kädiga proposition, angäende läoebitriide till
1'rroIIbätte Lanal- oeb 8lussverks-Lolag, lör fullbordande
ak en Lsnal-anläggning vid 8tröms 8äteri i Lobus
Län; bvaremot berörde Kadi ga propositioner ak
öfrige Itiks-8tänden remitterats allenast till 8tats-I/tskottet.
lill 8tats-IItskottets särskilda bebandling bafva
oek blifvit ökverlemnade, krän samtelige Liks-8länden,
Kongl. lVIaj:ts Kädiga 8krikvelse, angående länebiträde
till 8taden Norrköping, samt frän Kongl. Naj:t, genom
Kådig remiss sk den r5 sistl. Kugusti, en till
Kongl, klaj:t ingikven underd. ansökning ow byggnads
-
Stats- voll Lanco-IItskottens
lijelp söi- Öregrunds stad ester den derstädes timade
eldsvädan.
Sedan Lltskottev med stöd af ^3 §. k. O., alla
dgsse frågor, i anseende till deras likartade beskalfenbet,
till gemensam pröfning upptagit, suse Utskotten
sig bär lämpligen kunna uti ett gemensamt betänkande
sfbandla frägorne ötn understöd till städerne Loräs ocb
Norrköping, såsom sästade pä enabanda grunder.
Hvad salunda först beträffar det för staden Lorås
äskade understöd, sä in lia nitas af Longi. AIaj:ts Kadi ga
proposition i detta ämne: att den eldsvåda, som är
1827 öfvermätt staden Loräs, liar pä en gäng tillintetgjort
verkan af de Åtgärder, i,vilka till stadens återuppbyggande
efter 1822 ärs brandskada vidtagits, oelr
försatt dess innevänare i annu svärare belägenbet, än
den som i följd af sistnämnde ol^cksbäudelse päkallat
Longi. Alajrts oell L. 8t:rs uppmärksambet;
att, vid underrättelsen bärom, som, i anseende till
dea är 1826 inträlfade missväxt, väekt ökade bekymmer,
Longi. Najlts dels, till asiijelpande af de första
bebofven bos stadens mest nödlidande innevänare, skandal
att trän Kronans förräder meddela för skott af spannemäl,
dels vek begagnat den opärsknads tillgäng, som
räntan ä det Lruks- ocb Sägvei ks-egarne i ^Vermland
den 8 ltlars nyssnämnde är af mindre (lreditivet beviljade
låneunderstöd för tillfället kemnade, utan Statsverkets
betungande eller andra utvägars anlitande, samt
derjämte infordrat Lullmägtigcs 1 Liksgälds-Lontoiret
underd. utlåtande, buruvida ej anstånd till nästa Liksdag
skulle kunna lemnäs med inbetalningen af det bvggnadslän,
som Likets är i8s3 församlade Ständer bc
-
Iltlätande, L:o 3o.
385
viljat meden summa af ioo,oov L:dr, bvilkct, elter det
storsta delen af de n^a bus, livaruti inteekning till säker!,
et för länet blifvit tagen, atbiunuit, borde, till
följd af L. 8t:rs beslut, till nära liela sitt belopp ätergäldas;
men att enär bemälde LuIImäglige, bundne sa
väl af L. St:rs Levisorers i ämnet inbämtade yttrande,
som af Likets St:rs eget beslut, funnit sig ieke kunna
medgifva nägon förändring eller jämkning i de för
b^ggnsdslänet fastställde äterbetslningsvilkor, bade nägon
lindring i de brandskadades oivckliga belägenbet
ej genom denna utväg bittills kunnat beredas;
att emedlertid Longi. IVlajrt genom inkordradt underd.
utlätande frän dess Lefallningsbafvande i Ulfsborg»
Län, angäende innevänarnes tillstånd ocb de utvägar,
som till stadens Återuppbyggande kunde förefinnas,
vunnit den upplysning, grundad pä upprättade
ealeuler ölvei' de synbara verkningarne af den förra
ocb senare eldsvädan, att en betydlig rubbning i förmögenbets-tillstandet
inon> staden derigenom egt rum,
ocb att, »beräknadt välgörenbets-bidrag, uppgående
till omkring 29,000 L:dr ocb det till belopp okända rörelsecapital,
som Kunde finnas lior stadens förmögnare
innevänare, de brandskadade icke agde mera att disponera
till sond för n^a byggnaders uppförande ester
sista eldsvadan, än vid pass 3o,ooo L:dr; emedan det
öfriga af de förlorade busens brandsö, säkrings-välde
atginge till Liksgälds-6ontoirets förnöjande för Lvggnads-Iänen,
samt till gäldande af privatas inteckningar
m. m., men att, enligt Konungens Lefallningsbafvande,
underdäniga anmälan, Stadens innevänaie, gemensamt
eller livar för sig, bebölde genom län uppbringa omkring
3oo,ooo L:dr till äterlippb^ggande uf deras eg
-
386
Slats- ock Lanco-b/tskottens
na ock öe publike busen samt till omkostnaöerne för
Staöens n^a planläggning, k val till förslag blifvit upprättaöt
vcb af Kongl. lVlajit i KZöer saststälöt, sä att allmänna
Känebiörag af minst 200,000 K:ör voro ounögängeligen
nööige i öet bela för 8taöens uppkomst, sä
villa iless innevänare skulle efter baul! kunna äterbämta
öeras förra välstånd;
att mecl afseende bära stallen vltrat öen önskan,
att ej allenast äterla öet vic! 1828 ars Kiksöag stallen
beviljaöe b)iggnaöslän, meö vilkor läinpaöe efter närvarande
bebof oeb omstanöigbeter, utan ock öerutölver,
pä lika vilkor oek sä snart ske kunöe, erbälla
ett annat stäencle län, löröelaöt pä följanöe sätt; nemi.
>:o til! b^ggnaösbjelp ät enskillle, rom vilja uti Staöen
uppföra n^a bus . . ..... K:ör 60,000.
2:0 till biträlle för Käöbusels ock snöre publike
b^ggnaöers uppföranöe 16,000.
3:o till kostnallerne för 8taöens n^a planläggning,
jemte tomt- ock gatu-reglering . . 26,000.
Vicl ölverväganöe bvaraf, mell b vall mera i ämnet
förekommit, Kongl. Naj:t, som tillika insett bebofvet
afsk^nösamt unöerstöö till lien 117a planläggningens
utlöranlle, bvarom fräga särskilcit blifvit väckt, funnit
gollt att ä Kiks-8tatens gille bufvuötitel ansia en summa
af 16,000 ,Il:l!r att, unöer loppet af 5 är, räknalle
frän ock mell är 1828, mecl en lemteöel ärligen utgå
ock använclas till tomtregleringens utlöranöe samt gatornes
utviögning;
oc!» liar Kongl. IVlajit uti voss nu afgifne lVäöiga
proposition velat föreslå K. 8t:r, att bvaö af öet stallen
Iltlätanöe, K:o 3o.
38/
Loräs v!ö sista Riksdagen beviljacle R^ggnaöslanet till
Riksgälös-Lontoiret ingätt eller villars ingär, mä emot
enabanöa säkerbet oel» Återbetalnings-vilkor, som <lä
bestämöes, till Stallen, såsom nM bän, utlewnas;
dervid Kongl, IVlajit sluteligen förklarat sig icke
tvifla, att K. 8t:r skola, lika mell Kongl, Hlaj:t, inse
nattan af nämnlle 8ta<ls snara äteruppb^gganöe, särcleles
för kringliggande af naturen mindre väl lottade
Kanösort, samt clestominllre skola Iveka att dertill genom
lämplige länsanslag biträda, som öen af Kongl.
Naj:t för Stallen fastställcle n^a byggnadsordning tr^ggacle
llensamma för elclsvällor af öen förstöranöe verkan,
som öe tvänne unöer loppet af 6 är inträllaöe.
I sammanbang meö öenna Kaöiga proposition är
fran Rorgarestänöet till Utskotten remitteraöt ett af
Herr ^l/emren, säsom Ilepresentant, vid iunevaranöe Itiksmöte,
för 8taöen Roräs, afgifvet 6leworial, uti bvilket
linnes anlöröt:
att, meö känneöom af Stadens verkliga fculuster
ock bebof, Ilerr fl/emLen fick fästa K. 8t:rs uppmärksambet
a öen af Kongl. lVlajits Lefallningsbafvanöe i
Känet meööelaöe, uti öen Möiga propositionen intagne,
uoöerrättelsen om 8taöens tillstänö elter sisla vl^eksbänöelseo;
att
genom öenna olycka en förlust at omkring
200,000 K:ör L:co örabbat 8laöens innevänare, oberäkuaö
öen kostnaö af omkring 28,000 K:ör L:co, som öe
för 8taöens n)'a reglering sig unöerkastat, vcb bvartill
ett unöerstöö af l 6,000 Il:ör blifvit al Kongl. LIajit i
Kader anslaget;
388
8tatr- ock Lanco-Otskottens
att emellie, till mange kusville, i förlioppning om k.
8l:rs bifall till llet begärcla läneunclerstöllet, reclan viö
vårens köi san 1828 sökt alt medelst lants capitakel' berecia
sig boningar; att genom äterbekommanlle al öst
gamla länet, sä väla antaglig säkerket clerlöre anskaffas,
innevänarne äter len mm o i besittning af en rätt, som,
till köljcl al Likets sist församlacls Ltsnclers beslut, skates
ej gerna kiiinna clem betagas, «lä länet ännu icke
borcle anses till afbetalning sörfallet;
ock alt loröelarne al 6et ytterligare kan ä 100,000
L:clr L:co, som stackens innevänare nu önska liärutöfver,
uncler lämpligs vilkor ock emot erforderlig säkerket,
erkälla, sälecles skulle klifva clet paräknacle mecllet,
kvarigenom ilem skulle bereclas utvägar, ej att återvinna
clet vslstäncl, som al ilen seönare olyckan blifvit
nästan keit ock kället lärstörclt, utan klott att erkalla
kus oek bergning inom 8et omräcle, eler <Ie förr
njutit gläcljen att kunna vara sig sjsllve ock 8taten
nMige;
clerjemts, till närmare upplysning om lörkällanclet,
klilvit al Hr Memsen allemnaöe:
a- Oen ak Longi. Naj:t i Laller gill^cle klanckarta till
07 reglering al stallen Lorås elter elcisväcian lien
l4 kilii 1827, utvisanlle att ej allenast Lere gator
blifvit mecl llels kela clels kalfva tomtracler utvicigaäe,
utan ock till löljcl öeral en 1,7 utläggning ak
8tac!en skett.
Oen al konungens Lekallningskalvancle, uti Less tili
kongl. älaj:t allätne unclerciäniga berättelse, äberopacle
calcul, rörancle lie förluster, som orsakats Lo
-
Iltlatanäe, K:o ao
339
is stacls inuevänare genom clclsväclorne arén 1822
ck 1827; älvensom öfver lierås tillgängar ock Leot
llen 2i fanuarii 1828, uncler kvilken öag calcuen
är vorclen upprätta^, upptagande förkällaullet
lä sätt som föijer:
1:0 KVlKvcMcM ?^22.
Körlust genom uppbrancle kus ock lösören enligt
uppgifter  L:co k:clr 449,628
Krsättning, bekommen genom Lrancllorss-.
krings-Verket .... k:<lr 207,060
Oenom välgärenketsbiclrag . . 37,183
27^,198
Läiecles oersatt förlust k:clr 176,436
2:0 k/lknälfcrn -§27.
köilust genom uppbränile Kus oek lösören, enligt k!t
tills
erkällne uppgifter  668,980
Krsättning, bekommen genom Lranlllörsäkr.-  Verket, llällten likväl ej contant, 344,980
Oeuom välgörenketsbiclrag . . . 29,284
374,2,4
Läleöes oersatt förlust k:llr 194,716
8älun6a Lorås branclska<jalie iunevänares förlust
genom bäcia Klcisväclorns . . . 870,161
3:o krän okvanstaencle cle branclskaljacie till
kommancie
ersättning, utgöranlle tillsam
.
. . L:clr 874,2,4
Stats- ocli Lanco-lltskottens
kransp:t 3/4,2 l 4
akgär: Biksgälds-Lontoirets fordran i af
Brände
Hus 88,900
krivates inteckningar uti dito 8g,263
fordringar uti Lrandförsäkringsverkets
obligationer omkring . i/o,noo
343,, 63
Lälunda tillgäng uti contant, L:eo . B:dr 3i,o5i
4:o söv Stadens nödtorftiga äteruppb/ggande,
antages det iinga af 2000 B:dr per
tomt, eller för minst 220 tomter, som äro
bcbödiga ...... L:co B:dr 44o,ooo
5:o Dnligt uträkning uppgär förlusten ä allmänna
lius mell tillbörande kostnader till 6,600
6:0 8taclens allmänna lieliof för Bädliusets
äterupprättande samt andra allmänna
b/ggnader, såsom Stadslrus med fängelser,
Sprutbus m. m, Kyrkans fullbordan
ej inräknad . . . 16,000: —
Stadens n/a planläggning
vcl» reglering 28,212: 24
Stads-llassans skuld till ftiksgälds-Lontoiret
. 10,000: —
till enskilde . 8,901: 16
18,901: 16
Iv/rkans skuld . 5,000: —
afgär korpa Sockneinäns
andel deruti,
?:del . . . . /i4: —
4,286: —
66,399: 40
Utlåtande, R:o 3o.
Öfversigt frän förestående öalculer.
Boräs Stads örandskadades lieliof för enskilde Ii^gg
naders
upprättande 44o,ooo: —
Dito Innevänarnes lieliof för allmän
räkning
. 66,890: 4o.
§:a B:co B:dr 606,890: 4o
killgängar uti contant, livarvid an
märkes,
att 38,626 B:dr intecknade skull
der
i Stadsjord ej äro beräknade 3i,o6l
IIti Brandförsäkrings-Verkets
för närvarande ej användbara kor
dringsbevis
omkring . . ... i/o,öoo:
201,061: —
Lälunda luist, som Bukvudsakligen genom
län mäste f/IIas, innan staden kan
äter lilifva uppb/ggd B:dr 806,339: 4o
bomärkes: Inga förluster genom stängd oell minskad
rörelse äro uti förestäende caleuler lieräknade, oell
är riifrån i öfrigt noga utsatt med endast uteslutande
af brutna tal.
Ikvilken calcul önnes vara undertecknad af O. k.
Lc/rairHerg^ Borgmästare, il/. Ordföran
de
för Borgerskapets Xldste, vcl, O. />/. //o/mer ^ Motarie
i sä väl nu varande som förre Lrandlijelps-Lommiteen.
c/ litt ak 0. il/, //6-ng den 5 /anuarii innevarande är,
a Lrandstods-Lommitteens vägnar, utgikvet Bevis:
"att ikrän den 28 September 1828 till ultimo December
ak samma är, värderingar ak Bus i staden ocli
8tats- ock, Laneo-Iltskottens
"pä desz grund lilikvit verkställde till vinnande ak
"försäkring i 8täder»es allinänna Lraudstods-Lolag
"kor ett lslopp ak 355,a5o L:dr L:eo.
d- litt sk lVIagistrats-8ecreteraren ilen i 9 Kclr.
innevarande är utgikvet levis, ak inneläll: "att, viii
"noga genomräknande ak 8tadens tomter kör är 1828,
"lskunnits
"/'rrvnfe /
"200^ olel^ggde;
",48Z lel^ggde seilan ,827 ars eldsvåda, ocl
"87 z, som ak samma olycka icke trälkats.
"8:r 386 letalande tomter.
'^tte.-
"gvarstående ökver 1827 ars elilsväila
"Lastors, komministers neli 8elolR-I,iis> n pä
"7 tomter;
"8tadsgärden
"2 tomter;
"lltlagde till torg oel gator samt tvenne ole"l^ggde
viik 8clolseluset, tillsammans
"20
"8:a 4>5 Dte-N:ror;
oekr e^> ett äk Lrandstods-Lolagets Kammererare /'eä/'
underteeknadt levis ak köljanile Ivclelse: "klos
"8tädernas allmänna Lrandstods-Lolag linnas Kgen"damar
uti Lorås stack i närvarande stund lra nd"körsäkrade
till ett sammaiilagdt kaststäldt värde ak
» "L^ra Inmdrade sex tusende sex lundrade (^06,600)
Utlåtande, N:o 3o.
"Liksdaler Laneo, I, vilket larmed pä grund ak Lo"lagets
räkenskaper intygas. 8toeklolm den 2^ 8ep"temler
1829."
I kräga dernäst om Låneunderstöd kör staden
Norrköping, sä kinnes Kongl. ä-laj:ts Nädiga skrifvelse
VLiia ak inneläll, som köljers:
"8edan södra delen ak Norrköpings stad, som är
"1822 ak en lärjande vådeld körstördes, genom de understöd
innevänarne ak Kongl. ILaj:t ocl Likets sist
"körsamlade Äänder erlällit, llikvit i ett lättre skick
"äter uppl) ggd, lar, tinder loppet ak är 1826, en au"nan
eller norra delen ak denna stad jemväl aklrunnit
"ocl de fleste ak dess idoge innevänare derigenom kör"lorat
sine lostäder."
"iVled anledning ak denna nzm viveka, som dral'lat
8taden, oel dä, oaktadt alla med yttersta an"strängning
af den enskilda körmägan lemnade liträilen,
"de lrandskadade ielie magta att utan understöd ak
"allmänna medel lesegra de svärigleter, som i flera
"akseenden sig körete, lakva Norrköpings 8tads Lorger"skaps
Xldste uti en ak IVlagistraten derstädes insänd
"ocl med kö, ord leledsagad underdånig ansökning,
"anlällit att, till äteruppl^ggande ak den genom sed"nare
eldsvädan aklrunne norra delen ak staden, ett
"l^ggnadslän stort 100,000 L:dr, lvilket nu anses emot
"lelokvet svarande, malle 8taderi kärunnas oel en
kramstälining lärom ilk Kongl. kVlapt till Likets nu
' församlade 8tänder göras."
3g4 8tats- oell Banco-Dtskottens
"Kongl. lVlajtt vill i anledning Barak tili k. Stu"öfverlemna
krägan om cl c t Begärde läneunderstödet ät
"Norrköpings stad, kör det afseende hvartill de härvid
"lörekomne omständigheter kunna föranleda."
Varande slutligen tili Dtskotten krän H. Dräste8tandet
renntteradt ett ak Öfver-Dok-Dredikanten, nu
mera Biskopen, Doctor Sec/re,r^ inom Städet, vici uppläsandet
ak Kongl. iVlaj:ts Kädiga Droposition angäends
låneunderstöd tili äteruxph^ggande ak staden Lorås
akgikvet anförande; deruti Dr Biskopen, under erinran,
att de manga eldsol^ckor, som ar ekler ar inträlka i
Dandets stader, mäste tillskrifva» den omständigheten
att städerne nästan allmänt äro Bebyggda med trädlms
sökt visa angelägenheten ak att med undsättningens Beviljande
sädane vilkor körenas, som uppmuntra en sä
högst vigtig angelägenhet, som Städernas Behuggandc
med sten, kör hvilket ändamål Herr Liskoppen trott
det vara lämpligt, att dea lindring i Betalningsvilkoren,
hvilken vid sistlidne Riksdag uti da väckte frågor om
läneunderstöd till Städei-ne Loräs och Norrköping kö- -  reskrikvits dem ak dessa Städers iunevanare, som med
sten B/ggde sina akbrände tomter, mätte ännu ytterligare
utvidgas, den räntekria tiden körlängas och räntan
sedan ännu lägre nedsättas; men kordringar pä stend^ggnader
deremot ännu strängare kastställas;
hvilket yttrande Dr Biskopen jemväl äBcropat vid
remitterandet ak Kongl. Naj:ts Kädiga skrifvelse, angående
läneunderstöd kör Ltaden Norrköping.
Dt lutande, K:o 3o. 3g i.
Da, pa sätt Betänkandet ^:o 22 näi mare utvisai ,
ekter kallande ak statens ordinarie Beliok och sedan nödige
medel Blikvit aksatte till körsvarsvei ksts iständsättancle,
jemte ökrige i samma Betänkande upptagne extra
Behof, någre Statens tillgäugar ej äterstä, att i läneväg
använda, hakva Utskotten, förr än de inläta sig i
närmare pröfning ak desse ämnen, trott sig Böra uppgifva
de utvägar, hvilka, ekter Dtskottens tanka, kunna
vara att Begagna till förenämnde laneBiträdens auskaikande,
sä vida clesamma skulle linnas ak omständigBeterne
oundgängligen päkallade.
! Betraktande deraf, att, enligt Utskottens i mvntBestämnings-krägan
al R. 8t:r antagne tillstyrkan, Biksgälds-Lontoirets
oinskränkta Dreditiv-rätl ä Lanken, nu
mera, säsom oförenlig med grunderne kör mvntregleringen,
ansetts Böra uppliöra, och dä, under sadant
kö, liällande, utgikvsnde ak 3 procents OBIigationer kia»
Riksgälds-tdontoiret, ställde a vista, skulle vara i lieie
akseenden vadlige, liakva Dtskotten, tor deras del,
ansett sig Böra köreslä:
att Kiksgälds-llontoirets Kullmägtige, kör anskaffandet
ak de medel, hvilka kunna kör okvanBerörde
ändamäl Beviljas, mäge Bsi-ättigas, att, i den
mohn Liksgälds-Lontoirets under händer hafvande
medel icke äro dertill användBare, upptaga län
mot den lägsta ränta, som är möjlig att Betinga,
ställde pa minst ett ärs förfallotid, men under
öppen rättighet kör Kullmägtige, att dessförinnan,
ester 3 manaders körutgängen uppsägning, sina sedlar
inlösa;
29
3g6 8tats- ock Lanco-bltskottens
kvaraf ock föijer, att, i allmänliet, Utskotten ej
kunna tillstvika^le sökte länens beviljande under lägre
ränta, än fem procent för ivo om äret.
Hvad särskildt beträlksr den »5 staden Lorns kramburne,
sk Kongl. lVlaj:t, uti dess Kädiga proposition,
understödde ani,ällan, att kvad till Liksgälds-Lontoiret
ingått eller vidare kan inga ak det 8taden vid sistkörflutne
Riksdag beviljade L^ggnadslänebiträde, matte,
emot enakanda säkerliet oell äterbetalningsvilkor, som
dä bestämdes, 8taden säsom n^tt län ätergifvas, sä,
med kästadt afseende ä de svnnerligen ömmande oinstandigketer,
b vilka i Kongl. NajUs Mdiga proposition
blilvit ankörde, såsom talande för bifall till denna
Ltadens anbällan, oek enär dels, genom fullgörande ak
de kör Oötka Lanal-Lolag köreskiikne insättningar, medel,
åtminstone under de f^ra första arén, s^nas kunna
blifva uti Riksgälds-Lontoiret att tillgå, dels ock
anledning är förmoda, att Riksgälds-Lontoiret skall lyckas,
ätminstons till någon del, upptaga län kör lägre
ränta, s» 5 procent, samt i öfrigt sn uppodling ä 8tatens
sida, till befrämjande ak denna 8tads snara äteruppb^ggande,
visserligen skall fullt motsvaras genom
fördelen ak att en för den kringliggande Landsorten sä
vigtig kandelsplats med möjligaste sk^ndsamket ä n^o
uppbjelpes, kinna LItskotten sig böra pä det sätt tillstyrka
bifall till omkörmälte ankalian:
att staden Lorås, under alldeles enakanda vilkor,
som de, kvilka under iLaZ ärs Liksdag blifvit
stadgade ^>r det staden dä beviljade länebiträde,
mä återbekomma kvad af samma läneunderstöd
redan ingätt eller till Riksgälds-Lontoiret vidare
ingär, utgörande för det närvarande ett belopp ak
Lltlätands, K:o Zo.
397
83,900 L:dr, samt tiden för första Lapitalafbelalningen
ä detta län beräkna? trän det att länet till
8taden ätergar.
I kraga äter om det ytterligare Länebiträde, kvitket
nu, till ett belopp af 100,000 L:dr L:co, blifvit af
8tadens pullmägtig begärdt, Luna visserligen Utskotten,
vid jemförelse ak kvad den uti Kongl. iVlajlls Kädiga
proposition äberopade berättelse f, an Konungens Lekallningskakvande
jemte den Iiär ofvan intagne calcul vitsorda,
om de kärjande verkningarne af den sednare eldsvädan,
ett n^tt länebiträde vara ak bekokvet pakalladt;
men som Kongl. lVlaj:t redan ak Liks-8tatens o:de Kufvudtitel
funnit för godt anordna en summa sk lö.ooo
L:dr till den n^s plananlägguingens utkörande, s^nes,
till följd kärak, det begärda beloppet böra med sistnämnde
summa minskas.
lktt Kunna lemna detta n^a länebiträde, till lägre
ränta än kem procent, är likväl, efter Utskottens omdöme
ak kär ofvan uppgikne skäl, ej möjligt; vidkvilket
körkällande Utskotten anse sig ej keller kunna strängare,
än kittills, fastställa lördringarne ä 8tenkusb^ggnaders
upplLrande pä sätt ak en Ledamot inom Riks8tänden
^ikadt blifvit.
Ock kä Utskotten salunda kärmedelst tillstyrka
k. 8t:r:
att, utom äterlemnande till staden Loräs ak kvad
redan ingätt eller vidare till Riksgälds-Lontoiret
ingär ak det 8tadsn vid sistlidne Riksdag beviljade
Länebiträde, ett ytterligare låneunderstöd as85,000
L:dr nu mä 8taden Loräs förunnas, till följande
fördelning:
§tats- »cl, banco-IItskottens
Iltaf liela länesumman 82,ooo b:clr, ansläs io,ooo
l3:«lr till utförancie sk stallens n^a plan-Iäggning
^emle tomt- oell gatu-reglering, efter <len plan K.
Naj:t i Käller fastställt, veil ,5,ooo ll:<lr till uppbagganäs
af stallens afbräncle allmänna b^ggnacler,
I,villia bära vara fullborllacle sednast är ,83^ unller
följanlje villi»,:
,:o Iäne8l,mman 8tälle8 unöer förvaltning af staöens älllste,
pä b vilkas rekvisitioner »eli fullmagter, penningarne
liymma att frän biksgällls-Loutoiret utgifvas;
körande rekvisitioner oel, fullmakter vara
unclerskrifne af minst en öfver I,alfva antalet af
stallens äldste, sä framt cle säsom gällanlle skola
kunna antagas;
2:0 lrvac! som utaf länebiträöet iclie är I^ftaöt inom
,83, ärs slut; fär iclie derefter frän biksgälllsLontoiret
utgifvas;
3:» innan någre penningar frän lliksgällls-6ontoiret utbetalas,
bör till llontoiret vara abemnacl en ak
stailens älllste, efter uppclrag af Lorgerskapet, unclerteclinall
förskrifning ä länesumman, bvarigenom
<Ze, , stadens namn »eli pä cless vägnar, förbincia
sig, en för alla »el, alla för en, ansvara för länets
återbetalning, jemts 5 procrts löpancle ärlig ränta,
pä sätt nästföljande Moment närmare innebäller;
l^:o 5 bvarje särsliillf post, som i afrälining uttages, beräknas
räntan frän lien clag, un<ler bvilken penningarne
utassigneras i biksgällls - (lontoiret, oel,
kommer ali sälunlla uplupen ränta att pä en gäng
lic^vicleias ett är efter lien clag llä bela länesumman
blifvit liftaö. — De llerefter förfallancie rän
-
Iltläta »lie, lV:o 3o.
299
tor betalas inom bvarje ärs slut; oel, kommer pä
enabancla sätt, som n^ss nämnclt är, att färbällas
mell Lapital-afbetalningar, när tillen för clerss erlägganlle
inträlkar;
2:o uuller «le första tvären, att räkna krän oeb me»l
,83o till oeb mell >83p, göres icke nägon afbetalning
ä Lapitalet, men inom ,8/so ärs slut oeb allt
seclermera ä samma tili lle päföljanöe 10 ären, inbetalas
ärligen ä primitiva Lapitalen ,o procent,
sä att bela <3apitalet inom 18/jo ars slut är inbetalclt;
6:0
allt bvaä som bör inbetalas, skall insänclas omeclelbarligen
frän staclens älclste till Lommissarierne
r lliksgälcls-llontoiret:
Ds utaf bela llen beviljacle länesumman äterstäenlle
60,000 l3:clr utlänas ät enskillje emot 2 proc:ts ränta
oeb följanils vilkor:
,:o Kila, som vilja erbälla bän utaf clen anslague summan,
böra ovilkorligen ä cl c afbräncle tvmteine
uppföra sällana b^ggnacler, som uti lvvngl. Naj:ts
för stallen i Käller fastställcle plan oeb b^ggnacisorllning
äro föreskrikne;
2:0 vicl länemelllens förcielning böra >le tomtegare loreträllesvis
unclerstöcljas, som r s)nnerbet kunna
vara i bebof af länebiträllen utaf allinänna me<lel;
3:o i afseenlle pä länemelllens förvaltning m. m. utses
en Lommittce uncler banllsiiäfllingens orclföi anöe,
pä sätt stallens innevanare finna lämpligast, (iummitteracje
pröfva oeb bestämma storleken af llen
länesumma en bvar länsökancle mä tillclelas, samt
List!,- oell b a n co-II tsl o l te n z
beloppet, som, i alrälning derä, bvarje gäng säl'
l)ltas.—Dä Lommitterades rekvisitioner oeb frillmagter,
livi!In ni!lid mäste vara »ndersliis»e al
pluraliteten ibland dem, utlemnas penningarne frän
bilsgälds-llontoiret; i följd bvaraf Lommitterade
lomma att för alla sädane liftade summor ansvara
samt redovisa, i den ordning, som önnes
stadgad ocl» föreslrilven;
^s:o da någon anmäler s"!g till eiliällande allan, bör
vid ansölningen logas ritning oell lostiiadslörslag
till den byggnad som är uppförd eller »lall uppköras;
oell innan något lär lillas i alrälning ä ett
beviljadt län, slall till Lommitterade ailemnas läntggarens
till bilsgälds-Lontoiret ställde lörliindelse
ä liela länesnmman, med lönande Z p«oc:ts ärlig
länta, försedd med loista inledningen uti den afbrände
tomten oell den byggnad som dera är upplörd
eller lommer att uppköras;
ö:o enär inteclnade förbindelser blifvit till Lommitterade
allemnade ilrän länsölande, bvillas ak Lommitterade
pröfvade oeb godlsnde rekvisitioner uppgå
till minst 2,000 Iltdr oell jemna iiundra bilsdalertal,
siola Lommitterade ega att de erlorderlige
penningarne lrän Hilsgälds-Lontoiret utbelomma;
ti:o
a bvarje nl Lommittei ade Irstad summa be, älnas
vel, pälöres Lommitterade 5 proc:ts ränta isian
den dag, under livillen penningarne fran Itilsgälds-Lontoiret
utassigneras; oell lomma läntagare»
förbindelser att förblifva under Lommitterades
värd oeb redovisning, intill dess ett beviljadt län
till lulla beloppet är utgilvet; men i den molin
Utlåtande, lVto 3o.
detta eger rum vel» byggnader blifvit biandlörsälrade,
inslielas lörbindelsei ne till bilsgälds-doutoiret,
uti bvars rälenslaper bvarje läntagare dä
lär sitt särslilda donto;
^:o när sista alrälnings-summan ä ett län uttages, bör
deraf innnebällas oeb godtgöra» samt pä förbindelsen
alsli ifvås sä väl den emellan bvarje uttagning
upplupne räntan, som räntan ä bela länet, berälnad
till den 1 lanuanii nästpälöljande äret, sä att
ä alla till Hilsgälds-Lontoiret inlommands förbindelser
räntan alltid förfaller till betalning vid
årets slut, eller den 3i December;
8:0 slulle, ak lörelomne slät oeb anledningar, <3ommitterade,
vid nägot tillfälle, linna sig löianlätns
att inslränla den först bevilljade länesumman, oeb
alen inteelnade förbindelsen sedan, i följd bärss,
lomma att innebälla ett större, än det veriliga lärn-beloppet
slall slillnaden alslrilvas ä förbindelsen
innan den till Itilsgälds-Lontoiret inslielas;
g:o sednast elter lem ärs förlopp, att rälna ilrän den i
äanuarii ,83o, »lall den byggnad, till livars upplörande
län erliällils, vara uti sä liillboi dadt sliel,
att lörsälring derä uti 8tädernes allmänna brandstods-Lolag,
enligt de för denna inrättning gällande
författningar mä lrinna vinnas; vid äkventvr att länet,
i annat fall, varder genast elter nämnde tids
utgäng inlordradt:
ro:o sä lort lörsälring ä en bvggnad lan ei liällas, bör
den, genom läntagarens sörsoig oell pä dess bekostnad
, anslallas för minst tre är, samt ltraiidlörsalrings-brelvet,
jemte ett al Lrandstods-bola
-
^0 2
8 lats- ocli banco-IIl 5 kottens
gets Vinection utfändadt bevis, att länsäkanden afsagt
siA nättigbeten Lnandstods-Bolaget lnäntnäda,
sä länge någon del af länet än obetald, allemnas
till Lommitlei ade, bvilka insända dessa bandlingan
jemte läntagannes förbindelse ä länesumman, till
Biksgälds-Lontoinel;
11:0 skulle en albiänd tomt, innan den blifvit beb)»gd,
oinbvta egare, mä clen n^a egaren inträda uti fälle
egarens rättigbeten ocb sk^Idigbeten;
12:0 dä byggnaden af 8ten uppföras, fan länet innestå
utan Llapital-afbetaliiing unden iv äes tid, att räknö
ilian elen 1 äanuanii 1800, men eften desse >o
ä, ei.s lä, lopp skall, inom slutet af bvai-je päfätjande
än, inbetalas änliAen ä ^ämitiva Llapitalet 1 c>
sivert, sä att liela Lapitalet inom i8^g ais slutan
inbetald!. älen uppfällas bvggnaden af trä»', fän länet
ieke innestå ulan Lapital-afbelalning meia än
5 än, att näkna ifnän clen i äanuanii 1800, eften
bvilka 5 äns fäilopp mecl inbetalninAen kommen att
läibällas pä enabancla sätt, som i afseende pä cle
anclna länen staclHaclt än, sa alt bela Lapitalet af
clesse län inom l8^ äns slut än inbetalcit;
läto skulle ä en oell samina tomt uppläras senskilde
Bvggnaden af 8lvn samt af tnäcl, böna, i anseencle
till fennrinenne fän albetalninganns ä länen särskilde
bäneften lämpade fäibindelsen af läntagan,
>1 ritställas; oeb skall det ankomna pä Lummittenacles
pnäfninA oell unskiljande att bestämma
doi länsumman, som b vandel a fänbindelse skull
innebälla;
i j:o sedan bela den af lä. 8t:n beviljade länsumma blifvit
uttagen ocb läntagarens fäibindelsen ä ett emot
Utlakande, N:o 3o.
denna summa svanande belopp till Itiksgälds-Lontoinet
allemnade, samt alla Lommitterade pafände
nänlon betalde, upprättas af Lommittenade en
Oenei al-Ii^vidation in dupplo, oeb derest en sadan
likvidation vanden af I^ulrmägtige godkänd, teeknas
L det ena exemplanet b^ullmägtiges deebanAe fän
dommitkerade, i afseende pä deras med uppbänden
bufde befattning;
18:0 med uppbänden af flapital-afbetalninganne oeb
näntonne ä de till Biksgälds-Lontoiret allemnade
lantaganes fönbindelsen tor bälles salunda: att bvanje
a>', inom November mänads utgång, ötversändes
fiän Bäksgälds-Lontoiret till Xonuugens Befallningsbalvands
en fuIIsländiA fänteckninA pä bvad som
af bvanje läntaAane skall enläFgas, bvilken förteckninA
deneften fiän Konungens Befallningsbafvande
remitteras till lVlagistnsten, som det alicen, att,
unden eoabauda nedovisninAS-ansvan, som fän Knonouppbänden,
medlen indrifva oeb till Krksgäldstlontoinet
kostnadsfritt lefverera;
,6:o skulle antinAen förste lantagaren,"eller oek den,
som, Aenom köp, anf ellen testamente, kommen
att inträda uti bans nättigbelen ocb sk^ldigbeten,
alsta sin Kgendom till Loi genärers förnöjande, ellen
oek, i anledninA af ärs-pi oclama, fatalier skola bevakas,
innan annu den lo» länet utgifne förbindelsen
till Bäksgälds-Lontoiret inkommit, bära Lommitlenade
opäminde vid ansvar till bullmägtige u>'Pgifva
det uppå länet uttsAne belopp, som skall bevakas
;
17:0 Ii varje gäng en lön Iliksgälds-Lonloirets räkning
intecknad tomt ombyten egare, äliggen det Magi
-
4»4 8tats- oell Lanco-IItskottens
stråten, att till Oommissarierne i Biksgälds-6ontoiret
uppgifva namnet pä den n^a egaren, pä det
anteckning kärom mä kunna göras uti KiksgäldsOontoiret;
äfvensom skeende ombyten bland 8tadens
äldste oell Lommitterade likaledes tiommissarierne
tillkännagikvas; ock
18:0 kvad som utaf länebiträdet icke är IMadtinom
i834 ärs slut, får derefter icke frän BiksgäldsOontoiret
utgifva?»
Beträffande dernäst det för 8taden Korrköping sökte
läneunderstöd, linna Utskotten, med alseende ä de
n^a kärjningar af eldsol^cka, för kvilka jemväl denna
Stad varit utsatt, sig äfven kafva anledning tillstyrka
II. 8t:rr
clet ma för klet vigtiga ändamälet af Ltaclens snara
återuppbyggande, densamma beviljas ett läneunderstöd,
ifrån Biksgälds-Lontoiret, :>f 100,000 B:di ,
att utlänas ät enskilde personer, emot fem proctts
ränta, oek under följande villkor:
1:0 alla som vilja erkälla län utaf den sälunda anslagne
summan, köra ovilkorligen a de alkrände tomterne
uppföra sädane byggnader, som uti KongllVIaj:ts
för 8taden i Käder fastställde plan oek b^ggnads-ordning
äro loreskrilne;
2:0 vid länemedlens fördelning köra de tomtegare företrädesvis
understödjas, kvilka i s^nnerket kunna
vara i kekof af länekjträde utaf allmänna medel;
3:o bandsköfdingen i Känet tillförordnar en särskild
tiominittce, svin, under lians ordförande, cmottager
länemcdlen, kesörjer deras utdelning m. m.
Iltlätande, K:o 3o.
4oZ
lill medlemmar af denna llommittee utses:
Kn af Stadens tjenstgörande Borgmästare,
1 venne (2) Bädmän,
Irenne (2) Adelsman,
svenne (2) Ofrälse Ståndspersoner, vek
K^ra (4) kland 8tadens äldste.
Ock fär någon annan, än den som är bosatt i staden,
icke utses till medlem i Oommitteen. Oommitterade
pröfva ock bestämma storleken af den länesumma
en kvar länesöksnde mä tilldelas, samt
beloppet som i afräkning dera kvarje gäng tar
liftas, kä Lommittersdes rekvisitioner ock fullmagter,
, kvilka alltid mäste vara underskrilne ak minst
sju ibland dem, utlemna» penningarne frän Biksgälds-6ontoiret;
i följd kvarafLommitterade komma
att för alla sälunda lottade summor ansvara ock
redovisa i den ordning närmare finnes stadgadt
ock löreskrilvet. 4kvsn som alla de under /att. K.
mom. 4, 6, 7, 8, 9, io, 11, 12, i3, i4,' iä>,
16, 17 ock 18 upptagne vilkor vid den staden Boräs,
till? utläning ät enskilde, loreslagne summa',
komma att blifva gällande, i afseende pä detta kolstaden
Norrköping tillstyrkta låneunderstöd.
Kk öfrige, antingen till Utskotten gemensamt eller
till 8tats-IItskottet allena remitterade, af förenade 8tatsvek
Banco-IItskotlen kandlagde olvanupptagne läneunderstöds-frägor,
äro afliandlads
uti Betänkandet K:o 3i den af llr LemSerg väckte kraga
om biträde ak allmänna medel till staden Idddevalla;
uti Betänkandet K:o 32 den af Kongl. HIaj:t till
8tats-IItskottet allat,ie Kädiga remiss af ansökningen
vn, b)ggnadskjelp för Öregrunds stad; samt
Litats- oeb Laneo-bltskottens
uti Letänkanclet N:o 33 Xongl. Naj:ts Naöiga proposition
sngäencle länebilräöe till Irollbätte Canal oclr
Llussverks-Lolag;
seli fä Inskotten sluteligen bärbos bilos?» en Dadell
ä gil?» lie länebiträöen, Utskotten funnit sig loranlätne
tillstyrk-, k. 8l:r bevillja, pä clet sätt, att medlen
mage genom län af kiksgäläs-Contoiret upplagas,
föl- ?>tt, i loreskrilven orcloing, cle l?mesökanöe till banöa
bållås.
Nagi-e Deci?» knuters Deservationer bifogar.
Den 28 November 182g.
keservationer.
^f täi efve 10» Di i?..-
I stället föl- öet af Utskotten uppgifna förslag att
Diksgäläs-Lontoiret skulle mot utgifvancle obligationer
uppläna penningar, att seclan tillställas Contoirets blifvanäe
äebitor, anser jag mig böra föreslä: att Riksgälcls-Contoiret
till öebitorn sjelf lemnar sin obligation,
me6 <le vilkor till ränta oeb äterbetalning som clebitorn
linner sig vilja bestämma.
Riksgälcls-Contoirets lemnacle biträöe vore i säliant
fall, biträclet af en cautionist mecl stöi re oeb viclrträcktare
ereclit än läntagaren sjelf kan äga.
^ Ost är icke att sätta i fräga att läntagaren pä sin
ort kan erbälla penningar pä 6^1 ika llocumenter, mängen
gäng lättare än (iontoiret kan erbälla clem, som
Otia tan 6e, N:o 3o.
mäste uppläna 6em i Dufvutlstaäen samt till större
summa pä en gäng.
(iontoiret blelve också ö^meclelst freclaclt för en
möjligen ilsrigenom uppkommancle förlust, att <less
pä kortare tiä utställäa obligationer, uncler en okörmänlig
penninge-conjunetur, blifva uppsagcle, oeb en
bögre ränta för nva uppläningar blelve cletsamma afforclraä,
än (iontoiret betingat sig af sina öebitorer..
lkf Kiksilagsfullinägtigen frän We
sterås
Dän:
Jag förenar mig uti Orelve verms reser
vation.
tkk Commerce-Däöet sanlesson.-
I anledning af kieri- Orefve "von Nc/tVi-erm^ reservation
anser jag mig ej böra unclerläta, att erinra om
8et exempel man baft af allmänna Lranölorsäkringsverkets
skulilforclringsbevis till clesse samina afbräncls
stäcler, buru äesse lorsalöes till underpris; cletta skall
vek ofelbart bäncla inecl Diksgälös-Contoirets obligationer,
alclrabällst i orter, eler ej,- lika som i 8tookbolm,
Capitaler äro mera tillgänglige. Dtt säöant sätt
att bjelpa <le afbränöe stäclers innevänare, att clem Lter
uppbygga, tror jag alitsa för ingen itel vara lämxeligt.
^kf Dagman Tl/o/rt-rn.-
3ag reserverar mig einot bitskottens förslag att för
cle län, som äro torsslagne att beviljas Doras oeb Norrköpings
8täiler, inecllen skola al Diksgälcls - Contoire^.
snskallas genom upplåning.
4«8 8tats- oell 8a nco-IItskottens
Detta är att i sjelfva veidet inköra lökanäs 8tatsvkligationer.
— Om msn ej clisponerat ökverskotten oell
extra tillgängar till Oötka (lana!, linnes ak <lem tillgäng
till clessa län ock liers anclra 8tats-anslag. Nan karle
«lä äkven ak liesse 8taten kesparöa meclel tillfälle att
Zenona neclsättning ak Iläntan till 3 proc:t lemna llesse
olycklige stärier ett mera verksamt unilerstöcl, octa maia
kun<le undvika 8tats-okligationer.
Näste 8taten uppolkra penningar kör Oötka Oanal,
mä <lä Ian clerkvre upptagas, leke i lopancle okligatio
ner,
utan emot ränta mell visst amortissemeut pä längre
ticl oek en betalnings-sk^Iciigket, som skulle komma
att rlrakka väre ekterkommancle, kvilka kunna skör
cla
<le lokvaöe körclelarne öerak, om säclane klifva elleo
tuerarle.
tkk Herr //<.'/§/,rgm§.-
ka» instämmer uti klen ak Hr kagman />/o»la?r ak^
gikne reservation.
IItiätan 6 e, k':o 3o.
Uppgift 3 cle ak 8tats- vell Laneo-IItskotten ät enskilcle
8täcler eller Lolag tillstyrkte kiträrlen, att ak
Liksgälcis-klontoiret genom län anskalkss.
Laneo
,!o lill stallen Loräs, enligt Le-  tänkanclet i^:o 3o.
a- äet till lliksgälcls-dontoiret in-  gängna keloppet ak clet stallen vill
sistlillne 8iks6ag keviljacle läneki-  träcle, emot 3 proctts ränta 83,900
L- nu köreslaget n^tt läneki-
ti äöe emot 5 proctts ränta 85,000
168,^00
—
—
2:0 lill stallen Norrköping, enligt
Letänkanäet N:o 3o, mot L proerts
l 00,000
3:o lill sta-len Öregruncl, enligt Le-  tänkanllet N:o 3a, räntekritt . .
5,8i 5
9
—
H:o lill lrollllätte danal oek 8luss-  verks K^ggnarl, enligt Letänkanclet
N:o 33, mot 5 procrts ränta
80,000
5:o lill 8tallen lönköping, enligt 8e-  tänkanäet N:o 3y
8,000
—
8umma
362,716
9
8tats- ocli Lanco-Otskottens
iX:o 3l.
8ti>l8- velt Lsit60-IIt8ii0lt6N8 Ilklätautle i rntledniii»
ak Hr //?möe/-AV trän OorAarcLtäiiclet
remitterade memorial, ungäeitde
län till 8tudeir Ildclevallg,
Xk lil- /femberg är bukvudsak ligen ankördt, att sedan
staben lidsvall» vict 1812 ocb 1817 arens Riksdagar
blifvit ak k. 8t:r körunnsdt ett län ur Lauben till
uppbyggande ^ 8tadens Rädbus ocb b^rka, ak tillsammans
4>,666z:dels R:dr L:cv, mot 4 procents ränta
ocb 2 dito akbelalning, ak livilket län kör äet närvarande
äterstär circa 82,000 R:dr, samt 8taden under
1828 ärs Riksdag, genom dess dävarande fullmäktig,
i sammanbang med ds dä väckte kiägorne om läneanslag
till 8täclerne Norrköping ocb Loräs, anbällit, att,
i bändelse desse 8täder beviljades Ian pä körmonligare
vilkoi, än cle kör Uddevalla dittills bestämde, enabanda
vilkor jemväl mätte Uddevalla medgikvas; men Lanco-ldtskottet
denna anbällan akst^rkt, under körklarande,
att det ej vore förenligt med Länkens egenskap,
att utlemna län mot lägre ränta än 4 procent, bvilket
ak L. 8t;r gillats; bade väl staderne Norrköping ocb
Lorås beviljats län genom Riksgälds-Lontoiret mot 8
procents ränta, men Letänkandet bärom sä nära mot
Riksdagens slut till L. 8t:r inkommit, att Uddevalla
stads fullmägtig varit urständsatt väcka krägg, att mot
sistnämnde vilkor erbälla län kör Uddevalla.
Ned erinran om detta kvrbällande ocb under andragande
derjemte, att dä staden Uddevalla är 1806
genom total eldsvada blikvit i aska lagd, det syntes
Otlätande, X:o 8k.
vara desto mer med rättvisa öfverensstämmande, att
denna stad omfattades med lika välvilja, som ds sedermera
ak sädane olyckor bemsökte städer, som Uddevalla
dessutom förlorat dels sillrörelsen, dels spanmälsbandel,
genom åkerbrukets tilltagande i länet,
dels uppstadsbandeln, genom Irollbätte-Lanals öppnande,
dels ock ätskillige andre tillkällen till kortjenster,
som försvunnit genom lVorriges förening med
8verige, bvilket allt köranledt Lorgare-8tändet att, vid
kärra Riksdagen, bos Xongl. Najtt i underdänigbet köreslä
stadens nedsättning krän andra till tredje classen,
liar Hr Ärnberg, uti okvanberörde memorial, anbällit,
det mätte 8taden Uddevalla, uppå de kör Norrköping
ocb Lorås, vid förra Riksdagen, utkäste vilkor, beviljas
ett län ak Riksgälds-Lontoiret till motsvarigt belopp
ak 8tadens skuld till Lanken, mot 3 procents ärlig
ränta ocb 2 procents capitalakbetalning, kör att dermed
betala Länkens fordran, samt, i bändelse ak bikall
till denna anbällan, undsättningsbeloppet körböjas till
fullt 5o,ooo R:dr Lkco, i anseende till sä väl de privata
skulder, 8taden eger kör 8cbolbuset ocb andre
publike bvggnader, som äkven bebokvet ak anslag till
tornbyggnad, ur ocb klockor, pä det ej gamla tornets
kostbara underbyggnad mä snarligen öfvergå till en
ruin.
Oa, enligt inuebället ak nästkörestäende Letänkande
X:o 3o, nägre andra utvägar kor det närvarande ej
linnas, till uppkallande ak ds Önskningar, bvilka blifvit
krän lieie städer ocb inrättningar kramburne om
läne-understöd ak allmänna medel till ätskillige, mer
3o
^12 8tats- och 8anco-I7tskottens
eller mindre vigtiga, iöretag, än att de dertill erforderliga
medel genom ktiksgälds-Lontoiret uppläns, kör att
derikrän desamma i läneväg äter utlemna, samt Utskotten,
viri sädant förhållande, ej kunnat i allmänhet
tillstyrka dylika lans beviljande under 2 proerts
ränta, och, viel jemförelse sk det rnetl ikrägavarande
låneunderstöd as^ftade ändamäl, skäl ej s^nas vara kör
handen, att kör detta serskildta kall göra något undantag
kran förenämnde allmänna regel, tro litskotlen sig
ega kull anledning tillstyrka k. 8t:r:
det ma hikall icke lemnäs till den ak Herr FkcmLerg
väckte motion, om låneunderstöd ak Allmänna
medel kör 8taden Uddevalla.
Oen 28 November 182g.
f^:o 32.
8tnl<;- och Lnnoo-IItkii ollens lill a laurie i nnleclninA
»f IvonZI. Najils till Zlats-IIlsIiottel
elen sisth ^.UAUsli allätue l^äcli^a
lKemiss, af en till Xon^l. Nsjrt Fenoin
i egenskap af f^ullmäglig för
Öregrunds starl, ingitven undercläniZ ansölriiinZ
oin LvAAnadslijetp för näinndo stad,
efter den derstädes limade eldsvåda».
Ilti förr beröiale underdäniga ansökning, är vordet
snkördt: att vid den vådeld, som ilen 14 Kuni, innevarande
äi» ökvergätt staden Oregrund, liar jemte de pu
-
Otlatande, N:o 82.
bl,ke Husen, bestående ak Ilad buret, K^rkoherde-Loställvt
oeb 8kolbuset, med särskildte boningsrum för härarne,
den bäst byggda delen ak 8taden nedbrunnit;
att härigenom nöden ibland stadens innevanare
skven före ölyckan tryckande, nu mera blifvit sa allmän,
att någon inbördes hjelp icke vidare är att förvänta,
utan en mängd ak sr mäste förflyta, innan inne
vänarne i sin förra ställning återkomma;
att äfven med den rörelse staden uti dess lyckligare
ställning kunde bedrifva, hade inne vänarne icke
någon behållning öfver dea torftigaste bergning att påräkna,
sä att de redan varit bragte till den vttersta
nöd, om icke Kongl. klaj:t, ak egne medel, meddelat
dem ett' understöd, som mildrat olyckan och lindrat
smärtan deraf;
att emedlertid kör återuppbyggandet ak okvannämnde
publike hus ej för det närvarande funnos någre tillgångar
eller ens nägot hopp att uti en framtid kunna
dem samla;
att stadens innevanare derföre^ ville häldre genast
erkänna sin vanmagt, än framställa ett lökte om äterbetalning,
hvilket de ej skulle kunna uppfylla, men
icke desto mindre vägade i underd. anbälla och hoppas,
det matte Kongl. 2Iaj:t uti Nådig proposition till
h. 8t:r framställa deras nöd, och till Lt:rnc öfverlemna,
att densamma behjerta;
att, enligt uppi ättadt, uti underd. bilagdt kostnadsförslag,
uppgingo kostnaderne i oeb kör de publike busens
Återuppbyggande till 2,812 K:dr <z sk. L:co, ak
hvilket belopp staden hoppades att crbälla Zooo Ibdr,
Stats- ocli Lanco-Iltskvttens
dä dess innevänare skulle, genom arbets-biträde vid
l>vggnaderne, söka att k/IIa kristen;
att om ieke k. §t:r utan äterbetalning skulle vilja
anslä (jenna summa, vägade icke stadens innevänare
annorlunda ätaga sig Återgäldandet (leras, än att dels
afbeta! ningen ester ro ars förlopp skulle taga sin början,
dels ock, under de päkäljande ro area, till allenast
en ro:cle clel för I,varje ar utgä, emecian nä Are
andre betalningsvilkor sä alldeles öfversteg» Ltadens sörmäga,
att kräga om afskrifning »tvifvelaktigt skulle (leras
utkomma;
varande sluteligen uti ansökningen äberopadt innelräliet
ak osvan omkörmäldte byggnadsförslag, till bevis
att staden inskränkt byggnaden as de publike busen
till de mest oundgänglige, samt rättat sjelfva byggnadernas
vidd ocb beskatsenbet ester stadens närvarande
ol/ekeliga ställning ocb den nödställda belägenket,
ifrån bvilken dess innevänare äfven l en framtid icke
kunde boppas att blifva räddade.
bied fästadt afseende a den olycka, af bvilken staden
Öregrund, enligt bvad sälunda upplyst blifvit, varit
bemsökt, ocb dä det svnes kunna med vissbet antagas,
att staden ej är i tillfälle, bvarken att af egne
tillgängar uppföra de genom omförmäldte eldsväda i aska
lagde allmänna b^ggnaderne eller att för det län,
som till detta ändamäl nu kan staden förunnas, ätaga
sig nägon räntebetalning, tro Utskotten, sig böra tillstyrka
lä. Lt;r:
att det länebiträde af 6,000 b:dr, b varom staden
Öregrund gjort anbällan, mätte staden beviljas,
under vilkor:
Iltjätande, IV:o 32.
§,5
1:0 att bela denna lanesumma, 6,000 b:dr banco, användes
till uppbyggande af stadens afbrände allmänna
byggnader, bvilka böra vara fullbordade
sednast är i8Z4;
2:0 att länesumman ställes under förvaltning af Ztadens
äldste, pä bvilkas regvisitioner ocb fullmagter,
penningarne alltsä komma att fran biksgälds-Lontoiret
utgifva?, börande rekvisitioner ocb fullmakter
vara underskrilne af minst en öfver balfva antalet
af Ltadens äldste, sä framt de säsom gällande
skola kunna antagas;
3:o att bvad som utaf länebiträdet icke är lystadt inom
i83i ärs slut, icke kär derefter frän biksgälds-tlontoiret
utgilvas;
^;o att innan nägre penningar frän biksgälds-Lontoiret
utbetalas, skall till Lontoiret vara ademnad en ak
blagistraten ocb 8tadens äldste undertecknad föreskrikning
ä länesumman, bvarigenom de, i stadens
namn ocb a dess vägnar, förbinda sig, en för alla
ocb alla för en, ansvara för länets Återbetalning,
pä sätt näst följande moment närmare innebäller;
6:0 att ekler förloppet af de första 10 arén, eller vid
i8Ho ärs slut, ocb allt sedermera ä samma tid ds
päköljande 9 ären, ä primitiva capitalet inbetalas
10 proc:t, sä att bela Lapitalet inom 18^9 ärs slut
sr inbetaldt; ocb
6:0 att bvad som betalas, insändes omedelbarligen krän
stadens äldste till tlommissarierne i biksgälds-Lontoiret.
ven 28 November 182g.
4.6
8tats- oeb baneo-Dtskottens
^:o 33.
8lats- oell Laooo-IIl-skotfens Illlälairclo, i 2NIccliliiiA
ak Xoool. IVItij:l8 i>'äciiFa proposition
till k. 8l:r, anFäenclo läänounclerstöcl
»k allmänna meclel till ^rollbältk Lanal
oell 8lnss verks LolaF, tor kullkorclancle ak
eil LanalanläAAning vicl 8lröms 8äteri i
Lollus pän.
ikk Kongl. Naj:ts ofvannämn6e Käcliga proposition
inbämtas, att seöan b. 8t:r, vicl 1823 ars bikscliig,
uppä Kongl. l>laj:ts Käcliga framställning, beviljat brollIiätte
Danal oell 8Iussverks bolag ett län af 120,00c»
b:clr b:eo, kör verkställigbeten ak en, utöfver bolagets
aliggancle, ifräga ställcl Lana! oeb 8Iussverks b^ggnacl
vict 8tröm, i Dalins Dan, utmecl Oötba Hk, bacle Dolaget
ur 1826, efter upprättanclet af utkörlige ock noggranne
kostnaclskörslager för arbetets utlörancle, beslutit,
att, till verkställancle af clenna Danalb^ggnacl, törst
borcle använclas sa maekel af Dolagets egne meclel, sool
Doncle clisponeras, utan att Iräcla för nära clen reparationsfouci,
bvilken allticl skulle vara tillgänglig för
möjliga okörutseäcla Del.of;
att i anleclniiig Icaraf arbetet, som Iiösteticlen är
1826 förbereclcies, seclermera, uucler loppet af arén
,827 oeli 1828, Dlikvit fortsatt, utan att clen Deviljaclo
Dsnerältigbeten af Dolaget begagnats; men att Dolaget
nu mera, genom clsss Direktion, i unclei clänigbet vttrat
clen önskan, att bolaget, till beforclranöe af sk^nclsamt
slut a arbetet, - mätte, uncler enabancla vilkor ,
Dtlätanile, ?>:o 33.
4>7
som vicl 1823 ärs biksclag bestämcles, la r banken,
när bebokvet päkallacle, I^kla en summa af bögst 80,000
b:6r, utgörancle enäast ^:äelar ak 6et förut beviljaäe
länet;
vicl ökverlemnanllet ak bvilken unclercl. anbällan
Kongl. Najrt, ansett sig clesto bälclre böra öensamma
meö sitt Käcliga körorci unöerstööja, som vigten ak clen
iträgavarsncle Danalb^ggnaclen vore uppenbar oeb förut
erkäncl, samt en bet^cllig clel ak arbetet, enligt bvacl
Directionen anmält, reclan blifvit fullborclaclt;
oeb bar okvanberörcle Käcliga proposition, vicl remitteranclet
krän boncie-8tänöet, blifvit ätköljä utaf )-ttranclen
af biksclags-Kullmägtige ^nc7e,-s Dcrme/ssow
frän Klksborgs Dan oeb t7cr.r/)er fran Dpsala
Dän, bvilka bägge tillstyrkt bifall till 6et begärcla läneunclerstöclet.
Vill pröfning af cle skäl, uppä bvilka Kongl. lVIapts
Kacbga proposition i förevarancle ämne sig grnnclar,
oell clä "frolll.ätte Danal- oeb 8Iiissverks-DoIggs unclerlätenbet,
att I)ifta 6et vicl sistliclne Diksciag, bolaget
beviljacle större lånebelopp, mäste tillskrifva» en berömvärc!
omtanka, ä bolagets sicla, att, sä viclt möjligt varit,
ak egne meclel, utan 8tatens betimgancle, bringa
förenäinnöe nyttiga företag till fnllborclan, bakva Dtskvtten
väl funnit giltig anleclning, att bos b. 8t:r till
bifall anmäla bolagets nu gjorcle, ak Kongl. ä-laj:ts lXäcliga
kororä beleclsagacle, anl.ällan vin läneunöerstöil;
men cloek, ;»ä cle uti betänkanclet b:o 3o uppgilne grunder,
ansett räntan för cletta länebiträcle ieke kunna bestämmas
till lägre belopp ä» 5 procent.
4-8
Ltats- ock Lanco-TItskottens
I följd kvaras alltsä Utskotten kärmedelst fä tillstyrka
k. 5l:r:
att till sullkordande as den vid Ltröms 8äteri, i Bobus
k-än, utmed Oötka Lif, päkörjade Danal ock
81-issverksk^ggnad, ^ollkätte Danal- ock 8IussverksBolsg
mätte beviljas ett län as kögst 80,000 B:dr
B:co, att, ester kekof, uttagas uppä dess Directions
rekvisitioner oek fullmakter, under vilgor:
1:0 att sör allt kvad som ä länet uttages, beräknas
ränta ester 5 sör kundrade om äret, kvilken ränta
erlägges inom kvarje ärs slut;
2:0 att unäer de sörsta sem arén eller intill ar -835
icke göres nägon capital-gsbetalning, men derefter,
eller -krän ock mecl är ,836, till ock mecl ar -844
gsketalas v i cl kvarje ärs slut -o procent ä primitiva
capitalet, sa att kela länet inom slutet as är
i844 sr till sullo godtgjordt; ock anmärkes, att
kvacl som ester -834 srs slut tilläfventyrs är pä
den keviljacle summan outtaget, ej sär srän Biksgälds-Dontoiret
ulgisvas; samt
3:o att innan nägot i afräkning pä länet sär utketalas,
kör till Biksgälds-Dontoiret vara atlemnad
Directionens, i Bolagets namn ock ester dess uppdrag
utfärdade, samt till Bikgälds-Dontoiret ställde,
förbindelse ä 80,000 B:dr, meä 5 procents ärlig
ränta, tillika innefattande ös, ige stadgade betalningsvilkor;
kvilken förbindelse, genom Bolagets
sörsorg ock pä dess bekostnad, äfven kör vara
betryggad genom sörsta inteckningen uti Danalvck
8lussverket, meä alla dertill körande klemma»,
Verk ock Inrättningar, ock dessutom allem
-
Dtlätande, N:o 33.
4,9
nas Directionens särskildta förbindelse, I-varigenom
ät kliksgälds-Dovtoiret upplätes rättigket, att, i
bändelse de staclgacle Dapital- oc!> ränleketalningarne
icke varda bekörigen fullgjorde, genast erkälla
laga insörsei uti Bolagets alla inkomster, as
k vad namn de vara ma, till skuldens gäldande.
Den 28 November -829.
Ltockkolw, t-^ekt Kos F. F/-cc/Lc-,g,
Let än kander,, lV.o 34. 421
r<:o Z4.
Dtlälsnäe, i snleclnioA sk Hr Uemk>erA8 inom
V. Lor§sre8l.älltl6t skZikne, till 8tuts- oelr
Lsnco-IItskotten remitterg^e lVlomorisl sngäenclo
un6er8töc1 sk sllmsnns rrreclol till kullkiorclsnclo
sk ^stscl8 Hsmnli^A»N36.
^ti förenämnde memorial är ak klr//enräerg anfördt:
kitt kstads bawn är den encia mellan Landscrona oell
Oarlsbamn, 50m sjöfarande i farans stund kunna söka
ocb jemväl, såsom närmaste comn:nnieations^unct emellan
Lverige oeb L^skland, bögst nödvändig för »ä val
Lostsarten, som Legeringens estaketlers ocb Lesandes
fortkomst, oberäknad dess stora n^tta för elen ortens
Iianclel som gar öfver Vrlad, bvilken i anseende till
Lkänes märkbara tillvext i folkmängd ocb sädesproduction,
vore af betydligt omfång;
^.tt denna vigtiga baron också redan i äldre tider,
innan sjöfarten oeb bandeln der ännn vunnit ett för
det allmänna sä stort interesse, ansetts böra uppbjelnas
oeb ett bidrag af 2^,000 L:dr Ltgds under f. d.
Konung Oustak ^kdolpbs Legering till detta ändamål
af 8lsten lemnats, med bvilken summa, jemte de ak
8taden tillskutne medel, till en del anskaffade genom
län, dem staden ej än förmatt sig afbörda, en bamnb^ggnad,
efter ritning ocb förslag upprättsdt sk nu
mera atlidne Ösverste-Lieutenanlen Lidströmmer oeb
sk böga vederbörande approberadt, blifvit är 1802
.4 ^ 3l
^22 8 t ats- oeb 8 a n c o-Il tsko ttens
pabörjaö oell unöer liers ars till fortsatt, koren kostnacissumma,
som mecl lietta ar uppgär till
8:clr 8:eo, utom cleo ärliga utgift ak omkring Zooo
8:clr 8:co, som bvarje sommar erkorliras till muöllring
i bamnen kör cljnpets nncisrbällancle;
^tt öock, selia» kistorne oell mnrarne till denna
bamnb^ggnad, bestående ak timracle oell un,ler vattnet
sänkte stenkistor mell kall stenmur okvan vattenytan,
blifvit färdige, man kommit i erkarenbet, att deras
construetion vore i sä watto körkelacl, alt desamma
saknade tillrseklig sluttning ät sjösidorne, derföre cle
vill starka stormar oell islossningar, icke kunds emotstå
bskvets brytningar, nian pä flere ställen tagit, oell
ännu, som vitast, togo betydlig skalla;
^tt till förekommande barak man nu börjat b^gga
sä kallacle balkkistor »tanköre lie förra oell mell
clem sammanbängancle samt mecl den erforderliga sluttning
ät bakvet, att män ej borcle befara att cle ak
sjöns välclsambeter skola skadas, bvilket ock erkarenbeten
t^ektes besanna;
lätt emedlertid kostnaden till fortsatt byggnad ak
dvlika bslskistor, jemts en päbörjad n), afstängning
eller sk),ddslinie mot östra sillan af bamnen, allt ekler
bögvederbörlig approbation, öfverstiger stadens egne
t>IIgängar oeb krakter, bälst llä i beräkning tages ofvanomnämnlle
ärliga muclclringskostnacl tillika mecl bvacl
staciens innevanare reclan, ekler yttersta körmäga, biclrsgit
till lietta allmänt nyttiga företag;
Oeb att mecl snlecining liärak blr //emäerg^ säsom
8tadens kullwäktig vid innevarancie 8iksmöle, vörd
-
8 e l ä n k a n d e n, !Vio 3^.
samt anliöll, att, i likbet med bvad staden Helsingborg
reclan i tlere är Åtnjutit, ett ärligt anslag af 8tatsmecllen
nu mätts 8taclen älstad till Hamnbvggnadens
kortsättancie förunnas, pä ciet att bvacl reclan päkoslats
ej mä blifva onyttigt, elier oek, i bändelse 8. 8>:r ej
skulls linna för godt clenna begäran bifalla, ett län af
3o a ^o,ooo 8:dr 8:eo mä stallen lemnäs, under lika
vilkor, som clet är i8a3 stallen beviljade länebiträcle.
Utskotten basva tagit lietta ämne uncier bekörigt
ofvervägancie; Oeb eburu Utskotten äfven för lierås
clel bvsa lien önskan, att isrägavarancie Hamnbyggnad,
ester cle arbeten oeb kostnscier clerä redan blifvit nedlagcle,
mätte bringas till fullbordan, pä ett varaktigt
oeb för framticlen gagnancie sätt, likväl lia, ciels enligt
bvacl lien vicl 8etänkanclet lVm 22 bikogacle ladeli upplyser,
elter gfssttandet af erfvrcierlige meclel för körsvarsVerket,
iständsättande oell snöre bebos, till
bvilka anslag blifvit ak X. äl:t äskacle, nägrs tillgångar
ieke äterstä att anvisa, ciels oek i allmänbet man
s^nes böra unclvika, att, pä gruncl ak enskilcles motioner,
bevilja nägra anslag af allmänna meclel, till de
ställer eller eorporationer, bvilka sadant begära, bakva
Iltskotten funnit sig ej kunna tillstyrka »agra anslag
ak Statens äleclel till kullborclancle ak okvanberörde
bismnbvggnaö.
Hvad äter angar lien sk Ilr Hemberg gjorcle anbsllsn,
att ett länebilräcie sk Zo ä cjo,ooo 8:cir 8:eo
för nämnde änclamäl, uncier lika vilkor, som cist 8ta
-
/jaH 8tats- ocb Lanco-Otsbottens
den Vstad är 1823 af k. Lt:r beviljade län, nu matte
staden förunnas, sa enär, enligt den af Utskotten uti
Retänbandet Afo 3o yttrade öfvertygelse, nägre länebiträden,
vid innevarande Ribsdsg, icke, utsi, Ltatens
förlust eller rubbning i runningen för Ribets penningeväsende,
bunna meddelas, uncler lägre ränta än fena
procent, oeb det äter s^nes otvifvelabtigt, att en 8tad
af Vstads förmögenbet, mäste vara i tillfälle, att,
utan någon statens bemedlande Åtgärd, emot clenna
Ränta, a egen Lredit, upptaga ett län till uppgjfne
belopp, anse Otbvtten sig ej beller ega anledning alt
bos R. 8t:r denna anbällan understödja;
Ocb fä Olsbotten salunda bärmedelst tillstvrba
L. 8>:r,
att för det närvarande vägra bifall, till sä väl anslag
gf allmänna medel, som läneunderstöd, i ocb för
fullbordandet af den vid Vslad päbörjade Oamnb^gguad.
Ln Redamots sersbildta mening bifogas. Oen Z
December 1829,
Reservation.
Or LommerceRädet Vankesso/r.- IHmot 8tats-ocb
Ranco-IItsbottsns Letänbande, som bos R. O. 5t;r afst^rber
bifall till de inslag eller Ränekidrag ät de
flere Hamn-anläggningar i Ribets Lödra Orter, för
bvilbe sädane blifvit söbte, mäste jag reservera mig.
lag ban ej bstrsbta d^Iiba anläggningar frän någon
viss 8tads eller Orts ensbilda angelagenbet; jag
ser uti dem något mera, nemligen verbeliga medel för
Lstänbanden, lV:o 3^. /s2ö
kela Randel; allmänket, oeb de närmast liggande orters
i svnnerbet uppbomst, trefnad ocb vLlioäga. — Huru
vilja vi anses tänba pä, ocb bemöda oss om att uppdrifva
ex- ocb import-bandel, in-ocb ut-ri^es Ljnsart^
utan att föranstalta, clet vära bamnar erbjuda säbsr"
bet för inlöpande, lastande ocb lossande sbepp. Om
Ltäderna sjelfve ägde Lapitaler, att försbjuta rädane
bostnsder, oeb bunde de genast päräbna en sadan rörelse,
som igenom erläggande afgiftsr ä l^art^g oclr
Oods för sädane Rägenbeters begagnande, bölle deni
sbadeslöse eller gäkve dem någon vinst deraf, sä beböfdes
ej det Allmännas mellanbomst; men nu är iebe
förbällandet sädant, oeb dä blir det ej den eller de
ensbilde 8täder man vägrar bidrag ocb lättnad till företagande
ocb utförande af sädane anläggningar, utan
det är ät bela Randet ocb dess näringar man vägrar
de oundgängelige medel för dess In- ocb Rxport-bandels
befrämjande. Vore ocb bär kraga om nagra anslag
af betvdenbet, dä sbulle, för andra mera tvingande
bebofs fallande, möjligtvis detta vägrande vara
päballadt; men da ders gf de ifrägsvarande städer söbt
bidrag bärföre endast uti Ränsväg mot billig Ränta
ocb derföre erbjudit säberbet, sä bunna väl ej R. 8l:r
möjeligeu för bättre böp korsbaila Randel de nämnde
fördelar. — Ocb när bärtil! bommer, bvad inom Iltsbotten
blifvit fullständigt ädagalsgdt utur framlidne
Orefvs von Rlatens underd. Lerättelse af den 28 Rebruarii
1828 efter verbställd anbekälld undersubning;
^tt den redan gjorda päbostnad ä
vigtig i anseende sä väl till postkarten, som tilt den
426 8tats- oeb Laneo-bitskottens
viösträckta fruktbara nejcl, son bvilken cien är snöa
export stapeln pa lini» söclra kusten ak 8käne, skulle
gä sä allcleles sörlorgll, alt clet liela snart skulle bilcla
en ruin, lier en bskarcbät mell söga säkerbet kuncle
lancia, cierest ej nägolnär bet^öelige melle! använöas
till lless kullborclancle elter en söränciiacl plan;
-Ktt i /iancbäroncr såsom uncler alla bänse
enclen
elen sörsta oell vigtigaste i 8käne, lien örliga
uppgrunllningen är gifven oell mäste verksamt samt
snart förekomma;, lialst mell ett kraftigt mutlllerverk
om ej man skall äfventyra förlora llsn vackraste naturliga
belägenbet as cleuna art;
samt att en af 6e mäst passancis
belägenbeter för bamnb^ggnaö pä 8känska kusten,
seli, i anseenlle till sitt läge pä 8^6östra liörnet ak
lietta I^aiillskap, kanske ett ak lie mäst päkallacie srlieten
sä i militairiskt som ekonomiskt oeli mercsntilt
skssenlle, oclr eler en alöeles outölllig tillgäng pä tjenlig
sten linnes, som viö lie öfrige ställen keit saknas;
8s I,ar jag ej kunnat annat än för min clel ^ika
clet akseencle till lie för clesse klamnar gjorcle motioner,
att cle sökts bänebiträclen mätte beviljas stäclerns
äkstaö oell Limlu iksliamn för kkamnanläggningarne vili
clesse 8läcier mell fullt lika om ej större skäl, än l,vårföre
k. 8t:r reclan beviljat liers snöra ställer till sine
kyrkors unclerball oell lepaiation; samt att Utskotten
borcit tillslvrka b. 8t:r, alt i anslagsväg lios Xongl.
lVIaj.t färorcia st banclserona kam» ett lika bicirag
frän Atlie Ilukvulltiteln, som rlet klelsingborgs bamn
-
Letänkanöen, iV:s 34, 35. 4^/
li^gAnsll reclan i mänga är oakbrutit njntit; allt uncier
villkor, att lie inkomster clesse ställer uti Hamnpenningar
njuta, mä ensamt använclas för clesse änclamäl.
blti clenna Reservation instämcle lkerr LommereeLäciet
Hemberg.
N:o ZA.
Ill-Iäkancle, i anleclninA nk Ilr 6ionii inom V,
LoiAare8fänlleL akZikne, till Ltats-I^tsliottet,
lemitteraäe, Memorial, an^aenäs nn6er8töc1
ak Allmänna me6el till HamnanläZ^niuA viä.
8taäen Limkritsliamn.
^f 8r <7ronr'us är anlörcit att iblanö <le fä loealer för
en större, sä väl i mereantiit soin militäriskt bänseencle
för 8vcrige vigtig bamn, som lien b^civestra clelen
ak 8KLnes viclsträekta kust erbjulier, vore utan tvifvel
att lietta ställes förträifiiga oeb i liera
alseencien för en större bamnb^ggnscl g^nnancie läge,
balle reclan i korlina tiller varit bemärkt oeb erkänclt,
fastän, i saknaö ok biliraz frän 8tatens sirla oell i snseencle
till staciens oförmåga, alt sjelk ästaclkomma cle
summor, bvilka till ett änöamalsenligt oeb varaktigt
Xaj-arbeles utlörsncle erforciras, cle upprättacle förslagen,
oeb secinast cleo ak Majoren vablman pä 1770-  talet uppgjoilia plan, bittills lörblikvit utan verkställigbet:
fktt
numera jemväl Itiks8tätbällaren^ k. cl. 8tstsLsciet
m. in. »r Orelve v. uti ciess till lL.
H28 8 tåls- vcli banco-Dtsbaltens
lVl:t clen 20 Xebruarii 1828 sfgilne unllercl. berättelse,
om en as Hr Drefven företagen unöersöbning, rörsnöe
bamnsrne i 8bäne oeb Hallund, intygat, att öenna
ort vore r/e/r ,ratier//ga stri/ie//r /ö> e,r <r/ t/e r/^<iste
sör/es2>'gr/er / l5vcr/ge^ bvsrifrän oeb är 182^ utsbeppats
iebe mintlre 8n 21,1^2 1:r 8psnnemäl;
^Vtt kusten ombring öenoa pists sfven egcle ett allöeles
outtömligt sörräcl pä sten, bvarigenom en bsmnbyggnaci
elerstäcles skulle bärle till tiri oeb bostnaö
unöerlättas, rlä öeremot viri snörs bamnbyggnaöer i
8bäns brist pä denna angelägna msterisl utgjorde ett
det svärsste binder;
fbtt derföre Ur <7,drus^ säsom 8tsden Limbritsbsmns
Xullmäbtig vid innevarande Libsmöte, med anmälan
om stadens oeb den bringliggande ortens betlof
gf en genom bönsten; biträde förbättrad oeti mers utvidgad
bsmn ä nämnde stalie, än den nuvarande, Iios
k. 8t:r vördsamt snböll om ett lämpligt understöd af
8tstens meclel för detta vigtig» ändaiuäl; om bifall
till bvilben begäran, Ur <7ro,rms gjorcle sig desto mer
förvissscl, da det blifvit gf Ur Drekve von /'/rrte» förblaradt
ej allenast, att ingen rry bamnbyggnad pä 8veriges
bust emellan bätstad i Ualland till banclö vid
Llebings gränsborde företagas framför Limbritsbamns,
utan sfven, att till oeb med ovisst vore, om iebe
dermed mäste göras början, innan <le föreslsgne korbätt,
ingarne oeb reparationerna af Uelsingborgs, Vstacls
oeb Dandscronas äldre Uamnbyggnader i verbet sättas.
Oeb bar Ur uti ett ytterligare, till Ilt
rbotten
rsmitleradt, memorial, af elen g nasti. danu
-
Letänbanden, Alto 32. /jag
aril, anbällit, att b. 8tu', clä nägot bostnadsförslag till
ilrägavarands bamnbyggnad iebe under sednare ären
blifvit upprältaclt, ville bos X. iVI:t i under dänigbet
begära, att en detaillerad uncleisöbning oell afmätning
gf berörde bsmn mätte sk dertill utsedds sbieblige
peisoncr okörciröjligen företagas, dervid bostnaden
för clen nya bamnbyggnad, <ler erfordras, tilliba borrie
utrönas oeb genom upprättande speeitiea förslag
uppgifvas;
8amt att lä. 8t:r emecllerticl oeb intill nästa Xibsdag,
bebagade till K. IVl;ts Xädiga disposition anvisa
ett anslag ak 2ooo k:dr ärligen för vei bställigbeten af
sjelfva bamnbyggnaden, som i sädant sall bunde päbörjas,
sä snart X. Lk:t, ester ritningarnes oeb bostnarlsfärslagens
gransbning, täebtes desamma i ljäder
gilla oeb fastställa;
Derjemte Ur Dromus ansett sig böra upplysa, att
inbomsterne af den nya bamnen, sedan densamma med
biclrag ak 8tatsVerbst bunnit blifva färdig, bunde med
säberbet antagas tillräeblige för bamnens framtida underbällande,
bälst, utom afgikterne ak en öbad bandelsrörelse
pä stället, det borde bunna pärabnas att
en stor del ak cle Dårlig, som nu vanligen öfvervintra
viri Lbristiansö, sbola, ciä en säber bamn pä 8vensba
busten finnes alt tillgä, bäldre cler inlöpa öfver
vintern oeb i betydlig mobn öba ds staden tillllytande
bamnumgäldsr;
.Äfvensom clen öfvertygelse blifvit ak 8r
yttraö, att köröelarne ak en genom Uamnb^ggnaöen,
iiiltsganäe inöustris, rörelse oeb välstänel i orten, i
HZo Stats- oell Lanco-Otskottens
förening me6 llet skräll 6enna bsmn kan erbjuda
större oeti minclre krigsskepp, torcle snart nog atergällla
Slaten »let anslag, 8om till liamnens iorHningsställande
kunäe beviljas.
Utskotten, bvilka, meö skseenöe a öeona dragas
likartalle beskalkenbet mell lis llere till färenalle Statsvoli
Lanco-Otskotten öfverlemnacje frågor om underställ
ak allmänna melkel, llen samma, pä grunll af HZ
§. LiksclagsOröningen, till gemensam pröfning upptagit,
trafva, vill snställci jemnlorelse mell öen af Motionären
aberopalie unllerclänigs berättelse, som Lkefen
för Stor^miralitetsXmbelets Ireöjs ^fcielning till
X. M:t afgifvit, om Hen ak bemälte Embetsman, pä
X. M:ls fälliga befallning, anställcle unclersökning, rörancle
bamnarne i Skane oeb klallanil, val funnit vigten
oeb förilelarne af en bamnb^ggnall vict Limbritzbawn
vara tillförlitligt vitsorclalie, men lia likväl X.
M:t, etter inbämtanlls af clesse upplysningar, ej funnit
för goclt att till X. St:r göra någon framställning om
anslag af Statsmellel för lietta betlof, samt llsssutom,
enligt bva<l clen vill Lelänkanciet lVio 22 bifugacle Labsllen
närmare utvisar, efter afsättanllet af erlorclerligs
meciel till börsvsrsVerket oell lle lieie ller upptagne
bebof, för livilkas f^Ilan-le, inslag blifvit af
X. M:t begäille, nägra Statens tillgängar ej nu linnas
vöispouei arle, tro kltskotten clet ciestobällli e bära öfverlemuas
ät kommsnöe Stänller; att, j bänclelse af <lä
skeencls anmälan, ät lietta företag, efter omstänlligbeterna,
egna Hen omsorg oeb clet biträcle, lletsamma
Letänkanllen, lV:o 3ä. HZ l
s/nes pakalla, som något sär ämnets närmare bepröfvanHe
ounllgängeligen nälligt, kostnallsföi slag, eller
plan till arbetets utföranlls, ej bittills blifvit upprättacle;
Oeb
linna Utskotten sig säluncla äga full anleäving
tillstyrka X. 8t:r:
llet mä kragan om un-lerstöll sk allmänna meilel till
utloranHe af Hamnanläggning viel Stallen Limbritsbamn
för clet närvarande förfalla.
Ilen Z Oeeember 182^.
Xeservationer,
lkf tZommerceXäHet Xmot Utskottens till
styrkan,
i träg» om clet af mig, såsom Xullmägtig viä
lnnevarancle XiksHag, för Stallen Limbritsbamn, begäräs
anslag lill Hamnanläggniug llerställes, fär jag
mig reservera, mell aberopanlls af lle skäl, bvilka linnas
uti motionen upptagne, oeb <lem jag tror nog
mägtigt tala fär unHerstäH ak statens meHcl till lietta
allmänt nyttiga företag.
Hr LommereeXället äberopglle sill vill
Let. lV:o 3H bilagcle Xeservation.
k<:o Z6.
Dtlätsncke, i snleckninz ak kkrinom
V. LorASl'68tsnck6t väoIttL, till 8tat8lckt8liott6t
romitterscke Notion, om unckeiätöck sk sik
-
H32 Ltats- oell L a n o o-Iltsk o t ten s
männ» möcltd lill islandsälUiude »5 I^gnäscnon»
Hamn.
lie /'etters^o?! är ankördt: ^tt Landscrona bamn
är den enda slän Lötbeborg till Larlsbamn, som naturen
danat till sk)ldd för Likets flottor samt inbemska
oell utländska coopvaerdieskepp oell karteg, vid
uppkommande särskilde bändelser:
^kt Likets ne 1818 köisamlads Ztänder, meduppmärksambet
bära, dä redan bifallit 8tadens ankallan
om understöd af allmänna medel till anskaffande sk en
mudderpråm för Hamnens upprensning oell anslagit
kostnaden dertill att utgå as g:de klukvudLiteln;
^tt. som L. 8t:s i denna del lättade lieslut saknat
verkställigbet, bade Stadens fullmäktig vid 1828 ärs
Liksllag bärom gjort körnvad framställning; men (let
oaktadt ett sa vigtigt oell Liksgagneligt företag allt
llittills blifvit eftersatt för andre, kanske on^ttige, oell
i tio ar staclnat vid blotta undersökningar, genom bvilken
tidsutdrägt Hamnen allt mer tilltagit i uppgrundning,
som mäste medföra större möda oell kostnader
för upprensningen;
^ktt emedlertid, enligt det gs LeneralLieutenanten
m. m. IlrLribeire II. f. 8parie, uti underd. memorial
gf d. i lunii 1826, som vunnit ökad styrka genom de
int^g ej mindre Kiks8t5tbä!laren m. m. llr Qiekve u.
/'/atén, uti asgisven underd. berättelse, än ook Lieutenanten
llr v. »!>/r/ovv, uti en as bonom, i an
ledning
af anbefalld undersökning, författad />oL/enrorrär,
bvar för sig lemnst, det vore utrönt, att denna
Letänkanden, l8:o 36. 433
liamn, oberäknadt den synnerligen fördelagtiga Station
densamma erbjuder för Likets flottor, äfven för Likets
DekensionsVerk är bligst nödig att bibeballa, "bukvud"sakligast
i afseende pä bamnförsvaret oell bekästnin"garne
dervid;"
fktt till befrämjande ak bamnens upprensning bads
en mudderpråm ansetts ak väsendtlig nödvändlgbet,
bvilken, en gang tillkommen ocb till fortfarande verksambet
underbällen, skulle kunna bereda bamnens
framtida gagn ovb n^tta, pä sätt densamma kran begynnelsen
varit päräknad;
fktt till skyndsamt anskaffande sk en d^lik mot
bebokvet svarande mudderpråm, bade Landscrona
Lorgerskaps Hdste redan den 27 lunii 1826 bos L.
N:t i underdänigbet erbjudit sig, att uti kostnaden
dertill deltaga med ^:del, pä satt, att ärligen
ätran det mudderpramen kommit i verkställigbet, skulle
betalas 5oo L:dr L.co, intill dess nämnde ^:de! blifvit
ersatt, bvilket atagande, oväldigt bedömdt, vore,
efter wotionaireos förmenande, vida öfver den enskildt»
förmän för staden, i bänseends till obet^dligbeten ak
dess eoopvaerdie sjöfart ocb ak de inkomster, som
kunde staden genom företaget tillbyta;
-ktt i öfrigt, da, efter stadens akLonung 00b Ständer
beslutade, flottning krän dess gamla sunda plats till
den nu varande, stadens innevånare, genom L. Resolution
den 8 Maji 17^1, blifvit försäkrade, att alla
de fran bakvet tillkomne platser skulle för 8tadens
räkning fallas till tjenlige L^ggnadstomter, uppstod
äfven genom ansksäandet ak den till bamnens upp
-
H3H 8 k a t 5 - oell Xanco-Otskottens
rensning nödige ansedde mudderprämen möjligbeten,
att, i följd sk berörde lVädiga Xesolution, en dag kä
se fvlldn lr^ggnadstomter 5 lis stallen, kvilla nu, tilt
minst ^:del ak stadsplanen under större delen ak äret,
utgörns ak sumpigg, för bälsotillständst skadliga, träsk;
ak bvilka fördubblade skäl llr settersson, "s Xandscro"na
stads vägnar, tios It. 8l:r ytterligare anbällit om
"kinning sk nllmänna mette! ocl, vidtagande kraftiga
"åtgärder lor en mudderpräms skyndsamma ansksKao"de,
till förekommande as än större skada ocb kost"nad,
genom vidare tids utdrägt i verkslälligketen sk
"bsmnupprensningen i bsndscrona."
i
Utskotten bnkva, med stod af ^3 §. XiksdagsOrdningen,
delin ämne till geinensnm pröfning upptagit;
oell eliuru, i betraktande »f de fördelnr, bvilka isländsättandet
gf Xandscrona trnmn s^ner kunna, i sä mercantilt
som militäriskt bänseende, medsörn, det visserligen
vore önskligt, ntt nngre medel lör dettn ändamål
kunde snvisns, likväl dä dels, enligt innebället
ak den förut äberopnde Inbellen vid betänkandet lV:r>
22, nngre statens tillgångar ej nu Mein önnäs odisponerade,
dels det bör kunnn med vissiiet förutsättas,
att X. AI:t, efter inlrämtsd kännedom om landscrona
Iinwns nsi varande tillstånd ej lär bakva underlätit
för X. 8t:r anmäla bsbokvet sk dess snnrs iständsättande,
sa vida ett uppskof med detts arbete
funnits medförs nagra betydligare olägenbeter, dels
ock, i öfrigt nägon uppgift ieke blifvit lemond s Kostnaden
för anskaffandet sk dea nödige ansedde mudder
-
OetSnkanden IV:o 36 rs3Z
pramén, samt vid sädsnt sörliällsnde anledning ej saknas
till den förmodan, att större kostnad oell vidlyftigare
arbete an Alotionairen körmälclt, to, de erfordras,
för fullkomliga iständsSttandet af berörde bamn,
anse Utskotten sig köranlätne tillstyrka X. 8l:r:
att den ak blr /'ettersso/r väckts finga om gösing af
allmänna medel, i ocb för iständsättsndet af Xandscrona
bamn, ma för det närvarande förfalla.
Oen 3 December 182g.
Xeservationer:
^f klr Xrosten/'ekterssorr.-Xmot O. Utskottens vägran
ak anslag ocb län till uppbjelpnnde sk klamnarne
i 8käne, kan jag icke underläts att reservera mig.
Nan bar Xiksdag ekler Xiksdng beviljat dr^ga anslag
till tlerfaldiga företag, bvars nvtta ansetts ocb annu
snses problematisk. lag vill ej nämna Oätbn Lanal,
som erbällit millioner sk allmänna 8tatsmedel: en
gang pabeg^nt ma den äfven med min ringa röst bringas
till sin fullbordan, lag klandrar ej beller, att sä
betydliga summor utassignerats till bsmnb^ggnaden i
Helsingborg, der just vid br^tningeu sk 2:ns baksvatten
en d^lik anläggning sr svsrast att verkställa ocb
kanske omöjlig alt underballa. Alen bvad jag önner
besynnerligt ocb klandervärdt, är, att, dä sa in^cket
gang ekler gäng ansins kör prakt- ocb konstverk der
sjelfva naturen tyckes lägga binder i vägen, sä litet
ocb vita intet tillgöres för sädane allmännyttiga företag,
som naturen icke allenast utpekar, utan Skven
/;36 8tats- oeb Laneo-Otslrottens
underlättar. L,k sadan egenslrap äro ds bamnanläggningar
ocl, utvidgningar pä Llranslra kusten, för bviiIra
ätslillige kepresentanter begärt dels anslag, dels
lansunderstöd. Hvad anläggningarne vict fstad oell
Limbritsbamn angar, instämmer jag i lie,,- Lominercekädet
m. m. 8antessons riem angående alglknereservation.
Ileträkkande Oandserova mä det körlätas mig,
att jag till Letänlrandet bikogar nagrs ord, bvillra jag
(man dämme olve,- mins motiver buru som lielst!)
leire lran eller lior tillbalrabälla.
I>iäZon bättre oeb rimligare bamn än Oandscrona
lärer man förgäfves uppgifva. Oen erbjuder tillräclrligt
utr^nnns bade lör Handels- oell Örlogsklottor oell
är således bade l elronomislrt oell milita,islrt afseende
sä vigtig, stt jag med alla sirat vägar pasta, det dess
Åsidosätta vidmagtliällands vore lilra slradligt, som slramligt.
8Iradan bebökver jag ej bevisa; den bevisas ak
sig .sjelk, l bändelse, det korsenen akvände! ett Irrig
slrulla upplromma, da sä val stora, som lilla dollan
bebökver en bade kör sitt läge, sin r^mligbst ocb sitt
köi-svar, sä vigtig station, som Oandserona, 8Irammen
ak ett körsnmmadt vidinslrtbällande, der naturen varit
sä krilrostig, blir mindre 8tadens an nationens oell
det är just detta, som köranleder mig att päballa It.
O. 8tirs bebjertande ak motionärens anliällan. Oet är
allmänt Irändt, att inloppet till Oandserona bamn leire
allenast sr trängt, utan äkven med bvarje är blikver
trängsle genom uppgrundning krän bakvet: ett körbällands,
som äkven sr kärwärlrt l sjelfva den egentliga
Hamnen.
Leta afanden, lV:o 36. 4^7
Ilamnen. fili en betydlig del vällas denna uppgrundning
ak den pä södra sidan ak llamnen anlagda fästningen
, 6,vrn^ mot bvillren liakvet briter sig oell bvarak
köljdsn blir att bakssanden inll^ter i Hamnen. Xr
det säledes gifvet, att fästnings-anläggningen till leire
ringa del körorsalrar den ökverlrlagade olägenbeten, äfvensom
att, i samma män llamnen är vigtig för 8veriges
llotkvr, i samma män är äkven fästningen beralrnad
kär bäde flottans oeb sjelfva 8tadens försvar, sä
s^nes mig bärak ovedersägligt kölja, att det älotionären
uppgifvit rörande llamnen oeb dess upprensning
genom ett miidderverlr pä en oeb samma gäng är en
enrlrilt oell en allmän angelägenbet. Let,alstad säsom
sädan lords den oclrsä förtjena nägot mera afseende
än O. Otslrotten deråt bebagat egna. Oet Iran ej kör
Oandslrrona, säsom Handelsstad, vara likgiltigt, att
llamnen blir ren, att svärigbeter kär inloppet undanrödjas,
stt livad naturen gjort fredas krän förstöring,
fä gränsen mot ett annat kile mäste Oandslrrona,
med sitt lörträklliga läge i den bördigaste tralrt ak
8lräne, vara en sä m^eiret vigtigare punlrt ak fäderneslandet,
som den erbjuder leire allenast kör export,
utan äkven för import, oeb l sllmänbet kör Ilandelscommunicationen
en pä andra lrustorter sals nåd kärdel,
bvarak bela orten oeb äfven upplandet bar sin
vinstandel att parälrna. bagger jag nu bärtill, att 8tsden
ekler den uppgjorda planen leire är till en tredjedel
kullb^gge, att detta bä, rörer deraf, att f.
Ill:t oeb Xronan leire lrunnat, enligt dess stagande,
4 Lan,/, ö 4/4. 32
HZ8 8tats- ocb Lanco-Kltskottens
läts sxlla cls byggnadstomter, som planen upptager,
just derföre att fvllnadsämne trän landsidan fattas,
sä uppkommer sfven bärak ett skäl för understödjandet
ak rlen genom detta betänkande akslagne motionen ,
oell äfven frän denna synpunkt betraktadt bvilar det
begärda anslaget pä en billigketsgrund, som 8taten
icke, utan upprikvande af sins en gäng gifns förbindelser,
kan förneka.
lik bvad jsg nu snfört drager jsg följande slutsatser:
a)
stt landskrona Hamn sr militäriskt vigtig ocb star
i samband med cle der anlagde fästningsverken;
/-) stt dess försämring till en betydlig del vallas sk
sjelfva fästningen, emellan bvilken ocb cle gent öfver
varande stenrören vela brobyggnaden bakssanden
inspolas;
c) stt upprensningen bereder tillgäng till fyllnings
ämnen för cle tomter, som lironan förbundit sig
vederbörligt fyllde lemna ät personer, som i 8taden
vilja sig bosätts; ocb
cl) stt bandein mäste vinna, i samma män Hamnen
blir god ocli äkvent^ret att der inlöpa löreb^gges,
bvilket äfven blir en vinst för bela fiket.
bägger man nu bärtill följande, 8taden enskilt rörande
omstänliigbetsr, nemi.:
a) stt i samma män sjöfarten Uppbjelpes, i samma
män kan ock enskilt» industrien ocb välmågan utvecklas,
bvilket förr var förbällandet, <lä bäde 8ocker-
8äp- ocb ^baksfabriker voro 1 lior;
betänkande», ?l:o 36. 43c;
l>) att genom en uppbjelpen sjöfart älven clet d^rtanlagda
bvarkvet ksn blifva anlitadt;
c) stt 8taden steg för steg blir beb^gd ocb förskönad,
i stället för att, såsom nu är fallet, till större <lel
sf planen, utgöres ak sumpiga, för belsås giltiga
träskkälor; m. m.;
sä ledes jsg ak allt lietta till den åsigt sk saken, att
ilen gjorda motionen pä en gäng alser allmän ocb esrs^r/t
n^tta, ocb att <len sälecies, om den salunda sr framställd,
äfven derefter bör bedömmas.
Mu bar 8taden genom sin fullmägtig begsit anslag
till ett mudderverk för Hamnens upprensning ocb
krsmgena underbällande. 8taden förnekar ej, att den
derakkan Iisfvs enskild ekonomisk n^tta, ocb vili derföre,
eburu fattigt sambället är, ätaga sig en tredjedel ak
kostnaden, samt begär säledes endast tvä tredjedelar
deraf, bvilket kan anses utgöra den andel, som 8taten
för den allmänna, i militäriskt afseende obestridliga
nattan, billigt bör vidkännas. Vill slltsä 8tsden
med ali sin förmäga deltaga i de för mudderverket
erforderliga kostnaderna, sä tyckes det icke vara för
mycket begärdt, att saken kommer i gäng genom 8tatens
understöd, ocb det är derföre jag vägar fästa b.
Lurs uppmärksambet pä ett företag, som pä en ock
samma gäng skall komma stt vittna om 8l)uelsens ocb
kledborgarnes nit för ett godt ändsmäl. Vid a:ne köregäende
biksdagar 1818 ocb i8a3 iiskva lä. 8t:r beslutat
att bos K. N:t anmäla nödvändiglieten ak bandskrona
llamns uppbjelpande ocb föreslagit att ii. !VI:t
dertill täcktes använda medel al tionde l^ufvud^iteIns
44o Hinks- oell Xanco-ftskottens
tillgängar: nu tillintetgörrs alldeles tint liopp som Hinden
X^ggt pä dessa 2:»e Xiksdagars förord, ocli superi
kommes att Xvila till nästa Iliksmöte. lag vägar
dock tro, att 6etti> kunnat undvikas, enär säkert icke
ali tillgäng saknas fä,' en sä fogn liet^dlig summ,', ak
liögst iö,ooo X:dr, för I,villig nägon gf DukvudfitIgi^ne
torde lemna K. äl:t nödig utväg.
lag vägg,' glltsä ö<Imj,ikast iiemslälla, om ielie k. II.
8t:r, i lililiet med livad som unde,' de 2tne sistförllutne
Xiksdagarne skett, skulle vilja i underd:6et anmäla
Landskrona 8tad till erliällande al ett mot ^ al
mudde, ve, ks-kostnaden svarande anslag al sädane medel,
som X. 8t:r till K. l>I:ts »lisposition för allmänn^ttige
företag anvisa. Detta förord uppeliäller 8amI,
ällets liopp att en gäng fä ett ve, k utfördt, som,
nast ortens sädes-production a Idramäst inverkar pä 8tadens
förkofran ocli uppiijelpandet af den välmäga,
I,vilken förr, innan nva 8taden anlades, tillliörds
landskrona, ocl, dä flamn-uppmuddriogen pä intet
sätt förrycker X. Hlds möjligtvis pätäukta plan för
fästningsverkens ordnande, emedan, Iiurusomliälst de
komma att organiseras, Damnen likväl icke kan förändras
eller säsom mindre väsendtlig åsidosätta?, sä är
jag öfvertvgad, att vin II. 8l:r.förorda saken, K. N:t
later uppgöra ordentligt kostnadsförslag neli sä reglerar
utförandet, att de dertill ansläende medel Iräde
skola motsvara andsmälet ocl, liereda tills,edsställelsen
af ett sä väl ekonomiskt, som militäriskt nyttigt
verks fullbordan.
Denna min uppsatts rörande landskrona Hamn
Il e t ä n k a n d e n, X:s 36, 37. 44 >
torde fä åtfölja ll. Dtskottens Iletankande till Iliks8tänden,
för livilka det icke lärer vara obekant livad
ll. fxc. m. m. llr Liefve von flaten anfört uti si»
pä X. äl:ts Xelallning atgifne llerättelse 01» de undersökte
Hkänska Ilamnarne i allmänliet ocl, särskildt
rörande landskrona, såsom den liästa ocl, vigtigaste
af alla, pä liela södra kusten.
Ilr Lomme,cekädet Hantessnn äderopade sin vid
Ilet. X:o 3/j öilagde Reservation.
Z7.
IllläXincko, i anIedtiiiiA ak I4r
inom V. Lo,ZUie8läucIel väclitu, lill 8lal8-  I4l8ltOllol romillöracle, IVIotion, :m^:clo nncler8l.
ötl ak allmänna model till 8ä väl liamnvid
8ladon IIalm8kad, 8om uji^ii'6N8ninA
ak l^i88a ,ä.
^dtl llr aud är anio,dt: att redan vid sistl.
Xiksdag, 8taden llaliiistad, genom dess fullmäktig,
lios X. 8t:r framställt nödvändiglieten al att »lenna
8tads kläm» upplijelptes, under ani,ällan, att understöd
dertill mätte af allmänna medel lieviljas; men af
I». 8t:r erliällit det svar, att nägot särskildt anslag lör
andamälet dä icke varit alt tillgä, utom 8t,öu,rens»ingsfonden,
som till X !VI:ts iVäd. disposition lilifvit
med 100,000 X:dr sllemnad;
att sedan, pä grund liärat,. 8tade»s llvrgerskap
lios X. älit i underd:l,et sökt understöd till lierörde
Ilamns lörliättrande, samt llr ÖlversteLivuteuanten
44? 8tats- oel, D a n eo-K tsk ot te ns
/ke/^^röm^ pä Ii. lVI:ts lVä!. befallning till f. cl. 8trömrensningsLomittöen,
är 1826 unclersökt Hamnens I>eskaikenbet
oell uppgifvit lörslag till!ensammas istän!-  sättan!e, backe K. äl:t ciertill i lVä!er beviljat ett ärligt
anslag as 6000 k,!r, att un!er ri ärs ticl utgä;
att likväl bnppet att se clenna för sä val 8tacien
som angrsnssn!e lanclsori gagneliga Kamnkärbättring
i verket satt äter sig ailägsnat, seelan en är 1827 ak
Llieken för 8torAmiralsKmbetets tre!je akclelning företagen
unclersökning lemnat till resultat ett n^tt kostua!sfurslag,
bvilket, enligt innebället ok clen berättelse
bemälte Lbek ak trycket utgikvit, uppgär tilt eirea
2Zo,voo k:!r L,eo;
att vict säclant korbällan!e Hr ^esterstrcrnc^ ä
sine Oominittente, s vägnar, ä n^o mäste vän!a sig till
II. 8t,r, förvissa! att De siola bebjerta ett mäl i sä
bog gra! bi!ragan!e till banclelns oeb näriogarner
verl liga förkofran;
att bärvi! bor!e ibagkommas att kraga ej vore
om anläggande ak en bamn, eme!an naturen uti lVissa
An sjelf berent en sällan ak förträlllig beskalkenbet;
utan en!ast om upprensning oeb kärbättran!e ak inloppet
clertill;
att clä 8taten anslagit en sä bet^öelig rumma, att
ärligen för ström, ensningar utgå, clä ak clenna koncl
ineclel använcits till Uter oeb V/ä!!ö Oanaler, till
uppmuclcl, ing i Nälaren, till upprensning af Upsala A
samt till Lanal-anläggningar vill Dabi-oeb Llara-DIfvarne,
vöre clet oell ak clesse meclel lVlotionärens 60mmittenter
ville utbeclja sig en mot köretaget svarancle
Retänkan!en, ?k:o 3»c. 44^
an!el, bvartill cle skven, pä gruncl ak !e biclrag cle
börtill lemnat, ansägo sig berättigacle;
oeb att, i sammanbang bärmecl, lVIotionairen lieb
anbälla, att lVissa An, som bar sitt utlopp vicl Halmsta!,
mätte blifva upprensa!, bvarak bet),!Iiga kör!e
lar
slculle 8taten tillsk^n!as.
Derjemte, un!er sistnämn!e ären!cs beban!Iing
inom Utskotten, blifvit ak b,av!sböf!ingen öfver Kalmsta!s
I/än me!!ela!s, !e närmare upplysningar, att
clen vi! Kalmsta!, uti lVissa An befintlige Hamn eg!e
sä!ant !jup, att ro fots!jupgäen!e Kan!elsskepp kun!e
!er ligga; men att inloppet till Hamnen, pä en
läng! ak omkring en!ast 4oc» famnar, vore genom
san!, sä uppgrun!a!t, att !jupet !erstä!es nu mera
utgjor!e blott 2^ kot, bvarköre alla fartyg mäste anira
pä clen öppna farliga re!!en, samt !er, genom
pråmar, in- oeb utlasta;
att oberäinaclt clen militairisia vigten ak en Hamn
!erstä!es kör 8iärgär!s-llottan, !ä nägon annan säier
Hamn ej finnes pä ilen länga kusten emellan Oötbeborg
oeb I,an!skrona, !en»a Hamn skulle i mercantilt
akseeucle bere!a !e största körclelar, sär!eles !ä
kräga nu vore att kunna göra lVissa An, som sträeker
sig lö mil genom 8mälan!s skogriiaste trakter, llottbar;
men att äter, om upprensning ak strömmens utlopp
uraktlätes, Kalmsta! vore i fara kör öfversvämning,
bälst reclan uncler inträlkau!o vestliga stormar,
strömfaran, vi! uppgrunclningen sä binclracles i sitt
lopp, att vattnet vi! celika tillfällen uppstiger pä gatorne
i sta!en.
. ,
444 8tats- veil Lanco-Htskvttens
Varande jemväl till Utskotten öfver lemnod en afskrift
af X. äl:t till s. d. 8>atsLädet, Orefve rr. /'saten^
den 26 Kpril 1827 allätne Käd. Lies, angrde beviljadt
anslag till ifrågavarande Llamns iständsältande,
bvilket Lref linnes vors, af följande inneball:
"8edan ej mindre Vullmäktigen för Lorgerskopet
"i ldalmstad vicl sist» kiksdag, än äsven 8tadens 4Id"ste,
lios Oss i underdtbet anbällit om bidrag af all"männa
inedel till uppmuddring oell iständsättande
'^af berörde 8tads Hamn, ocb var 8tr ömrensnings"Lomite,
till följd os erbullen Kädig befallning, lätit
"bäron, anställa belrörig undersökning, bvarvid, pä
"sätt klen ris ÖfverrteLientenanten llällström uppgjorde
"oell as 8trömrensningsLumiten till Oss i underdrbet
"insända arbetsplan utvisar, kostnaden lär (letto arbe"te
blifvit beräknad till en summa os 64,800 L:dr L:eo,
"Lafva Vi cletto ärende Oss föredragas lätit.
"Dervid bafve Vi, som funnit ifrägavarande ar"bete,
po ett lämpligt sött verkställig, medföra n^tto,
"icke blott för 8tsklen Dalrustad, utön oek sär sjötorpen
i sllmänbet ocl» ilen ongränssncle orten, po sällön
"gruncl, för L»dt funnit ott os Kionde IlusvucHileln
"klertill i Käller bevilja en 8ummo st 8exDusende
"lkiksdaler, pä säljonlle vilkor:
"1:0 Ktt 8tsclens Lvrgerskop för 8tsclens räkning
"genom tillskott eller län anskaffar bvad till arbetets
"fullbordan successive ersorllro» oell ätsger sig dess
"utförande inom Lägst lio är, sellön lien os Ölversle"Dieulenante»
Ilätlströln uppgjorclo pionen blifvit gian"skrrct
ost, goilkänkl as Llieten för 3:dje ofllelningeu as
Letönkanllon, K:o 3/. 44^
"8torKm!ralsbiinbetet, somt för öfrigt ,reller den all"männo
tillsyn vid verkställig!,elen, sorn kon prösvos
"lämplig.
"2:0 Ktt Lorgerskopet i klolmstadbör särl,indo sig
"ott, elter klamnsns iständsättonde , densamma i fram"tiden
pä 8tk,dens egen bekostnad välda ocl» under -
"liällo; somt
"3:o att i liändelse Lorgerskopet ingär pä de i
"i:sto oel, 2tdro punkterna omlärmälde vilkor, ansla"get
os 8exl?usende L:dr skall isron oell med nästa är
"utgä oel, fortfora, intilldess en OapilaI8umma os
"liögst 8extios)'ro'l?usende K:dr, sä vidö kostnaden för
"arbetet stiger till detta belopp, blifvit till fullo Lepold,
jemte ränta ester sex för Irundrade ä livad Lor"gerskopet
till arbetets fortsk^ndande inom färrberör"de
älax!mi8umma successivs förskjutit eller npplänat.
"iVleddelande lider detta till belrörig underd. es"terrättelse
öfverlemna V! bärjemte till bider Ösverste"Dieutenanten
klällströms okvanbsrörds arbetsplan oel,
"dertill burande ebor tor, med öfrige i detta mäl l öpande
bsndlingor."
Utskotten bofva, med stödljjH- Ldksd.Ord., delta
ämne till gemensam pröfning upptagit; velr linna Dtskotten,
uppä de as dem, uti »ästsöresläende Lelnnkanden,
i frågor om anslag al allmänna medel till
ätskillige Hamnbyggnader ä 8känes kust, aulörde skäl,
sig loranlätne tillstyrka L. 8t:r:
det mä, för det närvarande något anslag as 8tatens
446 Stats- oell La n co-O t sko tten s
mecjel icke lieviljas till ikrägavarandc företag viii
Staden kialmstsd. Dea 3 December 1829.
^:o Z8.
Illläkanäe, i rinIeäniuA ak del utak kil^tla^kullmälitiAeri
/'e/r^^o/r krän Öslcr^ötii
Ian68
L-än ak^ikns» tilt LtatsIItsliottet krän
It. LonäeLtänctot remitteräile Nernoriat, anZäen^ö
unclerstöcl ak allmänna ineäel till I>ekorärsn
ak en Hanint^AAnail vict I^astaAe^latgen
i 1olt8ta68 8oelien> 1^^-
8inZ8 Hära6, ak Ö3terAÖtli1anci8 L,8n.
I^ti förenämnde klemorial är vordet ankördt, att vid
östra stranden ak sjön KVettern önnäs endast tvänne
Hamnar, ak bvilka den ena, Forgä-rmn kallad, är belägen
norr om Omberget ocb den andra vid Lastageplatsen
/7ästäo/merr i Tollstads Socken ocb Lysings
Härad ak Östergötblands Län, söder om samma berg,
en ocb en balk mil krän körstnämnde Hamn:
att Lorgbamn, danad endast genom konstens tilldjekp
med otroliga kostnader, vä! framställde sig i
lugnt väder ganska vacker kör ögat, men att, dä stormen
rasar ocb kkamnen borde uppfylla ändamälet med
sin tillkomst, den öfvertygelse t)? värr vanns, att konsten
der icke kunnat öfvervinna de naturliga lundren,
till stöd kör bvilken mening blifvit Indraget, att tvä
karteg bosten 1828 i samma Damn blifvit genom
Letänkanden, lV:o 38. 447
sjögång ocb storm sä skadade, att deras last med möda
bergats;
att deremot vid Lastage-platsen Dästbolmen naturen
erbjöd en liamn, som med någon kostnad skulle
vid alla tillkällen blifva pålitlig;
att sistnämnde Hamn, med i aklwänbet l8 kols
djup ocb vid stränderne bräddjup, sä att karteg pä
flere ställen kunna förläggas tätt invid desamma, vore
omgikven i Öster ak kasta landet, i Sydvest ak en utskjutande
bergsudde, mycket bög samt 2 ä 3oo alnar
lang, bade säker ankarbotten ocb kunde rymma 8 ä
10 större karteg;
att denna Hamn blifvit krän urAtdriga tider använd
till inlastning ak Spannemäl kran den kringliggande
sädesorten; att vid början ak Ottlia 6anaILyggnad
bade OansILolagets T?ransport-fartyg derstädes okta inlupit
oclr varit förtöjde med jernringsr kastade i ett
vid Hamnen beläget Lerg, Husbacken kalladt, ocb att
Skven resande krän den vid stranden kör deras fortkomst
öfver sjön anlagde Oästgikvaregärden, begagnade
i Hamnen liggande karteg;
klen att en öppning i Nordvest ak 3 till 4oo alnar
gjorde denna i alla andra akseenden fullkomliga
Ilamn ej för det närvarande säker kör storm ocb sjögäng
krän samma väderstreck, bvarak bandt att åtskilliga
karteg, kland bvilka, under lidsten 1828, ett
fullt lastadt med säd gätt förlorade;
att likväl denna kelaktigbet skulle säkert kunna
akbjclpas genom tre större stenkar, anbragte i öppningen
ocb sins emellan ätskilda för fartygs inlopp;
/s/j8 8tats- o eli Lanco-Otskottens
Oill kekrämjancie ak livilket företag ätotionaii en
föreslagit, att ett anslag ak 3noo Iltclr lttco matte ak
allmänna meciel keviljss, kälst keröröe ktamn öei igenoin
skulle klifva fullkomligt säker oell ej allenast,
såsom elen encia pälitliga pä Östra kusten ak ^Vettern,
kegagnas sk alla sjökarsncte kran Oötliekolg oell V^estergötklancl,
utan äkven klifva kögst nyttig vicl transporten
ak lien storq mängct Xkar, söm »äia Hamnell
klikvit lön X. flottans kekok uts^ntc, ock kvilkas
jörslanöe lancivägeu öerigennm slculle Icunna till ket^ct1ig
clel unctvilcas, okeräknacte alla öfrige kö,-möner,
kvilka clvlilce kloka inrättningar allticl mäste meököra;
t anlectning ak kviiken motion Kli/Vit inom 8tänctc
t anköröt:
ak vice lalemannen /o/r /o/r^o/r>- att falemannen
Iiakt tillkälls se ttorgkanins Hamn samt funnit öensamma
ega en ak sten val kvgct Lassin, san>t vara sä
stor oell säker, att till oell meck Örlogs-kai l^g cler
skulle kunna ligga utan ali kara, sä att icke någon ak
8täclerne i 8käne liaöe en sä goct tlamn, som ttorgkamn;
livaclan /o/r /ous^o» akst^rkt allt anslag ak allmänna
ineciel tili ko, kättrancle ak clen nu ikrägavarancle
Itainnen;
uti livilket ^ttrancle /'c/m /ö,rsso,r kran älalmökus
kän, ock Vi/^^o/r i lottarp, krän samma
län sig lörenat samt ak /KU Mänsson krän älalmölius
län, att skven kan till alla cletan instämöe mect vice
lalemannen /o/i /o/r§so,r> att kan kakt tillkälle mäla
llamnen vict lVI<lln,ö samt kuunit cicnsaMma vara ej
minctre än en tiomleclels mil läng, men att ekuru kost
-
Letänkancten, tV:s 38, 3g. 4^9
sam ctenna ktamn-anläggning varit, kacle likväl 8talen
icke klikvit anlitsct om något kictrag till ctensamma.
Vict ökverväganöe ak kvact säluncta ankörclt klikvit
ock ctä k varken ak vigten ak ltästkolms tlamn, kramkör
clen i öess grannskap nectar, utkörcia kostsamma
ttamnanlägguingen vict Lorgkamn, klikvit äciagalagctt,
eller något förslag i kekörig sröning upprättaclt öfver
clen kostnact, som till istänösättancle ak ltästkolms
tlamn skulle komma att siga, linns Utskotten sig äga
fullkomlig anlectning tillstyrka tk. 8t:r:
att clen väckta krägan om anslag ^ill istanösättanlte
ak ltästkolms Hamn mä för ctet närvaraucte körkalläL
Oen 3 Oecemker 1829.
K:o Z9.
Ikllälanäo, i rinleckninA tik Hr sä
80m
kör ctönköpm^ 8tr>c1, ttkAik
ne,
krän V. Lc>r^are8länl1et kill 8tal8lIl8lcolkek
remilkerritle, Nemorial, riuZ.clc) Iläne-uncler8löc1
rik Allmänna Neckel till Ilrimil-unläFgninA
vicl ^önIcö^inA8 8tacl.
V^iil granskning ak körenämncte ätemorial, kvilket, mecl
stuct ak 4^ §- X.O., klikvit ak Utskotten till gemensam
pröfning upptaget, inkämtas:
Höo 8tats- ock Lanco-Iktskotten»
^tt 8taden lönköping, i förening med lobergs ock
lerbäcks bergslag, redan för detta, kos X. Al:t underdänigst
anmält bekokvet ak en säker ock tillförlitlig
Hamn vid fonköpings 8tad, "ock, i sädant akseeo''ende,
uppgifvit uppmuddring vid 8taden as den emel"len
8jöarne >Vettern ock Hlnnksjön varande (lanal,
"med förändrad brobyggnad till en kor seglationen
"lämplig construction, samt uppkjelpande ock under"källande
a5 sidomurarne vid Kanalen, sä att cleo för
"sjösarten blikver gagnelig;"
att 8tadens borgerskap för detta ändamål sig ätagit
bidraga med 8000 b:dr L:eo, att under 20 är utgå
me8 ^oo b:dr ärligen, samt bergslagerna sig förbundit
clertill lemna l sk. b.co sör kvarje 8KL limsten
ock Nalmsten, som tor Lergslagernes räkning
under samma tid passerar kanalen, k vilket åtagande,
med föreskrifter för verkstalligketen i öfrigt, blifvit
X. Nl:ts Nåd. sanction understäldt, med underd. äberopsnde
ak borgerskapets förut insinuerade ansökning
om understöd tilt detta ak nödvändigketen päkallade
företag;
att dä dels X. Mt ock Xronan ä ena siclan intill
kanalen äger särskilde kägenketer, såsom ^gkus med
tillkörande byggnader, deruti kunnos förvarade betydliga
körräder ak 6-evärs-, Utrednings- ock IVlunderingspersecllar,
jemte åtskilliga verkställer, för kvilka byggnader
Xronan gemensamt med 8taden, till lika amiel
ock beräkning, kittills deltagit i Hamnens oek dervarancle
brons underkäll, <lels ock borgerskapet vore
okörmöget att ensamt eller till kögre belopp, än clet
betänkaoclen, Nio 3g. Hö l
sig ätagit, kostnaden kärtill bestrida, kade X. lVl:t
jemväl, mell kästadt Nädigt afseende ä borgerskapets
berörcle lindero. ankällan, redan anordnat birlrag kärtill
att utgå sk 8trömrsnsningslVledleo, ekuru nägra
mellel till dato icke utfallit;
att emecllerticl Nkotivnaii en trott signil böra kasta
b. 8t:rs uppmärksamket ä clet för segel/arten nödvänlliga
bekokvet ak en säker ock tillförlitlig Hamn
vick jönköping, seclan 8jän NVettern genom Oätka kanals
bäda grenar kunnit en liklig sjöfart, men ännu saknar
någon Namn utom clen vick fönköping, kvars belägenket
äter voie särlan, att ilen, befinnande sig vill
en vik ak samma 8jö, ieke äger något närmare skillt!
frän Nordöstra sidan, än "Wisingsö^ liggande pä 2^
mils aksländ krän 8taden, sä att llamn-anläggniogen
erfordrade körb^ggnader i 8jön, som kunde skudda
inloppet mot oktast päkommande stormar ock sjä
L^gr
att
sedan Oötka Kanal blifvit farbar kunde man
visserligen koppas att en lättad varutransport skulle
för den trafikerande borgaren bereda fördelar, men
att 8laden dock ägde omgikningar, som vuono än större
förmäner än borgaren; till kvilka omgikningar,
utom det nära 8t»den belägna OevärsXactorie, körde
de, pä närmare oek längre akständ frän 8taden belägne,
klere jernbruk med Nasugnar;
att den betydliga Alalm- ock kimstens-rörelse,
som emellan okvannämnde kol bäcks ock Isbergs bergslager
ägde rum, uppgick, omvexlande, till omkring
t6 ä 20,000 8KÄ LIalm ock limsten, kvilka sjöledes
csäa 8 In >8- nell Lanco-vtskottens
transpp, te, alies lill 8tacien oell lie, ikrän utgingo, k vartill
sluteligen kom cleo afkastning, som närkelägne
skogar oell deras elkecter lemna, med andra Products,
oell kandtmanna-varor;
uppå lrvilket allt lVlotionairen grundadt det omdö,
ne, alt ifrågavarande företag skulle bereda ej mindre
8li»Ic-ns förmon an Långsö, tens, oell för deosam»la
kiliva gagnande;
till utförande sk kvilket företag lVlotionairen alitsa
ankallit om ett Ian af 8ooo L:dr Ilmo, under yttrande:
"alt dä k. II. 8t:r förut, vill föregående K i k s"dagar,
lemnat understöd af 8latens medel för Ilka
"keliof, som lietta, ock Ilka framställningar, vid nu
'varande Liksrlag, i koppom lika kenägenket oell välvilja,
äfven blifvit framställde, lillförsäg kan sig med
"lika loi t, östan, att detta län af 8ooo L:dr L:co skulls
länteliitt beviljas, mot ställande fullkomlig säkerliet
"oell äterketalnings-sk^Idigket al Hoo 11:8,- L.co arliAON)
intilldess länet klifvit li^videradt."
Vä okestrideligen, pä sätt ak Llotionaireu ankördt
klifvit, segeltärten a sjön >Vettern mäste kafva vunnit
en okad lilligket genom öppnandet af (kotka (kanal
ock llet mell ali sannolikket kan förutses, att varutransporterna
ä detta farvatten skola mell tiden, i betydlig
mokn tilltaga, samt, uncler sädant förkällande,
<let mäste vara ak vigt, att en tillförlitlig Hamn ej
längre saknas vicl någon ak nämnde sjös sträncler; kafva
-
Letänkanden, lV:o 3g. H33
va Utskotten trott detta företag llestominllre köra undandragas
cist nu kega, cla understödet krän 8tatens skria,
som <let jemväl s^nes Kunna mecl fullkomlig säkerket
antagas, att denna llamiikvggnad, en gäng uppförd,
sedermera skall mell lättliet kunna, utan 8tatens
villars ketunganrle, medelst inll^tande llamn-umgälder,
unde, Ilällas; oek ka Utskotten, pä grund käras,
tillstyrka lä. 8tir:
att, till utkörande ak en llamnkvggnad vid 8taden
lönköping, ett län af 8ooo L:dr L:eo nu mätte 8taden
keviljas, att, i samma väg, som <le för 8tärlerns
Lorås oek Norrköping uti Betänkandet N:o 3o
föreslagns läne-kiträden, utgå, uncler vilkor: att
för läne-summan, kvilken ovilkorligen skall lvktas
uncler arén i83o eller >831, algifves en af 8igclens
slöste, etter uppdrag af 8taciens Borgerskap, i 8tallens
namn ock ä lless vägnar, unclertecknail körkinclelse,
att, en för alla ock aila för en, ansvara för
äterketalningen af (kapitalet ock fem proc:ts ärlig
ränta, säluncla, alt räntan ä kvarje särskilcl post
som i afräkning kan komma att utlagas, keräknas
frän ilen tlag, <lä penningärne krän B:gs(kontoiret
utassigneras, samt att ä (kapitalet icke göres någon
afbetalning uncler <le forsta kem arén, att räkna
krän ock mecl i83o; inen inom >836 ars slut, oek
allt sedermera, ä samma till, de päloljande 10 arén,
inketalas ärligen ä primitiva capitalet 10 proc:t,
sa att kela capitalet är inom i8§4 örs slut in ketaldk.
ven 3 December >829.
>-L L-rm/. Z 33
454 8tats- ocb Lanco-Ltskoltens
kes e r va tion e r:
^l Orelve v. «5c?ivverr>r.- Idtskotten kalv» grundat
alstyrkandet al anslag till Ilamnbyggnads-biträde kör
lieie 8l3der i 8käne, bukvudsakligast derpå, att i krägor
ek denna natur, k. 8t:r, säsom ledning lör sitt
omdöme, bebökva isring 8tyrelsens opinion om anslagets
bebölligbet oell lämpligbet kör ändamälet. 80m i
afseende pä clet kör 8taden jönköping sölats bvggnadsbiträde,
enabanda körballande äger rum, kan jag icke
instämms i clet lor 8taden lönköping gilus tillstyrkandet.
^l IliksdagsDullwäktig krän 'Wä
sternorrlands
bän: Lmot ll. 8tats-oeb Lanco-Dtskottens
beslut, i kraga om läns-understöd till 8tsclen lönköping,
lör Ilaiun-anläggning derstädes, nödsakas jag
mig reservers, dä det ej sllensst i allwänbet synes
mig olämpeligt, stt 8tsten bestrider omkostnaderne
till dylika löretsg, utan ock, vid jemlörelse sl den
emellsn 8tsden lönköping ssmt Isbergs ocb lerbäcks
bergslag slutns öfverenskommelse, det vissr sig, stt
8taden ej till detts löretsg lemnsr något bögre bidrag,
än som denssmins sk bergslagerns godtgöres,
lsstän 8tsden älven mäste ak köretaget drsgs väsendtlig
kördel.
I>I:o (jo.
Illlälande, i anleäiiinA »k Iv. IVl:l8 cleit 6 8i8lliäno
Mr8 glZikne, till
betänkanden, N:s ^0.
^ää. 8krikvol8e, anz.cie nk8krikniliA sk
lie krän Lanken veit L^Lontoiret lill Hjelmare
(lanal oell 8Iu88verk8l^Z^naci leinnacle
!äneunller8läcl.
1^, ältts i körrberörde ämne allätne Näd. 8krikvelse
är sk följande innebäll:
"Dåligt bvsd de rörande Hjelmare llsnal oell
".^lussveyks-byggnad till It. äbt ingilne ärliga arbets"berättelser
inneliälls ssmt LansIDirectionen, uti sär"skild
underd. skrifvelse sk den 27 sist!, lauuarii yt"terligare
kramstält, bar denna byggnad sedan sista
"Itiksdag, dä ett läne-bidrag ak 53o,ooo k:dr dertill,
"under vissa villtor, ak k. 8l:r beviljades, ^ kortgätt
"med ali den skyndsambet oell drilt, omständigbeler"ne
medgilvit samt i närmaste öfverensstämmelse med
"det är 1822 upprättade ocb al II. 8t:r godkände kost"nads-lörslag.
Detta körslag slutande sig pä en sum"ms
al 622,267 Iltdr, lärutsstte val att bela Lanal"byggnaden
skulle vara fullbordad inom 8ex är eller
"till 1828 ärs slut; men oförutsedda Natur-binder liak"va
under de 3:ne sistkörllutne ären deruti päkallat
"åtskilliga ändringar ocb jemnkningsr, i köljd bvarak
"allt arbete med (kanalens rensning ocb fördjupande
"genom de i segelleden varande smärre 8juar, samt
"Lanalbottnens upptagande till ytterligare tvenne kols
"djup pä lägländtare trakter, der tlanal-bankarnes tillstånd
icke kunnat päräknas annorlnnds än genom
"vattnets motvigt, blilvit uppskjutit till dess, elter
"fulländad bergsprängning ocb gräfning med spade, det
